3 20 1683 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/197766ceca60248676742d9df56d9c73.pdf 6eb588dc442fbb720546e4b4e5b1c7b4 PDF Text Text Matthias Alexander Castrén Fe nnic a Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. Castrén was appointed Docent of Finnish and Ancient Nordic Languages and Tribes at the Imperial Alexander University in Helsinki in 1840, and about ten years later he became the first Professor of the Finnish Language. Castrén left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time he spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. The Fennica volume consists of two parts. The first part is devoted to the Kalevala, the Finnish national epic published by Elias Lönnrot in 1835. Castrén was the first scholar to translate the entire epic into any language other than Finnish, in this case into Swedish. He also started his career as an academic teacher; giving lectures on the Kalevala in 1841. Now the translation will be published side by side with the original text of Elias Lönnrot’s Kalevala to facilitate comparison. In the marginal notes added by the editor, Castrén’s translation is compared with some minor parts of the Kalevala published in Swedish by other authors before the appearance of Castrén’s full translation. In addition, there are several manuscripts for word lists and comments Castrén made to support his teaching and translation work. The second part of the volume contains Castrén’s manuscripts for a Finnish grammar book as well as his prepared materials for his 1844 lectures on Finnish grammar. After the publication of the Kalevala in 1835, the status of Finnish rose rapidly in university circles, and the rise of National Romanticism made Finnish into an interesting object of study. Castrén’s lectures on Finnish grammar in 1844 were a great event and the true highlight of the academic year. Now the texts have been edited on the basis of the original manuscripts. They have not been published before. Both parts of the volume have been supplemented with an editorial introduction to contextualize Castrén’s scientific work and thinking. F Edited by Kaisa Häkkinen 9 789527 262078 〉 isbn 978-952-7262-07-8 (print) isbn 978-952-7262-08-5 (online) Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Linguistica I �Matthias Alexander Castrén Fe nnic a Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. Castrén was appointed Docent of Finnish and Ancient Nordic Languages and Tribes at the Imperial Alexander University in Helsinki in 1840, and about ten years later he became the first Professor of the Finnish Language. Castrén left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time he spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. The Fennica volume consists of two parts. The first part is devoted to the Kalevala, the Finnish national epic published by Elias Lönnrot in 1835. Castrén was the first scholar to translate the entire epic into any language other than Finnish, in this case into Swedish. He also started his career as an academic teacher; giving lectures on the Kalevala in 1841. Now the translation will be published side by side with the original text of Elias Lönnrot’s Kalevala to facilitate comparison. In the marginal notes added by the editor, Castrén’s translation is compared with some minor parts of the Kalevala published in Swedish by other authors before the appearance of Castrén’s full translation. In addition, there are several manuscripts for word lists and comments Castrén made to support his teaching and translation work. The second part of the volume contains Castrén’s manuscripts for a Finnish grammar book as well as his prepared materials for his 1844 lectures on Finnish grammar. After the publication of the Kalevala in 1835, the status of Finnish rose rapidly in university circles, and the rise of National Romanticism made Finnish into an interesting object of study. Castrén’s lectures on Finnish grammar in 1844 were a great event and the true highlight of the academic year. Now the texts have been edited on the basis of the original manuscripts. They have not been published before. Both parts of the volume have been supplemented with an editorial introduction to contextualize Castrén’s scientific work and thinking. F Edited by Kaisa Häkkinen 9 789527 262078 〉 isbn 978-952-7262-07-8 (print) isbn 978-952-7262-08-5 (online) Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Linguistica I �Manuscripta Castreniana Linguistica I Matthias Alexander Castrén F      Edited by Kaisa Häkkinen Finno-Ugrian Society Helsinki  Fennica.indd 3 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén: Fennica Manuscripta Castreniana Linguistica I Edited by Kaisa Häkkinen Finno-Ugrian Society Helsinki 2019 http://www.sgr.fi/manuscripta/ Editorial Board of the series Manuscripta Castreniana Ulla-Maija Forsberg, Juha Janhunen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Timo Salminen Photograph on the cover Kaisa Häkkinen (Kalevala öfversatt af M. A. Castrén, 1841), Map on the first endpaper Anna Kurvinen, Timo Salminen, Kaisa Häkkinen Map on the last endpaper Anna Kurvinen, Timo Salminen The closing vignette on page 732 M.A. Castrén Layout and cover Anna Kurvinen © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors isbn 978-952-7262-07-8 (print) isbn 978-952-7262-08-5 (online) Printon Tallinn 2019 Bookstore Tiedekirja Snellmaninkatu 13 FI-00170 Helsinki p. (09/+3589) 635 177 https://www.tiedekirja.fi/ tiedekirja@tsv.fi Fennica.indd 4 17.1.2019 14:54:51 �Contents Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series by Juha Janhunen Editor’s Foreword by Kaisa Häkkinen   Matthias Alexander Castrén: Kalevala sive vetera Carelorum poemata de priscis Finnorum temporibus Kalevala, or Old Karelian Poems from the Ancient Days of the Finnish People Edited and commented by Kaisa Häkkinen Mahias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala by Kaisa Häkkinen Förord [af M. A. Castrén]   [Synoptic Presentation of the Full Text of the Old Kalevala () by Elias Lönnrot and the Swedish Translation () by M.A. Castrén] Första Runan Andra Runan Tredje Runan Fjerde Runan Femte Runan Sjette Runan Sjunde Runan Åttonde Runan Nionde Runan Tionde Runan Elfte Runan Tolfte Runan Trettonde Runan Fjortonde Runan Femtonde Runan Sextonde Runan Fennica.indd 5 52 61 67 73 85 95 103 121 129 136 150 161 169 181 192 205 Sjuttonde Runan Adertonde Runan Nittonde Runan Tjugonde Runan Tjuguförsta Runan Tjuguandra Runan Tjugutredje Runan Tjugufjärde Runan Tjugufemte Runan Tjugusjette Runan Tjugudsjunde Runan Tjuguåttonde Runan Tjugunionde Runan Trettionde Runan Trettieförsta Runan Trettieandra Runan 214 234 251 266 273 283 294 306 315 324 339 347 364 371 378 388 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Contents Vocabularia et commentaria Kalevalae Vocabularia Kalevalae [Names and Places] Vocabularia Kalevalae (hörande till föreläsningar över äldre Kalevala) [Explanations to the Individual Songs of the Kalevala] Gamla Kalevala I–IV [Grammatical and Semantic Notes] Nya Kalevala I–IV [Lexical and Semantic Notes] Ordförklaringar m. fl. anmärkningar till runorna VI–XVI af G[am]la Kalevala. Begagnade vid föreläsningar öfwer densamma Philologiska Anmärkningar till [Gamla] Kalewala [Philologiska Anmärkningar till [Gamla] Kalewala. I–IV Runan.] Varia Heroer Sources and Literature on the Kalevala Index to the Kalevala             Matthias Alexander Castrén: Grammatica Fennica The Grammar of Finnish Edited and commented by Kaisa Häkkinen Mahias Alexander Castrén and the Finnish Grammar by Kaisa Häkkinen  Föreläsningar i Finsk Grammatik [Leures on Finnish Grammar] Finsk Grammatik [e Grammar Book of Finnish] Ljudläran [Phonology] Om Nomen [Nominals] Verba [Verbs] [Other Parts of Speech] Sources and Literature on the Finnish Grammar Index to the Finnish Grammar         6 Fennica.indd 6 17.1.2019 14:54:51 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. When he died at the young age of 38, he left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia and Siberia from 1838 to 1849. In the short periods of time he spent in an academic environment, he was largely occupied by university teaching and social activities and had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, and in spite of his active production of specialized articles, reviews and travel reports during his lifetime, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. Ever since, the fate of this legacy has stood in the focus of Finnish linguistics. In Castrén’s lifetime it was said that he had “written the grammars of fourteen languages”, but the actual number of separate idioms documented by him is much larger, coming close to thirty. Moreover, although his main focus was the Samoyedic branch of Uralic, he also recorded several Finno-Ugrian idioms, including varieties of Finnic, Saamic, Mari, Komi and Khanty, as well as languages and dialects belonging to the Turkic, Mongolic, Tungusic and Yeniseic families. With most of these languages, he was the first to collect any kind of coherent grammatical information, which, moreover, was complemented by lexical collections of varying sizes. Not surprisingly, he is today regarded as the founder of not only Uralic, but also Altaic and Palaeosiberian linguistics. An important feature of his approach was that he worked in the framework of a consistent linguistic theory, close to what is today known as “basic grammar”. It has to be added, however, that Castrén was not only a linguist, but a multidisciplinary scholar equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and human geography. Although he had both predecessors and successors, he is with good reason honoured as the pioneer and foremost representative of the Finnish school of linguistic anthropology, a tradition that was formed several decades before the international breakthrough of the field. Using a more modern term, his way of looking into languages in their overall extra-linguistic context, would correspond to the concept of “rich grammar”. Considering his work on mythology, especially the study of shamanism, he was also the founding figure of the so-called “Northern Paradigm” of mythological studies, a branch of comparative religion whose significance has only recently been fully understood. 7 Fennica.indd 7 17.1.2019 14:54:51 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Folklore and mythology were discussed by Castrén in a number of public lectures he gave at the Imperial Alexander University in Helsinki. Linguistic topics were treated by him in a series of academic dissertations, presented between 1839 and 1850. In addition, he authored grammatical sketches with vocabularies on Izhma Komi and Meadow Mari, published in Latin in 1844 and 1845, respectively. After his last expedition he started working on a new series of German-language academic grammars to which he gave the general title Nordische Reisen und Forschungen. The series was authorized and financed by the Russian Imperial Academy of Sciences in St Petersburg, and the first volume, on Khanty, appeared in 1849. In his remaining two years, Castrén managed to complete the manuscript for a second volume, on Samoyedic. With Castrén’s death, however, the future of his grammars was in danger, and the series would have been discontinued had it not been taken up by his colleague Anton Schiefner (1817–1879). From 1852 to 1861, Schiefner rapidly completed the project by editing and publishing, not only the Samoyedic volume, but also five other volumes of Castrén’s linguistic field data, as well as a reissue of the Khanty volume. To these, he added the German editions of five volumes of Castrén’s lectures and earlier publications, including letters and travelogues, which were also being made available in parallel Swedish versions under the name Nordiska resor och forskningar, published between 1852 and 1870. This 12-volume international series immediately consolidated Castrén’s reputation and has been used as a basic tool of reference ever since— even for languages for which more extensive descriptions have subsequently become available. In spite of the extremely valuable contribution made by Schiefner to Castrén’s legacy, it was almost immediately realized that even more needed to be done. For one thing, there remained important parts of Castrén’s materials that were not included in the series published by Schiefner. Moreover, Schiefner, who was not a field linguist, occasionally made mistakes when reading and interpreting Castrén’s handwritten materials, which were not always in an accessible format. The idea of republishing Castrén’s data in a more complete and correct form was first suggested as early as the 19th century, and this became one of the long-term objectives of the Finno-Ugrian Society, which was founded in Helsinki in 1883 with the specific goal of continuing Castrén’s work in the field of Uralic and Altaic linguistics and ethnography. During the 135 years of its existence (as of 2018), the Finno-Ugrian Society has, indeed, cultivated Castrén’s legacy by both financing new field work by many generations of scholars and by publishing the results of their work. However, the full publication of Castrén’s manuscript materials has not been realized until now. After the idea had once again been mentioned in connection with the 110th anniversary of the 8 Fennica.indd 8 17.1.2019 14:54:51 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Society in 1993, the plan of opening a new series of publications under the name Manuscripta Castreniana gradually ripened. This series is scheduled to contain a critical edition of all relevant parts of Castrén’s manuscripts, including both linguistic descriptions and non-linguistic materials. The series will consist of both printed volumes and digital materials available on the website of the project. In accordance with the original agreement with the Russian Imperial Academy of Sciences, Castrén’s manuscripts were placed in the library of the Imperial Alexander University of Helsinki, where Schiefner sent them after completing his work on them. For unknown reasons, however, a small part of the materials remained in the archives of the Academy in St Petersburg. The academy also received Castrén’s important ethnographic collections from Siberia. The materials kept in Helsinki have been bound into 33 mainly folio-sized volumes, which, over the years, have been preliminarily catalogued and microfilmed. Unfortunately, the work has never been professionally completed, which is why the volumes still offer surprises to those delving into them. For the new series of publications, the Finno-Ugrian Society has mobilized a representative team of experts. The volumes, published in a free order, are divided into three sections: Linguistica, Realia and Personalia. The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and lexical data on all the languages he documented. The Realia section will contain his notes on extralinguistic realities, including ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and geography. Finally, the Personalia section will contain his letters and travelogues, as well as a biography with a full bibliography of his works. The contents of all the volumes are annotated on the basis of today’s level of scholarship. In this connection, it may be recalled that large parts of Castrén’s materials, including, in particular, those dealing with subsequently extinct languages, are the only extant documents on the topics they deal with. English was chosen as the language of this series in order to give Castrén’s oeuvre the visibility it deserves among the international and Anglo-Saxon readership for whom English is the first language of scholarly communication. The Swedish and German editions, published in the 19th century, will, of course, retain their historical value, but they are inevitably losing their relevance as sources of primary data. For practical reasons, though perhaps unfortunate for some readers, certain parts of the primary material in our new series are made available only in the original languages, that is, mainly Swedish. This is particularly the case with Castrén’s letters and travelogues. Even so, the present series will provide a basis for the future translation of these materials into other languages, including English. Juha Janhunen 9 Fennica.indd 9 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Editor’s Foreword Editor’s Foreword Matthias Alexander Castrén is best known for his long and arduous expeditions to Lapland, Karelia, Arctic Russia, and Siberia, and his pioneering studies in Samoyedic, Altaic, and other Siberian languages and cultures. The aim of the present publication is to show that Castrén was a noteworthy researcher in the field of Finnish studies as well. This volume consists of two parts. The first part is devoted to the Kalevala, the Finnish national epic, the appearance of which in 1835 constituted a turning point in Castrén’s career. Before reading it, Castrén had planned to follow the family tradition and become a clergyman, but now, enchanted by National Romanticism and Finnish mythology, he decided to be a scholar of Uralic languages and peoples. Castrén was the first scholar to translate the entire epic into any language other than Finnish, in this case into Swedish. He also started his career as an academic teacher, giving lectures on the Kalevala in 1841. The second part of this volume contains Castrén’s manuscripts for a Finnish grammar book as well as his prepared materials for his 1844 lectures on Finnish grammar. At that time, Latin was still in use as a language of academic writing. The language of instruction was Swedish, which was practical, as all students had learned it by secondary school at the latest, if it was not already their mother tongue. There were many students at the University of Helsinki who were not even able to understand spoken or written Finnish. Yet, after the publication of the Kalevala in 1835, the status of Finnish rose rapidly in university circles, and the rise of National Romanticism made Finnish into an interesting object of study. It is no wonder that Castrén’s lectures on Finnish grammar were the true highlight of the academic autumn term in 1844. Both parts of the present volume have been supplemented with an editorial introduction to contextualize Castrén’s scientific work and thinking. The texts have been edited on the basis of the original manuscripts, and they have not been published before, except for the Swedish translation of the Kalevala. Now the translation will be published side by side with the original text of Elias Lönnrot’s Kalevala to facilitate comparison between the source text and the translation. The number of lines in Castrén’s translation is not exactly equal to the original, and Castrén left all the lines unnumbered. Therefore, all the references to any specific passages of the original text or the corresponding part of the translation are based on the numbers in Lönnrot’s Kalevala. In the marginal notes added by the editor, Castrén’s translation is compared with some minor parts of the Kalevala published in Swedish by other authors before the appearance of Castrén’s 10 Fennica.indd 10 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Editor’s Foreword full translation. When song lyrics appear in the marginal notes, an oblique stroke marks the division between the lines. According to his contemporaries, Castrén did not fully write out his lectures on the Kalevala or Finnish grammar, but rather used concise notes and read sample song fragments to support his oral presentation. It seems he never had the necessary time to write his lectures out fully, except for some introductory and closing remarks and the phonology section of his grammar lectures. The grammar book remained half-done as well. The manuscript material published in the present volume is for the most part incomplete. There are numerous gaps, mistakes, crossed out passages and corrections left in the text, as Castrén himself had left them there. Totally unclear and illegible words and expressions occur every now and then and are replaced with technical signs <->. As Castrén made his manuscripts for his own eyes, and not to be published as such, he used plenty of abbreviations—both conventional and occasional—to accelerate his work. Those abbreviations are written out in full to facilitate reading, except for conventional grammatical categories. Even for those terms, the full forms can be found in the grammar section of this volume. Square brackets are used to indicate the elements added by the editor. In the subchapter 3.4 dealing with the new edition (1849) of the Kalevala, there are plenty of abbreviations referring to different languages. To save space, those abbreviations are written out in full only when they occur for the first time in the same text. Otherwise, all the texts are deliberately left as they are in Castrén’s own manuscripts. This incompleteness illustrates in an unsettling way the challenging circumstances under which Castrén conducted his pioneering work: there were hardly any previous studies, necessary material collections, or relevant source literature to refer to. It would be anachronistic and unfair to assess Castrén’s writings on the basis of modern linguistic research and resources. I express my gratitude to my fellow editor Timo Salminen, who wrote the first draft for chapter 3 (Vocabularia et commentaria Kalevalae) of the Kalevala section. He also provided me the digital microfilm copies of the manuscripts constituting the same chapter. I thank my husband Timo Häkkinen who assisted me in taking digital photographs of all manuscripts of the Finnish grammar section. I thank my friend Martti Nyman for helping me decipher some cryptic words written in Greek. I also thank the Finno-Ugrian Society for inviting me to join the Castrén project and accepting this work to be included in the Manuscripta Castreniana series. Paimio, 21 May 2018 The editor 11 Fennica.indd 11 17.1.2019 14:54:51 �Fennica.indd 12 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén Kalevala sive vetera Carelorum poemata de priscis Finnorum temporibus Kalevala, or Old Karelian Poems from the Ancient Days of the Finnish People E d i t e d a nd co m m e nte d by Ka i sa Hä k k i ne n Fennica.indd 13 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Kalevala     An extended version with 50 songs came out in 1849. The original Kalevala included 32 songs. In this volume, the original version (1835) is called the Old Kalevala, and the extended version of 1849, which is better known and in general use nowadays, is called the New Kalevala. According to C.G. Borg, a younger colleague and friend of Castrén, there were no signs of Castrén’s special interest in Finnish studies or even his outstanding scholarly abilities before the Kalevala (Borg 1853: 14−19). A.J. Sjögren (1854) tells in his obituary of Castrén that at the beginning of his academic career, Castrén had planned to follow his family tradition and become a clergyman. See also Estlander 1928: 20. Estlander quotes Castrén’s own letter to his uncle Abraham Fellman. See further e.g. Söderhjelm 1924: 135 ff. Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala Ka i sa Hä k k i ne n In the history of the Finnish-language culture of Finland, the appearance of the Kalevala, the Finnish national epic compiled by Elias Lönnrot, was a turning point of unmatched importance. As soon as the first part of the first edition was published in 1835, the Kalevala was made the very icon and flagship of the Finnish National Romantic heritage, at least in academic circles.1 It was convincing proof of the capacity of Finland to develop a higher culture. Over the period of the Swedish regime, from the Middle Ages until the dawn of the 19th century, the social status of Finnishspeaking Finns was low. There was a general impression that actual Finns would never be able to develop anything that could be called real culture. The Kalevala proved the opposite. It demonstrated in an undeniable way that the uneducated Finnish peasants were capable of creating high-level poetry based on their ancient and still-living folk traditions. To Matthias Alexander Castrén, a newly qualified candidate of humanities at the Alexander University of Helsinki, the Kalevala and the emerging Fennoman movement around it gave his life a totally new purpose.2 So far, Castrén had mainly studied classical and oriental languages and philosophy to prepare himself to make a modest living as a cleric or teacher.3 Now he decided to devote himself entirely to Finnish studies, including all the languages and cultures related to Finnish. There had been some interest in folk poetry even before the appearance of the Kalevala. In the circles of the Old Academy of Turku, the rise of humanist studies and international Romanticist ideas by the end of 18th century had inspired leading academics, above all Henrik Gabriel Porthan, to collect and study Finnish folk poems and national history. The so called Turku Romanticism in the first decades of 19th century involved cautious attempts to develop the official status of the Finnish language and to collect and publish Finnish folklore. Some young students and collectors like Adolf Ivar Arwidsson, Carl Axel Gottlund, Abraham Poppius, and Anders Johan Sjögren had even made a solemn pledge to speak Finnish to each other and to try to use the vernacular and the Finnish folklore material as a basis for developing a distinctive Finnish culture.4 As 14 Fennica.indd 14 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala some of them were studying at the Uppsala University, they had encouraged and helped the German researcher H.R. Schröter publish a collection of Finnish folk poems in a German translation.5 In Sweden, these efforts were noticed as a sign of an emerging Fennoman movement as early as 1810.6 The role of this cultural and scientific research was essential in raising the national spirit, as there were no possibilities to engage in open political activities. Of the young researchers mentioned above, Sjögren later made a most splendid career. First he was invited to become a correspondent member of the Academy of Sciences in St. Petersburg, then appointed to the post of assistant, then promoted to extraordinary academician, and finally he achieved the post of permanent academician for Finno-Ugrian and Caucasian languages and ethnology.7 In 1845 he was granted the rank of Councillor of State. In addition to his own scientific merits, Sjögren became an important organiser of the emerging Finno-Ugrian research tradition. For younger Finnish researchers like Castrén, he was an inspiring role model and an influential supporter. One of the early promoters for the national awakening was Reinhold von Becker, an adjunct in history at the Academy of Turku. Becker set up a Finnish newspaper Turun Wiikko-Sanomat in 1820, published an excellent Finnish grammar in 1824, and encouraged one of his students, Elias Lönnrot, to write his candidate thesis8 on Väinämöinen, the central figure of Finnish folk poetry. Becker even gave Lönnrot his own poetry collections and notes on Finnish mythology to be used as source material.9 When the Academy was moved from Turku to Helsinki in 1828, Lönnrot continued his studies there and graduated as a Doctor of Medicine in 1832. For a long time, he worked as a district physician in Kajaani in eastern Finland, but his main interest continued to be the Finnish folk tradition and development of the Finnish language. He made several journeys to Karelia to collect folk poetry, publishing several minor collections of poems,10 and was one of the founders of the Finnish Literature Society in 1831. An important predecessor and model for Lönnrot was Zachris Topelius the Elder, a district physician in Nykarleby, located on the western coast of Finland. Inspired by Porthan, he started his collecting activity as early as 1803.11 On the basis of his own experience, Topelius knew that the best singers came from the Arkhangel district of Russian Karelia, where the epic poems had been best preserved. Topelius published five booklets containing Finnish folk poems in their original form.12 Up to this time, Zachris Topelius and Elias Lönnrot had published songs as separate items, but in 1833 Lönnrot got the idea of combining a thematic selection of poems into three integrated         Schröter [1819] 1834. The Swedish term fennomani was launched by the Swedish writer and critic Lorenzo Hammarsköld in his journal Lyceum in 1810; SAOB s. v. fennomani. Korhonen 1986: 41−50. De Väinämöine priscorum Fennorum numine 1827. Kaukonen 1979: 24−26. Kantele I−IV 1829−1831. Kaukonen 1979: 18−21. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä lauluja (1822−1831). 15 Fennica.indd 15 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Kalevala          Kaukonen 1979: 38−41. The first sketch entitled Runokokous Väinämöisestä containing 16 songs remained published. Kaukonen 1979: 56−58. Nowadays, 28 February is an officially a day for commemorating the Kalevala and Finnish culture. Kalewala, taikka Vanhoja Karjalan Runoja Suomen kansan muinosista ajoista. Keckman’s letters to Lönnrot on 24 December 1835 and 12 March 1836, published by I. Pääkkönen 1998: 160−162, 163−164. Schauman [1892−1894] 1967: 108−109. The title of the article is misleadingly “The IX song of Kalevala.” This must be the writer’s mistake and not a misprint, as the same number is repeated inside the article. Lönnrot 1835a. wholes with Väinämöinen, Ilmarinen, and Lemminkäinen as central figures.13 In the first stage, he made sketches for three miniature epics, starting with “Lemminkäinen,” but then he decided to combine them all together.14 On his fifth journey in 1834 to White Sea Karelia, Lönnrot met Arhippa Perttunen, a famous singer in the village of Latvajärvi, who provided him with lots of new material and ideas for compiling and completing the planned epic.15 On 28 February 1835, Lönnrot proudly signed the preface of the Old Kalevala.16 In the preface he stated that there had been different possibilities to combine individual songs into a larger entirety, and the way he had chosen was not necessarily the best. However, he was quite satisfied with the result. The Kalevala17 appeared in two volumes: the first (containing songs 1−16) was published just before Christmas in 1835 and the second (songs 17−32) came out in March 1836.18 Why the Kalevala was Translated The Kalevala was not an easy work to read and understand. August Schauman, a Finnish politician, novelist and newspaper manager, recalls in his memoires19 that nobody actually read the Kalevala when it first came out. It was far too difficult to understand, even for those who spoke Finnish as their mother tongue. The language of the Kalevala diverged significantly from the language used in everyday speech and other types of Finnish literature. The vocabulary and the Karelian cultural context of the poems were equally unfamiliar to the enlightened audience, no matter if their own language was Finnish or Swedish. The only way to get acquainted with the celebrated Kalevala was by means of a summary of its contents, or a translation. The first translated portions of the Old Kalevala in Swedish came out even before the epic itself appeared. Elias Lönnrot published the 11th song20 along with some comments and explanations in the newspaper Helsingfors’ Morgonblad in July 1835.21 A translation of the 29th song was published in the same newspaper about half a year later. Earlier, the latter translation had been attributed to Lönnrot on the basis of the publication date: as noted above, the latter part of the Kalevala, including the 29th song, came out no earlier than March 1836. Yet, the correspondence between Lönnrot and Carl Niclas Keckman shows unambiguously that the translator was not Lönnrot but Erik Alexander Ingman, a young medical scientist and active Fennoman of Ostrobothnian origin. Some months later, Ingman also published a translation of the 5th song, this time signed by “Ign.” In fact, he had translated even more of the Kalevala, which can 16 Fennica.indd 16 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala be seen from the copy of the Old Kalevala once possessed by him and then donated to his Hungarian colleague and friend Pál Bugáti.22 This copy contains Swedish translations written in Ingman’s hand alongside the original text. Yet, most of those translations remained unpublished. C.N. Keckman, the Lecturer of Finnish of the University of Helsinki and the Secretary of the Finnish Literature Society, acted as the main assistant to Elias Lönnrot when editing and printing the Old Kalevala. He knew the epic thoroughly and used it as teaching material at the university. He made a Swedish translation word by word23 for his own use and constantly asked Lönnrot for explanations of odd and obscure words and formulations. He also made notes of Finnish neologisms and semantic definitions in the contemporary literature, in order to compile a complete Finnish dictionary, using the Finnish–Latin–German dictionary24 (1826) of Gustaf Renvall as a basis. As the esteemed poet J.L. Runeberg wanted to translate some parts of the Kalevala into Swedish, Keckman made a literal translation for him, and Runeberg then transformed the text into verse form.25 The most renowned writer to translate some passages of the Old Kalevala was Frans Michael Franzén, a poet and bishop from Hernösand, Sweden. He was an elder half-brother of C.N. Keckman. After having made a successful career as a professor at the Old University of Turku, Franzén had moved to Sweden to begin an ecclesiastical career. In his letter to Keckman, Franzén sent two translation fragments including the beginning of the first song and a part of the third song. In addition, Franzén commented on some metric principles and areas of confusion.26 It is possible that Castrén had seen these fragments among the posthumous papers of Keckman while he was preparing his own translation, but even if this were the case, Franzén’s translations left no discernible impression on his work. Viewed side by side, it can be seen that no single line corresponds between Castrén’s and Franzén’s translations. Besides, Franzén’s work shows a significant amount of artistic freedom, which was not typical of Castrén. In 1839, the leading Fennoman activist J.V. Snellman started to publish a literary journal entitled Spanska Flugan, and in the first volume of it, he published an extant review of the Kalevala written by his cousin Henrik Piponius. To illustrate the contents of the epic, there were several song fragments included in a Swedish translation, which had clearly been translated by Piponius himself. Only the fifth song, which was published as an appendix of the review, was a copy of Runeberg’s translation previously published in Helsingfors’ Morgonblad.      Molnár 1981. In some sources, it has been claimed that Keckman’s translation was metric, but for most of the translation, this is not so. There are some metric passages now and then, but they are not systematic. The famous introductory words, for instance (Mieleni minun tekevi / Aivoni ajattelevi etc.), have been translated by Keckman as Lust göres mig / Min hjärna tänker / Lust (har jag) att börja (ihop) med runor / Laga mig att sjunga etc. Suomalainen Sana-kirja. See Renvall 1826. Keckman’s letter to Lönnrot dated 15 August 1836. Published by I. Pääkkönen 1998: 167−168. Franzén’s letter including the translations was published later by Grotenfelt 1886. 17 Fennica.indd 17 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Kalevala      Lénström 1841: 13−14. There are odd spelling errors in Lénström’s example words (kionto pro luonto, Ridvala Kecka pro Helka) which indicate his full ignorance of the Finnish language. Helsingfors’ Morgonblad 54/1840. Finnische Runen 1819, see Schröter 1834. Ett manuskripts öde; Wiborgs Tidning 16/1869. A Swedish docent of Uppsala University C.J. Lénström, who was a good friend of Snellman, published a concise study of Finnish folk poetry with several text samples in 1841, before Castrén’s translation of the Kalevala appeared in its entirety.27 Lénström was not able to translate songs from Finnish into Swedish,28 but he made use of the existing Swedish translations published earlier in Helsingfors’ Morgonblad. Among those fragments was Castrén’s own translation of the core parts of the 31st song.29 Yet, some other folk poems published earlier in Schröter’s collection30 were translated by Lénström from German into Swedish. Even if reviews, accounts, and fragments of the translations of the Kalevala had been published, a complete version in any major language was still badly needed. In 1836, the Finnish Literature Society offered a prize of 500 rubles for a complete translation of the epic into Swedish or German. Despite of the attractive prize, the task was too challenging, as no candidates showed up. The most unsuccessful of the Swedish translations of the Old Kalevala was that of Abraham Poppius, the former fellow student of A.J. Sjögren and C.A. Gottlund. In his younger years, Poppius had been a promising poet and a reformer of the literary language. Later he pursued a career as a clergyman, first in Sweden and then in eastern Finland. Without informing anyone, he had started to translate the Kalevala into Swedish, but when he completed his work, he discovered that Castrén’s translation had appeared just recently. Poppius assessed Castrén’s work to be superior to his own manuscript and decided not to publish it. Instead, he used the sheets as wallpaper for his own working room and painted them over.31 Castrén Gets to Work on the Kalevala After completing his master’s degree in 1836, Castrén did not have any clear plans for the future. In his undergraduate days, Castrén had lived for two years as a tenant in Runeberg’s home together with Zachris Topelius the Younger, so he was well acquainted with all National Romantic and Fennoman endeavours and achievements of the time. As he was especially interested in languages, he came to read some works of Rasmus Rask, one of the true pioneers of historical-comparative language studies. Rask had developed a new systematic approach to writing grammars, even of languages he did not know himself, which meant he was able to write a grammar of any language and compare these grammars with each other. It was certainly something that Castrén could apply to his own research of Finno-Ugrian languages! 18 Fennica.indd 18 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala As Castrén had now decided to dedicate himself to FinnoUgrian Studies and to follow the pattern of Rask and Sjögren, he was eagerly looking for an opportunity to start his fieldwork career. It was not easy, however. He was only a poor magister who had to make his living by giving private lessons, teaching schoolchildren, and writing newspaper articles.32 Among those articles, there was a description of the magical skills of ancient Finns, which was published in Helsingfors’ Morgonblad in 1837.33 The next year, he read a paper on the mythology and witchcraft of ancient Finns at the term feast of the Ostrobothnian Students’ Union. Castrén found Finnish mythology and folk beliefs absolutely fascinating.34 In the spring of 1838, Castrén was invited—luckily enough for free—to accompany his friend Carl Robert Ehrström, a district physician in Tornio, on a short multidisciplinary expedition to Lapland. Castrén was happy to participate, as he wanted to expand his knowledge of the Saami language, mythology, and ethnography. The results of his expedition were not especially good, as Castrén had not yet developed a clear scientific agenda and only managed to take some scattered notes. Anyway, the burdensome yet eventful journey constituted a useful model for his future expeditions. In May 1838 C.N. Keckman died and after that, his lecturer’s post at the University of Helsinki became vacant. Castrén wanted to apply for the post, but as he was away from home, he asked one of his friends, L.I. Ahlstubbe to tend to the application. Unfortunately, his friend was sluggish and Castrén’s papers arrived too late.35 Instead, C.A. Gottlund, an active collector and publisher of folk poetry who was known for his radical motto “write as you speak,”36 was appointed. In September 1838, Castrén returned to Helsinki. There, he was told that the Academy of Sciences in St. Petersburg was planning an expedition to Siberia, and A.J. Sjögren, who had been invited to join the expedition but was unable to go, was looking for a suitable Finnish replacement for the expedition. Two young Finnish scholars, M.A. Castrén and G.A. Wallin were recommended to Sjögren. He chose Castrén, as he was well acquainted with arctic conditions and was known to be a good hunter as well, whereas Wallin was born in Sund, Åland. Unfortunately, the expedition was postponed and Castrén had to find some other meaningful way to make a living in the meantime. As Castrén was now interested in further study of Finnish mythology and folk poetry, he applied for a grant from the Finnish Literature Society in order to travel to Karelia where the old folk tradition had been preserved. He managed to obtain the grant, and the next summer he spent four months collecting songs, magical      Borg 1853: 19. In December 1836, Helsingfors’ Morgonblad published an anonymous review article entitled Några ord om Kalevala. This article has been attributed to Castrén in several connections, but as for the contents and style, it is quite obvious that Castrén was not the author (see e.g. Borg 1870: VI; Hautala 1954: 140−142). A closer examination shows that there are several fragments of the 20th song of the Kalevala translated into Swedish which are perfectly identical with Henrik Piponius’ translations published later in Spanska Flugan (1839). Thus, it is quite plausible that it was Piponius, a cousin of J.V. Snellman, who had written the article in Helsingfors’ Morgonblad as well, and not Castrén or E.A. Ingman, as supposed before. The newspaper does not give the name of the author, but there is a footnote stating that the article was based on a speech held at the term feast of the Ostrobothnian Students’ Union. At that time, Piponius was one of the most active members in the union. Castrén’s letter to Sjögren dated 29 September 1838; cited by Setälä 1915: 4−5. Havu 1945: 262. Gottlund’s mother tongue was Swedish, but he learned a kind of Savo dialect in his childhood, as his father Matthias Gottlund became cleric of Juva and the family moved from Strömfors (in eastern Uusimaa/Nyland) to southern Savo. 19 Fennica.indd 19 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Kalevala        Castrén 1904; Timonen 2007: 18−19. Kaukonen 1979: 141−143. In 1848, Sjögren also sent his own collections to Lönnrot. After Keckman’s death, the material was gradually handed over to the Finnish Literature Society. See e.g. FLS Minutes dated 17 October 1838, 1 April 1840; Sulkunen 2004: 77−83. See e.g. Collan 1838, 1839. For some recent overviews of the topic, see e.g. Siikala 2008, Ahola 2014. Helsingfors’ Morgonblad 47/1841. FLS Minutes 5 February 1840. Those passages are given in the notes added to the synoptic translation of this volume. Only the diverging lines have been written out. spells, and folk tales in the famous villages of Karelia where the rune singing tradition was still alive such as Latvajärvi, Uhtua, and Vuokkiniemi.37 Later he delivered his collections to Elias Lönnrot, who used them as material for his new edition of the Kalevala.38 One of the purposes of the field expedition was to collect background information about the world of the Kalevala. In his articles and speeches on Finnish mythology, Castrén had used the Kalevala as reference material, and now he wanted to understand it more thoroughly. The posthumous material of Keckman39 was useful in many details, but many important questions remained unanswered. An academic discussion around the basic character of the Kalevala and the central figures of the epic was only about to begin.40 Was there some historical background to the songs of the Kalevala? Were Väinämöinen and Ilmarinen originally gods or heroes? Was it possible to consider the Kalevala a real folk epic, or was it rather the collector’s creation? The only way to get answers to these questions was to go deep into the elements, actors, and processes which had brought about the enigmatic Kalevala. It is not known when exactly Castrén decided to translate the whole epic into Swedish. According to a review article published after the appearance of the translation, the work took about two years.41 In any case, after the journey to Karelia, the translation work was already underway.42 In July 1840, Castrén sent a sample of the Swedish version of the 31st song to be published in Helsingfors’ Morgonblad. As the Finnish Literature Society celebrated its tenth anniversary in March 1841, Castrén announced his forthcoming book available to subscribers. The Swedish translation of the Kalevala came out in June 1841. In the preface of the Kalevala, Castrén quoted Rasmus Rask who had praised the Finnish language for its richness, melodiousness, and grammatical regularity. According to the preface, Castrén had used translated portions published earlier43 as material for his own work. Yet, a detailed comparison suggests that only Runeberg’s translations were good enough for Castrén. All the others, Lönnrot’s translations included, were modified significantly or totally ignored by him. Castrén has used trochaic tetrameter skillfully and his translation gives much of the same rhythmical impression as the original text of the Kalevala. Yet, the rhythm is based only on stress without taking into account syllable length, which makes the work somewhat monotonous. Due to the structural differences of the languages concerned, Castrén could not apply the same metric constraints and preserve all the linguistic features that characterize the Kalevala language. Now and then, there are one-syllable words at the end of the line, and in extreme cases, a whole line may consist solely of 20 Fennica.indd 20 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala one-syllable words. Some stylistic aspects (e.g. alliteration) of the original poems have been mostly abandoned as well. As for the contents, Castrén has managed to convey the meaning of the source text astonishingly well, which proves his full understanding of the cryptic wording of the original poetry. In most cases, the Swedish text is more transparent and easier to understand than the epic in its original form. No doubt Castrén had privileged access to supplementary information from the literal source material in the archives of the Finnish Literature Society, as well as from his colleagues, above all Elias Lönnrot, who was his esteemed friend and long-time collaborator. For the most part, there is a precise correspondence between the original text and Castrén’s translation. Sometimes Castrén has taken a few lines44 from the song variants published by Lönnrot after the very text of the Kalevala in the same volume, and sometimes he has changed the order of the lines.45 The most important alteration made by Castrén is that he simply censored and omitted certain passages of the poems which he considered to be too delicate or impudent, especially for younger readers. Those parts can be found, among other places, at the beginning of the 25th song.      Castrén has indicated those lines with an asterisk. Castrén has indicated those lines with square brackets. De affinitate declinationum in lingua Fennica, Esthonica et Lapponica. See further the Finnish grammar section of this volume. Estlander 1928: 42. Some parts of the lectures have been preserved in the manuscript and were published by C.G. Borg in Nordiska resor och forskningar VI in 1870. Lectures on the Kalevala Along with the Kalevala project, Castrén had prepared his docent thesis on comparative grammar studies, which he published and defended in the autumn of 1839.46 In January 1840, Castrén was appointed Docent in Finnish and old Scandinavian Languages, and after that, he was qualified to lecture at the university. Castrén did not hurry to begin lecturing, however, as at that time, docents were not paid for their work and he had to make his living by giving private lessons instead.47 Yet, in the spring term of 1841, Castrén was ready to start his career as a university teacher by giving a series of lectures on the Kalevala. Castrén’s younger colleague and friend C.G. Borg has described his way of lecturing as being quite free, i.e. Castrén did not read a full text written in advance, but used only some concise notes to support his oral performance.48 Sometimes Castrén read song passages from his own translation and then explained them using his own notes, partly based on the extensive Kalevala material compiled by the late lecturer of Finnish C.N. Keckman. Keckman had assisted both Zachris Topelius the Elder and Elias Lönnrot in editing and publishing folklore material, and for his own lectures, he had collected a large quantity of notes, word lists, and preliminary 21 Fennica.indd 21 17.1.2019 14:54:51 �Fennica: Kalevala     Korhonen 1986: 52−53. G. Castrén 1945: 22−23. As the focus of this publication is Castrén’s linguistic activity, discussions of folklore, mythology, and semantic interpretation of the Kalevala fall outside the scope of this work. For a recent overview of Castrén’s mythological considerations, see Ahola−Lukin 2016. Helsingfors’ Morgonblad 47, 48/1841. The author of the anonymous review was apparently Fabian Collan, the editor of the newspaper. translations from different sources to explain the cryptic language of the Kalevala. Keckman’s main source was Lönnrot himself, which can be seen from his correspondence with Lönnrot. Castrén made careful preparations for this own lectures, as he wanted to complete the existing material and arrange it in a new way. He made alphabetical lists of proper names and appellatives which might deserve some speculation and clarification. He went through all the songs line by line and pointed out striking or problematic details, such as morphological peculiarities or strange dialect words. Castrén planned a full commentary and dictionary of the Kalevala to complete his translation, but the work remained halfdone, as new possibilities for field expeditions arose in the autumn of 1841. Elias Lönnrot invited Castrén to join him on a journey to Lapland, and from there, Castrén continued alone to the east, supported financially by the Finnish Treasury.49 All the while, he was waiting for the Academy of Sciences in St. Petersburg to come to a decision on launching the planned expedition to Siberia. The Reception of the Translation of the Old Kalevala Castrén’s translation was received with praise and gratitude, and it was widely circulated immediately.50 Now the scientific community in its entirety was able to acquaint itself with every detail of the contents of the Kalevala and take part in discussions concerning the epic and the problems of interpretation.51 The translation was regarded by all as trustworthy and accurate.52 The differences between the original and the translation were mostly seen as a consequence of the differences between the languages concerned. An undeniable fact was that Swedish was a language of culture with a long tradition and stabilized means of expression, whereas Finnish was young and naïve, full of capricious novelties and enigmatic surprises. Those properties were not translatable. In any case, Castrén had managed to convey the meaning and the nature of the epic very well. Thanks to the translation of the Kalevala, Castrén’s name became widely known even outside the academic circles of Finland. So far he had been only one talented scholar among many others, but now he was a noteworthy young expert with special skills in Finnish mythology and folk traditions. The translation of the Kalevala inspired an ever-increasing number of nationalist researchers and amateurs to study the Finnish language and culture, to interpret the historical events behind the songs and to search for the actual locations of the heroic deeds, battles, and adventures described in the 22 Fennica.indd 22 17.1.2019 14:54:51 �Matthias Alexander Castrén and the Swedish Translation of the Old Kalevala Kalevala. Some artists inspired by the Kalevala even artistically rendered the episodes of the epic on the basis of Castrén’s translations and interpretations.53 Castrén’s translation was of great help when exporting the Kalevala, especially into the German-language area of Europe. Herman Kellgren, one of the students attending Castrén’s lectures on the Kalevala, was invited to teach Finnish to professor Hermann Brockhaus in Leipzig. There, he used Castrén’s Kalevala and Keckman’s notes as his primary lecture material.54 Brockhaus was a professor of Sanskrit and Persian linguistics, but he was eager to learn the Finnish language as he wanted to translate the Kalevala into German.55 The most renowned user of Castrén’s translation was Jacob Grimm, a German linguist who was one of Castrén’s most appreciated idols. In March 1845, Grimm gave a presentation of the Kalevala to the Berlin Academy of Sciences including some parts of the 19th poem in its German translation. He also published his presentation in Finland, in Fosterländskt Album II, declaring that the German translation was made by him on the basis of Castrén’s Swedish translation.56 In spite of its indisputable usefulness, Castrén’s translation became obsolete already in his own lifetime. After having published a collection of lyrical songs entitled Kanteletar57 in 1840, Lönnrot started to work on an edited and expanded version of the Kalevala. There was a huge number of new songs collected by Lönnrot, his disciples, and other kindred spirits after the appearance of the Old Kalevala, and they constituted a valuable resource for modifying and completing the epic. A new and richly supplemented edition of the Kalevala was published in 1849, and after that, the older edition receded into the background.      Stewen 2008. G. Castrén 1945: 23, 195−198. Brockhaus expressed his enthusiasm for the Kalevala and Castrén’s translation of it in a letter he sent to Elias Lönnrot. A Swedish translation of the letter was published in Snellman’s Swedish newspaper Saima in 1845. A little later, a young researcher named Hermann Kellgren was sent to Leipzig to teach him Finnish. Yet, Brockhaus’ translation remained incomplete. ”Jag har vid studium af den Finsk poesin varit i tillfälle att taga till råds af Math. Alex. Castréns förträffliga svenska öfversättning af Kalevala. Castrén har äfven i andra arbeten ådagalagt den grundligaste bekantskap af det finska och därmed bestägtade språk.” Grimm 1845: 64. Kanteletar taikka Suomen Kansan Wanhoja Lauluja ja Wirsiä. Return to the Kalevala In his comments and reviews of the Old Kalevala, Castrén had criticised some aspects of its contents, especially the order of certain episodes. When the new edition came out, he could notice that some of his comments and suggestions had been accepted. The most important change was that Lönnrot had moved the song contest between Väinämöinen and Joukahainen from the final section close to the beginning, after the creation of the earth and the birth of Väinämöinen. Some fragmentary parts, especially the Kullervo cycle and the story of Lemminkäinen, had been completed successfully. On the other hand, Castrén criticised Lönnrot for overused 23 Fennica.indd 23 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala         Kalevala, Toinen painos. Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 2/1850. Castrén’s wish later came true, as the series Suomen kansan vanhat runot (SKVR) was published in 33 volumes. All the poems can be easily found in the SKVR database hosted by the Finnish Literature Society. De affixis personalibus linguarum Altaicarum. The fragments were published by C.G. Borg in Nordiska resor och forskningar VI in 1870. Castrén does not mention the name of the book, only the abbreviation of the name of the author (Dieff.). Anyway, the page numbers given in Castrén’s manuscript match those in Diefenbach’s 1851 dictionary. Nordische Reisen und Forschungen 3: M. A. Castréns Vorlesungen über die finnische Mythologie. Nordiska resor och forskningar. Föreläsningar i Finsk mytologi. Luentoja suomalaisesta mytologiasta (Castrén 2016). parallelism and the discontinuity of the contents. Castrén wrote a review of the new edition and sent it to be published in Litteraturblad in February 1850.58 He concluded his review with the wish that in the future, it would be possible to publish every runic poem ever collected as separate items to showcase the abundance of material and submit it for critical evaluation.59 After a long and complicated preparation process, a chair in Finnish language at the University of Helsinki was established in 1850. Castrén produced a thesis on personal suffixes of the Uralic and Altaic languages60 for the chair, and he was appointed professor on 14 March 1851 by the Chancellor of the University, Crown Prince Alexander himself. In the autumn term of 1851, Castrén held one course of lectures on the new edition of the Kalevala, and another course on Finnish mythology. As before, the Kalevala course was mostly based on concise notes and examples, only some parts of which were written out in full and published afterwards.61 The manuscript notes show that Castrén had found a new and interesting line of research: etymological comparisons between the Indo-European languages and beyond. Several times he refers to Lorenz Diefenbach’s newly published dictionary Vergleichendes Wörterbuch der gotischen Sprache62 and presents long series of word comparisons alongside the source. Castrén wrote out his lectures on mythology in full, partly in advance, partly afterwards, as his state of health worsened and he was too sick to continue his lectures in the spring term of 1852. Even then, the Kalevala was his primary reference material and a kind of starting point for wider comparisons. The lectures on mythology were published posthumously in German,63 Swedish,64 and Finnish.65 Castrén died on 7 May 1852. 24 Fennica.indd 24 17.1.2019 14:54:52 �Kalevala. Ö f ve r sa tt af M . A . Ca str é n Förra och Sednare Delen. ☙❧ Lyssna till den granens susning, Vid hvars rot ditt bo är fästadt. Finsk Ordspråk. ☙❧ Helsingfors, J. Simelii enka. 1841. Imprimatur. J. M. AF TENGSTRÖM. Fennica.indd 25 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala      Henrik Gabriel Porthan (1739−1804): Librarian and Professor of Rhetoric at the Old University of Turku. He promoted the study of Finno-Ugrian language affinity and vocabulary, laid the foundation of the critical historical research in Finland, and published a series of studies on folk poetry. See further e.g. Korhonen 1986 (passim) and Stipa 1990: 223−228. Elias Lönnrot (1802− 1884): physician, expert on folklore, collector, and publisher of the Kalevala, Professor of Finnish Language and Literature at the University of Helsinki. See further e.g. Korhonen 1986: 74−79 and Stipa 1990: 265−267. Kanteletar: a collection of traditional lyrics and ballads, published by Lönnrot in 1840−41. Christfrid Ganander (1741−1790): the Curate of Rantsila parish, collected folk poetry, published folklore (riddles, tales etc.), compiled a study on Finnish mythology (Mythologia Fennica 1789), and prepared an extensive dictionary manuscript. See further e.g. Korhonen 1986: 24−25 and Stipa 1990: 222. Christian Lencqvist (1761−1808): a disciple Förord. Likasom förtjensten att undan förgängelsen hafva räddat Finlans historiska minnen nästan uteslutande tillhör Porthan66, likaså hafva nationens mythiska qvarlefvor hufvudsakligast genom D:r Lönnrots67 verksamhet blifvit framkallade i ljuset. Alldeles obanad var väl icke heller den väg, han beträdde; men, hvad man före honom gjort, är liksom det icke vore till, sedan Kalevala och Kanteletar68 trädt i dagen. De få dessförinnan gjorda runo-samlingar hafva numera betydelse endast i den mon, som de tjenat till att framkalla dessa åtminstone för Finland evigt dyrbara skatter. Men ur denna synpunkt betraktade hafva de ett stort, historiskt, värde, och vi anse af sådan anledning för en pligt att omnämna de förnämsta bland dem, som för D:r Lönnrot banat vägen. – Den som först fästade uppmärksamheten vid vår inhemska poesi, var Porthan – den Finska litteraturens heros. Man tror, att Porthan det oaktadt icke alltför högt uppskattat de mythiska sångerna; men han samlade dem icke desto mindre, och genom hans föresyn väcktes äfven andra, i synnerhet Ganander69, att fortgå på samma bana. Gananders förtjänst består dock icke så mycket i gjorda runo-samlingar, som i bemödandet att tillvägabringa en Finsk Mythologi. Väl säger han sig ”i flere år hafva genomgått alla tillgängliga och i landet möjligen existerande Runor”, men ur dedicationen i hans arbete framlyser, att de till större delen blifvit af Porthan honom meddelade. Detsamma torde i ännu högre grad gälla om Lenqvist70, hvars mythologiska arbete för ofrigt vida öfverträffar Gananders. I allmänhet synes man vid denna tid ännu icke varit betänkt på utgifvandet af en fullständig runosamling, utan ansåg det till en början vara nödvändigare att bearbeta en mythologi, såsom ”clavis poëseos Fennicae” (Gan.). – Efter Porthans död stod den Finska litteraturen en lång tid stilla, sörjande blott den hädangångne. Men med år 1809 vaknade hon åter till nytt lif. Vid denna tid eller åtminstone kort derefter uppträdde många utmärkta litteratörer, och under den tidrymd, som sedan tilländalupit, räknar den Finska litteraturen flere bearbetare, än under hela det föregående seklet. Ibland dem hafva de flesta i större eller 26 Fennica.indd 26 17.1.2019 14:54:52 �Förord mindre mon egnat sin uppmärksamhet åt folkpoesien. Mest förtjent är i detta afseende D:r Topelius71, hvilken i fem särskildta häften utgifvit en samling af äldre och nyare runor. Honom tillhör äfven förtjensten att hafva angifvit de orter, hvarest de Finska sångerna renast och i största mängd bibehållit sig. Han säger i företalet till femte häftet af sin samling: ”På få ställen och nästan ingenstädes i Finland finnas fullständiga och oförderfvade forntida qväden. ‒ ‒ Ett enda ställe på jorden, som äfven är utom Finlands gräns, nemligen några Socknar i Archangelska Guvernementet samt i synnerhet Wuokkiniemi Församling, räddar ännu fordna seder och den fordna hjelteättens minnen i deras rena och oförfalskade drägt. ‒ ‒ Derifrån har äfven jag med icke ringa möda förskaffat mina bästa sånger.” – År 1820 företog sig Prof. v. Becker72 i Turun Wiikko-Sanomat att till enhet bringa en mängd sånger om Wäinämöinen. Detta försök, så obetydligt det äfven var, förtjenar likväl uppmärksamhet, såsom det första i sitt slag. Emellertid synes man i början icke fästat någon uppmärksamhet vid denna vink. Således fortfor Topelius att utgifva sin samling i fragmentarisk form. Samma method följdes af D:r Lönnrot i ”Kantele”73, ehuru han i företalet till Kalevala säger sig redan år 1826 vid författandet af sin academiska afhandling om Wäinämöinen74 hafva kommit på den tanken, att de förhanden varande Sångerna om Wäinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen m. fl. sannolikt voro fragmenter ur längre cykler. Men de runor, han samlade under sina vandringar i Finland åren 1828 och 1831, voro alltför obetydliga för att gifva anledning till ett combinations-försök. Först sedan han 1832 och följande åren besökt de af Topelius anvista orter75 utom Finska gränsen, började han utföra sin storartade plan att till enhet bringa alla Fornfinska sånger af episkt innehåll *)    *) Ehuru den ursprungligt Finska folkpoesien är så charakteristisk, att deri icke en enda rad kan infuskas, utan att hvar och en, som gjort dess närmare bekantskap, genast urskiljer det äkta och ursprungliga från all oäkta afvel, så hafva likväl åtskilliga Pseudo-critici i mjugg sökt insinuera den oskyldiga förmodan, att D:r Lönnrot, för att få sin idé realiserad, sjelf completterat Kalevala. Skulle dessa affällningar vilja   of Porthan, who published a thesis on the theoretical and practical superstitions of the old Finns. His studies were based largely on the manuscripts of his father Eric Lencqvist (1719−1808), the vicar of Orivesi parish. See further e.g. Laasonen 2000. Zachris Topelius the Elder (1781−1831): the physician of Nykarleby; collected Finnish folklore and published several collections of poetry headed Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja. See e.g. Railo 2001. Reinhold von Becker (1788−1858): adjunct in history at the Old University of Turku and supervisor of Elias Lönnrot; wrote a Finnish grammar and published a newspaper headed Turun Wiikko-Sanomat including a series of articles on folk poetry, especially Väinämöinen. See further e.g. Korhonen 1986: 20, 87−88. Elias Lönnrot published several minor collections of poetry headed Kantele before the Kalevala came out. Elias Lönnrot: De Väinämöine, priscorum Fennorum numine 1827. Villages in Viena Karelia (White Sea Karelia). 27 Fennica.indd 27 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala  A collection of folk poetry, arranged and published by Carl Axel Gottlund (1796−1875), Lecturer of Finnish at the University of Helsinki. Gottlund’s publication was meant to be a challenger and competitor to Lönnrot’s Kalevala. Huru han lyckats i detta företag, må blifva ett problem för kommande tider, då, såsom vi hoppas, ett ännu större antal af forntida qväden kommit i dagsljuset. Emellertid vore det önskligt, att D:r Lönnrot skulle redogöra för sammanhanget i Kalevala och ådagalägga den enhet, han trott sig finna deri. Af de åsigter, han uttalat i sitt företal till Kalevala, synes härflyta, att han icke anser detta qväde kunna göra anspråk på enhet i högre mening. Han säger bland annat: ”Enligt min mening hafva dessa runor uppstått småningom och i samma ordning, som händelserna tilldragit sig. De skilda sångerna om Wäinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen torde icke vara författade af en enda, utan ett verk af många. Den ena anförtrodde åt minnet en, den andra en annan tilldragelse och skildrade, hvad han sjelf hade sett eller hört” (sidd. IV och V). Utan att inlåta oss i någon kritik öfver dessa påståenden, vilja vi allenast anmärka, att, enligt D:r Lönnrots åsigt om runornas historiska uppkomst, enheten i Kalevala kommer att bero derpå, att de skilda tilldragelserna ordnas i behörig tidsföljd. Det var sannolikt äfven denna åsigt, som förmådde honom att i Kalevala införa runorna 28−32, hvilka till sitt innehåll på intet vis sammanhänga med de öfriga. – Men huru D:r Lönnrot äfven må hafva uppfattat sammanhanget i Kalevala, så är i hvarje fall den mening obefogad, som finnes uttalad i företalet i Runola76, att Kalevala endast innehåller en mängd stympade runo-fragmenter. Hvem medger icke, att mången runa under tidernas lopp kunnat stympas och förändras, ja till och med försvinna? Men en hvar, som ej låter förblinda sig af fördomar, bör finna i Kalevala vida mer än fragmenter. Öfversättaren skall, för att icke göra sig skyldig till maktspråk af motsatt beskaffenhet, lemna en kort öfversigt af arbetets innehåll, så i nåder skänka sitt fosterland en tusende del af den kärlek, hvarmed de sannolikt omfatta sina egna, höga personer, så vore det för dem, om icke lätt, åtminstone möjligt att öfvertyga sig derom, att icke en enda af D:r Lönnrot sjelf författad vers förekommer i hela Kalevala. Vare det likväl långt ifrån mig att för den Finska Litteraturen vilja göra proselyter of dessa petrificater. Editor’s note: The statistics on the composition of the Kalevala by Väinö Kaukonen (1945, esp. 523) have later shown that Castrén was not quite right. 28 Fennica.indd 28 17.1.2019 14:54:52 �Förord  att läsaren bättre kan sammanhålla det hela och lättare inse sammanhanget emellan de särskildta partierna. – Det är i fråga om detta sammanhang icke likgiltigt, hvilken ordning runo-sångarne sjelfva iakttaga. De flesta följa naturligtvis ingen ordning, utan recitera ett stycke allt eftersom det faller dem i minnet. Men de flesta bland dem jag under mina vandringar i Olonetska och Archangelska Guvernementerna77 varit i tillfälle att höra, sjunga runorna om Sampo i ett sammanhang. Wäinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens Pohjola-färder betrakta de åter såsom skilda cykler. Men då Pohjas vackra mö var målet för dessa färder, så kunna äfven dessa cykler betraktas såsom ett inom sig slutet helt. Sålunda erbjuder Kalevala tvenne väsendtliga afdelningar, hvilka åter hafva ett ganska nära inbördes sammanhang derigenom, att Pohjolas värdinna hade utfästat sin dotter såsom belöning för dem, som kunde smida Sampo. Detta underbara redskap förfärdigas af Ilmarinen. Ehuru således flickan hade bordt tillhöra honom, ledsnade han likväl vid lifvet i Pohjola, förr än det lyckats honom att tillvinna sig hennes kärlek, och återvände så till sin hembygd. Emellertid sökte äfven Wäinämöinen och Lemminkäinen att vinna hennes ynnest; men slutligen segrade dock Ilmarinen.  – Genom de runor, som besjunga dessa trenne hjeltars Pohjola-färder, afsöndrar D:r Lönnrot Sampo-cykeln i tvenne afdelningar. Han låter frieri-runorna begynna, så snart Sampo var hopsmidd, och Ilmarinen återvände till hemmet. Denna fördelning kan ur flere skäl försvaras. Först och främst träda Kalevala och Pohjola i den sednare afdelningen af Sampo-cykeln i ett så fiendtligt förhållande till hvarandra, att några frieri-färder ifrän den ena orten till den andra derefter ej kunna tänkas äga rum. Vidare är det ganska naturligt, att fiendtligheterna först då taga sin början, sedan Ilmarinens hustru blifvit dödad, och Pohja-dottren icke mera utgjorde ett föreningsband emellan Pohjolas och Kalevalas folk. Ett viktigt skäl för ifrågavarande fördelning är äfven det, att Lemminkäinens öden i den sednare afdelningen af Sampo-cykeln förutsättas såsom bekanta. – Vi inskränka oss nu till dessa anmärkningar och gå att lemna den utlofvade öfversigten af innehållet i Kalevala78 samt bifoga dertill hvarjehanda anmärkningar. Till vinnande af redighet indela vi qvädet i smärre cykler.  For a concise description of the journey, see e.g. Korhonen 1986: 51. Lönnrot gives a short description of the contents before each song in the Old Kalevala. Castrén does not include any corresponding summaries in his translation. Instead, he gives the outlines of the content in the preface. A similar description in Swedish was published earlier in Spanska Flugan (Sectio antepaenultima 1839) by Henrik Piponius. 29 Fennica.indd 29 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala  According to tradition, Pallas Athene, the goddess of wisdom, was born from the head of her father Zeus. 1. Pohjola kommer i besittning af Sampo. (R. I—V). Likasom enligt Grekernas Gudalära vishetens Gudinna79 aldrig framträder som ett barn, utan kommer till verlden i full utrustning, så var äfven hos Finnarne den ”vise” Wäinämöinen redan vid födelsen en hjelte, och kom sjelfmant i dagen, sedan han i trettio somrar och trettio vintrar legat i modrens sköte och förgäfves anropat Solen, Månen och Karlavagnen att låta honom ändtligen få skåda dagens ljus. Wäinämöinen föds om natten, går i smidjan följande dagen, smider sig en häst, lätt som ett halmstrå, och rider med den ut på hafvets vida fjärdar. En vindögd Lappman hyser gammalt agg till Wäinämöinen och ställer sig i försåt för honom vid ”eldforssens fall, den helga flodens hvirfvel, ” afskjuter fruktlöst tvenne pilar, men träffar hästen med den tredje, hvarefter Wäinämöinen drifves omkring på det vida hafvet – en kastboll för vind och våg. På dessa irrfärder skapar han holmar, uddar, vikar, grund, m. m. Plötsligt kom från Turjaland en örn, bygde sitt bo och lade några ägg på Wäinämöinens knä. Wäinämöinen känner sina ledes värmas; han rör sig; äggen nedfalla i hafvet. Af dem skapar han sol och måne, jord och stjernor. – Derefter fortfar Wäinämöinen allt ännu att irra på hafvet, bedröfvad och rådvill, hvad han månde företaga sig: ”bygga en stuga i luften, eller timra den på böljan.” Sydvest-vinden kastar honom till grannskapet af det mörka, männer förödande Pohjola. Här brister han ut i klagan och gråt. Louhi, Pohjolas värdinna, förnimmer hjeltens klagan, hastar till hans hjelp, för honom i land, och undfägnar mannen med mat och dryck. Här börjar Wäinämöinen åter att klaga och jemra sig af längtan till det älskade hemmet. Pohjolas värdinna lofvar sända honom dit, om han först smider Sampo och bildar den af ett svan-fjäder, ett ullstrå, ett kornfrö och en söndrig sländas stycken. Wäinämöinen säger sig icke kunna smida, men lofvar efter sin hemkomst sända smeden Ilmarinen för att ihopsmida Sampo. Med detta löfte befriar han sig ifrån Pohjola. – På sin hemfärd ser Wäinämöinen Pohjas sköna dotter sitta och sköta sin väf på fästets båge. Wäinämöinen ber henne stiga ned i hans släde. 30 Fennica.indd 30 17.1.2019 14:54:52 �Förord Men jungfrun ålägger honom, att med en uddlös knif klyfva ett tagel och slå i knut ett ägg utan att knuten igenkännes. Sedan Wäinämöinen lyckligen utfört dessa prof, ålägges han ännu att timra en båt af sländans stycken, utan att yxan vidrör klippan. Nu styrde Hiisi yxan först mot klippan och derefter i knät på Wäinämöinen. – Ur stånd att bota såret, emedan han förgätit några vigtiga besvärjelse-ord, uppsöker Wäinämöinen en trollkarl, som besvärjer plågorna och botar Wäinämöinen, så att han blir friskare än förr ens var. – Derefter ger han sig åter åstad. Kommen till Wäinöläs lunder qväder han en gran, i granens topp månen och på dess grenar Karlavagnen. Derpå möter han smeden Ilmarinen, sin broder, och uppmanar honom att begifva sig till Pohjola för att smida Sampo och i belöning vinna Pohjas jungfru. Men då Ilmarinen vägrar att någonsin fara till den männer förödande orten, lockar Wäinämöinen honom upp i trädet för att nedtaga månen och karlavagnen. Derefter qväder han en häftig stormvind, som för smeden till Pohjola. Pohjolas värdinna undfägnar gästvänligt den komne. Sin dotter befaller hon kläda på sig det bästa hon äger. Ilmarinen smider om dagarna på Sampo; nätterna hvilar han vid jungfruns sida. Innan kort var Sampo hopsmidd, men flickans kärlek kunde smeden icke vinna, utan nödgades återvända hem utan sin mödas lön. Den första runan erbjuder några genast i ögonen fallande motsägelser. Redan i moderlifvet anropar Wäinämöinen Solen, Månen och Karlavagnen, derefter rider han i Wäinöläs lunder, på Kalevalas moar, och först sedan han i många år drifvit kring på hafvets fjärdar, skapas himmel och jord, sol, måne och stjernor. Vidare omtalas här en Lapp, som skall hyst ett långvarigt agg till Wäinämöinen, och runan ger likväl icke anledning till någon annan uttydning, än att Wäinämöinen kort efter sin födelse råkade ut för Lappen. Ännu en tredje motsägelse beståt deri, att Wäinämöinen i den första runan skapar verlden och i den andra omanligt klagar. – De tvenne förstnämnda motsägelserna hafva sin grund antingen i någon förvexling af personer, eller mera sannolikt i en felaktig combination samt möjligen äfven deri, att enskildta partier i den första runan på en sednare tid tillkommit. Till den första 31 Fennica.indd 31 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala  Christfrid Ganander: Mythologia Fennica 1789. förmodan föranleder Gananders Mythologi80, hvarest qvädet om Wäinämöinens födelse är tillämpadt på hans fader, Ukko benämnd. Men då en ”Kave Ukko, Nordens herre” är alldeles fremmande för den Finska Mythologien, så torde varianten i Kalevala vara att föredraga, helst den i allmänhet återspeglar Wäinämöinens personlighet. Att Wäinämöinen här säges smida sig en häst, men för öfrigt, ja redan iden tredje runan skildras såsom alldeles okunnig i konsten, är en oegentlighet, sådana man i folk-poësien ofta anträffar och lätt öfverser. – Den förmodan, att några partier i den första runan på en sednare tid uppstått, vinner bekräftelse af sättet, hvarpå jag ofta hört verldens skapelse berättelsevis utläggas. I tidens begynnelse skulle endast funnits vatten och en örn, samt Wäinämöinen, som drefs omkring på hafvet. Örnen flyger i öster och vester, sökande förgäfves ett ställe för sitt bo, varsnar slutligen Wäinämöinen, bygger sitt bo på hans knä och lägger några ägg i boet. Af dem skapade enligt några Wäinämöinen, enligt andra örnen sjelf verldsaltet. – Sådan var sannolikt ursprungliga uppränningen till den första runan. Men man åtnöjde sig icke med denna kunskap, utan ville äfven veta, huru Wäinämöinen kommit på hafvet, och invecklade sig genom sättet, hvarpå denna sak utreddes, i uppenbara motsägelser. – I det föregående upptogo vi en motsägelse, bestående deri, att Wäinämöinen i den första runan framställes såsom verldens skapare och i den följande knappt äger vanlig hjelte-kraft. Då denna motsägelse hufvudsakligast beror derpå, att äfven i den Finska Mythologien Skapare-kraft vore detsamma som Guda-kraft, så är det nödigt att vi något undersöka detta ämne. Så mycket är uppenbart, att enligt Fornfinnares föreställningssätt skapandet af enskildta föremål icke öfverstiger mensklig förmåga. Så skapar uti 13:de runan ölbryggerskan Osmotar en ekorre, en mård, ett bi. Lemminkäinen och Pohjolas värd frambringa i 17:de Sången genom trollqväden orrar, får, oxar, vargar m. m. I den tredje runan säger en trollkarl skrytsamt, att han med några ursprungsord tillslutit floder och träsk, hejdat forssars svall, åtskilt fjärdar och förenat näs. – Det är ganska sannolikt, att Wäinämöinen tänktes hafva frambragt hela verlden genom sin utomordentliga trollvishet. Till denna förmodan föranleda några i den första runan förekommande 32 Fennica.indd 32 17.1.2019 14:54:52 �Förord uttryck. Det heter ibland annat, att Wäinämöinen läser, genom läsning frambringar (lukevi) hafven, och att han säger, medelst ord skapar (saneli) holmar. Orden lukia och sanoa, freqvent. sanella, hafva i runorna nästan alltid betydelsen af besvärja. Af verbet lukia härstammar n. s. luku, hvilket ord mig vetterligt i pluralis (luvut) icke har någon annan betydelse, än den af besvärjelse. Samma betydelse har äfven ofta sanat af sanoa. Således betecknas med tulen sanat eldens besvärjelse, med raudan sanat jernets besvärjele, o. s. v. – Att man trodde Wäinämöinen genom en magisk handling hafva frambragt verlden, upplyses äfven af sista verserna i den första runan, hvilka äga formen af en vanlig besvärjelse. Denna vår förmodan står för öfrigt i närmaste öfverensstämmelse med Wäinämöinens hela väsen. Allt hvad sången tilldelar honom, går ut på att förherrliga hans vishet. Men då våra förfäder skattade trollvisheten högre, än all annan kunskap, så kunde man naturligtvis icke undgå att tilldela denna egenskap åt sjelfva vishetens ideal – den gamle Wäinämöinen. Är han nu i sjelfva verket ingen Gud, ja! är icke ens hjeltekraft den egenskap, som Skalderna företrädesvis älskade prisa hos honom, så ljuder den åldriges klagan i sanning icke oangenämt från hafvets vida fjärdar. 2. Lemminkäinens färd till Pohjola. (R. VI—VIII.) Nu rustar sig Lemminkäinen till en Pohjola-färd. Den sköna jungfrun är föremålet för hans resa. Modren söker med bevekande böner öfvertala honom att stadna hemma och icke begifva sig till Pohjas trollmän, hvilka ofelbart skola bringa honom i förderfvet. Lemminkäinen aktar ej sin moders böner och varningar, han kastar sin borste på sparren och yttrar dervid: ”Då är Lemminkäinens bane. Arme mannens ofärd kommen, När ur borsten bloden flyter, Rinner ned i röda strålar.” 33 Fennica.indd 33 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala Derefter väpnar han sig, far åstad och kommer efter tre dagars färd till Pohja-gården. Här qväda trollmän Lappska sånger; Lemminkäinen börjar äfven att qväda och bringar ofärd öfver samteliga Pohjas trollmän. Blott en enda – Ulappalas gamla gubbe – lemnar han af förakt ovidrörd. Vredgad öfver denna skymf sprang gubben till Tuonelas elf, för att der bida Lempi-sonen. – Nu begär Lemminkäinen af Pohjolas värdinna hennes dotter till äkta. Gumman förelägger honom såsom ett vilkor att först fånga en elg bakom Hiisis fält. Efter flera motgångar lyckas det honom att fasttaga elgen. Derpå skickas han att fånga Hiisis fradga frustande häst. Äfven detta värf utför han lyckligt. Sist får han sig förelagt, att skjuta en svan i Tuonelas flod. Men när Lemminkäinen kommer till elfven, trollar Ulappalas gamla gubbe ett tillslutet rör (en orm?) från böljan och drifver det genom Lemminkäinens hjerta. Derpå kastar han honom i elfven, och Lemminkäinen bortföres af strömmen till Tuonis (dödens) boning, hvarest Tuoni-sonen hugger honom i stycken med sin klinga. – Emellertid börjar Lemminkäinens moder längta efter sin son, hvilken hon finner dröja alltför länge på sin friar-färd. Lemminkäinen egde en redan förut äktad maka. Hon ser alla aftnar och morgnar på borsten, finner en gång, att bloden rinner derur och yppar detta för modren. Bedröfvad af det olycksbådande tecknet, flyger modren med lärkans vingar till Pohjola och frågar af värdinnan, hvart hon skickat Lemminkäinen. Endast genom hotelser förmås Louhi att bekänna, hvilka värf hon förelagt honom. Derefter söker modren somrar och vintrar ”sitt gyllne äpple, sin silfver-staf,” och får omsider af solen veta det öde, som drabbat hennes olyckliga son. Sedan låter hon smida sig en räfsa af jern och flyger med den till Tuoni-elfven. Här räfsar hon ur flodens botten händer, fötter och andra delar af den arma Lemminkäinen, fogar alla stycken tillsamman och vaggar så den illa farne mannen till lifs igen. Lemminkäinen är den märkvärdigaste företeelse, som den allvarsamma Finska Sånggudinnan fostrat. Han är en gladlynt, lättsinnig, oförvägen man, utan hållning (lieto), klok beräkning, omtanke och försiktighet. Han kallas ofta Kaukomieli, den till fjerran längtande, emedan han var böjd för 34 Fennica.indd 34 17.1.2019 14:54:52 �Förord äfventyr och städse vistades på vikinga-färder. Han skildras vidare såsom en skön, intagande man, och hans förmåga att vinna qvinno-gunst prisas högt i runorna. Sjelf sätter han ett icke ringa värde på sitt utseende. Han ansar med omsorg sina långa lockar, skryter med sina mörka ögonbryn och sin lediga gång. Han är, med få ord, Wäinämöinens fulla motsats. Wäinämöinen skildras såsom en gammal, vis och erfaren man, hvilken icke kastar sig i faror och äfventyr utan stora skäl och vigtiga ändamål. Hans planer äro vanligen så väl anlagda, att de sällan misslyckas. Endast i sina frierier är den åldrige vise alltid utsatt för motgångar. Joukahainen syster blir hellre ”sikens syster i hafvet, än ett stöd för den gamle.” Oaktadt sitt åldriga utseende och styfva skick är Wäinämöinen likväl Runotars älskning. Den i åtta vadmålsrockar svepta gubben låter hon ur harpans strängar framlocka toner, till hvilka icke blott Gudar och menniskor, utan äfven skogens vilddjur, luftens foglar och vattnets fiskar med undran lyssna. Deremot roar det henne icke sällan att gäckas med den sköna Lempi-sonen. Utan skonsamhet låter hon hans långa lockar förvandlas till tranbär på kärret, fötterna till vide-grenar, hufvudet till en tufva o. s. v. Man skulle harmas öfver hennes gyckel, om hon icke till försoning begåfvade Lemminkäinen åter med lif och en ännu utmärktare skönhet. Sammanhanget emellan dessa tre runor är ganska naturligt, med undantag likväl ad den 7:de runan, deri D:r Lönnrot hopat tillsamman så många Skogsmanna-sånger, att enheten till någon del går förlorad. – Den åttonde runan synes vara en imitation af ett qväde, hvari Frälsarens död och uppståndelse besjungas. Såsom Lemminkäinens moder här söker sin son, alldeles på samma sätt föreställes Maria söka Frälsaren. ”Hiisis moar, den onda maktens lågor” äro föreställningar, lånade ur Christi lidandes historia, likasom idén om Lemminkäinens pånyttfödelse naturligast kan förklaras genom Christi uppståndelse. Men en sådan förklaring förutsätter likväl, att den sjunde runan ursprungligen icke slutats med Lemminkäinens död, så vida han ännu ofta uppträder i de följande runorna. 35 Fennica.indd 35 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala 3. Wäinämöinens och Ilmarinens friar-färder till Pohjola. (R. IX—XII.) I afsigt att begifva sig till Pohjola, börjar Wäinämöinen timra sig en båt medelst sång, men råkar dervid i förlägenhet om tre ord. Efter särskildta misslyckade försök att skaffa sig dem, besluter han att göra en färd till Tuonela. Anländ till Tuoni-floden ropar han efter båt. Tuonelas döttrar svara från den motsatta stranden, att båten ej förr skulle hemtas öfver elfven, än han yppat orsaken, som vållat hans färd till Tuonela. I början söker Wäinämöinen genom falska föregifvanden förvilla Tuonelas döttrar; men då det icke lyckas honom att föra dem bakom ljuset, yppar han slutligen sanningen, och säger sig hafva kommit till Tuonela för att få de behöfliga orden. Nu bringas han öfver elfven, kommer till Tuonis boning, undfägnas först med mat och dryck och föres så att hvila. Under natten spinner man i Tuonela ett nät af jern, kastar det tvärsöfver och längsefter elfven för att fånga Wäinämöinen vid återfärden. Under allt detta hade Wäinämöinen varit vaken, ehuru han låtsat sofva, och gifvit akt på de stämplingar, som förehades. Han undkommer derigenom, att han såsom sten rullar sig i floden och sedan i orma-skepnad slingrar sig genom nätet. – Hemkommen började han åter tänka på sin farkost och någon utväg att förskaffa sig nödvändiga trollord. Han visste väl, att i Antero Wipunens, den åldrige Kalevas mun skulle finnas ord till tusendatal, men vägen till honom var mödosam och äfventyrlig. Den gick öfver flickors nålsuddar, öfver männers svärdsägg och hjeltars stridyxor. Icke desto mindre besluter han att anträda färden. Utrustad med skor, skjorta och handskar af jern samt en jerntång ger han sig åstad och kommer lyckligt fram till sitt mål. Wipunen hade redan hvilat så länge i jorden, att en tjock skog växte öfver hans graf. Wäinämöinen fäller skogen och drifver en jernstång in i Wipunens mun, som genasta vaknar ur sin sömn och, efter ett misslyckadt försök att afbita stöden, uppslukar Wäinämöinen. I Wipunens mage anordnar Wäinämöinen af sin skjorta en smidja, gör blåsbälg af skjortans 36 Fennica.indd 36 17.1.2019 14:54:52 �Förord ärmar, nyttjar sina knän som städ, armbågarna som hamrar och lillfingren som tänger; smider så med den styrka, att Wipunen råkar i vånda och nöd. Han söker med en trollsång befria sig från sin obehagliga gäst; men då Wäinämöinen icke viker, utan tvärtom hotar att för alltid qvarstadna der han är och der det är honom godt att vara, nödgas Wipunen omsider öppna sitt ordförråd. Han sjunger dagar och nätter. Sol, Måne och Karlavagn stadna för att lyssna till hans sång; haf ock floder höra upp att svalla. Rikligen försedd med ord återvänder Wäinämöinen hem och fulländar sin nua båt. – Dermed begifver han sig nu till Pohjola för att fria till den fagra flickan. När han seglade på något afstpnd från den udde, hvarest Ilmarinen hade sin gård, såg dennes syster Annikki, som stod vid stranden och sköljde byke, något blått skymta ute på fjärden. Hon eftersinnar, hvad det månde vara, gissar än på ett, än på ett annat, faller slutligen på den tanken, att det kunde vara Wäinämöinens farkost, och önskar, att den måtte komma till stranden. Så skedde äfven. Annikki spörjer Wäinämöinen om anledningen till hans resa. Wäinämöinen söker i början hålla sina afsigter dolda, men nödgas slutligen yppa verkliga förhållandet. Straxt afbryter Anni sitt göromål och hastar att underrätta sin broder om Wäinämöinens uppsåt att bemäktiga sig den vidt frejdade flickan, för hvars skull Ilmarinen redan gjort så stora uppoffringar. I en hast gör sig smeden resfärdig och beger sig landvägen till Pohjola, rikligt försedd med silfver och guld. Wäinämöinen och Ilmarinen anlända på samma gång till Pohjola. Då man här ser dem nalkas, och Pohjolas värdinna genast anar, i hvilken afsigt de komma, söker hon öfvertala sin dotter att, med åsidosättande af Ilmarinens ungdomliga behag, taga den förmögne Wäinämöinen till sin make. Men flickan förbehåller sig att, enligt hvad förut varit bruket i Pohjola, få sjelf bestämma sitt val och säger sig vara böjd för den, som hopsmidt Sampo. Wäinämöinen hinner i stugan förrän Ilmarinen, han andrager sitt ärende och får afslag. – Derefter träder Ilmarinen in och frågar utan omsvep, om den mö, till hvilken han så länge hade friat, ännu icke vore beredd att följa honom. Modren säger henne vara redobogen, men förelägger honom först 37 Fennica.indd 37 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala trenne värf: att plöja en af ormar uppfylld åker, tygla vargar och björnar, samt fånga en gädda i Tuonelas elf utan några fisk-redskap. Ilmarinen utför lyckligt dessa bragder, och får sedan af Pohjolas värdinna hennes dotter till sin ”lifstids maka”. Men den gamle Wäinämöinen återvänder hem med bedröfvadt sinne och ger åt andra det råd, att aldrig fria i täfling med smeden Ilmarinen. Ehuru namnen Antero och Annikki (Anders och Anna) i den 10:de och 11:te runan samt dessutom ett och annat ställe i Wipunens besvärjelse äro af christligt ursprung, så hafva dessa runor likväl i det hela en hednisk charakter. Idén om de dödas uppväckande, som i den 10:de runan förekommer, hör i sjelfva verket till det uräldsta, som menskligheten frambragt, och synes i synnerhet hafva gjort sig gällande hos nordliga folkslag. I allmänhet synes man hafva trott, att de döda kunde uppväckas genom besvärjelser. Men detta medel kunde den trollvise Wäinämöinen icke begagna, emedan han nu var ordfattig och just hade kommit till Wipunen för att förskaffa sig nya förråder. Således brukar han endast sin armkraft för att väcka den slumrande, och det är sannolikt icke blott för att plåga, utan fastmer för att upplifva Wipunen, som Wäinämöinen börjar smida i hans mage. I 11:te och 12:te runan har läsaren för andra gången gjort bekantskap med Ilmarinen. Han framträder här såsom en oförskräckt hjelte, redobogen att utföra de fruktansvärda värf, Pohjolas värdinna ålägger honom. Annars skildras han blott såsom en fyndig smed och hans förnämsta verk är det underbara Sampo. I runan II: 18‒85 och V: 220‒24 säges han hafva ”smidt på himmel,” men detta torde vara ett af de Orientaliska uttryck, hvaraf den Finska poësien öfverflödar. Det hör på anförda ställen till saken att upphöja Ilmarinens förmåga såsom smed. Men när den Finska sångmön vill prisa sitt föremål, så är hon aldrig karg på beröm, likasom hon ej heller låter tadel tryta, då sådant är af nöden. I Wäinölä glimmar allt af silfver och guld; i Pohjola finnas endast vargar, björnar, etter-ormar, nidingar, afskyvärda trollmän m. m. Dessutom måste man här taga i betraktande, att i den Finska poesien allt framträder i concret form, i lefvande gestalt. Att Ilmarinen är 38 Fennica.indd 38 17.1.2019 14:54:52 �Förord en ”skicklig smed” (r. II: 181), ‒ ett sådant uttryck ljuder i och för sig matt för ett Finskt öra; men när dertill kommer, att han ”smidt på himlalocket, utan att hvarken spår af hammare eller märken efter tänger äro synliga,” då först begriper man, att hans skicklighet var stor, utan att likväl någon bland folket tänker härvid, att Ilmarinen deltagit i skapelse-acten. 4. Ilmarinens bröllop (R. XIII—XVI.) Nu börjar man tillreda bröllop i Pohjola. Först anskaffas en oxe, så stor, att inom Rysslands, Finlands och Sveriges landamären icke fanns den man, som hade kunnat fälla oxen. Sedan man öfverallt, ja till och med i Tuonela sökt men ej funnit dess baneman, uppstiger slutligen ur hafvet en liten kämpe, som dödar det oerhörda djuret. Derpå brygger man öl, men vill ef få det att jäsa. En ekorre och en mård utskickas för att anskaffa jäsningsämne, men ölet börjar ej att jäsa, förrän mehiläinen flyger ända bortom nio haf och derfrån hemtar honing. Ölet jäser nu med styrka och hotar sönderbryta alla kärlets band och utsparka dess botten, om man icke anskaffar en skicklig sångare. Då sänder värdinnan sin trälinna att bjuda bröllopsgäster, med befallning, att hon äfven skall bjuda fattiga och usla, blinda, lytta och lama. Wäinämöinen skulle bjudas till sångare, men den obändige Lemminkäinen lemnas objuden. – Pohjolas värdinna hör ett gny från tåget, hon kastar sin blick åt vester och ser en stor skara bröllopsgäster vara i antåg. Midt i skaran åker mågen. Pohjolas värdinna välkomnar honom, för honom i stugan och beundrar hans vackra, ljusa ögon. Festen förjas och Wäinämöinen sköter sångens värf. – När bröllopet nalkas sitt slut, erinrar Pohjolas värdinna sin dotter om skilsmessan ifrån hemmet och förebrår henne att så lättsinnigt hafva öfvergifvit sina föräldrars boning. Då ”stiger tåren i flickans öga,” och hon säger sig icke skiljas med glädje ur det gyllne hemmet; hennes sinne är ”som en dunkel natt om hösten, som en mulen dag om vintern.” Modren söker nu trösta henne med tanken på den 39 Fennica.indd 39 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala ståtliga maken och det nya, herrliga hemmet. Derefter påminner hon sin dotter om alla de pligter, hon i sin nya ställning skall söka att uppfylla, och varnar jemväl Ilmarinen att med lämpa och klokhet behandla sin hustru. Slutligen tackar bruden sin moder, som vårdat hennes barndom, tackar gårdens husfolk och alla barndomsvänner, sätter sig i Ilmarinens släde och reser bedröfvad bort till sitt nya hem. – Ilmarinens moder emottager sin svärdotter med glädje. Ett gästabud tillredes, hvarvid Wäinämöinen åter fägnar gästerna med sång. Då bruket att sjunga vid bröllop blott synes hafva ägt rum i de östra delarna af landet, så ar det troligt, att denna plägsed är ett lån ifrån Ryssland, hvarest samma bruk ännu i dag skall fortlefva. Men om sjelfva idén äfven är utifrån lånad, så äro i alla fall de i Finland gängse sånger rena skapelser af den Finska sångmön. De i Kalevala intagna bröllops-sånger röja likväl mycket af en sednare tids bildning, och Pohjola skildras här på ett sätt, som är alldeles oförenligt med den ursprungliga föreställningen derom. 5. Lemminkäinens bröllopsfärd (R. XVII—XVIII). Då Lemminkäinen förnam, att man firade bröllop i Pohjola, beslöt han att objuden fara till gästabudet. Han ber modren framlägga mat, elda badstugan och gifva honom hans fordna stridsrustning. Modren söker afråda sin son ifrån denna färd, föreställande honom de många faror, som möta så väl på vägen, som i sjelfva Pohjola, om ha ändtligen skulle komma fram. Lemminkäinen låter icke afskräcka sig; han tager sitt goda svärd och sin snabba båge, ger sig å färde, undslipper lyckligt alla faror och kommer så till Pohjolas stugor. Här var bröllopet redan firadt. Lemminkäinen yttrar sin förtrytelse deröfver, att han icke blifvit bjuden till bröllopet, och befaller, att man skall brygga öl på nytt och slagta en oxe till hans undfägnande. Louhi skickar sin trälinna att tillreda mat och hemta öl åt Lemminkäinen. Den onda trälinnan kokar en soppa på fiskhufvun, rofsträngar m. m.; i ölet lägger hon etter-ormar och ödlor. Föga nöjd med denna välfägnad, 40 Fennica.indd 40 17.1.2019 14:54:52 �Förord begär Lemminkäinen öl för betalning af Pohjolas värd. Förgrymmad öfver en sådan skymf, söker denne genom hexerier förgöra Lempi-sonen; men då detta icke lyckas, utmanar han hopå envig. I första hugget skar Lemminkäinen hufvudet af Pohjolas värd och bragte derefter ofärd öfver Pohja-folket, men Louhi manade fram nya hjeltar att förfölja den flyende Lemminkäinen. – Hemkommen förtäljer Lemminkäinen för sin moder med bedröfvelse händelsen i Pohjola och frågar henne, hvar han kunde finna en säker tillflyktsort. Sedan modren aftvingat Lemminkäinen den ed, att aldrig mera färdas i örlig, sänder hon honom till en holme, der äfven hans fader hållit sig fördold. Lemminkäinen blir med välvilja emottagen af holmens jungfrur och tillbringar all sin tid i deras samqväm. Men då han en morgon skall gå för att helsa på en av jungfrurna, blir han varse, att på hela holmen icke fanns den man, som ej slipade sitt svärd till menför hans hufvud. Utan att ens hinna omfamna sina älskarinnor, hastar Lemminkäinen på flykten. Kommen till stranden ser han sin båt vara förbränd till aska; han timrar i hast en ny, sätter sig i båtens bakstam och afseglar från holmen, bedröfvad öfver skilsmessan ifrån de sköna. Efter tre dagars segling lägger han i land vid en klippig holme. Här börjar båten beklaga sig öfver sitt olycksöde att aldrig mera komma ut i örlig. Gripen af båtens klagan besluter Lemminkäinen att tvärtemot sin ed gifva sig på härnadståg. Han tager Tiera till vapenbroder och seglar ut på Pohjolas haf. Pohjolas värdinna sänder en frost, så häftig, att båten fryser fast ute på hafvet. Lemminkäinen nödgas lemna båten och undkommer sjelf med möda. Derpå ger han sig att vandra i skog och ödemark, hvarest hogkomsten af hemmet, af hans sörjande moder och ljufva ungdomsdagar lägger sig djupt uppå hans sinne. Uti denna episod och särdeles i 7:de runan framträder den Finska hjelte-kraften i en ovanlig gestalt. Som bekant är, älskade fornfinnarne hos sina heroer mera andens än armens kraft. Om äfven den sednare egenskapen ansågs nödvändig hos en frejdad man, så bestämdes dock alltid hans verkliga storhet efter måttet af hans andliga förmåga – hans vishet, och en med andans vapen förvärfvad seger skattades vida högre än den, som blifvit tillkämpad med svärdet. Äfven i 41 Fennica.indd 41 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala dessa runor utför Lemminkäinen – här vanligen Ahti *) benämnd – de flesta bragder genom sin trollkonst, och griper icke förr till svärdet, än han af Pohjolas värd blifvid manad till strids; men hans hela beteende röjer dock ett mod och en förskräckthet, som låter förmoda, att Finnarne redan i forntiden varit mera hemmastadde i vapenbragder, än man velat medgifva. 6. Ilmarinen förlorar sin hustru (R. XIX—XX.) Kullervo hette en son af Kaleva, som blott tre nätter gammal söndrade sin lindas bindlar. Han fördes till Karelen och såldes åt smeden Ilmarinen för några lumpna redskap. Straxt den första dagen begärde han arbete af sitt värdsfolk. Man hade honom att att vårda ett barn. Kullervo dödade barnet och uppbrände vaggan. Sänd den andra dagen att fälla en svedja, för trollade han marken att ej någonsin blifva skogbeväxt, ej heller frambringa säd. Hvad helst man honom pålade, utförde han det alltid tvärtemot befallning. På sjette dagen af sin tjenstetid skickas han att valla boskap. Värdinnan bakar åt honom till vägkost ett bröd och gömmer deri en sten. När Kullervo skall skära brödet, tar hans knif i stenen. Han besluter att hämnas, förstör hjorden och återvänder hem med vargar och björnar, hvilka sarga värdinnan till döds. Derefter beger sig Kullervo till krig; − men Ilmarinen begråter nätter och dagar sin förlorade hustru, och faller slutligen på den tanken att af silfver och guld bilda en ny. Bruden blir skön att skåda; men Ilmarinen kan icke förläna henne ordet, och då han tager den guldsmidda mön bredvid sig till natten, märker han, att dess gyllne sida sprider kyla. Han skänker bruden åt den gamle Wäinämöinen till ”evärdelig maka”. Men när Wäinämöinen äfven hvilat en natt vid hennes sida, ger han åt kommande slägter det råd att aldrig tänka på en brud af silfver och guld; ty, säger han, *) Ahti (eller Ahto) är äfven namnet på hafvets gud. 42 Fennica.indd 42 17.1.2019 14:54:52 �Förord  Kyla sprider röda guldet, Kyla sprider hvita silfret, Lagom varm var ena sidan, Den i ylle-täcket svepta, Men till is den ville stelna, Som var vänd åt unga jungfrun. Derefter gör Ilmarinen åter en färd till Pohjola för att fria till en yngre syster, men nödgas återvände hem med oförrättade ärender. Wäinämöinen spörjer honom vid återkomsten om tillståndet i Pohjola. Ilmarinen genmäler: Lätt i Pohja är att lefva, Då i Pohja Sampo finnes; Der är plöjning, der är såning, Der är all slags växt och gröda, Der, just der en evig lycka. Öfversättaren har redan tillförene vid något tillfälle anmärkt den öfverensstämmelse, som äger rum emellan den 20:de runan i Kalevala och en Esthnisk folksång, som finnes öfversatt bland ”Herders Stimmen der Völker in Liedern81,” samt tilllika angifvit de skäl, som vållat uppkomsten af en vid första anblicken så ovanlig idé. Pohjola var nemligen den enda ort, derifrån Kalevalas innevånare valde sig hustrur. Men då Ilmarinen efter olyckan med sin första maka förlorat all hopp att vidare röna någon framgång på detta håll, faller det sig icke orimligt, att Sampos mästare gör ett försök att dana en mö af silfver och guld. – För öfrigt länder ifrågavarande öfverensstämmelse till bevis på runans ålder, emedan den sannolikt uppkommit på en tid, få Finnar och Esthar ännu utgjorde ett och samma folk. Arhippa82, den största nu lefvande sångare i Ryska Karelen, låter Ilmarinen efter förlusten af sin första hustru ej mera företaga sig en ny friar-färd till Pohjola. Han slutar 20:de runan med Wäinämöinens råd till kommande slägter, och combinerar icke denna runa med den 21:sta, utan förenar, såsom förut är anmärkt, den 5:te och den 21:sta sången med hvarandra. Skulle man i en framtid anse skäligt att återförena  Johann Gottfried von Herder (1744−1803): a teacher in Riga, published seven Estonian folksongs in German translations in his collection Volkslieder (1778). These songs and one more were republished posthumously in the collection Stimmen der Völker in Liedern in 1807. Arhippa Perttunen (1762−1841) was a famous Karelian singer. Elias Lönnrot met him in Latvajärvi village in Viena Karelia (White Sea Karelia) in 1834. Arhippa’s songs constituted an essential source for the Kalevala. See e.g. Saarinen 2006. 43 Fennica.indd 43 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala  On several occasions, Castrén emphasized the need to publish all the existing variants of songs rather than to select and combine the best parts of them into an artificial, epic-like collection. As Lönnrot pointed out in his preface to the Old Kalevala, there were many different possibilities to create a coherent text using the collected poems as building material. dessa runor och bringa Sampo-cykeln i ett forgående sammanhang, så böra vv. 203−224 i 20:de runan substitueras i ställe för vv. 337−350 i den 5:te; ty endast sålunda sluta sig dessa runor naturligen till hvarandra.83 7. Pohjola förlorar Sampo. Följderna af denna förlust. (R. XXI—XXVII) Då Wäinämöinen hörde, hurudan välmakt Sampos ägande hade beredt Pohjolas folk, föreslog han för Ilmarinen, att de skulle fara till Pohjola och bemäktiga sig detta medel för lycka och välstånd. Ilmarinen yttrar farhågor i afseende å framgången af ett sådant företag, alldenstund Sampo var väl förvarad inom Pohjolas koppar-berg. Men Wäinämöinen låter icke afskräcka sig. Han anmodar Ilmarinen att smida sig ett svärd, Pohjas söner till skräck. När klingan var färdig, fann Wäinämöinen, att den i allo anstod en hjelte. Sedan äfven Ilmarinen klädt sig i stridsrustning, gå bröderna att söka sig häst, men höra under vägen Wäinös båt jemra och beklaga sig öfver sitt missöde att aldrig föras ut i örlig. Då föreslår Wäinämöinen, att Pohjola-färden skall göras sjöledes. Ogerna går Ilmarinen in på förslaget, emedan han anser en sjö-resa vara förenad med större faror och besvärligheter. Wäinämöinen sjunger båten ut på böljan, qväder den full med menniskor, unga och gamla, män och qvinnor, ordnar dem till rodd och sätter sig sjelf vid styret. Under färden anträffas Lemminkäinen; han sällar sig till de öfriga. – Man färdas vidare, men under färden utför ”eldforssen” fastnar båten vid en oerhörd gäddas skuldror. Wäinämöinen dödar gäddan och kommer vid betraktandet af dess tänder på uppfinningen af kantele. Sedan den var färdig, låter Wäinämöinen allt folk spela derpå, men ingen förstod att derur framlocka rätta toner. Slutligen slår Wäinämöinen sjelf på harpans strängar, och det fanns ej ett lefvande väsen, som icke kom att lyssna till de underbara ljuden. Wäinämöinen sjelf hänföres af tonernas makt; tårar, som tranbär, rulla utför hans kinder. – Vid de tre hjeltarnas ankomst till Pohjola spörjer värdinnan, 44 Fennica.indd 44 17.1.2019 14:54:52 �Förord hvad nytt de hafva att tälja. Wäinämöinen säger utan omsvep, att de kommit för att dela Sampo med henne, men Pohjolas värdinna yttrar härvid: Hermelinen kan ej delas, Ekorn är åt tre för ringa. Wäinämöinen sprider nu en djup sömn öfver Pohjolas befolkning. Derefter begifva sig hjeltarna att borttaga Sampo. Genom Wäinämöinens sång och Ilmarinens konst öppnas den igenrostade porten till borgen, hvarest Sampo förvarades. Man borttager Sampo, för den i båten och anträder återfärden. Efter trenne dagars resa ser man redan egna portar glimma. Då begynner Wäinämöinen att sjunga. En trana i Pohjola förnimmer sången. Öfverraskad af ljudet ger hon ett anskri, hvaraf hela Pohjola vaknar. Louhi går att efterse Sampo och finner den vara bortröfvad. Hon anropar Ukko att uppväcka en storm, som förhindrar Wäinämöinens färd. Ukko hör hennes bön och sänder en stormvind, som upprör hafvet och till och med bortför kantele. Medan stormen fortfar, börjar Ilmarinen yttra klagan deröfver, att han gifvit sig ut på det osäkra hafvet; men Wäinämöinen säger med lugn: Tårar hjelpa ej ur nöden, Jemmern ej från onda dagar. Lemminkäinen yttrar hvarken glädje eller sorg; han blott reder sqvättbord till båten. Emellertid utrustar Pohjolas värdinna ett fartyg för att dermed förfölja Wäinämöinen. Då det börjar nalkas, skapar Wäinämöinen ett stengrund, hvaremot Pohjas bår sönderkrossas. Louhi förvandlar sig till en örn, tager alla männer under sina vingar och flyger upp på masten af Wäinämöinens båt, hvilken dervid höll på att kullstjelpas. Derpå hugger hon tag i Sampo och bemödar sig att få den ifrån båten. Förgäfves söka Ilmarinen och Lemminkäinen med svärdet afböja hennes uppsåt. Wäinämöinen drager icke sitt svärd; med blotta styr-åran utdelar han så väldiga hugg, att männerna dimpa i hafvet och Louhi sjelf, efter att hafva 45 Fennica.indd 45 17.1.2019 14:54:52 �Fennica: Kalevala förlorat alla sina fingrar, med undantag af ett lill-finger, lik en af pilen träffad fogel faller i båten. Med det qvarblifna lill-fingret lyckas det henne likväl att vräka Sampo i hafvet och få den i bitar. En de af Sampos stycken nedsjönk i hafsbottnen, – af dem fick Ahti sina skatter; en ringa del fördes af stormen till hafs-stranden, – deraf välmakt i Kalevala; men Pohjolas värdinna fick endast locket, – Derför är i Pohja jemmer Och ett brödlöst lif i Lappland. Wäinämöinen hopsamlar de stycken af Sampo, som stormen drifvit till stranden, gifver dem åt Sampsa Pellervoinen och ber honom befröda marken. Sampsa utsår skiljaktiga fröslag, och nu uppväxa alla slags träd, med undantag av eken, som icke vill frodas. Men då den omsider fås att skjuta skott, höjer den sin krona ända upp till skyarna, hindrar dem i deras lopp och undanskymmer sol och måne med sina grenar. Man besluter att fälla eken; men det fanns ingen kämpe, som hade förmptt nedhugga den. Slutligen uppsteg en qvarters-hög kämpe från hafvet och nedhögg ”Guda-trädet.” Derefter fulländas sådden och allt frodas förträffligt. Men Louhi, afundsjuk öfver den välmakt, som herrskade i Kalevala, hotar att tillintetgöra Wäinämöinens ädla verk. – Hon framföder sjukdomar och sänder dem att plåga Kalevalas folk; men Wäinämöinen förjagar dem till Kipuvuori. – Derefter trollar hon sol och måne in i Pohjolas hälleberg. Wäinämöinen och Ilmarinen uppstiga på det öfversta himla-hvalfvet för att undersöka, hvad som kunde undanskymma solens och månens ljus. *) Dit komne företaga de sig att slå upp eld. En jungfri uppe i molnet skall vagga gnistorna (till låga?), men genom hennes oaktsamhet faller en gnista på jorden. Bröderna begifva sig att uppsöka den; de träffa på vägen en qvinna, som säger sig vara den äldsta bland qvinnor. Hon berättarm att gnistan tillfogat stora olyckor på jorden och omsider genom förtrollning kommit i Aluejärvi, samt der blifvit uppslukad af en abborre, abborren *) Det som nu följer, tyckes, allt intill 27:de runan, ej höra till Kalevala. 46 Fennica.indd 46 17.1.2019 14:54:52 �Förord af en sik, siken af en lax och laxen af en gädda. Wäinämöinen låter i hast tillreda en not, och dermed uppfångas gäddan; men då den blir klufven, kommer elden lös, anställer stora förödelser och skadar sjelfva Ilmarinen, som dock botar sig medelst en besvärjelse. – Emellertid fortfara sol och måne att vara osynliga. Wäinämöinen träder till Ilmarinens smidja och ber honom smida dem af silfver och guld. Ilmarinen lägger straxt hand vid verket, och då de äro färdiga, bära bröderna dem upp på fästet; men de sprida ej ljus. Nu besluter Wäinämöinen att begifva sig till Pohjola, för att få veta, hvart man bragt solen och månen. Han kommer bland Pohjas beväpnade hjeltar och frågar trotsigt, hvart sol och måne försvunnit. Man svarar, att de blifvit inneslutna i ett berg, och i all evighet icke skola komma derur. Wäinämöinen utmanar Pohjolas män till strid. Klingorna mätas; Wäinämöinens är en hårsmon längre. Honom tillkom således det första hugget. ”Såsom rofsträngar skalar Wäinämöinen hufvuden af Pohjas söner.” Derpå går han att befria sol och måne ur sitt fängelse, men slipper icke in i klippe-borgen. Han återvänder hem och ber Ilmarinen smida sig sådana redskap, som bana vägen till berget. Medan Ilmarinen är sysselsatt dermed, kommer Louhi i skepnaden af en lärka till smidjan, sätter sig vid gluggen och frågar, hvad Ilmarinen smidde. ”Halsring åt Pohjolas värdinna,” var svaret. Bestört flyger Louhi hem, bringar sol och måne på fästet, flyger så i dufvo-skepnad till Ilmarinens smidja och ger honom den underrättelse, att sol och måne åter stigit på fästet. Ilmarinen bringar budskapet till Wäinämöinen, som välkomnar de länge saknade med följande helsning: ”Hell dig måne, att du lyser, Att ditt anlete du visar, Hell dig gyllne dag, som randas, Hell dig sol, som åter uppgår! Du guldmåne slapp ur stenen, Sköna sol, du steg ur klippan; Såsom gyllne gök du uppsteg, Höjde dig som silfver-dufva. Så du mår hvar morgon stiga Äfven efter denna dagen, 47 Fennica.indd 47 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala Och hvar gång, då hit du kommer, Må du ymnig helsa bringa, Hopa håfvor uppå håfvor, Föra lycka till vår metkrok, Hemta fångst åt våra fingrar. Vandra nu din väg med helsa, Lägg din bana frisk till rygga, Gör din båge skön och vacker, Gå om aftonen till hvila.” Med denna herrliga solsång ändas Kalevala, om man med detta namn betecknar samtliga de sånger, som skildra det förhållande, hvari Kalevala och Pohjola stå till hvarandra. Detta förhållande är till det mesta fiendtligt, det är, om man så vill, en ljusets strid med mörkret. Väl skimrar öfver Pohjolas dunkla himmel ett ljus, som förherrligar de dystra föremålen i denna vederstyggliga nejd och stiftar försoning emellan Kalevalas söner och Pohjolas folk; men sedan detta ljus försvunnit, så är Pohjola ett hem blott för leda troll, afskyvärda nidingar, m. m. Louhi står i spetsen för detta vidriga slägte. Hon söker med trolldomens giftiga medel samka förderf öfver Kalevala. Wäinämöinen behöfver all sin vishet för att afvärja hennes stämplingar. Striden är länge oviss, men ändas dock slutligen med Wäinämöinens seger öfver Louhi, Kalevalas öfver Pohjola, ljusets öfver mörkret. Man har varit af stridiga meningar, huru striden emellan Kalevala och Pohjola vore att betraktas; antingen såsom historisk, grundad på verkliga tilldragelser, eller såsom mythiskt-ethisk och, i detta fall, en strid emellan fiendtliga principer, representerade af Wäinämöinen å ena sidan och Louhi å den andra. – Den förra åsigten kan lika litet bevisas som vederläggas, och den sednare är så vida falsk, som den för mythen antager en ethisk grund. Ifrågavarande strid, som nästan uteslutande hvälfver sig kring Sampo, afser påtagligen yttre välstånd. Detta bevisar redan Sampos bildande af en svanfjäder, ett ullstrå, ett kornfrö och en sländas bitar. Några sångare tillägga ännu ko-mjölk. Häraf synes, att de ämnen, af hvilka Sampo bildades, äro tagna ifrån föremål, som för Finnarnes yttre välstånd voro af vigt och värde. Sedan Sampo 48 Fennica.indd 48 17.1.2019 14:54:53 �Förord  Lönnrot 1839, Borgå Tidning 96/1839. var hopsmidd, säges den i dagens gryning hafva malat en lår att ätas hemma, en annan att säljas och en tredja att förvaras, och i 20:de runan förtäljes, att genom Sampos besittning tillvägabragtes plöjning, såning, all slags växt och en evinnerlig lycka. När Sampo blef söndersplittrad på Pohjolas haf, så förvandlades de stycken, hvilka nedsjönko i hafvet, till Ahti-gudens skatter, de åter, som af stormen drefvos till stranden, åstadkommo der en utomordentlig fruktbarhet. Deremot säges elände och ett brödlöst lif hafva drabbat Pohjola genom förlusten af Sampo. Louhi söker hämnas dennaförlust, och hennes stämplingar går öfverhufvud ut på att beröfva Kalevala dess genom Sampo vunna välmakt. Med få ord: allt hvad runorna förtälja om Sampo, afser endast det yttre goda. D:r Lönnrot har framkastat den gissning, att Sampo vore Bjarmernas Jumala-bild.84 Pohjola vore Bjarmaland, och Guda-bildens dervaro skulle vållat rikedomen i detta sagans land. Denna hypothes har icke blifvit godkänd af den historiska kritiken, och mythen ger allsingen anledning till en sådan förmodan. Sampo är, enligt Finnarnes mythiska föreställning derom, ett magiskt medel – en talisman, och spelar i denna egenskap en vigtig role i den Finska Mythologien. Finnarne hade, allt intill Christendomens införande, i sin religiösä utveckling icke hunnit vida öfver Magiens ståndpunkt. Väl framskymtar i runorna här och der en skugglik Guda-gestalt, men Gudarnes makt öfver menniskan är så ringa erkänd, att de, i ställe för att anropas, vanligen endast besvärjas och begagnas af menniskan såsom medel för hennes enskilda önskningar och ändamål. Hon har ännu icke kommit till insigt af sitt beroende af något högre väsen. Således frambringar hon sjelf medlet för sin lycka och välgång. Visst ligger uti mythen om Sampo uttryckt, att menniskan icke omedelbart beherrskar naturen; ‒ deri visar sig ett erkännander af något objectivt, men detta är ej uppfattadt såsom ett öfver menniskan upphöjdt väsen, utan som ett af henne sjelf frambragt yttre ting. Sampo är således ett foster af magisk cultur, men utgör tillika ett vigtigt moment i magiens utveckling till Guda-lära. En mera utvecklad framställning af ämnet hör icke till detta forum. I de fem återstående Sånger skildras olikartade ämnen. I 28:de runan fångar Wäinämöinen en björn, och i den 29:de 49 Fennica.indd 49 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala bildar han en ny kantele. Runorna 30−31 hafva till ämne en strid emellan Wäinämöinen och Joukahainen, som slutas på det sätt, att Joukahainen måste lofva sin enda syster till hustru åt Wäinämöinen. Men flickan ”går hellre i hafvet” för att der vara ”en syster åt siken,” än hon blir den åldriges värn. I 32:ndra runan skildras Frälsarens födelse och den gamle Wäinämöinens hädanfärd. Denna runa utgör en del af ett större epos, som besjunger Frälsarens födelse och seger öfver den Finska Hedendomen. Detta epos förekommer utförligare, ehuru ej i sin helhet, uti 3:dje delen af Kanteletar. Det var öfversättarens ursprungliga afsigt, att i företalet äfven lemna en allmän öfversigt af den Finska Guda-lärans natur; men emedan en sådan framställning, om den icke utgör ett torrt register, skulle leda till alltför stor vidlyftighet, så måste den af sådan anledning uteblifva. – Mången läsare hade kanske äfven önskat att här finna några anmärkningar angående de möjliga historiska förhållanden, som ligga till grund för Kalevala; men det är min oförgripeliga tanke, att mythen är en svag och oftast vilseledande stjerna för historien, och jag älskar för öfrigt icke att i mythen söka någon annan verklighet, än mythens egen. Hvad nu sjelfva öfversättningen *) beträffar, så må den gälla för hvad den kan. Meningen har varit att på en gång göra den så trogen och så ledig, som möjligt. Der begge dessa syftemål ej kunnat vinnas, har ordagrannheten blifvit åsidosatt, så framt ingen särskild vigt legat i det enskildta uttrycket. Sådana skildringar, som i svensk drägt hade kunnat såra anständigheten alltför mycket, hafva bilfvit mildrade, och början af 25:te runan, som till sin natur är sådan, att den icke kan modifieras, är alldeles utelemnad. Af samma anledning saknas i öfversättningen den i 13:de runan några gånger förekommande versen: ”molempihin reisihihin.” Likväl bör anmärkas, att den Finska sång-gudinnan öfverhufvud är ytterst kysk och sedesam. – Åtskilliga parallella verser hafva, i brist *) Det torde kanske icke vara öfverflödigt att omnämna, det början af I:sta runan, hela 5:te, 11:te, 15:de och 29:de samt en stor del af den 28:de redan tillförene blifvit af andra öfversatta, och med få förändringar af mig begagnade. 50 Fennica.indd 50 17.1.2019 14:54:53 �Förord  på synonymer i Svenskan, blifvit åsidosatta. Någon gång har öfversättaren äfven varit nödsakad att för andemeningens skull utbyta en föreställning emot en helt annan. Så t. ex. har ordet gås85, der det i originalet begagnas såsom ett berömmande epithet för flickor, blifvit öfversatt med dufva. Ytterst sparsamt äro varianter *) begagnade, och bland dem finnes blott en enda, som ej är af D:r Lönnrot angifven. Men att uppräkna de smärre afvikelserna ifrån originalt, skulle leda till det oändliga. De äro ett malum necessarium vid hvarje öfversättning, och om de i större mängd skulle anträffas här, än i åtskilliga andra versioner, så bör det äfven tagas i betraktande, att Finska och Svenska språken äro himmelsvidt skilda från hvarandra. Ty för att ej tala om den olikhet, som är en följd af begge folkslagens ursprungligt olika föreställningssätt, så har Svenskan redan för mycket utbildat sig inom reflexionens område, för att ega ett naturspråks musikaliska harmoni. Reflexionen har det med sig, att den förvandlar språket till ett aggregat af termer och utmönstrar allt, hvad den ej kan fylla med sin egen injections-massa. Hvad angår det förståndet, huru vinden susar och lärkan sjunger och bäcken sorlar? Det är allt oförnuftigt; deri ligger alls ingen tanke. Men just sådant angår natur-poësien, och hvad mera är: den låter ur den ringaste småsak, ur en ”gärdgårdsstör,” en ”vidja,” en ”vatten-ruska” ljuda en ton, som för tillfället förherrligar dessa och dylika hvardags-föremål. Sådant förmå ej våra moderna språk. Äfven för det musikaliska i alliterationen har vår tid ingen smak, och i Kalevala finnas likväl otaliga verser, hvilkas skönhet blott beror på alliterationen. – Vi hafva härigenom velat antyda, att många brister i vår öfversättning ligga i sjelfva sakens natur. Ännu flere äro troligen af öfversättaren sjelf förvållade. Men vi hoppas dock, att läsaren, af kärlek till den Finska sångmön, gerna öfverser det bristfälliga i öfversättningen. Helsingfors den 9 Juni 1841. Actually, there is also kana “chicken” and not only hanhi “goose.” Originally, the change (kana, hanhi > dufva) was made by Runeberg. M. A. Castrén. *) Varianterna äro i öfvers[ättningen] utmärkta med *, och [ ] betecknar sådana verser, som ej stå i sitt rätta sammanhang. 51 Fennica.indd 51 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala    Runeberg 1837: Sköna ord tillhopa sätta. Runeberg 1837 has omitted the parallel line. Runeberg 1837: opp. . Runo. . . . . . . . Första Runan. Mieleni minun tekewi, Aiwoni ajattelewi, Mieli ruweta runoille, Laatiua laulamahan. Weli kulta weikkoseni, Kaunis kielikumppalini! Harwoin yhtehen yhymmä, Saanemma sanelemahan, Näillä raukoilla rajoilla, Polosilla Pohjan mailla; Pannos nyt käsi kätehen, Haka toisehen hakahan, Lauloaksemma hywiä, Parahia pannaksemma; Kuulla noien kultasien, Tietä mielitehtosien, Nuorisossa nousewassa, Kansassa kasuawassa; Noita saatuja sanoja, Wirsiä wetelemiä, Wyöltä wanhan Wäinämöisen, Alta ahjon Ilmarisen, Päästä kalwan kaukomielen, Joukahaisen jousen tiestä, Pohjan peltojen periltä, Kalewalan kankahilta. Niit’ ennen isoni laulo Kirweswartta wuollessansa, Niitä äitini opetti, Niitä eukko neuotteli, Keträwartta kiertessänsä, Wäätessänsä wärttinätä. Nu mig göres lust i hågen, I mitt hufvud bor en tanke, Lust jag har att börja runor, Laga mig till reds att sjunga. Du min vän, min gode broder, Ädle språk-kamrat, ej ofta Händer, att vi här förenas, Börja samtal med hvarandra, Här i dessa öde-trakter, Dessa sorgsna nordanländer. Lägg då hand i hand och foga Hake i den andra haken, För att sjunga goda qväden, Fram de bästa sånger lägga,86 Att de ädle dem må höra. Sångens vänner dem förnimma Bland den ungdom, nu här uppgår, Bland den skara, som här växer – Dessa ord som gåfva fångna, Dessa ljufva sånger, tagna Från den gamle Wäinös bälte. Under Ilmarinens ässja, Ned från Kaukomielis svärdsudd, Joukahainens båges bane, Från det innersta af Pohja Och från Kalevalas moar. Dessa sjöng min fader fordom, Då till yxan skaft han täljde, Dessa lärde mig min moder, Qvad för mig min fostrarinna,87 Under det hon vred sin slända, Bringade sin ten i rullning. Wiel’ on muitaki sanoja, Ongelmoita oppimia, Tiewieristä tempomia, Ännu andra ord det finnes, Dem jag fångat, dem jag lärt mig, Plockat upp88 vid vägens sidor, 52 Fennica.indd 52 17.1.2019 14:54:53 �. Runo — Första Runan  . . . . . . . Kanarwoista katkomia, Risukoista riipomia, Wesoista wetelemiä, Paimenessa käyessäni, Lassa karjan katsannossa, Metisillä mättähillä, Kultasilla kunnahilla, Mustan Muurikin jälessä, Kimmon kirjawan keralla. Sieltä sain sa’an sanoja, Tuhat wirren tutkelmoita; Ne wirret kerälle käärin, Sowittelin sommelolle; Kerän pistin kelkkahani, Sommelon rekoseheni. Wiikon on wirteni wilussa, Kauan kaihossa siasnut, Jo tuonen wilusta wirret, Laulut kaikki pakkasesta Rahin rautasen nenähän, Petäjäisen pienan päähän, Alle kuulun kurkihirren, Alle kaunihin katoksen, Keritellen pään kerältä, Saahen solmun sommelolta. Dem jag brutit har från ljungen, Rifvit lös från skogens ruskor, Från de späda skotten dragit, Under det jag gick att valla, Gick som barn att vakta hjorden, På de honungsrika tufvor, Uppå fältets gyllne kullar,89 Efter Muurikki90 den svarta, Den med fläckar märkta Kimmo. Hundra ord jag hemtat dädan, Tusen ämnen för att sjunga; Sångerna uti ett nystan, I en bundt jag sammanhvälfde, Lade nystanet på kälken, Bundten i min lilla släde. Länge har min sång i kölden, Länge i det dolda varit; Nu jag sången vill ur kylan,91 Visorna ur kölden hemta Hit till hörnet af vår jernbänk, Ändan af den fasta plankan, Under dessa sköna sparrar, Denna vidtberömda takås, Lossande mitt nystans ända, Knuten lösande af bundten. Niin laulan hywänki wirren, Kaunihinki kalkuttelen, Ruualta rukihiselta, Oluelta otraselta. Kun ei oo olutta luona, Tahi taaria tähellä; Laulan suulta laihemmalta, Wetoselta wierettelen, Kuulun iltani kuluksi, Wähän päiwän päätteheksi; Waiko aamun alkeheksi, Huomeneni huopeheksi?  Runeberg has omitted the lines 41−42. Runeberg 1837: Murikki. Runeberg 1837: Nu jag vill ur kylan sången. Runeberg 1837: för handen. Runeberg 1837: droppa. Så en vacker sång jag sjunger, Låter väl en herrlig ljuda, Sen jag rågens kärna njutit Och med kornet mig förfriskat. Om ej öl förhanden92 finnes, Om ej spisöl mer är öfrigt, Sjunger jag med torra läppar, Drillar vid en droppe93 vatten, Att den sköna qvällen ända, Aftonskymningen förjaga, Kanske nästa morgon möta, Nästa gryning än förljufva.    53 Fennica.indd 53 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Noin kuulin saneltawaksi, Tiesin wirttä tehtäwäksi: Yksin meillä yöt tulewat, Yksin päiwät walkeawat, Yksin synty Wäinämöinen, Ilmautu ikirunoja. Så jag hörde fordom sägas, Så man sången förr begynte: En i sender kommer natten, En i sender ljusnar dagen, Ensam föddes Wäinämöinen, Den evärdelige sångarn. Kawe ukko Pohjan herra, Waka wanha Wäinämöinen, Makas äitinsä kohussa Kolmekymmentä keseä, Yhen werran talwiaki. Ikäwysty aikojansa, Ouostu elämätänsä, Kun ei konsa kuuta nähnyt, Eikä päiweä tawannut. Kave Ukko, Nordens herre, Gamle trygge Wäinämöinen Låg uti sin moders sköte, Dvaldes der i tretti somrar Och i vintrar lika många. Tyckte tiden långsamt skrida, Kände ledsnad vid sin lefnad, När han ej fick månen skåda, Och ej solens ljus betrakta. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: Kuu keritä, päiwyt päästä, Otawa yhä opeta, Miestä ouoilta owilta, Weräjiltä wierahilta, Näiltä pienilta pihoilta, Kapehilta käytäwiltä. Päästä kuuta katsomahan, Päiweä tähyämähän, Otawaista oppimahan, Ilmoja ihoamahan. Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Lös o Måne, Sol befria, Och du Karlavagn ledsaga Mannen från ej kända dörrar, Genom obekanta leder, Ifrån dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala gångar. Hjelpen mig att månen skåda Och att solens ljus betrakta, Lära karlavagnen känna, Glädja mig af fria luften.” Kun ei kuu kerittänynnä, Eikä päiwyt päästänynnä; Itse wiilasi weräjän Sormella nimettömällä, Potkasi punasen portin Wasemalla warpahalla; Tuli kynsin kynnykselle, Polwin porstuan owelle, Jalan kahen kartanolle. När ej Månen honom löser, Honom Solen ej befriar, Sjelf han för sig ledet öppnar Med det ej benämnda fingret, Sparkar upp den röda porten Med en tå på venstra foten, Går på händerna till tröskeln, Fram till farstu-dörrn på knäna Och på fötterna till gården. 54 Fennica.indd 54 17.1.2019 14:54:53 �. Runo — Första Runan . . . . . . . Pääsi kuuta katsomahan, Päiweä tähyämähän, Otawaista oppimahan, Ilmoja ihoamahan. Kom så ut att månen skåda Och att solens ljus betrakta, Lära karlavagnen känna, Glädja sig af fria luften. Yöllä synty Wäinämöinen, Päiwällä meni pajahan. Takoa taputtelewi, Lyöä lynnähyttelewi; Tako olkisen orihin, Hernewartisen hewosen. Selkeä silittelewi, Taljoa taputtelewi: ”Sopisi selällä olla Ketun päällä kelletellä.” Itse istuwi selälle, Löihen reisin ratsahille, Ajoa tomuttelewi, Matkoansa mittelewi, Orihilla olkisella, Hernewarrella hewolla. Wäinämöinen föds om natten, Går i smidjan andra dagen. Smider hamrande med släggan, Städet klingar under slagen; Smider sig en halmlik fåle, Häst, som liknar ärtens stängel. Stryker hästen långsmed ryggen, Klappar fålen uppå bullet: ”Dugde att på ryggen sitta, Gunga på det mjuka hullet.” Sjelf han sätter sig på ryggen, Gränsle sig på hästen kastar, Rider, så att marken dånar, Och tillryggalägger vägen På sin häst, som halmen liknar, På den ärtskaftlika fålen, Ajo Wäinölän ahoja, Kalewalan kankahia, Hepo juoksi, matka joutu, Koti jääpi, tie lyheni. Jo ajo meren selälle, Ulapalle aukialle, Ei kastu oron kapiot, Eikä wuohiset hewosen. Red i Wäinö-gårdens lunder, Uppå Kalevalas moar, Hästen sprang, det led med färden, Hemmet blef och vägen aftog. Red så ut på hafvets yta, På den vida, öppna fjärden. Icke vätas hingstens hofvar, Hästens leder fuktas icke. Lappalainen kyyttösilmä Piti wiikoista wihoa, Kanto kaukaista katsetta, Kera wanhan Wäinämöisen. Laatiwi tulista jousta, Jalokaarista kaniwi; Kaaren rauasta rakenti, Selän waskesta walawi. Var en Lapp med skefva ögon, Som af gammalt ilska hyste, Närde agg från fordna dagar Mot den gamle Wäinämöinen. Fogade en eldsnabb båge, Bildade ett ståtligt vapen. Utaf jern han bågen smider Och dess rygg af koppar gjuter. 55 Fennica.indd 55 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . Dem med guld han sedan pryder, Smyckar omsorgsfullt med silfver; Får så bågen färdig bildad, Snabba vapnet sammanfogadt. Skön var bågen till att skåda Och dess värde icke ringa. Der en häst stod bak på ryggen, Långsmed stocken sprang en fåle, [Kapo hvilade på bågen] Och vid trissan låg en hare. Wuoli piiliä pinosen, Kolmisulkia kokosen; Minkä saapi walmihiksi, Sen pojat sulittelewi Pääskyn pienillä sulilla, Warpusen wiwustimilla. Täljer nu en skock af pilar, Fjädrade på trenne sidor. Hvarje pil, han färdig täljer, Blir af sönerna befjädrad Med små fjädrar utaf svalan Och med sparfvens lätta vingar. Millä noita karretahan, Karretahan, woietahan? Maon mustilla mujuilla, Kyyn käärmehen käwyillä. . Noita kullan kirjaeli, Hopialla huolitteli. Sai kaari kanineheksi, Jousi warsin walmihiksi, Kaari kaunihin näkönen, Jousi jonki maksawainen; Heponen selällä seiso, Warsa juoksi wartta myöten, Kapo kaarella makasi, Jänö jäntimen siassa. Hvarmed härdas dessa pilar, Hvarmed härdas och bestrykas? Med en ormslås svarta vätskor, Skarpa ettern af en huggorm. . Hvadan fick han fjäder-snören, Hvadan strängen till sin båge? Der han fick sig fjäder-snören, Der han fick en sträng till bågen: Ifrån hår af Hiisi-hästen, Ifrån Lempo-fålens klädnad. Mistä sai sulitut rihmat, Kusta jäntehen tapasi? Tuolta sai sulitut rihmat, Tuolta jäntehen tapasi, Hiwuksista Hiien ruunan, . Lemmon warsan waattehista. . Sedan pilarna man svarfvat Och med fjädrar dem omgifvit, Han till fots sin väg beträder, Vandrar stigande med snabbhet: Goda bågen under armen, Kogret pil-uppfyldt på ryggen; Går till fallet af eld-forssen, Till den helga flodens hvirvel. Sai nuolet sulineheksi, Wasamat wanuneheksi; Astua taputtelewi, Käyä luikerrehtelewi, Hywä kaari kainalossa, Wiini nuolia selässä, Korwalle tulisen kosken, Pyhän wirran pyörtehelle. 56 Fennica.indd 56 17.1.2019 14:54:53 �. Runo — Första Runan . . . . . . Katso illan, katso aamun, Katso kerran keskipäiwän, Tulewaksi Wäinämöistä, Saawaksi suwantolaista. Spejar morgon, spejar afton, Spejar hela middagstiden, Om ej Wäinämöinen komme, Om ej vattnets vän anlände. Niin päiwänä muutamena, Huomenna monikahana, Loi silmänsä luotehelle, Käänti päätä päiwän alle, Keksi wanhan Wäinämöisen Selällä meren sinisen. När en dag det åter hände, Fogade sig någon morgon Att sin blick han hof mot vester, Vände hufvudet åt solen, Såg han gamle Wäinämöinen På det blåa hafvets yta. Koppowi tulisen jousen, Otti kaaren kaunihimman; Jännitti tulisen jousen, Weti waskisen wekaran, Wasten polwea wasenta, Alta oikian jalansa. Weti wiinestä wasaman, Sulan kolmikoipisesta; Otti nuolen oikeimman, Walitsi parahan warren. Fattade i eldsnabb båge, Tog sitt allra skönsta vapen, Spände så det snabba vapnet, Drog den starka koppar-bågen Upp emot det venstra knäet, Höll i bögeln högra foten. Grep en pil utur sitt koger, Fjädrad pil ur djurskinnhölstret; Tog den rakaste bland pilar, Valde ut det bästa skaftet. Weti jousen jouahutti, Käsin kaaren käännällytti, Korwahan kowan tulisen, Käen oikian nenähän, Pään waralle Wäinämöisen, Surmaksi suwantolaisen. Skyndsamt nu han bågen spänner, Vänder den i sina händer; För till örat eldig båge, Vid sin högra hand den ställer För att döda Wäinämöinen, Vattnets vän om lifvet bringa. Emo kielti, waimo kielti, Epäsi kawetta kaksi, Kielti kolme Luonnotarta, Ampumasta Wäinämöistä. ”Elä ammu Wäinämöistä! Wäinö on tätisi poika.” Modren nekar, hustrun nekar, Tvenne menskor honom neka, Neka tre naturens döttrar Att ej Wäinämöinen skjuta: ”Ej du skjute Wäinämöinen, Son är Wäinö till din faster.” Toki ampu ei totellut; Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Kun käsi ylentänehe, . Sköt ändock, han lydde icke, Tog till orda sjelf och sade. ”Allt som handen riktar högre, 57 Fennica.indd 57 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala  Piponius 1839: Ej du gamla Väinämöinen / Skall som dödlig hemmet skåda, / Skall ej mera i din lefnad, / Ej sålänge dagar randas, / Gå i Väinös svedjelundar,  / Uppå Kalevalas slätter (lines 241−246). . . . . . Sen nuoli alentuoho; Kun käsi alentanehe, Sen nuoli ylentyöhö.” I den mon må pilen sänkas; Allt som handen riktar lägre, I den mon må pilen höjas.[”] Ampu yhen nuoliansa, Niin meni kowan ylätse Päältä pään on taiwosehen; Tahto taiwonen haleta, Ilman kaaret katkiella. Sköt så af den första pilen, Allt för högt den pilen flydde, Öfver hufvudet till himlen; Himlen hade nära brustit, Luftens bågar sprungit sönder. Ampu toisen nuoliansa, Niin meni kowan alatse Alasehen maaemähän; Tahto maa manalle mennä, Hieta harju halkiella. Sköt så af den andra pile, Allt för lågt den pilen flydde, For i låga moder-jorden; Den till Manala vill sjunka Och dess åsar nästan brista. Ampu nuolen kolmannenki, Käwi kohti kolmannesti, Sapsohon sinisen hirwen, Alta wanhan Wäinämöisen, Läpi länkiluun lihoista, Kautta kainalon wasemen. Sköt så af den tredje pilen, Och den tredja pilen träffar Uti blåa elgens mjälte Under gamle Wäinämöinen. Pilen for igenom köttet Uppå hästens venstra skuldra. Sillon wanha Wäinämöinen Käänty kämmenin wesille, Sortu sormin lainehesen, Koprin kuohuun kohahti, Selästä sinisen hirwen, Hernewartisen hewosen. Nu den gamle Wäinämöinen Kom med händerna i vattnet, Föll med fingrarna i böljan, Damp med näfvarna i svallet, Sjönk ifrån den blåa elgen, Från den ärtskaftlika hästen. Lappen med de skefva ögon Sjelf till orda tog och sade: ”Ej du gamle Wäinämöinen Skall uti din lefnad mera, Ej så länge tiden varar, Klara månen ännu lyser, Wäinö-gårdens fält beträda, Kalevalas moar trampa”.94 Lappalainen kyyttösilmä Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Et sinä wanha Wäinämöinen Enämpi eläwin silmin, Sinä ilmoissa ikänä, Kuuna kullan walkiana, . Astu Wäinölän ahoja, Kalewalan kankahia.” . 58 Fennica.indd 58 17.1.2019 14:54:53 �. Runo — Första Runan . Waka wanha Wäinämöinen Siitä kulki kuusi wuotta, Seuro seitsemän keseä, Karehti kaheksan wuotta, Selwällä meren selällä, Ulapalla aukialla, Eessähän wesi wetelä, Taiwas sininen takana. Gamle trygge Wäinämöinen Sen omkring i sex år vräkes. Hit och dit sju somrar drifves, Irrar af och an i åtta Uppå hafvets stora yta, På den vida, öppna fjärden. Under honom flyter vattnet, Ofvan hvälfves blåa himmeln. . Siinä mies meret lukewi, Uros aallot arwelewi; Kussa päätänsä kohotti, Sihen saaria saneli; Kussa kättä käännähytti, . Sihen nientä siiwoeli; Kussa jalka pohjautu, Kalahauat kaiwaeli; Kussa maat on maata waston, Sihen siunasi apajat; . Kuhun seisottu selällä, Sihen luopi luotoloita, Karipäitä kaswatteli, Joihin laiwat lasketahan, Päät menewi kauppamiesten. Här nu mannen täljer hafven, Hjelten böljorna begrundar; Hvar han höjer upp sitt hufvud, Der med ord han holmar skapar; Hvar han råkar vända handen, Der han reder till en udde; Hvarest foten möter bottnet, Gräfver han för fisken gropar; Hvarest land till land sig närmar, Signar han för notvarp ställen; Hvar han stadnar uppå fjärden, Låter han små klippor födas, Dolda grund i vattnet växa, Emot hvilka skeppen styras, Köpmännen sitt lif förlora. . Tuli kokko maalta Turjan, Laskihen Lapista lintu; Lentelewi, liitelewi, Lenti iät, lenti lännet, Lenti luotehen loputen, Peritellen pohjasilman, Etsien pesän sioa, Asunmaata arwaellen. Kom en örn från Turja-landet, Fogel sig från Lappland sänkte, Flyger ömsom, ömsom stadnar; Flög i öster, flög i vester, Flög så långt sydvest sig sträcker Och till nordens sista gränser. Söker för sitt bo ett ställe, Plats, hvarest hon vistas kunde. Sillon wanha Wäinämöinen Nosti polwensa merestä Heinäseksi mättähäksi, Kuloseksi turpeheksi. Nu den gamle Wäinämöinen Höjde upp sitt knä ur hafvet, Att en hörik tufva vara, Stråbevuxen, vissnad torfve. . . 59 Fennica.indd 59 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala     Piponius 1839: Må till jord och land förvandlas! Piponius 1839: Och den höga himmeln bildas / Utaf äggets öfre delar (lines 308−309). Piponius 1839: Såsom sol må lysa jorden! Piponius 1839: Ägggets andra stycken sedan / Tindra såsom milda stjernor! (lines 314−315). . . . . . . . Tuopa kokko Turjalainen Sai siitä pesän sioa; Keksi mättähän mereltä, Sinerwöisen lainehelta, Lentelewi, liitelewi, Päähän polwen laskeuwi. Hiero heinästä peseä, Kulon päästä kutkutteli; Niin muni munia kuusi, Kuusi kullaista munoa, Rautamunan seitsemännen. Örnen ifrån Turja-landet Fann nu plats att bo sig bygga, Märkte tufvan uti hafvet, Uppå böljan blåa strimman. Flyger ömsom, ömsom stadnar, Sänker sig på knäets ända, Utaf höet bo sig fogar, Flätar af det torra gräset; Lägger så sex ägg i boet, Gyllne voro de sex äggen, Men ett sjunde var ett jern-ägg. Hierelewi, hautelewi Päätä polwen lämmittäwi; Siitä wanha Wäinämöinen Tunsi polwensa palawan, Jäsenensä lämpiäwän. Wawahutti polwiansa, Järkäytti jäseniänsä, Munaset wetehen wieri, Karskahti meren karihin; Munat wierähti muruiksi, Kokko ilmoille kohosi. Ligger sedan uppå äggen, Knäets ända örnen värmer. Deraf gamle Wäinämöinen Kände hetta uti knäet, Röjde att hans leder värmdes. Plötsligt rörde han på knäna, Skakade om sina leder, Äggen rullade i vattnet, Skramlade emot ett stengrund, Äggen splittrades i stycken, Örnen höjde sig i luften. Sillon wanha Wäinämöinen Sano muutaman sanansa: ”Munasen alanen puoli Alaseksi maaemäksi! Munasen ylänen puoli Yläseksi taiwoseksi! Mi munassa walkiata, Se päiwäksi paistamahan! Mi munassa ruskiata, Se kuuksi kumottamahan! Munasen muruja muita Ne tähiksi taiwahalle!” Derpå gamle Wäinämöinen Några ord allenast sade: ”Nedra delen utaf ägget Till den låga jord må varda,95 Öfra delen utaf ägget Må till höga himlen bytas.96 Hvad som hvitt i ägget finnes, Må som sol på fästet lysa,97 Men det gula uti ägget Må som måne mörkret skingra. Äggets andra smärre stycken Bytas må till himlens stjernor”.98 60 Fennica.indd 60 17.1.2019 14:54:53 �Toinen Runo — Andra Runan Toinen Runo. Andra Runan. . . . . . Ändock nalkas onda dagar, Ofärd hotar Wäinämöinen. Han som granens ruska drifves, Som en stubbe utaf furu, Långsmed öar, dem han skapat, Holmar, hvilka sjelf han frambragt; Ruskan är till men i vattnet, Fattig man för rik i vägen. Sillon wanha Wäinämöinen Itse noin sanoiksi wirkki: Woi minä polonen poika, Woi poika polon alanen! Jo minä johonki jouwuin, Uros kunnekki utauin! Kuuksi päiwäksi kululle, iäkseni ilman alle, Tuulen tuuwiteltawaksi, Aaltojen ajeltawaksi, Näillä wäljillä wesillä, Lakehilla lainehilla. Der nu gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ve mig arme, olycksfulle, Af elände undertryckte! Hurudant är nu mitt läge, Hvart är jag, en hjelte, kommen? Att i år och dar kringdrifvas, Irra under öppna himlen, Kastas af och an af stormen, Hit och dit af böljor vräkas Uppå dessa vida vattnen, Uppå hafvets breda böljor. En tieä polonen poika Polosina päiwinäni, Tällä inhalla iällä, Katowalla kannikalla, Tuulehenko teen tupani, Wetehenkö saunan salwan. Teen mä tuulehen tupani, Ei oo tuulessa tukia; Westän saunani wetehen; Wesi wiepi westokseni. Icke vet jag, olycksfulle, Uti dessa onda dagar, Dessa mödofulla tider, Invid lifvets gräns, som flyktar, Om min stuga jag i vinden, Eller uti vattnet timrar; Gör min stuga jag i vinden, Intet stöd i vinden finnes; Om jag den i vattnet timrar Vattnet bortför, hvad jag timrat”. Tuuli tuuli luotehesta, Aalto lännestä ajaksen, Kanto wanhan Wäinämöisen, Pimiähän Pohjolahan, . Tuho kuitenki tulewi, Tuho wanhan Wäinämöisen; Kulki kuusissa hakona, Petäjäissä pehkiönä, Luomiansa luotoloita, Saaria sanelmiansa; Haittana hako wesillä, Tiellä köyhä rikkahilla. Blåste från sydvest en stormvind, Böljorna från vester drefvos, Förde gamle Wäinämöinen Bort till Pohjola, det mörka, 61 Fennica.indd 61 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Miesten syöjähän siahan, Urosten upottajahan. Siinä itki Wäinämöinen, Siinä itki ja urisi, Sata haamoa siwulla, Tuhat tuulen pieksälmätä. Sano wanha Wäinämöinen: ”Woi minä polonen poika! Kun ma uin omilta mailta, Jouwuin maille wierahille, Näille paikoille pahoille, Teille tietämättömille. Kaikki täällä puut purewi, Kaikki hawut hakkoawi, Kaikki lehmät leikkoawi, Kaikki rietat riiwoawi, Näillä raukoilla rajoilla, Polosilla Pohjan mailla. Till den ort, som männer slukar, Hjeltar uti vågen dränker. Der nu gråter Wäinämöinen, Gråter och sig högljudt jemrar, Hundra sår han har i sidan, Tusen hugg af vinden gifna. Sade gamle Wäinämöinen: ”Ve att ifrån egna nejder Bort jag samm beklagansvärde Och kom hit till andra länder. Onda äro dessa trakter, Inga vägar af mig kända, Här mig rifva alla träden, Alla barrträdsruskor såra, Alla qvistar slå mig arme, Mot mig rasar allt det värsta Uti dessa usla nejder, Dessa arma nordanländer. Enkä tieä tietä käyä, Outo matkoja osoa, Palatakseni kotia, Tulla maille tuttawille; Tiehyt metsähän wetäwi, Onkelmoinen ottelewi. Icke kan jag finna vägen, Vet, som främling, ej af kosan Att till hemmet återvända, Komma till bekanta nejder. Vägen leder ut åt skogen, Onkelvoinen för mig vilse. Matka Teppo, tie jumala! Tules tietä neuomahan, Tien wieriä wiittomahan, Rastia rakentamahan, Jotta mies metsät osaisi, Uros korwet arweleisi, Palatessansa kotia, Saahessa omille maille.” Teppo, du om vägen råder, Kom att kosan åt mig visa, Att med stakar vägen teckna, Märken skara uti träden, Att i skogar mannen hittar, Hjelten sig ur öknen letar, När han om till hemmet vänder, Sig beger till egna nejder”. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Nousi aiwan aikasehen, Aiwan aika huomenessa; Pian pirtin lämmitteli, Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Vaknade en morgon tidigt Och i dagens gryning uppsteg. Eldar i en hast sin stuga, 62 Fennica.indd 62 17.1.2019 14:54:53 �Toinen Runo — Andra Runan . . . . . . . Hiilet lietehen kokosi. Siitä pyyhki pienen pirtin, Lautalattian lakasi, Wastasella warpasella, Lautasella lehtisellä. Ammueli rikkasensa Waskisehen wakkasehen. Wei ne ulos usta myöten, Pellolle pihoa myöten. Seisotaksen kuulemahan, Kuulemahan katsomahan, Pellolla perimmäisellä, Takimmalla tanhualla. Kuulewi merelta itkun, Poikki joen juorotuksen. ”Ei oo itku lapsen itku, Eikä itku naisen itku; Itku on partasuun urohon, Urina uwantolaisen.” Samlar kolen uppå härden, Städar så sin lilla stuga, Sopar golfvets tiljor rena, Torkar med sin lilla risqvast Af löfrika qvistar fogad. Soporna hon sedan öser I en ask af koppar gjuten, Bär dem ut igenom dörren, För på åkern öfver gården. Stadnar plötsligt för att lyssna, För att lyssna, för att höra, På det längst belägna fältet, På den mest aflägsna åkern; Hör ett gråtande på hafvet, Jemrande tvärsöfver floden: ”Barna-gråt är icke gråten, Jemmern ej en qvinnas jemmer; Gråten är en skäggig hjeltes, Jemmern af Uvantolainen”. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Työnti wenosen wesille, Kolmilaian lainehille, Souti luoksi Wäinämöisen, Luoksi itkewän urohon. Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Sköt sin farkost ut på vattnet, Trebördsbåten uppå böljan. Ror så hän till Wäinämöinen, Fram till hjelten, som sig jemrar. Siinä itki Wäinämöinen, Urisi uwantolainen, Suu liikku, järisi parta, Waan ei leuat lonkaelle, Eikä hampahat hajonne. Der nu gråter Wäinämöinen, Jemrar sig Uvantolainen, Munnen röres, skägget darrar, Men ej vrida sig hans läppar, Icke skiljas åt hans tänder. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Otti miehen itkemästä, Urohon urisemasta, Istutti wenon perähän, Itse airoille rupesi, Souti poikki Pohjolahan, Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma, Gör på mannens gråt en ände, Hjelten ifrån jemmern frälsar; Ställer honom uti styret, Sjelf vid årorna sig sätter. Så till Pohjola hon rodde, 63 Fennica.indd 63 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Portin Pohjolan etehen. Syötti miehen, juotti miehen, Kostutteli kuolemasta; Siitä noin sanoiksi saatti, Kysytteli, lausutteli: ”Mitä itket Wäinämöinen, Uikutat uwantolainen?” Framför Pohja-gårdens portar. Låter mannen äta, dricka, Frälsar honom ifrån döden; Sedan tager hon till orda, Talar och af hjelten spörjer: ”Hvarför gråter du o Wäinö, Jemrar dig Uvantolainen”? Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki. ”Ikäwä minun tulewi, Ikäwä tulettelewi, Wieras maalla wierahalla, Outo ouossa kylässä. Tuota itken tuon ikäni, Puhki polweni murehin: Kun ma uin omilta mailta, Tulin mailta tuttawilta, Näille ouoille owille, Weräjille wierahille.” Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ledsnaden mig här betager, Ingen ro den åt mig lemnar, Då jag främling är i landet, Okänd man ibland ej kända. Derför all min tid jag gråter, Sörjer genom hela lifvet, Att jag samm från egna länder, Mig begaf från kända nejder Hit till obekanta dörrar, Portar, dem jag icke känner”. Louhi Pohjolan emäntä Siitä noin sanoiksi saatti: ”Elä itke Wäinämöinen, Uikuta uwantolainen; Hywä tääll’ on ollaksesi, Elinaikasi elellä, Pohjan poikajen tiloilla, Asemilla armahilla, Syöä luotasi lihoa, Juoa tuopista olutta.” Louhi Pohjolas värdinna Tog till orda nu och sade: ”Ej du gråte Wäinämöinen, Jemre dig Uvantolainen. Här för dig är godt att lefva, Att ditt hela lif tillbringa, Uti Pohja-söners gårdar, På de ljufva boningsställen, Äta kött, som för dig sättes, Dricka öl ur fulla stopet”. Sillon wanha Wäinämöinen Itse wirkki, noin nimesi: ”Kylkehen kylänen syönti Hywissäki wierahissa; Mies on maallansa parempi, Kotonansa korkiampi. Suoppa luoja, luo jumala, Pääsisin omille maille; Nu den gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Borta båtar maten ringa, Om man äfven väl undfägnas. Mannen i sitt land är bättre, Högre är hans värde hemma. O du Skapare förunna, Att till eget land jag kommer; 64 Fennica.indd 64 17.1.2019 14:54:53 �Toinen Runo — Andra Runan  Parempi omalla maalla Juoa wettä roppehesta, Kuni maalla wierahalla Juoa tuopista olutta.” . . . . . . . Bättre är i egna länder Dricka vatten ur en rifva, Än att uti andra länder Tömma öl ur fulla stopet”.99 Louhi Pohjolan emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Niin mitä minulle annat, Kun saatan omille maille, Oman pellon pientarelle, Oman pihan rikkasille?” Louhi Pohjolas värdinna Yttrade ett ord och sade: ”Nå hvad skulle du mig gifva, Om jag dig till hemmet bragte, Bort till egna åker-renar, Spånorna på egen backe”? Sano wanha Wäinämöinen: ”Mitäpä kysyt minulta, Kun saatat omille maille, Oman käen kukkumille, Oman kukon kuulumille, Oman saunan lämpimille?” Sade gamle Wäinämöinen: ”Hvad vill du af mig begära, Om du bringar mig till nejder, Der min hembygds gökar gala, Hvarest egen tupp jag hörer, Der min egen stuga eldas”? Sano Pohjolan emäntä: ”Ohoh wiisas Wäinämöinen! Taiatko takoa sammon, Kirjokannen kirjaella, Yhen joukkosen sulasta, Yhen willan kylkyestä, Yhen otrasen jywästä, Yhen wärttinän muruista; Annan neion palkastasi, Työstäsi tytön ihanan, Saatan sun omille maille, Oman käen kukkumille, Oman kukon laulamille, Oman saunan lämpimille.” Sade Pohja-gårds värdinnan: ”O du vise Wäinämöinen! Kan åt mig du Sampo smida, Sira ut det granna locket, Bilda af en svane-fjäder100, Göra af ett litet ullstrå, Göra af ett litet kornfrö Och en söndrig sländas stycken; Med en mö jag lönar mödan, Arbetet med fager flicka, Bringar äfven dig till nejder, Der din hembygds gökar gala, Hvarest egen tupp du hörer, Der din egen stuga eldas.” Waka wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”En minä takoa taia, Enkä kantta kirjaella; On seppo omalla maalla, Warsin taitawa takoja, Piponius 1839: Bättre är det, att i hemmet / Dricka vatten ur en rifva, / Än att öl som främling tömma / Ur en stop i andra länder (lines 146−149).  Castrén’s correction: svane-fjäder ǁ svanes fjäder. Gamle trygge Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Sjelf jag ej förstår att smida, Kan ej sira granna locket, Men en smed i hemmet finnes, Hamrare med fyndigt sinne, 65 Fennica.indd 65 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: svane-fjäder ǁ svanes fjäder. . . . . . . Jok’ on taiwoa takonut, Ilman kantta kalkutellut, Ei tunnu wasaran jälki, Eikä pihtien pitämä.” Hvilken äfven smidt på himmel. Som på luftens lock har hamrat; Hvarken synas spår af hammarn, Eller märken efter tånger.” Sano Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas: ”Kenpä sampuen takoisi, Kirjokannen kirjoaisi, Yhen joukkosen sulasta, Yhen willan kylkyestä, Yhen otrasen jywästä, Yhen wärttinän muruista; Saisi neion palkastansa, Työstänsä ihanan immen.” Sade Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma: ”Den som Sampo åt mig smidde, Kunde granna locket sira, Bilda af en svane-fjäder101, Göra af ett litet ullstrå, Af ett enda litet kornfrö Och en söndrig sländas stycken, Finge jungfrun för sin möda, För sitt arbet’ fagra flickan.” Silloin wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Kun saatat omille maille, Annan seppo Ilmarisen, Joka sampuet takowi, Kirjokannet kirjoawi, Neityet lepyttelewi, Tinarinnat riuwuttawi.” Nu den gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Om du mig till hemmet bringar, Ger jag smeden Ilmarinen, Som det goda Sampo smider, Sirar ut det granna locket, Jungfrurs sinnen äfven blidkar, Tennbriskprydda flickor eldar”. Siitä Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Pani oron juoksemahan, Liinaharjan liikkumahan. Waka wanha Wäinämöinen Itse istuwi rekehen, Korjahan korenteleksen, Ajoa karittelewi, Pimiästä Pohjolasta, Summasta Sariolasta. Derpå Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Satte hingsten till att springa, Hvita manen till att röras. Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf sig uti släden sätter, Höjer sig i granna korgen, Åker bort med gny och buller Ifrån Pohjola de mörka, Från det mulna Sariola. 66 Fennica.indd 66 17.1.2019 14:54:53 �Kolmas Runo — Tredje Runan Kolmas Runo. Tredje Runan. . . . . . Det var Pohjas mö den sköna102, Landets ära, vattnets prydnad,103 Klädde sig i röda strumpor, Lade granna skor på foten, Prydde sig med allt det bästa, Tog det vackraste om halsen,104 På sitt bröst det prydligaste, Det mest lysande om kroppen; Satte sig på luftens loka, Strålande105 på himla-bågen, I den allra rensta drägten, I en lysande beklädnad. Waka wanha Wäinämöinen Ajoa karittelewi Pimiästä Pohjolasta, Summasta Sariolasta. Katsahtawi taiwahalle; Kaari on kaunis taiwahalla. Neiti kaunis kaaren päällä, Kapo kaaren kannikalla, Pitelewi pirtojansa. Niisiänsä nostelewi, Kultakangasta kutowi, Hopiaista huolittawi, Kultasesta sukkulasta, Pirralla hopehisella. Gamle trygge Wäinämöinen Färdas fram med gny och buller Ifrån Pohjola det mörka, Från det mulna Sariola; Kastade sin blick mot himlen, Båge skön på fästet lyste, Fager jungfru uppå bågen, Vid dess rand en vacker flicka. Der sin väf af guld hon väfde, Vårdade om silfver-tyget106 Med en gyllne väf-skottspole, Med en väfvar-sked af silfver, Förde skeden fram och åter, Skaften lät hon höjas, sänkas.107 Waka wanha Wäinämöinen Sanan wirkki, noin nimesi: ”Tule neiti korjahani Laskete rekoseheni!” Gamle trygge Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Kom, o flicka, i min släde, Sänk dig ned i granna korgen!” Neiti taiten wastoawi: ”Sitte sun mieheksi sanoisin, Urohoksi arweleisin. Jossa jouhen halkaseisit . Tuopa kaunis Pohjan tytti, Maan kuulu, ween walio, Punasukkahan pukewi, Kautokenkähän kapiwi, Pani päällensä parasta, Kaulallensa kaunihinta, Ripehintä rinnoillensa, Walkehinta warrellensa; Istu ilman wempelellä, Taiwon kaarella kajotti, Pukemissa puhtahissa, Walkehissa waattehissa.  Lönnrot 1835a: fagra.  Lönnrot 1835a: Känd till lands, på sjön den bästa.  Lönnrot 1835a: Klädde på sig allt det bästa, / Band det grannaste om halsen (lines 5−6).  Lönnrot 1835a: Lysande.  Lönnrot 1835a: Skötte om sin silfver-väfnad.  Lönnrot 1835a: Väl hon kunde skeden föra, / Låta skaften höjas, sänkas (lines 25−26). Flickan svarar honom fyndigt: ”Då jag man dig skulle kalla, Skulle dig för hjelte hålla, Om du taglet klyfva kunde 67 Fennica.indd 67 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Weitsellä kärettömällä, Ilman tutkamettomalla. Munan solmuhun wetäisit, Solmun tuntumattomaksi.” Med en knif, som udd ej äger, Och i saknad är af spetsen; Om ett ägg i knut du sloge, Utan att man knuten märker.” Waka wanha Wäinämöinen Halki jouhen halkasewi Weitsellä kärettömällä, Ilman tutkamettomalla. Munan solmuhun wetäwi. Solmun tuntumattomaksi. Gamle trygge Wäinämöinen Skar i tvenne delar taglet Med en knif, som udd ej ägde, Och i saknad var af spetsen; Slog jemväl en knut på ägget, Utan att man knuten märkte. Sano wanha Wäinämöinen: ”Jo olen jouhen halkassunna Weitsellä kärettömällä, Ilman tutkamettomalla. Munan solmuhun wetänyt, Solmun tuntumattomaksi; Tule neiti korjahani, Laskete rekoseheni!” Sade gamle Wäinämöinen: ”Se nu har jag taglet klufvit Med en knif, som udd ej äger, Och i saknad är af spetsen; Har en knut på ägget slagit, Utan att man knuten märker. Kom, o flicka, i min släde, Sänk dig ned i granna korgen!” Neiti taiten wastoawi, Sanowi sanalla tuolla: ”Emmä ennen tullekkana. Ennen kun wenosen weistät Keträwarteni muruista, Kalpimeni kappaleista, Kirwon käymättä kiwehen, Kasan kalkahuttamatta.” Flickan svarar honom fyndigt, Yttrande med dessa orden: ”I din släde jag ej kommer, Förrän liten båt du timrar, Gör den af min sländas bitar, Fogar hop af tenens stycken; Yxen får ej träffa stenen, Ej dess blad mot klippan klinga.” Siitä wanha Wäinämöinen Korjasta kohotteleksen; Otti wärttinän muruja, Keträwarren kiertimiä; Weisti wuorella wenettä. Kalkutteli kalliolla. Weisti päiwän, weisti toisen, Weisti kohta kolmannenki; Derpå gamle Wäinämöinen Reser upp sig ifrån släden; Bitar så af sländan tager, Samlar tenens sneda stycken, Börjar timra båt på berget, Hugga på den hårda hällen. Hugger en dag, hugger tvenne, Hugger än på tredje dagen: 68 Fennica.indd 68 17.1.2019 14:54:53 �Kolmas Runo — Tredje Runan . . . . . . . Ei kirwes kiwehen koske, Kasa kalka kalliohon. Niin päiwällä kolmannella Piru pontta pyörähytti, Lempo tempasi tereä, Hiisi wartta waapahutti; Jo kirwes kiwehen käypi, Kasa kalkko kalliohon. Kirwes kilpisty kiwestä, Kalpistihen kalliosta, Polwehen pojan pätösen, Warpahasen Wäinämöisen. Sen lempo lihoille liitti, Hiisi suonille sowitti; Terä oli syömässä lihoa, Warsi werta särpimässä; Söip’ on uuelta lihoa, Weti werta tuorehelta; Weri wuotaen tulewi, Hurme huppellehtamalla. Yxen träffar icke stenen, Ej dess blad mot klippan klingar. Hände sig den tredje dagen, Att på knappen Piru rörde, Lempo ryckte uppå bettet, Hiisi skakade på skaftet: Yxen träffade nu stenen, Bladet klingade mot klippan. Yxen så från stenen slintar, Återstudsar ifrån klippan, Träffar knät på arme mannen, Tån på gamle Wäinämöinen. Lempo den vid köttet fogar, Hiisi styr den till hans ådror. Yxens egg i köttet biter Och dess skaft af bloden slukar; Bettet äter råa köttet, Skaftet varma bloden slukar. Nu i strömmar bloden rinner, Brusar fram i strida forssar. Waka wanha Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen, Kaikkien sanojen salpa, Ei se tuota tunnekkana. Itse loihen loihtiaksi, Sai itse saneliaksi, Luki synnyt syitä myöten, Luottehet lomia myöten. Niin ei muista muutamia Weren suuria sanoja, Joista salpa saatahisi, Luja lukko tuotahisi, Noille rauan ratkomille, Suu sinerwän silpomille. Tulewalle tukkiaksi, Salwaksi samoajalle. Gamle trygge Wäinämöinen, Den evärdelige vise, Hvilken alla ord besitter, Äger icke ord mot sådant. Sjelf han tar sig för att trolla, Sjelf han börjar att besvärja; Läser ursprungsord grundenligt, Enligt ämnet vishetsrunor. Några ord han dock ej minnes, Stora ord, som bloden hämma, Hvaraf bom han kunnat bilda Och ett stadigt lås bereda För de ställen, jernet skurit, Och den blåa munnen bitit, Till att dämma blodens flöde, Hämma den i strida loppet. 69 Fennica.indd 69 17.1.2019 14:54:53 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Weri juoksewi jokena, Hurme aallossa ajawi, Polwesta pojan totisen, Warpahasta Wäinämöisen. Ei ollut sitä jokea, Ei ojoa ollenkana, Jok’ ei tullut tulwillehen Noita liikoja weriä. Eik’ ollut sitä mäkeä. Eikä kummun kukkulata, Eikä wuorta korkiata, Jok’ ei tullut tulwillehen Polwesta pyhän urohon, Warpahasta Wäinämöisen. Nu i strömmar bloden rinner, Brusar fram i strida forssar Ifrån knät på trygge mannen, Ifrån tån på Wäinämöinen. Icke fanns en flod, som ymnig, Allraminst bland bäckar någon, Hvilken ej blef öfversvämmad Af det alltför stora flödet; Icke fanns en sådan kulle, Ej en sådan kulles hympel, Icke af den höjd af bergstopp, Att den ej blef öfversvämmad Ifrån knät på helga mannen, Ifrån tån på Wäinämöinen. Jopa tuskiksi tulewi, Läylemmäksi lankiawi, Painuwi pakolliseksi; Waka wanha Wäinämöinen Pani warsan waljahisin Ruskian reen etehen, Itse reuoksen rekehen, Kohennaksen korjahansa. Svårare nu kännes smärtan, Börjar blifva mer besvärlig. Mera plågsam att fördraga. Gamle trygge Wäinämöinen Stack sin fåle uti redet, Bruna trafvaren för släden, Sjelf i den sig höjde sedan, Satte sig i granna korgen. Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä; Wirkku juoksi, matka joutu, Reki wieri, tie lyheni. Slog sin snabba häst med spöet, Smälde till med perle-snerten. Hingsten sprang, det led med färden, Släden skrann och vägen aftog. Jo ajo awointa tietä Alimmaisehen talohon; Yli kynnyksen kysywi, Tietäjätä tieustawi: ”Oisiko talossa taassa Rauan raannan katsojoa. Tämän tulwan tukkioa, Weren summan sulkioa?” Åker längsmed öppna vägen Till den nedersta bland gårdar, Spörjer sedan öfver tröskeln, Frågar efter kunnig trollkarl; ”Monn’ i denna gården finnes Den som jernets verk beskådar, Som kan denna flod fördämma, Hämma blodens strida flöde”? Oli lapsi lattialla, Imewäinen istumassa; Var ett litet barn i stugan, Satt ett di-barn uppå golfvet. 70 Fennica.indd 70 17.1.2019 14:54:53 �Kolmas Runo — Tredje Runan . . . . . . . Lausu lapsi lattialta, Imewäinen istuwalta: ”Ei ole talossa taassa Uron tuskan tuntioa, Rauan raannan katsajoa. Puun jälen puhelioa. Ompi toisessa talossa. Aja toisehen talohon.” Barnet svarade ur stugan, Di-barnet från golfvet talte: ”Icke finns i denna gården, Den som känner hjeltens plåga, Hvilken jernets verk beskådar, Som på trädets spår kan blåsa. Den i andra gården finnes, Kör din häst till andra gården”. Waka wanha Wäinämöinen Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä; Ajoa suhuttelewi Ylimmäistä tietä myöten, Ylimmäisehen talohon. Kysy kynnyksen takoa, Ano alta ikkunaisen: ”Oisiko talossa taassa Rauan raannan katsojoa. Tämän tulwan tukkioa, Weren summan sulkioa?” Gamle trygge Wäinämöinen Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten, Körde fram med gny och buller Längsmed vägen, som var öfverst, Till den öfversta bland gårdar; Spörjer sedan öfver tröskeln, Frågar så inunder gluggen: ”Monn’ i denna gården finnes Den som jernets verk beskådar, Som kan denna flod fördämma, Hämma blodens strida flöde?” Akka on wanha waipan alla, Kieli palku pankon päässä, Akka wanha kolmihammas, Entinen talon emäntä. Tuli akka ikkunahan, Siitä noin sanoiksi saatti: ”Ei ole talossa taassa Uron tuskan tuntioa, Wammojen wakittajoa, Suonikosken sortajoa, Salpoa werisatehen, Weritulwan tukkioa. Ompi toisessa talossa. Aja toisehen talohon.” Låg en gumma under täcket, Pladdrerska vid hällens ända, Gammal gumma med tre tänder, Förr värdinna uti gården; Gumman sig till gluggen närmar, Yttrar så ett ord och säger: ”Icke finns i denna gården Den som känner mannens plåga, Som förmår hans smärtor stilla, Hvilken dämmer åder-forssen, Kann det starka blod-regn hindra, Hämma blodens strida flöde; Der i andra gården finnes, Kör din häst till andra gården.” Waka wanha Wäinämöinen Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä; Gamle trygge Wäinämöinen Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten, 71 Fennica.indd 71 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala . . . . . Ajoa suhuttelewi Äärimmäistä tietä myöten, Äärimmäisehen talohon. Yli kynnyksen kysywi, Lausu lakkapuun takoa: ”Oisiko talossa taassa Rauan raannan katsojoa, Tämän tulwan tukkioa, Weren summan sulkioa?” Körde fram med gny och buller Längsmed vägen, som var ytterst, Till den yttersta bland gårdar; Spörjer sedan öfver tröskeln, Talar så vid skärmtaks stolpen: ”Monn’ i denna gården finnes Den som jernets verk beskådar, Som kan denna flod fördämma, Hämma blodens strida flöde?” Ukko on uunilla asuwa, Halliparta harjun alla; Ukko uunilta urahti, Halliparta paukutteli; ”Sulettun’ on suuremmatki, Tukittuna tuimemmatki, Jalommatki jaksettuna, Woituna wäkewämmätki, Luojan kolmella sanalla, Pyhän synnyn säätämällä, Joet suista, järwet päistä, Kosket kowat kuohumilta, Selät niemien nenistä, Kannakset kapeimmilta.” Uppå ugnen bor en gubbe, Gråskäggsman inunder åsen. Gubben ryter ofvan ugnen, Gråskägget på muren ropar: ”Större flöden har man hämmat, Dämmt i loppet mera strida, Öfvervunnit större hinder, Mäktigare ting besegrad Blott med trenne ord af Skaparn, Med de helga ursprungsorden; Floder dämmt och sjöars utlopp, Strida forsars svall betvingat, Fjärdar har man skilt från fjärdar Och med näs man näs förenat.” 72 Fennica.indd 72 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan Neljäs Runo. . Fjerde Runan. Siitä wanha Wäinämöinen Itse korjasta kohosi; Nousi reestä nostamatta, Yleni ylentämättä. Tuosta pirttihin tulewi, Alle kattojen ajaksen. Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf ifrån sin släde stiger; Ohjelpt stiger han ur släden, Reser sig med egna krafter. Sedan träder han i stugan, Under taket sig begifver. Tuoahan hopia tuoppi Kulta kannu kannetahan; Ei weä wähästäkänä, . Pikkustakana piätä, Werta wanhan Wäinämöisen, Hurmetta jalon jumalan. . . . . Här ett silfver-stop man bringar, Hemtar fram en gyllne kanna. Kannan är dock alltför ringa, Rymmer ej den minsta delen Utaf bloden från den gamle. Ädle guden Wäinämöinen. Ukko uunilta urahti, Halliparta paukutteli: ”Mi sinä lienet miehiäsi, Ja kuka urohiasi! Wert’ on seitsemän wenettä, Kantokorwoa kaheksan, Sun polonen polwestasi, Lattialle laskettuna. Muistaisin sanoja muita, Suuria weren sanoja, Waan en arwoa alusta, Missä rauta syntynynnä.” Gubben ryter ofvan ugnen, Gråskägget på muren ropar: ”Hvem kan du bland männer vara, Hvilken utur hjeltars skara, När af blod sju fulla båtar, Hela åtta stora såar Från ditt knä, du arme, flutit Och på golfvet runnit neder. Andra ord jag skulle minnas, Stora ord, som bloden hämma, Men jag minnes icke början, Vet ej, hvarest jernet föddes.” Sillon wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Itse tieän rauan synnyn, Arwoan alun teräksen; Wesi on wanhin weljeksiä, Rauta nuorin weljeksiä, Tuli kerran keskimmäinen. Nu den gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Sjelf jag känner jernets ursprung, Tror mig veta stålets början; Äldst bland bröderna är vattnet, Jernet är den yngsta brodren Och i ordning mellerst elden. 73 Fennica.indd 73 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala Tuli tuhmaksi rupesi, Walkia warattomaksi; Yleni ylen ehoksi, Kaswo aiwan kauhiaksi. Poltti maita, poltti soita, Paljo maita, paljo soita, Sinä suurra poutawuonna, Pahana palokesänä, Tuliwuonna woimatonna. Pääsi rauta piilemähän, Piilemähän, säilymähän.” Elden börjar sanslöst rasa, Lågan oförväget färdas, Upp sig öfvermodigt svingar, Växer till och blir förfärlig, Bränner kärr och bränner länder, Många kärr och många länder, Det der stora torko-året, Sommaren, då allt förbrändes Och ej elden släckas kunde. Jernet lyckas dock sig gömma, Gömma sig och finna tillflykt.” Ukko uunilta urahti, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Missä sillon rauta piili, Missä piili, kussa säily, Sinä suurra poutawuonna, Pahana palokesänä?” Gubben ryter ofvan ugnen, Yttrar der ett ord och säger: ”Hvarest gömde sig då jernet, Gömde sig och fann en tillflykt På det stora torko-året, Sommaren, då allt förbrändes”? Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Tuolla sillon rauta piili, Sekä piili, jotta säily, Pitkän pilwen rannan päällä, Tammen latwassa tasasen, Nuoren neitosen nisissä, Kaswawaisen kainalossa. Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Se, der gömde sig då jernet, Gömde sig och fann en tillflykt: Vid det långa molnets ända, I en släta ekens krona, Uti unga jungfrus barmen, Hos en än ej fullväxt flicka. . Oli siellä neljä neittä, Koko kolme morsianta, Utarilla uhkuwilla, Nännillä pakottawilla. Fyra mör i molnet funnos, Trenne jungfrur, sköna brudar, Jungfrur tre med bröst, som svällde, Och med spenar, hvilka värkte. . Lypsit maalle maitojansa, Uhkutit utariansa; Yksi lypsi mustan maion, Toinen walkian walutti, Kolmansi tulipunasen. Mjölken gjöto de på marken, Tömde ut de fyllda brösten; Svart kom mjölken från den ena, Hvit den flöt ifrån den andra, Röd den tredjes var som elden. . . . . . 74 Fennica.indd 74 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan . . . . . . . Ku on lypsi mustan maion, Siitä synty melto rauta; Ku on walkian walutti, Siit’ on saatu rääkkyrauta; Ku lypsi tulipunasen, Siit’ on tehtynä teräkset. Af den svarta jungfru-mjölken Alstrades det mjuka jernet, Af den hvita jungfru-mjölken Har man fått det spröda jernet, Och utaf eldröda mjölken Har man åter stålet bildat. Siitä sillon rauta piili, Wuoen piili, toisen säily, Heiluwassa hettehessä, Läikkywässä lähtehessä, Suurimmalla suon selällä, Tuiman tunturin laella, Jossa joutsenet muniwat, Hanhi pojat hautelewi. Derpå jernet sig fördolde, Dolde sig ett år och tvenne Uti sanka mossans källa, I en åder uti gungflyn, Uppå kärrets längsta sträckning, På det vilda fjällets hjessa, Hvarest svanor äggen lägga, Gässen kläcka sina ungar. Susi juoksi suota myöten, Karhu kangasta samoten; Susi nosti suosta mullan, Karhu rauan kankahasta. Vargen sprang längsefter kärret, Björnen ilade på heden; Vargen lyftar mull från kärret, Björnen sparkar jern ur heden. Niin joutu jumala tielle, Näki mustia muria Suen sorkan nostimilla, Karhun kantapään sioilla. Sanowi sanalla tuolla: ’Woi sinua rauta raukka! Kun olet kurjassa tilassa, Matalaisessa majassa, Suolla sorkissa sutosen, Aina karhun askelissa.’ Guden råkar gå på vägen, Märker då det svarta gruset, Der som vargen lyftat foten, Björnen sina hälar fästat, Yttrar så ett ord och säger: ”Ve dig jern, beklagansvärda, Hvad du är i uselt läge, I en låg och ömklig boning, Under vargens ben på mossan, Städse under björnens fotspår!” Senpä päiwyen perästä Rauta suosta sotkettihin, Maan liasta lietsottihin, Wetelästä welottihin.” Men allt efter denna dagen Vaskas jernet upp från mossan, Ifrån jordens smuts befrias, Ryckes upp ifrån det blöta”. Ukko uunilta urahti, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Siitäkö se rauta synty, Siitäkö teräs sikesi?” Gubben ryter ofvan ugnen, Yttrande med dessa orden: ”Deraf alltså föddes jernet, Deraf alstrades då stålet”. 75 Fennica.indd 75 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Waka wanha Wäinämöinen Itse wirkki, noin nimesi: ”Eipä wielä siitäkänä, Ei perän pereäkänä. Eipä synny rauta raukka Ilman tuimatta tuletta, Eikä kaswa karkiaksi Ilman weessä kastumatta. Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Deraf än ej jernet föddes, Nej deraf alldeles icke; Ej det arma jernet födes Utan vilda eldens tillhjelp, Icke heller blir det härdadt, Utan att i vattnet vätas. Wietihin sepon pajahan, Alle ahjon Ilmarisen. Sano seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen: Bragtes uti smedens smidja, Ned i Ilmarinens ässja. Sade smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn: ’Jos ma sun tulehen työnnän, Alle ahjoni ajelen, Tulet kowan korkiaksi, Ylen kaswat kauhiaksi, Wielä weistät weikkoasi, Lastuat emosi lasta.’ ”Om jag dig i elden bringar, Drifver ned uti min ässja, Alltför öfvermodig blir du, Växer till och blir förfärlig, Hugger väl ännu din broder, Sårar barn af egen moder”. Sillon wanno rauta raukka, Wanno waikian walansa, Ahjolla, alasimella, Wasarilla, walkkamilla: ’Ompa puita purrakseni, Kiwen syäntä syöäkseni, Etten weistä weljeäni, Lastua emoni lasta.’ Eden svor nu arma jernet, Jernet svor den svåra eden Uti ässjan, uppå städet, Under slagen utaf hammarn: ”Finns ju träd för mig att äta, Stenens hjerta till att bita, Att jag ej min broder hugger, Sårar barn af egen moder.” Sillon seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Rauan työntäwi tulehen, Alle ahjonsa ajeli; Tako rauan raukiaksi, Kasti weessä karkiaksi. Derpå smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn Bringar jernet ned i lågan, Drifver det uti sin ässja. Först uppmjukade han jernet, Härdade det sen i vatten. Koitti seppo kielellänsä, Hywin maisto mielellänsä, Teräksen tekomujuja, Pröfvar vattnet med sin tunga; Mycket gerna smeden smakar Vättskorna, der stålet bildas, 76 Fennica.indd 76 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan . . . . . . . Rauan karkasuwesiä. Sano seppo Ilmarinen: ’Ei nämät hywät minulle Teräksen tekowesiksi, Rautojen rakentomaiksi. Mehiläinen meiän lintu! Lennä tuonne liihyttele, Yheksän meren ylitse, Meripuolen kymmenettä; Lennä soita, lennä maita, Lennä kalton kankahia; Tuo simoa siiwessäsi, Kanna mettä kielessäsi, Seitsemästä heinän päästä, Kuuen ruohosen nenästä, Teräksille tehtäwille, Rauoille rakettawille.’ Vattnet, hvari jernet härdas. Sade smeden Ilmarinen: ”Ej är detta vatten tjenligt, Att deri jag bildar stålet, Att jag jernet der bereder. Mehiläinen, du vår fogel, Flyg nu hän med lätta vingar Öfver hela nio hafven Och det tionde till hälften, Ila öfver fält och mossor, Flyg på snedden öfver hafven; Bringa honung med din vinge, Honung med din tunga hemta, Tag ifrån sju gräs-stråns spetsar, Skaffa från sex blomster-toppar Till det stål, som här beredes, Jernet, som jag nu tillverkar. Herhiläinen Hiien lintu Katselewi, kuuntelewi; Katsowi katon rajasta, Alta tuohen tuiotteli, Rautoja rakettaissa, Teräksiä tehtäissä. Herhiläinen, Hiisis fogel Lyssnar noga och betraktar, Under takets list beskådar, Tittar fram i skygd af näfret, Medan smeden jern bereder, Ilmarinen stål tillverkar. Kanto käärmehen kähyjä, Maon mustia mujuja, Sisiliskon silmänteitä, Sammakon salawihoja, Teräksille tehtäwille, Rauoille rakettawille. Bar så ormens skarpa etter, Bragte maskens svarta vätskor Och de ting, som ödlan ögnat, Äfven hemligt gift af grodan, Till det stål, som nu bereddes, Jernet, som af smeden smiddes. Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Luuli mettä kantanehen, Simoa kulettanehen. Sanan wirkki, noin nimesi: ’Ka nämät hywät minulle Teräksen tekowesiksi, Rautojen rakentomaiksi.’ Dervid smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn Trodde, att hon bringat honung, Hemtat af de söta safter, Yttrar så ett ord och säger: ”Se det här är godt och tjenligt, Att deri jag bildar stålet, Att jag jernet der bereder”. 77 Fennica.indd 77 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala . . . . . . Oli aikoa wähänen, Pikkuruinen piiramata; Jopa suuttu rauta raukka, Sekä suuttu, jotta syänty, Petti waiwanen walansa, Söi kun koira kunniansa; Weisti raukka weljeänsä, Lastusi emonsa lasta, Kuni lipsahti lihaan, Käwi polwehen polosen, Weren päästi juoksemahan, Hurmehen hurahtamahan.” Gick en liten tid till ända, Ganska ringa tid var liden; Se då vredgas arma jernet, Jernet vredgas och förargas, Bryter eden som det svurit, Äter som en hund sin ära: Hugger i sin egen broder, Sårar barn af samma moder. Jernet studsade i köttet, Tog i knät på arme mannen, Fick så bloden till att flyta, Till att flyta, till att frusta. Ukko uunilta urahti, Parta laulo, pää järähti: ”Jo nyt tieän rauan synnyn, Tajuan tawat pahimmat. Ohoh sinua rauta raukka, Rauta raukka, koito kuona! Joko suureksi sukesit, Kaswoit aiwan kauhiaksi, Kun sa loukoit luontoasi, Sukuasi suin pitelit! Gubben ryter ofvan ugnen, Skägget sjunger, bufvet skakas: ”Nu jag jernets ursprung känner, Känner ock dess värsta öden. Ve dig jern, beklagansvärda, Stackars jern, du usla smidslagg! Monn’ till stor du ren hann fostras, Växte alltför stor och väldig, När mot din natur du brutit Och din slägt med munnen fatta. Et sä sillon suuri ollut, Etkä suuri, etkä pieni, Et kowin koriakana, Et kowin kipusaskana, Kun sa maitona makasit, Rieskasena riuottelit, Nuoren neitosen nisissä, Kaswawaisen kainalossa, Pitkän pilwen rannan päällä, Tammen latwassa tasasen. Icke var du stor den tiden, Icke stor och icke liten, Icke var du alltför vacker Och ej heller mycket smärtsam, När du såsom mjölk låg stilla, När ännu du flöt som sötmjölk Uti unga jungfru-bröstet, Hos en icke fullväxt flicka, Vid det långa molnets ända, I den släta ekens krona. Etkä sillon suuri ollut, Etkä suuri, etkä pieni, Kun sa lietona lepäsit, Seisoit selwänä wetenä, . Icke var du stor den tiden, Icke stor och icke liten, När du hvilade som vätska, Stod ännu som vatten stilla 78 Fennica.indd 78 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan . . . . . . . Heiluwassa hettehessä, Läikkywässä lähtehessä, Suurimmalla suon selällä, Tuiman tunturin laella. Uti sanka mossans källa, I en åder uti gungflyn, Uppå kärrets längsta sträckning, På det vilda fjällets hjessa. Etkä sillon suuri ollut, Etkä suuri, etkä pieni, Kun sa suosta sotkettihin, Wetelästä wellottihin, Maan liasta lietsottihin, Saatihin sawen seasta, Käsikarwan kastumatta, Warpahan riwestymättä. Icke var du stor den tiden, Icke stor och icke liten, När du vaskades från mossan, Rycktes upp ifrån det blöta, Blef från jordens smuts befriad, Renad ifrån lerans blandning, Utan att ens handen vättes, Utan att en tå blef fuktad. Etkä sillon suuri ollut, Etkä suuri, etkä pieni, Kun sa kuonana kohisit, Wannoit waiwanen walasi, Ahjolla, alasimella, Wasarilla, walkkamilla. Icke var du stor den tiden, Icke stor och icke liten, När du såsom smidslagg fräste Och din ed, du usla, gjorde, Uti ässjan, uppå städet, Under slagen utaf hammarn. Tulit päästäsi pahaksi, Tukastasi turmelluhuit, Petit waiwanen walasi, Söit kun koira kunniasi. Sedan blef du ond i sinnet, Blef förderfvad af din plåga, Bröt den ed, som du besvurit, Åt, som hunden, upp din ära. Ku käski pahalle työlle, Kenp’ on kehnolle kehotti? Isäsikö, wai emosi, Waiko wanhin weljiäsi, Wai nuorin sisariasi, Waiko muu sukusi suuri? Ei isosi, ei emosi, Eikä wanhin weljiäsi, Ei nuorin sisariasi, Eikä muu sukusi suuri; Itse teit tihua työtä, Katkoit kalman karwallista. Hvem har bedt till onda verket, Hvem har rådt till usla bragden? Monn’ din fader, eller moder, Monn’ den äldsta ibland bröder, Den bland dina systrar yngsta Eller andra höga fränder? Ej din fader, ej din moder, Ej den äldsta ibland bröder, Ej den yngsta ibland systrar, Icke andra höga fränder, Sjelf du gjorde onda verket, Kalmas bragd du sjelf förrättat. 79 Fennica.indd 79 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala Tule nyt työsi tuntemahan, Pahasi parantamahan, Ennen kun sanon emolle, Wirkan wierin wanhemmalle; Enempi emolla työtä, Waiwa suuri wanhemmalla, . Kun poika pahoin tekewi, Lapsi ankein asuwi. Kom att se den bragd, du öfvat, Att ditt onda verk förbättra, Förrän jag åt modren säger, Yppar allt inför den gamla. Mer får modren då att göra, Större blir den gamlas möda, När det onda sonen öfvar, När sig barnet illa uppför. . . Hvem bland männerna är skicklig, Hvilken ibland hjeltar vuxen Att på bloden sluta munnen, Att dess strida flöde hämma? Kukapa miehistä pätöwi, Urohista kelpoawi, Weren suuta sulkemahan, Tulemata tukkimahan? Skulle man i mig ej finnas, Ej i Ukkos son en hjelte, Till att detta flöde hejda, Till att dämma åder-forssen, Så har Lempo feta händer, Onde mannen tjocka fingrar Till att hämma detta flöde, Hindra bloden från att forssa. Foga nu det feta fingret, Tryck din tjocka tummes ända Till en bom i grymma hålet, Till en lapp för stygga posten. Kun ei lie minussa miestä, Ukon pojassa urosta, Tämän tulwan tukkiata, Suonikosken sortajata, . Lemmoll’ on käet lihawat, Pahan miehen paksut sormet, Tulewalle tukkiaksi, Salwaksi samoajalle. Liitä sormesi lihawa, . Paina paksu peukalosi, Tukkeheksi tuiman reiän, Paikaksi pahan weräjän. . Stadna blod, hör upp att flyta, Hejda dig i snabba farten, Stå orörlig såsom väggen, Som en gärdsgård, på ditt ställe, Såsom svärdet står i hafvet Och på mossig tufva starren, Hällen uppå åker-renen, Furu-trädet uti skogen. Waan jos mieli laatinewi Liikkua lipehimmästi; Niin sä liikkuos lihassa, Sekä luissa luistaellos. . Piäty weri juoksemasta, Hurme huppellehtamasta, Weri seiso, kuni seinä, Asu hurme, kuni aita, Kun miekka meressä seiso, Saraheinä sammalessa, Paasi pellon pientaressa, Puu honka petäikössä. Men om sinnet dig vill bjuda Att med största snabbhet röras, Må du röras uti köttet, Kroppens ben igenomströmma. 80 Fennica.indd 80 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan . Parempi sinun sisässä, Alla kalwon kaunihimpi, Suonissa sorottamassa, Sekä luissa luistamassa, Kun on maahan wuotamassa, . Rikkohin riwestymässä. . . Bättre är för dig derinne, Skönare för dig att löpa Under hullet, inom senor, Och att uti benen flyta, Än att rinna ned på marken, Der du utaf stoft besudlas. In i hjertat är ditt ställe, Och din källare i lungen; Drag dig skyndsamt dit tillbaka, Ila hastigt till din boning. Hör o dyre! upp att drypa. Låt o röda blod! dig hämma, Eller må du sjelfmant stadna; Sjelfva Tyrjä-fors ju dämdes. Stadnade ock Jordan-floden, Torrt blef hafvet, torr blef himlen Uppå sommaren den torra, Då ej elden släckas kunde. Syämessä sinun siasi, Alla keuhon kellarisi; Sinne siirräte wälehen, Sinne juossos joutusasti. Tyywy tyyris tippumasta, Punanen putoamasta; Kun et tyywy, niin tyrehy; Tyyty ennen Tyrjän koski, Joki Juortanan tyrehty, Meri kuiwi, taiwas kuiwi, Sinä suurra poutawuonna, Tuliwuonna woimatonna. Om ej det tillfyllest vore, Ännu minns jag annan utväg. Ropar mig en Hiisis gryta, Ifrån Helvetet en kittel, Hvaruti man bloden kokar, Värmer upp den röda vätskan, Att den ej på marken rinner, Får på jorden forssa neder.” Kun ei tuosta kyllä liene, Wielä muistan muunki keinon, . Huuan Hiiestä patoa, Helwetistä kattiloa, Jolla werta keitetähän, Hurmetta waristetahan, Weren maahan wuotamasta, . Hurmehen hurahtamasta.” . . Derpå band han ådror samman, Knöt tillhopa deras ändar. Räknar alla åder-strängar, Och med dessa orden talar: ”O du ådrornas Gudinna, Suonetar, du vackra qvinna! Du som spinner ådror skickligt, Spinner med den nätta tenen, Med din slända utaf koppar, Hjulet, som af jern är hopsmidt: Kom nu hit, då du behöfves, Siit’ on suonia siteli, Päitä suonten solmieli, Suonilankoja lukewi, Sanoen sanalla tuolla: ”Soria on suonten waimo, Suonetar soria waimo, Soma suonten ketreäjä, Sorialla ketrinpuulla, Waskisella wärttinällä, Rautasella rattahalla, Tule tänne tarwitessa, 81 Fennica.indd 81 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala . . Käy tänne kutsuttassa, Suonisykkyrä sylissä, Kalwokääri kainalossa, Suonia sitelemähän, Päitä suonen päättämähän. Vandra hit, när du anropas. Tag i famn en knippe ådror Och af hull en bundt på armen, För att ådror sammanfoga, Ändorna tillhopaknyta. Punaposki Tuonen pojka! Puno nuoroa punaista Wasten reittäsi wasenta, Alla oikian kätesi, Jolla suonia sitelen, Päitä suonten solmielen.” Tuonis son med röda kinder! Af det röda garnet tvinna, Tvinna mot det venstra låret Ned inunder högra handen, Att dermed jag ådror binder, Ändorna tillhopaknyter”. Dermed hop han ådror fogar Och förenar deras ändar. Stora ådror och arterer Fäster han emot hvarandra, Vid hvarandra smärre ådror. Sänder så sin son i smedjan. För att goda salvor göra, Och tillreda läkemedel Utaf fröskal ifrån gräsen, Af de tusen blomster-knoppar, Som man bragt från andra länder, Fjerran ifrån byn den kalla. Icke hört, ej sett man hafver Gräs-slag alla, som der växa. Sillä suonia sowitti, Päitä yhtehen yhytti, . Suuksutusten suuret suonet, Waltasuonet wastatusten, Limitysten pienet suonet. Pani poikansa pajahan Tekemähän woitehia, . Raswoja rakentamahan, Noista heinän helpehistä, Tuhatlatwan tutkamista, Kut oli tuotu toisialta Siitä kylmästä kylästä, . Jonk’ ei oo kuultu, eikä nähty, Ruohon kaiken kaswantoa. . . Sonen kommer så ur smedjan, Der han goda salvor lagat Och tillverkat läkemedel; Bragte dem i Gubbens händer. Denne smorde Väinämöinen, Helade den illa farne, Smorde nedan, smorde ofvan, Smorde midtuppå tillika; Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Ifrån Gudar komme bistånd, Hjelp ifrån grundämnens modrar! Tuli poikanen pajasta Tekemästä woitehia, Raswoja rakentamasta; Ne työnti ukon kätehen. Niillä woiti Wäinämöistä, Pahoin tullutta paransi. Woiti alta, woiti päältä, Woiti keskeä keralla, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Jumaloista turwa tulko, Apu einetten emistä! 82 Fennica.indd 82 17.1.2019 14:54:54 �Neljäs Runo — Fjerde Runan . . . . . . . . Warjele wakainen luoja, Katso kaunoinen jumala, Jottei wietäisi wioille, Wammoille weäteltäisi! Itse ilmonen jumala Waljastele warsojasi, Rakentele ratsujasi, Aja kirjokorjinesi Läpi luun, läpi jäsenen, Läpi liikkuma lihojen, Läpi suonen solmuttoman. Paa hopia luun lomahan, Kulta suonen sortumahan, Luu lihan litistymähän, Weri suonen solmelohon. Mist’ on kalwo katkenunna, Sihen kalwo kaswattele; Mistä luuta luikahtanna, Sihen luuta luikahuta; Mistä suonta sorkahtanna, Sihen suonet solmiele; Kusta werta weihlähtännä, Sihen werta wierettele; Kusta liikkunna lihoa, Sihen liittäös lihoa.” Gode skapare bevara, Milde Gud du oss beskydda, Att vi ej i lyten bringas. Och af plågor ej besväras. Sjelf o Gud, du uppenbare, Spänn i rede dina fålar, Dina hästar ställ i ordning; Kör så med din granna släde Genom ben och genom leder, Genom köttet, som är skadadt, Genom än ej knutna ådror. Lägg i benens gropar silfver, Guld, der ådern är förderfvad, Ben, der köttet är ihopklämdt, Blod, der ådern blifvit knuten. Hvarest hullet sönderbrustit, Der må hull du låta växa; Hvarest ben har slintat undan, Må du åter ben insätta; Der som ådern blifvit vrickad, Må du nya ådror knyta; Hvarest bloden har afrunnit, Dit du låte bloden rinna; Och der köttet blifvit skadadt. Dit du åter kött må foga”. Siitä silkillä sitowi, Kapaloiwi kaunosella, Polwea pojan pätösen, Warpahia Wäinämöisen. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Siteheksi luojan silkki, Herran kalwo katteheksi, Tälle polwelle hywälle, Wakasille warpahille!” Derpå band han om med silke, Lindade med sköna tråden Knäet på den arme mannen, Tårna uppå Wäinämöinen; Höjde så sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Bandet vare Skaparns silke, Herrens hull må blifva linda, Kringom detta goda knäet Dessa tår, som äro fasta”. Kun oli woiet päälle pantu, Warsin katsehet wakaiset, Sitte silkillä siottu, När nu smörjelsen var pålagd, Pålagdt säkra läkemedlet, När med silke knät var bundet, 83 Fennica.indd 83 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala Kapaloittu kaunoisella, Pani se puoli pyörryksihin, Wäinämöisen wäännyksihin. . . . . Lindadt om med sköna tråden, Svimnar nästan Wäinämöinen, Dras tillsamman utaf smärta. Niin ukko kipuja käski, Työnti tuskia kowia, Keskelle kipumäkeä, Kipuwuoren kukkulalle, Kiwiä kiwistähän, Paasia pakottamahan. Gubben manade nu plågor Och fördref de svåra smärtor Hän till plågo-backens kulle, Toppen utaf sjukdoms-berget, För att bringa stenar smärta, Hafva hällar till att värka. Siitä wanha Wäinämöinen Jo tunsi awun totisen; Pian pääsi terweheksi, Liha kaswo kaunihiksi, Alta aiwan terweheksi, Keskeä kiwuttomaksi, Wieriltä wiattomaksi, Päältä nuurumattomaksi, Ehommaksi entistänsä, Paremmaksi muinostansa. Gamle trygge Wäinämöinen Deraf verklig hjelp försporde, Återstäldes snart till helsan. Köttet växte och blef vackert, Blef aldeles heladt nedtill, Midtuppå från smärta friadt, Blef på alla sidor felfritt, Ofvantill fullkomligt botadt, Mera frisk än tillförene, Bättre än det förr ens varit. Nu en tacksam blick han sänder Upp emot den höga himmel; Höjande sin röst han säger, Och med dessa orden talar: ”Dän ju nåden städse utgår, Dädan komma kända tecken: Upp ifrån den höga himmel, Från den makt, som allt ting skapat. Nu o Gud, du uppenbare, Som med ömhet vårdar lifvet, Har mig hjelp och bistånd gifvit Uti dessa svåra smärtor, Dessa jernets onda plågor, Skador utaf stålet gjorda”. Katsahtawi kaunihisti Päänsä päälle taiwosehen; Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: . ”Tuoltap’ aina armot käywät, Merkit tuttawat tulewat, Ylähältä taiwosesta, Luota luojan kaikkiwallan. Jo nyt on julkinen Jumala, . Harras hengen haltiani, Awun mulle antanunna Noissa tuskissa kowissa, Rauan raannoissa pahoissa, Teräksen tekowihoissa.” 84 Fennica.indd 84 17.1.2019 14:54:54 �Wiies Runo — Femte Runan Wiies Runo. . . . . . . Femte Runan. Waka wanha Wäinämöinen Kohta lähtewi kotia, Pani warsan waljahisin, Ruskian reen etehen, Itse reuoksen rekehen, Korjahan kohentelihen. Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä, Wirkku juoksi, matka joutu, Reki wieri, tie lyheni, Jalas koiwunen kolasi, Korja kultanen kulisi. Gamle trygge108 Wäinämöinen Straxt sin hemfärd nu begynner;109 Spände fålen uti redet, Bruna trafvaren för släden, Sjelf i den sig satte sedan, Höjde sig i granna korgen. Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten; Hästen sprang, det led med färden, Släden skrann och vägen aftog,110 Men björkmeden hördes knaka, Knarra slädens gyllne sittkorg. Ajawi, karettelewi Noita Wäinölän ahoja, Kalewalan kankahia, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Syö susi unen näkiä, Tapa tauti Lappalainen; Ei sanot saawani kotia Enämpi eläwin silmin, Sinä ilmoissa ikänä, Kuuna kullan walkiana, Näille Wäinölän ahoille, Kalewalan kankahille.” Så han åker fram med buller, Öfver Wäinö-gårdens lundar,111 Öfver Kalevalas moar, Yttrar då ett ord och säger:112 ”Ulf, du drömmaren må sluka, Sjukdom, vrånga Lappen döda! Hvilken sade mig ej hemmet Mer med dessa ögon skåda, Sad’ att jag i lifvet aldrig, Aldrig i min lefnads dagar, Skulle Wäinö-gårdens lundar,113 Kalevalas moar hinna”. Siitä wanha Wäinämöinen Laulelewi, taitelewi; Laulo kuusen kukkalatwan, Kukkalatwan, kultalehwän. Latwan työnti taiwahalle, Puhki pilwien kohotti, Lehwät ilmoille lewitti, Halki taiwahan hajotti. Derpå gamle Wäinämöinen Sjunger och sin vishet öfvar114; Sjöng en gran med blommig krona Och med sköna gyllne grenar,115 Styrde toppen upp mot himlen, Höjde tvärs igenom molnen, Spridde grenarna i luften, Öfver himmelen dem bredde.  Ingman 1836b: värde.  Ingman 1836b: Hem derpå begynner färden.  Ingman 1836b: Sjelf i den sig höjde sedan,  / Satte sig högst upp i korgen, / Smällde trafvaren med spöet,  / Slog med perlbeprydda piskan.  / Trafvarn sprang och färden framled, / Släden skred och vägen aftog (lines 5−10).  Ingman 1836b: Öfver Wäinös svedjelundar.  Ingman 1836b: Här han så i ord utbrister.  Ingman 1836b: Skulle Wäinös svedjelundar.  Ingman 1836b: [sin] konst utöfvar.  Ingman 1836b: Sjöng så fram en gran med blommig / Krona och med gyllne grenar. 85 Fennica.indd 85 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala          Ingman 1836b: [sin] konst utöfvar. Ingman 1836b: Illtyckt och med lutadt hufvud. Ingman 1836b: Låfvat bort, för att sig lösa, / Att sitt eget lif befria (lines 42−43). Ingman 1836b: Låter snedt din hatt nedhänga? Ingman 1836b: Sjelf till ord sin stämma höjde: / Kära du, smed Ilmarinen,  / Frände, barn utaf min moder (lines 51− 53. Ingman 1836b: En hårfager mö dig utse. Ingman 1836b: Vet, i Pohjola en jungfru / Finns, i kalla byn en flicka, / Som för ingen gosse ömmar, / Ej den bäste man ens aktar (lines 58−62). Ingman 1836b: Och igenom benet märgen. / Om du kan hopsmida Sampo, / Grannt det granna locket foga, / Får du för din möda jungfrun (lines 65−68). Ingman 1836b: Sjelfve smeden Ilmarinen / Tog till ordet då och talte: / Du då offrat har mig redan / Bort till Pohjola det mörka, / För att så dig sjelf friköpa, / Att ditt eget lif befria! (lines 70−75). . . . . . . Sjunger och sin vishet öfvar116, Sjöng så månen upp att lysa Uti granens gyllne krona, På dess qvistar karlavagnen. Ajawi, karettelewi Kohti kullaista kotia Alla päin pahoilla mielin, Kun oli seppo Ilmarisen, Takojan iän ikuisen, Luwannut lunastimeksi, Oman päänsä päästimeksi, Pimiähän Pohjolahan, Summahan Sariolahan. Och han far åstad med buller Vägen fram åt gyllne hemmet, Sorgsen och med nedsänkt hufvud,117 Att han smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Lofvat bort för sig till lösen, För att eget lif befria,118 Bort till Pohjola det mörka, Till det mulna Sariola. Seppo wastahan tulewi: ”Woi sie wanha Wäinämöinen, Mit’ olet pahalla mielin, Kaiken kallella kypärin?” . Laulelewi, taitelewi; Laulo kuun kumottamahan Kultalatwa kuusosehen; Laulo oksille otawan. Men till möte kommer smeden: ”O du gamle Wäinämöinen, Hvarför är du så bedröfvad, Låter snedt din mössa hänga?119” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Sinä seppo Ilmarinen, Lankoni emoni lapsi, Lähe neittä noutamahan, Päätä kassa katsomahan, Pimiästä Pohjolasta, Summasta Sariolasta. Kun on neiti Pohjolassa, Impi kylmässä kylässä, Jok’ ei suostu sulhosihin, Mielly miehiin hywihin; Kiitti puoli pohjan maata, Kun ompi kowin koria, Lihan läpi luu näkywi, Luun läpi yin näkywi. Saatat sie takoa sammon, Kirjokannen kirjaella, Niin saat neion palkastasi, Työstäsi tytön ihanan.” Härvid gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”O du broder Ilmarinen, Frände, barn af samma moder!120 Far att dig en flicka taga, Välja mö med sköna lockar121 Ifrån Pohjola det mörka, Från det mulna Sariola. Vet, i Pohja finns en jungfru, I den kalla byn en flicka, Som för svenner icke ömmar, Ej de bäste män ens aktar;122 Halfva Pohjola dock henne Prisar som sin skönsta tärna; Genom hullet skimrar benet, Genom benet lyser märgen. Om du Sampo smida mäktar, Kan det granna locket sira, Får du jungfrun för din möda,123 För ditt arbet’ sköna flickan”. 86 Fennica.indd 86 17.1.2019 14:54:54 �Wiies Runo — Femte Runan  . . . . . . . . Itse seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Joko sie minun menetit Pimiähän Pohjolahan Oman pääsi päästimeksi, Itsesi lunastimeksi! En sinä pitkänä ikänä, Kuuna kullan walkiana, Lähe Pohjolan tuwille, Sariolan salwoksille, Miesten syöjille sioille, Urosten upottajille.” Sjelf nu smeden Ilmarinen Yttrade ett ord och sade: ”Du då lofvat har och offrat Mig till Pohjola det mörka För att så ditt lif befria, Att dig sjelf ur döden frälsa!124 Vet dock, jag i lifvet aldrig, Aldrig i min lefnads dagar Pohjas stugor vill besöka. Sariolas knutar nalkas, Orten se, der männer125 dräpas, Hjeltar uti126 hafvet dränkas.”127 Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ohoh seppo Ilmarinen, Lähkös kuusta katsomahan, Kun on nossut taiwahalle, Puhki pilwien kohonnut, Lehwät ilmoille lewennä, Halki taiwahan hajonna. Ompi kummat kuusosessa: Kuu uusi kumottamassa, Kultalatwa kuusosessa, Ompi oksilla otawa.” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Hör du smed o Ilmarinen!128 Gå dock att beskåda granen, Hvilken himmelshögt har stigit129, Höjt sig tvärs igenom molnen, Grenarna i luften utbredt, Öfver himmelen sig spridit130. Underting du der skall finna, Se hur nya månen lyser131 Upp i granens gyllne krona, På dess qvistar karlavagnen. Läksit kuusta katsomahan Tuonne Wäinölän aholle, Sano wanha Wäinämöinen: ”Nyt sie seppo weikkoseni Noskos kuuta noutamahan, Otawaista ottamahan, Kultalatwa kuusosesta.” Begge så att granen skåda Sig till Wäinös sved begåfvo, Ut till Kalevalas skogmark.132 Sade gamle Wäinämöinen: ”Nu du smed, min gode broder, Klättra upp att hemta månen Och att karlavagnen taga133 Ifrån granens gyllne krona”. Derpå smeden Ilmarinen Klättrade i höga trädet,134 Upp emot den höga himlen; Klef att månen hemta neder, Och att135 karlavagnen taga Ifrån granens gyllne krona. Siitä seppo Ilmarinen Nousi puuhun korkialle, Ylähäksi taiwahalle; Nousi kuuta noutamahan, Otawaista ottamahan, Kultalatwa kuusosesta. Ingman 1836b: karlar.  Ingman 1836b: Tappre män i [hafvet].  Piponius 1839: Mig således har du offrat, / Mig till Pohjas mörka boning, / Såsom lösen för ditt hufvud, / Att dig sjelf befria kunna. / Ej jag nån’sin i min lefnad, / Ej sålänge dagar randas, / Reser af till Pohjas boning / Bort till Sariolas stugor; / Bort till men’sko-ätarns hemvist / Hvarest tappra hjeltar mördas! (lines 72−82).  Ingman 1836b: Derpå gamle Wäinämöinen / Sjelf till ord sin stämma höjde: / Hör du väl, smed Ilmarinen (lines 82−84).  Ingman 1836b: [himmelshögt] uppskjutit.  Ingman 1836b: [himmelen] utslagit.  Ingman 1836b: Finna nya månen lysa.  Line added by Ingman (1836b) and Castrén.  Ingman 1836b: Nu, o smed, min käre broder, / Kläng dig upp att månen hemta, / Att ock Karlavagnen taga (lines 99−101).  Ingman 1836b: Upp i höga trädet klängde.  Ingman 1836b: Att ock [Karlavagnen]. 87 Fennica.indd 87 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala  Ingman 1836b: Åter [gamle].  Ingman 1836b: Sjöng så [vinden].  Ingman 1836b: Talar se’n med dessa orden, / Talar och utropar detta: (lines 112−113).  Ingman 1836b: För att föra honom skyndsamt.  Ingman 1836b: Honom tog i båten vinden.  Ingman 1836b: För att föra hädan skyndsamt.  Ingman 1836b: Härvid smeden Ilmarinen / Färdades och framkom skyndsamt (lines 122−123).  Ingman 1836b: Samma väg som vinden for han.  Ingman 1836b: axlar.  Ingman 1836b: Pohjolas tandglesa qvinna, / Sjelf hon ut på gården träder (lines 135−136).  Ingman 1836b: Hvilka män må du tillhöra, / Till hvad kämpars antal räknas; / Hit du kom den väg som vinden, / Samma stråt som vårens fläktar, / Och på dig ej skällde hunden, / Icke gläffsade ullsvansen (lines 138−143).  Ingman 1836b: Icke hit jag kommit heller. . . . . . . . Sillon wanha Wäinämöinen Lauloa hyrähtelewi; Laulo tuulen tuppurihin, Ilman raiwohin rakenti. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Ota tuuli purtehesi, Ahawa wenosehesi, Wieä, wiillätelläksesi, Pimiähän Pohjolahan.” Nu den136 gamle Wäinämöinen Sjunger höjande sin stämma, Sjunger137 vinden upp at hvirfla, Luften att förbittrad rasa. Derpå tager han till orda. Brister ut och säger detta:138 ”Vind, du honom tag i båten, Vårens flägt uti din farkost, För att bära skyndsamt hädan139 Bort till Pohjola det mörka”. Otti tuuli purtehensa, Ahawa wenosehensa, Wieä, wiillätelläksensä Pimiähän Pohjolahan. Honom vinden tog i båten,140 Vårens flägt uti sin farkost För att bära skyndsamt dädan,141 Bort till Po[h]jola det mörka. Siinä seppo Ilmarinen Jopa kulki, jotta joutu, Pimiähän Pohjolahan, Summahan Sariolahan. Kulki tuulen tietä myöten, Ahawan ratoa myöten, Yli kuun, alatse päiwän, Otawaisten olkapäitse, Pääty Pohjolan pihalle, Sariolan saunatielle; Eikä häntä koirat kuultu, Eikä haukkujat hawattu. Så nu smeden Ilmarinen Färdades och kom med snabbhet142 Bort till Pohjola det mörka, Till det mulna Sariola. Samma väg han for som vinden,143 Samma stråt som vårens flägtar, Ofvan månen, nedom solen, Utmed karlavagnens skuldror144; Först på Pohjas gård han stadnar, Uppå Sariolas badväg, Att ej hundarne ens höra, Valparne ej honom varna. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Itse päätywi pihalle, Itse ennätti sanoa: ”Mi sinä lienet miehiäsi, Ja kuka urohiasi; Tulit tuulen tietä myöten, Ahawan ratoa myöten, Eikä koirat kohti hauku, Eikä wirka willahännät.” Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma. Sjelf nu ut på gården träder,145 Så tilltalande den komne: ”Hvem kan du bland männer vara, Hvilken utur hjeltars skara; Hit du kom på vindens vägar, På den stråt som vårens flägtar, Och på dig ej hundar skälla, Ingen ullsvans mot dig gläffsar”.146 88 Fennica.indd 88 17.1.2019 14:54:54 �Wiies Runo — Femte Runan . . . . . . Sano seppo Ilmarinen: ”Emmä tänne tullukkana Kylän koirien kuluksi, Willahäntien wihaksi, Näillä ouoilla owilla, Weräjillä wierahilla.” Sade smeden Ilmarinen: ”Icke har jag kommit heller147 Att af byens hundar slitas, Af ullsvansarne förföljas Vid ej förr besökta dörrar, Portar, dem jag icke känner.148” Siitä Pohjalan emäntä Kysäsewi wierahalta: ”Oletko tullut tuntemahan, Tielläsi tapoamahan, Tuota seppo Ilmarista, Takojata taitawinta?” Derpå Pohjolas värdinna Spörjer så den komne gästen: ”Monne du har lärt att känna,149 Eller på din väg fått träffa Den der smeden Ilmarinen, Honom konsterfarna hamrarn?” Se on seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Itse olen seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen.” . Det var smeden Ilmarinen, Yttrade ett ord och sade: ”Jag är smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn”.150 Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Pian pistihen tupahan, Sanowi sanalla tuolla: ”Neityeni nuorempani, Lapseni wakawimpani, Pane päällesi parainta, Kaunihinta kaulallesi, Ripehintä rinnoillesi, Warrellesi walkeinta; Jo on seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Saanut sammon laaintahan, Kirjokannen kirjantahan. Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Skyndsamt in i stugan trädde, Yttrade ett ord och sade:151 ”Du min egen yngsta dotter, Du af mina barn mig kärast, Kläd uppå dig allt det bästa, Tag det vackraste om halsen, På ditt bröst det prydligaste, Det mest lysande om kroppen; Nu har smeden Ilmarinen,152 Den evärdelige hamrarn, Kommit hit att Sampo smida, Sira ut det granna locket.153” Tuopa kaunis Pohjan tytti, Maan kuulu, ween walio, Meni aittahan mäellä; Kolme on aittoa mäellä, Yksi on emosen aitta, Se aitta parahin aitta. Det var Pohjas mö den sköna154, Landets ära, vattnets prydnad,155 Gick i boden uppå backen; Bodar tre på backen stodo, En tillhörde hennes moder, Och den boden var den bästa.156  Ingman 1836b: Dessa mig okända portar.  Ingman 1836b: Så den komna gästen frågar: / Har du någonsin lärt känna (lines 151−152).  Ingman 1836b: Tog till ordet då och talte: / Sjelf jag smeden Ilmarinen / Är, evärdelige hamrarn (lines 157−159).  Ingman 1836b: Pohjolas tandglesa qvinna, / Smyger sig i stugan hastigt, / Och med dessa orden talar (lines 161−163).  Ingman 1836b: Kläd uppå dig nu det bästa, / På din hals det allra skönsta, / Allt hvad vackrast är på bröstet, / På din kropp det mjellast hvita; / Redan smeden Ilmarinen (lines 166−170).  Ingman 1836b: Foga grannt det granna locket.  Lönnrot 1835a: fagra. Ingman 1836b: Det var Pohja-dottren sköna.  Ingman 1836b: Prisad vidt till lands och vatten.  Lönnrot 1835a: Känd till lands, på sjön den bästa, / Gick uti ett loft på gården, / Trenne loft på gården funnos, / Ett tillhörde hennes moder, / Och det var det bästa loftet (lines 175−179). 89 Fennica.indd 89 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: Der stod kista ställd på kista.  Ingman 1836b: Skrin vid skrin i ordning radadt.  Lönnrot 1835a: Hon slog opp den bästa kistan.  Lönnrot 1835a: Fann nu der.  Ingman 1836b: Lyftade det granna locket, / Fann derinom sex guldgördlar (lines 183−184).  Lönnrot 1835a: Valde ut fem fem yllne kjortlar.  Lönnrot 1835a: Lade.  Lönnrot 1835a: Band.  Ingman 1836b: Klädde på sig så det bästa, / På sin hals det alldra skönsta,  / Allt hvad vackrast var på bröstet, / På sin kropp det mjellast hvita (lines 186−189).  Ingman 1836b: Smeden Ilmarinen förde.  Ingman 1836b: Honom här med mat trakterar, / Fägnar ock med drycker goda (lines 194−195).  Ingman 1836b: Ledde så att sofva vandrarn  / Invid sköna jungfruns sida (lines 198−199).  Ingman 1836b: Sjelf till ord sin stämma höjde: / Hör du väl smed Ilmarinen, / Oförgänglige bland smeder (lines 201−203). . . . . . . . . Siellä on arkku arkun päällä, Lipas lippahan lomassa; Aukasi parahan arkun, Kimahutti kirjokannen, Löysi kuusi kultawyötä, Wiisi willaista hametta; Puki päällensä parasta, Kaulallensa kaunihinta, Ripeintä rinnoillensa, Warrellensa walkeinta. Der fanns kista uppå kista,157 Ena skrinet vid det andra,158 Öppnade den bästa kistan,159 Granna locket klang och uppfor, Fann deri160 sex gyllne gördlar,161 Fann fem yllne kjortlar äfven;162 Klädde163 på sig allt det bästa Tog164 det grannaste om halsen, På sitt bröst det prydligaste, Det mest lysande om kroppen.165 Siitä Pohjolan emäntä Käytti seppo Ilmarisen Tuolla Pohjolan tuwassa, Sariolan salwoksessa. Syötti miehen syöneheksi, Juotti miehen juoneheksi, Apatti alanenäksi, Uuwutti unelliseksi; Pani maata matkamiehen, Neien wierehen wenytti. Derpå Pohjolas värdinna Förde smeden Ilmarinen166 In i Pohjas boningsstuga, Sariolas bygda timring; Här med mat hon mannen fägnar, Fägnar ock med goda drycker,167 Tills af dryckerna förplägad Han sig tung och sömnig kände; Ledde vandrarn så att sofva Vid den sköna jungfruns sida.168 Siitä Pohjolan emäntä Itse tuon sanoiksi wirkki. ”Ohoh seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Saatatko takoa sammon, Kirjokannen kirjaella, Yhen joukkosen sulasta, Yhen willan kylkyestä, Yhen otrasen jywästä, Yhen wärttinän muruista; Niin saat neion palkastasi, Työstäsi tytön ihanan.” Pohjolas värdinna sedan Sjelf till orda tog och sade: ”Hör du smed, o Ilmarinen, Du en hamrare evärdlig!169 Kan åt mig du Sampo smida Sira ut det granna locket, Bilda af en svane-fjäder170, Göra af ett litet ullstrå, Af ett enda litet kornfrö Och en söndrig sländas stycken, Får du jungfrun för din möda,171 För ditt arbet’ sköna flickan”. Sillon seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jo taisin takoa Sammon, Kirjokannen kirjaella, Då tog smeden Ilmarinen sjelf till orda så och sade:172 ”Väl jag kan dig Sampo smida, Sira ut det granna locket, 90 Fennica.indd 90 17.1.2019 14:54:54 �Wiies Runo — Femte Runan . . . . . . . Yhen joukkosen sulasta, Yhen willan kylkyestä, Yhen otrasen jywästä, Yhen wärttinän muruista; Kun olin taiwoista takowa, Ilman kantta kalkuttawa, Ilman alkosen alutta, Riporihman tehtysättä.” Bilda af en svane-fjäder173, Göra af ett litet ullstrå, Af ett enda litet kornfrö Och en söndrig sländas stycken; Smidt jag äfven har på himmel, Jag på luftens lock har hamrat, Då ej fanns den minsta början, Ej ett band var färdiglagadt.174” Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Läksi sammon laaintahan, Kirjokannen kirjantahan. Kysy paikalta pajoa, Kaikkia sepinkaluja; Ei pajoa Pohjolassa, Pihtiä Pimentolassa, Ei pajoa, ei paletta, Ahjoa, alasintana, Wasaroa warttakana. Derpå smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Sig beger att Sampo foga, Sira ut det granna locket. Först han hör dock efter smedja, Frågar efter smedja-redskap; Men ej smedja finns i Pohja, Ej en tång i Pimentola,175 Icke smedja, icke blåsbälg, Ässja ej och städ ej heller, Icke hammare, ej skaft ens. Sillon seppo Ilmarinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Akat tuosta tuskautoho, Herjat kesken heittäöhö; Waan ei mies pahempikana, Uros untelompikana.” Åter smeden Ilmarinen Sjelf till orda tog och sade: ”Qvinnor må deröfver ängslas, Uslingar må halfgjordt lemna, Ej en man, om ock en sämre, Om en svagare det vore”.176 Etsi ahjonsa alusta, Leweyttä lietsehensä, Pohjolan kiwimäellä, Rautasella kalliolla, Wuorella teräksisellä. Löysi paikkoa palasen Aloa aniwähäsen, Johon paino palkehensa, Lewitteli lietsehensä, Alasimensa asetti. Söker ställe för sin ässja Och en plats för bälgen lämplig, Uppå Pohja-gårdens backe, Klippan som af jern är danad, På det höga fasta stålberg.177 Fann också ett litet ställe, Fann en178 liten plats till grundlag, Hvarest nu sin bälg han nedslog. Der sin smedje-post han bredde Och sitt städ i ordning ställde.179  Castrén’s correction: svane-fjäder ǁ svanes fjäder.  Ingman 1836b: Grannt det granna locket foga  / Af en enda svanens fjäder,  / Af en enda tapp af ullen, / Af ett enda korn i axet, / Af en sländas skilda bitar, / Får du för din möda jungfrun (lines 205−210).  Ingman 1836b: Dervid smeden Ilmarinen / Tog till ordet sjelf och talte (lines 212−213).  Castrén’s correction: svane-fjäder ǁ svanes fjäder.  Ingman 1836b: Grannt det granna locket foga / Af en enda svanes fjäder, / Af en enda tapp af ullen, / Af ett enda korn i axet, / Af en sländas skilda bitar; / Äfven himmelen jag smidde, / Hamrade det höga hvalfvet, / Då ännu ej minsta början / Fanns, ej minsta band att tillgå (lines 216−223).  Ingman 1836b: Sjelf evärdelige hamrarn, / Vandrar ut att Sampo laga, / Grannt det granna locket foga.  / Först han dock på stället efter / Smedja hör och smedjeredskap; / Men i Pohjola ej smedja / Finns, ej tång i Pimentola (lines 225−231). 91 Fennica.indd 91 17.1.2019 14:54:54 �Fennica: Kalevala  Ingman 1836b: Dervid smeden Ilmarinen  / Sjelf till ord sin stämma höjde:  / Qvinnor detta må afskräcka, / Uslingar att halfgjordt lemna,  / Icke dock en sämre karl ens, / Ej en dåligare kämpe (lines 235−240).  Ingman 1836b: Gick så ut att för sin ässja,  / För sin bälg ett ställe utse / Uppå Pohjolas stenbacke,  / På den höga jerneklippan, / På det väldiga stålberget (lines 241−245).  Ingman 1836b: En helt [liten].  Ingman 1836b: Sjelf sin smedjepust utbredde, / Ställde ock sitt städ i ordning (lines 249−250).  Ingman 1836b: Ställde trälarne att pusta,  / Tjenarne att bälgen trycka; / Trälarne de ifrigt pusta, / Tjenarne på bälgen trycka; / Pusta så i tvenne dagar, / Pusta än uppå den tredje, / Och af damm en famn på skullran / Låg, af sot en aln på hufvet, / Af kolstoft också på kroppen / Väl ett drygt qvarter sig samlat (lines 251−260).  Ingman 1836b: Dock på tredje dagen redan  / Sjelfva smeden Ilmarinen / Ned uti . . . . . . . Pani orjat lietsomahan, Palkkalaiset painamahan; Orjat lietso löyhytteli, Palkkalaiset painatteli; Lietso päiwän, lietso toisen, Lietso kohta kolmannenki, Syli syttä hartiolla, Kyynärä kywentä päässä, Waaksa muulla wartalolla, Kortteli kowa nokea. Satte trälar sen att pusta, Lönta drängar till att trycka; Trälar pusta oförtrutet, Raskt de lönta drängar trycka; Pusta en dag, pusta tvenne, Pusta än på tredje dagen, Låg så famnshögt dam på skuldran, Alnshögt aska uppå hufvet, Och på kroppens andra delar Hela spannet tjockt af kolstoft.180 Jo päiwällä kolmannella Itse seppo Ilmarinen Katso ahjonsa alusta, Lietsehensä liepehiä: ”Saako sampo walmihiksi, Kirjokansi kirjatuksi?” Redan på den tredje dagen Skådar smeden Ilmarinen Sjelf uti sin ässjas botten,181 Synar långsåt bälgens bräddar: ”Blir ej Sampo redan färdig, Ej det granna locket lagadt?182” Ei saa sampo walmihiksi, Kirjokansi kirjatuksi. Siitä seppo Ilmarinen Saapi tuulet lietsomahan; Lietso tuulet löyhytteli, Itä lietso, lietso länsi, Etelä enemmän lietso, Pohjanen puhu kowasti. Ännu blir ej Sampo färdig, Ej det granna locket lagadt. Derpå smeden Ilmarinen Tager vindarne att pusta;183 Vindarne de väldigt pusta, Östan pustar, pustar vestan, Sunnan ännu mera pustar, Nordanvinden mäktigt blåser.184 Lietso päiwän, lietso toisen, Lietso kohta kolmannenki; Päiwälläpä kolmanella Itse seppo Ilmarinen Katso ahjonsa alusta, Lietsehensä liepehiä; Sampo tungeksen tulesta, Alta ahjonsa ajaksen. Pusta en dag, pusta tvenne,185 Pusta än uppå den tredje: Men186 på tredje dagen redan Skådar smeden Ilmarinen Sjelf uti sin ässjas botten,187 Synar långsåt bälgens bräddar: Sampo sig ur lågan tränger,188 Träder fram ur ässjans botten. Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Takoa taputtelewi, Derpå smeden Ilmarinen, Den evärdelige189 hamrarn Smider raska tag med släggan, 92 Fennica.indd 92 17.1.2019 14:54:55 �Wiies Runo — Femte Runan . . . . . . . Lyöä lyyhäyttelewi, Pajassa owettomassa, Ilman ikkunattomassa. Päiwät sampoa takowi, Kirjokantta kalkuttawi, Yöt on neittä miestyttäwi, Impeä lepyttelewi. Hamrar hurtigt uppå städet, Hamrar i en dörrlös smedja, I ett rum, som gluggar saknar.190 Dagen all han Sampo smider, Hamrar på det granna locket, Hvilar natten om hos jungfrun, För att hennes kärlek vinna.191 Saipa sampo walmihiksi, Kirjokansi kirjotuksi; Ei saa impi miestytyksi, Neitonen lepytetyksi. Siitä jauho uusi sampo, Kirjokansi kiikutteli; Jauho purnon puhtehessa, Jauho purnon syötäwiä, Purnon toisen myötäwiä, Kolmannen kotipitoja. Fick omsider Sampo färdig, Granna locket prydligt lagadt;192 Vinnas kan dock icke flickan, Unga jungfrun ej bevekas. Börjar Sampo så att mala, Granna locket flitigt svänga.193 Mol en lår i dagens gryning,194 Mol en lår att ätas hemma,195 Mol en annan för196 att säljas, Än en tredje att förvaras. Niin ihastu Pohjan akka, Saatto sitte sammon tuonne Waaran waskisen sisähän, Pohjolan kiwimäkehen, Yheksän lukun taaksi. Sihen juuret juurruttele Yheksän sylen sywälle; Juuren juurti maaemähän, Toisen wesiwiertehesen, Kolmannen kotimäkehen. Detta Pohjas qvinna gläder, Och hon bringar dit sin Sampo,197 In i koppar-bergets gömmor198, Uti Pohja-gårdens stenberg, Bakom lås och reglar nio199. Der hon ock dess200 rötter fäster På ett djup af nio famnar: Ena roten ned i jorden, Invid vattnets gräns den andra Och i hemmets berg den tredje.201 Itse seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Allapäin pahoilla mielin, Kahta kallella kypärin, Jo tuossa ajattelewi, Pitkin päätänsä pitäwi Miten olla, kuin eleä, Pimiässä Pohjolassa. Sjelf nu smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa. Eftertänker och begrundar, I sitt sinne öfverlägger,202 Hur han stode ut att lefva Uti Pohjola det mörka. sin ässja skådar (lines 261−263).  Ingman 1836b: Blir ej Sampo färdig redan, / Snart det granna locket lagadt? (lines 265−266).  Ingman 1836b: Vindarne att pusta tager.  Ingman 1836b: Nordan starkt också påblåser.  Ingman 1836b: Pusta så i tvenne dagar.  Ingman 1836b: Dock.  Ingman 1836b: Sjelfve smeden Ilmarinen / Ned uti sin ässja skådar (lines 278−279).  Ingman 1836b: Och en Sampo står ur lågan.  Ingman 1836b: Oförgängelige.  Ingman 1836b: Smider raskt och hamrar hurtigt, / Svänger tunga släggan flitigt, / I dörrlösa öppna smedjan, / I det fensterlösa rummet (lines 285−289).  Ingman 1836b: Uppå granna locket hamrar, / Natten deremot hos jungfrun / Hvilar ut, att henne vinna (lines 290−292).  Ingman 1836b: Blef så ändtligt Sampo färdig,  / Granna locket lagadt äfven (lines 293−294).  Ingman 1836b: Derpå mol hans nya Sampo, / Granna locket svängde flitigt (lines 298−299). 93 Fennica.indd 93 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala  Collan 1839: Mol hvar morgon låren bräddful.  Ingman 1836b: En full lår den mol att ätas.  Ingman 1836b: ock.  Ingman 1836b: Och hon dit sin Sampo bringar.  Ingman 1836b: gömma.  Ingman 1836b: [och] nio riglar.  Ingman 1836b: Der också dess [rötter].  Ingman 1836b: Fäster ned i jorden ena / Roten, andra i vattbrinken, / Tredje fast uti hembacken (lines 310−312).  Ingman 1836b: Men han smeden Ilmarinen, / Oförgängelige hamrarn, / Illtyckt och med lutadt hufvud / Går, och snedt nedhänger hatten,  / Ty för sig han nu begrundar, / Tänker ock uti sitt sinne (lines 313−318).  Ingman 1836b: Skulle väl, smed Ilmarinen, / Du uti din själ re’n längta (lines 322−323).  Ingman 1836b: fosterbygden.  Ingman 1836b: Hem att bo och dö befredad.  Ingman 1836b: Honom då beplägar rundligt, / Uti båtens ända ställer, / Sano Pohjolan emäntä: ”Ohoh seppo Ilmarinen, Laatisiko mieli mennä, Elomaille entisille? . . . . . . Sade Pohjolas värdinna: ”Skulle du väl Ilmarinen, Redan längta i ditt sinne203 Att till eget hemland komma?” Sano seppo Ilmarinen: ”Sinne mieleni tekisi Elomaille entisille, Kotihini kuolemahan.” Sade smeden Ilmarinen: ”Dit, ack dit jag längtar endast. Bort till fordna fosterjorden204, För att dö i egen hembygd.205” Louhi Pohjolan emäntä Syötti miehen, juotti miehen, Panewi perähän purren, Nosti tuulen tuulemahan; Sillä seppo Ilmarinen Matkasi omille maille, Kohti kullaista kotia, Entistä elosioa. Louhi Pohjolas värdinna Rundligt mannen då förplägar, Sätter så i båtens bakstam, Väcker vinden upp att blåsa.206 Härmed smeden Ilmarinen Åter till sitt hemland vände, Färdades åt gyllne hemmet, Bort till fordna fosterjorden. Kysy wanha Wäinämöinen Ilmariselta sepolta: ”Weli seppo Ilmarinen, Lankoni emoni lapsi, Joko laait uuen sammon, Kirjokannen kirjaelit?” Frågar gamle Wäinämöinen Då af smeden Ilmarinen: ”O du broder Ilmarinen, Frände, barn af samma moder! Har du nya Sampo fogat, Sirat ut det granna locket?207” Sano seppo Ilmarinen, Itse laatia pakisi: ”Jopa jauho uusi sampo, Kirjokansi kiikutteli; Jauho purnon puhtehessa, Jauho purnon syötäwiä, Purnon toisen myötäwiä, Kolmannen pieltäwiä.” Sade smeden Ilmarinen Sjelfva mästarn tog till orda: ”Redan mol der nya Sampo,208 Granna locket flitigt svängde. Mol en lår i dagens gryning, Mol en lår att ätas hemma,209 Mol en annan för210 att säljas, Än en tredje att förvaras”. 94 Fennica.indd 94 17.1.2019 14:54:55 �Kuues Runo — Sjette Runan Kuues Runo. . . . . . . Sjette Runan. Itse lieto Lemminkäinen, Itse kaunis kaukomieli, Lähtiäksensä kokewi, Tullaksensa toiwotteli Pohjan poikajen tulille, Lapin lasten tanterille. Sjelf den muntre Lemminkäinen, Han den vackra Kaukomieli Rustar ut sig till en resa, Längtande att kunna komma Hän till Pohja-söners härdar, Till de fält, der Lappar lefva. Kesän kengitti hewoista, Talwen rautoja rakenti, Waljasti tulisen ruunan Tulisella tanterella; Wesi tippu wempelestä, Raswa rahkehen nenästä. Skor sin häst den långa sommarn, Hela vintern hofjern smider; Spänner eldig häst för släden På det fält, som gnistor sprider. Vattnet droppade ur redet, Fettma flöt från hästens romtyg. Niin sanowi Lemminkäinen: ”Oi emoni, waimo wanha, Jospa paitani pesisit Mustan käärmehen mujuilla, Kesäkuilla kuiwoaisit, Mun kosihin mennäkseni Neittä kylmästä kylästä, Piikoa Pimentolasta.” Tog till orda Lemminkäinen: ”O min moder, gamla qvinna, Om du dock min skjorta sköljde Uti svarta ormens etter, Och den torkade om sommarn! Nu jag reser bort att fria Till en mö i byn den kalla, Flickan uti Pimentola”. Emo kielteä käkewi, Warotteli waimo wanha: ”Ellös menkö poikueni Ilman tieon tietämättä, Ilman taion taitamatta, Pohjan poikajen tulille, Lapin lasten tanterille; Siellä Lappi laulanewi, Tunkenewi Turjalainen, Suin sytehen, päin sawehen, Kypenihin kyynäswarsin, Koprin kuumihin porohin.” Och att blåsa väcker vinden (lines 330−332).  Ingman 1836b: Broder du, smed Ilmarinen, / Frände, barn utaf min moder, / Har du redan Sampo lagat, / Grannt det granna locket fogat? (lines 339−342).  Ingman 1836b: Sjelf hopfogaren genmälte: / Mol ju redan nya Sampo (lines 344−345).  Ingman 1836b: En full lår den mol att ätas.  Ingman 1836b: ock. Modren gör försök att neka, Gamla qvinnan honom varnar: ”O min son! ej må du resa, Utan att du vishet äger, Är med insigter begåfvad, Hän till Pohja-söners härdar, Till de fält, der Lappar lefva. Dig kan Lappen der besvärja, Dig kan Turjalainen trycka In med hufvudet i lera Och med armarna i glödkol, Näfvarna i heta askan.” 95 Fennica.indd 95 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Niin sanowi Lemminkäinen: ”Jo minua noiat noitu, Noiat noitu, kyyt kiroili, Koki kolme Lappalaista, Yhtenä kesäissä yönä, Alasti alakiwellä, Ilman wyöttä, waattehitta. Sen werran minusta saiwat, Min kirwes kiwestä saapi, Napakaira kalliosta, Järky jäästä iljanesta, Tuoni tyhjästä tuwasta. Tog till orda Lemminkäinen: ”Redan förr de sökt mig trolla, Desse trollmän, etter-ormar; Trenne Lappska trollmän sökte Mig en sommar-natt besvärja, Nakne på en sten i jorden, Utan bälte, utan kläder. Mer af mig de icke fingo, Än från stenen yxen täljer, Nafvaren från klippan löser, Välten ifrån hala isen, Tuoni tar ur toma stugan. Jos tahon tasalle panna, Miesten werroille weteä, Itse laulan Lappalaisen, Itse tungen Turjalaisen, Käsin kalman kattilahan, Koprin ilmahan kowahan, Polwin hyytä hyppimähän, Säärin jäätä särkemähän, Riitettä repäsemähän; Laulan halki hartionsa, Puhki leukansa puhelen, Paian kauluksen kaheksi, Rikki rintalastasesta.” Om med dem jag vill mig mäta, Ställa mig i bredd med dessa, Sjelf förmår jag Lappen trolla Och på Turjalainen foga Händerna i Kalmas kittel, Näfvarna i hårda vädret, Knäna att på sörjan dansa, Benen till att isen krossa, Sönderbråka isens skorpa. Klyfver ock med sång hans skuldror, Blåser läpparna i bitar Och i tu hans skjortas krage, Bröstets pansar uti stycken.” Emo kielteä käkewi, Warotteli waimo wanha: ”Ellös wainen poikueni Lähkö neittä Pohjolasta, Piikoa Pimentolasta; Tuho ainaki tulewi, Hukka lieto Lemminkäistä, Tuho poikoa pätöistä. Ei sinussa laulajoa, Pohjan poikien sekahan, Etkä tunne kieltä Turjan, Maha lausua Lapiksi.” Modren gör försök att neka, Gamla qvinnan honom varnar: ”O min gosse, far dock icke Att till mön i Pohja fria, Flickan uti Pimentola. Lika väl dig når förderfvet Ofärd drabbar Lemminkäinen, Dig beklagansvärda gosse. Ej kan du i sång-förmåga Mäta dig med Pohjas söner, Icke kan du Turja-språket, Kan ej qväda Lappska sånger”. 96 Fennica.indd 96 17.1.2019 14:54:55 �Kuues Runo — Sjette Runan . Nu den muntre Lemminkäinen Börjar på att håret kamma, Borsta sina långa lockar, Att på friarfärder fara, Sig till Pohjola begifva. Slängde kammen uppå sparren, Uppå ugnets stolpe borsten, Sjelf till orda tog och sade: ”Då är Lemminkäinens bane, Arme mannens ofärd kommen, När ur borsten bloden dryper, Rinner ned i röda strålar”. Sillon lieto Lemminkäinen, Oli päätänsä sukiwa, Hapsiansa harjaawa, Lähtiäksensä kosihin, Mennäksensä Pohjolahan. . Suan orrelle ojensi, Harjan paino patsahasen; Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Sillon on hukka Lemminkäistä, Tuho poikoa pätöistä, . Kun suka werin waluwi, Harja hurmehin loruwi.” . . . . . Siitä läksi Lemminkäinen Wasten kieltoa emonsa, Warotusta wanhempansa. Missä mies waraeleksen? Jo wähin waraeleksen Owen suussa alla orren, Pirtin pihtipuolisessa, Weräjillä wiimmesillä. For åstad nu Lemminkäinen Tvertemot sin moders vilja, Mot sin vårdarinnas varning. Hvar tar mannen sig till vara? Något tar han sig till vara Framför dörren, under sparren, Invid dörrens post i stugan, Vi de mest aflägsna leder. Ei oo ne warat wäkewät, Missä mies waraeleksen? Korwalla tulisen kosken, Pyhän wirran pyörtehessä; Siinä mies waraeleksen, Hyöteleksen, wyötteleksen, Rautapaitohin paneksen, Teräswöihin telkitäksen. Sanowi sanoilla näillä: ”Mies on lustuissa lujempi, Rautapaiassa parempi, Teräswyössä tenhosampi, Noien noitien noroille, Tietomiesten tienohille, Jottei huoli huonommista, Tottele hywiäkänä.” Skydd ej dessa medel skänka; Hvar tar mannen sig till vara? Ofvan fallet af eld-forsen, Vid den helga flodens hvirfel. Det tar mannen sig till vara, Skyddar sig och sig omgjordar, Kläder sig i jernsmidd skjorta, Stålsmidt bälte på sig spänner, Talar sen med dessa orden: ”Mannen är i pansar bättre, Starkare i jernsmidd skjorta, Stålomgjordad mera härdig Uti dessa trollmäns dalar, I de vise männers bygder – Så den svage ej han fruktar, Aktar icke ens den starke”. 97 Fennica.indd 97 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: ängslig ǁ angslig. . . . . . . . Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä; Wirkku juoksi, matka joutu, Reki wieri, tie lyheni. Ajo päiwän, ajo toisen, Kohta kolmannen ajawi. Kylä wastahan tulewi; Ajoa suhuttelewi Alimmaista tietä myöten Alimmaisehen talohon. Yli kynnyksen kysywi, Lausu lakkapuun takoa: ”Oisiko talossa taassa Rinnukseni riisujoa, Aisani alentajoa, Luokin lonkahuttajoa?” Lausu lapsi lattialta, Poika portahan nenältä: ”Ei ole talossa taassa Rinnuksien riisujoa, Aisojen alentajoa, Luokin lonkahuttajoa.” Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten. Hingsten sprang, det led med färden, Släden skrann, och vägen aftog. Körde en dag, körde tvenne, Körde än på tredje dagen. Möter så en by på vägen, Färdas fram med gny och buller Uppå vägen, som var nederst, Till den nedersta bland gårdar. Spörjer sedan öfver tröskeln, Talar så bak skärmtaks stolpen: ”Monne här i gården finnes Den som hästens bröstrem löser, Fimmelstängerna kan fälla, Taga lokan ur dess spänning?” Svarade ett barn från golfvet, Gosse så från trappan talte: ”Icke finnes här i gården Den som hästens bröstrem löser, Fimmelstängerna kan fälla, Taga lokan ur dess spänning.” Mitä huoli Lemminkäinen; Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä, Ajoa suhuttelewi Keskimmäistä tietä myöten Keskimmäisehen talohon. Yli kynnyksen kysywi, Lausu lakkapuun takoa: ”Oisiko talossa taassa Rinnukseni riisujoa, Aisani alentajoa, Luokin lonkahuttajoa?” Ängslig211 var ej Lemminkäinen, Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten. Körde fram med gny och buller Uppå vägen, som var medlerst, Till den medlersta bland gårdar. Sporde sedan öfver tröskeln, Talte så bak skärmtaks stolpen: ”Monne här i gården finnes Den som hästens bröstrem löser, Fimmelstängerna kan fälla, Taga lokan ur dess spänning?” Lausu akka lattialta, Kielipalku pankon päästä: ”Kyllä saat talosta taasta Ifrån golfvet hörs en gumma, Sladdrerska från härden svara: ”Nog du får från denna gården 98 Fennica.indd 98 17.1.2019 14:54:55 �Kuues Runo — Sjette Runan . . . . . . Den som hästens bröstrem löser, Fimmelstängerna kan fälla, Taga lokan ur dess spänning. Karlar får du, fastän tio, Hundratals, om så du önskar, Hvilka hädan skjuts dig skaffa. Gifva dig en häst till åkning, Till att färdas öfver hafven, Öfver smärre sjöar halka, Att du till din husfars qvällsvard, Till din matmors frukost hinner, Äter middag med allt husfolk. Såsom tupp du tåget uppnår Och som hönans unge gården, Går med naglarna på tröskeln Och på tvären uppför trappan, Sidlängs efter farstu-golfvet.” Mitä huoli Lemminkäinen, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Oisi akka ammuttawa, Koukkuleuka kolkattawa.” Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä; Ajoa suhuttelewi Wierimmäistä tietä myöten Wierimmäisehen talohan. Ängslig var ej Lemminkäinen, Yttrade ett ord och sade: ”Gumman vore värd att skjutas, Käringen man klubba borde”. Slog sin snabba häst med spöet. Smällde till med perle-snerten, Körde fram med gny och buller Uppå vägen, som var öfverst. Till den öfversta bland gårdar. Niin pihalle tultuansa Lyöpi maata ruoskallansa; Utu nousi ruoskan tiestä, Mies nuori u’un seassa, Sepä riisu rinnuksia, Sepä aisoja alenti, Sepä luokit lonkahutti. Kom så ända fram till gården, Slog på marken med sin piske, Dam steg upp, der pisken rörde, Och en unger man i dammet. Denne löser hästens bröstrem, Fimmelstängerna han fäller, Tager lokan ur dess spänning. Siitä lieto Lemminkäinen Itse korwin kuuntelewi; Kuuli ulkoa runoja, . Rinnuksesi riisujoita, Aisasi alentajoita, Luokin lonkahuttajoita; Ompa kyllä kymmenenki, Saatpa jos tahot satoja, Jotka sulle kyyin saawat, Antawat ajohewosen, Yli meret mennäksesi, Lammit luikahellaksesi, Isäntäsi iltaselle, Emäntäsi einehelle, Muun perehen murkkinalle. Saaha kukkona kujahan, Kanan lassa kartanolle, Mennä kynsin kynnyksessä, Poikkipuolin portahalla, Siwun sintsin lattialla.” Derpå muntre Lemminkäinen Stadnar först och lyssnar noga; Hörde runor ut på gården, 99 Fennica.indd 99 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: sido-väggen ǁ sidovägen. . . . . . . . Läpi sammalen sanoja, Läpi lauan laulajoita, Läpi seinän soittajoita. Ord igenom mossig springa, Hörde qvädas bakom brädet, Inom stugans väggar spelas. Meni nurkasta tupahan, Sai sisähän salwomesta, Jott’ ei häntä koirat kuultu, Eikä haukkujat hawattu. Gick från knuten nu i stugan Bak från hörnet in i pörtet, Så att hundarne ej hörde, Gläffsarne ej honom märkte. Tupa oli täynnä tuppisuita, Jakku miehiä jaloja, Siltalauat laulajoita, Owen suu osoawia, Siwuseinä soittajoita, Peripenkki tietäjiä, Karsina karehtioita; Nuo laulowat Lapin wirttä, Hiien wirttä winguttiwat. Män med långa trutar stugan, Stolta kämpar bänken fyllde, Sångare på golfvet stodo, Siare vid dörrens gafvel, Invid sido-väggen212 spelmän, Längst på bänken suto spåmän, Onde trollmän framför ugnen. Desse sjöngo Lappska sånger Och på Hiisis qväden gnällde. Itse Pohjolan emäntä Liikku sillan liitoksella, Lieho keskilattialla. Sanowi sanalla tuolla: ”Olipa tässä ennen koira, Rakki rauan karwallinen, Lihan syöjä, luun puria, Weren uuelta wetäjä; Mi sinä lienet miehiäsi, Ja kuka urohiasi, Kun ei sua koirat kuultu, Eikä haukkujat hawattu.” Sjelf hon Pohjolas värdinna Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Talte sen med dessa orden: ”Förr fanns här ock hund i gården, Racka jernet lik till färgen; Köttet åt han, frätte benen, Slukade den råa bloden. Hvem kan du bland männer vara, Hvilken utur hjeltars skara, Då på dig ej hundar skällde, Gläffsare dig icke märkte?” Sano lieto Lemminkäinen: ”En mä tänne tullutkana Tawoittani, tieottani, Mahittani, maltittani, Ilman innotta isäni, Waruksitta wanhempani, Suuhun Untamon susien, Kitahan kirokawetten.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Hit jag icke heller kommit, Utan vett och utan seder, Utan makt och utan kunskap. Utan ärfda trolldoms-konsten, Värnlös lemnad af föräldrar, Åt Untamo ulfvars munnar, Åt de bistra männers käftar”. 100 Fennica.indd 100 17.1.2019 14:54:55 �Kuues Runo — Sjette Runan . . . . . . . . Siitä lieto Lemminkäinen Itse löihen loihtiaksi, Laikahutti laulajaksi; Laulo laulajat parahat Pahimmiksi laulajoiksi, Kiwikintahat kätehen, Kiwiharkko hartioille, Kiwilakki päälaelle, Kiwet suuhun syrjin syösti, Paaet lappehin lapeli, Parahille laulajille, Tietäwimmille runoille. Derpå muntre Lemminkäinen Började att sjelf besvärja Och sin sångar-konst anlita. Qvad bland sångare de bästa Att de sämsta runor sjunga, Handskar qvad af sten i handen, Bördor utaf sten på ryggen. Och på hjessan stenig mössa, Dref i munnen hvassa stenar, Flata hällar uti halsen På de bästa ibland skalder, De bland sångare förnämsta. Niin laulo mokomat miehet Kissan kirjawan rekehen, Kissan tuonne kiiätellä, Eteämmä ennätellä, Pohjan pitkähän perähän, Lapin laajahan salohon, Kuss’ ei kule karjan kynsi, Waella hewosen warsa. Qvad så de förmätna männer I en brokig kattas släde, Katten qvad han hän att ila, Skyndande till fjerran trakter, Bort till Nordens sista ända, Lapplands ödemark den vida, Der ej hjordens klöfvar trampa, Hästens fåle icke vandra. Ja laulo mokomat miehet Lapin laajalle lahelle, Miesten syöjälle selälle, Urosten upottajalle, Josta welhot wettä juowat, Tulikulkut tuioawat. Qvad ock de förmätna männer Hän till Lapplands vik den breda, Fjärden, hvilken männer fräter, Hjeltar uti vågen dränker, Hvarur trollmän dricka vatten, Torra halsar törsten släcka. Ja laulo mokomat miehet Rutjan koskehan kowahan, Kinahmehen ilkiähän, Johon puut päin putoowat, Perin wieriwät petäjät, Hongat latwoin lankiawat. Qvad ock de förmätna männer Uti strida Rutja-forsen, Fradgiga och stygga gapet, Dit brådstupa träden falla, Tallarna med rötter rulla, Furur sig med toppar störta. Siinä lieto Lemminkäinen Laulo nuoret, laulo wanhat, Laulo kerran keski laaun, Yhen heitti laulamatta Der nu muntre Lemminkäinen Qvad de unga, qvad de gamla, Qvad ock medelålders männer, Blott en enda qvad han icke, 101 Fennica.indd 101 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala Ulappalan ukko wanhan, Ukko wanhan umpisilmän. . . . . . Ulappalas gamla gubbe, Gubben med de slutna ögon. Niin ukko sanoiksi wirkki: ”Oi sie lieto Lemmin poika, Laulot nuoret, laulot wanhat, Laulot kerran keski laaun, Niin miks et minua laula?” Gubben nu till orda tager: ”O du Lempi-son, den muntre! Unga qvad du, gamla qvad du, Qvad ock medelålders männer, Hvarför då ej mig du qväder?” Se on lieto Lemminkäinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Niin siks en sinua laula, Kun sä miessä nuorempana Makasit oman emosi, Wanhempasi waiwuttelit; Itse herjasit heposet, Juoksuttelit suorajouhet, Suon selällä, maan nawalla, Ween liiwan liikkumilla.” Det var muntre Lemminkäinen, Yttrade ett ord och sade: ”Derför icke dig jag qväder, Att i dina yngre dagar Du besof din egen moder, Plågade din vårdarinna. Till och med du hästar bortskämt, Sprungit efter tagelsvansar Längs ett kärr, vid jordens nafvel, Der en slemmig massa pöser”. Ulappalan ukko wanha, Ukko wanha umpisilmä, Kowin suuttu ja wihastu; Meni ulos usta myöten, Pihalle wajoa myöten, Juoksi Tuonelan joelle, Siellä katso Kaukomieltä, Wiikon wuotti Lemminkäistä. Ulappalas gamla gubbe, Gubben med de slutna ögon, Vredgades och gick förtörnad Utur stugan, genom dörren, Nedför trappan ut på gården. Sprang så bort till Tuoni-elfven, Spejade der Kaukomieli, Bidde länge Lemminkäinen. 102 Fennica.indd 102 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan Seitsemäs Runo. . . . . . . Sjunde Runan. Niin sanowi Lemminkäinen: ”Anna akka tyttöäsi, Sekä nuorta morsianta, En tuota pahoin pitäisi; Sylissäni syöessäni, Käsissäni käyessäni, Selässäni seistessäni, Maatessa mahani alla.” Nu sig yttrar Lemminkäinen: ”Gumma, gif åt mig din dotter, Fästmö ung du mig förläna; Illa jag ej henne hölle: Uti famnen, då jag äter, Då jag går, i mina armar, Då jag stilla står, på ryggen, Vid min sida, när jag hvilar”. Sano Pohjolan emäntä: ”Äsken annan tyttäreni, Sekä nuoren morsiamen, Kun sa hiihat Hiien hirwen Hiien peltojen periltä.” Sade Pohjolas värdinna, ”Då jag gifver dig min dotter, Unga fästmön dig förlänar, När med skidor Hiisi-elgen Bakom Hiisis fält du fångat”. Sillon lieto Lemminkäinen, Itse kaunis Kaukomieli, Sykysyn lylyä laati, Kesän ketti kalhuansa, Päiwän sauoa salitti, Toisen toista kirjotteli. Derpå muntre Lemminkäinen, Sjelf den sköne Kaukomieli Slöjdar skidor under hösten, Sommarn all dem skinnbekläder, Klyfver en dag ena staven, Dan derpå den andra sirar. Saipa sukset walmihiksi, Kalhunsa kanineheksi. Sillon lieto Lemminkäinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ei olle sitä metsässä Jalan neljän juoksewata, Kut’ ei näillä yllätetä, Kaunihisti kannateta, Kalhuilla pojan Kalewan, Laatimilla Lemminkäisen.” Får så skidorna i ordning, Får dem väl och prydligt gjorda. Derpå muntre Lemminkäinen Sjelf till orda tog och sade: ”Djur i skogen tör ej finnas, Springande på fyra fötter, Som man upp med dem ej hinner, Som man icke lätt kan fånga Med Kaleva-sonens skidor, De af Lemminkäinen gjorda. Pääty Hiisi kuulemassa, Jumala tähyämässä; Hiisi hirwiä rakensi, Jalopeuroa sukesi, Detta råkar Hiisi höra, Guden råkar det förnimma; Börjar så en elg att bygga, Att ett ståtligt rendjur dana. 103 Fennica.indd 103 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . Pään mäkäsi mättähästä, Jalat rannan raippasista, Sääret aian seipähistä, Selän aian aiaksesta, Korwat lammin lumpehista, Ketun kuusen koskuesta, Muun lihan lahosta puusta, Silmät kuukkunan kiwestä. Hufvudet af tufva bildar, Gör dess fötter utaf vide Och af gärdsgårds-störar benen, Ryggen af en gärdsel-tråda, Utaf näckrosblad dess öron, Tunna skinnet utaf granbark, Af en rutten stubbe köttet, Ögonen af musslans stenar. Klappar med sin hand på ryggen, Sjelf han undervisar elgen, Som enhvar plär undervisa, Hvad till verlden sjelf han frambragt: ”Ila skyndsamt, Hiisis elg du, Rör på benen, stolta skogsdjur, Spring min qvicka ren med snabbhet Hän till renars kalfnings-ställen, Till de fält, der Lappar lefva”. Laski kättä lautaselle, Itse neuo hirweänsä, Kun kukin sukimoansa, . Itse ilmoin luomoansa: ”Nyt sie juokse Hiitten hirwi, Jalkoa jalo tewana, Poropetra poimettele, Poron poikimasioille, . Lapin lasten tanterille.” . . Ilade så Hiisi-elgen, Hoppade det stolta djuret, Sprang med snabbhet qvicka renen Utmed Pohjas yttre gärden, Längs de fält, der Lappar lefva. Sparkade på kåta-dörren, Stjelpte kittlarna på elden, Vände upp och ned med koket, Vräkte köttet uti askan, Hällde soppan den på härden, Ilar sedan längre framåt. Lapin lapset itkemähän, Lapin koirat haukkumahan, Kylän naiset nauramahan. . Siitä juoksi Hiitten hirwi, Jalkasi jalo tewana, Poropetra poimetteli, Pohjan aitojen peritse, Lapin lastutanteritse; Potkasi koan owea, Kaato kattilat tulelta, Selin keiton keikahutti, Lihat tuhkahan tuherti, Liemet lietehen lewitti, Itse eillehen menewi. Lappars barn nu till att gråta, Lappars hundar till att skälla, Bya-hustrur till att skratta. Tuli weitikkä werewä, Sano kaunis Kaukomieli: ”Mitä täällä immet itki, Mitä täällä naiset nauro, Kuta täällä koirat haukku?” Kom så den förvägne sällen, Sade vackra Kaukomieli: ”Hvarför greto här nyss jungfrur, Hvarför skrattade här hustrur, Hvarför gläffsade här hundar?” 104 Fennica.indd 104 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . . . . . . ”Här förbi lopp Hiisi-elgen, Hoppade det stolta djuret, Sprang med snabbhet qvicka renen, Sparkade på kåta-dörren, Stjelpte kittlarna på elden, Vände upp och ned med koket, Vräkte köttet uti askan, Hällde soppan ned på härden, Ilade så längre framåt”. Siitä weitikkä werewä Lykkäsi lylyn lumelle, Kun on woina wuolakenna; Kanto kattawan awuksi, Kun on kiitäwän hawukan; Kanto kaksi sauoansa Kahen puolin kalhustansa; Saan makso saua markan, Toinen ruskian reposen. Sköt nu den förvägne sällen Ut på snön den venstra skidan, Hal som smörbestruken skifva, Bar till hjelp sin högra skida. Snabb som höken uti flygten. Tog så sina tvenne stafvar, Fästade vid mindre skidan. Hundra mark var värd den ena, Bruna räfvens skinn den andra. Siitä kerran potkasewi Silmän sintämättömähän, Potkasewi kerran toisen Korwan kuulemattomahan, Potkasewi kolmannenki Jo tawotti Hiien hirwen. Stöter till den första gången, Ögat honom icke nådde; Stöter så den andra gången, Örat honom icke hörde; Stöter än den tredje gången, Upp han Hiisi-elgen hinner. Kokan koiwusen rakenti, Tarhan tammisen tawotti: ”Siinä seiso Hiien hirwi, Poropetra poimettele!” Reder så af björk ett ledband, Gör en hägnad utaf ekar: ”Hiisis elg, der må du stadna, Der ren-oxe må du hoppa”. Selkeä silittelewi, Taljoa taputtelewi: ”Sopisipa taassa maata Nuoren neitosen keralla.” Stryker elgen långsmed ryggen, Klappar smekande på hullet: ”Roligt vore der att ligga Med en ung och fager flicka”. Siitä kiihty Hiien hirwi, Poropetra potkimahan; Kokan koiwusen lewitti, . ”Juoksi tästä Hiitten hirwi, Jalkasi jalo tewana, Poropetra poimetteli; Potkasi koan owea, Kaato kattilat tulelta, Selin keiton keikahutti, Lihat tuhkahan tuherti, Liemet lietehen lewitti, Itse eillehen menewi.” Deraf retas Hiisi-elgen, Renen började att sparka, Bandet utaf björk förstörde, 105 Fennica.indd 105 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . . . . . Tarhan tammisen hajotti, Itse eillehen menewi. Stjelpte hägnaden af ekar, Ilade så längre framåt. Siitä weitikkä werewä Wielä kerran potkasewi, Lysmätti lyly läwestä, Taittu kalhu kannan tiestä, Saua katki kään siasta, Toinen somman suowerosta. Itse juoksi Hiien hirwi, Jottei päätänä näkynnä, Silmän sintämättömäksi, Korwan kuulemattomaksi. Derpå den förvägne sällen Ännu en gång fram sig sparkar; Venstra skidan bröts vid remmen Och den högre under hälen, Invid handen ena stafven, Och den andra invid doppskon. Sjelf sprang sedan Hiisi-elgen, Att ej hufvudet ens syntes, Ej en skymt för ögat skönjdes Och för örat inte hördes. Siitä lieto Lemminkäinen, Itse kaunis Kaukomieli, Wielä muisti muunki keinon, Toki toisen tien osasi; Sauowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Joko hiihan hiljalleni, Werkkahalleni wetelen; Hiljallehen huono käypi, Sauan woimaton pitäwi. Heitän poies heinäkengät, Panen talwitallukseni, Sykysyiset syylinkini, Metsolahan mennäkseni, Metsän tyttöjen tyköhön, Sinipiikojen pihalle, Hawulinnan liistehille. Derpå muntre Lemminkäinen, Sjelf den sköna Kaukomieli Visste ännu annan utväg. Hittade på annat medel. Höjande sin röst han sade, Talade med dessa orden: ”Monne jag nu skidar långsamt, Monne makligt fram jag skrider? Långsamt går den svage mannen, Kraftlös man på staf sig stöder. Mina höskor af jag kastar, Kläder på mig vinter-skorna, Strumporna för hösten gjorda, Att till Metsola nu färdas. Mig bege till skogens tärnor, Till de blåa jungfrurs boning, Inom barrträds-borgens hägnad. Mina skidor blifva nötta, Silfver-skidorna de smalna, Tager Hiisis lätta skidor Lempo-gudens alträds skidor. Uppå Hiisis mark jag skidar, Sväfvar öfver Lempos länder Hän mot randen utaf öknen, Skogen, som i fjerran skymtar. Minun sukseni kuluwat, Hopiaiset hoikkenewat; Otan Hiien hienot sukset, Lemmon leppäset siwakat, Niillä hiihan Hiien maita, Lemmon maita löyhyttelen, . Hiihan kohti korwen rannan, Salon sintäwän sisälle. . 106 Fennica.indd 106 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan  . . . . . . . Tuolta korpi kuummottawi, Tuolta sintäwi sinerwä; Tuonne mieleni tekewi, Aiwoni ajattelewi, Muien miesten metsimaille, Urosten eräsaloille. Dädan skymtar öken-skogen, Blåa randen dädan skimrar. Dit mig göres lust i hågen, Dit mitt sinne städse längtar, Till de andra männers skogar, Kämpars vidt aflägsna öknar. Otan kolme koiroani, Wiisi willa hänteäni, Seitsemän sepeliäni; Kohottelen koiriani, Jouwuttelen jousiani, Suksiani suin puhelen. Suksi on jalkoa sukua, Jousi kättä joukkioa, Päre nuoli, puu wasama. Tar jag mina trenne hundar, Valpar fem med yllne svansar, Hundar sju med ring om halsen. Manar hundarna till jagten. Ordnar skyndsamt mina bågar Och till mina skidor talar. Skidan är en fotens frände, Handens bundsförvandt är bågen, Trä är pilen eller perta. Koirani keränä wieri, Kylän kukka kuulusana, Sukseni ma’a matona. Niin on häntä koirallani, Kun komehin korpikuusi; Niin on silmät koirallani, Kun on suurin suitsirengas; Niin on hammas koirallani, Kun on wiikate Wirossa. Byens ros, du fjerran hörde, Du min hund, far fram som nystan,213 Kräla som en mask, min skida. Sådan på min hund är svansen, Som den skönsta gran i skogen; Ögon har min hund så stora, Som den största ring i betslet, Och dess tand jemväl är lika Med en lie uti Estland. Sinä koirani komehin, otukseni oiwallisin! Juoksuttele, jouwuttele, Ahomaita aukehia; Juokse tuonne toisualle Mielusahan metsolahan, Tarkkahan Tapiolahan. Du bland mina hundar skönast, Ibland mina djur det bäste! Spring nu hän och skyndsamt ila På de öppna svedje-länder; Hasta dit åt andra nejder, Bort till Metsola det lufva, Det vaksamma Tapiola. Kowa ilma koskenewi, Rakkihini rapsuawi, Niin minä sanon mokomin, Sanon, kun sano isoni: Tellerwo Tapion neiti, Castrén has changed the order of the two lines. Om ett omildt väder skulle Piska på min lilla racka, Jag helt enkelt så blott säger, Som min fader fordom sade: ”Tellervo, Tapios jungfru, 107 Fennica.indd 107 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Mielikki metsän miniä! Kukuttele koiroani, Haukuta hakioani, Sisällä salon sinisen, Korwen kultasen koissa. Wäännä wainu wempelelle, Tuhku kaarelle siwalla, Lyö löyly etempääki, Kanna wainu kaukempoa, Tulla koiran sieramihin, Wilullaki, wihmoillaki, Säilläki, satehillaki; Jotta koiran kohti juosta, Penun julki julkotella, Mielusassa metsolassa, Tarkassa Tapiolassa. Mielikki, skogs-sonens hustru! Lifva upp min hund att ljuda, Reta vädraren att skälla Uti dunkla öde-skogen, Inuti den gyllne öknen. Vänd mot bågen vildbråds-lukten, Kasta ångan mot mitt vapen, Imman ifrån fjerran skicka, Sänd på afstånd redan lukten. Bringa den i hundens näsborr Både under köld och väta, Uti storm och regnigt väder, Att mot rofvet hunden löper, Springer rätt på villebrådet Uti Metsola det ljufva, Det vaksamma Tapiola. Niinp’ ennen sano isoni, Wieri waltawanhempani, Kun ei koira kohti juossut, Penu oikein osannut: Ku on koirani kokenut, Mikä hallin haittaellut; Ku on tukki koiran turwan, Wainukullan salpaeli Kun ei koira kohti hauku, Penu oikein osoa? Så min fader fordom sade, Yttrade den gamle mannen, När hans hund ej sprang åt rofvet, Misste tog om villebrådet: ”Hvem har nu min hund förderfvat, Hvem har skadat bruna valpen, Stoppat till på honom nosen, Hämmat gyllne väderkornet, När ej hunden skäller säkert, Valpen tar om rofvet misste? Kyllä tieän koiran synnyn, Arwoan alun penuen: Tuulelt’ on penuen tunti, Ahawalta koiran alku. Portto Pohjolan sokia, Ulappalan umpisilmä, Perin tuulehen makasi, Pallehin pahaan säähän, Selin luoen luotehesen, Kaltoin kaarnapohjasehen. Tuuli nosti turkin helmat, Nog jag hundens ursprung känner, Tror mig veta valpens början. Valpens känsel är från vinden, Vårens vind har hunden alstrat. Blinda skökan uti Pohja, Ulappalas blinda qvinna Låg med ryggen vänd åt vinden, Sidan emot hårda vädret, Ryggen vette emot vester, Var åt norr helt litet riktad; Vinden höjde pelsens fållar 108 Fennica.indd 108 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . . . . . . . Ahawa hamehen helmat, Teki tuuli tiineheksi, Ahawa awulliseksi. Vårens vind upp kjorteln blåste. Hafvande hon blef af vinden, Blef af vårens vind befruktad. Mitä kantawi kohussa. Koiran tuo kohussa kanto, Penun alla pernojensa, Maksoissansa maan itikan. Hvad är det, hon bär i skötet? Bär en hund uti sitt sköte, Liten valp inunder mjälten, Markens kräk uti sin lefver. Ku kanto kapalonuorat? Hawon akka raiwokerta, Se kanto kapalonuorat, Lapsen karkian kapalon, Liinoissansa liikutteli, Helmoissansa heilutteli. Hvem bär bindlarna till lindan? Barrträds-gumman, vilda qvinnan, Hon bär bindlarna till lindan, Bär åt barnet grofva lindan, Vaggar det i linne-dukar, Gungar uti klädnings fållar214. Penitar waliwo waimo, Ulappalan umpisilmä! Tule lasta päästämähän, Poikoa perittämähän; Tuli lukko koiran suuhun, Haitta haukun hampahisin, Ota lukko koiran suusta, Haitta haukun hampahista; Ota sulku suun eestä, kielen kantimesta, Anna koiran kohti juosta, Penun oikein osata. Penitar, du sköna qvinna, Ulappalas blinda sköka! Kom att barnet nu befria, Att din son till rätta hjelpa. Lås för hundens mun är anbragt Och en bom för gläffsarns tänder; Ifrån hundens mun tag låset, Bommen ifrån gläffsarns tänder. Borttag rigeln ifrån munnen, Ryck ur tungans fäste kafveln. Att mot rofvet hunden löper, Springer rätt på villebrådet. Lähen nyt miehistä metsälle, Urohista ulkotöille; Lepy lehto, kostu korpi, Taiwu ainoinen Tapio! Ihastu jumalan ilma, Miehen mennessä metsälle! Ota metsä mieheksesi, Urohoksesi Tapio, Korpi kolkkipojaksesi!  Castrén’s correction: klädnings fållar  ǁ klädnings-fållar.  Error of translation, should be din “your.” Ensam jag bland alla hjeltar Går i skogen ut att jaga. Blidkens lundar, blidkens öknar, Var mig blid, du milde Tapio, Klarna upp, du Herrans väder, När till skogen nu jag färdas! Till min215 man du skog mig tage. Välj mig Tapio till din hjelte, Ökenskog att pilar bära. 109 Fennica.indd 109 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . . . . Soita metsä kanteletta, Kukuta salo käkeä. Jotta kulta kuunteleisi, Hopia tilin tekisi, Alla kuusen kultalatwan, Alla kaunihin katajan. Skog på kantele nu spela, Lät, o öken, göken gala, Så att guldet skulle lyssna, Silfret för mig redogöra Under granens gyllne krona, Under vackra enens qvistar. Matalainen mulla mahti, Lyhykäinen onnen lykky, Sukset kultaset kuluwat, Hopiaiset hoikkenewat; Ikäwä minun tulewi, Ikäwä tulettelewi, Kun ei oo kullan muuttajoa, Hopian wajehtajoa. Ikäw’ on iloton ilta, Päiwä pitkä saalihiton. Egen makt hos mig är ringa, Ovaraktig är min lycka. Mina gyllne skidor nötas, Silfver-skidorna de smalna. Ledsnaden mig här betager, Ingen ro den åt mig gifver, När ej någon byter guldet, Ingen finns, som silfret vexlar. Lång är qvällen utan glädje, Dagen lång förutan byte. Joko suuttu suuri luoja, hallan antaja wihastu, Kun ei anna aionkana, Harwonkana hoiwauta? Ellös suuttuo jumala, Maan pitäjä pillastuo; Toki anna aiallani, Iälläni ilmauta, Kun ma ainosin anelen, Kielin kullan kuikuttelen. Vredgades den store Guden Blef han ond, som ullen gifver, När ej tidtals ens han gifver, Ej ens sällan muntrar sinnet? Icke må, o Gud, du vredgas, Jordens herre dig förifra. Gif dock en gång i min lefnad, En gång i mitt lif ett byte, När så vackert jag anropar, Beder med en gyllne tunga. . Gifvare, hvi ger du icke? Hvi ej starke Gud du lofvar? Ej de andra äro bättre, Icke heligare skyttar. Icke hafva andre männer Ögonbrynen mera mörka, Ögonhåret mera vackert, Fotens svängning mera ledig. Andra få med list sitt byte, Taga rofvet bort bedrägligt, Ej med list jag ville få det, Miks et anna antoluoja, Lupoa luja jumala? Ei ne muutkana paremmat, Eikä pyytäjät pyhemmät; Eipä miesten muienkana . Sinisemmät silmiripset, Koriammat kulmakarwat, Jalan heitto hempiämpi. Muut ne wiewät wiekkahuulla, Muut ottawat ounahuulla, . Mie en weisi wiekkahuulla, 110 Fennica.indd 110 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan  En ottaisi ounahuulla, Weisin waiwani näöstä, Ottaisin omasta työstä. Toge icke bort bedrägligt, Förde för min hafda möda, Toge för mitt eget arbet’. Mikä mieli, mikä muutos, Mielusassa metsolassa; Entinen metsän emäntä Oli kaunis katsannolta, Ihana imertimiltä, Käet olit kullan käärehissä, . Sormet kullan sormuksissa, Pää kullan pätinehissä, Tukat kullan suortuwissa, Korwat kullan koltuskoissa, Silmäripset simpsukoissa; . Nykynen metsän emäntä Ruma on warsin rungoltansa, Ilkiä imertimiltä, Käet on witsakäärehissä, Sormet witsasormuksissa, . Pää witsa pätinehissä, Tukat witsa suortuwissa, Korwat witsa koltuskoissa, Kaula witsa helmilöissä. O hur allt nu är förändradt Uti Metsola det ljufva! Skogens fordna herrskarinna, Hon var vacker till att skåda. Hennes bröst, det var behagligt, Armarna af guldband pryddes, Fingrarna af gyllne ringar, Hufvudet af gyllne kransar, Håret utaf gyllne bindlar, Öronen af gyllne hängen, Ögonbrynen utaf perlor. Skogens nya herrskarinna, Hon är vidrig till att skåda, Hennes bröst är vederstyggligt, Risband armarna omgifva, Fingrarna af risband prydas, Hufvudet är risbekransadt, Ris hon har till hårets bindlar, Ris till sina öron-hängen, Ris till perlor uppå halsen. . . . . Metric error: one syllable is missing. Hvar är gifverskan nu bosatt, Hvar finns goda skogs-värdinnan, Rörer sig den ädla modren? Der är gifverskan nu bosatt, Der finns goda skogs-värdinnan, Rörer sig den ädla modren: Invid horn-borgens tinnar,216 Borgens kanter uti skogen. Jag i går gick ut i skogen, Borgar tre i skogen finnas, En af trä, af ben den andra, Utaf sten är tredje borgen, Denna borgen är värdinnans. Sex der finnas gyllne fönster Uppå borgens alla väggar; Missä nyt antaja asuwi, Eläwi hywä emäntä, Puhas muori puuhoawi? Tuolla antaja asuwi, Eläwi hywä emäntä; Puhas muori puuhoawi, Sakaroilla sarwilinnan, Metsän linnan liepehillä. Eilen mie käwin metsässä, Kolm’ on linnoa metsässä; Yksi puinen, toinen luinen, Kolmansi kiwinen linna, Se linna emännän linna, Kuus’ on kulta ikkunoa Kunki linnan kulmanteella. 111 Fennica.indd 111 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala . . . . . . Mie katsoin sisähän noista, Siellä antajat asuwat, Ja wiruwat wiljan eukot. Genom dem jag såg i borgen. Der de bo, som fångsten gifva, De som skänka villebrådet. Mielikki metsän emäntä, Puhas muori, muoto kaunis! Lyöte lykkywaattehisin, Antipaitohin panete; Aukase metinen arkku, Mesilipas liikahuta, Metiseltä mättähältä, Kultaselta kunnahalta. Tuo mulle metsän olutta, Metsän mettä juoakseni; Metsäss’ on olutta paljon, Metsässä mesi makia. Mielikki, du skogs-värdinna, Ädla moder, skön att skåda! Tag uppå dig lycko-kläder, Kläd dig uti gåfvo-skjortor; Öppna honungsfylda kistan, Rör det nätta honungs-skrinet Ifrån honungsrika tufvan, Från den gyllne kullens hympel. Skogens öl du åt mig bringa, Gif mig af dess mjöd att dricka, Mycket öl i skogen finnes, Sött är mjödet uti skogen. Hiero kahta kämmentäsi Nyperrä hypehiäsi, Pane kulta kulkemahan, Hopia waeltamahan, Wasten miestä walkiata, Kowin koiwun karwallista. Gnid nu dina begge händer, Dina finger-spetsar gnugga, Bringa guldet till att färdas, Sänd ditt silfver ut att vandra Gent emot den hvita mannen, Den med björken ganska lika. Metsolan metinen neiti, Metsän piika pikkarainen! Soitellos mesinen pilli, Simapilli piiparoita, Korwalle ehon emännän; Et emäntä lienekkänä, Jos et piikoa pitäne, Sata piikoa pitäne, Tuhat muuta käskyläistä, Karjan kaiken kaitsiata, Wiitsiätä wiljan kaiken. Du Tapios honungs-jungfru. Skogens lilla, vackra tärna! Spela på din honungs-pipa, Låt nu honungs-hornet fröjda Gunstiga värdinnans öra. Ej värdinna må du vara, Om du ingen piga håller, Icke lönar hundra pigor, Tusen andra hjon ej äger, För att dina hjordar valla, Flitigt vakta allt ditt vildbråd. Mielikki metsän miniä, Tuulikki tytär Tapion! Ota piiska pihlajainen, . Mielikki skogs-sonens hustru, Tuulikki, du Tapios dotter, Bryt ett spö af veka rönnen, 112 Fennica.indd 112 17.1.2019 14:54:55 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . . . . . . . Katajainen karjan ruoska, Takoa Tapiowaaran, Tuomiwaaran tuolta puolen, Jolla witsot wiljoasi, Karkottelet karjoasi. Aja wilja wieremmille, Aukeimmille ahoille; Jok’ on laiska juoksemahan, Sitä laske lautaselle; Joka tieltä pois menewi, Sitä silmille siwalla, Tielle korwasta kohota. Tag af enträd dig ett gissel Ända bortom Tapio-berget, Från hägg-bergets andra sida, För att drifva fram ditt vildbråd, Längre dina hjordar jaga. Kör dem närmare till randen, Till mest öppna svedjeländer. Den som ej är snabb att springa, Slå med spöet uppå gumpen; Den som löper bort från vägen, Smäll mot ögonen med pisken, Drag från öronen på vägen. Oja wastahan tulewi, Puro tiellä poikkipuolen; Silkki sillaksi siwalla, Punalanka portahaksi. . Kommer så en bäck till möte, Går en rännil öfver vägen, Laga dit en bro af silke, Trappa utaf röda garnet. Metsän ukko halliparta, Metsän kultanen kuningas! Pane nyt metsät miekka wyölle, Salot kalpio kätehen; Salot pannos palttinahan, Metsät werkahan wetäös, Haawat kaikki haljakkoihin, Kuuset kultihin rakenna, Wanhat hongat waskiwyölle, Petäjät hopiawyölle, Koiwut kulta kalkkaroihin. Paa kun panit muinoselta Sinun antiaikoinasi, Minun pyytöpäiwinäni; Mentyä minun metsälle, Ja salolle saatuani, Korwelle kohottuani, Mäen päälle päästyäni, Kuuna paisto kuusen oksat, Hopiana hongan oksat, Päiwänä petäjän latwat, Dunkelskäggig skogens gubbe, Frejdad konung öfver djuren! Skogarna med svärd omgjorda, Sätt i öknens hand en klinga, Kläd i linne ökenskogar, Andra skogar pryd med kläde. Asparna styr ut i vadmal, Granarna med guld besmycka; Spänn kring furur koppar-gördlar, Omkring tallar silfver-bälten, Björkar pryd med silfver-fransar. Gör som fordom du ock gjorde, Under dina gåfvo-tider Och på mina fångste-dagar. Ty då jag gick ut i skogen, Då jag hann till ödemarken Och i öken-skogen uppsteg, Framkom ändtligt upp på backen: Månlikt lyste granens qvistar, Furuns grenar såsom silfver, Tallens toppar sollikt glänste, 113 Fennica.indd 113 17.1.2019 14:54:55 �Fennica: Kalevala Haawan latwat haljakkoina; Kuuna paisto kuulu poika, Päiwänä tytär pätöwä. Aspens toppar såsom vadmal; Goda gossen sken som måne, Såsom sol den sköna flickan. Awa aittasi awara, Luinen lukko lonkahuta; Ota kultanen kurikka, Käyös waskinen wasara, Jolla korwet kolkuttelet, Salot synkät sylkyttelet, . Wiljan syntymäsioilla, Rahan karwan kaswinmaalla, Jotta wilja wirtoaisi, Sekä karja karkuaisi, Miehen etsiwän etehen, . Uron ottawan ohille. Öppna nu ditt stora visthus, Rigla upp din bodas benlås, Tag derur en gyllne klubba, Hammare af koppar gjuten, Hvarmed du i öknen slamrar, Väsnar uti öde-skogen, Uppå vildbråds födslo-ställen, Der de ludna djuren växa, Så att villebrådet skyndar, Skogens hjordar måtte rusa Emot mannen, som dem söker, Framför hjelten, som dem tager. . . . . . Aita kultanen kuwoa, Hopiainen pystö pistä, Juosta karjan joutusasti, Wikewästi wiilletellä, Kullaista kujoa myöten, Hopiaista tietä myöten. Jospa karja karkuaisi, Eli wilja wierehtäisi, Niin sä aitoa kohenna; Kun hän katsowi ylitse, Sillon aitoa ylennä; Kuni katsowi alatse, Sillon aitoa alenna; Kun ei wilja wieremällä, Sillon aita annollansa. Bilda utaf guld ett gärde, Gör en gärdsgård utaf silfver, Så att hjorden skyndsamt springer, Ilar fram med största snabbhet, Färdas långsmed gyllne tåget, Springer uppå silfver-vägen. Men om hjorden skulle rymma, Villebrådet gå åt sidan, Så förbättra du ditt gärde. Skådar hjorden öfver gärdet, Så gör högre då ditt gärde; Skådar hjorden under gärdet, Må du göra gärdet lägre; Om ej hjorden går åt sidan, Då må gärdet blifva orördt. Hiien poika pikkarainen, Hyppääjä hywän selän. paljastele warsoasi, Rakentele ratsuasi, Ota kulta kannuksesi Hopiaisen orren päästä, Liten son af Hiisi-Guden, Som den goda hasten rider! Sadla nu din unga fåle, Laga ridhästen i ordning; Tag så dina gyllne sporrar Ifrån silfver-åsens ända, 114 Fennica.indd 114 17.1.2019 14:54:56 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . . . . Kultasesta lippahasta, Kaskisesta wakkasesta; Sillä kutkuta kuwetta, Sekä kaiwa kainaloita, Anna juosta joutusasti, Wikewästi wiilletellä, Waskisissa waljahissa, Kultasissa kahlehissa. Aita wastahan tulewi, Riehto aitoa repäse Wiieltä witsaswäliltä, Seitsemältä seipähältä, Kaheksalta kannon päältä. Från det nätta gyllne skrinet, Från den blanka koppar-asken. Kittla med dem fålens länder, Jaga dem i hästens sidor. Låt så fålen skyndsamt springa, Ila fram med största snabbhet I sitt rede utaf koppar, Uti sina gyllne kedjor. Om ett gärde då dig möter, Sönderrif det närmsta stycket Gärdsgårdsbanden fem emellan, Mellan störar sju i gärdet, Ifrån åtta stubbars ändar. Ota witsa wiittä syltä, Koiwu kolmia tapoa, Jolla witsot wiljoasi, Karkottelet karjoasi. Kun ei täywy tännempänä, Niin tuo tuolta tuonnempoa Takoa Tanikan linnan, Hiien linnan liepehiltä, Uroholle pyytäjälle, Miehelle anelewalle. Tag ett fem famns spö i handen, Grip en björk om trenne famnar, Hvarmed du ditt vildbråd piskar, Drifver dina hjordar undan. Finns ej nära djur tillfyllest, Hemta då från längre afstånd, Ända bak’ Tanika-borgen, Ifrån Hiisi-borgens fästen, Åt den hjelte, som här jagar, Mannen, hvilken vackert beder. . Mimerkki, du skogs-värdinna, Qvinna med den ädla växten! Dunkelskäggig skogens gubbe, Frejdad konung öfver djuren! Kom nu hit att byta guldet, Kom att silfret med mig vexla. Gammalt är mitt guld som månen, Silfret åldrigt såsom solen, Af min far i krig förvärfvadt, Taget under stridens tummel. Nu det nötes uti pungen, Mörknar i min elddons-påse, När ej finns, den guldet byter, Den som silfret skulle vexla. Mimerkki metsän emäntä, Waimo puhaswarrellinen, Metsän ukko halliparta, Metsän kultanen Kuningas! Tule nyt kullan muuttelohon, . Hopian wajehtelohon. Minun on kullat kuun ikuiset, Päiwän poloiset hopiat, Isoni soasta saamat, Tawottamat tappioista; . Ne kuluwat kukkarossa, Tummentuwat tuhniossa, Kun ei oo kullan muuttajoa, Hopian wajehtajoa. 115 Fennica.indd 115 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala Tule nyt kullat ottamahan, Hopiat walitsemahan; Minun on kullat kirkkahammat, Sinun kullat karwasemmat. Lempiliinasi lewitä Alle minun kultieni, . Kullan maahan tippumatta, Hopian riwestymättä, Kullat annan kynsillesi, Kämmenellesi hopiat.” Kom att guldet af mig taga, Välja ut mitt bästa silfver. Klart är guldet, som jag äger, Och ditt guld är mera ludet. Utbred dina vackra dukar Under guldet, som jag gifver, Att det ej på marken faller, Att ej silfret strös åt sidan. Guldet ger jag dig i handen, Silfret uti dina fingrar.” . . . . Sillä lieto Lemminkäinen Toki hiihti Hiien hirwen Hiien peltojen periltä; Itse lämsensä lähetti Hiien hirwen hartioille, Kaulalle kameli warsan, Jott’ei potkinut kowasti, Selkeä silittäessä. Dermed muntre Lemminkäinen Slutligt Hiisi-elgen fångar Ända ifrån Hiisis åkrar. Sjelf han kastade sin snara Omkring Hiisi-elgens skuldror, Omkring halsen på kamelen, Att den ej fick häftigt sparka, Då han strök den längsmed ryggen. Sano tuolta tultuansa, Pohjolahan saatuansa: ”Jo ma hiihin Hiien hirwen Hiien peltojen periltä; Anna akka tyttöäsi, Sekä nuorta morsianta.” Sade dädan återkommen, När till Pohjola han hunnit: ”Nu jag Hiisi-elgen fångat Ända ifrån Hiisis åkrar. Gumma, gif åt mig din dotter, Unga fästmön mig förläna”. Sade Pohjolas värdinna: ”Då jag dig min dotter gifver, Unga fästmön dig förlänar, När du stora hästen betslar, Tyglar Hiisis häst, den bruna, Fålen, hvilken fradga frustar, Hvilkens hof af fasta jernet, Utaf hårda stålet bildas, Och hvars man är eld och låga”. Sano Pohjolan emäntä: ”Äsken annan tyttäreni, . Sekä nuoren morsiamen, Kun sa suistat suuren ruunan, Hiien ruskian hewosen, Hiien warsan waahtileuan, Joll’ on rautaset kapiot, . Teräksiset temmottimet, Tuli tukka, rautaharja.” Nu den muntre Lemminkäinen Tager sina gyllne tyglar Sillon lieto Lemminkäinen Otti kulta ohjaksensa, 116 Fennica.indd 116 17.1.2019 14:54:56 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . . . . . . . Hopiaisen marhaminnan, Läksi hewosen hakuhun, Suwikunnan kuuntelohon Hiien nurmien periltä. Och sitt grimskaft utaf silfver. Går så hän att söka hästen, Den årsgamle efterleta Ifrån Hiisi-gudens slätter. Astua taputtelewi, Käyä kullerroittelewi, Wihannalle wainiolle, Pyhän pellon pientarelle. Börjar stiga på med snabbhet, Vandrar fram med lätta fötter Hän till gröna ängens slätter, Till den helga åker-renen. Siellä etsiwi hewoista, Päätä puiti katselewi, Suwikunnan suitset wyöllä, Warsan waljahat olalla. Der han söker efter hästen, Skådar kring med spända blickar; Bär vid gördeln hästens betsel, Fålens seldon uppå axeln. Iski silmänsä itähän, Käänti päätä päiwän alle, Näki hiekalla hewosen, Kuloharjan kuusikolla, Senp’ on tukka tulta tuiski, Harja suihkisi sawua. Hof sitt öga emot öster, Vände hufvudet mot solen; Varsnar hästen uppå heden, Ibland granar bruna manen. Från dess hår ses elden spraka, Röken frusta ifrån munnen. Niin sanowi Lemminkäinen: ”Ukko taiwahan napanen, Remupilwen reunahinen, Taiwo auoksi awaos, Ilma riehoksi rewitä; Ilma kaikki ikkunoiksi, Taiwon kansi kahtaloksi. Sa’a lunta sauan warsi, Kiehittele keihäswarsi, Harjalle hywän hewosen, Pyhän laukin lautasille; Kylmä jäätä kyynäriä Otsahan pyhän orihin.” Yttrade då Lemminkäinen: ”Ukko, du vid himla-midten, Dunder-molnets nära granne! Låt nu himla-hvalfvet öppnas, Fästet uti stycken rifvas, Luften all förbyt till fönster, Himlens lock till tvenne delar. Snö till skidstafs höjd låt falla, Låt till spjutskafts djup den yra Ned på goda hästens skuldror, På den helga bläsens länder; Låt ock isen alntals frysa På den helga hingstens panna”. Sato ukko uutta lunta: Wisko hienosta witiä, Kokonansa kolme syltä, Snö då låter Ukko falla, Kastar af den fina yrsnö Till en höjd af trenne famnar 117 Fennica.indd 117 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Harjalle hywän hewosen, Pyhän laukin lautasille; Kylmi jäätä kyynäriä, Otsahan pyhän orihin. På den goda hästens skuldror, Uppå helga bläsens länder; Låter isen alntals frysa På den helga hingstens panna. Siitä lieto Lemminkäinen Meni luota katsomahan, Likeltä tähyämähän, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Hiiestä hewosen synty, kuoresta walion warsan; Hiien warsa waahtileuka, Hiien ruskia heponen. Tuoppa kultaturpoasi, Pistä päätäsi hopia, Kultasihin suitsiloihin, Waskisihin waljahisin; Ei täällä pahoin pietä, Aiwan ankein ajeta.” Derpå muntre Lemminkäinen Gick på nära håll att skåda, Att betrakta Hiisi-hästen, Tog till orda sjelf och sade: ”Hästens ursprung är från Hiisi, Ifrån berget sköna fålens. Hiisis häst, som fragda frustar, Fåle med den bruna färgen! Bringa hit den gyllne nosen, Och ditt silfver-hufvud utsträck Hit till mina gyllne betsel, Seldonen af koppar gjorda. Illa dig man här ej håller, Icke alltför hårdt man åker. Sillä suisti suuren ruunan, Längitti jalon hewosen, Hiien warsan waljasteli, Wihannalla wainiolla, Pyhän pellon pientarella. Pisti suitset kullan suuhun, Päitsensä hopian päähän; Itse istuwi selälle, Löihen reisin ratsahille, Laski wirkkua witsalla, Helähytti helmiswyöllä, Ajoa tomuttelewi Luoksi ankaran anopin. Sano tuonne saatuansa: Betslar dermed stora hästen, Sätter rankor på den stolta, Spänner Hiisis föl i redet Det på ängens gröna slätter, På den helga åker-renen. Stack i gyllne munnen betslet, Grimman uppå silfver-hufvet. Sjelf han sätter sig på ryggen, Gränsle sig på hästen kastar; Slog sin snabba häst med spöet, Smällde till med perle-snerten, Körde fram med gny och buller Till sin svärmoder den stränga; Sade, sedan dit han kommit: ”Jo nyt suistin suuren ruunan, Längitin jalon hewosen, Hiien warsan paljastelin, Wihannalta wainiolta, Pyhän pellon pientarilta, ”Nu jag betslat stora hästen, Bragt på stolta djuret rankor, Spännt i redet Hiisi-fålen Der på gröna ängens slätter, På den helga åker-renen. 118 Fennica.indd 118 17.1.2019 14:54:56 �Seitsemäs Runo — Sjunde Runan . Äfven Hiisis elg jag fångat Ända ifrån Hiisis slätter; Gumma, gif åt mig din dotter, Unga fästmön mig förläna”. Sekä hiihin Hiien hirwen Hiien nurmien periltä; Anna akka tyttöäsi, Sekä nuorta morsianta.” Sade Pohjolas värdinna: ”Då jag gifver dig min dotter, Unga fästmön dig förlänar, När du först en svan har skjutit, När du väldig fogel fångat Ifrån svarta Tuoni-elfven, Från den helga flodens hvirfvel. Blott en enda gång du skjute, En gång blott du må försöka Och från ett och samma ställe”. Sano Pohjolan emäntä: ”Äsken annan tyttäreni, Sekä nuoren morsiamen, Kun ammut joutsenen joesta, wirrasta wihannan linnun; Tuonen mustasta joesta, . Pyhän wirran pyörtehestä; Yhen nuolen nostannalta, Yhellä yrittämällä, Yhen jalkasi sialta.” . . . . Siitä lieto Lemminkäinen Käwi kohta ampumahan Jalo jousi kainalossa, Wiini nuolia selässä; Käwi Tuonelan joelle, Pyhän wirran pyörtehelle. Derpå muntre Lemminkäinen Genast sig beger att skjuta; Sköna bågen under armen, Kogret pil-uppfyldt på ryggen. Bort han går till Tuoni-elfven Till den helga flodens hvirfvel. Ulappalan ukko wanha, Ukko wanha umpisilmä, Tuonen mustalla joella, Pyhän wirran pyörtehellä, Katselewi, kääntelewi, Tulewaksi Lemminkäistä. Ulappalas gamla gubbe, Gubben med de slutna ögon Ser omkring sig och bespejar Vid den svarta Tuoni-elfven, Vid den helga flodens hvirfvel, Om ej komme Lemminkäinen. Långt i fjerran syns den sköne, Skönjes bort utöfver vattnen, Närmande sig mer och mera. Gubben med de slutna ögon Qvad en telning fram ur vattnet, Ett tillslutet rör ur böljan, Sänder det i mannens hjerta, In ifrån den venstra sidan, Drifver tvärt igenom bröstet. Sade muntre Lemminkäinen: Kaunis kaukoa näkywi, Werewä wesien poikki, Saawaksi, lähenewäksi. Niinp’ on ukko umpisilmä . Laulawi wesomen weestä, Umpiputken lainehista, Syöksi miehen syämen kautta, Kautta kainalon wasemen, Läpi lieto Lemminkäisen. . Sano lieto Lemminkäinen: 119 Fennica.indd 119 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . ”Sen mä tein pahinta työtä, Kun en muistanut kysellä Kapehelta äitiltäni, Miten olla, kuin eleä, Näinä päiwinä pahoina; En tieä ween kipuja, Umpiputken ailuhia.” ”Deri jag det värsta gjorde, Att jag glömde bort att fråga Af min moder, goda Kave, Hur att vara, hur att lefva Uti dessa onda dagar. Ej jag känner vattnets plågor Det tillslutna rörets smärtor”. Ulappalas gamla gubbe, Gubben med de slutna ögon För så muntre Lemminkäinen Under språng i elfven neder, Kastar i det djupa hafvet, Vräker honom ibland böljor. Ulappalan ukko wanha, Ukko wanha, umpisilmä, . Wiepi juoksulla jokehen, Syytäwi meren sywähän, Alle aaltojen ajawi, Tuon on lieto Lemminkäisen. . . . . Siinä lieto Lemminkäinen, Itse kaunis kaukomieli, Meni koskessa kolisten, Myötäwirrassa wilisten, Tuonne Tuonelan tuwille. Tuo werinen Tuonen poika Lyöpi miestä miekallansa, Kawahutti kalwallansa; Löip’ on kerran leimahutti Miehen wiieksi muruksi, Kaheksaksi kappaleksi; Pään mäkäsi mättähäksi, Jalat raian haarukaksi, Muun lihan lahoksi puuksi, Silmät suolle karpaloiksi, Hiwukset kuiwiksi kuloiksi. Nu den muntre Lemminkäinen Sjelf den sköne Kaukomieli Far med buller utför forssen, Ilar, skymtande i strömmen, Bort till Tuoni-gårdens stugor. Blodig son af Tuoni-Guden Slår nu mannen med sin klinga. Hugger till med hvassa svärdet. Hugger en gång, att det blixtrar, Uti stycken fem han smulas, Splittras uti åtta bitar. Gör så hufvudet till tufva, Fötterna till vide-grenar, Köttet till en murken stubbe, Ögonen till kärrets tranbär Och hans hår till torra grässtrån. Siin’ on loppu Lemminkäisen, Kuollo ankaran kosian. Det var Lemminkäinens bane, Oförtrutne friarns ända. 120 Fennica.indd 120 17.1.2019 14:54:56 �Kaheksas Runo — Åttonde Runan Kaheksas Runo. . . . . Åttonde Runan. Siitä äiti äyhkäsewi, Walittawi waimo wanha: ”Woipa poikani polonen, Kuulu kultani omena, Wiikon wiipywi kosissa, Kauan mailla wierahilla.” Började nu modren gråta, Gamla qvinnan brast i klagan: ”Ve min son, den olycksfulle, Vidt berömda gyllne äpplet! Länge dröjer han och friar Borta uti andra länder”. Oli ennen naitu nainen, Ennen ostettu emäntä, Koissa lieto Lemminkäisen, Kaukomielen kartanossa; Katso illalla sukoa, Aamulla tereä harjan, Jo suka werin waluwi, Harja hurmehin loruwi. Fanns en fordom äktad maka, Länge sedan köpt värdinna Uti Lemminkäinens boning, Sköna Kaukomielis hemgård. Ser om aftnarna på borsten, På dess ända alla morgnar, Ser nu blod ur borsten drypa, Rinna ned i röda strålar. Sano ennen naitu nainen, Ennen ostettu emäntä: ”Jo nyt on poikasi polonen, Kuulu kultasi omena, Matkoilla majattomilla, Teillä tietämättömillä; Jo suka werin waluwi, Harja hurmehin loruwi.” Sade fordom äktad maka, Länge sedan köpt värdinna: ”Visst är nu din son, den arma, Vidt berömda gyllne äpplet Uppå obebodda stigar, Vägar, dem ej menska känner. Se ur borsten dryper bloden, Rinner ned i röda strålar”. Derpå Lemminkäinens moder Sjelf sin blick vid borsten fäster, Brister ut i gråt och klagan, Yttrar så ett ord och säger: ”Ve för alla dar mig arma, Ve ock mina barn, jag usla! Nu förderf nått Lemminkäinen, Ofärd drabbat olyckssonen, Ty ur borsten bloden dryper, Rinner ned i röda strålar”. Siitä äiti Lemminkäisen Itse katsowi sukoa, . Itse itkulle hyräyty: Sanowi sanalla tällä: ”Woi polonen päiwiäni, Woipa laaja lapsiani. Jo nyt on hukka Lemminkäistä, . Tuho poikoa pätöistä; Jo suka werin waluwi, Harja hurmehin loruwi.” 121 Fennica.indd 121 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . . Steg på lärkans lätta vingar, Höjde sig med siskans fjädrar, Flög till Pohja-gårdens stugor: ”O du Pohjolas värdinna! Hvart du bringat Lemminkäinen, Hvart min son, den olycksfulla”? Sano Pohjolan emäntä: ”Syötin miehen syöneheksi, Juotin miehen juoneheksi, Ajatin alanenäksi, Panin orihin rekehen, Korjahan kowan tulisen; Liekkö jäälle jättänynnä, Uhkuhun upottanunna.” Sade Pohjolas värdinna; ”Rikligt matade jag mannen, Fägnade jemväl med drycker, Tills han blifvit väl förplägad, Satte honom så att åka Med en eldig häst för släden, Kunde den på isen lemnat, Dränkt i sörjan stackars mannen?” Sano äiti Lemminkäisen: ”Jo wainen walehtelitki; Minne saatit Lemminkäisen, Kunne poikani polosen?” Sano Pohjolan emäntä: ”Syötin miehen syöneheksi, Juotin miehen juoneheksi, Apatin alanenäksi, Istutin wenon perähän, Laitin kosket laskemahan, Liekkö kuollut koskitiellä, Hurja hukkunut wesillä.” Sade Lemminkäinens moder: ”Osannt du helt visst nu talar, Hvart du bringat Lemminkäinen, Hvart min son, den olycksfulla?” Sade Pohjolas värdinna: ”Rikligt matade jag mannen, Fägnade jemväl med drycker, Tills han blifvit väl förplägad: Ställde så i båtens bakstam, Till att styra utför forssar; Kanske han i strömmen omkom, Drunknade den oförvägne.” Sano äiti Lemminkäisen: ”Jo wainen walehtelitki; Minne saatit Lemminkäisen, Kunne poikani polosen? Sano tarkkoja tosia, Walehia wiimmesiä, Taikka surmasi tulewi, Kuolemasi kohtoawi.” Sade Lemminkäinens moder: ”Osannt du helt visst nu talar, Hvart du bringat Lemminkäinen, Hvart min son, den olycksfulla? Tala ren och sveklös sanning, Kom till sist med dina lögner, Eller når dig nu förderfvet, Säker död dig genast drabbar.” Sano Pohjolan emäntä: ”Panin hirwet hiihtamahan, Jalopeurat jaksamahan, . Nousi leiwon lentimille, Sirkun siiwille yleni, Lenti Pohjolan tuwille: ”Oi sie Pohjolan emäntä! Minne saatit Lemminkäisen, Kunne poikani polosen?” Sade Pohjolas värdinna: ”Sände ut att elgar fånga, Taga fast de stolta renar, 122 Fennica.indd 122 17.1.2019 14:54:56 �Kaheksas Runo — Åttonde Runan  . . . . . . . . Suuret ruunat suistamahan, Warsat waljastattamahan; Laitin joutsenen hakuhun, Pyhän linnun pyyäntähän, Enkä tieä itsekkänä, Mi lie tullunna tulonen, Mikä kuollo kohtaellut, Kun ei kuulu jo tulewan Morsianta pyytämähän, Tyttöä anelemahan.” Stora hästar äfven tygla, Spänna hingstar uti rede; Sände så att svanen söka, Att den helga fågeln fånga. Icke sjelf jag ens kan ana, Hvilket öde honom drabbat, Hvilken död må honom träffat, När ej än han höres komma, Att en brud åt sig begära, Att anhålla om en flicka.” Emo etsi eksynyttä, Kaonnutta kaipoawi, Talwella lylyin lipein, Kesällä kewysin pursin. Ei tieä emo polonen, Eikä kantaja katala, Missä liikkuwi lihansa, Wierewi oma werensä; Liekkö maalla, wai merellä, Waiko suurella salolla, Käyneekö käpymäkeä, Kanarwaista kangasmaata, Wai lienee meren selällä, Lakehilla lainehilla. Modren saknar den sig villat, Söker den, som är försvunnen Vintrarna med hala skidor, Somrarna med lätta båtar. Icke vet den arma modren, Stackars mor, som honom vårdat, Hvar nu hennes kött sig rörer, Hvar nu hennes blod sig rullar,217 Far till lands han, eller sjöleds, Färdas han i stora skogen, Vandrar han på kotte-backen, Uppå ljungbevuxna heden, Eller är på hafvets fjärdar, På de vida, stora böljor. Emo etsi poikoansa, Kaonnutta kaipoawi; Juoksi sunna suuret korwet, Weet saukkona samosi, Orawana hongan oksat, Kärppänä kolot kiwien, Puiten puut, jaellen heinät, Katsellen kanerwajuuret. Modren efter sonen söker, Saknar den, som är försvunnen; Springer såsom varg i skogen, Far i vattnet såsom utter, Såsom ekorre i furun, Som en hermelin i stenrös, Böjer träden, delar gräset, Letar ibland ljungens rötter. Tiehyt wastahan tulewi, Niin tielle kumarteleksen: ”Oi tiehyt jumalan luoma. Oletko nähnyt poikoani, Kullaista omenoani, Hopeaista sauoani?” Castrén’s correction: Hvar nu hennes kött sig rörer, Hvar nu hennes blod sig rullar  ǁ I hvars kött hans kött sig rörer / I hvars blod hans blod sig rullar. Vägen henne kom till möte, Hon sig bugade för vägen: ”O du väg, som Gud har skapat! Har du icke sett min gosse, Blifvit gyllne äpplet varse, Gyllne äpplet, silfver-stafven?” 123 Fennica.indd 123 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala  Castrén has taken the marked lines from unpublished variants. Tiehyt taiten wastaeli: ”Enk’ ole nähnyt, enkä kuullut; . Liekkö poikasi polonen, Kuulu kultasi omena, Hiien hiilikankahilla, Pahan wallan walkioissa, Kypenissä kyynäswarsin, . Koprin kuumissa poroissa.” . . Fyndigt henne vägen svarar: ”Icke sett, ej hört jag hafver; Kanske är din son, den arme, Vidt berömda, gyllne äpplet, Uppå Hiisis brända moar, I den onda maktens lågor, Ställd med armarna i glödkol, Näfvarne i heta askan.” Etsi tuolta poikoansa, Kullaista omenoansa, Hopiaista sauoansa, Puiten puut, jaellen heinät, Katsellen kanerwajuuret; Etsi tuolta, eipä löyä. Der hon efter sonen söker, Söker der sitt gyllne äpple, Söker der sin staf af silfver, Böjer träden, delar gräset, Letar ibland ljungens rötter, Söker, men hon finner icke. Kuuhut wastahan tulewi, Niin kuulle kumarteleksen: ”Oi kuuhut jumalan luoma, Oletko nähnyt poikoani, Kullaista omenoani, Hopiaista sauoani?” Månen henne kom till möte; Hon sig bugade för månen: ”Måne, du som Gud har skapat! Har du icke sett min gosse, Blifvit gyllne äpplet varse, Gyllne äpplet, silfver-stafven?” Fyndigt henne månen svarar: ”Icke sett, ej hört jag hafver, Kanske är din son, den arme, Vidt berömda, gyllne äpplet, Invid Nordens sista ända, Uti vidt utsträckta Lappland, *Hoppar der med knän på isen, *Den med sina ben förkrossar *Och dess skorpa sönderbråkar218 I en liten fisklös insjö, Der en abborre ej simmar.” Kuuhut taiten wastoawi: ”Enk’ ole nähnyt, enkä kuullut; . Liekkö poikasi polonen, Kuulu kultasi omena, Pohjan pitkässä perässä, Lapin maassa laukiassa, Lammissa kalattomassa, . Aiwan ahwenettomassa, Sisarena siikasilla, Weikkona ween kaloilla.” . Etsi tuolta poikoansa, Kullaista omenoansa, Hopiaista sauoansa, Puiten puut, jaellen heinät, Der hon efter sonen söker, Söker der sitt gyllne äpple, Söker der sin staf af silfver, Böjer träden, delar gräset, 124 Fennica.indd 124 17.1.2019 14:54:56 �Kaheksas Runo — Åttonde Runan  Katsellen kanerwajuuret, Hakiellen hienot heinät. . . . . . . . Söker ibland ljungens rötter, Bland det fina höet letar. Päiwyt wastahan tulewi; Päiwälle kumarteleksen: ”Oi päiwyt jumalan luoma, Luoma luojan walkiamme! Oletko nähnyt poikoani, Kullaista omenoani, Hopiaista sauoani?” Solen henne kom till möte, Hon sig bugade för solen: ”O du sol, som Gud har danat, Stråle, alstrad utaf Skaparn! Har du icke sett min gosse, Blifvit gyllne äpplet varse, Gyllne äpplet, silfver-stafven?” Jopa päiwyt jonki tiesi, Arwaeli aurinkoinen: ”Tuoll’ on poikasi polonen, Kuulu kultasi omena, Yheksän meren takana, Meri puolen kymmenettä, Tuonen mustansa joessa, Manalan alantehessa; Mennyt koskessa kolisten, Myötäwirrassa wilisten, Pää pätösen mättähänä, Jalat raian haarukkana, Muu liha lahona puuna, Silmät suolla karpaloina, Hiwukset kuiwina kuloina.” Något vet den sköna dagen, Milda solen så förtäljer: ”Der är nu din son, den arme, Vidt berömda gyllne äpplet, Borta bakom nio hafven, Och till hälften bakom tio, I den svarta Tuoni-elfven, Uti Manala det låga. Han i forssen for med buller, Skymtande med strömmen bortflöt; Tufva är den usles hufvud, Mannens fötter vide-grenar, Köttet är en murken stubbe, Torra grässtrån äro håren, Och hans ögon kärrets tranbär”.219 Siitä äiti Lemminkäisen Meni seppojen pajahan: ”Ohoh seppo weikkoseni! Tao rautanen harawa, Tao piit satoa syltä, Warsi kahta kalkutellos.” Derpå Lemminkäinens moder Gick till hammar-smeders verkstad: ”O du smed, min gode broder! Smid åt mig af jern en räfsa Med ett hundra famnars tenar Och med skaft af dubbel storlek.” Saapi rautasen harawan, Siitä läksi lentämähän; Wastat siiwiksi sitowi, Pani purstoksi lapion. Lenti tuonne löyhytteli Castrén has changed the order of two lines. Får nu der en jernsmidd räfsa, Ger sig så åstad att flyga, Binder qvastar på till vingar, Tar till stjert åt sig en spade, Flyger fladdrande i luften 125 Fennica.indd 125 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Yheksän meren ylitse, Meri puolen kymmenettä, Maat siniset, puut punaset, Lehot lemmen karwalliset. Lenti Tuonelan joelle, Manalan alantehelle, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Oi päiwyt jumalan luoma, Luoma luojan walkiamme! Paista hetki heltehestä, Toinen himmestä hiosta, Kolmansi koko terältä, Nukuttele nuiwa kansa, Wäsytä wäki Manalan.” Öfver hela nio hafven Och det tionde till hälften. Blå var marken, träden röda, Kärleksfärg betäckte lundar. Flyger bort till Tuoni-elfven, Hän till Manala, det låga. Tager sedan sjelf till orda: ”O du sol, som Gud har danat, Stråle, alstrad utaf Skaparn! Lys en stund med varma strålar Och en annan stund med heta, Hetast lys den tredje stunden; Sänk i sömn den tvära skaran, Trötta Manalas befolkning.” Tuo päiwyt jumalan luoma Luoma luojan aurinkoinen, Lenti päätönnä kanana, Siipipuonna siuotteli; Lenti koiwun konkelolle, Lepän lennolle lehahti, Paisti hetken heltehestä, Toisen himmestä hiosti, Kolmannen koko terältä; Nukutteli nuiwan kansan, Wäsytti wäen Manalan, Nuoret miekkojen nojahan, Wanhat wasten sanojansa, Keski iän keihäille. Siitä lenti leuhautti Entisellensä sialle, Paikallensa muinoselle, Tasaselle taiwahalle. Solen, hvilken Gud har danat, Som af Skaparen är alstrad, Flög som dufva utan hufvud, Ilade som vinglös fogel, Flög så ned på björkens knyla, Sänkte sig på krökta alen. Sken en stund med varma strålar Och en annan stund med heta, Lyste hetast tredje stunden; Söfde in den tvära skaran, Tröttade Manala-folket. Unga emot svärd sig stödde, Gamla emot sina stafvar, Medelålders män mot spjutskaft. Flög så fladdrande i luften Till sitt gamla ställe åter, På den plats, der förr hon varit, Upp på himmelen, den jemna. Itse äiti Lemminkäisen Otti rautasen harawan, Meni myötänsä merehen, Sukkarihmasta sulahan, Wyölapusta lainehesen. Weti kerran pitkin wettä, Kerran toisen poiken wettä, Sjelf nu Lemminkäinens moder Tog den jernbesmidda räfsan, Gick i hafvet intill midjan, I den öppna sjön till vaden, Intill gördeln ned i böljan, Drog så en gång långsmed elfven, Drog en annan gång deröfver, 126 Fennica.indd 126 17.1.2019 14:54:56 �Kaheksas Runo — Åttonde Runan Kolmannen witahan wettä. Kerrallapa kolmannella Elotukku sai etehen, Harawahan rautasehen. . . . . . . . Än en tredje gång på snedden. Men den tredje gången fastnar, Kommen fram en sädeskärfve, Vid den jernbesmidda räfsan. Elotukku ei se ollut; Oli lieto Lemminkäinen, Itse kaunis Kaukomieli, Waan oli pikkuista wajalla: Kahta kättä, yhtä päätä, Monta muuta muskuloa, Wielä henkeä polonen. Var dock ingen sädeskärfve, Var den muntre Lemminkäinen, Sjelf den sköne Kaukomieli. Men han saknar något litet, Tvenne händer och ett hufvud, Många andra smärre stycken, Ännu saknar lif den arme. Siitä äiti Lemminkäisen Harawoipi wielä kerran, Harawoipi myötä wirran, Harawoipi wasta wirran; Min saa kättä, kunka päätä, Minkä muita muskuloita, Tästä poikoa rakenti, Laati lieto Lemminkäistä. Åter Lemminkäinens moder Börjar uti floden räfsa, Först hon räfsar utmed strömmen, Räfsar sedan uppför strömmen. Hvad hon får af hand och hufvud, Hvad af andra smärre stycken, Deraf hon sin son nu bildar, Fogar muntre Lemminkäinen. Sano ennen naitu nainen, Ennen ostettu emäntä: ”Ei ole miestä mennehessä, Urosta uponnehessa; Mies mennyt, liha märännyt, Työnnä Tuonelan jokehen, Manalan alantehesen.” Sade fordom äktad maka, Länge sedan köpt värdinna: ”Ej blir karl af hädangången, Af en drunknad man ej hjelte, Mannen dött och köttet ruttnat, Kasta bort i Tuoni-elfven, Uti Manala det låga.” Tuop’ on äiti Lemminkäisen Eipä työnnä poikoansa; Tuuwitteli tuttuansa, Waapotteli nähtyänsä, Entisellensä elolle, Muinosille muowoillensa. Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mistä woie saatanehe, Simatilkka tuotanehe, Jolla woian woipunutta, Pahoin tullutta parannan? Det är Lemminkäinens moder, Kastar ej sin son i elfven, Hon sin vän blott troget vaggar, Gungar den, hon såg så ofta, Till det lif, som förr han ägde, Åter till sin förra skepnad. Tager sedan sjelf till orda: ”Hvadan läkedom må lända, Hit en honungsdroppe hemtas, Hvarmed jag den matta stärker, Helar illa farna sonen? 127 Fennica.indd 127 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . . Dädan rinne läkedomen, Drype honungsdroppen neder: Ifrån månen och från solen, Utför Karlavagnens skuldror. Der är tillförlitlig salva, Botemedel alltid verksamt, Ljuflig honungssaft der finnes, Der finns äfven kraftig vätska, Den får ock en oförmögen, Den kan ock en orklös taga. Mehiläinen ilman lintu! Lennä tuonne liuottele Yli kuun, alatse päiwän, Otawaisten olkapäitse; Lennä luojan kellarihin, Kamarihin kaikkiwallan, Rywetä siipesi simassa, Kasta kaapusi meessä, Höyräytä höyhenesi; Sitte tänne tultuasi Tuo simoa siiwessäsi, Kanna mettä kaapussasi, Pahoille paranteheksi, Wammoille waluwesiksi.” Mehiläinen, luftens fogel! Flyg nu dit och skyndsamt ila Öfver månen, öfver solen, Långsmed Karlavagnens skuldror; Flyg i Skaparns egna källrar, I den stora fadrens kamrar. Doppa vingen uti honung, Vät din klädnad i det söta, Dina fjädrar strö med ångor. När du sedan återvänder, hemta honung med din vinge, På din klädnad bär det söta, Till att bota sjuka ställen, Skölja bort de svåra plågor.” Siitä äiti Lemminkäisen Itse woiti woipunutta, Pahoin tullutta paransi; Woiti kerran ensimmäisen Alta aiwan terweheksi, Woiti kerran keskimmäisen Keskeä kiwuttomaksi, Woiti kerran jälkimmäisen Päältä nuurumattomaksi, Ehommaksi entistänsä, Paremmaksi muinostansa. Derpå Lemminkäinens moder Sjelf den matta mannen läkte, Botade den illa farna. Smorde honom första gången, Nedtill var han redan helad; Smorde honom andra gången, Midt uppå ej kändes plåga; Smorde sedan sista gången, Ofvantill var smärtan svunnen. Friskare han blef än fordom, Bättre, än han förr ens varit. Tuli turwa mättähästä, Poika pohjasta yleni. . Tuolta woje wuotuohon, Simatilkka tippuohon Kuun luota, tyköä päiwän, Otawaisten olkapäitse; Siellä on woitehet wakaiset, Katsimet alinomaset, Siellä on mettä mieluhista, Siellä wettä woimallista, Josta saapi saamatonki, Ottawi olematonki. Kom ett stöd från mossig tufva, Höjde sig en man ur bottnet. 128 Fennica.indd 128 17.1.2019 14:54:56 �Yheksäs Runo — Nionde Runan Yheksäs Runo. . . . . . . Nionde Runan. Waka wanha Wäinämöinen Teki tieolla wenettä, Laati purtta laulamalla; Puuttu pursi pohjapuuta, Emeä eriwenonen. Gamle trygge Wäinämöinen Timrar sig en båt med vishet, Fogar farkost medelst sången; Botten-träd till båten felar, Moder-träd till örlogs-skeppet. Läksi puuta etsimähän, Tammea tawottamahan, Iski puuta kirwehellä, Tammea tasaterällä; Tahto tammi wastaella, Puu wiriä wieretellä: ”Ei minusta pohjapuuta, Emeä eriwenehen; Jo päiwänä eillisenä Mato juureni makasi, Jo aiwin tänäki pänä Korppi istu latwallani Suu werissä, pää werissä, Kaula kaikki hurmehissa.” Sig begifver träd att söka, Leta efter ek i skogen, Hugger så ett träd med yxen, Ekens stam med jemna bladet; Men till honom talar eken, Så det goda trädet säger: ”Jag till botten-träd ej duger, Ej till moder-träd i båten, Ty i går mig arma hände, Att en mask låg invid roten, Och på denna dagen redan Satt en korp uti min krona; Blodig var dess mun och hufvud, Halsen all med blod besudlad.” Siitä wanha Wäinämöinen Wielä eistywi etemmä; Niin löysi mäeltä männyn, Puun petäjän kalliolta, Siit’ on saapi pohjan purren, Emäpuun eriwenehen. Derpå gamle Wäinämöinen Vandrade än längre framåt, Och han fann en tall på backen, Fann ett furu-träd på klippan; Fick deraf så båtens botten, Moder-träd till örlogs-skeppet. Teki tieolla wenettä, Laati purtta laulamalla; Laulo päiwän, pohjan puutti, Laulo toisen, laian liitti, Laulo kohta kolmannenki Hankoja hakatessansa, Parraspuita pannessansa, Tehessänsä teljopuita. Timrar sig en båt med vishet, Fogar farkost medelst sången, Sjöng en dag och byggde bottnet, Sjöng en annan, sida fäste, Sjöng ännu på tredje dagen, Under det han högg på tullar, Lade sido-träd till båten, Timrade på roddar-bänkar. 129 Fennica.indd 129 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . Uupu kolmea sanoa Päähän laian päästessänsä; Perilaian liitoksessa, Salwalla wenon sakaran, Kokkapuun kohentimilla. Trenne ord dock honom brusto, När han kom till sidans ända, Hann till akter-bogens fogning Högst i spetsen utaf båten, Uti akter-stäfvens resning. Waka wanha Wäinämöinen Jo tuossa ajattelewi, Mistäpä sanoja saisi, Loisi lempiluottehia. Gamle trygge Wäinämöinen Börjar så att eftertänka, Hvar han ord sig kunde lära, Kunde få sig goda trollord. Paimen wastahan tulewi, Hänpä tuon sanoiksi wirkki: . ”Saat tuolta sata sanoa, Tuhat wirren tutkelmusta, Pääskyparwen päälaelta, Hanhilauman hartioilta, joutsenkarjan juonen päästä.” Honom möter då en herde, Denne så till orda tager: ”Dädan hundra ord du finge, Tusen ämnen för att sjunga: Ofvan ifrån svalors hjessa, Ofvan ifrån gässens skuldror, Ofvan hufvuden af svanor.” . Waka wanha Wäinämöinen Läksi saamahan sanoja; Paljo pääskyjä menetti, Tuho joukon joutsenia, Harkun hanhia häwitti; Ei saanut sanoakana, Ei sanoa puoltakana. Gamle trygge Wäinämöinen Gick nu att sig ord förskaffa. Mycket svalor han förödde, Dödade en hop af svanor Och af gäss en ymnig skara. Ej ett enda ord han erhöll, Fick ej halfva ordet en gång. Arwelee, ajattelewi: ”Tuolla olis sata sanoa, Tuhat wirren tutkelmusta, Kesäpetran kielen alla Suussa walkian orawan.” Tänker sedan och begrundar: Hundra ord der skulle finnas, Tusen ämnen för att sjunga, Under sommar-renens tunga, På den hvita ekorns läppar. Läksi saamahan sanoja, Onkelmoita ottamahan; Pellon petroja häwitti, Orawia suuren korren; Ei saanut sanoakana, Ei sanoa puoltakana. Går att ord åt sig förskaffa, Söka ämnen för att sjunga. Strödde åkern full med renar, Med ekorrar stora sparren. Ej ett enda ord han erhöll, Fick ej halfva ordet en gång. . . . 130 Fennica.indd 130 17.1.2019 14:54:56 �Yheksäs Runo — Nionde Runan . . . Arwelee, ajattelewi: ”Tuolta saan sata sanoa, Tuhat wirren tutkelmusta, Tuolt’ on Tuonelan koista, Manalan alusmajasta.” Tänker åter och begrundar: Dädan hundra ord jag finge, Tusen ämnen för att sjunga: Ifrån Tuoni-Gudens boning, Ifrån Manala det låga. Läksi Tuonelta sanoja, Manalalta lausehia; Astua taputtelewi, Astu päiwän, astu toisen, Jo päiwänä kolmantena Tuli Tuonelan joelle. Sig till Tuonela begifver För att goda trollord hemta; Stiger fram med lätta fötter, Stiger en dag, stiger tvenne, Redan på den tredje dagen Kommer han till Tuoni-elfven. Niin huhuta huiahutti Tuossa Tuonelan joessa: ”Tuo wenettä Tuonen tytti, Lauttoa Manalan lapsi, Yli salmen saahakseni, Joen poikki päästäkseni.” Höjde då sin starka stämma, Ropade vid Tuoni-elfven: ”Hemta båt, du Tuonis dotter! Bringa flotta öfver elfven, Att jag kommer öfver sundet, Att jag öfver elfven slipper.” . Tuoni-döttrarna, de svara, Barnen i Manala säga: ”Båt skall härifrån väl hemtas, När blott orsaken förtäljes, Som till Manala dig bragte, Förde hit till Tuonis boning, Utan att dig sjukdom dödat, Stort förderf dig bragt om lifvet, Eller annan ofärd krossat.” Tuonen tyttäret sanowat, Lausuwat Manalan lapset: ”Wenet täältä tuotanehe, Kuni syy sanottanehe, Mi sinun Manalle saatti, . Kuka tuotti Tuonelahan Ilman tauin tappamatta, Ottamatta oiwa surman, Muun surman murentamatta.” . . Sano wanha Wäinämöinen: ”Tuoni on mun Manalla saanut, Tuoni tuonut Tuonelahan.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Tuoni fört mig till Manala, Tuoni bragt mig till sin boning.” Tuonen tyttäret toruwat, Kalman neiot kalkuttawat: ”Jo tunnen toen puhujan, Tajuelen kielastajan; Kun Tuoni Manalle toisi, Tuoni toisi tullessansa, Tuoni-döttrarna, de bannas, Kalmas jungfrur ifrigt slamra: *”Lätt en bakslug man jag känner, *Märker den, som osannt talar. Bragte Tuoni till Manala, Tuoni förde, då han kommer, 131 Fennica.indd 131 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . Sade gamle Wäinämöinen: ”Jernet bragt mig till Manala. Stålet fört till Tuonis boning.” Tuonen tyttäret toruwat, Kalman immet kantelewat: ”Jo tunnen toen puhujan, Tajuelen kielastajan; Kun rauta Manalle saisi, Teräs toisi Tuonelahan, Werin waattehet waluisi, Hurmehin hurahteleisi. Mi sinun Manalle saatti?” Tuoni-döttrarna, de bannas, Kalmas jungfrur ifrigt slamra: ”Lätt en bakslug man jag känner, Märker den, som osannt talar; Bragte jernet till Manala, Stålet hit till Tuonis boning, Blod från kläderna då runne, Sorlade i röda strålar; Hvad har bragt dig till Manala?” Sano wanha Wäinämöinen. ”Tuli on mun Manalle saanut, Walkiainen Tuonelahan.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Elden bragt mig till Manala, Lågan fört till Tuonis boning.” Tuonen tyttäret toruwat, Lapset kalman kalkuttawat: ”Jo tunnen toen puhujan, Ymmärtelen kielastajan; Kun tuli Manalle toisi, Walkiainen Tuonelahan, Tulin waattehet palaisi, Walkehin walahteleisi. Mi sinun Manalle saatti?” Tuoni-döttrarna, de bannas, Kalmas jungfrur ifrigt slamra: ”Lätt en bakslug man jag känner, Märker den, som osannt talar: Bragte elden till Manala, Lågorna till Tuonis boning, Kläderna af eld förbrändes, Stode uti rök och låga; Hvad har bragt dig till Manala?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Wesi on mun Manalle saanut, Wesi tuonut Tuonelahan.” . Manalainen, när han färdas; Mullen skulle skoflas undan Och en grop i jorden gräfvas; Hvad har bragt dig till Manala?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Rauta mun Manalle saatti, Teräs tuotti Tuonelahan.” . Manalainen matkassansa, Sylin multa siirrettäisi, Koprin kuoppa kaiwettaisi. Mi sinun Manalle saatti?” Sade gamle Wäinämöinen: ”Vattnet bragt mig till Manala, Vattnet fört till Tuonis boning.” Tuonen tyttäret toruwat, Manan neiot riitelewät: ”Tuosta tunnen kielastajan, Tuoni-döttrarna, de bannas, Manas jungfrur ifrigt träta: ”Lätt en bakslug man jag känner, 132 Fennica.indd 132 17.1.2019 14:54:56 �Yheksäs Runo — Nionde Runan Tajuan walehtelian; Jos wesi Manalle toisi, Wesin helmasi heruisi, . Lainehin lapahteleisi. Ei sillä wenettä saaha, Tuoa purtta Tuonelasta; Sano tarkkoja tosia, Walehia wiimmesiä, . Mi sinun Manalle saatti, Kuka tuotti Tuonelahan, Ilman tauin tappamatta, Ottamatta oiwa surman, Muun surman musertamatta.” . Märker den, som osannt talar: Bragte vattnet till Manala, Vattnet utför fållar runne, Skulle strömma ned i vågor. Dermed båt man icke hemtar, För ej farkost öfver elfven; Tala verklig sveklös sanning, Kom till sist med dina lögner. Hvad har bragt dig till Manala, Fört till Tuoni-Gudens boning, Då dig icke sjukdom dödat, Stort förderf ej bragt om lifvet, Och ej annan ofärd krossat?” . . . Sade gamle Wäinämöinen: ”Också vill jag sanning tala, Litet gäckades jag endast: Gjorde mig en båt med vishet, Fogade med sång en farkost. Sjöng en dag och byggde bottnet, Sjöng en annan, sidan fäste, Sjöng ännu på tredje dagen, Under det jag högg på tullar, Lade sido-träd till båten, Timrade på roddar-bänkar. Men nu trenne ord mig brusto, När jag kom till sidans ända, Hann till akter-bogens fogning Högst i spetsen utaf båten, Uti akter-stäfvens resning. Jag till Tuonela nu kommit För att goda trollord lära. Hemta båt, du Tuonis dotter, Bringa farkost, barn af Kalma! Att jag öfver sundet kommer, Att jag slipper öfver elfven.” Toi wenehen Tuonen tytti, Yli salmen saattelewi, Joen poikki päästelewi; . Sano wanha Wäinämöinen: ”Toki mä sanon toetki, Jos wähän walehtelinki: Tein tieolla wenettä, Laain purtta laulamalla, Laulon päiwän, pohjan puutin, Laulon toisen laian liitin, Laulon kohta kolmannenki Hankoja hakatessani, Parraspuita pannessani, Tehessäni teljopuita; Uuwun kolmea sanoa Päähän laian päästyäni, Perälaian liitoksessa, Kokkapuun kohentimilla, Salwalla wenon sakaran. Läksin Tuonelta sanoja, Manalalta lausehia. Tuo wenettä Tuonen tytti, Lapsi kalman karpasoa, Yli salmen saahakseni, Joen poikki päästäkseni.” Båt nu hemtar Tuonis dotter, För så mannen öfver sundet, Öfver elfven honom hjelper. 133 Fennica.indd 133 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: haken ǁ hakan. . . . . . . . Syötti miehen, juotti miehen, Pani maata matkamiehen, Mies makaawi, waatet walwo. Fägnar så med mat och drycker, Lägger vandraren att hvila, Mannen ligger, låtsar sofva. Tuonen tyttö käykkäleuka, Käykkäleuka, rautasormi, Rautarihman keträäjä, Waskilankojen walaja, Keträsi satasen nuotan, Tuhantisen tuuritteli, Yhtenä sykysyyönä, Yhellä wesikiwellä. Tuonis dotter, sned om haken, Sned om haken220, jernbefingrad, Flicka, hvilken jern-tråd spinner, Hon som gjuter garn af koppar, Spann en not af hundra famnar, Tusen famnar lång den gjorde, På en enda natt om hösten, På en enda sten i vattnet. Tuonen poika koukkusormi, Koukkusormi, rautanäppi, Rautawerkkojen kutoja, Waskinuotan walmistaja, Kutowi satasen nuotan, Tuhantisen tuuritteli, Samana sykysyyönä, Samalla wesikiwellä. Tuonis son med krökta fingrar, Krökta fingrar, jernbeknotad, Hvilken nät af jern-tråd binder, Han som not af koppar knyter, Band en not af hundra famnar, Tusen famnar lång den gjorde, Uppå samma natt om hösten Och på samma sten i vattnet. Siitä werkko weetähän Poikki Tuonelan joesta, Sekä pitkin jotta poikki Jotta wieläki witahan; Jott’ ei päästä Wäinämöisen, Selwitä uwentolaisen, Sinä ilmoissa ikänä, Kuuna kullan walkiana, Tuolta Tuonelan koista, Manalan ikimajasta. Ut man sedan nätet kastar, Kastar öfver Tuoni-elfven Öfver elfven, långsmed elfven, Kastar ännu snedt deröfver, Att ej Wäinö måtte slippa, Sig Uventolainen reda, Ej så länge tiden varar, Klara månen ännu lyser, Ifrån Tuoni-Gudens boning, Eviga Manala-hemmet. Sillon wanha Wäinämöinen Jo näki tuhon tulewan, Hätäpäiwän päälle saawan; Tohti toisiksi ruweta, Unohti muuksi muutellate: Meni mustana merehen, Gamle trygge Wäinämöinen Såg nu ofärd honom hota, Nödens dag förhanden vara; Vågar sig till annat byta, Dristar att förändra skepnad, Går i hafvet, svart till färgen, 134 Fennica.indd 134 17.1.2019 14:54:56 �Yheksäs Runo — Nionde Runan  . . . . . Kiwenä wetehen wieri, Sarana saraikkohon. Rullar sig som sten i vattnet, Såsom starr-gräs ut i hvassen. Saan tappo taimenia, Tuhat emon alwehia; Mato rautaisna matona, Kulki kyisnä käärmehenä, Poikki Tuonelan joesta, Läpi Tuonen werkkoloista. Sano tuolta saatuansa, Tuonelasta tultuansa, Nousewalle nuorisolle, Kansalle ylenewälle: ”Elkäte etinen kansa, Elkäte takanenkana, Lähkö Tuonelta sanoja, Manalasta lausehia; Äiä on sinne mennehiä, Ei paljo palannehia, Tuolta Tuonelan koista, Manalan ikimajasta.” Dödar hundrade foreller, Tusen moder-fiskens alster, Krälar med en jern-orms skepnad, Slingrar sig som etter-ormen, Far så öfver Tuoni-elfven, Genom nätet, bragt i floden. Sade, dädan återkommen, När från Tuonela han sluppit, Åt den ungdom, som då växte, Åt den skara, som sig höjde: ”Icke må du unga slägte, Icke du, som sedan kommer, Efter ord till Tuoni fara, Söka trollord från Manala. Många hafva sig begifvit, Men ej många återkommit Ifrån Tuoni-Gudens boning, Eviga Manala-hemmet.”221 Ei sieltä sanoja saanut, Ei sanoa puoltakana. Piponius 1839: O! Du slägte, som uppväxer, / Och du, som derefter kommer, / Vandra ej till Tuonis boning, / Till Manala ord att söka! / Många hafva redan vandrat, / Men blott få tillbaka kommit / Från det dystra Tuonis hemvist, / Från Manalas boning åter (lines 222−229). Dädan ej ett ord han erhöll, Fick ej halfva ordet en gång. 135 Fennica.indd 135 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala Kymmenes Runo. . . . . . . . Tionde Runan. Waka wanha Wäinämöinen, Kun ei saanunna sanoja Tuolta Tuonelan koista, Manalan ikimajasta, Ain’ yhtä ajattelewi, Pitkin päätänsä pitäwi, Mistäpä sanoja saisi, Loisi lempiluottehia. Gamle trygge Wäinämöinen, När han ord ännu ej erhöll Ifrån Tuoni-Gudens boning, Eviga Manala hemmet. Tänker allt uti sitt sinne, I sitt hufvud jemt begrundar, Hvar han ord sig kunde lära, Kunde få sig goda trollord. Sanan wirkko, noin nimesi: ”Tuolla oisi sata sanoa, Tuhat wirren tutkelmusta, Suussa Antero Wipusen, Watsassa wanhan Kalewan. Sinne on matka mentäwätä, Polku poimeteltawata, Seki matkoa pahinta; Yks on juoni juostakseni Naisten neulojen neniä; Juoni toinen juostakseni Miehen miekan tutkamia; Kolmas juoni juostakseni Uron tapparan teriä.” Yttrade ett ord och sade: ”Hundra ord väl skulle finnas, Tusen ämnen för att sjunga, Der hos Antero Wipunen, Hos den åldrige Kaleva; Men en väg man dit skall färdas, Måste längs en gångstig vandra. Alltför god är ej den vägen: Först skall jag en sträcka springa Uppå qvinno-nålars uddar, Så skall jag en sträcka springa Öfver männers hvassa klingor, Än skall jag en sträcka springa Öfver bett på hjeltars yxor.” Lähteä luku tulewi, Toinen käyä kelpoawi, Kun on muienki kasakan Eli orjan palkollisen. Meni sepponsa pajahan, Sanowi sanalla tuolla: ”Ohoh seppo Ilmarinen. Taos rautaset talukset, Tao rauta rukkasetki, Paita rautanen rakenna, Laai rautanen korento, Teräksinen tienaellos, Tao syämehen teräkset, Tiden nalkas nu att fara, Vandra måste Wäinämöinen, Liksom annars legohjonet, Eller ock den lönta trälen. Gick så uti smedens verkstad, Yttrade ett ord och sade: ”Hör nu smed, o Ilmarinen! Smid af jern mig skor och handskar, Hamra mig af jern en skjorta, Smid också ihop en jern-stång, Gör en stål-stör mot betalning; Innantill du stålet foga, Och på yttre sidan jernet. 136 Fennica.indd 136 17.1.2019 14:54:56 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . Weä päälle melto rauta; Lähen saamahan sanoja, Onkelmoita ottamahan, Watsasta wanhan Kalewan, Suusta Antero Wipusen.” Nu jag far att ord mig lära, Går att hemta sångens ämnen Ifrån Kaleva den gamla, Ifrån Antero Wipunen.” Sade smeden Ilmarinen: ”Länge död Wipunen varit, Länge Kaleva försvunnen Med de fällor, dem han utlagt Och de snaror, dem han gillrat. Der ej tör ett ord du lära, Få ej halfva ordet en gång.” Sano seppo Ilmarinen ”Wiikon on Wipunen kuollut, Kalewa kaonnut kauan, Wipunsa wirittämästä, . Ahtamasta ansatiensä; Et sieltä sanoa saane, Et sanoa puoltakana.” . . Gamle trygge Wäinämöinen Dock begaf sig, lydde icke: Steg den första dagen varsamt Öfver qvinno-nålars uddar, Steg med vårdslös gång den andra Öfver männers hvassa klingor, Svängde sig den tredje dagen Öfver bett på hjeltars yxor. Waka wanha Wäinämöinen Toki läksi, ei totellut, Astu päiwän helkytteli Naisten neulojen neniä, Astu toisen torkutteli Miesten miekan tutkamia, Kolmanenki keikutteli Uron tapparan teriä. Wipunen i sånger kunnig, Länge ren i jorden legat, Hvilat liflös uti mullen. Aspen växte på hans skuldror, Björken steg från tinningarna, Alen sig från käken höjde, Vide-busken nedom skägget, Ifrån pannan ekorr-granen, Furun barrklädd från hans tänder, Tallen från hans fötter reslig. Itse wirsikäs Wipunen Jo oli wiikon maassa maannut, Kauan lentossa lewännyt; Haapa kaswo hartioilta, . Koiwu kulmilla yleni, Leppä leukaluun nenästä, Pajupehko parran alta, Otsasta orawikuusi, Hawu honka hampahilta, . Jaloilta jalo petäjä. . Kom så gamle Wäinämöinen, Fällde aspen från hans skuldror, Björken ifrån tinningarna, Högg från käken stora alen, Vide-busken nedom skägget, Furu-trädet från hans tänder, Jo tulewi Wäinämöinen, Kaato haawan hartioilta, Koiwun kulmilta kukisti, Leuoilta lepän lewiän, Pajupehkon parran alta, Hakko hongan hampahilta, 137 Fennica.indd 137 17.1.2019 14:54:56 �Fennica: Kalevala . . . . . . Stjelpte granen ifrån pannan, Från hans skuldror stora tallen. Dref den jernbesmidda stören In uti det öppna gapet, Uti käften, hvilken gnisslar. Tuosta wirsikäs Wipunen Heti herkesi unesta, Tunsi koskewan kowasti, Kipiästi kiusasewan. Puri päältä mellon rauan, Päältä rautasen korennon, Ei tiennyt terästä purra, Ei syöä rauan syäntä. Auko suunsa suuremmaksi, Leukapielensä lewitti, Nielläksensä Wäinämöistä. Wipunen i sånger kunnig Genast upp från sömnen vaknar; Kände stören hårdt sig träffa, Plågades af häftig smärta. Bet det öfre, mjuka jernet Uppå jernbesmidda stören, Kunde dock ej bita stålet, Icke äta jernets hjerta. Öppnade sin mun än mera, Bredde ut de vida käftar För att sluka Wäinämöinen. Siitä wanha Wäinämöinen Saip’ on suuhun suuritieon, Watsahan warawäkewän; Wiikon kielellä wiruwi, Keruksissa kellehtiwi, Siitä watsahan walahti. Nu den gamle Wäinämöinen Kom i munnen på den vise, I den starke mannens mage. Dröjde länge på hans tunga, Vräktes af och an i svalget, Sjönk så slutligt ned i buken. Pani paitansa pajaksi, Hiat paian palkeheksi, Turkkinsa tuhottimeksi, Housut hormiksi rakenti, Sukat hormin suulliseksi, Polwensa alasimeksi, Wasaraksi kyynäspäänsä, Pikkusormensa pihiksi; Takoa taputtelewi, Lyöä lynnähyttelewi, Watsassa warawäkewän, Mahtipontisen powessa. Skjortan der till smidja reder, Gör af skjortans ärmar blåsbälg, Pelsen till en pust anordnar, Ordnar byxorna till bälgrör, Strumporna till rörets mynning. Knäet såsom städ han brukar, Såsom hammare sin armbåg’ Och som tång sitt lilla finger. Smider klappande med hammarn, Städet klingar under slagen, I den starke mannens mage, I den maktförseddes sköte. Sillon wirsikäs Wipunen Itse tuon sanoiksi wirkki: . Kuusen otsalta kumosi, Penko pensiän petäjän. Syöksi rautasen korennon Ikenihin irjuwihin, Leukohin lotisewihin. Wipunen i sånger kunnig Sjelf till orda tog och sade: 138 Fennica.indd 138 17.1.2019 14:54:56 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . . ”Mi sie lienet miehiäsi, Jo kuka urohiasi; Jo olen syönyt sa’an miestä, Tuhonnut tuhan urosta, En ole wielä mointa syönyt; Syet suuhuni tulewat, Kekälehet kielelleni, Rauan kuonat kulkkuhuni. ”Hvem bland männer kan du vara, Hvilken utur hjeltars skara? Hundra männer har jag slukat, Bragt om lifvet tusen hjeltar, Aldrig än din like funnit. Kolen komma mig i munnen, Bränderna på tungan sveda, Jernets slagg i halsen stiger. Mist’ olet Hiisi hingannunna, Kusta juutas julkenunna, Perkele perehtynynnä? Kun olet tullut tunnotonna, . Tawotonna taputellut, Puremahan, jäytämähän, Syömähän, kaluamahan. Oletko tauti luojan luoma, Surma säätämä jumalan, . Wai olet pantu palkan eestä, Rakettu rahan nenästä? . . . Hvadan, Hiisi, är du slungad, Hvadan har du kommit, stygge, Hvadan, djefvul, i mig farit, När så samvetslöst du kommit, Vandrat utan skam och blygsel För att bita, för att fräta, För att äta, för att gnaga? Är du en af Skaparn alstrad, En af Gud tillåten sjukdom, Eller är för lön du tingad, Rustad ut emot betalning? Jos olet tauti luojan luoma, Surma säätämä jumalan, Niin mä luomme luojahani, Heitämme jumalahani, Ei herra hyweä heitä, Luoja kaunista kaota. Är du en af Skaparn alstrad Och af Gud tillåten sjukdom, Jag mig anförtror åt Skaparn Och på Gud mig fast förlitar. Gud ej öfverger den goda, Skaparn ej förgör den vackra. Jos olet pantu palkan eestä, Rakettu rahan nenästä, Niin mä pannen palkatonta, rahatonta juoksemahan, Kullatonta kulkemahan. Men om du för lön är tingad, Rustad ut emot betalning, Tör jag bringa dig att lönlös, Penningslös ifrån mig löpa, Vika hädan guld förutan. Tietähän sinun sukusi, Maan kawala kaswantosi; Oletko kalma kalmistosta, Perkele pyhästä maasta, Mullista muhajawista, Maista liikuteltawista? Nog man dina anor känner, Vet hur, listige, du uppväxt. Är du Kalma ifrån grafven, Djefvul från den helga jorden, Ifrån mullen, hvilken pöser, Från den ofta rörda jorden? 139 Fennica.indd 139 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: backar ǁ backor.  Castrén’s correction: harars ǁ harors. . Wai olet wieno weestä nossut, Ween waahesta walunut; Wai olet tuulen tuuwittama, Meren tyrskyn työnnättämä? Har du stigit upp från vattnet, Ifrån hafvets fragda runnit? Är du utaf vinden vaggad, Är af hafvets svall du driven? Mist’ olet pulma puuttununna, Taikia tapahtununna? . Kiwistäkö, kannoistako, Waiko wanhoista sioista, Waiko watturaunioista, Tietomiesten tienohilta, Lakkipäien lainehilta, . Noitien noronenistä, Mäkipäistä möyrymiesten, Lummetkoirain koista, Karhun kiljun kartanosta, Rewon rääyntäsialta, . Jäniksen jäwintämailta? Hvadan har du plåga kommit, Hvadan smitta råkat fastna? Monn från stenar, monn från stubbar, Eller ifrån gamla platser, Ifrån bärbevuxna rösen, Från de vise männers nejder, Mössbeklädde karlars vågor, Längst från trollmäns sanka mossor, Vreda männers höga backar222, Från de gluppska hundars hemvist, Ifrån bistra björnars iden, Från den nejd, der räfvar skrika, Ifrån harars223 parnings-ställen? Lähe nyt kumma kulkemahan, Maan paha pakenemahan, Ennen kun sanon emolle, Wirkan wierin wanhemmalle. . Kun minä etsin emosi, Haen waltawanhempasi, Wielä turwut tuskihisi, Haluisi halkielet; Halkiat paha kaheksi, . Konna kolmeksi muruksi. Gif dig, under, nu å färde, Vik ifrån mig, landets plåga. Förrän jag åt modren säger, Yppar allt inför den gamla. När jag upp din moder söker, Finner ålderstegna qvinnan, Du i dina plågor sväller, Spricker än i egna lustar. Klyfs i tvenne delar, snöde, Krossas, skälm, i trenne stycken. Ej min far i fordna dagar, Ej den ålderstegne gubben Efter trollmäns hug sig höjde, Mutade med skänker Lappen, Han allt vidrigt fick att vika, Fick allt ondt att ta till flykten. Jos ei minussa miestä lienee Ukon pojassa urosta, Ompa tuossa weikossani, . Ei ennen minun isoni, Eikä waltawanhempani, Nouatellut noian mieltä, Lahjotellut Lappalaista; Sai se liiat liikkumahan, Sai pahat pakenemahan. Skulle man i mig ej finnas, Uti Ukkos son ej hjelte, Finns det väl uti min broder, 140 Fennica.indd 140 17.1.2019 14:54:57 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . . . . . . . . Joka pilwiä pitäwi, Hattaroita hallitsewi. Tuolta ma anon apua, Tuolta huuan hoiwautan, Ylähältä taiwosesta, Alahalta maaemästä; Huutelen hätäsen huuon, Panen äänen pakkoisen, Läpi maan, läpi manuen, Läpi kuuen kirjokannen, Läpi taiwahan yheksän. Hvilken skyarna beherrskar, Råder öfver himlens strömoln. Dädan jag om hjelp anropar, Dädan beder jag om bistånd: Ofvan från den höga himlen, Ned ifrån den låga jorden. Mäktigt ropar jag i nöden, Gifver upp ett skri, som ljuder Genom jorden, genom marken, Genom de sex granna locken Och igenom nio himlar. Ukko taiwahan napanen, Remupilwen reunahinen. Tuo tänne tulinen miekka, Säkehinen säilä kanna, Jolla ma pahan pitelen, Ilkiän iki asetan. Nouse weestä ween emäntä, Sinilakki lainehista, Hienohelma hettehestä, Puhasmuotonen murasta, Awukseni, ainokseni, Tuikseni, turwakseni, Tässä työssä työlähässä, Tässä tuskassa kowassa. Ukko, du vid himla-midten, Dunder-molnets nära granne! Bringa hit en eldig klinga, Räck åt mig ett svärd som gnistrar, Så att jag den onda tuktar, Stillar nidingen för evigt. Stig ur vattnet hafs-gudinna, Höj ur böljan blåa mössan, Fina fållen upp från källan, Rena anletet ur gruset; Kom åt mig till hjelp och räddning, Till ett stöd och mäktigt bistånd Uti dessa hårda mödor, Uti denna svåra plåga! Nouse metsä miehinesi, Korpi kaikki kansoinesi, Perkele perehinesi, Umpilampi lapsinesi; Sata miestä miekallista, Tuhat rauaista urosta, Wäeksi wähän urohon, Miehen pienen miehueksi. Kom, o skog, med dina kämpar, Öken med ditt hela manskap, Kom med allt ditt husfolk, djefvul, Insjö med din barna-skara, Kommen hundra män med slagsvärd, Tusen jernbeklädde kämpar, Att den svaga hjelten skydda, För att hjelpa klena mannen! Kun ei tuosta kyllä liene, Mistä mä anon apua? Onko wanhoa wäkeä, Iän kaiken istunutta; Om ej det tillfyllest vore, Hvadan beder jag om bistånd? Finns det gammalt folk i verlden, Varelser, som evigt lefvat? 141 Fennica.indd 141 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala Nouse maasta mannun eukko, Pellosta periisäntä, Kaikki maasta miekkamiehet, . Hiekasta hewoisurohot, Tämän pulmun purkajaksi, Tämän jakson jaksajaksi. Stig ur jorden, jordens moder, Ifrån åkern, urhusbonde, Ifrån marken alla svärdmän, Alla ryttare från sanden, För att häfva detta onda, Denna plåga öfvervinna! Kawe eukko luonnon tytti, Kawe kultanen korea! . Joka ennen päästöt päästit, Joka ennen jaksot jaksoit, Käy nyt päästö päästämähän, Tämä jakso jaksamahan. Kave, du naturens dotter, O du herrliga, du sköna! Du som förr från plågor friat, Som besegrat svåra smärtor, Kom att häfva dessa plågor, Dessa svåra smärtor kufva. Kun ei wielä tuosta liene, Saakohon joku jumala, Tuhatkunta perkeleitä, Kaikki päästöt päästämähän, Kaikki jaksot jaksamahan, Kaikki pulmut purkamahan. Om ej det tillfyllest vore, Må hit någon Gud då komma, Tusental af djeflar hasta, Att från alla plågor fria, Kufva alla svåra smärtor, Allt det onda öfvervinna. Lähe nyt kohusta konna, Maan kamala maksoistani, Ei siellä sinun sioa Siankana tarpehella; Muunne muutaos majasi, Etemmä elosiasi. Vik nu stygge ur mitt sköte, Ur min lefver landets plåga. Rum för dig der icke finnes, Om du äfven rum behöfde; Slå ditt läger annorstädes, Flytta längre bort din boning. Minne nyt sinun manoan, Kunne käsken ja kehotan, Kun sa lienet nosto toisen, Toisen nosto, toisen nuoli, Toki koitellos kotiisi, Tekiäsi tienohille, Paniasi parmohille. Liiku kun lipiä koira, Tuika kun tulikipuna; Lennä kukkona kujaan, Kanan lassa kartanolle; Hvart skall jag nu dig besvärja, Hvart dig mana och förvida? Om du är af andra utsänd, Är en pil af andra skjuten, Sök då att till hemmet komma, Hasta bort till görarns nejder, I dess sköte, som dig hitsändt. Rör dig, såsom snabba hunden, Ila hän, som eldens gnista; Såsom tupp du flyg till tåget Och till gården såsom kyckling, . . . . . 142 Fennica.indd 142 17.1.2019 14:54:57 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . . . . . . . Sorra soimelta hewonen, Nawetasta sarwinauta, Päähyt koukkuhun kowerra, Sarwet sontahan sowita, Häntä laske lattialle. Störta hästen uti spiltan, Den behornade vid krubban, Nacken vrid i krok på öket, Nedtryck hornen uti smutsen, Svansen emot fähus-golfvet. Sitte tullessa tupahan Mene kynsin kynnyksessä, Polwin porstuan owissa, Saahen syrjin syyttömistä, Wieritse wiattomista, Käyös päälle käskiäsi, Nouse päälle nostajasi, Ota kiinni kinterestä, Takimmaisista jaloista, Kaijimmista kantapäistä, Wasemmista warpahista; Tunge perkelet tulehen, Isännät perisopesta, Emännät owisopesta, Lapset keskilattialta; Suin tulehen, päin tulehen, Takaraiwoin tanterehen; Silmät käännä kellellehen, Niskat ruttoin rutase, Wello werta hartioissa, Sotke suolia sisässä, Keitä keuhkoja mahassa. Pane pää pärisemähän, Pane luut lotisemahan, Henki huokumattomaksi. När du sen till stugan kommer, Gå på händerna i tröskeln Och i farstu-dörrn på knäna. Ifrån skuldfritt folk dig bortvänd, Gå förbi dem, som ej skada, Rusa mot dem, som dig mana, Störta mot dem, som dig sända. Uti vristen dem så fatta, Hugg dem bakuppå i foten, Grip i hälen, der den smalnar, I de minsta tår på foten. Kasta djeflarna i elden, Husets värdar längst från hörnet, Dess värdinnor ifrån dörrvrån Och från golfvets midt de späda. Drif i elden mun och hufvud, Ställ mot fältet deras nackar, Ögonen i hufvet omvänd, Nackarna i blinken kringvrid, Knåda blod i deras skuldror, Rör om tarmarna i magen, Koka lungorna i bröstet, Sätt i skakning deras hufvu’n, Bringa benen uti dallring, Gör ett slut på deras flåsning. Waan en pannekan pahoille, Warsin töille törkehille; Tuonne ma sinun manoan Isäntäsi iltaselle, Emäntäsi einehelle, Muorisi muna paloille, Muun perehen murkkinalle; Men ej må jag på dig lägga Alltför fula värf att sköta; Jag skall endast dig nu mana Att med värden qvällsvard spisa, Äta frukost med värdinnan, Med din husmor äggets smulor, Middag med allt öfrigt husfolk. 143 Fennica.indd 143 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Siellä itkewi isosi, Walittawi wanhempasi, Weljesi wesin waluwi, Muorisi murehtelewi. Der har du en far, som gråter, Ålderstigen far, som klagar, Broder, hvilken tårar gjuter, Och en mor, som bittert sörjer. Ota Hiieltä kypärä, Lakki laajan perkelehen, Yli meret mennäksesi, Lammit luikutellaksesi; Saaos Hiien hiihtoneuot, Lemmon leppäset siwakat, Pahan miehen paksu sana, Joilla hiihat hiien maita, Lemmon lehtoja samoat. Tag dig mössa utaf Hiisi, Hufvudbonad af den onde, Till att färdas öfver hafven, Öfver smärre sjöar halka. Skaffa dig af Hiisi skidor, Alträds-skidor utaf Lempo Och en staf af onde mannen, Att på Hiisis marker skida, Sväfva öfver Lempos lunder. Waan jos kyytiä kysynet, Anonet ajohewoista; Ota Hiiestä hewonen, Wuoresta walitse warsa, Hiiess’ on hywä hewonen, Punatukka tunturissa, Hywälle hypittäjälle, Ajajalle ankaralle, Jonka tukka tulta tuiski, Nenä warsin walkiata; Joll’ on rautaset kapiot, Teräksiset temmottimet; Jonk’ ei kynnet kilpistele, Eikä kalpistu kapiot, Ilmankana iljanella, Kalmankana kaljamalla. Men om skjuts du skulle önska, Bedja om en häst till åkning, Tag dig då en häst af Hiisi, Välj en fåle ifrån berget. Ståtlig häst hos Hiisi finnes, Häst med eldröd man i fjället, För en ryttare förträfflig, För den man, som hårdt vill åka. Hästens eldman gnistor sprider, Ifrån munnen frusta lågor, Utaf jern dess hofvar äro, Fötterna af fasta stålet. Hästens fötter halka icke, Icke snafva hingstens hofvar, Hvarken uti luftens halka, Eller uppå Kalmas glanskis. Jos ei wielä siitä liene, Niin ota sukusi sukset, Heimokuntasi hewoset, Weljesi weno punanen, Kulkiaksesi kotihin, Wenehellä wettä myöten, Hewosella tietä myöten, Suksilla mäkiä myöten. Om ej det tillfyllest vore, Tag af egen slägt dig skidor, Dina anförvandters hästar, Och din broders röda farkost, Att till hemmet återvända, Seglande med båt på vattnet, Farande med häst på landet Och med skidor utför backar. 144 Fennica.indd 144 17.1.2019 14:54:57 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . . . . . . . Ollet kalma kalmistosta, Perkele pyhästä maasta; Niin tuonne sinun manoan, Tuonne käsken ja kehotan, Multihin muhajawihin, Maihin liikuteltawihin, Johon on kansa kaatununna, Wäki wahwa wääntynynnä. Är du Kalma ifrån grafven, Djefvul från den helga jorden, Dit skall jag då dig besvärja, Mana dig och dig förvisa, Uti mullen, hvilken pöser, I den jord, som ofta röres, Hvari folket nederfallit, Dit den starka hopen störtat. Ollet wieno weestä nossut, Ween waahesta walunut; Niin tuonne sinun manoan, Tuonne käsken ja kehotan, Suurelle meren selälle, Ulapalle aukialle, Pohjan pitkähän perähän; Siellä tuulen tuuwitella, Ween wienon wilkutella, Ween synkän sylkytellä. Har du upp ur vattnet stigit, Runnit utur hafvets fradga, Dit jag åter dig besvärjer, Manar dig och dig förvisar, Ut på hafvets stora yta, På den vida öppna fjärden, Bort till Nordens sista ända, För att der af vinden vaggas, Blänka i det lugna vattnet, Af den dunkla vågen skakas. Ollet tuulen tuuwittama, Ilman tyrskyn tyyräelmä, Mennös tuulen tietä myöten, Ahawan ratoa myöten; Liiku kun lipiä koira, Siiry kun sininen nuoli, Tuika kun tulikipuna. Är du utaf vinden vaggad, Drifven hit af luftens brusning, Må du vindens väg beträda, Samma stråt, som vårens ilar. Rör dig såsom snabba hunden, Ila hän som blåa pilen, Flyg, som eldens gnista flyger. Ja tuonne ma sinun manoan Hirwen hiihtokankahille, Jäniksen jäpimämaille, Rewon rääkymäsioille, Kontion kiwikolohon, Karhun louhikamarihin, Notkoille noroperille, Soille räykynettömille, Herehisin hettehisin, Läilymihin lähtehisin, Jost’ et kuulu kuuna pänä, Selwiä sinä ikänä. Dit jag äfven dig besvärjer, Till de fält, der elgar fångas, Bort till harars parnings-ställen, Till den nejd, der räfvar skrika, Uti björnars stenrös-grottor, Kamrar, gjorda utaf hällar, Bort till låga, sanka dälder, Till de kärr, som aldrig tina, In i ständigt öppna källor, Källor med de mjuka bräddar, Derifrån ej mer du slipper, Aldrig någonsin du reder. 145 Fennica.indd 145 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala Jo tuonne ma sinun manoan Tuonne kuolletten kotihin, . Ikimennetten majahan, Waipunetten waattehille. Pohjan pitkähän perähän, Lapin laajahan salohon, Rutjan koskehen kowahan, . Palawahan pyörtehesen, Johon puut päin putoowat, Perin wieriwät petäjät, Hongat latwoin lankiawat; Kokonansa kokkahongat, . Tywin syösten suuret hongat, Latwoin laikkapäät petäjät. Dit jag äfven dig besvärjer, Till de döda menskors hemvist, I de hädangångnas boning, Der i svepning liken ligga; Och till Nordens sista ända, Lapplands ödemark den vida, Uti strida Rutja-forssen, Hvirfveln, som af lågor sjuder, Dit brådstupa träden falla, Tallar rulla ned med rötter, Furar sig med toppar störta, Krökta furar helt och hållet, Med sin rot de stora furar, Tallarna med rika kronor. . . . Om du det ännu ej lyder, Tar jag isbelagda handskar, Tager mina orma-vantar, Skaffar mig af örnen näfvar, Hvassa klor af blod-utsugarn, Tänger af den gluppska fogeln, Utaf höken fotens grenar, Hvarmed jag den onda tuktar, Stillar nidingen för evigt. Jo nyt on liitto liikkuasi, Saanut hetki heitteäsi, Lähtöaika lähteäsi, Tehtyä teloamasta, Hengellistä hieromasta; Lähe nyt liika liikkumahan, Mies paha pakenemahan, Ennen päiwän nousemista, Koi jumalan koittamista, Auringon ylenemistä; Ennen kun sanani saapi, Tahi mieli juohtunewi. Nu är tid för dig att vika, Stunden kommen att mig lemna, Ögonblicket till att bortgå Och ett skapadt ting ej skada, Andligt väsen ej besudla. Gif dig, vidrige, å färde, Drag dig, onde man, på flykten, Förr än dagen åter randas, Gudens morgonrodnad uppgår, Solen uppå fästet stiger; Fly förr än jag orda börjar, Sinnet mig att tala bjuder. Tulkohon jumalan tunti, Apu herran auetkohon! . Jos et tuostakan totelle, Otan hyiset kintahani, Maan matoset wanttuhuni, Wielä saan kokolta koprat, Weren juojalta wekarat, Linnulta lihan pitimet, Hawukalta haarottimet, Joilla konnan kopristelen, Ilkiän iki asetan. Kunskap må om Gud nu komma, Herren må sin hjelp förläna. 146 Fennica.indd 146 17.1.2019 14:54:57 �Kymmenes Runo — Tionde Runan . . . . . . . När man förr om Gud fick kunskap Och sitt bistånd Herren länte,224 Bergen då af smör blott runno, Fetma flöt från klippors hällar, Sjöar liksom höfter dröpo. Höga länder ned sig sänkte, Låga länder upp sig höjde, Fälten rördes, bergen skaktes, Kopparbergen häftigt skälfde, Tornen störtade till marken. Sillon wuoret woina wuoti, Kalliot sian lihana, Lapohina umpilammit, Ylähäiset maat aleni, Alahaiset maat yleni, Linnat liikku, järkky järwet, Wuoret waskiset wapisi, Tornit linnan torkahteli, Tullessa jumalan tunnin, Awun herran auetessa. Niin sinäi liika liiku, Niin sinäi paha pakene, Liiku liikuteltaessa, Järky järkyteltäessä.” Så må äfven du dig röra, Så du onde från mig vika. Rör dig, när man om dig rörer, Skaka på dig, när du skakas.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Hywä täällä on ollakseni, Armas aikaellakseni; Maksat maistawi hywältä, Keuhkot käypi keitokseksi, Raswat ruuaksi pätöwi. Enkä lähe luonnenkana, Eriä sinä ikänä, Kun en saa sanoja kuulla, Luoa lempiluottehia, Kuulla kyllältä sanoja, Tuhansia tutkelmoita.” Sjelf nu gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Godt för mig är här att lefva, Nöjsamt tiden jag fördrifver, Ljufligt smakar mig din lefver, God är lungan till att koka, Flottet kan som mat förtäras. Icke ger jag mig å färde, Skiljes aldrig här i verlden, Om jag ej får ord förnimma,225 Goda trollord af dig lära, Höra ord, så vidt mig lyster, Tusen ämnen för att sjunga.” Sillon wirsikäs Wipunen, Jonk’ oli suussa suuri tieto, Mahti ponneton powessa, Watsassa warat wäkewät, Aukasi sanasen arkun, Wirsilipponsa wiritti, Lauloaksensa hywiä, Parahia pannaksensa.  Castrén has moved two lines (Lönnrot 408, 409).  Piponius 1839: Godt för mig är här att vara, / Lustigt tiden jag fördrifver: / Mig din lefver smakar ljufligt, / Och din lunga kan jag koka, / Med din talg blir maten mustig. / Icke härifrån jag vandrar, / Skiljer mig i detta lifvet, / Om ej ord af dig jag hörer (lines 416−424). Wipunen i sånger kunnig, Med en visdom stor i munnen, Obegränsad makt i bröstet, Väldig sång-kraft uti magen, Öppnar orduppfyllda kistan, Låter upp sin sångar-låda, För att sjunga goda qväden, Fram de bästa sånger lägga. 147 Fennica.indd 147 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala . Ei sanat sanoihin puutu, Wirret weisaten wähene, Ennen kalliot kiwiä, Wirrat wienoja wesiä, Umpilammit ahwenia, Aaltoja Aluen järwi. Icke tryta ord till orden, Sånger genom sång ej minskas, Förr det tryter sten i klippor, Uti floder stilla vatten, Abbor-fiskar uti sjöar, I Aluejärvi-böljor. Laulo päiwät pääksytysten, Yhytysten yöt saneli Ennen saatuja sanoja, Opituita ongelmoita, Wipunsa wirittämillä, Ahtamilla ansatiensä. Sjöng så dagar utan ända, Ena natten på den andra, Ord af honom fordom fångna, Sångens ämnen, dem han lärt sig, Medan fällorna han utlagt, Då han gillrar sina snaror. Laulo synnyt syitä myöten, Luottehet lomia myöten; Pääty päiwä kuulemahan, Pääty kuu tähyämähän, Otawainen oppimahan, Aallot seisottu selällä, Lainehet lahen perillä, Puuttu wirrat wieremästä, Rutjan koski kuohumasta, Wuotamasta Wuoksen koski, Joki Joortanan pysähty. Ursprungsord han sjöng grundenligt, Enligt ämnet vishets-runor. Solen stadnade att höra, Månen att på honom lyssna, Karlavagnen att sig lära: Stadnade ock fjärdens böljor, Vågorna i vikens böjning, Floder hörde upp att svalla, Brusade ej Rutja-forssen, Wuoksen hejdades i loppet, Jordans böljor stodo stilla. . Waka wanha Wäinämöinen Siitä sai sanoja kuulla, Luoa lempi luottehia; Sai saoin sanoja kuulla, Tuhansia tutkelmoita, Suusta Antero Wipusen, Mahtipontisen powesta, Watsasta warawäkewän. Gamle trygge Wäinämöinen Får nu ord omsider höra, Får sig goda trollord lära. Hundratal af ord han hörde, Tusen ämnen för att sjunga Ifrån munnen på Wipunen, Från den starke mannens sköte, Från den maktförseddes mage. . Siitä wirsikäs Wipunen Sylkeä tomahtelewi Ulos wanhan Wäinämöisen. Itse wanha Wäinämöinen Läksi suusta suuritieon, Wipunen i sånger kunnig Spottar från sin mages fängsel Ut den gamla Wäinämöinen. Så den gamle Wäinämöinen Kom ur munnen på den vise, . . . . . 148 Fennica.indd 148 17.1.2019 14:54:57 �Kymmenes Runo — Tionde Runan  Castrén’s correction: rullar ǁ rullor. Från den starke mannens sköte, Från den maktförseddes mage. Mahtipontisen powesta, Watsasta warawäkewän, Tuli sepponsa pajahan. Sano seppo Ilmarinen: ”Joko sait sanoja kuulla, Luoa lempi luottehia, Miten laita lasketahan, Perilaita liitetähän, Kokkapuut kohennetahan?” Gick derpå i smedens verkstad, Sade smeden Ilmarinen: ”Fick omsider ord du höra, Lära dig de goda trollord, Hvarmed båtens sida redes Akterbogen sammanfästes, Bräderna i fören fogas?” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Jo ma sain sanoja kuulla, Luoa lempi luottehia; Sain saoin sanoja kuulla, Tuhansia tutkelmoita.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Ord jag fick omsider höra, Fick mig goda trollord lära; Hundratal af ord jag hörde, Tusen ämnen för att sjunga.” . Niin meni wenosen luoksi, Sai wenonen walmihiksi, Laatineksi puinen pursi; Heitti wenonsa teloille, Uuen laiwan lastuillensa. Derpå till sin båt han träder, Får sin vackra farkost färdig, Båten utaf träd i ordning. Lemnar båten på dess rullor226, Nya skeppet på dess spånor. . 149 Fennica.indd 149 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: värde.  Lönnrot 1835a: The line is missing.  Lönnrot 1835a: Långt i Pohjas mörka trakter / Till [den by etc.].  Lönnrot 1835a: Tappra karlar pläga dränkas.  Lönnrot 1835a: Nya fartyget på vågen.  Castrén’s correction: rullar ǁ rullor.  Lönnrot 1835a: Från en barkbelastad stapel / Från stockändarne af furu (lines 9−10).  Lönnrot 1835a: Steg nu äfven sjelf på skeppet.  Lönnrot 1835a: Vandrade uppå sitt fartyg.  Lönnrot 1835a: For och styrde.  Lönnrot 1835a: Rördes stolt uppå det blåa.  Lönnrot 1835a: På.  Lönnrot 1835a: [blåste] i hans [segel].  Lönnrot 1835a: Vårens vind uppå hans fartyg.  Lönnrot 1835a: Nära vid den gröna udden / Den bebodda holmens ända (lines 25−26).  Lönnrot 1835a: Var.  Castrén has changed the original name (Annikki) to Anni.  Lönnrot 1835a: Träffade att trampa byke. Yhestoista Runo. . . . . . . Ele Runan. Waka wanha Wäinämöinen Läksi neittä kosjomahan, Päätä kassa katsomahan, Pimiästä Pohjolasta, Miesten syöjästä kylästä, Urohon upottajasta. Gamle trygge227 Wäinämöinen For att fria till en jungfru, Till en mö med smyckad panna228 Uti Pohjola det mörka,229 I den by, der männer dräpas Och i hafvet hjeltar dränkas.230 Työnti wenosen wesille, Uuen laiwan lainehille, Kuorikiskoilta teloilta, Mäntysiltä järkälöiltä; Nosti päälle purjehpuuta, Kuni mäntyjä mäellä; Nosti puuhun purjehia, Kuni kummun kuusikoita. Itse laiwahan laseksen, Alasehen asteleksen, Läksi merta laskemahan, Sinistä sirottamahan, Wenehellä walmihilla, Punasella purrellansa. Sköt han ut sin båt på vattnet, Nya skeppet uppå böljan,231 Ofvan från de glatta rullor232, Från de släta furu-stockar.233 Reste mäster på sitt fartyg, Som uppå en bergshöjd tallar, Hissade i masten segel, Såsom granar på en kulle. Steg så sjelf ombord på skeppet,234 Gick uti sitt nya fartyg,235 Styrde sedan236 ut på hafvet, Klöf den blåa fjärdens böljor237 Med det stora vackra skeppet, Med238 den nya, röda båten. Puhu tuuli purjehesen, Ahawa wenosehensa; Pursi puinen purjehtiwi, Satalauta lainehtiwi, Nenätse utusen niemen, Päitse saaren terhenisen. Vinden blåste uti239 seglet, Vårens vind hans fartyg framdref.240 Redan seglar furu-skeppet, Hundrabrädigt fartyg flyter Vid den dimomhöljda udden, Vid den skogbeväxta holmen.241 Annikk’ oli saaren impi, Sisar seppo Ilmarisen, Joutu sotkut sotkemassa, Waattehet wiruttamassa, Laawun laiturin nenässä, Päässä portahan punasen. Fanns242 på ön en jungfru Anni243, Smeden Ilmarinens syster, Råkade sitt byke trampa,244 Tvätta kläder invid stranden På den vackra245 bryggans ända, Ytterst på den röda färjan. 150 Fennica.indd 150 17.1.2019 14:54:57 �Yhestoista Runo — Elfte Runan . . . . . . . Katselewi, kääntelewi ympäri ihalat ilmat, Luopi silmänsä selälle, Käänsi päätä päiwän alle, Keksi mustasen merellä, Sinerwöisen lainehilla. Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mi ollet merellä musta, Ku sinerwä lainehilla; Vände sig och såg omkring sig Öfverallt i blida rymden; Kastade sin blick på fjärden,246 Vände hufvudet åt söder, Varseblef en skymt på hafvet, Såg en strimma blå på böljan.247 Yttrade ett ord och sade: ”Hvad kan strimma blå du vara, Som på hafvets böljor skymtar?248 Kun sa ollet hanhikarja, Elikk’ armas alliparwi, Tahi muu lihawa lintu, Niin sä lentohon lewetös Ylähäksi taiwahalle. Om du är249 af gäss en skara, Eller ock en prydlig andskock, Eller annan väldig fogel, Må du breda dina vingar Och mot höga himlen flyga.250 Kun ollet kalanen karja, Elikkä lohinen luoto, Eli muu sinerwä siika, Niin sä uimahan upotos, Wetäitös ween alatse. Om du är251 en svärm af fiskar, Eller ock ett laxrikt sjögrund, Eller någon252 större sikart, Må du simma, neråt sänkas, Dra dig under vattenbrynet. Kun ollet kiwinen luoto, Elikkä wesikiwonen, Tahi muu wesihakonen, Wesi päällesi weellös, Aalto päällesi ajellos. Skulle du ett stengrund vara,253 Någon klippa ut’ i hafvet, Eller ock en vatten-ruska, Må du sköljas då af vatten, Öfverböljas af en störtvåg.254 Kun ollet kotonen pursi, Weion westämä wenonen, Niin kohin kotia käännös, Wastoin näitä walkamoita, Perin muille walkamoille. Om du är en båt från hemmet,255 Farkost, som min broder timrat, Må du vända fören hemåt, Emot egna landnings-ställen,256 Aktern emot andra hamnar. Kun ollet kylänen pursi, Ulommaksi uiksennellos, Wastoin muita walkamoita, Perin näille walkamoille. Om du är en bya-farkost, Må du åter utåt simma, Emot andra landnings-ställen,257 Vändande din bakstam hitåt.  Lönnrot 1835a: stolta.  Lönnrot 1835a: Också ut åt fjärden såg hon.  Lönnrot 1835a: Något blått hon såg på böljan.  Lönnrot 1835a: Hvad för skymt är du på hafvet / Hvad som så på böljan blånar? (lines 40−41).  Lönnrot 1835a: Vore du [af gäss etc.].  Lönnrot 1835a: Må du flyga och förskingras / Der i höjden nära himmeln (lines 45−46).  Lönnrot 1835a: Vore du [en svärm etc.].  Lönnrot 1835a: annan.  Lönnrot 1835a: Om ett stenigt grund du vore.  Lönnrot 1835a: Låta vågen vältras öfver.  Lönnrot 1835a: Vore hemmets båt du åter.  Lönnrot 1835a: Mot båtställen här på stranden.  Lönnrot 1835a: Och en bybåt om du vore, / Så må du då simma utåt, / Mot båtställen annorstädes (lines 62−64). 151 Fennica.indd 151 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: Vore Wäinämöinens båt du, / Gamle sångarmannens farkost,  / Må du hit till mig då nalkas, / Styra närmre till ett samtal, / Ta ett ord och ge ett annat, / Tala tryggt ett ord på köpet (lines 66−69).  Lönnrot 1835a: The line is missing.  Lönnrot 1835a: Nalkades också till stället,  / Styrde närmre till ett samtal, / För att ge ett ord mot annat / Tala tryggt ett ord på köpet (lines 74−77).  Lönnrot 1835a: Det var nu ö-jungfrun Anni.  Castrén’s correction: grannklädd ǁ granklädd.  Lönnrot 1835a ”Hvarthän far du Wäinämöinen, / Färdas nu elfstrandens ädling, / Far så grannklädd, landets bäste?” (lines 82−84).  Lönnrot 1835a: till.  Lönnrot 1835a: Nedanom Manalas boning.  Lönnrot 1835a: Nu ö-jungfrun Anni åter.  Lönnrot 1835a: Ämnade sig ut till laxfångst.  Lönnrot 1835a: Många nät hans farkost fyllde, / Af fiskbragder full var båten (lines 98−99). Lienet pursi Wäinämöisen, Wene laulajan ikuisen, Niin sä luokseni lähene, Pakinoille painelete, Sana wieä, toinen tuoa, Kolmansi kowin puhua.” Är du Wäinämöinens farkost, Den evärdelige sångarns, Närma dig då hit till stranden, Segla när mig till ett samtal, Tag ett ord, bär hit ett annat, Låt i ro ett tredje talas.”258 Oli pursi Wäinämöisen, Wene laulajan ikuisen, Jo luoksi lähentelihen, Pakinoille painatteli, Sanan wieä, toisen tuoa, Kolmannen kowin puhua. Båten var nu Wäinämöinens, Den evärdelige sångarns,259 Och den nalkades till stranden, Närmade sig till ett samtal, Tog ett ord, bar bort ett annat, Lät i ro ett tredje talas.260 Annik’ oli saaren impi, Sisar seppo Ilmarisen, Lausutteli matkamiestä, Kysytteli tienkäwiä: ”Kunne läksit Wäinämöinen, Olkesit suwannon sulho, Maan walio waatetitse?” Det var holmens jungfru Anni,261 Smeden Ilmarinens syster, Talte så till vandringsmannen, Sporde honom om hans resa: ”Hvart, o Wäinämöinen far du, Styr din kosa, vattnets älskling, Far så grannklädd262, landets prydnad?”263 . Sano wanha Wäinämöinen: ”Läksin lohta pyytämähän, Kuujoa kuettamahan, Tuossa Tuonelan joessa, Manalan alantehessa.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Har mig ämnat ut på264 laxfångst, Ville se, hur fisken leker Der vid Tuoni-elfvens stränder, Uti Manala det låga.265” . Annikk’ oli saaren impi, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Tuosta tunnen kielastajan, Tajuan walehtelian; Toisin ennen mun isoni, Muinon waltawanhempani, Läksi lohta pyytämähän, Taimenta tawottamahan, Werkkoja wenehen täysi, Laskuksia laiwa kaikki, Teljot täynnä tarpomia, Alla kaaren atroamet, Holmens jungfru Anni åter266 Yttrade ett ord och sade: ”Lätt en bakslug man jag känner, Märker den som osannt talar. Annorlunda förr min fader, Annorlunda gamle farfar Plägade på laxfångst fara,267 Lade ut att fånga taimen. Utaf nät hans farkost fylldes, Full var båten utaf bragder;268 Stötel-stängerna på bottnet, Ljuster-jernen under bågen, . . . . . 152 Fennica.indd 152 17.1.2019 14:54:57 �Yhestoista Runo — Elfte Runan Kultakäpyjä kokalla; Kunne läksit Wäinämöinen, Ulkosit uwantolainen?” Gyllne nålarna i fören.269 Hvart då far du Wäinämöinen, Färdas nu Uvantolainen?270” Sano wanha Wäinämöinen: ”Läksin hanhien hakuhun, Kirjasiipien kisahan, Kuolasuien korjelohon, Saksan salmilta sywiltä, Ulapoilta aukeilta.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Ämnade mig ut på gåsjagt, For271 till skimmervingars lekort, För att fånga dregelnäbbar272 Från de sund, der köpmän färdas, Från det vida, öppna hafvet.” Aina Annikki sanowi, Tinarinta riitelewi: ”Tuosta tunnen kielastajan, Tajuan walehtelian; Toisin ennen mun isoni, Muinon waltawanhempani, Läksi hanhien hakuhun, Kirjasiipien kisahan, Kuolasuien korjelohon; Wetehessä kaari kaunis, Jousi suuri jäntehessä, Haukku harmaja wenossa, Koira musta kahlehissa, Rakki juoksi rannan teitä, Pentu kiiellen kiwiä; Kunne läksit Wäinämöinen, Suorihet suwantolainen?” Åter sade jungfrun Anni, Tennbriskprydda flickan talte: ”Så en bakslug man jag känner, Märker den273 som osannt talar; Annorlunda förr min fader, Annorlunda gamle farfar Plägade till gåsjagt färdas,274 For till skimmervinge-leken För att275 fånga dregelnäbbar. Dragen var då sköna276 bågen, Starka fjäder-stålet tillspändt, Gråa skallet låg i båten, Kopplad var den svarta hunden, Men kring stränderna sprang rackan, Valpen flög långs strandens stenar. Hvart då far du Wäinämöinen, Färdas nu Uvantolainen?277” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Tule tytti purteheni, Neitonen wenoseheni, Niin sanon toet totiset, Walehettomat wakaiset.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Kom, o278 flicka, ned i båten, Stig uti279 min farkost, jungfru! Då vill sanningen jag säga, Tala verklig, sveklös sanning.”280 . Aina Annikki sanowi, Tinarinta riitelewi: ”Tuuli tulko purtehesi, Ahawa wenosehesi, Käännän purtesi kumohon,  Lönnrot 1835a: Och i fören gyllne nålar.  Lönnrot 1835a: Färdas nu du landets ädling?  Lönnrot 1835a: Far.  Lönnrot 1835a: Ville fånga dregelnäbbar.  Lönnrot 1835a: en.  Lönnrot 1835a: Ämnade sig ut till gåsjakt.  Lönnrot 1835a: Ville.  Lönnrot 1835a: vackra.  Lönnrot 1835a: Färdas nu elfstrandens ädling?  Lönnrot 1835a: du.  Lönnrot 1835a: uppå.  Lönnrot 1835a: Vill jag sanningen då säga, / Tala verklig flärdlös sanning (lines 131−132).  Lönnrot 1835a: fortfor.  Lönnrot 1835a: på [din båt] / på [ditt fartyg] (lines 135−136). Anni fortfor oupphörligt, Tennbriskprydda flickan talte281: ”Stormen i din båt må komma, Vårens ilar i282 din farkost. Upp och ned jag båten vänder, . . . . . 153 Fennica.indd 153 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: Upp och ned jag vänder båten, / Låter så på böljan vräkas, / Om jag sanningen ej hörer (lines 137−139).  Lönnrot 1835a: Låt mig höra mer ej lögner.  Lönnrot 1835a: Också vill jag tala sanning.  Lönnrot 1835a: Ville se hårfagra jungfrun, / Långt i Pohjas mörka trakter, / I det hemska Sariola, / I den by, der männer dräpas, / Många tappra karlar dränkas (lines 147−151).  Lönnrot 1835a: Det var nu ö-jungfrun Anni.  Castrén’s correction: klädnings fållar ǁ klädnings-fållar.  Lönnrot 1835a: Kläderna otvagna blefvo. / Lade kläderna i ordning, / Bar tillsammans sina kjortlar (lines 157−159).  Lönnrot 1835a: steg.  Lönnrot 1835a: Du min bror, smed Ilmarinen! / Du min moders son, min frände! / Smid du mig en liten sköttel (lines 164−166).  Lönnrot 1835a: Tvenne, trenne par örhängen.  Lönnrot 1835a: Talar verklig sanning för dig. . . . . . . . Wenosi wesiajolle, Jos en saa tosia kuulla, Kunne läksit Wäinämöinen; Sano tarkkoja tosia, Walehia wiimmesiä.” Låter så af vattnet drifvas, Om jag ej bestämdt få veta,283 Hvart du Wäinämöinen färdas. Säg då en gång verklig sanning, Låt mig mer ej lögner höra.284” Sano wanha Wäinämöinen: ”Toki ma sanon toetki, Jos wähän walehtelinki; Läksin neittä kosjomahan, Päätä kassa katsomahan, Pimiästä Pohjolasta, Summasta Sariolasta, Miehen syöjästä kylästä, Urohon upottajasta.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Också vill jag sanning tala,285 Litet gäckades jag endast: Jag har farit för att fria Till den hårbeprydda jungfrun Uti Pohjola det mörka, I det mulna Sariola, I den by, der männer dräpas, Hjeltar dränkas uti hafvet.286” Annikk’ oli saaren neiti, Sisar seppo Ilmarisen, Kun tunsi toet totiset, Walehettomat wakaiset, Heitti sotkut sotkematta, Waattehet wiruttamatta, Käsin kääri waattehensa, Koprin helmansa kokosi, Meni juoksulla kotihin, Samolla pihalle saapi, Meni pirttihin pihalta, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Weli seppo Ilmarinen, Lankoni emoni lapsi! Taos mulle sukkulainen, Tao sormukset soriat, Kahet, kolmet korwakoltut, Wiiet, kuuet wyölliswitjat, Niin sanon toet totiset, Walehettomat wakaiset: Det var holmens jungfru Anni,287 Smeden Ilmarinens syster, När hon sanningen förnummit, Hört en verklig, sveklös sanning, Lemnade sitt byke obykt, Hann ej kläderna mer skölja. Samlade sin klädnings fållar288, Bar dem upp med sina händer,289 Sprang så hem förutan dröjsmål, Ilade åstad på gården, Gick290 från gården in i stugan, Yttrade ett ord och sade: ”Hör mig smed, o Ilmarinen, Frände, barn af samma moder! Smid mig nu en liten spole,291 Smid mig några granna ringar, Två par eller tre örhängen,292 Fem, sex kedjor till min gördel, Och jag säger sanna saker, Yppar för dig verkling sanning.293 ”Kesän kengität hewoista, Talwen rautoja rakennat, Kulkiaksesi kosihin, Långa sommarn skor du hästen, Smider hofjern hela vintern, Ämnar dig på färd att fria, 154 Fennica.indd 154 17.1.2019 14:54:57 �Yhestoista Runo — Elfte Runan Tänker fara hän till Pohja;294 Men en mera slug nu färdas295, Förekommer dig och bortför Den med hundra marker lösta, Den med tusende betalta, Den du vintrar två har tingat,296 Friat till i trenne somrar. Der nu färdas Wäinämöinen, Far uppå det blåa hafvet Uti båtens gyllne bakstam, Stödd mot rodrets krökta ända, Bort till Pohjola det mörka, Till det mulna Sariola.297 . Mennäksesi Pohjolahan; Jo nyt wiewät wiekkahammat, Etewämmät ennättäwät, Saoin markoin maksettusi, Tuhansin lunastettusi, . Talwin kaksin kaupittusi, Kesin kolmin kosjottusi; Jo menewi Wäinämöinen Selässä meren sinisen, Kokan kultasen kuwussa, . Melan koukkupään nojassa, Pimeähän Pohjolahan, Summahan Sariolahan.” . . . . . Se on seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Wasara walahti käästä, Pihet sormista pirahti, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Annikki sisarueni. Taon sulle sukkulaisen, Taon sormukset soriat, Kahet, kolmet korwaskullat, Wiiet, kuuet wyölliswitjat; Lämmitä saloa sauna, Pian pirtti riuwuttele, Laai pikkusen poroa, Lipiäistä liuottele, Millä peiponen peseksen, Pulmonen puhasteleksen, Sykysyisistä sysistä, Taonnoista talwisista.” Det var smeden Ilmarinen, Den evärdeliga hamrarn, Släggan slintade ur handen, Tången förr ifrån hans fingrar Och han hof sin röst och sade:298 ”Anni du min lilla syster! Smida vill jag dig en spole299, Prydliga och nätta ringar, Två par eller tre örhängen,300 Fem, sex kedjor till din gördel; Men ett bad i hast du tillred, Så att det ej någon märker, Skaffa äfven lut en smula, Laga litet slipprig såpa, Hvarmed denna bofink tvår sig, Denna snösparf ren sig tvättar301 Från höstgamla smidje-sotet, Vinterstjocka hammar-slagget.” Annikk’ oli niemen neiti, Sisar seppo Ilmarisen, Lämmitti saloa saunan, Pian pirtin riuwutteli, Haapasilla halkosilla, Pienillä pirastehilla, Kanto wettä lähtehestä, Det var holmens jungfru Anni,302 Smeden Ilmarinens syster, Eldade med snabbhet badstu’n, Utan att det någon märkte; Värmde den med aspveds klabbar,303 Med småklufna, korta spjelkar, Bar så vatten ifrån källan,304  Lönnrot 1835a: Vill begifva dig till Pohja.  Lönnrot 1835a: tager.  Lönnrot 1835a: Den du lockat i två vintrar.  Lönnrot 1835a: Nu som bäst far Wäinämöinen, / Färdas på det blåa hafvet, / I sitt fartygs gyllne bakstam,  / Stödd mot rodrets krökta ända,  / Far till Pohjas mörka trakter, / Till det hemska Sariola (lines 182−187).  Lönnrot 1835a: Hammarn slintade ur näfven, / Hastigt föll ur handen tången, / Yttrade ett ord och sade (lines 190−192).  Lönnrot 1835a: sköttel.  Lönnrot 1835a: Smida åt dig granna ringar, / Tvenne, trenne par örhängen (lines 195−196).  Lönnrot 1835a: Omärkt elda nu till badet, / Skynda på, att ugnen kolas, / Skaffa sedan lut en smula, / Laga litet slipprig asklut, / Hvarmed denna fink sig tvättar (lines 198−203).  Lönnrot 1835a: Det var nu ö-jungfrun Anni.  Lönnrot 1835a: Fick badstugan omärkt uppvärmd,  / Skynd- 155 Fennica.indd 155 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala           samt fick hon ugnen kolad, / Med finhuggna aspvedsklabbar (lines 208−210). Lönnrot 1835a: Hemtade från källan vatten. Lönnrot 1835a: från. Lönnrot 1835a: Kunde skölja mannens hufvud. Lönnrot 1835a: Men sjelf smeden Ilmarinen / Skyndsamt gick uti sin smidja (lines 220−221). Lönnrot 1835a: Till dess badstugan man uppvärmt, / Badet hunnit blifva färdigt.  / Badade tillräckligt sedan, / Hällde vatten på sig, rentes (lines 224−227). Lönnrot 1835a: Tog till orda nu och sade. Lönnrot 1835a: Sök upp fina linne-skjortan. Lönnrot 1835a: Hemta ett par snäfva byxor / Sen för mina torra vador, / För de väl tvålfria benen; / Tag min blåa klädning sedan (lines 235−238). Lönnrot 1835a: Derpå min kaftan af kläde, / Ofvanpå den blåa kolten (lines 240−241). Lönnrot 1835a: Hemta ytterst sammetsmössan, / Den hvars höjd i molnen susar (lines 244−245). . . . . . . . . Herasesta hettehestä, Taitto wastan warwikosta, Lempiwastasen lehosta, Laati piimästä poroa, Ytelmästä saipuata, Saipuata säikkywäistä, Miehen pään walottajoa. Från den vasslesöta källan, Bröt en qvast från unga skogen, Liten kärleks-qvast ur305 lunden; Gjorde sedan lut af surmjölk, Lagade af benmärg såpa, Såpa, som var lätt att löddras, Kunde mannens hufvud rentvå.306 Itse seppo Ilmarinen, Pian pistihen pajahan, Tako neien tarpehia, Wyölliskoukkuja kohenti, Yhen kylyn joutuessa, Yhen saunan saapuessa. Siitä kylpi kylläseksi, Walelekse walkiaksi, Sykysyisistä sysistä, Taonnoista talwisista. Itse noin sanoiksi saatti: ”Annikki sisarueni. Tuoppa paita palttinainen Hipiälle hiettömälle, Iholle alastomalle; Tuoppa kaatiot kaposet Uitimille uittomille, Säärille sasuttomille; Tuoppa haljakka sininen Päälle paian palttinaisen; Saappa sarkakauhtanainen Päälle haljakan sinisen; Tuoppa ussakka utunen Päälle sarkakauhtanaisen; Saappa saapka sahmattainen, Puhki pilwien puhuja, Läpi metsän läässöttäjä, Hiwuksille hiettömille.” Sjelf gick smeden Ilmarinen Skyndsamt in uti sin smidja,307 Smidde snart, hvad jungfrun önskat, Färdiggjorde gördel-krokar, Under det man badstu’n värmde. Medan man om bad besörjde. Sedan badar han tillräckligt, Sköljer sig med vatten, renas308 Från höstgamla smidje-sotet, Vinterstjocka hammar-slagget, Yttrar så ett ord och säger:309 ”Anni du min lilla syster! Hemta hit en linne-skjorta310 För min kropp från svett befriad, För det obetäckta hullet; Hemta sedan snäfva byxor Uppå mina torra vador, Mina ben från såpa fria; Gif mig ock min blåa klädning311 Öfver fina linne-skjortan; Gif kaftanen utaf kläde Ofvanpå den blåa rocken;312 Tag ännu mitt lena bälte Till att gjorda om kaftanen; Hemta sist min sammets-mössa, Hvilken upp i molnen susar,313 Som igenom skogen skymtar, Sök den för mitt torra hufvud.” Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Otti kultia kypärin, Derpå smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Tog af guld hvad mössan rymde, 156 Fennica.indd 156 17.1.2019 14:54:57 �Yhestoista Runo — Elfte Runan Hopehia huowan täyen, Pisti warsan waljahisin, Puikkohin tulipunasen. Itse istuwi rekehen, Kohennaksen korjahansa, Pani oron juoksemahan, Liinaharjan liikkumahan, Wirkku juoksi, matka joutu, Reki wieri, ranta roiski. Tog hattkupan full af silfver; Stack sin fåle nu i redet, Eldröd häst emellan stänger. Sjelf sig så i släden satte, Höjde sig i granna korgen, Manade sin häst att springa, Den hvitmanige att skynda. Hingsten sprang, det led med färden,314 Släden rördes, stranden fräste. Ajawi karittelewi Meren hietaharjuloita, Simosalmien siwutse, Leppäharjuin hartioitse. Jopa haukku hallikoira, Linnan luppa luskutteli. Åker fram med gny och buller Långsmed reflarna i hafvet, Färdas invid Simo-sunden, På de albevuxna höjder,315 Och nu skäller gråa hunden, Borgens portvakt höres gläffsa.316 Sano Pohjolan isäntä: ”Käyös tyttö katsomahan, Mitä halli haukkunewi, Linnan luppa luskuttawi.” Tog då Pohjas värd till orda: ”Gå nu ut och se, min dotter, Hvarför gråa hunden skäller, Hvarför borgens portvakt gläffsar.”317 . Tytti warti wastoawi: ”Empä ennätä isoni, Kiwi on suuri jauhettawa, Kiwi suuri, jauhot hienot, Jauhaja wähäwäkinen.” Dottren svarade och sade: ”Ej jag hinner nu min fader, Stor är stenen, som jag malar, Stenen stor, men fint är mjölet, Sjelf är orklös den, som malar.”318 . Sano Pohjolan isäntä: ”Käyös akka katsomahan, Mitä halli haukkunewi, Linnan luppa luskuttawi.” Åter sade Pohja-värden: ”Gå då nu att se, min hustru, Hvarför gråa hunden skäller, Hvarför borgens portvakt gläffsar.”319 Akka warti wastoawi: ”Empä tarkon ennättäisi, Leipä on paksu leiwottawa, Leipä paksu, jauhot pienet, Leipoja wähäwäkinen. Hustrun svarade och sade:320 ”Gerna skulle jag ej hinna, Tjockt är brödet, som jag bakar, Brödet tjockt, men fint är mjölet, Sjelf är orklös den, som bakar.”321 . . . .  Lönnrot 1835a: Den eldröda mellan stängren, / Satte sjelf sig in i slädan, / Fogade sig inom korgen, / Manade sin hingst att trafva, / Den ljusmahniga att skynda.  / Fort sprang hingsten, väl led färden (lines 253−258).  Lönnrot 1835a: Med stort gny han så nu åker / Längs sandbankarne i hafvet,  / Färdas nu vid Simo-sunden, / Högt på albevuxna höjder (lines 260−263).  Lönnrot 1835a: Gårdens sloköra hörs gläffsa.  Lönnrot 1835a: Pohja-gårdens värd då säger: / “Gå och se på gården dotter, / Hvad den gråa hunden skäller, / Gårdens sloköra så gläffsar” (lines 266−269).  Lönnrot 1835a: Sjelfva malarinnan orklös.  Lönnrot 1835a: “Gå då, hustru, du på gården, / Se hvad gråa hunden skäller, / Gårdens sloköra nu gläffsar” (lines 276−278).  Lönnrot 1835a: Svarade och sade hustrun.  Lönnrot 1835a: Sjelfva bakarinnan orklös. 157 Fennica.indd 157 17.1.2019 14:54:57 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: Men nu sade Pohja värden: / ”Aldrig har en qvinna ledigt, / Och en flicka hinner aldrig, / Om hon än på sängen låge; / Gå du son och se derföre” (lines 284−288).  Lönnrot 1835a: Sonen.  Lönnrot 1835a: Ty ändock jag föga hinner; / Stor vedtrafve skall jag hugga, / Stor vedtrafve, fina klabbar (lines 291−293).  Lönnrot 1835a: Och ullsvansen gnällde flitigt, / Holmgårds-vakten hördes klaga (lines 296−297).  Lönnrot 1835a: Sade så nu Pohja-värden:  / ”Fåfängt ej vår gråhund skäller, / Gårdens sloköra ej drömmer, / Orsakslöst han gnäller icke” (lines 300− 303).  Lönnrot 1835a: Gick nu sjelf att se på gården, / Kom på sista åkertäppan, / Vid gårdstågets andra ända. / Såg med ögonen åt sydvest (lines 305−308).  Lönnrot 1835a: Såg nu saken ganska tydlig.  Lönnrot 1835a: Klagade den ädle hunden. Sano Pohjolan isäntä: ”Ainap’ on akoilla kiiret, Aina työtä tyttärillä, Wuotehellaki wenyissä; Mene poika katsomahan.” Yttrade nu Pohja-värden: ”Alltid har ju brådt en qvinna Och en flicka att bestyra. Om hon ock på sängen låge; Gå derför att se, du gosse.”322 Poika tuon sanoiksi wirkki: ”Mene itse katsomahan, Mie en joua kuitenkana; Pino on suuri pilkottawa, Pino suuri, halot hienot, Pilkkoja wähäwäkinen.” Gossen323 svarade och sade: ”Gå du sjelf och se, min fader, Ty jag hinner ändå icke, Har en trafve stor att hugga, Trafve stor och fina klabbar,324 Sjelf är huggarn svag och orklös.” . Aina haukku hallikoira, Willahäntä wieretteli, Saaren wartio walitti, Perän lyöen pientarehen, Hännän maahan torkutellen. Annu skällde gråa hunden, Borgens ullsvans gnällde flitigt, Klaga hördes holmens gårdvard,325 Sittande på åker-renen, Svängande sin svans mot jorden. . Sano Pohjolan isäntä: ”Ei halli waletta hauku, Linnan luppa luuhattele, Ei se syyttä syyhättele, Eikä honkihin horise.” Tog till orda Pohja-värden: ”Fåfängt skäller ej vår gråhund, Fåfängt borgens vakt ej gläffsar, Gnäller icke utan orsak,326 Morrar ej åt skogens furur.” . Meni itse katsomahan Pellolle perimmäiselle, Takimmalle tanhualle. Loi silmänsä luotehelle, Käänsi päätä päiwän alle, Jo näki toen totisen, Mitä haukku hallikoira, Maan walio waikutteli, Mustahäntä häilytteli: Ajetahan kirjokorjin Maapuolin Simosaloa, Lasketahan laiwoin suurin Selän puolin Lemmen lahta. Går nu sjelf att se och vandrar Till den sista åker-renen, Till det längst belägna fältet. Kastade sin blick åt vester,327 Vände hufvudet mot solen; Ser nu klart och tydligt skälet,328 Hvarför gråa hunden skällde, Markens täckhet hördes klaga329 Och den330 svarta svansen svängdes. Man med brokig släde åker,331 Far om Simo-holmen landvärts, Och med väldigt fartyg seglar332 Sjövarts utom Lempi-viken. . . . . 158 Fennica.indd 158 17.1.2019 14:54:57 �Yhestoista Runo — Elfte Runan Itse Pohjolan isäntä Pian pirttihin menewi, Alle kattojen ajaksen, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jo tulewi wierahia Selällä meren sinisen.” Derpå värden sjelf i Pohja Skyndsamt in i stugan stiger, Träder under takets hvälfning,333 Yttrar så ett ord och säger: ”Främmande nu till oss nalkas, Komma på det blåa hafvet.” . Pohjan tytti, Pohjan akka Pian pistihen pihalle, Luoen silmänsä selälle, Kääten päätä päiwän alle. Sano Pohjolan emäntä: ”Mi tulewi wierahia, Se tulewi naimakansa; Kellen menet tyttäreni? Ku se korjalla ajawi, Kirjawalla kiiättäwi, Maapuolin Simosaloa, Se on seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen; Tuopi kultia kypärin, Hopehia huowan täyen. Ku laskewi laiwoin suurin, Punalaiwoin purjehtiwi, Selän puolin Lemmen lahta, Se on wanha Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen; Tuopi laiwalla rahoja, Aluksella aartehia. Sille mennös tyttäreni, Ku tuo laiwalla rahoja, Aluksella aartehia; Wanhassa wara parempi, Jos on nuori nopsahampi.” Pohja-dottren, Pohja-hustrun Skyndsamt ut på gården gingo,334 Skådade åt stora fjärden, Hufvudet åt solen vände, Sade Pohjolas värdinna:335 ”Främmande, som der nu komma, Komma till oss för att fria. Hvem, min dotter, vill du taga? Den som der med hästen åker, Ilar fram i brokig släde.336 Far om Simo-holmen landvärts, Han är smeden Ilmarinen,337 Den evärdelige hamrarn; Medför guld, hvad mössan rymmer, Har hattkupan full af silfver. Den som338 stora båten styrer, Seglar på det röda skeppet, Sjövarts utom Lempi-viken, Är den gamle Wäinämöinen, Den evärdelige siarn; Medför penningar på skeppet, Hemtar skatter med sitt fartyg. Må du taga den, min dotter, Som för penningar på skeppet, Hemtar skatter med sitt fartyg; Mera rådfull är den gamle, Om mer rask den unge synes.” . Niin neiti sanansa wirkki: ”Oi on maammo kantajani, Oi emo ylentämäni! Eipä meitä ennenkänä Ei ole myötynä rahoin, Jungfrun svarade och sade: ”O min moder, som mig fostrat, Du som vårdat har min barndom! Ännu ej till denna dagen Man för penningar oss bortsålt;339 . . . . . .  Lönnrot 1835a: Hvarför.  Lönnrot 1835a: Med en målad släda kör man.  Lönnrot 1835a: Seglar med ett väldigt fartyg.  Lönnrot 1835a: Men nu sjelfva Pohjavärden / Snart i stugan sig begifver, / Stiger i de täckta husen (lines 318−320).  Lönnrot 1835a: Skyndade nu ut på gården.  Lönnrot 1835a: Vände hufvudet åt solen,  / Sade Pohjagårds värdinnan (lines 327−328).  Lönnrot 1835a: Fremmande, som der nu färdas, / Äro friare i antåg, / Hvilken vill du ta, min dotter,  / Den som der i slädan åker, / ilar fram med målad släda (lines 329−333).  Lönnrot 1835a: Han är Ilmarinen, smeden.  Lönnrot 1835a: der.  Piponius 1839: O! min moder, som mig burit, / O! du goda, som mig fostrat, / Icke nån’sin förr vi blefvo / Sålda bort  −  − (lines 352−355). 159 Fennica.indd 159 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1835a: Jungfrun sjelf ett ord nu sade: / Moder kära, du som bar mig, / Du min fostrarinna, moder! / Ej ännu till denna dagen / Har för penningar man sålt oss;  / Utan penningar vi lemnats (lines 351−356).  Lönnrot 1835a: Den, af hvilken sampo smiddes, / Hamrades det granna locket (lines 360−361).  Piponius 1839: − Må den mig äga, / Som oss Sampo hafver smidit / Och det granna locket hamrat (lines 359−361).  Lönnrot 1835a: Hade förr på stället hunnit; / Tränger skyndsamt in i stugan, / Hastar under många taken, / Tog till orda, så han talte / I dörrsmugan, under sparren (lines 363−367).  Lönnrot 1835a: Der han talte nu och sade, / Yttrade sig såsom följer (lines 371−372).  Lönnrot 1835a: En som blir min lifstids maka, / Lefver, hönan lik, vid sidan;  / Hvilken för mig bädden lagar (lines 374−376).  Lönnrot 1835a: Känd till lands, på sjön den bästa. . . . . . . . Ain’ on ilman annettuna Urohille pyytäwille, Miehille anowaisille; Sille saanen maammoseni, Ku on sampuen takonut, Kirjokannen kalkutellut.” Utan penning har vi lemnats340 Åt de männer, som begärt oss, Karlar, hvilka till oss friat. Den jag ville ta, min moder! Som det goda Sampo hopsmidt, Hvilken granna locket hamrat.”341 342 Sillon wanha Wäinämöinen Oli eellä ennättäjä, Heti tungeksen tupahan, Alle kattojen ajaksen, Itse tuon sanoiksi wirkki, Owen suussa, alla orren, Kattilan katasioilla, Lakin päästä laskemilla, Kintahan kirwottimilla; Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Oisiko minulle neittä Ikuseksi puolisoksi, Kainaloiseksi kanaksi, Siani lewittäjäksi, Paniaksi päänalasen?” Nu den gamle Wäinämöinen Hinner förr till Pohja-gården, Skyndsamt in i stugan stiger, Träder under takets hvälfning, Börjar sedan sjelf att orda Framför dörren, under sparren,343 Der man kittlarna betäcker, Tager mössan af sitt hufvud, Handskarna från handen löser. Höjande sin röst han sade. Talade med dessa orden:344 ”Finnes här för mig en jungfru, Flicka till min lifstids maka, Till en dufva vid min sida, För att bädden åt mig reda,345 Ordna vackert hufvud-kudden?” Tuopa kaunis Pohjan tytti, Maan kuulu, ween walio, Itse ennätti sanoa: ”En kiitä meristä miestä, Enkä wanhoa urosta, Tuuli wie merillä mielen, Aiwot särkewi ahawa, Waiwa wanhasta tulewi, Ikäwä iällisestä. Ei ole sinulle neittä Ikuseksi puolisoksi, Kainaloiseksi kanaksi, Siasi lewittäjäksi, Paniaksi päänalasen.” Nu den sköna Pohja-dottren, Landets ära, vattnets prydnad.346 Skyndade sig sjelf att svara: ”Föga prisar jag en sjöman Och en ålderstegen gubbe; Hafvets stormar rubba sinnet,347 Vårens ilar skada hjernan, Till förtret man tar en gammal, Till besvär en åldrig make. Här ej finnes någon jungfru. Flicka till din lifstids maka,348 Till en dufva vid din sida, För att åt dig bädden reda, Ordna vackert hufvud-kudden.”349 160 Fennica.indd 160 17.1.2019 14:54:58 �Kahestoista Runo — Tolfte Runan Kahestoista Runo. . . . . . . . Tole Runan. Siitä seppo Ilmarinen Itse tungeksen tupahan, Kaiwaksen katoksen alle, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jok’ on walmis walwattini, Walmis walwateltawani?” Sjelf nu smeden Ilmarinen Skyndsamt in i stugan stiger, Träder under takets hvälfning, Yttrar så ett ord och säger: ”Är nu redo mön, för den jag Vakat har och skulle vaka?” Sano Pohjolan emäntä: ”Ompa walmis walwattisi, Walmis walwateltawasi, Kun sa kynnät kyisen pellon, Käärmehisen käännättelet. Senpä Hiisi ennen kynsi, Lempo warsinki wakoili, Waarnahilla waskisilla, Atralla tuliterällä, Yhä poikani polonen Kesken heitti kynnöksensä.” Sade Pohjolas värdina: ”Redo flickan är, för den du Vakat har och skulle vaka, När du huggorms-åkern plöjer, Vänder ormuppfyllda fältet. Samma åker redan ofta Hiisi börjat på att plöja Med af koppar smidda billar, Med den hvassa eldbetts-plogen; Städse dock min son, den arme, Lemnat åkern plöjd till hälften.” Sillon seppo Ilmarinen Ei kärsi käsin ruweta, Sowi sormin suorrostella, Ilman rautarukkasitta, Kiwisittä kintahitta. Otti rautarukkasensa, Nouti kintahat kiwiset, Tako rautaset talukset, Teräksiset säärystimet, Rautapaitohin panihen, Teräswöihen wyöttelihen. Siitä kynti kyisen pellon, Wakoeli maan matosen; Nosti kyitä kynnökselle, Käärmehiä käännökselle. Sano tuolta tultuansaa ”Jo ma kynnin kyisen pellon, Wakoelin maan matosen, Nu ej vågar Ilmarinen Gripa verket an med fingrar, Arbetet med händer öfva, Utan jernbesmidda vantar, Handskar utaf stenar gjorda; Tager jernbesmidda vantar, Handskar utaf stenar gjorda; Sedan smider han sig jernskor, Gör af stål till benen brynjor, Kläder sig i koppar-skjorta, Stålsmidt bälte på sig spänner. Så han plöjer huggorms-åkern, Fårar ormuppfyllda fältet Och med plogens billar lyftar Ormar på de vända tegar. Säger dädan återkommen: ”Plöjt jag har nu huggorms-åkern, Fårat ormuppfyllda marken,  Lönnrot 1835a: Föga ock en åldrig gubbe;  / Stormen för på sjön förståndet (lines 382−383).  Piponius 1839: Icke prisar jag en sjöman,  / Ej en åldrig jag berömmer, / Ty förståndet uppå hafvet / Blåses bort af skarpa vindar,  / Och till plåga är den gamle, / Ledsnad väcker blott en åldrig; / Icke här en jungfru finnes / Åt dig till en ständig maka (lines 381−388).  Lönnrot 1835a: Ingen jungfru här nu finnes, / Som för alltid blir din make, / Bor som hönan vid din sida, / Hvilken för dig bädden ordnar, / Ställer vackert hufvudkudden (lines 387−392). 161 Fennica.indd 161 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala Käärmehisen käännättelin; Onko walmis walwattini, Walmis walwateltawani?” . . . . . Fältet vändt det ormbetäckta, Är nu redo mön, för den jag Vakat har och skulle vaka?” Sano Pohjolan emäntä: ”Ompa walmis walwattisi, Walmis walwateltawasi, Kun suistat suet saloista, Päistät karhut kankahilta, Aina lehmäni lewitti, Tappo tammoja polosen.” Sade Pohjolas värdinna: ”Redo flickan är, för den du Vakat har och skulle vaka, När du skogens vargar betslar, Tyglar björnarna på fältet. Ständigt mina kor de skingrat, Dödat stoen för mig arma.” Sillon seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Teki suitset teräksiset, Päitset rautaset rakenti. Niillä suistawi sutoset, Päisti karhut kankahilta, Pani suet suitset suuhun, Päitset päähän kontioille, Sano tuolta tultuansa: ”Jo ma kynnin kyisen pellon, Käärmehisen käännättelin, Wakoelin maan matosen; Jo suistin suet saloista, Päistin karhut kankahilta; Onko walmis walwattini, Walmis walwateltawani?” Straxt nu smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn Gör af stål åt djuren betsel Och af jern dem grimmor smider. Betslade så skogens vargar, Band med grimma fältets björnar, Stack i vargars munnar betslen, Grimmorna kring björnars hufvun, Sade dädan återkommen: ”Plöjt jag har nu huggorms-åkern, Fältet vändt det ormbetäckta, Ormuppfyllda marken fårat; Skogens vargar har jag betslat, Tyglat björnarna på fältet. Är nu redo mön, för den jag Vakat har och skulle vaka?” Sade Pohjolas värdinna: ”Redo flickan är, för den du Vakat har och skulle vaka, När du fångar först en fjällfisk, Väldig gädda, snabb att simma, Ifrån Tuoni-flodens bölja, Ifrån Manala det låga, Fångar nät och not förutan, Utan alla andra redskap; Hundra männer har den slukat, Bragt om lifvet tusen hjeltar.” Sano Pohjolan emäntä: ”Jo on walmis walwattisi, Walmis walwateltawasi, . Kun saat suuren suomuhauin, Liikkuwan kalan lihawan, Tuolta Tuonelan joesta, Manalan alantehesta, Werkotonna, nuotatonna, . Ilman muutta pyywyksettä; Jo on syönyt saanki miestä, Tuhonnut tuhan urosta.” 162 Fennica.indd 162 17.1.2019 14:54:58 �Kahestoista Runo — Tolfte Runan . . . . . . . . Jopa tuskiksi tulewi, Läylemmäksi lankiawi; Takowi kokon tulisen, Waakalinnun walkiaisen, Koprat rauasta takowi, Teräksestä temmottimet; Siiwillen siotteleksen, Kokon kynkkäluun nenille, Lenteä lekuttelewi, Lenti Tuonelan joelle, Yksi siipi wettä wiili, Toinen taiwoja tasaili, Nokka luotoja lotasi, Koprat merta kuopraeli; Lenti hauin pyyäntähän, Hirmuhampahan hakuhun. Ren i trångmål råkar smeden, Finner arbetet besvärligt. Hamrar sig en eldig hafs-örn, Fogel stark och hvit till färgen; Örnens klor af jern han smidde, Bildade af stål dess tänger, Band sig sedan fast vid vingen, Der som vingens ben sig slutar. Flaxande nu örnen flyger, Ilar bort till Tuoni-elfven. Ena vingen klyfver vattnet, Himlarna den andra vidrör, Näbben stöter emot klippor Och till hafvet klorna räcka. Flög nu hän att fånga gäddan, Fisken med de grymma tänder. Tuli hauki haukotellen, Ween koira wengotellen, Eik’ oo hauki pienen pieni, Eikä hauki suuren suuri: Kieli kahta kirweswartta, Hampahat harawan warren, Kita kolmen kosken werta, Selkäranka seitsemisen. Slingrande ses gäddan komma, Vattnets hund i bugter skrida. Gäddan är ej af de minsta, Icke heller af de största; Tvenne yxskaft lång är tungan, Tänderna af räfsans storlek, Gapet är som trenne forssar, Forssar sju dess ryggrad liknar. Lenti kokko liitätellen, Isketellen ilman lintu, Eik’ oo kokko pienen pieni, Eikä kokko suuren suuri: Sen on suu satoa syltä, Kita kuusi koskellista, Kieli wiittä kirweswartta, Kynnet wiittä wiikatetta, Siipi taiwoa tapasi, Toinen wettä wiepraeli. Örnen flyger, stadnar stundom, Luftens fogel ned sig svingar, Örnen är ej af de minsta, Icke heller af de största. Hundra famnar vid är munnen, Örnens gap sex forssar liknar, Af fem yxskafts längd är tungan, Klorna med fem lior lika. Ena vingen himlen vidrör Och den andra vattnets yta. Liiteleksen, laateleksen, Katseleksen, käänteleksen; Keksi suuren suomuhauin, Flyger ömsom, ömsom stadnar, Vänder sig, med ögat spejar, Varsnar så den stora gäddan, 163 Fennica.indd 163 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Liikkuwan kalan lihawan, Iskewi kaloa tuota, Koprin selkähän kawahti. Sillon suuri suomuhauki, Liikkuja kala lihawa, Painawi kokon kynimen, Alle selwien wesien. Niin kokko kohotteleksen, Ilmahan ylenteleksen, Nosti mustia muria, Päälle selwien wesien, Rörliga och feta fisken. Efter den nu örnen spänner, Rusar på dess rygg med klorna. Stora fjällbelagda gäddan, Rörliga och feta fisken Trycker örnens starka vingben Ned inunder klara vattnet. Örnen stiger upp mot himlen, Höjer sig i luftens rymder. Lyftar af det svarta gruset Ofvan klara vattnets yta. Liiteleksen, laateleksen, Toki toisesti kokewi, Yhen iski kynsiänsä Hauin hirmun hartioihin, Ween koiran koukkuluihin, Toisen iski kynsiänsä Rautaselle kalliolle, Wuorelle teräksiselle. Kilpisty kiwestä kynsi, Kalpistihen kalliosta; Jo hauki sukelteleksen, Ween wenkale weäksen, Kynsistä kokon kynimen, Waakalinnun warpahista. Flyger ömsom, ömsom stadnar Än en annan gång försöker; Högg af sina klor den ena Fast i grymma gäddans skuldror, Uti vatten-hundens refben; Högg af sina klor den andra Vid en klippas fasta jernvägg, In i sidan af ett stålberg. Men dess klo från stenen slintar, Återstudsar ifrån klippan; Gäddan dyker ned i vågen, Vattnets starka djur sig sliter Ifrån klorna uppå örnen, Från den starka fogelns näfvar. Siitä kokko rautakopra Kohta kolmasti kokewi, Warsin iskeä tapasi, Iski kiinni kynsiänsä, Saipa hauin kynsihinsä, Ween koiran koprihinsa, Nosti suuren suomuhauin, Ween wenkalen wetäwi, Alta aaltojen sywien, Päälle selwien wesien. Örnen med de starka jernklor Tredje gången är försöker; Lyckades nu hugga säkert, Hög med sina klor i fisken. Fick så gäddan uti klorna Vatten-hunden uti näfven; Lyftar så den stora gäddan Drager vattnets djur, det starka, Ifrån flodens djupa böljor På det klara vattnets yta. Nosti siitäki ylemmä, Korkiammalle kohotti, Lyftar gäddan högre uppåt, Höjer ännu derutöfver, 164 Fennica.indd 164 17.1.2019 14:54:58 �Kahestoista Runo — Tolfte Runan Oksalle omenatammen, Latwalle lakan petäjän. . . . . . Upp på ollon-ekens grenar, Uti broda tallens krona. Wiepi wieläki ylemmä, Korkiammalle kohotti, Pitkän pilwen rannan päälle, Pitkän kaaren kannikalle; Pilwet liikku, taiwot nauku, Ilman kannet kallisteli, Katkesi ukolta kaari, Kuulta sarwipää sakara. För så gäddan högre uppåt, Lyftar fisken ifrån trädet Upp till långa molnets ända, Randen af den långa bågen. Skyar rördes, himlar hveno, Luftens lock i lutning bragtes, Sönder brast för Ukko bågen, Och behornad spets för Månen. Sillä seppo Ilmarinen Sai on suuren suomuhauin, Liikkuwan kalan lihawan, Tuosta Tuonelan joesta, Manalan alentehesta. Ei wesi weellen tullut Kalahauin suomuloista, Ilma ilmallen hajasnut, Kokkolinnun höyheniltä. Fick så smeden Ilmarinen Stora, fjällbelagda gäddan, Rörliga och feta fisken Ifrån Tuoni-flodens böljor, Ifrån Manala, det låga. Vattnet liknade ej vatten för de fjäll, som gäddan lemnat, Luften såsom luft ej kändes För de fjädrar, örnen bortfällt. Siitä seppo Ilmarinen Otti weitsen huotrastansa, Päätä poikki pahkomahan, Watsa halki wiiltämähän; Itse maisteli makua, Itse riipo rintapäitä. Derpå smeden Ilmarinen Drager fram sin knif ur slidan, För att gäddans hufvud lösa Och dess mage sönderklyfva; Smakar sedan sjelf på fisken Och dess bröstben skär i stycken. Skar så af dess hela hufvud Och till Pohja-stugan förde Som en gåfva åt sin svärmor, Tog till orda då och sade: ”Det för alla tider dugde Till en stol i Pohja-stugan.” Pään on warsin poikki pahko, Wiepi Pohjolan tupahan Anopille antehiksi, . Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Tuoss’ olis ikuinen tuoli Hywän Pohjolan tupahan.” . Derpå smeden Ilmarinen Yttrade ett ord och sade: ”Plöjt jag har nu huggorms-åkrar, Ormuppfylda fält jag omvändt, Siitä seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jo nyt kynnin kyiset pellot, Käärmehiset käännättelin; 165 Fennica.indd 165 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . . . . Jo suistin suet saloista, Päistin karhut kankahilta; Sainki suuret suomuhauit, Liikkuwat kalat lihawat, Tuosta Tuonelan joesta, Manalan alantehesta; Joko on walmis walwattini, Walmis walwateltawani?” Betslat vargar uti skogen, Tyglat björnar uppå fältet. Stora gäddor har jag fångat, Rörliga och feta fiskar Ifrån Tuoni-flodens böljor, Ifrån Manala, det låga. Är nu redo mön, för den jag Vakat har och skulle vaka?” Sano Pohjolan emäntä: ”Pahoinpa sinäi laait, Kun sä päätä poikki pahkoit, Watsan warsin halki laskit, Wielä riiwoit rintapäätä, Kanssa maistelit makua.” Sade Pohjolas värdinna: ”Illa du dig ock betedde, När du fiskens hufvud afskar, Gäddans mage sönderklyfde Och dess bröstben slet i stycken, Smakade jemväl på köttet.” Sillon seppo Ilmarinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ei saalis wiatta saaha Paikoilta paremmiltana, Saati Tuonelan joesta, Manalan alantehesta; Jok’ on walmis walwattini, Walmis walwateltawani?” Dervid smeden Ilmarinen Sjelf till orda tog och sade: ”Utan fel ej bytet fångas Äfven ifrån bättre ställen, Mindre än från Tuoni-elfven, Ifrån Manala det låga. Är nu redo mön, för den jag Vakat har och skulle vaka?” Sade Pohjolas värdinna: ”Redo flickan är, för den du Vakat har och skulle vaka. Sköna jungfrun är nu vunnen, Såld den hår-beprydda flickan Bort åt smeden Ilmarinen Till en dufva invid sidan, Till en maka för hans lifstid.” Sano Pohjolan emäntä: ”Jo nyt on walmis walwattisi, Walmis walwateltawasi, Jo nyt on neito kosjottuna, Päähyt kassa kaupittuna, Ilmariselle sepolle, . Kainaloiseksi kanaksi, Ikuseksi puolisoksi.” . . Gaf så bort sin egen dotter Yttrande med dessa orden: ”Hvaraf visste du min älskling, Hörde det, mitt gyllne äpple, Att här föddes denna jungfru, Anto oman tyttärensä, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mistä tiesit teltamoinen, Kuulit kultani omena, Tämän neien syntywäksi, 166 Fennica.indd 166 17.1.2019 14:54:58 �Kahestoista Runo — Tolfte Runan  Castrén has added a line for clarity. Impyen ylenewäksi, Kun on nuori neityemme, Wasta kaswawa kanamme?” . . . . . . . Att en sådan flicka växte, När hon är, vår unga jungfru, Först en späd och liten dufva?” Laulo lapsi lattialta, Poika pieni pankon päästä: ”Siitä tiesi teltamoinen, Kuuli kultasi omena, Isopa hywältä kuulu, Kuulu kullalta mereltä. Juoksi purret puittomia, Wenot wäljiä wesiä, Tuoen täytensä eloa, Aluksensa aartehia. Qvad ett barn så ifrån golfvet, Ifrån härden liten gosse: ”Deraf visste det din älskling, Hörde det ditt gyllne äpple: Fadren har ett frejdadt rykte Ut ifrån det gyllne hafvet, Der hans båtar ofta seglat, Lagt till rygga vida fjärdar, Återvändande till hemmet Lastade med gods och skatter. Ja siitä tiesi teltamoinen Kuuli kultasi omena; Emopa hywältä kuulu, Kuulu kullasta koista; Nosti leiwät leppehesti, Syötti wierahat wälehen. Deraf visste det din älskling, Hörde det ditt gyllne äpple: Modren har ett frejdadt rykte Från det sköna, gyllne hemmet; Vänligt fram hon bröd har burit, Skyndsamt mat åt gäster gifvit. Käwi kujat kuurullahan, Lääwät länkämäisillähän; Aiwon ammo aikasuopa, Aiwon aika huomenessa, Mäkähti kewätkaritsa, Kewätuuhi ullotteli, Heinän hienon heittäjätä, Palasen parantajata. Hon gått lutad fram i tågen, Nedböjd uti ladugårdar. Goda kon har bölat tidigt, Ganska tidigt hvarje morgon; Tidigt bräkt har vårens tacka, Tidigt lammet, födt om våren, Längtande att redan komme350 Den som fina höet räcker, Som förbättrar matens smulor. Jo siitä tiesi teltamoinen, Kuuli kultasi omena: Aiwon aika huomenessa Noki nousi nuorasesta, Sawu paksusta pakeni, Kuulun neitosen koista. Sukkulainen suikahteli Deraf visste det din älskling, Hörde det ditt gyllne äpple: Ganska tidigt hvarje morgon Sotet snörrätt upp sig svingat, Röken flytt ur tjocka lager Från berömda jungfruns boning; Spolen farit fram och åter, 167 Fennica.indd 167 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . . . . . . Kärppänä kiwen raossa, Piukahteli pirran piikin Tikkana puun kupeessa, Käärilauta käännähteli Orawana oksapuussa.” Som bland stenar hermelinen; Så väfskedens tenar surrat, Som en hackspik invid trädet; Väfvens bom så hastigt vändt sig, Som i grenig fura ekorn.” Siitä Pohjolan emäntä Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Kaiken sykysyn sanoinki, Keskutin tämän kewään: Salwoome piilopirtti, Piilopirtti pikkarainen, Neien kangasta kutoa, Saoin sarkoa kutoa. Derpå Pohjolas värdinna Sjelf till orda tog och sade: ”Långa hösten jag ju sade. Yrkade den hela våren: Låt ett hemligt loft oss timra, Bygga upp en liten stuga, Der sin väfnad jungfrun sköter, Väfver sina hundra alnar. Laatiome pieni pirtti, Pienet piiloikkunaiset, Missä neittä piiletellä, Päätä kassa kaswatella; Pah’ on neitonen salata, Hiwus pitkä piiletellä, Hywä on hepo salata, Suorajouhi suojaella.” Låt ett litet loft oss timra Litet loft med dolda gluggar, Hvarest jungfrun vi fördölja. Fostra upp den hår-beprydda. Svår en jungfru är att gömma, Lockig mö att rätt förvara; Lättare man hästen döljer, Tagelprydda fålen aktar.” Waka wanha Wäinämöinen Alla päin pahoilla mielin, Kotihinsa kulkiessa, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Elkääte etinen kansa, Elkääte lapsen lapsi, Lähkö uimahan uhalla, Weikasta wesien päälle, Kilwon neittä kosjomahan Sepon Ilmarin keralla.” Gamle trygge Wäinämöinen, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Bort till hemmet återvänder, Yttrar då ett ord och säger: ”Icke må det folk, som födes, Icke I, dess söners söner, Er bege på trots att simma, Kasta er för vad i vattnet Och till mö i täfling fria Jemte smeden Ilmarinen!” 168 Fennica.indd 168 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan Kolmastoista Runo. Trettonde Runan. Siitä häitä hankittihin, Walmisteltihin pitoja, Häitä Pohjolan tuwilla, Pitoja Pimentolassa. . . . . . . . Derpå bröllop man bereder, Börjar gästabud anordna, Bröllop uti Pohjas stugor, Gästabud i Pimentola. Mitä tuohon tuotanehe, Ja kuta we’ettänehe, Noihin Pohjolan pitohin, Sariolan juominkihin, Hywän rahwahan ruuiksi, Joukon suuren syötäwäksi? Tuotu on muhia mulli, Sonni saatuna lihawa. Hvad har man väl kunnat hemta Och hvad allt tillvägabringa Till det goda Pohjas bröllop, Sariolas dryckesgille, För att mätta goda folket, Ge till mat åt ymnig skara? Hemtad är en frodig oxe, Väldig tjur man dit har skaffat. Kaswo härkä Karjalassa Sonni Suomessa sikesi, Eikä härkä suuren suuri, Eikä härkä pienen pieni; Hämehessä häntä häily, Pää keikku Kemijoella, Jalk’ on yksi Aunuksessa, Toinen Turjan tunturilla, Kolmansi koskella Wuoksen, Neljäs on Lapin lahella. Päiwän lenti pääskylintu Härän sarwien wäliä, Kuun juoksi kesäorawa Häpeheltä hännän päähän, Eikä wielä päähän päässyt, Ensinkänä ennättänyt, Keskelläpä yön pitäwi, Härän hännällä lepäsi. Etsitähän iskiätä, Katsotahan kaatajata, Wienosta Wenäjän maasta Kaunihista Karjalasta, Suomen suurilta tiloilta, Oxe växte i Karelen, Frodades en tjur i Finland, Oxen var ej af de största, Icke heller af de minsta, Tavastland såg svansen flägta, Hufvudet i Kemi rördes, En fot i Olonets trampar, Uppå Turjas fjäll den andra, Bort vid Wuoksens fors den tredje Och den fjerde uti Lappland. Svalan flög en dag på vägen Oxens båda horn emellan, Sommar-ekorn lopp en månad Ifrån svansens ena ända Utan att den andra hinna, Måste midt på vägen rasta, Hvila ut en natt på svansen. Efter slagtare man söker, Söker karl att oxen fälla Ända från det lugna Ryssland, Ifrån Karjala det sköna, Ifrån Suomis vida bygder 169 Fennica.indd 169 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala Ruotsin maasta rohkiasta, Tämän riikin riitamaasta, Tämän wallan wainojasta. . . Och från Sveas djerfva rike, Som med detta rike tvistar, Som förföljer detta välde. Läksi ukko iskemähän, Palwonen pitelemähän, Wirokannas wiilemähän; Härkä päänsä häilähytti, Mustat silmänsä mulisti, Ukko kuusehen kawahti, Palwonen pajun nenähän, Wirokannas kannon päähän. Ukko sig beger att slagta, Palvonen att hornen hålla, Wirokannas till att skära. Oxen svänger på sitt hufvud Och de svarta ögon blänger; Ukko springer upp i granen, Palvonen i videt hoppar, Wirokannas flyr på stubben. Ukko kuusesta toruwi, Palwonen pajun nenästä Wirokannas kannon päästä: . ”Kun ma tullen toisen kerran, Toki saanen saalihiksi Sata saawia lihoa, Werta seitsemän wenettä, Kuuta kuusi tynnyriä.” . Eipä toiste tullukkana, Eikä sen erän perästä. . . . Ukko väsnar ifrån granen, Palvonen från vide-busken, Wirokannas ifrån stubben: ”När en annan gång jag kommer, Tör af dig jag få till byte Kött, som hundra såar fyller, Blod i båtar sju att tappas Och af fett sex fulla tunnor.” Men han kom ej mera åter, Kom ej efter denna resan. Etsitähän iskiätä, Katsotahan kaatajata; Etsitähän Tuonelasta, Manalasta maanki alta, Etsitähän, eipä löytty, Haettihin, ei hawattu. Efter slagtare man söker, Söker karl att oxen fälla Ifrån Tuoni-Gudens boning, Under jorden i Manala, Söker, men man finner icke, Letar, men man blir ej varse. Mies pieni merestä nousi, Uros aallosta yleni, Eikä uros pienen pieni, Eikä uros suuren suuri; Pystyn peukalon pituinen, Kolmen sormen korkeuinen: Alla maljan maata mahtu, Seulan alla seisomahan. Part’ on polwilla eessä, Liten man ur hafvet uppsteg, Hjelte sig från böljen höjde, Hjelten är ej af de minsta, Icke heller af de största: Upprätt tummes längd han äger, Har en höjd af trenne fingrar, Ryms att ligga under skålen, Ryms att stå inunder sållet. Skägget räcker fram till knäna, 170 Fennica.indd 170 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan . . . . . . . Hiwus kannoilla takana, Päässä paasinen kypäri, Jaloissa kiwiset kengät, Weitsi kultanen käessä, Hopiainen huotra wyöllä. Jo tapasi tappajansa, Sonni suuri sortajansa. Ned till hälarna når håret, Bär på hufvet stenig mössa, Skor af sten på sina fötter, Har en gyllne knif i handen, Silfver-slida vid sin gördel. Der sin bane oxen träffar, Finner den, som honom fäller. Heti kun näki eränsä, Ruhto niskahan rutosti, Sorti sonnin polwillehen, Kylin maahan kyykähytti. Mannen knappt sitt byte märker, Innan han på nacken rusar, Trycker tjuren den på knäna, Böjer sidan emot marken. Saiko paljon saalihiksi? Wähän saapi saalihiksi: Sata saawia lihoa, Sata syltä makkaroa, Werta seitsemän wenettä, Kuuta kuusi tynnyriä, Hywän Pohjolan pitohin, Sariolan juominkihin. Fick deraf han ymnigt byte? Blott ett ringa byte fick han: Köttet hundra såar fyllde, Korfvens längd var hundra famnar, Bloden upp sju båtar fyllde, Och af fett sex tunnor erhölls För det goda Pohjas bröllop, Sariolas dryckesgille. Siitä Pohjolan emäntä Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mistäpä olutta saamma, Tahi taaria panemma, Näille häille hankkimille, Pioille piettäwille? En tieä tekoa taarin, Enkä syntyä olosen.” Derpå Pohjolas värdinna Sjelf till orda tog och sade: ”Hvaraf skola öl vi göra, Hvaraf må vi spisöl brygga För det bröllop, som skall firas, För det gästbud, som skall gifvas? Ej jag vet, hur spisöl brygges, Känner icke ölets ursprung.” Huuhuwi humala puusta, Wesi wirrasta wihelsi, Otra pellon pientaresta: ”Konsa me koolle saamma, Konsa koolle ja koholle.” Humlan susar ifrån trädet, Vattnet ifrån strömmen sorlar, Kornet hviskar ifrån åkern: ”När må vi tillsamman komma, Komma samman och i jäsning?” Osmotar oluen seppä, Kapo kaljojen tekiä, Arwelee, ajattelewi: Osmotar, som öl bereder, Skicklig bryggerska af spisöl Eftersinnar och begrundar: 171 Fennica.indd 171 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala ”Mitä tuostaki tulisi, Jos panen pa’an tulelle, Laitan keiton kiehumahan? ”Hvad monn deraf kunde blifva, Ställde grytan jag på elden, Hade koket till att sjuda?” Otti otrasen jywiä, Kuusi otrasen jyweä, Seitsemän humalan päätä, Wettä kauhoa kaheksan; Niin pani pa’an tulelle, Laitto keiton kiehumahan. Gick att plocka korn ur åkern Tog sex korn från sädes-axet, Knoppar sju från humlans stängel, Öste åtta slefvar vatten, Ställde grytan uppå elden, Hade så sitt kok att sjuda. Kuu kiwiä kuumettihin, Kesä wettä keitettihin, Salo puita poltettihin, Salo puita, saari maita. Kansa kaikki katsahtawi, Katsahtawi, kaiwahtawi: ”Mistäpä sawunen saapi, Auer ilmahan ajaksen.” Stenar hettades en månad, Vatten kokades en sommar, Trädrik skog till bränsle öddes – All den skog en holme frambragt. Detta nu allt folk betraktar, Ser och spritter till af undran: ”Hvadan må den röken stiga, Svinga sig i höga rymden?” Tuoltapa sawunen saapi, Auer ilmahan ajaksen; Sawu saarella palawi, Tuli niemen tutkamessa, Pienikö soan tuleksi, Suuri paimosen paloksi. Derifrån den röken stiger, Svingar sig i höga rymden: Elden brinner uppå holmen, Lågan flammar uppå udden, Alltför liten till en vakteld, Alltför stor till herdens brasa. . Osmotar oluen seppä, Kapo kaljojen tekiä, Kesän keittäwi olutta, Talwen taaria rakenti; Pani otraista olutta Puisen uuen uurtehesen. Osmotar, som öl bereder, Skicklig bryggerska af spisöl Brygger öl den hela sommarn, Spisöl vintern om bereder, Brygger korn-öl och det lägger I ett käril nyss tillagadt. . Sai oluen panneheksi, Ei saanut hapanneheksi. Arwelee, ajattelewi, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mitä tuohon tuotanehe, Brygdt hon fick omsider ölet, Men ej fick hon det att jäsa, Eftersinnar och begrundar, Yttrar så ett ord och säger: ”Hvad skall härtill nu man hemta, . . . . . 172 Fennica.indd 172 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan  Ja kuta kutsuttanehe, Oluelle happameksi, Kaljalle kohottimeksi.” . . . Hvad skall hit ännu man skaffa, För att ölet måtte jäsa Och i skumning drycken komma?” Hyw’ on tyttö Pohjan neiti, Se on soma sormiltansa, Aina liukas liikunnolta, Aina kengältä kepiä. Liikku sillon liitoksella, Laaho keskilattialla, Yhtä toista toimitteli Kahen kattilan kesellä. Näki puikon lattialla, Otti puikon lattialta, Pohjas mö, den goda flicka, Flickan med de nätta fingrar, Som med snabbhet städse röres, Som är alltid lätt på foten, Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Ett och annat der bestyrde Midt emellan tvenne kittlar. Sen en sticka uppå golfvet, Tager stickan upp från golfvet. Katselewi, kääntelewi: ”Mitä tuostaki tulisi Kawon kaunihin käsissä, Hywän immen hyppysissä?” Jo kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. Castrén has systematically left out the same line several times. Vänder och betraktar stickan: ”Hvad monn deraf kunde blifva Uti sköna kapos händer, I den goda jungfruns fingrar?” För den så i kapos händer, I den goda jungfruns fingrar. . Kapo gnuggar sina händer, Gnuggar sina begge händer, Föddes så en hvit ekorre. Kapo kaksin kämmeninsä, Hykersi molempinensa, Molempihin reisihinsä;351 Synty walkia orawa. Niin se neuo poikoansa, . Orawaistansa opasti: ”Orawani lintuseni, Orpolapseni omani! Juokse tuonne, kunne käsken, Kunne käsken ja kehotan, . Mielusahan metsolahan, Tarkkahan Tapiolahan; Nouse puuhun pienosehen, Taiten tarhalatwasehen, Jottei kokko kopraseisi, . Eikä iskis ilman lintu. Käpy pure käessäsi, Börjar nu att barnet lära, Undervisa lilla ekorn: ”Ekorre, min lilla fogel, Du mitt barn, som far ej äger! Spring nu hädan, dit jag bjuder, Dit jag bjuder och dig manar, Bort till Metsola det ljufva, Det vaksamma Tapiola. I ett litet träd så klättra, Uppstig varsamt i dess krona, Att dig örnen icke griper, Luftens fogel dig ej spänner. Bit en kotte under färden, 173 Fennica.indd 173 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala Kanna kaksi kynnessäsi, Ne kanna kawon kätehen, Tuo olalle Osmottaren.” . . . . . . . Hemta kottar två i tassen; Bringa dem i kapos händer, Bär till Osmo-dotterns skuldra.” Osasi orawa juosta, Matkaella maan ihana. Pian juoksi matkan pitkän, Wälehen wälit lyhyet, Mäen poikki, toisen pitkin, Kolmannen wähän witahan, Mielusahan metsolahan, Tarkkahan Tapiolahan. Siellä on kolme korpikuusta, Neljä pienoista petäätä, Nousi puuhun pienosehen, Taiten tarhalatwasehen, Eikä kokko kopraissunna, Iskenynnä ilman lintu. Katkasi käpyä kaksi, Päitä lehmän leikkaeli, Käwyt kätki kynsihinsä, Kääräsi käpälehensä, Niin kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. Osmotar oluehensa, Kapo pisti kaljahansa, Ei ota olut hapata, Eikä nouse nuori juoma. Ekorn nog förstod att springa, Färdas kunde markens täckhet, Sprang i hast den långa vägen, Ilade de korta hållen, Sprang långs backar, sprang tvärsöfver Sprang ock öfver dem på snedden; Sprang till Metsola det ljufva, Det vaksamma Tapiola. Ökengranar tre der funnos, Funnos fyra smärre granar, I ett litet träd han klängde, Uppsteg varsamt i dess krona, Utan att af örnen gripas, Spännas utaf luftens fogel. Bröt från trädet tvenne kottar, Skar från qvisten af dess spetsar; Gömde kottarna i klorna Slöt dem uti sina tassar; Förde så i kapos händer, I den goda flickans fingrar. Kapo kastar dem i ölet, Osmo-dottren i sitt spisöl. Ölet börjar ej att jäsa, Färska drycken vill ej skummas. Arwelee, ajattelewi, Mitä tuohon tuotanehe Oluelle happameksi, Kaljalle kohottimeksi. Eftersinnar och begrundar: ”Hvad skall hit ännu man hemta, För att olet måtte jäsa, Drycken uti skumning komma?” Hyw’ on tyttö Pohjan neiti, Aina kengältä kepiä; Liikku sillan liitoksella, Laaho keskilattialla, Yhtä toista toimitteli Kahen kattilan kesellä, Pohjas mö, den goda flickan, Som är alltid lätt på foten, Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Ett och annat der bestyrde Midt emellan tvenne kittlar. 174 Fennica.indd 174 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan . . . . . . . . Näki lastun lattialla, Otti lastun lattialta. Ser en spån på golfvets tilja, Tager spånen upp från golfvet. Katselewi, kääntelewi: ”Mitä tuostakin tulisi Kawon kaunihin käsissä, Hywän immen hyppysissä?” Jo kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. Vänder och betraktar spånen: ”Hvad monn deraf kunde blifva Uti sköna kapos händer, I den goda jungfruns fingrar?” För den så i kapos händer, I den goda jungfruns fingrar. Kapo kaksin kämmeninsä, Hykersi molempinensa, Molempihin reisihinsä; Synty näätä kultarinta. Niin se neuo nääteänsä, Orpolastansa opasti: ”Näätäseni lintuseni, Orpolapseni omani! Mene tuonne, kunne käsken, Kunne käsken ja kehotan, Kontion kiwikololle, Metsän karhun kartanolle. Siellä karhut tappelewat, Kontiot kowin eläwät; Koprin kuonoa kokoa, Käsin waahtea waluta, Se kanna kawon kätehen, Tuo olalle Osmottaren.” Kapo gnuggar sina händer, Gnuggar sina begge händer, Mård med gyllne bröst då föddes. Börjar nu att mården lära, Undervisa arma barnet: ”O du mård, min lilla fogel, Du mitt barn, som far ej äger! Gå nu hädan dit jag bjuder, Dit jag bjuder och dig manar, Spring till björnens stenrös-grotta, Björnens gård i öde-skogen. Björnarna der häftigt tagas, Lefva uti all sin vildhet. Samla dregel uti näfven, Fradga låt i handen rinna, Hemta så i kapos händer, Bär till Osma-dottrens skuldra.” Jopa taisi näätä juosta, Kultalintu liihätellä, Pian juoksi matkan pitkän, Wälehen wälit lyhyet, Joen poikki, toisen pitkin, Kolmannen wähän witahan, Kontion kiwikololle, Karhun louhi kartanolla. Siellä karhut tappelewat, Kontiot kowin eläwät, Rautasella kalliolla, Mården nog förstod att springa, Ila kunde gyllne fogeln, Sprang i hast den långa vägen, Ilade de korta hållen, Sprang långs elfvar, sprang tvärsöfver, Sprang ock öfver dem på snedden, Sprang till björnens stenrös-grotta, Gården utaf hällar formad. Björnarna der häftigt togos, Lefde uti all sin vildhet På en häll af fasta jernet, 175 Fennica.indd 175 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . .  . . . . Wuorella teräksisellä. Juoksi kuona karhun suusta, Waahti kontion kiasta, Koprin kuonoa kokosi, Käsin waahtea walutti, Sen kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. Osmotar oluehensa, Kapo kaato kaljahansa; Ei ota olut hapata, Eikä nouse nuori juoma. På ett berg af hårda stålet; Ifrån björnars mun rann dregel, Fradga dröp från deras käftar. Samlar dregel uti näfven, Fradga uti handen upptar, Bär så uti kapos händer I den goda jungfruns fingrar; Kapo blandar det i ölet, Osmo-dottren i sitt spisöl. Ölet börjar ej att jäsa, Färska drycken vill ej skummas. Arwelee, ajattelewi, Mitä tuohon tuotanehe Oluelle happameksi, Kaljalle kohottimeksi. Eftersinnar och begrundar: ”Hvad skall hit nu mera bringas, För att ölet måtte jäsa, Drycken uti skumning komma?” Hyw’ on tyttö Pohjan neiti, Aina kengältä kepiä, Liikku sillan liitoksella, Laaho keskilattialla, Yhtä toista toimitteli Kahen kattilan kesellä, Näki lehen lattialla, Otti lehen lattialta. Pohjas mö, den goda flicka, Som är alltid lätt på foten, Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Ett och annat der bestyrde Midt emellan tvenne kittlar. Märker så ett löf på golfvet, Tager löfvet upp från golfvet. Katselewi, kääntelewi: ”Mitä tuostakin tulisi Kawon kaunihin käsissä, Hywän immen hyppysissä?” Jo kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. Vänder och betraktar löfvet, ”Hvad monn deraf kunde blifva Uti sköna kapos händer, I den goda jungfruns fingrar?” För det så i kapos händer, I den goda jungfruns fingrar. Kapo kaksin kämmeninsä, Hykersi molempinensa, Molempihin reisihinsä; Synnyttäwi mehiläisen. Niin se neuo lintuansa, Mehiläistänsä opasti: Kapo gnuggar sina händer. Gnuggar sina begge händer Och ett bi så födas låter. Börjar att sin fogel lära, Undervisa Mehiläinen: 176 Fennica.indd 176 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan ”Mehiläinen, sköna fogel, Du mitt barn, som far ej äger! Flyg nu hädan, dit jag bjuder, Dit jag bjuder och dig manar: Öfver hela nio hafven Och till hälften öfver tio. Hemta honung med din vinge, Ljuvlig saft i din beklädnad, Ifrån ljusa gräsets ända, Ifrån gyllne blommans krona, Hemta hit i kapos händer, Bär till Osmo-dottrens skuldra.” ”Mehiläinen lintuseni, Orpolapseni omani! Lennä tuonne, kunne käsken, Kunne käsken ja kehotan, . Ylitse meren yheksän, Meri puolen kymmenettä. Tuo simoa siiwissäsi, Kanna mettä kaapussasi, Helewästä heinän päästä, . Kukan kultasen nenästä; Ne kanna kawon kätehen, Tuo olalle Osmottaren.” . . . . .  Castrén has added a line for clarification. Mehiläinen, hon vår fogel, Färdades med största snabbhet, Flög i hast den långa vägen, Ilade de korta hållen, Flög längs haf, och flög tvärsöfver, Flög ock öfver dem på snedden. Flög så öfver hafven nio Och det tionde till hälften, Bort till Tuuris nya stuga. Palvonens ej täckta boning. Der i sömn en jungfru sjunkit, Koppargördlad mö inslumrat. Hade gyllne gräs vid länden Silfver-blommor vid sin gördel, Invid sidan ljufva örter, Honungs-gräs i sina fållar. Mehiläinen, hon vår fogel352 Väter vingarna i honung, Fuktar dem med ljufva saften, Saften i det ljusa gräset. I de gyllne blommors krona, För så honung med sin vinge, Ljuflig saft i sin beklädnad, Bringar uti kapos fingrar, I den goda jungfruns fingrar. Mehiläinen meiän lintu Jopa lenti, jotta joutu, Pian lenti matkan pitkän, Wälehen wälit lyhyet, Meren poikki, toisen pitkin, Kolmannen wähän witahan, Ylitse meren yheksän, Meri puolen kymmenettä, Tuurin uutehen tupahan, Palwosen laettomahan. Siellä on neiti nukkununna, Wyöwaski walahtununna, Kupehill’ on kultaheinä, Wyöllähän hopia heinä, Siwulla simanen heinä, Mesiheinä helmassansa. Kasti siipensä simahan, Toisen siipensä metehen, Helewähän heinän päähän, Kukan kultasen nenähän. Toi simoa siiwessänsä, Kanto mettä kaapussansa, Sen kanto kawon kätehen, Hywän immen hyppysihin. 177 Fennica.indd 177 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Osmotar oluehensa, Kapo pisti kaljahansa, Jo otti olut hapata, Jopa nousi nuori juoma, Puisen uuen uurtehessa, Korwon koiwusen sisässä. Kuohu korwien tasalle, Ärjy päälle äprähien, Tahto maahan tyyräellä, Lattialle lainehella. Kapo blandar det i ölet, Osmo-dottren i sitt spisöl; Ölet började nu jäsa, Färska drycken kom i skumning Uti kärlet nyss tillagadt, Uti sån af björkträd fogad. Pöste jemnhögt med dess handtag, Fräste öfver kärlets bräddar, Ville ned på marken strömma, Forssa uppå golfvets tiljor. Pantihin olut punanen, Kalja kaunis käytettihin, Nassakkahan tammisehen, Tynnyrihin pienosehen, Tapin waskisen warahan, Kiwisehen kellarihin. Lade så det röda ölet, Sköna drycken lät man rinna, I en kagg af ekträd fogad, I en ganska liten tunna, Inom koppar-tappens stängsel, Ned i källaren så förde. Olut tykki tynnyrissä, Kalja keikku kellarissa: ”Kun nyt juojani tulisi, Lakkiani laitteleisi, Kunnollinen kukkujani, Laaullinen laulajani!” Ölet stötte uti tunnan, Drycken uti källarn pöste: ”Om ändock man skulle komma Att mig dricka, mig förtära, Skulle äfven skickligt sjunga. Låta goda qväden ljuda.” Etsittihin laulajoa, Laaullista laulajoa, Kunnollista kukkujoa, Kaunista karehtioa. Sångare man sedan söker, Söker sångare förträfflig, Den som skickligt kunde qväda, Kunde vackra toner drilla. Lohi on tuotu laulajaksi, Hauki kunnon kukkujaksi; Ei lohessa laulajoa, Kuonasuussa kukkujoa, Lohen on leuat lonkallahan, Hauin hampahat hajalla. Hemtad är en lax att sjunga, Gädda till att skickligt qväda. Laxen duger ej att sjunga, Dregelkäften kan ej qväda; Laxens käftar äro sneda, Glesa äro gäddans tänder. Etsitähän laulajoa, Laaullista laulajoa, Sångare man sedan söker, Söker sångare förträfflig, 178 Fennica.indd 178 17.1.2019 14:54:58 �Kolmastoista Runo — Trettonde Runan Kunnollista kukkujoa, Kaunista karehtioa. Den som skickligt kunde qväda Kunde vackra toner drilla. Laps’ on tuotu laulajaksi, Poika kunnon kukkujaksi; . Ei lapsessa laulajoa, Kuolasuussa kukkujoa, Ääni on lapsen langennunna, Puhet suuhun puuttununna. . . . . . . Hemtadt är ett barn att sjunga, Gosse förd att skickligt qväda. Barnet duger ej att sjunga, Dregelmunnen kan ej qväda; Hesnat rösten har för barnet, Gossens mål i munnen fastnad. Niin sano olut punanen, Noitueli nuori juoma, Nassakassa tammisessa, Tapin waskisen takana: ”Kun ei tuoa laulajoa, Laaullista laulajoa, Kunnollista kukkujoa, Kaunista karehtioa, Potkin poikki wanteheni, Ulos pohjani porotan.” Yttrade nu röda ölet, Färska drycken häftigt utfor Uti kaggen gjord af ekträd, Inom koppar-tappens stängsel: ”Om man icke genast hemtar Hit en sångare förträfflig, För att sånger skickligt qväda, För att vackra toner drilla, Alla band jag söndersparkar, Väsnar så, att bottnet brister.” Sillon Pohjolan emäntä Pani kutsut kulkemahan, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ohoh piika pikkarainen, Orjani alinomanen. Kutsu rahwasta kokohon, Miesten joukko juominkihin; Kutsu köyhät, kutsu kurjat, Kutsu rujot, kutsu rammat, Rujot rein reutuellos, Rammat ratsahin ajellos, Sokiat wenehin soua. Kutsu wanha Wäinämöinen Lailliseksi laulajaksi, Elä kutsu Kaukomieltä, Elä lieto Lemminkäistä, Se on lieto Lemminkäinen Ahti ainaki torasa.” Straxt nu Pohjolas värdinna Bragte bjudningar i omlopp, Tog till orda då och sade: ”Hör nu mig, min lilla tärna, Min beständiga trälinna! Gå att bjuda folk tillsamman, Männers hop till dryckeslaget. Fattiga du bjud och rika, Bjud hit lytta, bjud ock lama, Släpa lytta uti slädar Lama för på hästars ryggar, Ro de blinda uti båtar. Bjud den gamle Wäinämöinen Till en sångare förträfflig. Bjud dock icke Kaukomieli, Bjud ej muntre Lemminkäinen, Ty den muntre Lemminkäinen Städse är på kif begifven.” 179 Fennica.indd 179 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala Orja tuon sanoiksi wirkki, Kysytteli, lausutteli: ”Mistä tunnen Kaukomielen, Kusta lieto Lemminkäisen? En tieä Ahin kotia, Kaukomielen kartanoa.” Tog till orda nu trälinnan, Spörjande af sin värdinna: ”Hvaraf skall jag Ahti känna, Känna muntre Lemminkäinen? Ej jag känner Ahtis boning, Sköna Kaukomielis hemgård.” Sano Pohjolan emäntä: ”Hywin tunnet Kaukomielen; . Ahti saarella asuwi, Weitikkä wesien luona, Laajimman lahen kohalla Kaukoniemen kainalossa. Kaukomielen silmä karsas, . Leuka pitkä Lemminkäisen, Ahin suu wähiten wäärä, Nenä weitikän nykerä.” Sade Pohjolas värdinna: ”Lätt du känner Kaukomieli; Ahti bor uppå en holme, Skalken invid vattnets närhet, Vid den bugt, sig bredast vidgar Uti Kauko-uddens krökning. Vindt är Kaukomielis öga, Käften lång på Lemminkäinen, Ahtis mun på sned är vriden, Skalken har en trubbig näsa.” Tuopa piika pikkarainen, Raataja rahan alanen, . Kutsu rahwahan kokohon, Miesten joukon juominkihin; Kutsu kurjat, kutsu köyhät, Kutsu rujot, kutsu rammat, Rujot rein reutueli, . Rammat ratsahin ajeli, Sokiat wenehin souti. Kutsu wanhan Wäinämöisen, Laulajan iänikuisen; Se on kaunis Kaukomieli, . Senp’ on heitti kutsumatta. Det var Pohjas lilla tärna, Lejd för pengar att arbeta, Gick att bjuda folk tillsamman, Männers hop till dryckeslaget. Bjuder fattiga och usla, Bjuder lytta, bjuder lama, Släpar lytta uti slädar För på hästars ryggar lama, Ror de blinda uti båtar. Bjuder gamle Wäinämöinen, Den evärdelige sångarn; Men den sköna Kaukomieli, Honom hon objuden lemnar. . 180 Fennica.indd 180 17.1.2019 14:54:58 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan Neljästoista Runo. . . . . . . Fjortonde Runan. Itse Pohjolan emäntä Oli ulkona olia, Weräjillä wiepoaja. Kuulewi kumun kujalta, Rannalta reen ratsinan. Loi silmänsä luotehelle, Käänti päätä päiwän alle. Jo näki wäen tulewan, Wäwynsä wäen tulewan. Sanan wirkko, noin nimesi: ”Luulin tuulen tuulewaksi, Pinon pystyn wierewäksi, Meren rannan raukewaksi, Someren karehtijaksi. Eipä tuuli tuulekkana, Pino pysty wierekkänä, Meren ranta rauekkana, Someret karehikkana; Wäwyni wäki tulewi, Saoin kaksin kääntelewi. Sjelf hon Pohja-gårds värdinnan Råkade nu vara ute, Röra sig vid gårdens grindar, Hörde så ett gny från tåget, Slädors rassel ifrån stranden, Kastade sin blick åt vester, Vände hufvudet mot solen; Ser nu folk i antåg vara, Mågens folk till gården nalkas, Yttrade ett ord och sade: ”Vinden der jag blåsa trodde, Trodde någon vedrad ramla, Vågen brusa emot stranden, Eller smärre stenar skramla. Men ej var det vind, som blåste, Der ej ramlade en vedrad, Våg ej brusade mot stranden, Skramlade ej smärre stenar. Det är mågens folk, som kommer, Hundratal med honom följa. Ei ole wäwy eillimmäissä, Eikä wäwy jälkimmäissä. Wäwy on keskellä wäkeä, Hywän rahwahan raossa. Mistä mä wäwyni tunnen? Tuosta ma wäwyni tunnen: Wäwy on mustalla orolla, Niinkun syöwällä suella, Kantawalla kaarnehella, Lentäwällä liewehellä. Kuus’ on kullaista käkeä Wempelellä kukkumassa, Seitsemän siniotusta Rahkehella laulamassa.” Mågen är ej bland de främsta, Icke heller bland de sista. Mågen åker midt i hopen, Midt i goda bröllops-skaran. Hvaraf känner jag min svärson? Deraf känner jag min svärson: Han med svarta hästen åker, Hvilken liknar glupska vargen, Korpen, som med rofvet flyger, Lärkan, som med snabbhet ilar. Gyllne gökar sex der finnas, Galande på mågens loka, Blåa foglar sju der sitta, Sjungande på mågens roma. 181 Fennica.indd 181 17.1.2019 14:54:58 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Jo kumu kujasta kuulu, Aisan kalke kaiwotieltä, On wäwy pihalle saawa, Wäwyn kansa kartanolle. Laps’ oli pieni lattialla, Poika pirtin permannolla; Laulo lapsi lattialta, Poika pieni permannolta: ”Pois pojat, ulos urohot, Pihalle pisimmät miehet, Rinnuksia riisumahan, Rahkehia raastamahan.” Hördes nu ett gny från tåget, Slädors rassel ifrån vägen; Mågen kommer fram till gården, Kommer med sin hela skara. Satt ett litet barn i stugan, Satt en gosse uppå golfvet; Barnet qväder uti stugan, Gossen uppå golfvet talar: ”Upp I männer, ut I kämpar, Längsta karlar ut på gården, För att hästars remmar lösa, För att lösa deras romor!” Jo ulos urohot saiwat Pistihen pihalle miehet. Siellä on Pohjolan emäntä; Sanan wirkko, noin nimesi: ”Kylän pojat kyyhkyläiset. Ottootes wäwyn oronen Waskisista waljahista, Rahkehista rautasista, Wesasista wempelistä, Sulkkusista suitsuloista, Piehtaroia pehmiällä, Tasasella tanhualla, Nurmella mesinukalla, Maalla maksankarwasella, Jottei karwa katkiaisi, Puolikana pois tulisi Kämparne sig ut begåfvo, Männerna på gården gingo. Der nu Pohjolas värdinna Sjelf till orda tog och sade: ”Byens gossar, unga dufvor! Spännen mågens hingst ur redet, Ur sitt rede utar koppar, Ur de jernbesmidda romor, Tagen lös dess vide-loka, Och dess tömmar utaf silke, Så att hästen får sig vältra På den mjuka, jemna gården, Uppå honungsrika lindan, På den mark, som lefvern liknar, Utan att ett hårstrå krökes, Halfva håret ens förkommer. Kylän pojat kyyhkyläiset! Juottootes wäwyn oronen Kultasesta kaiwosesta, Herasesta hettehestä, Tulewasta, täytywästä, Lähtehestä läikkywästä, Alta kuusen kukkalatwan, Alta pensiän petäjän. Apattootes wäwyn oronen Pestyin otrin, lestyin leiwin, Byens gossar, unga dufvor! Mågens vackra hingst I vattnen Med den gyllne brunnens vatten, Vatten ur den söta källan, Som sig tömmer, fylles åter, Källan, hvilken sakta sqvalpar Under granens blomster-krona, Under tallens rika grenar. Gen åt mågens häst till foder Skrädadt bröd och renad kornsäd, 182 Fennica.indd 182 17.1.2019 14:54:58 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan Keitetyin kesäsin wehnin, Surwotuin suwirukehin. . . . . . . . Gifven kokadt sommar-hvete, Sommar-råg, af stampen krossadt. Kylän pojat kyyhkyläiset. Wiekööte wäwyn oronen Takimmalle tanhualle, Soimelle ylimmäiselle, Wakkaselle waskiselle, Koropalle kullitulle. Sitootes wäwyn oronen Kultasihin koltsasihin, Rautasehen renkasehen, Tammisehen patsahasen. Byens gossar, unga dufvor! Mågens vackra häst I bringen Ytterst uti boskaps-gården, Till den öfversta bland spiltor, Ställen den vid koppar-asken, Framför det förgyllda skrinet. Mågens vackra hingst I binden Fast i sköna gyllne ringar, Vid den jernbesmidda kroken Uti stolpen gjord af ekträd. Mahtuuko wäwy tupahan Kamanan korottamatta, Kynnyksen alentamatta, Owiseinän ottamatta, Siwuseinän siirtämättä, Periseinän päästämättä? Ryms väl mågen in i stugan, Om man dörrens post ej höjer, Sänker tröskeln lägre neder, Tager bort den främre väggen, Flyttar sido-väggen undan Och den inre sönderrifver? Ei mahu wäwy tupahan Kamanan korottamatta, Kynnyksen alentamatta, Owiseinän ottamatta, Siwuseinän siirtämättä, Periseinän päästämättä; Wäwy on päätänsä pitempi, Korwallista korkiampi. Mågen ryms ej in i stugan, Utan att man posten höjer, Sänker tröskeln lägre neder, Tager bort den främre väggen, Flyttar sido-väggen353 undan Och den inre sönderrifver. Mågen är ett hufvud högre, Skjuter öfver med ett öra. Kamanat ylentyöhöt, Lakin päästä laskematta, Kypärin kohottamatta. Kynnykset alentuohot, Ettei kengätkän kuluisi, Lewiäisi hienot helmat. Owet ilman awautohot, Ilman käsin koskematta, Peukalon pitelemättä!”  Castrén’s correction: sido-väggen ǁ sidovägen. Posterna må upp sig höja, Utan att han mössan lyftar, Tager hatten af sitt hufvud! Trösklarna må ned sig sänka Att ej skorna måtte nötas, Mantelns fina fållar släpa. Dörrarna må upp sig låta, Utan att af händer röras, Utan att med tummen gripas! 183 Fennica.indd 183 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: braxen ǁ braksen. . . . . . . Mågen in i stugan stiger, Träder under takets hvälfning: ”Monne bänkarna man tvättat, Monne golfven man har sopat, Har man golfvens bräder städat, Ställt på tallrickarne skedar?” Visst har bänkarna man tvättat, Visst har golfven här man sopat. Golvens alla bräder städat, Ställt på tallrickarne skedar. En tunne tätä tupoa, Mistä puista on pirtti tehty, Mistä suoja tänne saatu; Siwult’ on satoa syltä, Päältä poikitse tuhatta. Ej jag känner denna stuga, Af hvad träd den blifvit timrad. Hvarifrån man huset skaffat; Hundra famnar lång är stugan, Tusen famnar bredt är pörtet. Siwuseinä on siilin luista, Periseinä petran luista, Owiseinä osman luista, Kamana karitsan luista. Sido-väggen är af sil-ben, Och den inre är af ren-ben, Utaf filfras-ben den främre, Dörrens öfra post af lam-ben. Orret on omenapuusta, Patsas puista päähkehistä, Luaslauta lumpehista, Laki lahnan suomuloista. Sparrarne man gjort af apel Och af hassel ugnens stolpe, Ugnens bräder utaf näckblad, Takets hvalf af fjäll från braxen354. Lattia on wesin wanuttu, Pöytä kullin kirjaeltu, Rahi rauasta rakettu, Penkit pienistä rahoista. . Jo wäwy sisälle saapi, Alle kattojen ajaksen; ”Joko täällä on penkit pesty, Joko lattiat lakaistu, Joko on sillat siiwottuua, Lusikkaiset lautasella? Jopa tääll’ on penkit pesty, Jopa lattiat lakaistu, Jo on sillat siiwottuna, Lusikkaiset lautasella. Golfvet är med vatten renadt Och med guld är bordet siradt, Utaf jern är långa bänken, Utaf smått mynt andra bänkar. Uuni uusista kiwistä, Panko saksan paasiloista, Kiukoa meren kiwistä, Karsina Kalewan puista.” Ugnen är af tegel-stenar, Härden utaf Tyska hällar, Ugnens tak af hafvets stenar, Främre delen pryds af rönnar. Siitä seppo Ilmarinen Itse tungeksen tupahan: Derpå smeden Ilmarinen Sjelf sig tränger fram i stugan: 184 Fennica.indd 184 17.1.2019 14:54:59 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan ”Terwe tännekki jumala! Huonehesen honkasehen, Pirttihin petäjäisehen, Alle kuulun kurkihirren.” . . . . . Sano Pohjolan emäntää ”Terwe tänne tultuasi, Tänne pienehen pesähän, Matalaisehen majahan. Sade Pohjolas värdinna: ”Hell ock dig, som nu har kommit Hit till detta ringa boet, Uti denna låga hydda. Kylän pojat kyyhkyläiset! Istuttoote meiän wäwyä Selin seineä sinistä, Päin pöyteä punaista, Kohin kullaista stoloa, Rinnoin ristirahwahaista. Byens gossar, unga dufvor! Bjuden nu vår måg att sitta Med sin rygg åt blåa väggen Hufvudet mot röda bordet, Röda, guldbeprydda bordet, Bröstet vändt åt christna skaran. Kylän naiset kyyhkyläiset! Tuokaa tulta tuohisella Tempoote terwaksella, Näkisin wäwyni silmät, Sinisetkö, wai punaiset, Waiko waatewalkeuiset.” Tuotu on tulta tuohisella, Temmottuna terwaksella; Tuli on tuohinen rämäkkä, Sawu musta terwaksinen. Byens flickor, unga dufvor! Eld I hit med näfver bären, Bringen med en tjärvedsticka, Att jag såge mågens ögon, Äro blå de, eller röda, Eller hvita, såsom vadmål.” Eld man hemtade med näfver, Bragte med en tjärvedsticka; Elden sprakade ur näfret. Svart steg röken ifrån stickan. ”Kylän naiset kyyhkyläiset! Tuokaa tulta tuohuksella, Wahasella walkiata, Millä nään wäwyni silmät; Sinisetkö, wai punaiset, Waiko waatewalkeuiset. ”Byens flickor, unga dufvor! Eld I hit med ljus nu bären, Lysen rummet upp med vax-ljus, Att jag såge mågens ögon, Äro blå de, eller röda, Eller hvita, såsom vadmål. Jo nyt nään wäwyni silmät; Ei siniset, ei punaset, Eikä waatewalkeuiset, Meren on waahen walkeuiset . ”Frid, o Gud, ock hit förläna, Uti detta furu-huset, Detta pörte utaf tallar, Under vidt berömda åsen.” Jag nu ser min svärsons ögon, Blå ej äro de, ej röda, Icke hvita såsom vadmål, Men som vattnets fradga ljusa, 185 Fennica.indd 185 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Meren ruowon ruskeuiset, Meren kaislan kauneuiset. Sopipa siikanen siwulle, Kanamarja kainaloihin. Liksom rör i hafvet bruna, Sköna såsom säf i vattnet, Vid hans sida passar siken, Dufvo-bäret i hans armar. Ohoh piika pikkarainen, Kylän paras palkkalainen! Tuo olutta tuoppisella, Kanna kaksikorwasella, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Anna tuopin totta tehä, Wiisi wantehen wikoa, Juosta olwen orren päästä, Siman waarnojen sisästä, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Jo on wiikon juomat pantu, Saatu otraset oluet, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi.” Hör mig, du min lilla tärna, Byens bästa tjensteflicka! Hemta öl med vackra kannan, Kannan med sitt dubbla handtag, Åt de bjudna bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra. Skäl för sig låt stopet göra, Fembandskärlet flitigt röras, Låt från sparren ölet rinna, Mjödet ifrån spikars gömmen Åt de bjudna bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra. Länge bryggd har drycken varit, Goda ölet länge färdigt Åt de bjudna bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra.” Tuop’ on piika pikkarainen, Raataja rahanalanen, Toi olutta tuoppisella, Kanto kaksikorwasella, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Anto tuopin totta tehä, Wiisiwantehen wikoa, Juosta olwen orren päästä, Siman waarnojen sisästä, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Det är byens lilla tärna, Den för pengar lönta flickan, Hemtar öl med vackra kannan, Kannan med sitt dubbla handtag, Åt de bjudna bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra. Kannan lät hon gå kring skaran, Fembandskärlet flitigt röras, Lät från sparren ölet rinna, Mjödet ifrån spikars gömmen, Åt de bjuda bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra. Siinä sai olut punanen Lakkiansa, laulajansa, Kunnolliset kukkujansa, Kaunihit karehtiansa. Olipa wanha Wäinämöinen, Der fann nu det goda ölet Dem som drucko, dem som sjöngo, Sångare det fann der goda, Män, som kunde herrligt qväda. Men den gamle Wäinämöinen, 186 Fennica.indd 186 17.1.2019 14:54:59 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan Wirren ponsi polwuhinen, Parahina laulajina, Tietäwimpinä runoina. . . . . . . . Ett evärdligt stöd för sången, Var bland sångare de bästa. Bland de skickligaste skalder. Ensin ottawi olutta, Siitä laululle rupesi, Töille wirtten työntelihen. Sano wanha Wäinämöinen: ”Isännät imehtelewät, Emännät ajattelewat: Joko keitin juoman kehnon, Pahanko panin oluen; Kun ei laula laulajamme, Hyreksi hywät runomme, Kuku kultawierahamme, Ilotse ilokäkemme. Först han öl ur stopet tömmer; Sedan börjar han att qväda, Sig till sångens värf förfogar. Sade gamle Wäinämöinen: ”Värdarna sig här förundra Och värdinnorna de tänka: Monne usel dryck jag gjorde, Monne dåligt öl jag bryggde, När ej sångare nu sjunga, Goda skalder icke qväda, Ljud ej ge de gyllne gäster, Glädje-gökar sig ej fröjda? Kukapa tässä kukkunewi, Kenkä kielin laulanewi, Näissä Pohjolan pioissa, Sariolan juomingissa; Ei tässä lattiat laula, Kun ei laula lattilliset; Eikä ikkunat ilotse, Kun ei ikkunan isännät; Eikä tässä pöykä pöyät, Kun ei pöykä pöyälliset. Hvem skall här då sången sköta, Hvem skall med sin tunga qväda Uti detta Pohjas gästbud, Detta lag i Sariola? Golfven här visst icke sjunga, Om ej de, som stå på golfven; Här sig fönstren icke fröjda, Om ej de, som rå om fönstren; Borden larma här ej heller Om ej de, vid borden sitta. Jos ei muut lihawat laula, Werewämmät wierettele, Niin mä laulan laiha poika, Mies weretön wierettelen; Laulan laihoilta lihoilta, Kupehilta kuuttomilta, Tämän iltamme iloksi, Päiwän kuulun kunniaksi. Om ej andra feta sjunga, Raskare ej vilja qväda, Sjunger jag, en mager gosse, Qväder man med bleka kinder, Sjunger ur det magra hullet, Ur de istertoma sidor, För att denna afton glädja, Frejdad dag med sånger pryda. Onko tässä nuorisessa, Nuorisessa kaunosessa, Tässä suuressa su’ussa, Finnes väl bland denna ungdom, Ibland denna sköna ungdom, Uti detta höga slägte, 187 Fennica.indd 187 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala . . . . . . Bland den store fadrens söner, Den som lade hand i handen, Haka fogade i hakan, För att goda sånger sjunga, Lägga fram de bästa qväden? Sinä seppo Ilmarinen, Lankoni, emoni lapsi! Itse lähe laulamahan, Saa kera sanelemahan. Suu sinulla, suu minulla, Kieli kemppi kummallaki, Suu hywän pakaelewi, Sitä korwat kuuntelewi; Kieli kummoa sanowi, Sitä mieli muistelewi; Mies paha pahoin tekewi, Parempi parantelewi.” O du gode Ilmarinen, Frände, barn utaf min moder! Sjelf nu kom att med mig sjunga, Låt oss nu tillhopa qväda, Mun du äger, mun jag äger, Ljuflig tunga ha vi begge. Hvad som godt är, talar munnen, Och till detta lyssnar örat, Tungan under-ting förtäljer, Detta minnet sen förvarar. Dålig man gör dåligt från sig, Det en bättre man förbättrar.” Sillon seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Me yhen emosen lapset Yhen kantamat kaposen, Yhen peipposen pesemät, Yhen sotkan suorittamat, Harwoin yhtehen yhymmä, Saaumma sanelemahan, Näissä Pohjolan pioissa, Sariolan juomingissa. Der nu smeden Ilmarinen, Yttrade ett ord och sade: ”Vi af samma moder födde, Burna utaf samma qvinna, Utaf samma bofink tvagna, Vårdade af samma knipa, Sällan komma vi tillsamman, Börja samtal med hvarandra Uti dess Pohjas gästbud, Sariolas dryckesgillen. Laulaisinpa, taitaisinpa, Laulaisin minä kotona, Waan en kehtoa kylässä, Kylän naiset nauranewat; Piiat pilkan pistänewät, Miehet mieron herjannewat. Sjunga skulle jag och kunde, Om jag uti hemmet vore, Men i byn jag blygs att sjunga, Bya-flickor kunde skratta, Bya-tärnor kunde gäcka, Männerna i by mig skymfa. Sinä laulaja ikuinen, Wirren ponsi polwuhinen! Itse lauluja laellos, . Ilossa ison alasta, Ku panis käen kätehen, Haan toisehen hakahan, Lauloaksemme hywiä, Parahia pannaksemme Du en sångare evärdlig, Sångens stöd i alla tider, Sjelf du sånger sammanfoga, 188 Fennica.indd 188 17.1.2019 14:54:59 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan . . . . . . . Itse wirsiä weellös, Jott’ on kumma kuulianki, Ime ilman olianki, Sinä synnyit yötä ennen, Minä päiweä jälestä.” Sjelf du framlägg sköna qväden, Att de häpna, som dem höra, De jemväl, som icke höra. Du kom en natt förr i dagen, Jag en dag derefter föddes.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Kun ei toista tullekkana Kerallani laulamahan, Itse laulan itsekseni Kuulla noien kultasien, Tietä mielitehtosien, Nousewassa nuorisossa, Kansassa ylenewässä: Sade gamle Wäinämöinen: ”Om ej någon annan kommer Att med mig tillsammans sjunga, Ensam börjar jag då qväda, Att de ädle månde höra, Sångens vänner det förnimma, Bland den ungdom, som här uppgår, Bland den skara, här nu växer. Anna wastaki jumala, Toisteki totinen luoja, Näin näissä elettäwäksi, Toiste puuhaeltawaksi, Näissä Pohjolan pioissa, Sariolan juomingissa. Gif, o Gud, ock hädanefter, Unna Skapare, du sanne, Att på detta vis man lefver, Att på sådant sätt man larmar Uti dessa Pohjas gästbud, Sariolas dryckesgillen. Anna toisteki jumala, Wastaki wakainen luoja, Oloset jokena juosta, Meet wirtana wilata, Näissä Pohjolan tuwissa, Sariolan salwoksissa, Alla kuulun kurkihirren Alla kaunihin katoksen, Iällä tämän isännän, Elinajalla emännän. Gif, o Gud, ock hädanefter, Unna Skapare, du sanne, Att i floder ölet rinner, Mjödet uti strömmar flyter Här i Pohja-gårdens stugor, Uti Sariolas timring, Under vidt berömda åsen, Under detta sköna taket, Medan denna värd än lefver Och värdinnan är vid lifvet. Luoja koston kostaohon, Pankohon jumala palkan, Emännälle eteisehen, Isännälle pöyän päähän, Pojalle rahin nenähän, Keträpuuhun tyttärelle, Jottei wastakan katuisi, Skaparn gifve vedergällning, Gud belöningen må ställa Uti farstun åt värdinnan Och åt värden fram på bordet, Uppå pörtets bänk åt sonen Och åt dottern uti sländan, Att ej framdeles de ångra, 189 Fennica.indd 189 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Yön perästä peljästyisi Näitä häitä juotawia, Pitoja piettäwiä. Efter nattens slut ej häpna Öfver bröllopet, som firas Gästabudet, som nu hålles. En minä mitänä woita, Enkä tarkon taiakkana; Herännenkö, heittänenkö, Luonenko, lopettanenko. Wirren laulon, laulun laiton, Oksat karsin, tien osasin, Kerin wirteni kerälle, Sowittelen sommelolle, Panen aitan parwen päähän, Luisten lukkojen sisälle, Jost’ ei pääse päiwinähän, Selwiä sinä ikänä, Ilman luien lonsumatta, Leukojen leweämättä, Hammasten hajoamatta, Kielen keikkelehtämättä.” Här jag intet mer förtjenar, Kan ej heller skickligt sjunga, Kanske hör jag upp och stadnar, Slutar nu med mina qväden. Sången sjöng jag, gjorde qvädet, Grenar qvistade, fann vägen. Sångerna uti ett nystan, I en bundt jag sammanhvälfver, Ställer den på visthus-skullen, Inom lås af ben den gömmer, Att de derifrån ej slippa, Sig i detta lif ej reda, Blott ben-låset icke rubbas, Om ej käken blifver utbredd, Tänderna i munnen skiljas, Tungan af och an sig slingrar. Siinä wanha Wäinämöinen, Laulo päiwän, laulo toisen, Laulo kohta kolmannenki; Päiwänäpä kolmantena Rikkohen reki runolta, Jalas taittu laulajalta, Noissa Pohjolan pioissa, Sariolan juomingissa. Derpå gamle Wäinämöinen Sjunger en dag, sjunger tvenne. Sjunger än på tredje dagen. Men uppå den tredje dagen, Gick för skalden släden sönder, Brast för sångaren hans mede Uti detta Pohjas gästbud, Sariolas dryckesgille. Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Onko tässä nuorisossa, Nuorisossa kaunosessa, Käwiä Tuonelta oroa, Manalalta wääntieä, Reki uusi laatiani, Ratsu on rakentoani?” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Finnes väl bland denna ungdom, Ibland denna sköna ungdom, Den som hemtar borr från Tuoni, Nafvare ifrån Manala, Att en släde ny jag reder Och en häst för släden spänner.” 190 Fennica.indd 190 17.1.2019 14:54:59 �Neljästoista Runo — Fjortonde Runan  Castrén’s correction: betaldt ǁ betalt. . . . . . . Sekä nuoremmat sanowi, Jotta wanhemmat sanowi: ”Eule tässä nuorisossa, Tässä suuressa su’ussa, Käwiä Tuonelta oroa, Manalalta wääntieä, Reki uusi laatiasi, Ratsu on rakentoasi.” Svarade så väl de unge, Såsom ock de gamle sade: ”Icke finns bland denna ungdom, Uti detta höga slägte, Den som hemtar borr från Tuoni, Nafvare ifrån Manala, Att du släde ny dig reder Och en häst för släden spänner.” Sillon wanha Wäinämöinen, Laulaja iän ikuinen, Läksi Tuonelta oroa, Manalalta wääntieä. Itse Pohjolan emäntä Syötti suin sulassa woissa, Koprin kuorekokkaroissa, Noita kutsuwierahia, Kutsuloille kunnioiksi. Syötti lohta luutoselta, Luutoselta, luotaselta, Siwulta sian lihoa, Murotellen woi-muruja, Sirotellen sian päitä. Olipa olut ostamaton, Mesi markoin maksamaton, Noissa Pohjolan pioissa, Hywän joukon juomingissa. Olut juoksi orren päästä, Sima waarnojen sisästä, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Nu den gamle Wäinämöinen, Den evärdelige sångarn, Gick att hemta borr från Tuoni, Nafvare ifrån Manala. Men värdinnan sjelf i Pohja Fägnar väl de bjudna gäster, Att de kära gäster hedra. Deras mun i smör sig rörde, Näfvarna bland fisk-piroger, Och framför dem voro satta Goda skifvor utaf laxen, Utaf fläsket feta bitar. Smöret smuladt var i stycken Och det feta fläsket skiradt. Oköpt var det goda ölet, Mjödet ej betaldt355 med pengar Uti detta Pohjas gästbud, Goda skarans dryckesgille. Ölet rann från sparrens ända, Mjödet ifrån spikars gömmen, Åt de bjudna bröllopsgäster, Till de kära gästers heder. 191 Fennica.indd 191 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  J.L. Runeberg published a translation of the 15th song in Helsingfors Morgonblad 47−49/1836. Castrén has copied most of it unchanged. In this edition, only the differing lines have been indicated.  Runeberg 1836: I det mörka Pimentola.  Runeberg 1836: För den vaken hållnas skimmer.  Runeberg 1836: Brudgum, du en vecka väntat.  Runeberg 1836: Än är ej den vakna färdig.  Runeberg 1836: Brudgum, du en vecka väntat.  Runeberg 1836: Än är ej den vakna färdig.  Runeberg 1836: Brudgum, du en vecka väntat.  Runeberg 1836: Än är ej den vakna färdig. Viiestoista Runo. . . . . . . . Femtonde Runan.356 Jo oli wiikon häitä juotu, Kauan pietty pitoja, Juotu häitä Pohjolassa, Pitoja Pimentolassa. Sano Pohjolan emäntä Ilmariselle sepolle: ”Mit’ istut isoni poika, Weljes wanhin walwastelet? Istutko ison hywyyttä, Wai emännän armautta, Naimakansan kauneutta, Pirtin pienen walkeutta? Et istu ison hywyyttä, Et emännän armautta, Naimakansan kauneutta, Pirtin pienen walkeutta; Istut impyen hywyyttä, Neitosesi armautta, Walwattisi walkeutta, Kanawarren kauneutta. Sulho wiljon weljyeni! Wuotit wiikon, wuota wielä, Ei oo walmis walwattisi, Suorinut ikisopusi; Puol’ on päätä palmikoittu, Puoli palmikoittawana. Länge ren man bröllop hållit, Firat gästabud ren länge, Haft i Pohjola ett bröllop, Gästabud i Pimentola.357 Sade Pohjolas värdinna Då till smeden Ilmarinen: ”Hvarför sitter du, min frände, Vakar du min äldsta broder? Sitter du för värdens godhet, Eller för värdinnans huldhet, Bröllops-skarans fägring, eller För det nätta pörtets skimmer? Ej för värdens skull du sitter, Eller för värdinnans huldhet, Ej för bröllops-skarans fägring, För det nätta pörtets skimmer; Nej för jungfruns skull du sitter, För den unga flickans huldhet, För den sköna älsklings skimmer,358 För den unga dufvans fägring. Brudgum, länge ren du väntat,359 Vänta än, min gode broder; Än är ej din älskling färdig,360 Ej din lifstids vän i ordning; Håret är till hälften flätadt, Hälften återstår att flätas. Sulho wiljon weljyeni! Wuotit wiikon, wuota wielä, Ei oo walmis walwattisi, Suorinut ikisopusi; Wast’ on hiema hiemoteltu, Toinen hiemoteltawana. Sulho wiljon weljyeni! Wiikon wuotit, wuota wielä, Ei oo walmis walwattisi, Suorinut ikisopusi; Brudgum, länge ren du väntat,361 Vänta än, min gode broder; Än är ej din älskling färdig,362 Ej din lifstids vän i ording; Nyss är ena ärmen påträdd, Ännu återstår den andra. Brudgum, länge ren du väntat,363 Vänta än, min gode broder; Än är ej din älskling färdig,364 Ej din lifstids vän i ordning; 192 Fennica.indd 192 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan . . . . . . . . Wast’ on jalka kengitetty, Toinen kengiteltäwänä. Sulho wiljon weljyeni! Wuotit wiikon, wuota wielä, Ei oo walmis walwattisi, Suorinut ikisopusi; Wast’ on käsi kinnastettu, Toinen kinnasteltawana. Nyss är ena foten påskodd, Ännu återstår den andra. Brudgum, länge ren du väntat,365 Vänta än, min gode broder; Än är ej din älskling färdig,366 Ej din lifstids vän i ordning; Nyss är ena handen påklädd, Ännu återstår den andra. Sulho wiljon weljyeni! Jo nyt on walmis walwattisi, Suorinut ikisopusi. Mene nyt myötä myöty neiti, Kanssa kaupattu kananen, Kun olit rakas rahalle, Käpäs kättä antamahan, Kiewas kihlan otantahan. Etpä äiän nuori neiti Yli pääsi ymmärrellyt, Kahen puolisi katsellut, Jos laait kautun kaupan, Ikä on kaikki itkeminen, Wuosi woikerrehtaminen; Kun läksit isän koista, Siirryit syntymäsialta, Emosi elantomailta, Kantajasi kartanolta. Ja mikä sulta mielen otti, Kuka haikian hajotti, Mokomalta mielewältä Kylän kaiken wiisahalta, Kun läksit isosi luota, Oman emosi elolta? Niin tytär ison kotona Kun kuningas linnassansa, Niin miniä mieholassa Kun wanki Wenäehellä. Luulit yöksi lähtewäsi, Käyä päiwäksi käkesit, Toiwoit kuuksi kulkewasi, Brudgum, du min gode broder, Nu är ren din älskling färdig,367 Är din lifstids vän i ordning. Gå då nu, du köpta jungfru. Följ då med, försålda flicka, Efter penningar du älskat, Varit snar att räcka handen, Snabb att ta emot en brudskänk. Unga flicka, ingalunda Har du vetat alltför mycket, Sett åt båda sidor om dig; Om ett ångradt köp du slutit. Lifvet ut det blir att gråta, Året ut det blir att klaga. Att din faders hus du lemnat, Flyttat bort från fosterjorden, Från din moders boningsorter, Från din fostrarinnas gårdar. Hvad betog dig då din klokhet, Kom din fjärhet att ge vika, Du, den alltför mycket kloka, Du, i hela byn, den visa, När du gick ifrån din fader, Från din egen moders närhet? Så är dottren hos sin fader, Som uti sitt slott en konung; Så svärdottren hos sin make, Som en fånge uti Ryssland.368 För en natt du tänkte vandra, Ville för en dag bege dig, Hoppades en månad dröja,  Runeberg 1836: Brudgum, du en vecka väntat.  Runeberg 1836: Än är ej den vakna färdig.  Runeberg 1836: Nu är ren den vakna färdig.  Runeberg 1836: Som i andras land en fånge. 193 Fennica.indd 193 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  Runeberg 1836: Se för veckor har du vandrat.  Runeberg 1836: tvådda.  Runeberg 1836: tvådda. . . . . Puoleksi poikeltawasi. Etpä yöksi lähtenynnä, Etkä päiwäksi käennyt, Etkä kuuksi kulkenunna, Puoleksi poikeltanunna. Jopa jouwuit wiikommaksi, Polwemmaksi poikellitse, Iäksi ison koista, Elinajaksi emosi. Eller blott en half bli borta. – Ej dock för en natt du vandrat, Kunnat för en dag bege dig, Eller dröja blott en månad, Eller blott en half bli borta. Nej för länge tid du vandrat,369 Bortgått för en menskoålder, Från din faders hem för alltid, För din lifstid från din moder. Morsian sisarueni, Kapulehti laklueni! Itke koprin kyynelesi, Kamaloin haluwetesi, Ison pestyille pihoille; Pisaret ison pihoille, Lammit taaton lattialle. Askelt’ on piha pitempi, Waja waaksoa isompi, Kynnys hirttä korkiampi, Kerran toisen kertoessa.” Fästmö, du min unga syster, Du min sång, min gröna stängel, Gråt nu näftals dina tårar, Göpentals din trånads vatten. På din faders rena370 gårdar, Droppar gråt på fostrarns gårdar, På din faders stuggolf sjöar! Gården räcker ett steg längre, Farstun är ett spann förstorad, Och ett stockhvarf högre tröskeln, När en gång härnäst du kommer.” Flickan suckade, den arma, Drog med suckar efter andan, Sorg i hennes barm sig lade, Tåren steg i hennes öga. Näftals gret hon sina tårar, Göpentals sin trånads vatten På sin faders rena371 gårdar, Gret på fostrarns gårdar droppar, På sin faders stuggolf sjöar; Men i ord hon talte detta: ”Väl jag visste, väl jag trodde, Väl jag tyckte i min lefnad, Sade i min blomningsålder; Icke är du än en jungfru Under egen moders vårdnad, Vid din fostrarinnas sköte; Då först vore du en jungfru. När en make hem du följde, Neito parka huokaeli, Huokaeli, henkäeli, Suru syämmellen panihen, Wesi silmillen wetihen. . Itki koprin kyyneleitä, Kamaloin haluwesiä, Ison pestyille pihoille; Pisaret ison pihoille, Lammit taaton lattialle. . Itse tuon sanoiksi saatti: ”Noinpa tiesin, noinpa luulin, Noinpa arwelin ikäni, Sanon kaiken kaswinajan: Et sä neito ollekkana . Oman wanhemman warassa, Kantajasi kainalossa; Äskenpä olisit neito Mieholahan mennessäsi, 194 Fennica.indd 194 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan  Sic! . . . . . . . . Jalka toinen kynnyksellä, Toinen korjassa kosian; Oisit päätäsi pitempi, Korwallista korkiampi. Tuota toiwoin tuon ikäni, Katsoin kaiken kaswinajan, Wuotin kun hyweä wuotta, Katson kun kaunista keseä. Nyt on lähtöni lähemmä, Toiwoni toeksi saanut, Saanut jalka kynnykselle, Toinen korjahan kosian. En lähekkänä ilolla, Enkä riemulla eriä, Tästä kullasta koista, Iän nuoren istumasta. Lähen hoikka huolissani, Ikäwissäni eriän, Sykysyisen yön sylihin, Kewäisen kieran päälle, Jott’ ei jalka jäällä tunnu, Jalan isku iljankolla, Hangella hamosen toimi; Jott’ ei äiti ääntä kuule, Eikä iso itkuani. Mi liekkänä mieli muien, Mieli muien morsianten? Niin on mieli miekkosien Kun kewäinen päiwän nousu, Minun on mieleni polosen Kuni myötäwän hewosen, Tahi tamman kaupittawan, Elikk’ ostetun orihin. Niin on mieleni polosen Kun syksynen yö pimiä, Talwinen on päiwä musta.” Satt din ena fot på tröskeln Och den andra i hans släde, Då först sköte du i höjden, Blefve du ett hufvud högre. Sådant var mitt hopp i lifvet, Var mitt mål i blomningsåldern, Som ett bördigt år förväntadt, Motsedt som en vacker sommar. Nu är ren min bortgång nära, Och mitt hopp är nu besannadt, Ena foten är på tröskeln, Andra i min fästmans släde. Dock ej vandrar jag med glädje, Eller skiljer mig med jubel Bort ifrån det gyllne hemmet, Der jag sutit372 i min ungdom. Med bekymmer far jag, späda, Skiljer mig med saknad hädan, Går i famnen af en höstnatt, Färdas på en glansig våris, Att ett spår ej syns på isen, Icke fotens steg på halkan, Ej min klädnings fläkt på drifvan, Att min mor ej hör min stämma, Ej min far min gråt förnimmer. Hurdant tör då andras sinne, Andra brudars sinne vara? Sådant är de sällas sinne, Som en gryning är om våren; Men mitt sinne, mitt den armas, Är som hästens, då den säljes, Stoets, när det går i handel, Eller hingstens, då den köpes. Så mitt sinne är, den armas, Som en dunkel natt om hösten, Som en mulen dag om vintern.” Niin sano emo tytölle, Lausu wanhin lapsellensa: ”Et’ oo neiti milläkänä, Så till dottren sade modren, Talte till sitt barn den gamla: ”Flicka, var ej alls bekymrad, 195 Fennica.indd 195 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: jufver ǁ juver. . . . . . . . . Emon tuoma tuollakana, Ei sinua suolle wiety, Eikä ojalle otettu; Sait miehen mitä paraimman, Uroita uhkeimman, Sait sepänki sen mokoman, Itse tarkimman takojan. Seppä syöpi selwän leiwän, Selwemmän sepän emäntä. Sait miehen metsän käwiän, Uron korwen kolkuttajan, Ei sen koirat koissa maata, Pennut pehkussa lewätä. Kolmasti tänä kewäinä Nossut on nuotiotulilta, Hawaunut hawusialta; Kolmasti tänä kewäinä, Hawu pään on harjaillut, Warpa wartalon sukinnt. Frukt utaf din moder, sörj ej! Icke till ett kärr du föres, Icke till en bäck du tages, Nej, du fick en man, den bäste, Fick den yppersta af kämpar, Den i smide högst förfarne, I sin slöjd förståndigaste – Rena kakor äter smeden, Ännu renare hans hustru – Fick en man, som trifs i skogen, Ströfvar käck i ödemarken. Ej hans hundar ligga hemma, Ej på strån hans valpar hvila. Denna vår ren trenne gångor Har han vid en stockeld vaknat, Uppstått från ett granrisläger. Denna vår ren trenne gångor Hafva barr hans hufvud kammat, Torra qvistar borstat honom. Et’ oo neiti milläkänä, Emon tuoma tuollakana, Ompa meiän sulhosella Sata sarwen kantajoa, Tuhat tuojoa utaren, Tuhat willan antajoa. Flicka, var ej alls bekymrad, Frukt utaf din moder, sörj ej! Se din fästman äger hjordar, Hundrade med horn i pannan, Tusende med fulla jufver373, Tusende med ull betäckta. Et’ oo neiti milläkänä, Emon tuoma tuollakana; Ei ole tällä sulhosella Ojawiertä otratonta, Kangaswiertä kakratonta, Wesiwiertä wehnätöntä. Ompa tällä sulhosella Purnonen joka purolla, Aumanen joka aholla, Lepikköiset leipämaina, Wesakkoiset wehnämaina, Kaikki rauniot rahana, Kiwet pienet penninkinä. Flicka, var ej alls bekymrad, Frukt utaf din moder, sörj ej! Icke äger denna fästman Någon åbredd utan kornskörd, Någon slätt, der hafra saknas, Någon strand, ej sådd med hvete. Se han har ju, denna fästman, Vid hvar bäck en lår med spannmål, Sädesstackar vid hvart svedland, Alskog, der sitt bröd han bergar, Småskog, der hans hvete frodas. Mynt han får ur hvarje röse, Och af klapperstenar pengar. 196 Fennica.indd 196 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan . . . . . . . Et’ oo neiti milläkänä, Emon tuoma tuollakana; Ompa tällä sulhosella Pyyhyet pyräjämässä, Wempelellä wieremässä, Kuusi kullaista käkeä Längillä lekuttamassa, Rastahat iloitsemassa, Rahkehilla laulamassa. Flicka, var ej alls bekymrad, Frukt utaf din moder, sörj ej! Se han har ju, denna fästman, Hjerpar, som med buller flyga, Fladdrande, omkring hans loka, Gyllne gökar, sex till talet, Som uppå hans rankor sväfva, Trastar, som med glädje dröja Sjungade på okets remmar. Wielä neuon neitoani, Orpolastani opetan: Morsian sisarueni, Kapulehti laklueni! Kuulestamma kun sanelen, Waimo wanha lausuelen. Tulet toisehen talohon, Toisehen emän alahan, Perehesen wierahasen; Toisin toisessa talossa, Toisessa emän alassa, Perehessä wierahassa, Ei niinkun omon koissa, Oman wanhemman warassa. Ännu råder jag min dotter, Lär mitt barn, som från mig skiljes; Fästmö du min unga syster, Du min sång, min gröna stängel! Höra må du, hvad jag säger, Hvad den gamla qvinnan talar: Till en annan gård du kommer Der en annan mor befaller, Kommer i ett okändt hushåll; Annat är i andras gårdar, Der en annan mor befaller, Annat i ett okändt hushåll, Ej som i den egnas boning, Egna fostrarinnas vårdnad. Ellös sie sinä ikänä, Kuuna kullan walkiana, Tawoton talohon mennö, Miehueton mieholahan. Talo tapoja kysywi, Tapoja talo pahaki; Mies on mieltä koittelewi, Mies mieltä epäpätöki. Aldrig må du i din lefnad, Under månens gyllne klarhet, Nalkas gården utan seder, Utan make mannens boning. Seder efterfrågar gården, Seder, om den än är dålig, Lynnet efterkänner mannen, Lynnet, om han än är duglös. Noita sie kowin waroa Ukon luista leukaluuta, Anopin kiwistä kieltä, Kyyn kylmiä sanoja, Naon niskan nakkeloita. Jos ukko susi supussa, Sådant bör du noggrant väja: Gubbens käke hvass och benig, Gubbens tunga, skarp som stenen, Svågerns kalla ord, och systerns Spotska kastning med sin nacke. Om en varg i vrån är gubben, 197 Fennica.indd 197 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  Runeberg 1836: Rör dig icke utan hufva, / Stöka icke utan förklä (lines 245−246).  Runeberg 1836: då. . . . . . . . Akka karhu karsinassa, Kyty kyinä kynnyksellä, Nato nauloina owella; Sama armo antaminen, Alemma kumartaminen, Kun ennen emon koissa, Oman wanhemman warassa, Taattoa kumartaminen, Weljeä waroaminen. Gumman som en björn i stugan, Svågern som en orm på tröskeln, Systern som en spik i dörren; Bör dock samma aktning gifvas, Samma ödmjukhet bevisas, Som i eget hem tillförne, I din egen moders vårdnad, Samma vördnad för den gamle Och för brodren samma aktning. Kuule neiti kun sanelen, Waimo wanha lausuelen; Piä tarkat hiiren korwat, Teräwät jalat jäniksen, Nisät nuoret notkuttele, Kaula pesty kaarruttele, Niinkun tuore tuomen latwa, Wasta kaswawa kataja. Elä suihka sutsunatta, Eläkä räämi rätsinättä, Elä kengättä kehaja. Hör du jungfru hvad jag säger, Hvad den gamla qvinnan talar: Lyss med mössets skarpa öra, Rörs med harens snabba fötter, Håll den unga barmen smidig, Böj den rena hvita halsen, Som sin topp den friska häggen, Sina qvistar enen böjer. Rör dig icke utan klädning, Stöka icke utan linne,374 Gå ej utan skor på foten. Kuule wielä kun sanelen, Waimo wanha lausuelen; Laai willaset hamuet Yhen willan kylkyestä, Keitä otraset oluet, Makujuomat maltahiset, Yhen otrasen jywästä, Kolmen puisen poltakselta. Pese penkit illoin, aamuin, Pöyät keskipäiwälläki, Lattia wesin walellos Wiikon päästä wiimmestäki. Hör du375 ännu hvad jag säger, Hvad den gamla qvinnan talar: Laga dina ylle-kjortlar Af en enda tapp af ullen, Koka ock ett mustigt kornöl, En till smaken ljuflig maltdryck, Af ett enda korn i brygden, Med blott trenne trän till brasa. Tvätta bänkar qväll och morgon, Bordet äfven midt på dagen, Skölj också med vatten golfvet, Allrasist när veckan slutat. Kuule wielä kun sanelen, Waimo wanha lausuelen; Ei joua talonen waimo Aina pirtissä asua. Käyä on kujat kuurullansa, Hör då ännu hvad jag säger, Hvad den gamla qvinnan talar: Ej har gårdsvärdinnan stunder Att i pörtet ständigt vistas. Nedböjd skall hon trampa tågen, 198 Fennica.indd 198 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan . . . . . . . . Lääwät länkämöisillänsä, Sieltä toimeta tupahan, Siell’on lapsi itkemässä, Pieni peitetten sisässä, Eikä lausu lapsi rukka, Saata kieletön sanoa, Onko wilu taikka nälkä, Ennen kun tulewi tuttu, Elikk’ äitin ääni saapi. Lutad i sin ladgård syssla, Dädan sen till stugan skynda, Der har barnet börjat gråta, Späda barnet i sitt täcke. Icke kan det arma tala, Icke har det ord att säga, Om det fryser eller hungrar, Förr än den bekanta kommer, Moderns röst dess öra hinner. Kuule wielä kun sanelen, Waimo wanha lausuelen; Piä lusikat luwussa, Astiasi arwelussa, Jott’ ei kasit kanneltaisi, Linnut liiat peitettäisi; Pyhät on pihlajat pihalla, Pyhät oksat pihlajassa, Marjaset sitäi pyhemmät. Hör då ännu hvad jag säger, Hvad den gamla qvinna talar: Håll i räkning dina skedar, Haf på dina käril reda, Att ej kattor dem må släpa, Luftens fåglar gömma bort dem. Helgade må gårdens rönnar, Qvistarna på dem sig vara, Ännu heligare bären. Sulho wiljon weljyeni! Ellös sie meiän kanoa Wiekö wehma huhmarelle, Panko parkin surwontahan, Olkileiwän leiwontahan, Petäjäisen pieksäntähän. Wieös sie meiän kanoa, Wieös wiljamättähälle, Otrapurnon purkajaksi, Wilja wiploin wiiliäksi. Pannos sie meiän kanoa Leiwän paksun paistajaksi, Wehnäleiwän leipojaksi, Taikinan taputtajaksi. Brudgum, du min gode broder! Ej må du vår unga dufva Föra till en nödbröds mortel, Ställa för att stampa barkbröd, Att af agnar baka kakor, Eller tallens safva krossa. Nej vår dufva må du föra Till en tufva rik på näring, Till att ösa korn ur lårar Och i bitar skära rätter; Nej vår dufva må du ställa, För att grädda tjocka kakor, För att baka bröd af hvete, För att klappa rena degar. Sulho wiljon weljyeni! Ellös sie meiän kanoa Opastello orjan ruoskin, Nahkaruoskin naukuttao, Witsoin wiisin winguttao, Brudgum, du min gode broder! Ej må du vår unga dufva Visa väg med slafvens piske, Tvinga med en rem att klaga, Med en knippa ris att qvida, 199 Fennica.indd 199 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Waljan päällä wanguttao. Tiesi neittä, tiesi nuorta, Tiesi neien nuorta mieltä; Neuo neittä wuotehella, Opeta owen takana, Wuosi kausi kummassakin Yksi wuosi suusanalla, Toinen silmän iskemällä, Kolmansi jalan polulla. Kun ei sitte siitä huoli, Tuostakana ei totelle, Ota ruoko ruowostosta, Saraheinä kankahalta; Saran syrjällä syseä, Korahuta korttehella, Ruoskasella ruokosella, Witsasella willasella. Med din töm att yttra jämmer. Såg du flickan, såg du jungfrun, Såg du flickans unga sinne! Visa henne då du hvilar, Lär vid sluten dörr den unga, Fortfar så ett år igenom, Ett år lär med ord allenast, Blott med ögats blink, det andra, Trampa foten lätt, det tredje. Om hon detta icke aktar, Icke efterföljer sådant, Tag dig då ett rör ur hvassen, Tag ett starrgräs då från fältet, Stöt med stängelns spetsar henne, Aga henne med ett skäfte, Med en piske af ett rörstrå, Med ett ris af ylle viradt. Kun ei wielä siitä huoli, Tuostakana ei totelle, Ota witsa wiiakosta, Oksa koiwun onkelmosta, Tuoppa turkin helman alla, Talon toisen tietämättä; Sillä hauo hartioita, Pehmitä perälihoja, Ellös silmiä siwellö, Elä kolmia koseta; Tuostapa kyty kysyisi, Tuosta appi arweleisi: Onko se suen repimä, Wai on karhun kaiwelema?” Om hon då ej aktar detta, Icke efterföljer sådant, Tag dig då ett ris ur skogen, Tag ur dälden då en björkqvist, Bär den under pelsens skörte, Att en annan gård ej ser den. Värm med detta hennes skuldror Och gör ryggen mjuk med detta. Rigta ej ett slag mot ögat, Och vid örat rör ej heller; Dervid kunde svågern fråga, Dervid ock en svärfar mena: Monne vargen henne rifvit, Eller björnen skrapat henne?” Neiti parka huokasekse, Huokasekse, henkäsekse, Suru syämelle panihen, Wesi silmille wetihen, Itse itkulle hyräyty, Sanan wirkko, noin nimesi: Flickan suckade, den arma, Drog med suckar efter andan, Sorg i hennes barm sig lade, Tåren steg i hennes öga; Och hon brast i gråt och talte, Yttrade ett ord och sade: 200 Fennica.indd 200 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan . . . . . . . ”En minäkän ennen ollut Mustin muita neitosia, Kalpeampi ween kaloja; Tulin muita mustemmaksi, Kalpeammaksi kaloja. ”Icke var jag dock tillförne Mörkare än andra jungfrur, Blekare än vattnets fiskar; Mörkare jag blef än andra, Blekare än vattnets fiskar. Millä maksan mammon maion, Millä isoni hywyyen? Kiitän mä iso sinua Entisistäni eloista, Parahimmista paloista, Murkkinoista muinosista. Hur betalar jag min moders Mjölk, och hur min faders godhet? Dig jag säger tack, min fader, För min hittills funna bergning, För de bästa bitars gåfva, För den föda förr jag njutit! Kiitän mä emo sinua Nuorra tuuwiteltuasi, Pienosna pieltyäsi, Maion ruokiteltuasi. Dig jag säger tack, min moder, Som mig vaggat i min barndom, Burit mig som späd i famnen, Och din barm mig räckt till näring! Kiitän mä koko perehen, Kaikki kaswinkumppalini, Joien joukossa elelin, Kaswon kanssa kaswinajan. Er jag tackar, gårdens husfolk, Goda barndomsvänner alla, Jemte hvilka här jag lefvat, Vuxit i min blomningsålder. Lähen nyt tästä kun lähenki, Tästä kullasta koista, Ison saamasta salista, Äitin kestikellarista. Jää nyt pirtti terweheksi, Pirtti lautakattoinesi; Hywä on toiste tullakseni, Kaunis kaaputellakseni. Jää nyt sintsi terweheksi, Sintsi lautasiltoinesi; Jääppä piha terweheksi, Piha pihlajaisinesi. Jätän kaikki terweheksi Maat ja metsät marjoinensa, Järwet saoin saarinensa, Kankahat kanerwinensa.” Nu alltså jag måste resa, Fara från det gyllne hemmet, Från min faders sal, min moders Alltid gästfritt öppna boning. Blif då qvar i lugn, o pörte, Pörte, med ditt tak af bräder, Godt det blir att återkomma, Kärt att en gång än här vandra. Blif då qvar i lugn, o farstu, Farstu, med ditt golf af bräder, Blif i ostörd ro der ute Gård, med dina ljufva rönnar. Er i fridens hägn jag lemnar Länder, bäruppfyllda skogar, Träsk, med edra hundra holmar, Hedar med er ljung bevuxna.” 201 Fennica.indd 201 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: kulet uti ǁ kulet under. Runeberg 1836: kulit att i slädan vara. Derpå smeden Ilmarinen Slängde flickan i sin släde, Tog till ordet sjelf och sade: ”Far då väl, du Pohjas boning! Blifven alla qvar i trefnad, Alla backens smärre tallar, Alla höga trän i skogen, Alla enar uppå fälten, Bär, som växa uppå marken, Telningar, som gro i vattnet, Alens qvistar, björkens näfverm Granens rötter, furans stubbar! Sillon seppo Ilmarinen Koppo neien korjahansa, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Jää nyt Pohjola hywästi, Jääkäi kaikki terweheksi, Kaikki mäntyset mäellä, . Puut pitkät petäikössä, Katajatki kankahilla, Kaikki maassa marjan warret, Wesatki ween sisässä, Lepän lehwät, koiwun kuoret, . Kuusenjuuret, terwas kannot.” . . . . . Ajoa kahattelewi Noita Pohjan rannikoita, Simosalmien siwutse, Hietaharjun hartiotse; Käsi ohjassa orosen, Toinen neitosen nisissä, Jalk’ on laialla rekosen, Toinen neion reitosilla. Och med dån han färdas framåt, Åker öfver Pohjas stränder, Långsmed Simosalmis bräddar, Långsmed skuldrorna af åsen. Med sin ena hand vid tömmen, Och vid flickans barm den andra, Ena foten utom slädan, Och vid flickans knä den andra. Neito parka huokasekse, Huokasekse, henkäsekse: ”Wilu on olla wiltin alla, Kolkko korjassa eleä.” Flickan suckade, den arma, Drog med suckar efter andan: ”Kallt mig tyckes under fällen, Kulet uti376 släden vara.” Ajo matkoa wähäsen, Pikkuruisen piirahteli; Neiti päätänsä kohotti, Kysytteli, lausutteli: ”Mi on tästä poikki juossut, Ku on kurja kulkenunna?” Och han far ett stycke framåt, Åker blott ett litet stycke; Jungfrun lyfter opp sitt hufvud, Talar då och säger detta: ”Hvem har sprungit här tvärsöfver, Hvilken usling har här vandrat?” Itse seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jänö on tästä poikki juossut, Jänön poika polkutellut.” Sjelf då smeden Ilmarinen Yttrade ett ord och sade: ”Haren sprungit här tvärsöfver, Harens son har trampat spåren.” 202 Fennica.indd 202 17.1.2019 14:54:59 �Viiestoista Runo — Femtonde Runan . . . Neiti tuon sanoiksi wirkki: ”Parempi olisi olla, Parempi olettelisi, Jänön juoksewan jälillä, Koukkupolwen polkumilla, Kuni korjassa kosian.” Jungfrun tog till ordet åter; ”Bättre vore det att vara, Bättre stod jag ut att vara I den snabba harens fotspår, På hans viga fötters stigar, Än som här i friarns släde.” Sillon seppo Ilmarinen Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Ajoa kahattelewi; Ajo matkoa wähäsen, Pikkuruisen piirahteli. Neiti päätänsä kohotti, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mi on tästä poikki juossut, Ku on kurja kulkenunna?” Derpå smeden Ilmarinen Vred sin mun och rörde hufvet, Skakade det svarta håret, Och med dån han åker framåt, Och han far ett stycke framåt, Åker blott ett litet stycke, Jungfrun lyfter opp sitt hufvud, Talar då och säger detta: ”Hvem har sprungit här tvärsöfver, Hvilken usling har här vandrat?” Det är smeden Ilmarinen, Sjelf han yttrar sig och säger: ”Räfven sprungit här tvärsöfver, Räfven på sin färd har skridit.” Se on seppo Ilmarinen . Itse wastaten sanowi: ”Repo on tästä poikki juossut, Kettu käyä kelkytellyt.” . . . Neiti tuon sanoiksi wirkki: ”Parempi olisi olla, Parempi olettelisi, Rewon juoksewan reessä, Ketun käyän kelkkasessa, Kuni korjassa kosian.” Jungfrun tog till ordet åter: ”Bättre vore det att vara, Bättre stod jag ut att vara I den qvicka räfvens fardon, I hans kälke under färden, Än som här i friarns släde.” Sillon seppo Ilmarinen Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Ajoa kahattelewi; Ajo matkoa wähäsen, Pikkuruisen piirahteli, Neiti päätänse kohotti, Kysytteli, lausutteli: ”Mi on tästä poikki juossut, Ku on kurja kulkenunna?” Derpå smeden Ilmarinen Vred sin mun och rörde hufvet, Skakade det svarta håret, Och med dån han åker framåt, Och han far ett stycke framåt, Åker blott ett litet stycke; Jungfrun lyfter opp sitt hufvud, Frågar då och säger detta: ”Hvem har sprungit här tvärsöfver, Hvilken usling har här vandrat?” 203 Fennica.indd 203 17.1.2019 14:54:59 �Fennica: Kalevala . . . . . . Itse seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Karhu on tästä poikki juossut, Ohto juosta jolkutellut.” Sjelf då smeden Ilmarinen Yttrade ett ord och sade: ”Björnen sprungit här tvärsöfver, Ohto på sin färd har lunkat.” Neiti tuon sanoiksi wirkki: ”Parempi olisi olla, Parempi olettelisi, Kontion kiwikolossa, Karhun louhikammarissa, Kun tämän kosian reessä.” Jungfrun tog till ordet åter: ”Bättre vore det att vara, Bättre stod jag ut att vara, Uti björnens stenrösgrotta, I hans kammare af hällar, Än som här i friarns släde.” Itse seppo Ilmarinen Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Elä huoli neiti parka, Kun saat kosian kotihin, Syöt sä weitsettä lihoa, Juot olutta kauhasetta.” Sjelf då smeden Ilmarinen Vred sin mun och rörde hufvet, Skakade det svarta håret, Yttrade ett ord och sade: ”Var ej sorgsen, arma jungfru, När du hinner friarns boning, Kött förutan knif du äter, Dricker öl förutan skopa.” Ajawi kahattelewi Noita Wäinölän ahoja, Kalewalan kankahia; Wirkku juoksi, matka joutu, Reki wieri, tie lyheni, Jalas paasinen patsasi, Aisa koiwunen kolasi, Kapla tuominen kalahti, Jo kohta koti näkywi, Omat tuwat tupruawi. Och han åker fram med buller Öfver Wäinös svedjelunder, Öfver Kalevalas slätter. Trafvarn sprang och färden framled, Släden skrann och vägen aftog, Buller gaf den hårda meden, Björken ljöd i fimmelstången, Häggen knarrade i fjättran. – Om en stund är hemmet synligt, Stiger rök ur egna stugor. 204 Fennica.indd 204 17.1.2019 14:54:59 �Kuuestoista Runo — Sextonde Runan  Kuuestoista Runo. Sextonde Runan. Jo kumu kujalta kuulu, Kuulu luota ruoskan roiske, Rannalta reen ratsina, Aisan kalke kaiwotieltä. . . . . . Nu ett gny från tåget hördes, Nära piskens smällar ljödo, Slädens rassel ljöd från stranden, Stängers brak från gårdens brunnsväg. Itse äiti Ilmarisen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Se on poikani rekonen; Jo tulewi Pohjolasta. Käkyet kukahtelewi Korjan kirjawan kokalla, Orawat samoelewi Aisoilla waahterisilla, Tetryet kukertelewi Päällä luokin kyynäppäisen. Sjelf nu Ilmarinens moder Yttrade ett ord och sade: ”Det är sonens vackra släde, Ren från Pohjola han kommer. Vackra gökarna de gala Fram uppå den granna korgen, Ekorrarna377 skyndsamt ila Långsmed stängerna af lönnträd, Sköna orrarna de kuttra På hans loka, gjord af almen. Kylä uotti uutta kuuta, Miero päiwän nousentoa, Lapset maata mansikkaista, Telat terwaista wenettä, Mie on uotin poikoani, Poikoani, minnoani. Byn har bidt på månens skifte, Solens uppgång folket väntat, Barnen mark med smultron färgad, Rullarna en tjärad farkost; Jag min son allenast väntat, Sonen och hans unga hustru. Lähes nyt kohti näitä maita, Kohti näitä kartanoita, Ison saamille tuwille, Wanhemman warustamille.” . Castrén’s correction: ekorrarna ǁ ekorarna. Nu du må dig hitåt vända, Komma hit till dessa gärdar, Stugor af din fader byggda, Redda af den ålderstegna.” Se on seppo Ilmarinen Jo kohti kotia läksi, Ison saamille pihoille, Wanhemman warustamille; Laialla sinikeränen, Toisella punakeränen. Keskellä kesäreponen. Sjelf han smeden Ilmarinen Vänder nu sin kosa hemåt, Till af fadren byggda gårdar, Af den ålderstegne redda. Slädens begge sidor prydas Utaf nystan blå och röda, Mellan dem en räf är målad. 205 Fennica.indd 205 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Sano äiti Ilmarisen: ”Sulho wiljon weljyeni! Käwitkö tiesi terwehenä, Matkasi imantehena, Saitko neien, woitko linnan, Sorritko sotiweräjän, Haukutitko linnan hallit, Itketitkö linnan immet, Nauratitko linnan naisen, Lewititkö neien lemmen, Anopissa käyessäsi, Apen luona ollessasi? Sade Ilmarinens moder: ”Brudgum, du min gode broder! Har nu frisk och sund du färdats, Har du gjort en ljuflig resa? Fick du jungfrun, vann du borgen, Krossade du stridens portar? Fick du hundarna att skälla, Fick du borgens mör att gråta, Fick du flickan till att skratta, Vann du unga jungfruns kärlek, När din svärmor du besökte, Då du dröjde hos din svärfar?” Jo tuon nään kyselemättä, Arwoan anelematta; Jo on sotka suojassasi, Kana kainaloisessasi. Men jag ser det, hvarför fråga? Märker det, hvarför då spörja? Visst är knipan i din värjo, Dufvan uti dina armar. Kenpä toi tämän walehen, Sulhon tyhjin tulleheksi, Ratsun jouten juosseheksi? Eipä sulho tyhjin tullut, Eikä ratsu jouten juossut; On mitä oron weteä, Liinaharjan liikutella. Vem bar hit det falska budskap, Att vår fästman tom har kommit. Att förgäves hästen sprungit? Tom ej kom vår fästman åter, Hästen icke sprang förgäfves. Något hingsten har att draga, Den hvitmanige att föra. Nouse nyt korjasta koria, Hywä lahja laitiosta. Nouse ilman nostamatta, Ylene ylentämättä; Jos on nuori nostajasi, Ylpiä ylentäjäsi. Pole jalka jalaksella, Toinen poikkipuolisella; Astu tietä temminkäistä, Maata maksan karwallista, Sikasen silittämäistä, Porsahaisen polkomaista, Lampahan latsottamaista, Hewon harjan hieromaista. Stig, du sköna, nu ur släden, Ur dess korg, du goda gåfva; Res dig, utan att du lyftas, Höj dig, utan att du höjes, Om han är för ung, som lyftar, Och för stolt, som höjer upp dig. Ställ på meden ena foten Och den andra uppå tvärträ’t, Gå uppå den dunkla vägen, På den lefverlika marken, Som är slätad utaf suggan, Trampad utaf lilla grisen, Utaf fårets fötter jemnad Och af hästars manar gniden. 206 Fennica.indd 206 17.1.2019 14:55:00 �Kuuestoista Runo — Sextonde Runan . . . . . . Astu hanhen askelilla, Taputa tawin jaloilla, Noilla pestyillä pihoilla, Kaunihilla kartanoilla, Apen saamilla pihoilla, Anopin asettamilla, Kyyn kyllä polkemilla, Naon aina astumilla. Stig med dufvans nätta fötter, Trippa som en årta trippar, Uppå dessa rena gårdar, Gårdar herrliga och sköna, Hvilka här din svärfar tillredt Och din svärmor bragt i ordning. Ofta svågern på dem vandrat, Svägerskan beträdt dem ständigt. Astu sintsiä sileätä, Sorsanluista sotkuttele; Jo täällä tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Owet aina aukieli Owellista aukiaista; Käkäset käsertelihen Sormuskättä sulkiaista; Kynnykset kykertelihen Hienohelman hempujaista. Gå nu i den släta farstun, Farstun utaf andben fogad. Redan uppå denna sommar, Sommarn, som så långsamt skridit, Dörrarna sig städse öppnat, Väntande på öppnarinna; Dörrars handtag ofta knarrat Efter ringprydd slutarinna, Trösklarna sig städse nedböjt För den stoltas fina fållar. Jo täällä tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Siwuin sintsi siirtelihen Sintsillistä siiwojaista; Perin pirtti pyörähteli Pirtillistä pyyhkiäistä. Redan uppå denna sommar, Sommarn, som så långsamt skridit, Här sig farstun sidlängs flyttat, Väntande på städarinna; Stugan vändt sig om af längtan Efter den, som golfvet sopar. Jo täälla tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Silta soitti sorsanluinen Sillallista seisojaista; Laki kultanen kulisi Laen alla astujaista; Ikkunat ilottelihen Ikkunaisen istujaista. Redan uppå denna sommar, Sommarn, som så långsamt skridit, Andbens golfvet ofta ljudit För den, som skall stå på golfvet; Gyllne taket ofta klingat För den, som skall gå derunder; Fönstren över den sig fröjdat, Som skall invid fönstret sitta. Jo täällä tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Aittaset alentelihen Aitallista aukojaista; . Redan uppå denna sommar, Sommarn, som så långsamt skridit, Loften sänkt sig ofta neder För den, som skall loften öppna; 207 Fennica.indd 207 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: stallen ǁ ställen. . . . . . . Lääwäset lähentelihen Lääwällistä lääniäistä; Tanhuaiset taantelihen Tanhuallista tawia. Boskaps-stallen378 ofta närmat Sig till den, som dem skall sköta, Fähusgårdar vikit undan För den årta, dem skall trampa. Jo täällä tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Aion ammo aikalehmä Aikawihkon antajaista; Mäkähti kewätkaritsa Palasen parantajaista; Kesäuuhi ullotteli Heinän hienon heittäjäistä. Redan under denna sommar, Sommarn, som så långsamt skridit, Goda kon här tidigt bölat Mot den, som skall knippen gifva, Vårens lam har bräkt här tidigt Mot den, som skall maten öka; Sommar-tackan ropat efter Den, som fina hö’t skall räcka. Terwe nyt piha täysinesi, Piha wierahaisinesi, Ulkonen urohinesi! . Hell dig gård med all din fullhet, Hell er gäster uppå gården, Hell er yttre gårdens kämpar! Terwe wajo täysinesi, Wajo wierahaisinesi, Tuohikatto kansoinesi. Hell dig trappa med din fullhet, Hell er gäster uppå trappan, Hell dig skara under taket! Terwe pirtti täysinesi, Pirtti wierahaisinesi, Lauta katto lapsinesi. Hell dig stuga med din fullhet, Hell er gäster uti stugan, Hell er barn inunder taket! Terwe kuu, terwe kuningas, Terwe nuori naimakansa. Eipä täss’ oo ennen ollut, Eikä ennen, eikä eilen, Tämän joukon juoleutta, Tämän kansan kauneutta. Hell dig måne, hell dig konung, Hell dig unga bröllops-skara! Icke har förut här varit, Icke förr, i går ej heller, Sådan stolt och prydlig skara Och en folkhop, skön som denne. Sulho wiljon weljyeni! Osotteles ostettusi, Saoin markoin maksettusi, Tuhansin lunastettusi. Toitko sen, jonka käkesit? Käkesit käkösen tuoa, Maalta walkian walita, Brudgum, du min gode broder! Visa fram din köpta maka, Den med hundra marker lösta, Den med tusende betalta. Har du hemtat, den du ärnat? Dufva ärnade du hemta, Mjellhvit mö i landet välja, 208 Fennica.indd 208 17.1.2019 14:55:00 �Kuuestoista Runo — Sextonde Runan . . . . . . Kuletella kukkulaisen. Jo tuon nään kyselemättä, Arwoan anelematta, Toit käkösen tullessasi, Maalta walkian walitsit, Kulettelit kukkulaisen. Bringa med dig fager blomma. Men jag ser det, hvarför fråga? Märker det, hvarför då spörja? Visst har du en dufva hemtat, Mjellhvit mö i landet utvalt, Bragt med dig en fager blomma. Hywä mutso, kaunis mutso, Mutso walkian werewä! Hywinpä koissa kuuluit, Tyttönä ison koissa, Hywin kuulu kuun ikäsi Miniänä mieholassa.” Goda fästmö, sköna fästmö, Du mjellhvita, fagra fästmö! Väl du var i hemmet frejdad, Flicka än i faders huset; Låt dig alltid väl bli frejdad, Såsom gift, i mannens boning.” Siitä äiti Ilmarisen Syötti, juotti wierahia. Syötti suin sulassa woissa, Koprin kuorekokkaroissa, Noita kutsuwierahia, Kutsuloille kunnioiksi. Jo oli wiikon juomat pantu, Saatu otraset oluet, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Oipa kupit kukkusilla, Wait warpalaitehilla, Oli kystä kyllin syöä, Kyllin syöä, kyllin juoa, Noilla kutsuwierahilla, Kutsuloille kunnioiksi. Derpå Ilmarinens moder Fägnade med mat och drycker Alla bjudna bröllopsgäster, Att de kära gäster hedra. Deras mun i smör sig rörde, Näfvarna bland fisk-piroger. Länge bryggd ren drycken varit, Goda ölet länge färdigt Åt de bjudna bröllopsgäster, Till de kära gästers heder. Rågade der kärlen voro, Faten upp till brädden fyllda; Der fanns ymnigt till att äta, Till att äta, till att dricka För de bjudna bröllopsgäster, Till de kära gästers heder. Jo huuhto humala parran, Waahti parran walkoali, Olut juoksi orren päästä, Sima waarnojen sisästä, Noille kutsuwierahille, Kutsuloille kunnioiksi. Humlans saft nu munnen sköljde, Hvitt af ölets skum var skägget, Ölet rann från sparrens ända, Mjödet ifrån spikars gömmen Åt de bjudna bröllopsgäster, Till de kära gästers heder. Kukapa tuossa kukkujaksi, Lailliseksi laulajaksi? . Hvem blef der väl bedd att sjunga, Bedd att sånger skickligt qväda? 209 Fennica.indd 209 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Waka wanha Wäinämöinen, Laulaja iän ikuinen, Itse lauluille rupesi, Töille wirtten työntelihen. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Eipä täss’ oo ennen ollut, Eikä warsin wasta liene, Tämän sulhon tenhoutta, Tämän morsion somuutta, Tämän tukun turpeutta, Nuorison imartuetta. Gamle trygge Wäinämöinen, Den evärdelige sångarn, Sjelf han börjar på att qväda, Sig till sångens värf förfogar. Höjande sin röst han säger Och med dessa orden talar: ”Icke har förut här varit, Tör härnäst ej heller komma Sådan stor och ståtlig fästman Och en brud så nätt som denna, Icke sådan prydlig skara, Ej en ungdom så behaglig. Ketäpä mä tässä kiitän? Emännän mä ensin kiitän. Kenpä täss’ eho emäntä? Ilmarin eho emäntä. Pannut on otraset oluet, Makujuomat maltahiset, Imelät hänen itunsa, Makiat on maltasensa, Ei oo iskulla itunsa, Eikä maalla maltasensa. Hvem skall här jag först nu prisa? Först må jag värdinnan prisa; Hvem är gunstiga värdinnan? Det är Ilmaris värdinna. Hon af korn har bryggt oss ölet, Gjort af malt den ljufva drycken. Hennes säd är söt och smaklig, Smakligt är hos henne maltet; Ej värdinnans säd är smaklös, Ej är maltet kärft och unket. Ei hän surrunna susia, Pelännyt metsän petoja, Mallasteitä matkatessa, Saunahan samotessansa. Ei hän koukulla kohinut, Aina koprilla kohenti, Kämmenellä käännätteli, Sowitteli sormillansa. Hvarken fruktade hon vargar, Eller andra skogens villdjur, När hon gick att se på maltet, Hastade till rökfull stuga. Ej med krok hon maltet rörde, Rörde alltid om med händer, Vände det med sina näfvar, Jemkade med sina fingrar. Itse leipo leiwät suuret, Isot talkkunat taputti, Hywän joukon juominkihin, Hywän rahwahan remuhun; Syötti wierahat wälehen, Nosti leiwät leppiästi. Sjelf hon bakat stora bröden Och de tjocka kakor klappat Till den goda skarans gille, För att fröjda goda folket; Skyndsamt har hon maten framlagt, Gladt och vänligt bröden burit. 210 Fennica.indd 210 17.1.2019 14:55:00 �Kuuestoista Runo — Sextonde Runan Emännän mä ensin kiitin, Kiitän itsensä isännän. Kenpä täss’ on pää pätewä, Päiwän päällinen omena? Ilmarin iso isäntä, Se täss’ ompi pää pätewä, Päiwän päällinen omena. Nu jag har värdinnan prisat, Skall så värden sjelf ock prisa. Hvem är hufvudet för skaran, Det mot solen vända äpplet? Ilmari den store värden, Han är hufvudet för skaran, Det mot solen vända äpplet. Se on suolta suojat saanut, Suojat saanut, hirret tuonut, Seinät salwanut salolta, Hirret hirmulta mäeltä, Malot marjakankahilta, Tuohet tuomiwaaran päältä, Ruotehet roweikolta, Sammalet sulilta soilta. Pannut on penkin pensaista, Pannut paikalle hywälle, Asettanut ankaralle. Han ju hit har husen skaffat Och allt virke till dem hemta, Släpat väggarna från skogen, Stockarna från stora backen, Takets bräder ifrån bärmon, Näfret från häggbergets höjder, Sprötena från stenig jordmon, Mossan från de öppna kärren; Har af buskar bänken lagat, Ställt den på ett lämpligt ställe, På en stadig plats den fästat. Jo itse isännän kiitin, Wuota kiitän patwaskani. Ken on pantu patwaskaksi, Ken otettu oppahaksi? Kylän paras patwaskana, Kylän onni oppahina. Så jag värden sjelf har prisat, Skall nu ock vår talman prisa. Hvem är här till talman utsedd, Hvem är vald att vägen visa? Talman är i byn den bäste, Byens sällhet vägen visar. . Ompa meiän patwaskalla Paita päällä palttinainen. Pääll’ on haljakka sininen, Päällä paian palttinaisen; Helmat hietoa wetäwät, Maata maksan karwallista. Denna talman bär på kroppen Skjorta utaf fina linnet Och en blå kaftan af vadmal, På den fina linne-skjortan. Fållarna i sanden släpa, På den lefverlika marken. . Päälle on ussakka utunen, Päällä haljakan sinisen; Se on Kuuttaren kutoma, Päiwättären keträämä, Kesäuuhen untuwista, Gördel fin har denna talman Kring den blåa vadmals-rocken – Gördel väfd af Månens dotter Och af Solens dotter spunnen Utaf fjun från sommar-tackan, . . . . . 211 Fennica.indd 211 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala  Castrén has omitted the line. Talwilampahan takuista, Ajalla tulettomalla, Tulen tietämättömällä . . . . . . . Utaf ull från vinter-fåret På en tid, då eld ej lyste, Då man ens om eld ej visste. Ompa meiän patwaskalla Parta kullan palmikoissa, Kutrit kullan suortuwissa, Ompa meiän patwaskalla379 Päässä kultanen kypäri, Päällä kutrin kultalatwan, Puhki taiwosen puhuja, Läpi metsän läässöttäjä. Jopa kiitin patwaskani, Wuota kiitän saajan naisen. Mist’ on saatu saajan nainen, Kust’ otettu ollallinen? Tuolt’on saatu saajan nainen, Tuolt’ otettu ollallinen, Takoa Tanikan linnan, Uuen linnan ulkopuolta. Eipä wielä sieltäkanä, Ei perän pereäkänä; Mist’ on saatu saajan nainen, Kust’ otettu ollallinen? Tuolt’ on saatu saajan nainen, Tuolt’ otettu ollallinen, Wienan päälliltä wesiltä, Ulapoilta aukeilta. Eipä wielä sieltäkänä, Ei perän pereäkänä; Mist’ on saatu saajan nainen, Kust’ otettu ollallinen? Kaswo mansikka mäellä, Puolukkainen kankahalla, Pellolla heliä heinä, Kukka kultanen aholla; Siit’ on saatu saajan nainen, Siit’ otettu ollallinen. Visst har äfven denna talman Skägget uti gyllne flätor, Håret uti gyllne lockar, Gyllne mössa på sitt hufvud, Uppå sina gyllne lockar. Mössan upp i molnen susar, Skymtar fram bland trädens toppar. Nu jag har vår talman prisat, Skall så prisa brudens tärna. Hvadan fick man brudens tärna, Hvadan tog man hjelparinnan? Dädan fick man brudens tärna, Dädan tog man hjelparinnan: Bak Tanika-borgens fästen, Utanför den nya borgen. Derifrån är hon ej hemtad – Ej den minsta grund det äger – Hvadan fick man brudens tärna, Hvadan tog man man hjelparinnan? Dädan fick man brudens tärne, Dädan tog man hjelparinnen; Ifrån vattnen ofvan Dvina, Från de vida, öppna fjärdar. Ej ens dädan är hon hemtad – Ej den minsta grund det äger – Hvadan fick man brudens tärna, Hvadan tog man hjelparinnan? Fanns ett smultron uppå backen, Fanns ett lingon-bär på fältet, Ljusgrönt gräs på åkern växte, Gyllne blomma uti lunden. Dädan fick man brudens tärna Dädan tog man hjelparinnan. 212 Fennica.indd 212 17.1.2019 14:55:00 �Kuuestoista Runo — Sextonde Runan  Castrén’s correction: påsar ǁ påsor. . . . . . Saajan naisen suu somanen, Kuni Suomen sukkulainen, Saajan naisen sirkut silmät, Kuni tähet taiwahalla, Saajan naisen saapka suuri, Kuni pysty pilwen kokka, Saajan naisen saappahaiset, Kuni hanhuet hawulla. Ompa meiän saajan naisen Kaulassa heliät helmet, Käet on kullan käärilöissä, Sormet kullan sormuksissa, Korwat kullan koltuskoissa, Silmäripset simsukoissa. Munnen är för brudens tärna Nätt som spolen uti Finland, Ögonen på henne tindra Såsom stjernorna på fästet. Hög är hennes hufvudbonad Som en upprätt spets af molnet, Hennes nätta skor, de likna Gässen på en vatten-ruska. Brudens tärna har på halsen Klingande och klara perlor, Händerna af guldband prydas, Fingrarna af gyllne ringar, Öronen af gyllne hängen, Ögonhåren utaf perlor. Jo nyt kiitin saajan naisen, Wuota kiitän kaiken kansan. Eipä täss’ oo ennen ollut, Eikä ennen, eikä eilen, Tämän kansan kauneutta, Tämän nuorison somuutta. Niin on wäki haljakassa, Kuni metsä huutehessa, Alta on kun aamurusko, Päältä on kun päiwän koite. Nu jag prisat brudens tärna, Skall så hela skaran prisa. Icke har förut här varit, Icke förr, i går ej heller, Sådan skön och prydlig skara Och en ungdom så behaglig. Så är folket klädt i vadmal, Såsom skogen uti rimfrost – Nedantill likt morgonrodnad, Ofvantill likt dagens gryning. Godt förråd på silfver funnits, Penning-påsar380 här på fälten Hos de bjudna bröllopsgäster, Gästerna till pris och heder. Mynt på mark och vägar legat, Halfva rubels mynt för gossar, Tre kopeks för gamla qvinnor Och för jungfrur fyra grivners. Olipa huokiat hopiat, Rahataskut tanterilla, Meiän kutsuwierahilla, . Kutsuloille kunnioiksi. Tengoin teillä, markoin meillä, Polttinoin kylän pojilla, Alttinoin kylän akoilla, Neljin riunoin neitosilla. 213 Fennica.indd 213 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala Seitsemästoista Runo. . . . . . . . Sjuttonde Runan. Ahti saarella asuwi, Kauko niemen kainalossa; Oli pellon kyntämässä, Wainion wakoamassa, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen; Oli korwalta koria, Kowin tarkka kuulennalta. Kuuli kutsut kulkewaksi, Ratsut joukon juoksewaksi; Juohtu juoni mielehensä, Toinen aiwohon osasi: Nyt on Pohjola pioissa, Salajoukko juomingissa. Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Heti heitti kynnöksensä, Waon keskiwainiolle; Nousi maasta ratsahille, Kohta lähtewi kotia, Luoksi ainosen emonsa, Tykö waltawanhempansa. Sano tuonne saatuansa, Sano emolle esinnä: ”Oi emoni waimo wanha! Pane ruoka ruttosesti Syöä miehen nälkäisen, Haukata halunalasen. Lämmitä saloa sauna, Pian pirtti riuwuttele, Jossa mies puhasteleksen, Sueksen urosten sulho.” Ahti bor uppå en holme, Kauko vid en uddes krökning, Håller på att plöja åkern, Draga fåror på sitt plogland Vid den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen; Ahti har ett säkert öra, Hör de allraminsta ljuden. Hörde bjudna gäster färdas, Ryttar-hästar hoptals springa, Fick en tanke i sitt hufvud, Olyckstanke i sin hjerna: Pohjola nu firar bröllop, Håller gästabud i lönndom. Vred sin mun, sitt hufvud rörde, Skakade det svarta håret, Slutade på stund sin plöjning, Afbröt fåran midt på åkern. Steg på hästens rygg från marken, Skyndade sig hem till gården, Till sin alltid kära moder, Till den ålderstigna qvinnan. Kommen hem ett ord han sade, Talte till sin gamla moder: ”O min moder, gamla qvinna! Mat i största hast nu framlägg För den hungrige att äta, För den lystne till att tugga; Oförmärkt så badstu’n elda, Värm den upp med största snabbhet, Att sig mannen tvätta finge, Hjeltars prydnad ansa om sig. Tuop’ on äiti Lemminkäisen Pani ruoan ruttosesti Syöä miehen nälkäisen, Haukata halunalasen, Det var Lemminkäinens moder, Mat i största hast hon lade För den hungriga att äta, För den lystne till att tugga, 214 Fennica.indd 214 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan Yhen pirtin lämmitessä, Yhen saunan saapuessa. . . . . . . . Under det man badstu’n värmde, Medan man om bad besörjde. Siitä lieto Lemminkäinen Otti ruokoa rutosti, Meni saunahan saloa, Käwi kylpihuonehesen; Siellä mies puhasteleksen, Sueksen urosten sulho. Sano tuolta tultuansa: ”Oi emoni waimo wanha! Tuo tänne sotisopani, Kanna wainowaatteheni, Joill’ ennen käwin soissa, Hätähäissä häilähtelin.” Derpå muntre Lemminkäinen Gör i största hast sin måltid, Går så oförmärkt till badstu’n, Sig beger till värmda badet. Der nu mannen ren sig tvättar, Hjeltars prydnad ansar om sig, Säger dädan återkommen: ”O min moder, gamla qvinna! Hemta hit min pansar-skjorta, Bär till mig min stridsbetäckning, Hvarmed förr i krig jag färdats, Svängt mig uppå farans bröllopp.” Emo ennätti kysyä: ”Kunne lähet poikueni? Metsällenkö wai merelle, Wai on hirwen hiihantohon, Waiko suurehen sotahan, Tasapäähän tappelohon?” Modren straxt af honom spörjer: ”Hvart skall nu, min son, du fara? Monn till skogen, monn på hafvet, Monne för att elgar fånga, Eller ut till stora striden, Hvarest männers hufvu’n jemnas?” Sano lieto Lemminkäinen: ”Oi emoni kantajani! En metsälle, en merelle, Enkä hirwen hiihantohon, Enkä suurehen sotahan, Tasapäähän tappelohon; Lähen Pohjolan pitohin, Salajoukon juominkihin. Tuo mulle sotisopani, Wanhat wainowaatteheni, Häissä häilyteltäwäni, Pioissa pieltäwäni.” Sade muntre Lemminkäinen: ”O min mor, min fostrarinna! Ej till skogen, ej på hafvet, Icke för att elgar fånga, Icke ut till stora striden, Hvarest männers hufvu’n jemnas, Jag nu far till Pohjas bröllop, Som i hemlighet man håller. Hemta hit min pansar-skjorta, Bär till mig min stridsbetäckning, Att på bröllopet mig pryda, Att vid gästabudet bäras.” Emo kielti poikoansa, Nainen miestänsä epäsi, Epäsi kawetta kaksi, Kielti kolme Luonnotarta, Modren varnar nu sin gosse Och sin make varnar hustrun, Varnade så tvenne menskor Och naturens döttrar trenne 215 Fennica.indd 215 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . Lähtemästä Lemminkäistä, Hywän Pohjolan pitohin: ”Ei sua kutsuttu sinne, Ei tarkon tahotakkana.” Lemminkäinen att ej fara Till det goda Pohjas gästbud: ”Du ju dit ej blifvit bjuden Och ej lär man der dig sakna.” Niin sanowi Lemminkäinen: ”Koira kutsuen menewi, Hywä ilman lykkelekse; Tuoss’ on kutsut kuunikuiset Terässä tulisen miekan, Wyöllä kalpani käressä. Tuo tänne sotisopani, Warsin wainowaatteheni.” Nu sig yttrar Lemminkäinen: ”Hunden kommer när den kallas, Utan bjudning går den gode; Der en evig bjudning finnes, Der på egget af mitt eldsvärd, Uppå spetsen af min klinga, Bringa hit min pansar-skjorta. Gif mig straxt min stridsbetäckning.” . Tuop’ on äiti Lemminkäisen Yhä kielteä käkewi: ”Ellös lähkö poikueni Pimiähän Pohjolahan, Monet on kummat matkallasi, . Isot tielläsi imehet; Kolm’ on surmoa kowinta, Kolme miehen kuolemata.” Derpå Lemminkäinens moder Fortfar än att honom varna: ”O min son, ej må du fara Hän till Pohjola det mörka. Vägen dit är rik på under, Stora, oerhörda under; Tre förderf dock svårast äro. Och de bringa död och ofärd.[”] Niin sanowi Lemminkäinen: ”Oi emoni kantajani! . Sano surma ensimmäinen, Ensimmäinen wiimmenenki.” Yttrade nu Lemminkäinen: ”O min mor, min fostrarinna! Säg det första bland förderfven, Säg det första, säg det sista.” Sano äiti Lemminkäisen: ”Se on surma ensimmäinen: Menet matkoa wähäsen, Pääset tietä päiwäyksen, Tulewi tulinen koski, Koskessa tulinen luoto, Luowossa tulinen loimu, Koiwussa tulinen kokko, Kokolla tuliset kynnet; Sillä suu tulin palawi, Kita kiiran lämpiäwi, Sade Lemminkäinens moder: ”Det förderfvet är det första; När ett stycke väg du färdas, Ändar första dagens resa, Du då kommer till en eldfors, Eldfull klippa står i forssen, Eldfull björk på klippan växer, Eldig örn i björken sitter, Elden gnistrar ifrån klorna, Elder frustar ifrån munnen, Elden flammar utur gapet . . 216 Fennica.indd 216 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan  Castrén has omitted the next line. Höyhenet tulin waluwi; Yöt se hammasta hiowi, Päiwät kynttä kitkuttawi, Tulialle wierahalle, Saawalle käkeäwälle.” Och af eld dess fjädrar höljas. Natten om den slipar tänder, Hvässer klor den hela dagen Emot främlingen, som kommer, Emot vandraren, som nalkas.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Kyllämä sihen keinon keksin, Mutkan muistan, tien osoan, Laulan leppäsen hewosen, Laulan leppäsen urohon, Siwutseni siirtymähän, Wieretsi waeltamahan; Itse sorsana sukellan, Elikk’ allina alennan, Koprista kokon kynimen, Waakalinnun warpahista. Sano surma keskimmäinen.” Sano äiti Lemminkäisen: ”Se on surma toinen surma: Menet matkoa wähäsen, Toki tietä päiwäyksen, Tulewi tulinen järwi, Järwessä tulinen saari, Saaressa tulinen sauna, Saunassa tulinen hauta, Täynnä kuumia kiwiä, Palawoita paateroja. Sinne on saanut sa’an miestä, Hukkunut tuhat hewosta.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Deremot ett råd jag finner, Minns en konst, ett medel känner, Trollar fram en häst af alträd, Qväder utaf al en hjelte För att vid min sida vandra,381 Dykar sjelf som and i vattnet, Såsom alla ned i böljan, Undan vingbroskstarka örnen, Undan stora fogelns fötter; Säg det medlersta förderfvet.” Se on lieto Lemminkäinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Kyllämä sihen keinon keksin, . Mutkan muistan, tien osoan, Teen minä lepästä miehen, Uron hongasta hotasen, Kylpiäksi kuuman saunan, Kuuman saunan rautalauan, Nu den muntre Lemminkäinen Yttrade ett ord och sade: ”Deremot ett råd jag finner, Minns en konst, ett medel känner: Bildar mig en man af alträd, Gör en kämpe utaf furu, Att uti den heta badstu’n Med en qvast af jern sig bada . . . . . . Sade Lemminkäinens moder: ”Det förderfvet är det andra; När ett stycke väg du färdas, Ändar andra dagens resa, Du då kommer till en eldsjö, Eldfull ö ur sjön sig höjer, Glödhett badrum finns på eldön Och en eldgraf under rummet – Den är full af heta stenar, Full af hällar, hvilka glöda. Männer hundrade dit kommit, Tusen hästar sjunkit neder. 217 Fennica.indd 217 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala  Castrén has expanded one line into two.  Castrén’s correction: staplade ǁ stapplade. . Wastan rautasen keralla. Itse lienen löylyn lyöjä, Alla lautojen asunen; Sano surma jälkimmäinen.” På den jernbesmidda lafven. Sjelf jag bad åt honom kastar Och mig håller under lafven; Säg det sista bland förderfven.” Sano äiti Lemminkäisen: ”Se on surma kolmas surma: Menet wieläki wähäsen, Pääset siitä päiwäyksen, Näkywille Pohjan portin, Rautausten ulwomille; Aita on lautanen rakettu, Teräksinen tarha tehty, Maasta asti taiwosehen, Taiwosesta maahan asti. Keihäillä seiwästetty, Witsastettu maan maoilla, Käätty kirjokäärmehillä, Sisiliskoilla sielty, Heitty hännät häilymähän, Pääkehät kähäjämähän, Päät ulos, sisähän hännät. Maass’ on toisia matoja, Pino pitkiä matoja, Ylös kielin kiehumassa, Alas hännin häilymässä. . Yksi on matonen maassa, Eessä portin poikkipuolin, Pitempi pisintä hirttä, Paksumpi patsasta pirtin, Ylös kielin kiehahtawi . Pään waralle Lemminkäisen.” Sade Lemminkäinens moder: ”Det förderfvet är det tredje, När ett stycke väg du vandrat, Lagt till rygga än en dagsfärd, Ser du Pohjas portar lysa, Jernbesmidda dörrar rassla. Der man gjort af jern ett gärde, Utaf stål ett stängsel tillredt Ifrån jorden upp till himlen, Ifrån himlen ned till jorden, Stuckit spjut till gärdets störar, Dem med ormar sammanfogat, Lindat om med etter-ormar Och ihop med ödlor bundit. Stjertarna att hänga lemnats Uppå gärdets inre sida, Men uppå dess yttre sida Hufvuden man ställt att hväsa.382 Ännu andra stora ormar Äro staplade383 på marken; Sträcka tungan upp och hväsa, Svänga nedåt sina stjertar: Men en orm på marken ligger, Sträckt på tvären framför porten, Längre än den längsta fura, Tjockare än stugans stolpe, Sträcker tungan upp, med hväsning, För att döda Lemminkäinen. Sano lieto Lemminkäinen: ”Wasta kynnin kyisen pellon, Wakoelin maan matosen, Käärmehisen käännättelin, . Aiwan paljahin kätösin; Sade muntre Lemminkäinen: ”Nyss jag huggorms-åkern plöjde, Fårade ormfulla marken, Ormbetäckta fältet vände Med helt obetäckta händer. . . . . 218 Fennica.indd 218 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan  Castrén has divided one line into two. Deraf än ej ofärd länder, Det ej är en hjeltes bane. Ei ole siinä miehen surma, Eikä kuolema urohon. Tuo tänne sotisopani, Kanna wainowaatteheni; Lähen Pohjolan pitohin, Salajoukon juominkihin.” Tar jag mina huggorms-handskar, Tager mina orma-vantar, Och med dem de leda krossar, Klämmer ormarna för evigt. Tiotal af etter-ormar Binder jag med klafve, spänner Ormar hundrade i redet,384 Hemta hit min pansar-skjorta, Bär till mig min strids-betäckning; Jag nu far till Pohjas gästbud, Som i hemlighet man firar.” Se on äiti Lemminkäisen Aina kielteä käkewi: ”Ellös wainen poikuein Lähkö Pohjolan pitohin, Mont’ oli surmoa matkalla, Isot tielläsi imehet, Monta matkasi perillä, Paikalla pahimmat surmat, Kolme surmoa kowinta, Kaksi kaikkein kauheinta: Derpå Lemminkäinens moder Fortfar än att honom varna; ”O min son, far ändock icke Hän till Pohja-gårdens gästbud. Redan funnos många faror, Stora underting på vägen, Många finnas än på stället, Vid din resas mål de värsta; Tre bland dem dock svårast äro, Två förderf de gräsligaste. Kulet Pohjolan kujatse, Astut tietä tanhuatse, Susi on suitsirenkahissa, Karhu rautakahlehissa, Suulla Pohjolan weräjän, Ahin aian kääntimessä. Susi päälle suimastaksen, Karhu päälle kaimistaksen, Syönyt on sa’anki miestä, Tuhonut tuhan urosta, Saattawi sinunki syöä, Suuren surmata sukuni.” Utmed Pohjas tåg du vandrar, Går längsefter boskapsgården, Der en varg i betselringar Och en björn med jernked bunden Äro satta framför porten [Invid Ahti-gärdets vändning]. Fram den grymma vargen springer, Björnen upp till anfall rusar; Redan hundra män de slukat, Bragt om lifvet tusen hjeltar, Äfven dig de kunna sluka Och min höga ätt förgöra.[”] Otan kyiset kintahani, Maan matoset wanttuseni, . Joilla konnat kopristelen, Ilkiät iki puserran; Kytken kyitä kymmenkunnan, Waljastan sa’an matoja. . . . . . 219 Fennica.indd 219 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . Sano lieto Lemminkäinen: ”Uuhi uunna syötäöhön, Rieskana rewittäöhön, Waan ei mies pahempikana, Uros untelompikana. . Minua on wyötty miesten wyöllä, Pantu miesten palkimilla, Solmittu uron solilla, Jotten warsin jouakkana Suuhun Pohjolan susien. . Kitahan kirokawetten. Suet panen suitset suuhun, Karhut rautakahlehisin, Sillä sen pahan waellan.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Såsom färsk må tackan ätas, Fåret slitas, då det lefver, Ej en man, om ock en sämre, Om en svagare det vore. Jag på männers vis är gördlad, Är försedd med männers hakar Och med hjeltars spännen bunden. Icke tör så lätt jag komma Uti Pohja-ulfvars munnar, I de vilda djurens käftar, Tämjer vargarna med betsel, Björnarna med jernked binder, Kommer så från denna fara.” Aina kieltäwi emonsa: ”Ellös lähkö poikueni; Tulet Pohjolan tupahan, Sariolan salwoksihin, Siell’ on miehet miekka wyöllä, Urohot sota-aseissa, . Humalassa hullut kaikki, Pahat paljo juotuansa. Laulawat sinun polosen Omahasi miekkahasi, Tekemähäsi terähän, . Kantamahan kalpahasi. Jo on laulettu hywätki, Jalommatki jaksettuna, Woituna wäkewämmätki, Saati sie waraton warpu, . Emon tyhjän tuuwittama, Warattoman waapottama, Wielä wirrasta wipuma, Koskesta kokoelema. Städse honom modren varnar: ”O min son, far ändock icke, Du i Pohjas stuga kommer, Inom Sariolas väggar; Svärdomgjordade der äro Alla män och stridsbeklädde, Ruset dem beröfvat sansen, Onda de af drycker blifvit. Dig de störta med sitt qväde Mot din egen skarpa klinga, Mot det egg, som sjelf du bildat, Mot det svärd, du bär vid sidan. Qvädet förr har tappra störtat, Öfvervunnit stora hjeltar Och besegrat starka kämpar. Hvad är du, en sparf, bland dessa, Du utaf en ringa moder, Af en kraftlös qvinna vaggad, Ännu opp från strömmen lyftad, Utur forssen sammanburen? . . Hundra störar stå på backen, Tusen stolpar uppå gården, På hvar stör ett hufvud sitter, Tom blott är en enda blefven, Sat’ on seiwästa mäellä, Tuhat pylwästä pihalla, Joka seiwäs päätä täynnä, Yks on ilman päätä jäänyt; 220 Fennica.indd 220 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan Sinä sihen pantanehet Senki seipähän nenähän.” . . . . . . . Och ditt hufvud tör man ställa Upp i spetsen utaf denna.” Sillon lieto Lemminkäinen Otti miekkansa omansa, Päin siltahan sysäsi, Terin työnti lattiahan; Itse kääntywi käessä Kuni tuore tuomen latwa, Tahi kaswawa kataja. Sano lieto Lemminkäinen: ”Ei ole miekan mittajoa. Eikä kalman katsojoa, Noissa Pohjolan tuwissa, Sariolan salwoksissa.” Nu den muntre Lemminkäinen Fattade sin egen klinga, Stötte spetsen emot golfvet;385 I hans hand sig svärdet böjde, Liksom häggens friska krona, Eller som denn unga enen. Sade muntre Lemminkäinen: ”Ej der finns, den klingor mätte, Den som svärd beskåda ville, Uti dessa Pohjas stugor, Inom Sariolas väggar.” Otti jousen jouahutti, Käsin jousen käännällytti, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Sen mä mieheksi sanoisin, Urohoksi arweleisin, Joka jouseni wetäisi, Kiweräni kiinnittäisi, Noilla Pohjolan tuwilla, Sariolan salwoksilla.” Tog nu skyndsamt ock sin båge, Vände den i sina händer, Höjande sin röst han sade, Talade med dessa orden: ”Den en man jag skulle kalla, Skulle för en hjelte hålla, Som min båge kunde spänna, Draga upp det böjda stålet, Uti dessa Pohjas stugor, Inom Sariolas väggar.” Siitä lieto Lemminkäisen Luku lähteä tulewi, Käsi käski, toinen kielti, Suonet sormiset pakotti. Jo saapi sotisopansa, Wanhat wainowaattehensa. Ren för muntre Lemminkäinen Nalkas tiden till att fara. Handen bjuder, handen nekar, Och hans finger-senor värka386. Nu han får sin pansar-skjorta, Får sin fordna stridsbetäckning. Emo neuo poikoansa, Wanhin lastansa wakusti, Owen suussa, orren alla, Kattilan katasioilla: ”Poikuein nuorempani, Lapseni wakawampani!  Castrén has omitted a parallel line.  Castrén’s correction: värka ǁ verka. Men sin son förmanar modren, Så sitt barn den gamla varnar, Framför dörren, under sparren, Der man kittlarna betäcker: ”Yngre du af mina söner, Du mitt barn af mera styrka! 221 Fennica.indd 221 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Jos sie jouwut juominkihin, Tapahut mihen tahansa, Juo puoli pikariasi, Anna toisen toinen puoli, Pahemman pahempi puoli, Niin sinusta mies tulewi, Uros selwä selkiäwi, Miesten seurojen sekahan.” Om till dryckeslag du kommer, Råkar uti något samqväm, Töm din kanna blott till hälften, Men den andra sämre hälften Må du gifva åt en sämre. Så kan karl utaf dig blifva Och du reda dig till kämpe Uti kämpa-skarors samqväm.” Wielä neuo poikoansa, Warsin lastansa warotti, Pellolla perimmäisellä, Weräjillä wiimmesillä: ”Jos sie jouwut juominkihin, Tapahut mihin tahansa, Istu puolella sioa, Astu puolella aselta, Anna toisen toinen puoli, Pahemman pahempi puoli, Niin sinusta mies tulewi, Uros selwä selkiäwi, Urohoisehen wäkehen, Miehisehen joukkiohon.” Ännu varnar hon sin gosse, Omsorgsfullt sitt barn förmanar Vid den längst belägna åkern, Vid de mest aflägsna leder: ”Om i dryckeslag du råkar, Kommer uti något samqväm, Intag blott det halfva sätet, Stig med halfva steget endast, Men den andra sämre hälften Må du gifva åt en sämre. Så kan karl utaf dig blifva Och du till en kämpe duga I en skara utaf kämpar, I en krets af tappra männer.” Siitä lieto Lemminkäinen Kohta lähtewi koista. Astu päiwän ensimmäisen, Tulewi tulinen koski, Koskessa tulinen korko, Korossa tulinen koiwu, Koiwussa tulinen kokko, Kokolla tuliset kynnet, Sillä suu tulin palawi, Kita kieran lämpiäwi, Yöt se hammasta hiowi, Päiwät kynttä kitkuttawi, Tulialle wierahalle, Saawalle käkeäwälle. Derpå muntre Lemminkäinen Straxt ur hemmet sig begifver, Stiger så den första dagen, Och han kommer till en eldfors, Eldfull klippa står i forssen, Eldfull björk på klippan växer, Eldig örn i björken sitter, Elden gnistrar ifrån klorna, Elden frustar ifrån munnen, Elden flammar utur gapet. Natten om den slipar tänder, Hvässer klor den hela dagen Emot främlingen, som kommer, Emot vandraren, som nalkas. 222 Fennica.indd 222 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan . . . . . . . . Mitä huoli Lemminkäinen; Tapasi on taskuhunsa, Löihen kukkaroisehensa, Otti tetren sulkasia, Hieroa hitustelewi Kahen kämmenen kesessä, Sormen kymmenen sowussa, Siitä synty tetrikarja. Pemahutti lentämähän, Niin tetret leholle lenti, Koppeloiset koiwukolle. Ängslig var ej Lemminkäinen, Börjar i sin ficka leta, Söka i den lilla pungen, Derifrån orr-fjädrar tager, Gnuggar fjädrarna och smular Mellan sina begge händer, Inom tio fingrars fogning. Deraf föddes fram en orr-skock, Den till flygt sig plötsligt höjde, Orrarna i löf-trän flögo, Tjäderhonorna i björkar. Tempo tetrensä lehosta, Koppelonsa koiwukosta, Sukasi kokolle suuhun, Anto appajan kitahan, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Kokkoseni, lintuseni! Käännä pääsi toisappäin, Silmät luppahan lukitse, Päästä eille matkamiestä, Lemminkäistä liiatenki.” Sillä sen waaran waelsi, Sillä pääsi päiwäyksen. Tog från löf-trän sina orrar, Tjäderhonorna från björkar, Slängde dem i örnens käftar, Uti gapet på den gluppske. Tog till orda sjelf och sade; ”Du min örn, min sköna fogel! Vänd åt annat håll ditt hufvud, Tillslut dina skarpa ögon, Låt så vandringsmänner färdas, Framför andra Lemminkäinen.” Dermed slapp han denna fara, Dermed kom han fram en dagsfärd. Meni matkoa wähäsen, Kulki tietä pikkaraisen Matkall’ on tulinen järwi, Järwessä tulinen saari, Saaressa tulinen sauna, Saunassa tulinen hauta, Täynnä kuumia kiwiä, Palawoita paateroja, Tulialle wierahalle, Saawalle käkeäwälle: Färdas än ett litet stycke, Vandrar fram ett väga-stycke, Och en eldsjö är på vägen, Eldfull ö ur sjön sig höjer. Glödhett badrum finns på eldön Och en eldgraf under rummet; Den är full af heta stenar, Full af hällar, hvilka glöda. För den främling, hvilken kommer, För den vandrare, som nalkas. Mitä huoli Lemminkäinen, Ukkoa rukoelewi: ”Oi Ukko ylijumala, Ängslig var ej Lemminkäinen, Sände upp en bön till Ukko: ”O du Ukko, högst bland Gudar, 223 Fennica.indd 223 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Tahi taatta taiwahinen! Nosta pilwi luotehelta, Toinen lännestä lähetä, Kolmas iätä iästä, Kohottele koilliselta; Syrjin yhtehen syseä, Lomatusten loukahuta, Sa’a lunta sauan warsi, Kiehittele keihäswarsi, Noille kuumille kiwille, Palawoille paateroille.” O du fader uti himlen! Höj ifrån sydvest en molnsky, Sänd en annan ifrån vester, Låt en tredje gro i öster, Upp ifrån nordost den lyfta; Stöt tillhopa molnens kanter, Mot hvarann de toma ställen, Sänd en stafs höjd snö från molnen, Låt till spjutskafts djup den sjuda Ned uppå de heta stenar, Uppå hällar, hvilka glöda.” Sato Ukko uutta lunta, Herra hienoista witiä; Sato lunta sauan warren, Kiehitteli keihäswarren, Noille kuumille kiwille, Palawoille paateroille. Itse lieto Lemminkäinen Laulo rautasen korennon, Poikitse tulisen hauan, Äprähästä äprähäsen. Sillä sen rowin waelti, Sillä pääsi päiwäyksen. Snö då sände Ukko neder, Sände af den fina yrsnö, Lät den till en stafs höjd falla, Lät till spjutskafts djup den sjuda Ned uppå de heta stenar, Uppå hällar, hvilka glödde. Sjelf den muntre Lemminkäinen Qvad en jernstör, för att löpa Öfver elduppfyllda grafven Och från kant till kant sig sträcka. Dermed slapp han denna fara, Dermed kom han fram en dagsfärd. Meni matkoa wähäsen, Pääsi tietä päiwäyksen; Jo näkywät Pohjan portit, Paistawat pahat saranat. Aita on rautanen rakettu, Teräksinen tarha tehty, Maasta asti taiwosehen, Taiwosesta maahan asti; Keihäillä seiwästetty, Witsastettu maan maoilla, Käätty kirjokäärmehillä, Sisiliskoilla sielty; Hännät heitty häilymähän, Pääkehät kähäsämähän Vandrar så ett väga-stycke, Färdas fram ännu en dagsfärd, Redan synas Pohjas portar Och de onda gångjern rassla. Der man gjort af jern ett gärde Och af stål ett stängsel tillredt Ifrån jorden upp till himlen, Ifrån himlen ned till jorden, Stuckit spjut till gärdets störar, Dem med ormar sammanfogat, Lindat om med etter-ormar Och ihop med ödlor bundit. Stjertarna att hänga lemnats Uppå gärdets inre sida, 224 Fennica.indd 224 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan Päät ulos, sisähän hännät. . . . . . . . Maass’ on toisia matoja, Pino pitkiä matoja, Alas hännin häilymässä, Ylös kielin kiehumassa. Yksi on matonen maassa, Eessä portin poikkipuolin, Pitempi pisintä hirttä, Paksumpi patsasta pirtin, Ylös kielin kiehahtawi, Pään waralle Lemminkäisen. Men uppå den yttre sidan Hufvuden man ställt att hväsa.387 Ännu andra stora ormar Äro staplade388 på marken, Sträcka tungan upp och hväsa, Svänga nedåt sina stjertar; Men en orm på marken ligger, Sträckt på tvären framför porten, Längre än den längsta fura, Tjockare än stugans stolpe, Sträcker tungan upp med hväsning, För att döda Lemminkäinen. Mitä huoli Lemminkäinen, Otti weitsen wierestänsä, Tupestansa tuiman rauan, Sillä aitoa siwalti, Käärmetarhoa tapasi. Kahen puolen aita kaatu, Wiieltä witsaswäliltä, seitsemältä seipähältä. Ängslig var ej Lemminkäinen, Tager fram sin knif från sidan, Grymma jernet ur dess slida, Hugger dermed uti gärdet, Uti hägnaden af ormar; Gärdet föll åt tvenne sidor Gärdgårdsbanden fem emellan, Mellan störar sju i gärdet. Niin sanowi Lemminkäinen, Toru toisia matoja: ”Mato musta maan alanen, Toukka Tuonen karwallinen, Kulkia kulon alanen, Lehen lemmen juurehinen, Puun juuren pujottelia, Lahokannon kaiwelia. Kuka sun kulosta nosti, Heinän juuresta herätti, Tiellä teukallehtamahan, Maan päällä matelemahan? Isosiko, wai emosi, Waiko wanhin weljiäsi, Wai nuorin sisariasi, Waiko muu sukusi suuri? Turpehessa sun tupasi,  Castrén has made two lines into three.  Castrén’s correction: staplade ǁ stapplade. Nu den muntre Lemminkäinen På de andra ormar träter: ”Svarta kräk, som jorden tillhör, Matk, den dödens färg betäcker, Du som slingrar dig i gräset, Vid näckblommans rötter vistas, Krälar ibland trädets rötter, Uti murkna stubbar gräfver! Hvem har skickat dig från gräset, Fram ur trädets rötter manat, För att slingra dig på vägen, För att ofvan jorden kräla? Monn din fader, monn din moder, Monn den äldsta ibland bröder, Den bland sina systrar yngsta, Eller andra höga fränder? In i torfven är din stuga 225 Fennica.indd 225 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Alla kannon kartanosi, Asuntosi alla alan, Alla mättähän majasi. Och din gård inunder stubben, Under gärdet är din bostad Och din lägerplats i tufvan. Sule suusi, peitä pääsi, Kätke kielesi käpiä; Willa suusi, willa pääsi, Willa wiisi hammastasi, Willa kielesi käpiä, Willanen otus itsekki. Weäte willaleppehenä, Pawun palkona kuleksi, Sykerräte sykkyrähän, Käperräte käppyrähän, Tunge pääsi turpehesen, Mätä pääsi mättähäsen. Jospa tuolta pääsi nostat, Ukko pääsi särkiäwi Pilwillä pisaroilla, Rakehilla rautasilla.” Slut din mun och hölj ditt hufvud, Undangöm din lätta tunga, Mun af ull du har och hufvud, Har af ull fem dina tänder, Ullig är din lätta tunga, Ulligt kräk är sjelf du äfven. Rör dig som en ylle-flaga, Färdas fram som bönans skida, Till en bundt dig sammanrulla, Vrid ihop dig till en knippe, Stick ditt hufvud in i torfven, Stoppa det i tufvan neder. Om du lyftar upp ditt hufvud, Så skall Ukko det förkrossa Med sitt jernbetyngda hagel, Som ur moln han låter falla.” Sillä lieto Lemminkäinen Pääsi senki päiwäyksen, Meni matkoa wähäsen, Tuli Pohjolan pihalle. Susi on suitsirenkahissa, Karhu rautakahlehissa, Suulla Pohjolan weräjän. Jo oli syönyt sa’an miestä, Tuhonut tuhan urosta, Tahto syöä Lemminkäisen. Dermed muntre Lemminkäinen Får ock denna dagsfärd ändad, Vandrar fram ett väga-stycke, Kommer så till Pohja-gården. Der en varg i betsel-ringar Och en björn med jernked bunden Äro satta framför porten. Redan hundra män de slukat, Bragt om lifvet tusen hjeltar, Ville sluka Lemminkäinen. Sillon lieto Lemminkäinen Tawotteli taskuhunsa, Löihen kukkaroisehensa, Otti willoja hitusen. Hieroa utustelewi Kahen kämmenen kesessä, Sormen kymmenen sowussa, Nu den muntre Lemminkäinen Börjar leta uti fickan, Söka i den lilla pungen, Tar så litet ull från fickan. Gnuggar ullen, rullar tappar Mellan sina begge händer. Inom tio fingrars fogning 226 Fennica.indd 226 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan . Siitä läksi lammaskarja, Synty lauma lampahia, Kehä kieräwillasia, Suuhun Pohjolan susien, Kitahan kirokawetten. Och en fåra-hjord så uppstod, Föddes fram en ymnig får-skock, Alstrades en krusig skara, Att af Pohjas ulfvar frätas, Slukas af de bistra djuren. . Siitä lieto Lemminkäinen Itse tungeksen tupahan, Alle kattojen ajaksen. Owen suussa seisotaksen, Owen suussa orren alla, Kattilan katasioilla, Lakin päästä laskemilla, Kintahan kirwottimilla. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Koria on kutsuttu wieras, Koriampi kutsumaton.” Derpå muntre Lemminkäinen Sjelf sig tränger in i stugan, Träder under takets hvälfning, Men han stadnar framför dörren, Framför dörren, under sparren, Der man kittlarna betäcker, Tager mössan af sitt hufvud, Handskarna från handen löser. Höjde nu sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Präktig är den bjudne gästen, Präktigare den objudne.” Sillon Pohjolan emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ohoh poika Lemminkäisen. Mi sinusta wierahasta; Tulet pääni polkemahan, Aiwoni alentamahan; Ohrina oluet wielä, Makujuomat maltahina, Leipomatta wehnäleiwät, Lihakeitot keittämättä. Oisit yötä ennen tullut, Eli päiweä jälestä.” Dervid Pohjolas värdinna Yttrade ett ord och sade: ”O du son af Lemminkäinen! Ej ditt gästande mig gläder, Hit du kom att mig förtrampa, Kom att trycka ned mitt sinne. Ölet än som korn förvaras, Såsom malt den ljufva drycken, Ej är hvetebrödet bakadt, Ej är köttet ännu kokadt. Måtte en natt förr du kommit, Eller ock en dag härefter.” Siinä lieto Lemminkäinen Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustaa hawenta, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Jop’ on täällä syömät syöty, Syömät syöty, juotu juomat, Oluet osin jaeltu, Nu den muntre Lemminkäinen Vred sin mun, sitt hufvud rörde, Skakade det svarta håret. Tog till orda sjelf och sade: ”Så är maten här då äten, Alla dryckerna förtärda, Öl med ymnigt mått man utdelt, . . . . . . 227 Fennica.indd 227 17.1.2019 14:55:00 �Fennica: Kalevala Kaljat kannuin mittaeltu, Pikarit pinohin luotu, Tuopit roukkohin rowittu. . . . . . . . Bjudit spisöl uti kannor, Lagt så kannorna tillhop, Stapplat stopena i högar. Panit kutsut kulkemahan, Sait ratsut samoamahan, Kutsuit kansan kaikenlaisen, Sokiatki, waiwasetki, Rammatki, rekirujotki, Minun heitit kutsumatta. Bjudningar du låtit kringgå, Låtit ryttar-hästar springa, Folk af alla slag du bjudit, Bjudit blinda, bjudit arma, Bjudit lama, bjudit lytta, Mig allenast du ej bjudit.” Mintäpä tämä minulle Omistani otristani, Kylwämistäni jywistä? Muut ne kanto kauhasilla, Muut ne tiiskinä tiputti, Minä määrin mätkäelin, Minä purnoin putkaelin Omiani ohriani, Kylwämiäni jywiä. Emmä wieras lienekkänä, Kun ei tehä teoksia, Eikä oinasta isetä, Tuoa härkeä tupahan, Sarkasäärtä huonehesen; Uuellen olutta panna Syöä miehen syömättömän, Juoa juossehen urohon.” Hvarför har mig detta drabbat, Då här mitt likväl var kornet, Säden af mig sjelf förärad? Andra buro säd med slefvar, Andra läto sparsamt rinna, Men med stora mått jag mätte, Gjorde blott med låt mitt tillskott Af min egen korn-besparing, Af den säd, som sjelf jag utsått. Icke tör en gäst jag vara, Om här icke något tillreds, Om man ej en gumse slagtar, För en oxe hit i stugan, Hemtar in en grofbent oxe, Och ej öl å nyo brygger, Att den hungrige får äta, Den som sprungit, törsten släcka.” Sano Pohjolan emäntä: ”Ohoh piika pikkarainen, Orjani alinomanen! Pane keittoa patahan, Tuo olutta wierahalle.” Sade Pohjolas värdinna: ”Du min lilla, nätta tärna, Min beständiga trälinna! Ställ nu grytan uppå elden, Hemta öl också åt gästen.” Tyttö pieni, tyhjä lapsi, Pahin astiain pesiä, Lusikkoin luutustaja, Kapustain kaawistaja, Pani keittoa patahan, Lilla flickan, arma barnet, Sämst att tvätta kärlen rena, Sämst att torka sina skedar, Sämst att skura sina slefvar, Lade nu ett kok i grytan 228 Fennica.indd 228 17.1.2019 14:55:00 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan . . . . . . . Luut lihoista, päät kaloista, Naatit wanhat naurihista, Kuoret leiwistä kowista. Toi olutta tuoppisella, Kanto kaksikorwasella, Hiiwa alla, wesi päällä, Kyyt käärmeet kesellä, Maot laialla mateli, Sisiliskot liuahteli. Utaf ben och fiskars hufvun, Utaf gamla, torra rofblad Och af skal från hårda kakor. Bar så öl med vackra kannan, Kannan med sitt dubbla handtag; Nederst drägg och öfverst vatten, Etter-ormar uti midten, Invid kanten kräla ormar, Ödlor sprattla uti ölet. Sano lieto Lemminkäinen: ”Oh sinä olut punanen! Jo nyt jouwuit joutawihin, Jouwuit joutawan jälille; Ruoka suuhun syötäöhön, Ruhka maahan luotaohon, Wasemella peukalolla, Sormella nimettömällä.” Sade muntre Lemminkäinen: ”O du öl, o dryck, du röda! Nu i dåligt skick du kommit, Råkat i ett uselt läge, Men det dugliga må drickas, Dräggen ned på marken kastas Med den venstra handens tumme, Med det ej benämnda fingret.” Tapasi on taskuhunsa, Löihen kukkaroisehensa; Otti ongen kukkarosta, Taskustansa taklarauan, Sen laski olwen sekahan. Mato puuttu onkehensa, Kyy wihanen rautahansa, Sata nosti sammakoita, Tuhat mustia matoja. Jo juoa karahuttawi, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Emmä liene lempi wieras, Kun ei tuotane olutta, Parempata juotawata, Warawammalla käellä, Suuremmalla astialla. Kuule poika Pohjolaisen, Itse Pohjolan isäntä. Anna ostoa olutta, Juomoa rahanalaista.” Börjar leta i sin ficka, Söka i den lilla pungen, Tager så en krok från pungen, Tar sitt eldstål ifrån fickan, Sänker uti ölet neder. Ormar fastnade i kroken, Etter-ormar uti jernet; Upp han drager hundra grodor, Lyftar tusen svarta ormar, Dricker sedan öl med fräsning, Yttrar så ett ord och säger: ”Icke såsom gäst jag äras, Om man öl mig icke gifver, Om ej bättre dryck man hemtar, Och med ymnig hand det skänker I ett rymligare käril. Hör mig son af Pohjolainen, Sjelf du värd i Pohja-gården! Gif mig öl emot betalning, Låt mig få för reda pengar.” 229 Fennica.indd 229 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . . Straxt nu värden uti Pohja Vredgades och qvad förtörnad Uppå stugans golf en insjö Att den tappre mannen dränka. Lemminkäinen lieto poika Laulo härän lattialle We’en lammin lakkimahan. Men den muntre Lemminkäinen Qvad en oxe uppå golfvet Att ur insjön vattnet dricka. Värden uti Pohja gården Qväder så en varg på golfvet Att om lifvet oxen bringa. Lemminkäinen lieto poika Laulo walkian jäniksen Sen sutosen suun waraksi. Lemminkäinen, muntre mannen, Hare hvit på golfvet qväder För att slukas upp af vargen. Itse Pohjolan isäntä Laulo koiran koukkuleuan Sen jäniksen pään waralle. . Siitä Pohjolan isäntä Pian suuttu ja wihastu, Laulo lammin lattialle Urosta upottamahan. Itse Pohjolan isäntä Suen laulo lattialle Senki härän pään waralle. . Värden uti Pohja-gården Qvad en hund, om käften krokig, Ännu till förderf åt haren. Lemminkäinen lieto poika Laulo orrelle orawan, Orren päätä juoksemahan, Koiran tuota haukkumahan. Lemminkäinen, muntre mannen, Qvad en ekorre att springa Uppå sparrens ända, hunden Qvad han att på ekorn skälla. Sillon Pohjalan isäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ei tässä piot parane, Jos ei wierahat wähene; Talo työlle, wieras tielle, Hywistäki juomingista.” Derpå värden uti Pohja Yttrade ett ord och sade: ”Gästabudet ej förbättras, Om ej gästerna förminskas; Arbetet i gården jagar Gästen ock från goda gillen.” Otti miekkansa omansa, Tempasi tuliteräsen, Sanowi sanalla tuolla: ”Kuule poika Lemminkäisen! Mitelkäme miekkojamme, Katselkame kalpojamme.” Tager så sin egen klinga, Rycker fram det hvassa eld-egg, Yttrande med dessa orden: ”Hör mig son af Lemminkäinen! Må vi mäta våra klingor, Må vi våra svärd beskåda.” 230 Fennica.indd 230 17.1.2019 14:55:01 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan . . . . . Sade muntre Lemminkäinen: ”Hvartill duger väl min klinga, Som mot ben har blifvit bruten, Krossad emot hufvud-skålar? Men ändock mitt sinne bjuder, Om här ej blir bättre gästbud, Att dem mäta och beskåda. Den som har en längre klinga, Har ett svärd, som mer förfärar, Han må första hugget gifva.” Miteltihin miekkojansa, Katseltihin kalpojansa, Jo oli pikkuista pitempi Miekka Pohjolan isännän, Yhtä ohrasen jyweä, Yhtä kynnen mustukaista. Sina svärd man börjar mäta, Börjar klingorna beskåda; Råkade nu Pohja-värden Ha en litet längre klinga. Blott så mycket som ett kornfrö, Som en smutsrand under nageln. Sillon lieto Lemminkäinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Sinunpa pitempi miekka, Sinun eellä iskeminen.” Nu den muntre Lemminkäinen Sjelf till orda tog och sade; ”Visst har du en längre klinga, Ditt alltså är första hugget.” Siitä Pohjolan isäntä Jo lyöä alottelewi, Kerran ortehen osasi, Kamanahan kapsahutti. . Sano lieto Lemminkäinen: ”Mitä minun on miekastani, Kun on luissa lohkiellut, Pääkasuissa katkiellut. Waan kuitenki kaikitenki, Jos täss’ ei piot parane, Mitelkäme, katselkame, Kumpasen pitempi miekka, Kenen kalpa kauhiampi, Sen eellä siwaltaminen.” Derpå värden uti Pohja Börjar på att svärdshugg dela, Hugger en gång uti sparren, Slår i stugans öfre dörrpost. Sano lieto Lemminkäinen: ”Tukela tora tuwassa, Weren seikka salwoksessa, Tuwan uuen turmelemma, Lattiat likaelemma, Pestyt penkit hierelemmä. Lähkäme ulos pihalle, Pihalla weret paremmat, Kartanolla kaunihimmat, Luontewaisemmat lumella.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Ledsam är en strid i stugan, Svår en blodig lek i pörtet, Nya stugan vi förderfva, Smutsa golfven uti pörtet, Söla ned de tvådda bänkar. Må vi träda ut på gården, Bättre bloden är der ute, Vackrare den är på gården Prydligare uppå drifvan.” 231 Fennica.indd 231 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . . . Man så trädde ut på gården, Råkade en kohud finna, Bredde den så ut på gården Och sig ställde uppå huden. Niin sanowi Lemminkäinen: ”Kuulesta sa Pohjan poika! Sinunpa pitempi miekka, Sinun kalpa kauhiampi; Toki taiat tarwitakki, Ennen kun ero tulewi, Tahi päiwä päätynewi. Lyöppä poika Pohjolaisen.” Tog till orda Lemminkäinen: ”Hör mig, nu du Pohjas kämpe! Väl du har en längre klinga, Har ett svärd, som mer förfärar, Men du lär det ock behöfva, Förr än härifrån vi skiljas, Förr än dagen når sin ända, Hugg då till, du Pohjolainen.” Iski päältä Pohjan poika, Iski kerran, iski toisen, Kohta kolmasti rapasi; Ei lihoakan lipasnut, Wienyt werinirhametta, Ottant orwaskettuana. Och nu hugger Pohja-kämpen, Hugger en gång, hugger tvenne, Hugger än den tredje gången, Men han skadar ej ens köttet, Ej en blodig rispa gör han, Tar ej bort det yttre hullet. Tuli lyönti Lemminkäisen, Wuoro weitikän werewän. Löipä lieto Lemminkäinen, Laski weitikkä werewä, Iski miestä miekallansa, Kamahutti kalwallansa. Löi on kerran leimahutti, Pään on laski olkapäältä, Kallon kaialta sialta, Wei kun naatin naurihista, Ewän kaikesta kalasta. Löi on toisen leimahutti, Silpo kun sian lihoa, Miehen kolmeksi palaksi. Får så äfven Lemminkäinen, Den förvägne sällen hugga. Slår nu muntre Lemminkäinen, Hugger den förvägne sällen, Hugger mannen med sin klinga, Ger ett hurtigt slag med svärdet. Slår nu en gång, svärdet blixtrar, Afhögg hufvudet från skuldran, Skallen från sitt smala ställe, Högg den af liksom ett rofblad, Eller såsom fiskens fena. Slår så mannen andra gången, Högg hans kropp i trenne delar, Skar som skifvor utaf fläsket. Mäki oli täynnä seipähiä, Piha täynnä pylwähiä, Kaikki täynnä miehen päitä, . Mentihin ulos pihalle; Lehmän talja löyettihin, Pihalle lewitettihin, Senpä päällä seisottihin. Backen var med störar uppfylld, Full var gården utaf stolpar, På dem alla fanns ett hufvud, 232 Fennica.indd 232 17.1.2019 14:55:01 �Seitsemästoista Runo — Sjuttonde Runan . . . . . . Yksi seiwäs ilman päätä; Pani pään pojan pätösen Senki seipähän nenähän. Tom var blott en enda lemnad, Ställde arme mannens hufvud Upp på389 spetsen utaf denna. Siitä lieto Lemminkäinen Laulo Pohjolan perehen Kultihin kulajawihin, Hopeihin helkkäwihin. Yhen heitti laulamatta, Itse Pohjolan emännän, Pirtin pienen pyyhkiäksi, Lattian lakasiaksi, Olutkannun kantajaksi, Ruokien rakentajaksi Louhi Pohjolan emäntä Kowin suuttu ja wihastu; Laulo Louhi longotteli, Pataruuhi paukutteli, Laulo miestä miekallista, Urosta aseellista, Pään waralle Lemminkäisen, Kaukomielen kaulan päälle. Derpå muntre Lemminkäinen Qväder Pohja-gårdens husfolk Uti klangfullt guld och silfver,390 Blott en enda han ej qväder. Sjelfva Pohjolas värdinna391 Lemnar han att pörtet städa, Sopa golfvets tiljor rena, Bära öl omkring med kannan Och försorg om maten hafva. Jo kumu kujasta kuulu, Tomu toisesta talosta; Jopa tuskiksi tulewi, Läylemmäksi lankiawi, Juoa häitä Pohjolassa, Pitoja Pimentolassa.  Castrén’s correction: på ǁ i.  Castrén has replaced two lines with one.  Castrén’s correction: värdinna ǁ värdinnan. Nu ett buller hörs från tåget, Hörs ett dån från närmsta gården, Och det börjar tröttsamt blifva, Blifva mer och mer besvärligt, Att i Pohja fira bröllop, Gästabud i Pimentola. Louhi Pohjolas värdinna Vredgas nu och börjar qväda, Tjutande hörs Louhi qväda, Vildt den leda hexan skrika, Qvad så svärdbeklädde männer, Hjeltar uti vapenrustning, Till att döda Lemminkäinen, Att förgöra Kaukomieli. 233 Fennica.indd 233 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala Kaheksastoista Runo. . Adertonde Runan. Siitä lieto Lemminkäinen Nousi maasta ratsahille, Kohta lähtewi kotia, Luoksi entisen emonsa, Alla päin, pahoilla mielin, Kaiken kallella kypärin. Derpå muntre Lemminkäinen Upp till häst från marken stiger Och beger sig straxt till hemmet, Till den mor, som honom fostrat, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa. Emo wastahan tulewi, Emo ennätti kysyä: ”Poikueni nuoremmani, . Lapseni wakawampani! Mit’ olet pahoilla mielin Pohjolasta tullessasi? Onko sarkoin waarrettuna; Jos on sarkoin waarrettuna, . Mie annan paremman sarkan, Taattosi soasta saaman, Tawottaman tappelosta.” Honom kom till möte modren, Hon sig skyndade att fråga: ”Yngre du af mina söner, Du mitt barn af mera styrka! Hvarför är du så bedröfvad, När från Pohjola du kommer? Monn med dryckes-stop man kränkt dig? Om med dryckes-stop man kränkt dig, Skall ett bättre stop jag gifva, Som din far i fejden tagit, Träffat på i kämpa-striden.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Oi emoni kantajani! . Ken mun sarkoin waarteleisi, Itse waartaisin isännät; Waartaisin sata urosta, Tuhat miestä tunnustaisin.” Sade muntre Lemminkäinen: ”O min mor, min fostrarinna! Om med dryckes-stop jag kränktes, Skulle värdarna jag kränka, Skulle kränka hundra kämpar, Skulle tusen männer trotsa.” . Sade Lemminkäinens moder: ”Hvarför är du så bedröfvad, När från Pohjola du kommer? Blef för qvinnors skull du gäckad? Om för qvinnors skull du gäckats, Äkta då en bättre qvinna, Tag en fager mö från Ryssland, Vacker flicka från Karelen.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Oi emoni kantajani! . Sano äiti Lemminkäisen: ”Mit’ olet pahalla mielin Pohjolasta tullessasi? Ootko naisin naurettuna; Jos oot naisin naurettuna, Sie naios parempi nainen, Werewä Wenäeheltä, Kaunis Karjalan kylistä.” Sade muntre Lemminkäinen: ”O min mor, min fostrarinna! 234 Fennica.indd 234 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . . . Ken mun naisin nauranewi, Itse nauraisin isännät; Nauraisin satai naista, Tuhat muuta tunnustaisin.” Om för qvinnors skull jag gäckats, Värdarna jag gäcka skulle, Skulle gäcka hundra hustrur, Tusen andra qvinnor trotsa.” Sano äiti Lemminkäisen: ”Mit’ olet pahoilla mielin? Ootko herjattu heposin; Jos oot herjattu heposin, Sie osta ori parempi, Ison saamilla eloilla, Wanhemman warustamilla.” Sade Lemminkäinens moder: ”Hvarför är du så bedröfvad? Blef för hästars skull du skymfad? Om för hästars skull du skymfats, Må en bättre häst du köpa Med din fars förvärfda medel, Med hans samlade förråder.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Oi emoni kantajani. Ken mun herjaisi heposin, Itse herjaisin isännät; Herjaisin sata hewoista, Tuhat muuta tunnustaisin. Sade muntre Lemminkäinen: ”O min mor, min fostrarinna! Om för hästars skull jag skymfats, Värdarna jag skymfa skulle, Skulle hundra ston förderfva, Tusen andra hästar trotsa. Oi emoni kantajani. Säästä säkkihin ewästä, Pane jauhot palttinahan, Wuole woita wakkasehen. Wuole woita wuosi syöä, Toiseksi sian lihoa; Lähen töitäni pakohon, Pillojani piilemähän, Miehet miekkoja hiowat, Kärestäwät keihäiä.” O min mor, min fostrarinna! Lägg nu vägkost uti påsen, Fyll med mjöl en liten lärft-säck, Skär så mycket smör i asken, Att ett år det för mig räcker, Skär för andra året svinkött. Bort jag flyr för mina nidverk, Går att dölja mig för missdåd; Sina klingor männer hvässa, Sina lansar spetsar hjeltar.” Emo ennätti kysyä, Waimo wanha tutkaella: ”Miksi miekkoja hiowat, Kärestäwät keihäiä?” . Modren skyndar sig att fråga, Ålderstigna qvinnan spörjer: ”Hvarför hvässa de nu klingor, Hvarför spetsa de nu lansar?” Sano lieto Lemminkäinen: ”Tuli työ, satu tapahtu, Noissa Pohjolan pioissa, Sariolan juomingissa. Sade muntre Lemminkäinen: ”Der ett sago-verk har timat, Uti detta Pohjas gästbud, Sariolas dryckes-gille: 235 Fennica.indd 235 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . Tapon miehen kun urohon, Itse Pohjolan isännän, Omallani miekallani. Siksi miekkoja hiowat, Kärestäwät keihäiä; En tieä sitä sioa Kussa piiltä pillomuksen, Paeta pahan lapasen. Oi emoni kantajani. Kunne käsket piilemähän?” Jag en man, en hjelte slagit, Sjelfva värden uti Pohja, Dödat honom med min klinga. Derför hvässa männer svärden, Derför lansarna de spetsa. Ej jag känner något ställe, Der en niding sig kan dölja, Der en brottsling tillflykt finner. O min mor, min fostrarinna! Säg, hvar kan jag mig fördölja?” Emo tuon sanoiksi wirkki, Lausu wanhin lapsellensa: ”Jo sanoinki poikueni, Jo warsin warottelinki, Yhä kielteä käkesin, Lähtemästä Pohjolahan. Mahoit olla oikiassa, Eleä emon tuwilla, Oman wanhemman warassa, Kantajasi kartanoilla. Modren nu till ordet tager, Till sitt barn den gamla talar: ”Jag ju sade det, min gosse! Jag ju varnade dig ifrigt, Städse bjöd jag till att hindra Dig från färden bort till Pohja. Du bordt blifva vid det rätta Och i modrens stugor stadna, Under egen moders vårdnad, I din fostrarinnas gårdar. Gå nu bort att dig fördölja, Gå att stå som tall på backen, Som ett enträd uppå heden. Äfven der dig ofärd drabbar; Ofta tallen uppå backen Fälls och blir till pärtved huggen, Ofta enarna på heden Man till gärdsgårds-störar skalar. Mene nyt tuonne piilemähän, Mene männyksi mäellä, Katajaksi kankahalla, Tuho sielläki tulewi; Usein mäkinen mänty Pärepuiksi leikatahan, . Usein katajakangas Seipähiksi karsitahan. . Eller väx som björk i dälden, Der jemväl dig ofärd drabbar; Ofta björken uti dälden Spjelkes och i trafven radas, Blir till klabbar sönderhuggen. Menet marjaksi aholle, Puolakaksi kankahalle, Mansikaksi näille maille, . Nouse koiwuksi norolle, Tuho sielläki tulewi; Usein noronen koiwu Pinopuiksi pilkotahan, Hakatahan halkopuiksi. Om du blir ett bär i lunden, Blir ett lingon uppå fältet, Smultron uti egna nejder, 236 Fennica.indd 236 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . . . . . Mustikaksi muille maille, Tuho sielläki tulewi; Neiet nuoret poimitahan, Tinarinnat riiwitähän. Blåbär uti andra nejder, Der jemväl dig ofärd drabbar; Du af unga jungfrur plockas, Tages bort af tennbriskprydda. Menet hauiksi merehen, Maksahan merimatehen, Lohen purstoksi punasen, Tuho sielläki tulewi; Mies musta meren näkönen Ain’ on ongella olia, Aina nuotalla asuja, Käestämässä käwiä. Blir en gädda du i hafvet, Kommer du i lakens lefver, Blir en stjert åt röda laxen, Der jemväl dig ofärd drabbar, Ty en man så mörk, som hafvet, Är beständigt stadd på mete, Visstas alltid uppå notdrägt, Fiskar städse med sin handnot. Ja menet tuonne piilemähän Kontion kiwikoloille, Karhun louhikartanoille, Tuho sielläki tulewi; Mies nuori noentolainen Kirwestänsä kitkuttawi, Keihästä kärestelewi, Kontio kohataksensa, Metsän karhu kaataksensa.” Går du åter att dig dölja Uti björnens stenrös-grottor, Gårdar utaf hällar gjorda; Der jemväl dig ofärd drabbar, Ty en ung, en sothöljd kämpe Slipar flitigt der sin yxe Och sitt spjut med spets belägger, För att björnen gå till möte, Fälla björnen uti skogen.” Sillon lieto Lemminkäinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Itse tieän ilkeimmät. Paikat arwoan pahimmat; Oi emoni kantajani, Entinen elättäjäni. Kunne käsket piilemähän, Kunne käsket ja kehotat, Ettei pää pahoin menisi, Hiwus hieno lankiaisi, Tukka turhiin tulisi, Warsin kaula katkiaisi. Yks’ on päiwä miehen päätä, Tunti tukkoa urohon, Miehet miekkoja hiowat, Keihoja kärestelewät.” Derpå muntre Lemminkäinen Yttrade ett ord och sade: ”Sjelf jag vet de värsta ställen, Känner sjelf de vidrigaste; O min mor, min fostrarinna, Du som vårdat har min barndom! Hvart mig råder du att undfly, Hvart mig råder och förmanar, Der ej illa far mitt hufvud, Fina håret icke faller, Der ej luggen går förlorad, Halsen ej alldeles afhuggs? Än en dag, en stund skall komma, Då det mannens hufvud gäller, Ty nu hvässa männer svärden, Hjeltar spetsa sina lansar.” 237 Fennica.indd 237 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . Sano äiti Lemminkäisen: ”Tieän mä wähäsen maata, Tieän paikkoa palasen, Syömätöntä, lyömätöntä, Miekan miehen käymätöntä; Sie wanno walat ikuiset Eneä ei sotia käyä Kuuna kymmennä kesänä, Hopiankana halulla, Kullankana tarpehella.” Sade Lemminkäinens moder: ”Väl ett stycke land jag känner, Vet utaf ett ringa ställe, Icke betadt, icke slaget, Ej besökt af männers klingor; Men med kraftig ed mig lofva, Att i krig ej mera färdas, Aldrig uppå tio somrar, Icke ens af lust till silfver, Eller om du guld behöfde.” Siinä lieto Lemminkäinen Jo wanno walat ikuiset Eneä ei sotia käyä Kuuna kymmennä kesänä, Hopiankana halulla, Kullankana tarpehella. Der den muntre Lemminkäinen Med en kraftig ed nu lofvar Att i krig ej mera färdas, Aldrig under tio somrar, Icke ens af lust till silfver, Eller om han guld behöfde. Sade Lemminkäinens moder: ”Far nu hän att dig fördölja Öfver hela nio hafven Och till hälften öfver tio, Till den ej benämnda udden, Holmen, den ej ord beteckna. Der din far sig fordom dolde, Dolde sig och fann en tillflykt Under krigets långa somrar, Under svåra fejde-åren. Idel mjöd der hafven äro, Öl i alla floder rinner, Smör från alla höjder dryper, Svinkött är hvarenda klippa. Der för dig är godt att vara, ljuft din tid du der förnöter.” Sano äiti Lemminkäisen. ”Mene nyt tuonne piilemähän . Yheksän meren ylitse, Meri puolen kymmenettä, Niemelle nimettömälle, Saarelle sanattomalle. Siellä ennen isosi piili, . Sekä piili, jotta säily, Suurina sotakesinä, Wainowuonna waikiana. Siell’ oli meret metenä, Juoksi olwena jokoset, . Wuoret kaikki woita wuoti, Kalliot sian lihoa; Siell’ on hywä ollaksesi. Armas aikaellaksesi.” . Derpå muntre Lemminkäinen Far åstad och färdas skyndsamt, Far att fly för sina nidverk, Dölja sig för sina missdåd. Skjuter båten ut på vattnet, Siitä lieto Lemminkäinen Sekä läksi, jotta joutu, Läksi töitänsä pakohon, Pillojansa piilemähän, Lykkäsi wenon wesille, 238 Fennica.indd 238 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . . . . . Työnti laiwan lainehille, Waskisilta walkamoilta, Teräksisiltä teloilta. Nosti päälle purjehia, Kuni männikön mäellä, Itse istuwi perähän, Laaittihen laskemahan, Kokan koiwusen nojassa, Melan waskisen warassa. Tuuli tuuwitti wenoista, Aalto laiwoa ajeli, Niemelle nimettömälle, Saarelle sanattomalle, Ylitse meren yheksän, Meripuolen kymmenettä. Skeppet uppå hafvets böljor, Ifrån bron af koppar bildad, Från de jernbesmidda rullar. Hissar segel upp i masten, Såsom granar på en kulle, Sjelf sig sätter ned i aktern, Ställer sig att båten styra, Stödd emot den böjda björken, Lutad mot sitt koppar-roder. Vinden vaggade hans farkost, Skeppet utaf vägen framdrefs Öfver hela nio hafven Och till hälften öfver tio, Till den ej benämnda udden, Holmen, den ej ord beteckna. Siinä lieto Lemminkäinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Onko saarella sioa, Maata saaren manterella, Weteä wenettä maalle, Purtta kuiwalle kumota, Taaton saamille teloille, Wanhempani walkamoille?” Der nu muntre Lemminkäinen Sjelf till orda tog och sade: ”Monn här rum på holmen finnes, Plats på holmens fasta botten, Att mitt skepp jag drar på landet, Stjelper båten på det torra, På min faders fordna rullar, På den gamles landnings-ställen? Saaren impyet sanowi, Niemen neiet wastoawi: ”Ompa saarella sioa, Maata saaren manterella, Jos weät saan wenettä, Tuhat purtta puujaelet.” Svarade nu holmens tärnor, Uddens jungfrur hördes säga: ”Nog här finnes rum på holmen, Plats på holmens fasta botten, Om du äfven hundra båtar, Tusen fartyg drar på landet.” Siitä lieto Lemminkäinen Wetäwi wenosen maalle, Purren kuiwalle kumosi, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Onko saarella sioa, Onko maata saaren maalla, Piiltä miehen pillomuksen, Paeta wähäwäkisen?” Derpå muntre Lemminkäinen Drog sin farkost upp på landet, Stjelpte båten på det torra, Tog till orda sjelf och sade: ”Monn här rum på holmen finnes, Plats på holmens fasta botten, Der en brottsling sig kan dölja, Der en svag kan finna tillflykt?” 239 Fennica.indd 239 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala  Castrén has censored the straightforward expression. . . . . Saaren impyet sanowi, Niemen neiet wastoawi: ”Ompa saarella sioa, Maata saaren manterella, Piiltä miehen pillomuksen, Paeta wähäwäkisen.” Svarade nu holmens tärnor, Uddens jungfrur hördes säga: ”Nog här rum på holmen finnes, Plats på holmens fasta botten, Der en brottsling sig kan dölja, Der en svag kan finna tillflykt.” Siitä lieto Lemminkäinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Onko saarella sioa, Maata saaren manterella, Yhtä selkäni sioa, Maata karpion aloa, Minun leikki lyöäkseni, Tanner tanssaellakseni, Saaren impien ilossa, Kassapäien kauneuessa?” Åter muntre Lemminkäinen Yttrade ett ord och sade: ”Monn här rum på holmen finnes, Plats på holmens fasta botten, Icke bredare än ryggen, Icke större, än ett skäppland, Så att jag mig kan förlusta, Att jag dansa kan på fältet, Uti jungfrurs glada lekar, Uti flickors ljufva samqväm?” Saaren impyet sanowi, Niemen neiet wastoawi: ”Lapset laihat saaren maalla, Lihawat hewosen warsat.” Svarade nu holmens tärnor Uddens jungfrur hördes säga: ”Holmens flickor äro magra, Feta äro hästars fålar.” Ängslig var ej Lemminkäinen, Han från byn till by blott vandrar, Går till jungfrurs glada lekar, Sköna flickors ljufva samqväm. Icke fanns den by på holmen, Der ej funnos tio gårdar, Icke fanns den gård i byen, Der ej funnos tio flickor, Icke fanns en enda flicka, Ej en enda moders dotter, Vid hvars sida han ej hvilar Och hvars arm han icke tröttar. Mitä huoli Lemminkäinen; Käwi kylitse kylihin. Saaren impien ilohon, Kassapäien kauneuhun. . Ei ollut sitä kyleä, Kuss’ ei kymmenen taloa; Ei ollut sitä taloa, Kuss’ ei kymmenen tytärtä; Ei ollut sitä tytärtä, . Ei sitä emosen lasta, Jonk’ on ei maloa maannut.392 Käsiwartta waiwutellut. . Tusen brudar han beveker, Hundra enkors sinnen böjer, Blidkar hundra gifta qvinnor, Tuhat tunsi morsianta, Sa’an leskiä lepäsi, Sa’an naista miehellistä, 240 Fennica.indd 240 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . . Yhtenä kesäisiä yönä, Sykysyissä wietinkinä. Yksi löyty kymmenistä, Kaksi kaikitse laoista, Tuhannesta löyty kolme, Jok’ oli piikuen pitänyt, Neien arwossa asunut. På en enda natt om sommarn, Under loppet af en höstnatt. Blott en enda fanns bland tio, Tvenne högst bland hundra funnos, Ibland tusen qvinnor trenne, Som han icke kunde dåra, Som han ej förleda kunde. Sillä lieto Lemminkäinen Lepytteli niemen neiet, Ihastutti saaren immet; Jäi yksi lepyttämättä. Så nu muntre Lemminkäinen Alla uddens jungfrur blidkar, Alla holmens tärnor fröjdar, Blott en enda blir ej blidkad. Ei kuullut kukotta nosta, Kanan lapsetta kawata; Niin päiwänä muutamena, Iltana monikahana, Laati liiton nostaksensa Kuunki, päiwänki keralla. Nousi ennen liittoansa, Ennen ehtoaikoansa, Käwi kylitse kylihin, Senki impyen ilohon. Utan tupp han sig försofver, Vaknar icke utan kyckling, Men en dag han gör det löfte, Fattar det beslut en afton, Att på samma gång som månen, Att vid solens uppgång stiga. Steg ren förr än han beslutat, Tidigare än han ärnat, Ifrån by till by så vandrar, Att ock denna tärna blidka. Sillon lieto Lemminkäinen Ei nähnyt sitä taloa, Kuss’ ei kolmea kotoa; Ei nähnyt sitä kotoa, Kuss’ ei kolmea urosta; Ei nähnyt sitä urosta, Ku ei miekkoa hionut, Kirwestänsä kitkuttanut. Nu den muntre Lemminkäinen Blef en enda gård ej varse, Hvarest stugor tre ej funnos, Blef ej varse någon stuga, Hvarest kämpar tre ej funnos, Blef ej varse någon kämpe, Som ej hvässade sin klinga, Som ej slipade sin yxe. . Dervid muntre Lemminkäinen Sjelf till orda tog och sade: ”Nu den ljusa dagen uppgått, Nu den milda solen stigit Öfver mig beklagansvärda. Öfver halsen af mig arma.” Sillon lieto Lemminkäinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Woi päiwyinen päiwyt nousi, Armas aurinko kohosi, Mun polosen pojan päälle, . Päälle kaulani katalan.” 241 Fennica.indd 241 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Jäi neiet syliämättä, Sylityt makoamatta, Läksi luoksi laiwosensa, Luoksi purtensa polonen; Jo oli poltettu poroksi, Kypeniksi kyyätelty. Hinner mer ej jungfrur famna, Hvila vid de skönas sida, Hän till skeppet sig begifver, Går till båten nu den arma, Men den var förbränd till aska, Var till stoft alltren förvandlad. Jo tunsi tuhon tulewan, Hätäpäiwän päälle saawan, Laatiwi wenettä uutta, Uutta partta puuhoawi. Puita puuttu purtten seppä, Lautoja wenon tekiä; Saapi puuta pikkuruisen, Lautoa ani wähäsen, Wanhan wärttinän muruista, Wanhan tainnan taittumista. Märkte ofärd honom hota, Nödens dag förhanden vara, Börjar att en båt sig bygga, Att en farkost ny sig timra, Men till båten tryter virke, Till hans farkost saknas bräder. Får så ganska litet virke, Får helt obetydligt bräder Af en gammal sländas bitar, Af en sönderbruten rockten. Siitä weistämi wenettä, Puista purtta puuhoawi, Siitä laati laitapuuta, Puuta kaari kapsutteli, Siitä teljoja tekewi, Kanssa airoja asetti. Timrar båt af sländans bitar, Bygger utaf tenens stycken, Fogar af dem sido-bräder, Hugger äfven båtens vränger, Reder ännu roddar-säten, Gör till slut af dem ock årar. Sai wenonen walmihiksi, Laatineeksi puinen pursi; Lykkäsi wenon wesille, Laski purren lainehille, Mäntysiltä järkälöiltä, Kuorikiskoilta teloilta. Får så båten färdig timrad, Får sin farkost sammanfogad, Skjuter båten hän på vattnet, Nya skeppet ut på böljan, Från de glatta furu-stockar, Ifrån hala, jemna rullar. Siitä läksi Lemminkäinen, Alla päin, pahoilla mielin, Kun ei saanut yötä olla, Eikä päiweä eleä, Saaren impien ilossa, Kassapäien kauneussa. Itse istuwi perähän, Sanan wirkko, noin nimesi: For åstad nu Lemminkäinen, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Att ej mer få nätter vistas, Få förnöta sina dagar Uti jungfrurs glada lekar, Sköna flickors ljufva samqväm. Sjelf han sätter sig vid styret, Yttrar så ett ord och säger: 242 Fennica.indd 242 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan ”Kupliksi weno wesille, Lumpehiksi lainehille.” . . . . . . . ”Flyt du båt på sjön, som bläddra, Som ett näckrosblad på böljan.” Tuli tuuli, tuon puhalsi, Tuli aalto, tuon ajeli Selälle meren sinisen, Ulapoille aukioille. Siinä itki saaren immet, Niemen neiet waikerrehti, Kun ei purjepuu näkynnä, Rautahanka haimentanna. Ei he itke purjepuuta, Rautahankoa halaja, Itkit purjepuun alaista, Rautahangan haltioa. Kom en vind, som förde båten, Kom en våg, som dref hans farkost Ut på hafvets blåa yta, På de vida, öppna fjärdar; Och nu gråta holmens tärnor, Uddens unga flickor klaga, När ej masten mera synes, Roddar-haken icke skymtar. Ej för mastens skull de gråta, Sakna icke roddar-haken, Men den man, som är vid masten, Och som roddar-haken äger. Itse itki Lemminkäinen, Itse waiwanen waketti, Kun ei saaren maat näkynnä, Sawiharjut haimentanna. Ei hän itke saaren maita, Sawiharjuja halaja, Itki saaren impyhiä, Nenän niemen neitosia. Sjelf gret äfven Lemminkäinen, Klagade den arme mannen, När ej holmen mera syntes Och ej skymtade dess åsar. Ej för holmens skull han gråter, Holmens åsar han ej saknar, Men han saknar holmens tärnor, Längtar efter uddens jungfrur. Siitä lieto Lemminkäinen Laskewi sinistä merta; Laski päiwän, laski toisen, Päiwälläpä kolmannella, Luotti purren luotoselle, Wenehen wesikarille. Siinä itki puinen pursi, Hankarauta haihatteli: ”Mi minusta laatimasta, Kurjasta kumoamasta; Ei Ahti sotia soua Kuunna kymmennä kesänä, Hopiankana halulla, Kullankana tarpehella. Derpå muntre Lemminkäinen Styrde på det blåa hafvet, Styrde en dag, styrde tvenne, Men uppå den tredje dagen Landar han uppå en holme, Lägger an invid ett stengrund. Der nu börjar båten gråta, Roddar-haken sorgfullt klaga: ”Hvarför skulle mig man foga, Hvarför blef jag usla formad? Ahti ror ej mer i örlig, Aldrig uppå tio somrar, Icke ens af lust till silfver, Eller om han guld behöfde.” 243 Fennica.indd 243 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . Pääty Ahti kuulemahan, Kauko tuota katsomahan; Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: Elä huoli hongan pinta, Wene warpanen walita, Wielä saat sotia käyä, Tappeloita tallustella.” Detta råkar Ahti höra, Ifrån nära håll förnimma, Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Sörj du icke, furu-yta, Klaga ej du mastförsedda, Ännu får i krig du segla, Färdas uti vilda strider.” Nu till krig sig Ahti rustar Tvertemot den ed han svurit, Tog till orda sjelf och sade: ”Hvar må jag nu få en annan, Annan man med annan klinga, Till mitt bistånd uti striden?” Ahti suorihen sotahan, Wastoin waiwanen waloa, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mistä saanen miehen toisen, . Sekä miehen, jotta miekan, Ahille soan awuksi?” . . . Ompa Tiera tieossansa, Kuuro kuulemoisissansa; Siitä saapi miehen toisen, Sekä miehen, jotta miekan. Käwi kylitse kylähän, Teitse Tieran kartanohon, Miehen toisen tarpehella Ahille soan awuksi. Ahti har om Tiera kunskap, Hör om Kuuro städse talas, Får en annan man i honom, Annan man med annan klinga. Ifrån by till by han färdas, Vandrade till Tieras boning, I behof af annan kämpe Till sitt bistånd uti striden. Isä pääty ikkunassa Kirweswartta wuolemassa, Emo aitan kynnyksellä Kirnua kolistamassa, Weljekset weräjän suulla Korjia kohentamassa, Sisarekset sillan päässä Waattehia sotkemassa. Fadren sitter invid gluggen Täljande uppå sitt yx-skaft, Modren står på bodens tröskel Och gör väsen med sin kärna, Bröderna vid ledets mynning Timra åt sig granna slädar, Systrarna vid stranden trampa Byke uppå bryggans ända. Sade fadren ifrån gluggen, Modren ifrån bodens tröskel, Bröderna från ledets mynning, Systrarna från bryggans ända: ”Tiera nu i krig ej hinner, Nyss han äktat har en hustru, Wirkko isä ikkunalta, Emo aitan portahalta, . Weljekset weräjän suulta, Sisarekset sillan päästä: ”Ei Tiera sotahan joua; Wast’ on nainut nuoren naisen, 244 Fennica.indd 244 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan  Castrén has left out the parallel line. . . . . . . . . Ottanut oman emännän, Wiel’ on nännit näppimättä, Rinnat riuahuttamatta, Kupehet kutkuttamatta.” Tagit egen hus-värdinna, Hennes bröst han än ej vidrört, Hennes barm han icke nalkats, Ej när hennes sida kommit.” Tiera pääty kiukahalla, Jalan kenki kiukahalla, Toisen kenki lattialla, Weräjillä wyötteleksen, Ulkona solitteleksen. Otti Tiera keihäänsä, Ei ole keiho suuren suuri, Eikä keiho pienen pieni, Keiho keskikertahinen; Susi seiso suowerolla, Warsa juoksi wartta myöten, Kasi nauku naulan tiessä. Työnti Tiera keihäänsä Ahin keihojen keselle. Tiera ligger uppå ugnen, Skor sin ena fot på ugnen Och den andra uppå golfvet, Sig vid portarna omgjordar, Knäpper spännet fast på gården. Derpå tager Tiera spjutet, Ej var spjutet bland de största, Icke heller bland de minsta, Spjutet var af medel-storlek. Der en varg stod uppå doppskon, Långsmed skaftet sprang en fåle, Katten gnällde uppå knappen. Fram sitt spjut så Tiera kastar Och det slänger midt bland Ahtis. Niin läksi Ahin wenonen Käsiwarsin waalimatta, Läksi luoen luotosesta Tuolle Pohjolan merelle. For åstad nu Ahtis farkost, Utan att med armar skjutas; Bort den seglade från holmen, Styrde ut åt Pohja-hafvet. Silloin Pohjolan emäntä Pahan pakkasen lähetti Tuolle Pohjolan merelle. Itse neuo poikoansa, Kun kukin sukimojansa, Itse ilmoin luomiansa:393 ”Pakko pienin poikiani, Kaunis kaswateltujani. Lähes tuonne, kunne käsken, Kunne käsken ja kehotan, Meren rutjan partahalle, Äärettömän äprähälle. Kylmä soita, kylmä maita, Kylmä selwiä wesiä, Kurimuksen kulkun suuta, Härvid Pohjolas värdinna Skickade den stygga kölden, Sände ut på Pohja-hafvet. Sjelf hon undervisar sonen, Som enhvar sitt eget foster: ”Köld, du yngst af mina söner, Skönast ibland dem, jag fostrat! Far nu hän, dit jag dig beder, Dit jag beder dig och manar, Bort till Rutja-vikens stränder, Ändelösa hafvets branter; Kärr belägg med is och länder, Gör till is det klara vattnet, Tillslut gapet vid Kurimus, 245 Fennica.indd 245 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Kinahmia ilkiöitä; Kylmä weitikän wenonen, Pursi lieto Lemminkäisen, Selwälle meren selälle, Ulapalle aukialle, Jott’ ei pääse päiwinänsä, Selwiä sinä ikänä, Jon’ en jouwu päästämähän, Käy itse kehittämähän.” Hölj med is de stygga hvirflar, Låt ock den förvägnes farkost, Lemminkäinens båt du frysa Uppå hafvets klara yta. På den stora, öppna fjärden, Att den derifrån ej löses, Aldrig någonsin befrias, Om jag sjelf ej går att lösa, Att befria Ahtis fartyg.” Pakko pienin poikiansa, Kaunis kaswateltujansa, Sekä läksi, jotta joutu, Tuonne Pohjolan merelle; Niin Ahin merellä kylmi, Kylmi weitikän wesillä, Jopa yönä ensimmäisnä Puuttu kyllin kyllitellä, Puuttu kyllä päätä kyynäs, Kättä wiljalta wihaista. Kölden, yngst af hennes söner, Skönast ibland dem, hon fostrat, Ger sig så åstad och färdas Hastigt hän till Pohja-hafvet. Låter Lemminkäinen frysa. Sällen fastna uppå hafvet. Ren uppå den första natten Ahti fastnade tillfyllest, Frös med armen fast vid isen, Ganska hårdt med vreda handen. Niinpä kylmi täyen kylmän, Wäki pakkasen paleli, Yhtenä kesäissä yönä, Sykysyissä wietinkinä; Kylmi jäätä kyynäräisen, Sato lunta sauan warren. Alstrar en fullkomlig kyla, Häftig frost tillvägabringar, På en enda natt om sommarn, Under loppet af en höstnatt. Låter isen alntals frysa, Låter snö till stafs höjd falla. Aiko kylmeä jumalan, Itse weitikän werewän. Sillon lieto Lemminkäinen, Itse kaunis Kaukomieli, Keritsi kiweltä willat, Takut talwen maannehelta, Suoritteli sukkasiksi, Kääritteli kintahiksi, Käsin pakkasen piteli, Kowan ilman kopristeli, Tunki pakkasen tulehen, Rautasehen rauniohon, Ärnar låta sjelfva guden, Den förvägne sällen frysa, Men den muntre Lemminkäinen, Sjelf den sköne Kaukomieli Klippte ullen ifrån stenen, Tapparna från vintersofvarn, Virkade dem sen till strumpor, Rullade ihop till handskar, Höll med händerna i frosten, Klämde till det hårda vädret, Dref så frosten uti elden, I det jernuppfyllda röset. 246 Fennica.indd 246 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . . . . Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Pakkanen pajuilla synty, Risuilla wähäripanen, Iti turmasta isosta, Emosta epattomasta. Käärme pakkasen imetti, Mato maiolla piteli, Nännistä nisittömistä, Utarista uuttomista. Pantihin nimi pahalle, Pantihinpa pakkaseksi. Höjande sin röst han sade, Talade med dessa orden: ”Köld blef alstrad ibland viden, Liten frost bland buskar föddes Af en far, som mest förderfvar, Den illparigaste moder. Köld utaf en orm blef däggad, Af en mask med mjölk blef vårdad Ur dess magra, skrumpna vårtor, Sinade och torra spenar; Namn så gaf man åt den onde Och med köld benämnde honom. Kesät aioilla ajeli, Talwet heilu hettehissä, Kylmi soita, kylmi maita, Paleli wesipajuja, Pani haawan pakkuloita, Koiwun juuria kolotti. Vräktes sommarn om på gården, Gungade i källor vintern, Mark och mossor isbelade, Lät i vattnet viden frysa, Kom åt knölarna på aspar, Bragte värk i björkars rötter. Panihen pahat pahaksi, Heittihen häwyttömäksi; Kylmi kattilan tulella, Hiilet uunin lietosella, Käen naisen taikinahan, Watsahan hewosen warsan. Nu förgrymmades den stygge. Lade af all skam och blygsel, Lät på elden kitteln frysa, Kolen frysa uppå härden, Flickans hand i degen fastna Och i hästens mage fålen. Läksi maita kylmämähän, Aaltoja asettamahan; Lahet kylmi, lammit kylmi, Jäip’ on meri kylmämättä, Jäipä peipponen selällä, Wästäräkki lainehilla. Senki kynnet kylmämättä, Pää pieni palelematta. Gick att frostbelägga marken, Gick att böljorna betvinga, Isbetäcker vikar, dammar, Hafvet likväl ej blef fruset, Ej bofinken på dess fjädrar, Icke frysa uppå hafvet Fötterna för sädesärlan, Fryser ej dess lilla hufvud. Joko nyt suureksi sukesit, Joko kaswoit kauhiaksi? Tahot kylmeä minua, Kohotella korwiani, Monn till stor du ren hann fostras, Växte till och blef förfärlig, När du äfven mig vill plåga. Öronen till svullnad bringa, 247 Fennica.indd 247 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Alta jalkoja anella, Päältä kynsiä kysellä. Äfven pröfva mina fötter, Naglarna på mina fingrar? Pakkanen Puhurin poika, Kowan ilman höyhelöinen! Ellös nyt minua kylmä, Ellös päätäni palele, Ellös waiwa warpahia, Elä korwia koseta; Kyll’on sulla kylmämistä, Paljoki palelemista. Mene tuonne, kunne käsken, Pohjan pitkähän perähän, Siell’ on soita kylmämättä, Pajuja palelematta, Kiwiä kiwistämättä, Tannerta tasottamatta. Jos ei tuosta kyllä liene, Tuonne ma sinun manoan Hiien hiilien sekahan, Lemmon liesikiukahille; Siellä waiwut walkiahan, Tunkeut tulen sekahan, Jost’ et kuulu kuuna pänä, Selwiä sinä ikänä. Tulen tungen sukkahan, Kekälehet kenkähäni, Pakkasen palelematta, Kowan ilman koskematta.” Köld, du son utaf Puhuri, Du af ovädret bevingad! Icke må du mig besvära, Icke åt mitt hufvud komma, Mina tår ej heller plåga, Ej vid mina öron röra; Nog har annat du att taga, Mycket annat till att skada. Drag åstad, dit jag dig manar, Bort till Nordens sista ända. Öppna kärr ännu der finnas, Vide-buskar, som ej frusit, Stenar från all smärta fria, Fält, som jemnade ej blifvit. Om ej det tillfyllest vore, Dit skall jag då dig besvärja, Midt i Hiisi-gudens lågor, Uppå Lempos heta hällar; Ned du sjunker der i elden, Tränger dig midt in i lågan För att derifrån ej komma, Aldrig dig bereda utgång. Eld jag stoppar i min strumpa, I min sko jag bränder samlar, Att ej köld må skada göra, Ej ovädret öfverfalla.” Sillä lieto Lemminkäinen Pahan pakkasen lumowi, Heitti laiwansa lahelle, Uuen purren puutoksehen. Itse metsähän menewi, Ylös korpehen kohosi, Matkoille majattomille, Teille tietämättömille. Dermed muntre Lemminkäinen Nu den stygga kölden tjusar, Lemnar skeppet uti viken, Nya båten i sitt fängsel, Sjelf till skogen sig begifver, Stiger upp till ödemarken, Går på obebodda vägar, Stigar, dem han icke känner. 248 Fennica.indd 248 17.1.2019 14:55:01 �Kaheksastoista Runo — Adertonde Runan . . . . Siinä lieto Lemminkäinen Itse noin sanoiksi wirkki: ”Woi minä polonen poika, Jo minä johonki jouwuin, Kuuksi päiwäksi kululle, Iäkseni ilman alle. Itkewi emo koissa, Walittawi wanhempani: Tuoll’ on poikani polosen, Tuolla laiton lapsueni, Tuonen toukoja panewi, Kalman maita kyntelewi. Saapi nyt minun polosen, Mun polosen pojaltani, Saapi pyyt pyhän piteä, Lintuset hywin lihota. Saapi kärppäset käwellä, Orawaiset jouten juosta. Dervid muntre Lemminkäinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ve mig arma, olycksfulla! I hvad läge har jag råkat? Att i år och dagar irra, Vistas under öppna himmeln. Nu min mor i hemmet gråter, Nu min fostrarinna klagar: Der min gosse är, jag arma, Der mitt barn, jag olycksfulla, Han besår nu Tuonis tegar, Kalmas fält han flitigt plöjer. Icke hindrar, ve mig arma, Icke hindrar nu min gosse, Hjerpar att sin högtid fira, Fåglar små att ymnigt frodas, Fritt får hermelinen springa, Ekorren får ostörd hoppa. Ja så är det nu, min moder, Så min hulda fostrarinna! Upp du födde många dufvor, Fostrade en svärm af svanar, Kom så vinden och dem spridde, Kom den onde, dem förströdde, Systrars golf han ref i stycken Och förstörde brödra-båten. Många voro vi i sanning Uti fordna bättre tider, Golfvet var af systrar uppfylldt, Båten lastad full med bröder; Men ej finnes nu för tiden, Ej en enda att tilltala. Hvarje kämpe gått till striden, Hvarje man bär svärd vid sidan. Niin on niin minun emoni, Niin on kaunis kantajani, . Kaswatit kanoja paljon, Koko joukon jouhtenia; Tuli tuuli niin hajotti, Tuli lempo niin lewitti, Sisarilta sillan taitto, . Weikoilta wenon häwitti. Oli meitä kun oliki, Oli ennen aikoinansa, Sisaria suuri silta, Weikkoja weno punanen, . Waan ei nyt nykysin aioin, Ei kelle sanan sanoa; Joka mies sotaurosna, Kaikki miehet miekka wyöllä. . Alltid minns jag det förflutna, Kan ej glömma bättre tider; Jag som blomma gick kring byar, Aina muistan muinosetki, Arwoan ajat paremmat; Kulin kukkana kylissä, 249 Fennica.indd 249 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . Skön jag var som fältets blomster, Mången såg då på min skepnad, Fäste vid min växt sitt öga; Nu jag svartnat har af blåbär, Utaf ringa bär jag mörknat. Hersuin heinän karwasena, Moni katso muotohoni, Warteheni walkotteli. Nyt mä mustuin mustikoilla Painuin marjoilla pahoilla. Stället vet jag, der jag föddes, Hvarje ställe, der jag uppväxt, Men ej känner jag det ställe, Der mig döden en gång möter. Nu jag är lik harens unge, Som sig sträcker ut på kärret, Jemrar uppå brända sveden, Springer långsmed hafvets stränder, Uppå kiselstenar hoppar. Sålan under skorna nötes, Skört på dem blir öfverlädret, Deras skaft af ålder rötas.” Sian tieän, kussa synnyin Paikan kaiken, kussa kaswoin En tieä sitä sioa, . Kussa kuollo kohtanewi. Olen kun jäniksen poika Suolla soikerrehtamassa, Palolla papahtamassa, Meren rannat juoksemassa, . Someret sirottamassa, Pohjat kengistä kuluwi, Pois perotat pehmiäwi, Kengän warret wanhanewi.” 250 Fennica.indd 250 17.1.2019 14:55:01 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan Yheksästoista Runo. . . . . Nittonde Runan. Kullerwo Kalewan poika, Kun esinnä emästä synty, Heti kohta kolmiöissä Katkasi kapalowyönsä, Pääsi päälle peittehensä. Nähtihin hywä tulewan, Keksittihin kelpoawan; Wietihin Wenäehelle, Karjalahan kaupittihin, Ilmariselle sepolle. Minpä seppo tuosta anto? Äiän seppo tuosta anto; Kaksi kattilarania, Kolme pa’an kuolioa, Wiisi wiikate kulua, Kuusi kuokan ruopioa. Kullervo, Kalevas ättling, När han af sin moder föddes Och var blott tre nätter gammal, Slet sin lindas bindlar sönder Och sig höjde upp på täcket. God han lofvade att blifva, Duglighet hos gossen röjdes; Man till Ryssland honom förde, Sålde honom i Karelen Bort åt smeden Ilmarinen. Hvad gaf smeden väl för honom? Mycket smeden gaf för honom: Tvenne sönderbrända kittlar, Trenne obrukbara grytor, Fem utslitna, gamla lior, Sex till spillo gifna gräftor. Se kaunis Kalewan poika Heti tuonne tultuansa, Jo päiwänä ensimmäisnä, Kysy työtä iltasella; Isännältä iltaseksi, Emännältä aamuseksi: ”Kull’ on työlle uusi orja, Raaolle rahan alanen?” Då Kalevas sköna ättling Till sitt nya hemvist kommit, Ren mot första dagens afton Efter arbete han frågar Af sin husbonde för qvällen Och för morgon’ af sin matmor: ”Till hvad verk skall nya trälen, Till hvad arbete den köpta?” . Han är satt att vagga barnet, Barnet med de smala fingrar, Men han stinger ut dess ögon Och dess föda sjelf förtärer, Dödar barnet genom sjukdom, Bränner upp dess lilla vagga. Pantu on lapsen katsantohon, Sormipienen souantahan. Katso lasta, kaiwo silmät, Syötti lasta, söi itsekki, Lapsen tauilla tapatti, . Kätkyen tulella poltti. Mot den andra dagens afton Efter arbete han frågar Af sin hosbonde för qvällen Jo päiwänä toisentena Kysy työtä iltasella, Isännältä iltaseksi, 251 Fennica.indd 251 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala . Emännältä aamuseksi: ”Kull’ on työlle uusi orja, Raaolle rahan alanen?” Och för morgon’ af sin matmor: ”Till hvad verk skall nya trälen, Till hvad arbete den köpta?” Pantu on kasken kaahantahan, Solkikoiwun sorrantahan. Sorti puuta kaksi kolme, . Kawahutti kannon päähän, Niin huhuta huiahutti, Wihellytti, wierehytti: ”Sini kaski kaatuohon, Koiwu solki sortuohon, . Kuni ääni kuuluohon, Kuni wierrehe wihellys. Elköhön wesa wenyö, Kanto kaswao ikänä, Kaskessa Kalewan pojan, . Solen kullan sorrannassa. Hywän ottaoon orahan, Elköhön tereä tehkö.” . . . Får ett svedjeland att rödja, Sänds att fälla timmer-björkar; Nedhögg björkar tvenne, trenne, Slog sin yxe vid en stubbe. Höjer så sin röst och ropar, Låter gällt en hvissling ljuda: ”Må den dunkla skogen falla, Må de stora björkar brytas, När min stämma höres skalla, När min gälla hvissling ljuder, Nya skott må aldrig utslå, Aldrig spira fram ur stubben På den svedja, som är nedfälld Af en man med gyllne spännen. Herrlig brodd må svedjan skjuta, Ax der må dock aldrig frodas.” Jo päiwänä kolmantena Kysy työtä iltasella, Isännältä iltaseksi, Emännältä aamuseksi: ”Kulle työlle uusi orja, Raaolle rahan alanen?” Mot den tredje dagens afton Efter arbete han frågar Af sin husbonde för qvällen Och för morgon’ af sin matmor: ”Till hvad verk skall nya trälen, Till hvad arbete den köpta?” Pantu on aian panentahan. Jopa aitoa panewi, Kohastansa kokkahongat Aiaksiks’ asettelewi, Kokonansa korpikuuset Seipähiksi pistelewi, Witsasteli maan maoilla, Wyötti kyillä käärmehillä, Sisiliskoilla siteli, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ku ei lintuna kohonne, Får ett gärde till att bygga, Och han bygger der sitt gärde, Bryter ned de största furar, Dem till gärdsel-trådor radar, Tager grofva öken-granar Och till gärdsgårds-störar ställer, Sammanfogar dem med ormar, Lindar om med etter-ormar Och ihop med ödlor binder, Tar till ordet sjelf och säger: ”Hvilken ej, som fågeln, flyger, 252 Fennica.indd 252 17.1.2019 14:55:01 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . . . . Kahen siiwen siuotelle, Elköhön ylitse saako Aiasta Kalewan pojan.” Hviner fram med tvenne vingar, Må ej tänka på att komma Öfver gärdet, som jag upprest.” Jo päiwänä neljäntenä Kysy työtä iltasella, Isännältä iltaseksi, Emännältä aamuseksi: ”Työ orjan nimettäöhön, Nimi työlle pantaohon.” Mot den fjerde dagens afton Efter arbete han frågar Af sin hosbonde för qvällen Och för morgon’ af sin matmor: ”Trälens arbete må nämnas Må med ord tillkännagifvas.” Pantu on nuotan souantahan. Se kaunis Kalewan poika Jo on nuotan souannassa, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Souanko wäen mukahan, Wai souan asun mukahan?” Skickas ut att ro en notbåt, Nu Kalevas sköna ättling Ned vid årarna sig sätter, Yttrar sjelf ett ord och säger: ”Ror jag efter min förmåga Eller blott, som saken fordrar?” Perimies Pelosen poika Se on warsin wastaeli, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jos souat wäen mukahan, Weät miehuen nojassa, Wäh’ on orjalla wäkeä.” Pelonen, som satt i styret, Hof sin stämma straxt till gensvar, Yttrade ett ord och sade: ”Ror du efter din förmåga, Lägger ut din hela manskraft Ringa är dock trälens styrka.” Se kaunis Kalewan poika Jo souti wäen mukahan, Weti miehuen nojassa; Wenon haapasen hajotti, Katajaiset kaaret katko, Katajahan kaiken kaato. Sjelf Kalevas sköna ättling Ror nu efter sin förmåga, Lägger ut sin hela manskraft; Båten utaf asp han söndrar, Bryter vrängerna af enträd Och förstör det hela fänget. Jo päiwänä wiientenä Kysy työtä iltasella, Isännältä iltaseksi, Emännältä aamuseksi: ”Työ orjan nimettäöhön, Nimi työlle pantaohon.” Mot den femte dagens afton Efter arbete han frågar Af sin hosbonde för qvällen Och för morgon’ af sin matmor: ”Trälens arbete må nämnas, Må med ord tillkännagifvas.” 253 Fennica.indd 253 17.1.2019 14:55:01 �Fennica: Kalevala Pantu on nuotan tarwontahan; Jo on nuotan tarwonnassa. . Sanan wirkko, noin nimesi: ”Tarwonko wäen mukahan, Panen miehuen nojassa, Wai tarwon asun mukahan?” . . . . . Derpå sänds han ut att pulsa, Och att pulsa nu han börjar, Yttrar då ett ord och säger: ”Pulsar jag med all min styrka, Stöter med min hela manskraft, Eller blott, som saken fordrar?” Wetäjä Wenarin poika Se on warsin wastaeli, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jos tarwot wäen mukahan Panet miehuen nojassa, Wäh’ on orjalla wäkeä.” Wenari, som noten drager, Hof sin stämma straxt till gensvar, Yttrade ett ord och sade: ”Pulsar du med all din styrka, Stöter med din hela manskraft, Ringa är dock trälens styrka.” Se kaunis Kalewan poika Koppasi mäeltä männyn, Kiwen kirstoksi rakenti, Paaen paino tarpomeksi, Hongan warreksi hotasi. Tarpowi wäen mukahan, Pani miehuen nojassa, Tarpo nuotan tappuroiksi, Ween welliksi seotti, Kalat liiwaksi litsotti. Nu Kalevas sköna ättling Ryckte upp en tall på backen, Gjorde pulsskaft af en fura Och en sten i spetsen ställde, Tog till pulsens knopp en klippa. Pulsar så med all sin styrka, Stöter med sin hela manskraft, Och till blår han noten rifver, Grumlar vattnet upp till velling, Fisken till en slem förvandlar. Niin päiwänä kuuentena Kysy työtä iltasella, Isännältä iltaseksi, Emännältä aamuseksi: ”Työ orjan nimettäöhön, Nimi työlle pantaohon.” Mot den sjette dagens afton Efter arbete han frågar Af sin hosbonde för qvällen Och för morgon’ af sin matmor: ”Trälens arbete må nämnas, Må med ord tillkännagifvas.” Får en boskapsdrift att valla, Får en hjord af kor att drifva; Hvad får trälen på sin andel, Hvad till vägkost ges åt herden? Smeden Ilmaris värdinna Bakade en väldig kaka, Lade hafra under brödet, Bredde hvetemjöl deröfver Pantu on karjan paimenehen, Saatu lehmien ajohon. Mit’ on orjalle osaksi, Ewähäksi paimenelle? . Seppo Ilmarin emäntä Leiwän leipowi lewiän, Alle kaurasen asetti, Päälle wehnäsen wenytti, 254 Fennica.indd 254 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . . . . . Kiwen kuorien keselle. Pani orjalle osaksi, Ewähäksi paimenelle, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ellös tätä ennen syökö, Karjan mentyä metsälle.” Och en sten i midten gömde, Gaf så den till trälens andel, Gaf till vägkost åt sin herde. Tog till ordet sjelf och sade: ”Detta må ej förr du äta, Än min hjord till skogen kommit.” Siitä Ilmarin emäntä Laski karjan laitumelle, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Työnnän lehmäni leholle, Hajasarwet haawikolle; Suwetar waliwo waimo, Etelätär luonnon eukko! Käy sä karja katsomassa, Wiitsimäss’ emännän wilja. Kun katsoit katoksen alla, Niin katso katottomassa, Kuni hoijit huonehessa, Nini hoia hongikossa, Jotta karja kaunistuisi, Eistyisi emännän wilja, Ennen käymistä emännän, Katsomista karjan piian, Emännän epäpätösen, Ylen kainun karjan piian. Derpå Ilmaris värdinna Sände hjorden ut på bete. Höjande sin röst hon sade, Talade med dessa orden: ”Korna sänder jag i löfskog, De behornade på aspfält; Suvetar, du sköna qvinna, Etelä, naturens moder! Gå att taga vård om hjorden, Att värdinnans boskap vakta; Som du under tak den vaktar, Så den vakta i det fria, Som du inom hus den vårdat, Så i furuskog den vårda, På det driften må förskönas, Boskapshjorden vackert frodas, Tills värdinnan går att se den, Dejan går att den betrakta, – Den odugliga värdinnan Och den alltför stränga dejan. Suwetar waliwo waimo, Etelätär luonnon eukko! Syöttele metisin syömin, Juottele metisin juomin; Syötä kullaista kuloa, Hopiaista heinän päätä, Nurmelta mesinukalta, Metiseltä mättähältä. Ota torwi tuolta maalta, Tuolta tuomikkopurolta, Puhu tuohon torwehesi, Kumahuta kuuluhusi. Suvetar, du sköna qvinna, Etelä, naturens moder! Honungsmat låt hjorden äta, Låt den även honung dricka, Mata mina kor med gullgräs, Gif dem silfvergräs till föda Från den honungsrika lindan, Fältets honungssöta tufva. Tag ett vallhorn ifrån fjerran, Från den häggbevuxna dälden; Sen må du i hornet blåsa. Låta luren mäktigt ljuda, 255 Fennica.indd 255 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . . Puhu kummut kukkahaksi, Ahowieret armahaksi, Suowieret sulaksi meeksi, Hetewieret wierteheksi. Tuoppa tänne tuorehesi, Kulettele kultiasi, Koskilta kohisewilta, Kanarwan kukattarilta, Heinän helpehettäriltä, Taiwahan nawattarilta. Kaiwo kultanen kuwoa Kahen puolin karjan maita, Josta karja wettä joisi, Simoa siretteleisi, Utarihin uhkuwihin, Nisihin pakottawihin. Paa nisät pakottamahan, Utarehet uhkumahan, Puhumahan maitoputket, Maitohurstit huokomahan. Så att kullar blomsterklädas, Svedjelunders kanter prydas, Kärr af idel honung drypa, Vört vid källors bräddar växer. För så hit det färska gräset, Hemta hit de gyllne blomster Ifrån strida forssars närhet, Ifrån ljungens blomster-jungfrur, Från de mör, som gräset vårda, Mör, som bo vid himla-midten. Bilda äfven gyllne brunnar Uppå fältets begge sidor, Att min hjord ur dem får dricka, Får med ljufva honungssaften Sina jufrar ymnigt fylla, Spenarna till stindhet bringa. Gör dess spenar du till stinda, Låt dess jufrar ymnigt svälla, Sätt dess mjölkrör till att sorla Och dess jufrar till att sucka. Många äro de och onda, Som till Tuoni mjölken föra, Kornas gåfva till Manala; Ringa är de godas antal, Som från Tuoni hemta mjölken, Kornas gåfva från Manala. Jag begär ej mjölk ur byen, Vill ej ha från andra gårdar, Nog jag mjölken får från Tuoni, Kornas gåfva från Manala. Paljo on niitä ja pahoja, Kut maion Manalle wiewät, Lehmän tuoman Tuonelahan; . Wäh’ on niitä ja hywiä, Kut maion Manalta saawat, Lehmän tuoman Tuonelasta. En minä kysy kylästä, Taho toisesta talosta, . Saan minä Manalta maion, Lehmän tuoman Tuonelasta. . Suvetar, du sköna qvinna, Etelä, naturens moder! Hermikki med mjölk föröka, Fyll på Tuorikki dess jufrar Ur den vasslesöta källan, Från den honungsrika tufvan, Så att de med mjölkuppfyllda, Stinda jufrar återkomma Suwetar waliwo waimo. Etelätär luonnon eukko. Heruttele Hermikkiä, Tuorustele Tuorikkia, Herasesta hettehestä, Metiseltä mättähältä; Tuoa maitoset maruet, Tuoa uhkuwat utaret, 256 Fennica.indd 256 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . . . Turpehista tuorehista, Marehista maemmista, Tänä suurena suwena, Luojan hellennä kesänä. Ifrån fältets gröna tufvor, Från den friska betesmarken, Under denna långa sommar, Denna Skaparns varma sommar. Mielikki metsän emäntä, Tellerwo Tapion neiti! Utu paita helma hieno, Hiwus kultanen koria; Sie olet karjan kaitselia, Wiitsiä emännän wiljan, Mielosassa metsolassa, Tarkassa Tapiolassa. Kaitse kaunosin kätösin, Somin sormin suoritellos, Tuowos illalla kotihin, Nisillä pakottawilla, Tuntuwilla tummelilla, Utarilla uhkuwilla, Emännälle etsiwälle, Muorille murehtiwalle. Mielikki, du skogs-värdinna, Tellervo, Tapios jungfru, Len om linnet, fin om fållen, Med de vackra, gyllne lockar! Det är du, som vaktar hjorden, Som värdinnans boskap vårdar Uti Metsola det ljufva, Det vaksamma Tapiola; Vårda den med milda händer, Aga den med lätta fingrar, Bringa så hvarenda afton Hjorden hem med fulla spenar, Spenar svällande och stinda, Med af mjölk uppfyllda jufrar, Till värdinnan, som den söker, Som för hjorden är bekymrad. Kuippana metsän kuningas, Metsän hippa halliparta! Ota piiska pihlajainen, Katajainen karjan ruoska, Takoa Tapiowaaran, Linnawaaran liepehiltä, Aja karja kartanolle, Saunan lämmitä panolle; Kotihin kotonen karja, Metsän karja metsolahan. Kuippana, du skogens konung, Skogens milda, vackra gråskägg! Bryt ett spö af veka rönnen, Tag af enträd dig ett gissel, Ända bortom Tapio-berget, Ifrån Linna bergets branter, Drif dermed min hjord till gården, Intill dess man badstun eldar. Hem må hemmets hjordar komma, Skogens hjordar gå till skogen. . Sköna Ohto, skogens äpple, Trinda vandrare i skogen! Låt oss nu en fast förlikning, Låt en sommarfred oss sluta, Att bestå vår hela lifstid, Räcka under all vår lefnad. Ej jag nekar dig att kringgå. Ohtonen metsän omena, Metsän käyjä källeröinen. Tehkäme sulat sowinnot, Kesärauhat ratkoome, Iäksemme, ilmaksemme, . Polweksemme, päiwiksemme Emmä kiellä kiertämästä, 257 Fennica.indd 257 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Karjaani katsomasta, Enkä käymästä epeä. Kiellän kielin koskemasta, Hammasten hajottamasta, Lihan keski liikkumasta. Weliseni, weitoseni, Mesikämmen kaunoseni! Elä sorra sontareittä, Kaaha maion kantajaa. Kun sa kuulet karjan kellon, Helkkäwän heliän kellon, Ruosterauan raikkauwan; Toki korpehen kokeos, Saaos sammalhuonehesen. Käyös kaiten karjan maita, Piilten piimäkankahia, Kierten kellojen remua. Karjan käyessä mäkeä, Astu sie mäen alatse; Karjan käyessä alatse, Mene sie mäkeä myöten; Kule siikana siwutse, Wetelete ween kalana, Jott’ ei karja koipahtuisi, Wikoisi emännän wilja, Pieni wilja pillastuisi. Anna suot sopusin olla, Salot kaikki kaunihina; Anna käyä käyräsarwen, Sontareien sorkutella, Käyä soita, käyä maita, Käyä korwen kankahia, Ettet koske konnanana, Liikuta lipeänänä. Jos sulle halu tulisi, Hampahat haluttelisi; Hakkoa lahoa puuta, Murra muurahaiskekoa. Metsolan metinen amme Hapata hihittelewi Att beskåda mina hjordar Och till boskapsdriften komma, Men att röra dem med tunga, Att med tänderna dem kringströ Och att slita sjelfva köttet. Du min vän, min goda broder, O du honungstass, du sköna! Krossa ej de krökta benen, Korna, hvilka mjölk mig gifva. När du skällans ljud förnimmer, Hör den gälla klockan ljuda, Rostbetäckta kläppen skrälla, Hasta bort till ödemarken, I din boning utaf mossa; Undvik hjordens betesmarker, Hemligt smyg förbi dess mjölk-fält, Sky den nejd, der skällor ljuda. Vandrar hjorden uppå backen, Må du vandra under backen, Vandrar hjorden under backen, Så må du på backen vandra; Siken lik förbi du hasta, Drag dig undan liksom fisken, Att ej driften måtte stupa, Bort värdinnans boskap hasta, Klena hjorden skygga undan. Fredade lät kärren vara, Ökenskogarna i fägring, Låt de böjda hornen färdas, Krökta benen makligt skrida, Öfver mark och mossor vandra, Vandra öfver öken-moar, Utan att du alls dem vidrör, Skadar dem det allraminsta. Om en lust dig skulle gripa, Tänderna en åtrå känna, Hugg då uti murkna stubbar, Gör då anfall på en myrstack. Uti Metsola ett mjödkar Håller på att häftigt jäsa 258 Fennica.indd 258 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . . . . Kultasella kunnahalla, Hopeaisella mäellä, Alla kuusen kukkalatwan, Alla pehkowan petäjän. Siin’ on syöä syölähänki, Juoa miehen juolahanki, Eikä syöen syömät puutu, Juoen juomiset wähene. Niin teemmä iki sowinnot, Iki rauhat ratkoamme; Yhet maat, eri ewähät, Sowun kullaki sioa. På den gulduppfyllda hympeln, På den silfverrika kullen, Under granens blomsterkrona, Under tallens rika grenar. Der har ock en glupsk att äta, Har en fråssare att sluka, Utan att der maten tryter, Eller drycken blir förminskad. Så må vi förlikning ingå Och en fred för evigt sluta. Samma mark, men särskild vägkost, Rum i endrägt ha vi begge. Waan jos tahtonet tapella, Soisitse soan eleä, Niin tapellos talwikauet, Lumiajat luskaellos. Kesän tullen, suon sulaten, Lätäköien lämmitessä, Ellös tullo näille maille, Näille karjan kantamille. Men om du är böjd för fejder, Om du vill på krigsfot lefva, Så må vintrarna du kämpa, Slåss, då snö än finns på marken, Men då sommarn börjar nalkas, Mossor tina, källor ljummas, Kom ej mer till dessa nejder, Till de fält, min hjord beträder. Omp’ on maata muuallaki, Tarhoa taempanaki, Juosta miehen joutilahan. Kun ma ohtona olisin, Mesikämmennä käwisin, Emmä noista noin olisi Aina akkojen jaloissa; Käpy on kangas käyäksesi, Sormin sorkutellaksesi. Ota juoni juostaksesi, Polku poimetellaksesi, Tuonne Manalan metsälle, Tahi Kalman kankahalle, Siell’ on Kirjos, siellä Karjos, Rautasissa rahkehissa, Kymmenissä kytkyissä. Siellä laihatki lihowat, Lihawaksi luutki saawat. Mark ju finns ock annorstädes, Boskapsgårdar längre borta, Der en sysslolös kan vandra. Om en björn jag skulle vara, Om en honungstass jag vore, Ej på detta vis jag lefde, Städse uti qvinnors fötter; Du har kotte-fält att vandra, Stiga på med dina tassar. Spring med skyndsamhet en sträcka, Ila fram uppå en gångstig Hän till skogen i Manala Eller bort till Kalmas moar. Der är Kirjos, der är Karjos Uti jernbesmidda remmar, Uti tiotal af klafband; Der bli magra äfven feta, Frodas de, som ben blott äro. 259 Fennica.indd 259 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala  Sic!  Castrén’s correction: Mausiainen ǁ Mauriainen. . . . . . . . . Kiwiksi minun omani, Kannon päiksi kaunihini, Kuusiaisen kulkiessa, Matkatessa Mausiaisen394! Mina kor till sten må bytas, Må de sköna blifva stubbar, Vid det Kuusiainen färdas, Mausiainen395 är på vandring. Josp’ on tullet näille maille, Sattunet saloille näille, Tääll’ ompi osawat waimot, Emännät alinomaset, Jotka tiesi turmelewi, Matkasi pahoin panewi, Ettet koske konnanana, Rupia rumanakana, Ylitse tahon jumalan, Päitse auwon autuahan. Om till dessa fält du kommer, Råkar gå till dessa öknar, Qvinnor kunniga här finnas, Finnas åldriga värdinnor, Hvilka nog din väg förderfva Och så illa dig behandla, Att ej någonsin du skadar, Ej ens i din grymma vildhet, Tvertemot den högstes vilja, Utan tillstånd af den sälle. Lepy nyt lehto, kostu korpi, Lempiä salo sininen, Anna rauha raawahille, Sontareisille sowinto, Tänä suurena suwena, Herran hellennä kesänä. Kuippana metsän kuningas, Hongatar salon emäntä! Korjaele koiriasi, Raiwaele rakkiasi; Kätke koirasi kolohon, Rakkisi rapaja kiinni, Kultasihin kytkyihin, Hihnohin hopeisihin. Kätke kynnet karwohinsa, Hampahat ikenihinsä, Syökse kultanen korento Läpi luisten leukaluien, Ettei liiku luiset leuat, Eikä hampahat hajoa. Pane panta pihlajainen Ympäri nenän nykerän, Kun ei pihlaja pitäne, Niin sä waskesta walaos; Blidkens skogar, blidkens lunder, Var mig blid, du dunkla öken, Fred åt hjordarna förunna, Lef med mina kor i endrägt, Under denna långa sommar, Denna Skaparns varma sommar. Kuippana, du skogens konung, Hongatar, du öknens drottning! Tagen vård om edra hundar, Edra rackor väl bevaren, Döljen hundarna i grottan, Binden fast de onda rackor Uti guldbesmidda halsband, Uti sköna silfver-remmar. Gömmen klorna inom håret, Betarna i deras tandkött. Drifven sedan in en gullstång Genom benuppfyllda käften, Så att käftens ben ej rubbas, Tänderna i munnen skiljas. Binden än ett band af rönnen Rundt omkring den platta nosen; Om ej rönnen skulle hålla, Gjuten då ett band af koppar; 260 Fennica.indd 260 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . Vore kopparn icke stadig, Utaf jern då bandet reden; Om de jernet sönderslita, Ännu detta hand förderfva, Må då eld i munnen bringas, Lempos lås för käften sättas, Att ej deras käftben vidgas, Att ej tänderna må skiljas.” Sillä Ilmarin emäntä Laski karjan laitumelle, Hajasarwet haawikolle, Pani paimenen perähän. . Jos ei waski wahwa liene, Sitte rauasta rakenna; Waan jos rauan ratkassehe, Wielä mennehe wioille, Suuhunsa tulinen tulppa, Lemmon lukko leuoillensa, Ettei leukaluut lewiä, Eikä hampahat hajoa.” Dermed Ilmaris värdinna Sände korna ut på bete, De behornade på aspfält, Hade herden att dem valla. Kullerwo Kalewan poika Ajo lehmät suota myöten, Itse kangasta kaputti, Istu mäelle mättähälle, Pääty päiwän rintehesen. Siinä laulo, noin saneli: ”Kule päiwä kuusikolle, Wiere wehnäwiiakolle, Karkoa katajikolle, Päästä paimenta kotia.” Kullervo, Kalevas ättling, Drifver korna fram längs mossan, Sjelf på torra heden springer, Sätter sig på kullens tufva, På en plats för solen öppen, Qväder der och säger detta: ”Gå nu ned, du sol, i granskog, Rulla dig till hvete-landet, Ibland enrisbuskar hasta, Herden släpp till hemmet åter.” Jo emäntä koista huuhu, Sanan wirkki, noin nimesi: ”Aik’ on syöä uuen orjan, Rawita rahan alasen.” Men från hemmet qvad värdinnan, Yttrade ett ord och sade: ”Det är tid för nya trälen, För den köpta att sig mätta.” Nu Kalevas sköna ättling Tager brödet fram ur barmen, Drar ifrån sin gördel knifven För att sönderskära brödet. Skar så med sin knif i stenen, Ristade mot hårda klippan, Vred sin mun, sitt hufvud rörde, Skakade det svarta håret, Tog till ordet sjelf och sade: ”Hur skall qvinnans hån jag gälda, Se kaunis Kalewan poika Otti leipänsä powesta, Weitsen wyöltänsä wetäwi Leipä leikkaellaksensa. Weti weitsensä kiwehen, Karahutti kalliohon; . Murti suuta, murti päätä, Murti mustoa hawenta, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Millä maksan naisen naurun, . 261 Fennica.indd 261 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . . . . Naisen naurun, piian pilkan, Emmännän pahan piännän? Millä jaksan, sillä maksan: Lehmät metsähän lewitän, Ajan suolle sontareiet, Maion antajat aholle, Työnnän kontiot kotihin, Suet kytken kartanolle.” Gälda qvinnans spott och löje, Min värdinnas usla fägnad? Så jag gäldar, som jag mäktar: Korna skingrar jag i skogen, Kör i kärret krökta benen, Jagar driften uppå svedjan, Drifver björnar hem till gården, Binder vargar fast med klafve.” Kulki päiwä kuusikolle, Wieri wehnäwiiakolle, Karkasi katajikolle; Lehmät metsähän lewitti, Ajo suolle sontareiet, Maion antajat aholle, Työnti kontiot kotihin, Kirjokarjan kartanolle. Niin hän neuo karhujansa, Susiansa suin puheli: ”Repäse emännän reisi, Pure puoli pohkiota.” Solen sjunker ned i granskog, Rullar sig till hvete-landet, Ibland enrisbuskar hastar; Korna han i granskog skingrar, Kör i kärret krökta benen, Jagar driften uppå svedjan, Drifver björnar så till hemmet, Jagar vargar uppå gården. Undervisar sina björnar, Talar så till sina vargar: ”Sliten låret af värdinnan, Biten af den halfva vaden.” Teki luikun lehmän luista, Härän sarwesta helinän, Soiton sorkasta wasikan. Tuolla soitteli somasti, Kalahutti kaunihisti, Kolmasti kotimäellä, Kuuesti kujan perällä. Gjorde så en lur af koben, Utaf oxens horn en pipa, Herda-flöjt utaf en kalffot. Och han spelar dermed skickligt, Låter luren vackert ljuda Uppå hemmets berg tre gånger, Gånger sex vid tågets ända. Sano Ilmarin emäntä: ”Ole kiitetty Jumala! Torwi soipi, karja saapi, Mist’ on orja sarwen saanut, Rautio tasasen torwen? Puhki korwani puhuwi, Läpi pääni läylentäwi.” Sade Ilmaris värdinna: ”Nu, o Gud, du prisad vare, Luren ljuder, hjorden kommer, Men hvar fick väl trälen hornet, Hvar fick smeden släta luren? Öronhinnorna den spränger, Rister tvert igenom hufvet.” Se kaunis Kalewan poika Itse tuon sanoiksi wirkki: . Nu Kalevas sköna ättling Sjelf till orda tog och sade: 262 Fennica.indd 262 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan . . . . . . ”Suolt’ on orja sarwen saanut, Torwen tuonut tuomikolta; Mää emäntä lypsämähän, Raawahat rawitsemahan.” ”Trälen tog sin lur från kärret, Från den häggbevuxna skogen, Gå värdinna nu att mjölka, Gå att mätta boskapshjorden.” Siitä Ilmarin emäntä Käski muorin lypsämähän: ”Käyppä muori lypsämähän, Raawahat rawitsemahan.” Derpå Ilmaris värdinna Beder gamla mor att mjölka: ”Gå du, gamla mor, att mjölka, Gå att mätta boskapshjorden.” Muori tuon sanoiksi wirkki: ”Ainapa hywä emäntä Itse ennen lehmät lypsi, Itse raawahat rakenti.” Hon till orda tog och sade: ”Städse sjelf en god värdinna Fordom sina kor ju mjölkat, Sjelf hon skött om boskapshjorden.” Siitä Ilmarin emäntä Käwi lehmät lypsämähän, Raawahat rawitsemahan: ”Woipa lehmäni suloset, Kaikk’ on ilweksen iholla, Karwalla metsän kapehen, Metsän uuhen untuwalla, Utarilla uhkuwilla, Nisillä pakottawilla.” Derpå Ilmaris värdinna Sig beger att korna mjölka, Går att mätta boskapshjorden: ”Ve dock, mina kor, de sköna, Alla varglons hull de hafva, De med vilddjurs hår betäckas, Bära fjun af skogens tacka. Stinda äro deras jufrar, Deras spenar ymnigt svällda.” Lyhmistihen lypsämähän, Kallistihen katsomahan; Tarttu karhu kantapäähän, Susi suin rewittelewi, Repäsi emännen reien, Katko kaikki kantasuonet. Lutade sig ned att mjölka, Böjde sig för att beskåda, Björnen hugger uti hälen, Vargen griper i med munnen, Rifver låret af värdinnan, Alla hälens senor sliter. Kullervo, Kalevas ättling, Dermed qvinnans hån nu gäldar, Gäldar hennes spott och löje, Onda qvinnans lön betalar, Sticker piporna i säcken, Sig med spel till krig begifver, Vandrar tutande till härnad. Kullerwo Kalewan poika Sillä kosti piian pilkan, Piian pilkan, naisen naurun, . Pahan waimon palkan makso; Pisti pillit säkkihinsä, Läksi soitellen sotahan, Kullotellen wainotielle. 263 Fennica.indd 263 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . . . . Siitä Ilmarin emäntä Ukkoa rukoelewi: ”Oi Ukko yli jumala! Tapa sie Kalewan poika Rakehilla rautasilla, Niekloilla teräsnenillä, Suurilla sotakeoilla, Wainoteillä waikehilla.” Derpå Ilmaris värdinna Sänder upp en bön till Ukko: ”O du Ukko, högst bland Gudar! Tag Kalevas son af daga, Sargad utaf jerntungt hagel, Nålars stålbesmidda spetsar, Uppå fasansfulla stridsfält, Vid de svåra härnads-tågen.” Tuo kaunis Kalewan poika Itse pääty kuulemahan, Ukkoa rukoelewi: ”Oi Ukko yli jumala! Tapa Ilmarin emäntä Rakehilla rautasilla, Niekloilla teräsnenillä, Kapehilla kartanoilla, Oman pirttinsä pihalla.” Men Kalevas sköna ättling Råkade förnimma detta, Sände då en bön till Ukko: ”O du Ukko, högst bland Gudar! Döda Ilmaris värdinna, Sargad utaf jerntungt hagel, Nålars stålbesmidda spetsar, Uppå hennes trånga gårdar, Framför hennes egen stuga.” Läksi soitellen sotahan; Soitti soilla mennessänsä, Patakoitteli palolla, Kullerwoitti kankahalla. Suo järähti, maa tärähti, Kangas wastahan kalahti. Och han drager nu till örlig, Spelar vid sin färd på kärret, Tutar uppå svedje-fältet, Blåser i sin lur på heden. Kärret skakas, marken dånar, Genljud skallar ifrån heden. Sana saatihin jälestä: ”Maammosi kotona kuoli; Käyppäs tuota katsomahan, Kuten kuollut hauatahan.” Bud man efter honom sände: ”Hemma dog din kära moder, Skynda dit, att du får skåda, Hur den döda läggs i grafven.” Se kaunis Kalewan poika Hänpä warsin wastaeli: ”Josp’ on kuoli maammoseni, Ompi han kotona tamma, Millä maahan wietäöhö, Hautahan hakattaoho.” Men Kalevas sköna ättling Svarar straxt och yttrar detta: ”Om hon dog, min kära moder, Finnes väl ett sto där hemma, Hvarmed hon till grafven föres, Sänkes ned i jordens sköte.” Soitti suolla käyessänsä, Kalahutti kankahalla; Saatihin sana jälestä: . Spelar vid sin färd på kärret, Blåser i sin lur på heden; Bud man efter honom sände: 264 Fennica.indd 264 17.1.2019 14:55:02 �Yheksästoista Runo — Nittonde Runan  Castrén’s correction: vallak ǁ valak. . . . . ”Hemma dog din kära fader, Skynda dit, att du får skåda, Hur den döda förs i jorden.” Se kaunis Kalewan poika Hänpä warsin wastaeli: ”Josp’ on kuoli taattoseni, Ompi han kotona ruunaa, Millä maahan wietäöhö, Hautahan hakattaoho.” Men Kalevas sköna ättling Svarar straxt och yttrar detta: ”Om han dog, min kära fader, Finns en vallak396 väl der hemma, Hvarmed han i grafven föres, Sänkes ned i jordens sköte.” Soitti suolla mennessänsä, Kankahalla käyessänsä; Saatihin sana jälestä: ”Kuoli naisesi kotona; Käyppä tuota katsomahan, Miten maahan pantanehe.” Spelar vid sin färd på kärret, Tutar vandrande på heden: Bud man efter honom sände: ”Nu din hustru dött der hemma, Skynda dit, att du får skåda, Huru hon i mullen lägges.” Se kaunis Kalewan poika Hänpä tuon sanoiksi wirkki: ”Jos kuoli kotona nainen, On orit kotona ollut, Millä maahan wietäöhö, Kalmahan kulettaoho.” Men Kalevas sköna ättling Yttrade ett ord och sade: ”Om min hustru dött i hemmet, Har en häst der hemma funnits, Hvarmed hon kan fås i jorden, Sänkas ned i Kalmas boning.” Meni soitellen sotahan, Kullotellen wainoloihin, Patakoitellen palolla, Kullerwoiten kankahalla. . ”Kuoli taattosi kotona: Käyppä tuota katsomahan, Miten maahan wietänehe.” Och han drar med spel till örlig, Färdas tutande till härnad, Spelar uppå svedje-fältet, Blåser i sin lur på heden. 265 Fennica.indd 265 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala  Castrén published the translation of the 20th song in Borgå Tidning 1840/17. Only the diverging lines have been indicated here.  Castrén 1840: Icke alls den andra dagen,  / Ej den andra, ej den tredje (lines 9−10).  Castrén 1840: Raskt arbeta lönta drängar.  Castrén 1840: Utan handskar uppå händer, / Utan hattar öfver skuldror (lines 31−32). Kaksikymmenes Runo. . . . . . . Tjugonde Runan.397 Siitä seppo Ilmarinen Naista itki illat kaiket, Itki yöhyet enemmän, Huomeniset huokaeli, Kun oli kaunis kaatununna, Kanssa Kalmahan katettu. Eipä kääntynyt käessä Waskinen wasaran warsi, Päiwän päästä ollenkana, Eikä päiwän, eikä toisen. Sano seppo Ilmarinen: ”En tieä poloinen poika, Miten olla, kuin eleä; Walwon yön eli makoan, Äiä on työtä, tunti tuhma, Waiwoja matala mahti.” Gret så smeden Ilmarinen, Gret och sörjde hvarje afton, Ännu mer han gret om natten, Suckade till ljusa dagen, Då hans maka var försvunnen Och i mullen lagd den sköna. Icke rördes uti handen Hammarns skaft, det kopparsmidda, Icke alls den första dagen, Ej den första, ej den andra.398 Sade smeden Ilmarinen: ”Ve mig arme man! jag vet ej, Hur att vara, hur att lefva; Natten ligger jag och vakar, Ringa är min kraft, min insigt Svag och mödosamt mitt arbet’.” Poimi kultia merestä, Hopehia lainehilta, Keräsi kekosen puita, Kolmekymmentä rekeä. Puut on poltti hiililöiksi, Hiilet ahjohon ajeli. Tunki kultia tulehen, Hopehia hiiloksehen, Sykysyisen uuhen werran, Werran talwisen jäniksen, Otti orjat lietsomahan, Palkkalaiset painamahan. Går att plocka guld ur hafvet, Silfver ifrån djupa böljan, Samlar träd i stora högar, Fulla tretti’ lass han släpar, Bränner så till kol dem alla Och i essjan vräker kolen. Föser sedan guld i elden, Silfver ibland brända kolen. Med ett får om hösten lika, Lika med en vinter-hare. Tar så trälar till att pusta, Lönta drängar till att trycka. Trälar pusta oförtrutet, Raskt de lönta drängar trycka –399 Utan handskar uppå handen, Utan hattar öfver hjessan,400 Under kalla vinter-himmeln. Orjat lietso leyhytteli, Painaeli palkkalaiset, Kintahattomin kätösin, Hatuttoman hartioisen Talwisella taiwahalla. 266 Fennica.indd 266 17.1.2019 14:55:02 �Kaksikymmenes Runo — Tjugonde Runan . . Itse seppo Ilmarinen Naista kullaista kyhäsi, Hopiaista huolitteli. Sjelf han, smeden Ilmarinen, Smider sig af guld en hustru,401 Vill en brud af silfver bilda. Ei orjat hywästi lietso, Eikä paina palkkalaiset. Itse löihen lietsomahan, Lietso kerran löyhäytti, Lietso toisen löyhäytti; Niin kerralla kolmannella Katso ahjonsa alusta, Lietsimensä liepehiä. Men nu pusta trälar dåligt, Kraftlöst trycka lönta drängar. Sjelf han tar sig för’ att pusta, Hurtigt pustar Ilmarinen, Pustar en gång, pustar tvenne, Redan efter tredje gången Skådar han i essjans botten, Synar långsåt bälgens bräddar.402 . Miekka tungeksen tulesta, Terä kulta kuumoksesta; On miekka hywän näkönen, Waan miekka pahan tapanen, Joka päiwä miehen tappo, . Parahana kaksi miestä. Sen orjat hywin hywästy, Muu miero pahoin pahastu. . . . Spratt ur elden fram en klinga, Gyllne klinga utur glöden, Skön är klingan till att skåda, Men den har dock onda seder: Dödar en man403 alla dagar, Dödar tvenne på de bästa. Trälarne åt klingan gladdes, *Men af harm greps smedens sinne.  Castrén 1840: Smider utaf guld en hustru.  Castrén 1840: Invid bälgens yttre bräddar.  Castrén’s correction: en man ǁ ett sto.  Castrén 1840: Lönta drängar att arbeta.  Castrén 1840: Raskt arbeta lönta drängar.  Castrén 1840: skuldror.  Castrén 1840: Smider utaf guld en hustru. Sjelf han, smeden Ilmarinen, Stack sitt svärd i elden åter, Gyllne klingan uti glöden, Bragte mera guld i elden – Guld, så mycket mössan rymde Och hattkupan full af silfver. Tog så trälar till att pusta, Lönta drängar till att trycka.404 Trälar pusta oförtrutet, Raskt de lönta drängar trycka –405 Utan handskar uppå handen, Utan hattar öfver hjessan406, Under kalla vinter-himmeln. Sjelf han, smeden Ilmarinen, Smider sig af guld en hustru,407 Vill en brud af silfver bilda. Itse seppo Ilmarinen Tunki miekkansa tulehen, Terän kulta kuumoksehen, Liitti kultia lisäksi; Kultia kypärin täyen, Hopehia huowan täyen. Otti orjat lietsomahan, Palkkalaiset painamahan. Orjat lietso löyhytteli, Painaeli palkkalaiset, Kintahattomin kätösin, Hatuttoman hartioisen, Talwisella taiwahalla. Itse seppo Ilmarinen Tako kullaista kuwoa, Hopiaista morsianta. 267 Fennica.indd 267 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala  Castrén 1840: Invid bälgens yttre bräddar.  Castrén 1840: Den guldmanige ur glöden.  Castrén’s correction: sinne: ǁ sinne.  Castrén 1840: lågan.  Castrén 1840: Lönta drängar att arbeta.  Castrén 1840: Raskt arbeta lönta drängar.  Castrén 1840: händer.  Castrén 1840: skuldror.  Castrén 1840: Smider utaf guld en hustru. Ei orjat hywästi lietso, Eikä paina palkkalaiset. Itse löihen lietsomahan, Lietso kerran löyhäytti, Lietso toisen löyhäytti; Niin kerralla kolmannella Katso alle ahjoksensa, Lietsimensä liepehelle. Men nu pusta trälar dåligt, Kraftlöst pusta lönta drängar; Sjelf han tar sig för’ att pusta, Hurtigt pustar Ilmarinen, Pustar en gång, pustar tvenne, Redan efter tredja gången Skådar han i essjans botten, Synar långsåt bälgens bräddar.408 Ori tungeksen tulesta, Harja kulta kuumoksesta; On oro hywän näkönen, Waan syän pahan tapanen, Joka päiwä tamman tappo, Parahana kaksi tappo. Sen orjat hywin hywästy, Muu miero pahoin pahastu. Spratt ur elden fram en fåle, Hingst med gyllne man ur glöden;409 Skön är hingsten till att skåda, Ilskefullt dock är dess sinne:410 Dödar ett sto alla dagar, Dödar tvenne på det bästa. Trälarne åt hingsten gladdes, *Men af harm greps smedens sinne. . Se on seppo Ilmarinen Jo oron tulehan tunki, Harjan kulta kuumoksehen, Liitti kultia lisäksi; Kultia kypärin täyen, Hopehia huowan täyen. Otti orjat lietsomahan, Palkkalaiset painamahan. Orjat lietso löyhytteli, Painaeli palkkalaiset, Kintahattomin kätösin, Hatuttoman hartioisen, Talwisella taiwahalla. Itse seppo Ilmarinen Tako kullaista kuwoa, Hopiaista morsianta. Det var smeden Ilmarinen, Körde hingsten uti elden, Den guldmanige i glöden411. Bragte mera guld i elden – Guld, så mycket mössan rymde, Och hattkupan full af silfver. Tog så trälar till att pusta, Lönta drängar till att trycka.412 Trälar pusta oförtrutet, Raskt de lönta drängar trycka –413 Utan handskar uppå handen414, Utan hattar öfver hjessan415, Under kalla vinter-himmeln. Sjelf han, smeden Ilmarinen, Smider sig af guld en hustru,416 Vill en brud af silfver bilda. . Orjat lietso löyhytteli, Päiwät lietso, yöt lepäsi; Ei saa kullaista kuwoa, Hopiaista morsianta. Siitä seppo Ilmarinen Trälar pusta oförtrutet, Pusta dagar, hvila nätter; Ej blir gyllne bilden färdig, Silfver-bruden ej fullbordad. Derpå smeden Ilmarinen . . . . . . 268 Fennica.indd 268 17.1.2019 14:55:02 �Kaksikymmenes Runo — Tjugonde Runan  . . . . . . . Itse löihen lietsomahan, Lietso päiwät päättämättä, Lietso yöt lepäämättä. Päiwän lietso, lietso toisen; Niin päiwänä kolmantena Katso ahjonsa alusta, Lietsimensä liepehiä. Sjelf sig tager för’ att pusta.417 Pustar dagar, rastar icke, Pustar nätter, hvilar icke, Pustar en dag, pustar tvenne, Men418 uppå den tredje dagen Skådar han i essjans botten, Synar långsåt bälgens bräddar.419 Neiti tungeksen tulesta, Kassa kulta kuumoksesta. Sen seppo hywin hywästy, Muu miero pahoin pahastu. Spratt ur elden fram en jungfru, Mö med gyllne hår ur glöden;420 Flickan gladde smedens sinne, Men af harm de andre grepos. Katselewi, kääntelewi; Ei ollut suuta, eikä muuta, Eikä naisen tarpehia. Tako suut, takowi silmät, Muutki tarpehet mokomat, Ei saanut sanalliseksi. Vänder henne, skådar henne, Ser ej mun och ser ej ögon, Ej de qvinnliga behagen; Smider mun och smider ögon, Smider qvinnliga behagen, Ordet kan han icke gifva. On neiti hywän näkönen, Ei tieä tapoja neien; Se on seppo Ilmarinen Pani yöksi wierehensä, Kylmän kulta kuumottawi, Wilun huohtawi hopia. Sano seppo Ilmarinen: ”Kellen kulta kelpoawi? Neiti wanhan Wäinämöisen Ikuseksi puolisoksi.” Skön är jungfrun till att skåda, Hennes seder han ej känner. Tog så smeden Ilmarinen Jungfrun på sin bädd till natten:421 Kyla sprider röda guldet, Kyla sprider hvita silfret. Sade smeden Ilmarinen: ”Åt hvem månde guldmön422 duga? Åt den gamle Wäinämöinen, Till en maka för hans lifstid.423” Sillon wanha Wäinämöinen, Heti öissä ensimmäisnä, Jo tuolla lepäelewi Pätöwillä pääaloilla, Perinnöillä pehmeillä,424 Nuoren neitosen keralla, Ku oli kullasta kuwailtu, Hopiasta siunaeltu. Siinä wanha Wäinämöinen Castrén 1840: Börjar åter Ilmarinen, / Smeden sjelf att bälgen röra (lines 105−106). Castrén 1840: Först. Castrén 1840: Invid bälgens yttre bräddar. Castrén 1840: Fager mö ur lågan spritter, / Den guldlockiga ur glöden (lines 113−114). Castrén 1840: Hennes seder vet man icke. / Det är smeden Ilmarinen, / Tager jungfrun på sitt läger (lines 124−126). Castrén 1840: guldet. Castrén 1840: Till evärdelig en maka. Castrén has condensed three lines into two. Castrén 1840: Tätt invid den unga flickan. Castrén 1840: den. Sjelf den gamle Wäinämöinen Hvilar straxt den första natten – Uppå sköna hufvud-kuddar, Uppå mjuka fjäder-dynor – Vid den unga jungfruns sida,425 Hvilken utaf guld var formad, Som var tecknad utaf silfver.          Der nu426 gamle Wäinämöinen 269 Fennica.indd 269 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala  Castrén 1840: Öfver sig han täcken breder.  Castrén 1840: Hade nära blifvit frusen.  Castrén 1840: Till aflägsna Pohja-landet.  Castrén 1840: Re’n af hennes tjusning hänförd. . . . . . . . Waroaksen waippahansa, Turwoaksen turkkihinsa. Pani päälle peittehiä, Kahet kolmet karhun taljat, Wiiet kuuet willawaipat. Skyddar sig med ull-betäckning, Sveper sig i tjocka pelsen, Täcker breder öfver kroppen –427 Tvenne, trenne björnars hudar, Dertill fem, sex ylle-täcken. Se oli kylki kyllä lämmin, Ku oli wasten waippoansa, Wasten waatetriepujansa; Ku oli nuorta neittä wasten, Se oli kylki kylmämässä, Oli hyyksi hyytymässä, Meren jääksi jäätymässä, Kiweksi kowoamassa. Lagom varm var ena sidan, Den som låg i täcket insvept, Uti mjuka ylle-klädet. Det åt jungfrun vända sidan Så när hade blifvit frusen,428 Stelnat till en snöig massa, Sig till hafvets is förvandlat Och till stenens hårdhet styfnat. Sillon wanha Wäinämöinen, Yön yhen lewättyänsä Neien kultasen keralla, Hopiaisen morsiamen, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Ellös sie nykynen nuori, Elkööte lapsen lapsi! Sinä ilmoissa ikänä, Kuuna kullan walkiana, Naista kullasta kuwailko, Hopiasta huolitelko; Kylmän kulta kuumottawi, Wilun huohtawi hopia. Se oli kylki kyllä lämmin, Ku oli wanhan waipan alla; Se oli jääksi jähtymässä, Ku oli nuorta neittä wasten.” Då nu gamle Wäinämöinen Blott en enda natt sig hvilat Invid gyllne jungfruns sida, Bredvid bruden utaf silfver, Höjde han sin röst och talte, Yttrade med orden detta: ”Aldrig må du, unga slägte, Aldrig I, dess söners söner! Ej så länge tiden varar, Klara månen ännu lyser, Utaf guld en qvinna bilda, Vilja brud af silfver smida. Kyla sprider röda guldet, Kyla sprider hvita silfret, Lagom varm var ena sidan, Den i gamla täcket svepta, Men till is den ville stelna, Som var vänd åt unga jungfrun.” Itse seppo Ilmarinen Alla päin, pahoilla mielin, Kaiken kallella kypärin, Läksi poies Pohjolahan, Tytön toisen toiwiossa, Neien innossa ihanan. Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa, For nu smeden Ilmarinen Fjerran hän till Pohja-gården,429 For med hopp om annan flicka, Hänförd af en jungfrus fägring.430 270 Fennica.indd 270 17.1.2019 14:55:02 �Kaksikymmenes Runo — Tjugonde Runan . . . . . . Kom så in i431 Pohja-stugan, Yttrade ett ord och sade: ”Gumma gif åt mig din dotter, Gif åt mig en fager fästmö, Den bland dina döttrar yngre, Den bland barnen allrabästa.”432 Louhi Pohjolan emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ei oo tyttö tuuwitettu, Kanawarsi kaswatettu Sinun rehwanan rekehen, Wierehen weren imiän, Luun syöjän, lihan purian, Weren uuelta wetäjän, Ennen annan tyttäreni, Työnnän surman suupalaksi, Suuhun juoksewan sutosen, Karhun kiljuwan kitahan.” Louhi, Pohjolas värdinna,433 Tog till orda nu och sade: ”Här är ingen flicka vaggad, Ingen dotter närd och fostrad För din släde, o du vräkling, För din bädd, du glupske blodhund, Du son fräter kött med benen, Slukar i dig råa bloden. Hellre lemnar jag min dotter, Slungad till Förderfvets munsbit, Uti gapet på en springvarg, Uti bistra björnens käftar.”434 Ei sieltä tytärtä saanut, Eikä nuorta morsianta. Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Läksi poies Pohjolasta, Matkasi omille maille. Dädan fick han ingen flicka435, Ingen ung och fager fästmö. Vred sin mun, sitt hufvud rörde, Skakade det svarta håret,436 For så bort från Pohja-gården, Färdades till egna nejder.437 Waka wanha Wäinämöinen Tiellä wastahan tulewi, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Weli seppo Ilmarinen, Lankoni emoni lapsi! Kun olet pahoilla mielin, Kahta kallella kypärin, Pohjolasta tullessasi! Miten Pohjola eläwi?” Gamle trygge Wäinämöinen Möter honom uppå vägen, Yttrar så ett ord och säger: ”Hör mig smed, du Ilmarinen, Frände, barn af samma moder! Hvarför är du så bedröfvad, Låter snedt din mössa hänga, När från Pohjola du kommer? Säg, hur lefver man i Pohja.” Sano seppo Ilmarinen: ”Mi on Pohjolan eleä, Kun on sampo jauhamassa, . Tuli Pohjolan tupahan, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Anna akka tyttöäsi, Mulle mointa morsianta, Tyttöäsi nuorempata, Lastasi wakawimpata.”  Castrén 1840: [Kom så] uti.  Castrén 1840: Jag begär en annan fästmö / Den bland sina yngre döttrar / Hvilken är den stadigaste (lines 182−184).  Castrén 1840: Louhi, Pohja-gårds värdinnan.  Castrén 1840: Hellre ger jag bort min dotter, / Slungar till Förderfvets munsbit / I en springvargs gap den arma, / I den bistra björnens käftar (lines 193−196).  Castrén 1840: hustru.  Lines 209−210 are missing in Castrén’s earlier translation (1840).  The end of Castrén’s translation 1840. Sade smeden Ilmarinen: ”Lätt i Pohja är att lefva, Då der Sampo finns, som maler, 271 Fennica.indd 271 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: sig ǁ dig.  Collan 1839: På den andra säd att säljas, / På den tredje för besparing (lines 217−218).  Collan 1839: −− Sådd såväl som plöjning, / Jemte all slags vext och gröda (lines 222−223).  Piponius 1839: Lätt är att i Pohja lefva, / Då i Pohja Sampo finnes. / Der är plöjning, der är såning, / Der är all slags vext och gröda, / Der, just det en ständig lycka (lines 220−224). . . Granna locket, som sig438 rullar; Mol på en dag säd att ätas, På den andra till att säljas, På den tredje att förvaras.439 Ja, det säger jag i sanning: Lätt i Pohja är att lefva, Då i Pohja Sampo finnes; Der är plöjning, der är såning, Der är all slags växt och gröda,440 Der, just der en evig lycka.”441 Kirjokansi kellumassa; Päiwän jauho syötäwiä, Päiwän toisen myötäwiä, Kolmannen kotipitoja. Jotta sanon, kun sanonki, Mi on Pohjolan eleä, Kun on sampo Pohjolassa. Siin’ on kyntö, siinä kylwö, Siinä kaswo kaikenlainen, Siinäpä ikuinen onni.” 272 Fennica.indd 272 17.1.2019 14:55:02 �Yheskolmatta Runo — Tjuguörsta Runan Yheskolmatta Runo. Tjuguförsta Runan. Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ohoh seppo Ilmarinen! Läkkööme Pohjolahan . Hywän sammon saahantahan, Kirjokannen katsantahan.” Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Hör mig, broder Ilmarinen! Låt oss nu till Pohja fara För att taga goda Sampo, För att skåda granna locket.” . . . Sano seppo Ilmarinen: ”Ei ole sampo saatawana, Kirjokansi tuotawana Pimiästä Pohjolasta. Siellä on sampo saatettuna, Kirjokansi kannettuna Pohjolan kiwimäkehen, Waaran waskisen sisähän, Yheksän lukun ta’aksi. Sihen juuret juuruteltu Yheksän sylen sywähän, Juuri juurttu maaemähän, Toinen wesiwiertehesen, Kolmansi kotimäkehen.” Sade smeden Ilmarinen; ”Svårt det blir att Sampo taga, Svårt att få det granna locket Ifrån Pohjola der mörka. Der är Sampo förd att gömmas, Granna locket att förvaras, In i Pohja-gårdens stenberg, Inom kopparbergets gömmor, Bakom nio lås och riglar, Och dess rötter har man fästat På ett djup af nio famnar; En är fästad ned i jorden, Invid vattnets rand den andra Och i hemmets berg den tredje.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Kom blott du att Sampo taga, Hem det granna locket föra Ifrån Pohja-gårdens stenberg, Ifrån kopparbergets gömmor, Från de nio låsens stängsel. Först dock hamra mig en klinga, Ett eldeggadt svärd mig bilda, Hvarmed hundarna jag tuktar, Jagar Pohja-skaran undan, När vi gå att taga Sampo, När till kalla byn vi komma, Bort till Pohjola det nörka, Till det mulna Sariola.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Läkkös sammon saahantahan, Kirjokannen tuoantahan Pohjolan kiwimäestä, . Waaran waskisen sisästä, Yheksän lukun takoa. Tao mulle uusi miekka, Tee miekka tuliteränen, Jolla hurttia hutelen, . Pohjan kansan karkottelen, Saahessa otolle sammon, Tuonne kylmähän kylähän, Pimiähän Pohjolahan, Summahan Sariolahan.” 273 Fennica.indd 273 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . . . Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iänikuinen, Tunki rautoja tulehen, Teräksiä hiiloksehen. Otti orjat lietsomahan, Palkkalaiset painamahan; Orjat lietso löyhytteli, Hywin paino palkkalaiset, Rauta wellinä wenähti, Kuonana teräs kohasi. Det var smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Föste skyndsamt jern i elden, Bragte hastigt kol i essjan, Tog så trälar till att pusta, Lönta drängar till att trycka. Trälar pusta oförtrutet, Raskt de lönta drängar trycka; Såsom välling vidgas jernet, Såsom jernslagg fräser stålet. Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iänikuinen, Katso alle ahjoksensa, Lietsimensä liepehelle, Miekka tungeksen tulesta, Terä warsin walkiasta. Derpå smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Ned uti sin essja skådar, Synar långsåt bälgens bräddar. Spratt nu fram ett svärd ur elden, Sprang en klinga upp ur glöden. Siitä seppo Ilmarinen, Takoja iänikuinen, Päätä kullasta kuwasi, Hopiasta huolitteli. Kulta taipu taikinana, Ween waahtena hopia, Ahjolla alasimilla, Wasarilla walkkamilla. Sjelf nu smeden Ilmarinen, Den evärdelige hamrarn, Bildade af guld dess fäste, Gjorde handtag utaf silfver; Såsom deg sig guldet töjde, Silfret såsom hafvets fradga, Uti essjan, uppå städet, Under slagen utaf hammarn. Nu är svärdet färdigbildadt, Och den gamle Wäinämöinen Griper i eldeggad klinga, Fattar tag med högra handen, Yttrar så ett ord och säger: ”Passar klingan ock för mannen, Skickar svärdet sig för bärarn?” Jo on miekka walmihina. Itse wanha Wäinämöinen Sai miekan tuliteräsen Kätehensä oikiahan; Sanan wirko, noin nimesi: ”Onko miekka miestä myöten, . Kalpa kantajan mukahan?” . Klingan passade för mannen, Skickade sig väl för bärarn, Månen lyste uppå spetsen, På dess fäste glänste solen, Olipa miekka miestä myöten, Kalpa kantajan mukahan, Jonka kuu kärestä paisto, Päiwä wästistä wälötti, 274 Fennica.indd 274 17.1.2019 14:55:02 �Yheskolmatta Runo — Tjuguörsta Runan . . . Heponen terällä hirnu, Kasi nauku naulan tiessä, Pentu putkessa makasi. Hästen gnäggade på bettet, Katten gnällde uppå knappen Och i slidan låg en hundvalp. Siitä seppo Ilmarinen Hyötteleksen, wyötteleksen, Rautapaitohin paneksen, Teräswöihin telkitäksen. Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mies on lustuissa lujempi, Rautapaiassa parempi, Teräswöissä tenhosampi.” Derpå smeden Ilmarinen Väpnar sig och sig omgjordar, Kläder sig i jernsmidd skjorta, Stålsmidt bälte på sig spänner, Yttrar så ett ord och säger: ”Mannen är i pansar bättre, Starkare i jernsmidd skjorta, Fastare i stålsmidt bälte.” Lähteä luku tulewi, Liitto käyä kerkiäwi; Yks on wanha Wäinämöinen, Toinen seppo Ilmarinen, . Läksiwät hewon hakuhun, Suwikunnan kuuntelohon, Suwikunnan suitset wyöllä, Warjan waljahat olalla. Käywät tietä astelewat . Ympäri salon sinisen, Kuulit purren itkewänsä, Wenehen walittawansa. Tiden nalkas nu att fara, Vandrings-stunden är förhanden. En var gamle Wäinämöinen, Ilmarinen var den andre, Gingo nu att hästen söka, Söka ett års gamla fålen, Buro betslet invid gördeln, Fålens seldon uppå ryggen. Stigande långsefter vägen, Kring den dunkla ökenskogen, Hörde de ett fartyg gråta, Och en båt vid stranden klaga. . Gamle trygge Wäinämöinen, Sjelf till orda tog och sade: ”Der ett fartyg höres gråta, Der en båt vid stranden klagar. Kanske att vi fara sjöleds, Färdas fram med båt på vattnet, Eller monn till lands vi resa, Ridande på hafvets stränder?” Sano seppo Ilmarinen: ”Wakawampi maisin matka; Surma menköhön merelle, Siellä tuuli turjuttaisi, . Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Siell’ on pursi itkemässä, Wenonen walittamassa; Joko mennemmä meriä, Wenehellä wettä myöten, Waiko maisin matkoamma, Ratsastamma rantamaisin?” Sade smeden Ilmarinen: ”Säkrare till lands är färden, Döden gånge ut på hafvet, Der oss skulle stormen skaka, 275 Fennica.indd 275 17.1.2019 14:55:02 �Fennica: Kalevala . . . Siellä wiskaisi wihuri, Saisi sormet soutimeksi, Kämmenet käsimeloiksi.” Vädrets ilar våldsamt kasta, Våra fingrar blefve åror, Våra flata händer styren.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Wakawampi maisin matka, Wakawampi, waikiampi, Wielä muuten mutkasempi. Lysti on wenon wesillä, Purren juosta jolkutella, Weet wäliät wälkytellä, Selät selwät seurustella; Tuuli purtta tuuwittawi, Länsituuli läikottäwi, Etelä eille wiepi.” Sade gamla Wäinämöinen: ”Säkrare till lands är färden, Säkrare, men mer besvärlig, Ännu vida mera krokig, Och det är en fröjd för båten, När den flyter uppå vattnet, Stryker fram på vida hafvet, Följer åt de stora fjärdar, När den vaggas utaf blåsten, Gungas utaf vestanfinden, Föres fram af sunnanfläkten. Heitti maahan marhaminnan, Suwikunnan suitset suolle, Warsan waljahat aholle, Läksi luoksi puisen purren, Luoksi itkewän wenehen. Kysytteli, lausutteli: . ”Mitä itket puinen pursi, Wene hankawa walitat? Itketkö sä puisuuttasi, Hankauttasi haluat?” Slängde grimman ned på marken, Hingstens betsel uppå mossan, Fålens seldon uti lunden. Vandrar sedan till sin trädbåt, Båten, som vid stranden gråter, Talar och af båten spörjer: ”Hvarför gråter du, min trädbåt, Jemrar dig, du årfästrika? Smärtar dig, att tung du gjordes, Att så grof du blifvit timrar?” . . . . Svarade nu trädstams-skeppet, Årfästrika båten talte: ”Båtens håg är ut på böljan Äfven ifrån smorda rullar, Flickans håg till mannens boning Äfven ifrån höga hemmet. För min tyngds skull jag ej gråter, Ej för det, att grof jag gjordes; Derför gråter jag, ett trädskepp, Klagar båt af tallar timrad: Sades nog, då man mig gjorde, Att jag till en stridsbåt reddes, Pursi puinen wastoawi, Wene hankawa sanowi: ”Wesill’ on wenosen mieli Terwasiltaki teloilta, Mieli neion mieholahan Korkiastaki koista. Enkä itke puisuuttani, Hankauttani halua; Sitä itken puinen pursi, Wene mäntynen walitan; Sanottihin tehtäessä Saatawan sotiwenettä, 276 Fennica.indd 276 17.1.2019 14:55:03 �Yheskolmatta Runo — Tjuguörsta Runan . Sotipurtta puuhattawan, Tuowan täyteni eloa, Alukseni aartehia. En sotahan saanukkana, Enkä wietynä wesille. Muut purret, pahimmat purret, Päästähän sotia käywät, Tappeloita tallustawat; Enemmän eloa saawat, Kun kuningas kuunna wuonna, Seppä seitsennä kesänä. Minä westämä wenonen, Walmistama Wäinämöisen, Aina lahon lastuillani, Wenyn westämöisilläni. Pahimmatki maan matoset Alla kaarteni asuwat, Linnut ilman ilkeimmät Pesän päälläni pitäwät; Oisi kahta kaunihimpi, Kahta kolmia parempi, Olla mäntynä mäellä, Petäjänä kankahalla, Oksilla orawan juosta, Hawulinnun haihatella.” Rustades till örlogsfartyg, Att med gods och skatter lastad Jag till hemmet skulle vända; Men ej kom jag ut till striden, Fördes ej på hafvets böljor. Andra båtar, sämsta fartyg, Färdas städse uti örlig, Vilda fejders stråt beträda Och förskaffa mera medel, Än en konung får på sex år, På sju somrar smeden vinner. Jag, som är till farkost bilad, Redd af gamle Wäinämöinen, Ruttnar jemt på mina spånor, Vräkes här på timmer-platsen. Markens allrasämsta maskar Bo inunder mina vränger, De bland luftens foglar värsta Bygga på mig sina nästen. Tvåfaldt vackrare det vore, Vore två- och trefaldt bättre, Att en tall på backen vara, Stå på heden som en fura, På hvars qvistar ekorn springer, Barrträdsfågeln vingen flaxar. . Sano wanha Wäinämöinen: ”Lienet wene Wäinämöisen, Niin mennet teloilta näiltä, Ilman kourin koskematta, Käsiwarsin waalimatta.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Är du Wäinämöinens fartyg, Må du löpa ifrån stapeln, Utan att af händer röras, Utan att med armar skjutas.” Pursi taiten wastoawi, Wene hankawa sanowi: ”Eipä mun sukuni muukan, Eikä weljeni wenoset Mennä kourin koskematta, Käsiwarsin waalimatta.” Skickligt svarar trädstams-skeppet, Årfästrika båten talar: ”Löper ej mitt hela slägte, Ej de andra bröda-båtar, Utan att af händer röras, Utan att med armar skjutas.” . . . . . 277 Fennica.indd 277 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala Sano wanha Wäinämöinen: ”Jos ma sun wesille työnnän, Joko juokset soutamatta, Airoilla awittamatta, Huoparilla huopimatta, Puhumatta purjehesen?” Sade gamle Wäinämöinen: ”Om jag dig på böljan skjuter, Monne utan rodd du löper, Utan årors tillhjelp skrider, Stryker fram förutan myndning, Utan vind, som seglet fyller?” . Pursi taiten wastoawi, Wene hankawa sanowi: ”Eipä mun sukuni muukan, Eikä toinen joukkioni Juokse sormin soutamatta, Airoilla awittamatta, Huoparilla huopimatta, Puhumatta purjehesen.” Skickligt svarar trädstams-skeppet, Årfästrika båten talar: ”Löper ej mitt hela slägte, Ej de andra brödra-båtar, Om man dem med rodd ej drifver, Bringar fram med årors tillhjelp, Myndar med de smärre åror, Och om vind ej seglet fyller.” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Joko juokset soutamalla, Airoilla awittamalla, Huoparilla huopimalla, Puhumalla purjehesen.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Löper du med rodd då drifven, Om man hjelper till med åror, Med de smärre åror myndar, Och om vinden seglet fyller?” Pursi taiten wastoawi, Wene hankawa sanowi: ”Jopa mun sukuni muukin, Kaikki weljeni wenoset, Juoksi sormin soutamalla, Airoilla awittamalla, Huoparilla huopimalla, Puhumalla purjehesen.” Skickligt svarar trädstams-skeppet, Årfästrika båten talar: ”Löper ju mitt hela slägte, Löpa alla brödra-båtar, Om med rodd de framåt drifvas, Om man hjelper till med åror, Med de smärre åror myndar, Och om vinden seglet fyller.” Waka wanha Wäinämöinen Työntäwi wenon wesille, Laulo purren lainehille; Laulo laian neitosia, Tinapäitä neitosia, Tinapäitä, waskiwöitä, Sormuskäsiä somia; Laian toisen sulhosia, Sukapäitä sulhosia, Gamle trygge Wäinämöinen Sköt nu båten ut på vattnet, Qvad sin farkost uppå böljan. Qvad en sida full med flickor, Fagra tennbriskprydda flickor, Unga mör med messingsgördlar, Ringbeprydda, nätta jungfrur; Qvad den andra full med fästmän, Unge män med sträfva lockar, . . . . . 278 Fennica.indd 278 17.1.2019 14:55:03 �Yheskolmatta Runo — Tjuguörsta Runan  Erroneous spelling of nuoret. Sukapäitä, piipiwoja, Kannusjalkoja jaloja. Sträfva lockar, hårda händer, Sporrbeprydde, stolte karlar. Wielä laulo Wäinämöinen Teljot täytehen wäkeä, Teljot wanhoa wäkeä, Iän kaiken istunutta, Kuss’ oli wähän sioa, Nuorukaisilta esinnä. Ännu qväder Wäinämöinen Tofterna i båten fulla Med en ålderstigen skara, Med ett slägte, tärdt af tiden; – Ringa rum för det var öfrigt, Då han först de unga qvädit. Itse istuwi perähän, Laatiuwi laskemahan, Kokan koiwusen kuwulle, Melan koukkupään nojalle. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Juokse pursi puittomia, Wene wäljiä wesiä, Kule kuplina wesillä, Lumpehina lainehilla.” Sjelf han sätter sig vid rodret, Ställer sig att styra båten Uti björkens höjda bakstam, Stödd emot det krökta styret. Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Flyt i trädlös trakt, du fartyg, Lägg till rygga vida fjärdar, Flyt på hafvet som en bläddra, Som ett näckrosblad på böljan.” Pani wanhat soutamahan, Wanhat souti, pää wapisi, Ei ilo ilolle käynyt, Eikä soutu souannalle. Ordnade till rodd de gamle, Gamle ro och hufvun darra, Glädjen sämjes ej med glädje, Rodden sig till rodd ej fogar. . Pani nouret442 soutamahan, Werewät wetelemähän, Nuoret souti, sormet notku, Ei ilo ilolle tullut, Eikä soutu souannalle. Ordnade till rodd de unga, Ställde dem att åror sköta, Unge ro och fingren knaka, Glädjen sämjes ej med glädje, Rodden sig till rodd ej fogar. . Siitä seppo Ilmarinen Itse istu soutamahan, Asettautu airoisille; Jo tuli ilo ilolle, Pääsi soutu souannalle. Souti seppo Ilmarinen, Souti sormilla kowilla, Pyörähteli puinen pursi, Sjelf nu smeden Ilmarinen Tog sin plats på roddar-bänken, Satte sig att åror sköta; Nu med glädje glädjen sämjes Och till rodd sig rodden fogar. Rodde smeden Ilmarinen, Rodde med de hårda fingrar; Nu sig svänger trädstams-skeppet, . . . . . 279 Fennica.indd 279 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . . Furu-båtens bräder böjas, Tofter skakas, åror knaka, Årors skaft som hjerpar pipa, Årors blad som orrar kuttra, Fören susar liksom svanen, Aktern skränar till likt korpen, Såsom gäss rodd-hakar ljuda. Sjelf den gamle Wäinämöinen Styr sin farkost genom svallet Vid den dimomhöljda udden, Vid den skogbeväxta holmen. Ahti saarella asuwi, Kauko niemen kainalossa; Kataluutta Kauko itki, Weitikkä osan wähyyttä, Ahti aitan pieneyttä. Ahti bodde uppå holmen, Kauko uti uddens krökning. Han sitt usla läge sörjer, Han sin ringa lott begråter, Trånga boden honom grämer. Loi silmänsä luotehelle, Käänsi päätä päiwän alle; Kaunis kaukoa näkewi, Werewä wesien poikki, Pitkä pilwien takoa. Näki pilwen pienemmäisen, Pilwessä wesipisaran, Pisarassa pienen lammin, Lammissa wenowähäsen, Wenossa wähän wäkeä; Mies puhas perässä purren, Uros toinen airoksissa. Kastade sin blick åt vester, Vände hufvudet åt söder; Ut åt fjerran ser den sköne, Kämpen skådar öfver hafvet, Långe mannen bortom molnen. Ser en ganska liten molnsky, Ser i skyn en vattendroppe, Ser en liten sjö i droppen Och på sjön en liten ökstock, Varsnar litet folk i stocken, Ser i båtens stam en hjelte, Annan kämpe vid dess åror. Sano lieto Lemminkäinen: ”En mä tunne tuota purtta, Keksi kelwoista wenettä, Souten Suomesta tulewi, Airoin iskein iästä, Melan luoen luotehesen.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Ej jag känner detta fartyg, Känner ej den goda båten, Som med rodd från Suomi kommer, Drifs med årslag ifrån öster, Har sitt styre vändt mot vester.” Jo huhuta huiahutti, Huutawi nenästä niemen, . Wene honkanen wapisi, Teljot rytky, airot notku, Airon pyyryt pyinä winku, Terät tetrinä kukerti, Nokka jolu joutsenena, Perä kraakku kaarnehena, Hangat hanhina hatsahti. Itse wanha Wäinämöinen Laskea karehtelewi, Nenätse utusen niemen, Päitse saaren terhenisen. Nu han höjde upp sin stämma, Hof ett mäktigt skri vid udden, 280 Fennica.indd 280 17.1.2019 14:55:03 �Yheskolmatta Runo — Tjuguörsta Runan . . . . . . Mäikäsi mäen takoa: ”Kenen on wene wesillä, Kenen laiwa lainehilla?” Sporde ropande bak kullen: ”Hvems är båten uppå vattnet, Skeppet, som på böljan flyter?” Miehet purresta puhuwat, Waimot wastaten sanowat: ”Mi olet mies mäen takanen, Uros korwen ulkomainen? Kun et tunne luojan purtta, Keksi Wäinölän wenettä, Et tunne perän pitäätä, Airollista arwaele.” Männerna från båten tala, Qvinnorna det gensvar gifva: ”Hvem är du, som står bak kullen, Kämpe der i ödemarken, Här du Skaparns båt ej känner, Sjelfva Wäinö-gårdens farkost, Känner icke båtens styrman, Har om roddaren ej kunskap?” Sano lieto Lemminkäinen: ”Jo tunnen perän pitäjän, Jo älyän airollisen: Waka wanha Wäinämöinen Itse on perän piossa, Ilmarinen airollisna. Minnekkä menettä miehet, Kunne urohot kuletta?” Sade muntre Lemminkäinen: ”Redan styrmannen jag känner, Känner roddaren i båten: Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf vid båtens styre sitter, Roddaren är Ilmarinen. Hvart, I männer, gäller resan, Hvart är kosan ställd, I hjeltar?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Kohti pohjaista kulemma, Kohti kuohuja kowia, Lakkipäitä lainehia, Sampoa tapoamahan, Kirjokantta katsomahan Pohjolan kiwimäestä, Waaran waskisen sisästä.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Rakt åt norr är kosan rigtad, Gent emot de stora vågor, Mot de skumbeklädda böljor Fara vi att Sampo taga, Att det granna locket hemta Ifrån Pohja-gårdens stenberg, Ifrån kopparbergets gömmor.” Sade muntre Lemminkäinen: ”O du gamle Wäinämöinen! Tag och mig på dina färder, Äfven jag en man der vore, Vore der en tredje hjelte, När du går att lyfta Sampo, Att det granna locket bära Ifrån Pohja-gårdens stenberg, Ifrån kopparbergets gömmor.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Oi sie wanha Wäinämöinen. Ota mieki matkohisi, Olen mieki miessä siellä, . Urohona kolmantena, Kun saat sammon nostantahan, Kirjokannen kannantahan Pohjolan kiwimäestä, Waaran waskisen sisästä.” 281 Fennica.indd 281 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . Waka wanha Wäinämöinen Otti miehen matkohinsa, Werewän wenosehensa. Se on lieto Lemminkäinen Jo tulla tuhuttelewi, Käyä luikerrettelewi, Tuopi laian tullessansa, Wenehesen Wäinämöisen. Gamle trygge Wäinämöinen Tog så kämpen med på färden, Tog i båten raske mannen. Det är muntre Lemminkäinen, Vandrar stigande med snabbhet, Går med lätta steg till stranden, Hemtar med sig sido-bräder Uti Wäinämöinens farkost. Sano wanha Wäinämöinen. ”Oisi puuta purressani, Laitoa wenosessani, Parahiksi painoaki; Miksi sie kannat metsästä Puuta purtehen lisäksi?” Sade gamle Wäinämöinen: ”Vore lagom träd i båten, Sido-bräder i min farkost, Vore äfven tyngd tillfyllest, Hvarför bär du ifrån skogen Ännu mera träd i båten?” Sano lieto Lemminkäinen. ”Ei wara wenettä kaaha, Tuki suowoa tuhoa; Useinpa merellä Pohjan Tuuli laitoa kysywi, Wastatuuli warpehia.” Sade muntre Lemminkäinen: ”Ej förrådet stjelper båten, Stacken ej förstörs af stödet, Ofta ju på Pohja-hafvet Vinden pröfvar sido-bräder, Motvind starka sqvättbord fordrar.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Sen tähen sepon wenosen Laiat rautohin rakettu, Jott’ ei tuulen tuiki wieä, Tahi ottoa ahawan.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Derför är ock smedens farkost Redd med jernbeslagna sidor, Att ej båten drifs af vinden, Ej af vårens ilar kastas.” 282 Fennica.indd 282 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan Kaheskolmatta Runo. . . . . . . Tjuguandra Runan. Siitä wanha Wäinämöinen Laskea karehtelewi, Nenästä utusen niemen, Päästä saaren terhenisen; Laski päiwän maawesiä, Päiwän toisen suowesiä, Kolmannen kosken wesiä. Gamle trygge Wäinämöinen Styrde sedan fram sin farkost Från den dimomhöljda udden, Från den skogbeväxta holmen. Styrde en dag långsmed floder, Andra dagen långsmed sjöar Och den tredja utför forssar. Tuossa wanha Wäinämöinen Itse noin sanoiksi wirkki Korwalla kosken tulisen, Pyhän wirran pyörtehessä: ”Neiti kosken korwallinen, Impi wirran wierellinen! Weäppä lankoa we’elle, Sinerwätä lainehelle, Tullessa punasen purren, Terwarinnan teuotessa. Kiwi on keskellä jokia, Paasi kuohun kukkuralla, Eessä on punasen purren, Tiellä terwasen wenehen. Wäännä reikä wääntiällä, Puhkase purasimella, Jotta juosta puisen purren, Terwarinnan teuotella. Rauaksi wenehen rinta, Kiwen kylki sammaliksi, Kuohuja kulettaissa, Mäkipäitä mäntäissä! Koprin kouhuja kokoa, Käsin käännä käppyröitä, Sylin aaltoja syseä, Jott’ ei riusko rinnoilleni Eikä päälleni päräjä. Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade Ofvan fallet af eldforssen, Vid den helga flodens hvirvel: ”Jungfru, du forsfallets granne, Flicka invid strida strömmen! Drag ditt snöre ut på vattnet, Drag ditt blåa garn på böljan, När den röda båten kommer, Tjärubringan framåt stryker. Midt i floden står en klippa, Der som forssen starkast brusar, Ligger framför röda båten, Är i vägen för min farkost. Vrid i klippan hål med borren, Bryt den sönder med ditt huggjern, Så att båten fritt kan löpa, Tjärubringan framåt stryka. Båtens bog till jern förvandla, Byt till mossa stenens sida, Då jag far i forssens brusning, Färdas fram bland strida böljor. Samla bränningar med näfven, Vänd dem om med dina händer, Vågor välf med famnen undan, Att mot bröstet de ej fräsa, Att mot mig de icke brusa. 283 Fennica.indd 283 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . Ukko taiwahan jumala! Jok’ olet ainoinen apuni, Piä miekalla pereä, Tuiota tupettomalla, Jotta juosta puisen purren, Mennä mäntysen wenehen.” O du Ukko, Gud i höjden! Du som är mitt enda bistånd, Sträck ditt blanka svärd i böljan, Styr min farkost med din klinga, Så att båten fritt kan löpa, Furu-stocken framåt stryka.” Siinä puuttu puinen pursi, Wene Wäinölän wäsähty; Pursi puuttuwi lujahan, Takistu wene punanen. Der dock stadnar trädstams-båten, Fastnar Wäinö-gårdens farkost, Hårdt sig fäster trädstams-skeppet, Röda båten röres icke. . Waka wanha Wäinämöinen Arwelee, ajattelewi: ”Mihin puuttu puinen pursi, Piätty wene punanen? Kiwellenkö, wai haolle, Waiko waskirauniolle?” Gamle trygge Wäinämöinen Börjar tänka och begrunda: Hvarvid fäste sig nu båten, Stadnade den röda stocken? Monne vid en sten, en ruska, Eller vid ett koppar-röse?” . Kallistihen katsomahan: ”Ei kiwellen, ei haolle, Eikä waskirauniolle, Suuren on hauin hartioilla, We’en koiran koukkuluilla.” Lutade sig ned att skåda: ”Icke vid en sten, en ruska, Eller vid ett koppar-röse, Men på stora gäddans skuldror, Uppå vattenhundens refben.” Se on lieto Lemminkäinen Pisti miekkansa merehen, Lapionsa alle laiwan, Ei ota wenonen juosta, Pääse pursi puutoksesta; Miekka murskaksi mureni, Kala pääsi terweheksi. Det var muntre Lemminkäinen, Stack sitt svärd i flodens bölja, Stafven ned inunder skeppet, Båten börjar ej att löpa, Löses icke ur sitt fängsel. Svärdet splittrades i stycken, Fisken var dock frisk och oskadd. Siitä seppo Ilmarinen Pisti miekkansa merehen, Lapionsa alle laiwan, Ei ota wenonen juosta, Pääse pursi petoksesta; Miekka murskahti muruksi, Kala pääsi terweheksi. Derpå smeden Ilmarinen Stack sitt svärd i flodens bölja, Stafven ned inunder skeppet, Båten börjar ej att löpa, Löses icke ur sitt fängsel. Svärdet splittrades i stycken, Frisk och oskadd var dock fisken. . . . . 284 Fennica.indd 284 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan . Sillon wanha Wäinämöinen Wyöltä miekkansa wetäwi, Tupestansa tuiman rauan, Pisti hauin hartioihin, We’en koiran koukkuluihin. Nu den gamle Wäinämöinen Drager svärdet från sin sida, Grymma jernet utur slidan, Sticker det i gäddans skuldror, Uti vattenhundens refben. . Nostatti kalan merestä, Pään weti wenosehensa, Purston pohjahan puotti. Katselewi, kääntelewi, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Jotaki joessa ompi Hakojaki, haukiaki. Ku olle wanhin sulholoista Hauki halki pahkomahan, Kala wiploin wiiltämähän.” Lyfter fisken ifrån hafvet, Drager hufvudet i båten, Stjerten sänkes ned i bottnet. Vänder fisken, den betraktar, Yttrar så ett ord och säger: ”Ett och annat finns i floder, Der finns ruskor, der finns gäddor. Hvem bland svenner är den äldste? Han må sönderdela gäddan, Skära fisken uti stycken.” Miehet purresta puhuiwat, Lausu waimot laitasilta: ”Saajan on käet sulimmat, Sormet pyytäjän pyhimmät.” Männerna ur båten svara, Qvinnorna ifrån dess sidor: ”Renast äro fiskarns händer, Heligast hans egna fingrar.” Jo otti wenonen juosta, Pääsi pursi puutoksesta; Waka wanha Wäinämöinen Luotti purren luotoselle, Otti weitsen huotrastansa, Wasemelta puoleltansa, Jolla hauin halkasewi, Pahkowi kalan kaheksi. Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mikä tuosta ei tulisi Hauin suuren hampahista, We’en koiran koukkuluista, Jos oisi sepon pajassa, Luona taitawan takojan, Miehen mahtawan käsissä?” Båten började nu löpa, Skeppet ur sitt fängsel löstes. Gamle trygge Wäinämöinen Styrde båten till en holme, Drog så knifven ur sin slida, Som på venstra sidan hängde. Dermed skar han gäddan sönder, Klyfde den i tvenne delar, Tog till orda se’n och sade: ”Hvad ej kunde deraf blifva, Af den stora gäddans tänder, Utaf vattenhundens refben, Om den fördes till en smidja, Om till skicklig smed den bragtes, Bragtes till en kunnig konstnär?” Sano seppo Ilmarinen: ”Mipä turhasta tulisi, Sade smeden Ilmarinen: ”Hvad kan utaf skräpet blifva, . . . . . . 285 Fennica.indd 285 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . Hvad af lumpna tinget göras, Utaf fiskbens-skrädet bildas, Om det ock till smidjan föres, Om till skicklig smed det bringas, Bringas till en kunnig konstnär?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Tuo ois alku kanteletta, Kun oisi osaajan luona, Miehen mahtawan käsissä!” . Työksi tyhjästä olisi, Kalan ruowosta kaluksi, Jos oisi sepon pajassa, Luona taitawan takojan, Miehen mahtawan käsissä!” Sade gamle Wäinämöinen: ”Det ju vore harpans början, Om till skicklig smed det fördes, Bragtes till en kunnig konstnär.” Ei ollut osoajata, Eikä miestä mahtajata, Harpun luisen laatiata; Waka wanha Wäinämöinen Itse löihen laatiaksi, Tekiäksi teentelihen. Kusta sai kopan komian? Tuolta tuomikkopurolta, Kuusesta kumisewasta. Mist’ on naulat kanteletta? Hauin suuren hampahista, Orasista Tuonen orjan. Men der fanns ej kunnig konstnär, Fanns ej man med sådan insigt, Att han kunnat harpan foga. Gamle trygge Wäinämöinen Tager sjelf sig för’ att foga, Börjar sjelf att harpan bilda. Hvadan fick han ljudfullt botten? Från den häggbevuxna dalen, Från den genljudsfulla granen. Hvadan fick han harpans skrufvar? Af den stora gäddans tänder, [Utaf Tuoni-trälens borrar.] Ännu felas något litet, Sköna harpan är i saknad Af en sträng, af tvenne tagel. Hvaraf voro harpans strängar? Utaf hår från Hiisi-hästen, Utaf Lempo-fålens klädnad. Wielä uupuwi wähäsen, Kaipoawi kanteloinen, Yhtä kieltä, kahta jouhta; . Mist’ on kielet kanteletta? Hiwuksista Hiien ruunan, Lemmon warsan waattehista. . . Nu var strängaspelet färdigt, Stora gäddbens instrumentet, Harpan utaf fiskens fenor. Gamle trygge Wäinämöinen Bjöd de gamle till att spela; Gamle spela, hufvun darra, Glädjen ej med glädje sämjes, Spelet sig till spel ej fogar. Bjöd de unga till att spela, Jo on soitto walmihina, Soitto suuri hauinluinen, Kantelo kalanewänen. Waka wanha Wäinämöinen Kutsu wanhat soittamahan, Wanhat soitti, päät wapisi, Ei ilo ilolle tullut, Soitto soitolle tajunut. Kutsu nuoret soittamahan, 286 Fennica.indd 286 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan . . . . . . . Nuoret soitti, sormet notku; Eipä ääni ääni ollut, Ilo käynynnä ilosta. Soitti lieto Lemminkäinen, Soitti seppo Ilmarinen; Ei ilo ilolle käynyt, Soitto soitolle ylennyt. Unge spela, fingren knaka, Ej är ljudet rätta ljudet, Glädjen gäller ej för glädje. Spelar muntre Lemminkäinen, Spelar smeden Ilmarinen, Glädjen ej med glädje sämjes, Spelet sig till spel ej höjer. Waka wanha Wäinämöinen Käytti soiton Pohjolassa, Kantelon Kalewalassa; Soitti Pohjolan emäntä, Soitti pojat Pohjolassa, Soitti pojat, soitti neiot, Soitti pikku piikasetki, Soitti miehet naimattomat, Soitti nainehet urohot, Tuota käänsit, tuota wäänsit, Tuota kynsin kiinnittiwät, Toki ei oikehin osattu, Kielet kierohon tuliwat, Koska kansa kahtalainen Niitä soitti sormillansa. Jouhet parkuiwat pahasti, Ääni kaikku karkiasti, Soitto julmasti sorisi. Gamle trygge Wäinämöinen Skickar harpan så till Pohja, Kantele till Kalevala. Spelar Pohja-gårds värdinnan, Spela Pohja-gårdens svenner, Spela svenner, spela jungfrur, Spela ock de unga flickor, Spela de ogifta männer, Spela äfven gifta männer. Vända harpan om och vrida, Hålla den i sina fingrar, Äga ej den rätta konsten. Strängarna i oskick bragtes, När de tvenne skilda folkslag Spelade med sina fingrar; Taglen gåfvo skränfullt läte, Skärande och sträfva toner, Harpan skrålade förfärligt. Ukko uunilta herännyt, Kiukahalta kirjahtanut Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Heretkääte, heittäkääte, Kaikki käypi karwoilleni, Puhki korwani puhuwi, Läpi pääni läylentäwi, Wiepi wiikoksi uneni. Jos ei soitto Suomen kansan Wasta waikuta paremmin, Eli uuwuta unehen, Niin wetehen wiskoote, Gubben vaknade på ugnen, Spratt ur sömnen upp den gamle, Höjde då sin röst och sade, Talade med dess orden: ”Hören upp omsider, tystnen! Detta skär mig allt till benen, Spränger mina örons hinnor, Ristar tvert igenom hufvet, Störer sömnen för en vecka. Om det Finska folkets harpa Icke bättre åstadkommer, Ej försänker uti slummer, Vräken den då ut på vattnet, 287 Fennica.indd 287 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Aalloille upottoote; Tahi saattoote takasin Miehen tehnehen käsihin, Sormille sowittelian.” Sänken ned i flodens bölja; Eller bringen den tillbaka, Fören uti mästarns händer, Uti konstnärns egna fingrar.” Soitto kielin kerkiäwi, Kanterwo sanoin kajahu: ”En minä jokehen joua, Enkä aalloille ajau; Wielä soitan suorialla, Wangun waiwan nähnehellä.” Plötsligt ifrån harpans strängar Dessa ord till gensvar ljuda: ”Ej jag bör i floden vräkas, Icke ut på böljan kastas, Ännu spelar jag hos mästarn, Ljuder uti konstnärns händer.” Jopa wietihin wisusti, Kannettihin kaunihisti Miehen laatian kätehen, Sormille sowittelian. Nu man harpan varsamt förde, Bragte kantele försigtigt, Bar den uti mästarns händer, Uti konstnärns egna fingrar. Waka wanha Wäinämöinen Peukaloitansa pesewi, Sormiansa suorittawi. Istuwi ilokiwelle, Raito rantakalliolle, Hopeaiselle mäelle, Kultaselle kunnahalle. Otti soiton sormillensa, Käänti käyrän polwillensa, Kantelen kätensä alle. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Ku ei liene ennen kuullut Iloa ikirunojen, Kajahusta kanteloisen, Se on tulko kuulemahan.” Gamle trygge Wäinämöinen Tvättar sina tummar rena, Fingrarna i ordning lagar, Sätter sig på glädje-stenen, På en klippa invid stranden, Ned på silfverrika backen, På den gyllne kullens hympel, Tar i fingrarna sin harpa, Lägger böjda trä’t på knäna, Kantele inunder handen. Höjde nu sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Ho som förr ej har förnummit, Fröjden af de höga runor, Ej till harpans toner lyssnat, Han må komma för att höra.” Soitti wanha Wäinämöinen, Sekä soitti, jotta laulo, Sormet nousi notkiasti, Sormet pienet pyörähteli, Peukalo ylös keweni; Jo käwi ilo ilolle, Spelar gamle Wäinämöinen, Spelar på en gång och sjunger, Fingrarna sig böjligt höjde, Rördes af och an på harpan, Lätt steg tummen ifrån strängen. Nu med glädje glädjen sämjes 288 Fennica.indd 288 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan . Soitto soitolle yleni. Hywin soitti hauin hammas, Kalan pursto pyörähteli, Ulwosi upean jouhet, Ratsun jouhet raikkahuwat. Och till spel sig spelet höjer, Ymnigt ljud ger gäddbens harpan, Harpan gjord af fiskens ryggben, Hingstens tagel mäktigt ljuda, Hästens tagel toner bilda. . Ei ollut sitä metsässä Jalan neljän juoksewata, Koiwin koikkelehtawata, Ku ei tullut kuulemahan, Iloa imehtimähän. Ej fanns något djur i skogen, Springande på fyra fötter, Ej en varelse i luften, Som nu icke kom att höra, Undra öfver ljufva spelet. Heräsi susiki suolta, Nousi karhu kankahalta, Petäjäisestä pesästä, Kutiskosta kuusisesta. Karhu aiallen kawahti, Weräjällen wieretäksen, Aita kaatu kalliolle, Weräjä aholle wieri. Siitä kuusehen kujahti, Petäjähän pöyrrähytti, Tehessä isän iloa, Soitellessa Wäinämöisen. Vargen sjelf i kärret vaknar, Björnen stiger upp från heden, Ur sitt ide utaf tallar, Ur sin kula utaf granar. Hoppar hastigt uppå gärdet, Kryper derifrån till ledet, Gärdet faller kull på klippan Ledet rullar ned i lunden, Björnen hoppar upp i granen, Skyndsamt sig i tallen svänger, Medan fadren glädje skapar, Wäinämöinen spelet sköter. Metsän ukko halliparta, Metsän kuulusa kuningas, Kanssa muu Tapion kansa, Käwit kaikki kuulemahan. Itsekki metsän emäntä, Tapiolan tarkka waimo, Sinisukkahan siroksen, Punapaulohin paneksen, Nousi koiwun konkelolle, Lepän lengolle lewähti, Kanterwoa kuulemahan, Soittoa tajuamahan. Dunkelskäggig skogens gubbe, Frejdad konung öfver djuren Och den hela Tapio-skaran Gingo att på spelet höra. Äfven sjelfva skogs-värdinnan, Tapiolas trägna qvinna Klädde sig i blåa strumpor, Snörde röda band om skorna, Steg så opp i björkens knyla, Hvilade i alens krökning, För att harpans toner höra, Och på stränga-spelet lyssna. Ei sitä metsässä ollut Nelijalkoa jaloa, Ej fanns lefvande i skogen, Resligt djur på fyra fötter, . . . . . 289 Fennica.indd 289 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala  Sic! . . . . . . Ingen varelse i luften, Hvinande med tvenne vingar, Ej en fogelskock så präktig, Att den ej från luften yrde, Ilande med snabbhet neder, För att herrlig tonkonst höra, Undra öfver ljufva spelet. Örnen flög från höga rymden, Höken midt igenom molnen, Allan kom från djupa böljan, Knipan ifrån kärrets bräddar, Svanorna från öppna kärren. Qvittrade ock smärre finkar, Nära tusende af lärkor Och af siskor ännu flere På den gamle mannens skuldror. Itse kaunis ilman impi, Päiwätär pätöwä neiti, Neito Kuutar koria, Yks’ on ilman wempelellä, Taiwon kaarella kajotti, Toinen pitkän pilwen päällä, Pilwen reunalla rehotti, Piteliwät pirtojansa, Niisiänsä nosteliwat. Kultasukkula käessä, Piwossa hopiapirta, Kultakangasta kutowat, Hopiaista helkyttiwät. Waan kun kuulit ouon äänen, Soitannon sulosen sulhon, Jo pirta piwosta pääsi, Kirpo sukkula käestä, Katkesiwat kultarihmat, Helähti hopialangat. Sjelf den sköna luftens tärna, Den på fägring rika Solen Och den vackra, milda Månen Suto443, en på luftens loka, Lysande på himla-bågen Och den andra på en molnsky, Herrligt strålande vid kanten. Der sin väf af guld de väfde, Vårdade om silfver-tyget Med en gyllne väf-skottspole, Med en sked af silfver bildad; Förde skeden fram och åter, Läto skaften höjas, sänkas. Men då sällsamt ljud de hörde, Hjeltens ljufva spel förnummo, For från handen väfvar-skeden, Flög från deras fingrar spolen, Väfvens gyllne trådar brusto, Af dess silfver-trådar sprungo. Eik’ ollut sitä weessä Ewän kuuen kulkewata, Kaheksan karehtiata, . Eikä ilmassa oloa Kahen siiwen siukowata, Lintuparwea parasta, Ku ei tullut tuiskutellen, Kiiätellen kiirehtinyt, Kunnioa kuulemahan, Iloa imehtimähan. Lenti kokko korkialta, Halki pilwien hawukka, Alli aalloilta sywiltä, Sotka soien wieremmiltä, Joutsenet sulilta soilta. Pieniäki peipposia, Leiwoja liki tuhatta, Sirkkuja sitäi enemmän Haasto ukon hartioilla. Fanns ej lefvande i vattnet, Som med fenor sex sig rörer, Ilar fram med åtta fenor, 290 Fennica.indd 290 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan . . . . . . . . Kalaparwea parasta, Ku ei tullut kuulemahan, Iloa imehtimähän. Lohet uipi, uipi siiat, Uipi hauit hangotellen, Ween koirat wengotellen, Muiehetki, muut kalatki, Rinnoin ruohoon ajaksen, Ewin eille ehteleksen, Wirttä Wäinön kuulemahan, Iloa imehtimähän. Ej af fisk en svärm så herrlig, Att den icke kom att höra, Undra öfver ljufva spelet. Kommo laxar, kommo sikar, Gäddor sig med snabbhet slängde, Vattenhundar skyndsamt skredo. Äfven andra smärre fiskar Kommo simmande mot gräset, Sträfvade än längre framåt, För att höra Wäinös sånger, Undra öfver ljufva spelet. Ahto aaltojen kuningas, Ween ukko ruohoparta, Ween kalwolle weäksen, Luikahaksen lumpehelle. Itsekki ween emäntä, Ween wiljasa emäntä, Hiipowi hiwuksiansa, Hapsiansa harjoawi, Kammallansa kultasella, Harjalla hopeisella Waan kun kuuli ouon äänen, Suomen soitannon sulosen, Jo suka käestä kirpo, Harja sormista solahti. Itse siirtihen polonen, Paneutti toisen paikan, Rinnoin ruowosta riwahti, Wetihen wesikiwelle, Watsallehen waiwausi, Tuota ääntä kuulemahan, Soitteloa Wäinämöisen, Soitteloa, lauleloa, Kun oli ääni kummanlainen, Warsin soitanto sulonen. Ahto, konung öfver böljor, Gräsbeskäggad vattnets gubbe Drager sig till vattenbrynet, På ett näckrosblad sig smyger. Sjelf den sköna vattnets drottning Vattnets ymniga värdinna Håller på att kamma håret, Borsta sina långa lockar Med den guldbeprydda kammen, Med sin borste utaf silfver. Men när sällsamt ljud hon hörde, Hörde ljufva Suomi-spelet, Föll ur handen gyllne kammen, Flög från hennes fingrar borsten. Bort sig flyttade den arma, Sökte sig ett annat ställe, Spratt med bröstet opp från vattnet, Drog sig så till vattu-stenen, Lade bröstet emot klippan, För att lyss uppå de toner, Tonerna från Wäinös harpa, Parade med sångens toner, När så underbart var ljudet Och så ljufligt harpo-spelet. Ei ollut sitä urosta, Eikä miestä urhiata, Eikä miestä, eikä naista, Icke fanns en sådan hjelte, Ej en man så fast i sinnet, Ej en man och minst en qvinna, 291 Fennica.indd 291 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala  Castrén has changed the order of two lines. . . . . . . . . Eikä waimoa waketi, Kullen ei ituksi käynyt. Itkit nuoret, itkit wanhat, Itkit miehet naimattomat, Itkit nainehet urohot, Itkit pojat puolikäset, Sekä pojat, jotta neiot, Itkit pienet piikasetki, Kun oli ääni kummanlainen, Suomen soitanto sulonen. Itsensäki Wäinämöisen Kyynelwieri kyykähteli. Weet wieri silmistänsä Kaasiammat karpaloita, Pyylähämmät pyyn munia, Häriämmät päitä pääskyn, Leweille leuoillensa; Leweiltä leuoiltansa Reheille rinnoillensa; Reheiltä rinnoiltansa Pätöwille polwillensa; Pätöwiltä polwiltansa Jalkapöyille jaloille; Jalkapöyiltä jaloilta Maahan alle jalkoinsa; Wieriwät wesipisarat Läpi wiien willawaipan, Läpi kuuen kultawyönsä, Seitsemän sinihamosen, Sarkakauhtanan kaheksan. Till och med för Wäinämöinen Tåre-källan ymnigt svällde, Vattnet flöt utur hans ögon, Tårar digrare än tranbär, Digrare än svalors hufvu’n. Tårar mer än hjerpägg trinda444 Föllo på hans breda kinder, Rullade från breda kinder Ned uppå det hvälfda bröstet, Rullade från hvälfda bröstet Ned uppå de fasta knäna, Rullade från fasta knäna Ned uppå de höga vrister, Rullade från höga vrister Under fötterna på marken. Vattendropparna de runno Genom fem hans ylle-kjortlar, Genom sex hans gyllne gördlar, Blåa skjortor sju igenom, Genom åtta vallmars jackor. Niin weet jokena juoksi Luota wanhan Wäinämöisen Rannalle meren sinisen; Rannalta meren sinisen Alle selwien wesien, Päälle mustien murien Siellä kaswoit kaunihiksi, Simpsukaisiksi sikesi, Så i floder tårar runno Hän från gamle Wäinämöinen Till det blåa hafvets stränder, Och från blåa hafvets stränder Ned inunder klara vattnet, Ofvanpå det svarta gruset. Der de frodades förträffligt, Bildades till ädelstenar, Som det ej till tårar rörde. Greto unga, greto gamla, Greto de ogifta männer, Greto äfven gifta männer, Greto medelålders svenner, Greto svenner, greto jungfrur, Greto äfven smärre flickor, När så underbart var ljudet Och så ljufligt Suomi-spelet. 292 Fennica.indd 292 17.1.2019 14:55:03 �Kaheskolmatta Runo — Tjuguandra Runan  Castrén’s correction: gamle ǁ unge. Kuningasten kunnioiksi, Waltojen iki iloksi. . . . . . För att kunga-smycken blifva, Höga männer evigt fröjda. Sano wanha Wäinämöinen: ”Onko tässä nuorisossa, Nuorisossa kaunosessa, Tässä suuressa su’ussa, Ilossa isän alassa, Kyynelteni poimiata Alta selwien wesien, Päältä mustien murien?” Sade gamle Wäinämöinen: ”Monn bland denna ungdom finnes, I den sköna ungdoms skaran, Uti detta höga slägte, Bland den store fadrens söner, Den som plockar mina tårar Under hafvets klara vatten, Ofvanfrån det svarta gruset?” Sekä nuoremmat sanowi, Jotta wanhat wastoawi: ”Ei ole tässä nuorisossa, Nuorisossa kaunosessa, Eli suuressa su’ussa, isossa isän alassa, Kyyneltesi poimiata. Alta selwien wesien, Päältä mustien murien.” Svarade så väl de unge, Som de gamle445 äfven sade: ”Icke finns bland denna ungdom, I den sköna ungdoms skaran, Uti detta höga slägte, Bland den store fadrens söner, Den som plockar dina tårar Under hafvets klara vatten, Ofvanfrån det svarta gruset.” Niin tuli sininen sotko, Useinpa sininen sotko Suullansa sukeltelekse, Wilussa wilottelekse. Sep’ on poimi simpsukoita, Wäinämöisen kyyneleitä, Alta selwien wesien, Päältä mustien murien. Kommer så den blåa knipan – Ofta ju den blåa knipan Doppar näbben ned i böljan, Svalkar sig i kalla vattnet – Denna plockar ädelstenar, Plockar Wäinämöinens tårar Under hafvets klara vatten, Ofvanfrån det svarta gruset. 293 Fennica.indd 293 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala Kolmaskolmatta Runo. Tjugutredje Runan. Siitä wanha Wäinämöinen, Toinen seppo Ilmarinen, Kolmas lieto Lemminkäinen, Tulit Pohjolan tuwille. . . . . . . En var gamle Wäinämöinen, Ilmarinen var den andre Och den tredje Lemminkäinen, De till Pohjas stugor kommo. Sano Pohjolan emäntä: ”Mi on miehillä sanoma, Urohilla uusi tieto?” Sade Pohjolas värdinna: ”Hvarom veta männer tälja, Hvilken nyhet bringa hjeltar?” Tuopa wiisas Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Sammosta sanomat miesten, Kirjokannesta pakinat; Saimma sampuen jaolle, Kirjokannen katsantohon.” Sjelf den gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Vi om Sampo har att tälja, Orda om det granna locket; Komma hit att Sampo dela, Att det granna locket skåda.” Sano Pohjolan emäntä: ”Ei oo kärpästä kahelle, Orawass’ osoa kolmen.” Sade Pohjolas värdinna: ”Hermelinen kan ej delas, Ekorn ej förslår åt trenne.” Waka wanha Wäinämöinen Sormin soitti kanteletta, Kielin kantermo pakasi; Wäsytti wäen mokoman, Uuwutti unelliseksi. Niin tapasi taskuhunsa, Löihen kukkaroisehensa, Ottawi uniset neulat, Nukutteli nuiwan kansan, Paineli wäen pakanan, Pimiässä Pohjolassa, Summassa Sariolassa. Meni sammon saahantahan, Kirjokannen katsantahan, Pohjolan kiwimäestä, Waaran waskisen sisältä, Yheksän lukon takoa. Gamle trygge Wäinämöinen Börjar spela på sin harpa, Locka toner ur dess strängar. Tröttar det förmätna folket, Sömnens tyngd deröfver sprider, Känner efter i sin ficka, Letar i den lilla pungen, Derur sömnens nålar tager, Söfver in det tvära folket, Sänker hedna-skaran neder Uti Pohjola det mörka, I det mulna Sariola. Går så för att Sampo taga, Föra bort det granna locket Ifrån Pohja-gårdens stenberg, Ifrån kopparbergets gömmor, Från de nio låsens stängsel. 294 Fennica.indd 294 17.1.2019 14:55:03 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . . . . . Tuossa wanha Wäinämöinen Laulaa hyrähtelewi, Jopa liikku linnan portit, Järkky rautaset saranat. Siitä seppo Ilmarinen Woilla lukot liukahutti, Liuwutti sian lihalla; Lukot sormin luksutteli, Kiwet kuokalla kohotti. Sjelf den gamle Wäinämöinen Låter sångens toner ljuda, Och då röras borgens portar, Borgens fasta gångjern skakas. Derpå smeden Ilmarinen Borgens lås med smör bestryker, Rosten bort med ister tager, Vrider låsen upp med fingrar, Stenarna med gräfta rödjar. Sano wanha Wäinämöinen: ”Oi sie lieto Lemmin poika, Ylimmäinen ystäwäni! Mene sampo ottamahan, Kirjokansi kantamahan.” Sade gamle Wäinämöinen: ”O du Lempi-son den muntre, Du bland mina vänner ypperst! Gå att goda Sampo taga, Bära bort det granna locket.” Tuopa lieto Lemminkäinen, Hywä kielas käskiäkki, Kepiä kehuttoaki, Meni sammon otantahan, Kirjokannen kannantahan. Sylin sampoa piteli, Polwin maassa puujaeli, Eipä sampo liikukkana, Kirjokansi kallukkana. Det var muntre Lemminkäinen, – Alltid redo och benägen Att ett gifvet värf förrätta – Sig beger att Sampo taga, Bära bort det granna locket. Fattar med sin famn om Sampo, Stödjande sitt knä mot marken, – Får ej Sampo till att röras, Kan ej rubba granna locket. Hyw’ on härkä Pohjolassa, Sarwipää Sariolassa, Jok’ on sitkiä siwulta, Warsin wahwa wartalolta, Suonilta kowin soria. Finns en oxe god i Pohja Ett behornadt djur i gården; Oxens sidor äro starka, Fasta kroppens alla lemmar Och dess senor ganska sega. Se on lieto Lemminkäinen Otti härän heinikosta, Auran pellon pientaresta, Sillä kynti sammon juuret, Kirjokannen kiinnittimet, Satasarwella härällä, Tuhatpäällä tursahalla, Waarnahilla waskisilla, Det är muntre Lemminkäinen, Tar nu oxen ifrån betet, Tar en plog från åker-renen, Plöjer sedan Sampos rötter, Granna lockets starka fängsel, Med en hundrahornad oxe, Med ett tusenhöfdadt villdjur. Plöjer dem med eldbetts-plogen, 295 Fennica.indd 295 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . . Atralla tuliterällä, Saipa sampo liikkumahan, Kirjokansi kallumahan. Med dess kopparsmidda billar, Får så Sampo till att röras, Får i lutning granna locket. Siitä wanha Wäinämöinen, Toinen seppo Ilmarinen, Kolmas lieto Lemminkäinen, Sylin sampoa sylelit, Käsiwarsin käännyttelit, Niin weiwät wenosehensa, Purtehensa puuhasiwat. En var gamle Wäinämöinen, Ilmarinen var den andre Och den tredje Lemminkäinen, Grepo med sin famn om Sampo, Vände den i sina armar, Släpade till vackra båten, Lade så uti sin farkost. Kysy seppo Ilmarinen: ”Minne sampo saatetahan, Kunnekka kuletetahan, Wenehessä Wäinämöisen?” Frågar smeden Ilmarinen: ”Hvart skall goda Sampo föras, Hvart det granna locket forslas Uti Wäinämöinens farkost?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Tieän mä wähäsen maata, Tieän paikkoa palasen, Syömätöntä, lyömätöntä, Miekan miehen käymätöntä Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Sinne sampo saatetahan, Kirjokansi kaiwatahan.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Jag en liten jordfläck känner, Vet utaf ett ringa ställe – Icke betadt, icke slaget, Ej besökt af männers klingor – Vid den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen; Dit må goda Sampo föras, Dit det granna locket bringas.” Siitä wanha Wäinämöinen Laskea karehtelewi Selkeä meren sinisen, Laski poikki Pohjan merta. Derpå gamle Wäinämöinen Styrde båten genom svallet På det blåa hafvets yta, Styrde öfver Pohja-hafvet. Sade muntre Lemminkäinen: ”Du ej qväder Wäinämöinen, Sjunger icke ädelborne, Fast du goda Sampo vunnit, Fast du gjort en lycklig resa.” Sano lieto Lemminkäinen: ”Miks’ et laula Wäinämöinen, Hyrehi hywäsukunen, . Hywän sammon saatuasi, Tien hywän käweltyäsi?” Gamle trygge Wäinämöinen Svarar yttrande med klokhet: Waka wanha Wäinämöinen Warman kyllä wastaeli: 296 Fennica.indd 296 17.1.2019 14:55:03 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . . . . ”Warahainen laulannaksi, Aikanen ilon teoksi, Kun näkywi Pohjan portit, Paistawi pahat saranat. Äsken laulanta sopisi, Ilon teentä kelpoaisi, Kun omat owet näkyisi, Omat ukset ulwoaisi, Sa’an taipalen takana, Päässä wiien päiwäyksen.” ”Än för tidigt är att sjunga, Bittida att glädje väcka, Medan Pohjas portar synas Och de onda gångjern glimma. Först då är det tid att sjunga, Då är glädjen på sitt ställe, När vi egna dörrar skåda, Egna portars rassel höra, Borta bakom hundra fjärdar, Sen i fem da’rs tid vi seglat.” Siitä wanha Wäinämöinen Laskewi sinistä merta, Laski päiwän, laski toisen, Laski kohta kolmannenki, Jo omat owet näkywi, Omat ukset ulwottawi, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Derpå gamle Wäinämöinen Styrde på det blåa hafvet, Styrde en dag, styrde tvenne, Styrde än på tredje dagen, Och nu synas egna dörrar, Egna portar höras rassla På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen. Sillon wanha Wäinämöinen Lauloa hyrähtelewi; Suu liikku, järisi parta, Waan ei leuat lonkaillut. Nu den gamle Wäinämöinen Låter sångens toner ljuda, Munnen röres, skägget darrar, Men ej vrida sig hans käkar. Kurki istu kannon päässä, Wetisellä mättähällä, Pimeässä Pohjolassa, Summassa Sariolassa, Sormiluitansa lukewi, Warpahiansa walitti. Kurki kuuli kumman äänen Wäinämöisen laulellessa, Kurki laski suuren kulkun, Parkasi pahan säwelen; Kaikki Pohjola heräsi, Paha walta walpaustu. Tranan satt uppå en stubbe, Ofvanpå en fuktig tufva, Uti Pohjola det mörka, I det mulna Sariola; Tranan räknar finger-benen, Räknar talet utaf tårna. Hörde underbara ljudet, Hörde Wäinämöinen sjunga, Öppnade sin vida strupe, Upphof sen ett gräsligt läte, Hvaraf hela Pohja vaknar, Onda väldet väcks ur sömnen. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, . Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma 297 Fennica.indd 297 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Sampoa tapoamahan, Kirjokantta katsomahan, Pohjolan kiwimäkehen, Waaran waskisen sisähän. Sano tuonne saatuansa: ”Woi polonen päiwiäni! Kenpä lukot lonkaillut, Kaikki särkenyt saranat, Kaikki owet auassunna, Liikutellut linnan portit? Jok’ oisi täältä sampo saatu, Kirjokansi kannettuna?” ”Jo on täältä sampo saatu, Kirjokansi kannettuna, Pohjolan kiwimäestä, Waaran waskisen sisästä, Yheksän lukon takoa.” Ilar straxt att Sampo finna, Efterse det granna locket Uti Pohja-gårdens stenberg, Inom kopparbergets gömmor. Sade sedan dit hon kommit: ”Ve nu mina dar, jag arma! Hvem har här väl låsen söndrat, Sönderbrutit alla gångjern, Öppnat alla slottets dörrar, Alla borgens portar rubbat? Kunde Sampo vara bortförd, Granna locket hädan buret? Ja, visst är nu Sampo bortförd, Visst är granna locket buret Ifrån Pohja-gårdens stenberg, Ifrån kopparbergets gömmor, Från de nio låsens stängsel.” Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Ukkoa rukoelewi, Pauannetta palwoawi: ”Nosta Ukko suuri tuuli, Sään mänöä määritöntä, Nosta mustia muria, Päälle selwien wesien, Jott’ ei päästä Wäinämöisen, Kulkea uwantolaisen.” Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma, Sänder upp en bön till Ukko, Dunder-guden så anropar: ”Ukko, sänd en häftig stormvind, Väder-ilar oerhörda, Lyfta upp det svarta gruset Ofvan hafvets klara bölja, Att ej Wäinö slipper undan, Att ej vattnets vän kan färdas.” Se Ukko ylijumala Wirkki tuulet tuulemahan, Ilman rannat riehkimähän; Nousi tuulet tuulemahan, Ilman rannat riehkimähän. Kowin läikky länsituuli, Luoetuuli tuikutteli, Enemmän etelä tuuli, Itä inku ilkiästi, Pohjanen kowin porotti. Det var Ukko, öfver-guden, Bjöd nu vindarna att blåsa, Luftens stränder till att brusa. Vindarna att blåsa väcktes, Luftens stränder till att brusa. Häftigt blåste vestanvinden, Sydvestvinden for med styrka, Starkare ännu for sunnan. Östanvinden hven ohyggligt, Nordan dånade förfärligt. 298 Fennica.indd 298 17.1.2019 14:55:03 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . . . . . Tuuli puut hawuttomaksi, Kanarwat kukattomaksi, Heinät helpehettömäksi, Wiepi harpun hauinluisen, Kantelon kalanewäsen, Wenehestä Wäinämöisen. Ahto aalloilta hawannut Pian korjasi kotihin, Kalasehen kartanohon. Barren blåste de från träden, Blåste blommorna från ljungen, Hylsorna kring frö’t från gräsen, Blåste äfven gäddbens harpan, Harpan gjord af fiskens fenor, Bort från Wäinämöinens fartyg. Ahto harpan såg på böljan, Bergade den snart och förde Till sin fiskuppfyllda boning. Sano seppo Ilmarinen: ”Jo on tukka tuulta nähnyt, Parta päiwiä pahoja, Nähnyt näilläki selillä; Harwon on hawata tainnut Tuulta ennen tuon näöstä. Woi polonen päiwiäni! Kun läksin meren selälle, Ulapalle aukialle, Polin puulle pyöriwälle, Warwalle wapisewalle, Wet on tuuli turwanani, Meren aalto armonani.” Sade smeden Ilmarinen. ”Visst har håret vind fått känna, Skägget röna onda dagar Äfven uppå dessa fjärdar; Sällan lära dock de pröfvat En så mäktig storm, som denna. Ve nu mina dar, jag arme, Som for ut på vida hafvet, Mig begaf på öppna fjärdar, Trampade på träd, som rullar, Stödde mig på qvist, som skälfver. Vinden är nu mig en tillflykt Och förbarmaren är böljan.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ei wenossa wieremistä, Purressa parahtamista; Itku ei häästä päästä, Parku päiwistä pahoista.” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ej att gråta uti båten, Jemra sig uti en farkost; Gråten hjelper ej ur nöden, Jemmern ej från onda dagar.” Se on lieto Lemminkäinen Eikä itkent, ei iloissut, Muisti muinoset tilansa, Asiansa arwaeli; Lati laitoja lisäksi, Warpehia walmisteli, Sylen kolmen korkeutta. Saipa tuuli turjutella, Det var muntre Lemminkäinen, Hvarken gret han, eller gladdes, Kom ihåg sitt förra läge, Mindes väl sitt fordna trångmål; Ökade blott sido-bräder, Redde sqvättbord uti båten Till en höjd af trenne famnar, Vinden fick nu skaka båten, 299 Fennica.indd 299 17.1.2019 14:55:03 �Fennica: Kalevala . . . . . Aallot welloa wenettä, Oli laitoa wenossa, Warpehet hywin warawat. Böljorna den kasta, rycka; Höjd i båten fanns tillräckligt, Nog förråd uti dess sqvättbord. Itse Pohjolan emäntä Rakenteli Pohjan purren, Suoritti sotawenosen; Lato miestä laiwahansa Kuni sotka poikiansa, Tawi luopi lapsiansa; Sata miestä sauomehen, Tuhat airohin urosta, Sata miestä miekatonta, Tuhat miestä miekallista. Päälle purjehen wetäwi Kuni pitkän pilwen lonkan; Siitä läksi, jotta joutu, Ajamahan Wäinämöistä. Sjelf nu Pohjolas värdinna Rustar Pohjas båt i ordning, Tacklar upp ett örlogsfartyg, Radar männer uti skeppet, Liksom knipan sina ungar, Årtan sina foster ordnar. Ställer hundra män att staka, Tusen till att åror sköta, Hundra män förutan klingor, Tusen svärdbeklädde kämpar. Hissar sedan upp ett segel, Som ett utsträckt moln att skåda, Ger sig så åstad och skyndar Att förfölja Wäinämöinen. Waka wanha Wäinämöinen Laskewi sinistä merta, Itse tuon sanoiksi wirkki, Puhu purtensa perästä: ”Oi sie lieto Lemmin poika, Ylimmäinen ystäwäni! Nouse purjepuun nenähän, Waatewarpaan rapa’a, Katso itä, katso länsi, Katso poikki Pohjan ranta.” Gamle trygge Wäinämöinen Som på blåa hafvet styrde, Höjde nu sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”O du Lempi-son, den muntre, Du bland mina vänner ypperst! Stig i toppen utaf masten, Klättra opp på skeppets råstång, Se åt öster, se åt vester. Speja vidt kring Pohjas stränder.” . Se on lieto Lemminkäinen Hywä kielas käskeäkki, Kepiä kehuttoaki, Nousi purjepuun nenähän, Waatewarpahan rapasi; . Katso iät, katso lännet, Katso poikki Pohjan rannat, Niin sano sanalla tuolla: ”Hawukkoit’ on haawat täynnä, Koiwut kirjokokkoloita.” Det är muntre Lemminkäinen – Städse redo och benägen Att ett gifvet värf förrätta – Steg i toppen utaf masten, Klättrade i skeppets råstång. Ser åt öster, ser åt vester, Spejar vidt kring Pohjas stränder, Yttrar så ett ord och säger: ”Asparna af hökar hvimla, Björkarna af örnar skymmas.” 300 Fennica.indd 300 17.1.2019 14:55:03 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . Sade gamle Wäinämöinen: ”Monne du ej osannt talar? Icke må de hökar vara, Icke fläckbeströdda örnar, Männer äro de från Pohja, Speja noga andra gången.” Katso toiste, katso tarkon, Sanowi sanalla tuolla: ”Pilwi Pohjasta kohowi, Pilwen lonkka luotehesta.” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Jo wainen walehtelitki; Ei ne olla hawukkoita, Eikä kirjokokkoloita, Ne on Pohjan poikasia. Katso toiste, katso tarkon.” Spejar noga andra gången, Yttrar så ett ord och säger: ”Der en sky från norr sig höjer, Från nordvest en molnkant stiger.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Jo wainen walehtelitki; Ei se pilwi ollekkana, Pilwen lonkka lienekkänä, Se on pursi purjehinen. Katso tarkon kolmannesti.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Monne du ej osannt talar? Icke lär en sky det vara, Ej en molnkant, som sig höjer; Det ett fartyg är i segel, Speja noga tredje gången.” Spejade den tredje gången, Yttrar så ett ord och säger: ”O du gamle Wäinämöinen! Der nu kommer Pohja-båten, Hundraroddar-skeppet stampar, Hundra karlar stå och staka, Tusen män vid åror sitta; Hundra karlar sakna klingor, Tusen bära svärd vid sidan.” Katso kerran kolmannenki, Sanowi sanalla tuolla: ”Oi sie wanha Wäinämöinen! Jo tulewi Pohjan pursi, . Satahanka hakkoawi; Sat’ on miestä sauomessa, Tuhat airon pyyrymillä, Sata miestä miekatonta, Tuhat miestä miekallista.” . Nu den gamle Wäinämöinen Rena sanningen försporde, Hörde obestridlig talan, Yttrar så ett ord och säger: ”Ro nu på, du Ilmarinen, Ro du muntre Lemminkäinen, Ron I alla här i båten.” Souti seppo Ilmarinen, Souti lieto Lemminkäinen, Souti kansa kaikenlainen, . Sillon wanha Wäinämöinen Jo tunsi toet totiset, Walehettomat wakaiset; Itse wirkko, noin nimesi: ”Soua seppo Ilmarinen! Soua lieto Lemminkäinen! Soua kansa kaikenlainen!” Rodde smeden Ilmarinen, Rodde muntre Lemminkäinen, Rodde alla uti båten, 301 Fennica.indd 301 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala . Eipä juokse puinen pursi, Weno Wäinölän weäte. Men ej skrider trädstams-skeppet, Wäinö-båten går ej framåt. Sillon wanha Wäinämöinen Jo tunsi tuhon tulewan, Hätäpäiwän päälle saawan. . Arwelee, ajattelewi, Miten olla, kuin eleä. Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Wielämä tuohon keinon keksin, Mutkan muistan, tien osoan.” Nu den gamle Wäinämöinen Märker ofärd honom hota, Nödens dag förhanden vara, Börjar tänka och begrunda, Hur att vara, hur att lefva, Yttrar så ett ord och säger: ”Bot jag finner än mot detta, Mins en konst, ett medel känner.” . Tawottihen taulohinsa, Tungeksen tuluksihinsa, Otti piitä pikkuruisen, Toki tauloa wähäsen, Neki mestasi merehen Oikiasta olkapäästä, Kautta kainalon wasemen, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Tulkohon tulinen korko, Salasaari kaswaohon, Johon juosko Pohjan pursi, Satahanka halkeutoho!” Börjar söka efter fnöske, Leta uti sina elddon, Tager så en liten flinta, Tar en liten bit af fnöske. Detta slänger han i hafvet Upp från högra skulderbladet, Genom venstra armens krökning, Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Stige der en eld-upphöjning, Växe upp en hemlig holme, Och mot den må Pohja-båten, Hundraroddar-skeppet klyfvas.” Luotihin tulinen luoto, Salasaari siunattihin, Itähän ikäti pitkä, Luotehelle loppumaton, Polweksehen Pohjolahan, Johon juoksi Pohjan pursi, Satahanka halki lenti. Skapas så en eld-upphöjning, Trollas fram en hemlig holme, Lång som tiden emot öster, Utan ända emot vester, Obegränsadt lång åt norden, Mot den lopp nu Pohja-båten, Klyfdes hundraroddar-skeppet. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Tohti toisiksi ruweta, Ruohti muuksi muutellate, Airot siiwiksi siwalti, Louhi, Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Kunde sig till annat byta, Dristade förändra skepnad, Svängde årorna till vingar, . . . . 302 Fennica.indd 302 17.1.2019 14:55:04 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . . . . . Peräpuikon purstoksensa, Siitä loihen lentämähän; Kokkona ylös kohosi. Gjorde sig en stjert af styret; Derpå börjar hon att flyga, Höjer upp sig liksom örnen. Lenteä lekuttelewi Selwällä meren selällä, Ulapalla aukialla, Sata miestä siiwen alla, Tuhat purston tutkamessa, Sata miestä miekatonta, Tuhat miestä miekallista, Flyger flaxande i luften, Ofvan hafvets klara yta, På den vida, öppna fjärden; Hundra män inunder vingen, Tusen kämpar uppå stjerten, Hundra män förutan klingor, Tusen svärdbeklädde kämpar. Liiteleksen, laateleksen, Kokkona kohenteleksen, Lenti purjepuun nenähän, Waatewarpahan rawahti, Wenehesen Wäinämöisen. Tahto pursi päin puota, Laiwa laion wieretellä. Flyger ömsom, ömsom stadnar, Såsom örn hon upp sig svingar, Sätter sig vid mastens ända, Slår sig ned på segel-stången Uti Wäinämöinens farkost. Båten hade nästan kantrat, Nästan störtat öfverända. Sano wanha Wäinämöinen: ”Ohoh Pohjolan emäntä; Joko saat jaolle sammon, Nenähän utusen niemen, Päähän saaren terhenisen?” Sade gamle Wäinämöinen: ”O du Pohjolas värdinna! Kommer du att Sampo dela Till den dimomhöljda udden, Till den skogbeväxta holmen?” Sano Pohjolan emäntä: ”En lähe jaolle sammon, Sinun kanssasi katala, Kerallasi Wäinämöinen!” Itse sampoa tawotti Wenehestä Wäinämöisen. Sade Pohjolas värdinna: ”Ej jag går att dela Sampo Jemte dig, du afskyvärde, I ditt följe, Wäinämöinen.” Sjelf hon söker taga Sampo Ifrån Wäinämöinens farkost. Se on seppo Ilmarinen Otti miekkansa omansa, Käellänsä oikialla, Wasemelta reieltänsä; Kokon koprille siwalti, Waakalinnun warpahille. Det var smeden Ilmarinen, Drog nu med den högra handen Fram sitt eget svärd ur slidan, Som på venstra sidan hängde. Hugger dermed örnens näfvar, Klorna på den starka fogeln, 303 Fennica.indd 303 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala  Piponius 1839: O! du stolta Lemminkäinen! / Nu din moder har du svikit, / Och din ed du brutit hafver: / Krig ej föra du ju låfte / Under fulla tio somrar; / Om ock nöden skulle fordra / Och till guld du lystnad hade (lines 363−369).  Castrén has omitted the parallel line. . . . . . . . . Iski kerran, iski toisen, Kohta kolmasti rapasi. Waan ei wuolent wermentänä, Ottant orwaskettuana. Hugger en gång, hugger tvenne, Hugger än den tredje gången, Men ej skadar han det minsta, Sårar ens ej yttre hullet. Siitä lieto Lemminkäinen Miekan wyöltänsä wetäsi, Tupestansa tuiman rauan. Niin sanowi Pohjan akka, Puhu purjepuun nenästä: ”Woi sie lieto Lemmin poika! Pettelit oman emosi, Walehtelit wanhempasi; Sanoit et käyäsi sotoa Kuunna kymmennä kesänä, Kullankana tarpehella, Hopiankana halulla.” Nu den muntre Lemminkäinen Drager svärdet från sin sida, Grymma jernet utur slidan. Tog till orda Pohja-gumman, Talande från båtens mast-topp: ”Ve dig Lempi-son, den muntre! Nu din moder har du svikit, Har din gamla mor bedragit, Lofvade i krig ej färdas, Aldrig under tio somrar, Om du äfven guld behöfde, Eller finge lust till silfver.”446 Itse wanha Wäinämöinen Ei hän miekkoa wetänyt, Temponut tulitereä; Nostatti melan merestä, Lastun tammen lainehesta, Sillä siipiä siwalti, Sillä kynttä katkaeli, Jot’ ei jäänynnä jälille, Kun yksi sakari sormi. Men den gamle Wäinämöinen Drager ej sitt svärd ur slidan, Rycker icke fram sitt eldbett, Höjer endast upp sitt styre, Lyftar ekens spån från böljan, Slår dermed på örnens vingar, Sönderkrossar så dess fötter, Att af dem ej mera qvarblef Än ett litet finger endast. Miehet melskahti merehen, Pojat siiwiltä putosi; Sata miestä siiwen alta, Tuhat purston tutkamesta, Kymmenen joka kynästä. Itse Pohjolan emäntä Puusta purtehen putosi, Kuni nuolen ammuttua, Kohti käytyä wasaman,447 Puusta koppelo putosi, Kuusen oksalta orawa. Siitä sampoa tawotti Männerna i hafvet störta, Falla ned från örnens vingar, Hundra männer ifrån vingen, Tusen karlar ifrån stjerten, Tio ifrån hvarje fjäder. Sjelf hon Pohjolas värdinna Damp från masten ned i båten, Liksom, träffad utaf pilen, Tjädern dimper ifrån trädet, Ekorn ifrån granens qvistar. Griper sedan tag i Sampo 304 Fennica.indd 304 17.1.2019 14:55:04 �Kolmaskolmatta Runo — Tjugutredje Runan . . . . . . Sormella nimettömällä; Sammon wuoatti wetehen, Kirjokannen lainehille, Selwälle meren selälle, Ulapalle aukialle. Siinä sai muruksi sampo, Kirjokansi kappaleiksi. Noita tuuli tuuwitteli, Ilma lieto liikutteli, Selällä meren sinisen. Mi sai sampuen muruja Alle selwien wesien, Päälle mustien murien, Ne kaikki ween wäeksi, Ahin lasten aartehiksi. Ei wesi wäkeä puutu, Ween Ahti aartehia. Mi sai muutama murunen Rannalle meryttä wasten, Wasten merta hyyännettä; Siitä kyntö, siitä kylwö, Siitä kaswo kaikenlainen, Siitäpä ikuinen onni, Nenähän utusen niemen, Päähän saaren terhenisen. Med det ej benämnda fingret, Vräker Sampo så i hafvet, Granna locket ut på böljan, Ut på hafvets klara yta, På den vida, öppna fjärden. Gick nu Sampo der i stycken, Granna locket uti bitar. Dessa vaggades af vinden, Drefvos hit och dit af stormen På det blåa hafvets yta. Alla stycken, som af Sampo Sjönko under klara vattnet, Ofvanpå det svarta gruset, Byttes der till hafvets rikdom, Ahti-barnens dolda skatter. Hafvet rikedom ej saknar, Skatter tryta ej för Ahti. – Endast några smärre stycken Blefvo förda hän till stranden Af det isbeströdda hafvet; Deraf plöjning, deraf såning, Deraf all slags växt och gröda, Deraf en evärdlig lycka På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen. Itse Pohjolan emäntä Kanto kannen Pohjolahan Sai riwan Sariolahan, Sormella nimettömällä. Ei saanut murua muuta, Siit’ on polo Pohjolassa, Elo leiwätön Lapissa.  Castrén’s correction: grepen ǁ grepet.  Collan 1839: Sjelf fick Pohjolas värdinna / Sampo-låcket hem till Pohja, / Handtaget till Sariola; / Fick ej flera spillror. Derför / (lines 416−420; 419 missing, lines 421−422 same as in the following note).  Piponius 1839: Nu elände är i Pohja / Och ett brödlöst lif i Lappland; Collan 1839: Blef elände uti Pohja, / Brödlöst lif allt uti Lappland (lines 421−422). Sjelf hon Pohjolas värdinna Fick till Pohja endast locket, Bar till Sariola grepen448 Med det ej benämnda fingret, Men ej fick hon andra stycken.449 Derför är i Pohja jemmer, Är ett brödlöst lif i Pohja.450 305 Fennica.indd 305 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala  Erroneous spelling of sommar-ekorns. Neljäskolmatta Runo. . Tjuguerde Runan. Waka wanha Wäinämöinen Löysi sampuen muruja, Kirjokannen kappaleita, Rannalta merelliseltä, Kiwen kirjawan kylestä, Paaen paksun palliosta; Ne kanto nenähän niemen, Päähän saaren terhenisen. Gamle trygge Wäinämöinen Finner bitar utaf Sampo, Stycken af det granna locket, Invid stranden utaf hafvet, Vid en brokig klippas sida, Vid en kant af tjocka hällen, Bär dem så till uddens ända På den skogbeväxta holmen. Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki Pellerwoiselle pojalle: ”Sampsa poika Pellerwoinen! Lähkös maita kylwämähän, Toukoja tihittämähän; . Kylwä kuusilla jywillä, Seitsemillä siemenillä, Rahasiksi rantojani, Wiljasiksi wieriäni.” Derpå gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade Åt den unga Pellervoinen: ”Sampsa, unga Pellervoinen! Gif dig att befröda jorden, Gå att göra fältet fruktbart, Så sex skilda sädesarter, Fröslag sju på marken kringsprid, Så att mina stränder frodas, Mina ägor ymnigt växa.” Sampsa poika Pellerwoinen Otti kuusia jywiä, Seitsemiä siemeniä, Yhen näähän nahkasehen, Koipehen kesäorawan. Läksi maita kylwämähän, Toukoja tihittämähän, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Minä kylwän kyyhättelen Luojan sormien lomatse, Käen kautta kaikkiwallan. Akka manteren alanen, Poika pellon pohjimmainen, Mannun eukko, maan isäntä! Pane turwe tunkemahan, Maa wäkewä wääntämähän. Tuhansin neniä nosta, Unge Sampsa Pellervoinen Tog sex skilda sädesarter, Tog sju fröslag och dem lade I ett enda litet mårdskinn, Uti sammar-ekorns451 benling, Gick så att befröda marken, Gick att göra fältet fruktbart, Tog till orda sjelf och sade; ”Säd jag sprider kring på marken Genom Skaparns öppna fingrar, Genom starka allmakts handen. Gumma, du som bor i jorden, Son i åkerns djup förborgad, Jordens moder, markens herre! Bringen torfven till att drifva, Feta marken till att skjuta, Tusentals af ax upplyften, . . . . . 306 Fennica.indd 306 17.1.2019 14:55:04 �Neljäskolmatta Runo — Tjugufjerde Runan . . . . . Saoin haaroja hajota, Kylwöstäni, kynnöstäni, Warsin waiwani näöstä. Nostele oras okinen, Kannon karwanen ylennä, Työstä pellon pehmiästä, Maasta maksan karwasesta. Ei se maa mäkiä puutu Sinä ilmoissa ikänä, Kun olle armo antajista, Lupa luonnon tyttäristä. Breden hundrafalt med grenar Ur min såning, ur min plöjning, Ur den möda, som jag nedlagt. Må en axrik brodd sig höja, Brodd till färgen lik med stubben, Ur den mjuka åker-jorden, Ur den lefverlika marken. Styrka saknar icke jorden, Ej så länge tiden varar, Om det blott af gifvarinnor, Af naturens döttrar unnas. Oi ukko ylijumala, Tahi taatto taiwahinen, Ukko pilwien pitäjä, Hattarojen hallitsia! Piä pilwissä keräjät, Säkehissä neuot selwät, Nosta lonkka luotehesta, Toinen lännestä lähetä, Kolmas iätä iästä, Etelästä ennättele. Josp’ on wettä waaitahan, Pirota wettä pilwistäsi, Orahille nousewille, Touoille tomisewille.” O du Ukko, högst bland Gudar, Fader i den höga himlen, Du som skyarna beherrskar, Råder öfver himlens strömoln! Håll en sammankomst i molnen, Håll ett råd bland solens strålar. Skicka från sydvest en molnkant, Sänd en annan ifrån vester, Låt en tredje gro i öster, Slunga skyndsamt ifrån söder. Och om marken väta fordrar, Stänk då vatten ifrån molnen Ned på brodden, som sig höjer, Uppå sådden, hvilken ryker.” Så nu Sampsa Pellervoinen Spridde frön omkring på marken, Täckte kullarna med granskog, Hedarna med ljung besådde, Sådde björkar uti dälder, Sådde tallar uppå höjder, Häggar uti våta nejder, Videträn i sanka mossor, Rönnar uppå helga ställen, Uppå hårda ställen pilar, Enar uti stenig jordmon, Ekar invid floders bräddar. Sillä Sampsa Pellerwoinen Kylwi maita kyyhätteli; Kylwi kummut kuusikoiksi, Kankahat kanarwikoiksi. . Koiwuja norolle kylwi, Kylwi mäntyjä mäelle, Tuomet kylwi tuorehille, Pajut maille paisuwille, Pihlajat pyhille maille, . Raiat maille raikkahille, Katajat karahkoille, Tammen wirran wieremmille. 307 Fennica.indd 307 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala . . . Sai atran tuliteräsen, Waskiwaarnahat walitsi, Otti härän uljamoisen, Wäinön mullin wääräsäären, Jok’ on sitkiä siwulta, Warsin wahwa wartalolta, Sarwilta kowin soria. Sillä kynti kylwämiä, Salot weteli waolle, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Minä kynnän kyyhättelen Atralla tuliterällä, Waskisilla waarnahilla.” Skaffar sig en plog med eldbett, Plog med kopparsmidda billar, Tager sen en väldig oxe, Wäinös tjur med krökta benen. Oxen hade sega sidor, Stadigt bygda kroppens lemmar, Horn utaf den största styrka. Plöjde så de sådda tegar, Drog i ödemarken fåror, Sjelf till orda tog och sade: ”Fåror ristar jag på marken Med den hvassa eldbettsplogen, Med de kopparsmidda billar.” Plöjde alla usla länder, Vände dem och lösa gjorde, [Alla kärr med ljung besådde,] Plöjde dälder, björkar stego, Plöjde backar, tallar skjöto, Plöjde kullar, granar växte, Häggar höjde sig på våta, Videträn på sanka marker, Rönnar uppå helga ställen, Uppå hårda ställen pilar, Enar uti stenig jordmon. Eken dock ej börjar växa, Guda-trädet sig ej rotar. Kynti kaikki maat katalat, Muhiiksi mullosteli; Suot kylwi, kanarwat kaswo, Norot kynti, nousi koiwut, . Mäet kynti, kaswo männyt, Kynti kummut, kuuset kaswo, Kaswo tuomet tuorehilla, Pajut mailla paisuwilla, Pihlajat pyhillä mailla, . Raiat mailla raikkahilla, Katajat karankoilla. Eipä tammi kaswakkana, Juurrukkana puu jumalan. . Lemnar fri den fula oxen För att af sin sällhet njuta. Skredo nätter tvenne, trenne, Skredo lika många dagar, Gick så att betrakta trädet: ”Monne eken nu har vuxit, Har sig Guda-trädet rotat?” Ännu har ej eken vuxit, Guda-trädet sig ej rotat. Heitti herjan walloillensa, Olewille onnillensa. . Heitti herjan walloillensa, Olewille onnillensa. Kulu yötä kaksi kolme, Saman werran päiwiäki, Käwi siitä katsomahan: ”Onko tammi kaswanunna, Juurtununna puu jumalan?” Ei oo tammi kaswanunna, Juurtununna puu jumalan. [Lemnar fri den fula oxen För att af sin sällhet njuta;] 308 Fennica.indd 308 17.1.2019 14:55:04 �Neljäskolmatta Runo — Tjugufjerde Runan . . . . . . . . Wuotti wielä yötä kolme, Saman werran päiwiäki, Käwi siitä katsomahan, Wiikon päästä wiimmestäki: ”Onko tammi kaswanunna, Juurtununna puu jumalan?” Bidde åter trenne nätter, Bidde lika många dagar, Gick så att betrakta trädet. Sedan högst en vecka skridit; ”Monne eken nu har vuxit, Har sig Guda-trädet rotat?” Jo oli tammi kaswanunna, Juurtununna puu jumalan; Olowahk’ on oksiltansa, Lewiähkä lehwiltänsä, Latwa täytti taiwahalle, Lehwät ilmoille lewesi, Piätti pilwet juoksemasta, Hattarat hasertamasta, Peitti päiwän paistamasta, Kuun kätki kumottamasta. Nu har eken ändligt vuxit, Guda-trädet har sig rotat, Lummiga dess grenar äro, Ymnigt sprida sig dess qvistar, Ekens topp till himlen stiger, Qvistarna i rymden bredas, Hindra skyarna att skrida, Hindra molnen att sig röra, Undanskymma solens strålar, Månens ljusa sken förtaga. Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ikäwä imehnosilla, Kun ei päiwyt paistakkana, Kuu armas kumotakkana. Onko tässä nuorisossa, Nuorisossa kaunosessa, Tämän tammen taittajata, Puun sorian sortajata?” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ledsnad menskorna betager, När ej solen strålar sprider, Milda månen mer ej lyser. Monn bland denna ungdom finnes, I den sköna ungdoms-skaran, Den som kunde eken fälla, Hugga ned det raka trädet?” Etsittihin leikkajata, Katsottihin kaatajata, Suomesta, Wenäjän maasta, Kahen Karjalan wäliltä, Kolmen riikin riitamaalta. Ei ollut sitä urosta, Eikä miestä urhiata, Joka taisi tammen kaata, Hakata rytimoraian. Ekens bane nu man söker, Söker den som trädet fällde, Uti Finland, uti Ryssland, Mellan hvardera Karelen, Inom trenne rikens stridsland; Men ej fanns en sådan hjelte, Ej en man med sådan styrka, Att han kunnat eken fälla, Hugga ned det stora trädet. Nousi pikku mies merestä, Uros umpi lainehista, Steg en liten man ur hafvet, Steg en hjelte ifrån böljan, 309 Fennica.indd 309 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala Wähän kuollutta parempi, Kaonnutta kaunihimpi, Eikä uros suurempia, Eikä uros pienempiä; . Miehen kortelin pituinen, Waimon waaksan korkeuinen. Waskihattu hartioilla, Waskisaappahat jaloissa, Waskikintahat käsissä, . Waskikirjat kintahissa, Waskiwyöhyt wyöllä wyötty, Waskikirwes wyön takana, Waskiwarsi kirwehessä, Hopiata ponnen päässä, . Warsi kyynärän pituinen, Terä waaksan korkeuinen. . . . . Föga bättre än en liflös, Ej mer skön än en försvunnen. Hjelten var ej af de större, Var ej heller af de mindre; Längden var som mannens qvarter, Eller som ett spann hos qvinnan. Bar en koppar-hatt på hufvet, Hade koppar-skor på foten, Koppar-handskar uppå handen, Uti handsken koppar-vantar, Koppar-gördel omkring lifvet Och vid gördeln koppar-yxe. Yxens skaft var gjordt af koppar, Men på knappen blänkte silfver; Skaftet var en aln i längden, Yxens blad ett spann i höjden. Hiwelewi kirwestänsä, Tahkasi tasatereä, Wiitehen Wiron kiwehen, Kuutehen kowasimehen, Päähän sieran seitsemähän. Börjar nu att yxen hvässa, Slipade det jemna bladet Med fem stenar ifrån Estland, Med sex hårda hvätje-stenar. Med sju mjuka brynstens-ändar. Sai kirwes hiwelleheksi, Warsin walmistelleheksi; Niin uros urosta läksi, Mies on miehestä pätöwi: Jalka maassa teutaroiwi, Pää se pilwiä pitäwi, Part’ on polwilla eessä, Hiwus kannoilla takana. Sylt’ on suusta housun lahe, Puolta toista polwen päästä, Kaksi kaation rajasta. Fick så yxen hvässt och slipad, Fick den uti bästa ordning; Nu blef hjelte först af hjelten, Blef en duglig man af mannen. Foten svänger uppå marken, Hufvudet till molnen hinner, Skägget räcker fram till knäna, Ned till hälarna når håret. Med en famn hans smalben mätes, Med halfannan knäets omkrets Och med famnar tre hans fötter. Astua lykyttelewi, Käyä kulleroittelewi. Astu yhen jalkojansa Hienoselle hietikolle, Astu toisen jalkojansa Börjar stiga på med snabbhet, Vandrar fram med lätta fötter, Träder med den ena foten Uppå sandbeströdda faltet, Träder med den andra foten 310 Fennica.indd 310 17.1.2019 14:55:04 �Neljäskolmatta Runo — Tjugufjerde Runan . . . . . . Uppå lefverlika marken, Kommer så med tredje steget Fram till fasta pilens rötter, Tätt intill den stora eken. Laski puuta kirwehellä, Tarpasi tasaterällä. Iski kerran, iski kaksi, Lastut puusta pyörähteli, Panu tammesta pakeni, Tuli tuiski kirwehestä. Niin kerralla kolmannella Jopa taisi tammen kaata, Puun wiriän wieretellä, Puun sorjan sorratella. Latwon iskewi itähän, Tywen työnti luotehesen. Kenpä siitä oksan otti, Se otti ikuisen onnen; Kenpä siitä latwan taitto, Se taitto ikuisen taian; Kenpä lehwän leikkaeli, Se leikko ikuisen onnen; Ku on lastuja porosi, Selwälle meren selälle, Siitä noita nuolet saapi, Ampuja pahat asehet, Pirulainen pistoneuot. Hugger eken med sin yxe, Hugger med det jemna bladet, Hugger en gång, hugger tvenne, Spånor flögo kring från trädet, Elden flydde ifrån eken, Gnistor sprakade från yxen. Redan med det tredja hugget Mäktade han eken fälla, Böja ned det goda trädet, Raka trädet sönderkrossa. Fällde toppen emot öster, Emot vester stammen vände. Den som tog en gran från trädet, Tog åt sig en evig lycka, Den som trädets topp fick bryta, Bröt ett städse lyckligt tecken, Den som skar ett blad från eken, Skar åt sig en evig sällhet. Af de spånor, hvilka spriddes Uppå hafvets klara yta, Bildade besvärjarn pilar, Skytten sina onda redskap, Pirolainen styngets verktyg. Waka wanha Wäinämöinen Sillä taisi tammen kaata, Puun wihannan wieretellä, Puun sorian sorratella; Päästi päiwän paistamahan, Kuun laski kumottamahan. Gamle trygge Wäinämöinen Genom honom eken fäller, Hugger ned det gröna trädet, Raka trädet sönderkrossar, Får så solen till att lysa, Månen att sin klarhet sprida. Siitä wanha Wäinämöinen Seulo seulalla utuja, Terheniä tepsutteli; Niin seula satoja kaswo, . Maalle maksan karwaselle, Astu kerran kolmannenki Juurelle rytimoraian, Ison tammen tasman luoksi. Derpå gamle Wäinämöinen Strödde frön igenom sållen, Spridde dem omkring på marken. Hundrafaldt hvar såll föröktes, 311 Fennica.indd 311 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala  Piponius 1839: [Hit med plöjning −− nordan länder] / Hit till Suomis vida gårdar. / Hit med månen för att lysa,  / Solen för att sprida strålar, / Hitåt med den milda solen (lines 224−230).  Piponius 1839: [Ännu minnes −−] / Griper till ett litet under (lines 232−233).  Castrén has omitted the parallel line.  Piponius 1839: Låter vinterkölden stelna, / Låter täta froster dröja / Öfver tegar öfver sådder, / Der du nedlagt har din möda (lines 245−248). . . . Kylwinwakka kymmeniä, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Tiofaldt hvar ask, som såddes, På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen. Sano wanha Wäinämöinen: ”Tänne kyntö, tänne kylwö, Tänne kaswo kaikenlainen, Polosille Pohjan maille, Suomen suurille tiloille; Tänne kuut kumottamahan, Tänne päiwät paistamahan, Tänne armas aurinkoinen!” Sade gamle Wäinämöinen: ”Hit med plöjning, hit med såning, Hit med all slags växt och gröda, Till de arma nordanländer, Suomis vidt utsträckta nejder, Hit du måne till att lysa, Hit du sol att värme sprida, Hit I solens milda strålar.”452 Sano Pohjolan emäntä: ”Wielämä tuohon mutkan muistan, Keksin kummoa wähäsen, Sinun kylwön, kynnön päälle, . Päälle kaiken kaswantosi; Tuonne tungen kuuhuesi Kirjarintahan kiwehen, Paaen paksun palliohon; Tuonne auringot asetan, . Panen päiwät paistamahan,454 Wuorehen teräksisehen, Rautasehen kalliohan, Jott’ ei pääse kuuna pänä, Selwiä sinä ikänä. . Annan pakkasen palella, Wilun ilman wiiwytellä, Kyntöjäsi, kylwöjäsi, Warsin waiwan nähtyjäsi; Sa’an rautasen rakehen, . Teräksisen tellittelen, Halmehiasi hakkoamahan, Pieksämähän peltojasi. Nostan karhun kankahalta, Wiiasta wihasen kissan, . Korwesta kowerakouran, Harwahampahan hawuilta, Ruuniasi ruhtomahan, Sade Pohjolas värdinna. ”Ännu minnes jag ett medel, Hittar på ett litet hinder453 Mot din plöjning, mot din såning, Emot all din växt och gröda. Sköna månen skall jag bringa I en sten med brokig sida, I en häll med fasta väggar, Och den milda solen sätta Att i ståluppfyllda berget, I en jernfast klippa lysa Och ej dädan mera slippa, Aldrig utgång sig bereda. Låter stränga froster skada, Kylig väderlek fördröja All din plöjning, all din såning, Allt hvad du med möda odlat.455 Låter jern från luften regna, Hagel utaf stål bereder, Att på dina svedjeländer, Dina åkrar häftigt störta. Trollar björnen ifrån heden, Ifrån lunden vilda katten, Krökta tassen ifrån öknen, Ifrån mon den glesa tanden, För att rifva dina hästar, 312 Fennica.indd 312 17.1.2019 14:55:04 �Neljäskolmatta Runo — Tjugufjerde Runan . Tammojasi tappamahan, Karjaasi kaatamahan, Lehmiä lewittämähän; Tahikka tauilla tapatan, Kaahan karjan kaikenlaisen, Yksin kaahan imehisetki, Surmajan sukusi suuren.” Dina ston om lifvet bringa, Boskapshjordarna förstöra, Skingra korna vidt kring fältet, Eller låter sjukdom döda Alla dina boskapsdrifter, Dräper menniskorna sjelfva Och din stora ätt föröder.[”] . Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ei minua laula Lappi, Eikä tunge Turjalainen; Itselläin on ilman wiitta, . Luonani lykyn awaimet, Ei katehen kainalossa, Wihan suowan sormen päässä.” . . . . Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Mig förmår ej Lappen trolla, Mig ej Turjalainen skadar. Sjelf jag himlens staf besitter, Har hos mig min lyckans nycklar, Ej i afundsmannens händer, Olycksstiftarns finger-ändar.[”] Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Warjele wakainen luoja, Kaitse kaunonen jumala! Miesten mielijuohtehista, Akkojen ajatuksista. Kaaha maalliset katehet, Weelliset welhot woita. Ole puolla poikasesi, Aina lastesi apuna, Wihoin päiwän paistamatta, Wihoin kuun kumottamatta, Wihoin tuulen tuulematta, Pakkasen palelematta, Kowan ilman koskematta. Åter gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Store Skapare bevara, Milde Gud, ditt hägn förläna Emot männers onda anslag Och mot stämplingar af qvinnor. Krossa afundsmän på lander, Kufva leda troll i vattnet, Håll med dina egna söner, Städse dina barn beskärma, Att till men ej solen lyser, Att ej månens ljus må skada, Vinden icke våldsamt blåsa. Afvänd alla stränga froster, Låt ovädret icke nalkas. Aita rautanen rakenna, Kiwilinna liitättele, Ympäri minun eloni, Kahen puolin kartanoni, Maasta lähin taiwosehen, Taiwosesta maahan asti; Teräksillä seiwästellös, Tillred utaf jern ett gärde, Foga hop en borg af stenar Omkring alla mina ägor, Uppå gårdens begge sidor, Ifrån jorden upp till himlen, Ifrån himlen ned till jorden, Nyttja stål till gärdsgårds-störar, 313 Fennica.indd 313 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Maan maoilla witsastellos, Käärmehillä käännätellös, Sisiliskoilla siellös, Jott’ ei liika liion söisi, Wastus wiljalta witaisi. Min on noiat noitunewi, Noituoot oman wäkensä. Dem med markens maskar fastbind, Fäst med ormar dem tillhopa Och med ödlor sammanfoga, Att ej björnen må för mycket, Fienden för ymnigt fräta. Hvad nu trollmän än må trolla, Må uppå dem sjelfva falla. Nyt sie Pohjolan emäntä! Tunge turmiot kiwehen, Pahat paina kalliohon, Waiwat wuorehen walitse; Elä kuuta kullonkana, Aurinkoa ollenkana. Anna pakkasen palella, Wilun ilman wiiwytellä, Omiasi otriasi, Kylwämiäsi jywiä. Sa’a rauaista raetta, Teräksistä telkytellös, Pohjolan kujan perille, Pohjan tarhan tanhuille. Nu du Pohjolas värdinna Drif förderfven in i stenen, Tryck i klippan allt det onda, Samla plågorna i berget, Men ej må du månen röra, Aldraminst åt solen komme. Låt de stränga froster skada, Låt ovädret uppehålla Egna kornbesådda åkrar, Sådden, hvilken sjelf du odlar. Låt ock jern från höjden falla, Hagel strö af fasta stålet Ned på tågen uti Pohja, Uppå Pohjas boskapsgårdar. Nosta karhu kankahalta, Wiiasta wihanen kissa, Korwesta kowera koura, Hawun alta harwahammas, Pohjan peltojen perille, Pohjan karjan käytäwille.” Trolla björnen ifrån heden, Ifrån lunden vilda katten, Krökta tassen ifrån öknen, Ifrån mon den glesa tanden Bort till Pohja-gårdens åkrar, Hvarest Pohjas hjordar trampa.” Siitä wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Anna nyt sulonen Suomi! Anna maasi altihiksi, Ilmasi imanteheksi; Laksot laulaellakseni, Lehot leikki lyöäkseni, Tanner tanssaellakseni.” Än den gamle Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Låt nu Suomi, ljufva, hulda! Ymnighet på marken herrska Och i luften mildhet råda, Att jag kan i dälder sjunga, Leka uti gröna lunder, På den jemna marken dansa.” 314 Fennica.indd 314 17.1.2019 14:55:04 �Wiieskolmatta Runo — Tjugufemte Runan Wiieskolmatta Runo. . . . . . . . Tjugufemte Runan. Louhiatar waimo wanha, Portto Pohjolan emäntä, Teki tielle wuotehensa, Pahnansa pahalle maalle; Selin tuulehen makasi, Kalton säähän karkiahan, Perin wihmahan wiluhun, Kohin päiwän koittehesen. Tuli suuri tuulen puuska, Ijästä wihanen ilma, Nosti tuuli turkin helmat, Ahawa hamehen helmat. Hywin tuuli pohjatuuli, Läpi länsi läikytteli, Läpi luun, läpi jäsenen, Läpi liikkuwain lihojen, Läpi suonten soljuwitten. Tuosta tyyty, tuosta täyty, Tuosta paksuksi panihen, Lihawaksi liittelihen. Kanto kohtua kowoa, Watsan täyttä waikiata, Kanto kuuta kaksi, kolme, Kolme kuuta, neljä kuuta, Neljä kuuta, wiisi kuuta, Wiisi kuuta, kuusi kuuta, Seitsemän, kaheksan, kuuta, Ympäri yheksän kuuta Waimon wanhaan lukuhun, Kuuta puolen kymmenettä. Niin kuulla kymmenennellä Painuwi pakolliseksi, Watsan täysi waikiaksi. Lyöähän kawon kipua, Immin tulta tuikatahan. Wyölapan siansa siirti, Paneutti toisen paikan, [Castrén has omitted the lines 1–106.] 315 Fennica.indd 315 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Sanowi sanalla tuolla: ”Ohoh pieni piikaseni, Paras palkkalaisiani. Lämmitä wälehen sauna, Pian pirtti riuwuttele, Kyläkunnan kuulematta, Sanan saamatta kylähän. Oluella ukset woia, Kasta kaljalla saranat, Jott’ ei ukset ulwoaisi, Eikä wankuisi saranat.” Lämmitti wälehen saunan, Pian pirtin riuwutteli, Kyläkunnan kuulematta, Sanan saamatta kylähän. Oluella ukset woiti, Kasti kaljalla saranat, Jott’ ei ukset ulwokkana, Eikä wankase saranat. Siitä Pohjolan emäntä Suojihin sowitteleksen, Pimeihin pisteleksen, Ukkoa rukoelewi: ”Oi Ukko ylijumala! Tule luota katsomahan, Likeltä tähyämähän, Tule saunahan saloa, Piilten pikkuhuonehesen, Ilman uksen ulwomatta, Saranan narahtamatta. Oluella ukset woian, Kastan kaljalla saranat, Jott’ ei ukset ulwoaisi, Eikä wankuisi saranat. Käy pian, wälehen jouwu, Tässä tuskassa kowassa, Watsan wäessä waikiassa. Aukoa lihonen arkku, Luinen lukko lonkahuta, 316 Fennica.indd 316 17.1.2019 14:55:04 �Wiieskolmatta Runo — Tjugufemte Runan . . . . . . . Mennä suuren, mennä pienen, Kulkia wähäwäkisen; Päästä piika pintehistä, Waimo watsan wääntehistä. Kawe eukko Luonnotar, Kawe kultanen koria! Jok’ olet wanhin waimoloita, Ensin emä itselöitä, Juokse polwesta merehen, Wyölapasta lainehesen, Ota kiiskiltä kinoa, Matehelta nuljaskoa, Jolla woiat luun lomia, Jolla siwuja siwelet, Peräwieriä wetelet; Päästät piian pintehistä, Waimon watsan wääntehistä, Tässä tuskassa kowassa, Watsan työssä waikiassa. Kiwutar kipuen eukko! Käy tänne käpein kengin, Helmoin hienoin helmottele, Sukin mustin muikottele, Sukin walkein waella, Kiwut kiinni ottamahan, Wammat waikahuttamahan, Tahi kuolema tulewi, Lähenewi hengen lähtö, Tässä työssä työlähässä, Watsan wäessä waikiassa.” Louhiatar waimo wanha, Portto Pohjolan emäntä, Teki poikoa yheksän, Lato lasta kymmenenki, Yhen löylyn lyöpywillä, Yhen saunan saapuwilla, Yhestä watsan wäestä, Yhtenä kesäissä yönä. Louhiatar gamla qvinnan, Gamla skökan uti Pohja Föder sedan söner nio, Bringar tio barn till verlden, Under badet en gång gifvet, Uti bastun, en gång eldad. Alla på en gång hon föder, På en enda natt om sommarn. 317 Fennica.indd 317 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala  Castrén has omitted the parallel line. . . . . . . . . Nimitteli poikiansa, Laaitteli lapsiansa, Kun kukin sukimojansa, Itse ilmoin luomiansa.456 Minkä pisti pistokseksi, Kunka laati luun waloksi, Minkä änkäsi ähyksi, Kunka riieksi risasi, Minkä loi ruwen rikoksi, Kunka rutasi rutoksi, Minkä welhoksi wesillä, Kateheksi kaikin paikoin, Kunka noiaksi noroille. Itse neuo poikiansa, Laaitteli lapsiansa, Mennä tuonne toisialle, Nenähän utusen niemen, Päähän saaren terhenisen. Sina söner hon benämner Och med samma omsorg vårdar, Som enhvar sitt eget foster. En till håll och styng hon danar, Ammar upp till gikt en annan, Fostrar till kolik en tredje Och en fjerde gör till tvinsot. Der hon utslags-sjukdom närer, Däggar ock den grymma pesten, Skapar leda troll i vattnet, Afundsmän på alla ställen, Trollmän uti sanka dälder. Sillä Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Syyti surmat suunnattomat Tawattomat tauit nosti, Nenähän utusen niemen, Päähän saaren terhenisen. Så nu Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Sände gräsliga förderfven, Dref de oerhörda plågor Till den dimomhöljda udden, Till den skogbeväxta holmen. Poiat Wäinölän potewi, Lapset Luotolan lahowi, Tauissa tawattomassa, Nimen tietämättömässä; Alta lattiat lahowi, Päältä peite märkänewi. Wäinö-gårdens söner sjukna, Luoto-folket börjar täras Af en icke vanlig sjukdom, En till namnet okänd smitta. Nedantill förmultna golfven, Ofvan ruttna takets bräder. Silloin wanha Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen, Kuuli Luotolan läsiwän, Poiat Wäinölän potewan, Tauissa tawattomassa, Nimen tietämättömässä. Nu den gamle Wäinämöinen, Den evärdelige siarn Hör att Luoto-folket sjuknat, Hör att Wäinös söner täras Af en icke vanlig sjukdom, En till namnet okänd smitta. Sjelf hon råder sina söner, Sjelf hon undervisar barnen Att till annan nejd sig draga, Till den dimomhöljda udden, Till den skogbeväxta holmen. 318 Fennica.indd 318 17.1.2019 14:55:04 �Wiieskolmatta Runo — Tjugufemte Runan . . . . . . . Lämmitti wälehen saunan, Pian pirtin riuwutteli. Otti wastan warjossansa, Simasiiwen suojassansa, Niin hauto simasen wastan, Satalatwan lauhutteli. Pyyhki pois pyhät kipunat, Pyhät sorsat sammutteli, Simasella siiwellänsä, Metisellä wastallansa. Sanowi sanalla tuolla: ”Onko tauti luojan luoma, Surma säätämä jumalan, Wai on pantu palkan eestä Rakettu rahan nenästä? Värmer badstun upp med snabbhet, Eldar i en hast sitt pörte, För en qvast uti sin värjo. I sitt skygd en honungsvinge, Värmer honungsrika qvasten, Mjukar upp dess hundra qvistar, Torkar bort de helga plågor Och de helga smärtor döfvar Med den honungsrika vingen, Med den lena honungsqvasten, Yttrar så ett ord och säger: ”Är af Skaparn plågan alstrad, Monne Gud förderfvet hitsändt? Eller är för lön det tingadt, Rustadt ut emot betalning? Nouse tauti taiwahalle, Tuska tuulelle ylene, Ilman alle auer mennös; Tuonne tuulen tuuwitella, Pahan ilman paiskaella, Pohjan pitkähän perähän, Kuss’ ei kuuta, aurinkoa, Ilmoa ihoawata. Sjukdom, stig till himla-rymden, Plåga, höj dig upp till molnen, Far i luften varma imma, För att utaf vinden vaggas, Drifvas af det hårda vädret Hän till långt aflägsna Pohja, Der ej sol, ej måne finnes, Icke luft, som hullet fägnar. Kiwut ma manoan kanssa Kiwisihin kellarihin, Rautasihin raunioihin. Kipiä on kiwuissa olla, Waiwa wammoissa asua. Smärtorna jag äfven manar In i källare af stenar, In i jernuppfyllda rösen. Svårt det är att smärtor lida, Plågsamt att af sjukdom täras. Kiwutar kipuen eukko Kipuja keräelewi Kirjasehen kippasehen, Waskisehen wakkasehen; Kipukintahat käessä, Jaloissa kipuset kengät. Tule tänne tarwitessa, Käy tänne kutsuttaessa, Kivutar, du plågors moder, Du som smärtor sammanföser I ett litet, brokigt käril, I en ask af koppar bildad, Du med handskar utaf plågor, Du med plågo-skor på foten! Kom nu hit, då du behöfves, Vandra hit, då man dig kallar, 319 Fennica.indd 319 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala Tee kiwut kiwuttomaksi, Waiwat wärjymättömäksi, Jotta saisi sairas maata, . Utra untansa weteä, Woisi woikkaki lewätä, Tuskahinen tunnin olla. Ota kiwut kippasehen, Waiwat waskiwakkasehen; . Itse keittäös kipuja, Pikkasessa kattilassa, Kolmen sormen mentäwässä, Peukalon mahuttawassa, Keskellä kipumäkeä, . Kipuwuoren kukkuloa. . . . . Borttag från de svåra smärtor Deras kraft och deras styrka, Att den sjuke sig får hvila, Att den svage lugnt kan sofva, Den betryckte lindring njuta, Sjuklingen sin sans behålla. Samla smärtorna i skrinet, I den vackra koppar-asken; Koka så de svåra smärtor I en ganska liten kittel, Hvilken trenne fingrar rymmer, Der blott rum för tummen finnes, Koka dem på plågo-backen, Högst på spetsen utaf berget. Kiwi on keskellä mäkeä, Reikä keskellä kiweä; Reikä wäätty wääntiällä, Puhkaistu purasimella, Yheksän sylen sywyinen, Kyynäräisen kymmenettä, Johon tuskat tungetahan, Pahat waiwat wankatahan. Ei kiwi kipuja itke, Paasi waiwoja walita, Josk’ on paljo pantaisi, Määrättä mätettäisi, Äijin äyskäeltäisi. Midt på backen står en klippa Och ett hål finns midt i klippan, Hålet är med nafvarn vridet, Med ett huggjern genomborradt Nio famnar djupt i berget Och en aln än derutöfver. Dit fördrifvas alla plågor, Alla smärtor dit förjagas; Stenen qvider ej af smärta, Klippan ej af plåga klagar, Om dit äfven skulle bringas Oberäkneliga smärtor, Qval, dem man ej tälja mäktar. Oi Ukko ylijumala, Mies on wanha taiwahinen! Tule tänne tarwitessa, Käy tänne kutsuttaessa, Tekemähän terweyttä, Rauhoa rakentamahan. Puhu suulla puhtahalla, Lässä luoja lämpösellä, Ettei poika pois tulisi, Emon lapsi lankiaisi, O du Ukko, högst bland Gudar, O du gamle man i höjden. Kom nu hit, då du behöfves, Vandra hit, då man dig kallar, Kom att helsa åstadkomma, Frid och ro tillvägabringa. Blås, o Gud, med helga munnen, Med den varma andedrägten, Att ej någon son förloras, Ej en moders barn försvinner 320 Fennica.indd 320 17.1.2019 14:55:04 �Wiieskolmatta Runo — Tjugufemte Runan . . . . . . . Luojan luomalta lu’ulta, Jumalan sukeamalta.” Från det tal, som Skaparn danat, Som med omsorg Gud har vårdat. Siitä wanha Wäinämöinen Panewi pa’an tulelle, Laitto keiton kiehumahan, Täynnä heiniä hywiä, Me’en maahan wuotajia, Simatilkun tippujia. Derpå gamle Wäinämöinen Ställde grytan uppå elden, Hade så sitt kok att sjuda. Full var grytan af de örter, Hvarur saft på marken dryper, Honungs-droppar rinna neder. Pata kiehu paukutteli Kolme päiweä kesäistä, Kokonaista kolme yötä. Siitä wanha Wäinämöinen Katselewi woitehia: ”Onko woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset?” Fräsande nu grytan sjuder Uti trenne sommar-dagar Och i fulla trenne nätter. Derpå gamle Wäinämöinen Efterser sitt läkemedel: ”Är min salva tillförlitlig. Är mitt läkemedel säkert?” Ei ole woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset. Niin pani pa’an tulelle, Laitto keiton kiehumahan, Wielä heiniä lisäksi, Ruohoa monen näöstä. Ej är salvan tillförlitlig, Ej hans läkemedel säkert. Ställde grytan uppå elden, Hade så sitt kok att sjuda, Bragte dit än mera örter, Gräs af många skilda arter. Pata kiehu paukutteli Kokonaista kolme yötä, Kolme päiweä kesäistä. Siitä wanha Wäinämöinen Nostawi pa’an tulelta, Katselewi woitehia: ”Onko woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset?” Fräsande nu grytan sjuder Uti fulla trenne nätter Och i trenne sommar-dagar. Derpå gamle Wäinämöinen Lyftar grytan ifrån elden Och beskådar läkemedlet; ”Är min salva tillförlitlig, Är mitt lekemedel säkert?” Ei ole woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset. Niin pani pa’an tulelle, Laitto keiton kiehumahan, Wielä heiniä lisäksi, Ej är salvan tillförlitlig, Ej hans läkemedel säkert. Ställde grytan uppå elden, Hade så sitt kok att sjuda, Bragte dit än mera örter, 321 Fennica.indd 321 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala . . . . . . Gräs af många skilda arter, Som från annan nejd man hemtat, Tagit ifrån byn den kalla, Fått af nio vise männer, Åtta insigtsfulla trollmän. Pata kiehu paukutteli Kokonaista kolme yötä, Kolme päiweä kesäistä. Kolme poikoa sukesi Yhen pannu paistimia; Salo puita poltettihin, Salo puita, saari maita, Yhen pannu paistimilla. Niin kiwi kiwehen tarttu, Paasi paatehen rupesi. Fräsande nu grytan sjuder, Uti fulla trenne nätter Och i trenne sommar-dagar. Trenne gossar flitigt vårda Det som i en panna kokas; Trädrik skog till bränsle öddes – All den skog, en holme frambragt – Blott för koket i en panna. Fastnade så sten vid stenen, Klippa sig vid klippan fäste. Siitä wanha Wäinämöinen Nostawi pa’an tulelta, Katselewi woitehia: ”Onko woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset?” Derpå gamle Wäinämöinen Lyftar grytan ifrån elden Och beskådar läkemedlet: ”Är min salva tillförlitlig, Är mitt läkemedel säkert?” Jo oli woitehet wakaiset, Katsehet alinomaset. . Ruohoa monen näöstä, Kut oli tuotu toisialta, Siitä kylmästä kylästä, Yheksältä woitialta, Kaheksalta katsojalta. Visst är salvan tillförlitlig, Visst är läkemedlet säkert. Woiti niillä woitehilla, Niillä raswoilla rapasi; Woiti alta, woiti päältä, Woiti keskeä keralla, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Awun herra antaohon, Awun tuokohon jumala, Käytyä minun käteni, Saatua minun sanani. Smorde så med denna salva, Med det goda läkemedlet, Smorde ofvantill och nedan, Smorde midtuppå tillika, Höjde då sin röst och sade. Talade med dessa orden: ”Herren må sin hjelp förläna, Ifrån Gud må bistånd komma, Sen jag smort med mina händer, Sen jag med min mun har talat.” Kuhun ei käteni käyne, Käyköhöt käet jumalan; Kuhun ei sormeni sopine, Hvart ej mina händer komma, Dit må Skaparns händer komma; Hvart ej mina fingrar passa, 322 Fennica.indd 322 17.1.2019 14:55:04 �Wiieskolmatta Runo — Tjugufemte Runan . . . . Sopikohot luojan sormet; Kuhun ei sanani saane, Saakohot sanat jumalan. Oi Ukko ylijumala, Mies on wanha taiwahinen. Tee nyt yöllä terweheksi, Päiwällä imanteheksi, Jott’ ei tuska päällä tunnu, Kipu keskeä kiwistä, Pakko syämehen pakene, Jott’ ei tunnu pikkustana, Waiwoa wäheäkänä, Sinä ilmoissa ikänä, Kuuna kullan walkiana.” Dit må Skaparns fingrar passa; Hvart ej mina ord sig sträcka, Dit må Skaparns ord sig sträcka. O du Ukko, högst bland Gudar, O du gamle man i höjden! Gör den sjuke frisk om natten, Lifva honom upp om dagen, Att ej ofvantill käns plåga, Att ej smärtan tär det inre, Att ej värken flyr till bröstet. Låt ej någon smärta kännas, Ej den aldraminsta plåga, Medan tiden ännu varar Och den klara månen lyser.” Waka wanha Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen, Sillä poisti poiken luoman, Paransi panentatauin. Gamle trygge Wäinämöinen. Den evärdelige siarn Trollad sjukdom dermed bortdref Och en pålagd sjukdom läkte. 323 Fennica.indd 323 17.1.2019 14:55:04 �Fennica: Kalevala Kuueskolmatta Runo. . . . . . . Tjugusjette Runan. Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Laulo kuun kumottamasta, Kirjarintahan kiwehen, Laulo päiwän paistamasta Wuorehen teräksisehen, Rautasehen kalliohon. Louhi Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma Qväder månen, att ej lysa, I en sten med brokig sida, Qväder solen, att ej stråla, In i hårda bergets sköte, Inom klippans fasta väggar. Jo oli yö alinomanen, Pitkä pilkkosen pimiä, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Oli yötä wiisi wuotta, Wuotta kuusi päiwätöntä, Kuutonta kaheksan wuotta, Otawatonta yheksän, Täysi kymmenen tähettä. Var nu natt förutan ända, Oupphörligt mörker rådde På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen. Natten fem år redan varat, Uti sex år solen saknats, Månen man ej sett på åtta, Karlavagnen ej på nio, Stjernorna på tio årtal. Sano wanha Wäinämöinen: ”Weli seppo Ilmarinen! Läkkäm kuuta katsomahan, Päiweä tähyämähän, Otawaista oppimahan, Mi on kumma kuun eessä, Mikä terhen päiwän tiessä, Kun ei kuu kumotakkana, Eikä päiwyt paistakkana, Waston meitä waiwasia, Kohti koitopäiwäsiä.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Hör mig broder Ilmarinen! Låt oss gå att se på månen, Att den sköna solen skåda Att betrakta Karlavagnen – Gå att efterse, hvad under Sol och månen undanskymmer, När ej månen mera lyser, När ej solen sprider strålar Öfver oss beklagansvärda, Af elände undertryckta.” Waka wanha Wäinämöinen, Toinen seppo Ilmarinen, Nousit kuuta katsomahan, Päiweä tähyämähän, Otawaista oppimahan, Ylähäksi taiwahalle, Gamle trygge Wäinämöinen Och hans broder Ilmarinen Gingo så att se på månen, Att den sköna solen skåda, Att betrakta karlavagnen. Stego upp till höga himlen 324 Fennica.indd 324 17.1.2019 14:55:04 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . . . . . . . Päälle kuuen kirjokannen, Päälle taiwahan yheksän. På det sjette stjernehvalfvet, *Ofvan åtta himla-fästen. Iski tulta Ilmarinen, Wälähytti Wäinämöinen, Sakarilla waskisella, Miekalla tuliterällä, Päällä kuuen kirjokannen, Päällä taiwosen yheksän. Ilmarinen eld nu uppslår, Wäinämöinen gnistor sprider Med sin kopparsmidda svärdspets, Med sin blanka klingas eldbett, På det sjette stjernehvalfvet, *Ofvanpå de åtta himlar. Neiti pitkän pilwen päällä, Kapo kaaren partahalla, Tuo on tulta tuuwitteli, Walkiaista waapotteli, Kultasessa kätkyessä, Hihnoissa hopeisissa. Hopiaiset hihnat siuku, Kätkyt kultanen kulisi, Tulta tuuwiteltaessa, Warsin waapoteltaessa. Tuli tuhmalta putosi, Walkia warattomalta; Kirposi tulikipuna, Suikahti punasoronen, Läpi taiwahan yheksän, Läpi kuuen kirjokannen. Satt en mö på långa molnet, Satt en flicka invid bågen. Flickan träget vaggar elden, Gungar flitigt ljusa lågan I en vacker, gyllne vagga, Som på silfver-remmar hängde. Silfver-remmarna de hveno, Gyllne vaggan klang i luften Under vaggningen af flamman, Under gungandet af lågan. Plötsligt elden föll från vaggan För den ovarsamma flickan. Elden ilade med snabbhet, Hastigt flög den röda gnistan Genom åtta himla-fästen, Granna locken sex igenom. Waka wanha Wäinämöinen, Toinen seppo Ilmarinen, Läksit tulta tietämähän, Walkiaista waatimahan. Gamle trygge Wäinämöinen Och hans broder Ilmarinen Gå att spana efter elden, Söka upp den flydda gnistan. Weistit wuorella wenettä, Alla korwen kolkuttiwat, Kolmikaarista wenettä. Sampsa poika Pellerwoisen Weisti kuusesta meloja, Petäjästä järkäleitä. Bygga farkost först på berget, Timra uti ökenskogen Sig en båt med trenne vränger. Sampsa, son af Pellervoinen, Gjorde styren utaf granar, Stänger utaf furu redde. 325 Fennica.indd 325 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . Föra båten ut på vattnet, Ro den makligt fram och färdas Af och an på Neva-elfven, Rundt kring Neva-flodens udde. Kom en qvinna dem till möte, Talade dem till och sporde: ”Hvadan ären I, o männer?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Keskiilmalta olemma, Keskitaiwahan nawalta.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Från den medlersta bland rymder, Ifrån himlars midt vi äro.” ”Minne te menettä miehet, Kunne kuletta katalat?” . Niin weiwät wenon wesille; Soutelewat, joutelewat, Ympäri Newan jokia Newan nientä kiertelewät. Waimo wastahan tulewi Puhutellen, lausutellen: ”Mistä te olotta miehet?” ”Hvart, o männer, gäller resan, Hvart er färd, beklagansvärde?” ”Menemmä tulta tietämähän, Walkiaista waatimahan; Mistäs olet waimo parka?” ”Vi begifvit oss att elden, Att den flydda gnistan söka; Hvadan är du arma qvinna?” ”Mistä olen waimo parka! Minä olen wanhin waimoloista, Ensin emä itselöistä, Joll’ on wihki wiien waimon, Kihlat kuuen morsiamen.” Wenettä tulta tietämähän, Walkiaista waatimahan; Tuli on tuima tieettäwä, Walkiainen waaittawa, Jo on tuli tuimat tehnyt, Walkia wahingot saanut. Tuikahti tulikipuna, Putosi punakeränen, Ylähältä taiwosesta, Päältä kuuen kirjokannen, Läpitse ihalat ilmat, Läpi reppänän retusen, Läpi lemmen wuotehisen, Tuurin uutehen tupahan, Palwosen laettomahan. ”Hvadan är jag arma qvinna? Jag bland qvinnor är den äldsta, Är den första menskors moder, Har fem gånger hustru varit Och som brud sex gånger fästad. – Ni begifvit er att elden, Att den flydda gnistan söka; Svårt det blir att elden finna, Få den flydda gnistan kunskap. Grymma ting har elden vållat, Låga mycken ofärd alstrat. Elden ilade med snabbhet, Hastigt flög den röda gnistan Ofvanfrån den höga himlen, Från det sjette stjernehvalfvet, Flög igenom luftens rymder, Kom så genom sotigt draghål Till den ljufva kärleksbädden Uti Tuuris nya stuga, Palvonens ej täckta boning. 326 Fennica.indd 326 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . . . . . . . Neiti lastansa imetti Kätkyessä waiwasessa, Tuurin uuessa tuwassa, Palwosen laettomassa. Modren gaf från bröstet näring Åt sitt barn i usla vaggan, Uti Tuuris nya stuga, Palvonens ej täckta boning. Niin tuli tulisoronen, Poltti polwet poikuelta, Poltti paarmahat emolta, Rikko rinnat neitoselta. Se lapsi meni Manalle, Toki poika Tuonelahan, Ku oli luotu kuolemahan, Katsottu katoamahan. Niin emo enemmän tiesi, Ei emo Manalle mennyt. Se tunsi tulen lumoa, Walkiaisen waiwutella, Tuonne tuimahan wetehen, Aaltohin Aluejärwen. Eldens gnista kom i stugan, Brände knät på späda barnet, Brände barmen af dess moder, Skadade för qvinnan bröstet. Ned till Manala gick barnet, Gossen for till Tuonis boning. Ty han var till döden danad, Var bestämd att falla undan. Modren visste dock dess mera, Ej till Manala gick modren. Hon förstod att tjusa elden, Att fördrifva ljusa lågan Ned i vattnets vilda vågor, I Aluejärvis böljor. Tuo ange Aluenjärwi Kolmasti kesäissä yönä, Yheksästi syksyyönä, Kuohu kuusien tasalle, Ärjy päälle äprähien, Tuskassa tulen punasen, Waikioissa walkiaisen. Kuohu kuiwille kalansa, Arinoille ahwenensa. Kalat tuossa katselewat, Ahwenet ajattelewat, Miten olla, kuin eleä, Noissa tuskissa tulosen, Waikioissa walkiaisen. Nu den vilda insjön brusar På en sommar-natt tre gånger, Nio gånger på en höst-natt, Svallar upp till granens toppar. Sjuder öfver alla bräddar, För den röda eldens plågor, För den ljusa lågans smärtor. Drifver fiskarna på landet, Abbor-skaran på det torra; Dervid fiskarna besinna, Abborrarna eftertänka, Hur att vara, hur att lefva Uti dessa eldens plågor, Dessa lågans svåra smärtor. Tuli ahwen kyrmyniska, Tawotti tulisoroista; Eipä ahwen saanukkana. Niin tuli sinerwä siika, Nieli tuon tulisorosen. Abborn med sin krökta nacke Kom och satte efter gnistan. Gnistan fås dock ej af abborn; Kommer så den blåa siken, Siken sväljer eldens gnista. 327 Fennica.indd 327 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Oli aikoa wähänen, Tuli tuska nieliälle, Waikia wajottajalle, Pakko paljon syönehelle. Uiksenteli, käyksenteli Niemi nientä, saari saarta. Joka niemi neuon pisti, Joka saari sai sanoman: ”Eule wienossa weessä, Alasessa ankehessa, Minun kurjan kuulioa, Katalan kaottajoa, Näissä tuskissa tulosen, Waikioissa walkiaisen.” Lopp en liten tid till ända, Då af smärta sväljarn gripes, Slukarn råkar uti vånda, Uti nöd den alltför mätta. Samm från udde bort till udde, Från en holme till en annan, Hvarje udde hördes råda, Hvarje holme underrätta: Hvarken finns i lugna vattnet, Eller i det vilda, låga, Den mig arma skulle höra, Mig eländiga förgöra Uti dessa eldens plågor, Dessa lågans svåra smärtor. Niin tuli lohi punanen, Nieli tuon sinerwän siian. Oli aikoa wähänen, Tuli tuska nieliälle, Waikia wajottajalle, Pakko paljon syönehelle Uiksenteli, käyksenteli, Niemi nientä, saari saarta. Joka niemi neuon pisti, Joka saari sai sanoman: ”Eule wienossa weessä, Alasessa ankehessa, Minun kurjan kuulioa, Katalan kaottajoa, Näissä tuskissa tulosen, Waikioissa walkiaisen.” Kommer så den röda laxen, Slukar upp den blåa siken. Lopp en liten tid till ända, Då af plåga sväljarn gripes, Slukarn råkar uti vånda, Uti nöd den alltför mätta. Samm från udde bort till udde, Från en holme till en annan, Hvarje udde hördes råda, Hvarje holme underrätta: Hvarken finns i lugna vattnet, Eller i det vilda, låga, Den mig arma skulle höra, Mig eländiga förgöra Uti dess eldens plågor, Dessa lågans svåra smärtor. Niin tuli halia hauki, Nieli tuon lohi punasen. Oli aikoa wähänen, Tuli tuska nieliälle, Waikia wajottajalle, Pakko paljon syönehelle. Uiksenteli, käyksenteli, Niemi nientä, saari saarta. Kommer så den gråa gäddan, Slukar upp den röda laxen. Lopp en liten tid till ända, Då af plåga sväljarn gripes, Slukarn råkar uti vånda, Uti nöd den alltför mätta. Samm från udde bort till udde, Från en holme till en annan; 328 Fennica.indd 328 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . . . . . . . . Joka niemi neuon pisti, Joka saari sai sanoman: ”Eule wienossa weessä, Alasessa ankehessa, Minun kurjan kuulioa, Katalan kaottajoa, Näissä tuskissa tulosen, Waikioissa walkiaisen.” Hvarje udde hördes råda, Hvarje holme underrätta: Hvarken finns i lugna vattnet, Eller i det vilda, låga, Den mig arma skulle höra, Mig eländiga förgöra Uti dessa eldens plågor, Dessa lågans svåra smärtor. Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Onko liinan kylwäjeä, Kylwäjeä, kyntäjeä, Yhtenä kesäissä yönä, Kahen päiwyen kesellä, Werkko walmistellakseni, Satasilmä laahukseni, Kalan kurjan tappajaksi, Katalan kaottajaksi?” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Finnes här den linet sådde, Sådde linet, plöjde marken, På en enda natt om sommarn, Midt emellan tvenne dagar? Jag en nät nu ville göra, Hundraögdad not mig laga, För att arma fisken döda, Den eländiga förgöra.” Pursi puinen poltetahan, Wenonen häwitetähän, Korwalla tulisen kosken, Pyhän wirran pyörtehellä. Tuli tuhkia wähänen, Kypeniä pikkuruinen,457 Sihen liina kylwettihin, Kylwettihin, kynnettihin, Tuohon kaswo kaunis touko, Nousi pellawas peritön, Liina liitoton yleni, Kahen päiwyen kesellä, Yhtenä kesäissä yönä. Pian liina koiritahan, Nyhetähän, riiwitähän. Pian wieähän wetehen, Pian weestä nostetahan, Nostetahan, kuiwetahan, Pian luista luistetahan,458 Kahen päiwyen kesellä,  Castrén has omitted the parallel line.  Castrén has omitted one phase of the process. Sedan brände man ett fartyg, Man en liten båt förstörde Invid fallet af eldforssen, Vid den helga flodens hvirfvel. Deraf fick man litet aska, Sådde linet ibland askan, Sådde linet, plöjde marken. Der en herrlig växt nu frodas, Utan måtta linet stiger, Höjer upp sig utan leder, Midt emellan tvenne dagar, På en enda natt om sommarn. I en hast man linet rensar, Plockar i en hast och stryker, För det i en hast i vattnet, I en hast ur vattnet lyftar, Torkar i en hast och bråkar, Midt emellan tvenne dagar, På en enda natt om sommarn. 329 Fennica.indd 329 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . Yhtenä kesäissä yönä. Sen sisaret keträäwät, Kälykset käpyelewät, Weljet werkoksi kutowat. Apet ainolle panewat, Kahen päiwyen kesellä, Yhtenä kesäissä yönä. Systrarna så linet spinna, Svägerskorna trä’ på nålen, Bröderna tillhopa knyta, Fäderna vid tåget fästa, Midt emellan tvenne dagar, På en enda natt om sommarn. Blef så nätet färdiglagadt, Noten med sin trådtel fogad. Bröderna sig nu begifva Ut med noten för att fiska. Notens ena tel blir kastad Vid en holme uppå fjärden, Vid ett land, der träd ej växte, Notens andra tel blir kastad Fjerran uti Tuoni-elfven, Vid den helga flodens hvirfvel, Notens kil man sedan kastar Dit på Kalevalas stengrund, Vid den gamle Wäinös båtplats. Saipa werkko walmihiksi, Lankapaula laaituksi; . Weiwät weljekset wesille, Kaimakset kalahan lähti. Yksi siula heitetähän Saarehen selällisehen, Manterehen puuttomahan; . Siula toinen heitetähän Tuonne Tuonelan jokehen, Pyhän wirran pyörtehesen; Nostin tuonne laaitahan Kalewan kiwikarille, . Wanhan Wäinön walkamehen. . . . Pohetahan, potketahan, Weetähän, wennotahan; Nurin nuotta potketahan, Wäärin weetähän apaja. Saahan kaikkia kaloja, Ei saaha sitä kaloa, Kut’ on wasten nuotta tehty, Lankapaula laaittuna. Noten kastad var i vattnet, Och nu börjar man att draga; Afvigt var dock noten kastad, Illa blir den äfven dragen. Fisk af alla slag man fångar, Men den fisken får man icke, För hvars skull man noten tillredt, Fogat nätet med sin trådtel. Waka wanha Wäinämöinen Toki toisesti kokewi. Yksi reisi heitetähän Sariolan salmen suuhun, Lohiluotojen nenätse; Toinen reisi heitetähän Laajalle Lapin lahelle, Siikasaarien siwutse; Gamle trygge Wäinämöinen Än en annan gång försöker. Notens ena del blir kastad Uti Sarjo-sundets mynning, Tätt invid lax-öars uddar, Notens andra tel blir kastad Uti Lapplands vik, den vida, Nära vid sik-öars stränder, 330 Fennica.indd 330 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan Nostin tuonne laaitahan Kalewalan kannakselle, Niittukannan niemekselle. . . . . . . . Notens kil man sedan kastar Invid Kalevala-näset, Nära intill ängens udde. Pohetahan, potketahan, Weetähän, wennotahan; Weetähän myötä wettä, Wasta wettä tarwotahan, Saahaan kaikkia kaloja, Ei saaha sitä kaloa, Kut’ on wasten nuotta tehty, Lankapaula laaittuna. Noten kastad var i vattnet Och nu börjar man att draga; Afvigt var dock noten kastad, Illa blir den äfven dragen. Fisk af alla slags man fångar, Men den fisken får man icke, För hvars skull man noten tillredt, Fogat nätet med sin trådtel. Sillon wanha Wäinämöinen Wielä werkkoja lisäsi, Jatko siuloja siwulta Wiiellä sylisa’alla, Jatko köyttä kymmenellä. Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Wiekääme sywille werkot, Ennättäöme etemmä, Wetäöme wettä wielä, Kohta kolmansi apajas.” Nu den gamle Wäinämöinen Noten ännu mer förstorar, Skarfvar telarna på nätet, Dem med famnar fem föröker, Öker tågets längd med tio, Yttrar sjelf ett ord och säger: ”Låt oss ro vår not på djupet, Föra längre ut på fjärden; Må ännu en gång vi draga, Med ett tredje varp försöka.” Werkot wietihin sywille, Ennätettihin etemmä, Weettihin kerta wielä, Kohta kolmansi apajas. Noten roddes så på djupet, Fördes längre ut på böljan; En gång än man noten drager, Med ett tredje varp försöker. Kenpä tuossa soutajana, Kenpä airoilla asuwa? Itse seppo Ilmarinen Se on saanut soutajaksi, Se on airoilla asuwa. Kenpä nuotan nostajana, Lankapaulan lappajana? Waka wanha Wäinämöinen Se on nuotan nostajana, Lankapaulan lappajana. Hvem är roddaren i båten. Hvem vid årors tullar sitter? Sjelfve smeden Ilmarinen, Han är roddaren i båten, Han vid årors tullar sitter. Hvem drar noten upp från vattnet, Lyfter nätet med sin trådtel? Gamle trygge Wäinämöinen Drager noten upp från vattnet, Lyfter nätet med sin trådtel. 331 Fennica.indd 331 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . Sade gamle Wäinämöinen: ”Wellamo du vattnets drottning, O du vattnets gamla rörbröst! Kom nu hit att byta skjorta, Kom att ömsa andra kläder. Du en skjorta har af hafsrör, Bär på dig af skum en mantel, Jag af lärft en skjorta skänker, Ger åt dig af lin en mantel, Som är väfd af Månens jungfru, Utaf Solens jugfru spunnen. Wellamo ween emäntä, Ween eukko ruokorinta. Lyöte lykkywaattehisin, Antipaitohin panete, Sinun antiaikoinasi, Minun pyytöpäiwinäni. Anna mulle antimesi, Weä wiljasi wälehen; Nosta ruotonen romina, Kajota kalanen karja, Taan on nuotan nostimille, Satalauan laskimille, Alta aawojen sywien, Päältä mustien murien.” Wellamo du vattnets drottning, O du vattnets gamla rörbröst! Tag uppå dig lycko-kläder, Kläd dig uti gåfvo-skjorta, Under dina gåfvo-tider, Uppå mina fångste-dagar. Dina gåfvor mig förläna, Skyndsamt gif utaf ditt villbråd. Väck ett sorl af fiskars fenor, Jaga hit en svärm af fiskar, Der vi noten skola lyfta, Draga upp dess hundra flöten Ned från djupa fjärdars botten, Ofvanfrån det svarta gruset.” Niin pätöwä päiwän poika Hyppäsi mäen nisalta, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Oisko tarwes tarpojoa, Puun pitkän pitelieä?” Derpå Solens son, den starke, Hoppar plötsligt ned från kullen, Yttrar så ett ord och säger: ”Monne här behöfves någon, Som med långa stören pulsar?” Sano wanha Wäinämöinen: ”Oispa tarwes tarpojoa, Puun pitkän pitelieä.” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Wellamo ween emäntä, Ween eukko ruokorinta! Tulo paian muuttelohon, Waattehen wajehtelohon. Sinull’ on rytinen paita, Sinun waahtiwaippa päällä; Minä annan liinapaian, Panen paian pellawaisen, Se on Kuuttaren kutoma, Päiwättären keträämä. Sade gamle Wäinämöinen: ”Här behöfs i sanning någon, Som med långa stören pulsar.” Tuo pätöwä päiwän poika Koppasi mäeltä männyn, Derpå Solens son, den starke, Ryckte upp en tall på kullen, 332 Fennica.indd 332 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . Gjorde puls-skaft af en fura, Men till spets han tog en klippa, Redde knopp af fasta hällen. Yttrar så ett ord och säger: ”Pulsar jag med all min styrka, Stöter med min hela manskraft, Eller blott som saken fordrar?” Hongan warreksi hotasi, Pani paaen tarpomeksi, Kiwen kirstoksi rakenti, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Tarwonko wäen mukahan, Panen miehuen nojassa, Wai tarwon asun mukahan?” Sjelf den vise Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Pulsar du, som saken fordrar, Mycket har du då att pulsa.” Tuop’ on wiisas Wäinämöinen . Sanan wirkko, noin nimesi: ”Jos tarwot asun mukahan, Äiä on siinä tarpomista.” . . . . . Tuo pätöwä päiwän poika Jo on tuossa tarpojana; Tarpowi asun mukahan, Tarpo kalan kaikenlaisen Tuon on nuotan nostimille, Satalauan laskimille. Kom så Solens son, den starke, Uti båten för att pulsa. Pulsar nu, som saken fordrar, Allt slags fiskar dit förjagar, Hvarest noten man skall lyfta, Draga upp dess hundra flöten. Sano wanha Wäinämöinen: ”Nyt siin’ on kalanen karhi, Warsin ruotonen romina, Taan on nuotan nostimilla, Satalauan laskimilla.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Der nu är en svärm af fiskar, Är ett sorl af fiskars fenor, Hvarest noten man skall lyfta, Draga upp dess hundra flöten.” Weetähän, wennotahan, Siitä nuotta nostetahan, Puretahan, siiwotahan, Wenehesen Wäinämöisen. Saatihin halia hauki, Kut’ oli wasten nuotta tehty, Lankapaula laaittuna. Sillon wanha Wäinämöinen Ei ruohi käsin ruweta, Ilman kirjokintahitta, Rautasitta rukkasitta, Waskisitta wanttusitta. Noten drager man och släpar, Lyfter sedan upp från vattnet, Gör den ren och tömmer fångsten Uti Wäinämöinens farkost. Fångas så den gråa gäddan, För hvars skull man noten tillredt, Fogat nätet med sin trådtel. Men ej vågar Wäinämöinen Taga den i sina händer Handskar brokiga förutan, Utan handskar, jernbesmidda, Vantar utaf koppar gjorda. 333 Fennica.indd 333 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . Derpå Solens son, den starke, Tager fisken straxt i famnen, Yttrar så ett ord och säger: ”Må en knif från himlen rulla, Falla må en knif med guldskaft Och med bett af silfver bildadt, Hvarmed gäddan jag kan klyfva, Skära uti tvenne delar.” Wieri weitsi taiwosesta, Puukko pilwistä putosi, Pää kulta, terä hopia, Wierehen halian hauin. Rullar så en knif från himlen, Faller ned en knif med guldskaft Och med bett af silfver bildadt, Faller vid den gråa gäddan. Niin pätöwä päiwän poika Heti pään käsin tawotti: ”Pysy pää minun käessä, Kärki luojan kukkarossa.” Straxt nu Solens son, den starke, Griper i dess skaft med handen: ”Blif uti min hand, du knifskaft, Håll dig, udd, i Skaparns slida.” Sillä hauin halkasewi, Suu lewän lewittelewi; Watsassa halian hauin Löytähän lohi punanen. Halkasi lohen punasen, Watsassa lohen punasen Siell’ oli sinerwä siika. Halkasi sinerwän siian, Watsassa sinerwän siian Siell’ oli sinikeränen, Siian suolen soukerossa, Kolmannessa koukerossa. Dermed klyfver han nu gäddan, Vidgar dermed munnens öppning. I den gråa gäddans mage Finner man den röda laxen, Klyfver man den röda laxen, In i röda laxens mage Finner man den blåa siken. Klyfver man den blåa siken, I den blåa sikens mage Finner man det blåa nystan, In uti den trånga tarmen, Der den gör sin tredje slingring. Niin purki sinikeräsen, Syämestä sinikeräsen Putosi punakeränen. Öppnade det blåa nystan, Ifrån nystanet det blåa Föll ett nystan rödt till färgen. Purkawi punakeräsen, Keskeltä punakeräsen Tuikahti tulisoronen, . Niin pätöwä päiwän poika Heti syöksihen syliksi, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Wieris weitsi taiwosesta, Puukko pilwistä putoa, Pää kulta, terä hopia, Jolla hauin halkasisin, Wiiltäsin kalan kaheksi” Öppnade det röda nystan, Midt från nystanet det röda Spratt nu plötsligt fram den gnista, 334 Fennica.indd 334 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . . . . . . . . Jok’ oli tullut taiwosesta, Puhki pilwien puonnut, Päältä taiwosen kaheksan Ilmalta yheksännältä. Suikahti tulisoronen, Pääsi käestä päiwän pojan, Meni matkoa wähäsen Päällitse Aluejärwen, Siikasaarien siwutse, Lohiluotojen lomatse. Karkasi kataikolle, Niin palo katajakangas; Ylös kuusehen kohosi, Poltti kohta kuiwan kuusen; Siitä lemmoksi lewesi, Ylen kaswo kauhiaksi, Poltti puolen Pohjan maata, Sakaran sywän Sawoa, Kahen puolin Karjaloa. Som från himlen hade fallit, Ilat tvert igenom molnen Ofvanfrån de åtta fästen, Genom luftens nio rymder. Lös från Solens son kom gnistan, Ilade ifrån hans fingrar Fram ett litet väga-stycke, Ofvanom Aluejärvi, Tätt förbi sik-öars stränder, Mellan sund, der laxar fångas. Gnistan flyr till enris-skogen, Bränner enarna på fältet, Höjer sig så upp i granen, Bränner straxt den torra granen, Lågan oerhördt sig breder, Växer till och blir förfärlig, Bränner halfva Pohja-landet, Långa sträckor utaf Savo, Karjala å ömse sidor. Itse seppo Ilmarinen Oli airoilla asuwa, Tuli poltti poskipäitä, Kuumotti kuwetlihoja; Tuosta tuskaksi tulewi, Painuwi pakolliseksi. Sjelf han smeden Ilmarinen Satt vid årorna i båten; Elden brände der hans kindben, Svedde äfven veka lifvet. Smeden råkar nu i vånda, Gripes af en smärtsam plåga. Juoksi polwesta wetehen, Sukkarihmasta sulahan, Wyölapasta lainehesen. Siinä tulta tummenteli, Walkiaista warwenteli; Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Tulonen jumalan luoma, Luoma luojan walkiainen! Porohisi peittelete, Kätkete kypenihisi, Päiwällä pieltäwäksi, Springer så till knät i vattnet, Ut i sjön till strumpebandet, Intill midjan ned i vågen, Söker der att släcka elden, Att den ljusa lågan hämma. Höjande sin röst han sade, Talade med dessa orden: ”Sköna eld, som Gud har danat, Låga utaf Skaparn frambragt! Göm dig undan i din aska, Dölj dig inom dina gnistor, Att du må om dagen brukas, 335 Fennica.indd 335 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala Yöllä piilleteltäwäksi, Hiilisessä hiertimessä, Liejessä tuhan seassa. . . . . . . . Men om natten ligga bortgömd In uti en kolnad stubbe, Ned i spisen ibland aska. Kun ei tuosta kyllä liene, Panu poika aurinkoisen, Armas auringon sikiä! Tuli nosta taiwosehen, Kehän kultasen keselle, Wahan waskisen sisälle, Kun kuki emonsa luoksi, Luoksi waltawanhempansa. Pane päiwät paistamahan, Yöt laita lepeämähän, Aamulla ylenemähän, illalla alenemahan. Om det ej tillfyllest vore, Panu son af sköna solen, Barn utaf den milda dagen! Lyfta elden upp till himlen, Ställ den midt i gyllne ringen, In i koppar-klippans gömma, Bär den upp, som barnet bäres Till sin mor, sin vårdarinna. Ställ den att om dagen lysa Och att hvila under natten, Låt den hvarje morgon uppgå. Hvarje afton sjunka neder. Millä nyt tulta tummentelen, Walkiaista warwentelen? Ompa poika Pohjolassa, Uros kylmässä kylässä, Mies pitkä Pimentolassa, Korpikuusien kokonen, Suopetäjän suuruinen; Jonk’ on syltä housun lahe, Puolen toista polwen päästä, Kahta kaation rajasta. Hyiset on kintahat käessä, Hyiset saappahat jalassa, Hyinen hattu hartioilla, Hyinen wyöhyt wyöllä wyötty. Tuowos hyytä Pohjolasta, Jäätä kylmästä kylästä; Paljo on hyytä Pohjolassa, Paljo hyytä, paljo jäätä. Hyyss’ on wirrat, jäässä järwet, Maat on kaikki kaljamassa, Ilma warsin iljaneessa. Hvarmed skall jag släcka elden, Hvarmed må jag hämma lågan? Uti Pohja finns en gosse, Uti kalla byn en hjelte, Reslig man i Pimentola, Hög som granen uti öknen, Stor som tallen uti kärret. Med en famn hans smalben mätes, Med halfannan knäets omkrets Och med tvenne famnar höften. Rimmiga hans handskar äro Och hans skor med rim betäckas, Rimmig hatten är på hufvet, Rimmig gördeln omkring lifvet. Hemta rimfrost ifrån Pohja, Bringa is från byn den kalla, Mycken rimfrost finns i Pohja, Mycken is och mycken rimfrost, Rim i floden, is i sjöar, Glanskis marken der betäcker, Sjelfva luften är i halka. 336 Fennica.indd 336 17.1.2019 14:55:05 �Kuueskolmatta Runo — Tjugusjette Runan . . . . . . . Hyiset hyppiwät jänikset, Jäiset karhut karkelewat, Keskellä lumimäkeä, Lumilinnan liepehillä; Hyiset lentäwät hawukat, Jäiset sorsat soutelewat, Keskellä lumijokia, Lumikosken korwakolla. Rimfrostklädda harar springa, Isomhöljda björnar tumla Midt på snöbetäckta berget, Tätt invid snö-borgens tinnar. Rimfrostklädda hökar flyga, Isomhöljda änder simma Midt i snöbetäckta elfven, Invid fallet af snö-forssen. Tule poika Pohjolasta, Poika Pohjolan takoa, Hyytä kelkalla wetäös, Jäätä reellä reutoellos, Tuiman tunturin laelta, Waaran wankan liepeheltä, Läpitse lumesta linnan, Läpi jäisen linnan portin, Hyinen kattila reessä, Jäinen kauha kattilassa. Sitte tänne tultuasi, Matkan päähän päästyäsi, Wisko’os wilua wettä, Kanna hyhmän karwallista, Paikoille palanehille, Tulen tuiki polttamille. Kom, o gosse, ifrån Pohja, Ända bortom Pohja-gården. Släpa rimfrost med din kälke, Hemta is uti din släde Från det vilda fjällets hjessa, Från det fasta bergets kanter, Genom snöbetäckta borgen, Slottets isomhöljda portar, Drag i släden rimmig kittel, För en isig slef i kitteln. När du sedan hit har hunnit, Uppnått målet för din resa, Kasta af det kalla vattnet, Ös utaf det våta snöslagg Uppå de förbrända ställen, Ställen, hvilka elden skadat. Millä tulta tummentelen, Walkiaista warwentelen? Ompa neiti Pohjolassa, Impi kylmässä kylässä, Jonk’ on huntu huutehessa, Iholiiwi iljaneessa, Hyyssä sukka, jäässä kenkä, Hallassa hamehen helmat, Paian kaulus kalkkarassa. Nouse neiti Pohjolasta, Lapsi täyestä Lapista. Wuotehelta hyisen poian, Jäisen lapsen lappeasta.  Castrén’s correction: klädnings fållar  ǁ klädnings-fållar. Hvarmed skall jag elden släcka, Hvarmed må jag lågan hämma? Uti Pohja finns en jungfru, Uti kalla byn en flicka; Rimfrosthöljd är hennes mössa, Skjortan isig uppå kroppen, Skon är rimmig, strumpan isig, Frusna hennes klädnings fållar459, Isbetäckt är skjortans krage. Kom, o flicka, ifrån Pohja, Från det innersta af Lappland, Stig från frusna sonens läger, Isomhöljda barnets sida, 337 Fennica.indd 337 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Weä wiittasi wilusta, Hamehesi hallan alta; Sitte tänne tultuasi, Matkan päähän päästyäsi, Heitä polwille potewan, Katowalle katteheksi, Tulen suuta sulkemahan, Panun päätä painamahan. Tuli kääri kertohisi, Walkia ripasimisi, Pukemihin puhtahisin, Walkeihin waattehisin. Tag din klädning ifrån kölden, Tag din kjortel ifrån frosten. När du sedan hit har kommit, Uppnått målet för din resa, Kasta kjorteln ned på knäna, Till ett täcke åt den sjuke, För att eldens mun tillsluta, Trycka Panus hufvud neder. Linda elden uti vecken, Uti flikarna lägg lågan, Göm den uti rena kjorteln, I din hvita klädebonad. Jos ei tuosta kyllä liene, Ukko kultanen kuningas, Ukko pilwien pitäjä, Hattarojen hallitsia! Ijätä iästä pilwi, Jänkä lännestä lähetä. Sylin pilwiä syseä, Limitysten niitä liitä, Lomatusten loukahuta. Sa’a hyytä, sa’a jäätä, Sa’a woietta hyweä, Paikoille palanehille, Panun nihki paistamille; Tee tuli tehottomaksi, Walkia warattomaksi, Panu miehuettomaksi.” Om ej det tillfyllest vore, O du Ukko, gyllne konung, Du som skyarna beherrskar, Råder öfver himlens strömoln! Låt en molnsky gro i öster, Sänd en annan ifrån vester, Stöt med famnen moln tillhopa, Sammanfoga deras kanter Och förena mellanrummen. Låt så regna is och rimfrost, Helande och goda salvor, Uppå de förbrända ställen, Ställen, hvilka elden skadat. Gör så elden svag och kraftlös, Tag från lågan bort dess styrka, Ifrån Panu manna-kraften.” Sillä seppo Ilmarinen Tuota tulta tummenteli, Walkiaista warwenteli. Sai tulen tehottomaksi, Walkian warattomaksi, Panun miehuettomaksi. Dermed smeden Ilmarinen, Släckte ut den röda elden, Hämmade den ljusa lågan; Gjorde elden svag och kraftlös, Tog från lågan bort dess styrka, Ifrån Panu manna-kraften. 338 Fennica.indd 338 17.1.2019 14:55:05 �Seitsemäskolmatta Runo — Tjugusjunde Runan Seitsemäskolmatta Runo. Tjugusjunde Runan. . . . . . Ledsnad herrskade bland menskor, Ledsnad ock bland foglar rådde, Svårt det var för vattnets fiskar Och för skogens hjord besvärligt, När ej solen mera lyste Och ej sken den milda månen. Hauki tiesi hauan pohjat, Kokko lintujen samonnan, Tuuli hanhen päiwäyksen; Ei tietä pojat poloset, Millon aamu alkanewi, Yö tulla yrittänewi, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Gäddan känner gropens botten, Foglars flygt blir örnen varse, Vinden vet af gässens dagsfärd, Men ej vet den arma menskan, När dock morgonen är inne, Eller natten börjar nalkas På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen. Nuoret neuoa pitäwät, Ikäpuolet arwelewat, Kuinka kuutta lietänehe, Päiwätä elettänehe,460 Otawatta oltanehe. Waka wanha Wäinämöinen Meni sepponsa pajahan, Astuwi owen alatse, Sanowi sanalla tuolla: ”Nouse seppo seinän alta, Takoja kiwen takoa, Takomahan uutta kuuta, Uutta päiwyen keheä; Tukela on tuletta olla, Paha kuun kumottamatta, Paha päiwän paistamatta.” Rådslag hålla då de unge, Medelålders männer tänka, Hur man utan sol och måne, Utan karlavagn må lefva. Gamle trygge Wäinämöinen Vandrar hän till smedens verkstad, Träder under smidjans dörrpost, Yttrar så ett ord och säger: ”Upp du smed der invid väggen. Upp du hamrare bak stenen, För att nu en måne smida Och en solring sammanfoga. Lång är tiden eld förutan, Ledsam, då ej månen lyser, Då ej solen strålar sprider.” Nousi seppo seinän alta, Takoja kiwen takoa, Takomahan uutta kuuta, Uutta päiwyen keheä. . Ikäwä imehnosilla, Tuiki linnuilla tukela, Waikia ween kaloilla, Metsän karjalla kamala, Kun ei konsa päiwyt paista, Eikä kuuhuet kumota.  Castrén has condensed two lines into one. Steg så smeden upp vid väggen, Hamrarn reste sig bak stenen För att straxt en måne smida Och en solring sammanfoga. 339 Fennica.indd 339 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . Kuun on kullasta takowi, Hopiasta uuen päiwän. Saipa kuu kuwanneheksi, Toki päiwä walmihiksi; Noita nostiwat halulla, Kaunihisti kannattiwat, Ylähäksi taiwahalle, Päälle kuuen kirjokannen, Päälle taiwahan yheksän. Utaf guld han smider månen Och af silfver nya solen; Får så månen smidd och formad, Får och solen färdigbildad. Nu de lyfta dem med glädje, Bära vackert och försigtigt Upp till himmelen den höga, På det sjette stjernehvalfet. *Ofvanpå de åtta fästen. Hiki läksi luojan päästä, Kaste kaswoista jumalan, Warsin työssä työlähässä, Nostannassa waikiassa, Päiweä kulettaissa, Kuun kehyttä kantaessa, Tuonne taiwahan nawalle, Ilmalle yheksännelle. Svetten dröp från Skaparns hufvud, Vattnet rann från Gudens panna Vid det alltför svåra verket, Vid den mödosamma lyftning, Då man forslar nya solen, Då man bär en ring för månen, Upp till midten utaf himmeln, Till den nionde bland rymder. Saiwat kuun kuletetuksi, Auringon asetetuksi, Ilmalle yhäksännelle, Keskitaiwahan nawalle, Ei kumota kulta kuuna, Paista päiwänä hopia. Månen fingo de så forslad, Fingo äfven solen fästad I den nionde bland rymder, Vid den medlersta bland himlar; Men som måne sken ej guldet, Silfret såsom sol ej lyste. Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Om jag far till Pohja-gården, Mig beger till Pohjas söner, Visst jag månen får att lysa, Gyllne solen till att stråla.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: . ”Jos ma nyt lähen Pohjolahan, Pohjan poikien sekahan, Saan ma kuun kumottamahan, Päiwäkullan paistamahan.” . . Far åstad och färdas skyndsamt Hän till Pohjola det mörka; Stiger en dag, stiger tvenne, Redan på den tredje dagen Synas Pohja-gårdens portar, Pohja-gårdens dörrar rassla Och den onda gångjern glimma. Sekä läksi, jotta joutu, Pimiähän Pohjolahan; Astu päiwän, astu toisen, Päiwänä jo kolmantena Portit Pohjolan näkywät, Pohjan ukset ulwottawat, Paistawat pahat saranat. 340 Fennica.indd 340 17.1.2019 14:55:05 �Seitsemäskolmatta Runo — Tjugusjunde Runan Niin huhuta huiahutti Tuolla Pohjolan joella: ”Tuo wenettä Pohjan poika, Joen poikki päästäkseni.” Kommen fram till Pohja-floden Ropar gamle Wäinämöinen: ”Hemta båt, du son i Pohja, Att jag slipper öfver elfven.” . Niin sanowi Pohjan poika: ”Ei täältä wenehet joua; Tule sormin soutimina, Kämmenin käsimeloina, Poikki Pohjolan joesta.” Pohja-sonen hördes svara: ”Här är ingen båt nu ledig, Ro dig fram med dina fingrar, Styr med dina flata händer Öfver floden här i Pohja.” . Sillon wanha Wäinämöinen Sormin sortuwi wetehen, Käsin loihen lainehesen; Wetihen wesihaolle, Petäjäisen pölkyn päälle, Niin wihelti wiuahutti, Tuli tuuli tuon puhalsi, Poikki Pohjolan joesta. Nu den gamle Wäinämöinen Sänker fingrarna i vattnet, Flata händerna i böljan, Drar sig på en vatten-ruska, På en tall-stock sig förfogar, Låter så en hvissling ljuda; Kom en vind och förde honom Öfver floden uti Pohja. Pohjan poikaset sanowi, Paha parwi pauhoawi: ”Astu jalka ensimmäinen, Tälle rannalle rapa’a.” Astu jalan, astu toisen, Pohjan rannalle rapasi. Pohja-folket höres ropa, Onda skaran häftigt larma: ”Stig nu med den ena foten Ifrån elfven upp till stranden.” Steg med sina begge fötter Ifrån elfven upp till stranden. Niin sanowi Pohjan poiat, Paha parwi pauhoawi: ”Käyppä Pohjolan pihalle.” Meni Pohjolan pihalle. Pohja-folket höres ropa, Onda skaran häftigt larma: ”Träd nu fram till Pohja-gården.” Trädde fram till Pohja-gården. Pohjan poikaset sanowi, Paha parwi pauhoawi: ”Tuleppa Pohjolan tupahan.” Meni Pohjolan tupahan. Pohja-folket höres ropa, Onda skaran häftigt larma: ”Kom nu in i Pohja-stugan.” Gick så in i Pohja-stugan. Siell’ on miehet mettä juowat, Simoa sirettelewät, Miehet kaikki miekka wyöllä, Männerna der mjöd förtära, Mätta sig med ljufva drycken. Hvarje man bär svärd vid sidan, . . . . 341 Fennica.indd 341 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . Stridsbeklädd är hvarje kämpe, För att döda Wäinämöinen, Vattnets vän om lifvet bringa. Männerna af honom spörja: ”Hvad är usle mannens budskap, Hvad vet vandrarn att förtälja?” Waka wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Minnes meiltä päiwä pääty, Kunne meiltä kuu katosi?” . Urohot sotaaseissa, Pään waralla Wäinämöisen, Surmaksi suwantolaisen, Sanoiwat sanalla tuolla: ”Ku sanoma kurjan miehen, Mitkä tieot tienkäwiän?” Gamle trygge Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Hvart har solen från oss flyktat, Hvart har månen tagit vägen?” Pohjan poikaset sanowi, Paha parwi lausueli: ”Tuonne teiltä päiwä pääty, Tuonne teiltä kuu katosi: Päiwä pääty kalliohon, Wuorehen teräksisehen, Kuuhut kiwehen katosi, Kirjarintahan kiwehen, Jost’ ei pääse päiwinänsä, Selwiä sinä ikänä.” Pohja-folket höres ropa, Onda skaran häftigt larma: ”Dit från eder solen flyktat, Dit har månen tagit vägen: Solen kommit ned i klippan, In i ståluppfyllda berget, Sköna månen har försvunnit I en sten med brokig sida; Aldrig derifrån de slippa, Aldrig utgång sig bereda.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mitelkääme miekkojamme, Katselkaame kalpojamme; Eikö kuu kiwestä päässe, Päässe päiwä kalliosta.” Kenen lie pitempi miekka, Kenen kalpa kaunihimpi, Sen ois iskeä eellä. Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Låt oss mäta våra klingor, Låt oss våra svärd beskåda. Skall ej månen fås ur stenen, Solen ifrån klippan frias? Den som har en längre klinga, Har ett svärd, mer skönt att skåda, Må det första hugget gifva.” Mitteliwät miekkojansa, Katseliwat kalpojansa; Jo oli pikkuista pitempi Miekka wanhan Wäinämöisen, Yhtä ohrasen jyweä, Olen kortta korkiampi. Sina svärd nu männer mäta Och beskåda sina klingor. Litet längre än de andres Var den gamle Wäinös klinga, Blott så mycket som ett kornfrö, Eller som ett ringa halmstrå. 342 Fennica.indd 342 17.1.2019 14:55:05 �Seitsemäskolmatta Runo — Tjugusjunde Runan . Senpä kuu kärestä paisto, Päiwä wästistä wälötti, Heponen terällä hirnu, Kasi nauku naulan päässä, Pentu putkessa makasi. Månen lyste uppå spetsen, På dess fäste glänste solen, Hästen gnäggade på bettet, Katten gnällde uppå knappen Och en hundvalp låg i slidan. . Mentihin ulos pihalle, Wastatusten wainiolle. Siitä wanha Wäinämöinen Löi on kerran leimahutti, Löip’ on kerran, löipä toisen, Listi kun naurihin napoja, Päitä Pohjan poikasien. Man så träder ut på gården Och emot hvarann sig ställer. Nu den gamle Wäinämöinen Slog en gång med blanka svärdet, Slog en gång och slog en annan, Skalade, som rofvors strängar, Hufvuden af Pohjas söner. Käwi kuuta katsomahan, Päiweä kerittämähän, Otawaista ottamahan, Kirjarinnasta kiwestä, Wuoresta teräksisestä, Rautasesta kalliosta. Yheksin owia ompi, Kolmin lukkoja lukittu Itsekullaki owella; Ei sinne sisälle päässyt. Går så att beskåda månen, Vandrar hän att solen lösa Och befria karlavagnen Från den fläckbeströdda stenen, In ifrån stål-bergets sköte, Från den jernuppfyllda klippan. Men der finnas tio dörrar Och hvarenda ibland dessa Har med tio lås man fastläst; Han ej slipper in i klippan. Waka wanha Wäinämöinen Itse astuwi kotia, Meni sepponsa pajahan, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Oi sie seppo Ilmarinen, Lankoni emoni lapsi. Tao kuokka kolmihaara, Tao tuuria tusina, Awaimia aika kimppu, Jolla kuun kiwestä päästän, Päästän päiwän kalliosta. Gamle trygge Wäinämöinen Återvänder nu till hemmet, Träder uti smedens verkstad, Yttrar så ett ord och säger: ”Hör mig smed, du Ilmarinen, Frände, barn af samma moder! Hamra mig tregrenig gräfta, Smid ett dussin hvassa billar, Smid en väldig knippe nycklar, Att jag månen får ur stenen, Solen lösa kan från klippan.” Se on seppo Ilmarinen Tako miehen tarpehia, Derpå smider Ilmarinen Allt hvad mannen har af nöden, . . . . . 343 Fennica.indd 343 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . Smider en dag, smider tvenne, Smider än den tredje dagen. Men uppå den tredje dagen Stiger Pohjolas värdinna, Pohja-gårds tandglesa gumma, Ganska tidigt upp en morgon Och sig tager för att flyga. Flyger upp med lärkans fjädrar, Höjer sig på siskans vingar, Flög till Ilmarinens smidja, Satte sig vid gluggen neder. Se on seppo Ilmarinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Mit’ olet lintu ikkunalla Aiwan aamulla warahin?” . Tako päiwän, tako toisen, Tako kohta kolmannenki. Päiwälläpä kolmannella Louhi Pohjolan emäntä, Pohjan akka harwahammas, Nousi aamulla warahin, Itse loihen lentämähän. Nousi leiwon lentimille, Sirkun siiwille yleni, Lenti Ilmarin pajahan, Istu pajan ikkunalle. Det var smeden Ilmarinen, Tog till orda nu och sade: ”Hur är, fogel, du vid gluggen Ren på morgonen så tidigt?” Lintu kielelle paneksen, Sirkkunen siwerteleksen: ”Oi sie seppo Ilmarinen, Takoja alinomanen. Kun olet kowin osaawa, Warsin taitawa takoja.” Fogeln med sin tunga talar, Så den lilla siskan qvittrar; ”Hör mig smed, o Ilmarinen, O du hamrare evärdlig! Du just är en kunnig konstnär, Är en hamrare förträfflig.” Der var smeden Ilmarinen, Yttrade ett ord och sade; ”Derför är jag kunnig konstnär, Är en hamrare förträfflig, Att jag har den store Guden Länge uti skägget skådat, Medan förr jag himmel smidde, Hamrade ett lock för luften.” Se on seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi, ”Siks’ olen kowin osaawa, Warsin taitawa takoja, . Kauan katsoin luojan suuhun, Partahan jalon jumalan, Ennen taiwoa takoissa, Ilman kantta kalkuttaista.” Lintu kielellen paneksen, Leiwonen liwerteleksen: ”Mit’ on rautio takowa, Kuta seppo kalkuttawa?” Fogeln med sin tunga talar, Så den lilla lärkan qvittrar: ”Hvad är det, du smed nu hamrar, O hvad smider du nu, konstnär?” Se on seppo Ilmarinen Sanan wastaten sanowi: . Det var smeden Ilmarinen, Svarade härtill och sade: 344 Fennica.indd 344 17.1.2019 14:55:05 �Seitsemäskolmatta Runo — Tjugusjunde Runan . . . . . . ”Det en halsring är, jag smider, Åt den stygga Pohja-Gumman.” Siitä Pohjolan emäntä Sekä läksi, jotta joutu, Sepon Ilmarin pajasta, Lenti leiwona kotihin. Arwelee, ajattelewi, Pitkin päätänsä pitäwi, Millä kaulansa katala, Paha waimo warjeleisi. Flög nu Pohjolas värdinna, Flög och ilade med snabbhet Ifrån Ilmarinens smidja, Flög som lärka bort till hemmet. Börjar tänka och begrunda, I sitt sinne öfverlägga, Hur sin hals hon, usla qvinna, Onda hexa, månde värja. Jo tunsi tuhon tulewan, Hätäpäiwän päälle saawan; Nousi aamulla warahin, Aiwan aika huomenessa, Lenti Ilmarin pajahan, Kyyhkysenä kynnykselle. Märker ofärd henne hota, Nödens dag förhanden vara. Steg så upp en morgon tidigt, Ren i dagens första gryning, Flög till Ilmarinens smidja, Kom, som dufva, uppå tröskeln. Se on seppo Ilmarinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Mit’ olet kyyhky kynnyksellä Aiwan aamulla warahin?” . ”Taon kaularenkahaista Tuolle Pohjolan akalle.” Det var smeden Ilmarinen, Yttrade ett ord och sade;: ”Hur är dufva du på tröskeln Ren på morgonen så tidigt?” Kyyhky kielellen paneksen, Warsin wastaten sanowi: ”Tuota lienen kynnyksellä Sanomata saattamassa; Jopa kuu kiwestä nousi, Päiwä pääsi kalliosta.” Dufvan med sin tunga talar, Fogeln så till gensvar qvittrar; ”Derför må jag stå på tröskeln, Att dig detta budskap bringa: Månen stigit har ur stenen, Solen ut ur klippan sluppit.” Siitä seppo Ilmarinen Astuwi pajan owelle, Katso tarkon taiwahalle, Katso kuun kumottawaksi, Näki päiwän paistawaksi. Meni luoksi Wäinämöisen, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Sinä wanha Wäinämöinen, Laulaja iänikuinen! Derpå smeden Ilmarinen Går till dörren af sin smidja, Skådar noga upp mot himlen, Ser på fästet månen lysa, Ser den sköna solen stråla. Gick till gamle Wäinämöinen, Yttrade ett ord och sade: ”O du gamle Wäinämöinen, Du en sångare evärdlig! 345 Fennica.indd 345 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Käyppä kuuta katsomahan, Päiweä tähyämähän, Kut on nostu taiwahalle, Entisillensä sioille.” Kom nu att beskåda månen, Kom att se på sköna solen, Då de nu på fästet stigit, Kommit till sitt förra ställe.” Waka wanha Wäinämöinen Itse pistihen pihalle, Warsin päätänsä kohotti, Katsahtawi taiwahalle; Kuu oli nossut, päiwä päässyt, Taiwon aurinko tawannut. Gamle trygge Wäinämöinen Skyndade sig ut på gården, Lyfte genast upp sitt hufvud, Höjde blicken emot himlen: Månen uppå fästet stigit, Solen hade himlen funnit. Sillon wanha Wäinämöinen Sai itse sanelemahan, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Terwe kuu kumottamasta, Terwe kaswot näyttämästä, Päiwä kulta koittamasta, Aurinko ylenemästä! Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf sig tager för att tala, Höjande sin röst han säger Och med dessa orden talar: ”Hel dig måne, att du lyser, Att ditt anlete du viser, Hel dig gyllne dag, som randas, Hel dig sol, som åter uppgår” Kuu kulta kiwestä nousit, Päiwä kaunis kalliosta; Nousit kullaissa käkenä, Hopiaissa kyyhkyläisnä. Nouse aina aamusilla Tämän päiwänki perästä; Aina tänne tullessasi Tuowos täyttä terweyttä; Siirrä saama saatawihin, Onni onkemme nenähän, Pyytö päähän peukalomme. Käy nyt tiesi terwehenä, Matkasi imantehena Kaaruesi kaunihina; Pääse illalla ilohon.” Du guldmåne slapp ur stenen, Sköna sol, du steg från klippan, Såsom gyllne gök du uppsteg, Höjde dig som silfver-dufva. Så du må hvar morgon stiga Äfven efter denna dagen, Och hvar gång, då hit du kommer, Må du ymnig helsa bringa, Hopa håfvor uppå håfvor, Föra lycka till vår metkrok, Hemta fångst åt våra fingrar. Vandra nu din väg med helsa, Lägg din bana frisk till rygga. Gör din båge skön och vacker, Gå om aftonen till glädje.” 346 Fennica.indd 346 17.1.2019 14:55:05 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan Kaheksaskolmatta Runo. . . . . . . Tjuguåttonde Runan. Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Nyt ois ohto otettawana, Rahakarwa kaattawana, Mielusasta Metsolasta, Tarkasta Tapiolasta; Ruuniani ruhtomasta, Tammojani tappamasta, Karjoani kaatamasta, Lehmiä lewittämästä. Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Nu man borde björnen fånga,461 Borde fälla gyllne djuret Uti Metsola det ljufva, Det vaksamma Tapiola, Att ej Ohto mina hästar, Mina ston om lifvet bringar, Icke dödar mina hjordar, Och ej korna strör kring marken. Olin mieki miessä ennen, Olin miessä miesten luona, Mieslukuja tehtäissä, Jakoja jaettaissa, Osin päitä pantaissa. Olin ma ohon omilla, Tasakärsän tanhuilla, Waan ei nyt nykysin aion. Joko mie polonen poika Wanhaksi waroelemma, Epälyksin ennen muita! Waan kuitenki, kaikitenki, Mieleni minun tekewi, Aiwoni ajattelewi;462 Mieli käyä metsolassa, Metsän mettä juoakseni. Lähen nyt miehistä metsälle, Urohista ulkotöille; Mielikki metsän emäntä, Tellerwo Tapion waimo! Kytke kiinni koiriasi, Rakentele rakkiasi, Kuusamisehen kujahan, Talasehen tammisehen.  Elias Lönnrot published a Swedish translation of a series of songs presented at the funeral fiest of a bear in Helsingfors’ Morgonblad July 1835 (Lönnrot 1835c). There are several passages which are identical with those included in Kalevala.  Castrén has omitted the parallel line. Också jag i fordna tider Var så god som mången annan, Då man gjorde val af männer, Då man karlarna fördelte, Mönstrade de bästa kämpar; Jag då steg till björnens dörrar, Till den platta nosens gårdar. Nu en annan tid är inne: Monne, arme man, jag redan Kunnat blifva alltför gammal, Mera tvekande än andra? Kanske är det så, men sinnet Lockande mig likväl bjuder Att till Metsola nu vandra, För att njuta af dess honung. Så jag vandrar hän till skogen, Går till sysslor utom huset. Mielikki, du skogsvärdinna, Tellervo, Tapios dotter! Lägg nu band på dina hundar, Ordna vackert dina valpar I det trybevuxna tåget, I den lilla ekträdskojan. 347 Fennica.indd 347 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Silmät silkillä sitele, Päätä kääri palmikoilla, Hampahat meellä hauo, Suuwieret sulalla woilla; Jottei haise miehen henki, Tuuhua urohon tunti, Tullessani tanhuille, Jalon ohtosen owille. Bind för björnens ögon silke, Vira flätor om hans hufvud, Stryk uppå hans tänder honung Och på munnen rena smöret, Att han icke vädrar mannen, Icke känner andedräkten, När jag kommer till hans gårdar, Till den ädle Ohtos dörrar. Ohtonen metsän omena, Metsän kaunis källeröinen! Kun kuulet minun tulewan, Miehen aimo astelewan, Kytke kynnet karwohisi, Hampahat ikenihisi, Jotet koske konnanana, Liikuta lipeänänä. Niin sie ohto pyörtelete, Mesikämmen kääntelete, Kuni pyy pesänsä päällä, Hanhi hautomaisillansa.” Vackra Ohto, skogens äpple, Skogens sköna, runda knotter! När du hör, att mannen nalkas, Stolta karlen till dig träder, Göm då klorna in i tassen, Tänderna uti ditt tandkött, Att de aldrig måtte såra, Ej ens i sin vighet skada. Så må du dig, Ohto, röra, Så du, honungstass, dig vända, Som i boet hjerpen rör sig, Gåsen liggande sig vänder.” Sillon wanha Wäinämöinen Jo tuossa ohon tapasi, Säteriset sängyt kaasi, Siat kultaset kumosi; Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Ole kiitetty jumala, Ylistetty luoja yksin, Kun annoit ohon osaksi, Salon kullan saalihiksi. Jos lähen ohon omille, Tasakärsän tanhuille, Pikkusilmäsen pihalle, Katsellani kultoani; Lyhyt on jalka, lysmä polwi Tasakärsä talleroinen. Sjelf den gamle Wäinämöinen Stötte nu på sköna Ohto, Rubbade så sidenbädden, Slog omkull den gyllne sängen; Höjde upp sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Nu, o Gud, du lofvad vare, Skapare allena prisad, När du gaf mig sköna Ohto, Gaf mig skogens guld till byte. Träder hag för Ohtos dörrar, Går till släta tassens gårdar, Vandrar till plir-ögats koja, För att der mitt guld betrakta – Kort är foten, böjdt är knäet, Nosen trubbig, som ett nystan. 348 Fennica.indd 348 17.1.2019 14:55:05 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan  Castrén has omitted the parallel line. . . . . . . . Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni! Elä suutu suottakana, En minä sinua kaannut. Itse wierit wempeleltä, Hairahit hawun selältä, Puhki puiset kaatiosi, Halki paitasi hawusen; Sykysyiset säät lipiät, Päiwät talwiset pimiät. Du min enda, vackra Ohto, O min honungstass, du sköna! Blif ej ens på skämt förtörnad, Jag var icke den dig fällde, Sjelf du halkade på grenen, Snafvade på barrträdsqvisten, Sönderslet din granrisklädnad, Ref i tu din barrbetäckning; Hösten är så hal och slipprig, Höstens nätter äro mörka. Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni! Wiel’on maata käyäksesi, Kangasta kawutaksesi; Lähes nyt kuulu kulkemahan, Metsän auwo astumahan, Sinisukka sipsomahan, Käymähän käpiä kenkä, Näiltä pieniltä pihoilta, Kapeilta käytäwiltä, Urohisehen wäkehen, Miehisehen joukkiohon. Siell’ on aitta ammon tehty Hopeaisille jaloille, Kultasille patsahille, Jonne wiemme wierahamme, Kuletamme kultasemme. Ei siellä pahoin pietä; Sima siellä syötetähän, Mesi nuori juotetahan. Du min enda, vackra Ohto O min honungstass, du sköna! Än du måste gå en sträcka, Måste vandra på en sandhed. Kom berömde, börja färden, Vandra hän du skogens stolthet, Skrid blå-strumpa fram med snabbhet, Stig lättfotade med brådska Ifrån dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala stigar, Till en skara utaf kämpar, Till en talrik karla-samling. Länge ren der stått ett visthus, Uppå silfver-fötter timradt, Bygdt på sköna gyllne stolpar; Dit vår ädle gäst vi leda, Föra in vår gyllne främling. Illa blir han der ej fägnad, Honung får han till att äta, Får det färska mjöd att dricka. Lähe nyt tästä kun lähetki, Tästä pienestä pesästä, Risusilta pääaloilta, Hawusilta wuotehilta,463 Punasille polstarille, Sängylle säteriselle, Alla kuulun kurkihirren, Kom nu, såsom ock du kommer, Ifrån detta trånga näste, Öfvergif din bädd af granris, Lägg dig uppå röda bolster, Uppå mjuka siden-bädden, Under åsen den berömda, Under takets vackra fogning. 349 Fennica.indd 349 17.1.2019 14:55:05 �Fennica: Kalevala  Unnecessary question mark. . . . . . . . Alla kaunihin katoksen. Niin sä luikkahos lumella, Kuni lumme lammikolla; Niin sä haihaos hawulla, Kuni oksalla orawa.” Siitä wanha Wäinämöinen Astu soitellen ahoja, Kangasta kajahutellen, Jalon ohtosen keralla. Itse soitteli somasti, Kajahutti kaunihisti, Wiiesti weräjän suulla, Kolmasti kotimäellä. Jo soitto tupahan kuulu, Kajahus katoksen alle. Och nu vandrar Wäinämöinen Under spel i svedjelunder, Under hornets ljud på fältet, Vandrar med den ädle Ohto. Sjelf han spelar skönt och skickligt, Låter hornet herrligt ljuda, Blåste gånger fem för porten, Blåste tre på hemmets kullar. Ljudet hördes in i stugan, Skallade inunder åsen. Niin wäki tuwassa wirkki, Kansa kaunis wieretteli: ”Kuulkootes tätä kumua, Salon soittajan sanoja, Käpylinnun kälkytystä, Metsän piian pillin ääntä.” Folket talade i stugan, Så den sköna skaran sade: ”Hören ljudet nu derute, Som från jägarhornet skallar, Hören kotte-fogelns läte, Hören Tapio-tärnans pipa!” Wäki pistihen pihalle, Kansa kaunis kartanolle: ”Mesiänkö metsä anto, Ilweksenkö maan isäntä, Koska laulaen tuletta, Hyreksien hiihtelettä?” Folket hastade ur stugan, Sköna skaran sprang på gården?464 ”Gaf ett honungsdjur er skogen, Gaf ett lodjur skogens herre, Då med sång I återkommen, Skriden jublande på skidor?” Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Sanomiks’ on saukko saatu, Wirsiksi jumalan wilja, Sillä laulaen tulemma, Hyreksien hiihtelemmä. Eikä saukko saatukkana, Eikä saukko, eikä ilwes, Itse on kuulu kulkemassa, Salon auo astumassa, Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Oss en utter är till talets, Är till sångens ämne gifven; Derföre med glam vi komma, Jublande på skidor nalkas. Men det är dock ej en utter, Ej en utter, ej ett lodjur; Sjelf den frejdade här vandrar, Skogens dimma hit nu sväfvar, Rör dig uppå fältets drifvor, Som ett näckrosblad på böljan, Sväfva öfver skogens ruskor, Som på qvisten ekorn sväfvar.” 350 Fennica.indd 350 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . Waalumassa metsän waahti, Werkahousu wieremässä. Terwetän jumala tänne, Näille pienille pihoille, Kapehille kartanoille, . Piikojen pitämämaille, Waimojen wanuttamille. Kun lienee wihattu wieras, Owi kiinni otto’ote; Waan kun lienee suotu wieras, . Owi awoinna pitööte.” . . . . . Skogens fradga hitåt rinner, Ohto nalkas svept i kläde. Nu med Gud jag helsar eder Här på dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala vägar, Gångar trampade af tärnor, Jemnade af gårdens qvinnor. Mindre kär kanske är gästen, Må man husets dörr då sluta, Men är gästen efterlängtad, Så må dörren hållas öppen.” Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Ole kiitetty jumala, Ylistetty luoja yksin, Kun annoit ohon osaksi, Salon kullan saatawaksi. Terwe nyt tänne tultuasi, Mesikämmen käytyäsi, Näille pienille pihoille, Kapehille käytäwille! Tuota toiwoin tuon ikäni, Katsoin kaiken kaswinaian, Saawaksi salon hopian, Metsän kullan kulkewaksi, Näille pienille pihoille, Kapehille käytäwille; Soiwaksi Tapion torwen, Metsän pillin piukowaksi. Toiwoin kun hyweä wuotta, Katsoin kun kaunista keseä, Niinkun suksi uutta lunta, Janhus hankea jaloa, Neiti miestä mieluhista, Punaposki puolisoa. Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte; ”Nu, o Gud, du lofvad vare, Skapare allena prisad, Då du gaf den sköna Ohto, Skänkte skogens guld till byte. Hell dig Ohto, du som kommit, Hell dig honungstass, som vandrat Hit till dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala gångar. All min lifstid har jag längtat, Väntat all min blomningsålder, Att dock skogens silfver komme, Skogens guld sig skulle närma Hit till dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala gångar, Att jag hörde Tapio-hornet, Hörde skogens pipa ljuda. Detta har jag städse väntat, Som ett bördigt år man väntar, Såsom skidan väntar drifvor, Längtar efter präktig skara, Och som flickan väntar fästman, Den rödkindade en make. Illat istuin ikkunassa, Aamut aitan partahalla, Kuukauet kujaisten suussa, Aftnarna jag satt i fönstret, Morgnarna på visthus-trappan, Månaderna invid tåget, 351 Fennica.indd 351 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala . . . . Talwikauet tanhuilla. Lumet seisoin tanteriksi; Tanteret suliksi maiksi, Sulat maat somerikoiksi, Somerikot hiesukoiksi, Hiesukot wihottawiksi.” Vintrarna på fähusbacken. Der jag stod, tills snön förhårdnat, Tills den hårda snön blef uppsmält, Marken bar och höljd med sandgrus, Gruset öfvertäckt med mylla, Myllan grönskande af nygräs.” Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Onko miestä ottamahan, Urosta utelemahan, Metsolasta saahessani, Tultua Tapiolasta?” Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Finns här ingen man, som mottar, Ingen kämpe, som välkomnar, När från Metsola jag kommer, Vänder hem från Tapios boning?” Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Ompa miestä ottamassa, Urosta utelemansa, Metsolasta saatuasi, Tultua Tapiolasta; Jo on wiikon juomat pantu, Saatu otraset oluet, Tulewalle wierahalle, Saawalle käkeäwälle.” Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte; ”Nog här finnas män, som motta, Finnas kämpar som välkomna, När från Metsola du kommer, Vänder hem från Tapios boning. Länge brygd har drycken varit, Ölet redan länge färdigt För den främling, som nu kommer, För den gäst, som till oss nalkas.” . Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Minne nyt wiemmä wierahamme, Kuletamma kultasemme, Näiltä pieniltä pihoilta, . Kapehilta kartanoilta?” . Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Hvart skall främlingen nu föras, Hvart den gyllne gästen ledas Ifrån dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala gångar?” Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte: ”Dit må främlingen nu föras, Dit må gyllne gästen ledas, Uti stugan, gjord af tallar, Uti huset, bygdt af furu, Under åsen, den berömda, Under takets vackra fogning.” Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Tuonne wiettä wierahanne, Kuletatta kultasenne, Petäjäisehen pesähän, Honkasehen huonehesen, Alle kuulun kurkihirren, Alle kaunihin katoksen.” 352 Fennica.indd 352 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . . . Siitä wanha Wäinämöinen Itse wirkki, noin saneli: ”Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni! Wiel’ on maata käyäksesi, Astuaksesi ahoa. Lähes nyt kulta kulkemahan, Hopia waeltamahan, Kulleista kujoa myöten, Hopiaista tietä myöten, Petäjäisehen pesähän, Huonehesen honkasehen, Alle kuulun kurkihirren, Alle kaunihin katoksen. Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Du min enda, vackra Ohto, O min honungstass, du sköna! Allt ännu du måste vandra, Måste färdas fram i lunden. Gif, mitt guld, dig nu på färden, Tåga fram, mitt vackra silfver, Vandra genom gyllne tåget, Gå längsefter silfver-spången, Träd i stugan, gjord af tallar, Uti huset, bygdt af furu, Under åsen, den berömda, Under takets vackra fogning. Waro’ote waimo rukat, Kun ei karja kammostuisi, Pieni wilja wimmastuisi, Wikoisi emännän wilja, Tullessa ohon tuwille, Karwaturwan tungetessa, Käyessä nenän nykerän. Sen nu till I stackars qvinnor, Att ej driften må förskräckas, Klena hjorden ej förfäras Ej värdinnans boskap skadas, När till stugan Ohto kommer, När det skäggbetäckta trynet, Platta nosen sticker in sig. Pois nyt poiat porstuasta, Piiat pihtipuolisista, Uron tullessa tupahan, Astuessa aimo miehen. Gossar, gifven rum i förstun, Stån ej flickor framför dörren, När till stugan hjelten träder, När den stolta mannen kommer. Ellös nyt piikoja pelätkö, Ellös waimoja warotko, Sylttysukkia suretko, Peittopäitä peljästykö; Mi on akkoja tuwassa, Ne on kaikki karsinahan, Miehen tullessa tupahan, Astuessa aika poian. Bry dig ej om våra flickor, Frukta ej för våra qvinnor, Räds ej för de mössbetäckta, De om hasen strumpbeklädda. Allt hvad qvinna är i stugan, Må nu längst i vrån sig draga, När i stugan mannen träder, När den stolta karlen kommer. Terwe tännekki jumala, Tänne pienehen pesähän, Matalaisehen majahan, . Frid du Gud ock hit förläna, Hit i denna ringa stuga, Uti denna låga hydda, 353 Fennica.indd 353 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala . . . . . Alle kuulun kurkihirren, Alle kaunihin katoksen; Mihen nyt liitän lintuseni, Kulettelen kultaseni?” Under åsen den berömda, Under takets vackra fogning. Hvart skall nu mitt guld jag föra, Hvar min lilla fogel ställa?” Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Terwe tänne tultuasi, Mesikämmen käytyäsi, Tänne pienehen pesähän, Matalaisehen majahan, Alle kuulun kurkihirren, Alle kaunihin katoksen! Tuohon liitä lintusesi, Kulettele kultasesi, Petäjäisen pienan päähän, Rahin rautasen nenähän.” Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte: ”Hell ock dig, som hit har kommit, Hell dig honungstass, som stigit Uti denna ringa stuga, Uti denna låga hydda, Under åsen den berömda, Under takets vackra fogning! Dit må nu ditt guld du föra, Ställa der din lilla fogel, Invid hörnet af en jernbänk, Vid den fasta plankans ända.” ”Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni. Jo nyt on tullut turkin tunti, Karwasi katsantoaika. El’ oo ohto milläkänä; Ei sua pahoin pietä, Ei anneta karwojasi Herjojen hetaleiksi, Wallatonten waattehiksi.” Du min enda, vackra Ohto, O min honungstass, du sköna! Nu din pels man måste skåda, Vackra håret undersöka; Var dock icke alls bekymrad, Illa skall man dig ej hålla, Skall ditt ludna skinn ej gifva Att hos usla männer vräkas, Att bepryda ringa karlar.” . Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Minne nyt wiemmä wierahamme, Käwiämme käyttelemmä, Rahin rautasen nenästä, . Päästä pitkän pintalauan?” Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Hvart må sen vår gäst vi föra, Hvart ledsaga vandringsmannen Från det långa jernbänks hörnet, Från den fasta plankans ända?” Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte: ”Dit må nu din gäst du föra, Vandringsmannen dit ledsaga, Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli, ”Tuohon wienet wierahasi, Kulettanet kultasesi, 354 Fennica.indd 354 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . Till förgyllda koppar-kärlet, Grytan med sin koppar-botten. Länge grytan stått på elden, Koppar-sidan invid lågan; Länge ren har vattnet väntat – Vattnet hemtades från fjerran, Togs ur vasslesöta källan, Den till brädden fyllda brunnen. Saltet ifrån fjerran söktes, Från de djupa sund i Tyskland, Roddes hit igenom saltsund, Lastades så ut ur skeppet. Veden har man fällt i skogen, Huggit längesen i öknen, Hemtat hit från Tuomivaara, Släpat ifrån höga kullar. Elden har från himlen fallit, Ilat ned från himla-midten, Ofvan från de åtta himlar, Från den nionde bland rymder.” Kuparihin kullittuhun, Waskipohjahan patahan. Jo on paat tulelle pantu, Waskilaiat walkialle; Wiikon on wetoset tuotu, Tuotu weet tuonnempata, Herasesta hettehestä, Läikkywästä lähtehestä; Suolat kaukoa katsottu Saksan salmilta sywiltä, Souttu suolasalmen kautta, Laiwan päältä laskettuna. Puut on puituna salosta, Ammon aikana hakattu, Tuotu tuomiwaaran päältä, Kuletettu kumpuloilta; Tuli tullut taiwosesta, Tullut taiwahan nawalta, Päältä taiwahan kaheksan, Ilmalta yheksänneltä.” . Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Du min enda, vackra Ohto, O min honungstass, du sköna! Allt ännu du måste vandra, Måste gå ett litet stycke. Börja frejdade nu färden, Skrid nu fram du gamle kämpe Från det långa jernbänks hörnet, Från den fasta plankans ända, Till förgyllda koppar-kärlet, Grytan med sin koppar-botten.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni! Wiel’ on maata käyäksesi, . Polku poimetellaksesi. Lähes nyt kuulu kulkemahan, Mies wanha waeltamahan, Päästä pitkän pintalauan, Rahin rautasen nenästä, . Kuparihin kullittuhun, Waskipohjahan patahan.” . Fräsande hörs grytan koka, Med det färska köttet uppfylld, Kokar trenne hela nätter, Kokar lika många dagar. Pata kiehu paukutteli Täynnä uusia lihoja, Kokonaista kolme yötä, Saman werran päiwiäki. 355 Fennica.indd 355 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Siitä wanha Wäinämöinen, Kun oli keitto keitettynä, Saatu kattilat tulelta, Waskilaiat walkialta, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Minne nyt liitän lintuseni, Kulettelen kultaseni, Kuparista kullitusta, Waskipohjasta paasta?” Sen nu köttet blifvit kokadt, Kittlarna från elden tagna, Kopparsidorna från lågan, Gamle trygge Wäinämöinen Höjde upp sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Hvart skall nu mitt guld jag föra, Hvart min lilla fogel bringa Från förgyllda koppar-kärlet, Grytan med sin koppar-botten?” Wäki wastaten sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Tuohon liitä lintusesi, Kulettele kultasesi, Kupin kultasen kuwulle, Wain waskisen waralle, Petäjäisen pöyän päähän. Petäjäiset tääll’ on pöyät, Wait pöyällä wasesta, Kupit kullasta siwulla, Lusikkaiset hopiasta. Sihen liitä lintusesi, Kulettele kultasesi, Simoa sirettämähän, Olosta ottamahan.” Folket svarade och sade, Så den sköna skaran talte: ”Dit må nu ditt guld du föra, Gyllne fogeln må du bringa Inuti den gyllne koppen, Inom koppar-fatets bräddar, Fram på vackra furu-bordet. Borden äro här af furu, Fat af koppar stå på borden Och vid faten äro satta Gyllne koppar, silfver-skedar. Dit må nu ditt guld du föra, Der din lilla fogel ställa, Att med mjöd den får sig mätta, Får af goda ölet dricka.” Siitä wanha Wäinämöinen Itse wirkki, noin nimesi: ”Ohtoseni lintuseni, Mesikämmen kääröseni! Wiel’ on matka käyäksesi, Retki reiahellaksesi. Lähes nyt kulta kulkemahan, Rahan armas astumahan, Kuparista kullitusta, Waskipohjasta paasta, Wain waskisen waralle, Kupin kultasen kuwulle Petäjäisen pöyän päähän.” Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ohto, du min lilla fogel, O min honungstass, du sköna! Allt ännu du måste vandra, Måste gå ett litet stycke, Kom mitt guld och börja färden, Skrid nu fram, du gyllne Ohto, Från förgyllda koppar-kärlet, Grytan med sin koppar-sida Inuti den gyllne koppen, Inom koppar-fatets bräddar, Fram på bordet utaf furu.” 356 Fennica.indd 356 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . . . . . Siitä wanha Wäinämöinen, Kun oli kupit kukkusilla, Wait warpalaitehilla, Itse wirkki, noin nimesi: ”Metsolan metinen muori, Metsän kultanen kuningas, Tellerwo Tapion neiti, Metsän piika pikkarainen! Tule nyt häihin härkösesi, Pitkäwillasi pitohin. Nyt on kystä kyllin syöä, Kyllin syöä, kyllin juoa, Kyllin itsessä piteä, Kyllin antoa kylälle.” Rågade nu kärlen stodo, Faten upp till brädden fyllda. Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Skogens honungsrika moder O du skogens gyllne konung, Tellervo, du Tapios jungfru, Skogens lilla, sköna tärna! Kommen nu till Ohtos bröllop, Till det långa hårets högtid. Ymnigt finns här till att äta, Till att äta, till att dricka, Att för egen del behålla Och att dela ut i byen.” Wäki tuossa noin sanowi, Kansa kaunis wieretteli: ”Miss’ on ohto syntynynnä, Harwakarwa kaswanunna, Mistä käyty källeröinen, Saatuna sinisaparo? Lietkö saanut saunatieltä, Kaiwotieltä kaatanunna?” Dervid folket tog till orda, Så den sköna skaran talte: ”Hvarest föddes sköna Ohto, Hvarest växte glesa håret, Hvadan är den trinda hemtad, Hvar den blåa svansen funnen? Monne väl på badstu-vägen, Eller uppå brunnets gångstig?” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ei ohto olilla synny, Eikä riihiruumenilla; Tuoll’ on ohto syntynynnä, Harwakarwa kaswanunna, Luona kuun, tykönä päiwän, Otawaisen olkapäillä, Seitsentähtisen selällä. Ukko kultanen kuningas, Mies on wanha taiwahinen, Wisko willasen wesille, Laski karwan lainehille. Tuota tuuli tuuwitteli, Ilma lieto liikutteli, Ween henki heilutteli, Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Ohto föds ej uppå halmen, Ej på båset invid rian, Der den ädla Ohto föddes, Der det glesa håret växte, Nära månen, invid solen, Uppå karlavagnens axlar, På den stora björnens skuldra. Ukko himlens gyllne konung, Gamle mannen upp i höjden, Kastar litet ull på vattnet, Blott ett hårstrå uppå böljan. Detta vaggades af vinden, Skakades af vädrets flägtar, Gungades af vattnets imma, 357 Fennica.indd 357 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala Aalto rannalle ajeli, Rannalle salon simasen, Nenähän metisen niemen. . . . . . . . Fördes så af hafvets bölja Hän till blomster-holmens stränder, Till den honungsrika udden. Mielikki metsän emäntä, Tapiolan tarkka waimo, Juoksi polwesta merehen, Wyölapasta lainehesen, Koppo kuontalon wesiltä, Willat hienot lainehilta. Liinoissansa liikutteli, Helmoissansa heilutteli; Siitä liitti lintusensa, Kuletteli kultasensa, Hopiaisehen wasuhun, Kultasehen kätkyehen; Nostatti kapalonuorat, Lapsen korkian kapalon, Oksalle olowimmalle, Lehwälle leweimmälle. Mielikki, den väna skogsfrun, Tapiolas trägna qvinna Sprang i hafvet upp till knäna, Sprang i böljan intill gördeln. Ryckte håret upp från vattnet, Fina ullen ifrån böljan, Vaggade uti sitt sköte, Rörde om i sina kläder. Sedan förde hon sin fogel, Lade ned sin gyllne älskling I en liten korg af silfver, I en vacker gyllne vagga. Fästade så lindans bindlar, Band det stora barnets vagga Vid den största qvist af trädet, Vid den lummigaste grenen. Tuuwitteli tuttuansa, Liikutteli lempiänsä, Kätkyessä kultasessa, Hihnoissa hopeisissa, Alla kuusen kukkalatwan, Kukkalatwan, kultalehwän. Siinä ohtosen sukesi, Harwakarwan kaswatteli, Juuressa nyrynärien, Luona karkian karahkan, Wieressä metisen wiian, Syämessä salon sinisen. Nu sin vän hon troget vaggar, Gungar omsorgsfullt sin älskling I den vackra gyllne vaggan, Som på silfver-remmar hängde, Under granens blomsterkrona, Blomsterkrona, gyllne grenar. Der hon vårdade sin Ohto, Fostrade det glesa håret Invid låga granars rötter, I en liten, nödväxt tallskog, Ibland honungsrika buskar, I den dunkla ökenskogen. Wiel’ on hampahat haussa, Kynnet kaikki kaiwoksessa; Mielikki metsän emäntä, Tapiolan tarkka waimo, Läksi hammasta hakuhan, Kynsiä kyselemähän, Ännu saknar Ohto tänder, Ännu fela klor för björnen. Mielikki den väna skogsfrun, Tapiolas trägna qvinna, Sjelf hon går att söka tänder, Söka klor till björnens tassar. 358 Fennica.indd 358 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . . . . . Jokasilta juurikoilta, Kaskikannoilta kowilta, Mäen keltaköykämiltä, Kanarwilta kaswawilta. Honka kaswo kankahalla, Kuusi kummussa yleni, Hongassa hopiaoksa, Kuusosessa kultaoksa, Ne kawo käsin tawotti, Niistä kynsiä kyhäsi, Ikeniä istutteli. Tuwan tuomisen rakenti, Laitti huonehen hawusen, Käski maata talwikauen, Asua ajat pahimmat, Ilman soita soutamatta, Wiitoja witasematta, Kangasta kapuamatta, Ahowiertä astumatta. Sielt’ on saatuna hopia, Kultamme kuletettuna.” Letade bland hårda stammar, Sökte inbland svedda stubbar, Uppå fältets gröna hymplar, På de ljungbevuxna hedar. Växte så en tall på heden, Reste sig en gran på kullen, Fanns en silfverqvist i tallen, Fanns en gyllne gren i granen. Kave dem med handen ryckte, Gjorde klor af dem åt Ohto, Bildade åt björnen tänder. Byggde så af hägg en stuga, Fogade af barr en boning, Bad der björnen bo om vintern, Hvila sig den värsta tiden Och ej genomvada kärren, Icke stryka genom skogen, Vandra irrande på heden, Flacka kring de öppna fälten. Derifrån kom nu vårt silfver, Hemtades den gyllne gästen.” Wäki nuori noin sanowi, Wäki wanha wieretteli: ”Mitä tehen metsä mielty, Kuta tehen korpi kostu, Ihastu salon isäntä, Taipu ainonen Tapio? Oliko keihon keksimistä, Eli ampujan aloa?” Unga skaran tog till orda Och det gamla folket talte: ”Hur blef skogen dock så nådig, Öknen denna gång så gifmild, Hur bevektes skogens herre, Blidkades den gode Tapio? Monn med spjutet Ohto fälldes, Eller dignade för skottet?” Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Hywin meiän metsä mielty, Hywin meiän korpi kostu, Ihastu salon isäntä, Taipu ainonen Tapio. Mielikki metsän emäntä, Tellerwo Tapion waimo, Heitti kylmille kotinsa, Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Skogen var oss ganska nådig, Ökenskogen ganska gifmild, Lätt bevektes skogens herre, Blidkades den gode Tapio. Mielikki, den väna skogsfrun, Tellervo, Tapios dotter, Lemnade sitt hemvist öde, 359 Fennica.indd 359 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Asunmaansa autiaksi, Läksi tietä neuomahan, Rastia rakentamahan, Tien wieriä wiittomahan, Matkoa opastamahan. Weisti pilkat pitkin maita, Rasti waarohin rakoja, Tuli kullan muuttelohon, Hopian wajehtelohon. Ei ollut keihon keksimistä, Eikä ampujan aloa, Itse wieri wempeleltä, Horjahti hawun selältä, Puhki kultasen kupunsa, Halki marjasen mahansa; Risut rikko rintapäänsä, Hawut watsansa hajotti.” Öfvergaf sitt boningsställe, Hastade att visa vägen, Gick att hugga vägamärken, Fästa stakar invid vägen, Att den rätta kosan lära. Uthögg märken genom skogen, Ristade i bergen skåror, Var beredd sitt guld att byta, Ta vårt silfver, ge sitt eget. Ohto fälldes ej med spjutet, Dignade ej ned för skottet; Sjelf han halkade från grenen, Snafvade från barrträds-qvisten, Föll och gyllne kräfvan sprängdes, Bäruppfyllda buken klyfdes, Bröstet sönderslets mot ruskor, Buken refs af barrträds-qvistar.” ”Ohtoseni ainoseni, Mesikämmen kaunoseni! Jo nyt on tässä luien luske, Luien luske, päien pauke, Kowa hammasten kolina. Otan nenän oholtani, Wainun tuntemattomaksi; Otan korwan oholtani, Korwan kuulemattomaksi; Otan silmän oholtani, Silmän näkemättömäksi.” ”Du min enda, vackra Ohto, O min honungstass, du sköna! Nu är benens gny förhanden, Benens gny och skallens läte, Häftigt skallra dina tänder. Näsan tog jag nu af Ohto, Ingen lukt han mera känner, Örat tog jag nu af Ohto, Intet ljud han mer förnimmer, Sist jag ögat tar af Ohto, Ögat ser nu aldrig mera.” Siitä wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Sen nyt mieheksi sanoisin, Urohoksi arweleisin, Joka umpiluut lukisi, Sarjahampahat sanoisi, Alla luisten polwiensa, Rautasten rusamiensa.” Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Den en karl jag skulle nämna, Skulle för en hjelte hålla, Hvilken björnens tänder löste, Toge bort de fasta betar, Ryckte ut dem med sin jernhand, Stödd med knät mot björnens skalle.” 360 Fennica.indd 360 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . . . . Itse umpiluut lukewi Sarjahampahat sanowi, Alla luisten polwiensa, Rautasten rusamiensa. Sjelf han björnens tänder löser, Tager bort de fasta betar, Rycker ut dem med sin jernhand, Stödd med knät mot björnens skalle. Otti hampahat oholta, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ohtonen metsän omena, Metsän kaunis källeröinen! Wiel’ on maata käyäksesi, Saloa sawotaksesi. Lähe nyt kuulu kulkemahan, Rahan armas astumahan, Tästä pienestä pesästä, Matalaisesta majasta; Tukela on tuwassa olla, Läyli lasten lämpimessä. Tog så tänderna af Ohto, Yttrade ett ord och sade: ”Vackra Ohto, skogens äpple, Skogens sköna, runda knotter! Än du måste gå ett stycke, Måste vandra uti öknen; Kom, berömde, börja färden, Tåga hän, du gyllne Ohto, Ifrån denna ringa boning, Ifrån denna låga hydda; Svårt det blir att bo i stugan, Ledsamt att i värmen vistas. Tästä tänne tie menewi, Rata uusi urkenewi, Wasten warwikkomäkeä, Kohti wuorta korkiata, Petäjähän pienosehen, Honkahan hawusatahan; Hywä siin’ on ollaksesi, Armas aikaellaksesi; Sihen tuuli turwan tuopi, Aalto ahwenen ajawi; Siwullais on siikasaari, Luonasi lohiapajas. Sano täältä saatuasi, Metsolahan mentyäsi: Ei siellä pahoin pietty Urohoisessa mäessä, Miehisessä joukkiossa; Sima siellä syötettihin, Mesi nuori juotettihin, Oluet ositettihin.” Här vår väg nu tar sin början, Här begynnas nya stigar, Som åt skogbevuxna kullen, Åt det höga berget leda, Leda till en liten fura, Till en tall med hundra qvistar; Godt för dig är der att vistas, Ljuft du der förnöter tiden. Karpen jagas dit af vinden, Abborn förs till dig af vågen, Vid din sida är en sik-ö, Tätt invid dig fångas laxen. Säg när hem du återkommit, Vändt till Metsola tillbaka: Illa blef jag der ej fägnad, Uti denna karla-samling, Denna skara utaf kämpar; Honung gaf man mig att äta Och till dryck blef färska mjödet, Blef det goda ölet framlagdt.” 361 Fennica.indd 361 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala . . . . . . . . Waka wanha Wäinämöinen Jo tuosta tuli kotihin; Wäki nuori noin sanowi, Kansa kaunis lausutteli: ”Minne nyt saatit saalihisi, Ehätit erän wähäsi? Lienet jäälle jättänynnä, Uhkuhun upottanunna, Eli suohon sortanunna, Kankahasen kuiwanunna?” Gamle trygge Wäinämöinen Nu till hemmet återvände; Unga folket tog till orda, Så den sköna skaran sporde: ”Säg, hvart förde du väl fångsten, Bragte nu din ringa andel? Lemnade kanske på isen Dränkte ibland snö och vatten, Tryckte in i sanka kärret, Eller gräfde ned i heden.” Waka wanha Wäinämöinen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Oisin jäälle jättänynnä, Uhkuhun upottanunna, Siinä koirat siirteleisi, Linnut liiat peitteleisi; Oisin suohon sortanunna, Kaiwanunna kankahasen, Siinä toukat turmeleisi, Söisit mustat muurahaiset. Empä jäälle jättänynnä, Uhkuhun upottanunna, Enkä suohon sortanunna, Kankahasen kaiwanunna; Tuonne saatin saalihini, Ehätin erän wähäni, Kultakunnahan kukulle, Waskiharjun hartialle; Panin puuhun puhtahasen, Honkahan hawusatahan, Oksille olowimmille, Lehwille leweimmille, Ikenin itähän iskein, Silmin luoen luotehesen, Kaltoin kaarnapohjasehen; En latwahan laskenunna, Siinä tuuli turmelisi, Ahawa pahoin panisi.” Gamle trygge Wäinämöinen Yttrade ett ord och sade: ”Om jag uppå isen lemnat, Dränkt mitt byte uti sörjan, Skulle det af hundar rubbas, Utaf luftens foglar sudlas; Hade jag det sänkt i kärret, Eller nedgräft uti heden, Skulle det af maskar skadas, Täras utaf svarta myror. Ej jag lemnade på isen, Dränkte bytet ej i sörjan, Tryckte icke in i kärret, Grof ej heller ned i heden. Dit min fångst jag beledsagat, Bringat dit min ringa andel, Högst uppå den gyllne kullen, Uppå koppar-åsens skuldra, Uti helga trädets krona, I en gran med hundra qvistar, På den största ibland grenar, På den yfvigaste qvisten. Tänderna jag ställt åt öster, Ögonen åt vester riktat, Vändt dem litet emot norden. Lade ej för högt i toppen, Skulle der af stormen skadas, Utaf vårens vind förderfvas.” 362 Fennica.indd 362 17.1.2019 14:55:06 �Kaheksaskolmatta Runo — Tjuguåttonde Runan . . . . Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi saatti: ”Anna toisteki jumala, Wastaki wakainen luoja Näin näissä elettäwäksi, Toiste laulaeltawaksi Näissä häissä pyylypojan, Pihlajattaren pioissa, Tuomettaren juomingissa. Anna wastaki jumala, Toisteki totinen luoja Rastia rakettawiksi, Puita pilkoteltawiksi Urohoisessa wäessä, Miehisessä joukkiossa. Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade: ”Gif, o Gud, ock hädanefter, Unna Skapare, du sanne, Att på sådant sätt man lefver, Att på detta vis man jublar Vid skogmannens stora bröllop, Vid skognymfens glada högtid! Anna wastaki jumala, Toisteki totinen luoja Soiwaksi Tapion pillin, Metsän pillin piukowaksi Näillä pienillä pihoilla, Kapehille käytäwillä.” Gif, o Gud, ock hädanefter, Unna Skapare, du sanne, Att Tapios pipa ljuder, Att man skogens pipa hörer Uppå dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala stigar!” Gif, o Gud, ock hädanefter, Unna Skapare, du sanne, Att i skogen vägen stakas, Märken skäras uti träden För vårt goda jägarfölje, För vår stora kämpa-skara! 363 Fennica.indd 363 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala  E.A. Ingman has published a Swedish translation of the 29th song in Helsingfors Morgonblad 17/1836. In this edition, only the diverging passages of Ingman’s translation have been indicated.  Ingman 1836: ädle.  Ingman 1836: Tänker i sitt sinne detta.  Ingman 1836: Här uppå vår trånga gårdsplan, / Uppå dessa smala stigar,  / Men min kantele är borta, / Bort för evigt for min glädje (lines 5−8).  Castrén has omitted two lines which Lönnrot has given twice.  Ingman 1836: ädle.  Ingman 1836: smidja.  Ingman 1836: Tog till ordet der och talte: / Händig är du Ilmarinen! (lines 19−20).  Ingman 1836: Dertill ock ett skaft af koppar, / Att jag må uppharfva hafven (lines 22−23).  Ingman 1836: Dertill ock ett skaft af koppar; / Hundra famnars långa pinnar / Bar den, skaftet var femhundra (lines 32−34). Yheksäskolmatta Runo. . . . . . . Tjugunionde Runan.465 Waka wanha Wäinämöinen Arwelewi aiwossansa: ”Jo nyt soitanto käwisi, Ilon teentä kelpoaisi, Näillä pienillä pihoilla, Kapehilla käytäwillä, Waan on kantelo kaonnut, Iloni ikäti mennyt; Waan on kantelo kaonnut, Iloni ikäti mennyt,469 Kalasehen kartanohon, Lohisehen louhikkohon, Ahin hauin haltioille, Wellamon ikiwäelle. Harwon Ahti antanewi, Kun on kerran keksinynnä.” Gamle trygge466 Wäinämöinrn Eftertänker i sitt sinne:467 ”Skönt det vore nu att spela, Att ur toner glädje locka Här på dessa trånga gårdar, Dessa alltför smala stigar, Men min harpa har försvunnit, Glädjen flytt från mig för evigt468 Hän till fiskens djupa salar, Laxarnes ojemna stengrund, Att af Ahtis gäddor egas, Af Wellamos ätt besittas. Sällan ock ifrån sig lemnar Ahti, hvad han en gång fångat.” Waka wanha Wäinämöinen Meni sepponsa pajahan, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Oi sie seppo Ilmarinen! Tao rautanen harawa, Warsi waskinen walaos, Jolla ma meret haroan Laposille aallot lasken, Saaha harppu hauinluinen, Kantele kalanewänen, Kalasesta kartanosta, Lohisesta louhikosta.” Gamle trygge470 Wäinämöinen Gick så ned till smedens verkstad471, Yttrade ett ord och sade: ”Hör mig smed, o Ilmarinen!472 Smid åt mig af jern en räfsa, Gjut dertill ett skaft af koppar, Att jag hafven upp må harfva,473 Hopa vågorna tillsamman, För att finna gäddbens harpan, Kantele af fiskben lagad, Ifrån fiskens djupa salar, Laxarnes ojemna stengrund.” Se on seppo Ilmarinen, Takoja iän ikuinen, Tako rautasen harawan, Warren waskisen wanuwi; Tako piit satoa syltä, Warren wiittä walmisteli. Det var smeden Ilmarinen. Den evärdelige hamrarn, Smidde snart af jern en räfsa, Redde dertill skaft af koppar; Skaftets längd femhundra famnar Var, och pinnarnas etthundra.474 364 Fennica.indd 364 17.1.2019 14:55:06 �Yheksäskolmatta Runo — Tjugunionde Runan . Derpå gamle Wäinämöinen Tog sin jernbesmidda räfsa475 Och på öppna sjön begaf sig, Ut på hafvets vida fjärdar. Räfsar sedan476 strandens ruskor, Räfsar säf och hafsrörs toppar,477 Hafvet upp i högar föser478, Lägger479 vågorna i hopar. Fann dock icke, såg ej heller Nånsin mer sin gäddbens harpa, Kantele, som gått förlorad, Glädjen, som för evigt flyktat.480 Siitä wanha Wäinämöinen Otti rautasen harawan, Läksi selwille wesille, Ulapoille aukeille; Harawoipi rannan raiskat, . Ruowon ruusut, kaislan kaikut Tukulle meret tukusi, Laposille lasketteli. Eipä löynnyt, ei tawannut, Hauinluista harppuansa, . Iki mennyttä iloa, Kaonnutta kanteletta. . . . . Siitä wanha Wäinämöinen Jo kohin kotia astu Alla päin, pahoilla mielin, Kaiken kalella kypärin. Niin aholla seisotaksen, Katseleksen, kuunteleksen, Kuuli koiwun itkewänsä, Puun wisan wetistelewän. Derpå gamle Wäinämöinen Började att hemåt vandra, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa.481 Stadnar så i svedjelanden, Ser sig rundtomkring och lyssnar, Och han hör en björk, som gråter, Ser482, hur masurträdet tåras. Kysytteli, lausutteli: ”Mit’ itket wihanta koiwu, Wesalehti wierettelet, Wyöhyt walkia walitat? Ei sua sotahan wieä, Ei tahota tappelohon.” Men han spörjer och han frågar: ”Hvarför gråter, gröna björk du, Qvider högljudt löfskottrika, Klagar du med hvita gördeln? Icke ut i krig du föres, Tvingas ej i härnad heller.” Koiwu taiten wastaeli. Puu wisanen wieretteli: ”Niin ne muutamat sanowi, Moniahat arwelewi, Eläwän minun ilossa, Riemussa remuelewan; Minä hoikka huolissani, Ikäwissäni ilotsen, Panen pakkopäiwissäni.  Ingman 1836: Fattade sin jerneräfsa.  Ingman 1836: Räfsade så.  Ingman 1836: Säf och hafsrörs toppar äfven.  Ingman 1836: föste.  Ingman 1836: Lade.  Ingman 1836: The line is missing.  Ingman 1836: Mössan lutande åt sida.  Ingman 1836: Hör.  Ingman 1836: Björken så till svar förståndigt / Talar, höjande sin stämma: / Så en del de om mig säga, / Mången också mena torde (lines 61−64). Skickligt honom björken svarar, Masurträdet höres säga: ”Sådant många om mig säga, Flere i sitt sinne tänka,483 Att i glädje blott jag lefver, Uti fröjd och jubel endast; Arme jag, som äfven under All min sorg och saknad fröjdas, Klagar blott, då värst jag lider. 365 Fennica.indd 365 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala  Ingman 1836: På vidöppna betesfältet.  Ingman 1836: Och min vita drägt upprista.  Ingman 1836: På vidöppna betesfältet.  Ingman 1836: till sved nedhuggen.  Ingman 1836: Och emot min hals, jag arma.  Ingman 1836: Hvarje år också så tidigt / Sorgen min gestalt förändrar (lines 99− 100).  Ingman 1836: Medan jag de kulna dagar / Och den onda tid betänker (lines 103−104).  Ingman 1836: se’n.  Ingman 1836: ock. . . . . . . . . Typeryyttä tyhjä itken, Wajouttani walitan; Kun olen kowin osaton, Tuiki waiwanen waraton, Näillä paikoilla pahoilla, Lakeilla laitumilla. Nu, så arm, mitt hårda öde Och min tomhet jag begråter, Att så lottlös helt och hållet Och så utan skygd jag lemnats Här på detta svåra ställe, På det öppna betesfältet.484 Useinpa minun polosen, Usein polon alasen, Paimenet pahat kesällä Puhki wiiltäwät pukuni, Halki mahalasen mahani. Usein minä polonen, Usein polon alanen, Näillä paikoilla pahoilla, Lakehilla laitumilla, Karsitahan kaskipuiksi, Pinopuiksi pilkutahun, Kolmasti tänä kesänä, Tänä suurena suwena, Miehet allani asuiwat, Kirwestänsä kitkuttiwat, Mun polosen pään waralle, Warten kauloa katalan. Ofta mig beklagansvärda, Ofta mig så djupt betryckta Herdarne om sommarn sarga, Rista i min hvita klädnad,485 Sugande all saft ifrån mig. Ofta jag beklagansvärda, Ofta jag så djup betryckta Blir på detta svåra ställe, På det öppna486 betesfältet, Qvistad och till svedja huggen487, Eller ock till kastved splittrad. Trenne gånger ren i sommar, Under denna långa sommar, I min kronas skygd sig männer Lägrat, hvässande sin yxa Mot mitt olycksburna hufvud, Mot min hals, jag ömkansvärda.488 Tuota itken tuon ikäni, Puhki polweni murehin, Kun olen kowin osaton, Tuiki waiwanen waraton, Kowan ilman kohtelossa, Talwen tullessa tukelan. Derför all min tid jag gråter, Sörjer nu min hela lefnad, Att så lottlös helt och hållet Och så utan skygd jag lemnats Här för svåra vädret blottställd, Då den stränga vintern nalkas. Jopa aina aikaisin Murhe muowon muuttelewi, Huoli päätäni panewi, Kaswot käypi kalweheksi, Muistellessa mustat päiwät, Pahat ajat arwellessa. Siitä tuuli tuskat tuopi, Pakkanen pahimmat päiwät; Hvarje år så tidigt sedan Sorgen min gestalt förändrar,489 Hufvet fylles af bekymmer, Och mitt hela anlet’ bleknar, Medan på de kulna dagar, På de onda tid jag tänker.490 Plågor så491 mig stormen bringar, Kölden för492 de värsta dagar – 366 Fennica.indd 366 17.1.2019 14:55:06 �Yheksäskolmatta Runo — Tjugunionde Runan . . . . . . . Tuuli turkkia tuhuwi, Lempo lehet leikkoawi, Jotta aiwan alastonna Palelen pahalla säällä, Pakkasen pahan käsissä, Koprissa kowan wihurin.” Stormen, som min pels omskakar, Alla löf ifrån mig röfvar, Så att jag alldeles naken Fryser i det hårda vädret, Lemnad i den skarpa köldens, I den vilda stormens händer.493 Sano wanha Wäinämöinen: ”El’ itke wihanta koiwu, Wesalehti wierettele, Wyöhyt walkia walita. Saan ma itkusi iloksi, Murehesi muuksi muutan, Käännän huolesi huwiksi.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Gröna björk, ej må du gråta. Qvida högljudt löfskottrika, Klaga du med hvita gördeln! Jag i fröjd din gråt förvandlar, Byter sorgen mot ett bättre, Gör till glädje ditt bekymmer.”494 Siitä wanha Wäinämöinen Weisti käyreä wisasta, Koppoa kowasta puusta, Kanteletta koiwuesta. Weisteli kesäsen päiwän, Kalkutteli kanteletta, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Saip’ on koppa kanteletta, Emäpuu iloa uutta, Koppa koiwusta lujasta, Emäpuu wisaperästä. Derpå gamle Wäinämöinen Masurn högg omkull495 och täljde Utaf hårda496 trä’t en kupa, Kantele af sköna björken.497 Täljde nu en dag om sommarn, Formade åt sig en harpa498 På den dimomhöljda udden, På den skogbeväxta holmen.499 Häraf fick sin kupa harpan, Fick sitt grundträd nya glädjen; Och af hållig björk är kupan, Grundträ’t af den fasta masur. Siitä wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Tuoss’ on koppa kanteletta, Emäpuu iki iloa, On koppa kowasta puusta, Emäpuu wisaperästä; Mistä naulat saatanehe, Piättimet perittänehe?” Derpå gamle Wäinämöinen Sjelf till orda tog och sade:500 ”Harpan nu sin kupa äger, Nya glädjen har sitt grundträd,501 Och af hållig träd502 är kupan, Grundträ’t af den fasta masur. Hvadan må nu skrufvar tagas, Hvadan goda pinnar hemtas?”503 Kaswo tammi tanhualla, Puu pitkä pihan perällä, Tammessa tasaset oksat,  Ingman 1836: Så att naken helt och hållet / Jag i svåra vädret fryser, / Lemnad åt den skarpa köldens, / Åt stormilens hårda medfart (lines 109−112).  Ingman 1836: Och dig nöje ger i stället.  Ingman 1836: utaff.  Ingman 1836: Af det hårda.  Ingman 1836: Utaf björkens stam ett strängspel.  Ingman 1836: Lines 124−125 missing.  Ingman 1836: / På den grönbeväxta udden, / Den skuggrika holmens ända (lines 126−127).  Ingman 1836: Sjelf till ordet tog och talte.  Ingman 1836: Har sitt grundträd nya glädjen.  Ingman 1836: björk.  Ingman 1836: Hvadan fås strängpinnar goda?  Ingman 1836: Växte då. Reste sig504 en ek på tåget, Stod vid gårdens ända högrest. Eken hade jemna qvistar, 367 Fennica.indd 367 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala  Ingman 1836: Ägde jemna qvistar äfven;  / Uppå hvarje qvist ett äpple / Satt, på äpplet sågs ett guldklot (lines 142−144).  Ingman 1836: Vällde silfver ock derjemte.  Ingman 1836: På den täcka silfverbacken.  Ingman 1836: ädle.  Ingman 1836: Täcka fågelns.  Ingman 1836: Endast ett likväl nu saknar / Än min kantele, fem strängar (lines 161−162).  Ingman 1836: Taglen, att dem göra, skaffas?  Ingman 1836: Hördes då I svedjelunden / En ungmö i dalen gråta (lines 165−166).  Ingman 1836: hon var.  Ingman 1836: ädle.  Ingman 1836: Men han talar då och säger: / Gif en skänk åt mig, o flicka, / Gif utaf ditt hår en lock blott (lines 176−178). . . . . . . . Joka oksalla omena, Omenalla kultapyörä, Kultapyörällä käkönen. Niin käki kukahtelewi Wirkaten sanoa wiisi, Kukahellen kuuennenki. Kuita suusta kumpuawi, Hopia walahtelewi, Kultaselle kunnahalle, Hopeaiselle mäelle. Siit’ on naulat kantelehen, Piättimet wisaperähän. På hvar qvist ett äpple syntes, Uppå äpplet satt ett guldklot505 Och en gök på gyllne klotet. Höjde så sin stämma göken, Gifvande fem ljud ifrån sig, Galande det sjette äfven. Guld då flödade ur munnen, Silfver rann från gökens läppar506 Ned uppå den gyllne kullen, På den silfverrika backen.507 Häraf skrufvarne i harpan, Pinnarne i strängaspelet. Waka wanha Wäinämöinen Siitä noin sanoiksi wirkki: ”Nyt on naulat kantelessa, Piättimet wisaperässä, Käen kullan kukkumasta, Hopiaisen huolinnasta; Wielä uupuwi wähäsen, Wiittä kieltä kanteloinen; Mistä kielet saatanehe, Jouhet jouatettanehe?” Gamle trygge508 Wäinämöinen Tog till ordet då och sade: ”Skrufvar kantele nu fått sig, Strängaspelet goda pinnar Från den gyllne gökens tunga, Silfver-fogelns509 ljufva läten, Men än saknas här ock litet, Strängar fem i harpan fela;510 Hvadan månde dessa tagas, Hvadan taglen fås i harpan?”511 Itki immikkö aholla, Nuori neitonen norolla; Eipä impi itkenynnä, Ei warsin ilonnukkana. Laulo iltansa kuluksi, Auringon alimenoksi, Miehen toiwossa tulewan, Sulhon saawan suosiossa. Gret en mö i svedjelunden, Fager jungfru uti dälden.512 Mön dock icke gret fullkomligt, Men fullt glad var hon513 ej heller; Sjöng blott att sin qväll fördrifva, Tills att solen hunne bergas, Under hopp att få en make, Få en man i famnen sluta. Waka wanha Wäinämöinen Kuulewi kujertelewan, Lapsukaisen laulelewan; Sanan wirkko, noin nimesi: ”Anna impi hapsiasi, Neitonen hiwuksiasi; Gamle trygge514 Wäinämöinen Hör den unga flickans klagan, Täcka barnets sorgsna stämma, Yttrar så ett ord och säger: ”Unna mig en skänk, o flicka, Jungfru, gif åt mig en hårlock,515 368 Fennica.indd 368 17.1.2019 14:55:06 �Yheksäskolmatta Runo — Tjugunionde Runan  . . . . . . . Tuo minulle hiwusta wiisi, Kuusi hastasi kuleta, Saisin kielet kantelehen, Äänyet iki ilohon.” Gif fem strån af sköna håret, Räck mig dertill än ett sjette,516 Att min harpa strängar finge, Ljud min evigt unga glädje.” Anto impi hapsiansa, Neitonen hiwuksiansa; Antopa hiwusta wiisi, Kuusi hastansa kuletti. Siit’ on kielet kantelessa, Äänyet iki ilossa. Flickan gaf en skänk åt honom, Gaf en skänk utaf sin hårlock, Gaf fem strån af sköna håret,517 Dertill än ett sjette räckte. Häraf strängarne i harpan, Ljuden i hans unga glädje. Siitä wanha Wäinämöinen Itse rupesi runoille, Istuwi ilon teolle, Kiwiselle portahalle, Petäjäisen pienan päähän, Rahin rautasen nenähän. Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf nu började att sjunga,518 Satte sig att glädje locka Uppå trappan byggd af stenar,519 Uppå sätet gjordt af furu, På jernbänkens främsta ända. Sowitteli soittoansa, Laaitteli lauluansa, Pani soiton soittamahan, Laski äänen laulamahan. Jop’ on wirkki puu wisanen, Wesalehti leikittäwi, Kukkuwi käkösen kulta, Hiwus impyen ilosi. Här sitt strängaspel han skötte, Skötte ock sin sång tillika520, Spelade med fulla toner Och till sång sin stämma höjde.521 Ljufligt ljudade nu masurn, Jublade skottrika björken, Klang så äfven gökens guldskänk, Ljöd i fröjd ungjungfruns hårlock. Sormin soitti Wäinämöinen, Kielin kanterwo pakasi; Notkot nousi, mäet aleni, Ylähäiset maat aleni, Alahaiset maat yleni, Wuoret waskiset wawahti, Kaikki kalliot kajahti, Kannot hyppi kankahilla, Kiwet rannalla rakoili, Mäellä pelmusi petäjät. Så nu522 spelte Wäinämöinen, Mäktigt klingande hans harpa; Dalar höjdes, höjder sänktes, Sänkte sig de höga kullar, Höjde sig de låga dalar,523 Kopparbergen häftigt skälfde,524 Alla klippor gåfvo genljud, Stubbarne i dans sig rörde, Stenarne på stranden sprucko525, Furarne af fröjd betogos. Ingman 1836: Bringa ock åt mig fem hårstrån, / Dertill än ett sjette räck mig (lines 179−180).  Ingman 1836: Gaf nu så åt honom flickan, / Gaf en lock ur sköna håret,  / Bragte honom ock fem hårstrån (lines 183−185).  Ingman 1836: Derpå gamle Wäinämöinen / Sjelf han började att sjunga (lines 189−190).  Ingman 1836: På den grannt stenlagda trappan.  Ingman 1836: derjemte.  Ingman 1836: Och sin röst till sång uppstämde.  Ingman 1836: han.  Ingman 1836: Sänkte sig de höga marker, / Höjde sig de sanka marken (lines 205−206).  Ingman 1836: Skälfde ock malmhårda bergen.  Ingman 1836: klöfvos. 369 Fennica.indd 369 17.1.2019 14:55:06 �Fennica: Kalevala  Ingman 1836: Ända till sju socknar äfven.  Ingman 1836: Dansade nu ock iemnfota.  Ingman 1836: ädle.  Ingman 1836: undersamt.  Ingman 1836: Fönstren dallrade af glädje,  / Genljöd benbelagda golfvet, / Klang ock husets gyllne takhvalf (lines 235− 237).  Ingman 1836: Tallarne sig vände vänligt, / Ned till marken flögo kottar,  / Och kring roten spriddes barren (lines 241−243).  Ingman 1836: Dessa straxt sin fröjd uppstämde; / När hans steg på fälten spordes, / Blomstren öppnade sin blomkalk (lines 245−247). . . . . . . . Kuuluwi soria soitto, Kuulu kuutehen kylähän, Pitäjähän seitsemähän. Lintuja liki tuhatta Lenti luoksi Wäinämöisen, Luoksi laulajan urohon. Vida hördes ljufva spelet, Hördes till sex byar ända, Hördes ända till sju socknar.526 Foglar nu i stora flockar Flögo tätt till Wäinämöinen, Att till hjeltesångarn lyssna. Kotka kun kotona kuuli Sen sulosen Suomen soiton, Heitti pentunsa pesähän, Lenti mailta wierahilta, Kanteletta kuulemahan, Iloa imehtimähän. Örnen, då i höga nästet Suomis ljufva spel hon hörde, Glömde ungarne i boet, Och till obesökta trakter Flög att kantele få höra, Få beundra sådan gläjde. Korwen ukko koirinensa Tanssiwi tasajalassa, Tehessä isän iloa, Soitellessa Wäinämöisen. Skogens drott med ludet följe Dansade på tvenne fötter,527 Medan fadren glädje väckte, Medan Wäinämöinen spelte. Siinä wanha Wäinämöinen Kyllä soitteli somasti, Kajahutti kaunihisti; Kun han soitteli kotona, Huonehessa honkasessa, Niin katot kajahteliwat, Ikkunat ilotteliwat, Silta soitti sorsanluinen, Laki kultanen kulisi. Kun han kulki kuusikossa, Waelti petäikössä, Kuusoset kumartelihen, Männyt määllä kääntelihen, Käpöset keolla wieri, Hawut juurelle hajosi. Kun han liikahti lehossa, Lehot leikkiä pitiwät; Kun han astahti aholle, Kukat kulkiwat kutuhun, Wesat nuoret notkahteli. Gamle trygge528 Wäinämöinen, Här nog underbart529 han spelte, Anslog alltför sköna toner; Likså när han hemma spelte, I sitt hus af furu timradt, Ljudade de höga taken, Dallrade af glädje fönstren, Klang det benbelagda golfvet, Genljöd husets gyllne takhvalf.530 Åter när han gick bland granar, Vandrade bland höga furar, Granarne sig ödmjukt krökte, Tallarne sig vänligt vände, Kottarna till marken flögo Och kring roten barren spriddes.531 När han lunderna besökte, Dessa straxt till glädje väcktes; När han steg till svedjelunden, Blommorna af kärlek tjustes,532 Telningarna ned sig böjde. 370 Fennica.indd 370 17.1.2019 14:55:06 �Kolmekymmenes Runo — Trettionde Runan Kolmekymmenes Runo. Trettionde Runan. Waka wanha Wäinämöinen Matkojansa mittelewi, Toinen nuori Joukahainen Ajoa suhuttelewi. Gamle trygge Wäinämöinen Lugnt sin väg tilryggalägger, Unge mannen Joukahainen Färdas fram med gny och buller. . De på vägen sammanstöta, Sela fäster sig vid sela, Stängerna tillhopa häfta, Loka sitter fast vid loka, Vattnet rinner ifrån lokan, Ifrån selan flyter istret. Tulit tiellä wastatusten, Rahis puuttu rahkehesen, Aisa aisahan takeltu, Wemmel wempelen nenähän. Wesi tippu wempelestä, . Raswa rahkehen nenästä. Siinä seiso Wäinämöinen, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Siirry tieltä Joukahainen, Sie olet nuorempi minua.” . . . .  The question mark was added by Castrén. Obviously, he was not sure about the meaning of tarvas. Der nu stadnar Wäinämöinen, Tar till ordet sjelf och säger: ”Vik åt sida Joukahainen, Ty du är till åren yngre.” Se on nuori Joukahainen Sanan wirkko, noin nimesi: ”Wähä miehen nuoruesta, Nuoruesta, wanhuesta, Kenpä tieolta parempi, Sen on tiellä seisominen; Kenpä tieolta wähempi, Sen on tieltä siirtyminen.” Det var unge Joukahainen, Yttrade ett ord och sade; ”Här ej båtar mannens ungdom, Mannens ungdom, mannens ålder; Den i vishet öfverlägsne Må nu stadna qvar på vägen, Den i vishet underlägsne Vike undan för den andra.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Kun ollet tieolta enämpi, Sano korwin kuullakseni, Mitäpäs enemmän tieät.” Sade gamle Wäinämöinen: ”Då du är mig öfverlägsen, Käre, säg att jag får höra, Hvad du mer än jag må veta.” Sano nuori Joukahainen: ”Tieänpä minä jotaki: Pohjola porolla kynti, Etelä emähewolla, Takalappi tarwahalla. Siiall’ on siliät pellot, Sade unge Joukahainen: ”Kanske vet jag ett och annat: Renen drager plog i norden, Hästen i det södra landet, Längst i Lappland elephanten (?)533. Sikens åkrar äro släta, 371 Fennica.indd 371 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala . . . . . . . Tawilla laki tasanen; Hyw’ on hylkehen eleä, Juopi wettä wiereltänsä, Luotahan lohia syöpi, Siwultansa siikasia. Hauki hallalla kutewi, Suukonna kowalla säällä; Ahwen arka märkähäntä Sykysyt sywillä uipi, Kesät kuiwilla kutewi; Käypi särki säärtä lyöen, Lohi konstin koipiellen.” Årtans tak är jemnt och rundadt, Lätt att lefva är för själen, Dricker vatten, der han ligger, Äter laxar rundtomkring sig, Slukar sikar vid sin sida. Gäddan leker uti kölden, Styggmundt fisk i hårda vädret, Abboren, den skygga våtstjert, Simmar hösten om på djupet, Leker sommarn på det grunda, Mörten far och slänger stjerten, Laxen konstigt framåt skrider.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Niin mitä enemmän tieät, Ulommaksi arwaelet?” Nu den gamle Wäinämöinen Sjelf till ordet tog och sade: ”Och hvad vet du ännu mera, Anar också derutöfver?” Sano nuori Joukahainen: ”Tieän siitäki etemmä, Ulommaksi arwaelen: Puut pitkät Pisan mäellä, Hongat Hornan kalliolla. Paju on puita ensimmäinen, Paju puita, mätäs maita, Kiiskinen ween kaloja, Ilman lintuja tiainen, Kyytöläinen käärmehiä. Tulen synty taiwosesta, Wuoresta wetosen synty, Alku rauan ruostehesta.” Sade unge Joukahainen: ”Sen ock vet jag ännu något, Anar också derutöfver: Höga trän bär Pisa-backen, Horna-klippan stora tallar. Videt är det första trädslag Och den äldsta jordart torfven, Ibland fiskar äldst är girsen, Finken ibland foglars skara, Kyytöläinen ibland ormar. Elden alstrades i himmeln, Vattnet uti klippan föddes, Ifrån rost är jernets ursprung.” Waka wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Niin mitä enemmän tieät, Ulommaksi arwaelet? Sano tarkkoja tosia, Muisteloita muinosia.” Gamle trygge Wäinämöinen Sjelf till ordet tog och sade: ”Men hvad vet du ännu mera, Anar också derutöfver? Tala du blott verklig sanning, Minnen ifrån fordna tider.” 372 Fennica.indd 372 17.1.2019 14:55:07 �Kolmekymmenes Runo — Trettionde Runan . . . . . Sano nuori Joukahainen: ”Tieän kuitenki wähäsen, Muistan ajan muutamankin Muistan meret kynnetyksi, Kalahauat kaiwetuksi, Siweret sywennetyksi, Sarkajaot sauotuksi, Mäet mullermoitetuksi, Wuoret luowuksi kokohon, Ilman pielet pistetyksi, Taiwon kaaret kannetuksi, Taiwoset tähytetyksi.” Sade unge Joukahainen: ”Sen ock vet jag ännu något, Mins ifrån aflägsna tider, Mins, när hafvets fåror plöjdes, Fiska-slägtets gömslen gräfdes, Grunda ställen gjordes djupa, Slätterna på marken mättes, Höjderna med mull betäcktes, Bergen staplades tillhopa, Posterna i rymden ställdes, Himla-fästets bågar restes, Stjernorna på himlen ströddes.” Sillon wanha Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Lapsen tieto, naisen muisti, Ei ole partasuun urohon. Omat on meret kyntämäni, Meren kolkot kuokkimani, Kalahauat kaiwamani, Siweret sywentämäni, Sarkajaot sauomani, Mäet mullermoittamani, Kiwet luomani kokohon; Olin ma miessä kolmantena Ilman pieltä pistämässä, Taiwon kaaria kantamassa, Taiwoa tähyttämässä.”  Piponius 1839: Barnets kunskap, jungfruns minne / Kan med hjeltars ej förliknas (lines 83−84).  Collan 1838: Gjorde bottnens rymder (?) djupa. Sjelf den gamle Wäinämöinen Tog till ordet nu och sade: ”Barnets kunskap, barnets minne, Ej en skäggig hjelte-gubbes.534 Det var jag, som plöjde hafven, Uthögg oceanens hålor, Gröpte fiske-slägtets gömslen, Gjorde grunda ställen djupa,535 Slätterna på marken mätte, Höjderna med mull betäckte, Bergen staplade tillhopa. Såsom tredje man jag deltog I att rymdens poster fästa, I att bära himla-bågen Och att fästets stjernor utströ.” . Nu den unge Joukahainen Vred sin mun, sitt hufvud rörde, Skakade det svarta håret, Tog till ordet så och sade: ”Sen ock vet jag ännu något, Vet och inser derutöfver: Trollar den förmätne mannen Att som spån på vattnet flyta, Såsom näckrosblad på böljan.” Siinä nuori Joukahainen Murti suuta, wäänti päätä, Murti mustoa hawenta, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Tieän wieläki wähäsen, . Ulommaksi ymmärtelen; Tuonne laulan tuhman miehen, Laulan lastuiksi wesille, Lumpehiksi lainehille.” 373 Fennica.indd 373 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Piponius 1839: Sjöar svalla, jorden bäfvar / Och de fasta bergen darra (lines 117−118). . . . . . . . . Siitä suuttu Wäinämöinen, Siitä suuttu ja häpesi. Itse loihen laulamahan, Sai itse sanelemahan; Ei oo laulut lasten laulut, Lasten laulut, naisten naurut, Waan on partasuun urohon, Joit’ ei laula kaikki lapset, Eikä poiat puoletkana, Kolmannetkana kosiat, Nykysessä nuorisossa, Polwessa ylenewässä. Häraf vredgas Wäinämöinen, Häraf vredgas han och harmas; Sjelf han tar sig för att qväda, Sjelf han börjar på att orda. Qvädet är ej barna-joller, Barna-joller, qvinno-sladder, Qvädet är en skäggig hjeltes, Och ej alla barn det sjunga, Icke hälften ibland svenner, Ej en tredjedel af fästmän Bland den ungdom, som nu växer, Bland det slägte, som nu uppgår. Laulo wanha Wäinämöinen, Järwet läikky, maa järisi, Wuoret waskiset wapisi, Paaet wahwat paukahteli, Kiwilinnat liikahteli, Tornit maahan torkahteli, Portit Pohjolan repesi, Ilman kaaret katkieli. Sjunger gamle Wäinämöinen, Hafvet svallar, jorden skälfver, Kopparbergen häftigt skakas,536 Klippans fasta hällar dåna, Starka borgars tinnar skakas, Ned till marken tornen ramla, Portarna i Pohja remna, Fästets bågar brista sönder. Laulo nuoren Joukahaisen, Laulo suohon suoniwöistä, Niittuhun nisälihoista, Kainaloista kankahasen. Unge Joukahainen qvad han Intill midjan uti kärret, Intill bröstet uti ängen Och till armarna i sandmon. Laulo koiran Joukahaisen Kynsin kylmähän kiwehen, Hampahin wesihakohon; Laulo jousen Joukahaisen Kaariksi wesien päälle; Laulo nuolet Joukahaisen Hawukoiksi kiitäwiksi; Laulo pystysän kypärin Otawaisten olkapäille; Laulo haljakan sinisen Hattaroiksi taiwahalle; Laulo ussakan utusen Halki taiwahan tähiksi. Qväder sedan uppå hunden Tassarna i kalla stenen, Tänderna i vatten-ruskan, Qväder Joukahainens båge Till en båge öfver vattnet; Qväder Joukahainens pilar Att som snabba hökar ila, Qväder ock den höga hjelmen Uppå karlavagnens skuldror, Qväder än den blåa manteln Till ett strömoln uppå fästet, Och det fina ylle-bältet Uppå himlens rund till stjernor. 374 Fennica.indd 374 17.1.2019 14:55:07 �Kolmekymmenes Runo — Trettionde Runan Itse nuori Joukahainen Jo on suossa suoniwöistä, Niitussa nisälihoista, Kainaloista kankahassa. Se siitä hywin pahastu, Toki wiimmen tuskautu, Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”Oi sie wiisas Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen. Pyörrytä pyhät sanasi, Peräytä lausehesi, Päästä tästä pälkähästä, Tästä seikasta selitä.” Så stod unge Joukahainen Nu i kärret intill midjan, Intill bröstet uti ängen Och till armarna i sandmon. Blir deröfver ganska misslynt, Råkar slutligen i vånda, Höjde då sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”O du vise Wäinämöinen, Du en siare evärdlig! Tag igen de helga orden, Återkalla dina qväden, Hjelp mig utur detta trångmål. Ifrån denna nöd mig fria.” . Se on wiisas Wäinämöinen Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Niin mitä minulle annat, Kun pyörrän pyhät sanani, Peräytän lauseheni?” Nu den vise Wäinämöinen, Tog till ordet sjelf och sade: ”Nå hvad vill du mig då gifva, Om jag helga orden löser, Återkallar mina qväden?” . Sano nuori Joukahainen: ”Ompa mulla kaarta kaksi, Toinen tarkka ammunnalta, Toinen lyömähän riwiä; Ota niistä jompikumpi.” Sade unge Joukahainen: ”Tro mig, jag har tvenne bågar, Säkert skjuter ena bågen, Flinkt far pilen från den andra; Du må taga, den dig lyster.” . Sano wanha Wäinämöinen: ”Katson ma päälle kaariesi; Huolin hurja jousistasi; On kaari itselläniki Kahta mointa kallehimpi, Kahta kolmia parempi. Sade gamle Wäinämöinen: ”Bryr jag mig om dina bågar, Aktar dem det minsta, dåre? Sjelf jag äger ock en båge, Tvåfaldt dyrare än dina, Två- och trefaldt bättre äfven.” Ei ole kaaren kantajaa, Eikä nuolen noutajaa; Mitä annat lunnahaksi?” Har ej nå’n att bära båge Och att återhemta pilar. Säg, hvad ger du mig i lösen?” Sano nuori Joukahainen: ”On minull’ oritta kaksi, Sade unge Joukahainen: ”Också har jag tvenne hingstar, . . . . 375 Fennica.indd 375 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Castrén has condensed two lines into one. . . . . . . Säkert går den ena hingsten, Snabb den andra är att stiga; Du må taga, den dig lyster, Hjelp mig blott ur detta trångmål, Ifrån denna nöd mig fria.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Katson päälle orittesi, Suren sukkajalkojasi; On ori itselläniki Kahta kolmia parempi, Wiittä kuutta wirkiämpi, Jonk’ on lampi lautasilla, Wesi selwä selkäluilla, Syö se heinät hettehestä, Ween pilwestä pitäwi. Sade gamle Wäinämöinen: ”Bryr jag mig om dina hingstar, Aktar schäckarna det minsta? Sjelf också en hingst jag äger, Som är två- och trefaldt bättre, Fem- och sexfaldt lifligare; Har en insjö uppå gumpen. Klara vattnet uppå ryggen, Äter hö från källans bräddar, Dricker vatten ifrån molnet. Ei ole oron ottajoa, Suwikunnan suitsioa, Warsan wiejeä waolle; Mitä annat lunnahaksi?” . Toinen tarkka askelelta, Toinen käymähän ripiä; Ota niistä jompikumpi, Päästä tästä pälkähästä Tästä seikasta selitä.” Har ej nå’n, som hingsten fasttar, Som min fåle skulle betsla Och till åker-tegen leda; Säg hvad ger du mig i lösen?” Sano nuori Joukahainen: ”On mulla sisar koissa, Jok’ on warrelta walittu, Sekä kaunis kaswannolta;537 Annan ainoan sisaren, Lainoan emoni lapsen, Polwiseksi puolisoksi, Wanhan päiwäsi waraksi. Sie pyörrä pyhät sanasi, Peräytä lausehesi, Päästä tästä pälkähästä, Tästä seikasta selitä.” Sade unge Joukahainen: ”Jag i hemmet har en syster, Skön hon är och vackert formad, Enda systern ger jag åt dig, Lånar dig min moders dotter Till en maka för din lifstid, Till ditt stöd på gamla dagar. Fråntag nu de helga orden, Återkalla dina qväden, Hjelp mig utur detta trångmål, Ifrån denna nöd mig fria.” Sillon wanha Wäinämöinen Pyörrytti pyhät sanansa, Perähytti lausehensa. Itse nuori Joukahainen, Alla päin, pahoilla mielin, Sjelf den gamle Wäinämöinen Löser nu de helga orden, Återkallar sina qväden. Men den unge Joukahainen Återvänder så till hemmet, 376 Fennica.indd 376 17.1.2019 14:55:07 �Kolmekymmenes Runo — Trettionde Runan Kaiken kallella kypärin, Itkeä wetistelewi, Kotihinsa tullessansa. . . . . . . Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa, Under gråt och strida tårar. Isä pääty ikkunassa Emo aittojen wajoilla. Emo ennätti kysyä, Waimo wanha tutkaella: ”Mitä itket poikueni, Waiwan nähtyni walitat?” Fadren sitter invid fönstret, Modren står på bodens trappa, Modren skyndar sig att fråga, Gamla qvinnan hinner spörja; ”Hvarför gråter du, min gosse, Sörjer du, mig kostat möda?” Sano nuori Joukahainen: ”Ohoh maammo kantajani, Oi emo ylentämäni! Ompa syytä itkiällä, Waiwoja wetistäjällä. Tuota itken tuon ikäni, Puhki polweni murehin, Annon ainoan sisaren, Lainasin emoni lapsen, Wanhalle Wäinämöiselle, Ikuiselle tietäjälle. Annon wanhalle waraksi, Turwaksi tutisewalle.” Sade unge Joukahainen; ”O min moder, som mig burit, Som mig lyftat har i famnen! Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför all min tid jag gråter, Sörjer nu min hela lefnad, Att jag gaf min enda syster, Lånade min moders dotter Åt den gamle Wäinämöinen, Den evärdelige siarn, Gaf till stöd åt gamle mannen, Till ett värn åt skröplig gubbe.” Emo kahta kämmentänsä, Hyrehti molempiansa, Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ellös itke poikueni, Ei ole itettäwiä; Tuota toiwoin tuon ikäni, Puhki polweni halasin, Suwukseni suurta miestä, Wäwykseni Wäinämöistä, Laulajoa langokseni.” Modren gnuggar sina händer, Gnuggar sina begge händer, Yttrar så ett ord och säger: ”O gråt ej min son, du kära, Här är icke skäl att gråta, Se det har jag städse önskat, Längtat under all min lefnad: Få till frände store mannen, Ha en måg i Wäinämöinen, Uti sångaren en svärson.” 377 Fennica.indd 377 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Lines 1−208 published in preprint in Helsingfors’ Morgonblad 54/1840 (20/7/1840).  Castrén has condensed four lines into two. Yhesneljättä Runo.538 Trettieförsta Runan. Sisar nuoren Joukahaisen, Ainoa emonsa lapsi, Läksi wastoa metsästä, Wastan päitä warwikosta. . Taitto wastan taatollensa, Toisen taitto maamollensa, Kolmatta kohotteleksen Nuorimmalle weiollensa. Tuli wanha Wäinämöinen, . Sanan wirkko, noin nimesi: ”Kaswa tyttö minussa mielin, Elä muissa nuorisoissa; Kaswa kaioissa somissa, Weny werkawaattehissa, . Kaswa leiwän kannikalla, Wehnäleiwän wiploisilla.” . . . . Unge Joukahainens syster, Enda barnet af sin moder, Gick att bryta qvast ur skogen, Löf till qvastar ifrån träden. Bröt så en qvast åt sin fader, Bröt en annan åt sin moder, Skulle bryta tredje qvasten Åt sin allrayngsta broder; Kom då gamle Wäinämöinen, Yttrade ett ord och sade: ”Flicka, väx med mig i hågen, Tänk på andra yngre män ej, Väx i nätt tillskurna kläder, Uti yllne kjortlar granna, Lef af limpans bästa bitar, Utaf hvetebrödets skifvor.” Jungfru ilar hem och gråter, Kommer snyftande på gården. Fadren spörjer invid fönstret, Der han täljer på sitt yxskaft: ”Hvarför gråter du, min flicka, Stackars flicka, unga jungfru?” Neiti itkien kotihin, Kallotellen kartanolle. Isä pääty ikkunassa Kirweswartta wuolemassa: ”Mitä itket tytti raukka, Tytti raukka, neiti nuori?” ”Ompa syytä itkiällä, Waiwoja wesistäjällä. Sitä itken taattoseni, Kirpo risti rinnaltani, Kari wyöstäni karisi; Rinnalta hopiaristi, Kari kulta wyöhyestä.”539 Weljekset weräjän suussa Laitioita laatimassa: ”Mitä itket sisko raukka, Sisko raukka, neiti nuori?” Spörja bröderna vid ledet, Der de foga sina slädar: ”Hvarför gråter stackars syster, Stackars syster, unga jungfru?” ”Ompa syytä itkiällä, Waiwoja wesistäjällä. Sitä itken weikkoraukat, ”Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför gråter jag, o bröder! ”Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför gråter jag, o fader! Tappade mitt kors från bröstet, Fällde spännet ifrån gördeln.” 378 Fennica.indd 378 17.1.2019 14:55:07 �Yhesneljättä Runo — Trettieörsta Runan . . . . . . Tappade min ring från fingret, Fällde perlorna från halsen – Gyllne ringen ifrån fingret, Silfver-perlorna från halsen.” Sisarekset sillan päässä Wyötä kullaista kutowat: ”Mitä itket sisko raukka, Sisko raukka, neiti nuori?” . Kirpo sormus sormestani, Helmet kaulasta helisi; Kultasormus sormestani, Kaulasta hopiahelmet.” Spörja systrarna på golfvet, Der de väfva gyllne gördlar: ”Hvarför gråter stackars syster, Stackars syster, unga jungfru?” ”Ompa syytä itkiällä, Waiwoja wesistäjällä. Sitä itken siskoraukat, Kirpo kullat kulmiltani, Hopiat hiwuksiltani, Sinilangat silmiltäni, Punalangat pääni päältä.” ”Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför gråter jag, o systrar! Fällde guldet från mitt änne, Silfver-smyckena från håret, Blåa banden ifrån pannan Och de röda från mitt hufvud.” Emo aitan kynnyksellä Woita kirnussa pesewi: ”Mitä itket tytti raukka, Tytti raukka, neiti nuori?” Spörjer modren ifrån boden, På hvars tröskel smör hon kärnar; ”Hvarför gråter du, min flicka, Stackars flicka, unga jungfru?” ”Ompa syytä itkiällä, Waiwoja wesistäjällä. Sitä itken maammoseni, Läksin wastoa metsästä, Wastan päitä warwikosta; Taiton wastan taatolleni, Toisen taiton maamolleni, Kolmatta kohottelimma Nuorimmalle weiolleni. Osmonen norosta nousi, Kalewainen kastemailta: Kaswa neiti minussa mielin, Elä muissa nuorisoissa; Kaswa kaioissa somissa, Weny werkawaattehissa, Kaswa leiwän kannikalla, Weny leiwän wiplosilla.” ”Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför gråter jag, o moder! Gick att bryta qvast ur skogen, Löf till qvastar ifrån träden, Bröt så en qvast åt min fader, Bröt en annan åt min moder, Skulle bryta tredje qvasten Åt min allrayngsta broder, Steg då Osmonen från dälden, Kalevainen ifrån mossan: Flicka, väx med mig i hågen, Tänk på andra yngre män ej, Väx i nätt tillskurna kläder, Uti yllne kjortlar granna, Lef af limpans bästa bitar, Utaf hvetebrödets skifvor.” 379 Fennica.indd 379 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala . . . . . . ”Flicka, var ej alls bekymrad, Frukt utaf din moder, sörj ej, Gå i boden uppå backen, Skynda dig, spring ut på gården. Bodar tre på backen finnas, Öppna allrabästa boden; När dig der ett år af smöret, Mer än andra blir du frodig; Lef af kött det andra året, Mer än andra blir du liflig; Ät piroger tredje året, Mer än andra blir du vacker. Der står kista uppå kista, Ena skrinet vid det andra, Öppna allrabästa kistan, Lyfta upp det granna locket. Gyllne gördlar sex der finnas, Finnas sju blå kjortlar äfven. Kläd uppå dig allt det bästa, Tag det grannaste om halsen, På ditt bröst det prydligaste, Det mest lysande på kroppen.” Meni itkien pihalle, Kallotellen kartanolle. Illat itki ikkunassa, Aamut aitan kynnyksellä, Päiwäkauet kartanolla, Kuukauet kujaisten suilla. Sanowi sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: ”En minään ennen ollut Mustin muita neitosia, Kalpeampi ween kaloja, Tulin muita mustemmaksi, Kalpeammaksi kaloja.” Flickan går så bort och gråter, Kommer snyftande på gården, Gråter aftnarna i fönstret, Morgnarna på bodens tröskel, Hela dagar uppå gården, Månader vid tågens öppning. Höjde nu sin röst och sade, Talade med dessa orden: ”Också jag var icke fordom Svartare än andra flickor, Blekare än vattnets fiskar, Blef nu svartare än andra, Blekare än vattnets fiskar.” Meni emo katsomahan Kolme yötä oltuansa: . ”El’ oo neiti milläkänä, Emon tuoma tuollakana; Astu aittahan mäellä, Kalkuttele kartanolle; Kolm’ on aittoa mäellä, Awaos parahin aitta. Syö sie siellä wuosi woita, Tulet muita muolahampi; Syö toinen sian lihoa, Tulet muita sirkiämpi; Kolmas kuore kokkaroita, Tulet muita kaunihimpi. Siell’ on arkku arkun päällä, Lipas lippahan lomassa; Awaos parahin arkku, Kimahuta kirjokansi, Siin’ on kuusi kultawyötä, Seitsemän sinihamoista. Pane päällesi parainta, Komehinta kaulallesi, Ripeintä rinnoillesi, Warrellesi walkeinta.” Modren gick att henne skåda, Sedan trenne nätter vikit: 380 Fennica.indd 380 17.1.2019 14:55:07 �Yhesneljättä Runo — Trettieörsta Runan . . . . . . . . ”Mitä itket tytti raukka, Nuorra saatuna walitat?” ”Hvarför gråter du, min flicka, Klagar tidigt födda dotter?” ”Ompa syytä itkiällä, Waiwoja walittajalla; Sitä itken maammoseni, En mä wanhalle menisi, Ikiwanhalle waraksi, Turwaksi tutisewalle, Suojaksi sopun kululle; Menisin minä merehen, Alle aawojen sywien, Sisareksi siikasille, Weikoksi ween kaloille. Hyw’ ompi meressä olla, Alla aaltojen asua, Sisarena siikasilla, Weikkona ween kaloilla; Siika silmäni pesisi; Hauki pääni harjoaisi.” ”Har jag icke skäl att gråta, Sorger, hvilka tårar pressa? Derför gråter jag, o moder! Ville ej till gubben komma, För att den utgamle värna, För att stöda skröplig gubbe, Hafva vård om ugnens granne. Hellre ginge jag i hafvet, Djupt inunder vida fjärdar, För att blifva sikens syster, Fiskens syster uti hafvet. Godt ju är i hafvet vistas Och att bo inunder böljan, Att som sikens syster lefva, Fiskens syster uti vattnet. Ansigtet der siken tvättar Och af gäddan kammas håret. Meni aittahan mäellä, Kallotteli kartannolle. Kolm’ on aittoa mäellä, Aukasi parahan aitan. Siell’ on arkku arkun päällä, Lipas lippahan lomassa. Aukasi parahan arkun, Kimahutti kirjokannen; Löysi kuusi kultawyötä, Seitsemän sinihamoista. Pani kullat kulmillensa, Hopiat hiwuksillensa, Sinilangat silmillensä, Punalangat päänsä päälle. Pani päällensä parasta, Kaulallensa kaunihinta, Ripehintä rinnoillensa, Warrellensa walkehinta. Går i boden uppå backen, Kommer gråtande på gården. Bodar tre på backen finnas, Öppnar allrabästa boden. Der fanns kista uppå kista, Ena skrinet vid det andra, Hon slog upp den bästa kistan, Granna locket klang och uppfor; Fann deri sex gyllne gördlar, Fann der äfven sju blå kjortlar. Fäste guld uppå sitt änne, Silfver-prydnader i håret, Blåa band uppå sin panna, Röda trådar kring sitt hufvud, Klädde på sig allt det bästa, Tog det grannaste om halsen, På sitt bröst det prydligaste, Det mest lysande på kroppen. 381 Fennica.indd 381 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: klädnings fållar ǁ klädningsfållar.  Castrén’s correction: klädnings fållar ǁ klädningsfållar. . Derpå ilar hon i hafvet, Djupt inunder vida fjärdar, För att blifva sikens syster, Fiskens syster uti vattnet. Siitä syöstihen merehen, Alle aawojen sywien, Sisareksi siikasille, Weikoksi ween kaloille. Kom så modren uti boden, Sedan trenne nätter vikit: ”O hvart är min flicka svunnen? Dött har nu min stackars flicka, Hon har gått i våta hafvet, Djupt inunder vida fjärdar, För att blifva sikens syster, Fiskens syster uti vattnet; Sikarna sin syster äta Och sin frände vattnets fiskar. Emo aittahan tulewi Kolme yötä oltuansa: ”Minn’ on saanut tytti raukka? Jo on kuollut tytti raukka; . Mennyt lietohon merehen, Alle aawojen sywien, Sisareksi siikasille, Weikoksi ween kaloille. Sisarena siiat syöpi, . Ween kalat weikkonansa.” . . Började så modren gråta, Gjuta ut sin tårekälla, Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar Uppå hyn, den tårbestänkta, Uppå anletet, det fagra, Rann på arma modrens kinder. Wieri kyynel, wieri toinen, Wieri wetrehet wetensä, Polosilta poskiltansa, Ripeille rinnoillensa. Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar Öfver arma modrens kinder Ned på det beprydda bröstet. Wieri kyynel, wieri toinen, Wieri wetrehet wetensä, Ripehiltä rinnoiltansa, Hienosille helmoillensa. Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar Öfver det beprydda bröstet, Ned på fina klädnings fållar540. Wieri kyynel, wieri toinen, Wieri wetrehet wetensä, Hienosilta helmoiltansa, Sulkkusille sukkasille. . Siitä emo itkemähän, Kyynelwierus wieremähän. Wieri kyynel, wieri toinen, Wieri wetrehet wetensä, Ihopäillä itkewillä, Muheilla muotopäillä, Wieri poskille polosen. Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar Öfver fina klädningsfållar541, Ned på strumporna af silke. 382 Fennica.indd 382 17.1.2019 14:55:07 �Yhesneljättä Runo — Trettieörsta Runan . Wieri kyynel, wieri toinen, Wieri wetrehet wetensä, Sulkkusilta sukkasilta, Kautokengän kantasille. Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar, Öfver strumporna af silke, Ned på sirligt sydda kängor. Wieri kyynel, wieri toinen, Kanto wetrehet wetensä, Kautokengän kantasilta Maahan alle jalkojensa. Wieri maahan maan hywiksi, Wetehen ween hywiksi. Göt en tår och göt en annan, Vattnet rann i strida tårar, Öfver sirligt sydda kängor, Ned inunder hennes fötter. Rann på marken till dess nytta, Rann i vattnet, att det öka. Niin kaswo jokea kolme Yhen ihmisen itusta, Yhen immen kyyneleistä. Kaswawi joka jokehen Kolme koskea kowoa, . Yhen ihmisen itusta, Yhen immin kyyneleistä.542 Kaswo kolmin luotoloita Joka kosken kuohuwille; Kolmin koiwuja yleni . Joka luowon partahalle; Sai siitä käkeä kolme Koiwuloihin kukkumahan. Yksi kukku lemmen, lemmen, Lapselle lemmettömälle, . Toinen kukku armon, armon, Armottomalle emolle, Kolmas kukku sulhon, sulhon, Sulhottomalle tytölle.  Castrén has omitted two lines which Lönnrot repeated. Bildades så elfvar trenne Af en enda menskans tårar, Tårar, dem en qvinna gjutit. Bildades i alla elfvar Trenne mäktigt strida forssar; . . . . Höjde sig så trenne klippor Uti alla forssars brusning; Växte äfven trenne björkar Invid kanten af hvar klippa. Kommo sedan gökar trenne Att på björkars qvistar gala; En af dem gol kärlek, kärlek! Åt den kärlekslösa flickan; *Glädje, glädje! gol den andra Åt den glädjelösa modren; Fästman, fästman! gol den tredje Åt den fästmanslösa flickan. Gamle trygge Wäinämöinen Sig begaf på sjön att meta, Att med handnot fiskar fånga Vid den dimomhöljda udden, Vid den skogbeväxta holmen. Tog en krok ifrån sin ficka, Tog en hullningsjern ur väskan. Siitä wanha Wäinämöinen Oli ongella olia, Käeksellä käänteliä, Nenässä utusen niemen, Päässä saaren terhenisen. Otti ongen taskustansa, Wäkärauan wäskystänsä; 383 Fennica.indd 383 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala . . Ongetteli ongellansa, Takrallansa tarkotteli. Wapa waskinen wapisi, Hopiainen siima sinku, Nuora kultanen kulisi Med sin krok han sedan metar, Fiskar med det krökta jernet, Dervid darrar koppar-spöet, Dervid hviner silfver-refven, Gyllne linan höres klinga. Jo päiwänä muutamena, Huomenna monikahana, Kala otti onkehensa, Tarttu takrarautahansa. Sen weti wenosehensa, Talu talkapohjahansa. Hände så en dag omsider, Fogade sig någon morgon, Att en fisk på kroken nappar, Fastnar på det krökta jernet. Drager den uti sin farkost, Bringar ned på båtens botten. Katselewi, kääntelewi, Sanan wirkko, noin nimesi. ”Mi on kummasen kuwannut? . Emp’ on tuota tunnekkana. Siliähk’ on siikaseksi, Kuliahka kuujaseksi, Haliahka haukiseksi, Emätön emäkalaksi, . Räpylätön hylkeheksi, Ihala imehnoseksi, Pääriwaton neitoseksi, Wyötön Wäinön tyttöseksi, Korwiton kotiomaksi; . Luonnonko lohikalaksi?” Vänder och betraktar fisken, Yttrar så ett ord och säger: ”Hvem har detta under bildat? Jag den fisken icke känner. Mera slät den är, än siken, Mera brokig, än forellen, Mera gråbesprängd än gäddan, Är till moderfisk för fenlös, Är till menniska för sällsynt. Har som själ ej några fötter, Har, som jungfru, ingen bindel, Såsom Wäinös mö ej gördel, Såsom ko allsinga öron. Monn till lax den blifvit danad?” Wyöll’ on weitsi Wäinämöisen, Pää hopia huotrassansa, Lohi leikkaellaksensa, Kala palstoin pannaksensa, . Satronaisiksi saroiksi, Lohisiksi lounahiksi, Paaston ajaksi paloiksi. Alko lohta leikkaella, Weitsin wiilteä kaloa; . Lohi loiskahti merehen, Kala kirjo kimmeltihen, Pohjasta punasen purren, Wäinö tar sin knif från gördeln, Silfver-skaftet ifrån slidan, För att sönderskära laxen, Fisken uti bitar stycka, Till en morgon-måltids smulor, Till en middags-måltids delar, Till en fastetids förtäring. Börjar nu att skära laxen, Fisken upp med knifven rista; Laxen hoppar då i vattnet, Vackra fisken hastigt spritter Upp ifrån den röda båten, 384 Fennica.indd 384 17.1.2019 14:55:07 �Yhesneljättä Runo — Trettieörsta Runan . . . . . . Ifrån bottnet på hans farkost. Lyfte sedan upp sitt hufvud, Högra axelbladet höjde, Sträckte ut de venstra tårna, De namnlösa fingren framstack Vid den femte väder-ilen, Vid den sjette vågens hvälfning. Lyfte än den högra handen, Visade den venstra foten På den sjunde ibland fjärdar, På den nionde bland böljor. Sieltä noin sanoiksi wirkki: ”Ohoh sinua ukko utran! Kun et tuntenut piteä Ween wiimmeistä tytärtä, Ahin lasta ainokaista, Wellamon wetistä neittä. En ollut lohi punanen; Olin sisar Joukahaisen, Kuta pyyit kuun ikäsi, Puhki polwesi halasit. Enk’ ollut minä tulewa Lohi leikkoallaksesi, Kala wiploin wiilläksesi, Eli palstoin pannaksesi, Aamusiksi atrioiksi, Murkkinaisiksi muruiksi, Lohisiksi lounahiksi, Paaston ajaksi paloiksi.” Yttrar så ett ord och säger: ”O du gubbe i din dårskap! Du förstod ej att behålla Wellamos vågsköljda jungfru, Vattnets allrayngsta dotter Och det enda Ahti-barnet. Icke var jag röda laxen, Jag var Joukahainens syster, Den du ständigt sökt att vinna, All din lifstid efterlängtat. Icke heller var jag kommen Att af dig som lax bli klufven, Att som fisk bli sönderdelad, Eller uti bitar styckad, Och till frukost sedan framlagd, Till en morgon-måltids smulor, Till en middags-måltids bitar, Till en fastetids förtäring.” Sano wanha Wäinämöinen: ”Miksi sie tulit minulle.” . Emästä eriwenehen. Äsken päätänsä ylenti, Oikiata olkapäätä, Wasempia warpahia, Sormia nimettömiä, Wihurilla wiiennellä, Kupehella kuuennella. Nosti kättä oikiata, Näytti salkoa wasenta, Seitsemmännellä selällä, Aallolla yheksännellä. Sade gamle Wäinämöinen: ”Hvarför kom du då, o jungfru?” ”Olinpa minä tulewa Kainaloiseksi kanaksi, Ikuseksi istujaksi, Polwiseksi puolisoksi. Tulin wanhalle waraksi, Turmaksi tutisewalle, ”Hvarföre, om ej att blifva På din arm en fager dufva, Sitta städse vid din sida Och en maka åt dig vara, Till ditt stöd jag kom, o gubbe, Till ditt bistånd, ålderstigne! 385 Fennica.indd 385 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Castrén’s correction: spridd ǁ sprid. . . . . . . . . Sun sian lewittäjäksi, Pään alasen laskiaksi, Pirtin pienen pyyhkiäksi, Lattian lakasiaksi, Tulen tuojaksi tupahan, Walkian wirittäjäksi, Olutkannun kantajaksi, Atrian asettajaksi.” Kom att bädden åt dig reda, Ordna vackert hufvud-kudden, Att det nätta pörtet städa, Sopa golfvets tiljor rena, Hemta eld i mörka stugan, Tända brasan uti spisen, Bära kring den fyllda kannan, Maten fram på bordet lägga.” Sano wanha Wäinämöinen Alla päin pahoilla mielin: ”Oi sie sisar Joukahaisen. Woi sie tulla toinen kerta.” Sade gamle Wäinämöinen, Sorgsen och med nedsänkt hufvud: ”O du Joukahainens syster! Ack att en gång än du komme.” Ei eneä tullukkana, Itse aaltohin aleni. Tuonne waipu wastikänä, Ween kalwosta katosi, Kiwen kirjawan sisähän, Maksan karwasen malohon. Men hon kom dock icke mera. Dök i hafvets bölja neder, Hastigt sjönk inunder vågen, Flyktande från vattnets yta I en sten med brokig sida, I en lefverfärgad klippa. Siitä wanha Wäinämöinen Alla päin pahoilla mielin, Kaiken kallella kypärin, Kotihinsa tullessansa, Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Ohoh hullu hulluuttani, Mieleltä wäheyttäni! Olipa minullai mieltä, Ajatusta annettuna, Syäntä suurta surwottuua; Oli ennen aikoinansa, Waan ei nyt nykysin aion. Nyt on mieli melkiässä, Ajatukset arwosessa, Kaikki toimi toisialla. Jota toiwoin tuon ikäni, Puhki polweni halasin, Äsken tuli onkeheni, Tarttu takrarautahani, Gamle trygge Wäinämöinen Nu till hemmet återvänder, Sorgsen och med nedsänkt hufvud, Med åt sidan lutad mössa, Yttrar der ett ord och säger: ”O min fånighet, jag dåre, O min svaghet till förståndet! Äfven mig förstånd var gifvet, Tankens kraft var mig förlänad, Stort och högsindt hjerta medfödt. Så det var i fordna dagar, Är ej mer i dessa tider; Nu är sinnet ren förslöadt, Tankarna ej mycket värda, Hågen spridd543 och driften borta. Den jag städse sökt att vinna, All min lifstid efterlängtat, Kom och nappade på kroken, Fastnade på krökta jernet. 386 Fennica.indd 386 17.1.2019 14:55:07 �Yhesneljättä Runo — Trettieörsta Runan . . . Men jag visste ej behålla Wellamos vågsköljda jungfru, Vattnets allrayngsta dotter Och det enda Ahti-barnet. Sano nyt Untamo unesi, Makuhusi maan wenyjä, Missä Wuojela eläwi, Neiot Wellamon wenywi.” . Waan en tuntenut piteä, Ween wiimmeistä tytärtä, Ahin lasta ainoata, Wellamon wetistä neittä. Untamo, du landets vräkling, Yppa för mig dina drömmar, Säg, hvad Ahti-folket dväljes, Hvar Wellamos jungfrur hvila.” Sano Untamo unensa, Makuhunsa maan wenyjä: ”Tuolla Ahtola asuwi, Neiot Wellamon wenywi, Alla aaltojen sywien, Selässä meren sinisen, Kirjawan kiwen sisässä, Maksan karwasen malossa. Siellä Ahtola asuwi, Neiot Wellamon wenywi, Pikkusessa pirttisessä, Kamarissa kaitasessa, Saan lukkojen takana, Tuhansin awaimien.” Untamo, han landets vräkling, Yppade då sina drömmar: ”Se, der dväljes Ahti-folket, Der Wellamos jungfur hvila, Djupt inunder vida fjärdar, Under blåa hafvets yta, I en sten med brokig sida, I en lefverfärgad klippa. Se der dväljes Ahti-folket, Der Wellamos jungfrur hvila, I ett ganska litet pörte, I en föga rymlig boning, Bakom hundra lås, som stängas Fast med tusentals af nycklar.” 387 Fennica.indd 387 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala Kahesneljättä Runo. . Trettieandra Runan. Marjatta koria kuopus Kaswo koissa korkiassa; Hirren kynnystä kulutti Hienosilla helmoillansa, Kamanoa kaksi hirttä Pätöwillä pääriwoilla, Siltalauan lattioa Kautokengän kantasilla. Mariatta, vackra barnet, Växte i det höga hemmet, Nötte en stock ned på tröskeln Med de fina klädningsfållar, Tvenne stockar ofvan dörren Med de vackra hufvudbindlar, Nötte tiljorna på golfvet Med de nätta kängors klackar. Marjatta koria kuopus Aina piikuen pitänyt, Aina ollut neityenä, Pantu on lehmän lypsentähän. Lypsi lehmät leppehesti, Muut on kaikki lehmät lypsi, . Senpä heitti lypsämättä, Ku oli häirynyt härille. Mariatta, vackra barnet, Som i oskuld alltid lefvat, Som sin kyskhet städse vårdat, Skickas nu att mjölka korna. Mjölkar korna mildt och vänligt, Alla kor hon troget mjölkar, Men den lemnar hon omjölkad, Som ej varit skygg för tjurar. . . . Mariatta, vackra barnet, Som i oskuld alltid lefvat, Som sin kyskhet städse vårdat, Skulle sen till kyrkan fara. Man en hingst i redet spänner, Fåle röd för släden hemtar, Mon ej steg i hingstens släde. Spännes så ett sto i redet, Mörkbrun häst för släden hemtas, Steg ej i det stoets släde, Som med hingstar hade sprungit. Nu en vallak spänns i redet, Menlös häst för släden hemtas; I dess släde hon sig sätter Och med den till kyrkan åker. Marjatta koria kuopus Aina piikuen pitänyt, Aina ollut neityenä, . Marjatta koria kuopus Aina piikuen pitänyt, Aina ollut neityenä Oli kirkkohon menewä. Sai oronen waljahisin, Puna puikkojen etehen, Ei istu oron rekehen. Pantu on tamma waljahisin, Ruskia reen etehen, Ei istu rekehen tamman, Jok’ oli ollut upehilla. Pantu on ruuna waljahisin Puhas puikkojen etehen, Niin istu rekehen ruunan, Sillä kirkkohan ajawi. Mariatta, vackra barnet, Som i oskuld alltid lefvat, Som sin kyskhet städse vårdat, 388 Fennica.indd 388 17.1.2019 14:55:07 �Kahesneljättä Runo — Trettieandra Runan . . . . . Ei mato matanutkana, Sisilisko siuottanna, Oli marjanen mäellä, Punapuola kankahaila. Niin marja mäeltä huuti, Punapuola kankahalta: ”Tule neiti poimimahan, Tinarinta riipomahan; Wyö waski walitsemahan, Ennen kun etona syöpi, Mato musta muikkoawi.” Nu en orm dock inte krälar, Nu ej slingrar sig en ödla. Fanns ett litet bär på backen, Fanns ett lingon rödt på heden; Bäret ropar uppå backen, Röda lingonet på heden: ”Kom, o jungfru, att mig plocka, Tennbriskprydda mö, att taga, Koppargördlade, att välja, Förr än masken äter upp mig Och den svarta ormen kysser.” Marjatta koria kuopus Meni marjan katsontahan, Punapuolan poimentahan. Keksi marjasen mäeltä, Punapuolan kankahalta: ”On marja näkemiähän, Puola ilmoin luomiahan; Alahahko maasta syöä, Ylähähkö puuhun nosta.” Mariatta, vackra barnet, Går nu att beskåda bäret, Röda lingonbäret plocka, Fann ett litet bär på backen, Fann ett lingon uppå heden: ”Formen af ett bär det äger, Är till sin natur ett lingon, Men jag når det ej från marken, Når ej heller ifrån trädet.” Ryckte upp en stör från fältet, Dermed lingon-bäret nedtog. Bäret faller ned på backen, Stadnar sedan uppå backen. ”Nouse marja helmoilleni!” Nousi marja helmoillensa. ”Stig, o bär, på mina fållar.” Bäret steg på hennes fållar. ”Nouse marja wyöni päälle!” Nousi marja wyönsä päälle. . Sänds att valla boskaps-driften, Springa efter fåra-hjorden. Svårt det är att boskap valla, Allravärst dock för en flicka; Ormen krälar uti gräset, Ödlor slingra sig på marken. Tempo kartun kankahalta, Sillä marjan maahan sorto; Kirpo marjanen mäelle, Siitä mäelle seisotaksen. . Pääty karjan paimeneksi, Läksi lammasten keralle. Pah’ on olla paimenessa, Tyttölapsen liiatenki; Mato heinässä matawi, Sisiliskot siuottawi. ”Stig, o bär, uppå min gördel!” Bäret steg på hennes gördel. 389 Fennica.indd 389 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala . ”Nouse marja rinnoilleni!” Nousi marja rinnoillensa. ”Stig, o bär, nu uppå bröstet!” Bäret steg så uppå bröstet. . ”Nouse marja huulilleni!” Nousi marja huulillensa; Huuliltansa kielellensä, Kieleltä keruksihinsa, Siitä watsahan walahti. ”Stig, o bär, på mina läppar!” Bäret steg på hennes läppar, Steg från läpparna på tungan, Steg från tungan in i halsen, Sjönk så ned i hennes mage. Marjatta koria kuopus Siitä tyyty, siitä täyty, Siitä paksuksi panihen, Lihawaksi liittelihen. Kanto kohtua kowoa, Watsan täyttä waikiata, Ympäri yheksän kuuta, Kuuta puolen kymmenettä. Mariatta, vackra barnet, Blef nu hafvande af bäret, Af ett lingon-bär befruktad, Och hon börjar så att frodas. Bar ett foster i sitt sköte, Bar det med besvär och plåga, Nio månader till ända Och den tionde till hälften. Niin kuulla kymmenennellä Waimon waiwaksi tulewi, Painuwi pakolliseksi, Watsan täysi waikiaksi. På den tionde så händer, Att hon röner qvinnors plåga, Känner värk uti sitt sköte, Finner fostret sig besvära. Siitä meiän Marjatta Jo tuossa ajattelewi, Minne mennä, kunne käyä, Kusta kylpyä kysellä. Sanan wirkko, noin nimesi: ”Piltti pieni piikaseni! Lähe kylpyä kylästä, Saunoa Sariolasta, Jossa huono hoiwan saisi, Awun ange tarwitseisi.” Började nu Mariatta Eftertänka och begrunda, Hvart hon månde sig begifva, Hvadan bad åt sig begära. Yttrade ett ord och sade; ”Piltti, du min lilla tärna! Gå nu hän till Sariola, För att bad i byn begära, Der den svage finge lättnad, Den betryckta hjelp och bistånd. Piltti pienin piikojansa, Paras palkkalaisiansa, Hywä kielas käskeäkki, Kepiä kehuttoaki, Koprin helmansa kokosi, Käsin kääri waattehensa, Piltti, minst bland hennes tärnor, Den bland tjenstehjonen bästa, God och villig till att tjena, Skyndsamt lydig var befallning, Samlade sin klädnings fållar, Bar dem upp med sina händer, . . . . . 390 Fennica.indd 390 17.1.2019 14:55:07 �Kahesneljättä Runo — Trettieandra Runan  Castrén has omitted the parallel line. . . . . . . Sekä juoksi, jotta joutu, Ruman Ruotuksen tupahan. Sprang så hän med största snabbhet, Kom till fule Rodes’ stuga. Ruma Ruotus paitulainen Syöpi, juopi pöyän päässä, Päässä pöyän paiollahan, Aiwan aiwinaisillahan.544 Ruma Ruotuksen emäntä Lieho sillan liitoksella, Laaho keskilattialla, Eläwi hywän tawalla. Sano Piltti pieni piika: ”Läksin kylpyä kylästä, Saunoa Sariolasta, Jossa huono hoiwan saisi, Awun ange tarwitseisi.” De Herodes sjelf, den fule, Åt och drack i bordets ända, Klädd i fina linne-skjortan. Men den fule Rodes’ hustru Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Lefde, som en god det egnar. Sade Piltti, lilla tärnan: ”Jag har kommit, för att bedja Om ett bad i Sariola, Der den svaga finge lättnad, Den betryckta hjelp och bistånd.” Ruma Ruotuksen emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Kellen kylpyä kyselet, Kellen aihelet apua?” Men den fule Rodes’ hustru Yttrade ett ord och sade: ”Hvem är det, som bad skall hafva, Hvem behöfver hjelp och bistånd?” Sano piltti pieni piika: ”Kysyn muorille kotona.” . Sade Piltti, lilla tärnan: ”Det värdinnan är der hemma.” Ruma Ruotuksen emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: ”Ei kylyt kylähän joua; On kylpy kytömäellä, Huone hongikkokeolla, Johon portto poiat saapi, Tuulen lautta lapset luopi.” Nu den fule Rodes’ hustru Yttrade ett ord och sade: ”Badet hos oss är ej ledigt, Men på höga Kytö-berget Finns i furuskog ett badhus, Hvarest skökor afla söner, Vindens flottor foster föda.” Piltti pieni piikojansa Sekä juoksi, jotta joutu, Sano tuonne tultuansa Luoksi muorinsa kotona: ”Eule kylpyä kylässä, Saunoa Sariolassa. Ruma Ruotus paitulainen Piltti, minst bland hennes tärnor, Sprang så hän med största snabbhet, Sade, sen hon hade kommit Åter hem till sin värdinna: ”Bad ej finns i byn der borta, Badhus ej i Sariola. Der Herodes sjelf, den fule, 391 Fennica.indd 391 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Castrén has omitted the parallel line. . . . . . . . . Åt och drack i bordets ända, Klädd i fina linne-skjortan, Men den fule Rodes’ hustru Rörde sig vid golfvets fogning, Uti stugans midt sig svängde, Lefde, som en god det egnar. Söip’ on joip’ on pöyän päässä, Päässä pöyän paiollahan, Aiwan aiwinaisillahan,545 Ruma Ruotuksen emäntä Lieho sillan liitoksella, Laaho keskilattialla, Eläen hywän tawalla. Mie sanoin sanalla tuolla: Läksin kylpyä kylästä, Saunoa Sariolasta, Jossa huono hoiwan saisi, Awun ange tarwitseisi. Ruma Ruotuksen emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: Kellen kylpyä kyselet, Kellen aihelet apua? Mie sanoin sanalla tuolla: Kysyn muorille kotona. Ruma Ruotuksen emäntä Sanan wirkko, noin nimesi: Ei kylyt kylähän joua; On kyly Kytömäellä, Huone hongikkokeolla, Johon portto poiat luopi, Tuulen lautta lapset saapi.” Jag till ordet tog och sade: Hit jag kommit har att bedja Om ett bad i Sariola, Der den svaga finge lättnad, Den betryckta hjelp och bistånd. Men den fule Rodes’ hustru Yttrade ett ord och sade: Hvem är det, som bad skall hafva, Hvem behöver hjelp och bistånd? Jag till ordet tog och sade: Det värdinnan är der hemma. Nu den fule Rodes’ hustru Yttrade ett ord och sade: Badet är hos oss ej ledigt, Men på höga Kytö-berget Finns i furuskog ett badhus, Hvarest skökor afla söner, Vindens flottor foster föda.” Siitä meiän Marjatta Itse tuon sanoiksi wirkki: ”Lähteä minun tulewi, Niinkuin muinenki kasakan, Eli orjan palkollisen.” Nu vår goda Mariatta Sjelf till orda tog och sade: ”Jag åstad mig måste gifva, Liksom annars lego-hjonet, Eller ock den lönta trälen.” Wiepi wastan warjossansa, Lehen lempisuojassansa, Astua taputtelewi Huonehesen hongikolle, Tallihin Tapiomäelle. Bär en qvast uti sin värjo, I den honungsljufva famnen, Vandrar fram med lätta fötter, Hän till huset, bygdt bland furar, Stallet på Tapio-berget. Niin sano sanalla tuolla, Lausu tuolla lausehella: Höjde nu sin röst och sade, Talade med dessa orden: 392 Fennica.indd 392 17.1.2019 14:55:07 �Kahesneljättä Runo — Trettieandra Runan . . . . . . . ”Henkeäs hywä hewonen, Huokoas wetäjä warsa! Watsan kautta waiwaloisen, Kylylöyly löyhäytä, Sauna lämpönen lähetä, Jotta huono hoiwan saisi, Awun ange tarwitseisi.” ”Må du goda häst nu andas, Må du starka fåle flåsa Mot mitt plågofulla sköte. Pusta ut en ljuflig imma, Gif åt mig ett bad, som värmer, Att den svaga finge lättnad, Den betryckta hjelp och bistånd.” Henkäsi hywä hewonen, Huokasi wetäjä warsa, Watsan kautta waiwallisen. Min hewonen henkeäwi, Se on luotu kylyn löyly, Wesi wiskattu wiaton. Andades den goda hästen, Starka fålen väldigt flåste På det plågofulla skötet. Hästens flåsande med munnen Badet är, som henne gifves, Helga vattnet, hvilket kastas. Siitä meiän Marjatta Kylpi kylyn kyllältänsä, Watsan löylyn wallaltansa. Saip’ on tuonne poikuensa Heinille kesäteoille, Suorajouhen soimen päähän. Siitä meiän Marjatta Otti poian polwillensa, Lapsen lannepuolellensa. Kaswatteli poiuttansa, Kullaista omenuttansa, Hopiaista sauoansa,546 Alla seulan seulottawan, Alla korwon kannettawan, Alla jauhawan kiwosen, Alla juoksewan jalaksen. Siitä meiän Marjatalle Kaswo poika kaunokainen, Ei tietä sukua sillä; Iso kutsu Ilmoriksi, Emo ehtopoiaksehen, Weljet wennon joutioksi, Sisaret sotijaloiksi, Muu pere nimettömäksi.  Castrén has condensed two lines into one. Der nu fick vår Mariatta Bad, så mycket hon behöfde, Ymnig värme för sitt sköte. Födde så en liten gosse I den tagelpryddas krubba, Uppå hö om sommarn slaget. Nu vår goda Mariatta Lyfter gossen uppå knäna, Tager barnet uti famnen, Fostrar så sin lilla gosse, Gyllne äpplet, silfver-stafven, Under sållet, hvarmed siktas, Under stäfvan, hvarmed bäres, Under stenen, hvilken maler, Under meden, hvilken löper. Åt vår goda Mariatta Växte så en vacker gosse, Men man känner ej hans ursprung; Kallas Ilmori af fadren, Efterlängtad son af modren, Sysslolös af sina bröder, Krigets hjelte utaf systrar, Namnlös utaf alla andra. 393 Fennica.indd 393 17.1.2019 14:55:07 �Fennica: Kalevala  Collan 1838: Oh du gubbe, här en fremling; / Äfventyrare från Karja, / Huru dumt du gjort ditt domslut, / Tolkat lag förvändt och galet! (lines 229−232).  Castrén has omitted the parallel line. Etsittihin ristiätä, Katsottihin kastajata; . Tuli pappi ristimähän, Wirokannas kastamahan, Palwonen pitelemähän. Sepä tuon sanoiksi wirkki: ”Ketä tuohon tuotaisi . Tuon on tuhman tuomariksi?” Nu man söker den som kristnar, Den som döper späda barnet. Kommer så en prest att kristna, Wirokannas till att döpa, Palvonen att barnet bära. Han till orda tog och sade: ”Hvem skall hemtas hit att döma Öfver detta stackars barnet?” Tuotu on wanha Wäinämöinen, Tietäjä iän ikuinen. Sano wanha Wäinämöinen: ”Poika suolle wietäöhö, . Puulla päähän lyötäöhö, Tangolla tapettaoho.” Hemtas gamle Wäinämöinen, Den evärdelige siarn. Sade gamle Wäinämöinen: ”Gossen må på kärret föras, Hufvudet på honom krossas, Sönderbråkas med en klubba.” Puhu poika puolikuinen, Kaksiwiikkonen kajahu: ”Ohoh ukko ulkomainen, . Wirokannas Karjalainen! Kun olet tuhmin tuominnunna Wäärin pitännä lakia.” Sade nu den späda gossen, Tvenne veckors gamla barnet; ”O du gubbe ifrån fjerran, Du en trollkarl från Karelen! Nu du fällt ett dårligt domslut, Nu du lagen orätt tolkat.547” . . . Pappi risti ripsahutti, Tästä lapsen kapsahutti, Metsolan kuninkahaksi, Rahasaaren wartiaksi. Presten kristnade så barnet, Gjorde gossen uti dopet Till en konung öfver skogen, Vårdare af penningholmen. Siitä suuttu Wäinämöinen, Siitä suuttu ja häpesi; Laulo kerran wiimmesensä, Laulo waskisen wenehen, Laulo ruuhen rautapohjan. Laskea karehtelewi, Wenehellä waskisella, Kuutilla kuparisella,548 Yläsihin maaemihin, Alasihin taiwosihin. Sinne puuttu pursinensa, Wenehinensä wenähty, Nu den gamle Wäinämöinen Vredgades och greps af blygsel. Qväder så för sista gången, Och han qvad en koppar-skuta, Qvad en båt med jernsmidt botten. Seglar sedan genom svallet Med sin skuta utaf koppar, Seglar bort till högre rymder, Färdas hän till lägre himlar. Der han stadnade med båten, Der han fastnade med skeppet, 394 Fennica.indd 394 17.1.2019 14:55:07 �Kahesneljättä Runo — Trettieandra Runan . . . . . . Jätti kantelen jälille, Suomelle ilon ikuisen, Laulut suuret lapsillensa. Lemnade dock qvar sin harpa Och de höga runo-sånger Till en evig fröjd för Finland. Herännenkö, heittänenkö, Luonenko, lopettanenko, Wai wasta alottanenko? Wiel’ oisi sa’an sanoja, Tuhat wirren tutkelmusta. Joit’ ei laula kaikki lapset, Ymmärrä yhet urohot, Eikä waimot warsinkana. Waan ei koski wuolaskana Laske wettänsä loputen, Eikä laulaja hywäkän Laula tyyni wirsiänsä. Mont’ on muutaki muretta, Paljo huolta huommisesta; Nälkä mulla näin sanowi: ”Suut’ elä kullatta kuluta, Pieksä kieltä penningittä; Laulajan laki palawi, Runoin kulkku kuiwettuwi, Waan ei korwat kuuntelian.” Monn jag nu hör upp att qväda, Stadnar här med mina sånger, Eller monn först nu jag börjar? Hundra ord än skulle finnas, Tusen ämnen att besjunga, Hvilka alla barn ej qväda, Samma männer ej begripa, Qvinnorna alls icke fatta. Men ej ens den strida forssen Låter allt sitt vatten rinna, Och ej heller goda sångarn Qväder alla sina sånger. Många andra sorger finnas, Sorger för den dag, som stundar; Hungern hos mig så förtäljer: ”Nöt förutan guld ej munnen, Slit ej utan lön din tunga, Het för sångaren blir gommen, Strupen torr för den som qväder, Men ej tröttnar hörarns öra.” Waan kuitenki, kaikitenki, Wirren laulon, laulun laiton, Oksat karsin, tien osasin. Siitä sinne tie menewi, Rata uusi urkenewi, Paremmille laulajille, Taitawammille runoille, Nuorisossa nousewassa, Polwessa ylenewässä. Dock har jag en sång nu sjungit, Har ett qväde sammanfogat, Qvistat träden, stakat vägen. Här nu tar en väg sin början, Här begynnas nya stigar För de män, som bättre qväda, För mer insigtsfulla skalder, Bland den ungdom, som nu växer, Bland det slägte, som nu uppgår. 395 Fennica.indd 395 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539: 1 D1: 329– 360.  Sic! Vocabularia et commentaria Kalevalae [Vocabularia Kalevalae]549 [Names and Places] A. Ahti. 13: 396–97. I[bidem] 399–407 beskrifver hans boning och utseende Här tages han för s[am]ma person som Kaukomieli och Lemminkäinen. Han bodde ”sarella550, Kaukoniemen kainalossa”. Om hans utseende säges: ”silmä karsas, leuka pitkä, suu wähiten wäärä, nenä nykerä”. Kan alltså icke v[ara] Lemmink[äinen] som k[al]l[a]s lieto och i allm[änhet] skildras sås[om] skön och intagande. <-> äfventyr under flykten. 17: 1 ”Ahti sarella asuvi Kauko niemen kainalossa”. Den sednare uppgiften torde v[ara] den rätta, ty i v[ers] 5 heter det, att han bodde ”nenässä utuisen niemen”. Dets[amma] säges i 21: 259 [et cete]ra 29: 13–15. H[är]af synes, att Ahti ej är s[am]ma person, som Lemmink, Wäin. utan en hafs-Gud, ty Wäin[nämöinens] Orden lyda: (Kantelo on kaonnut kalasehen kartanohon, Lohisehen louhikkohon) ”Ahin hauin haltioille Wellamon ikiwäelle Harwon Ahti antanewi Kun on kerran keksinynnä”. Dets. säger: 21: 289 etc. 396 Fennica.indd 396 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 18:354. Ahti = Lemminkäinen — 359 D[en] o[vannämnda] = Kauko. Meren Ahti waahtowaippa anropas vid fiskafänge. Kant[ele] 4551 p. 25. I Mehiläinen552 finns för februari 1sta årg[ån]gen en saga, enl[igt] h[vil]ken Ahti är en hafs-Gud. Suulla Pohjolan weräjän Ahin ajan kääntimessä 17: 209 n[ota] b[ene] 23: 400–408. Ahin lapset. Ahto  Lönnrot 1831.  A journal published by Elias Lönnrot from 1836 to 1840. The tale headed “Paimen ja Ahti” that Castrén refers to is published in Mehiläinen [1836] 1990: 28.  Zachris Topelius [the Elder]: Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 1823.  Lönnrot 1829.  Lönnrot 1831.  Variants added to and published in Lönnrot’s Kalewala 1835. 23: 183. HafsGud 23: 301. Ahto aaltojen kuningas Ween Ukko ruohoparta [et cete]ra Ahto. T[opelius’] R[unor]553. 2 p. 27 Ahon ainonen emäntä Ahon wippo walkoparta. Kant[ele] 2554: 30. SkogsGudinna Apuwuori, Apumäki Kant[ele] 4555 p. 8. var[ianter] Kipuwuori, mäki Annikki, se Tapio Arpa Var[iant]556 22: 46 Antoluoja. 7: 275 se Metsola. Aluenjärwi 26. 397 Fennica.indd 397 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1828.  Sic! Annikki Ilmarinens syster XI: 27, 231 Hon k[al]l[a]r Ilmar[inen] ”Weli seppo ilm., Lankoni Emoni lapsi” XI: 164. E Etelätär, luonnon Eukko, se Suwetar. Einetten emät IV: 353 Eewa, se Tapio Ewestin linna. Kant[ele] 1557 p. 21. [et cete]ra beskrifning öfver de 3 skogsslotten. H Hiisi. Hiien linna = Tanikan linna (VII: 451.<->). Ruuna, Af dess tagel (hivuksista) gör Wäinäm[öinen]s fiende – Lappen – bågsträngar (1: 169); Wäin[ämöinen] begagnar dem till strängar på kanntele558 (22: 131 & 32). Hiien ruskia hewonen = wahtileuka warsa = suuri ruuna (VII: 496–99), k[al]l[a]s äfven hywä hevonen, pyhä laukki, pyhä ori (VII: 538 [et cete]ra). Hästen beskrifves i 7: 520 [et cete]ra sålunda: ”Senp’ on tukka tulta tuiski Harja suihkivi sawua”. Hiien hirwi. VII:12. Ett af Lemminks storverk var, att han fångade den = kameli varsa (7: 484) = jalopeura (VII: 33) = poropetra (7: 48). Hiisi gjorde detta djur på följ[ande] sätt: ”Pään mäkäsi mättähästä, Sääret ajan seipähistä, Selän ajan ajaksesta Korwat lammin lumpehista 398 Fennica.indd 398 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Ketun kuusen koskuesta Muun lihan lahosta puusta Silmät kuukkunan kivestä”. VII:34–41 Hiien pellot. VII: 13; 7: 490 Hiisis åker k[al][l[a]s pyhä pelto, wihana wainio; Hiien nurmet. 507. I trollsånger förek[ommer] Hiisi ofta. Det onda manas att af Hiisi taga skidor, och med dem skynda sig bort (X: 298) likasom hans snabba häst (X: 304 etc.). Den beskrifves äfven sål[unda] Hiiessä on hywä hevonen Punatukka tunturissa Jonka tukka tulta tuiski nenä warsin walkiata Joll on rautaset kapiot, jfr. 7: 499 Teräksiset temmottimet [et cete]ra X: 306 [et cete]ra Äfven i beskrifning om Hiisis boning förek[ommer] berg. Hiisis boning är till o[ch] m[ed] n[å]g[o]n g[ån]g synon[onym] m[e]d wuori (X: 351), och i det ofvanst[ående] tunturi. Hiisi f[ramtr]äder ofta synonymt med Lempo. 7: 136; 10: 298; 1: 169 Hiien poika pikkarainen. Han synes haft befattning med hästar, och anropas af Lemm[inkäinen] i såd[ana] afs[igter] 7: 426. Hiisi = Jumala. 7: 31. Kölden manas ”Hiien hilien sekahan Lemmon liesikiukkahalle” I Var[iant] till R[unan] 1: 169 omtalas Hiien impi samt att Lappen af hennes hår gör bågsträngen. En annan var[iant] lyder sål[unda]: ”Hännästä ujon upehen, Hapsista halukapehen”. Hiiet var[iant] 7: 30, 32 parall[el] Juuttahat. 399 Fennica.indd 399 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala               Topelius 1823. Topelius 1822. Topelius 1823. Topelius 1823. Topelius 1823. Topelius 1823. Topelius 1823. Topelius 1823. Topelius 1831. Topelius 1831. Lönnrot 1828. Lönnrot 1831. Schröter 1834. The page number in this edition is 16, not 14. Topelius 1829. Hiitola Var[iant] 17: 207. Hiien immen hivuksilla piilit sulatahan. TR. 2559 p. 4. – Jännitti tulisen jousen Hiuksilla Hiien immen TR. 1.560 p. 25 (Lappen). Hiitolan kivimäki TR. 2.561 p. 4. ”Kutsu Hiien Hiitolasta Jumaloista Jukko-selän Syömähän tätä pahoa Luonnotarta loppamahan” TR. 2.562 p 4. ”Hiitolan koirat haukkumahan Ilman lukku luksuttamaan”. TR. 2.563 p. 9. Hiien härkä satasarwi. TR. 2564 p. 7. Hiitolan joki. TR. 2565 p. 10. (n[ota] b[ene] Hiitola synes i TR. 2. p. 6 [et cete]ra vara en var[iant] för Pohjola). Hiitolan tyttö TR. 2.566 p. 11. anm. Hiien hiilet. TR. 5567 p. 31. Hiito. TR. 5.568 p. 33 Hiien poika pikkarainen. Kant[ele]569 1. p. 16. Hiien hilli, Hiien halli, Hiien harma hawukka, Hiien koira koukkuleuka. Kant[ele] 4570 p. 21 Hiien hiili-kankahat VIII: 112 Hommalainen Schr.571 p. 14. Hawon (kiskottawan Hawun) Akka, raiwokerta kal[evala] VII: 223. Hilli Ukko halliparta TR. 4572 p. 7 Hongatar Kuippanu metsän kuningas, Hongatar salon emäntä 19: 351 400 Fennica.indd 400 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae I. J.  Topelius 1831.  This sentence is incomplete. Ilmarinen. Stående epith[eter] äro: Seppo; Takoja iän ikunen; taitava takoja Jok’ on taiwoa takonnut Ilman kantta kalkutellut, Ej tunnu wasaran jälki Eikä pihtien pitämä. 5: 185; 5: 220 Han k[al]l[a]s äfven Takoja alinomanen och säger sig vara så kunnig dföre att han af följ[ande] orsak: Kauan katsoin luojan suuhun Partahan jalon jumalan Ennen taivoja takoissa ilman kantta kalkuttaissa. 27: 200. jfr. var[iant] i TR. 5573 p. 10 & 11. Hans boning var: ”Nenäsä utuisen niemen Päässä saaren terhenisen”. 11: 25. Om Ilm[arinen]s boning se Wäin[ämöinen]. Att han icke bodde på574 Bland märkwärdigheter han smidde anm[ärker] vi Sampo och Wäin[ämöinen]s klinga. Hans äfventyr skildras i 13de sången. Då Wäin I 14: 267 säger Ilm[arinen]. Me yhen emosen lapset Yhen kantamat kaposen Yhen peipposen pesemmät Yhen sotkan suorittamat och i 287. Sinä synnyit yötä ennen minä päiweä jälestä. 401 Fennica.indd 401 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala        Topelius 1823. Sic! Should be 362. Topelius 1823. Topelius 1826. Lönnrot 1828. Topelius 1822. Ilmarinen Ilmarinen ilo lintu Lennä tuonne, kunne käsken ----------------Puhalla iloinen ilma Minulle myötäinen myry. TR. 2.575 p. 26. n[ota] b[ene]. Ilmarinen är mäktigare än Hiisi 12: 16, 17 werdens576 skapare. Kal[evala] 27: 202–204. Jumala. Joku Jumala 10: 230, i parall[el]. ”tuhatkunta perkeleitä” (i trolls[ång].). Jumala 4: 84. Joutu Jumala tielle. Ilmoinen! (Waljastele warsojasi – Aja läpi luun [et cete]ra i trolls[ång]. 4: 358577 Jumaloista turva tulko 4: 352 18: 456 k[al]l[a]s Lemmink[äinen] Jumala. Jumala = Luoja. 28: 158. ”Paha pääty kuulomasta Jumala tähystämästä: TR. 2578: p. 3 Yläsillä Jumalilla Alasilla maan Emoilla T. R. 3579 p 19 Ilmonen Jumala. Kant[ele] 1.580 p. 26. Ilman impi, se Kuutar Ilman ukko, var[iant] 3: 376 se Päiwilä. Ilman rannat 23: 179. Yheksäs ilma 27: 5 Keskiilma. Immen tuli se kapo. Joukahainen, Joukamoinen (TR 1.581 p. 21). Ilman lukku se Hiitolan koirat. Imantola = Pohjola. var[iant] 11: 147. 402 Fennica.indd 402 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae K  Topelius 1831.  Lönnrot 1829.  Lönnrot 1830. Kalewa. k[al]l[a]s Wipunen, neml[igen] wanha Kalewa. 10: 13. Se Lemminkäinen. Vatsasta wanhan Kalewan; Var[iant] Vironi wanhan 10: 39. Kalewan walkia, kornblixt Åbo län Kalewala se Wäinölä Kosken tyttö Var[iant] 22:12 Kauppi Kaunis kauppi köyrytyinen var[iant] 7:4 var badets Gud sykyset lylyä wuoli Kalma Lapin kalman Var[iant] 9:82 p. 172 var. 14 Kalman kattila Kal[evala]. 6:49. Kawe. Ukko, Pohjan herra 1: 20, 39 Kave äiti 7: 613. Lemminkäinens moder förvandlar sig i en fågel. 8: 33. Kave Eukko luonnon tytti Kave kultanen korea II:223 anropas vid trollsånger Kave Eukko Luonnotar 25:83 äldst bland qvinnor. Anropas vid barns börd. kapo kaarella makas Kawe, ilman kaunis impi, Var[iant] 11: 27. Karwasta emon kapehe Var[iant]. TR. 5582 p. 34. Kave Eukko Luonnotar Kave kultanen korea Kant[ele] 2583 p. 12 synes v[ara] en skogsgudinna Kant[ele] 3.584 p. 19 403 Fennica.indd 403 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala  Topelius 1822.  Topelius 1822.  Topelius 1831. Metsän kawe; 19: 457. Kawisten TR 1585 p. 4. Do 1 p. 6 Emäkawe var[iant] I: 170. Halukawe var I: 170 Kavetta kaksi 1: 206. 17: 70 [et cete]ra. Emo kielti, waimo kielti, Epäsi kavetta kaksi Kielti kolme Luonnotarta påskrift. i Kal[evala]. jfr. TR. 1.586 p. 10, 11, 13 Kuutar 16: 243. Här omtalas en skjorta, väfd af Kuutar och spunnen af Päiwätär. Dets[amma] säges i 26: 296. Beskrifning öfver Kuutar, Päiwätär pätöwä Impi och Neito kuutar korja 22: 268–270 Kuu personif[ikation]. se Tie. Kukattarat, Helpettäret, Taiwahan navattaret, 19: 184, 185, 186. Kipumäki. 4: 397. 25: 199. se kivutar. Kipuwuori 4: 398. TR. 5.587 p. 29 Smärtorna skickades dit ”kiviä kivistämähän, paasia pakottamahan” 4: 400. Kapo (kaarella makasi) 1: 153; 3: 20 Kapo se Osmotar. Kapo 13: 156 kavon kaunihin käsissä Hyvän immen hyppysissä 404 Fennica.indd 404 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae [Kavetta kaksi 1: 206. 17: 70 [et cete]ra. Emo kielti, waimo kielti, Epäsi kavetta kaksi Kielti kolme Luonnotarta (hör til Kawe)  Topelius 1822.  The passage in square brackets has been changed to Kawe, according to Castrén’s note.  Topelius 1831. påskrift i Kal[evala]. jfr. TR. 1.588 p. 10, 11, 13]589 Lyöähän kavon kipua Immin tulta tuikatahan Födsel-plågor? 25: 34 om kapo se Ilm[arinen] Kapo, kalhuen kania var[iant] 7: 15. parall[el] Lyylikki lylyjen seppä Tie kaunis kawon tekemä, Var[iant] 8: 105. Kavon kalja, Var[iant] 13: 143. Kirokapo Var[iant] 20: 190. Trollkarlar i Pohjola. Karvasta kavon tekemän. TR. 5590 p. 14. Kullervo Kalewan poika, kaunis kalewan poika k[al]l[as Solukulta; var[iant] 19: 75 Kiwutar, kipuen eukko 25: 96. Hon anropas att taga bort sjukdomarna (kivut, wammat) 25: 101–2, att nysta ihop dem ”kirjasehen kippasehen, waskisehen wakkasehen” (25: 181–2 [et cete]ra att koka dem uti en liten kittel (25: 195) midt i Kipumäki hvarest en sten finns på backen, i stenen ett hål – 9 famnar djupt, dit sjukdomarna föras, emedan stenen ej bryr sig om smärtor. 25: 200–213. Sch[röter] p. 34. Kirjokansi = Lempo = Taiwas. 26: 34 = Arkku 31: 156 405 Fennica.indd 405 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala        Topelius 1822. Topelius 1822. Sic! Lönnrot 1830. Topelius 1829. Lönnrot 1831. Topelius 1831. Kaukomieli, se Ahti och Lemmink[äinen] ”Kaukoniemen kainalossa Weitikka on nenässä niemen Kaukomielen silmä karsas weitikan nenä nykärä” TR. 1.591 p. 9 Kaukomieli k[al]l[a]s Päiwän (Pohjan) poika ”Oman setäni pojan Paremmaisen ihteäni” TR. 1.592 p. 16. kukki neito kuutaratar593 kant[ele] 3594 p. 28. Kuippana metsän kuningas Metsän hippa halliparta Kuittola metsän kuningas T.R. 4.595 p. 4. Kuuhut, Jumalan luoma 8: 122, 24, 28 personifierad Kyröläisen [et cetera] Kant[ele] 4596 p. 4 Kerolaisen kehrowarsi. (Om mato) Wirolaisen wirsun paula. TR. 5597 p. 29. Kyröläisen kyntöruoska (om kalma) Manalaisen matka-sauwa. TR. 5 p. 13 Keitolainen TR. 2: p 5. Par[allel till] Piru keiunkainen. Trad. Köyrötyinen TR. 1. p. 38, 39. smed. Åt h[ono]m såldes enl[igt] l[oco] c[itato] Kullerwo? Kuuritar se Miiritär kokko bygger bo på Wäin[ämöinen]s knä. 406 Fennica.indd 406 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae L Lemminkäinen Stående epitheter: lieto poika. 17: 583, Kaukomieli, Lieto Lemminkäinen, Kaunis Kaukomieli, werewä wesien poika [kaunis (nom. propr.) kaukaa näkywi, werewä wesien poika 7: 602]598 werewä weitikka; I 13: 394 [et cete]ra tages Ahti, Kaukomieli och Lemminkäinen bestämdt synonyma.  Square brackets by Castrén.  Topelius 1822.  Lönnrot 1829.  Lönnrot 1828.  Lönnrot 1831.  Lönnrot 1828.  Lönnrot 1828. [a]I 7: 28 k[al]ls Lemmink[äinen] Kalewas son Lemminkäinens moder omtalas i V, VI, VII. Var[iante]r 6: 2–6. Kaukomieli ”mennäksensä miettelevi Luotolahan lankohihen Wäinölähän anoppihinsa. Wuojelahan lankohinsa Wäinölähän sisarihinsa”. Lieto Lemmin poika 23: 44; 234, 33: 364 (Det är anm[ärkt] att Wäin[ämöinen] (l][oco c[itato]) skick uppdrager åt Lemminkäinen förtroenden af vigt, och ej åt Ilm[ainen] – men denne var; Wäin[ämöinen] k[al]l[a]r h[ono]m äfven (l[oco] c[itato]) Ylemmäinen Ystäväni. Lemminkäinen och Kaukomieli äro skilda personer i TR. 1.599 p. 17. Lemmink. warnas af sin moder (Kant[ele] 2600 p. 3) att ej fara ”Lapin maahan lankohisi” och p. 5 k[al]l[a]s hans baneman ”Ankara Anoppi” Lempo se Hiisi & Piru. 3: 73; 4: 260 Lemmen nosto. Kant[ele] 1.601 p. 31. Kant. 4.602 p. 17. Lemmen lahti XI: 317 & 41 nära Pohjola Lapin lahti. 26: 250 Lempiwasta Var[iant] 11: 215. Luumikki, tytär Tapion. Kant[ele] 1603 p. 16. Luonnotar, tytär Tapion. Kant[ele] 1604 p. 19. 407 Fennica.indd 407 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala             Schröter 1834. Sic! Topelius 1829. Topelius 1826. Topelius 1831. Schröter 1834. Topelius 1831. Lönnrot 1830. Schröter 1834. Lönnrot 1828. Castrén’s suggestion above: Lappalainen. Topelius 1823. Launawatar, waimo wanha. Sch[röter]605. p. 48 Louki606, Pohjolan emäntä TR. 4607 p. 7. Luoja, TR. 3608 p. 10. p 18. TR. 5609 p. 10. Schr[öter]610 p. 20. Sch[röter] p. 40 – Päivän poika Kal[evala] 26: 311 Lappi Mene tuonne, kunne käsken Pohjan pitkähän perähän Lapin lajahan kylähän Kiwi on keskellä kiviä ketoa Reikä on keskellä kiwiä Sinne minä tuskat tungen [et cete]ra T. R. 5611 p. 16. Ei kiwi kipuja itke Paasi waiwoa walita. D[itt]o p. 17 Kant[ele] 3612 p. 7 m. m. Luonnottaret woro tre. 1: 207, 17: 72. se Kaweh. Hiisi. Schr[öter]613 p. 24. Luonnon tytäret Kant[ele] 1614 p. 35. Kal[evala] 24: 46 Luppalainen615. Lumi-selkä Luppalainen, Kaunis karwa Röyhytyinen Uppo walkia walimo” TR 2.616 p. 23 Lyylikki, lylyjen seppä Kapo, kalhujen kapia Lystikki lylyjen seppä Kaunis kalhuen tekiä var[iant]: 7: 14 Loiramoinen. Susi poika Loiramoisen Liera se Tiera 408 Fennica.indd 408 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Luotola se Wäinölä Linnawaara, se Tapiowaara M.  Topelius 1829.  “se Kyröläinen” added later by Castrén.  Castrén: Manni ǁ Manna.  Topelius 1831.  Schröter 1834. Manala. R[unan] 1: 225. Här säges att när lappen sköt på Wäin[ämöinen] och pilen flög mot jorden så ”Tahto maa manalle mennä”. Manalan alusmaja (ofta). Manalan metsä, kalman kangas. 19: 323. Manalan ikimaja Var[iant] 7. 623 Manalan mettä TR. 4617 p. 4 Manalainen se Tuoni, se Kyröläinen618 Manni619 TR 5620 p. 15 Maaria, neitsy. Var[iant] 21: 226, 229 Metsola = Tapiola (VII: 192) = Hakolinna (VII: 134). Epitheter: Mieluisa Metsola, tarkka Tapiola (7: 172; 28: 5, 13: 170; 186.). Innevånare: Mielikki, metsän miniä (7: 178; 356), metsän emäntä, puhas muori, muoto kaunis (7: 327) –; parall. Tellervo Tapion neiti (7: 177; 28: 370) och Tuulikki, tytär Tapion (357). Mielikki, metsän Emäntä, Tapiolan tarkka waimo (28: 405; 436). Tellervo, Tapion neiti 28:370 Mimmerkki, metsän emäntä. 7: 455 Metsolan metinen neiti, muori 7:345; 28: 368 [et cete]ra – I par[allel] Metsän piika pikkarainen 7: 346, 28: 371. Alla dessa warelser äro troligen s[am]m[a] Gudomlighet. Metsän Ukko halliparta 7: 375, metsän (kultanen) kuulusa kuningas (7. 376; 28: 31; 22: 238) Schr[öter]621 p. 70. 409 Fennica.indd 409 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala         Topelius 1829. Lönnrot 1828. Schröter 1834. Topelius 1829. Topelius 1831. Lönnrot 1828. Lönnrot 1828. Topelius 1826. I 7: 350 säges om Metsolan metinen neiti Mielikki, att hon ej är värdinna i fall hon icke består 100 pigor, 1000 käskylästä att walla sina Gårdar (Om Tapios folk; – se Tapiola). I skogen Metsola funnos tvenne wärdinnor, den gamla wackra (hennes utseende beskrifves i 7: 290–300) och den nya, fula (hennes uts[eende] beskrifves i 7: 300–308). Den nya war hård och njugg, den gamla gifmild. S[am]ma beskrifning: T. R. 4622 p. 6. kant[ele] 1623: p. 15, p: 21 & 22; schr[öter]624 p. 68. Mielikki – den gamla, goda värdinnan bodde i ett? af de tre slott som funnos i skogen och af h[vil]ka en var af träd, en af ben, och en af sten. I den goda värdinnans slott funnos 6 guld fönster (kunki linnan kulmanteella 7: 310–326.). Mielikki synes varit den goda gifverskan. VII: 327. Dessutom omtalas 7: 265 såsom ullgifware suuri luoja, äfven k[al]la][d maan pitäjä (7: 270), Antoluoja (225) och luja Jumala (276). ”Metsässä on olutta paljon Metsässä mesi makia” 337 & 338. ”Metsolan metinen amme”. 19: 290 Kuippana metsän kuningas, se Kuippana Kulkia, metän kuningas k[an]ske om björnen? Metän käyjä käyretyinen Hilli Ukko, halli parta T. R. 4.625 p. 1. cfr. Hilli. Tapiola k[al]l[a][s i T. R. 5.626 p. 17 korwen kylä, och Tapio l[oco] c[itato] korwen kultanen kuningas. Miiritär metsän miniä Muuritar metän kuningas Kant. 1.627 p. 11 Metän Ukko kuluparta, metän kuulusa kuningas, Kant. 1.628 p. 26. Maaemä. 1: 125. Maan Emot. TR. 3629 p. 19 410 Fennica.indd 410 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Mannun Eukko X: 217. anropas Kant[ele] 2630 p. 9 trollsången ”Mies pieni merestä nousi” 13: 63–76. XXIV: 144 Mehiläinen IV–; XIII: 286. Miehola, 15: 103.         Lönnrot 1829. Topelius 1826. Topelius 1829. Topelius 1823. Lönnrot 1830. Schröter 1834. Lönnrot 1829. Lönnrot 1830. N. Nunnus, ilman tyttäristä. T. R. 3631 p. 17 Naata. Om henne qvädes i TR. 4632 p. 9 det s[am]ma, som i Kal[evala] läses om Pohjas värdinna, då hon födde plågor åt kalevala. O Osmotar, oluen seppo kapo kaljojen tekiä XIII. P. Piru. pontta pyörähytti 3: 72 Lempo tempasi tereä Hiisi vartta hiiwahutti. Pirun pitkähän perähän (Var[iant] till 2: 34 i st[ället] f[ör] Pohjola). Pirulainen 24: 209. Perkeleen perhe 10: 207 se Jumala Pakkanen, Puhurin poika 18: 506 Pikku mies TR. 2.633 p. 28 se Mies pieni. Kant[ele] 3.634 p. 30. Schr[öter]635 p. 12, p. 14 Päistäryys pätövä neiti Kant[ele]636 2 p. 41. Skogs Gudomlighet Palvonen var[iant]: Palwanen. R[unan] 13: 45 [et cete]ra. Periisäntä (i åkern) 10: 218 Pihlajatar, Tuometar, 28: 594, 95. Pohjola, se Kant[ele] 3637 p. 13, 14 [et cete]ra p. 18, 19. 411 Fennica.indd 411 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala             Lönnrot 1830. Schröter 1834. Schröter 1834. Topelius 1822. Topelius 1826. Topelius 1822. Topelius 1826. Topelius 1826. Topelius 1826. Topelius 1823. Lönnrot 1830. Topelius 1831. Pohjan pitkä perä Kant[ele] 3.638 p. 21. Pohjolan neitsy Schr[öter]639 p. 16, 17. h[en]n[e]s beskrifning. Pesten manas till Pohjola. Schr[öter]640 p. 62. Päivilä = Pohjola TR. 1.641 p. 9. ”Meni Päiwilän pitohin, hyvän joukun juominkihin” jfr. pag. 9, 10, 11, 12, 13, 14. I Kal[evala] 17. 74, förek[ommer] hywä Pohjola. TR. 3642 p. 3, p 6, p. 7. Päiwän poika TR. 1.643 p. 14, 16. k[al]l[a]s uti parallelst[ällen] i al[lmänhet] 17 R[unan] vanl[igen] Pohjolan isäntä, och v[er]s. 575 Poika Pohjalaisen, och v[er]s 650 Pohjan poika Päiwilä tuo Ilman ukko. TR. 3644 p. 3. TR. 3.645 p. 7. Päiwiläinen ilman ukko T. R. 3646 p. 8. om Pohjolan isäntä. Päiwilä k[al]l[a]s Pohjola i anledning] d[er]af, att om sommaren solen ständ ständig skiner. Untamo d[er]af, att en ständg natt vinterdagarna räcker. Päiwilä = Pohjola. Var[iant] 13: 1; 14: 1; 17: 63. (n[ota] b[ene] ifr[ån] Pohjola kom storm och oväder. TR. 2.647 p. 1.[)]. n[ota] b[ene]. I Var[iant] till 2: 67 k[al]l[a]s Pohjolas värdinna: ”Tuopa musta pohjan akka, Ulappalan umpisilmä” n[ota] b[ene] Anm[ärkning] i afs[igt] på Pohjola är 24: 231 [et cete]ra n[ota] b[ene] Var[iante]r. till 3: 1 qwädes dets[amma] om Tuulikki och Katrinar, Joukah[ainen]s syster. Päiwätär. 16: 244 se Kuutar. Päiwätär pätöwä Impi neiti, se Kuutar. Kant[ele] 3648 p. 19. Päiwyt (8: 144) Jumalan luoma – personif[ierad] lemnar underrättelse om Lemmink[äinen]; anropad af Lemmink[äinen]s mor, söfver hon Tuonelas folk. 8: 185–209. TR. 5649 p. 10 412 Fennica.indd 412 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae      Päiwä, personif[ierad] se Tie. Penitär Kal[evala] VII: 228. Pätöwä päiwän poika. 26: 312 [et cete]ra; 356, 368 Panu, personif[ierad] Kal[evala] 26: 431, 27 (<->). Palonen T.R. 2650 p. 18 Palwonen 13: 40, 306. i parall[el] Tuuri id[em] personif[ierad] Topelius 1823. Topelius 1829. Topelius 1831. Topelius 1823. According to Castrén’s note, must be changed to Syöjätär.  Topelius 1831, 27: Lapahiitto.  Castrén: 474 ǁ 479.  Topelius 1823. Pellervöinen, Var[iant] Pellämöinen. Pinneys. se Tapion poika Pyhäs Taaria TR. 4651 p. 5. R. Rutja Riisi poika Riutukainen. TR. 5652 p. 50. Röyhytyinen, se Luppalainen. S. [Souti Syöjätär vesiä, tulikurkku turjutteli. T. R. 2.653 p. 11. Ormens upphof.]654 Suwetar, waliwo waimo Etelätär luonnon Eukko 19: 151, 165 anropas då boskapen utsläppes Syvätär vesille sylki, Lapa-heitto lainehille TR. 5.655 p. 27. Simosalo XI: 262, 315. synty till Pohjola. Suomela. Var[iant] 17: 474656; 20: 189 = Pohjola. Syöjätär, Var[iant] 19: 135. Ilmarinens hustru Souti Syöjätär vesiä, tulikurkku turjutteli. T. R. 2.657 p. 11. Ormens upphof. Suonetar Kal[evala] IV: 311 [et cete]ra 413 Fennica.indd 413 17.1.2019 14:55:08 �Fennica: Kalevala  Topelius 1823: 12 sikalisko.  Lönnrot 1831.  Lönnrot 1828.  Topelius 1826.  Topelius 1822. Sisiliskon synty i TR. 2658 12 är anm[ärkt] Sariola = Pohjola (= Lapin laaja salo 6:[missing] ) Sampo = Kirjokansi. n[ota] b[ene] Var[iant] till 2: 109 ”kirjokannen kynnykselle” n[ota] b[ene] Anm[ärking]. är vari[ant] till 2: 164–178. n[ota] b[ene] Uusi Sampo Saksan salmet. Var[iant] 14; 21. & Var[iant] 16: 271 Surjun suurilta wesiltä (parall[el] Saksan salmet) 16: 271 Sampsa Pellerwöinen XXIV. Simanter, metän emäntä Kant[ele] 4659 p. 23. T. Tapiola tarkka 7: 172, 28: 6; Tapion torwi, metsän pilli 23: 172 Tapiola k[al]l[a]s Tarkka i anledn[ing] af djurens fina väderkorn (cfr. Kal: 28: 35 [et cete]ra). Tapiowaara, VII: 360 har i parall[el] Tuomiwaara och i 19: 240 Linnawaara. Tellerwö – Tapion waimo. 28: 130; 475 se Mielikki Tuulikki se Mielikki Tapio ainoinen VII: 243. Lepy lehto, kostu korpi, Taiwu ainoinen Tapio. Kant[ele] 1660. p. 12. Metsän Tapio TR. 3661 p. 27. Tapion kansa 22: 240. Tulikki, Tapion neiti Hoika Honkelan miniä Var[iant] 3: 1 & 2 Tuulikki Tapion neiti Hoikka Honkelan miniä Sala-kaaron kaunis waimo. TR. 1.662 p. 18. är ett parall[elt] st[ycke] till 3: 1 [et cete]ra 414 Fennica.indd 414 17.1.2019 14:55:08 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Tapion poika Pinneys TR. 3663 p. 27 Annikki tytär Tapion. TR. 4664 p. 2. p. 3. metän emäntä TR. 4665 p. 3 Annikka awainpiika. Kant[ele] 1.666 p. 15. Eewa pika667 pikkarainen. Luumikki se på sitt st[älle] Luonnotar D[itt]o             Topelius 1826. Topelius 1829. Topelius 1829. Lönnrot 1828. Sic! Topelius 1829. Topelius 1831. Lönnrot 1829. Schröter 1834. Topelius 1829. Topelius 1831. Topelius 1823. Simanter D[itt]o. Tapiola kallas Tarkka i anledn[ing] af djurens fin väderkorn(?) Jfr. Kal[evala] 28:35 etc[etera]. Tuometar, Tapion neiti TR. 4668 p. 2. Tapiomäki. TR. 5669 p. 5. Tähtitarha, Kant. 2670 p. 10. Turilas. Schr[öter]671 p. 2 Tursas. Tuli poika Pohjolasta Nimeltä tulinen Tursas [et cete]ra TR. 4.672 p. 15. Tie personif[ierad] TR. 5673 p. 7. Tuli tie wastahan, Kuu och Päiwä likaså p. 8. k[al]l[a]s samt och synnerl[igen] Jumalan luoma. Teppo, matka Teppo, tie Jumala 2: 59 Tiehyt, Jumalan luoma 8: 102; Onkelvoinen 2: 54. Tiehyt metsähän vetävi, Onkelvoinen ottelevi l[oco] c[itato]. Tierä, 18:372, Var[ianter] Tievo, Teuvo, Teuri Renki wanhan Wäinämöisen iki Liera, Tieran poika TR. 2674 p. 17 415 Fennica.indd 415 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala  Topelius 1826.  Topelius 1826.  Lönnrot 1828. Tuonela. Tuonelan joki. 6: 273 = salmi 9: 84. = Manalan alanta, XI: 87 = Pyhän wirta 26: 232. Pohjolas värdinna lofvar sin dotter åt Lemmink[äinen], om han skjuter en svan ”Wirrasta wihannan linnun Tuonen mustasta joesta Pyhän wirran pyörtehestä” 7: 582–85. 593. Tuonelan tuvat VII: 628 Till Tuonela kommo bl[and] de döda 9: 90 [et cete]ra M[ån]g[e]n hafva gått dit och få återvändt; ”Paljon tänn’ o tullehia, Wähän täältä läksihiä” TR. 3675 p. 27. Tuonen musta joki. VII. 597. Var[iant] 7: 592. Om Tuonela se T.R. 3.676 p. 23. Tuonela, bakom 9½ haf VIII: 155–156. Tuonelan alannet, VIII: 156 (etc.) Tanikan linna, (se Hiien linna) 16: 263, i parall[el] Uusi linna. Kant[ele]677 1 p. 16. Tuoni 9: 95, 96. [et cete]ra = Manalainen 9: 113. Tuonen poika, punaposki 4: 322 anropas i en trollsång spinna snöre till ådrors förbindning; 9; 186 [et cete]ra spinner han nät för att fånga Wäin[ämöinen]. Han skildras på detta st[älle] sålunda: Tuonen poika koukkusormi Koukkusormi, rautanäppi Rautawerkkojen kutoja [et cete]ra Verinen k[al]l[a]s han i 7: 628 emedan han m[e]d sitt svärd dödar Lem? (Lemmink[äinen]) som kom[m]o till Tuonela. Tuonen tytti 9: 81 = Manalan lapsi Tuonen tyttäret 9: 85 = kalman nejot, lapset, immet, 9: 98; 111; 123 416 Fennica.indd 416 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Tuonen tyttö skildras i 9:178 etc[etera]. Tuoni on mun manalle saannut 9: 95. Rauta, tuli Satasormi Tuonen tyttö678 Var[iant] 9: 17 & 1. rautasormi, rautanäppi D[itt]o. Lyhyt Akka Tuonen tyttö Kiwutar kipuin eukko Kant.679 3 p. 7. Äkkäätär neito äjä Kant. 3680 p. 30. Werinäkki, Tuonen tyttö Kant. 4681 p. 21  Castrén: Satasormi Tuonen tyttö ǁ Tuonen tyttö satasormi.  Lönnrot 1830.  Lönnrot 1830.  Lönnrot 1831.  Topelius 1823.  Topelius 1826.  Topelius 1831. Tuuri se Palwonen U. Ukko Epith[eter] Taiwahan Jumala 22: 35 taiwahan napanen Remupilven reunahinen Ylijumala Taatto taiwahinen (17: 361) Mies on wanha taiwahinen Pilvien pitäjä Hattarojen hallitsia Kultanen kuningas Anropas wid åtskilliga tillf[ällen] i stor nöd äro och fl[era] trollsånger sluta med en bön till honom. De flesta? äro af sednare ursprung? Genuina synas v[ara] de som förek[ommer] i Kalew[ala] 7: 523; 10: 191; 17: 360; 23: 167; 25: 61; 25: 214; 26: 513; 19: 476, 485; 19: 476; TR. 2.682 p. 9. TR. 3683. p. 6. TR. 5.684 p. 28. Särdeles begär man af honom snö och vind eller storm. Han anropas äfven af Wäin[ämöinen] och bönhör Pohjolas värdinna emot Wäin[ämöinen]. 417 Fennica.indd 417 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala  Schröter 1834.  Topelius 1828.  Topelius, date missing. Ukon poika k[al]l[a]r sig trollkarlen i 4: 257 och Wipunen 10: 178. Ukon poika synes v[ara] ett g[emen]samt epith[et] för trollkarlar. Här k[al]l[a]r trollkarlen Ukko för sin broder. Ukkonen = Ukko. Kant[ele] p. 16. [et cete]ra om skogsguden. Han k[al]l[a]s ändock isä ylinen och mies wanha taiwahinen. Ukon tulinen miekka (blixter) omtalas 10: 196; 22: 37 och i Lappskan bet[tyder] Regnbågen Atja juoks (= Ukkos båge?). Ukko kultanen kuningas (h[oc] e[st] <> skogsGuden) anropas Schr[öter]685 p. 16 om storm, snö och och oväder. Umpiputki = pursi. Var[iant] 18: 310 b. Uppo, se Luppalainen Uuhen lahti Var[iant] 11: 317 Uni, Unonen. Kant[ele] 1686 p. 35 Uniset neulat. Kal[evala] 23: 24 Ulappa, Suurelle meren selälle, Ulapalle aukialle, Pohjan pitkähän perähän. 10: 338 i trolls[ång]. Ulapoilta aukeilta. 11: 110 [et cete]ra. Ulappalan ukko wanha. 6: Ulappalan ukko wanha -----, Makasi oman emonsa. D[er]af föddes hunden. V[ariant] 7. 206. Umpilampi 10:208 W. V. Wäinämöinen Epith. k[al]l[a]s äfven Wäinö: 1: 210 – on tätisi poika (n[ota] b[ene]). 22: 299. Stående Epith[et]: Uwantolainen, Umentolainen Var[iant] 11: 83., Suvantolainen, Laulaja ikuinen. Ikirunoja, Tietäjä iän ikuinen, kaikkien sanojen salpa. Vanha Waka. Uros, Kave Ukko, Pohjan herra (<->1) Suwannon sulho, maan waljo. XI: 83. Partasuu, jouhileuka. TR.687 Wäin[ämöinen] = Luoja. XXI: 291, XXVI: 44. 418 Fennica.indd 418 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  The number should be 44.  Lönnrot 1828. 30: 91 ”Olin ma miessä kolmantena Ilman pieltä pistämässä Taiwon kaarta kantamassa Taiwoa tähyttämässä”. 27: 198688. Hiki läksi luojan (Wäin[ämöinen], Ilmar[inen]) päästä. I 1sta R[unan] skapar Wäin[ämöinen] werlden I 20: 206 säger Wäin[ämöinen]: ”Weli Seppo Ilmarinen Lankoni emoni lapsi.” 14: 267. Wäin. Ilm[arinen] talar till Wäin[ämöinen]. Ilm: Me yhen emosen lapset, Yhen kantamat kaposen Yhen peipposen pesemmät Se Ilm[arinen]. Wäin[ämöinen] anropar Ukko (Ylijumala). 25: 214, 24: 47. Wäin[ämöinen] tack Jumala, 24: 275. Wäin[ämöinen] tackar [Jumala] 26: 61; 158. Wäin[ämöinen] anropar sol, måne och Carlawagnen 1: Wäin[ämöinen] flodGudinnan och Ukko 22: 12 Wellamo 26: 28:8 Wäin[ämöinen] föreställes sås[om] Finska folkets wälgörare (särd[eles] ge[nom]. sampo) och rådgifvare. 9: 222. (12: 276); Kant[ele] 1689: p 34) 20: 160 Kal][evala. och Wäin[ämöinen]s epit[et] Tietäjä [et cetera] bewisar att han är magiens högsta produkt: Af 5: 46 tyckes följa att Wäin[ämöinen] och Ilm[arinen] bodde i s[am]ma gård. Ty (Wäin[ämöinen] mötte Ilm[arinen] då han åkte i Wäinöläs hagor.). Wäinölä anges sås[om] Wäin[nämöinen]s gård. Den var belägen ”nenässä utuisen niemen, päässä saaren terhenisen (25: 138). Louhi säges neml[igen] hafva skickadt sjukdomar nenähän utuisen niemen etc. för att och det säges att i anl[edning] d[er]af ”pojat Wäinölän potewi, lapset Luotolan lahowi”. Men i 1te R[unan] berättas Wäin[ämöinen] 419 Fennica.indd 419 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala        Topelius 1823. Topelius 1826. Topelius 1831. Topelius 1831. Lönnrot 1828. Topelius 1823. Topelius 1826. på vägen till Pohjola hafva besökt den så k[al]l[a]de ”utuinen niemi”. Ungefär dets[amma] säges i 21: 257. I 33: 120 säges att Wäin[ämöinen]s boning var nenässä utuisen niemen [et cete]ra. (Märkv[ärdigt] är detta st[älle] äfven derföre att här talas om Wäin[ämöinen]s ”owet” men i det föreg[ående] om Pohjolas ”portit”). k[an]ske för allit[erationens] skull). Af 23: 414 & 15; 24: 7 & 8 följer dets[amma]. Wäin[ämöinen] k[al]l[a]s i var[iant] till 2: 90. Untamoinen (och Jouhileuka). k[al]l[a]s vanha walehtelia TR. 2690: p. 7. TR. 3691 p 21. Wäinä TR. 5692 p. 1. Sinä wanha Wäinämöinen Kuin teit huorin kolmi öissä. TR. 5693 p. 40. Wähä Wäini Maunin poika Kant[ele] 1694: p 27 Obs. Wäin[ämöinen] och Ilm[arinen] äro ej Gudar emedan de påtagligen tillhöra den Magiska åldern, hvari Gudar ej dyrkas. Gudaläran säger <----->. Wäinötär. T. R. 2.695 p. 12. Wipunen, Antero, Antermo Angermo var[ianter], Wanha Kalewa. Virsikäs Wipunen. ”Olen syönnyt saan miestä”. 10: 110. Wiikon on Wipunen kuollut, Kauan Kalewa kaonnut Wipunsa wirittämästä Ahtamasta ansatiensä. 10: 42. I v[ers] 43 forts[ätte]r Ilm[arinen] och säger, att Wäin[ämöinen] hos Wipunen icke kan få ord, aldenstund han är död. Men Wäin[ämöinen] begifver sig ändock, och wäcker Wipunen från sin döds-slummer. (Här finner man, huru oredig förest[ällnin]gen om döden var hos våra förf[äder]?) Wipunen k[al]l[a]s Wiro i TR. 3.696 p. 22. 420 Fennica.indd 420 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Ween emäntä 43: 305; 10: 197, (i de följ[ande] v[er]s[erna] Sinilakki och Hienohelma epith[eter]) anropas i trolls[ång]. Hon k[al]l[a]s i 26: 288, 18       Lönnrot 1829. Lönnrot 1831. Topelius 1831. Lönnrot 1830. Topelius 1831. Topelius 1826. Wellamo ween emäntä, ween eukko Var[ianter] Wellimö och Wellimys. Wanha wäki 10: 215. Kant[ele] 2697 p 9. Wiron akka willi waimo, Portto Pohjolan emäntä Kant[ele] 4698 p. 32. Wirolainen. se kerolainen Wuojela, 31: 333 (Var[iant] Ahtola;) Var[ian] 25. 140 Var[riant] 6: 2 (se Kaukomieli). Wäinölä. Ajo Wäinölän ahoja Kalewalan kankahia = Luotola 25: 147 = Wuojela 31: 333 Var. 25: 140. Ahtola Var. Wiena. 16: 271. Wienan wesiltä, Ulapoilta aukeiklta. Wirokannas förek[]ommer sås[om] epith[et] åt Wäin[ämöinen]. R[unan] 32: 230; föröfrigt i 13: 41 och var[iant] till 13: 41 och 46 Wellamo Waiwatar. TR. 5699 p. 29 = Kiwutar. Wammatar = Kiwuttar, Kant[ele] 3.700 p. 6. Winkas wankahan makasi --- Ungerma lewättähissä. TR. 5701 p. 25. Wuolahainen. Rauta poika Wuolah[ainen] [et cete]ra T.  R. 3702 p. 9. Om wädersträcker. 33: 170–176. n[ota] b[ene] Ilman rannat. 33: 169 Bön och offer förek[ommer] i den Finska Mythol[ogin]. – Offer Kal[evala] VII. 469–478. 421 Fennica.indd 421 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala     Topelius 1823. Schröter 1834. Topelius 1831. Lönnrot 1831. [Ä.] Äjön poika TR. 2703: p. 5. Ähky poika on Ähmeröinen Toinen poika Tohmeroinen Kolmasi Korentolainen. (kowin nokinen) Schr[öter]704 62 TR. 5.705 p. 33 [et cete]ra [et cete]ra Äkkäätär se Tuoni Äkkäätär, neito äjä Eli Hiitolan emäntä Kant[ele] 4.706 p. 8. 422 Fennica.indd 422 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae [Vocabularia Kalevalae (hörande till föreläsningar över äldre Kalevala)707] [Explanations to the Individual Songs of the Kalevala]  KK Coll. 539:1 D2: 361– 384.  Of the names of different garments mentioned here, only rätsinä appears in the Old Kalevala. The handwriting in this note is not necessarily Castrén’s. Rätsinä = paita Kosto = öfver skjortan – af hvitt kläde tyg – lin Kumarsnikka, rödt klädning – hof|<->dsdrägt Kitaikka svart kl[ädnad] om helgdagarna Palahwana, tröja Höra till föreläsningarne öfver äldre Kalevala.708 Noggranna undersökningar om följ[ande] st[ällen] i Kalevala Runan 1. v[ers] 79. kawe Ukko Pohjan Herra [et] c[etera]. R[unan] 18. v[erser] 447–449. R[unan] 19 v[erser] 83–84. v[erser] 161–163. v[ers] 276. Wikoisi Runan 4. v[erser] 136–140. R[unan] 7. v[ers] 407–408. R[unan] 11. 353. Ylentämäni R[unan] 21. 57–58 – Commateringen 288–290 R[unan] 12. Var[iant]. 162–164. R[unan] 23. v[erser] 404–405. R[unan] 16 Var[iant] 55. Huhut. 423 Fennica.indd 423 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala  Most of the explanations to the songs 1−16 have been added afterwards. Some are still missing, and in those cases, only the word or the phrase to be explained is given.  “Variant” refers to the different versions of the songs or themes which appear in the Old Kalevala. Lönnrot added a collection of those variants to the Old Kalevala and published them as an appendix in the Old Kalevala proper. 1. Runo 709 v[ers] 48. v[ers] 56 v[ers] 57 v[ers] 67. v[ers] 75. v[ers] 79. v[ers] 78. v[ers] 118. v[ers] 122 v[ers] 136 v[ers] 139 v[ers] 158 153. 163. 165. 172 182. 180. 201. 229. 210 232. 250. Sommelo Piena på yttre sidan af dörren de klossar, som s[amman]hålla bräderna Kurkihirsi som närmast understöda taket. Taari. svagdricka L[önnrot]. Ita. Yksin meillä yöt tulewat & yksin synty Wæin[ämöinen] Kawe Ukko Pohjan Herra (<--->) Oppimahan. Hernewartinen Hevonen Ketun päällä kelletellä Kyyttösilmä. Katset. Sulittelewi. Kapo, djur? Muju. Maon mujilla (= werillä) pantin wihat nuolihin. Suletut rihmat Wasamat wanuneheksi, svarfva Suwantolainenoch Uwantolainen, Katso kerran keskipäiwän Wetää kaaren korwaan N[ota] B[ene] Sapso Wäinö on tätisi poika Kautta kainalon wasemen (hvems?). Karehin, Varianter 710 v[ers] 72. v[ers] 169. v[ers] 190 306. Sinettäret, Hännästä ujon upehen = tyyni hewonen (uweh, orit – Pyörtänä Jälitsä, ägg. 424 Fennica.indd 424 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  The word added afterwards in pencil. 2. Runo. v[ers] 1. v[ers] 23 24. 50. 58. 59. 167 201. v[ers] 210 213 Pehkiö, rutten, stubbe = pehko Inha ikä = iän (kaiken) surullinen ja imehinen – Katowa kannikka. Kannikka, se on kun loppu, leiwän, kuin kannikka. Rietta, trollkarl onkelwoinen (Ongelmoinen). Teppo. Yhen willan kylkyestä. Ei se lampaan kylki ole, waan willan kylki. Riuwuttelen karittelen (karistelen) Sariola, Varianter v[ers] 4 v[ers] 83. v[ers] 132. 202 Säikäle pieni puu Kaheksialle, Perinteillä Riuota 3 Runo v[ers] 4 v[ers] 64 91. 95 96 136. 162 182 200 Kapiwi. Keträvarren kiertimiä (rihmat keträwarresa) trådar fly Kaikkien sanojen salpa, Luki synnyt syitä myöten Luottehet lomia myöten = sanan polwet Raanta Kielipalku, Ita. Lakkapuu711 Kannas, näs. 425 Fennica.indd 425 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala   Actually, silmänteitä. Castrén has drawn the lines to illustrate the meaning. Varianter 24 [69] 104 189. warun kasan hietra kalliohon niinkun kirwehen eli weitten terä = hietra Telkkimeksi Puuho Runo 4 31 69. 123. 136 & 140 ? 162. 191. 221. 243. 247. 251. 272. 292. 332. 336. 353. 363. 375. Kerran, i ordning Rääkyrauta Walkama, M[ån]gen och spec[ifik] orda. Sisiliskon silmän teitä712 (rectem) Koito Riwestyn Katkoit k[alman] k[arvallista] Vierin, Ankea (Kun on hywin waiwa) Seiso, kun miekka meressä Tyytyä och tyrehtyä skilln[ad]. Limitysten När man st[äller] 2 ting mot hv[aran]dra, så att de öfverskjuta h[varandr]a _ wara – bredv[id?] är − −)713 Helwet, (froskal) Einetten emä. Läpi liikkuma lihojen Weihlähtännä, 426 Fennica.indd 426 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  5 Runo 55 223. 316. kassa Riporihman tehtysättä Ei ole riporihmaa päällä Ordspråk = aiwosen alasti – Ripa, trasa? Kahta kallella kypärin Varianter 34 ― 143. 185. 197. Lehwyt, Lekkumahan = kukkuu Willaseuot, seuto = häntä Wiitiseksen, waatiseksen Ummenettomaksi Että aivih umpeh mene aivin ummenettomaksi  Castrén refers to his own manuscript notes entitled Hvarjehanda anteckningar. The note is as follows: Alakiwi k[al]l[a]s en sten som till hälften är uti jorden. The number of the line should be 38. Castrén refers to his own manuscript notes entitled Hvarjehanda anteckningar. The note is as follows: Warwashattarat, linne-trasor, som bindas kring fötterna sommartiden. 6 Runo v[ers] 17. 43 4[3] 17. 187. 224. 243. 249. 254. 264. 34. kesäkuut Järky Iljama och kaljama Telkitäksen Jakku-mies Lappehin, sidlänges. Lapelen Kinahmi Keskilaatu, Lemmin poika Herjaan. Alakiwellä se hvarj[ehanda] Ant[eckningar]714 Varianter 14. 81. 17 Rätsi, skiorta. Nuorehin = Norehin. Warwashattarani se hvarj[ehanda] Ant[eckningar]715 427 Fennica.indd 427 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala  W by Castrén, indicating an error. 7. Runo 10 26 35 41 81. v[ers] 94. v[ers] 109. v[ers] 110. 127 125 129. 132. 150 171 172 184 195. 223. 220. 223. 228. 237 248. 284. 293 296. Salitan (a salin) Yllätän, Rannan raippaset – puut hienot. Kuukkuna, fnöske Wuolaket = lastu Kokka framstam i båt 1) oksa puussa 2) Hanka 3) Wenehen nokka Lyömätti,= sujahti Kannan tiestä se L[önnrot] – jossa kantapää on – Heinäkengät = wirsut, kun heinäaikana pietään Werkalle – hiljan – Syylinki se L[önnrot] – Sinipiikojen pihalle Sepeli, hund med valkia juowa kaklassa Mielusa M[etsola]. Tarkka T[apiola]. Tuhku. Wierin, = iä. = wirkku – Hawon akka Perna. I magen finns hos hvarje djur ett ämne (aine) perna. Om den kommer lös uppst[år] sjukdom. Perna kastas bort, när djuret slagtas. Raiwokerta = puolihullu. Waliwo Kapu kielen kantimessa. W716 rikos, tulee se pahoista ihmisistä se L[önnrot]. Kolkkapoika. Betjent, som kolistar i träden ned ekkorrar. Ounahuus (Ounas) joka on wiekkampi toista Imerrin, Pätenet 428 Fennica.indd 428 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 299. 315. 323 406. 441 451. 473. 482. 484. 526. 532. 605 [606] Simpsukka. Sakara Kulmanne Rahan karwan kaswinmaalla Riehto, Tanikan linna Lempiliina Lämsä, nuoran mutka Kameliwarsa, Riehto, Laukki Wesoin Tem[m]otin Remupilwi Witiä Umpiputki Varianter 605. Lapokyy Wesikyy. 8. Runo v[ers] 12 28. 34. 93 187. 188. 189 194. 195. Harjan terä = pää = pii. – Laaja Sirkku, tallsparfven – Der den gör sitt bo under taket kommer olycka se talo häviää ej fl[era] slags små fogel, utan sparf <--> Lakehille lainehille wid och ödslig – ej puuta, ej muuta och der ej träd finnes = lakia. Himmestä hiosta, pilvestä Koko terältä Nuiva. Siipi puonna Konkelo, = mutka 429 Fennica.indd 429 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala  Sic! 211 225 271. Meni myötänsä merehen – hel och hållen <-> L[önnrot]. Muskula Höyräytän. Sk[illnaden] mell[an] häyry o. höyru717 Varianter Parma Kokkahonka 9. Runo. v[ers] 5. ― 16 37. 177. 178 199. 213. Pohjapuu = Emä Eriwenonen Aiwin (tidigt.) Salwa. Waatet walwo Känkkäleuka. Uwentolainen Emon alwehia, fiskyngel. Varianter 30 Hawinnehissa, N[ota] B[ene] 10 Runo [17] 23 24. 45. 58. 73. 92. 96. 98. [129] [157] Juoni, wäg Lähteä luku tulewi Toinen käyä kelpoawi Ahtamasa ansatiensä Lentto (liflös) = maanalla. – mannussa Arh[ippa] – Pensiä Kerut pl. kerukset = kulkku Tuhotin Hormi, palkehen suussa, joka puhuu ahjoon Luomme Lummet koira 430 Fennica.indd 430 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae [181] 194. 218. 264. 334. 349. 402. Hattara Säilä, Periisäntä – Perimmäiset, pohjimmaiset Kinner Wieno Sininen nuoli. Lapohina Varianter 58 59 Liewo Niherwä, frodig? Perilaita = on liitos, st[ället] der ylimmäinen laita i båt-stammen förenas med perä-kokka – 11 Runo 10 34. 87. 199. 211. 213. 216. ― 217 218. 237. 244. ― 251. 270. 302 303 Järkälö niinkun wenehen tela Ihala, Kuuja = suuri ja punanen, siljä kui mae suomua ei. Riuwuttella Piraste Herastesta = Heresestä Poro, piimästä (liimaista) N[ota] B[ene]. Ytelmä Säikkywänen. Sasu, det inre och mjukare af ben. Hos Lapp[arna] k[al]l[a]s ben-staken Sasu. Saapka, mössa – Sahmattainen, sammet. N[ota] B[ene] Saahmata. Huopa Warti Luuhattelen. Syyhättelen. 431 Fennica.indd 431 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala 353. [107.] [233.] [265.] Ylentämäni (rectem). Kisa Hipiä Luppa Varianter 248 31. 47. 50 83 ― 86. 144. 158. 212. 362. Somerta (Somero, stengrusa) Hiukaan Kare Ureun Urkenen Umentolainen Kullanta. Imantola Lieto Tiiskillä (= Tiiska). Raastan. 12. Runo v[ers] 26. 74. 76 80 147 Var[iant] 153. V[ers] 162–164. v[ers] 168. Var[iant] 207. v[ers] 237. v[ers] 260 265 Säärrystin Läylä = woimatus Waakalintu Kynkkäluu. Omena (ollon) Riipo rintapäitä Pahon, hkon. Jalkojen jaksaja = riisuja Aiwon Piilopirtti. Piiloikkunat. 432 Fennica.indd 432 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 13. Runo 25. Var[iant] 26. Var[iant] 17. v[ers] 33 40 Var[iant] 92 och text. 135. v[ers] 92. Var[iant] 160. Var[iant] 164 Var[iant] 164. v[ers] 358. v[ers] 363. v[ers] 409. [407] Kesäorawa. Kawe Keski lehmojen wasoja Wieno Palwonen Puisen uuen uurtehesen. Tiiskinä Reikuttelen Wästäkäinen Puhtukainen Loiramoinen Kielen kanta Raataja Nykerä 14 Runo v[ers] 3 30. 33. Var[iant] 29 v[ers] 59. Var[iant] 57. v[ers] 86. v[ers] 123 128 138. 163. 166. 167 186. 282 Wiepoaja Liewehellä Siniotus Kapre fr[ån] Ryskan. Mesinukka, Kuomikko Kamana Siili Pääkkehistä Kalewan puu Rämäkkä Tuohus, ljus. Ita. neml[igen] all slags ljus. H[va]d kl[e]rikalen följer i kyrkan tuohustaa Wahanen, vaxljus. Wikoa tehä Wirren ponsi polwuhinen 433 Fennica.indd 433 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala 336. 369. 376. Luonenko, Kuore kokkare, (kuore, en slags qvarterslång slät små fisk). R[yska] куоресъ? Sirottelen. 15. Runo 31. 51 86. ― 88. 227 ― 266. 285 302 285 303–4 322. Hiema = Hia Käpäs Kapulehti, niikun haawan lehti Laklut on lastu. Kamalo, Suppu = Soppi Sutsuna kun on korjat punaset waatteet Toimean Wehma = Wehka. Waljan pällä Wehma = huhmare Tiesin Ongelmosta Adde Laklu (= Alli) Kyty brudgummens rel[ation] till bruden, mannens bror? Nato, mannens syster, rel[ation] till bruden 16. Runo. [12.] 14. Var[iant] 29. v[ers] 37 Var[iant] 41. ― Var[iant] 55 ― Waaher, lönn – Kyynäpäs (alm) Sukapää. Sorritko sotaweräjän? Tiina, pirrotan Hahut (rectem). Tehtahilta – tehot 434 Fennica.indd 434 17.1.2019 14:55:09 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  v[ers] 62. 83. 84 v[ers] 106. Var[iant] 152. ― v[ers] 162 v[ers] 183. 186. 190. 201. 226. v[ers] 259. 260 Poikkipuolinen (rectem) Käkänen Sukiainen Lääniäinen, Kuuronen Airojalkanen snabbfotad – Warpalaide Tenhous. Imarteet Ilmarin eho. Kohia ? Sensus: Saajannainen. Saajan naine. I parall[el] tuojan n[ainen] (Hääwirsi 7.) Olallinen Adde Temminkäinen Huuet 17 Runo 718 v[ers] 10. 14. 56. 71 & 72. 100. 107. 112. 122. 164. 209. 210 v[ers] 219 v[ers] 221. Ratsut joukon juoksewaksi, Salajoukko, Tasapäähän tappelohon Epäsi kawetta kaksi, kielti kolme Luonnotarta, Päiwäys Kita Kiiran lämpiäwi, (Peäkiira, öfversta delen af hufvudet, det öma, tunna) Saawalle käkeäwälle, Koprista kokon kynimen Pääkehät, Suimastaksen (Suimaan, rusa på) Kaimistaksen (kaimaan,) följa Untelo (sömnig) Palkimilla From the 17th song on, Castrén seems to have got new sources to explain abstruse words. The sources are marked by Castrén with the initials K (Keckman) and C (Cajan). Those persons are known to have assisted Lönnrot in collecting word explanations for folklore material before Castrén, and their collections are kept in the archives of the Finnish Literature Society, the organisation established in 1831. Castrén was appointed secretary of the society in 1840. The reference S remains unclear. It must indicate a secondary source, since the words marked with S appear in the texts of different collectors and publishers (e.g. Ganander, Schröter, Topelius, Sjögren, Lönnrot). C.N. Keckman started to collect and compile Finnish words of different sources into a new vocabulary manuscript entitled Suomalainen sanasto, but it remained half done. It is possible that S stands for Suomalainen sanasto. 435 Fennica.indd 435 17.1.2019 14:55:09 �Fennica: Kalevala 225 246. 247. 250. 257. 274. 304. 339. 343. 365. 369. 381. 382. 422. 438. 443. 444. 472. 482. 508. 510. 519. 520. 526. 540. 547. 556. 562. 614. Kirokawe. Waapottama (gungad K[eckman].) Wipuma (upplyftad K[eckman].) Pylwästä (stolpe k), pönkkä, ku mi rupiaa kaatumaan. Silta (golf) Kiwerä (krokig k.) se on: käyrä – Astu puolelta aselta (steg K[eckman].) Appaja (swäljare k[eckman].) Luppahan lukitse, Koillisesta (no) Keihittele keihäswartta Äprähästä äprähäsen (fr[ån] kant till kant K[eckman].) Sillä sen rowin waelsi, sved? a) säges rowia (= raataa) en sved; rove torde v. ett mödosamt arbete, som besl[ä]g[tadt] med rowa. Rovikka är swed ell[er] man. Lehen lemmen juurehinen (näckblad K[eckman].) Kätke kielesi käpiä Veäte willaleppehenä, ullflaga. Pawun palkku (bönskida K[eckman].) Kehä (ring K[eckman].). Kintahan kirwottimilla Roukko (hög) Samoamahan (ila K[eckman].) Tiiskina, noja, sparsamt (tiivis noja) S. Minä määrin matkaelin, Oinasta isetä (snöpt gumse slagtas K[eckman].) Kaawistaja, polererska K[eckman]. Hiiwa, jäst med humla uti. S. Ruhka afskräde Taklarauta = tulirauta S. Pääkasu, hufvudskalle. S. 436 Fennica.indd 436 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  626. 661. 662. 678. 696. Obscure. Keckman? Kynnen mustukaista (smutsrand på f[inger] k[lo].) Werinirhamet (nirhamet, rispa S.) Orwaskettu (epidermis K[eckman].) Pylwähiä, stolpe K[eckman]. Pataruuhi, gryttråg. Varianter v[ers] 48. 473. 559. 626 632. 661. Warwashattara, Kinkon (kimpun) kieräwillasia, Otti weitten ollastansa, Kortta korkiampi, Maiskasi maatitsahan, Eipä wuolet wermentänä, Wienyt marrasnahkoani, 18 Runo 13 15. 121. 177. 180. 227. 246. 252. 263. 274. 282. 291. 301. 411–12. 322. Onko sarkoin warrettuna, förrätta S. Kun on wähempi annettu wiinoa tsarkassa. C[ajan]. (чарка) sarka, glas, skål K[eckman] Pellomus, illgerningsman. S. Noentolainen, sotig k[eckman]. Pillomus, illbragd Walkama, landningsställe K.719 Karpio = 8 kappoa C[ajan] Malo. Öppning. Wietingi, tidsfördrif K[eckman], stund, som fördrifves S. Yönmänö C[ajan] Kawata (= hdan), Spritta K[eckman] Kotaa, kåta K[eckman] <->hem <-> Päiwyinen päiwyt, blid sol. Kyyähellä, (kyvytetty K[eckman]) Tainna, N[å]g[o]t smidt. S. tenn K[eckman] Järkälö, kuorisko. Kuppliksi (näckblad K[eckman]), se punanen lumpehissa – 437 Fennica.indd 437 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  Castrén refers to his own manuscript notes headed Hvarjehanda anteckningar. The note is as follows: Kal[ewala] 372–73. Olipa Tiera tieossansa, Kuuro kuulemoisissansa. 362. 372 385. 407. 430. 438. 447–449. 456. 461. 471. 472. 473. 478. 474. 577. 592. Pinta, Tiera och Kuuro (monne döf?) Jfr. hvarjeh[anda] Ant[eckningar]720 Korjia kohentamassa, Suowero, Kurimuksen kurkun suuhun. Jon’. monne = Jonne. 1. Id? Lemmink[änen] = Jumala. Takut, willa, mi on mennyt kokohon Wähäripanen, som griper litet S. Ikiturma, ewigt förderfvande K[eckman] Epaton, oduglig. Uuton, utan wätska (uutet[)] Pakkulo, knöl. Hersua, swalla, förhäfva S. Perotta = Kauto S. öfverlädret K[eckman]. Varianter 60. 99. 334. Terästäwät tuuriansa. Tuuri, Jäähän millä hakataan loukot. Rikenee noronen koiwu. Rautahankkia halaja 19. Runo. v[ers] 13 14 15 16 24 29 v[ers] 38 42. 83–84 Rani = Raja (skräp) Kuolio, (pr. lik) ngt utnött Kulu Ruopio, (skräp? S.) Raato, arbete Sorrantahan, nedlägga K[eckman] Solkikoiwu, timmabjörk L[önnrot]. (Solki, reslig S.) Wierehytti, drilla K[eckman] (45 Wierrehe). Sensus. Se K[eckman] 438 Fennica.indd 438 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Actually, katajahan.  Sic! 85. [61] [84] [89] 96. 109. 117. 124. 154. 161 & 62. 163. 164. 176. 178. 180. 181. 184. 185. 186. 196. 210. 213. 216. 227. 231. 246. 235–36 276. 284. 289. 295. [301.] Petosen poika. Kokkahonka, bakspröt, mast S. Asu, sak, h[va]d som är lagom. S. Nojassa, efter förhållande af. S. Kalajaha,721 fiskfångst Weuarin poika Kirsto, knoppen på stötberlingen Litsotti, Wiitsiä, v[erb] ifrigt sköta S. Se K[eckman]? Epäpätönen, oduglig K[eckman] Ylen kainu (ovänlig K[eckman]) Kumahuta kuuluhusi Ahowieret armahaksi. Sved markerna behagliga. K[eckman] Wierret, wort Tuorret, färskt gräs Kanarwan kukattarilta, blomsternymfer, K[eckman Helpehettäriltä agnjungfrun K[eckman] Nawattarilta Maitohursti, juwer. Tuorustele. Maruet, hyllor K[eckman] Marehista Kaitsen, vörda K[eckman] Tummele, spene. Källeröinen Metsän Kuippana, Hippa, Halliparta Wikatsi Wikoisi, (ila?) Konnanana722 Keko, Pehkowa, murknande K[eckman] Ratkoa, stifta, lipeänä, hal, rörlig 439 Fennica.indd 439 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  The original: Ahjolla alasimilla / Wasarilla walkkamilla. 309. 319. 332. 343. 353. 364. 372. 384. 387. 424. 456. 457. 461. 473. [437] 493. Lätäkkö, wattenpuss. S. Käpy, Kuusiainen, Granskogsbo, Mauriainen, morrare. Auwon = Aiwon S. Raiwaella, Panta, band. S. Tulppa, propp Päiwän rintehesen Wiiakko, småskog Luikku, lur. Alwes, lodjur. n[ota] b[ene] Metsän kawe Lyhmistihen, Kullotella, tuta, Läylentää, beswara S. Patakoitella Varianter 424–25. [Otti torwen tollikosta, Räpäpillin räystähiltä] 20. Runo v[ers] 19 35 137. 215. 15 och 16 Keräsi kekosen puita Kyhäsi Perine = перина. Karjakansi kallumassa 21. Runo v[ers] 19 57 och 58 71. 72. Wesiwiertesehen Huru commenteras?723 Naulan tie (på svärd) tvärspik på fästet [et cete]ra. Putki, slida. S. 440 Fennica.indd 440 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 82 & 83. 147 152. 165. 170. [126., 128.] 218–220. 223. [233.] 252. Luku lähteä tulewi Liitto käyä kerkiäwi Päästähän sotia käyät. westämä (meningen) Hawulinnun haihatella, metsota koppelota. Waalimatta. Hankava, hankaus rectem? Sensus:724 Kokan koiwusen kuwulle Ei ilo ilolle käynnyt [et cete]ra Jolua, sväfva, glida, halka S.  The original: Iän kaiken istunutta / Kuss’ oli wähän sioa / Nuorukaisilta esinnä. Varianter 73 124. Hakulaisia hajotti Ilman hamsi hattaroita. 22 Runo. 2. 5, 6, 7, 87. 126. 159. 168. 198. 214. 213. 225 299. 307, 316. 328. [317] Laskea karehtelewi., Maawesiä, suowesiä, kosken wesiä Saajan on käet sulimmat, Ora pista = naskali, L[önnrot] Tuota kynsin kiinittiwät Sensus? Kirjahtaa, uppspritta S. Raito, (raitaa, ställa, ordna t[ai] j[otakin] s[ellaista]). Peukalo ylös keweni, Sensus? Sormet pienet, B[ä]ttre Var[iant]? Ilo, = kantele? eller glädje i allm[änhet] Uwet ~ Orit [These words do not appear in this song.] Kutisko, tät skog. Hiipowi, kamma? Paneutti toisen paikan, pr. Eikä waimoa waketi Ruoko hwass. amendo 441 Fennica.indd 441 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala 339. 341. 342. 343. 363. Kyynelwieri kyykähteli; Kaasia, stor, frodig Pylsä, trind, rund Hääriä, stor. Murien, Varianter 47. 100. 113. 189. 317. Käkiähän kännyttäwi Mies naati naputteleisi, Harkko hauinluinen, Kaikkuan kaninehella Rikka rinnalla, 23 Runo. 25. 49 50. 56 60. [54] 63. 130. 131. 160. ― 169. [179] 197. 201. 202. 227. 295. 312. Nuiwa, ogen, twär. S. Hywä <--->kielas Kepiä Kallua (besl[ägtad] m[e]d kallistaa) röras S. wartalo, Puujaella strafva Warman, Sormiluistansa lukewi Walitti, Pauanne, palwata, enträget bedja S. Ilman rannat riehkimähän Helwet, fröredningen på gräs Wet, wisserligen. Wieremässä, gråta. Parahtamassa (= Parkahta), Kuni pitkän pilwen lonkan, utstående st[ycke] S. – loma, kun pilwet taiwahalla aukeawat C[ajan] Taulohinsa monne s<>r. Palweksehen Pohjolahan, bugtig K[eckman] 442 Fennica.indd 442 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 356. 357 368. 404 & 405 421. Wermen, inre huden, närmast musklerna. Orwaskettu, Kuunna kymmennä kesänä, Puitene. Sensus: Polo Pohjolassa. Varianter 16. (418. Kahnatella, Riwan kylmähän kylähän.) 24 Runo. v[ers] 6 v[ers] 28. 30. 40 70. 75. 118 120 123 143. 163. [166] [96] 170. 171. 177. 178. 186. 188. 191. 195. 205. 209. Pallio Luojan sormien lomatse, Nostele oras okinen, Kauhon korwanen ylennä Raiat maille raikehille, Otti härän uljamoisen, Olowahk’ Latwa täytti taiwahalle Hasertamasta. Rytimoraja (af ryti och raita. Nom. Rytimoraita). Tahkosi tasatereä, Siera, brynsten Karanko. land med fina hag En man duger af mannen. Teutaroia, Kaatio, höft Lykyttelewi Tasma, Tarpasi, Panu, Wiriä puu, Porosi, Pirulainen, 443 Fennica.indd 443 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  The first number falls into the binding. 217. 218. 250. 251. 269. 298. (299. 326. Utu, frö, smulor. S. Terheniä, = trol. Terho, ekollon. S. Tellitellä, strö. S. Halmehia Ilman wiita, Liika, björn? Wastus wiljalta witaisi) Imannet, friskhet Varianter 5 kennällä [1]0725 Jywäparkan parmahalla 24 Portimon perustimehen 25 Aroja, 99. Hella 191. Lohkarehut – 25 Runo. v[ers] 7 v[ers] 17. v[ers] 36. 41 79. 84. 88. 99. 102. 116. 120 121. 122. 123. Wihma duggregn. K[eckman] regn i allm[änhet] Läpi suonten soljuwitten, halki? K[eckman] sqvalpa. S. Vyölapan, Skärpspänne? S. Wälehen, hastigt K[eckman] Päästä pintehestä, Itselö, Nuljasko sliprig vätska S. Muikotella, slänka S. Waikahuttaa, lysta? S. Laaitteli Luunwalo, gikt. Ähky, cholik. Riisi, twinsjuka, Engelsk s[juka] S. Ruwen rikko, sitslass sjukdom 444 Fennica.indd 444 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 126 147. 153. 156. 158. 168. 181. 188. 190. 191. 208. 221. 309. Katehiksi, Afvundsman K[eckman] Läsiä = potia S. Warjossansa, i sin skugga, sitt förwar Lauhutella, höta, g. mjuk. S. Sorsat, (зараза) farsot. Auer, dimma, bedimma. Kippa Wärjyä, vöra sig. Utra, swag. Woikka, den som jemrar sig. Wankata Lässä luoja lämpösessä Sillä poisti poiken luoman: den trollade sjukdomen. Varianter 201 Kirso 26 Runo v[ers] 23 27. 38. 51. 55. [67.] [70.] 98. 99. 100. 102. 109. 121. 129. Terhen, skymme S. Koito, olycklig S. Sakara, det yttersta, tillhugg S. Waapotella, wifta. Soro, grund, korn. S. Järkälet, långt st[ycke] Newa (här kärr?) Ihala, fri, glad. Retunen reppana, trasiga rokhålet K[eckman] Lempi, wackert barn (smekord) 2. Kärleksbädd K[eckman] Pallwosen laettomahan <----->) Parmahat, bröst. Ange, wild, svår, ostyrig. Arina, tungt hårdt underlag S. 445 Fennica.indd 445 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala 135 148. 170. 174. 206. 209. 210. 214. 218. 220. 227. 233. 236. 237. 293. 306. 313. 340. 382.–84, 404. 407. 412. 418. 426. 428. 431 443. [476.] 491 492. 495. 499. Kyrmyniska (ahwen) kroknackig Wieno, lugn, stilla, svag. Halia, gråaktig. Wajottajalle (nedsänkare, slukare). Liitoton, utan leder (ovanlig L[önnrot]) Koiria, rensa linet fr[ån] ogräs. Nyhetähän, riiwitähän, Pian luista luistetahan, bråkas fr[ån] skal K[eckman] Kälykset (käly, broderhustru) käpyelewät, Apet (af appi, svärfar) aina = paula, teln på nät. Liuha, Nostin, Potetahan, potketahan, Wennotahan, Waahti waippa, Romina, Nis<->a, Niska. Karhi, Suokero, kuokero, Lemmoksi lewesin (till Lempo K[eckman]) Sywän sakaran, <->s djup spets. Kuwet liha, veka lifvet. K[eckman]. Tummenteli, släcka, förmörka? Piettäwiksi, (för att hållas) Hiertimessä. Panu se R[unan] 2[4] Warwentelen, Afskära, hämma. (Wanka, stor, wäldig) Huntu, qvinnors hufvudbonad? Iholiiwi, lifst[ycke] Kalkkarassa, istapp. Lappea sida. 446 Fennica.indd 446 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  The first number falls into the binding. 500. 505. 509. 524. 525. Wiitta, kappa. Katteheksi, täckelse Ripasin, weck, fäll. Nihki, helt och hållet Tehottomaksi, kraftlös K[eckman] 27. Runo. v[ers] 8. 9. 27. 50. 51. 55. 91. 167. 169. 225 271. 276. Samonta, väg, lopp, fast, Päiwäys, dagsresa. Päiwyen kehä (omkrets) Taiwahan napa, Yheksäs ilma, Keskitaiwahan navalle, Rapaa, Lankoni emoni lapsi? Tuuri, isbill. Kyyhky, dufva K[eckman] = kyyhkyläinen. Saama, fångst, Sensus: <-> Kaarut = kaari. Varianter 69. 68. 69. [2]72726 Rautaääret ärwöttäwät Pahat lihnat liimottawat Ummottawat Onni onkehen ohase, 28. Runo 4 13–19, 21 33 34. 40 Rahakarwa N[ota] b[ene] Epälyksin ennen muita, Kuusama, try. Talas, ställning, ett träd h[var]vid man lurar på björnen S. koja [el]l[er] stång K[eckman] Tuuhua = haise. 447 Fennica.indd 447 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala 44 46 52 69. 70 73. 75. 76. 75–79. 84. [93.] 86. 87. 111. 127. 131. 145. 177. 187. 192. 234 235. 246. 269. 270. 278. 279. 290. 302. 303. 354. 356. (366. Källeröinen Aimo, dugtig S. Säterinen, tyg L[önnrot] Lysmä, hasande, wäcklande. Talleroinen, Suottakana, för ro skull. Wemmel, bågen (gallret K[eckman]) Hairahit (snafvade) hawun selältä Kawuta, klifva? Ammon, för länge sedan Auo, hjerna, hufvud. cfr. v[ers] 144: Salon auo. Sipsoa, Haihaos. Käpylinnun kälkytystä Mesiänkö metsä anto (Honungsätare). Waalumassa metsän waahti Janhut, skida Somerikot hiesukoiksi, stengrusplatserna till sandfält. K[eckman] Utella, Kammostua, Wimmastua, Sylttysukkia, strumphasiga. K[eckman] Piena, dörrpost, stöd, stol. S. Rautanen rahi, jernbänk K[eckman] Herjojen hetaleiksi Wallatonten (ostyrig, sjelfwäldig K[eckman]) kullittuhun Puut on puituna, Ammon aika, Mesikämmen kääröseni, Reiahella, lunka Warpalaitehilla, bräddfull) 448 Fennica.indd 448 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  383. 389. 409. 419. 429. 418. 431. 439. 441. 455. 456. 467. 490. 510. 512. 534. 556. [537] 593. Sinisaparo, Riihiruumen, riagn. K[eckman] Koppo kuontalon wesiltä Olo[w]in727 Nyyrynäret, liten gran. Nyry pieni lyhkänen. Näret, kuusi, keskikasvonen korkia kapalo, Wiian wieressä, risskog? K[eckman] Jukasilta, fast S. Kultaköykämiltä, gula hymplar K[eckman] Wiitoja witasematta, Kapuamatta, klifva på K[eckman] Ampujan aloa, Kapu, buk K[eckman] Sarjahampahat, betar Rusamiensa, Hawusata. Uhku, kun on järwellä paljo wettä, se kun lumen keralla on siinä Turpa karp Pyylypoika, The edge of the paper is worn and stained.  The first number falls into the binding. 29. Runo. 24. 39. 40. 57. 144. 160. Laposille, i högar K[eckman] Rannan raiskat, rosk K[eckman] Ruowon ruusut, kaislan kaikut Wesalehti, Kultapyörä Huolin[n]asta, Var[ianter] 25.728 Silkkuna. 449 Fennica.indd 449 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  Recte: 49. 30 Runo. 29. 31. 73. 74. 75. 78. 85. [72.] Kynti, h[var]för icke kyntää? Tarwas. Siweret, djupt st[älle] S. Sarkajaot sanotuksi Mullermoitetuksi, Kaaret, monne Sing. l. Plur. Meren kolkot Kalahauat Var[ianter] 55729 Uljas ukko animosus 126. Niwus lihat = suoniwyö, Weka lifvet. 31. Runo. 13. 22. 31. 41. 65. [118] 162 164. 165. 166. 211 217. 226. 231. 232. 233. 239. 240. K<->t kaita, särk? S. Kari, sölja Luitio, släde. Sillan pässä. Osmonen. Soppu = Soppi S. kyynelwierus wieremähän Wieri wetrehet wetensä. Ihopää. Muhia Käyksellä, Takra, Talka(pohja) = Teljo. S. Siliähkä Kuliahka kuujaseksi. Haliahka, Kotioma, K[eckman] Luonnonko lohikalaksi? 450 Fennica.indd 450 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  In the closing words. 245 246. 265. Satronaisiksi saroiksi Lounas, Ukko utran, Var[ianter] 82. 183. 259. 317. Siukiampi Kaunihille kalsuillensa Kupahalta kuuennelta Sääntä suurta sylwättynä, 32 Runo 1. Kuopus (yngsta barnet K[eckman]) 16. Haj Häirynyt härille. 27. Upehilla, 39. Mato heinässä matawi, 40. Siuottaa, gå behändigt. 50 Etona, snigel. 51 Muikkoawi, 52–58 ? 71 Kerus, svalg S. 97. Ange, betryckt. 106. Paitulainen, 131. Tuulen lautta ? 197. Lannepuoli, sköte S. käsiwarsi C[ajan]. 209. Ehtopoika, gosse, som kan behands efter godtycke 210. Weljet wennon joutioksi, öfverflödig, sysslolös. 211. Sotijaloiksi, [2]730 Luoa, lemna, åsidosätta. Var[ianter] 241. Waskilaitan päälaelle. 451 Fennica.indd 451 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539:1 D3: 385– 390.  “par excellence”  “sense, soul, mood”  This note is in the righthand column.  The edge of the page is torn. Gamla Kalevala I–IV.731 [Grammatical and Semantic Notes] Runan 1. v[ers]. 1. Obs.734 v[ers] 2. Talesättet mieli tekee förek[ommer] vanl[igen] i den härledda bet[ydelsen] af: ”det lyster”. Efter orden: sinnet gör. (sc[i]l[icet] något). Här i denna urspr[ungliga] bet[ydelsen], sås[om] man finner af parall[ela] vers[en] aivoni ajattelewi (min hjerna tänker). Sensus: ”mitt sinne är i werksamhet, min hjerna efter tänker” (i allm[änhet].) I det följ[ande] specif[icera]s, hvaröfver sinnet är i verksamhet, hvad hjernan tänker. S[amman]hanget emellan bemärkelsen af ”sinnet är i werksamhet” och ”det lyster” (mieli tekee) är i ögonen fallandet. Mieli, gr[und] bet[ydelsen] ”sinne”. Men till sinnet hör lust och olust. Mieli κατʾεξοχην732 lust, såsom t θυμος 733 i Græk[iskan]. Fortuna bet[yder] i Lat[in] öde, slump, d. ä. lycka och olycka, men brukas hälst om lyckan. Grunderna för 3dje pers. Sing. Ind. Act. skrifves: Allt grundar sig ytterst d[er]på, att he l. hi är andel--735 D[e]tta he/hi förek[ommer] ännu teml[igen] rent i Passivo tempora: tuotanehe, vietänehe, s[amman]dr[aget] tuotaneeh l. -neen egendom h. N ofta öfvergår i h och säl[lan] tvertom. Ex[empelvis] Gen. sing. i Lappskan, Ehstn. och Finsk. Ist. för kulkku). Imperf. wietihin. (N är en urspr[unglig] sl[ut] aspiration). Ajattelen, rad[ix] ajan, drifva, ajatan, låta drifva, ajattelen låta ofta drifva, eller låta drifva hit och dit, af och an, agitare. Ordet är factiwo Curativo  – Frequentatiwt. Den Fact. Curativa 452 Fennica.indd 452 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 4. v[ers] 11 11–12. 16. 20. bet[ydelsen] i ordet afser att* *betydelsen försvinner här liks[om] ofta annars, när af verb. Fact. Curat. förmesta öfvergår i Frequent. – Cogitare, af coagitare, agitare, agere. Drifva, köra, illring, emedan tanken ej står stilla. Laatiua (pr. laatuita, a laain, reda, laatiun, tillreder mig, forfogar m[ig].). 2 slags Refl[exiva] i Finskan. Det ena på meh, ex. laatime(h), innebär begr[eppet] af fri vilja. Det andra på un af tvång. Obs. Refl. på ain torde ej finnas i språket. Pannos. ? pers Opt. formeras af Inf. Imperat. af Præs. Man har orätt förvexlat Imperat. och Opt. V[ide] Becker736 pag 151.737 Pannos nyt käsi kätehen [et cete]ra. När tvenne sångare sjunga tillsamman, taga de hvarann i händerna, och lägga kinder ihop. Mieli tehtosien. Nom. Mielitehtonen. s[amman]satt af mieli och tehto – jonka mieli tekee. Eg[entligen] har tehtonen passiv bet[ydelse]. Det är ett deriv[ation] af tehto som formeras af pret. Part. pass. tehty, liks men d[yli]ka oegentlighet är i runorna Finskan ganska vanlig, likasom i Græk. Wirsi, stamord torde vara: vieriä, rulla flyta.738 Wirsi, det som rullar, flyter, löper. Emell[an] Virsi och laulu är så <->tsk den olikhet, att virsi vet[erligen] en lång oafbruten sång, laulu deremot en kortare stump, visa. Utaf s[am]ma stam kommer förmodl[igen] ordet virkin, säga och virhi, fel, det som rullar åt sidan. Vetelmiä, Nom. plur. af Wetelemä, som är Inf. af vetelen, rad[ix] veän. Infin[itiva] i Finskan 3.739 på -ta, -ti, och -ma, h[är]af dimin. -minen och -mainen. – Att dessa dimin[utiva] ej äro Subst[antiva] utan Infin[itiva] bevisas deraf att de lida objecter. T. ex. sitä kuusta kuuleminen, jonka juuressa olento. Kuusta är obj.  Becker 1824.  This note is in the righthand column.  Actually, virsi is a Baltic loanword (see e.g. Junttila 2015: 96) and not a derivative.  Obscure: the number 4 on the top of number 3. 453 Fennica.indd 453 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  This additional argument is in the right-hand column.  Actually, there is no etymological connection between jousi/joutsi and joutua. v[ers] 23. v[ers] 23 v[ers] 24. v[ers] 34. v[ers] 38. 43–44. 45. 46. 51. 59. 75 79. Denna Inf. har antagit subst. natur och dertill ännu passiv bet[ydelse] Men att den urspr[ungligen] varit Inf. bevisas Infinit. åtsk[illiga] formerna, som påtagl[igen] äro casus af denna Nom.740 Kalpa, kort svärd, huggare. Kaukomieli, Uti L[emminkäinen]s karakter finner jag ingen an[nan] anl[edning] till benämgen K[auko]m[ieli], än att h[an]s håg alltid låg åt fjerran, emedan han var äfventyrare. Jousen, af joutua.741 Anmärkas varit att s återk[ommer] i Genet. Jousen tie, vägen för skåran, hvarest pilen ligger Ongelma, af ongin, onkia, meta. Wesoista pro wesakoista Muurikki och Kimmo konamn Saan, instr. Cas[us]. Tutkelma, Inf. af tutkia, h[va]d man undersöker, d. ä. ämne. Wiikon, Instr. ifr[ån] vecka, länge. I Kar[elskan] är nedäla wecka. Keri, orbis, kerin, v[er]b[um] volvere, keritän, evolvere, kerittelen sensum evolvere. Yksin synty Wäinäm[öinen] Att han föddes ensam, kunde möjligen hafva afs[edt] d[er]på, att han icke hade n[å]g[o]n tvillingsbroder – men vidare d<-> tankesätt – Allt harrligt födes allena. Likas[om] 2 dagar ej kunna födas på en g[ån]g, likaså träder äfven en W[äinämöinen] i sender i dagen. Kawe Ukko, Pohjan Herra. – Kave är en utom eller annan och utomordentlig varelse. Dess deriv[ativa] känner man ej. <-> Ordet nyttjas om Gudar, m[änni]skor och utomord. djur. D[i]min[utiv] af kawe är kapo. 454 Fennica.indd 454 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 80. v[ers] 169. Oegentligt säges om Wäin[ämöinen] att han var smedde. D[en]n[a] egenskap tillskrifves h[ono]m annars aldrig. Man kan ej på n[å]g[o]t vis förklara, huru Wäin. Lappen kunde hysa ett l[ån]gvarigt hat till Wäin[ämöinen], då han 1o) så nyligen var född och 2do) nu första g[ån]gen kommer ur hemmet. Att här måste vara ngt fel. 3) Att bla Wäin[ämönen] kallas aldrig annars Kawe Ukko, Pohjan herra.742 Isä wanhan Wäin[ämöisen]. Gan[ander]743. Ibland de onda makterna spelar i Finsk Mythol[ogi] Hiisi den största roll. Hans gård k[al]l[a]s Hiitola. Han har i en borg (linna) som n[å]g[o]n g[ån]g likväl kls förek[ommer] under wuori och tunturi. Äfven omtalas Hiien pellot, pyhä pelto, och Hiien nurmet vihava vainio. Fornfinnarne tänkte sig sina Gudarna vara i besittning af gård och vidsträckta ägor s[a]mt all slags egendom. Mest Sålunda var Tapio ägare af alla skogens djur, Ahti af vattnets fiskar o. s. v. Bland Hiisis egendom omtalas företrädeswis hans walak, Hiien ruuna, äfven benämnd Hiien ruskia hewonen, wahtileuka, suuri ruuna, äfven hywä hewonen, pyhä laukki, pyhä ori m. m. Den beskrifves i 10: 304 [et cete]ra och 7: 570 [et cete]ra på följ[ande] sätt: Hiiess on hywä hevonen Punatukka tunturissa Jonka tukka tulta tuiski Nenä warsin walkiata Harja suihkiwi sawua Sill on rautaset kapiot Teräksiset temmottimet. I trollsången manas det onda att af Hiisi ant[ingen] låna hans snabba häst eller goda skidor. Det är af Hiisi hästens tagel, Wäin[ämöinen] gör strängar till Kant[ele]. Näst Hiisi hästen omtalas äfven i runorna hans elg  This additional argument is in the right-hand column.  Ganander 1789. 455 Fennica.indd 455 17.1.2019 14:55:10 �Fennica: Kalevala  Topelius 1822: 25, 33.  Arwidsson 1827: 172, 173.  Actually, in this case -po is not a suffix but a part of the word stem.  Castrén’s etymology is not generally accepted (see e.g. SSA 2 s. v. piru), but it might be right anyway. v[ers] 170 177–178. Hiien hirvi, äfven k[al]l[a]d kamelivarsa, jalopeura, poropetra. VII: 34. På n[å]g[o]t st[älle] talas äfven om Hiien härkä med hundra horn, Hiitolan koirat o. s. v. Hiisi hade en son, Hiien poika pikkarainen, och en flicka Hiien impi eller Hiitolan tyttö, af hvars hår enl[igt] Topelii runosamlingar744 Lappen både gör sin bågsträng och befjädrar pilarna. – Då Hiisi war en ond Gudoml., så trodde man sig naturligtvis Hiitola för plågornas Att Hiisi war en Gudomlighet och samt myth[ologisk] person, och ej som Arvidson745 förmodar, en ben[ämnin]g på Finlands urinnevånare, synes 1o) d[er]af att både han och hans poika pikkarainen ofta anropas både i trollsånger, och äfven annars, t ex. då Lemmink[äinen] fånger Hiisi elgen, 2do) äro de så k[al]l[a]de Hiien linnat, Hiien haudat m. m. inga historiska qvarlefvor, utan vanl[iga] underbara naturfenomener, som i och för öfverraskande uts[eende] erhållit dessa benämn[ingar]. I Kuittijärvi k[al]l[a]s en ofantligt djup vik, som på 3 sidor omgifves af höga berg, och dit en smal (?) ing[ån]g leder Hiien hauda. Hiien linna i Hyrynsalmi är ett ovanligt formadt berg. Lempo är här likas[om] vanl[igt] alltid annars parall[el] m[e]d Hiisi – Har alldeles inga egna bestyr h[var]före Ganander nödgats för att säga ngt om hm tilldelar h[ono]m egenskapen vara en flygande ond ande Trollskott och sjelfver hin onde, att han smedde onda flygande pilar, drakar och trollskott. Ändelsen i Lempo po746 möjl[igen] af богъ ger anl[edning] till förmodan om ett lån från Ryska mythol[ogin]. Piru, den tredje onda Gudom[ligheten] är best[äm]dt Ryss Perun.747 Korvalle tulisen kosken. D[en]na mythiska ort träffar man omtalas ofta i sångerna. Det var Just derföre, att d Egentl. 456 Fennica.indd 456 17.1.2019 14:55:10 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 180. 182. ― 185. 189. 199. 200. 206. 207. 224. Keskipäiwän, han såg Lemmminkäinen speja en g[ån]g hela middagen, d. ä. med ens. Saavaksi, af Saada som i anda dial[ekter] vanl. bet[yder] få, erhålla, har i Karel[skan] tillika bet[ydelsen] af komma. Saatan, sawutan. Suwantolainen, som bor vid suwanto. Loi, utaf luon, har i Karel[skan] sällan och aldrig bet[ydelsen] af skapa, utan fordra, bringa Ordet bet. eg. disponera, ordinera, forma efter. Gr[und] bet[ydelsen] synes vara ordinera daf här kasta. Luoe, nordvest, på andra orter SW [sydvest]. Koppowi, af kopon. N[ota] b[ene]. Diminutivformerna af verba på ta och ta i Imperf. Makasi och mako. Jouahutti, af joudun, skynda, jouahun, dets. (eg[ent]l[igen] ett Fact[ivt] ]v[erb, kiventyä, förstena jouahutan, lät skynda sig att ställa.) Käännän, vända, käänällän, med ansträngning (lta, ltä). Kave torde här ha afs[ikta] på mor och hustru. Nyttjas egl. [i]bl[and] som epith[et]. Luonnottaret Jorden k[al]l[a]s emä för sin fostrande alstrande förmåga; man här ej anse det för lån ur bibeln Runan 3. [The page is blank.] 457 Fennica.indd 457 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539:1 D4: 393– 421.  “(metric) foot” Nya Kalevala I–IV748 [Lexical and Semantic Notes] Kalewala I Runan. Början af denna runa (v[erser] 1–102) utgör en inledning, som sällan försummas, då wåra runoskalder sätta sid ned för att sjunga ett längre episkt qväde. Det hör till bruket, att tvenne sångare ett så<> beskaffadt qväde utföres genom tvenne sångares gemensamma bemödanden, af hvilka den ena benämnes laulaja (sångare) eller päämies (hufvudman), den andra puoltaja eller säistäjä (medhjelpare). Den förra bland dem är wanligen en åldrig, aktad i sångens ädla yrke utmärkt kunnig man; den sednare åter en nybegynnare, en lärling i konsten. Deras sätt att gå till wäga wid afsjungandet af ett qväde är så beskaffadt, att den äldre sångaren först allena qwäder en vers åtminstone intill den sista pes749, der den yngre wanligtwis stund plägar infalla, så framt han antingen af sammanhanget kan gissa sig till versens slutord, eller känner dem ur minnet. Härpå upprepas samma vers af medhjelparen, för att hufvudsångaren må kunna derunder skall kunna antingen draga sig till minnes eller i det fall, att sången improviseras, dikta efterföljande vers. Detta försiggår wanligen med den snabbhet, att medhjelparen ofta ej hinner längre än till andra pes och åtminstone aldrig till versens slut, förrän hufvudsångaren åter infaller. De begge sångarena pläga härunder sitta anlete mot anlete och så nära hvarandra, att de kunna hålla hafva sina händer sammanlagda och sina knän förenade. Deras uppsyn är mycket allvarig, blicken nedåtrigtad, hufvudet och hela den öfra delen af kroppen i en långsamt waggande rörelse. Jag bör ej lemna oanmärkt, att de tvenne sångarena äfven kunna vara jemgoda, och då uppstår dem emellan ofta en täflingsstrid, 458 Fennica.indd 458 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae som wid stora gästabud stundom fortfar i flera dagar. Sångarena söka då med all makt taga ordet af hvarandra, och så snart den ena af dem råkar i något slags trångmål, begagnar sig den andra af tillfället att börja anföra sången. Den som i längre tid warit spelat anförarens rol, helsas af åhörarne såsom segervinnare, och hans lof utbreder sig sedermera widt och bredt kring bygden. En omständigare beskrifning om alla härwid förekommande bruk och plägseder finner man i Porthans berömda afhandling ”de poësi fennica”, pagg. § XI.750 Högst anmärkningswärdt är, att samma bruk äfven förekomma hos Ostjaker, Samojeder, Tunguser, Tatarer och flera andra bland Nordasiens folk. v[ers] 1. v[ers] 1. Obs.  Porthan [1778] 1993: 89− 95.  Lönnrot [1836−1840] 1990: 544−545.  Castrén has stricken out the paragraph and started again.  Castrén has stricken out the paragraph and started once again.  Notes in pencil in the margin. mieli tekee, det lyster, eg[entligen] lusten gör. Utan grundad anledning skrifver Lönnrot tekewi i stället för tekee, tekeepi, tekeewi, tekeew (tekew), såsom alltid 3 pers. sing. præs. indicat. och conjunct., då den lyktar sig på wi, med kort vokal, såsom tekewi i st[ället] för tekeewi, ottawi i st[ället] för ottaawi. Hans i Mehil[äinen] 1839 Oktob[er]751) framkastade hypothes, att ändelse wi uppkommit ur pron. pers. hi eller he, samt att i följe häraf 3. pers. præs. indicat. och conjunct. sannskyldiga former äro: tekehe, ottahe, hvaraf sedermera utwecklat sig formerna tekewi (tekepi) och ottawi (tekewi är teke752 mieli tekee, det lyster, eg[entligen] lusten gör. I runospråket antager 3 pers. sing. præs. indicat. och conjunct. i stället för den i talspråket wanliga formen på lång vokal eller pi affixet wi753 Trocheer754 Parall[elism] Alliteration 459 Fennica.indd 459 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala     Castrén’s etymological explanation is still accepted. See e.g. SSA s. v. oiva. Castrén’s explanation finds support: see e.g. SSA s. v. ajaa. According to Castrén’s terminology, the infinitive is called infinitivus modus. Renvall 1826. v[ers] 1. v[ers] 2. v. 3–4 v[erser] 3–4. mieli tekee, det lyster, eg[entligen] lusten gör. I runospråket antager 3 pers. sing. præs. indicat. och conjunct. i stället för det i talspråket vanliga pi affixet wi. Utan grundad anledning skrifver begagnar Lönnrot framför detta affix en kort vokal, t. ex. tekewi i stället för tekeewi, tekeepi, ottawi i st[ället] för ottaawi, ottaapi o. s. v. (se [missing]). Minun är här en pleonasm tillkommen för alliterationens skull, ty i ordet mieleni mitt sinne, är personen redan uttryckt genom personal-affixet ni. Aiwo betecknar i finskan hjerta hjerna, men i lappskan betecknas genom ett beslägtadt ord oaivve, oiwe hufvud, och denna betydelse äger äfwen i samojediskan aewa.755 Troligen har äfven det finska ordet aiwo ursprungligen uttryckt samma begrepp, ty pää betecknar ännu i dag icke blott hufvud, utan framträder ofta i den tvifvelsutan ursprungligare betydelsen af ända, det yttersta eller öfwersta, t. ex. hirren pää, stockens ända, det yttersta af stocken, pöydän pää, bordets ända o. s. v. – Ajattelen, tänka, curat. – freqv. af ajan drifva. Derivationen är analog med cogito eg[ent]l[igen] coagito (af ago) i latinet. Sjelfva ordstammen aja är i finskan utan tvifvel ett lån ifrån de Indogermaniska stammen, ty i Isländskan ljuder ordet aka, i norskan age.756 Lähteäni och saa’ani äro att betraktas objekter till tekewi, ajattelewi. Lähteä och saa’a, infinit. mod.757 af lähden, saan. De begagnas här, liksom ofta annars, såsom objekter till tekewi och ajattelewi. Att framför Infinit. tillägga partikeln että, jotta är tvifvelsutan en sveticism, ehuru talrika exempel derpå äfven i Kal[evala] förekomma. Hwad ber verbet saan inf. inf. saa’a, saaha, saada beträffar, så äger det i Karelarnes munart tvenne i Renvalls ordbok758 ej upptagna 460 Fennica.indd 460 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae betydelser: 1) komma förfoga sig t. ex. saaha kujahan komma in i taget, 2) blifva, t. ex. sai itse saneliaksi, han blef sjelf sångare. I andra dialekter äger det brukas detta ord transitivt i betydelsen af få, eg[ent]l[igen] komma sig till. Laulamahan, sanelemahan begagnas såsom supina, men utgöra egentl. Illat. kas[us] af nom[ina] verb[alia] laulama, sjunget, sanelema taladt. I nom[inativus] kas[us] brukas detta ord numera endast passivt, t.ex. minun tekemä virsi huone, det af mig gjorda sången huset, men i Illat. äger det en transit. betydelse, t.ex. menen huonetta tekemähän, jag går att göra ett hus, eg[entligen] jag går till hus-görande. v[ers] 5. Sukuwirsi, slägtets, stammens sång. Virsi är ett längre fortgående qväde, laulu åter en kort, lyrisk sång. v[erser] 25–26. Genit. i Kultasien, mielitehtosien beror af infinit. kuulla, tietä, ty i Finskan betraktas Inf. modus i många afseenden såsom ett nomen. Mielitehtonen, önskande, efterlängtande, af mieli sinne, lust, längtan, och tehtonen, en sällsynt formation af teen, inf. tehdä. v. 30. Wi v[erser] 31–34. se ant[eckningar]759 v[ers] 26.760 Kalewala se ant[eckningar]761. – k[al]l[a]s äfven Wäinölä, Luotola. v[ers] 51 ff. Här ordas om herdaqväden och andra lyriska sånger. v[ers] 66. runo är lånadt ur Indogerm. språkstammen. Goth[iska] rûna mysterium, Alts[achsiska] rûna Angels[axiska] rûn, litera, colloqvium, mysterium.762 I fornn[ordiskan] bet[yder] rûn en bokstaf.  Castrén refers to his own notes dealing with Väinämöinen, Ilmarinen, Kaukomieli, and Joukahainen. Obviously, “Anteckningar” does not refer to Castrén’s article Anteckningar under en resa genom Finska och Ryska Lappmarken 1842 (Suomi 1842:IV: 3−35) where Castrén deals with some other mythological names.  Incorrect number, should be 36.  Castrén refers to his own notes about the name Kalevala.  For the German etymology of runo, see LÄGLOS III. 461 Fennica.indd 461 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  Castrén refers to his own notes.  Castrén marks š as sͨ; see the grammar section of this book.  For the etymology, see e.g. SSA III s. v. vaski. The word is not a genuine Uralic word but an old wanderwort.  See e.g. UEW 1988: 628.  = Translative. For Castrén’s grammatical terminology, see the grammar section of this book.  Castrén’s notes in the margin.  Actually, kulta is a German loanword. See LÄGLOS II s. v. kulta. For Castrén’s sources, see Joki 1973: 17–19.  For the etymology, see e.g. UEW 1988: 843.  For the German loan etymology, see LÄGLOS III s. v. rauta. v[ers] 72. Sången förliknas i runorna ofta wid ett tråd, som man nystar ihop, när man upphör att sjunga, men under sjungandet åter utreder etc. Se ant[eckningar]763. v[ers] 78. Waski är ett inhemskt ord, besl[ägtad] med Mordv. piše764 1) grön 2) koppar. Wotj. woš grön, Syrj.-Perm. werch grön, gul, Ostj. wosta grön, Mordv. och Tschr. Oša gul, Lapp. wiskes gul.765 — Hos Ostfinska stammar finnes för kopparen ett annat ord: Tsch. würgene, wergene; Wotj. irgon; Syrj. Perm. yrgön, Wog. ärren, ärn.766 Jfr. Ergene-Kun. 108. Ilmestyi, uppenbara sig, bl[ifva] uppenbar jfr. änd[elserna] tan, (tän), tun, tyn med stan, (stän), stun (styn). V[er]ba på tan, tun hafva en vanl[igen] trans. eller intr. bet[ydelse], t. ex. pelotan, jag skrämmer, ripitän jag skriftar, kuritan jag agar, rauhoitun, lugnar; deremot de på stan, stun etc. en faktiv, t. ex. wahvistan, stärka, wahvistun bl[ifver] stark. Obs. s = ks är fakt[iv]767 ändelse. Äfwen i Samoj. tillägges denna änd. verba. Obs.768 1. a) Uppmaning / b) Allit[eration] och parall[elism]. 2. a) Wäin[ämöinen]s, Ilm[arinen]s etc. egenskaper. b) Sången säges röra sig kring skilda ämnen. 3. Episka och lyriska sånger. 4. Plur. lot, lót. 5. Sång[erna] förliknas wid ett nystan. 6. Koti och kota jfr. Syrj. gort gorp, hem. 7. Allt är af guld och silfver i Kalew[ala] Obs. 1. Kulta jfr. altun, altan, etc.769 jfr. sörteny, sùrne, serne, sirne, sårne skr. harana Zend. zaranya. Afg. sar, ser770 2. Hopia. 3. waski 4. rauta Isl[ändska] raudi, russ. руда.771 462 Fennica.indd 462 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  8) 9) 10) 11) 12) Koppar och andra metaller. Änd[elser] tan, telen Sädarter. Konj[unktioner] äro enkl[itiska] part[ikel]. stan, stun Obs. s, jfr. <>us, astuiksen. Kalew[ala] börjas med mythen om werldens och Wäinämöinens skapelse. Denna myth är i 1. och 2 uppl[agan] framställd på n[å]g[o]t afvikande sätt. Begge edit[ioner] öfverenst[ämmer] deri, att det ursprung[ligen] fanns endast luft och vatten, samt Wäinämöinens moder, som i den nya ed[itionen] k[al]l[a]s Ilmatar. Hon k[al]l[a]r sig äldst bland qvinnor, och i r[unan] 9 v[ers] 29 ff. heter det, att hon äfven är vattnets moder. (Wi syssels[atte] oss sednast med hennes öden – –) 1) Kalewala bör 1) Verldens skap[else]772 2) Ilmatar lider 3) Ukko 4) Schippevaj773 5) Werldens sk[apelse] en bisak 143. 152. v[ers] 161. 166 Wesi (weti, wete) hör till de ord, h[vil]ka äro g[emen]samma för både Ind[o]g[ermanska] och Alt[aiska]774 språken. wåt, Ags. wæt (= wät), Ags. wäs (wätska) Isl. wâh, wessi (humor, wapor). Jfr. Finn. wesi, vete. Estn. wessi Lapp. čačči775, Syrj. wa (egl. wat), Tschr. wit, Mordw. wetj, Sam. ji’ (jit), wit, Ostj. jink o. s. v. Watten, Wasser, R. вода Dan. wand, Lat. unda.776 Twertemot wanl[igen] sänder Ilmatar, som sjelf är en gudoml[ighet], en bön till Ukko. Obs. Ilmatar känner och lider såsom de öfriga gud m[änni]skor Parempi a) irreg[ular] af hywä, har urspr[unglig]en pi. Stam L[appskans] puorre <> b) Kompar[ativ] saknas urspr[ungligen] bildad af pa (pä), obs. genit man. Wärjätelläkseni = liikahdellakseni, röra sig? St[ammen] wärret, darrning af köld, wärisen, darra af köld. Jfr. i föreg[ående] v[ers] vilu.     Castrén’s notes in the margin. Castrén refers to the Chippeway Indians who are mentioned later in his commentary. There were several articles about North American Indians and their religious traditions in the Finnish Swedish-language newspapers in the first half of the 19th century. “Tschippewähs” were mentioned e.g. in Helsingfors’ Morgonblad 10/1832. For the contents, see Lönnrot [1839] 1990: 558. Castrén gives examples only of some Indo-European and Uralic languages. Castrén marks č as cͨ. For the etymology, see e.g. UEW 1988: 570. 463 Fennica.indd 463 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  For the problematic etymology, see Joki 1973: 252−253, UEW 1988: 18−19, SSA s. v. asea.  Actually, the form with the suffix -nne is a kind of lative case, see e.g. Hakulinen 1979: 229−230.  Castrén’s etymological comparisons are not accepted by other researchers. For the etymology of vaimo, see e.g. SSA s. v. vaimo.  For the Indo-European and Uralic comparisons and sources, see e.g. Joki 1973: 327; UEW 1988: 519; SSA s. v. tehdä.  For the German loan etymology, see LÄGLOS s. v. armas. 167. 169. 171. v[ers] 174. 175. Asun,777 S[ans]kr[it]. Alts. was, bo wistas jfr. [Saami] viesot vistas, wiessu bo. Twertemot wanl[igheten] uppsänder Ilmatar, som sjelf är en gudoml[ighet], en bön till — Ukko, luftens gud, Ylijumala, eg[entligen] den högsta guden utan den i höjden vistande guden — Ilman kaiken kannattaja, som uppbär hela luften. Obs. Luften tänkte man sig såsom ett lock. Tänne, eg[entligen] tänle, nom[inativ] tän, g[enom] elisionen af n bl[ifver] täällä.778 Waimo. G[otiskans] weib Sv[enskans] wif. S[ans]kr[its] wama, fem (i femina) [et cete]ra St[ammen] wap (wip) feminare.779 Wälehen af wäliä (wälee) 1) vid, vidsträckt 2) snabb. 179. Obs. 191. 200. 229. Sotka and, i st[ället] för kokko Chippewai-Indianerna i Amerika äga en saga enl[igt] h[vil]ken jorden urspr[ungligen] var en stor sjö, der ej fanns n[å]g[o]n lefvande varelse utom en stor fogel, hvars ögon voro eld, blickarna blixtar och vingslagen åska. När d[en]na fågel dök i sjön, uppstod det jorden, f hvarur hon sedan uppst alla frambragte alla djur, utom m[enni]skan, som skaptes af en hund. [Teenkö; tehdä] [Sanskrit] Dha, sätta, göra, gifva [Tyska] Thun, gethan Fin[ska] teen, Sam[ojediskans] tāu. jfr. sta780 Armas, Goth[iska]. arms781 1) eländig, arm 2) medlidsam jfr. armahairts, barmhertig Såsom werldens skapelse är framstäld i g[am]la ed[itionen], är den hufvudsak, och Wäin[ämöinen]s födelse af underordnad vigt. Här förhåller det sig tvertom. Varianten i g[am]la ed[itionen] är äfven d[eri]g[enom] bättre, att Wäin[ämöinen] 464 Fennica.indd 464 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae ― 299 321. 327. 329. 335. här för tillfälle att redan i födelse ådagalägga sin utomordentl[iga] wishet. Med ett ord mera effekt i den g[am]la editionen.782 Aina jfr. goth. ains, en, aina, n[å]g[o]n, ainaha, unicus.783 koskan konsa, s[amman]dr[aget] af koskana (koskna, kosna, konsa). Koska af когда, kokta, h[är]af borde bl[ifva] kohta men emedan kohta finnas i språket, har af kokta bildat sig g[enom] omkastning kotka = koska.784 Obs. I norska folk språket bet[räd]s huru g[enom] hoss l koss. Lukko (u) lås af stammen: F[orn]n[ordiskans] louka, (liuka) loka tillsluta. Obs. G[otisk] Loh, lock Fn. lok, lock, A[n]g[lo]s[axiskans]. los lås.785 Wara äfven i goth. A[lt]h[och]d[eutsch]. (värjo).786 Wirun // sköljas, jfr. wirta ström. Obs. Det som sköljes, blir utsträckt, d[er]af 2) sträcka sig 3) ligga,787 Ponnistan, sträcka, spänna sig, utm[ärker] en såd[an]. hand[ling] h[vari]g[enom] man förlorar sig raka och ant[ager] en båglik, klotformig st[ällnin]g. Obs. Främmande ord[ens] härkomst är vigtig att känna: 1) för utredande af folkets äldre kultur. 2) för språkjemförelsens skull. 3) för sjelfva språkutwecklingens skull.788 Tupa, stuga Goth. stupa789 Wara, förråd, Goth. wara.  Castrén has given more reasons for his argument in the review article of the New Kalevala in Litteraturblad (Castrén 1850).  For the German loan etymologies, see LÄGLOS I s. v. aina 1 and ainoa.  Castrén’s explanations are incorrect. Fi. konsa is a derivative of the pronomine stem ko-. See e.g. SSA 1 s. v. ko-, konsa.  For the German etymology, see e.g. LÄGLOS II s. v. lukko.  For the German etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. vara.  In modern etymological sources, virta and virua are usually not connected.  In Finland, the interest in etymological studies was increasing rapidly in the middle of the 19th century. J.A. Lindström published an extensive collection of word comparisons in Suomi 1852. The article includes a core bibliography and an informative list of abbreviations of the languages used for comparisons.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. tupa. 465 Fennica.indd 465 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  Castrén’s notes in the margin.  Castrén refers to Estonian folklore which he discussed in his lectures on mythology. He compares Est. vanna issa with Finn. ukko (see e.g. Castrén 1853: 47 ff.).  For the German etymology, see e.g. LÄGLOS II s. v. pelto.  Actually, there is no etymological connection.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. valta.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. viikko.  In this connection, Castrén means semantic correspondence. II Runan. Obs.790 1. 2. 3. 4. Skapelsen hos besl[ägtade] folken Ester – Wanna issa och hjeltarna791 S[amman]hanget em[ellan]. 1 och 2 v[ers] Wain[ämöinen] – jordens befrödare och msklighetens wälgörare 5. Pellervoinen v[ers] 3 Selällinen, upphöjd, årförsedd. 1–3 pelto Sv[enskans] fält.792 Häraf Pellerwo och Pellerwoinen. Trilogi af gudar: Lat[in] Mars Mercurius Jupiter Gr[ekiska] Ares Hermes Zeus F[o]rnn[ordiska] Tyr Odin Thörr A[lt]h[och]d[eutsch] Zio Wuotan Donar Ind[iska] Siva Brahma Wisnus Krigisk Skapande Dundrande jordbef[ninga]r v[ers] 41. marja Goth beri.793 walta Goth. walta l. walto, Isl[ändskans] wald.794 52 Olevitten onnillensa, åt sin egande lycka, åt den lycka, det egde. Jfr lat. est mihi v[ers] 53 Wuotti för odotti; u = aspiration. 56. Wiikko, Goth. wiko.795 85. Piätän afhålla hindra. tan (tán) motsv[arar]796 præpos[itionen] af, upp t. ex. keritän, upplösa. 91. Obs. l eluderas, oisko fr[ån] olisko jfr. weikko för welikko. Obs. Onomat[opoetica] genera: pirisē, sirisē, lirisē, nirisee spec[ifica] karisee, kirisee, korisee, kurisee, kärisee 466 Fennica.indd 466 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Urförwandta797 ord: Äiti Goth. aiþei. ? Neito G[oth]. niþjo. Isä, L[apskans]. ottje Goth. atta ? Tytär S[venskans] dotter Sisar S. syster. Yksi Skr. eka Uros Goth. Ver. 155. Parta, T[yska] Bart, Fornn. bard R[yska] борода.798 160. kaatio höftben. 222. Nenä Sv. nesa, Syrj. nyr jfr. nares.799 229. Rastas Sv. trast.800 241. Jywä Skr. jawa (frumentum, hordeum), Pers[iska] jeu, Lith[auiska] jawai.801 260. Goth. mahta förmå Finn. mahtaa Finn mahti Goth mahts Alts maht.802 310. Nurmi, linda, upphöjdt torrt fält, keto, linda, gräsbewuxet fält. 311. Korsi, strå, halm.        The genetic relation of the language families is still under discussion. For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. parta. Castrén’s comparison is not accepted, see e.g. SSA 2 s. v. nenä. For the Baltic loan etymology of rastas, see e.g. Junttila 2015: 95, 144. For the Indo-European loan etymology, see e.g. Koivulehto 2016, esp. 363. For the German loan etymology, see LÄGLOS II s. v. mahtaa, mahti. “kan ej vara” has been added above. According to Ganander’s Mythologia Fennica (s. v. akka), akka is Ukko’s wife. The edge of the page is stained and obscure. Sädesmannens ord (Kylwäjän sanat) Dessa sanat bestå egentligen i böner till skilda gudamakter om hjelp och bistånd. Så beskaffade böner eller sanat ingå wir i de flesta religiös magiska ceremonier sånger, men blott såsom ett moment. I andra trollsånger har man att skilja emellan synty och sanat. Akka 1) Jorden har ej n[å]g[o]n allm[än] gudoml[ighet]. 2) Akka, peräisäntä, pellervoinen o. s. v. 3) akka kan ej vara803 Ukkos gemål, sås[om] Ganander anför, hör dessutom till antalet af luonnottaret, akka804 frams[tälls] såsom andra gud[omligheter] underordnade wäsen. 467 Fennica.indd 467 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  For the Indo-European etymology, see e.g. Joki 1973: 332−333.  The Old Kalevala (1835) and the New Kalevala (1849).  Castrén’s etymological comparisons are not generally accepted. For the etymology, see e.g. SSA 3 s. v. uros.  Lorenz Diefenbach: Vergleichendes Wörterbuch der Gotischen Sprache 1−2. Frankfurt am Main 1846−1851. 307. 308. 309. 321. 322. 323 324. Kun (hwarmed), emedan när, emedan, om. Antajista, af gifvarinnor Luonnon tyttäret, naturens döttrar, naturens skyddsgudinnor. Tyttäret får här ej tagas efter bokst[afven], utan utm[ärker] qvinl[iga] väsen i allm[änhet], jfr. poika, pohjolan poika = poh[ja]s värd. Maa och nurmi personif[ierade]. ”Håll ting”, håll en öfverläggning. ”Ett klart, öppet rådslag”, som ej behöfwer döljas, som är så godt att det kan komma i dagen. Jätä läs: iätä. Lonka l. Lonkka, höftben, en utstående kant. Med andra runan slutas kosmogonin, som egentl[igen] är ett fragment. Kosmogoniska föreställningar i trollrunorna. Obs. Utar Gr. ουϑαϱ, Ahd. uthar Lat. uber o. s. v.805 3 Runan. — Joukahaine[n]s olika karaktär i 1 och 2 uppl[agan]806. — Kombinationen bättre i denna uppl[aga]. Framter dock sina svårigheter, t. ex. 1) muinaisia muisteloita 2) katovalla kannikalla. Laulelewi, af laulan. ”Schwächung” af a till e vanl[ig] i Tyskan. Uppk[ommer] der i XII årh[undrade]. ex. hleipa bröd leibe, haso till hase o. s. v. 12 16. 23. Uros, uro Ung. ur herre, Syrj. verös, man, Lapp. wårald Lat. wir Goth. wair. Lat. vir Skr. wira. Jfr. heros, ηʾϱως.807 Wierin, rulla. Dieffenb[ach]808 [I:195], jfr vierin och vierrän med verto i Lat[in] вертѣть i Ryskan. Käyn gå. Skr. khai, Gr[ekiskans]. kiw, T[yskans] gehen. 468 Fennica.indd 468 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 25. 88 94. ― 118. 119. 123. 145. 151. 261. Obs. 207.–210. 214 etc. v[erser] 229–230. Laeltawaksi, äfven laeltawan jfr. Lat. Partic. vidi hominem venientem: ‒ ‒ Mittaan, Sv. mäta, Goth. mitan809 Rahe l. rahis sela, remmen hvarmed rankorna fästas vid fimmelstången. Takistun = takerrun, fastna, invecklas. Sanonut brukas passive. Weäite, eg[entligen] weäi Obs. te Imperat. pers. affix. Mies Sv. man R. мужъ, Pol[niskans] maž810 Lat. mas. Obs. wog. mun. Syrj. mort, murt jfr. Pers. mard. Enempi, enin Pos[itiv] saknas, i Nom[inativ], men Inf[initiv]811 enää är brukligt. jfr. para aikaa Reppänä = räppänä = lakeinen. waan jfr. af wain, Goth. wai ?812 Sivu Sv. sida L. sido, [sid]u813.814 Huone S. hus.815 Mato Goth matha Ahd. mado. Sv. mask.816 Miekka svärd Goth. meki. Fornn. mækir817 orm F. käärme; Ohr Ohr F. korwa jfr. altan kulta ”Tufvan är älst818 ibland jordarter, widet det första trädet, furans rot det äldsta huset, klippan den äldsta grytan.” Denna myth om werldens skapelse står i strid med den förra. Himlen hvilade på bågar och poster – denna förest[ällnin]g är tagen af ett tält. Wuori, berg. Goth. bairgs.819 — Rikas Sv. rik, härledes lämpligare ifrån Goth. reiks, icke så lätt ifrån Fornn. riki, jfr. wiisas. Fornn. wiss ? weiss.820 — Rae hagel Jfr. regn. Dieff.821 II. 172.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS II s. v. mitata.  Castrén indicates ž with zͨ .  Castrén’s infinitive = traditional and modern partitive.  For the German loan etymology, see LÄGLOS III s. v. vaan. Vain is of a different origin, see e.g. SSA 3 s. v. vain.  Added above.  Castrén’s etymology is not accepted. See e.g. SSA 3 s. v. sivu and references there.  Castrén’s etymology is not accepted. Instead, huone is taken as a Baltic loan (Koivulehto 1992: 167−172).  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS II s. v. mato.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS II s. v. miekka.  Sic!  Castrén’s etymology is not accepted. For other explanations see e.g. SSA 3 s. v. vuori, including references there.  For the German loan etymologies of rikas and viisas, see e.g. LÄGLOS 3.  Diefenbach 1851. 469 Fennica.indd 469 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  Diefenbach 1851.  Diefenbach 1851.  Castrén’s etymology is not accepted. For the Finnish word, see e.g. SSA 2 s. v. laulaa.  Castrén’s etymology is not accepted. Sanoa is a derivative of sana “word.”  Refers to the hypothetical Uralic homeland in Asia. See further e.g. Aspelin 1875; Salminen 2003 with references; Salminen 2007.  There is no etymological relation between vapa and vapista.  Actually, letku is a separate loan from Russian. See SSA 2 s. v. letku and letti 1.  Renvall 1826.  For the German loan etymology, see LÄGLOS I s. v. haukka 1. Obs. 285. 286. 291–2. 297. 303. 307. 309. 312. 316. 326. Syrj. Ram jfr. lugn, Lett[iskans] rams ruhig Sskr. ram gaudere. Jfr. riemu Dieff.822 II. 174. — Riennän Goth. rinnan st[ammen] rann Sv. ränna Dieff.823 II. 174–5. Loihe, redde, företog, anordnade sig af luon. — Laulan, Goth. liuthon, Sv. ljuda, ljud, T. Laut, gdh. laoidh, laoi, carmen. Dieff. II: 148. jfr. Laut, laoidh med laul.824 Sanon, Sv. säga Goth. saio, sajo nuntius. Sskr. sl. ças, regere, docere.825 Puolet poiat, hälften ibland svenner, halfva svenner; kolmannet kosiat, en tredjedel bland friare. Bråk uttr[yck]s. på detta sätt. — Pojka, son & gosse, jfr. Samoj. [et cete]ra. Kopparen omtalas ofta i run[orna]. – ett minne från Asien.826 Wapa, långt spö, d[er]af vapisen darra.827 Paju-pehko, widebuskar, pehu, pehko wissnadt gräs, halm, blad, rosk. Helmiletku, perlflätade. Letku Af letti l. lätti, lånord ifr[ån] Sv. fläta.828 Pos[itionen?] åstadk[ommer] stafvelsens förkortning. Laukkipää bläshöfvad. ”Wäin[ämöinen] qvad Joukah[ainen]s häst och öfriga tilhörigheter till andra likartade föremål i naturen hästen till stenar wid forssens strand, emedan der vanl[igen] finnas sällsamma klippor, som n[å]g[o]n g[ån]g likna m[enni]skor och djur. Salama, blixt, (Renv[all]829 fulgus fractum) Havukka Isl. haukr.830 Finn[arna] synes hafva saknat det gener[ella] namnet på hök, men m[ån]ga speciella namn på d[en]na fågel förek[ommer]. ”Till molnets upprätt stående kant”, ”till molnets framstam med upprättst. hufvud”. 470 Fennica.indd 470 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 322. 323. 328. Obs. 329. 337. 352. 362. 364. 368[−]70. 369. 378. 387. Obs. Obs. Obs. Umpi, Goth. Ahd. umbi, Gr. αμφι, Lat. ambi heter äfven: umpi, umpe, umpa, omkring. S[amman]satt af um och bei (bi)831: Jfr. ympäri. Ordet ljuder i Fornn[ordiskan] um och måste sål[edes] hafva bl[ifvit] lånadt till finskan ifrån A[lt]h[och]d[eutsch]. Haljakka af halja, tenuis & oblongus, sim[ul]832 que lentus l. flexibilis. Suonivyöt, midja, veka lifvet, eg[ent]l[igen] gördelns senor. Obs. Suoni, Sv. sena Syrj. sön, ostj. ton.833 Kaunis emedan två kons[onanter] ej kunna s[amman]stöta, Goth. skauns,834 Obs. Syrj. šanj, Obs. Fornn. skyn, 1) förnuft 2) skön. Nivus, länd med veka lifvet Renw[all]835 jaksottelen, bemöda Lunnas l. lunas = T[yska] loss Sv. lossa, loss. Riveä = ripsa, ripsas, snabb. Jompi kumpi comparat. af joku. ”Äfven hos mig sjelf finnes af dem hvarje wägg uppstapplad, hvarje spik (eg[entligen] trädspik) försedd”. Seinä Russ. стѣна. ”Lätt i täfling” – kiista, täfling = kilpa. Tukewa stark, af tuki stöd, tuin, stöda (jfr Sv. stock?) Kiusaan Goth. Kiusan st[ammen] kaus, Dieff.836 II: 455. Plur. i Finskan t öfverensst[ämmer] med det goth[iska] s (fornnord. r)837 Obs. Wiisas, rikas, kaunis etc. hafva alla upptagit den goth. ändelsen s. De äro ej lånade ifrån Fornnord[iskan], ty då skulle de ej ant[aga] s, utan r. Obs. — Monne ändelsen as, äs, is etc. i Finskan är genuin. Karwas, vieras, taiwas, sairas, kaunis o. s. v. Tauti. Fornn. daudhi, död – Goth. dauthj död.838  This part of Castrén’s explanation is not accepted. For the German etymology, see LÄGLOS III s. v. umpi.  The end of the word falls into the binding.  For the Indo-European loan etymology, see e.g. Koivulehto 2016: 212.  For the German loan etymology, see LÄGLOS I s. v. kaunis.  Renvall 1826.  Diefenbach 1851. For the German loan etymology, see LÄGLOS II s. v. kiusata.  Actually, there is no historical connection between the suffixes mentioned by Castrén.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. tauti. 471 Fennica.indd 471 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  The etymological connection is in dispute. See further LÄGLOS III s. v. pyhä.  Castrén’s etymology is not accepted. See LÄGLOS III s. v. vanha.  For the German loan etymology, see LÄGLOS III s. v. varoa.  For the German loan etymology, see LÄGLOS III s. v. valita.  The etymological relations are in dispute. See e.g. SSA 2 s. v. paljo(n) and LÄGLOS III s. v. paljo(n).  Actually, ahdas is a Baltic loan. See e.g. SSA 1 s. v. ahdas.  Castrén’s etymology is not accepted.  For the Indo-European loan etymology, see e.g. Joki 1973: 344−345.  Actually, lainata is a derivative of laina which is a German loanword. See LÄGLOS II s. v. laina.  Castrén’s notes in the margin.  Actually, kä(ä)rme is a Baltic loanword. See e.g. SSA 1 s. v. käärme.  Actually, tietää is explained to be a derivative of tie “road.” See e.g. LÄGLOS III s. v. tietää.  Castrén’s etymology is not accepted.  Actually, there are layers of Aryan (Indo-Iranian) loanwords in the Volgaic and Permic languages. For the words mentioned here, see e.g. Joki 1973: 280. 355. 370. 452. 454. 455. 460. Obs848 461. Obs. pyhä Goth. weihs, Ahd. wih.839 Wanha Goth. wans deficiens.840 Waron, förse, G. wars, varjan, wehren, varja841 Djup, F. sywä ? Walita G. waljan Sskr wal, eligere.842 Paljo, Sskr. pull, pall, fylla, hopa, Goth wulan, Ahd. walan, scatere, Lat. pleo, plenus S. full T. voll843 Ahdas Goth. aggwus.844 jfr. rikas (riks), kaunis (skauns), armas (arms). Henki Skr. an, spirare, ανeμοs, anima, ande, ånga.845 Pois bort af poikki, 1) brutet, sönder, 2) öfver 3) af, ifrån 4) bort. Wedän Skr. wah Lat. veho, R. веду.846 ̂ Lainaan Goth. Radix laihw, Forn. lia etc.847 Käärme, orm, wurm sskr kṛmi, kirima. Zig[enarspråkets] kṛmo, germo, Pers. kirm, Buch[ariskans] girm, Kurd[iskans] Kermi.849 Tiedän, veta, Skr. wid, Pers. diden, Kurd. dit ærm. ditet.850 Tunnen, känne Pers. danen (Rad[ix]. dan)851 — I Syrj[enskan] förek[ommer] m[ån]ga Pers[iska] ord. — likaså i Wolga språken, ex. Mari, Mort, murt eg[entligen] af Pers. märd, marets.852 Obs. Lat. mas. F. mies Sv. man pyhin Goth baugjan.853 Wain. talar om gyllne Mesi, G. milith, L. mel Gr. μeλιτ (μeλι), Sskr. madhu R. мёдь. T. meth, mete.854 Waippa, Sv. wepa, amiculum, öfverrock, weipa, groft, väfvet tyg.855 472 Fennica.indd 472 17.1.2019 14:55:11 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 468. 502. Obs. Iki, oförgänglig(t), ewärdelig(t), deraf öfwermåttan, ex. iki-vanha, öfvermåttan gammal, iki-hywä o. s. v. Kalta, hvad som är snedt. Loc[ativus] kallalla l. kallella. Porras, port856; стѣна seinä857; ūni ugn; porstua förstuga. Slägtnamn. 858 Finn. isä Lapp. attje, Ung. attya Ostj. atja, Tscher. ätjä, Turk. ata, Samoj. njioe. Jfr. Goth. atta, Gr. atta Lat. atta, jfr. atavus ryska dial atto, etti, ät o. s. v. Sskr. atta, R. отецъ. Taatto, fader. Lapp. tattje Sskr. tâta, Gr. τιταs, τeττα, Lat. tata, Tyska d[ialekter]. tota, toto totte, ote, tatta, tat o. s. v. Finn. emä, Ostj. ima Ung. eme, Sam. njime (le859), mong. em? jfr. Sskr. ma, Lat. mater Gr. μητηϱ F. äiti Goth. aiþei. Obs. Poika Syrj. pi kan j[em]f[ö]r[a]s med πais, L. puer, putus, tysk. buhs, bohs (bursch), pautas, putras o. s. v. — Neiti, Samoj, ne o. s. v. Goth. niþjo, Böh[miskans] neti — Tytär Sskr. duhitar, Gr. ϑυγατηϱ, Goth. dauhtar, Tyska tochter S. dotter. — Sisar Sskr. suasar, L. soror. G. swistar T. schwester, syster o. s. v. Lånade ord: äiti, tytär, sisar.  Castrén’s etymology is not accepted, nor some other German loan explanations. See LÄGLOS III s. v. pyyhkiä.  For the Indo-European loan etymology, see e.g. Joki 1973: 283−284.  For the German loan etymology, see e.g. LÄGLOS III s. v. vaippa.  Actually, porras is a German loanword. See LÄGLOS III s. v. porras.  Actually, seinä is a Baltic loanword. See e.g. SSA s. v. seinä.  Castrén’s lists are not to be understood as etymological standpoints.  Added above. 473 Fennica.indd 473 17.1.2019 14:55:11 �Fennica: Kalevala  Actually, heinä is a Baltic loanword. See e.g. SSA 1 s. v. heinä.  Actually, kaula is a Baltic loanword. See e.g. SSA 1 s. v. kaula.  For the German as well as the other loan etymologies, see LÄGLOS III s. v. rakentaa. 4 Runan. 1. Obs. 1 2 3. 4. 8. 9. 10. 13. Obs. 17. 18. Lähti är en urspr[ungligare] form, än läksi. Förkärleken för skilda dialekter. Lönnrots mening war att bilda en prosa, fo g[emen]sam för alla dial[lekter]. – Den förstods ej rätt af n[å]g[o]n och wäckte mötte derf[ör] ett allm[ännt] motstånd. — Egentl[igen] bestod enl[igt] min tanke Lönnrots misstag deri, att han alltför m[yc]k[e]t wille återföra språket till sitt ursprungliga. Syntetiska konstruktioner. Härwid följde L[önnrot] grekiska språkets föredöme äfven den finska versifikationen grundade han på den grek[iska]. Wastas, qvastris. arwikko, småskog, risskog, qvistskog af varpu, qvist Wasta Sv. qvast. Det finska ordet är wihta. Werewä, partic[ip] änd[elsen] wa, wä tillägs nomina. Weijo, förmildrad form af weikko för velikko. Postpositioner brukas sås[om] præpos[itioner]. Derföre är det ej så språkvidrigt, som det menas, att begagna prepositionella s[amman]sättningen Leuhautti, ilade g[enom]. genomilade, tillryggalade ilande. Hienohelmen, den fina perlan, den med fina perlor besmyckade. Wanl[igen] hienohelman. — Heinikkö = niitty. Heinä, Sv. hö, Fornn. hey. Närmare kommer det ryska сѣно, dets[amma]. lat. foenum.860 Kaula Sv. hals Goth. hals, den inre halsen.861 Kaula bet[yder] den yttre och står både i afs[eende] å ljud och begr[epp] närmare till Sskr. gala nacke, Lat. collum. Egentl[igen] torde dock hals vara af s[am]ma stam. Kanske är s en masculin-änd. Risti russ кресть. — Rakennan jfr. Lat. rego Goth. ragan ?862 474 Fennica.indd 474 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 25–26. 27. Obs.865 30. 38. 39. 43. 44. 122. 124. 128. 165. ”Icke bryr jag mig om att välja bland skeppets klädesmantlar, bland hvetebrödets skifvor.” — Wehnä, Sv. hvete, Goth. Hvaiti Fornn. hweiti jfr. Celt[iska]863 Ohra jfr. Ahd. ahir, ehir ax. Ähre.864 ”Jag vistas i nätta trånga kläder.” Kaita, vanl[igen] kaitanen smal, nätt, sop I Kaioissa intr[äder] sås[om] vanl[igt] framför ai, ei, oi etc. vokal-förmildring eller elision, ex. jaloin för jalkoin, lapoin för lappoin. — Sopa rustning, klädedrägt. Sota-sopa krigsrustning. Besl[ägtad] med sovin passa. Kansa förek[ommer] blott i Goth. och Ahd. under formen hansa, mängd, skara, har försv[unnit], men förek[ommer] i uttr[ycken] hanse-stad, hanseförbund. Kartano jfr. Sv. gård R. городъ. Ikkuna, akkuna = окно. Karistan, borttaga med gny af Karisen bullra. Obs. änd -tan ger äfven här bet[ydelsen] af ifrån. (Jfr. Infinit. Kasus866). ”Plågor (sorger) att beklaga mig öfver”. — Walitan jfr. qwal, qwälja Wuolas, glatt, fet (emedan alla gropar forsvinner), skinande. Sirkeä, nätt, prydig. Auki, öppen, häraf aukaisen = awaisen (förmildr[at]). Hit hör äfven: awain nyckel, hvarmed man öppnar. — Arkku goth. arka.867 Asti Gerund. eg[entligen] aseti, börja, eg[entligen] ställa i ordning, göra förberedelser.868 Hame, kjortel. Tyska hemd. Rad[ix] ham, circumd[are]869 tegere, Ags. hama, tegmen, (Engl. hame tegmen[<>]870)871  There is not yet any generally accepted loan etymology for the FinnoUgric vehnä. See e.g. SSA 3 s. v. vehnä.  Ohra is usually explained as a Baltic loanword, but the etymology is in dispute. See Junttila 2015: 103, 108, 194.  Castrén’s note in the margin.  = Partitive.  For the German loan etymology, see LÄGLOS I s. v. arkku.  The origin and morphological structure is still obscure. See e.g. SSA 1 s. v. asti.  The end of the word falls into the binding.  The end of the word falls into the binding.  For the German loan etymology, see LÄGLOS I s. v. hame. 475 Fennica.indd 475 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  The correct number is 184.  Castrén’s note is in the margin.  Castrén’s note is in the margin.  Diefenbach 1851. Huivi G[ammal]s[venskans] Huifw, jfr. hufva. Housu G[ammal]s[venskans] hoosa. Sukka − sokka. Waippa 167. Livon[ers] Sskr. si Lett[iskans] seet 183. Sukukunta, slägt, kunta omfattning, maakunta, kansa-kunta, kyläkunta (byalag). Obs. kihlakunta gisslalag, jfr. kyläkunta. 183.872 Koko heimon. Obs. Koko, kaikki, joka böjas ej alltid framför efterfölj[ande] subst[antiv] ex. joka haaralla — hempeä wek, wekhet = sällhet Adj. s[amman]faller ofta med subst. 191. Ei totellut etc. I negat. form begagnas aldrig imperf. Indicat. 873 Miekkoinen, svärdsförsedd = lycklig. Deras lott är 197. bättre än andras. 198. Ajatus tanke, af ajatan, ej ajattelen. 201. etc.874 ”Den sqvalpande wägen” är en skön bild af vekhet, ömhet, uts[er] skaran af hårdhet. Dessutom är brunnens djup ett lämpl[igt] uttr[yck] för dysterhet. — Wellon, sakta röra. 202. allas tråg. 207 harja = harju. 216. Terwa, tjära Lith. derwa, darwa, Sv. tjära T. teer Jfr. trä, дерево. Dieff.875 [II:]681–2. 220. Sukeun fostras, refl. af suin fostra. 223. Oisin etc. Conj. jos, sås[om] vanl[igen] eluderade saknas. — Obs. l blir i finskan ofta eluderad, oisin (olisin) oon (olen), veikko (welikko). 230. ”Brodren hade bortlofvat henne. Derföre behöfde hon ej hans gråt – brydde sig ej derom. Måhända blott ett vanl[igt] uttr[yck]. 476 Fennica.indd 476 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 240. 243. 264. 269. 280. 283. 295. 297. 299. 300 303. 311–12 314. 317. 318. 322. 323. Ikäpuoli, eg[entligen] halfåldrig, men s[amman]hanget ger tillk[änna], att han var m[yc]k[e]t gammal. Ennen, förr, här: hellre. ”Bereder, fin ordnar utsmyckar sin gestalt” ”Ilade öfver876 kärr, – – öfver877 fält” — Postpositioner ant[ager] personal-affix, emedan de urspr[ungligen] äro nomina, ex. päällensä. Mielala, sorg = det som bringar (böjer sinnet) under, ned = nedtrycker sinnet. Manalle af Mana dödens gud, här = dödens boning. ”Hafvet hann framför henne”. Obs. Stillast[ående] föremålen anser röra sig. ”Yllätän”, upphinna, öfverraska enl[igt] s[samman]hanget, eg[entligen] af yli, det öfre, h[var]af bl[ifver] öfwermäktig, få makten öfver n[å]g[o]t. Illan aftonen igenom. ”Klagade hela natten”. Yötä Inf[initiv]878 efter kaikki, som konstr[uera]s = numeralia. Warahin af waras tidig(t), waras on wielä noita. Jfr. Lapp. warras, Estn. warra Tat[ariska] ire, Mannh.879 Mong[oliska] erde. Jfr. Goth. air, tidigt, Isl. ar, Sv. arla. Sukkansa och kenkänsä äro plur. num. Somero, -ri, småsten, klappersten, ändelsen kko (kkö) utm[ärker] ett st[ycke] men derjemte äfven en samling, en m[yc]k[en]het. Kista, täfling, kiistuan, täfla, bemöda sig. Tahdon, vilja. jfr. Ahd. dacht Daht, meditatio, devotio, intentio.880 Paaer, häll, jfr. af paasi, jfr manner, penger Kilahti slant, eg[entligen] klingade = föll med klang, jfr. kilisen.     öfver ǁ g[enom]. öfver ǁ g[enom]. = Partitive. Sic! Recte Mandsch. = Mandschuriska (e.g. Lindström 1852: 8).  The origin of the Finnic tahtoa “to want” is obscure. See e.g. SSA 3 s. v. tahtoa. 477 Fennica.indd 477 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  For the German loan etymology, see LÄGLOS II s. v. kana.  For the German loan etymology, see LÄGLOS III s. v. taikina.  = Kalevala 1835.  Castrén’s note is in the margin.  Sic!  Added in the margin.  Added in the margin. Pallio, pallia, pallea, enl[igt] Renvall881: ljumske, d[er]af sida. Kanske tvertom. jfr. Pallet, fåll, kant = sida. 327. Kana, höna (dufva). Goth. hana Fornn. hæna, hæns.882 329. Kerran, en gång, af kerta, hvarf, lag, ex hirsi-kerta, ett stockhvarf. 334. ”En onaturlig död”. Liika eg[ent]l[igen] en utväxt i träd, n[å]g[o]t som ej hör till dess natur, är öfverlopps. 345. Taikina Fornn. deig. Ahd. teig l. teiginna goth, daig.883 Obs. I nominat. plur. af den suffix[ala] formen försv[inner] t, ex. sukkani, mina skor (äfven min sko) – D[e]tta är en urspr[unglig] form, ty t kan eg[ent]l[igen] icke sluta ett ord – Jfr. Samoj. 374. Kieli-kerta, rykte. Kerta berättelse? jfr. kerron, af s[am]ma stam. 377 etc. Obs. Wisa djur. M[enni]skornas tjenare, jfr i Lappska mythologien Saiwo-djuren = fågeln, ormen el[er] fisken, renen. Detta ställe saknas i g[am]la editionen884, men är af stort intresse. Det vill synas, såsom skulle djuren hålla en rådplägning sig emellan, hvem af dem skall bära budet om Ainos död.885 415–16. Keitin, paistin, eg[ent]l[igen] aktive verktyget, h[var]med man kokar steger886, ex. paistin-pannu, stekgryta. Här i bet. passive: hvaraf n[å]g[o]t kokas, stekes. 421.887 Kehräsilmä den ”hvirfvelögda”, rundögd, af kehrä, hvirfvel på en spinnrock. 888 Kattila, Goth. katils. 424. 442. Liekutan af liekun = liehun, röras, fladdra, kasta, och liehutan, bringa i rörelse, gunga. 432. Lietol, ostadig, sank, blöt. 326. 478 Fennica.indd 478 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 436. Kyynelvierus, den som låter tårar rulla (gråterskan) (Eg[ent]l[igen] inneh[åller] dock wierus ett intrans. begrepp, liksom stammen vierin och andra liknande ord: suurus o. s. v. ?)  Sic!  Markings a) and b) indicate the change of order (lines 454 and 447). Obs Obs. Obs. b)890 454. a) 447. 462. Af ilta, qväll, iltainen qvällsward, och puolipäiwä, middag, puolipäiwänen, middagsmåltid. Af isa fader, isantä889 husbonde, liksom af emä moder, emäntä, värdinna. Wasta käessä med qvasten i hand, kukkaro käessä o. s. v. Ripeä, pryddlig, beprydd, jfr ripa små st[ycken] klädeslappflikar o. s. v.; ripalet id[em]. ripalet-kaluja, kramwaror; ripet id[em]; all slags grannlåt. Här följer en ganska omständig och episk beskrifning öfver de myckna tårar, som modren utgöt öfver sin dotters förlust. Puna-suu, rödkantad. 479 Fennica.indd 479 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539:1 D5: 423− 486. According to the collection catalogue, there are also notes to the songs 1−16 [of the New Kalevala], but actually, there are only notes to the songs VI−XVI of the Old Kalevala.  The comments are divided into two columns. In the beginning, the order of the comments is quite unsystematic.  In the eighth song. 8: 264 [Ordförklaringar m. fl. anmärkningar till runorna VI–XVI af G[am]la Kalevala. Begagnade vid föreläsningar öfwer densamma.]891 Gamla Kalevala VI–XVI VI [Runan]. 892 Svårare Karelska former äro anmärkta verber brukas i st[ället] för participia adverber lennä liuottele, flyg snabbt893 kopra, koura mi, min Silta, golf. Många ord nyttjas såsom adjectiva och substantiva på en gång t. ex. kulta, guld och gyllene, hopia silfver, ikäwä, t. o. m. partic. t. ex. syötäwä, juotawa, och i sammansättningar kan här ett subst bilda kunna tvenne subst. alltid bilda ett adj. t. ex. kuusi kukkalatwa, soml[iga] till och med kunna compareras, t. ex. wieri, empi Ofullständigheten af v[er]ba reflex. d s är uteslutet, eller brukas i dess ställe t, v, h, m. m. mie, sie Lakkipää 480 Fennica.indd 480 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae VII [Runan]  Suomi. Tidskrift i fosterländska ämnen. Established in 1841. koan, pro kodan S[amman]sättning af adj. och subst. som bilda adj[ektiver], t. ex. suuri-tieto, mångvis. Ikisopu, s[amman]satt af Adv. och Subst. (Då dessa Commentarier voro beräknade för Suomi894, kunde de ej göras utförligare, helst Red[aktören] hade önskat få dem inrymda i ett Häfte. Hoppet att få ny upplaga af Kalewala.[)] Adj. på -läs (työläs), käs (virsikäs), på sa (kuulusa), på wä, af præs. partic., på nen Karpalo (karvas) Suitsilot, kahtalo Sing., helmilö, purtilo p för w (ie), kewiä, kepiä , koura, kopra, för h brukas t och s: ohra, otra, osra, teeri, tetri Bruket af Infinit. Casus: tuho tulewi Lemminkäistä, hukka on Lemminkäistä, pikkuista wajalla. Dessutom på adj. h[vil]ka vocaler som helst kowa, suuri, Veno punanen. När subst. ställes framf[ör] adj. blir det ad<->. (I h[vil]ka fall?) W för d, muovoille VIII. 247. Påpekning af det sköna. Exempelvis enl[igt] æsth[etik] skön natur-tafla. Kanske för få förklaringar, men hellre det, än att Sådana subtila philolog. undersökningar, h[vari]g[enom] intet utredes, utan Commentator endast ådagalägger sin kl och ej som icke heller äro ämnade till annat, än att ådagalägga Commentatorens egen skarpsinnighet, saknas här, såsom jag hoppas, till fromma för saken. All sak är enkel 481 Fennica.indd 481 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  Becker 1824.  Renvall 1840.  The end of the word falls into the binding.  In the Kalevala, ilman “without” often appears connected with the abessive, when either ilman or the abessive case would be sufficient. och klar men der jag ej varit i stånd att finna en enkel grund har jag ej inlåtit mig i lång sökta derivationer och hårdragna fina hårklyfverier utan allenast åberopat den bet[ydelse] om det ifrågav[arande] och talesättet hur i språkbruket. Också saknas tid <-> [till] de svårare undersökningar, der såd[ana] i verkl[igheten] varit af nöden. Noggrann kännedom af urspr[ungliga] nominativus efter Becker895 och verbet Inf. modus efter Renwall896. Icke alla v[er]b[er] hafva alla former – Frequent. Curat. [et cete]ra. Pääksytysten, X: 441 Suuksutusten, Yhytysten X: 442 långa vocaler och diphtonger, uotin, ootin. Ikkunat ilottelihen 16: 99. Plur. vb. refl. Obs. ken är nom. ke’, keh, ken Pr. Pätewä l. pätöwä. Epitheter i Finskan: omena, sa<->897, kana, hanhi, sorsa, alli, tawi, marja, mansikka, puolukainen. v[ers] 286 Lyyhäyttelen, Onomatop: göra ifrigt och påskyndande. v[e]rs[er] 287–288 Ilmarinen smidde i fria luften, som kallas dörr och föns en smedja utan dörr och gluggar. Ilman är en pleonasm.898 v[ers] 291 Miestytän vänja vid karl, göra mankär, af mies ett v[er]b. curat. fact. curat., bildadt af nom. subst. mies. v. 293, 295 Saan, saada har här såsom ofta annars, betydelsen af blifva. 482 Fennica.indd 482 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  The paragraph is crossed out by Castrén. v[erser] 297–302. v[ers] 306. v[ers] 308 311. 316. 318. 323 Man inser lätt, att Sampos malande är ett allegoriskt uttryck, som tillkännagifver, Sampo åstadkom mycken wälmakt i Pohjola. Sålunda förklaras det i sjelfva det den 20de runan. Denna förklaring lemnas äfven i XX: 213–224, hvarest Sampo säges hafva malit en dag säd att ätas, en annan att försäljas, en tredje att förvaras, och i sammanhang dermed angifves, att i Sampo finns plöjning, såning, all slags växt, och en ewinnerlig lycka. Kiikuttelen, lla, gunga, svänga. Purno l. purnu. Kotipito, det som hålles (förvaras) hemma, af koti och pidän, -tää. Pohjolas stenbacke, som äfven på något ställe kallas linna (XXIII: 36 m. m.) säges i XXVII: 150–161 hafva varit försedd med nio dörrar och hvarje dörr tillsluten med trenne lås. Taaksi, af taka. Ehuru ksi utgör ändelsen, gör det Consonant-förvand blir dock föreg[ående] stafvelsens begynnelse consonanten bortkastad, emedan Finnarne ej kunna uttala tvenne consonanter efter hvarandra i början på ord och stafvelser, och således i följe hvaraf måste föra ändelsens k till föregående stafvelse (t. ex. taak-si) Juuruttelen fästa rötter, af juurran (id.), (rad. juuri rot), juurrun, slå rot, jurutan Curat. jurrun refl., slå rot och juurran act. rad[ix] juuri rot. Wesiwiertehesen, af vesi och vierret, rand (rad. wieri). Kahta k[allella] kypärin med mössan lutad åt tvenne sidor fr men tvefaldt (mycket) här tjenar Kahta endast till att öka betydelsen af kallella.899 Pitkin p[äätänsä] pitäwi (ajatuksia), håller råd längs (i) sitt hufvud. Mieli laati, sinnet (lusten) fogar (drifver) dets. som mieli tekee. 483 Fennica.indd 483 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  Lönnrot: Muinelmia. Lieto Lemminkäinen. Mehiläinen 1836 Toukokuulta.  “par excellence” 6te Runan v[ers] 1 3. 5. 10. Var. 14. 16. 17. 18. Lieto är ett stående epithet för Wäina Lemminkäinen. Det betyder såsom: ostadig, lättsinnig, bekymmerslös, enl[igt] Lönnr[ot] beklaganswärd, olycklig (se Meh.900 1836. för Maji). Den af Dr Lönnr[ot] angifna betydelsen aldeles träffar icke in på Lemmink[äinen], och torde dessutom aldrig ingenstädes förefinnas, då deremot lieto åtminstone i Åbo län betyder har de betydelsen af lättsinnig, och nyttjas företrädesvis om flickor. Lähtiäksensä hokewi, gör försök att begifva sig, rustar sig eller helt enkelt ärnar till resan, eller också: ärnar begifva sig. Till Pohja-söners eldar (eldstäder, härdar). Här tages äro Pohja och Lappi synonyma, och Pohjola föreställes varit der belägen. Poikajen är en förlängd, owanlig form i st[ället] för poikien. ”På det eldiga fältet” d. ä. på fältet, som brände under den lifliga hästens fötter. Rätsi och rätsinä, skjorta; warwashattara, strumpa, af warwas tå, och hattara, som egentel. urspr[ungligen] torde betyda trasa, ett rasigt, flikigt ting i allmänhet; således warwashattarat, fot-trasor, pilwi-hattarat (som κατ’εξορην901 k[al]l[a]s hattara) molntrasor, strömoln, o. s. v. ”Med den svarta ormens (huggormens) vätskor”, på det trollmäns besvärjelser icke måtte komma vid honom. Kesäkuut, sommar-månader kan äfven betyda så väl sommarfett, men detta ger ingen rimlig mening med kuivoiasit. [sic! po. kuivoaisit?] Efter orden ”Att jag må fara på frieri efter en flicka etc.[”] Mun står i Genit. för mennäkseni, Infin. Cas. fact. med suff. Kosihin, – Nom. kosi, frieri, rad[ix] kosin. 484 Fennica.indd 484 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 23 v[ers] 28 V[erser] 30–31 V[ers] 35. V[ers] 38 v[ers] 43 V[erser] 45–46. V[erser] 47–48. V[ers] 49. v[ers] 57. V[ers] 60. v[ers] 63 v. 80–81 v[erser] 80–81 Menkö 3dje pers. Sing Opt. af menen, gå. Lapparne hafva i alla voro fordom tiden och hos alla folkslag ryktbara för sin trolldom. Ännu i dag färdas man dit ifrån Finland, för att få bot för någon sjukdom, återvinna förloradt gods, o. s. v. ”Med munnen i kol, med hufvudet i lera, md armbågarna bland eldgnistor”. Kypenihin, se kipinä hos Renw[all]902. Pohja’s trollmän kallas huggormar (kyyt), emedan de använde sin konst till onda ändamål. Alakiwi kallas en jordfast sten. Kiwi maassa, ei liiku ilmoissa ikänä. Järky, wält. Iljan, -nen förkortad form af iljanet, -neen, hal is. Panna och weteä, brukas här reflexive. Här äro Lapp och Norrman synonyma, likasom i v[er]s[er] 68–69. kalman, läs: Kalman. Rintalastasesta, eg[entligen] ifrån bröst-pansaret. Poiut, -kuen, dim. af poika. Hukka (tulewi) on Lemminkäistä [-]sen När borsten rinner blod. Det är lika omöjligt. Lönnrot förklarar detta ställe i Mehil. för 1836, Jan. Maji,903 på följande sätt: förmodar, att Lemminkäinen härigenom vill tillkännagifva, att det är lika omöjligt för honom att blifva besegrad, som för borsten det är otänkbart, att bloden någonsin kan rinna ur borsten; Se Mehil. 1836, Maji. Men då i 8de runan bloden verkligen rinner derur, och då Lemminkäinens förut äktade hustru alla aftnar och morgnar so ger noga akt noga på borsten, för att och försynet <---> häraf kunna  Renvall 1826.  Lönnrot: Muinelmia. Lieto Lemminkäinen. Mehiläinen 1836 Toukokuulta. 485 Fennica.indd 485 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  The edge of the page has been torn out.  Sic! 84. 85. sluta, ger noga akt på borsten, så tycks det vara uppenbart, att man i fordna tider trodde på dylika tecken. – Lorun, ua (lorisen), sorla. Var[iant] Harja nuorehin noruwi, borsten rinner i droppar. Nuorehin, en dialect-olikhet, pro norehin af noret, droppa. Wanhempansa, Compar. af wanha gammal; brukas i Compar. om föräldrar, och bet[yder] eg[ent]l[igen] således den som är äldre (än barnet). <->904 Waraeleksen, förbereda sig, taga sig till wara (emot besvärjelser, olyckor m. m.) af waraelen (warailen); rad. vara, förråd, försäkringsmedel. Ehuru mäktig man och insigtsfull siare Lemminkäinen war, mäste han ändock, i s[ynner]het då en friarfärd förestod, wäl för <--.> före afresan dessförinnan kunna väl förbereda sig; alla färder resor, men i synnerhet friarfärder ansågs då för hölos905 under sen dessa tider för wara mycket ganska mycket farliga. Derföre war det brukligt att löna de kunnigaste trollkarlar till talmän. Den ålåg att medelst mångfaldiga läsningar och trollkonster blidka Gudar, Genier och andra högre wäsen, för att desse – sålunda tillfredsställde – skulle beskydda de resande ifrån emot fienders onda stämplingar, och ej heller sjelfva och sjelfve icke anse sig förnärmade och icke heller sjelfve tillfoga dem något ondt. Man läste besvärjelser emot afundsmän och trollkarlar, anropade Kalma, Luonnotar, jordens och wattnets Genier samt sökte genom troll allehanda trollformler bereda lycka och wälgång åt bruden och brudgummen, bröllopsskar, ja sjelfva äfven sörja för hästarnes säkerhet. Det war icke tillfyllest kelwannut att huru som hellst läsa dessa besvärjelser, utan det ena måste läsas på ett, det andra på ett annat ställe likgiltigt, hvar dessa läsningar förrättades; de måste anställas den ena på ett, den andra på ett 486 Fennica.indd 486 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 95. v[ers] 97. v[ers] 99. 101 112. v[ers] 159 v[ers] 171. v[ers] 172. annat ställe, neml. på begrafningsplatser, under broar, på vissa stenar i en fors, wid källor, till och med i trädtoppar.906 Likaså hade hvarje läsning ceremonie sin bestämda tid. Somliga skulle ske skedde wid brudgummens afresa, andra somliga under färden, andra åter wid ankomsten till brudens hem, under vistelsen der, på återresan. Ej under således, att det ännu någon gång heter: ”Så behöfs en säker trollkarl, Är en pröfvad man af nöden När <-> man gifter bort en hjelte, För en fästman uti brudstol, Och vid bröllop faran nalkas Bloden vid ett gästbud flyter”.907 Lemminkäinen spörjer dock icke efter talman, utan förrätter hvad han visste vara af nöden, se Mehil. 1836, Maji. Hyöteleksen refl. stärka sig, af hyödyn, -tyä, hyötelen. Telkitäksen, v[er]b[um] refl. sluta, innesluta sig; se teljin, -lkiä hos Renw[all].908 Lustu, pansarskjorta, eller kanske: benharnesk, af luu, luu-sto, lustu, luisto, lusto och lusta (likasom lukko och lukku). Dr Lönnr[ot] tyckes förmoda, att luusto och lu är synon. med lukko och betecknar låset, spännet, hvarmed gördeln ihopfästades; Mehil. 1836 Maji, pag 7.909 Tenhosa, se tenho hos Renw[all].910 ”Byn kommer till möte” Sintsi, sintso, förstuga (porstua) Utu, egl. dimma, här dam. Det måste lemnas oafgjordt, om meningen är, att Lemminkäinen genom pisksmällen trollade fram en man såsom Lönnr[ot] synes förmoda (l[oco] c[itato]), eller om att  A question mark has been added by Castrén in the margin.  Castrén has translated the fragment of the Finnish poem presented by Lönnrot in Mehiläinen.  Renvall 1826.  Castrén has added a question mark in the margin.  Renvall 1826. 487 Fennica.indd 487 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala       The end of the word falls into the binding. The end of the word falls into the binding. Sic! Should be 184−185. Renvall 1826. Falls into the binding. Renvall 1826. han härigenom en man blef synlig i dum han härigenom genom lika sitt trolliga beteende kallade fram en man ifrån stugan förmådde någon i Poh--911 satt sp komma och spänna hans häst ur redet. Den förra förklaringen synes mera sannolik, emedan man såsom i det följande w[i]sar, ej icke ens vet, att han anländt till Pohjola. V[erser] 182–183. Lemminkäinen säga icke hafva gått genom dörren, utan directe genom kanten in i stugan Detta måste förklaras genom en methamorphos, hvarpå man i Kalewala har mera än ett exempel. Sålunda förklaras det äfven i varianterna, der det heter han säges att han förändrade anfödt skepnaden och enligt der det s<-> heter att han antog skepnaden af en jernmask eller huggorm, och sålunda banade smög sig in i stugan. Salwon, -men, timring, knut af salwan, -paa, timra. Var[iant] 183 Ruohdin, ruoht<->912 detsamma som rohkenen, -jeta, wåga. 913 Om kuultu och hawaan se ofvan. V[erser] 184–184. V[ers] 186. Tuppisuu, slidmun, Karlarnes munnar voro naturligtvis utstående, emedan de höllo på att sjunga. V[ers] 187. Jakkumiehiä, läs: jakku miehiä, korta bänken war uppfyld med stolta (skrytsamma öfvermäktiga) männer. V[ers] 188. Silta betyder ofta i Arch[angel] golf; siltalauat, golfbräderna. V[ers] 192 Karsina, eg[entligen] inhägnad, äfven ugnssidan af stugan (uunipuolus pirtistä), se Renv[all].914 Karehtia, nom. actoris af karehin (se ofvan), skråla s st<->915 till följe af starka drycker under dryckerskap, hvarföre karehtia äfven lärer betyda drucken. v[ers] 197. Liehon l. liehdun har här samma bet. som liehun hos Renw[all].916 488 Fennica.indd 488 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  v[ers] 209 210 211. 212–213 214. 217. V[ers] 224. 226. 230. 231–232. Tawoittani, utan mina seder, d. ä. utan att veta, huru jag skall bära mig åt. Maltti, förstånd, förmåga, skicklighet. ”Utan min faders[;] Häraf synes, att trollkarlen icke var endast en förvärfvad skicklighet, utan var en så väl medfödd natur som förvärfvad form skicklighet. Varuksitta, utan utrustning, utan att vara behörigen utrustad af min fader Untamo 1.Pohjola och <----->; se ofvanför. Untamon suet. Trollkarlarna kallas suet i anledning af sitt begär att gluppska. Trollkarlarne i Pohjola kallas vargar, emedan de liksom vargen sökte förderfva <---->917 den som Lemminkäinen. Kirokawe, en kirokawe öfvermåttan ond besvärjare. Laikahutan reflexive svänga sig, eller kanske urspr, slinta, skrida <--->918 af laikahdan, luikahdan och laikaan, ata, dets[amma] som luikaan, -ata (Var. VII: 117).  The corner of the page is torn off. Obscure; the paper is torn. Lappehin, sidlänges, med flata sidorna, af lapet; lapelen, -vella, hopa, skofla, sammanföra. Beslägtadt med lapio, lapo Runo, eg. runa, bet[ydelsen] här liksom på flera andra st[ällen] Sångare, Skald. Eellämmä, längre Adverb. Compar. af esi, contr[action] af edemmäksi (Edemmäks, edemmäs, edemmä) ”I Pohjas långa ända, i Lapplands wida ödemark”. Man har i anledning häraf welat yrka, att Pohjola måste hafva varit belägit söder om Pohja eller Lappland, alldenstund Lemminkäinen förjagar dem dit från Pohjola. Men när man tager i betraktande, att Pohjola är en gård, eller på sin höjd en by, som förfaller hela denna hypothes. 489 Fennica.indd 489 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  To be precise, Renvall (1826 s.v. Lempo) has presented Lempo as a main entry and lemminkäinen as a sub-entry in his dictionary, which is not meant to be an etymological dictionary.  Castrén’s nuncupativus is called essive in modern Finnish grammars. 240. 242–243. 249 v[ers] 251. v[ers] 254. 261. 262. 263. Tulikulkku, eldgap; tuion, -ta har här uppenbart betydelsen af dricka, sorpla, sluka (hastigt <-> / med hastighet); utan tvifvel sannolikt beslägtad med tuikkaan, tuikin, tuiotan, i hvilka begr[eppet] af hastighet är förenadt. Rutjan koski förekom omtalas i runorna såsom den förfärligaste fors. Trollkarlen hotar ofta i besvärjelser, att dit drifva det onda. Forssen benämnes äfven vanl[igen] kinahmi, skum (Lönnr[ot]) eller kanske rättare: skummande gap, af kina, skum och ahmi, som torde vara beslägtadt med stamordet till ahmin, -ia, sluka, och betyda gap. Kerran keskilaaun, antingen ”den medlersta (den medlerst beskaffade, laatu, slag) ordningen hopen”, i hvilket fall keskilaatu är nom. adj. och kerta subst. (Lönnr[ot]) eller k[erran] keski laun, det i ordning (d. ä. i anseende till åldern) medlersta slaget. Den sednare förklaringen tyckes mig naturligare, emedan kerta <-> mig vetterligt aldrig Umpisilmä, hvars ögon äro tillslutna, d. ä. som skyr ljuset. Lemmin poika. Renvall919 har tvertemot alla grammatikal[iska] lagar härledt Lemminkäinen och Lemmitär ur Lempo. Det sednare ordet är uppenbart en personification af lempi, men, kärlek, och Lemminkäinen härstammar, såsom man finner af detta ställe, ur Lempi, min. Miessä, Nuncup[ativus]920 af mies; miehenä, miehnä, miesnä, miessä. Makaan, maata, ligga, här besofva. Waiwuttelen, åstadkomma besvär och plåga. af waiwa, waiwaan, (waiwun), waiwutan, vaivuttelen. 490 Fennica.indd 490 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  v[ers] 264. 265. V[erser] 266–268. 274. Itse herjasit heposet: i st[ället] för: herjasit itse heposet. Herjaan, ata, i allmänhet, illa behandla, skymfa, bortskämma, afser här ζωοφθορία921, såsom man finner af sammanhanget: du besof din egen moder, bortskämde till och med hästar. Du ”sprang efter tagelsvansar (nom rät-taglen (af suora) att springa. är på kärret, är på landet. Sora är väl en förkortning af suora. “animal rape,” i.e. “sodomy.” The word falls partly into the binding.  The word falls into the binding. ”På kärrets rygg (på wida kärret), wid jordens nafvel, i den rörliga watten-gyttjan”. Dr Lönnr[ot] ger på tolkar den förra v[er]s[en] på följande sätt: ”på kärret, midt emellan (omringadt af) torra landet”, så att napa blir ett epithe till selkä”. Denna tolkning är kanske den rättaste, ehuru det är swårt att finna, hvarföre ett kärr kallas jordens nafvel, hvarwid man wanligen fäster begreppet af något sammanhållande, centralt, af hvilken anledning äfven Ukko kallas himlens nafvel, den som så att säga den som sammanhåller (råder öfver molnen (joka pilwiä pitäwi) Såsom Min öfversättning af detta ställe är återgifvit i min grundar sig en rakt motsatt på den betraktelsen att suon selkä och maan napa och ween liivan liikkumilla äro alldeles isolerade förest satser äro alldeles isolerade föreställningar. Suon selkä sk[ul]le922, likasom ween liiwan liikkuma afse ett wederstyggligt ställe, maan napa deremot åter utmärka ant utmärka det nästan det innersta af jorden, och antyda, att föröfvat sin afskyvärda gerning i lönndom. Gubben vredgades för det förakt Lemminkäinen visat honom, att han icke ansåg det wara honom wärdigt att använda sin trollkonst emot ett så föraktigt föremål afskywärdt föremål. Katson, si<->dt 491 Fennica.indd 491 17.1.2019 14:55:12 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Castrén discussed the names Kaleva and Kalevanpoika in his lectures on Finnish mythology. See e.g. Castrén 2016: 250−252. 7 de Runan v[ers] 7 v[ers] 10 v[ers] 12. v[ers] 16 v[ers] 18 v[ers] 26. ― 27 28 Seistessä i stället seisotessa (seisoessa) af seison; liksom i pres. följ[ande] V[er]s maatessa, i st[ället] f[ör] maatatessa (maataessa), af maakaan, -ta. äsken, då, först då Hiihan, -htaa, skida, taga fart med skidor; se hiihdän hos Renw[all]923. Sykysy brukas i Arch[angel] alltid i stället för syksy. Lyly ”pars pini durior” Renw.924, den venstra fotens skida, som var skinnbeklädd och kortare än den andra. Kalhu kallas på sina ställen dels kattawa (af katan, betäcka) dels potasma (potkasema?). I v[erser] 21 och 28 brukas kalhu om båda skidorna. Var[iant] kawellan, dets[amma] som kawerran, kaperran, arbete och sysselsättning med arbeta utan öfvare. ? Salitan, troligen af salin, klyfva. Yllätän, -ttä, upphinna. kut’ ei kannateta, till hvilket man ej bäres. Kalewan poika.925 Det är en wansklig sak, att wilja afgöra, antingen Kalewa ursprungligen blifvit uppfattad såsom en person, eller allenast warit ett epithet för utomordentliga hjeltar. För hvardera åsigten meningen finnas giltiga skäl. Föreställningen om hans tillvaro såsom person tillkräftas af K.r. 13, et traditionen, som låter honom gälla för en mäktig hjelte af närwarande ställe, hvarest Lemminkäinen säger sig vara Kalewas son, om detta uttr[yck] kunde wara ett dylikt allegoriskt talesätt, af runan X: 39, der kalewa förekommer som och Wipunen förekomma såsom en och samma person, af den omständigheten, att kornblixt benämnes Kalewan walkea, Orion Kalewan miekka, 492 Fennica.indd 492 17.1.2019 14:55:12 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 30 V[ers] 32. V[ers] 35. v[ers] 39. V[ers] 41. V[ers] 44 45. 47. 55. m. m. För den sednare meningen tala: participialändelsen -wa, hvaraf fad sedan äfven bildas dim och det af Kalewan poika och häraf bildade berömmande dimin. Kalewainen, hvarmed man bety. för hvilket i Arch[angel] brukas såsom epithet för unga, wackra karlar (– ”nuoret sulhot täällä Kalewaisiksi kutsutah” Wuokk[iniemi] –), samt i synnerhet den omständigheten, att alls inga sånger och ej heller några bestämda traditioner finnas om honom. Att Kalewa warit Far åt tolf söner, anförare för någon inwandrande Finsk Colonie, äro idel drömmar som ej ta ihop för Pääty Hiisi kuulemassa, sc[i]l[icet] olla kuulemassa. Hirwiä pro hirweä. v[ers] 33. Jalo peura, en stor renoxe, i bibelöfvers[ättningen] lejon. Rannan raippasista, af rör (spön, raippanen, dim. af raippa se Renw[all]926) som växte på stranden. Skinnet af granbark. Ketu se<->: Kuukkuna, snäcka? Såsom hwar och en (underwisar) den han sjelf bort<-->wårdar927 (sitt barn). Sukimoansa af sukima, Inf. Suki<-->928 l. sukimoa som efter Arch[angelska] dial[ekten] äfven kan heta sukimoja, Var[iant] XI: 7. Ilmoin, ant[ingen] pro ilmohin till werlden, eller adverbium form bildadt af Nuncup[ativus]929: palam. Jalkoan, gå, nyttja fötterna. Tewana (?) se Renw[all]930. Ehuru Lapin lasten tanteritse ej finnes upptagen bland varianterna, här denna ej äfven öfversättaren äfven på den VII begagnat den, emedan spånfält ej äro något som charakteriserar Lappland. Tanteritse bildas af tanner, liksom maitse af maa, peritse af perä.  Renvall 1826.  The end disappears in the binding.  The end disapperas in the binding.  = The essive case in modern grammars.  Renvall 1826. 493 Fennica.indd 493 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Renvall 1826.  The end falls into the binding.  Sic! 59. Tuherran, taa, se tuhraan, tahraan, hos Renw[all]931. 61. Eillehen, af esi; edelleen, edellensä, framåt. 65 Weitikka, en öfverdådig sälle. Werewä, blodfull, va[c]ker, rask. V[erser] 81–83 Wuoluset, skifva, wuolehet Renw[all]932. Han sköt på snön sin längre skida, ”en skifva, (hal) som vore den smör (?) bar till hjelp den kortare skidan (liknande) en ilan<-->933 höll”. Men det är troligt, att vv. 81 är felaktig. V[erser] 84–85. ”Tog (kanto kaksi sauoansa sina två stafvar (en) ifrån hvardera skidan af den korta skidan”, der de voro fastbundna. V[ers] 89 Sintämättömähän (, Nom. Sintämätön, af sinnän l. siinnän, skymta, blåna (rad[ix] sini, blå färg); efter orden: sparkar en gång ”dit hvarest han ej mer skymtar för ögat”. v[ers] 94 Kokka, spets; någon utstående spets, hvarmed han bana vägen, ledband. v[ers] 95 ”Upphann, kom (en fägård,) ett stängsel af ekar”, men den föregående v[er]s[en] skulle i ställe[t] för upphinna här för parallelismens skull fordra ett verbum, som motsvarar rakenti. V[ers] 109. Lysmätän, -ttää, lysmästyä, brytas till hälften. Läpi, hål, här det hål, hvarigenom fotremmen (warwastin) är trädd. Var[iant] 109. Päläs, -kään, enl[igt] Lönnr[ot] jern-plåten eller näfret under fot-fästet på skidan, hvaraf talesättet: päästä tästä pälkähästä, släpp mig ifrån denna skidlöpning (jägarens önskan, då han ej får något –) och sedan i allmänhet: släpp ur denna ledsamhet. v[ers] 110. Kannan tie l. paika934, det ställe, hvarest hälen är fästad. v[ers] 111. Katken, -ea. Förkortadt af katkean, -ta. Kään i s[amman]dr[agning] af käen, Nom. käsi. 494 Fennica.indd 494 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Sic! v[ers] 112 v[ers] 114. v[ers] 127. 128. v[ers] 130 Suovero, kallas <----> det ställe hvarest sompa är fästad wid saua. Säges äfven wara den och det, hvarest spjutet sitter wid öfra ändan af stafen. Lönnr[ot] öfversätter i anledning af denna dubbla bet[ydelse] suovero med fogning, beslag. Päätänä i st. för päätäkänä. Heinäkengät, höskor, fotplagg, som brukas höbergningstiden (wirsut, kun heinäaikana pietään). Brukas om wårdslösare skoplagg i allm[änhet]. Hittils hade Lemminkäinen ansett sitt arbete så lätt, att han icke ens värdat sig om, att sko sig ordentligen. Syylinki, en strumpa, som nästan helt och hållet saknas skaft, är af tjockare ull och nyttjas att draga ofvanpå vanliga strumpan. Metsola (af metsä, skog), kallas gården eller borgen, som beboddes af Skogens Gud och Gudinna samt en talrik omgifning. Skogs-Guden heter Tapio, hvarföre äfven stället hans boning äfven benämnes Tapiola. I v[ers] 134 nämnes den Hawulinna, barrborgen, i anledning deraf, att skogen är rikast på barrträd. Metsola har alltid vanligen alltid till till stående epithet mielusa och Tapiola kallas alltid tarkka. Mielusa bör kanske rättast öfversättas med vänlig, gunstig, med afseende derpå, att det ”wänligt” ger byte åt jägare. I ofversättningen är ordet återgifvet med ljuf i anledning af den rikedom på honung, mjöd och (skogens mjöd och öl), som den fanns i Metsola, och hvars ljufhet runorna ing<->et högt beprisa. Men detta är en mindre wäsentlig bestämning. Tarka935, noggrann, sorgfällig, waksam, benämnes enl[igt] Lönnr[ot] Tapiola af den anledning, att der ”fordras vaksamhet och försigtighet”, men r XXVIII: 31–42. låter förmoda, att detta 495 Fennica.indd 495 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Lönnrot 1831. epithet k[an]sk[e] fastmer hafva sin grund i djurens fina vaksamhet och fina väderkorn waksamhet, och denna förklaring är i philol. grammatikaliskt hänseende mera sannolik, emedan ta härrörande af deras fina väderkorn Jfr. XXVIII: 31–42) och denna förklaring är vida mera sannolik, emedan det är sjelfva skogen (Metsola Tapiola), som kallas tarkka, hvilket epithet af samma anl[edning] tilldelas Skogs-Gudinnan. – Utom benämningen Tapio, som tilldelas Skogs-Guden, kallas han äfven ”Metsän Ukko halliparta”, skogens gamle gråskägg l. skogens gråskäggige Ukko, Metsän Kultanen kuningas, Skogens gyllene konung, Kuippana, metsän kuningas, Antiluoja, gåfvo-Guden (eg[ent]l[igen] den gifvande Skaparen) Suuri loja, den store skaparen (Gifvaren? Guden) Luja jumala, fasta Guden, Maan pitäjä, jordens styrare, Willan antaja, ullgifvare. Ett bland hans stående epitheter äro ainoinen, den ende, den milde. Tapio anropas ofta i skogsmanna-runor, men ännu oftare anropas Mielikki metsän emäntä (skogs-värdinnan), någon gång benämnd metsän miniä, skogens l. Tapios svärdotter, i synnerhet vid alla de olika fallen, då boskapen Hon kallas äfven Mimmerkki, Hongatar, Simanter (Kantele, h[äfte] 4.936 pag. 23), och hennes epitheter äro: metsän emäntä, skogens värdinna, någon gång metsän miniä, skogens (Tapios) svärdotter, Metsolan metinen muori, skogens honungsrika moder, puhas muori, muoto kaunis, den rena modren, med fagra anletet, Tapion waimo, Tapios Tapiolan tarkka waimo, Tapiolas vaksamma qvinna. Med Mielikki förvexlas ofta stundom Tellerwo, som vanl[igen] benämnes Tapion tytär, Tapios dotter, men äfven på några ställen Tapion vaimo (XXVIII: 30, 475) <-> brukas då i föregående parallel-vers Mielikki blifvit nämnd och då alltid tages för samma person som namnet i sammanhang med Mielikki, äfven 496 Fennica.indd 496 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae *Tuulikki kallas, likasom Tellervo, någon gång Tapion tytär (VII: 357), men hennes vanliga epithet är Tapion neiti, Tapios jungfru. Stundom Ganska ofta är åter Tellerwo synonym med Tuulikki, och kallas då Tapion neiti, Tapion piika pikkarainen, Tapios jungfru, Tapios lilla tärna, likasom å andra sidan Tuulikki emellanåt äfven benämnes Tapion tytär. Man synes således hafva åtskillt emellan Skogens värdinna (Tapios hustru?), Skogens do[tter] (Tapios qwinna, hustru?), Tapios dotter och Tapios tärna, och företrädesvis kallat den första skogsgudinnan första Mielikki, den andra Tellerwo och den tredje Tuulikki (Luumikki). Likwäl är det möjligt, att Tellerwo och Tuulikki äro samma person, men i detta fall måste uttrycket Tapios dotter betraktas såsom ett berömmande epithet, emedan och metsän piika hennes egentliga bestämmelse. i detta fall utmärker metsän piika.*937 Deremot synas Tellerwo och Tuulikki (Luumikki) wara skilda benämningar för samma person, neml[igen] för Tapion tytär, Tapion neiti, Tapion piika pikkarainen, Tapion metinen neiti, Tapios dotter, T:s jungfru, T:s lilla tärna, Ta:s honungsrika jungfru, som äfven benämnas Luumikki (Tuulikki), Tuomitar, o. s. w. Blott en enda gång förekommer Pinneys, Tapion poika (Top. Run. st[ycke] 3938 p. 27.[)]. Deremot omtalas bland gårdens qvinliga befolkning utom de redan nämnda sinipiiat, (blå jungfrur (i anledning af den dunkla skogen), metsän tytöt, skogens flickor, och i VII:  350–355 säges Mielikki vara en dålig värdinna, i fall hon består sig hundra tärnor och tusen andra tjenstehjon, för att valla sina hjordar, hvarmed förstås skogens vildbråd. – I det föregående nämndes, att Tapios boning företrädesvis kallas Tapiola och Metsola; men i VII: 289–326 talas ej allenast om tvenne slott i skogen, utan äfven om tvenne skogs-värdinnor. Häraf synes, huru ringa  Castrén has crossed out the passage marked within asterisks *−*.  Topelius 1826. 497 Fennica.indd 497 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala v[ers] 133. v[ers] 134. sammanhållning den Finska Gudaläran eger. När jägaren, som på detta ställe är Lemminkäinen, icke får något byte, så framstår Skogens Gudinna för honom såsom en on och owänlig, ful gudomlighet. Han kan icke begripa, att samma person än gifver byte, än åter icke gifver, eller endast t<---> d. v. s. är för det God och ond, wänlig och ovänlig, utan sammanhåller hvardera bestämningen och skapar sålunda tvenne skilda Gudomligheter. Man kunde äfven förklara v[erserna] 289–308 så, att jägaren i sitt sinne icke gör denna distinktion åtskilnad, utan endast förehåller den för Skogs-Gudinnan för att på detta vis förmå henne att hellre gifva byte, än vara fula Skogs-Gudinnan, men ehuru det uppenbart är jägarens mening, att så[som] genom detta barnsliga försåt för<->ra sekerställa sig hennes ynnest, så är likwäl beskrifningen på de begge värdinnorna och deras borgar, som han till och med säger sig hafva sett i skogen, så noggrann och allvarlig, att han ögonskenligen äfven sjelf tror derpå. Detta bekräftas af sången 534 i andra delen af Kanteletar, hvarest samma åtskilnad göres utan något biafsigt, och der den onda värdinnan benämnes Kuurikki. Hawulinnan liistehille, Enl[igt] Lönnr[ot] ”Till barrträds borgens (d. ä. skogens) rand, omkrets”. Men då man af liiste, bräde (spjele) list, har svårt att härleda bemärkelsen rand, omkrets, så här torde < ------> böra förklaras så anse jag liistehet böra afse brädarna i sjelfva borgen. Till vinnande af sammanhang i denna brokiga runa, som består af de mest heterogena partier, wore det nödigt att helt och hållet utesluta vss 134–239 samt 265–454. 498 Fennica.indd 498 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 142 Kuummotan, Kuumotan, kuumetan, skymta, skimra, af kuu, måne. v[ers] 147. Eräsalo, aflägsen skog, ödemark. V[ers] 149 Willa hänteäni, läs Willa-hänteäni. v[ers] 150 Sepeli, en hund med hvit lövkrans kring halsen (”Kun on walkia juowa kaklassa”) 154–156 Detta är en trollformel, som läses, då man ger sig ut på jagt. Att skidan är befryndad med handen foten och foten bågen med handen, innebär icke allenast är sagdt till skidans och bågens beröm; men pilen är perta och klump i pilen träd, deri ligger antingen alls ingen kanske den mening, eller säges kanske i förklarande mening, för att derigenom muntra skidan och bågen; kuulun höra, eg[entligen] den som höres, vanligen frejdad. Här förek[ommer] ordet i sin ursprungliga bet[ydelse]. v. 157. Kuulusan <----> af kuulusa, frejdad;, vv far fram (rulla dig) du frejdade byns blomma, så att du blir 939 Kuulusana Nunc[upativus]940 af kuulusa, v[ers] 157. här utan tvifvel i sin urspr[ungliga] bet[ydelse] af hörbar (kuulun, höra). ”Rulla dig byns (far fram) byns blomma. Jägaren önskar att hunden må skälla, så att hon höres widt må röra sig med snabbhet, och tillika snälla, så att hon höres widt och bredt. v[ers] 159 Ma’a, Imperat. af madan, kräla. v[ers] 161. Komehin, en wanlig förlängning af komein, superl, af komia. 165. Wiro, Estland. Med denna liknelse tillkännagifves tandens längd. 170 Toisualle, toisialle, toisahalle. 174 Rapsuan, -ua, piska, se rapsutan hos Renw[all]941.  Recte: 158.  Castrén’s nuncupativus = modern essivus.  Renvall 1826. 499 Fennica.indd 499 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Castrén has crossed out this paragraph.  The end part of the word falls into the binding.  The end falls into the binding.  The paper is torn and stained. 175. 179 182. 183. v[ers] 190 v[ers] 191. v[ers] 195. v[ers] 214. 208. 211. 212. Mokomin, Instr. af mokoma. Så säger jag, må då vara huru som hellst Kukuttelen, låta gala, af kukun, -kkua. Koissa är här synonymt med sisällä. ”Böj lukten (af villebrådet) åt bågen till” (der jag befinner mig med min båge), d. ä. drif willebrådet till mig, – ”wänd hastigt lukten tuhku vädring) <---------> till bågen, slå badet (sänd lukten) äfven ifrån fjerran aflägsnare ort längre håll” (låt villebrå hunden, medan den ännu är långt borta, vädra upp willebrådet ) då det etc. Jotta (että, att, så att) anser Lönnr[ot] äfven kunna betyda på sådant sätt, dermed hvarigenom den annars twungna constr[uctionen] af jotta med Infinit. kunde försvinner.942 Julkotella, sakta springa. Wierin, -iä, komma rulla nyttjas synonymt med virkin, k[nysta?]943 yttra ehuru härledningen af denna bet[ydelse] är svår. Lönnr[ot] går ut ifrån grund-bemärkelsen: komma åt sidan (wieri, sida), tala åt sidan. Tunti, känsel, medvetande af sin tillvaro. Pohjolas blinda sköka kallas äfven Louhi l. Louhiatar. Pohjolas värdinna XXV:<-->944 <-->t945 och parallel versen bekräftar, att Louhi verkligen här åsyftas, men det är Louhi sannolik <-> Hon har således äfven framfödt hundens moder, om icke detta är en sednare föreställning. Penitär synes varit hundens sannskyldiga moder; se v. 228 ehuru äfven hon i v[ers] 228 kallas Ulappalan Umpisilmä. Pallehin (paltehin) Instr. med sidan, af pallet, weck, sida. Selin luoen, vändande sig med ryggen, Luoen Instr. Infin. mod. nominat. af luon. 500 Fennica.indd 500 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 213. 217. 220. 223. 228. V[ers] 231. V[ers] 233. V[ers] 237. V[ers] 240 Kaltoin, på sidan, på snedden emot bark-norr (rakt mot norr). Avullinen, grawida, af apu, hjelp, gåfva, donum, bonum; vatsan l. kohdun apu, donum uteri, foetus; awullinen pro vatsan avullinen, gravida. Perna, mjälte, anses af Finnarne såsom grunden till de flesta sjukdomar. De göra sig om mjälten den föreställni neml[igen] sålunda, att mjälten kommer lös i magen. Hawon är här sannolikt detsamma som hawun. Annars kunde väl havon Akka, ris-gumman gifva samma mening. Raiwokerta, Wild Rasande, obandige. Penitar, Sa<-->str.af peni, penu, således nom[en] pr[oprium], som bildadts af peni, penu, således hundens moder. Sa<--> äfv valivo, detsamma som valio, utvald, utnärkt, – här troligen i ironisk mening. Enl[igt] Wuokkiniemi-dialekten får ej i och o sammanstöta i andra staf[velsen], utan de åtskiljas alltid med w, t. ex. kunnivoiksi, i st[ället] f[ör] kunnioiksi, nuotivolla i st[ället] f[ör] nuotiolla o. s. v. Peritän, ttää, hemta tillbaka, återställa, hjelpa till in---946 Hankku, här lika med hankkuja. Kapu, se Renw[all]947 under kapula. Suun kapu ansågs mera ett genom trolls suussa, kielessä l. kielen kantimessa (i tungspa), d. ä som tungspännet), d. ä. stumhet d. ä. <-> d. ä. stumhet, och hos hundarne oförmågan att skälla ansågs ett genom trolldom tillfogasatt ondt (”Se on riikos948, ku tuloo pahoista ihmisistä”): ”Jag af männerna (framför andra männer) går nu [et cete]ra  The end part of the word falls into the binding.  Renvall 1826.  Sic! 501 Fennica.indd 501 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Divided into syllables by Castrén: koli-staa. V[ers] 246 242. 251–252. V[ers] 261–262 v[ers] 264 266. 267. 268 Metsä är här personifierad; likaså korpi i det följ[ande] Kolkkipoika l. kolkkapoika, kallas en gosse, som jägaren hade med sig, för att återhemta de afskjutne pilarna, och vid ekorrskytte skaka om träd skaka om tr slå en stör mot träden (kolkata, kolistaa949), för att derigenom skrämma skyll[a] ekorren på ett sådant ställe, att jägaren skytten kan få sigte derpå. Nuolen noutajaa, pil-afhemtare synes varit en ursprungligare benämning på en sådan medhjelpare, och kolkkapoika torde härröra från en tid, då ekorr-fänget blef det förnämsta man förnämligast sköt ekorrar. På närwarande ställe önskas att Tapio sjelf måtte blifva jägare, och jäg skytte, o jägaren, och hvaremot jägaren blott att vid fänget få blott blifva en medhjelpare åt Tapio hvilken således förmodas i den förmodan, att han denne i sjelfva verket skall föreskaffa bytet. ”Att guldet (det gyllene djuret) skulle höra och silfret göra reda redogöra, d. ä. så leta gas af harpans toner och gökens sjungande, att den icke märker jägaren, utan låter fånga sig ”under granen med sin gyllene krona, under den wackra enen”. Se nedan vers 469–470. Jägaren will ej hafva willebrådet för intet, utan lofvar gifva guld i utbyte, jfr v[er]s 473 [et cete]ra. Lång är en byteslös dag utan byte. Saalihiton, af saalis. Willan antaja, ullets det ulliga, lu[rfvig?]a villebrådets gifvare, är liksom suuri luoja Tapios epithet. Aionkana. Aion, Instr. af aika, (Gen. aian, ej ajan i Wuokkin.), tidtals, då och då. Hoiwautan, wederqwicka, af hoipa, wederqwickelse, hoiwaan, hoiwaun, hoiwautan. 502 Fennica.indd 502 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 269–270. 273. 274. 284. V[ers] 293 v[ers] 296. Var[iant] v[er]s 315 Wredgas icke o Gud, föri Suuttua, pillastua, tredje pers. Optat. af suutun, pillastun. Maan pitäjä, den som håller (uppehåller, underhåller, råder öfver) jorden. Ainosin, Instr. af ainonen, som är ett smekord (dimin. af ainoa) och nyttjas ungefär i samma bet[ydelse] som kultanen. Ainoisin anella, begära wakert950. Kielin kullan, med gyllene tunga. Kielin är eg[entligen] plur., men nyttjas här så[som] sing. Ounahuus l. ounaus, klokhet, slughet, af ounas, klok, förutseende, den som begagnar fremmande, owanliga medel till erhållande af något klok, vis, förutwetande eg den som förstår att begagna fremmande, owanliga medel till erhållande af något – huus (l ounaus) ett sådant begagnande klokhet i st. f. Ov Se ounastan hos Renw.951 Imertimet l. imettimet, brösten, bröst (af imen, -eä dial.) Pätine (af pää), hufvudbindel, krans, v[ers] 297. Suortua l. Suortuwa, bindel lock; se Renw[all]952. 298. Koltuska ring, af det Ryska колцо v. 299. Simpsukka mussla, äfven perla, som vanl[igen] k[al]l[a]s simpsukan jywä, kiwi, muna. v[ers] 302. Auttamattuessa, ant[agligen?] af auttamattuus, -uuden tillståndet eller egenskapen af auttamatta (se Keckm[ans] Ant[eckningar]953 och a<->--trar954 Sarwilinna,955 hornborg, torde wara ett blott phantasie, likasom föreställningen om benträd- och sten-borgarna. Möjligen kunde härvid <---->tänkas någon grund. Sås[om] bekant är, hafva Lapparne bevisat vissa stenar och trän en Gudomlig dyrkan.956     Sic! Renvall 1826. Renvall 1826. Unpublished commentary to the Old Kalevala by C.N. Keckman.  The edge of the page is worn.  Castrén discussed the concept Sarvilinna in his lectures on the Finnish mythology (see e.g. Castrén 2016: 147).  The order of the following passages on Sarvilinna is uncertain. 503 Fennica.indd 503 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  The edge of the page is worn.  The edge of the page is worn.  The edge of the page is worn.  Pehr Högström: Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande Lapmarker 1747. The edge of the page is worn out.  The edge of the page is worn out.  The edge of the page is worn out.  The edge of the page is worn out.  The edge of the page is worn out  The edge of the page is worn out. v[ers] 323. offrat åt dem, och stund[om]957 omgifvit dem med en hägnad [af horn och ben?] af vildjur, att bemäkt[i]ga sig offren. Den som hade en hägnad Sjelfva dessa hägnader kunde möjligtvis hafva gifvit anledning till föreställningen om borgar. Den som hade om k[ring sig?] en hägnad af ben eller horn, var naturligt hade naturligtvis fått de mesta offren och var den förnämsta – den bästa. Men m--958 detta gälla allenast för en gissning. Det är till följe af det anförda <-> osannolikt, att Finnarn[e]959 såsom Lapparnes grannar och stamförwandter, ä<->i<->lg, <-> urspr[ungligen] dyrkat enahanda föremål <-------> eller om man <----> i Guda-bilder, offrat åt dem företrädesvis horn och ben, liksom Lapparne (se Högst[röm]960 Cap. 11), och äfven omgifvit dem med gärden någon slags hägnad för att hindra Y<->s<-> som enligt trad[itionen] bestått antingen af de offrade trä--961 sten (se Högström Cap. 11), eller de offrade renhornen. Jag har till [häp?]nad läst om Måhända har som-962 timmarnes <->s<--->g<-----> <-> warit rådande hos te-<->rne I en bulla, utfärdad af Påfven Innocentius XI. läser man, att Finnarne <->-- dandel <->k<-> hållit vissa trän heliga. I runorna kalllas rönnen för ett heligt träd – Guda --963 träd, och ännu i dag avse--964 det på vissa orter för oheligt att afhugga rönner, som st[å]965 nära vid eller på gården. Kol[jo?]n puu-<->, Tapion puu är benämning på höga torra <->f<>ttig <---> <--<---> ett slag af fu ett slags furur, som också icke afhuggas. I Finska Karelen har jag p berättas <---> allmänt, att man under Hedendomen offrat åt träd och stenar. Kuuli linnan kulmanteella i st[ället f[ör] Linnan kullaki kulmanteela. Kulmannet, -teen, vägg, sida, k[an]ske eg[entligen] hörn af kulma. 504 Fennica.indd 504 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 329. 335. 340. 343. 355. 364. V[erser] 375–378. Lyöte, S 2dra pers Imper. v[er]b[um] refl[exivum] af lyön, Panete likasom i fö[re]g[ående] v[erb] panete af panen. I Finskan bet[yder] mesi så väl honung som mjöd. Emedan metsä När <------> nu talet om metsän mesi, så me[nas]966 dermed naturligtvis honung, som blott allegoriskt kallas mjöd och öl. Således är metsän mesi åtgifvet med skogens honung, så ofta icke <---> icke ”skogens öl” förek[ommer]967 i parall[el] v[er]s. Nyperrän, dets[amma] som Hyperrän, gnugga (af hyppy, hyppi fingerspets.[)] Gnuggningen af händerna är i den Finska Mythologien wigtig ceremonie; se 13de runan Den hvita färgen afser wäl Lemminkäinens jagtdrägt. Wiitsin, -iä, flitigt wakta, äflas (idas). Wierempi, Compar. af vieri, som eg[ent]l[ige]n är subst. och bet[yder] rand. <-> [d]rif dem närmare till randen (af skogen). Detta ställe är så fantastiskt, att man omöjligen kan inse sammanhanget deraf begripa det i dess närwarande sammanhang. Så mycket är klart, att jägaren anropar en Skogs-T Tapio Skogs-Guden om en utomordentlig bevågenhet och s som Också synes där en Han synes fordra, att Tapio skall kläda sjelfva träden i jagtrustning, för att de måtte vara honom behjelpliga i fänget, men hvad den öfriga ståten skall tjena till, är svårt att inse för mig en gåta. V[ers] 377 Miekka wyölle, höra tillsamman: miekka-wyölle likasom i följ[ande] v[ers] kalpio-kätehen. Kalpio är detsamma som kalpa. V[ers] 381. Haljakka betydligt <----> Så kallas brukas på Ryska sidan лачка (wadmal); haljakka wadmalskläder och bet[yder] <->. <-> jag ant[ar] ett lätt, fint kläde, el[le]r blå mantel (haljakka  The end of the word falls into the binding.  The end of the word falls into the binding. 505 Fennica.indd 505 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  The end of the word falls into the binding.  Castrén’s comment is in the margin.  Renvall 1826 s. v. rehto. v[ers] 402. 406. 407. v[ers] 408 412. 417–418. 422. 424. 425 441. 449 sininen  XI:  238) en[igt] Lönnr[ots] uppgift vadmal (sarka) och wadmals-klädnad. Käyös, 2dra pers. Opt. af käyn, käydä, gå. C<->tos Tål i Finskan <-> object efter sig. ”Gå och hemta en koppar hamm[are]968 Raha betyder urspr. djurskinn, hvadan rahe (rahje) sel-remmen. I Sotkamo socken, öfverenstämmelse om presterskapets aflöning kring medlet af föreg[ående] seklet skall raha beteckna ekorr-skinn. Wirtoan, strömsna, af virta. Karkuan, ut rymma, rusa, af karkaan. Pystö, upprätt, här upprätt gärde. ”Om hjorden skulle rymma rusa (springa öfver gärdesgården), om villebrådet skulle komma åt sidan (från tåget). Wierehdin af vi[e]rin, wieri. v[ers] 419. Kohennan (kohotan, af koho) höjer. ”Om hjorden skådar nedåt”, d. ä. om gärdsgården nära invid så högt från marken, att willebrådet kan undkomma nedom gärdet, då skall det göras lägre. Wieremällä (wieremmällä) af wierin. Adessivus Mod. Nomin.969 Om ej gärdet är Om ej willebrådet är in instäl<--> i gående åt sidan (går åt sidan) Annollansa, sammansatt af <-> anna olla, låt wara; och 3dje persons suffix ”<-> gärdet då man bli Riehto aitoa, läs: Riehto-aitoa, det tillstötande gärdes-stycket Lönnrot; Se hos Renw[all]970 riehto-aita. I Wuok[kiniemi] förstås med riehto-aita ett sådant gärde, der trådorna löpa parallelt (streck) horizontalt med marken (streck<->). I v[ers] 526 bet[yder] riehto uppenbart slarfva, trasa. ”Om det ej fås tillfyllest på närmare håll”. 506 Fennica.indd 506 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  462 472. 473. 479. 482. 484. 500 501. 509. 513. Poloiset, läs: polwiset, af polwinen; päivän polviset, gamla so--971 solen, parall. till kuun ikuiset, åldriga som månen, d. ä. ----972 Karwasemmat af kar ”Ditt guld (ditt vildbråd) är mera ludet. Lempi liina Efter en lycklig fångst utbredde man skinnet af de undfångna djuren på marken, med hårsidan utåt, och derpå skrapades sedan guld eller silfver till offer åt någon Skogs-Gudomlighet. Ett sådant skinn kallas metsän lempiliina, Skogens, Skogs-Gudomlighetens, wackra duk, och här önskats, att de sjelfva måtte komma och utbreda den på marken. Sillä, ”dermed”, d. ä., med denna lösning. Lämsi l. lämsä lamella pectoralis Renw[all]973, skall äfven bet[yda] snara. Kameli-varsan, kamel-fåle, Lönnr[ot] förmodar, att detta urspr[ungligen] hetat kamalan warsan (den en sällsamma, svåra fåle) Temmottimet (af temmon, <->te, rycker hugga i något werktyget, hvarmed man rycker, hugger i något af temmon, -ta;), brukas om hästens fötter och örnens klor. Suvikunta öfversättes af Keckman974 med dilöpp, jag vet ej, af hvad skäl. Ordet härstammar af suvi, sommar och kunta omfång; således: den som är en hel sommar gammal. kulleroin, kullerran, kullertelen, kulleroitsen, kullerroitselen äro omatoper, som tillkännagifva en rask gång, en lätt och ledig rask rörelse. Puiti Dr Lönnrot härleder ordet från puu, träd. är enl[igt] Lönnrots mening tankar casus Prolativus (pui* af puu (-puitse, puitte, puite’, och deraf puiti). Men då C<----->sor denna casus utmärker en rörelse långsmed, Då skulle meningen blifva: ”han skåder (spanar) hästens hufvudet (hästens hufvud) långsmed (förbi, genom The end falls into the binding.  The end falls into the binding.  Renvall 1826.  An unpublished literal translation of the Old Kalevala by C.N. Keckman. 507 Fennica.indd 507 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  The end falls into the binding.  The end falls into the binding. 516. 519. 521. 523. 525. 528. 530. 544. 551. 586. 605 m<-> träden”. Denna härledning förklaring är alltför sökt, ja omöjlig. Rimligare är det, att förklara puiti för Instruct. Mod. Nominat. i st[ället] för puettaen, pueten, p<--> puiten, (liksom kantaen viertäen, vierten, wäntäen, väänten l. wääten välttäen, wältten o. s. v.) puite’, puiti. Således: han ger omkring sig, framsträckande (pueten) hufvudet. Itä, öster, af iän, -tää gro; hvarest dagen gror uppgår liksom loet, der solen går ned (se ofvan). Kuloharja, af kulo, t<->t <-> ([torrgr?]äsfärgadt mane, – kanske för att utmärka manens ljusa färg. Suikin, suikkan, suikkaan, frusta; här active. Se Bihanget. Auko, auon, öppning. Kahtaloksi, i två delar. Nominat. Kahtalo, af tvåhet, af kaksi. Kiehitän och kiehittelen, låta sjuda, af kiehun, koka, sjuda. Luota, ifrån nära håll Päätäsi hopia, i st[ället] för hopia päätäsi lik--975 som päätä kassa i st[ället] för kassa päätä. Ver[sen]976 kunde äfven öfversättas sålunda: ”Framräck silfver (sköna häst), ditt hufvud”, men då böra i föreg[ående] v[er]s kultaturpoasi skrifvas såsom skilda ord, se I Vrs 561 och 562 tillkännagifva, att detta skrifsätt i sjelfva hvilket skrifsätt <-> v<->ö här vore att föredraga för öfverensstämmelsens skull emellan dessa verser och v vrs och detta st[älle] och v[e]rs[er] 561–562. ”Ifrån (med) en pils lyftande”. Nostanta, <> af Wesoin, telning wesoimen (l. vesomen) telning af vesa, eller kanske: wattenorm af weson ordet tages i förstnämnda betydelse i var[iant] XIV: 383 (?),<-> umpiputk[i] <-> (tillslutet rör och parall. vs tyckes bekräftar var[iant] till denna 508 Fennica.indd 508 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  606 616–617. 631. 632 641. v[er]s finnas på lapo-kyy977 (af lapo (?) och kyy huggorm och <----->kyy (<--->, som <---->) Umpiputki, ett tillsl[utet] rör, är ett lika obes[tämdt] ord, men tyckes kunna tjena till epith[et] för ormen, gifva stöd åt den föreg[ående] derivationen ”Jag känner icke wattnets (wattenormens) plågor, ej det tillslutna rörets svedor smärtor” (ailut, -uen, plåga, sveda, virk). Kawahutan (af kawahdan), smälla till. Leimahutan (af leimahdan, blixtra) slå så att det blixtrar. Kuollo, läs: kuolo, liksom meno af menen. Lönnrot 1866−1880 explains the original form as a mistake: lapokyy should be lapoi kyyn “lifted the adder (from the river).”  Castrén has crossed out the whole paragraph. 8. de Runan. v[ers] 4. 5. v[er]s[er] 7–8. Kultani omena mitt gyllene äpple i st[ället] för kulta omenani eller omena kultani, liksom i v[er]s 18 kultasi omena för kulta omenasi, omena kultasi. Kultani i st[ället] för kultanen, enl. <----> I stället för Ändelsen nen bruk förek hos Nomina förekommer aldrig i Wuokkiniemi, utan i dess ställe alltid ni.978 Häraf synes, att polygamie ej var otillåten hos våra förfäder. Men hvad det beträffar, att hustru säges wara blifvit köpt (ostettu), så afser detta ord ej annat, än wanliga brudskänker, hvilkas mängd och värde helt och hållet berodde på brudgummens fria wilja. I den 11te runan h<-> fördes Wäin[ämöinen] och Ilmarinen till Pohjola, för begära Pohjas dotter jungfru till äkta. Moder råder då sin dotter att föredraga taga till make den gamle Wäinämöinen – honom ”som för peningar på skeppet”. Men flickan svarar: Ännu ej till denna dagen man för peningar oss bortsålts” o. s. v. I det bekanta qvädet ”Läksin nuorra 509 Fennica.indd 509 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Added in the margin.  The end falls into the binding.  = Essive case. v[ers] 12. 19 v[ers] 25 v[ers] 28 v[ers] 34. v[ers] 52 v[ers] 64. v[ers] 71. v[ers] 75 Var[iant] v[ers] 83 v[ers] 93 96. paimenehen” etc., hvilket wanligen anföres såsom bewis på detta slags köpslageri förekomma de orden: ”Litet gaf du för den gode, alltför litet för den sköne, om dig bryr jag mig icke”. som Det är märkvärdigt, att man kunnat förbise dessa verser, som gifva åt saken en alldeles motsatt betydelse, hvilken genom hvilk sången har anföres till bevis för en hvilken som tjena till stöd för s<->s<--..> hvilka just utgöra quintessencen det wäsendtliga i qwädet, och i afseende på sjelfva den ifrågaw[arande] saken tjena till stöd för en motsatt mening. Harjan terä, borstända. Terä i motsats mot warsi liksom kirween terä och kirwes-warsi. Majaton matka på obebodda färder eg. på wägar, eg[entligen] på färder, der inga lägerställen finnas. Hyräyn, -tä (af hyrään) nyttjas om sång/gråt, som nedsatt då ej sker alltför höglj med låg som ej sker mycket högligt, Hukka on Lemminkäistä.979 Laaja, bred, utbredd, förstörd, olycklig. Sirku <-> <-> någon slags småfogel. Syönneheksi, läs: syöneheksi. Walehia wiimesiä, (säg) de sista lögnerna, d. ä. säg lögnerna sist. Waljastatan -taa, låta spänna i rede, af waljastan, sp[änna] i rede. Tulonen, dim[inutiv] af tulo, (v. tulen), händelse, åkomma, m. m. v[ers] 80 Weno kapeilla med snedar<> kewyt, diminit. af kewiä, kepiä, lätt. ”På de öppna böljor”, på den öppna vida sjö<-->980 Sunna, nuncup[ativus]981 af susi, sutena (sutna) sunna. 510 Fennica.indd 510 17.1.2019 14:55:13 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 100. v[ers] 103. 106–107 V[erser] 111–112. v[ers] 124. v[er]s[er]136–137. v[ers] 158 Puiten puut, fram<-->trängande emellan träden, se VII: 513. ”Hon sig bugar sig för wägen Kumarteleksen buga sig, af kumarran, <-> Liksom jag anser denna runa wara <----> ursprungligen hafva tillhört den cykel af sånger, som skildra Frälsarens vandel på jorden (se föret[alet]), likaså förmodar jag, att modrens bugningen för wägen, såsom ock i det följande för månen och solen li<> af det Catholska och eller Grekiska bruket att buga sig för Guda bilder bruket, att än l är en föreställning lånad ifrån Catholska eller Grekiska läran, hvilka föreskrifva detta slags u<-->982 Bilda Se företalet. Att wäg (<>), måne sol säges wara af Gud skapade, åter en dristig[?] biblisk föreställning Här är warianten att föredrga, emedan <----> Här innehålla en grof motsägelse I nästföreg. vss förmodas Lemminkäinen wara i en fisklös insjö med att nästföreg[ående] v[er]s[er], ih<-->983 Lemmink[äinen] säges vara i en fisklös insjö. Af sådan anledning är varianten intagen i öfversättning. Siikasilla och kaloilla stå här i st[ället] för siikasille, kaloille, hvilka cas[us] i den Arch[angelska]. dial[ekten] såsom ofwanför är anmärkt saknas och ersättes med Allat. Manalan alantehessa, egl. i det under (nedanom) st984 dets[amma] som alasessa Manalassa, i det låga (lågt belägna) Manala. Alannet, -teen (af ala, under), eg[entligen] det som är beläget under, nedanom något. Denna betydelse ger ej hvilken betydelse här ej äger sin tilllämpning ett lågt beläget st985  The end binding.  The end binding.  The end binding.  The end binding. falls into the falls into the falls into the falls into the 511 Fennica.indd 511 17.1.2019 14:55:13 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Infinitivus = partitive case.  Renvall 1826. v[ers] 186. Var[iant] 187. 188. 189 v[ers] 194. v[ers] 196. 205. 211. 212. 213. 215 216 Heltehestä för heltehesti (af hellet, -teen), med hetta. Casus ändelsen -sta (-stä) nyttjas i Archang[elska] Finskan adverbialiter liksom -sti. Deremot förek. äfven en adverbial-ändelse -lti, som brukas i stället för den hos oss Kimmosti (kimiästi) häftigt, brännande; jfr kimmoon, kimoilen hos Renw.986 Himmestä, dunkelt, d. ä. ur mörker, af himpi, hos Renw.987 himmi, dunkel. Hiostan, -taa, åstadkomma svettning, wärme. Koko terältä, med hela strålen, med fulla strålar. Terä, kallas är i allmänhet ”det, hvarigenom ett föremål yttrar sin werkan (jolla koskewat) Se Lönnr[ot]. Nuiwa, tvär, owänlig, fiendtlig. Siipipuonna, vinglös (”jonka on siipi puonnut (puonna), liksom man stundom säger: henkimennyt (kuollut) mies, laitasärkynyt wene. Lehahdan, -taa (af lehti, löf), fladdra, flyga, röras lätt som en såsom lehti som ett löf. Leuahutan, onomat., flyga med ens, i ett tag. Myötänsä, med inf.988af myö, helt och hållet Lönnr[ot] förmodar ursprungl[igen] betyda omgifning; således: med hela sin omgifning, hel och hållen (som man går och står). Sulahan (scil[icet] wetehen), i det öppna wattnet. Wyölapusta (af wyölappu) <> skall betyda jems med fliken (?) af gördeln; men annorstädes förek[ommer] wyölapasta, d. ä. lapawyöstä (af <----> intill det ställe af höften, som är <----> ända till eller <->midjan i höften (det ställe s<> hvarest gördeln hvarom gördeln är kringbunden) Poiken, instr. af poikki och dermed liktydigt. Witahan, snedt (öfver wattnet), af wita, dets[amma] som witehen, se widet hos Renw.989 512 Fennica.indd 512 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 218 229 247. 249 och 250. 258. 261–262. v[ers] 264. Framkom (förekom) en sädeskärfve, d. ä. något, som hon först höll fär en sädeskärfve. Märkänen, [märä]tä, Eg[entligen] blifva fuktig, wåt (af märkä), – vanl[igen] ruttna. Muowoillensa (af muoto, gestalt nyttjas i plur. till att utmärka, att Lemmink[äinen] återfick alla sina gamla fordna former och hela sitt fina utseende. Saatanehe och tuotanehe, Præs. Conj. passivi af saan och tuon, De vanl. formerna i st[ället] för <----> saatanee och tuotanee) Conj. sannolikt s[amman]dragna af dessa äldre ursprungligare äldre Karelska former (se Mehil. 184990) i andra dialekter.991 Der finnes beständiga (alltid verkande) läkemedel. Saamaton, oförmögen, ”joka (tawallisesti eli ilman) ei woi saada Lönnr[ot]. Olematon, fattig,<-> svag, ”jolla ei ole” (Lönnr.), håns<-> omtalan Orden är i öfversättningen tagna i en helt annan betydelse. Såsom dessa ord. Hvardera af dessa orden tyckes synes således föra sig på bristande förmögenhet och fattigdom, och ej på förmåga <> i h[vil]ken sistnämnda bet[ydelse] de äro tagna i öfvers[ät]tn[ingen] till följe deraf, att saamaton wanligen betyder en oförmögen i mera vanligen mots[varar] det Lat[inska] ineptus (se Renw992. under saan), och mig vetterligt nu mera aldrig brukas i den af Lönnr. angifna betydelsen. Liuottelen, lennä liuottele ila af liukas, halt, snabb. Lentää nä liuottele, flyga hastigt, ilande.  Lönnrot 1990: 362.  The last words are stricken out in the margin.  Renvall 1826. 513 Fennica.indd 513 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826. 9 de Runan v[ers] 3. v[ers] 5. v 10 11. v[ers] 13 v[erser] 15–19. Här säges Wäinämöinen timra sig ett farkost med vishet och sång, men straxt i det följande upplyses, att han härtill likwäl behöfde wirke. Således torde närwarande v[er]s[er] endast tillkänna innebära att han under båtens sitt arbetet sjöng eller uppläste troll wissa trollord, för att sålunda derigenom få båten fastare tim ord<-> lyckosammare och i alla afseenden bättre. Emä för emä-puu, carina, navis genetrix Renw.993 A i slutet af ord öfvergår a i Karelskan i sam sam[m]ansättningar till i, t. ex. <> perilaita, pro perälaita, orawikuusi pro orawakuusi. Erävenonen (af erä, fångst), bytes-båt, krigs-båt. Att ”Eken ville svara, d. ä. eken war willig (benägen) att svara Wiriä, <> flitig, <>, ofta anwänd, tjenlig, god. Wierettelen, llä, Curat. freqw. af vierin, säga, yttra, tala. Venehen af det ovanl[iga] Nomin. urspr. weneh<> wene, Gen. venen, i st[ället] för wenet (wenehe), Gen. wenehen. Att ko ormen och den blodiga korpen närmat sig warit vid trädet för tycks antaga sig ansågs förebudet för ett ondt omen. Mato juureni makasi bet[yder] i allmänhet: ormen låg vid min rot, och ej, såsom Keckman förmodar: den förderfvade roten. Att bet[ydelsen] ligga här m. m. är den rätta finner man Makaan, ligga, brukas ofta med object. Att ordet här nyttj[as i] denna be[tydelse] finner man i parallelversen, der heter att korpen sitter inte säger Makaan, ligga, brukas ofta med object, hvilket ej öfverensstämmer med det följande: korpen satt etc. v[ers] 16. Aivin aivoin är wäl detsamma som 514 Fennica.indd 514 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 21. v[ers] 23 Var[iant] 30 36. 37. 38. 42. v[ers] 44 har wäl samma bet. som aivan: just (på denna dag). Aivin (aivoin) är egentl[igen] Instr. plur. (aivoin, aivan derur Instr. Sing.[)] Eistyn, l. edistyn Renw.994 framskrida. Puun petäjän l. petäjä puun. Havinnehissa, lärer komma af havin (Renw995) och bet dets som havinta, brådskande, aflande. Perilaita bakdelens sidbord ”I båtspetsens fogning”, d. ä. der bräderna i båtens spets fogas tillsamman. Koka996, en utstående spets, formation, här akterstäf Kohentimilla, wid akterstäfvens höjning, eg[entligen] höjningar, d. ä. der den småningom höjer sig. Vid akterbogens ordnande (Keckm.). Luon förek[ommer] här i bet[ydelsen] af erhålla, förskaffa sig (taga lös, skilja). Lempiluoet, kära, begärliga, goda trollord. Det är charakteristiskt anmärkningsvärdt, att Wäinämöinen icke först frågar herden wallgossen om råd, utan denna förutsättes redan känna Wäinämöinens bekymmer. I var[ianten] förest[äl]les997 Wäinämöinen sjelf falla på den tanken, att som här uttalas af herden. I alla fall likasom han äfven i v[e]rs[erna] 58–61 af egen ingifvelse besluter att fresta pröfva renens och ekorres wishet.998 Härpå ligger i sjelfva verket ingen vigt. Meningen är blott att icke var att öfverdådigt frestas först och främst wisa Wäinämöinens ytterliga förlägenhet och derigenom åda[ga]lägga, att resan till Tuonela var en ovillkorlig nödvändighet, låta Wäinämöinen tillgripa fresta förek. tillgripa alla möjliga utwägar, innan hän företager sig den äfventyrliga färden till Tuonela. Denna tanke är här kortare uttryckt än man skulle vänta det wanl[igen] plär ske     Renvall 1826. Renvall 1826. Sic! Obscure, falls into the binding.  Some additional notes in the margin are stricken out. 515 Fennica.indd 515 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Castrén refers to the first song of the Kalevala.  The right number of the line is 49. Castrén has started to explain the same line several times and crossed out all explanations except the last one (only partly). i Kalewala; men när det säges, att Wäin[ämöinen] till och med försökte få ord af foglar, ekorrar renar, så finner man häraf, att Tuonela-färden icke var ett förhastadt steg, että öfverdådigt äfventyr, utan en ovillkorlig nödvändighet. V[ers] 46 Virren tutkelmas l. tutkelma, se 1:[46].999 47–49. Att orden skulle tagas ifrån svalornas hjessa och från gässens skuldror, och (af hvilket ord här tydligt i betydelsen på att derom ifrån ändan af <-> här påtaglig utmärker somlig efter naturligtvis utmärker påtagligen, att de 1000 ”Ifrån svan-svärmens” Främst, ifrån (eller V[ers] 449 i allm[änhet] ”ifrån svan-svärmen”. Päästä eg[entligen] ifrån hufvudet, af pää hufvudet, ändan spetsen. Men emedan i de föreg[ående] verserna antydes, att den vishet, som saknades, Wäinämöinen borde sökas från hjessan af svalor, från gässens skuldror (hvilket sistnämnde ord här brukas synonymt med hjessa), så har jag trott mig här ifrågawarande verser blifvit vid öfversättningen för analogiskt ifrågawa[ra]nde <-> hafva bli. v. 449. Denna och de tvenne nästföregående vrs äro i min öfversättning misslyckade, 449. Denna vs är i öfversättningen Öfversättningen af denna vs misslyckad. Meningen var att tillkännagifva, att likasom 449. Jfr ”Framst ifrån att lika som svan svärmen” Likasom i de föreg[ående] v[e]rs[er] wisheten skall tagas ifrån svalors hjessa och gässens skuldror (hvilka sistnämnda ord här bör tagas brukas synonymt med hjessa), likaså antydes genom ordet päästä, främst ifrån eller högst ifrån <->, att den äfven hos svanorna skall tagas ifrån hufvudet af svanor, emedan hufvuden äro det främsta i en svärm af svanor är deras hufvud. Emellertid 516 Fennica.indd 516 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 54. 71–72. 71–72 är ifrågawarande vers i mitt öfversättning misslyckad. I min öfversättning är äfven ett för uti denna v[er]s ofvan rättas till ifrån, och är ofvan och till att jag I min öfversättning är uti denna v[er]s Ofvan ett tryckfel för ifrån men icke dessto äro de och <> föreg. vrs äro misslyckade, emedan ofvan ifrån Öfversätta härrörande deraf, <-><-> jag ursprung. Harkku, massa, mängd Tuonela eg[entligen] det <>fg<-> <-> belägna riket och Manala underjorden de dödas hem Tuonis eller Tuonis de dödas rike hafva redan åtskilliga gånger tillförene blifv förekommit. I öfverensstämmelse med föreställningen om dess1001 Tuonela och Manala hafva redan ofta förekommit. Tuonela och ordens deriv[ation] är i I: 225 angifven. Tuonela tyder betyder de dödas rike <--..> de beteckna Tuonis, dödsgudens hem. Tuoni sjelf omtalas dock sällan i runorna. <-> Dock hafva af <> tyckes härsl[uta] af IX: 95–96, 101–106 här sluta, att Tuoni hemförde de aflidne till Manala, åtminstone henförde de strå döda, ty <> De som omkommit genom svärd (104–109) <--> eller wåda, kunde blefvo, för att sluta af IX: 100–109, 120–121, 132–133 äfven utan hans åtgärd förflyttade till dödens boning.1002 <> flyter <-----> föreställes hafva efterhemtat de aflidne till Man[ala], att han har hemtat den som på jorden aflidit efter döden till Manala. kunde aflifva men m[enni]skor som hemta <-> omedelbart till Manala, ehuru de äfven kunde komma dit utan hans åtgärd. IX: 8–9, 120–121, 132–133. Det synes icke hafva varit något tillåtet, att lefvande besöka Tuonis boning, och då Wäinämöinen ändteligen blef förd insläppt till Tuonis boning omsider tilläts komma till Tuonela dit (V: 172) så  Castrén has stricken out the whole paragraph.  Castrén has added in the margin: de strå döda af Tuoni sjelf bragtes till Manala. 517 Fennica.indd 517 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Castrén has crossed out all the text between the star marks.  Sic!  A note is stricken out in the margin: hafva läsarna af det föreg. s<---> fanns i Tuoni en flod, kld pyhä virta, musta joki, Tuonis döttrar tyckas haft för best att flotta öfver den som anlände till Tuonela. skedde det i öfrigt att icke mer släppa honom derifrån h[var]före han äfven Wäin vid sin återkomst ger åt kommande slägten det råd att alldrig icke begifva sig till Manala, emedan få återvändt, d. v. s. endast d. v. s. han allena återwändt derifrån. Manala Derföre Af sådan anledning kallas äfven förmodligen dödens hem Manalan ikimaja, M:s ewiga boning, derifrån man i all evighet icke återvänder. Oftare än Tuoni omtalas Tuonen poika, ehuru men det som hans verksamhet är aldeles obestämd. Han anropas att spinna tråd till ådrors förbindning. *När Lemminkäinen blifvit ihjäl af fört i floden af Ulappalas gamle gubbe. I VII: hugger han i stycken Lemmink[äinen] med sin klinga i flere st[ycken], sedan han som af Tuonela-floden fördes till Tuonis stugor, med sin klinga och i närwarande runa sju.*1003 Men Likväl synes det af VII: 629–639, som skulle Tuonen poika wara sjelfva Dödsguden, emedan det är Tuonis hans son, som gör slut på Lemminkäinen. I IV: anropas han att spinna ett tråd till ådrors förbindning och <>. Han anropas i r[unan] IV att spinna tråd till ådrors förbindning, Samma anmärkning kan göras om Hiisi och Hiien poika, Pohjolan isäntä och Pohjan poika. Ännu oftare än Tuonen poika omtala nämnes Tuonen tytti, tuonen Manalan lapsi, Tuonet1004 tyttäret, Kalman nejot, lapset, immet, Wæinäm och närwarande runa upplyser, att dehade <> för bestämmelse att föra dem till Tuonela ankommande de aflidne öfver Tuoni-elfven, som kallas musta joki, den svarta floden, pyhä virta, den heliga floden strömmen. Tuonela kallas Manala benämnes i anledning af sitt underjordiska läge, det lågt belägna (alanne) och Manalas den lå<> den låga boningen (alusmaja). Det säges <> Ehuru Manala Lemmi För att komma till Manala, måste Lemminkäinens moder flyga dit öfver nio och ett halft haf.1005 518 Fennica.indd 518 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Ändock tillryggalägger Wäinämöinen denna wäg på de wanliga tre dagarna. [Added later:]1006 Om de döda hädangångnas tillstånd i Tuonela förtäljes ingen ting föga eller intet i Kalewala. Deremot förekommer i Kanteletar ett och annat qwäde, som lemnar en sorglig föreställning dunkel aning om Finnarnes föreställning om lifvet efter döden i dödas hem. ingen ting föga eller intet i Kalewala. Deremot förekommer i Kanteletar ett och annat qwäde, som lemnar en sorglig föreställning dunkel aning om Finnarnes föreställning om lifvet efter döden i dödas hem1007 föga eller intet i runorna. Så mycket torde man likwäl wara befogad af sluta af Wäinämöinens samtal med Tuonis döttrar, att de aflidne i kroppslig gestalt1008 försöka s<> att sorga sitt lif kommo till Tuonela, och sedan fastsatte eller uta kommo till Tuonela, ty det är icke frånwaro af kroppslighet, som gör förräder Wäinämöinens igenkän1009 kommo ned till Tuonela; ty det är icke Wäinämöinens kroppslighet, som gör <> förräder honom utan nå gör honom igenkänd, utan någon skäl utan i Tuonela, utan brist på spår efter någon dödsorsak. I allmänhet synes <> intet falla1010 slu utom Christendomen, ingen lära kunnat lös i fråga om det h<> menniskas fortforo efter detta, s<---> det tillkommande fatta menniskans odödlighet såsom andens en odödlighet hos anden. De som upp[fattat]1011 tillvaro efter detta såsom skugglif,1012 rädda af dock något det negativa hos i kroppen sjelfva kroppsformen. Många nationer erkänna1013  Castrén’s addition to this paragraph is on the page 450 of the manuscript.  Castrén has crossed out the whole paragraph.  Castrén has crossed out the whole paragraph.  Castrén has crossed out the whole paragraph.  The rest falls into the binding.  The end falls into the binding.  Castrén’s note in the margin: Sorgligt Ett lif utan känsla.  Castrén has crossed out the whole paragraph. 519 Fennica.indd 519 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Castrén has stricken out the text between the star marks.  Sic!  Sic! Should be: oriktigt.  Castrén has stricken out the text between the star marks.  The rest falls into the binding.  Sic!  Renvall 1826. v[erser] 99–100. v[erser] 104, 105. v[ers] 117. v[ers] 151. Ehuru ”Redan känner jag sanningstalaren (<>) Märker den som <-> bakslugt den som talar af den falska. Varianten är här begagnad af skäl, att i* den episka poesien <-> <-> den föröfrigt är ofta ja äfven i denna runa anföra i texten den som <> och utgör ett den utgör ett bevis af de <> ofta för detta utgör ett af de ofta*1014 talesätt, det är en locus communis, som i Kalewala annars ganska ofta upprepas. Hvarföre Dr Lönnrot Dessutom tyck förefaller är oegentlig förefaller den af Dr Lönnrot på detta ställe i texten införda läsarten oegentlig, emedan der blott den förra versen tages i ironisk mening, men ej den sednare, parallela v[er]s. *Bland rättelselserna1015 till öfvers[ättningen] är orikligligt1016 anmärkt, att v[e]rs[erna] 136–137 äro varianter. Denna oriktighet härrör har sin grund <----> deri, att Dr Lönnr. till och med härrör deraf, att Lönnr[ot] har härrör af Dr Lönnrots be infall att variera med*1017 Dr Lönnrots besynnerliga infall att vara på detta ställe variera med <>här <> i denna runa begagnat än det talar <> annars för med den ena, än den andra af dessa läsarter, har vållat den oriktighet, att bland rättelserna vid öfversättningen att v[e]rs[erna] 136–137 föras bland till varianterna1018 Siirättäisi, kaivettaisi, Karelska former af Imperf. Conj. pass. i stället för siirrettäisiin, kaiwettaisii1019. Den urspr[ungliga] formen torde warit siirrettäisihi, kaivettaisihi; deraf siirrettäisih (siirettaisi) och siirettaisihi (siirrettaisihih), siirrettäisiih, siirrettäisiin. Hurahtelen -hella, sorla af huraan, ata, se Renw.1020 ”Jag skall äfven säga sanningen”. Præsens i Finskan gäller tillika för Futurum, t. ex. En ole vielä tehnyt, vaan kyllä minä sen teen, jag har ännu icke gjort, men jag skall väl göra. 520 Fennica.indd 520 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Var[iant] 139 156 169. Var[iant] 172 177. 179 183 v. 199 v. 203. Obs. Jfr 208. 209 213. 220. 222–229 Herahtelen, framsippra. toi sen, läs: toisen Karpaso, båt, liten båt, är påtagligen lånadt från [ryskans] karbas. Suorran, taa, blifva färdig. Waatet walwo, kläderna wakade. Säges ordspråksvis om en, som låtsar sofva, men ändock wakar och lyssnar. Käykkäleuka, snedhakad. af Käykkä, som jag minns mig hafva betydelsen af sned, men Lönnr. öfversatte afs. enligt Lönnr[ot] med liten utstående haka. Tuurittelen, lärer betyda knyppla förmodas af Lönnr. lärer betyda anses gi är till sin härledning obekant. Sammanhanget ger likväl tillkänna, att det bet[yder] knyppla eller något dylikt. Uwentolainen Ikimaja, ewig boning, derifrån man ej kan i all ewighet icke återvänder. Muutellate, v[erbum] refl[exivum] af muuttelen, tella, eg[entligen] förbyta dig; men mutellate står här i st[ället] för mutellatse, muutellatte’, mutella, te’. Han gick svartfärgad i sjön, för att icke genom någon ljusare så mycket mindre blifva bemärkt. Men att det är ovanligt, att ett Adj. och Subst såsom mustana och kivenä att blif äro i parall brukas såsom parall[ela] ord. Emon alwehia, moderfiskens yngel. Alwe [al]ven fiskyngel. Nuoriso, ungdom, af nuori, liksom puoliso af puoli. Elkäte <><> Låten blifva; Ordet står i plur., emedan kansa är collectivt. Etinen kansa, efterkommande, eg[entligen] de ett slägte, som äro framföre (framtid), och takanen k[ansa], 521 Fennica.indd 521 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826. ett framfaret slägt, det som är bakom i tiden. joka jo on taaksi meistä jäännyt. Tiden skrider efter Finnarnes förest[ällnin]g icke framåt, utan tillbaka, så att de som ett kommande slägtet, som efterträder ett annat, säges ännu vara framom i tiden, det förflutna åter <> säges vara framföre i tiden, det förflutna åter efter i tiden. Kanske menas här med tak[anen] k[ansa] endast icke det framfarna slägtet, utan de lefvande personer, som äro äldre än jag Wäi[nämöinen], och hans jemnåriga. Annars kunde med etinen möjligen förklaras betyda förstås det unga slägtet, det som är straxt framför det gamla, efterträdande det, och med takanen k[ansa], det som ännu är (långt) aflägset kommer derefter bakom det unga slägtet. Meningen blir således icke må du unga slägte, ej heller du, som derefter kommer etc. Denna förklaring öfverensstämmer med det i Kal[evala] ofta förek ännu mera vanliga talesättet: Icke må du unga slägte, icke dess barnabarn etc. XXII: 276 & 277, XII XX: Wäinämöinen gifver ofta nyttiga råd och warningar för kommande slägten, och föreställes derigenom såsom det Finska folkets stamfar. Men om häri ligger någon ting historiskt, lemnas till andras afgörande. 10de Runan v[ers] 10. Var[iant] 15, v[ers] 23–24. v[ers] 30 Sanoä, läs sanoa. hemppu, prydlig, wacker, ansenlig wäg; Luku tulee ”ordningen kommer”, (tiden nalkas) ”till att fara”. Toinen (luku), ”en annan tid duger det att gå”, d. ä. ytterligare måste man gå; ty det besvärliga gåendet måste särskildt omnämnas. Talus, sko, tallas hos Renw.1021 522 Fennica.indd 522 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall 1826. v[ers] 34. v[ers] 35. Var[iant] 44–45. v[ers] 52. Tienaelen, lla, eg[ent]l[igen] förtjena, kanske på detta ställe arbeta för betalning. Syämehen, i hjertat, i det inre af stören. v[ers] 39 Wiro, Estland, Estländaren. Liksom Icke blott Lapparne i alla fordna tider warit icke blott Fin njöto i fordna tider anseende för sina utomordentliga trollkunskaper, äfven Estarne ansågos både af Finnar och Lappar wara ega utomordentliga insigter i trolldomskonsten. Således förstå Finnarne med Wiro och Wirolainen samt Lapparne Wiroladsch 1) en utmärkt, men ond trollkarl öfwerhufvud, 2) vanligen en person, som förmå antaga hvilken skepnad han behagar. Han har upphört ”att gillra fällor och utlägga sina snaror”, Detta uttryck måste väl tagas allegoriskt, ty i vrs 110–111, neml[igen] för menniskor, dem han mördat till tusendetal (v[er]s[erna] 110–111) Wipunen framställes såsom en ond besvärjare af det onda slaget, ty om äfven v[er]rs[erna] 44–45 endast blott gå ut på att förklara upphofvet till hans namn (wipu), så hade<---->t icke gifvit derpå en sådan och ej icke afse hans grymhet, utan mennisko-fänge, om vidare v[er]rs[erna] 110–111 äro utgöra en vanlig skrytsam besvärjelse-formel, såsom framstår han ändock såsom en natur <> hård <> jätte – en känslolös natur-makt. Det är blott märkvärdigt, att han kallas Kalewa som, i den Finska Mythol. <> <> <> ehvad ordet må betyda, åtminstone alltid icke innebär något ondt. Men det kan vara lika väl liksom Antero var en sednare tillsats, om annars sjelfva runan är ursprunglig. Ansatie, snarwäg, kallas en wäg, en sträcka, hvarefter snaror blifvit utlagda. Torkuttelen, se Renw under Renw <> torkun hos Renw.1022 Genom de tre onomatop. helkytteli (<->), torkutteli (gå vacklande), 523 Fennica.indd 523 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  The end falls into the binding.  Obscure, falls into the binding. v[ers] 56 58 Var[iant] 59. V[ers] 73. 75 76. 80. 83. Var[iant] 89 90. v[ers] 92 keikutteli (svänga sig) antydes, att vandringen öfver nålspetsarna var svårast, och derföre bord måste ytterst försigtigt, vandringen öfver svärdseggen wida lättare, och öfver stridsyxorna, allra lättast. Wirsikäs, sångkunnig, rik på sånger; af wirsi. Lentossa, af lentto, öfversättes af Lönnr[ot] med liflös, kraftlös, orklös. Men då ordet står i Inessivus, så kan dess betydelse omöjligen vara den rätta. Jag har icke fått derpå någon annan förklaring, än att lentossa är liktydigt med mannussa, (Nom. mannut, dimin af maa) i jorden. Var[iant] liewossa är lika obekant till sin betydelse. Kanske härst är det kommer af lieto, gyttja (Keckm[an] och Lönnr[ot]). Helewä l. heliä, lysande, prydig. Niherwa, tät, lummig. Kumia, månne komia? Pengon koa, förstöra, nedhugga, fälla omkull. Pensiä, dets som frodig, yfvig. Irjun, ua, grina med något läte. Lotisen, gnissla, se lotajan hos Renw.1023 Kiusasen, hästigt, häftigt plåga, af kiusan ta. ”Han visste icke”, d. ä. han kunde icke. Begr[eppen]. weta och kunna äro enligt Finnarnes före i Finskan ofta identiska af skäl, att de Finnarne ansågo visheten wetandet kunna uträtta1024 Torkahdan, wackla, här active: låta wackla. Samma anm[ärknin]g gäller om waapahdan. Vasempuen, Gen. af wasemmut, som är diminut. af wasen (wasempi). Warawäkewä, förrådsfull (wäkewä waraltaan), af wara, förråd och wekewä mäktig. Wipunen hade stort förråd, ––1025 och wishet, han war suuritieto, mångwis, s[amman]satt af suuri stor och tieto wishet; Kerus, pl. kerukset, och kero, -on, svalg 524 Fennica.indd 524 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 96. 105 110. 112. 116. 117. 119. 120 Tuhotin, blåsbälg, pust, blåsningsverktyg af tuhotan, -ttaa, flåsa. Mahtipontinen, väldig stark (jolla on mahdin ponsi kädessään). Då man icke känner det ondas wispning, [sä]1026 gissar trollkarlen än på ett, än på annat i förmodan, att äfven träffa på det r[ät]ta1027 upphofvet. Det gaf sin wäl finnas1028 många besvärjelser, som äro så allmänna, att de ega sin tillämpning i alla möjliga fall; och wid dem kommer naturligtvis det ordet synty icke i fråga. *Men besvärjelsen anses hafva wida bättre werkan, om ifall man har får reda på dess ursprung, om också endast gissningswis. Men i de trollrunor, som der det onda syntes bero på gissning, begär iaktager likwäl trollkarlen den försigtigheten, att han säger sig blott i det fall vilja besv[ärja].*1029 Liksom i hvarje trollruna synty bör föregå sjelfva besvärjelsen, likaså börjar denna runa med synty-läsningen som sträcker sig till v[er]s 160, hvarefter besvärjelsen vidtager. Mointa, torde vara Inf.1030 af moini, emedan Inf. af moinen vore moista. För öfrigt, här är väl moi1031 blott <> samma ord, emedan moinen <----> För öfrigt hafva samma betydelse; moini är blott äldre form af moinen, liksom naini af nainen. Hinkaan, -gata, råka, träffa på. Synon[ym] med kohdata, sattua. Juutas, 1) Judas, 2) en illistig, ond, stygg varelse. Julen (jeta), -lketa, blifva uppenbar (julki tulla). Tunnoton, känslolös, skoningslös, samwetslös (”armahtamamaton1032, omaa tuntoa wajalla”, Lönnr.) Tavoton (l. tawoiton), utan seder, hård, grum. Wid bildandet af adject. negat. adj. Adject. Sådana adject., som bildas från subst äro härledda från Substs. caritiv1033 Casus bör märkas, att de kunna bildas af singul. (t. ex. tavaton) som plur tawoiton.  Obscure, falls into the binding.  Obscure, falls into the binding.  Castrén has completed the paragraph later (p. 453 in the manuscript).  Castrén has crossed out the passage between the star marks.  Infinitivus = modern partitive case.  Obscure, falls into the binding.  Sic!  = Modern abessive case. 525 Fennica.indd 525 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Castrén has crossed out the whole paragraph.  Castrén has crossed out the whole paragraph.  Obscure, falls into the binding. v[e]rs[er] 123–124. v[e]rs[er] 123–124. 123–124. 123–124. I såsom trollrunor, der det ondas synty beror på gissning, iaktager besvärjaren trollkarlen vanligtvis den försiktighet, att han endast icke i det fall han icke besvärjer det onda, då det är af Gudar tillstädt, att ifrån besvärj1034 Emedan trollrun magien icke hos den Finska allmogen fortfarit ända till sednaste tider, och på vissa orter ännu i dag är begagnas åtminstone i synnerhet uti medicinskt hänseende, så är det naturligt, att Christendomen derpå utöfvat stor inflytande, <> och det så mycket många christlige elementer deri ingått Man har till en del sökt fylla det svalg, som ligger emellan magien och Det är till och med för den råaste menniska besvärjare, som lefvat under christendomens inflytelse, omöjligt att icke finna det stora svalg som ligger emellan denna ljusets lära och den mörka besvärjelsen <>wäckande magien. Man finner märker derföre ofta i trollrunorna ett bemödande att <-> försona dessa stridiga elementer. Man söker derföre, så widt möjligt är, försona dessa stridiga elementer.1035 Emedan magien hos den Finska allmogen fortlefvat under inflytelse af Christendomen och på vissa orter ännu fortlefver så är det naturligt, att dessa elementer, ehuru de Emedan magien hos den Finska allmogen fortlefvat intill sednaste tider, och på vissa orter ännu fortlefver, särdeles i medicinskt hänseende, så är det naturligt, att deri under tidernas lopp anslutit ingått många christliga elementer, och man sökt förs. Wanligen har detta skett medvetslöst eller <> och och i detta fall s<> det christliga d<> föreställningar, som bl äro hafva <->å <-> christliga beståndsdelarna aldeles <>ande aldeles nol<-> tanke står allt ur christend--1036 lånat såsom, men ofta här och der finner man äfven likaväl äfven 526 Fennica.indd 526 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae ett bemödande att bringa till någon slags försoning den uppenbara motsatsen emellan ljusets lära och den hemska mörker höljda magien. *Lå<> af sådan anledning uppkastar trollkarlen här den frågan, om det onda kan vara af Gud tillstadt, och <>lofv--1037 i sådant fall anförtro sig att <> Guds godhet1038 (v[e]rs[erna] 27–32), men <> det <> fall händelse, att det onda är utsändt af och <-> af andra, af fiender, afvundsmän, onda makter o. s. v. Detta är <-> förtrös*1039 Mer om det är utsändt af <-> andra (af fiender, afvundsmän, onda makter o. s. v.), begagnar han sig af trollkonsten sätter han en full förtröstan till sin egen förmåga. Härig[enom] f<> är man alltså icke allenast <-> princip <-> i sjelfva verk klart <-> uttalad, utan äfven dess motsats till Christendomen.1040 Men här finner man magiens princip insedd och uttalad samt dess mot Man finner lätt Nu är det Det är nest Magiens princip, att menniskan är sig sjelf nog, att hon med egen kraft förmår hafva det allt yttre, som ställer sig fiendtligt i hennes väg. Christendomen deremot ålägger menniskan en fullkomlig resignation och undergifvenhet under ett högre wäsen. Men trollkarlen, som uttyder detta så att han icke strider emot det som någon är skedt genom Guds wilja men alla det ondas.1041 Således äro Christendomens och Magiens principer hvarannan rakt motsatta, och detta har äfven trollkarlen insett denna motsats är äfven i närwa[ra]nde ställe i runan klart uttryckt insedd1042, om icke klart insedd, likwäl så vida anad, hvarföre trollkarlen, för att hans makt ej <> som <> på närwarande saken trollkarlen har <-> på detta närw i det följande förmoda på sådant sätt, att han icke säger sig vilja strida emot det, som är skedt till följe af Guds omedelbara wilja, men allt, som det, som af onda men alla andras stämplingar vill han med egen kraft tillintetgöra. i alla andra för men i annat fall vill han sätta har en full förtröstan till sin egen kraft.  The rest falls into the binding.  Falls into the binding.  Castrén has crossed out the passage between the star marks.  Castrén has crossed out the whole sentence.  Castrén has stricken out the sentence.  Castrén has added in the margin: som på närvarande ställe är <> antydd. 527 Fennica.indd 527 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Castrén has crossed out the paragraph.  Renvall’s Lexicon 1826. 126. 129, 130 131–132. 140 142. 144. 152 150 150–160 Rahan nenästä, dets. som rahan edestä, rahalla. Luomme, heitämme. 1sta pers. præs. ind. af verba refl[exiva]. luon, och heitän. Första person formeras neml. med tillsatt af <>) an Man måste härvid erinra sig, att Wipunen i närwarande denna trollruna är en vanlig besvärjelse och icke blott gäller endast närwarande öfver Wipunens beswärjelse Wäinämöinen. Likväl närwarande fall Kanske har likväl ändock Lönnrot warit alltför samvetsgrann, då han på detta i närvarande fall icke uteslutit v[e]rs[erna] 116–132. Kalmisto, grafgård, af kalme. Muhajan, posa, vara lucker, lös, af muhea. Wieno <-> betyder, enligt någon skygg, sund, <> svag, enligt andra främmande, sällsynt och enligt Renwall1043 lätt, lugn. Renwall förmodat, att vieno bet[yder] <> lugn, lätt? Watturaunio, Stenröse beväxt med hallon (wattu). Det onda f<-> gissar hafva Wipunen1044 Här frågar trollkarlen Wipunen frågar, om det onda har <> fäst sig vid honom ifrån smittosamma ställen såsom stenar, murkna stubbar, gamla, förruttnade st[ubbar?] eller med hallon bewuxna stenrösen. Widare gissar han, att onda, afskywärda och <>siga trollkarlar (lakkipää, med mössa på hufvudet sändt dem på honom ifrån sådana ställen, der de wanligen utöfva sina trollkonster (d. ä., ifrån sjöar, dälder, höga bergen Ytterst förmodas det onda möjligen härröra från onda, giftiga hundar, björnar, ja äfven ifrån harar och räfvar, då de varit som varit i sin parnings-ifver. <-> Noronenä af noro, däld, sänkt, lågt beläget mossa ställe, och nenä, äfven träsk, och nenä, ända, det yttersta, posten att här: ett aflägsnet och undangömdt ställe. Möyrysmies, se myrrys, Re; Lex1045 528 Fennica.indd 528 17.1.2019 14:55:14 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall’s Lexicon 1826.  Renvall 1826. 175. 179. 183. 193–194. 197. 201. 203. 209. 211. v[e]rs[er] 125–126. Lummetkoira, en hund med stora, slokiga öron liknande näckbad. Kilju, -jun, n. s., nyttjas här såsom adject.: kiljuwa, kiljusa. Rääyntä, -nnän, se rääwyn, -kyä i Lex1046. jfr v. 354. Liika, afs liian, all det som är öfverflödigt, som ej hör till saken. Wipunen kallar sig Ukkos son broder af samma anl[edning] som trollkarlen i IV: säger sig vara Ukkos son, d. v. s. för att tillkännagifva sin kraft. Hoiwautan (hoikotan, hoiwotan, Renw.1047), hastigt ropa. Det är utan tvifvel ljungelden, som här får namn af Ukkos eldsvärd, hans gnistrande klinga (säilä). Wattnets wärdinna förekommer wanligen <> annars under namn af Wellamo (se nedan). Hon kallas blåmössa (196), i anledning af den wattnets dunkelblåa böljor färg. Ainokseni, till mitt enda, till mit förnämsta (bistånd), af n. adj. aino, hvaraf ainonen. Työläs, -lähän, mödosam af työ. Här måste i st. för <->as Wäki, -en brukas här i sin ursprungliga bet[ydelse] af kraft, styrka. Dessa uttryck förekommer i Kalewala uti skilda i dubbel betydelse. Här förstås med wanha wäki icke eg menniskor, utom sådana varelser, som i det följande uppräknas. Annars förstås nu för tiden dagligt tid vanl. med vanha väki de aflidnes skuggor, vålnader. Som sutit I XXI: 18–19 betyda betecknas dermed helt enkelt menniskor, likasom den följande v[er]s[en] icke afser varelser, som alltid (iän kaiken) lefvat (eg[entligen] suttit, wistats, funnits till), utan endast gubbar, som lefvat länge (som lefvat ut all sin lifstid[)]. 529 Fennica.indd 529 17.1.2019 14:55:14 �Fennica: Kalevala     Renvall 1826. Sic! Sic! = Modern translative case. 217–220. 221. 223. 225, 239. Här befolkas det inre af jorden icke allenast med sina skyddsgudar (mannun Eukko (jordens gumma) och pellon periisäntä (urhusbonde, Keckm) utan äfven med hjeltar och ryttare. Keckmans öfversättning af periisäntä, hvartill grunden är mig obekant, torde likväl vara oriktig. – I XXIV: 31 talas om pellon poika pohjimmainen, jordens djupast boende son, och perä torde på närwarande ställe vara synonymt med pohja betyder icke allenast det yttersta, utan äfven det understa (det djupaste) af någon ting, det djupaste. Periisäntä skulle enligt denna derivation Puran, -kaa, tömma ut, här upphäfva, tillintetgöra, se purkaan hos Renw.1048 Luonnon tytti är detsamma som Luonnotar. Hon kallas här efter wanligheten kalve. Päästä päästän, päästät, tillwägabringa befrielsen, dimissionen, dimittere (efficere). Muunne, adv., anorstädes1049, liksom tuonne, tänne, kunne, sinne o. s. v. Då adverbia och præpositioner i Finskan öf[ver]h[ufvu]d äro Casus af nomina, så är det svårt att antaga otroligt, att de nyssnämnde skulle utgöra ett undantag ifrån den allmänna regeln, ehuru svårt det är <> att på ett tillfredsställande sätt förklara deras uppkomst. Passi I Beckers Gram. har är med mycken klarhet ådagaladt1050, att Nom. hos flere i många ord undergått en stor förändring, och det är sannolikt andra några äfven andra casus i a<>t ord helt och hållet förlorat sina ursprungliga ändelser. Så t<> Åtminstone förek Det är <> af Factivus1051, som vanl. i och för sig brukad alltid ändas på -ksi, har i förening med suffix ändelsen kse, t. ex. waimokseni, och då man känner benägenheten hos e att i Finskan öfvergå till i, så är det intet tvifvel underkastadt, att ju icke -kse warit Factiv[us ’] urspr[ungliga] ändelse. Instruct. förekommer, såsom bekant är, 530 Fennica.indd 530 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  The end falls into the binding. blott sällan i Sing. och såsom lyktande på -n kan ej skiljas ifrån Genit., af hvilken anledning den första casus troligen <> så småningom dött försvunnit. Men då <-> suffix efterhänges Der <> Instr. Sing Men då suffix efterhänges Instr., så får den alltid en förlängd ändelse på ne, t. ex. kouranesi, sorminehen o. s. v. Äfven e försvinner ofta i Finskan, och <> det icke sker omedelbart åter, så kan enligt språkets lynne e försvinna till följe, såsom nyss så är, ehuru detta troligen icke sker omedelbart, utan e öfwergår först till i, hvilken bokstaf i slutet på ord vanligen alltid oftast går förlorad. Att e verkligen plär förbytas till i, bekräftas af otaliga exempel. Så <> <> är ingen ting naturligare än, att muunne, tuonne o. s. v. äro ursprung-n Casus Instr. Således möter wid denna förlikning i philologiskt hänseende blott den svårighet, att n hos ifrågavordne adv. fördubblas; men äfven detta kan förklaras derigenom, att aspirationen i enstafviga, på vocal sig ändande ord, är ganska stark, och sannolikt <-> a1052 framför ett annat n öfvergått till n, liksom fallet är med t, hvarmed h är på det närmaste beslägtadt. Hufvudsakliga svårigheten vid denna förklaring består å de b<> härrör består beror af den egna betydelse, som Instr. sålunda skulle ega. Instr. beteckna nemligen verktyget, hvarmed genom något föras, och dessa adverbier utm tillkännagifva rörelse till någon ort. Wäl är Instr. en döende Casus, och det är möjligt, att den uttryckt många andra bestämningar, som och torde, såsom man finner af adverbia <> temporis, quantitatis, qualitatis de öfriga adverbia, hvilka till större delen äro instructiver, att det hafva uttryckt mångfaldiga bestämningar, men i alla fall äro f<> de ifrågawarande så vidt skilda från hvarandra, att man lika väl kan man svårligen torde kunna försona dem bringa dem i öfverensstämmelse. muutuos, läs: muuttuos 531 Fennica.indd 531 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  = Second infinitive (modern E-infinitive) instructive.  Renvall 1826. 260–261 265. 275. 280 294. 296. 300 316–317. 345 349. 357 358 359. ”Kommande (Gående) (Farande) sidlängs ifrån (förbi) de skuldlösa”. Takimmaisista jaloista, Fatta tag ”i de bakre (eg[entligen] bakersta) fötterna” i st[ället] för ”bak i fötterna likaså Samma egenhet omkastning förek[ommer] i de följande verserna. Ruttoin, hastigt, antingen Instr. Infinit.1053 af ruton, ttoa, göra hastigt, eller Iness. Illat. af rutto. Rutasen, hastigt rycka, krysta. ”Den wida djefvulens mössa” i st[ället] för ”djefvulens vida mössa”. Luikuttelen, halka, ila hastigt, af luikas, hal. Kiien, läs Hiien. ”Hwarken i Ilmas (luftens) halka, eller på Kalmas isväg” (kaljama). Kalma brukas här aldeles tillfälligtvis synonymt med Ilma, ty derpå låg här ingen ting. Wigten ligger här hvarken icke på Kalma, utan på den hala isen, och i brist på synonymer till Ilma, tog man Kalma, emedan det råkade bilda alliteration med kaljama. Sådana friheter förekomma ofta i den Finska runo-poesien. Tyyräilemä, tyyrälemä, tyyräelmä, nom. act. af tyyrään tyyräilen (tyyrään, styra). Pilen kallas blå, emedan en flygande pil den Notko, böjlig, sank. Räykynetön, som ej tinar. Räywyn, räykyä, smälta, tina, lika med jfr. riudun, -tua, (jfr. raiwun, kua). Herehinen, öfversättas af några med wacker, k<>p<>, detsamma som heranen. troligen kanske beslägtadt med herään heret (herehe), Gen. -hen (wakande), vaken, alltid öppen, lefvande. Öfversättes af Renw.1054 och Lönnr[ot] (XI: 213) med hvaslesöt, i h[vil]ket fall heranen är stamordet, och heranen är det urspr[ungliga] ordet. Möjligen äro de skilda ord; som bet. <-> dock tycke wassesöt. Enligt Keckman (vacker h<->) ständigt öppna kvicka <> 532 Fennica.indd 532 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 360 374. 375. 376. 396–397. 402. Var[iant] 416. 421. 429 v[ers] 441, 442. Läilywä, sqvalpande. Keckman: gungande, och läilywä hetet, en källa med gungande bräddar. Kokka honga, båtstamsfuru, en furu tjenlig till båtstam, kokka, framstående spets och företrädesvis båtstam. Dit rulla ”de stora furarna, störtande (sig) ned med stammen. Syösten, Instr. Inf. Laikkapääpetäjä, en tall med bred krona, ”der örnar sitta i toppen”, duga ej l Ei Helwettiinkään ”Förrän mitt ord kommer (på dig), mitt sinne träffar dig”. I de utlopp saknande sjöarna dröpo ”såsom höfter”, d. v. s. wattnet i dem var lika mäktigt och godt att förtära, såsom höfter. Emmo, s[amman]satt af en mä (minä) ole (oo). Så äfven: etso af et sä oo, och eule af ei ole. Luonnen, detsamma som luonnen; se Lex.1055 Ponneton, kanske lika med ponnotoin hos Renwall.1056 Pääksytysten, Yhytysten, v. s.1057  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Castrén’s note in the margin: kantus, krokfot, epitet åt nöt. The word does not appear in the text.  Renvall 1826.  Renvall 1826. 11 te Runan v[ers] 6. v[ers] 7 10 11–12 Var[iant] 13 Urohon, en förlängd af Gen. Sing. för uron i st[ället] för urosten ”Ifrån barklösa rullar”. Kuorikisko: joista kuori on kiskottu. Järkälö, järkälä, -le’, kloss, se järkkö hos Renw.1058 ”Lyftade derpå mastträd” (ej ett mastträd), liksom (så att de liknade furarna) på en bergshöjd. Karahka se karas hos Renw.1059 533 Fennica.indd 533 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala     Becker 1824. Renvall 1826. Renvall 1826. Renvall 1826. 14. 15. 16 18 24 Kummun kuusikot, kullens granskogar, i st[ället] för granar. Laseksen, 3 pers. sing. af lasken I Ryska Karelen Arch[angelska] dialekten gäller ej den regel, att k måste stå qwar efter s och äfven stafvelsen är kort och sluten. Således utan så väl k som t bortkastas enl[igt] den allmänna regeln (Beckers Gram.1060 § 10.). Alanen, det underliggande, det som bär en, jfr alus. Sirotan, af siro, fara med gny, beslägtad med sirisen, se Renw.1061 Lainehin, flyta på wattnet böljan (lainet); men i Lönnrots m[anu]scr[ipt] finns ej lainehtivi, utan laiehtivi, som har samma betydelse. 25–26 Var[iant] 27. (v. 31. v[ers] 31: Var[iant] 31. v[ers] 34. utu, XXIV: 217 terhen, XXIV: 218, XXVI: 11 Räpäs, -hän, dets[amma] som riepu, räpäle. Laadun, gjord, väl gjord, af , af laadin, laatia, præt. part., pass: laadittu, sdr.. laattu, laadun l. laawun)? Laatu, laadun l. laawun, N[ågo?]n ordentlig, duglig. Wasten merta hiuennetta, annorstädes: hyyännettä, (XXIII: 410). Troligen är den förra varianten läsarten ett af de många misstag; man hör sämre sångare begå. Emellertid härleder Lönnr[ot] ordet af hiukenen (hiukean), weta, få sand på sig, och tror att hiuka urspr[ungligen] är samma ord, som hieka, hiekka, hieta. Jfr. hiuenet under hiuka hos Renw.1062 Karehin, -tia, vanl[igen] far ljuda, fara med sorl, här: gifva akt, lyssna på sorlet. Ihala, enl[igt] Renw.1063 sällsam, underbar, enl[igt] Lönnr. blid (?). 534 Fennica.indd 534 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Var[iant] 47 Var[iant] 50 v[erser] 70–71. v[ers] 81. v[ers] 83. 84. Var[iant] 86. 87. 99 101. 108. 109. 120. Kare, kari, stimm, svärm af fiskar. Lönnr[ot]. Ureun, -ua (af ura, springa), gå genom en springa liksom fiskarna måste klyfva wattnet, för att komma under. ”För att föra bort taga ett ord, hemta hit ett annat, låta ett tredje talas” – (hårdt (trygt <-><-><> Han önskar att låta (d. ä. trygt, fritt). Tienkäviä härleder Lönnr[ot] af tienkävi, färd. Trol[igen] bör ordet skrifvas Tienkäwiää, wandrare, i öfverensstämmelse med matkamiesi föregående vers. Olkenit af Olkenen (olkean), jeta, begifva sig ut, detsamma som här troligen uppkommit af ulkoan, ulko, ulos. Var[iant] urkenen, gifva sig på väg, af ura, wäg. Waatetitse, waatetitte (2dra pers. sing Imperf. Ind. act. v[er]b[um] refl[exivum] af waatetan, kläda. Kuullanta, af kutu, Adess. kuulla (t. ex. käydä kuulla, fånga fisk under lektiden), deraf kuulla--taa1064 <-> n. verbale kuullanta. Kuuja, någon laxart, kanske hanlax. Kuetan, l--1065 leka, af kuen (kuden), -tea, se Renw.1066 under kutu. ”Hela skeppet (skeppet fullt) med bragder.” Lakskus, hvad man lägger ut, (af lasken). Atroamet af atrain (atraimi, atroaimi), ahrain, Renw.1067 Korjelo, insamlade, af korjaelen (korjelen), (en Karelsk formation, liksom korjo af korjaan. Den förra formen brukas blott i Karelen. Saksa bet[yder] så väl Tyskland (Sachsen), som köp[man]1068 men den förra betydelsen är väl att föredragas för parallelismens skull. Wedet, uppdragning, af wedän, tää.  The rest falls into the binding.  The rest falls into the binding.  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Obscure, falls into the binding. 535 Fennica.indd 535 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  = Second infinitive instructive.  The beginning falls into the binding.  Renvall 1826. 125. 127 161. 168. v[ers] 169. 180 184. 190 193 198 199. Kiiellen, ilande, Instr. Inf.1069 af kiellän, tää (kiidän, -tää) Suorihet n, -ia, refl. suori eg göra rakt, laga i ordning, göra färdigt. Refl[exiva] formen: suoriatse, laga sig i ordning, kanske äfven skynda sig. Suorihet, 2. pers. Imperf. Ind. --ligen1070: suorite (suoriteh) och genom omkastning suorihet. Samotta ns., skyndsamhet, framilande, af samoan, -ta. Koltuska. Koltut, dets. som koltusko Korwakoltut, örhängen. Kolttu är en förkort härstammar liksom koltuska af det Ryska ordet koltso (кольцо), ring koltsu, kolttu (liksom metsä, mettä). Wyölliswitjat, gördelkedjor, af vyöllinen och witia. När nomina, som lyktas på -nen sålunda sammansättas, så försvinner ändelsen, och nominativi ursprungliga charakter bokstaf s återkommer, t. ex. ihmisparka, af ihminen och parka, wieraswäki, af wierainen och wäki o. s. v. Kaupittu, hvarom man handlat, af kaupin, ia, handla. Kokka bet[yder] här bakstam. ”I den gyllne bakstammens sköte, midt”. Walahdan och dess stamord walan brukas icke allenast om wåta ämnen, såsom Renw.1071 angifver, utan i allmänhet, som allt förekomma i runorna äfven efter såsom äfven om sådana torra ting, hvilkas ränder i s<> hvilka falla eller röras som kunna röras med hastighet Sisarut, diminut. af sisar. [–] Pian pirtti riuwuttele, d. ä. riuwuta pian walkia pirtin uunissa, ”fac ut celeriter ignis conteratur” (Lönnr[ot].) 536 Fennica.indd 536 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 200. 201. 205 211. 215. 216–17 218 224. 225 233 235 236. 237. Poro, a) aska, b) asklut, c) lut i allmänhet och såpa. Lipiäinen, n[ågo]t diminut. af lipiä, lut, såpa. Liuottelen, (af liukas), göra något halt eller slipprigt. Taonta, smidjeverk (smidning) nom. verb. af taon. Piraste l. pirate, spjelka af pirston, oa. Var[iant] puuhunen, dim. af puu. Lempiwastanen, kärleksqvast. Kanske derföre, att Ilmarinen begaf sig rustade på en frieri-färd, eller i allm[änhet] derföre, att qvasten war ljufv god och behaglig. ”Gjorde lut af surmjölk”. På Det ansågs vara gynnande till en friare, att tvätta sig med mjölk, såpa af benmärg (ytelmä, ydi Renw.1072) för att Ilmarinen dermed måtte förhöja sin skönhet. Topelius har I Top. Run. 21073: 8 finnes liimaista poroa, men detta förmodar anser Lönnr[ot] för ett misstag af Topelius. Var[iant] lati af latia, dets. som laatia. Säikkywäinen, præs. partic. adj. af säikyn, yä, skrämmas, förarargas1074, rasa, fradgas af raseri (om munnen), kanske fradgas i allmänhet. Kyly, bad. Saapuessa, saapu, saavut, puen1075 Hipiä, jä. F<-> språk eller best[ämmelse] ord? Kaatiot, höftben, benkläder. Uidin, <> troligen af uin -da, (simma), simverktyg, fena, fot, benvåd. Uiton, ej den som ej simmar; mina wador1076, hvarpå wattnet ej simmar, flyter. Deriv[ation] oviss. Sasuton, af sasu, enl[igt] Renw.1077 medulla in cornu rangiferi. Således i det närmaste synonymt med ydin, hvaraf såpa till<>, men i Wuokkin[iemi] är sasu aldeles synon[ymt] med ydin, ytelmä.     Renvall 1826. Topelius 1823. Sic! Castrén’s note in the margin: Tempus?  Obscure, falls into the binding.  Renvall 1826. 537 Fennica.indd 537 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  The end falls into the binding.  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Becker 1824. 240. 242. 244. 245, 246. 246. 250. 265 270 Var[iant] 270. 296. 299. 302. Sarkakauhtanainen, wadmals en rätt wadmalskaftan. Kauhtanainen är Ussakka, gördel, på Ryska: кушакъ. Saapka, mössa, R[yska] шапка, dim. шапочка (saapukka). Sahmattainen, sahmatti, sammet. ”Som ljuder susar genom <>l, <> skogen”, Lässötän, -ttää, onomatop. susa, frasa. En hög mössa anses i Ryska Karelen för en synnerlig pryd[nad]1078. Annars är beskrifningen öfver Ilmarinens klädedrägt alldeles lämpad efter de närwarande förhållanden bruket att kläda sig, hvilket åter är lånadt ifrån Ryssland. Huopa, wan, filt, filthatt, (ej huoppa Renw.1079). Hatun huopa, hattkupa, Lönnr[ot]. Luppa, slokörad hund. Warti l. warten, varsamt, sorgfälligt enligt Lönnr[ot] cas[us] præterlativ[us] af af vara, cura rei provida, och borde således egentl[igen] heta waratse. Men då knapt något exempel torde finnas, hvarigenom öfvergången från waratse till varti kan försvaras, så anser jag Renw. derivation af synes Renv[all]s1080 deriv[ation] af varten pro i st[ället] f[ör] wartoen, undvikande sorgfälligt, vara sannolikare. Keckm[an] vill härleda att warti (warti’) är lika med warsin, och äfven denna derivation är antaglig, emedan i warsin t är den urspr[ungliga] charaktersbokstafven, och enligt den b (Beck. Gram.1081 § ). Waajo, waaja, waja, skjul, trappa. Wierettelen (af wierin), drilla, gnälla, qvinka. Torkutan snarka Luuhattelen, onomat., här lika med luikuttelen. Annars förstås med Luuhatella den Fornfinska seden, att en fästman uti ett eller ett halft års tid hvarje natt, besöker sin fästmö, iaktagande härwid all möjlig kyskhet. 538 Fennica.indd 538 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 303. 332. 353 Var[iant] 362 368 375 Syyhättelen Onomatopoetiskt af syydän, -tää, drifva, skaka, deraf syydättelen och enl[igt] Karelska dial[ekten] syyhättelen, skaka fram ljud. Ku se, i st[ället] se ku, eller blott ku. Ylentämäni bör wara ylentäjäni, som har lyftat upp mig. Raastan, -aa, rycka, slita. Katasia l. katas sia, af katan, täcka, och sia, ställe; ”stället, der man betäcker kittlarna.” Den kokta mat, som wid måltid ej åtgår, lemnas i grytan som ställes wid uti dörrvrån och täckes wäl, för att wara fredad för damm, hundar, kattar m. m. ”Till en wid min armbåge (i mina armar) vistande höna” (dufva)  Castrén added in the margin: den som längtas, den som låter längta, efterlä[ngta] sig.  Castrén added in the margin: walwattaisi. 12. Runan v[er]s[er] 5–6 Jok’ on --- walwateltawani? ”Är hon redan färdig, den jag låtit waka; färdig den jag skall låta vaka”. Denna version skulle vara mest enlig med ordalydelsen. Walwatti (g. walwatin), af walwon, walwatan, (liksom seison, seisatan). Walwatti, d. ä. bet. jota jota walwatetaan, jota olen walwattanut, den som jag låtit vaka, såsom kaswatti jota kaswatetaan, elätti elätetään.1082 Wall Walwateltawa. Men nu wet man, att det var Ilmarinen, som längtade att önskade att få flickan; (wakande för henne), och att det hade lovats få henne, att redan förut hvilken åter icke låtit och att hon hittils förut warit obeweklig. Således skulle sammanhanget fordra, att Ilmarinen vore den som hade wakat för flickan och äfven på får detta sådant sätt kunna stället dessa v[er]s[er] uttydas. Walwattini måste då härledas af walwatin,1083 539 Fennica.indd 539 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  Obscure, falls into the binding.  Renvall 1826.  Sic! v[ers] 13 17. 20 26. 45–46. 69. 76. 80. 81. v[ers] 84. 85 86. 89–90. 91–92. ”Lempo fårade den visserligen”. Wakoilen l. wakoelen, vakoan, wako. Min stackars son (?) ”lemnade den oplöjd sin plöjning halfgjord”. Härmed wille Ilmarinen Pohjolas wärdinna pröfwa Ilmarinens mod. Suorrostella, göra färdigt. Af suorran -taa, s--nse1084 suorros, -ksen, liksom kynnös af kynnän, käännös af käännän, af suorros låta suorrostaa, suorrostelen, härleda sig. Säärystin, brynja, det, hwarmed sääri (benet) betäckes. Levitti, tappo. I Finskan sättes ofta tredje person nyttjas prædicatet ofta i tredje pers. Sing., ehuru subj. står i plur. Eg[entligen] ”När du får fisken nätlös, notlös”, d. ä. utan nät och not. Waakalintu, synonymt med kokko, örn. Etym[ologi] owiss. Hos Renw.1085 har waaka äfven betyd[ydelsen] af stor. Kynkkäluu, wingbroskben. Kynkkä, siipikynkkä, wingbrosk. Lekuttelen, lla, flaxa, af lekun, -kkua. Se ofvan. Tasailen, -lla, låta jemna, af tasa. Lotasen, ta, vedra slå emot, widröra, så att ett ljud derwid uppstår. Engångsformen af lotaan (lotajan). Kuopraelen l. kopraelen, -lla med gripa (med nafver) af kopra, koura. Hangotella, wengotella, onomapotop.1086, h[vil]ka hvardera utmärka gäddans slangrande rörelse. Pienenpieni, suuren suuri, liten ibland de små, stor ibland de stora (den stores stor). Detta är i runorna ett vanligt talesätt, då någon ting utomordentligt är å förde <-> och man kommer att beskrifvas. Gäddan är icke så liten, att 540 Fennica.indd 540 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Castrén’s note in the margin: radix owiss. 93. 95–96. v[erser] 97–98 106. 107. 115. 119–120. 125. 136. 146. 147. (Var[iant] 153 det ej kan finnas mindre gäddor, icke heller så stor, att den vore den allra största. Gäddan är väl icke liten, men ej heller så stor, att det icke kan gifvas ännu vida större gäddor. Kieli kahta kirweswartta (sc[i]l[icet] pitkä l. suuri). Att gapet är ”likasom (wirta) trenne forssar, ryggraden såsom sju” utmärker icke så mycket allenast storleken, utan faran att nalkas en sådan gädda, dess äfven och hufvudsakligen lika mycket gäddans grymhet. Faran att nalkas dess gap var så lika stor, som att komma gapet af fallet af en fors, hvars styrka var lika med trenne lika stor som med <-> trenne vanliga vanliga vanliga forssars fall tillsamman, och i sin rygg hade gäddan en kraft styrka motsvarande sju forssars kraft. Liitättelen, fästa sig, stadna; se 1:[missing]. Iskettelen, slå ned, af isken. Stundom stadnar örnen för att taga vara på söka gäddan, stundom slår den sig ned. Wiepraelen, slå, sopa.1087 Laatelen, kanske: bereda sig, rusta sig (för att spänna efter gäddan), af laadin, -tia. Kynin, (kynimet) men, det ställe hvarest kynät (fjädrarna) äro fästade d. ä. kynkkä. Örnen lyftade (endast) svart grus (ifrån hafsbottnet) på det klara vattnet. Koukkuluu, krokigt ben, refben, såsom det mest krokiga. Kolmasti, tre gånger, här: tredje gången (kolmannesti). Ylemmä, i st[ället] f[ör] ylemäksi, ylemäks, ylemmäs, ylemmäh/ylemmä. Omenatammi, ollon-ek. etc. verta) 541 Fennica.indd 541 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  The end falls into the binding. 155 Var[iant] 153 156. 162. 167. v[ers] 168 Var[iant] 207. 208. ukolta, läs: Ukolta. Ukon kaari, regnbåge Riivon, poa, slita. Rintapää, bröstben. Maisteli makua, smakade på köttet (eg[entligen] smaken). Ruuatt’ on, bör enl[igt] Lönnr[ot] wara: ruuaton (otjenlig att ätas. (all<-> <->: ”Örnen slet sönder (gäddans) bröstben, smakade på dess kött, slänger (<-> (kilpiäwi) dess till föda otjenliga käkar (örn) ifrån sig och klyfver dess mage. ”Månens behornade spets”. Då månen Ny-månens <-> spetsar jemför kallas månens horn spetsar likna horn. ”Watten kom ej till watten”, d. ä. kändes ej som vatten, hvilket dock enl. vanl. språkbruket heter weeltä tullut. Det <>, efter vanl[iga] språkbruket: weeltä o. s. v., liksom i v[ersen] 164 illmalle i vestra dialecterna skulle helta ilmalta. Hajasen är en ovanlig förlängning af haisen1088 Huotra, slida. Pahon, -koa, hugga, klyfva. Af v[er]rs[erna] 191–195, och 198–203 gifva och ordning <><> tyckes synes det, som finner man, att hade Ilmarinen sålunda förs afhuggit skar gäddas hufvud och klöfvit dess mage, för att undvika icke förråda, att icke örnen <-> han sjelf det svek, han begagnat för att fångade gäddan; lik ty då Pohjola-värdinnan ålade honom ett fånga gäddan utan not, nät och andra fiskredskap, så war hennes mening påtagligen den, att Ilmarinen med egna händer skulle taga fast <-> ingen utan <-> den skulle af Ilmarinen sjelf skulle taga den från Tuoni-elfven. Jalkojen jaksaja är dets[amma] som jalkojen riisuja. Päähyt kassa, t. kassa päähyt, kassapää, se ofvan. Päähyt är diminut. af pää. 542 Fennica.indd 542 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 214 v[erser] 217, 218. 220. 229 236–237. 237. 238. 240–241. Teltamoinen, är ett sme[k]ord, utan känd betydelse. Likaså Teutamoinen i Var[iant]. Neiyt, Immyt, dim. af impi, neiyt af neiti. Det röjer en beundranswärd finhet, att runan låter barnet i all oskuld qwäda till Pohjolas pris. Af andra uttaladt hade det varit skryt och i I ej <> sjelfva Ilmarinen var nu mera jäfwig att beprisa sina svärförföräldrar1089 och sin maka fästmö, eller rättare: sin maka. Här talas ifr i v[er]s[erna] 222–229 till svärfadrens, i v[er]s[erna] 230–243 till svärmodrens och i v[er]s[erna] 244–255 till brudens beröm. Wienan päälliltä wesiltä,1090 I wat Ifrån de ofvanom (päällinen s[amman]dr[aget] af päällisiltä, Nom. päällinen) Dvina belägna vattnen (Hvita Hafvet). Att Dvina ofta förekommer i runorna, har sannolikt sin grund deri, att Kuurulla, i nedböjd ställning. Nom. kuuru. Renw.1091 kändt ej någon annan bem[ärkelse] än latelen som likväl endast i phrasen anger denna bet. Länkämöinen l. länkämäinen, n[omen] a[djectivum] af längän, kää, böja, huka sig. Aiwon, tidigt, äfven: länge sedan af aika, Aikasuopa, den goda suopa (-konema). Mäkähdän, htää, <-> bräka. Moment. af määkyä. Ullottelen, -lla är detsamma som ulwottelen af ulwon, tjuta i sensus: Tidigt på morgonen bölade den goda kon --- ”Wår tackan tjöt (bräkte) efter den (d. ä. som kastade fram det fina höet d. ä. Bör förstås antingen så, att fåret bräkte tidigt, af längtan efter wärdinnan, emedan hon vanligen i god tid emedan hon i god tid alltid kom plägat komma till fähuset, eller kanske <> hellre möjligen så, att den visste, då hon tidigt tidigt, <-><-> fåret  Sic!  NB! In the Old Kalevala: Song 12:271: Wenot wäljiä wesiä; Song 16: 271: Wienan päälliltä wesiltä.  Renvall 1826. 543 Fennica.indd 543 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  Castrén has crossed out the whole sentence. 247, 248 252. 254. 278–279. bräkte tidigt på morgonen, då värdinnan emedan var den emedan hon höet framkastades. Nuorasesta (af nuoranen), betyder enligt Lönnr[ot] nuoran tavalla (?), lik d snör ätt. Paksusta, paksusti, lika med paksulta, tjockt af paksu. I jungfruns hem flydde uppsteg en tjock rök, d. ä. hon eldade stugan wäl. Piukahtelen, -hella Onomat. hvila, Käärilauta, wäfstock. Såsom Lönnr[ot] pag. 268 anmärker, så sjunges till<> denna runa hänför sjunges denna runa af soml[iga] på det sätt, att Wäinämöinen erhåller flickan. Då kommer Ilmar. att gifva detta Då kommer Ilm[arinen] att gifva det andra det råd den varning, att ej fria i kapp med Wäinämöinen, och på honom ega närv, visar sin tillämpning, emedan han älskade hafvet, då deremot Ilmarinen war ingen ting mindre än sjöman. Om således Dr. Lönnr[ot] lät runan gälla Ilmarinen, så hade han bort föra dessa två v[er]s[er] bland varianterna. NB Dessa tvenne v[e]rs[er] V[e]rs[er]. Ifrågavarande verser måste således anses icke höra vara af sednare ursprung sednare.1092 Också är det vida naturligare, att Ilmarinen, som var ung och rask, som hade hopsmidt Sampo och dessutom hopsmidt Sampo, och hade derföre egde modrens löfte om flickan, får hennes hand, än den gamle Wäinämöinen, hvars frierier tyckes vara en ålderdoms-svaghet; följakteligen borde dessa två vrs wara förda ibland varianterna 544 Fennica.indd 544 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Sic! 13 Runan. v[ers] 11 V[ers] 17. v[ers] 19 25. 26, 37–38. 41. 44–46. Muhia, betyder icke allenast lös och <-> lucker (Renw.), utan äfven fet och frodig. Keski-lehmojen (lemien1093) wasoja, medelmåttiga kors kalfvar. Aunus, Olonets. Kesäorawa, sommar-ekorre, d. ä. ekorre i sommardrägt. Hawet, -pehen, Dessa verser hafva väl icke afseende på tiden före Finlands eröfring af Sverige, utan de hafva sannolikt uppkommit i Ryska Karelen, och afse Fi Sveriges strider med Ryssland. Wirokannus är ett epithet, som äfven tillägges Wäinämöinen (XXXII). Lönnr[ot] anser det betyda: Wirossa kannettu (född i Estland) l. Wirolainen (Estländare). Men, det är bekant, att Wiro, Wirolainen äfven betyder betecknar en mäktig trollkarl, och kannus kalllas af Finnarne Lapparnes trolltrumma (<-> k<>da). Möjligen betyder kannus den som har att skaffa med trolltrumma; i annat fall är det väl troligen synonymt med kannus; Wirokannus torde således beteckna an trollkarl, som begagnar af trumma. Ehuru Ukko (som på detta st[älle] är uppekat.), Palvonen och Wirokannus äro samma person, skulle man af dessa och nästföljande v[e]rs[er] vara frestad att sluta till motsatsen, emedan <-> de synes förfoga sig den ene på ett, den andra på ett annat ställe. Men här inträffar åter det förhållande, att Skalden råkat i förlägenhet på parallela ord, och derföre tagit nödgats taga sin tillflykt till beslägtade föreställningar, hvarigenom han i stället för puu kommer att utrycka föreställningen träd. 545 Fennica.indd 545 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826. v[ers] 63. 69, 70. v[ers] 82. Var[iant] 92. ― v[ers] 104 v[ers] 119 Att här i sjelfva verket är fråga om en person, upplyses äfven af v[er]s[erna] 50 och 55. Denne så kallade ”mies pieni, pikku mies” (liten man) omtalas äfven i XXIV: 144 o. s. v. Likasom <> i det sång Icke allenast i jordens inre utan äfven i hafvets djup försätter den Finska war är enl[igt] den Finska Mythologien uppfyldt med öfvernaturliga wäsendena. Anledningen, hvarföre i fråga warande pikku mies skildras så liten är lätt att finna. Då styrkan beror af storleken och ingen så stark menniska fanns till i werlden, att han hade förmått fälla oxen, så framträder nu denna pikku mies. Meningen är att visa huru mycket öfverlägsen dessa wäsenden äro menniskan. Det fanns ingen m[enni]ska till i verlden, som hade förmått fälla oxen, men för den minsta öfvermensklig varelse war detta en ringa sak. Alla i st[ället] för alle. Kyykähytän, i hast nedböja. Kyykky (Renw.1094 kykky, kyky, status corporis conquinescens), kyykyn, luta sig, kyykähän, v[er]b moment., kyykähytän, mom. curat. i hast nedböja Puisen uuen uurtehesen, i det nya träd(kärlets) fagning, d. ä. inuti kärlet. jfr. 135 och 326 i v[arian]ten. tiiskina, i små particlar af tiiski, monne adverb? Osmotar, är sannolikt ett nomen appellat., såsom kawe och kapo. Åtminstone kallas Wäinämöinen i XXXI: Osmonen, och i parallel-versen finnes Kalewainen. Salo puita, saari maita, ”en skog (uppbrändes såsom) wed, en holme land (förödades)”, d. ä. på en holme blef all dess skog förödd. 546 Fennica.indd 546 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 121. 123 128. v[ers] 149 v[ers] 151 var[iant] 160. Var[iant] 164. v[ers] 167 173 174 189. 241. 307. 309. Var[iant] 328. Kaiwahdan, -htaa är väl dets sannolikt en wanlig förlängning af kawahhdan, -htaa, spritta. Auer betyder på detta ställe ögonskenligen rök och icke solrök. Pienikö, månne för liten? Men då borde äfven suuri pienempi det motsvaras af motsvaras af suuriko. Pieniko torde således vara dets[am]ma, som pienehkö, alltför liten, en form, som i Arch. är ganska vanlig, t. ex alavahko, ej Änd[elsen] -hko, hkö, hka, hha brukas ofta i Arch[angel] efterhängdt adj[ektiv] för utmärka det <-> i st[ället] för kowan, alltför. Laahon, oa, röra sig, hyppja. kesellä i st[ället] f[ör] keskellä. Reikuttelen, här beslägtadt synonymt med hieron, hykerrän (gnida, gnugga); Wästäkäinen, (besl[ägtad] med västäräkki), liten, nätt fogel, brukas såsom smekord. Likaså <> puhtukainen, ren, snygg, af puhdas. Orpolapsi, omani kallas förmodligen ekorren, såsom saknande fader. Tarhalatwanen (puu), träd med tät rund stak<-> krona. Koprasen -sta (kourasen), gripa, engångsformen af kouraan -ta, rad. koura (kopra). Petäjätä, s[amman]dr[aget] af petäjätä, nom. petäjä, gran. En wanligare, äfven för sdr contraherad form af Inf. är den på Liihättelen, llä och var[iant] riehättelen, -llä, ila med hast snabbhet. Laeton, taklös, af laki, laen, takets hvälfning. Walahdun -tua, synes eg[entligen] rinna, sjunka, digna. Walan, mom. walahdan, fact. walahdun. Kahja, detsamma som kalja. 547 Fennica.indd 547 17.1.2019 14:55:15 �Fennica: Kalevala  The word falls binding.  The rest falls binding.  The end falls binding.  Obscure, falls binding.  Renvall 1826. into the into the into the into the 355. Käyn, gå, gäsa, käytän, låta gå, föra, sätta (lägga), äfven låta gäsa. På detta ställe nyttjas käytän i bet[ydelsen] af lägga, såsom af man finner af den derpå följande Illativ-casus; men är detta twetydiga ord här begagnadt, för att tillika utmärka gäsningen. v[ers] 341. Lakkia, nom. actoris af lakin, -kkia, eg[entligen] slicka. Laitteleisi, refl. laga, infinna sig, v[er]b. freqv. af laitan, brukas här reflexive. 347 Karehtia, nom. actoris, af karehdin, -tia, qvittra sorla, sjunga se ofvan. 348. Till en så ståtlig bröllopsfest skulle naturligtvis äfven en utmärkt sångare anskaffas. ---1095 dugde ej en sådan som var stum lik laxen eller hes och mållös liksom barnet, utan den gamle Wäinämöinen måste bjudas att sköta sångens värf. 351 Kuonasuu l. kuolasuu, dregelmun. v[erser] 362–363. ”Barnets röst är har hesnat” (är hest), ”dess tal har fastnat i munnen” (det) är ej fram något ljud ord ur munnen; Var[iant]1096 363 Kielen kanta, tungspänn, det hvarmed tung[an]1097 är fästad i munnen. Kammellun, kimmellyn, krokna, vara orörlig. 383 Reutuellos v[er]s[er] 404–407. Sådana Man bör härwid påmi denna besk[rif]ning1098 öfver Lemminkäinen utseende erinra sig, att Pohjolas värdinna stodo i ett fiendtligt förhållande till hvarandra. v[ers] 406 Wähiten, litet, casus præterl[ativus] af wähä. 407 Nykerä, trubbig. 409. Raataja, driftlig att arbetare att arbeta, se raadan, taa i Lex.1099 Rahan alanen, beroende af, lagd för peningar. 548 Fennica.indd 548 17.1.2019 14:55:15 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 14. Runan. v[erser] 1–20 v[ers] 3. v[ers] 5 v[ers] 13. v[erser] 19–20. 27–30. 33. 36 46. 51. 56. 57–60.  Castrén has crossed out the passage between the star marks. Sedan Ilmarinen fått så väl Pohja-dotterns som modrens samtycke, begifver han sig med bröllops-skaran (naimakansa) till Pohjola, för att fira bröllop och afhemta flickan. Pohjola Wiepoaja, nom. actoris af wiepaan, röra sig, befinna sig. Ratsina, se ratina. Raukean, här: brusa. ”Min svärsons folk kommer, wänder sig med par hundrade”. *Wägen gjorde wändning intåg Wägen gjorde en böjning, intåget, som förut hindrade henne att se bröllopsskaran. Nu ser hon den d. ä.*1100 Wägen föreställes göra en böjning, och Pohjolas värdinna ser ej förr sina bröllopsskaran, än då den håller på den hinner till böjningen, och hästarna vändes. ”Mågen är (åker) med den svarta hingsten, liksom med (liknande) en gluppsk varg, en (bytet (rof) bärande korp, en flygande lärka” (liewet, -hen l. leiwo) Otus, byte, det som dagen till byte, djur, här fogel, eller kanske gök, emedan den kallas blå Kalke l kalkka, skrammel. Raastan och var[iant] 45. riiston äro synonyma med riisun. Kyyhkyläinen, duflik, af kyyhky l kyhky. Sulkkunen, af silke, suitsulot l. suitsilöt, tömmar. Sångaren har här och på några andra äfven straxt i det följande förgätit, att det är winter, då Ilmarinen färdas till bröllopet. 549 Fennica.indd 549 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala Var[iant] 57. 59. 60. Var[iant] 67. v[ers] 72 80. 82. 86. Var[iant] 87. v[ers] 105. v 122 122. 123. 128. 129. 131. 138. 153. v[ers] 154. Pehtara, wästnings ställe. Kuomikko tyg, väf, af kudon, -toa. Mesinukalla. Nukka bet[yder] lo, det utstående på kläde, mesinukka, med honungsrika, uppskjutande vexter (blomstrande lindan). Maksankarwanen, lefverfärgad Kasie, ett kärl, hvarmed man öser, af kaadan, -taa, fälla, gjuta. Maimat pilkehtäwi, Rommen utbreder sig skimrande (pilkka, fläck). Var. 70. Lesty, sdr af (lesitty), st af lesin, tröska, skräda. Koroppa, ask, wacka, af R[yska] коробъ. Kullittu af kullin, förgylla. Koltsas, lika med koltus, ring. Var[iant] Siiwootes 2. per[son] Opt. pl. af siiwoan, -ta, göra ren, här: göra fri, befria, lösa. Kamana, den öfra dörrposten. Var[iant] 91. Kamoa. Oltsiseinä, gafvelwägg. Awantohot är en dialekt[al] förändring af awankohot. Päältä poikitse, i ändan, tom ”Tvärsöfver” (poikitse) är bygnaden ”i ändan (päältä) hundra famnar stort. Siili (?). Pähet, -hkeen, hassel. Luaslauta; Så kallas de bräder, som på sidan af ugnen betäcka stenarna och från patsas gå till wäggen. Wanun, svarfva, skära item, knåda, walka, polera. Kalewan puu, Kalewas träd. Lönnr[ot] förmodar, att detta är ett epithet för rönnen. Stolo, bord af R[yska] столъ. Risti-rahwas, Christen skara. Detta uttr[yck] är icke det enda ifrån sednare tider, som förek[ommer] i 14–16de runan. Men läsaren förbiser 550 Fennica.indd 550 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae det är lika lätt för läsaren att förbise sådana enskildheter, som det för Dr Lönnr[ot] hade varit lätt att utmönstra dem <>. Men hvad man i <> dessa runor 14de och 15de ej kan förbise, är det ljus, är det solst ljus, som här utbreder sig öfver det dunkla Pohjola. Huru prydligt är icke allt, som i yttre måtto här företer sig? I stugan med dess bord och bänkar, Kastar man en blick i stugan, så bländas ögat af det sköna de skimrande de wäggarne och taket af det rena golfvet, de blanka väggarna, det skimrande taket, ugnen, bordet, den blomsterbeströdda ugnen, det gyllne bordet, <> med sina rena skedar och talrikar o. s. v. Alla husgeråds saker äro rena och dyrbara blanka och äro blanka och rena. * Sjelfva stallet är glänser glimmer <-> <-> af guld och koppar, och brudgummens h[ästar]1101 matas med hvete och råg. – Wärdinnans gästfrihet har ingen gräns. Ölet Om man åter tar i betraktande det uppförande, som Pohja-folket i Poh. nu ---1102 sederna är <-> hos <-> Pohjola sederna i Pohjola, så finner man blo här endast den renaste <-> renaste välwilja och den uppriktigaste gästfrihet. Med omsorg sörjer wärd den hjertligaste omtanke tillser sörjer wärdinnan för sina gästers wälfägnad och låter sparar ej med det skummande ölet.*1103 Sjelfva stallet glimmer af guld och koppar, och brudgummens häst matas med hvete, korn och råg, att icke tala om gästernas undfägnad. Wärdinnans omsorg sträcker sig i f<->, Om man åter tar i betraktande det uppförande, som Pohjafolket nu iaktager, så finner man här endast den hjertligaste wälvilja och den uppriktigaste gästfrihet. Den eljest så fruktansvärda wärdinnan uppfyller med omsorg en wärdinnas pligt1104 sörjer med <-> sörjer på bästa sätt för sina gästars wälfäg[nad]1105 och yppar wid skilsmessan från <-> och förräder wid skilsmessa från sin dotter de ömmaste känslor. Hon, den lida trollhexan meddelar nu det skön wackraste råd åt sin måg  Falls into the binding.  Falls into the binding.  Castrén has crossed out the passage between the star marks and started a new version in the margin.  Obscure, falls into the binding.  Obscure, falls into the binding. 551 Fennica.indd 551 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Hidden under an inkspot. 163–164. 166. 174–176. 178. 185. v[ers] 186. 187–188. 224. 228 232. och dotter. Med ett ord: man glömmer såsom det höfves wid en sådan högtid, att bröllopet firas i det mörk Pohjola. Det är möjligt wäl sannt, att dessa bröllops qväden sånger icke uteslutande gälla bröllopet i Pohjola, utan är utan sjunges ännu i dag vid hvarje bröllop, der en utmärkt sångare är till städes, och att Dr Lönnr[ot] här infört de wackraste bröllopsqwäden, som fortlefva bland allmogen, men å andra sidan är det är lika wisst, att sångar Runo sångaren sjelfva tillämpa dessa qwäden äfven på Pohjas bröllop. Tuli on tuohinen rämäkkä, i st. för d. ä. tuohinen tuli on rämäkkä, sawu musta terwaksinen, d. ä. terwaksinen sawu musta, näfver-elden är sprakande, tjärvedsröken är svart. Tuohus bet[yder] all slags ljus, wahanen deremot vaxljus. Genom dessa skilda särskilda bestämningar will Poh antydes, [att]1106 Ilmarinens ögon äro ljusbruna. Kanamarja, hönsbär är härom <-> ett berömmande epithet för flickan. Totta tehdä, göra sanning, göra skäl för sig Wikoa, ila, skynda (bland gästarne gå skyndsamt omkring bland gästarne). Wiisi wantehen, läs: wiisi-vantehen, af wiisiwannet. fembands kärl, d. ä. ett stort kärl. ”Låt det rinna ifrån sparrens ända, mjölet inifrån spikar”, d. ä. framlägg öl i ymnighet. Hyreksin l hyrehin, gnola. Runo bet[yder] icke allenast sång, utan äfven sångare. Ken är eg[entligen] Genit. af ke’, men brukas här såsom Nominat. Lattilliset, nyttjas här för metherns skull i st[ället] för lattialliset, de som äro på golfvet, liksom i v[ers] 236 pöyälliset, de som äro vid borden, af pöytä. 552 Fennica.indd 552 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 235. 245, 246. 248 259. 267, 270. Pöykän, pöykkää, lika med pöyhään, larma, väsnas. Nuorisessa, läs: nuorisossa. ”Bland dem, som lyda under den store fadren”. Iso isä är äfven en bildlik föreställning. Pakaelen l. pakailen, lika med pakaan, pakajan, pakisen, förtälja, berätta, tala. Med klara ord angifves här, att Wäinämöinen och Ilmarinen voro bröder, och ur v[er]s[erna] 287–288 härflyter, att de voro tvillingar. Denna Wäinämöinens och Ilmarinens förwandtskap är lätt förklarlig genom de hvardera utmärkande egenskaper. Wäinämöinen war utan like genom sin högre wishet, sina insigter om tingens<-> ursprung och wäsen, samt förmågan att derigenom samt åstadkomma utomordentliga ting. han kände tingens ursprung och wäsen, war siare och trollkarl och sångare.1107 Ilmarinen åter saknade sin äldre broders djupare insigter, men egde deremot en utomordentlig fynd[ig]het och konstfärdighet, och <->Han anlitades också i detta afseende ofta af Wäinämöinen, hvilken smedens hvärf icke ens hade kunnat anstå. Wisserligen Ilmarinen framträder ofta såsom underordnad person, hvilken Wäin[ämöinen] begagnar endast såsom medel för sina ändamål; men genom bildandet af Sampo, som Wäin[ämöinen] ej kunde smida, gäller är han likwäl såsom Wäinämöinens wederlike ej endast Wäinämöinens tvillingsbroder, om man <-> kan med skäl äfven af det skäl De kunna äfven <> kallas <> tvillingsbröder, <->denne så wida Wäinämöinen och Ilmarinen <-> <-> i sitt slag, behöfva den ena den andra och anses begge tillsamman representera i förening idealet af en i alla afseenden vis och kunnig insigtsfull man. emedan de äro hvardera i sitt slag oöfverträffliga, och repres[entera] i förening1108  Additional note in the margin.  Additional note in the margin; unfinished. 553 Fennica.indd 553 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Sic! v[ers] 272 280. 286. 286. 305, 306. 313. 315. 326. 328. 331. 331. 331. Saaumma, 1. pers. plur. præs. Ind. af Saaun, v[er]b[um] refl[exivum] af saan, -da. Sällan ”komma wi oss till att orda. Miero Att äfven den må beundra sångarna, som ej höra dem (som ”Ilman olia, den som är utan (att höra), den som icke hör. Wä Ilmarinen anmodar Wäinämöinen att framdraga (weetää1109) sådana qwäden, hvilka icke blott beundras af åhörarne, utan äfven af dem, som icke ej äro tillstädes. Ett hyperboliskt talesätt! Ilman olia, den som är utan (att höra), den som icke hör. Oloset och meet nyttjas här i plur. för att utmärka den g ölets och mjödets mängd en dessto sköna ymnighet af öl och mjöd. Olonen, diminut. godt öl, dim. af olut, som sannolikt ocks äfven är dim. af olvi, olven. Kostaa koston, löna lönen, d. ä. gifva lönen, wedergälla. Eteinen, förstuga, syn. med sintsi, porstua, af esi, ede, det ställe, som är framför stugan. Hit skulle värdinnans belöning komma, emedan hon här förwarar smör, mjölk, m. m. Luonnen, af luon, bem. af kasta; kasta bort (sången) uppföra ett qwäde. ”Jag qwistade grenarne och jag fann wägen att säkert rättare: jag stakade wägen den för andra sångare eller inledde ämnet. Enligt 10 Af I: 51–52 och anmärkningar till detta ställe harpa I anm. till I: 51–52 anmärktes, att sångar Det är en vanlig bild i runorna ofta förekommande bild, att sångaren lindar hop sina sånger qväden och förwarar sina qwäden dem i visthuset, liksom allt annat i visthuset, som på visthus-skullen i kölden o. s. v., hvarigenom dels 554 Fennica.indd 554 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 343. 343. 354. 368–369 antydes, att de icke att de sällan behöfvas, dels det äfven att man har icke har stort <> föra något de icke göra gagn de icke äro honom till nytta och gagn, och derföre kunna läggas å sido. Men här <-> är meningen icke sådan, utan sångaren förvarar lofra<> ärnar förvara dem inom sitt ben-lås, d. ä. inom tänderna (ἑρκος οδοντων)1110, derifrån de aldrig slippa, om lappa benen (läpt) låset ej rubbas, tänder läpparna utbredas, tänderna åtskiljas och tungan slingrar1111 sig af och an (keikkelehtelen af keikun, gunga, keikkelen, keikkelehdan, keikkelehdelen). Det är således någon en förblandning hos sångarn <-> som vållat, att denna vers och de tvenne nästföregående äfven här fått sig en plats. Det tyckes, som skulle man hafva föreställt sig, att sångaren, allt efter som han qvad, ställde sina sånger både s<-> eft allt eftersom Denna bet1112 Det är svårt att förklara, hvad denna bild innehåller. Kanske menas dermed, att sångaren Wäin[ämöinen] lade sina de qwäden, efterhand som <> sedan han sjungit dem, efterhand i en släde för att släpa hem dem. som han slutat att sjunga, efterhand uti sin släde, för att släpa hem den tilbaka till hemmet sitt hem. Men efter att hafva sjungit i tre dagar söndrade blef lasset så stort, att släden brast derunder. Wisst är, att sångare ofta sägas släpa sina <-> förekommer den det. Denna mening därmed behöflig Mer än en gång förekom ”Att jag må utrusta en häst”. Ratsu bet[yder] här ej ridhäst, utan häst i allmänhet. Pohjolas värdinna ”matade” de bjudna gästerna så att de lågo ”med munnen i sina blotta (ej smälta, rena) smöret, med handerna näfvarna bland fisk-piroger”. Kuore sades i Ar Wuokkiniemi bet. någon fiskart vara en betyda en mindre fiskart, och ordet troddes vara lånadt ifrån  Castrén quotes Homer.  The end falls into the binding.  Castrén has crossed out the whole paragraph. 555 Fennica.indd 555 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Sic! 372–373 375. Ryska. Var[iant] Koprin käärin kokkaroissa, famlande med näfverna bland piroger. Käärin s[amman]draget af käärien Lönnr[ot]. Luotaselta, <-> paikalta, sc[i]l[icet] paikalta d. ä. luuttomalta paikalta (Lönnr.), af luuton benlös, af luu, från ben af luuton, benlös; ”Hon matade lax från benlösa ställen”. ”från benlöst ställe”. Luotanen, luo, närhet, luo, närheten af Lönnr[ot] ur luo, närhet, och öfversätter luotaselta: ifrån ett närbeläget ställe, hvilket äfven<-> <-> l till ganska väl med det följ. parall. vs., der Sirotan, fräsla, skira i smör, hvarwid ett fräsning uppkommer. 15 de Runan. v[ers] 7–10. 21 24. 31. 43. 51. Swärmodren kallar sin måg för sin faders ”Hwarföre sitter (dröjer) du min faders son, wakar hm, min hvarföre wakar du (hvad wäntar du, min äldste broder? Sitter du för fadrens godhet”, derföre du emedan han är god, och Ilmarinen således har svårt, att skiljas wid honom. Svärmodren k[al]lar mågen berömmande för sin son, sin äldsta son broder, och dottern för sin syster. Wiljon. Weljyt. diminit.1113 af weli. Ikisopu, Adj. s[amman]satt af iki, ewigt, och sopu sämja, den som man ewigt skall sämjas med. Hiema, ärm <> är i Ryska Karel. ärm (hia), och hiemotan, träda på ärmen, förek[ommer] i Ryska Kar[elen]. Kinnastan -ta, träda handsken på (handen), af kinnas. Käpäs anser Keckman war synon. med kepiä, lätt, snart färdig. Lönnr[ot] deriverar det af käyn, dä, den som 556 Fennica.indd 556 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 52. 54. 64–65. 76 82 86. 88 93–95. 98. Kiewäs, läs kiewas. ”Du förstod ej utöfver ditt hufvud”. Modren, d. ä. du följde blott ditt barnsliga tänkte icke <> förmådde icke att slita dig lös ifrån dina barnsliga tankar, och betrakta äktenskapet ifrån dess alla sidor. Modren vill söker härigenom wäcka dotterns sinne till vill här med will här uppwäcka ”Hwem förskindrade det fjära (skinnet) hos den alltför kloka”? Modren söker på allt möjligt sätt hos sin dotter uppwäcka saknad af hemmet i skilsmessans stund. Poikkean (ean), keta, poikkelen (af pois) betyda åtminstone i Karelen aflägsna, begifva sig, och ej transverse declinare, såsom Renw[all]1114 öfversätter orden, härledande dem omedelbart af poikki. Polwempi, af polwi, bet. knä, mennisko-ålder, torde synes här vara synon[ymt] med wiikompi, längre (om tid). Poikellitse, i st[ället] för poikellite(h), genom omkastning. Kapulehti, torde kanske lika med kapo-lehti l. kawon lehti. Laklut är enligt Keckman diminit. af lika med laulu, men Lönnr[ot] anser det wara dimint.1115 af lakla, alla, anas mollissima, och denna deriv. är utan tvifvel den rätta. Kamalo brukas i st[ället] för Kahmalo på flere orter särd[eles] i Ryska Kar. Wuokkiniemi. ”Gården är ett steg längre, trappan, ett spann högre större, tröskeln en stock högre, när du en gång härnäst1116 återwänder” (kerran, eg förnya), d. ä. du känner dig icke ej mera här så hemmastadd i din föräldrars boning. Syämmellen, läs: syämellen, af sy(d)än, sy(d)ämen.  Renvall 1826.  Sic!  The end falls into the binding. 557 Fennica.indd 557 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  = Modern translative case.  Castrén has crossed out the passage between the star marks.  Sic!  Runeberg 1836.  Castrén has crossed out the whole paragraph. 122. 136. 152–153. 164–165. 180. 181–183 189–190. Nyt on lähtöni lähemmä sc[i]l[icet] saannut, nu har min bortgång kommit närmare. Lähemmä fact[ivus]1117 i st[ället] f[ör] lähemmäksi, lähemmäks, lähemmäs, lähemmä. Toimi Milläkänä, tuollakana äro adverb[er]. bildade af pronomina mikä (mi) och tuo, Adess. millä, tuolla med efterhängde känä, kana, de utm nyttjas negative, och utmärka ett tillstånd eller läge Talesä *De nyttjas med Talesätten <> milläkänä, tuollakana utmärka ett läge eller tillstånd, <> <> milläkänä, tuollakana, nemligen ett dåligt <>, emedan -kaan, -kään, -känä, -kään alltid blott förekom <> blott kan förek i en negativ sats.*1118 känä, utmärka ett tillstånd eller läge känä, utmärka det förra en egenskap, det sednare ett tillstånd eller läge. Tuoma, hemtad, frambragt, af tuon, -da. Sedan modern öfvertygat sig derom att hennes dotter älskat sitt möderne-hem, söker hon åter försona henne med sin nya ställning. Maata, lewätä, nyttjas impersoni<> præs. Ind. pers. af neg. form i st[ället] för m act. makaa, lepää, ehuru koirat och pennut stå i Nominat. casus I soml[iga] exemplar står tälle, läs: tällä. Wieri, rand. Ojawieri, åbrädd, kangaswieri, backsluttning, wesiwieri, strand. Kakraton l kauraton. ”Alla stenrösen äro mynt, alla smärre stenar peningar”, utmärker icke, att han ”från mynt mynt1119 från hvarje röse o. s. v. såsom R[une]b[er]g1120 öfversatt detta ställe, utan en sådan be detta uttryck måste tagas såsom en bild, hvilken utmärker, att Ilmarinen egde peningar i samma förhållande, som det finns stenrösen på marken.1121 558 Fennica.indd 558 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 194. 204 v[ers] 212. v[ers] 217. 221. 227. 242. 245 246. 247. 250 255. Pyyhyt, dim. af pyy, hjerpe. Pyräjän l. pyrään, röra sig med buller. Kuulestamma Omon, läs: emon. Miehueton bet[yder] eg[entligen] utan man, utan make och öfversättes så af R[une]b[er]g.1122 Meningen vore då, att hon skall vara sin man trogen. Men då ordet brukas paral. till tavaton, så beteckna det väl i allmänhet oduglig miehueton kan ej härledas ur mies, man, utan af miehueton bör härledas af miehuus, manlighet, raskhet, duglighet, ej af mies, hvarur man får miehetön. Miehueton betyder således: utan duglighet, och motsvarar i denna bet[ydelse] tawaton. Epäpätö l. epäpätöten, ganska oduglig, af epä, vanum qvid (Renw.1123) och pätönen, oduglig. Suppu l. soppi, hörn, vrå. Kaaruttelen, freqv. af kaarutan (kaarutan, kaari, båge), böja. Suihan, hkaa, suihin, hkia, skynda, fara (flyga) fram, fjäska. Suihka (var[iant] suihki, 2 pers Imperf, ehuru k i hvardera fallet vanligen plär bortkastas. Sutsuna, klädning, kjortel. Räämin, -iä, räimään, -ää, räihkään -hkää, stöka, bullra. Kehajan, kehäjän, kemajan, kepajan, Onomatop. utmärka det dofva ljudet wid gåendet på golfvet. Onomat. ord, som utmärka det dofva ljud, som höres, då man utan skor går på ett golf. Hamut, dim af hamet, betecknar här icke små, utan sköna, wackra, nätta kläder. – Modren uppmanar här sin dotter till sparsamhet. ”Af trenne små träds bränning”. Puinen s[amman]dr[aget] af puu--1124, dimin. af puu. Poltas, kse, bränning, brännande, af poltan.  Runeberg 1836.  Renvall 1826.  The end falls into the binding. 559 Fennica.indd 559 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  = Modern partitive case.  Obscure, the text falls into the binding.  = Modern partitive case.  Castrén has crossed out the passage between the star marks.  Obscure, the text falls into the binding.  Becker 1824.  Renvall 1826. 266. 278, 279. 292. 302. 303–304. 313. 316. 322. 328. 360. Toimean, ta, ant[ingen] (af toimi, active, omsorg, pass. ordning), ordna, laga sig, reflexive eller ”återwända efter uttära uträttade ärender” (Lönnr[ot]). Kuuneltaisi, peiteltaisi, Imperf. conj. pass. pro act. Det bör anmärkas, att passivum i Finskan är *vida skildt från detta genus verbi i andra de flesta andra Europeiska språk. Först och främst tål det Infinitivus1125 casus såsom obj. efter sig, och således äro till hälften activa, motsvarande deponentia i Lat[in]. Widare brukas de ofta si--1126 uttrycket genom motivera de tillika Impersonalia i andra språk icke allenast tål och Infin[itivus]1127 såsom object efter, och i detta afseende motiveras verba*1128 ofta nyttjas dets. såsom activa eller deponentia, dels äfven såsom Impersonalia; de kunna således ---1129 object efter sig se Beckers Gram.1130 § 103. Wilja wiploin, läs: vilja-viploin. Wipla (wiplo?), bit, stycke. Wilja-viplo, mat-bit. Waljan päällä, med ändan af tömskaftet (?). Walja, se waljas i Lex.1131 Vangutan är synon[ymt] med wingutan. Wanguttao, vinguttao m. m. äro negativa Optativ-former. Varianten Öfversättn[ingen] af dessa verser är oriktig. Tiesin, -ia (tiisin, -iä), laga, att någon får veta, undervisa, lära. ”Tag ett rör ifrån hvassen” Ruoko, ruovon, deraf ruon. Coll[an] ruovosto Korahutan, -ttaa, smälla till så, att åtföljes af ett rasslande ljud. Onkelmo (ongelmo) är lika med onkalo, däld. Koseta, Arch. för kosketa. Ison saamasta salista, ”Från den sal, som min fader fått (skaffat) hit”. 560 Fennica.indd 560 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall 1826. 365. 385. 399. 407 427. 440. 457. Kaaputtelen, lla, se Renw.1132 under kaapin l. kaavin, skrapa (med foten), trampa. Stamordet är utan tvifvel kapio l. kavio, hof, fot. Terwas kannot, läs terwas-kannot, sa[mman]satt af tervanen (Gen sen) kanto. Piirahtelen, framskrida, af piirrän, draga streck. Polkuttelen, trampa, göra en stig (polku). Poluttelen wore regelrättare. Kelkyttelen, var[iant] rellittelen, onomat. springa lätt, lika som jolkuttelen (v[ers] 447) utmärker björnens tunga lopp. Päätänse, läs: päätänsä. patsaan, ta, onomat., utmärker ett ojemnt den hårda (steniga) medens knarrande ljud. 16 de Runan. Var[iant] 2. v[ers] 14 v[ers] 20. Var[iant] 29. 36–37. Loitos (loitoksi), långt, på långt afstånd. Hamina, det knarrande ljud, årvidjans knarrande under roendet åstadkommer. Kyynäppäinen luokki, alm-loka. Kyynäppää l. kyynerpää, alm. Poikoani minnoani, läs: poikoani, minnoani (miniätäni). Sukapää, sträfhårig, af suka, borste. Med ”borg” och ”stridspost” förstås här flickan, hvilken war lika svår att intaga, som en borg. Lönnr. förklarar denna bild såsom <-> Dock kunde benämningen stridspost äfven hafva sin grund deri, att många förgäfv hade täflat om flick ungmöns gunst. Woita, s[amman]dr[aget] af woitit, eller också helt enkelt 2 Imperf. af woin, woida: ”förmådde du med borgen”. Den förra förklaringen är naturliga sannolikare. 561 Fennica.indd 561 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Sic!  Castrén has crossed out the passage between the star marks.  Sic!  The end falls into the binding.  Sic! v[ers] 39–40. 41. Var[iant] 55. Glädje och sorg omvexla vid ett bröllop, såsom det firas eller åtminstone fordom blifvit firats af Finnarne. Anledningen fordom blifvit firadt i Finland eller åtminstone Karelen och ännu firas i de Ryska socknar, som bebos af Finnar. *Anledningen till sorg är fickans1133 skilsmessa från hemmet. Skilsmessan ifrån hemmet utgör en rik anledning till tårar, och hela bröllopstiden är det brudens enda sysselsättning att <>*1134 Sorgen är dock wida öfverwägande hos bruden, och anledningen dertill är skilsmessa från hemmet, från föräldrar och vänner. Ifrån bröllopets början till dess slut är bruden hon till det mesta sysselsatt med afskedstagning, som sker under sång och tårar. Wänner och wänninor omfamna och <> hvarandra brude Det finns ingen bröllops-gäst, af hvilken bruden icke tager afsked mångfaldiga gånger, Här Det Emedan För hvarje bröllopsgäst sjunger måste skall hon sjunga något impromptu till afsked, men med sina vänninorna1135 måste hon gråta tillika. För att böja deras hjertan, framkallar påminner hon under sången1136 enhwar om någon sorglig händelse i hennes deras lif, och då wänninorna ligga förstummade i hvarandras omfamning, då hör det bruden brudtärnan till, att fortsätta sången. Det är således med som L<> Det är härigenom förklarligt Det är således icke egentl[igen] brudgummen, som ”för jungfrurna att gråta”, men hon är den medelbara orsaken dertill. Lewitikö1137 neien lemmen, utbredde du jungfruns behag? Var[iant] tiina (?). Pirrotan, lika med murrotan, söndra. Hahut torde vara tryckfel i st[ället] för hanhut, dim. af hanhi. Tehtahilta, lika med teljoilta. Haapa tehtahilta, läs: haapatehtahilta (teljoilta). 562 Fennica.indd 562 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 59–60. 59. 59–60. 62. 63 v[er]s[er] 65–68. ”Om han är ung som lyftar, och stolt, som höjer dig”. ”Om han är ung, som lyftar dig”. Ung torde här, såsom man kan sluta par. vs, betyda en öf<-> Dem naturligaste förklaring på detta ställe torde vara den, att svärmodren bruden skall böja den unga och alltför stolta fästmans sinne derigenom, att hon icke bryr sig om hans biträde. Den metriska öfversättningen är misslyckad1138, emedan uttrycket genom uttr[ycket] ”för ung”, som blifvit begagnadt metaphorice. Poikkipuolisella (och i förg vs för poikkipuoliselle liksom i föreg[ående] v[er]s jalaksella för jalakselle. Poikkipuolinen, tvärträd. Sannolikt är meningen den, att hon skall stiga med ena foten ur släden (på medan), medan den andra ännu är inne i släden, stödjande sig på mot tvärträdet. Keckn Lönnr[ot] förmodar, att poikki puolinen äro tvenne skilda ord och öfversätter denna och den föreg[ående] v[ersen] sålunda: ”stig med ena foten på slädmedan, med den andra tvärsöfver på halfva medan (d. ä. något längre fram).1139 Temminkäinen, dunkelfärgad, af Ryska ordet темный. Ändelsen -mäinen är diminit. af Infin. Nom. modi – ma, Infin. Den förekommer ganska sällan, men tycks synes vara till sin betydelse skild ifr[ån] den diminutiva ändelsen på minen, som svarar emot Fut. part. pass. <-> svara som svarar emot Fut. part. pass. i Lat[in], då deremot den förra formen kommer i det närmaste öfverens med perf. part. pass. Lönnr[ot] antager derföre den förra diminutiv-änd[elsen] en <-> ursprunglig form på -mi, <->, <->  misslyckad ‖ ej lyckad  Castrén later changed the order of the explanations. 563 Fennica.indd 563 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826. 81.–116. v[er]s[er] 117–131. Polkomainen förutsätter ett polkoa vb polon, koa, som dock icke finnes qvar i språket skulle förutsätta ett förloradt v[er]b[um] polon, -koa, om det ej wore fallet i Finskan, att Nominat-modi ofta bildas af imaginära radices. Satsotan, -ttaa, onom. utmärker fötternas ljudet, som <-> af fötter fot det ljud, som b<-> höres fötternas ljud hos fåret under dess gåendet. ”Dörrarna öppnade sig beständigt” (väntande på, längtande efter) ”dörrens (framtida) öppnarinna”. Denna elision äger äfven rum i det följande på alla de ställen der predicatet är ett vb. intrans. Aukiainen, dim. af aukia, lika med aukoja. Käkänen, läs: kääkänen, dim. af kääkä, handtag (på dörren). Ryskt ord kääkä. Käserrän, -telen, onomat. knarra, skramla. Kykerrän, tää -telen, huka sa antingen, böja sig (af kyky), eller hellre lika med kukerran, -telen, onom. ljuda, se Lex.1140 Var[iant] 85. Kynnyskyinä, läs: kynnys kyinä (sdr. af kyynä). Hersaan, -ta l. -aa, fräsa, åstadkomma fräsning. v[ers] 86. Hempuja, -ainen, af Hemmun, pua, sakta röras, af<> (besl[ägtad] med hempia, hemmet), lent, sakta röras. ”Den som sakta röras med fina fållar”, d. ä. hvars fina klädnings-fållar lätt widröra tröskel v[ers] 106. Läänin, -iä, syssla med något utom kus, deraf nom. actoris lääniä, och dim. lääniäinen. V[er]s[er] 107–108. ”Fägårdarna weko tillbaka (taantelen af taka) för (af aktning för) den fägårdsägande årtan, som sku kommer att sköta <-> <-> fägården skall beträda der<> fägårdarna”. Wierahainen, dim. af vieras (wieraha). Ulkonen, en plats i fri luft, utom hus. 122 Hell dig ”näfvertak med dina skaror” (d. ä. med folket som är befinner sig vistas under taket). v[ers] 126. Kuningas är väl ett epithet till månen. Juoleus, prydighet, af juolia, stolt, prydig. 564 Fennica.indd 564 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 139. 149 Var[iant] 152. 162. 183. 185. 186. 190. Kukkulainen, dim. af kukka, kukut, kukkuinen, kukkulainen. Dock är dim. änd[elsen] -lainen ovanlig. Kuun ikä, månens tid, en lång, obegränsad tid, alltid. Kutsunen, bes<>mande, dim. af kutsu, bjuden gäst. Kuuronen (?). Airojalkanen, snabbfotad, med fötter som likna åror, <-> <-> rakbent<-> åror till fötter, <> ej rakbent, såsom Lönnr[ot] förm[odar], att ordet bet[yder] rakbent men denna betydelse. åtm[instone] vidkänner man ordet med den bet[ydelsen] i Ryska Karelen. Kuuronen och Airojalkanen äro, såsom man finner af s[amman]hanget, berömmande epitheter. Warpalaitehilla, bräddfull. Warpa, bet. eg. qvist, deraf warpet, sqvällbord lösa bräder, hvarmed båtens under storm och båten förhöjes i storm och oväder en lastad båt plär förhöjas, i båten. Här äro dessa är warpa syn Här är warpa synon med varp[e]1141 Laita, Laidet är lika med sida laita. Warpalaidet, bet. sål. eg. en båt är således egl. epithet till båten, och tjena till en lastad båt, som utmärker således eg[ent]l[igen] en fullastad båt, som behöfver sido-bräder för att icke sjunka. Tenhous, raskhet, kraftfullhet, af tenho. Tukku, bulte, hop, här: folkhop. Turpeus, s--1142 wälmåga, skönhet, af turpia, fet, fyllig. Imarrut, utan känd stam, täckhet, behaglighet. Lönnr[ot] anger nom[inativ] till imartuetta wara imarruus. Med Ilmari förstås menas troligen Ilmarinens fader, ty i Arch. kallas sä<-> på Ryska sidan utmärker ändelsen -nen slägt, <> en närmare ett slägtskap af sådan anledning lyktas äfven de flesta slägtnamn i Finskan på -nen.  The end falls into the binding.  The end falls into the binding. 565 Fennica.indd 565 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  Porthan [1778] 1993: 102.  = Modern essive case.  The end falls into the binding.  The end falls into the binding. 195–196. 197. 201. 214 v[ers] 221. 224. 226. 230. ”Non est crudi saporis byne ejus, neque austeri polenta ejus”. Porth[an]1143 de poesi Fenn. p. 86. Maltet (det grodda kornet, itu) förmodar Lönnr. wara iskulla sägas vara iskulla. maalla Surrunna Nunc[u]p[ativus]1144 af surrut præter. part. act. surrut (sdr. af surunnut) af v[er]b[um] suren, surra, liksom päässyt, tullut, pannut m. m. Dylika præt. partic. bilda af verba på -sta, -lla, nna. Kohin, (kohennan), omröra. Päiwän päällinen omena, ett äpple som är vändt ett åt solen vändt äpple. Päällinen är här antagligt med puolinen. Ett åt solen vändt äpple, d. ä. ett utmärkt. Päällinen är väl här synon. med puolinen. Ett äpple åt å<->t ett åt solen wändt äpple, d. ä. ett utmärkt för---1145<->, ett utmärkt äpple, emedan ett äpple, som vänder åt solen v<-> åt solsidan är bättre, än det, som är på skugg-sidan. Päällinen är väl på detta ställe synon[ymt] med puolinen. Denna v[er]s borde rätteligen gå ut, emedan stockarna i v[ers] 219 sägas vara hemtade från kär[ret]1146 Romeikko, stenbunden, oländig mark. Han har lagat gjort ”bänken af buskar” (kanske unga, friska, oförderfvade träd). Patwaska, talman. Åtminstone har ordet i dagligt tal denna betydelse, men Lönnr[ot] påstår, att patwaska egl. är den, som ”åtföljer bröllops <-> blott har till ändamål att skydda bröllopsskara brudparet emot trollkonster och alla slags onda stämplingar och att talmannen är en skild person Men jag har sjelf sett dessa begge värf förrättas af en och samma man, ehuru jag icke vet, om förhållandet ursprungligen varit sådant. 566 Fennica.indd 566 17.1.2019 14:55:16 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Sic! 234. Var[iant] 237. Var[iant] 244. v[ers] 243–244. 247–248 247–248. 251. Oppahina ”Byns lycka är wägwisare (ledsagare). Uttrycket byns Epith[etet] ”byns lycka” innebär, att patwaska äfven skulle tillse, att, att ingen olycka skulle hända brudparet. Oppahina i st[ället] för oppahana. Alatson för alaston. I Ryska karelsen1147 öfvergår st vanligen till ts eller tsh (ц, ч). Haahi, -hen, (äkta) röd färg. Kirjokynsi, epith[et]. I anseende till anl[edning] af Vanl. af solens och månens Talmannens vackra gördel säges vara förfärdigad af solens och månens Solen och Månen i an<-> till följe af deras dessa Gudomligheters utomordentliga fägring. I var[ianten] är Kirjokynsi epith. åt till Solen, emedan dess strålar kallas Solen Kirjokynsi, bro (med den som har brokiga fingrar); till följe af den mångfärgade strå till strå emedan strålarna bryta sig i olika fär i anseende i anl. till hwalfvets epith[et] strålarnas färgbrytning påtagligen gifvit anledning. Solens strålar föreställes såsom dess fingrar. Påtagligen hafva de m[ån]gskiftande strålarna gifvit anl[edning] till detta epithet. Strålarna föreställes neml[igen] såsom Solens fingrar. – Uujunen, lent hår. Talmannens gördel är Antingen anses Gördeln anses ha större värde, då den är gammal eller Antingen vill man härigenom prisa gördelns fasthet, eller anses dess värde i allm[änhet] vara större d[eri]g[enom] att den är urgammal. Kutri hårlock, af det Ryska кудры. Kultalatva (med gyllne topp) som i 284 är epith[et] till kutri torde förnämligast endast blott afse hårets ljusa färg, och latwa hänföra sig, i detta icke sig till lockarna, utan till hela hufvudet, som hos menniskan motsvarar kronan på träd. 567 Fennica.indd 567 17.1.2019 14:55:16 �Fennica: Kalevala  The headline is written upside down at the foot of the page. Var 256. v[ers] 258 260 v[ers] 271. Var[iant] 284. 285 (287 v 312–314. Läiköttäjä Saajan-naine, brudtärnans Så kallas brudtärnan, men ordets ethymologie är okänd. Lönnr. anser, att de här förmodar, att de kanske böra man har svårt att härleda denna bet[ydelse] Lönnr[ot] förmodar, att saajan nainen böra skrifvas såsom ett ord: saajannainen, och härleder det ur saan få, saajanta nom. verb. och deraf sedan adj. saajannainen, -sen, den som hjelper att få bruden åt brudgummen. Denna härledning synes dock vara alltför sökt. Ollallinen (af olen, olla), den som städse står när bruden. Sunku är en stor marknadspl[ats] nära Povenets vid norra ändan af Onega. Sultsina, en rätt som brukas i Ryska Kar. den liknar <-> liknar till formen en stor en rätt i Ryska Karelen, liknande till formen helt och alldel fullkomligt en fyrdubbelt fallen pannkaka, och. Den består af hvetmjöl och har till fyllning med <> i mjölk eller grädde kokad gröt. Sirkku, tindrande (?) eller kanske nätt, vacker, af siro. Saapka, mössa.) Ordförklaringar m. fl. anmärkningar till r[unorna] I–IV samt VI–XVI af G[am]la Kalewala. Begagnade vid föreläsningarna öfver densamma år 124[1]1148 568 Fennica.indd 568 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Philologiska Anmärkningar till [Gamla] Kalewala1149  KK Coll. 539:1 D6: 487− 534.  The end falls into the binding. 1. Runan. v[ers] 34. v[ers] 46. v[ers] 48. v[ers] 52. v[ers] 56. ? v[ers] 57. ? v[ers] 67. v[ers] 69. v[ers] 72 ? v[ers] 75. ? v[ers] 79 v[ers] 90. v[ers] 97. ? v[ers] 98. v[ers] 116. Ongelma, <--> krok qvint (i tal), krok. S. Tutkelmoista (virren), sanan mutkat, polvet. C[ajan]. Sommelolle, bundt, större nystan S. keräpohja (kerän pohja) Kauan kaihossa sijaisnut, länge wistats i det fördolda (dunklet). Siaisnut af siaisen. Kaihossa, kateissa. Piena, stolpe, post. Kurkihirsi, post. i st[ället] f[ör] tupa (pars pro toto), alltför i den widtomtalta, berömda stugan (pörtet). L[önnrot]. Taari, svagdricka, spisöl. S. Kuulun af kuulu; kuulu ilta, märkvärdig afton, en afton wärd att äfven efteråt omtalas, sås[om] en afton, när fl[era] sångare vid ett g[ille?]slag äro samlade. L[önnrot] Huopehiksi af Huowet, lättnad, lindring, kanske af samma stam som hupa, van. Yksin meillä yöt tulewat [et cete]ra. Kawe Ukko Pohjan herra, waka vanha [et cete]ra Keritä, upplösa, utweckla Tähytän, se med noggranhet, sigta. Oppimahan, äfven betrakta, undersöka, skåda. lynnähyttelen, läres bet[yda] ofta åstadk[omma] kl[ang?]1150 569 Fennica.indd 569 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala Hernewartisen hevosen, ärtstängesfärgad; K[eckman] ? v[ers] 122. ketun päällä kelletellä, ligga baklänges på skinnet. K[eckman] v[ers] 136. Kyyttösilmä, sned l vind l. smal-ögd L[önnrot] plirögd S. Glosögd. Arwidson. v[ers] 139. Katset af katsoa, vakta, fiendtligt observera, jfr. VI: 274 (pag. 66) L[önnrot] monne icke = kadet. v[ers] 142. Kanin, förfärdiga nätt och omsorgsfult. Kanineheksi = kanituksi. L[önnrot] v[ers] 143. Kaari och selkä (likasom jalka och warsi skola vara synonyma. L[önnrot] ? v[ers] 154. Jäntimen pässä, låset?. L[önnrot] ? v[ers] 158. Sulittelewi, befjädrar. K[eckma]n. ? v[ers] 153 Kapo, Djur S. 163 Muju, vätska. L[önnrot] v[ers] 161. Karretahan = karkastaan, härda. v[ers] 165. Sulitut rihmat, band till fjädrar. K[eckman] Fjädrar, h[var]med pilarna försågos L[önnrot] ? v[ers] 172. Wasamat wanuneheksi, klumppilarna svarfvade. ? v[ers] 182. Suwantolainen, som bor wid Suwanto. ? v[ers] 180. Katso kerran keskipäiwän. v[ers] 189. Af de fl[esta] verka på = ta (tä) nyttjas derjemte en diminutiv form. Så kopon, koppoa v[ers] 192. Wekara, något wäldigt ting. L[önnrot] v[ers] 196. Pilkogret (viena) var hopsydt af 3 st[ycken] peurankoiwet. D[er]af kolmikoipinen. ? v[ers] 201. Vetää kaaren korwaan, monne = spänna bågen lock: han wände med sina händer den ganska heta (starka) bågen mot sitt öra (den ena ändan) och mot spetsen af sin högra hand (den andra). L[önnrot]. ? v[ers] 212 213–215. Kun och sen. Äro här Accus[ativus] Cas[us]. L[önnrot] ? v[ers] 118. 570 Fennica.indd 570 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae v[ers] 226 ? v[ers] 229 ? 210 ? v[ers] 232. 249. 250. 268. ? v[ers] 274. ? v[ers] 275 v[ers] 301. Hietaharju = sandåsig. Epith[et] åt maa. Sapso = Rewäsin, Mjälte S. jfr. C[ajan] veka lif. Wäinö on tätisi poika Kautta kainalon wasemen, hvems kainalo. Seuron, aa, diminut. af seuraan, ata, jf v[ers] 189. C[ajan]. Karehin, åstadkomma sus, sorl, g[enom] rörelse. Pää, i karelskan = henki, n[ota] b[ene] pään elo[?], person. Loputen, är väl s[am]ma Cas[us] af loppu, som loputse. Peritellen, (af perä, slut), sträfva mot slutet. karskahti = kratschen. Toisinoita ? v[ers] 72. ? v[ers] 169. v[ers] 190. v[ers] 227. 249. 270. 272 306. Sinettäret, sådana inbillade väsenden (Luonottaret), som satte blå färg på blommor. Äfven finnas Punattaret, rödfärgade den. L[önnrot] Hännästä ujon upehen. Uwe, upeen, ora, lärer urspr. varit epithet. Pyörtänä, vanl. åkerren; här kanske = pyörret, hvirfvel (v. 173), eller kanske begge åbrant. K[eckman] Den förra förkl[aringen] är bättre. L[önnrot] Riuhto, Hastigt slå ell[er] göra ngt Seulun, sållades, skakades. Lehuttelen, fladdra af lehun. Lapukas, handske, want, af lapa. Jäälitsa, ägg, äfven stundom jääitsa af яйцо, ägg. 571 Fennica.indd 571 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala  Erroneous spelling of stället.  Lönnrot 1828. 2. Runan v[ers] 4. ? v[ers] 23 ? 24 ? 50. ? 58 ? 59. 75. 86. 90. 100 140. 166. ? 167. ? 203. 210. 211. 213. Pehkiö, halfmurken, stubbe, klump. Inha ikä, svår, besvärlig. katowa kannikka, kaon, oa, dim. af katoan I: 189. Kannikka, kant, yttersta; på mitt yttersta, som snart är förbi. L[önnrot] Rietta orenlighet. Onkelwoinen (Ongelmoinen), det man eftersöker. L[önnrot] deriverar ordet af ongin. Krokig? ej så Teppo. Warpa = varpu; varpanen = varpunen. suorotas, af suorottaa, jemra, gråta så att höres. Uwantolainen, Sieltä hän on meren selältä. C[ajan]. Lonkaelle = Bättre lonkaellut. Hwad man äter i byn, går (ej på rätta stallet1151, utan) på sidan, emedan man i byn vanl[igen] intet uträttar af hvad man, hemma väl mättad, hade lust att göra. Joukkonen l jouhkonen, dim. af joutsen, svan. Yhen villan kylkyestä, när fåret klippes, blifver ullen för en hel sida shängande, och det lärer k[al]l[a]s willan kylyt l. kylkyen. L[önnrot] Riuwuttelen, smälta? beweka. K[eckman] Korentelen, höjer sig, af korkia. Karittelen = karistelen I: 250. Sariola, der starrgräs växer, h[var]före äfv[en] Saraikko. Varianter. v[ers] 4. Säikäle, klubb, afbrytet st[ycke], stump. I Kant[ele] I1152: 18, 20 bet[yder] det ben, skänka; sås[om] afskildt fr[ån] kroppen, 572 Fennica.indd 572 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Sic! ? v[ers] 83. v[ers] 132. v[ers] 202. Kaheksialle, liks[om] af kaksi kommer kahtaa, likaså af de öfr[iga] yhtää, kolmia, neljää, wiisiä, kuusia, seitsemiä o.  s.  v. h[var]med bemärkelsen om n[å]g[o]t utgående fr[ån] en wiss punkt ell[er] håll är förenadt. Perinteillä, af perintie? l. perinnet? Arf? Arfgods? K[eckma]n. Det sednare bättre. L[önnrot] Riuota, monne ej besl[ägtad] med riutua och här = wäsyttää. 3. Runan. ? v[ers] 4. ? v[ers] 64. ? 91 ? 95 & 96. Kapiwi, kawin kapia, monne ordna foten af kawi, kawio, fot, hof L[önnrot] Ell[er] monne af kapea, nätt? Keträwarren kiertimiä, kiero l. wäärä wärttinä var oduglig och bortkastades; keträwarren kiertemiä torde således v[ara] detsamma som kieron (d. ä. hyljätyn) keträwarren palasia L[önnrots] Or[dlista/bok].? Skilnaden emellan: wärttinä kehräwarsi = pää = sarwi = luu = puu slända af ben, horn (renhorn), träd o. s. v. kehräwarsi och pää äro g[emen]samma; sarwi, luu & speciellare kaikkien sanojen salpa, alla ords bom d. ä. som kunde hämma bloden med alla behöfliga ord. Luki synnyt syitä muöten1153, läste ursprungsorden efter behofvet, luottehet lomia myöten loihto-orden efter alla vändningar (hål, hemligheter, inweckl[ade], mörka st[ällen] L[önnrot] Sananjatko C[ajan].). 573 Fennica.indd 573 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala ? v[ers] 102. ? 136. ? 162. 169. ? v[ers] 182 v[ers] 196 186. 200. På blånosens (ägget af yxan) skurna spår. Suu sinerwä i st[ället] f[ör] sinerwä suu. Raanta, = nnan l. raanto af raataa = työ, teko L[önnrot] sår. S. kielipalku Vakittuja, wakatan, stämmer, gör att n[å]g[o]t bl[ir] stadigt. Lakkapuu, förstugu-(qvist-)stolpe. Ge[nom] d<--> ursprungsläsningens verkan. kasa, hörnen af äggen på yxan, icke yxbaken, som heter hamara kumpu Rund upphöjning i en eljest jemn nejd. S. Reutoa, vräka sig, kasta sig S. Summa = sumia. Kannas näs. (Halliparta jos mi koira C[ajan]. Varianter v[ers] 1. v[ers] 3 ? v[ers] 24 v[ers] 69. ? 78. ? 104. ? 165. ? 189 Salokaaron, kaarron af kaarto; salokaarto, skogsomringning. siroksen. Siro bet. vacker, proper. Soria; d[er]af siroa, sirottaa, göra vacker, här reflexive. Warun, ua trol[igen] = varon, oa, bereda, förfärdiga (till förråd). kosken, kalkkan (koskenut, kalkanut, koskent, kalkant). kasa hietra kalliohon. kimmeltaa, slingra. Telkkimeksi. För det kommande till blodens stängsel, K[eckman] Ohkoa owen awasi: stånkande öppnade han. K[eckman] Puuho enl[igt] L[önnrot] Arch[angelsk] förvrängning af puhu. 574 Fennica.indd 574 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  = ärr? 4 Runan. ? 31. ? 32. 33. ? 40 ? 69 ? 123. 135 ? 136 ? 140. 143. v[ers] 147. ? 162 v[ers] 177. ? v[ers] 171. v[ers] 175 ? 201. ? 221 228. 242. ? 243. ? 247 kerran i ordning Tuhma, oförståndlig varaton ofärsigtig Woimaton, på det ohjelpliga eldåret (af vörda) emot h[vil]ket man intet förmår L[önnrot]. Rääkyrauta, sprödt jern (tackjern)? valkia rauta, kirkas rauta C[ajan]. Walkama, bultning. Smakade tillräckligt, som han tyckte L[önnrot] Stålets förfärdigandets vatten. Dessa duga ej till stålets lagningswatten, till jernets beredningsämne, maa, ämne –? L[önnrot]. Liihyttele, sväfva Flyg snedt öfver sandmoar. Sisiliskon silmän-teitä, monne silmänteitä, af silmännet, n[å]g[o]t som man betraktar. syännyn (af syän, hjerta), vredgas, förargas. Uttalas mest säännyn. Jernet personif[iera]s och betr[akta]s som en ond maka, h[va]före Ilm[arinen] k[al]l[a]r det veikko och emon lapsi (v[ers] 118). koito, Usel, eländig S. Piirama, streck, liten grand. Riuottelen, v[ara] i svagt flytande tillstånd. Rivestyn, bl[ir] fugtig, s[amman]falla. S. Muurehtuu, sairattu. C[ajan]. = Tulit pahapäseksi. Tihu, tät, svår S. pahoa. C[ajan]. katkoit k[alman] k[arvallista] förrättade g[enom] skärning ett ärh1154, som sk[ulle] anstå kalma. Vierin. Trol[igen] Instr[uctivus] Cas[us] af wieri; i s[am]ma men[in]g nytt[ja]s i prosa vieritse: puhua vieritse tala för 3dje man 575 Fennica.indd 575 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala  Actually, there is no etymological connection between lima and limi (SSA s. v. lima, limi).  Lönnrot 1835a.  Renvall 1826. ? 251 ? 272. ? 292 ? 332 ? 336. 353. ? 363. 373. ? 375. 394. Ankea lärer bet[yda] eg[entligen] hård, oböjlig, svår, trängande, murhe se on. C[ajan]. Motsträfvigt. S. kun miekka meressä d. ä. ganska obetydlig och så önskas, att bloden nu wore. Tyytyä dämmas g[enom] föresatt hinder; tyrehtyä, hämmas, upphöra, stadna (g[enom] torkning, mättning [et cete]ra). Limitysten, Torde bet[yda] i snoddar, bredvid h[varan]dra och v[ara] besl[ägtad]1155 m[e]d lima, trådlik wäll i watten. Helpet vet, fröskal. Einetten emä, Eine, första ämnet (frukost, d. ä. första maten om morgonen). Einett[en] emä, upp[h]ofvet till de första grundämnen L[önnrot] = etinet Läpi liikkuma lihojen, köttet som rörts, skadats. sorkahtaa, halta, [hal]ka?, skuta, komma ur sitt st[älle] Weihlähtännä; tullut wiiltyksi, wiiltämällä tullut juoksemaan. L[önnrot] vännys, så att man af smärtan drags tillsamman katsehet, läkemedel, som bl[ifva] besvurne. Varianter 5 Runan. v[ers] 55. v[ers] 40 146. kassa, skatt, rikedom, prakt. L[önnrot]. Enl[igt] andra bet[yder] kassapää obetäckt hufvud till skillnad fr[ån] gifta qvinnor, som hafva betäckt. Se H[elsing]f[ors] Morgonbl[ad]1156 N. 91.–93. Laulo tuulen tuppurihin, b[etyde]r. luften i raseri. K[eckman] Tuppura = Renw[all]1157 tuper. Här orkan. Äfven tuppuri. Kylän koirien kuluksi, som wräkes i hundars fötter, af kulku, wrak, d[er]af sopen kulu, som vräkes i knutarna. 576 Fennica.indd 576 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 222. ? 224. 234. ? 242. ? 286. ? 299. ? 316 318. Ilman alkosen alutta. Alkonen, en liten början; s[å]l[e]d[e]s utan den ringaste börjans början. Utan att ens hafva n[å]g[o]t att börja med. Riporihman tehty sätta snöret till dörrklinkan. Utan att så m[yc]k[e]t som snöret till dörrklinkan var förut gjordt. Ripa bet[yder] äfven flickornas hufvudbonad och riporihma band att baktill sammanbinda dem; k[an]ske är d[en]na sedn[are] bem[ärkelse] att föredra, emedan man ifall, då n[å]g[o]t förklenade, nyttjade liknelser, som syftade på qvinnornas ringhet. L[önnrot]. Äfven utan (,) kunde wasaroa warttakana förstås som vartt[akana] vasaraa d. ä. (fanns ej) ens skaft till hammare. L[önnrot] Lietse, bälg. Lietsehensä liepemiä1158. Det nedanföre bälgen liggande st[älle]. Lyyhäyttelewi, göra ifrigt och påskyndande. Purno = purnu, sädeslår. L[önnrot]. Se C[ajan]. Kahta hitsatt för att öka bet[ydelsen] af kallella. Pitkin päätänsä pitäwi (ajatuksia l tuumia), d. ä. håller råd öfver hela sitt hufvud, sysselsätter hela sitt hufvud.  Cf. the New Kalevala 37:102 Lietsehensä liepehiä.  Renvall 1826. The line cited by Castrén is not included in the Old Kalevala.  Actually, viitiseiksen is a poetic variant of the verb form vaatiseksen and is not connected to the numeral viisi. Varianter till  R[unan] ? 34 ? 34 ? 143 ? 185 v[ers] 197. Lehwyt, dim. af lehwä, barr, trädsqwist, gren. Renw[all]1159 Lekkumahan. Willaseuot. Seuwot för sewot af sepo? För metherns skull. L[önnrot]. Wiitiseksen waatiseksen, förklarades: puki wiienlaisia1160 waattehia. D[er]före är väl Wiitiseksen dets[amma som] wiitiseksi, ty änd[elsen] kse, ksen är den hos Arch[angel] eg[entligen] brukl[iga] för vårt ksi. Ummenettomaksi = kunnottomaksi? – älyttömäksi? 577 Fennica.indd 577 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala     Renvall 1826. Sic! Sic! “animal rape,” i.e. “sodomy.” 6. Runan. ? v[ers] 17 ? v[ers] 43 ? 43 ? v[ers] 97 ? v[ers] 159 ? 187 210. ? 224. ? 224. ? 243. ? 249. 254. 264. 266–267 Kesäkuut, lärer bet[yda] sommarmånader (ej sommarfett) – cf. kuiwoaisi. Järky, wält. S. Iljana, -an, iljan, -en, kortare former till iljanet, -een; äfven iljama, -an o. s. v. se Renw[all]1161 = kaljama. Telkitäksen, sluta sig, innesluta. Sintso = santso, förrstuga1162. Jakku-mies, Monne ett ord eller 2ne skildta jakku, kort bänk. Malti1163, förstånd, skicklighet, förmåga. Lappehin, sidlänges, med flata sidor. lappeli, lapelen? lavella, hopa, skofla, sammanfösa. af Lapio, lapo kinahmi, fradga, skum. Keskilaatu (ett ord enl[igt] Lönnr[ot]. Den mellerst beskaffade hopen, ordningen. Lemmin poika, kan ej deriv[era]s af Lempo. Nom[inativus] är trol[igen] Lemmi. Herjaan. ζωοφθορία1164. Itse till och med. Antingen: ”Sprang efter tagelsvansarne än på kärret på landet(s midt), än der vattnets gyttja röres” eller är maan napa här epith[et] åt suon selkä, då öfvers[ättes]: På kärret midt emellan (omringadt af) torra landet, I den rörliga wattengyttjan”. Adde. v[ers] 38. 57. ? 192 ? 222 Alakiwellä, kiwi maassa, ku ei liiku ilmoissa ikänä. rintalastasesta, <> bröstharnesk. Karsina, se C[ajan]. kiwiharko 578 Fennica.indd 578 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Actually, it must be connected to suka. Varianter ? v[ers] 14 v[ers] 81. 182 v[ers] 17. rätsi = rätsipaita = rätsinä = rästinä Nuorehin för norehin af noro. Ruohdin = Rohkenen, hos Arch[angelska] Fin[nar]. Warwashattarani. Runan 7 ? v[ers] 18. 26. ? 35. ? 41 ? 44. ? 81, ? 94, ? 109. ? 109. v[ers] 110. v[ers] 111. ? v[ers] 112 ? v[ers] 127. ― Salitan, af salin, klyfwa. Yllätän, upphinna. Rannan raippaset. Kuukkuna. Monne mussla. Såsom enhvar der han borstar (sitt barn). til suku1165. Wuolaket. Han sköt på snön den längre skidan. En skifva (hal), som vore den smör, tog så kattawa (kortare skida) till hjelp; (den liknade) en ilande falk. kokka. N[å]g[o]n utstående spets, h[var]med han band elgen L[önnrot]. Kokka, ledband S. Lysmätti, brytas till hälften, så att den s[amman]hänger. Läpi, det hål, h[vari]g[enom] warwastin ell[er] fotremmen är tj trädd. Kannan tiestä = kannan paikasta. Katki af katken, ea l. katkean, -ita somman suovero, enl[igt] n[å]gra det st[älle], der sompa är fästfogad wid sauwa; enl[igt] andra: det, h[var]est keihäs wid öfra ändan af sauwa sitter; s[åle]d[e]s i allm[ännhet] beslag, fogning. Heinäkengät, trol[igen] wårdslösare fotplagg i allm[änhet]. Hittils hade Lemmink[äinen] ansett sitt arbete så lätt, att han ej ens brytt sig om att ordentligen sko sig. (Heinäkengät = kesäkengät). 579 Fennica.indd 579 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala ? 129. ? 132. v[ers] 133. ? v[ers] 150. v[ers] 151. 152 [et cete]ra ? 171 ? 172 v[ers] 175. v[ers] 179. 183 [et cete]ra ? 184. v[ers] 190. ? v[ers] 191. ? v[ers] 195. 213. Syylinki, En strumpa, som nästan saknar all skaft, är af tjockare ull och nyttjas att draga ofvanpå wanl[iga] strumpan. Sini piikojen pihalle, Skogen k[al]l[a]s stundom blå (sisälle salon sinisen); troligen ansågs dess folk äfven vara blåklädt. L[önnrot]. Ris- ell. barr-träds borgen (d. ä. skogen? L[önnrot] ingalunda) rand, omkrets, infogad del. L[önnrot]. Sepeli; hund med hvit hårkrans kr[ing] halsen. Jag lockar l. uppmuntrar mina hundar, Gör min båge beredd, til Tilltalar (magice) mina hundar skidor: skidan är slägt m[e]d foten, Bågen af s[am]ma folk l. sälskap som handen (befryndad m[e]d handen). Sades till dessas beröm. Mielusa, h[oc] e[st] joka mielusasti kohtelee, sås[om] man nu väntade skogen göra. Tarkka Tapiola, ant[agligen] så, att skogen ansågs waksam, ell[er] skogen, h[var]est waksamhet, försigtigh[et] fordras Så säger jag, må då vara huru som helst l. enfaldeligen, Instr. af [mo]koma. kukuttele. låt gala, ljuda, skälla. Böj lukten af willbrådet (l. föremålet för hundens wädrande) åt bågen till, (d. ä. der jag med min båge befinner mig); wänd hastigt lukten till bågen, slå den äfven ifrån aflägsnare ort, Bär hundens wädring [et cete]ra Tuhku, lukt – Jotta koiran [et cete]ra. På sådant sätt skulle hunden [et cete]ra. I st[ället] f[ör] koira kohti juoksevi. Julki julkitella, l. julkotella, hark. Wieri; vierin, -iä, komma åt sidan, tala ut ifrån sig (hviska?). Kaltoin. på snedden, åt sidan = paltehin. 580 Fennica.indd 580 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 213. ? 217. Kaarnapohjanen, barknorr, rakt mot norr. Awullinen, Apu, donum, bonum. Watsan apu, donum uteri i[d] e[st] foetus; inde awullinen (pro watsan awullinen) gravida, in utero gerendo. ? v[ers] 223. Hawon akka, kanske = hawu, barrskog. Barrskogens qwinna. v[ers] 220. Perna = Rewäsin S. Itikka, litet kräk. ? v[ers] 223 Raiwokerta, obändig. ? 228 Waliwo = walio, utvald, utmärkt. I Wuokkiniemi får ej i och o i andra stafvelsen sammanstöta; utan de åtskiljas alltid med w. Ex. kuniwoiksi, nuottiwolla m. m. i st[ället] f[ör] kunnioiksi, nuottiolla. ? v[ers] 231. Peritän, hämta tillbaka, återställa, hjelpa. v[ers] 233. Haukku, här = haukkuja. ? v[ers] 237. Kapu kielen kantimessa (klabben, kafveln ifrån tungspännet (tungan) K[eckman]. Sill on kapu suussa kielessä [et cete]ra d. ä. han är stum. Man måste wäl fordom hafva förestält sig n[å]g[o]t sådant, som kapu genom trolldom eller eljest hafva kommit i ens mun. v[ers] 240. Miehistä. Jag bland (af, framför) andra karlar far nu [et cete]ra. ? 248 Kolkkapoika, en pils afhämtare, kolkkipoika fl[era] pilar C[ajan]. N[ota] b[ene] 246, 47, 45. Metsä, Tapio, Korpi, äro vocat[iva]1166. ? v[ers] 267. Aionkana, och 271. Aiallani. Gen. af aika, likas[om] aita är enl[igt] Wuokkin[iemi] aian. – Ei aionkana, ej då och då ens – Aiallani (pyytösaiallani) på min fångsttid. 268. Hoiwautan, wederqwicka ? 273. Ainosin. Begr[eppen] af aina och ainoa äro samslägtade i wårt språk; men här lärer ainosin bäst öfversättas m[e]d: så wackert Ainonen nyttjas neml[igen] sås[om] smekord, ungefär = kultanen, och ainosin anella är då: begära wackert  An old functional case, used in addressing, according to the model of Latin grammar. 581 Fennica.indd 581 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala      Sic! Sic! älä ǁ elä Renvall 1826. Sic! ? 284. ? 293. 296 298 299. 315. 323. ? 323. 340. ? 381 ? 402. 406. ? 407–8. 424 425. ? 441 ? 451 (eller så, att man kallar en ainonen). Träget, ständigt, oupphörligen, ensamt, kunna äfven passa, men de återgifva här ej rätt orden. L[önnrot]. ounahuus; Ounas, som begagnar främmande outo?, owanl[iga] medel till erhållande af n[å]g[o]t (upplysngar1167 i framtiden, lycka i fångst [et cete]ra). ounaus, sådant begagnande. Imerrin, -timet, bröstben, bröst. Pätinet, bandstump, rimsa. koltuska, och, koltu, örprydnad, örhänge. Monne af Guld, kulta. Simpsukka perla (här; annars Simpsukan kiwi, jywä) Sakara, det yttersta, tinnar. Kunki trol[igen] för kullaki. kulmanne, wägg. nyperrän, gnugga. Sarka k[al]l[a]s på Ryska sidan haljakka; likaså wadmalskläder. Käyös waskinen wasara. Käyä bet[yder] äfven gå efter, t. ex. käy wettä, tulta m. m. Rahan karwan kaswinmaalla; Raha bet[yder] djurskinn. I Sotkamo sockens öfverenskommelse om presterskapets aflöning kr[ing] medl[et] af föreg[ående] sekel nyttjas det för eckorrskinn. ”Joka talosta pitää tuda1168 papille (niin monta) rahaa. ”Om vilja skulle komma åt sidan, Om hjorden skulle springa öfver gärdsgården” – Viertä, -rren, verb. wierrehtää, älä1169 wierrä tieltä, gå inte på sidan. Annollansa. Af anna olla = annolla; status quo. Riehto, se Renw[all]1170. Riehto-aita torde v[ara] det tillstötande gärdesstycket L[önnrot]. Riehto, En del af gärdesgårdet1171, söndrig, slarfvig S. Tanikan linna, monne af Tana. 582 Fennica.indd 582 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall 1826.  Renvall 1826. 462. 472. ? 423 ? 482. ? 484 509. 513. ? 525 ? 526 529–30. 530. ? 532. 551. 568. ? 605 ? [606] 616 & 17 617. 631. Päiwän polwiset, -nen urgammal, gammal som dagen (solen). Dina gull (villebrådet) äro hårigare, hednare. Lempiliina, wid offringen breddes det skinn skinnet af det djur, man fick med hårsidan uppåt och derpå skrapades af guld ell[er] silfver. Ett sådant skinn k[al]l[a]s här metsän lempiliina, Skogs Gudomlighetens wackra duk, som de borde utbreda på marken. Lämsä, snara l. ögla i snaran. Kameliwarsa, torde urspr[ungligen] hetat kamala warsa. Kullertaa, kulleroia, kullerella, om rörelsen, i s[ynner]h[e]t gående, som sker raskt och lätt Renw[alls] Or[dbok]1172 Puiti = puitse, puitte, puite (af puu), förbi (genom) träden, skogen. Auko, auon, Öppning, gap. Riehto, = reutu (-to), retu (-ttu), repale. Regna snö till en skidstafs höjd, Låt den komma sjudandes (kokandes) så högt som spjutskaftet. L[önnrot]. Kiehitellä, kunde v[ara] kehitellä, utweckla. Laukki, enl[igt] Renw[all]1173 bläs, kunde ock komma af laukkan och bet[yda] galloperare. Päätäsi kopia = kopia päätäsi. Ankara, sträng, oblid, swår; bet[yder] äfven förträfflig; kunde ironice här så vara. Wesoin, watten-orm? L[önnrot]. Umpiputki Jag känner ej wattnets (wattenormens) plågor (att bota), Ej det tillslutna rörens (käppens) (Ailut, uen) swedor, plågor. Kawahutan (l. kamah.) slänga, slänga till 583 Fennica.indd 583 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala  Sic! Adde: ? ? kunnas, höjd Palttina, lärft kalkkara, skramlande hänge. Temmotin, rycknings verktyg, hof. Remupilvi, ojemnt moln. Witiä, fin snö, ofvanpå gröfre. Varianter 16 ? 109. 605. kawellan = kawerran Päläs, -lkään, jern- l. näfverplåten under fotstället på skidan, d[er]före päästä tästä pälkähästä, släpp mig ifrån d[en]na skidlöpning ell[er] gång (jägarens önskan, när han intet får); sedan släpp mig ifr[ån] d[en]na ställning, ledsamhet i allm[änhet]. Lapokyy Om ej = lapa jfr lapa mato Wesikyy, wattenorm. 8. Runan. ? v[ers] 12. ? 28, ? 34 35. ? 93 96. v[ers] 100. ? 158. Harjan terä, terä i motsats mot warsi, eller kädenala, borst-ändan. laaja, bred, utbredd, förstörd (prostratus), olycklig Sirku1174, lärer betyda fl[era] slags små fogel. Tulonen, dimin, af tulo, händelse, åkomma, (olyckshändelse). Lakehille lainehille; lakia, öppen, hvars slut l. ända man ej ser. Suunna, s[amman]dr[aget] af sutena. Puiten, = pujoten = pujotellen af pujoan (= pujottelen), träda igenom, slingra) S. Manalan alantehessa. Twenne Subst för Adject. och Subst., eller dets[amma] som Alasessa Manalassa, under nedanom Manala liggande stället. 584 Fennica.indd 584 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall 1826. 186. ? 187. ? 188. ? 189. ? 194 ? 195. 196. 196. 202 [et cete]ra 205. ? 211 ? 213. 218 ? 225. 226 Heltehestä. Adverb. änd[elserna] -sta och -stä förek[ommer] i Archang[el] ömsom m[e]d -sti. Så äfven en Adv. änd[else] -ltä för Cas[us] änd[elsen] -lta – Himmestä hiosta, himpi, obscure; hiostaa, åstadk[omma] svettning. koko terältä, med hela solstrålen K[eckman] terä i allm[änhet], för alla ting, h[var]m[e]d de yttra sin werkan (jolla koskewat). Nuiwa, twär, owänlig, fiendtlig. Siipipuonna, jonka on siipi puonnut (puonna). Konkelo, krokigt träd S. Lenko, böjd. S. lehahti, fladdra, uppfladdra l. flyga, röras lätt, som ett löf (lehti). De unga (insöfde solen, så att de blefvo stående) stöda mot sina swärd, de gamle emot sina käppar ell[er] stafvar och folket af medelåldern emot sina spjut (De voro neml[igen] alla utrustade, stridsfärdiga). Leuhautan, ungef[är] dets[amma] som lehahti, liehautti; flög på en gång (i ett tag). Meni myötänsä merehen (myös lärer betyda ursprungligen ens omgifning) – (hel och hållen) L[önnrot]. (= myötyri ? <>s.) Wyölappu, jerns[ölja?] med fliken? af bältet. annorst[ädes] wyölapasta l. lapawyöstä. Elotukku, sädesknippe, n[å]g[o]t som hon först tog för en sädeskärfwe. Muskula, enl[igt] Lex[ikon]1175. medicamentskärl K[eckman].  = små afsönsdrade st[ycken] l. bitar af allehanda saker. (Loihtian muskulat, st[ycken] af dödas ben m. m. som han till sin medicin anwänder). Wielä henkeä (wajalla) till och med utan lif. 585 Fennica.indd 585 17.1.2019 14:55:17 �Fennica: Kalevala ? 239. 261. 262. ? 271. Märännyt, ruttnat L[önnrot]. monne af märkä bl[ifva] fuktad. K[eckman]. Saamaton, joka (tawallisesti elää ilman) ei woi saada Olematon, jolla ei ole, tyhjä, köyhä jne. Höyräytän, L[önnrot] tror att häyry bet[yder] stadiga ångor, höyry ånga i allm[änhet] likas[om] löyly, bad i allm[ännhet] och läyly, svettbad, beswärande, ohelsosamt bad jne i andra ord, der g[enom] särskild vocal i stammen, bemärkelsen förminskas l. ökas. 9. Runo. ? v[ers] 5 ?5 10. ? 16. ? 36. ? 37 42. 72. ? 117. ? 178 182, [1]83, 183 ? 199. Pohjapuu = emä, köl. Eriwenonen, erä, fångst – skogs – fiske – krigs  – fångst. Eri, plur. s[amman]sättn[in]gs formen; s[åle]d[e]s bytes – fångst – krigs-skeppet. Wiriä, ofta anwända, tjenliga, goda trädet. Aiwin = aiwoin pl. af = sing. aiwan. Perilaita, bakdelens sidbord. Salwa, fogning, hoppassning = salwos S. Lempiluotet, (Luote = loihtoluku) begärliga, (kära) magiska ord. Alusmaja = alanne, lägre liggande ställe eller och d[er]före Manalan alusmaja, att manala sjelf war en underjordens boning; alasella (alaalla olewalla) paikalla. Waatet walwo, säger wäl ordstäfven om en, som låtsas sofva, men ändock lyssnar. Känkkäleuka, m[e]d liten, utstående hake. satanen, tuhantinen nuotta troligen 100–1000famnars not. tuurittelen, knyppla <> ell[er] n[å]g[o]t dylikt. Uwentolainen; om ej af uuento (uudento) sk[all] bet[yda] en ny boningsort och Uwentolainen, en 586 Fennica.indd 586 17.1.2019 14:55:17 �Vocabularia et commentaria Kalevalae ? 203. ? 213. 220. 222. främling, colonist. Både för methern och annars sk[all] sedan de begge nu smultit till ett, och uvantolainen, såsom det ömsom säges, äfven vara af uuden (uutaa) – uuvantolainen. Ikimaja, ewig, h[vari]från ingen återkommer, ikirunoja, hvars sånger räcka ewigt – Emon alwehia, fiskyngel, moderfiskens foster. Nuoriso af nuori, liks[om] puoliso af puoli. Etinen kansa, wåra efterkommande, ty wi föreställas lefva framåt. Takanen kansa, joka on jo taaksi meistä jäännyt. Varianter 30. 93. 139. 172. 182. Hawinnehista, Hawinne, -een, lärer komma af hawin och v[ara] dets[amma] som hawinta. Murotan = murennan. Herahtelen, framsippra, -spruta. Suortua, (eg[entligen] bl[ifva] rak), bl[lifva] färdig. Sykynen = syksyinen. 10 Runo ? 23 ? v[ers] 23. ? 24. 34. 45. ? 58. 73. ? 73. tappara = kirwes. Lähteä luku tulewi, ordningen kommer, tiden nalkas. Toinen käyä kelpoawi, – toinen (luku) och en annan (tid) d.  v.  s. ytterligare måste man gå, ty det beswärliga gåendet måste särskildt nämnas och ej bl[anda] m[e]d lähteä uttry[ck]. Tienaellos, monne: Arbeta för betalning? Ahtamasta ansatiensä; Laitetaan pitkät tiet perätysten, ja niiden wirittämistä sanotaan ahtamiseksi. lentto, liflös, kraftlös, orklös. Pengon, förstöra, nedhugga, wräka pensiä (om petäjä), wara liflig, frodig, yfvig. 587 Fennica.indd 587 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  The edge of the page is worn out. ? 75. 90. 92 92 96. ? 98 ? 98 105. 112. ? 116. 117. 119. 120. 126. 158 ? 194. 196. 201. 209. ? 218 ? 264. 268. Irjun, grina m[e]d n[å]g[o]t läte. Warawäkewä, jonka warassa l. takana oli paljo väkeä (woimaa). kerut, pl. kerukset och kero, -on, lika m[e]d kurkk[u]1176, svalg. Kellehdin, -htiä, vända sig hit och dit. Tuhotin, blåsningsinstrument i allm[änhet]. Af tuhottaa, flåsa. Suullinen, bet[yder] wäl allt, som hör till munnen. Hormi, lös-skorsten öfver elden. Mahtipontinen, jolla on mahin pontti kädessä. Mointa, lär komma af Nom. Moini som jemte moinen lär förek[omma] likas[om] naini o[ch] nainen. Hinkaan, -gata. = kohdata, sattua. Julkea = julki tulla. Tunnoton = armahtamaton (omaa tuntoa vajalla) Tawoton, icke folklik, grym, hård. Rahan nenästä = rahan edestä l rahalla. Kiljun kartano. Kiljun eg[entligen] Nom. Subst = kiljuwan. Säilä, lärer bet[yda] klinga, svärdsklinga, h[var]af säilähtää. Iki, för evigt. Ainokseni, till mitt enda l. förnämsta. Dessutom lär det v[ara] diminit. af aine ell[er] aino, -on. Alla dessa ord äro beslägt liks[om] aina, nb n. s. och aina adv. Nouse [et cete]ra – – (nouskoon) sata miestä [et cete]ra – rauaista urosta, d. ä. karlar i jern. Periisäntä, urhusbonde. Kinner, i allm[änhet] häl eller ock = polwikinner, knäweck, ty de derpå följ[ande] jaloista, kantapäistä, warpahista äro i nedstigande d[er]af. Perkelet och perkeleet äro (begge former) brukl[iga] 588 Fennica.indd 588 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae ? 275. ? 275. 316–17. ? 334. 349. 356. 402. ? 429. 446 Ruttoin, k[an]ske Gerund. af Ruton, -ttoa, göra n[å]g[o]t hastigt, l. och Dat[ivus] Int[erior]1177 af rutto. Rutasen eg[entligen] fatta hastigt ryckande ut; krysta. Ilma, ant[ingen] nom[en] pr[oprium] = Ilmola (Ilmarises1178 hem) i luft (Ita <>s.). På ilmas halka, på kalmas isväg. Wieno. Monne underlig, främmande = wieras (wienowesi, lugnt watten Renw[all]1179) Sininen (nuoli) trol[igen] emedan man förest[äller] sig en framflygande pil såsom under farten skymtande l blånande. Louhikamari, Stenröskammare. Lapohina, (af lapo? K[eckman]) hellre af lapa. för s[amman]hanget m[e]d det föreg[ående]. Mahti ponneton povessa. Monne ej att föredraga Mahti-ponnet on (owat) powessa. Eljest torde ponneton stundom bet[yda] obändig, stor. Ahdata, wirittä (gillra).  The term used by Becker (1824) instead of the traditional illative.  Sic!  Renvall 1826. Adde: ? Perehtyä, bl[ifva] hemmastadd. Luomme, wänder mig, sätter mig. Muhata, v[ara] lös som kärrmull. Wieno, svag, usling. Pulma, åkomma. Taikia, g[enom] trolldom förorsakadt ondt. Lummetkoira, slakörad hund. Hattara, flikigt, slarfva. Mannut, jord. Diminit. Säilä, -et, klufvet, aflångt trädst[ycke] ex pärtved. Parma, Sv[enskans] barm. Welloa = Sotkea. Räykyä, upptina. Kokkahonka, der örnar sitta i toppen. Laikkopää, nedan kal, i toppen lummig. 589 Fennica.indd 589 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Verba neutra = Intransitiva, see further Becker 1824: 85.  Renvall 1826.  Helsingfors Morgonblad 91−93/1835. Lönnrot 1835a.  Helsingfors Morgonblad 91−93/1835. Lönnrot 1835a. Varianter 15. 58 59 59. 89. 89. 416. 416. Hempu, prydig, wacker, ansenlig färd. Liewo, trol[igen] af lieto, gyttja. Niherwä, tät, lummig, qwistrik. kumia = komia. Torkahtaa jalkansa, jalka torkahti l. anto torkahtaa. Neutr[um]1180 nyttjas stund[om] m[e]d n[å]g[o]t närbesl[ägtadt] object. waapahtaa, lät slinka, eg[entligen] Neutr[um] Emmo, = en mä ole = en mä o = en m’o = emmo; Så äfven etso för et’ sä ole, Enle för ei ole. kantus jf. kantura. Epith[et] åt nöt, – krokfot. 11 Runo. ? 19 16. 24. ? 34 (81. ? 87. 127. 199. 200 211. ? 213. Järkälö = tela Alanen liks[om] alus det underliggande; som båten. Lainehtia, flyta på watten. Ihala, se Lex[ikon]1181 se L[önnrots] öf[ver]s[ätting]. på Morg[onblad]1182? Tienkäwiä, af tienkäwi, färd, wägwandring.) kuuja hanlax (mager) S. Suorin, laga n[å]g[o]t i ordning, färdigt, k[an]ske äfven skynda. Reflex[iva] formen suoratsi, laga sig i ordning. Riuwuttelen; pian pirtti riuwuttele. Fac ut celeriter ignis conteratur. Per ellips. Riuwuttele pirtti, sauna, uuni, riihi [et cete]ra. liuottelen, = liottelen l. ock af liukas hal, slipprig; liuotella, göra n[å]g[o]t halt, slipprigt – Piratse, trol[igen] = pirste af pirstoa, spån, flisa, småwed. säges ömsom herastesta och heresestä. Det sednare enl[igt] L[önnrot] naturligare. I Morg[on]bl[ad]1183 wasslesöt. 590 Fennica.indd 590 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae ? 216. ? ? 217 ? 218 ? 235 ? 236. ? 237 ? 238 ? [242] ? 244 ? 244 ? 246 ? 251. ? 270, 302. ? 303 332. ? 353. 360. Poro, bet. α) aska, β) asklut, γ) lut i allm[ännhet] och såpa. Bered såpa af surmjölk. På friarfärder troddes v[ara] gynnande tvätta sig med surmjölk mjölk. piimästä. TR.1184 liimaista, 20? Ytelmä, i M[or]g[on]bl[ad]1185. benmärg (Monne: ytelen, ytellä, samla benmärg). Säikkywäinen. Monne: löddra? L[önnrot]. kaatiot lär i allm[änhet] bet[yda] byxor. ”Mina roder, hvarpå wattnet ej mera simmar” (flyter). Sasu, medulla cornu rangiferi L[önnrot].; märg, såpa S. Haljakka, = sarka, af halewa, halia, som är wadmalets eg[entliga] färg (grå, ljusgrå). Ussakka bälte. Saapka. Sahmattainen. Sammet? Lässötän, liessottaa, luussotta, onomat. som bet[yder] ljud, ex. när klädningssläp tar mot marken – – mennä läässöttää, gå vårdslöst Huopa, filt (k[an]ske Haupt) warti och warten (s[am]ma ord) af wara. Luuhattelen, n[å]g[o]t sker på måfå. Daf ordn. Lönnr[ot] ö]fvers[ätter] m[e]d drömma. syyhättelen, k[an]ske bättre utan h. Syättelen, drifva, skaka fram, h[oc] l[oco] ljud. Se, pleonast. Ylentämäni (Morg[onbladet]1186 fostrarinna) borde v[ara] ylentäjäni. Felet uppk[ommit] d[eri]g[enom], att modren i inga runor tilltalar sitt barn m[e]d ylentämäni, h[vil]ket sångaren haft i minnet. Sammut, puen. diminit. af Sampo  Topelius 1823, 8.  Helsingfors Morgonblad 91−93/1835. Lönnrot 1835a.  Helsingfors Morgonblad 91−93/1835. Lönnrot 1835a. 591 Fennica.indd 591 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Helsingfors Morgonblad 91−93/1835. Lönnrot 1835a.  Renvall 1826. ? 368. Katasia, bättre kattasia (Morg[onbladet]1187 stället, der n[å]g[o]t betäckes). I dörrwrån lemnas grytorna m[e]d den ikokade maten, som ej på en g[ån]g åtgår och täckes för damm, hundar [et cete]ra. Adde: ? ? ? ? ? Saatu, wälgjord, god, duglig Laituri, brygga = Laitio Kuettaa, låta leka. Tarwoin, bärling för att jaga fisk. Atroimet, (atroin, arina, ahinga) [l]justerjern Käpy Kisa, lek Wyölliswitjat, ked till skärp Wyöllyskoukku, krok, ring i ked? Hipiä = iho l. ruumis kaponen = kapia. Uitimet, fena. Luppu = naawa. Warti = warpu. Varianter ? 7. 13. ? 18 29 ? 31. ? 31. ? 47 ? 50 ? 83. Sukimojansa, radix? Enl[igt] L[önnrot] är Sukima nom. Karahka jfr. karas. Somerta af Somer l. Someri? – Somero stenig rand K[eckman]. Räpähien, af räwäs, -pään, – riepu, l. räpäle. Hiukaan, -veta, få sand på sig, ty hiuka är trol[igen] s[am]ma ord som hieka = hieta. Jfr. Hiuwet under hiuka hos Renw[all]1188. Karehtia lär bet[yda] gaf akt l. lyssnade på ljudet (fr[ån] åtta håll.) kare, kari, stimm, svärm af fiskar. Ureun, tycks bet[yda] gå g[enom] n[å]g[o]n springa, liks[om] fiskarna måste klyfva vattnet för att komma undan. Urkenen, monne besl[ägtad] med ura.? 592 Fennica.indd 592 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Renvall 1826. ? 83. ? 86 ? 144. 158. 211. ? 212. 216. 265. ? 362 Umentolainen, jfr Umenneton (Lönn[ro]t), ell[er] monne = Uwentolainen Kuullanta, hoc ext[ensio] af kutu. Käyä kuulla, fånga fisk under lektiden; d[er]af verb. kuullan (kuultaa), och verbale kullanta (= ntg) Imantola, ant[ingen] af imantelen (imannes), sött, ljufligt ställe (för friaren) K[eckman] ell[er] förbl[an]dn[in]g m[e]d Pimentola L[önnrot] lieto, arm l. lös, rörlig, orolig. Puuhunen l. puuhut nyttjas begge som dim. af puu. Tiiksilla, Renw[all]1189 Tiiska. Latia och laatia, brukas ömsom. H[är]af vårt laitan. Luukuttelen, – Luskuttelen, gläffsa. Raastan, lär bet[yda] rycka, slita. Besl[ägtad] m[e]d riistän, ryöstän. 12 Runo. [5] v[ers] 16–17 20. ? 26 ? 74. ? 76 ? 80 81. Walwatin, för h[enne]s skull jag vakar. När du plöjer – – . Hiisi plöjde den fordom (och) Lempo gjorde wisserligen fåror, (men) alltid lemnar min stackars son sin plöjning (på sma åker) ogjord d. v. s. han var ej karl att plöja den, h[var]med Pohjolas wärdinna väl wille pröfva Ilm[arinen]s mod. Suorustella; suorran, suortaa, d[er]af subst. suorros, -oksen (liks[om] kynnös kyntää) d[er]af suorrostella, göra färdigt, fullkomligt, o. s. v. Säärrystin, instrument, h[var]m[e]d sääri betäckes, kan således v[ara] brynja, h[var]s bruk för våra Förf[äder] trol[igen] ej var obekant. Läylä, -len, tråkig, besvärlig. D[er]af läylentää, läylennellä, besvara, oroa, tråka. Waakalintu, sades v[ara] = kokko. Monne liks[om] hawukka besl[ägtad] m[e]d Isländska Hauk. Kynkkäluu, kynkkä, Siipikynkkä, vingbrosk. Lekuttelen, jfr. lekun, här bäst flaxa. 593 Fennica.indd 593 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  The numbers of the two lines should be 170 and 171 instead of 153. The last paragraph “Ruuotton - -” does not belong here. Castrén has indicated that some correction is needed. ? 85 86 ? 90 91. ? 102 115. ? 125 132. ? 147 148. korj. 1191 155. 153 ― 162–164. 168. Lotasi; engångsformen, slog emot, vidrörde. Kuopraelen = kopraelen, kouraelen. Wengottelen = Hangotella, som en hanko framskrida, när den slänges. Stor ibland de store. koski i jemförelse m[e]d Suvanto företer sig som gapet l. munnen af en stor fisk och det har säkert legat i Skaldens inbildng; men hans gädda (v[ers] 95) och sedermera äfven örnen hade ännu större gap. kynimen; kynin, -men – kynkkä l. instrumentet för kynät. Fordom Nomin[ativ] var kynimi l rättare kynime, som ännu i s[amman]sättn[in]gar, sås[om] i Wariant[er] fallet är, kan brukas i s[ynner]het på Arch[angelska] sida[?] Koukkuluu, gäddans krokiga ben l. skelett. Vinkale. Vid[e] Lex[ikon]1190 Omenatammi, ollon. Lakka petäjä = lakkapää petäjä m[e]d krona i toppen, lummig. kaari, regnbågen, ej himlahvalfvet. Riipo rintapäitä, slet dess bröstben Maisteli makua, smakade dess kött (eg[entligen] smak) Ruuotton bör v[ara] Ruuaton (otjenlig att ätas) l. mindre sannolikt Ruo’oton, utan ben. Men[in]gen följ[ande] ”Örnen slänger den i luften upplyftade gäddas till föda otjenliga käkben (käkar) ifrån sig och klyfver sedan dess mage.[”] ”Ej kändes (tullut) watten som watten efter (för lpj.) gädd fiskens fjäll”, (ty de betäckte wattnet så, att dess yta ej kunde urskiljas), ”ej kändes luften, sås[om] luft” (var[iant] jorden sås[om] jord) efter (för) örn fogelns fjädrar.” pahon, hkoa, hugga, slå klyfwa S. 594 Fennica.indd 594 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 214 ? Var[iant] 207. 229 236. 237. 237. 237. 240 241 241 236–244 ? 247. ? 247 259. 260 265. 278 279 v[ers] 254 Teltamoinen, Var[iant] 207 & 20 Teutamoinen, smekord – synonyma. Jalkojen jaksaja = riisuja. Päliltä = päliseltä. kuurullansa, krokig, med nedböjd nacke. Länkämäisillähän, länkämäinen, betad åt sidan. Aiwon, tidigt, bittida, för länge sedan. Aikasuopa (af Suowatta lördag S.) Suopa, ko-namn. Mäkähtää, Engångs formen af määkyä. kewätuuhi, lamm. Ullotella = ulwoa – – bräka Hon gick krökt på vägen, Nedhukad till fähusen Tidigt bölade den goda kon, Ganska tidigt på morgonen. Gaf det om wåren födda lammet ett bräkande ifr sig. Wårlammet bräkte (af längtan ell[er] kärlek till) Den som kastade fram det fina höet Som förbättrade deras portion (Gaf frisk föda till frukost). Nuorasesta h[oc] e[st] Nuoran tawalla; röken uppsteg snörrätt. Paksusta = paksulta = paksusti. keskutta, rådstå, öfverlägga. Piilopirtti Piiloikkunat ett pörte, hvarest tärnan kunde gömma sig, och som hade små, omärkliga fönster. Uhalla, på trots. Waikasta, på wad. käärilauta wäfstock. 595 Fennica.indd 595 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826. 13. Runo. v[ers] 11 ? 15. Muhia, fet o[ch] präktig. Kesäorawa, en ekorre i sommardrägt (l. om sommaren). ? 26 häwe, -peen = häpäs l. häwäs se Renw[all]1192 keski lehmojen vasoia, medelmåttiga kors kalfvar Var[iant] 17 Var[iant] 26. kytkyt, klafva. 33. Wieno = Wiena (trol.). ? 40 Palwonen. 43 Mulistan och (var[iant] muljautan), wrida, wända, wränga, så att ögonen fingo ett förfarande utseende. Var[iant] 92 och 135 texten puisen uuen urtehesen: uti det nya trädkärlets fogning i. e. uti det. ? 92 tiiski(nä) uti små partiklar. 121. kaiwahtavi, för methern, pro kawahtawi L[önnrot]. plötsligt fråga. Auer = löyly, warm imma. ? 149 laahovi, hyppjade, rörde sig midt på golfvet Var[iant] 160. Reikuttelen = hieron l. hykerrän. Wästäkäinen (besl[ägtad] m[e]d wästäräkki) du Var[iant] 164 lilla, netta fogel såsom smekord brukadt, liks[om] äfven för att utmärka renligh[et] och snygghet v[ers] 241. liihätellen, Var[iant] riehattelen = rientää? m[e]d hastighet framila. 309. Walahdun, falla, likas[om] sjunka ned, digna (waipua). Var[iant] 328. Kahi kultanen kuhata – Det gyllene drycket (kahi = kalja) pösa upp. 347 karehtia, qwittrare & sorlare 349. kunnon kukkuja, för tillfället duglig sångare. 361. kuola = kuona, drägel. Var[iant] 358. Loiramoinen, trol[igen] af loiraan, vräka sig – en lång wräkling 596 Fennica.indd 596 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Falls into the binding. Var[iant] 363. v[ers] 378. 409 409 kielen kanta, tungans basis, h[var]m[e]d den fasthänger. kammelyn, Kimmelyn, bl[ifva] orörlig, krokna. Alinomanen = Alituinen, beständig. Raataja, en driftig och dugtig arbetare. rahan alanen, lejd för peningar. Nykevä, trubbig. 14 Runo. ? v[ers] 3 v[ers] 13 ? 30 ? 33 Var[iant] 29. v[ers] 36. v[ers] 46. var[iant] 45 v[ers] 55 ? 59 Var[iant] 57. Var[iant] 67 ? 67 v[ers] 72 80 89 wiepoaja, rörde l. befann sig wid ledet. Raukewaksi o[ch] v[ers] 17 rauekkana, brusa, rauschen liewehellä, liepehellä – leipo, leiponen, leiwoinen? Kaarnet korp. Simotus. kapre; een, monne kauris? kalkke = kalkka, skrammel. raastan lossa romorna riistän wesanen wemmel, En loka af wide l. annan slags widja. Mesinukka; nukka bet[yder] lo l. logg, det uppskjutande på klädet. S[amman]dr[agning] med honungsrika uppskjutande vexter bl[om-]1193 strande lindan. kuomikko, af kudon, wäf, tyg. kaasiesta, ett kärl att ösa watten med. Maimat pilkehtäwi, rommen utbreder sig skimrande. lesty = lesitty (af lesin tröska, skräda). koroppa, af Ryska коробъ, ask, vacka. koltsas, ring af R[yska] колцо. } 597 Fennica.indd 597 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala ? 86. 90. Var[iant] 89. Var[iant] 91. v[ers] 105. 122. ? 123 ? 128 129 131. 138. 153 160 163. ? 166. ? 167. Var[iant] 174. v[ers] 177. v[ers] 189. 185. 186 186 235. 259. ? 282 kamana, den öfversta dörrposten, som nedtill motsvaras af tröskeln – pästämätä, utan att rifva neder – Otsiseinä, pannwäggen, gafvelväggen. kamoa = kamana. Avautohot – Awaukohot – päältä poikitse, i ändan af bygnaden tvärsöfver tusen famnar bred. Siili? Hvad djur. Pääkkehistä – hassel. Suaslauta Så k[al]l[a]s de bräder, som på sidan af ugnen betäcka stenarna och som ifrån patsas gå till wäggen. vanua, svarfva, skära; item vacka, polera Kalewan puista, Monne rönn? L[önnrot]. Stolo, bord, i Ryska – Столъ. Waate walkeuiset, hvitt som kläde. Rämäkkä, sprakande – Tuohus, k[al]l[a]s på Ryska sida wax-, talg- och andra ljus. Wahanen, talg waxljus. koltsahaiset, ringar. Siikanen, Sensus: Bredwid en så skön fästman sopi siikanen (smekord på bruden) siwulle kanamarja kainaloihin. Kutsuloille, (af kutsu), = kutsutuille. totta tehä, göra skäl för sig. Wikoa tehä, hastigt fara fram. Skynda bland gästerna som dricka ur den. wiisiwantehen, fembandad Pöykän = pöyhään, bullra, larma – Pakaelen, (frequent. af pakajan) = pakisen. Wirren ponsi polwuhinen, sångens ewärdelige pelare. 598 Fennica.indd 598 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae 286. ? 315 ? 326. 354. ? 369 var[iant] 372. 373. ? 376 Äfven den, som icke hör, skall beundra sångaren. Eteinen, vestibulum, förstuga K[eckman]. är det st[älle] der wärdinnan förvarar mjölk, smör etc. L[önnrot]. Luonenko, monne s[amman]dr[aget] för luopunenko? af luon i bem[ärkelsen] af kasta bort (sången), upphöra d[er]m[e]d. Ratsu, här häst i allm[än]h[et] Kuorekokkaras lax-piroger l. dylik anrättng. koprin käärin kokkaroissa; käärin trol[igen] s[amman]dr[aget] af käärien h[oc] e[st] m[e]d tassarna famlande bl[and] bullorna. Luutoselta = luuttomalta paikalta Luotaselta fr[ån] din närhet sirottelen, skära smör k[rin]g att repeterande uppkommer 15. Runo 31. 31. 51. ? 86. 86. ? 88. 182. 183. ? 227. 231. 245. ?― 246. 246. Hiema = hia. Hiemotan, träda på armen käpäs, = kepiä = kewiä. Deriv[ativ] af käydä. Kapulehti, monne kapeen lehti Laklut, berömmande diminit. prof laulut, kamalo = kahmalo. kangaswieri, backsluttning Wesiwieri, strand Suppu – soppi. Armo, Aktning, hyllning Man säger: Mennä suikkasi sinne, han for det hastigt, (liks[om] wiftandes) Han pajade dit Flexionen är en archaism. sutsuna, Räämi, räämä och räihkä, stöka, bullra. rätsinä, särk. 599 Fennica.indd 599 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala 247. Var[iant] Var[iant] 266. 285. 302 303–4. 316. ? 322 365. Var[iant] 383. v[ers] 407. 427. 427. Var[iant] 446. 467. Älä kengitä kehäjä, flänga icke utan skor – kemajan, stoltisera. kepäjän, af kepiä, vara lätt på foten – toimean, återwända efter wäl förrättade ärenden Wehma = wehka, Calla palustris. Wehmahuhmare, nötbrödsqvarn Waljan päälle, med ändan af remmen, h[var]med man spänner före – – Walja, rede Tiesin, -iä, it[em] tiisin, -iä, laga så, att n[å]g[o]n får weta, underwisa, vara. korahutan, smälla till, så att slaget åtföljes af rasslande Ongelmosta. Kaaputtelen, skrapa och nöta golfvet – vesoimet = wesat Polkuttelen, klumpsigt hoppa – Kelkyttelen, springa lätt – Jolkuttelen om björnens tunga lopp. Huhdon, strukit, farit öfver. Patsaan, uttr[ycker] susande ljud. Adde: ? ? ? ? Laklu = Alli? alfågel. S. Kyty, mannens bror. Nato, mannens syster Suppu = Soppi. Sutsuna, kjortel. 16 Runan 13 13. ? 14. Var[iant] 2. Waaher, teren, lönn. Orrarna kuttra. Kyynäpäs, alm. Loitos, på långt afstånd = kauas. 600 Fennica.indd 600 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Var[iant] 2. ? Var[iant] 29 ? 37. 41. Var[iant] 41. ―? v[ers] 52. v[ers] 55 v[ers] 55 v[ers] 62. 67 83. 84. v[ers] 86. Var[iant] 85. Hamina, det knarrande ljud, årkedjorna åstadkomma under roendet. Sukapää, sträfhårig? K[eckman] kammad L[önnrot] med kam i håret <>. Sorritko sotiweräjän. Sortaa, söndra. Sotiweräjä, en slags metaph[orisk] ben[ä]m[nin]g på bruden, då hon förest[älle]s såsom den, h[vil]ken inga friat, om h[vil]ken inga täflats l. kappats m[e]d h[varan]dra. (Möjligen äfven den förkl[aring], att sotiweräjä skulle i sig inlegga alla illfyndiges stämplingar emot brudparets framgång, då fråga vore, om sådana väl bl[ifva] öfver wunna orätt.) Lewititkö neien lemmen, Utbredde du jungfruns behag? Tiinu? pirrotan = murrottaa. roikin = roiskaan, g[enom] en plaskande ljud. Hahut, dim af Hahka, Eidergås. Enl[igt] L[önnrot]. tryckfel pro hanhut, liten, nätt gås. Tehtahilta, sades bet[yda] dets[amma] som teljoilta. Poikkipuolinen, k[an]ske poikkipuolisella, då men[in]gen vore: stig med ena foten på slädmeden (h[oc] e[st] stig upp från släden), med den andra twärsöfver på halva meden. (d. v. s. n[å]g[o]t längre redan). Latsottamaanen. Diminit. af -ma. Latsottaa, röra slipandes, tassandes. Käkänen; käkä, -n (<>sk handtag. Sulkiainen, Tillslutare på dörren Hemmun, pua. wekt, sakta röras, så umgås m[e]d n[å]g[o]t. Hersaja. Hersata, fräsandes fara. äfven ljudet, kjolen åstadk[omma] 601 Fennica.indd 601 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala V[erser] 81–116. ? v[ers] 106. 119. 130. 139. 147–150. Dörrarne flögo, alltid (beständigt) opp, wäntande uppå, längtande efter (wuottaen l. wuottawat måste förstås inunder så vid d[e]ssa, som andra dylika, m[yc]k[e]t brukliga, talesätt) dörr-öppnarinnan (owellinen ger eljest m[enin]gen en frequentativ wändning?), dörrhantagen knarrande emot den ringhandade tillslutaren; trösklarne kuttrade emot lenkjolens sakta öfverfarande; = förrstugan vände sig ofta på sidan, längtande efter förstugostädaren (rengöraren).  –  – Andbens (det präktiga, hårda, släta) golfvet musicerade i wäntan på – – det gyllene taket ljöd klart (lätt) – – fönstren gladde ofta – – wisthuset sänkte sig ofta för – fähuset närmade sig wäntande på fähusskötaren, (syslaren l. d[e]ns[amma], som i ordn[in]g bringar) – fähusförgården (tanhua) wek längre bort för den wäntande fogeln (anden) som skulle gå den – tidigt bölade den dugtiga kon efter den, som sk[ulle] ge den en duglig höwihko, det om wåren födda lammet bräkte (småbräkte l. hastigt bräkte) efter den, som skulle påöka dess portion, det redan på förra sommarn wordna (funna) fåret gaf klagande ljud efter den, som sk[ulle] framkasta lena höet. lääniäinen; lääniä, syssla om n[å]g[o]t, ordna, laga, sköta, Ulkonen, som är ute, d. ä. ej wäggförsedd. Juoleus – jalous, prydighet, stolthet. kukkulainen af kukka, blomma (äfven barnleksak, allt grant). En liten wacker blom[m]a. Det gick godt rykte om dig, såsom flicka i fadrens hem; laga så att det går godt rykte om dig hela lifstiden igenom, som du är i mannens hem. (kuulu, Imper. hörs, då blef omtald!). Kuun ikäsi, monne s[amman]dr[aget] af kunni (kunki) ikäsi (af kuu, en lång, obegränsad tid. 602 Fennica.indd 602 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Var[iant] 152. ? ? v[ers] 162 v[ers] 183. v[ers] 155 186 190. 193 195 197. 201. 214. 224. ? 226. 234. Kutsunen, berömmande dim. af kutsu, bjuden gäst. Kuuronen, skimrande, glänsande, lysande l. n[å]g[o]t annat berömmande epithet. Airojalkanen, Äfwen beröm[mande] epith[et] Monne ej den som har raka ben. Warpalaide, = warpe. Liknels[en] tagen af fullastad båt, som behöfver warpalaita för att wattnet ej skall komma öfver. Så äfven i faten. Tenhous, duglighet, karlawulenhet Tämän tukun turpeutta; tukku, hop, bytta. D[er]m[e]d lärer bröllopsfolket l. endast brudparet menas. Turpia, fyllig, fet, turpeus, fyllighet, wälmåga, skönhet. Imartuet, sottma. S. Ilmarin eho Itu Isku se Porth[an] de Poesi Fenn[ica]. Itu, grodda kornet = mat. Iskulla, k[an]ske när de fått gro för långt, och maalla, när de fått n[å]g[o]n smak af unkenhet (jord)? (Iskulla itunsa, maalla maltasensa) Surunna = Surrut, liks. päässyt, tullut [et cete]ra Kohia, omröra Päiwän päällinen omena, det bästa, förnämsta äpplet Omena, metaph[oriskt] utwald man, och så m[yc]k[e]t för mer än alla andra, som äpplet på solsidan är bättre än de på skuggsidan. Romeikko, stenbunden, obändig, ojemn mark. = Romi. ”Lagat bänken af pensaat (buske). M[enin]gen är att beröma bänken. Oppahina, nyttjas sås[om] m[ån]ga andra ord Plur[alis] pro sin[gularis]. 603 Fennica.indd 603 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Added above. Var[iant] 237. Var[iant] 237. 251. Var[iant] 244 ? 259 ? 260. Var[iant] 271. Alatson = Alaston. Haljakka, kläde, äfven surtout, rock af kl[äde]. Haahen, äkta röd färg kutri, hårlock – Ryska кудри. Kirjottaa, g[öra] grann, brokig. Saajannainen, brudens tjenarinna, brudtärna1194, vid bröllopet. Är en hederspost. Ordet bör skrifvas tills[ammans] och härleds af Saajanta, den som hjelper att få bruden åt brudgummen. Olallinen. Sjögr[ens] förkl[aring]. = Saajanainen, sås[om] den h[vil]ken städse står wid henne. Sunku, stor marknadplats och by 1½ mil fr[ån] Povenets vid norra ändan af Onega. Wiena, – Archangel och Dwina. Adde: ? Imaruet = Terwet Temminkäinen, k[an]ske hårdtrampad. Kyykerrellä, sänka sig. Mutso, ungmor. Patwaska, Talman. Puhemies. Huuet Polttina, 50 kop[eks] st[y]c[ke]. Alttina, 3 kop[ek]s st[y]c[ke], kopparmynt. Tenka, ½ kop[ek]s st[y]c[ke] Riuna,10 kop[ek]s st[y]c[ke] 604 Fennica.indd 604 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Bygnader och husgeråds-saker samt kläder andra werktyg keträwarsi Lakkapuu Riporihma Purno, lår Sintsi Karsina Perilaita (på båt) Katasia l. kattasia Laituri, brygga. <-------->1195 Tarwoin Atroamet <------------>1196 Käärilauta, wäfstock. Kaasie (Var[iant] 14: 67, ölkärl?) kauhanen <-------------->1197 koroppa, ask, wacka. Kamana; <-->tiseinen1198 <-->aslauta1199 (14.129) Si<-------->1200 [E]teinen1201 (14: 315) = Sintsi [P]atsas1202 (pirtin p.) [Ka]rsina1203 (6. 191). Framför ugnen. [v]asu1204 korg.  Explanation in pencil is faded out.  Explanation in pencil is faded out.  Explanation in pencil is faded out.  The first letters fall into the binding.  The first letters disappear into the binding.  Explanation in pencil is faded out.  The first letter falls into the binding.  The first letter falls into the binding.  The first letters fall into the binding.  The first letter falls into the binding. [The next page is blank] Handtwerk Lietsehensä liepehiä Måltider och maträtter Satrona. Lounas Klädedrägt Lapukas, handske [han]sk[e] Kassa-pää, när håret är på fläta. Ripa Rintalastanen Rätsi, Rätsinä, Särk 605 Fennica.indd 605 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala Heinäkengät Syylinki kort strumpa willasta (– haljakka willasta tehty) Haljakka, painettu waate eli kaikki waate mi on werka Palttina, det finaste linnekläde. Wyölappu (8. 213) Kaatiot, böxor – Ussakka, bälte som hålles öfver rocken, vyö, som hålles öfver skjortan Wyölliswitjat Wyöliskoukku Sotisopa, krigsskjorta Huntu, qwinnors hufvudbonad = Sorokka – Repola Iholiiwi, vest = Seletkä Wiitta, kappa – Kaita, särk? Pääriusa, bandet som går öfver hufvudet – Warwastin (på skida) Läpi Somman suovero Päläs Janhus Warwastin l. Nenustin, remmen som går öfver tårna – Den andre k[al]l[a]s kannantakanen. Päläs, näfret l. jernet under foten. Fiskredskap tarpoin på not Siula = sikla, ändan af noten Nostin aina = selys, tågen, h[var]vid noten är fastwäfd – Bågen Jagtredskap och wapen Kaari = selkä jalka = warsi Jäntimen siassa (1: 134) Sulittaa putki på svärdet = slida? Naulan tie, Björnen huru fångas? 606 Fennica.indd 606 17.1.2019 14:55:18 �Vocabularia et commentaria Kalevalae [Philologiska Anmärkningar till [Gamla] Kalewala. I–IV Runan.]  KK Coll. 539:1 D7: 535−610.  “(metric) foot” Anmärkningar till Kalewala1205 I. Runan Början af Kalewala utgör en inledning, som sällan försummas, då tvenne Runo-skalder sätta sig ned och ”föga hand i handen, hake i den andra haken” för att sjunga ett utförligare qwäde. De sjungande iakttaga alltid ett sådant bruk, att den ena af dem först qväder en vers för sig allena, hvarefter den andra begynner att upprepa samma vers; men han hinner ej längre än till sedan wid andra pes1206 faller den första sångaren åter in, och sedan sjunga de gemensamt intill versens slut. Rättigheten att föra an tillhör naturligtwis den bättre sångaren, men om de sångarene äro jemngoda, uppstår dem emellan ej sällan en täflan, som ofta och i synnerhet wid gästabud kan fortfara i flere dagar. Den ena sångaren De söka då taga ordet af hvarandra, och så snart endera af dem råkar i trångmål, begagnar sig den andra af tillfället att anföra sången. Den som håller ut i längre tid, hälsas af åhörarne såsom segerwinnare, och hans lof utbreder sig widt och bredt kring bygden. V[erser] 1–4. Wid uttrycket mieleni tekee, det lyster mig, bör man erinra sig den dubbla betydelse af sinne och lust, som mieli äger i språket, ty om detta ord endast tages i betydelsen om lust, så har den första versen en inskränktare omfång än den andra, paralella versen, hvilket strider helt och hållet emot paralellismens wäsen. Paralellismen har sin grund i bemödandet att närmare bestämma föremålets natur; således måste den nya bestämningen bara inskränktare till sitt omfång, eller åtminstone icke vidsträktare, än den första. Tekewi är enl. Lönnr. en Minun är en pleonasm, 607 Fennica.indd 607 17.1.2019 14:55:18 �Fennica: Kalevala  Lönnrot [1836−1840] 1990: 544−545.  Becker 1824.  Renvall 1826. V[ers] 7. V[ers] 8 tillkommen för alliterationens skull, som sällan åsidosättes i Finsk runo-vers. Tekewi anser håller Lönnr[ot] för en ursprungligare form, än tekeewi, tekeepi, tekee. Hans anser tredje pers. Præs. Ind. Act hafva uppstått sålunda, att hi (he) blifvit tillagd verbets stam. Hi eller he wore en äldre form af tredje personens pronomen, hvars casus pluralis jemväl blifvit deraf bildade. Detta hi skulle antingen omedelbart hafva öfvergått till wi samt sedan till pi, eller också har he först blifvit bortkastad och w sedan inskjuten, för att hindra föregående vocal att bilda en diphtong med eftertföljande i. Ytterligare skulle den längre vocalen (ottaa, tekee) hafva uppkommit derigenom, att efter bortkastandet af h efterföljande i eller e sammanflutit till ett ljud med föregående vocal. Således vore i de förlängda ursprungliga formerna (tekewi, ottawi) bruket af lång vocal alldeles oriktigt (Mehil. 1839, Octob.1207). Wid anförda hypothes möter likwäl den stora svårighet, att stammens charakter-bokstaf, då den är en littera media eller tenuis, alltid förstärkes eller fördubblas; ty dertill gifves ej något annat rimligt skäl, än att ifrågawarande vocal ursprungligen varit lång. – Ajattelen, tänka, curativo-freqv. af ajan, drifva (v. Beckers Gram.1208 § 77). Derivationen är analog med cogito af ago (agito, co-agito l. cogito) i Latinet. – Laatiun, förfoga sig v[er]b[um] reflex[ivum] af laadin, laatia, ordna. Yhymmä; af yhyn l. yhdyn, -tyä. I Kalewala-dialecten förekommer aldrig bokstafven d; den antingen utelemnas, eller ersättes med t, h, w, j. Saanemma, Præs. Conj. 1. pers. plur. af saan, saada l. saaha. Detta ord har i Karelska dialecten följande i Renwalls Lexicon1209 ej upptagna bemärkelser: 1o) komma, t. ex. Saaha kujahan, komma in i tåget Kal. VI: 156; 2do) blifva, t. ex. Sai itse saneliaksi, han blef sjelf talare, Kal. III: 94. Begge 608 Fennica.indd 608 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 11. V[ers] 12 V[erser] 15–16. V[ers] 20 V 21–24. V[erser] 21–24. dessa bemärkelser kunna härledas af verbets grundbetydelse få; ty i Finskan och i särdeles i Karelska dialecten brukas verba transitiva ej sällan reflexive. Den reflexiva betydelsen af ordet verbet få, om det sättes med casus loci motsvarar närmast komma; men om ordet står tillsamman med casus Factivus, så erhåller det betydelsen af blifva. Pannos, 2. pers. sing. Optat. af panen; är i v. Beckers Grammatik1210 upptagen såsom en särskild form af Imperativus. Haka, hake; här den vinkel, som tummen gör med pekfingret. Kultasien, mielitehtosien bero af Infinit[iverna]. kuulla och tietä, ty i Finskan betraktas modus Infinit. såsom ett nomen. Mielitehtonen, af mieli, sinne, lust, längtan och teen, tehdä, göra: den som efter läng‒ ‒1211 här active. Virsi är en längre fortgående sång, laulu, deremot ett kort, lyriskt qväde. Vetelemä, nominal-modus af wetelen (Renwalls Gram.1212 pag. ‒ ‒1213 Att sångerna blifvit tagna ifrån Wäinös gå‒ ‒1214 det, har afseende derpå, att hans kraft ej bestod i någon yttre egenskap, utan ‒ ‒ 1215 Om läsaren med hvarandra jemför hufvud-personerna i Kalewala och skärskådar enhvar utmärkande egenskaper, så skall han utan swårighet finna, att Wäinämöinen representerar det ideella, Ilmarinen, Kaukomieli (Lemminkäinen), Joukahainen det mera reella hos menniskan individen. Wäinämöinen var vis, siare, skald, men ”smida” kunde han icke. Ilmarinen deremot var en insigtsfull konstnär, Lemminkäinen en stridslysten kämpe, Joukahainen en bågskytt. Wäinämöinens kraft fanns i hans eget sköte, vid hans gördel, Ilmarinen deremot behöfde en essja, Kaukomieli ett svärd, Joukahainen en båge.  – Nu sägas många ord wara tagna ifrån  Becker 1824.  The end falls into the binding.  Renvall 1826. There is a concise grammar section at the beginning of the dictionary.  The end falls into the binding.  The end falls into the binding.  The end falls into the binding. 609 Fennica.indd 609 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Castrén’s nuncupativus = essiv(us). V[ers] 26. V[erser] 27–32. V[ers] 34. V[ers] 40. V[ers] 44. V[ers] 45. V[ers] 46. 50 dessa ställen, andra åter äro ”plockade från wägens sidor, brutna från ljungbuskar, rifna från skogens ruskor” o. s. v. Här angifves således icke något bestämdt ämne, som skulle genomgå de skilda sångerna. – Jousen tie, bågens wäg, kanske skåran, hvarpå pilen lägges, analogt med kalwan pää, svärdspets. Kalewala, Wäinämöinens, egentligen Kalewas gård. Kalewala kallas äfven Wäinölä (I: 129, V:  95) och Luotola (XXV: 147). Af Kal[evala] V:  37–38, 46 och och flere andra ställen synes härflyta, att Ilmarinen bodde på samma ställe, men enligt den elfte runan bodde begge bröderna i hvar sin gård. Iso, berömmande diminutivum af isä. Vuollessa, Inessivus Inf. modi af sammandraget af wuoltaissa (wuoltessa), <-----> Inessivus Infin. modi, sammandraget af wuoltaessa (wuoltessa), liksom kiertessa af kiertäissä och wäätessä af wääntäessä. Keträwarsi, Renw[all]1216 kehräwarsi. Värttinä, Renw[all]1217 wärttänä. Ongelma, hvad man metat, fångat, af onkeilen, ongin, meta. Lassa, sammandraget af lapsena, lapsna, lasna; deraf lassa, nuncup[ativus]1218 af lapsi. Muurikki och Kimmo äro ännu brukliga benämningar på kor. Sa’an hundradetal, är ej Genit. utan Instruct. casus af sata. Nämnda casus tillhör äfven Singularis num., ehuru den ej förekommer i alla ord och genom sin ändelse är oåtskiljelig från Genitivus. Dylika Instructiver äro i denna runa jalan, kahen, kullan, illan, aamun samt adverbierna wiikon, kauan. Tutkelma, hvad man undersökt begrundat, af tutkin, -kia. Wirren tutkelma, sång-ämne. Rekonen, 610 Fennica.indd 610 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 47–60. V[ers] 66. V[ers] 68 V[ers] 72 V[erser] 75–78. V[ers] 79. Sångerna förliknas här wid en tråd, som man nystar ihop, då man upphör att sjunga, men under sjungandet åter utreder. Sina ihopnystade qväden har sångaren lagt i en släde och fört ut i kölden, d. ä. i ett kallt uthus, der man förwarar allehanda öfverflöds-saker. Nu faller det honom in att hemta dem åter in i stugan. Sommelo, bundt, Rekonen, berömmande diminut. af reko, som åter är dimin. af reki, släde. Wiikon är i Archangelska Finskan synonymt med kauan och wiikoinen lika med kaukainen. Wiiko kallas heter neteli, af det Ryska недѣля. Likaså Kaiho, fördoldt, dunkelt ställe. Siaisen, af sia, vistas. Rahi, lång stol bänk framför bordet, kallas äfven jakku, VI: 187. Sångerna skulle hemtas på ändan af långbänken, emedan sångaren ärnade sätta sig der. Piena Kuulu, frejdad, berömd. Kurkihirsi (af kurki, trana, och hirsi, stock), takåsstock, den största stocken under taket. Katos, takhvalf, af katto, tak; katan, -ttaa, täcka: Kerittelen, freq. af keritän, upplösa, utweckla. Taari, spisöl. Tähellä, på fläcken, af tähti, punkt, stjerna. Wierettelen, drilla, låta (sången) rulla fram, v[er]b[um] curat. – freq. af vierin. Huowet, -pehen, lättnad, lindring; troligen beslägtadt med hupa, -wan, nöje. Twenne herrliga ting kunna icke uppstå på en och samma gång. Ensam kommer dagen, ensam ljusnar natten, ensam föddes Wäinämöinen. [Ilmaun, v[er]b[um] refl[exivum], komma i dagsljuset, af ilma, luft. Ikirunoja, af iki, ewärdeligt, och runoja, nom. actoris, sångare. Ikirunoja och laulaja iän ikuinen äro Wäinämöinens vanliga epitheter. Kave, diminutt. kapo och kaponen. Ordet förekommer såsom epithet åt Gudar, menniskor och djur och utsöndrar hos före <--.> något<----> 611 Fennica.indd 611 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala      Sic! Lönnrot 1829. Topelius 1822. Topelius 1822. Topelius 1831. V[ers] 86. företräde, <-->. Kawe Eukko luonnon tytti, kawe kultanen korea åkallas af Wipunen i Kal[evala] X: 223 etc. att borttaga hans plågor. Hon säges wara äldst bland qwinnor, (XXV: 81 etc.) och anropas äfven af Pohjolas wärdinna anropar henne om en lycklig förlössning1219 (Kal. XXV: 81–95). Äfven anropas hon på bröllopsresor, Kantele H[äfte] 21220, sid. 12. – Kawe ilman kaunis impi kallas Ilmarinens syster i var[iant] till XI: 27. I Kal[evala] VII: 611–617 klagar Lemminkäinen, att han glömt fråga af sin kawe-moder, huru man skall besvärja wattnets plågor. Ölbryggerskan Osmotar kallas benämnas kapo i den 13de runan, Metsän kawe kallas i XIX: 457 varglon och kaponen tilldelas såsom epithet åt Wäinämöinens och Ilmarinens moder (XIV: 268). – Bland vilda djur benämnes warglon kawe, metsän kawe (XIX: 457), och Kirokave, Kirokapo är ett epithet, som tilldelas onda trollkarlar. Ordet Kawe tillkännagifver vanligen någon slags förträfflighet hos föremål det ifrågawarande föremålet, men brukas äfven någon gång till att beteckna en särdeles utmärkande ond egenskap hos det ifrågawarande föremålet. Af sistnämnda anledning kallas en besvärjare kirokawe eller kirokapo (Kal[evala] VI: 214; XX: var. 189). Kawe (kapo) omtalas widare i Kal[evala] I: 153; I: var[iant] 170; I: 206; jfr. XVII: 20 och Topelii Runor: H[äfte] I1221, sid. 10, 11, 13; Kal[evala] III: 20; XIII: 156; XXV: 34; VII: var[iant] 14; VIII: 105; XIII: var[iant] 143; Top. R. H. I1222, sid. 4, 6; H. 51223, sid. 34, 35 o. s. v. Ordets ethymon är okändt. – Utom epithetet Kawe, som endast på närwarande ställe tilldelas Wäinämöinen, kallas han här äfven emot wanligheten ukko och Pohjan herra, hvilket gör versen så mycket mera misstänkt, som herra är ett främmande ord. Konsa nyttjas i Karelen i stället för koskaan. 612 Fennica.indd 612 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 90–99. V[erser] 106–108. 100–101. V[ers] 103. V[erser] 115–116. Orsaken, hvarföre Wäinämöinen anropar Sol, Måne och Karlawagn, är påtagli den, att han i moder-lifvet börjar längta efter ljuset, som förnämligast ur dem utkommer. Annars är det sällsynt att finna Wäinämöinen anropa Gudarna om bistånd; wanligen hjelper han sig med egen kraft, och äfwen här banar han sjelf wägen för sig till ljuset, då Gudarna wägra icke ej bönhöra honom. – Bland sinnliga natur-föremål äro Sol, Måne och Carlawagn oftast personifier Då Kuu och Päiwä personifieras, erhålla de wanligen den foeminina personal-ändelsen tar (tär); Kuutar, Päiwätär, äfven Otawatar. Päiwyt är diminit. af päivä, liksom kuuhut af kuu, tiehyt af tie, kaarut af kaari, sammut af sampo o. s. v. Opetan är här synonymt med opastan, hvilka ord ofta förwexlas i Archangelska dialecten. Päästä i stället för päästäkäät. Singul. nyttjas i Finskan ofta för Pluralis. Tähyän l. tähdän (tähtään), se med noggranhet, sigta, betrakta, af tähti. Otawainen diminit. af otawa. Ilma betyder i ‒ ‒1224 rymder. Ihoamahan, antingen af iho: ‒ ‒1225 kullet widröra, eller af iha: fägna sig. I sistnämnda vore ihoamahan en Sav[olax]-Karelsk dialect-egenhet af ihaamahan. Wäinämöinens utweckling fortgår med raska steg. Straxt efter sin födelse beger han ut, kommer med biträde af sina händer till dörren, går på knäna öfver farrstu-golfvet och derefter med sina ”tvenne fötter” ut på gården. Kerittänynnä, päästänynnä äro Nuncupat[ivus]1226 casus af præt. partic. act., men brukas i Sav[olax]-Karelska dialecten såsom Nominat. Nimetön sormi, digitus annularis, ringfinger. Takoa taputtelewi, smider klappande; se v. Beckers Gram.1227 § 120, reg. 2. Lynnähyttelen, v[er]b onomatop., ofta åstadkomma klang.  The word falls into the binding.  The word falls into the binding.  Castrén’s nuncupativus = essiv(us).  Becker 1824. 613 Fennica.indd 613 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Actually, ratsas is a German loan (LÄGLOS III s.v. ratsas) and ratas is a Baltic loan (see e.g. Junttila 2015: 57, 89). V[erser] 117–118. V[ers] 122. V[ers] 124. 125 V[ers] 128 V[erser] 131–132. V[ers] 134. Tako – hewosen, smidde en halmlik hingst, en ärtskaftlik häst. Dessa epitheter afse antingen hästens spånslighet och lätthet, eller mera sannolikt dess wackra, ljusa färg. Kettu är här detsamma som kesi; jfr. VII: 39. Kellettelen l. kellehtelen, wräkas, af kellehin, -htiä (X: 92), wända sig hit och dit i Renv. Lex.1228 Löihen reisin ratsahille, slog, kastade sig med låren till ridt. Löihen, Imperf. <-->v[er]b reflex. af lyön. Ratsahille, nominat. ratsas, af ratsu, häst, ridhäst. Af ratsu torde äfven rattaat, kärra, böra deriveras1229 och betänkelsen hjul <-> utan tvifvel Ajoa tomuttelewi, åker så att det dånar. Tomu betyder egentligen dam, men i runorna eger det äfven någon gång betydelsen af dån. T. ex. Kumu kuuluupi kylähän, Tomu toisehen talohon, metsähän iso meteli, ett buller höres till byn, ett dån till andra gården, ett stort slammer till skogen. Hernewarrella i stället för hernewartisella. Dessa verser åt antyda genom sin klang hästens hastiga lopp. Hastigheten <>t<>k<>s Den imitativa harmonin tillwägabringas <---> här dels genom åsidosättande af alliterationen, som alstrar en viss enformighet och långsamhet, dels derigenom, att hvardera versen här består af tvenne satser, då deremot en runo-vers annars aldrig innehåller mera än en enda sats. – I stället för den vanliga läsarten reki wieri har Lönnr[ot] här begagnat var[ianten] koti jääpi, emedan Wäinämöinen färdades ridande. Dock är äfven denna läsart opasslig olämplig i anseende till omvexlingen af tempora, som derigenom uppstår. Ulappa, af ulko, ut, det yttre, och aapa eller aawa, en widsträckt yta öfverhufvud. 614 Fennica.indd 614 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 137–140. V[erser] 142–147. V[ers] 153. V[ers] 154. V[erser] 155–160. V[ers] 161. V[erser] 163–164. Kyyttösilmä, windögd. Katset l. kadet, afund, af katson, se, vakta, lura. Kera, mot, egentligen: med. Jalokaarinen, nom. adj. af jalo, ståtlig, och kari1230, båge. Kaari och selkä äro synonyma. Karin, ia (jfr v. 153), som äro betyd betecknar fjädern uppå bågen än åter (selka1231), än åter utmärker hela bågen.1232 Karin, -ia, som här tages synonymt med selka, fjädern på bågen, men ofta beteckna hela bågen (jousi), och i v: 143 synes utmärka bågstocken (warsi eller jalka). Kanin, ia, göra nätt. Kirjaelen, -lla, göra brokigt, utsira. Hopialla, med silfver. Instruct. Sing. ersättes ofta med Adessivus. Huolittelen, -lla, göra arbeta med omsorg, af huoli. Sai kaari kanineheksi, i stället för kanituksi, bågen blef förfärdigad wäl formad. Denna vers synes ej höra hit, emedan Kapo är en allmännare föreställning, än heponen, varsa, jäno, hvilket strider emot paralellismens väsen och den Finska poesiens mechanik. Jänö, diminit. af jänis. Jännin, -timen, sträng, jäntimen sia, stället eller trissan, hvarvid strängen blir fästad, då bågen spännes. Pinonen, diminit. af pino, trafve. Kolmisulka, trefjädrad, fjädrad på tre sidor. Kokonen, en liten hop. Sulittelen, -lla, Casus1233 Curat.-frequent. af sulin, förse med fjädrad; rad[ix] sula1234, fjäder. Wiwustin, af wipu, egentel. häftyg, 2do) af (af wipu, häfstång), 1o) häftyg, 2do) de längsta stjertfj Wiwustin, häftyg, af wipu, häfstång. Wiwustimet kallas de längsta stjertfjädrar hos foglarna. Karretahan (karaistaan l. karkaistaan, tehdään karkiaksi) af karran, härda. Muju, wätska. Kyyn käärmehen, wanligare kyykäärmehen af kyykäärme, huggorm. Käwy, plur. kävyt, Infinit.1235 käwyjä, kanske synonymt med käyet (käydet, l. kävvet), gäsningsämne, en wätska som bringar bloden i gäsning, eller också lika med kähy, kähyjä (såsom ordet skrifves  Sic!  Sic! The same erroneous spelling of selkä appears in the next sentence.  Castrén has stricken out the whole sentence.  Castrén applies the term casus even for derivational categories.  Sic! Should be sulka.  Castrén’s infinitivus = partitiv(us). 615 Fennica.indd 615 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala      Topelius 1823. Topelius 1823. Lönnrot 1828. Topelius 1822. Topelius 1823. i Kal[evala] IV: 160, se rättelsen), hväsning, det gift, som ormen hväsande utspyr. I Top. Run. H. 21236, sid. 20 läses käwet, som bekräftar den förra härledningen. V[ers] 165 Sulitut rihmat, befjädrade band, snören, med hvilka fjädrarna fastbindas vid pilen. V[ers] 169 Den Finska Mythologien är rik på onda Gudamakter. De benämnas Hiisi, Lempo, Piru, Horna, Perkele o. s. v. Oftast förekommer i runorna Hiisi. Ifrån honom härledas många sjukdomar och olyckshändelsen, som drabba menniskan. Dock träda Gudarna i den Finska Mythologien sällan i någon omedelbar beröring med menniskorna. Deras vaksamhet inskränker sig mest till omsorgerna för deras enskilta egna angelägenheter. De föreställas, liksom menniskorna, boende i gårdar, på sednare tider i borgar, och enhvar utöfvar sin makt inom området af sin gård eller borg. Sålunda hade äfven Hiisi en gård, Hiitola kallad, Kal[evala] XVII: var[iant] 207; Top. Run. H. 2.1237, pag. 4, 6, 9 o. s. v. Äfven omtalas Hiien linna, Hiisis borg, som i Kal[evala] VII: 451 kallas Tanikan linna. – Jemte Hiisi kallas i flere trollrunor hans lilla son, Hiien poika pikkarainen, Kal[evala] VII: 426, Kantele H. 11238, sid. 16. Hiien impi, Hiisis tärna, är äfven nämnd på flere ställen. I en variant till Kal[evala] I: 169 säges Lappen hafva bildat bågsträngen af hennes hår, jfr Top. Run. H. 11239, sid. 25 och H 21240, sid. 4. – Mycket frejdad är i runorna Hiisis häst, Hiien ruuna, suuri ruuna, Hiien ruskia hewonen, wahtileuka, hywä hewonen, pyhä laukki, pyhä ori, m. fl. epitheter. Af dess tagel gör Lappen enligt den i texten intagna läsarten strängen till sin båge. Wäinämöinen bildar af dem strängarna till sin harpa Kantele, XXII: 131–132. I trollrunorna besvärjes det onda att låna Hiisis snabba häst och dermed skynda sig på flykten, X: 304 m. m. Hästen beskrifves i X: 310–313 på följande sätt: 616 Fennica.indd 616 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Hästens eldman gnistor sprider Ifrån munnen frusta lågor, Utaf jern dess hofvar äro Fötterna af fasta stålet (jfr. VII: 497 etc.) Att fånga Hiisis häst, war ett af de wärf, som af Pohjolas värdinna fördelades Lemminkäinen, då han begärde hennes dotter till äkta, VII: 494–501. – Bland föremålen i Hiitola nämnes äfven Hiisis elg, Hiien hirwi, kameli-warsa, jalopeura m. m. Denna ålades Lemminkäinen att först fasttaga, om han ville vinna Pohja-dotterns hand VII: 10–14. Widare omtalas i Kal[evala] Hiien pellot, VII: 13, Hiien pyhä pelto, wihana wainio (VII: 500–511), Hiien nurmet (VII: 507) m.  m., som utwisar att Gudarnas m[akt?]1241 war densamma, som oekonomie var likartad med menniskornas, och blott genom sin större utsträckning skild från menniskornas deras. Ett lån ifrån Christendomen är sannolikt föreställningen om Hiisis kol-moar (hiilikankahat, VIII: 112) och hans glöd, d[it?]1242 kölden besvärjes i Kal[evala] XVIII: 522–52[7?]1243. Af Hiisi brukas någon gång plur. Hiiet (onda warelser), men att detta bruk är af ett sednare ursprung bewisas af den enda omständighet, att i paralella versen då nästan alltid förekommer ordet Juuttahat af Judas. Hiisi brukas betecknar, likasom Perkele någon gång en ond warelse öfwerhufwud, och i denna betydelse förekommer äfven plur. Hiiet, som i paralella versen wanligen alltid motiveras af Juuttahat (af Judas). – Utan någon rimlig anledning haft någon hållit Hiiet har man börjat anse Hiiet för ett urhistoriskt folk i Finland. Wäl wisas på flere ställen i landet Hiitten linnat, men dessa borgar äro af naturen underbart formade berg, och wanligen af ett så hemskt utseende, att man lätt fattar orsaken, hvarföre de i folktron anses wara ett verk af mörka makter. De här  The word falls into the binding.  The end falls into the binding.  The last number falls into the binding. 617 Fennica.indd 617 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  For the distribution and arcaheological interpretation of the Bronze Age mounds of field stones, see e.g. Lavento 2016: 160−170. For the word hiisi as an onomastic constituent, see Koski 1967, 1970.  Castrén’s nuncupativus = essiv(us).  Renvall 1826.  Lönnrot [1836−1840] 1990: 12.  Sic! Var[iant] 169. V[ers] 174. V[erser] 177–178. V[ers] 182 V[erser] 183–188. V[erser] 189–196. V[erser] 199–200. och der wid kusten befintliga stenrösen kallas i Satakunda Hiitten kiukaat, men dertill om man frågar efter anledningen till denna benämning, så får man nästan alltid det svar, att menniskor omöjligen kunna hopstapla så stora stenar. Af enahanda anledning kallas dessa rösen Jätin haudat.1244 Uwet, upehen är lika med ori. Med emäkave förstås troligen på detta ställe moderhäst, och halukawe, är påtagligen ett epithet åt hingsten. Luikerrehtelen, onomat. af luikas, hal, luikahan, luikerran, luikerrahan, halka, skrida med fram. Korwalle – – pyörtehelle, ett mythiskt ställe, som ofta nämnes i Kalewala. Suwantolainen, ett af Wäinämöinens många epitheter; eg. den som bor wid eller wistas på ett lugnt ställe af en flod. <-> Såsom epithet åt Wäinämöinen afser ordet Wäinämöinens hans benägenhet att wistas på färdas på sjön. Muutamena, nuncup[ativus]1245 af muutami, vanligen muutamana af nominat. muutama. Loi, Imperf. af luon, skilja, sätta, åtskilja (disponera); se Renw[alls] Lex[ikon]1246 och Mehil[äinen] 1836, Januarii1247. Loi silmänsä luotehelle, han skilde sina ögon (sin blick ifrån någon1248 föremål och sände den) åt vester. Luoet, nordwest, i Ryska Karelen sydvest; vi vocis: det wäderstreck, der solen går ned (luoksen, laskeupi, Lönnr.). Kopon, -ppoa är en förkortad form af koppaan, kopata. Af de flesta verba på ta (tä) brukas enl[igt] Lönnr[ot] en sådan form. Wekara, ett wäldigt ting (Lönnr). Kolmikoipinen af kolme, tre, och koipi, benling. Så kallades kopet, emedan det var hoplydt af tre benlingar. Weti – jouahutti, han drog upp (spände) bågen, han skyndade (skyndsamt). 618 Fennica.indd 618 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 199–204. ”Han drog upp bågen, han skyndade (skyndsamt), vände (spände) den med händerna, (förde) till sitt öra den alltför eldiga, (snabba bågen, och ställde stocken (stockändan) wid sin högra hand stockändan) wid sin högra hand, (understödande bågen med den venstra), med afseende på (syftande åt) Wäinämöinens hufvud, till förderf åt wattnets wän. Jouahutan, af joudun, skynda sig, moment. jouahun, mom.-curat. jouahutan. Käännällytän, af käänän1249, wända, käännällän, wända med ansträngning, (likasom puhallan, vihellän, siwallan), curat. käännällytän. V[ers] 207. Luonnottaret, (Sing. Luonnotar af luonto, natur). Luonnottaret woro qwinnliga Gudomligheter hvilka wårdade såväl den yttre, sinnliga naturen som menniskans inre och i synnerhet sedliga wäsen. Det war af Lappen ett brott emot naturens band att skjuta Wäinämöinen, som var en son till hans faster, och derföre måste Luonottaret1250 träda warnande i wägen. – De som hålla Wäinämöinen för det Finska folkets stamfader, äro troligen ej obenägna för den hypothesen, att här är fråga om den Lappska och Finska stammens slägtskap. Annars finnes till v[ers] 210 en variant, så lydande: Jos sa ammut Wäinämöisen, Ilo ilmalta katoopi, Laulut maalta kankiaapi, d. ä. om du skjuter Wäinämöinen, försvinner glädjen ifrån rymden och sången ifrån jorden. v[ers] 212. Wirkin l. wirkon, se wirkkaan i Renw[alls] Lex[ikon]1251. utgöra en wanlig trollformel, hvarigenom jägarV[erser] 213–216 en besvärjer sin pil att träffa målet. Kun och sen äro Accusativer. Ylentän[ehe]1252 præs. Conj.1253 act. en ursprungligare form än ylentänee, af ylennän, tää, höja. Alentu[oho]1254 3 pers. Sing. Optat. af v[er]b reflex[ivum] alennun, -tua, sänka sig.     Sic! Sic! Renvall 1826. The end falls into the binding.  Castrén’s praesens conjunctivus = modus potentialis.  The end falls into the binding. 619 Fennica.indd 619 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  The end falls into the binding.  The beginning of the word falls into the binding. V[erser] 218–221. V[ers] 225. V[ers] 226. V. 229–232. 229–232. Var[iant] 227. V[erser] 229–232. Ylätse. Denna casus har till en del försvunnit ur språket, men igenfinnes d[ock?]1255 hos en mängd Adverbia och sådana nomina, som innehålla en ortsbestämning, t. ex. alatse, sivutse, maitse, sillatse. Nämnda casus utmärker egentligen en rörelse långsmed något. I landets westra dialecter har tse wanligen öfvergått till -ten, -tte, t. ex. maitte, maiten. – On är en vanlig pleonasm. Taivonen, diminit. af taiwo (taiwas). Lönnr[ot] anser ordet vara beslägtadt med taitaa, taito, taika, taimi, taima, tainta, m. m. och således afser den insigt och skicklighet, som erfordrats till himlahvalfvets daning. Ilman kaaret, luftens (himlens) bågar. Himlahvalfvet troddes stödja sig på bågar, jfr XXX: 78, 93, 123. Katkielen l. katkeilen, frequent. af katkian, brista. Manalle, sammandraget af Manalalle, af maa, maan, och ala, det undre af jorden, underjord. Manala är synonymt med Tuonela, Tuonis (Döds-Gudens) hem. Hietaharju, sandås, ett epithet till jorden. Troligen kallas hästen här elg i anseende till sin snabbhet. Pilen for i den blåa elgens mjälte, nedanom den gamle Wäinämöinen, och gick trängde sig genom rankbens köttet Riuhon, -htoa, slå eller göra någon ting hastigt. Päähän olka (oikiahan), i stället för olkapäähän. Pilen för ”i blåa elgens mjälte, nedanom den gamle” (på hästryggen sittande Wäinämöinen”, och trängde sig dit genom köttet på det ben, hvaremot rankorna sitta, ‒ ‒ä1256 ”genom den venstra skuldran” (kainalo, egentligen: armbåge). – Hästen kallas elg i anledning af sin snabbhet. 620 Fennica.indd 620 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Castrén’s nuncupativus = essiv(us). V[ers] 236. V[erser] 243–244. V[ers] 249. 250. 255–269. Kopra, en Karelsk dialect-egenhet, motsvarande koura i de öfriga dialecterna. Kohahdan v[er]b momentant<--->, hastigt brusa, strepere, strepens cadere; v[er]b. moment. af kohajan kohaan, beslägtadt med lika med kohisen, kohajan stamordet är kohu. Så länge det gifves en uppenbar tid, (så länge tiden uppenbarar sig, finnes till) och månen äger guldets klarhet. Ilmoissa, Nuncup[ativus]1257 cas[us] sammandraget af ilmoisena, ilmoisna. Seuron, -oa, åtfölja, förkortade form af seuraan, -ta, se v[ers]. 189. Var[iant] Seulun, ua, sållas, skakas, af seula, såll. Karehin, -htia, Onomat. åstadkomma sorl, beslägtadt med karisen. Meningen är, att Wäinämöinen färdades fram med sådan fart, att wattnet brusade kring honom. Likasom i det föregående omtalas många föremål i naturen, ehuru werlden ännu icke är skapad, likaså nämnas här uddar, holmar, m. m., dem Wäinämöinen tillwägabringar före jordens skapelse. Sistnämnda motsägelse hade likwäl kunnat lätt undanrödjas derigenom, att ifrågavarande verser fått sin plats i andra runan. För öfrigt bör man sammanhålla detta ställe med Kal[evala] XXX: 84–94, der Wäinämöinen säger sig icke allenast hafva ordnat hafven och hvad i dem finnes, utan äfven gifvit åt jord och himmel sin fulländning. – Lukia och sanella, se föret[alet] till öfversättn[ingen] af Kalewala. Arwelen, gissa, begrunda, uttänka. Käännähytän, ttää, vända hastigt, v[er]b. moment.-curat. af käännän. Så stor war Wäinämöinens förmåga, att han blott behöfde wända handen för att skapa en udde, med sin fot vidröra hafsbottnen, för att åstadkomma gropar o. s. v. Pohjaun, bottna, v[er]b reflex[ivum] af pohjaan; stamordet är pohja, botten Kaiwaelen, v[er]b[um] frequent. af kaiwan, gräfva. Seisouu, Imperf. Ind. af Act. 621 Fennica.indd 621 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  The origin of the name is obscure. See e.g. SSA s. v. turja.  Sic! Schröter 1834.  Agricola 1551 (the preface of the Dauidin Psaltari).  Topelius 1823. af seisoun, -ta, v[er]b[um] refl[exivum] af seison, -oa. Luotoloita, nom. luotolot, af troligen en collectiv plurals af af luoto, pl luodot. Till den förra plural-formen gifves numera ingen Sing., men enl[igt] Lönnrots förmodan skulle härtill ursprungligen äfven funnits en Sing. på -lo (-lö), som han anser för ett diminitivum, t. ex. purtilo, tråg, af pursi, båt. Karipäitä, af kari grund, och pää, spets, (hufvud), uppstående grund. V[erser] 270–275. Turjan maa, som genom en vanlig omkastning äfven kallas Rutjan maa, betyder Norige. Stamordet är troligen Thor.1258 Det är anmärkningswärdt, att Thors namn namnet Guden Thor igenfinnes hos flera Finska stammar. I Lappland förekommer han under aldeles samma namn. I Finland har jag tradtitionsvis hör Tuori omtalas, och i Kal[evala] XXVI: 101, m. fl. ställen 105 etc. nämnes Tuuri eller Palwonen (Palwanen, Palonen). Härur torde man äfven böra härleda Turilus (Lapp. Turiladsch), Scröters1259 Runor, sid.  2; Turrisas, Agricola1260 i sitt poem om Finska Gudar Afgudar; Tursas, Top. Runor, H 21261, sid. 15 m. fl. ställen; ortnamnen Turun harju, Turun korwa, Tuorila m. m. – Ostjakerna sägas tillbedja Guden Turum, Wogulerna Torom, Tschuwascherna Thora l. Tor, Tatarerna Tärä o.  s.  v. – Laskihen, v[er]b reflex[ivum] af lasken, sänka sig, lika med laskeuwi (v[ers] 287) af laskeun. Skilnaden emellan dessa tvenne slag af verba reflexiva är den, att det förra alltid utmärker en sjelfvillig handling, då deremot genom genom det sednare ofta tillkännagifves en handlig, som härrör af yttre tvång. Personerna wid det förra slaget af verbum refl. bildas genom tilläggande af -me l. -mek, -te l. -tet, -kse l -hen så väl till Sing. som Plur., hvilken sistnämnda num. likwäl sällan brukas. Var[iant] 272. Lapukas, handske. – Liitelen, -llä (af liitän), fästa (sig) vid något, stadna. Itä, öster, (af iän, itää, gro), eg[entligen] det ställe, hvarest solen gror eller 622 Fennica.indd 622 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 281. V[ers] 285 298. 301. 304–305. Var[iant] 306. uppgår. Plurall. iät, lännet utmärka, att örnen ej lemnade något ställe i öster eller vester obesökt. De bero, liksom luotehen, af lenti, ehuru detta är ett verb. intransit. Loputen, lika med loputse. Peritellen, Instr. Infinit.1262 modi af perittelen, -llä, sträfva mot slutet, rad. perä, det yttersta. Kulonen, nom. adj. af kulo, höbås. Sinerwoinen, blå strimma, af sinerwä, blå. Wawahutan, hastigt röra, v[er]b moment.-curat. af wapaan, wawata lika med wapisen, -sta, darra. Karkahdan, onomatop. skramla. Lönnrot tvekar i walet emellan åtskilliga varianter, som gifvas till mythen om werldens skapelse, och i synnerhet till dessa verser. Den förnämsta bland dem är omnämnd i företalet till öfversättning af Kalewala, och innehåller, att örnen, sedan dess ägg från Wäinämöinens knä nedsjunkit i hafvet, flyger i öster och vester, sökande öfwerallt det försvunn[a]1263, att hon slutligen finner äggen, men [i]1264 ett förändrat och uselt skick, s‒ ‒1265 i förbrytelsen deröfver skapar af d‒ ‒1266 werlden, yttrande derwid de ord som runan texten tillskrifvas Wäinämöinen. Enligt en annan i Mehiläinen för år 1839, December1267, införd variant uppstår werlden af nämnda ägg utan någons tillgörande. Men då äfven på andra ställen werldens skapelse tillskrifves Wäinämöinen, och enligt hvad i företalet till Kalewala-öfversättningen är utweckladt, ingen ting i föreställningen om Wäinämöinen strider häremot, så torde den antagna läsarten böra föredragas framför de öfriga, helst de äfven i poetiskt hänseende äro af ett en underordnadt värde beskaffenhet. Jälitsä, stundom äfven jäitsä, ägg, af det ordet яйцо.  Here II infinitive, (modern) E-infinitive.  The end falls into the binding.  Falls into the binding.  The end falls into the binding.  The end falls into the binding.  Lönnrot [1836−1840] 1990: 558−559. [An empty page in the manuscript. There are 315 lines altogether in the first song.] 623 Fennica.indd 623 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  Castrén’s nuncupativus = essiv(us). II. Runan. V[erser] 1–8 V[ers] 14. V[ers] 15. V[erser] 23–24. V[ers] 32. V[erser] 34–36. Ehuru Wäinämöinen skapat werlden, nalkas honom lika wäl ofärd och onda dagar. Hjelplös irrar han omkring på hafvet och färdas förbi holmar och skär, dem han sjelf danat. Han liknar en watten-ruska, som är seglaren till hinder gör seglaren omak, eller en fattig man, som är den rike till last. – Kulkia brukas här transitive. Pehkio, halfmurken stubbe. Var[iant] Säikälet, klabb, ett afbrutet stycke träd, Nuncupat[ivus]1268 säikälehenä, säikälehnä, säikälennä. – Rikkahilla i stället för rikkahille. Casus Allat. har försvunnit i Ryska Karelen, och Adessivus tjenar till att ersätta densamma. Utaun, -ta, komma af in händelse. Ordet härstammar från det Ryska: удается. ”På månad och dag”, månader och dagar, d. ä. på lång tid. Kulku af kulun kulkua, vräkas. Inha, svår, besvärlig. Kaon, -toa, förkortad form af katoan, -ta, försvinna. Kannikka, kant, det yttersta. ”Wid detta mitt yttersta, som äfwen (snart) försvinner.” Ajaksen, v[er]b reflex[ivum] af ajan. I företalet till öfversättningen af Kalewala är anmärkt det tvåfaldiga förhållande, hvari Pohjola och Kalewala genom Sampo och Pohja-dottren stå till hvarandra. s<->t<---> Pohjola. Pohjas sköna mö war nämligen målet för de tre Kalewala-hjeltarnas önskningar, och genom henne träder Pohjola någon gång i en ljusare dager. Men i Sampo-cykeln, och ännu mera i 6te och 17de runan, skildras det såsom en mörk, männer förödande och i alla afseenden ohygglig ort. Sjelfva färden dit ansågs för en hjelte-bragd, ty på wägen funnos många under och förderf. Först mötte man en eldig örn, som satt på en eldfull björk och hvässte sina klor emot wandraren. Derefter kom man till en eldfull ö, hvarpå fanns en glödhet 624 Fennica.indd 624 17.1.2019 14:55:19 �Vocabularia et commentaria Kalevalae badstuga med en eldgraf, hvilken skulle öfverstigas. Sedan såg man nära Pohja-gården ett gärde af stål resa sig ända upp till molnen. Spjut woro ställda till gärdets störar, och man hade fästat dem tillhopa med ödlor och etter-ormar. Den som lyckligen kom genom detta gärde, möttes ännu af en orm, hvilken låg utsträckt framför porten, och var ”längre än den längsta furu, tjockare än stugans stolpe”. Äfven wargar och björnar bewakade porten. I stugan woro alla männer svärdomgjordade och stridsbeklädde. De sökte än genom vapen, än genom trollqwäden bringa förderfvet den oförwägne, som djerfdes träda inom Pohjolas väggar. Icke utan skäl kallas derföre stället miesten syöjä sia, (kylä), urosten upottaja, den männer ätande (förödande), hjeltar dränkande (dödande) orten (byn). Såsom ortsbestämningarna i de Finska runorna öfverhufvud äro högst sväfvande, så kallas äfven Pohjola än kylä, by, än tages det för ett lund1269 och är då synonymt med Pohja, hela Norden, Pohja, eller <--.> Lappi, Lappland (VI: 5–6), Pohja, Norden, och Lappi, Lappland Pohja eller och Lappi så väl i dess generella betydelse af den yttersta norden, som i den speciella af Lappland, Kal[evala] VI: 5–6 m. m. Wanligen skildras dock Pohjola såsom en gård, belägen högst upp i norden (Pohja). Der finnes således en wärdinna, Louhi – fruktanswärd genom trollkonst, som hon begagnade till onda och förnämligast emot Kalewala fiendtliga ändamål. Hon war moder till nio sjukdomar (Kal. XX[V]1270) och hade dessutom i sin makt många andra plågo-andar, såsom köld och frost m. m. Dessa sände hon ut till att plåga förgöra Kalewalas folk; hon inneslöt sol och måne i ett berg, för att derigenom tillintetgöra all fruktbarhet i Kalewala, och förehade dessutom många andra stämplingar emot Wäinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen. Utom Louhi nämnes äfven Pohjolas wärd och Pohjas son samt den afskywärde Ulappala-gubben, men de spela alla en underordnad role i Kalewala runorna. Hvad nu sjelfva benämningen Pohjola beträffas,  Sic! An erroneous of spelling of land?  The last number falls into the binding. 625 Fennica.indd 625 17.1.2019 14:55:19 �Fennica: Kalevala  Castrén’s infinitivus = partitiv(us).  Lönnrot [1836−1840] 1990: 72.  Lönnrot [1836−1840] 1990: 402. V[erser] 48–49. V[erser] 57 58. V[ers] 59. så utmärkes dermed, såsom ofwanföre är antydt, ställets nordliga läge läge högt i norden, Pohja (botten, slut, det yttersta). Pohjola kallas äfven Ulappala, emedan det war beläget wid en så benämnd hafsfjärd, Päiwilä (af päiwä, sol, dag) med anledning [af] de långa sommar-dagarne, Untamo (af uni, sömn, Inf.1271 unta), hvilken benämning åter afser den långa mörka sömngifwande wintern; Pimentola (af pimiä, mörk) och Sariola, hvars härledning är owiss. I Mehiläinen för 1836, Maji1272 härleder Lönn. Sariola från sara, starrgräs, och förmodar, att man med denna benämning ville <--.> utmärkte ställets belägenhet wid starrbevuxna mossor; men i samma tidskrift för år 1839, Januarii1273, söker han bevisa, att Pohjola är det gamla Bjarmaland och att man med Sariola (ursprungligen Saariola, af saari, holme) bör förstå de motsvarar det svensk betecknar det Svenska Holmgård. Men denna hypothes är understödd af alltför svaga skäl, för att wara öfvertygande. Hawu, barrträd, barrträds[rus]ka. Lehwä, barr, barrträdsqwist. Tiehyt, diminit. af tie, wäg. Så lefwande är Finnarnes föreställning af naturen, att sjelfwa wägen personifieras. Onkelwoinen, epithet åt wägen, betyder egentligen det som man eftersöker, af ongin, -kia. Ottelen, -lla, frequent. af otan, föra, borttaga, vilseleda. Matka Teppo, tie jumala bör wara: Matka-Teppo, tie-jumala, ty om äfven wägen kunnat kallas jumala, så är det dock omöjligt otänkbart, att sjelfva färden hade blifvit förgudad. Teppo är nämligen en Gudomlighet, såsom det paralella ordet jumala tillkännagifver. Dess ethymologie är okänd, så framt T Sannolikt härstammar ordet från Stephan, som i runorna wanligen benämnes Tehwanus och dyrkas såsom hästarnes skyddspatron, samt i anledning deraf ofta 626 Fennica.indd 626 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 61. V[erser] 68–90. V[erser] 100–101. V[ers] 113. V[ers] 119. är med på färden. Häraf synes, att närwarande bön icke är genuin. Dessutom är den olämplig på närwarande ställe, emedan af den grund, att Wäinämöinen färdas på öppna hafvet, då deremot här talas om wägar, skogar och ödemarker. Sistnämnda anmärkning gäller äfven nästföregående<-> verser. Wiiton, -ttoa, förkortad form af wiittaan, -tata, staka. Harwahammas, glestand, är ett stående epithet för Pohja-gumman. Aikasehen, casus Illat. af aikanen, tidig; brukas här såsom adverbium. Warpanen l. warpunen, diminut. af warpa l. warpu. Ammuelen, -lla, ösa flitigt, lika med ammentelen. Tanhua, fägård. Juorotos, jemmer, af juorotan (jollotan), jemra sig, gråta hörbart. Uwantolainen (Uventolainen) är ett af Wäinämöinens epitheter. Lönnr. har yppat framkastadt framkastadt har angifvit tre särskildta härledningar af ordet: 1o) af uusi = ny, Gen. uuden l. uuwen, Uuwentola, nybygge, och Uuwentolainen, den som först slår ned sina bopålar på något ställe; 2do) från upia l. uwe, <---->, utmärkt, förträfflig, 3o) från uin, uia, simma, Uintolainen, Uentolainen och deraf Uwentolainen. Måhända är dock Uwantolainen blott en råbråkning af Suwantolainen. Jemte lonk I stället för lonkuelle (frequent. af lonkun, -kkua) och hajonne, 3. pers. Sing. præs. Conj.1274 sjunges höres äfven lonkaellu, hajonnu, hvilket ger en bättre mening. Wäinämöinen gret ej, såsom ett barn, med widöppen mun och wridna läppar. Kysytteli, lausutteli, hon hade att fråga och tala; eller blott: hon frågade och talte, ty det händer ofta, då ett verb. frequent. blir bildadt af curat., at den curativa bemärkelsen går förlorad. Tulettelen, komma ofta, egentl. låta ofta komma, curat. freq. af tulen.  Castrén’s præsens conjunctivus = modus potentialis. 627 Fennica.indd 627 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  Castrén’s factivus = translativ(us).  Castrén’s nuncupativus = essiv(us).  Sic! V[ers] 123. V[ers] 135. V[ers] 136. V[erser] 140–141. V[ers] 164. Puhki polweni, (<----> genom) hela mitt lif. Puhki är egent. i Finskan egentligen ett adverb, men motsvarar fullkomligt <-> præpositionen genom i Svenskan så väl i dess concreta som abstracta betydelse, t. ex. genom golfvet, genom lifvet. Polwi, knä, led, mennisko-ålder. Asen, -men; boningsställe, af asun, -ua. Luotasi, ifrån ditt granskap, af luo, luosi, Fact[ivus]1275 luoksi, Nunc[upativus]1276 luona o. s. v. Kylkehen kylänen syönti, ”det som förtäres i byn, går i sidan”. Man mättar sin mage för att få krafter att arbeta; men då i byn ingen ting blir uträttadt, så är maten gagnlös och synes ålltså1277 icke hafva kommit i magen, utan förspillat sig på orätt ställe. – Luon betyder äfven här tillåta, gifva. Pääsisin i stället för että pääsisin. Roppehesta för ropehesta, af rowet, -pehen, rifva. Kuni för kuin, genom omkastning. Sampo är enligt Lönnrot Bjarmernas ryktbara Gudabild, och härledes af honom från самый богъ, som skulle betyda den högste Guden, (egentligen sjelfva Guden). Men det är tillförene på annat ställe omnämndt, att Sampo äger en alldeles motsatt betydelse i den Finska Mythologien, att den är ”ett magiskt medel för det i yttre måtto goda. Till följe af sin lycko-bringande egenskap föreställes den wanligen under bilden af en qvarn, hvarigenom antydes, att den war ett ymnighetens redskap. Äfven synes man hafva föreställt sig den såsom en kista eller ett förwaringsrum med dertill hörande lock, som war prydligen utsiradt och derföre kallas kirjokansi (brokigt lock). Widare säges Sampo hafva slagit sina djupa rötter och spridt dem widt och bredt i jorden, emedan allt, som skall bringa ymnig frukt, måste rota sig wäl. Dessa föreställningar om Sampo äga ej sin tillämpning på en Gudabild, och ännu mindre kan det tänkas, att man skulle 628 Fennica.indd 628 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae hafva låtit deri ingå sådana beståndsdelar, som fjädrar, ullstrån, kornfrön m. m. Deremot egnar sig allt just det phantastiska uti mythen om Sampos bildande till att utmärka en talisman, som ej får wara ett vanligt redskap, utan anses för desto werksammare, ju mera sällsam den är. – Att blotta besittningen af Sampo, men icke böner, offer, eller någon slags dyrkan, tilwägabragte all den <> wälmakt å städse om Pohjolas wälmakt – äfven detta passar bättre på en talisman, än på en Gudabild. (Se vidare i företalet till öfwersättningen af Kalewala sidd. XXX och XXXI.) Hwad ytterligare härledningen af ordet Sampo beträffar, så kunde det möjligen vara ett berömmande diminitivum af sampi, liksom neito af neiti, tyttö af tytti o. s. v. Sampi lärer ursprungligen betyda det förnämsta i sitt slag, och säges 1o) om den förnämsta medlem i familjen, 2do) om en fisk, som anför en hela en svärmen, m. m. v[ers] 166. Joukkonen l. jouhkonen, diminut. af joutsen (joutten, jouhten), swan. V[ers] 167. Kylyt, -kyen, diminut. af kylki, sida. Lönnr. förmodar, att med villan kylyt förstås all den ull, som fås ifrån fårets ena sida, men mera sannolikt betecknas kanten af ett ullstrå, hvilket äfven sjelfva orden innebära. V. 182–185. V[erser] 180–185.1278 Till stöd för den i företalet till öfvers. af Kalewala, sid. XVII, anförda hypothes, att i dessa werser ej ut<-> är fråga om Ilmarinens delaktighet i skapelse-acten, utan blott om hans utomordentliga skicklighet att smida, tjenar ännu ytterligare den omständigheten, att taivoa och kantta stå i Casus Infinitt.1279, hvarigenom blott obestämdt angifves, att Ilmarinen ”smidt på himmel”, men icke mera (smidt himlen), hvilket här utan tvifvel är ett figurligt talesätt. Ty om meningen wore att tilldela Ilmarinen himlens skapelse, så borde ovillkorligen Accusativus följa.  Castrén has moved this passage from another page.  Castrén’s infinitivus (here in pluralis) = partitiv(us). 629 Fennica.indd 629 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Castrén has stricken out this passage.  Castrén has stricken out this passage. V[ers] 199. v[ers] 200. V[ers] 203. 210. V[ers] 210. V[ers] 210 V[ers] 211. Att Wäinämöinen lofvar sin broder Ilmarinen i lösen för sin befrielse, hör wäl icke till antalet af hans lysande bedrifter; men det tadelwärda i denna handling mildras likwäl betydligt derigenom, att Wäinämöinen icke hade någon annan utväg att befria sig från Pohjola, då deremot smeden Ilmarinen hade något kunde hoppas att förtjena något på denna färd. Sampuet af sammut, nyttjas här i Pluralis till att utmärka, att Ilmarinen alltför wäl kunde åstadkomma sådana saker. Riuwutan, -ttaa, smälta, göra wek, af riudun, -tua, se Renw[all]1280. Korja, synon. med reki, torde vara är kanske lånadt ifrån det Svenska kanske af det Svenska ordet korg.1281 Korja är alltid synonymt med reki, men torde ursprungligen hafva bete, liksom kori, wara lånadt ifrån Svenskan.1282 Korja är troligen synonymt med kori, af det Svenska korg. Korentelen, frequent. af korennan, höja; stamordet är korkia, hög. Karittelen (karettelen, karistelen), åstadkomma gny; jfr. I: 250. III Runan. V[erser] 1–30. Den frejdade Pohja-dottren pryder sig med en lysande klädnad, stiger sedan upp på himla-bågen och sätter sig ned att wäfva en gyllne wäfnad. Wäinämöinen blir henne varse Stadd på återfärden ifrån Pohjola blir Wäinämöinen henne warse, och betagen af den glans, som strålglans, som omgifwer flickan, söker han förmå henne att stiga ned i hans släde. Var[iant] 1. Salo-kaarto, skogs-omgifning, skogsrand. Salo-kaarron waimo, en qwinna (Gudinna), som herrader herrskar öfver skogen ända till dess yttersta rand. Maan 630 Fennica.indd 630 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 32–38. kuulu, ween walio, landets berömda, wattnets utwalda, d. ä. skönast ibland allt, som finnes till i watten och på land. Genitiverna maan och ween bero af kuulu och walio, hvilka wäl egentligen äro adjectiver, men kunna äfven betraktas såsom substantiver. I Finskan är gränsen emellan nomina substantiva och adjectiva högst ej ganska obestämd. Walio, utwald, skön, är beslägtadt1283 med walitsen, -ta. Puen, pukea, kläda, här reflexive. Var[iant] Siroksen, pryda sig, v[er]b reflex[ivum] af nom adj siro, rak, prydlig. Kautokenkä, snörsko, af kauto l. kauta (se Renw[all]1284) och kenkä. Kapivi af kavin, -pia, enligt Lönnr[ot] ordna foten (beslägtadt med kawio, kapio), eller kanske: smycka (sig), af kapia, smal, nätt. Röpeä, lysande, egentl[igen]: det som faller lätt i ögonen. Ilman wemmel, luftens loka båge, lika med taiwon kaari, himlens båge, hvar[med]1285 på detta ställe förstås regnbågen, <->1286 det följande för ty den gyllne wäfnaden, som i det följande omtalas, hvad kan den väl vara annat, än regnbågen med sin brokiga färgprakt? – Pitelewi pirtojansa (för pirtoansa), håller, d. ä handterar sin wäfsked. Huolitan, -ttaa, draga försorg. Var[iant] Warun, -ua, förmodligen detsamma som waron, -oa, bereda, förfärdiga (till förrätt, waraksi). Laskele, 2 pers. Imperat. v[er]b reflex[ivum] af lasken. Te eller blott t anträffas ofta hos verba, såsom kännetecken på andra person. Detta te (t) har uppkommit af andra personens pronomen, hvari t är den ursprungliga character-bokstafven, ehuru den i Singularis blifvit framför i enligt regeln förbytt till s. Pohja-dotterns hand kunde ej vinnas utan stora wärf och swåra äfventyr, hvilka merendels föreskrifvas af flickans moder, ty det war rätteligen hos henne, friarne först måste anhålla om dottern. – Taiten, fyndigt, egentl[igen] Instr. Infinit.1287 modi, af taidan, -taa. Det fyndiga i flickans swar består i dess twetydighet. Hon  Castrén has written the syllable be- twice to indicate a page break.  Renvall 1826.  An ink spot hides the end.  An ink spot hides the word.  Here traditional II infinitive, modern E-infinitive. 631 Fennica.indd 631 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  “Pleonasm” in this connection, as it is combined with an abessive case.  “(metric) foot.”  Pyrrhichius (pyrrchichios) is an ancient metric foot consisting of two short syllables.  Castrén’s præsens conjunctivus = modus potentialis.  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Renvall 1826. V[ers] 46 V[ers] 44 V[ers] 58. V[ers] 64. Var[iant] 69 V[ers] 70. V[ers] 78 V[ers] 79. förbinder sig ej uttryckligen att komma i Wäinämöinens släde, om han äfven skulle emot förmodan utföra de honom förelagda wärfven, utan lofvar endast hålla honom för för en hjelte. Det är för öfrigt anmärkningswärdt, att äfven sådana wärf, som de här omtalta, anses för kallas hjelte-bragder. Jossa, sammandraget af jos sinä. Ilman tutkamettomalla (terällä). Ilman är en pleonasm.1288 Tutkameton, spetslös, af tutkain (ursprungligen tutkame l. tutkami), Gen. tutkamen, spets. Tuntumaton, som icke kännes, af tunnun, -tua. Ehuru den Jo olen utgör en pes1289; ty ehuru den Finska runo-methern wanligtvis blott består af trocheer och pyrrichier1290, händer det dock någon gång, att den första pes i versen är en spondé, jamb, dactyl, tribrachys m. m. Tullekkana l. tullekkaan, præs. Conj.1291 af tulen, -lla. Aspirationen (tulle’) hårdnar ofta till k framför ett annat k. Kalwin, -pimen är enligt Renwall1292 lika med kalpa; här torde det wara synonymt med wärttinä. Keträwarren kiertimiä, en sländas snedheter (sneda bitar), d. ä. en sned (oduglig) sländas stycken (Lönnr.). Kosken, kalkan, kalkkat äro contractioner Karelska förkortningar af koskenut, kalkkanut, (koskent, kalkant). Kasa betyder icke allenast yxbacken, såsom Renwall1293 uppgifver, utan äfven yxens äfven och kanske rättare: eggets kanten af egget på yxens egg. Kalpistihen, studsa, v[er]b refl[exivum] af kalpistan, studsa resilientem facio, Renw[all]1294. Var[iant] Kimmellän, kammellan, slingra. Pätönen af pädön, -töä l. päden, -teä, duga; pätöwä duglig och diminit. pätönen, smådugling, oduglig, olycklig. 632 Fennica.indd 632 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 80. V[erser] 33–86. V[ers] 88. V[ers] 90. v[ers] 91 Warpahasen, enligt Becker1295: warpaasehen l. warpaaseen; hvilka former wäl förekomma i språket, men äro grammatikaliskt oriktiga;1296 ty warwas har ursprungligen haft till Nominat. warpaha, och när man dertill fogar Illativi ändelse hen (h˘n1297), så erhålles warpahahen, som enligt wanlig consonant-förwandling blir warpahasen, och genom sammandragning warpaasen, men hvarken warpaaseen; ej heller warpaasehen. – Att yxen träffat Wäinämöinen i knät och tån, är ett beteckningssätt, som härrör af brist på synonyma ord, och uttrycker, attv Wäinämöinen stött sig i foten. Det finnes i naturen intet så liflöst ting, som den Finska sångmön ej förmår göra lefvande. Här personifieras så väl yxen, som dess skaft, och de sägas, likt gluppska rofdjur, förtära köttet och bloden råa (uuelta, tuorehelta). Söip’ (söipä), Sing. i stället för Plur. On är åter en pleonasm. Hurme, cruor. Huppellehtamalla, Adess. af mod. Nomin.1298 huppellehtama. Huppellehtelen, hoppa, stritta, af hypin, hyppelen l. huppelen, huppelehdan, huppelehtelen. Tietäjä, nom. actoris af tiedän, tää, den som wet, insigtsfull, vis, ock κατʾεξοχην wis å trolldomen, trollwis siare, trollkarl. Iän ikuinen, ewärdelig, gammal som tiden. Ikä betyder icke allenast lifstid, mennisko-ålder, utan äfven tid öfwerhufvud. Kaikkien sanojen salpa, alla ords bom, d. ä. den som i sig innesluter alla ord (all wishet) hvilket Lönnrot anser detta uttryck innebära, att Wäinämöinen kunde hämma bloden med alla behöfliga trollord, att han war kaiken sanallinen salpa. Enligt Keckman1299 skulle härmed förstås, att han var en bom (kunde skydda sig) emot alla (andras) trol besvärjelser.  Becker 1824.  For the historical development of the -s- in Finnish, see e.g. Rapola 1966: 252−256.  Castrén indicates the vowel changing by the quality of the preceding vowel with ˘.  Castrén’s modus nominativus here = traditional III infinitive, modern mA-infinitive.  C.N. Keckman’s unpublished translation of the Old Kalevala with comments. 633 Fennica.indd 633 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  The end falls into the binding.  Castrén’s imperfectum conjunctivi = modus conditional(is).  Castrén’s etymology is incorrect. See e.g. SSA s.v. puhdas and pyhä. V[erser] 93–94. V[erser] 95–96. V[erser] 97–104. V. 106. V[ers] 106. V[ers] 114. V[ers] 117. Loihen, v[er]b reflex[ivum] af luon, göra sig till något, blifva. Loihtia, trollkarl, besvärjare, nom. actoris af loihin är enligt Lönnr. det mångtydiga luon, -da, hv‒ ‒1300 af första härleder sig luoet, -tehen, troll-ord, besvärjelse-ord, samt sedermera verb. luoehin (luoihin, loihin). Luovet skulle således enligt dess denna derivation betyda det, hvarigenom man gör, åstadkommeer något. Sanelia, besvärjare, af sanelen, sanon, tala, orda, besvärja. Han läste ursprungsorden enligt alla de möjliga orsaker, som hade wållat skadan (enligt behofvet, Lönnr[ot]), och besvärjelse-orden efter alla wändningar, (hål, hemligheter, mörka och intrasslade ställen, Lönnr[ot]). – Till en fullständig trollruna hörer, såsom bekant är, synty eller kännedomen af det ondas ursprung, och sanat (luottehet), dess besvärjelse. Wäinämöinen wändar sig hade förgätit ej ”några blodens mäktiga beswärjelse-ord, af hvilka en bom hade kunnat erhållas och ett stadigt lås åstadkommas för dessa af jernet uppsprättade, af blåmunnen blånosen skurna ställen, till fördämmare för den kommande, till stängsel för den ilande” (bloden). – Saatahisi, luotahisi äro Karelska former af Imperf. Conj.1301 Perf. Suu-sinerwä (sinerwä suu), blå mun, yxens egg. Samoaja, nom. actoris af, nom. actoris af samoan, -ta, ila. Bloden far fram i en wåg, (i wågor). Här nyttjas Inessivus och icke Nuncupativus (aaltona), emedan den sistnämnda casus ”Bloden far fram i en wåg”. <-> wågor Ajan, -aa brukas här intransitive. Kumpu, rund upphöjning i en eljest jemn nejd. Pyhä, helig, wördnadswärd, ett af Wäinämöinens epitheter. Pyhä torde wara beslägtadt med puhas och kanske ursprungligen dermed identiskt,1302 se Kal[evala] XXII: 87–88. 634 Fennica.indd 634 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[ers] 120 V[ers] 121. V[ers] 125. V[erser] 127–128. V[ers] 136. V[ers] 146. V[ers] 152. V[ers] 162. Var[iant] 165. V[ers] 169. V[ers] 182. Läylemmäksi, af läyli, besvärlig, comparat. läylempi, Gen. -mmän. Painuwi, af painun, -ua, brukas här reflexive. Reuon, -toa, wräka, kasta sig. Wirkku, egentl[igen] liflig, beslägtad af wiriä, wirkiä. Wirkku säges företrädeswis om hästar. Helähytän, åstadkomma klang, verb. moment.-curat. af helään (helisen), klinga. Helmiswyö, en piske (egentl. gördel), beprydd med perlor (d. ä. klingande smycken). Raanta l. raanto, svårt werk, af ra’an, raata,1303 göra ett besvärligt arbete, eller möjligen af det Ryska рана, sår. Katsoja, nom. actoris af katson, -oa; den som ser, undersöker. Puun jälen puhelia, den som blåser på trädets spår. Denna vers. torde icke vara här på sitt ställe, ty det var icke trädet, utan jernet, som hade wållat skadorna. Det är wäl brukligt wid beswärjelser, att icke allenast omgripa sådant, som närmast förorsakat olyckan, utan äfven många andra saker, som dermed stå i något sammanhang. Sålunda hade det äfven här kunnat komma i fråga, att beswärja trädet, emedan olyckan timade båtens Wäinämöinen höll på att timra en båt, då olyckan skedde, men det var i alla fall icka trädets, utan jernets spår, som skulle botas. Suhuttelen, -lla, onomatop., göra något med sådan hastighet, att det hwiner (suhisee). Kielipalku, sladdrerska, af kieli, tunga och palku, ärtskida; hvars tunga är lätt och rörlig liksom en ärtskida. Ohkoa, pusta, stånka; öppnade dörren pustande. Infinitivus i denna construction är ovanlig. Wakittaja, nom. actoris af wakitan, -ttaa, stämma, stilla. Stamordet är waka, stadig, fast, stilla. Lakkapuu, af lakka, qwist, och puu, träd, stolpe; en stolpe, som understöder qwisten.  According to Lönnrot 1866−1880, raanta is identical with raa’anta, a nomen actionis of raataa “to work hard.” 635 Fennica.indd 635 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala V. 188. Halliparta, hvitbrunskäggig, gråskäggig. Harju, ås, här takås. V. 152. Suhuttelen, onomatop., göra m V[erser] 187–190. Gubben säges bo på ugnen, ty det är ett här i Finland ännu gängse bruk, att åldriga och orklösa personer wistas för wärmens skull ofvanpå ugnen, dit man stiger uppför en trappa, som är anbragt emellan wäggen och muren. Halliparta, hvitbrunskäggig, gråskäggig. Harju, ås, här: takås. Urahdan, -htaa, egentl[igen] morra (om hundar), ryta, se urisen. Var[iant] Puuhon, -oa vore väl egentl[igen] en förkortad form af puuhoan, -ta, arbeta, bemöda sig; men då denna betydelse svårligen kan tillämpas på detta ställe, så är puuho sannolikt en förwrängning af puhu, uppkommen enligt Lönnr[ot] i Ryska Karelen, der ordet puhun är föga brukligt. Paukuttelen, -lla, larma, dundra, verb. moment. Curat.-frequent. af paukun, -kkua. V[erser] 191–200. Här är med djerfva ord uttryckt det colossala förtroende, som trollkarlen hyser till sin förmåga. Han har hämmat floder i deras lopp, dämt sjöar, hejdat forssars swall, m. m. Likwäl tyckes äfven på detta ställe hafva in<---> insmugit sig en Christlig föreställning, bestående deri, att trollkarlen säger sig hafva åstadkommit detta Luojan kolmella sanalla, pyhän synnyn säätämällä, med Skaparens tre ord, med den heliga ursprungsrunans tillstädjelse. Ty ehuru ordets (wishetens) makt i den Finska mythen gäller mera, än måhända i någon annan Hednisk lära, så är likwäl den föreställning främmande deri, att meniskan är mäktig genom Guds ord. Det ordet, som utgör den wises styrka, erkännes wäl wara en gäfwa, så wida icke sjelfva Wäinämöinen förmår skapa tre trollord, men det är ej uppfattadt såsom en Guds gåfwa, utan anses wara ett arf ifrån forntidens wise. – Hwad för öfrigt ordet Luoja beträffar, så kan man wäl icke med 636 Fennica.indd 636 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae fog förneka dess ursprungliga tillwaro i språket, ehuru det till sin betydelse är lika osäkert, såsom dess stamord luon, -da. Måhända förstås dermed i allmänhet den som företrädeswis gör, åstadkommer något i ett eller annat afseende. Betydelsen af Skapare synes åtminstone ej wara genuin, emedan Luoja ofta brukas såsom epithet för personer, hvilka icke enligt mythen deltagit i skapelsen. Till följe af Christendomens inflytande eger ordet likwäl ofta i runorna sistnämnda betydelse, särdeles i det fall, då det ej icke är brukadt såsom epithet, utan förekommer absolute, såsom på detta ställe närwarande ställe (jfr. <->; <->) (se vidare anmärkningar till IV: 354). – Kannakset kapeimmilta, näs hafva blifvit tillslutna (förenade) på de smalasta ställen, d. ä. der afståndet warit minst mellan näsen. Joet, järwet, kosket, selät, kannakset höra samteligen till tukittuna. Till v. 200 finnes en variant: Kapeista kannaksista, hvilken ger en <----> IV. Runan. V[erser] 1–12. Oaktadt den stora quantitet af blod, som Wäinämöinen hade förlorat, förmår han dock resa sig upp från släden och gå till stugan med sina egna krafter. Här hemtar man en silfverstop, bär fram en gyllne kanna (d. ä. ett kärl af silfver och guld), för att låta bloden rinna deri, men stopet rymmer dock föga eller intet af Wäinämöinens blod. – Jumala är ett epithet, som i runorna icke blott tilldelas Gudar, utan äfven heroer och utomordentliga ovanliga menniskor. Af sistnämnda anledning tilldelas epithetet Jumala så wäl åt Wäinämöinen, som äfven Lemminkäinen (Kal[evala] XVIII: 456). Ännu i dag benämnas på somliga orter trollkarlar maa-jumalat (jordens Gudar). 637 Fennica.indd 637 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  Falls into the binding.  Falls into the binding.  Sic! V[erser] 15–16. V[ers] 18. V[ers] 27. Mi sinä lienet – urohiasi, hwem kan du wara ibland – dina hjeltar? d. ä. till hvilket slag af hjeltar kan du tillhöra? Kantokorwo, bärlå, af kannan, -taa, bära och korwo, så, egentl[igen] käril med handtag (korwa, öra). Det hörde icke wara öfverflödigt, att såsom en förklaring öfver den beswärjelse, som nu följer, omnämna de hufvud-momenter som ingå i Finska Magin. Öfwerhufvud kan Magin tilldelas i twenne slag: 1o) den omedelbara och 2do) den medelbara. Det förra slaget består deri, att menniskan med sin blotta viljas kraft söker beherrska naturen. Alla medel till dess kufvande äro för henne obekanta, och besvärjelsen, som på detta sitt första stadium endast består i befallande ord utan allt förnuftigt innehåll, i wilda åtbörder och ett sanslöst raseri, uttrycker till sin idé allenast ett behof hos menniskan att göra sig till herre öfver naturen. Den medelbara Magin innehåller åter ett erkännande deraf, att menniskan i sin omedelbarhet ej förmår beherrska naturen; men de medel hon dervid begagnar, äro på intet wis afpassade efter föremålets beskaffenhet. Bland dem höra i Finska Magin: 1o) g‒ ‒1304 tradition fortplantade trollformlen och besvärjelse-ord (sanat), som anses äga en Symbolisk, i orden förborgad kraft; 2do) ‒ ‒t<>liga1305 hvarjehanda ting och verk och redskap, såsom talismaner, amuletter m. m. Sådana föremål, som menniskan anser vara henne öfvermäktiga öfverlägsna genom sin styrka, slughet eller andra egenskaper, söker hon besegra genom 3o) lumous, tjusning. Här gäller det merendels, att genom wänliga och bewekande ord söka göra föremålet sig benäget. I den Finska Magien1306 förekommer 4o) synty, hvarest trollkarlen söker utreda föremålets ursprung och wäsen, för att derefter bestämma medlet. Men emedan allt, hvarwid 638 Fennica.indd 638 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae synty-runan kommer i fråga, ‒ ‒1307 går är till sin natur ondt och för[fär]ligt1308, så går söker man äfven deri ‒ ‒ta1309 och för föremålet framvisa dess wäsen samt dymedelst twinga det att gifwa sig besegradt. Synty blir således äfven ett medel till det ondas kufvande, huru beswärjelsen derjemte måste anwändas, liksom å andra sidan beswärjelsen samt i de flesta fall ej anses ega nog kraftig werkan förutan synty. Så kunde Wäinämöinen i III: 91 icke stämma bloden, emedan han förgätit några beswärjelse-ord, och här måste trollkarlen först känna jernets ursprung, innan han kan företaga sig att läsa besvärjelsen. – Hwad nu jernets födelse (raudan synty) beträffar, så utmärker den sig genom en högst owanlig klarhet och sträng sammanhållning. Jernet är <-> Se här en kort sammanfattning af dess innehåll. – Jernet är eldens och wattnets yngsta broder, d. v. s. hade samma jernet hade ursprungligen samma flyktiga wäsen, som elden och wattnet, men war swagast ibland dem. På den stora svåra brandsommaren måste jernet det fly undan lågorna och söka sin räddning upp i molnen, hvarest det dolde sig i jungfrurs swällande bröst. Jungfrurna woro tre; de göto sin mjölk ned på marken. En göt svart, den andra hvit och den tredje eldröd mjölk. Den svarta mjölken blef ämnet till stångjern, den hvita till tackjern och af den röda mjölken alstrades stålet. De till jorden nedfallna jern-ämnen doldes nu i en gungfly, hvarifrån de sedan uppsparkades af wargar och björnar. Det uppsparkade gruset bemärktes1310 af (en) Gud, som tillfälligtvis wandrade på kärret. Han intogs af ömkan öfver jernets usla belägenhet, och straxt derefter började Ilmarinen smida och rengöra det. Dessförinnan tog han likwäl af jernet den ed, att aldrig skada sin moders barn – menniskan. Nu skall jernet härdas. Ilmarinen sänder Mehiläinen (biet) bortom uppmanar Mehiläinen (biet) att flyga bortom nio haf och derifrån afhem bringa håning, för att han i denna milda wätska må härda jernet.     Falls into the binding. Falls into the binding. Falls into the binding. Falls into the binding. 639 Fennica.indd 639 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  The word falls into the binding. V[ers] 31. V[erser] 32–42. Herhiläinen, Hiisis fågel, förnimmer uppmaningen och ‒ ‒1311 till honom ormens etter, ödlans gift och grodans ondska. Ilmarinen anser detta för håning och härdar jernet deri. Härigenom förderfvades jernet så, att det bröt sin ed och skadade sin moders barn. – Man kan ej undgå att härwid gif anmärka tvenne omständigheter: 1o) jernets det ömkliga läge, hvar jernet ursprungligen i början befinner sig, och 2do) dess sedermera förderfvade natur. – I sin uselhet måste jernet först gripa till flykten och hålla sig undangömdt i jungfrurs bröst. Här förwandlas det till mjölk (<------> (<->ger en litet fastare form), ligger sedermera såsom grus i kärret, nedtrampadt af vargar och björnar [och?] blir omsider härdadt af Ilmari-[nen] med förderfvas i och med detsamma genom Herhiläinens förwållande, hvarefter det bryter sin ed och ”likt hunden äter upp sin ära”. Kerran, i lagret, i ordningen. Den 26te runan upplyser, att en gång, då Wäinämöinen och Ilmarinen slogo upp eld på himla-fästet, en eldgnista nedföll på jorden och der anställde en stor förödelse. Det lyckades wäl hjelte-bröderna att uppfånga gnistan, men den kom straxt åter lös och ”uppbrände halfva Pohja-landet, en stor sträcka af Sawoland och Karjala å ömse sidor”. Detta är utan tvifvel denna tid, som hvarom här talas och som ofta i runorna benämnes: ”det myck torra året, den svåra brandsommaren, det ohjelpliga eldåret”. Tuhma, oförsigtig -ståndig. Waraton, oförsigtig, (joka ei tieä waroa, Lönnr[ot]). Eho (ehiä), hel, fullkomlig. Woimaton, ohjelplig, hvaremot man man ej förmår något, af woin, -da. Suurra, sammandraget af suurena, wuonna af wuotena. Woimaton, wanligen kraftlös af woima; här: ohjelplig, hvaremot man ej förmår något, af woin, -da. 640 Fennica.indd 640 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 53–54. V[erser] 57–58. V[ers] 65. V[ers] 67 V[ers] 69. V[ers] 84. V[ers] 86. V[ers] 92 V[ers] 97. V[ers] 105. V[erser] 118–119. Wid brädden af ett långt moln, i toppen af en slät jemn ek, d. ä. i en ek med jemn krona, hvilken sträckte sig ända upp till molnen. Tammen latwassa tasasen i stället för tammen tasasessa latwassa. Der funnos fyra jungfrur, tre fullkomliga brudar. Emedan språket för hvarje nomen numerale allenast äger en beteckning, så måste i paralella verser det närmast största eller minsta talet begagnas i <-> paralella versen Ofta uttryckes genom sådana talesätt ett ungefärligt antal, motsvara liksom i Svenskan (tre å fyra) men här är bestämdt fråga om tre jungfrur, såsom v[erser]. 62–65 tillkännagifva. Jungfrurna kallas i en ironisk mening fullkomliga brudar, emedan ty de hade swällande bröst. Kolmansi är en ursprungligare form än kolmas. Melto-rauta, mjukt jern, stångjern. Rääkkyrauta, sprödt jern, tackjern. Emedan den Finska Mythologien1312 erkänner många Gudar, så står jumala, i fall versen annars är genuin, i stället för joku jumala, någon Gud. Nostimilla är här synonymt med nostamilla; der wargen lyftat sin fot. Sutonen, dimin. af susi, hvarest t är ursprungliga charakter-bokstafven1313, ehuru den blifvit enligt regel framför i förbytt till s. Welottihin, läs: wellottihin, af wellon, -oa. Perä, det yttersta af någon ting, slut, grund  ‒  ‒ <->1314 i detta ords dubbla betydelse. Siinä ei ole perää (pereä), det har ingen grund, ei perän perää, icke den minsta grund. Jernet kallas menniskans broder af den anledning, att äfven man förestälde sig det såsom ett lefvande, tänkande och kännande wäsen, liksom menniskan. Lastuan, -ta, göra till spån, af lastu.  Castrén might refer to Christfrid Ganander’s Mythologia Fennica (1789) or to his own notes collected for the lectures on mythology (published after his death).  = Original word-intern consonant.  Something may fall into the binding. 641 Fennica.indd 641 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  See further Häkkinen 2000, esp. 195. V[ers] 123. V[erser] 134–141. V[ers] 142. V[ers] 143. V[ers] 145. V[ers] 147. V[ers] 154. V[ers] 162. Wasarilla, wid (under) hamrarna; walkkamilla (nom. walkkama), under bultningen, af walkkaan, ta kata, och <> walkan, -kkaa (walkkaan, -kata), slå, bulta. Koitti (koetti) af koetan, -ttaa, pröfva, smaka. Hyvin mielellänsä, mycket gerna, (mieli, sinne, lust). Enl[igt] Lönnrot: smakade tillräckligt (hywin), såsom han tyckte (mielellänsä, efter sitt sinne). Kielellänsä och mielellänsä bilda rimslut, hvilket ej anses för någon prydnad i Finska runo-vers. Teräksen tekomujuja etc., stålets berednings-wätskor, jernets härdnings-vatten. Tekomuju, af teen, -’hdä och muju. Karkasu-wesi af karkaisen (karkia) härda och wesi. – Rakentomaa, beredningsämne, af rakennan, -taa, bereda, och maa, jord, ämne. Mehiläinen blir ofta i trollrunor anmodad att flyga öfver nio och ett halft haf, för att hemta håning och helso-bringande läkemedel; se Kal[evala] VIII: 263–276; XIII: 286–297 o. s. v. Liihyttelen, -llä, onomatop., sväfwa, flyga sväfwande. Flyg en hafshälfte på det tionde (kymmenettä). Infinitivus casus kallas af äldre Grammatici1315 Partitivus, emedan det ofta tjenar till att utmärka en del af något. Kalton, snedt, Instruct. Sing. af kaltto, sned. Herhiläinen, bålgeting, kallas Hiisis fågel, emedan dess styng anses tros wara lika giftigt, som ormbett. Tillika hysa Finnarne den widskepelse, att om man dödar en bålgeting nio innan kort skola infinna sig för att hämnas den aflifvade. Silmänteitä, af silmännet, -teen, hvad man påögnat. Stamordet är silmä, öga. Ödlan förmodas genom sitt blott påögnande kunna förgifta ett föremål. 642 Fennica.indd 642 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae  Topelius 1823. V[ers] 163. V[ers] 175. V[ers] 177. V[ers] 182. V[ers] 185. V[erser] 190–231. Salawiha, hemlig ondska, hemligt gift. Grodan anses för ett lika giftigt djur som ormen; den förra får sitt gift ifrån jorden wattnet, den sednare från jorden, eller såsom det heter i en i någon trollruna: ”Mato syöpi maan wihoja, sammakko ween wihoja”. Grodans gift kallas hemligt, emedan den skadar utan att lemna några spår efter sig i yttre måtto, och i anledning deraf anses alla trollkarlar det <-> för höjden af all trollwishet <-------> det af somliga trollkarlar för höjden af all wishet, att kunna bota en af grodan förorsakade tillfogade sjukdomen. Piirama torde wara beslägtadt med piirrän, piiru, piirtooch betyda streck (– ett litet streck af tiden  –), eller också är det lika med pirama (Top[elii] Run[or], Häft[e] 21316, sid. 14), af piraan, -ata, drypa, rinna, flyta, framskrida, således det förflöt litet mod. nomin. pirtama, det som förrunnit, framskridit. Således: ”det war en liten tid, helt litet af det framskridna”. Syännyn l. säännyn, -tyä, af sydän, wredgas, förargas, lägga på hjertat. Lipsahan, -htaa, slinta. Hurahan, -hta, frusta. Sedan trollkarlen lärt känna jernets ursprung och onda seder, begynner han här sin besvärjelse och söker till en början tukta det med satirens gissel. Han wisar, huru oskadigt jernet war, då det flöt såsom mjölk i jungfrurs bröst, såsom watten i källan, då det togs upp från kärret och rengjordes från smuts, samt då det fräste såsom slagg i smidjan och begick sin slut gj och huru det slutligen förderfvades och begick mened. – Koito, eländig, usel. – Sukeun, sukenen, sukean, bewäxa, frodas, af suka, borste, och suin, sukia, borsta, wårda, fostra. Kun sa loukoit – – – pitelit, när du skadade din natur (d. ä. sin broder, menniskan, som är hvilken af sin natur som är 643 Fennica.indd 643 17.1.2019 14:55:20 �Fennica: Kalevala  Sic! V[ers] 232. V[ers] 237. V[ers] 242 V[ers] 243. befr (menniskan, som är befryndad med dig) och handterade din grep med munnen i din egen slägt.” Yxens egg kallas jernets mun, jfr. III: 102. Et sä sillon suuri – – pieni, icke war du stor den tiden, icke stor och icke liten. Kipusas, smärtsam. Rieskanen, söt mjölk, diminit. af rieska, som egentligen betyder färsk, se XVII: 217. Riuottelen, wara i svagt flyta, wara i ett svagt, flytande (kraftlös) tillstånd, frequent. af riuotan l. riuwutan, se II: 203. Lieto utmärker i allmänhet något flyktigt, och är i anledning deraf Lemminkäinens. Käsikarwa, håret uppå handen. Riwestyn, -tyä, blifva fuktig, nedsölas (IV: 285), bortslänkas1317 (VII: 476). Tulit päästäsi pahaksi, d. ä. pahapäiseksi, du blef ondsint. Turmelluhuit är för versens skull utdraget af turmelluit (reflex. af turmelen). Söit – – kunniasi, du åt upp din ära, såsom hunden (äter, hvad hon kräkts). Trollkarlen frågar, om jernet af sina anhöriga blifvit uppmanadt till usla bragden, eller utfört den på eget bewåg. I förra fallet skulle jernet icke varit sui juris och trollkarlen borde då vända sig till dem, på hvilkas befallning jernet föröfvat det onda; men i det sednare fallet har han endast att skaffa med jernet sjelft. Waiko muu sukusi suuri, eller sin öfriga stora (höga) ätt, är sagdt i en ironisk mening. Tihu (tihiä), tät, svår. Katkoit Kalman karwallista, du förrättade genom skärning en Kalma-lik (egentl[igen] Kalma-färgad handling). Kalma öfversättes wanligen med liklukt, lik, död men förekommer i runorna paralellt med Tuoni (IX: 97–98, 110–111, 122–123; var. 82, 172–173), och Perkele (X: 326–327) men förekommer i runorna ofta personifieradt (IX: 97 98, 111, 123, var. 82, 172; X: 326, o.  s.  v.) och föreställes såsom bo i grafgården samt vara dess beherrskare, i anledning hvaraf han. 644 Fennica.indd 644 17.1.2019 14:55:20 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 244–251. Jernet uppmanas att komma för att se och igenkänna samt sjelf förbättra sitt verk; annars hotar trollkarlen omtala för modren det onda, sonen barnet föröfvat, hvilket kommer att ådraga henne sorger och bekymmer. Jernet föreställes såsom ett omyndigt barn, hvars gerningar modren måste ställa till rätta. Wierin är sannolikt casus Instruct. af wieri, sida; wirkata wierin, låta talet komma åt sidan, tala för tredje person. I samma mening nu brukas i prosa talesättet: puhua wieritse. Ankein asua, uppföra sig illa; ankein, Instr.af ankea, hård, oböjlig, svår, wild, trängande. V[ers] 252. Med nästföregående vers slutas jernets besvärj de så kallade raudan sanat; medelst hvilka trollkarlen tror sig hafva befriat den sjuke från alla de smärtor, som från det giftiga och smärtsamma jernet <-> satt sig i såret. Det men det bör likwäl anmärkas, att besvärjelse-orden (sanat), ehuru de i denna troll-runa äro beroende af synty, ofta icke stå i något sammanhang dertill, hvarföre äfven en och samma besvärjelse kan begagnas wid flera åkommor. – Nu förestår det för trollkarlen att hämma bloden, hwarwid han uppläser de så kallade Veren salwanta sanat (blodens tillslutnings-ord), som sträcka sig ifrån v.  252 till och med v. 305. V[ers] 254. Weren suu, blodens mun är sjelfva såret. V[ers] 257. Trollkarlen kallar sig Ukon poika, Ukkos son, emedan han tror sig ega en öfverlägsen förmåga, wara en uros, hjelte. Ukko war nemligen Finnarnes mäktigaste Gudomlighet. V[ers] 268. Piätyn (pidätyn), -ttyä, stadna, hålla sig, retineri, v[er]b[um] refl[exivum] af pidän, hålla, retinere tenere. V[ers] 272. Kun Miekka meressä torde här stå i stället för miekka-heinä, iris pseudocorus. Heinä är utelemnadt, emedan det förekommer i paralella versen (saraheinä). 645 Fennica.indd 645 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  Renvall 1826.  Renvall 1826.  Castrén’s factivus = translativ(us). V[erser] 276–285. V[ers] 288. V[ers] 290. V[ers] 293. V[ers] 306. V[ers] 308 V[erser] 330–332. Mieli laati har alldeles samma betydelse, som talesättet: mieli tekee. Lipehimmästi, på det snabbaste, adverb. af lipeä, hal, snabb. Liikkuos och luistaellos, 2. pers. Optat. af liikun och luistaelen (luistelen, frequent. af luistan, halka). Sorotan, -ttaa, droppa (Renw[all]1318), rinna sorlande. Rivestyn, se ofvanföre. Siirräte, 2. pers. Sing. Præs. Imperat., v[er]b reflex[ivum] af siirrän, -tä, wika, flytta. Wälehen, skyndsamt, se Renw[all]1319. Emellan tyytyä och tyrehtyä är den åtskilnad, att tyytyä betyder stadna, upp genom ett föresatt hinder, dämmas, tyrehtyä deremot: stadna af sig sjelft. Tyrjä är utan tvifvel detsamma som Turja (I: 270), och Juortana är Jordan, ty i lånta ord förwandlas o ofta till uo, t. ex. stol till tuoli, stop till tuopi o. s. w. De här förekommande föreställningar om Jordans och Röda hafvets dämning samt himmelens torka äro tagna ur Bibeln och stå att läsa i Jos. 3: 16, 4; 23, i 2 Mos. B. 14: 21, i 1. Kor. B. 17: 1 (jfr. Luc. 4: 25, Jac. 3:17). Wid ådrors förbindning, som nu vidtager, måste trollkarlen jemväl uppläsa en besvärjelse-formel, hvilka här består i en bön till Suonetar l. Suonten waimo, en qvinlig Gudomlighet, som spinner ådror samt en annan till Tuonisonen. Suonilangat, åderträdar, som nyttjades wid förbindningen, (icke åder-strängar). Suuksutusten, med mynningarna mot hvarandra, af suu, (mun, mynning, Fact[ivus]1320 suuksi), suuksutan, sätta mynningarna mot hvarandra, deraf nom. subst. suuksutus, Instr. suuksutusten. Wastatusten, Instr. mot hvarandra, Instr. af wastatus. Limitysten, wid hwarandra (så att den ena ändan öfverskjuter den andra), instr. af limitys.  – V[erserna] 330–331 646 Fennica.indd 646 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 336–339. V[erser] 340–341. V[erser] 348–349. V[ers] 352. V[ers] 352. äro paralella, ty suuksutusten är synonymt med wastatusten och suuret suonet med waltasuonet (pulsådror). Helwet, -pehen, fröskal. Tuhatlatwa, en wäxt med tusen knoppar, af tuhat, tusen och latwa, topp, knopp. Kut’ i stället för kuita. Toisialta, ifrån annat håll; nominat. toisia af toinen, liksom yhtää af yksi, kahtaa af kaksi, kolmia, neljää, witiä, kuusia o. s. v. Kylmä kylä, den kalla byn (Pohjola). Jonk’ ei oo – – kaswantoa, hvars hela gräswäxt (alla örters wäxt) man b<---> hvarken hört eller sett, d. ä. man har hvarken hört omtalas eller sett alla grässlag, som der wäxa, eller också: man har icke annorstädes hört eller sett en sådan gräswäxt. Enligt Keckman1321: ”Hwarest ej blifwit hördt eller sedt, att gräs alls växt.” ”Han smorde” Wäinämöinen (d. ä., hans sår)” ofvan ”nedtill, ofvantill och jemwäl på midten. Här borde med rätta följa Utan skäl har Lönnr. utelemnat Woiteen sanat (läkemedlens beswärjelse), emedan ty sjelfva läkemedlen anses icke nog verksamma utan att trollkarlen först läst öfver dem en besvärjelse, i anledning hvaraf de äfven kallas katsehet (v[ers] 390) af katson, se, besvärja. – Deremot hade närw1322 äfwen på midten.” – Utan skäl har Lönnr. här utelemnat woiteen sanat (läkemedlens besvärjelse), ty sjelfva läkemedlen anses icke vara nog werksamma, utan att trollkarlen först uppläst öfver dem en besvärjelse, i anledning hvaraf de äfven kallas katsehet (v. 390) af katson, -oa, se, syna, besvärja. I den bön, som nu följer, finner man en brokig blandning af hedniska och christliga föreställningar. Tulko, 3. pers. Optat. i stället för tulkohon (tulkoho, tulkoh).  C.N. Keckman’s unpublished notes to the Old Kalevala.  Castrén has crossed out the whole paragraph. 647 Fennica.indd 647 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala V[ers] 353. V. 353. V[ers] 353. V[erser] 356–357. 358–378. Einetten emät, grundämnens mödrar; nämnes blott på detta ställe. Einet betyder wäl egentl. det första öfverhufvud, hvarföre äfven det första målet kallas einet. Att Luoja icke alltid har betydelsen af Skapare, har <-> med Att Luoja på detta ställe är en christlig föreställning och betyder Skapare, finner man icke blott af christna anda öfverhufwud, som uttalar sig i v[erserna] 352–357, utan äfven af det paralella ordet jumala, hvilket, såsom ofwanföre är anmärkt, i Singul. ej kan brukas annorlunda än såsom epithet, så vida den Finska Gudaläran är polytheistisk. Men att Luoja icke alltid i runorna har denna betydelse, upplyses bland annat deraf, att Luoja tilldelas såsom epithet åt Tapio och den gåtlika Päiwän poika, hvilka enligt mythen icke deltagit i skapelsen. Tapio kallas 1o) Antiluoja, Gåfwo-gifvare (?), 2do) Suuri Luoja, hvaraf följer, att man äfven erkänt smärre Luojat. Äfven k Jottei wietäisi – – weäteltäisi, att man icke måtte föras till (bringas i) lyten, släpas till åkommor (angripas af plågor. Jottei, sammandraget af jotta ei (että ei). Här anropas Gud att med häst och släde fara i kroppen och der anställa besigtning samt iståndsätta allt, som ännu kunde vara i olag. –Ilmonen jumala är troligen icke luftens Gud, rymdernas beherrskare, utan troligen sannolikt detsamma som julkinen jumala (v[ers] 419), den uppenbare Guden, den som i allt uppenbarar sig, (joka on ilmi, julki). Detta är åter en christlig föreställning. – Läpi liikkuma lihojen, genom köttet, som rört sig (blifvit skadadt). Liikkuma är modus nominat. af liikun, -kkua, och styr Genit. weri suonen solmelohon, låt bloden löpa igenom den knutna ådern. Solmelo, 648 Fennica.indd 648 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae V[erser] 385–388. V[ers] 393. V[ers] 394. V[erser] 397–398. V[erser] 415–424. knytning af solmi, knut. – Sorkahtanna i stället för sorkahtanunna af sorkahdan, -htaa, halka, slinta, komma från sitt ställe. Weihlähtännä (weihlähtänynnä) af weihlähdän, -htää (af wiillän), skära, här: rinna till följe af skärning. Denna trollformel, som uppläses öfver förbundet (– siteen sanat –), grundar sig på den christna föreställning, att all god gåfva kommer ifrån Gud. Puoli pyörryksihin, läs puoli-pyörryksihin, i half-swimning. Pyörys, swimning, af pyörrän, -tää, wända, wrida (sig), swimna. Wäännys, convulsion, då man af smärta drages tillsamman, af wäännän, -tää, wrida. Kipumäki l. Kipuwuori, plågo-backe, plågo-berg, är ett mythiskt ställe, dit smärtorna förjagades in klippan <-> med genom ett nio-famnars djupt hål; se Kal. XXV: 200–213. Det finnes knapt i hela Kalewala någon ting mera bibliskt, än denna tacksägelse af Wäinämöinen Hedendom den Finska Hedendomens representant. 649 Fennica.indd 649 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539:1 D8: 611− 621. Varia1323 Bland alla Finska Gudomligheter är Ukko den ende, hvars makt menniskan med undergifvenhet erkänner, h[vil]ken hon med böner anropar och bewisar en högre Gudomlig wördnad. Alla de öfriga, Tapio, Hiisi l Lempo, Ahti, Mielikki, Wellamo, Tuoni o. s. v., söker hon winna genom besvärjelser och tjusningar, någon gång genom offer och löften. Orsaken härtill är ofelbart den, att Ukko herrskar öfver föremål, till hvilka menniskans makt minst sträcker sig. Han är himmelens Gud, herre öfver åskan, som äfven bär hans namn, ljungelden, öfver himmelens moln, regn och snö, wäder och vind. Han kallas vanl[igen] ylijumala, ilmonen jumala, taiwahan jumala, taiwahan napanen, mies wanha taiwahinen; Pilwien pitäjä, hattarojen hallitsia, remupilven reunahinen. Alla dessa benämningar tillkännagifva, att han thronade i höjden. Dr Lönnrot har framkastat den hypothes, att Ukko urspr. varit den ende Guden och förde och herrskade blott öfver himmelska ting. Redan häraf finner förhastadt det är att anse Ukko, och herrskade blott öfver himmelska ting. [The next page is blank.] Striden är ej ethisk i Man strider ej med vanl. vapen Kal[evala] och Pohjola = 2 länder, 2 folkslag Wäin[ämöinen], Ilm[arinen], Lem[minkäinen] historiska pers[oner]. Gudarne behöfde väl ej äfven sörja näring<>bedrift<-> Wäin[ämöinen] finska folkets wälgörare [The next page is blank.] 650 Fennica.indd 650 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae — Sångerna i Kal[evala] äro hjeltesånger <----> hjeltarna äro ofta i nöd och anropa gudarna — Finnes i runorna intet, som bekräftar hv deras gudanatur? — Betr[aktande?] af hvarje hjelte för sig.  Refers to the New Kalevala (1849). In this commentary, the revised version with Elias Lönnrot’s own corrections (Kalevala 1849/1935) has been used as an established source text.  Refers to the New Kalevala (1849). — Pohjola och Kal[evala] – slägt, folk, gudahem — Wäin[ämöinen], Ilm[arinen] och Lemm[inkäinen] utgöra tills[ammans] en fullst[ändig] char[akter] [The next page is blank.] 1. Kalewala och Pohjola 2 Förhållandet dem emellan Sampo och Pohja-jungfru 1. 2 3 4 5 6 Wäin[ämöinen] såsom wis — „ — schaman — „ — sångare — „ — hjelte — „ — skapare etc. Wäin[ämöinen]s utseende. 1 Ilmarinen smed etc. [The next page is blank.] Osmola = Wäinölä, 7: 981324 Suvantola = Kalewala, Wäinölä 6: 2331325 651 Fennica.indd 651 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  In this commentary, Castrén refers to the 1849 version.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding.  The number falls into the binding. Pohjola, Pohja Pohjan pellot1326 Pohjola porolla kynti I Pohja (säger Wäin[ämöinen]s begrafna moder) äro flickorna skönare än i Joukola. 6, [3−]4. Wäin[ämöinen] begaf sig: – Kylmähän kylähän Pimeähän Pohjolahan [6]1327, 91[−92]. Pohjola = Pimentola. [7]1328, 113[−114]. Pohjan pitkähän perähän, Summahan Sariolahan. Pimeästä Pohjolasta, [7]1329, 367, Summasta Sariolasta [10]1330: 71–73 Pohjola = Sariola säges varit bel[äget] ”Lapin lauilla” etc. – 87 Kiitti puoli Pohjan maata etc. – 109. (En) lähe Pohjolan tuwille Sariolan salvoksille Miesten syöjille sioille Urosten upottajille 12, 35 Pohjan poikien tulille Lapin lasten tanterille etc. 13, 129. Pohjan aittojen alatse Lapin lasten tanteritse 13, 169. Pohja = Lappi etc. 14, 20. Pohjan kankahat. 14, 211. Pohjolan joki 14, 337. Pohjolan tuwat 1331, 219. Pohjan pitkästä perästä, [17] Lapin maasta laukiasta – Pimeässä Pohjolassa, [18]1332, 480 Sangassa Sariolassa – –, 693. Poikki Pohjolan vesien Lakki-päien lainehien Noita Pohjolan pitoja, [20]1333, 5. Jumalisten juominkia. Pohjan pelto – [20]1334, 38. 1, 35 3, 188 5, 231. 652 Fennica.indd 652 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Kalewa 2. 249 6, 214 7. 97 13. 103 14. 434. 20: 147. – [20:] 571. 21. 174 42. 351. 45. 16. 45. 184. 47. 352 Pellervo sådde Wierehen Kalewan kaivon Osmon pellon penkerehen Eipä nouse Osmon ohra, Ei kaswa Kalewan kaura. – = Kalewa, Osmo = Wäinäm[öinen] Joko ammuit Wäinämöisen Kaotit Kalevan pojan? Örnen förbarmar sig öfver Wäin[ämöinen] Kun ajoit Kalewan kasken Osmolan salon siwallit. Kalhuilla Kalevan pojan Liukoimilla Lemminkäisen Syöksi lieto Lemminkäisen Kaotti Kalewan pojan. Wierehen Kalewan kaivon, Osmon pellon penkerehen. Osmon uuen pellon päässä Kaskessa pojan Kalewan Kutsu kaikki pohjan kansa Ja kaikki Kalevan kansa (till Pohjas bröllop) Då att alla kunde bjudas till bröllopet, så måste deras antal aj varit alltför stort. Karsina (on tehty) Kalewan puista (Pohjolassa). (Pohjolas värdinna anropar Iku[-Turso]) Kaataos Kalewan miehet, Upota Uwantolaiset. (D[et] o[vannämnda] till Yli-jumala): Kaataos Kalewan kansa (Pohj[olas] värdinna skickar sjukdomar) Wasten Wäinölän wäkeä Surmaksi su’un Kalewan Joko kuoli kuulut miehet, Katosi Kalevan pojat? Ei ole kuollehet urohon Kaatunut Kalevan kansa 653 Fennica.indd 653 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  Kalevala 1849/1935: Osmoinen orosta virkkoi / Kalevainen kaskesmaalta.  Kalevala 1849/1935: 35: Pohjan peltojen periltä.  Kalevala 1849/1935: 36: Kalevalan kankahilta.  The aforesaid.  Kalevala 1849/1935: Noilla Väinölän tiloilla / Kalevalan kartanoilla.  Kalevala 1849/1935: sekä tuolla taivahassa. Kalewainen = Osmoinen 4: 74 20: 416. Osmoinen orosta nousi, Kalewainen kankahasta1335 Se oli oluen synty, Kalevaisten kaljan alku. Kalewala 1. 36. 3: 4 3: 28 3: 84 3: 90 3: 153 6: 16 6: 208 6: 232 8: 50 10: 19 45, 4 47, 43 Pohjan peltojen peritse1336 Kalewan kankahasta1337 Noilla Wäinölän ahoilla Kalewalan kankahilla (Elelee Wäinäm[öinen]) Joukah[ainen] hörde bättre sånger qwädas i Kalew[ala] af Wäin[ämöinen], än han hade lärt sig i sitt hem. Wäinölä = Kalewala. D[itt]o1338 = D[itt]o —„— —„— —„— Pahoin teit sinä poloinen Kun on ammuit Wäinämöisen Kaotit Kalewalaisen Suvantolan suuren miehen Kalevalan kaunihimman Noilla Wäinölän tiloilla Kalevalan kankahilla1339 Kalewalan kankahalle Osmon pellon pientarelle. Wäinölä = Kalewala Oli yö Kalewalassa Noilla Wäinölän tuvilla sekä tuolla taiwassa1340 Ukon ilman istumilla. I Sampo-cykeln förest[äller] Kalew[ala] ett lus helt land. 654 Fennica.indd 654 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae Kalewalainen 6, 117 15, 98. 45, 12.  Sic! Kalevala 1849/1935: kaotit kalevalaisen.  Kalevala 1849/1935: 523: jo sepon koti näkyvi. Elä ammu Wäinämöistä Kaota Kalewalaista, Wäinö on sukua suurta, Lankoni sisaren poika Kunne saatoit Lemminkäisen Kaoit1341 Kalewalaisen? Tuolle Wäinölän väelle Kansalle Kalewalaisten. Kalewatar 20, 189 23, 6. 25, 18 Kalewatar, kaunis neiti beträder Osmotar oluen seppä. Kapo kaljojen tekijä i ölbrygd Osmotar = Kalewatar ger råd åt bruden Lokka = Kalewatar Ilmarinens moder Ilma 24, 524 34: 12 Jo koti sepon näkywi1342 Tuvat Ilman (Ilmarisen) tuulottawi Läksi soitellen seposta, Ilon lyöen Ilman mailta (om Kullerwo) Joukola Joukahainens hem (5, 156) 7, 68, Joukola = Luotola, Joukahainens hem Joukahainen = Lappalainen 6, 96 Obs. Joukahainen = Jouko (öfver hela slägten) 5, 234 20: 47. 20: 121. 20: 483 20: 571 24. 500 Eikä ollut iskiätä Pohjan poikien lu’ussa Koko suuressa su’ussa Beskrifn[in]g öfver Pohjolas stuga Sariolan salmi Kaikki Pohjan kansa Ajoa kahuttelewi Noita Pohjan rannikoita Simasalmien sivutse Hietaharjun hartioitse 655 Fennica.indd 655 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  Kalevala 1849/1935: jo näkyvi Pohjan portti. Obs. Näillä raukoilla rajoilla Poloisilla Pohjan mailla. Pohja Finland R[unan] 26. Skildras Pohjola, såsom ett tillhäll för vargar, björnar ormar, lika troll. Der finnes Lappi och Turjalainen − äfven wägen till Pohjola var full med under. 28. 5 Pimeästä Pohjolasta Sangasta Saran talosta Pohjola = Takajoukko Pohjola = Lemmon kansa. Läksi luoen luotehesen Tuolle Pohjolan merelle – Pohjolan merelle Ulapalle aukialle Kölden är född Pohjolan koan perässä Pimentolan pirtin päässä Pohjan pitkähän perähän Lapin maahan laakeahan Noilla Pohjan kankahilla, Lapin laajoilla rajoilla (Louhi) kutsui Pohjolan kokohon Wäin[ämöinen] söfde Kaiken Pohjolan perehen Ja kaiken kyläisen kansan. Pohjola = paha valta Tule poika Pohjolasta Lapsi täyestä Lapista, Mies pitkä pimentolasta Pohjolan portti näkywi1343 Kivikummut kuumottavi. Pohjolan joki. 29, 553. 29, 565 30 122. 30 125. 30 219. 32, 468 35: 131. 42, 67. 42, 93. 42, 302. 48: 324 49: 121. 49: 126 656 Fennica.indd 656 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae — härkomst [slägtförhållanden] 1. Wäin[ämöinen] = vis, trollkunnig, sångare = skaldekonstens uppfinnare = krigare = werldens skapare = Olycklig i frieri — Hans förh[ållande] till wattnet 2. Ilmarinen = ilma = smed (hammare, Thor). = wotj[akernas] Ilmar. = Lappar 3. Lemmink[äinen] = Balder = Den blinda herden = Uppståndelsen = Frälsaren = Hafvets gud. 4 Louhi, plågornas moder 657 Fennica.indd 657 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  KK Coll. 539:1 D[9]: 621−623. According to the archive catalogue, the manuscript is of unknown origin, and it has been added to the Castrén collection later than all the other items in the same folder. The contents of the text reveal that it is based on the new edition of the Kalevala (1849). Obviously, it belongs to the lecture series on Finnish mythology.  Sic!  The first letter is obscure.  Vid ǁ till  Erroneous spelling of Joukahainen.  Sic!  Sic! Heroer1344 Kalevala, Pohjola eller Pimentola äro Guda hem. dessa1345 stodo ej i godt förhållande till hwarandra. Omkring dessa gårdar hvälfver sig Kalevala dikter. I det dunkla Pohjola fans ett lysande pjäs1346, en fager Jungfru. Vid1347 henne hade Kalevala hjeltarna fästat sin håg och lemnade ingen möda ospard för att vinna hennes kärlek. Den åldrige Wäjnämöinen hade förut haft sina tankar riktade på den unga Joukahainens syster men hon kunde ej oaktat sin moders böner blifva den åldriges maka, utan störtade sig heldre i hafvet för att blifva en syster åt fiskarna. Wäinämöinen gjorde ett försök att fiska upp henne, men då detta misslyckades, skulle han på sin ifrån grafven talande Moders inrådan begifva sig till Pohjola dottern. Den unga Joukahainen fick kunskap härom och beslöt att lägga försåt för honom. Jukahainen1348 skulle skjuta Wäinämöinen men han träffade endast hästen och den gamle störtade i hafvet. Stormen dref honom ut på de vida fjärdarna, hvilket gladde Jukahainen. Men en örn som hade i tacksamt minne att Wäinämöinen hade lemnat ett träd i en sved till den bevingades vistelseort tog honom på sina vingar och förde Wäinämöinen till Pohjola. Hit kommen längtar han åter hem, men Louhi Pohjola värdinnan vill i lösen att Wäinämöinen skall smida åt henne werktyg till Sampo och lofvar honom till belöning sin sköna dotter. Detta kunde han ej fullfölja men lofvar sända smeden Ilmarinen. genom1349 detta löfte befriades han. På vägen såg han Pohja Jungfrun sitta på luftens båge vid en väfnad af silfver och guld. Han lockar Jungfrun att stiga ner, men hon gör svårigheter, och lofvar ej blifva hans maka, så framt han ej är i stånd att klyfva ett tagelstrå med en uddlös knif, att slå en knut uppå ett ägg, utan att knuten kan upptäckas, att skala näfver från en sten och spjälka gärdesstörar från isen, utan att en enda smula dervid åtskiljes, samt slutligen att af en sländas stycken timra en båt och skjuta den på hafvets bölja utan att dervid begagna hwarken händer eller fötter. Wäinämöinen griper modigt till företaget men hugger sig i foten, och sålunda förlorade han hoppet om Jungfruns hand. blodet1350 rann från detta sår i strida floder, men en troll karl förmåddes att stämma bloden. Derpå fortsatte 658 Fennica.indd 658 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae han resan åter till Wäinöläs länder och Kalevalas moar. Under vägen qved han en gran med blommig krona, som sträkte sig ända upp öfver1351 mollnen och gyllne grenar hwilka spridde sig widt och bredt uti rymden. I granens topp qvad han sedan en måne och Karlavagnen på dess grenar. Hemkommen var han mycket bekymrad öfver sitt löfte att sända Ilmarinen till Pohjola värdinnan. Wäinämöinen begaf sig till Ilmarinen i hopp att den fagra Jungfrun skulle locka honom dit, men detta misslyckades. Derpå började Wäinäm[öinen] orda om den underbara granen och lockade Ilm[arinen] att icke allenast vilja se trädet men äfven uppstiga till dess krona och nedtaga solen och Karlavagnen. Men qnapt var han der förrän W[äinämöinen] qvad en stormvind som förde Ilm[arinen] till Pohjola. Strakts skulle han smida Sampo af en svanfjäder ett korn frö och en sommar tackas fin ull och en gullkos mjölk. Han utför äfven detta, men förmådde ej beveka flickans hjerta utan återvände hem. Så springer sånger öfver till en annan hjelte Ahti eller Lemminkäinen, äfven Kaukomieli benämd. Han bemägtigade sig med egen hands rätt den sköna Kyllikki, och ingick med henne det förbund att hon aldrig skulle få besöka något gladt samqväm, ej heller skulle han gå i någon strid. Men engång under Lemminkäinens frånvaro ville hon dock tillfredsställa sin dans lust. hvilket Lämminkäinens syster Ainikki omtalade för honom. I sin vrede beslöt han att fara till Pohjola för att söka sig en annan hustru. Hans ömsinta moders varningar kunde ej afhålla honom derifrån. Han slängde borsten med hvilken hon höll på att kamma sig i väggen och yttrade med trottsande mod.  öfver ǁ tio  Cf. Castrén’s translation in the preface of the Kalevala (1841).  Sic! Då är Lemminkäinens bane, Arme mannens ofärd kommen, När ur borsten bloden dryper, Rinner ner i röda strålar.1352 Klädd i en krigisk rustning beger han sig af till Pohjola. Här bringar han genom sina trollqväden ofärd öfver alla endast en gammal blind herde ansåg han ej värd att blifva föremål för sin vrede. detta hån förtörnade herden så att han ilade i försåt till tuonela floden der lemminkäinen1353 skulle passera. Utan omsvep fordrar han med pock af Pohjola värdinnan hennes dotter 659 Fennica.indd 659 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala  Sic!  Sic! till hustru. Wärdinnan förelägger honom som villkor att fånga Hiisis snabba elg. han1354 lyckas äfven, det andra, betsla Hiisis eldiga häst. Det tredje var att skjuta en svan i tuonela floden. Hitkommen blef han mördad af den blinda herden. Sedan kommer Tuoni sonen och hugger honom i stycken med sitt svärd. Emedlertid bider man i Lemminkäinens hem hans återkomst, tills en dag Kyllicki ser bloden rinna från hans borste. Hans moder hastar till Pohjola för att spörja om sammanhanget. Louhi vill ej först gifva henne äskadt besked, men till slut omtalar hon sammanhanget. Hon let sedan Ilmarinen göra sig en järn[?] räfsa med hvilken hon uppfång hans lemmar från floden, fogade ihop hvarje del och ingjöt lif i dem som återvände hem med honom. Åter vänder sången sig till Wäinämöinen låter honom timra sig en båt och res1355 till Pohjola härvid tryta honom tre ord, och för att skaffa dem res[er] han till tuonela, men återvänder med oförrättat ärende. Nu råder en herde honom att vända sig till den åldrige Wipunens graf i hvars sköte många tusen ord och sånger voro förvarade. Wäinämöinen följer herdens råd res[er] och blir af Wipunen uppslukad men vinner sitt endamål och fullföljer båten. Han far landsätta vid Ilmarinens strand och blir öfverförd af dennes syster Annikki. Begge hjeltarne anländer på en gång till Pohjola i friare bestyr. Pohja värdinnan råd[er] sin dotter att taga Wäinämöinen, men flickan föredrog Ilmarinen. Han får sig dock förelagt, att plöja en ormfull åker, att betsla Tuonis björn och Manalas varg, samt att fånga en gädda från Tuoni floden. Efter hand lyckades allt detta. Och Brölloppet blef och alla från Pohjola och Kalevala voro bjudna utom Lemminkäinen. Gripen af harm reste Lemminkejnen oaktat sin mors varningar objuden till brölloppet. Anländ var bröllopet slutadt han blef hånad. Han bjöd värden på envig och skjöt af hans hufvud och hängde det på en gärdesstör. Pohja värdinnan samlade allt sitt folk och skulle hämnas, men L[emmink]ainen flydde till en aflägsen holme der hans fader haft en tillflygts ort under krigstiden. Anländ till holmen börjar den flygtige Lemminkejnen lefva i godt förstånd med alla qvinnor på ön. Mannerna beslöto hans ofärd, han blef underrättad derom och flydde. Hans båt söndrades af storm men simmande kom han till land och hem, men fann den allt i aska, äfven modren var 660 Fennica.indd 660 17.1.2019 14:55:21 �Vocabularia et commentaria Kalevalae försvunnen, men L[emminkäinen] fann henne dock. Han förenade sig med en hjelte Tiera eller Kuura och de begaf sig men blefvo af Pohjola Wärdinnan och en skarp frost som gjorde att fartyget frös fast och de sjelfva irrade omkring och kommo slutligen hem med oförrättadt ärende. Den djerfve Kullervo bringar Ilmarinens värdinna i förderfvet. Bedröfvad smider han en annan af guld, men trifs ej vid sidan af denna kalla bild. Han reser åter till Pohjola begär den andra dottren blir vägrad, men nyttjar armens rätt och för bruden hem men märker under vägen att bruden varit otrogen och förvandlar henne till en fiskmås. Han möter sedan Wäinämöinen och de förena sig att bortröfva Sampo. Lemminkäinen sällar sig äfven till deras vapenbroder. Wäinämöinen qväder Pohja folket till sömns och tar sampo, i glädjen vill Lemminkeinen att Wäinämöinen skall qväda en glädje sång men han vill hafva tystnad men i stället uppstämde Lem[minkäinen] sin omusikaliska röst och vakte på tredje dagen Pohja folket som straxt begaf sig med Louhi i spätsen att hämnas. Wäinämöinen tappar sin gäddbens harpa. Kalevala hjeltarna segra men det lyckas Louhi att bortrycka Sampo som härvid krossas i stycken. Hon behöll locket[.] derföre är i Lappland jämmer och ett brödlöst lif, men de öfriga bitarna flöt till Finlands stränder[.] derföre qvad Wäinämöinen  Cf. Kalevala 1849/1935: 23:297−304.  Cf. Kalevala 1849/1935: 23:401−406. Detta bär uti sig fröet Början till evärdlig lycka, Deraf Plöining, deraf Såning, Deraf allt skogs gröda Deraf Månen till att lysa Lyckans Sol att städse skina Öfver Suomis vida bygder Öfver Finlands ljufva länder1356 Och sen Wäinämöinen samlat spillrorna sjöng han Gud och Skapare förlöna Gif oss lycka här i lifvet Att beständigt väl vi lefva Och till slut med heder slumra Af i Suomis ljufva bygder I den herrliga Karelen.1357 661 Fennica.indd 661 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala Sources and Literature on the Kalevala Archival Sources FLS = SKS = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura; Finnish Literature Society Coll. Keckman Minutes of the Finnish Literature Society 1838−1841 NL = KK = Kansalliskirjasto; National Library of Finland. Helsinki Coll. 539 M.A. Castrén’s collection KK Coll. 539.1.D. KK Coll. 539.1.D.1 KK Coll. 539.1.D.2 KK Coll. 539.1.D.3 KK Coll. 539.1.D.4 KK Coll. 539.1.D.5 KK Coll. 539.1.D.6 KK Coll. 539.1.D.7 KK Coll. 539.1.D.8 KK Coll. 539.1.D.9 Vocabularia et Commentaria Vocabularia Kalevalae Vocabularia Kalevalae Gamla Kalevala I−IV Kalevala I−IV Ordförklaring m.fl. anmärkningar till runorna 1−16 Philologiska Anmärkningar till Kalevala Philologiska Anmärkningar till Kalevala. I−II Runan. Varia Heroer KK Coll. 539.2.4 Hvarjehanda anmärkningar Printed Sources Agricola, Michael, 1551. Dauidin Psaltari. Stocholm. Internet: http://kaino.kotus.fi/korpus/vks/meta/agricola/agricola_coll_rdf.xml Castrén, M. A., 1841. Kalevala. J. Simelii enka, Helsingfors. Franzén, Fr. M., see Grotenfelt 1886. Ganander, Christfrid, 1789. Mythologia Fennica. Frenckell, Åbo. Gottlund, C. A., 1840. Runola. Hos Simelii enka, Helsingfors. [Grotenfelt, G.], 1886. Fr. M. Franzénin yrittämä käännös Kalevalasta v. 1837. Suomi II:19: 81−86. Herder, Johann Gottfried von, 1807. Stimmen der Völker in Liedern. Otto Hendel, Halle. [Ingman, E. A.], 1836a. Tjugonionde Runon i Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 17/1836. I[n]g[ma]n, [E. A.], 1836b. Femte Sången i Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 79, 80/1836. Kalevala 1835 and 1849, see Lönnrot, Elias, 1835b and Lönnrot, Elias, 1849/1935. Kalevala 1841, see Castrén, M. A. 1841. Lönnrot, Elias, 1828: Kantele taikka Suomen Kansan, sekä Vanhoja että Nykysempiä, Lauluja ja Runoja. Ensimmäinen Osa. Wasenius, Helsinki. Lönnrot, Elias, 1829. Kantele taikka Suomen Kansan, sekä Vanhoja että Nykysempiä, Lauluja ja Runoja. Toinen Osa. Wasenius, Helsinki. 662 Fennica.indd 662 17.1.2019 14:55:21 �Sources and Literature Lönnrot, Elias, 1830. Kantele taikka Suomen Kansan, sekä Vanhoja että Nykysempiä, Lauluja ja Runoja. Kolmas Osa. Wasenius, Helsinki. Lönnrot, Elias, 1831. Kantele taikka Suomen Kansan, sekä Vanhoja että Nykysempiä, Lauluja ja Runoja. Neljäs Osa. Wasenius, Helsinki. Lönnrot, Elias, 1835a. Nionde [recte: 11.] Runon i Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 91, 92, 93/1835. Lönnrot, Elias, 1835b. Kalewala taikka wanhoja Karjalan runoja Suomen kansan muinosista ajoista. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Lönnrot, Elias, 1835c. Björnfesten. Helsingfors’ Morgonblad 53, 54, 55/1835. Lönnrot, Elias, 1849/1935. Kalevala. Muistopainos 28.2.1935. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Lönnrot, Elias, 1880: Suomalais-ruotsalainen sanakirja. Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, Helsingfors. Lönnrot, Elias, [1836−1840] 1990. Mehiläinen. Elias Lönnrotin valitut teokset 2. Ed. Raija Majamaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Lönnrot, Elias, [1839] 1990. Alkuluomisesta. Mehiläinen: 557‒560. Elias Lönnrotin valitut teokset 2. Ed. Raija Majamaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Renvall, Gustaf, 1826. Suomalainen Sana-Kirja. Aboae. [Runeberg, J. L.], 1836. Femtonde Runon i Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 47, 48, 49/1836. [Runeberg, J. L.], 1837. Början af Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 30/1837. Sröter, H. R., 1834. Finnische Runen, Finnisch und Deutsch. J. G. Cott’schen Buchhandlung. Stuttgart und Tübingen. [The first edition 1819.] Topelius, Zachris, 1822. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 1. Turku. Topelius, Zachris, 1823. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 2. Turku. Topelius, Zachris, 1826. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 3. Turku. Topelius, Zachris, 1829. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 4. Turku. Topelius, Zachris, 1831. Suomen Kansan Vanhoja Runoja, ynnä myös Nykyisempiä Lauluja 5. Turku. Literature Ahola, Joonas − Lukin, Karina, 2016. Matthias Alexander Castrénin suomalaisen mytologian taustaa. M. A. Castrén, Luentoja suomalaisesta mytologiasta: 11−80. Suomentanut ja toimittanut Joonas Ahola. Tietolipas 252. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Arwidsson, Adolf Iwar, 1827. Bilaga. Friedr. Rühs: Finland och dess Innevånare. Andra Upplagan, tillökt och omarbetad af Adolf Iwar Arwidsson. Zach. Hæggströms Förlag, Stockholm. Aspelin, J. R., 1875. Suomalais-ugrilaisen muinaistutkinnon alkeita. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 51. Helsinki. Beer, Reinhold von, 1824. Finsk grammatik. Bibel-Sällskapets Tryckeri, Åbo. Borg, Carl Gust., 1853. Matthias Alexander Castrén. Öhmanska Bokhandeln, Helsingfors. Borg, Carl Gustaf, 1870. Förord. Nordiska resor och forskningar VI. Helsingfors 1870. Brohaus, Hermann, 1845. Inhemsk. [A letter to Elias Lönnrot.] Published in Saima 41/1845. Castrén, Gunnar, 1945. Herman Kellgren. Ett bidrag till 1840- och 1850-talens kulturhistoria. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCCII. Helsingfors. Castrén, M. A., 1837. Om Finnarnes trollkonst. [A paper read at the term feast of the Ostrobothnian students’ union.] Helsingfors’ Morgonblad 27, 28/1837. Castrén, M. A., 1838. Allmän öfversigt af Finnarnes gudalära och magi under hedendomen. [A paper read at the term feast of the Ostrobothnian students’ union. Nordiska resor och forskningar VI: 14−32. Helsingfors 1870.] C[astré]n, [M. A.], 1840a. En Esthnisk folksång jemförd med 20:de Runan i Kalevala. Borgå Tidning 16, 17/1840. Castrén, M. A., 1840b. Joukahainens syster. (Ur 31. Runan i Kalevala). Helsingfors’ Morgonblad 54/1840. 663 Fennica.indd 663 17.1.2019 14:55:21 �Fennica: Kalevala Castrén, M. A., 1842. Anteckningar under en resa genom Finska och Ryska Lappmarken. Suomi 1842, Fjärde häftet. Castrén, M. A., 1850. Kalevala, Toinen painos. Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 1850: 33– 38. Castrén, M. A., 1852: Nordiska resor och forskningar. Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, Helsingfors. Castrén, M. A., 1853. Föreläsningar i Finsk Mytologi. Nordiska resor och forskningar. Tredje bandet. Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, Helsingfors. See also Castrén 2016. Castrén, M. A. 1904: M. A. Castrénin kertomus runonkeruumatkastansa Venäjän-Karjalassa v. 1839. Runonkerääjiemme matkakertomuksia 1830-luvulta 1880-luvulle. Julkaissut A. R. Niemi. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 109. Helsinki. Castrén, M. A. 2016: Luentoja suomalaisesta mytologiasta. Suomentanut ja toimittanut Joonas Ahola. Tietolipas 252. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. [Colla]n, [Fabia]n, 1838. Wäinämöinen och Ilmarinen, näst Ukko Forn-Finnarnas högste gudar. Helsingfors’ Morgonblad 56, 57, 59, 61, 62/1838. [Colla]n, [Fabia]n, 1839. Bjarmaland och Pohjola. Helsingfors’ Morgonblad 53, 54/1839. Diefenba, Lorenz, 1851. Vergleichendes Wörterbuch der Gotischen Sprache 1−2. Joseph Baer, Frankfurt am Main. Donner, Kai, 1913. Två otryckta föredrag av M. A. Castrén. Joukahainen XIV: 34−58. Estlander, B., 1928. Mathias Alexander Castrén. Hans resor och forskningar. Söderström & C:o Förlagsaktiebolag, Helsingfors. Ett manuskripts öde. Wiborgs Tidning 16/1869. Grimm, Jacob, 1845. Om det Finska Epos (Öfversättning). Fosterländskt Album II: 60−103. Utgifvet af H. Kellgren − R. Tengström − K. Tigerstedt. Öhman, Helsingfors. Häkkinen, Kaisa, 2000. Suomen sijajärjestelmän vakiintuminen. Pipliakielestä kirjakieleksi: 171−201. Toimittajat Matti Punttila − Raimo Jussila − Helena Suni. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 105. Helsinki. Hakulinen, Lauri, 1979. Suomen kielen rakenne ja kehitys. Neljäs, korjattu ja lisätty painos. Otava, Helsinki. Hautala, Jouko, 1954. Suomalainen kansanrunoudentutkimus. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 244. Helsinki. Havu, I., 1945. Lauantaiseura ja sen miehet. Otava, Helsinki. Högström, Pehr, 1747. Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande Lapmarker. Salvius, Stockholm. Internet: http://www.doria.fi/handle/10024/69497. [In]g[man, E. A.], 1839. Ett bref i anledning af 29:de Runon i Kalevala. Borgå Tidning 40/1839. Joki, Aulis J., 2003. Uralier und Indogermanen. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia 151. Helsinki. Junttila, Santeri, 2015. Tiedon kumuloituminen ja trendit lainasanatutkimuksessa. Kantasuomen balttilaislainojen tutkimushistoria. Helsingin yliopisto. Helsinki. Kalevala, öfversatt af M. A. Castrén [A review]. Helsingfors’ Morgonblad 47, 48/1841. Kaukonen, Väinö, 1945. Vanhan Kalevalan kokoonpano II. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 213. Helsinki. Kaukonen, Väinö, 1979. Lönnrot ja Kalevala. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 349. Helsinki. Koivulehto, Jorma, 1992. Der Typus palje ’(Blase) balg’, turve ’Torf’ unter den Lehnwörtern des Ostseefinnischen. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja 84: 163−190. Helsinki. Koivulehto, Jorma, 2016. Verba vagantur. Jorma Koivulehto in memoriam. Redigunt Sampsa Holopainen − Petri Kallio − Janne Saarikivi. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia 274. Helsinki. Korhonen, Mikko, 1986. Finno-Ugrian Language Studies in Finland 1828−1918. The History of Learning and Science in Finland 1828−1918, Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Koski, Mauno, 1967, 1970. Itämerensuomalaisten kielten hiisi-sanue 1−2. Annales Universitatis Turkuensis, Series C, Tom. 5, 7. Turku. 664 Fennica.indd 664 17.1.2019 14:55:21 �Sources and Literature LÄGLOS = Lexikon der älteren germanischen Lehnwörter in den ostseefinnischen Sprachen I−III. A. D. Kylstra − Sirkka-Liisa Hahmo − Tette Hofstra − Osmo Nikkilä. Rodopi. Amsterdam − Atlanta, GA/New York, NY. 1991−2012. Lavento, Mika, 2016. Pronssi- ja varhaismetallikausi. Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoriaa kivikaudelta keskiajalle: 123–212. Gaudeamus, Helsinki. Lénström, C. J., 1841. Om Finlands Folkpoesi. Särskildt aftryck ur ”Brage & Idun”. B. Luno, Köpenhamn. Lindström, J. A., 1852. Samling af med Finskan beslägtade ord från de Uralska, Altaiska och Kaukasiska språken till en del jemförda med ord ur den Indo-Germaniska och Semitiska språkstammen. Suomi 1852: 1−110. Lönnrot, Elias 1835a, see Printed sources. Lönnrot, Elias, 1835b. Esipuhe. Kalewala taikka wanhoja Karjalan runoja Suomen kansan muinosista ajoista: I−LXIII. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. L[önnrot,] E[lias], 1839. Sampo. Borgå Tidning 96/1839. Molnár, Ferenc A., 1981. E. A. Ingmanin Kalevalakappale Unkarin Tiedeakatemian kirjastossa. Congressus Quintus Internationalis Fenno-Ugristarum, Pars VII: 383−390. Redegit Osmo Ikola. Suomen Kielen Seura, Turku. Pääkkönen, Irmeli, 1994. Suomalainen sydämestä. Carl Niclas Keckmanin toiminta suomen kielen kehittäjänä. Suomi 172. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Pääkkönen, Irmeli, 1998. Vaka veli veikkoseni. C. N. Keckmanin kirjeitä 1812−1838. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 695. Helsinki. [Piponius, Henrik,] 1836. Några ord om Kalevala. Helsingfors’ Morgonblad 95, 96/1936. P[iponiu]s, [Henrik] [commented by Snellman, Johan Vilhelm], 1839. Öfversigt af Kalevala. Spanska Flugan, sectio antepaenultima: 28−42. Porthan, Henrik Gabriel [1778] 1993: Opera omnia IX. Edidit Porthan-seura. Turku. Punttila, Matti − Issakainen, Touko, 2003. Kalevala, kansanrunous ja kirjakieli. Virittäjä 107: 226−245. Rapola, Martti, 1966. Suomen äännehistorian luennot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 283. Helsinki. Renvall, Gustaf, 1826. Suomalainen Sana-Kirja. Aboae. Renvall, Gustaf, 1840. Finsk Språklära, Enligt den rena Vest-Finska, i Bokspråk vanliga Dialecten. Christ. Ludv. Hjelt, Åbo. Internet: http://www.doria.fi/handle/10024/118741. Rühs, Friedr., see Arwidsson 1827. SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien. Lund 1898−. Internet: https://www. saob.se/. Salminen, Timo, 2003. Suomen tieteelliset voittomaat, Venäjän- ja Siperian-tutkimus suomalaisessa arkeologiassa 1870–1935. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 110. Helsinki. Salminen, Timo, 2007. The Ural-Altaic Bronze Age as seen by J. R. Aspelin and A. M. Tallgren. Fennoscandia Archaeologica XXIV: 39–51. Sauman, August [1892−1894] 1967: Kuudelta vuosikymmeneltä. Muistoja elämän varrelta. Ensimmäinen osa. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo. Setälä, E. N., 1909. Kalevalan kääntäjistä ja käännöksistä. Valvoja 1909: 256−354. Setälä, E. N., 1910. Die übersetzungen und übersetzer des Kalevalas. Finnisch-Ugrische Forschungen X, Anzeiger: 1−52. Setälä, E. N., 1915. Mathias Alexander Castrénin satavuotispäivänä. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja XXX: 3−39. Helsinki 1913−1918. Siikala, Anna-Leena, 2008. Kalevala myyttisenä historiana. Kalevalan kulttuurihistoria: 296−329. Toimittaneet Ulla Piela − Seppo Knuuttila − Pekka Laaksonen. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1179. Helsinki. [Sjögren, A. J.,] 1854. Teckning af M. A. Castréns lefnad och verksamhet. Suomi 1854: 237−283. Söderhjelm, Werner, 1924. Åboromantiken. Holger Schildts Förlagsaktiebolag, Helsingfors. SSA = Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja 1−3. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 556, Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 62. Helsinki. 665 Fennica.indd 665 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Kalevala Stewen, Riikka, 2008. Unohdetut kuvitelmat Kaleva- Sulkunen, Irma, 2004. Suomalaisen Kirjallisuuden lasta kuvataiteessa. Kalevalan kulttuurihistoria: 66−77. Toimittaneet Ulla Piela − Seppo Knuuttila − Pekka Laaksonen. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1179. Helsinki. Stipa, Günter Johannes, 1990. Finnisch-ugrische Sprachforschung von der Renaissance bis zum Neupositivismus. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia 206. Helsinki. Seura 1831−1892. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 952. Helsinki. Timonen, Senni, 2008: Elias Lönnrot ja runonlaulaja. Kalevalan kulttuurihistoria: 2−27. Toimittaneet Ulla Piela − Seppo Knuuttila − Pekka Laaksonen. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1179. Helsinki. UEW = Károly Rédei, Uralisches etymologisches Wörterbuch 1−2. Akadémiai Kiadó, Budapest 1986−1988. Internet DIGI − National Library’s Digital Collections. Newspapers and journals published in Finland from 1771 to 1929. https://digi.kansalliskirjasto.fi/etusivu?set_language=en. Read 31 May 2018. Elias Lönnrot Letters. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura/Finnish Literature Society. http://lonnrot.finlit.fi/omeka/. Read 31 May 2018. Kaino − Aineistoluettelo. Varhaisnykysuomen korpus [Corpus of Early Modern Literary Finnish]. Institute for the languages of Finland. http://kaino.kotus.fi/ aineistot/. Read 31 May 2018. Laasonen, Pentti, 2000. Lencqvist, Erik. Kansallisbiografia. https://kansallisbiografia-fi.ezproxy.utu.fi/kansallisbiografia/henkilo/2473. Read 31 May 2018. Railo, J. E., 2001. Topelius, Zacharias. Kansallisbiografia. https://kansallisbiografia-fi.ezproxy.utu.fi/kansallisbiografia/henkilo/6487. Read 31 May 2018. Saarinen, Jukka, 2006. Perttunen, Arhippa. Kansallisbiografia. https://kansallisbiografia-fi.ezproxy.utu.fi/ kansallisbiografia/henkilo/4720. Read 31 May 2018. SAOB: Svenska Akademiens ordbok. https://www. saob.se/. Read 31 May 2018. SKVR = SKVR-database. Suomen Kansan Vanhat Runot I−XV. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura/Finnish Literature Society, 1908–1948, 1997. https:// www.skvr.fi. Read 31 May 2018. 666 Fennica.indd 666 17.1.2019 14:55:22 �Index Index to the Kalevala M.A. Castrén, the contents and figures of the Kalevala, and the names of the authors mentioned in or as references, are not included in the index. Cajan, Johan Fredrik 435 Caucasian languages and cultures 15 censored passages 21, 173, 175, 176, 240, 315‒317 Chippeway 463, 464 Christ → also Saviour 35 Christianity 38, 49, 511, 519, 527, 617, 636‒ 637, 647, 648, 649 Chuvash (people) 622 Collan, Fabian 22, 560 comparative grammar studies 18, 121 cosmogony 468, 623 creation 23, 31, 39, 463‒464, 469, 629, 637 culture Finnish culture 14, 22 Finno-Ugrian culture 14 Karelian culture 16 Saami culture 19, 545 d (letter/sound) 480, 608 deities 32, 49, 409, 420, 455, 466, 495‒498, 613, 616, 622, 626, 628‒629, 645 German deities 466 Greek deities 30, 466 Indian deities 466 Nordic deities 466 Roman deities 466 Diefenbach, Lorenz 24 Donar 466 Dvina 543, 604 Ehrström, Robert 19 epic miniature epic 15‒16 national epic 16, 18, 20, 23, 24 Abo province (Åbo län) 484 Academy of Sciences in Saint Petersburg 15, 19, 22 Academy of Turku → University of Turku Agricola, Michael 622 Ahlstubbe, Lars Isaak 19 Aland (Åland) 19 Alexander (Crown Prince, later Alexander II) 24 Alexander University of Helsinki → University of Helsinki alliteration 21, 51, 420, 459, 462, 608 Altaic languages 459 amulet 638 Archangel → Arkhangel Arhippa → Perttunen, Arhippa Arkhangel 15, 492, 493, 511, 512, 534, 574, 579, 594, 604, 611 Arkhangelsk Governorate 27, 29 Ares 466 Arwidsson, Adolf Ivar 14 Aryan loanwords 472 Asia 459, 470 Balder 657 Becker, Reinhold von 15, 27, 589, 609 Berlin Academy of Sciences 23 Bible 457, 493, 646, 649 Bjarmaland 49, 626 Bjarmians 49, 628 Borg, Carl Gustaf 14, 21, 24 Brahma 466 Brockhaus, Hermann 23 Bronze Age 618 Bugáti, Pál 17 667 Fennica.indd 667 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Kalevala Indo-European languages 24, 461, 463, 560 Indo-Germanic languages → Indo-European languages Ingman, Erik Alexander 16‒17, 19, 314 Innocentius XI 504 interpretation of the Kalevala 20, 22, 28, 483, 609, 651 historical 20, 22, 41‒42, 48‒49 mythical 20, 48‒49 semantic 22 Jordan 646 Jupiter 466 Juva 19 Kajaani 15 Kalevala and Pohjola (confrontation) 29, 48, 651 Kalevala Day 16 Kantele (collection of poems) 15, 27 Kanteletar 23, 26, 519 Karelia 15, 19, 20, 504, 562, 640 Russian Karelia 43, 538, 545, 556, 565, 567, 618, 624, 636 White Sea Karelia 16, 27, 43 Wiena Karelia 27, 43 Karelian language 480, 513, 514, 520, 535, 608, 609, 613, 621, 634 Kaukonen, Väinö 28 Keckman, Carl Niclas 16, 17, 19, 20, 21, 22, 23, 435, 507, 514, 530, 538, 556, 557, 633, 647 Kellgren, Herman 23 Kuittijärvi 456 Kullervo cycle 23 Lapland 22, 408, 484, 489, 493, 622, 625 Latvajärvi 20, 43 Leipzig 23 Lencqvist, Christian 26 Lencqvist, Eric 27 Lénström, Carl Julius 18 Lindström, Johan Adolf 465 Litteraturblad 24 epithet 51, 407, 409, 482, 484, 492, 493, 495, 496, 497, 502, 533, 545, 550, 552, 564, 565, 567, 571, 603, 611, 612, 614, 616, 618, 620, 626, 627, 634, 637, 648 Estlander, Bernhard 14 Estonia 523, 545 etymological comparisons 24, 465 Fellman, Abraham 14 Fennoman movement 14, 15, 18 Fennomans 16, 17 Finnic/Finno-Ugrian peoples 622 Finnish language 51 chair in Finnish language 24 official status 14 Finnish Literature Society 15, 17, 18, 19, 20, 21, 435 Finno-Ugrian languages (research) 15, 19, 26 folklore 20, 21, 22 Estonian folklore 465 Finnish folklore 18, 19, 21, 26, 27, 38, 625 folksong 40, 453, 458‒459, 509‒510 Estonian folksongs 43 Fortuna 452 Fosterländskt Album 23 Franzén, Frans Michael 17 Ganander, Christfrid 26, 32, 435, 467 German language 15, 18, 23, 24 Gottlund, Carl Axel 14, 18, 19, 27 Gottlund, Matthias 19 Grimm, Jacob 23 Hammarsköld, Lorenzo 15 heathendom 38, 50, 504, 647, 649 Helsingfors 25, 51 Helsingfors’ Morgonblad 16, 17, 18, 19, 20 Herder, Johann Gottfried 43 Hermes 466 Hernösand 17 Hiisi, hiisi 455‒456, 616‒618 Holmgård 626 Homer 550 Hyrynsalmi 456 668 Fennica.indd 668 17.1.2019 14:55:22 �Index Perttunen, Arhippa 43, 430 Perun 456 Piponius, Henrik 17, 19, 29 Pohjola → Kalevala and Pohjola (confrontation) polygamy 509 Poppius, Abraham 14, 18 Porthan, Henrik Gabriel 14, 15, 26, 459 Povenets 568, 604 proper names 38, 461, 492‒493, 565, 625‒626 pyrrhichius 632 Rask, Rasmus 18, 19, 20 Red Sea 646 religion → also Christianity 49, 50, 511 Renvall, Gustaf 17, 460, 490, 532, 557, 609, 632 Repola 606 Riga 43 Romanticism → also National Romanticism 14 Runola 28 Ruotsinpyhtää → Strömfors Runeberg, Johan Ludvig 17, 18, 20, 558, 559 rune-singing 458‒459, 607 Russia 40, 538, 545, 562, 565, 582, 598 Russian Karelia → Karelia Rutja 622 Saami ethnography 19, 545 Saami language 19, 431 Saint Petersburg → Academy of Sciences in Saint Petersburg Samoyeds 459 Sampo cycle 29, 44, 624 Sarvilinna 503 Satakunda (Satakunta) 618 Saviour → also Christ 35, 50, 511, 657 Savo, Sawo 19, 613, 640 Schauman, August 16 Schröter, Hans Rudolph 15, 18, 435 Siberia 19, 22 Sjögren, Anders Johan 14, 15, 18, 19, 20, 435 SKVR database 24 Lönnrot, Elias 14, 15, 17, 20, 21, 22, 23, 26, 27‒28, 35, 43, 44, 51, 347, 397, 424, 435, 459, 460, 474, 484, 495, 498, 500, 507, 509, 512, 513, 520, 524, 532, 537, 538, 542, 544, 550, 552, 563, 565, 568, 590, 618, 623, 627, 628, 629, 633, 635, 636, 647 Lyceum (journal) 15 magic 48, 49, 420 magical skills 19, 32, 467, 489, 490, 523, 526‒527, 553, 638‒640, 643 magical spells 19‒20, 32‒33, 399, 455, 499, 525 Mars 466 Mary (mother of Jesus) 35 Mehiläinen (journal) 397, 459 Mercurius 466 metamorphosis 488 metrics 17, 20‒21, 111, 458‒459, 607, 615 mythology 24, 26, 30, 455‒456, 463, 466 Finnish mythology 19, 22, 32, 49, 495‒498, 503‒504, 505, 517‒519, 616, 628, 636, 641, 648, 650 Saami mythology 19, 478, 503‒504, 523, 616 National Romanticism 14, 18 national spirit 15 Norige (Norway) 622 Nykarleby 15, 27 Nyland → Uusimaa Odin → also Wotan 466 Old Academy of Turku, see University of Turku Olonets Governorate 29, 545 Onega 568, 604 oriental elements 38 origin (synty) 32, 525. 553, 634, 638, 639 Orion 492 Orivesi 27 Ostrobothnia 16, 640 Ostrobothnian Student’s Union 19 Ostyaks (Khanty) 459, 622 Pääkkönen, Irmeli 16, 17 Pallas Athene 30 parallelism 24, 459, 462, 494, 607, 615 669 Fennica.indd 669 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Kalevala Turun Wiikko-Sanomat 15, 27 Tyr 466 Uhtua 20 universities University of Helsinki 14, 15, 17, 19 University of Turku (Old Academy of Turku) 14, 15, 17 University of Uppsala 15 Uralic homeland 470 Uralic languages 24, 463 Uusimaa 19 variants (of a poem) 424 Viro → also Estonia 523, 545 Vishnu (Wisnus) 466 Voguls (Mansi) 622 Votyaks (Udmurt) 657 Vuokkiniemi 20, 501, 502, 506, 509, 537, 555, 581 Wallin, Georg August 19 White Sea 543 White Sea Karelia → Karelia Wiena → Karelia Woguls (Mansi) Wotan, Wuotan 466 Zeus 30 Zio 466 Snellman, Johan Vilhelm 17, 18, 23 social status 14 sodomy 491, 578 Sotkamo 506, 582 Spanska Flugan 17, 19, 29 Strömfors 19 Sund 19 Sunku 604 Suomen kansan vanhat runot (SKVR) → also SKVR database 24 Suomi (journal) 481 superstition 642 Sweden 15, 17, 18 Swedish language 16, 17, 18, 24, 51, 460, 628 Swedish regime 14 talisman 49 Tatars 622 Thor, Thörr 466, 622, 657 Topelius, Zachris the Elder 15, 21, 27, 435, 537 Topelius, Zachris the Younger 18 Tornio 19 trochaic tetrameter → also metrics 20 trochee 459 Tunguses 459 Turja 646 670 Fennica.indd 670 17.1.2019 14:55:22 �Matthias Alexander Castrén Grammatica Fennica The Grammar of Finnish E d i t e d a nd co m m e nte d by Ka i sa Hä k k i ne n Fennica.indd 671 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  Stipa 1990: 115−116; Nuorteva 1999: 216−217.  Aeschillus Petraeus: Linguae Finnicae brevis institutio 1649; Matthias Martinius: Hodegus Finnicus 1689.  Vihonen 1983: 124.  See e.g. Korhonen 1986: 28−33. Matthias Alexander Castrén and the Finnish Grammar Ka i sa Hä k k i ne n The first attempts to describe the Finnish language through grammatical representations were made for pedagogical and religious purposes. Towards the end of the 16th century, two Finnish students of the Jesuit seminary in Olmütz, Olaus Sundergelteus and Johannes Jussoila, are said to have been given the task of making out a Finnish grammar to aid with the Counter-Reformation.1358 Obviously the attempt failed, as anything resembling a Finnish grammar from that period of time has not been preserved. The first Finnish grammar books1359 were published in the 17th century to help Swedish-born clergymen and civil servants learn the language of the eastern part of the Swedish realm. The early Finnish grammars were strictly bound to the grammatical categories of Latin, and this was probably for practical reasons: at the time, every educated person was well aware of the structure of Latin grammar and could easily find the corresponding categories and expressions in any other grammar constructed in the same way.1360 Latin was understood to be a kind of universal model of an ideal language, and Latin grammars like Donatus’ Ars grammatica had been well-known schoolbooks everywhere in Europe since antiquity. Scientific research into grammar began only later. The Changing Role of the Grammar As Matthias Alexander Castrén started his academic career in the first half of the 19th century, the status of grammars was totally different than it had been in former times. The idea of Finno-Ugric language kinship was launched and accepted gradually over the course of the 18th century.1361 Comparative and historical methods for linguistic research on living and extinct languages were emerging. Whereas earlier only a few “sacred” languages such as Hebrew, Greek, and Latin were considered worthy of academic study and use, now any language could be chosen as the object of scientific study. The languages of Europe and beyond were analyzed and classified on more or less clearly defined linguistic grounds, both genetically and typologically. It became evident that living languages have 672 Fennica.indd 672 17.1.2019 14:55:22 �Matthias Alexander Castrén and the Finnish Grammar constantly changed over time and those changes have left detectable marks in the structure of the languages. Languages springing from a common source—a parent language—share common features or correspond to each other in a regular way in their phonetical and grammatical properties. One of the central figures of comparative linguistics was the Dane Rasmus Rask1362 who studied both Indo-European and FinnoUgric languages through grammatical comparison. He wrote several grammars following a specific organizational pattern: first a short description of phonology, then extensive descriptions of inflectional categories, followed by word derivation, and then syntax, and possibly a survey of metrics. Thus, he created a kind of a common framework for every grammar of any language under investigation. On the other hand, he strove to describe every language in relation to its kindred languages and their common historical background. Thus, it was important to identify the peculiar characteristics of each language and language group and describe those languages following the same pattern. Rask emphasized the role of core grammar when determining the common origins of tentatively related languages. Previously, word comparisons had been the primary tool of research, but now it was understood that words can be easily loaned from one language to another. Thus, only the core vocabulary was considered stable enough for genetic comparisons. In any case, the grammatical system was of decisive importance. Rask’s work inspired and influenced language studies in Finland in many ways. On his journey to Russia in 1818, Rask stayed some days in Turku, got acquainted with local academics, and gave a speech to rouse public enthusiasm for Finno-Ugric studies. Anders Johan Sjögren, who was a university student at that time, could not attend the occasion, but after hearing about it, he wrote a humble letter to Rask asking for some advice on where to begin his scientific work on Finno-Ugric languages. Rask was kind enough to provide him some useful contacts in St. Petersburg, and two years later Sjögren moved to St. Petersburg to work as a private teacher, and later as the private librarian of Count N.P. Rumjancev, a well-known patron of the sciences, who also supported the Finnish dictionary project1363 of Gustaf Renvall at Rask’s suggestion. It is no wonder that Rask’s name and his theoretical standpoints were often mentioned and quoted in the linguistic literature of Finland throughout the 19th century. Sjögren planned an expedition to study Finno-Ugric languages spoken in Russia, and finally managed to obtain financial support from the Finnish Treasury for his journey.1364 The expedition lasted  Hovdhaugen et al. 2000: 159− 165.  Gustaf Renvall’s Suomalainen Sana-Kirja was published in two parts in 1823 and 1826.  Korhonen 1986: 41−47. 673 Fennica.indd 673 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  E.N. Setälä described and classified the different parties of the struggle in his inaugural lecture in 1893. The lecture was published for the first time in 1894.  The Finnish term murteitten taistelu ”dialect struggle” was launched by Julius Krohn (1897: 179). four years, and after that, he was invited to take up a post of assistantship in the Academy of Sciences of St. Petersburg. Later he was appointed as an Academician in Linguistics and Ethnography of Finnic and Caucasian Peoples. He was the first Finnish linguist to apply the historical-comparative methods developed by Rasmus Rask, Franz Bopp, and Jacob Grimm and to conduct fieldwork among Finno-Ugric peoples in Russia. In his highly esteemed academic position, he was also able to help younger researchers get started. The most successful of those young men was M.A. Castrén. The New Status of the Finnish Language Until the beginning of the 19th century, Finnish was a minority language of the Swedish realm with no legal rights. It was used as a liturgical language in the Evangelical Lutheran Church as well as the language of religious literature, but otherwise there was hardly any literature to educate or entertain the Finnish-speaking people. Society was not equal but divided into different ranks, and Finnish was the language of the lowest classes, peasants, workers, and other common people. Persons of higher rank spoke Swedish and, to a lesser extent, German or other Indo-European languages. In 1809 Finland became a part of the Russian Empire as an autonomous Grand Duchy. Cautious attempts were made to improve the official status of the Finnish language, but the future of the language itself was thrown into confusion. The Finnish literary language had been created during the Protestant Reformation in the 16th century on the basis of the southwestern dialects, and the written form had, practically speaking, stagnated at the level of the first Finnish Bible published in 1642. A thorough reform of the literary language to bring it more in line with the spoken language was badly needed, but there were different opinions on how it should be done exactly.1365 Some radicals like Carl Axel Gottlund promoted full freedom: everyone should be allowed to write the language as they spoke it, whether it be in the Savo dialect or anything else. Some moderate academics like Gustaf Renvall wanted to purify the western dialect by eliminating Swedicisms and other foreign elements. Some reformers like Reinhold von Becker wanted to create a new standardized Finnish on the basis of eastern dialects. Some like Elias Lönnrot took a diplomatic approach and wanted to combine the best parts of western and eastern dialects and thereby come to a reconciliation of the “dialect struggle.”1366 674 Fennica.indd 674 17.1.2019 14:55:22 �Matthias Alexander Castrén and the Finnish Grammar Grammars constituted a useful weapon in this struggle. As grammars were understood to be models for language learners and users, it was important to bring about an effective model as there was a great demand for it. The first grammars of the new type came out during the first decade of autonomy. In these books, languages other than Latin were used, as they were intended to reach a wider audience. For example, Johann Strahlmann published a Finnish grammar in German and Jacob Judén published one in Swedish. A little later, the Karelian-born Grigorij Okulov published a Finnish grammar in Russian. Reinhold von Becker distinguished himself as the author of a thorough Finnish grammar written in Swedish which was esteemed very highly in academic circles. Elias Lönnrot was the first to describe the grammatical structure of Finnish in Finnish.1367 In 1841, the Finnish school system was reformed and the Finnish language for the first time became an academic subject in the secondary schools of Finland. The problem was that the written form was developing and changing with such speed that the grammar of Becker had become outdated, and besides, it was far too extensive and scientific to be used as a schoolbook. New grammars were published in abundance to meet the demand. In 1846, the Finnish Literature Society announced a prize of 200 silver rubles to the author of a new and complete grammar. More Finnish grammars were published again, all different from each other. None of them was awarded a prize, however. There was no fixed standard for grammatical description yet, and none of these grammars had obtained an authoritative status. In practice, the grammars of Gustaf Erik Eurén1368 turned out to be the most useful for use as schoolbooks, as Eurén was able to present even complicated matters in a simple way. He had carefully read research literature and all reviews and critics concerning the Finnish grammar and made the necessary corrections and improvements.1369 At the University of Helsinki, Latin was still in use as a language of academic writing in the 1840s when Castrén started his academic career. The language of instruction was Swedish, which was practical, as all students had learned it by the secondary school at the latest, if it was not already their mother tongue. There were many among them who were not even able to understand spoken or written Finnish. Yet, along with the rise of National Romanticism and the publication of the Kalevala, the status of Finnish rose rapidly. The langugae was considered as an essential factor in developing Finnish national identity, and this made Finnish an attractive object of study. So it was an exceptionally noteworthy event when M.A. Castrén decided in 1844 to give a series of lectures on Finnish grammar.  See e.g. Häkkinen 1994: 104− 109.  Grunddragen till finsk formlära (1846), Finsk språklära (1849), Finsk språklära i sammandrag (1851), Suomalainen kielioppi suomalaisille (1852).  Stark 1968. 675 Fennica.indd 675 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  The knowledge of Castrén’s teaching activity is scanty. According to Wichmann (1928: 294), only the academic year 1851−52 has been documented in detail in the program of the university.  Helsingfors’ Morgonblad 3th October 1844; Haltsonen 1938: 31−32.  Sjögren 1854: 260.  There is a note written in Keckman’s hand on the first page of the lecture manuscript: “Min första publika föreläsning den 16. Sept. 1829.”  Anttila 1928: 281.  A manuscript of 128 pages, FLS Coll. Keckman MF. 122– 123/1990. There is a closing vignette perfectly identical with the one Castrén used in finishing his lecture manuscript on Finnish grammar. Most of Castrén’s posthumous manuscripts were sent to St. Petersburg to be published by Anton Schiefner, but the materials dealing with Finnish and Lappish were left aside (Sjögren 1854: 282). The manuscript containing Keckman’s lectures was found among the papers of Carl Gustaf Borg who was the editor responsible for Castrén’s posthumous collections in Finland.  Published as a scholarly edition in Manuscripta Castreniana, Realia I: 48−88.  The lecture has been published in NRF (= Nordiska Resor och Forskningar) VI: 98−101, and as a scholarly edition, in the Manuscripta Castreniana, Realia I: 144−148. Lectures on Finnish Grammar It is not known when exactly Castrén introduced his series of the lectures on Finnish grammar.1370 In the beginning of the autumn term of 1844, he was announced to still be on leave. In the summer of 1844, he escorted Peter von Köppen from the Academy of Sciences of St. Petersburg to different parts of Finland to collect statistical information.1371 By the time of his letter to A.J. Sjögren dated 23 November 1844, Castrén reported to have collected and arranged new material for his grammar lessons and was actively giving lectures.1372 Castrén did not give further information about the material used for lectures, but considering the dedication and thoroughness he dedicated to all his scientific enterprises, he probably used all available materials. In fact, he was not the first scholar to give lectures on Finnish grammar in Helsinki. Just before him, Carl Niclas Keckman, the first lecturer of Finnish at the Alexander University, had started his academic career in 1829 with a course on Finnish grammar based on Reinhold von Becker’s Finsk Grammatik (1824).1373 Later, Keckman gave grammar lectures as a part of his private teaching career.1374 There is a manuscript among Keckman’s posthumous papers headed Ur Lektor Keckmans föreläsningar öfver v. Beckers Finska Grammatik, which was most probably written by Castrén’s hand.1375 Castrén either attended Keckman’s private lessons or he copied the lectures from some other listener’s notes. Anyway, he could not use Keckman’s material as such as the basis of his own lectures. Becker’s grammar did not meet the standard of new grammatical order designed by Rask, and it was not quite up to date with the present development of the Finnish literary language either. Castrén’s lectures consisted of different sections. He opened with an informal introduction which was not documented in any way. After that, he went on reading his article titled Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud.1376 Then he gave a short opening lecture in which he brought out some general aspects of linguistic and philological research and underlined the national significance of his study.1377 Then he proceeded to discuss Finnish grammar, most probably in the same order that Rask had used in his grammatical descriptions. At the end of the autumn term, Castrén closed the series with an impassioned patriotic speech,1378 in which he bade farewell to those present and announced his upcoming expedition. The audience was enthusiastic. The memoirs one of his students, August Schauman, recalls that Castrén’s lectures were the highlight of the whole academic year, even if he himself could hardly understand a word of Finnish.1379 Now he started to study Renvall’s 676 Fennica.indd 676 17.1.2019 14:55:22 �Matthias Alexander Castrén and the Finnish Grammar grammar,1380 Lönnrot’s articles,1381 and everything he considered to be useful in developing his skills in Finnish. He took private lessons under Zacharias Cajander, an eccentric figure who came across as a genuine boor and taught vernacular Finnish for financial compensation. The very next summer, Schauman and some of his friends decided to travel to the Finnish countryside to learn more about the language and the Finnish people. The highly patriotic atmosphere was the most important aspect of the Finnish lectures, not so much the linguistic details. Many of Castrén’s friends, colleagues, and travel companions attended the lectures, among them Johan Reinhold Bergstadi, Herman Kellgren, and Robert Tengström.1382 Bergstadi even wanted to collect and publish Castrén’s grammar lectures afterwards, but he never found time to put his plan into effect. Fabian Collan, the headmaster of the upper high school (gymnasium) of Kuopio urgently requested Castrén to write a new Finnish grammar on the basis of his lectures, but growing tired of waiting, he asked his friend Herman Kellgren to copy his notes and send them to Kuopio. Castrén was kind enough to let Kellgren reproduce his original lecture material, but it turned out that the manuscript was short and sketchy and definitely not ready for publication. Besides, there were mistakes and slots to suggest that Castrén, in Kellgren’s opinion, had forgotten much of his command of Finnish during his long and arduous travels.1383 Instead of editing Castrén’s material, Collan decided to write a grammar by himself. The book appeared in 1847 and, in the preface, Collan gives an account of the linguistic background of the grammar and expresses his gratitude to Kellgren and Castrén. In the manuscript collection of Castrén, there are several sheets and notebooks containing grammatical manuscript fragments, checklists, and scattered notes.1384 There is also a small leaflet which, judging by its content, might represent the basic material used for the lectures, as it contains material on different aspects of grammar in a concise format. However, this is not certain, as the phonology portion seems to be missing. Nevertheless, Kellgren wrote to his friend Collan that the phonology in particular was the best part of Castrén’s lectures. Anyway, in spite of all his other obligations, Castrén had started to write out a full transcript of his lectures. There is an uncompleted manuscript the title of which is “Föreläsningar i Finsk Grammatik” (Lectures on Finnish grammar).1385 The manuscript contains only the phonological part of the Finnish grammar: letters and sounds,1386 vowels, consonants and consonant clusters, including gradation and other sound alternations, accent, and quantity. It is perfectly possible that Kellgren saw the clean manuscript of  The lecture has been published in NRF VI: 101−108, and as a scholarly edition in 2018 in the series Manuscripta Castreniana, Realia I: 144−155.  Schauman [1892] 1967: 230.  Renvall 1840.  Lönnrot 1841.  G. Castrén 1945: 74−75.  G. Castrén 1945: 75.  KK Coll. 539.2.12.  KK Coll. 539.2.7.  Letters (orthography) and sounds (phonetics) are not always kept apart clearly. 677 Fennica.indd 677 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  De affinitate declinationum in lingua Fennica, Esthonica et Lapponica 1839.  Castrén 1839: 1.  Castrén 1839: 2.  KK Coll. 539.2.10. There is no title page for this grammar manuscript. In the collection catalogue it is headed Annotatio grammaticalia.  KK Coll. 539.2.12. the phonological part and the sketchy notes of the rest of grammar and then came to the natural conclusion that the phonology was the only portion of the lectures which was worthy of later use. This manuscript is now published in a scholarly edition for the first time as a part of the Fennica volume of Manuscripta Castreniana. It has not been published before. The Finnish Grammar Book As described above, an authoritative Finnish grammar was badly needed in the middle of the 19th century. Great expectations fell on Castrén, who had published a groundbreaking thesis on the interrelationship between Finnish, Estonian, and Lappish nominal inflection systems and thus introduced the new comparative method of Rasmus Rask and Franz Bopp to the University of Helsinki.1387 In the beginning of his thesis, Castrén quoted Bopp and thus made clear his own ideas on the importance of grammar: “Eine Grammatik in höherem, wissenschaftlichem Sinne soll eine Geschichte und Naturbeschreibung sein; sie soll, so weit es möglich ist, geschichtlich den Weg ausmitteln, wodurch sie zu ihrer Höhe emporgestiegen oder zu ihre Dürftigkeit herabgesunken ist.”1388 In the introductory part of his thesis Castrén proclaimed: “Grammatica continet leges, ingenium, vel ut ita dicam, linguae cujusque animum, cum e contrario vocabula solam ejus formam efficiunt.” (Grammar contains the laws of the language, the real nature, or in other words, the vital power of each language, whereas words only constitute its form.)1389 For Castrén, grammars were much more than simple learning aids. After his successful lectures on Finnish grammar in 1844, Castrén seems to have started to compose a Finnish grammar book as well. It is possible that he left the lecture manuscript deliberately incomplete and preferred to work on the grammar book project instead, seeing that he only managed to make progress on the grammar manuscript. There is a nearly clean manuscript preserved in the manuscript collection, reaching from the phonology until the end of the inflection of pronouns.1390 In addition, among the grammatical notes1391 there is a draft on verb inflection and a concise survey of other word classes in the form of a plain list without any explanations or comments. Even most titles are missing in this final part. The Finnish grammar book to be published for the first time in this volume of Manuscripta Castreniana has been compiled from those separate pieces of manuscripts mentioned above. It does not exist as an integrated whole in Castrén’s papers. 678 Fennica.indd 678 17.1.2019 14:55:22 �Matthias Alexander Castrén and the Finnish Grammar Among the posthumous papers of Castrén, there are still some half-done manuscripts to show that the competition in grammar writing combined with the insufficient knowledge of the historical phonology of the Uralic languages caused much trouble and stress in academic circles in the middle of the 19th century, and even Castrén could not avoid involvement in these polemics.1392 A burning question at the time was how to choose and describe the basic form of nominal inflection. Should it be an existing form like nominative singular or might it be a constructed form, a kind of abstract root or “original nominative1393”? The starting points of the debaters were not equal, as Castrén wanted to proceed on the basis of the comparative method and the evidence provided by other Uralic languages, but most of the contemporary Finnish grammar writers had no knowledge of the kindred languages. In this quarrel, Castrén was on his own.1394 In Castrén’s papers, there are two different versions of an article headed Om Nominal-stammen i Finska språket, full of corrections, removed passages and chapters, and half-done sentences. Both versions are incomplete. The same goes for his review of an 1845 study1395 on Finnish phonology written by Matthias Akiander. Castrén started to draft his review1396 in his 1846 interfoliated1397 calendar while in Siberia, but even here he got stuck in the problem of the basic form of nouns. After all the trouble, Castrén never came to a satisfactory solution ready for the printing press. One more time he returned to the themes of his famous grammar lecture series, as he was appointed Professor of the Finnish Language and Literature in 1851. In his inaugural lecture1398 on 5 May 1851, he left linguistic details aside. He spoke about the status of the Finnish language, its relation to Swedish, and the constant need to develop favourable conditions for national culture. A Grammar That Never Came About In his letter of 18 October 1844 to J.V. Snellman,1399 Castrén stated “Grammars are not my main object in life, but without them I cannot attain my goal.” The ultimate goal of Matthias Alexander Castrén was the cultural elevation and development of his own people through their own language. He wanted to show that the Finns were not alone in the world, but were related at least to one-sixth of humankind. In his letter1400 to Wilhelm Schott written in December 1851, Castrén told that so far, he had never had the time or opportunity to devote himself completely to comparative studies. Even now he  Castrén accounts for the positions as follows: “Såsom hufvud-representanter för striden har man att anse: å ena sidan v. Becker och Lönnrot, samt å den andra Rask, Renvall och Akiander. Undertecknad har befunnit sig i midten af de stridande, icke derföre att han älskar den gyllene medel-vägen utan af skäl att han ansett sanningen ligga i midten af de motsatta åsigter.”  Finnish alkuperäinen nominatiivi, the term used by Elias Lönnrot.  Castrén regrets the circumstances in the margin: “Res Förf[attaren] erkänner gerna, att d[e]n[na] lilla uppsatts hade vunnit både i intresse och redighet, ge[nom] en förb[unden?] öppen polemik emot stridiga åsigter, D Ty wärr! är kritiken anl en litterär polemik i wårt land en så ny sak, att en Förf[attare] ge[nom] den lindrigaste kritik ådaga ådrager sig moraliska tilltalelser och af sådan anl[edning] har man här la endast låtit den torra saken tala.”  Försök till utredning af Finska språkets ljudbildning in Suomi 1845.  KK Coll. 539.26.14.  Previously, it was common to add empty pages to all kinds of books in order to make space for one’s own notes.  Published in Joukahainen XIV (1913), and as a scholarly edition in 2018 in the series Manuscripta Castreniana, Realia I: 156−166.  Published by Rein 1928: 398.  Published by Haltsonen 1962. 679 Fennica.indd 679 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  KK Coll. 539.2.7. Castrén gave the original lectures on Finnish grammar during the autumn term of 1844 only on the basis of some sketchy grammatical notes (G. Castrén 1945: 74−75). He also started to elaborate on a full copy of his preliminary manuscript material, but the work remained unfinished. was extremely busy with the duties of his new position as Professor of Finnish Language and Literature. He thought, however, that the situation would be better in a couple of years. He was planning a long journey to Berlin with his young wife Natalia and their baby boy Robert. There he would be free to deepen his knowledge of comparative grammar research and complete his grammar of Samoyedic languages as well as some other unfinished studies. All those plans crashed as Castrén’s health broke down. He died on 7 May 1852. Most of his scientific collections were sent to the Imperial Academy of Sciences in St. Petersburg and published by his friend Anton Schiefner in a twelve-volume series Nordische Reisen und Forschungen von Dr. M.A. Castrén. The series contains several grammars and dictionaries, travel accounts, letters, and some minor studies and lectures, but not the lectures on Finnish grammar or the Finnish grammar book. They have been hidden in the archives, until now. 680 Fennica.indd 680 17.1.2019 14:55:22 �Föreläsningar i Finsk Grammatik Föreläsningar i Finsk Grammatik1401 af M. A. Castrén Ljudläran. I. Bokstäfver  .   Genom de tre språkorganerna: Strupen, Tungan och Läp- parne frambringar rösten articulerade ljud, som betecknas med bokstäfver, och i Finskan äro dessa: a, d, e, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, r, s, ʃ,1402 t, u, v, y, ä, ö. Dessa ljuda i det närmaste liksom i Svenskan, med undantag af o och u, af hvilka det förra uttalas såsom det svenska å, det sednare såsom svenska o eller y i Ryskan; vidare: e och ä, hvilka i Finskan ega ngt bredare uttal än i Svenskan. Anm[ärkning:] Det veka d, som i några finska dialecter alldeles försvunnit, ursprungligen varit ett aspireradt ljud (dh), hvaraf sedermera uppkommit antingen ett rent d, eller ett med dh beslägtadt r, som på vissa orter öfvergått till l. t. ex. maito, gen. maijon, maiδon, mailon, mairon. I somliga dialecter träffas äfven ett aspirerat ŧ (th),1403 hvilket ej blifvit i skriftspråket upptaget. Dessutom förekomma i Finskan spår af Lappskans aspirerade g (gh),1404 som i bokspråket beteknas stundom med j ex. (särki, gen. särgen, särjen), men vanligen åsidosättes. Bokstafven g begagnas för det närvarande blott efter n, hvarmed den bildar ett eget nasalt ljud, som rättast borde beteknas med en särskild bokstaf.1405 Finskan eger äfven ett annat, compliceradt ljud: ts, som i Ryskan, Lappskan och flere andra språk uttryckes med ett bokstafstecken.1406 Till angifvande af den skarpa aspirationen i slutet af ord och ändelser begagnas vanligen apostrofteknet, t.  ex. vene’,1407 huone’.  .   Bokstäfverne äro af tvenne slag: Vocaler och Consonanter.  In the 19th century and even before, it was usual to mark [s] with two different letters, s and ∫, depending on the position of the sound. As this was merely an old tradition and a technical solution, it will remain disregarded in this publication.  Obviously, Castrén is referring to voiceless dental fricatives [θθ] which is geminated in some westerns dialects around the town of Rauma. For more depth, see e.g. Rapola 1966: 185−186.  The weak grade of /k/ was pronounced as a voiced palatal fricative [γ] in some western dialects in the surroundings of Eurajoki and Rauma until the first half of the 20th century (Rapola 1966: 48 ff.).  Phonetically: [ŋ]. The marking system is still the same as described by Castrén.  Voiceless palato-alveolar affricates do not belong to the Finnish sound system, but they may occur in folk poetry of Karelian origin, e.g. in the Kalevala. See e.g. Kaukonen 1979: 77.  The apostrophe is actually missing here. Med vocaler förstår man ljud, som frambringas medelst 681 Fennica.indd 681 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  Most of the Uralic word stems were originally bisyllabic, but due to different reductive sound changes, some of them have become monosyllabic. The Finnish words Castrén mentions here cannot be considered bisyllabic anymore. alla tre organers samverkan; consonanterne deremot bero i mer eller mindre mon af ett enskildt organs inflytande. Härpå grundar sig den vanliga bestämningen, att vocalerna kunna uttalas i och för sig sjelf, men Consonanterna behöfva en vocal till hjelp för sitt uttal. Ty emedan rösten vid frambringandet af hvarje ljud måste genomgå alla organerna, så kan deras gemensamma inflytande naturligtvis icke vid något ljud undvikas. Följaktligen äro vocalerna, som frambringas medelst alla organer, sjelfljudande, men consonanterna, som tillhöra ett enskildt organ, kunna blott uttalas i förening med en vocal och äro således medljudande. Anm[ärkning:] Det är anmärkningsvärdt, att enkla vocaler, ehuru de i och för sig kunna uttalas, alldrig bilda ett ord, d. ä. uttrycka en tanke såsom i svenskan t. ex. ö, å, m. fl. utan ingå i orden blott såsom enskildta, med consonanterna lika gällande beståndsdelar. På sin höjd kan en vocal enskildt betekna någon interjection eller conjuction, men dessa innehålla ännu ingen tanke. Till dess uttryckande erfordras minst en stafvelse, som består af en vocal och en consonant, men i Finskan kunna endast några pronomina utgöras af enstafviga ord. T. ex./ me, vi, te, ni, he, de, ku, ke, hvem, mi, hvad, se, den. De flesta stamord äro i Finskan äro tvåstafviga. Visserligen finnas äfven några enstafviga nomina, men de innehålla en lång vocal och kunna derföre betraktas såsom tvåstafviga, t. ex. y̆ ö̆, măă, pä̆ä̆ o. s. v.1408  .   Consonanternas uttal beror naturligtvis af det enskilda organ, hvartill de höra. Men vocalerna som tillhöra alla organer, bestämmas till sitt uttal af det olika läge, som de föränderliga organerna tungan och munnen (läpparna) iaktaga i förhållande till den oföränderliga strupen. Sålunda kan man lätt märka, att vid uttalet af vocalerna: i, a, u, såväl tungans som munnens ställning betydligen förändras. 682 Fennica.indd 682 17.1.2019 14:55:22 �Föreläsningar i Finsk Grammatik A. Vocaler I Enkla vocaler  In the margin of the manuscript, there is a simple scheme of the grouping of the vowels according to their phonetic relations.  .   Språkets enkla grundvocaler äro i, a, u. Alla de öfriga böra uttalas betraktas såsom modificationer, af hvilka e ligger midtemellan i, och a, ä emellan e och a, o emellan a och u, y emellan i och u, ö emellan e och o.1409  .   I anseende till sina egenskaper bilda de finska vocalerna tre klasser: 1. Hårda (Majores) a, o, u: 2. Veka (minores): ä, ö, y, 3: Mellanliggande (Mediæ): e, i. Om dessa gäller i finskan den lag, att Majores och Minores alldrig kunna förekomma i ett och samma ord; Mediæ deremot sämjas med både Majores och Minores. . Af denna lag härflyta följande för ordens böjning vigtiga bestämningar. a.) Om ordstammen hyser Majores, måste äfven ändelsen erhålla Majores. Till ex. paha Adess. pahalla, kova Ess. kovana. b.) Hyser stammen Minores, så antagar ändelsen minores, till ex. hyvä Abl. hyvältä, köyhä Elat. köyhästä. c.) Om på engång Majores och Mediæ ingå i stammen, blifva vocalerna i ändelsen majores till ex. savi Ess. savena, tuli Abl. Tulelta. d.) Innehålla stammen Minores och Mediæ, eller blott Mediæ, så får ändelsen Minores t.  ex. ääni Adess. äänellä, reki Iness. reessä. e.) Mediæ uti ändelsen förblifva oförändrade t. ex. ottaisin, tekisin.  .   Att Finskan, till vinnande af öfverensstämmelse emellan stammens och ändelsens vocaler, efter beskaffenheten af de förra bestämmer de sednare, utgör en för hela den finska språkclassen egendomlig lag. I de flesta andra språk äro ändelsens vocaler bestämda och oföränderliga, stammens deremot omvexlande, t ex. Buch pl. bücher, Loch pl. Löcher, sterben, starb, gestorben; binden, band, gebunden, hvilka ur Tyskan anförda vocalförändringarna aldrig ega rum i Finskan. Här kan på sin höjd stammens slutvocal undergå vissa förändringar. Så förbytas: 683 Fennica.indd 683 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  = Infinitivus. The modern term for the same case is partitive, which is not used by Castrén.  The idea of this hypothetical basic form with a final aspiration is explained further by Castrén himself in the same paragraph. a). a, ä till e, t. ex. kova, syvä comp. kovempi, syvempi; annan, käänän, (stammen: anta, kääntä. Pass. annetahan, käännetähään. b.) a, ä till i t. ex. pahasta adv. pahasti, hyvästä adv. hyvästi, kaiketi (kaiketaˀ), ääneti (äänetäˀ). a till o, ä till ö, t ex. kala Inf.1410 Pl. kaloja; kattila Adess. c.) Pl. kattiloilla; kynttilä Inf. Pl. kynttilöitä. e till i t ex. tuleˀ,1411 tuli; sorme, sormi; denna öfvergång d.) beror på en allmän lag, hvilken stadgar, att e icke kan sluta ett finskt ord, utan antingen öfvergår till i, eller antager än en aspiration, än ett euphoniskt n efter sig, t ex. veneˀ, ihminen. Undantag: kolme, itse. e) i till e uti några provincialismer, t. ex. tauti, Iness. taudeissa; Pappi, Allat. papeilla. i till j emellan tvenne vocaler, t ex. kala, gent. kalojen för f) kaloien, tyttö, tyttöjen, för tyttöien. g) u, y till i t. ex. olut Gent. oluen, olven, käyn Impf. kävin osv. Anm. I Savolaks-Karelska dialecten vicarierar ofta ä för e och oo, öö för ee, t. ex. mänöö, tuloo för menee, tulee.  .   Då e under böjningen kommer att sluta en stafvelse, bort- faller det gerna, i fall de omgifvande consonanterna kunna stå tillsammans, t ex. lumi Inf. lunta för lumeta, meri Inf. mertä för meretä. Under samma vilkor bortfalla äfven a, ä uti några verbalformer, t ex. kaadan (stam. kaata,) käännän (stam. kääntä). seison (st. seisa). Instr. kaaten, kääten, seisten för kaataen, kääntäen, seisoen.  .   Ganska ofta bortkastas ordets slutvocal såväl uti stam- men som i ändelserna. Öfverhufvud hafva i Finskan alla ordstammar, både de ursprunglige och härledda, i begynnelsen lyktat sig på vocal. Om då slutvocalen varit någon af bokstafverne o, u, ö, y, har den vanligtvis blifvit bibehållen, men deremot ofta bortkastad uti ord (i synnerhet flerstafviga) på a, ä, e, i. Härvid hafva vocalerna a, ä, e först öfvergått till i, hvarest i blifvit förvandladt till j, som slutligen alldeles försvunnit. 684 Fennica.indd 684 17.1.2019 14:55:22 �Föreläsningar i Finsk Grammatik . Diftonger .  De egentliga diftongerna i Finskan äro: uo ie yö, en för hvarje vocalclass. Dessutom förekommer i den SavolaksKarelska munarten diftongerna oa, eä, hvilka i de öfriga dialecterna öfvergått till långa vocaler aa, ää.1412 I samtliga dessa diftonger är den sednare vocalen öfvervägande, den förra mindre tydlig i uttalet och vid böjningen lätt försvinnande. .  En annan klass af diftonger bildas genom vocalerna i, u (y) till efterljud. I dem är diftongens förra vocal öfvervägande, den sednare försvinner lätt (t. ex. annoin l. annon) och öfvergår gerna till en konsonant, i till j, u (y) till v. Dessutom kan i blott för välljudets skull i många fall tilläggas en enkel vocal, t. ex. onnetoin l. onneton, vihainen l. vihanen. De med nämnde vocaler bildade diftonger äro: ai, ei, oi, ui, yi, äi, öi, au, eu, ou, ey, äy, öy, t. ex. laita, seinä, koivu, kuiva, nykyinen, päivä, söivät, kaula, seula, koira, tekeyn, käyn, pöytä. Bland dem förekomma yi, öi, ey blott i härledda former (t. ex. kyinen, öiset, tekeyn) och diftongen iy, som enligt regeln för Majores och Minores och Mediæ ännu vore möjlig, finnes alldeles icke i språket. (I ordet piuvi,1413 som äfven skrifves piyvi och uttalas piyvi) tyckes denna diftong dock finnas) eg[en] anm[ärkning].  Actually, this change has taken place in the opposite direction. See e.g. Rapola 1966: 348 ff.  Piuvi (Lönnrot 1880) is a kind of card game. Obviously, the name of the game is etymologically connected with the Swedish verb bjuda “to offer.” The word piuvi does not exist in modern Finnish. .  Då genom konsonant-bortkastning tvenne vocaler sam- manstöta, uppkommer dem emellan en hiatus, som vållat att de tvenne vocalerna hänföras till hvar sin stafvelse, men stundom bortfaller hiatus, och vocalerna sammanflyta antingen till en lång (till ex. teen för tegen, tehen, tien) eller och till en diftong (veän för vedän, veˀän.) Härigenom blifva utom de redan anförda, ännu följande diftongerljud möjliga: ae, ao, oe, oa, ua, ue, ia, iä, iö, ea, eo, äe, äö, öe, öä, ye, yä, t ex. haen, taon, koettelen, suan, (Genet. af suka), luen, lian (af lika), liotan (livotan), iän (ikä), häiriö (häirijö), rupean, keon (af keko), väestö, näön (af näkö), kytöen (af kydön), tyköä, kyetä, syän (sydän). På vocalföreningen eö, som enligt lagen för Majores, Minores och Mediæ äfven vore möjlig, eger språket ej något exempel. Anm[ärkning:] De bland hit anförda diftonger, som hafva i till sitt förljud: ia, iä, io, iö, kunna äfven förekomma i stamord utan bortkastning af ngn mellanliggande konsonant, men de 685 Fennica.indd 685 17.1.2019 14:55:22 �Fennica: Grammatica Fennica  A superfluous preposition.  A superfluous predicate.  The right term would be kontraktioner (contractions).  = Hebrew. Castrén is referring to short indeterminate vowels called schwa. antaga likväl gerna antingen en hiatus emellan sig (hiˀa) eller ett j, v (häpijä, hivon) eller förbyta i till j (asia eller asja). Anm[ärkning] 2 Diftongerna äro i skilda dialecter mycket omvexlande. Så ljuda Tavastlänskan [sic!] uo, ie, yö alltid såsom ua, ia, (iä) yä, t. ex. suali i st. för suoli, viaras f. vieras, pyärä f. pyörä. I andra dialecter ljuder oa stundom såsom ua, t. ex. talua f. taloa, mua f. moa, vidare ea, eä, såsom ia, iä till ex. jokia f. jokea, siliä (siljä) f. sileä. .  Triftonger tål ej Finskan. När derföre en stam, som lyk- tas på diftong, erhåller en ändelse, hvilken begynnas med vocal, blir vanligtvis diftongens förra vocal bortkastad, t. ex. vein f. viein, toin f. tuoin, öinä f. yöinä. Enligt samma lag blir en lång vocal framför ändelsevocalen förkortad, t. ex. mailla f. maailla, päillä f. pääillä. Vid diftonger af den andra klassen kan stundom tre vokalers sammanstötning undvikas genom förvandling af af1414 diftongens sednare vocal: u (y) till v och i till j t ex. käyn impf. kävin, jalkojen f. jalkaien. Diftonger af tredje klassen kunna, medelst antagande af hiatus, efter den förra vocalen ännu efterföljas af en tredje vokal, t. ex. keoilla, taoin osv. Men om egentlig diftong genom konsonantbortkastning sammanstöter med efterföljande vocal och antager hiatus, plägar, plägar1415 diftongen sammandragas till en lång vokal: uo till uu, ie till ii, yö till yy t. ex. tuon inf. tuoda, tuoa l. tuua, vien inf. viedä, vieä, viiä, lyön, lyödä, lyöä, lyyä. Anm[ärkning:] I den Sav[olax]-Kar[elska] dialecten äro constractioner1416 ganska vanliga, t ex. korea, koree, sileä, silee; rupean, rupee; kukkoa, kukkoo osv. För öfrigt låter denna dialekt en lång vokal öfvergå ofta till en diftong, hvilken sedan contraheras, t ex. kala inf. kalaa kaloa kaloo; väännän, inf vääntää vänteä, väntee. . Hjelpvokaler. 1417 eger Finskan .  I likhet med de orientaliska språken hjelpvokaler, fastän de ej blifvit i skrift beteknade. Hjelpvokalerna tjena till att lätta uttalet, der tvenne oföränderliga oförenliga consonanter (af olika organ) stöta ihop, och äro blott ett echo af nästföregående vokal, t ex. salmi l. sal(a)mi, silmä l. sil(i)mä, velka l. vel(e)ka, kolkko l. kol(o)kko. 686 Fennica.indd 686 17.1.2019 14:55:23 �Föreläsningar i Finsk Grammatik B. Konsonanter. a) konsonanternas indelning .  Enligt sin allmänna natur beherrskas konsonanterna af enskilda organer, men konsonanterna äro likväl så beskaffade, att de på en och samma gång taga i anspråk flera organer, ehuru alltid ett organ är det öfvervägande. Man indelar konsonaterna efter sina organer uti strupljud (gutturales), tungljud (lingvales), läppljud (labiales). Till Strupen höra: k, h, g, j, till Tungan t, d, l, n, r, s, till Läpparne f, v, m. Samtliga dessa konsonanter sönderfalla vidare efter sitt uttal och andra egenskaper uti stumma eller slutna och lättljudande eller öppna. De stumma frambringas af ett enskildt organ och hafva ett inom sig slutet, fast och bestämt uttal ljud, som vid uttalet tvert afbrytes. De lättljudande fordra flere organers samverkan, och uttalas med ett öppet, fritt utgående, mindre sjelfständigt ljud, som kan i oändlighet uttänjas. De stumma konsonanterna äro: k, g, t, d, p, v; de lättljudande l, m, n, r, h, s, j. Dessa bestämningar tåla ett frågetecken (K[ellgren?]s anm[ärkning].1418  This unfinished remark was added in the margin. Herman Kellgren is known to have criticized some details of Castrén’s lectures (see the introductory article of the grammar section of this book). Anm[ärkning:] Vid en noggrannare indelning af konsonanterna kunna utom de tre allmänna organer: Strupen, Tungan och Läpparne äfven gommen, näsan och tänderna tagas i betraktande. Då sönderfaller konsonanterna med afseende å sina organer uti följande sex klasser: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Strupljud: k, h, Gomljud: g, j, Näsljud: n, ng. Tungljud: t, d, l, r. Tandljud: s, (ts). Läppljud; p, v, m. .  De stumma konsonanterna indelas uti hårda (tenues); k,  p,  te, och veka (Mediæ): g, v, d. De lättljudande sönderfalla åter flytande (liquidæ): l, m, n, r, spirantæ: h, s, och vokal-konsonanten j. Bland de stumma äro Mediæ mindre beroende af sina organer än Tenues, och bland de lättljudande utgöra m, n de mest slutna ljud. 687 Fennica.indd 687 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  The consonant system presented by Castrén is practically the same as the “sound circle” included in Elias Lönnrot’s contributions to the Finnish grammar (Lönnrot 1841: 34). In Lönnrot’s circle, there are some additional items, as sounds appearing only in young loanwords were also included. .  Konsonanterna af samma organ äro beslägtade och öf- vergå lätt den ena i den andra. Derjemte kunna sådana konsonanter, som ej äro strängt bundna vid bestämda organer, förbytas till beslägtade ljud af andra organer. De bilda således öfvergången ifrån ett organ till ett annat. Härigenom sluta sig samtliga konsonanter till ett system, som i Finskan får följande utseende: j, g, k, h, s, t, d, p, r, l, n, m, p, v;1419 efter läget för organerna intaga här tungljuden den medlersta, strup- och läppljuden de yttersta delarna af serien. Der denna slutar, vidtaga vokalerna, å ena sidan i (svarar emot j) å andra u (sv[arar] emot v). b. Konsonant-föreningar .  Af de olika organer, hvartill konsonanterna höra, samt deras större eller mindre beroende af sitt organ, härflyta åtskilliga konsonant-föreningar inne i orden, (t. ex. sarka, selkä, silmä, turpa) hvilka föranleda vigtiga bestämningar i bokstafsläran. .  I alla sina konsonantföreningar följer språket den grundsats, att konsonanter af samma eller närliggande organ lättare låta förena sig med hvarandra, än de som frambringas af mera aflägsna organer. Hit höra vidare följande bestämningar: 1 o ̱ att konsonantföreningar oftast uppkomma genom fördubbling af en och samma konsonant; 2 o ̱ att ett tungljud lättare kan ingå föreningar både med strup- och läppljud än dessa inbördes; 3 o ̱ att lättljudande konsonanter äro bättre förenliga, än de stumma, samt 4 o ̱ att i allmänhet en konsonant, ju obestämdare blir sin organ, desto bättre kan sämjas med andra konsonanter. .  Till att möjliggöra uttalet och föreningen af olika konsonanter begagnas: 1 hjelpvokaler eller schwata, 2. förändring af föregående konsonant, 3 assimilation af den följande. .  Schwata förekomma i somliga dialecter ganska ofta emellan olikartade konsonanter, och det är troligt, att de tillförene ännu oftare blifvit brukade, tills skriftspråket och öfverhufvud en främmande inverkan begynt utplåna dem. .  Af den i № 1 anmärkta obenägenheten hos ljud af olika organer, att förena sig med hvaandra [sic!], härflyta följande ombyten af föregående konsonant: 688 Fennica.indd 688 17.1.2019 14:55:23 �Föreläsningar i Finsk Grammatik a) n framför m och p blir m t. ex. ompi för onpi, emmä f. enmä, semmoinen f. senmoinen. b) m framför t förbytes till n, t. ex. lunta f. lumta. c) k framför n och t, d, öfvergår till h, t. ex. tehnyt, tehty, tehdä för teknyt, tekty, tekdä af stammen teke. d) n framför l till l t. ex. sellainen f. senlainen. e) h framför s blir k t. ex. laksi f. lahti (lahti). tenues förvandlas till tef) Den svaga aspiration framför 1420 nues t. ex. päreppuu, tulettänne , kutsukkoira för pärepuu, tule’ tänne, kutsu’ koira.  Castrén’s error of spelling tutettänne.  These specifications were added in the margin.  Missing: till l. Detta gäller endast hvad uttalet beträffar. Regeln är dock för inskränkt, ty den gäller ej allenast om tenues, utan om alla konsonanter öfverhufvud.1421 Anm[ärkning:] I flere andra med Finskan beslägtade språk förbytes n äfven framför v till m, och m framför k (g) till n. Finskan saknar exempel på slika öfvergångar men då äfven här ljudföreningarne: nv och mk ej förekomma måste man antaga, att samma lag ursprungligen jemväl varit verksam i det Finska språket. .  Vid konsonant möten hafva liquida ljud samt spiranten s den egenskapen, att med sig assimilera efterföljande konsonant, såvidt denna behöfver ändras hvarom se § 27 Sålunda förbytas: a) v efter m till m, t. ex. lampi genit. lammin ej lamvin b) d efter l1422, till ex. kulta gen. kullan ej kuldan c) d efter r till r, t. ex. virta genit. virran ej virdan d) d efter n till n, tunto genit. tunnon ej tundon e) n efter l till l, t. ex. tullut f. tulnut f) n efter r till r t. ex. purrut f. purnut g) n efter s till s, t. ex. pesnyt läs pessyt. .  I afseende å konsonant-föreningar bör vidare iakttagas, att d blott kan förenas med föregående h, g med föregående n, samt att j, v alldrig kunna föregå någon annan konsonant, utan ljuda då såsom i u (y) och utgöra efterljudet af en diftong. De mest förenliga konsonanter äro: liquida (tungljuden) r l spiranterne h s det stumma tungljudet t, samt i och u efter en föregående konsonant. De öfriga konsonanterna (m n, k p,) träffas blott i förening med några få de lättast förenliga konsonanter. 689 Fennica.indd 689 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  A more detailed description of the consonant clusters in standard Finnish is available e.g. in A. Hakulinen et al. 2004: 62−65.  This comment was added in the margin.  A dialectal variant of the Swedish loanword kvartsi “(white) quartz.” Anm[ärkning:] Efterföljande tabell utvisar alla i språket befintliga konsonantföreningar,1423 bland hvilka de minst brukliga äro i parenthes anmärkta: Denna tabell är något osäker, kan kompletteras och bör med försigtighet anlitas.1424 j. hj, jj, kj, lj, mj, (nj), (pj), vj, sj, tj, (vj). v. hv, lv, rv, sv, tv, vv. h. hd, hh, hj, hk, hl, hm, hn, (hp), hr, ht, hv. s. sj, sk, sl, sm, sn, sp, sr, ss, st, sv. r. rh, rj, rk, (rl), rm, rn, rp, rr, rs, rt, rv. t. (th), tj, tk, tp, tr, ts, tt, tv, (tl, tm, tn). m. (mh), mj, mm, mp, ms, (ml, mr). n. ng, (nh), nj, nk, nn, ns, nt, (nl). k. (kh), kj, kk, kl, kr, ks, (km), (kn). p. (ph), pj, pl, pr, ps, (pm). C.) Om ljudens jemvigt. .  Enligt Finska språkets ursprungliga lynne består hvarje stafvelse helst af en konsonant och en vokal, dock så att konsonanten börjar, vokalen deremot slutar stafvelsen. Under språket [sic!] fortgående utveckling har väl denna jemvigt blifvit i betydlig mon rubbad genom inverkan af accent, quantitet, de bortfallna schwata m.m., men icke dess mindre bero härpå ännu de vigtigaste lagar och bestämningar i språket. .  Af nyssnämnde sträfvan efter jemvigt förklaras den lag, hvilken stadgar, att en stafvelse hvarken kan börjas eller slutas med tvenne konsonanter. Om derför genom slutvokalens bortkastning en stafvelse kommer att lyktas på tvenne konsonanter, blir den ena, vanligen den förra bortkastad, t. ex. kynnyksi, kynnyks, kynnys, lapsi inf. lasta för lapsta, kolmansi, kolmans, kolmas. I lånade ord, som börjas med tvenne konsonanter, bortkastas jemväl den förra konsonanten, t ex. maku, smak, tuoli stol, kallo skalle, ranta strand, vasta quast, runko truncus, raamattu γςαμματα etc. Undantagsvis kunna dock i slutet af en stafvelse tvenne konsonanter efterfölja hvarandra, om l, n, r, föregå k, p, t, ts, t ex. kulkku, vilppi, maltti, maltsa; vankka, kimppu (eg. kinppu), kinttu sintsi, tarkka, kirppu, värttinä, vartsi1425. Likaså kunna i början af ord k, p, t föregå r, l, så uti 690 Fennica.indd 690 17.1.2019 14:55:23 �Föreläsningar i Finsk Grammatik inhemska som utländska ord, till ex. krapu, klapi, präntti, pläiskytän, trenki osv., de östliga dialecterna likväl undantagne, hvilket redan bevisar, att detta språkbruk uppkommit hos de vestra och södra Finnarna genom de Germ. språkens inflytelse.1426 .  Ett vigtigt medel till att återställa den genom flera konso- nanters sammanstötning störda jemvigt är konsonantförmildring1427. Denna sker efter följande lagar: a). Om en kort på konsonant sig lyktande stafvelse, som ej är den första i ordet begynnas med tenues k p t, så blifva dessa förmildrade: k till g, j; järki, genit. järgen järjen. p till v; tupa, tuvan; koipi, koiven. t till d, sota sodan, keto, kedon. b). På somliga orter blifva d, g, bortkastade (soan, jären) v deremot bibehålles öfverallt. I Tavastlänska [sic!] dialecten blir genom bortkastning af g nästföljande vokal förlängd, till ex. nälkä (näl(ä)kä) Gen. nälään, aika, ajaan c) Framför hårda vokaler öfvergår dialektvis g och d till v, till ex. halko gen. halgon, halvon, kudon l. kuoon. Det veka d öfvergår i somliga dialekter till r, l (maito genit. d). mairon mailon), i andra till j, till ex. susi genit. suden, sujen. e). Efter n kan g ej bortfalla, till ex. henki gen hengen f). v förbytes efter m till m, och d efter l, r, n, öfvergår till l, n, r. g). k, p, t efter s blifva oförändrade; så äfven k efter t, t. ex. lasken, pispan1428, kastan; matkan. I den Rysk-Karelska dialecten kan äfven här förmildring ega rum, till ex. lasen för lasken, matan f. matkan. h). Efter h blir t i vissa dialecter stundom oförändradt, till ex. mehtä, genit. mehtän (äfven mehän). Om k p t äro dubbla (kk pp tt) åstadkommes förmildring i). medelst bortkastning af den sednare konsonanten, t. ex. kukko kukon, sappi, sapen, karttu, kartun. En egentlig förmildring kan här ej ega rum, emedan en vek konsonant alldrig kan följa på en hård [af] samma organ.  The comment concerning the different status of the eastern dialects was added in the margin.  = consonant gradation. Castrén was the first linguist in Finland to describe this phenomenon as something shared with some related languages (Setälä 1918: 24; Korhonen 1986: 55).  Genitive of the old variant pispa of the standard piispa “bishop.” Anm[ärkning] 1. Att språket ej följt anförda lagar vid bildningen af ordets första stafvelse (Tyttö, ej yttö l. tytö) måste tillskrifvas accentens inflytande (Se nedanf.) 691 Fennica.indd 691 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  The dialectal maps number 65 and 66 of Kettunen (1940) show the distribution. The irregular genitive forms meitin “our,” teitin “your” are typical of some dialects of Tavastia (Häme) and the eastern group of south-west dialects (Kettunen 1940: map 80; Hakanen 2000).  denna förvandlas ‖ ordet komma att slutas på någon.  Castrén’s onetom must be an erroneous spelling of onnetom.  The variation of genitive plural is exceptionally wide in Finnish, which is clearly demonstrated by the illustrative paradigms in the introduction of Nykysuomen sanakirja (pp. XII−XVI). Anm[ärkning] 2. De i nästföregående § angifna reglor äro åtskilliga inskränkningar underkastade. Så blir till ex. det enkla t i vissa dialecter1429 ofta icke förmildradt, änskönt stafvelsen är sluten, till ex. maito Genit. maiton, meitän, meitin, teitän, teitin. I onomatopojetica på ata blifva k p t vanligen oförändrade. .  I följe af språkets benägenhet för jemvigt lyktas hvarje ord helst på en vokal (§ 25). Bland konsonanter kunna blott n, den svaga aspirationen (ˀ), t, s, mera sällan l, r och blott i enskilda dialecter k (för ˀ) sluta ett finskt ord. Men skulle genom ändelsens vokalens bortkastning ordet komma att slutas på någon annan konsonant, så bör denna förvandlas1430 till någon af de nyssnemnda. I andledning häraf uppkomma följande konsonantförändringar, hvilka i synnerhet äro af vigt vid igenkännandet af ordets verkliga stam: 1431 a). m öfvergår till n, till ex. onnettoma, onnettom, onetom , onneton. Denne öfvergång förekommer äfven i stafvelsens slut inuti ordet framför ett efterföljande t, till ex. lumi, inf. lunta (Se anm. till § 22). b). h i slutet af ord och stafvelsen förbytes till s, till ex. miehi, mieh, mies, genit. miehen, essiv. miehenä, miehnä, miesnä, miessä. c.) Den svaga aspirationen öfvergår äfven i särskildta dialekter till s, t, k, till ex. tuoreˀ, tuores, tuoret, tuorek. d. Särskildta konsonant-förändringar. .  Utom de redan anförda gifvas ännu några konsonant-ombyten, hvilka bero af andra mindre genomgripande och stundom alldeles tillfälliga orsaker, såsom olika bruk i olika dialekter, konsonanternas förhållande till nästföljande vokal m. m. .  Tvertemot lagen för ljudens jemvigt kan i trestafviga ord ett ursprungligen enkelt k, p, t ej stå emellan två vokaler, om nästföregående vokal är kort. I följe häraf blifva de tenues uti den tredje stafvelsen antingen fördubblade eller förmildrade, dialektvis äfven bortkastade, till ex. otitta l. ottia för otita, kivikko (af kivi och ändelsen ko) osv. En fördubbling eller förmildring af t eger stundom äfven rum uti öfriga stafvelser, i synnerhet uti genit. plur. till ex. muu, muitten, muiden, muien; maa, maitten, maiden, maihen; sormi, sormitten, sormien.1432 692 Fennica.indd 692 17.1.2019 14:55:23 �Föreläsningar i Finsk Grammatik .  Framför i förbytes det ursprungligen enkla t till s, till ex. vesi (vete), genit. veden, käsi (käde) genit. käden osv. Vid ordens böjning kan denna förvandling stundom åsidosättas,1433 till ex. lensi, lenti, lähti l. läksi, lahti l. laksi m.fl. .  Märkvärdig är i Finskan öfvergången af s till n, som fö- rekommer hos nomina på nen (urspr. se) till ex. ihminen för ihmise, genit. ihmisen, kaunonen genit. kaunosen. Samma öfvergång förekommer äfven uti Præsens conjunctivus, som till skillnad ifrån Imperfectum antagit ne för se, till ex. ottanee impf. ottasin.1434 undom bokstäfverna 1): n och .  I skilda dialecter omvexla st1435 2): h, j, v till katajan, katal till ex. nupukka l. lupukka, van, katahan,1436 3): n och j till ex. jyrkkä l. nyrkkä.1437 .  Stundom omkastas i Finskan bokstäfver icke allenast i 1438 jalkasi l. samma stafvelse, till ex. oleskelen l. olekselen, jalkais,1439 maailma l. maalima,1440 utan äfven i skilda stafvelser till ex. viikate för viitake1441. II Accent och quantitet. .  Om alla stafvelser uti ett ord skulle uttalas på samma tid och med samma tonvigt, så blefve talet alltför enformigt och språket skulle ej kunna ikläda sig en metrisk drägt. Till vinnande af en rikare omvexling i språket äre således accent och quantitet oundgängligen nödvendiga. Quantitet kalllas den längre eller kortare tid, som fordras till uti talande af en stafvelse. Med accent förstår man röstens olika höjning och sänkning på olika stafvelser. .  Stafvelsernas quantitet är dels lång, dels kort; i anseende till accenten äro stafvelserna åter högt eller lågt betonade. Ehuru alltså hvarje stafvelse eger både accent och quantitet, säger man likväl företrädesvis den långa stafvelsen hafva quantitet, och högt betonade stafvelsen vara accentuerad. .  Accent och quantitet äro hvardera ett villkor för vällju- det (§ 35), men accenten har äfven en annan bestämmelse. Den afser, utom stafvelsernas förhållande till hvarandra i anseende till tonen, det logiska förhållande, hvari tanken sätter  See e.g. Laalo 1988.  Castrén seems to presuppose that the endings of potential (Præsens conjunctivus) and conditional (Imperfectum conjunctivus) are of the same origin. This view has not been accepted by later researchers, see e.g. Korhonen 1981: 251−252; Lehtinen 2007: 92−93.  Colloquial names for yellow water lily (Nuphar lutea). Actually, there are many more variants, as shown by Suhonen (1936: 238− 240).  SMSe s. v. kataja.  SSA s. v. jyrkkä.  L. Hakulinen 1979: 264− 265.  For the distribution of different variants, see Kettunen 1940: map 177.  Metathesis, i.e. transposition of sounds or letters, is a common phenomenon in the Uralic languages, e.g. Itkonen 1966: 169.  See Ruoppila 1967: 60−62, map 68. A Baltic etymology has been proposed by Eino Nieminen, but the explanation is in dispute (Junttila 2015: 105, 108, 148). 693 Fennica.indd 693 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  Probably an erroneous spelling of kirkkaan, kirkkahan (nom. kirkas).  For a detailed description, see Nahkola 1987. ett ord till ett annat, till ex. mínun veitsi, min knif, minun veitsi, min knif, d. ä. en mig tillhörig knif, icke något annat verktyg. .  Emedan en lång stafvelse för sitt uttal anses erfordra en dubbelt så lång tid som den korta, betekna i Finskan en lång vokal medelst tvenne korta: aa, ee, ii, oo, uu, yy ää, öö. Alla dessa vokaler äro af naturen långa, och till antalet af dem höra jemväl diftongerna. Dessutom gäller äfven i Finskan en stafvelse, som efterföljes af tvenne konsonanter för positione lång. .  En ursprungligen af naturen lång vokal förekommer i Finskan allenast uti den första stafvelsen af ordet. I de öfriga stafvelserna har den långa vokalen uppkommit genom bortkastning af någon konsonant och derpå (följande) skedd sammandragning af vokalerna, till ex. kotihin, kotiin, kirkaan för kirkahan,1442 lupaan för lupaδan. Äfven i ordets första stafvelse kan en dylik sammandragning ega rum, till ex. ees för edes, teen f. tegen, tehen, siitän [f.] sikitän. .  Accenten i Finskan är alldeles oberoende af quantiteten, och faller vanligtvis på de första, tredje, femte, och i allmänhet på alla udda stafvelser af ordet. Härvid bör märkas, att den första stafvelsens accent, tonicus kallad, är mycket skarpare än accenten i de öfriga stafvelserna, hvilken blifvit benämnd a euphonicus. Anm. I några fall hvilar accenten öfver de första, fjerde, sjette stafvelserna of ordet, såsom vid participia på vainen, nomina på ina, verbalia på ma och minen af trestafviga verba samt andra af dem härledda ord och former, till ex. kä́änté levä́inen, árveleminen, óttelemáta, árvelemáttomáksi, héngittä́ ttömýydessä́nsä, hárhailemáttomúudessánsakín. mä .  Af den skarpa accentens inverkan beror en i vissa dialekter ganska vanlig konsonant-fördubbling, hvilken försiggår efter följande regel: Om första stafvelsen i ordet lyktas på en kort vokal, så bli konsonanten efter efter accentus tonicus fördubblad, till ex. sahhaan f. sahaan, ajjaa f. ajaa, sokkaan f. sokaan, tullee f. tulee, kummoo f. kumoo, mennee f. menee, luppaan f. lupaan, purroo f. puroo, pessää f. perää, sittoo f. sitoo, avvain f. avain.1443 Det är möjligt att samma fördubbling efter tonicus äfven inträffat framför efterföljande kort vokal, åtminstone finner man 694 Fennica.indd 694 17.1.2019 14:55:23 �Föreläsningar i Finsk Grammatik i enskildta dialekter: kuko för kukko, kako kaakko, tyär tyttäre (tytär).1444 I Lappskan har konsonant-fördubblingen efter accenten gjort sig gällande såsom en allmän lag.1445 Anm. Likasom i Finskan hvilar tonvigten äfven i Svenskan på de första, tredje, femte stafvelserna af ordet, och det är derför icke osannolikt, att Finskan lånat hela sitt betoningssätt ifrån grannspråket.1446 Anmärkningsvärdt är åtminstone, att åtskilliga mera aflägsna språk af den Finska stammen gerna accentuera ordets sista stafvelse. Detta är exempelvis alltid fallet med Lappskan1447. Uti detta språk finnas tre accenter, hvilka kunna benämnas: gravis, acutus, circumflexus.1448 Efter gravis, som är den svagaste accent, höres ett lent h, hvilket ofta bibehålles i ändelserna. till ex. lamba (lambah), åre, abl. lambakad. Circumflexus är i ordets slut ganska skarp, men denna skärpa går förlorad framför ord och ändelser, hvilka begynnas med k, p, t, s, samt antaga framför sig ett eufoniskt m, n. Acutus är den skarpaste accent och har den egenskapen, att en derpå följande vek konsonant förstärkes. Samma fenomener kunna äfven uppvisas i Finskan. Här är först och främst h en ganska vanlig bildningskonsonant och anträffas ofta i analoga fall både i Finskan och i Samojediskan. Likaså nyttjas i Finskan m samt i slutet n stundom som euphoniskt tillägg till ord och stafvelser, till ex. annetahan för annetah ell. annetaha, ottakohon f. ottakoho, kovempi, korkiampi, samt i allmänhet i alla comparativer1449, hvilka genetisk förklaradet1450 ursprungligen lyktat sig på pa, till ex. kovapa, korkiapa1451 o. s. v. Af acutus förekomma i Finskan spår uti den skarpa aspirationen, hvilken äfven här åstadkommer en konsonant-förstärkning, till ex. otapa eller otappa. Utan afseende å fördubblingen är p uti förevarande fall vida hårdare än annars (man jemföre p uti otapa eller otappa och minun poika såsom de i folket [sic!] mun uttalas). Uti Finskan kan väl den skarpa aspirationen förklaras genom en i detta fall vanlig bortfallen konsonant; men detsamma gäller äfven ofta i Samojediskan både om acutus och circumflexus, hvilka icke desto mindre hafva betydelsen af accent. Att genom denna accentteori ganska många svårigheter i Finskan kunna undanrödjas, skall i det följande ådagaläggas.  Contrary to Castrén’s claim, the geminate is original in the cases mentioned above.  For further information, see e.g. Sammallahti 1998: 47 ff.  Castrén’s hypothesis has not found support among other researchers, see e.g. Lehtinen 2007: 55.  There is confusion with languages. Castrén is dealing with Samoyedic languages and not Saami (see the corresponding passage in the grammar book of this volume).  For an updated overview on word stress in the Saami languages, see e.g. Sammallahti 1998: 39.  comparativer ǁ consonanter  Erroneous spelling of genetiskt förklarade.  As for the quality of the vowel, Castrén is right, but the consonant cluster mp is taken to be original in the suffix (usually reconstructed as *mpa/mpä; e.g. Lehtinen 2007: 71). [The end of the manuscript] 695 Fennica.indd 695 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  KK Coll. 539.2.10.  Clearly, aspireradt means (voiced or voiceless) fricatives in this passage.  The phonetic symbol of this sound is conventionally [ŋ]. The marking system is still the same as in Castrén’s day.  Castrén refers to different voiceless palato-alveolar affricates which do not belong to the Finnish sound system, but they may occur in the Finnish folk poetry of Karelian origin, e.g. in the Kalevala. See e.g. Kaukonen 1979: 77.  A stop-like sound segment which is historically a remnant of a former word-final consonant, e.g. *k. The traditional term for this segment is final aspiration. Finsk Grammatik1452 Ljudläran I Bokstäfver Genom de tre språk-organerne: strupen, tungan och läpparne frambringar rösten articulerade ljud, som betecknas med bokstäfver och i Finskan äro: a, d, e, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, r, s, t, u, v, y, ä, ö. – Dessa ljuda i det närmaste liksom i Svenskan, med undantag af o och u, af hvilka det förra uttalas såsom det Svenska å, och det sednare såsom Svenskans o eller Ryskans y, vidare: e och ä, hvilka ega i Finskan något bredare uttal, än i Svenskan. Anm[ärkning:] Det veka d, som i några Finska dialecter alldeles försvunnit, har ursprungligen varit ett aspireradt1453 ljud (dh), hvaraf sedan uppkommit antingen ett rent d, eller ett med dh beslägtadt r, som på vissa orter öfvergått till l. I somliga dialecter träffas äfven ett aspireradt t (th), hvilket ej blifvit i skriftspråket upptaget. Dessutom förekomma i Finskan spår af Lappskans aspirerade g (gh), som i bokspråket stundom betecknas med j (särki, mört, Gen. särgen, särjen), men vanligen åsidosättes. Bokstafven g begagnas för det närvarande blott efter n, hvarmed den bildar ett eget nasalt ljud, som rättast borde betecknas med en särskild bokstaf.1454 Finskan eger äfven ett annat compliceradt ljud: ts, som i Ryskan, Lappskan och flere andra språk uttryckes med ett bokstafstecken.1455 Till angifvande af den skarpa aspirationen1456 i slutet af ord och ändelser, begagnas vanligen apostroph-tecknet, t. ex. vene’ båt, tuore’ färsk. –  .   Bokstäfverna äro av tvenne slag: vocaler och consonanter. Med vocaler förstår man ljud, som frambringas medelst alla tre organernes samverkan; consonanterne deremot bero i mer eller mindre mon af ett enskildt organs inflytande. Härpå grundar sig den vanliga bestämningen, att vocalerna kunna i och för sig uttalas, men consonanterna behöfver en vocal till hjelp för sitt uttal. Ty emedan rösten vid frambringandet af hvarje ljud måste genomgå alla organer, så kan deras gemensamma 696 Fennica.indd 696 17.1.2019 14:55:23 �Finsk Grammatik inflytande naturligtvis icke vid något ljud undvikas. Följakteligen äro vocalerna, som frambringas medelst alla organer, sjelfljudande; men consonanterna, som tillhöra ett enskildt organ, kunna blott uttalas i förening med en vocal, äro medljudande. Anm[ärkning:] Det är anmärkningsvärdt, att enkla vocaler, ehuru de i och för sig kunna uttalas, alldrig bilda ett ord, d. ä. uttrycka en tanke, utan ingå i orden blott såsom enskilda, med consonanterna lika gällande beståndsdelar. På sin höjd kan en enskild vocal beteckna någon interjection eller conjunction, men dessa innehålla ännu ingen tanke. Till dess uttryckande erfordras minst en stafvelse, som består af en vocal och en consonant; men i Finskan kunna endast några pronomina utgöras af enstafviga ord (t. ex. me, vi, te, ni, I, he, de, ku, ke, hvem, mi, hvad, se, den). De flesta stamord äro i Finskan tvåstafviga. Wisserligen finnas äfven några enstafviga nomina, men de innehålla en long vocal och kunna derföre betraktas såsom tvåstafviga, t. ex. yö (y̆ ’ö̆), natt, măă, jord, pä̆ä̆, hufvud o. s. v.1457  Indeed, most of the Uralic word stems were bisyllabic originally, but due to different reductive sound changes, monosyllabic words are quite common in modern Uralic languages. However, the Finnish words Castrén mentions here cannot be considered bisyllabic.  .   Consonanternas uttal beror naturligtvis af det särskildta organ, hvartill de höra. Men vocalerna, som tillhöra alla organer, bestämmas till sitt uttal af det olika läge, som de föränderliga organerna: tungan och munnen (läpparne) iaktaga i förhållande till den oföränderliga: strupen. Sålunda kan man lätt märka, att vid uttalet af vocalerna: i, a, u, så väl tungans, som munnens ställning betydligen förändras. A. Vocaler. . Enkla vocaler.  .   Språkets enkla grundvocaler äro: i, a, u. Alla de öfriga böra betraktas såsom modificationer, af hvilka e ligger midt emellan i och a, ä emellan e och a, o emellan a och u, y emellan i och u, ö emellan e och o.  .   I anseende till sina egenskaper bilda de Finska vocalerna tre classer: 1. Hårda (Majores); a, o, u; 2. Veka (Minores); ä, ö, y; 3. Mellanliggande (Mediae): e, i. Om dessa gäller i Finskan den lag, att majores och minores alldrig kunna förekomma i ett och samma ord, mediae deremot sämjas både med majores och minores. 697 Fennica.indd 697 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  This phenomenon, still typical of modern Finnish, is known as vowel harmony.  = all the Uralic languages.  Sometimes Castrén has shortened the text in a very traditional manner by marking a nasal (m or n) with a short line above the next letter. Thus, kään̄ än equals käännän.  Inf. = Infinitivus is an old term for the modern partitive.  .   Af denna lag härflyta följande för ordens böjning vigtiga 1458 bestämningar: a) Om ordstammen hyser majores, måste ändelsen erhålla majores, t. ex. paha, ond, Adess. pahalla, kova, hård, Ess. kovana. – b) Hyser stammen minores, så antager ändelsen minores, t. ex. hyvä, god, Abl. hyvältä, köyhä, fattig, Elat. köyhästä. c) Om på en gång majores och mediae ingå i stammen, blifva vocalerna i ändelsen majores, t.  ex. savi, lera, Allat. savella, tuli, eld, Abl. tulelta. d) Innehåller stammen minores och mediae eller blott mediae, så får ändelsen minores, t. ex. ääni, röst, Adess. äänellä, reki, släde, Iness. reessä. e) Mediae, uti ändelsen förblifva oförändrade, t. ex. ottaisin, jag skulle taga, tekisin, jag skulle göra.  .   Att Finskan, till vinnande af öfverensstämmelse emellan stammens och ändelsens vocaler, efter beskaffenheten af de förra bestämmer de sednare, utgör en för hela den Finska språk-classen1459 egendomliga lag. I de flesta andra språk äro ändelsens vocaler bestämda och oföränderliga, stammens deremot omvexlande, t.  ex. Buch, bok, Plur. Bücher, Loch, hål, Löcher; sterben, dö, starb, gestorben; binden, binda, band, gebunden. Sådana ur Tyskan anförda vocal-förändringar ega alldrig rum i Finskan. Här kan på sin höjd stammens slutvocal undergå vissa förändringar. Så förbytas: a) a, ä till e, t. ex. kova, hård, syvä, djup, Comparat. kovempi, syvempi; annan, gifva, kään̄ än1460, vända, (stammen: anta, kääntä), Pass. annetahan, käännetähän. b) a, ä till i, t. ex. pahasta l. pahasti, illa; hyvästä l. hyvästi, väl; kaiketi’ (kaiketa’), ääneti’, (äänetä’). 1461 Plur. kaloja, kattic) a till o, ä till ö, t. ex. kala, fisk, Inf. la, kittel, Adess. Plur. kattiloilla; kynttilä, ljus, Inf. Plur. kynttilöitä. d) e till i, t.  ex. tule, tuli, eld, sorme, sormi, finger. Denna öfvergång beror på en allmän lag, hvilken stadgar, att e icke kan sluta ett Finskt ord, utan antingen öfvergår till i, eller antager än en aspiration, än ett euphoniskt n efter sig, t. ex. wene’, båt, ihminen, menniska. Undantag: kolme, tre, itse, sjelf. 698 Fennica.indd 698 17.1.2019 14:55:23 �Finsk Grammatik e) i till e uti några provincialismer, t.  ex. tauti, sjukdom, Iness. taudeissa; pappi, prest, Allat. papeillen. f) i till j emellan tvenne vocaler, t. ex. kala, fisk, Gen. Plur. kalojen för kaloien, tyttö, flicka, Inf. Plur. tyttöjä för tyttöiä. u, y till v, t. ex. olut, öl, Gen. oluen l. olven; käyn, gå, Img) perf. kävin o. s. v.  Actually, the change has taken place in the opposite direction. See e.g. Rapola 1966: 348 ff.  Castrén refers backwards to paragraph 7, point 7f and 7g. Anm[ärkning:] I Savolax-karelska dialecten vicariera ofta ä för e och oo, öö för ee, t. ex. mänöö, tuloo för menee, tulee.  .   Då e under böjningen kommer att sluta en stafvelse, bort- faller det gerna, i fall de omgifvande consonanterna kunna stå till samman, t. ex. lumi, snö, Inf. lunta för lumeta, meri, haf, Inf. mertä för meretä. Under samma vilkor bortfalla äfven a, ä uti några verbal-former, t. ex. kaadan (st. kaata), fälla, käännän (st. kääntä), seison (st. seiso), Instr. kaaten, kääten, seisten för kaataen, kääntäen, seisoen.  .   Ganska ofta bortkastas ordets slutvokal så väl uti stam- men, som i ändelserna. Öfverhufvud hafva i Finskan alla ordstammar, både de ursprungliga och härledda, i begynnelsen lyktat sig på vocal. Om då slutvocalen varit någon af bokstäfverna o, u, ö, y, har den vanligtvis blifvit bibehållen, men deremot ofta bortkastad uti ord, i synnerhet flerstafviga ord på a, ä, e, i. Härvid hafva vocalerna a, ä, e först öfvergått till i, hvarefter i blifvit förvandlad till j, som slutligen alldeles försvunnit. II. Diphtonger .  De egentliga diphtongerna i Finskan äro: uo, ie, yö, en för hvarje vocal-class. Dessutom förekommer i den Savolax-Karelska munarten diphtongerna: oa, eä, hvilka i de öfriga dialecterna öfvergått till långa vocaler aa, ää.1462 I samtliga dessa diphtonger är den sednare vocalen öfvervägande, den förra mindre tydlig i uttalet ock vid böjningen lätt försvinnande. .  En annan class af diphtonger bildas genom vocalerna i, u (y) till efterljud. I dem är diphtongens förra vocal öfvervägande; den sednare försvinner lätt (annoin l. annon, jag gaf) och öfvergår gerna till en consonant, i till j, u (y) till v (№̱ 7 Litt[erae]1463 f, g). Dessutom kan i blott för välljudets skull i många fall tilläggas en enkel vocal, t. ex. onneton l. onnetoin, 699 Fennica.indd 699 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  Castrén’s concept of diphthong seems to include real diphthongs (i.e. combinations of two vowels in a single syllable) as well as other vocal combinations.  Missing translation.  Missing definition. Actually, the basic form should be kytö, not kydön which is a genitive singular form. Castrén’s kytöen is a kind of genitive plural.  Should be yä. olycklig; vihanen l. vihainen, ond. De med nämnda vocaler bildade diphtonger äro: ai, ei, oi, ui, yi, äi, öi, au, eu, iu, ou, ey, äy, öy, t. ex. laita, sida, seinä, vägg, poika, son, uin, jag simmar, nykyinen, nuvarande, päivä, dag, löin, slog, rauta, jern, neula, nål, kiulu, stäfva, koura, näfve, tekeyn, jag gör mig, käyn, jag går, pöytä, bord. Bland dem förekommer yi, öi, ey, blott i härledda former, och diphtongen iy, som enligt regeln för majores, minores och mediae ännu vöre [sic!] möjlig, finnes alldeles icke i språket. .  Då genom konsonantbortkastning tvenne vocaler sam- manstöta, uppkommer dem emellan en hiatus, som vållar, att de tvenne vocalerna hänföras till hvar sin stafvelse; men stundom bortfaller hiatus, och vocalerna sammanflyta antingen till en lång (t.  ex. teen, jag gör, för tegen l. teken (te’en), eller ock till en diphtong (veän, jag drager, för vedän, ve’än). Härigenom blifva, utom de redan anförda, ännu följande diphtong-ljud1464 möjliga: ao, ae, oe, ua, ue, ia, io, iä, iö, ea, eo, äe, äö, öe, öä, ye, yä, t. ex. taon, jag smider, haen, jag söker, koetan, jag försöker, suan, Gen. af suka, borste, luen, jag läser, hia (hija), ärm, liotan (livotan, ligotan), jag blöter, iän Gen. af ikä, ålder, häviö (hävijö) […1465], rupean, jag börjar, keon, Gen. af keto, fält, väestö, folkmassa, näön, Gen. af näkö, syn, kytöen, […1466] af kydön, svedja, tyköä, från närheten, kyetä, mägta, syän (sydän), hjerta. På vokal-föreningen eö, som enligt lagen för majores, minores och mediae äfven vore möjlig, eger språket ej något exempel. Anm[ärkning] 1. De bland sist anförda diphtonger, som hafva i till sitt förljud (ia, iä, io, iö), kunna äfven förekomma i stamord utan bortkastning af någon mellanliggande consonant; men de antaga likväl gerna antingen en hiatus emellan sig (hi’a), eller ett j, v (häpijä, hivon), eller förbyta i till j (asia el. asja). Anm[ärkning] 2. Diphtongerna äro i skilda dialecter mycket omvexlande. Så ljuda i Tavastländskan uo, ie, yö, alltid såsom ua, ia (iä), ua1467, t. ex. suali, tarm, för suoli; viaras, främmande, för vieras; viälä, ännu, för vielä; pyärä, hjul, för pyörä. – I andra dialecter ljuder oa stundom såsom ua, t. ex. talua, för taloa, Inf. af talo, gård; mua, för moa, jord; vidare ea, eä, såsom ia, iä, t. ex. jokea l. jokia, af. joki, flod; sileä l. siliä (silja), slät, o. s. v. 700 Fennica.indd 700 17.1.2019 14:55:23 �Finsk Grammatik .  Triphtonger tål ej Finskan. När derföre en stam, som lyktas på diphtong, erhåller en ändelse, hvilken begynner med vocal, blir vanligtvis diphtongens förra vocal bortkastad, t. ex. vein för viein, jag förde (af vien), toin för tuoin, jag hemtade (af tuon), öinä för yöinä, om nätterna (af yö). Enligt samma lag blir en lång vocal framför ändelse-vocalen förkortad, t.  ex. mailla för maailla, af maa, land, päillä för pääillä, af pää, hufvud, mailma, verld, för maailma (maalima). Vid diphtonger af den andra classen kan stundom tre consonanters sammanstötning undvikas genom förvandling af diphtongens sednare vocal (u) y till v och i till j, t. ex. käyn, imperf. kävin, jalkojen för jalkoien. Diphtonger af tredje classen kunna, medelst af hiatus efter den förra vocalen, ännu efterföljas af en tredje vocal, t. ex. ke’oilla, på fälten (keto), taoin, jag smidde, o.  s.  v. Men om en egentlig diphtong genom konsonant-bortkastning sammanstöter med efterföljande vocal och antager hiatus, plägar diphtongen sammandragas till en lång vocal: uo till uu, ie till ii, yö till yy, t. ex. tuon, jag hemtar, Inf. tuoda’, tuoa’ l. tuua; vien, jag för, Inf. viedä, vieä’, viiä’, lyön, jag slår, Inf. lyödä’, lyöä’, lyyä’.  Castrén is referring to Hebrew. The term schwa (shwa, shewa) originates from Hebrew and denotes a short, indeterminate central vowel. Anm. 1. I den Savolax-Karelska äro contractioner ganska vanliga, t. ex. korea, vacker, koree, sileä, slät, silee, rupean, jag börjar, rupeen; kukko, tupp, Inf. kukkoa, kukkoo; tyttö, flicka, Inf. tyttöä, tyttöö; ottaote, tagen, ottoote, istuote, sitten, istuute, o. s. v. – För öfrigt låter denna dialect en lång vocal ofta öfvergå till diphtong, hvilken sedan contraheras, t. ex. kala, fisk, Inf. kalaa, kaloa, kaloo; kantaa, bära, Inf. kantoa, kantoo; kylä, by, Inf. kylää, kyleä, kylee; vääntää, vrida, Inf. väänteä, vääntee. III. Hjelpvocaler 1468 eger Finskan .  I likhet med de orientaliska språken, hjelpvocaler (schwata), fastän de ej blifvit i skrift betecknade. Hjelpvocalerna äro till antalet lika med de enkla, ock deras ändamål är, att vid consonantmöten åtskilja ljud af olika organer. De förekomma i ordets sednare stafvelser och äro vanligtvis beroende af nästföregående vocal, t. ex. salmi, salami, sund, velka, veleka, skuld, silmä, silimä, öga, kolkko, kolokko, kulen, tulva, tuluva, öfversvämning, särki, säräki, mört, sylki, sylyki, spott. 701 Fennica.indd 701 17.1.2019 14:55:23 �Fennica: Grammatica Fennica  Erroneous spelling of Linguales. B. Consonanter. a) Consonanters Indelning .  Enligt sin allmänna natur, beherrskas consonanterna af enskildta organer, men flere consonanter äro likväl så beskaffade, att de på en och samma gång taga i anspråk flere organer, ehuru alltid ett organ är det öfvervägande (№ 2.) Man indelar consonanterna efter sina organer uti: strupliga (gutturales), tungljud (linguales), läppljud (labiales). Till strupen höra: k, h, g, j, till tungan: t, d, l, n, r, s, till läpparne: p, v, m. Samteliga dessa consonanter sönderfalla vidare efter sitt uttal och andra egenskaper uti: stumma eller slutna och lättljudande eller öppna. De stumma frambringas af ett enskildt organ, och hafva ett inom sig slutet, fast och bestämdt ljud, som vid uttalet tvert afbrytes. De lätt ljudande fordra flere organers samverkan och uttalas med ett öppet, fritt utgående, mindre sjelfständigt ljud, som kan i oändlighet uttänjas. De stumma consonanterna äro: k, g, t, d, p, v, de lättljudande: l, m, n, r, h, s, j. Anm[ärkning:] Vid en noggrannare indelning af consonanterna, kunna utom de tre allmänna organerna strupen, tungan och läpparne, äfven gommen, näsan och tänderna tagas i betraktande. Då sönderfalla consonanterna, med afseende å sina organer, uti följande sex klasser: 1. Strupljud (Gutturales): k, h. 2. Gomljud (Palatinae): g, j. 3. Näsljud (Nasales): n, (ng) 4. Tungljud (Lingales1469): t, d, l, r. 5. Tandljud (Dentales): s, (ts). 6. Läppljud (Labiales): p, v, m. .  De stumma consonanterna indelas uti hårda (tenues): k, p, t, och veka (mediae): g, v, d. De lättljudande sönderfalla åter i flytande (liquidae): l, m, n, r, spiranter: h, s, och vocalconsonanten j. Bland de stumma äro mediae mindre beroende af sina organer än tenues, och bland de lättljudande utgöra m, n, de mest slutna ljud. .  Consonanter af samma organ äro beslägtade och öfvergå lätt den ena i den andra. Derjemte kunna sådana consonanter, som ej äro strängt bundna vid bestämda organer, 702 Fennica.indd 702 17.1.2019 14:55:23 �Finsk Grammatik förbytas till beslägtade ljud af andra organer. De bilda således öfvergången ifrån ett organ till ett annat. Härigenom sluta sig samtliga consonanter till ett system, som i Finskan får följande utseende: j, g, k, h, s, t, d, r, l, n, m, p, v. Efter läget för organerna intaga här tungljuden den medlersta, strup- och läpp-ljuden de yttersta delarna af serien. Der denna slutar, vidtaga vocalerna: å ena sidan i, ä, den andra: u, y. – b) Consonant-föreningar. .  Af de olika organer, hvartill consonanterna höra, samt deras större eller mindre beroende af sitt organ, härflyta åtskilliga consonant-föreningar in i orden (sarka, selkä, turpa), hvilka föranleda vigtiga bestämningar i bokstafsläran. .  I alla sina consonant-föreningar följer språket den grund- satts, att consonanter af samma eller närliggande organ lättare låta förena sig med hvarandra än de som frambringas af mera aflägsna organer. Hit höra vidareföljande bestämningar: 1 o ̱ att consonant-föreningar oftast uppkomma genom fördubbling af en och samma consonant, 2 o ̱ att ett tungljud lättare kan ingå föreningar både med strup- och läpp-ljud, än dessa inbördes, 3 o ̱ att lätt-ljudande consonanter äro bättre förenliga än de stumma, samt 4 o ̱ att i allmänhet en consonant, ju obestämdare till sitt organ, desto lättare kan sämjas med andra consonanter. Wid consonant-föreningar komma dessutom i betraktande ljudens beskaffenhet, i följe hvaraf hårda consonanter hellst förenas med hårda, veka deremot med veka. .  Till att möjlig göra uttalet ock föreningen af olika conso- nanter, begagnas: 1. hjelpvocaler eller schwata, 2. förändring af föregående consonant, 3. assimilation af den efterföljande. .  Schvata förekomma i somliga dialecter ganska ofta emel- lan olikartade consonanter, och det är troligt, att de tillförene ännu oftare blifvit brukade, tills skriftspråket och öfverhufvud en främmande inverkan begynnat utplåna dem. .  Af den i № 19. anmärkta obenägenheten hos ljud af olika organer att förena sig med hvarandra, härflyta följande ombyten af föregående consonant: 703 Fennica.indd 703 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica a) n framför m och p blir m, t. ex. ompi för onpi, han är, emmä för enmä, jag (är) icke, semmoinen för senmoinen, sådan. b) m framför t förbytes till n, t. ex. lunta för lumta. c) h framför s blir k, t. ex. laksi för lahsi (lahti), vik. f) den svaga aspirationen framför tenues förvandlas till tenues, t. ex. pärep-puu för päre’puu, trädsticka, tulet tänne för tule’ tänne, kom hit, kutsuk koiraa för kutsu’ koiraa, locka hund. Anm[ärkning:] I flere andra med Finskan beslägtade språk förbytes n äfven framför v till m och m framför k (g) till n. Finskan saknar exempel på slika öfvergångar, men då äfven här ljudföreningarne nv och mk ej förekomma, måste man antaga, att samma lag ursprungligen jemväl varit verksam i det Finska språket. .  Wid consonant-möten hafva liquida ljud, samt spiranten s egenskapen att med sig assimilera efterföljande consonant. Sålunda förbytas: a) v efter m till m, t. ex. lampi, göl. Gen. lammen (eg[entligen] lamven). d efter l till l, t. ex. kulta, guld, Gen. kullan (eg[entligen] b) kuldan). c) d efter r till r, t. ex. virta, ström, Gen virran (eg[entligen] virdan). d) d efter n till n, t. ex. tunto, känsla, Gen. tunnon (eg[entligen] tundon). e) n efter l till l, t. ex. tullut för tulnut (eg[entligen] tulenut), af tulen, komma. n efter r till r, t. ex. purrut för purnut (eg[entligen] puref) nut) af puren, bita. g) n efter s till s, t. ex. pessyt för pesnyt (eg[entligen] pesenyt) af pesen, tvätta. .  Med afseende å consonant-föreningar bör vidare iakttagas, att d blott kan förenas med föregående h, g med föregående n, samt att j, v alldrig kunna föregå någon annan consonant, utan ljuda då såsom i, u, y, och utgöra efterljudet af en diphtong. De mest förenliga consonanter äro: liquida tungljuden: l, r, spiranterna: h, s, det stumma tungljudet t, samt j och v efter en föregående consonant. De öfriga consonanterna (m, n, k, p) träffas blott i förening med några få, de lättast förenliga consonanter. 704 Fennica.indd 704 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik Anm. Efterföljande tabel utvisar alla i språket befintliga consonantföreningar, bland hvilka de minst brukliga äro i parenthes anmärkta: j| hj, jj, kj, lj, v| hv, lv, h| hd, hh, hj, hk, hl, s| sj, sk, sl, l| lh, lj, lk, ll, r| rh, rj, rk, (rl), t| (th), tj, tk, tl, m| (mh), mj, ml, n| ng, (nh), (nj), nk, nl, k| (kh), kj, kk, kl, p| (ph), pj, pl, mj, (nj), (pj), rj, rv, hm, hn, (hp), hr, sm, sn, sp, sr, lm, lp, lr, rm, rn, rp, rr, tm, tn, tp, tr, mm, mp, mr, nn, km, kn, kr, pm, pr, sj, sv, ht, ss, ls, rs, ts, ms. ns, ks. ps. tj, (vj). tv, vv. ht1470, hv. st, sv. lt, lv. rt, rv. tt, tv.  The cluster ht is given twice whereas st is missing.  Fi. runko is an old Germanic loan (LÄGLOS III s. v. runko) and raamattu has been mediated by Old Russian gramata (SSA s. v. raamattu). In the other cases, Castrén is correct.  An obvious mistake, should be m and n. nt. c) Om ljudens jemvigt. .  Enligt Finska språkets ursprungliga lynne, består hvarje stafvelse hellst af en consonant och en vocal, dock så, ett vocalen börjar, consonanten deremot slutar stafvelsen. Under språkets fortgående utveckling har väl denna jemvigt blifvit i betydlig mon rubbad, genom inverkan af accent, qvantitetet, de bortfallna schvata, m. m., men icke dess mindre bero härpå ännu de vigtigaste lagar och bestämningar i språket. .  Af nyssnämnda sträfvan efter jemvigt förklaras den lag, hvilken stadgar, att en stafvelse hvarken kan börjas eller slutas med tvenne consonanter. Om derföre genom slutvocalens bortkastning en stafvelse kommer att lyktas på consonant, blir den ena, vanligen den förra bortkastad, t.  ex. kynnyksi, kynnyks, kynnys, tröskel, lapsi, barn, Inf. lasta, kolmansi, kolmans, kolmas, den tredje. I lånade ord, som börjas med tvenne consonanter, bortkastas jemväl den förra consonanten, t. ex. maku, smak, tuoli, stol, kallo, skall, ranta, strand, vasta, qvast, lukkari, klockare, runko, truncus, raamattu, γςαμματα, tarina, старина.1471 Undantagsvis kunna dock i slutet af en stafvelse tvenne consonanter efterfölja hvarandra, om l, p1472, r, föregå k, p, t, ts, t. ex. kulkku, vilppi, maltti, marssi, vankka, kimppu (ej kinppu), kinttu, sintsi, tarkka, kirppu, värttinä, vartsi. Likaså kunna i början af ord k, p, t föregå r, l, så uti inhemska, som 705 Fennica.indd 705 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  = consonant gradation.  The reference number is missing. utländska ord, t. ex. krapu, kraakun, klasi, kloksuaa, pläiskyttää, präiskyttää, trenki o. s. v. .  Ett vigtigt medel till att återställa den, genom flere conso- nanters sammanträffande i en stafvelse störda jemvigt, är consonant-förmildring.1473 Denna sker efter följande lagar: a) Om en kort på consonant sig lyktande stafvelse, som ej är den första i ordet, begynnes med tenues k, p, t, så blifva dessa förmildrade: k till g, j, järki, förstånd, Gen. järgen, järjen. p till v, tupa, stuga, Gen. tuvan. t till d, sota, krig, Gen. sodan. b) På somliga orter blifva d, g bortkastade (soan, jären), v deremot bibehålles öfverallt. I Tavastländska dialecten blir genom bortkastning af g nästföljande vocal förlängd, t. ex. nälkä (näläkä), hunger, Gen. nälään. c) Framför hårda vocaler öfvergå dialectens g och d till v, t. ex. halko, vedklabb, Gen. halgon, halvon, kudon l. kuvon, jag väfver. d) Det veka d öfvergår i somliga dialecter till r, l, (maito, mjölk, Gen. mairon, mailon), i andra till j, t. ex. susi, varg, l. suden l. sujen. e) Efter n kan g ej bortfalla, t. ex. henki, anda, Gen. hengen. f) v förbytes efter m till m, och d efter l, r, n öfvergår till l, n, r (№ …]1474 g) k, p, t efter s blifva oförändrade: så äfven k efter t, t. ex. lasken, jag styr. Pispa, Biskop, Gen. Pispan, kastan, jag väter, matka, färd, Gen. matkan. I den Ryskt-Karelska dialecten kan äfven här förmildring ega rum, t. ex. lasen för lasken, matan för matkan. h) Efter h blir t i vissa dialecter stundom oförändrad, t. ex. mehtä, skog, mehtän (äfven mehän). i) Om k, p, t är dubbla (kk, pp, tt), åstadkommes förmildring medelst bortkastning af den sednare consonanten, t. ex. kukko, tupp, Gen. kukon, sappi, galla, Gen. sapen, karttu, käpp, Gen. kartun. En egentlig förmildring kan här ej ega rum, emedan en vek consonant alldrig kan följa på en hård af samma organ. 706 Fennica.indd 706 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik Anm[ärkning] 1. Att språket ej följt anförda lagar vid bildningen af ordets första stafvelse (tyttö, ej yttö l. tytö), måste tillskrivas accentens inflytande (se nedanföre). Anm[ärkning] 2. De i nästföregående № angifna reglor äro åtskilliga inskränkningar underkastade. Så blir t. ex. det enkla t i vissa dialecter ofta icke förmildradt, änskönt stafvelsen är sluten, t.  ex. maito, mjölk, Gen. maiton; meitän, meitin, vår, teitän, teitin,1475 eder. – I onomatopoëtica på ota blifva k, p, t vanligen oförändrade, t. ex. [missing].  As for the dialectal variation, see Kettunen 1940: map 80.  Actually, the change has taken place in the opposite direction. See e.g. T. Itkonen 1965. .  I följe af språkets benägenhet för jemvigt, lyktas hvarje ord hellst på en vocal (№ 25). Bland consonanter kunna blott: n, den svaga aspirationen (’), t, s, mera sällan l, r, och blott i enskildta dialekter k (för ’) sluta ett Finskt ord. Men skulle genom ändelse-vocalens bortkastning ordet komma att slutas på någon annan konsonant, så bör denna förvandlas till någon af de nyss anförda. I anledning häraf uppkomma följande consonantförvandlingar: a) m öfvergår till n, t.  ex. onnettoma, onnettom, onnetom, onneton, olycklig. Denna öfvergång förekommer äfven i stafvelsens slut in uti orden framför ett efterföljande t, t. ex. lumi, snö, Inf. lunta. b) h i slutet af ord och stafvelser förbytes till s, t. ex. miehi, mieh, mies, man, Gen. miehen, ess. miehenä, miehnä, miesnä, miessä. c) Den svaga aspirationen öfvergår äfven i särskildta dialecter till s, t, k, t. ex. tuore’, tuores, tuoret, tuorek, färsk.1476 d) Särskildta Consonant-förvandlingar. .  Utom de redan anförda, gifvas ännu några consonant-ombyten, hvilka bero af andra mindre genomgripande och stundom alldeles tillfälliga orsaker, såsom olika bruk i olika dialecter, consonanternas förhållande till nästföljande vocal m. m. .  Tvertemot lagen för ljudens jemvigt, kan i trestafviga ord ett ursprungligen enkelt k, p, t ej begynna den tredje stafvelsen, om nästföregående stafvelse är kort. I följe häraf blifva de enkla tenues uti den tredje stafvelsen antingen fördubblade eller förmildrade, dialectvis bortkastade, t.  ex. otitta l. ottia, för otti-ta, i togen; kivikko, stenröse (af kivi och ändelsen 707 Fennica.indd 707 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  The variation of genitive plural is exceptionally wide in Standard Finnish too, which is clearly demonstrated by the illustrative paradigms in the introduction of Nykysuomen sanakirja (pp. XII−XVI).  See further e.g. Laalo 1988.  Actually, the alternation is due to heteroclite origins of the derivation suffix. See e.g. L. Hakulinen 1979: 124−125.  Castrén seems to presuppose that the endings of potential (Praesens conjunctivus) and conditional (Imperfectum conjunctivus) words are of the same origin. This view has not been accepted by later researchers. See e.g. Korhonen 1981: 251−252; Lehtinen 2007: 92−93.  Translation missing.  Old colloquial names for ulpukka “yellow water-lily” (Nuphar lutea). Actually, there are many more variants, as shown by Suhonen 1936: 238−240.  SSA 1 s. v. jyrkkä.  SMSe s. v. kataja.  L. Hakulinen 1979: 264− 265.  For the distribution of different variants, see Kettunen 1940: map 177. ko), tupakka, tobak, ottava för ottapa, (jfr. viepä), tagande, o. s. v. En fördubbling eller förmildring af t eger stundom äfven rum uti öfriga stafvelser, i synnerhet uti Genit. Plur., t. ex. muu, en annan, Gen. muitten, l. muiden, muien; maa, jord, Gen. maitten l. maien, sormi, finger, Gen. sormitten l. sormien, muutama, någon, Gen. muutama, någon, Gen. muutamitten l. muutamien.1477 .  Framför i förbytes det ursprungliga enkla t till s, t.  ex. vesi (vete), vatten, Gen. vede, käsi (käte), Gen. käden, kansi (kante), lock, Gen. kannen; kolmas (kolmante, kolmansi, kolmans, kolmas), den tredje, Gen. kolmannen, hyvyysi (hyvyyte), godhet, Gen. hyvyyden. Wid ordens böjning kan denna förvandling stundom åsidosättas, t.  ex. lensi l. lenti, flög, pyysi l. pyyti, fångade, paransi l. paranti, förbättrade, lähti l. läksi, begaf sig, lahti l. laksi, vik, kynti, plöjde (kynsi, nagel), vaati (ej vaasi), fordrade.1478 .  Märkvärdig är i Finskan öfvergången af s till n, som före- kommer hos nomina på nen (urspr. se), t. ex. ihminen för ihmise, Gen. ihmisen, kaunonen, skön, Gen. kaunosen.1479 Samma öfvergång förkommer äfven uti Praesens Conjunctivus, som till skillnad ifrån Imperfectum antagit ne för se, t. ex. ottanen, Impf. ottaisin.1480 bokst .  I skilda dialecter omvexla stundom 1482 äfverna: 1) n 1481 2) r och j, t. ex. och l, t. ex. nupukka l. lupuka [… ], jyrkkä l. nyrkkä,1483 brant. – 3) h, j, v, t. ex. katajan, katavan, katahan,1484 enens. .  Stundom omkastas i Finskan bokstäfver icke allenast i 1485 jag vistas, samma stafvelse, t. ex. oleskelen l. olekselen, jalkasi l. jalkais,1486 din fot, maailma l. maalima,1487 verld, sotahan l. sothaan, i krig, tupahan l. tuphaan, i stugan, vetehen l. vetheen,1488 i vattnet; utan äfven i skilda stafvelser, t. ex. viikate’ l. viitake’,1489 lie. 708 Fennica.indd 708 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik II. Accent och Qvantitetet .  Om alla stafvelser i ett ord skulle uttalas på samma tid och med samma tonvigt, så blefve talet alltför enformigt, och språket skulle ej kunna ikläda sig en methrisk drägt. Till vinnande af en rikare omvexling i språket, äro således accent och qvantitet oundgängligen nödvändiga. – Qvantitet kallas den längre eller kortare tid, som fordras till uttalande af en stafvelse. Med accent förstår man röstens olika höjning och sänkning på olika stafvelser. .  Stafvelsernas qvantitet är dels lång, dels kort; − i anseende till accenten äro åter stafvelserna högt eller lågt betonade. Ehuru alltså hvarje stafvelse eger både accent och qvantitet, säger man likväl företrädesvis den långa stafvelsen hafva qvantitet, och den högt betonade stafvelsen vara accentuerad. .  Accent och qvantitet äro hvardera ett villkor för välljudet  Metathesis, i.e. transposition of sounds or letters, is a common phenomenon in the Uralic languages. See e.g. Itkonen 1966: 169.  See further e.g. Mantila 1992.  See further Ruoppila 1967: 60−62, map 68. A Baltic loan etymology explaining the variation was proposed by Eino Nieminen, but this explanation is in dispute (Junttila 2015: 105, 108, 148)  Castrén has not illustrated prosodic features explicitly. (№ 35); men accenten har äfven en annan bestämmelse. Den afser, utom stafvelsernas förhållande till hvarandra i anseende till tonen, det logiska förhållande, hvari tanken sätter ett ord till ett annat, t. ex. minun veitsi, min knif. (d. ä. min och ingen annans tillhörighet), minun vetsi [sic!], min knif (d. ä. en mig tillhörig knif, icke något annat verktyg).1490 .  Emedan en lång stafvelse för sitt uttal anses erfordra en dubbelt så lång tid, som den korta, betecknas i Finskan en lång vocal medelst tvenne korta: aa, ee, ii, oo, uu, yy, ää, öö. Alla dessa vocaler äro af naturen långa, och till antalet af dem höra jemväl diphtongerna. Dessutom gäller äfven i Finskan en stafvelse, som efterföljes af tvenne consonanter, för positione lång. .  En ursprunglig af naturen lång vocal förekommer i Fins- kan allenast uti den första stafvelsen af ordet. I öfriga stafvelserna har den långa vocalen uppkommit genom bortkastning af någon consonant och en därpå skedd sammandragning af vocalerna, t.  ex. kotiin för kotihin, hem, kirkas, klar, Gen. kirkkaan för kirkkahan, lupaan för lupadan, jag lofvar. Äfven i ordets första stafvelse kan en dylik sammandragning ega rum, t. ex. ees för edes, framåt, teen för tegen, teken, jag gör, siitän för sikitän, jag alstrar o. s. v. 709 Fennica.indd 709 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  The first accent is not marked.  The second accent is not marked.  The first accent is not marked.  For the detailed description of gemination phenomena, see e.g. Nahkola 1987 and Palander 1987.  In the cases mentioned by Castrén, the geminate is original.  For further information, see e.g. Sammallahti 1998: 47 ff.  This view has not been accepted by other scholars. .  Accenten är i Finskan alldeles oberoende af qvantiteten och faller vanligtvis på den första, tredje, femte och i allmänhet alla udda stafvelser af ordet. Härvid bör märkas, att den första stafvelsens accent, tonicus kallad, är vida skarpare än accenten i de öfriga stafvelserna, hvilken blifvit benämnd euphonicus. Anm. I några få fall hvilar accenten öfver de första, fjerde, sjette stafvelserna af ordet, såsom vid Participia på -vainen, nomina verbalia på ma och minen, af trestafviga verba, samt andra af dem härledda ord och former, t. ex. kääntelevä́inen1491, árveleminen1492, óttelemáta, arvelemáttomáksi1493, héngittämä́ttömýydessänsä, o. s. v. .  Af den skarpa accentens inverkan beror en i vissa dialec- ter ganska vanlig consonant-fördelning, hvilken för sig gör efter följande regel: Om första stafvelsen i ordet lyktas på kort vocal och den nästföljande stafvelsens vocal är lång, så blir consonanten efter accentens tonicus fördubblad, t. ex. sahhaan för sahaan, jag sågar, ajjaa för ajaa, han kör, sakkaan för sakaan, jag blandar, tullee för tulee, han kommer, kummoo för kumoo, han stjelper, mennee, han går, luppaan för lupaan, jag låfvar, purree för puree, han biter, pessee för pesee, han tvättar, sittoo för sitoo, han binder, avvain för avain, nyckel.1494 – Det är möjligt, att samma fördubbling efter tonicus äfven inträffat framför efterföljande korta vocal. Åtminstone finner man i enskildta dialecter: kuko för kukko, tupp, kako för kaakko, tyär för tyttäre (tytär), tyttö, flicka.1495 I Lappskan har consonant-fördubblingen efter accenten gjort sig gällande såsom en allmän lag.1496 Anm[ärkning:] Likasom i Finskan, hvilar tonvigten äfven i Svenskan på de första, tredje, femte stafvelserna af ordet, och det är derföre icke osannolikt att Finskan lånat hela sitt betoningssätt ifrån grannspråket.1497 Anmärkningsvärdt är åtminstone, att åtskilliga mera aflägsna språk af den Finska stammen gerna accentuera ordets sista stafvelse. Detta är exempelvis alltid fallet med Samojediskan. Uti detta språk finnas tre accenter, hvilka kunna benämnas: gravis, acutus, circumflexus. Efter gravis, som är den svagaste accent, höres ett lent h, hvilket ofta bibehålles i ändelserna, t. ex. lamba (lambah), 710 Fennica.indd 710 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik åre, Abl. lambahad. Circumflexus är i ordens slut ganska skarp, men denna skärpa går förlorad framför ord och ändelser hvilka begynna med k, p, t, s, hvilka antaga framför sig ett euphoniskt m, n. Acutus är den skarpaste accent och har den egenskap, att en derpå följande vek consonant förstärkes. – Samma fenomener kunna äfven uppvisas i Finskan. Här är först och främst h en ganska vanlig bildningsvocal on anträffas ofta i analoga fall både i Finskan och Samojediskan. Likaså nyttjas i Finskan m samt i slutet n stundom såsom euphoniska tillägg1498 till ord och stafvelser, t.  ex. annetahan, man gifver, för annetah eller annetaha; ottakohon, han må taga, för ottakoho, kovempi, hårdare, korkiampi, högre, samt i allmänhet alla comparativer, hvilka genetiskt förklarade ursprungligen lyktat sig på pa1499, t. ex. kova-pa, korkia-pa, o. s. v.  In most cases, these are actually remnants of original consonants.  As for the quality of the vowel, Castrén is right, but the consonant cluster mp is taken to be original in the suffix (usually reconstructed as *mpa/mpä; see e.g. Lehtinen 2007: 71). Af acutus förekomma i Finskan spår uti den starka aspirationen, hvilken äfven här åstadkommer en consonant-förstärkning, t. ex. ota’pa el. otap-pa. Utan afseende å fördubblingen är p uti förevarande fall vida hårdare än annars (man jemföre p uti ota’pa el. otappa och minun poika, såsom de i folkets mun uttalas). Uti Finskan kan väl den skarpa aspirationen förklaras genom en i detta fall vanligen bortfallen consonant, men detsamma gäller äfven ofta i Samojediskan både om acutus och circumflexus, hvilka icke desto mindre hafva betydelsen af accent. Att genom denna accent-theori ganska många svårigheter kunna i Finskan undanrödjas, skall i det följande närmare ådagaläggas. – 711 Fennica.indd 711 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  Infinitivus = partitive case.  Castrén takes Instructivus and Comitativus as variants of the same case. In most grammars including modern ones they are kept apart, even if their paradigms are incomplete.  = Translative.  = Abessive. Om Nomen. I Substantivum A. Casus. .  Finska nomina sakna genera, men äga deremot en stor mängd casus. De kunna indelas i tvenne hufvud-klasser: 1 o ̱ Abstracta 2o ̱ Concreta. De abstracta sönderfalla i a) Handlings (Nom. Genit. Inf.1500 Instr. l. Comit.1501) och b) Tillstånds casus (Essiv. Factiv.1502 Carit.1503). De Concreta casus utmärka åter ett förhållande i a) det yttre och b) det inre rummet. Casus för yttre förhållanden (casus loci exterioris) äro: Allativus, Adessivus, Ablativus. Casus för inre förhållanden (casus loci interioris) äro: Illativus, Inessivus, Elativus. Till de Concreta casus höra äfven Prolativus el[ler] Prosecutivus. . S amtlige casus i Finskan äro således följande fjorton: 1. Nominativus, som är subjektets casus, har ursprungligen lyktat sig på vocal, men sedermera undergått många förändringar, framkallade af en i slutet bortfallen vocal; laiva, skepp. 2. Genitivus på n, utmärker ett föremål såsom egande något, och ersätter tillika Accusat. Sing., då fråga är om ett bestämdt object; laivan isäntä, skeppets ägare, myrsky särki laivan, stormen söndrade skeppet. 3. Infinitivus på ta, är det obestämda subjektets och objektets casus. Infinitivus svarar således emot den obestämda nominal ändelsen i nyare språken, t. ex. Odotti laivaa (för laivata), han väntade skeppet. 4. Instructivus på n, som äfven blifvit kallad Comitativus, utmärker något såsom befintligt tillika med, eller genom något annat, t. ex. läksi laivan, for med skeppet. I förening med Suffix antager Instr. ändelsen ne, t. ex. laivoine, med sina fartyg. 5. Essivus på na, angifver ett varande tillstånd, t. ex. laivana, såsom skepp. 6. Factivus på ksi, uttrycker tillståndets förändring, t.  ex. laivaksi till skepp. Caritivus på tta (tak, ta’) tillkännagifver negatift till7. stånd, t. ex. laivatta, utan skepp. Allativus på lle, utmärker rörelse till det yttre af något, 8. t. ex. laivalle, på till skeppet. 712 Fennica.indd 712 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik 9. Adessivus på lla, angifver ett varande (hvila) på (vid) det yttre af något, t. ex. laivalla (ofvan) på skeppet. 10. Ablativus på lta, utmärker rörel- rörelse ifrån det yttre af något, t. ex. laivalta (ofvan) ifrån skeppet. 1504 uttrycker rörelse till det inre af nå11. Illativus, på h˘n got, t. ex. laivahan, (in) i skeppet. Inessivus på ssa, betecknar ett varande (hvila) i det inre af 12. något, t. ex. laivassa, inuti skeppet. 13. Elativus på sta, anger rörelse ifrån det inre af något, t. ex. laivasta, inifrån skeppet. 14. Prosecutivus på tse, tillkännagifver en rörelse långsefter något, t. ex. laivatse, långsefter skeppet.  Castrén’s footnote: Tecknet ˘ anger en kort vocal, som assonerar med nästföregående vocal.  Actually, it is a plural marker.  For updated representations of the Samoyedic case markers and their relation to other Uralic languages, see e.g. Janhunen 1998 and Ylikoski 2016. .  Anförda casus ändelser äro gemensamma för alla finska nomina, och det båda i singularis och pluralis, med den skillnad likväl att ändelserne i singularis vidfogas stammen omedelbart, då deremot i pluralis framför ändelsen antages bindevocalen1505 i. Undantag härifrån göra endast Nominativus pluralis, som fogar sin ändelse t omedelbart till stammen, samt Genitivus, som i stället för n har ten till ändelse. B. Om uppkomsten af Casus. .  Meningarne om Casuum uppkomst i Finskan hafva varit delade. – Med behörigt afseende på de Samojediska casus, torde man komma sanningen närmast. I detta språk lyktas Dativus på n, Inessivus på na och Ablativus på d.1506 Nu kan i Samojediskan hvarje med gravis betonad nominal-stam antaga i slutet h, hvartill ännu plägar bifogas en vocal (ha, he, hi o. s. v.). Ur den sålunda förlängda stammen bildas nya casus-ändelser, neml[igen] för Dativus h˘n, egentligen är en verbal form, men äfven tillläges nomina såsom casus-ändelse med en factiv betydelse. Caritivus på tta’, som i Savol. dialekten lyktas på tak, tah, är Lappskans taga, hvarvid a bortfallit. Prosecutivus på tse, tte, har sannolikt ursprungligen lyktat sig på h, liksom fallet ännu är i några Lappska dialecter. Detta h är till sin grund blott en af gravis föranledd aspiration. [The lower part of the page is blank.] [Reverse side is blank.] 713 Fennica.indd 713 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  The first part of the sentence dealing with Samoyedic case markers is missing.  Carl Axel Gottlund (1785−1875) was a lecturer of Finnish at the University of Helsinki. As he applied for the post of lecturer in 1839, he presented a thesis on Finnish grammar which was not published. In 1863 he applied for the professor’s post and presented approximately the same thesis again. In that year, it was published under the name Forskningar uti sjelfva grundelementerna af det Finska språkets grammatik. Sven Gabriel Elmgren, a contemporary of Gottlund, described it in 1863 as follows: “Gottlunds disputation är nu ett allmänt muntrationsämne; den innehåller verkligen en oerhörd portion skamlöshet och sjelfberöm, men så naivt uttryckt att man icke rätt kan förargas deröfver, utan hellre skrattar deråt rätt hiertligt. Han speciminerades med samma afhandling redan 1839 för lektoratet i Finskan, ehuru den då icke trycktes; åtminstone är titeln alldeles densamma.” (Suomen historian lähteitä II: 489). för Locativus (Inessivus) h˘na, för Allativus k˘d.1507 De Samojediska casus-ändelserna na och d förekomma äfven uti Finskan, neml[igen] na uti Essivus, som ursprungligen torde varit lika betydande med Inessivus (jfr. kotona, kaukana, siinä, tänä päivänä, o. s. v.), d (ta) uti Infinitivus, som till sin betydelse är beslägtad med Ablativus (t. ex. juoda vettä, dricka vatten, något af vattnet). Den Dativa ändelsen n kan i Finskan ej omedelbart bifogas stammen. Ur de tre ändelserna: n, na, ta (d) uppkomma i Finskan genom tillägg af h och l till Nominal-stammen följande casus: Allativus – len, Illativus − h˘n Adessivus – lna, lla, Inessivus – hna, sna, ssa Ablativus – lta, Elativus – hta, sta. Obs. 1. Allativus lyktas vanligen i Finskan på llen eller lle. Det dubbla l förklaras af Lönnrot genom en sammansättning af l och den Illativa ändelsen hen (lhen, llen). Hvad åter slutconsonanten beträffar, så synes den vara nödvändig, emedan enl. regeln ett Finskt ord ej kan lyktas på e. Obs. 2. Med afseende å bildningsbokstafverne h och k bör anmärkas, att a) h ganska ofta pleonastiskt bifogas ordet, t. ex. rikas l. rikkaha, Gen. rikkahan, af det Svenska rik, varkaha af Ryska воръ, – kotohona, sormehena (Gottlund1508) för kotona, sormena, mihnä för minä (af mi, hvad), siinä (sihinä) o.  s.  v. b) att li äfven i Samojediskan pleonastiskt bifogas nomina, att samma ändelse äfven förekommer i Syrjänskan med ett diminutivt begrepp, samt att många Finska ord i sjelfva verket förökat sin nominal-stam med l, (li, le, lo), t. ex. pääli-nen (af pää), kante-le (kantaa), purtilo (pursi) o. s. v. .  Ännu återstår att redogöra för Genitivi, Instructivi, Fac- tivi, Caritivi och Prosecutivi uppkomst. – De flesta med Finskan beslägtade språk sakna Genitivus, hvilken de uttrycka medelst andra Casus, i synnerhet Nominativus. I Samojediskan begagnas Nominativus äfven i stället för Genitivus, men då med en särskild accent (circumflexus) på sista stafvelsen. Nämnda accent fordrar i vissa fall ett n el. m i slutet, och möjligen uppkom den Finska Genitivus på samma sätt (jfr. Ljudl. №1509 714 Fennica.indd 714 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik Instructivus på n förekommer i alla Finska språk. I Samojediskan är Instructivus lika med Inessivus. Möjligtvis har äfven i Finskan Instructivi n uppkomit ur Essivus på na, sedan slutvocalen a bortfallit. – Factivus på ksi (kse) öfverensstämmer med den Samojediska ändelsen sj, som egenteligen är en verbal form, men äfven tilllägges nomina såsom casus-ändelse med en Factiv betydelse.  The reference number is missing.  The reference number is missing.  Bartholdus Vhael (1667− 1723): a clergyman in Ilmajoki Ostrobothnia who compiled a Finnish grammar (Grammatica Fennica), published posthumously in 1733. Caritivus på tta’, som i Savol. dial. lyktas på tak, tah, är Lappskans taga, hvarvid a bortfallit. Prosecutivus på tse, tte, har sin motsvarighet i den Syrjänska Prosecutivus på te. .  Nominativus pluralis har sannolikt ursprungligen lyktat sig på h, liksom fallet ännu är i några Lappska dialecter. Detta h är till sin grund blott en af gravis föranledd aspiration. Nu har Pluralis i Samojediskan en skarp accent (acutus), som vållar efterföljande consonants förstärkning. Måhända har äfven af samma anledning h i Finskan öfvergått till t så väl i detta, som många andra fall (jfr. Ljudl[äran] №1510 b) Declination. .  Man har efter skillda principer indelat de Finska Nomi1511 ne antog 2 declinana uti skillda deklinationer. Vhael tions-classer efter antalet af stafvelser uti olika casus. Han delade således de Finska nomina uti 1 o ̱ Parisyllabica, hvilka lyktas på vocal och hafva ett lika antal stafvelser uti alla casus, 2 o ̱ Imparisyllabica, som lyktas på consonant och tillföljd af en i stammens slut bortfallen vocal, hafva i Nominativus ett mindre antal stafvelser, än i de öfriga casus. Denna indelning är den enda naturliga, men äfven den är öfverflödig, emedan imparisyllabica, då den ursprungliga stammen igenfinnes, äfven lyktas på vocal och blifva declinerade alldeles såsom parisyllabica. 715 Fennica.indd 715 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  Comitative is included in the Instructive case in Castrén’s description.  = stammen. . Det allmänna declinations-schema för Finskan är följande: Casus Nominativus Genitivus Infinitivus Instructivus Essivus Factivus Caritivus Allativus Adessivus Ablativus Illativus Inessivus Elativus Prosecutivus Singularis ‒ n ta n (ne1512) na ksi tta lle(n) lla lta h˘n ssa sta tse Pluralis t i-ten i-ta i-n (ni) i-na i-ksi i-tta i-lle(n) i-lla i-lta i-h˘n i-ssa i-sta i-tse Anm[ärkning:] Vid detta schema öfvergå ändelsernas hårda vocaler till motsvarande veka, ifall stammen har veka vocaler. .  Dessa casus-ändelser tilläggas i allmänhet regelbundet den ursprungliga nominal-stammen. Af den Förkortade stamen1513, d. ä. den vanliga Nominativus, bildas i Singularis endast Infinitivus hos nomina på consonant, t. ex. olut, öl, olutta, samt de på i, som ursprungligen lyktas på e. Vid nomina af sistnämnda slag bortkastas i (e) och ta vidfogas då den föregående consonanten, så framt den kan förenas med ändelsens t, t. ex. tuli, eld, tulta, veri, blod, verta. Är consonanten oförenlig, så bortfaller ändelsens t, men i qvarstår, t. ex. väki, folk, väkiä, rupi, skorf, rupia, savi, lera, savia. De fall i hvilka stammens consonanter ej kunna förenas med ändelsens t, äro: 1o ̱ Då stammens sista consonant är k, p, v, hvilka ej låta förena sig med t. Anm[ärkning:] I dessa ord bildas äfven en Infinitivus af den ursprungliga stammen, genom tillägg af a, t. ex. väki, väkiä l. väkeä. ne 2o ̱ Om i föregås af 2 consonanter, emedan tre consonanter ej kunna stå tillsammans. 716 Fennica.indd 716 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik  The reference number is missing. Und[vikelse]. Om l, n, r äro bland de föregående, ty dessa kunna tålas framför t, t. ex. kynsi, nagel, kynttä. Anm[ärkning:] I ord på ksi, psi, tsi, bildas Infinitivus antingen ur den ursprungliga stammen och Infinitivi character-bokstaf försvinner, eller bibehålles denna och k, p, t bortfalla, t.  ex. suksi, skida, suksen l. susta, lapsi, barn, lapsea l. lasta, veitsi, knif, veitseä l. veistä. Und[vikelse] från Anm[ärkning:] Infinitivus till orden yksi, kaksi bildas sålunda ur den ursprungliga stammen på hte, att e bortfaller och a vidfogas, hvarigenom: yhtä, kahta. 3o ̱ Då m föregår i. Detta m öfvergår dock vanligen till n och följer sedan hufvudregeln, t. ex. lumi, snö, lunta. Anm[ärkning:] I vissa ord skulle likväl, då m förändras till n, en otydlighet uppstå, hvarföre denna förändring uteblir, t. ex. Suomi, Suomia i. st. f. Suonta. .  Ordinalia (kolmas, urspr[ungligen] kolmante) bilda sin In- finitivus directe af ingendera stammen, utan n och e bortfalla af det ursprungliga slutet, och ändelsen ta fogas till denna stympade stam, sålunda: kolmante, kolmat, kolmatta. .  I alla öfriga Nomina bibehålles stammens slutvocal. Dock 1514 Infinitivi charakbör härvid anmärkas, att enligt № ter-bokstaf t uti trestafviga ord bortfaller, om föregående vocal är kort, t. ex. tyttö, Inf. tyttöä (för tyttötä), sana, Inf. sanaa (sanata); men vapaa, Inf. vapaata. I flerstafviga ord kan t bortkastas och qvarstå t. ex. Jumala, Jumalata l. Jumalaa, lepistö, lepistötä l. lepistöä. .  Uti pluralis numerus kan endast Genitivus bildas ur den förkortade stammen, hvarvid iaktagas samma lagar, som i Inf. Singularis. I följe häraf kan hos nomina på i (e) binde- l. slut-vocalen i Genitivus Pluralis bortkastas, då den i Infinitivus Singuralis bortfaller, t.  ex. lumi, Gen. lunten l. lumien, lapsi, Gen. lasten l. lapsien. 717 Fennica.indd 717 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  The reference number is missing.  The reference number is missing. . Om vissa förändringar, framkallade af Pluralens bindevocal. 1o ̱ Lyktas stammen på kort o, ö, u, y, så undergå hvarken stammens slutvocal eller bindevocalen någon förändring, t.  ex. talo, taloissa, lepistö, lepistöissä, lasku, laskuissa, pyry, pyryissä. 2o ̱ Slutar stammen med e, öfvergår detta e till i, som tillika är bindevocal, t. ex. kivi (stam kive), kiviä. 3o ̱ Lyktas stammen på ett ursprungligen enkelt i, så kan det öfvergå till e, men äfven qvarstå såsom bindevocal, t. ex. tauti, tauissa l. taueissa, karhi, karheissa l. karhissa. 4o ̱ Kort a, ä uti tvåstafviga ord öfvergår till i, och blir bindevocal, ä öfverallt, men a endast då i föregående stafvelse finnes o el. u, antingen korta, långa eller såsom förljud i diftonger, t. ex. kärppiä, kärppiä, sota, sotia, kuiva, kuivia. Und[vikelse] 1. Puola, suola, hvilka, oaktadt sitt o och u i 1sta stafvelsen, likväl förbyta a till o, således: puoloina, suoloina. Und[vikelse] 2. I tvåstafviga participier på va, och substantiva verbalia på ja, ma, öfvergår a till i utan afseende på föregående stafvelsens vocal, t.  ex. saava el. saapa, saaja, saama, plural. saavina, saapina, saajina, saamina. 5o ̱ Det korta a deremot i sednare stafvelsen af tvåstafviga ord öfvergår till o, och bindevocal tillkommer om a, e eller i förekomma såsom korta, långa el. förljud till diftongen i föregående stafvelse, t. ex. kala, kaloille, verta, vertoille, piena, pienoille. 6o ̱ I flerstafviga ord går a i slutet öfver till o eller i, och ä till ö eller y, t. ex. vasama, vasamoita l. vasamia. o ̱ Ord, hvilkas stam slutas på lång vocal el. diftong, antaga 7 pluralens bindevocal, och första vocalen bortfaller, t. ex. maa, maille, yö, öille, (Se ljudläran №1515 8o ̱ Uti ord, som lyktas på någon diftong med i till efterljud, tjenar detta i såsom bindevocal, men förbytes framför en vocal till j, t. ex. kala, kaloja (för kaloia), lavitsa, lavitsoja (för lavitsoia). Se Ljudläran №1516 9o ̱ Nomina på långt ii, antaga likaså ingen bindevocal, t. ex. pii, piille. 718 Fennica.indd 718 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik Om Nominal-stammen  The reference number is missing.  The reference number is missing. .  Till igenfinnande af den ursprungliga Nominal-stammen, hvilken i Nominativus undergått särskildta förändringar, tjena följande bestämningar: a) Nomina på vocal. 1o ̱ Hos nomina på vocal är stammen gemenligen oförändrad, d. v. s. lika med den nu brukliga nominativa. 1517 ), har denna o ̱ Emedan e icke kan sluta ett Finskt ord (№ 2 vocal i Nominativus öfvergått till i, t. ex. sorme, sormi. Härvid har jemväl t framför i öfvergått till s, t. ex. käte, käsi. 3o ̱ I många ord är såväl ändelsen i, som si ursprunglig, t. ex. anti, keli, kuusi, lapsi. Anm[ärkning:] Orden yksi, kaksi, laksi, haaksi, vaaksi, m. fl., hvilkas nominal-stam ändas på hte (yhte, kahte, o. s. v.). När nu e i slutet öfvergick till i, t framför i till s, samt h framför s till k, uppstod genom dessa process i nominativus ändelsen ksi (yksi, kaksi o. s. v.) – 4o ̱ Comparativa hafva förbytt sitt ursprungliga a (ä) till i, men bilda sina casus af den ursprungliga nominal-stammen, t. ex. parempi, urspr. parempa, Genit. paremman. b) Nomina på Consonant Nomina på Consonant hafva vanligen förändrat sin stam sålunda att tre eller flerstafviga ord bortkastat slutvocalen. – Om genom denna bortkastning ordet kommit att lyktas på tvenne consonanter, har jemväl den ena af dem blifvit bortkastad (№1518 ). Har åter ordet genom nämnda elision af slutvocalen lyktats på någon af de consonanter, hvilka enligt regeln ej kunna sluta ett ord, så hafva de blifvit förändrade till någon annan beslägtad consonant. 719 Fennica.indd 719 17.1.2019 14:55:24 �Fennica: Grammatica Fennica  = mennyt, mennehe.  “(a) bit”; see SMSe s. v. himen. .  I nedanstående tabell innefattas alla de genom slika förändringar uppkomna nominalstammar. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Wanlig Nominativus I Nomina I Carit. adj. I Superlat. I Nomina: ” ” ” ” Ursprunglig Nominativus nen se ton ttoma in impa n ne n me r re l le s te s nte s kse s, t ha (hä) 13. I Nomina ut, yt ihminen, ihmise. onneton, onnettoma. pahin, pahimpana. ahven, ahvene. eläin, eläime. tytär, tyttäre. vemmel, vempele. kauneus, kauneute. kolmas, kolmante. teräs, teräkse kirkas, kirkkaha, kirves, kirvehe. työläs, työlähä, ruis, rukihi. tullut, tullehe, menyt1519, menehe. olut, olue, kätkyt, kätkye. { }{ he (hi) 12. I Partit. änd[else] ut,yt Exempel ehe ue, ye . Anmärkningar till ofvanstående tabell. 1. Öfvergången från den ursprungliga ändelsen se till nen torde skett sålunda att e först bortföll och det qvarblefna s blef n; sedan tillkom e, men då e ej kan sluta stafvelsen, antog det ett n eufonicum, sålunda ihmise, ihmis, ihmin, ihmine, ihminen. Samma öfvergång eger rum uti Praes. Conj. som nu har till character ne, men ursprungligen torde lyktat sig på se. 2. Slutvocalen a antingen bortföll omedelbart, eller förbyttes först till i (j); m blef n och t förmildrades, t. ex. onnettoma, onnettom, onnetton, onneton. 3. Slutvocalen försvann, p bortföll, medan två consonanter ej kunna förekomma i samma stafvelse; m förbyttes till n, t. ex. pahimpa, pahimp, pahim, pahin. 4. I orden: ahven, paimen, taimen, siemen, ruumen, himen1520, har e uti slutet försvunnit, t. ex. paimene, Gen. paimenen. 720 Fennica.indd 720 17.1.2019 14:55:24 �Finsk Grammatik 5. e bortföll i slutet och m förbyttes till n, t.  ex. eläime, eläim, eläin. Denna öfvergång äger rum hos alla till 4. icke hörande ord på n. 6. och 7. Nomina på re och le hafva förlorat sitt e, t.  ex. tyttäre, sisare, vempele, tytär, sisar, vemmel. Alla ord på s, med föregående lång vocal (uu, yy) eller 8. diftong hafva förbytt sitt e till i och t till s, hvarefter i uti ändelsen försvunnit, t.  ex. kauneute, kauneuti, kauneusi, kauneus. 9. Ordinalia på s hafva ursprungligen lyktat sig på nte, men e blef i, t förbyttes till s, i bortföll och föregående consonant försvann, t.  ex. kolmante, kolmanti, kolmansi, kolmans, kolmas. 10. I Nomina på kse försvann e, i följe hvaraf äfven k måste bortfalla, t. ex. teräkse, teräks, teräs. Samma förvandling förekommer hos många Adverbia i Factivus casus, t. ex. alas af alakse, ylös af ylökse, kauas af kauaksi, o. s. v.  The reference number is missing.  The reference number is missing. Anm[ärkning:] Syys, urspr. sykysy, har förlorat sitt y i slutet, hvarefter äfven k måste bortfalla, sålunda: sykysy, sykys, syys. ha, 11. Nomina på1521 hä, he, hi hafva bortkastat slutvocalen förbytt sitt h till s, t eller den skarpa aspioch efter № rationen, t.ex. kirkkaha, kirkkah, kirkkas, kirkas. Ursprungliga ändelsen till participia på ut, yt har varit uhe, yhe, ehuru i st[ället] f[ör] u och y i alla casus utom Nominativus ett e blifvit substitueradt. De nu vanliga Nominativ ändelserne hafva uppkommit af den urspr. stammen på uhe, yhe, på det sätt att e bortföll och h öfvergick till t, t. ex. tullehe, urspr[ungligen] tulluhe, tulluh, tullut. 13. Hos nomina diminutiva, hvilka ursprungligen lyktades på ue, ye, bortföll e och derefter uppstod i slutet en aspiration, som öfvergick till t (№1522 t. ex. olue, oluh, olut. 721 Fennica.indd 721 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  = paremmat, paremman, paremmin etc.  [Sic]. . Paradigmer 1. 2. 3. Casus Singularis Pluralis Singularis Pluralis Singularis Pluralis Nom. talo talot tupa tuvat sonni sonnit Gen. talon taloitten tuvan tupien sonnin sonnien (ein) Inf. taloa taloja tupaa tupia sonnia sonnia (eja) Instr. talon taloin tuvan tuvin sonnin sonnin (ein) Essiv. talona taloina tupana tupina sonnina sonnina (eina) Factiv. taloksi taloiksi tuvaksi tuviksi sonniksi sonniksi (eiksi) Carit. talotta taloitta tuvatta tuvitta sonnitta sonnitta (eitta) Allat. talolle taloille tuvalle tuville sonnille sonnille (eille) Adess. talolla taloilla tuvalla tuvilla sonnilla sonnilla (eilla) Abl. talolta taloilta tuvalta tuvilta sonnilta sonnilta (eilta) Illat. talohon taloihin tupahan tupihin sonnihin sonnihin (eihin) Iness. talossa taloissa tuvassa tuvissa sonnissa sonnissa (eissa) Elat. talosta taloista tuvasta tuvista sonnista sonnista (eista) Prosec. talotse taloitse tuvatse tuvitse sonnitse sonnitse (eitse) Nom. Gen. Inf. Instr. Essiv. Fact. Carit. Allat. Adess. Abl. Illat. Iness. Elat. Prosec. 4. 5. käsi kädet parempi paremat1523 käden kätten pareman parempien kättä käsiä parempata parempia käden käsin pareman paremin kätenä käsinä parempana parempina kädeksi käsiksi paremaksi paremiksi kädettä käsittä parematta paremitta kädelle käsille paremalle paremille kädellä käsillä paremalla paremilla kädeltä käsiltä paremalta paremilta kätehen käsihin parempahan parempihin kädessä käsissä paremassa paremissa kädestä käsistä paremasta paremista kädetse käsitse parematse paremite1524 6. iloinen iloiset iloisen iloisten iloista iloisia iloisen iloisin iloisena iloisina iloiseksi iloisiksi iloisetta iloisitta iloiselle iloisille iloisella iloisilla iloiselta iloisilta iloisehen iloisihin iloisessa iloisissa iloisesta iloisista iloisetse iloisitse 722 Fennica.indd 722 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik  ruista ǁ rukihista.  = folk poems. 7. Casus Singularis Pluralis Nom. ruis rukihit Gen. rukihin rukihien Inf. ruista1525 rukihita Instr rukihin rukihin Essiv. rukihina rukihina Fact. rukihiksi rukihiksi Carit. rukihitta rukihitta Allat. rukihille rukihille Adess. rukihilla rukihilla Abl. rukihilta rukihilta Illat. rukihiin rukihiin Iness. rukihissa rukihissa Elat. rukihista rukihista Prosec. rukihitse rukihitse 8. 9. Singularis Pluralis Singularis Pluralis tytär tyttäret olut oluet tyttären tytärten oluen oluitten tytärtä tyttäriä olutta oluita tyttären tyttärein oluen oluein tyttärenä tyttärinä oluena olueina tyttäreksi tyttäriksi olueksi olueiksi tyttärettä tyttärittä oluetta olueitta tyttärelle tyttärille oluelle olueille tyttärellä tyttärillä oluella oluella tyttäreltä tyttäriltä oluelta olueilta tyttärehen tyttärihin oluehen olueihin tyttäressä tyttärissä oluessa olueissa tyttärestä tyttäristä oluesta olueista tyttäretse tyttäritse oluetse olueitse II. Adjectivum .  Adjectiva i Finskan äro fullkomligt öfverensstämmande med Substantiva i afseende å deras böjning. Äfven till betydelsen äro de ofta oskiljaktiga. I allmänhet brukas de flesta ursprungliga adjectiva i runorna1526 såsom substantiva, adjectiva, ja äfven Adverbia, t. ex. valkia, hvit, ljus, eld, kylmä, kall, kallt, köld. .  Comparations gradernes bildning från stammen sker ge- nom vidfogande af ändelsen mpi för Comparativus och in för Superlativus, hvarvid bör iakttagas: 1o ̱ Att i tvåstafviga ord på a el. ä, dessa slutvocaler öfvergå till e framför Comparativus, och i framför Superlativus, t. ex. paha, pahempi, pahin. 2o ̱ Lyktas ursprungliga stammen på e, som i Nominativus öfvergått till i, så återkommer e i Comparativus, men bortfaller i Superlativus, t. ex. suuri, suurempi, suurin. 3o ̱ Framför i uti Superlativi ändelse in föregå i det närmaste samma förändringar, som framför den plurala bindevocalen. 723 Fennica.indd 723 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  [Sic]. Usually, seppo.  A more adequate explanation is that there is an adessive marker -lla combined with the diminutive suffix -inen. See e.g. L. Hakulinen 1979: 164−167. Sellainen is of a different origin (sen + lajinen), L. Hakulinen 1979: 161−162. .  Böjningen af dessa gradus sker alldeles så, som vore de nomina Substantiva, d. v. s. casus-ändelserne i Comparativus fogas till dess stam på mpa, och i Superlativus till dess stam på impa. – Till följe af den anmärkta slägtskapen emellan Adjectiva, Substantiva och Adverbia, kunna äfven ord af de tvenne sistnämnda slag compareras såsom Adjectiva, t. ex. ranta, rannemmin; kauvas, kauvemmin. Härledda Nomina. . De vanligaste slag af härledda Nomina äro: 1o ̱ Diminutiva på nen (vähänen) hvilka förekomma dels i diminutiv, dels materiell betydelse, t. ex. kaunonen, villanen. 2o ̱ Diminutiva på o, ö, t. ex. seppö1527 af seppä, tyttö af tytti. 3o ̱ Diminutiva på kko, kkö, t. ex. veikko (velikko) af veli. 4o ̱ Nomina på lo, lö brukas mera sällan i Nominativus Singularis, och tyckas då ega ett diminutivt begrepp, t. ex. purtilo, tråg, af pursi, båt. Den Savolax-karelska dialecten bildar ofta plurala ändelser af denna form, t. ex. tyttölöitä. 5o ̱ Nomina på le hafva numera ingen särskild betydelse, men torde ursprungligen varit diminutiva, liksom i Syrjänskan, t. ex. kantele, kyynele, vempele, taipale o. s. v. 6o ̱ Diminutiva på ut, yt, t. ex. poijut, kätkyt. 7o ̱ Diminutiva på kas, käs, t. ex. virsikäs, varakas. 8o ̱ Augmentativa på hko, hkö, hka, hkä, t.  ex. isohko, vanhahko, tillhöra Rysk-Karelska dialecten. 9o ̱ Augmentativa på sa, sä, t. ex. satoisa, fruktrik. 10o ̱ Augmentativa på va, vä (som böra skiljas från participia på va, vä), hvilka bildas af Substantiva och hafva en augmentativ och tillika Intensiv betydelse, t. ex. verevä, rautava. 11o ̱ Caritiva Adjectiva på toin (ton), töin (tön), t. ex. luvatoin, samt Substantiva på ttomuus, ttömyys, t. ex. luvattomuus. 12o ̱ Adjectiva Possessiva på llinen, t. ex. talollinen. Anm[ärkning:] Här är li pleonastiskt, och förmodligen af samma ursprung som ändelsen le uti nomina på le (5). Att l förekommer dubbelt, härrör troligen deraf, att bildningen af skett från stamordets Genitivus, hvars ändelse n assimilerades af det före efterföljande l, sålunda: talon, talonlinen, talollinen (jfr. senlainen, sellainen).1528 724 Fennica.indd 724 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik 13o ̱ Nomina Abstracta på uus, yys, aus, eys, t. ex. miehuus af mies, viisaus, keveys. 14o ̱ Af Adjectiva på vainen, väinen, bildas Nomina Abstracta på vaisuus, väisyys, t. ex. kiittäväinen, kiittäväisyys. 15o ̱ Collectiva på sto, stö, t. ex. kuusisto, lepistö. 16o ̱ Domestica på la, lä, t. ex. metsälä. Af dessa bildas: 17o ̱ Gentilia på lainen, läinen, t. ex. metsäläinen, hämäläinen, venäläinen. 18o ̱ Patronymica på nen, tar, tär, t. ex. kettunen, karhutar. 19o ̱ Nomina actoris på ja, jä, a, ä (om stammen ändas på e, i, bortfaller j1529), t. ex. takoja, sanoja, tekiä. 20o ̱ Nomina actum på ma, mä, t. ex. sanoma, tekemä. 21o ̱ Nomina agendum på minen, t. ex. sanominen, tekeminen.  This rule has been rejected later. See e.g. Kolehmainen 2014: 189− 195.  Castrén’s ideas of the gradual development of the numeral system as well as the etymological knowledge of the very numerals are obsolete. See e.g. Häkkinen: 1983: 178−203. For the etymologies, see e.g. SSA, Parpola 1999: 198−199, Koivulehto 2016: 297. 3 o ̱ Räkneord. . Cardinalia i Finskan äro: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 100. Yksi. 11. Kaksi. 12. Kolme. 20. Neljä. 30. Wiisi 40. Kuusi. 50. Seitsemän. 60. Kahdeksan. 70. Yhdeksän. 80. Kymmenen 90. Sata; 1000 Yksi toista kymmentä. Kaksi toista kymmentä Kaksi kymmentä Kolme kymmentä Neljä kymmentä Wiisi kymmentä. Kuusi kymmentä. Seitsemän kymmentä. Kahdeksan kymmentä. Yhdeksän kymmentä. Tuhat. Anm[ärkning:] Hos Finnarne äro 3, 7, 9, heliga tal, hvarföre det är troligt att de tidigast räknat till 3, sedan till 7, och sist till 9.1530 Med 7 slutas serien af ursprungliga numeralia. Räkneorden 8 och 9 äro härledda ur kaksi och yksi. Kymmenen finnes ej i de beslägtade språken, och tyckes ej vara inhemskt, ehuru dess uppkomst är svår att visa. Lika som seitsemän, kahdeksan, yhdeksän äro Genitiver af seitsen l. seitsemä, kahdeksa, yhdeksä, så har Genit. kymmenen i Nom. kymmen (eg[ent]l[igen] kymmene), t. ex. kymmen-sarvi. Sata är det Ryska сто, tuhat det svenska tusen. 725 Fennica.indd 725 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  [Sic]. Usually, ensimmäinen.  = kymmenes.  This kind of a simpler system was proposed by Reinhold von Becker in his grammar. See further Häkkinen 1994: 242−247.  This is a theoretical formation only. For the historical background of the suffix, see e.g. L. Hakulinen 1979: 234−235. Anm. 2. Alla dessa räkneord deklineras i begge numeri, men yksi, kaksi nyttjas i Pluralis blott då Substantiva hvartill de höra tagas partals. Anm. 3. För korthets skuld bortlemnas oftast ordet kymmentä ifrån alla sådana sammansatta räkneord, som icke äro jemna tiotal; sålunda säger man vanligast yksitoista i st. f. yksi toista kymmentä, kolme kolmatta i st. f. kolme kolmatta kymmentä. Samma gäller äfven om Ordinalia. .  Ordinalia, hvilka öfverhufvud bildas af cardinalia ursprungligen genom ändelsen nte (nsi, ns, s), äro: 1. Esimmäinen1531 11. Yhdestoista kymmenes 2. Toinen 12. Kahdestoista kymmenes 3. Kolmas 13. Kolmastoista kymenes1532 4. Neljäs 20. Kahdes kymmenes. 5. Viides 30. Kolmas Kymmenes. 6. Kuudes 40. Neljäs kymmenes. 7. Seitsemäs 50. Wiides kymmenes. 8. Kahdeksas 100. Sadas. 9. Yhdeksäs 1000. Tuhannes 10. Kymmenes. Anm[ärkning] 1. I stället för Esimmäinen och toinen nyttjas vid sammansättningar de af yksi och kaksi bildade formerne yhdes, kahdes, t. ex. yhdes, kahdes kolmatta kymmenes. Anm[ärkning] 2. Ordinalia efter tio bildas genom samma omskrifning som cardinalia, antingen så att båda orden antaga ändelsen för ordinalia, eller endast tiotalet,1533 t. ex. yhdes toista kymmenes el. yksi toista kymmenes. .  Distributiva bildas af Cardinaltalens Instructivus Pluralis, t. ex. yksin, kaksin, neljin o. s. v. Anm[ärkning:] Distributiva uppkomma äfven genom följande egna process: af yksi bildas verbum1534 yksitän, deraf Gerundium yksittäin l. yksittelen l. yksitellen, hvilka äfven nyttjas i st. f. yksin. .  Iterativa bildas af Elativus Sing. hos Cardinaltalen på sta, ehuru a sedermera öfvergått till i, t.  ex. kahdesti i st. f. kahdesta. 726 Fennica.indd 726 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik Anm[ärkning:] Den ursprungliga formen på sta, äga iterativa ännu i Ryska Karelen. .  Temporalia bildas genom samma casus som Iterativa, ur Ordinalia, t. ex. kolmannesti i st[ället] f[ör] kolmannesta. .  Multiplicativa erhållas genom sammansättning af kertai1535  Nowadays usually kolminkertainen, but earlier kolmikertainen was predominant.  For further information about the variation and allegro forms, see e.g. Mielikäinen 1986. eller genom nen med cardinalia, t. ex. kolmikertainen, ändelsen nainen (näinen), laggd till ordinalia, t. ex. kaksinainen, kolminainen. . Bråk, som uttrycka hälfter äro: puoli (½), puolitoista (1½, egenteligen hälften på den andra), puoli kolmatta (2½) o. s. v., d[et] ä[r] ordet puoli fogas framför Infinitivus Singularis af Ordinalia. De öfriga bråk-talen gifvas genom samma omskrifning, som i Svenskan, t. ex. kolmas osa, tredje delen. Pronomina A) Pronomina Substantiva äro: .  a) Personalia minä (miä, mie, ma, mä, me) jag, plur. me (meh, met, mee, mei, myö) vi, sinä (siä, sie, sa, sä), du, plur. te (teh, tet, työ), I, hän (hään), han, plur. he (heh, het, hyö), de.1536 Dessutom förekomma flere anomalier vid declinationen, såsom följande paradigm utvisar: Casus Singularis Pluralis Nom. minä me Gen. minun meidän Inf. minua meitä Instr. minun ‒ Essiv. minuna meinä Fact. minuksi meiksi Carit. minutta meittä Allat. minulle meille Adess. minulla meillä Abl. minulta meiltä Illat. minuhun meihin Iness. minussa meissä Elat. minusta meistä Prosec. minutse meite Singularis sinä sinun sinua sinun sinuna sinuksi sinutta sinulle sinulla sinulta sinuhun sinussa sinusta sinutse Pluralis te teidän teitä ‒ teinä teiksi teittä teille teillä teiltä teihin teissä teistä teitse Singularis hän hänen häntä ‒ hänenä häneksi hänettä hänelle hänellä häneltä hänehen hänessä hänestä hänetse Pluralis he heidän heitä ‒ heinä heiksi heittä heille heillä heiltä heihin heissä heistä heitse. 727 Fennica.indd 727 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  See further e.g. Kettunen 1940: map 80; Hakanen 2000.  There is no need for such a loan hypothesis. See e.g. SSA 1 s.v. hän. Anm[ärkning] 1. Af declinationen synes att dessa pronomina så böjas, som om de ursprungligen skulle hetat minu, sinu, häne, hvaraf sedan sammandragna former sådana som miulle, mulle i st[ället] f[ör] minulle, siulle, sulle i st. f. sinulle, hälle för hänelle uppkommit. En del Karelare bilda alla casus singularis utom Nominativus af de förkortade formerne miu, siu för 1sta och 2dra pers. Äfven af 3dje pers. förekomma sammandragna formerne: hällen, hällä, hältä i st[ället] f[ör] hänellen, hänellä, häneltä. Anm[ärkning] 2. I pluralis af personal pronomina förekommer den enda oregelbundenheten att Genitivus heter meidän, teidän, heidän i st[ället] för meiden, teiden, heiden, hvilka ej förekomma. – Utom denna vanliga Plural-form, finnes Tavastländska dialekten1537 en annan, bildad af de obrukliga Nominativerne meitti, teitti, heitti, så lydande: Nom. me Gen. meitin Inf. meittiä Instr. − Essiv meittinä Fact. meitiksi Carit. meitittä Allat. meitille Adess. meitillä Abl. meitiltä Illat. meitihin Iness. meitissä Elat. meitistä Pros. meititse Anm[ärkning] 3. Ursprungligen torde dessa Pronomina hetat mi, ti, hi el. me, te, he (hvilket ännu är fallet i Syrjänskan), hvaraf sedan alla de ofvan upptagna Nominativ-formerne småningom uppkommit. Hän tyckes vara ett lån af det Svenska han,1538 hvarföre äfven Savol[ax-]Kar[elska] dial[ekter] saknar denna form, liksom andra Finskans syskonspråk. .  b) Resiproca l. Reflexiva: itse (ihe’, ite’, ihte’, itte, isse), sjelf, som i alla casus utom Nominativus böjes med suffix, och deklineras lika uti begge numeri, i hvilka dock 1sta och 2dra pers[oner]s suffixer äro olika. o̱ .  c) Demonstrativa, som utgöras af: 1 tämä (taa,o ̱ tai), den o ̱ se, den, det, plur. ne, 3 tuo (toi), här, plur. nämä, nämät, 2 den der, plur. nuo. Tämä och nämä bilda sina casus af stamformerne tä, nä, med undantag af Genitivus och Instructivus Singularis af tämä, som oftast heta tämän, stundom äfven tään. Vid bildningen af de öfriga casus till se och ne bör iaktagas, att e alltid går öfver till i (utom Genit. och Instr. af se, som heta sen), hvilket sedan förlänges i alla casus loci interioris till ii. Se har dessutom i 728 Fennica.indd 728 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik Singularis Iness. siinä och i Elat. siitä för sissä, sistä. Tuo är regelbundet. Nuo likaså, blott att u bortfaller till undvikande af tre vocalers sammansättning, så snart det plurala i tillkommer, eller ock o, enligt Savol[axiska] och Öst[er]b[ottniska] dial[ekter] då u qvarstår. B. Pronomina Adjectiva. .  Liksom Substantiva och Adjectiva samt Adverbia öfver- hufvud äro föga skiljda från hvarandra, så äro äfven alla Pronomina Adjectiva tillika Adverbia. De flesta Pronomina Adjectiva hafva uppkommit ur 1. jo, redan, 2. ku, ke(n), hvem, 3. mi, hvad. (De båda sednare Pronomina hafva i Kar[elska] dial[ekter] betydelsen huru). Af dessa bildas nu Pronomina genom tillsattser af de enklitiska orden ka (kä), ki (kin), kaan (kään). Genom tillsattsen af ka (kä) uppkomma: joka, kuka, (kekä, kenkä), mikä; genom ki (kin): joki(n), kuki(n), miki(n), genom kaan (kään): kukaan, mikään. Vidare nyttjas Comparativerne jompi, kumpi (af jo, ku) såsom pronomina, äfven det af dem sammansatta jompikumpi. Genom tillsatts af ka (kä) till dessa Comparativa uppstå vidare: jompika, kumpika. Dessutom finnes af joka en förlängd form jokainen l. jokahinen. Af dessa sålunda genom sammansättningar uppkomna Pronomina, äro: .  a) Relativa: joka, som, hvilken, hvarje, kuka (kekä, kenkä), hvem, mikä, hvad. Vid deras deklination, som annars är regelbunden, bortfaller ka (kä) der ordet genom flexion blir flerstafvigt (sålunda heter det jolla i. st. f. jollaka), men förblir annars oböjligt, medan casus-ändelserne fogas till sjelfva ordet (d. ä. emellan t. ex. jo och ka, såsom jonka); hvaraf synes att detta ka blifvit tillagt blott för undvikande af de i Finskan föga brukliga monosyllaba. – Samma anmärkning gäller om Pronomina Personalia minä, sinä, samt Demonstrativa: tämä, nämä. .  b) Interrogativa: mi, hvad, ku (ken) hvem; de med mi sam- mansatta mikä, hvad, mikähän, hvad månne, och de med ku sammansatta: kuka (kenkä), hvilken, jokaan, månne någon, kukaan (kukahan), hvem månne; samt kumpi, kumpika, hvilkendera af tvenne, kumpikahan, hvilkendera månne. 729 Fennica.indd 729 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  = kummoinen.  = jommoinen.  Castrén does not mention the suffix type -Vn (talo-ssa-an “in his house”) which was introduced into the literary language from eastern dialects gradually during the 19th century. See e.g. Lauerma 2012: 44−45. Mi och ku böjas regelbundet i Singularis, men sakna Pluralis. Om böjningen af mikä, kuka är redan ofvanföre nämdt. Kumpi böjes som en vanlig Comparativus. I kukaan, jokaan, kumpikaan, böjas ku och kumpi som vanligt, hvarefter kaan oförändradt vidfogas. .  c) Indefinita: joku (begge orden böjas), någon, jompikum- pi (begge orden böjas), någondera af tvenne, jokin, någon helst, kukin, en hvar (jo och ku böjas blott i dessa ord), mikin, hvarje, jokainen l. jokahinen, hvar och en (böjes som Adj. på nen, stam se) muu, en annan, muutama (muutain, muttain, muuain, muutame), somliga, moni, moniahta, mången, kaikki, all, molempi, begge, sama, samma: samt dessutom semmoinen, sådan, tämmöinen, sådan här, tuommoinen, sådan der, mimmoinen, kum̄ oinen1539, hurudan, jom̄ oinen1540, bildade af se, tämä, tuo, mi, ku, jo och moinen, hvilket tyckes vara ett ursprungligt ord och betyda någon slags. Om Personal-Suffixer. .  I stället för andra språks Pronomina Possessiva, hvilka Finskan saknar, tjena dess suffixer, hvilka vidfogas nominal-ändelser. De äro: I Singularis 1. pers. ni (in), min, mitt, mina. 2. pers. si (is), din, ditt, dina. 3. pers. nsa (nsä), sin, sitt, sina. I Pluralis 1. pers. mme (mma, mmä), vår, vårt, våra. 2. pers. nne (nna, nnä), eder, edert, edra. 3. pers. nsa (nsä), sin, sitt, sina.1541 Anm[ärkning:] Suffixernes ursprung kan lätt förklaras ur personal pronomina. Sålunda har 1sta personens ni uppkommit af me (urspr. formen för 1. pers. pron. i sing.), genom att e i slutet bortföll, m öfvergick till den vanliga final-bokstafven n (som utgör suffixen i Åbo dial.), hvartill sedan i fogades. Dialectvis 730 Fennica.indd 730 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik finner man äfven n och i omkastade (in för ni), t. ex. poikain för poikani. – Andra personens si, genom omkastning is, uppkom af te (urspr. för sinä) genom att e i slutet öfvergick till i och t framför i blef s. – Tredje personens nsa härledes af se (urspr. för hän), då slutets e öfvergår till i, detta till a, till skillnad från andra personens suffix, och n euphonicus insättes framför sa. Dock äro i enskildta dialecter äfven suffixa se, sa, sä för tredje person brukliga.1542  Castrén’s theory of the formation of the suffix is not acceptable. For the historical background of the possessive suffixes, see e.g. E. Itkonen 1955.  = gradation. Af de plurala suffixerne, har 1sta personens mme uppkommit af pluralis till 1sta pers. pronomen personale me, fogadt till den suffixiva formen af samma ord i singularis, sedan dess slut i först bortfallit, hvarefter n framför m blir m, t. ex. poikani, poikan, poikanme, poikamme. – Andra plural-personens suffix nne var egentligen pronomen personale te, hvilket fogades till ordet, hvarefter n euphonicum infalles framför suffixen och nte öfvergick genom assimilation till nne, till följe af en aspiration, som efter e nödvändigt måste ega rum. . Vid suffixernes vidfogande till casus-ändelserne, bör iaktagas att 1o ̱ Suffixerne alltid fogas till den ursprungliga stammen och casus-formerne, och bokstafs-förvandlingen följer vanliga reglor. Anmärkningsvärt är dock att med tredje personens suffix ingen bokstafs-förändring1543 eger rum, t. ex. kukkonsa, peltonsa, siipensä o. s. v. Dock träffas äfven dialectvis kukonsa, pellonsa, siivensä. 2o ̱ Casus som slutas på n eller t, bortkasta dessa consonanter vid suffixens tillkomst, hvarigenom Nominativus Singularis och Pluralis, samt Genitivus Singularis blifva lika i suffixiva formen. Anm[ärkning:] Detta tycks bevisa att Genitivus Singularis samt Nominativus Pluralis ursprungligen ej varit skilda från Nominativus Singularis i afseende å Final-bokstafven. 3o ̱ Med Suffix nyttjas alldrig Instructivus, utan i dess ställe Comitativus. I Factivus återkommer det ursprungliga kse vid den suffixiva formen. .  Dessa Suffixer vidfogas äfven pronomina personalia då dessa nyttjas reflexive, t.  ex. minuni, sinusi, hänensä, 731 Fennica.indd 731 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  This pronoun type was common in old literary Finnish, but it was turned down during the 19th century. See e.g. Häkkinen 1994: 374. meitämme, teitämme, heitänsä,1544 och Pronomen Reflexivum itse nyttjas blott i Nominativus utan suffix. Dess declination är följande: Singularis Casus Nom. Gen. Inf. Essiv. Fact. Carit. Allat. Adess. Abl. Illat. Iness. Elat. Prosec. 1sta person itse itseni itseäni itsenäni itsekseni itsettäni itselleni itselläni itseltäni itseheni itsessäni itsestäni itseteni 2dra person. itse itsesi itseäsi itsenäsi itseksesi itsettäsi itsellesi itselläsi itseltäsi itsehesi itsessäsi itsestäsi itsetesi 3dje person. itse itsensä. itseänsä. itsenänsä. itseksensä. itsettänsä. itsellensä. itsellänsä. itseltänsä. itsehensä. itsessänsä. itsestänsä. itsetensä. Pluralis Casus Nom. Gen. Inf. Essiv. Fact. Carit. Allat. Adess. Abl. Illat. Iness. Elat. Prosec. 1sta person itse itsemme itsiämme itsenämme itseksemme itsettämme itsellemme itsellämme itseltämme itsehemme itsessämme itsestämme itsetemme 2dra person. itse itsenne itsiänne itsenänne itseksenne itsettänne itsellenne itsellänne itseltänne itsehenne itsessänne itsestänne itsetenne. 3dje person. Lika som tredje person i Singularis. 732 Fennica.indd 732 17.1.2019 14:55:25 �Finsk Grammatik Verba I Finskan eger man en både activ, passiv och reflexiv böjning; − bland dem synes likwäl den pass. formen vara af sednare ursprung, liksom äfven i de fl[era] andra språk sednare utvecklat och wanl[igen] activ urspr[ungligen] haft en refl. betydelse. Märkvärdigt, att det Finska Pass. ej eger motsvarighet i andra språk.1545 Det Lappska Pass. är Finskans refl.1546 Syrj. har lånat sitt pass. ur Ryskan.1547 I Samoj. refl.1548 — Tempora i Finskan 2:Praes[ens] & Pret[eritum] — Lönr.1549 Praesens = Indicat[ativus] / Prs Conj[unctivi] = Concess[ivus] Pret. = Revocativus / Pt C[onjunctivi] = Subjunc[tivus] Obs. — Praes. och Futurum — Praes. och Pret. Optativus Imperativus Infinit1550 Nom. Verb.1551 Particip.1552 Inf. För att kunna böja ett ord, måste man känna dess stam, liksom vid nomina, och då behöfves ej fl[era] än l. conjugation. Stammen träffas renast i Imperativus, blott man iakttager, att charact[eristiska] bokst[äfver] här förmildras, om ver stamvocalen är kort, t. ex. revi (repe), ota (otta). Lönnr: ”Tredje persons stamm med första persons ändelse-vocal utgör stammen.” I åtskilliga ord förek[ommer] stamvocalen i sjelfva 3. person, d. ä. 1) i alla enst[afviga] stammar på diphtong, t.  ex. wie, ui, syö, lyö. 2) på lång vocal: saa, arvaa, lupaa.  The Finnish passive expressed by the marker -ttA/-tA has cognates in other Finnic languages but in the same function, not beyond.  See e.g. Korhonen 1981: 340−341.  According to modern grammars, there is no passive category in Komi (Zyrian).  The reflexive forms of the Samoyedic languages have been compared to the Finnic ones by Mikola 1988: 255.  Elias Lönnrot described some parts of the Finnish grammar in the article Bidrag till Finska Språkets Grammatik in the journal Suomi (issues 1841−1842). Lönnrot’s article was assembled and published by Raija Majamaa (Lönnrot 1991).  Infinitiv ǁ Infinit. Subjunctivus  Nom. Verb. ǁ Adjectivus (Participiali)  Particip ǁ Carit Men de flesta ord fastän de hafva förlänga i tredje pers. stammens korta vocal, sanon, sanoo, vedän, vetää, ajan, ajaa. Är nu stammen gifven går bildningen af modi och tempora lätt för sig. 733 Fennica.indd 733 17.1.2019 14:55:25 �Fennica: Grammatica Fennica  Impf. ǁ Pret.  The diacritic sign ʾ added right before or on the top of a letter by Castrén denotes hushing sibilants or affricates (e.g. ʾc = tsch). See e.g. Castrén 1845: 177.  Impf. ǁ Pret.  Inf. ǁ Subst.  = Vepsian.  suff. ǁ pron. 1. Praes. Ind. antager intet modus tillägg, utan fogar personal-ändelserna omedelbart till stammen. 2. Impf.1553 ant[ager] bokst[afven] i Likaså i Lappskan, Syrj. och fl[era] andra språk. 3. Praes. Conj. --ne ʾsa,1554 ʾca, ʾӡa 1555 Conj. --4. Impf. isi ʾsi, ʾci, ʾӡi 5. Optativus --ko h, ng 6. Imperat. --ka? Obs. kum i Samoj. ha 7. Inf.1556 l. Nominalis -ta t i Lappskan, da i Tschud.1557 Ger. --(-li) Nom. Verbali -ma -minen 8. Adjectivus l. Participialis -va { Presens Fogar till verbal-ändelse stammen följande änd personal-ändelser: Sing. I s[amman]hang med modus- och tempus-characterer skola vi upptaga personal-ändelserna. De äro för: Praes. Ind och Conj., Pret. Ind. och Conjunct. 1 n, Sing. 2 3 t ‒, pi, vi [Plur.] 1 2 mme [mm]a tte [tt]a, tten 3 -vat, watten För de öfriga modi (Opt. Imp.) 1 n(i) Singul. 2 3 s(i) h˘n 1 me Plur. 2 te 3 h˘t. — Hvad nu dessa personal-ändelser betr[äffar] så öfverensst[ämmer] de uppenbart med pron. personalia. 1. pers. n, pr. m, af minä (I Lappskan m), suff.1558 ni. 2. t af sinä, pr. tinä. Lönnrots hypothes: otta-ha, ottaa, som vore pron. pers. 3. Jag anser h spela en stor roll både vid bildningen af casus, modus och pronomen. Jag håller ej h för ett pron. pers., utan en 734 Fennica.indd 734 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik allm[än] bildningsbokstaf. Förhållandet är helt enkelt det, att en aspiration låter höra sig efter sista stafvelsen, hvilken äfven antager en1559 vocal efter sig, t. ex. nomina; korwa, korwahan). Så kunde och förk<--> hva hva säger man ännu i d[en]na dag i Ryska Karelen. Ottah l. ottaw. Möjligtwis kunde längden1560 af tredje person hafva uppkommit ge[nom] en såd[an] st. I Samoj. bildas 3 pers. Dual.1561 ge[nom] ha. — Af sitt he, hi härleder Lönn. formen: pi, vi. Bokstafs-förändringen är ovanlig. I Sam. -bim, biw, bi. Den enkla formen på långt aa, liks[om] i Finskan. — Obs. Tekeepi l. tekewi ”oegentl[ig] förlängning”.     en ǁ ett längden ǁ förhållandet Dual. ǁ Plur. flerst. ǁ enst. Pluralis: 1 mme, mma. Bildad af 1. pers. sing. Obs. Alla pers. i Plur. bildas af samma person i Singularis. 2 tte, tta af 2 pers. Sing. 3 vat (vät), bildad af 3 pers. Sing . Anm. i till a; t af h Optat. och Imp. n l. ni af m(me), s(i) af sinä; Pl. 3 h˘ af h l. pron. 3 pers.; me, te, h˘t, af h; t af h. — Vi har nu analytiserat verbet 1 o ̱) i dess stam 2 o ̱) Temp. och Mod. charakter 3 o ̱) personal-ändelser. Nu är att tillse, huru dessa 3 bestånds-delar skönja, huru de i verbet äro förenade. Präsens 1. Här fogas, sås[om] sagdt, personal-änd[elsen] omedelbart s till stammen, som alltid lyktas på vocal, otan, otat, ottaa, otamme, Rad[ix] otta. Wedän, vedät, wetää, vedämme, Rad[ix] wetä. Obs. sanon, Rad[ix] sano etc. Obs. I 3. pers. Sing. hos enstafviga verber på diphtong blir vocal oförändrad i 3. pers tuo, vie, lyö. 2. Hos verba på lång vocal blir naturl[igtvis] vocalen oförändrad, saan, lupaan, soimaan etc. 1562 på 3. Hos alla öfr[iga] förlängd, äfven hos flerst[afviga] diphtong, t. ex. katoan, kiroan, kiroaa, kirwaa, etc. 735 Fennica.indd 735 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  In modern grammars: potential. For the historical background and use, see e.g. Forsberg 1998.  uti ǁ i framför änd  In modern grammars: imperfect.  alla ǁ f. I st.  The corresponding imperfect forms kätkin, tulin, kävelin are actually missing.  Impf. saattelin.  Impf. toin; actually, the form does not belong here.  Impf. sanoin, möin, riisuin, väsyin. Cons[onant] förv[an]dl[ing] försiggår enl[igt] de allm[änna] lagarna: 1. tapan, tappaa; otan, ottaa, rikon, rikkoa, 3. tunnen, tuntee; lennän, lentää, kierrän, rtää. 2. weän, wetää; luen, lukee; revin, repii; temmon, mpoo osv. Obs. pi, vi. Conjunctivus 1563 Charakter ne, pr. se, liksom i Lapps. ʾs (ć). Inga vanskligheter – Emedan ordstammen här alltid lyktas på vocal, inträder den hårda cons[onanten] öfverallt. Obs. De på kort e (ej ie) som bortkasta sitt e uti1564 Inf. bort och i Conj., t.  ex. tullen, mennen, (kätken, tkeä), pessen, pannen, purren. Likaså stundom a, och ä 1. kirwannen, kironnen. 2. tiennen för tietänen. kehrään, väinen jfr. Pret. 1565 Char[akter] i. ä, i alla1566 ord till i, kiitän, tin, petän, petin, selitän, selitin, jysähytän, -tin. A. a, i tvåst[afviga] efter o, u, till i, otan, otin; huudan, huusin. a efter a, o (e, i) till o, ex. annan, annoin, alan, aloin, tapan, -oin. a i flerst[afviga] till i, lupaan, lupasin, kaipaan, kaipasin, jauhotan, jauhotin, sakotan, tin. Här dubbelt. Verba på lång vocal, h[vil]ka bortkastat sitt t förv[andlas] t till s. Likaså: souti l. sousi , kynti l. kynsi. Ɛ, e till i, kätken,1567 tulen, kävelen. i blir i l. ei, saattelen,1568 kuorin, kuorein, tuon1569 o, ö, u, y oföränd[rade] sanon, myön, riisun, väsyn.1570 736 Fennica.indd 736 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Conjunct. (isi) Bildas utan väsentliga förändringar af stammen. 1. otta − ottaisin pettä − 1. Obs. i bortkastas dial[ektalt], t. ex. antasin. 2. För antaisin dial[ektalt] annaisin. pettäisin alka − alkaisin sano − sanoisin riisu − isin wäsy − isin myö − möisin kuori − kuorisin Obs. De antaga ett i för si. 2. lupaa − lupaisin kiroo − kiroisin, oaisin 3. Obs. e till i kätke − kätkisin tule tulisin, panisin etc.  Imperative and optative were presented as full paradigms in several grammars in the 19th century. Later, the paradigms were combined and the first-person singular was omitted.  Lönnrot [1837] 1990: 363.  Corresponding front vowel variants of the suffix given above as a bare vowel ä. Imperativus 1571 Char[akter] enl[igt] Lönnr. ka. Lönnrot1572 uppgifver för Imperativus formerna: 1. S. kaatakani1573 a) Pl. kaatakame a) 2. kaatakasi b) kaatakate b) 3. kaatakahon c) kaatakahat c) a) Varianta former 1. a) kaata’an b) kaatakas, kaadak, kaada’ (otas, menes sä) c) kaatakaah, kaatakhaan, kaatakkaan Kar[elska]. Bland dessa är ingen bruklig. 2. a) kaatakama, kaatakaama, -kaamme, -a. b) kaatakaat, kaataka, -takai, kaatakata, -katte, -katten, -katta, -kaate, -kaata, -kaaten, kaatte, -kaatta, -kaatten c) kaatakahatten, kaatakaat, -kaatten. 737 Fennica.indd 737 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  ka ǁ änd  Lönnrot [1837] 1990: 363−364.  ändelserna ǁ Impf. — De Sing. formerna äro obrukliga i wåra dialecter. Brukas sparsamt i Plur. 1a och 2dra pers. förek[omma] oftare. 3dje pers. så väl Sing. som Plur. plägar ersättas med Optat. — Att ka1574 förek[ommer] sås[om] charakter för Imp. är <-> bevisad redan ge[nom] dess framtr[ädande] i Plur. S[amm]a char. ha förek[ommer] äfven i Samojed., men såsom en afledd form. Också kan den i 2ndra person alldrig förek[omma]. Så synas och i Finskan 2dra pers. Sing. ej hafva utv[ecklat] sig derur. Den förek[ommer] såsom den enklaste stam utom personal-tillägg. Det enda characteristiska hwid <-> är aspirationen i slutet, som vållar cons. förenkling. Lönnr.1575 uppgifver såsom schema för Imper ändelserna1576 i Imper. och Optat. följande f[all] 1. ni(n) me 2. si (s) te 3. h˘n h˘t Optativus Char[akter] ko, ka hvari k wanligen försvinner, och efterfölj. o förv[andla]s till u. 1 kaataoni a) kaatauni b) [Pl.] kaataome e) kaataume S. 2 kaataosi c) kaatausi kaataote f) kaataute 3 kaataohon d) kaatauhon kaataohot kaatauhot g) a) kaataon, kaatoon, kaatakoni b) kaataun, kaatakuni c) kaataos, kaatoos, kaatakosi d) kaataoho, kaataoon, kaataoo, kaataoohon, kaatooho, kaatakoon, kaatakoo. e) kaataoma, kaataomme, kaataomma, kaatoome, kaatooma. f) kaataote, kaataotte, kaatoote. g) kaataohotten, kaataohot, kaatakohot, kaatoohotten. Obs. hum, -ngum, -kum i Samoj. bildar Futurum. 738 Fennica.indd 738 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Substantivus modus Infinitivus Modus. Char[ak]t[er] ta’ (tä’) tilltagas verbalstammen. Sålunda fås af seison sanon, sanota = sanoa’ 2. luen (luke), luketa = lukea’ 1. kärsin, kärsitä = kärsiä’ petän (pettä), pettätä = pettää! osv. antan (anta) antata = antaa osv.  Casus ǁ kas.  Gerundia ǁ Gerundium  In modern grammars: II infinitive or E-infinitive. För öfrigt gälla här förut gifna bestämningar. 1. Kort e bortkastas, om cons[onanterna] är förenliga, t. ex. a) pesen (pese) pesetä = pestä’ b) juoksen (juokse), juokseta = juosta’ c) puren (pure), pureta = purta’, -rra’ tulen (tule), tuleta = tulta’, lla’ panen, panna, menen, mennä etc. d) näen, nähdä’, nähtä’ teen, tehdä’ e) Cons. förenkling i tvåst[afviga] ord eger och rum efter enst[aka] stammar; t. ex. wien, tuon, lyön, juon, syön wiiä tuua lyyä wiedä tuoda, lyödä, juoda, Obs. Saan har saada l. saaha. 2. En närmare förkl[aring] fordra verba med lång stamvocal. Det är nämndt, att d[en]n[]a ljud uppk[ommit] ge[nom] för bortk[astning] af t och voc[al]er s[amman]dr[agit], t.  ex. lupaan, af lupatan. Inf. blir således lupatata ell. ge[nom] s[amman]dr[agning] lupatta, luvatta’, luvata’. makaan (makata), makatata, makatta’, maata. lakkaan (lakkata), lakkatata, lakkatta’, lakata. — Af Inf. förek[ommer] Casus1577 Fact[ivus] på -kse, men blott med suffix, t. ex. kaataakse-ni. — Lönnr. ant[ager] äfven Infinit[ivus], men vi komma en ann[or]lunda g[enom]g[ång] dertill — Till Inf. modus hör Gerundia1578 på -ten, en, in och -essa (essä), issä1579. 739 Fennica.indd 739 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  Nomina verbalia ǁ Till modus substantivus  The section *−−* is crossed out. De förutsätta en stam på te (ti), t. ex. sanote, kääten, sanoten, sanoen, sanoin; sanotessa, sanoessa, (kaataissa). Obs. wäätessä, käätessä etc. Nomina verbalia 1580 Nomen actum på -ma (mä) h[vara]f bland annat bildas supina. De böjas regelbundet och flere af deras casus bildar Gerundia: Gen -man äfven i plur. polttamilta. Härtill kunde läggas nomen agendum på -minen. Participium Praes. Prt. -wa -nut l. nyt, dim. -wainen G. -nehen *Prät. bildar den perifrast[iska] conjug[ationen] med tillhjelp af olen. H[är]vid förek[ommer] oregelbundenheter: a) 3. pers. Sing. & Plur. on, owat. Praes. Conj. lienen (af læm). (Pret. olisin.) — Obs. Böjes och i Pass.: ollaan, oltiin, lietäneen.*1581 Obs. — käyn Pt. kävin. — Verba Trest[afviga] neutra på -nen och -itsen liksom hade de i st[ället] urspr[ungligen] lyktat sig på lång vocal utan n, kyetkään, kyetä’, kyennen, kyennyt. kapenen, kaveta (kapee) kykenen, kyetä (kykee) tarvitsen, tarvita (tarvii) tuomitsen, tuomita (tuomii) Dessa bortkasta sitt korta e, då det kan, Hvaf Conj och h samt ts öfvergå till n, t. ex. Conj. Pres. kavennen, kyennen, tuominnen. Prt. part. tutkinnut, kyennyt. 740 Fennica.indd 740 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Passivum. Passivum bildas ge[nom] charaktären -ta, eller ur Infinit. Act. De ord, som i Inf. Act. lyktas på ta’, göra Praes.1582 Pass. ingen förändring, t. ex. luvata (luvatta’) syödä, pestä, = luwatahan l. taan = syödähän l. syödään = pestähän l. pestään. De ord, som bortkastat sitt e uti Inf.1583 återtaga det uti Pass. och förbyta a, ä till e, t. ex. antata, antata, luketa, seisota. Men nu kan ett enkelt t ej begynna 3dje st[afvelsen]. Derföre bortkastas det vanl i Inf. (antaa, lukea, seisoa); men det kan äfven fördubblas, t. ex. antatta, luketta, vidare annatta, luetta, anneta’, luetta’. Det dubbla t kan nu för aspirationens skull äfven bortkastas, och så får man m.m.: annetah, luetah.     Praes. ǁ Pass. Inf. ǁ Praes. Cf. M. Pääkkönen 1990. See also Collan 1847: 104.  Kar. ǁ C.  This kind of multipersonal passive is included in several Finnish grammars from the 19th century. It occurs every now and then in the old literary language of the 16th century.  poltettiit ǁ polteta. Detta är ännu i dag den vanliga passiva änd[elsen] i Ryska Karelen, h[vil]ken har både passiv och activ betydelse.1584 Likaså o (me ajetah1585) och derföre kunna äfven Pass. bildas af Intransit. Äfven obestämdt i afs[eende] å personen Impersonellt. I Ryska1586 Kar[elen] saknas hela Pass. personal-böjning. Alla personer lyktas på -h. Men likasom pers. såso forf nomina att en kons till h slöt sig en vocal a, e. Under språkets fortg[ående] utveckling hafva personal-ändelser begynt fästa sig vid d[en]na obest[ämda] passiv-form. Indic. modus har bl. annat ett n i första pers., som sedermera bibehållit sig i alla personer (poltetah, poltetahan, -taan). — Alla de öfriga tempora kunna dels läta det bero vid första personens änd., dels antaga nya för hvarje person,1587 t. ex. poltettiin l. poltettiit1588. — Men i de öfriga modi kunna alldeles som personal-tillägg ega rum, såsom uti Act. Praes. Conj. Pr Impf. polettanen, net, nee. nemme, nette, nevat. polettaisi|n, si|t, si -simme, sitte, sivat. Tempus och Modus tilläggen desamma, som i Act. 741 Fennica.indd 741 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  Erroneous spelling of poltettu.  In the margin, no explanation: tuttu.  In standard Finnish, there are only derived verbs with reflexive function (e.g. pese-yty-ä “to wash oneself”), whereas in the eastern dialects, there are several types of reflexive conjugation formed by some specific reflexive markers. See e.g. Koivisto 1990. Reflexive verb forms are quite common in Kalevala-metre poems.  för ǁ tu af fra.  modi ǁ tem  böjes ǁ fås. Praes. Indicat. − intet med förmildrad Cons. — Conj. − ne (poltettaneh hen) Obs. Härvid bortfaller aspirationen. Imperf. Ind. − i, -ttihin — Conj. − isi -ttaisihin, ttaisin, siin Imperat. − ka (Poltettakaan, 2. pers.polteta’, poltetta, tah Opt. − ko (Poltettakohon Inf. − ta (poltettaa) poltettata, poltettaa Ger. − ti poltettaessa, -ten Actum − poltettama [poltta]minen Partic. Praes. − wa, poltettawa — Pret. − ttu, polettu1589 Pret. har sannolikt utv[ecklat] sig ur -nu poltettanu, poltettnu, ttu.1590 — af Pret. blir Inf. casus: ttua, poltettua, otettua, som bildar supinum med activ bet[ydelse]: poltettua, efter att hafva bränt. — Fact. på -ksi, poltetuksi är m[yc]k[e]t vanl[ig] och har sin naturl[iga] betydelse. — Obs. (ollaan,) tullaan, mennään. Verbum Ref lexivum. 1591 Det allm[änna] 1. Verb. refl. i Finskan äro af flere slag. slaget bildas af den activa stammen med char[akter] u l. utu, t. ex. antaun, l. (antaudun) antauwun. Samma Un[ge]f[är] sa[mma] char[akter] i Lapskan, t. ex. ladnum l. ladnujum (ju), ladnujuvvum. Sa[mma] char[akter] äfven i Samoj., t. ex. tovudajuu, jag täcker, af tovudau, täcka: Den vanl. ch. i Med tillägg af sina char[akter] för1592 de särsk[ildta] modi1593 och tempora böjes1594 det Finska refl. på följ[ande] sätt: 742 Fennica.indd 742 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Praes. Imp. Imp. [Imp.]1595 Inf. A[ctum] Part. Indicat. -utu l. u -s/etui/ui -utui (-usi) -utuko ututa’ (tua) utua (ua) utuma (uma) utuva utunut (unut). Conjunct. -utune l. une -utuisi (antau’) Imp. -utuka uta (ua)  [Imp.] ǁ Opt.  Lönnrot 1991: 142−143.  polttai ǁ muttai. In this form, the ending i is a reflexive marker.  Opt. ǁ Imp. 2. I vissa delar af Savolax skall finnas en annan refl. form med i till charakter − [In the margin]: dess uppkomst Efter Lönnr[ot] (n[å]g[o]t afv[ikande] fr[ån] Becker).1596 Urspr[ungligen] efter i bortf[aller] vanl[igen] major[.] framf[ör] k, t bl[ifver] t, och framför n <-> åter öf[ver]gått till n, framf[ör] Imp. Conj. isi till ? — Imp. Conj. polttaisisin l. s[amman]dr[aget] po[l]ttaisiin, kanske polttaisihin. — Polttaihen, 3. pers. Ind. Praes. & Imp. s (polttaisi|in). Obs. De n[yss]n[ämn]da i till änd[elsen] låta aspir[ationen] bortfalla (kuoriisin). — Uti Imperf. Ind. har a, ä, e s[amman]l[agt]s till i (polttiin), kiittiin, kätkiin. Pres. Ind. Imp. Praes. Conj. Imp. C. Opt.1598 Imp. Inf. Act. Ag. Part. Praes. [Part.] Prt. − − − − − − − − − − − polttai1597 polttii polttainne polttaisisi (sii) polttaitko polttaitka (polttaitta) l. ta’ polttaima [polttai]minen polttaiwa polttainnut 743 Fennica.indd 743 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  i ǁ vid  (Sic). Obviously intended to be pyörin. 3. Af begge dessa reflex. kan bildas ett Pass. a) af Inf. formen uta (antautaan), b) af Inf. -itta. 4. Lönnr[ot] anför dessutom: -tsen, tsit, kse Pres. Pret. Inp. Inf. muutatsen muutitsen muutatse muuttaatse. -tset -tset -kse -kse Monne af itse eller Rysk Refl. ся? — Obs. 1. Irregularia på nen och itsen. [Obs.] 2. Menen l. meen, tulen l. tuun (l och n framf[ör] e efter föreg[ående] kort vocal försvinner och föregående vocal förlänges). [Obs.] 3. käyn, kävin, framför efterf[öljande] vocal, att ej 3 vocaler skulle följa på h[vara]ndra. Preteritum (Indicativus) Ändas på i. Personal-ändelserna såsom i1599 Praes. Detta i förek[ommer] ock i m[ån]ga andra Finska språk, i Lappsk., Syrj. m.fl. — Wi erinra, att i hos nom[ina] war Plur. char[arakter] <->. Här förek[ommer] desamma vocal-förlängningar sås[om] vid nomina. Således om inför st. 1. Om st[ammen] lyktas på o, ö, u, y, förenas st[ammen] omedelb[art] med char[akter] i, t. ex. sanon, sanoin, puhun, puhuin, kysyn, kysyin Jfr. Nom. — Härvid bör anmärkas, att diphth[ongerna] oi, ui etc. förenklas till o, u etc. — Oförenklade gälla de sås. korta. 2. Ett kort e till i ”eller bortf[aller] för i”, t. ex. puen, puin, kätken, kätkin, (jfr. sormissa). eller 3. Ett kort i blir i1600 e, t. ex. kuovin, Pt. kuorin l. [kuo]rein; . suorin, puörin 744 Fennica.indd 744 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik 4. Af tre vocaler bortkastas den första; en lång likaså, luon, tuon, syön, vien, saan [loin, toin, söin, vein, sain]1601 etc. 5. Obs. i Tvåst[afviga] ord som lyktas på a, ä, bortkasta[s] ä öf[ver]allt (petän, petin), a blott då 1. st[afvelsen] innehåller o, u (otan, otin, huudan, huusin), men om der finnes ett a, e, i, förvandlas efterf[öljande] a till o, palan, paloin, hiihan, hiihoin,  The intended imperfect forms are missing.  kiersin ǁ kiersen  The intended imperfect forms are missing.  The sentence between *-marks crossed out.  Should be: vocaler. Obs. det enkla t och nt, st, rt öfvergår till s, kynnän, kynsin, käännän, käänsin, huudan, huusin, puhallan, puhalsin, kiersin1602 etc. 6. I flerst. ord Ord som lyktas på lång vocal i stammen, hafva förlorat sitt t. De återtaga det i Pret. och förvandla framför i till s. Vihellän, sin. Lepään, kiroan, saarnaan.1603 Hos dessa och alla flerst[afviga] ord i allm[ännhet] förvandlas a till i, sivallan, sivalsin, puhallan, puhalsin, parannan, paransin etc. N[ota] b[ene]. käyn, kävin. Cons[onant]-förvandl[ing] regelbunden: otan, otit, otti etc. *Änd[elserna] oi, ui etc. gälla såsom korta.*1604 Imperf. Conjunctivus. Bildas af stammen ge[nom] isi, t. ex. 1. Otta Pettä Riisu Alka Sano Wäsy Myö Saa − − − − − − − − ottaisin pettäisin riisuisin alkaisin sanoisin wäsyisin möisin saisin Obs. dipht[ongerna] kan förkortas. 1605 s[amman]flyta af h[vil] 2. Men om tre Cons[onanter]. ka 1. bortkastas, kan förste i bibehållas, t. ex. myö − möisin suo − soisin saa − saisin 745 Fennica.indd 745 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  ompi ǁ op  Reinhold von Becker: Finsk grammatik 1824 § 68.  The singular forms have since been explained to represent different derived forms of the original stem *o-: *o-le-m > olen; *oma > om > on.  Those forms in the brackets are only hypothetical. 3. De som bortkastat sitt t och s[e]d[na]r[e] änd vocalerna, bilda sin Imperf. Conj. ur den s[amman]dr[agna] formen ge[nom] char[arakter] isi, t. ex. lupaa − lupaisin kiroo, kiroaa − kiroisin, [kir]oa[isin] hakkaa − hakkaisin Obs. Här kan dipht[ongen] ej förenklas, emedan Imp. Ind. och Conj. ej kunde återges. 4. Kort e i st[ammen] blir i, t. ex. kätke − kätkisin tule − tulisin. Verba Auxiliaria Äro gemenl[igen] i alla språk oregelbundna. Så ock i Finskan, ehuru n[å]gr[a] af des[amma] oregelbundenheter kunna förklaras. Bland V[er]ba Aux. böra nämnas 1 Hielp Verb olen, jag är, stammen ole, som kan s[amman]dragas till oo, in så blir Præs. 1. olen l. oon, 1. olemme l. oomme 2. olet l. oot, 2. olette l. ootte 3. on, onpi, ompi1606 3. ovat, oo’ Hos Becker:1607 1. on, 2. ot, 1 omme, 3. otte, 3 o’. Obs. I 3. pers. sing. har l öf[ver]g[ått] till n.1608 Impf. regelb[bundet]. Conjunct. lienen l. lien, liet, af læm i Lappsk. l. ollen. Imperf. Conj. Olisin, oisin, osin etc. Imperat. Ole, olkaan, olkaame, [ol]katte, olkaat. Optat. ollos, olkoot, ollo’. Inf. olla’ (oleta’), ollakse-ni. Ger. ollen, ollessa, (eg. oleten, oletessa)1609. Act. olema, [ole]minen. Part. olewa, (olewainen), ollut. 746 Fennica.indd 746 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Pass. Regelb[undet] ur Act. Præs. Imp. Conj. Imperf. Imperat. ollaan oltiin oltaneen l. lietäneen oltaisiin oltakaan Opt. Inf. G. Part. oltakoon oltaa’,1610 kse oltain, oltaissa oltawa, oltu. V[er]b[um] negativum. I de Finska språken finnes i allm[änhet] ingen negativ partikel, utan all negation gifves ge[nom] en verbal böjning. Härwid är att märka 1 o ̱ negationen; 2dra det härtill hörande verb. Nota Det sistnämnda Negationen utmärker eg[ent]l[igen] person, verbet modi och tempora (böjas ej ge. person) Böj af negat. finnes likväl utom Ind. äfven Imper. och Opt.-former. [1.] Ind. en, et, ei, emme, ette, eivät. Stammen e, 3. pers. ehe, ehi, ei. Imperat. 2. älä, elä; 3. älkään, elkään, 1. älkäämme, elkäme, 2. älkääte, (elkäte), 3. älkäät (elkäät). Opt. 2. ellös, ällös, älvös, 3. älköön, 1. elkööme, älkööme, 2. elkööte, älkööte, 3. elkööt, älkööt.  Infinitive passive forms were usual in the old literary Finnish until the 19th century. Then they were rejected as foreign formations. See e.g. Häkkinen 1994: 309 ff.  Hufvud ǁ Det h  former ǁ modi modus  The intended future form (minun ei pidä) is missing. This kind of future was very common in old literary Finnish. For more of the old periphrastic future forms, see e.g. Ikola 1949: 144−162, 174−242; Elsayed 2017. 1611 verbum bildar alla de öfriga former1612 2. Hufvud ge[nom] sin modus stam, men om d[en]na stam lyktas på vocal, tillägges vocalen en aspiration, som äfven kommer cons[onant]förvandling. Reg[elbundet?] otta, (Imper. ota’), en ota, et, ei, emme Oä[nd]r[a]dt ottanut, en ottanut, N[ota] B[ene]. Ej Imperf. Conj. ottane, en ottane, et, ei Imp. ottaisi, en ottaisi’, l. ottais. Wid Præt. böjes äfven hufvud-verb i Plur.: emme ottaneet. Såsom hjeplverb för Fut. brukas stundom pidän: ej jag bör.1613 Med Imperat. och Optat. kunna både neg[ativum] och v[er]b antaga sina modi: ellös otelko, älkää ottaka. 747 Fennica.indd 747 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  Most of the Finnish adpositions are postpositions which occur after the words they determine (headwords). Castrén has not indicated the positions, nor has he given information of the case (generally genitive or partitive) which the adpositions take.  ‘To/towards a place’.  Colloquial form for Standard välitse.  ‘In a place’.  ‘From a place’.  Colloquial forms corresponding to the standard forms jäljeltä, jäljestä. [Other Parts of Speech] [Adpositions 1614 ] Ad locum 1615 Alle Edelle Eteen Jälelle Jälkeen Kansa Keralle Keskelle Luoksi Mukaan Ohelle Perään Päälle Siaan Sivulla Sisään Sisälle Suhteen Taka Taah Tykö Tähden Wastaan Wuoksi Wäliin Wälitte1616 Ylle Ympäri In loco 1617 Alla Edellä Edessä Jälellä Jälessä Kanssa Keralla Keskellä Luona Myötä Muassa Ohessa Ohella Puolella Puolessa Perällä Perässä Päällä Sisällä Sisässä Siassa Sivulla Takana Tykönä Wastassa Wieressä Wierellä Wälillä Wälissä Yllä Ympärillä De loco 1618 Alta Edestä Edeltä Jäleltä1619 Jälestä Keskeltä Luota Muasta Puolelta Puolesta Perältä Perästä Päästä Sisältä Sisästä Sivulta Takaa Tyköä Wierestä Wastasta Wälistä Wäliltä Yltä Ympäriltä 748 Fennica.indd 748 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik Per locum 1620 Alatse1621 Kautta Läpi Ohitse Poikki Päällitse Ympäri Taatse1622 Al[ii] 1623 Perin Takaperin Päin Syrjin Nenin Ennen (tätä) Kohden Kohtaan Liki Likellä Myöden Poikkipuolin Wasten Asti Saatikka Saakka Ilman Paitse  ‘Through a place’.  Colloquial (singular) form corresponding to the standard (plural) form alitse.  Colloquial (singular) form corresponding to the standard (plural) form taitse.  Other kinds of adpositions, functions not defined.  Adverbs indicating direction to/towards.  Adverbs indicating static location. Adverbia [.] Loci a)1624 Kuhun Kunne(kka) Mihin Minne(kkä) Tähän Tänne Siihen Sinne Tuohon Tuonne Johon Jonne(kka) Johon kuhun Jonne kunne Kauas ([kaua]ksi) Etääh Etäälle Lähelle Liki Likelle Muualle Taka Edes Eteen Edelle Alas Ylös Ulos Pois b)1625 Kussa Missä Tässä Täällä Siinä Siellä Tuossa Tuolla Jossa Jossakin Jossa kussa Ei kussaan Ei missään Muualla Kaukana Etäällä Lähellä Läsnä Tykönä Luona Ulkona Sisällä Sisässä Poissa Alaalla Alla Yläällä Yllä Kussa ikänänsä Kussa hyvänsä 749 Fennica.indd 749 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  Adverbs indicating direction away.  Adverbs indicating a route along/through.  Adverbs indicating order.  Adverbs indicating time.  Colloquial only.  Colloquial construction corresponding to the standard form jolloinkulloin.  Aspiration is not marked in the standard ortography (alati).  Colloquial form corresponding to the standard form varhain.  Colloquial only.  Colloquial only.  Colloquial form corresponding to the standard form uudestaan.  Adverbs indicating how many times.  Colloquial form corresponding to the standard form silloin tällöin.  Adverbs indicating manner.  Colloquial form corresponding to the standard form niin kuin.  Colloquial form corresponding to the standard form kiinni. c)1626 Kusta Mistä Tästä Täältä Siitä Sieltä Tuosta Tuolta Josta Josta kusta Muualta Etäältä Likeltä Tyköä Luota Ulkoa Edestä Edeltä Takaa Alhalta Alta Ylhältä Yltä d)1627 Alatse, alitse Ylitse Ohitse etc. e)1628 Ensin, ([en]siksi) Sitten Wihdoin Wiimein Toiseksi Kolmanneksi . Temporis 1629 Kulloin Milloin Koska Silloin kun Sillon kullon1630 Jollon kullon1631 Eilen Tänäpänä Huomenna Äsken Nyt Aina Alinomaa Alatih1632 Warahin1633 Hiljoin1634 Myöhään Sitten Wasta Kohta Kauan Pian Tuonain1635 Muinen, [muin]ai[n] Taas Uudesta1636 Kesken Wiimein b)1637 Kerran Toiste’ Kahdesti Kolmesti Monesti Harvoin Usein Sillon tällön1638 Wälistä a) Kuinka Näin Niin Noin Kuin Niinkun1640 . Modi 1639 Hyvin Hyvästi Pahoin Pahasti Salaa Julki Julkisesti Auki Kiini1641 Halki Poikki Tyyni 750 Fennica.indd 750 17.1.2019 14:55:26 �Finsk Grammatik b)1642 Paljon Wähän Enämmin1643 Enimmin Kyllä Kyllikse1644 Kyllältä Aivan Sangen Wallan Kovan1645 Liian Juuri Warsin Ylön1646 Aivan niin Runsaasti Tuskin Kohtuullisesti Erinomaisesti Erinomattain1647 c)1648 Yksin Yksittäin Kaksin Kaksittain Kymmenin Kymmenittäin Sadoin Sadoittain Tuhansin Tuhansittain Kannuttain Wähittäin Wähitellen . Interrogativa Miksi(kä) Minkä tähden Ko, encl. Kuinka Millon Koska Miten Enkö Etkö etc. . Adfirmativa, Negativa Totta Tosin Totisesti Ei suinkaan Ei ollenkaan Ei ensinkään Ei koskaan Ei millonkaan 6. Dubitandi 1649 Ehkä  Adverbs indicating amount.  Colloquial form corresponding to the standard form enemmän.  The basic form without (other than translative -ksV) suffixes kylliksi, in connection with possessive suffixes kyllikse-ni, kylliksesi etc.  Colloquial singular form corresponding to the standard plural form kovin.  Colloquial variant of the archaic standard form ylen.  Colloquial only.  Adverbs indicating measure.  Adverbs indicating doubt.  Colloquial form corresponding to the standard form kas ’look! here you are!’.  Colloquial only.  Archaic or colloquial only. Tuskin 7. Demonstrandi Kah1650 Kas Seh1651 Näes Kuules 8. Optandi Jos Jospa Joska1652 751 Fennica.indd 751 17.1.2019 14:55:26 �Fennica: Grammatica Fennica  Colloquial forms corresponding to the standard expression jos en.  Colloquial form corresponding to the standard form kuitenkin. Conjuctioner. . Copulativa ja Myös Niin myös Niin − kuin Sekä − että Ei − eikä . Disjunctiva Eli(kkä) Taikka Enkä . Conditionalia Jos Waan Jos waan Jossen, jonsen1653 . Causalia Sillä Koska Että Ainoastaan . Adversativa Mutta Waan Ehkä Waikka Kuitenki1654 Yhtähyvin Paitsi Toki 6. Concessiva Waikka Kyllä Tosin Totta Niin kyllä 7. Explanativa Nimittäin Kuin Niinkuin Ikään kuin Juuri kuin 8. Conclusiva Siis Sentähden Jonkatähden 9. Continuativa Sitten Wihdoin Wiimein Wielä Edespäin. 752 Fennica.indd 752 17.1.2019 14:55:27 �Sources and Literature Sources and Literature on the Finnish Grammar Archival Sources FLS = SKS = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura; Finnish Literature Society Coll. Keckman Lönnrotiana Minutes of the Finnish Literature Society 1838−1841 NL = KK = Kansalliskirjasto; National Library of Finland. Helsinki Coll. 539 M.A. Castrén’s collection KK Coll. 539.2.7. Föreläsningar i Finsk Grammatik KK Coll. 539.2.8 Om Nominalstammen i Finska språket KK Coll. 539.2.9 Om Nominalstammen i Finska språket KK Coll. 539.2.10. Annotatio grammaticalia [Finsk Grammatik] KK Coll. 539.2.12 (Grammatikaliska anteckningar) KK Coll. 539 Varia 1:14 Almanacka1846 med egenhändiga anteckningar av Castrén Literature Akiander, Matthias, 1845. Försök till utredning af Castrén, M.A., [1851] 1913. [The first lecture as ap- Finska språkets ljudbildning. Suomi 1845: 293−438. Anttila, Aarne, 1928. Yliopiston ensimmäinen suomen kielen lehtori K. N. Keckman. Helsingin yliopiston alkuajoilta: 276−289. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo. Castrén, Gunnar, 1945. Herman Kellgren. Ett bidrag till 1840- och 1850-talens kulturhistoria. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, CCCII. Helsingfors. Castrén, Matthias Alexander, 1839. Dissertatio academica de affinitate declinationum in lingua Fennica, Esthonica et Lapponica. Typis Frenckellianis, Helsingforsiae. Castrén, M. A., 1841. Anmärkningar rörande några ljud i Finskan. Suomi 1841:2: 7−16. Castrén, M. A. 1845. Anteckningar om Samojediskans förvandtskap med de Finska språken. Suomi 1845: 177−186. Castrén, M. A., [1844] 1870. Tvenne föredrag vid år 1844 om hösten hållna föreläsningar öfwer Finska grammatiken. NRF VI: 98−108. pointed professor, published by Kai Donner; no title]. Joukahainen XIV: 41−52. Collan, Fabian, 1847. Finsk Språklära. Frenckell & Son, Helsingfors. Internet: http://www.doria.fi/handle/10024/118736. Donner, O., 1881. M. A. Castrén. Hänen merkityksensä kielentutkimukselle. Valvoja 1881: 269−275. Elmgren, S. G. see Suomen historian lähteitä. Elsayed, Duha, 2017. Agricolan pitää − nesessiiviverbi kielikontaktin ytimessä. Turun yliopiston julkaisuja, Ser. C tom 448. Turku. Forsberg, Hannele, 1998. Suomen murteiden potentiaali, Muoto ja merkitys. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 720. Helsinki. Hakanen, Aimo, 2000. Onks teijä heitin? Monikon persoonapronomineiksi luokiteltujen muotojen käytöstä suomen murteissa ja kirjakielessä. Sananjalka 42: 7−46. Turku. 753 Fennica.indd 753 17.1.2019 14:55:27 �Fennica: Grammatica Fennica Häkkinen, Kaisa, 1983. Suomen kielen vanhimmasta sanastosta ja sen tutkimisesta. Publications of the Department of Finnish and General Linguistics of the University of Turku 17. Häkkinen, Kaisa, 1994. Agricolasta nykysuomeen, Suomen kirjakielen historia. Werner Söderström Osakeyhtiö, Helsinki. Hakulinen, Auli − Vilkuna, Maria − Korhonen, Riitta − Koivisto, Vesa − Heinonen, Tarja Riitta − Aalto, Irja 2004. Iso suomen kielioppi. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 950. Helsinki. Hakulinen, Lauri, 1979. Suomen kielen rakenne ja kehitys. Neljäs, korjattu ja lisätty painos. Otava, Helsinki. Haltsonen, Sulo, 1962. Ein Brief von M. A. Castrén. Commentationes Fenno-Ugricae in Honorem Paavo Ravila: 65−68. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 125. Helsinki. Hovdhaugen, Even − Karlsson, Fred − Henriksen, Carol − Sigurd, Bengt, 2000. The History of Linguistics in the Nordic Countries. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Ikola, Osmo, 1949. Tempusten ja modusten käyttö ensimmäisessä suomenkielisessä raamatussa verrattuna vanhempaan ja nykyiseen kieleen. Turun Yliopiston julkaisuja B32. Itkonen, Erkki, 1955. Onko itämerensuomessa jälkiä duaalista? Virittäjä 59: 161−175. Helsinki. Itkonen, Erkki, 1966. Kieli ja sen tutkimus. Werner Söderström Osakeyhtiö, Helsinki. Itkonen, Terho, 1965. Proto-Finnic final consonants. Their history in the Finnic languages with particular reference to the Finnish dialects. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 138:1. Helsinki. Janhunen, Juha, 1998. Samoyedic. The Uralic languages: 457−479. Ed. by Daniel Abondolo. Routledge, London − New York. Junttila, Santeri, 2015. Tiedon kumuloituminen ja trendit lainasanatutkimuksessa, Kantasuomen balttilaislainojen tutkimushistoria. Helsingin yliopisto. Internet: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-1842-4. Kaukonen, Väinö, 1979. Lönnrot ja Kalevala. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 349, Helsinki. Kettunen, Lauri, 1940. Suomen murteet III, Murrekartasto. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 188. Helsinki. Koivisto, Jouko 1990. Suomen murteiden refleksiivitaivutus. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 532. Helsinki. Koivulehto, Jorma, 2016. Verba vagantur. Jorma Koivulehto in memoriam. Redigunt Sampsa Holopainen − Petri Kallio − Janne Saarikivi. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 274. Helsinki. Kolehmainen, Taru, 2014. Kielenhuollon juurilla, Suomen kielen ohjailun historiaa. Suomi 204. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Korhonen, Mikko, 1981. Johdatus lapin kielen historiaan. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 370. Helsinki. Korhonen, Mikko, 1986. Finno-Ugrian Language Studies in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Krohn, Julius, 1897. Suomalaisen kirjallisuuden vaiheet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 86. Helsinki. Laalo, Klaus, 1988. Imperfektimuotojen ti ~ si -vaihtelu suomen kielessä. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 483. Helsinki. LÄGLOS = Lexikon der älteren germanischen Lehnwörter in den ostseefinnischen Sprachen I−III. A. D. Kylstra − Sirkka-Liisa Hahmo − Tette Hofstra − Osmo Nikkilä. Rodopi. Amsterdam − Atlanta, GA/New York, NY. 1991−2012. Lauerma, Petri, 2012. Kristityn vaellus varhaisnykysuomen merkinnässä. Jakob Johan Malmbergin suomennosten kielellinen kehitys 1800-luvun kirjasuomen murroksessa. Kotimaisten kielten keskuksen verkkojulkaisuja 31. Helsinki. Internet: http://scripta.kotus.fi/ www/verkkojulkaisut/julk31/. Lehtinen, Tapani, 2007. Kielen vuosituhannet. Suomen kielen kehitys kantauralista varhaissuomeen. Tietolipas 215. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Lönnrot, Elias 1841: Bidrag till finska språkets grammatik. Suomi 1:4: 11−39. Lönnrot, Elias, 1866−1880. Suomalais-Ruotsalainen Sanakirja I−II. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 50. Helsinki. Lönnrot, Elias [1837] 1990: Suomen kielen lausukoista. Elias Lönnrotin valitut teokset 2, Mehiläinen: 344−352, 358−364. Ed. Raija Majamaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 531. Helsinki. 754 Fennica.indd 754 17.1.2019 14:55:27 �Sources and Literature Lönnrot, Elias, 1991. Valitut teokset 3, Kirjoitelmia ja Rapola, Martti, 1966. Suomen äännehistorian luennot. lausumia. Toimittanut Raija Majamaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 551. Helsinki. Mantila, Harri, 1992. Ei tääläkhän senthän jokhaishen sanhan hootakhan panna: Jälkitavujen vokaalinvälisen h:n variaatio peräpohjalaisissa murteissa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 572. Helsinki. Mikola, Tibor, 1988. Geschichte der samojedischen Sprachen. The Uralic Languages: 219−263. Edited by Denis Sinor. Brill, Leiden − New York. Mielikäinen, Aila, 1986. Nykysuomen murtuvat murrerajat. Kielikello 2/1986. Internet: http://www. kielikello.fi/index.php?mid=2&pid=11&aid=613. Nahkola, Kari, 1987. Yleisgeminaatio: Äänteenmuutoksen synty ja vaiheet kielisysteemissä erityisesti Tampereen seudun hämäläismurteiden kannalta. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 457. Helsinki. NRF = Nordiska resor och forskningar I−VI, 1852−1870. Till trycket befordradt af Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Finska Litteratur-Sällskapet, Helsingfors. Nuorteva, Jussi, 1999. Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista. Bibliotheca historica 27. Suomen historiallinen seura, Helsinki. Nykysuomen sanakirja I−VI. [Chief editor] Matti Sadeniemi. Werner Söderström Osakeyhtiö, Helsinki 1951−1961. Pääkkönen, Matti, 1990. Passiivimuotoja monikon 3. persoonan funktiossa. Laatokan piiri: 131−149. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 60. Helsinki. Palander, Marjatta, 1987. Suomen itämurteiden erikoisgeminaatio. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 455. Helsinki. Parpola, Asko, 1999. Varhaisten indoeurooppalaiskontaktien ajoitus ja paikannus kielellisen ja arkeologisen aineiston perusteella. Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan: 180−206. Toimittanut Paul Fogelberg. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 153. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Rapola, Martti, 1952. M.A. Castrén as a university teacher. Journal de la Société Finno-Ougrienne 56: 13−18. Helsinki. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 283. Helsinki. Rein, Thiodolf, 1928. Juhana Vilhelm Snellman. Edellinen osa. Kolmas, korjattu ja kuvitettu painos. Otava, Helsinki. Renvall, Gustaf, 1826. Suomalainen Sana-Kirja. Aboae. Renvall, Gustaf, 1840. Finsk Språklära, Enligt den rena Vest-Finska, i Bokspråk vanliga Dialecten. Christ. Ludv. Hjelt, Åbo. Internet: http://www.doria.fi/ handle/10024/118741. Ruoppila, Veikko, 1967. Kalevala ja kansankieli. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 284. Helsinki. Sammallahti, Pekka, 1998. The Saami Languages. An Introduction. Davvi Girji, Kárášjohka. Sauman, August, 1967. Kuudelta vuosikymmeneltä 1. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo − Helsinki. Setälä, E. N., 1894. Oikeakielisyydestä suomen kielen käytäntöön katsoen I. Valvoja 1894: 81−99. Setälä, Emil Nestor, 1918. Mathias Alexander Castrénin satavuotispäivänä. Centenaire de la naissance de Mathias Alexandre Castrén. Journal de la Société Finno-Ougrienne [= SUSA] 30: 1−44. Helsinki. [Sjögren, A. J.], 1854. Teckning af M. A. Castréns lefnad och verksamhet. Suomi 1854: 237−283. SSA = Suomen sanojen alkuperä, Etymologinen sanakirja 1−3. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 556, Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 62. Helsinki 1992−2000. Stark, Ritva, 1968. G. E. Eurénin kieliopeista. Hämeenmaa XIII: 73−150. Stipa, Günter Johannes, 1990. Finnisch-Ugrische Sprachforschung von der Renaissance bis zum Neupositivismus. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 206. Helsinki. Suhonen, Pentti, 1936. Suomalaiset kasvinnimet. Annales Botanici Societatis Zoologiæ-Botanicæ Fennicæ Vanamo, Tom 7. Helsinki. Suomen historian lähteitä II, S. G. Elmgrenin muistiinpanot. Julkaissut Aarno Maliniemi. Suomen historiallinen seura, Helsinki 1939. 755 Fennica.indd 755 17.1.2019 14:55:27 �Fennica: Grammatica Fennica Vhael, Bartholdus, 1733. Grammatica Fennica. J. Kiämpe, Aboae. Internet: http://www.doria.fi/handle/10024/ 59000. Vihonen, Sakari, 1983. Suomen kielen kuvaus 1600-luvun kieliopeissa. Collegium Scientiae: 121−155. Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia 125. Helsinki. Wimann, Yrjö, 1928. Silmäys suomen ja sen sukukielten edustukseen vuosisadan kuluessa. Helsingin yliopiston alkuajoilta: 290−310. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo. Ylikoski, Jussi, 2016. The Origins of the western Uralic s-cases revisited. Finnisch-Ugrische Forschungen 63: 6−78. Internet Corpus of Early Modern Literary Finnish. Kotimaisten kielten keskus/Institute for the languages of Finland. http://kaino.kotus.fi/korpus/1800/meta/1800_ coll_rdf.xml. Read 18 May 2018. Elias Lönnrot Letters. Finnish Literature Society. http://lonnrot.finlit.fi/omeka/. Read 18 May 2018. SMSe = Suomen murteiden sanakirja. 2012. Kotimaisten kielten keskuksen verkkojulkaisuja 30. Helsinki: Kotimaisten kielten keskus. Verkkojulkaisu HTML. URN:NBN:fi:kotus-201110, ISSN: 1796-041X. URL http://kaino.kotus.fi/sms. Updated 18 May 2018. Read 18 May 2018. SKVR = SKVR-database. Suomen Kansan Vanhat Runot I−XV. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura/Finnish Literature Society, 1908–1948, 1997. https:// www.skvr.fi. Read 18 May 2018. 756 Fennica.indd 756 17.1.2019 14:55:27 �Index Index to the Finnish Grammar M.A. Castrén and the names of cited authors and grammatical categories are not included in the index. Eurajoki 681 Eurén, Gustaf Erik 675 Evangelical Lutheran Church 674 final aspiration 684, 696 Finnish language 674, 675, 678, 679, 695, 708 Finnish Literature Society 675 Finno-Ugrian language family → also Uralic languages 673 Finno-Ugric language kinship 672, 673 folk poetry 681, 696, 723 gemination 710 German language 674, 675, 683, 691, 698 Gottlund, Carl Axel 674, 714 gradation 677, 691, 706, 708, 731 Grand Duchy 674 Greek 672 Grimm, Jacob 674 Hebrew 672, 686, 701 hushing sibilants 734 Indo-European languages 673, 674 Jesuit seminary 672 Judén, Jacob 675 Jussoila, Johannes 672 Kalevala 675, 681 Kalevala-metre poems 742 Karelian language 691, 706, 724, 728, 729, 735, 737, 741 Keckman, Carl Niclas 676 Kellgren, Herman 677, 687 Kettunen, Lauri 692 Komi (Zyrian) 714, 715, 724, 728, 733, 734, 744 Köppen, Peter von 676 Krohn, Julius 674 Åbo → Turku Academy of Sciences in St. Petersburg 674, 676, 680 accent → also stress 677, 690, 693‒694, 695, 705, 709 adposition 748 affricates 734 Akiander, Matthias 679 Alexander University → University of Helsinki aspiration → also final aspiration 692, 695, 696, 698, 707 Becker, Reinhold von 674, 675, 676, 679, 726, 743 Bergstadi, Johan Reinhold 677 Berlin 680 Bible 674 Bopp, Franz 674, 678 Borg, Carl Gustaf 676 Cajander, Zacharias 677 Castrén, Natalia 680 Castrén, Robert 680 Collan, Fabian 677 consonant clusters 690, 695, 703‒705 Counter-Reformation 672 d (letter/sound) 696 dialect 674, 681, 692, 693, 694, 696, 700, 703, 706, 707 Häme (Tavastia) dialect 691, 692, 700, 706, 728 Ostrobothnian dialect 729 Savo dialect 674, 713, 715, 729 Savo-Karelian (eastern) dialect 684, 685, 686, 691, 699, 701, 724, 728, 730, 742 south-west (Åbo) dialects 674, 692, 730 diphthong 685, 694, 699‒670 Donatus 672 Elmgren, Sven Gabriel 714 Estonian language 678 757 Fennica.indd 757 17.1.2019 14:55:27 �Fennica: Grammatica Fennica Schiefner, Anton 676, 680 school system 675 Schott, Wilhelm 679 schwa 686, 688, 690, 701, 705 Setälä, Emil Nestor 674 shewa → schwa Siberia 679 Sjögren, Anders Johan 673‒674, 676 Snellman, Johan Vilhelm 679 “sound circle” 688 St. Petersburg → also Academy of Sciences in St. Petersburg 673, 675 Strahlmann, Johann 675 stress → also accent 695 Sundergelteus, Olaus 672 swedicism 674 Swedish language 674, 675, 679, 695, 696, 710, 727 Swedish realm 672, 674 Tavastia dialect → dialect → Häme Tengström, Natalia → Castrén, Natalia Tengström, Robert 677 Tschud → Vepsian language Turku 673 University of Helsinki 675 Uralic languages (related languages) 679, 689, 693, 695, 697, 698, 704, 725, 728 Uralic word stems 682, 697 Vepsian language (Tschud) 676, 734 Vhael, Bartholdus 715 vowel harmony 698, 716 Wichmann, Yrjö 676 Zyrian → Komi Kuopio 677 Lappish → Saami languages Latin 672, 675 Lönnrot, Elias 674, 675, 677, 679, 688, 714, 733, 734, 735, 737, 738, 739, 743, 744 Majamaa, Raija 733 metathesis 693, 709 metric form 693 multi-personal passive 741 national identity 675 National Romaticism 675 Nieminen, Eino 693, 709 Okulov, Grigorij 675 Olmütz 672 oriental languages → Hebrew “original nominative” 678 Ostrobothnia 715 Protestant Reformation 674 quantity (length) 690, 693‒694, 705, 709, 710 Rask, Rasmus 673, 674, 676, 679 Rauma 681 Renvall, Gustaf 673, 674, 676, 679 Rumyantsev, Nikolai Petrovich 673 Russia 673, 674 Russian empire 674 Russian language 675, 696, 733, 744 Saami languages 676, 678, 695, 696, 713, 715, 733, 734, 736, 742, 744 Samoyedic languages 680, 695, 710‒711, 713, 714, 715, 733, 734, 735, 738, 742 Savo (Savolax) 743 Schauman, August 676‒677 758 Fennica.indd 758 17.1.2019 14:55:27 �Fennica.indd 759 17.1.2019 14:55:27 �Fennica.indd 760 17.1.2019 14:55:27 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Fennica (the whole volume, PDF) Subject The topic of the resource <i>Fennica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica I. 758 p. ISBN 978-952-7262-07-8 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-08-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Kaisa Häkkinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/f25192753ee939b5724e81ba12b6da8f.png 72809bdb76c62c80481f98338f436d63 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Description An account of the resource The printed volumes of Manuscripta Castreniana are divided into three sections (<i>Linguistica</i>, <i>Realia</i>, and <i>Personalia</i>). The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and lexical data. Title A name given to the resource Linguistica Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Tscheremissica Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Description An account of the resource <p>The Mari or Cheremis grammar is one of the few materials Castrén was able to publish himself. He began work on it in Helsinki in late 1844. Castrén’s primary sources were two grammars published in Russia in 1775 and 1837, and some religious texts. At that time, the majority of the existing Mari texts were written in Hill Mari, i.e. in the Western dialect of Mari, whose speakers constitute a small minority of the Mari people. Castrén discovered that there was a Mari soldier serving in the Russian troops in Helsinki. The Mari in question, whose identity is unknown, did not know Russian or any other languages, so working with him was difficult. Castrén concentrated on the study of Mari for some weeks. He was soon to set off on a second expedition, which would take him to Siberia. The itinerary included passing through Kazanˊ. Since Mari settlements were located in the Kazanˊ area, Castrén planned on improving the grammar manuscript there.</p> <p>Castrén arrived in Kazanˊ on 10th April 1845. It was, however, difficult to find Maris in Kazanˊ, because they mainly lived in the countryside. At last, a young native Mari working as a clerk was found. He proved to be witty and brisk, so the work started going fast. There is no definite information about the name of this informant either, but, in the manuscript, there is a note “Cheremis from the Governorate of Kazanˊ, Kusma Jemjänskij, Bolšoj Junjskoj (Болше-Юнь[ин]ский) Uezd”. This is assumed to have been the language informant.</p> <p>Castrén sent the ready grammar manuscript to Finland in early May and continued his journey to Siberia. The <i>Elementa grammatices Tscheremissæ</i> grammar, dated 1st May 1845, Kazanˊ, appeared in the autumn of 1845 in Helsinki. The book consists of a sketchy grammar and a wordlist of approx. 700 words. This critical edition of <i>Elementa grammatices Tscheremissæ</i> is a translation from the Latin into English with editor’s comments.</p> <h3><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2265" target="_blank" rel="noopener"><strong>View the whole volume (pdf)</strong></a></h3> <p>(<a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9d6cb1205f65a53c0114d70c3c8675ab.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>)</p> <h3>Contents</h3> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/880" target="_blank" rel="noopener">Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series</a> <i>by Juha Janhunen</i></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2283" target="_blank" rel="noopener">Editor’s Foreword</a> <i>by Sirkka Saarinen</i></p> <p><strong><br />Matthias Alexander Castrén:</strong><br /><strong><span>Elementa&nbsp;grammatices Tscheremissæ</span></strong><br />Fundamentals of Cheremis Grammar</p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2284" target="_blank" rel="noopener">Preface</a>&nbsp;</p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2285" target="_blank" rel="noopener">I Phonetics</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2286" target="_blank" rel="noopener">II Accent and Quantity</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2287" target="_blank" rel="noopener">III Nominals</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2288" target="_blank" rel="noopener">IV Verbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2289" target="_blank" rel="noopener">V Postpositions</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2290" target="_blank" rel="noopener">VI Adverbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2291" target="_blank" rel="noopener">VII Conjunctions</a></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2291" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>VIII Interjections</a></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2292" target="_blank" rel="noopener">Foreword to the Vocabulary<span class="Apple-tab-span"> </span></a></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2292" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>Vocabulary</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2293" target="_blank" rel="noopener">Corrigenda</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2294" target="_blank" rel="noopener">Abbreviations</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> <p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2295" target="_blank" rel="noopener">Sources and Literature</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p> Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors Format The file format, physical medium, or dimensions of the resource hardcover, PDF Language A language of the resource English, Mari Identifier An unambiguous reference to the resource within a given context ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf) Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant 1844–1845 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/957a5a9d11837720e7fd6b7314b2b384.pdf 5266cb81d0bfaf03fa6641939d5c6606 PDF Text Text Matthias Alexander Castrén Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. M.A. Castrén continued the European tradition of expeditions in Russia but he was also able to fulfil the needs of the Imperial Russian administration for information about the Empire as well as the Finnish national movement’s request to explore the history of the Finnish people. This two-part volume contains the reports and previously unpublished diaries written by Castrén in Finnish Lapland in 1838, Finnish and Russian Karelia in 1839, Finnish Lapland and Arctic Russia in 1841–1844, and in Siberia in 1845–1849. The introductory article contextualizes them in the intellectual and scholarly environment of the time. Itine raria  I   Edited by Timo Salminen 9 789527 262139 〉 isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) isbn 978-952-7262-15-3 (online) Itineraria1_kannet.indd 1 Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia II, 21.8.2019 10:12:37 �Matthias Alexander Castrén Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. M.A. Castrén continued the European tradition of expeditions in Russia but he was also able to fulfil the needs of the Imperial Russian administration for information about the Empire as well as the Finnish national movement’s request to explore the history of the Finnish people. This two-part volume contains the reports and previously unpublished diaries written by Castrén in Finnish Lapland in 1838, Finnish and Russian Karelia in 1839, Finnish Lapland and Arctic Russia in 1841–1844, and in Siberia in 1845–1849. The introductory article contextualizes them in the intellectual and scholarly environment of the time. Itine raria  I   Edited by Timo Salminen 9 789527 262139 〉 isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) isbn 978-952-7262-15-3 (online) Itineraria1_kannet.indd 1 Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia II, 21.8.2019 10:12:37 �Manuscripta Castreniana Personalia II, Matthias Alexander Castrén I      Edited by Timo Salminen Finno-Ugrian Society Helsinki  Itineraria 1osa johdanto jne.indd 3 21.8.2019 15:44:44 �Itineraria 1osa johdanto jne.indd b 21.8.2019 15:44:41 �Itineraria 1osa johdanto jne.indd c 21.8.2019 15:44:43 �Matthias Alexander Castrén: Itineraria (1–2) Manuscripta Castreniana Personalia II Edited by Timo Salminen Commentaries by Elin Björkman, Kaisa Häkkinen, Juha Janhunen, Paula Kokkonen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Tapani Salminen and Timo Salminen Finno-Ugrian Society Helsinki 2019 http://www.sgr.fi/manuscripta/ Editorial Board of the series Manuscripta Castreniana Ulla-Maija Forsberg, Juha Janhunen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Timo Salminen Photograph on the cover of Itineraria 1 by Anders Fredrik Skjöldebrand (“Muonioniska”, 1799; Voyage Pittoresque au Cap Nord, Stockholm 1801, Pl. XXVI), The Finnish Heritage Agency, Historical Picture Collection Drawing on the cover of Itineraria 2 by M.A. Castrén (M.A. Castrén probably with the Kets/Enisej Ostyaks in 1846; “Jag är väl ingen svinaherde, fast eder tyckes så” – “I’m not a swineherd, although it may seem like that to you”), photograph The Finnish Heritage Agency, Historical Picture Collection Painting on the back by G.D. Budkowski (“Matthias Alexander Castrén”, 1845), photograph The Finnish Heritage Agency Photograph on the first endpaper of Itineraria 1 by I.K. Inha (Vuokkiniemi main village in Russian Karelia, 1894), photograph The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric Picture Collection Drawing on the first endpaper of Itineraria 2 (Kys-taš and other stone sculptures at Askiz), KK Coll. 539.20 (Turcica 1) p. 11 Map on the last endpapers Anna Kurvinen, Timo Salminen Layout and cover Anna Kurvinen Revision of English Jüri Kokkonen The publication of this volume has been supported by the Finnish Cultural Foundation and the Kone Foundation © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) n isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) n isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) n isbn 978-952-7262-15-3 (online) n Printon Tallinn 2019 Bookstore Tiedekirja Snellmaninkatu 13 FI-00170 Helsinki p. (09/+3589) 635 177 https://www.tiedekirja.fi/ tiedekirja@tsv.fi Itineraria 1osa johdanto jne.indd 4 21.8.2019 15:44:44 �Contents Itineraria 1 Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series by Juha Janhunen Editor’s Foreword by Timo Salminen Practical Information Vocabulary List of Illustrations Matthias Alexander Castrén as a Travelling Researer by Timo Salminen M.A. Castrén’s Travel Routes        Matthias Alexander Castrén: J  L      Resa till Lappland år  Några dagar i Lappland Ett Postscriptum [Reseanteningar . Lappland.]     J  K     Itineraria 1osa johdanto jne.indd 5 Resa till Ryska Karelen år  Redogörelse för min resa under sistledne sommar Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteningar i Finskan, gjorda under sommaren     21.8.2019 15:44:44 �J  L, R  S –        Resa till Lappland, norra Ryssland o Sibirien åren – Appendix . Appendix . Appendix . Appendix . Hvarjehanda anmärkningar Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den  December  [Resedagbok ] [Anteningar ] Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Arangelska Guvernem[entet] Srenk’s Reise dur die Tundren der Samojeden            Itineraria 2 J  R  S –, T R     Rese-plan Utdrag ur Reseanteningar  af Do[or] M. A. Castrén Reseanteningar Rese-anteningar i Sibirien af M. A. Castrén Appendix . Appendix . Appendix .  Rese-Anteningar af Dr M. A. Castrén Appendix . Appendix .  Tolstoj Nos den  Nov[ember] ( Dec[ember])  Itineraria 1osa johdanto jne.indd 6            21.8.2019 15:44:44 � Jenisejsk d.  Mars/ April  Rapport till Kejserl[iga] Wetenskaps Akademien i Petersburg  Jenisej Appendix .  [Reseberättelse I–II]  Rese-anteningar Appendix .  Några Upplysningar om de till Sibirien deporterade Finnar  Rapport till Kejs[erliga] Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg         J  R  S –, T D  Dagbok ..–.. Appendix .  [Reseanteningar]  [Reseanteningar, Minusinsk ]  [Reseanteningar –] Appendix .  Мѣсяцословъ на  годъ  Карманный мѣсяцословъ на  Sources and Literature Indexes Itineraria 1osa johdanto jne.indd 7           21.8.2019 15:44:45 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. When he died at the young age of 38, he left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia and Siberia from 1838 to 1849. In the short periods of time he spent in an academic environment, he was largely occupied by university teaching and social activities and had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, and in spite of his active production of specialized articles, reviews and travel reports during his lifetime, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. Ever since, the fate of this legacy has stood in the focus of Finnish linguistics. In Castrén’s lifetime it was said that he had “written the grammars of fourteen languages”, but the actual number of separate idioms documented by him is much larger, coming close to thirty. Moreover, although his main focus was the Samoyedic branch of Uralic, he also recorded several Finno-Ugrian idioms, including varieties of Finnic, Saamic, Mari, Komi and Khanty, as well as languages and dialects belonging to the Turkic, Mongolic, Tungusic and Yeniseic families. With most of these languages, he was the first to collect any kind of coherent grammatical information, which, moreover, was complemented by lexical collections of varying sizes. Not surprisingly, he is today regarded as the founder of not only Uralic, but also Altaic and Palaeosiberian linguistics. An important feature of his approach was that he worked in the framework of a consistent linguistic theory, close to what is today known as “basic grammar”. It has to be added, however, that Castrén was not only a linguist, but a multidisciplinary scholar equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and human geography. Although he had both predecessors and successors, he is with good reason honoured as the pioneer and foremost representative of the Finnish school of linguistic anthropology, a tradition that was formed several decades before the international breakthrough of the field. Using a more modern term, his way of looking into languages in their overall extra-linguistic context, would correspond to the concept of “rich grammar”. Considering his work on mythology, especially the study of shamanism, he was also the founding figure of the so-called “Northern Paradigm” of mythological studies, a branch of comparative religion whose significance has only recently been fully understood. 8 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 8 21.8.2019 15:44:45 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Folklore and mythology were discussed by Castrén in a number of public lectures he gave at the Imperial Alexander University in Helsinki. Linguistic topics were treated by him in a series of academic dissertations, presented between 1839 and 1850. In addition, he authored grammatical sketches with vocabularies on Izhma Komi and Meadow Mari, published in Latin in 1844 and 1845, respectively. After his last expedition he started working on a new series of German-language academic grammars to which he gave the general title Nordische Reisen und Forschungen. The series was authorized and financed by the Russian Imperial Academy of Sciences in St Petersburg, and the first volume, on Khanty, appeared in 1849. In his remaining two years, Castrén managed to complete the manuscript for a second volume, on Samoyedic. With Castrén’s death, however, the future of his grammars was in danger, and the series would have been discontinued had it not been taken up by his colleague Anton Schiefner (1817–1879). From 1852 to 1861, Schiefner rapidly completed the project by editing and publishing, not only the Samoyedic volume, but also five other volumes of Castrén’s linguistic field data, as well as a reissue of the Khanty volume. To these, he added the German editions of five volumes of Castrén’s lectures and earlier publications, including letters and travelogues, which were also being made available in parallel Swedish versions under the name Nordiska resor och forskningar, published between 1852 and 1870. r This 12-volume international series immediately consolidated Castrén’s reputation and has been used as a basic tool of reference ever since— even for languages for which more extensive descriptions have subsequently become available. In spite of the extremely valuable contribution made by Schiefner to Castrén’s legacy, it was almost immediately realized that even more needed to be done. For one thing, there remained important parts of Castrén’s materials that were not included in the series published by Schiefner. Moreover, Schiefner, who was not a field linguist, occasionally made mistakes when reading and interpreting Castrén’s handwritten materials, which were not always in an accessible format. The idea of republishing Castrén’s data in a more complete and correct form was first suggested as early as the 19th century, and this became one of the long-term objectives of the Finno-Ugrian Society, which was founded in Helsinki in 1883 with the specific goal of continuing Castrén’s work in the field of Uralic and Altaic linguistics and ethnography. During the 135 years of its existence (as of 2018), the Finno-Ugrian Society has, indeed, cultivated Castrén’s legacy by both financing new field work by many generations of scholars and by publishing the results of their work. However, the full publication of Castrén’s manuscript materials has not been realized until now. After the idea had once again been mentioned in connection with the 110th anniversary of the 9 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 9 21.8.2019 15:44:45 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Society in 1993, the plan of opening a new series of publications under the name Manuscripta Castreniana gradually ripened. This series is a scheduled to contain a critical edition of all relevant parts of Castrén’s manuscripts, including both linguistic descriptions and non-linguistic materials. The series will consist of both printed volumes and digital materials available on the website of the project. In accordance with the original agreement with the Russian Imperial Academy of Sciences, Castrén’s manuscripts were placed in the library of the Imperial Alexander University of Helsinki, where Schiefner sent them after completing his work on them. For unknown reasons, however, a small part of the materials remained in the archives of the Academy in St Petersburg. The academy also received Castrén’s important ethnographic collections from Siberia. The materials kept in Helsinki have been bound into 33 mainly folio-sized volumes, which, over the years, have been preliminarily catalogued and microfilmed. Unfortunately, the work has never been professionally completed, which is why the volumes still offer surprises to those delving into them. For the new series of publications, the Finno-Ugrian Society has mobilized a representative team of experts. The volumes, published in a free order, are divided into three sections: Linguistica, Realia and Personalia. The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and a lexical data on all the languages he documented. The Realia section will a contain his notes on extralinguistic realities, including ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and geography. Finally, the Personalia section will contain his letters and travelogues, as well as a a biography with a full bibliography of his works. The contents of all the volumes are annotated on the basis of today’s level of scholarship. In this connection, it may be recalled that large parts of Castrén’s materials, including, in particular, those dealing with subsequently extinct languages, are the only extant documents on the topics they deal with. English was chosen as the language of this series in order to give Castrén’s oeuvre the visibility it deserves among the international and Anglo-Saxon readership for whom English is the first language of scholarly communication. The Swedish and German editions, published in the 19th century, will, of course, retain their historical value, but they are inevitably losing their relevance as sources of primary data. For practical reasons, though perhaps unfortunate for some readers, certain parts of the primary material in our new series are made available only in the original languages, that is, mainly Swedish. This is particularly the case with Castrén’s letters and travelogues. Even so, the present series will provide a basis for the future translation of these materials into other languages, including English. Juha Janhunen 10 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 10 21.8.2019 15:44:45 �Itineraria: Editor’s Foreword Editor’s Foreword Matthias Alexander Castrén’s achievements in linguistics and cultural studies would not have been possible without his extensive travels and fieldwork in Lapland, Russia and Siberia. His travel diaries, in particular, shed light on the process that led to his interpretations in different fields of study. This two-part volume launches a critical edition of Castrén’s travels. It consists of reports, descriptions and diaries from his journeys of 1838–1849 as well as some other texts and fragments connected to them. The whole volume is introduced with an article contextualizing Castrén’s travels in their period and surroundings. It is also possible to reconstruct Castrén’s travel routes in more detail now than previously. Their overall picture has been known since Castrén’s lifetime, but the travel diaries have nonetheless provided some new items of information. The routes are listed at the end of the introduction. The first steps towards realizing this volume were taken in 2009, but most of the work was done in 2013–2014 and 2016–2017, in parallel with editing Castrén’s archaeological and historical writings and university texts. They were published as the Realia I volume in this series in 2017 (Castrén 2017a). The 1838 Lapland section contains two descriptions from Lapland, an article based on observations and interviews in the province of Tavastia (Häme) on the way to the north and Castrén’s field diary (Nos. 1–4). In the 1839 Karelian section there are two travel reports, one written for publication and one meant for the archives of the Finnish Literature Society, and a set of field notes (Nos. 5–7). The 1841–1844 section on Lapland, Russia and West Siberia consists of the travel description written for publication, a set of field notes, Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi de 3 December 1841 (Excerpts from a letter dated 3 December 1841 at Kuolajärvi ) written in the form of a letter, a fragmentary field diary from 1842 and a field notebook of 1842–1843 (Nos. 8–14). The 1845–1849 section on Russia and Siberia contains firstly Castrén’s travel plan, seven reports written for publication, two reports to the Imperial Academy of Sciences, a description of the Enisej River and a report about Finnish prisoners in Siberia, written originally for the Imperial Senate of Finland (Nos. 15–26). Secondly, there are four field diaries or notebooks and brief notes written in the calendars of 1846 and 1847 (Nos. 27–32). Although also some private letters, especially to A.J. Sjögren, were published in newspapers during Castrén’s journeys, they have been excluded here and the reader is referred to the volume of Castrén’s letters in this series. 11 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 11 21.8.2019 15:44:45 �Itineraria: Editor’s Foreword In both the 1841–1844 and 1845–1849 sections, some parallel versions and fragments of the texts are published as appendices to the primary versions. The texts have been edited on the basis of the original manuscripts where available. Most of the preserved manuscripts are in the collections of the National Library of Finland, but some individual ones are also in the archives of the Society of Swedish Literature in Finland and Finnish Literature Society. All the illustrations are from the Castrén manuscripts in the National Library except one, belonging to his travel diary in the archives of the Society of Swedish Literature in Finland. In places I have been able to use the transcriptions made by student Elin Björkman in 2011 for the publication of Castrén’s letters, but mostly I have transliterated the texts myself. It was common for Castrén to make large numbers of changes to his manuscripts. The aim here has been to reconstruct his final versions. The changes made by him have been shown in the marginal notes except where he has only corrected misspellings. If the manuscript has been lost, the earliest printed publication has been used. Manuscript pagination is shown in all texts published from manuscripts here. In cases where the manuscript has been too unclear to be read unambiguously, I bear full responsibility, as editor, for mistakes and words that had to be left completely undeciphered. The notes have also been used to provide texts with explanations. Issues with comments in the 1845–1849 travel reports are not commented on again in connection with the diaries. Experts in different fields have taken part in writing the commentary, and every note with a commentary is marked with the commentator’s initials. As far as Castrén’s linguistic diary remarks are concerned, some of them have been commented on here, but mostly the reader is referred to the special volumes on different languages to be published later by various editors in this series. Often, the reader is referred to Castrén’s letters, which will hopefully be published in the near future. In the commentary notes, names in Cyrillic script have been transliterated according to the scholarly standard. If it has not been possible to identify a place or fully reconstruct a personal name mentioned by Castrén, his own spelling is given in italics. I wish to express my gratitude to all who have written commentaries or otherwise helped me in the editing process for their contributions, as well as the Finnish Cultural Foundation (Suomen Kulttuurirahasto), the Kone Foundation (Koneen säätiö) and the Finno-Ugrian Society itself whose funding has made the work possible. The editor 12 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 12 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria: Practical Information Praical Information The coordinates The coordinates of all identified and localized places are given with latitude and longitude according to the ETRS89 geographical coordinates ~WGS84. In addition, Finnish places have been localized in MML karttapaikka (https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/) according to the ETRS-TM35FIN system, the Swedish ones in Lantmäteriet/Kartsök och ortnamn (https://kso.etjanster.lantmateriet.se) according to SWEREF 99 TM and the Norwegian ones in Norgeskart (http://www.norgeskart.no) according to EU89 UTM-sone 33. Places in Russia, Mongolia and China have been localized mainly using Google Earth and Google Maps (http://maps.google.com). In the Enisej region also the Mapcarta Interactive map (https://mapcarta.com) has been used, although its reliability regarding details can be questioned. See also the list of references. Explanation of technical signs <> an unclear or illegible word or expression; the length of the illegible word is shown with <----> [] parts of words abbreviated by Castrén italics ǁ 1. (in the notes), the final version, followed by the outstricks en version(s) – In cases of expressions consisting of more than one word, the note number referring to text-critical notes is mostly put after the first word, but if the first word is provided with a commentary, it can be found after the last word of the expression. ~ an unaltered part of the sentence or expression 13 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 13 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria: Vocabulary Vocabulary: Main Terms and Concepts in M.A. Castrén’s Travel Diaries and Reports Weights and measures aln (Swedish ell) aršin (Russian ell) desjatina (десятина) famn (Swedish fathom) fot (Swedish foot) kanna (jug) kvarter (qvarter) lispund mark mil (league) puda saženˈ (Russian fathom) skålpund (pound) stop (stoup) våg verst 59 cm (= 2 feet = 24 inches) ca. 71 cm (= 28 inches) ca. 10  900 m2 (= 2400 square fathoms; 1 fathom = 7 feet = 2.134 m) 6 feet = 3 ells = 1.78 m 29.7 cm (= 12 inches) ca. 2.6 l (2 stoups) ½ Swedish foot (= ca. 14.9 cm) ca. 8.5 kg (20 Swedish pounds) ca. 212.5 g (½ Swedish pound) 10.7 km (= 10 Russian versts) ca. 16.4 kg (= 40 Russian pounds) 7 English feet = 3 aršins = 2.13 m ca. 425 g ca. 1.3 l Fi. vieko (gammal Carolin à 20 styfwer), 17 kg (Itkonen 1948 II: 202, 219) 1067 m (500 saženˈ) Others airan/ayran kalym kumys parka Sibirjak tabun ulus uprava volost an alcoholic beverage made by distilling fermented cow’s milk, cf. kumys (Tat.) bride tax, price for a bride an alcoholic beverage made by distilling fermented mare’s milk, cf. airan/ayran anorak, a coat with a hood a Russian born in Siberia a flock of 30–70 mares and one stallion village, especially among the Mongolian and Turkic peoples of Siberia local authority in Siberia local community, municipality in the countryside 14 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 14 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria: Vocabulary войлок земский заседатель инородец исправник кибитка курья малица песок подать подорожная приход проток становой пристав старица старшина хребет яр ясак thick, felt-like woollen cloth member of a local administrative and jurisdictional organ in the countryside (земский суд) (Большая российская энциклопедия 10, Москва 2008: 448–449.) foreigner, subject of the Russian Empire belonging to certain ethnic groups listed in legislation (indigenous peoples) a district police chief in Russia from 1775 until 1917 (Яновскiй 1894) a covered wagon or sleigh (Энциклопедическiй словарь… XV: 41–42) branch of a river running into a plain and disappearing there a fur coat or actually smock made of reindeer hide with the fur on the inside (Sirelius 1913) sandbank taxes paid in ready cash by settled inhabitants a document with which a traveller could attest his right to obtain state-owned horses for transport (Энциклопедическiй словарь… XXIV: 800–801?) (rural) parish branch of a river local police commander for a стан consisting of a few municipalities (Большая советская энциклопедия 24:1, Москва 1976: 1247–1248.) old, dry riverbed ‘eldest’, leader of a local community (Энциклопедическiй словарь… XXXI: 460) ridge ravine tribute (tax) collected in natural products in Siberia and Northern Russia 15 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 15 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria: List of Illustrations List of Illustrations Introduction Khanty men in reindeer-drawn nart sleighs t at Larjak on the River Vax in 1898 A kajuk boat on the River Obˈ in 1899/1900 k View of the steppe and Tagar Period kurgans at Oraki    Lapland 1838 Matarengi church and Aavasaksa hill A Saami cradle   Lapland and Russia 1841–1844 Kanin Samoyeds Timan Samoyeds Map of Kurostrov Island with surroundings    Russia and Siberia 1845–1849: diaries A page of M. A. Castrén's travel diary  Plans of two kurgans in Oraki ,  Plan of a kurgan at Lake Bolˈšoe (Božie ozero)  Inscriptions at Sulek (Utschum)  Profile plans and a ground plan of kurgans  at Abakan (Katschinska domen) Directions of burials in the cairns at Abakan  Inscriptions at Arbaty  The same inscriptions as above drawn in a different hand  Inscriptions at Majdaši  Plan of a kurgan at Askiz  Ground plan and two profile plans of kurgans at Askiz  16 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 16 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria: List of Illustrations Plan of burials in a kurgan at Askiz Plan of burials in another kurgan at Askiz Plan of a kurgan at Askiz The Kys-taš statue at Askiz Plan of the Aalep-tas kurgan at Askiz The making of airan Profile plan of a kurgan on the River Beja Ground plan of the above-mentioned kurgan Inscriptions located opposite Lugavskoe on the Enisej Row of stones in Tesˈ A fishing hook of the Soyots Stone sculpture on the River Ujbat Inscription on the River Ujbat Plan of a kurgan on the River Ujbat A row of stones at a kurgan in Tesˈ A stone at a kurgan on the River Oja Figures on a stone on the River Oja Figure on the same stone as above A rock with inscriptions at Abakansk Inscriptions at Abakansk Inscriptions at Abakansk Inscriptions at Abakansk Inscriptions at Abakansk Inscriptions at Abakansk Inscriptions at Kopjon Figure on a rock downstream from Tesˈ A shaman’s hat Plan of a ruin hill at Konduj                     –    ,     17 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 17 21.8.2019 15:44:46 �Itineraria      Castrén’s travel descriptions and letters are cited in the comments to his travels in this series. Therefore, they are not listed or referred to with detailed references in this introduction. Das Ausland published among many other travel descriptions a lengthy relation of Middendorff’s journey in April 1844. Das Ausland 94–100/1844. It printed a brief account of the first months of Castrén’s journey on 19 Oct. 1845 according to the journal of the Ministry of Public Education, three of Castrén’s travel reports, and to conclude, a summary of his results on 14 Dec. 1849. Das Ausland 292/1845; 299/1849. (TS) Castrén 1852a; 1852b; 1852c; 1855. Castrén 1853b; 1856. Castrén 1953; 1967. Castrén 1857b, see esp. p. V–VI; in German, Castrén 1857a. Matthias Alexander Castrén as a Travelling Researer Ti m o Sa l m i ne n M.A. Castrén’s travels in literature M.A. Castrén’s travels have been addressed in scholarly, semi-scholarly and popular literature since his lifetime. Already during his journeys Castrén sent letters and descriptions to be published in the press in both St Petersburg and Helsinki. Three of these items printed in German in the Bulletin of the Academy of Sciences also n appeared in the German newspaper Das Ausland.1 Castrén himself d published his travelogues of 1838–1844 as a book in 1852, and travel reports and letters of years 1845–1849 were edited posthumously in 1855.2 German editions of them appeared in 1853 and 18563. An abridged popular book in Finnish was published in 1953, appearing in a second edition in 19674. All of Castrén’s journeys are also more or less directly reflected in all his scholarly publications, most directly perhaps in the ethnological lectures that he gave at the University of Helsinki within a period of a little over three weeks in May 1851.5 In addition to them there have been several shorter descriptions and analyses of Castrén’s journeys in different contexts in both scholarly and popular literature since then. Castrén himself contextualized his expeditions primarily in a Finnish-national framework, i.e. the rise of the national movement and the scholarly disciplines related to it. Both his newspaper articles and the book were meant for the so-called general public, and in this context it was appropriate to highlight only the aspects of the journeys that had the closest connection to the readership. The international scholarly background was regarded as distant, nor was there any identification with Russian aims. Perhaps he preferred the Finnish-national point of view also in other respects, although he must also have been aware of the international roots and significance of his journeys and work. This can be seen in the references that he makes throughout his reports and diaries. It is to be expected that Finnish scholars have described and analysed Castrén’s travels primarily in a Finnish-national context, and it remained so until the 1980s. This perspective however, is not exclusive, and especially the academic context of St Petersburg is 18 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 18 21.8.2019 15:44:47 �Introduction often explained. The very earliest biography of Castrén, written by Anders Johan Sjögren (1794–1855) and published in Russian in 1853 and in Swedish in 1855, is a special case in several respects.6 For Johan Vilhelm Snellman (1806–1881), Castrén’s journeys were practically exclusively a part of the national movement in Finland. The significance of the Academy of Sciences in St Petersburg lay only in the economic support it provided to Sjögren and Castrén. Snellman even acknowledged the whole idea of a Siberian expedition to Sjögren, without mentioning the initiatives of other members of the academy at all.7 Aarne Michaël Tallgren followed almost completely Snellman in his whole description of Castrén, although with more emphasis on personal factors.8 Also Aulis J. Joki’s brief account of Castrén stands in a similar relation of dependence to Snellman.9 Emil Nestor Setälä connected Castrén’s work to national development in Finland, mentioning, however, its international connections but not saying anything about earlier travellers in Russia and Siberia.10 For Carl Axel Nordman, the framework within which he defined the significance of Castrén’s journeys, was the development of Finnish archaeology. The background provided by earlier archaeological studies of Siberia by scholars sent from St Petersburg was not mentioned.11 The international scholarly background from which Castrén’s fieldwork arose was given more prominence in analyses from the 1970s onwards.12 In his history of Oriental studies in Finland, Pentti Aalto connected Castrén’s travels almost exclusively to the aims of the Imperial Academy of Sciences.13 In this respect, his approach differs from that of all other Finnish authors, but it is, of course, determined by his scope, which is international in character. Mikko Korhonen’s emphasis is on the Academy and its interests combined with a Finnish background from the viewpoint of the history of linguistics14, and Günter Johannes Stipa presented a little later also the relevant international roots within linguistics15. Neither of them showed much interest in the general roots of Castrén’s journeys in intellectual history. The author of this introduction has earlier attempted to combine the Finnish and Russian factors behind Castrén’s journeys from an archaeological perspective.16 Castrén’s travels were briefly described also in connection with the general history of Finnish expeditions. Their context in those descriptions and especially the one published in 1989 lies mainly in the Finnish-national disciplines, but it is also mentioned that he extended his fieldwork beyond narrow national borders. The significance of the Imperial Academy of Sciences for his journeys is also presented.17 In the history of Finnish learning and science, published in 2000, Castrén’s travels are mentioned in several contexts but not analysed or explained in any way.18              Шегренъ 1853; Teckning 1855. Snellman 1870: esp. p. XXXIV– XXXVII, XLIV–XLVIII. Tallgren 1913: 25–27, 54–55 75– 82. Joki 1953: 7–9. Setälä 1915: 4–7. Nordman 1968: 15–17. Most recently, see Lehtinen, I., 2017: 99–104; Castrén 2017b in general. Aalto 1971: 32, 83–85. Korhonen, M., 1986: 46–53. Stipa 1990: 292–308. Salminen, Timo, 2003: 36–40. Janhunen 1989: 142–144; Halén 1989: 177–180, 196; Korhonen, M., 1989: 225, 227–236; Tiitta 2009: 45–47. Tommila 2000: 126; Herlin 2000: 42, 152, 154, 163, 169; Karlsson  – Enkvist 2000: 227, 233, 245, 247, 275, 277. 19 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 19 21.8.2019 15:44:47 �Itineraria      Louheranta 2006: esp. p. 84– 86, 119–121, 235, 251–253, 263; 2019. Vermeulen 2015: 44–81, 108– 202 etc.; Ahola  – Lukin 2016: 35–36, 55–59; Dahlmann 2009: 115; Lehtinen, I., 2017: 99–104. Teckning 1855: 238–245; Шегренъ 1853. Karl Fridrixovič/Fedorovič Tiander (1873–1938) was a researcher in St Petersburg/ Leningrad, whose grandfather had been a goldsmith in Loviisa, Finland. Tiander published works on different topics of history, literature, theatre and linguistics in the first decades of the 20th century. WorldCat Identities, http://www.worldcat. org/identities/lccn-nr88-5725 ; Kansallismuseo, Kuukauden esine, Syyskuu 2005, http:// www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/kokoelmat/kuukauden_esine_2005/kaulakoru. Тiандеръ 1904: 14–15, 18–44 (on Hegel on p. 19). Olavi Louheranta discussed Castrén’s travels and fieldwork in connection with his analysis of Kai Donner in the development of cultural anthropology, in particular from a psychological viewpoint.19 Joonas Ahola and Karina Lukin have recently analysed also Castrén’s travels in their introductory article to the new Finnishlanguage edition of his mythology lectures. They base their view on Han F. Vermeulen’s ideas of the emergence of ethnology and ethnography in Siberia during the 18th-century expeditions of the German-born scholars educated in the spirit of the Enlightenment. A similar view has also been proposed by Dittmar Dahlmann, but neither Dahlmann nor Vermeulen has dealt with Castrén because of the chronological limits of their works. Castrén’s ethnographic work has, however, been recently analysed by Ildikó Lehtinen.20 It could be expected that works published in Russia and Soviet Union would connect Castrén’s expeditions above all to the tradition launched by the Imperial Academy of Sciences. Actually, this is not always the case. The first extensive biographical account of Castrén was written by A.J. Sjögren and published in the Вѣстникъ of the Imperial Geographical Society. Castrén had been elected corresponding member (членъ сотрудникъ) of the society in 1850. Sjögren’s biography of Castrén was published in Swedish in 1855, without the author’s name. The Swedish version is cited here. For Sjögren, Castrén was above all the continuator of his own work, and this is also the main context for his journeys. Neither discussion in the Academy of Sciences nor other earlier expeditions are explained. It was indeed Sjögren’s efforts that Castrén could thank for the opportunity to travel to the east, but apparently Sjögren wanted to play down the role of other Academy members in achieving the expeditions. This point of view also explains why Snellman gave this honour so exclusively to Sjögren (see above).21 The second Russian account, published by K.F. Tiander22 in 1904, gives a lengthy account of Castrén’s travels, but because Tiander was dealing with Castrén’s work in the context of research in the Finnish language, he presented his journeys mainly in the Finnish context, of course providing them with a relation of the ideas of the day in academic circles and society and noting Sjögren’s role in the process, but omitting other connections, also the Russian ones, almost completely. Interestingly, Tiander emphasized the significance of Georg Wilhelm Friedrich Hegel’s (1770–1831) philosophy for Castrén during his formative years.23 The whole question of whether it was Finnish, Russian or international factors that determined Castrén’s work was relatively marginal in the multi-disciplinary collection published in Leningrad for the 75th anniversary of Castrén’s death. V.G. Bogoraz mentioned 20 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 20 21.8.2019 15:44:47 �Introduction both Finnish and Russian backgrounds, but he did not go deeper into them and their mutual relationship.24 The Soviet view of the 1920s noted Castrén’s criticism towards circumstances prevalent in Russian society in the 1830s and 1840s.25 Jurij Belokobylˈskij’s survey of Bronze Age and Early Iron Age archaeology in Siberia presented his journeys in the context of archaeological expeditions to Siberia with emphasis on Russian topics.26 Most works dealing with Castrén’s travels have not traced the roots of the interests of the Academy of Sciences further back into history or explained their emergence. Most explicitly this is done in Jurij Belokobylˈskij’s book. Literature published in Western Europe is mostly completely unaware of Castrén. It is typical of all descriptions and analyses of Castrén’s journeys at least until the middle of the 20th century that they construct a hero myth27 of a researcher and national actor defying difficult circumstances, endangering his health and returning home halfdead. In itself, this picture is not false, but both conscious and subconscious selections have been made to strengthen the hero image. Castrén himself already began to construct the hero myth. An especially interesting and even striking comparison with the published travelogue is provided by his preserved diary notes from the summer of 1842. The unlucky sailing voyage from Arxangelˈsk towards the Ter shore is described quite differently in the diary and in the published travel book, and the difference lies precisely in the fact that in the published version Castrén exaggerated the difficulties he suffered especially in the fishermen’s village of Kozly and made them last longer than they actually did.28 Elsewhere in his published description, Castrén often omitted or marginalized his social contacts with the Russian elites of the villages and towns that he visited, possibly to make his travels appear to be more of a solitary effort, independent of Russians. Another and often quite different image is provided by his travelling companion Johan Reinhold Bergstadi’s (1820–1850) diary of 1845–1846, published by J. Oskar I. Rancken29, where we see Castrén also bargaining in markets, singing quartets with other Finns in St Petersburg and enjoying good food and wine in both the Russian capital and other towns and cities.30 Other forms of resoluteness also belong to the Castrénian self-portrait. He is terrifying to his adversaries such as a Russian robber trying to take his reindeer and money in 1843 but at the same time generous to the indigenous inhabitants of the tundra and taiga. Several examples of the latter attitude are given. A specific way of presenting a mythologized Castrén can be found in cases where his significance as a model and forerunner of the later generations of scholars is discussed.31         Богораз 1927: esp. 4, 10, 16, 24–26, and other articles in the collection Памяти М.А. Кастрена. Богораз 1927: 10–11, 17–19, 34. Белокобыльский 1986: 54–56. On myth as signified speech, Barthes 1994: 173–179; on applications of hero myths in early Finnish archaeology also involving Castrén, see Salminen, Timo, 2003: 176–178. Cf. Blunt – Stearn 1971: 68–69, an account of Carl Linnaeus’s (von Linné’s) conscious exaggerations of the obstacles he had met and even visits to nonexistent places. Rancken 1884. Quoted in the commentary notes to the 1845–1849 journey in this volume. See, e. g. Lehtisalo 1959: 6, 112, 115; Donner, K., 1933: 5, 71, on archaeologists, Salminen, Timo, 2003: 73, 78. 21 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 21 21.8.2019 15:44:47 �Itineraria     All the maps of Castrén’s journeys published until now contain errors. In some cases, they can be explained by the fact that no detailed description of Castrén’s travel routes has been published until now, but for some others there is no reasonable explanation. The most correct map before this edition is Tallgren 1913: appendix and the most erroneous mistakes can be found in Tiitta 2009: 45. Castrén’s letter to A.J. Sjögren on 27 Sept. 1838, see the volume of letters in this series. When citing letters by Castrén in this article, I refer the reader to the volume of Castrén’s letters in this series. The references to the original sources in archives can be found there. Korhonen, M., 1986: 40–41; Stipa 1990: 292–298; Setälä 1915: 6. Branch 1973: 93–100; Sjögren 1955: 119–121. In addition to the works cited here, Castrén’s travels have been mentioned in a large number of articles and other short works since his death, and practically all the different ways of considering their context have been applied previously in the literature. Therefore, this introduction concentrates on the one hand on the practical side of the journeys and on the other hand on the way Castrén saw the different phenomena that he encountered. What is new in whole of this publication of his travels is the possibility to make Castrén’s field research process visible by commenting on his diaries and notebooks, published here for the first time. Castrén’s travels: where and why?32 Lapland 1838 and Karelia 1839 Matthias Alexander Castrén made his first, still quite tentative, journey to Lapland in the summer of 1838. His main aim during this short journey was to become acquainted with the Saami language and folklore, because he had decided to devote himself to studies of the Kalevala and Finno-Ugric languages instead of the Oriental (Sea mitic) languages which he had originally considered to be his main interest.33 The inspiration for this came from both the publication of the Kalevala in 1835 and by the language and folklore studies by fora eign scholars such as Rasmus Rask (1787–1832) in the first decades of the 19th century.34 Castrén travelled at the cost of his friend Carl Robert Ehrström (1803–1881), district physician of Tornio, who could follow his companions only to Peltovuoma village in Kittilä before returning to his duties. His other companions were the naturalist Jakob Fredrik Blank (1808–1860) and Pastor Josef Vilhelm Durchman (1806–1891) on his way to become the chaplain in Inari. They visited Aavasaksa Fell on Midsummer Eve, continued to Peltovuoma village and crossed the fells from there to Inari and further on to Utsjoki. A Saami catechumen called Isaksson from Norway was Muonio at the same time to learn Finnish, and he and Castrén could teach each other their respective languages. On the way from Tornio to Peltovuoma, the friends made short visits also to the Swedish side of the border, for example the Kengis ironworks. After Blank took another way back, Castrén and Durchman, who did not remain in Inari yet, wandered with their local guides through Sodankylä and Kemijärvi to Kemi in August. Castrén used the material he had collected in his works on both the Saami languages and Finno-Ugric mythology. Also A.J. Sjögren had visited the area between Utsjoki and Sodankylä in 1826.35 22 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 22 21.8.2019 15:44:47 �Introduction Two published descriptions and a field notebook survive from this journey. The first report was printed in Helsingfors Morgonblad in 1839 (No. 2 in this volume) and the second, more extensive, one in Nordiska resor och forskningar in 1852 (No. 1 in this volume). The r notebook, in extremely worn condition and therefore partly illegible (No. 4), complements the published reports especially concerning the route that was travelled and some descriptive details. Also the article Ett Postscriptum (No. 3) can be connected to this journey, dem spite the date given to it by Carl Gustaf Borg in NRF.36 Also the text known as Utdrag ur ett bref dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841 was written in its original form in Muonio in 1838 (see p. 584). While Castrén was travelling in Lapland, an expedition to Siberia was being prepared at the Imperial Academy of Sciences. The general plan was accepted on 18 May 1838. The idea for the expedition had been launched by the academician Karl Ernst von Baer (1792–1876) in 1837 and its main emphasis was scientific, but also a linguist-ethnographer was sought for it. A.J. Sjögren was proposed for the task, but he declined because of problems of health and he began to search for another scholar in Finland. Sjögren came to Helsinki at the beginning of August and asked Ivar Ulrik Wallenius (1793–1874) and Johan Gabriel Geitlin (1804–1871), but neither of them was willing to participate. Sjögren met at least Wallenius personally; there is no mention in his diary that he would have met Geitlin. Sjögren tells in his biography of Castrén that Wallenius and Geitlin suggested Georg August Wallin (1811–1852), later well-known as a scholar of the Arabic language, and Matthias Alexander Castrén to him. It was Sjögren’s choice to prefer Castrén, because he thought that a person born in northern Finland would endure the difficulties of travelling better.37 However, no final decision was made yet at the Academy. Sjögren explained the delay to Castrén with reference to the economic difficulties caused by the Russian military campaign in Bukhara and Khiva, but the actual reason was that K.E. von Baer had sent a programme of scientific questions to the Governor General of Western Siberia, Prince Pëtr Dmitrievič Gorčakov (1789–1868), and the answers did not arrive until early 1841. Sjögren informed Castrén about the delay, writing that he could organize his studies as he wanted in the meantime.38 Therefore, Castrén’s second journey, to Finnish and Russian Karelia in 1839, was a kind of substitute for the Siberian expedition. The Finnish Literature Society awarded him a grant for collecting folklore in Finnish and Russian Karelia, which he did in the summer of 1839. His aim was to collect additional material for his a Swedish translation of Kalevala epic. The Finnish version had been published by Elias Lönnrot (1802–1884) in 1835. According to Irma    For references and other notes, see the commentary to the texts in this volume. Sjögren met Wallin in 1840 when the latter applied to study at the Oriental Institute in St Petersburg in order to begin a career in diplomacy but was not accepted. He went on to attend lectures at the University of St Petersburg in 1840–1842. Öhrnberg 2010: 28–35. Sjögren 1855: 241–242; Branch 1968: 337–340; Korhonen, M., 1986: 47, 50–51. See also KK Coll. 209.75: Eph. 8 Aug. 1838; Sjögren 1955: 208, 210–212. 23 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 23 21.8.2019 15:44:47 �Itineraria       Sulkunen 2004: 62–63; Karkama 2001: 273; Laaksonen 2008: 284; Siikala 2008. Sulkunen 2004: 77–81, 83. Castrén was paid 500 [silver?] roubles for his translation. SKSA B1611–1612, minutes of the Finnish Literature Society, 3 March 1841, 16 March 1842. Anttila 1931: appendix map. Branch 1973: 62–71, 93–100. Haavio 1952: 36. Teckning 1855: 243 claims erroneously that Castrén would also have been in Lapland in 1839. Sulkunen, of all of Lönnrot’s contemporaries Castrén was the one most excited by the Kalevala, but on the other hand he did not accept the idea of it as describing real history. Instead, he represented the mythological tradition of interpretation. He also believed it to be an original folk epic as a whole, only being compiled by Lönnrot.39 Sulkunen has connected Castrén’s Karelian journey to a hegemony project within the Finnish Literature Society, where Lönnrot and Castrén together aimed at pushing aside the literary heritage of the late Carl Niclas Keckman (1793–1838). Keckman had bequeathed to the society, among other things, an unfinished Swedish translation of the Kalevala, but Lönnrot and Castrén exploited the material for their personal career purposes and deliberately assigned Keckman to oblivion. Sulkunen suggests that this was precisely the reason why the society supported Castrén’s journey to Karelia, and Castrén, in turn, was inclined to construct the myth of Lönnrot as national hero who had discovered the Finnish national epic and reassembled it.40 Castrén and his two young companions, Johan Martin Jakob af Tengström (1821–1890) and Johan Robert Tengström (1823–1847), began their journey in northern Savonia and Finnish Karelia, visiting places where also Elias Lönnrot and A.J. Sjögren had been in the previous years. Lönnrot had crisscrossed in the region in 1828, 1832, 1834 and 1837, most probably also in 1838, and would return there in 1842.41 Several points of the whole southern part of Castrén’s route south of Kajaani coincided with the route taken by Sjögren in 1824– 1825 and the northern part as far Kuusamo with Sjögren’s journey in late 1825.42 Having left Finnish Karelia, Castrén with his companions visited Lönnrot in Kajaani to get his accordance to his plans and continued from there to the Russian side of the border. Folk poetry was collected in several villages, most importantly in Vuokkiniemi. Castrén was quite selective, leaving aside material that he considered too similar to what had already been published in the Kalevala in 1835, or being too lyrical in character. Martti Haavio has noted how Castrén’s report displays his lack of experience as poetry collector at that time.43 Castrén’s Swedish translation of the Kalevala was indeed completed in 1841. The travellers returned via Kuusamo, Oulu, Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki. Two different versions of the travel report survive, the one Castrén delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of 1839 (No. 6), and the one he published in NRF in 1852 (No. 5). There is also a fragmentary notebook, consisting mainly of word lists and short folklore notes (No. 7). The folklore (folk poetry) material that Castrén collected will be dealt with in another volume of this series by another editor.44 24 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 24 21.8.2019 15:44:47 �Introduction Castrén seems to have made a journey to Northern Ostrobothnia in summer 1840, but nothing is known about it except a sole mention of a trip of this kind in his report to the Imperial Academy of Sciences in 1852, also published in this volume.  Lapland, Russia and Siberia 1841–1844 Still without any information on whether the Imperial Academy could arrange the Siberian journey, Castrén travelled to Lapland together with Elias Lönnrot in late 1841, partly at Lönnrot’s cost but also with a small grant from the Finnish Literature Society.45 They had originally planned to travel via Muonioniska to Alta to meet Pastor Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866), famous for his work on the Saami languages, but because they were not sure whether Stockfleth really was to be found in Alta at the moment, they changed their plans.46 The actual trip began at the church of Kemi, reaching Kuolajärvi in November, from where they planned to proceed to A’kkel. The Saami living there were famous for their shamanistic skills, and Castrén wanted to collect their folklore. Because of the high price asked by the local people for providing transport, they travelled to Inari instead, where they heard that Stockfleth was in Kárášjohka, much closer to Inari than Alta would have been, and they continued there. After the return to Inari, Castrén alone visited a village further away in the fells between 3 and 10 February. Lönnrot did not accompany him, probably because of a dispute that had arisen between them on the way to Inari before Christmas.47 The Siberian expedition was discussed at the Academy of Sciences in the autumn of 1841, and three important decisions were made. Firstly, it was decided in its historical-philological section on 10/22 September upon Sjögren’s proposal that the linguistic-ethnographic expedition would be independent of the scientific one. Then it was decided on 24 September/6 October that the scientific expedition would be carried out under the direction of Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894), a Baltic-German scholar. The costs would be 10,000 silver roubles. A linguistic-ethnographic expedition was also wished, which would cause 3,000 roubles additional costs.48 On 26 November/8 December 1841, the actual decision was made to carry out the humanistic expedition led by Sjögren.49 Relatively little, however, was clear at the practical level by now. Sjögren himself had decided that at least Castrén would travel, but if they travelled together, the 3,000 roubles would not be enough, and he started to seek additional funding at the Academy. On 17/29 December, he could note in his diary a discussion in which it was stated that     The grant of the society is mentioned in Teckning 1855: 244, but it cannot be verified from the minutes of the society. The society, however, was expecting to get reports from the travellers. Lönnrot wrote both from Kemi(nmaa) and Arxangelˈsk and also Castrén from the latter town. SKSA B1611–1612, esp. minutes 1 Dec. 1841, 16 March, 8 June 1842. Castrén had applied for a larger travel grant from the Alexander University but it was given to G.A. Wallin. Öhrnberg 2010: 32–33 citing the minutes of the University Senate on 4 Dec. 1841. Castrén’s letters to C.R. Ehrström, 14 June 1841, Felix von Willebrand, 11 Nov. 1841, as well as to Lönnrot 14 Sept. and 12. Oct. 1841, see the volume of letters in this series. See, e.g., Castrén’s letters to Willebrand, 3 Feb., Alexander Blomqvist, 12 Feb. and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842. Lönnrot’s diary note on 23 Dec. 1841, quoted in Anttila 1931: 366. KK Coll. 209: Eph. 22 Sept. 1841; Baer 1842; Branch 1968: 340– 341; Sjögren 1955: 217–219. KK Coll. 209: Eph. 8 Dec. 1841; Branch 1968: 341. Sjögren noted in his diary that he is going to write to Castrén immediately, but no such letter has been preserved. Possibly he still postponed writing it, waiting for more detailed decisions. 25 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 25 21.8.2019 15:44:47 �Itineraria        KK Coll. 209: Eph. 29 Dec. 1841; Branch 1968: 341–342. Castrén’s letter to Sjögren, 14 Feb. 1842. Branch 1973: 95–98. Lönnrot’s letter to Rabbe, 2 May 1842, published in Elias Lönnrotin kirjeet, http://lonnrot. finlit.fi/omeka/items/show/658. Anttila 1931: 367–368. HYKA KoA University Senate minutes 15 June 1842 § 4. Snellman 1870: XLVI, XLVIII; Branch 1968: 342–343. Branch 1973: 124–129, 141–148. an additional 5,000 silver roubles could be found, but on the other hand, the overall opinion was that an official application for funding should be made. This did not suit Baer who replied immediately that if more funding was applied for Sjögren, also Middendorff would be entitled to an additional application. In this state of affairs, Sjögren wrote to Castrén on 28 December 1841/9 January 1842 and explained his plans. He proposed that they would start the journey together, but Castrén alone would continue to the eastern- and northernmost regions after getting used to the circumstances and learning Russian. However, editing his Ossetian grammar for publication made it impossible for Sjögren to travel before 1844. Therefore, the issue was neither discussed at the Academy before late 1843.50 Following Sjögren’s advice, Castrén and Lönnrot continued from Inari to the Kola Peninsula and via Kemˈ and Soloveck to Arxangelˈsk. Castrén actually had the idea of going from Kola to Varanger and of travelling from there to Arxangelˈsk not before August 1842, but this was not realized.51 They followed Sjögren’s footsteps of winter 1826 again from Kola to Soloveck.52 Both in Inari and on the Kola Peninsula Castrén acquainted himself with the local Saami languages, folklore and material culture, although, according to Lönnrot, his health was quite poor.53 From Arxangelˈsk he also attempted to make a trip to the Ter Shore, but because of unfavourable winds and poor health he had to turn back. Lönnrot had left Arxangelˈsk for Karelia just before Castrén’s departure, because he had stated that he would have no use for Samoyedic studies for Finnish, as he had originally thought.54 After returning from his unlucky adventure on the sea Castrén continued his work in the surroundings of the town. He was financed by the Alexander University of Helsinki with 1,000 silver roubles for the second half of the year 1842 and first half of 1843. In his application, Castrén explained as his goal the collection material on the dialects of the Finnish tribes in Russia in order to write a complete Finnish dictionary.55 During the autumn Castrén travelled via Pinega, Mezenˈ and Sëmža to Nes,ˈ arriving there at the end of the year mainly to collect material on the Tundra Nenets language. He reached Pustozërsk in February 1843. May and June 1843 were spent in Ižma to study the Komi language and culture. Castrén was travelling in the same regions that Sjögren had visited some 15 years earlier. Sjögren had been in the Arxangelˈsk region in 1827 – and even planned a trip to the Ter shore – and continued further to Ustˈ-Sysolˈsk (present-day Syktyvkar). From there he had turned south.56 From July until the middle of September 1843 Castrén was in Kolva, from where he travelled along the River Usa to the Urals and crossed the mountains in late October to get to Obdorsk (present-day 26 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 26 21.8.2019 15:44:48 �Introduction Salexard) at the beginning of November. In the meantime, funding from the Academy of Sciences for his further journey became unsure. Academicians K.E. von Baer and Peter von Köppen (1793–1864) namely preferred the Hungarian researcher Antal Reguly (1819– 1858) for the scholarship, because Reguly was in St Petersburg doing research on Finno-Ugric themes in 1841–1843 and had become acquainted with several members of the Academy. He travelled in Siberia in 1843–1846. Sjögren expected Castrén to send a short dissertation to the Academy to show his competence and asked him to do so several times, but finally decided to make the official proposal without it. Prior to this, on 17/29 December, he went to the Minister of Public Instruction, Count Sergej Semënovič Uvarov (1786–1855), who was also President of the Academy of Sciences, and attempted to get his support in advance. The Minister, however, replied to Sjögren that he did not know the issue sufficiently and wanted to wait for the official decision of the Academy. He also hoped that Sjögren himself could travel. Sjögren, however, had decided to travel only if it was explicitly required by the Academy. On the next day Sjögren wrote to Professor Alexander Blomqvist (1796–1848) in Helsinki asking him to tell Frans Johan Rabbe (1801–1879) to submit Castrén’s inquiry to apply for a salary for him from Finland until his appointment was decided in the Academy. On 20 December 1843/1 January 1844, Sjögren stated in his diary that he had written an encouraging letter to Castrén, although he did not feel optimistic himself.57 On 5/17 January 1844, Sjögren discussed with Peter von Köppen who should be sent by the Academy to the east, Castrén or Reguly. Köppen still supported Reguly, because he knew him personally. Two days later, Köppen told Sjögren that Reguly had obtained funding from the Austrian government, but not enough to carry out his ongoing studies. Baer, therefore, attempted to get Sjögren’s support for obtaining financing for Reguly from the Academy. In this stage, Sjögren decided to make the official proposition to appoint Castrén in the historical-philological section on 12/24 January. A completely new counter-proposal was made by the members of the physical-mathematical section who were at present at the meeting. They asked for an additional 500 silver roubles to Middendorff and suggested that it could be temporarily taken from the 3,000 roubles assigned to the linguistic-ethnographical expedition. Baer even demanded that the whole sum of 3,000 roubles be given to Middendorff instead of Castrén, because the latter was funded by the Alexander University. Sjögren now said that he would travel himself only if circumstances permitted and this seemed impossible for the time being. Eventually, his proposal was accepted in the meeting and Castrén was given funding for three years, 1,000 silver roubles  KK Coll. 209: Eph. 29, 30 Dec. 1843, 1 Jan. 1844; Branch 1968: 342–345. 27 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 27 21.8.2019 15:44:48 �Itineraria        Bulletin des séances de la classe 1843: 335–336; Летопись Российской Академии Наук II: 308, 325; Branch 1968: 346–347; Сухова  – Таммиксаар 2005: 28–29, 36–50, 244; Tammiksaar 2009: 145; Teckning 1855: 251– 252; KK Coll. 209: Eph. 24 Jan., 15 Feb. 1844; Sjögren 1955: 226– 234. See also Hf. Mbl 17/1844 where the news about Castrén’s appointment was published. Baer 1845. Baer still continued with his efforts for Reguly. Castrén had taught Reguly Finnish in Helsinki in 1841 and had given a very negative assessment of his skills and knowledge back then. He had written about it to Sjögren on 27 August/8 September 1843 and 22 July/3 Aug. 1844 (see the volume of letters in this series), and Sjögren related this assessment in the meeting of 12/24 January. Consequently, Baer left an official protest against Sjögren’s assessment and wrote also to the Lecturer in Finnish, Carl Axel Gottlund (1796–1875) in Helsinki asking for an honest estimate about Reguly and, at least according to Sjögren, for Gottlund’s support. KK Coll. 209: Eph. 28, 29 Feb., 13, 22 March 1844; Branch 1968: 344–345. Sjoegren 1844. Koeppen 1844. Kappeler 2009: 68–69. KK Coll. 209: Eph. 17, 18, 24 April 1844. Castrén shared the prize with Ferdinand Johann Wiedemann (1805–1887). According to Летопись РАН II: 326, the per year, but on the condition that Sjögren would travel with him. It was also decided to use the required 500 roubles for Middendorff’s expedition until Baer could possibly get compensation for it through a new grant from the state. After receiving formal confirmation for it from Minister Uvarov, Castrén was finally appointed on 16/28 February 1844.58 After the appointment, Baer published additional instructions for Castrén wishing above all to obtain the skulls and skeletons of Siberian peoples via him as well as ethnographic collections of them. He read them at a meeting of the physical-mathematical section of the Academy on 8 March 1844.59 Castrén received detailed special instructions for the Siberian journey from A.J. Sjögren in January 1844. They were written to convince the Academy to appoint him. Castrén’s region of research was restricted between the Obˈ and Enisej rivers, and it was set his special task to carry out research among the Samoyeds and the Khanty but also to collect information about the languages and cultures of other peoples such as the Kets and to investigate the situation of the Assans, Kots, Arins, Mators and Kamassian Samoyeds. It was explicitly stated that he should not divide his attention to include the Tungus and other Turkic peoples. While Sjögren considered languages to be Castrén’s primary area of research, he also required him to collect folklore, geographic and topographic information, copy inscriptions and describe Chud graves both internally and externally in relation to their surroundings. If Castrén were able to find artefacts, he should send them to the Academy.60 Peter von Köppen wrote a supplementary instruction in March 1844, in which he added some tasks to the ones listed by Sjögren, but his questions did not bring any really new fields of research within Castrén’s scope.61 As a statistician, Köppen had classified all the peoples living in Russia62 and it was in his interest to make Castrén collect additional data for him. After a stay of two months for collecting material on the northern dialects of the Khanty language, culture and society Castrén had to give up plans to travel to Turuxansk because of his deteriorating health and turned southwards instead. After being diagnosed with tuberculosis by a Polish doctor, he eventually left for Finland in March 1844, i.e. just after the Academy of Sciences had made the decision to appoint him for an expedition to the east. Sjögren got to know about this on 5/17 April and after some hesitation he presented it at the Academy. Academician C.F. Graefe (1780–1851) suggested there that they would wait until the next autumn to see whether Castrén’s health had been restored, and the issue was left at that.63 Castrén arrived in Helsinki on 15 May 1844 after travelling for two and a half years in the north. Here he learned that he had been 28 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 28 21.8.2019 15:44:48 �Introduction awarded half of the Demidov Prize by the Academy of Sciences for his Komi grammar as well as money for printing costs, a total of 1,000 silver roubles.64 The Alexander University gave him the Alexander grant, a special stipend for travel, in Castrén’s case most probably 900 silver roubles.65 There is varying contemporary information on whether it was only his poor health or also his desire to arrange the material collected during the past years that brought Castrén back to Finland, but it seems that both reasons contributed to these developments. The issue is explained in more detail and with source references in the commentary notes on p. 544–546 to the travels in 1841–1844. The reader is also referred to Castrén’s letters, published in a later volume of this series. Castrén also published a description of this journey in 1852 (No. 8 in this volume). In addition to it, two unpublished notebooks with miscellaneous notes (Nos. 9 and 12), a fragmentary travel diary from the summer of 1842 (No. 11) and a letter extract published previously as Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841 (No. 10) are preserved. Actually Castrén has did not originally write the Utdrag at all in Kuolajärvi in 1841 but in Muonio in 1838, which g can be seen in the modifications that he made to the text. Because this publication aims at the last versions by Castrén, the text has been kept in its traditional connection with the 1841–1844 journey. The linguistic materials are analysed in separate volumes of this series by different editors. Castrén was considered to be an expert of the questions about Samoyed languages and cultures now. His expert position can be seen from the fact that the Academy of Sciences asked him for a review of Alexander Gustav von Schrenk’s (1816–1876) travel book Reise durch den Tundren der Samojeden for a possible Demidov Prize. It is n probably Sjögren’s influence that can be recognized in this request. Also, Castrén himself swiftly took an expert position presenting a detailed criticism of Schrenk’s linguistic and ethnographic observations.66 His assessment as well as his account of the hydrography of the Mezenˈ district are also published here (Nos. 14 and 15). Siberia 1845–1849 After recovering for a while, Castrén left Helsinki for Russia again on 27 February 1845. He and his companion Johan Reinhold Bergstadi arrived in St Petersburg for the first time in their lives eight days later, remaining there until 12/24 March.67 Above all, he had to meet the members of the Academy of Sciences personally, which he also did, and, of course, he has also discussed the details of the instructions especially with Sjögren and Köppen.  Academy made its decision on 12/24 April, but according to Sjögren’s diary, only Köppen’s recommendation to Castrén was presented on that day with support from some other members, and the prize-winners were decided on 17/29 April; KK Coll. 209: Eph. 24, 29 April 1844; Sjögren 1955: 233 where the sum is expressed as 2,500 + 1,000 paper roubles (Banco Assignations) the rate being 1 silver rouble = 3.50 paper roubles. On the rate, see also p. 246. The sum is not given in the minutes. According to Snellman 1870: XLVI; cf., it was 900 Rub. Sr, but in Teckning 1855: 259, Sjögren writes that Castrén was awarded 6700 roubles in assignations by the university. Sjögren seems to have based this on the letter from Castrén, 3 Aug. 1844 where Castrén wrote that ‘according to what is told’ [enligt berättelsen] he was awarded 6700 roubles in assign. (= 1,900 silver roubles). However, it can be read in his later letters that he withdrew the whole sum in three instalments in 1845 (Castrén to Sjögren, 26 Apr./8 May and 12/24 Aug. 1845), which makes it most probable that the Alexander grant was less than 1,900 silver roubles. The sum 6,700 seemingly contains both the 1,000-rouble grant of 1842 and the 900-rouble Alexander grant of 1844, given in paper roubles. The grant decision in favour of Castrén was made in the University Senate on 12 June 1844, and the affirmation 29 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 29 21.8.2019 15:44:48 �Itineraria    of it by the Chancellor (Carevič Aleksandr Nikolaevič) was taken into the minutes on 17 August. There were three applicants, with Castrén receiving five votes out of 12. The most detailed vota for him were delivered by professors Alexander Blomqvist and Gabriel Rein (1800–1867). On the other hand, Professor Jakov Grot (1812–1893) and three others associating themselves with his votum, were of the opinion that the university had already supported Castrén enough, although they did not want to deny the significance of his work as such. HYKA KoA University Senate minutes 12 June § 18, 17 August 1844 § 5. The grant had been instituted in 1842, and the Chancellor had decided its amount to be 1,285 silver roubles per year. HYKA KoA University Senate minutes, 19 Nov. 1842 § 1, 21 Dec. 1842 § 3. See also Бэръ & al. 1850 with Castrén as co-author. The University Senate had awarded Bergstadi a Hedman grant for the journey and applied to the Chancellor to permit Bergstadi to travel three years with Castrén in Siberia. HYKA KoA University Senate 12 Feb., 12 Apr. 1845. On the Hedman grant, see Tietosanakirja III: 203 [Hedman, Claudius]. Rancken 1884: 3. There was a large Finnish community in St Petersburg in the middle of the 19th century. Its number has been counted ca. 11 000 in 1840 Castrén described in his diary notes the feelings evoked by the capital city. At first, he disliked its monotony, but over the following days he also found much that was beautiful there. On 16 March, he addressed sharp criticism about the atmosphere in the city where free expression of opinions was not possible and, to keep safe, it was best not to express any opinion at all of anything and to be completely uninterested in the issues of the day. In Castrén’s opinion, most people in academic and literature circles were either pedants or dilettantes. Castrén assumed that if he were not travelling to Siberia of his own will, he would be sent there as a prisoner. What was not described by Castrén but what can be read in Bergstadi’s diary, is that during their days in St Petersburg they engaged in active social life with other Finns of the city, eating, drinking wine and singing Carl Michael Bellman’s (1740–1795) quartets.68 Activities of this kind were almost completely left unmentioned by Castrén in his descriptions. Castrén and Bergstadi arrived via Moscow and Vladimir to Kazanˈ on 29 March/9 April. Kazanˈ was their headquarters for little over a month. During that time, Castrén concentrated on the Volga-Finnic languages and met scholars at the university as far as his health permitted. After short stops in Permˈ, Ekaterinburg and Tjumenˈ they stayed in Tobolˈsk for ten days to prepare for their journey. In Glazov and Permˈ, Castrén’s route coincided with Sjögren’s journey of 1827.69 Middendorff was travelling in Northern Siberia in 1842–1844. Because of the delay in Castrén’s departure they never met. From June until September 1845 Castrén studied Southern Khanty and some Samoyedic dialects in the regions of Samarovo (present-day Xanty-Mansijsk) and Surgut. After considering different possible routes to the Samoyeds, he and Bergstadi remained for the rest of 1845 in Narym. They spent the following months until March 1846 in Togur and Molčanova to collect material mainly on the Tomsk region Samoyeds or Selkups but also on the Tatars. They went on to travel via Tomsk and Ačinsk to Krasnojarsk where they arrived on 11/23 March 1846 and continued downstream on the River Enisej five days later. Along the Enisej, Castrén collected material of a wide array of languages and cultures, Tungus, Kets, Selkups, Nganasans, Enets and Nenets. In Turuxansk (present-day Staroturuxansk) he stayed for one and a half month in June and July 1846. Another long-term stay was in Dudinka where Castrén spent almost three months from August to November 1846, travelling thereafter still further north to Tolstyj Nos. Bergstadi remained in Dudinka, leaving Castrén and returning via Krasnojarsk and Kazanˈ to Finland in 1847. Castrén 30 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 30 21.8.2019 15:44:48 �Introduction attempted get a new travel companion from Finland but was unsuccessful and he continued his journey alone. During the winter and spring of 1847 he travelled back to the south, spending three weeks in Xantajka and some time in Turuxansk on the way. Castrén took on a new task on the steppes around the upper course of the Enisej in spring and summer. He collected linguistic and ethnographic material on the Tatars (Khakasses) and carried out archaeological excavations of kurgans and documented inscriptions on rocks and grave stelae (see the volume of archaeological and historical writings and the last part of this volume in this series). His main base was at Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) and Minusinsk. On 20 June/1 July, Castrén travelled without a passport to the Chinese side of the border to meet Soyots (present-day Tuvans), returning from there in August to continue his work on the steppes. He left Minusinsk for the last time on 5/17 September and arrived in Krasnojarsk 16 days later. The months until the end of 1847 were spent studying the languages and cultures of the Kots and Kamassian Samoyeds on the smaller rivers east of Krasnojarsk. Despite the restrictions in his written programme, Castrén continued via Irkutsk to Verxneudinsk (present-day Ulan-Udè) and stayed in the region southeast of Lake Bajkal until March 1848 to collect material on the Tungus, Buryats and Buddhist religion. All these had been explicitly excluded from his duties by the Academy, at least as far as the written instructions are concerned.70 He then turned towards Kjaxta and visited China for the second time before continuing via Čita and the town of Nerčinsk to the Nerčinsk mines on the Chinese border near the River Amur. He spent May and June 1848 there and returned to Čita on 26 June/8 July, staying there for three weeks before continuing to Irkutsk, where he had to stay to cure his poor health for a whole month in July–August 1848. The next long stay required by health took place in Krasnojarsk in November. It was not until then that Castrén was able to make the effort to continue to the west. Castrén had changed his route plans several times on the way, either because of practical difficulties in travelling or because he noticed that it was unnecessary to visit regions which he originally had in mind. He had to give up a planned visit to the annual market of Selijarovo in 1845 because of flooding rivers. His planned route from the Obˈ via the Vax and the Taz to the lower course of the Enisej was considered impossible to travel, and he turned towards Narym and Tomsk instead.71 After finding the desired languages and dialects on the lower Enisej, Castrén could completely give up his plan to travel to the Taz.72 He did not decide to travel to the Soyots until the summer of 1847; neither was this one of the tasks assigned to him     belonging to all classes of society. Engman 2003: 165, 308. Branch 1973: 143. Sjoegren 1844: 326; Koeppen 1844: 373. Castrén’s letters to Sjögren, 28 Aug./9 Sept. and 1/13 Dec. 1845. Castrén’s letter to Lönnrot, 28 June/10 July 1846 and Sjögren, 5/17 July 1846. 31 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 31 21.8.2019 15:44:48 �Itineraria           Castrén’s letter to Sjögren, 5/17 July 1847. Castrén’s letters to F.J. Rabbe, 5/17 Nov. 1847, 6/18 Jan. 1848, to Sjögren, 1/13 Dec. 1847. Castrén’s letter to Sjögren, 1/13 March 1848. Castrén’s letter to Fabian Collan 22 March/3 April 1847. Castrén’s letter to Sjögren, 1/13 March 1848. Castrén’s letters to Sjögren, 3/15 July, 12/24 Aug., 3/15 Nov. 1848, to Rabbe, 12/24 Aug., 3/15 Nov., 2/14 Dec. 1848. Castrén’s letter to Sjögren, 1/13 March 1848. KK Coll. 209: Eph. 27, 29, 30 Jan., 2, 6, 7, 8, 11, 13–15, 17, 20, 21 Feb. 1849 (esp. the two last dates). On the importance of the material collected by Castrén, see Korhonen, M., 1986: 64–66; Janhunen 2009. Middendorff 1875. by the Academy.73 No document is preserved in which explains his decision. After leaving to Minusinsk valley in autumn 1847, Castrén planned to travel to Irkutsk as soon as possible, but having found Kot speakers east of Krasnojarsk, he stayed there longer than he had thought.74 Furthermore, Castrén had to leave some places in the Lake Bajkal region unvisited contrary to his earlier plans.75 Castrén’s period in offices with the Academy was originally meant to end on 10 March 1848, when he should have been in St Petersburg, but he decided already in spring 1847 to apply for a short prolongation.76 The unexpected tasks between Krasnojarsk and Irkutsk introduced a new reason to stay even longer in the east. Still in March 1848, he planned to arrive in Omsk in July77, but actually he was not there until December, largely because of lengthy stops caused by deteriorating health.78 For his journey back to the west, Castrén had plans for excavations of kurgans in the Governorates of Tomsk and Omsk, but because health problems had postponed his journey until winter, he had to leave them undone. They would have also involved considerable costs.79 Castrén arrived in St Petersburg on 13/25 January 1849 and left the Imperial capital for Helsinki on 10/22 February. The most crucial task for him now was to inform the Academy of Sciences about his results. The only source we have about his programme in St Petersburg is A.J. Sjögren’s diary, and even this does not give very detailed information about his encounters. Sjögren, however, read Castrén’s report at the Academy describing the journey and its fieldwork. It was decided to award Castrén an annual grant of 700 silver roubles for three years to edit the collected materials.80 The last journey resulted indeed in a large numbers of travel reports, descriptions, diaries and notes, most of which Castrén could not publish or utilize in any way himself before his death. However, the vast material was important for future research, and therefore the most important materials were edited by Franz Anton von Schiefner (1817–1879) in St Petersburg in 1853–1862.81 They were also used by A.T. von Middendorff in his large publication of his own journey. The latter combined them with his own observations about the Siberian peoples, cultures and languages.82 Castrén’s travel plan (No. 15), nine descriptions or reports (Nos. 16–21, 23, 24, 26), the hydrography of the Enisej (No. 22) and an account of the Finnish prisoners and deported persons in Siberia (No. 25) are published here. Moreover, there are four previously unpublished travel diaries, covering the whole journey except for the period from October 1845 to May 1846 (Nos. 27–30), and calendars for 1846 and 1847 containing some brief notes (Nos. 31, 32). Again, 32 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 32 21.8.2019 15:44:48 �Introduction the extensive linguistic, ethnographic and other scholarly materials are published in separate volumes by different editors in this series, except for the field notes that Castrén wrote in his diaries. Castrén and the tradition of expeditions Two of Castrén’s four journeys can be considered as real scholarly expeditions, the one to northern Russia and western Siberia in 1841– 1844 and the one to Siberia in 1845–1849. The journey to Lapland in 1838 was a rehearsal to obtain experience of travelling in field conditions, and the one to Karelia in 1839 was for the purpose of collecting folk poetry in the sense of Elias Lönnrot, Zacharias Topelius Sr. (1781–1831) and other Finnish national-romantics. Lapland east of the Tornionjoki and Muonionjoki rivers had been annexed to the newly established Grand Duchy of Finland of Russian Empire in the Peace Treaty of Hamina in 1809, and scholarly expeditions there were just about to begin in the 1830s. Some naturalists such as the French researcher Pierre Louis Moreau de Maupertuis (1698–1759) and Swedish scientists such as Carl von Linné (1707–1778) and Lars Levi Laestadius (1800–1861) had travelled in Lapland since the first half of the 18th century, but there was no established tradition in the field of the humanities until the late 19th century.83 Karelia on both sides of the border between the autonomous Finland and Russia proper had been quickly established as an area for collecting folk poetry in the 1820s and 1830s. Publishing the first version of the Kalevala epic in 1835 had linked Russian Karelia to the a image of Finnishness being created by the cultural elites of the time. Despite cultural differences Karelia and Karelians were suddenly presented as a part of Us; also the boundary between the Finnish and Dvina Karelian languages was not distinct. Castrén’s journey in Finnish and Russian Karelia was an integral part of the continuum that lasted from the previous decade until the 1940s.84 With his journeys in Russia and Siberia Castrén was connected with both Russian and European traditions of research expeditions, while linking Finnish national(ist) interests to them. Castrén’s travels were carried out in a period when the approach emphasizing the ethnic diversity of Russia was challenged by rising Russian nationalism underlining ethnically Russian points of view and attempts to find out ‘what specifically makes Russia Russia’. Of course, the more universalistic approach did not appear overnight, but research on non-Russian peoples of the empire could not find as much support at the Academy as it had found previously.85 All three sets of instructions, written by non-Russian members of the Academy for    Linné (Linnaeus) travelled in Lycksele and Tornio Lapland as a young scholar in 1732. Kallinen s.a. [2003]: 229, 232–233; Blunt – Stearn 1971: 40–68. Sihvo, H., 2003: 66–76, 100– 143. Knight 2009: 118–128; Tammiksaar 2009: 145; Clay 1995; Ahola  – Lukin 2016: 59; Sjögren 1955: 220–224. 33 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 33 21.8.2019 15:44:49 �Itineraria         Sarnowsky 2015 passim. Vermeulen 2015: 26, 92–95; Sarnowsky 2015: 207–208. Dahlmann 1999; Dahlmann 2009: 105–142. Vermeulen 2015: 202–203; Ahola  – Lukin 2016: 55; for a synthesizing overview of explorations of Russia, see Stagl 2009. Vermeulen 2015: 29, 44–81, 113– 122. Dahlmann 1999: 9–25; Dahlmann 2009: 39, 66–73, 82–87, 96, 105–115; Vermeulen 2015: 87–99. Dahlmann 1999: 23–25; Dahlmann 2009: 112–136; Winter  – Figurovskij 1962; Vermeulen 2015: 108–122. Strahlenberg published his observations, despite the promise not to publish them he had given to the Academy of Sciences. Strahlenberg 1730. Bucher 2009: 47. Castrén, still reflect the notion of cultural diversity of the Russian Empire and necessity to collect information about it. The earliest expeditions worldwide had been made either to search for unknown continents or routes to previously known places. Their peak period was in the 15th and 16th centuries. Increasing knowledge of the earth made it possible to concentrate on more detailed questions already from the17th century onwards, but the era of traditional expeditions of discovery was not over until the end of the 18th century.86 Organizing expeditions gradually became a colonial pursuit for several European countries.87 Russia was no exception, although its expansive and colonial attention was not turned to the distant countries behind the oceans but to its own immediate neighbouring areas in Asia.88 Therefore, the Russians also found the cultural Other increasingly within their own Empire, even in its European parts.89 There had been travellers who had described their experiences and observations from Siberia since the 15th century, such as Johannes Schiltberger (1381–1440), Sigismund von Herberstein (1486–1566), Eberhard Isbrand Ides (1657–1708) and Nicolaes Witsen (1641–1717). Also the mapping of Siberia had begun in the 16th century along with the Russian conquest. Russian power had reached the Pacific Ocean in 1639 and become established in the whole Asiatic north by the end of the 17th century. There was obvious demand for research concerning the natural resources and indigenous peoples of the conquered area. The idea of the Enlightenment gave a strong impulse for expeditions to remote areas all over the world.90 These ideas were also imported to Russia through German scholars, leading to the founding of the Imperial Academy of Sciences in the 1720s. The 18th century was particularly crucial for collecting information about Siberia.91 Three expeditions of the first half of the 18th century were especially important. Daniel Gottlieb Messerschmidt (1685–1735) travelled through most of Siberia in 1720–1727. Two Kamčatka expeditions were for the purpose of seeking a new sailing route from Europe to Asia and mapping the Kamčatka region. The first one was led by Vitus Bering (1681–1741) in 1725–1730 and the second one was carried out by Bering, Johann Georg Gmelin (1709–1755) and Gerhard Friedrich Müller (1705–1783) in 1733–1743. Also the Swedish prisoner of war Philipp Johann Tabbert (von Strahlenberg, 1677–1747) travelled in Siberia in 1711–1722, ultimately together with Messerschmidt.92 Gudrun Bucher has emphasized the change brought about by Messerschmidt’s expedition: it launched the systematic collecting of information about Siberia.93 The Second Kamčatka Expedition, however, was the first one sent to Siberia with explicit instructions and 34 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 34 21.8.2019 15:44:49 �Introduction definite questions to answer. Its results and questions were used a couple of decades later as the most important basis for his own travels by Peter Simon Pallas (1741–1811).94 The questions the travellers were required to answer were mostly of a scientific character, seeking information about natural resources and sailing routes, but also languages and cultures in the area, even archaeological remains came within their scope from early on.95 Han F. Vermeulen has discussed the question of whether the travellers were also involved in the Russian colonialist project in Siberia, but in his opinion this connection was only indirect.96 The borderline between direct colonialist activities and others of a more indirect type but of colonial importance because of their applicability remains, however, unclear. In the second half of the 18th century, Ivan Ivanovič Lepëxin's (1740–1802) journey in 1769–1772, mostly in European Russia but extending also briefly into westernmost Siberia, and Peter Simon Pallas’s journey in 1768–1774 to Southern Russia and Siberia were the most prominent expeditions of the period within the Russian empire.97 Some of Müller’s observations had been published by J.G. Gmelin, the leader of the expedition, and Pallas published a threevolume description of his journey. 98 Thus, they were more readily accessible for Castrén than Messerschmidt’s unpublished notes. Müller had a broad research programme for the history and ethnography of Siberia, which he partly realized himself, and partly delegated to others with extremely detailed instructions.99 According to Müller, it was language that showed possible relations between peoples.100 Castrén was linked to the international continuum of travels, the professionalization of different scholarly disciplines, applied interests of Russian administration and emerging Finnish nationalist ideas alike. He combined with the latter also some interest in Turkic and Mongolic languages, because their relationship to the Finno-Ugric languages was unclear. Turkology had some appeal in Western Europe in the first half of the 19th century. He was also connected to a tradition of Tibetan studies, practised in Europe since in the late 18th century.101 Castrén’s routes crossed those of the earlier travellers at several points, above all in the Minusinsk region, Turuxansk/Mangazeja, Irkutsk and Kjaxta and the region east of it as far as the River Argunˈ. These regions were visited by Messerschmidt and Gmelin with Müller and Pallas. Castrén’s route crossed Lepëxin's route especially in the White Sea region.102 Kazanˈ and its surroundings on the Volga were visited by almost all researchers travelling in Russia. It was stated already in the first chapter of this introduction that Castrén followed Sjögren in many parts of his journeys in European Russia.  Dahlmann 1999; Vermeulen 2015: 141–194; Bucher 2009: 47– 52; Dahlmann 2009: 118–128.  Dahlmann 2009: esp. 120–122.  Vermeulen 2015: 26 etc.  Dahlmann 2009: 136–142.  Gmelin 1999 [1752]; Pallas 1771, 1773, 1776.  Bucher 2009: 54–56; Vermeulen 2015: 131–133, 164–194.  Bucher 2009: 50.  Karttunen 1992: 158–164, 242– 250; Aalto 1971: 83–85.  Gmelin 1999 passim, esp. map on the cover inside; Pallas 1771, 1773, 1776 passim; Messerschmidt 1962: map; 1964: map; 1966: map; 1968: map; 1977: map; Русские путешественники и мореплаватели: Лепехин, Иван Иванович, http://rus-travelers.ru/lepehinivan-ivanovich. 35 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 35 21.8.2019 15:44:49 �Itineraria  Миллер 1999: 453–454, 503– 511, Gmelin 1999: 286–291; Белокобыльский 1986: 24–30.  Vermeulen 2015: 167–168; Bucher 2009: 49–50.  Белокобыльский 1986: 31–37.  Vermeulen 2015: 104–108 etc.; on otherness in ethnography in general, see Fabian 2014; on some applications also Salminen, Timo, 2017b.  Öhrnberg 2010: esp. 32–55.  Engman 2007: esp. 16–20.  Sahlberg 2007; Wallin 2010– 2014. Especially Müller, because of his clearly-cut humanistic research problems to solve, but also Pallas displayed considerable interest in humanistic questions. However, it is Pallas of all Castrén’s predecessors in Siberia who is best known for his published and detailed ethnographic and archaeological observations. Also Castrén cited him in several contexts, sometimes also expressing some criticism. On the other hand, Pallas was above all collecting information about natural resources and did not have any detailed instructions for cultural observations. G.F. Müller, travelling in Siberia four decades before Pallas, remained less known, because most of his observations remained unpublished. It was explicitly mentioned in his instructions that he should excavate kurgans and send the discovered artefacts to the Academy in St Petersburg, but no tasks of a more analytical nature were given to him. His fieldwork extended from the River Irtyš to the Argunˈ, and, on the basis of them, he and J.G. Gmelin classified the Enisej region grave mounds into five types and he also drew some historical, socio-economic and ethnic conclusions and had a vague idea that graves containing only copper or bronze artefacts might be older than the ones with iron objects. He also documented rock inscriptions during his journey.103 Müller himself gave Johann Eberhard Fischer (1697–1771) more detailed instructions for collecting and describing ancient remains in 1740, but they have not been published.104 Pallas continued Müller’s work. He also divided graves into different types and drew conclusions about the wealth and social organization of the people.105 Eighteenth-century travellers in Siberia developed what came to be known as Völker-Beschreibung, the description of peoples. Han F. Vermeulen considers the Siberian expeditions in particular to have been decisive to the whole development of ethnographic interest and a systematic gaze on the Other. Its roots were in the Enlightenment ideas and more specifically in the German universities where the most travellers were taught.106 Castrén inherited this idea and applied it in his work. As it shown above, his relationship to the Other was not unambiguous, though, as it was determined both by his ethnic assumptions and cultural distance. Even in the Finnish context, Castrén was not the only explorer of his time. Another linguist, Georg August Wallin, mentioned above as a candidate for the Siberian journey, turned his attention to the Arabic language and culture, travelling in Egypt and on the Arabian Peninsula in 1843–1850.107 The zoologist Reinhold Ferdinand Sahlberg (1811–1874) travelled around the world in 1839–1843, firstly from Europe around South America to Alaska and continuing via Siberia and Russia back to Finland.108 Both their travel diaries have been published recently.109 36 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 36 21.8.2019 15:44:49 �Introduction Peoples, cultures and languages Together with other figures who developed historical-comparative linguistics, Castrén considered languages to reflect the history of peoples and their relations with each other. Languages were regarded as natural organisms, and therefore linguistics was like comparative anatomy. Gottfried Wilhelm Leibniz (1646–1716) had launched an attempt to classify all peoples into groups on the basis of their languages. August Ludwig von Schlözer (1735–1809) had developed Leibniz’s classification further. The next step was taken by Johann Gottfried von Herder (1744–1803), who, contrary to Schlözer, considered peoples to be not only taxonomic units but also ‘organic entities, in which humanity expressed itself’, each of them distinguished from the others by its own characteristic spirit. Language was the basis on which communities and emerging national identities were constructed in an industrializing society where the earlier local communities gradually lost their significance.110 On the basis of Herder’s ideas on national spirit or character, Wilhelm von Humboldt (1767–1835) formulated a plan for comparative anthropology in the 1790s and developed it further in his works of the 1810s–1830s. Humboldt’s plan may also have influenced Castrén, although Humboldt was not appreciated by linguists in his lifetime. The connection between language and national character belonged to the most crucial ones for him.111 In Castrén’s words, ‘grammars are not my main goal, but without grammars this goal cannot be reached’.112 In addition to language, the national spirit found its expression in all other aspects of culture such as folklore, customs, traditional artefacts, and ways of life with their roots in prehistory.113 For Castrén, culture was the result of historical development, the parts of which could not be separated from each other. Therefore, they should also be investigated and analysed jointly and accordingly he had a genuine interest in all spiritual and material culture, customs and history of each people he encountered on the way, and his travel notes reflect how he attempted to combine all these aspects of culture into an integrated whole.114 The roots of Castrén’s universalistic approach go back to the medieval but especially Renaissance ideal of universal knowledge, which was on the verge of being replaced by different, more specific realms of specialization. On the one hand, Castrén specialized in linguistics, while on the other hand he followed Herder’s idea of history as the history of culture and cultural development. In that perspective, language, poetry and other forms of culture formed an inseparable entity. Perhaps the most important mediator of Herder’s      Hovdhaugen & al. 2000: 156– 162; Oesch 2006: 73; Vermeulen 2015: 284–295, 300, 321–322; Ahola – Lukin 2016: 43–52, 55– 56. Bunzl 1996: 20–33. Castrén’s letter to Snellman, 18 Oct. 1844 (‘Grammatikorna utgöra ej mitt hufwudsakliga ändamål, men utan Grammatikor winnes ändamålet icke.’); Karkama 2006; Oesch 2006: 76– 77, 80–83; Nisbet 2006: 90–95, 106–110; Apo 2006: 262–263; Häkkinen, K., 2006: 296, 306– 310; Branch 2006: esp. p. 346– 347. Salminen, Timo, 2003: 152–156. Ahola – Lukin 2016: 43–50. 37 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 37 21.8.2019 15:44:49 �Itineraria       Oittinen 2006: 44; Häkkinen, K., 2006; Branch 2006: passim, esp. 315–316, 344–347. Trigger 2006: 121–133; Jensen 2009. Middendorff 1875: 1412–1414. On different aspects of language and ethnicity, see Fought 2006: 6–7, 20–21, 77–78, 93. ‘Die Frage über die Stammgenossenschaft der Völker muss allendlich durch die Ethnographie entschieden werden und nur wo diese die Resultate der linguistischen Forschungen bestätigt, dürfen sie für gewiss und unzweifelhaft gelten.’ Middendorff 1875: 1403. Castrén 1857b: 11–13. See also Louheranta 2006: 60. ideas to Castrén was A.J. Sjögren, but also Elias Lönnrot was well aware of them.115 Also prehistory was just emerging as an element in the image of different cultures in Castrén’s time. It made researchers acquaint themselves with the remains of an assumed national antiquity and suggest the first scholarly interpretations of them. Castrén’s expeditions were carried out at a time when the ethnological interpretation of archaeological finds had been established but there was no actual methodology for comparing and dating them yet. The professionalization process made archaeology a tool for rising nationalism.116 Middendorff commented on Castrén’s interpretations in his publication, rejecting some of them such as the assumption of a polar race. He cited Castrén’s statements about the relation between the Samoyedic and Finnic languages, wanting to confirm it but, on the other hand, rejecting the possibility to see linguistic relations as definite evidence of ethnic affinity. Middendorff quoted Castrén’s observation that a European Finn had Caucasian features and an Asian Finn Mongolic ones, and that a Turk resembled Europeans in Europe and Asians in Asia. On the basis of this, Castrén had assumed that there could not be any definite difference between the Caucasian and Mongolic races. Middendorff stated that Castrén himself had related several cases where different peoples have merged with each other, and even more common examples of language change. Therefore, an affinity between languages was independent of an ethnic relationship.117 This kind of conclusion became common in sociolinguistics only gradually during the 20th century118, but it was possible for Middendorff, because he based his interpretation on evidence from physical anthropology. He wrote that ‘the question of the relationship between peoples must eventually be solved by ethnography [= anthropology] and only where ethnographic studies confirm linguistic results, the latter ones can be considered certain and doubtless’.119 This is not only a statement on a general level but also a direct answer to the criticism Castrén had addressed towards physical anthropology in general and especially towards Middendorff and Baer in his ethnological lectures. Castrén stated there that physiology is floating on a wide open sea as long as philology does not lead it, and it is impossible to build anything on its results so far.120 38 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 38 21.8.2019 15:44:49 �Introduction Castrén and the experiences of travel Both in Lapland in 1838 and in Karelia in 1839 Castrén travelled mostly by foot or boat, in Karelia also by horse-drawn carriage. Because the first journey to Russia began in winter, reindeer with different sleighs were used. In times of open water Castrén travelled also along the rivers, mostly in a kajuk, a fairly large covered boat. The same means of transportation as well as horse-drawn sleighs and dog sledges were used also in 1845–1849. The only possibility to utilize new technology came in 1848 when Castrén crossed Lake Bajkal on a steamer. Still inexperienced in Lapland in 1838, Castrén was somewhat surprised by the difficulties of the journey. The journey there had begun in a positive mood, but Castrén’s spirits sank to some extent when difficulties arose on the way through the wilderness from Muonio to Inari and they often had to spend the night with no shelter. The most strenuous part of the whole journey was journeying by foot across the bogs from Inari to Sodankylä. Something similar can be noted also during his first long journey in Russia. In 1845– 1849, Castrén already knew better what to expect. He admitted both in Lapland 1841 and in the Sajan Mountains in 1847 his unfamiliarity with some circumstances that he encountered, such as reindeer sledges or riding horseback, which he never had done before. The Karelian journey in 1839 as an experience of travelling on the practical level was most probably easier than the previous one. Most of the difficulties were due to cultural differences between the travellers and the local Old-Believer population, but also some local officials made travelling complicated with their arbitrary measures. At Miinoa, Castrén and his companions were almost arrested for vagrancy because they were travelling without passports, until a higher official came to their defence. Travelling on the White Sea and in the tundra introduced Castrén to both new means of transportation and circumstances even more difficult than in Lapland. He viewed himself even with some kind of humour when he drove with a stubborn reindeer towards Kola. He described the journey with Komi merchants to Obdorsk in autumn 1843 as the most arduous of his whole life. Another severed experience was the trip to Indiga in a snowstorm in the winter of 1843, and he even returned to this experience in autumn 1845 when a snowstorm on the Obˈ evoked unpleasant and frightening memories form two and a half years ago. Another practical question that must be considered in this context is that of Castrén’s language skills. He said very little about them himself. There are mentions about his studies in Saami in 39 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 39 21.8.2019 15:44:49 �Itineraria Khanty men in reindeer-drawn nart sleighs at Larjak on the River t Vax in 1898. Photograph by U.T. Sirelius. The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric Picture Collection. 40 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 40 21.8.2019 15:44:50 �Introduction A kajuk boat on the River Obˈ in k 1899/1900. Photograph by U.T. Sirelius. The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric Picture Collection. 41 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 41 21.8.2019 15:44:52 �Itineraria    Castrén's letter to Sjögren 28 Feb./11 March 1844 and to the Academy of Sciences 23 May/4 June 1845. Богораз 1927: 8. Varpio 2005: 36–37. Muonio in 1838, the Russian lessons he took from a local teacher in Kola in 1842 and his attempts to learn Nenets in the same region in 1842–1843, but this is almost all we get to know. In his letter to Sjögren in early 1844 he stated that the only language in which he is able to communicate with the Academy of Sciences is Latin. In 1845 he still wrote to the Academy of Sciences that his German is not very fluent.121 It is also known that Bergstadi translated Castrén’s grammars into Latin and reports to the Academy into Russian in 1845–1846. V.G. Bogoraz has quoted Jakov Grot’s (1812–1893) letter to Pëtr Aleksandrovič Pletnëv (1792–1865), where Grot stated that before travelling to Siberia Castrén was able to read Russian quite fluently but neither spoke nor wrote it. He spoke German ‘to some к extent’ [кое-как].122 It was only during his years in Russia and Siberia that Castrén acquired considerable practical skills in Russian. It can be read in his travelogues that he hired interpreters in different local languages, which gives the impression that he most probably communicated in Russian. It was a common pattern in travel descriptions that a journey was described as a series of difficulties that a hero coming from the centre to a periphery must overcome to reach a prize that is awaiting him. This kind of concept of a heroic journey had been known at least since the Middle Ages.123 The prize may have been of material type, but often it was more abstract. For Castrén, it was the Finnish past that he was seeking. By enduring difficult circumstances, he wanted to find a connection with the mythical Finnish tribe with its historical strata. The physical difficulties of travelling were apparently something that he considered to be a reasonable price for the historical connection, despite the fact that he appreciated all kinds of comfort and deplored severe circumstances and their injurious effects on his health. He stated in several connections that the journey had been or would be burdensome, but actually only once did he express that he was getting fed up with uncomfortable travelling. This happened in Ščeljajur on the River Pečora in 1843 and can be g read in his field notes. The traveller’s life is ‘motley’ (brokig) to the extreme, Castrén said at the Enisej in 1847 quoting a Finnish proverb about the variety of human life. Castrén saw himself also in the context of world literature and culture. Arriving in Turuxansk in 1846 he compared his arrival to Don Quijote’s return to his old family estate in Miguel de Cervantes Saavedra’s (1547–1616) novel. There are also references to Ancient Greek and Roman literature and the Bible in his travel notes. References of this kind are not very numerous, but their existence reflects Castrén’s view of the world around him. 42 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 42 21.8.2019 15:44:54 �Introduction Castrén’s prolonged farewell rituals when leaving Finland in the winter of 1845, which are described in his travel diary, were a real rite of passage or transition to another world, necessary for leaving the world of the home behind and to prepare him to encounter everything that was to be expected during the long journey, just as with funeral rites where mourning connects the deceased and the living as a special group and prepares the deceased for the journey to the afterworld. The transition is also comparable to a reverse image of rites by which a new member is welcomed to a group. Castrén was in a liminal state before leaving the domestic community behind him.124 Contrary to the abrupt departure of 1841, it was now possible for him to say goodbye to his friends and home. It took him five days to bid farewell to friends and Finland and another three days of solitary meditation and self-examination expressed in diary notes before the Russian border. Another farewell ceremony took place with Finns and other acquaintances in St Petersburg; there had been analogous cases during Castrén’s earlier travels as in Inari and Kola in 1842. Once more it would take place on a smaller scale with three other Finns in Kazanˈ before the departure for Permˈ in May 1845. Castrén himself was stared at especially because of his spectacles, of which he mentioned several examples, e.g. in Karelia in 1842 and in Permˈ in 1845. Both for Russians and the indigenous peoples, he represented otherness. Socially, he was seen as a representative of St Petersburg, the reigning power and the urban upper classes. Ethnically, he was considered a foreigner, a немец. In both respects and for almost everyone he was something extremely remote from the point of view of their world. He was, however, gradually able to adapt to the primitive circumstances in which he was working. Olavi Louheranta has, therefore, characterized him as a ‘Dionysian’ field anthropologist, as opposed to the ‘Apollonian’ tradition, whose representatives were more inclined to keep to a European way of life on their field expeditions.125 In Lapland in 1838, the local Finns looked at the travellers with some benevolent arrogance, based both on their local knowledge and practical skills, which the travellers lacked. Sometimes Castrén also asked them questions, e.g. about their religious beliefs or local traditions that they were chary to answer, as when he asked about guardian spirits in different places. Sometimes his questions and evoked some amusement, or he was seen as a dreamer, contrary to the working peasant people. A clear socially-based feeling of otherness can be noticed. There were several expressions of the cultural barrier between the travellers and the local inhabitants during the Karelian journey of 1839. For instance, an old woman threatened to drive Castrén out of her house with a broom.  Van Gennep 1960: 29–33, 146– 148; Turner 1977.  Louheranta 2006: 84–86. 43 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 43 21.8.2019 15:44:54 �Itineraria   Sjoegren 1844: 331–332. See also Salminen, Timo, 2016; 2017a. Castrén presented critical comments on several phenomena of his day such as poverty in Finnish Lapland (1838 and 1841) or among the Buryats (1848), politics and academic relations in St Petersburg (1845), the domination of Russians over the indigenous peoples and the Russification of the latter (especially 1845), the debt relations between merchants on the one hand and Arctic hunters and nomads on the other (1844 and 1846), arbitrary measures of Russian administrative officials and priests (1845), and the subordination of women within the indigenous communities, especially the Komi (1843), Nenets (1845) and Khanty (1844, 1845). However, in many cases, Castrén merely stated the situation and did not propose any measures for changing it. His possible suggestions aimed above all either at improvements of economy or a stricter or more accurate following of existing laws and regulations (e.g., 1843). The key concepts for understanding his attitude are morals and diligence. Lack of either of them explains the merchants’ or officials’ exploitation of indigenous people as well as the economic backwardness of the latter. His thought follows the lines of Biblically based philosophy of society. Castrén’s archaeological fieldwork Some words need to be devoted to Castrén’s archaeological fieldwork especially in Siberia. The instructions given by the Academy of Sciences obliged him to carry out archaeological excavations in the Minusinsk Valley at the upper course of the Enisej. Sjögren considered it especially important to collect new data, because there were some conflicting interpretations about the graves.126 Castrén was personally interested in attempting to either confirm or disprove the assumed connection between the Finno-Ugric peoples and the grave mounds. It is especially significant that specific research questions had been defined for Castrén to answer. For earlier travellers, archaeological research had rather been part of obtaining general information about the country.127 Castrén was not especially eager to carry out the task, because he considered it likely that the ancient graves did not have any connection with the Finns. He continued excavations later in the regions of Aginsk and Konduj in Eastern Siberia, probably on his own initiative, although even fewer Finnic connections could be found there. This seems to show that his interest in archaeological fieldwork and confidence in its possibilities gradually grew along with experience. Because G.F. Müller had excavated east of Lake Bajkal, Castrén may have wanted to check these older 44 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 44 21.8.2019 15:44:54 �Introduction results, but there is no information about this. Furthermore, the documentation of Castrén’s excavations has mostly been lost. Castrén had made archaeological observations already during his journey to Lapland in 1838. Both there in 1838 and in Karelia in 1839 he mentioned remains that he called Lapp graves and Lapp cairns. On his way to the north in 1838 he also visited some Bronze Age cairns in Ostrobothnia. No documentation of this is preserved except for notes. They are commented in more detail with references to literature in the endnotes of this volume and in the volume of Castrén’s archaeological and historical writings. In the Arxangelˈsk region in late 1841, Castrén visited the site of Xolmogor. Excavations were impossible because of winter, but he made observations regarding the site and interviewed local people. There are two different descriptions of the visit by Castrén. He wrote in his published account how he travelled to Xolmogor, which had been the Biarmians’ famous fortress, but was now only a small and insignificant district town. He would have wanted to excavated at a the location of the temple of Jumala [Eng. God] temple, but because the soil was frozen, he could only make observations. Instead, he stayed in town for several days to collect the traditions of the Biarmian people. Still in 1843, Castrén wrote to the University Senate in Helsinki and announced that he was willing to send archaeological finds from the northern parts of the Arxangelˈsk Governorate to the university, listing different valuable objects that have been found in the region such as gold rings. The University Senate was willing to receive finds but Castrén did not send anything and had actually already left the region for the east.128 The unpublished notes contain a more detailed description of the site. In a romantic tone, Castrén described the empty, sorrowful desolation and imagined hearing the sounds of weapons and battle cries. Instead of a town, there was only forest and a cemetery. s He mentioned that the Chuds used to have their own king (Knäs) in Xolmogor. He also wrote about the etymology of the name Xolmogor and cited chronicle information on the history of the town. On his way from the north to the Minusinsk area in the spring of 1847 Castrén excavated a couple of kurgans somewhere along the River Ana, but he conducted the majority of all his excavations in the Minusinsk–Ačinsk region, where he opened approximately 20 kurgans. These are his best-known excavations, because he made quite detailed field notes that were preserved and published for the first time by Johan Reinhold Aspelin (1842–1915) in 1901. Castrén himself wrote an account of his results, which was published in 1870.129 Castrén noted the traditions according to which the kurgans were not built by the Kirghiz or Tatars, but instead by a people called  HYKA KoA University Senate 30 June 1843 §8.  Aspelin 1901; Castrén 1870d/ 2017a: 89–105. 45 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 45 21.8.2019 15:44:54 �Itineraria View of the steppe and Tagar Period kurgans at Oraki. Drawing by Hjalmar Appelgren, 1887. Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 64. the Chuds. He went on to mentioned folk traditions about the Chuds and their disappearance with the arrival of the white forest and the white Tsar. In the same manner as around Arxangelˈsk, Castrén collected information on the distribution, appearance, and structure of the kurgans in the Upper Enisej area by interviewing local people and keeping his eyes open when travelling around. He mentioned the Tatar tradition, according to which kurgans were made like Kirghiz tents. It is typical of Castrén’s fieldwork that to draw conclusions he searched for analogies both in ethnographic material and folklore. 46 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 46 21.8.2019 15:44:54 �Introduction There were kurgans of Late Bronze Age Stone Slab Culture in Aginsk area, two of which Castrén excavated. He mentioned also the earlier khirigsuur graves in the same region, ‘brick-built r kurgans’ at the Chinese border, and graves on the Chinese side at the fort of Curuxajtuj and other places. He excavated ruins of the well-known Mongol Period palace near the village of Konduj near Nerčinsk. Most probably also the other brick kurgans observed by him were ruins of buildings, as Castrén already assumed. Castrén’s letters show that he already had a conscious desire to develop his fieldwork methodology, and he asked Sjögren for instructions in this area. Otherwise we know little about the examples that he followed in his archaeological work. He mentions the Swedish researcher Sven Nilsson (1787–1883) on one occasion and the Baltic-German amateur archaeologist Johann Karl Ulrich Bähr (1801–1869) and his excavations of the graves of the Livs on another occasion, but this is all we get to know from his writings.130 Castrén’s excavation notes in general reveal that he had a sense of stratigraphy. Usually he indicated the depths of excavated layers, as well as the type of soil. He made observations regarding constructions of wood and stone, human bones, ceramics, the direction and position of the burial(s) and their number. Castrén did not have any reliable method for dating the graves that he excavated, although he was aware of the Stone, Bronze, and Iron Ages and their mutual chronological relationship. He did not even propose any absolute chronology. He attempted to date the mounds by observing the thickness of the soil layers, vegetation, and the extent to which the decomposition of human bones and other organic material had proceeded. According to Castrén, the older kurgans were usually larger than the younger ones, more quadrangular and more often with stone stelae erected on top, and were mostly at ground level without any elevation, because their inner construction had collapsed and allowed the mound to sink. Both in his comparisons and field methodology, Castrén still represented the antiquarian tradition rather than the comparative archaeology that was developing in the early 19th century, although more modern ideas had influenced him. Although Jurij Belokobylˈskij has stated that Castrén’s field methods had achieved a higher level than those of several other researchers of Siberia in his time or even in the second half of the 19th century, his documentation can by no means be described as very detailed.131  Castrén 1870b: 147/2017a: 108; about Nilsson, see Trigger 2006: 129–131; Christensson 2005.  Белокобыльский 1986: 44; cf. Trigger 2006: 110–114, 121–129; Eberhardt 2012. 47 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 47 21.8.2019 15:44:56 �Itineraria     Fabian 2014: 12–21; Vermeulen 2015: 202–203, 284–289. Fabian 2014: 22–25, 31, 38–39, 49, 53–69; Louheranta 2006: 104–106 with references. See, e.g., Nöth 1996: 11. Hinton 2000: 6–8, 14, 17, 150– 156. Travelling among the Other and as the Other What was Castrén’s relationship with the phenomena that he encountered? What kind of meanings did travelling in itself bear for e him? What did he represent to the people that he met? The key concept in understanding Castrén’s relation to everything he encountered is otherness. According to Johannes Fabian, ethnology and ethnography emerged on the basis of the idea of evolution.132 Time was naturalized during this process by severing it from its religious roots, and the other was conceived both in time r and space. Fabian divides time into four types: physical, mundane, typological, and intersubjective time. The typological concept of time makes it possible to conceive of a people or group of peoples as belonging to another epoch, denying its contemporaneity with us in spite of chronological simultaneity. Different epochs can coexist. Socalled primitive peoples or traditional forms of culture are remains of the past and thus offer windows on our own history. Cultural distance is both a temporal and a spatial problem.133 In a new place and environment, a traveller appears as a more or less divergent element with his or her own aims and intentions among the community, or likewise in the natural environment, setting him/herself both consciously and unconsciously to a relationship to the people and surroundings s/he has encountered. When lacking more specific or individual information, people mostly look at each other through established stereotypes or at least with strong impact from established ways of thinking. A narrative of an environment is constructed by providing it with meanings arising from personal life experience and values. This kind of signification may also be formed and applied unconsciously.134 Perry R. Hinton has stated that while shaping a stereotype image of a group of people we define them according to a special characteristic and add other features to it. Stereotypes arise from group prejudices and group formation processes. Social groups are distinguished from each other ‘by differences in their everyday knowledge’.135 All this applies also to encounters with cultures and ethnic groups. Also travelling in itself is a cultural process and experience, as we have seen above. If we look at Castrén’s accounts of the natural environment in which he was travelling there are both descriptions without any further assessments and ones in which Castrén looks at the environment as a natural resource utilizable by man. In the latter case, he pays attention to sources of livelihood. For the most part, he connects the concept of beauty in nature with human culture. A natural landscape can have values of beauty in itself, but it is monotonous until ennobled by the human touch. Evaluations of this kind appear 48 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 48 21.8.2019 15:44:56 �Introduction above all during the two long journeys, but they underlie his descriptions also in Lapland and Karelia in 1838–1839. Another feature typical of Castrén’s description of nature is its personification, seen e.g., on the way from Inari to the Kola Peninsula in 1842 and on the Obˈ in 1845. He wrote in his field notes on the Pečora in 1843 that his way to look at the nature is such that he completely goes deep into it but is not able to develop theories about the beautiful in nature. The element of sameness or otherness also appears in Castrén’s view of the landscape, with Finnish nature as his main reference in the comparison. This approach is most frequently evident during the 1845–1849 journey, and especially in Western Russia as far as the Vjatka region, but sometimes also in the forested areas of Siberia. In this concept of nature, Castrén is connected to the Biblical tradition, according to which nature is given to man to cultivate. It had been given a more specific form by Friedrich Schiller (1759–1805) and it is a crucial element of Enlightenment thinking. Although romanticism replaced this idea partly with the notion of a mythical natural environment, it never really lost its predominant position until the 20th century.136 At the practical level, its roots can be traced to the very basics of agricultural society, in which untamed nature is a threat and becomes a source of livelihood only when brought under human control. Therefore, also the natural landscape without human impact could not fulfil requirements of beauty. In Finland at the time, J.V. Snellman had recently expressed his opinion on the superiority of the cultural landscape in several articles in the 1840s, and Zacharias Topelius (1818–1898) repeated the same idea both in the same decade and later.137 Castrén’s overall relation to the cultures and peoples that he encountered is ambivalent. They represented otherness for him, and he compared them with his own cultural values. This applies not only to the indigenous peoples that he met but also to Russians and different smaller groups among them, such as the Starovery. Castrén’s first encounter with cultural otherness took place in the Juutua Saami village in Inari in 1838, but it was still otherness that he could look at as an exotic play and leave the theatre when he had had enough. Therefore, his real first collision with the Other was caused precisely by the Old-Believers of Karelia. Castrén and his companions came to notice that the social standards in an Old-Believer village were different and they had to adapt themselves to them in order to be able to continue their work there. By the same token, they had to accept the more or less arbitrary actions of Russian local authorities, especially since they travelled without passports. Castrén described in his report the surprise and even shock that this caused to him.   Varpio 2005: 28–29, 37. Lahtinen 2006: 188–193; Tiitta 1994: 282–283, 303–304. 49 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 49 21.8.2019 15:44:56 �Itineraria  Ballaster 2005: 364; Koivunen 2015: esp. 9–11.  Mason 1998: 1–5, 72, see also p. 90 on the conflict between ethnographic accuracy and ‘aesthetic predilections’, actually in figurative art but fully applicable also to literary accounts of cultures.  See also Koivunen 2015: 112.  For an overall account of Castrén’s perception of identities of the Finno-Ugric peoples, see Leinonen, M., 2009: 474–476. In addition to the relationship of otherness, there was one of power and consequent economic exploitation between the travellers and the local people, emerging from Castrén’s dependence on local guides and coachmen, whose decisions he had only limited possibilities to question. Castrén compared the distances and prices he had paid for them (e.g. in the winter of 1842–1843) and accused especially Russians of charging too much. In some cases, Castrén made observations of other travelling people, especially in the case of the so-called murmanski going to i the northern coast of the Kola Peninsula for their yearly spring fishing season. Castrén encountered them in the spring of 1842. The murmanski were exotic for him; Castrén made observations of them i as of a theatre play, although he finally considered them to be more of a nuisance, even ridiculing them. For Castrén, travelling often meant a romantic encounter with the exotic. There was growing interest in what was conceived and constructed as exotic in Europe in the early 19th century. According to Ros Ballaster, increasing knowledge about Oriental cultures in the 18th century made Europeans first search for analogies to their own culture, but changed soon to creating visions of alterity.138 Peter Mason has stated that exotic artefacts were used ‘to evoke an exotic culture by virtue of the principle of pars pro toto’ and similarly also accounts of cultural features were used. It was also crucial that the exotic was always somewhere else, not at home.139 In Castrén’s case it became visible, e.g. in his description of the Tatar riders and mosques in the Kazanˈ area in spring 1845, his encounter with a Tungus knight at the Enisej in 1846 and in his ride over the Sajan Mountains to the Soyots in 1847. There are also other contexts in which he viewed the clothes, buildings and customs of the peoples he met in the east as romantically exoticizing. Castrén did not use the word exotic, but it lies in his attitude. I understand exotic here as different c with a romantic tone and a hint of admiration. All that is different is c thus not exotic. Therefore, the Finno-Ugric peoples were not exotic in Castrén’s view, although also they often manifested an explicit cultural otherness besides their assumed ethnic sameness to him.140 An experience of sameness caused by the assumed ethnic affinity made Castrén also neglect obvious elements of cultural difference, as with the Udmurts in 1845. This was due to the notion of a primordial and inherent national character. Despite ethnic sameness, social otherness could sometimes become dominant as in the relationship with the Komi hunters and merchants, with whom Castrén travelled in 1843.141 In the case of the Finnic peoples in Siberia, the feeling of ethnic affinity was competing with exotic otherness. In most cases, cultural otherness predominated and brought forth 50 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 50 21.8.2019 15:44:56 �Introduction even expressions of aversion, but when Castrén was simultaneously encountering peoples such as the Kets (Enisej Ostyaks) and Tungus at the Enisej in 1846, the otherness was suddenly represented by the more remote people (Tungus), and the other, in itself exotic, group (Kets) was transformed to the realm of sameness. There is also a good deal of stereotypes that Castrén connected to the Siberian peoples, especially the Khanty and the Kets, like the traditional image of innocent and simple ‘children of nature’. This idea leads back to Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) and forward to Lewis Henry Morgan (1818–1881) and their notions of human cultural evolution from savagery to civilization.142 ‘Cultural progress’ belonged even as such to Castrén’s vocabulary as well as terms such as ‘primitive [rå/raw] peoples’ or ‘savages’ [vildar].143 r Castrén assumed that every people will sooner or later proceed from nomadism or a hunting-gatherer economy at least to cattle breeding or, where climate and soil allowed it, to agriculture. Therefore, he also described this kind of change as desirable, for instance in Lapland and along the large Russian and Siberian rivers. The most illustrative examples of this can be found from Inari in 1842 (also 1838) and the rivers Pečora in 1843 and Obˈ in 1845. Especially adopting the Christian religion was a sign of progress for Castrén. Among every people he visited he stated whether they were Christians or something else, and if Christians, the level of their knowledge of religion and what kind of practical opportunities they had for religious life. The most illustrative examples can be shown among the Inari Saami in 1838 and the Khanty in 1845. On the other hand, while regarding Christian conversion as a positive development, Castrén deplored the disappearance of traditional forms of culture and expected that more appreciation of their own culture should be implanted among the Siberian peoples instead of stigmatizing it as inferior to Russian culture. The best example of this is again his encounter with the Khanty on the Obˈ in the autumn of 1845. The belittling attitude towards the indigenous cultures has been dominant in Russian way of thinking for most of the time that non-Russian peoples have been subordinated to Russian rule. However, in terms of practical adaptation to the circumstances, also Russians followed the example of indigenous peoples in many respects when migrating to Siberia. Despite the fact that the Russian conquest of Siberia and its economic exploitation from the 16th century onwards led a large part of its indigenous peoples to extinction, it was only gradually and not really before the 20th century that Russian cultural domination become prevalent in the annexed lands. Above all practical reasons such as long distances and poorly  Broome 1963: 48–49; Burke Leacock 1967: lxv.  See Ahola – Lukin 2016: 53; cf. also Salminen, Timo, 2017b. 51 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 51 21.8.2019 15:44:56 �Itineraria  Dahlmann 2009: 22–24, 41, 44, 47, 80–83, 99–100, 149–154, 262–266.  Ahola – Lukin 2016: 47.  See also Ahola  – Lukin 2016: 50, 53.  Varpio 2005: 37.  Castrén 1857b: 14, 22. Johann Friedrich Blumenbach was a German physician, naturalist and anthropologist, famous for his division of mankind into five races published in his work De generis humani varietate nativa in 1776 and 1798. Hartmann 2005; Kemiläinen 1993: 56–110.  When meeting a Saami fisherman at the River Ivalojoki in 1838, Castrén explicitly described him as a victim of oppression, because he had lived since his childhood with Finns, which had made him forget his own nationality and consequently all kind of self-esteem (all känsla af sitt mennisko-wärde). In his newspaper article from the same journey Några dagar i Lappland Castrén in clear words opposed the view of the Saami as a cowardly people. developed traffic as well as the small number of Russians in Siberia had made it impossible before that.144 Castrén’s somewhat problematic attitude to the idea of adopting Christianity as a positive development on one hand and willingness to preserve indigenous cultural values on the other reflects both his own personal background as a vicar’s son and, even more, a gradual change in models of thought in society. It was still self-evident that the Christian faith was considered superior and correct in comparison with other belief systems, but Castrén, while accepting this idea, also arrived at considering its problematic cultural consequences. His most important model in this respect seems to have been Jacob Grimm (1785–1863), for whom the same dichotomy was also meaningful.145 Because Castrén was committed to the evolutionist idea of progress in all of his thinking146, he saw the peoples with a more ‘primitive’ culture as reflecting earlier phases of development towards the high level of the Europeans. When considered as relatives, they represented at the same time ethnic sameness and cultural otherness. The evolutionist view drew parallels between the so-called primitive peoples and either natural phenomena or children, also children of nature.147 Also Castrén made comparisons of this kind, especially in Lapland in 1838, but they seldom predominated in his view of the peoples he described during his later travels, probably because of his increasing experience and the ethnic affinity he assumed to exist between many Siberian peoples and the Finns. Castrén thus evaluated the cultures he was looking at, but was he a racist? What did racism mean in early 19th-century context? Firstly, we must ask what Castrén’s relationship was to the socalled scientific racism of his day. When writing about the inhabitants of the Kazanˈ Governorate in his diary on 10 April 1845, Castrén discussed the possible relation between Finns and Mongols as well as Finns and Turks. Here, he made reference to Johann Friedrich Blumenbach’s (1752–1840) division of mankind into main races, rejecting Blumenbach’s assumption that Turks and Mongols belonged to different races. Either they both should belong to the Mongolic race, or there would be no definite difference between the two races. He returned to this also in his ethnological lectures. This shows that Castrén has considered the racial division made by Blumenbach and the scientific racist paradigm in general as a relevant means to consider mankind. In the discussion of the day about the system of mankind slightly different racial divisions were proposed and Finns both were an object of the international discussion and took part in it themselves. The main question in their case was whether they were Mongols or not, and the answer to this question also lay behind Castrén’s view.148 52 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 52 21.8.2019 15:44:57 �Introduction It is more complicated to answer whether Castrén also evaluated different human races in relation to each other. Throughout his travel notes and reports, he characterized peoples with stereotypical national features. Sometimes he also commented on their cultures in evaluative tones, and clearly regarded the Saami to inferior to the Finns when listing the characteristics of both peoples in his travelogue of 1841–1844. On the other hand, he opposed the established view of them as a cowardly people and considered them rather be victims of oppression.149 Despite this, he did not, for the most part, base his evaluations on racial arguments but rather on a concept of cultural evolution. There may be one exception to this principle, though. Castrén wrote in St Petersburg on 20 March 1845: ‘I also looked at a nice collection of apes in a museum one day. When I had successively seen all of them and herewith noticed the small difference, which distinguishes this animal in its highest potency from a human being, I considered it possible that the best ape also in the spiritual sense would be even with the worst human, e.g. among the Samoyeds.’ This kind of account could be interpreted as a sign of a racist attitude towards at least some other peoples. But Castrén continued with a note of self-irony: ‘But this brother of the ape, how does he consider himself to be a high and distinguished lord on the earth. As far as it regards me, I am a fool like all the others.’150 Actually, Castrén gave one more reply to the question about racism in his thoughts in his ethnological lectures. According to him, because the Finnic tribe had been able to rise to almost an equal level of culture with Indo-Europeans despite different racial origins, ‘it seems to show that civilization and humanity are not the monopoly of one race. I will not accredit it to their superior capacity of culture that the Finnic peoples have gained a higher level of culture than their relatives [i.e., e.g. Samoyeds], but only to the fact that they have been in contact with civilized nations for a longer time, contrary to related peoples living in the strictest secession from the cultured nations of the world.’151 This kind of statement seems to show that Castrén regarded human races more or less equal and the racial question was not his first priority. He agreed with Herder here, who denied the significance of human races and emphasized brotherhood between peoples.152 Despite these notions of equality, the anti-Semitism common in the 19th-century society was not unfamiliar to Castrén.153 Namely, he stated in Tobolˈsk in May 1845 that man needs a fatherland in order not to decay into a Jew, Gypsy or something similar.154 But even this does not mean that we would be able to answer unambiguously, whether Castrén was a racist or not. Although he was committed to the idea of a national spirit and thus inherited attributes, he actually  ‘Jag betraktade äfven härom dagen en artig samling af apor i ett museum. När jag successivt hade genomgått dem alla och härwid anmärkt den ringa olikhet som i yttre motto skiljer detta djur i dess högsta potens ifrån menniskan, höll jag det för möjligt, att den bästa apa äfven i andelig mon kunde vara nästan jemgod med den sämsta menniska, t. ex. bland de Samojeder. Men denne apans broder, hvad tycker han sig icke vara för en hög och förnäm herre på jorden. Hvad mig sjelf beträffar, är jag en narr, liksom alla de andra.’  ‘[…] men att den icke dess mindre förmått höja sig nära nog till samma kulturgrad, som de indogermaniska folken, synes utvisa, att bildning och humanitet icke utgöra ett monopolium för någon viss mennisko-ras. Att de finska folken uppnått en högre kulturgrad, än de öfriga stamförvandter, detta vill jag icke heller tillskrifva deras större kapacitet af bildning, utan endast den omständighet, at de redan länge stått i beröring med bildade nationer, då deremot de befryndade folken lefvat i den strängaste afsöndring ifrån verldens kulturfolk.’ Castrén 1857b: 94–95.  Jokisalo 2006: 162–163.  On anti-Semitism in the 19th century, see Forsgård 1998.  ‘Allmänneligen behöfwer menniskan, för att ej förfalla till Jude, Zigenare eller något dylikt, ett fosterland, som hon kan älska, och hvari hon sjelf åtnjuter menniskors aktning.’ Tobolˈsk 16/28 May 1845. See Castrén’s travel diaries. 53 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 53 21.8.2019 15:44:57 �Itineraria  Cf. the inspiration given by Sjögren to some Komi intellectuals. Jääts 2009: 41. About the interaction between scholarly, ideological and even political goals in Finnish research on the Finno-Ugric peoples and languages, see, e.g., Salminen, Timo, 2009. considered here the negative features of Jews and Romani as a result of a historical process of development rather than something belonging to their very essence. Concluding remarks: travelling and constructing national identities Matthias Alexander Castrén belonged simultaneously to at least three different traditions of expeditions: the international scientific (here including the humanities) tradition seeking information about unknown regions, the Russian tradition aiming at the economic exploitation of annexed areas, and the Finnish tradition based on nationalist ideology and a quest for national roots. The way his model was later followed combined the first and third ones as a synthesis. Also institutionally, Castrén stood between and was able to benefit from the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg and new emerging Finnish organizations such as the Finnish Literature Society in Helsinki. Also in his way of seeing the peoples and cultural phenomena that he encountered Castrén represented a transitional phase. He had not been able to free himself completely from the Enlightenment ideas of progress and a Biblical set of values as the basis of his assessments of cultures, but he was nevertheless already able to see them valuable in themselves. Castrén’s overall approach differs at least in three respects from that of his predecessors. Firstly, his programme was aimed to form a consistent image of certain peoples’ languages and cultures, both past and present by combining the results of history, ethnography, folklore and archaeology. Secondly, the new comparative methodology gave him better tools for this than previously. Thirdly, he was the first one who could promote Russian goals alongside those of a minority people of the Russian Empire, the Finns, to develop the latter further into political ones in the following decades.155 There is no point in a detailed comparison between Castrén and his predecessors such as Pallas, Gmelin, Müller or Messerschmidt as travellers. Castrén was a representative of a different era and had a different education. He had become acquainted with the earlier travellers’ work as much as it had been possible for him and had absorbed all the information that could be gained from them. In a practical sense, Castrén felt he was their follower, but by carrying out research on the assumed ancestors of one’s own people and by constructing a new national identity he, as a humanist scholar of the Romantic era, provided the expeditions with a collectively subjective dimension of a new type. 54 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 54 21.8.2019 15:44:57 �M.A. Castrén’s Travel Routes M.A. Castrén’s Travel Routes Ti m o S alm i nen  Castrén writes that he crossed the Arctic Circle on 25 June, but this seems impossible if he was in Övertorneå on 26 June. The lists have been compiled on the basis of Castrén’s travel reports and diaries and letters from 1838–1849 as well as J.R. Bergstadi’s travel diary of 1845–1846 and folk poetry collected by Castrén in the Suomen kansan vanhat runot database, https://skvr.fi. All places are referred to with the t names used in Castrén’s time, giving the present-day name in brackets where different. If the form used by Castrén himself is the only one that is known, it is given in italics. The dates in Finland, Sweden and Norway are given according to the Gregorian calendar (new style, n. st.), and the ones in Russia according to both Julian and Gregorian calendars (old and new styles, o. st., n. st.), as far as can be determined which calendar Castrén used. Dates are given dd. mm. yr. Lapland 1838 Helsinki Pälkäne? Kangasala? Virrat Alavus Kuortane Alajärvi Lappajärvi x x x Tornio Aavasaksa Alkkula Luppio Övertorneå Juoksenki Turtola Pello Kardis 23.06. 24.06. 24.06. 26.06.156 26.06. 27.06. 27.06. 55 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 55 21.8.2019 15:44:57 �Itineraria Kengis Kieksiäisvaara Kolari Kihlanki Muonioniska 27.06. 27.–28.06. 29.06. 29.06. 30.06.–16.07. visit to Olostunturi 02.07. Kittilä: Kyrö (present-day Enontekiö: Yli-Kyrö) Peltovuoma River Peltojoki Lake Seitajärvi Lake Kaakkurijärvi Lake Noukunainen Lake Kouhtajärvi Lake Pitkäjärvi Lake Ahvenjärvi Lake Pahtijärvi Lake Vietkajärvi Vietkajärvenpalo Fell Lake Korsajärvi River Ivalojoki Kyrö (present-day Ivalo) Kourinsaari Island (Juutua) Inari vicarage Lake Isojärvi probably Riutulan Lammassaari River Kaamasjoki Lake Mierasjärvi River Utsjoki Utsjoki vicarage River Utsjoki Lake Mantojärvi Lake Mierasjärvi Lake Isojärvi Inari ur Kyrö (present-day Ivalo) 17.07. 19.07. ca. 29.07.–09.08. 09.08. 09.08. 12.08. 13.–14.08. 56 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 56 21.8.2019 15:44:57 �M.A. Castrén’s Travel Routes Raututunturit Fells 15.08. Palopää Urupää Kaunispää Ahopää Palkispää Peselmäpalo Tankavaara Luironpalo Lake Sompiojärvi River Luirojoki Korvanen Lokka Tanhua Sodankylä River Kitinen River Kemijoki Kemijärvi Rovaniemi Kemi x x x Pori Turku Helsinki  It is uncertain whether Castrén also visited the villages of Kiurujärvi and Kelujärvi on this day. 16.08. 18.08. 18.08. 18.08.157 20.08. ca. 17.09. 57 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 57 21.8.2019 15:44:57 �Itineraria Karelia 1839 Helsinki x x x Kuopio Kaavi Liperi Sotkuma Taipale Juuka Nurmes Sotkamo Kajaani Kolvasjärvi Repola Miinoa Lusmanlahti Akonlahti Latvajärvi Tšenanniemi (Keynäsjärvi) Vuokkiniemi main village Vuonninen Jyvöälakši Uhtua Lake Tuoppajärvi Lake Pääjärvi Kuusamo Oulu Kälviä Härmä Kauhava Lapua Tavastia Helsinki May stayed for 11 days September 58 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 58 21.8.2019 15:44:58 �M.A. Castrén’s Travel Routes Lapland, Russia and Siberia 1841–1844 Helsinki Koski, Turku Province  It is unsure which calendar Castrén used here. left 25.06.1841 arrived before 24.07.1841, stayed for some time Säkylä Kokemäki Ulvila Karvia Lohtaja x x x Kemi Rovaniemi Kemijärvi Kuolajärvi main village before 14.09.–after 11.11.1841 stayed until the beginning of December 1841 Tanhua Korvanen Suomu tent Akujärvi Inari ur Jorggástat Kárášjohka Inari ur a village in the fells (Castrén alone) Inari ur Nellimö Suõ’nnjel Kola ca. 08.01.–18.1.1842 before 03.02. ca. 03.–ca. 10.02.1842 ca. 10.–after 14.02.1842 beginning of March– after 04.04.1842158 Kildin Kola Mokraja Kitsa Angesvarre Maselga Raznavolok/Rasnjaarg Rikkataival/Rik-Suolo Èkostrov 59 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 59 21.8.2019 15:44:58 �Itineraria  This date established that the previous dates from 27 June are according to old style.  It is not known which calendar Castrén used here.  It is not known which calendar Castrén used here.  It is not known which calendar Castrén used here. Zašeek Kandalakša Kemˈ Solove Arxangelˈsk at Zimnye Gory at Čapoma at Zimnye Gory Kozly Kuja Arxangelˈsk Uemskij Arxangelˈsk ca. 23.04.–19.05.1842 (o. st.?) ca. 20.05–26.05.1842 (o. st.?) 29.05. (o. st.?)– 27.06./09.07.1842 05./17.07.1842 07./19.07.–11./23.07.1842 11./23.–13./25.07.1842 13./25.–14./26.07.1842 15./27.–17./29.07.1842 17./29.07.1842 20.07./01.08.159– end of November 1842 before 07.08.–after 25.08.1842 (o. st.?) Uemskij Xolmogory Ustˈ-Pinega Palenga Uusenga Kuzomenˈ Veškoma Jurola Pinega Kuloj Njemjuga Lampožnja Mezenˈ Sëmža Mezenˈ Sëmža arrived before 05./17.12.1842 left 19.12.1842 (probably o. st.) left in the second half of Dec. 1842 n. st. 11./23.12.1842–19.01.1843160 Nesˈ including a visit to a Samoyed wedding  versts from Nesˈ Timan ur left 01.02.1843161 (present-day Nižnjaja Pëša) Maste Indiga, mouth of the river stayed for ten days Sula Pustozërsk 16.02.1843162 Timan ur (present-day Nižnjaja Pëša) 60 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 60 21.8.2019 15:44:58 �M.A. Castrén’s Travel Routes  Chosha Bay Uusje Pjosjits Prisjatinitsa Svojnoj nos Pesjanka Lemtsa Svjatoj nos Pustozërsk Ustˈ-Cilˈma Ižma River Ižma River Pečora River Usa  It is not known which calendar Castrén used here. Castrén’s letter, dated in Obdorsk on 2/14 Nov. makes the calendar definite from the beginning of September until here. beginning of April 1843 middle of April–27.06.1843163 15-day trip via Joma, Krasnobor y p J 28.06., Ustˈ-Ižma, Ščeljajur 29.06.–02.07., Njašabož, Kyčkara, Praskan, Ustˈ-Usa beginning of July– 04./16.09.1843 06./18.09.1843 15./27.09.–13./25.10.1843 19./31.10.1843 19./31.10.–22.10./03.11.1843 22.10./03.11.1843 23.–25.10./4.–6.11.1843 27.10./8.11.1843 28.10./9.11.1843–Jan. 1844164 2nd half of Jan.1844– after 04.03./16.03.1844 arrived before and left after 12./24.03.1844 Kolva Synja, mouth of the river hut at the River Usa across the River Këčˈ-Pelˈ at the foot of the Ural Mountains over the Ural Mountains River Padjaxa (Sobˈ) River Obˈ Obdorsk (present-day Salexard) Berëzov (present-day Berëzovo) Tobolˈsk Turinsk Verxoturˈe Solikamsk Velikij Ustjug Kargopolˈ Pudož Petrozavodsk Olonec Sortavala Viipuri Helsinki arrived 15.05.1844 61 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 61 21.8.2019 15:44:58 �Itineraria Russia and Siberia 1845–1849 Helsinki Porvoo Hamina Viipuri Rajajoki St Petersburg Jajcevo Novgorod Edrovo Toržok Tverˈ Zavidovo Moscow Bogorodsk Vladimir Slobodišči Nižnij Novgorod Jurtino Kozˈmodemˈjansk Čeboksary Kazanˈ Malmyž District of the Vjatka Governorate Glazov District of the Vjatka Governorate Permˈ Ekaterinburg Tjumenˈ Tobolˈsk Bronnikovo Karbina Demjanskoe Denščikovo Cingaly Samarovo left 27.02.1845 01.03.1845 03.03.1845 05.03.1845 06.03.1845 23.02./07.03.–12./24.03.1845 13./25.03.1845 14./26.03.1845 15./27.03.1845 16./28.03.1845 17./29.03.1845 20.03./01.04.1845 21.03./02.04.1845 22.03./03.04.1845 28.03./09.04.–01./13.05.1845 05.–07./17.–19.05.1845 08.–11./20.–23.05.1845 ca. 13./25.05.1845 16./28.05.–25.05./06.06.1845 arrived before and left after 25.06./06.07.1845 04.–05./16.–17.07.1845 Skripunova (Toropkova) 62 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 62 21.8.2019 15:44:58 �M.A. Castrén’s Travel Routes Čebakovo arrived before and left after 25.07./06.08.1845 01./13.08.–12./24.09.1845 Surgut Lokosovo Megion Vampugol Nižnevartovsk Kiselovo Larino Nižne-Lumpokolskoe (present-day Aleksandrovskoe) Tymsk Narym Togur Molčanova Nikolaevsk Kornouxovo Tigildjaevo Eušta Tomsk Ačinsk Krasnojarsk Enisejsk Makovskoe Enisejsk Anciferovo Toroskovo Pjatnica Ustˈ-Pit Gurina Savinova Ostjatskaja Kolmogorovo Ponomarëva Nazimovo Sergeevo Nižnešadrino Serebrjannikovo Jarcevo 25.09./07.10.1845–01./13.12.1845 04./16.12.1845–after 11./23.01.1846 16./28.1.–27.2./11.3.1846 28.2./12.03.1846 01./13.03.1846 02.–06./14.–18.03.1846 09./21.03.–10./22.03.1846 11.–16./23.–28.03.1846 19./31.03.–24.03./01.04.1846 before 08./20.05.–18./30.05.1846 left 20.05./01.06.1846 20.05./01.06.1846 left 23.05./04.06.1846 63 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 63 21.8.2019 15:44:59 �Itineraria Nikulino Tankovo Osinovo Ustˈ-Tunguska (present-day Podkamennaja Tunguska) Sumarokovo Komsa Inzyrevo Mirnoe Baxta Novosëlovo Borodino Iskupskaja Verxneimbatsk Peskino Nižneimbatsk Fatˈjanixa Jamskoe (present-day Vereščagino) Baklanixa (Baklanova) Bajxa Novozalěsskaja (present-day Suxaja Tunguska) Kostino Melˈničnaja Miroedixa Turuxansk (present-day Staroturuxansk) Schorochina Angutixa Gorošixa (Gorostinskoe) Kurejka Denežkino Ermakovo Karasino Suškova Pogorelˈskoe Igarka Nosovo Plaxino Xantajka 24.05./05.06.1846 25.05./06.06.1846 26.05./07.06.1846 28.05./09.06.1846 29.05./10.06.1846 29.05./10.06.1846 30.05./11.06.1846 30.05./11.06.–03./15.06.1846 04./16.06.1846 05./17.06.1846 06./18.06.1846 06./18.06.1846 07./19.06.–18./30.07.1846 19./31.07.1846 21.07./02.08.1846 22.07./03.08.1846 26.07./07.08.1846 27.07./08.08.–12./24.08.1846 12./24.08.–20.08./01.09.1846 64 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 64 21.8.2019 15:44:59 �M.A. Castrén’s Travel Routes Dudinka Samylowa Seljakino Tolstyj Nos Dudinka Luzino Xantajka 23.08./04.09.–16./28.11.1846  18./30.11.–24.11./06.12.1846 left 08./20.12.1846 arrived 10./22.12.1846, stayed for three weeks arrived 11./23.01.1847 22.02./06.03.1847 09./21.03.–after 22.03./03.04.1847 one day in March 1847 Turuxansk Nazimovo Enisejsk Ačinsk Užur Oraki New Kizil duma Kostino old Kizil duma, visit to Sulek Kopˈevo Kačinsk steppe: salt lake at the River Belyj Ijus Son(skoe) Bolˈšaja Erba/Kos-Erba Ustˈ-Erba Minusinsk Majdaši Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) Ujtag Askiz (Sagajskaja duma) Ustˈ-Esˈ Askiz Uty 29.03./10.04.–30.03./11.04.1847  31.03./12.04.–01./13.04.1847 02./14.04.1847 02./14.04.1847 02.–16./14.–28.04.1847166 April–second day of Whitsuntide 1847 1./13.05.1847 02.–ca. 09./14.–ca. 21.05.1847 ca. 8./20.5.–29.05./09.06.1847   including excursions to the nearby uluses Beja Kaly Šušenskoe Označennaja (present-day Sajanogorsk) Šušenskoe  left 10./24.06.1847168 arrived 10./24.06.1847169– left 17./29.06.1847 “Min färd gick ifrån Ushúr på den beundranswärdt sköna wäg, ſom leder förbi de Himmelska sjöarna till Kisilska domen. Härifrån fortsatte jag resan till Katschinska förposten, for Hwita Ijus uppföre och återwände derpå till Jenisej, efter att hafwa genomströfvat en stor del af de Kisilska och Katschinska stepperna […]” Castrén to Sjögren, 20 April/2 May 1847. See the volume of letters in this series. Dates according to Castrén’s travel reports and diary. He, however, dated a letter to Sjögren in Minusinsk on 20 April/ 2 May 1847, writing there that he had just arrived in Minusinsk, and another letter to Rabbe in Minusinsk on 22 April/ 4 May. These dates are from Castrén’s travel reports. They are, however, difficult to combine with the information from his travel diary, see the next dates. Sic, date according to Castrén’s travel diary, not known which date is correct, 10/22 or 12/24 June. Sic, date according to Castrén’s travel diary, not known which date is correct, 10/22 or 12/24 June. 65 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 65 21.8.2019 15:44:59 �Itineraria Lugavskoe Minusinsk Tesˈ Šošino Karatuzskoe Schadatskoj Petropawlowsk Sergejewsk Tjokur Nikolajewsk left 20.06./01.07.1847 20.06./01.07.–03./15.07.1847 03./15.07.1847 05./17.07.1847 05./17.07.1847 07./19.–08./20.07.1847 10.–12./22.–24.07.1847 excursions to the gold panning bases of Jurˈevsk, Preobražensk and NovoPrijutnoe on the River Kundusuk River Urten-suk at the River Xut (Solˈdžur), China Nikolaevsk Karatuzskoe Kačulka Kuragino Šalobolino Tesˈ Minusinsk 14.–17./26.–29.07.1847 18./30.7.–21.07./02.08.1847 22.07./03.08.1847 24.07./05.08.–02./14.08.1847 03./15.08.1847 arrived ca. 05./17.08.1847 arrived before and left after 05./17.09.1847 06./18.–07./19.08.1847 Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) Uluses on Kačinsk Steppe River Ujbat Ustˈ-Abakanskoe via Koybal uluses Lugavskoe on the steppe Lugavskoe Oja Šušenskoe Minusinsk Gorodok Oglaxty Abakansk ferry Kopjon Krasnojarsk 07./19.08.1847 07./19.–09./21.08.1847 09./21.08.1847 09./21.08.1847 09./21.–11./23.08.1847 11./23.08.–21.08./02.09.1847 21.08./02.09.–26.08./07.09.1847 26.08./07.09.–27.08./08.09.1847 27.08./08.09.–05./17.09.1847 05./17.09.1847 05./17.09.1847 ca. 05./17.–14./26.09.1847 15./27.09.1847 21.09/03.10.–26.9./08.10.1847 66 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 66 21.8.2019 15:45:00 �M.A. Castrén’s Travel Routes Botoj Rybnoe Anža Bolˈšaja Anža Tyrbysch Mergenjówa Korostelevo Agul Korostelevo Kansk Ustˈjansk Taseevo River Usolka Ustˈjansk Koxa Nižnij Ingaš Pojma (present-day Staraja Pojma) Tinskaja Nižneudinsk 26.09./08.10.1847 26.09./08.10.1847 28.09./10.10.1847 06./18.10.1847 13./25.10.1847 26.10./08.11.1847 left 01./13.12.1847 01./13.12.1847 01./13.12.1847 02./14.–04./16.12.1847 04./16.12.1847 Irkutsk Kultuk Aginsk duma (Torskoe) Irkutsk Baschkowskaja Bolˈšoe Goloustnoe Verxneudinsk (present-day Ulan-Udè) Selenginsk Gusinoe ozero at Njendak Banpylov’s Trojosavsk/Kjaxta Xorinsk Grjadskaja Poperečnaja Pogrominskaja Jarawinskaja Lake Sosnovoe Verschino-Udinskaja before 06./18.01.– 27.01./08.22.1848 01./13.–4./16.02.1848 04./16.–18.02./02.03.1848 20.02./04.03.–01./13.03.1848 01./13.–02./14.03.1848 02./14.03.1848 04./16.03.1848 for 14 days arrived before and left after 22.03./03.04.1848 left 17./29.04.1848 18./30.04.1848 18./30.04.–19.4./01.05.1848 67 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 67 21.8.2019 15:45:00 �Itineraria  Some time before arriving in Konduj Castrén also visited the villages of Boxto and Puri, but it is unclear exactly when.  Stayed for three weeks (ill). Šakša Kljutschewskaja Čita Turinskaja Urulˈga Nerčinsk Oninsk Steppe Nerčinskij zavod Bulduruj Borzja Bura Zargol Curuxajtuj (present-day Priargunsk) Selinda Aleksandrovskij zavod Selinda Manikovo Kaakoj (= Kokuj -j?) Makarjewo Gazimurskij zavod Nerčinskij zavod Dučarskij rudnik Kutomarskij zavod Dono Savvo-Borzja Mulino Konduj Konduj ruins Cagan-Oluj Ijewskaja Xada-Bulak River Cunguruk River Turga tin mine on the River Onon Aginskoe Argalej Žimbira Tura 20.04./02.05.1848 21.04./03.05.–22.04./04.05.1848 22.04./04.05.1848 23.04./05.05.–03./15.05.1848 05./17.05.1848 07./19.–10./22.05.1848 left 12./24.05.1848 12./24.05.1848 13./25.05.1848 left 17./29.05.1848 left 20.05./01.06.1848 21.05./02.06.–29.05./10.06.1848 29.05./10.06.1848 ca. 20.05./01.06.– 19.06./01.07.1848171 19.06./01.07.1848 20.06./02.07.–21.06./03.07.1848 21.06./03.07.–24.06./06.07.1848 68 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 68 21.8.2019 15:45:00 �M.A. Castrén’s Travel Routes Čita Xorinsk Verxneudinsk Irkutsk Nižneudinsk Kansk Balaj Krasnojarsk 26.06./08.07.–08./20.07.1848 11./23.07.1848 14./26.07.–18./30.08.1848 stayed for some days before 20.10/01.11.–16.11.1848 (probably o. st.) 20.–25.11.1848 (o. st.?) Tomsk Kolyvan Omsk Petropavlovsk Zlatoust Ufa arrived 02./14.12.1848 arrived before 21.12.1848/01.01.1849 Kazanˈ St Petersburg Viipuri Helsinki 12./24.01.–10./22.02.1849 69 Itineraria 1osa johdanto jne.indd 69 21.8.2019 15:45:00 �Matarengi church and Aavasaksa hill. The church was built in 1735–1737 by Hans Biskop from Kronoby. The belfry dates back to 1763. Postcard from the early 20th century. Itineraria 2osa 1838.indd 70 21.8.2019 15:49:43 �Matthias Alexander Castrén J  L J–A  E d i t e d a nd e d i to r i a l co m m e nts by T i m o Sa l m i ne n Commentary by Kaisa Häkkinen (KH) and Timo Salminen (TS) Itineraria 2osa 1838.indd 71 21.8.2019 15:49:44 �Itineraria          The manuscript in Castrén’s own hand (KK Coll. 539.27.1, Varia 2.1) consists of notebooks or loose sheets, measuring 18 x 23 cm. Most parts of the text were written immediately after the journey, but the final form is from ca. 1850. The text has been published in its entirety in Nordiska resor och forskningar (NRF, Castrén 1852) I p. 1–74, partly (from p. 83 of the manuscript) in Calender till minne af Kejserliga Alexanders-Universitetets andra secularfest edited by Jakov Grot, p. 205–232 and partly in Helsingfors Morgonblad No. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24, 28 Jan. 1839). The manuscripts for the articles in Hf. Mbl. and Calender are not preserved. This publication follows the manuscript for NRF (Castrén 1852), but its differences from the version in Calender (Castrén 1842b) are given the notes. The article in Hf. Mbl. (Castrén 1839) is published separately in this volume. I ǁ II Castrén wrote this ca. 1850. (TS) min […] werksamhet ǁ mitt hela lifs bemödanden öfriga ǁ andra winnlagt ǁ beflitat – The change was marked in pencil and it is unclear if it is by Castrén or someone else. erhålla ǁ finna så widsträckta […] ǁ utföra[ndet] Carl Robert Ehrström (1803–1881), Dr. Med., municipal physician of Tornio (Fi.)/Torneå (Swe.) 1838–1839, District Medical Officer of Tornio 1839–1855, municipal physician of Raahe 1855– 1871. Ehrström was a close friend of Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) and cooperated with him in promoting the rights of the Finnish language. He also collected donations for establishing the Museum of Raahe and was otherwise active in the cultural life of the town. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694; Vähäkangas 2009. ☙❧ 1 I2 Resa till Lappland  år 1 Resa till Lappland år 1838. I För wid pass femton år tillbaka3 fattade jag beslutet att egna min4 lefnads werksamhet åt undersökningen af den Finska och andra dermed beslägtade folkstammars, språk, religion, seder, lefnadssätt och öfriga5 ethnographiska förhållanden. För detta ändamål hade jag redan under min studie-tid wid universitetet med all omsorg winnlagt6 mig om en både theoretisk kännedom af Finskan, samt derjemte äfwen sökt winna en förberedande kunskap af de härmed nära befryndade Lappska och Ehstniska språken. Det wisade sig likwäl snart, att jag, för att med ☙  framgång kunna fortsätta mina ❧ studier innom detta gebiet borde wara betänkt på att förse mig med ett rikare och mera tillförlitligt material än det i skrift tillgängliga, och till den ändan nödgades anställa forskningsresor till särskildta delar af Europa och Asien. Men att erhålla7 medel till så8 widsträckta resor, erbjöd för mig så många svårigheter, att jag redan började misströsta om att någonsin kunna utföra min ungdoms käraste plan, då en god wän och studie-kamrat D[octo]r Ehrström9 år 1838 erbjöd mig fri resa till Finska10 Lappmarken, som ☙❧ 72 Itineraria 2osa 1838.indd 72 21.8.2019 15:49:44 �Lapland  han i egenskap af läkare under sommarens lopp ärnade genomströfwa. Huru ringa frukter en hastig11 resa äfwen lofwade mig, så emottog jag ☙  dock med glädje min ❧ wäns frikostiga anbud och anträdde redan tidigt på wåren min färd ifrån Helsingfors.12 Kort efter min afresa hade äfwen en annan alumn af Alexanders-universitetet Mag[ister] Blank13 beslutit att i natural-historiskt ändamål besöka Lappland och werkställa sin resa i wårt sällskap. Dessutom fogade händelsen, att en prest, wid namn Durchman14, blifwit af Domkapitlet i Åbo anbefalld att wid samma tid begifwa sig till Enare-Lappmark, för att derstädes öfwertaga religions-wården. Wi sammanträffade alla kort före midsommaren i Torneå15, som war Ehrströms station, uppgjorde här en gemensam reseplan och anträdde den 23 Juni wår Lappländska färd.16 Några mil ofwanför Torneå stad höjer sig det ryktbara17 berget Aawa saksa18, hvarpå re☙  sande ifrån ❧ östan och vestan alla år pläga församla sig för att se midsommar-solen. Åtföljda af en ung Tysk19 klättrade äfwen wi uppför det höga berget och nådde dess spets precis på slaget 12.i 20 Här uppe funno21 wi församlade några bland ortens herrar och damer;22 en Holländsk Professor Akkersdyk23, hitkommen, såsom det tycktes, för att justera sitt ur; en skara gnällande antakaa lantti (gif en slant); slutligen en hop karlar och qvinnor, lägrade kring i. Det näst följande ända till sid. 12 utgör till större delen ett utdrag ur Dr Ehrströms dagbok. Se Helsingfors Morgonblad för år 1838, N. 84, 86.        In Castrén’s time, Tornio at the mouth of the River Tornionjoki, N7306159 E369639 (N65°51′0″ E24°8′37″) was a quiet town with ca. 600 inhabitants. The 1830s, in particular, were a period of crisis because of diseases, adverse economic trends and poor harvests. Teerijoki 2007: 126 etc. Its location N7306206 E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″). The location of a town or a main village of a parish is given according to the church, sometimes marketplace, because they were the most important points of orientation in Castrén’s time. In several cases the present-day centre has moved to another location. (TS) Finska Lappmarken ǁ Lappland hastig ǁ 1. sådan ǁ 2. fly[gtig] From Ehrström’s letter (draft) to J.V. Snellman s.d. 1838 it can be read that Ehrström and Castrén had originally planned to meet at Lappajärvi, but instead Ehrström received a letter from Castrén announcing that he is coming to the north. Snellman 1992: 646–650. (TS) Jakob Fredrik Blank (1808–1860), MA in zoology, later Dr. Med. and municipal physician of Nykarleby (Swe.)/Uusikaarlepyy (Fi.). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=14277) (TS) Josef Vilhelm Durchman (1806– 1891), clergyman in several parishes, chaplain of Inari 1838–1847, vicar of Ruovesi 1853–1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=13893). (TS) Torneå ǁ ~ stad Castrén gave a more detailed description of his adventures during the first part of the journey in a letter to Knut Felix von Willebrand (1814– 1893; Muonioniska s. d. 1838). See the volume of letters in this series. (TS) 73 Itineraria 2osa 1838.indd 73 21.8.2019 15:49:44 �Itineraria        ryktbara ǁ wids[träckt?] Aavasaksa is a granite hill in Ylitornio at N7368072 E353749 (N66°23′52″ E23°43′31″), rising to 242 m above sea level. Aavasaksa has been famous for its Midsummer festivities since the early 19th century, as it is the southernmost point in Finland where the midnight sun can be seen. A French party of explorers led by Pierre Louis Moreau de Maupertuis (1698–1759) carried out a geodesic expedition to Lapland in 1736–1737 to determine the shape of the earth by measuring the length of meridians and also made measurements on Aavasaksa; there was also an expedition to South America for the same purpose. Aavasaksa also belongs to the Struve chain of survey triangulations named after the astronomer Wilhelm von Struve (1793–1864). Terrall 2002: 88–129. (TS) The young German was called Vermehren, see Castrén’s letter to K.F. von Willebrand s. d. 1838, volume of letters in this series. (TS) C.R. Ehrström published his travelogue of the journey in Helsingfors Morgonblad No. 84 and 86/1838 (1, 8 Nov. 1838, Utdrag ur ett bref från Landsorten), and especially the first part of Castrén’s description is a direct quote from it. (TS) Amendment in the footnote: följande ända till sid. 12 ǁ följande funno wi församlade ǁ funno wi damer; ǁ damer, hvilka sågo ut, såsom hade de tänkt den som wore wäl hemma och i sängen;  – Ehrström: ”Fruntimmer, hvilka sågo ut, såsom de hade tänkt: Den som vore väl hemma och i sängen!” HF. Mbl. 84/1838. Jan Ackersdijck (1790–1861), Adjunct Professor of Law at the University of Utrecht, Professor of Law at the same university from 1840 to 1860, also rector of the university in 1840– 1841. He is remembered for his large collection of historical maps, which en stor eldbrasa. Sedan de förstnämnda dragit hädan och wi köpt oss fred af de sednare, sällade wi oss till de sistnämnda, och nu först wisade sig taflan, sådan den borde. Sjelfva localn der☙  uppe har ingen ting wackert, ❧ omgifningen så mycket mera. Torneå stora elf24 och Tengeljoki25, som just wid bergets fot förena sig deras stränder, prydda med wackra byar26 och gårdar, samt twenne kyrkor, Matarängi27 å Svenska, Alkkula28 å Finska sidan, och horizonten, begränsad af höga berg – sådan är det namnkunniga bergets omgifning. Tänk dig wårt lilla sällskap med ett par buteljer i kretsen, de unga karlarna, rullande stenar utför en ättestupa, flickorna glammande omkring brasan o.  s.  v., tänk dig denna tafla, upplyst af en klar midsommar-sol, och du har en skuggbild af vår Johanne-natt på Aawa saksa. Wårt uppbrott war signal till ett allmänt. Trefligt war att se den långa raden, klättrande utför den slingrande bergsstigen. De följde oss till stranden och på elfven; flickorna sjöngo sina ☙  wisor, och då wi skildes ifrån ❧ wårt sällskap, war klockan redan 4. Wår Tysk war utom sig af förtjusning. ”Herrlich, schön, wunderschön!” woro hans utrop wid hvarje steg. Allt syntes honom så intressant, så märkwärdigt; och då wi åto på gästgifwaregården, stoppade han ett stycke bröd (det war här på orten wanligt kornbröd) i fickan29 och sade, att han wid sin hemkomst till Lübeck skulle wisa sina wänner huru30 man äter i ”Lappmarken”. Följande dag åtgick med besök i Alkkula kyrka och på berget Luppio, som är ett märkwärdigt lusus naturæ¸ ett werkligt bergsflott med lodräta murar, af rectangulära stenblock hopfogade trappor, grottor, hvalf o.  s.  v.31 Wi 74 Itineraria 2osa 1838.indd 74 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  kunde ej få reda på några traditioner rörande stället, men då jag under wandringen deruppe frågade en wägwisare: ”onko tässä haltiota?” syntes han bestört och svarade hviskande: ”kyllähän täällä32 on haltio.”33 ☙ ❧ Wid Alkkula kyrka slutas för det närwarande landswägen och resan fortsattes således med båtar. Elfstränderna samt träden å desamma buro djupa märken efter isens framfart. Den skall gå fram med en ryslig wåldsamhet, och på en del ställen hade wattnet stigit ända till tre famnar öfwer sin nuwarande yta. Man har å orten gjort den anmärkning, att floden (tulwa) iakttar en tjuguårig cykel. Så omtalas ännu 1798 års wårflod såsom alldeles förfärlig, likaså den af 181834; nu 1838 war den åter högre än wanligt, dock icke så härjande, som de begge föregående. Den 25. kl. 11 f[öre] m[iddagen] observerade wi en märkbar öfwergång i wår omgifning. Höjder och berg förswunno, landet blef lågt, idel kärr och mossor tedde sig, och på stränder☙  na funno wi wexter, ❧ hvilka uteslutande tillhöra Lapplands flora. Träd35 finnas här i ymnighet, i synnerhet granar36, men de bära ålderdomens stempel, de stå mossinpelsade37 och se så mörka, så38 dystra, så sörjande ut, såsom stodo de der, för att utmärka sjelfwa skapelsens graf. Man saknar blott det stora korset med sin inscription: ”Här hvilar”, man ser dock fragmenter deraf – ser du dessa hvita massor, känner du, hvilken kyla de sprida. Och orsaken till all denna förändring? Wi passerade nyss polarcirkeln.39 Sålunda befinna wi oss nu innom Lapplands naturliga gräns. Efter en sådan öfwergång till köldens och nattens rike wäntar man knappt           was bequeathed to the Utrecht University Library. Ackersdijck had travelled in Finland also in 1835, on that occasion at Imatra and Viipuri with Peter von Köppen. Utrecht University Library: Collectie Ackersdijck, http://repertorium.library. uu.nl/node/2704; Haltsonen 1968: 31; see also Castrén’s letter to K.F. von Willebrand s. d. 1838 in the volume of Castrén’s letters in this series. (TS) The River Tornionjoki (Fi.)/Torne älv (Swe.)/Duortnoseatnu (SaaN)/Tornionväylä (Tornio Valley Fi.) is 510 km long, running from Northern Sweden to the Swedish-Finnish border and discharging into the sea at N7300678 E369229 (N65°46′4″ E24°7′31″). (TS) The River Tengeliönjoki is a tributary of the River Tornionjoki and passes around Aavasaksa. The mouth of the river is at N7366610 E352355 (N66°23′2″ E23°41′45″). (TS) byar ǁ gårdar Matarengi (Swe.)/Matarenki (Fi.) is the centre of Övertorneå in Sweden, N7390255 E885892 (N66°23′27″ E23°39′26″). Until the Hamina Peace Treaty of 1809, it belonged to the same parish as the villages east of the river, i.e. present-day Ylitornio in Finland. (TS) Alkkula is the centre of Ylitornio in Finland, N7358929 E350779 (N66°18′52″ E23°40′11″). (TS) fickan ǁ sin ficka huru ǁ hurudant bröd Luppioberget is situated in Övertorneå on the Swedish side of the border, N7381390 E884923 (N66°18′49″ E23°36′27″). Its height is 193 m. (TS) täällä on haltio ǁ se on Haltio, haltia or haltija is a Finnish term for the guardian spirit of a place. Produce of various kinds from agriculture hunting and fishing were sacrificed to them to keep them satisfied and favourably disposed. Sarmela 1994: 158–168; Siikala 2013: 87, 75 Itineraria 2osa 1838.indd 75 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria           369–376; Pulkkinen 2005f. On this wandering, see also Castrén’s letter to K.F. von Willebrand s.d. 1838, volume of letters in this series (TS) The great flood of 1818 destroyed houses and properties in Tornio worth 46 000 roubles. Tornion kaupunginarkisto: Tornion aikajana, https://www.tornio. fi/index.php?p=Tornionaikajana. (TS) Träd […] men ǁ 1. Skogar funnos här wäl i mängd, i synnerhet granskog ǁ 2. = 1 Skogar funnos här wäl ans[enligt], i synnerhet granskog ǁ 3. Skogar finnas här i ymnighet, men Spruce (Picea abies) grows in whole Finland except the northernmost Lapland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norwayspruce. (TS) mossinpelsade ǁ med skallig hjessa så dystra ǁ så sörjande ut In his letter to K.F. von Willebrand s. d. 1838 Castrén mentions separately also the rapids of Kattilakoski, N7381388 E357615 (N66°31′7″ E23°47′47″). See the volume of letters in this series. (TS) tvenne ǁ för Nils Ekström (1785–1870), administrative county district clerk of Tornio and industrial entrepreneur. He was a well-known person in Turtola where he lived until 1853. Aska 2004: 85–96; Ruisniemi 1969, http://www. svanstein.be/byn/elina.html; Teerijoki 2007: 473. See Castrén’s letter to K.F. von Willebrand s.d. 1838 in the volume of letters in this series. Aska 2004: 92 is mistaken when stating that Castrén visited Ekström twice. During his journey in Lapland in 1841 Castrén did not travel in at all in the valley of the River Tornionjoki. (TS) Turtola is a village in Pello, previously also name of the parish, N7394834 E362025 (N66°38′28″ E23°52′50″). (TS) Castrén and his companions continued from Turtola to the village of Pello (N7411884 E 367703 [N66°47′47″ mera tecken till någon odling. Ingen ting är angenämare, än att i denna wäntan bli bedra☙  gen. ❧ Jag kan derföre ej underlåta att nämna tvenne40 ljuspunkter i detta chaos. Den ena är Direktören E[kström]s41 hus i Turtola42, 12 mil norr om Torneå, ett hus, som kunde pryda hvilken del af Finland som hellst. Böcker, musikalier, instrumenter m. m. – intet af allt detta, som en finare odling gjort till menniskans behof, saknades. Döttrarna i huset woro ty wärr borta; wi blefwo dock trakterade med musik, och innan wi gingo till sängs, hade wi från fönstren sett midnattssolen och sett den börja en ny dag.43 Den andra ljuspunkten är Kengis jernbruk, ännu nordligare. Här har culturen för mera än 200 år tillbaka slagit rötter. Det har sina privilegier af44 Drottning Christina45 från år 1637 och fortgår ännu med oförsvagade krafter.46 Bruket tar sin malm ifrån bergen i grannskapet, har fordom producerat äfwen koppar ☙  och är beläget ❧ wid Torneå elf, straxt ofvanom dess förening med Muonio47, i en wild, skön nejd. Forssen är en af de allrastörsta jag någonsin sett, och skall göra ett fall af 72 fot48 på en sträcka af vidpass 1000 alnar.49 Men sedan wi en gång kommit till Lappland, måste jag wäl nämna ett50 ord om den härwarande allmogen. Den består ifrån51 Torneå ända upp till Muonioniska52 af idel Finnar53, hvilka dels äro afkomlingar af landets äldre inwånare Lapparne, dels äfwen colonister ifrån särskildta delar af Finland och från kusterna af Hvita hafwet. Många familjer kunna ännu redogöra för sin härkomst, och hwad de härom förtälja, bewisar tydligt, att rikedomen på fisk och willebråd lockat de första colonisterna att bosätta sig i denna vildmark. Efterhand 76 Itineraria 2osa 1838.indd 76 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  ☙  hafva dock dessa näringsgre❧nar allt mera och mera försämrats, samt i följe deraf åkerbruket och boskapsskötseln år för år wunnit större insteg å orten.54 Öfwerhufvud äga55 inwånarne wid Torneå elf i sitt lefnadssätt nu för tiden mycken öfverensstämmelse med landets öfriga bebyggare. Detta röjer sig till och med i deras sätt att bo och bygga. Gården utgör wanligen en qvadrat, är kringbygd på alla fyra sidor56 och innefattar: 1) boningsrummen, bestående af ett stort, rymligt pörteii 57, hwarest man wistas och arbetar om dagen, och ett eller par mindre rum, bestämda för natten om sommarn; 2) en mindre bygnad, innehållande58 främmande och sommar-rum; 3–4) särskildta uthus. Många ☙  slags prydnader, skurna i ❧ träd och brokigt målade, äro anbragta kring fönster och dörrar, stundom äfwen en blomster-bukett (vanligen af trollius europæus59) hängande i taket eller dylika blommor strödda på golfwet. Dessa prydnader, så obetydliga de än äro, gläda ögat, ty de wittna, att innewånarne dock hafva någon stund öfrig ifrån tryckande närings-omsorger. Möbleringen i rummen är högst tarflig, men öfwer allt, som ej är i dagligt bruk, hvilar snygghet och renlighet. I synnerhet är det trefligt att se gummornas mjölk-kamrar med sina hvita bunkar och deras appetit wäckande innehåll.60 En tillfällig orsak till den utomordentliga ☙  ❧ renlighet, som rådde öfwerallt på stationerna, war utan twifwel den, att allmogen blifvit underrättad om den Franska polar-expeditio- ii. Pörtet har wanligen fönster och en stor ugn med skorsten, består dock stundom i ett rökpörte.             E23°59′24″]) and to Kardis (Swe.)/ Kaartinen (Fi.), N7456988 E882859 [N66°59′1″ E23°47′34″]), Kengis (Swe.)/Köngänen (Fi.), N7477944 E867243 [N67°11′28″ E23°30′40″]) and Kieksiäisvaara (N7481155 E866544 [N67°13′28″ E23°31′2″]), all on the Swedish side of the border. See letter to K.F. von Willebrand, s.d. 1838 in the volume of letters in this series. (TS) af ǁ ifrån Christina (1626–1689) was Queen of Sweden in 1632–1654. In 1640, during the regency prior to her gaining maturity, the university or academy of Turku was founded. It was moved to Helsinki in 1828. Nenonen – Teerijoki 1998: 256. (TS) The privileges of the Kengis or Köngänen ironworks date from 1646. Awebro 1993: 361–369. Castrén and his companions visited the site on 27 June. Castrén to K.F. von Willebrand s.d. 1838, see the volume of letters. (TS) The River Muonionjoki discharges into the River Tornionjoki on the border, N7455596 E350967 (N67°10′49″ E23°33′18″). Castrén reached this point on 27 June. See Castrén to K.F. von Willebrand s.d. 1838, volume of letters in this series (TS) Weights and measures, see vocabulary. After Kengis, Castrén continued via Kieksiäisvaara ett ǁ några ifrån ǁ långs Present-day Muonio, at N7541384 E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). See picture on the cover of this volume. (TS) Finnar ǁ Finska The Finnish colonization of Lapland began in the 16th century, and it extended throughout the region by the late 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 114–119; Virrankoski 1973: 78–97. äga […] öfwerensstämmelse med ǁ skilja sig inwånarne wid Torneå elf i sitt lefnadssätt nu för tiden föga ifrån 77 Itineraria 2osa 1838.indd 77 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria         In different variations, it was typical of a traditional West Finnish farmhouse site that its buildings were placed around a closed yard. In the valley of the River Tornionjoki, the centralized Swedish layout, in particular, was followed, in which the dwellings were in a closed square and the other structures were placed outside it. Vuorela 1975: 297–299. (TS) Amendment to the footnote: består dock stundom ǁ 1. är dock stundom ǁ 2. är bygnad, innehållande ǁ stuga, in[nehållande] Globeflower. Typical especially of Lapland but also growing also in some parts of Finland further to the south. Luontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/globeflower. (TS) innehåll ǁ ~ En främmande sak, som här mötte ögat och påminte om Lappland Lappmarken, woro pulkor och ahkior. Renen fyller redan här understundom hästens plats, och den måste wara en ostyrig best, ty jag såg flere personer, som buro märken efter sina renfärder. Framdeles hoppas jag få göra dess närmare bekantskap. King Louis Philippe (1773–1850; reigned 1830–1848) sent two expeditions to Lapland in 1838 and 1839 to collect information and material on northern botany, zoology, geology, mineralogy, astronomy, ethnography etc. The expeditions were carried out together with Swedish and Norwegian scientists. Helsingfors Morgonblad published extracts of two letters from the French geologist, Dr. Eugène Robert (1806–1882) to the Russian minister in Hamburg in the autumn of 1838. See p. 157. Borm 2014. (TS) främlingarna ǁ gästerna färdats ǁ rört sig nens61 snara ankomst och anbefalld att hålla allt i beredskap i dess emottagande och fortskaffande. Man afbidade med spänd nyfikenhet de sällsynta främlingarna62, men det märktes dock tydligt, att de ej woro särdeles välkomna gäster. Fransmän hade äfven förrut färdats63 i denna nejd och ej gjort sig kända ifrån någon särdeles fördelaktig sida.64 I synnerhet tadlade man deras oförmåga att uthärda strapatser och yttrade en stor förtrytelse deröfwer, att de ej, såsom andra resande, wil☙  ja65 beqwäma sig att  ❧ stiga i land och gå till fots, medan båten stakas uppför strida forssar. Wisserligen sörjde äfwen Engelsmännen för sin beqvämlighet, men så betalte de ock en mångdubbel skjutslega, ställde sig ofta att meta i forssarne och skänkte hela sin fångst åt skjutskarlarna. Hwad oss beträffar, så kunde man åtminstone icke föra någon klagan deröfwer, att wi sågo för mycket wår beqvämlighet till godo. Wi ströfwade66 ofta hela dagen genom skog och mark, tillryggalade stundom67 miltal genom sanka, kärruppfyllda nejder, hjelpte dessemellan wåra skjutsbönder med att draga båten och bära wåra effcter uppför forssarne m. m. Under allt detta hade wi att kämpa med en olidelig hetta, med mygg och andra yrfän. Hettan war ☙  stundom så plågsam, att ❧ wi nödgades rasta om dagen och i dess ställe fortsätta wår resa om natten. Hände det någon gång, att wi under de långa stationerna öfwerföllos af regn och owäder, så uppgjordes vid68 stranden en stockeld, hvarvid wi torkade wåra kläder. Illa försedda med proviant nödgades wi ofta stilla wår hunger med halmbakad kornbröd69 och annan mindre70 wälsmaklig föda. Oaktadt alla dessa 78 Itineraria 2osa 1838.indd 78 21.8.2019 15:49:45 �Lapland   mödor och obehagligheter fortsatte wi resan med gladt mod och anlände den 30 Junii till Muonioniska kyrka.71 ☙  ❧ Här72 gjorde wi ett par weckors uppehåll, dels för att hvila oss efter wåra öfwerståndna mödor och samla krafter till nya73, dels äfwen för att sköta74 wissa mer och75 mindre angelägna76 göromål.77 Det war egentligen jag som röstade för dröjsmålet, icke78 blott derföre att mina krafter woro mycket medtagna af den föregående resan, utan äfwen af det skäl att jag här fann ett lika godt som oförmodadt tillfälle till befrämjande af det wetenskapliga ändamålet för min resa. Händelsen fogade, att en infödd Lappsk kathechet79, slom blifwit uppfostrad af ☙  Pastor Stockfleth80 och gått honom tillhanda ❧ wid religiösa skrifters affattande på lappska språket, wid denna tid uppehöll sig i Muonioniska. Då studium af nyssnämnda språk utgjorde den81 hufvudsakliga driffjädern till min resa, så ville jag naturligtwis icke låta detta tillfälle till ändamålets winnande gå mig obegagnadt ur händerna. Å sin sida war äfwen katecheten lika angelägen att få begagna min handledning i82 Finskan, ty det war i och för dess studium, som han ifrån Norige hade begifwit sig till Muonioniska. Ledda af ömsesidiga intressen beslöto wi att förena oss om gemensamma sträfwanden och arbetade med all ifwer hvar för sitt ändamål. Äfwen mina reskamrater funno på denna ort tillfälle till en efter deras håg afpassad werk☙  samhet. B. ströfwade widt83 omkring nejden ❧ med sin insekt-håf, D. war presterskapet behjelplig wid andliga förrättningar och E. sysselsatte sig med utöfningen af sitt praktiska läkare-kall. Oförutsedda händelser förmådde dock den sistnämnda att efter några dagars vistelse i                 This may refer to the escape journey of the Duke of Orléans Louis Philippe, later King Louis Philippe of France, to northern Norway in 1795. Pekonen 2014: 81–89. (TS) wilja beqwäma ǁ beqwäma Wi ströfwade ǁ Än hjelpte wi stundom ǁ ofta vid […] stockeld ǁ en stockeld kornbröd ǁ kornbröd, illa surnad mjölk mindre wälsmaklig ǁ osund Castrén and others travelled via Kolari (N7472409 E361742 [N67°20′9″ E23°47′1″]) and Kihlanki (N7500847 E353441 [N67°35′12″ E23°33′15″]). Both these settlements are again on the Finnish side of the border. Castrén to K.F. von Willebrand s.d. 1838, see volume of letters in this series. (TS) Här ǁ II. Wid Muonioniska kyrka Castrén originally divided his text into two different chapters here. nya ǁ de kommande sköta ǁ samla och ǁ eller angelägna ǁ wigtiga It was here that Castrén originally wrote the letter that he published later in connection with his 1841 journey in the north with the title Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841. See the 1841– 1844 travel materials. (TS) icke blott ǁ emedan Isaksson/Isaksen from Norway. See Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Muonioniska s.d. 1838, and Ehrström 25 Sept. 1838 in the volume of letters in this series. Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an officer and later a clergyman and missionary who served in Finnmark, Northern Norway. He is known especially for his studies in the Saami language. He also published literature in Saami, among other works, a translation of the New Testament. Wichmann 1917. (TS) 79 Itineraria 2osa 1838.indd 79 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria             den […] till ǁ det förnämsta ändamålet för i ǁ af widt ǁ om[kring] In the margins of the manuscript (p. 21) there is a note reading:  – ända hit afskrift till Tyskland. It is unsure if it is in Castrén’s own hand or by someone else. återwända från Lappland ǁ sluta wår resa During their stay at Muonioniska, Castrén also visited Olostunturi Fell (N7537862 E366186 [N67°55′27″ E23°48′30″]), with an elevation of 509 m above sea level. (TS) på ǁ 1. derig[enom] ǁ 2. på den The Pallastunturi Fells (Fi.)/Bállasduottar (SaaN) are a group of fells in Muonio in West Lapland, N7554149 E377265 (N68°4′30″ E24°3′13″). Their highest parts are 646–809 m above sea level. (TS) en […] reskamrater ǁ någon resande Present-day Yli-Kyrö in Enontekiö, N7564823 E382336 (N68°10′22″ E24°9′48″). Enontekiö (Fi.) Enontekis (Swe.)/Eanodat (SaaN)/Iänudâh (SaaI) is situated in the north-westernmost part of Finland. (TS) Kittilä (Fi.)/Gihttel (SaaN)/Kittâl (SaaI) in west Lapland was in Castrén’s time a chapelric of Sodankylä, and from 1854 an independent parish. Virtamo 1962. Its centre is on the River Ounasjoki N7507210 E410451 (N67°39′59″ E24°53′17″). (TS) Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/ Suáđigil (SaaI)/Suä’đjel (SaaS) is one of the first Finnish parishes in Lapland, comprising originally the whole of central Lapland from the west to the east. Sodankylä was divided for the first time in 1874, when Kittilä became an independent parish. The centre of Sodankylä is situated at N7477577 E482631 Muonioniska afbryta sina göromål och återwända till Torneå.84 Wi tre öfrigblefna resande qvarstadnade i Muonioniska ända till den 16 Juli, då den lappländska sommaren redan war så långt framskriden, att wi nödwändigt måste göra uppbrott för att i behaglig tid kunna återwända85 från Lappland.86 Wid wår afresa från Muonioniska hade wi ännu icke uppgjort för oss någon fullständig reseplan, utan endast beslutit att rigta wår kosa ☙  åt den stora landtås, ❧ som ifrån hvarandra åtskiljer Ishafwets och och den Bottniska wikens wattendrag. För att på87 ginaste wäg nå nyssnämnda ås, styrde wi kursen öfver de frejdade Pallas-fjällen88, dem en89 af mina reskamrater liknade wid ett kolossalt ”jättetempel med många kupoler.” Efter att hafwa öfwerstigit dessa fjäll fortsatte wi till fots wår färd och anlände efter 4 mils wandring till Kyrö by90 uti Kittilä91 kapel och Sodankylä92 Socken.93 Härifrån begåfwo wi oss med båt uppför Ounasjoki94, som är en mäktig gren af Kemi-elf95, färdades ytterligare 5 mil och kommo96 så till Peldowuoma by97 i Enontekis Lappmark. Efter98 wår ankomst till nyssnämnda by sammankallades99 de äldsta och erfarnaste män ☙  till en rådplägning ❧ angående den wäg wi borde taga, för att med minsta möjliga omak och omkostnader komma öfwer landtåsen. Förslagswis hade wi redan förut warit betänkta på att i Wuontisjärwi (en by nära Peldowuoma)100 köpa oss en båt, färdas dermed fyra mil uppför en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki101, låta sedan draga wår båt en mil öfver landtåsen till Nuolasjoki102 och styra utmed denna bäck till Enare-elf103, som i sitt nedra lopp bär namnet Teno104 och leder till Utsjoki-Lappmark. Emot 80 Itineraria 2osa 1838.indd 80 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  detta förslag gjorde likwäl Peldowuoma-boerne vid wår rådplägning många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki”, sade de, ”är strid och på denna årstid så grund, att knappt en tom båt kan flyta derpå. För att bära effecterna och ☙  draga båten ❧ öfwer fjället, dertill erfordras mycket folk eller hellst några hästar. Nuolasjoki äger till och med under flodtiden så litet watten, att båten måste dragas hela bäcken utföre. Mera än skildringen af de mödor och beswärligheter, med hvilka denna resa war förenad, skrämde oss de härwid förekommande kostnader. Man talade om hundra rubel och ännu105 mera, hvartill Wuontisjärviboerne tillförene plägat taxera de resande för denna färd. Ur stånd att disponera öfver så stora summor nödgades wi slå denna106 plan helt och hållet ur hågen. I detsamma uppkastades det förslag, att wi, i stället för att köpa en båt i Wuontisjärwi, skulle låta timra en ny wid Saunajärwi, der Enare-elf107 tager sitt ursprung.108 Denna plan wäckte i början ett stort bifall, och wil tillfråga☙  de redan alla109 tillstädes wa❧rande båtsmeder, om icke någon af dem wille åtaga sig att timra oss en farkost, då Erik Peldowuoma110, en af hufvudpersonerna i wår rådsförsamling, med hånfullt leende sporde oss, hvar wi ärnade taga wirke. Derpå gaf han oss i största wälmening följande råd: ”Herrarne”, sade han, ”taga sina renslar på ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra till Jorgastack” (en lappby wid Teno-elf)111. ”Der ären I säkra att träffa fiskare, hvilka med beredwillighet skola föra er med båt utför Teno112 till Utsjoki113. Men”, fortfor Erik, ”duger ej detta förslag, så gifwes intet annat råd, än att Ni tager den 20 mil längre och mångfalldt beswärligare wägen genom (N67°24′50″ E26°35′41″). Onnela 2006: 325–333. (TS)  At Kyrö Castrén met the vicar of Karesuando, Lars Levi Laestadius (1800–1861). Laestadius was of Saami birth on his mother’s side and he is known both as a collector of Saami folklore, initiator of a religious movement and a botanist. Castrén wrote to K. F. von Willebrand about his great appreciation of Laestadius as well as the friendship they forged during their brief meeting. Castrén to Willebrand s. d. 1838, see the volume of letters in this series; Talonen 2000/2012. (TS)  The Ounasjoki (Fi.)/Ovnnesjohka (SaaN) is the largest tributary of the River Kemijoki, length nearly 300 km, discharging into the latter at Rovaniemi, N7377608 E443558 (N66°30′45″ E25°43′51″). (TS)  The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) with a length of 550 km is Finland’s longest river. It discharges into the Gulf of Bothnia at N7296916 E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). (TS)  kommo ǁ anlände  The village of Peltovuoma (Fi.)/ Bealdovuopmi (SaaN) in the parish (municipality) of Enontekiö is on the River Pasmajoki, a tributary of the River Ounasjoki, N7588208 E384732 (N68°22′59″ E24°11′44″). (TS)  From here on, the contents of the text follow the article published in Helsingfors Morgonblad in 1839. (TS)  sammankallades ǁ sammankallade wi  Lake Vuontisjärvi (Fi.)/Vuottesjávri (SaaN) is situated ca. 12 km northwest of Peltovuoma, N7594527 E377495 (N68°26′12″ E24°0′44″). (TS)  The River Käkkälöjoki (Fi.)/Geahkkil (SaaN) is a tributary of the River Ounasjoki. Its mouth is at N7587611 E373545 (N68°22′23″ E23°55′28″). (TS) 81 Itineraria 2osa 1838.indd 81 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria  The River Nuolasjoki (Fi.)/Njuolasjohka (SaaN) runs from the Norwegian side of the border to the River Kietsimäjoki (Fi.)/Skiehččanjohka (SaaN) at the border, N7615519 E423405 (N68°38′28″ E25°6′55″). (TS)  The River Inarijoki (Fi.)/Anárjohka (SaaN) runs from the Norwegian side to the Finnish-Norwegian border and joins the River Kaarasjoki (Fi.)/ Kárášjohka (SaaN) in the River Tenojoki (Fi.)/Tana (No.)/Deatnu (SaaN) at Karigasniemi (Fi.)/Gáregasnjárga (SaaN) in Utsjoki, N7703405 E453234 (N69°26′9″ E25°48′25″). (TS)  The River Tenojoki (Fi.)/Deatnu (SaaN)/Tana (No.) became the border between Sweden (Finland) and Norway in the treaty of Strömstad in 1751. It flows into the Arctic Ocean at N7876495 E994663 (N70°30′5″ E28°22′23″). (TS)  ännu ǁ dessuto[m]  denna ǁ he[lt]  Enare-elf ǁ Enarajoki  The River Inarijoki begins on the Norwegian side of the border. (TS)  alla ǁ några  Castrén seems to mean Erik Johansson Kyrö (b. 1795). KA Enontekiö parish records 1826–1834, http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=7543264. (TS)  Also the village of Jorggástat (SaaN)/ Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659 E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS)  Teno ǁ Tenojoki  Utsjoki (Fi.)/Ohcejohka (SaaN)/Uccjuuhâ (SaaI)/Uccjokk (SaaS) is the northernmost parish and municipality in Finnish Lapland. It was colonized by Finnish inhabitants in the middle of the 18th century, but as late as in 1910 their number did not exceed 50. An independent parish since 1747. Its church is located at N7750677 E500233 (N69°51′49″ E27°0′21″). Itkonen, T.I., 1948 I: 119; Vartiovaara 1965. (TS) Enare114.” Twenne omständigheter förmådde oss att antaga det sistnämnda förslaget. Först ☙  och främst wille B.  ❧ endast i detta fall blifwa wår reskamrat, och för det andra trodde D. att hans åhörare ungefär wid det laget, då wi skulle inträffa i Enare, woro der församlade för att förrätta sin andakt. Nu war hufvud-frågan afgjord, och till öfwerläggning förehades, huruwida på orten skulle finnas någon duglig karl, som wore hugad att blifva oss följaktig under resan. ”Jessiö115 och ingen annan är lämplig till detta wärf”, yttrade Erik utan betänkande. ”Jessiö”, tillade en annan, ”skall föra er fram, lika mycket om han för Er ofvan eller116 under wattnet, men117 på wägen skall han icke lemna Er.” Denna fördelaktiga tanke om Jessiö delade äfwen alla andra i rådsförsamlingen. Mannen inkallades och förklarade118 sig beredvillig att blifva wår följeslagare. Han utbad sig likwäl att dess☙  förinnan ❧ få119 göra en färd till Wuontisjärwi för att taga afsked af hustru och barn, men med förbindelse att inom halftannat dygn återwända till Peldowuoma. Härpå upplöstes församlingen och alla begåfwo sig till hvila. Den följande dagen åtgick till större delen under allehanda förberedelser till resan. Morgonen derpå återwände Jessiö och förklarade120 sig nu redobogen att anträda resan. Äfwen Erik erbjöd att blifwa oss följaktig121 såsom wägwisare under de twå första dagsresorna, eller tills wi hunnit öfver landtåsen. Wi anförtrodde oss med full tillförsigt i dessa twå männers wård, instufwade oss i en liten båt och anträdde nu den egentliga början af wår lappska resa.122 Dagen123 war regnig, då wi embarkerade, och det är mindre angenämt att på en sådan 82 Itineraria 2osa 1838.indd 82 21.8.2019 15:49:45 �Lapland   ☙  dag begyn❧na en resa, hvarunder man på trettio mil ej kan finna124 något annat tak öfwer sitt hufvud än Lapplands dunkla himmel, någon annan eldstad än den som för125 stundens behof tillredes af en fura, någon annan bädd än den fuktiga marken eller i bästa fall en bergsskrefwa. Tanken på följande dagens mödor bidrog126 äfven i sin mon att öka obehaget vid sjelfwa begynnelsen af wår resa. Wi kunde med bästa wilja ej öfwerwinna wåra swårmodiga känslor, utan suto trumpna127 och mållösa i båt, en128 och hvar försänkt i sina enskildta betraktelser. Undertecknad, som hade den ledsamheten att sitta något obeqwämt, intresserade sig likwäl i så måtto för det allmänna, att han började eftertänka, hvartill all wår medtagna packning wore af nöden. Denna ☙  pack❧ning war i sjelfwa werket ganska obetydlig, men för nöjet att sitta litet129 beqvämare skulle jag för min del gerna hafwa afstått något af provianten, som bestod i 2–3 lispund bröd, 5 skålpund kött och lika130 mycket fisk, 3131 kannor brännvin och 5 skålpund tobak m. m. Dessutom132 hade hvar och en af de resande för sin enskildta räkning medtagit en rensel af 15 skålpunds wigt och133 en lappmudd134. Bland sistnämnda effecter syntes mig i135 synnerhet mudden wara temmeligen öfwerflödig, då i detsamma ryggen kändes wåt och jag fann mig befogad att träda på mig136 det lappska plagget. Min härigenom timade förwandling spridde någon munterhet i sällskapet. Mudden ☙  hade blott en ärm, ❧ war på somliga ställen luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om wadorna fastsurrade stöfwelskaft widtogo. En hvit mössa i hufvudstads maner och ett par glasögon Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/ Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). In Castrén’s time, Inari was a chapelric under Utsjoki. It became an independent parish and municipality in 1881. The chapel of Inari was located at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953 E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133; Inarin seurakunta: Pielpajärven erämaakirkko, https://inarinseurakunta.fi/index.php/ sivu/pielpajarvenkirkko. (TS)  He can no longer be identified.  eller ǁ och  men ǁ ~ att  förklarade ǁ yttrade  få […] färd ǁ begifva sig <->  förklarade ǁ nu  följaktig […] wägwisare ǁ följaktig  The extract from Ehrström’s diary ends here.  Dagen war regnig ǁ Det war en regnig dag  finna ǁ h<-->  för […] tillredes ǁ tillredes  bidrog […] att ǁ tjenade äfven i sin mon till att  trumpna ǁ stumma  en och hvar ǁ en hvar  litet ǁ något  lika ǁ d[it]o  3 ǁ b[rännvin]  Dessutom […] räkning ǁ För sin enskildta räkning hade hvar och en bland de resande  och ǁ samt dessutom  A frock-like fur coat usually extending to the ankles, Fi. peski, lapinpeski, SaaN beaska (Itkonen, T.I., 1948 I: 335: peäs’kâ; a worn out peski: muöd’dä [muoddá]). For a detailed description, see Itkonen, T.I., 1948 I: 335–337. (TS)  i […] mudden ǁ mudden  mig ǁ l[appska]  With the River Peltojoki Castrén means the present-day River Pasmajoki thus named as far as Lake Angelijärvi and from there on called the 83 Itineraria 2osa 1838.indd 83 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria River Peltojoki on its lower course. It flows into Lake Peltojärvi (Fi.)/Bealdojávri (SaaN) at N7588063 E381887 (N68°22′50″ E24°7′35″). (TS)  framskymta ǁ mellan  wattenytan ǁ wågen  melodi ǁ melodie  Väinämöinen is the mythical seerhero of Finnish folk poetry. Kuusi – Anttonen 1985: 137–140; Siikala 2013: 219, 237–268 etc. (TS)  äfwentyrliga ǁ första  Pohjola is one of the mythical places in Finnish folk poetry, inhabited by different monsters and antagonists of Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 132–134; Siikala 2013: 324–325 etc. (TS)  Louhi is the name of the evil mistress of Pohjola in some magic verses and was adopted from there to the Kalevala by Elias Lönnrot (1802–1884) who compiled and authored the published epic. The daughter of Louhi mentioned here is most probably the Maiden of Pohjola who is proposed to in folk poetry. Kuusi  – Anttonen 1985: 130, 133; Siikala 2013: 220, 221, 258, 262, 291, 324. (TS)  o. s. v. ǁ 1. om ǁ 2. och ǁ 3. om  redan äro ǁ börjat blifva  trodde ǁ härledde  Peder Päiviö (SaaN Beaivváš or Peaivvas) is the mythical great magician of Lapland, of whom there is a rich body of folklore. The origins of this tradition are usually placed in Kittilä, but they are also connected to a real historical person who lived in Enontekiö and died ca. 1670. On the folklore of Päiviö and especially his son Olavi (Wuolabba, SaaN Vuolát, Vuolábaš), see Itkonen, T.I., 1948 II: 545–547, Pulkkinen 2005c, on the sorcerers of Lapland in general Itkonen, T.I., 1948 II: 331–334; Bartens 2017: 40, 51, 70–73, 81–82; Koponen 2005. (TS)  meddela ǁ förtälja  gå att anföra ǁ 1. lyssna till ty | 2. lyssna till bildade en skärande kontrast till den öfriga kostymen. Regnet fortfor nästan utan uppehåll hela den första dagen af wår resa, hvarunder wi sakteligen arbetade oss fram uppför en liten å, benämnd Peldojoki137. Först emot aftonen började himlen ljusna och solen framskymta138 mellan de glesnade molnen. En lifwande glans göt sig öfwer den dunkla wattenytan139, blommor och träd antogo en ljusare färg. Fiskarna sprutto upp ur wågen och luftens innewånare flögo qvittande fram ur sina gömställen. Äfwen ☙  i wår krets började gladare känslor ❧ gifva sig luft. Sittande i styret höjde Erik sin stämma och sjöng på fädernas enkla melodi140 om Wäinämöinens141 äfwentyrliga142 färder till Pohjola143, om den sköna Louhi-dottern144, o. s. v.145 Öfwerraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som redan146 äro sällsporda i sjelfwa Finland, började jag anställa efterfrågningar angående Peldowuoma-boernes härkomst och erhöll af Erik den upplysning, att hans familj härstammade ifrån det på sånger rika Karelen. Sin första, till Lappland inwandrade stamfader kallade han Aisari och trodde147 sig weta att denna haft en son vid namnet Päiviö eller Päiwiä, hvilken tillika med ☙  sina tre söner wunnit ❧ en stor ryktbarhet öfver hela den Finska Lappmarken.148 Erik utbad sig att wid wårt blifvande nattläger meddela149 några berättelser om Päiviö-slägtens underbara bragder, men innan wi gå150 att anföra dessa berättelser, må151 det tillåtas oss att ur Prosten och Kyrkoherden Mag[ister] Tornæi152 ”beskrifning öfwer Torneå och Kemi Lappmarken förf[attad] år 1672”153 meddela följande utdrag: 84 Itineraria 2osa 1838.indd 84 21.8.2019 15:49:45 �Lapland    ”Uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiwiä, en ärlig, wälbehållen och Gudfruktig Lapp. Han wardt död för twå år sedan och hade många söner, hade ock en tid i förstone alt sit husfolk troligen tjänt och dyrkat sin Seita154, men det hände sig en gång, at Renarne155 ☙  begynte mycket dö för honom, derföre ❧ han anropade och flitigt ärade Seitan, men det halp intet, Renarne dödde immerfort. På sistone drager han med alla sina söner til afguden, förer med sig många Lass torr wed, pryder wackert med friska granqvistar kring om, gifver honom offer, de hudar med bellingar, horn och hufvud, som han af de döda Renar dragit hade, falla alla på knä, innerligen bedja Seitan, at han med något tekn sig uppenbara wille, om han en Gud vore. När på sådant tecken intet syntes, ändock de hela dagen lika med Baals Profeter (1. Reg. 18.)156 tilbedit hade, stodo de up ifrån sin förmenta Gudelighet och kastade all den torra wed, som de medfört hade uppå afguden, och tände eld på honom och så up☙  brände hela Bys ❧ afguden: då hans Pagani wille dräpa honom derföre, svarade han lika som Gideon (Jud. 6)157: Lät afguden hämna sig sjelf på mig. Denne Lappen Päiwiä, war så fast i sin tro, at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig wilja trolla honom, begynte han sjunga emot dem Trones och Fader wårs sånger. Item nu bedje wi then Helige And. O! tu Helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro158 etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han dem fann, och sände sin äldsta Son159, som hette Wuolabba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at han där måtte förbränna alla deras afgudar och Seitar, hvilka i den byn rätt många woro, det     må det tillåtas oss ǁ wilja wi Johannes Tornæus (d. 1681), vicar of Tornio, known as a teacher of the Saami. Vahtola, J., 2007; Pulkkinen 2005g. (TS) Tornaeus’s 1672 description Beskrifning öfwer Tornå och Kemi lappmarker was published in print (not in full) in 1772. Vahtola, J., 2007. (TS) Seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a sacred place, a sacrificial place also considered to be a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. Usually they are stones or rocks, in some way exceptional in the landscape, but sometimes a sieidi can be also a wooden post. Like the saivo lakes, also sieidis are liminal places through which the other world can be accessed or a contact with it can be made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316–321; Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e with a distribution map; Sarmela 1994: 45; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS) The reindeer of Lapland are the semidomesticated variant of Rangifer tarandus. The precise date of their domestication and the adoption of reindeer husbandry are not known but it has been assumed that they can be dated to the 8th century CE. Largescale reindeer herding began in the 17th century and it was at its peak in the early 19th century. Niskanen 2005a; Niskanen 2005b; Carpelan & al. 2005. (TS) 1 Kings 18: 22–24, 26, 28–29: “Then Elijah said to them: “I am the only one of the Lord’s prophets left, but Baal has four hundred and fifty prophets. Get two bulls for us. Let Baal’s prophets choose one for themselves, and let them cut it into pieces, and put it on the wood but not set fire to it. I will prepare the other bull and put it on the wood but not set fire to it. Then you call on the name of your god, and I will call on the name of the Lord. The 85 Itineraria 2osa 1838.indd 85 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria god who answers by fire – he is God. […] So they took the bull given them and prepared it. Then they called on the name of Baal from morning till noon. ‘Baal, answer us!’ they shouted. But there was no response; no one answered. And they danced around the altar they had made. […] So they shouted louder and slashed themselves with swords and spears, as was their custom, until their blood flowed. Midday passed and they continued their frantic prophesying until the time for the evening sacrifice. But there was no response, no one answered, no one paid attention.” Bible (New International Version), Bible Study Tools, http://www. biblestudytools.com/1-kings/18.html.   (TS) Judges 6: 28–31: “In the morning when the people of the town got up, there was Baal’s altar, demolished, with the Asherah pole beside it cut down and the second bull sacrificed on the newly built altar! They asked each other, ‘Who did this?’ When they carefully investigated, they were told, ‘Gideon, son of Joash, did it.’ The people of the town demanded of Joash, ‘Bring out your son. He must die, because he has broken down Baal’s altar and cut down the Asherah pole beside it.’ But Joash replied to the hostile crowd around him, ‘Are you going to plead Baal’s cause? Are you trying to save him? Whoever fights for him shall be put to death by morning! If Baal really is a god, he can defend himself whem someone breaks down his altar.’” Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/judges/6.html. (TS) This phrase comes from the hymn O Fader wor, barmhertig och godh, written by Olaus Petri (1493–1552) and based on a German model. It was already in the Några Gudhelige Wijsor (1530) and Swenske songer 1536 ☙  Wuolabba ock efterkom, och ❧ derföre måste han dem undfly till annat Konungarike Norrige, der bor han än.” Af dessa Tornæi ord skönjes tydligt, att Päiwiö-slägten twertemot wår berättares utsago war af Lappsk160 härkomst, hvilket äfwen Lapparne sjelfwa högtidligen försäkra.161 Enligt Tornæus har nämnda slägt förherrligat sitt162 namn genom sin hjeltemodiga strid för Christendomens seger. Detta erkänner äfven traditionen, men enligt dess wittnesbörd skall Päiwiö med sina tre söner äfven hafva utmärkt sig genom många andra bragder och i synnerhet genom sina strider med163 Ryska Karelare, hvilka i de lappska traditionerna wanligen förekomma under benämningen af Ryssar. Å sin ☙  sida äga164 äfven ❧ Karelarne165 traditioner om om Päiwiö-slägtens krigiska bedrifter, och i sjelfwa Kalewala nämnas Päiwilä och Päiwän poika såsom fiendtliga emot Kalewa-folket.166 Wisserligen äga både Lapparnes och Karelarnes traditioner om ifrågawarande slägt en mythisk färg, men att de stödja sig på en historisk grund kan så mycket mindre sättas i fråga, som det är ett kändt faktum att Karelarne fordom gjort täta ströftåg till Lappland.167 Men för att ej gå wår berättare i förwäg, wilja wi nu taga168 i land och lägra oss i169 en lund af yfviga björkar.170 Här satte sig Erik wid ☙  min ❧ sida och började med djup andakt anföra sina berättelser. Om Päiwiö-fadren wisste han dock föga mera, än att denne171 warit en mäktig kämpe i striden mot Karelarne, ”hvilka i stora skaror inwandrade till Lappland för att plundra och röfwa, plågade menniskor på allt upptänkligt wis, tills de fingo weta, hvar deras172 skatter lågo fördolda, och ej återwände 86 Itineraria 2osa 1838.indd 86 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  förrän de fyllt sina båtar med silfver och andra dyrbarheter”. Päiwiö war i synnerhet mycket173 utsatt för Karelarnes174 rofbegär, emedan han war i besittning af omätliga skatter. Hans förnämsta rikedom skall hafwa bestått i175 renhjordar, hvilka woro så talrika, att han i och för deras bewakning måste löna trettio drängar och ☙  trettio pigor. Dessutom ❧ skall176 han äfwen hafwa ägt ett stort förråd på silfwer, som han likwäl kort före sin död gömt177 ned i jorden, utan att någon sedermera förmått upptäcka hans skatt. Bland Päiwiös tre söner war enligt wår berättares utsago Olof Lapp[ska]178 Wuolabba179 den ryktbaraste. Stor, stark och modig liksom fadren hade äfwen han gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryska Karelare. En af Olof ☙  emot dem utförd bragd skildrade ❧ Erik med följande ord: ”Då Olof en gång ärnade företaga sig en resa och fruktade, att fienden undertiden skulle göra ett besök i hans hem, så bar han en ofantlig stock ofvanpå fjället, lade den framför ingången till sitt tält och bad hustrun säga åt fienden: ”wår son har burit den hitupp”. Kort efter hans afresa infann sig äfven en skara Ryssar, hvilkas180 uppmärksamhet genast fästades wid den stora stocken. De kunde ej begripa huru den blifvit hemtad uppför det branta fjället och begärde af Olofs unga hustru en upplysning derom. Hustrun svarade såsom mannen hade befallt henne. Ryssarne föllo i största förwåning, då de hörde att en ung qwinna war moder åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen.181 Emellertid beslöto de att afwakta Olofs182 återkomst, för att om möjligt bringa honom om lifvet. Men då Olof kom, wågade ingen angripa honom. Likwäl försäkrade Ryssarne skrytsamt, p. 43–44. In the first official Swedish hymnal of 1695 it is no. 188 and in the 1986 Swedish hymnal no. 372 (beginning of the fourth stanza). Swenske songer: 43–44; Den gamla psalmboken, http://docplayer.se/10139542-Dengamla-psalmboken-ett-urval-ur-16951819-och-1937-ars-psalmbocker-utgivnaav-svenska-akademien-svenska-klassiker.html; https://sv.wikipedia.org/wiki/ O_Fader_v%C3%A5r,_barmh%C3%A4rtig,_god. Sibelius-akatemia: Gamla psalmmelodier från Finland http:// www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_ s.cgi?idi=00158. (TS)  Son ǁ son  Lappsk ǁ lappsk  These words from Castrén words show that he considered Tornaeus’s remarks about Päiviö’s historical nature to be reliable. Also Itkonen, T.I., 1948 II: 545 and Pulkkinen 2005c accept this view. (TS)  sitt namn ǁ genom  med ǁ emot  äga ǁ hafwa  Karelarne […] Kalewa-folket. ǁ Karelarne räddat minnet af samma slägt, ty i deras gamla runor nämnas Päiwilä och Päiwän poika såsom fiendtliga emot Kalewa-folket.  Päivilä/Päivölä is interpreted as a mythical place and Päivän poika, appearing in the 48th rune of the Kalevala (the birth of fire), as a mythical person. Siikala 2013: 213, 261, 267–272, 280, 283–285, 346, 465. (TS)  See Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan with commentary, Castrén 2017a: 20–47.  taga ǁ sätta  i en […] yfviga ǁ 1. under skuggan af lummiga ǁ 2. under skuggan af några lummiga  Especially downy birch (Betula pubescens) grows almost in whole Finland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/downybirch (TS) 87 Itineraria 2osa 1838.indd 87 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria       denne ǁ han deras skatter ǁ skatterna mycket ǁ häftigt Mscr: Karellarnes i ǁ för h skall […] skatt ǁ 1. ägde ǁ 2. skall han äfwen ag [ägt] ǁ 3. skall han äfwen haft ägt stora forra [förråd] ǁ 4. skall han äfwen hafwa ägt ett stort förråd af silfwer, som han likwäl skall kort före sin död nedgräfvit gräft ned i jorden, utan att någon sedermera förmått upptäcka denna skatt hans  gömt ned ǁ nedgräf[vit]  Lapp. ǁ 1. den ǁ 2. eller  Wuolabba ǁ enl[igt] Tornæi skrifsätt)  hvilkas […] ǁ 1. för att plundra, <--> ǁ 2. men härwid de ǁ 3. men härwid kunde den stora stocken ej undgå att wäcka  See also Bartens 2017: 81–82. (TS)  Olofs ǁ hans  Päiwiö-sonen […] med den ǁ 1. han skulle följa dem åt ǁ 2. Päiwiö-sonen skulle följa med dem till Karelen för att mäta sin styrka med sin  ånyo ǁ i sin ordning  warnades han ǁ warnade honom  mera ǁ widare  några ǁ twenne  berättelser, […] hvilka ǁ berättelser. Den ena  på […] sätt ǁ så  lastade ǁ fulla[stade]  En […] berättelse ǁ Den andra berättelsen  Stalo ǁ 1. Stallo ǁ 2. ~ (d. ä. en jätte) Stállu was an evil equivalent to man in Saami folklore and religion, somewhat larger than a human. The phenomenon is related to various Nordic traditions of giants. Its origins are unclear. Pulkkinen 2011: 239–242; Porsanger – Pulkkinen 2005. (TS) ☙  att i deras ❧ land skulle finnas en kämpe, som wore Olofs öfwerman, och föreslogo att Päiwiösonen183 skulle följa dem till Ryssland för att mäta sin styrka med den karelska hjelten. Olof mottog anbudet och begaf sig med Ryssarne till deras land. Då de twenne kämparne här möttes, hellsade de hvarandra med handslag, hwarwid Ryssen tryckte Olofs hand förderfwad. Derpå grep Olof sin motståndare om lifwet och slog honom till marken. Ryssen uppsteg och angrep i sin ordning Olof, men blef ånyo184 kullslagen. Nu warnades185 han af Olof att icke mera186 försöka sin lycka, men dessto mera förgrymmad rusade Ryssen på honom. För tredje gången slog Olof sin fiende till marken och besparade honom mödan att widare uppstiga.” ☙  ❧ Till bewis på Olofs styrka anförde Erik ännu några187 andra berättelser188, en bland hvilka lydde på189 följande sätt: ”Då Olof en gång återwände ifrån en notfärd, öfwerfölls han på Enare sjö af motwind och owäder. Hellre än att ro och kämpa med vågorna, hwilka hotade att fylla hans med nät och fisk lastade190 båt, beslöt han att lägga i land wid en holme. Anländ till stranden kastade han den tunga båten på skuldran och bar den öfwer land.” En191 annan berättelse war af följande innehåll: ”När Olof en gång wandrade i skogen, såg han en Stalo192 i beråd att lyfta en sten193. Men stenen war af en så oerhörd storlek, att Stalo ej kunde194 få den upplyftad, hvarföre han började wältra den fram i sakta mak. Obemärkt åskådade Olof en ☙  stund Stalos företag, trädde195 sedan fram ❧ ur sin gömställe, skrattade åt Stalos svaghet och bar stenen till sitt bestämda ställe. Af fruktan för sin mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa. Olof lät honom först196 fara, men ångrade sig 88 Itineraria 2osa 1838.indd 88 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  sedan och började förfölja Stalo197. Kommen till Nejdfloden198 hoppade Stalo till motsatta stranden199 och trodde sig nu hafwa befriat sig ifrån sin förföljare. Men Olof gjorde ett dylikt språng, ertappade nu Stalo och tog honom af daga”. Wid denna berättelse måste anmärkas, att Stalok (Plur[alis] af Stalo) hos200 Lapparne motsvara Svenskarnas jättar, Finnarnes jättiläiset och hiidet201. Stalok skildras wanligen af Lapparne såsom ett grymt,202 mennisko-ätande slägte. De sägas203 under hedendomen warit204 talrikt utspridda öfwer hela Lappland, men efter Christendomens införande tros de hafva flyktat bort ☙  till hafsöarne. ❧ Äfwen205 på sin snabbhet har Olof ådagalagt många utomordentliga prof. Så skall han en gång hafwa sprungit fast en warg, som förföljt hans renhjord, fattat tag i dess svans och krossat wargen mot en klippa. En annan gång hade han warit på wildrensjagt med sin trogne dräng och ständige följeslagare Wuolleb (Olof) Walle, och derunder afsigtligen206 skrämt bort en wildren, som med sin kalf sprang förbi jägarne. Då Walle sedermera207 förebrådde sin husbonde för detta öfwerdåd, gaf sig Olof att springa efter renarne, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven lefwande.208 Derpå skänkte han med förakt det ringa bytet åt sin anspråkslösa tjenare, ty det ☙  war209 ❧ Olofs sed att aldrig förfölja wildrenar, om de ej woro flera i skocken.210 Hwad Tornæus enligt min211 föregående framställning anför om Päiviö-fadren eller den af honom så kallade Päder Päiwiä212 och hans omwändelse till Christendomen, ungefär detsamma hörde jag Erik berätta om sonen Olof. Han hade länge warit en nitisk afguda-dyrkare, men då ryktet om den nya läran nådde hans  sten ǁ oerhörd ~  kunde […] upplyftad ǁ förmådde bära den  trädde ǁ derpå  först fara ǁ fara  Stalo ǁ j[ätten]  Näätämöjoki (Fi.)/Neidenelva (No.)/ Njávdánjohka (SaaN), a river flowing from Lake Iijärvi to the Arctic Ocean. (TS)  till motsatta stranden ǁ i ett skutt of [öfver]  hos Lapparne ǁ enligt Lapparnes  In Finnish-Scandinavian traditions, mythical giants or Jotuns were believed to have lived on the earth before modern civilization. Siikala 2013: 222–223; on giants especially in Northern Ostrobothnia, see Jättiläis- ja lappalaistarinoita, http:// www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)  grymt, mennisko-ätande ǁ starkt och resligt  sägas ǁ tros  warit ǁ hafwa ~  Äfwen ǁ På  afsigtligen ǁ skran [skrämt]  sedermera förebrådde ǁ började  lefwande. Derpå ǁ lefwande, skänkte sedan  war ǁ ~ eljest  Cf. Castrén’s field notes on p. 235– 236, where Päiviö is given as the hero of all these four traditions.  min ǁ wår  Päiwiä och ǁ Päiwiä, ungefär 89 Itineraria 2osa 1838.indd 89 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria  The Saami shamans, also known as sorcerers, used a special drum (goavddis), on which deities and other mythical characters were depicted, to see into the future. Lutheran clergymen began to destroy Saami shamans’ drums in the 17th century and only a few of them have survived. Pulkkinen 2011: 254–261; Itkonen, T.I., 1948 II: 333– 344; Rydving 2005. (TS)  Seider ǁ Gudar  med […] till ǁ till  Castrén wrote about the Saami religion more extensively in his description of his 1841–1844 journey. See p. 330–334.  harren ǁ den snabba ~  icke ǁ ej  Nu ǁ Straxt  en […] hvilka ǁ en mäktig trollkarl, sådana  Supernatural skills were attributed to the Saami and they were regarded as sorcerers in different traditions of the neighbouring peoples, to some extent even farther away. Itkonen, T.I., 1948 II: 344–345. (TS) öron, beslöt han att sätta de gamla gudarna på prof. Han slog på spåtrumman213 för att af bjellrornas klang utforska, huru hans tillärnade wildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett gynsamt tecken, men jagten misslyckades icke dessto mindre. En annan gång satte han sig för ☙  att ❧ slå upp eld i regnwäder, anropande sina Seider214 om bistånd. Men då han ej lyckades i sitt förehafwande, wände han sig med215 böner till den sanna Guden och straxt tände sig fnösket. Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorna, nedref Seiderna och förstörde alla hedniska minnesmärken, dem han öfverkom.216 Om den andra Päiwiö-sonen, Isak benämnd, förtäljde wår wägwisare, att han utmärkt sig såsom en skicklig bågskytt. Hans säkerhet att skjuta hade warit så stor, att han träffat harren217, då den gjort ett slag ofvan wattenytan. Också han skall hafwa bekrigat så kallade Ryssar och emot dem utfört många ly☙  sande bragder, ❧ bland hvilka jag enligt Eriks berättelse antecknat följande: ”I spetsen för en skara Ryssar, som härjade i Lappland, stod en ifrån hufwud till fot kopparklädd höfding. I sin rustning war Ryssen så oböjlig, att han icke218 sjelf kunde föra gaffeln till munnen, då han åt, utan alltid måste matas af sin dräng. Isak hade länge lurat på höfdingen och fick en gång öga på honom, just då han höll på att göra sin måltid. Nu219 spände Isak sin båge, och då drängen förde gaffeln till munnen, kom pilen flygande, träffade gaffeln och dref den i halsen på höfdingen.” Namnet på den tredje Päiwiö-sonen skall warit Johan. Om honom berättade Erik, att han warit en220 af de mäktiga trollkarlar, hvilka nu☙  mera ej födas i ❧ werlden.221 Sin trollkonst 90 Itineraria 2osa 1838.indd 90 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  skall han icke sällan hafva anwändt till att förgöra Ryssar, då de kommo för att plundra i landet. En gång hade de welat twinga honom att wägleda sig till något ställe, der ett rikt byte war att förwänta. Johan förde dem då till ett brant ställe222 på Pallas-fjällen och lät med tillhjelp af sin konst klockor ljuda, eldar lysa och byar wisa sig under branten223. ”Dit leder wägen”, yttrade Johan, ”men för att ingen må förwilla sig i den mörka natten, skall jag gå förut med ett bloss i handen.” Derpå kastade han sitt bloss utför branten, men blef sjelf stående på fjället, osedd af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo blosset224 ☙  fara och förgingos så i afgrunden. ❧ Sistnämnda berättelse är allmänt225 gängse både226 hos Lappar och Finnar, men tillämpas icke alltid på Päiwiö-sonen, utan på en annan frejdad hjelte, som på Finska benämnes Laurukainen, på Lappska Laurukadsch.227 Om honom kände Erik åtskilliga andra traditioner, dem han följande dagen berättade under wår färd uppför Peldojoki. Hans ord woro ställda till mig och lydde ungefär på följande sätt: ”När du kommer till det egentliga Lappland, skall du erfara att Lapparne äro mycket anwändbara såsom wägwisare. Wana allt228 ifrån sin barndom att löpa omkring såsom hundar, känna de innom flere mils omfång hvarje sten, hvarje träd, hvarje källa. Men ännu alldrig har någon menniska funnits, hvilken hade warit så hemmastadd i Lappland, som Laurukai☙  nen. Af ❧ sådan anledning woro Ryssarne mycket229 angelägna att få begagna honom såsom wägwisare under sina ströftåg. Å sin sida war äfven Laurukainen beredwillig230 att wägleda dem, ty han war en klok man och wisste ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en       ställe ǁ berg branten ǁ berget blosset ǁ elden allmänt ǁ myck[et] både hos ǁ så wäl ho[s] Tales about Laurukainen /Fi.)/Lávrekaš (SaaN)/Lavrukâš (SaaI)/Saa’rkaž (SaaS) are known from Lapland to South Finland. Some of them are considered original in Lapland, while others were adopted from elsewhere, and they were commonly adapted to the natural environment of the region where they were told. Itkonen, T.I., 1948 II: 542–545; Luukko 1954: 714; Sarmela 1994: 181–182; Bartens 2017: 30–73. (TS)  allt […] ǁ att  mycket […] ströftåg ǁ 1. under sina ströftåg mycket ang[elägna] ǁ 2. i Lappland  beredwillig ǁ <--> 91 Itineraria 2osa 1838.indd 91 21.8.2019 15:49:45 �Itineraria  sedan ǁ så n[eslig]  Lake Ounasjärvi (Fi.)/Ovnnesjávri (SaaN) is in Enontekiö at N7589082 E360192 (N68°22′48″ E23°35′54″). The village of Hetta/Heahttá, the centre of Enontekiö, is on its northern shore. (TS)  båtar ǁ talrika ~  Ryssarnes […] ǁ 1. Laurukainen gaf noga akt på Ryssarne och ǁ 2. Det hände sig likwäl <--->  hade […] stiga ǁ 1. war just i beråd att stiga i ǁ 2. hade knappt stigi[t]  waktkarlen ǁ Ryssen  sin fiendes ǁ Ryssens  stor guldring ǁ guldring, som Ryssen hade burit på ett af sina fingrar  Nu ǁ Först  kommo […] stranden ǁ ilade till kamratens hjelp  sade ǁ ropade  din ǁ sin  undkomma ǁ ~ genom neslig död, sedan231 de kommit i hans wåld. En gång hade han åtagit sig att beledsaga en skara af dessa röfware öfwer en sjö benämnd Ounasjärwi232. Under färden deröfwer blefwo Ryssarne hungriga och anmodade Laurukainen att lägga i land på en holme. Efter att här hafwa stillat sitt hunger lade de sig att sofwa, sedan de likwäl ställt en wakt wid sina båtar233, hvilka woro sju (enligt andra: tre) till antalet, alla fullastade med lifsförnödenheter och röfwade ☙  skatter. Ryssarnes234 öde fogade lik❧wäl så olyckligt, att äfwen wakten insomnade. Nu bar Laurukainen i båtarne allt hvad Ryssarne hade med sig i land, såsom yxor, svärd, grytor, matvaror o.  s.  v. Derpå sköt han ut båtarne och hade235 knappt hunnit stiga in uti en af dem, då i och med detsamma wakten uppwaknade. Han grep efter sitt svärd, men det war borta. Då waktkarlen236 såg sig afväpnad, sprang han i wattnet och fattade tag i närmaste båt, hvilken war densamma, hvari Laurukainen befann sig. Den sistnämnda grep i ett svärd och afhögg dermed sin237 fiendes fem fingrar, hvilka föllo i båten jemte en stor238 guldring. Nu239 gjorde waktkarlen allarm, men Laurukainen war redan långt ute på träsket, då Ryssarne kommo240 ilande till stranden. I sin nöd började de bedja ☙  Laurukainen om ❧ förbarmande och sade241: ”Kom hit, helige broder, här får du äta gröt med svenskt smör till öga och med din egen” (enligt andra: med din husbondes) ”sked.” Laurukainen svarade: ”här är gröten och mjölet med.” När Ryssarne sågo, att böner ej hjelpte, ropade någon: ”kom hit och smält tenn skall gjutas i din242 strupe.” Efter denna händelse rodde Laurukainen i nio dygn kring holmen och bewakade Ryssarne, att de ej skulle undkomma243. När 92 Itineraria 2osa 1838.indd 92 21.8.2019 15:49:45 �Lapland  han på det tionde dygnet steg i244 land, woro Ryssarne döda utom en enda, som ännu kunde245 röra litet på sitt hufwud. Holmen, der detta tilldrog sig, kallas ännu i dag den Karelska (Karjalan saari)246.” ”En annan gång”, fortfor Erik, ”hade Rys☙  sarne tagit Laurukainen till styrman ❧ utför Patsjoki247. Då de kommit till närheten af ett deri befintligt wattenfall, fastband Laurukainen deras sju båtar och bad dem sjelfwa krypa under sina täcken, för att de ej måtte råka i förskräckelse wid anblicken af det fruktanswärda fallet. Utan att ana något svek, underkastade sig Ryssarne hans anmaning. Nu styrde Laurukainen båtarne tätt förbi stranden248 och räddade sig sjelf på en klippa; men Ryssarne249 förgingos i fallet.”250 ”Wid ett annat tillfälle styrde han åter Ryssarnes båt251 rakt mot en klippa i samma flod. Båten krossades och Ryssarne omkommo manngrant, men Laurukainen räddade sig äfven denna gång, emedan han war oåtkomlig för wattnets åwerkan eller en252 på Finska så kallad weden ärimys253.” ”Efter sådana bragder blef Laurukainen så ☙  hatad af Ryssarne, att de beslöto ❧ bringa honom om lifvet. Detta skall äfven hafwa lyckats dem, men efter stora svårigheter och sedan Laurukainen tillfogat dem stora olyckor. En gång öfwerraskade254 de honom i hans köttboda och trodde sig nu wara alldeles säkra om hans person. Stående utanför bodan wäntade Ryssarne med otålig längtan, att han skulle komma ut, och sökte genom hotelser twinga honom dertill. Men Laurukainen gjorde sig ingen brådska, utan packade i allsköns trygghet kött i sin Lappmudd. Emellertid blefvo Ryssarne  i land ǁ h<-->  kunde […] litet ǁ rörde  Karjalansaari Island in Lake Ounasjärvi in Enontekiö in westernmost Lapland is most likely meant here, N7590157 E363506 (N68°23′18″ E23°40′39″). According to Sarmela 1994: 181 the theme of the island is the most widespread of all Laurukainen tales, being mostly known from the regions of Lake Saimaa and Lake Pielinen, but less in Lapland. On these tales, Bartens 2017:30–40. (TS)  The River Paatsjoki (Fi.)/Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/ Паз or Патсойоки (Ru.)/Pasvikelva (No.) flows from Lake Inari to the Barents Sea at the Russian-Norwegian border in Kirkenes, N7805872 E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″). (TS)  stranden […] klippa ǁ en klippa, hoppade sjelf på klippan  Ryssarne […] ǁ lät  Cf. p. 272. See also Bartens 2017: 42–45. (TS)  båt ǁ båtar  en […] kallad ǁ en så kallad  This title seems to belong to the tradition of guardian spirits of lakes, rivers and other waters, which is common in Finnish culture. Pulkkinen 2014: 76–78. (TS)  öfwerraskade de ǁ hade de öfwerraskat 93 Itineraria 2osa 1838.indd 93 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria                    genom ǁ ut marken ǁ gården ännu genom ǁ genom på […] att ǁ så, att med den olikhet ǁ 1. såle[des] ǁ 2. med den ringa olikhet woro ǁ ännu ~ See also Bartens 2017: 50. (TS) Seitalompolo/Seitaluoppal (SaaN) in Enontekiö, N7589447 E405282 (N68°24′6″ E24°42′20″). (TS) Underrättad af ǁ 1. ~ ǁ 2. Upplyst om träskets ǁ detta det ǁ 1. ~ ǁ 2. träsket The concept of saivo has different meanings in different parts of the Saami region. In Finland, it has usually meant a lake with a double bottom, through which it was possible to enter the underworld. Spirits lived in a saivo lake. Äikäs 2011: 34. (TS) Ty enligt ǁ Enligt denna ǁ sistnäm[nda] innom ǁ i härstädes ǁ här fresta ǁ försöka söka ǁ be[draga] Sáiva spirits were thought to be guardian spirits who lived in lakes with very clear water. The lakes with sáivas were thought to be especially plentiful with fish. The concept of sáiva has also meant ‘sacred’ in general. Pulkkinen 2011: 219; Pulkkinen 2005d; Pentikäinen 1995: 146–149. (TS) allt mera högljudda och hotade att öfvermanna honom i bodan, om han icke skyndade sig ut. Slutligen kastade Laurukainen sin med kött fyllda lappmudd genom255 en lucka i skullen ut ☙  på marken256. Ryssarne togo mudden för ❧ Laurukainens egen person och rusade alla att genomborra den med sina spjut. Laurukainen flydde under oredan och förvillade Ryssarne ännu257 genom sina trollkonster på258 sådant sätt, att de, i akt och mening att döda Laurukainen, wände sina wapen emot hvarandra och till sista man omkommo.” Denna tradition hörde jag sedermera andra berätta med259 den olikhet, att Laurukainen fyllt sin mudd med dun, nedkastat den och begagnat tillfället att fly, medan Ryssarne woro260 insvepta i dunmolnet.261 Erik hade knappt slutat sina berättelser om Laurukainen, då wi nådde ett litet träsk, som bar namnet Seidajärwi262. Underrättad af263 Erik om träskets264 namn, anmärkte jag att det265 hellre borde kallas Saiwojärwi266, emedan dess watten war särdeles klart. Ty267 ☙  enligt hvad Lapparne förtälja, ❧ skola så beskaffade träsk ofta bära denna268 benämning till följe af den hos Lappfolket fordom gängse föreställningen af, att dessa träsk beboddes af Saiwo kallade Gudomligheter, om hvilka man jemwäl hör berättas, att de ej skola tillåtit fiskare att idka sitt fänge innom269 deras watten-område, hvarföre alla de, som härstädes270 ville fresta271 sin lycka, måste söka272 att genom en sakta rodd bedraga Gudarna.273 Wid denna anmärkning fästade Erik ingen uppmärksamhet, utan widhöll sitt påstående, att träskets sannskyldiga namn war Seidajärwi och uppgaf såsom grund till benämningen, att på en till venster om oss 94 Itineraria 2osa 1838.indd 94 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  framstickande udde fordom hade274 stått en lappsk Seida. Denna Seida skulle hafva till☙  hört ❧ en frejdad trollkarl wid namn Lompsolo, som med Gudens tillhjelp idkade ett rikt fiskafänge. På motsatta stranden hade en annan trollkarl uppslagit sitt fiske-läger, men han egde ingen Seida, hvarföre också hans fänge misslyckades. I öfrigt att förbättra sin lycka beslöt han att, medan Lompsolo sofde, nedrifva dennes Seida, hvilket hade den beräknade påföljd, att hans275 fänge lyckades, då deremot Lompsolo, som tillförene276 haft Seiden att tacka för sitt goda fänge, numera ej fick någon fisk. Lompsolo lät dock saken icke härwid bero. Han försedde sig med en ny Seida, och nu kom åter all fisk i hans nät, tills den andra trollkarlen åter fick Seidan nedrifven. För att göra en ända på denna tvist öfverenskommo de tvenne troll☙  karlarne att sammanträffa ❧ på ett närbeläget berg och ingå ett enwig, hvarwid endast trollkonster och besvärjelser skulle begagnas såsom vapen. Lompsolo begaf277 sig till mötesplatsen under den antagna skepnaden af en ren[-]oxe278 och trodde sig i denna gestalt ej279 kunna igenkännas af sin wederpart. Men då den280 andra, som redan stod stridsfärdig281 såg renoxen komma springande uppför berget, ropade han på282 afstånd: ”du är Lompsolo”. Utan att widare försöka sin283 lycka, gaf sig Lompsolo besegrad och flydde, ty han märkte nu, att han utan bistånd af sin Seida uti intet kunde mäta sig med sin fiende. – – – ”Det bär aldrig på rätt, wägwisaren har gått wilse”: är en farhåga, som ofta oroar284 Lapplandsfararen, då han börjar tröttna under ☙  sin ❧ börda och längtar till målet. Måhända har samma farhåga insmugit sig hos den  hade ǁ en  hans […] Lompsolo ǁ 1. hans fänge lyckades, men Lompsolos icke ǁ 2. Lomp[solo]  tillförene […] Seiden ǁ 1. hade haft Guden ǁ 2. hade haft Seiden  begaf ǁ gaf  ren[-]oxe ǁ oxe  ej […] igenkännas ǁ blifwa sig  den […] renoxen ǁ denne såg Lomps[olo]  stridsfärdig ǁ redo på berget  på afstånd ǁ redan ~  sin ǁ sig  oroar ǁ plag [plågar] 95 Itineraria 2osa 1838.indd 95 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  beledsaga de ǁ 1. följa de ǁ 2. beledsaga oss  deras ǁ wåra  sagorika bygder ǁ sago-werld  sedan […] tillryggalagt ǁ tillrygga[lagt]  Peldotunturi ǁ ~, som på wår stråtwäg At present, Peltotunturi is the name of a fell in Enontekiö near the Norwegian border, but here Castrén meant Árbmobuolža in Enontekiö, N7588967 E407530 (N68°23′54″ E24°44′56″). Cf. the lakes south of “Peldotunturi” listed below. (TS)  It is possible that Castrén meant present-day Armolompolo(Fi.)/Árbmoluoppal (SaaN) with this name, N7589718 E407199 (N68°24′18″ E24°44′25″), but in that case he must have listed the lakes in reverse, i.e. ascending, order. (TS)  Armojärvi (Fi.)/Árbmojávri (SaaN) in Enontekiö N7589337 E407832 (N68°24′6″ E24°45′21″). (TS)  man [….] möda ǁ man med stor möda  fram ǁ ~ med båt  swårligen ǁ alldeles icke  söka […] annan wäg ǁ 1. i dess ställe begagna en wälja en annan, i hans tanke wida beqvämare wäg ǁ 2. söka oss en annan wäg  Tillika ǁ Ehuru  De ǁ Sje[lfwa]  Kaakkurijärvi (Fi.)/Gáhkkorjávri (SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588961 E406652 (N68°23′53″ E24°43′39″). (TS)  Noukunainen (Fi.)/Novgonaš (SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588481 E407356 (N68°23′38″ E24°44′42″). (TS)  Kouhtajärvi (Fi.)/Góvttajávri (SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588001 E408288 (N68°23′24″ E24°46′5″). (TS)  Pitkäjärvi (Fi.)/Guhkesjávri (SaaN) is a small lake in Enontekiö, benägna läsaren, som åtagit sig mödan att beledsaga285 de resande på deras286 irrfärder i Lapplands sagorika287 bygder. Det är i sådant fall min pligt att taga mig an en wägwisares rol och öfwertyga mina följeslagare, att wi ännu äro på rätt. Wi hafva sedan288 wår afresa ifrån Peldowuoma by tillryggalagt fyra mil uppför Peldojoki och befinna oss nu wid stranden af Seidajärwi, ej långt ifrån Peldotunturi289. Ifrån detta fjäll tager Peldojoki sin början, flyter genom Pahtajärwi290 och Armojärwi291, men blir först farbar, sedan äfven Seidajärwi lemnat den sitt bidrag. Under sjelfva flodtiden skall man292 endast med möda kunna bana sig fram293 flod☙  wägen ❧ upp till Armojärwi, men på nuwarande årstid ansåg Erik denna farled swårligen294 kunna begagnas. Han föreslog derföre, att wi nu skulle lemna Peldojoki watten-system och söka295 på en annan wäg komma öfwer landtryggen. Han underrättade oss, att på södra sidan af Peldotunturi i en lång sträckning fortlöpa många små träsk, hvilka leda till sjelfwa landtryggen. Tillika296 gjorde han oss uppmärksamma derpå, att nämnda träsk ej äga något samband med hvarandra, hvarföre det blefwe nödwändigt att draga båten och bära effecterna ifrån det ena träsket till det andra. ☙  Ehuru detta arbete ❧ wisserligen förekom oss nog beswärligt, trodde wi oss dock böra wälja denna farled i anseende till träsken, som lågo i wår wäg och underlättade wåra ansträngningar. Således fördelades wid Seidajärwi effecterna till tre bördor, hvardera af 3–4 lispunds wigt, dem Erik och Jessiö utan krus lyftade på wåra skuldror. De297 drogo sjelfwa den toma båten och wi följde dem med wåra bördor tätt i spåren. På detta sätt tillryggalades wägen emellan 96 Itineraria 2osa 1838.indd 96 21.8.2019 15:49:46 �Lapland   Seidajärwi och Kaakkurinjärwi298, Nokkanainen299, Kouhtajärwi300, Pitkäjärwi301, Nimitöin järwi302 och Pahtajärwi303.304 Afståndet ☙  emellan nyssnämnda ❧ träsk war mycket ringa, men ifrån Pahtajärwi till närmaste träsk, benämndt Wiettajärwi305 räknas i det närmaste en ¼ mil. Hela denna sträcka drogs båten med förenade krafter, och sedan den306 blifvit transporterad till Wiettajärwi, återwände wi307 mangrannt till Pahtajärwi och afhemtade derifrån308 wåra effecter. Efter att hafwa rott öfwer Wiettajärwi befunno wi oss under sjelfwa landtåsen, hvilken här, så framt jag ej missminner mig, bär namnet Korsatunturi.309 Först nu börjades wåra wärsta mödor, ty ifrån stranden310 af Wiettajärwi höjde sig fjället311 i en temmeligen brant riktning, och för att kom☙  ma deröfwer måste wi tillryggalägga ❧ en wäg af ¾ mil. Uttröttade af dagens föregående312 ansträngningar föreslogo några i313 sällskapet, att wi nu borde lägga oss till hvila och uppskjuta färden öfwer fjället till följande dag, men Erik satte sig med ifwer emot detta förslag och försäkrade, att wi efter några timmars hvila skulle känna oss ännu mera trötta och rådbråkade. Då314 äfwen Jessiö instämde i denna åsigt, funno wi för godt att kl[ockan] 9315 på aftonen anträda den mödosamma färden. Liksom wid Pahtajärwi qwarlemnade316 wi äfwen här allt317 löst gods efter oss och företogo318 oss att till en början släpa fram wår toma farkost. Efter ytterliga ansträngningar lyckades det oss att komma uppför fjället, men här började till319 och med de bästa krafter att swigta. Nu kom äfwen Erik ☙  fram med den bekän ❧nelsen, att han icke war fullt säker om wägen, utan förde oss fram på beskrifning. I320 wår tröstlösa belägenhet satte            N7587489 E409088 (N68°23′8″ E24°47′17″). (TS) Nimitöin järwi ǁ Pahtajärwi ett litet namnlöst träsk och This lake that Castrén mentions without a name or as ‘the nameless lake’ is now known as Ahvenjärvi, N7587209 E409838 (N68°23′0″ E24°48′24″). (TS) Pahtijärvi (Fi.)/Báhttejávri (SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7586895 E410272 (N68°22′50″ E24°49′2″). (TS) […] Pahtajärwi. ǁ ~ Dagen war brännande het och beckoljan, som i ymnighet anwändes begagnades till att afhålla myggen, ökade hettan i ansigtet. Vietkajärvi (Fi.)/Vietkajávri (SaaN) is situated in Kittilä, N7585573 E411800 (N68°22′9″ E24°51′20″). There is a small lake called Kivijärvi between lakes Pahtijärvi and Vietkajärvi. (TS) den […] till ǁ wi nått stranden af wi […] effecter ǁ hela sällskapet till Pahtajärwi, för att derifrån afhemta effecterna derifrån […] effecter ǁ effecterna Here Castrén is mistaken. The hill at Vietkajärvi is now called Vietkajärvenpalo (Fi.)/Vietkabuollán (SaaN), N7585825 E412370 (N68°22′18″ E24°52′9″), while Korsatunturi (Fi.)/ Gorsaduottar (SaaN/Korsâduotâr (SaaI) is on the opposite side of Lake Korsajärvi, N7588136 E 418882 (N68°23′40″ E25°1′32″). Its height is 468 m above sea level and it is the conjunction of the borders of the municipalities of Kittilä, Enontekiö and Inari. (TS) stranden af Wiettajärwi ǁ Wiettajärwi fjället ǁ fjällkanten föregående ansträngningar ǁ mödor i sällskapet ǁ bland de resande 97 Itineraria 2osa 1838.indd 97 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  Då […] instämde ǁ 1. I denna åsigt instämde äfwen Jessiö och det wi wi öfriga måste beqväma oss att ännu  kl. 9 ǁ ännu ~  qwarlemnade wi ǁ qwarlemnades afve [äfven]  allt […] gods ǁ alla s lösa effecter  företogo oss ǁ började  till och med ǁ äfven  I […] fjället ǁ 1. Wi började finna ǁ 2. Wår belägenhet war tröstlös och wi satte oss ned på fjället  Wid ǁ Men  kunde dock ǁ kunde  wår wärjo ǁ wårt wåld  i […] fortskaffa ǁ efter bästa förmåga fra[mskaffa]  tycktes […] riktig ǁ war oss en borgen derpå, att wår kosa war riktig ty wi ännu befunno oss  i ǁ ut  Lake Korsajärvi (Fi.)/Gorsajávri (SaaN) is a long and narrow lake located partly in Enontekiö och partly in Kittilä, N7587942 E416673 (N68°23′31″ E24°58′19″). (TS).  och […] början ǁ längs  här […] wäg ǁ 1. nödga[des] ǁ 2. här lågo i wägen  förra ǁ ursprungliga  funno ǁ började  men ǁ ehuru  träsket ǁ ~ och woro nu så till den grad utt[röttade]  lade ǁ neddignade wi oss ned på fjället, itände wåra pipor och höllo råd. Wid321 denna rådplägning kunde322 dock ingen ting widare beslutas, än att en af sällskapet skulle återwända till Wiettajärwi och derifrån afhemta en rumm-butelj  – den enda wi ägde i wår323 wärjo, men de öfriga fyra bjuda till att i324 mån af sina krafter fortskaffa båten efter Eriks anwisning. Förtroendet beträffande rumm-buteljen föll på min lott, och jag uppfyllde det till allmän tillfredsställe[lse], ehuru föga ☙  fattades, att jag ej förwillade mig på det ❧ ödsliga fjället. Undertiden hade kamraterna hunnit till en liten fjällbäck, hwilken efter den beskrifning, som Erik hade erhållit öfwer wår wäg, tycktes325 bewisa, att wår kosa ännu war riktig. Såsom Erik försäkrade, utföll denna bäck i326 Korsajärwi327, och det war just til samma träsk, dit wi sträfvade. Efter hafwa tömt buteljens innehåll började wi draga båten med förnyade krafter och328 följde i början nyssnämnda bäck, men här329 lågo i wår wäg stora stenar, hvilka innan kort tvungo oss att lemna bäcken och fortsätta dragningen i den förra330 riktningen. Sedan wi hela natten igenom med all ihärdighet fullföljt detta mödosamma arbete, utan att ☙  komma till ❧ Korsajärwi, funno331 wi oss slutligen föranlåtna att skicka wår wägwisare för att uppsöka träsket. Han återwände efter någon tids förlopp med den glada underrättelsen, att wi woro helt nära målet, men332 att wår kosa icke war fullkomligt riktig. Först kl. 6. på morgonen hunno wi fram till träsket333 . Erik och Jessiö begåfwo sig nu efter wåra wid Wiettajärwi qvarlemnade saker, men wi öfriga lade334 oss till hvila wid stranden af Korsajärwi. Kort efter middagen uppwaknade wi frusna och genomwåta, med trötta ben, rådbråkade 98 Itineraria 2osa 1838.indd 98 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  sidor, styng i bröstet335 och ett förstämdt lynne. ☙  Att resan ❧ i en sådan belägenhet, och sedan wår pratsamma wägwisare skilt sig ifrån oss wid Korsajärwi, war högst336 ängslig och oangenäm, ligger i sakens natur. Jag337 will derföre icke uppehålla mig wid dess detaljer, utan blott till framtida resandes efterrättelse nämna några ord om riktningen af wår kosa. Wi rodde till en början utmed Korsajärwi, som lätt igenkännes genom sitt inom fjällar instängda läge. Träsket är omkring en ½ mil långt och så smalt, att man338 från landsidan knappt blir det warse, förrän man befinner sig wid dess339 strand. Mot norr smalnar insjön allt mera och förlorar sig ☙  småningom i en obetydlig ådra, ❧ der båten ej löper ett steg, utan att dragas. Längs denna bäck fortsättes färden wid pass en ½ mil, hvarpå man ändteligen når Iwalojoki340, en större flod som äger sitt aflopp i Enare sjö. Redan wid sina källor har341 nyssnämnda flod ett så djupt342 watten, att den resande nästan oafbrutet kan sitta i båten, så framt han ej föredrager att springa bland widebuskarna på den wåta och tufwiga stranden. Efter några timmars färd på Iwalojoki når han en så kallad lompolo d. ä. en bred, insjölik utwidgning af floden. Här framte sig för ögat sköna, torra stränder med yfwiga343 björkar och en rik vegetation. Botanikern skall säkert på ☙  detta ställe upptäcka ❧ många rara örter, men för oss war zoologien af ett större intresse. Wi företogo oss derföre att anställa jagt efter rugggäss och hade den lyckan att få wåra klena matförråder i betydlig mon förökade. Härpå fortsatte wi344 åter wår färd i maklig rodd utför floden. ”Rök, menniskor!” detta345 rop ljöd efter några timmars färd på en gång ifrån wåra  Here may be seen the first symptoms of the disease that developed into tuberculosis and became fatal for Castrén later. (TS)  högst […] [oangenäm ǁ 1. mycket ǁ 2. föga angenäm och unde  Jag […] detaljer ǁ Jag will derföre icke söka att skildra dess detaljer, utan  man ǁ wi  dess ǁ st[randen]  Iwalojoki ǁ källorna af ~ The River Ivalojoki (Fi.)Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN). Its headwaters are situated near Lake Korsajärvi, and it flows into Lake Inari 180 km to the north-east at N7628230 E524450 (N68°45′52″ E27°36′18″). (TS)  har ǁ är  djupt ǁ watt[en]  yfwiga ǁ höga, ~  wi åter ǁ wi  detta […] ljöd ǁ ljö[d] 99 Itineraria 2osa 1838.indd 99 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  er ǁ Er  trollkarl ǁ menni[ska]  On the folklore of the sorcerer Toragas, collected especially by Samuli and Jenni Paulaharju, see Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 262, 265–267, 269, 3528; XII.2 No. 813, http://www.skvr.fi. (TS)  It is a common theme in the folklore of sorcerers or magicians that they attempt to cause damage to others, as was still believed in many places in the early 20th century. On the case of the Tornionjoki valley, see Toratti 1998: 182–183. (TS)  härstädes ǁ wid renarnes öfwerfart öfwer elfwen  som […] anse ǁ 1. hwari ǁ 2. som kunde anses  denna ǁ ~ i sjelfva verket läppar. Förrän wi ännu hunnit lägga i land, hellsade oss en fiskare, som låg lägrad wid en stockeld, med följande ord: ”hvilka ären I, som ron på Iwalojoki, och hvart går er346 wäg? Dock hvi spör jag eder om ting, dem jag redan känner. Jag har sett er alla i sömnen och dig, Jessiö i din afledne faders gestalt.” Sedan fiskaren sålunda ☙  förrått, hvars ❧ andas barn han war, började jag genast sätta mitt artilleri i rörelse, d. ä. jag gaf mannen en sup och litet tobak, köpte allehanda småsaker af honom, utan att pruta det minsta, och skänkte åt hans gosse några böcker. En sup till, och fiskaren war den uppriktigaste trollkarl347 i werlden. Han omtalade mycket besynnerliga saker, dem så wäl han sjelf som andra trollkarlar utöfwat. Beklagligtwis saknade likwäl hans berättelse allt sammanhang, hvilket troligen war en följd af den andra supen. Följande berättelse om Johan Päiwiö och en annan frejdad trollkarl benämnd Toragas348 war en af de redigaste: En trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, be☙  nämnd Kirsti Nouhtua, hade ❧ begifvit sig till Kittilä, i afsigt att derifrån förtrolla all wildren till sitt eget land.349 Päiwiö, som kände hennes anslag, afsände Toragas till Iwalojoki, för att härstädes350 förtrolla hexan och hindra renarne att komma öfwer elfven. Då Toragas såg renarne anlända, började han mönstra dem mycket noga, emedan han befarade att trollhexan möjligen antagit skepnaden af en ren. Men i hela hjorden fanns ingen enda, som351 han kunde anse för en metamorphoserad Kirsti, och allraminst föll det honom i sinnet att misstänka den sista renen, som war halt, mager, wanskaplig och med möda åtföljde hjorden. Ur stånd att igenkänna hexan kunde han med all sin 100 Itineraria 2osa 1838.indd 100 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  förmåga ej hindra renarna att simma öfwer floden. ❧ Först då han såg den halta och wanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan dyka öfwer elfwen, öfwertygades han, att just denna352 war den beryktade Kirsti.353 Men sedan hon lyckligen kommit öfwer till motsatta stranden, förmådde Toragas ej mera tillintetgöra hennes anslag. Han återwände alltså till Päiwiö och berättade för honom, huru saken aflupit. Nu beslöt den sistnämnda att afsända Toragas till Ryska Lappmarken, för att göra sig noga underrättad om trollhexans namn, egenskaper o. s. v. Sedan Toragas uppfyllt detta åliggande till Päiwiös tillfredsställe[lse], företog sig denne att med354 tillhjelp af sina mäktiga355 ☙  trollkonster förmå renarna ❧ att återwända. Tillika afskickade han Toragas för356 att tillse, om ej renarna woro synliga. De kommo i sjelfwa werket springande med sådan fart, att Toragas redan på tre mils [afstånd] hörde, huru357 renfötterna knarrade (nasasi). Hjorden358 befann sig då wid en flod, som till minne af denna359 händelse kallas Nasamajoki360. ☙  ❧ Af361 ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, dem fiskaren meddelade mig. De innehöllo en skildring af utmärkta Schamaners bragder, och i de flesta berättelser prisades i synnerhet den egenskap hos forntidens362 Schamaner, att de kunde ikläda sig hvilken gestalt de för godt funno.363 Tron på en sådan förmåga hos Schamanerna har tillförene warit wida ut☙  bredd så wäl i Finland364 ❧ som i synnerhet uti Lappland, och ännu i dag är denna widskepliga365 tro hos Lapparne icke fullkomligt366 utplånad. Åtminstone hör man wåra Finska Lappar försäkra, att det i Ryska Lappmarken skall gifwas Schamaner, hvilka i likhet med Päiwiö, ☙   Metamorphosis tales of this kind are widely known and common also in Lapland. They often refer precisely to sorcerers. Huuskonen 2011: 284–288. (TS)  med ǁ genom  mäktiga trollkonster ǁ trollkonster  för att […] ǁ till ett ställe, benämndt Kuiwaselkä,  huru ǁ ren[fötterna]  Hjorden […] ǁ 1. Floden, hvarwid renarna då ǁ 2. Renarna  It is probably here that the words that Castrén wrote in the margin and struck out later would belong: af Lapparnes magiska be<----->.  Naskamajoki (Fi.)/Náskanjohka (SaaN) is a tributary of the River Ivalojoki, with its mouth at N7582371 E435755 (N68.3467 E25.4398). Sandström 1985: 135 considers the etymology possible but not verifiable.       (TS) Af ett likartadt […] ǁ 1. Af ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, fiskaren meddelade mig. De rörde sig alla omkr[ing] kring det slags tro[llar] Schamaner, som Finnarne kalla Wirolaiset och Lapparne Wiroladschak (Sing[ularis] Wiroladsch, Finn. Wirolainen). Ordet betecknar egentligen estländare, men brukas äfwen till att utmärka stora så beskaffade trollkarlar och i synnerhet sådana, som äga förmågan att ikläda sig hvilken gestalt de behaga. ǁ 2. Af ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, som fiskaren meddelade mig. De rörde sig mest kring magiska ämnen forntidens ǁ utmärk[ta] Castrén later collected similar tales also from Siberia. (TS) Finland ǁ Lappland widskepliga tro ǁ tro fullkomligt utplånad ǁ utplånad 101 Itineraria 2osa 1838.indd 101 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria       börjas ǁ begynner med ǁ genom fått ǁ hade ~ igen och ǁ igen, gömt sig förwarat den jemte ǁ låtit den j åter qwickna ǁ 1. åter ǁ 2. å nyo framte ǁ 3. å nyo  Här […] han ǁ Han börjar b  utfara […] ord ǁ utfara i häftiga förebråelser emot Toragas m. fl. kunna påtaga sig skepnaden af renar, björnar, wargar, fiskar, fåglar m. m. I en sådan omklädnad kallas Schamanen af Lapparne Wiroladsch, af Finnarne Wirolainen, som egentligen betecknar Estländare. Wår fiskare afsjöng för mig ett på Finska affattadt qväde, som innehöll en mängd af detta slags metamorphoser. Då ifrågawarande qväde saknar allt inre sammanhang, vill jag blott summariskt anföra dess ☙  innehåll[.] ❧ Sången börjas367 med en inledning, deri en trollkarl, wid namn Karkias, beklagar sig öfver det lidande, som blifwit hans land tillfogadt derigenom, att Toragas med368 sina trollkonster förjagat all wildren derifrån till Kittilä. På denna inledning följer en beskrifning öfwer den smälek, som Karkias sjelf fått369 lida af denna sin ”onda owän”. Toragas hade nämligen ihjälslagit Karkias och kastat honom i en sjö. Här hade dock Karkias kommit till lifs igen370 och uppehållit sig många år i någon förändrad gestalt under en gäddas lefwer. Derpå hade Toragas uppfångat gäddan och förwarat371 ☙  den jemte ❧ Karkias tre år i sin boda. Befriad derifrån hade Karkias begynt vanka omkring i mennisko-skepnad, men under en jagtfärd blifvit ertappad och för andra gången dödad af Toragas. Derpå låter sången Karkias åter372 qwickna wid, men (såsom det tyckes) först i grafwen. Här373 börjar han längta efter sin son, och knappt har han yttrat denna längtan, förrän sonen kommer flygande till honom i gestalten af en tjäder. I förtrytelsen deröfwer, att sonen i trollwishet war hans egen jemlike, börjar Karkias utfara374 emot honom förebrående ord. Häröfwer förgrymmad flyger sonen sin kos. Nu ☙  antager fadren ge❧stalten af en knipa, börjar derpå att förfölja sin son, upphinner och 102 Itineraria 2osa 1838.indd 102 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  återhemtar honom. Härpå råka far och son i en häftig ordwexling, som slutas dermed att sonen för alltid öfwergifver sin fader. Lapparnes magiska berättelser och sånger anföras i bihanget.375 Sedan376 jag upptecknat några bland fiskarens sånger och sagoberättelser, samt derunder frikostigt unfägnat honom med tobak och bränwin, fattade en sådan wänskap till min person, att han bad mig framdeles besöka hans ☙  hem i Kittilä. ❧ Här lofwade han berätta377 för mig ännu mera378 underbara saker samt dessutom wisa mig Päiwiös Seida. ”Denne”, yttrade han med högtidligt allwar, ”äter menniskor, men med mig till följeslagare har du intet att frukta. Jemte denna förtröstan till sin egen trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B.s och min kunskap i samma yrke. Han höll379 den förres insekt-håfvar och saxar för trollmaschiner, och då jag ur ett papper uppläste en beswärjelse, pekade han på ett öfwerstruket ställe, yttrande härwid: ”se der ligger kraften.” Till sin härkomst war fiskaren en Lapp, men han hade ända ifrån barndomen lefwat bland ☙  Finnar och derunder förlorat sin ❧ nationalitet och med den all känsla af sitt mennisko-wärde. I hans wäsende röjde sig en blandning af feghet och låtsad ödmjukhet, slughet, snikenhet med flere bland de egenskaper, som wanligen utweckla sig hos förtryckets barn. I synnerhet ådagalade fiskaren en stor skicklighet i köpslageri. Wi köpte af honom några färska harrar, dem han lät oss betala efter behag. Mer380 än tillfreds med wår öfwermåttan frikostiga betalning framtog han genast ur sin wederwärdigt stinkande väska twenne torra, med all orenlighet bekajade harrar och bestämde381 nu för dem ungefär samma pris, som382 han hade  The Appendix does not exist.  Sedan jag […] ǁ Utan att längre uppehålla mig wid Lap[pens] fiskarens sånger och sago-berättelser will jag  berätta ǁ meddela  mera ǁ flera  höll ǁ s  Mer […] torra ǁ 1. Han måste hafwa tyckt att handeln bar sig, emedan han genast ur sin wederwärdigt stinkande väska framtog ǁ 2. Öfwer  bestämde ǁ för dem  som han hade ǁ som han genom wår ytterliga frikostighet hade 103 Itineraria 2osa 1838.indd 103 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  dessa ǁ äfven ~  gåsfötter ǁ gåsfötterna  få […] dem ǁ 1. äfwen få dem ǁ 2. äfwen få ǁ 3. uttryck  hans gosse ǁ en honom följaktig gosse  dertill ǁ derwid  Cf. the shoe cream in the Helsingfors Morgonblad version on p. 186.  att ǁ för ~ erhållit för de färska. ❧ Sedan dessa383 blifvit nöjaktigt betalda, började han ihopsamla fragmenterna af sin sista måltid, hvilka bestodo i några gåsfötter384, och då det lyckats honom att få385 äfwen dem utprånglade, yttrade han sjelfbelåtet: ”hwem hade trott, att jag skulle göra en så god marknad wid Iwalojoki!” Emellertid hade hans386 gosse smort wåra skoplagg och dertill387 begagnat wår egen smörja.388 Gossens möda hade wi rikligen wedergällt med peningar, böcker och bröd, men icke dessto mindre ropade fiskaren, då wi redan woro i beråd att sätta oss i båten: ”smörjan är obetald, smörjan är obetald”. Sedan äfwen den blifwit ☙  ❧ betald, trodde wi oss hafwa fullgjort all rättfärdighet, men fiskaren fordrade ännu en sup på köpet. Fortsättningen af wår färd utför Iwalo war anmärkningswärd genom natur-omgifwelsernas storartade beskaffenhet. Wi hade knappt förlorat ur sigte wår huswilla wärd, förrän wi hörde dånet af brusande forssar  – en musik, som sedan i nära tre dygn oupphörligt ljöd i wåra öron. Så förfärande dessa forssar också woro, hade wi dock ingen annan utwäg än att hjeltemodigt kasta oss midt ibland de sjudande bränningarna, hvilka nästan wid hwarje steg hotade oss med fara. Wattenmassan i Iwalo war wäl icke alltför stor, men dock mer än tillräcklig att389 uppsluka oss och wår lilla farkost. För att ☙  den flyende strömmen ej skulle kasta oss ❧ mot klippor och skär, måste wi oupphörligt hålla båten tillbaka med långa störar eller så kallade lärlingar. Hela dagen igenom woro wi sysselsatta med detta mödosamma arbete, och natten tillbragtes wid stockeldar. Wi funno aldrig något skygd öfwer wåra hufwuden, utan lefde i åtta ☙  104 Itineraria 2osa 1838.indd 104 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  dagars tid under bar himmel, städse390 utsatta för ett ihållande regn och en kall wäderlek. Men för att återkomma till floden och dess beskaffenhet, så391 ätföljes den längs en stor del af sitt öfra lopp af höga392, fruktanswärda fjäll, hvilka på somliga ställen höja sig lodrätt öfver wattenytan och fortlöpa hela mil i ett oafbrutet sammanhang. B. och jag klättrade ofta med lifs☙  fara ❧ uppför dessa fjäll, i hopp att ändteligen få fägna393 oss öfver anblicken af Enare-sjö394. Men så långt ögat nådde, syntes åt norr, söder, öster och wester endast oöfwerskådliga fjäll. Der en djupare dal sänkte sig ned mellan fjällen, erbjöd den öfwer dalen hvilande dimman understundom anblicken af en sjö, och wi troddes oss redan en gång vid395 en sådan företeelse hafwa skådat i fjerran det efterlängtade Enare, men Jessiö störde wåra illusioner med den försäkran, att wi396 ej skulle nå denna sjö, så397 länge fjällen lågo i wår wäg. Några398 mil ofwanom Iwalo-elfs utlopp 399 Enare aflägsnade sig ❧ ändteligen denna ☙  i dystra fjällsträckning, som lik en ond genius förföljt den strida, i wild förtwiflan undanflyende400 strömmen. I fjerran syntes401 ännu kala fjälltoppar framskymta, men rundtomkring oss sågo wi endast402 sköna, gräsbewuxna slätter. Elfwen hejdade403 sitt strida lopp och bildade smärre holmar, som bekläddes af lummiga löfträn. Snart404 wisade sig spår af menniskor, såsom höstackar, gärden405 m. m. Wi406 uppbjödo wåra yttersta krafter för att medelst en ansträngd rodd snart hinna någon407 mensklig boning och trodde408 knappt wåra ögon, då wi409 i stället för jemmerfulla410 kåtor midt i det djupa Lappland blefvo411 warse wälbygda finska gårdar, omgifna af grönskande  städse utsatta ǁ 1. i ǁ 2. städse utsatta ǁ 3. derunder  så […] lopp ǁ kan jag ej lemna obemärkt oanmärkt, att den längs en stor del af sitt öfra lopp åtföljes  höga […] fjäll ǁ höga fjäll  fägna ǁ det efterlängtade  Enare-sjö ǁ Enare-träsk  vid […] skådat ǁ skåda  wi ǁ 1. flo[den] ǁ 2. denna  så länge ǁ förrän  From here on the text has been published in Castrén 1842b, corresponding to Castrén 1852a: 33–52.  i […] denna ǁ Castrén 1842b: till Enare sjö upphör, eller rättare vidgar sig, den  undanflyende ǁ Castrén 1842b: flyende  syntes […] slätter ǁ Castrén 1842b: skymta ännu de hala [kala] fjälltopparna, men rundtomkring ser du en skön, gräsbevuxen slätt  endast sköna ǁ sköna  hejdade […] bekläddes ǁ Castrén 1842b: hejdar sin fart och bildar små holmar, som beklädas  Snart […] spår ǁ Castrén 1842b: Ändteligen visa sig äfven nägra spår  gärden m. m. ǁ gärden, gårdar m. m. ǁ Castrén 1842b: gärdesgårdar m. m.  Wi […] wåra ǁ Castrén 1842b: Man uppbjuder sina  någon ǁ Castrén 1842b: en  trodde […] wåra ǁ Castrén 1842b: tror knappt sina  wi ǁ Castrén 1842b: man  jemmerfulla ǁ Castrén 1842b: jemmerliga  blefvo ǁ Castrén 1842b: blir 105 Itineraria 2osa 1838.indd 105 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  sinnet […] tillryggalagt. ǁ Castrén 1842b: sinnet.  fjäll ǁ Castrén 1842b: fjällar  har […] egenskap ǁ werkar i längden döfwande på sinnet ǁ Castrén 1842b: döfvar sluteligen alla känslor  ej ǁ att ǁ Castrén 1842b: icke  lek ǁ ~, utan  spänstighet […] omgifwelserna ǁ Castrén 1842b: spänstighet  stum ǁ Castrén 1842b: stum, brutal  naturen sluteligen ǁ Castrén 1842b: sluteligen naturen  de […] elementerna ǁ Castrén 1842b: de nyss så vilda elementer  då […] känslor ǁ Castrén 1842b: då vaknar äfven hos menniskan lusten att lefva och glädja sig af lifvet  äfven i ǁ i  friska ǁ lefva[nde]  till och med ǁ Castrén 1842b: äfven  tyckes ǁ Castrén 1842b: synes  åre ǁ Castrén 1842b: åra  och med ǁ Castrén 1842b: med  den […] småsak ǁ hwarje små[sak]  lif och trefnad ǁ Castrén 1842b: ett underbart lif  allra dystraste ǁ Castrén 1842b: dystraste  The chapter equivalent to the article in Helsingfors Morgonblad ends here. (TS).  II. ǁ Reseminnen ifrån Lappland och ☙  ängar och wackra sädesfält. ❧ Det är otroligt, huru wälgörande en sådan anblick verkar på sinnet412 efter det slags färder, som wi hade tillryggalagt. Den oupphörliga åsynen af skyhöga fjäll413 och brusande forssar har414 en döfwande egenskap. Menniskan kan i längden ej415 uthärda att inom sig reproducera naturens vilda lek416. Sinnet förlorar sin spänstighet417 att emottaga intryck af de fasawäckande omgifwelserna och bemäktigas af en stum418 häpnad. Men då naturen slutligen419 återgår i ro, då de420 vilda elementerna i fridfull förening afspela naturens sanna skönhet, då421 spritta äfven i422 mennisko-hjertat glada, friska423 ☙  känslor. Det är likwäl anmärk❧ningswärdt, att till424 och med den skönaste natur tyckes425 likasom ligga lik, så snart den icke röjer några spår af menniskor, då deremot ett wägamärke, en afbruten åre426, en eldstad och427 med ett ord: den428 ringaste småsak, hvari man igenkänner naturens herre, sprider lif429 och trefnad öfwer den allra430 dystraste wildmark. Hwilket paradis är då icke Kyrö by.431 Karelen II.  II. ǁ III.  Kittilä […] I förstone ǁ Castrén 1842b: Läsaren önskar tvifvelsutan lära känna uppkomsten af denna lilla hyperboreiska colonie, och jag är lycklig nog, att kunna tillfredsställa hans önskan. – Kittilä, ett kapell under Sodankylä, är i våra dagar, och skall alltid hafva varit fattigdomens rätta hemvist. Hungersnöden hade för omkring 100 år tillbaka förmått en Finne, vid namn Henrik Kyrö, att härifrån begifva sig till den efter honom benämnda 106 Itineraria 2osa 1838.indd 106 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  ☙  &  ❧ II.432 433 Kittilä434 kapel säges i alla tider hafwa warit fattigdomens och eländets rätta hem. För wid pass hundra år tillbaka hade en inträffad, svår hungersnöd twungit en derstädes bosatt hemmansegare, wid namn Henrik Kyrö, att lemna hus och hem, för att på främmande ort söka sin bergning. I sådan afsigt begaf han till den efter honom sedermera benämnda Kyrö by435 wid Iwalojoki, hwarest goda ängslägenheter och ett rikt fiskewatten lofwade honom en sorgfri framtid. I förstone hade han äfven en god framgång, men innan kort wädrade wargar och björnar upp ☙  hans ensliga hydda, förstörde ❧ hjordarna och bragte honom436 åter i armod. Han437 hade en talrik familj, som han efter sina lidna olyckor ej kunde underhålla i hemmet. Han mäste derföre låta sina äldre barn draga sin kos ifrån fäderne-huset och söka annorstädes sin fortkomst. Bland dessa flyktingar hade sonen Lars efter en438 till439 Norrige werkställd resa begifvit440 sig till Kittilä och der utbjudit441 till salu ett nybygge, som han föregaf442 sig hafva upptagit i Kyrö by och bragt i det allra yppersta skick. En af hans slägtingar, wid namn Thomas Kyrö, hade redan långt443 före detta ledsnat wid fattigdomen i Kittilä och köpte obesedt444 det utbjudna nybbyget för en ganska dryg summa. Tidigt en wår begaf han sig till det445 nya hemmet och tog wägen utför Iwalojoki.446 Sjelf styrde han sin båt utmed floden, medan ☙  hustrun dref fram ❧ hjordarna447 längs fjällen. Hwardera hade de under wägen utstått              Kyrö by, hvarest Enare fiskrika sjö och förträffliga ängslägenheter lofvade honom lifvets bergning. I början According to Itkonen, T.I., 1948 I: 118–119, Nahkiaisoja 2003: 167–168 and Vahtola, A., 2005: 384, the first farmhouse in the later village of Kyrö was inhabited by Finnish colonists in the middle of the 18th century, but it was deserted later and not inhabited again until the early 19th century. Today, Kyrö is part of the village of Ivalo, the centre of Inari, N7617710 E523388 (N68°40′13″ E27°34′34″). (TS) honom åter ǁ honom Han […] fortkomst. ǁ Castrén 1842b: Henrik hade en talrik familj; de äldre barnen nödgades öfvergifva hemmet och söka sin räddning på fremmande ort. en […] resa ǁ Castrén 1842b: efter en resa till Norrige till […] ǁ resa begifvit ǁ hafva ~ utbjudit ǁ Castrén 1842b: bjudit föregaf ǁ föregifvit ǁ Castrén 1842b: sagt långt […] ledsnat ǁ Castrén 1842b: ledsnat obesedt […] summa ǁ Castrén 1842b: det obesedda nybygget för en dryg summa det nya hemmet ǁ Castrén 1842b: sitt nya hem Iwalojoki. […] härunder ǁ Castrén 1842b: Ivalo elf. Floden var ännu hög och strid; fjällbäckar brusade i ymnighet. Thomas for sjelf med en båt utför elfven, medan hustrun dref sina hjordar längs fjällryggarna. Det är rörande att höra den goda gubbens gamla gumma omtala de faror och mödor, som de hvardera utstodo. Deras enda tröst hjordarna ǁ sina 107 Itineraria 2osa 1838.indd 107 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  mödor ǁ ~ och faror  de […] funno de ǁ Castrén 1842b: man omsider kom fram, fanns  ej ǁ icke  torfwa ǁ Castrén 1842b: torfve  Det […] lugn ǁ Castrén 1842b: Nu brast gumman i gråt, men Thomas sade  hvilkas ǁ och  bittra ǁ strida  gumma […] Thomas ǁ Castrén 1842b: gumma.  ordat om ǁ 1. om[nämnt] ǁ 2. nämnt om  ej ǁ Castrén 1842b: icke  stock ǁ Castrén 1842b: träd  träd ur skogar ǁ Castrén 1842b: stock ur skogen  stocken ǁ all ǁ Castrén 1842b: all stocken  Dessutom är sandbacken ǁ Sandbacken är ǁ Castrén 1842b: Sandbacken är  trettio […] får ǁ Castrén 1842b: sextio får och trettio kor  alla de ǁ Castrén 1842b: de  genmälte ǁ Castrén 1842b: sade  att bringa ǁ Castrén 1842b: att innan kort bringa  lockade småningom ǁ Castrén 1842b: lockade  bosätta sig ǁ upptaga nybyggen ǁ Castrén 1842b: bosätta sig och upptaga nybyggen  hafwa efterhand ǁ Castrén 1842b: hafva  nedra ǁ Castrén 1842b: nedersta  elf. […] by ǁ Castrén 1842b: elf.  som […] namnet ǁ man benämner  nybyggarne i Kyrö ǁ Castrén 1842b: Kyröboerne  jagt […] åkerbruket ǁ Castrén 1842b: fiske och jagt. Åkerbruket  bisak […] påminner mig ǁ Castrén 1842b: bisak. Ängarna vårdas med mycken omsorg, och jag påminner mig aldrig  sådan ǁ mycken  sällan […] hafwa ǁ 1. påminner mig aldrig ǁ 2. sällan hafva  Norska ǁ Castrén 1842b: Norrska oerhörda mödor448, och deras enda tröst härunder war det goda nybygget, som skulle bereda dem en sorgfri framtid. Men när de449 ändteligen kommo fram, funno de ej450 tak öfver hufwud, ej odlad torfwa451. Det452 war rörande att höra den gamle Thomas’ hustru skildra dessa sorgliga öden, hvilkas453 erinran hos henne frampressade bittra454 tårar, men sjelf yttrade Thomas med lugn: ”låt det framfarna wara glömdt, gumma455, och klaga ej öfwer försynens skickelser.” Till det som hustrun hade ordat456 om deras svikna förhoppningar i afseende å det nya hemmet tillade Thomas: ”Fanns här ej457 gård, så fanns här dock stock458 att bygga gårdar af, och behöfde ☙  wi wäl häst för att släpa hem träd459 ur ❧ skogar? Nej! på denna fläck, der gården står, är stocken460 fälld med dessa tvenne armar. Dessutom461 är sandbacken förwandlad till en grönskande äng, som födt, du minns det wäl, trettio462 kor och sextio får.” Här afbröts Thomas af sin hustru, som anmärkte att alla463 de sextio fåren inom några ögonblick blifvit dödade af wargen. ”Må wara”, genmälte464 Thomas, ”men hafva wi icke för wåra mödor och motgångar fått en pening att bära på bröstet och en silfverbägare, hvarur tvenne höga herrar druckit?” Den wälmåga, hvartill Thomas förstod att465 bringa sig upp, lockade466 småningom allt flere och flere Finnar ifrån Kittilä och ☙  Enontekis att här bosätta467 sig. Sålunda ❧ hafwa468 efterhand wid pass ett dussin Finska nybyggen uppstått wid nedra469 loppet af Iwalo elf.470 Det äro dessa nybyggen, som471 bära namnet af Kyrö by. 108 Itineraria 2osa 1838.indd 108 21.8.2019 15:49:46 �Lapland  Trogna den wink naturen utstakat, hafwa nybyggarne472 i Kyrö iklädt sig en lefnadsart, som i hela wårt nordliga Finland wore det ändamålsenligaste. De lifnära sig förnämligast genom boskapsskötsel, jagt473 och fiskafänge, då deremot åkerbruket betraktas mera som en bisak474 och inskränker sig hufvudsakligen till odlingen af korn, potatis och rofvor. Ängarna wårdas med sådan475 omsorg, att jag sällan476 påminner mig hafwa sett en wackrare höwäxt än i Kyrö by. Sitt smör forslar man i slutet af November med renar till Norska477 fjorder och utbyter det emot mjöl478. Häraf har hitintills största delen blifwit för☙  bränd till ❧ brännwin, ty consumtionen479 af bröd är hos Finnarne i Enare ganska obetydlig.480 Om de481 i Kyrö bosatta colonisters sedliga och religiösa tillstånd hafwa presterna på orten lemnat mig ganska482 fördelaktiga wittsord. Hwad483 jag484 sjelf erfarit, är ett sällsynt bevis på deras485 hjelpsamhet och gästwänlighet486, som jag ej kan underlåta att här anföra. Händelsen hade fogat, att wårt487 brödförråd under den långwariga färden på Iwalojoki i förtid tagit en ända. Komna till Kyrö köpte wi af Thomas allt det mjöl han ägde, men488 det räckte endast till åtta bröd489, af hvilka twenne förtärdes på stället. De sex återstående borde förslå åt fyra personer i fem dagars tid. Efter anställd sjelfpröfning funno wi detta quantum490 wara allt för otillräckligt491 och beslöto derföre att under färden utför Iwalo uppsöka en nybyggare, som sades ☙  wara ❧ rikligen492 försedd med mjöl. Wid493 wår ankomst till nybygget494 erforo wi likwäl till wår bedröfvelse, att hela förrådet redan  mjöl […] obetydlig. ǁ Castrén 1842b: mjöl, hvaraf likväl hitintills största delen blifvit förbrändt till brännvin.  consumtionen […] Finnarne ǁ liksom Lapparne bröd consumeras  This kind of economy was typical of the region in Castrén’s time and also later when there was large-scale freight transport with reindeer between Finnish Lapland and Northern Norway and the White Sea coast. Kortesalmi s. a. [2007]: 236–248. (TS)  de […] bosatta ǁ Castrén 1842b: dessa  ganska fördelaktiga ǁ Castrén 1842b: de fördelaktigaste  Hwad ǁ Men  Hwad […] af Thomas ǁ Castrén 1842b: Att de icke heller äro fremmande för all slags civilisation, önskar jag att få ådagalägga genom följande tilldragelse. Kort före vår ankomst till Kyrö by gjorde vi den sorgliga upptäckt, att vårt bröd-förråd tagit slut. Af Kyrö Thomas  deras hjelpsamhet ǁ hjelpsamhet  gästwänlighet ǁ gästf[rihet]  wårt brödförråd ǁ wi  men […] till ǁ och dera[s] ǁ Castrén 1842b: och deraf bakades  Castrén 1842b, footnote: Nybyggarne i Enare hjelpa sig fram utan bröd.  quantum […] otillräckligt ǁ Castrén 1842b: qvantum alltför otillräckligt att tillfredsställa våra behof  otillräckligt ǁ ~ för wå[rt]  rikligen försedd ǁ Castrén 1842b: försedd  Wid […] qvarhöll oss ǁ Det ǁ Castrén 1842b: Detta var dock allt förbrändt till brännvin. För att hafva någonting att trösta oss med, i fall nöden blefve stor, köpte vi en kanna af denna etheriska vara, och voro just i beråd att fortsätta vår färd, då i och med detsamma ett förfärligt åskregn inträffade och qvarhöll oss ännu  Called Vanhatalo, see Castrén’s field notes on p. 209. 109 Itineraria 2osa 1838.indd 109 21.8.2019 15:49:46 �Itineraria  Derefter […] woro ǁ Castrén 1842b: Derefter tillryggalade vi åter omkring två mils väg, då vi vid ett nybygge öfverraskades af en betydlig folkmassa – män och qvinnor –, hvilka stodo på backen och voro alla  en wäg […] ǁ wi[d]  Emedan […] ej ǁ Castrén 1842b: Dagen började redan lida mot aftonen, och roddarne yrkade, att vi icke  utan […] färd för ǁ Castrén 1842b: för  i […] påskynda ǁ påskynda  lappby […] Samlingen ǁ Castrén 1842b: Lappby. Denna mening understöddes ifrigt af lotsen, som sade, att tjocka dimmor vanligen vid midnatten lägra sig öfver insjön, hvarvid den skickligaste lots lätt kan taga miste om kosan. Men samlingen  In summer, the Juutua Saami village was situated on the island of Kourinsaari (Fi.)/Kovinsuálui (SaaI) and in wnter at the mouth of the River Juutuanjoki, where the church of Inari was built in 1895. Castrén visited Kourinsaari Island at N7639070 E517457 (N68°51′44″ E27°26′2″) https:// inarinseurakunta.fi/index.php/sivu/ inarinkirkko; Museovirasto: Valtakun-         nallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt, Inarinsaamelaisten vuotuismuuton talvi- ja kesäpaikat, http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_ det.aspx?KOHDE_ID=5216. (TS) sade det wara ǁ påstod att ofta ǁ wanlige[n] inbjudande ǁ Castrén 1842b: dragande se […] kusin ǁ Castrén 1842b: ville betrakta den på något närmare afstånd. Jag erinrade mig då, att vår följeslagare ifrån Peldovuoma, Jessiö, var kusin närmare ǁ <-> förrän ǁ Castrén 1842b: innan knäna, fattande ǁ Castrén 1842b: knät, fattade golfwet […] nyss ǁ Castrén 1842b: det rena golfvet var beströdt med granris och spisen så nyligen hunnit förwandlas till brännwin. Då alltså ingen brödbakning kunde komma i fråga, beslöto wi att oförtöfwadt fortsätta wår resa, men i detsamma inträffade ett starkt åskregn, som qwarhöll oss några timmar i nybygget. Derefter495 satte wi oss åter i rörelse och hade tillryggalaggt en496 wäg af wid pass två mil, då wi warseblefwo en betydlig samling af män och qvinnor, hvilka stodo på backen wid ett nybygge och alla woro klädda i helgdagsdrägt. Emedan497 dagen redan började lida till sitt slut, yrkade roddarne att vi ej borde lägga i land, utan498 i499 dess ställe påskynda wår färd för att i god tid hinna fram till Juutua lappby500, belägen på en holme i Enare sjö.501 Man ☙  sade502 det wara äfwentyrligt att ❧ om natten färdas på nämnda sjö, emedan den ofta503 efter sol-nedgången betäckes med tjocka dimmor, hvilka kunna wilse leda till och med den skickligaste styrman. Samlingen på backen hade emellertid någon ting så inbjudande504, att jag till hvad pris som hellst wille se505 den på närmare506 håll. För att få min plan genomdrifwen, anmärkte jag att Jessiö, enligt hwad han förrut meddelat mig, war kusin till nybyggets förwaltare, och detta ansågs af alla, utom Jessiö sjelf, för ett nog giltigt skäl att lägga i land. Men wi hade ännu icke uppnått stranden, förrän507 de på backen stående karlarne sprungo i floden ända till knäna,508 fattande tag i båten, drogo den på torra landet och hellsade oss med ett hjertligt wälkommen. Wi fördes i en främmanstuga, der golfwet509 war skuradt510 och beströdt med granris, bänkar och ☙  bord städa❧de och spisen så nyss reparerad, att den ännu ej511 hunnit torka. Alla512 wisade oss en synnerlig wälwilja, och wärdinnan 110 Itineraria 2osa 1838.indd 110 21.8.2019 15:49:47 �Lapland  räckte mig twenne warma, wäldiga bröd, framstämmande derwid några ord till ursäkt för sina ringa håfwor. Hela denna tilldragelse har sin förklaring deri, att ifrån513 nybygget, der514 wi afbidade regnets öfwergång, ett ilbud oss owetande hade515 blifvit hitskickadt, för att underrätta516 nybyggets innewånare om wår förlägenhet på bröd.517 Budet hade i518 förbigående wikit in uti några skogsgårdar och deras519 innewånare strömmade tillsamman för att wälkomna oss520 och i synnerhet sin nya prest. För att på ett wärdigt sätt emottaga oss, hade man i hast städat och reparerat rummet. Lyck☙  ligtwis ❧ fanns i nybygget äfwen litet521 mjöl, som under loppet af några timmar bakades till bröd. Huru detta tillgick522, kan jag ej närmare förklara, men wisst är, att sjelfva faktum äger sin riktighet. Efter523 att hafwa språkat en stund med ortens wänliga innewånare, lemnade wi nybygget och fortsatte wår resa utmed Iwalo. Då wi nådde Enare-sjö524, war aftonen redan525 långt framskriden. Emellertid kunde wi ännu på insjöns vestra sida skönja dunkla konturer af höga fjäll, medan på den östra otaliga holmar tedde sig för ögat. Mellan holmarna framskymtade här och der omätliga fjärdar, ☙  ofwer hwilka natten ❧ höll på att utbreda sitt dunkla flor. Wår wäg ledde ej526 öfver de stora fjärdarna, utan blott öfwer en wik af527 den stora insjön. Medan wi färdades deröfwer, underhöll oss styrmannen med allehanda berättelser öfwer sjöns beskaffenhet. Han trodde sig weta att Enare528 (äfven529 Enari, Enara Finn. Inari, Lapp. Anara, Einara) war 12 mil lång, 8 mil bred530 och så rik på holmar, att ingen dödlig någonsin haft531 räkning på dem  skuradt ǁ nyss ~  ej ǁ Castrén 1842b: icke  Alla […] räckte ǁ Castrén 1842b: Mig förde man likväl först i pörtet, der en ung, blomstrande enka – värdinnan – med rodnad på kind räckte  ifrån nybygget ǁ man ~  der ǁ Castrén 1842b: hvarest  hade blifvit ǁ Castrén 1842b: blifvit  underrätta […] bröd ǁ underrätta om wår förlägenhet på brödföda ǁ Castrén 1842b: underrätta om den förlägenhet, hvari vi befunno oss i brist på bröd  Castrén 1842b, footnote: Läsaren förstår kanske icke, huru man på så kort tid hunnit baka oss bröd; men jag kan försäkra, att det verkligen lät göra sig, ehuru jag icke äger tillräcklig insigt i brödbaknings vetenskapen för att kunna förklara detta faktum.  i […] uti ǁ Castrén 1842b: derjemte lemnat underrättelse om vår ankomst i  deras innewånare ǁ Castrén 1842b: folket  oss […] riktighet. ǁ Castrén 1842b: sin nya prest. – Uti detta beteende röjer sig en finhet, som det torde tillåtas oss att kalla civilisation, änskönt man icke finner den hos de civiliserade.  litet ǁ några marker  tillgick ǁ med  Efter […] beskaffenhet. ǁ Castrén 1842b: Efter mycken välfägnad lemnade vi nybygget, och befunno oss innan kort på Enare vidsträckta sjö. Det började redan lida inpå natten. Matt studsade solens strålar tillbaka från den klara insjöns blåa yta, och mörk var skuggan vid de klippiga, tallbevuxna holmarna. På insjöns vestra strand syntes mörka konturer af höga fjäll, medan man åt den östra blef varse otaliga holmar. Mellan dem framskymtade nu och då omätliga fjärdar, uppå hvilka natten höll på att utbreda sitt dunkla flor. Vår språksamma lots roade oss med hvarjehanda berättelser. 111 Itineraria 2osa 1838.indd 111 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria  Inari(n)järvi (Fi.)/Enare träsk (Swe.)/ Anárjávri (SaaN)/Aanaarjävri (SaaI)/ Aanarjäu’rr (SaaS), the third largest lake in Finland, situated in Inari. (TS)  redan långt ǁ långt  ej öfver ǁ egentligen blott öfver  af ǁ öfwer  Enare […] Einara) ǁ Castrén 1842b: Enare sjö  (äfven […] ǁ (Lapp. Anar[a])  Both the length and breadth of the lake are exaggerated here. Actually, it measures ca. 80 x 40 km, its area thus being according to different sources ca. 1080–1390 km2. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi, http://www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)  haft […] på ǁ Castrén 1842b: känt  The present figure is 3,318. Järviwiki: Inarijärvi, http://www.jarviwiki.fi/ wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)  Päiwiö […] undantagen ǁ Castrén 1842b: med undantag kanske af Päiviö  undersöka ǁ Castrén 1842b: mäta  tågända […] sjön. ǁ Castrén 1842b: tågända.  låtit […] löpa ned ǁ Castrén 1842b: nedsänkt 260 famnar af tåget  skyddsande […] allmänt ǁ Castrén 1842b: haltia hafva kommit och bemäktigat sig kitteln. Sedermera har ingen sökt utforska sjöns djup, och är den tron allmän [In Castrén 1842b, there is a note by the editor here:] Så kallas hos Finnar och Lappar ett ekstatiskt tillstånd, i hvillket deras trollkarlar stundom råka. Det åtföljes af förskräckliga kroppsrörelser, fradga i munnen, ögonrullning, o. m. dyl.  afskurit ǁ kommit och ~  Efter ǁ Sedan  The deepest point of the lake has been measured as 92 or 95 m. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi, http:// alla532, Päiwiö533 kanske undantagen. Sjöns djup hade i fordna dagar en Lapp welat undersöka534 på sådant sätt, att han fastbundit en kittel wid en tågända535 och nedsänkt kitteln i sjön. Men sedan han låtit536 260 famnar af tå☙  get löpa ned, skall ❧ wattnets skyddsande537 (haltia) hafva afskurit538 tåget och bemäktigat sig kitteln. Efter539 denna tilldragelse har ingen wågat sig på att pejla djupet, utan man antager allmänt, att de stora fjärdarna äro bottenlösa.540 I541 hopp att542 före nattens inbrott hinna fram till Juutua aflöste543 wi på träsket wåra roddare, och satte oss sjelfwa wid årorna. Wi rodde turwis, men544 sedan min tur war545 förbi, insomnade jag och waknade först mot morgonen546  – dock icke i Juutua, utan wid en obebodd holme, der styrmannen warit nödsakad att sätta till, af fruktan att förwilla sig på den dimomhöljda insjön. Wid mitt uppwaknande hade dimmorna redan börjat547 ☙  skingra sig, och wi gåfwo ❧ oss åter å färde. Efter några timmars rodd nådde wi lyckligt548 den omförmäldta Lappbyn, som war den första wi sett under hela wår549 resa. Anblicken af en lappby hör550 åtminstone sommartiden icke till de allra angenämaste företeelser. Rundtomkring på marken ser551 man fisktarmar, fiskfjäll,552 ruttnande fiskar och all553 slags orenlighet, som med en wederwärdig stank förpestar athmosferen. Knappt554 har man med ekel och wämjelse öfwerstått denna pröfning, förrän555 man måste uthärda en ännu swårare. Genom den låga ingången till556 tälten557 utkrälar en skara menniskor, så öfwerhöljda med smuts och ohyra, att man skyggar558 tillbaka wid deras åsyn. Sjelfwa www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS) 112 Itineraria 2osa 1838.indd 112 21.8.2019 15:49:47 �Lapland   taga559 de likwäl saken ganska lugnt. Artigheten bjuder, att hvarje mensklig warelse i ☙  tältlaget560, ❧ små barn icke undantagna, wälkomnar561 den resande med ett562 handslag. Sedan denna pinsamma563 ceremonie564 i all tysthet för sig gått, får man nästan altid565 göra sig beredd på följande frågor: ”Är det fred i landet? Huru befinner566 sig Kejsaren, Biskopen och Landshöfdingen.” I567 Juutua blef jag dessutom568 tillspord om mitt hem, och då jag sade det wara beläget långt bortom569 fjällen, sporde mig en Lapp, om jag war hemma från570 det land, der tobaken571 wäxer. Detta påminner om Göthes: ”Kennst du das Land, wo die Citronen blühn?”572 Under mitt573 samtal med Lapparne anmärkte jag en utomordentlig liflighet hos574 byalagets qvinliga personal. Det war förwånande att se, med hvilken snabbhet dessa korta och efter utseendet owiga varelser lupo575 ☙  ifrån det ena tältet till det andra. Resulta❧tet af denna liflighet war, att wi innan kort inbjödos i ett576 litet, mörkt kyffe, som skulle föreställa en stuga. B. och jag antogo oförskräckt inbjudningen, men D. hade redan577 dessförinnan rymt fältet och begifwit sig inåt skogen, der han dröjde i flere timmars tid, innan han åter wågade578 närma sig Lapparnes smutsiga nästen. Emellertid579 sofde jag ganska godt i den swala stugan och kände mig derefter så wederqwickt580, att jag nu till581 och med hade mod att inträda582 i en583 af lappkåtorna. Denna kåta war, likasom Enare-lapparnes kåtor öfwerhufvud, sålunda uppförd584, att underredet eller grundwalen utgjorde585 en fyrkant, som war bildad af tre ofwanpå ☙  hvarannan ställda stockar, då deremot ❧ den                        I […] oss ǁ Castrén 1842b: I afsigt att snarare hinna fram till Juutua, hade vi aflöst våra roddare och sjelfve satt oss att ǁ af aflöste ǁ hade men ǁ s[edan] war ǁ Castrén 1842b: gått morgonen […] styrmannen ǁ Castrén 1842b: morgonen vid en obebodd holme, der lotsen börjat […] färde. ǁ Castrén 1842b: skingrat sig så mycket, att lotsen åter vågade sig ut. lyckligt […] war den ǁ Castrén 1842b: Lappbyn – den wår resa ǁ Castrén 1842b: resan hör […] företeelser. ǁ Castrén 1842b: sommartiden hör icke till de angenämaste. ser man ǁ Castrén 1842b: ligga fiskfjäll, ruttnande ǁ Castrén 1842b: fjäll, ruttnade all […] swårare. ǁ Castrén 1842b: annan orenlighet. Dessa, i förening med den till torkning uppsatta och ofta till hälften ruttnade fisk, sprida en vedervärdig och pestartad lukt. Sedan man öfverstått detta intryck, så erfar man snart ett, om möjligt, ännu plågsammare. Knappt […] med ǁ Har man utan förrän ǁ så till ǁ tält tälten utkrälar ǁ Castrén 1842b: kåtan framkrälar skyggar ǁ Castrén 1842b: nästan fasar taga de likwäl ǁ Castrén 1842b: taga de tältlaget ǁ kå[tan] ǁ Castrén 1842b: kåtalaget wälkomnar ǁ Castrén 1842b: skola välkomna ett handslag ǁ Castrén 1842b: handslag pinsamma ǁ ~ widlöft[iga] pinsamma ceremonie ǁ Castrén 1842b: ceremonie 113 Itineraria 2osa 1838.indd 113 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria  altid ǁ Castrén 1842b: alltid  befinner […] Biskopen ǁ Castrén 1842b: mår Kejsaren, Bispen  I ǁ Wid ǁ Castrén 1842b: Vid  dessutom tillspord ǁ Castrén 1842b: tillspord  bortom […] sporde ǁ Castrén 1842b: bort om fjällarne, frågade  från ǁ Castrén 1842b: ifrån  tobaken ǁ Castrén 1842b: tobak  Mignon’s song in the first chapter of the third book of the novel Wilhelm Meisters Lehrjahre symbolizing a yearning for far-away lands. The first stanza reads: “Kennst du das Land, wo die Zitronen blühn / Im dunkeln Laub die Goldorangen glühn, / Ein sanfter Wind vom blauen Himmel weht, / Die Myrte still und hoch der Lorbeer steht? / Kennst du es wohl? / Dahin! Dahin! / Möcht ich mit dir, o mein Geliebter ziehn!” Goethe s.a.: 707. (TS)  mitt ǁ Castrén 1842b: detta  hos ǁ Castrén 1842b: bland  lupo […] andra ǁ Castrén 1842b: sprungo ifrån den ena kåtan till den andra. Komna till dörren, kastade de sig ned på händerna, och i ett huj voro de inne.  ett […] stuga ǁ Castrén 1842b: en stuga  redan dessförinnan ǁ redan ǁ Castrén 1842b: redan  wågade ǁ Castrén 1842b: dristade  Emellertid […] afdelningarna. ǁ Castrén 1842b: Efter par timmars hvila hade mitt mod så tillvuxit, att jag åter vågade mig i en af kåtorne. En Fiskar-Lappes kåta i Enare är uppförd på följande sätt: Underredet eller grundvalen består af en fyrkant, bildad af trenne på hvarannan ställda stockar. Den öfra har en pyramidalisk form och är sammanfogad af bräder, samt i midten försedd med draghål. I Utsjoki, der man har brist på stock, har jag sett den nedra delen bestå af stenar, hvilka äro belagda med torf. Äfven den öfra delen är vanligen torfbelagd. Kåtorna i Utsjoki hafva en rundad form. De likna i det närmaste halfklot. – Invändigt är en Lappkåta efter konstens reglor inrättad på följande sätt: Ifrån hvardera sidan af dörren går en stock genom hela kåtan. Dessa genomskäras af tvänne andra, som löpa tvärt igenom rummet. Sålunda bildas nio särskilta afdelningar, af hvilka de tre närmast dörren belägna begagnas för ved, skoplagg och gröfre husgerådssaker. Af de derpåföljande tjenar den medlersta till eldstad. Rummet höger om eldstaden är värdens och värdinnans lägerställe, det till vänster upptages af husets öfriga befolkning. Är kåta-laget stort, så begagnas de öfriga sido-afdelningarna äfven till lägerställen. De tre innersta äro bestämda för matvaror och finare husgerådssaker. Rundt omkring väggarna äro upphängda knifvar och andra smärre redskap. [Footnote:] Man anträffar vid Finlands nordliga gränser, särdeles i Kajana län, och i det Archangelska gouvernementet små så kallade Lappgrafvar. Traditionen gör dem till Lapparnes bostäder. Gropen skulle hafva motsvarat det fyrkantiga underredet och varit på något sätt öfverbygd. Jag har anställt gräfningar i så beskaffade gropar och funnit på botten af dem kål, förbrända jernsaker m. m. (Se min redogörelse på Finlands Allmänna Tidning för år 1839). Nämnde tradition vinner bekräftelse deraf, att man i Enare ännu träffar lika beskaffade fårhus. The Lapp grave is not an established concept in archaeology, but Castrén interprets apparently correctly the excavated remains as those of dwellings. He is incorrect concerning the year of the Finlands Allmänna Tidning which he refers to here. The report that he wrote to the Finnish Literature Society after his journey in Karelia in 1839 (see p. 276–289) was published in No. 114 Itineraria 2osa 1838.indd 114 21.8.2019 15:49:47 �Lapland                     barkade renhudar, som trädes på kroppen lik en skjorta) och påtagit sin hvita valpu, som var gjord af vadmal och till snitten lik peski. Uppå denna bar hon ett lifstycke, raha (?) kallad. Kring halsen var af lärft fästad en såkallad raddelin, hvaraf flikarna hängde ned på bröstet, och bildade ett slags fickor. Det mest lysande i hela kostymen var gördeln (poaga l. povi), rikt utsmyckad med silfverspännen. Dervid hängde en knif och ett instrument af ben (eller horn) hvarmed Lapparne ifrån träd afskala barken. Särdeles karakteristisk är de Lappska qvinnornas hufvud[/]bonad. Öfver hjessan uppstiger en hästskolik halft qvarters hög grannlåt, som erhåller sin form genom ett i mössan befinteligt träd-apparat. – Karlarnes klädedrägt är i det närmaste lik qvinnornas. Deras mekko, på Lappska matsu kallad, är kortare än qvinnornas och räcker endast till knät. Både karlar och qvinnor nyttja benkläder af renskinn. De förras mössor hafva ingen bestämd form.  – Jag behöfver knappt anmärka, att såväl karlar som qvinnor vintertiden kläda sig med muddar (pelsar) af renhudar, som räcka ända till hälarna, och äro försedda med så liten inskärning framtill, att en ovan endast med yttersta möda kan träda den af och på sig. Beträffande Lapparnes utseende kan jag icke vidgå den allmänna mening, att de äro till växten korta. Detta gäller allenast qvinnor. I Utsjoki träffar man mycket resliga karlar. I Enare äro de af medelstorlek; men det är anmärkningsvärdt, att karlarne öfverhufvud äro ganska magra, hvarföre äfven i en Finsk runa laihavatta tilldelas såsom epithet åt Lappen. Qvinnorna deremot äro mycket frodiga och 82–83/1840 (8–9 April) of the newspaper. See p. 264, 281, 293, 298–300. (TS) wederqwickt ǁ ~ af sömnen till ǁ <--> inträda ǁ för första gången i mitt lif ~ en af lappkåtorna ǁ en lappkåta uppförd ǁ for utgjorde ǁ <-> war ǁ Castrén 1842b: är på […] ifrån ǁ 1. äro lagda på ǁ 2. fortlöpa ifrån Härigenom ǁ På tre ǁ sistn[ämnda] få ǁ kunn[a] For a description of different types of Saami dwellings, see Itkonen, T.I., 1948 I: 174–216, esp. 185–190 corresponding to the types described by Castrén. They were in use until the early 20th century. See also p. 211, 338–339. Also Carpelan 2005. (TS) Kåtan […] Enare-Lappens ǁ Castrén 1842b: Kåtan är dock icke Fiskar-Lappens äger han alltid ǁ Castrén 1842b: har han för […] rofdjur. ǁ Castrén 1842b: för att vara skyddade emot åverkan af vargar, björnar, räfvar m. m. Förmögnare ǁ Rikare Förmögnare […] sommaren. ǁ Castrén 1842b: Rikare Lappar hafva till och med stugor, som de likväl icke bebo sommartiden. [Footnote:] Här är allenast fråga om Fiskar-Lappens bostäder under sommaren. äro dessutom försedda ǁ Castrén 1842b: hafva till och med Då […] renwård. ǁ Castrén 1842b: Det torde kanske intressera någon läsare att göra bekantskap med Lapparnes klädedrägt, utseende, allmänna karakters drag och lefnadssätt. – Under vår hvila hade Lapparnes och i synnerhet de Lappska qvinnornes klädedrägt undergått en fördelaktig förändring. Särdeles väl utstyrd var värdinnan. Hon hade aflagt sin peski (ett öfverplagg af ☞ 115 Itineraria 2osa 1838.indd 115 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria välmående.  – En djup, dyster betryckthet hvilar öfver de rent Lappska anletsdragen. Pannan är låg och nedtryckt, kinderna utstående och ögonen små. Det tyckes, som skulle främre delen af hufvudet genom ett yttre våld blifvit nedtryckt, och kindbenen derigenom utpressade. Jag sade, att de Lappska anletsdragen röja ett betryckt sinne. Detta är i sjelfva verket en grundegenskap i Lapparnes national karakter. Händelserna lägga sig vanligen tungt på Lappens själ; han är sällan glad, och ser med förkärlek sakerna ur deras mörka sida. Om någonting går honom emot, så står han der, tafatt och hjelplös. Blir han förorättad, så är han försvarslös och täres af en stum grämelse. I sin vrede är han vild, i sitt hat oförsonlig. Får han anledning till misstankar, så är han ytterst aktsam; men vinner man en gång hans förtroende, så är han den uppriktigaste varelse i verlden; och har man icke sårat honom, så är han ganska lätt att fås till vän. Gästfrihet är en särdeles utmärkande egenskap bland Lappar. Emot sina fattiga äro de hjelpsamma. Öfverhufvud äro Lapparne ett fromt och fredligt slägte. Inbördes stridigheter bilägga de antingen i tysthet, eller genom sina såkallade kåta-keräjät (kåta-ting). Enare fiskrika sjö har sannolikt lockat Lapparne ifrån deras mödosamma kringirrande nomadlif till fiskarens beqvämare lefnadsart. För det närvarande finnes i hela Enare kapell ingen enda Fjäll-Lapp, men väl en mängd såkallade Skogs-Lappar, hvilka om sommaren sysselsätta sig med fiske, och om vintern med renskötsel.  öfwerraskade ǁ 1. öfwer[raskade] ǁ 2. woro Lapparne  Castrén describes different items of Saami clothing separately in his field öfra delen ägde en pyramidalisk form och war586 sammanfogad af bräder. I Utsjoki plägar man af brist på stock bilda den nedra afdelningen af sten och till wärmens underhållande belägga med torf hela tältet. Också hafva kåtorna här icke en pyramidalisk, utan en rundad form och likna i det närmaste halfklot. Hvad tältens inredning beträffar, så är den öfwerallt i Lappmarken ungefär densamma. På långsidan af tältet d. ä. emellan dörren och bakwäggen löpa twenne paralella stockar genom hela tältet. Dessa genomskäras af tvenne andra, som på587 twärsidan fortlöpa ifrån den ena wäggen till den andra. Härigenom588 bildas i tältet nio särskildta afdelningar, af hvilka de tre första närmast dörren begagnas ☙  såsom förwaringsrum ❧ för wed, skoplagg och gröfre husgerådssaker, då åter de tre589 yttersta wid bakwäggen äro bestämda för matwaror och finare redskap. Af de i midten befintliga tre afdelningar tjenar den medlersta, under rökhålet belägna, till eldstad. Rummet höger om eldstaden utgör wärdens och wärdinnans logis, det till venster upptages af husets öfriga befolkning. Är familjen stor, så få590 dess mindre betydande medlemmar inqvartera sig i någon af de öfriga afdelningarna.591 Kåtan592 eller tältet är icke Enare-lappens enda byggnad. Wid sitt hufvudläger äger593 han alltid en eller flera små fisk-bodor, som äro uppförda på höga stolpar, för594 att ☙  deras innehåll måtte wara bättre skyddadt ❧ för åwerkan af wargar, räfvar, björnar och andra rofdjur. Förmögnare595 Lappar596 äro dessutom försedda597 med stugor, hvilka likwäl icke bebos om sommaren. 116 Itineraria 2osa 1838.indd 116 21.8.2019 15:49:47 �Lapland  Då598 wi först anlände till Juutua, öfwerraskade599 wi Lapparne i deras enkla hvardagsdrägt, men under wår hvila hade de påtagit sina helgdagskläder.600 Både män och qvinnor hade afkastat sin svarta peski, som är en om sommaren bruklig öfwerklädnad af barkade renhudar med formen af en skjorta601, och i dess ställe påtagit602 ett liknande öfwerplagg af kläde603.604 Ofwanpå denna buro qvinnorna ett lifstycke, och kring halsen hade de fästat en lös lärftkrage, hvaraf långa flikar nedhängde på bröstet och bildade ett slags fickor. Om lifwet sågs hos begge könen ☙  en ❧ med blanka silfver- eller messings-spännen rikligen utsmyckad gördel.605 Särdeles characteristisk war hos qvinnorna hufvudbonaden. Den utmärkte sig förnämligast genom en öfwer hjessan framstickande, halft qvarters hög, hästskolik grannlåt.606 Hufwudbonaden hos männerna hade ingen bestämd form.607 Begge könen buro skoplagg och benkläder af mjukt renskinn med afbarkadt hår.608 En noggrannare beskrifning öfver Lapparnes klädedrägt meddelar A. J. Sjögren i sina ”Anteckningar om församlingarna i Kemi Lappmark” sid.  244 o. f. Här will jag blott tillägga, att både609 män och qvinnor om vintern bära en610 öfverklädnad af ludna renskinn, som i likhet med peski är framtill fastsydd och en☙  dast försedd med en ❧ så liten öppning, att en owan med största swårighet kan träda den af och på sig.611 Hwad Lapparnes utseende beträffar, så är det en känd612 sak, att de öfwerhufvud613 taget äro till wexten mera korta614 och i ansigtets bildning närma sig den mongoliska typen d. ä. hafva låg panna, utstående kinder, små        notes and gives also there a summary of the whole set of clothing. See p. 212–214. Itkonen, T.I., 1948 I: 323– 380. Itkonen, T.I., 1948 I: 336 mentions that a worn-out, hairless paltsapeski was commonly used in summer. (TS) påtagit ǁ hade qvinnorna ~ kläde ǁ ~, som Castrén means mekko or kauhti (SaaN gákti, SaaI mááccuh). Itkonen, T.I., 1948 I: 346–351. (TS) Belts with silver mountings have been documented among the Saami since the early 16th century, and they date back to a prehistoric tradition. Fjellström 1962: 97–128, esp. 106–108. See also Itkonen, T.I., 1948 I: 361–363. (TS) On female headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 365–368. The picture on p. 368 illustrates ládjogahpir, the type Castrén describes here. (TS) On the different forms of male headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 323–330 does not describe hairless shoes of reindeer skin. (TS)  både […] qvinnor ǁ Lapparne  en öfverklädnad ǁ ett öfverplagg  […] sig. ǁ ~ <--> Here Castrén seems to mean the type of clothing, described in Itkonen, T.I., 1948 I: 337. (TS)  känd ǁ allmänt ~  öfwehufvud […] äro ǁ äro  Itkonen, T.I., 1948 I: 138–140 presents anthropological measurements of height made in different times in the 19th and 20th centuries and states that the Saami are the shortest people in Europe, but also that there is quite a remarkable variation. On p. 140–148 he presents also other measurements, including craniometrical information. (TS) 117 Itineraria 2osa 1838.indd 117 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria  Here Castrén follows in main features the common view of his time. It had been formulated, e.g. by Reinhold von Becker in 1820, but it had longer roots extending into early modern era. There was a lively discussion both in Finland and abroad going on, whether Finns were Mongols or not. Kemiläinen 1993: 59–61, 85, 107–112; Ojala 2009: 86–92. Itkonen, T.I., 1948 I: 142–144 presents measurements of different part of face, stating also that the characteristic epicanthic fold of the eyelid is rather rare. Itkonen’s description contains still the evaluative approach of earlier centuries, when he adds that there are faces that can be considered beautiful also according to ‘European’ (in quotation marks) idea of beauty. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 150 does not accept the assumption of hospitality without exceptions. (TS)  Castrén gave also another, slightly differently constructed description of the Saami character in 1841. See p. 358–360. Itkonen, T.I., 1948 I: 149– 150 repeats that description considering it otherwise correct except too idealized. According to him, there is more variation in the Saami character than Castrén thought. He also quotes a genuinely Saami characterization of themselves. (TS)  Forest Saami is today’s established name for the “Fisher Lapps”. Joona 2013: 27. (TS)  bland […] sistnämnda ǁ hvilka  Also Itkonen, T.I., 1948 II: 133 confirms this situation. (TS)  Skogs-lapparne ǁ Castrén 1842b: de  A general overview of fishing at the Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 536– 543. Also according to him, fishing has “always” been the most important source of livelihood for them. (TS)  åsidosätta wården ǁ wanwårda ögon o. s. v.615 Till sitt lynne äro de ett trögt, tungsinnt och trumpet slägt. Man tadlar dem för afundsamhet, missundsamhet, oförsonlighet, slughet och andra med dem sammanhängande egenskaper. Deremot prisas de för sitt fromma hjertelag, sin wälwilja, hjelpsamhet och gästfrihet616, sin gudsfruktan och sedliga wandel m. m.617 I Enare har den fiskrika sjön lockat Lapparne ifrån sitt ursprungliga, mödosamma nomadlif till fiskarens beqvämare lefnadsart. För ☙  det närwarande ❧ finnes i hela Enare Lappmark ingen enda werklig Fjäll-lapp d. ä. en nomadiserande Lapp, som endast sysselsätter sig med renskötsel; utan Lapparne äro här antingen fiskare eller så kallade Skogs-lappar618, bland619 hvilka de sistnämnda om sommaren sysselsätta sig med fiskafänge och om vintern med renwård.620 Likwäl hålla äfwen Skogs-lapparne621 fiskafänget för sin hufvudsak622 och åsidosätta623 wården om sina renar, hvilka derföre enligt innewånarnes624 egen utsago äro i starkt625 aftagande. En626 lättnad med afseende å renwården äger wisserligen Skogslappen deri, att hans renar om wåren icke, såsom Fjälllappens draga sig till kusterna af Ishafwet, utan äro wanda att både vinter och sommar uppehålla sig i skogsregionen; men de behöfwa dock mycken omwårdnad627, för att ej förwillas, förwildas, förgöras628 af var☙  gar och förswinna i Fjäll-❧lapparnes talrika hjordar629. Ju630 mera Lappen631 träder inom gränserna af fiskarens yrke, dessto svårare blir det för honom att skänka sina renar den nödiga wården. Det är derföre Skogs-lappens ovilkorliga öde att förr eller senare blifwa fiskare, och denna förwandling har redan i632 det 118 Itineraria 2osa 1838.indd 118 21.8.2019 15:49:47 �Lapland  närmaste försiggått icke blott i Enare kapel, utan äfven i Utsjoki moderkyrko-församling633. I allmänhet hafwa Lapparne uti hela wår Finska Lappmark redan till större delen hunnit634 förbi de twå första stadierna af wildhet, de hafwa öfwergifwit fjällen och skogen eller635 med andra ord upphört att wara Fjälloch Skogs-lappar. Deras636 närwarande stadium har jag betecknat med ordet fiskare, och den tid torde icke wara alltför aflägsen, då de afsäga637 sig det638 wilda lifwet och blifva nybyggare.639 ☙  ❧ Hwad640 nu den närmare beskaffenhet af de i Finska Lappmarken och företrädeswis i Enare kapel boende Lappars lefnadssätt beträffar, så641 torde en kort skildring deröfwer icke sakna allt intresse. Den wigtigaste epok642 i Lapparnes enformiga lif bildar bland643 årets alla644 tider wåren eller Marie-tiden. Wid denna tid draga Fiskar-lappar ifrån Utsjoki och Enare, stundom äfven bönder ifrån Sodankylä, till Norska hafskusten, för att der efter gammal lag och häfd idka fiskafänge i det så kallade ”Faelleds-distriktet645.”646 Tillgången647 wid ☙  detta fiskeri är sådan, att twå eller tre ❧ personer af de wåra slå sig tillhopa med en wid hafvet boende, Norrsk fiskare, som är försedd med båt och bragder, låta honom behålla ena hälften648 af fångsten649 och dela den andra sig emellan. Af denna650 fångst måste likwäl både Finska och Norrska fiskare åt651 derwarande presterskap widlägga652 tionde, som på653 stället utkräfwes af handlande, hvilka under sommaren ligga i fjorderna och med mjöl tillbyta sig fiskarens besparingar.654 Lapparne tadla dessa köpmän för ett samvetslöst prejeri655, och anse för en lycka att ifrån Juli  innewånarnes ǁ Castrén 1842b: invånarnes  starkt ǁ Castrén 1842b: ständigt  En […] behöfwa ǁ Castrén 1842b: Ehuru renarne i Enare blifvit vanda, att icke i likhet med Fjäll-Lapparnes renar, om våren draga sig till hafskusten, utan både sommar och vinter vistas i Enare, så behöfva de  omwårdnad ǁ eftersyn  förgöras ǁ Castrén 1842b: förstöras  hjordar ǁ Castrén 1842b: renhjordar  Ju […] besparingar. ǁ Castrén 1842b: Att renskötseln i Enare åsidosättes, härrör dels af Fiskar-Lappens förakt för fjäll-lifvet, dels af lättja och maklighet samt hans vana vid ett mindre besvärligt och mera civiliseradt yrke. Vi skola försöka en kort skildring af Fiskar-Lappens lefnadssätt. Mariæ-tiden draga ej mindre Fiskar-Lappar ifrån Utsjoki och Enare, än bönder ifrån Sodankylä till Norrska hafskusten, för att enligt gammal häfd och lag fiska i det såkallade ”Faelleds-distrikt”. Härvid tillgår sålunda, att en vid hafvet bosatt fiskare, som är försedd med båt och bragder, slår ihop med två eller tre af desse fremlingar, låter dem dela ena hälften af fångsten och behåller den andra för sig. Af denna fångst måste såväl Norrska som Finska fiskare betala tionde åt Norrska presterskapet, som på stället utkräfves af handlande, hvilka ligga i fjorderna och med mjöl byta sig till fiskarens besparingar.  Lappen ǁ fis[karen]  i det närmaste ǁ till det mest[a]  moderkyrko-församling ǁ Lapparne  hunnit förbi ǁ öfwergifvit både  eller […] ord ǁ eller  Deras ǁ I nära  afsäga ǁ blifwa fullkomligt  det […] lifwet ǁ nomadlifwet  In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis 119 Itineraria 2osa 1838.indd 119 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria Henry Morgan (1818–1881) who considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had been developed by Enlightenment philosophers such as Jean Jacques Rousseau (1712–1778). Broome 1963: 48–49; Burke Leacock 1967: lxv. Already in the 18th century agriculture was the predominant source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding became important during the late 19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185; Kortesalmi s. a. [2007]: 273–276, 280–283.  (TS)  Hwad […] beträffar ǁ För att gifwa läsaren en föreställning om den Finska Fiskar-lappens  så ǁ tor[de]  epok ǁ epock  bland ǁ wåren  alla ǁ samtliga  The southern shore of the Varanger Fiord was the only region where joint Norwegian-Russian possession of territory remained also after         the peace treaty between Denmark (incl. Norway) and Sweden (incl. Finland) at Strömstad in 1751. Itkonen, T.I., 1948 I: 57. (TS) It was common among the Saami to move to the Norwegian coast to fish for summer. The custom was continued even after closing the border between Finland and Norway in 1852, although the government of Norway reduced the fishing rights of the Saami of Finland on the coast. Different groups left for Norway in different time of spring, mostly around April. Itkonen, T.I., 1948 II: 225–226; Itkonen, T.I., 1948 I: 57, 541–543. (TS) Tillgången […] ǁ Härwid tillgår s According to Itkonen, T.I., 1948 I: 542 one third. (TS) fångsten ǁ fänget denna fångst ǁ detta fänge åt […] tionde ǁ betala tionde åt widlägga ǁ widläggande på […] utkräfwes ǁ utkräfwes Itkonen, T.I., 1948 I: 542 follows here, at least partly, Castrén’s description. (TS) 120 Itineraria 2osa 1838.indd 120 21.8.2019 15:49:47 �Lapland   According to Itkonen, T.I., 1948 II: 206 there were complaints concerning the merchants at least since early 17th century. At the time, mainly merchants from Bergen were trading in fish in Northern Norway. There was also direct trade between the Saami of Norway and Finland until the government of Norway banned it in 1839. Itkonen, T.I., 1948 II: 208. (TS)  till […] fri ǁ Castrén 1842b: till slutet af Augusti, då fri  The so-called worm time when fish will not keep because of the warm weather and must be sold as quickly as possible. Itkonen, T.I., 1948 II: 214. (TS)  hvilka […] tid ǁ hvilka nämnda ǁ Castrén 1842b: som vid nämnde tid i mängd infinna sig här  köpmäns ǁ Castrén 1842b: handlandes  1 ǁ en  fisk […] Ryssen ǁ Castrén 1842b: fisk; Ryssen deremot  1. wåg […] torr fisk ǁ för 1 wåg torr fisk lemnar 1. wåg 8 marker mjöl  1. wåg […] torr fisk ǁ Castrén 1842b: 1 våg torkad fisk ger han 1 våg och 8 marker mjöl  Prices, see Itkonen, T.I., 1948 II: 214. (TS)  den […] isfria. ǁ Castrén 1842b: denna fördel, emedan de midsommartiden, då insjöarne vanligen äro isfria, till största delen återvända hem, för att fiska i eget vatten.  begifwa sig ǁ återwända  fjorderna […] inträffar ǁ 1. fjorderna. Detta intr[äffar] ǁ 2. fjorderna. Deras återresa  midsommaren ǁ midsommartiden, då de begynna att fiska i sina egna insjöar, hvilka wid nämnda tid wanligen  Fishing Saami moved back from the coast around Midsummer, but the reindeer-herding families usually in September–December. Itkonen, T.I., 1948 I: 542; Itkonen, T.I., 1948 II: 225–228. (TS) ☞ 121 Itineraria 2osa 1838.indd 121 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria  Lappens gyllene ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappens gyllne  betraktar ǁ Castrén 1842b: erinrar sig  hvilket […] tillfredsställer ǁ Castrén 1842b: med, om icke tusen fröjder, den all jordisk glädje inneslutande sällhet, att fredad för mygg få sofva i sin kåta med mättad mage, obekymrad för morgondagen. Att Lappen ej vill utbyta denna sällhet mot hela verldens skatter, det är ganska säkert. En omständighet i Lappens fiskarlif kan jag icke förbigå, emedan den tjenar, att i någon mon störa hans makliga ro. Det är flyttningen ifrån den ena kåtan till den andra. Lapparne hafva genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre sjöar, och allt efter lektiden fiskar man än i den ena, än i den andra. Ofta sammanhänga dessa träsk genom någon ådra, så att man kan anställa flyttningen med båt; men då detta icke är fallet, så har Lappen ett förskräckligt bestyr med båtdragning, transporterande af nät, husgerådssaker m. m. Emedan stöld är en nästan okänd sak i Lappland, så kan han likväl lemna allt obehöfligt efter sig. Nu är sommaren till ända, och Lapparne uppsöka sina vinterstugor, för att der lifnära sig af de under sommaren gjorda besparingar. Men dessa, bestående till det mesta i torkad fisk, utgöra ett alltför otillräckligt födoämne under den långa vintern. Höstfisket under isen, juongas, på Finska juomus kalladt, tillfredsställer  en omständighet ǁ ~ i Lappens fiskar-lif  makliga ǁ lj[ufva]  träsk ǁ sjöar  idkar ǁ anställer  träsket ǁ f<-->  all ǁ allsköns till656 Augusti månads slut, då en fri handel i fjorderna är tillåten657, få föryttra sin fisk åt Ryssar, hvilka658 i talrik mängd infinna sig wid nämnda tid. Om man kan lita på de upp☙  gifter, Lap❧parne lemnat mig, skall följande förhållande äga rum emellan Norrska och Ryska köpmäns659 priser: för 1660 wåg mjöl fordrar Norsken 5 wåg färsk eller 1 wåg torkad fisk661, då deremot Ryssen betalar 1 wåg mjöl för 2 ½ wåg färsk fisk och 1.662 wåg663 8 marker mjöl för 1 wåg torr fisk.664 Blott få ibland de Finska Lapparne kunna begagna sig af den665 större fördel, som handeln med Ryssarne erbjuder, ty de pläga dessförinnan begifwa666 sig hem ifrån fjorderna667, hvilket wanligen inträffar omkring midsommaren668. Wid denna tid begynna wåra Lappar att fiska i sina egna insjöar, hvilka redan hunnit blifva isfria.669 Nu instundar Lappens670 gyllene tid  – en tid, som han under hela den påföljande vin☙  tern be❧traktar671 som ett förloradt paradis, hvilket672 skänkt honom den högsta jordiska sällhet, att få sofwa i sitt tält, fredad för mygg, med mättad mage och utan bekymmer för morgondagen. Denna sällhet will Lappen säkert icke utbyta emot halfwa werldens skatter, men beklagligtwis förekommer dock en omständighet673, som i någon mon förmår störa hans makliga674 ro. Han måste en och annan gång under sommaren förflytta sig ifrån ett träsk till ett annat. Denna flyttning måste nästan hvarje Fiskar-lapp i Enare underkasta sig. Här hafwa Lapparne genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre träsk675, och allt efter fiskens lektid idkar676 man sitt fänge antingen i det ena eller andra träsket677. Ofta 122 Itineraria 2osa 1838.indd 122 21.8.2019 15:49:47 �Lapland  ☙  sammanhänga des❧sa träsk med hvarandra genom en liten ådra, och i detta fall kan flyttningen i all678 beqvämlighet werkställas med båt; men då träsken ej äga något samband med hwarandra, måste Lappen underkasta sig det mödosamma beswäret att landwägen transportera båtar, nät, husgerådssaker m. m. Sedan sommaren tilländalupit uppsöka Lapparne sina winterstugor679, för att der lifnära sig med sina under sommaren gjorda besparingar, hvilka till större delen bestå i torkad fisk. Dess förråder äro680 dock alltför681 otillräckliga till att fylla den långa winterns behof. Höstfisket under isen (Lapp. juongas, Finn. juomus)682 tillfredsställer knappt dagens behof. Mera683 lönande är deremot jagten684 ☙  och i synnerhet ❧ wildrensfångsten, som äger rum ifrån685 Korsmessan till686 Allhelgone-dagen om hösten och om687 wåren ifrån Marie-tiden688 intill dess marken blir bar. Redan689 i äldre tider war wildrensfångsten en wigtig näringskälla för Lappen, och för690 detta ändamål begagnades ett691 nu mera obrukligt fänge, benämndt wuomen, som den ofwanföre åberopade Tornæus beskrifwer på följande sätt: Wuomen anställes sålunda692: En eller twå mil långt i flacka och bara fjällar, där aldrig någon skog är, och en mil eller mera bredt, sätter han (jägaren) up höga stakar, quasi duo cornua: i förstone sätter han något långt imellan stakarna, sedan det leder framåt (ty marken är lång en mil eller twå) sätter han tätare och på hvar staka något svart och grymt, det Renen kan sky ifrån: när det kommer till ☙  angustiora, gjör han en hög såsom ❧ i Swerige brukas gjärdesgårdar, så gjöra de och höga gårdar, der renen icke öfwerspringa förmår:  Castrén 1842b [footnote]: Lapparne i Enare hafva byggt sina vinterstugor i granskogar, för barkens skull, den de kalla sin bästa mat och inblanda i hvarje anrättning.  äro ǁ utgöra  alltför otillräckliga ǁ ett alltför otillräckligt  Juoŋas (SaaN)/juomus (Fi.) means especially the net used for fishing under ice. Aapala 2005. (TS)  Mera lönande ǁ Castrén 1842b: Lönande  jagten […] wildrensfångsten ǁ Castrén 1842b: vildrensfångsten  ifrån […] Allhelgone-dagen ǁ Castrén 1842b: emellan Korsmessan och Allhelgone-dagen  ifrån Korsmessan till ǁ emellan Korsmessan och  om […] ifrån ǁ ifrån  Marie-tiden ǁ Castrén 1842b: Mariæ  Redan […] beskrifwer på ǁ Castrén 1842b: I alla tider synes vildrensfångsten varit en vigtig näringskälla för Lappen. Vi hafva vid något tillfälle lemnat en på tradition grundad framställning om beskaffenheten af de under namn af vuomenet bekanta vildrensfängen. Tornæus, på hvars tid de ännu voro i bruk, beskrifver dem på On wild reindeer hunting, see Halinen 2005. Vuomenet, see illustrations in Kolehmainen 1990: 75–81. (TS)  för ǁ <->  ett […] fänge ǁ ett fänge  sålunda ǁ Castrén 1842b: således  Also the description in Itkonen, T.I., 1948 II: 16–17 is based mainly on Tornæus but partly on Samuli Paulaharju. (TS)  Lapparnes berättelser ǁ Castrén 1842b: sägen  i […] wåra dagar ǁ Castrén 1842b: här och der i Finland befintelige 123 Itineraria 2osa 1838.indd 123 21.8.2019 15:49:47 �Itineraria                ”Lapp-grafvar” varit slika vildrensfängen. Fordom fångade man äfven vildrenar med snara. Detta fänge fortfar ännu, fastän jag icke vet, om det sker på alldeles enahanda sätt. äro ǁ 1. warit så <--> ǁ 2. for[dom] Reindeer-hunting pits were in use especially in Northern Finland since the Mesolithic Stone Age and they were in use in Lapland still in the 19th century. Halinen 2015: 62–64; Itkonen, T.I., 1948 II: 39; Šahnovič 2009: 89. Castrén interprets the ‘Lapp graves’ also elsewhere as dwelling pits and does not give examples of what he considers to be the main differences between the two types of pits or their distinctive features. See p. 264, 281, 293, 298– 300. Today’s archaeological terminology does not use the term Lapp grave. (TS) This type of reindeer hunting disappeared during the second half of the 19th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 41–42. (TS) dock […] mest ǁ Castrén 1842b: likväl Lappen företrädesvis både […] wår-fänget ǁ så wäl ǁ Castrén 1842b: under brunstetiden det ǁ Castrén 1842b: ~ dock alltid […] opålitlig ǁ Castrén 1842b: måste vara tillfällig och högst opålitlig Fiskare-lappen ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappen i Enare uppehälle för wintern ǁ Castrén 1842b: uppehälle Allt […] lyckades ǁ Castrén 1842b: Det mjöl, han lyckats Fiskare-lappen ǁ 1. <--> ǁ 2. fis[karen] under wistelsen ǁ genom fiskande ǁ Castrén 1842b: genom fiskande lät han sedermera ǁ lät han ǁ Castrén 1842b: lät han sjelf […] älskare af ǁ Castrén 1842b: sjelf, som bekant är, icke älskar Men […] lefnadsart. ǁ Castrén 1842b: Men i anseendet till brännvinets demoraliserande verkan har det ofta sedan in angustissimo är ett Bråttfall med 5 trappor neder, där sedan en hög och stark gård omkring, såsom et stakett och säck wäl bewarad, att intet Creatur därutur komma kan. Då far Lappen kring om alla fjäll, der han finner Renhopar, räddar han dem sakta och makelig til den sidan, som hans Wuomen är. Då Renarne komma imellan de stakar, töras de intet gå därigenom på någondera sidan, ty de sky för det swarta, som på stakarne är. Lappen med sitt folk är efter och hafwer akt därpå, att Renarne icke komma igen tilbaka, utan låter dem saktelig skrida fram, äta ibland hwit måssa (som är deras mat), ligga ned och hvila sig, ☙  lika som ingen farlighet på färde ❧ wore, men när de komma till angustiora och angustissima, där en stark gård på bägge sidor står, då far han med magt efter, och kjörer Renarne in præcipitium utföre de 5 trappor, som han gjort hafver; därifrån de intet förmå eller orcka springa upp igen, utan måste blifva där in suo carcere: sedan kommer Lappen när han vil och dräper dem alla, både små och stora, och därmed öda Renalstret utur landet, sig sjelf och androm till skada; därföre sådane ock af andra Lappar hatade äro”.693 Enligt Lapparnes694 berättelser har man i fordna dagar äfwen fångat wildren i gropar, och det är sannolikt att de i695 Finland här och der förekommande ”Lappgrafvar” till stor del äro696 gamla wildrensfängen.697 Bruket att fånga wildren med snara har bibehållit sig intill wåra dagar.698 ☙  Nu för ❧ tiden älskar dock699 Lappen mest att fälla renen med sin säkra lodbössa, och jag har hört Lappar berätta, att de både700 under höstoch wår-fänget ofta skjutit 30–40 renar. Men huru lönande wildrensfänget också må wara, 124 Itineraria 2osa 1838.indd 124 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  så ligger det701 i sakens natur, att denna näringskälla alltid702 måste wara opålitlig. Det säkraste medlet för Fiskare-lappen703 att betrygga sitt uppehälle704 för wintern, war förrut brännwinshandeln med Fjäll-lapparne. Allt705 det mjöl, Fiskare-lappen706 lyckades förtjena sig under707 wistelsen i fjorderna, lät708 han sedermera Finska nybyggare förbränna till brännwin och bytte sig dermed till renkött af Fjäll-lapparne, hvilka under wintern i stor mängd uppehålla sig i Enare. Det wanliga priset för en kanna brännwin skall hafva warit en renoxe, och för en half kanna ☙  en renko. Då Fiskar-❧lappen sjelf709 icke är en alltför passionerad älskare af starka drycker, så finner man lätt, hvilken oerhörd winning brännwinshandeln beredt honom. Men710 i anseende till brännwinets demoraliserande werkan har handeln med denna wara i711 sednare tider blifwit helt och hållet förbjuden712 i wår Finska Lappmark.713 Hwad Enare-Lapparne härigenom714 förlorat i yttre förmoner715, torde de med tiden kunna ersätta genom en förbättrad och mera ändamålsenlig lefnadsart. Men jag glömmer att wil allt ännu befinna oss i Lappkåtan716 och efter ett så långt dröjsmål derstädes åter behöfva inandas litet frisk luft. Låt oss derföre taga afsked af Juutua och fortsätta wår färd; men wi717 skola dock718 ej försumma att i förbifarten anställa en719 hus-visitation på den720 nära Juutua belägna Enare-prestgården721. Hufwudbyggnaden på ☙  denna prestgård utgöres af twenne rum, ❧ tillgängliga för allt annat utom solens strålar. Yttre rummet prydes af en bänk, svartmålad af Lapparnes pelsar722, i det inre ser man en med varit fråga om att förbjuda all brännvins-handel i Lappland. I Norrige var detta nyligen en Landtdags-fråga; men man stadnade vid det beslut, att genom en hög brännvins-taxa endast söka göra brännvinet mera otillgängligt för Lapparne. Denna åtgärd tjenar icke annat, än att bereda ett större utrymme för köpmäns prejerier.  – I vår Finska Lappmark är brännvins-handeln helt och hållet förbjuden. Häraf har man att hoppas icke allenast en förbättrad sedlighet hos Fjäll-Lapparne, utan äfven ett ändamålsenligare lefnadssätt bland Enare Fiskar-Lappar.  i […] blifwit ǁ bl[ifvit]  förbjuden […] Lappmark ǁ förbjuden  The sales of spirits were forbidden for the first time in Lapland in 1740. Some alleviations were introduced in 1752 and the ban was eventually forgotten in the following decades, until all export of spirits to Lapland was forbidden in 1838. One of the consequences of this resolution was that Russians did not visit the annual market of Inari as eagerly as they had done before. Itkonen, T.I., 1948 I: 297; 1948 II: 213. (TS)  härigenom ǁ derigenom  förmoner ǁ fördelar  Lappkåtan ǁ Castrén 1842b: en Lappkåta  wi […] att ǁ Castrén 1842b: glömmom ej, att  dock ej ǁ likwäl icke  en hus-visitation […] af twenne ǁ Castrén 1842b: husvisitation på Enare prestgård. Några uppstoppade ugglor och ekorrar utgöra prestgårdens innevånare. Hufvudbyggnaden består af tvänne  den ǁ det i  Vicarage was situated at Pielpajärvi. Nahkiaisoja 2003: 200. (TS)  pelsar […] fjolgamla ǁ Castrén 1842b: muddar, och det inre af en med årsgamla 125 Itineraria 2osa 1838.indd 125 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria  fjolgamla ǁ gamla  fängslad […] kamrarna ǁ Castrén 1842b: fängslad  De […] försäkrade oss, att ǁ Castrén 1842b: Vi lyckönskade D. till hans nya residens, och lemnade detta ugglenäste, vandrade en mil och kommo så till stranden af Stuorrajaur. Men huru stor blef icke vår förvåning, då vi märkte, att kåtan var öde och båtarne borta? Lotsen försäkrade att  felslagit ǁ slagit fel  Lake Isojärvi (Fi.)/Stuorrâjävri (SaaI) is part of Lake Mutusjärvi (Fi.)/Mudusjävri (SaaI), N7651029 E490613 (N68°58′12″ E26°45′56″). Castrén and his companions had arrived somewhere on the southern shore of the lake. In his field notes (see p. 210) he mentions that they came to a Saami village called Otho, but its location remains unclear. (TS)  Mitt […] ej ǁ Castrén 1842b: Hvad stod att göra? Mitt förslag, att en eld skulle uppgöras, vann icke  på […] stor eld. ǁ Castrén 1842b: här undanskymdes af klippiga uddar. Vi skickade alltså vägvisaren och vår ständige följelagare Jessjö att uppgöra eld på en af uddspetsarne.  undanskymdes ǁ war  branta ǁ höga och kli[ppiga]  antända ǁ 1. ant[ända] ǁ 2. göra  en […] all ǁ Castrén 1842b: eld, i allsköns  frågat ǁ sporde  hade ǁ wille  Lappen ǁ Castrén 1842b: han  hade dock ǁ Castrén 1842b: hade  twingat ǁ Castrén 1842b: förmått  ej ǁ Castrén 1842b: icke  ärnade ǁ Castrén 1842b: ~ sig  ro båten ǁ Castrén 1842b: ro  beteende […] dermed fram ǁ Castrén 1842b: uppförande, hade Jessjö återvändt och affärdat sin kamrat med sträng befallning att skynda sig tillbaka. Högst trumpen återvände Lappen först klockan 4 om morgonen fjolgamla723 björkblad uppfylld säng, som upptager mera än halfva rummet. I stället för kakelugnar har man i hvardera rummet anbragt en spis, och wärmen hålles fängslad724 i de twenne kamrarna medelst en hötapp, som ifrån taket stoppas in i skorstenspipan. De725 enda innewånare, som woro synliga på prestagården, bestodo i några uppstoppade ugglor och ekorrar. D:s förhoppning, att wid wår ankomst till Enare finna Lapparne församlade wid kyrkan, hade sålunda felslagit726, och han beslöt derföre att med oss fortsätta resan till Utsjoki. Wi lyckönskade honom emellertid till hans nya boning och anträdde härpå wår afre☙  sa, tillryggalade till fots en mil  ❧ och kommo så till stranden af Stuorrajaur727. Här funno wi en Lappkåta, men till wår ledsnad war kåtan tom och båtarne borta. Wägwisaren försäkrade oss att sjön ej kunde kringrännas. Mitt728 förslag, att en eld skulle uppgöras wid stranden, wann ej bifall, emedan denna i Lappland wanliga signal på729 detta ställe undanskymdes730 af några ut i sjön framstickande, branta731 uddar. Efter en lång öfwerläggning beslöto wi att skicka Lappen och wår ständige följeslagare Jessiö, för att på en af uddarne tillreda en stor eld. Jessiö återwände wid midnattstid och berättade, att Lappen, i stället för att antända732 en733 eld, i all tysthet wandrat förbi uddarna. Då Jessiö frågat734 honom om anledningen dertill, hade735 Lappen736 icke welat inlåta sig i något swaromål, utan endast ☙  anmodad Jessiö att följa med sig. ❧ Slutligen hade737 dock Jessiö genom hotelser twingat738 Lappen till den bekännelse, att han ej739 war okunnig om kåtalagets wistelseort, och att han ärnade740 dit för att skaffa båt. Jessiö hade han 126 Itineraria 2osa 1838.indd 126 21.8.2019 15:49:48 �Lapland   tagit med sig för att ro741 båten wid återfärden. Förargad öfwer Lappens oredliga beteende742 beslöt Jessiö att återwända och affärdade Lappen med sträng befallning att ej försinka tiden, utan skynda sig tillbaka det fortaste han kunde. Icke dessto mindre war klockan redan 4 på morgonen, då Lappen återwände. Han war trumpen till sitt sinne och hade troligen743 af förargelse medtagit en så bräcklig båt, att wi med möda hjelpte oss dermed fram till närmaste Lappby, belägen på en holme i Stuorrajaur.744 I745 denna by funnos twenne temligen wälförsedda stugor, men Lapparne746 bodde icke dessto mindre i kåtor747. Såsom ☙  skäl ❧ dertill uppgafs, att man i748 den rökfulla kåtan icke749 ofredades af mygg. Det råkade nu wara en Söndag750, med anledning hwaraf D. ansåg sig wara förpliktad att hålla Gudstjenst i Lappbyn. Derefter fortsatte wi åter wår resa, färdades twå mil sjöwäg och anlände så till ett Finskt nybygge751 wid Kama-elfs752 mynning. Här röjde sig tydliga spår af det slags elände, som ej753 har sin grund i tvingande yttre omständigheter, ej heller i en754 bristande bildning  – wärdinnan war af familj755 – utan i en genom brännwinet förwållad moralisk depravation. Efter ett kort uppehåll lemnade wi denna eländets boning och gåfwo oss ut på fjällen. Först nu befunno wi oss i det rätta renlandet. Widt och bredt sågo wi ej annat än renmåssa  – detta gråa gräs, som756 jag aldrig757 kunnat åse, utan att känna ☙  mig förstämd till sinnet. ❧ De758 widsträckta kärren, som här och der afbröto fjällen, tjenade ej till att öka trefnaden. Till råga hade wi ännu fått till wägwisare en ordkarg och omedgörlig759 Lapp från Juutua. Trumpen och            med en båt så bräcklig, att vi med möda dermed hjelpte oss fram troligen af förargelse ǁ <---> i forar [förargelde] Castrén may mean the island of Riutulan Lammassaari (Fi.)/Rivdul-Savzâsuálui (SaaI), N7650341 E491413 (N68°57′50″ E26°47′8″), which would mean that they crossed Leutolahti (Fi.)/Liävdooluohtâ (SaaI) Bay from Lahdenperäjänkä (Fi.)/Luohtâpottjeggi (SaaI), N7648869 E 494177 (N68°57′2″ E26°51′17″). (TS) I […] wälförsedda ǁ Castrén 1842b: Här funnos tvänne välförsedda Lapparne ǁ familjer[na] ǁ Castrén 1842b: familjen kåtor ǁ Castrén 1842b: kåta i […] ofredades af ǁ Castrén 1842b: i kåtan var mera fredad för icke ǁ war battr [bättre] Söndag […] mynning. ǁ Castrén 1842b: Söndag, och D. höll gudstjenst, hvarefter vi åter färdades nära två mil sjöväg, och anlände till ett nybygge vid Kama-elfs utlopp. ett Finskt nybygge ǁ ett nybygge The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI) that discharges into Lake Mutusjärvi at N7664597 E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS) ej ǁ Castrén 1842b: icke en […] en Lapp, ǁ Castrén 1842b: bristande civilisation – värdinnan var af en i norra Österbotten väl känd familj –, utan i moralisk förslappning och deraf härrörande benägenhet för det smutsiga. Vi lemnade snart denna eländets boning och anträdde vår vandring öfver fjällarna till Utsjoki. Nu befinner man sig i det rätta renlandet. Fjällarna äro betäckta med tjock renmossa; så långt ögat når, ser man ofta icke annat, än detta gråa gräs, som nedstämmer sinnet och gör den resande tråkig till lynnet. Man skattar sig nästan lycklig att någon gång få stiga ned på ett kärr, der färgen har hälst någon slägtskap 127 Itineraria 2osa 1838.indd 127 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria med den gröna. Här plågas man åter af mygg och ett qvalmigt klimat, och börjar längta tillbaka på fjällarna. För öfrigt är vandringen i den djupa, hala renmossan lika besvärlig, som på de sanka kärren. Till vår olycka hade vi råkat få en högst omedgörlig och ordkarg vägvisare ifrån Juutua. Man fick använda anti[n]gen den yttersta slughet, eller mest befallande stränghet för att aflocka honom ett tillfredsställande svar. På den vanliga frågan om vägens längd fick man alltid till svar: ”visst är den lång (on kyllä)”. Frågan, huru lång den är, besvarade han med sitt förargliga: ”en tiedä (jag vet icke)”. Att inlåta sig i ytterligare svaromål, stridde helt och hållet emot hans lynne, och blef han tvungen dertill, så var han i lång tid harmse[n] och missnöjd. Uttrycken: ”en tiedä, en suinkaan tiedä (jag vet icke, jag vet sannerligen icke)” nyttjas annars ofta af Lappen utan betydelse. När jag af en ganska språksam Lapp kom att fråga,  In his field notes Castrén points out that she was the cousin of the wife of the dean of the parish of Ii. See p. 217. (TS)  som […] åse ǁ som hos en owan hos mig hvars  aldrig ǁ sällan  De […] trefnaden. ǁ 1. Också nu skattade ja[g] ǁ 2. Också nu war det för mig en glädje att någon gång få nedstiga på ett kärr,  omedgörlig ǁ högst ~  ett af Lapparnes ǁ ett af <--->  i […] utan ǁ ofta utan allt  vid […] tillfälle ǁ en gång  utföll ǁ bl[ef]  utföll svaret sålunda ǁ Castrén 1842b: så svarade han  oafbruten wandring ǁ Castrén 1842b: vandring  till […] sitt ǁ Castrén 1842b: till en Lappkåta, hvarest Wuolabbas (så hette vår vägvisare) fader då höll sitt  wår wägwisares ǁ wäg[wisarens] missnöjd wandrade han framför oss med sin börda på ryggen och lät hwarken genom brännwin, goda ord eller hotelser beweka sig att lemna ett tillfredsställande swar på wåra frågor, utan afspisade oss wanligen med ett760 af Lapparnes älsklings-uttryck: ”jag wet icke, jag wet sannerligen icke.” Dessa uttryck begagnar Lappen i761 allt sitt tal och utan att i dem inlägga någon betydelse. När jag vid762 något tillfälle sporde en Lapp, huru länge han bott på sitt närwarande ställe, utföll763 svaret sålunda764: ”jag wet sannerligen icke, men detta året är det nionde.” ☙  ❧ Efter åtta timmars oafbruten765 wandring hade wi tillryggalaggt fyra mil och anlände klockan 2 om natten till766 ett ställe, der wår767 wägwisares fader hade uppslagit sitt fiskeläger. Wi hade således allt skäl att wänta oss ett godt768 och gästfritt bemötande769, men770 detta ställe war likwäl det enda i hela771 Lappland, der wi blefwo ogint emottagna. Uttröttad af den beswärliga772 wandringen begärde773 jag wid min ankomst en dryck watten till förfriskning;774 men i ställe[t] för att undfägna mig med denna ringa gåfwa pekade Lappen på ett träsk, som war beläget wid pass en verst ifrån tältet.775 I den påtagliga afsigt att slippa all traktering började han beklaga sig öfver dåligt fiskafänge. Wi sade oss icke behöfva mat, utan hwila, men Lappen776 hade ☙  icke heller777 sofrum för wår räkning. Wi ❧ började778 redan widtaga779 anstalter för att lägra oss på fjället, då780 en781 liten boda ändteligen blef upplåten till782 wårt begagnande. Här stördes wi dock snart i wår hwila783 af skäl, att man inbäddat oss i renhudar, hvilka784 woro fulla af ohyra. Wi skyndade oss bort 128 Itineraria 2osa 1838.indd 128 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  ifrån detta ogästwänliga ställe och kommo efter par mils wandring till en kåta, der man emottog785 oss med den mest förekommande wänlighet. Familjens hufwud war en gladlynt, språksam och frimodig man. Hans fiske hade slagit illa ut under sommaren, men han tröstade786 sig i olyckan dermed, att hans och Lapparnes behof öfwerhufwud787 icke woro mycket större än myggornas. Då jag icke dessto mindre beklagade Lappfolkets armodsfulla788 öde, yttrade han med förnöjdt sinne: ”I all789 wår fattigdom lefwa wi ett sorgfritt lif och ☙  längta ej efter något bättre.” ❧ Han yttrade tillika790 den öfwertygelse, att Lappen ovilkorligen791 wandrar till sin graf, så snart han öfwerger sitt792 hemlands fjällar, och anförde till793 bewis härpå794 en gosse, hvilken fadren795 nyligen hade, såsom orden föllo sig: ”bort sålt åt en rik herre.” Gossen hade kort derpå aflidit, och Lapparne hyste allmänt den tron, att Gud hade bestraffat den snikna, känslolösa fadren med sonens död. Denne fader träffade jag sedermera wid Utsjoki kyrka. Han hade kommit dit för att bivista gudstjensten, men tyckte796 sig wid närmare besinnande ej wara wärdig att träda i Guds hus. Stum och dyster wankade797 han798, lik ett spöke, under hela gudstjensten i kyrkogården. Wid det wi skulle begifwa oss ifrån ☙  Lappbyn799, hörde ❧ jag wår800 wägwisare spörja wärden om wägen till Mieraschjaur801, som war wår nästa station.802 Samtalet fördes helt sakta på lappska språket, och jag förnam deraf intet803 mera, än att wi under fortsättningen af wår färd skulle komma att stiga på ett fjäll och derwid borde följa en uttorkad fjällbäck. Kl. 4804. e. m. anträd[d]e805 wi wår  godt och gästfritt ǁ Castrén 1842b: godt  bemötande ǁ emottagande  men […] likwäl ǁ Castrén 1842b: och likväl var detta ställe  hela Lappland ǁ Castrén 1842b: Lappland  beswärliga ǁ Castrén 1842b: mödosamma  begärde […] en ǁ Castrén 1842b: begärde jag en  förfriskning […] beläget ǁ Castrén 1842b: förfriskning. Lappen pekade på ett träsk, beläget  tältet. […] beklaga ǁ Castrén 1842b: kåtan. Han beklagade  Lappen ǁ Castrén 1842b: han  heller ǁ en[s]  började redan ǁ började  började […] widtaga ǁ Castrén 1842b: gjorde  då […] begagnande. ǁ Castrén 1842b: då slutligen en fiskbod[a] blef för oss upplåten.  en […] boda ǁ en fisk[boda]  till […] begagnande ǁ för wår räknin[g]  hwila […] att ǁ Castrén 1842b: hvila, emedan  hvilka ǁ Castrén 1842b: som  emottog ǁ Castrén 1842b: mottog  tröstade […] längta ej ǁ Castrén 1842b: tröstade sig dermed, att han icke behöfde mycket. ”I allmänhet”, sade han, ”äro Lappens behof icke större, än myggens. I vår fattigdom lefva vi ändock ett gladt och temligen sorgfritt lif, och längta icke  öfwerhufwud icke ǁ icke  armodsfulla ǁ olycks[fulla]  all wår ǁ wår  tillika ǁ ~ oförstäldt ǁ Castrén 1842b: ~ oförställdt  ovilkorligen wandrar ǁ Castrén 1842b: vandrar  sitt hemlands ǁ hembygdens ǁ Castrén 1842b: hembygdens  till […] Denne fader ǁ Castrén 1842b: såsom exempel en gosse, hvilken, såsom orden föllo, ”Teno Anders sålde åt en rik herre. Jag sörjer icke öfver 129 Itineraria 2osa 1838.indd 129 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria                 gossen”, tillade han, ”ty säkert dog han efter Guds råd, fastän Lapparne icke vilja tro det: men att beklagas är hans olyckliga fader, som lefver fast i den tro, att Gud straffat honom med gossens död, och icke kan förlåta honom den stora synd, att hafva bortsålt sin egen son”. Denne Teno Anders härpå ǁ derpå fadren ǁ Castrén 1842b: en lapp, wid namn Teno Anders tyckte ǁ Castrén 1842b: trodde wankade ǁ wandrad[e] wankade […] i kyrkogården. ǁ Castrén 1842b: vandrade han hela kyrktiden ibland grafvar. Lappbyn ǁ 1. wår närwarande station ǁ 2. wårt närwarande hwiloställe ǁ Castrén 1842b: denna kåta wår […] wärden ǁ Castrén 1842b: Wuolabba spörja Aikio Mieraschjaur […] station ǁ Castrén 1842b: Mieraschjaur – vår nästa station Mierasjärvi (Fi.)/Mierašjávri (SaaN) is a long and narrow lake, actually a widening of the River Utsjoki. Its southern end is situated at N7711180 E507209 (N69°30′34″ E27°11′4″). (TS) intet […] stiga ǁ Castrén 1842b: icke vidare än att vi skulle komma att stiga 4 ǁ Castrén 1842b: 3 Mscr: andträde wandring […] han war ǁ Castrén 1842b: färd. Efter en half timmes vandring kommo vi till ett träsk, der Wuolabba redan var Detta hade ǁ Det befanns dock sedan wår wandring ǁ Castrén 1842b: vår färd Men […] på trakten, ǁ Castrén 1842b: Jag hade med uppmärksamhet sökt gifva akt på kosan, och anmärkte, sedan vi kommit uppå nyssnämnda fjäll, att Lappen ofta ändrade sin kurs. B. hade gjort samma anmärkning. Wuolabba underkastades nu ett strängt förhör. Han medgaf sig wandring806 och hoppades ännu samma afton nå målet för wår wandring. Detta807 hade under wanliga förhållanden ovilkorligen bordt inträffa, men olyckan fogade att wår wägwisare ej war rätt säker om wägen. Redan efter en half timmas wandring yttrade han wid wår ankomst till ett träsk, att han war willrådig, hvilkendera stranden wi borde följa. På Jessiös inrådan följde wi den norra och fortsatte se☙  dan808 wår wandring  ❧ på Guds försyn. Till min stora glädje upptäckte jag dock efter en i 3–4 timmar fortsatt färd det af wärden i tältet omtalta fjället. Men809 sedan wi lemnat detta fjäll, märkte jag att wägwisaren esomoftast förändrade sin kosa. Samma anmärkning hade äfwen blifvit gjord af B. I följe häraf underkastades Lappen ett strängt förhör. Han nödgades medgifwa, att han sommartiden aldrig810 färdats denna wäg, men påstod dock, att han wintertiden gjort flera resor till Utsjoki och hade noga811 reda på trakten812, ehuru han måhända icke förde oss fram den ginaste wäg. Orsaken, hvarföre han så ofta förändrat kosan813, war814 den, att i wår wäg legat oländiga ställen, dem han nödgats kringränna. Wi nödgades815 låta nöja oss med denna förklaring. Efter816 att åter hafwa wandrat ett godt stycke wäg, pekade wår wägwisare på en ☙  hög fjällspets, hvarpå wi ❧ skulle komma att stiga, och försäkrade, att wi derifrån skulle kunna se Mieraschjaur. Wi klättrade uppför817 fjället, kommo till dess818 spets och sågo – icke Mieraschjaur, utan819 ett moln så mörkt, som natten. En kall wind hwen på fjället och snart uppstod äfven ett så häftigt regn, att fjällbäckarna började brusa.820 Utan att säga ett ord fortsatte Lappen sin wandring och steg821 på 130 Itineraria 2osa 1838.indd 130 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  med så snabba steg, att wi med möda kunde följa honom i spåren. Först822 omkring midnatten nådde wi tältet i Mieraschjaur. Då wi just823 woro i beråd att träda in i nyssnämnda tält, öppnades dörren ifrån den inre sidan, och derur trädde ut en Lappman med bedröfwad uppsyn och tårfull blick. Han framstammade med824 oredig röst orden: ”Jag ☙  blir enkling”, återwände derpå ❧ i tältet och tillslöt dörren efter sig. Efter några ögonblick kom han åter ut och berättade825 nu, att han ej kunde herbergera oss i tältet, emedan hans hustru låg för döden. Han bad oss derföre stjelpa omkull en båt och skydda826 oss derunder för regnet, så godt wi kunde. Detta war827 wisst ett godt råd, men frusna och genomvåta, som wi woro, behöfde828 wi en stockeld. Olyckligtwis fanns utmed hela fjällkanten intet ända för sådant ändamål tjenligt träd. Utanför Lappens tält829 låg wisserligen en kullstjelpt tall, men det syntes, att han begagnade den till830 att torka sina nät på qvistarna831. Icke dessto832 mindre förklarade Jessiö trädet för god pris; men wår833 wägwisare sökte med all makt förhindra honom att förstöra det för Peder så nödwändiga834 trädet. Hans835 föreställningar tjenade dock till intet, ty Jessiö bedref saken så, att wi inn☙  an ❧ kort suto wid en fladdrande brasa. Derpå836 skickade837 wi honom till tältet för att, om möjligt, bispringa838 Lapphustrun. Äfwen839 häri lyckades han förträffligt, ty innan wi ännu hunnit insomna, kom Peder ur tältet och begärde en sup för sin, genom Jessiös biträde, med ett dödfödt barn lyckligen förlösta hustru. Följande morgonen lade wi barnet i en grop, som täcktes wäl med stockar och                     sommartiden aldrig hafva färdats denna väg. Deremot hade han vintertiden gjort flera resor till Utsjoki, och påstod sig af fjällsträckningen ganska väl känna direktionen, aldrig ǁ icke noga ǁ fullko[mligt] trakten ǁ kosan kosan ǁ om kosan […] kringränna. ǁ Castrén 1842b: sin kosa, skulle vara den, att han nödgats kringränna oländiga ställen. nödgades ǁ Castrén 1842b: måste Efter […] stiga ǁ Castrén 1842b: Efter en länge fortsatt vandring pekade Wuolabba på en fjällspets, hvarpå vi skulle stiga uppför […] och ǁ Castrén 1842b: på fjället, och dess spets ǁ spets utan ǁ Castrén 1842b: men brusa. ǁ Castrén 1842b: ~ Till min olycka hade jag qvarlemnat min tunga mudd i Enare, och blef således genomblött. steg på ǁ Castrén 1842b: gick fram Först […] med ǁ Castrén 1842b: Vid midnattstid nådde vi omsider Lappbyn, men när vi voro i beråd att träda i kåtan, öppnades dörren ifrån inre sidan, och utkom en man med just woro ǁ woro med […] efter sig. ǁ Castrén 1842b: med möda de orden: ”jag blir allena”; derpå gick han in och tillslöt dörren. berättade […] döden ǁ Castrén 1842b: berättade, att hans hustru låg för döden, och att han icke kunde herbergera oss derinne skydda […] kunde. ǁ Castrén 1842b: lägra oss derunder. war wisst ǁ Castrén 1842b: var behöfde […] hela ǁ Castrén 1842b: behöfde vi nödvändigt en stockeld, och längs hela tält låg wisserligen ǁ Castrén 1842b: kåta låg väl 131 Itineraria 2osa 1838.indd 131 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria  till […] qvistarna ǁ Castrén 1842b: för att på dess qvistar upphänga och torka sina nät  qvistarna ǁ trädets qvistar  dessto ǁ Castrén 1842b: dess  wår […] med ǁ Castrén 1842b: Wuolabba, som hörde yxslagen till kåtan, skyndade sig ut, och sökte med  nödwändiga ǁ Castrén 1842b: oumbärliga  Hans […] wid ǁ Castrén 1842b: Det hjelpte dock icke; innan kort suto vi vid  Derpå ǁ Nu  Derpå […] till tältet ǁ Castrén 1842b: Nu skickades Jessjö till kåtan  bispringa ǁ Castrén 1842b: bistå  Äfwen […] tältet ǁ Castrén 1842b: Sjelfva lade vi oss att sofva; men innan jag ännu hunnit insomna, kom Peder ut,  willdjuren ej ǁ Castrén 1842b: odjur icke  There was no established burial custom among the Saami, and different procedures were followed. The body of the deceased could either be left on the ground or put in a pit, with or without a coffin. Itkonen, T.I., 1948 II: 350–351. (TS)  fortsatte wi ǁ ~ resan  wår […] utmed ǁ Castrén 1842b: på egen hand, resan utför  Utsjoki […] färd ǁ Castrén 1842b: målet för vår besvärliga resa  färd ǁ re[sa]  The excerpt published in Castrén 1842b ends here. stenar, för att willdjuren840 ej måtte komma åt liket.841 Efter denna ceremoni fortsatte842 wi med Peders båt wår843 resa på egen hand utmed Utsjoki elf och nådde ännu samma afton Utsjoki844 prestgård, som utgjorde målet för wår beswärliga färd845.846 132 Itineraria 2osa 1838.indd 132 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  ☙  ❧ Minnen847 Ifrån Lappland o Karelen ☙  ❧ III. 848 Wid tiden för wår ankomst till Utsjoki lefde der en finsk prestfamilj, som redan hade dwalts många år i denna ödemark, widt skilld ifrån wänner och fränder, ifrån fosterbygd849 och hela den bildade werlden. Hufwudet för denna familj war kyrkoherden J. S[tenbäck]850, en man med mycken bildning och en energisk karaktär. Ledd af en inre kallelse hade han beslutit att bosätta sig i Lappland, icke för att genom nya upptäckter inom851 wetenskapens område skörda de lärdes lager, ännu mindre för att härigenom852 bereda sig en ginwäg till framtida ☙  befordran, utan för att med redligt ❧ allwar uppfylla sitt mödosamma missions-väg hos fjällens wilda söner. För att i någon mon förljufwa sin wistelse i denna glädjelösa bygd hade S. straxt i början af sin ankomst till Lappmarken warit betänkt på att afsäga sig det ensliga eremit-lifvet, som större delen af missionärerne853 före honom plägat föra. Till den ändan inredde och iståndsatte han med854 all möjlig omsorg missionärernas gamla boning, som bestod i en liten, usel koja wid Mandu-sjö tätt inwid Utsjoki kyrka. Derefter begaf han sig till Finland och afhemtade derifrån en ung, älskwärd maka, som oaktadt sin svaga helsa ej drog i betänkande att ledsaga sin gemål nära nog till werldens ända. Och henne ☙  åtföljde med ädel855 sjelfuppoffring demoi-❧ selle E[mma] R[euter]856, som wid denna tid endast war en femtonårig flicka.  Minnen ǁ Reseminnen  III ǁ IV The clean copy of this chapter seems to have been made later than those of the other chapters.  fosterbygd ǁ sin ~  Karl Fredrik Stenbäck (1798–1875) was appointed vicar of Utsjoki in 1833 and he served there until the mid-1840s. He was later vicar or Alavus. His wife was Emilia Ottilia Christina von Essen (1817–1915). Castrén thus gives an incorrect initial for his first name. Ylioppilasmatrikkeli: http://www.helsinki.fi/       ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php? id=13116; Seppänen 2003. (TS) inom ǁ innom härigenom bereda ǁ bereda missionärerne ǁ Lap[plands] med […] koja ǁ en liten koja ädel ǁ ädell [ädelt?] Emma Charlotta Reuter (1819– 1900) was Mrs Ottilia von Essen’s cousin. Bergholm 1901: 1085 (T. 2); Seppänen 2003. (TS) 133 Itineraria 2osa 1838.indd 133 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria  att […] äfventyr ǁ ännu många tillfälliga faror och äfventyr att bekämpa  A fire destroyed the vicarage on 10 April 1834. Seppänen 2003. (TS)  wid […] tillfälle ǁ under denna olyckliga tilldragelse  det ǁ deras  wid ǁ efter  öde ǁ br Midt under winterns kulnaste tid banade sig den lilla familjen fram öfwer Lapplands fruktade fjäll. Här måste de unga damerna lära sig att balancera den lilla, rankiga pulkan, medan renen i hejdlös fart ilade upp- och nedför fjällens branta wäggar. Dag ut och dag in nödgades de sitta fängslade i detta obeqväma equipage, som ej skänkte dem det ringaste skygd emot de isande fjällwindarna. Och då natten inbröt, fingo de mången gång hålla till godo med ett herberge, sådant drifvan eller ett eländigt Lapptjäll för tillfället erbjöd. Utom sådana för hvarje Lapplandsfarare oundvikliga wedermödor hade wåra resande att857 bekämpa ☙  många tillfälliga faror och äfventyr, ❧ hvilka lätt hade kunnat kosta dem lifvet. Försynens hulda hand ledde dem dock oskadda fram till målet. De anlände lyckligt till sin bestämmelse-ort, och huru låg den hydda äfwen war, som nu blef deras hem, så funno de sig dock oändligt sälla i känslan att hafva bergat sig undan fjällens stormar och få sitta i lugn wid en wärmande härd. Denna glädje fingo de dock ej länge njuta, ty kort efter deras ankomst till Utsjoki föll den lilla boningen ett rof för lågorna.858 Kyrkoherden S. war wid859 detta tillfälle stadd på en embetsresa, äfven tjenstefolket hade aflägsnat sig ifrån huset, och de unga damerna woro snart sagdt de enda hemmawarande. Man kan lätt föreställa sig det860 förskräckliga i deras belägenhet under denna olyckliga tilldragelse. ☙  Men ❧ ej mindre förskräckligt måste det hafva warit för S. att wid861 sin återkomst se huset nedbrändt och sväfvan i owisshet om de sinas öde862. Sjelf yttrar han härom i ett bref till en wän: ”hvilken hemsk syn då jag hemkom 134 Itineraria 2osa 1838.indd 134 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  twenne dagar efter eldswådan och såg framför mig den rykande ruinen! Min körren, som war något uttröttad efter 16 mils färd, lemnade jag på träsket, ref af mig kläderna och sprang till gården. Derunder hann jag besinna, att wägens863 längd till den närmaste granngård söderut (Sodankylä prestgård) war 50 mil och norrut till Wadsöe 16 mil, och att min hustru war i wälsignadt tillstånd. Närmast intill stodo 2 a 3 kojor utan tak och dörr. Jag tillade in, men fann ingen lefvande warelse. Då öfwerföll mig ☙  den grufliga tanken: ”äro ❧ de uppbrände? Eller hafva de undkommit lågorna, så måste de nödwändigt hafwa frusit ihjäl”, ty ej ens någon Lapp bodde på en mils närhet. Jag wille ropa, men kunde icke få fram ett ljud. I en sådan belägenhet hade jag säkert inom få ögonblick förlorat förståndet, om ej Emeli och Emma i detsamma kommit mig till möte från en af Lappkojorna. Elden hade utbrutit om natten. Kl. 3 om morgonen waknade min hustru och ropade på pigan, utan att ännu ana någon annan fara, än att hon märkte rök i sängkammaren. Då stod köket redan i låga och utgången genom dörren war omöjlig. Min hustru måste hoppa ut genom fönstret, utan att hinna kasta på sig annat än sin kofta, i hvilken drägt hon äfven mötte mig. Sjelfmant flöto nu mina tårar af ren glädje att ☙  återfinna i lifvet mina käraste. Förlusten om ❧ egendomen bekymrade mig föga, men möjligheten att min hustru, under sin dåwarande belägenhet, kunnat lida genom förskräckelse och ansträngningar oroade mig så mycket mera, som flere olyckshändelser sedermera tillstötte, hvilka lätt hade kunnat kosta henne lifvet.”864 Efter den olyckliga eldswådan nödgades S. med sin familj i mera än ett halft års tid bebo  wägens […] 16 mil ǁ femtio Sv[enska] mil åt söder war den närmaste granngård (Sodankylä prestgård) och 16 mil norrut Wadsöe  It has not been possible to find out to whom this letter has been addressed. (TS) 135 Itineraria 2osa 1838.indd 135 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria  wanligtwis […] Lapparne ǁ Lapparne hade uppbygt  deras ǁ sina  wäggen ǁ wäggarna  en ny boning ǁ en boning  inneslöt ǁ war  det ǁ hvad  den […] frun ǁ hans fru  hon älskade ǁ älskade  höga ǁ wilda  10 ǁ några en koja, som wanligtwis865 tjenade Lapparne till ett skjul under deras866 kyrkresor. Öfver denna koja förekommer i det anförda brefvet följande skildring: ”sedan man blifvit upphettad af kolelden på ena sidan, wände man den andra, som emellertid blifvit afkyld, till elden. Rök war alltid i rummet, men det gamla ordspråket kunde wi ej tillämpa: ”har man rök, så ☙  har man wärme”. ❧ Taket i stugan eller kojan läkte som ett såll, och herrans wäder spelade harmoniska sånger genom hålen och springorna i wäggen867 – –”– – Under de fem år, som sedan denna sorgliga händelse förlidit intill wår ankomst, hade S. redan hunnit förse sig med en868 ny boning, som wisserligen war liten och inskränkt, men icke dessto mindre inneslöt869 ett mått af sällhet och trefnad, som säkert war wida större än det870 man wanligen finner i de rymliga gemaken. Den lilla familjens medlemmar kände sig förenade med hwarandra genom kärlekens ljufwa band, och detta war allt hvad de behöfde för sin sällhet. Åtminstone försäkrade mig S., att han ingenstädes i werlden kännt sig så lycklig som i denna bergsskrefwa, och äfven för den871 unga frun gled lifvet lätt och ljuft wid si☙  dan af en älskad make och älskade barn.  ❧ Hwad demoiselle R. beträffar, så fann hon sitt behag icke blott i familjen, utan hon872 älskade äfwen med enthusiasm de höga873 fjällen, och det gjorde henne ett nöje att med de ystraste renar ila hän öfver deras toppar. Icke desto mindre trodde wi oss ur hennes harpas toner stundom förnimma en wemodsfull klagan öfver lifvets torrhet. Dessa toner gjorde på D.  ett så djupt intryck, att wi efter 10874 dagars vistelse på stället fingo tillfälle att fira hans förlofning 136 Itineraria 2osa 1838.indd 136 28.8.2019 11:02:45 �Lapland  med den älskwärda flickan. Wid denna förlofnings-fest war likwäl B. icke mera närwarande. Han hade kort förut begifvit sig uppför Teno elf till Muonioniska, och dagen efter förlofningen, som war d. 9 Augusti, anträdde äfven jag tillika med D. återresan till Enare. ☙  ❧ Man har i Lappland icke att wälja emellan många wägar, utan samma kosa, som blifwit följd wid framresan, måste wi äfven för875 att nå Enare kyrka hålla wid återfärden. Det var Utsjoki elf med sina brusande forssar, som till en början utgjorde wår landswäg. Medan Jessiö och D. stakade sig upp för forssarna, wandrade jag till fots min bana fram på fjällen. Wemodsfulla känslor intogo mitt sinne, när jag under min wandring öfverallt såg den förödelse, som sommarens fiende frosten hade åstadkommit under wår wistelse på Utsjoki-prästgård. De här och der wid fjällkanten kringströdda dwergbjörkarna hade redan till876 en del förlorat sin grönska och på877 somliga ställen till och med fällt sina blad. ☙  Blommorna buro en likfärgad hy och ❧ stodo i nedböjd ställning, lutande878 sitt anlete mot jorden. Fjällens fåglar flögo mållösa omkring, sökande sig ett skygd emot kulen wind879. Allt omkring mig war så ödsligt880, att jag ofta med saknad kastade min blick tillbaka på den trefliga prestgården, men den war snart förswunnen ur åsynen881, och för mitt öga stod, omsvept af tjocka882 dimmor, toppen af det snöbetäckta fjället Raste Kaise883. Dessa dimmor bildade sig efterhand till mörka moln, hvilka till min harm och bedröfvelse företogo sig att följa mig i spåren. Jag ägde wäl emot dem en god talisman i min lappska peski, men den hade jag qwarlemnat i båten, som nu war  för […] återfärden ǁ taga wid återfärden för att nå Enare kyrka  till […] förlorat ǁ förlorat  på […] ställen ǁ här och d[er]  lutande sitt anlete ǁ lutande  wind ǁ luft  ödsligt ǁ ängsligt  åsynen ǁ 1. mitt ǁ 2. min åsyn  tjocka ǁ mörka  Rásttigáisá is a 1066 m-high fell in Norway at N7805366 E927932 (N69°59′53″ E26°15′56″). (TS) 137 Itineraria 2osa 1838.indd 137 21.8.2019 15:49:48 �Itineraria  finna ǁ söka  Castrén means a lock called smarti, which was made of dry birch. It has a quadrangular spindle pushing itself out at a right angle, into which a wooden stick with a hole of similar form is stuck from outside and turned to make a clasp ascend or descend. Itkonen, T.I., 1948 I: 191 (Fig. 43), 483. (TS)  förnöjelse ǁ tillfredsställelse  hittade ǁ fann  stora ǁ ytterliga  Då ǁ Wid  försofwit ǁ sofvit  Cf. the version in Castrén’s field notes later in this volume. flere timmars wäg bakom mig. För att berga mig undan det hotande owädret, be❧slöt jag att påskynda mina steg i hopp att finna884 skygd i ett litet fiskare-tält, hvarpå jag laggt märke wid framresan. Det lyckades mig äfven att före owädrets utbrott nå tältet, men det war till min olycka tillåst med det wanliga Lappska trädlåset885, för hwars öppnande man wisserligen icke behöfver någon nyckel, men likwäl mera öfvade fingrar än de mina. Ur stånd att genom dörren komma in i tältet försökte jag att bana mig en wäg genom rökhålet, men äfven detta försök misslyckades. Härpå började jag se mig om ett annat skjul och upptäckte äfven till min förnöjelse886 en liten boda ej långt ifrån tältet. Äfwen bodan war tillreglad på det lappska sättet, men hårdt ansatt af både regn och snö och storm hittade887 jag ändteligen i ☙  min stora888 nöd på konsten att öppna låset. ❧ Så war jag nu lyckligen under tak, men det kostade mig ännu mycken möda att i det trånga, af kittlar och grytor och andra husgeråds-saker uppfyllda bodan rymma ut för mig en hvilostad. Omsider lyckades mig äfven detta, och jag insomnade inom få ögonblick på en utbredd renhud. Då889 jag åter uppwaknade, war det min första tanke att jag troligen försofwit890 mig, att kamraterna i okunnighet om mitt gömställe färdats förbi och möjligen fortsat[t] sin resa ända till Enare. Uppsk[r]ämd af denna tanke ilade jag till stranden, och sjelf i samma ögonblick sköts äfwen båten ut ifrån land. Man hade i sjelfwa verket sökt och ropat mig an; men då intet svar förnummits, trodde man att jag fortsatt min wandring ända till Peders tält, som befanns i närheten af detta ställe.891 ☙  138 Itineraria 2osa 1838.indd 138 21.8.2019 15:49:48 �Lapland  Då wi anlände till nyssnämnda tält, war dagen redan till ända och wi nödgades stadna ☙  här öfwer ❧ natten – dock icke i det osnygga tältet, utan wid sidan af en nuotio, antänd af qwarlefvorna från den fura, som Jessiö under892 wår framresa ansett sig berättigad att taga i besittning. Det förstås att vi wid detta tillfälle ej underlöto att anställa besigtning af de håfvor, hwarmed det omtänksamma893 präst-herrskapet hade894 utrustat oss för resan. Och då det befanns att wår matsäck war wäl försedd med både mat och dryck, gjorde wi oss ett godt mål wid895 den fladdrande brasan och tömde ett glas för wår saknade wärd och wärdinna, och för den ensam-blefna, sörjande bruden. Denna förfriskning war också för ingen del öfwerflödig, ty owädret896 rasade hela natten igenom och öfverhöljde oss med regn och snö, så att wi oaktadt aftonens897 wälfägnad kände oss frusna och högst898 illa till mods, då wi om morgonen uppwaknade. ☙  ❧ Utan att hwarken hinna intaga en ordentlig frukost eller torka wåra kläder nödgades wi redan tidigt på morgonen gifva oss åstad, för att i god tid hinna till Enare kyrka, der det war bestämdt att D. efter twenne dagars förlopp skulle hålla Gudstjenst för Lapparne. Den oförmodade förlofningen hade uppehållit oss i Utsjoki längre än det war påräknadt, men899 att tjenstens fordringar härigenom icke skulle komma att åsidosättas, måste wi nu bjuda till att efter yttersta förmåga påskynda wåra steg. Med Peder till wägwisare rännde wi öfver fjäll och morass med en900 sådan hastighet, såsom hade det gällt att rädda lifvet. Under loppet af 16 timmar rastade wi blott en enda gång, och äfwen då gåfwo wi oss icke tid att intaga901 ett ordentligt           under […] ansett ǁ ansett omtänksamma ǁ gästwänliga hade utrustat ǁ utrustat wid ǁ och tömde ett gl[as] owädret ǁ vi hade aftonens ǁ all wår högst illa ǁ illa men ǁ och en […] hastighet ǁ en hastighet intaga ǁ göra 139 Itineraria 2osa 1838.indd 139 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  som […] der ǁ som här och der  ofta ǁ snart  hade […] deraf ǁ 1. hade hon redan hunnit bortsnappa och uppäta det ǁ 2. det  ej att ǁ att  förmaningar ǁ tänkesätt  i […] hjortronen ǁ till förtäring  förtäring ǁ kost  resan ǁ min resa  alldeles […] stånd ǁ wanmäktig och alldeles ur stånd  kunde […] nog ǁ war jag i tillfälle att  nästan oafbrutet ǁ 1. nästan ǁ 2. de ǁ 3. med få afbrott ifrån morgonen till aftonen  Lapp […] bok ǁ 1. öppnade sin bok, utan ǁ 2. Lappe  en […] anmärkningswärd ǁ anmärkningswärd  kunskap i religionen ǁ kunskap  äldsta ǁ första  Charles IX (1550–1611) was regent of Sweden from 1595 to 1604 and reigned as king from 1604 to 1611. Nenonen – Teerijoki 1998: 198–199. (TS) ☙  mål. Plågad af hunger ❧ och törst sökte jag i förbifarten plocka hjortron, som902 wäxte här och der på morassen, men ett oblidt öde hade skickat i wår wäg en missundsam lappgumma, som gjorde mig ett stort förfång i detta mitt förehafvande. Hon följde mig tätt i spåren, och så ofta903 jag lutade mig ned för att upptaga ett hjortron, hade904 hon med roffågelns snabbhet redan satt sig i besittning deraf. Det hjelpte ej905 att jag både med goda och onda ord sökte beweka henne till bättre tänkesätt, hon endast log åt mina förmaningar906. Först då hon märkte att mina krafter började svigta, afskalade hon några barkskifvor ifrån träden och räckte mig dem i907 ersättning för hjortronen. Med denna magra förtäring908 fortsatte jag min wandring, och huru mycken möda det äfven kostade mig att släpa fram min renselbetyngda varelse, så anlände wi dock wid midnattstid till det första Finska nybygge, efter att på denna dag hafva ☙  tillrygga❧laggt ej mindre än 8 Svenska mil (80 verst). Efter denna kraftansträngning war jag äfven så uttröttad, att det hade warit mig omöjligt att följande dagen fortsätta resan909, så framt den ej till större delen kunnat werkställas med båt. Ännu i flere dagar derefter kännde jag mig alldeles910 wanmäktig och ur stånd att anträda en ny fotwandring. Denna tid tillbragte wi dels wid Enare kyrka, dels i Kyrö by. Under wistelsen wid kyrkan kunde911 jag icke nog beundra den djupa och uthållande andakt, hwarmed Lapparne firade sin Gudstjenst. I nära twå dygn woro de nästan912 oafbrutet sysselsatta med andaktsöfningar, dels i kyrkan, dels i sina egna små stugor. Några bland dem woro också till den grad bewandrade i sin christendom, att de kände nya 140 Itineraria 2osa 1838.indd 140 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  testamentet nästan utantill, och under gudstjensten gjorde jag ❧ den anmärkning, att wid psalmers afsjungande ingen enda Lapp913, men wäl mången Finne behöfde anlita sin bok. Det är i sanning en914 högst anmärkningswärd företeelse, att Lapparne i Enare kunnat tillegna sig så mycken kunskap915 i religionen, hellst de under en lång följd af år warit i saknad af presterlig wård. Och det är icke alltför länge, sedan Lapparne först gjort en förtroligare bekantskap med Christendomen. Wisserligen torde de redan under Katholska tiden hafva blifvit döpta, men de äldsta916 kyrkorna i Lappmarken uppbygdes först under Carl den IXs regering917 och på hans egen bekostnad omkring år 1600.918 Emellertid klagas allt framgent öfver Lapparnes swaga religions-kunskap och Nils Fellman919 försäkrar i en920 till Domkapitlet i Åbo921 afgifven berättelse af år 1751, att de ”intill Drottning Christinæ tid såsom villfarande får wandrat i ☙  sitt hedniska mörker, brukat ❧ troldom och widskeppelser, dyrckat och tillbedit steen- och trä-Afgudar och thet, som fasligit warit, åfrat åt them sina egna barn”.922 Sedan denna tid har snart sagdt sjelfva minnet af hedendomen förswunnit hos Lapparne. Sina fordna gudomligheter Aija (Finn. Äijä, Ukko)923, Akka (Finn. Akka, Ämmä)924, Tuona (Finn. Tuoni)925, o. s. v.926 känna de numera knappt till namnet. Allmännare kända äro de nyssomnämnda927 ”steen- och trä-afgudar” eller Seider, dem Lapparne i forntiden dyrkat i egenskap af penater.928 Om träd-seiderna har jag hört förtäljas, att de warit formade med mennisko-gestalt929, ungefär på samma ☙  sätt som ❧ de ännu i dag formas af Ostjaker, Woguler och andra aflägsnare grenar af den ☙   There have been priests in Kemi and Tornio since the 14th century. The first church in Lapland was built in Enontekiö in 1600. Inari Church was completed around 1647. Vahtola, J., 2003: 132; Itkonen, T.I., 1948 I: 62–65. (TS)  Nils Fellman (1718–1799) was pastor in several parishes in Lapland, later vicar in Liminka in northern Ostrobothnia. Vahtola, J., 2003/2007. (TS)  en […] berättelse ǁ ett visitations[-] protocoll  Since the late 14th century the border between the bishoprics of Uppsala and Turku was between the rivers Kaakamajoki (Kalixälven) and Kemijoki. Luukko 1954: 266. (TS)  The older, pre-Christian traditions continued living alongside the new religion among the Saami communities. Kylli 2012: 135–186. (TS)  The god of thunder who was known under different names in different parts of the Saami area. In Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS)  Ukko’s wife. There were several different feminine áhkká deities in the Saami religion, and they were mostly women’s gods. Itkonen, T.I., 1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232– 233; Pulkkinen  – Porsanger 2005: 281. (TS)  ‘Death; realm of the dead’. Cf. Ganander 1789 s.v. Jabmiaimo, Tuoni, Tuonela. (KH)  o.  s.  v. ǁ Hiita (Finn. Hiisi), Jäabmeakka (Finn. Tuonen Akka), Madderakka (Finn. maan, mannun emä)  nyss-/omnämnda  On sieidis and other holy places among the Saami, see Itkonen, T.I., 1948 II: 310–321; Äikäs 2011. (TS)  mennisko-gestalt ǁ gesta[lt] 141 Itineraria 2osa 1838.indd 141 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  This comparison dates the text to post 1849, because it was not until during his long journey to Siberia. See his travel reports and diaries in this volume.  Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″ E24°48′7″). (TS)  Present-day Keminmaa at N7301261 E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″). (TS)  The name Molek (Moloch) is taken from the Bible where it repeatedly signifies a non-Christian deity. See Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles &q=molek&t=niv&c=all. (TS)  Denna […] blifvit ǁ Troligen har denna benämning blifvit  dessa ǁ så beskaffade  någon gång ǁ äfwen  Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/gieddi (SaaN). Several of them have been archaeologically excavated in the 20th century. A kenttä consists usually of the foundations of semiunderground buildings in a close row or group. There can be ten or more of them. Late prehistoric and medieval Saami buildings in Forest Lapland were usually of round form with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in the 17th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 198–200; Halinen 2011: 152–153; Carpelan 2005: 78. (TS)  och ǁ hvilka  tillkännagifwer ǁ 1. synas ǁ 2. antyder att Lapparne  blifvit […] mennisko-hand ǁ af mennisko-hand  wisade ǁ ~ mig  på […] ǁ de  kunde […] oss ǁ skulle tillfoga oss  borde ǁ skulle  denna ǁ detta Finska stammen.930 Så beskaffade idoler skall man för icke lång tid tillbaka hafva funnit i Terwola931 kapel af Kemi socken932, der de warit kända under namn af Molekit933. Denna934 benämning har troligen blifvit bildad af christna prester, hvilka härigenom welat antyda att man åt Seiderna, likasom åt Molochs-bilden framburit mennisko-offer  – en uppgift, som likwäl tål att betviflas. – Beträffande de så kallade sten-seiderna upplyser traditionen, att de till större delen bestått i naturliga, genom sin storlek eller yttre form ovanliga stenar. I de delar af Lappmarken, som bebos af Finnar, hör man dessa935 stenar någon936 gång benämnas kenttä-kiwet, af de finska orden: Kenttä, läger☙  ställe937 och kiwi (Pl. ki❧wet) sten, och938 just denna benämning tillkännagifwer939, hwad som äfven på andra grunder är antagligt, att seiderna warit Lapparnes penater. Men för att återkomma till deras form, så har det äfwen bland sten-seiderne gifvits sådana, som blifvit940 danade af mennisko-hand. De bestå uti en massa af sammanlaggda stenar, bland hvilka somliga föreställa hufwud, andra skuldror, bröst med flere kroppsdelar. En seid af detta slag war jag i tillfälle att se på en holme i Enare-sjö under wår färd från kyrkan till Kyrö by. Lapparne hyste en stor fasa för denna Gudomlighet, wisade941 med afsky på942 dess yta mörka fläckar af ister och blod, hvarmed seiden i fordna tider sades blifvit be☙  smord, ❧ och tycktes för öfrigt hysa den föreställning att en ond ande ännu uppehöll sig i sten[-]bilden. Af fruktan att den inneboende anden kunde943 sända öfver oss ett owäder, yrkade en oss följaktig lappsk katechet att wi oförtöfwadt borde944 lemna denna945 styggels- 142 Itineraria 2osa 1838.indd 142 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  ens ort, och knappt hade wi kommit ut på sjön, förrän han den sanna Guden till ära uppstämde en milslång bot- och böne-psalm.946 I sjelfva werket uteblef det fruktade owädret och wi anlände lyckligt till gamle Thomas, som nu åter skänkte oss ett gästwänligt herberge947 för några dagar. Egentligen war det icke wår afsigt att göra något uppehåll i Kyrö, men efter den omförmäldta förlofnings-promenaden woro mina krafter allt ännu så medtagna, att jag knappt förmådde röra mig öfver golfwet948 i stugan, ☙  ännu mindre företaga mig ❧ en tio mils wandring öfver Sombio-fjäll949. Sålunda nödsakad att sitta qwar i owerksam ro såg jag med bekymmer, huru den lappländska himmelen med hwarje dag blef allt mera mulen och hotande, huru stormen hwen, gräset gulnade, träden fällde sina löf, flyttfåglarna återwände och alla höstens tecken infunno sig. Uppskrämd af dessa tecken måste jag ändteligen d. 15 Augusti beweka mig att anträda den tunga wandringen öfwer fjällen, ehuru krafterna ännu woro swaga, lederna swullna och fotbladen söndertrampade. Dagen950 war redan långt framskriden, då wi951 fastbundo wåra renslar på ryggen och med en Finne952 till wägwisare begynte953 wår ☙  långa färd954. ❧ Men wi hade knappt hunnit955 tillryggal[ägg]a twå timmars wäg, förrän åskan956 började dåna och starka skurar gjuta sig ned öfver oss ifrån den molnbetäckta himmelen. Lyckligtwis war nejden skogbewäxt och wi funno snart ett skygd emot det sqwalande regnet under några lummiga furar. Här upptäckte wi äfven en källa med klart rinnande watten957 och beslöto efter denna upptäckt att  It is possible that Castrén means this catechumen while writing about a ‘Lappish precentor’ in his travel notes of the winter 1843 from Nes’ in northern Russia. Cf. p. 455.  herberge ǁ tak  golfwet ǁ mig  Sombio-fjäll ǁ fjällen The Sompio area is located between Inari and Sodankylä. (TS)  Dagen […] framskriden, då ǁ Det war redan sent långt på aftonen då  Because Blank had turned back from Utsjoki towards Muonioniska, it can be concluded that also Pastor Durchman returned to Kemi with Castrén. See also Castrén’s notes in Sodankylä, p. 152.  Finne ǁ Sodan[kylä-bo]  begynte ǁ an  färd ǁ ~ under tusende wälsignelser och wälgångs-önskningar af den gamle Thomas och hans talrika familj  hunnit tillryggal[ägg]a ǁ tillryggala<->  åskan […] himmelen ǁ åskan började dåna öfwer wåra hufvuden och den molnbetyngda himmelen nedsände ett så öfwer och starka  watten och ǁ watten. Efter denna upptäckt beslöto wi att på denna 143 Itineraria 2osa 1838.indd 143 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  till ǁ för  i ǁ från  en […] stormwind ǁ ett häftigt stormwä[der]  Castrén’s Lapland diary, see p. 201– 251.  Uttröttade ǁ 1. Efter att ǁ 2. Mot  både af ǁ af det  under […] grenar ǁ med sina lummiga grenar  ett […] skygd ǁ 1. något skygd ǁ 2. något slags skygd  hvila ǁ sömn  ej ǁ icke  oss ǁ wåra hufvuden  They crossed Pyhätunturi Fell (Pyhä-Nattanen) in Sodankylä, which belongs to the Nattastunturit (Fi.)/ Náttašduottar (SaaN) range of fells. Pyhätunturi rises to 508 m above sea-level, and it is situated at N7556547 E515621 (N68.1058 E27.3866). (TS)  hwars […] klippstycken ǁ som bestod af i hwars yta betäcktes af kantiga lösa stenar och klippstycken  man […] ǁ man sväfwade i  Lake Sompiojärvi in Sodankylä, N7552963 E518597 (N68°5′24″ E27°26′48″). (TS) under hela den återstående delen af dagen icke omaka oss längre fram, utan i dess ställe stärka wåra krafter till958 morgondagens mödor med wåra i959 Utsjoki undfägnade förråder. Owädret lugnade sig till natten, men följande dagen medförde åter åska, regn och en960 häftig stormwind. Numera fanns icke ☙  heller något ❧ skygd emot owädret, ty den nejd, som wi nu genomwandrade, bestod af idel skoglösa fjäll och morass. I min dagbok961 finner jag ingen ting antecknadt om den närmare beskaffenheten af denna nejd, ty dagen igenom nedsqvalade regnet med den häftighet, att jag icke hann egna någon uppmärksamhet åt den omgifvande naturen, utan helt och hållet upptogs af bekymret om min egen person. Uttröttade962 och illa medfarna både963 af wädret och wåra ansträngningar under dagen blefwo wi på det gladaste öfwerraskade, när wägwisaren wid nattens inbrott förde oss tilll en enstaka fura, som under964 sina grenar skänkte oss ett965, om äfven svagt skygd emot ☙  regnsqvalet. På någon hvila966 ❧ war dock ej967 att tänka, ty hela natten igenom dånade åskan öfver oss968 och bortjagade sömnen ifrån wåra ögon. Påföljande morgon fortsatte wi wår wandring under fortfarande regn och owäder. Det förestod oss nu att klättra öfwer ett berg969, hwars970 hela yta war betäckt med lösa stenar och klippstycken, hvilka woro så kantiga och för tillfället så hala, att man971 wid hvarje steg måste taga sig noga till wara för att icke slå sig omkull och derwid krossa både armar och ben. Wi kommo dock oskadda öfver berget och befunno oss kort derpå wid stranden af Sombio-sjö972. Här upptäcktes en liten båt, med hwilken wi rodde öfwer sjön till 144 Itineraria 2osa 1838.indd 144 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  mynningen af Luiro-elf.973 Resan974 fortsattes ☙  sedermera ❧ längs floden till975 ett litet nybygge, der wi hvilade oss några timmar efter den mödosamma wandringen öfver fjällen. En längre tids hvila trodde wi nu icke hafva af nöden, ty under de976 påföljande dygnen togos wåra krafter icke mycket i anspråk, emedan färden allt fortfarande977 kunde tillryggaläggas längs floden. Under denna färd gjorde wi besök i några finska, wid flodstranden belägna gårdar eller så kallade nybyggen. Deras namn har till978 större delen redan runnit mig ur hågan och utplånats ur mina rese[-]anteckningar979, men hvad tiden ej förmått utplåna, är intrycket af det djupa elände, som rådde bland innewånarne i denna ☙  olyckliga nejd. Sjuttonåriga misswäxter hade ❧ till den graden utarmat ortens bebyggare, att de i bokstaflig980 mening nödgades äta hö. Såsom kändt är, begagnar allmogen i flera delar af Finland så kalladt barkbröd, som till en del innehåller bark och till annan säd.981 Om ett sådant öfverflöd hade man här på orten knappt någon aning, utan de arma Sombio-boerne plägade982 blanda halm tillhopa med barken. Detta år hade likwäl halmen983 tagit slut i förtid och man släpade fram det usla lifwet med ett bröd, som war tillagadt af bark och ett gräs, som hos Finnarne bär namnet af wesirikko (Cerastium vulgatum)984. Tillgången på fisk war också här på or☙  ten ganska obe❧tydlig och boskapsskötseln bedrefs utan all omsorg, ehuru stränderna längs Luiro-elf bestodo af bördiga ängar. I denna förtwiflade belägenhet hotade många bland innewånarne att öfvergifwa denna ”förbannelsens-ort” och nedsätta sig i Ost-Finnmarkens fjorder, dit talrika skaror redan förrut sades  At present, there is the Lokka artificial lake between River Sompiojärvi and the River Luirojoki, discharging into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079 E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) with the latter immediately thereafter joining the River Kemijoki. (TS)  Resan […] ǁ Wid nämnda e[lf]  till ǁ och  de […] dygnen ǁ det påföljande dygnet  fortfarande ǁ framg[ent]  till […] redan ǁ längesedan  rese[-]anteckningar ǁ anteckningar  bokstaflig mening ǁ ordets fulla betydelse  This type of bread was commonly in use until the early 20th century. Korhonen, O., 2005. (TS)  plägade […] halm ǁ skattade sig lyckliga, då de hade halm att blanda  halmen ǁ barken  Mouse-ear chickweed. 145 Itineraria 2osa 1838.indd 145 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  sin […] hungersnöd ǁ sitt närwarande elände  There were several years of crop failure in the 1820s and 1830s in the Sodankylä area. The worst ones were 1832 and 1833s, but also 1828, 1836 and 1839 were poor crop years. In 1838, when Castrén was travelling in Lapland, there were places, where the grain crop had failed completely and also otherwise the harvest had been poor. There was also emigration to the coast of Finnmark in Norway. Onnela 2006: 87–88, 152–154. (TS)  At present, on the shore of the Lokka artificial lake. N7523082 E531207 (N67°49′15″ E27°44′27″). (TS)  resan ǁ 1. ~ ǁ 2. färd[en]  förorsakat ǁ ~ oss  slingriga ǁ 1. by ǁ 2. bu  Efter […] flod. ǁ Efter en tre mils lång wandring, hwarunder wi betydligen aflägsnade oss ifrån floden tillryggalade öde nejder, nådde wi åter ett wid samma flod beläget nybgge.  A village in present-day Savukoski, in Castrén’s time it belonged to Sodankylä, N7490335 E523019 (N67°31′41″ E27°32′23″). (TS)  N7477585 E482653 (N67°24′50″ E26°35′43″). (TS)  The River Kitisenjoki that discharges into the River Kemijoki at N7437705 E523893 (N67°3′21″ E27°32′57″). (TS)  The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E 519321 (N66°42′57″ E27°26′17″). (TS)  Knappt ǁ Emot dett[a]  förrän […] ǁ 1. förrän de utwisade, att ǁ 2. förrän de uppwäckte ett larm, som utwisade att det ändock fanns qwar en gnista lif i de magra skeletten hafwa utwandrat. De bättre tänkande hyste dock allt framgent den förtröstan, att äfwen deras lidanden en gång skulle hafva en öfwergång och betraktade sin985 närwarande hungersnöd såsom ett rättwist straff af försynen.986 Nedstämda af det djupa elände, som mötte oss i alla nybyggen, påskyndade wi med all ☙  ifwer wår resa och anlände efter ❧ twenne dagars rodd till Lokka by.987 Här togo wi åter wåra renslar på ryggen och fortsatte resan988 till fots, emedan det hade förorsakat989 en betydlig omväg att följa den slingriga990 floden och werkställa färden med båt. Efter991 en tre mils lång wandring, tillryggalagd genom öde och obebodda nejder nådde wi åter wid Tanhua992 nybygge samma flod. Men i stället för att följa dess fåra fattade wi nu beslutet att landwägen begifva oss till Sodankylä kyrka993 och derifrån längs Kittinen994 styra ned till Kemiträsk995. Knappt996 ☙  hade wi meddelat nybyggarne detta beslut, ❧ förrän997 de manngrant sammangaddade sig emot oss och vägrade lotsa oss fram till kyrkan. Wår tilltänkta resa sades wara förenad med största lifsfara, emedan wägen ledde öfwer sanka, bottenlösa kärr, hvilka efter de ihållande regnen troddes wara så998 uppblötta, att man knappt kunde undgå att dränka sig i gyttjan. I stället för att låta afskräcka oss genom detta motstånd utsatte wi twertom ett högt arfvode åt den, som wille åtaga sig att wisa oss wägen fram öfwer de fem mils långa kärren, samt förbundo999 oss dessutom att frikostigt undfäg☙  na honom både med ❧ bröd och brännwin. Lockad af dessa retelser förklarade1000 sig en1001 af de tillstädeswarande nybyggarne willig1002 att blifwa wår wägwisare och lofwade till och med gå i döden med oss. Tillika tröstade 146 Itineraria 2osa 1838.indd 146 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  han oss med den försäkran, att han mången gång tillförene wandrat samma wäg och lyckligen tillryggalaggt den både1003 på ljusa dagen och1004 i nattens mörker, både i nyktert tillstånd och i rusets yra. Solen hade knappt uppgått, då wi åter1005 satte oss i rörelse. Wår wäg ledde i förstone genom en torr och ganska angenäm nejd, men snart öppnade sig för wår blick de widsträckta kärren. Det war icke utan en känsla af bäfwan, som jag betraktade den sanka, till en del moss☙  belupna, till en del alldeles1006 ❧ nakna dy, som utgjorde innehållet af dessa kärr. Samma känsla tycktes i förstone äfven öfwerwäldiga1007 wår wägwisare, men rikligen undfägnad med mat och dryck repade han snart sitt mod, försedde1008 sig med en fem alnars lång stör och trädde oförskräckt i gyttjan. Wi följde honom tätt i hälarna och måste städse bemöda oss om att trampa i hans fotspår, emedan ett falskt steg lätt hade kunnat bringa oss i förderfwet. Med sin ända1009 ifrån barndomen förwärfwade bekantskap med dessa kärr kunde naturligtwis wägwisaren bättre än båda1010 wi resande urskilja jordmonens beskaffenhet, men ofta råkade äfwen han i willrådighet och nödgades då sondera marken med ☙  sin stör. ❧ Tycktes1011 en större sträcka af kärret wara af misstänksam1012 natur, så lemnade han oss efter sig och begaf sig helt allena ut på rekognoscering. Härifrån återwände han dock sällan1013 för att lotsa oss fram, utan utpekade för oss på afstånd med sin stör den kosa, wi borde taga. Men då wi nu icke hade färdigtrampade spår att stiga på, så hände det ej sällan att wi råkade i ångest och nöd. Det är icke heller så lätt att behålla sitt lugna mod, då man nästan wid hwarje steg sjunker i kärret1014 nedanom  så uppblötta ǁ öfwerswämmade af watten och  förbundo oss ǁ lofwade  förklarade sig ǁ lofwade  en […] nybyggarne ǁ en af nybyggarne  willig ǁ <--->  både ǁ så wäl  och ǁ som  åter satte ǁ satte  alldeles ǁ <-->  öfwerwäldiga ǁ bemäk[tiga]  försedde ǁ täljde  ända […] kärr ǁ 1. of ǁ 2. wid kärrens natur wanda blick  båda […] urskilja ǁ wi urs[kilja]  Tycktes […] ǁ War han alldeles owiss om terrängen  misstänksam ǁ en  sällan […] fram ǁ sällan  kärret ǁ gyttjan 147 Itineraria 2osa 1838.indd 147 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria            fastheten […] dy ǁ den dy sänkte ǁ sla under […] fötter ǁ wid hvarje steg smala ǁ smärre de ǁ den De flesta ǁ Till de mar hvarpå […] bössa ǁ och började efter denna upptäckt gjorde ǁ yppade sig wår hjelte ǁ han äfwentyrligt ǁ wågadt wåga ǁ riskera knät och ej kan beräkna sin tyngd i förhållande till fastheten1015 af den dy, hvarpå man swäfvar. Att denna dy icke war särdeles pålitlig, derom öfvertygade man lätt, ty den höjde och sänkte1016 ☙  sig under1017 wåra fötter, ❧ liksom dyningen på hafvet. De sanka och ödsliga kärr, öfver hvilka wi nu styrde wår kosa, woro här och der genomskurna af smala1018 åsar, hvilka tjenade oss till hvilopunkter under den mödofulla wandringen. På sådana ställen underlät alldrig wår wägwisare att göra sina rättigheter på brännwinet gällande, och efter att i denna del hafwa blifvit nöjaktigt tillfredsställd, plägade han underhålla oss med berättelser om ett och annat, som skulle hafva tilldragit sig i de1019 nejder, wi nu genomwandrade. De1020 flesta bland dessa berättelser buro en mythisk färg, men en af dem ☙  hvälfde sig om❧kring ett äfwentyr, som mannen sjelf skulle hafva utstått. Enligt sin egen utsago hade han under en kyrkfärd helt oförmodadt stött på en björnhona och twenne ungar, hvilka suto i ett träd. Såsom för tillfället drucken ansåg han det ej för rådligt att angripa de tre björnarna, utan beslöt att till en början sofwa ruset ifrån sig och sedermera tillse, hwad som stod att göra. Wid sitt uppwaknande såg han björnarna ännu sitta qvar i trädet, hvarpå1021 han började ladda sin bössa. Men härwid gjorde1022 wår1023 hjelte den ledsamma upptäckt, att han endast war försedd med en ordentlig kula, med knappen af en annan och en rostad ☙  spikända. ❧ Att med slika wapen angripa de tre björnarna syntes honom wisserligen äfwentyrligt1024, men han tyckte sig likwäl wid närmare besinnande kunna wåga1025 sitt eget swullna skinn för de tre, wackra björnskinnen. Han lade 148 Itineraria 2osa 1838.indd 148 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  derföre dristigt an på björnmodren och skottet träffade så wäl, att djuret genast damp ned ifrån trädet. Härpå angrep han äfven de twå ungarna och dödade den ena af dem med knappen af kulan, den1026 andra med sin1027 rostade spikända. En rik anledning1028 till wår språksamma wägwisares berättelser erbjöd1029 den leda ormen, som man1030 i Sodankylä träffar nästan ☙  wid hvartannat steg, men i det ❧ egentliga Lappland alldeles icke ser till.1031 Det tyckes nästan, såsom skulle detta djur icke1032 förmå bana sig wäg öfver Sombio-fjäll och af sådan anledning stadna i talrik1033 mängd söderom detsamma, alldeles såsom man wid Kemi-elf berättar om nättingen1034, att den träffas i en1035 otrolig myckenhet nedanom Taiwalkoski1036, af skäl att nämnda fors sätter ett oemotståndligt hinder i wägen för dess längre framskridande. Huru äfwen härmed må förhålla sig, så är1037 det åtminstone wisst, att ormen öfwermåttan talrikt förekommer i Sodankylä och utgör1038 ett stående thema i allmogens berättelser. Hufwudsumman af dessa berättelser är enligt ☙  mina an❧teckningar ungefär följande. Liksom1039 menniskorna lefwa äfwen ormarna uti ordentliga samhällen med egna lagar och institutioner. I hvarje samhälle finnes en höfding och andra honom underlydande embetsmän. En gång om året församla sig ormarna i hvarje samhälle till1040 ting (käräjät) på wissa dertill utsedda orter. Wid dessa tillfällen äger hvarje ☙  undersåte rätt att hos sin1041 höfding ❧ göra sina andraganden gällande. Ormhöfdingen skipar lag och rätt icke allenast ormarna emellan, utan utsträcker äfven sin makt utom samfundet1042. Bland annat bestämmer han wissa straff för både menniskor och andra individer, hvilka       den ǁ och sin […] spikända ǁ spikändan anledning ǁ k<-> erbjöd ǁ war man ǁ wi Castrén is referring here to the viper (Vipera berus), but he is mistaken in assuming that its habitats are restricted to the areas south of Sodankylä, although it is not as common in northernmost Lapland as in the parts of Finland further to the south. Suomen sammakkoeläimet ja matelijat: http://www. sammakkolampi.fi/lajit/kyy.html . (TS)  icke ǁ alldeles ~  talrik ǁ en ~  Flodnejonöga (nätting) is the European river lamprey (Lampetra fluviatilis) that lives on all the coasts of Finland and in the rivers discharging into the sea. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/river-lamprey. (TS)  en otrolig ǁ största  The Taivalkoski or Taivalköngäs Rapids in a tributary of the River Kemijoki, N7266170 E557403 (N65°30′46″ E28°14′28″). (TS)  är ǁ <->  utgör […] thema ǁ här gifvit anledn[ing]  Liksom menniskorna […] ǁ 1. Ormarna lefwa i likhet med liksom menniskorna i ordentligt organiserande [sic] samhällen, de hafwa sina höfdingar och styresmän, inför hvilka hvarje medlem inom hvar ormsamhället ǁ 2. Liksom menniskorna lefwa äfwen ormarna i ordentliga samfund, der  till ting ǁ för att hålla ting  sin höfding ǁ ormhöfding  samfundet ǁ sitt samfund 149 Itineraria 2osa 1838.indd 149 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  Missing words added in Castrén 1852a: 68.  The viper thematic is widely known in folklore especially in Eastern Finland. Siikala 2013: 271. The tales of snakes’ society are explained by their custom of overwintering in groups under stones or the rhizomes of trees. Pulkkinen 2014: 279. (TS)  Det är anmärkningswärdt […] ǁ 1. Det är anmärkningswärdt, att ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet äfven äro rådande ǁ 2. Det är anmärkningswärdt, att jag funnit ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet äfwen wara gängse hos flera i Sibirien boende Finska, Samojeder och Tatariska wistande folkstammar. Det tyckes till och med, såsom skulle hos dessa samtliga sistnämnda stammar en slags prmkult wara rådande. Wisst är åtminstone att ormen i alla Tatariska  Castrén collected tales of the snakes’ society in Southern Siberia in 1847, see p. 899, 1256, 1261. (TS)  deras Schamaner ǁ ormen [af] S[chamaner]  under ǁ man  Castrén collected folklore about these tools especially while travelling in Russian Karelia in 1839. See p. 298, 303. (TS) antagit[s hafva]1043 dödat eller annars förorättat någon af hans undersåter.1044 ☙  ❧ Det1045 är anmärkningswärdt, att jag funnit ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet wara gängse hos flera i Sibirien wistande, med Finnarne beslägtade stammar.1046 Det tyckes till och med, såsom skulle hos nämnda stammar en slags ormkult wara rådande. Wisst är åtminstone att deras1047 Schamaner wörda ormens makt på det högsta och af sådan anledning bära tagelsnodda ormar på sin trolldrägt. De Finska Schamanerna äga mig weterligen icke så beskaffade symboler, men äfven hos dem finner man åtskilliga trollredskap, hvilka ovilkorligen förutsätta en ☙  tro på ormens öfvernaturliga makt. Bland ❧ dessa redskap må här i förbigående nämnas: 1) Ormens tingsten (käärmehen käräjäkiwi), hvilken under1048 skördetiden, då ormarna åtskiljer från tinget, blir funnen på klippor. Denna sten hålla Schamanerna för en mycket god hjelp i rättegångar. 2) Ormens tarm (käärmehen suoli) smulas i hästens mat och dryck, för att behålla djuret wid godt hull. 3) Ormens strupe (käärmehen suunahka). Härigenom dryper Schamanen watten i munnen på personer, som lida af halssjuka. 4) Ormens tand (käärmehen hammas). Dermed trycker Schamanen sjuka ställen, under det han uppläser beswärjelse-formler. ☙  ❧ 5) Ett grässtrå, som ormen under simningen alltid måste hålla i munnen, för att ej sjunka. Detta strå tilldelas egenskapen att bita på det hårdaste jern. Äfven tror man kunna wärja sig dermed i rättegångs-ärender.1049 150 Itineraria 2osa 1838.indd 150 21.8.2019 15:49:49 �Lapland  Må nu detta wara nog sagdt om ormar och björnar. Hwad wåra1050 egna personer beträffar, så will jag nämna, att wi efter en hel dags wadande i gyttjan kort före midnatten anlände till ett wälförsedt nybygge, der wi beslöto att hvila till morgonen. Wid mitt inträde i stugan märkte jag till min förwåning, att in☙  newånarne i stället [att]1051 ❧ hellsa oss wälkommen och bjuda oss ett säte, helt1052 stillatigande drogo sig undan till en aflägsen del af rummet och der sökte dölja sig för wåra blickar, så godt de kunde. Uttröttad af den långa wandringen fästade jag härvid ingen widare uppmärksamhet, utan lösband min rensel och kastade mig ned på en bänk, der jag genast insomnade. Innan kort blef jag likwäl uppwäckt af wärdinnan, som med mycken wälvilja inbjöd mig i badstugan och på det mest bewekande sätt bad1053 om ursäkt för sitt obelefvade uppförande wid wår ankomst. I detsamma hviskade wägwisaren förslutet i mitt öra, att ☙  man i förstone tagit oss för ❧ rymmare och stråtröfware, att han sjelf fått uppbära swåra beskyllningar och förebråelser för sitt dåliga sällskap, och att han1054 med njuggan nöd kunnat öfvertyga nybyggets innewånare derom, att wi woro ärligt och anständigt folk, ehuru wåra kläder blifvit sönderrifna af qvistar och nedswärtade wid stockeldar. Nu sedan det rätta förhållandet blifvit utredt, sökte man på bästa wis godtgöra misstaget. Icke nog dermed att wärdinnan1055 tillredde badstugan och der ☙  egenhändigt betjenade oss, utan hon gaf sitt ❧ förtroende till oss äfwen derigenom tillkänna, att hon ifrån badstugan förde oss i sin egen sängkammare och der uppbäddade för wår räkning en säng tätt invid sin egen. När1056  wåra […] nämna ǁ 1. oss sjelfwa och wår resa beträffar, så ǁ 2. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så will jag icke heller dervid ǁ 3. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så will jag icke längre uppehålla mig dervid utan endast  The word added in Castrén 1852a: 69.  helt ǁ twerto[m]  bad om ursäkt ǁ ursäktade sig  han […] kunnat ǁ det endast med stor möda tyckats lyckats honom  wärdinnan […] utan ǁ man wärdinnan inbjöd oss i badstugan, utan  När ǁ Och 151 Itineraria 2osa 1838.indd 151 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  sedan ǁ åter  hel[g]dags-drägt och ǁ hel[g]dagsdrägt, un[derhöll]  derur […] upplysningar ǁ der winna <-->  Sodankylä ǁ de[nna]  förrut […] förmodan ǁ på förhand alstrade förmodan  härstammade från ǁ 1. ~ ǁ 2. ledde sin härk[omst]  språk ǁ ~, seder  There was also considerable Finnish settlement from the 17th century onwards, and the assimilation of the Saami population was not particularly rapid or complete. Onnela 1995: 157–176; Onnela 2006: 24–31; Itkonen, T.I., 1948 I: 96, 117. (TS)  warseblef […] familjer ǁ tyckte jag mig likwäl hos de ifrån Lappar härstammade familjer förmärka wissa  wissa ǁ några  A detailed description of the old Finnish dialect of Sodankylä is included passim in Knut Cannelin’s doctoral thesis (Cannelin 1888). (KH)  bebyggare. ǁ ~ Begge sysselsättade sig med åkerbruk, och ehuru deras mödo[r]  krönas ǁ kröntes  anse ǁ trodde  göra ǁ härigenom ~  werk […] torfva. ǁ werk.  deras ǁ Finnarnes  This idea is obviously a consequence of the taxation system in use since the 17th century, in which all non-agricultural inhabitants of the country were classified as Lapps regardless of their actual ethnic background. Joona 2013: 18– 22, 27; Enbuske 2013: 37, 43–44, 48; Itkonen, T.I., 1948 I: 96 etc. Itkonen, T.I., 1948 I: 129 mentions that the Inari Saami did not like being called följande dagens morgon sedan1057 randades, stod hon wid wår bädd i en prydlig hel[g]dagsdrägt och1058 underhöll med sina händer en elegant bricka, som war belastad med en lysande kaffe[-]service. Efter intagen frukost fortsatte wi wår wandring och anlände ännu före Gudstjenstens början till Sodankylä prestgård. De andliga herrarne förfogade sig till kyrkan, men jag nedsat☙  te mig att revidera kyrko-archivet, i afsigt att ❧ derur1059 winna några upplysningar rörande innewånarnes härkomst i Sodankylä1060 socken. I sjelfwa verket fann jag äfwen i kyrkoböckerna bekräftelse för den af mig redan förrut1061 närda förmodan, att en stor del af ortens befolkning härstammade1062 från Lappar, de der under tidernas lopp antagit Finnarnes språk1063 och lefnadssätt.1064 I afseende å språket warseblef1065 jag dock både förr och sednare hos de ifrån Lappar härstammande familjer wissa1066 idiotismer1067, men i lefnadssättet märktes föga ☙  eller ingen olikhet emellan ortens äldre ❧ och yngre bebyggare.1068 Jag har redan förrut omnämnt att Sodankyläboerne, hvad deras lefnadssätt beträffar, äro ett åkerbrukande folk, och ehuru deras mödor i detta afseende sällan krönas1069 med framgång, anse1070 de sig likwäl göra1071 ett Gudi behagligt werk1072, då de hvarje år plöja upp en torfva. Att åsidosätta åkerbruket är enligt deras1073 föreställning detsamma, som att vara en Lapp1074 eller hedning, och de hysa den fasta öfwertygelse att naturen för denna näringsgren icke utstakat någon gräns. Om en frostnatt förderfvar deras gröda, så se de häruti icke en natur-nödwändighet, utan en rättwis aga af försynen. Olyckligtwis1075 drabbas de nästan hwarje 152 Itineraria 2osa 1838.indd 152 21.8.2019 15:49:49 �Lapland   ☙  år af denna ❧ aga, och om den understundom äfven afböjes, så sker det wanligtwis derigenom, att man i förtid inbergar den omogna grödan. Utom åkerbruk idka Sodankylä Sockens innewånare äfwen jagt, fiskafänge och boskapsskötsel, men sistnämnda näringar bedrifwas dock utan1076 tillräcklig ifwer och energie. Med1077 min kännedom af ortens physiska förhållanden skulle jag anse boskapsskötseln wara den rikaste1078 näringskälla1079 för Sodankylä socken, men jag lemnar oafgjordt om ens på denna wäg någon betydligare winning wore att skörda. I allmänhet är ifrågawarande socken i ☙  anseende till sina materiella tillgångar ❧ onekligen en af de mest wanlottade orter i hela Finland. Här twingas innewånarne, såsom jag i det föregående omnämnt, att understundom lifnära sig med gräs, och det är ej exempellöst att man ur jordens sköte nödgats uppgräfva1080 störtade kreatur och förtära det halfförruttnade1081 köttet. Ifrån detta eländets hem wilja wi nu med ens förflytta oss utför elfwarna Kitinen och Kemi till det några mil sydligare belägna Kemiträsk. Äfwen denna socken war i en icke alltför ☙  aflägsen forntid bebodd af Lappar, hvilka ❧ efterhand1082 antagit Finnarnes språk, seder och lefnadsart. om denna metamorfos skrifwer N.  Fellman i ofvannämnda berättelse1083 till Domkapitlet, att de första missionärerna i Kemi Lappmark Jacob1084 Lapodius och Esaias Mansveti1085 ”lärt Lapparna Finska språket, och straxt på rent Österbottniskt Finska begynt underwisa them i theras Christendom; Förskaffadt Finska böcker och lärt theras ungdom läsa i book.” Widare heter det i samma document:           Lapps but they used that name of their nomadic neighbours. (TS) Olyckligtwis […] grödan. ǁ Likwäl hålla anse de ej för otillåtet att, om möjligt afböja denna aga. utan ǁ med Med ǁ Utan rikaste ǁ bästa närings-/källa uppgräfva ǁ ~ och förtära halfförruttnade ǁ förruttnade, af efterhand […] ǁ genom presternas nitiska bemödanden blifvit icke allenast berättelse ǁ berättelsen Jacob […] Mansveti ǁ Esaias Mansveti och Jacob Lapodius Jacob Lapodius (1622–1660) and Esaias Mansveti (Fellman, 1620– 1697) were appointed pastors at Kemijärvi and Inari respectively in 1648. Esaias Mansveti was transferred to Kemijärvi after Lapodius’s death and he served there until the end of his life. Sursillin suku 1971: 238 (No. 2991); Itkonen, T.I., 1948 I: 66–67. (TS) 153 Itineraria 2osa 1838.indd 153 21.8.2019 15:49:49 �Itineraria  innewånare […] här ǁ 1. äfwen här ǁ 2. innewånare här  Called Salla since 1936. The original centre of the parish, the village of Sallansuu was located west of present-day Куолоярви at N66°58′3″ E29°12′37″ and has belonged to Russia since the Moscow Peace Treaty of 1940. (TS)  genom ǁ så wäl genom sitt utseend[e]  Rovaniemi is on the River Kemijoki at N7375629 E443415 (N66°29′41″ E25°43′43″). (TS) ”Och såsom min salig Fader-Fader (Esaias Mansveti) haft i synnerhet i förståne mycket swårt at intrycka Finska språket hos Lapparne, ☙  har han i anseende ❧ till de fördelachtiga belägenheter här funnits till at upptaga Nybyggen bedrifwit at åtskilliga ifrån Ijo och Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes” (i  Kemiträsk), [”]andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt och ehuru Lapparne i förståne welat utdrifwa them blefvo likwäl af Konungens Befallnings[-]hafwande maintenerade wid sina Nybyggen.” – – ”Desse bönder, som woro Finnar, dock belefwadt och booksynt Fålck, hafwa gagnat Lapparna otroligen och warit min sal[ig] Fader-Fader till icke ringa understöd med deras omwändelse, så att the icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt thet ☙  Finska språket; utan ock med theras exempel ❧ uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig läsa och ehrhålla then sanna kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet befryndat sig med bönderna, hafwa the mästadelen aflagt Lappska språk och begynt tala Finska mellan sig och sina barn, äfvensom andra bönder”. För det närwarande finnas i hela Kemiträsk församling inga Lappar, men liksom i Sodankylä röja innewånare1086 äfven här på somliga orter i synnerhet i Kuolajärwi ka☙  pel1087, sin Lappska härkomst ❧ genom1088 vissa egenheter i språket och till en del äfven genom sitt utseende. I afseende å seder och lefnadssätt finner man på denna ort lika mycken hyfsning, som i många sydliga delar af landet. 154 Itineraria 2osa 1838.indd 154 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  Ännu mera tilltager hyfsningen och i bredd dermed det yttre wälståndet i Rowaniemi1089 och Kemi socknar1090, hvilka jemwäl i äldre tider warit bebodda af Lappar, men sedermera upptagit en stor del af sin befolkning ifrån Ryska Karelen1091 eller de1092 gamla Bjarmernas land.1093 Innewånarne i dessa socknar äro alla utan undantag åkerbrukare, men för1094 wissa allmänna naturhinder och i synnerhet det kalla klimatet har likwäl denna näringsgren ej ☙  kunnat göra allt❧för betydliga framsteg. Deremot är laxfänget härstädes1095 ganska förmånligt och äfwen boskapsskötseln utgör en wigtig näringskälla för orten. Slutligen hafva1096 bönderna i Kemi och Rovaniemi af1097 sina förfäder, de1098 nyssnämnda Bjarmerna, ärft en stor benägenhet för handels-speculationer.1099 De älska ej att tillbringa sin tid i lättja och sömn vid den värmande ugnshärden, utan irra vidt1100 omkring på handelsresor, dem de ofta utsträcka ☙  ända till Stockholm och Petersburg. ❧ Det1101 är twifwelsutan just i sistnämnda omständighet, man har att söka grunden till den sällsynta hyfsning, som utmärker ortens1102 innewånare. Och härigenom förklaras äfwen deras1103 utomord[en]tliga raskhet, rådighet,1104 beslutsamhet och energie i alla företag. Måhända hafwa äfwen wissa locala omständigheter i sin mon bidragit till att utweckla dessa för Kemi och Rowaniemi socknars bebyggare egendomliga characters-drag. Såsom man wet, är Kemi-elf i sitt nedersta lopp mycket strid och wattenrik, full af brusande forssar och wattenfall. Att färdas upp- och nedför denna ström, är förenadt med många1105 faror och tager i anspråk icke allenast stora kropps[-]ansträngningar, utan ☙  dertill1106 erfordras äfven ❧ ett raskt och hur-  socknar ǁ Lap[pmark]  This assumption was derived from Jacob Fellman (1795–1875), but present-day research does not confirm it. On the contrary the Karelian influence in the Rovaniemi area is considered to have been relatively weak. The origins of the settlement were in different regions. Vahtola, J., 1996: 143–145. (TS)  de ǁ det  It has been assumed that the Biarmia of the Scandinavian sagas was on the River Dvina, but its location is actually uncertain. Its historicity, however, has not been denied. Koskela Vasaru 2014. See also the commentary to Castrén’s article Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS)  för […] allmänna ǁ i anseende till allmänna  härstädes ǁ på  hafva ǁ 1. äro ǁ 2. äga ǁ 3. haft  af […] benägenhet ǁ en stor benägenhet  de […] Bjarmerna ǁ Bjarmerna  Cf. Castrén on Finnish and Russian national character p. 387–390 and travel diary between 7 and 10 July 1842, p. 606. (TS)  vidt […] handelsresor ǁ hela wintern igenom på marknader och handelsresor <----> icke blott innom landet, utan äfven  Det […] man har ǁ Det är twifwelsutan just detta rörliga lif, som hos allmogen på denna ort  ortens innewånare ǁ allmogen på denna ort  deras ǁ den  rådighet, beslutsamhet ǁ 1. rådighet och energie i characteren, som utgöra ett ǁ 2. rådighet, beslutsamhet och energie i characteren  många ǁ stora  dertill ǁ fordrar 155 Itineraria 2osa 1838.indd 155 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  landets […] tillbringa ǁ allmogen till[bringa]  denna ǁ sjelfva ~  något ǁ ~ slags  A road that was trafficable also in summer was completed in 1839. Enbuske 1997: 60. (TS)  fara ǁ färdas  tillrygga[la]de denna ǁ gjorde de[nna]  sedan ǁ ända ~  Castrén was born in Tervola on the River Kemijoki downstream from Rovaniemi. (TS)  en ǁ ej  störta […] förderfwet ǁ göra en ända på mitt unga lif  wid ǁ d[e]  fots […] utgång ǁ fots, ty ehuru edswurna män, trodde de sig ej kunna  han ǁ Han  oss wälbehållna ǁ 1. oss ǁ 2. både mig wälbehållen  Along with the scholarly results, the journey had also other influence on Castrén’s future. During the journey, he had sent his application for the position of lecturer in the Finnish language at the University of Helsinki, but the person who should have taken it to the university had been late, and Castrén could not therefore be considered as an applicant. It cannot be taken for granted that he would have been given the position, but now he was at any rate excluded. Carl Axel Gottlund (1796–1875) was appointed. Autio 1981: 44, 200. (TS) tigt sinne. Tager man i betraktande, att landets1107 inbyggare tillbringa större delen af sitt lif på denna ström, så bör det kunna antagas, att äfwen denna1108 omständighet utöfwat något1109 inflytande på deras character. Enligt hwad jag hört förtäljas, lärer på de sednare åren en ordentlig landswäg hafva blifvit banad ifrån Kemi till Rowaniemi och Kemiträsk.1110 Wid den tid, då wår lappländska resa inträffade, war denna wäg knappt påbegynt, och wi nödgades derföre fara1111 med båt utför strömmen. Det war med wexlande känslor, jag ☙  ❧ tillrygga[la]de1112 denna färd, ty ifrån Rowaniemi ända till Kemi woro alla forssar och wattenfall mig bekanta sedan1113 min barndoms spädaste dagar och de enda bekanta, som döden lemnat mig qwar på denna ort, der jag först skådat dagens ljus.1114 Midt under de smärtsamma intryck, som älskade anförwandters grafwar gjorde på mitt sinne, war det en1115 fröjd att förnya bekantskapen med forssarna och wattenfallen  – dessa ystra lekkamrater, hvilka mången gång warit nära att stjelpa min båt omkull och störta1116 mig i förderfwet. Nu liksom förr höll jag det endast för en munter lek att ila hän ☙  öfwer ❧ de brusande böljorna och öfwersköljas af fradgande bränningar. Ofta sökte styrmännen beweka mig att wid1117 de farligaste wattenfallen stiga i land och passera wägen till fots1118. De försäkrade högtidligen att de, ehuru edswurna män, ej wågade answara för en lycklig utgång. Icke dessto mindre förblef jag städse sittande i båten och behöfde alldrig ångra mitt öfverdåd, ty han1119, som är alla styrmäns styrmän, skänkte oss en lycklig färd och lät oss1120 wälbehållna anlända till Kemi, der wår lappländska resa ändteligen slutades.1121 156 Itineraria 2osa 1838.indd 156 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  2 Några dagar i Lappland1122 En qvarlefva af det rese-sällskap, hvarmed den Tidningsläsande Allmänheten redan gjort bekantskap på N:is 90 och 92 af Helsingfors’ Morgonblad för år 18381123, höll kring medlet af sistledne Juli månad ett plenum i Peldovuoma by och Enontekis Lappmark. Förnämsta ämnet för rådplägningen angick den väg, de resande borde taga för att med minsta möjliga omak och omkostnader komma till Utsjoki.iii  – Kapellanen i Enare D[urchman] och undertecknad hade redan i Kemi för sig uppgjort följande plan: nemligen, att i Wuontisjärvi (en by i Enontekis) köpa sig en båt, dermed färdas fyra mil uppför en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki, låta draga båten en mil öfver fjället, derefter bana sig väg utför den tremils långa Nuolasjoki (äfven en fjällbäck) och sedan på egen hand fortsätta resan utför Enare- och Teno-elfvar. Emot detta förslag gjorde Peldovuoma-boerne många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki,” sade de, ”är strid och på denna årstid så grund, att knappt en tom båt kan flyta derpå. För att bära effecterna och draga båten öfver det branta fjället, erfordras mycket folk, eller helst iii. Vid skrifningen af Lappska nomina propria följa vi här det allmänt antagna, ehuru mycket oriktiga bruket. Rätteligen borde Utsjoki skrifvas Otsajoka, Enare Anar o. s. v.  The article was originally published in Helsingfors Morgonblad No. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24 and 28 Jan. 1839) and most parts of it in NRF I p. 10–33. Its manuscript has not survived and the text is published here according to Hf. Mbl. The reader is advised to read this text in parallel with the travel description published above.  The author refers to two letters from the French geologist Eugène Robert to the Russian Minister in the Hansa Cities (Hamburg), Heinrich von Struve (1772–1851). Struve was also a geologist. The letters refer to the same scientific expedition to Scandinavia, Lapland and Spitsbergen (Svalbrd) that Castrén mentions in his description of his journey (see p. 77–78). Helsingfors Morgonblad published extracts of them in nos. 90/1838 (22 Nov.) and 92/1838 (29 Nov.). The former letter was written at Kaafjord on 29 August 1838, and the latter one in Stockholm on 29 September 1838. Robert also took part in the second expedition and published two extensive scientific letters to Struve as a special publication, Robert 1841. It remains unclear why Castrén wanted to associate also himself and his companions with the French expedition here. See also Hfors Mbl 84 and 86/1838, where C.R. Ehrström published his account of the first part of Castrén’s and the others’ journey. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 796; Wikipedia: Louis Eugène Robert, https://fr.wikipedia.org/wiki/Louis_ Eug%C3%A8ne_Robert. (TS) 157 Itineraria 2osa 1838.indd 157 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  Swedish currency was used in Finland alongside Russian currency until 1850. Myllyntaus 1980: 340–341. (TS)  Castrén probably means the source of the River Kietsimäjoki, known as Inarijoki in its lower course. The River Kietsimäjoki begins at N7609051 E417535 (N68°34′53″ E24°58′34″), but there is no actual lake there. (TS) några hästar. Nuolasjoki åter är till och med under flodtiden så grund, att båten måste dragas hela floden utföre.” Mera än skildringen af dessa mödor afskräckte oss ifrån vår tilltänkta plan den försäkran, att Wuontisjärvi-folket knappt för hundrade Riksdaler1124 skulle åtaga sig att vara oss behjelpligt. Denna uppgift öfverensstämde fulkomligt med E[hrström]s, som några år förut på en vida lämpligare årstid begagnat samma väg, att dessa 8 milen kostat honom sjuttiofem Riksdaler. Vi slogo projektet ur hågen. I detsamma uppkastades det förslag, att vi, i ställe[t] för att köpa en båt i Wuontisjärvi, skulle låta timra en ny vid Saunajärvi, der Enarejoki tages sin början.1125 Alla ropade bravo! och redan tillfrågades tillstädesvarande ”båtsmeder”, om de ville taga sig verket an, då Erik Peldovuoma, en äkta Finne, med satiriskt löje sporde oss, hvar vi ämnade taga virke? Derjemte gaf han oss följande råd: ”Herrarne,” sade han, ”taga sina renslar på ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra till Jorgastack (en by vid Teno-elf); der ären J säkre, att träffa Fiskare, som med beredvillighet skola föra Er till Utsjoki utför Teno. Men,” fortsatte Erik, ”duger ej detta förslag, så gifves ej annat råd, än att Ni tager den 20 mil längre och mångfaldt besvärligare vägen genom Enare.”iv Tvenne omständigheter förmådde oss att antaga det sednare förslaget: 1:o) ville B[lank], som åtföljt oss till Peldovuoma, i sådant fall blifva vår reskamrat; 2:o) trodde D., att hans åhörare ungefär vid det laget, då vi skulle inträffa i Enare, höllo marknad, d. ä. voro samlade för att under några dagar förrätta sin andakt. Nu var hufvudfrågan afgjord, och till öfverläggning förehades, huruvida å orten skulle finnas någon duglig karl, som vore bugad att blifva oss iv. Den som i god tid bestämt sig till en Lappsk resa, gör klokt, om han under vintern låter anskaffa båt till Tscheskemjaur eller Saunajaur (?). 158 Itineraria 2osa 1838.indd 158 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  följaktig under resan. ”Jessjö och ingen annan är lämplig till detta värf,” sade Erik utan betänkande. ”Jessjö,” yttrade en annan i rådsförsamlingen, ”skall föra er fram; om han för er ofvan eller under vattnet (veen yläsin eli alasin puolin) vet jag icke; men det vet jag, att han för er fram.” Jessjö!” ”Jessjö!” ljöd det från allas munnar. Jessjö inkallades och hade ingenting emot förslaget. Till de loford, kamraterna fortforo att slösa på honom, yttrade han ödmjukt: ”med Guds hjelp skola vi komma fram och åter. Men,” fortfor han, ”Herrans vägar äro obegripliga; endast Han vet, hvad hända kan. Derföre måste jag först till Wuontisjärvi för att taga afsked af hustru och barn. I morgon afton är jag här åter.” Församlingen upplöstes och enhvar begaf sig till hvila. Följande dagen åtgick till större delen under förberedelserna till resan. Den derpå följande instufvade vi oss i en liten båt under tusende välsignelser och välgångs-önskningar af byns välvillige innevånare. Det var en regnig dag, då vi embarkerade, och en regnig dag är en rätt ledsam sak för Lapplandsfarare, i synnerhet om de på 30 mil ej finna annat tak öfver sina hufvuden, än de mörka molnen,v 1126 annan brasa, än den, som antändes vid roten af ett träd, annan bädd, än den, som tillredes på en fuktig mossa, eller, till förfång för ulfven, i någon bergsklyfta. Föreställningen om följande dagens mödor bidrog i sin mon att öka ledsnaden. Ej ett ord vexlades; enhvar tycktes blott tänka på sig sjelf. Undertecknad, som hade den ledsamheten, att sitta något obeqvämt, intresserade sig likväl i så motto för det allmänna, att han började eftertänka, hvartill de många effecterna vi medtagit, skulle behöfvas. 2–3 lisp[und] bröd tycktes vara mer än 4 karlar kunde förtära på 7–8 dagar; likaså 5 skålp[und] fisk,  An unknown reader in the early 20th century or earlier has commented Castrén’s footnote in the copy digitized by the National Library of Finland with a pencil note: “jasså!” On the Internet: http://digi. kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/ binding/393792#?page=2. (TS) v. Det är en bekant sak, att Lapplands himmel sällan är klar. 159 Itineraria 2osa 1838.indd 159 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  Castrén refers to the first edition of the Kalevala, published in 1835. The more extensive version known at present as the Kalevala was published in 1849. (KH) Castrén assumed that the Pohjola appearing in the Kalevala was a historical location and he placed it in Biarmia, i. e. east of Lapland. Siikala 2013: 47. The quotation from the Kalevala in the footnote: Kalevala 1835 VI: 241–246. (TS) d:o kött. 3 kannor bränvin och 5 skålp. tobak voro oundgängligen nödvändiga, för att mildra Lapparnes hjertan; men de digra renslarne, hvardera af åtminstone 15 skålp[und]s vigt, hvarföre skulle de medtagas? Erik Peldovuoma hade i ersättning för 50 spik, dem vi köpt för att begagnas vid båt-reparationer, skänkt oss en jernskopa och i min tanke bevisat oss en verkelig tjenst. Upplysningsvis må nämnas, att den sedermera kom oss väl till pass, såsom öskar, tvättfat, punsch-bål, dryckeskäril och kittel.  – Också förargades jag ej litet öfver lappmudden, jag köpt i Peldovuoma, då i detsamma ryggen kändes våt, och jag fann mig befogad träda den på mig. Denna metamorphos spridde någon munterhet i sällskapet. Mudden hade blott en ärm, var på somliga ställen luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om vadorna fastsurrade stöfvelskaft vidtogo. Min hvita mössa och glasögonen bildade en skärande kontrast emot den öfriga kostymen. Ändteligen upphörde regnet; solen framskymtade emellan de glesnande molnen, och luftens innevånare flögo fram ur sina gömställen, med glada lofsånger firande ljusets seger. Samtidigt med denna förändring klarnade äfven Eriks panna. Också han höjde sin stämma, och sjöng på Fädernes enkla melodi om Wäinämöinens första äfventyrliga färd till Pohjola, om flickan i norden, den olyckliga återresan med flere af den Finska poesiens herrligaste alster. Öfverraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som börjat blifva sällsporda i Suomis dalar, frågade jag Erik, sedan han slutat, hvarifrån Peldovuoma-boerne inflyttat. ”Du skall veta,” sade Erik, ”att vi härstamma ifrån Ryssland (Karelen)vi  1127 och att min stamfar hette vi. Att Lapparne med Ryssar förstå Karelare, är utom allt tvifvel och behöfver intet bevis. Likaså visst är det, att Päiviö-slägten verkeligen existerat och utmärkt sig i 160 Itineraria 2osa 1838.indd 160 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  Aisari. Denne hade åter en son, benämnd Päiviö, som var far åt tre söner, hvilkas lof ännu genljuder kring hela Lappland. Om du icke har dig någonting bekant angående Päiviö-slägten, så skall jag i afton, der vi tända upp eld och lägra oss, förtälja gamla minnen om dess underbara bragder.” striden mot Karelare. Jag lemnar derhän, huruvida den Päiviö-slägt, hvarom Tornæus talar, är identisk med den, som ännu fortlefver i folkets minne, ehuru skäl visserligen finnas för en sådan förmodan; – men jag appellerar till Kalevala, der Päivilä och Päivän poika nämnas i varianterna, och förekomma uti fiendtligt förhållande till Kaleva-ätten. – Hvad beträffar min berättares sägen, att Päiviö-slägten härstammar ifrån Karelen, måste den lemnas i sitt värde. Det vissa är, att icke allenast Lapparne tillegna sig den och dess bragder, utan äfven många Finnar anse den vara af rent Lappsk härkomst. – För öfrigt får jag till vederbörandes bepröfvande hemställa, om det icke vore mödan värdt och skulle lända så väl till upplysande af Finlands historiska förhållanden i forntiden, som i synnerhet af Kalevala-dikten, att uppsöka och noggrannt anteckna de traditioner, Lapparne ännu äga om sina strider med Karelare. Äfven i geographiskt hänseende kunde detta företag leda till vigtiga resultater. Så t. ex. synes blott den omständigheten, att myther om Karelare ymnigast förekomma i Enare, och den sägen, att de alltid styrt nedför Patsjoki lända såsom ett bevis till för den förmodan, att Karelska stammen sträckt sig ända till Ishafvet. Det är troligen Patsjoki fall (köngäs), som i Kalevala skildras med följande ord: ”Jo laulo mokomat miehet Rutjan koskehen kovahan Kinahmen ilkiähän Johon puut päin putoovat Perin vierivat [sic] petäjät Hongat latvoin lankiavat.” Men härom en annan gång. 161 Itineraria 2osa 1838.indd 161 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  Castrén seems to be thinking about Pindar’s ode, saying: “[…] the gray-colored adornment of olive, which once / Amphitryon’s son brought / from the shady springs of Ister  / to be the fairest memorial of the contests at Olympia.” Pindar 1997: 81 (Olympia 3 verses 12–15). I express my gratitude for this information to Mr. Arto Kivimäki. The only context where Heracles or Hercules is explicitly connected with the River Alpheios is when he led the rivers Alpheios and Peneios to make them clean the Augean stables, but no olive trees are mentioned in this connection. Apollodoros 2004: 93, 95 (2, 88–89). (TS)  Castrén means bluethroat (Luscinia svecica), often called nightingale of Lapland. The thrush nightingale (Luscinia luscinia) is not found in Northern Finland. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/en/ linnut/bluethroat; http://www. luontoportti.com/suomi/en/linnut/thrush-nightingale. (TS)  Pätönen and Väinämöinen, cf. Kalevala 1835 III: 79. The same rune about Väinämöinen’s boat carving is the only one collected in Southern Lapland where the Pätönen character appears. Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65, 67: http://www.skvr.fi. (TS) Solen var ännu högt uppe, då vi satte i land och lägrade oss tätt invid den sakta sorlande bäcken uti en herrlig lund af yfviga björkar. Sällsynt i Lappland, påminte den om de oliver, som Hercules säges hafva planterat vid Alphei stränder.1128 Här hörde jag för första gången de mångfaldt omvexlande tonerna af nordens näktergal (Satakielinen).1129 Det förekom mig, liksom hade näktergalen utvalt lunden till sin bostad, och liksom vore hans sång egnad till en välkomst-helsning åt de sällsamma gästerna. Emedlertid lockade röken ifrån den i luften fladdrande brasan till vår åsyn en ren, som ställde sig vid branten af en utstående klippa på motsatta stranden, men ilade bort inom några ögonblick af fruktan för den skoningslösa jägarens kula.  – Redan hade Philomela tystnat och Trollius tillslutit sina knoppar, då Erik väckte mig, der jag stod lutad mot en björkstam och betraktade den i vågen oroligt sprittande skuggan af björkens blad, ifrån mina fantasier och erbjöd sig att påbörja den utlofvade berättelsen om Päiviö-slägten. ”Men,” sade han, ”medan jag slutar min qvällsvard, kan du emedlertid, hellre än stå sysslolös och se på de onyttiga girsarna, gå i skogen och afskära några tvågreniga qvistar, hvilka jag sedermera skall begagna för att lemna dig en åskådlig bild af Päiviös vildrens-fängen (vuomenet).” Jag åtlydde befallningen och satte mig derefter vid Eriks sida för att åhöra hans berättelser om Päiviös hjelte-ätt. ”I fordna dagar,” så började Erik, ”då Finnar och Lappar ännu lefde broderligt med hvarandra, och hvardera folket bodde i Finland, var det icke så fredligt i Norden, som nu. Ifrån långt aflägsna trakter och främmande verldsdelar kom ett folk, som ville bemäktiga sig Finland och underkufva dess gamla innevånare. Då uppmanade den åldrige Pätönen sin son Wäinämöinen1130, att ställa sig i spetsen för Finnar och Lappar, samt förjaga de 162 Itineraria 2osa 1838.indd 162 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  nykomna gästerna. Sjelf gammal vorden kunde han icke deltaga i striden, utan ville i dess ställe anordna en smidja i någon bergsklyfta och smida männer förödande svärd. Nu börjades en strid på lif och död. Männer föllo å ömse sidor såsom tallar i skogen. De våra segrade, och fienden drog sig på andra sidan hafvet.  – Långt efter dessa tider, och sedan Lapparne dragit sig till den yttersta Norden, blefvo de ofta oroade af Ryssar (Karelare), som i stora skaror invandrade för att plundra och röfva. De foro fram värre än vargar och björnar, plågade menniskor på allt upptänkligt sätt, tills de fingo veta, hvar skatterna voro nedgräfde. Ej förr än de fyllt flere båtar med silfver och andra dyrbarheter, tågade de till sitt eget land för att följande år återkomma och bedrifva samma ofog. Det var i striden mot desse röfvare, som Päiviö-slägten i synnerhet utmärkte sig. Om du kommer hit någon vinter, medan Lapparne ännu äro här med sina renar, så skola de berätta för dig många sagor om de hjelte-bragder, hvilka så väl fadren, som sönerna utöfvat. Men jag tror icke gerna annat än hvad jag sjelf sett; ty det heter i ordspråket: ”vanhain valhet nuorten todet.” Således skall jag om Päiviö-fadren allenast förtälja, huru han fångade vildren med sina vuomenet, hvilka ännu i dag anträffas på flere ställen.” Af de qvistar, jag bragt ur skogen, andordnade nu Erik ett vildrens-fänge i miniatur och lemnade derå ungefär följande beskrifning: Päiviö hade nedhuggit en mängd stora, tvågreniga granar och i toppen sålunda fastgjort begge grenarne, att han trädt dem igenom ett med hål försedt bräde. Dessa granar begagnade Päiviö till störar vid tvenne gärden, hvilka bilda en allt mer och mer smalande ingång till ett tåg, som formeras af tvenne vanliga och parallelt löpande gärden. I ändan af tåget finnes trenne upphöjningar, som äro gjorda af mossbelaggda stockar; de äro alla 3–4 alnar höga och ungefär 100 famnar 163 Itineraria 2osa 1838.indd 163 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  Ounastunturi (Fi.)/Ovnnesduottar (SaaN) is a fell in Enontekiö and Muonio, N7575835 E368792 (N68°15′55″ E23°49′26″). Its highest point is 725 m above sea level. It is unclear what Erik meant with ‘Suinarova’. There are several place-names beginning with Suina in Enontekiö. (TS)  Pasmarova (Fi.)/Basmaroavvi (SaaN) is situated at N7589709 E392027 (N68°23′58″ E24°22′16″). (TS)  Guovdageaidnu (SaaN)/Kautokeino (No.)/Koutokeino (Fi.) is in Northern Norway at N7676798 E820627 (N69º0ʹ45ʺ E23º2ʹ28ʺ) and today it is the most important centre of Saami culture in the North Calotte region. Kárášjohka (SaaN)/ Karasjok (No.)/Karasjoki (Fi.) is also in Northern Norway, at N7742290 E909614 (N69º28ʹ19ʺ E25º30ʹ40ʺ). Sandesaari (in the footnote), cf. p. 236: Sadesaari. (TS)  Lake Venejärvi (Fi.)/Venejávri (SaaN) in Enontekiö, N7590297 E394863 (N68°24′21″ E24°26′22″). (TS) ifrån hvarandra. Gran-gärden äro ¼ à ½ mil långa, och det vanliga gärdet sträcker sig ifrån 2 ända till 5 mil (t. ex. ifrån Suinarova till Ounastunturi1131). Allt detta hade Päiviö helt allena tillvägabragt samt derpå med sitt folk på skidor drifvit vildrenarne i tåget och jagat dem utför nämnda branter. Om renarne kommo oskadde nedför dem alla, så blefvo de ändock sluteligen fångade inom ett stängsel, som Päiviö gjort efter sista upphöjningen. ”Ändamålenligheten af denna uppfinning,” fortfor Erik, ”kan du inse deraf, att Päiviö på en enda gång fångat öfver tusen renar med sin ”vuomen” i Pasmarova1132. Päiviö blef följakteligen mäkta rik, och bestod hans rikedom, likasom de fleste Lappars ännu i dag, uti renar. Derjemte hade han i sin tjenst trettio drängar och trettio pigor, ägde mycket silfver, fiske-vatten och lägerställen (kenttä)vii 1133. Men silfret hade han kort före sin död nedgräfvit vid sin ”kenttä” i Wenetjärvi1134, utan att någon förmått upptäcka skatterna.” ”Ryktbarast ibland Päiviös tre söner är Olof. Stor, stark och modig, såsom fadren, hade äfven han gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryssar. Då han en gång ärnade företaga sig en resa och fruktade att fienden under tiden skulle göra ett besök i hans hem, så bar han en ofantlig stock på fjället utanför ingången till sin kåta och bad hustrun säga åt fienden: ”Meiän poika sen kanto.” Kort efter hans afresa kom äfven en skara Ryssar för att plundra. Men innan de grepo verket an, fästade stocken deras uppmärksamhet. De kunde icke begripa, huru vii. I sjelfva verket tror man sig kunna uppvisa hans lägerställen i Enontekis, Kautokeino, Karasjoki, Kittilä, Enare och Utsjoki. I Enare säges hans kenttä varit på Sandesaari, der familjen Juutua nu har sitt sommarläger. Äfven i Sombio har man vid Luiro-elf visat mig stället, der Päiviö bott. Uti en gammal Communion-bok i Sodankylä förekommer namnet Hans Päiviö. 164 Itineraria 2osa 1838.indd 164 21.8.2019 15:49:50 �Lapland   Päiviö here as a surname meaning Olof. (TS) den blifvit förd uppför det branta fjället, och begärde en förklaring af Olofs unga hustru. Hon svarade, såsom hennes man befallt. Ryssarne föllo i största förvåning, då de hörde, att en ung qvinna kunde vara mor åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen. Emedlertid beslöto de att afvakta hans återkomst, för att, om möjligt, bringa honom om lifvet. Men då Päiviö1135 kom, vågade ingen angripa honom. Likväl försäkrade Ryssarne skrytsamt, att i deras land fanns en kämpe, som var hans öfverman, och föreslogo, att Olof skulle följa dem åt och mäta sin styrka med hans. Olof emottog anbudet och for till Ryssland. Då kämparne möttes och helsade hvarandra med handslag, krossade Ryssen Päiviös hand. Päiviö grep sin motståndare om lifvet, och slog honom till marken. Ryssen steg upp och angrep i sin ordning Päiviö, men hade samma öde. Nu varnade honom Päiviö att icke mera försöka sin lycka. Desto mera förgrymmad rusade Ryssen på Olof, hvilken för tredje gången slog sin fiende till marken och besparade honom mödan att vidare uppstiga.” — ”När Päiviö en gång vandrade i skogen, såg han en Staloviii i beråd att lyfta en oerhörd sten. viii. Beträffande Lapparnes föreställning om Stalok, såsom ett mennisko-ätande slägte, se Helsingfors Morgonblad för 1838, N:o 92. L. L. Læstadius håller dem för ett historiskt folk. Märkeligt är, att många Lappar ej äga någon kunskap om Päiviö-slägtens strider med Karelare, men deremot veta förtälja, att den stått i fiendtligt förhållande till Stalo-folket. I det följande kommer att anföras en berättelse, huru Päiviö Isak sköt en Karelsk höfding. Enligt andra var Karelaren en Stalo. – En vanlig, kanske sednare, föreställning om Stalok är den, att de i osynlig gestalt förfölja menniskor och tvinga dem att brottas med sig. Segrar Stalo, så dödar han utan skonsmål sin motståndare och äter upp honom. Det är en Lappland vida utspridd sägen, att en Reisivuono-Lapp för fyra år tillbaka brottats med Stalo och besegrat honom. Stalok säges 165 Itineraria 2osa 1838.indd 165 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria Men då Stalo icke mäktade dermed, tog han sig före att i sakta mak vältra stenen. Obemärkt åskådade Päiviö en stund Stalos företag; derpå framträdde han ur sitt gömställe, skrattade åt Stalos svaghet och bar den till sitt bestämda ställe. Af fruktan för denne mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa. Päiviö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och började förfölja mennisko-ätaren. Stalo hoppade öfver Näytämä- (Neid-) floden; Päiviö gjorde detsamma, ertappade Stalo och dödade honom.ix — ”Till bevis på Olofs styrka länder ock följande händelse: Då Päiviö ätervände ifrån en notfärd, öfverfölls han på Enare träsk af motvind och svårt väder. Hellre än att ro och kämpa med vågorna, som hotade att fylla hans af en not och mycket fisk lastade båt, beslöt han att lägga i land vid en holme, kastade den tunga båten på skullran och bar den öfver land.” — ”På sin snabbhet har Päiviö ådagalagt lika utomordentliga prof. Det var Päiviös sed att aldrig förfölja vildrenar, om de ej voro flera i skocken. Sig hände, då Päiviö var stadd på en vildrensjagt med sin trogne dräng och ständige följeslagare Wuolleb (Olof) Walle, att denne började förebrå sin husbonde, för det han i stället för att fånga en vildren, som jemte sin kalf sprang förbi dem, skrämde bort renarne. Päiviö gaf sig att förfölja dem, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven lefvande, skänkte dem sedan med förakt åt sin anspråkslöse tjenare.”x numera uppehålla sig på hafsöarne, dit de tagit sin tillflykt straxt efter Christendomens införande. ix. Denna och nästföljande berättelser om Olof Päiviö äro äfven och i synnerhet allmänt gängse i Enare. x. Annars visar Päiviö mycken aktning för Walle. Så t. ex. ger han vid fiskfängen alltid största fisken åt drängen. 166 Itineraria 2osa 1838.indd 166 21.8.2019 15:49:50 �Lapland   See also Itkonen, T.I., 1948 II: 308. (TS)  Goavddis. — ”En dag förföljdes Päiviös fårahjord af en varg. Päiviö börjar sätta efter vargen, fattar tag i svansen och krossar vargen mot en klippa.” — ”Då ingenting förmådde motstå Päiviös handfasta arm, och sjelfva Stalo icke vågade mäta sig med honom i styrka, öfverlade Päiviö i sitt sinne, huru en strid med björnen månde aflöpa. Derpå går han i skogen, väcker björnen ur sitt ide och nedlägger den starke utan några vapen.” Sina sista bragder utförde Olof för trons seger.1136 Han hade sjelf varit en nitisk Afgudadyrkare; men då ryktet om den nya läran nådde hans öron, beslöt han att sätta de hedniska makterna på prof. Han slog på kuobdies (spåtrumman)1137 för att af bjellrornas klang utforska, huru hans tillämnade vildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett gynsamt förebud, men löftet svek. – Gudarne åter pröfvade Olof på följande sätt: Han satte sig att flinta upp eld i regnväder och anropade sina Gudar om bistånd. Men då hans förehafvande icke lyckades, vände han sig till den Ende Guden, och straxt tändes fnösket. – Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorne, nedref Seiderna och förstörde allt, hvad han öfverkom af hedniska monumenter.xi xi. I sammanhang härmed anföre vi ur Prosten och Kyrkoherden Mag. Tornaei ”beskrifning öfver Torneå och Kemi Lappmarker, förf. år 1672” följande berättelse: – – ”uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiviä, en ärlig, välbehållen och Gudfruktig Lapp. Han vardt död för två år sedan och hade många söner, hade ock en tid i förstone med alt sitt husfolk troligen tjänt och dyrkat sin Seita; men det hände sig en gång, att Renarne begynte mycket dö för honom, derföre han anropade och flitigt ärade Seitan, men det halp intet, Renarne dödde immerfort. På sistone drager han med alla sina söner til afguden, förer med sig många Lass torr ved, pryder vackert med friska granqvistar kring om, gifver honom offer, de hudar med bellingar, horn och hufvud, som han af de döda Renar dragit hade, falla alla på knä, innerligen 167 Itineraria 2osa 1838.indd 167 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  The place-name is missing. Castrén also marked two asterisks here as the sign of a footnote, but there is no footnote. (TS) ”Mätt af år och ära begaf han sig på sistone hela trettio milen till1138, för att i Herrans hus öfva sin andakt. Der hvilar hans stoft i vigd mull.” Sedan Eric ledsagat Olof Päiviö till sin hvilostad, började han tänka på sin egen hvila under nattens återstående timmar. Emedlertid förmådde jag honom att ännu förtälja några traditioner om de begge öfriga Päiviö-sönerna. ”Isak Päiviö,” fortfor han således, ”utmärkte sig såsom bågskytt. Hans säkerhet att skjuta var så stor, att han träffade harren, då den slog. Också han förföljde Ryssar och utförde bland andra följande värf: I spetsen för en skara Ryssar, som härjade i Lappland, stod en från hufvud till fot kopparklädd höfding. I sin rustning var Ryssen så styf, att han icke kunde föra gaffeln till munnen, då han åt, och bedja Seitan, att han med något tekn sig uppenbara ville, om han en Gud vore: När på sådant tecken intet syntes, ändock de hela dagen lika som Baals Propheter (I. Reg. 18.) tilbedit hade, stodo de up ifrån sin förmenta gudelighet och kastade all den torra ved som de medfört hade uppå afguden, och tände eld på honom och så upbrände hela Bys afguden: då hans Pagani ville dräpa honom derföre, svarade han lika som Gideon (Jud. 6.): Låt afguden hämna sig sjelf på mig. Denne Lappen Päiviä, var så fast i sin tro, at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig vilja trolla honom, begynte han sjunga emot dem Trones och Fader vårs sånger. Item Nu bedje vi then Helige And. O! tu helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han dem fann, och sände sin äldsta Son, som hette Vuollaba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at han där måtto förbränna alla deras afgudar och Seitar, hvilka i den byn rätt många voro, det Wuollaba ock efterkom, och derföre måste han dem undfly til annat Konungarike Norrige, der bor han än.” – – – Det är just härpå, jag grundat min förmodan om identiteten af Tornaei Päiviö-slägt med den af oss omtalta. Men Lapparnes strider med Karelare måste förflyttas till en långt aflägsnare tid. Må hända har man på Päiviö tillämpat äldre traditioner. 168 Itineraria 2osa 1838.indd 168 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  måste derföre matas af sin dräng. Päiviö, som länge lurat på höfdingen, fick ändteligen öga på honom, just då han höll på att göra sin måltid. Päiviö spände sin båge, och då drängen förde gaffeln till munnen, flög en pil, som träffade gaffelns skaft och dref den i halsen på Ryssen.” –1139 ”Tredje Päiviö-sonen säges hetat Johan. Han var en mäktig trollkarl, sådana numera ej födas i Lappland. Här har det gamla trollslägtet dött ut; i nedra landet skola stora trollkarlar ännu finnasxii; men Lapparne kunna endast ”vända ögonen” på menniskor och utskicka sina tjenste-andar på de sjelfve eller deras boskap. Deremot kunde de i fordna dagar åstadkomma hvad helst de ville. Män och qvinnor voro lika indrifna i konsten. Hvad nu Johan Päiviö beträffar, så vill jag berätta, huru han förgjorde en mängd Ryssar, som tagit honom till vägledare till någon ort, der rikt byte var att förvänta. Johan förde dem till en brant på Pallastunturi, och lät klockor ljuda, eldar lysa och byar synas under berget. Dit går vägen, sade han; men för att ingen må taga vilse i den mörka natten, skall jag gå förut med ett bloss i handen. I detsamma kastade han sitt bloss utför branten, men blef sjelf stående på berget, osedd af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo elden fara och förgingo så i afgrunden.”xiii  This tradition is told in connection to both Päiviö and Laurukainen. Bartens 2017: 70– 73. (TS) xii. Såsom bevis på forntida trollkonst har jag hört omtalas följande händelse: En Finsk trollhexa skickade i veckans början allt sitt folk ut på ängen, och lofvade Lördagsaftonen sjelf komma för att se, huru arbetet lidit, och upptaga allt det hö, som under veckan blifvit slaget. Dermed tillgick sålunda, at hon ställde sig midt på ängen och verkställde några hexerier, hvarpå folk såsom moln nedströmmade från luften. De nya arbetarne begärde räfsor, men gumman lät dem räfsa med fingrarne. xiii. Denna berättelse tillämpas af flere och med många variationer uppå Laurukainen. Också lokaliseras den olika på olika orter. 169 Itineraria 2osa 1838.indd 169 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria Så litet dessa enkla berättelser äfven må synas vara egnade att väcka och underhålla något intresse, hade de likväl hos mig förjagat sömnen och framkallade, sedan Erik slutat, en mängd allvarsamma betraktelser. De voro en ovillkorlig följd af det gängse ropet, som äfven nått mina öron, att Lapparne i alla tider utmärkt sig såsom ett fegt och uselt slägte. Beskyllningen för feghet tycktes mig ej vara rätt befogad emot ett folk, som genom sekler räddat minnet af sin hjelte-ätt och med stolthet omtalar dess bragder, då deremot frågan: ”huru hette din Farfar?” ofta och vanligen lemnas obesvarad af Lappen. Låt äfven vara, att Päiviö-slägten ej vore af Lappsk härkomst, så bevisar dock den omständighet, huru högt de skatta mannamod och den ära, som inlägges i tappra idrotter. Fegheten kan alltså icke utgöra grundtonen i Lapparnes charakter, ej heller det sjelfförakt, man velat tillskrifva dem. Huru skulle de med dylika driffjädrar hafva bibehållit sina förfäders seder och skyddat sig emot främmande inverkanxiv, då, som bekant är, xiv. Vid anställd jemförelse af tillståndet i Kemi Lappmark under dess första religions-lärare (Esaias Mansueti, Jacobus Lapodius, Esaias och Nils Fellman), sådant det skildras af Nils Fellman, och nämnda Lappmarks nuvarande ställning, synes Finnarnes inflytande på Lapparnes odling i sednare tider mera af- än tilltagit. I anförda Nils Fellmans ”berättelse”, dat. den 3 Juni 1751, heter det bland annat: – – – ”och såsom the (Es. Mansueti och Jac. Lapodius) voro Finsk födda Österbottningar, – – – hafva the lärt Lapparne Finska språket, och straxt på rent Österbottniskt Finska begynt undervisa them i theras Christendom; Förskaffadt Finska böcker, och lärt theras ungdom läsa i book” – – (§. 2). Vidare: ”Och såsom min salig Fader-Fader haft i synnerhet i förståne mycket svårt att intrycka Finska språket hos Lapparne, har han, i anseende till de fördelachtiga belägenheter här funnits till att upptaga Nybyggen bedrifvit at åtskilliga ifrån Ijo och 170 Itineraria 2osa 1838.indd 170 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  hvarken Svenskar, Finnar eller Norrmän uraktlåtit att göra dem gällande. Att Lapparne dragit sig upp till den yttersta Norden, kan ej lända till bevis på deras feghet. Ty äfven med förutsättning, att de i fordna dagar Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes” (i Kemiträsk), ”andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt och ehuru Lapparne i förståne velat utdrifva them blefvo likväl af Konungens Befallningshafvande maintenerade vid sina Nybyggen.”  – –  – ”Desse bönder, som voro Finnar, doch belefvadt och booksynt Fålck, hafva gagnat Lapparna otroligen och varit min sal[ige] Fader-Fader til icke ringa understöd med deras omvändelse, så att the icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt thet Finska språket; utan ock med theras exempel uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig läsa och ehrhålla then sanna kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet befryndat sig med bönderna, hafva the mästadelen aflagt Lappska språk och begynt tala Finska mellan sig och sina barn, äfvensom andra bönder” (§. 4). – För att ej tala om Lapparne i Utsjoki, hvilka och i synnerhet Fjäll-Lapparne äro ganska litet hemmastadda i Finskan, talas det till och med i Enare blott af karlarne någorlunda obehindradt. Sig emellan tala Lapparne öfverallt sitt modersmål. ”Oma maa, oma kieli!” är äfven deras valspråk. Ännu mindre, än i språket, röjer sig nu för tiden Finnarnes inflytande på Lapparne i mythiska qvarlefvor och lefnadssättet. Öfverallt, der Lappar och Finnar råkat i beröring med hvarandra, hafva Finnarne till det mesta förgätit sina egna och upptagit Lapparnes mythiska föreställningar, då det deremot är ganska problematiskt, om de sednare lånat något ur den Finska Mythologien. Beträffande lefnadssättet, finnes i Enare blott tre Lappska Nybyggare; men äfven desse odla ingen jord och lefva i det närmaste såsom Fiskar-Lappar. Äktenskapliga förbindelser emellan Lappar och Finnar äro i våra dagar en sällsynthet och anses af begge nationerna för en mesalliance. 171 Itineraria 2osa 1838.indd 171 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria  Castrén refers here to Pehr Högström’s (1714–1784) description of the Saami and Lapland in general. Högström was a pastor at Gällivare in present-day northern Sweden, and he published his work in 1747. It was printed also in German translation in 1748. Högström 1747: esp. 150–160; 1748. (TS) innehaft Finland, är det outredt, af hvilken anledning de öfvergifvit landet. Minst antaglig är den förmodan, att de rymt fältet af fruktan för den beprisade Finska tapperheten. Men om äfven så vore, måste man taga i betraktande, att Lapparne, såsom ett nomadiserande folk, ej aktade mödan värdt att kifvas om en jordfläck, helst de genom Lappmarken fingo sin förlust mångfaldt ersatt. Finland var sannerligen icke en alltför fet bit för Lappen, sedan landet blef uppodladt, och mossarna (förutsatt, att Finland var ett mossfältxv) uppbrändes till svedjeländer. I sjelfva verket är det brist på renbete, som af Finnarne uppgifves, såsom förnämsta orsaken till Lapparnes utvandring. Det synes således vara enligare med sanningen, att ur physiska grunder härleda nämnda faktum (om annars Finnarnes härvaro kan gälla för ett historiskt faktum), än ligga den folkets charakter till last.xvi 1140 xv. Utan en sådan förutsättning kan åter Lapparnes härvaro rimligtvis icke antagas. xvi. I sin ”beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande Lappmarker” m. m. skildrar P. Högström Lapparne, såsom ett i moraliskt hänseende föraktligt slägte. Likväl yttrar han sig berömmande om deras modighet. ”Jag vet icke”, säger han pag. 155, ”om jag må säja, att detta folket äro af naturen klenmodige och rädde, emedan jag tycker mig kunna med mera fog säja, att de äro till större delen mer behjertade, än man trodt dem om.”  – Den omilda, och enligt min tanke orättvisa, tillvitelse för feghet, misstänksamhet, ohjelpsamhet, m. m., som vanligen påbördas Lapparne, har troligen sin grund deri, att man vid bedömande af deras charakter tagit till ögnamärke deras förfarande emot sina grannar, eller med andra ord, emot samvetslösa förtryckare, som i känslan af sin andliga och materiella öfverlägsenhet sätta en ära i handlingar, för hvilka den sunda känslan måste rysa. Jag har sjelf hört Finnar prisa nidingsdåd, som de föröfvat emot Lappar, hvilka, i fall af laga åtal, skulle af samhället brännmärkas med de mest vanärande straff. Till försvar för sina 172 Itineraria 2osa 1838.indd 172 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  Under dessa betraktelser började solens första strålar tränga sig genom den mörka lunden. Naturen vaknade till nytt lif, som röjde sig i näktergalens sång, hos de på vattenytan plaskande fiskarne, ja! till och med uti blommornas verksamhet, i det de åter höjde sina stjelkar och uppläto de doftande kalkarne.  – En besynnerlig, alldeles barnslig, fantasi intog mig vid anblicken af de mot solen glittrande daggdropparna. De förekommo mig såsom klart strålande ögon af de genier, hvilka den Finska Mythologien tilldelar hvarje väsen. Och när någon daggdroppe ifrån de öfverhängande björkbladen nedföll på mitt ansigte, trodde jag den vara en tår, som någon huld ”haltia” fällde af tacksamhet för min kärlek emot henne – den försmådda. Med denna fantasi insomnade jag. handlingar åberopa desse uslingar: ”Är det synd att bedraga Lappar; de äro ju icke menniskor, utan vilda djur; dessutom hafva de silfver mer än de behöfva och af sådan anledning nedgräfva i jorden, då vi nästan svälta ihjäl” o.  s.  v. Är det under, om Lapparne vant sig emot dylika barbarer använda feg list och slughet, om de visa sig misstänksamma emot dem, iakttaga förbehållsamhet och yttersta försigtighet i deras umgänge. I ställe för sistnämnda laster skulle jag i fråga om Lapparnes inbördes vandel, bland deras hufvud-dygder på goda skäl omnämna uppriktighet och förtrolighet. Emot fattiga äro de mästadels hjelpsamma. Gästfrihet tillkommer dem i vida högre grad, än de Finska Nybyggarne i Lappmarken. Så läto Finnarne i Enare ösa penningar på sig för hvarje småsak. Bland Lapparne ansågs sjelfva anbudet för en skymf. Hade en Lapp undfägnat oss med det bästa han äger, och i ersättning derföre erhållit några skonålar eller litet tobak, ansågs detta för en oförtjent gåfva och spridde stor glädje öfver hela familjen samt framkallade tusende välsignelser öfver gifvaren. De rådande lasterna hos Enare-Lapparne och troligen alla Fiskare-Lappar äro: böjelse för lättja och maklighet, bristande omtanke, osnygghet; och hos Fjäll-Lapparne, i synnerhet en gränslös passion för bränvin. 173 Itineraria 2osa 1838.indd 173 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria Solen var redan högt öfver horizonten, då vi öfvergåfvo vår lugna fristad för att gå dagens mödor till möte. Då vi emedlertid ännu hade en mils båtfärd utefter Peldojoki öfre lopp (vanligen Ylijoki kallad), uppmanade jag Erik att förkorta vägen med någon berättelse. Han började som följer: ”När du kommer till rätta Lappmarken, skall du erfara, at Lapparne äro mycket användbara, såsom vägvisare. Vana ända ifrån sin barndom att löpa omkring såsom hundar, finns på flere mil ej träd, ej sten, ej källa, som de icke hafva reda på. Men ännu har ingen menniska funnits, som hade kännt så noga alla trakter i Lappmarken, såsom Laurukainen (Lapparnes Laurukadsch). I hela det vida Lappland finnes ingen vrå, dit han icke skulle kännt vägen. Derföre voro Ryssarne angelägne att begagna honom såsom vägvisare under deras ströftåg i Lappmarken. Laurukainen var också mycket beredvillig att vägleda dem; ty han var en klok man och visste ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en neslig död, när de kommit i hans klor. Anmärkningsvärd är i synnerhet följande bragd: Laurukainen skulle föra en mängd Ryssar öfver Ounasjärvi; men de blefvo hungriga på vägen och anbefallte Laurukainen att lägga i land. Han styrde på en holme. – Sedan hungern var stillad, lade sig Ryssarne att sofva, efter att likväl hafva anordnat en vakt vid båtarne. Men småningom somnade äfven vakten. Nu tyckte Laurukainen tiden vara inne för honom att utföra sitt anslag; – han sköt ut båtarne – de voro tre, enligt andra: sju till antalet, alla fullastade med mjöl och andra matvaror, samt af Lappar röfvade dyrbarheter) och var just i beråd att stiga i en af dem, då vakten vaknade. Han grep efter sitt svärd, men det var borta. Laurukainen hade nemligen bragt i båtarne allt hvad han kunnat åtkomma utan fara att väcka Ryssarne, såsom yxor, gryta, matvaror, m.  m. Till lycka för Laurukainen hade Ryssarne 174 Itineraria 2osa 1838.indd 174 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  med undantag af vakten lemnad sina svärd efter sig i båtarne. När nu Ryssen till sin stora förargelse såg sig afväpnad, sprang han i vattnet och fattade i närmaste båten, hvilken var densamma, hvari Laurukainen stigit. Denne knäppte Ryssen på fingrarne med hans eget svärd, hvarvid Ryssen hade det missödet att förlora alla sina fem. De föllo i båten jemte en stor guldring. Först nu gjorde Ryssen allarm, men Laurukainen var redan långt ute på träsket, då Ryssarne ilade till sin kamrats hjelp. De började bedja Laurukainen om förbarmande och sade: ”Kom hit, helige broder! här får du äta gröt med Svenskt smör till öga och med egen (enligt andra: din husbondes) sked.” Laurukainen svarade: ”Här är gröten och mjölet med.” När Ryssarne funno, att böner ej hjelpte, ropade någon: ”Kom hit, och smält tenn skall gjutas i din strupe.xvii – I nio dygn rodde Laurukainen kring holmen, bevakande Ryssarne, att de ej måtte undkomma med flotta eller genom någon oförmodad händelse. På den tionde gick han i land. Då voro alla döda; blott en enda lyftade ännu litet sitt hufvud. Holmen, der detta tilldragit sig, kallas ännu i dag Karjalan saari.” xvii. Det är anmärkningsvärdt, att Lapparne på Karelsk munart anföra detta samtal. Deraf synes vara påtagligt, att Lapparne sjelfve med Ryssar förstå Karelare. Samtalet lyder på Finska sålunda: Karel. A! tuokah veneh, pyhä veli! tääl’ on huttu ja hyvä ruoka, Ruotsin voita silmäks’ pannah, oma hutri annetah. Lauruk. Mull’ on huttu ja huttu neuvot. Karel. Ka! tules tänne; kuuma tina kulkkuh valetah. För öfrigt berättas denna tradition på flerfaldigt sätt, och är icke blott gängse i Lappmarken, utan äfven i norra delen af Österbotten. 175 Itineraria 2osa 1838.indd 175 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria — ”En annan gång hade Ryssarne tagit Laurukainen till styrman utför Patsjoki. När man kommit till närheten af ett deri befinteligt fall, fastband han alla (sju) båtar, och bad Ryssarne krypa under sina täcken, för att de icke måtte falla i förskräckelse vid anblicken af det ofantliga vattenfall, hvaraf de redan hörde dånet. Utan betänkande åtlydde Ryssarne anmaningen. Derpå styrde han tätt förbi en klippa och hoppade på den; men Ryssarne förgingos i fallet.” ”En annan gång styrde han åter Ryssarnes båt rakt mot en klippa i samma flod. Ryssarne drunknade, men Laurukainen undkom äfven denna gång, emedan han var ”veen ärimys.” – ”Efter dessa och dylika bragder fattade Ryssarne dödligt hat till Laurukainen och beslöto att förgöra honom. Det skall äfven hafva lyckats dem, men efter många svårigheter, och sedan Laurukainen tillfogat dem stora olyckor, såsom då de öfverraskade honom i hans köttboda. Ryssarne stodo utanföre och skreko, brinnande af otålighet, att han skulle komma ned. Men Laurukainen gjorde sig ingen brådska, lät dem väsnas och packade i allsköns trygghet kött i en peski (lappmudd). Ryssarne blefvo allt mer och mer högljudda, samt hotade öfvermanna honom i bodan, om han icke skyndade sig ut. Omsider kastade Laurukainen sin med kött fyllda peski ut genom en lucka i skullen. Ryssarne togo den för Laurukainen och rusade alla att genomborra honom med sina spjut. Laurukainen flydde under oredan, och fogade genom sin trollkonst ännu så, att Ryssarne, i tanke att mörda honom, vände sina vapen emot hvarandra, och stupade så till sista man. – Laurukainen var en silmän-kääntäjä.”xviii xviii. Äfven denna tradition berättas på olika sätt, t. ex. så: att Laurukainen fyllt sin peski med dun, nedkastat den och begagnat tillfället att fly, medan Ryssarne voro insvepta i dun-molnet. 176 Itineraria 2osa 1838.indd 176 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  –  –  – ”Säg mig,” sporde jag Erik, sedan vi kommit till Seidajärvi, ”hvaraf detta träsk har sitt namn. Seider voro ju Lappska Gudomligheter; måhända har någon Seida stått i närheten af träsket? Annars tycker jag, att vattnet här är mycket klart, och dylika träsk har jag hört Lappar kalla Saivojaru, emedan deras Förfäder under Hedendomen skola hyst den vantron, att träsk med klart vatten beboddes af Saivo kallade Gudomligheter, om hvilka Lapparne jemväl berätta, att de ej tillåtit Fiskare idka sitt fänge inom deras områden, hvarföre de, som voro nog djerfva att försöka sin lycka, måste med sakta rodd bedraga Guden.xix Säg mig således, hvarföre detta träsk kallas Seidajärvi och icke Saivojärvi?”  – ”Din förmodan är mycket riktig,” vidtog Erik, ”på udden, du ser framsticka venster om oss, har verkeligen en Seida funnits. – Men härmed sammanhänger en annan saga, som jag äfven skall förtälja. ”En trollkarl, benämnd Lompsolo, bodde i fordna dagar på nämnda udde, och hans var Seidan, som stod derpå. Med Gudens tillhjelp fick Lompsolo mycket fisk. På motsatta stranden hade en annan trollkarl uppslagit sitt läger. Han fiskade utan Seida och fick ingenting. Hvad gjorde nu han för att lyckas i sitt fänge? Jo, när Lompsolo sof, nedref han dennes Seida, hvilket hade den af honom beräknade påföljd, att blott hans fänge lyckades, men Lompsolos alls icke, så vida Lompsolo hade hela sin kraft af Guden. – Lompsolo lät icke heller saken dervid bero. Han bygde en ny Seida, och nu xix. Anledningen till denna föreställning torde vara följande: I så kallade Saivo-träsk idkas hufvudsakligast sik-fiske; men siken är så lätt skrämd, att han af minsta buller gömmer sig undan, hvadan äfven föreställningen om träsk med dubbelt botten härrör. Men denna föreställning är sednare; ursprungligen hyste man den tron, att Saivo undanhöll fiskarna. 177 Itineraria 2osa 1838.indd 177 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria kom all fisk i hans nät, tills att den andre trollkarlen åter fick Seidan nedrifven. Slutligen öfverenskommo begge trollkarlarne att sammanträffa på det der berget åt höger och afgöra tvisten genom ett envig, hvarvid besvärjelser skulle begagnas såsom vapen. Men när Lompsolo kom springande uppför berget under den antagna skepnaden af en ren-oxe, och den andre likväl redan på afstånd igenkände honom, yttrande dervid: ”du är Lompsolo,” gaf sig denne besegrad och flydde.” I denna berättelse må läsaren gifva akt på tvenne omständigheter: 1) det consequenta deri, att Lompsolo, såsom den der har sin kraft af Guden, dukar under för den andra i en strid, der blott den egna kraften tages i anspråk; 2) de tvenne slag af trollkonst, som i berättelsen angifvas, nemligen det ena, grundande sig helt och hållet på individuell kraft, och det andra, hvari Guden framträder såsom medel. – I sammanhang med sednast anförda tradition omtalade Erik följande händelse: ”En Lappkäring hade fattat hat till en Finsk trollhexa och trollat en stor björn på den sistnämndas kor. Men Finngumman fogade så, att björnen om aftonen kom hem med korna i allsköns sämja. Derpå tog hon björnen till herde åt sina kor för hela sommaren. När hösten kom, och korna togos in, skickade hon den trogne herden att utkräfva betalning för sin hafda möda af den, i hvars tjenst han först utgått. Björnen gick och åt upp alla Lappkäringens renar.” – ”Det bär aldrig på rätt: vägvisaren har gått vilse:” är en farhåga, som plågar Lapplandsfararen, så ofta han börjar tröttna under sin börda och längtar till målet. Måhända har samma betänklighet insmugit sig hos den benägna läsaren, som åtagit sig mödan att göra de resande sällskap på deras irrfärder i Lapplands sago-verld. Det är i sådant fall min pligt att taga mig en vägvisares rol och med äkta sakkännare-min öfvertyga mina följeslagare att vi 178 Itineraria 2osa 1838.indd 178 21.8.2019 15:49:50 �Lapland  ännu äro på rätt. Vi befinna oss nemligen vid stranden af Seidajärvi, ej långt ifrån Peldotunturi, som utgör vatten-gränsen. Ifrån detta fjäll tar Peldojoki sin början, flyter genom Pahtajärvi och Armojärvi, men blir först farbar, sedan äfven Seidajärvi lemnat den sitt bidrag. Flodtiden skall man endast med möda kunna taga sig fram till Armojärvi uppför nämnda bäck, och på den årstid vi färdades ansåg Erik ifrågavarande farled ej kunna begagnas. Men på södra sidan af Peldo-fjäll fortlöper i lång sträckning en mängd smärre träsk, hvilka icke en gång under flodtiden sammanhänga. Oaktadt besvärligheterna med båtdragning och effecternas bärande, föredrog Erik denna farled i anseende till träsken, hvilka lågo i vår väg. – Således fördelades vid Seidajärvi effecterna i trenne bördor, hvardera af 3–4 lispunds vigt, hvilka Erik utan krus lyftade på våra skullror. Han sjelf och Jessjö drogo den toma båten. På detta sätt tillryggalades vägen emellan Seidajärvi och Kaakkurinjärvi, Nokkanainen, Kouhtajärvi, Pitkäjärvi, Pahtajärvi och ett litet namnlöst träsk. Dagen var brännande het, och beckoljan, som i ymnighet användes för att afhålla myggen, ökade hettan i ansigtet. Moln af mygg åtföljde karavanen, och voro, ehuru de af respekt för beckoljan höllo sig på behörigt afstånd, likväl genom sin vedervärdiga musik ett ganska förargeligt sällskap. – Ifrån Pahtajärvi räknas en knapp ¼ mil till Wiettajärvi. Denna distans drogs båten med förenade krafter, likasom ifrån Wiettajärvi ¾ mil öfver fjället till Korsajärvi, der Ivalojoki tager sin början. Båt-dragningen öfver Peldotunturi var ytterst mödosam och fortfor, oaktadt en onaturlig ansträngning, ifrån kl[ockan] 9 e[fter] m[iddagen] till kl. 6 följande morgon. Eriks osäkerhet om vägen och den bekännelse, att han förde oss fram på beskrifning, gjorde oss modlösa. Han sökte väl trösta oss med det gamla ordspråket: ”kokennut kaikki tietää,” men detta 179 Itineraria 2osa 1838.indd 179 21.8.2019 15:49:50 �Itineraria var en eländig tröst, då vi vid provianteringen just icke tagit några upptäcktsresor med i beräkning. Till råga på allt detta plågades vi af en olidelig törst, som omöjligen lät stilla sig med bara vatten. Sedan vi i lång tid utstått denna plåga, beslöts ändteligen, att någon af sällskapet skulle återvända till de vid Wiettajärvi qvarlemnade effecter och medtaga en rumm-butelj – den enda vi egde i vårt våld. Emedlertid skulle de öfriga arbeta sig fram med båten, så godt de kunde. Förtroendet beträffande rumm-buteljen föll på min lott, som dermed icke var särdeles belåten, emedan jag lätteligen kunnat förvilla mig på det ödsliga fjället. Min enda ledstjerna var den nedgående solen. Inga spår af båten kunde skönjas i den tjocka mossan. Men hvad stod att göra? Med blicken ständigt riktad emot solen, vandrade jag till träsket och kom, såsom jag tyckte, till det ställe, der sakerna qvarlemnades. Men de voro icke synliga. Jag gick af och an långsefter den med täta videbuskar betäckta stranden och sökte med otålighet det efterlängtade godset. Förgäfves! Mörka aningar började intaga mitt sinne. Efter mycket sökande upptäckte jag omsider bördorna. Med rumm-buteljen i ena handen och skopan i den andra ilade jag till kamraterna, icke utan fruktan att förvillas, helst solen redan var nedgången. Emedlertid hade desse kommit till en obetydlig fjällbäck, hvilken, enligt den beskrifning Erik erhållit, tycktes vara en borgen derför, att vår kosa var riktig. Då Erik jemväl försäkrade, att denna bäck utföll i Korsajärvi, började vi draga båten utför den. Men detta var till och med mödosammare än vårt förra arbete, emedan stora stenar lågo i bäcken, och allas krafter icke kunde användas på samma gång. Snart afstodo vi således ifrån denna plan och fortsatte dragningen i vår ursprungliga direction. Emedlertid utskickades Eric att söka träsket. Efter flere timmar återvände han med det ljufliga εϊςηχα. Vi voro helt nära 180 Itineraria 2osa 1838.indd 180 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  träsket, ehuru i litet sned direction. Men nu voro också allas krafter uttömda. En af sällskapet till och med dignade ned på fjället, och de som hunno fram, kastade sig utmattade och kraftlösa, hvar det träffade, lyckliga om de funno en sten eller stubbe till hufvudgärd. – Kort efter middagen uppvaknade vi frusne och genomvåta; trötta i benen, så att vi knappt förmådde stå; med ryggen och sidorna rådbråkade; bröstet i det skick, att vi både känt oss frestade uppstämma ett trio af: ”Movitz! din lungsot” o. s. v.1141, i fall våra lungor tillåtit en sådan kraftyttring. Att resan i en sådan belägenhet, och sedan vår pratsamme vägvisare skiljt sig ifrån oss vid Korsajärvi, var alltför enformig för att förtjena en beskrifning, ligger i sakens natur. Jag vill således blott till framtida resandes efterrättelse omnämna, att Korsajärvi lätt igenkännes genom sitt inom fjällar instängd läge. Träsket är omkring en half mil långt och så smalt, att man ej märker det, innan man står tätt invid detsamma. Mot norr smalnar det allt mer och mer och förlorar sig småningom i en obetydlig ådra, der båten på en half mil ej löper ett steg, utan att dragas. Sedan förenar sig denna bäck med den egentliga Ivalojoki; och nu kan den resande nästan oafbrutet sitta i båten, om han annars ej föredrager nöjet att springa bland vide-buskarna på våta och tufviga mossor. Efter en dags resa kommer han till en så kallad lompolo (utvidgning af floden), som omgifves af vackra ängar och bildar ett intressant afbrott emot de enformiga mossorna. Här kan han, om lyckan är god, träffa någon fiskare, som i det fall, att vägvisaren icke varit rätt säker om Korsajärvi, bringar honom den fröjdefulla underrättelsen, att han verkeligen är på Ivalojoki, och i alla händelser är ett ganska angenämt fynd i nejder, der man är säkrare att träffa vargar och björnar än menniskor. Denna lycka vederfors oss ej, hvarföre vi, efter att  The quotation comes from the first stanza of the Swedish poet and composer Carl Michael Bellman’s (1740–1795) Fredmans epistel No. 30: “Drick ur ditt glas, / se döden på dig väntar, / slipar sitt svärd och vid din tröskel står. / Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn gläntar, / slår den igen, kanske än på ett år. / Movitz, din lungsot den drar dig i graven. / Knäpp nu oktaven: / stäm dina strängar, sjung om livets vår.” Project Runeberg: Till fader Movitz under dess sjukdom, lungsoten, Elegi; http://runeberg.org/fredepis/30.html. Byström 1942. (TS) 181 Itineraria 2osa 1838.indd 181 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria hafva fångat en mängd rugg-gäss, genast fortsatte vår färd och innan kort smittades af samma lethargi, hvari den oss omgifvande dystra och dimmiga naturen låg försänkt. – – ”Rök, menniskor!” ljöd det efter några timmars maklig rodd på en gång från allas läppar. Innan vi ännu lagt i land, helsade oss en Fiskar-Lapp, der han låg vid sin stockeld, med vigtig min: ”hvilka ären J, som ron på Ivalojoki, och hvart är Er väg? Dock, hvi spör jag Eder om ting, dem jag allaredan känner. Jag har sett Er i drömmen, och dig, Jessjö! i din afledne Faders skepnad.” Detta är ett godt subjekt för mig, tänkte jag, och satte genast mitt artilleri i verksamhet, d. ä. gaf Lappen en sup och litet tobak, köpte hvarjehanda småsaker af honom sjelf utan att pruta det minsta och skänkte åt hans gosse några böcker. En sup till, och Lappen var den uppriktigaste menniska i verlden. Han berättade besynnerliga trollkonster, dem han sjelf och andra ryktbara trollkarlar utöfvat m. m., som ingick i mitt intresse. Men hans berättelser saknade sammanhang, hvilket troligen var en följd af den andra supen. Följande tradition om Johan Päiviö och Torag’asxx var, ehuru äfven osammanhängande, likväl den redigaste: En trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, benämnd Kirsti Nouhtua, hade kommit till Kittilä, för att derifrån förtrolla all vildren till sitt land. Päiviö, som kände anslaget, skickade Torag’as till Ivalojoki, för att vid renarnes öfverfart öfver elfven göra företatget om intet medelst besvärjande af trollhexan.  – När xx. Namnet Torag’as är vida fräjdadt icke allenast i den egentliga Lappmarken, utan äfven i de trakter af Finland, der Lappar bevisligen bott, t. ex. vid Torneå elf, hvarest Torakas ännu i dag är namnet på en gård och en liten fors (Torakan korva). – För öfrigt påminner detta namn, likasom Torjonen, en beryktad Lapp, som skall hafva lefvat i Sombio, samt Turun harju, en ås i Enare, om Thor, hvilket ännu af Lapparne begagnas såsom dopnamn. 182 Itineraria 2osa 1838.indd 182 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  renarne kommo, mönstrade Torag’as dem alla, af fruktan, att trollhexan möjligen antagit skepnaden af en ren. Men i hela hjorden fanns ingen enda, den han misstänkte för Kirsti; allraminst kunde han ana, att den, som sprang efterst och för sin halta fot knappt kunde följa renhjorden åt, hvilken dessutom var mager och vanskaplig, kunde vara den beryktade hexan. Då han således icke igenkände henne, kunde han med all sin förmåga ej hindra renarne att simma öfver elfven. Först då han såg den halta och vanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan dyka öfver elfven, öfvertygades han, att denna var Kirsti Nouhtua. Men sedan hon lyckligen kommit till motsatta stranden, förmådde Torag’as ingenting emot henne. Han gick alltså till Päiviö och berättade huru saken aflupit. Denne, som hade bekant, att trollhexan bodde i Ryska Lappmarken, utan att likväl veta, hvem hon var, skickade Torag’as dit, för att skaffa sig underrättelse om hennes namn och några andra omständigheter. Trollhexan förrådde sig sjelf genom sitt skryt. När Torag’as sålunda fick sitt ärende uträttad, skyndade han tillbaka för att bringa Päiviö den äskade underrättelsen. Nu satte sig Päiviö sjelf att trolla och skickade Torag’as till ett ställe, benämndt Kuivaselkä, för att se till, om renarne verkeligen återvände. De kommo med sådan fart, att Torag’as redan på tre mils afstånd hörde, huru renfötterna knarrade (nasasi). Floden, hvarvid renarne voro, då Torag’as hörde ljudet af deras fötter, kallas till minne af denna händelse Nasamajoki. – Jag har hufvudsakligen anfört denna berättelse för att göra läsaren uppmärksam på den äfven i Lappska Mythologien förekommande läran om Metamorphoser.xxi Om deras betydelse en annan xxi. Finnarnes tro på olika förvandlingar kunde bekräftas genom tusende exempel. Ett ibland många: Tvenne bönder voro nära grannar. En af dem var rik, den andra fattig. Den fattige mannens kor blefvo ofta skadade 183 Itineraria 2osa 1838.indd 183 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria gång. Men hvad det faktiska angår, är det en hos många Lappar ännu i dag gängse tro, att en mäktig trollkarl kan ikläda sig hvilken skepnad han behagar. I en sådan omklädnad kallas trollkarlen (Wiroladsch Wirolainen, Estländare). Vår Fiskare afsjöng för mig ett på Finska affattadt qvädexxii, som innehåller många dylika förvandlingar. Då äfven det saknar allt sammanhang, vill jag blott summariskt upptaga dess innehåll. Ifrågavarande qväde börjar med en inledning, deri en trollkarl (Karkias?) beklagar sig öfver det lidande, som blifvit hans land tillfogadt derigenom, att Torag’as trollat all vildren till Kittilä. Karkias anropar Gud, att han måtte förbarma sig öfver det nödställda landet och återge renarne.  – På denna inledning följer en beskrifning öfver den smälek, Karkias sjelf lidit af denne ”onde ovän.” Torag’as hade nemligen ihjälslagit Karkias och kastat honom i sjön. Der hade han uppehållit sig många år under en gäddas lefver, tills att Torag’as uppfångat gäddan, hvilken han jemte Karkias låtit ligga tre år i sin boda. Sedan hade han för andra gången ihjälslagit Karkias, då denne återvändt från en jagtfärd.  – Det som nu följer, äger formen af ett drama: Karkias qvicknar åter vid, ehuru (såsom af björnen; den rikes ofredades aldrig. En dag kommer den rike mannen till sin granne och säger sig med visshet veta, att dennes kor ännu samma afton skulle ansättas af björnen. Den fattige mannen laddar sin lodbössa och begifver sig emot aftonen ut i skogen, för att efterse sina kor. Till sin stora förundran möter han dem redan i tåget, springande undan en ofantlig björn. Han lägger an, björnen faller och ifrån granngården försvinner dess husbonde. (”katos’ki toisesta talosta isäntä!”). – xxii. Samma qväde torde äfven af några Lappar afsjungas på deras eget modersmål. Åtminstone har jag läst det i en högst dålig Lappsk öfversättning, hvilken jag också här begagnat för att complettera det Finska originalet. 184 Itineraria 2osa 1838.indd 184 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  det tycks) först i grafven. Här börjar han längta efter sin son. Sonen kommer flygande till honom under skepnaden af en tjäder. Detta förtryterxxiii fadren, och då han börjar förebrå sin son för denna förvandling, flyger sonen bort. Fadren antager gestalten af en knipa och återhemtar honom, samt fortfar med sina förebråelser. De råka i en häftig ordvexling, sonen flyger bort och hotar att aldrig mer återkomma. – Af sådant, magiskt innehåll voro de fleste produkter, Lappen hade att erbjuda. Han lofvade meddela mig många flere, när jag härnäst besökte honom hemma i Kittilä, samt äfven visa mig Päiviös Seida. ”Denne,” sade han mystiskt, ”äter menniskor, men med mig till följeslagare har du intet att frukta.” Jemte denna förtröstan till sin egen trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B–s och min förmåga. Han höll den förres insekt-hofvar och saxar för troll-machiner, samt pekade på det öfverstrukna i ett papper, derur jag uppläste en besvärjelse, yttrande dervid med betydelsefull min: ”Se der ligger kraften!” – För öfrigt var han en af de olyckliga, som alltid lefvat midt ibland Finnar och under deras stränga ok förlorat all hållning. I hans väsende röjde sig, utom den hos flere, i synnerhet Lappska, trollkarlar vanliga svagheten att vilja lysa med sin konst, en blandning af feghet, bedrägeri, låg vinningslystnad med flere af de laster, hvilka man vanligen tilldelar det Lappska folket i gemen. I synnerhet ådagalade han en sällsynt virtuositet i konsten att handla. Vi köpte af honom några färska harrar, hvilka han lät oss betala efter behag. Han måste hafva tyckt, att handeln bar sig, emedan han xxiii. För att inse grunden till fadrens förtrytelse, bör man veta att Lapparne hålla flygande trollkarlar för de förnämsta. Fadren kunde ej lida, att sonen var hans jemlike. 185 Itineraria 2osa 1838.indd 185 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  Cf. the shoe cream on p. 104. genast ur sin väska framdrog tvenne torkade harrar och bestämde priset för dem i proportion efter det, han erhållit för de färska. Sedan uppsökte han fragmenterna af sin sista måltid – några gåsfötter, och ville äfven sälja dem, mumlande för sig sjelf: ”hvem hade trott, att jag skulle göra så god marknad vid Ivalojoki?”  – Hans gosse hade smort våra stöflor med smörja, tillredd af tarmarne utaf den fisk, vi köpt af fadren.1142 Ehuru gossen blef rikligen vedergäld för sin möda med pengar, böcker och bröd, ropade likväl fadren, då vi redan voro i beråd att sätta oss i båten: ”smörjan är obetald, smörjan är obetald!” Då äfven den blifvit betald, trodde vi oss hafva uppfyllt allan rättfärdighet. Men han fordrade ännu en sup på köpet. Återstoden af vår färd ända till Kyrö by, belägen ej långt ifrån Ivalo elfs utlopp till Enare sjö, är anmärkningsvärd genom en storartad, högst majestätisk natur. Vi hade knappt förlorat åsynen af vår husville värd, innan vi hörde bruset af forssar – en musik, som sedan i nära tre dygn oupphörligen ljöd i våra öron. Å ömse sidor ledsagades floden af skyhöga fjäll. På en sträcka af två mil höjde sig dessa ”urverldens gamla bautastenar” vinkelrätt ur vågen, utan att någonsin afbrytas. Der elfven gjorde en krökning, bildade dessa rätliniga vinklar, som erbjödo en förfärande anblick dels för sitt dystra utseende, dels derföre, att fjällen, från något afstånd betraktade, vid hvarje sådan krökning tyckas löpa tillsamman, – och man väntar blott, att inom några ögonblick krossas mot klippan. Der det händer, att ett vattenfall finnes straxt ofvanom elfvens böjning, i hvilken händelse fjällen naturligtvis sänka sig, tror man det bära rakt i afgrunden, så länge man ej ser fjällens fortsättning. – En sådan natur måste ovilkorligen stämma hvarje sinne till högtidligt allvar, helst man ej sällan skådar faran anlete mot anlete. Mig förefaller det åtminstone såsom ett under, 186 Itineraria 2osa 1838.indd 186 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  att vi lyckligen räddade oss ifrån alla de vådor, som hotade så väl dem, hvilka med bärlingar arbetade sig nedför forssarne, som dem, hvilka, för att lätta båten, voro nödsakade att, der sig möjligtvis lät göra, klättra upp- och nedför fjällen, hvarvid blott en enda oförsigtigt steg ofta kunnat störta dem i olyckan. Längtande till målet bestego vi ofta de högsta fjällspetsarne, i hopp att få skåda Enare träsk. Men så långt ögat nådde, syntes i norr, söder, öster och väster, allenast fjällsträckningar. Fanns der någon fjäll-dal, erbjöd den öfver dalen hvilande dimman på afstånd anblicken af en sjö, och vi trodde oss redan en gång vid en dylik företeelse skåda det efterlängtade Enare, då Jessjö gaf oss den enkla upplysning, att floden ej upphör, så länge fjäll-systemet fortfar. Dessutom ser man på en sådan fjäll-spets moln, seglande långsefter fjällarna. Är dagen klar, får man ock se en och annan kämpe-gestalt med ”brynjor och silfverhjelm om hjessan.” Nyfikenheten dref oss en gång att klifva på en öfver floden utstående fjällspets med en sjudande forss inunder. Jag vill och kan ej beskrifva denna anblick och de känslor den framkallade; jag vill blott nämna, att man icke står der såsom en yttre betraktare och anställer reflexioner öfver det vilda spelet derunder. Då, om någonsin, lösgöra sig alla mennisko-hjertats vilda demoner och hota att med gigantisk arm slunga sitt rof ned i afgrunden. Innan jag slutar dessa rader, kan jag icke underlåta att fästa billig uppmärksamhet vid vår följeslagare. Såsom någonting ovanligt anmärkte jag hos denne natur-son, att hans annars vanligen mörka panna klarnade, så ofta han gick hotande faror till möte. Hans mod var icke af det vilda slag, som oförväget söker faran, men i medvetande af sin kraft skydde han det ej heller. Då vi vid några tillfällen önskade, att han skulle stiga i land och på 187 Itineraria 2osa 1838.indd 187 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria förhand undersöka strömfåran i forssarne, yttrade han vanligen: ”hvad tjenar detta till? Vi måste ju i alla fall fram.” Också var denna försigtighet onödig för honom, som med sin bärling förmådde hejda båten midt i en brinnande forss och med en enda blick öfverskådade den lämpligaste farled. Ändtgeligen upphörde forssarne och med dem fjällsträckningen. En annan, nästan sydländsk natur företedde sig för våra blickar. Ännu några timmars rodd, och vi befinna oss i kretsen af Finske bröC – – n. der.xxiv xxiv. Jag har ärnat omständligare skildra våra brokiga äfventyr vid Ivalo elf; men då min afhandling redan dessutom vuxit utöfver gränsorne för en vanlig Tidnings-artikel, så hafva af sådan anledning inga specialiteter deri kunnat ingå. 188 Itineraria 2osa 1838.indd 188 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  ☙ b ❧ År1143 1838 om somm[aren] sammanträffade dagen före midsommaren fyra Lapplandsfarare. D[octo]r E[hrström], Pastor D[urchman], Mag[ister] B[lank] och undertecknad. Jag1144 hade med Dr E[hrström] redan långt tillförene öfverensskommit d[en]na1145 resa[,] de två öfriga neml[igen] B[lank] och D[urchman], woro oss1146 lika oväntade som välk[omna] res-kamrater. Öfver början af d[en]na resa har Dr E[hrström] skrifvit i form af bref följ[ande] korta relation.  This fragment is written at the end of Castrén’s travel diary from Siberia SLSA 1185 (27 Feb.–25 Sept. 1845) and refers to Ehrström’s article in Helsingfors Morgonblad 84, 86/1838. År […] midsommaren ǁ Dagen före midsommar sammanträffade år 1838  Jag […] E ǁ Twenne af oss  dna resa ǁ 1. om res-sällskap till Lapp[land] ǁ 2. ~, hvartill naturli[gtvis]  oss lika ǁ 1. <fri---> ǁ 2. alld[eles] 189 Itineraria 2osa 1838.indd 189 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  The manuscript KK Coll. 539.29.7 (Varia 4.7) p. 469–478 consists of five loose sheets measuring ca. 21 x 32 cm. The article has been published in NRF VI p. 33–42 with the title Postskriptum efter en resa genom Tavastland. The editor Carl Gustaf Borg assumed that the text dates from 1839, which has been noted on the p. 469 of the manuscript. Borg seems to have based his interpretation on Castrén’s words in his 1839 travel report that he returned from Karelia via Oulu, Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki. However, Castrén writes here that he is on his way to Lapland to get acquainted with Lappish poetry, and consequently the article must date from the spring of 1838. Also, Castrén writes both that the Tavastians expect a warm summer and that the poor growth of vegetation restricted his possibilities to collect names of plants, which both mean that the travelling cannot have taken place in autumn but in spring or early summer. Further evidence is the fact that Castrén and Ehrström had planned to meet at Lappajärvi. Castrén 1870e. Cf. note No. 12 above. Castrén reused parts of this text in his Utdrag ur ett bref… (see p. 584–597). (TS)  Wäinämöinens ǁ ett <->  Also here Castrén is referring to the first edition of the Kalevala, published in 1835. (KH)  Above the word återskalla Castrén wrote frambringa without striking out the original word.  tanke ǁ om o  olikheter ǁ Tavast[ars]  Tavastars ǁ Tavastarnes  Christfrid Ganander (1741–1790), chaplain of Rantsila, published the first general survey of Finnish mythology, Mythologia fennica in ☙  ❧ 3 Ett Postscriptum1147 Tawastarnes storartade land, den friska natur sinne, okonstlade seder och på bedrifter rika forntid hade hos mig alstrat den förmodan, att sångens gerning icke kunnat öfwergifva dessa för henne fordom så kära nejder, att Wäinämöinens1148 kantele, den hans wid sin flykt ”qvarlemnade Suomis söner till evig glädje” (Kal[ewala] 32: 249)1149, ännu skulle återskalla1150 hälst några brutna toner om forntids wishet och forntids kraft. I denna förmodan stärktes jag af ett ”pium desiderium” – hoppet, att till wisshet bringa och vidare uti en af mig länge närd tanke1151 om olikheter1152 i Tavastars1153 och Karelares religiösa föreställningssätt. Denna hypothes alstrades hos mig af swårigheten att förena Gananders1154 och Lencqwists1155 uppgifter med dem vi i wåra runo-samlingar erhålla. Men såsom ett objectiwt bevis härå gäller Agricolas1156 försäkran, att desse folkstammar dyrkat skilda Gudar. Oaktadt denna sak således icke widare kan bestridas, sökte jag emellertid ur folkets egen mun bekräftelse härå under en flyktig resa genom T[avast]land.1157 Ty värr! blef resultatet af mina forskningar att Runotar flyktat från Hämehs bygder och med henne alla minnen om det framfarna. 190 Itineraria 2osa 1838.indd 190 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  Jag påminner mig ännu med bedröfvelse, huru en bonde omtalade, att han under sina resor i Savolax sett ett owanligt instrument, hvars namn han bortglömt. På min fråga, om [han]1158 i Tavastland aldrig sett detta instrument, svarade han: ”Aldrig, utom hos Savolaxare, då de färdats i T[avast]land.” ”Men fortfor jag: i Savolax har ni utan tvifvel hört en mängd sånger1159 och forntida1160 minnen; äro dessa helt och hållet okända i T[avast]land”? ”Wi wårda oss mera om Gudsfruktan och åkerbruk än sådan fåfänga!” war svaret. ”Har ni då aldrig hört talas om Wäinämöinen? fortfor jag widare”? – ”Om hvem frågade herren? Wiina-Jussi eller huru?[”] Samma bonde omtalade likväl till min förnöjelse, huru han såsom fattig Dreng råkat förälska sig i en lika så fattig flicka. De gifte sig. Begäret efter oberoende förde honom i en ödemark, der han med hustru och ett dibarn lägrade sig wid roten af ett träd och sofde wid en stockeld. ”Barnet gret och modern gret, men jag högg timmer till min stuga”. Inom 14 dagar war stugan färdig och inom 4½ år hade jag ett1161 det yppersta torp1162. Då ville min husbonde tvertemot wår öfwerenskommelse pressa mig till stora utlagor. Jag wägrade och man körde bort mig. Nu skördas den rike fruktan af min möda”.1163 Det är naturligt, att Tawastländarne såsom ett åkerbrukande folk, hvilket således med ☙  sitt svett betala1164 ❧ hvarje munsbit de förtära, akta sin egendom som sitt hjerteblod. Men det är upplyftande att se och höra huru lugnt och undergifvet de alltid, i dessa hårda t[ider]1165 fördraga sina motgångar. ”Nog hjelper oss Gud ännu, ty aldrig har han 1789. Vahtola, J., 2004; Siikala 2013: 42–43. Castrén is obviously referring here to Ganander’s suggestion that the Swedish, Finnish and Lappish (Saami) mythologies and religions were alike with regard to their main features. Ganander 1789: Företal. (TS)  Christian Lencqvist (1761–1808), the son of vicar Erik Lencqvist (1719–1808), defended his master’s thesis De superstitione veterum fennorum theoretica et practica, written by Professor Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) in 1782 and based largely on the material collected by Erik Lencqvist. Also here, Porthan considers the same mythological characters as having spread all over Finland. Lencqvist 1782: 6. (TS)  Agricolas ǁ end[ast?] Michael Agricola (ca. 1510–1557), Bishop of Turku, published in the preface of his Finnish translation of David’s psalms (1551) a list of Tavastian and Karelian deities, presenting them as two different groups of gods. The latest facsimile and characterization of Agricola’s list is published in Siikala 2013: 27– 28. (TS)  Tland ǁ ~ , och detta i akt och mening att  The word was added in Castrén 1870e.  sånger ǁ gamla ~  forntida minnen ǁ tra[ditioner]  ett ǁ de[t]  torp ǁ ~ med bonings  Fi. torppari, Swe. torpare means a tenant farmer. The founding of tenant farms became more frequent especially in the late 18th century, when manors and large farms needed growing numbers of workers. Tavastia was one of the centres of the tenant-farm economy in the 191 Itineraria 2osa 1838.indd 191 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria            Finnish countryside until all tenants could buy their farms as their own freeholds in the 1920s. Soininen 1980: 390–391; Rasila 1982: 142– 145. (TS) betala ǁ fort [förtära] alltid, t. o. med i dessa hårda t[ider] ǁ 1. alltid i dessa hårda t ǁ 2. [Castrén struck through the previous words but restored them to the text by underlining them and adding after them:] t. o. med. en Tavastländsk ǁ den Tavastländska [Mscr: en Tavastländska] g. […] förjagas ǁ förjaga under hårda år omtala ǁ 1. med förbittring ǁ 2. om möjligt lands sträckor ǁ s[träckor] The church of Kangasala is situated at N6817909 E343847 (N61°27′48″ E24°4′9″). (TS) Pälkäne is the eastern neighbouring parish (municipality) of Kangasala at N6804482 E353531 (N61°20′48″ E24°15′41″). (TS) och ǁ för stående, och röjer ǁ stående. Här är allt föråldradt, och i en T[avast]ländsk stuga stöter man på idel antiqui[te]ter och röjer bland annat ǁ utom öfvergifvit oss i nödens stund;” så talar en1166 Tawastländsk bonde, då han g[enom]1167 misswäxt förjagas ur hus och hem; men så talar endast den allt försakande, allt uppoffrande tron. I allmänhet hör man honom sällan beklaga sig, han synes af den hårda natur, hvarmed han har att kämpa blifvit härdad till förhärdelse, otillgänglig för alla m[en]skliga känslor och lidelser dum träg och tafatt; – men skåda honom djupare – det är mödan wärdt! Såsom en möjligen naturlig orsak till det elände, som för det närwarande råder i wårt Land, har jag hört bönderna omtala1168 strömrensningar. Derigenom, säga de, hafva stora lands1169 sträckor uppdykat; de innehålla källsprång och på sina ställen gäslera, hvilka alstra nattfroster. Märkeligt är åtminstone, att i Kangasala1170 och Pälkäne1171 frost-nätter och strömrensningar hafva s[am]ma datum. Sakkännare må pröfva om dessa uppgifter kunna äga någon sannfärdighet. Efter d[en]na digression återgår jag till mitt egenteliga ämne – resultatet af mina litterära undersökningar under resan g[enom] T[avast]land. Likasom Gudaläran, så har äfven Magien gifvit wika för Christendomens högre ljus. Af förfädernas wishet återstår här ingenting annat, än hvad som hör till lifvets yttre förhållanden. Likwäl hörde jag en bonde äfven i detta afseende yttra misstroende och1172 påstå att de gamla i många stycken warit oförståndiga (ymmärtämättömät), och hänförde såsom exempel härå deras sätt att s[amman]hopa sitt hus, i följe hvaraf wid inträffad wådeld flera olyckor blifvit tillväg bragta. Emellertid har T[avast]ländarens bildning warit stilla stående,1173 och röjer sig bland1174 annat i de såk[al]l[a]de g[am]las märken. Så wäntar sig t. ex. T[avastländning] en 192 Itineraria 2osa 1838.indd 192 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  warm sommar i år, emedan snön hållit sig hela wintern på trädens grenar. Österb[ottningen] uttr[ycker] detta så: Sommarn blir warm, eme☙  dan wintern war kallxxv 1175, ❧ T[avast]ländingen säger äfven1176: Lommens och swalans tidiga ankomst (h. e. då isarne ligga) bådar kall wår. Österb[ottningen] deremot säger, att wåren blir kall, då Maji börjar med warm. Men1177 äfven i Österb[otten] har jag hört sägas, att såningstiden är inne, då spindelnät synes på marken. Man finner lätt, att T[avast]ländares föreställningssätt är äldre, att det tillika har sin grund i erfarenheter, Österbottningens deremot en förklaring af dessa fakta. Ännu mera än i ren kunskap [framträder]1178 d[en]na sk[illnad] mellan T[avast]ländare och Österb[ottning] i handtwerk1179 och slöjder, och T[avast]ländaren medgifver sjelf, att Österb[ottningen] är hans öfwerman i slika förrättningar. D[en]na förändring försiggår redan i [Orihwesi]1180 socken och yttrar sig alla förhållanden. Ansigts- och kropps-bildning, klädedrägt, åkdon, husgerådssaker, antaga ett annat, smakfullare utseende, folket winner i ledighet, språket och i s[ynner-]het uttal i ledighet, men förlorar i renhet, logisk precision och grammatikalisk regelmässighet1181. I allmänhet har det Finska skaplynnet renast bibehållit sig i T[avast]land; i Österbotten har det upparbetat sig inom tankens och i Savolax inom känslans område. Men såsom en märkwärdighet anmärkte jag, att innewånarne1182 i de socknar som gränsa  Changes in the footnote: isarne och ǁ isarne starka och ej lätt ǁ ej gerna  äfven ǁ <-->  Men ǁ (Men  Mscr: främtrader.  handtwerk ǁ egentl[iga]  Mscr: Ohriwesi Orivesi (older form Orihvesi) is situated at N6840678 E360159 (N61°40′26″ E24°21′28″). (TS)  regelmässighet ǁ regelbundenhet  innewånarne ǁ de xxv. På min fråga om anl[edningen] till wår k[al]la maji svarades, att den äfven härrör af winterkölden som gjort isarne och kälen så starka, att de ej lätt smälta. Den stränga torkan i Maji härleddes af det myckna regnet sistliden höst. 193 Itineraria 2osa 1838.indd 193 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  Fi. Virrat, N6904897 E332080 (N62°14′17″ E23°46′4″). (TS)  Fi. Alavus, N6944302 E326471 (N62°35′19″ E23°37′14″). (TS)  Lappajärwi ǁ Lappajärwi <--> Lappajärvi, N7013667 E331506 (N63°12′45″ E23°38′53″), is considered as belonging to Ostrobothnia. (TS)  En hållkarl ǁ 1. En ǁ 2. Sålunda  Tulijoki is situated at the opposite end of Lake Toisvesi as seen from the church of Virrat, N6921169 E327324 (N62°22′54″ E23°39′37″). (TS)  stöld ǁ ~, och påstod  medgaf ǁ påstod  GCarleby ǁ Kokkola The town of Kokkola (Fi.)/Gamla Karleby (Swe.) is the most important centre of Central Ostrobothnia. The coordinates of its old marketplace are N7084819 E309629 (N63°50′19″ E23°7′42″). (TS)  om ǁ hwart  Oriwesi ǁ redan i Ohriwesi  Söyrinki, N7014408 E328728 (N63°13′4″ E23°35′32″). (TS)  bekräftelse ǁ <---> ej  väl ǁ om  bestrida ǁ bestrida)  men ǁ 1. <på> ǁ 2. <------> ǁ 3. <usel>  långt in ǁ till  Finnland ǁ ~s sydligare delar  At present, ‘Lapp cairns’ usually mean burial cairns situated in the inland regions of Finland, dating mainly from the Bronze Age. They are mostly without any finds. At least some of the cairns shown by the peasants to Castrén belong to this group, but it is possible that some of them were actually the remains of ovens as he assumed or even field-clearing cairns. Lavento 2015: 168–169. (TS)  klde ǁ benämnde till T[avast]land (i s[ynner]het i Wirdois1183, Alawo1184, Lappajärwi1185) sakna all nationalitet. En1186 hållkarl i Wirdois som var Österbottning afrådde mig att taga nattqvarter norr om Tuulijoki1187, emedan såsom han sade Pohjas seder då widtaga. Med Pohjas seder (Pohjan tawat) förstod han stöld1188. Likväl medgaf1189 han, att i hela werlden icke fanns ett så ärligt slägte som norr om G[amla-]Carleby1190. I Alawo blef jag tillfrågad, om1191 jag ärnade mig till Pohja-landet (Pohjanmaalle). Hvad kallar ni då ert eget land? ”Ei tämä ole mitään maata”, var svaret. Det är derföre troligt och bevisas äfven folkets utseende, att innewånare i dessa orter utgöra en blandning af flere stammar. Till och med Lappska anletsdrag har jag tyckt mig igenkänna i wissa orter, såsom Oriwesi1192, men i s[ynner]het uti Lappajärwi, byn Söyringi1193. I sistnämnde Socken war jag äfven nog lycklig, att ur folkets egen mun finna bekräftelse1194 – (väl1195 icke på deras härkomst ifrån Lapparne, h[vil]ket Finnarne alltid bestrida1196 men1197 på) den gamla bespottelsen att Lapparne fordomdags sträckt sig långt1198 in uti Finnland1199. ☙  ❧ Bönderna visade mig lapprös1200, som de k[al]l[a]de1201 Lapparnes ugnsställen. En sådan lät jag uppgräfva1202 och erfor derwid sanningen af böndernas anmärkning, att den ej är ”tämän kansan tekemiä”, ithy att den saknade ugnsställe, att ingen aska upptäcktes inwändigt men i ymnighet utanpå stenröset, att stenarne woro alltför små för att kunna begagnas till1203 en ugn1204 m. m.1205 Ett annat hos bönderna gängse bewis för Lapparnes tillwaro i L[appa]järwi1206 är en1207 total brist på gammal skog, h[vil]ken skall bl[ifvit] på det sätt förstörd, att Lapparne af brist på renmossa1208 nedfällt skogen och födt 194 Itineraria 2osa 1838.indd 194 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  renarna med trädla<v>a1209  – en tillflykt, som Lapparne än skola tillgripa under sådana år, då jorden betäckes af så tjock isskorpa, att mossan är otillgänglig för renarne  – Lappmarkens misswäxt. När all skog war förstörd, drogo Lapparne bort. Widare anförde en bonde till styrkande af d[en]na sak, att så wäl uti ett invid prästagården beläget sund som och på m[ån]ga andra st[ällen] i träsket skulle finnas en n[å]gra1210 aln under1211 wattnet nedsjunkna stockpator eller kassjor, dem Lapparne uppbygt till lax-fänge. Såsom ett bevis på traditionens sannfärdighet anmärkte samma bonde (emot en af mig gjord invändning) att1212 om deras förfäder skulle uppfört dylika pator, så skulle man1213 väl ännu göra dem.1214 – Lappajärwi, berättade någon bonde, var fordom ett laxrikt träsk, men nu mera fås här ingen lax, hv[il]ket är en följd af1215 en Lappes besvärjelse, h[vil]ken i harmen d[er]öfver, att hans1216 barn omkom af ett laxben, trollade all lax ifrån träsket.1217 Emot dessa traditioner, som mången kunde anse såsom fullkomliga bevis på Lapparnes wistande1218 i L[appa]järwi, kan anmärkas, att1219 Finnarne i fordna tider troligen fört ett dylikt lefnadssätt som Lapparne och att de således icke allenast varit Nomader utan äfven [ägt]1220 renar, att1221 lapprösen lika väl kunna v[ara] uppförda af Lappar, som Finnar, 2do)1222 att benämningen Lappar äfven1223 tillkommit Finnar. ”Efter Barders1224 afresa, heter det i Aspegréns1225 beskrifning öfver Pedersöre1226 Sokn pag. 47, sköflades dess provincier tourvis af Svenskarne, Ryssarne och de Norrske, till dess et utskott af1227 Finnarne utgjordes å desse orter i Eric den Heliges1228 tid efter Finlands un☙  derkufvande af dem, hvilka ❧ landsförwistes                        uppgräfva ǁ ~ och undersöka till ǁ i ugn ǁ 1. Finsk ǁ 2. Fin See also p. 592–593. i Ljärwi ǁ å dess[a] en […] brist ǁ den totala bristen af brist på renmossa ǁ under sådana år då Reindeer moss (Cladina rangiferina) Valokki-nettikasvio, http://kasvio.avoin.jyu.fi/laji.php?id=338. (TS) Castrén 1870e: lafven af träd. några aln ǁ 1. n<-> ǁ 2. omkr[ing] <3> alnar under ǁ <--- ----> att […] förfäder ǁ 1. att Finn ǁ 2. att förfäderne ǁ 3. att om förfäderne man ǁ wäl Different types of fishing dams have been used in most parts of Finland until the 20th century. Vuorela 1975: 106–109. (TS) af […] besvärjelse ǁ 1. deraf, att en Lapp[e] ǁ 2. af en Lappes sp hans barn ǁ en Lappe träsket. ǁ ~ Såsom ett bevis derpå på slägtsk[apet] med Lapparne länder utom det anförda, innewånarnes widskepelse och fördomar, hvari de wida öfwerträffa sina grannar. wistande ǁ <-> att ǁ 1o) The verb added in Castrén 1870e [egt], spelling changed here according to Castrén’s usual own practice. (TS) att ǁ 1. 2do) att ǁ 2. och att Finnar, 2do) ǁ 1. Finnar. De ǁ2. Finnar. <--> äfven ǁ icke According to Aspegren 1766: 46– 47, a local king from Västerbotten, Dumbus, occupied “that part of Biarmia that is now called Ostrobothnia” in 867. He was followed by his son Barder (Balder) but Harald, the King of Norway drove him away to Iceland in 874. (TS) 195 Itineraria 2osa 1838.indd 195 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  Hans Henrik Aspegren (1741–1790) was a vice-surveyor in Pedersöre. His father was a vicar in the same parish. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=8199. (TS)  Pedersöre ǁ Pedersöhre  af […] utgjordes ǁ gjordes af Finnarne  Erik (IX) Jedvardsson or St Erik (d.  ca. 1160), King of Sweden ca. 1156–1160. He is known from the tradition of organizing the socalled First Crusade to present-day Finland in the 1150s. Nenonen  – Teerijoki 1998: 84. (TS)  Ett […] ǁ Beträffande  udde ǁ hemman i Lap[pajärwi] Cape Nykälänniemi extends to the north on the western shore of Lake Lappajärvi, N7018151 E331168 (N63°15′10″ E23°38′11″). (TS)  så […] rum ǁ ställe  På ǁ Wid  stenarna ǁ en  gräsbewuxna. ǁ gräsbewuxna: wid  ser man ǁ synes  wägg af ǁ wägg, men  tyckes ǁ synes  Mina wägwisare ǁ Bönderna  hken ǁ men d  There have been several archaeological sites on Cape Nykälänniemi, but most of them were destroyed in the 20th century. Museovirasto: Kulttuuriympäristön palveluikkuna: https://www.kyppi.fi/palveluik      kuna/mjreki/read/asp/r_kohde_det. aspx?KOHDE_ID=1000006293. (TS) om ǁ af namnen ǁ han[s] de jättar ǁ dem höll på ǁ höll just på Chilia ǁ N[alli] In Castrén 1870e: 39, this word was spelled Muukalainen, but should efter k[onung] Erics förordning, för det de ej ville antaga Christna läran, dessa förenade sig med de närwarande Bjarmer, och blefvo af de Christnade Finnar för sin landsflyktighets skull Lappar kallade, hvilket namn ifrån dem till andra folkslag öfverfört denna tid begynte blifva brukbart, och på alla i Norden flyttande folkslag lämpadt”. Ett1229 vigtigt monument i Lappajärwi hade jag så när förgätit. På Nykälä udde1230 wisar man minne af en så kallad Lapp-kyrka. Jag har besett detta så1231 k[al]l[a]de rum och vill i korthet beskrifva den. På1232 en utmärkt wacker udde finns en oval stenring af omkring 4½ alns längd och 3½ alns bredd. Höjden är på sina ställen till 2 aln, ehuru stenarna1233 nu mera till en del äro gräsbewuxna.1234 Midt uppå ser1235 man bestämdt en jemt wägg1236 af 2 alnars längd och det tyckes1237 som skulle här funnits 4 dylika murar. Mina1238 wägwisare gjorde mig uppmärksam på en ingång, h[vil]ken1239 de ansågo lända såsom ett bewis derpå, att ringen warit en kyrka; men denna ingång war högst problematisk. Ingen reliquier hafva här blifvit upptäckta. – En graf? –1240 Äfven om1241 Jättarne hörde jag de wanliga sägnerna, neml[igen] att de bygt kyrkor och bott i skogar. Pedersöre kyrka skall af dem blifvit uppförd, och på mellantaket skall ännu i dag förwaras det ofantliga skelettet af byggmästaren, som efter kyrkans uppbyggande nedstörtade från tornet af följande anledning. Han hade, då kyrkan var färdig, fått det infall, att lofva efterskänka sin andel af betalningen, om någon uppgifva namnen1242 på de1243 jättar som deltagit i kyrk-bygnaden. En mor höll1244 på att wagga sitt barn till sömn, och sjöng dervid följ[ande] waggwisa: 196 Itineraria 2osa 1838.indd 196 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  most probably be Munkalainen. It was common folklore that giants built churches. Härkönen 2011: 5–8. ”Älä itke hywä lapsi Kun Chilia1245 kirkkoa tekeewi Nalli nauloja takoowi Munkalainen1246 muuraa[”] ☙  ❧ Ju mera jag blef öfwertygad derom att mytherna försvunnit i T[avast]land, desto mera odeladt begynte jag egna uppmärksamheten åt detta lands sköna språk. Tawastarnes uttal behagar mig just icke; men hans meningar äro så helgjutna, uttrycken så punctila och till det de beteckna så kort, att en Stilist icke skulle skämmas för dem. Bruket af pronomina, praepositioner och conjunctioner är inskränkt, inblandningen af främmande ord sällsynt.xxvi 1247. Med ord: T[avast]ländare har g[enom] sitt isolerade läge bibehållit sitt språk rent, och borde således icke Savolaxarne anse sig för de enda rättfärdiga.1248 Det grundfalska i deras påståenden, som förfäktat den Savolaxska dial[ekten]s företräden, utgår just ur denna tro på rättfärdigheten af deras språk samt är väl, att äfven Savolaxiskan är en oförderfwad munart; men att den i sin utv[ecklin]g nått en högre grad än T[avast]ländskan, hvars ideal T[avast]ländskan numera utgör, och att den borde wara1249 den attiska dialekten i Finnland1250, synes vara påstående1251, framkalladt af en alltför warm patriotism. Man betänker härwid ej, att den Savolaxiska dialekten alldeles icke blifvit i prosa bearbetad1252 och således icke kan vara utweck☙  lad.1253 ❧ De som säga att W[est-]Finskan är platt fördärfvad, som således må förkastas för att gifva rum åt den rena Sawol[axiskan] tala xxvi. Kärra heter här rattaat stol jaluus (rahi, lawitta), r<----> rahil m. m. (TS)  Change in the footnote: m. m. ǁ ~ Men på Hikiä Gästg. <--- --> st[ällen] k[al]l[a]d[e]s kärra ratas, och öfverallt kärrhjul pyo (<-- --> på kärra) pyörä. Måhända har ratas urspr[ungligen] ej betydt hjul utan, sås[om]. här, kärra. D[e]tta synes bekräftas af rattastaa, rida, hvars st[am]ord ratas är, ell. kan ratsi <--> det.  The first part of the 19th century was a period of a struggle between dialects in the development of the Finnish literary language. Writers originating from the province of Savo were considered as initiators of this struggle, among them especially Reinhold von Becker (1788– 1858), a Finnish writer, journalist and scholar of history and the Finnish language, who emphasized the superiority of the Savonian dialects in the newspaper Turun Wiikko-Sanomat, which he had founded in 1820. Carl Axel Gottlund, who had lived in Juva in his childhood, started to use a Savonian-flavoured language in his writings, but this was no genuine dialect. Korhonen, M., 1986: 67–70; Hanski 2001. (KH)  wara ǁ tagas till  A reference to Ionian-Attican Greek, on which the classical literary Greek language was based from the 5th century BCE onwards. Hohti 1978: 3228. (TS)  påstående ǁ ett ~  Old literary Finnish from the 16th century until the beginning of the 19th century was mainly based on the western dialects, which were often called, especially when speaking about the literary language, 197 Itineraria 2osa 1838.indd 197 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria     Dialectus Aboicus ‘Turku dialect’. This does not mean the same, however, as the Turku dialect today. Especially in the 18th century the literary language was developed grammatically closer to the Tavastian dialects. Those who developed it were aware of the large numbers of loanwords and especially of Swedish loans, but some of them such as Gustaf Renvall (1781–1841) and Elias Lönnrot (1802–1884) considered at any rate western dialects cleansed of their Swedish influences to be the best basis for a general literary Finnish language. Häkkinen, K., 1994: 436–451. (KH) […] utwecklad. ǁ ~ Det är ett stort framsteg i ett språk. att den i prosa blir är anwändas. Willja Savolaxiskan Savolaxarne ej åtnöja sig med den förhanden warande prosa, så må de försöka att bearbeta en ny, men må de bes<---> förgäta, att det g[am]la ordspråket: factum infectum fieri nequit” – – (kan n[å]g[o]t Savo dial[ekt] en ny prosa bearbetas?) Rasmus Kristian Rask (1787–1832), Danish linguist. Finnish and other Finno-Ugrian languages were among his interests and he visited Finland in 1818. Stipa 1990: 295– 298. (TS) Castrén 1870e: 40: maa, pää, edes (Sav. moa l. mua, peä, ies) Castrén 1870e: oo, öö (tuloo, mänöö) utan insigt i saken. Bibel-öfversättningen innehåller otvifvelaktigt många språk-fel, men de hafva sås[om] man ser af det hela, mera sin grund i de band, som en öfversättning och ett ouppodlat språk medföra, än i språkets inre förderf. Savolaxiskan[,] ropar åter någon, bör införas för sin ord- och form-rikedom. Häremot kan man, hvad ord-rikedomen betr[äffar], anmärka, att Savolax[iskan] såsom i prosa aldrig begagnadt, med sina visserligen rika förråder på sinnliga ting, nödv[ändi]gt måste sakna uttryck för abstr[acta] begrepp. Betr[äffande] formrikedomen torde karelskan eller Kalewala dialekten h[vil]ken jag anser wara vida mera skild fr[ån] Savol[axiskan], än denna från den T[avast]ländska vara Sawol[axiskan] wida öfwerlägsen. Skulle Sawolaxiskan likasom i sig uppsluka alla de öfriga dial[ekter]s förråder, så vore saken lätt afgjord. Men då detta icke är fallet, då widare W[est-]F[inskan] äfven är en ren språkart och dessutom äfven blifvit i prosa bearbetad, så har en opartisk svårt att inse, h[var]före den ifrågaw[arande] reformen bör företagas, och huru den skulle tillvägabringas, s[a]mt huru de sk[ulle] bära sig åt, som så lättsinnigt yrka på förkastandet af en genom sekler förvärfvad odling af språket. Jag förmodar att de skulle låna hufvudsaken ifrån V[est-]F[inskan] och smäcka språket fullt med Savolaxska idiomer. Ytterst må desse reformatorer betänka, att Savolaxiska munartens af Rask1254 så k[al]l[a]de ”förslagsljuden” o, a, och i (motsv[arande] de Ryska ю, я, е och Lapparnes <Arabls> m. <->. förslagsljud) t. ex. i orden m’a, p’a, i’es1255, den skarpa aspirationen óo, öö1256 m. fl. bevisa en ringa grad af odling i språket. De hafva trol[igen] tillhört Finska språket i gemen, men sederm[era] 198 Itineraria 2osa 1838.indd 198 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  utv[ecklat] sig till best[äm]dare rena, enkla ljud.1257 Det vissa är, att de ej finnes hos fl[era] ☙  Savol[axiska]1258 Colon[ier]. ❧ Ware det likväl långt ifrån att i alla gilla den T[avast]ländska dialekten. Mycket misshagar mig de auxiliära ljuden l och vxxvii s[a]mt h[va]d sj[elfva] pronunciationen beträffar de d[e]tta språk och Savol[axiskan] g[emen]samt tillhöriga Guttural-ljuden1259 t. ex.1260 uo i ordet kuoli,1261 som nästan uttalas utan läpparnas biträde. Ännu mera skärande1262 äro de nasala ljuden ng och nk besynnerl[igen] i det fall att en guttural vocal efterföljer. Allm[änna] grunden till d[e]tta missljud är svårigheten för en genuin Finne att på1263 en g[ån]g anwända fl[era] språk-organer. När t. ex. T[avast]l[ändaren] uttalar ordet runko, så kan han icke röra tungan för att utstöta ko ljudet, utan bibehåller s[am]ma ställning sås[om] vid uttalet af första staf. Af ofvan1264 angifven grund saknar Finskan aspirerade bokstäfver, vid h[vil]ka fl[era] org[aner] tillika måste v[ara] i verksamhet. Att1265 Finskan åter äger tenues, men mediae endast sparsamt och 6 aldeles icke, h[vil]ka1266 likv[äl] stå lägre i utv[ecklin]gs serien (v. Becker) härflyter deras wana att utstöta ljuden så skarpt ur gommen, att de af öfra org[aner] ej1267 kunna modifieras till veka medialljud. Herder1268 k[al]lar Hebr[äiskan] i ans[eende] till dess rikedom på Guttural-ljud hjertats språk; m[e]d s[am]ma skäl kunde Finskan så benämnas. I lexicaliskt hänseende har min resa varit mest fruktbar. Blotta wextnamn har jag samlat  At present,diphthong phenomena of this kind are considered to be later than monophthongs. Itkonen, E., 1969: 76–83; Mielikäinen 1994, Chapter VI. (KH)  Savol. ǁ Colo[nier]  Gutturals are velar sounds made with the back of the tongue near or touching the soft palate. (KH)  t. ex. ǁ (t. ex.  kuoli, ǁ kuoli),  skärande ǁ misshaga[nde]  på ǁ ut  ofvan angifven ǁ sådan  Att ǁ Men  hka ǁ här[flyter]  ej ǁ <icke>  Johann Gottfried von Herder (1744– 1803) was a German philosopher, one of the first to propose the idea of nations based on languages and history. Nisbet 1999. (TS) xxvii. Införande af <--> och andra mediæ s[a]mt aspiratae är en af stridsfrågorne. Aspiratae i Kemi Finskan Alawuren, weren, joulun. Lapua. 199 Itineraria 2osa 1838.indd 199 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  en ǁ <->  qväden ǁ sånger  In Suomen kansan vanhat runot, there are twelve runes collected by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437, 1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)  De ǁ <-->  plan-/mässigt  ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>  The text of the manuscript is incomplete.  Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia 6.1) is a 94-page notebook, bound of originally loose sheets in the library. Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm. The notes are mostly in pencil and they are partly extremely unclear. A considerable number of pages are missing and the preserved ones have partly been bound in incorrect order. Here they have been arranged according to Castrén’s route, but the original succession cannot be fully reconstructed. The pages also contain some notes that Castrén did not use in his published reports and therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does not belong to the 1838 journey but to the one from 1841–1842, and page 84 probably to the 1839 journey in Karelia. In this publication, they have been moved to their correct contexts (p.  314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong to this journey to Lapland and have now been joined to these field notes notes (p. 203–206).  Upper part of the mscr page.  It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen sluta till wäxtens benämning. Widare har det lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger, neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke ☙  plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta icke inse deras syfte och hufvudändamål;  – de äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den Finska lyriken i allm[änhet]. Här wore stället att nämna några ord om versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken, der jag hoppas finna claven till runometherns uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3) Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin Alexandrinska bildning1275 200 Itineraria 2osa 1838.indd 200 21.8.2019 15:49:52 �Lapland    4 ☙  ❧ ☙  ❧ [Reseanteningar .   Lappland.]1276 För1277 300 år sedan ha Finska innevånare bosatt sig i Kolari1278 (De äro i d[en]na dag alla Smeder H[var]före? Kittiläboernes1279 härkomst  – Ifrån Savolax kommo 2ne bröder och bosatte sig en i Jääskö (Alakylä by)1280, en i Ollila (nu Prästbord)1281, och en ifrån Storkyro1282 som bosatte sig i Kyrö by – 4de leden lefver nu i kittilä.1283 Före d[en]na tid säges Lappar innehaft landet  – Några få Lappar <bo> i Kittilä <laviasti> asunneet adde1284: 3 Puukero1285, Siepinkero1286,1287 Palokero1288,1289 den största – Lappby – <-----> – Kolfors Keräsjärwi1290 är ½ fjerded[els] lång ifrån Keräsjärwi wandrade wi en <-> öfwer fjällen längsefter en fjälldal, som skiljer kerästunturi ifrån Wuontistunturi1291 På södra sidan befann jag mig på perif[eri] af en cirkel; på norra likaså  – Snö! ifrån fjället kommo wi rakt till stranden af Wuontisjäur<i>1292, ett litet träsk, som ej må förvexlas med ett Wuontis jauri högre upp1293 – En1294           Rautalammi in Savonia. Vahtola, J., 1991: 227–228. (TS) Kittiläboernes ǁ Kittiläboerne. innewånare The Ranta-Jääskö and Mäki-Jääskö farm properties are still in Kittilä, in the village of Alakylä on the River Ounasjoki, N7471780 E409033 (N67°20′55″ E24°52′59″). (TS) Castrén probably means Ollila farm in the village of Kaukonen, N7485951 E410814 (N67°28′34″ E24°54′48″). When the vicars of Sodankylä visited Kittilä in the late 18th century they would stop at Kaukonen where a chapel was built in the 1770s. His wording, however, is not unambiguous, because a new church was built in Yli-Kittilä already in 1831. Kittilän seurakunnan historia: http://www.kittilanseurakunta.fi/historiaa/; Onnela 2006: 329. (TS) Fi. Isokyrö, situated at the River Kyrönjoki in Southern Ostrobothnia, N6994751 E262964 (N63°00′16″ E22°19′2″). (TS) See also Onnela 1995: 149–150. (TS) The text is upside down beginning from the foot of the page. Castrén probably means Cape Puukeronniemi on Lake Vuontisjärvi in Muonio, N7551014 E370049 (N68°2′37″ E23°53′4″). (TS) Sieppikero in Muonio, N7557061 E373156 (N68°5′57″ E23°57′6″). (TS) Siepinkero, ǁ ~ La<u>kkukero, Himmelrik, Orottama, Pyhäkero, Nu<--->ala (Njobmel, hare) kero, Palokero in present-day Enontekiö, N7559518 E375258 (N68°7′20″ E23°59′57″). (TS) Palokero ǁ ~ , Keräskero, Saiwokero, Wuontiskero Lumikero, Suvastunturi, Lake Keräsjärvi in Muonio at N7561870 E373898 (N68°8′34″ E23°57′50″). (TS) 201 Itineraria 2osa 1838.indd 201 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  The valley between the Keräskero and Vuontiskero fells at N7561578 E376630 (N68°8′28″ E24°1′47″). (TS)  Lake Vuontisjärvi at N7562958 E379314 (N68°9′17″ E24°5′34″). (TS)  There are three different lakes with the name Vuontisjärvi in presentday Enontekiö and one in Muonio. Here Castrén probably means the one at the village of Vuontisjärvi, see p. 81. (TS)  En af […] ǁ Wi foro öfve[r]  strand ǁ träsk  qvart ǁ h  Yli-Kyrö at N7564661 E382411 (N68°10′17″ E24°9′55″). (TS)  och ǁ ifrån  sades i Peldowuoma ǁ sades  Jatuli ǁ Jätt[e] Jatuli means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius 1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://            ☙  Kyrö by har sitt namn af en ifrån Peldo by och1298 Kyrö gård inwandrad <------> – Härifrån har den nuvarande ägarens faster flyttat till Kyrö i Enari och gifvit byn dess namn – Om Stalo sades i Peldowuoma1299, hvad jag förmodat, att stalo = Jatuli1300 och k[al]l[a]d[e]s1301 äfven Liha-tontti1302  – Lappska trad[itioner] – Ifrån Kyrö efter Ounasjoki <3> mil1303 – Ounastunturi sågo wi nu från nordliga sidan, om v[enster] en half mil ifrån den; hade mest snö – Sedan efter Käkkäläjoki 1 ½ mil och efter Peldojoki ½ mil till Peldowuoma – käkäläjoki tar sitt ursprung ifrån Peldå tunturi – likaså Peldojoki – De som färdas till Utsjoki efter Teno elf böra taga följande kurs: Palojoensuu1304 –1305 www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS) klds ǁ liha Lihatonttu. mil ǁ ~ h Castrén probably planned to explain the route from it very beginning at the western border of Finland in Palojoensuu (Fi.)/Bálojohnjálbmi (SaaN), N7579696 E337960 (N68°17′3″ E23°4′25″). (TS) The rest of the text is missing. poika ǁ joki hugger ǁ <sköt> Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65 and 67 from Lapland and Northern Ostrobothnia, http:// www.skvr.fi. (TS) Upper part of the mscr page. Då […] önskan ǁ Hade det icke varit din uttryck[ta] önskan, att – önskan ǁ <---> lemna ǁ meddela af karlarne kringrände träsket för att anskaffa båt ifrån motstående strand1295  – Ännu wandrade wi en qvart1296 mil och kommo till kyrö1297 ❧ belägen 2 mil ifrån Sieppi – <-> Pallastunturi i n[ord] och s[yd] Wid lappkåtan hundar – Sieppi hör under Kittilä, Kyrö under Enontekis. ☙  ❧ Wäin[ämöinen] k[al]l[a]s i runor, dem jag hört i Peldowuoma Pätosen poika1306. Ex[emplaris] gr[atiae] i de sånger der han hugger1307 sig i knäet –1308 ☙  ❧ — Då1309 jag nu skall enl[igt] ditt önskan1310 går att lemna1311 dig n[å]gra torftiga upplysningar om1312 202 Itineraria 2osa 1838.indd 202 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Om utsigterna för det kommande året i åtskilliga delar af Finnland – och Finska Lappmarken –1313 Gunstige1314 läsare! Denna (Utdrag ur en resandes dagbok –) Öfwer-Torneå d[en] 26 Junii.1315 I Kittilä har man i1316 wåras uppgräft häst<rat>, som under wintern dött af brist på hö –  This is the beginning to a letter struck out by Castrén.  Castrén also struck out also this title.  Gunstige ǁ <--->agne  Castrén struck out this date.  i ǁ <---->  The fragment from here to the words den <wilda> naturen is from KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 165–168. It is a draft of Castrén’s letter to K.F. von Willebrand in July 1838 (see the volume of letters in this series). It consists of two manuscript sheets of ca. 19 x 24 cm.  kaffe ǁ ~ och  nuwarande ǁ K[emi] [– –] ☙  ❧ drucko1317 kaffe1318, metade, samlade insekter och traditioner. Durchman christnade ett barn och erhöll derföre en ost, hvilken han broderligen delat med oss. Ehrström såg på de sjuka och utdelade medikamenter, men hans praktik war icke så inbringande som Durchmans, hvarföre någon i sällskapet yttrade sig att ”tron frambringar (eller inbringar) de bästa frukter” Hitintills hade det icke lyckats mig att erhålla några traditioner om Finnarnes inwandring till trakten af Torneå och Muonio-elf, men i Kihlangi erhöll jag fakta, som i afseende å detta ämne lemna följande resultater. Om det med full wisshet icke kan bestridas, att innewånarne wid Kemi och Torneå elf (eller rättare: i nuwarande1319 Kemi och Torneå Moderkyrko församlingar), så hafva inwandrat ifrån trakterna af hvita hafvet, så anser jag det likwäl för otvifwelaktigt att <bjarmi> vid Muonio elf icke tillkommit 203 Itineraria 2osa 1838.indd 203 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  In the village of Juoksenki, farm of Filpus in Turtola, situated at N7383556 E360202 (N66°32′22″ E23°51′8″). Leinonen, H., 1958: 134. (TS)  Af […] hörde jag ǁ 1. Från Kardinen ǁ 2. ~ (?) Kardinen) fingo wi  Above this word Castrén wrote: Kiexisvaara  In Castrén’s time, slash-and-burn cultivation was practised only in the inland regions of Finland. Vuorela 1975: 144 (map). (TS)  Kuusamo is situated in the eastern part of Northern Ostrobothnia, at N7317588 E599806 (N65°57′49″ E29°11′47″). (TS) genom en allmän folkwandring utan genom colonisationer ifrån skilda orter och på skilda tider. Derigenom är förklarligt, huru man till och med i de närmast belägna byar stöter på folk med utseende och språk, som förråda skilda racer. Sålunda anmärkte jag på Toolanen Gästgifveri1320 följande språkegenheter, som jag hvarken förr eller sednare erfarit: ”Wenete pro wene, purete pro puree tulete pro tule” o. s. v. Af1321 de karlar, som stakade oss ifrån Kieksiswaara hörde jag, att en boda skulle finnas på Kardinen (?)1322 med Savo☙  laxisk ❧ inscription, att Savolaxare och Lappar fordom bebott landet, men blifvit fördrifne af Nederbyggarne. Werkeligen finner man äfven vid Kardinen <--> stora svedjeländer – en odling, hvarpå landets nuwarande innewånare aldeles icke förstå sig.1323 Efter Lapparne har man ända ifrån Karungi otaliga lemningar, och till största delen ugn-ställen. Men till landets nuwarande innewånare. Karlarne som skjutsade oss ifrån kolari hade ett mycket markeradt utseende. Jag drog mig straxt till minnes att någorstädes hafva funnit dylika physiognomier samt erinrade mig sluteligen, att de liknade Kuusamo-boers1324. Sedermera har jag hört en tradition, enligt hvilken 3ne smeder (kolare) kommit ifrån nedra landet, bosatt sig i Kolari (en i Kiexiswāra) och gifvit orten dess namn. Första inbyggare på Kihlangi torde warit en lycksökare. Han skall hafva bygt sig en stuga, som nyligen blifvit nedrifven och warit omkring 3 aln[ar] i quadrat, odlat ett litet stycke jord och inan kort begifvit sig till hafvet (=  Ishafvet) under föregifvande, att brusningen af en närbelägen ”niva” (liten fors) stört hans 204 Itineraria 2osa 1838.indd 204 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  ☙  nattro.  – En tradition förmäler, att Muonioniska boerne härstamma från Muhos1325. Men deras spr[åk] röjer det ej. Den är ganska lik kemi och Torneå Finska, men äger i stor mängd Lappska ord. Allt detta sammanlagdt bevisar, om annars traditioner bevisa någon ting, att innevånarne hitkommit från skilda orter. Att orten på olika tider blifvit befolkad är ett hi❧storiskt faktum, och behöfwer således icke några ytterligare bevis. – På färden ifrån Kihlangi gjorde wi bekantskap med myriader myggor, hvilka i anseende dertill att jag saknade handskar och flor, så oroade mig att jag nödgades smörja mig med bäckolja. Bäckoljan afhåller dem blott omkring en timmas tid, och emedan jag icke alltid kom att smörja mig i behörig tid, var jag till ansigte och händer aldeles uppsvullen wid1326 min ankomst till Muonioniska.  – I anseende till den revolutionära anda1327, som råder hos dessa nordens talrika innewånare och deras Lappska styfsinthet, som charakteriserar dem, wäckte en af skjutskarlarne fråga om deras ändamål. En annan afgaf derpå följande förklaring. ”De äro nyttiga för Lappen, likasom de äro hans trogne följeslagare, i thy att de sammanhålla renarne om sommaren, då hundarne icke kunna göra det. Saken är den, att Lappen, så ofta han vill hafva sina renar tillsamman, gör upp eld, och då renen märker röken, ilar den dit för att blifva qvitt sina besvärliga gäster.” Hvar har icke den ädla nyttighets principen sin anwändning? – Landet blir allt mer och mer obebodt, så att ifrån Kihlangi1328 till Muonioniska på en wäg af 7 ¼ mil eller rättare till nedre Muonio by – 6 ¼ mil icke finnes en enda gård på1329  Muhos is also in Northern Ostrobothnia, at N7188305 E451936 (N64°48′57″ E25°59′16″). (TS)  wid ǁ för[e]  This is a reminiscence of the revolutionary events in France and Poland in 1830. Nenonen – Teerijoki 1998: 408, 822–823, 1055.  Kihlangi ǁ Kolari  på Finska ǁ och på Sv[enska] 205 Itineraria 2osa 1838.indd 205 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  Castrén means Alkkula in Ylitornio.  sammanhänger ǁ har sin grund i följande  lyste […] afstånd ǁ på mils afstånd lyste  vid ǁ på  mil, som ǁ mil kan Finska sidan och på den Svenska endast tvenne. Uti den ena af dem togo wi nattqwarter, och blefvo rätt väl undfägnade, neml[igen] med fisk, som är en sälsynthet här i landet. Allt sedan wår afresa ifrån Alkala1330 har det blott på 2ne ställen lyckats oss att få fisk. Men wi hafwa gjort den anmärkning, att Svenska sidan är bättre försedd med matwaror än den ☙  Finska. Måhända ❧ är dock detta en tillfällighet, som sammanhänger1331 med Franska expeditionen, hvilken Pastor Laestadius skulle denna wäg låtsa till Lappmarken. Han kom här ned, och har troligen warnat sina landsmän att wara väl försedde. Men Fransoserne hafva troligen färdats en annan wäg  – Annars få de <-> lång näsa  – ty wi hafwa ätit upp det bästa och druckit kaffet. 30 Junii. Då wi i dag mot middagen nalkades Muonioniska, lyste1332 på mils afstånd emot oss hvita, snöbetäckta fjällar, wid hvilkas åsyn en af wåra karlar, som förut ej warit här, med förbittring utropade: ”Ha! Tä[ä]llä meidän leipäwuoret loistaa”! och tillade efter en paus: ”Härifrån wåra 10åriga misswäxter  – Dessa orter borde ej bebos af menniskor, utan af Djeflar och Lappar.”. Jag har med flit ända hittils besparat en beskrifning af Lokalen. Jag lemnade dig wid wåra Finska bergstoppar i Turtola, och är nu sjelf vid1333 de Lappska fjällarne i Muonioniska. Afståndet oss emellan är stort till milen men ringa i så motto, att jag endast behöfver ledsaga dig en half mil, för att skaffa Dig en åskådning af det hela. På denna halfva mil,1334 som jag äfven, om du så vill, kan förlänga till flere, färdas du först långsefter stranden af en 206 Itineraria 2osa 1838.indd 206 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  <--gt>, som på sina ställen är torr, men oftast wåt och bevuxen med små björkar och höga granar, bland h[vil]ka flere af ålder och sitt svaga underlag hviskande luta mot jorden; – sedan finner du en ljungbevuxen hed, der jemväl en tät granskog wäxer1335. Likasom af en tillfällighet förflyttas man nu då och då midt i den allra herrligaste natur. Ifrån så herrlig, trolliusbevuxen äng sänder denna nordens yppersta blomma och häggen sina doftar, solen lyser i norr, på motsatta stranden ser du en1336 klippa, vinkelrätt störta sig i djupet1337 och i spetsen af den1338 står en renwaja med sin kalf, och blickar förskräckt omkring sig under det äfven1339 hon vill njuta af den <wilda> naturen.1340 ☙❧  wäxer ǁ ~, <samt>  en klippa ǁ 1. nordens ǁ 2. de fasta ǁ 3. de älskade ǁ 4. en klippa, som  djupet ǁ ~, på afstånd höres brusningen af en sjudande forss  den ǁ en klippa  äfven ǁ <--->  The fragment from KK Coll. 539.26.19 ends here.  KK Coll. 539.31.1 is continuing.  Kittilä Alakyrö ǁ Kittilä  Present-day Raattama at N7560865 E384502 (N68°8′17″ E24°13′11″). (TS) Enare1341. I Peldowuoma war kornet ännu ej i ax d. 20 sås[om] fallet var i Enare hvarest några sått Walborgsdagen kälan hade naturligtvis legat i jorden ”mutta ei ole lapsi ennenkään kylmettynyt äitin wattasa”. Colonisationen i Enare: 3 Bröder Henrik, Thomas och Pehr kommo ifrån Storkyro (enl[igt] andra fr[ån] Turtola Kyrö) till Kittilä kyrö. Thomas och Pehr qvarstannade i Kittilä1342 Alakyrö1343, men Henrik kom till Enare och var den första Finska inbyggare i Kyrö by. Henriks nästan hela egendom förstördes af wargar och björnar, så att några af hans barn måste flytta bort, somliga qvarstadnade och af de bortflyttade återvände somliga. H[an]s söner voro: Henrik, Michel, Johan, Pehr, Lars. Johan och Michel äro ännu wid lif. Döttrarna voro: Anna, Margreta, Brita, Caisa och Elsa – 207 Itineraria 2osa 1838.indd 207 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  att ǁ <-->  Kyrko-Bok ǁ Communio[ns]  KA Inari parish records 1731–1790: 5 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid =6112533). (TS)  Henriks ǁ s  fadrens ǁ Lars  Sirkka, situated at N7523144 E407533 (N67°48′30″ E24°48′21″). (TS)  nytt ǁ eget  ¼ mil ǁ <-> [number] Af Lars Henriks son, som flyttade till Norrige köpte Thomas Thomasson en egendom, som var i det skick, att Thomas bygde 5 rum utan att behöfva använda häst till att1344 släpa stockar ☙❧ ☙  Alla öfriga i Kyrö bosatta familjer äro fr[ån] Kittilä, med undantag af Kyrkovärden, som är från Enontekis. Enl[igt] den älsta Kyrko-Bok1345 i Enare <öfver> 1749 finnes upptecknad Henrik Michaelis Kyrö nat[us] 1727, hustru Carin Henriks d[otte]r – Barn Anna, Margeta, Brita, son Michael född 1763 7/141346 Henrik, Henriks son – upptog ett nytt nybygge Michel, ännu vid lif, har på fadrens ¼. Johan, d[it]o bor på fadrens 1/4 Peter upptog nytt nybygge – Lars flyttade bort, och köpte Henriks1347, fadrens1348 ¼ –1 Dottern Maria gift md Magnus Magni fr[ån] Hetta! fick och ¼, som åter är delad i 3: 1/3 åt Peter Johannis Autio, 1/3 Matts 1/3 och Johan 1/3, alla Johan Autios söner. Af deras söner har ingen upptagit nytt nybygge – Ifrån Kittilä hafva dessutom inflyttat Johan Autio ifr[ån] Kittilä, Cirka1349 by, och ❧ upptog nytt1350 nybygge  – Inflyttade för 26 år tillbaka – Petter Jakobi Mettäjärwi ifrån Kittilä, upptog nytt nybygge – 3 bröder Akujärvi hafva nybyggen och af dem 2 wid Akujärwi ¼ mil1351 landväg och 1 mil båtväg – Akujärwernas far var Lappe, mor Brita Henriks d[otte]r. 208 Itineraria 2osa 1838.indd 208 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Lappar1352 med nybyggen: Morottaja, Aikio, John Matthiæ Lajetts. Misswäxt-år jagade folk ifrån Kittilä1353 till Enare, der lättheten att från Norrge få mjöl är g[an]ska stor – –          Lappar med nybyggen ǁ Lappar Kittilä till ǁ Kittilä, om hafva ǁ ~ upptagit sig 4–5 ǁ 4 a 5 en […] ovetande ǁ en qvinna ¾ mil ǁ för att der ǁ forma [förmå] st och ǁ in och ǁ ut See also p. 330. 2ne Sodankyläboer hafva1354 ett nybygge vid Kamas å, Thule benämndt ☙❧ 5. Gutbefinden hos Kyrö Thomas. Wälmågan i Enare större än i Peldowuoma  – men bröd fanns icke. Med stor möda fingo wi på detta ställe 5 bröd, som för 4 karlar sk[ola] räcka i 4–51355 dygn – Wanha talo. Under regnet ilade en1356 qvinna oss ovetande, som hört, att wi har brist på bröd ¾ mil1357 till kappeln för att der1358 låta baka oss. När wi rodde förbi d[e]tta st[älle], stod en stor menighet församlad på backen i sina hel[g]dagskläder. Wi hvilade en stund på årorne och öfverlade om wi skulle stiga in. Wår följeslagares slägtskap med husbonden desiderade oss d[er]till, och när wi kommo till stranden, lupo emot oss och1359 vadade i sjön män, qvinnor och barn för att välkomna oss. Stugan i ordning stäld – murad – granris – Enare sjö skall vara m[yc]ket djup – Man berättar att en bonde för lång tid sedan sökt mäta det och nedfällt 260 famn[ar] tåg med en kittel i ändan utan att nå bottnet. Man förklarar d[e]tta så att en haltia drog tåget ned, och1360 ej gaf det åter – Sjön är 12 mil lång – 8 bred – Wattnet stiger genom floders tillopp 1 famn – 209 Itineraria 2osa 1838.indd 209 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria       marken ǁ g<---> lager ǁ härb och ǁ Träd en lappby ǁ han färden ǁ båten It seems that Castrén wrote a mark resembling ˇ above the letter i.  Máttit Bálggesoaivi (SaaN)/Määddib Pälgisuáivi (SaaI) and Taaveeb Pälgisuáivi, the former at N7665440 E495229 (N69°5′58″ E26°52′49″) and the latter at N7667174 E492809 (N69°6′53″ E26°49′9″). (TS)  Tuorpumapää (Fi.)/Tuárbumuáiváš (SaaN) at N7662724 E492453 (N69°4′30″ E26°48′39″). (TS)  Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN). (TS) ☙  ❧ d[en] 28 [Juli] om morgonen kommo wi till den första Lapp-kåta – Jutua – Med ett perlband förmådde 2ne flickor att sjunga, men de sjöngo ej Lappska, utan en Finsk psalm – efter ½ mils vandring e[fter]m[iddagen] kommo vi till Enare kyrka – gingo till fots 1 mil och kommo till en lappby ben[äm]nd Otho – Härifrån skulle vi öfver sjön Muddusjärwi (Isojärwi), men fiskaren v[ar] borta – Wägen var för lång och dålig att kringränna – Wi skickade på tillstyrkan af vår opas h[ono]m och vår dreng att tända en nuotio på en långt skjutande udde Alla dörrar voro öppna och alla husgerådssaker kringspridda på marken1361 – yxor, grytor, nät, dessutom fisk, som torkades – (nb. märkeligt att Lappen ej vill taga emot n[å]g[o]n ting för förtäring – det är icke sed i vårt land – <--------> m[yc]k[e]t välvilliga) – (I skogen träffar man lager1362 af bark, som Lapparne skalat – och1363 afskalade träd) – Wår wäg wisare är aldeles osammanhängande – En nuotio behöfdes ej, emedan en1364 lappby icke var l[ån]gt aflägsen – Vi bäddade oss i en sa<-->, en bädd, som ej hade annat fel än att taket ej höll vatten  – Kl[ockan] 4 kom vår Opas med båt. Vi rodde efter Muddusjärwi, drogo båten öfver ett litet näs och fortsatte färden1365 efter den 2dra afd[elningen] af Muddusjärwi  – Fjällen på v[estra] sidan om sednare afd[elningen] voro: Polku-tunturit (Balges aiwe1366)1367 s[a]mt på längre afstånd Doorbim aiwe1368 som är en afdeln[ing] af M<oa>tke aiwe1369 210 Itineraria 2osa 1838.indd 210 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  ☙  ❧ kl[ockan] 7 kommo vi till Enare kyrkovärd – Genast frambars nya1370 renhudar, muddar, fårskinsfällar och ett lakan breddes deröfver  – Derefter ett kärl med mjölk, betäckt med lock (En Lappkåta har 6. afdeln[in]g[a]r1371  – I de vid dörren belägna nyttjas å1372 ena sidan wed, å andra skoplagg, kläder m. m., på högra sidan om eldstaden bor husbonden och h[an]s hustru, i dom det öfriga folket – i de bakre afd[elninga]r nyttjas kokkärl1373 d[en] 29 [Juli] Gudstjenst hos kyrkovärden – Barn i wagga bl[ef] införde – En lappsk wagga har följande utseende:  nya ǁ ren[hudar]  Cf. Castrén’s published description above where he lists nine distinct spaces. Itkonen, T.I., 1948 I: 196 Fig. 50 shows Saami dwellings with 5–9 spaces. (TS).  å […] skoplagg ǁ wed, skoplagg  kokkärl ǁ ~ I Enare fångas mest sik, n[å]g[o]t taimen = tammukka, rautu, små sill – (Taimen har rödt, rautu hvitt kött  – Taimen har brokig, rautu röd mage); <-----> gädda, abbore, lake –  vaggan […] hållet ǁ Den är gjord  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 475–476 (see esp. Fig. 259) a Saami cradle komsio (gietkka) is made by carving a block of wood. See also Guttorm 2005. (TS)  Castrén wrote the explanations of the drawing over this sentence up to here.  skinnet ǁ och ~  spänt ǁ ~ och är g[enom]  och […] ǁ hett[e] skråfvet vaggan helt och hållet1374 af trädrötter1375, och helt och hållet öfverdraget med skinn1376[,] skinnet1377 är upphöjt öfver hufvudet genom tvenne i motsatt riktning löpande bågformiga pertor. Ifrån den ena af dem utgår 3 remar, som håller skinnet öfver hufvudet spänt1378 ☙  (Lappen har en förargelig, h[ono]m charakteriserande sed, den att säga ”Jag wet visserligen icke” till nästan hvar fråga – Han vet icke hvad hans far och1379 farfar hette och ❧ knapt nog hvad han sj[elf] heter. På 10 tal år känner han sin ålder – Han vet icke, huru m[ån]ga renar han har, huru m[yc]k[e]t fisk har fått – Detta 211 Itineraria 2osa 1838.indd 211 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 353 rāha means a women’s waistcoat. Cf. also Castrén’s explanation below. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 357: the vuolpu used in Enontekiö, Inari and Synjel. Jag vet icke synas ofta v[ara] en blott höflighet – – Lappen är ej stolt öfver sitt, men väl kär i sitt – Han blygs, när man talar med h[ono]m om hans oekonomi – Han tycks v[ara] sin egen skugga, lemning ifrån en forntid, som vill lefva förgäten och obegråten  – Det är bl[ott] det ovanliga som intresserar den resande (TS)  hakar ǁ ~ – I den n  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 355 raddelijne (SaaI) is a men’s scarf, the ends of which form a bag for various small utensils. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 361–363: belts (boagán [SaaN] or čevđipoovij [SaaI]). (TS)  bäras ǁ vid <-->  Cf. Castrén’s description on p. 115, 117.  turk ǁ turkki  kläds ǁ <-> Raha, Qvinnornas h[u]f[vud]st[ycke]  – drages på <-----> wallm[an]1380 Matsu: karlars och qwinnors wallmans mecka Walpu (läs vualpu) k[al]l[a]s qvinnornas vallmans mecka, om hon har skrynklor –1381 Peski = mudd; kinnuspeski då håret är afbarkadt – Turk = Turkki Rađđalin, fickor, som hos karlar och qvinnor hänga öfver bröstet fastfästade kring halsen med hakar1382 –1383 Boaga Kantsh. (Powi Enare) är bälte.1384 Sådana bäras1385 af män och qvinnor och är full af förgylda silfverspännen ☙❧ Lappars klädedrägt1386 I Enare. Klädedrägten är hos karlar och qwinnor ungefär densamma. De nyttja ej skjortor, utan wanligen både sommar och winter en fårskinspels (turk1387), och på den en peski eller kläds1388 waippa, h[vil]ken om den bakom ryggen saknar skrynklor, sås[om] altid är fallet med karlarnes och någon gång med qvinnornas k[al]l[a]s Matsu, och i det fall att skrynklor finnas Walppu. Wanl[igtvis] 212 Itineraria 2osa 1838.indd 212 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  nyttjas om sommaren antingen blott fårskinnspelsen, i fall det är kallt, eller blott matsu l. walpu i wärme; och om vintern nyttjas på fårskinnspelsen <------->  – I1389 regn nyttjas en kinnuspeski, bestående af i1390 al barkade och väl smorda renskinn.         Raððelin äro lösa fickor, som brukas1391 af män och qvinnor hängande öfver bröstet och fastfästade kring halsen med hakar – Män och qvinnor nyttja böxor vanl[igtvis] af skinn men äfven af kläde –1392 ☙ Poaga Kautok[eino] (Powi Enare), bälte ❧ Sådana bäras af män och qvinnor och högtidsbälten äro fulla med förgylda silfverspännen – Uti de, som bäras i hvardagsdag har jag märkt 1) en stor knif 2) nycklar 3) ett instrument af renhorn, h[var]med bark afskalas –  I regn ǁ <-----> i al ǁ 1. rensk[inn] ǁ 2. <--> brukas ǁ hos Itkonen, T.I., 1948 I: 355–356 does not mention trousers of skin. (TS) Gahpir. Different forms of headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363–369. (TS) messingssked ǁ k The spoons used in Lapland were of the Medieval or Renaissance form with a large, round bowl and a short handle. Fjellström 1962: 179–194. See also Itkonen, T.I., 1948 I: 518, 526, 533. (TS) Artefacts of brass were considered to have magical properties among the Saami. Fjellström 1962: 197–198. (TS) nb. Qvinnor ha längre mekkor än männerna och i Enare hafva qvinnorna kragen särskilt, som är fast sydd vid ett lifst[ycke] och bäres än öfver, än under kjorteln s[a]mt k[al]l[a]s Raha – I Utsjoki är kragen fastsydd i mekkan – Qvinnor bära äfven alltid mössa kapper1393 som om sommar och vinter är lika – Männers sommarmössor se Sjögren – Wintermössarne1394 Män och qwinnor bruka om handlafwen en messingssked1395 (Væikke paddik)1396, troende att handen ej tröttnar på det ställe, der den finns.1397 nb. I Utsjoki bruka ej männerna, utan blott Qvinnorna fårskinspelsar – Männerna nyttja 213 Itineraria 2osa 1838.indd 213 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  This definition corresponds to the one given by T.I. Itkonen. (TS)  Upper part of the mscr page.  Middle part of the same mscr page.  färskfisk ǁ torrfisk  Upper part of the mscr page.  mekkan ǁ <--> wallmans takki underst och peski på  – När qvinnorna nyttja fårskinspels nyttjas vanl[igtvis] bl[ott] takki, i köld peski derpå. Raha brukas ej i Utsjoki, utan kragen är fastsydd i mekka.1398 ☙  ❧ Om renlappen har irrat werlden kring, så känner fiskar lappen föga utom sina notvarp. ☙  ❧ I1399 Utsjoki bruka bl[ott] qvinnorna fårskinnspelsar – I Utsjoki bruka männerna wallmanstakkin underst och peski på – Raha nyttjas ej i Utsjoki qvinnor utan kragen är fastsyddd i wallmansrocken – När qvinnorna i Utsjoki har fårskinnspels, nyttja de ibland takki och peski derpå men vanl[igtvis] bl[ott] takki – Kämmenpeukalo – när1400 Ryssen för 1 våg mjöl tar 2 ½ våg färskfisk1401, tar Norrsken 5, och när Norrsken för 1 våg torr fisk ger 1 våg mjöl, ger Ryssen för D[it]o 1 våg och 8  – . ☙  nb. D[en]na handel äger rum med Finnen men Lappen prejas jemmerligen af brännvin med Ryssen få blott handlas i Rötmånaden  – Har Lappen ej fisk till det ❧ belopp1402 <----> vid hvarje tillfälle consumerar brännvin, kläder köpmannen mekkan1403 af honom  – Samma händer på Enare marknadsplats – Lappska barn äro hårda emot sina föräldrar – 214 Itineraria 2osa 1838.indd 214 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Bränwinsförsälning1404 i Enare – ☙  Bränwinsförsälningen har hintintills varit Enareboers allt i allom  – Af mjölet1405 han genom fiske förtjent har han bränt bränwin – med bränwinet köpt renar (en oxe för kannan) – Med renarne har han åter handlat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L , och för en vaja 6–8 L   – Denna handel med renar emot brännvin1406 sker med här om1407 vintern bosatta Norrska Lappar – Mjölet köpes ifrån Norrige – Till d[en]na resa få de gratis renar af Norrskar 7–8 renar vägras aldrig – De lemnas för att köras upp – En1408 Norrsk Lappe icke allenast lemnar sin ren åt en Enarens gratis, och då den bl[ir] utkörd, lemnar han en annan – Norrskarne gifva dem en stek för 1 sup1409 – Vill en Enarens handla m[e]d dem, blifva de utan sup till taleman utkörda –1410 Ad nota Enarelappen smakar knapt bränvin – Att således bränvinet hitintills utgjort Enarensernas förnämsta <föda> är klart och att ❧ Norrmännen så m[yc]k[e]t mindre borde utköras, som Finnarne om sommaren beg[a]gna sig af deras betesmarker  – Och hvad gör Enarensen med sina renbeten? –         Cf. p. 221–222. mjölet ǁ s[itt?] brännvin ǁ Norrskar om ǁ bo[satta] En […] ǁ Här sup ǁ ~ – med ett utkörda – ǁ ~ Att således brännvin Åkerbruk – ǁ ~ När, hos de rikaste Men frågan bl[ir] huru kan Enarensen hjelpa sig fram brännvin och renbeten förutan – Skall man återföra dem till det förra nomadiska lifvet? – till en lägre cultursgrad! Detta är ock omöjligt, då Enarens[erna] hafva fasta bostäder – Orimligt få han fisk<a> öfver hösten – Ängsbeten äro dåliga – kunna ej rödjas, ty de vexa bl[ott] 1 år – Åkerbruk –1411 Fl[ere] hafva upphört att så 215 Itineraria 2osa 1838.indd 215 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  Vandraren ǁ När man hos Enare la[ppen]  väggarna ǁ <----->  En […] kske ǁ Frågar man honom  mil sjöledes ǁ mil  mil fotväg ǁ mil  Lappen ǁ en  till ǁ öfver  närmaste ǁ Klockars  lättade ǁ gjor[de]  The word disappears in the middle fold of the pages.  This page belongs most probably here.  röjde ǁ 1. märk[te] ǁ 2. yp[pade?] ǁ 3. vis[ade] nb. Enare-Lappen köper sitt brännwin af Finnen – Vandraren1412 träder I Enare lappens kåta skall han oaktadt dennes omtanke finna barkskifvor radade kring väggarna1413  – En1414 okunnig frågar k[an]ske hvartill tjenar detta? <Burost> <----> <----> <räkna>, svarar Lappen, <----> <en> <------> och äter m[e]d god appetit – ☙  ❧ Ad notam – Vildrensfänge är en tillfällig näringsgren och numera fisket äfven – Bränvinsbr[ännin]gen och försäln[in]gen existerar ingenstädes i mindre grad än Enare – Ifr[ån] Kyrkovärden tillryggalade vi 2 knappa mil1415 sjöledes till E<----> <----> <----> <--> en Sodankylä bonde d[eri]fr[ån] fyra mil1416 fotväg till Lappen1417 Päders kåta[.] På d[en]na väg må den resande bida ett ögonblick på Turun harju och betr[akta] uts[igtet] åt <-----> fjäll[,] från Päder 2 mil sjöväg och 2 knappa mil fotväg – till1418 närmaste1419 kåta – d[en] 30 [Juli] hade vi idel mossor att gå på – De 2 sista milen förlängde wår opas genom sin okunnighet om wägen dubbelt – En orimligt kall wäderlek lättade1420 <---->1421 ☙  ❧ ligheterna.1422 Då vi redan trodde oss hafva öfvervunnit dem och kommo till stränderna af den insjö, hvarest en fiskare läger skulle finnas röjde1423 vår opas att han var i fullkomlig okunnighet de<--->. Nästan på 216 Itineraria 2osa 1838.indd 216 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  ☙  måfå gåfvo vi oss att wandra långsefter1424 insjöns stränder, jag för min del fast öfvertygad derom, att vår direction var oriktig – <Under> dessa bekymmer öfverföllos vi af ett svårt regn, som snart nog öfverföll oss – Ett ögonblick vacklade modet hos mig  – Wi hade wandrat öfver 1 dygn  – 9 mil  – och endast njutit n[å]gra ögonblicks orolig1425 hvila – Vi voro sål[edes] aldeles uttröttade och befunno1426 oss nu på en mossa, der ej en torr1427 tufva ❧ fanns, der ett träd ej kunde lemna oss skygd eller en stockeld1428 upptändas; – kalla vindar isade bloden  – Emot förmodan kommo vi rätt – Vi tänkte stiga in i kåtan – det enda <--> rum på d[e]tta st[älle] – Men när vi skulle öppna dörren framträdde en bedröfvad man, med en1429 djup sorg målad ansigtet – Han yttrade den, trädde tillbaka, och drog dörren igen – Wi voro nästan i s[am]ma belägenhet – En <båt> och nuotio – det dödfödda barnet – R<---> sökte tydliggöra g[enom] att sätta fingret i mun – såsom osäkerhet –1430  långsefter ǁ 1. wid ǁ 2. lan [långsefter] ǁ 3. up[p]  orolig hvila ǁ hvila  befunno ǁ befunnos  torr tufva ǁ tufva  stockeld ǁ eld  en ǁ s[org]  After this, Castrén with his companions arrived at the church of Utsjoki. Cf. the travel report p. 132. (TS)  Castrén added this note in the upper edge of the page. Cf. p. 127. (TS)  en käring ǁ h[en]ne Huru länge har du bott här? Jag vet wisserligen [icke], men d[e]tta år är det nionde En Lappsk likkista Lapparne  – män och qvinnor  – bruka om handlafven en messingsked (Vaeihke paddik) troende, att handen ej tröttnar på d[e]tta ställe Lapparne, i s[ynner]het fjäll lapparne gräfva silfver i jorden – ☙  ❧ Ijo1431 Prostinnan är cousin åt en1432 käring, som jag träffade i Enare uti en fiskar-stuga 217 Itineraria 2osa 1838.indd 217 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  Middle part of the mscr page. According to Castrén’s travel report this event belongs to this phase of the journey. See p. 128.  Referring either to Högman’s property on the way back from Utsjoki to Inari (see later) or events at the church of Inari after the visit to Utsjoki on 12 August. Because the words ‘järvessä on juomaa’ refer to the route from Inari to Utsjoki (see p. 128), it can be concluded that Castrén did not write all his notes immediately but later in random order. (TS)  Fiskare Lappar ǁ sina  hade ǁ stod  sås. ǁ p[å]  hörde ǁ funno  Säytsjärvi (Fi.), Seavžejávri (SaaN), Sevžjävri (SaaI), N7695804 E510451 (N69°22′17″ E27°15′57″). (TS)  förmådde ǁ voro  hvarpå ǁ som  These words suggest the likelihood that this page refers to the route from Inari to Utsjoki, assuming that Castrén did not combine the words of two different persons in the statement of one man (Aikio) in his published report (cf. p. 129). On the other hand in such a case, this text would belong in the middle of mscr p. 32, which cannot be considered probable. (TS) ☙  ❧ Päder1433 – På min anhållan att få dricka fick jag anvisning på träsket – ”Järvessä on juomaa” – Lushistorien1434 – Att afk[l]äda sig i en kall nordanköld är ohyggligt – [– –] ☙  ❧ vid en björkstam – Wår Opas, som emot Fiskare1435 Lappar iaktog en så sträng rätts känsla, att han icke en g[ån]g ville oss tillåta att göra upp eld på deras kenta, än mindre att beg[a]gna n[å]g[o]n förhanden warande stubbe, hade1436, sås[om]1437 vi hörde1438 på återresan, stulit <bort> en m[än]gd horn, som sålunda <bl[ifvit]> efterlemnade – Wid Schäutsjaur1439 beswarades vårt rop efter en förut öfverenskommen båt utaf en barnstämma. Wi förmådde1440 i början icke urskilja ett ord af det han sade; – men hans wana wid d[e]tta yrke war beundranswärd  – Han talte med sin späda röst en oändlig m[än]gd meningar, men förstod att antaga en djup bas vid sådana ord, hvarpå1441 <mesta> eftertryck hvilade – I dessa ord drog han ut hvar stafvelse – V– – – (vene) – – – – <-----> goađest En Lappes yttrande om hans behof  – Wi behöfva icke mer än myggen1442  – Wärme, köld, mat, allt är likgiltigt – Lapparne äro snabbfotade – Ogina att svara – Det dystra fjället  – Aikio slägten härst[ammar] fr[ån] Finnar – Hastigh[eten] att färdas, när man bestält båt<ar> <Mera> en gosse vedergäller mig – <’Cih’> stuorra muorjek – [– –] 218 Itineraria 2osa 1838.indd 218 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  ☙  ❧ Enare Lappen. Hans kåta  – sommarstuga  – bodor på trädpelare, för att skydda dem mot odjur – bekläder sin kåta med torf – <-->1443 <--> <regel> har 9 afdelningar hvarje kåta – Enare lappen står1444 på öfvergångs punkten fr[ån] Nomad till bosatt1445. Winterstugor i barkstugor1446  – kor och får  – högst1447 få odla jord1448  – Få renar, emedan wargen i brist på vård förtärt de flesta – Fiska (sås[om] Bönderna) i Ishafvet ifrån Mariæ till Johannis  – säljer fisken åt Ryssen, och köper mjöl från Norrsken, som om vintern transporteras till Enare. M[ån]ga fattiga Lappar hafva sin stora fördel af dessa transporter – Efter Johannis fiska E[nare] Lappen i Enare träsk, och får (hvilka fisk se på s. st.). Om hösten flytta de i sina granskogar  – för att få bark, den de inblanda i all mat. I år har förtjensten1449 i Norrige1450 v[arit] dålig emedan de för 12 L fisk bl[ott] fått 2 L mjöl – och en ka[– –]1451 har per medium fått1452 3–4 (waja (6–8 L fisk – Enare Lappar äro af flere slag: ☙  1) fjälllappar1453 ❧ 1)1454 med1455 kåtor åt1456 Ryska Lappmarken, [– –]1457 som draga sig ofta ända till trakterna af Kola och uppehålla sig wanl[igen] i Ryska1458 fjällen. 2)1459 med boningsrum1460  – låta sina få renar springa lösa om sommaren  <--> […] kåta ǁ 9 afdelningar i hvarje kåta  står ǁ har  bosatt ǁ <-->  bark-/stugor  högst […] jord ǁ odla ej jord  The Saami of Southern Lapland began to keep cattle and sheep already in the 17th century, but this was not common amoung the Saami population of Inari until the 1840s. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–184. (TS)  förtjensten ǁ fisk[en]  Norrige ǁ En[are]  Disappears in the middle fold of the pages.  fått ǁ förtjen[t]  fjälllappar ǁ med kåtor som flytta  1) ǁ 2)  med […] ǁ som flytta b med sina renar till Norrige om wintern.  åt ǁ på  Disappears in the middle fold of the pages.  Ryska ǁ i trakterna af ~  2) ǁ 3)  boningsrum ǁ ka [kåtor]  An imperial decree of 1836 ordered that these families should either become subjects of Russia instead of the Grand Duchy of Finland or remain in Inari. The last ones did not leave Inari until after 1875. Itkonen, T.I., 1948 I: 125–126. (TS) nb. 6 Enare Lappfamiljer i Kola  – Kejserl[iga] Ukasen.1461 Utan religionslärare Utsjoki fjällappar äro 16 familjer. Enare Lappens ren betar hemma <är> af ett starkt slag – nb. Enare Lapparne stiga till 6–700, Utsjoki till 400 – 219 Itineraria 2osa 1838.indd 219 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria     Sodankylä ǁ Lappar bon ǁ Lappen tager dock ǁ gör ändock sårande ǁ <-> nb. Norrska Lappen betar Enare Lappens renbeten Sodankylä1462, Enare och Utsjoki lappar fiska i Norrige uti Fälles distrikt – De wackraste ängar jag sett finnas i Enare – gödas väl  – Också är smöret den enda exportwara föres till Norska fjorderna i slutet af November och utbytes emot mjöl – Likv[äl] ha få mer än 10 mjölkande kor – ☙  ❧ När Lappen fått anledning att genom ett halft ord misstro en m[enni]ska, får han aldrig mera förtroende till h[ono]m. Wår opas, en utm[ärkt] redlig man kom att skryta öfver sin bössa för en Lappe – Lappen som var en stor skytt ville göra sig till ägare af dens[amma] och gjorde sig möda att färdas 7 mil för att handla den – Men nu råkade bössan hafva ett mindre hål än mannen föregifvit – Ehuru man md s[am]ma bössa skott till måls på 162 fots afst[ån]d wille han dock icke ingå handel med h[ono]m, sås[om] han sjelf sade, för att karlen ljugit om hålet – ☙❧ Enare bon1463 taxerar för ingen ting, knapt nog för skjutsen men tager1464 dock gerna emot, så m[yc]k[e]t man ger h[ono]m – Lappen tager aldrig emot någon ting för maten man förtär  – Sjelfva anbudet wore ett sårande1465 af Lappens gästfrihet, så framt främlingen ej skulle ursäktas med uttr[ycket] D[e]tta är ej sed i wårt land. Qvinnorna i Enare synas till det mesta v[ara] af Lappsk härkomst – 220 Itineraria 2osa 1838.indd 220 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  Petäjä, burist rokka – buoremus1466 Enare Lappen förstår Finskan wida bättre, än Svenska Lappskan – Ja! Blott några få lärda förstå sistn[ämnda] språk – Fåren mjölkas af Enare Lapparne och äro så tama att de vilja äta upp vägkosten af den resande –  Castrén has written the word buoremus above burist rokka.  Norrska ǁ Finnlan[d]  hvars ǁ st  The rest of the text is missing.  Cf. p. 215.  Enareboernes ǁ Innewånar[nes]  näringsfång ǁ 1. bränwins ǁ 2. bränvins  hittills ǁ si  det ǁ den  renar […] Lappar ǁ renar  mjöltransporten ǁ tr[ansporten] Fattig-Skol och Arbetshusinrättning – Fonden erhålles af vaccinatorslön 50 Rub[el] silfver, af Fiskare i Norrska1467 fjorderna omkr[ing] 100 Rb. silfver och af Norrskar, hvars1468 renar afbeta Finska betesmarker omkring 100 – <--->der <emot> Arbetshuset Lappar antaga sig de fattiga som <-----> arbeta, 2) Orklösa antages af1469 [– –] ☙❧ En1470 wigtig källa till Enareboernes1471, besynnerligen Finnars näringsfång1472, har varit brännwin och hittills1473 gällande förhållanden [till] Norrska Lappar: Af det1474 mjöl, Fiskaren i Norrige g[enom] byte erhållit, har han bränt brännvin  – och med bränwinet 1) köpt renar1475 af Norrska Lappar – vanl[igtvis] erhållit 1 oxe för kannan – Med renarne har han åter ifrån Norrige skaffat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L s[a]mt för en vaja 6–8. Till mjöltransporten1476 få de renar af de Norrska Lapparne mot vilkor att inköra dem utan ans[enlig] betalning – 3) Bränvinet är den bästa taleman 221 Itineraria 2osa 1838.indd 221 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria     Norrsk<e> Lapp. ǁ Norr<----> är ǁ d<----> ~ ringa ǁ wäsen[dtlig] Swedish currency was valid in Finland until 1840. Nenonen – Teerijoki 1998: 415. (TS) i all handel och för den fås när som hellst en renstek – Utan sup blir man i handel afvist – Norrsk<e> Lapp[ar]1477 synas alltså v[ara] till stor nytta för Finnarne – men de uppäta deras renbeten – Finn[arne] utöfva repressalier om sommaren. Sjelfva tror Enarens[erne], att de ej kunna lefva Norrskar och brännvin förutan – Dåliga ängsbeten är1478 [– –] och Enare Lappen köper brännwin af Finnarne ☙  ❧ nb man frågar, huru kan Fiskare lappen komma sig till bränwin[.] Få, nybyggarne oberäknade, hafva tillgång till pannor, rum m. m. De lemna åt n[å]g[o]n ex professo brännvinsbrännare några pud mjöl, få för 2 L mjöl blott 1 kanna brännvin, ehuru 1 L mjöl redan renderar 5 halfstop brännwin  – Jag känner en nybyggare, som nästan ute slutande lifnärt sig m[e]d d[e]tta yrke – ☙  ❧ Renbetet emellan Utsjoki och Enare är helt och hållet förtärdt – Norrska Lapparne bosätta sig således nu i närheten af Enare. En ringa1479 näringsgren är fårafvel. Dock finnas dem (Thomas [Kyrö]) som haft öfver 100 får, men emedan vargar på en gång förstört 60 st[ycken], har d[e]tta antal nu betydligen förminska[t]s och belöper sig för det närvarande till n[å]g[o]t öfver 60. Fårull på Enare marknad kostar 16–24 <R[iksdale]r>  – goda fårskinn betalas högst med 1 R[<ik]sd[ale]r>1480 222 Itineraria 2osa 1838.indd 222 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  Enare Lappar äro af 2 slag: Fiskare- och Skogslappar. De förra äga inga renar, Skogslapparne äga renar ifrån 10 till 200, dem de sommar och winter beta på Finska sidan om Riksgränsen  – Båda slagen idka fiske dels i Norrska fjordarne, dels i Enare träsk – ☙  (nb. I hafvet fiska somliga hela sommaren igenom  – Om1481 wåren fångas torsk med krok – om hösten Saihu1482 med nät och not. Bönder1483 ha berättat mig, att de i ett hvarp fått <9> båtar fulla af d[e]tta slag1484  – Om hösten fångas äfven Pallas, hvaraf några skola väga 10 våg) – Rötmånstiden idkas1485 Frihandel af  ❧ Ryssar och Handl[ande] fr[ån] sydliga orter i 6 weckors tid. På annan tid tilllåta Norrskarne Fiskarne1486 ej att idka handel med andra  – De taga 10de 1487 af dem  – Quo jure?1488 När Ryssen för 1 wåg mjöl tager 2 ½ wåg färsk fisk, tager Norsken 5; – och när Norrsken för 1 wåg torr fisk betalat 1 wåg mjöl, har Ryssen gifvit 1 våg och 8 M. Så handlas med Finnar, men Lappar prejas jemmerligen genom brännvin. Ofta skall köpmannen kläda jackan af en1489 fattig Lappe, som supit mera än han förmår betala vid d[e]tta tillf[älle].         Om wåren ǁ Mot hösten Above: Sai<æ>? Bönder ǁ 1. S ǁ 2. <--> ǁ 3. Man slag ǁ slag) idkas ǁ f[rihandel?] Fiskarne ǁ dem [= tionde] […] jure? ǁ ~ Det heter väl, att de som See also Itkonen, T.I., 1948 I: 542. Most probably the taxes can be derived from the time when Lapland was taxed by both Sweden and Denmark, i.e. before 1751. (TS)  en […] Lappe ǁ den fattig[a] Lappen  Norrige ǁ Norrige) (nb. Det tionde Norrska köpmän uppbära, tillfaller Presterne i Norrige1490 – hvarföre ej i Finland – ½, der Fiskarne bo) Fiskeriet bedrifves så, att en vid hafvet bosatt Fiskare, som har båt och redskap, tager 2ne karlar till sig, delar fångsten i fyra delar – en för sig, en för båten och redskapen s[a]mt 2 för sina medfiskare 223 Itineraria 2osa 1838.indd 223 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  besynnerligen ǁ h  Castrén uses partly Finnish and partly Swedish names for the fishes. Taimen or tammukka (Fi.) = brown trout (Salmo trutta). Rautu or nieriä (Fi.) = arctic char (Salvelinus alpinus). Gädda (Swe.) = pike (Esox lucius). Abbor[r]e (Swe.) = perch (Perca fluviatilis). Lake (Swe.) = Burbot (Lota lota). All these were of considerable economic significance in Finland. It is not clear what Castrén meant with “small herring”. Luontoportti: http://www.luonto- ☙  ❧ Äfven de Lappar som fiska i Enare, torrka större delen af sin fisk  – besynnerligen1491 småfisk – De stora ätas genast och resten saltas vanligen – I Enare fångas sik, taimen = tammukka (med rödt kött, brokig under magen) rautu, med (hvitt kött, röd mage), och sill s[a]mt n[å]g[o]t gädda, abbore och lake –1492 portti.com/suomi/en/kalat/browntrout; http://www.luontoportti.com/ http:// suomi/en/kalat/arctic-char; www.luontoportti.com/suomi/en/ kalat/pike; http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/perch; http:// www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/burbot. (TS)  Reisivuono is the Finnish name for Bugøyfjorden in Northern Norway, N7815913 E1046962 (N69°52′5″ E29°21′15″). (TS)  Näätämövuono (Fi.)/Neidenfjorden (No.) N7799644 E1057439 (N69°42′17″ E29°31′7″). (TS)  lämpligt ǁ <->  bränsle ǁ träd  Upper part of the mscr page. Isbergen possibly meaning Spitsbergen (Svalbard).  Vardø (No.)/Vuoreija (Fi.)/Várggát (SaaN)/Vuorea (Kven) is a harbour in northern Norway at N7886993 E1097801 (N70°22′14″ E31°6′34″). (TS)  2ne Norrmän ǁ Skaale (en <Fors------>) Den mesta fisk torrkas, alls ingen saltas, ut<an> en del säljes färsk åt Ryssar under rötmånaden, annars åt Norrmän (M[ån]ga Enare Lappar hafva kor och får) – Wildrenen har en besynnerlig instinkt i walet af lägerst[älle]. Den lägrar sig på de högsta tiewa på en mossa och wänder hufvudet med vinden – Ty med sitt fina wäderkorn känner den väl om någon kommer bakifrån; framåt ser den åter de kommande – I Reisi Wuono1493 besynnerligen och äfven Näätämä Wuono1494 wore ett lämpligt1495 hamnst[älle]  – Reisi Wuono är lämpligare, emedan vägen dit är kortare, mossan bättre och bränsle1496 finnes. Detta motsades af Kyröboerne. Till Näätämä kommer man m[e]d fartyg bättre – ☙  ❧ Isbergsfararne1497 – För 2 år sedan afseglade ifrån Wardö1498 ett Norrskt fartyg under Kapten Brunn  – Ankomna till närheten af Isbergen lade en båt ut ifrån fartyget hvars besättning utgjordes af 2ne Normän1499, en af börd vid namn Skale, 2ne Finnar och en Lappe – 224 Itineraria 2osa 1838.indd 224 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙❧ En af Lapparnes närings grenar är äfven wildrensfångst – dels med skjutgewär – fordras m[yc]ken skicklighet och försigt[ig]h[et]. De wigtigaste reglorna d[er]vid äro: Hunden sporrar opp renen men får ej skälla – Renen förföljes under wind i ans[eende] till ofantligt skarpa väderkorn (nb. Efter skottet springer wildren[en] jorden 4–5 mil. Den sker besynnerligen om hösten brunsttiden ifrån Korsmässan till Allahelgonetiden s[a]mt om wåren, ifrån Mars så länge snön finnes på marken  – nb. Hunden uppdrifver renen 2 mil. Den och körrenen1500 lemnas i de trakter der man af hundens vädring finner att renen1501 är i närheten  – Snarfångsten sker på s[am]ma tid – Man gör ett gärde omkr[ing] ½ mil1502 långt, lemnar här och der några öppningar, sätter deri en stor snara och midt i snaran ett kors, så att ohornade1503 äfven må fastna deri. Många fånga t. o. m. 30– 401504 renar under en wildrenstid – Fjällapparne bry1505 sig ej om detta yrke. ☙  ❧              körrenen ǁ ren[en] renen ǁ den ½ mil ǁ 1 mil ohornade ǁ horn[ade] t. o. m. 30–40 ǁ 30–40 bry […] om ǁ odla ej gör ǁ st flere […] hål ǁ ett hål 1–1 ¼ ǁ 1 a 1 1/4 i ǁ <-> om ǁ h[vil]ket b ett ǁ an [ända] och nätet […] ǁ (uti ett d[eri]fr[ån] 3–4 famn[ar] belget hål sätter man ett annat i botten – Deri sätter binder man ett smalt tåg  djupt ǁ grundt Af sitt sommarfiske hafva Lapparne obetydliga besparingar för vintern, men de fiska då med juomuks<-->: När isen börjar bära, så gör1506 man flere1507 rundte hål af 1–1 ¼1508 aln i1509 diam[ether] (om1510 isen tunn, göres hålet mindre), i ett hål sticker man ett1511 träd ända i bottnet, och1512 nätet fästes deri, med ett annat långt träd (’cuolgguo) leder man tåg ifrån ena hålet till det andra intill det sista. – Sedan man fått tågändan dit, drages nätet d[er]med ifrån första hålet till det sista. På lågt watten sättes nätet äfven fast i ett till botten stucket träd. Men man fiskar gerna i djupt1513 watten, sättes först ett träd tvert öfver <wa>ket. Derwid fästes ett träd medelst 225 Itineraria 2osa 1838.indd 225 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria       Lower part of the mscr page. fruser fast ǁ fastnad i ise[n] trädet ǁ <--> The rest is missing. Kateketens ǁ Allt Growing potatoes became common in Inari and Utsjoki in the 1850s. Turnips were also cultivated. Itkonen, T.I., 1948 I: 294, II: 193. (TS)  Enare ǁ Iwa[lo]  och ǁ <--> ☙ ☙  ❧ en deri befintelig krok bildad af n[å]g[o]n qvist h[vil]k[e]t träd ❧ förlänges1514 g[enom] tåg – m[yc]k[e]t lågt vatten duger ej emedan nätet lätt fruser1515 fast I m[yc]k[e]t djupt watten fås ej heller juomus trädet1516 ej räcker till Stenigt vatten undvikes – Juoŋas – Juomus1517 (Min karl skrattar ännu åt mitt infall att <----> mitt fall vid <Portiset> ej differerte (<fann> emellan min näsa och en klipp-spets –) Nedför Ot<i>joki färdas man huru? 3 forssar – Båt från Högmans –) Det grå gräset = mossan – Lessingsröda gräs – Den projekterade färden till Tam<----> Informatorer – <Allt> <kan> <vara> svart – Kateketens1518 ämbets[-]pligter; betalningen – kyrkovärdens välsignelser  – <---> Pastor  – kyrkoherdens ängskötsel – <Spenat> Rediser – kolrötter – <---->sallad – ej ärter <----->1519 – ☙  Fiskarlapparne i Utsjoki äro m[yc]k[e]t fattiga, <----> ❧ medan fjällapparne uppehållit sig närmare Enare på de sednare åren. (nb. Aftonen före wår ankomst till Enare1520 – kringränningen och1521 vandringen på <salgar> – Foten widrör ej marken – Vägen måste först banas – Genomwåta – beslöto att ej sofva – Sömnen i bötes-regnet – Första stugan –) Fjällbäckar i m[än]gd wid Utsjoki – (Gudstjensten i Utsjoki) – 226 Itineraria 2osa 1838.indd 226 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Enare Lapparne (Fiskar L[appar]) tåla ej att de k[al]l[a]s Lappar – Sig k[al]la de inarilaiset och FjellLapparne benämna de Lappar – ☙  ❧ ☙  ❧ Einari1522 Anders är ett mestare af Sjögren. Mannen är ifr[ån] Norrige och har alldrig bott knapt nog varit i Enare. Utsjoki FiskareLappar k[al]la Fjälllapparne Lappalaiset  – Lapparne <--> flere1523 sommarställen, och då de flytta från ett till ett annat lemnas allt för wäder och wind  – Till och med Fjällappar lemnar n[å]g[o]n g[ån]g sina renar1524         Lower part of the mscr page. flere ǁ <all> <sin> renar ǁ ~ <för> <wäder> <---> No source reveals where Castrén took part in läksiäiset (the sendoff celebration), but because the place where he stayed for the longest time was Utsjoki, it is possible that the event took place there. It is also possible that the description is not from the 1838 journey at all but from the 1841 one to Inari. (TS) dygn ǁ da[gar] g. ǁ med Efter ǁ 1. ~ ǁ 2. Då en mgd ǁ alla Läksiäiset1525 – firas en, 2 och 3 weckor efter wigningen, som sker i kyrkan – Under tiden syr bruden utstyrsel åt sig sjelf och gåfvor åt sina nya slägtingar  – Läksiäiset fortf[ar] i fl[ere] dygn1526, allt efter omständigh[eterna]  – De börjas sål[unda], att då talmannen och bruden träder in; talmannen g[enom]1527 ett handslag med brudens målsman bekräftar kontraktet (nb. då talm[annen] träder in, frågar han, om nattqvarter kan erhållas) Efter1528 handsl[aget] klädde målsmannen rocken på sig.  – Derpå st[äller] sig målsm[annen] i bordsändan och brudgummen sätter sig (jemte talm[annen], kosiomies) att utdela peninge gåfvor åt slägtingar. Han frågar vid hvar gåfva är det nog? Om n[å]g[o]n är så <------>, att han ej är beläten med sin gåfva, får han mer, höfver dock en och an[nan] närw[arande] förkl[ara] sitt ogillande[.] Sedan alla p[enin]g[a]r äro utdelade, kommer bruden för att taga en1529 m[än]gd löspe[ni]ngar, dem brudgummen stält fram  – Hon måste m[e]d wåld taga dem fr[ån] den mot<----->nande 227 Itineraria 2osa 1838.indd 227 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria       jag ǁ endast kommer ǁ s Huru ǁ Hvarmed dessa […] som ǁ Er, som under ǁ till There is writing between the lines, but it cannot be read except for the words gäster som komma.  en ǁ s ☙  ☙  kosiomies – Bruden fick <---> hälften dem hon tycktes utdela bl[and] sina slägtingar[.] ❧ Derpå frambär talmannen brudgummens bröd <---- ---- ---->, värdinnan brudens  – Brudens måste sättas på  – Men talmannens will ha brudgummens öfverst  – Den förra segrar  – Den får sedan talmannen – Nu går bruden jemte brudskaran ut. Kommer in gråtande. Dörren öppnas af slägtingar. Bruden tillsluter. Sist öppnar modren, l. i fall hon är död, den närmaste i qwinnoled[.] <---> kom bruden jemte sin syster gråtande till målsmannen. Derpå till oss – Jag kommer ej att tigga gammalt kopparmynt, jag1530 kommer1531 för att m[e]d klagan lugna mitt sorgsna sinne  – Huru1532 skall jag tacka dessa1533 gäster, som <dessa> öfv<-------> kommit under1534 wårt låga tak [– –]1535 Ni hafva gått g[enom] höga scholor, ni hafva rest g[enom] m[ån]ga riken. M[ån]g[a] tusen tack för det ni kommit under wårt låga tak. Ni ären snygge män – Wår stuga är osnygg <Wi> tusen tack ni kommit i wår osnygga stuga o.  s.  v.  – Sången är extempore  – Innehåller n[å]g[o]n g[ån]g skälsord – <---- ---->, men är vanl[igtvis] – djupt melankolisk – ❧ Drickande och sjungande – Nu komma de eg[entliga] läksiäiset – Brudens hår kammas af alla slägtingar  – Koaso sjunger under det håret kammas – Brudg[ummen] kammar ock. Sist sättes säpsä på hufvudet – Nu företas wandringen – Brudens utstyrsel – Gåfvorna ställas på en päls på gården – Modren ställer ett bröd på brudens h[ufvu]d – Man går in, ställer sig wid bordet – Brudg[ummen] bruden. Talman och koaso doppa en1536 g[emen]sam i ett fat m[e]d uppwärmd mjölk och äta ett <-> <---> ske<--->[.] Ätande och drickande. Nu drickas huomen-tuopi, deri sättas gåfvor (loihaa) – 228 Itineraria 2osa 1838.indd 228 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Koaso bjuder sukukunta (slägten) att kamma. Äfven brudgummen kammar. Koaso är vanl[igtvis] brudens syster (?). Under det bruden kammas, sjunger bruden: Tulkoote1537 sukimahan ☙  ❧ Suuri sukukunta Suruttomilla1538 sukasilla Tulkoota harjoamaan Hallattomilla harjoilla – När brudgummen kammar, sjunger koaso: Hywin kowatpa sull on koprat Kokon koprilla kopristel<et>1539 När mössan af koaso påsättes, ber hon bruden slunga den Hiien hemmon kattilahan – Först på den 4de g[ån]g[en] tar hon mössan på sig –  Tulkoote ǁ Sukiite, suki[ite]  Suruttomilla ǁ Sukiite sukite  Ink has spread on the end of the word.  Lower part of the mscr page. The journey back from Utsjoki to Inari begins here.  Mantojärvi (Fi.), Máttajávri (SaaN), N7749454 E500787 (N69°51′10″ E27°1′14″). (TS)  Eden  – ǁ 1. ~ endast deri olikt P[aradiset?] ǁ 2. ~ och <--> skilda ifrån werldens This refers to the vicarage of Utsjoki on the western shore of the lake. (TS)  dref ǁ har drifvit  The edge of the page is outworn. ***** ☙  ❧ ☙  Återresan1540 d[en] 9 Augusti – Mandusjauri1541 – Jag sitter i båten och blickar tillbaka på de fjäll, wid hvilka goda m[enni]skor skapat sig ett litet Eden  –1542 Det förefaller mig nu såsom ville jag här lefwa och – dö bortglömd, ❧ obegråten, men den tanken oroar mig tillika, att det icke är mig beskärdt att i lifvet finna ro – Eller hvarföre belyser solen nu de fjällar jag lemnat då tjocka moln lägrat sig öfver m[i]g. Se der en bild af mitt lif – Oron dref1543 mig ut, Jag ville som örnen finna ro i stormen – – men hvart hellst jag kom, mötte jag glädje och trefnad – blott icke i mitt eget bröst fanns frid – Det synes som hade Försynen velat str[af]fa1544 mig mitt oroliga sinnelag Högman  – wi inträdde en vanlig Lappstuga. Längst och <k[al]lad> 229 Itineraria 2osa 1838.indd 229 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria        Medan ǁ Jag löp[er] draga ǁ hjelpte efter ǁ uppför och ned för fjällarna draghålet ǁ rok [rökhålet] lapp-kåta ǁ re stökade ǁ an Cf. the version in the published report, see p. 138.  This is the same place where they buried the dead baby on their way to Utsjoki (see p. 131–132).  Upper part of the actual text on the mscr page. ☙  <våra> Lappska – Ur den lusiga sängen uppgräfdes sockerskrinet  – Till kaffeskedet användes k<-->[.] ❧ Högman hade 34 filbunkar af 4 kor. Fordom hade han haft ända till 15, men det hade icke lönat sig, emedan tjenstefolket under wintern icke kunnat sysselsättas  – Ängsbeten i Utsjoki äro dessutom m[yc]k[e]t dåliga – s[am]ma dag  – Medan1545 andra draga1546 båten upp för ½ mil lång fors, löper jag som en vildren efter1547 fjällarna. Härwid trodde jag mig hafva gått wilse, slutande dertill af 2ne omständigheter 1) hade jag ej attenderat till ett sandberg, som var m[yc]k[e]t karakteristiskt, 2) kände ej trakterna för öfrigt 3) drägt på en ½ mil ifrån ½4 till 6 nb. Visarens <fel> ☙  ❧ ☙  Försöket att krypa in g[enom] draghålet1548 i Päders lapp-kåta1549 – Slapp i bodan – stökade1550 sorgfällg[i]t undan alla <ylle> och andra utslitna kläder <s[a]mt> lade mig på en peski – Röstet af mina kamrater wäckte mig efter en timme1551 – De hade wadat i forssen till midjan – D[en] 10 [Augusti] i natten anlände wi efter 4 mils färd till <------> Pehrs kåta1552 – Wi lägrade oss wid en nuotio, som låg inwid kåtan – Gubben beklagade sig öfver sitt träd – men vi tröstade h[ono]m med, att han icke släpat det sjelf – Dessutom voro wi g[enom] wåta, och då <-------> man icke särdeles  – Mot morgonen uppvaknade wi i ett ynkeligt skick – Öfversnöade och frusna så att tänderna ❧ skakade1553 – En kopp kaffe i närmaste hjelpte oss på <rät> 230 Itineraria 2osa 1838.indd 230 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Lappen1554 tog för afgjordt, att wi tagit hans båt och md den färdats uppför Teno  – Han sade sig sörjt den. Wi hade att tacka regnvädret och de wåta <--> d[er]för, att wi fingo Opas – ☙  ❧ Lappkäringen1555 lönade min ynnest mot hennes pilt med att som en pil (hök) skjuta efter hjortron, dem jag hukade mig ned att upptaga  – Derpå utbrast hon i gapskratt d[e]tta var n[å]g[o]t groft railleri, ett <olken> på en bränannde solskensdag  It is uncertain but probable that this fragment belongs here.  Lower part of the mscr page.  Fjälllapparne ǁ Nb. ~  qvarblifva ǁ bl[ifva]  utan ǁ ~ att  särsk. ǁ hela  Modren ǁ Lap[pkäringen]  […] gapskratt  – ǁ 1. ~ D[e]tta var nästan för groft ra[illeri] ǁ 2. ~ Men på en mossa, der ej en enda <vått> <part> var till finnandes, och på en het solskensdag –  Most probably Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) at N7674966 E511203 (N69°11′4″ E27°16′57″). (TS) Fjälllapparne1556 öda ren- och fårbetet, hämta vargar som qvarblifva1557 efter deras flyttning öfver fjället, taga deras renar med sig, och <-----> återgifva dem utan1558 särsk[ild]1559 betalning ☙  ❧ Modren1560 lönade min bevågenhet mot h[en]n[e]s pilt med att som en hök skjuta efter hjortron, dem jag hukade mig ned för att upptaga och m[e]d dem släcka min brännande törst. Derpå utbrast hon i gapskratt –1561 En karavan af 8 pers[oner] tågade wi till marknaden (= kyrkan)  – Gossens kringsprång  – Huru jag nämnas på käringen för hjortron då hon steker sin fisk  – Fisken brinner – – Aje jaur1562 – Huru Lappkäringen med bark släcker min törst, medan opas skickades på expedition (för att söka vatten –) Jag åt bl[ott] hvad oundgängligen var af nöden – men käringen skalade alla träd i närh[eten] och åt barken [– –] 231 Itineraria 2osa 1838.indd 231 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  angående ǁ mellan  anser ǁ har  bivista ǁ åhöra ☙  ❧ 8 mil tillryggalagda på en dag Förkyl[ni]ng och illamående förorsakad af kallt watten och hjortronkast – Några ögonblicks hvila och badstuga – Försöket att slita tvisten mellan Lappar och Nybyggen angående1563 Fiskewatten och ängsmarker – Lappar afvundas Finnarne  – Oaktadt de ingen ko hafva, vilja de ej tillåta Finn[arne] att berga hö – En grym oförsonlighet är ock en egenskap hos Lapparne  – En Nybyggare (<Eru> Jussi) har ett document derpå, att han får fiska vid utloppet af Kamas – Detta fiskvatten anser1564 Aikio för sin tillhörigh[et] och har på det grymmaste förföljt <Eru> Jussi för hans pretensioner – Bland annat har han skjutit ut Johans båtar och lemnat h[ono]m på en holme Den andra sprang i det iskalla vattnet och ådrog sig <d[it]o> <en> <långsam> sjukdom – ☙  Enare Prästagård – On se ❧ ikään kun lehmän kello – D[er]med sprang en annan vigtig man kring kyrkbacken – Illamående hindrade mig att bivista1565 Aftonbönen  – jag åhörde d[er]före Gudstjensten i <---> I<------->, som är wägg i wägg med kyrkstugan Glädjen att i Enare träffa Finnar war så stor, att jag ehuru uttrött icke fick nog länge språka tills[amman] med dem. Jag tyckte mig vara åter kommen till civiliserade länder – Andakten i Enare – Wid nattvarden s<-->kade Comm[unionen] från Publikanens ord: 232 Itineraria 2osa 1838.indd 232 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Lapparnes vanl[iga] svar: En tiedä, Itte tiedät – Miks’ ej – On kyllä Ei1566 taida olla – I Enare finnes1567 en talrik Lappslägt Walle och är i kyrkoboken för år 1749 walle för Samuel Mattsson utstruken, – i dess st[älle] står Walle <-----> –       Under predikan sade en i Enare till Prestens ord: Den som intet fått af h[ono]m &c. ”Niin on –1568 ☙  ❧ Enare d[en] 12 Aug[usti] På Enare kyrkbacke är ett sittande råd af socknens högwisaste ledamöter. De slå sina hufvud tillsamman för att öfverlägga om en ugn – Emellertid sitta deras makar och kärälskliga bredvid1569 och lusa dem (nb Till kärleks betygelse hörer att älskarinnan lusar älskaren) –        Ei ǁ (On – finnes ǁ 1. kyrkobok ǁ 2. för[samling] The rest of the text is missing. bredvid ǁ invid This text is upside down beginning from the lower edge of the page. If Castrén means Cape Kiviniemi (Fi.)/Keđginjargâ (SaaN)/Källeenjargâ (SaaI) in Lake Syysjärvi (Fi.)/ Čovčjävri (SaaI), N7684951 E508991 (N69°16′27″ E27°13′40″), one of the dates is incorrect, either this or the previous one, Inari 12 August, because the lake is situated north of the church of Inari. (TS) En […] stackare ǁ En stackare The word is covered by a blot, but Castrén means Riksdaler, see below. Haf ǁ De[raf] The word is covered by a blot. honom […] smörask ǁ sin smörask fyllas på The text is upside down starting from the lower edge of the page. och gjort ǁ och naturlig slöhet gjort 131570 Augusti. kiviniemi1571 d[en] 13 Augusti. En1572 fattig stackare åt en annan fattig stackare en silfver-<----->1573 att d[eri]g[enom] smörja hjulen<!>  – Den andra stackaren vägrar att taga något för sitt besvär – H[är]af1574 blir den förra mäkta svårmodig, och tager för afgjordt, att hans <----->1575 misslyckas – Emellertid förbjuder den andras fåfänga att taga Riksdalern – Deremot låter han, för att lugna sin nästa, – honom1576 fylla på sin smörask – ☙  ❧ d[en]1577 <13> Augusti Morottaja – Med några 12 >D[ale]r <I> brist på silfvers tog jag afsked af d[e]tta beklagansvärda usla slägte, som fattigdomen förtryckat och1578 gjort till 233 Itineraria 2osa 1838.indd 233 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  See above.  Lake Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) south of Lake Inari, N7628492 E519456 (N68°46′2″ E27°28′53″). (TS)  Akuniemi (Fi.)/Áhunjargâ (SaaI) on the northern shore of Lake Ukonjärvi, N7629562 E519176 (N68°46′37″ E27°28′29″). (TS)  Castrén is probably referring to the a pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI Vyeli-Áhujävri & Paje-Áhujävri) south of Lake Inari, at N7618122 E528367 (N68°40′25″ E27°41′57″). There is also a small lake called Akujärvi (Fi.)/Áhuvärjáávráš (SaaI) north of Lake Inari on a hill known as Akuvaara/Áhuvääri, N7668231 E526820 (N69°7′23″ E27°40′28″). (TS)  reser ǁ d<---->  <sjön> ǁ Hafvet  Castrén means Ukonsaari or Ukonkivi (Fi.)/Äijihsuálui (SaaI) Island in the southern part of Lake Inari, N7645987 E534095 (N68°55′22″ E27°50′58″). A cave on the island is a well-known offeringplace that was in use until the late 19th century. It is also famous as an archaeological site, because the British archaeologist Sir Arthur Evans (1851–1941) found a silver earring there in 1873. It became known in Finland in 1914, and C.A. Nordman published it in 1923. The latest excavations there were carried out in 2006. Nordman dated the ring to the 11th century and stated that it represented an eastern type. Christian Carpelan has given a broader date to it with a terminus ante quem in the 13th century. Nordman 1923; Carpelan 2003: 80; Äikäs 2011: 40. Carpelan 2003: 78–81 and Vahtola, J., 2003: 130–131 list place-names in Inari reflecting a sacred function in Saami culture. (TS) slafvar af de uslaste bland laster i girighet, misstänksamhet, <kallstughet> – Detta slägte förnekar sig sjelf, och skall d[er]före förnekas, förintas – ☙  ❧ den 13 Aug[usti Emellan Utsjoki och Enari finnes ett träsk vid namn, Äje jaur.1579 Invid Morottaja finnes ock ett stort träsk benämnt Ajejaur1580, samt Akuniemi1581 med Seida – Akujärvi1582 i Enare har ej Seida – I Enare träsk kan den resande ej undgå att fästa uppmärksamhet vid en klippa, som lik ett torn reser1583 sig ur <sjön>1584 – Denna k[al]l[a]s Aje och en Gudomlig wördnad har bl[ifvit] dens[am]ma tilldelad –1585 (Ifrån marknaden färdades wi 6 båtar i s[am]ma sällskap – 5 voro Finnar;1586 Jag intog min plats i en Lappsk tillhörig Cathek[et]1587, af hvars högre insigt i Lappskan jag ville profitera. Du må icke missunna m[i]g d[e]tta val – Fisk lukt – Bort s<----> fågel i pannan. dålig <var> – i första årtagen bl[ef] vi efter) – med flott trodde katech[eten], att <---> den bl[ifvit] smord, emedan stenen i solsken lätt suger den i sig, h[är]af troddes att den <---> <---> dricker smörja1588 – ☙  ❧ På wel<---->t1589 på en holme i Enare besåg jag en med <händer> gjord Seida bestående af på hvarann staplade stenar – Ett berg benämndt Akku1590 visades mig på fasta landet vid Enare träsk, och sades1591 varit en Gudomligh[et] i fordna dagar  – , och ett it[em] d[er]fr[ån] Äje – Bakom den finnes Äjejaur1592 – 234 Itineraria 2osa 1838.indd 234 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Stalo förföljer i osynlig gestalt, och befaller n[å]g[o]n g[ån]g den förföljda att komma och möta h[ono]m för att brottas – För 4 år tillb[aka] hade en Reisivuonå brottats ock dödat en Stalo vid ett slikt möte. Stalorne skola flyttat till hafs holmarne Akunpää är en fjälltopp i Enare Mennä Louheen (fara till Louhi) Stalo trollades på m[enni]skor men s<ia>de ej <m[yc]k[e]t> öfver de [Christne]1593– Stalot förföljdes och dödades af Päiwiö – Päiviö förföljer på kamratens anmodan vildrenar, dödar en vaja m[e]d dess kalf. ☙  ❧     Finnar; ǁ ~ men <--> <--> sk<u>ll Cathek, af ǁ Cathek. D[e]n smörja ǁ <---> Between the church of Inari and the village of Kyrö. Cf. p. 142.  Probably Castrén means the one south of Lake Inari at N7631744 E519255 (N68°47′47″ E27°28′37″). (TS)  sades varit ǁ omtalades sås[om]  Probably Ukko (SaaI Äijih) at N7627719 E521367 (N68°45′37″ E27°31′43″), although it is an island in Ukonjärvi south of Lake Inari (see above). (TS)  Xne  Päiwiö ǁ såg  i syfte ǁ vältra  This note shows that Castrén wrote this while listening to the story in an authentic situation. Orjiladsch, renlapp – Wuolabb Päiwiö1594 såg hemligen Stalo i1595 syfte att att lyfta en sten – mäktade ej d[er]med – wältrade – Päiviö kom och lyfte <---> Stalo att springa – Päiviö lät h[o]n[om] fara – ångrade sig och förföljde Stalo hoppade öfver Näytämä  – Päiwiö efter och dödade Stalo  – Lapp[arne]1596 tyckte om historien och gåfvo sitt bif[all] till<-> <-----> En Lappe vid namn Wuoleb Walle var Päiviös följeslagare – Då Päiviö en g[ån]g återvände fr[ån] en notfärd, råkade han ut för motwind – kom till en holme  – Kastade den notbelastade båten på skuldran, och bar den öfver – Hans ädelmod prisas m[yc]k[e]t – Han gaf åt sin dreng den största fisken de steka – Päiviö förföljde en varg, som jagade ofta hans får – tog den i svansen och slog mot klippa – 235 Itineraria 2osa 1838.indd 235 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  Cf. p. 164 (footnote): Sandesaari.  This is a version formulated later by Castrén on the basis of the field notes above.  skrattade ǁ och  Af ǁ Då  råkade ǁ kom  motvind ǁ <storm>  Upper part of the mscr page.  åratal ǁ inscript[ion] Laurukainen här äfven känd i Enare för sin hjeltebragd emot Ryssarne Päiviös kentta i Enare träsk på Sadesaari1597 der Juutua <--> har sin kentta – ☙  ❧ Wuoleb1598 Päiwiö, berättade en Enare Lappe, hade i hemlighet sett en Stalo vilja lyfta en sten  – Han mäktade ej dermed, utan skulle vältra den – Päiwiö framträdde, skrattade1599 åt Stalo och lyftade den till det best[äm]da stället – Af1600 fruktan för sin öfverlägsna fiende gaf sig Stalo att springa[.] Päiwiö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och började att förfölja h[ono]m. Stalo hoppade öfver Näytämä floden; – Päiviö gjorde dets[amma] – och dödade Stalo – (En Lappe vid namn Wuoleb Walle hade varit Päiviös ständiga följeslagare. H[ono]m hade Päiviö undfägnat m[e]d den bästa och största fisk, som fångades, enl[igt] n[å]gra af gästfrih[et], enl[igt] andra för att i sin tjenst få bibehålla en så utm[ärkt] man) – Då Päiwiö en g[ån]g återwände fr[ån] en notfärd, råkade1601 han ut i motvind1602, kom till en holme – kastade den notbelastade båten på skuldran och bar den öfver – P[äiwiö] förföljde en varg, som jagade h[an]s får – tog den i svansen och slog i klippan – ☙  ❧ Ett1603 st[ycke] s[öder] om Kyrö Thomas på wägen till Sombio skall finnas en grafvård af sten med åratal1604 på en gran, som utvisar att monumentet är nära 500 år gammalt 236 Itineraria 2osa 1838.indd 236 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  nb. RyskLapp[ar] begrafva sina lik, der de dö, och Presten kastar mull åt d[e]tta håll – Wirolainen k[al]l[a]s en, som i skepnaden af björn1605 varg1606 eller annat odjur gör skada (Sombio). Berättelse om n[å]g[o]n, som sköt sin granne h[vil]ken ant[agit] sk<epn[aden]> af en björn, och skadat hans boskap. Hotelsen – Katosi toisen talon isäntä –           björn ǁ en ~ varg ǁ gör skada Middle part of the mscr page. med ǁ mot storm ǁ motw[ind] f. m. ǁ morgon på ǁ 1o) stridde ǁ täfl[ade] värme – ǁ ~ Wi woro insvepta (N. O) ǁ s[om] Troll karl nu för tiden återst[älla] tjufgods – ☙  ❧ Toragas1607 vet Uts[joki] Lappen ej af = Toralas – Päiviö – Bäiwe – ☙  ❧ d[en] 14 Augusti – Afresan fr[ån] Kyrö – Åskväder och fruktan för nattfrost – (wackra åkrar öfverallt –) men natten tillbragd vid nuotio war g[an]ska wacker  – Fredagen omvexlade en m[yc]k[e]t kall nord med regnskurar och solbadd – E[fter]m[iddagen] var i s[ynner]het m[yc]k[e]t het – Men med1608 mörkret uppstod en förfärlig storm1609, som gjorde wårt nattläger wid nuotio högst obeh[a]gligt – Följ[ande] f[ör]m[iddagen]1610 var på1611 Sombio insjö så kall, att wi stridde1612 om rodden – E[fter]m[iddagen] utomordentligt het  – Samteligas wår fruktan för d[en]na natt – Icke en g[ång] karlarne kunde oaktadt den ❧ häftigaste rodd och påpelsning få värme  –1613  – Himlen var klar inemot morgonen, men n[å]g[o]n blåst, ([nordost])1614 som mot morgonen medbragte ett moln, och hindrade radikal frost – Följande morgonen war het och qvalmig – Riestos fruktan det oaktadt  – Man öfverlägger om skärningen[.] Argumenter pro & contra – E[fter]m[iddagen] omvexl[ade] kall nordost med olidelig hetta  – Klart hela e[fter]m[iddagen]. ☙  237 Itineraria 2osa 1838.indd 237 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria                  midn. ǁ kal Beginning of the mscr page. Lower part of the mscr page. Raututunturit, a group of over 400 m-high fells in the southern parts of Inari. From here on, Castrén lists the major fells or hills that they climbed or passed on their way from Inari to Sodankylä. (TS) bestego wi ǁ best[år] af Palopää (Fi.)/Buollánoaivi (SaaN)/ Puállámuáivi (SaaI) at N7594166 E521467 (N68°27′34″ E27°31′26″). (TS) Urupää (Fi.)/Urroaivi (SaaN)/Urruáivi (SaaI) at N7594168 E518525 (N68°27′34″ E27°27′8″). (TS) Kaunispää (Fi.)/Čaabuáiváš (SaaI) at N7591292 E518175 (N68°26′2″ E27°26′35″). (TS) Probably Ahopää at N7583914 E520725 (N68°22′3″ E27°30′14″). (TS) Palkispää in Sodankylä at N7575220 E519251 (N68°17′22″ E27°27′59″). (TS) Peselmäaapa is a bog, but because Castrén otherwise lists fells or hills here, he most likely meant Peselmäpalo at N7568921 E516234 (N68°14′0″ E27°23′32″). (TS) höga fjäll ǁ -berg Tankavaara (Jorpulipää) at N7563211 E506948 (N68°10′57″ E27°10′3″). (TS). Probably Luironpalo in present-day Pelkosenniemi at N7451297 E521991 (N67°10′40″ E27°30′29″). (TS) Seita ǁ förfallen A village in Sodankylä at N7546353 E517243 (N68°1′51″ E27°24′47″). On the villages of Sodankylä in the 18th century, see Onnela 2006: 32– 34. (TS) At present, Pelkosenniemi, the centre of a municipality of the same name. In Castrén’s time, it was a village in Sodankylä, at N7443664 E522059 (N67°6′34″ E27°30′29″). ☙  ☙  ❧ Mot midn[atten]1615 ej en enda fläkt  – Men kl[ockan] 12 uppstego ung-moln – Det oaktadt war redan frost på jorden – Men den natten skedde ingen  ❧ skada1616 – (Nb. vår enögde vägwisares profetior) – Natten1617 emot 15 Aug[usti] tillbragtes wid Nuotio 15. A[ugusti] Rautatunturi1618 bestego1619 wi Palopää1620, Urupää1621, Kaunispää1622, A<ho>pää1623, Palkispää1624, <Pesselmäapa>1625 höga fjäll1626  – <----->, <----> fjäll, Tanka fjäll1627, Luirofjäll1628 ☙  ❧ d[en] 16 Aug[usti] Natten emot d[en] 16 oförmodadt tillbragt vid nuotio – på ett fjäll. En ohygglig natt! Sombiojärwi En hvit sten – Akan kiwi v[estra] s[idan] träsket – Ej l[ån]gt d[eri]fr[ån] på fasta landet en Seita1629 – förfallen, emedan man anstält gräfningar. Man har funnit d[er]vid ringar <---> – Pyhätunturi  – d[er]på skola Lapp[arne] haft ett offerst[älle]  – Pyhä<kaani> är en wik i Sombio  – Kuusajan waara – D[er]på en seida – För öfrigt är Sombio omgifven af berg Mutenia1630 Innewånarne härstamma i 3dje led ifrån en Colonist fr[ån] Pelkola1631 vid namn Olof1632  – Från d[en]na Olof härst[ammar] alla i Mutenia bosatta familjer h[vil]ka äro 5 till antalet – Riesto1633 har en Lappsk befolkning – Lapparne afundades, att Finnarne slogo under sig alla ängsmarker1634 och började derföre sjelfva idka1635 boskapsskötsel (TS) 238 Itineraria 2osa 1838.indd 238 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙  ❧ <---> <wacker> <---> <-----> kantaja <blo-> gömmer undan Lauruk[ainen] dödar Ryssarne Köngäs uti Patsjoki Lauruk[ainen] och Päiwänen erkännas äfven af Finn[arne] varit Lappar – Olof1636 Mattsson flyttade fr[ån] Pelkola till Mutenia, Johan, d[en] <2.> broder bosatte sig i Lokka och Henrik 3dje brodren qvarblef i Pelkola – På Riesto bor för det närw[arande] Olofs son Jakob – Der bodde före Jakob Lappar, af h[vil]ka den sista hette Johan Johans son Ara. Ifrån denne Ara härstammar ägaren af andra Riesto vid namn Erik Ara – Han är gift med Jakobs dotter, och Jakobs hustru är en anförwandt till denne Ara –  Olof ǁ ~ (Hans broder bosatte sig i Lokka)  Riesto used to be a village in Sodankylä, which was submerged by the artificial lake of Lokka in the 1960s, At present, it is only a small island at N7532828 E525789 (N67°54′32″ E27°36′52″). (TS)  ängs-/marker  idka ǁ <-->  Under the text written in ink there is another, largely similar text in pencil.  From here on, under the text written with ink there is another, mostly similar text in pencil, but there are also some differences between the two texts.  Actually, the passive form in the function of the 3rd person plural is typical of most Karelian dialects. Cf. Nirvi 1947: 5–22; Pääkkönen 1990. (KH) Matts,1637 de nämnde 3 brödernas fader inflyttade (Sawolax)  – Språket synas bevisa sanningen af d[en]na trad[ition]  – Det liknar m[yc]k[e]t Uleåborgdial[ekten]. Men 3 pers[ona] plur[alis] menthin (jalat menthin), tulthin &ra äro rent Savolax[iska] ändelser.1638 Matts son (?) Jakob flyttade till Wiborg – Johans son flyttade till Lokka hade inga barn utan tog ifrån Kairawuopio Ollila en fosterson vid namn Anders, som hade en son vid namn Olof hvars 2ne söner nu innehafva 2ne gårdar i Lokka. Den tredje innehafs af en Colonist som om sin härkomst ej wet annat, än att han haft en landsskojare och <vrakling> vid namn Pehr till Fader – 239 Itineraria 2osa 1838.indd 239 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  This fragment is a part of the original text of the page written in pencil. Its beginning cannot be read under the text written with ink.  Savolaxiska ǁ T[avast]ländska  Lower part of the mscr page. Kiurujärvi is a village in Savukoski, which belonged to Sodankylä in Castrén’s time, N7486556 E517946 (N67.4947 E27.4194). (TS)  härst[amma] ǁ i 2dra led  Also on this page Castrén doubled the pencil writing with ink, possibly changing it in places. Kelujärvi is a village in Sodankylä, N7483189 E502157 (N67°27′53″ E27°3′2″). (TS)  tredje ǁ 3dje  Kemikylä is a group of farms along the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and Arajoki in present-day Savukoski. The Tenniöjoki flows into the River Kemijoki at N7462159 E554590 (N67°16′16″ E28°15′58″). See also Suomen kartta 1927: 49. (TS)  Castrén means here the parish called later Salla. (TS)  The ink writing over pencil writing ends here.  Nuwarande ǁ Inn[ewånare]  gård ǁ liten ~ mig1639, att Sombio boerne härst[amma] från Lappar, men mina undersökningar hafva öfvertygat mig, att det ej är fallet – Nu lefvandes förfäder ha ej kunnat tala Lappska, och de nu lefvande äro ock m[yc]k[e]t svaga i språket – Savolaxiska1640 stugor (ugnar) – ☙  ❧ kiurujärwi1641 gård (nu en gård), Ägaren härst[ammar]1642 i 2 led Kemi, Poikila hemman – En Lappe, bror till en D[it]o Tanhua var första innewånaren i Kiurujärvi. Innewånare i Tanhua äro Lappar i 3dje led). ☙  ❧ Kelujärwi.1643 1) Aikioniemi. Ägaren härstammar fr[ån] en Lappe som i tredje1644 led bor ”lannaksi” – Familjen heter Aikio. 2) Gustafsberg. Här war första innewånaren en Lappe vid namn Matts Raasakka. Nu bebos hemmanet af Anders Mattlins 2ne söner, men de hafva sålt hemmanet till Kyrkovärden  – 3) Kelujärwi – 4. Siuramaa. Första innewånaren en Lappe, d[er]på <--> Johan Mattlins son – Innevånarne i Kemikylä1645 skola härst[amma] fr[ån] Kuolajärwi1646) –1647 Kelujärwi. 1) Aikioniemi  – Nuwarande1648 husbonden härstammar ifr[ån] en Lappe Aikio som för 3 mansleder sedan började bo lannaksi – 2) På Gustafsberg bodde var första innevånaren en Lappe vid namn Matts Rasakka. Nu bo der Anders Mattlins 2 söner – de hafva <---> nb. Wid Luiroelf hafva bönderna högst få renar. Blott ytterst få Lappfamiljer drifva här ren skötsel –Tanhua är blott 1 gård1649 – 240 Itineraria 2osa 1838.indd 240 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙  ❧ Anm[ärkning]. Tanhua husbonden bor <--> ibland folk som tala ren Savolaxiska  – Men Tanhua som är Lappe, talar Kemi dialekt. I s<[ynnerhet]> h före ofta – l fördublas1650 – Likaså på Aiki[o]niemi, der jemwäl husbonden är en Lappe[.] Likväl är man ej consequent häri – nb. I Sodankylä församlings rättigh[eter] och skyld[igheter] finns ett document af 4 Martii 1672 deri Påhl Pelkonen botlägges för tillfynd intrång uti Lapparnes näring samt ålägges att flytta sig bort fr[ån] Lapparnes ägor. (Häri uppdagas att Nyb[yggaren] fr[ån] Österb[otten] Pelkonen inflyttat för 8 ell[er] 9 år sedan) ☙  ❧ Korwanen1651 har äfven warit befolkad1652 af Lappar, tills dess nuvarande ägare från Peldowuoma köpte hemmanet – Päiwänen har bott i Sombio – Laurukainen likaså. Dessutom omtalas Turwanen (Torjonen och Akumieli, ifr[ån] h[vil]ken sistn[ämnde] Korwanen härstammar) – (Teno Anders sorg)1653. Laurukainens öde<-> Ryssarne g[enom] att förleda den till Sombio – Sjelf gömde han sig i en håla –1654 Hans hustrus knep [–] Tjärblossen – Elden i kåta – — Ryssarne, då de i skogen stött på Lauruk[ainen] i h[an]s köttboda, ville döda h[ono]m och befalte h[ono]m komma ned – Lauruk[ainen] dröja och stoppar sin peski full m[e]d dun  – Kasta den i hopen  – Ryssarne döda h[varan]dra till sista man  – Laur[ukainen] var äfven1655  It is not clear what phenomena Castrén is referring to with his fragmentary notes, as there are no examples. By h, he may mean preaspiration (e.g. Saami áhkku ‘grandmother’, Fi. akka), and by the doubled l, the strengthening of the original single consonants (Fi. (dial.) kallaa, Standard Finnish kalaa) which is also typical of the Saami languages. Sammallahti 1998: 48–49, 54–55. (KH)  Korvanen was formerly a village in Sodankylä. At present, it is only a small sandbank in the Lokka artificial lake, N7538156 E533106 (N67°57′21″ E27°47′26″). These notes are from around 17–19 August on Castrén’s journey. The whole page was written at once, making it likely that Castrén did not write this tale of Laurukainen on paper until after he had arrived in Sodankylä. However, cf. note on Anders of Teno (TS)  befolkad ǁ bebodt  Anders of Teno is the Lapp of whom Aikio told him on the way from Inari to Utsjoki in July. See p. 129–130. (TS)  […] håla – ǁ ~ nb. Ryssarne trodde h[ono]m för <--> säkra uppgifter om <-----> Ryssarne.  The rest of the text is missing. 241 Itineraria 2osa 1838.indd 241 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  Continuation of the page.  After this, Castrén has written notes on the village of Lokka as well as tales on Laurukainen.  Karjalansaari, see p. 93.  Lauruk. ǁ en[ligt]  Tuokah […] ǁ Tule tänne <----->  ja ǁ och  Tääl […] ǁ Näin Lauruk[ainen] ☙  ❧ d[en]1656 18 [Augusti]. En g[an]ska wacker dag, ehuru folket på ängen beklagade sig, att de <froso> dem fingrarne  – Vädret hade fr[ån] n[ord]o[st] vänt sig till <---->1657  – Glädjen öfver d[en]na wäderleks förändring – — I Lokka blandas bark med vesirikko i st[ället] för halm Vesi-rikko (Cerastium vulgatum) torkas och survotaan ynnä petäjän kansa – Laurukainen förgjorde Ryssarne i Ounasjärvi på holmen Kirjalan saari1658 Laurukainens pälsar, som han kastade åt Ryssarne var fyld med kött och torr fisk – ☙  Hvar helst en köngäs finnes der har Lauruk[ainen]1659 enl[igt] trad[itionen] ❧ förgjort Ryssar  – I Luiro bundit 7 båtar i rad, lagt Ryssarne under täcket, hoppat sj[elf] på klippan – När Lauruk[ainen] lemnat Ryssarne på holmen dök en till båten Lauruk[ainen] afhögg fingret och fick en silfverring i båten – Tuokah1660 weneh pyhä weli, tääll on huttu ja1661 hutri neuwot, ruotsin woita silmäks’ pannaan[.] Oma hutri annetaan  – Tääl1662 on hutri ja hutri neuwot[.] Karj[alainen:] kuuma tinaa suuhus waletaan – nb Lauruk[ainen] rodde kring holmen i 9 dygn för att Ryssarne ej måtte undkomma g[enom] flotta 242 Itineraria 2osa 1838.indd 242 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ Unari1663 by Luusua, kallats, Wierilä, Nyb[ygget] Riskilä, Kandola, Martin, Martin, Martin, Lassali, Lassali, 2 Sywäjärwi, Leipäjärwi, Mattanen, Nyb[ygget] Sywäjärwi, Hingamaa (1sta Colon[ist] ifr[ån] Pelkola hemman i Lumijoki)1664, 2 Riipi, Nyb[ygget] Riipi, Kumbula – Waalajärwi by1665 Pumbanen, Nyb[ygget] Häätylä, Pumbanen, Nyb[ygget] Mäki, Toiwola, Jessiö, Yli-Jesiö, Wäli Jesiö, Nyb[ygget] Wäli-Talo, Jesiö, Nyb[ygget] Wikewänkorwa, Ala-Jesiö – Kyrkoby1666 Prästgården, Annaberg, 2 Halonen, Poikela, 1. Arpela, Poikela, 1. Piilola, Aikioniemi, Gustafsberg, Kelujärvi, Onnila, Salmi, Orajärwi, Huhtala, Orajärvi –  Unarin Luusua (Luusua of Unari), a village in Sodankylä, N7448033 E445009 (N67°8′40″ E25°43′52″). In the following Castrén lists farms in the different villages of Sodankylä parish. (TS)  Lumijoki is a parish in Northern Ostrobothnia, at N7191541 E413831 (N64°50′14″ E25°11′1″). (TS)  Vaalajärvi is a village in Sodankylä at N7478444 E466317 (N67°25′13″ E26°12′50″). (TS)  Sodankylä.  Sattanen is a village in Sodankylä at N7488224 E483730 (N67°30′34″ E26°37′8″). (TS)  Madetkoski is a settlement in Sodankylä at N7530968 E489659 (N67°53′35″ E26°45′14″). (TS)  At present, the village is called Torvinen. Vaiskojärvi is a bog (former lake) east of it. Torvinen is situated at N7453591 E484652 (N67°11′56″ E26°38′42″). (TS) Sattas by1667 Sattas, Nyb[ygget] Riipi, Riipi, Sattas, Waara, Nyb[ygget] Takakangas, Sattas l. Ollila, Sattas, Ollila, Rajala – Madetkoski by1668 Kaaretkoski, 2 Aikio, Nyb[ygget] Marjawaara, Äärelä, 2 Moskuwaara – Waiskojärwi by1669 ☙  4 Aska, Ala aska, Nyb[ygget] Portikangas 1. ❧ Mattila, 4 Torwinen, Wuojärwi 243 Itineraria 2osa 1838.indd 243 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  The village was called Kairavuopaja in Castrén’s time, at present Kairala in Pelkosenniemi at N7452498 E519649 (N67°11′20″ E27°27′15″). See KA Sodankylä parish records 1838– 1844: 75–77, 82–92 (http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=5842563 etc.), 1859–1866: esp. 29–30 (http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=7835806 etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)  The village of Hietasuvanto belonged later to the village of Sivakkamaa and is now part of the village of Luiro in Pelkosenniemi at N7456390 E523243 (N67°13′24″ E27°32′17″). KA Sodankylä parish records 1838–1844: 78–80 (http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=5842728 etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)  This sentence is in the margin at the mention of the following four villages.  At present, the main village of Pelkosenniemi. Suomen kartta 1927: 49. (TS)  Saunavaara is a village in Pelkosenniemi, in Castrén’s time it belonged to Sodankylä, N7437905 E523225 (N67°3′27″ E27°32′2″). (TS)  At present, there is no village called Sompio, because most parts of it were submerged under the Lokka artificial lake in the 1960s. On the location of Mutenia and Lake Sompiojärvi, see above. (TS)  See p. 240.  A group of settlements along the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and Arajoki, see above. Kairawuopio by1670 3 Pyhäjärwi, Ollila, Nyb[ygget] Ahoniemi, Lakso, Jaakkola, Keskitalo, Kairawuopio, 2 Hyötylä, Yli-Talo, Nyb[ygget] Salmela – Hietasuando by1671 Waara, Takkinen, Wälitalo, Nyb[ygget] Hautajärwi, 2 Luiro. Räknas till Sombio[:]1672 Pelkola by1673 kilpimaa, Mäkitalo, Pelkola, Terwo, Alatalo, Pulskala – Saunawaara by1674 Matomaa, 3 Bertula, Oinas, Arwola, Säärelä, Oinas, Nyb[ygget] Kandola, Nyb[ygget] Kuoppala. Sombio by1675 5 Mudenia, 2 Raesto, 2 korwa, 2 Lokka. Kiurujärwi by1676 Seitajärwi, Kiurujärvi, Tanhua. Kemikylä by1677 2 Halonen Nyb[ygget] Halonen, 2 Kuosku, Karppinen, Nousu, Törmänen 3 Nousu, Nyb[ygget] Alatalo, Nyb[ygget] Wärriö – 244 Itineraria 2osa 1838.indd 244 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ d[en] 20 [Augusti] Afresan fr[ån] Sodankylä – Askan kosket1678, Orakoski1679, K<-->kikoski1680, Porttikoski1681 – Nedanför Akan koski Vid Kitinen ofvanom Sodankylä kyrka Ukon harjut1682 och i Jesiö Ukon mukka1683 i1684 elfven och Ukon harjut – (Lapparnes kåta käräjät)1685 Matts Halonen inflyttade först från Kemiträsk till Kyrkoby (år 1730). Han hette Halonen och ant[og] det nu delta hemmanet – under h[an]s son[.] Matts hade en son Lars, som1686 sålde ½ af hemmanet åt C. G. Mathlin. Lars hade en son Lars, h[vil]ken sednares söner ännu lefva – Poikela – Upptogs sås[om] Nyb[ygge] af Pastor Wegelius1687, som sålde hemmanet åt en Colonist ifrån Rovaniemi vid namn Matts (h[an]s yngsta son nuwar[ande] ägaren af kiurujärvi är). Matts hade 4 söner Matts, Hans, Michel, Henrik (på Kiurujärvi). ½ af hem = Piilola <fisk> Matts, ½ = Arpela Hans. Denna1688 [– –]  The Askankosket rapids were probably situated at N7462889 E487776 (N67°16′57″ E26°42′59″), but the name is not known any longer. Cf. Askankangas west of the place. (TS)  Orakoski is a rapids location in the River Kitisenjoki at N7468871 E485952 (N67°20′9″ E26°40′24″). (TS)  These rapids were between Orakoski and Porttikoski in the River Kitisenjoki. (TS)  Porttikoski is a rapids in the River Kitisenjoki at N7465661 E487020 (N67°18′26″ E26°41′55″). (TS)  There is a hill called Ukonharju mostly submerged by the Porttipahta artificial lake in the 1960s. Only a small island remains at N7544858 E486881 (N68°1′3″ E26°41′9″). It is uncertain, however, if Castrén meant this or some other Ukonharju closer to the church of Sodankylä. (TS)  Ukonmukka in the River Jeesiöjoki at N7487864 E475649 (N67°30′20″ E26°25′47″). (TS)  i ǁ och  Kotakäräjät (‘goahti [Saami tent] assembly’) was a Saami institution for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I., 1948 II: 257. (TS)  som ǁ denn[e]  Henrik Wegelius (1707–1780), chaplain and later vicar of Sodankylä 1730–1763. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852 http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=5663. (TS)  The rest of the text is missing. 245 Itineraria 2osa 1838.indd 245 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  Sodankylä.  The end of the word disappears at the damaged edge of the page.  Matomaa is a farm in the village of Saunavaara. (TS)  Mudajoki ǁ ~ , till Körkö  The village of Vuojärvi is in the southern part of Sodankylä on the shore of a lake of the same name N7441100 E483419 (N67°5′12″ E26°37′6″). (TS)  spets ǁ sida  Oratunturi Fell, rising to 450 m above sea-level, is situated east of the church of Sodankylä at N7471740 E504825 (N67°21′43″ E27°6′44″). (TS)  A hill known as Kevitsa is situated at N7507735 E498556 (N67°41′6″ E26°57′57″). The coordinates place the sieidi stone on its highest point. Salminen 2019: 38, 47. (TS)  Ämnet ǁ Den är  The word is covered by a fleck of dirt.  From here on to the end of the page there is illegible writing in pencil writing under the ink writing.  Ämmänvaara is a hill on Cape Ämmänniemi in the Ämmänselkä part of Lake Kemijärvi at N7387943 E526165 (N66°36′33″ E27°35′26″). A Stone Age settlement and a quartz quarry are known from Ämmänniemi and Ämmänvaara is classified as a nationally significant prehistoric site on the because of its related Saami cult site traditions. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi. fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_ default.aspx objects No. 320010302, 320010043 and 320010303 (Ämmänniemi, Ämmänvaara 1 & 2). In this case, as in many others, the name beginning with ämmä is connected with the cult of Saami áhkka deities. Mallat 2007a: 144; 2007b. (TS) Kyrkoby1689 Till Halonen hafva innewånare kom[m]it från Kemiträsk Till Poikila från Rovaniemi ko[– –]1690. Hans. Salmi är nyligen upptagen – Suanto. Innevånarne som nu lefva i 3dje led ha kommit från Kokkos, dit de inflyttat fr. Savolax – Kairavuopio första colonist fr[ån] Kemiträsk för 200 år tillbak[a] Till Matomaa1691 ha Colonister kommit fr[ån] öfre Saunawaara (I Bertula) Till Saunawaara (Oinas) hafva Colon[isterne] infl[yttat] fr[ån] Kemiträsk Oinas Till Anti ifrån Wiiri, till Wiiri ifrån H<i>tt<i> vid Mudajoki1692. ☙  ❧ I Sodankylä uti Wuojärvi1693 finns Pyhä kumpu, en hympel vid hvars spets1694 man funnit grafvar. Der har varit Palwelus paikka  – På Orastunturi1695 en <park> af träd 3 ½ alns hög  – smord  – lika tjock öfverallt  – utan bilder. Grafvar i Waalajärvi – På Keitsa berget i Sodankylä finns en Seita af sten1696 1 famn hög, bred i toppen och smal nedtill. Ämnet1697, sade min berättare, för hårdt till lera, för mjukt till sten, gråaktigt – I nejden finns rundt omkring ingen enda sten utan mylla. Vid en köngäs invid Kitinen finns ock klippor, h[vil]ka [– –]1698 bl[ifvit] tillbedda, som Seider (nb. Vid1699 Stuorra jaur fanns ock en naturlig Seida 246 Itineraria 2osa 1838.indd 246 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ <NB.> Kemiträsk beklaga <---> <skjuts---------> sig <fl[ere]> <lemna> ☙  ❧ Amman waara1700 vid Kemiträsk skall varit ett andakts ställe under Hedendomen – Wid en udde i1701 Kemi elf nära Kemiträsk <lund> Kalkoniemi1702 skola fordomdags grafwar funnits och man har der upptäckt jernkorg – Seitakorva är en fors 3 [mil] nedanom kemiträsk kyrka.1703 Hertikan D[it]o Jujärvi1704, Jukoski, Juwaara, Ju 2 ind? Ämmän pää, en klippa i Ounaskoski1705 Ämmän koski i Kemi1706 Ämmän saari och Pietin (Pietarin?) saari1707 bredvid h[varan]dra vid Kähkönen i Terwola Pohjasen otta vid D[it]o ☙  ❧ Boskaps pesten i Kemitr[äsk] Intill 22 [Augusti?] ha störtat 6 kor och 1 kalf1708 Om Islossningen i öfre loppet af Ounas & Kemi elf – Säpsä1709 och Juotas1710 i Kemi elf äro svåra1711 att komma ned af brist på vatten – Islossningen har i Säpsä fört1712 klippor i fåran –  i ǁ vid  Cape Kalkonniemi is situated south of Kemijärvi at N7394398 E524785 (N66°40′2″ E27°33′39″). There are both Stone Age and Iron Age finds known from there. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, objects No. 1000015657, 320010231 and 1000012115 (Kalkonniemi 1–3). https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_default.aspx. (TS)  The Seitakorva rapids are situated at N7368744 E515495 (N66°26′16″ E27°20′51″). (TS)  Lake Juujärvi is situated at N7363675 E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″). Juuvaara hill is on its eastern shore and is known as an ancient offering place. There is also a Stone Age dwelling site on Cape Juuniemi at the opposite shore. Museovirasto, Kulttuuriympäristön palveluikkuna, objects No. 320010072, 320010074 (Juuvaara, Juuniemi), https://www. kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/ asp/r_default.aspx. (TS)  The Ounaskoski rapids were situated in the centre of Rovaniemi at N7376285 E443925 (N66°30′2″ E25°44′23″). (TS)  The Ämmänkoski rapids were at Lautiosaari in Keminmaa at N7298949 E387708 (N65°47′32″ E24°32′43″). (TS)  Pietinsaari Island is in Tervola at N7338035 E415568 (N66°9′5″ E25°7′42″). The island of Ämmänsaari no longer exists after the construction of large hydroelectric power plants in the River Kemijoki. (TS)  kalf ǁ ~ s[a]mt  Säpsä is a rapids location in the River Kemijoki in Rovaniemi at N7356703 E500490 (N66°19′48″ E27°0′39″). (TS)  The Juotaskoski rapids in Kemijoki in Rovaniemi almost immediately 247 Itineraria 2osa 1838.indd 247 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria downstream from Säpsä at N7356167 E498248 (N66°19′31″ E26°57′39″). (TS)  svåra ǁ så ~  fört ǁ sk  The village of Ylikylä is in Kemijärvi at N7419880 E520651 (N66°53′46″ E27°28′18″). From here on Castrén lists again the farms of different villages on the River Kemijoki. (TS).  The village of Isokylä is in Kemijärvi at N7397496 E524535 (N66°41′42″ E27°33′21″). (TS)  Three letters are covered by an ink stain.  Alakylä in Kemijärvi, which no longer exists. Castrén lists here farm properties on the shores of Lake Kemijärvi downstream from the centre of Kemijärvi. (TS)  The cape Kelloniemi is situated at N7392343 E523766 (N66°38′56″ E27°32′14″). (TS)  Here Castrén lists farms in Kuolajärvi or present-day Salla. He copied the list from the parish records of Kuolajärvi. Several of the listed properties have later grown to become villages. Kursu is a village at N7405696 E550007 (N66°45′56″ E28°8′10″). (TS)  Vuolukka is a farm in Kursu on Cape Vuonneniemi. (TS)  Salmijärvi is a farm in the village of Salmivaara at N7413209 E562063 (N66°49′50″ E28°24′49″). (TS)  Aatsinki is a village in Salla, at N7419448 E584691 (N66°52′52″ E28°55′59″). (TS)  Kellokumpu belonged to the village of Aatsinki and is situated at N7425983 E580632 (N66°56′27″ E28°50′42″). There is also another Kellokumpu in Salla, but it did not exist until the 1850s. KA Salla: parish records 1832–1862, http://digi.narc. ☙  ❧ Öfwerby1713 3 Oinas, 4 Helistu, 4 Tapio, 2 Talwensaari, 2 Kostamo, 3 Kostamowaara, 2 kulpakko, 2 korpela, 3 Peldoniemi, Mäkelä, 3 Suopangi, 2 Junttila, Puikko, Laurila, Peldoperä, 3 Pauna, 2 Aho, 2 Jankkila, kaisamatti, 2 Kyhkynen, Kumbula, Helistenkangas, Majawaniemi, Tohmola, Hietala, Kaakkuriwaara Storby1714 3 Kärppä, 3 Törmänen, Ylikärppä, 2 Ollila, Soppela, Könönen, Terwola, kujala, könönen, 2 Kehkelä, Lahtela, 2 Jaakkola, Maa-Jaakkola, 2 Kotajärwi, 2 Räisänen, 2 Tarwas, 2 Kallanwaara, 2 Imbonen, 5 Joutsijärwi, Kotaniemi, 2 Wälikangas, Ojala, 2 J[– –]sila1715, Iipola, Rytilahti, Nikunlassi, Kaisanlahti, Lehtola, Ruotsala, Sallmela ☙  ❧ Nederby.1716 Ämmälä, 3 Halonen, 3 Pietilä, Kujala, 3 Halonen, 4 Luusua, Juujärwi 2 Pietilä, keskitalo, 3 Pöytiö, 2 kelloniemi1717, 2 Tywikelloniemi, 2 Kangas, 3 Tuulaniemi, Ulkoniemi, Narkinlahti, Hannuniemi, 2 Häckman, 2 Särkikangas, Jyväperä, Ruopsaperä, Siiwola, Seinälä, Kiwilahti, Niemelä, Paawola, Mesikangas, Säynäjäkangas. fi/digi/dosearch.ka?sartun=306451. KA. (TS) 248 Itineraria 2osa 1838.indd 248 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  Kuolajärwi. ☙  Kursu1718, Kursu-Leskelä, 2 kursu, KursuHeikkilä, 4 Wuonala, Wuonala-Wuolukka1719, – 3 Sallmijärwi1720, Tenno-Isola, 2 Tenno-Terwo, 2 Tenno-kandola, Tenno-Kiwilä – 2 Atsingi1721, Kellokumpu1722, Lambela, 2 Ongamo1723, 2 Kallungi-Niemelä, Kallungi, Haliselkä1724, Hautajärwi1725, Hirvasjärwi1726[,] ❧ Hietajärwi-Niskala1727, Tuuliainen, Nojonen, Nojonen-Ahola, Palojärwi1728, Kiwilä1729, 4 Saariniemi1730, Säjä1731, Kalliskota, Särkelä1732, Mukkala1733, 5 Salla1734, Korja1735, Sotkajärwi1736, Kesälahti1737, Ukuniemi1738, Kairala1739, 2 Sulasalmi, Wuorijärwi1740, Tumsa-Kurtti1741, Tumsa-Hautaniemi, Tuutjärwi1742, Leikala, Ongamo, ☙  ❧ Till Luusua1743, kemiträsk, ha de första innew[ånarena] kommit fr[ån] Tervola ☙  ❧ På1744 Antti hemman, som är den 1sta i Rovaniemi, börjas åter berättelserna om Jatulin kansa. Antti Michel wet berätta, att de bott på udden vid en gård, och visar deras ugnställen wid Pirtikoski s[a]mt grafvar, hvari de fångat vildrenar – Båge var deras vapen. Ett lat slägte?  – Iddes knapt bära bränsle  – En frågade sin kamrat? Kuinka tässä walkia sammu? Svar: ”Wasta tähän kannon onnen kennen” –  Onkamo is a village in Salla, at N7404192 E591561 (N66°44′33″ E29°4′42″). (TS)  Cf. Lake Halijärvi at the village of Hautajärvi. (TS)  Hautajärvi is a village in Salla, at N7378444 E590431 (N66°30′43″ E29°2′1″). (TS)  Hirvasjärvi is the present-day village of Hirvasvaara on Lake Hirvasjärvi in Salla at N7381720 E570879 (N66°32′47″ E28°35′46″). (TS)  Castrén means Niskala farm at Lake Karhujärvi in the presentday village Karhujärvi at N7376198 E559999 (N66°29′57″ E28°20′54″). There is Lake Hietajärvi north of it. KA Salla: parish records 1832–1838: 191 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka? kuid=7871864). (TS)  Palojärvi is a farm near the presentday village of Paloperä at N7371848 E552815 (N66°27′41″ E28°11′7″). (TS)  Kivelä in the present-day village of Vuorela at Lake Kivelänjärvi at N7368607 E554291 (N66°25′56″ E28°13′1″). (TS)  The houses of Saariniemi farm were in the village of Saija. Tietoja Saijan historiasta, http://www.saija. net/historiikki2.html; see also following note. (TS)  The village of Saija at N7442402 E578722 (N67°5′19″ E28°48′44″). (TS)  Originally belonging to the village of Saija, later Mukkala, at N7436624 E586468 (N67°2′5″ E28°59′10″); Tietoja Saijan historiasta, http://www. saija.net/historiikki2.html. (TS)  Mukkala village is situated at N7438416 E583988 (N67°3′5 E28°55′50″). (TS)  The farms of Salla were situated in the village of Sallansuu, the centre of the parish. (TS)  The village of Korja was situated at Lake Autiojärvi at N67°7′54″ E29°32′32″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS) 249 Itineraria 2osa 1838.indd 249 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  Near Lake Sotkajärvi at ca. N67°9′ E29°32′. The Sotkajärvi, Kesälahti, Ulkuniemi, Sulasalmi and Vuorijärvi farms were all in the village of Tenniö. KA Salla parish records 1853–1859: 162–171 (http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=7873796 etc.). Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  Kesälahti farm was situated in the village of Tenniö around Lake Tenniöjärvi, N67°11′ E29°40′. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. ☙  ❧ d[en] 26 Ännu större fruktan. Klarnar1746 – ☙  ❧ (TS)  Ulkuniemi in the village of Tenniö. KA Salla parish records 1853–1859: 165 (http://digi.narc.fi/digi/view. ka?kuid=7873800). Since 1940 in Russia. (TS)  The village of Kairala was situated on Lake Kuolajärvi at N66°55′47″ E29°36′34″, near the present-day village of Kajraly. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  The village of Vuorijärvi was situated at Lake Vuorijärvi at N66°47′24″ E30°9′24″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  The village of Kurtti was situated south-west of the present-day village of Alakurtti at N66°57′9″ E30°18′23″. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  Tuutijärvi was a village in Salla on the lake of same name, N66°32′6″ E29°50′55″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 46. (TS)  Luusua is a village in Kemijärvi at N7373890 E513381 (N66°29′2″ E27°18′2″). (TS)  A struck-out text in the uppermost part of the page: <uti> <Monum[enter]>  Lower part of the mscr page.  Klarnar ǁ D[it]o  inwid ǁ och  Johan Wiktor Calamnius (1838– 1891) visited the site in 1862 and stated that it was a former pond d[en]1745 25 Aug[usti] Åter fruktan för frost – Kall nordlig vind började klarna mot aftonen – Blåste h[e]la natten igenom I Terwola störta 8–10 hästar och n[å]gra kor – mossor och pölar 3 frostnätter emot Söndag, Måndag och Tisdag – Åkrarne mindre för sig komna än i Kemiträsk och Rovaniemi – ☙  ❧ En Jatulin hauta i Wiianmaa inwid1747 Terwola kyrka, kan v[ara] 2 famnar djup –1748 Molekit1749 gjordes för att befria sig riiwatun pauloista – ännu på sedn[aste] tider har man tillvägabragt sådana – De ha manlig och qvinlig gestalt – Soml[iga] påstå, att man g[enom] dem afbildat m[enni]skor, h[vil]ka man önskat skada – Jons1750 kåta (Jonnin kåta) belägen i Terwola nära Prästagården – Sielutin saari i Tervola1751 Molekki på Pajarin waara1752. Bildad på ett wäxande trä. Mol[ekki] är af m[enni]skostorlek och m[e]d dess form 250 Itineraria 2osa 1838.indd 250 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ Tervola Koiwu by1753    Rynänen, Kähkönen, Kilpinen, Lambela, Saari, 3 Fränti, Kojo, Niska, Honkanen, Tolonen, 2 Peura, Räihä, kratari, Olkila, Aurela, Wähäkari, koiwuperä –  Rungaus by –1754  Kurwi, 2 Liimatta, Leinonen, Siitonen, 2 Mattinen, 2 Saaren, Oinas, Lumbus, Tarwas, Kähkölä, Niemelä, Wajoensuu1755. (Bl[ott] löst folk Aska)  Lapiniemi by1756 Junna, 2 Tossala, 4 Terwo, 2 kaperi, kaasi, 2 Romsi, Wuolukka, Jurwa, 2 Olliterwo, 4 Kando, 3 Palosaari, 2 Rötkönen, kapellansbordet, Kolmonen, Harjuniemi, Riimala, Koiwusalo, Hornela, Koiwula, Niskawaara, Myllyaho, Palokangas, Siiwola (öde), ☙  ❧   measuring ca. 30 x 10 m, thus not made by human hands at all. Calamnius 1868: 199. (TS) Molekit ǁ Molekin hauta Jons ǁ Johns Tervola ǁ ~ m[e]d Sielutinsaari is situated on the River Kemijoki at N7334459 E403677 (N66°6′57″ E24°52′4″). (TS) Pajarinvaara is in Tervola at the site of the village of Pajarinperä, N7324472 E398878 (N66°1′29″ E24°46′10″). (TS) Koivu is a village in Tervola at N7339932 E419393 (N66°10′9″ E25°12′43″). (TS) Runkaus is no longer an actual village. It is situated in Tervola at N7337433 E412493 (N66°8′42″ E25°3′38″). (TS) Wajoensuu ǁ Waajoensuu, Ask[a] Lapinniemi is the centre of Tervola. (TS)  At present, the village of Yli-Paakkola along the River Kemijoki at N7322122 E396061 (N66°0′10″ E24°42′33″). (TS) Paakkola by1757 Pajari, 2 Waara, Pesonen I Hannuksela, Pesola, 2 Peldo, 2 Raatikka, 2 Mölö, Marto, Pyttinen, Pajari, Kaisajoki, 2 Kaara, Iso, Karwo, Oinas, Kuiri, Hätelä, Peldomaa. 251 Itineraria 2osa 1838.indd 251 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria 2osa 1838.indd 252 21.8.2019 15:49:55 �Matthias Alexander Castrén J  K M–S  E d i t e d, e di to r i a l co m m e nts a nd c om me nta r y by T i m o S a l m i ne n Itineraria 3osa 1839.indd 253 21.8.2019 15:57:00 �Itineraria             Resa […] ǁ IV. Ryska Karelen ǁ Archange[lska] Mscr KK Coll. 539.27.2 (Varia 2.2) p. 203–250) consists of notebooks or loose sheets, the size of which is ca. 18.5 x 23 cm. Castrén formulated this version for Nordiska resor och forskningar I on the basis of the report he delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of 1839 (Castrén 1852c). It was discussed at the meeting of the society on 6 November 1839 (SKSA B1611, minutes 6 Nov. 1839 appendix 29), and the original copy is kept in SKSA A1938. As the original version differs considerably from the published one, both versions are published here separately beginning with the travelogue written for NRF. Resa till […] ǁ IV. Ryska Karelen ǁ Archangelska Gouvernementet Academician Anders Johan Sjögren (1794–1855) in particular promoted this idea. The decision for undertaking an expedition was made and a general plan was accepted on 18 May (o. st.), 1838. There was no unanimity, though, on how the expedition should be realized and to whom the task should be given, and the final decision was not made until August 27, 1841. Сухова  – Таммиксаар 2005: 28–30; Branch 1999: 130–131; Tammiksaar 2009: 143. (TS) blifvit ǁ 1. plötsligt ~ ǁ 2. plötsligen ~ afbrutna ǁ 1. ~, emedan en annan, mera maktpåliggande krigsexpedition ǁ 2. ~, emedan en krigisk expedition ǁ 3. ~, emedan en plötslig krigsrustning till Chiva för det närwarande tog statens medel i anspråk sade […] weta ǁ kunde ej upplysa mig expeditionen ǁ ~, utan derpå ǁ ej The Finnish Literature Society decided to give Castrén the above-mentioned ☙  ❧ ☙  ❧ 5 Resa1 till Ryska Karelen2  år .3 Resa4 till Ryska5 Karelen Wid min återkomst ifrån Lappland hörde jag ifrån flera håll omtalas, att en wetenskaplig expedition innan kort skulle af Kejserliga Wetenskaps-Akademien i Petersburg utrustas till Sibirien, och att man wid denna expedition önskade fästa en Finne i och för undersökningen af åtskilliga i Sibirien boende, med den finska stammen befryndade folkslags språk och ethnographiska förhållanden.6 I hopp att tilläfwentyrs erhålla detta förtroende inledde jag med en vid academien engagerad landsman, H[er]r Sjögrén, en korrespondens, som hade till påföljd, att jag oförtöfwadt måste påbegynna förberedande studier i och för resan. Dessa fortsatte jag oafbrutet intill wåren 1839, då Hr Sjögrén underrät☙  tade mig, att till❧rustningarna för den wetenskapliga expeditionen blifvit7 afbrutna8. Hr Sjögrén sade9 sig ej weta, om och när det åter kunde blifva fråga om den wetenskapliga expeditionen10. Han rådde mig blott att derpå11 ej bygga några framtida förhoppningar, utan alldeles oberoende af akademien inrätta mina studier efter eget behag. Knappt hade jag emottagit dessa underrättelser, förrän jag wände mig till finska Litteratur[-]sällskapet, med anhållan om 254 Itineraria 3osa 1839.indd 254 21.8.2019 15:57:00 �Karelia  ett understöd i och för en redan förrut påtänkt resa till de i Archangelska Gouvernementet boende Karelare. Sällskapet willfor med beredwillighet min begäran och tilldelade mig ett understöd af 300 Rub[el] B[an]co-Assign[ationer] för ☙  fyra sommar[-]❧månader.12 Beledsagad af twenne unga Studenter J. M. och J. R. Tengström13 afreste jag i början af Maj månad 1839 ifrån Helsingfors och återwände dit i medlet af September. Min öfver nämnda resa till Litteratur-Sällskapet afgifna redogörelse lyder med smärre tillägg och förändringar sålunda: Såsom14 ändamål för denna resa15, hade jag för Sällskapet uppgifvit, att jag wille samla sånger, sagor, traditioner och alla slags upplysningar till Kalewala.16 Min önskan att göra just dessa ämnen till resans syfte grundade sig på en af mig redan länge närd plan att utarbeta en finsk mythologie och en svensk öfwersättning af Kalewala.17 I och för det mythologiska arbe☙  tet ❧ innehöllo wisserligen Kalewala och andra äldre run-samlingar18 ett rikt material; men det syntes mig likwäl sannolikt, att de ännu osamlade trollrunorna, sagorna och mundtliga traditionerna kunde lemna många för mythologien wigtiga bidrag. Mera än dessa ämnen intresserade mig likwäl för tillfället öfwersättningen af Kalewala, emedan den i sjelfwa Finland war af behofwet påkallad och för utländningen utgjorde det enda medlet, hvarigenom han för det närwarande kunde göra sig förtrogen med wårt national-epos. Öfwertygad om wigten af nämnda arbete hade jag redan förrut gjort början dermed, men i brist på tillfredsställande19 ordböcker20 och andra nödiga hjelpmedel sett mig föranledd att afstå ifrån företaget, tills det blefve mig      sum of money in its meeting on 1 May 1839. Castrén had applied for 200 roubles, but his abilities were considered worth a larger sum. SKSA B1611, minutes 1 May 1839. See below for a comment on internal disputes within the society and Castrén’s position in them. The sum given to Castrén was equivalent to ca. 86 silver roubles, one silver rouble being worth 3.5 paper roubles. See e.g. Sjögren 1955: 246. (TS) Johan Martin Jakob af Tengström (1821–1890), later Dr. Med., and Johan Robert Tengström (1823–1847), later Docent of Philosophy. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15653, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=15660. (TS) SKSA A1938 report begins here. denna resa ǁ den resa jag under sistlidne sommar på Finska Litteratur-sällskapets bekostnad werkställde till Ryska Karelen The first version of the Kalevala, known as the Old Kalevala was published in 1835–1836, but the collection of material was continued also in subsequent years and the new and more extensive version appeared in 1849. Castrén regarded the Kalevala to be an ancient folk epic but interpreted it mythologically instead of historically. Kuusi  – Anttonen 1985: 90–94; Laaksonen 2008: 284; Karkama 2001: 240–258. (TS) Castrén’s Swedish translation of the Kalevala was published in 1841, and his lectures on Finnish mythology were published posthumously. The Kalevala translation has recently appeared in a critical edition, Castrén 2019: 25–395, including Castrén's vocabulary and explanations of the 255 Itineraria 3osa 1839.indd 255 21.8.2019 15:57:00 �Itineraria        Kalevala, Castrén 2019: 396–670. A new commented edition of the mythology lectures in Finnish appeared in 2016. Castrén represented the mythological tradition of interpreting the Kalevala instead of the historical one. Castrén’s translation of the Kalevala was based on an earlier one by Carl Niclas Keckman (1793–1838), but Keckman was not acknowledged by the society, although it had already undertaken to publish his translation. Irma Sulkunen has described this event as one example of how Elias Lönnrot (1802–1884) and Castrén, with the support of other leaders of the society, practically stole the heritage left by Keckman. The society paid 500 paper roubles to Castrén for his translation. SKSA B1611– 1612 minutes March 3, 1841, March 16, 1842; Kuusi  – Anttonen 1985: 178; Siikala 2013: 41–43; Sulkunen 2004: 62–63, 81–85; Pikkanen 2004: 36; Castrén 1853; see also Castrén 1870f; Castrén 2016; Ahola – Lukin 2016. (TS) Zachris Topelius Sr. (1781–1833), Elias Lönnrot and also some others had published Finnish folk poetry in the 1820s and 1830s, before Lönnrot compiled the Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 86–90; Sihvo, H., 2003: 87–91. (TS) tillfredsställande ǁ <-> ord-/böcker der ǁ ~ på ort och ställe alla ǁ de Kuopio was a town of some 2,000 inhabitants in Castrén’s time. It is the centre of Northern Savonia, situated at N6973671 E534771 (N62°53′29″ E27°41′2″). Toivanen 2000: 89–90. (TS) Fi. Iisalmi, in Castrén’s time a parish, later a town, north of Kuopio. ☙  möjligt att göra en resa till runornas ❧ hemland och der21 förskaffa mig alla22 erforderliga upplysningar. Med nyssnämnda planer i sigte styrde jag min kosa ifrån Helsingfors genom Sawolax till Kuopio.23 Härifrån hade jag ärnat fortsätta min resa genom Iidensalmi24 till Kajana25, men fann mig sedermera föranledd att förändra min plan, emedan den erfarenhet stadgat sig hos mig under resan till Kuopio, att för mitt ändamål föga war att skörda i Sawolax. Med anledning häraf fattade jag i Kuopio beslutet att göra en liten afväg in åt Karelen och werkställa resan till Kajana genom Kaawi26, Libelits27, Juuga28, Nurmis29, Sotkamo30. Så snart jag trädt31 innom Karelens område, öppnade sig en ny werld för mig. Sjelfwa Karelarnes32 yttre lif, sådant det röjer sig i seder33 och ☙  lefnadssätt, försätter forskaren ❧ i forntiden; men framför allt röjer sig det uråldriga i folkets inre lif, i dess hela känslo- och föreställnings-sätt. Det röjer sig äfven i34 hågen för forntida sånger, sagor och traditioner. Jag fästade hufvudsakligen min uppmärksamhet wid traditionerna, bland hvilka jag här35 företrädeswis vill omnämna den gängse sägen, att Fornfinnarne i likhet med Lapparne, Ostjaker och andra befryndade stammar med helig wördnad tillbedt wissa träd. Med afseende å Finnarne bekräftas denna sägen genom en af påfven Gregorius IX utfärdad bulla, som förmäler, att Tawastarne fordomtima plägat jaga sådana personer, som antagit christendomen, omkring sina heliga träd, tills de förlorade lifvet.36 Äfwen i wåra gamla runor omtalas heliga träd, att endast nämna rönnen, som ofta benämnes pyhä puu (heligt 256 Itineraria 3osa 1839.indd 256 21.8.2019 15:57:00 �Karelia  träd).37 På wissa orter betrakta38 Finnarne ☙  ännu somliga träd ❧ med39 sådan wördnad, att40 de ej gerna vilja nedhugga dem, hvilket i41 synnerhet skall wara fallet med Tapion puu, skogsgudens träd d. ä. en fura, som saknar kåda, Tapion kanto, skogsgudens stubbe, en stubbe, hvarur nya skott utskjuta o. s. v.42 Flertalet bland de traditioner, som jag i Finska Karelen upptecknade, hvilade43 på en mythisk grund och woro starkt uppblandade både med magiska och christliga föreställningar. Derjemte lyckades det mig äfven att öfwerkomma åtskilliga sägner af historiskt innehåll. Dessa rörde sig till större delen kring landets äldre innewånare Lapparne och ägde en nära öfwerensstämmelse med dem, jag i Lappland upptecknat. Berättelserna om Lauru☙  kainen, som i ❧ Karelen44 kallas Larikka, äro åtminstone i Libelits allmänt kända, och många bland de bedrifter, som Lapparne tillskrifwa Päiwiö-slägten, hörde jag här berättas om samma Larikka. Liksom Lapparne förtälja äfven Karelarne, att han utöfvat sina hjeltebragder i striden med Ryssarne.45 Under resan genom Karelen uppehöll jag mig ett par dagar i en af grekiska Finnar bebodd by wid namn Sotkumaa46. Det hade blifvit för mig uppgifwet, att här skulle finnas tvenne utmärkta sångare, och jag wille, om möjligt, tillegna mig deras qwäden47. Olyckan fogade emellertid, att jag ej fick träffa dem, ty straxt wid min ankomst hade de jemte flere andra af byns innewånare tagit till flykten, ☙  emedan de befarade ❧ att jag war en uppbördsman48. Utom nyssnämnda sångare fanns i byn en gammal qvinna, som äfwen sades wara kunnig i yrket, men tillika hade det         Its centre was situated at the time at N7050236 E508528 (N63°34′48″ E27°10′18″). (TS) Fi. Kajaani, town north of Iisalmi at N7122208 E535247 (N64°13′27″ E27°43′35″). In Castrén’s time, Kajaani had approximately 350 inhabitants and Elias Lönnrot worked there as a district medical officer at the time. His status as collector of Finnish folk poetry was so strong that practically no one dared to challenge it and work in the field without his support. Ahonen 1961: 17; Sulkunen 2004: 81–84; Majamaa 1997. (TS) Kaavi is a parish east of Kuopio, at N6983674 E575551 (N62°58′30″ E28°29′25″). This change of route made Castrén’s journey cross in places A.J. Sjögren’s route of 1824 and 1825. Sjögren had come from Petrozavodsk in Russian Karelia via Ilomantsi and Eno to Liperi and travelled from there to Sortavala in 1824. In the following spring in 1825 he came from Povenec to Ilomantsi again and continued from there around Lake Pielinen to Kaavi. In the summer he travelled to Kajaani and from there via Sotkamo to Kemˈ on the White Sea. Branch 1973: 62, 65–68. (TS) Fi. Liperi, a parish in Northern Karelia, at N6935299 E622874 (N62°31′41″ E29°23′16″). (TS) Fi. Juuka, a parish in Northern Karelia, at N7014956 E613664 (N63°14′44″ E29°15′27″). (TS) Fi. Nurmes, a parish at the northern end of Lake Pielinen, at N7048131 E606143 (N63°32′43″ E29°8′9″). (TS) Sotkamo is a parish east of Kajaani at N7112442 E568406 (N64°7′54″ E28°14′19″). (TS) trädt ǁ kom Karelarnes ǁ Karelarens 257 Itineraria 3osa 1839.indd 257 21.8.2019 15:57:00 �Itineraria                  seder ǁ hans ~ i hågen ǁ deri, här […] vill ǁ likwäl här endast will Pope Gregory IX to the Archbishop of Uppsala and his subordinate bishops dated 9 December, 1237, DF 82, Diplomatarium fennicum, http://df.narc.fi/document/82. (TS) By the time of Castrén’s Karelian journey, the designation ‘pyhä puu’ (holy tree) was known from more than a hundred runes collected in several places around Finland, Russian Karelia, Ingria and Värmland in Sweden. Suomen kansan vanhat runot, http://www.skvr.fi. About holy rowan trees, see Siikala 2013: 396. (TS) betrakta Finnarne ǁ betraktar den Finska allmogen med ǁ e<-> att ǁ de i synnerhet ǁ uttryckligen Tapio was the god of the forest in Finnish mythology. Tapion puu, Tapio’s tree, was mentioned approximately as frequently in folk poetry as the holy tree. Suomen kansan vanhat runot, http://www. skvr.fi; Siikala 2013: 375–380. (TS) hvilade ǁ had[e] Karelen ǁ Li[belits] After Lönnrot had published the Kalevala epic, Karelia gained special significance as a source on the ancient Finnish past. This idea led also Castrén on his journey. Sihvo, H., 2003: 93–97, 103–104. (TS) Sotkuma is a village in present-day Polvijärvi, in Castrén’s time part of Liperi, located at N6958411 E624375 (N62°44′6″ E29°26′2″). (TS) qwäden ǁ skatter uppbördsman ǁ ~ och fikade efter <--> wanliga skatter hade ǁ höll rykte om sig att äga ett häftigt och ondsinnt lynne. På sistnämnda egenskap hade49 jag så när fått erfara ett50 ganska handgripligt prof, ty så snart jag wäckte fråga om att få lära mig några af hennes sånger, fattade hon i sopqvasten och ärnade jaga mig51 ur rummet, men kom likwäl dessförinnan till besinning och åtnöjde sig med att omtala för mig följande berättelse om gossen och Manalainen.52 ”Engång”, började gumman, ”hade en gosse fått i sitt hufvud, att han borde blifva en stor53 och frejdad sångare. I sådan afsigt hade han länge gått i lära hos de kunnigaste mestare, men af dem alla erhållit54 det enstämmiga wittsord, ☙  att han ej kun❧de lära sig den ädla konsten. Häröfwer blef han nu mycket bedröfwad, grubblade dag och natt och öfwerlade med sig sjelf, hvad han borde göra för55 att få sin önskan uppfylld. Men huru mycket han äfwen tänkte och grubblade, så blef det ej56 dessto bättre sångare af honom. En gång hände det sig, då han satt försänkt i sorgsna tankar, att en obekannt person helt57 plötsligt trädde för hans åsyn. Det war Manalainen, som kom och sporde honom58 om orsaken till hans bekymmer59. Sedan gossen gjort besked för allt tog Manalainen honom wid handen och ledde honom bort, långt bort till en aflägsen ödemark. Sedan de kommit till det allra dystraste stället af ödemarken, förswann Manalainen lika hastigt, som han hade kommit och lemnade gossen åt sitt öde. Men då nu60 denne såg sig en☙  sam och öfvergifven midt ❧ i den djupa ödemarken, waknade den rätta sorgen i hans hjerta61 och gaf sig luft i sånger – de herrligaste sånger, dem en dödlig någonsin diktat.” Af denna berättelse gjorde gumman nu en 258 Itineraria 3osa 1839.indd 258 21.8.2019 15:57:01 �Karelia   tillämpning på mig och sökte råda mig att söka sånger, icke i Karelen, utan i mitt eget hjerta. Emellertid lät hon slutligen förmå sig att afsjunga för mig ett och annat af sina qväden. Dessa hörde till antalet af de så kallade hää-wirret (bröllops-sånger) och woro i sitt slag ganska utmärkta, men jag ansåg det likwäl ej löna mödan att uppteckna dem, emedan de till större delen öfwerensstämde med redan förrut tryckta runor. Dessutom hörde det också icke egentligen till min reseplan att uppteckna sånger af lyriskt innehåll.62 Utom Sotkumaa besökte jag äfven en annan af grekiska trosförwandter63 bebodd by, ☙  benämnd Taipale64, men jag uppehöll mig ❧ derstädes blott en kort tid, emedan det ej lyckades mig att erhålla något annat, än bröllopsoch begrafnings-sånger. I Juuga och Nurmis skulle jag måhända äfven hafva kunnat förskaffa mig trollrunor65, i fall jag velat göra excursioner ifrån allmänna stråtwägen; men detta syntes mig ändamålslöst, emedan jag hörde berättas, att Lönnrot redan besökt alla schamaner66 i nejden och uttömt deras förräder.67 Också hade min wistelse i68 ryska Karelen härigenom blifvit för kort, och dessutom måste jag69 nu skynda till Kajana för att träffa Lönnrot, som innan kort skulle begifwa sig ut på sina medicinska inspections-resor i distriktet. Enligt beräkning inträffade jag just i rättan tid hos den frejdade runo-samlaren, och efter att af honom hafva erhållit alla för min resas ☙  fortsättning nödiga upplysningar, be❧gaf jag mig i början af Juni ifrån Kajana. Min färd, som hitintills försiggått i70 kärra längs allmän landswäg, måste nu fortsättas i båt uppför floder och sjöar. Efter en i några dagar sålunda                     ett […] handgripligt ǁ det allra handgripligaste mig ǁ med Traditions of the underground folk, see Sarmela 1994: 169–172. (TS) stor […] sångare ǁ stor skald erhållit ǁ fa [fått] för ǁ få ej ǁ 1. icke någon ǁ 2. ingen helt […] för ǁ kom och ställde sig midt honom ǁ gossen bekymmer ǁ 1. sorg ǁ 2. stora bekymmer nu denne ǁ denne nu hjerta ǁ sinne Epic runes especially of mythicalhistorical character were the most highly esteemed ones among the early folk poetry collectors, although lyric songs were also collected. Siikala 2013: 139–140. (TS) trosförwandter ǁ F[innar] Taipale in Liperi at N6948209 E614610 (N62°38′48″ E29°14′10″). (TS) trollrunor ǁ några ~ schamaner ǁ Schamaner Lönnrot had visited the region of Juuka and Nurmes in 1828, 1832 and 1837 and was there again in 1841. Also in Russian Karelia, Castrén visited several places where Lönnrot had been. Anttila 1931: map in appendix; Lönnrot 1833; 1834; 1835. (TS) i ǁ <--> jag ǁ man i ǁ lan [längs] 259 Itineraria 3osa 1839.indd 259 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria           innan kort till ǁ till Kolvasjärvi, former village in Russian Karelia, at N63°49′42″ E30°32′47″. (TS) Rebolˈa (Ka.)/Repola (Fi.)/Reboly (Ru.) is situated at N63°49′48″ E30°48′41″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS) Suomen kansan vanhat runot 213, 987. http://www.skvr.fi. (TS) Miinoa, former village in Russian Karelia at N64°21′9″ E30°18′57″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki. ee/knab/knab.htm. (TS) Cf. p. 394. The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of Russian Orthodox Christians that did not accept the reforms of the Orthodox Church of Russia in the 1650s and 1660s, preserving instead the old forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258– 322. Castrén described them also in connection with his later travels. See p. 390–395, 399–400, 489–493 and in his letter to F.J. Rabbe from Turuxansk, 28 June/10 July 1846 (in the volume of letters in this series). For a later description of the Starovery from Russian Karelia, see Juvelius 1889: 26–28. (TS) till […] orenade ǁ orenade In his description of the 1841–1844 journey, Castrén wrote that this encounter would have taken place in Vaarakylä, situated at ca. N65°34′ E31°37′. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.htm . Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) lycklig ǁ lyckligt ansvar ǁ <-> verkställd resa nådde jag ryska gränsen, gick sedan öfwer landtryggen och anlände innan71 kort till Kolwasjärwi72 by i Olonetska Gouvernementet. I nämnda by fann jag dock icke skäl att göra något längre uppehåll, utan fortsatte oafbrutet min wandring till Repola73 kyrka. Här dröjde jag några dagar och sysselsatte mig förnämligast med att uppteckna runor af episkt och magiskt innehåll.74 Enligt hwad jag hade hört berättas, fanns på detta ställe en utmärkt sångare, men han war för det närwarande stadd på en liten resa. Jag hade gerna afbidat hans återkomst, men i okunnighet om tiden för den☙  samma tyckte ❧ jag mig dock hellre böra fortsätta min wandring till en närbelägen by Miinoa75, der ej mindre än 60 bönder sades wara församlade i och för den nu som bäst pågående gränseregleringen emellan Finland och Ryssland. Min ankomst till nyssnämnda by skedde under högst ogynnsamma auspicier. Olyckan fogade, att en af mina kamrater wid sjelfwa inträdet till byn kom att dricka watten ur en brunn och derefter begagnade en wårt wärdsfolk tillhörig knif wid måltiden. Både brunnen och knifwen ansågos af byns innewånare, som woro stränga raskolniker76, härigenom hafva blifwit till77 den grad orenade och förderfwade, at man ej trodde dem kunna begagnas åtminstone under den nu förhanden warande fastetiden.78 Ett sådant ingrepp i de sekteriska innewånarnes religions[-]stadgar kunde naturligtwis icke annat än framkalla de skarpaste demon☙  strationer ifrån de förorättades sida. En ❧ lycklig79 tillfällighet befriade oss likwäl ifrån allt ansvar80 för de begånga religions-förseelserna. Medan den brottsliga kamraten efter intagen 260 Itineraria 3osa 1839.indd 260 21.8.2019 15:57:01 �Karelia   måltid hwilade på en bänk och åhörde raskolnikernas anföranden, hände sig att en på wäggen upphängd helgonbild nedföll ofwer hans hufwud och tillfogade honom någon sweda. Detta uttydde raskolnikerna så, som hade helgonet i egen hög person bestraffat brottslingen, och ansågo81 det numera ej för tillständigt82 för dem sjelfva att ålägga oss någon vidare näpst. Men knappt hade wi lyckligen kommit83 ifrån detta bryderi, förrän en84 ännu större ledsamhet blef oss beredd. Kort85 efter wår ankomst till Miinoa anlände till samma by en wid landtpolisen engagerad lägre embetsman eller en så kallad semskij sasädatel86, hvilken af en händelse kom att inqvartera sig i samma stuga, der wi kort förrut hade tagit87 wårt herberge. Ledd af ☙  ❧ tjenstenit88 hade han under nattens lopp inställt visitation icke blott i wåra renslar, utan äfven i wåra fickor, och derwid öfwertygat sig, att wi woro oförpassade och borde behandlas såsom andra lösdrifware.89 Han ansåg sig sålunda berättigad att arrestera och med fångskjuts skicka oss till närmaste ryska stad; men innan detta beslut af honom bragtes i werkställighet, ansåg90 han försigtigheten fordra, att han anmälde saken hos cheferna för gränseregleringen, emedan det war honom bekant, att wi dagen förrut aflagt ett besök hos den ena af dem och blifwit af honom ganska wälwilligt emottagna. Ifrån wår sida hade wi också allt skäl att räkna på hans beskydd, ty utom det att han war wår landsmän, hade wi ifrån Finland medfört till honom ett rekommendations-bref och dessutom warit i tillfälle att göra91 honom en liten tjenst. Det oaktadt ansåg92 han sig ej nu kunna antaga sig wårt förswar, och wi trodde oss redan wara dömda till bojor och fängelse, då ett            ansågo […] ålägga ǁ ansågo sig numera ej för tillständigt att ålägga tillständigt […] sjelfva ǁ tillständigt kommit ǁ undsluppit en ǁ ett Kort ǁ När sasädatel ǁ Sasädatel Земский заседатель, see vocabulary. tagit ǁ lägrat tjenstenit ǁ ett hos dylika embetsmän ganska wanligt ~ Although Castrén leaves it slightly unclear here whether or not they had passports, in his report to the Finnish Literature Society he states explicitly that they did not have them. See p. 280. (TS) ansåg ǁ trodde göra ǁ b ansåg ǁ trodde 261 Itineraria 3osa 1839.indd 261 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  uppteckna runor ǁ 1. sköta mina göromål ǁ 2. uppteckna runor af de så wäl af byns innewånare som af de från skillda orter sammankallade bönder  Lužma (Ka.)/Lusmanlahti or Lusma (Fi.), former village ca. N64°27′3″ E30°20′45″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)  Akonlahti (Fi.)/Babˈja Guba (Ru.), former village at N64°31′35″ E30°8′31″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)  The centre of Vuokkiniemi (Fi.)/ Voknavolok (Ru.) is situated at N64°57′9″ E30°33′14″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. See picture on the first endpaper of this volume. (TS)  While he was there he collected runes SKVR 50, 67, 138–141, 250, 250a, 341, 350, 385–389, 457, 499, 500, 558, 575, 667, 676, 818–820, 890, 891, 937, 937a, 948, 949, 1063, 1068, 1087, 1099, 1361, 1362, 1519, 1634– 1637, 1673–1675, 1700, 1701, 1711, 1737, Sampo 1, Vellamon neito 8, Kilpakosinta 4 and Lemminkäisen virsi 6. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  Lapparne ǁ landets äldre innewånare ~  Tsarer […] Knäser ǁ tsarer, utan knäser  Possibly Šarkiniemi (Ka.)/Tikšezero (Ru.) at Lake Tiiksjärvi at N66°12′17″ E32°1′28″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  lapparne ǁ de  Cf. p. 295.  Most of these traditions are connected with the long state of war between Sweden and Russia in ☙  ryskt collegii-råd, som var en för oss ❧ alldeles obekant storhet, beskärmade sig öfver oss och utfärdade åt oss ett dokument, som ändteligen bragte den nitiska sasädateln till tystnad. Sedermera fick jag i ostörd ro uppteckna93 runor och sköta mina öfriga göromål. Wid bäsk[t] barkbröd förekommo mig wisserligen dessa göromål något tunga, men jag uppehöll mig icke dess mindre en hel wecka i samma by, som hade ganska mycket af intresse att erbjuda. Ifrån Miinoa gjorde jag en liten utflygt till en närbelägen by Lusmanlahti94, der en berömd sångare sades uppehålla sig. Händelsewis hade han just samma dag råkat begifwa sig på en handelsresa till Finland. Jag satte wäl genast efter mannen, men det lyckades mig ej att ertappa ☙  honom. Nu ❧ fortsatte jag min wandring till Akonlahti95, som war den första by jag nådde i Wuokkiniemi96 församling af Archangelska Gouvernementet. I denna by meddelades mig nära 40 trollrunor samt dessutom en mängd sagor och traditioner af en enda person, hwilken under loppet af fem dygn höll mig i sträng werksamhet.97 En annan lika utmärkt sångare sades wara stadd på en resa till Finland i handelsangelägenheter. I samma by funnos dessutom åtskilliga mindre berömda sångare, och de woro högst få, som ej hade något att sjunga eller förtälja. Bland traditioner, dem jag här antecknade, hänförde sig den största delen på Lapparne98. Man berättade bland annat, att i en långt aflägsen forntid, då ännu icke Tsarer99, utan Knäser herrskade i Moskwa, twenne utmärkta Lappska Schamaner hade warit bosatta i Akonlahti. ☙  Desse skulle ❧ enligt berättelsen hafwa skänkt lifwet åt en döende knäs och i belöning för 262 Itineraria 3osa 1839.indd 262 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  denna handling fått uteslutande rättighet att idka, den ena laxfiske i Lusmanlahti och den andra räffångst i Särkiniemi100. Traditionen förmäler widare, att några finska gränsboer hade nedgjort Lapparne och tillegnat sig deras besittningar, ehuru lapparne101 i godo welat afträda dem.102 Öfwerhufwud war den tradition allmänt gängse på orten, att Lapparne warit landets äldsta innewånare och att de efterhand blifwit utrotade af Finnarne under så kallade warastus-sodat, peitto-sodat (tjufkrig, lönnkrig).103 I Akonlahti wisade man mig jemväl några fornlemningar af104 lappsk härkomst. Redan förrut hade jag så wäl i Finland, som i Ryska Karelen warit i tillfälle att se särskildta minnesmärken, hwari105 de106 nuwarande ☙  innewånarne trodde ❧ sig igenkänna spår af Lapparne, men mig förekom det likwäl, såsom skulle många bland dessa minnesmärken wara så beskaffade, att deras lappska härkomst tilläfwentyrs kan sättas i fråga. Af en högst twetydig natur äro i synnerhet enligt min tanke många107 bland de så kallade Lapprösen (Lapin rauniot).108 Med detta namn har man wäl egentligen att förstå Lapparnes fordna eldstäder, med det tillämpas jemwäl mångenstädes109 på alla slags rösen, som äga en sällsam och egendomlig form, vare sig att de blifvit danade110 af naturen eller genom menniskohand tillkommit. I synnerhet tilldelas ifrågawarande benämning åt111 de i Finland talrikt förekommande ättekummel, hvilka åtminstone112 till större delen torde wara af skandinavisk härkomst.113 För öfrigt passera äfven under detta namn gamla ugnar och eldstäder, som tillhört Finnarnes jagt- och fiska☙  re-stugor samt de under krigs[-]❧tider i djupa skogar uppbygda lönnpörten114 (piilo-pirtit).           the 16th century, which ended in a peace treaty in 1595. On the other hand, there had also been similar periods previously, especially in the 15th century. The terms varastussota, vaippasota, peittosota, sissansota and salasota are known in Karelian folklore concerning the war in the 16th century. Luukko 1954: 714; see also Juvelius 1889: 58– 69 in which a selection of these traditions is published and Sarmela 1994: 182–183. (TS) af […] härkomst ǁ , som sades wara ~ hwari […] Lapparne ǁ som förmentes wara af samma härkomst, de […] innewånarne ǁ man många […] de ǁ de At present, Lapp cairns usually mean burial cairns in the inland regions, dating mainly from the Bronze Age. They are for the most part without any finds. Because the ancestors of the present-day Saami population mostly inhabited the inland regions of Finland, they may indeed have a connection with the ‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS) mångenstädes […] rösen ǁ 1. på naturliga ǁ 2. mångenstädes på nat[urliga] danade ǁ formade åt ǁ talrikt för[ekommande] åtminstone […] wara ǁ twifwelsutan äro The Bronze Age culture of the Finnish coastal regions displays a clear Scandinavian influence, but it is not unambiguous whether this should also be considered a sign of immigration from the west. The meaning of the concept of Finns or Finnishness depends on definition, but if it is used to refer to a population speaking the Finnish language in the present-day sense, Baltic-Finnic language continuity 263 Itineraria 3osa 1839.indd 263 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria cannot be dated back further than the first millennium BCE. Lavento 2015 passim; Häkkinen, J., 2010: 58; Lang 2018: 195–196, 204–226. In his research programme proposed in 1850, Castrén himself doubted the Scandinavian origins of the cairns. Castrén 2017a: 108. (TS)  lönn-/pörten  hvilka ǁ som  Castrén also interpreted the ‘Lapp graves’ elsewhere as reindeer hunting pits without specifying what he considered to be the main differences between the two types of pits or their distinctive features. The term ‘Lapp grave’ no longer appears in present-day archaeological terminology. See p. 114, 124. It is not impossible that they could be also dwelling pits. Šahnovič 2009: 89; see also Juvelius 1889: 38–51, 56–57 with descriptions of ‘memories of Lapps’ collected in Russian Karelia. Juvelius classed the Lapp graves into two groups, the smaller reindeer hunting pits and the larger dwelling pits. (TS)  stenar ǁ torf  Med så ǁ Så  Finland och Karelen ǁ Finland  finner ǁ äro  aska ǁ bran [brända]  jernslagg, ǁ jernslagg och  Ryssland ǁ Lappland  äfwen ett ǁ ett ännu  sägas […] blifvit ǁ enligt traditionen blifvit  man i […] ǁ åtskilliga familjer i Ryska Karelen sades wara af Lappsk härkomst  ordade […] om ǁ omtalade  fordomtima ǁ sk[ulle]  Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) on the White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)  i dag skulle ǁ skulle Det är i synnerhet fornlemningar af detta slag, som jag i de nordliga delarna af Finland hört benämnas Lapprösen. I trakten af Kajana och i Ryska Karelen war jag dessutom i tillfälle att se ett annat slag af fornlemningar, hvilka115 benämnas Lappgrafwar (Lapin haudat) och owedersägligen äro af lappsk härkomst. Dessa hafwa enligt traditionen tjenat Lapparne till boningsställen och röja i sjelfwa werket en nära öfwerensstämmelse med ett slags tält, som jag warseblifvit i skogfattigare delar af Lappland.116 De sistnämnda utgöras af gropar, hvilka äro betäckta med konformiga, at träd, stenar117 och torf bildade tak. Med118 så beskaffade tak skola enligt traditionen äfven de i norra Finland119 och Karelen förekommande Lappgrafvarne ur☙  sprungligen warit försedda. I bott❧net af nämnda Lappgrafwar finner120 man kol, aska121, brända stenar, jernslagg,122 förbrända jernsaker och annat, som tydligen utwisar, att de i sjelfva verket haft den af traditionen angifna bestämmelsen af bostäder. Det gifwes i de nordliga trakterna af Finland och Ryssland123 äfwen124 ett annat slag af Lappgrafwar, hwilka ej haft denna bestämmelse, utan sägas125 hafva blifvit af Lapparne begagnade till wildrensfängen. Med förbigående af öfriga om Lapparne gängse [traditioner] will jag endast omnämna, att man126 i Wuokkiniemi socken ordade127 mycket om en lappsk kung, som fordomtima128 skulle hafwa varit boende i trakten af staden Kem129, och påstod, att ruinerna af hans borg ännu i130 dag skulle wara synliga. ☙  ❧ Några sägner om131 Jatulin kansa eller Jättiläiset och Hiidet, hvilka i Finland äro mycket utbredda132, upptäckte jag ej på Ryska sidan, men ortsnamn, lånade af Hiisi (plur[alis] Hiidet) 264 Itineraria 3osa 1839.indd 264 21.8.2019 15:57:01 �Karelia    äro äfwen här wanliga133, t. ex. Hiisiwaara, Hiiden hauta o.  s.  v. I fråga om de locala benämningarna bör jag anmärka, att många orter i134 Ryska Karelen bära sitt namn efter Tawaster, t. ex. byn Häme, Hämehen niemi och Hämehen saari i Kuittijärwi135 m. m. Nyssnämnda omständighet kunde gifwa anledning till den förmodan, att colonister ifrån Tawastland nedsatt sig i Ryska Karelen, och denna förmodan bestyrkes än mera derigenom att innewånarne i ☙  Latwajärwi136 by i137 ❧ sjelfwa werket föregifwa sig wara en Tawastländsk colonie, som redan i sex mansåldrar lefwat innom Ryska gebietet. Äfwen i många andra till Wuokkiniemi församling hörande byar har jag anträffat138 slägter, hvilka leda sitt ursprung ifrån särskildta139 delar af Finland och ännu kunna redogöra sina slägtskapsförbindelser derstädes. Grundbefolkningen140 i landet torde dock hwarken härstamma från Finnar eller Lappar, utan utgör sannolikt en lemning af de gamla Bjarmerna eller de141 Ryska kronikernas Sawolotscheskaja Tschud.142 Traditioner af mythiskt innehåll woro i Ryska Karelen mycket sällsynta. Öfwerhufvud will det synas mig, som skulle både hos Finnar och Ryska Karelare alla myther af någon större ☙  betydenhet hafva blifvit förefwigade ❧ genom sång. Det är blott med möda man någon gång lyckas erhålla mythiska sägner i form af berättelser, och äfwen dessa sägner hänföra sig wanligen blott till alldagliga143 företeelser. Med största sorgfällighet har jag emellertid sökt uppteckna äfwen sådana sägner, emedan det wid första påseendet ringa och obetydliga i en wetenskapligt utarbetad mythologie kan blifva af största wigt och betydelse. om ǁ och ‘Jatuli’ means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius 1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http:// www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)  wanliga ǁ ganska ~  i […] ǁ bära sitt namn ef[ter]  The three lakes Ylä-, Keski- ja AlaKuittijärvi (Ozero Verxnee, Srednee and Nižnee Kujto) form a chain east of Vuokkiniemi. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  Latvajärvi, former village at N64°49′53″ E29°53′39″. (TS)  i sjelfwa […] wara ǁ 1. förege sig härstamma ǁ 2. i sjelfwa verket föregifwa sig hafwa inkommit ifrån  anträffat ǁ <->  särskildta […] Finland ǁ Finland  Grundbefolkningen ǁ Den  de ǁ den  Castrén’s article on Zavoločeskaja čudˈ, Castrén 2017a: 48–88.  alldagliga ǁ wissa ~ 265 Itineraria 3osa 1839.indd 265 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  utgör ǁ äro  hvälfwa ǁ an[tingen]  Polyphemus was the strongest of all the cyclopes and was struck blind by Odysseus. Homeros 1997: I 68–73, IX 182–555. (TS)  jätte ǁ hj[elte]  skickar ǁ sänder  omlopp ǁ Karelen  bestå ǁ wara lånadt  benämnd ǁ som benämnas  Emellertid […] ǁ Hennes diktan och traktan  bestånds-/delar ǁ ~ , så wida hennes diktan och traktan merendels går ut på att bortgifta sina döttrar med Tsarsöner Jag nämnde nyss, att det finska folkets mythiska minnen wäsendtligen innehållas i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll? Enligt min erfarenhet utgör144 en icke ringa del af dem, som i Karelen äro i omlopp, öfwersättningar af ryska sagor, ty de hvälfwa145 sig mest kring Tsarer, Tsarsöner och Tsardöttrar, Bojarer och Bogatyrer m. m. Några bland dem förråda en slägtskap med berättelserna i ”tusen och en ☙  natt”, andra åter bära en germanisk prägel. ❧ Såsom någon ting sällsamt förtjenar anmärkas, att jag i ryska Karelen till och med fann en saga, som erinrar om Ulysses i Polyphems grotta.146 Hjelten i den karelska sagan sitter innesluten i en borg, der han bewakas af en jätte147, som är blind på ena ögat. För att rädda sig ur borgen hittar den karelska hjelten på samma list, som den grekiska. Han utsticker om natten ögat på jätten, och då denne följande morgon skickar148 sina får ut på bete, gömmer sig fången under ett af fåren och kommer sålunda lyckligen ut genom porten. Troligtwis har både denna och många andra i omlopp149 warande sagor blifvit genom ryska munkar fortplantade till Karelen. Flertalet torde dock bestå150 dels af ryska, dels ☙  af skandina❧viska folksagor. Härwid bör dock ej lemnas oanmärkt, att det i ryska Karelen äfwen gifwes åtskilliga sagor, som äga en mera inhemsk karaktär. Ämnet för dem hänför sig mest till en mythisk person, en qvinna benämnd151 Syöjätär-akka (ätare-gumman). Emellertid152 äro sagorna äfven om henne starkt uppblandade med ryska beståndsdelar153. De äro för öfrigt hvarannan så lika, att man nästan kunde anse dem utgöra variationer af ett och samma thema. Då nu enligt min föregående 266 Itineraria 3osa 1839.indd 266 21.8.2019 15:57:01 �Karelia     framställning de mythiska traditionerna i154 ryska Karelen woro få och af mindre betydenhet, då jemwäl sagorna ägde ett för mina155 mythologiska studier främmande innehåll, så ☙  war ❧ det naturligt, att jag måste wara betänkt på att få mina önskningar på någon annan wäg uppfyllda. Detta trodde jag bäst lyckas genom en samling trollrunor. Sådana samlingar hafva wisserligen redan förrut blifvit gjorda både af Ganander156, Topelius, Lönnrot och Sjögrén, men blott få hafva hitintills sett dagen, och hvad som ligger undangömdt i bibliothekerna, torde ej heller utgöra någon ting fullständigt157. I sjelfwa werket är denna slags litteratur enligt min åsigt så rikt, att den aldrig torde158 kunna i all fullständighet inbergas. Egentligen är de159 ämnen, hvilka besjungas i trollrunorna, få160 till antalet, men så mycket större är förrådet på varianter.161 Såsom hwilande på en mythisk grund, utgöra naturligtwis162 detta slags runor ett högst163 wigtigt bidrag till en finsk mytholo☙  gie, och jag ansåg mig ❧ derföre med all ifver böra egna mina bemödanden åt denna litteratur. Efter dessa anmärkningar återkommer jag till min resa. Sedan mina göromål i Akonlahti woro slutade, fortsatte jag resan genom några164 smärre byar till Latwajärwi. Sistnämnda by låg wäl något på sida ifrån den allmänna stråtwägen, men jag wille dock besöka den för att träffa en der bosatt, vida frejdad runosångare wid namn Archippa.165 Då de flesta af hans sånger redan finnas tryckta i Kalewala, antecknade jag endast mig166 till minnes den ordningsföljd, hvari han sjunger dem, samt nedskref167 dessutom i förbigående några hitintills otryckta i […] woro ǁ woro mina […] studier ǁ min reseplan Christfrid Ganander (1741–1790), chaplain of Rantsila, published the first general survey of Finnish mythology, Mythologia fennica, in 1789. Vahtola 2004; Siikala 2013: 42–43. (TS)  fullständigt ǁ ~ , så wida då det ej icke blifvit offentliggjordt  torde kunna ǁ kan  de ǁ en  få ǁ 1. ~ ǁ 2. högst få  These variants were published in the series Suomen kansan vanhat runot in 1908–1948 and 1997, now also available as an electronic database at http://skvr.fi. (TS)  naturligtwis […] runor ǁ alla runor af detta slag naturligtwis  högst wigtigt ǁ wigtigt  några […] Latwajärwi ǁ Kiurjärwi till en liten by benämnd Latwajärwi  The famous Arhippa Perttuńe (1762–1841) had also sung for Elias Lönnrot. The runes that he certainly or probably sung for Castrén are Suomen kansan vanhat runot No. 54b, 339a, 362a, 399a, 411b, 759b, 836a, 921, 1103b, 1103c, 1105b, 1182, Aino 1, Laivaretki ja kantele 2; http://www.skvr.fi. Haavio 1948: 35–36 quotes Elias Lönnrot’s description of Arhippa and states that it seems as if Castrén was unable to empathize with Arhippa or his world. (TS)  mig […] hvari han ǁ ordningen, hwari han  nedskref ǁ dessutom 267 Itineraria 3osa 1839.indd 267 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  Timonen 2008: 19 has stated that Arhippa’s Christian faith was by no means unambiguous, and that he even dictated charms to Elias Lönnrot. (TS)  sina […] ǁ oss  ryska ǁ K[arelen]  Vuonninen (Fi.)/Vojnica (Ru.) is situated at N65°10′54″ E30°17′31″. (TS)  Suomen kansan vanhat runot contains only two runes collected by Castrén with explicit, albeit also here uncertain, provenience from Vuonninen, SKVR 712 and 713, but some others collected by him there have been mistakenly been placed at Uhtua. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  af ǁ Scham[anerna]  Vaassila Kieleväinen (ca. 1755–ca. 1840), cf. p. 286. See also Timonen 2008: 10. (TS) runor,i som besjunga christendomens eller egentligen frälsarens seger öfwer den hedniska ☙  werlden. Twert❧emot min uträkning erhöll jag af Archippa inga trollrunor; han sade sig aldrig hafwa welat taga kännedom af dem, emedan han höll hela schamanwäsendet för en syndig och gudlös sak.168 Det oaktadt war han icke särdeles intagen af sina landsmäns religiösa fördomar, utan hyste så liberala åsigter, att han icke allenast gaf sina169 egna fat och knifwar till wårt begagnande wid måltiden, utan äfwen tillät oss att röka tobak in i stugan – friheter, hvilka annorstädes i ryska170 Karelen aldrig blefvo oss beviljade. Ifrån Latwajärwi fortsatte jag färden till Wuokkiniemi kyrka och härifrån widare till en by benämnd Wuoninen171. I denna by lyckades det mig att göra en ganska betydlig skörd på traditioner och trollrunor.172 Också fick jag här bese en temligen fullständig samling af sär☙  skildta redskap, som ❧ af173 schamanerna begagnas wid sjukdomars botande. Ägaren af denna samling, som war den ryktbaraste schaman i hela nejden174, lät mig intränga i sina allradjupaste mysterier, i det han yppade för mig, huru han brukade tillreda sin medicin och hvilka alla konstgrepp han begagnade wid utöfningen af sitt läkare-kall. Dessutom meddelade han mig en variant till första runan i Kalewala, hvars innehåll jag här i korthet will framställa. De första warelser, som funnos i werlden, woro en örn, som flög i luften, och Wäinämöinen, som irrade omkring på hafwet. Blickande ned ifrån höjden warseblef örnen den af wädret kringdrifne Wäinämöinen, hvarpå hon sänkte i. Numera äro äfwen dessa runor genom trycket utgifna i 3 delen af Kanteletar. 268 Itineraria 3osa 1839.indd 268 21.8.2019 15:57:01 �Karelia     sig ned, byggde ett bo på Wäinämöinens knä och lade några ägg i boet. Dessa rullade seder☙  mera ifrån ❧ boet ned i hafvets djup och uppslukades der af en gädda. Örnen började nu öfwerallt175 eftersöka sina ägg, och fann dem slutligen i gäddans buk, men de hade här redan hunnit blifwa förskämda. Vredgad deröfwer utropade örnen: Miks on mu[u]ttunut munani, Kuks on soanut176 soaliheni?177 öfwerallt ǁ eftersöka sina soanut ǁ saanut Suomen kansan vanhat runot places this fragment at Uhtua, but this is most likely a mistake. SKVR 114a. http://skvr.fi. (TS)  till […] runan ǁ om Wäinämöinen  Wäinämöinen ǁ den  The other variant mentioned in Castrén’s footnote is SKVR 697a, collected at Lonkka. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  likwäl ǁ till d. ä. Hwad har nu af äggen blifvit, Hvartill har min frukt förwandlats? Ur stånd att af de förskämda äggen dana ungar, beslöt örnen att ändock icke låta sin afföda gå alldeles förlorad, utan frambragte deraf werlden, hvilket skedde förmedelst de bekanta skapelse[-]orden: Munasen ylänen puoli Yläseksi taiwahaksi m. m. Äfwen till178 den sista runan i Kalewala har jag både i Wuoninen och på andra orter hört ☙  en variant, ❧ som betydligen afwiker ifrån den af Lönnrot anförda. Enligt nyssnämnda variant hade skaparen (luoja) beslutit att beröfwa Wäinämöinen179 lifvet, emedan denne tyckte sig wara ”luojoa parempi, jumaloa yläwämpi” d. ä. bättre än skaparen, högre än Gud.ii 180 Med många böner lyckades det likwäl181 Wäinämöinen att få sin lifstid förlängd, tills han hunnit slita ut tre par jernskor. Nu förgick en lång tid, ii. Enligt en annan variant skulle gud hafva fällt dödsdomen öfver Wäinämöinen, emedan han besofvit sin egen moder. 269 Itineraria 3osa 1839.indd 269 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  desamma ǁ sina jernskor  till ǁ f[ör]  göra […] skorna ǁ slita ut sina jernskor. Men  de ǁ skorna  Suomen kansan vanhat runot places also this rune – probably incorrectly – at Uhtua, SKVR 115. http://skvr. fi. (TS)  blef ǁ s  Jyvöälakši (Ka.)/ Jyvöälahti (Fi.)/ Juvalakša (Ru.) at N65°6′43″ E30°55′13″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  Uhtua is a large village on Lake Keski-Kuittijärvi, N65°11′56″ E31°10′56″. EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) hwarunder Wäinämöinen alldeles icke begagnade desamma182. Emellertid skickade skaparen särskildta gånger sina sändebud ned till183 jorden för att erfara, om Wäinämöinen icke redan hunnit göra184 slut på skorna. Då sändebuden alltid återwände med det svar, att de185 ännu woro hela, blef skaparen slutligen förtörnad och ☙  beslöt att han skulle få lefwa ❧ i all ewighet, men utfärdade öfwer honom följande dom: Mäne tuonne, kunne käsken, Kurimuksen kurkun suuhun, Meren ilkiän kitahan, Ikuisille istuimille, Sielt et pääse päiwinäsi, Selkiä sinä ikänä186 d. ä. Gif dig hän, dit jag manar, In i wattenhvirfwelns strupe, I det ilskna hafvets käkar, Der skall du ett ewigt säte och en ewig trappa finna, Derifrån du aldrig slipper, Reder dig ej nånsin mera. En annan variant framställer Wäinämöinens hädanfärd på det sätt, att han blef187 dömd af skaparen att först irra omkring på hafwet och ☙  genomgå de öden, som skildras i början ❧ af Kalewala, samt efter långwariga irrfärder slutligen hamna i wattenhvirfwelns gap. Sedan jag tillbragt några dagar i Wuoninen, fortsatte jag min färd genom Jywälahti188 till Uhtuwa189 by, som sades bestå af 90 hus. Här dröjde jag i 11 dygn och sysselsatte mig, liksom förrut, hufwudsakligen med upptecknandet af trollrunor. Dessutom erhöll jag äfwen i denna 270 Itineraria 3osa 1839.indd 270 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  by åtskilliga traditioner, hvilka woro af ett historiskt innehåll och mestadels190 hänförde sig till de förrberörda tjufkrigen. En af dessa traditioner skildrade ett ströftåg, som en mängd Finska gränsboer hade gjort till Alajärwi191 by. Efter att hafwa plundrat byn ville de med wåld bortföra en af dem länge förföljd och hatad gubbe. Medan de släpade192 honom bort längs ena ☙  stranden af träsket, ❧ följde hans unga, tolfåriga son på den andra och hotade att nedskjuta alla fiender, så framt de ej försatte fadren i frihet. Långt193 ifrån att lyssna till gossens hotelser smädade honom194 endast wåldswerkarne och handterade fadren195 dessto grymmare. Men då gossen icke lät afskräcka sig härigenom, utan allt framgent fortfor med sina hotelser, lofvade fienderna slutligen villfara hans begäran med wilkor, att han ifrån den motsatta stranden skulle afskjuta en pil, som klyfde ett äpple (omena), stäldt på fadrens hufvud.196 Gossen åtog sig werkligen det djerfva försöket, och fadren gaf honom härwid följande råd: ”käsi ylennä, toinen alenna, järwen wesi wetää” d. ä. höj den ena handen,197 sänk den andra, ty insjöns watten drager” (pilen) åt sig. Twertemot fiendernas uträkning träffade pilen riktigt sitt mål, äpplet klyfdes i tu och fadren blef befriad ifrån sin ☙  fångenskap. I en annan, mera ❧ genuin tradition framställes en talrik skara finska gränsboer härjande och plundrande widt och bredt i ryska Karelen. För att undan fiendens hand rädda hwad räddas kunde, hade landets innewånare bortgömt sina skatter och gifwit sin besparda säd dels till föda åt boskapen, dels kringstrött den på snön och deraf enligt198 berättelsen erhållit en god skörd. Under detta plundringståg hade fienden öfwerraskat en karelare, benämnd  mestadels ǁ till  There was formerly a village called Alajärvi (Fi.)/Alozero (Ru.) in Russian Karelia at N64°42′58″ E33°365′19″ and at least two other lakes with the name Alajärvi. It is unclear which one is meant here. EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  släpade ǁ släppade  Långt ifrån ǁ I stället för  honom ǁ de  fadren ǁ hans  A variant of the William Tell legend, in which the hero shot an apple placed on his son’s head. The legend was known in modified form also in Scandinavia. Bergier 1990: esp. 78–114; Sarmela 1994: 183. (TS)  handen, ǁ handen och  enligt ǁ erhall [erhållit] 271 Itineraria 3osa 1839.indd 271 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  sig ǁ sin[a]  fienderna nalkades ǁ någon af fienderna närmade sig  se […] jag ǁ se jag  sina fiender ǁ fienden  sådan ǁ forwi [förwirring]  åter […] tillfälle ǁ lyckades  ströftåg ǁ ströfståg  Lake Tuoppajärvi (Fi.)/Topozero (Ru.) is situated at N65°44′ E31°50′. (TS)  The River Kiisjoki (Fi.)/Kizreka (Ru.) discharges into Lake Tuoppajärvi from the south-west at N65°31′45″ E31°54′53″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  finnes ǁ ligger  Cf. the item of tradition which Castrén had recorded in Lapland, attributing the same deeds to Päiviö or Laurukainen. See p. 93. (TS)  båtens ǁ dess Lahonen Tiitta, medan han låg försänkt i sin djupaste sömn. Uppwäckt af bullret omkring sig rusade Lahonen upp ur sin bädd, tog i hast båge, pilar och ett par benkläder på armen, gaf sig så att springa undan den förföljande fienden. En snabb löpare skulle han snart hafva räddat sig genom flykten, men den stränga winterkölden ☙  twang honom att ❧ tänka på betäckningen af sina bara ben. När han således hade wunnit ett litet försprång framför fienden, beslöt han att stadna och draga på sig199 benkläderna. Men han hade knappt hunnit få det ena benet betäckt, förrän han uppnåddes af fienden. Rask och rådig spännde han sin båge, och så snart fienderna200 nalkades för att angripa honom, riktade han bågen än mot den ena, än mot den andra, ropande: ”katscho, mie ammun” (se201 dig för, jag skjuter dig). Genom denna list bragte han sina202 fiender i sådan203 förwirring, att han åter204 fick tillfälle att fly och fullända sin klädsel, hvarpå han gömde sig undan i skogens djup. De roflystna fienderna fortsatte emellertid sitt ströftåg205 och kommo, efter att hafwa föröfwat många wåldsgerningar, till en sjö, be☙  nämnd Tuoppajärwi206. Härifrån ❧ önskade de färdas sjöledes till Pääjärwi, men i okunnighet om wägen förmådde de en bonde i Kiisjoki207 att styra deras båt till det åsyftade målet. På den wäg, som fienderna hade för sig utstakat, finnes208 en fors, benämnd niska, som äger ett stort wattenfall. Så snart de nalkades denna fors, styrde lotsen fartyget helt nära till stranden, hoppade sedan på en sten och sparkade härwid båten ut åt floden.209 Fienderna kunde numera icke hejda båtens210 fart, utan den fördes af strömmen in i den sjudande forssen. Derefter upptäckte man 40 mössor nedanom fallet. 272 Itineraria 3osa 1839.indd 272 21.8.2019 15:57:01 �Karelia    Utom dessa och andra likartade berättelser om de Finska gränsboernes ströftåg till ryska211 Karelen hörde jag i Uhtuwa berättelser om ett jättelikt folk, som benämndes Naikkolaiset ☙  eller Naikon kansa.212 Om detta ❧ folks härkomst gick den sägen, att skogsrået (metsän paha) hade röfvat åt sig en christen qvinna och med henne sammanaflat en gosse och en flicka, hvilka sedermera äktat hvarandra och frambragt till werlden en213 gudlös afföda, känd under det214 anförda namnet Naikkolaiset. Afskyende allt christligt215 umgänge säges detta folk hafva uppehållit sig på ett berg, wid namn Haapawara, och der bildat ett innom sig slutet samhälle. Antalet af personer216, som tillhört detta slägte, uppgifwes blott till 17 bågbärande män, hvilka under tjufkrigen påstås217 hafva blifvit till sista man utrotade. Om detta folk har jag hwarken förr eller sednare hört218 någon sägen. Efter att hafwa rådfrågat de erfarnaste219 ☙  personer i Uhtuwa och ❧ uttömt deras kunskaps-förråder220, begaf jag mig först till Tuoppajärwi och fortsatte221 sedan härifrån min resa genom Pääjärwi222 till Kuusamo223. Under denna resa fann jag föga något annat, som för mitt ändamål war af intresse, än en mängd traditioner om Lapparne224. Man berättade225 om dem bland annat, att de fordom stått i fiendtligt förhållande till ett folk, som benämnes Kiwekkäät.226 Måhända utgör227 detta namn en förwrängning af kiwikäet (sing[ularis] kiwikäsi stenhändt) och antyder att ifrågawarande folk begagnat stenar såsom stridswapen. Till bekräftelse för denna förmodan tjenar den omständigheten, att man på ett ställe, der enligt traditionen en strid förefallit emellan Lapparne och ryska ǁ Ryska The Naikkolaiset people remain unidentified. Cf., however, kven. (TS)  en ǁ <->  det […] Naikkolaiset ǁ 1. namnet Naikkolaiset ǁ 2. det anförda namnet af Naikkolaiset  christligt […] uppehållit ǁ 1. christligt folk hade ǁ 2. christligt folk säges desse Naikkolaiset hafva bildat  personer ǁ detta  påstås […] blifvit ǁ blifwit t<i[ll]>  hört ǁ förnum[mit]  erfarnaste ǁ kunnigaste  kunskaps-förråder ǁ forrad [förråder]  fortsatte sedan ǁ fortsatte  Lake Pääjärvi (Fi.)/Pjaozero (Ru.) at N66°5′ E31°0′. (TS)  Kuusamo is a parish in Finland near the Russian border at N7317528 E599772 (N65°57′47″ E29°11′44″). (TS)  Lapparne ǁ ~ och deras strider  berättade om dem ǁ berättade  See e.g. oral tradition collected in Suomussalmi in 1909, noting that the kivekkäät were immune against witchcraft, because they had gone through fire and water before coming on raids to Finland. SKVR 4620, Suomen kansan vanhat runot http://skvr.fi. (TS)  utgör ǁ är 273 Itineraria 3osa 1839.indd 273 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  som woro ǁ som i denna <-> woro  Kotakäräjät (‘goahti [Saami tepee] assembly’) was a Saami institution for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I., 1948 II: 257. (TS)  mördaren ǁ den  genast ǁ på stället  desamme ǁ samm[e]  de trakter ǁ den landsträcka  This sentence may be the main reason why C.G. Borg had dated Castrén’s article Ett Postscriptum to 1839 and connected it with his Karelian journey, instead of his travels in Lapland in 1838 where it correctly belongs. See p. 190–200. (TS) Kiwekkäät, skall hafva funnit en sten, som liknat en slunga. Bland öfriga traditioner, som228 ☙  woro gängse om ❧ Lapparne, will jag ännu anföra en, som gifwer en föreställning om deras sätt att skipa lag och rätt. En Lapp, boende i Kuusamo, hade i lönndom aflifwat sin hustru, men denna illbragd blef dock sedermera upptäckt af Lappens egen son, som war ett tioårigt barn. Gossen yppade brottet för sin dödade moders anförwandter, och dessa anmodade åter byns äldsta att häröfver anställa ransakning. Efter häfdwunnen sed församlade sig domarene hos den brottslige och anställde här ett så kalladt tält[-]ting (kåta-käräjät).229 Öfwerbewisad om sitt brott dömdes mördaren230 att hänga, och domen utfördes genast231 af desamme232 män, som fällt utslaget. Man wisar ännu stället, der Lappen skall blifvit hängd, och ortens in☙  newånare förtälja, att man för icke lång ❧ tid tillbaka wid en kullfallen fura funnit hans skelett jemte en rostad kittel, en knif och en yxa. I och med ankomsten till Kuusamo nödgades jag afbryta mina wetenskapliga sysselsättningar, emedan sommaren nu redan war till ända och mina medel i det närmaste uttömda. Dessutom woro äfwen sjelfva de233 trakter, jag nu hade att genomresa, fattiga på alla slags forntida minnen. Min wäg gick ifrån Kuusamo till Uleåborg och derifrån genom Österbotten och Tawastland till Helsingfors. Längs hela denna sträcka hafva både runosången och nästan alla minnen ifrån den mythiska fornåldern försvunnit.234 För ethnographen och linguisten skulle kanske dessa nejder erbjuda ett rikt fält, ☙  men så beskaffade undersökningar ❧ woro för mitt närwarande ändamål främmande. Blott i förbigående egnade jag min uppmärksamhet åt 274 Itineraria 3osa 1839.indd 274 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  forntidens döda minnesmärken, i synnerhet åt de särskildta slag af stenrösen, som i största mängd förekomma längs hafskusten. Jag kunde nu ej sysselsätta mig med deras upprödjande, utan underrättade235 mig blott om de ställen, hvarest ifrågawarande rösen förekomma, i akt236 och mening att framdeles kunna göra dem till föremål för en sorgfällig undersökning. Hwad nu de hufvudsakligaste237 resultaterna af min resa beträffar, så bestå de i238 en samling trollrunor, en239 mängd myt[h]iska och historiska traditioner240, ett antal sånger af blandadt innehåll o. s. v. Med största sorgfällighet har jag äfven sökt förskaffa mig alla slags till Kalewala hörande upplysningar och wågar hysa det hopp, att jag genom deras tillhjelp innan kort skall kunna utgifva en sven[s]k öfver☙  sätt❧ning af detta wårt241 national-epos. Det skulle glädja mig, om jag härigenom kunnat uppfylla det förtroende, sällskapet wisat mig, och ersätta de kostnader, min resa föranledt. Hvad jag med full tillförsigt kan säga, är att redlig vilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de mål, som röra fosterlandets intressen.242  underrättade mig blott ǁ gjorde mig blott underrättad  akt och mening ǁ hopp  hufvudsakligaste ǁ egentliga  i ǁ af  en mängd ǁ i ~  The collected traditions are preserved in SKSA Castrén M.A. Kerääjäsidokset (S) 1–2.  wårt national-epos ǁ epo[s]  There are three empty pages at the end of the mscr (p. 250–252). 275 Itineraria 3osa 1839.indd 275 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  The manuscript is in SKSA A1938 (Matkakertomuksia runonkerääjien). The text has also been copied in the minutes of the Finnish Literature Society’s meeting of 6 November 1839 (SKSA B1611), appendix 29. The original consists of 14 loose sheets, the size of which is ca. 17 x 21.5 cm.  allt […] ǁ i det när[maste]  Lönnrot 1834, esp. nos. 57, 60/1834.  min ǁ den ☙❧ 6 Redogörelse för min resa   under sistledne sommar.243 Såsom ändamål för den resa, jag under sistledne sommar på Finska Litteratur-Sälskapets bekostnad werkställde, hade jag uppgifvit mig 1o) vilja samla myther, äldre historiska traditioner och sagor, 2do) söka förskaffa allehanda upplysningar till Kalewala. Anledningen, hvarföre jag tänkte göra just dessa ämnen till föremål för min resa, war i korthet följande: Det låg förnämligast i min plan att samla bidrag till en Finsk Mythologie. Genom D[octo]r Lönnroths runo[-]samlingar trodde jag allt244 mythiskt i det närmaste wara skördadt, som genom sång blifvit i folkets minne förwaradt. Men det war ☙  att förmoda, att jemwäl många myther ❧ genom mundtlig berättelse blifvit räddade till efterwerlden. I synnerhet anade det mig och ett yttrande af Dr Lönnrot på H[elsing]fors Morgonblad245 stärkte mig i min246 förmodan, att bland den mängd sagor, som ännu fortlefva i Ryska Karelen, en stor del skulle wara af mythisk art. Detta war förnämsta anledningen, hvarföre jag erbjöd mig att samla sagor. Derjemte hade jag till biafsigt, att genom dem lemna ett mönster af ren Finsk prosa. – Med äldre historiska traditioner, dem jag äfven erbjöd mig att samla, afsåg jag likaså hufvudsakligen den möjliga vinst man i mythologisk hänseende kunde af dem hafva. Men äfven i historiskt 276 Itineraria 3osa 1839.indd 276 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  hänseende hade jag i framtiden tänkt göra bruk af sådana, som stå i beröring med frågan om Finlands ur-innewånare.  – Beträffande min uppgift att söka förskaffa till Kalewala hörande upplysningar, är behofvet af dem och i synner☙  het af philologiska för❧klaringar allmänt erkändt. Huru det lyckats mig, att i anseende till hvarje af dessa ändamål motsvara Sällskapets mig gifna förtroende, går jag nu att redogöra247. Då mig wetterligt ännu ingen genomrest Sawolax, i afsigt att hälst i allmänhet undersöka, huruwida der ännu icke kunde finnas mythiska qwarlefvor, beslöt jag att hellre taga wägen derigenom, än den östra genom Karelen, hvarest248 Dr Lönnrot ströfvat särskilta somrar. Hvad som äfven bestämde mig för resan genom Sawolax, war att jag wille undersöka några af den Sawolaxiska dialektens egenheter, och i synnerhet naturen af de utaf Rask249 så kallade ”Forslags”-ljuden. Också war det hufvudsakligen blott i philologiskt hänseende jag hade någon nytta af denna resa. Enligt min erfarenhet är ingen trakt i hela Finland fattigare på fornti☙  da minnen, än just Sawolax. Wisst hafva ❧ mytherna äfven i Tawastland dött ut; men det herrskar i Tawastländarens hela föreställningssätt en wiss uråldrighet, som om den också icke riktar Forskarens samlingar, likwäl kan wara af större wigt och intresse för honom, än många nakna fakta. Då således min resa genom Sawolax emot all förmodan illa aflopp, beslöt jag i Kuopio, att ej taga den gina wägen genom Idensalmi till Kajana, dit jag nödwändigt måste komma, för att kommunicera mig med Dr Lönnrot, utan först göra en resa inåt Karelen. Jag gjorde således  redogöra ǁ meddela  hvarest ǁ der  Danish linguist Rasmus Kristian Rask (1787–1832). (TS) 277 Itineraria 3osa 1839.indd 277 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  The same letter mentioned previously in this text. omvägen genom Kaawi, Libelits, Juuga, Nurmis och Sotkamo. Det första [ ], man kommer till Karelen, öppnar sig en ny werld för Fornforskaren. Blott det yttre lifvet hos Karelaren försätter honom i fornwerlden, förklarar många dunkla ställen i runo-poesin och gör för honom lefwande, hvad han förr endast oredigt kunde ana och föreställa sig. Men framför allt röjer sig ☙  det urgamla i ❧ folkets känslo- och föreställningssätt. Här lyckades det mig således att uppteckna en mängd myther och traditioner. Ibland de förra må jag såsom en af de wigtigaste omnämna den gängse sägen, att wåra förfäder dyrkat trä’n och stubbar (terwas-kantoja).  – Denna uppgift bekräftas af en påflig bulla, utfärdad af Gregorius IX250, af några runors wittnesbörd, samt widare deraf, att wissa trän ännu i dag på många ställen hållas heliga, hvadan äfven Tapion puu är ett träd, som ej får afhuggas, och Tapion kanto en stubbe, derifrån nya skott utskjuta. Då det för mig är omöjligt, att här specificera de mythiska sägner, jag [i] Karelen erhöll, will jag blott omnämna, att de flesta af dem hafva ett magiskt innehåll. – De historiska traditionerna åter angå Lappar. Men det ☙  mest anmärkningswärda härwid är, ❧ att jag i Karelen åhörde aldeles enahanda berättelser med dem, jag i Lappmarken antecknat. Berättelserna om Laurukainen, som i Karelen kallas Larikka, äro allmänt kända i Libelits; och några bland de bragder, Lapparne tillskrifva Päiwiöslägten, tillämpas jemwäl af Karelarne på samma Larikka. Karelarne säga neml[igen] honom hafva utfört sina hjeltebragder i strider med Ryssarne. Under min resa genom Karelen uppehöll jag mig ett par dagar i en Rysk by, wid namn 278 Itineraria 3osa 1839.indd 278 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Sotkumaa, der man försäkrat mig, att sångare skulle finnas. Men de twenne bönder, på hvilka jag fått anvisning, hade vid min ankomst till byn flytt undan, af fruktan att jag war en uppbördsman251; och för öfrigt fanns i byn blott en ☙  qwinna, som sjöng bröllops[-]❧qwäden, dem jag ej ansåg löna mödan att uppteckna, emedan de i det närmaste öfwerensstämde med 14de och 15de Sången i Kalewala.252 Dessutom hörde det ej till min rese-plan, att anteckna sånger af lyriskt innehåll. – Utom Sotkumaa besökte253 jag en annan Rysk by, wid namn Taipale; men äfven här fanns ej annat, än bröllops- och begrafnings-sånger.  – Några trollsånger antecknade jag i Juuga och Nurmis, och hade kunnat erhålla än flere, i fall jag wetat göra betydliga afwägar, men jag ansåg det ändamålslöst, då jag hörde, att Dr Lönnrot besökt samma trollkarlar och uttömt deras254 förråder. Dessutom war jag osäker, om jag alls borde egna mig åt dessa håll, inan jag fick kommunicera mig med Dr Lönnrot angående hans samlingar. – Resultaterna af min ☙  resa genom Karelen äro ❧ således endast: en mängd mythiska berättelser och historiska traditioner, samt philologiska observationer. Äfwen antecknade255 jag så wäl under resan genom Sawolax, som Karelen en mängd ortsnamn, som äro af Lappskt ursprung, och således bättre än alla monumenter, dem jag jemwäl tagit kännedom af, bewisa att Lapparne uppehållit sig i dessa trakter. Om dessa resultater ej äro stora och wigtiga, så war också icke det Finska Karelen enligt min rese-plan egentliga fältet för min werksamhet. Wäl hade jag önskat göra några flere och widsträcktare excursioner derstädes; men jag befarade, att tiden för min wistelse i Ryssland derigenom skulle blifva för kort.  uppbörds-/man  Castrén refers to the Old Kalevala of 1835–36. See Castrén 2019: 181– 204. (TS)  besökte jag ǁ uppehöll jag mig  deras ǁ all[a]  antecknade ǁ har 279 Itineraria 3osa 1839.indd 279 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  inan ǁ innan  sina ǁ s<-->  Kuhmo is in Eastern Finland near the Russian border at N7113588 E622151 (N64°7′38″ E29°30′33″). Castrén collected runes SKVR 125, 136 and 3578 there. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  återkomma ǁ hemkomma  i Repola ǁ all[aredan]  In Castrén’s report Repola, corrected in the minutes as Miinoa.  der ǁ dit  ej ǁ icke  trollrunor ǁ bröllops-sång[er]  mannen ǁ <-> Dessutom måste jag skynda mig till Kajana, inan256 Dr Lönnrot hann företaga sig sina257 inspectionsresor.  – Sedan jag af honom erhållit för min resas fortsättande nödiga upplysning☙  ar, ❧ begaf jag mig i början af Junii månad från Kajana. Då det war min afsigt, att genom Kuusamo återwända till Uleåborg, så låg det i sakens natur, att jag skulle söka komma till den mest sydliga ort af Ryska Karelen, som möjligt war. Jag tog alltså wägen genom Kuhmo258, och derifrån ej den gina wägen till Miinoa, utan for först till Kolwasjärwi, som är en liten by inom Repola Socken af Olonetska Guvernementet, och derifrån till Repola Kyrkby. Här dröjde jag i flere dagar under wäntan på en ryktbar Kalewala-Sångare, den Dr Lönnrot alldrig fått träffa. Men då det war ovisst, när han skulle återkomma259, och mitt arbete i260 Repola allaredan war slut, beslöt jag att icke längre afbida hans ankomst, hälst äfven många satte hans skicklighet i fråga. Äfven wille jag skynda mig till ☙  [Miinoa]261, der262 jag hörde att ❧ omkring 60 bönder, som blifvit sammankallade för att arbeta wid gränse-regleringen, lågo owerksamma. Jag betänkte ej wid detta steg, att jag war oförpassad, och wisste ej263, med hwilken stränghet de Ryska Herrarne gå till wäga i denna sak. Så när hade äfven den Ryska Compromissarien skickat mig öfver gränsen med en Stanowoj till följeslagare. – I Miinoa dröjde jag en hel wecka, och antecknade trollrunor264. Härifrån gjorde jag en excursion till en närbelägen by wid namn Lusmanlahti, för att träffa en af de förnämsta Kalewala-Sångarne; men han hade samma dag rest öfver till Finland. Jag satte då genast efter mannen265, men war ej lycklig nog att anträffa honom. Min nästa station war Akonlahti – den 280 Itineraria 3osa 1839.indd 280 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  första by inom Wuokkiniemi Socken af Archangelska Gu❧vernementet. Uti nämnda Akonlahti by antecknade jag nära 40 trollrunor af en enda sångare, samt dessutom sagor och traditioner. Han ensam höll mig i den strängaste werksamhet uti hela fem dygn. En med honom jemngod sångare war borta. Dessutom funnos i samma by en mängd smärre sångare; och få woro de, som ej hade något att sjunga eller berätta. Bland traditioner syftade wida största delen på Lappar. De upplyste, bland annat, att på en tid då en266 Knäs (ej Tsar) herrskade i Moskwa, twenne Lapp-familjer warit bosatta i trakten af267 Akonlahti, och fått af nämnda knäs tillåtelse att ostörda idka den ena laxfänge i Lusmanlahti, den andra räffångst i Särkiniemi. Traditionen förmäler widare, att Finnarne från gränsen hade, för att tillegna sig dessa fördelar, ☙  nedgjort Lapparne, oaktadt de i godo welat ❧ afträda nämnda besittningar. I allmänhet war den sägen gängse, att Lapparne warit landets ur-innewånare, och blifvit utrotade af Finnar under de så kallade ”warastus” eller ”peitto[-] sodat”, om hvilka många berättelser förekomma. I Akonlahti wisade man äfven monumenter efter Lappar. Dessa äro af flere slag. Minst268 pålitliga äro de så kallade Lapprösen269 (Lapin rauniot). Endast minnesmärken af detta slag wisste man omtala ifrån Libelits ända till trakterna af Kajana, der så kallade Lappgrafvar (Lapin haudat) finnas i stor ymnighet. Dessa sägas hafva varit försedda med tak och tjenat Lapparne till boningsplatser. De äga samt och synnerligen en konisk form, aska och kål, brända stenar och jernslagg, som troligen härrör af ☙  förbrända husgeråds-saker. I Repola  ❧ war fattigt på minnen efter Lapparne; men i ☙   en knäs […] Moskwa ǁ i Moskwa en ”Knäs” (ej tsar) blifvit konung  af ǁ hä  Minst ǁ De  Lapp-/rösen 281 Itineraria 3osa 1839.indd 281 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  beskyllning ǁ ~, utan  icke ǁ <->  […] hitflyttat. ǁ ~ Nog om traditioner Wuokkiniemi anträffar man öfverallt spår efter dem. Bland monumenter anträffas här utom rösen och de wanliga grafvarne, större gropar, deri Lapparne sägas fångat wildren, samt dylika gärden, hvaraf man finner spår i de nordliga delarne af Finland. – Många familjer sägas wara af Lappskt ursprung. Äfven hörde jag berättas om en Lappsk Kung, som skulle herrskat i trakten af Kem. Ruinerna af hans borg skulle ännu wara synliga. (Kunde detta syfta på Bjarmerna?)  – Lapparne sjelfva omtala fiendtligheter, som Karelarne skulle föröfvat emot dem; men Karelarne widgå ej denna beskyllning270. Sägner om Jatulit och Hiiet förekomma ej i Ryssland; men ortsnamn lånade af Hiisi och Hiidet äro äfven ☙  här wanliga. – Några ortsnamn, ❧ såsom Hämehen niemi och Hämehen saari i Kuittijärwi, samt en by, wid namn Häme, kunde gifva anledning till en förmodan om någon Tawastländsk colonisation. Denna förmodan får ytterligare stöd af den tradition, att innewånarne uti Latwajärvi by skulle i 6te led härstamma från Orihwesi. För öfrigt hafva enligt tradition de flesta familjer inom Wuokkiniemi Socken inflyttat från Finland; några få sägas härstamma från Lappar och ännu färre från Ryssar. Dessa traditioner och monumenter äro af icke271 ringa wigt, i thy att de jäfva den allmänt antagna meningen om ortens befolkning af en kolonisation från nord-ost. De lemna påtagligen det resultat, att dessa trakter fordom warit bebodda af Lappar, och att landets nuwarande innewånare i en icke alltför aflägsen forntid från Finland hitflyttat.272 Hwad mytherna angår, är det numera en ☙  ❧ hos mig stadgad öfvertygelse, att hos Finnarne alla myther af någon större betydenhet blifvit 282 Itineraria 3osa 1839.indd 282 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  förewigade genom sång. Men der sången upphört, der hafva äfwen mytherna bortdött. Endast öfver smärre omständigheter, som alldagligen förete sig, och till magien hörande ämnen kan man erhålla en mythisk förklaring. Med största sorgfällighet har jag likväl äfven antecknat dem, emedan det wid första påseendet ringa och owäsendtliga i ett mythologiskt system ofta kan blifva af stor wigt. Nu följer att tala om sagorna. Jag nämnde, att det mythiska elementet hos Finnarne endast innehålles i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll? De flesta äro enligt berättarnes ☙  egen utsago öfversättningar från Ryskan. ❧ De hvälfva sig således till det mesta kring Tsarer, Tsar-söner och Tsar-döttrar, Bojarer och Bogatirer m. m. Några hafva slägtskap med berättelserna i Tusen och en natt, i andra öfverraskas man till och med af någon scen ur Odyssén. Så räddar sig hjelten i en saga ur en borg, derigenom att han med en jernstör stinger ögat ur jätten273 som war blind på det andra, och sedan under ett får smyger sig genom porten. Några sagor finnas jemwäl, som äro af ett mera Finskt innehåll. De angå Syöjätär-Akka; men hon spelar i dem ej någon större role, än att hon genom list bortgifter sina döttrar med Tsar-söner. För öfrigt äro sagorna om henne så enformiga, att man wore frestad anse dem för variationer af ett enda thema.274 När således de mythiska berättelserna ☙  woro få och af mindre betydenhet, ❧ då sagorna woro af275 ett icke allenast för mitt ändamål, utan måhända äfven för den Finska litteraturen främmande innehåll276, så war det naturligt, att jag för att icke gå miste om hufvud-ändamålet för min resa, skulle söka att på annan wäg få  jätten ǁ en jätte  Cf. KK Coll. 539.1.3 (Fennica 1: Poemata variae) p. 153–328, the contents of which Castrén at least partly collected during this journey.  af ǁ ick[e]  innehåll ǁ 1. <-> ǁ 2. intresse 283 Itineraria 3osa 1839.indd 283 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  flere ǁ en mängd  Cf. KK Coll. 539.1.1 (Fennica 1) p. 87–91.  erhållit ǁ lyckats erhålla detsamma realiseradt. Jag trodde mig bäst kunna komma till målet genom en samling af trollrunor. Ty enligt min innersta öfvertygelse är uti Finnarnes mythiska utwecklingsprocess Magien det första och wigtigaste element, lika som det är det mest utwecklade. Gudaläran är ännu i sitt frö. Christendomen hindrade den att komma till full mognad. Härwid måste jag likwäl anmärka, att enligt min tanka Wäinämöinen och äfven Ilmarinen endast äro att betraktas så☙  som Magiens Representanter. ❧ I grund af det anförda är under närwarande förhållanden en samling af trollrunor det förnämsta vilkoret och det bästa bidrag till en Finsk Mythologie. Men om äfven wigten af en slik samling ej kan bestridas, torde någon anse min möda derå förspilld, då wi redan äga Topelii och Lönnrots runosamlingar. Utan att vilja förringa wärdet af dem, måste jag likväl yrka, att denna slags litteratur är så rik, att den alldrig fullkomligt kan inbergas. Trollrunorna äro i sjelfwa werket få till antalet; rikedomen består egenteligen i en oerhörd mängd af varianter. Men till resan. Ifrån Akonlahti färdades jag genom flere277 smärre byar till Latwajärwi, hwarest onekligen den största Kalewala-sångare wid namn Arhippa, är bosatt. Då alla hans sånger redan finnas i Kalewala, antecknade jag ☙  endast ordningen, ❧ i hvilken han sjunger dem, och några wigtigare varianter278, samt sådana qwäden, som besjunga Christendomens eller egenteligen Frälsarens seger öfver den hedniska werlden. Ty wärr! hafva dessa sånger redan börjat utdö, så att jag med största möda endast erhållit279 högst få af detta slag. En så beskaffad sång utgör den sista Runan i Kalew[ala], som i sjelfva werket är sammansatt af tvenne, utaf 284 Itineraria 3osa 1839.indd 284 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  hvilka den förra, som blott till hälften är intagen i Kalewala, skildrar Frälsarens seger öfver Hiisi, och den sednare öfver Wäinämöinen. Andra sånger förhärrliga hans seger öfver Turso och Herodes280. Frälsaren föreställes wandrande omkring på land och haf, och krossande allt, som fiendteligt ställer sig i hans wäg. Redan häraf inses, som på den 32 Runan begrundar Wäinämöinens Gudomlighet. Då måste ju äfven ☙  Herodes warit en Gud. ❧ Mången kunde anse för owigtig en samling af sånger, som hafva ett med Christendomen uppblandadt innehåll. Men enligt min tanka hör det till en fulländad Finsk Mythologie, att den äfven framställer Hedendomens öfvergång i Christendom. För öfrigt må man ej tro, att dessa sånger blott tillhöra de Grekiskt-Christna. Jag har i min barndom hört uti281 Österbotten berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem jag nu i form af sång antecknat i Karelen. Ifrån Latwajärwi färdades jag widare genom Schenaniemi282 till Wuokkiniemi kyrkby. Här träffade jag en Rysk Prest, som var hemma från trakten af Onega och talte en med Finskan nära beslägtad dialekt, som i Karelen är bekant under namn af Wepsan kieli. I nämnda land skall kantele ännu wara i bruk; men ”Karjalan ☙  runoja” trodde man ej ❧ finnas der. Språket skiljer sig föga från Karelskan; – några ord äga likwäl större slägtskap med Lappskan. Utom Wepsan maa omtala bönderna ett n[ord]o[st] om Moskwa beläget land wid namn Wessin maa (Wesser), der ren Karelska ännu skall talas.283 Från Wuokkiniemi kom jag till Wuoninen, och gjorde der en betydlig skörd på trollrunor, myther och traditioner. Här fick jag äfven bese en temligen fullständig samling af  Meaning Herod the Great, who reigned as a vassal king of the Romans in Palestine in 37–4 BCE. Nikolainen 1962. (TS)  uti […] innehåll ǁ berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem uti Österbotten  Tšenanniemi or Keynäsjärvi (Fi.)/ Kenasozero (Ru.), former village at N64°57′0″ E34°24′49″. EKI Place Names Database, http://www.eki. ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  The Vepsians have been assumed to be descendants of the Vesˈ people mentioned in the Russian Primary Chronicle. On the Vepsians, see Pimenov  – Strogalštšikova 1994: 19–25; Kotshkurkina 2005: 29–31. (TS) 285 Itineraria 3osa 1839.indd 285 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  wissa ǁ ko[nstgrepp] trollredskap. Ägaren af denna samling, som var den ryktbaraste trollkarl i hela Karelen och hette Kielewäinen, yppade för mig en mängd troll<medel> af egen art. De bestå nemligen i wissa284 konstgrepp, och upplösande af några högst korta trollformler. – Så wäl uti Wuoninen, som på många andra orter hörde jag berättelser om Wäinämöinens hädanfärd, som aldeles afvika från den i Kalewala upptagna mythen. Lika☙  så har jag till den första sången hört en ❧ i min tanka högst wigtig wariant. Den innehåller i korthet följande: Ursprungligen fanns i werlden endast hafvet och örnen. Traditionen förutsätter likwäl i det följande Wäinämöinen, drifven omkring på böljan. Örnen kom och lade några ägg på Wäinämöinens knä. Derifrån rullade de ned i hafvet. Örnen – modren – kommer och söker sina ägg, finner dem ej der de blifvit lagda, träffar dem sluteligen i gäddans buk, men bortskämda. Då utropar örnen: ”Miks on muutt<a>nut munani kuks on soannut soalliheni? När sade min berättare af äggen ej blef örnar, skapade modren af dem en hel werld, utropande: Munasen ylänen puoli &ra Ifrån Wuoninen gå flere wägar till Finland. Jag tog den Ostligaste genom Jywälahti och Uhtuwa. Här funnos i ymnighet traditioner om krig med gränsboerne, hvilka märkwärdigt ☙  nog aldeles ❧ öfverensstämde med de Lappska. – Här omtaltes äfven ett jättelikt slägte wid namn Naikkolaiset eller Naikon kansa, som skulle bott uppå ett närbeläget berg, wid namn Haapawaara. Om detta folk har jag hvarken förr eller sednare hört talas. 286 Itineraria 3osa 1839.indd 286 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Efter att hafva uppehållit mig 11 dygn i Uhtuwa, en by af 90 gårdar, till det mesta sysselsatt med antecknande af trollrunor, afreste jag derifrån genom Tuoppajärwi och Pääjärwi till Kuusamo. Jag lät bönderna förleda mig till denna långa omväg, som ej medförde annan winst, än några torftiga upplysningar i Lappsk Mythologi. I Kuusamo lyckades det mig att komma colonisationen derstädes på spåren, likasom jag förut med mer eller mindre framgång anställt undersökningar rörande den Finska befolkningen i Muonioniska, Enare och Sodankylä Lappmark.285 Nämnda kolonisation i Kuusamo ☙  är anmärknings❧wärd derigenom, att nästan hela socken härstammar från 4 familjer. Innewånarne äro af Sawolaxisk härkomst och hafva ditflyttat under stora Ryska fejden286 från Paldamo287, Pudasjärwi288 och Rowaniemi289. Före nämnda tid woro Lappar och Ryska Karelare landets innewånare. Om hvardera, och i synnerhet om Lapparne, finnes en otalig mängd traditioner. Bland annat hörde jag omtalas, att Lapparne stått i fiendtligt förhållande till ett folk, hvarom man ej wet widare, än att de blifvit kallade Kiwekkäät. En sten, liknande slunga som290 man upptäckt i ett träsk, der en strid skall hafva förefallit emellan Lappar och nämnde Kiwekkäät, har hos mig gifvit anledning till den förmodan, att de fått sitt namn deraf, att de begagnat sten-slungor till wapen. Ordet skulle då okontraheradt heta Kiwikäet, och med aspiration Kiwikkäet, deraf Kiwekkäät. – Om Lapparnes jurisdiction har jag äfven hört ett och annat af intresse, som blefve291 alltför widlöf☙  tigt att här omtala. ❧ Här slutas den andra och mest fruktbara delen af min resa. Resultaterna  Cf. esp. p. 152, 203, 205.  The so-called Great Wrath of the Great Northern War when Finland was under Russian occupation from 1713 to 1721. (TS)  Paltamo on the northern shore of Lake Oulujärvi at N7142912 E540233 (N64°24′34″ E27°50′5″). (TS)  Pudasjärvi is situated in Northern Ostrobothnia at N7251784 E495283 (N65°23′19″ E26°53′55″). (TS)  Rovaniemi is situated in Southern Lapland on the Arctic Circle at N7375542 E443596 (N66°29′38″ E25°43′57″). (TS)  som man ǁ som blifvit  blefve ǁ här 287 Itineraria 3osa 1839.indd 287 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria      myther, ǁ myther och Ännu ǁ Nu ställen ǁ orter kommit ǁ ~, nemligen att Fi. Kemijärvi, situated at N7399769 E 519321 (N66°42′57″ E27°26′17″). (TS)  är ǁ <->  Fi. Kälviä, a former parish, at present part of Kokkola in Central Ostrobothnia at N7086547 E325463 (N63°51′45″ E23°26′52″). These locations seem to form Castrén’s route in Ostrobothnia when returning from Karelia. See letter from Castrén to Jacob Fellman 12 March 1840 in the volume of letters in this series. (TS)  Härmä or Alahärmä, a former parish, today part of Kauhava at N7019681 E291999 (N63°14′44″ E22°51′24″). (TS)  Kauhava at N7002788 E301553 (N63°5′59″ E23°4′1″). (TS)  Fi. Lapua at N6988229 E297511 (N62°58′2″ E23°0′18″). (TS) deraf äro, utan en mängd myther,292 traditioner, philologiska iaktagelser och sånger af blandadt innehåll, omkring 100 st[ycken] trollrunor, när jag inberäknar wigtigare varianter, widare trollmedel och andra till magien hörande trollkunskaper. Dessutom har jag med största ifver sökt förskaffa upplysningar till Kalewala, och wågar hysa det hopp, att åtminstone i philologiskt hänseende många hinder genom min resa blifvit undanröjda. Ännu293 återstår, att nämna några ord om återresan. Föremålen för densamma skulle enligt min rese-plan blifva, att 1o) undersöka de i Finland under flere namn förekommande stenrösen 2do) fortsätta en redan förut påbegynt undersökning angående Lappska språkets infly☙  tande på Finskan uppå åtskilliga orter. ❧ Hwad det första ämnet för min undersökning beträffar, måste jag afstå derifrån, först och främst i anseende till den ringa tid, jag numera hade att egna deråt, och för det andra, emedan den tanken waknade hos mig, att ifrågawarande monumenter kunde vara af Göthiskt ursprung; hvarföre det vore nödigt, att först taga kännedom af de i Swerige undersökta stenrösens beskaffenhet – en sak, som jag helt och hållet åsidosatt. Jag inskränkte mig således nu att göra mig underrättad om de ställen294, hvarest dylika rösen förnämligast finnas, och huru beskaffade de äro. Beträffande åter det andra föremålet för min undersökning, kan jag här endast i allmänhet upptaga de resultater, hvartill jag hitintills kommit295. Lappska språkets inflytande på Finskan röjer sig förnämligast i Muonioniska, So☙  dankylä, Rowa❧niemi, (mindre i Kemiträsk296, ehuru denna Socken är297 nordligare belägen), i Kelwia298, Härmä299, kauhawa300 och Lappå301. 288 Itineraria 3osa 1839.indd 288 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Grunderna för dessa påståenden ämnar jag i sinom tid offentlig-göra. För att icke uttrötta Sälskapets tålamod med ett och annat, som ännu borde tilläggas, slutar jag här min redogörelse, hvarjemte jag får betyga min tacksägelse för det förtroende Sälskapet mig wisat. Å min sida kan jag försäkra, att redlig wilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de mål, som röra vårt Fosterland. Helsingfors den 26 September 1839 M. A. Castrén. 289 Itineraria 3osa 1839.indd 289 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  Mscr KK Coll. 539.2.3 (Fennica 2.3) p. 103–125 consists of a notebook or loose sheets measuring ca. 10.5 x 34.5 cm. Castrén’s own page numbering begins with 1. The notes seem to follow Castrén’s route, and therefore their succession has been preserved unaltered here.  Pyhäwesi ǁ Pyhäjärwi Pyhä place-names often signify a border Anttonen 1996: 111–116; Suviranta 2007. The lake mentioned by Castrén is situated at N6732488 E447173 (N60°43′28″ E26°1′54″). (TS)  Fi. Artjärvi, a former parish now belonging to Orimattila. Its centre is at the abovementioned Lake Pyhäjärvi, N6734864 E449653 (N60°44′46″ E26°4′35″). (TS)  Fi. Mäntyharju, situated at N6808487 E490801 (N61°24′37″ E26°49′40″). (TS)  Fi. Mikkeli. The town of Mikkeli in Southern Savonia at N6839604 E514101 (N61°41′22″ E27°15′59″) had just been founded in 1838 and it had only 63 inhabitants when Castrén was there. Kuujo 1971: 55, 194. (TS)  Lake Oulanki is situated west of Mikkeli at N6833419 E506013 (N61°38′3″ E27°6′48″). (TS)  Mscr: nedra  Lakes Iso-Vuolinko and Pieni-Vuolinko. The former is situated at N6838459 E508125 (N61°40′45″ E27°9′13″). (TS)  Situated at N6974022 E532310 (N62°53′41″ E27°38′8″). (TS)  Käärmeen käräjäkivi (‘Snakes’ thing [assembly] stone’) are stones that were said to be connected with snakes and their meetings. Many of them have ☙  () ❧ 7 Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteningar i Finskan, gjorda under sommaren .302 Pyhäwesi303, ett träsk i Artsjö304 in wid Hiitelä by. Träsket är omgifvet af höga klippor. Perween pohja (pro Peräween pohja), en by i Mändyharju305 in wid en lång wik af ---Wid St Michel306 finnas 2ne träsk, det nedra Oulenki307, det [öfra]308 Wuolenki309. Monne benämningarna äro af Lappsk origine? Leppä, blod. Savolax. Sawilahti, en wik af Kallawesi nära staden Kuopio.310 H[är]af Savolax? Käärmeen käräjä kiwi. Så k[al]l[a]s en m[yc]k[e]t slät oval sten, som ormarna lemna efter sig, der de om våren komma tills[amman]. Den bl[ir] slät d[er]af, att hvar och en har den i sin mun, är en talisman311 Jälsi, björks<o>fva312 Rytäri, hingtfåle, ylpiä. Pisanwuori, ett chrystall?-berg313 i Nilsiä.314 Lapinranda och Lapinmäki i Leppäwirda315 s[a]mt slägtnamnet Lappalainen.316 Lapinsaari i Wiinijärwi317 i Libelits. Här berättas, att Lapparne flyktat i skogar undan Ryssarne och d[eri]fr[ån] sedermera318 dragit sig mera norrut. 290 Itineraria 3osa 1839.indd 290 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Äfven talte man här om Lappugnar, man319 sade, att stenarne i dem woro brända inwändigt. Yösilmä, ett märke på h[var]dera af hästens framfötter. En häst, som saknas dem, får ej gå i mörkret. Ormen gick fordom på tu ben och upprätt, men war då ett grofligt djur (kauhia eläwä), och bl[ef] d[er]före beröfvad dem. Intet djur utom wargen skadar, utan att wara ”nostettu”. Pyy pyrähti, maa järähti, Jesuksen sydän wawahti. – Pyy war neml[igen] fordom ett så stort djur, att när det rörde sig ”jorden &ra –” Jesus besvor den då att till domedagen bl[ifva] så liten, att den flyger g[enom] en ring –320 Imeinen,321 Pakkua, tigga. Pakkuri. Larikka = Laurukainen i Karelen Kuore-kokkaro, enl[igt] L[önnrot] af kuore, en fisk och kokkaro  – (K[an]ske af kuore, fil  – ☙  () Till❧redas så, att kuore borttages, h[var]efter surmjölken blandas med korngryn och bredes på en brödskifva – <O>rätt)322 Ukon pii, marmor. Lapin hauat finnas m[ån]ga i Paldamo. Wid Kuluntalahti omkr[ing] en mil s[öder] om Kajana323 undersökte jag flere bland dem och fann medelst gräfning att de innebar324 brända stenar, kol, jernslagg. De sades hafva tjent Lapparna till boningar och varit försedda med tak.325 Lyylytys, afgudadyrkan. been collected for museums. Tales of a society of snakes are explained by their habit of overwintering in groups under stones or the rhizomes of trees. Pulkkinen 2014: 279. (TS)  Castrén struck this line out.  chrystall?-berg ǁ mar<--->  Pisa hill is situated at N7010392 E566613 (N63°12′59″ E28°19′30″). It is in the former parish of Nilsiä, present-day Kuopio. There is a stone marking the Swedish-Russian border of 1595 on the hill. (TS)  Fi. Leppävirta is a parish at N6929086 E540624 (N62°29′26″ E27°47′17″). (TS)  Place or personal names with the term ‘Lappi’ are often though not always signs of ‘Lappish’ settlement. They can also be relicts of other people who led a nomadic life. Aikio 2007; Paikkala 2007. (TS)  The village of Viinijärvi is the centre of the Orthodox parish of Taipale, on the southern shore of Lake Viinijärvi. See above. (TS)  sedermera ǁ småni[ngom]  man ǁ och  Traditions about the hazel grouse (Tetrastes bonasia) are common in Finnish and Karelian folklore. According to the tradition related by Castrén here, God created it so large that its sprint when taking flight frightened him and he decided to make it smaller. It also tells that the apocalypse will come when a hazel grouse can pass through the eye of a needle. Järvinen 1991: 54, 147–149; Luontoportti: http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/hazelgrouse. (TS) 291 Itineraria 3osa 1839.indd 291 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  There is another version of the section beginning here bound together with the notes from Lapland from 1838, KK Coll 539.31.1 p. 89. According to it the text reads: Imeine [Castrén has written here afterwards: Stor Stor] Pakkua, tigga Pakkuri poika tiggare gosse Larikka = Laurukainen [Castrén afterwards: Stor Stor Stor] Kuore-Kokkaro göres af korngryn [change by Castrén: n[å]g[o]n > korngryn], och filmjölk, ehuru ej sjelfva filen (Kuore) läggs der [Castrén afterwards: Stor] Ukonpii, <marmor> [Castrén afterwards: Stor Stor] Lapin hauat i Paldamo upptäcktes till flere 10tal på en enda fläck – trad[itionen] att de tjent Lapp[arne] till hus – varit försedda m[e]d tak  – Deri upptäcktes brända stenar, kol, jernslagg  According to Vuorela 1975: 253 the same as kalitta. See below. (TS)  Kuluntalahti is situated at N7127407 E541654 (N64°16′13″ E27°51′36″), i.e. not south but ca. 8 km north-east of the town of Kajaani. (TS)  innebar ǁ 1. in ǁ 2. ned  Iron slag suggest the probability that the sites were used for melting iron. At present an iron melting furnace is known from Lehtola in the village of Ryynäsenjoki (Kajaani 940010015), but none from the northeastern part of the present-day Kajaani area where Castrén excavated. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www. Wanha kansa har dyrkat terwaskantoja. Kolpitta (-tsa), förwaringsrum för mat under wintern, bygd wid sidan af ugnen.326 Woarnikat (kka), större insekter, häraf boskapen plågas i brist på tjenligt foder Wäiweet, (we) mindre Helpponen, lättsinnig. Sahalainen, som har att skaffa med såg Urakko miehet = summa-miehet. Selänne (af selkä), On hän täs sa327 semmosta selännettä. Kuolaniemi, wid Uleå träsk?328 jfr. Kuolajärwi Akon koski i Kuhmo; Akonlahti329 i Kuhmo och Wuokkiniemi – jfr. Wenakko, Rysk hustru – ”Ei ne Wenäläiset sitä tee waan Wenakot” (Siwakka, dess derivation) Turun korwa i Sotkamo330 – Wuokatti331, Hiiwatti332, Radix? Anmärkningswärdt är, att bl[ott] få st[ällen] emellan333 Sotkamo och Kuhmo, s[a]mt i Ryska Karelen ha Lappska benämngar. Jemförelsewis torde de L[appska] benäm[ni]ngar vid Kemi334 elf vara flere. Ämmä, vid Kajana –335 Päiwäniemi – ett hemman i Pudasjärwi – Byn Katerma i Kuhmo.336 Merkummäki, ett hemman wid Akonkoski i Kuhmo337 (Hildula i Uppbörds<----> ☙  ❧ Wieksi by i Kuhmo –338 () Laus, hemman i Kuhmo – Hotakka, D[it]o339 kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/ read/asp/r_default.aspx. (TS) 292 Itineraria 3osa 1839.indd 292 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Rajalinna, Do340 Kotajärwi Do341 Akonjärwi Do Louhi Do Lendua by i Kuhmo342 (Lendira by vid gränsen343 Uppi, en stång med jernspets, som wid notdrägt nedstötes i bottnet för att fasthålla båten. Jalku, Jalut, äro stånger, medelst h[vil]ka seglet är fästadt i masten – Käsine, want, handske – Ke(h), ken, mi, min. Sihen i Repola Matata pro matkata, kosen pro kosken Uson pro uskon, Lasen pro lasken, Lesen pro lesken, men leski och leskin Naiskulut, gamla pigor, qvinnor. Kisata, spela. kisa, spel: dansa & Riepu-hattara.344 Etähän, från söder. Joama, landswäg. Wärtsi, hoawo = säkki. Irgentää, förstå – k[an]ske af Järki. Aiwonen, tidig. Lempi ei nouse hänellä; lemmettä mänöö, waan pitää olla pohatta. Nousi poika Pohjolasta, Uros uuesta kylästä Wihma, regn. Wid Akon lahti finnas Lappgrafvar med kol (sysiä)345  According to Vuorela 1975: 410 a box-like bench (Ru. голбец), used as a sitting- and sleepingplace. Its lid covered stairs leading to a storeroom downstairs, karsina. (TS)  Onhan tässä  Castrén probably means the village of Kuolaniemi in Sotkamo south-east of Kajaani at Lake Iso Sapsojärvi, N7109757 E565214 (N64°6′30″ E28°10′19″). (TS)  Both a village and rapids called Akonkoski in the River Pajakkajoki in Kuhmo at N7113928 E619139 (N64°7′52″ E29°26′52″). Akonlahti is located immediately northeast of Akonkoski. (TS)  Castrén may have meant Turunkorva in Paltamo at N7138797 E552529 (N64°22′15″ E28°5′18″). (TS)  There is a hill called Vuokatti in Sotkamo at N711102 E561148 (N64°7′16″ E28°15′20″) and a village of the same name north of it as well as another Vuokatti hill in present-day Kajaani at N7095678 E535648 (N63°59′10″ E27°43′42″). (TS)  No locations called Hiivatti are known in Finland today. (TS)  emellan ǁ af  Kemi ǁ Torneå  Castrén may mean the Ämmänkoski rapids in Kajaani at N7122866 E535334 (N64°13′49″ E27°43′42″) or Ämmänmäki hill in Koivukylä south-west of Kajaani at N7101930 E523230 (N64°2′36″ E27°28′32″). (TS)  Situated at N7109240 E596879 (N64°5′46″ E28°59′16″). (TS)  Situated on the southern shore of the Akonkoski rapids. (TS)  There is Ylä-Vieksi at N7134500 E600823 (N64°19′18″ E29°5′8″) 293 Itineraria 3osa 1839.indd 293 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria and Ala-Vieksi at N7122348 E596911 (N64°12′49″ E28°58′49″). (TS)  At present a village at N7100744 E628763 (N64°0′35″ E29°38′2″). (TS)  SItuated at N7085852 E621702 (N63°52′43″ E29°28′40″). (TS)  Lake Kotajärvi at N7145268 E605305 (N64°25′0″ E29°11′9″). There is a hill called Ukonmurto on the eastern shore of the lake. (TS)  Lentuankylä on Lake Lentua at N7123324 E632680 (N64°12′38″ E29°44′2″). (TS)  Lentiira is situated at N7143449 E636327 (N64°23′22″ E29°49′38″). (TS)  A rag wound around the foot when wearing a shoe. Vuorela 1975: 535, 586. (TS)  Possibly tar-burning pits, known also at present from the villages of Akonlahti and Akonkoski. (TS)  i ǁ <-->  skulle ǁ kunde  Cf. p. 262–263, 281. Tradition. Wid Lusmanlahti bodde fordom 2ne Lappar wid en tid, då en Knäs regerade i Moskwa i346 st[ället] f[ör] Tsar. Han fick ingenstädes bot för sin sjuka fot. Lät d[er]före i alla trakter utgå Ukaser ☙  () om ❧ folk, som skulle347 bota såret. Nämnde Lappar foro till Moskwa, efter att hafva af Knäsen erhållit respengar. Knäsen stälde dem på prof. Han framställde dem frågan, huru många ungar en hynda hade i magen, och widare, huru m[ån]ga hundar och huru m[ån]ga hyndor. Svaret var 6 ungar; 4 hundar, 2 hyndor; h[vil]ket äfven besannades. Sedan framst[älde] han frågan, huru beskaffad fåle en häst skulle föda. Sv[aret] En hingst m[e]d hvit fläck på pannan och venstra foten hvit, svarade den ena, den andra sade, att ej pannan war hvit, utan att det war spetsen af svansen, som war hvit och sträckte sig till pannan. Så förhöll sig ock – Ni äro kunniga män, jag ser det, sade Knäsen, men kan ni bota mig – Siun miekka miun pää, om vi ej kunna. På nio dygn botade de h[ono]m medelst trolldom och slickande af såret. Knäsen bjöd dem uppehälle för lifstiden, men de afslogo anbudet och begärde endast att få ostörda idka laxfiske i Lusmanlahti räfvar vid Repokiwi i Särkiniemi Dessa Lappar bl[efvo] sedan dödade af Finnar i ett krig, som ej skonade dem, ehuru de afstodo ifr[ån] nämnda besittningar. Ännu i dag finns en stenpata efter dessa Lappar i Lusmanlahti.348 294 Itineraria 3osa 1839.indd 294 21.8.2019 15:57:02 �Karelia   nb. ǁ <----------> Wepsan sanoja Naku, siellä. Wiereen, lapatas. Karhi (astiwo), äkästä. Suawi, heräntö, Weräjä, pärstäkka Korennukse, (<->gå) rakt fram. Iso ämpäri, koati – Hame, kaapas. Säkki, Hawato – Pieni nuotta, kerikota Pyri (ryssja), meresä. ☙  ❧ Saukko, Sagarwo. () Taula, tiksi. Tuli, lämmä. Tschappam, hugga = Lapp[ska] ’coappam Täällä, täkällä – Siellä, sigellä – nb. I Wepsa finnes kantele, men man anwänder den blott till dansmusik ☙  ❧ Der svalan börjar i () gård kommer lycka ymnighet bygga bo, till den och wälstånd, men den gård förstörs (häwiä) der sirkku (sparfven) bygger bon – konsa, karel[iska] pro koska. K efter S nb.349 <kl-------->as efter S en kort staf[velse] som <----> <---> (kepiä, kapio, heponen Tuotane (= tuotakaan); Jos et tuotane totelle. Sopiu. Ei se sihen sopiu. 295 Itineraria 3osa 1839.indd 295 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  They protected only the toes and the sole of the foot and were used especially when burn-clearing fields or mowing hay in wet meadows. Vuorela 1975: 590. (TS)  See riepu-hattara on p. 293.  Ala-Vuokki at the Vuokkijärvi Lake in Suomussalmi, N7182407 E616409 (N64°44′50″ E29°26′20″). Patsas, ugnstolpe. Löttö, lötöt, näfverskor.350 Olkah mit’ olkah (pro olkoon). Kun ruwenee, niin ruwekkah (kkoon) Warwashattarat, linne-trasor, som bindas kring fötterna sommartiden.351 Walkia tanhua är, der den finnes, ingången till musta tanhua. En tijä, tullah ko he wai ei. Hawenta-rotu, skägg. Lähemme weneheh (weneeseen). Ensimäinen arki Toinen D[it]o Kolmas päiwä. Serota. Neljäs Do Peätnitsa Suowatta Pyhä – (I Mändyharju buro flickor i fordna dagar vid sitt bälte en knifslida (– bl[ott] gifta qvinnor fingo bära knif deri). När någon friade, satte han en knif i flickans slida. Antog fl[ickan] anbudet, så lät hon knifven sitta deri; hvarom ej, kastade hon bort den –) – Wuokkiniemi, Wuokin salmi, Wuokki by i Hyrynsalmi352, Wuokatti – Kätyt pro kätkyt – 296 Itineraria 3osa 1839.indd 296 21.8.2019 15:57:02 �Karelia   h. ǁ ~ Ex. Adj[ectiv-]änd[elsen]; ni pro nen är wanl[ig]. Brukas äfven hos. Subst[antiv] Inkerwöini, Ankerwoini 1: 66 Alani pro alanen &ra. Dat[ivus] Sing[ularis] Int. ändas på h.353 3 pers[onae] sing. Præs[ens] Ind[icativus] Act[ivus] på v och u (Sopiu, laatiu) – ☙  ❧ Det form ersättes g[enom] Locat[ivus] Instr[uc() tivus] Sing[ularis]. Jalan, purston. Emellan i och o inskjutes i Wuokkiniemi ett v. Kunnivosi. Wuotamah, Infin[itivum] Etsittäneh <-->: <17>. Tuotanehe, mist on takko tuotanehe. Liittähös, ottahos, katsohos, han måg (kahten pro kahen i Plur.) Salpoa pro salwa. Emut, pag: 60. poartelete, lyöte (67) Syrhelete pro syrhettele, pyörtelete kolme yheksiä = nio Puuta mäni keskeh pro välih. ta, tai, tahi, tahikka l taikka Meitten. Yleitse. Koprastah, ablat[ivus] inst[rumentalis] suff[ixus] pro koprastahan Paikka, duk = huiwi. Mesa = rå. Taimen, frö (Jos ne wanhat welhot eläsi, jo olis maa ilmalla) 297 Itineraria 3osa 1839.indd 297 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  For an overview of fireplaces, see Vuorela 1975: 316–320. (TS)  It is unclear what Castrén is referring to with these page numbers.  Fi. Hamina.  The centre of Virolahti parish was situated in Castrén’s time at N6708391 E537778 (N60°30′35″ E27°41′17″). (TS) Kiuas är hos Karel[arne] enda ben[ämnin]gen på ugn –354 I Akonlahti besåg jag Lappgrafvar. De voro fl[ere] in wid h[varan]dra, m[e]d bränd jord och kol i botten och på sidorna – Trattformiga tyckas ej hafva varit boningar utan eldstäder (och k[an]ske <-----> förwaringsrum för matwaror.) Sortuoho, kaatuoho, pag. 73355. Pujottelemme 73. Panemme — Ormen kan ej simma utan att ha ett höstrå i mun. Med detta strå kan man s[amman]bryta jern – ☙  () — Siitä Ukkoa rukoilewi Pauannetta palweloowi – så ❧ sjunger Arh[ippa] om Wäin[ämöinen], då den på sin första Pohjola färd anropat Ukko för att komma i land — Kal[ewala] 26: 59. Läpi taiwahan yheksän, Läpi &ra bör wara Läpi t[aiwahan] kaheksan – ”Ei ole taiwoa ku kaheksan – Ilmaa on yheksän – tie pro tee pag. 71. Skammi (скамейка) = renkku (vik.) = lawitsa (l lautsa af lauta?) = rahi. Laituri, bryggan i stranden, der båten hamnar = Porras. Wirolahti, 1sta socken fr[ån] Fredricshamn356 åt Wiborg till.357 Sillatsi, monitse. Kesrätä; Ohra, otra, osra. Kaisla. Kesseli = konti Sanan, suun (p. 58) Instr[uctivus] 298 Itineraria 3osa 1839.indd 298 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Porolampi358 en by nära Lowisa (i Arkijärwi359) Ämmänlahti och Ämmänkoski vid Niskajärwi i Vuokkiniemi Mitys = mitäs – Läsiä pro läksiä Elkää kaatuo, tuuo Pitkempi Wuuet, pl[uralis] af wuosi  Castrén is probably referring to Porlammi (Fi.)/Porlom (Swe.) at N6727695 E447169 (N60°40′53″ E26°2′0″) belonging at present to Lapinjärvi/Lappträsk. (TS)  Artjärvi (Fi.)/Artsjö (Swe.). (TS)  Innewånarne ǁ Till  Ori(h)vesi at N6840680 E360167 (N61°40′36″ E24°21′29″). (TS)  af hken ǁ som  Kivijärvi, former village at N64°48′41″ E30°6′10″. EKI Place Names Database, http://www. eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  midt emell. ǁ nära Kajoani on Kivijärwestä Otuksista päin Innewånarne360 i Latwajärwi säga sig härst[amma] i 6te led fr[ån] Orihwesi361 nb. I Wuokkiniemi härleda Finnarne sin härkomst fr[ån] Finland; i Repow[esi] mest fr[ån] Ryssland. Alakiwi k[al]l[a]s en sten som till hälften är uti jorden. ☙  ❧ () Myggen skyr röken, emedan mannen, af362 h[vil]ken Paholainen fick hålet efter gärdsgårdsstören tillstängde det m[e]d en kekäle  – ”Sitä enn[en] siitä tuli säskiä, kun turkin hiasta[”] – I kiwijärwi363, Latwajärwi, Tschenaniemi m. m. finnas Lapprösen och Lappgrafvar. I Latwajärvi talte man äfven om en Lappsk kung, som skulle haft sitt säte midt364 emell[an] Vuokkin[iemi] och Kem, men blifvit d[eri]från fördrifven. Ruinerna efter hans slott skola ännu vara synliga. Pane ovi umpeh – 299 Itineraria 3osa 1839.indd 299 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  Reindeer-hunting pits. See p. 124. (TS)  gifva ǁ bilda  stinger ǁ d<-> Poskehen = syrjään Wessi maa är öster W<ui>sno Vologda – Man berättar, att i skogar skola finnas Lappgrafvar, som äro större än de vanliga. Dessa skola hafva tjent till renfången –365 Liitih (hääwirsi 1). D[e]tta h tyckes här tjena till att gifva366 reflexiv betydelse. Late = laattia, golf. Wälehin, <grf>. Kyly, badstuga. Waatetkäsi, ruoskakäsi. Compar[ativum] af Subst[antivus] ind[icerande] adj[ectiv] betyd[else] Angervon kukka = Spiræa ulmana Waarnat, = seinä-naulat Palwipuu, = wisa. Pienehkö, suurehko, lewiähkö, olawahko, ylä (ala) wähkö. Mots[varar] i Sv[enskan] något så stor &c Talwikko är en fyrfotad, hvit fogel med ”ruskia nenä”, tränger sig om vintern i stall och fähus, der hon stinger367 och med sitt styng dödar kor, hästar m. m. Sylki Syöjätär wesille Lapaliwo lainehille – brukas i allm[änhet] om en ❧ liderlig, otäck, bakslug, belackande qvinsperson – ☙  () Lapalivo Uupu Juutas juossahan Wäsy &ra 300 Itineraria 3osa 1839.indd 300 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Commentar: Ormens första bragd bestod deri, att han med sitt styng trollade den förbifarande Juutas (se on: metsän paha, kalmasormi, joka juoksee ja ihmisille pahaa laati). G[enom] ormbettet skall Juutas något förlorat sin snabbhet, h[vari]g[nom] han först tillfogat oräkneligt ondt –  Kuona ǁ Kino  Castrén wrote u above the second a without striking the a out: warwussa. Ormen bet Juutas, så att fradgan stod honom i mun: Kuona368 juoksi konnan suusta Kino ilkiän kiasta Wahti <wankan> sieramista Uinota, sofva Kal[ewala] 31: 210 sjunges om Wellamo. kaisla = kahila Wärttinässäki on maon wihat ja warwassa369 (varpa = varpu). Akonjärwi, Akonlahti och Sawonlahti i Wuoninen by Hiisiwaara i Hiien hauta i Kuittijärvi träsk – Pörhöniemi (Mölköniemi, Hämehenniemi och Hämehen saari i Kuittijärvi träsk Wuosmo och Torassaari äro holmar i Kuittijärvi – Joikua, sjunga (i Jywälahti) – En gång hände sig, att från himmelen sänkte sig ned en <mörk> warelse – Med honom råkade en bonde i samtal och frågade, hvadan åskan kom. Den himmelska varelsen svarade, att bonden ☙  () icke skulle kunna ❧ uthärda ordet, h[vari]g[enom] d[e]tta förklaras. Han lofvade derföre nämna det ordet för bondens oxe, från h[vil]ken 301 Itineraria 3osa 1839.indd 301 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       besofvit ǁ lig tills ǁ så skickade ǁ san [sände] af ǁ <--> men ǁ och In the two last verses, Castrén wrote an e above the a: Ikusille istumille./Polwisille portahille. denne sedan kunde erhålla den äskade förklaringen. Men när han sade det, klyfdes oxen i ögonblicket midt i tu[.] Werldens skapelse förmedelst Fan: Urspr[ungligen] fanns bl[ott] watten. Gud skick[ade] Fan att ur kaislas rot hämta jord. Efter 2ne misslyckade försök fick fan upp litet jord. D[er]af skapade Gud werlden[.] Gud wille beröfva den åldrige Wäin[ämöinen] lifvet, emedan han redan lefvat nog (enl[igt] andra, emedan besofvit370 sin egen moder) och emedan han war ”Luojoa parempi, Jumaloa yläwämpi”. Wäin[ämöinen] bönföll då hos Gud att ännu få lefwa, tills371 han slitit ut 3 par jernskor. Gud biföll hans begäran. Då nu en så lång tid åtgått, att Gud trodde Wäin[ämöinen] hafva hunnit slita ut jernskorna, skickade372 han ett sändebud att döda Wäin[ämöinen]. Men Wäin[ämöinen] (sade sig ännu icke hafva) hade ännu icke hunnit göra ända på något skopar (han hade aldeles icke begagnat dem). Han begärde och fick förlängning af373 lifvet. Andra gången intr[äffade] detsamma. När det äfven hände 3 g[ån]gen bl[ef] Gud wredgad och sade att Wäin[ämöinen] skulle få lefva så l[än]ge werlden står, men374 utfärdade öfver h[ono]m följ[ande] dom: ☙  () ❧ ”Mäne tuonne kunne käsken Kurimuksen kurkun suuhun Meren ilkiän kitahan Ikusilla istumilla Polwisilla portahilla375 Sielt’ et pääse päiwinäsi Selkiä sinä ikänä.” 302 Itineraria 3osa 1839.indd 302 21.8.2019 15:57:03 �Karelia   Also called kuorekakkara, a pasty eaten with cream or coddled milk. Vuorela 1975: 253. Enl[igt] andra fick Wäin[ämöinen] först, enl[igt] Guds dom g[enom]gå de öden, som i Kal[ewala] 1 och 2 R[unan] besjungas – (Paawila = Paul). Wuotscha och Kintismä, forssar i Kem. (TS)  I ǁ <----->  Trollredskap ǁ En trollkarls reds[kap] This seems to be the equipment Vaassila Kieleväinen showed to Castrén. See p. 268. Huoppi (substitueras i Kal[ewala] för huova) yksi korvanen astia? Sanki, smärre brödkakor med ringa grynfyllning och bestrukna med olja. Kalitta, tunnare bröd med mera grynfyllning och jemväl öfverstrukna med olja.376 Ollvila, twål. Silmätä är att med blotta ögonen stifta ondt (I377 s[ynner]het hos besvärjare derigenom skada barn – Trollredskap378 käärmehen käräjä kiwi löyettään kallioilla rukiin leikkuu-aikana, koska käärmehet lähtöö pois. Se on hywä käräjissä. Karhun sappi K[äärmehen] suoli. Sitä pannan heposen juomiseen ja ruokaan. Ei laihu sitte hevonen. K[äärmehen] suunahka (strupe). Genom den dryper man watten 3 g[ån]g[e]r i munnen på halspatienten. K[arhun] hammas, att trycka med under uppläsande af trollformler Kiwi, joka Iwanan päiwän aikana otetaan koskesta suulla. Heinä, joka oikeuessa voittaa. Densamma m[e]d h[vil]ken ormen simmar? 303 Itineraria 3osa 1839.indd 303 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  klädningen ǁ plagge[n]  är ǁ bör  A sleeveless smock to be worn over a shirt with long sleeves, Ru. костол. Vuorela 1975: 554. (TS)  <-------------> ǁ 1. ~ ǁ 2. <------>  Sorokka or harakka, consisting of three parts, see description in Vuorela 1975: 549. (TS) Pirun peukalo, begagnas mot ”rauan raanta” och för att få kor och mjölka. Majoan häntä. Sitä painetaan tauwissa. ☙  ❧ Majoan hammas. När man dermed slipar sin yxe, () h[var]med man rensar sin äng, så wäxer derpå sedermera ingen mossa. Ej heller ogräs i åkern, då man slipar karhi. Patwaskan ruoska med pung. Deri finnas käärmehen käräjä kivi, qwicksilfver uti en penna och tre korn. med denna piska gör talmannen, när han kommer i brudstugan, ett kors framför dörren, uttalande dervid några Ryska ord, som innehålla, att ingen må skada det unga paret. Paita k[al]l[a]s männernas skjorta, qwinnors Rätsi l. Rätsinä Kosto k[al]l[a]s hos qvinnorna klädningen379. Den är vanl[igtvis] af lärft och ofärgad. Är den röd färgad, heter den kumasnikka och är380 en högtidsdrägt.381 Kitaikka är svart och brukas vid högtidligh[<eter>] af <------------->382 besk[affenhet] Palahwana är en grof och kort mantel. Kauhtana är längre och finare. Haljakka, 1) blått kläde. 2) Blå mantel. Päärihma, qvinnornas hufvud<band> Sorokka, k[al]l[a]s unga hustrurs hufvudbonad383; de äldres är lakki. Kun eläwä on ammuksissa, niin nuoli mänöö eläwän läpi – Wuontislahti boernes härkomst är följ[ande]: Slägten Kielewäinen härstammar från Siikajoki; 304 Itineraria 3osa 1839.indd 304 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Kossilo är från gränsen384 och Jaakkonen är en Lappsk slägt.  gränsen ǁ sl  Castrén wrote Herodes above Moses.  allt ǁ m[yc]k[e]t  af ǁ <----> Wetehinen = Ween emäntä – ”Se on korja” – ”Olkah” (pro olkoon) Pesemme, kumartelemme pro pesimmä, kumartelimma – Kuusienne, yheksienne. Uwehtia. siell on orihit uwehtimassa. L. <k>. 2. ☙  ❧ () Kal[ewala] 372–73. Olipa Tiera tieossansa Kuuro kuulemoisissansa – nb. Tierän, jag vet, brukas <n[å]g[o]n> i Vuokk[iniemi] Wunukka, dotterson (Moses385 kom för att uppäta Frälsaren. Då yppade han för Maria? allt386 af387 d[en]na verldens visdom utom 1) den dag i Petri helgd, då gräsen ej växer; 2) den dag i <Jul>-helgden, då barken wisnar fr[ån] träd, 3) hvad åska är – yppade det för oxen, som &ra) – Siiwatta k[al]l[a]s i Wuokkiniemi kor, oxar, får och om dess synty sjunges. Siiwatta on sampahan jalan juuresta Kirjokannen tutkalmesta. Mato syöpi maan vihoja Sammakko ween vihoja. 305 Itineraria 3osa 1839.indd 305 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       stocken ǁ skaftet Mscr: rännnan hornbeslagen ǁ af g. ǁ att smärre ǁ sk Castrén struck this sentence out. Poaru = sielu. Kun eläwä tuloo ammuksihen, niin nuoli mänöö läpi; sattuuko pahaan paikkaan, niin se kuoloo. Öfveralt i Wuokkiniemi talas man om Lappgärden. Tschuppu = soppi, hörn (icke bl[ott] ugnshörn). Jousi Bågens beståndsdelar Selka, bågen – af (jern) stål. Jänsi, strängen Sääri, stocken388 – karnan af träd, beslagen med horn, och rännan389 beslagen med jern. Den öfre delen af stocken är ej hornbeslagen390 – Lipatsin och nakla, h[var]med pilen afskjutes. Lotko (= Loukko), ränna. Kanta af jern. Pilen (wasama) med 3 sulat, 2 på sidorna och en öfverst – Ratas  – En jägare war alltid försedd med 4 pilar och en Kolkkapoika, hvars åliggande det war g[enom]391 att kolista i träden och d[eri]g[enom] wisa, hvar ekorren war och att återhemta pilarna. Sköt jägaren bom, och gosse ej var i stånd att få reda på pilen, sköt han en pil till åt s[am]ma håll o. s. v. ☙  ❧ () I Uhtuva talte man om tjufkrig som smärre392 ströfpartier föröfvat.393 Lapprösen säges vara ugnställen, tillhöriga ruin<in>[er] 306 Itineraria 3osa 1839.indd 306 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Lappgropar, i h[vil]ka renar bl[ifvit] fångade skola394 vara 1½–2 famn[ar]395 i qvadrat 1 famn hög – försedda396 med wäggar. Rintalastanen war walaskalan (kian) suupieli  – hängdes för bröstet – I Uhtuwa talte man om tjufkrig (varastus-soat, peitto-soat), dem Finska gränsboer fört emot dem. Under dessa krig skola Lapparne blifvit från landet utrotade. Traditionen förmäler att ett sådant ströfpartie skulle bortröfva en Gubbe i Alajärvi. Hans unga son stod på andra stranden och hotade nedskjuta dem alla, i fall de icke frigåfvo hans far. Som bevis på sin skickligh[et] att skjuta klyfde han ifrån motsatta stranden m[e]d en pil ett äpple på fadrens hufvud. Hållet397 öfver398 sundet var långt och fadren varnade sin son sålunda: Poikani, käsi ylenä, toinen alena, järwen? vesi wetää399 – Nu afstod fienden ifrån sitt mordanslag.           skola ǁ berättas famn[ar] ǁ aln[ar] försedda ǁ med Hållet ǁ Fadr[en] öfver ǁ va[r] wetää ǁ k<---> North Sa. oaivi, head. knät ǁ Wäin[ämöinen]s der ǁ förva säger: ǁ ~ ”Mi munassa &c och förvandlar dem till jord, himmel &ra. Wattelo, wesihako. Kuta ketäki ☙  ❧ Aiwo mies = oiwallinen. Lapp[ska] oaivve400 () Örnens ägg, som hon lade på Wäin[ämöinen]s knä, sväljde gäddan, sedan de nedfallit från knät401. Örnen söker efter dem; finner dem i buken, der402 de hade förändrat sig. Det är örnen som säger:403 nb. Miks’ on muuttunut munani, Kuks on soannut soallehine Mi munassa ruskiata &ra 307 Itineraria 3osa 1839.indd 307 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       bl. ǁ om från hka ǁ ifrån hen[ne] wåld ǁ ~, men hon bågbärande män ǁ personer putki ǁ kukka It is unclear what plant Castrén is referring to here. Hukanputki is fool’s parsley (Aethusa cynapium) and koiranputki is cow parsley (Anthriscus sylvestris). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fools-parsley. (TS)  Stinging nettle (Urtica dioica). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/stinging-nettle. (TS)  Piharatamo, greater plantain (Plantago major). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/greaterplantain. (TS)  Peltomatara, false cleavers (Galium spurium). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/falsecleavers. (TS)  In Finland, the name saviheinä is usually used for jauhosavikka, fat hen (Chenopodium album), but the Swedish name förgätmigej is equivalent to lemmikki, forget-me-not (Myosotis spp.). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fat-hen, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/water-forget-me-not. (TS)  Heinätähtimö, lesser stitchwort. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/lesser-stitchwort. (TS)  Rautanokkonen, annual nettle. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/annual-nettle. (TS)  In Finland, the name kukkaroheinä is usually used for peltotaskuruoho, field pennycress I Haapawaara, 3 mil n[orr] om Uhtuwa skall fordom hafva bott ett folk, benämndt Naikon kansa, Naikkolaiset. Äfven de skola hafva bl[ifvit]404 utrotade under warastus l. peitto-soat  – Deras ursprung är från den Ondt, Piru l. metsän paha, h[vil]ken först skall hafva röfvat åt sig en Christen qvinna och med henne framalstrat 2ne barn, från h[vil]ka405 sedermera det öfr[iga] sl[ägtet] utbr[edt] sig. En Lapp hade trollat qvinnan ur den ondas wåld406[.] Uti nämnda Haapawaara skola 17 bågbärande407 män, utom qvinnor och barn, hafva uppehållit sig. Kulakka, parall[ell] m[e]d Siwakka och Ussakka. Haljakka Är änd[ock] af Rysk origine – Hinkalo, stocken framför ugnen, motsvarande ☙  () pankko. Hinkalon alu❧sta, rummet derunder – Hopehia h<uo>pin täyen – Katan betäcka Hukan putki408 = koiran putki Lomium amp409 Piitiäis heinä, piitiäinen, blind nässla410 Rauan heinä, melifolium.411 Terwa-heinä, Galium.412 Savi-heinä, förgätmigej413 Härkin heinä, stellaria graminea414 Tsilahainen, urtica urens.415 Kukkaro-heinä, cucubalus behen.416 Tuli heinä, rumex417 Piiro<n>-heinä, vicia (cr.?)418 Kassikaisheinä 308 Itineraria 3osa 1839.indd 308 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  — Ett ströfparti fiender (Finska gränsboer[)] kom till Uhtuwa tidigt på våren och plundrade der i lång tid. Ryktet om fiendens grymma framfart utbredde sig i närgränsande byar. Hellre än att lemna sin egendom i härjarens händer sådde man sin säd på snön (– fick äfven god skörd) och gjorde ända på resten g[enom] att mata sina hästar och andra creatur dermed. Den som ej hyste någon fruktan för fienden och icke heller widtog några försigtighetsmått var ägaren af det enda i Röhö419 by då befinteliga hemman. Han var en rik man – hade 3 bodar fylda med säd – När fienden kom, ☙  () stälde han sig framför dörren ❧ af en bland sina bodar med yxe i handen. Der blef han dödad. Derpå tågade fienden420 till Waarakylä421. Här fanns en man, vid namn Lahonen Tiitta, en utmärkt löpare. Han waknade knapt vid fiendens ankomst. I brådskan fick han blott ett par byxa och båge i handen; derpå gaf han sig att springa. Fienden i hamn och häl efter honom. När man just var i beråd att gripa honom, vände han sig med bågen mot fienden och ropade: ”Katscho mie ammun”. Derigenom bragte ovännen i förvirring tills han fick ena böx-benet på sig. Så åter att springa. Derpå upprepade han sitt förra knep och undkom sluteligen i skogen. Efter422 att här hafva uppeh[ållit] sig i 14 dagar, begaf han sig hem i hopp att fienden redan hunnit aflägsna sig. Men när han hemkom, var fienden ännu i byn och nedgjorde honom. Derpå färdades man till Kiisjoki wid Tuoppajärwi. Här fingo de en lots i sitt sälskap. De wille, att han skulle föra dem till Pääjärwi. När man kom till Niska – en fors med brant fall i ändan af Tuoppajärwi, hoppade han på en sten. Fyratio mössor blefvo423 funna under fallet –424           (Thlaspi arvense). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/field-pennycress. (TS) In Finland, the name tuliheinä is usually used for hevonhierakka, northern dock (Rumex longifolius). Luontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/northern-dock. (TS) Hiirenvirna, tufted vetch (Vicia cracca). Lontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/tufted-vetch. (TS) Röhö (Fi.)/Regozero (Ru.), former village at N65°28′19″ E31°15′30″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) fienden ǁ han Vaarakylä used to be situated at ca. N65°34′ E31°37′. EKI Place Names Database, http://www. eki.ee/knab/knab.htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) Efter […] uppehållit sig ǁ Här uppehöll han sig [While changing the beginning of the sentence, Castrén left everything else unaltered. The following wording is in the mscr: Efter att här hafva uppehöll han sig] blefvo ǁ kommo Cf. the tales about Laurukainen collected by Castrén in Lapland. Ru. Olanga, discharging into Lake Pääjärvi (Fi)/Pjaozero (Ru.) at N66°11′5″ E30°37′6″. (TS) Kivakkatunturi Fell at N66°12′20″ E30°33′1″. Its height is ca. 480 m. (TS)  geađgi, stone  Nuorunen Fell at N66°8′44″ E30°14′42″. Its height is ca. 570 m. There is a sieidi stone on the highest point of the fell. (TS)  The island of Luptsinkasaari (Fi.)/Lupčinga (Ru.) at N66°11′ E30°59′. (TS) 309 Itineraria 3osa 1839.indd 309 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  olik ǁ <->  Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/ gieddi (SaaN). Several of them have been archaeologically excavated in the 20th century. A kenttä usually consists of foundations of semi-underground buildings in a close row or group. There can be ten or more of them. Late prehistoric and medieval Saami structures in Forest Lapland are usually round with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in the 17th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 198–200; Halinen 2011: 152–153; Carpelan 2005: 78. (TS)  broar ǁ tak  ej ǁ renarne  och ǁ utan hafva de  dem ǁ renarne  (Der de annorstädes ǁ (eller annorstä[des]  This kind of reindeer-hunting with pits was common in Lapland until historically recorded times. Itkonen, T.I., 1948 II: 39– 40. (TS)  tak-bräder ǁ wäggar  Situated at N7318167 E631061 (N65°57′26″ E29°53′1″). (TS)  Situated at N7319062 E626340 (N65°58′2″ E29°46′50″. (TS)  Situated at N66°24′4″ E30°33′31″. (TS)  Lakes Iso Jalmajärvi and Pieni Jalmajärvi north-west and south-east of N7316638 E628396 (N65°58′2″ E29°49′25″). There are also Lakes Iso-Akka and PikkuAkka. Cf. Castrén’s notes from Lapland in 1838 on p. 234 where he lists place-names with Ukko, Äijä and Akka. (TS)  Situated at N7314882 E620751 (N65°55′55″ E29°39′15″). (TS)  Lake Hiidenjärvi or Kaunistonjärvi at N7325290 E607989 ☙  ❧ () Wero, mål. Rupiama. Kasa, framhörnet på yxen Koarn<u>hus, kråkbär. Nb Sorsa pro suorsa. Saiha, så kallas bänken, der näfver tjera tillredes Sawaltaa pro sukeltaa (Pääjärvi) Anastaa – Oulungansuu. Oulunga är en flod som kommer fr[ån] Panajärwi och uttöm[m]er sig i Pääjärvi.425 Ouluwaara och Oululampi nära Röhö. Wid Waarakylä finns en af en Lapp till sten förwandlad m[enni]ska, Lapinkiwi kallad. Kiwakka, ett ofantligt högt berg wid Pääjärvi. Här skall Fan haft sin boning. Hans ben hafva blifvit upptäckta på berget –426 Kätkäwaara (af Geädge427, sten) vid Pääjärwi. Små sten i ymnighet. Njomalaisen selkä i Pääjärwi, af Njobmel, hare. Nuoru (l. Nuorison vaara)428, Painuoru, Tschulketti[,] Ukon woara äro höga berg vid Pääjärvi, samt Kiperin woara på Luptschengin soari429. Nb. Tschulketti, jfr Vuokatti, Hiiwatti – I Pääjärvi finnas äfven och i s[ynner]h[e]t spår efter Lappar – stenrösen och grafvar (– nb nära in wid rösen). Kentställen visas ännu öfverallt. Invid dem skall blott växa småskog. nb. Wid en ☙  () Kentä har man för 2 år tillbaka uppgräf❧vit en kapli, som säges hafva tillhört Lapparna, olik430 de på orten brukliga.431 310 Itineraria 3osa 1839.indd 310 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  I Ku[u]samo berättar man om Lapparnes renfångst-gropar, att de warit försedda med broar432, liknande tak, af sådan beskaffenhet, att de ej433 förmått understöda renarna, och434 tjent till att förleda dem435 i gropen. Sådana rengropar hafva blifvit gjorda wid uddar (Der436 de annorstädes bl[ifvit] gräfda, hafva de troligen alltid haft gärden, som fört i dem.437 — I en skog i Kuusamo har man för ej lång tid sedan wid ett kullfallet furuträd funnit kadavret af en Lapp; samt en af rost illa medtagen kittel, knif och yxe – Papuluoma, Wasaluoma, Kallioluoma, Särkiluoma, Säynäjäluoma, Oiusluoma äro smärre träsk i Kuusamo. Riwakka, slägtnamn i Kuusamo Ren-fångst-groparna äro så inrättade, att öfverst på dem finnas fasta tak-bräder438  – derefter lösa – moss- eller mull-betäckta – Hirwaswaara439 och H. järwi440 i Kuusamo. Hirvasjärvi finns ock i Ryska L[a]p[p]m[arken]441 Jalma-waara och -Järwi i Kuusamo442 Muojärvi & -waara i D[it]o443 Hiienjärvi, i Do.444 ☙  ❧ () Lapparnes kent- eller445 läger-ställen anträffas öfverallt i Kuusamo. De äro öp[p]na ställen med stenrösen446 och ännu blott bevuxna med småskog. Det älsta fragment af en kentta skall enl[igt] trad[itionen] finnas vid Kirpisto träsk447 och Heikkilä gård på Teeriniemi udde448. Det skall vara 400 år gammalt d. ä. denna tid har förflutit, sedan familien Heikkinen (– den älsta i (N66°1′47″ E29°22′57″). (TS)  eller ǁ och  stenrösen ǁ små[skog]  träsk ǁ gård Located in and around Lake Kirpistö are Cape Kenttäniemi, Kenttälahti Bay and the island of Kenttäsaari, all of them south of the above-mentioned Heikkilä farmhouse. Cape Kenttäniemi is situated at N7319885 E618866 (N65°58′39″ E29°37′2″). (TS)  At present, there is only one Cape Teeriniemi in Kuusamo, at Lake Iijärvi much further south than the other places mentioned by Castrén. He is undoubtedly referring only to Cape Kenttäniemi in Lake Kirpistö. (TS)  Puolanka is at present a municipality, situated at N7193735 E532048 (N64°51′59″ E27°40′34″). (TS)  eller ǁ och  Lake Oivanginjärvi is situated at N7327195 E593395 (N66°3′6″ E29°3′44″). (TS)  Toranki is both a lake and a village in Kuusamo. The lake is situated at N7316482 E599995 (N65°57′13″ E29°11′58″). (TS)  Lake Vuolajärvi is in Kuusamo at N7304390 E637607 (N65°49′52″ E30°0′46″). (TS)  At present, Raistakka is a village on Lake Yli-Kitka in Posio, N7328237 E547962 (N66°4′16″ E28°3′35″). (TS)  There are two hills called Pyhävaara in Kuusamo. Castrén must have meant the one next to Rukatunturi Fell, i.e. N7336465 E597270 (N66°8′1″ E29°9′17″). (TS)  Rukatunturi Fell is situated at N7340097 E596966 (N66°9′58″ E29°9′3″). (TS)  Munakkasuo bog is situated at N7317285 E595592 (N65°57′43″ E29°6′12″). (TS) 311 Itineraria 3osa 1839.indd 311 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  The Raasakkakoski rapids are situated in the River Iijoki at N7245165 E430582 (N65°19′19″ E25°30′35″). (TS)  The Vuormankoski rapids situated at N7240093 E478837 (N65°17′0″ E26°32′47″). (TS)  The Maalismaankoski rapids are situated at N7243673 E438471 (N65°18′37″ E25°40′47″). (TS)  Pajarinkoski rapids are situated at N7244842 E431906 (N65°19′10″ E25′32°18″). (TS)  There are rapids called Kypäräkoski in the River Suolijoki in Puolanka at N7227904 E548712 (N65′10°15″ E28′2°22″), but it is likely that Castrén meant some other rapids with same name. (TS)  The Vihanti farmhouse is situated in the village of Kantokylä in Kuusamo at N7310946 E609197 (N65°54′3″ E29°23′50″). (TS)  The farmhouse called Tiermas is situated at Lake Kallunkijärvi at N7357948 E601126 (N66°19′30″ E29°15′26″), but only a narrow isthmus separates it from Lake Tiermasjärvi. (TS)  There are several locations called Valamo in Finland. (TS)  Lake Ruokamojärvi in presentday Posio at N7344170 E559513 (N66°12′43″ E28°19′20″). (TS)  Lake Nolimo is in present-day Posio at N7364300 E550438 (N66°23′39″ E28°7′44″). (TS)  The River Kuusinkijoki is a tributary of the River Oulankajoki on the Russian side of the border at N66°15′24″ E29°47′5″. (TS)  The present-day village of Saapunki is situated on the lake of the same name at N7322037 E602559 (N66°0′9″ E29°15′37″). (TS)  Lake Suininki is situated at N7329608 E616728 (N66°3′56″ E29°34′45″). (TS) Kuusamo?) inflyttade ifr[ån] Puolanga449. Den nuvarande ägaren säger sig i 5te led härstamma fr[ån] hemmanens grundare. Betr[äffande] dessa så k[al]l[a]de kenttor är det anmärkningsvärdt, att man här antr[äffat], såsom det synes, pört- eller450 badstugu-ugnar. Så upptäckte jag af en händelse en kentta, der ett större stenröse (påtagl[igen] en infallen ugn) fanns till invid ett mindre, som alltför väl kunde vara ett kentröse. Mähånda hafva Lapparne här redan iklädt sig en half-Finsk lefnadsart, eller äro rösen lemningar af de pörten, flyktingar för tillfället uppbygt till gömställen åt sig. Sotaniemi, i Posio by af Kuusamo Murhaniemi, på Oivangi träsk451. D[it]o Här skall en strid hafva förefallit emellan Lappar och Kiwekkäät (se nedanf[öre]). Thorangi452 (Brauelin törmä i Kemi, emellan Wilmilä och Rautiola har sitt namn af en Handlande vid namn Brauel). Wuolajärvi453 och Joukama i Multijärvi. ☙  ❧ Raistakka, wik af Kitka454 () Pyhä-455 och Ruka-waara456 i Kuusamo begge, men i s[ynner]het den sednare anmärkningsvärda igenom en egen underbar formation – Munakka (an-) suo i Kuusamo –457 Same, gräns? Kieretti, en köping vid Hvita hafvet. Ikku, Raasakka458, Wuorma459, Maalismaa460, Thorvakon Koski, Pajari461 äro ofantliga forssar vid Ij elf. Pajari är ofarbar. 312 Itineraria 3osa 1839.indd 312 21.8.2019 15:57:03 �Karelia   Kypäräkoski vid kostojoki.462 Namnet, som numera ej är kändt på orten, kunde tjena som bevis derpå, att Finnar länge bott vid d[en]na elf. Wihandi, gård i Kuusamo.463 Tiermas, träsk och gård i D[it]o.464 Sotkamo, Kuusamo, Paldamo, Walamo465, Ruokamo (träsk i Kuus[amo])[,]466 Nolimo, (träsk i Do)467. Etymol[ogie]? I Kuusamo förekommande ortsnamn af okänd origine: Kuusamo, vanl[igtvis] af Kuusi moa. G[enom] bortkastning af a enl[igt] Lapp[ska] Kuusimo. Enl[igt] andra af Kuusame, try. Fordom har try vuxit å orten och växer än vid Kuusingi bäck. Kuusingi468, Saapungi (träsk och gård, har sitt namn d[er]af, att en saapukki (= saapka) bl[ifvit] der upptäckt i jorden)469, Suiningi (träsk)470, Kuoringi471, Wuotungi (d[it]o)472 Oiwangi (träsk, af oiwa, i enl[ighet] af de närbel[ägna] berg?)[,] Taatangi och Kolwangi473 (m[e]d Kuusamo förenade träsk)[,] Lusmingi474 (jfr. Karungi, Kihlangi vid Torneå elf). Oulanga (å)475 ☙  ❧ () Maananga (träsk) – Kondioluoma476, Kallioluoma477, Oiusluoma478, träsk – Luoma = Lampi? Woho, träsk –479 Ajakka (träsk)480 Miekkasaari,481 Kivintojärvi. Akka, träsk Wuolajärvi och Joukamo, träsk (Muojärvi och Muosalmi, supra)            Lake Kuorinki in Kuusamo is at N7313541 E610198 (N65°55′26″ E29°25′16″). There is another lake with same name at Rovaniemi. (TS) Lake Vuotunki is in Kuusamo at N7338129 E616050 (N66°8′31″ E29°34′19″). (TS) Lake Kolvanki is in Kuusamo at N7320075 E601034 (N65°59′7″ E29°13′31″). (TS) Lake Lusminki is in Kuusamo at N7300954 E629000 (N65°48′14″ E29°49′17″). (TS) The River Oulanganjoki flows into Lake Paanajärvi on the Russian side of the border, at N66°15′12″ E29°49′1″. (TS) Lake Kontioluoma in Kuusamo at N7294817 E594784 (N65°45′39″ E29°4′10″). (TS) Lake Kallioluoma in Kuusamo at N7292034 E622059 (N65°43′36″ E29°39′41″). (TS) Lake Oijusluoma in Kuusamo at N7307032 E594518 (N65°52′14″ E29°4′20″). (TS) Vohonselkä is a part of Lake Simojärvi in present-day Ranua at N7330270 E509203 (N66°5′34″ E27°12′13″). (TS) There are two lakes called Ajakka, one in Kuusamo at N7350758 E602545 (N66°15′36″ E29°16′59″) and another in present-day Posio at N7343134 E542513 (N66°12′20″ E27°56′40″). (TS) At present, a cape in Posio at N7336982 E547734 (N66°8′58″ E28°3′29″). There are many reindeer-hunting pits on Cape Miekkasaari. (TS) At present, there is only one Lake Iijärvi in Kuusamo at N7301244 E612785 (N65°48′46″ E29°28′3″). (TS) 313 Itineraria 3osa 1839.indd 313 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  The hill known as Iivaara in Kuusamo at N7300400 E622388 (N65°48′6″ E29°40′35″) is ca. 470 m high. (TS)  Kometto is a hill in Puolanka at N7225755 E545640 (N65°9′7″ E27°58′24″). (TS)  Lake Tavajärvi, since 1940 in Russia at N66°5′28″ E30°6′26″. (TS)  Lake Juumajärvi in Kuusamo at N7344481 E626840 (N66°11′41″ E29°49′1″). (TS)  Lake Mourujärvi in presentday Posio at N7362329 E564665 (N66°22′26″ E28°26′46″). (TS)  There are several lakes called Irnijärvi. Castrén may mean the one in present-day Posio at N7366750 E539343 (N66°25′4″ E27°52′53″). (TS)  Present-day Lake Pikku-Aska in Taivalkoski at N7259366 E574093 (N65°26′54″ E28°35′53″). (TS)  Lake Iso-Aska in present-day Taivalkoski at N7258170 E572469 (N65°26′17″ N28°33′45″). (TS)  Situated at N7463957 E486813 (N67°17′31″ E26°41′38″). (TS)  Lake Juujärvi at N7363675 E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″). (TS)  The hill known as Juuvaara at Kemijärvi at N7362746 E515323 (N66°23′2″ E27°20′34″). (TS)  Cape Hämeenniemi in Posio at N7352492 E551270 (N66°17′17 E28″8°33′). (TS)  gård ǁ by  The Koutaniemi farmhouse is in the village of Vaimojärvi at N7333516 E608557 (N66″6′12″ E29°24′7″). (TS)  There is an empty page at the end of the mscr (p. 126).  This brief note was bound together with Castrén’s notes from Lapland from 1838, KK Coll. 539.31.1 p. 84, but it belongs to the journey in Karelia in 1839. Kirpisto. Iijärvi (fl[ere] i Kuusamo)482 och Iiwāra483. Wuopaja och Siikawuopaja d. f. Suolijärven lahti. Kometto.484 Watajärvi och Aksojärvi – Tawajärvi.485 Kukkea – Juumajärvi.486 Mouru, träsk –487 Irni, D[it]o488 Alaaska489, Isoaska490, Byn Aska i Sodankylä491 Näskämä, träsk – Juujärvi492 och -waara493. Träsket i Kemijärvi Hämehen niemi i Posio by –494 Koutaniemi – gård495 i Kuusamo496 och en köping i Hvita Hafvet Kiwekkäät hafva gjort ströftåg i Kuusamo (se p. s. st.)497 ☙  ❧ Mehtäkan i Repola kyrkby498 314 Itineraria 3osa 1839.indd 314 21.8.2019 15:57:03 �Matthias Alexander Castrén J  L, R  S N –M  E d i t e d a nd e d i to r i a l co m m e nts by T i m o Sa l m i ne n Commentary by Kaisa Häkkinen (KH), Paula Kokkonen (PK), Ildikó Lehtinen (IL), Karina Lukin (KL), Tapani Salminen (TaS), and Timo Salminen (TS) Itineraria 4osa 1841_44.indd 315 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria  Mscr KK Coll. 539.27.3 (Varia 2.3) p. 253–680 consists of notebooks or loose sheets, measuring ca. 18.5 x 23 cm. The clean copy was jointly written by several persons. Mscr p. 255– 384 and thereafter from the beginning of p. 606 to the beginning of p. 607, from the middle of p. 609 until the upper part of p. 612 as well as p. 617–644 are most probably by Natalia Castrén. M.A. Castrén himself wrote mscr p. 385–440, from p. 521 to the beginning of p. 606, from the beginning of p. 607 until the middle of p. 609 and from the upper part of p. 612 until the end of p. 614, another probably female person mscr p. 441–520 and a third, also probably female, person from the upper part of p. 644 to the end of p. 680. The parts written by Castrén himself contain relatively numerous changes. The spelling used by other persons differs slightly from the spelling used by Castrén himself, but the inconsistencies have been preserved unaltered here. The parts written as a clean copy by Castrén himself have also his own pagination but in the other parts the situation varies. Therefore, only the numbering made in the library is given in this publication. Mscr pages 335–380 were originally in Castrén’s letter to Fabian Collan of 4 October 1842, p. 420–435 in Castrén’s letter to F.J. Rabbe of 17 December 1842, p. 438–522 in Castrén’s letter to Collan of 1 May 1843, p. 531–538 and 549–551 in Castrén’s letter to Rabbe of 15 September 1843, and p. 617–623 to Castrén’s letter to Rabbe of 14 November 1843. Pages 462–470 and 565–614 form a separate travel report. The letters to Collan are preserved in KK Coll. 37.13, and the letters to Rabbe in SKSA. ☙  &  ❧ Resa 8 norra till Lappland, Ryssland o Sibirien åren –.1 I År 1841 anträdde jag i sällskap med D[octo]r Lönnrot2 och till en del på hans bekostnad en resa, som enligt vår först uppgjorda plan blott skulle komma att omfatta vissa delar af Lappland och Archangelska Gouvernementet, men sedermera till följe af oförutsedda omständigheter för mig erhöll en vida större utsträckning. Utgångspunkten för denna resa var Kemi moderkyrka3, belägen vid pass 25 verst [öster]4 om Torneå stad. Enligt förut fattad öfverenskommelse sammanträffade vi här i början af November och anträdde den 13. i samma månad vår resa uppför Kemi elf5. Emot vår beräkning var vintern i denna nejd ännu så litet framskriden, att vi i början endast med största svårighet kunde fortsätta vår färd. Den icke längesedan banade landswägen ifrån Kemi till Rowaniemi6 och derifrån ett stycke framåt Kemiträsk7 var icke allenast illa rödjad och af sådan anledning ☙  svår ❧ att fara, utan äfven på många ställen ännu i saknad af snö. Egentligen är väl Kemi elf den landsväg, som äfven vintertiden gerna begagnas af de resande; men nu var äfven den obegagnelig, emedan isarna ännu voro ganska 316 Itineraria 4osa 1841_44.indd 316 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – svaga och osäkra. Vi banade oss emellertid fram, så godt vi kunde; åkte mest steg för steg och promenerade äfven ofta till fots medan skjutshästen släpade våra effekter. Efter en i 14 dagar sålunda verkställd resa hade vi tillryggalaggt 240 verst och anlände så till Salla kyrkby i Kuolajärwi kapell8 och Kemiträsk församling. Härifrån ärnade vi begifva oss in åt Ryska Lappmarken och hoppades genom denna resa göra en god skörd för vetenskapen, emedan oss veterligt ännu ingen resande hade ordentligen9 undersökt denna del af Lappland i lingvistiskt och ethnografiskt ändamål. Särskildt intresserade oss Lapparne i Akkala10 by, ty enligt den Finska allmogens försäkran hafva dessa hållit sig i sträng afsöndring så väl ifrån Ryssar som andra nationer och det syntes oss derföre sannolikt, ☙  att språket och natio❧naliteten hos dem måste hafva behållit sig renare, än i andra delar af Lappland. Vårt intresse för Akkala-Lapparna ökades ännu mera derigenom, att de både i Finland och Lappland anses för det mest trollkunniga folk i hela norden.11 En oförutsedd händelse fogade likväl så, att vi nödgades slå ur hågen vår tilltänkta Akkala-färd. Vi råkade i Salla ut för ett ogint, schackrande, illslugt folk, som ej ville gå våra önskningar till möte och för modererad skjutslega ledsaga oss öfver den 140 verst vida ödemark, som åtskiljer Akkala från Salla, utan endast tänkte på att plundra vår klena reskassa. Ur stånd att förmå bönderna till fogligare anspråk beslöto vi att tills vidare qvarstadna i Salla och afbida bättre konjunkturer. Såsom vi hade anledning att förmoda infunno sig äfven efter få dagars förlopp några Akkala-Lappar i Salla med särskilda handelsvaror, som skulle här föryttras, hvarefter de ärnade återvända The final published text differs sometimes considerably from the original letters, but the changes are shown here only if they have either been made by the editor of Helsingfors Morgonblad and accepted by Castrén as such, or if they provide some additional information compared with the final version. Otherwise, the reader is referred to the volume of Castrén’s letters in this series. In all parts where the mscr in Castrén’s hand has been preserved, it is followed in this edition. Otherwise this publication has been made by combining the clean copy and the publication in Castrén 1852b. The changes made by Castrén to the parts written by someone else show that Castrén has accepted the clean copy written by others, but it is inevitable that he also accepted the NRF version (Castrén 1852b), which differs from them in some details. Before Castrén 1852b the mscr pages 275–334 had been published in Suomi 1842, p. 3–35, partly Helsingfors Morgonblad 87, 89, 90, 93, 96, 97/1842 (14, 21, 24 Nov., 5, 15, 19 Dec. 1842), p. 420–435 partly in Hf. Mbl. 4–5/1843 (12, 16 Jan. 1843), p. 438–522 in Hf. Mbl. 50–52, 54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (3, 6, 10, 17, 20 July, 14, 17 Aug., 28 Sept., 2 Oct. 1843) p. 531–538 in Hf. Mbl. 18– 19/1844 (4, 7 March 1844), p. 617– 623 in Hf. Mbl. 6/1844 (22 Jan. 1844) and p. 462–470 and 565–614 in Hf. Mbl. 37–41/1844 (20, 23, 30 May, 3, 6 June 1844). (Castrén 1842a; 1842c; 1843a; 1843c; 1844a; 1844b; 1844c.) Elias Lönnrot’s travel letters in Hf. Mbl 36, 37, 57, 59–61, 80, 84/1842 (19, 23 May, 1, 8, 15 Aug., 20 Oct., 3 Nov. 1842) are from the same journey as this description. (Lönnrot 1842a; 1842b; 1842c.) 317 Itineraria 4osa 1841_44.indd 317 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria        Elias Lönnrot (1802–1884) who worked as district medical officer in Kajaani at the time, was a collector of folk poetry, the compiler-author of the epic Kalevala epic and later Professor of Finnish language at the Alexander University in Helsinki. Majamaa 1997. (TS) The church of Keminmaa (Kemi rural parish) at N7301261 E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″). In Castrén’s letters and travel notes it can be read that he left Helsinki on 25 June 1841, travelling from there to Kemi via Koski (Turku Province), Säkylä, Kokemäki, Ulvila, Karvia and Lohtaja. See Castrén’s letters to Lönnrot on 24 July 1841 and on 23 June 1843 to Rabbe in the volume of letters and p. 581–583. (TS) Mscr and Castrén 1852b: 99: vester. In Castrén’s time, Tornio was a town of ca. 600 inhabitants. It is located at N7306206 E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″). Teerijoki 2006: 126 etc. (TS) The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) discharges into the Gulf of Bothnia at N7296916 E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). Elias Lönnrot wrote a letter to the Finnish Literature Society on 12 November announcing their intention to leave on the next day. SKSA B1611 minutes 1 Dec. 1841. (TS) Rovaniemi is situated on the River Kemijoki at N7375638 E443436 (N66°29′41″ E25°43′44″). (TS) The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E519321 (N66°42′57″ E27°26′17″). (TS) Since 1936 called Salla. The original centre of the parish, the village of Sallansuu, used to be situated west of the present-day Куолоярви at hem med toma kerisser12 (renslädor). Vi togo för afgjordt att denna händelse skulle befria oss ☙  ifrån Salliternas roflystna ❧ händer, men dessa menniskor voro oss för kloka. Medan Lapparne ännu lågo lägrade ett stycke ifrån byn och vi lefde i okunnighet om deras ankomst, hade några bönder förenat sig om att uppköpa deras samtliga förråder och sedan förmå dem att aftåga, utan att ens hafva besökt byn. Denna spekulation misslyckades väl fullkomligt, emedan man ej förliktes om varupriset, men nu hittade bönderna på den utvägen att göra oss misstänkta hos de enfaldiga Lapparne. Man inbillade dem att vi voro utskickade för att tvinga dem13 att lära sig läsa, att vi skulle fråntaga dem korset och påtvinga dem vår egen trosbekännelse m.  m.14 Denna sammansvärjning hade till påföljd, att Lapparne oss ovetande lemnade byn. Harmsna öfver sprattet gjorde vi nu till förargelse en liten ändring i vår reseplan och beslöto att först begifva oss till Enare15 samt derifrån efter Jul fortsätta resan till Ryska Lappmarken. Till detta beslut bidrog äfven i sin mån den upp☙  lysning, vi i Salla erhöllo, att de ❧ Ryska Lapparne ända till Julen äflas med fiskande och bo i de jemmerfullaste kojor, men derefter draga sig till sina vinterstugor, hvilka sades erbjuda ett bättre skygd emot köld och oväder.16 Med denna nya plan i sigte lemnade vi Salla i början af December, tillryggalade så ett par mil till häst och satte oss sedan i hvar sin rensläde. Den första dagen af vår resa åtföljde vi en liten flod, hvilken var så öfversvämmad af flödvatten, att vår färd i de kullriga kerisserna liknade nästan en båtfärd. Min keris var mycket låg och det hände derföre ganska ofta, att vattnet sqvalade in öfver kerissens bräddar. En gång 318 Itineraria 4osa 1841_44.indd 318 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – blef min ren uppskrämd af en hund, som sprang af och an på isen. Renen började i yttersta förtviflan löpa från vägen, rände fram och tillbaka på isen och stjelpte mig slutligen i en sjö af flödvatten. Detta var något att börja med. De följande dagarne färdades vi äfven idel berg och mossor, uthärdade derunder många små äfventyr ☙  med våra ostyriga renar och ❧ anlände slutligen till Tanhua17 by vid Luiro elf18. Efter par dagars hvila härstädes fortsatte vi vår färd uppför elfven och anlände lyckligt till Korvanen19, det nordligaste hemman i Sodankylä20, beläget 200 verst ifrån Salla och ungefär på lika stort afstånd ifrån Enare kyrka. På nyssnämnda hemman fingo vi till vårt begagnande ett rum, der enligt Lönnrots anteckning ”något år förut sex räfungar hade blifvit uppfödda.” Rummet vat naturligtvis högst illa försedt, det ägde väl en öppen spis, men var i saknad af spjell, hvarför man efter hvarje eldning var tvungen klättra upp på taket och tilltäppa rökhålet med en hötapp.21 I detta näste uppehöllo vi oss i runda tolf dygn under väntan, att Ukkos22  – den gamla snögubbens vrede skulle lägga sig. Jag sprang esomoftast ut på gården för att tillse, om han ej ärnade befria oss ifrån snöbollarnas dynasti, men ingen hoppgifvande strimma syntes på himlahvalfvet. Solen var redan försvunnen på en lång tid och luften ☙  så ❧ förmörkad, att man stundom midt på ljusa dagen ej såg att läsa utan eldsljus. När omsider väderleken lugnat sig, samlades på samma hemman menniskor ifrån östan och vestan, hvilka i likhet med oss ärnade sig till Enare kyrka. Äfven de hade blifvit uppehållna af ovädret och legat många dagar på de angränsande hemmanen. Dagen före Julaftonen skedde           N66°58′3″ E29°12′37″ and has belonged to Russia since the peace treaty of Moscow 1940. (TS) ordentligen undersökt ǁ besökt The Akkala Saami lived at Lake Imandra. The village of Aˈkkel (Akkala Sa.)/Akkala (Fi.)/Babinsk (Ru.) used to be situated at ca. N67°32′56″ E32°19′19″. Kulonen 2005; appendix map in Kulonen & al. 2005. (TS) The Akkala (Aˈkkel/Babino) Saami language is at present considered to be an independent language. It was characterized as ‘on the brink of extinction’ in Solbakk 2006: 226, according to the Unesco Red Book on Endangered Languages extinct since 2003, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/fu.html. (TS) The geres is a boat-like sledge drawn by reindeer and it was the most typical winter means of transport in Lapland. Itkonen, T.I., 1948 I: 399–410 with several pictures of different types. (TS) dem ǁ Lapparne The Akkala Saami were of the Orthodox Christian confession. (TS) Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/ Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). The chapel of Inari was at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953 E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133. (TS) See also Castrén’s letters to Alexander Blomqvist 12 Feb. 1842 and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842, published in the volume of letters in this series. A village in present-day Savukoski, belonging in Castrén’s time to Sodankylä, N7490335 E523019 (N67°31′41″ E27°32′23″). (TS) The River Luirojoki discharges into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079 E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) and the latter 319 Itineraria 4osa 1841_44.indd 319 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria     almost immediately thereafter into the River Kemijoki. (TS) Korvanen used to be a village in Sodankylä, of which only a small sandbank in the Lokka artificial lake remains at present, N7538156 E533106 (N67°57′21″ E27°47′26″). (TS) Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/ Suáđigil (SaaI)/Suäˈđjel (SaaS) was one of the first Finnish parishes in Lapland, originally comprising the whole of central Lapland from west to east. The centre of Sodankylä is located at N7477693 E482457 (N67.4151 E26.5902). Onnela 2006: 325–333. (TS) It was a cabin without a chimney, still common in the remote parts of Finland in the 19th century. (TS) The god of thunder for both the Finns and the Saami. In Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS) ändteligen uppbrottet. Billigheten hade fordrat, att hela sällskapet på samma gång hade gifvit sig åstad för att med förenade krafter bryta sig fram öfver de fruktade Sombio-fjällen, men åtskilliga bland bönderna qvarstadnade på hemmanet till följande dag, emedan de funno det beqvämare att åka efter oss på banad väg. I förtröstan på Korwanens goda renar och raska skidlöpare anträdde vi resan i sällskap med tre Finnar och två Lappar eller inalles sju personer. Renarnes antal utgjorde vid pass trettio, raidrenarne eller lastdragarne inberäknade. De två första milen färdades vi på sådant sätt, att en Lapp rännde fram på skidor i spetsen af tåget ☙  och ❧ ledde efter sig en lös ren, som upptrampade spåret för de efterföljande. På de nästföljande två milen var snön mindre djup, hvarföre resan nu kunde tillryggaläggas utan skidlöpare. Härmed var den första dagsresan ändad. Till natten lägrade vi oss på en drifva och antände en stockeld, som dock var mera till för namnet än nyttan. Under det vi sofde, utbrast ett häftigt oväder och då jag om morgonen vaknade, voro tvenne reskamrater försvunna. De upptäcktes dock slutligen under hvar sin drifva, der de sofvit hela natten i ostörd ro. Vid dagens inbrott lemnade vi åter vår hvilostad under fortfarande oväder. I början begagnades skidlöpare, men sedan vi uppstigit på det egentliga fjället, var snön så fast sammanpackad af blåsten, att den nästan öfverallt bar renen. Det räckte ej länge, innan vi kommo öfver fjället, nu blef föret åter sämre men lyckligtvis upphörde stormen och ovädret. Sjelfva månen blef synlig och stjernorna glindrade på fästet. Trött af resan inslumrade jag i min keris och tyckte mig i drömmen försatt i en elegant salon. Stjernorna förekommo mig 320 Itineraria 4osa 1841_44.indd 320 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  såsom Julljus och granarna presen❧terade sig såsom menskliga figurer i hvilka jag igenkände mina bästa vänner som församlat sig för att fira Julaftonen. Med en af de församlade julgästerna råkade jag i en häftig strid angående beskaffenheten af några Lappska vokal-ljud och striden lyktades så, att jag i hettan slog min panna emot min trätobroders. I detsamma vaknade jag och kände mycken vedermöda i pannan, ty renen hade fört mig med hufvudet emot en gran. I yrseln ville jag bedja granen, min stridskamrat23, allra ödmjukast om förlåtelse och arbetade med all ifver att få den fastsnörda mössan af hufvudet, då Lappen, som kom åkande bakefter mig, gjorde den förståndiga anmärkning, att jag borde låta mössan sitta qvar på hufvudet, men lösa dragremmen ifrån granen. Kort efter detta äfventyr kommo vi till en obebodd kåta, som man uppbyggd i fjällbygden till de resandes beqvämlighet. Här togo vi nattqvarter, efter att på denna dag hafva tillryggalaggt endast tre mil. Midt ☙  uti kåtan antän❧des en stor julbrasa, köttgrytorna lades på elden och sedan kraftsoppan blifvit förtärd, anställdes ett thekalas, hvars like väl aldrig blifvit sedt i Suoma-kåtan24. Efter all denna välfägnad lade man sig att sofva, dels på bänkar, dels på golfvet, som utgjordes af marken, hvarpå man strött något hö och tallqvistar. När jag om morgonen uppvaknade, blickade stjernorna vänligt in vår hydda genom det halföppna taket. Om denna anblick var skön, så var det ännu skönare att utanför kåtan betrakta Guds fria verld. Den var så tyst, så fridsam och högtidlig, såsom hade äfven den firat sin andakt på ljusets och försoningens dag. Men kort är den nordiska vinterns ro. Redan före middagen började det yra och vi tackade vår lycka att till  The word stridskamrat was originally ridkamrat in the clean copy of the manuscript, but Castrén has added the missing letters. This seems to show that the clean copy has been written from dictation. The Suomu tent (goahti) near Saariselkä, south of Ivalo, known today as Suomunruoktu. Itkonen, T.I., 1948 I: 204; Jantunen 2017, http://www.kiilopaa.fi/blogi/kirjoitus/2017/04/suomun-ruoktu-toimijo-lonnrotin-aikana-majapaikkana. html. (TS) 321 Itineraria 4osa 1841_44.indd 321 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria   A pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI VyeliÁhujävri & Paje-Áhujävri) south of Lake Inari, at N7618122 E528367 (N68°40′25″ E27°41′57″). (TS) The clergyman was Josef Vilhelm Durchman (1806–1891), who served in several parishes, among other duties as chaplain of Inari 1838– 1847 and vicar of Ruovesi 1853– 1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13893). See p. 133–136. (TS) natten finna skygd undan ovädret i en Lappstuga vid Akujärwi sjö25. Härom hade vi redan börjat misströsta, ty i hela sällskapet fanns blott en enda man, som kände vägen, men han var nästan blind och hade dessutom Juldagen till ☙  ära tagit sig ett så väldigt rus, att ❧ han knappt kunde styra sin ren. Sistnämnda omständighet var måhända just vår lycka, ty enligt mannens egen bekännelse var det hans förträffliga ren, som under dagens lopp hade varit vår vägvisare och fört oss till målet, ehuru den blott en enda gång förrut hade tillryggalaggt samma väg. Ifrån Akujärwi afreste vi följande morgon och ärnade samma dag hin[n]a fram till Enare kyrka, men detta var en missräkning, ty då vi kommo på Enare sjö, inbröt mörkret och nu förvillade sig både renen och vägvisaren, af hvilka den förra aldrig sades hafva blifvit begagnad vid färden öfver sjön. Stephanus till ära åkte vi nu länge af och an på en fjärd af den vidsträckta sjön, hvarvid flödvattnet sqvalade in i min keris och isade sig fast vid mina kläder. Omsider fann man spåret, men vår blinda vägvisare vågade sig numera ej ut på träsket. Vi vände om och upptäckte en Lappstuga, der vi lägrade oss bland får och annan fänad, ty stugans menskliga innevånare hade begifvit sig till kyrkan med undantag af tvenne Lappflickor, hvilka sedermera ☙  upptäcktes på en granrisbädd ❧ i skogen, der de vaktade sina renar. Följande morgonen lotsade oss den ena flickan vid stjernornas sken till Enare kyrkstad. Här bereddes oss en ganska angenäm hvilostad efter våra mödor. ”Då jag 1837 om våren var rest till Enare, skrifver Lönnrot till en vän, ”funnos här endast kyrkan och en mängd usla Lappstugor, nu har stället helt och hållet omskapat sig, sedan det fått sig en egen 322 Itineraria 4osa 1841_44.indd 322 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia –  prest.26 Kyrkan har blifvit rödmålad, presten har en byggning med fem rum för egen räkning och dessutom finnes här ännu en annan byggning, som består af en sal och tvenne kamrar, uppförd, såsom jag vill minnas för Kyrkoherdens räkning, som väl bor i Utsjoki, men understundom äfven måste infinna sig i denna Kapell-församling. I nästa sommar skall man ännu uppföra en tings- och domar-stuga. Förundra dig ej deröfver att jag nämnt och beskrifvit sådana ting, som dessa byggnader. På andra orter vore de visserligen ej värda att omnämnas, men här i Lappmarken! När man någon tid vältrat ☙  sig bland röken ❧ i en Lappkåta, så känner man först värdet af ett ordentligt hus, liksom man efter en öfverstånden sjukdom njuter bäst af helsan, och liksom solen den 18 Januari [1842], då vi åter för första gången sågo henne, förekom oss så underbart härlig, att man på lång tid ej kunde vända ögonen ifrån henne.” Under vår vistelse i Enare erhöllo vi den upplysning, att den frejdade Lappska missionären och författaren Pastor Stockfleth27, som vi ärnat uppsöka borta i Alten28, för det närvarande vistades i Karasjoki29, dit man från Enare endast räknar 16 korta mil. Denna lyckliga tillfällighet förmådde oss att i början af Januari begifva oss till Karasjoki. Denna färd är anmärkningsvärd genom tvenne stora fjällsträckningar, ofver hvilka vägen nästan oafbrutet fortgår, nemligen Muotka-30 och Iskuras-tunturi31. Den förra passerade vi i sträng köld, men utan att likväl råka ut för något svårare oväder. När vi efter en och en half dagsresa skulle sätta oss utför nämnda fjäll hände mig det missödet, ☙  att renen stadnade midt i sin fart, hvarvid ❧ kerissen slängdes omkull och min högra arm     Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an officer and later clergyman and missionary who served in Finnmark, Northern Norway. He is remembered especially for his studies in the Saami language. He also published literature in Saami, among other works a translation of New Testament. Castrén had met Stockfleth in Pori in the autumn of 1838 when returning from his first journey in Lapland. They travelled together to Turku where they stayed for a couple of days. Stockfleth had arrived in Helsinki in the summer and had met also A.J. Sjögren at the beginning of August. See Castrén’s letter to Jacob Fellman, 15 Dec. 1838, in the volume of letters in this series; KK Coll. 209.75, Eph. 3, 6, 7 Aug. 1838. Wichmann 1917. (TS) Alta (No.)/Áltá (SaaN)/Alattio (Fi.) on the northern coast of Norway at N7783264 E814646 (EU89 UTMsone 33) (N69°57′52″ E23°15′6″). (TS) Kárášjohka (SaaN)/ Karasjok (No.)/ Kaarasjoki (Fi.) in Northern Norway at N7741674 E909427 (N69°28′0″ E25°30′13″). (TS) The fell group known as Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN) is situated on the Finnish side of the border. Their highest point is ca. 500 m high at N7683242 E471484 (N69°15′27″ E26°16′43″). (TS) The Iškoras fells are on the Norwegian side of the border. Their highest elevation is 644 m at N7722128 E907376 (N69°17′51″ E25°22′5″). (TS) 323 Itineraria 4osa 1841_44.indd 323 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria   Jorggástat (SaaN)/Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659 E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS) The River Teno or Tenojoki (Fi.)/ Deatnu (SaaN)/Tana (No.) is the border between Finland and Norway. It flows into the Arctic Ocean at N7876495 E994663 (N70°30′5″ E28°22′23″). (TS) jemte körremmen råkade komma under kerissen. I denna svåra belägenhet måste jag framför allt arbeta att få armen fri, men detta kunde jag ej åstadkomma utan att tvärtemot regeln släppa remmen. Nu var det likväl naturligt att renen, då den kände sig frigjord, icke skulle stå och vänta, tills jag åter hunnit komma upp i kerissen, utan enligt sin natur skyndsamt ila bort efter sina kamrater och lemna mig på fjället. För att förekomma detta, fattade jag genast med min venstra arm, som var lös och ledig, i ryggstödet af kerissen och lät renen sedan draga mig i släptåg efter sig. Detta sätt att färdas var likväl så besvärligt, att jag innan kort måste lemna mig efter. I mörker och yrväder hade denna dag kunnat blifva min sista, men nu hade jag intet att frukta, ty blåsten var lindrig och aftonen klar, så att jag ej lätt kunde förvilla mig ifrån vägen. Kamraterna hade emellertid tillryggalaggt en half mil, förrän min utevaro upptäcktes ☙  ❧ och det var redan något sent på aftonen, då de kommo mig till möte. Kort efter detta äfventyr anlände vi till Jorgastak32, ett om vintern obebodt fiskare-läger vid Teno-elf33, hvarest Lapparne alltid stadna för att åtminstone beta sina renar. Vi tillbragte på detta rätt ohyggliga ställe en sömnlös natt och gjorde uppbrott redan före gryningen. Efter en half mils färd på Teno elf stego vi på Iskuras-tunturi, der åter ett äfventyr väntade mig. Min obändiga ren fick vid färden utför en höjd det infallet att veka från vägen och rännde efter yttersta förmåga till en björk, hvaremot jag fick en så häftig stöt, att bloden strömmade från mun och näsa, hvilka partier varit de mest utsatta. I min sorg och bedröfvelse blef jag dock ganska glad när Lönnrot gaf mig det hopp, att näsan ännu kunde räddas, 324 Itineraria 4osa 1841_44.indd 324 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – ehuru den visserligen blifvit illa blesserad. Då naturligtvis en och hvar är högst angelägen om att åtminstone bibehålla denna kroppsdel, fattade jag nu det fasta beslut, att framdeles under mina renfärder aldrig utsätta den för någon ☙  fara. ❧ Denna försigtighet kan äfven i de flesta fall iakttagas, så framt man ej är nogräknad om sina ben, utan i alla svårare fall sätter dem i sticket och isynnerhet använder dem till att hejda kerissens slingrande rörelser. Härvid måste man sorgfälligt undvika att stoppa emot med hälen, ty då är man alltid i fara att bryta benet af sig, utan man måste sätta sig gränsle öfver kerissen, trycka knäna fast vid dess sidor[,] låta benen släpa efter och med sjelfva fötterna hindra kerissen att slänga sig emot träd och stenar. Theorin är väl ganska enkel, men praktiken svår, emedan renen just då ger den minsta betänketid, då man är i största behof deraf, vid färden utföre fjällen. Det bär ofta af med sådan fart, att man ej kan urskilja föremålen omkring sig, om man annars uthärdar att hålla sina ögon öppna för den massa af snö, som renen med sina klöfvar uppsparkar emot ansigtet. Att i nödfall kasta sig omkull med kerissen är i djup snö en god konst, emedan kerissens ryggstöd fäster sig i snön och nästan ögonblickligt hin☙  drar ❧ renens fart; men på fjällen kan denna utväg icke begagnas, emedan snön här oupphörligen bortsopas af de häftiga stormvindarna. Rika och förnäma resande bruka alltid hafva åtminstone en lös ren i reserve och låta vid färder utför höjder binda den bakom sin keris, ty det är en egenskap hos en sålunda bakbunden ren att den efter sin yttersta förmåga stretar emot och städse hindrar körrenen att taga fart. För mindre bemedlade resande som ej kunna 325 Itineraria 4osa 1841_44.indd 325 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria      The distance between the top of Iškoras fell and Karasjok Church is ca. 20 km. (TS) 19 January 1842. Castrén leaves unmentioned here that after arriving in Inari, from roughly 3 to 10 February, he visited a village further away in the fells. Lönnrot did not follow him there. See e.g., Castrén’s letters to K.F. von Willebrand 3 Feb., Alexander Blomqvist 12 Feb. and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842 in the volume of letters in this series. fattade ǁ ändteligen ~ On the background and early stages of the expedition, see the introduction in this volume as well as Branch 1968; Branch 1968: 336– 342; Korhonen, M., 1986: 47; Branch 1973: 262; Branch 1999: 127–130; Tammiksaar 2009: 145; Сухова  – Таммиксаар 2005: 244; Летопись Российской Академии Наук II: 324–325. See also Castrén’s letters to Sjögren 14 Feb. 1842, and to Rabbe 13 Jan. 1844, in the volume of his letters in this series. (TS) tillgripa denna utväg, ät det hufvudsakligen att vid ifrågavarande fjällfärder aldrig söka hejda renen i dess fart, utan låta den ila fram efter sitt eget behag. Härom erhöll jag en tydlig föreställning vid färden utför Iskuras-tunturi, som är ett af de högsta fjäll jag någonsin passerat. Det sänker sig ned i många branta afsattser. Då jag styrde ned för en af dessa sökte jag med all makt hejda renen, men stötte mig härvid flera gånger emot träd och stenar. Vid en annan af☙  satts lät jag åter renen ❧ fara så fort den förmådde, åkte omkull en annan ren, och for öfver en raid-släda, men kom ändock lyckligt utför branten. I och med detsamma voro vi på Karasjoki prestgård34 och emottogos med öppna armar af Pastor Stockfleth. I hans sällskap tillbragte vi 10 lärorika dagar och begåfvo oss sedan d. 18 Januari åter till Enare. Gynnad af ett utmärkt vackert väder var denna vår återresa en verklig lustfärd. På Iskuras-tunturi visade sig till och med solen, ehuru den ännu höjde sig föga öfver horizonten. Då vi efter en dagsresa om aftonen anlände till Jorgastak, kunde vi ej underlåta att anställa ett litet kalas i anledning af solens återkomst. Under tiden rymde alla våra renar, men ertappades lyckligtvis ändock på ett närbeläget fjäll. Ånnu samma afton begåfvo vi oss åstad, åkte länge vilse, men upptäckte slutligen en Lappstuga, der vi tillbragte återstoden af natten. Följande dag35 anlände vi till Enare.36 Kort efter vår återkomst till Enare erhöll ☙  ❧ jag ifrån Herr Sjögren i Petersburg en skrifvelse, deri han underrättade mig om Kejserl[iga] Vetenskaps-Akademiens fattade37 beslut att låta en vetenskaplig expedition afgå till Sibirien och föreslog mig att i egenskap af linguist och ethnograph deltaga i denna expedition.38 Då 326 Itineraria 4osa 1841_44.indd 326 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  detta förslag fullkomligt öfverensstämde med mina egna, innersta önskningar, förklarade jag mig villig att emottaga Akademiens uppdrag. Enligt H[er]r Sjögrens skrifvelse kunde dock den ifrågavarande resan till Sibirien ej företagas förrän efter förloppet af ett år, och det blef mig tillåtet att begagna denna tid efter eget godtfinnande. Likväl gaf mig Hr Sjögren det råd, att jag ej borde afbryta min nuvarande Lappländska resa, utan enligt den förut uppgjorda planen ifrån Enare begifva mig in åt Ryska Lappmarken, fortsätta derifrån min färd till Archangelsk och sedan styra kosan till de Europeiska Samojederna39 och slutligen öfver norra Ural bana mig vägen till Sibirien, der mitt uppdrag i Aka☙  demiens tjenst skulle begynna. ❧ Huru denna vidsträckta reseplan af mig blifvit utförd skall i det följande visa sig. Samoyeds, meaning here Tundra Nenets, were and still are living along the whole tundra zone of Russia from the Arxangelˈsk region in the west to the Tajmyr Peninsula in the east. Гемуев & al. 2005: 386. (TS) 327 Itineraria 4osa 1841_44.indd 327 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria     The text from here onwards, to p. 334 of the manuscript, was published in Suomi 1842 p. 3–35 (Castrén 1842a). It is probably the same travel report that Castrén mentioned in his letter to Rabbe on May 14, 1842. The original mscr has not been preserved. The text is published here according to Castrén 1852b, but the differences between the two published versions have been shown when they originate from Castrén’s hand. The fragment incorrectly included as page 47 in KK Coll. 539.31.1 (Reseanteckningar 1838 Lappland) belongs to this phase of his travels. It is published together with the fragment of travel diary SLSA 1185.1.3. See p. 598. On the annual market in Inari, see Itkonen, T.I., 1948 II: 212–213, 219– 221. (TS) The two spellings of the word mäktig/mägtig appearing in the travelogue show among other details that there were editorial inconsistencies in the published travel report. Castrén himself mostly used the spelling mäktig. Similar pairs are ega/äga and fremmande/ främmande, with Castrén using the latter alternative of both. Sales of spirits were prohibited for the first time in Lapland in 1740. Some alleviations were introduced in 1752 and the ban was practically forgotten in the following decades, until all importation of spirits to Lapland was forbidden in 1838. One reason for this was the large consumption of alcohol during market times. Itkonen, T.I., 1948 I: 296–298; 1948 II: 213. (TS) ☙  ❧ II. Då40 Enare församling intill sednaste tider varit i saknad af egen prest och blott några få gånger om året blifvit betjenad med religionsvård af Pastorn i Utsjoki, så är det tydligt att menigheten vid sådana tillfällen desto talrikare församlat sig vid kyrkan till öfvande af gemensam andakt. Måhända har dock hos större delen af den församlade Lapp-allmogen andaktsöfningen ej varit bevekelsegrunden till dessa för mången ganska långväga kyrkresor. Detta kan med fullkomlig säkerhet påstås icke blott om Ryska Lappar, utan äfven om Norrska och Finska Fjäll-Lappar hvilka vanligen i stor mängd infunnit sig vid Enare kyrka under de så kallade samlingseller marknads-tiderna.41 Men hvad kan då hafva utgjort den mägtiga42 driffjäder, som förmått bringa tillsamman menniskor från så många och så vidt aflägsna landsändar? Mest alla folkslag ega traditioner om en jordisk sällhet, en timlig lycksalighet, som gått dem förlorad. Så omtala äfven Lapparne med känslor af saknad och sorg den gyllne tid, då bäckar af vin kringflöto Enare kyrka och hundradetal menniskor ☙  strömmade tillsamman, ❧ för att värma sin af fjällens vindar afkylda blod.43 Sittande vid den matta eldbrasan i sin ensliga kåta, utbrister Fjäll-Lappen understundom i en elegie öfver denna förgångna tid med dess många nöjen och njutningar. Nu skänker honom Enare marknadsplats intet vidare, än ett sorgfullt minne af det förflutna. Ytterst sällan händer det i vår ordentliga tid, att någon djerf äfventyrare vågar trotsa lagens bud och i skogarnes djup undandölja ett ringa förråd af den elyseiska drycken, som dessutom endast hålles tillhanda för 328 Itineraria 4osa 1841_44.indd 328 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – särdeles goda och bepröfvade vänner. Man kan under sådana förhållanden ej undra deröfver, att så väl Ryssarne, som äfven Fjäll-Lapparne till det mesta upphört att besöka Enare marknader. Dessa hafva äfven förlorat sin ursprungligen religiösa betydelse, sedan församlingen erhållit sin egen prest, hvilken det åligger att hela året om vistas inom kapellet. Icke desto mindre församla sig Enare-Lapparne efter gammal sed några vissa söndagar talrikare än annars vid Gudstjensten och uppehålla sig då flere dagar å rad i sina vid kyrkan uppförda små stugor. Det ☙  är svårt att säga, hvad dessa ❧ menniskor egentligen hafva för sig under sina samlingstider, om jag undantager några bröllop, barnsöl och förlofningar, som vanligen firas vid slika tillfällen. Det röjer sig här, att Lappen af naturen ej har sinne för nöjen, offentliga förlustelser eller något gemeinleben öfverhufvud. Hvar och en synes vara fullkomligt upptagen af egna småbestyr, såsom kokning, vedsläpning, omvårdnaden af sina renar m. m. På sin höjd kan man se några vänner och fränder gå och språka tillsamman i största tysthet. Det måste vara en särdeles ovanlig händelse, som kan tillvägabringa en större folkskockning. En sådan tilldragelse erbjöd sig någon dag i slutet af Februari månad, då vi, tvenne Finnar, samt ett par individer af den ädlare, den germaniska stammen, skulle gifva oss åstad ifrån marknadsplatsen. Nyfikenheten och ännu mera ett naturligt deltagande för de resande förde tillsamman större delen af den vid kyrkan tillstädesvarande Lapp-allmogen. En hvar ville arbeta sig fram, för att räcka handen till afsked och skänka oss sin välsignelse till vägkost. Härvid strålade ur Lapparnes trinda solbelysta anleten en innerlig 329 Itineraria 4osa 1841_44.indd 329 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria        The fortress and later town of Kola (Ru.)/Kuola (Fi.)/Kuâlõk (SaaS)/ Guoládat (SaaN) at N68°52′56″ E33°1′9″. The coordinates of places in Russia are given according to Google Earth if other sources are not cited. (TS) Nordkapp in northernmost Norway at N7930997 E886623 (N71°10′15″ E25°47′0″). (TS) Kasariselkä (Fi.)/Skállujorŋâ (SaaI) in Lake Inari at N7660146 E531299 (N69°3′0″ E27°47′4″). See also p. 209. (TS) Ukonselkä (Fi.)/Äijihjorŋâ (SaaI) in Lake Inari at N7648370 E512611 (N68°56′45″ E27°18′52″). (TS) Castrén wrote about the Saami religion also in his description of his 1838 journey. See p. 90. A seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a holy or sacrificial place, also considered as a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. They are usually stones or rocks that are in some way exceptional in the landscape, but sometimes a sieidi can be also a wooden post. Like the saivo lakes, also sieidis are liminal places through which the other world can be accessed or a contact with it can be made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316– 321; Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e with a distribution map; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS) Per Högström (1714–1784) gives an extensive description of the Saami religion in Högström 1747: 172–213 (on sieidis and sacrifices to them p. 182–185, 190–197). (TS) ☙  hjertlighet och kär❧leksfullhet, ett obegränsadt deltagande för de resande. Mången kunde med ett förnämt förakt anse denna enfaldiga välvilja, men Lapplandsfararen, som endast är van att skåda nakna klippor omkring sig, tecknar en sådan tilldragelse icke blott i dagboken, utan tillika i djupet af sitt hjerta. Under många välsignelser och lyckönskningar anträdde vi alltså vår långa och besvärliga resa till den Ryska småstaden Kola44, medan våra Tyska kamrater styrde sin kosa åt Nordkap45. En talrik mängd Lappar återvände hem i vårt sällskap. Färden gick till en början tvärs öfver Enare sjö, men vi hunno på den första dagsresan icke längre, än till midten af det vidsträckta träsket, då mörkret inbröt och tvang oss att söka herberge i en obebodd kåta på någon sjöholme. Vi hade på denna dag färdats öfver tvenne stora fjärdar, benämnda Ukon-selkä och Kattilan selkä46. Den sednare har enligt traditionen erhållit sitt namn i anledning deraf, att någon Lapp med en kittel, fästad vid ändan af ett rep, pejlat färdens djup. Benämningen Ukon-selkä (Äije jarngga)47 har åter en mythisk ☙  grund ❧ och föranleder mig till några anmärkningar rörande Lapparnes fordna Gudalära.48 Öfverallt der Lappsk tunga talas, hör man traditioner om Seider (Seida, Sieida), d. ä. Gudabilder af sten, för hvilka Lapparne knäböjt och framburit offer.49 Offren hafva merendels bestått i horn och ben af renar, särdeles vildren. Högström50 omtalar, att somliga Seider varit omgifna af ett vidsträckt gärde, och hvilka djur som helst Lappen skjutit inom denna omkrets, har han af dem offrat åt Seiden hufvud och fötter samt dessutom vingarna af fåglar. Äfven har jag hört berättas, att Lapparne på vildrens-jagt 330 Itineraria 4osa 1841_44.indd 330 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   lofvat hufvudet och halsen af en vildren till offer åt Seiden, ifall jagten skulle aflöpa lyckligt. Den öfriga, bättre delen hafva jägarne sjelfva förtärt vid offerstället, men icke dess mindre återvändt hem med hungrig mage, emedan allt, hvad man ätit, endast kommit Seiden till godo. Enligt Högström hafva Ren-Lapparne äfven brukat bestryka Seiderna med renblod, liksom Fiskar-Lapparne besmort dem med fiskflott. När flottet sedan torkat i solhettan skall den enfaldi☙  ga fiskaren hafva trott, att Seiden förtärt ❧ hans offer.  – Både Tornæus och Högström öfverensstämma deri, att Seiderna ej blifvit formade af menniskohand, utan äro ”sådana, som naturen tyckes sjelf hafva gjort dem, men hafva dock merendels en sällsynt skepnad, såsom petrifikater, krusiga och knottriga.” (Högström) Detta må hafva varit fallet med de flesta. Dock har jag varit i tillfälle att på någon holme i Enare sjö få se en Seida, upprest af smärre stenar och afbildad så till form som storlek i likhet med menniskan. – Om de af Högström omnämnda51 trädbeläten ”tillhuggne af rötter under liknelse af menniskor” har jag i Lappland kunnat erhålla någon upplysning, men i Finlands nordligare trakter anträffas bilder med mensklig gestalt, formade vid ytan af växande träd. Dessa benämnas Molekit52 och sägas i fordna tider blifvit hedrade med Gudomlig dyrkan. I Sodankylä församling brukar man ännu i dag forma dylika bilder, hvilket sker, då en person för första gången besöker ett ställe. En sådan bild kallas Hurikkainen, skild från Karsikko, som i Kajana län brukas för samma ändamål, men göras på ☙  det sätt, att man afhugger qvistar❧na på ett träd, med undantag af en enda, hvilken bör vara riktad åt den trakt, hvarest den resande har sitt omnämnda ǁ ~ (d<[it]o> pag[ina]) The name Molek (Moloch) is from the Bible where it repeatedly signifies a non-Christian deity. See Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles&q= molek&t=niv&c=all. (TS) 331 Itineraria 4osa 1841_44.indd 331 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria    See also Castrén 1853a: 204, 206; Johansson 1997: 73 (http://www. johannordlandersallskapet.se/oknytt/ 1997_3-4.pdf). (TS) The German scholar Johannes Schefferus’s (1621–1679) work Lapponia (1673) was the most important work on Lapland for several decades and was known all over Europe. Its image of the Saami became the standard one for two centuries. Klinge 2006; Pulkkinen 2005b. (TS) Juksakka, Jaabmeakka. ǁ Castrén 1842a:7: Juksakka. There were several different feminine áhkká deities in the Saami religion, and they were mostly women’s gods. Itkonen, T.I., 1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232–233; Pulkkinen – Porsanger 2005: 281. (TS) hem.53 – Det är sannolikt, att nyssnämnda Hurikkaiset, ej mindre än Molekit varit Lapparnes fordna Gudabilder, identiska med de hos Scheffer54 och flere andra författare omnämnda Wiron Akka, Storjunkare m. m. samt med de af Högström beskrifna trädbeläten. Utan att vilja bygga något resultat på denna hypothes är det emellertid af det anförda tydligt, att Lapparne varit den råa, sinliga naturdyrkan tillgifne. De hafva väl i Seiderna ej dyrkat sjelfva stenen, men å andra sidan icke heller föreställt sig dessa stenbeläten såsom representanter eller symboler af något Gudomligt väsen, utan Gudomligheten har tänkts inneboende i sjelfva bilden. I enlighet med denna uppfattning af Seidernas väsen, låter man dem icke blott förtära offren, utan tilldelar dem äfven lif och rörelse. ”En del Lappar,” säger Högström, ”äro alldeles i den tron, att desse stenar hafva lif och kunna gå.” Detta bekräftas af en bland Enare-Lappar allmänt gängse ☙  tradition, som omtalar, att ❧ Seiderna länge rört sig på vattenytan utan att sjunka, då Päiviö störtat några bland dem i Enare sjö. Utom Seiderna och de ofvanföre nämnda trädbeläten, förekomma i den Lappska Mythologien äfven några personliga Gudomligheter, såsom Äije eller Äijsh (i Sv[enska] Lappm[arken] Aija, Aijeke, Atja), Akku, Hiidda, Tuona, Lempo, Madderakka eller Mudderakka, Saarakka, Uksakka eller Juksakka, Jaabmeakka55. Äldre författare omnämna ännu några andra Gudomligheter, men dessa torde antingen vara Lapparne pådiktade, eller hafva de sin grund i något missförstånd, ty de förutsätta så höga religionsbegrepp, som omöjligen kunnat finnas hos ett vildt natur-folk. Bland dem, som verkligen tillhöra den Lappska Mythologien synas 332 Itineraria 4osa 1841_44.indd 332 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  åtminstone de flesta vara desamma som hos Finnarne. Så är äfven i Finska Mythologien Ukko känd under namn af Äijä; Akku är vår Akka eller Ämmä. Hiidda, Lempo, Tuona äro de Finska Gudomligheterna Hiisi, Lempo, Tuoni. – ☙  Äije och Akku förekomma i ❧ Enare såsom benämningar på berg, höga klippor, stora sjöar. Vidare kallas åskan i Finska Lappmarken Äijsh, som är ett diminutivum af Äije, likasom hos Finnarne åskan vanligen betecknas med den diminutiva formen Ukkonen. Regnbågen benämnes af de Finska Lapparne Äije daugge56, hvilket motsvaras af benämningen Ukon kaari hos Finnarne. Hiida har jag endast hört i uttrycket mana Hiidan (mene Hiiteen). Tuona, Tuone eller Tuon är upptagen i Lindahls och Öhrlings Ordbok, men så väl i Norrska som Finska Lappmarken är ordet okändt. Jaabmeakka57 (Fin[ska] Tuonen akka) och Madderakka (Fin. maan akka, mannun eukko) förekomma äfven i den Finska Mythologien, men Saarakka och Uksakka äro för den fremmande. Mythologerna förmena att både Madderakka, Saarakka och Uksakka blifvit anropade vid barnsbörd, men deras uppgifter äro öfverhufvud föga tillförlitliga, och den närvarande har måhända blott en philologisk grund. I Svens☙  ka Lappmarken betyder, ❧ enligt Lindahls och Öhrlings Lexikon, ordet madder (vanligen maddo) härkomst och saret skapa. Genom dessa bemärkelser kan man lätt leda sig till egenskaper, som blifvit Madderakka och Saarakka tilldelade. Men D[octo]r Lönnrot har fästat min uppmärksamhet dervid, att dessa benämningar möjligen härstamma från de Finska orden: manner, fastland, jord, och saari, holme. I philologiskt hänseende möter denna härledning inga svårigheter, såvida manner (urspr[ungligen] mantere deraf Arvedávgi or bajándávgi in the present-day North Saami language  Jaabmeakka […] fremmande. ǁ Castrén 1842a: 7 Madderakka, Saarakka och Uksakka äro åtminstone såvida lånade från den Finska Mythologien, som ordet Akka i dem ingår. (TS) 333 Itineraria 4osa 1841_44.indd 333 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria    ☙ There is obviously an indirect etymological connection between the Finnish words manner, mantu and the Saami máddar- ‘pro-, proto’ (e.g. máddar-áddjá ‘progenitor’). Suomen sanojen alkuperä 2 s. v. manner, mantu. (KH) This etymology is no longer accepted, but the explanation of the word is unclear. Pulkkinen 2011: 232. (TS) […] Wiljan Eukko. ǁ Castrén 1842a: 8–9: ~, men jag lemnar oafgjordt, huruvida den Lappska Gudomligheten antingen omedelbart är lånad af Finnarne eller möjligen utvecklat sig på inhemsk grund förmedelst det inflytande, som Finnarnes Mythologie utöfvat på Lapparnes religiösa föreställningssätt öfverhufvud. ❧ [Footnote:] Jag har någon gång tillförene omnämnt, att äfven Thor förekommer i den Lappska Mythologien samt tillika yttrat den förmodan, att han ej ursprungligen tillhört den Skandinaviska, utan den FinsktTatariska folkstammen, I enlighet med de här ofvanföre uttalade åsigter måste dock nämnda Gudomlighet anses för ett lån i den Lappska Mythologien. [Body text continues:] Detta inflytande har, enligt hvad vi i det föregående sökt ådagalägga, varit hvarken större eller mindre, än att Lapparne just derigenom kommit till begreppet af personliga Gudomligheter. Ty att Äije, Akku, Tuona m. m. vore hvardera stammen ursprungligen tillhöriga Gudomligheter, är knappt att förmoda, emedan de hvarken äro kända öfver hela Lappmarken, eller ingå i några myther och traditioner, utan blott förekomma såsom ortsnamn eller i några enskildta för både Finnar och Lappar gemensamma uttryck. mander och slutligen manner) enligt det Lappska språkets lynne och lagar kan öfvergå till madder, liksom hinta öfvergår till hadde, rinta till radde, pinta till bidde, kant till gadde, sand till saddu o. s. v.58 Ifrågavarande härledning bekräftas i afseende å Madderakka ännu ytterligare af följande mig utaf Kyrkoherden J. Fellman benäget meddelade fragment: Mon laem Madderest ja Madderi mon boadam, Madderakast mon laem aellam ja Madderakka kuullui mon boadam, d. ä. af Madder är jag och till Madder kommer jag, af Madderakka har jag lefvat och till ☙  Madderakka kommer jag. ❧ Detta är påtagligen en öfversättning af de i vår Christna begrafnings-ceremonie förekommande orden: Af jord äst du kommen, till jord skall du varda. Om nu i Madderakka och Saarakka i sjelfva verket de Finska orden manner och saari ingå, så är ingenting troligare, än att Finnarne omdöpt de Lappska Seiderna och kallat Madderakka en på fasta landet befintlig Seida samt med namnet Saarakka åter betecknat sådana Seider, som Lapparne dyrkat på sjö-holmar.59 Hvad vidare Uksakka eller Juksakka beträffar, så kan detta ord lämpligast härledas ur det lappska Juksu, fångst, byte. Juksakka vore således identisk med Finnarnes Wiljan Eukko.60 Efter denna korta utflygt till Lapparnes dunkla forntid skola vi återkomma till vårt resesällskap. Det har församlat sig61 en grupp kring den värmande brasan, tänd i midten af kåtan. Qvinnorna hålla sig dock på något afstånd från elden, och en ung blomstrande mö har dragit sig längst i en vrå, der hon med barnsligt nöje betraktar en ring, en sked och en duk  – gåfvor, som hon på marknaden erhållit af sin fästman. ☙  Karlarne sköta med förenade ❧ krafter om de 334 Itineraria 4osa 1841_44.indd 334 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   ångande grytorna, trycka med ifver hvarje uppåtsträfvande köttbit under vattnet och uppfånga tid efter annan något stycke, pröfvande med kännare-min, om köttet icke redan kokat tillräckligt.62 Understundom tömmes ett glas Norrskt brännvin. Vinet löser Lapparnes tungor, man skämtar, berättar muntra historier och gör sig med ett ord: en rolig afton. Omsider tagas grytorna från elden; sällskapet fördelar sig i smärre grupper, enhvar kring sin gryta. Sedan man i djup andaktsfull tystnad intagit en rundlig måltid, sjunker den ena efter den andra med förnöjdt sinne ned på sin björkrisbädd. Snart ligga alla försänkta i den djupaste sömn. Sjelfva elden slocknar; – blott stjernorna vaka derute. Följande morgonen åtskiljdes sällskapet; – vi fortsatte resan öfver Enare träsk och kommo så till en enstaka Lappstuga i Patsjoki by.63 Ställets egare var en bland Lappar ovanligt klok och fördomsfri man. Ganska klart utlade han för mig det förvända i Enare-Lapparnes närvarande lefnadssätt och insåg äfven ☙  tydligt den utväg, hvar❧igenom de kunde komma sig upp till bättre välmåga. ”Våra renar,” yttrade han bland annat, ”äro en högst osäker egendom. På en enda natt kan vargen förstöra en stor del af Fiskare-Lappens ringa renhjord och under sommaren, då renarne äro utan all bevakning, händer det ej sällan, att de förskingras, utan att någonsin mera igenfinnas. Hvad fiskafänget åter beträffar, så är detta yrke nästan lika opålitligt som renskötseln. Om nu sommar-fisket slår illa ut och renhjorden blir förstörd, hvarmed vill den arma fiskaren då berga lifvet under den långa vintern? Skulle han deremot vårda sig om boskapsskötseln, så hade han icke blott en säker egendom, utan  sig en grupp ǁ Castrén 1842a: 9: sig i en grupp On cooking meat soup, see Itkonen, T.I., 1948 I: 264. (TS) They probably arrived at presentday Nellimö (Fi.)/Nellim (SaaN)/ Njellim (SaaI)/Njeäˈllem (SaaS) village that formed a part of the Paatsjoki village at N7637857 E552585 (N68°50′49″ E28°18′21″). (TS) 335 Itineraria 4osa 1841_44.indd 335 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria         The River Ivalojoki (Fi.) Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN) flows into Lake Inari at N7628230 E524450 (N68°45′52″ E27°36′18″). (TS) Kolonister ǁ Castrén 1842a: 10: Colonister The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI), discharging into Lake Mutusjärvi at N7664597 E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS) Joenjoki ǁ Castrén 1852b: 117: Ioenjoki The River Joenjoki or Juutuanjoki (Fi.)/Juvduujuuhâ (SaaI) flows into Lake Inari at the present-day main or church village of Inari at N7644295 E500676 (N68°54′35″ E27°1′0″). Suomen kartta 1927: 57. (TS) The River Paatsjoki (Fi.)/ Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/Паз or Патсойоки (Ru.)/ Pasvikelva (No.) flows from Lake Inari to the Barents Sea at Kirkenes on the Russian-Norwegian border, N7805872 E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″). (TS) lokala ǁ Castrén 1842a: 11: locala According to Itkonen, T.I., 1948 II: 122, domesticated reindeer were not necessary for the Inari Saami, because their livelihood was mainly based on fishing, wild reindeer hunting and raising sheep. See also Kortesalmi s. a. [2007]: 26–27. (TS) kultur ǁ Castrén 1842a: 11: cultur kunde äfven genom smörhandeln på Norrige göra sig en god förtjenst.” Det är obestridligt, att boskapsskötseln, skulle härstädes kunna bedrifvas med framgång, ty stränderna vid Ivaloelf64, som blifvit upprödjade af Finska Kolonister65, bevisa ögonskenligt, att ängsodlingen är möjlig i Enare-Lappmark. På få ställen i sjelfva Finland skall man anträffa en så yppig gräsväxt, som vid nämnda elf, och jag har vid dess mynning öfverskådat stora slätter, som med ☙  ringa odling kunde bringas ❧ till samma fruktbarhet. Ängslägenheter finnas jemväl vid Kamasjoki66, Joenjoki67, Patsjoki68, på holmar samt här och der vid sjöstränder. – Det kan ej vara min mening att boskapsskötseln skall helt och hållet utesluta renvården och fiskafänget, den borde endast blifva Enare-Lappens förnämsta näringskälla. Derjemte kan han alltför väl hålla några renar, fiska, skjuta vildren och för sitt lifs bergning begagna alla utvägar, som de lokala69 förhållanden i öfrigt erbjuda. Men derest boskapsskötseln ej vinner insteg i Enare församling, så försjunker denna ort ofelbart allt mera och mera i fattigdom och elände. Detta är lätt att inse, när man besinnar, att renafveln, som i Enare redan länge varit i aftagande70, i fordna tider utgjort en lika vigtig om ej ännu vigtigare näringskälla, än sjelfva fisket. Boskapsskötseln vore således blott ett surrogat för renafveln, hvilket brännvinshandeln med Fjäll-Lapparne redan utgjort en tid bortåt. Men skulle det måhända icke vara ändamålsenligare att söka upplifva renskötseln och bringa allt till sitt förra? Detta är, enligt min oförgripliga tanke, rent af omöjligt, ty jag är fast öfvertygad ☙  derom, att icke så ❧ mycket yttre förhållanden, som icke mera Enare-Lappens högre kultur71 336 Itineraria 4osa 1841_44.indd 336 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   vållat ren-afvelns förfall. Det är väl sannt, att Fjäll-Lapparne äro i många afseenden farliga för Fiskare-Lapparnes renhjordar, men den hufvudsakliga orsaken till renarnes aftagande ligger otvifvelaktigt deri, att Enare-Lappen redan vant sig vid ett slags stationärt lefnadssätt. Ju fastare Lappen nedslår sina bopålar, desto omöjligare blir det för honom att underhålla en större renhjord, så vida renbetet äfven vid de bästa lägenheter snart blir uppätit72, och en mansålder åtgår, innan ny mossa åter uppväxer. Jag nämnde nyss att Enare-Lapparne redan gjort några framsteg på odlingens bana. Detta röjer sig förnämligast i deras religiösa bildning. De äro mycket boksynta och väl bevandrade i sin Christendom, samt älska derjemte ett stilla och Gudaktigt utvärtes lefverne. Gröfre brott äro ganska sällsynta, om jag undantager den icke ovanliga företeelsen, att Fiskare-Lappen stundom ränner en kula genom någon från Fjäll-Lapparnes hjordar förvillad renoxe. Detta anses för en ringa förseelse, såsom man redan kan finna af den obetydliga om☙  ständigheten, ❧ att en särdeles samvetsgrann Fiskare-Lapp på fullt allvar framställde till mitt besvarande den frågan, om det verkligen vore synd att skjuta en och annan af Fjäll-Lappens renar.73 Öfverhufvudtaget afskyr man dock allt orättmätigt tillgripande i annan mans egendom. Enare-Lappen är äfven i motsatts mot andra Lappar exemplariskt nykter. Liksom de flesta dödliga försmår han icke ett glas, då det erbjudes honom, men han öfverlastar sig nästan aldrig. – Man förebrår Enare-Lappen för egennytta, vinningslystnad, prejeri, och denna förebråelse torde ej vara alldeles ogrundad. I uppätit ǁ Castrén 1842a: 11: uppätet According to Itkonen, T.I., 1948 I: 261 a poor fisherman was even allowed to kill a reindeer belonging to a rich owner, if he really needed it and later informed the owner of it. (TS) 337 Itineraria 4osa 1841_44.indd 337 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria      ovillkorligt ǁ Castrén 1842a: 12: ovilkorligt In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis Henry Morgan (1818–1881) who considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had been developed by Enlightenment philosophers such as Jean Jacques Rousseau (1712–1778). Broome 1963: 48–49; Burke Leacock 1967: lxv. Already in the 18th century agriculture was the predominant source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding became important during the late 19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185. (TS) kultur ǁ Castrén 1842a: 12: cultur Fiskarena ǁ Castrén 1842a: 12: Fiskarne oländig ǁ Castrén 1852b: 119: eländig synnerhet har jag hos dem anmärkt en ytterst minutiös ömtålighet i allt, som i den ringaste mon kommit att såra deras privat-intressen, samt en dermed sammanhängande missundsamhet för hvarandras lycka och framgång. Men sådana egenskaper alstras nästan ovillkorligt74 hos ett folk, som lefver i armod och, för att berga lifvet, oupphörligt måste kämpa med en njugg och jernhård natur.75 I fråga om Enare-Lapparnes kultur76 kan jag ej underlåta att nämna några ord om deras ☙  husliga lif. I detta afseende har civili❧sationen åtminstone så vida framskridit, att de ega hus, fastän dessa bebos endast vintertiden. Under sommaren föra Fiskarena77 ett nomadiserande lefnadssätt, flytta ifrån ena kåtan till den andra och fiska än i ett träsk, än i ett annat. Men då fiskafänget upphör och vintern börjar nalkas, så drager sig Fiskaren till sin ensliga stuga, uppförd i någon oländig78 bergstrakt. Vid valet af boningsställe för vintern afser han icke andra fördelar, än ett godt bete för sina renar, bark till egen förtäring och bränsle. När någon af dessa förnödenheter börjar tryta, så måste han söka sig ett nytt boningsställe. Äldre personer hafva förtäljt mig, att de nödgats sålunda ombyta boningsplats tre, fyra ja till och med fem gånger under sin lefnad. Det är klart at Lappen under sådana förhållanden ej vårdar sig mycket om sina byggnader. Hans stuga är vanligtvis icke större, än att den med möda inrymmer familjens medlemmar samt dessutom några får, hvilka oaktadt sitt spaka lynne hållas i fängsligt förvar under sängen. Dess höjd är under takåsen ungefär lika med en reslig karls storlek, ☙  men på sidorna kan man ej ❧ stå i upprätt ställning. Den till fårahus upplåtna delen af rummet 338 Itineraria 4osa 1841_44.indd 338 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  bildar stundom ett departement för sig, i ty att den sjunker något ned i jorden. Köket79 utgör en annan afdelning af stugan80 . Hvad spisen beträffar, så är dess inrättning ganska enkel. Den består af tvenne i ögonen fallande partier, ett fasaväckande gap och ett skorstensrör, hvarigenom lågan obehindradt kan svinga sig i fria luften. Det enda som stöter på lyx i en Lappstuga, är ett och annat fragment af en glasruta i en liten fönsterglugg. Bord och stolar kunna räknas bland rariteter. Äfven skedar äro icke allmänna, ty Lapparne sjelfva förtära vanligtvis sin soppa med slefvar.81  – Framför somliga Lappstugor finnes en liten utbyggnad, deri man förvarar sina klädesplagg m. m., som ej få rum i sjelfva stugan. Rikare Lappar hafva äfven fårahus, och de som ega kor, måste naturligtvis bestå sig ett särskildt fähus. Dessutom har hvarje hushåll så väl vid sina sommar- som vinter-stationer en eller flera små bodar. Dessa äro upp☙  byggda på höga stolpar, för att deras ❧ innehåll, som till det mesta består i matvaror, måtte vara bättre skyddadt för vargar, filfrasar och andra rofdjur.82 Hvad Enare-Lapparnes ekonomi83 för öfrigt beträffar, så är derom föga att orda, som icke redan tillförene är nästan hvar man bekant genom särskilda beskrifningar öfver Lappmarken. Deras förnämsta näringsgren är fiskafänget, såsom de äfven alla äro Fiskare-Lappar. Den fisk, som ej blir förtärd under sommaren, hänges att torka och besparas för vintern. Men under den kallare årstiden åtnöjer sig Lappen icke gerna med denna lätta föda. Han äter ett hufvudmål om dagen, som intages sent på aftonen, och då vill han gerna hafva köttmat. Om morgonen bespisar han sig med föregående dagens     Köket […] enkel. ǁ Castrén 1842a: 13: Köket utgör en annan afdelning af stugan och är derifrån åtskild medelst en stock, hvilken löper parallelt med sidoväggen närmast spisen. Sjelfva spisen är åter en mycket enkel inrättning. stugan ǁ ~ och är derifrån åtskild medelst en stock, hvilken lö[per] See also p. 113, 116. Different types of Saami dwellings are explained and illustrated in Itkonen, T.I., 1948 I: 174–197, 205–216. Timbered houses were used by the Saami since the 18th century (p. 205–216). (TS) Here Castrén means the storehouses called nili, which came into use in the early 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 230–235. (TS) ekonomi ǁ Castrén 1842a: 13: oekonomie 339 Itineraria 4osa 1841_44.indd 339 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria           On the diet of the Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 267–268. Also Itkonen, T.I., 1948 I: 281 mentions this kind of attitude towards fish and meat. (TS) Bread did not become common among the Saami until the late 19th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 292– 295. (TS) Milking reindeer became known only gradually among the Saami and it was still unknown in the Kola Peninsula in the early 20th century. On the dairy economy and especially cheese-making, see Itkonen, T.I., 1948 I: 273–278. (TS) Christmas and Easter, in particular, were times when the Saami traditionally ate better meals than in everyday practice. Berries were eaten especially in the autumn. Itkonen, T.I., 1948 I: 263, 291–292. (TS) dagligen ǁ Castrén 1842a: 14: dageligen Such dishes offered to a traveller in Lapland werer already described in the early 17th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 268. (TS) ovillkorlig ǁ Castrén 1842a: 14: ovilkorlig. There were attempts to launch the teaching of the Saami language in the first half of the 18th century, but they were unsuccessful, because all books were printed in Southern Saami, which was unintelligible in the north. From then on, Finnish became the language of teaching and the church in Lapland until the middle of the 19th century, when Saami l was gradually taken into use. Itkonen, T.I., 1948 I: 75–76. besparingar eller med sin torra fisk.84 Många Lappar äro dessutom försedda med bröd85, ost af renar86, kor och får, frusen renmjölk, hjortron, kråkbär och andra slika läckerheter.87 – Sitt kött får Fiskare-Lappen dels genom vildrens-jagt, dels från sina egna små hjordar, men isynnerhet af närboende Fjäll-Lappar. ☙  Dessa sälja väl ogerna ❧ sina renar, emedan deras hjordar ändock nästan dagligen88 förminskas genom vargen, hvilken för att begagna mig af en Fjäll-Lapps uttryck, ”är lika farlig för hans renhjord, som Djefvulen är för menniskan,” men brännvinet är en mäktig, en alltbesegrande förespråkare. Kommer man såsom resande till en fjällby och efter landsens sed bjuder sitt värdsfolk en eller par supar, så blir man rikligen begåfvad med renstekar, tungor, märgben m. m.89 Det anses med rätta såsom en förolämpning om man vägrar emottaga dessa gåfvor, men har man engång emottagit dem, så är det en ovillkorlig90 skyldighet att med brännvin vedergälla det undfångna godset, enligt ordspråket: ”Gåfva mot gåfva, eller gif min gåfva åter.” Förglömmer man denna skyldighet, så blir man derom inom kort erinrad. Härpå följa åter nya skänker och en ny traktering, hvilket fortfar, så länge den resande har en droppe qvar i sitt krus. Häraf synes hvilken oerhörd vinning en beräknad månglare kan draga på sin brännvinshandel med Fjäll-Lappen. Ej under, att Enare-Lapparne ansett denna handel för en vigtig näringsgren. Sedan jag nu kommit att orda om Fjäll-Lapparne, torde det vara mig tillåtet att ☙  ännu ❧ bifoga några anmärkningar om detta slägte. Fjäll-Lapparne stå i religiöst och sedligt hänseende vida under Fiskare-Lapparne. Dertill (TS) Lottáž, ‘little bird’. (TS) Sjelf […] ömhet. ǁ Castrén 1842a: 15: Sjelf har jag sett […] resa, kyssa hustru och barn samt smeka dem 340 Itineraria 4osa 1841_44.indd 340 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – är vållande icke blott deras nomadiserande lefnadssätt, utan äfven obekantskapen med de tungomål, hvarpå religionsundervisningen blifvit dem hitintills meddelad.91 Icke desto mindre synes äfven Fjäll-Lappen ega ett djupt religiöst anlag, ty han läser dagligen vissa bordsböner, morgon- och aftonböner, samt undervisar med omsorg sina barn i de stycken, hvari han sjelf är hemmastadd. Liksom Fiskare-Lappen är han en afgjord fiende till vidskepelse och hedendom, samt känner derföre föga eller intet af sin forntid. Fjäll-Lappens religiösa sinnelag visar sig äfven i oändlig kärlek till maka, barn och tjenstefolk. En Fjäll-Lapp berättade för mig, att han under sitt trettioåriga äktenskap aldrig vexlat ett ondt ord med sin hustru, aldrig tilltalat henne annorlunda än med det vackra ordet ”loddadsham” (lintuiseni, min lilla fågel)92. Sjelf har jag sett Fjäll-Lappen, då han om aftonen hemkommit från sina renar eller återvändt från en resa, kyssa och smeka sin hustru och sina barn med en varm, innerlig ömhet.93 Med denna vekhet i sinnet förenar ☙  Fjäll-Lappen ❧ en djerfhet och frimodighet, som stundom öfvergår till trotts och förakt för skick, sed och lag.94 Gröfre brott äro väl bland Fjäll-Lapparne lika sällsynta som hos Fiskarena, men det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, hvilka ej finnas specificerade i Tio Guds Bud och om dem har Fjäll-Lappen föga kunskap.95 På äkta fornnordiskt vis älskar han göra sin vilja gällande medelst näfrätten; hans språk är ofta96 fräckt och hela hans beteende plumpt och öfvermodigt. Det97 kan ej annorlunda vara, ty oaktadt Fjäll-Lapparne redan antagit christendomen, så tillhöra de dock ännu antalet af vilda folk. De-     med en takt och finhet, som blott derigenom skiljer sig från den civiliserade menniskans, att den ej är en sedvana utan ett naturligt uttryck af en ren och innerlig kärlek. och lag. […] föga kunskap. ǁ Castrén 1842a: 15: ~ Detta härrör dock ej af ett djupt rotadt sedligt förderf, utan har sin grund i ovana vid sedliga förhållanden och ett mera civiliseradt lefnadssätt i allmänhet. Gröfre brott äro bland Fjäll-Lapparne nästan lika sällsynta som i Enare; men det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, som ej specificeras i Tio Guds Bud, och om dem har Fjäll-Lappen föga kunskap. Itkonen, T.I., 1948 I: 58–61 gives an overview of jurisprudence in the Saami area especially explaining cases involving the Saami and Finnish settlers, but not so much actual criminal cases within the Saami communities. The religious revival movement of Lars Levi Læstadius reduced the use of alcohol in the Saami community, which also led to a decreasing crime rate. The most common crimes among the Saami were burglary and theft. Kent 2014: 40–41. (TS) ofta ǁ Castrén 1842a: 15: stundom Det kan […] ifrån hvarandra. Castrén 1842a: 15–16: Det kan ej annorlunda vara. Icke kan fjällens son lefva efter samma norm, som slättlandets bebyggare. Van att ända ifrån sin spädaste barndom irra omkring på fjällen och föra ett fritt, från alla menskliga förhållanden oberoende lefnadssätt, känner han ej andra pligter, än dem han kunnat inhemta i familjens och naturens sköte. För att icke behöfva omskrifva min mening med många ord och slippa att begagna mig af 341 Itineraria 4osa 1841_44.indd 341 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria de missförstådda orden: sed, sedlighet, civilisation, nödgas jag ehuru mot min vilja, fälla om Fjäll-Lapparne det omdöme, att de ännu tillhöra antalet af vilda folk. Detta röjer sig på det ögonskenligaste i deras yttre lif. Ty att börja med deras boningar, så uppehålla de sig i tält, som äro af den uslaste beskaffenhet. De uppföras på följande vis: Först nedstötas i jorden fyra bågformiga träd på det sätt, att de bilda tvenne halfcirklar [half-/cirklar], som ställas i parallel riktning på par alnars afstånd från hvarandra.  mekanik ǁ Castrén 1842a: 16: mechanik  Tents (goahti) of this type were in use among the reindeer nomad Saami but became increasingly rare during the 19th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 180–185 (see esp. figs. 33–36). (TS)  The laavu (Fi.)/lávvu (SaaN) is a simple, mostly open shelter covered with a fabric. Itkonen, T.I., 1948 I: 175–177. (TS)  Så besvärliga […] renar. ǁ Castrén 1842a: 16: Ännu mera besvärlig än flyttningen, är för Fjäll-Lappen den ständiga bevakningen af renarna. ras vildhet röjer sig ögonskenligt redan i deras yttre lif. För att börja med deras boningar, så uppehålla de sig, liksom de flesta andra vildar i eländiga tält. Dessa uppföras sålunda, att man i jorden nedstöter fyra bågformiga träd, bland hvilka två och två bilda en halfcirkel och äro ställda i paralell riktning på ett par alnars afstånd ifrån hvarandra. Dessa sammanfogas sedan medelst några tvärträd och nu är sjelfva skrofvet eller underredet färdigt. Deremot stäl☙  ler man ❧ en mängd stänger i sluttande läge, lemnar blott ett litet draghål för röken och en dörröppning. Kring denna rustning drages sedan ett vallmars-täcke, hvaraf en flik tillika utgör dörren. I midten af kåtan göres en eldstad medelst en sådan mekanik98, att några stenar radas kring det ställe, hvarest elden skall brinna. Kasta nu litet björkris på golfvet, bred några renhudar deröfver, så har du byggnaden färdigt inredd. En sådan kåta (goatte) utgör Fjäll-Lappens högqvarter.99 Här bo hustru och barn samt ålderstigna personer. Sjelf följer han och hans tjenstefolk med renhjorden, lägrande sig stundom i snödrifvan, stundom i en så kallad laovu, som är en ännu bristfälligare inrättning än kåtan.100 Den uppslås, så snart renbetet kring kåtan tager slut och renarne aflägsna sig blott ett litet stycke derifrån. Finnes renbete ej mera på nära håll, så blir det en allmän flyttning af tält, husgeråd, matvaror och annan egendom. Sådana flyttningar inträffa enligt Högströms uppgift tvenne gånger hvarje månad. Dessutom draga sig Fjäll-Lapparne om våren till hafskusten och vända om hösten tillba☙  ka till fjällen.  – ❧ Så101 besvärliga dessa flyttningar än äro, så har dock Fjäll-Lappen ännu mera omak med den ständiga bevakning- 342 Itineraria 4osa 1841_44.indd 342 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – en af sina renar. Natt och dag måste han vara på vakt mot vargen – denna listiga ovän, som lurar i buskarna och begagnar sig af det första tillfälle att gripa sitt byte. Hufvudsaken vid renarnes bevakning består i konsten att hålla dem väl tillsamman. Ty då antalet af en FjällLapps renar uppgår till tusendetal och alla Lappar som bo i en så kallad Fjällby, hafva sina renar i en hjord, så är det naturligtvis en omöjlighet att hafva öga öfver dem alla, om de slippa att sprida sig i flera smärre flockar. Derföre löper Lappen af och an på skidor och söker sammanhålla renhjorden medelst hundar, hvilka äro så väl dresserade, att Lappen blott behöfver peka på den ren, som aflägsnar sig från hjorden, hvarefter hunden genast drifver honom tillbaka. Oaktadt en så sorgfällig omvårdnad, händer det likväl ofta, att vargen får tillfälle att döda flera renar på en enda natt. Under hela vintern behöfver Fjäll-Lappen ej hafva besvär med att slagta någon ren för eget behof. ☙  Han äter i sitt dagliga lif ❧ endast vargfrat och går således miste om de bästa stycken, samt isynnerhet bloden – denna läckerhet, som han älskar dricka rå. – Man hyser vanligen den falska föreställning, att Fjäll-Lappen endast lifnärer sig med kött. Det är väl sannt, att han till qvällen kokar sig en kraftig köttsoppa, hvilken han, i motsatts till Fiskare-Lappen, äter osaltad, men sjelfva Fjäll-Lapparnes domestiker har jag sett bespisa sig med bröd, smör, saltfisk, renost m. m. Till bark som utgör ett vigtigt näringsmedel för Fiskaren, behöfver Fjäll-Lappen ej taga sin tillflygt. Han är på sitt sätt rik, och detta är hans enda väsendtliga företräde framför Fiskaren. Ty enligt hvad jag i det föregående korteligen antydt, står Fiskare-Lappen både i 343 Itineraria 4osa 1841_44.indd 343 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria  arkitekturen ǁ Castrén 1842a: 17: architecturen  ekonomiskt ǁ Castrén 1842a: 18: oekonomiskt  The original Suõ’nnjel (SaaS)/Suonikylä (Fi.) was a Skolt Saami winter village which in Castrén’s time was on the Russian side of the Finnish-Russian border, ca. N68°45′20″ E30°29′43″. Later, after the peace treaty of Tartu in 1920 when Russia ceded the Petsamo/Pečenga area to Finland the Skolt Saami moved to Finland and the new village of Suonikylä was built ca. 50 km west of the old one. Suomen kartta 1927: 59; see also Kortesalmi s. a. [2007]: 283–284 Sverloff 2003: 19, 30. (TS) religiöst och sedligt hänseende vida öfver sin broder på fjällen. Sednast har jag äfven sökt ådagalägga, att Fjäll-Lappens lefnadssätt är vida mera vildt och ohyfsadt, än Fiskarens. Denne tillbringar större delen af vintern i en kanske alltför ostörd ro hemma i sin stuga, då deremot Fjäll-Lappen har att kämpa med köld, ☙  storm och oväder ❧ samt öfverhufvud nödgas föra ett lif, som mera liknar djurets än menniskans. – Fiskare-Lappens byggnadssätt utvisar ej några stora framsteg i arkitekturen102; men då han en gång byggt upp ett hus, kommit sig till får och möjligen någon ko, så har han derigenom med ett stort steg närmat sig till en stationär lefnadsart. Såvida han likväl om somrarne irrar omkring och stundom äfven om vintrarne flyttar bo, så är han ännu till hälften nomad, och bildar sålunda en länk emellan Fjäll-Lappen och Nybyggaren. Fiskare-Lappen är i sjelfva verket stadd i en brytningsprocess, men alla brytningar äro svåra, och hos Enare-Lapparne har öfvergången ifrån nomad till fastboende nybyggare alstrat ett ekonomiskt103 förfall. Måtte de som kunna något verka för Lapplands väl, inse beskaffenheten af nämnda brytning och söka bringa Enare-Lapparne, icke till fjällen, icke till de Norrska fjorderna, utan till det mål, hvartill de sjelfva omedvetet sträfva, som är ett fullkomligen stationärt lefnadssätt. ☙  Efter alla dessa omvägar skola vi ändte-❧ ligen rusta oss på resan. Dervid få vi likväl icke göra oss någon brådska, ty för att renarne skola härda ut på det tolf mils långa hållet från Patsjoenniska till den Ryskt-Lappska byn Synjel104, måste de i ostörd ro få njuta sin koitto-lepo (skymnings-hvila) och derpå ännu beta en 344 Itineraria 4osa 1841_44.indd 344 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – stund. Sedan är det en svårighet att fasttaga renarne. Man fångar dem med en snara, hvilken kastas så, att hornen fastna deri. Men somliga renar, isynnerhet de, som äro af vildrensras105, låta ej lätt snärja sig, utan skygga redan på afstånd för menniskan.  – Måltiden, på morgonstunden intagen, är ej så hinderlig för Lappen, som den vanligtvis är för Finnen. Men begge ega de samma obegripliga förmåga att förhala tiden, utan att någonting väsendtligt ändock blir uträttadt. Sålunda var äfven vid vår afresa från Patsjoenniska middagstiden nära för handen, då vår värd omsider gaf tecken till uppbrott. Detta tillkännagifvande sker vanligtvis alltid, förrän renarne blifvit förespända, ty denna operation är så enkel, att dertill, enligt Lap☙  pens sätt att tala, alls ingen tid är af nöden. ❧ Den verkställes på följande vis.106 Kring renens hufvud bindes en grimma, hvarvid körremmen är fästad. Oket består af mjukt renskinn, och bildar en ögla kring renens hals, sträckande sig ända under frambenen. Dragremmen utgör en beståndsdel för sig, den löper mellan renens ben och är med ena ändan fästad vid oket samt med den andra vid en lycka, som sitter under spetsen af renslädan. Denna liknar till sin yttre form en på midten afsågad båt, är försedd med ryggstöd och har för balancens skull en bred köl107 i bottnet. Till sin storlek är renslädan så beskaffad, att en person beqvämligen kan sitta deri och ännu hafva en rensel till stöd emot fötterna. Nu äro renarne förespända och allt i ordning. Lappen läser ännu i tysthet sitt ”Fader vår” och sedan bär det öfver backar och berg, med en hastighet, som knappt kan öfverträffas af något annat än fågelns bevingade flygt. Snart hejdar dock renen sin fart, och nu börjas den  vildrensras ǁ Castrén 1842a: 18: vildrensrace  See also Itkonen, T.I., 1948 I: 412– 415 with illustrations. (TS)  köl i bottnet ǁ Castrén 1842a: 19: köl 345 Itineraria 4osa 1841_44.indd 345 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria  tigger […] stormen. ǁ Castrén 1842a: 19: tigger om stöd af en ungdomsvän och qvider bittert, då stormen ej unnar honom den glädjen att dö i fred.  då han […] snö ǁ Castrén 1842a: 19 … då han hopat öfver dem en ättehög, hvilken åtminstone under vintern undandöljer de nakna liken  drifvor ǁ Castrén 1842a: 19: små ~  kolossala ǁ Castrén 1842a: 19: colossala  This address shows that also this text probably comes from a letter. vanliga, oföränderliga lunken, som genom sin enformighet uttröttar både kropp och själ. Det ☙  är mycket uppfriskande att stundom få sätta ❧ sig utför någon ättestupa, men vägen emellan Patsjoenniska och Synjel löper beklagligen hvarken öfver fjäll eller några höga berg. Deremot kommer man att färdas öfver en oräknelig mängd mer eller mindre vidsträckta sjöar, och dessa pröfva allra mest tålamodet, emedan de äro ödsliga, enformiga och dessutom lemna fritt spelrum för väder och vind. Lyckligtvis ligger i vår väg jemväl mycken skog, hvarest man åtminstone har något skygd för vinden, men äfven här finnes ingen annan omvexling, än den som kan upptäckas i olikheten emellan tallarna, intet annat lif, än hvad som röjer sig i vilddjurens spår, intet annat ljud än vindens tjutning och en sorglig klagan af något åldrigt träd, som lutande under årens tyngd tigger108 om stöd af sin granne och fruktar att förkrossas af stormen. Många bland hans bröder ligga redan kullstjelpta och förkrossade af den skoningslösa tyrannen, men denne har likväl ärat sina motståndare såsom hjeltar, då109 han öfver dem hopat stora ättehögar af snö. Hvad äro dock dessa drifvor110 emot de kolossala111 vårdar, som naturen upprest öfver sin egen graf? Du112 tror kanske, att ☙  de endast ❧ äro molnskyar – dessa mörka vålnader, som skymta der långt i fjerran. Ser du ej huru orörligt de stå på sitt ställe, säger dig icke allt, hvad du skådar omkring dig och bland annat jordens egen hvita svepning, att de blifvit satta till att vittna om död och förgängelse? I en sådan dyster skepnad framställde sig för mitt sinne den Lappska naturen under början af vår färd från Patsjoenniska. För att gifva åt mina betraktelser en annan riktning körde 346 Itineraria 4osa 1841_44.indd 346 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   jag vid lägligt tillfälle fram till vår förare och sökte bringa å bane något muntert samtal med Lappen. Jag sporde honom bland annat huru det kom till, att vi, efter att hafva passerat Ryska gränsen, fått öfver oss ett fullkomligt oväder. Lappen genmälte, att vid sjelfva gränsen, i stället för tullkammare, varit ett heligt ställe, en basse baikke113, så kallad, emedan derå finnes en Seida. I fordna tider hafva Lapparne aldrig rest förbi Seiden, utan att dervid göra sin måltid och naturligtvis äfven offra något åt Guden. Ännu i dag iakttaga Ryska Lapparne denna plägsed, af fruktan, att de annars skola öfverfallas af hunger och andra plågor, hvarmed den förgrymmade ☙  Guden bestraffar ❧ en sådan öfverträdelse. ”Måhända”, tillade Lappen leende, ”hade Seiden äfven af oss kräft något offer och vill genom detta oväder visa, hvad han förmår.” I afsigt att blidka Gudens vrede anställdes en libation, men den tjenade nu mera till intet. Ovädret fortfor och nästan tilltog. För oss fanns således ingen annan utväg, än att med ihärdigt lugn afbida ovädrets utgång och trösta oss med hoppet att få tillbringa natten vid en god eldbrasa. Detta hopp gick äfven i fullbordan. Vi funno en tall som låg kullstjelpt på marken, och hade en rot, vid hvilken snart sagdt en evig eld kunnat underhållas. Dervid gräfde vi en rymlig grop, gjorde i dess botten en bädd af qvistar, bredde på vindsidan ett segel (loudet), ställde grytan på elden och sutto sedan förnöjda vid den värmande brasan. Vi hade nu mera intet men af vinden; den tvertom underhöll vår brasa vid friskt lif och roade oss genom sin konversation114 med tallarna. Det förstås af sig sjelft, att man vid ett sådant tillfälle ej underlåter att tömma ett glas och upplifva känslans glöd genom erinringen af Bassi báiki (SaaN) meaning sacred place. (TS) konversation ǁ Castrén 1842a: 20: conversation 347 Itineraria 4osa 1841_44.indd 347 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria             ekonomi ǁ Castrén 1842a: 21: oekonomie minnen ǁ Mscr and Castrén 1842a: 21: reseminnen Lake Sulkusjärvi (Fi.)/Sulgušjävri (SaaI) at N7632492 E565418 (N68°47′46″ E28°37′15″). (TS) Lake Puolžâhjävri (SaaI) on the Russian side of the present-day border at N68°46′45″ E28°45′30″. (TS) Lake Algašjaur at 68°44′48″ E28°54′56″. (TS) In Castrén 1852b: 128 this name was incorrectly changed to Kamajäyri. Lake Karnjaur is situated at N68°47′5″ E29°8′14″. (TS) Lake Ylä-Njaannamjärvi or more probably Ala-Njaannamjärvi (in Russian Ilja-Njaannamjarvi and Ala-Njaannamjarvi) at N68°49′27″ E29°26′51″. (TS) Lake Kallajaur west of Lake Kukkesjaur. Suomen kartta 1927: 59. (TS) Lake Nollesjaur between Lakes Kallajaur and Kukkesjaur. Suomen kartta 1927: 59. (TS) Lake Kukkesjaur at N68°42′53″ E30°12′30″. (TS) There is no actual mountain ridge east of the Njaannamjärvi lakes. (TS) detsamma ǁ Castrén 1842a: 21: detta berg sina vänner och annat, som man eger dyrbart i sitt saknade hemland. Sålunda går tiden lätt och ☙  lustigt under ❧ väntan på den kostliga soppa, som ofelbart förhjelper Lapplandsfararen till en rolig hvila i sjelfva den djupaste vildmark.  – Vederqvickt genom en ljuflig sömn, är man redobogen att möta, hvad hellst den nytända dagen må bära i sitt sköte. Den 27 Februari var en sådan dag, om hvilken jag kunde säga perdidi diem, ifall jag verkligen vore en iso herra, såsom de Finska skjutsbönderna stundom kallat mig, då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och andra resenärer, färdats beskedligt med deras hästar och språkat förtroligt med dem sjelfva om deras ekonomi115, lefnadsförhållanden och mera dylikt. Om denna dag finner jag bland mina minnen116 antecknat föga mera, än namnen på en mängd sjöar, som lågo i vår väg ända ifrån Patsjoki till Synjel. De äro: 1) Sulkishjäyri117. 2) Puoltshihjäyri118, 3) Alkäsjäyri119, 4) Karngjäyri120, 5) Njannomjäyri121. 6) Tshoalmejäyri, 7) Kallajäyri122, 8) Noblasjäyri123, 9) Gukkisjäyri124. Emellan Njannomjäyri och Tshoalmejäyri löper en temligen hög bergsrygg, benämnd Ukka-shaelke125. På detta berg fanns troligen åter en hungrig Seida, ty så snart vi ☙  kommit ❧ öfver detsamma126 utbröt ett häftigt yrväder, som tilltog dessmera ju närmare vi hunno till byn och på det milslånga Gukkisjäyri höll på att helt och hållet förhindra vår ytterligare framfart. Sedan det ändteligen lyckats oss att komma deröfver, återstod ej mera än en half mil till byn. Enhvar lärer dock inom sig hafva gjort den erfarenhet, att liksom tidens längd icke alltid låter bestämma sig efter timmar och minuter, så är äfven den geometriska måttstocken af famnar och fot mången gång icke lämplig 348 Itineraria 4osa 1841_44.indd 348 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   till bestämmande af vägens längd. Det är otroligt huru lång en half mils väg förefaller i Lappland, då man blir öfverfallen af yrväder, är uttröttad efter en mödosam resa och börjar längta att ändtligen få träda under ett gästfritt tak. Man anstränger sina synorganer till det yttersta, för att få se den efterlängtade elden skymta fram emellan träden. Fantasin127 underlåter ej att gäcka den otålmodige Lapplandsfararen med tusende eldar, som vänligt vinka honom till sig, men i nästa ögonblick försvinna, för att sedan på samma sätt åter tändas och slockna. Ledsen ☙  vid detta ❧ bedrägeri anser man sjelfva den sannskyldiga elden för ett dylikt gyckel, tills hundarnes omisskänneliga helsning öfvertygar den resande, att att han omsider hunnit till målet.128 Sedan vi sålunda kommit till den första Lappby inom Ryska området, skulle det väl höra till ordningen att taga i ögnasigte det mest anmärkningsvärda, som orten erbjuder. Men såsom Synjel är den närmaste gränsby till Enare, så äger den äfven mycket gemensamt med Finska Lappmarken, som ej igenfinnes i andra Ryska Lappbyar. För att således förvärfva oss någon kännedom om de Ryska Lapparne öfverhufvud, synes det vara ändamålsenligare, att vi förutsätta såsom bekanta äfven åtskilliga andra Lappbyar och i grund af denna bekantskap med några allmänna drag utmärka de Ryska Lapparnes lynne, lefnadssätt och andra förhållanden. I afseende å lefnadssättet skilja sig Ryska Lapparne ej mycket från våra Enare-Lappar.129 De lifnära sig hufvudsakligen genom fiskande och lefva under sommaren kringspridda vid sina ☙  träsk, vid floder och hafsstränder, ❧ boende i kåtor eller andra slags Fiskare-kojor. Men om  Fantasin ǁ Castrén 1842a: 22: Fantasien Cf. also KK 539.31.1 p. 47, field note ending at this point (see p. 598). See Лукьянченко 2003a: 78–85. (TS) 349 Itineraria 4osa 1841_44.indd 349 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  Castrén’s logic seem to be based on the assumption of reindeer herding as an original means of livelihood in the Saami region. According to Solbakk 2006: 40 and Лукьянченко 2003b: 66, reindeer husbandry actually became common on the Kola Peninsula in the late 19th and early 20th century, i.e., after Castrén’s time, when immigrants from Norway came into the region. Лукьянченко 1971: 32 assumes that there had never been a deeply-rooted tradition of reindeer husbandry in the western parts of the Kola Peninsula before it was replaced by a fishing economy. (TS)  Imandra is a large lake at N67°48′19″ E33°8′34″. (TS).  Notozero (Ru.)/Nuorttijärvi (Fi.)/ Njuohttejávri (SaaN) used to be a lake at ca. N68°30′52″ E31°8′12″. At present, it is part of the Upper Tuloma artificial lake. (TS)  Лукьянченко 1971: 34–44 gives a description of different fishing methods in the Saami communities of the Kola Peninsula in the late 19th century with reference to their roots further back in history. (TS) hösten och sednast efter jul-fastans utgång flytta de till sina vinterboningar, hvilka ej äro så vidt skilda från hvarandra, som Enare-Lapparnes, utan efter det Ryska sättet mästadels sammanpackade i trånga byar. Sjelfva detta boningssätt bevisar tillfyllest, att de Ryska Lapparne ej kunna vara i besittning af stora renhjordar, emedan i sådan händelse nejden innan kort skulle blifva utblottad på renbete och byn följakteligen nödsakad att den ena gången efter den andra ombyta boningsplats. Men så ringa är antalet af deras renar, att smärre byalag kunna uppehålla sig tiotal år på ett och samma ställe. Att de Ryska Lapparne vant sig ifrån renskötseln130 och nästan uteslutande slagit sig på fiskeri, dertill gifves mera än ett skäl. Först och främst är naturen utmärkt gynnande för sistnämnda yrke. Ishafvet och Hvita Hafvet äro verkliga guldgrufvor för Fiskaren. Dessutom finnas inom Ryska Lappmarken ett par stora och fiskrika träsk Imandra131 och Nuotosero132, ☙  samt en oräknelig mängd ❧ smärre insjöar. Hvi skulle ej Lappen begagna dessa näringskällor och utbyta det vilda fjäll-lifvet emot Fiskarens jemförelsevis mycket lättare värf?133 Också torde den Grekiska religionen i sin mon hafva bidragit till att vända Lapparnes håg åt detta yrke. Ty då denna religions bekännare nästan halfva året måste umbära den slags föda, som Lappen kunnat erhålla från sin renhjord, så blef det äfven af religiös grund en nödvändighet för den Ryska Lappen att kasta sig på en annan näringsgren. Då han vidare måste afhålla sig från köttmat äfven på den tid, då han, engång vorden Fiskare, har vård om sina renar, och blott ett par månader om året är i tillfälle att lifnära sig med denna föda, så har han i sanning föga skäl att 350 Itineraria 4osa 1841_44.indd 350 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – underhålla stora renhjordar, om detta annars vore möjligt för en Fiskare-Lapp. Emellertid är, näst fiskafänget, renvården Ryska Lappens förnämsta näringsgren.134 – Äfven handeln tjenar honom till ett bergningsmedel. Således finner ☙  man Gudabilden och ❧ besmanet vanligen alltid hängande på väggen i hans stuga. Här frågas sällan, hvad man får gifva den resande till mat, utan han måste låta sig afväga fisk, bröd och i allmänhet allt hvad han ärnar förtära. Så röjer sig i allt en öfverhandtagande handelsesprit, men de Ryska Lapparne äro ännu alltför fattiga, för att kunna företaga några egentliga spekulationer135, göra resor, besöka marknader. Ändock visar sig understundom vid Enare kyrka en och annan Lapp från någon närbelägen Rysk Lappby, hitkommen i någon handelsaffär136. Likaså besökes äfven Salla i samma afsigt af Akkala-Lappar. Om man öfverhufvud vågar tro på de Ryska Lapparnes stigande i ekonomisk137 förkofran, så är utan tvifvel sistnämnda egenskap eller deras handelsesprit det medel, hvarigenom de skola gå framåt. Boskapsskötseln är för detta folk alldeles främmande. Ingen enda bland dem eger en ko, icke ens alla hafva får. Det är så mycket mindre troligt, att uppmärksamheten ☙  skall rigtas åt detta håll, som boskaps❧skötseln äfven försummas af Ryssarne  – deras läromästare. I boningssättet visar sig en stor mångfald hos de Ryska Lapparne.138 Största delen af dem bor under vintern i stugor, hvilka i det närmaste likna Enare-Lapparnes och således äro låga, mycket trånga samt försedda med en öppen spis. Den mest i ögonen fallande skiljaktigheten består i taket som i Enare är upphöjdt men i Ryska Lappmarken brukas plattadt. In i sjelfva  Лукьянченко 1971: 44–54 also emphasizes hunting, especially sea hunting with traditions going back to the Neolithic Period on the coasts of the Kola Peninsula. (TS)  spekulationer ǁ Castrén 1842a: 23: speculationer  handelsaffär ǁ Castrén 1842a: 23: handels-speculation  ekonomisk ǁ Castrén 1842a: 23: oekonomisk  Also Лукьянченко 1971: 88–105 describes several different types of buildings with comparison with the Scandinavian Saami region but without any analysis of their relationship to each other. (TS) 351 Itineraria 4osa 1841_44.indd 351 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  Itkonen, T.I., 1948 I: 206 quotes this description in his account of Skolt Saami dwellings. (TS)  De […] ihopsydde ǁ Castrén 1842a: 25: Sistnämnda plagg, äro hos de Ryska Lapparne tillhopasydda stugan visar sig den olikhet, att de Ryska Lapparne i stället för säng hafva breda bänkar kring rummet. – Vid hafskusten, i fjälltrakter och på trädfattiga orter i allmänhet bo de Ryska Lapparne äfven vintertiden i kåtor. Dessa äro dock gjorda af träd eller bräder, uppställda i något lutande riktning. Kåtan är bredast i midten och smalnar mot hvardera ändan. Väggarna löpa dock icke tillsamman, utan i kåtans begge ändar befinnes en smal sidovägg. Taket är platt och torfbetäckt; golf saknas; midt i kåtan finnes en vanlig eldstad. – Ett tredje slag af boningsrum ☙  utgöres af pörten, hvilka ❧ dock äro vida mindre och bristfälligare än våra Finska rökpörten. Ugnen hvilande på ett underlag af träd har en rundad form; den liknar våra badstugu-ugnar, men är vanligen mycket liten och så illa uppförd att lågan slår genom stenarna. Rökhålen tilltäppes med en uppstoppad säck eller dyna, som med tillhjelp af en stång ditlyftas.139 – Ännu finnes hos några få Ryska Lappar ett fjerde slag af boningar, nemligen ordentliga stugor, fullkomligt lika med de Ryska Karelarnes och således äfven försedda med vanliga rör-ugnar. Hos de Lappar som ega antingen rökpörten eller sistnämnda slag af stugor är kåtan förnedrad till kök. För samma ändamål begagnas kåtor äfven på flere ställen i Österbotten, hvilket bruk utan tvifvel är ett spår af Lapparne. Klädedrägten är hos alla Lappar ungefär densamma. Lappens oumbärligaste klädespersedlar är renmudden samt skor och benkläder af renbenlingar. De140 tvenne sistnämnda plaggen äro hos de Ryska Lapparne ihopsydde; andra Lappar hafva dem åtskilda, men dock så väl ☙  fast❧snörda om smalbenet, att snön ej kan tränga sig derigenom. Norska och Finska 352 Itineraria 4osa 1841_44.indd 352 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   Lappar bära i köld omkring halsen en björnskinnskrage, hvilken ej blott skyddar öron och ansigte utan äfven betäcker bröstet och axlarna. Ryska Lappar sakna detta plagg; men i stället för att andra Lappar hafva föga skygd för ansigtet af sin mössa, som är den ”Ryska kuskmössan”, är dessas hufvudbonad försedd med örlappar, hvilka täcka en stor del af ansigtet.  – På detta sätt är Lappen företrädesvis141 klädd på sina resor och denna klädnad är ungefär densamma hos karlar och qvinnor. Största olikheten består i mössan, hvilken enligt det Ryskt-Lappska modet, hos karlarna har en rundad, men hos qvinnorna en plattad, högre och bredare kulle. Den Finskt-Lappska qvinnomössan har jag någon gång tillförene142 beskrifvit. I sitt hvardagliga lif bära i vår Lappmark så väl karlar som qvinnor, en klädnad af vallmar143, som i det närmaste liknar en skjorta, men i Ryska Lappmarken har man utom mycket annat äfven antagit den Ryska nationaldrägten.144 ☙  ❧ Efter dessa anmärkningar, som blott beröra de Ryska Lapparnes yttre förhållanden, skola vi nu nämna några ord om deras inre lif. I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg145 ståndpunkt. De hafva föga eller ingen146 kännedom af Christendomens anda och föreskrifter, ingen af dem kan läsa i bok och ganska147 sällan betjenas de med religionsvård af prester från någon närbelägen Rysk by eller stad.148 Sabbaten blir således icke helgad af dem annorlunda, än som en hvilodag. På sin höjd går man i bönehuset, som dock finnes i hvarje by eller pogost149, och gör några korsningar framför Helgonbilderna, hvilken ceremoni150 kallas bön. I sitt dagliga lif iakttaga Ryska Lapparne troget den Grekiska kyrkans ceremonier m. m.,         företrädesvis klädd ǁ Castrén 1842a: 25: klädd Castrén 1842b from the journey to Lapland in 1838, published in this volume. vallmar ǁ NRF: vadmal On the clothing of the Russian Saami, see Лукьянченко 2003a: 85–92; 1971: 122–144. (TS) When inspecting the manuscript for printing in Castrén 1852b, printing official (censor) C.A. Sanmark struck out the words beklagligtvis alltför. See his note on mscr p. 315. C.A. Sanmark struck out the words eller ingen. See mscr p. 315. ganska […] betjenas de ‖ C.A. Sanmark changed the text published in Castrén 1852b: endast sällan kunna de betjenas. See mscr p. 315. Castrén 1842a: 25: I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg ståndpunkt. De hafva föga eller ingen kännedom af Christendomens anda och föreskrifter; ingen af dem kan läsa i bok och ganska sällan betjenas de med religionsvård af Prester från någon närbelägen Rysk by eller stad. This version is the same that Castrén aimed to publish in NRF but it was changed by the censor. A pogost was a parish and tax-paying district in the Russian countryside especially in the Middle Ages, but the name was used also later. Nenonen – Teerijoki 1998: 396. (TS) ceremoni ǁ Castrén 1842a: 25: ceremonie 353 Itineraria 4osa 1841_44.indd 353 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria      kulten ǁ Castrén 1842a: 26: culten hälsa ǁ Castrén 1842a: 26: helsa charlataneri ǁ Castrén 1842a: 26: charlatanerie Shamans, however, used various hallucinogens to achieve a trance. Mental instability has also been referred to as a characteristic of a shaman. Siikala – Hoppál 1992: 10– 11, 26–40. (TS) okultiverade ǁ Castrén 1842a: 26: ocultiverade som hör till den yttre kulten151; men under denna christna yta döljer sig mycken öfvertro och vidskepelse. I synnerhet är tron på trolldom hos dem starkt rotfästad. Högst i anseende stå de förr omnämnda Akkala-Lapparne för sina magiska kunskaper. De äro äfven i Finland så be☙  ryktade att ❧ bönder ända ifrån Savolax vallfärdas till dem, i afsigt att återvinna sin hälsa152, sina förlorade skatter eller hvad som tilläfventyrs kan ligga dem ömt om hjertat. Om Akkala-Lapparnes sätt att gå till väga vid sina signerier har jag ej erfarit vidare, än att de falla i en magisk dvala och derunder erhålla uppenbarelser, som för dem äro i ett eller annat hänseende nödiga. Lapparne mena härom, att själen i detta tillstånd öfvergifvit kroppen, att den färdas vidt omkring och förskaffar sig alla slags erforderliga upplysningar: kunskapar om det stulna godset, söker utreda sjukdomens upphof, o. m. d. – Att denna dvala numera är till stor del charlataneri153, torde ej kunna dragas i tvifvelsmål.154 Men den är så allmän hos alla okultiverade155 folkslag och i alla verldsdelar, att man omöjligen kan tvifla på dess ursprungliga verklighet. Också torde detta fenomen i sjelfva verket icke höra till antalet af dem, som allenast kunna förklaras genom den animala magnetismen, d. ä. som ej kunna förklaras. Den är till sin ☙  grund ingenting ❧ vidare, än en vanmakt efter den onaturliga extas, hvartill trollkarlen upparbetar sig under sin magiska handling. Troligen framställa sig för honom under detta vanmaktstillstånd, liksom i sömnen, hvarjehanda orediga föreställningar om det, hvarmed hans själ sednast varit sysselsatt. Dessa har man tagit för uppenbarelser, och således ganska naturligt börjat anse dvalan för ett magiskt medel. Man säger 354 Itineraria 4osa 1841_44.indd 354 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  att trollkarlen när som helst kan försätta sig i ett sådant tillstånd, och äfven det anser jag för möjligt, så vidt fråga är om trollkarlar som tillhöra vilda nationer. Åtminstone står detta fenomen i sammanhang med många andra, som berättas om råa nationer. Jag vill blott anföra några få, som kanske äro mindre vigtiga, men derigenom ändamålsenligare, att de röra Ryska Lappar.  – Man hade under min resa i Lappmarken ofta gifvit mig den varning, att jag borde taga mig väl i akt för de Ryska Lapparne och i synnerhet deras qvinnor, emedan de understundom skulle ☙  råka i vanvettigt till❧stånd och derunder ej veta hvad de göra.156 I början lyssnade jag ej till dessa berättelser, utan ansåg dem för vanliga, den Lappska nationen pådiktade fabler. En157 gång hände det mig att jag uti en by i Ryska Lappmarken stötte tillsamman med några Karelare, samt tvenne Ryska köpmän. Bland dem varnade mig åter någon att icke på minsta vis uppskrämma de Lappska qvinnorna, menande detta vara en res capitalis. I sammanhang härmed berättade en Karelare följande tilldragelse: ”Då jag uti min ungdom fiskade i hafvet, råkade jag en gång på en båt, som roddes af Lappar. I båten fanns äfven en qvinna, som höll ett spädt barn i sina armar. Då hon varseblef min ovanliga klädedrägt, blef hon så utom sig af förskräckelse, att hon kastade sitt barn i sjön.” En annan Karelare androg åter en så lydande berättelse: ”För många år sedan befann jag mig i en krets af Terska Lappar. Vi sutto och samtalade öfver likgiltiga ämnen, då plötsligt ett slag, liksom af en ☙  klubba eller hammare, lät höra sig ❧ bakom väggen. Men hvad händer? I ögonblicket digna alla Lappar ned på golfvet, sprättla litet med händer och fötter, blifva sedan orörliga såsom  So-called Arctic hysteria, which was known to occur especially among women over 40. According to T.I. Itkonen, it had almost disappeared in the first decades of the 20th century. He cites several descriptions of it by different authors. Itkonen 1948 I: 152; II: 453. (TS) In Raznavolok. See the next page. 355 Itineraria 4osa 1841_44.indd 355 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  knifvar, yxor ǁ Castrén 1842a: 27: yxor, knifvar lik. Efter en stund börja de åter resa sig och förhålla sig, såsom hade ingen ovanlig tilldragelse egt rum.” För att öfvertyga mig om dessa och andra likartade berättelser af de Karelska bönderna, erbjödo sig de Ryska köpmännen att visa mig några prof på de Lappska qvinnornas lättskrämdhet. Dessförinnan undanskaffade han alla knifvar158, yxor och andra tillhugg, som voro lätt åtkomliga. Derpå trädde han helt hastigt framför en qvinna och slog sina händer tillsamman. Straxt rusade qvinnan lik en furie på honom, ref, slet, slog och piskade honom på det eftertryckligaste. Efter att sålunda en stund hafva misshandlat den arma köpmannen, dignade hon ned på en bänk och utstod en våldsam kamp innan hon återfick andedrägten. Återkommen till full sans, gjorde hon det beslut, att ej vidare låta skrämma sig. Också aflopp det nästa försöket så, att hon blott uppgaf ett gällt, genomträngande skri. Medan hon gladde sig öfver det ☙  misslyckade försöket, viftade ❧ den andra köpmannen en näsduk förbi hennes ögon, men sprang i och med detsamma sjelf ur rummet. Nu var det att se, huru qvinnan rusade från den ena till den andra, kastade en till marken, slog en annan, slängde några mot väggen, skakade andra från håret. Sittande i en vrå af rummet afbidade jag med otålig ängslan, att ordningen äfven skulle komma till mig. Med fasa ser jag henne slutligen fästa vid mig sin vildt stirrande blick; derpå rusar hon emot mig med utsträckta armar och skall just hugga i mitt ansigte med sina naglar, då tvenne handfasta Karelare i en behaglig stund ryckte henne åt sidan. Vanmäktig nedsjönk hon i deras armar. Det troddes att mina glasögon retat henne till detta vilda raseri. Man sökte äfven uppskrämma en ung flicka 356 Itineraria 4osa 1841_44.indd 356 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  fakta ǁ Castrén 1842a: 28: facta  Magins ǁ Castrén 1842a: 29: Magiens på det sätt, att en perta nedfälldes på hennes hufvud. Hon skrek till och sprang ut. Ytterligare slog man med en hammare emot yttre väggen. Den ofvanberörda qvinnan spratt till, men i och med detsamma betäckte någon hennes ögon med sina händer, och då sansade hon sig has☙  tigt. – ❧ Dessa fakta159, huru obetydliga de äfven må vara, torde ändock kunna tjena till bevis derpå, att råa menniskor med lätthet kunna bringas ur sin fattning och råka i ett vanmäktigt tillstånd. Särdeles bör detta gälla om trollkarlar och besvärjare, hvilka genom häftiga extaser och sina själskrafters onaturliga ansträngning ofta våldfört sig emot sin menskliga natur. Men för att återkomma till de Ryska Lapparnes trollkonst, så har jag hos dem icke uppdagat några besvärjelse[-]formler, liknande Finnarnes läsningar, utan allenast anmärkt vissa traditionella konstgrepp och symboliska handlingar. Såsom ett bevis på denna art af trolldom, må jag anföra, huru en qvinna i Ryska Lappmarken botade en ledvrickning. Hon förde sina fingrar af och an på det vrickade stället och tycktes likasom leta efter plågorna. Efter mycket letande lyckades det henne äfven att få dem mellan sina fingerspetsar. Derpå klämde hon dem mellan sina naglar, förde dem så till munnen, sönder☙  malade dem mellan ❧ tänderna och utspottade slutligen de sålunda tilltygade plågo-andarne. Detta upprepades flere gånger, men dervid förekom ingen läsning, ty qvinnan språkade under hela den löjliga operationen öfver likgiltiga ämnen. Vidare förmår jag ej utreda mig öfver beskaffenheten af de Ryska Lapparnes trollkonst, emedan jag hvarken kunnat samtala med dem så ledigt, som det hade varit af nöden vid utredande af Magins160 hemligheter, ej heller 357 Itineraria 4osa 1841_44.indd 357 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria besökt de delar af Ryska Lappmarken, hvarest trollkonsten hufvudsakligast bedrifves. Ännu några ord om de Ryska Lapparnes lynne. Det Lappska lynnet är sig temligen lika öfverallt; det är att liknas vid en bäck, hvars bölja flyter fram så sakta, att man knappt märker om den ens rör sig. Ställer sig något större hinder i bäckens väg, så böjer den sig vackert åt sidan, men kommer ändock slutligen till målet. Så är ock Lappens lynne: stilla, fredligt, eftergifvande. Frid är hans valspråk; om frid är hans första fråga, frid är hans afskedshelsning, frid ☙  hans allt. Friden ❧ älskar han som modren det barn, hon närt vid sin egen barm. Sagan täljer att i det Lappska landet allt i yttre måtto är naket, fult och fattigt, men tillägger, att i djupet döljes det renaste guld. En skönare skatt kan väl knappt ägas än det fridfulla lugn, hvaraf Lappen är i besittning. Utblottad på de flesta af lifvets njutningar, omgifven af en obetvinglig natur, försänkt i armod och elände, är honom beskärd den afundsvärda lott, att med ett orubbligt lugn kunna uthärda alla vedermödor. Han fordrar blott, såsom ett oundvikligt vilkor för sin trefnad, att icke blifva störd i njutningen af sitt lilla, icke rubbad i sina gamla sedvanor eller på något sätt ofredad. Den missgynnsamma naturen drifver honom ofta till arbete och rörlighet, men dessemellan öfverlåter han sig gerna åt ett makligt, eller, efter hans egen terminologi, fredligt lif. Han älskar icke vidtutseende planer, kloka beräkningar eller någon slags utåt rigtad verksamhet, utan lefver helst försänkt i en stilla begrundning öfver religiösa föremål eller andra ☙  ämnen, som förefinnas i hans lilla verld.  – ❧ Det torde redan synas af denna korta skildring, att den Finska typen återspeglar sig äfven i det 358 Itineraria 4osa 1841_44.indd 358 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  Lappska folklynnet. Likasom Lappen besitter också Finnen i grunden samma lugna, fridfulla, fördragsamma väsen. Äfven han viker gerna undan, så länge det blott är fråga om en småsak; men gäller det en i hans tanka vigtig angelägenhet, då är han en hjelte. På samma sätt eggas Lappen stundom till en ytterligt envis ansträngning, men förlorar lätt den lugna sansen, som sällan öfverger hans manligare broder – Finnen. Den inåtvända själsverksamheten, den lugna meditationen är äfven gemensam för dem begge, men161 den är dock hos Lappen mera dvergartad än hos Finnen. I djupet af det slutna lynnet döljer sig hos dem hvardera en viss grad af slughet och aktsamhet eller misstänksamhet  – karaktersdrag162, hvilka dock i vida högre grad tillhöra Lappen än Finnen. Vidare hafva äfven Lapparne sin dryga del af det sorgsna lynne, som karakteriserar163 Finnarne och den Finska ☙  stammen öfverhufvud, men den djupa sorg, ❧ som skoningslöst tär på sin egen märg, och blifvit räknad till den ”Finska heroismen”, denna sorg torde ej höra till det Lappska lynnet. Det är under karakteren164 af ett yttre betryck, som Lappens sorgsna sinne vanligen framträder. Öfverhufvud synes det, som skulle Lappen vara Finnens svagare broder, eller såsom hade han ärft mera af sin moder, Finnen deremot mera af sin fader. – Såsom vi nu i korthet sökt skildra det Lappska folklynnet, sådant röjer det sig äfven hos de Ryska Lapparne på många afsides belägna ställen. Men i de byar, som ligga vid den stora Murmanska stråtvägen hafva Lapparne redan börjat träda ifrån sitt ursprungliga skaplynne. Den inre förnöjsamheten har gifvit vika för en yttre, tanklös glädtighet, den stilla begrundningen har nödgats lemna rum för en    men […] Finnen. ǁ Castrén 1842a: 30: men hos Lappen är den dvergartad, jemförelsevis med den colossala Finska begrundningen. karaktersdrag ǁ Castrén 1842a: 30: charaktersdrag karakteriserar ǁ Castrén 1842a: 30: charakteriserar karakteren ǁ Castrén 1842a: 30: charakteren 359 Itineraria 4osa 1841_44.indd 359 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria        förgäfves ǁ Castrén 1842a: 31: förjäfves invånarenas ǁ Castrén 1842a: 31: invånarenes national-karakteren ǁ Castrén 1842a: 31: national-charakteren Söndagarna ǁ Castrén 1842a: 31: Söndagarne Ryssarna ǁ Castrén 1842a: 31: Ryssarne The title of a district police chief from 1775 until 1917. Большая российская энциклопедия 12: 91 [Исправник]. (TS) From then on, their numbers have remained the same or have decreased slightly. The most recent figures are from the mid-1990s, and according to them there were 1,500–2,000 Saami in Russia. Less than half of them speak the Saami languages any more. Solbakk 2006: 223–225. (TS) praktisk klokhet, det lugna lifvet är utbytt emot en fjäskande rörlighet. Hos dem söker man förgäfves165 den vekhet i sinnet, den hjertliga välvilja, som så fördelaktigt utmärker andra Lappar. Handelsandan samt den täta beröringen ☙  med Ryssar och ❧ Karelare har tjenat till att bringa dem ur sitt naturliga oskuldstillstånd. Äfven har det Lappska skaplynnet lidit mycket genom invånarenas166 beblandning med Ryska Karelare. Men framför allt har den ryska national[-]karakteren167 intryckt omisskänneliga spår i det Lappska lynnet. I en krets af Ryssar igenkänner man väl alltid den tysta, saktmodiga Lappen, men i förhållande till andra Lappar är han redan en Rysse. Det Ryska språket tyckes han tala lika ledigt, som sitt modersmål. I saknad af egna sånger älskar han understundom att gifva luft åt sina känslor i något Ryskt qväde. Om Söndagarna168 roar han sig, till och med på den kallaste vinterdag med bollspel och andra af Ryssarna169 lånade förströelser. Äfven i Lapparnes husliga lif märker man idel Ryska bruk och plägseder, för att ej tala om den Ryska klädedrägten. Hvad vi i det föregående ordat om deras glädtighet, rörlighet, handelsesprit m. m. det är allt en följd af Ryskt inflytande. Man kan i grund af allt detta ej annat förmoda, än att de Ryska Lapparne förr eller senare skola fullkom☙  ligt assimileras med den Ryska ❧ nationen, och det så mycket mera som de ej ens hafva eget bokspråk. De Ryska Lapparnes ringa antal tjenar såsom ett ytterligare stöd för en sådan förmodan. Enligt de uppgifter, jag erhållit af Ispravniken170 i Kola, utgöres hela den Lappska befolkningen i Ryssland in summa af 1844 själar.171 360 Itineraria 4osa 1841_44.indd 360 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   Kanske […] tillägga ǁ Castrén 1842a: 31: Ännu borde vi kanske tillägga derpå ǁ Castrén 1842a: 32: derå Kanske172 borde jag ännu tillägga några anmärkningar om de Ryska Lapparnes språk, men det torde redan vara hög tid att tänka på afresan. Låtom oss derföre utan alla omvägar och vidlyftigheter anträda det 150 verst långa hållet till Kola. Må vi icke ens fästa någon särdeles vigt vid den omständigheten, att våra renar blifvit rikligen utsmyckade med klockor, bjällror och en myckenhet brokiga remtyg. Vi kunna blott ej med stillatigande förbigå den för Lapplandsfararen ändock ganska vigtiga frågan om väderleken, utan måste anmärka, att den 1 Mars var en i sjelfva Lappland ovanligt ruskig dag. Deröfver anstår det oss likväl ej att föra någon klagan, såvida samma himmelens vrede måste uthärdas af ett nyfödt barn, som i vårt sällskap ☙  föres till den hyperboreiska staden, ❧ för att der intagas i Herrans församling. Visst är den moderliga famnen mera skyddande än en öppen keris; men ehuru vi ännu på sätt och vid äro barn i Lappland, kunna vi likväl med temligen manligt mod vältra drifvorna ifrån oss. Dessutom är det en källa till förtröstan, att vi en gång fått goda renar, och de Ryska Lapparne hafva dertill den berömvärda seden, att köra friskt. Också gingo de två första milen, så att säga, i ett andetag. Så vidt jag kunde se omkring mig för snöflingorna och det inbrytande mörkret, var denna väg öfverallt skogbeväxt. Sedan kommo vi på det vidsträckta Nuotosero (Nuotjäyri,) färdades derpå173 ytterligare tvenne mil, stego så i land och togo nattqvarter vid en brasa på drifvan. Det är intressant att se, med hvilken utomordentlig hastighet den Ryska Lappen tillreder sin brasa. Han täljer några spånor, bryter några qvistar, spjelkar några klabbar, föser allt detta kring en tjäru-stubbe, och straxt har han brasan 361 Itineraria 4osa 1841_44.indd 361 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria   finsk ǁ Castrén 1842a: 32: Finsk Wolf (Canis lupus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/ fi/nisakkaat/susi. (TS) färdig. Den duger väl knappt till annat än tobakseld, eller att smälta snö till dricksvatten; men hvad göres honom behof af något bättre, ☙  då han ligger insvept i renhudar, fällar och  ❧ fårskinnspelsar? Enare-Lappen använder vanligtvis mycken tid och möda på sin brasa; den blir ock i samma mon bättre, men är dock intet emot en ordentlig finsk174 stockeld. Fjäll-Lappen vårdar sig ej om brasa. Då han om aftonen träffar på ett godt bete åt sin ren, gräfver han en grop i snödrifvan och sofver der i god ro intill morgonen. Denna konst är ock att föredraga framför en dålig eld. Har man en god lappmudd, drager den öfver öronen, träder ut armarna och håller äfven dem inom mudden, så kan man rätt väl uthärda en vinternatt på fjället. Men så snart man eger det ringaste tecken till brasa, kläder man gerna den tunga mudden af sig, och då händer det vanligen alltid, att man ej får njuta en så rolig hvila, som det kanske varit påräknadt. Man vaknar genomfrusen och måhända öfversnögad, flyr så till brasan – den är slocknad. Man blåser upp en ny eld, lägger sig och insomnar, för att efter en stund åter vakna i en lika ömklig belägenhet, som förra gången. Sålunda tillbragte jag natten vid vår närvarande hvilostad. När omsider den efterlängtade mor☙  gonen grydde, fortsattes ❧ resan ännu en mils väg på Nuotosero. Ulfvar175 lupo, likt hundar, på det ödsliga träsket och sneglade glupskt på våra feta renar. De hade under natten legat på lur och ofredat renarne hvilka nu voro trötta och alldeles uthungrade. Komna i land, måste vi således göra halt och låta renarne beta. Renen prisas högt af Lapparne för dess utomordentliga natur-instinkt, till följe hvaraf den genom drifvor af snö kan urskilja om mossa finnes för handen, 362 Itineraria 4osa 1841_44.indd 362 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   tillryggalaggt ǁ Castrén 1842a:33: tillryggalagt afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts så snart den blott sticker nosen i snön. Såvida likväl denna förmåga utgör vilkoret för djurets bestånd och hela tillvaro, är den kanske mindre beundransvärd, än åtskilliga andra egenskaper, som jemväl anträffas hos goda renar. Så har jag icke nog kunnat förundra mig öfver den egenskap, som några renar ega, att de utan det ringaste tecken till väg eller spår sjelfmant, föra sin körare till målet, om de allenast en enda gång förut tillryggalaggt176 samma väg. Äfven det vittnar om renens goda egenskaper, att han med ett så enkelt ting, som körremmen är, kan läras till att förstå och lyda sin körare. Kastar man ☙  denna rem på högra sidan om ❧ renen, så löper han åstad, men stadnar åter, så snart remmen blir kastad på den venstra. Denna manipulation tjenar dock till intet då det bär utför backar och berg; ty här följer renen icke körarens, utan sitt eget hufvud, som bjuder honom att sätta af det bästa han förmår. En sådan färd är nöjsam men kan ock stundom blifva ganska farlig, såsom jag sednast erfor uti en backe, hvilken mötte oss efter några timmars färd från det nyssnämnda betesstället. Backen är mycket hög, och stora tallar växa vid vägen, som i många krökningar slingrar sig ned på en elf, benämnd Nuotjoki. Oaktadt yrvädret de näst föregående dagarne var vägen mycket hård, ty den skyddades af skogen och vinden hade äfven legat öfver den motsatta sidan af berget. Genom mycket åkande hade på vägen bildat sig smärre afsatser, hvilka likt vågor höjde och sänkte sig hela backen utföre. Här fick min ren det infallet att löpa efter sin yttersta förmåga. Kerissen flög ifrån den ena afsatsen till den andra, utan att det minsta vidröra mar☙  ken. När den i nästa afsats177 åter stötte ❧ emot den stenhårda vägen, var det en icke ringa 363 Itineraria 4osa 1841_44.indd 363 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  dragremmen ǁ Castrén 1842a: 34: körremmen  afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts  afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts  dag ǁ Castrén 1842a: 35: dagen  kolossalt ǁ Castrén 1842a: 35: colossalt svårighet att hålla sig i kerissen. Om der ännu råkade växa något träd tätt invid vägen, såsom fallet var mest öfverallt, så måste man skynda sig att vända kerissens botten deremot, emedan annars hufvudet stod i fara. Men hände det att vägen i och med detsamma böjde sig åt motsatt riktning, så skulle man med tillhjelp af händer och fötter eller genom någon häftig kroppsrörelse söka vända kerissen. Ty om des spets kom att löpa bakom trädet, så är ingenting sannolikare, än att dragremmen178 skulle brista och köraren dragas med hufvudet emot trädstammen. Jag hade lyckligen afböjt en sådan fara och derigenom kommit ur balancen, då kerissen åter så häftigt stötte emot en afsats179, att jag kastades upp ifrån den och sedan nedföll sidlänges deri. I denna belägenhet hade jag varit alldeles ohjelplig, om icke nästa afsats180 genom en förnyad stöt lyckligen bragt mig åter i min rätta position. När vi omsider kommit ned på elfven stadnade renen plötsligt, vände sig om ☙  och betraktade med synbar förundran ❧ den svåra backen. Derefter gick färden mycket beskedligt långsmed elfven ända till vårt nattherberge, som togs i en för resandes räkning särskildt uppbyggt kåta, ej långt från elfstranden. Följande dag181 sågos tvenne fremlingar från en hög fjällspets betrakta Kola stad, der den ligger i en däld, från alla håll begränsad af höga berg, samt omsluten af tvenne elfvar: Tuloma och Kola, hvilka straxt nedanom staden systerligt omfamna hvarandra, för att sedan med lättare mod kunna möta sin död i Ishafvets böljor. Ifrån sjelfva staden resa sig en mängd åldriga byggnader, men snart drages blicken ifrån dessa små hyddor till ett kolossalt182 tempel från Tsar Peters tid. När man ser denna jättebyggnad från 364 Itineraria 4osa 1841_44.indd 364 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – ett så långt afstånd, att dess många torn visa sig för ögat, såsom en enda väldig kupol, är man nästan färdig att anse den för ett Lappländskt fjäll.183 Bredvid detta tempel står ett annat, som både genom sin glänsande yta, och som litenhet ☙  erinrar om en nyare tid.184 Sedan ❧ de resande en stund betraktat allt detta, såg man dem med pilsnabb fart sätta sig utför det branta fjället.185  Castrén means Voskresenskij Church built in 1681–1684 and destroyed by the British fleet in the Crimean war in 1854. It had 19 domes and its height was 37 metres. Никонов 2009. (TS)  The Church of the Annunciation, built in 1804. Северная энциклопедия 2004: 390. (TS).  The text published in Castrén 1842a ends here. It is followed by the date and the author’s name Kem den 14 Maj 1842. M. A. Castrén. 365 Itineraria 4osa 1841_44.indd 365 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  The text from here to mscr p. 380 originally belonged to Castrén’s letter to Fabian Collan 4 Oct. 1842 (KK Coll. 37.13) and was published in Helsingfors Morgonblad 87/1842 (Castrén 1842c). There are some minor differences especially in spelling between the letter and the Castrén 1852b version. Most of them are shown here, but the reader is also advised to consult the volume of Castrén’s letters in this series. The first paragraph of the letter and newspaper article (Sedan […] välvilja.) is omitted in Castrén 1852b and it is published here following the spelling of the original letter.  The River (Severnaja) Dvina discharges into the White Sea through a wide delta area at N64º45ʹ E40º2ʹ. (TS)  Castrén 1852b continues.  In 1842, Shrovetide of 1842 was from Monday, 24 Feb. until Sunday, 2 March (Old Style). Мѣсяцословъ и общй штатъ 1842: IX; Соснина 2001. (TS) ☙  ❧ III. Sedan186 jag sist lemnade Eder en berättelse om mina rese-äfwentyr, har vintern gifvit wika för våren, wåren för sommaren och nu utöfvar hösten sitt kulna herrawälde. Under denna tid har jag från fjällborgen Kola arbetat mig till den mossomgifna staden vid Dvinas187 stränder, derifrån gjort en lustresa till Terska kusten, sedan dvalts några weckor i en Rysk bondby, och nu befinner jag mig åter i Erke-Engelen Michaels frejdade stad. Att i detalj utföra en beskrifning öfver denna resa, vore för mig lika omöjligt, som för Häfdatecknaren att skrifva en historia, ända från gamle Adams dagar. Minnet är en dålig hjelpreda, då det är fråga om fullständighet af facta, om noggrannhet af tids- och orts-bestämningar. Dock vill jag bjuda till, så vidt det står i min förmåga, att ur den förgångna tidens graf mana fram ett spökeri af små, för mitt egentliga ändamål till mesta parten oväsendtliga tilldragelser, rikligen belönad för min ringa möda, om det kan bereda dig och någon god vän dessutom ett litet tidsfördrif på en ruskig höstqväll. Med glädje flyger minnet tillbaka till den lilla staden bakom bergen, hvarest man emottog oss med den mest förekommande välvilja. Vi188 inträffade i Kola straxt före den så kallade Maslinitsan189, som i hela Ryssland är en vecka af jubel och fröjd, hvarmed man vill gå den långa och sorgliga fastan till möte. Utan att iakttaga de vanliga uppvaktnings-ceremonierna, blefvo vi dock öfverallt inbjudna och med hjertlighet bemötta. Under hela veckan gick ingen dag förbi, då vi ej blefvo kallade att taga del i stadens festliga fröjder. Vid dessa tillfällen skulle Natural-Historikern haft den yppersta lägen- 366 Itineraria 4osa 1841_44.indd 366 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – het att studera Ishafvets Ichtyologie, utförd i otaliga folianter af svällande piroger, samt derjemte låna sin uppmärksamhet åt Lapplands Flora, sammanpressad inom permarna af mångfärgade nalifka-flaskor190. Äfven fornforskaren kunde här finna talrika föremål för sin vettgirighet, så väl i en mängd föråldrade bruk och plägseder, som och i särskilda dyrbara curiosa, hvilka gått i arf från slägte till slägte. Mig191 roade det allra mest att taga i skärskådande de Ryska national-drägterna, i synnerhet dem, ☙  hvilka prydde Borgare-fru❧arne och deras hulda döttrar. Det mest i ögonen stickande var en tröja (schubejka192) af rödt kläde eller sammet, prydd med en rik guldbrodyr och glittrande perlor. Tröjan var ganska vid, den saknade ärmar och sträckte sig ända till rorna. Ej mindre strålande var flickornas hufvudbonad, hvilken äfven omtalas i de Finska runorna och der liknas vid en ”upprättstående (hellre bakutlutande) molnspets.” Skada att den Finska sångmön ej råkat på infallet att äfven taxera denna kostbarhet; sannolikt hade hon ej låtit saken passera för ett ”brunt räfskinn”, då plagget ännu i vår perlrika tid betalas med 3 à 500 Rubel. Klädningen är en bred och styf rustning, men dess färg var olika, emedan alla från andra orter inflyttade damer bibehållit sin hemorts färg. Ett par hvita lösarmar höra ännu till kompletteringen af det hufvudsakliga i kostymen. De voro oformligt vida och uppdragna nästan i jemnhöjd med öronen, samt tjenade till att gifva åt den allra huldaste tärna ett uttryck af trumpenhet och styfsinthet. Då jag för första gången ☙  såg ett tåg af unga sjuttonåriga ❧ flickor i sådan utstyrsel skrida gravitetiskt fram, höjande sig vid hvart steg på tåspetsarna och blickande med  Наливка = berry wine, liqueur. (TS)  See also Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Apr. 4, 1842, in the volume of letters in this series.  Шубейка (< шуба) means actually a short fur coat, but Castrén uses it as a term for some thinner, waistlength clothes. (TS) 367 Itineraria 4osa 1841_44.indd 367 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  –32.5˚ C. Castrén used the Réaumur thermometer. (TS) förnämt allvar framför sig, tyckte jag mig åskåda ett lustspel, föreställande en jungfrulig stolthet, som grundar sig på fädrens skatter. Till Kola-flickornas lof måste dock anmärkas, att denna theatraliska representation ej utfördes på fullt allvar. Ty då de stränga mödrarnas blickar mot aftonen blefvo rigtade från de kära döttrarna till de ännu kärare the-kopparne svängde sig de nyss så trumpna flickorna gladt och lustigt i hurtiga masurkor. Men om det lyster dig att skåda dessa fjällens döttrar i sitt rätta element, så följ mig på en promenad till ”Lappska berget”, der man roar sig med ett nöje, som hos oss kallas skrinna backe, på ryska кататься. Hvilket tåg af kavaljerer och damer, ilande parvis i små renslädar utför det branta fjället! Allas anleten stråla af en hjertinnerlig glädje. Gossen fröjdar sig öfver den blixtsnabba färden, ynglingen känner den stolta fröjden att vara sin flickas beskyddande ☙  riddare; men hvad kan det vara för ❧ en fröjd som sprider en rodnad på flickans kind? Eller är det måhända den bistra kölden, som målar dessa rosor? Detta är visst det naturligaste, ty vi hafva nu 26° R.193, och flickorna äro klädda i tunna siden-schubejkor, i lätta ljusa kattuns-klädningar med röda förkläden. Om hufvudet bära de blott en bindel; händerna skyddas af svarta sammetsvantar. Men låt oss betrakta tåget närmare. Se der kommer midt i skaran en junker, som spänt en hund för sin ahkia. Så munter färden är för den lilla köraren, så oangenäm är den för hunden, hvilken esomoftast får vidkännas häftiga stötar af spetsen på kerissen. I förtreten spelar hunden sin beherrskare det arga sprattet, att han stadnar midt i backen och lemnar den öfvermodiga tyrannen att tillse, huru han nu månde 368 Itineraria 4osa 1841_44.indd 368 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  Vi draga oss härifrån ‖ Letter: Låt oss draga härifrån  – Changed by the editor of Hf. Mbl. värja sig sjelf för andras ahkior. Äfven vi lemna honom åt sitt öde, i hopp, att han vår omsorg förutan hjelper sig ur sin nöd; ty der kommer med pilens snabbhet en lös keris, som ovillkorligt påkallar vår uppmärksamhet. I kerissen sit☙  ter en ungersven med sin flicka i famnen. ❧ Stolt och säkert styr ynglingen sin släde i alla slingringar och gropar, men flickan – hon darrar af ångest. I den vilda farten har hårbindeln löst sig och lockarna fladdra för vinden. Hon vänder sin lågande blick mot älskaren. Heroiskt slår han sin arm kring flickans lif, men förlorar i detsamma balansen, och den poetiska excessen ändas så, att herrskapet får svalka sina känslor i närmaste snödrifva, till icke ringa munterhet för de kringstående. Nu kommer en modig amazon, som styr sin skuta sjelf och styr den lyckligt hela berget utföre. Hon belönas med hurrarop. Men se här har åter midt i den lysande skaran sällat sig en ahkia, full med trasiga gatpojkar, som skrika, larma, pingla med klockor och bjellror. Berget skallar af skrattsalfvor. Vi hafva redan stått och betraktat detta lustspel alltför länge, för att ej väcka uppseende. Folkskarorna börja draga sig omkring oss och nöjet är ej mera så lifligt. Från alla håll ljuder det: ”Behagas det att skrinna backe, Ers välborenhet”? ”Min keriss är god” – ”min är bättre” – ☙  ”min” – ”min”, o. s. v. Vi194 ❧ draga oss härifrån, så länge det ännu är möjligt. Den glada veckan är förbi. Månne vi icke nu kunna göra en rund hos stadens högtärade herrskaper och tillse, huru de månde befinna sig efter Maslinitsans fröjder? Bred sitter Doktorn i sin breda divan, talar om tung luft och nödvändigheten att preservera sig emot skörbjugg. Tullförvaltaren klagar öfver den ledsamma 369 Itineraria 4osa 1841_44.indd 369 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria      Стряпчей, later стряпчий, ‘solicitor’. (TS) Городничий, police and administrative chief in a district centre 1775–1862. Яновскiй 1893. (TS) According to Castrén’s letter to K.F. von Willebrand of 4 Apr. 1842 (see the volume of letters in this series) the monk was Polish and had been deported to Kola because of his participation in the Polish revolt of 1830. Судья, ‘judge’. (TS) Situated on Kildin Island in the Barents Sea, at N69°19′18″ E34°20′42″. (TS) tiden, då man icke ens får tullfritt röka tobak. Paedagogen, hans vän, råder honom att röka fritt, menande att Gud förlåter (Богъ проститъ). Sjelf har Paedagogen fått ett illartadt utslag. Ispravniken lider af rheumatism. Sasädateln visar oss gula fläckar på sitt bröst. Sträptshej’n195 sitter hos sin hysteriska dotter. Gorodnitsen196, Capuciner-Munken197 m. fl. besväras af hufvudvärk. Huru det står till med Sudjan198, är svårt att säga, ty han yttrar ej ordet. Samtliga damer sitta hemma och (törs jag säga ut det?) äta kål. Så följer matthet och domning på öfvermåttet af glädje. Emellertid fortfar man att emot oss bevisa samma vänskapliga bemötande. Den som framför alla andra omfattade oss med en ut☙  märkt väl❧vilja, var Ispravniken  – en man hvars bekantskap lände oss till båtnad äfven i vetenskapligt afseende. Han hade på sitt embetes vägnar lefvat många år bland Samojeder och Lappar, samt kunde således lemna oss många nyttiga upplysningar om hvardera folket. Äfven Paedagogen sökte på sitt vis gå oss tillhanda; han öfvade våra språkorganer vid de Ryska bokstafs[-]ljuden, handledde oss efter sin förmåga i Ryska grammatiken, samt försåg oss med Rysk lektyr. Oaktadt den myckna välvilja och tjenstaktighet, som vi erforo i den Lappländska staden, började jag likväl känna en hemlig längtan till Lapparne sjelfva. Denna längtan var dock högst obefogad, emedan jag på långt när ännu ej innehade den kännedom af Ryskan, som varit mig nödvändig, då jag ärnade begagna mig deraf till kommunikations-medel vid lärandet af de Ryska Lapparnes munarter. Emellertid företogs en liten utflygt till den närbelägna Lappbyn Kildin199, men byn var för tillfället tom på 370 Itineraria 4osa 1841_44.indd 370 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – innevånare och vår planlösa färd bestraffades så, att vi nödgades återvända med nästan ❧ oförrättade ärender. Men hvar var bya-folket? Största delen hade begifvit sig att skjutsa de så kallade Murmanski200 till Ishafvet, och återstoden af befolkningen tågade under vår vistelse i Lappbyn till Kola, för att se och högtidligen emottaga den ditförväntade archangelska Guvernören. Det var vår afsigt i begynnelsen att välja Kola till ett slags medelpunkt för våra excursioner i Ryska Lappmarken och derifrån med första öppet vatten begifva oss öfver Mesen201 till Samojederna; men från Petersburg inlupo underrättelser, som förmådde oss att ändra denna plan och ifrån Kola allra först begifva oss till Archangelsk202. Här ärnade vi nemligen undangöra en preliminärkurs i Samojediskan under ledningen af Archimandriten Winjamin203. För att hinna med detta studium och tillika före vintern kunna verkställa den Samojediska resan, sågo vi oss föranlåtna att använda vida mindre tid på Ryska Lappskan än det i början var påräknadt. ☙  Vi måste således lemna Semio❧stroff204, Muotka med flere norr om Kola belägna Lappska orter obesökta, och fingo nöja oss med en kort vistelse hos de Lappar, som lågo i vår väg emellan Kola och Kandalaks205. Här finnes väl endast en ordentlig Lappby men vid de allmänna poststationerna lefva en eller flere lappfamiljer från skilda landsändar. Vid hvarje station finnes åtminstone en välförsedd stuga, och vi hade följaktligen under denna resa ganska beqvämt kunnat studera den Ryska Lappskans särskilda munarter, med undantag af den Terska dialekten, om206 icke olyckan fogat att vi nu skulle råka ut för den Murmanska folkvandringen, ☙   See below.  Mezenˈ is a town of at the mouth of the river of the same name, N65°50′39″ E44°14′47″. In Castrén’s time it had ca. 1,600 inhabitants. Статистическiя таблицы 1840: 2. (TS)  Arxangelˈsk, governorate centre near the mouth of the River Dvina at N64°32′23″ E40°31′12″. (TS)  Archimandriten Winjamin ǁ Letter: en Archimandrit vid namn Winjamin, hvilken deltagit i en mission för de i Mesenska kretsen boende Samojeders omvändelse, lärt sig deras språk, författat derå en Grammatik och ett Lexicon samt öfversatt de fyra Evangelierna, hvilka samtliga arbeten ännu ligga i manuscript  Semiostrovskoe used to be situated on the northern coast of the Kola Peninsula, at the mouth of the River Xarlovka, N68°46′51″ E37°19′53″. Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)  Kandalakša (Kar./Ru.)/Kantalahti (Fi.), a town at N67°8′57″ E32°24′20″. (TS)  om […] att ǁ Letter: men olyckan fogade, att – Changed by the editor of Hf. Mbl. 371 Itineraria 4osa 1841_44.indd 371 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  [море]  Lake Onega (Ru.)/Oniegu (Ka.)/ Ääninen (Fi.) is in Russian Karelia at N61°37′ E35°41′. (TS)  Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) is ca. 60 km west of Soloveck on the western shore of the White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)  The village of Imandra on the eastern shore of the lake of the same name at N67°51′2″ E33°15′28″. (TS)  This post station was at the northern end of Lake Imandra and must not be confused with places of the same name on the western and southern shores of the White Sea.         (TS) poststation ǁ letter: post-station Cape Svjatoj Nos on the northeastern coast of the Kola Peninsula at N68°8′54″ E39°46′16″. (TS) till […] Kola ‖ Letter and Hf. Mbl.: till sin bestämmelse-ort. The Murman shore means the northern coast of the Kola Peninsula as far as Cape Severnyj Nos. Северная энциклопедия 2004: 591. (TS) The Ter shore means the southeastern and southern shore of the Kola Peninsula from Cape Severnyj Nos to the River Varzuga. Северная энциклопедия 2004: 944. (TS) lodjor, katschmaror och snäckor ǁ Letter: lodjor (лодя), katshmaror (качмара?) och snäckor (шняка) See also the diary fragment from 1842 below in this volume. vid […] fiskelägen ǁ Letter: vid sitt fiske-läger – Changed by the editor of Hf. Mbl. Vadsø on the southern shore of the Varanger Peninsula in Norway at N7842410 E1055376 (N70°4′49″ E29°43′51″). (TS) som var oss till icke ringa hinder i våra litterära företag. De så kallade Murmanski (ordet är ett mixtum compositum af morje207 och man, betyder således ethymologiskt hafsmän) äro till en del Ryssar, till en del Karelare och Lappar, samt färdas i slutet af Mars och början af April till Ishafvets stränder för att der idka fiske under våren och sommaren. Kommande ända från ☙  trakten ❧ af Onega208 och Kem209 styra dessa Murmanski sitt tåg öfver Kandalaks och Imandra210 upp till Rasnavolok211, som är en poststation212 11 mil söder om Kola. Här fördelar sig tåget i tvenne flockar. De som fiska i hafsfjordarne mellan Kola-viken och Norrska gränsen, fortsätta sin färd upp till Kola och derifrån vidare framåt. De åter, som fiska emellan Kola och Svjatoi-Nos213 fara från Rasnavolok rakt till214 sin bestämmelseort, utan att besöka Kola. Hela hafskusten från Norrska gränsen till Svjatoi Nos är bekant under namn Murmanska stranden215, hvartill ännu i dagligt tal räknas en del af Terska stranden, under hvilket namn man annars förstår Hvita Hafvets vestra kust216. Det nyssnämnda tåget af Murmanski utgöres till det mesta af legofolk. Sjelfva segla husbönderna i Juni och Juli månader med smärre fartyg, som efter sin olika storlek och konstruktion kallas lodjor, katschmaror och snäckor217, för att afhämta fisken och öfverföra bröd för följande årets behof. Somliga åtnöja sig att qvarstadna ☙  vid218 sina ❧ fiskelägen inemot slutet af Augusti, då fiskeriet upphör; andra åter fortsätta färden till Vadsö219, Hammerfest220, Tromsö221 och andra Norrska hamnar, föra med sig mjöl, gryn, ravenduk, rep, hampa, fiskflott, tvål med flere varor, dem de utbyta emot torsk, räfskinn, 372 Itineraria 4osa 1841_44.indd 372 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – rumm, kaffe, the, socker, och andra specerier som hafva god afsättning i hemorten. Men för att fullfölja händelsernas episka gång, skola vi säga vännerna i Kola ett farväl! och sedan i behörig ordning afresa. I detsamma vi skulle göra uppbrott öfverraskade oss en stor del af stadens icke obetydliga embetsmanna-personal med ett besök, tömde ett glas för vår välgång och ledsagade oss vid den slutliga afresan ett godt stycke på vägen. Sedan vi ändtligen nödgats taga det sista afskedet af dessa oss uppriktigt tillgifne vänner, fortsattes resan under en stjernklar af norrsken flammande himmel till den första poststationen222 Kitsa (Kjeddjam)223, 30 verst från Kola. Komna på backen blefvo vi varse något svart, som likt ett bårtäcke vidt och bredt betäckte den hvitskim☙  rande snön. ❧ Vi gingo att förskaffa oss upplysning om denna spökelse-scen och funno här några tjog sofvande, väl bepelsade Murmanski, hvilka i brist på utrymme i stugan nödgats lägra sig på drifvan. Vi skulle träda in i stugan, men vid hvarje försök att få fast fot på golfvet ljöd oss till möte ett aj! ett oh! ett чертъ! eller en ännu kraftigare interjektion, om tillfälligtvis något parti af de sofvande kom att sitta hårdt emellan. Ur stånd att sjelfva få något fotfäste på golfvet anmodade vi Jemstschiken224 att vara oss behjelplig. Hans dundrande Blahorodnie225 ljudi! väckte ögonblickligt värden, som icke blott lotsade oss fram genom den Murmanska skärgården, utan äfven utrymde en bänk till vårt hvilo-läger. Om morgonen väcktes jag af ett förfärligt skrikande, handklappande och fotstampande. Af fruktan att min redan i kerissen illafarna rygg vore hotad af någon fara hastade jag att stiga upp och ställa mig i försvarsskick.  The present city of Hammerfest on the northern coast of Norway at N7862774 E819889 (N70°39′48″ E23°40′55″). (TS)  The present city of Tromsø at N7731678 E653476 (N69°38′56″ E18°57′24″)  poststationen ǁ Letter: post station  Mokraja Kitsa south of Lake Kitsa at N68°37′50″ E33°16′11″. (TS)  ямщик, ‘coachman’ (TS)  Blahorodnie ljudi! ǁ Letter: Благородные люды! 373 Itineraria 4osa 1841_44.indd 373 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  –37,5˚ C.  Mscr: värme-/graden  At the northern end of Lake Pulozero at N68°27′9″ E33°17′26″. See Fellman 2008: 6. (TS)  husbondsfolket ǁ Letter: husbondafolket Snart blef jag dock varse att min räddhåga var ogrundad. Den nattliga kölden, som enligt de thermometer-observationer, jag kunde anställa med tillhjelp af min näsa, torde varit vid pass ☙  30o R.226, hade ❧ genomträngt den Murmanska kolonins skinnpelsar och man var i brist på eld och brännvin nödsakad genom slika palliativer söka återvinna den nödiga värmegraden227. Sedan stugans redan förut talrika inhysingar blifvit förökade genom den exsulariska kolonins inträngande, var rummet så uppfyldt af menniskor, att man ordentligen stridde om plats, och det blef den svages lott att jagas på backen och der intaga sin frukost eller oäten begifva sig å färde. Att i denna hvimmel begynna med några litterära företag, hade varit lika dåraktigt, som omöjligt. Vi begåfvo oss alltså ännu samma morgon åstad, i hopp att på nästa station finna ett mindre bullersamt sällskap. Men i denna förhoppning blefvo vi fullkomligt bedragne. Ty då vi kommo till Angesvarre228 (22 verst från Kitsa), funno vi åter ett fullt hus af Murmanski, hvilka samtligen deltogo såsom handlande personer i en representation, hvilken kunde kallas Kittelstriden, emedan här striddes om rättigheten att få kitteln på elden. Emedan alla hade ungefär lika stor och lika liten rättighet härtill, ville naturligtvis ingen maka åt sig, ehuru mycket ☙  man ordvexlade, knuffades och ad❧vocerade. Följande rättsprinciper tycktes likväl i berörda hänseende vilja göra sig gällande inom den Murmanska korporationen. §1. Ho som ingen ved på elden bringat, vare från elden förvist. §2. Ho som kokar soppa på bröd vike för den som fisksoppa kokar. §3. Vike qvinnan för mannen, och pilten för qvinnan. §4. Legohjonen vike för husbondsfolket229. §5. Afgöre husbönderna 374 Itineraria 4osa 1841_44.indd 374 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – inbördes och legohjonen inbördes, i hvilken ordning de enhvar sin kittel på elden sättja må. Dessa paragrafer i den Murmanska kittelbalken äro påtagligen alltför otillräckliga, och det vore derföre önskligt att en Lykurgus230 skulle uppträda inom det Murmanska samhället och lika förträffligt reglera dessa förhållanden, som fordom den Spartanske lagstiftaren i sin stat ordnade samma kinkiga kapitel.  – Men vi lemna Murmanski på Angesvarre att der för tillfället stifta provisoriska lagar, och begifva oss att åskåda nya scener. Sådana erbjuda sig i mängd på vägen emellan Angesv[arre] och Maanselkä231. Emedan Maanselkä är en temmeligen ansenlig by hade kittelstriden här ej vållat så stort ☙  dröjsmål för Murmanski, som på ❧ Angesv[arre], hvarföre vi straxt efter vår afresa från sistnämnda station började möta skaror af dessa Ishafsfarare. De färdades 20, 30, ända till 50 personer i skocken och bestodo af män, qvinnor, åldriga gubbar, unga gossar och flickor. De flesta släpade efter sig en liten rensläde, hvarur framskymtade pelsar, limpor, båtsankare, kittlar m. m. Stundom hade tvenne förenat sig om en keris, som de antingen framsläpade gemensamt eller turvis, och ej sällan mötte man kerisser, som drogos af hundar. Mer än en gång anmärkte jag äfven att en ungersven utom det öfriga bagaget hade i sin ahkia en tärna, som förmodligen insjuknat under den mödofulla färden. Skarorna framryckte merendels under sång och ett högljudt skrål. De flesta anleten uttryckte trotts och oförvägenhet. Många bandit-fysionomier röjde sig i hopen, och de trasiga kläderna, orenligheten samt en i allt rådande vårdslöshet, i förening med det vilda skrålet och de fräcka sångerna, gåfvo det hela utseendet af ett  Lycurgus, mythical king and lawmaker of Sparta in the 8th century BCE, known especially from the works of Xenophon. Cartledge 1998: 84, 128–129. (TS)  Maselga/Maaziellˈk at N68°14′33″ E32°57′30″. Kulonen & al.: appendix map. 375 Itineraria 4osa 1841_44.indd 375 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  herrskare ǁ Letter: ~ (владѣтель) On Valit/Varent, see also Baer 1844: 73–74.  Branch 1973: 203, 268 cites here Sjögren’s work Bemerkungen über die zum Grossfürstenthum Finnland gehörigen Lappmarken published in 1830. (TS) röfvare-tåg. Emellertid var det för omvexlingens skull roande att se detta lif och denna rörlighet på Lapplands öde stigar. ☙  ❧ Vi kommo till Maanselkä eller Maasesiid. Denna benämning är påtagligen Finsk, och äfven många andra ortsnamn anträffas både på östra, vestra och södra kusten af Hvita Hafvet, ja in i sjelfva Lappland, hvilka leda sitt ursprung från Finskan. Detta synes leda till bekräftelse å den af Sjögrén uppställda hypothes, att ”Karelarne engång utsträckt sina boningsplatser – – – igenom hela den Kolska kretsen ända till Norra Oceanen.” Sjögrén grundar denna hypothes mindre på orters Finska benämningar, än på det inflytande, Finska språket påtagligen utöfvat på Ryska Lappskan, samt på en gammal tradition om en Valit eller Varent, ”en namnkunnig herrskare232 i Karela eller Kexholm och vasall under Novgorod”, hvilken skulle eröfrat ”Lappland eller det Murmanska landet” och tvungit Lapparne att betala tribut till Novgorod.233 Hvad vigt man äfven i öfrigt må tilldela denna tradition, åberopad vid ett gräns-konvent emellan Ryssland och Danmark af de Ryska sändebuden, så bevisar den dock föga i afseende å Ryska Lappmarkens kolonisation af Karelare. – Om det är ☙  lof❧ligt att i detta dunkla ämne yttra någon mening, så finnes min uttalad i nedanstående rader: Såsom man kan sluta dels af muntliga traditioner, dels af skriftliga urkunder, hafva Finnar, särdeles af den Karelska stammen, ofta i äldre tider gjort ströftåg till Lappland icke i afsigt att der bosätta sig, utan endast för att vinna byte. Stundom hafva rätt väldiga strider blifvit kämpade, vid hvilka naturligtvis Lapparne enligt sina egna berättelser behållit öfvervigten. 376 Itineraria 4osa 1841_44.indd 376 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – Något dylikt ströfveri ligger sannolikt äfven till grund för den varentska traditionen. Men så väl enligt Lappska och Finska traditioner, som till en del historiska vittnesbörd och för att sluta af det ännu gängse förhållandet, hafva enskilda Finska familjer under oroliga tider och missvextår inflyttat till Lappland, blott i den fredliga afsigt, att här nedslå sina bopålar. Om man vid valet af boningsställe tilläfventyrs kommit att göra intrång i Lappens häfdvunna rättigheter till skogsmark, fiskevatten m. m., så har saken vanligtvis blifvit afgjord genom en liten skärmytsling, i anledning hvaraf många orter i det ☙  nordliga ❧ Finland enligt traditionen blifvit benämnda Riitasaari, Torajärvi m. m. Men när dette ibesittningstagande ej skett till men för landets fordna innevånare, hafva Finnarne fått ostördt bygga och bo, om äfven Lapparne med sneda blickar betraktat deras företag.234 I händelse de första kolonisternas ansträngningar blifvit krönta med framgång, så har ryktet härom ditlockat äfven andra bebyggare, och på detta vis skall mera än en Finsk koloni, enligt traditionen, hafva bildat sig i Lappland. Exempelvis må jag nämna kolonierna i Enare, Alten, Pulmak235, Seida236 samt äfven Karasjoki. Alla dessa hafva väl i sednare tider uppstått, men det nyssnämnda sättet för deras uppkomst torde gälla om alla tider. Få och i ryska Lappmarken ingen enda af dessa kolonier har det lyckats att bibehålla sitt språk och blifva sin nationalitet trogna, hvilket synes bevisa att de invandrande Finska kolonisters antal ej varit alltför betydligt, ännu mindre så ansenligt som Sjögrén synes antaga, då han påstår, att Karelarne fördrifvit Lapparne från hela södra och östra delen af Kolska kretsen samt sjelfva tagit landet i  The Finnish settlers and the Saami could indeed live without disturbing each other, but in several cases the Saami appealed in court because settlers had violated their rights to the land. Enbuske 2008: 164–192. (TS)  Polmak (No.)/Buolbmát (SaaN) in Norway at N7826501 E991545 (N70°4′15″ E28°0′26″)  Seida (No.)/Sieiddá (SaaN) at N7845361 E993304 (N70°13′53″ E28°9′33″). (TS) 377 Itineraria 4osa 1841_44.indd 377 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Letter: SV ǁ Castrén 1852b: 155 sydost  The parish of Ylitornio (Fi.)/Övertorneå (Swe.) on both sides of the River Tornionjoki was divided by the 1809 border between Sweden and Finland/Russia. Its centre on the Finnish side is at N7358942 E350769 (N66°18′52″ E23°40′11″). (TS)  Called Muonio at present, at N7541384 E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). (TS)  uppdagas […] stamfäderna ǁ Letter: uppdagas, och de utreda, att stamfäderne – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Rovaniemi is at N7375638 E443436 (N66°29′41″ E25°43′44″). (TS)  Present-day Keminmaa at N7301261 E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″). (TS)  Alatornio at N7303913 E370140 (N65°49′48″ E24°9′25″). (TS)  Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″ E24°48′7″). (TS)  Karelians are considered to have settled in Lapland especially in the 12th until 14th centuries. Later they had to withdraw because of a wave of migration from western Finland. Enbuske 2008: 78–81. (TS) ☙  besittning och derpå framträngt ännu ❧ högre upp mot norden. I sådant fall hade väl ej det styfva Finska national-lynnet kunnat uppfrätas af det äfven i andelig motto vida underlägsna Lappska folket. Och hvad det beträffar, att dessa Karelare sedermera i sin ordning blifvit af Ryssarne utträngda åt [sydvest]237. och derigenom bidragit till att ”befolka de ostliga delarna af Kemi-Lappmark”, så är denna hypothes alldeles obestyrkt och motsäges af den svaga Ryska kolonisationen i Lappmark. Obestridligt är det likväl, att invånare vid Kemi och Torneå elfvar utgöra en blandning af Savolaksare, Karelare och Lappar. Det Savolaksiska elementet är öfvervägande högre upp mot norden, i Kemiträsk, Sodankylä, Öfver-Torneå238, Muonioniska239. Denna kolonisation kan ännu genom familje-traditioner till en del uppdagas240, hvilka utreda, att stamfäderna invandrat på skilda tider, från skilda orter och af särskilda orsaker, men vanligast under krigsoroligheter eller missvextår. Den Karelska stammen är mäktigast i Rovaniemi241, Kemi242 och Neder-Torneå243. Dess invandring är svept i dunkel, men sannolikt ☙  tyckes det mig, att ifrågavarande ❧ kolonister småningom inflyttat från nuvarande Kemska kretsen, först och mäktigast befolkat Rovaniemi samt derifrån framträngt till Terwola244, Kemi och Neder-Torneå. Detta har af ålder varit en temligen allmänt stråtväg vid Karelarnes handelsfärder, hvilka måhända äro en förnyad form af deras fordna vandringar och ströfverier inom det Finska området. Anmärkningsvärdt är det åtminstone, att Karelska kolonisationen upphör med Rowaniemi.245 I det af naturen i flere afseenden gynnade Kemiträsk finner man knappt spår till en beblandning med Karelare, och just 378 Itineraria 4osa 1841_44.indd 378 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  The pronouns mie and sie are still considered a Karelian feature today (see e.g. Lehtinen, T., 2007, 274.) denna ort hade bordt tjena Karelarne till den förnämsta tillflyktsort, om de från Ryska Lappmarken blifvit till Finland undanträngda. Men att invånarne i Kemi, Torneå och Rowaniemi verkligen äro befryndade med Ryska Karelare bevisas af flera sammanträffande omständigheter. Påfallande äro i detta afseende åtskilliga språkegenheter, bland annat pronomina-personalia: mie, sie246, verbal-ändelsen -oitsen (-öitsen)247, adverbial-ändelsen -sta248 (för -sti i ☙  Torneå) och många enskildta ord, som annor-❧ städes ej anträffas. Den äldre klädedrägten är hos hvardera folket så lika, att jag och en annan jemte mig för några år sedan ansåg en bonde från min födelseort Tervola för en Rysk Karelare. Samma likhet röjer sig i åtskilliga redskaper och husgerådssaker, såsom slädar, båtar, lior, skåp m. m.249 Om det i grund af föregående anmärkningar är mindre troligt, att Ryska Lappmarken någonsin varit talrikt, och dess sydliga del uteslutande befolkad med Karelare, så skönjes här dock mest öfverallt, särdeles inom den sydliga delen af Kolska kretsen, en blandning af Lappska och Karelska elementer. Den röjer sig ej blott i språket, utan äfven i kroppsbildning och anletsdrag, i boningssätt och seder. Så voro Lapparne i Maanselkä af en mycket reslig vext, hade rena ansigtsdrag och ej denna fina, gnällande stämma, hvarpå man genast igenkänner Lappen, utan en grof bas. De bodde till en del i rökpörten, till en del i Karelska stugor och hade i decennier bebott samma ställe, hvilket ej är Lappens sed. Språket var öfversvämmadt af Ka☙  relska ord och talesätt. ❧ Väl kunde det icke ens här lyckas oss att göra detsamma till föremål för ett ordentligt studium, emedan i hvarje stuga (KH)  The same derivational suffix is also known in other dialects of Finnish, but the combination of the consonants -ts- is characteristic of some dialects from the Karelian Isthmus. In the western dialects, there is -ttinstead (see maps 8–10 in Kettunen 1940). The ‘Karelian’ variant has also been established in Standard Finnish, although instead of -oitse-, usually the shorter suffix -oi- is used nowadays. Cf. tupakoitsen, tupakoin. Häkkinen, K., 1994: 431. (KH)  The elative ending is relatively commonly used as a derivational suffix to produce adverbs both in dialects and old literary Finnish (see e.g. Nikkilä 1994: 252–254). Thus, this feature is not typical of Karelian only. (KH)  Castrén’s view of the colonization history of Finnish Lapland is derived from Jacob Fellman, but present-day research does not confirm it. The origins of settlement were in different regions and the Karelian influence in the Rovaniemi area is considered to have been relatively weak. Karelians came to the Kola Peninsula in the 11th century, and more extensive Karelian, Finnish and Russian settlement began in the second half of the 19th century. Vahtola, J., 1996: 143–145; Ruotsala 2005: 161–162 (TS) 379 Itineraria 4osa 1841_44.indd 379 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Pečenga (Ru.)/Petsamo (Fi.) at N69°32′40″ E31°12′49″. (TS)  Èkostrov (Экостров) at ca. N67°37′25″ E32°42′24″. Kulonen & al. 2005: appendix map where it is incorrectly spelled ‘Jokostrov’. (TS)  Aˈkkel/Akkala. (TS)  Ljavozero (Лявозеро) (Ru.)/Lejjaavvˈr at N68°14′5″ E36°17′38″. On Kulonen & al. 2005: appendix map erroneously spelled Levozero. (TS)  Voronežskij used to be situated on the Kola Peninsula at the location where the River Lanˈiok joined the River Voronˈja, ca. N68°45′ E35°34′. Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)  The River Ponoj discharges into the Barents Sea just south of the easternmost point of the Kola Peninsula at N66°58′55″ E41°16′58″. (TS) fanns ett större eller mindre antal Murmanski, som drefvo någon slags nålhandel med Lapparne; men vi hörde här åtminstone Lappskan talas och dröjde äfven af denna anledning några dagar i byn. Det vore sannolikt af ringa intresse att uppräkna en mängd Fennicismer, dem jag antecknat i Maanselkä. I dess ställe vill jag skrifva ett omdöme öfver den Ryska Lappskans allmänna beskaffenhet, hvarunder dock den Terska dialekten, såsom alldeles okänd ej är inbegripen. Ryska Lappskan erbjuder i grammatikaliskt hänseende icke så väsendtliga olikheter från de öfriga Lappska dialekterna, som man vanligen antager. Den närmar sig till en del Fjäll-Lappskan, till en del Enare-dialekten och ligger på många orter midt emellan dem båda. Dess egendomliga karakter består visserligen äfven i smärre form-skiljaktigheter, men förnämligast i ändelsernas förkortning. Slutvoka☙  len har öfverallt gifvit vika för de ❧ Ryska halfljuden ь och ъ. Den i andra dialekter vanliga konsonantförstärkningen förekommer här mera sällan. Likaså finner man ej i denna munart den oändliga mängd vokal-modifikationer som anträffas i Fjäll-Lappskan samt i synnerhet uti Enare-dialekten. I formrikedom kan den ej mäta sig med Finnmarkska, än mindre med Svenskt-Lappska dialekten. De Ryska Lapparna indela sjelfva sitt språk i trenne hufvud-dialekter, bland hvilka en förekommer i Petsingi250, Muotka, Patsjoki, Synjel, Nuotosero, Ekostroff251, Babia252, en annan i Semiostroff, Lävosero253, Woronesk254, Kildin, Maanselkä, och den tredje på Terska halfön emellan Svjatoj Nos och Ponoj255. Då jag ej besökt alla dessa orter, kan jag ej heller borga för indelningens 380 Itineraria 4osa 1841_44.indd 380 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – rigtighet och måste, hvad särskildt Babinska Lappskan beträffar, yttra den mening, att denna dialekt måhända med större skäl kan föras till den sednare med Finskan mera uppblandade klassen. Det var egentligen den första af dessa hufvud-dialekter, som åtminstone på de orter vi undersökte densamma, låg midt emellan ☙  Fjäll-Lappskan och Enare-språket. ❧ Den andra aflägsnar sig något från hvardera. Samtliga det Lappska språkets dialekter komma väl temligen nära öfverens, om man abstraherar från de främmande elementer, som de enhvar på sitt vis från skilda språk upptagit. Men Lapparne hafva haft den olyckan att komma i nära beröring med främmande folkslag, medan deras språk ännu var i sin spädaste barndom, och häraf har följden varit den, att språket ej blott upptagit en gränslös mängd fremmande ord, utan äfven i många grammatikaliska hänseenden gestaltat sig efter främmande mönster. Just denna inverkan från skilda håll begrundar olikheten emellan de Lappska dialekterna. Så röjer sig i den förstnämnda af Ryska Lappskans munarter ej blott Ryskt och Finskt inflytande utan äfven en inverkan af Norrskan. Den andra hufvud-dialekten har åter varit mera utsatt för Ryskt och Karelskt inflytande. På somliga orter är det Ryska elementet starkare, på andra, särdeles i Akkala-Lappmark, har Karelskan mäktigare inverkat. Vill man engång komma det Lappska ☙  språkets ❧ urtyp på spåren, så kan det endast ske derigenom, att man underkastar de enskilda dialekterna en noggrann jemförelse och vid alla sig företeende olikheter oväldigt pröfvar, om de kunna genom främmande inverkan förklaras – en skärseld, som sjelfva Finskan ännu kunde tåla vid. 381 Itineraria 4osa 1841_44.indd 381 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  förgäfves ǁ Letter: förjäfves  The Russian writer and historian Nikolaj Mixajlovič Karamzin (1766–1826), was known as a representative of conservative Tsarist ideology, a dominant figure in Russian literature during the first decades of the 19th century. He was a widely travelled person with personal contacts with several West European writers and philosophers. Schönle 2004; Terras 1991: 155–159; (TS)  Letter: Какая смѣсь одеждъ и лицъ / Племенъ, наречiй, состоянiй! The quotation is not from Karamzin but instead from Aleksandr Sergeevič Puškin’s (1799–1837) poem Братья разбойники (1825). Пушкин, А.С., Собранные сочинения в 10 томах , т. 3: http://rvb. ru/pushkin/01text/02poems/01poe ms/0787.htm. (TS)  denna station ǁ Letter: Rasnov[olok] – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Orpheus of Greek mythology was torn into pieces by a crowd of bacchants after attempting to fetch his beloved Eurydice back from the Underworld. Harrauer  – Hunger 2006: 381. (TS)  och blifvit ǁ Letter: att blifva  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  See previous chapter.  In the article in Hf. Mbl. there is a footnote by the editor here: Suomi 1842, h. IV, s. 27 ff. referring to Castrén 1842a.  afresan ǁ letter: vår afresa  In the letter also with the Russian name Voronˈeozerskaja. Af fruktan att blifva mera vidlyftig än tillbörligt, vill jag afbryta dessa anmärkningar och utan vidare uppehåll begifva mig till Rasnavolok (Rasnjarg) för att tillse om ej Lappska språkets studium på denna station må med någon större framgång kunna bedrifvas. Allt förgäfves256! Här om någonstädes kunna vi med Karamsin257 utropa: Hvad blandning utaf folk och drägter, Af stammar, stånd och dialekter!258 Ty då alla Murmanski, som i det föregående nämndes, måste färdas genom Rasnavolok, då vidare skjuts-Lappar ligga de längre vesterut farande fiskare på denna station till möte, så kan man lätt föreställa sig, hvilken rörelse här eger rum under den Murmanska folkvandring☙  en. Det skall för några år sedan ❧ hafva tilldragit sig, att 1200 personer på samma gång varit lägrade vid denna station259. Dermed likartadt var väl förhållandet ej mer, men ändock befanns antalet af menniskor vara mera än tillräckligt för att uppfylla ett par trånga stugor. I en af dem utrymde tvenne Kolska köpmän, som lågo på stationen och sålde bröd åt Murmanski, för vår räkning ett hörn, hvarest jag ihärdigt fasthöll mig närmare ett dygn, med papper och blyertspenna i handen. Det var i samma hörn jag så när hade delat Orphei260 öde och blifvit261 söndersargad af en rasande qvinna.262 Denna263 obehagliga omständighet, förmådde mig att påskynda afresan264 från Rasnavolok till Rikkataival (Rik-suolo)265. Den lappska naturen, som under vår färd ända från Kola haft föga anmärkningsvärdt att erbjuda, började nu åter visa sig från sin 382 Itineraria 4osa 1841_44.indd 382 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  Umptek (Kildin Sa.)/Xibiny (Ru.) at N67°44′15″ E33°34′39″. Its highest point is ca. 940 m above sea level. kolossala sida. Man har i Lappland hvarken sommar eller vinter att söka det natursköna i en rik omvexling af föremål och en sträng begränsning af den förhandenvarande taflan, såsom jag ☙  skulle ❧ definiera det täcka, det vackra, det som vanligen kallas skönt. I Lappmarken anträffas det sköna, om det annars ej är förvist från detta land, i det täckas raka motsatts, det omätligt enahanda. Vi befinner oss nu på Imandra sjö och skåda rakt framför oss fjärdar, åt hvilka ögat förgäfves söker någon annan begränsning, än den dunkelblåa horizonten; åt venster resa sig de dunkla molnlika konturerna af jätte-fjället Umptek.266 Så enformig och chaotisk denna anblick äfven må vara, så verkar den dock med en underbar makt på det menskliga sinnet. Trotts allt sitt filosoferande är och förblir menniskan sådan, att hon igenkänner Skaparens hand tydligare i det stora och kolossala, äfven om formen der ej blifvit så tydligt utritad, än i det lilla och dvergartade, vore det än aldrig så form-fulländadt. Men skulle det tyckas någon, att en natur, sådan som den närvarande, måste förefalla död och verka tryckande på sinnet, så må man blott föreställa sig, att luftens vindar spela på de vidsträckta fjärdarna, eller att åskan dånar på de ☙  skyhöga fjälltopparna och man skall ❧ ej sakna lif. Men den som ej finner behag i et sådant lefverne må färdas här om vacker vinternatt, då himlen lågar af stjernor och norrsken. Så långt man förmår skåda framför sig ser man på hvarje punkt af det omätliga snöhafvet en viss obetydlig rörlighet, en fin dallring, så förtjusande, att hela ens väsende hotar bortsmälta vid dess åskådning. Vill man åter rigta blicken på fjälltopparna, så ser man dem omhöljda af ett fladdrande sken, som synes flyga upp ur sjelfva (TS) 383 Itineraria 4osa 1841_44.indd 383 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Castrén never travelled in Italy or any other foreign country except brief visits to Swedish Lapland in 1838 and Finnmark in Norway in 1842. (TS)  stationerna härstammade ǁ Letter: stationer: Ekostroff och Sasheika härstammade  36 verst ǁ Letter: tre mils  Zašeek at N67°24′31″ E32°33′0″. (TS) fjället, likt lågan ur kratern på ett eldsprutande berg. Skenet sprider sig öfver hela himlen, fladdrar någon tid och försvinner, för att efter en stund på samma sätt åter uppstiga och försvinna. Med ett ord, nog finner man det natursköna så i Lappland som Italien267, blott man helt anspråkslöst upplåter sitt sinne för dess intryck och ej mästrar det efter förut af reflexionen uppgjorda theorin. På Rikkataival blefvo vi ändtligen befriade från den Murmanska svärmen. Så angenämt det var att efter 10 dagars oupphörligt hvimmel ☙  omsider komma i ro, likaså ❧ förargligt var det derjemte att genom detta tillfälliga hinder hafva till större delen förfelat resans ändamål. Saken kunde ej mera upphjelpas, ty på Rikkataival och de tvenne andra ännu återstående stationerna268 härstammade de flesta innevånare från Finnar och språket var följaktligen förderfvadt. Också tvang oss det infallande menföret att påskynda färden. Lapparne yttrade redan betänkligheter vid att skjutsa oss på dagen, befarande att deras renar skulle tröttna på hållen, hvilket och någongång inträffade. Af sådan anledning nödgades vi efter ankomsten till Ekostroff (Tshuk-Suolo) ännu sent på aftonen begifva oss på det 36 verst269 långa hållet till Sasheika (Nieshke)270. Kort efter afresan från nämnda station mötte mig ett litet äfventyr. Man hade spännt för min keris en ung, oinkörd, usel ren. Medan jag satt obekymrad och betraktade norrskenet, började renen flyga åt höger och venster om vägen. Naturligtvis lemnade jag ingen möda ospard att tukta honom för slika extravaganser, men härvid fogade sig ej bättre, än att tömmen fastnade vid en långt framstickande hornspets. ☙  Häraf råkade ❧ renen i yttersta förtviflan, 384 Itineraria 4osa 1841_44.indd 384 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – hoppade och svängde sig af alla krafter, hvarvid tömmen allt mera trasslades. Jag reste mig upp för att klarera den, men renen begrep ej min välmening, utan fortfor med sitt ofog så att tömmen helt och hållet invecklades. Stumpen var ännu lindad kring min arm, men jag stod nu så nära renen, att dess rörelser började kännas mig odrägliga. Jag blef derföre nödsakad att lemna tömmen och det så mycket mera, som renen nu började gå offensivt tillväga. Fästande sina skarpa hornspetsar vid min mage, hade den kunnat göra ett nesligt slut på min timliga varelse, om jag ej hunnit gripa i hornen och vrida renens hufvud ner till marken. Naturligtvis var renen dermed föga belåten, och nu börjades en strid som sannolikt hade lyktats på ett för mig bedröfligt vis, derest jag ej fått tillfälle att hoppa tillbaka i kerissen. Äfven detta var vådligt; ty på det vidsträckta Imandra, som hvimlade af bivägar och dessutom för tillfället var betäckt med en hård skara, hade renen lätt kunnat bringa mig på villostråt, då jag ej ägde något ☙  medel att ❧ styra den. Men nöden tvang mig att tillgripa denna utväg och lyckan gynnade mig så, att jag inom kort upphann kamraterna. Sedan vi med förenade krafter bragt tömmen till rätta, tillryggalades färden, några små äfventyr oberäknade, ganska lyckligt till Sasheika, hvarest vi hamnade tidigt på morgonen.  – Samma dag fortsattes resan till Kandalaks, en medelmåttig Rysk by vid Kandalakska viken af Hvita Hafvet. Hit hade ryktet om våra egenskaper hunnit förr än våra personer. Jag var renommerad såsom en ovanlig siare och L[önnrot] såsom en undergörande läkare. Käringarna öfverhopade mig med böner, att jag måtte utreda deras temligen lätt utredda framtids-härfva; men i 385 Itineraria 4osa 1841_44.indd 385 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria    Становой пристав, local police commander of a стан formed from a few municipalities. Большая советская энциклопедия 24:1: 1247– 1248.) Paxkov. See Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88. stället för att aflägga några specimina i Augurernas vetenskap, begåfvo vi oss å färde, efter att först hafva gästat Stanovoj Pristaff271 och föryttrat våra numera onödiga kerisser, muddar och andra lappska persedlar åt borgaren Pahkoff272. Vägen från Kandalaks till Kem, som var vårt närmaste mål, utgör 262 verst och löper till ☙  en del efter kusten, till en del ge❧nom det inre af landet. Kusten är befolkad med Ryssar, men de byar som ligga några mil åt sidan bebos af Karelare. Många Karelare anträffas äfven i de Ryska byarna, men de äro alla i en sednare tid inflyttade. Dock bevisa så väl de många i nejden förekommande Finska ortsnamn, som bland innevånarne allmänt gängse traditioner, att äfven de Ryska byarne, åtminstone många bland dem, tidigare varit bebodda af Karelare. Traditionen skiljer emellan Finnar, hvilka af Ryssarna vanligtvis kallas Svenskar (Шведы) Karelare (Кориляки[,] Корели) och Tschuder (Чухны). På sydvestra sidan om Hvita hafvet förekomma blott traditioner om Karelare, på den södra och östra sägas landets äldre innevånare varit Tschuder, hvilka traditionen förknippar med Ingrer och Ester.273 Utan att här inlåta mig i några vidlyftigare argumentationer öfver den med tillräckliga skäl bestyrkta hypothesen, att den Finska stammen fordom sträckt sig ända till Hvita Hafvets kuster, vill jag allenast upptaga den svårlösta frågan: Hvart hafva dessa kust☙  landets äldre inne❧vånare tagit vägen? Att de af Ryssarna blifvit undanträngda inåt Lappland och derifrån tillbaka till Finland, synes vara en otillfredsställande förklaring. För att sluta af sannolikheter, här och der befintliga traditioner, samt den ännu svaga Ryska befolkningen i de 386 Itineraria 4osa 1841_44.indd 386 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – nordliga delarna af Archangelska Guvernementet, hafva Ryssarna ej intågat till dessa öde och ofruktbara nejder med härsmakt eller i större massor; utan vanligtvis har nöden, hoppet om en bättre lifsbergning, äfventyrare-andan eller tillfälliga yttre orsaker förmått enskilda familjer att här söka sig en bostad. Styrkans rätt torde således mera sällan kommit i fråga, åtminstone på de tider, då samma religion och en gemensam styrelse tjenade till ett föreningsband emellan landets äldre innevånare och de nya kolonisterna. Emellertid uppstod en nödvändig konflikt emellan de genom språk, seder och föreställningssätt åtskilda folkens nationalitet. Denna konflikt måste vid Hvita Hafvets kuster lyktas med den Finska nationalitetens undergång, så vida denna trakt, hvilket jag straxt i det följande skall ådagalägga, erbjuder ☙  sådana näringsgrenar, som väl ❧ kunde locka Ryssarna, men ej Finnarne, att här talrikt kolonisera sig. Att den Ryska befolkningen fredligen hitträngt och i stället för att fördrifva, assimilerat den Finska folkstammen, bestyrkes ytterligare af det orena med fennicismer uppfyllda Ryska språket i Archangelska Guvernementet samt af de omisskänneliga Finska anletsdrag, man här oupphörligt anträffar under den Ryska hatten.274 Antingen man antager denna eller Sjögréns mening om Finnarnes försvinnande från Hvita Hafvets kuster, så kommer man i hvardera fallet till det resultat, att den äldre befolkningen måste hafva varit ringa och svag, då den kunnat antingen fördrifvas af, eller sammansmälta med Ryssarne, hvilka ännu i dag utgöra ett ganska ringa antal i det nordliga kustlandet. Detta finner jag äfven af andra skäl antagligt.  The Slavic settlement of Russia has been dated at its earliest to the 8th and 9th centuries. According to toponymic evidence, it spread further to the north approximately in the 13th century. Bjørnflaten 2006: 69–71; Saarikivi 2006: 296. (TS) 387 Itineraria 4osa 1841_44.indd 387 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  The idea of Finns as representatives of the first agricultural civilization in the north and especially in Finland survived in Finnish archaeology practically until the 1970s and even longer in the general image of prehistory. As long as the settlement of Finland was explained by assuming a gap in settlement in the Pre-Roman period followed by the immigration of a new agricultural population, the ancestors of the present-day Finns, this basic idea was not questioned. See, e. g., Kivikoski 1961: 118–119, 124. (TS)  Similarly also in Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.  då […] här ǁ Letter: deremot Finnen här vanligtvis  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Om jag icke helt och hållet misstagit mig om det Finska folkets lynne och fallenheter, så utgöra icke Hvita Hafvets kuster fältet för dess naturliga verksamhet. Åkerbruket och boskapsskötseln äro de näringar, som företrädesvis egna sig ☙  för Finnarnes lynne, ❧ och Försynen tyckes hafva sändt dem upp till norden, för att de med sin outtröttliga kraft, sin tålmodighet, sitt lugna, alldrig misströstande mod måtte bringa odling öfver Finlands, det nordliga Rysslands och Skandinaviens vildmarker.275 Finnen älskar dessa yrken, emedan det för hans trefnad är ett oundvikligt vilkor, att han har en liten verld omkring sig, der han ensam och oberoende kan råda och herrska. Derföre utbyter han ofta ett bekymmerfritt lif under annan mans herravälde mot ett torftigt hem i öknen, menande det vara bättre att i sitt eget hem ”dricka vatten ur en rifva”, än uti en annans boning ”tömma öl ur silfverstopet.”276 I följd af detta anlag för en stilla, fredlig oberoende verkningskrets kunde ej en större Finsk kolonisation nedsätta sig vid Hvita Hafvet. Dess ofruktbara, för odling otillgängliga stränder och de ständigt kulna vindarna göra åkerbruket snart sagdt omöjligt. Här måste menniskan lifnära sig af hafvet, hvartill fordras ett rörligt, irrande, oroligt lif, ett oupphörligt äflande med planer och spekulationer, korteligen: ett lefnadssätt öfverensstämmande ☙  med det Ryska lynnet. ❧ I Kolska kretsen finnas 26 Ryska byar, och i dem sysselsätta sig blott fem innevånare med åkerbruk. Äfven boskapsskötseln är ytterst klen. Dock herrskar bland Ryssarna mycken välmåga, då277 vanligtvis Finnen här framträder under den ömkliga skepnaden af tiggare eller träl. Samma näringskällor stå väl öppna för hvardera; men de äro 388 Itineraria 4osa 1841_44.indd 388 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – begåfvade med olikartade krafter, och Ryssens hela styrka består i hans på planer, beräkningar och alla slags företag outtömliga snille. Ryssen hatar denna enformiga ro, som utgör Finnens högsta sällhet. Att dväljas under hemmets tak och räkna omfånget af några tegar för sin verld, vore för Ryssen olidligt. Hans lust är att irra vidt omkring och från fjerran trakter draga skatter till hemmet. Så finna vi honom under sommaren än liggande med sin lodja i Archangels hamn, än kryssande vid Norriges kuster; men om vintern träffas han åter på Moskvas gator och N[ižnij] Novgorods278 torg. Den som saknar medel till så stora företag, blir ej derföre hemma; med sin lilla julle plöjer han Hvita Haf☙  vets tegar, ❧ fångar somga279 och sill280, skälar och bäluger281. Ty det är ett axiom, att den som vill äta bröd om vintern, får ej ligga hemma under sommaren. Han måste ut på förtjenst, och om det härunder lyckas honom att förtjena några kopek utöfver hvad han behöfver för sig och sin familj, företager han sig under vintern mer och mindre vidsträckta handelsresor. Sådant är i korthet lefnadssättet vid Hvita Hafvets kuster, och onekligt egnar sig detta lefnadssätt bäst, om ej uteslutande, för landets natur. Således synes Ryssen med sitt oroliga lynne, sin rörlighet och framför allt: sitt kloka, beräknande förstånd vara enkom danad till att bebo denna nejd. Måhända har sjelfva naturen – den stora uppfostrarinnan – tjenat till att bilda menniskorna till det de äro; hon har då funnit ett ämne, som varit lätt att bearbeta. För att dömma af det Archangelska Guvernementets Ryska bebyggare, finnes ingen annan nation i verlden, som ägde den klokhet att begagna sig af alla konjunkturer, den presence d’esprit att fatta i hvarje tillfälle  A city in central Russia at the junction of the Volga and the Oka, N56°17′48″ E43°56′9″. (TS)  Mscr: songa; letter: somga. Сёмга, salmon (Salmo salar). (TS)  Herring (Clupea harengus). (TS)  Beluga whale (Delphinapterus leucas). (TS) 389 Itineraria 4osa 1841_44.indd 389 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Подорожная, a document, with which a traveller could attest his right to obtain state-owned horses for transport Энциклопедическiй словарь… XXIV: 801. (TS)  tvinga […] skjutslega ǁ Letter: preja oss på högre skjutslega, hvilken man dock var rädd att uttryckligen begära, emedan L. egde ett papper från Finland, som i nödfall kunde passera för подорожная. – Changed by the editor of Hf. Mbl.  […] kampar. ǁ Letter: ~ Komna till Kem måste vi med afseende å det fullkomliga menföret och andra bevekande omständigheter besluta att nedsätta oss här på några veckor, för att sedan med första öppet vatten begifva oss sjöledes till Archangelsk.  The town of Kemˈ emerged in the 15th century. From the next century it belonged to the Soloveck monastery and became a district town in 1785. In 1894 it had 2,150 inhabitants. Книповичъ 1895: 928. (TS)  The visit to Kemˈ was somewhat unpleasant for Castrén because of the street urchins and their disrespectful comments. See Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 14 May 1842 in the volume of letters in this series.  The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of Russian Orthodox Christians that did not accept the reforms of the Orthodox Church of Russia in the 1650s and 1660s, preserving instead the old confession and forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258–322. See also Castrén’s descriptions on p. 260–261, 399–401, 489–490, 572–573 as well as his letter to F.J. Rabbe from Turuxansk, 28 June/10 July 1846. (TS) ☙  och sig till fromma ❧ använda alla, äfven de obetydligaste omständigheter, som just det Ryska folket. På detta det Ryska folkets praktiska snillekraft fingo äfven vi erfara några obetydliga prof på stationerna emellan Kem och Kandalaks. Vid afresan från Kola hade vi försummat att lösa den så kallade podoroshna282, hvarförutan den resande ej är berättigad att färdas med post-hästar. Han måste i slikt fall hjelpa sig fram medelst ackord. Men vid den ringaste misstanke, att vi ej voro behörigen dokumenterade, sammangaddade sig bönderna att ej föra oss ur fläcken. Man uppgaf såsom förevändning att alla hästar voro i skogen, att de nyss hemkommit och voro uttröttade, med mera dylikt, som endast gick ut på att tvinga283 oss att betala högre skjutslega. I närmaste by till Kem gjorde man ett så hårdnackadt motstånd, att jag nödgades till fots begifva mig till staden, för att derifrån förskaffa oss hästar. Fruktan för en möjlig efterräkning hade dock bevekt bönderna, att kort efter min bortgång förespänna ett par usla kampar.284 Såsom bekant är, är Kem en obetydlig ☙  ❧ stad vid utloppet af Kemi elf.285 Här finnes hvarken Biskop, Guvernör, eller andra höga Herrar; således inga stora hus eller kolossala minnesvårdar samt öfverhufvud inga stora anstalter.286 Staden äger måhända sin största märkvärdighet genom en här talrikt utbredd religionssekt, hvars anhängare kalla sig Starovärtser, men af andra benämnas Raskolniker.287 Desse Raskolniker äro på visst sätt Rysslands pietister. Äfven de ifra för den gamla, ursprungliga, om icke just apostoliska läran (старая вѣра), tillbringa sin mesta tid i bön och andakt, samt anse det gudomliga vara lika vidt skildt 390 Itineraria 4osa 1841_44.indd 390 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – från allt, hvad verlden tillhörer, som afståndet är emellan jordytan och himlahvalfvet. För att således vara Gudi behaglig, måste menniskan helt och hållet vända ryggen åt verlden, trottsa dess hat, ovilja och förföljelser samt derigenom förvärfva sig en martyr-krona i himmelen. Samma förakt för det verldsliga predikas äfven af pietisterna, men under en vida mera kolossal288 och omfattande form, sträckande sig un☙  derstundom till sjelfva ❧ det herrligaste, konsten danat och vetandet frambragt. Den gamla lärans anhängare i Ryssland utgöras af personer, som ej förstå sig på slika ting. Från sin inskränktare synkrets kriga de blott emot vissa små menskliga bestyr, som hvarken lända till själens uppbyggelse, ej heller äro oundgängligen nödvändiga för kroppens nödtorft. I synnerhet hyser man ett gränslöst hat till alla slags nöjen och förlustelser. – Men oaktadt några yttre likheter finnas dock vida större olikheter emellan Rysslands och Finlands pietister. De våra predika väsendtligen en lefvande Christendom, då deremot religionen hos Starovärtserna hårdnat till vissa yttre ceremonier, hvilka de med judisk envishet289 vidhänga. Så hafva och pietisterna hos oss ej i ringaste mon skilt sig från kyrkan och dess antagna lärosatser, då deremot Starovärtserna bilda en egen religions-sekt, hvadan äfven benämningen Raskolniker d. ä. Heterodoxi (af расколъ, åtskillnad.) Det är en bland härvarande Starovärtser gängse berättelse att Nikon290 – den ryktbare religi☙  onsreformatorn i ❧ Ryssland, – logerat trenne år med djefvulen i en grotta samt der enligt den senares diktamen förändrat alla renläriga religions-böcker. ”Då arbetet var färdigt begaf sig Patriarken att omvända den regerande Tsaren  kolossal […] form ǁ Letter: colossal ~ charakter – Changed by the editor of Hf. Mbl.  “With Jewish stubbornness”. Cf. the German 19th-century view of Jews as tough-hearted people. Forsgård 1998: 184. (TS)  Nikon (b. Nikita Minin, 1605–1681), seventh Patriarch of Moscow. The reforms of the Orthodox church were decided in his time, in 1654 and 1656. Зеньковский 1995: 185– 258; Pentikäinen 1999. (TS) 391 Itineraria 4osa 1841_44.indd 391 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Aleksej Mixajlovič (1629–1676) was Tsar of Russia from 1645 to 1676. Nenonen – Teerijoki 1998: 628. (TS)  icke […] sjelfva ǁ Letter: mindre sjelfva – Changed by the editor of Hf. Mbl. Alexei Michailovitsch291. Denne hade förut genom en dröm blifvit varnad för en orm, som skulle komma att fresta honom, och för säkerhets skull ställt en sträng vakt för sitt palats; men vakten kunde under Patriarkens mantel ej ana ormen, utan lemnade honom tillträde till Tsaren. Denne blef omvänd och de nya böckerna införda.” Om dem vilja Starovärtserna ej höra talas. De läsa med förkärlek gamla legender och andra utnötta kloster-böcker, som äro tryckta med slavonska stilar. Men likasom läsningen af böcker ej utgör någon hufvudsak hos Starovärtserna, så vida få af dem kunna läsa i bok, så gäller äfven striden icke292 så mycket sjelfva läran, som ej mera hvarjehanda yttre bruk och ceremonier. Bland annat älska Staro☙  värtserna en lång process vid sin an❧daktsöfning. Äldre personer stå och korsa sig stundom i timtal framför helgonbilderna. För att ceremonin ej måtte slutas i förtid, gör man esomoftast ett uppehåll midt under den gudeliga förrättningen, blir dervid stående framför helgonbilden och samtalar under tiden med sin omgifning öfver förefallande ämnen. Sättet att korsa sig är en af de förnämsta stridspunkterna emellan den gamla och nya lärans anhängare. De sistnämnda korsa sig med de tre första fingrarna, Starovärtserna deremot med tummen och de tvenne sista. En Starovärts utlade för mig det irrläriga i de Orthodoxas korsnings-sätt på följande vis: Tummen betecknar Gud Fader, ringfingret Guds Son, lillfingret den Heliga Anda. Derföre skall en rätt Christen korsa sig med dessa tre fingrar, hvilka tillsamman beteckna den heliga Treenigheten. Så lära de gamla böckerna, men huru säger Nikon? Korsa dig med tummen, pekfingret och långfingret. 392 Itineraria 4osa 1841_44.indd 392 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  helgonbilderna sägande ǁ Letter: Helgonbilderna, yttrande  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Här ser du huru djefvulen åter haft sin hand med i spe❧let; ty det vet du väl, att pekfingret betecknar jorden och långfingret himmelen. Hvilken djefvulsk uppfinning att göra en treenighet af Gud, himmel och jord! Men icke nog härmed. Då de tre personerna i Gudomen äro lika höga, så måste äfven fingerspetsarna vid korsningen vara jemnhöga. Nu är långfingret högre än pekfingret, liksom himmelen är upphöjd öfver jorden, och när dessa fingrar ställas jemnhögt, så har Guds boning blifvit förnedrad ända till den syndiga jorden.” Af samma beskaffenhet äro äfven de öfriga tvistefrågorna. Att man reducerat de sju bröden vid nattvarden till fem, och annat dylikt, anses af Starovärtserna för oerhörda afvikelser från den rena läran, samt en oöfverstiglig skiljemur emellan dem och den orthodoxa kyrkans anhängare. Starovärtserna besöka aldrig Herrans hus, och då jag sporde vår värdinna i Kem, som bekände sig till den heterodoxa läran, hvarföre de undandrogo sig den offentliga Gudstjensten, svarade hon helt kort: ”För att ej begå synd,” pekade dervid helgonbilderna293 sägande: вотъ наше церковъ! (se der vår kyrka!). De hafva sina egna ☙  prester, ❧ som döpa deras barn, begrafva deras döda, viga, bigta, med ett ord: anställa alla presterliga förrättningar. Starovärtserna äro så vida toleranta, att de hvarken visa någon fördömmelse-anda eller omvändelse-ifver; men med yttersta aktsamhet afhålla de sig från all gemenskap med olika troende. Äro föräldrar och barn af skilda läror, så spisa de ej vid samma bord och ur samma kärl; icke heller gå de på samma gång i badstugan. Kommer man sommartiden till en källa i nejden, som bebos af Starovärtser så äro alla björkar i närheten ☙  393 Itineraria 4osa 1841_44.indd 393 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Vaarakylä was situated at ca. N65°34′ E31°37′. In his description of the 1839 journey, Castrén places this encounter in Miinoa. See p. 260–261. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. Itä-Karjala 1934. (TS) afskalade och marken vidt och bredt betäckt med näfverbitar, ty alla Starovärtser, som dricka ur källan, måste för hvarje gång förse sig med ett nytt näfverstycke, emedan det är osäkert om ej någon af olika lära begagnat sig af de förhandenvarande. Då jag år 1839 färdades i Ryska Karelen, kom jag en gång till en liten by (Waarakylä)294 som beboddes af idel Starovärtser. Uttröttad efter en lång vandring begärde jag kallt vatten och litet mat till förfriskning. Man visade mycken beredvillighet att tillfredsställa ☙  mina ringa an❧språk, men i gården funnos inga kärl för främmande trosförvandter. Ett bud utskickades till andra gårdar men budet återvände med den underrättelse att i hela byn ej funnos slika ting. Emellertid hade bya-folket församlat sig att betrakta en så sällsynt företeelse, som en Svensk hedning. Bland åskådarnes antal befunno sig äfven några åldriga gubbar. Jag framställde till deras bepröfvande, om det ej vore större synd att tvinga en medmenniska till att hungra och törsta, än att orena en träkopp. Då framträdde ur hopen en gråhårsman, och lutande sig mot sin staf höll han en så lydande oration: ”Gifven honom i Guds namn mat och dricka så att han varder mättad; ty det är menniskans pligt emot sin nästa. Men J skolen ej sätta för honom ett trädkärl, ty den hedniska besmittelsen tränger sig så djupt i trädet, att du i all evighet ej rentvår det. Nej låten honom äta ur ett stenkärl, ty se! detta förmår han ej orena, så att du icke får det rent igen, när du tvättar det väl med sand och vatten.” Talet hade sin åsyftade verkan, men jag märkte likväl, att värdinnans hand darrade, då hon ☙  fram❧bar det heliga fatet. Otaliga uppträden af lika komisk beskaffenhet kunde jag anföra om 394 Itineraria 4osa 1841_44.indd 394 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – dessa Starovärtser, men saken är i hvarje fall alltför allvarsam, för att göras till föremål för skämtet, ty det står ju skrifvet, att ”hvar och en skall varda salig af sin tro.”295 I den nyssnämnda Raskolnik-staden blefvo vi emot vår villja tvungna att för menförets skull uppehålla oss en rund månads tid, tills det ändteligen d. 19 Maj296 blef oss möjligt att fortsätta vår resa. I anseende dertill att det ej ges någon sommar-landsväg ifrån Kem till Onega, måste vi nu gifva oss ut på Hvita Hafvets stormiga böljor. Målet för vår resa var Archangelsk, och det hade varit vår önskan att utan något uppehåll på vägen kunna i en köpmans-lodja omedelbart förflytta oss dit, men härtill fanns för det närvarande ingen utsigt, emedan vatten-kommunikationen emellan Kem och Archangelsk ännu icke hunnit taga sin början. Vi beslöto derföre på inrådan af stadens innevånare att begifva oss till klostret So☙  lovetskoj, som ligger på en ö i Hvita Hafvet, ❧ 60 verst ifrån Kem297, och hoppades sedermera här finna någon lägenhet att komma öfver till Archangelsk.298 I en liten båt, som färde några pilgrimer till klostret fingo äfven vi plats som passagerare. Färden skedde nattetid, hvarunder den påhängsna sömnen ej tillät oss att gifva akt på de talrika holmar och skär, som sades hafva legat i vår väg. Efter att hafva tillryggalaggt 30 verst ifrån Kem, befunno vi oss på det vida, öppna hafvet, men här stötte vi snart på isbelaggda fjärdar och nödgades derföre låta sätta oss i land 15 verst ifrån klostret. Återstoden af vägen tillryggalades på en ytterst svag is med hästar och kärrar som blefvo efterskickade ifrån sjelfva klostret.  […] tro. ǁ Letter & 1842c continue: ~ Amen! P. S. Detta amen kommer väl nästan för tidigt, men jag hinner omöjligen bringa min epistel denna gång till ända, emedan jag hvarje dag är sysselsatt 12 à 14 timmar dels med Archimandriten Vinjamin, dels med min Samojediska läromästare. Dessutom är jag förargad öfver hela detta scriptum, emedan det hvarken duger till ett bref eller en Tidnings-artikel. Gör dermed, hvad dig för godt synes. – – – Castrén’s letter to Fabian Collan 4 Oct. 1842, continues further, but the text quoted from it ends here. On the Old Believers in Karelia, see Pentikäinen – Raudalainen 1999: 51; on their rituals, Pentikäinen 1999: 15–16; Vlasov 1999: 67. (TS)  Probably Old Style.  Soloveck is situated in the White Sea, the monastery main building at N65°1′29″ E35°42′35″. See commentary to Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan, Castrén 2017a: 20. (TS)  Arxangelˈsk was founded at the mouth of the River Dvina (N64°32′3″ E40°31′4″) in 1584. It was originally called Novaja Xolmogory. It became the administrative centre of a governorate in 1708 and in Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. The town of Xolmogory was inhabited by ca. 1,300 people at the same time. Губернии Российской империи: 35; Статистическiя таблицы […] 1840: 2 (http:// dlib.rsl.ru/viewer/01003542943#page 2?page=9). Белов & al. 2005. (TS) 395 Itineraria 4osa 1841_44.indd 395 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Castrén 1843d; 2017: 20–47.  gifwa […] isbeströdda ǁ trottsa på – Correction in Castrén’s own hand.  liten båt ǁ In the clean copy in Natalia Castrén’s hand: liten, lejd båt  huru […] medfärde ǁ med huru stora besvärligheter den äfven var förknippad – Correction by Castrén’s hand.  See also Castrén’s letter to Sjögren, 4 Apr. 1842, in the volume of letters in this series. Framkomna till det ryktbara klostret erforo vi till vår ledsnad att segelfarten till och ifrån Archangelsk ej kunnat taga sin början, emedan stora ismassor ännu drefvo omkring på hafvet. Under sådana omständigheter kunde vi naturligtvis icke annat än med tacksamhet emottaga Archimandritens anbud att bosätta ☙  oss i klostret, intill ❧ dess det kunde blifva oss möjligt att fortsätta resan till Archangelsk. Medan vi nu lågo stilla och väntade på vår befrielse, inbjödo oss de heliga fäderne alldagligen att åhöra Gudstjensten, bese klostrets talrika prydnader, göra excursioner till tvenne andra närbelägna filial-kloster o.  s.  v. Mera än dessa nöjen intresserade det oss likväl att taga kännedom om de skiftande öden, som det solovetska klostret undergått sedan sin stiftelse 1429.i 299 Snart blef äfven detta intresse tillfredsstäldt, och vår otålighet att ändtligen hinna fram till Archangelsk stegrades nu till den grad, att vi beslöto gifwa300 oss ut på det isbeströdda hafvet och i en liten301 båt söka bana oss fram till det Archangelska kustlandet. Den 26 anträdde vi vår resa och huru302 stora besvärligheter den äfven medförde, så anlände vi dock efter fyra dygns resa till Archangelsk. Dagen efter vår ankomst till nyssnämnda stad besökte vi Archimandriten Vinjamin – en ☙  Samojedisk missionär, som var vida ❧ frejdad för sina djupa insigter i Samojed-språket. Redan före vår resa hade vin genom Hr Sjögrén fått anvisning på denne man, som vi trodde blifva oss utomordentligt nyttig vid studium af ifrågavarande språk.303 Hvad mig beträffar, så hade i. Jfr. Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen för år 1843; 4de häftet. 396 Itineraria 4osa 1841_44.indd 396 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – jag föresatt mig att under loppet af hela sommaren begagna mig af hans undervisning, och sedan med vinterföret begifva mig till Samojedernas eget land. Olyckan fogade emellertid att Archimandriten af litterär jalousie ej lät förmå sig att lemna oss den äskade undervisningen.304 Kanske var härpå i det hela taget icke mycket förloradt, emedan Archimandritens Samojediska kunskaper i sjelfva verket befunnos vara ganska305 ytliga, men visst är att vår resa härigenom fick en helt annan riktning. Lönnrot fattade beslutet att slå alla Samojediska studier ur hågen och begifva sig till Olonetska Guvernementet, för att taga kännedom af det här boende Tschud-folket.306 Hvad åter mig beträffar, så vidhöll jag allt fortfarande min plan att med första vinterföre begifva mig till Samojed-tund☙  rorna, men sommarmånaderna ville jag ❧ använda för en resa till de Terska Lapparne, dem vi under den förflutna vintern ej hunnit besöka.  For more details, see Castrén’s letters to Sjögren 26 June, 22 July/4 Aug., 1 Oct. and <13> Nov. 1842, and to Rabbe 25 June and 1 Oct. 1842, in the volume of letters in this series.  ganska ytliga ǁ bristfälliga  – Correction by Castrén.  It was mentioned in the annual report of the Finnish Literature Society for 1841 that Lönnrot and Castrén had travelled to Russian Lapland to study the Saami language and especially its relationship to Finnish. Lönnrot wrote to the society on May 14, 1842, that he is going to turn to Karelia instead. SKSA B1612 minutes 16 March (annual meeting), June 8, 1842. (TS) 397 Itineraria 4osa 1841_44.indd 397 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  This chapter is deals with the same sequence in Castrén’s journey as the travel diary in SLSA 1185.1.3. The description in the diary differs partly from the published account, and it can be found below in this volume. The clean copies of this chapter and the next one in KK Coll. 539.27.3 are in Castrén’s hand and they are used here instead of the NRF version (Castrén 1852b). Cf. also Castrén’s letter to Rabbe, 21 July 1842, in the volume of letters in this series.  It is uncertain whether Castrén uses dates of Old or New Style here, but Old Style was most likely used.  Tri Ostrova at N67°6′30″ E41°24′12″. (TS)  woro […] medtagna ǁ 1. war jag så utt[röttad] ǁ 2. woro mina krafter så utmattade  In his letter to Sjögren, 4 Aug. 1842, Castrén wrote that he left Arxangelˈsk against Lönnrot’s advice. See the volume of letters in this series.  Detta […] följa ǁ 1. Detta råd skulle jag ǁ 2. Detta råd hade jag äfven haft fullt skäl att följa, så snart ǁ 3. Detta råd hade jag äfven haft fullt skäl att följa, derest icke luftens windar styrt mina ǁ 4. Detta råd hade jag wisserligen haft skäl att följa ☙  ❧ IV.307 Den 27 Juni308 steg jag ombord på en större lodja, som låg segelfärdig, för att ifrån Archangelsk med en mjölladdning afgå till den Murmanska stranden. Fartyget skulle under färden anlöpa Hvita hafvets vestra kust wid Tri Ostroff309, hvarest jag ärnade låta landsätta mig, för att sedermera fortsätta min resa till de i nejden boende Terska Lapparne. En fortfarande sjuklighet, ådragen under föregående winter genom färderna i Lappland, wäckte hos mig många farhågor öfver utgången af denna widsträckta resa, hvars mål war ett wildt och öde land. Just i det ögonblick, då afresan skulle ske, woro310 mina krafter så medtagna af sjukdom, att jag blott med möda förmådde bana mig fram till sjelfwa fartyget. Lönnrot ansåg wäl min ☙  sjukdom icke ❧ wara af en alltför farlig beskaffenhet, men han rådde mig dock att ej fortsätta resan, utan låta landsätta mig wid Dwina, så framt mitt hellso-tillstånd intill påföljande dag ej skulle förbättras.311 Detta312 råd kom jag dock ej i frestelse att följa, fastän jag dertill hade haft fullt skäl; ty då jag följande morgon uppwaknade, befunno wi oss redan på Hvita hafvets böljor. Naturligtvis war ingen återresa numera möjlig, och huru eländigt mitt tillstånd äfven war så måste jag finna mig uti mitt öde att såsom invalid qvarstadna på fartyget. Ifrån Dwinas mynning skall resan till Tri Ostroff kunna med god vind tillryggaläggas på ett dygn; men en sådan wind blåste dock ej i wåra segel. När wi hade kommit ett stycke ut i ☙  hafwet, uppstod ett ❧ fullkomligt stiltje, som twang oss att kasta ankar under en holme. Här nödgades wi nu ligga stilla den ena dagen efter 398 Itineraria 4osa 1841_44.indd 398 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia –   den andra och låta steka oss af solens brännande strålar. Härunder blef min hellsa allt sämre och mina krafter utmattades till den grad, att jag knappt förmådde lemna min sjukbädd och släpa mig fram på däcket ifrån min trånga och qvalmiga kajuta. I det hela taget hade icke heller däcket något för mig särdeles inbjudande, ty under det313 wi lågo för ankar, började besättningens314 matförråder taga skada i den starka wärmen och spridde i315 skeppet en olidelig stank, för hvilken man dock war bäst skyddad i kajutan. I alla fall war det mitt åliggande att regelbundet316 twenne gånger om dagen lemna ☙  kajutan, ty här förrätta❧de både skepparen och besättningen, hvilka woro stränga raskolniker317, hvarje morgon och afton långa andaktsöfningar, dem jag, såsom otrogen, enligt förrut fattad öfwerenskommelse ej fick biwista. Deremot kunde det naturligtwis icke wara mig förmenadt att fritt yttra min protestantiska trosbekännelse och efter bästa förmåga förswara den emot skepparens oförtrutna anfall. Påtagligen war det hans afsigt att få mig omvänd till sin egen lära, men då hans bemödanden i detta afseende fullkomligt misslyckades, hemtade han till mig en dag ifrån en annan lodja, som äfven låg för ankar ej långt ifrån wår, en ordentlig raskolnik-prest, hvilken skulle utföra hvad skepparen icke förmådde. Liggande på min sjukbädd underkastades jag ett långt förhör, och det märktes tydligt att presten icke war alldeles otillfredsstäld med min theologi, ty efter slutad bigt drack han helt ogeneradt the ur mitt glas ☙  och försäkra❧de mig upprepade318 gånger, att min kätterska trosbekännelse war wida bättre än den orthodoxt grekiska. Wid sitt afsked lofvade han äfven319 framdeles besöka mig och      det […] ankar ǁ under wår långwariga <-> besättningens ǁ 1. skeppet[s] ǁ 2. skeppsfolkets i ǁ en regelbundet ǁ åtminstone raskolniker ǁ raskolnins upprepade ǁ f[lera] äfven ǁ fr[amdeles] 399 Itineraria 4osa 1841_44.indd 399 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  bjuda […] öppna ǁ öppna  dag ǁ dagen  A species of sturgeon (Acipenseridae). (TS)  gaf ǁ han  tänka […] morgonbönen ǁ uppläsa några morgonböner  färd ǁ kosa  Zimnye Gory, Zimnegorsk(ij) at N65°28′50″ E39°42′50″. Cf. Топографическая карта Q-37, 38, published http://mapq38.narod.ru/q3738. html. (TS)  ur ǁ ifrån  Mscr: östra, corrected in Castrén 1852b: 175.  isbeströdda ǁ snö  Wid […] ǁ En m  According to the diary fragment (see p. 603) at Čapoma, N66°6′8″ E38°52′18″. (TS) bjuda320 till att öppna för mig den rätta wägen till paradiset. Denna afsigt kunde han dock icke utföra, ty följande dag321 (d. 4 Juli) medförde ändteligen medvind, och det war naturligtvis både för presten och skepparen wida mindre angeläget att locka mig i sina garn, än att fånga störar322 i Murmanska hafwet. Hwad skepparen beträffar, så gaf323 han sig knappt tid att tänka324 på sin egen frid och förrätta den wanliga morgonbönen, förrän seglen spänndes och den tunga lodjan efter en weckas hvila åter blef satt i rörelse. Wår färd325 gick nu till en början längs östra stranden af Hvita hafvet eller den så kallade Dvina-bugten. Winden war god och wi sågo wid ☙  kusten den ena byn efter den andra skym❧ta förbi wåra blickar. Komna till en udde wid namn Simnija Gory326 lemnade wi den Archangelska kusten och styrde ut i öppna sjön. Wid middagstiden hade wi redan lemnat hela det östra kustlandet ur327 ögnasigte, och det förgick några timmar, då wi rundt omkring oss ej sågo annat, än det öde hafvet och himmelens dunkla hvalf. Snart började likwäl den [vestra]328 eller Terska kusten afhölja sina hvita, isbeströdda329 stränder och jag hoppades med säkerhet, att wi ännu samma dag skulle hinna fram till Tri Ostroff. Men i en hast kastade sig vinden åt nordost och jag warseblef till mitt bekymmer, huru fartyget allt mer och mer afwek ifrån sin rätta kosa. Wid330 solens nedgång nådde wi wäl den Terska kusten, men dermed war dock föga wunnet, ty enligt skepparens utsago befunno wi oss wid pass 150 verst söder om Tri Ostroff.331 Här lågo ☙  wi åter ❧ för ankar hela den påföljande dagen och wäntade med otålighet på wår förlossning. Jag gjorde mig emellertid noga underrättad om 400 Itineraria 4osa 1841_44.indd 400 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – den angränsande lokalen, och då jag erfor att wi befunno oss endast 20 verst söder om en mindre rysk by, ärnade332 jag låta landsätta mig och ensam uppsöka byn, i hvars närhet jag hoppades finna333 Terska Lappar. Emot denna plan anförde likwäl skepparen så många betänkligheter, att jag beslöt ännu qvarstadna på lodjan och åtminstone afbida hvad den följande dagen skulle bära i sitt sköte. Nämnda dag (den d. 6 Juli) war en för raskolnikerna mycket stor334 högtidsdag335, och med anledning häraf hoppades skepparen nu genom sina varma förböner kunna förskaffa oss en gynsam vind. ”Du skall få se att Gud är nådig och i morgon ger oss medwind”, ☙  yttrade han till mig för❧tröstansfullt efter slutad aftonbön och anförde sedan på sitt hviloläger åtskilliga berättelser om sjöfarande, hvilka genom träget fastande och bedjande fått winden att blåsa i sina segel. Att hos wår herre utwerka sig wind ansåg skepparen wisserligen höra till en af de svåraste uppgifter, emedan han, som styr molnens lopp, genom att bönhöra den ena lätt kan förfördela den andra; men för det närwarande trodde skepparen honom likwäl icke befinna sig i ett336 sådant dilemma. Alla rätt[-] trogna sträfvade ju nu till samma mål, den Murmanska stranden, de behöfde således samma wind, och deras böner måste naturligtwis gälla mera inför337 wår herre än andra syndares, som möjligen hade andra önskningar. Ungefär338 på detta sätt raisonerade skepparen, och så rolig hans logik äfven förekom mig, werkade339 likwäl hans fasta tro och förtröstan lifwande på mitt sinne och närde340 äfven hos mig glada förhoppningar för morgon☙  dagen. ❧ Knappt war denna dag i sin gryning, förrän skepparen skyndade att framför helgo-  ärnade ǁ umgicks  finna ǁ träffa  stor […] hoppades ǁ 1. stor hög[tidsdag] ǁ 2. betydelsefull, och på en sådan dag hoppades  If Castrén uses dates of New Style, he may mean St John’s Day (Midsummer) on 24 June/6 July.  ett ǁ di[lemma]  inför ǁ än  Ungefär […] ǁ Så  werkade ǁ så ~  närde […] mig ǁ närde 401 Itineraria 4osa 1841_44.indd 401 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  den rätta ǁ denna  Connected to the word klara there is a note in the margin: ✘ # 12. It remains unclear what it refers to.  höjde ǁ upphöfvo  med […] hastighet ǁ allt mer och  Då […] woro ǁ Dessa företeelser woro  alldeles ǁ hogs [högst]  på däck […] upp ǁ 1. ombord på däck. Men de hade kna[ppt] ǁ 2. ombord på däck, men de hade knappt hunnit upp  åtlyddes ǁ åtfölj[des]  endast ǁ blo[tt]  svordomar ǁ 1. ~ och förbannelser, önska ǁ 2. ~ och förbannelser, sade sig ingen ting  hvarwid det blef ǁ och det blef härwid nens anleten upptända alla waxljus, som funnos i kajutan, att kringströ myrham och rökelse, göra täta knäfall och läsa långa böner. Hela besättningen war kallad att deltaga i denna andakts-förrättning, men såsom ej hörande till den341 rätta fårahjorden måste jag efter wanligheten begifwa mig på däck, der wakthållningen nu blef mig anförtrodd. Trogen mitt kall spejade jag ut åt hafwet och dess wida fjärdar, dem jag ännu alldrig sett så lugna och klara342 som i dag; men snart höjde343 sig på den norra himmelen digra moln, hvilka tycktes hota med en stormfull dag. Kort derpå warseblef jag på något afstånd en krusad wattenrand, som med344 ☙  mycken hastighet närmade sig fartyget ❧ och åtföljdes af en tjock mist. Då345 dessa företeelser i mina ögon woro alldeles346 owanliga, skyndade jag att afbryta gudstjensten och kalla manskapet på347 däck. Min kallelse åtlyddes348 ögonblickligt, men de bönfallande hade ännu icke hunnit upp, förrän stormen hven förfärligt och allt war insvept i ett ogenomträngligt töcken. ”Ankaret upp” ljöd skepparens stämma, men knappt hade dessa ord gått öfwer hans läppar, förrän man hörde ett brakande och såg fartyget börja att drifva för vinden. Ankaret, wårt enda ankare war förloradt. ”Hwad blir nu wårt öde?” frågade jag af skepparen, i hopp att erhålla någon tröst i olyckan, men han utfor endast349 i de ☙  förskräckligaste svordomar350 ❧ och yttrade till slut den önskan, att F[a]n måtte taga både honom och mig och hela skeppet med, sedan han förlorat sin goda ankare, som kostat honom sina hundrade rubel. Oaktadt sin vilda förtwiflan sammankallade han dock manskapet till öfwerläggning, hvarwid351 det blef beslutadt, att man borde hålla sig så nära kusten som möj- 402 Itineraria 4osa 1841_44.indd 402 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ligt och försöka att segla in i en närbelägen flod, der fartyget wore skyddadt för stormen. Denna plan, så wäl anlagd den äfven tycktes wara, kunde dock ej utföras, ty352 fastän blott ett halft segel uppspändes och manskapet med353 långa störar sökte drifwa fartyget in genom flodmynningen, kastades det likwäl af354 den häftiga stormen inom några ögonblick ut i öppna sjön. ☙  Här kändes ❧ stormens raseri på ett ännu mera eftertryckligt355 sätt. Tacklaget hven och gnisslade356 förfärligt, mästerna swigtade, och357 tycktes wara färdiga att brista, ur sjelfwa skepps-skråfwet hördes ofta ett brakande, som lät förmoda att det hade remnat i stycken. Höga som torn reste sig hafvets358 wågor och rullade öfwer däck den ena efter den andra. Allt löst, som fanns ombord, måste359 antingen fastbindas eller bergas under däck, emedan det annars hade blifwit wågornas rof. Sjelfva matroserna360 måste fasthålla sig wid tågen och befunno361 sig i stor fara, då det gällde att ifrån ena362 ändan af fartyget begifwa sig till den andra. För mig hade man anvisat363 en plats i364 en ofvanpå däcket fastbunden barkas. Sittande i bottnet af barkasen fasthöll365 jag mig med begge hän☙  derna wid dess sidor, ❧ emedan366 jag fruktade att annars blifva bortsköljd af någon bland de tusende störtsjöar, som med våldsamhet slogo ned öfver fartyget. Efter det misslyckade försöket att segla in i367 flodmynningen beslöt man att styra öfwer till den motsatta sidan af Hvita hafvet i hopp att här finna en skyddande hamn; men winden war i början icke gynnande för denna plan, utan hotade att drifwa oss till de Solowetska öarna och krossa fartyget emot deras stränder368. Både skepparen och besättningen började med allwar  ty ǁ f[astän]  med […] ǁ ansträngde sina yttersta krafter för att  af […] ǁ inom  eftertryckligt ǁ efters  gnisslade förfärligt ǁ gnisslade  och […] ǁ skepps-skråfwet  hafvets […] den ǁ wågorna på hafwet och rullade de[n]  måste ǁ blef  matroserna ǁ manskapet  befunno […] fara ǁ det förenadt med lifsfara  ena ǁ den ~  Mscr: anvisatt  i ǁ in uti  fasthöll […] händerna ǁ måste jag med begge händerna fasthålla mig  emedan […] ǁ 1. emedan wågorna stundom slogo ned med sådan kraft ǁ 2. för att icke ǁ 3. för  i ǁ genom  stränder ǁ klippor 403 Itineraria 4osa 1841_44.indd 403 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  öste […] ǁ seglade fram och åter  tidt och ofta ǁ i enru[m]  drog […] ned ǁ började äfwen manskapet den ena efter den andra krypa in  likwäl ǁ emellertid  om aftonen ǁ inemot midnatten  skickade ǁ dref  hvarpå ǁ hvarest  försjönk ǁ insomnade  påföljande ǁ förfärliga  om morgonen ǁ den följande dagen  Mscr & Castrén 1852b: vestra.  inemot ǁ widpass  anländt ǁ efter otroliga ansträngningar ~  dem ǁ dessa fartyg  farkost ǁ fartyg  en ǁ ett  flera […] händelse ǁ hela fem dygn (7–11 Juli) misströsta om wår räddning och togo sig i förtviflan ett rus. I detta tillstånd kunde de naturligtwis ej uträtta något med besked, utan öste369 ☙  endast ur sig ❧ svordomar och förbannelser. Skepparen beklagade sig tidt370 och ofta för mig deröfwer, att brännvinet ej wille gifwa honom något riktigt rus och gaf mig ingen ro, förrän jag till hans disposition afstått en rumm-butelj. Sedan han efterhand tömt hela dess innehåll, befann han sig i ett sådant läge, att han ej mer förmådde komma på däck, utan blef liggande i kajutan. Härefter drog371 sig äfwen manskapet den ena efter den andra ned uti hvar sin koj, och skeppet dref nu wind för wåg på det willande hafvet. Jag satt allena på däck och afvaktade i min barkas med dystra känslor den afgörande stunden. Snart warseblef jag likwäl372, att winden började draga sig mera åt ost, och efter denna lyckliga upptäckt begaf jag mig om373 aftonen ned i kajutan, wäckte den snarkande skepparen och skickade374 honom på däck, hvarpå375 jag ☙  sjelf intog hans hvilobädd. Ut❧mattad genom dagens fasawäckande scener försjönk376 jag snart i den djupaste sömn och sofde bort hela den påföljande377 natten, hvaraf sjöfolket sade sig äga ett minne för hela lifvet. Wid mitt uppwaknande om378 morgonen befunno wi oss i säkerhet wid Hvita hafvets [östra]379 kust under det förromnämnda Simnija Gory. Utom wårt hade inemot380 trettio andra fartyg blifvit wäderdrifna öfwer hafwet och anländt381 till samma hamn. Ifrån ett af dem382 hade min skeppare fått låna ett nytt ankare, som höll wår farkost383 fästadt wid foten af en384 skyddande höjd. Ännu i flera385 dygn efter denna händelse fortfor stormen att rasa med större och mindre häftighet. Under denna tid började min hellsa, 404 Itineraria 4osa 1841_44.indd 404 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – som fortfarande warit svag, till den grad föratt skep❧paren ej längre wille bibehålla mig ombord, utan sökte på allt sätt förmå mig [att]386 stiga i land och återwända till Archangelsk. För min del wille jag ej så lätt afstå ifrån en fattad plan, och dessutom war jag fullkomligt öfwertygad derom att min helsa skulle stärkas genom de strapatser387, som förestodo mig i Terska Lappmarken. Jag qwarstadnade således på fartyget, drack the och underhöll theologiska diskurser med skepparen, emottog388 ofta besök från de öfriga fartygen och sökte med ett ord göra min vistelse på389 sjön så dräglig som möjligt. I hopp att erhålla någon upplysning om vissa inskrifter, som skola finnas ristade wid några klippor på Murmanska stranden, lät jag en dag kalla till mig en gammal skeppare, som sades wara wäl förfaren i alla sådana ämnen. ☙  Skepparen wisste äfven förtä❧lja om en inskrift, som han sjelf hade sett390 i en klippa på ön Anikejew391, men ej kunnat dechiffrera, emedan de i inskriften392 begagnade karaktärerna icke warit af rysk härkomst. Enligt skepparens berättelse skulle393 likwäl ifrågawarande inskrift blifvit werkställd af en Rysse och innehålla minnet af följande händelse. ”I långt aflägsna tider hade en engelsk [viking]394 haft för sed att hvarje sommar komma seglande med395 sitt skepp till Murmanska stranden, för att af derwarande fiskare utkräfwa en skatt, bestående i fisk och flott, mjöl, gryn, o. s. v. Wägrade fiskarena att utbetala skatten, utmanade vikingen den bästa kämpe till en enwigs-strid. Då den engelska vikingen war modig och stark, wågade ingen af fiskarena emottaga hans utmaning, utan man beqvämde sig hellre till att er☙  lägga den ❧ fordrade skatten. En sommar be- ☙  sämras,  att ǁ Mscr: och, corrected in Castrén 1852b: 179.  strapatser ǁ fotwandringar  emottog […] från ǁ gjorde ofta besök till  på sjön ǁ 1. så ǁ 2. på lodjan  sett […] på ǁ sett på  Bolˈšoj Anikiev Island on the northern coast of the Kola Peninsula at N69°42′3″ E33°6′21″. The oldest datable inscriptions there are from the early 16th century and were documented for the first time in 1826. Аникиев, Большой и Малый, http://lexicon.dobrohot.org/index. php/ АНИКИЕВ,_Большой_и_ Малый. (TS)  inskriften ǁ sk[riften]  skulle likwäl ǁ skulle  The word viking is missing in the mscr, added in Castrén 1852b: 180.  med ǁ till 405 Itineraria 4osa 1841_44.indd 405 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria      befann sig ǁ ~ dock en man […] ringa ǁ en man af ringa emottog ǁ ~ slutligen <--> berättelsen ǁ traditionen hela min rese-plan ǁ 1. hela min res[e-plan] ǁ 2. alla  storm ǁ wind  och sväfvade ǁ utan fartyget började drifwa och wi sväfwade fann396 sig bland fiskarenas antal en397 man, som för sitt ringa och oansenliga utseende begagnades såsom kock, men icke dess mindre war i besittning af en utomordentlig styrka. Denne man emottog398 wikingens djerfwa utmaning, och det lyckades honom att ändteligen befria fiskarena ifrån den besvärliga gästen.” Det är denna seger, som kocken enligt berättelsen399 skall hafva förewigat i den förrberörda kllippan. Min afsigt hade warit att under närwarande resa taga så wäl denna, som andra wid Murmanska stranden möjligen befintliga inskrifter i närmare skärskådande, men snart inträffade händelser, som bragte hela400 min rese-plan om ☙  ända. Sedan wi i fem dygn (7–11 Ju❧li) befunnit oss i god säkerhet under Simnija Gory började (d. 11. Juli) en ny wind blåsa upp och wäxte snart till en förfärande storm. Emot denna storm401 ägde wi intet skygd i wår närwarande hamn, och402 sväfvade derföre i stor fara att för andra gången förlora wårt ankare. Stormen fortfor hela den påföljande natten, hvarunder besättningen icke sofde en blund. Då jag om morgonen uppwaknade, fann jag waxljusen upptända i kajutan och skepparen liggande på knä framför helgonbilderna. Sedan han slutat sin andaktsöfning, meddelade han för mig en högst bedröflig skildring af wårt läge. Stormen hade under natten ännu mera tilltagit och skeppet börjat drifva. Uttröttade af nattens ansträng☙  ningar ❧ hade matroserna i förtwiflan supit sig fulla och woro med undantag af en enda odugliga att sköta sin tjenst. Under sådana förhållanden trodde sig skepparen ej äga någon annan utwäg, än att lyfta ankar och segla, dit winden styrde. Mig sökte han fortfarande förmå att 406 Itineraria 4osa 1841_44.indd 406 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – stiga i land och ej utsätta mig för nya faror. Dessa403 voro i sjelfwa verket ganska hotande, men ännu mera bekymrade mig den omständighet, att jag genom en under föregående dag anställd simning ådragit mig en förkylning, som började404 gifva sig tillkänna i wissa högst betänkliga feber[-]symptomer. Det oaktadt wägrade jag ännu att efterkomma skepparens önskan, men sedan äfven han undfägnat sig med en butelj brännwin och twå stakaner rumm, ansåg jag det ej mera för rådligt att öfverlemna mig åt ☙  hans beskydd, utan beslöt ❧ att åtminstone tills widare stiga i land och sedermera låta det bero på omständigheterna, huruwida jag antingen skulle återwända till fartyget eller begifva mig till Archangelsk. Sedan den ena nyktra matrosen rott mig öfwer en brusande sjö till närmaste land405, qvarlemnade jag på stranden mina små effekter och gaf mig ensam åstad för att uppsöka ett406 tillhåll för fiskare, som sades wara beläget widpass 8 verst ifrån hamnen.407 I min sjuka och utmattade belägenhet måste jag uppbjuda mina yttersta krafter för [att]408 tillryggalägga denna wäg, och nästan en half dag hade förgått, innan jag uppnått409 mitt mål, der410 jag endast fann ett par eländiga kojor411. Framkommen bad och bönföll jag fiskarena412 på det enträgnaste, att ☙  de emot ❧ skälig wedergällning skulle afhemta mina mitt på stranden qvarblefna gods, men jag413 förmådde ej bewekna det lumpna folket att414 göra mig denna ringa tjenst. Upprörd och förgrymmad af ett så omenskligt bemötande lemnade jag genast fiskeläget, återwände till mina effekter och bar dem sjelf under nattens lopp till fiskeläget415, der jag fick ett416 uselt kyffe anwisadt till min boning. Efter denna               Dessa ǁ Mitt började gifva ǁ gaf land ǁ strand ett tillhåll […] som ǁ 1. fiskarenas lägerställe, som ǁ 2. ett fiske-läger ǁ 3. ett tillhåll för några fiskare, som In SLSA 1185.1.3 diary notes (see p. 608) Castrén calls the village Kozdela, but most probably it should be Kozly at N65°14′52″ E39°53′18″. (TS) Word att missing in mscr, added in Castrén 1852b: 181. uppnått ǁ uppfann der […] fann ǁ hvarest jag fann kojor ǁ fiskare[-kojor] In his letter to Rabbe on 21 July 1842 (see the volume of letters in this series), Castrén wrote only about one fisherman. Otherwise his description from there seems to correspond to the diary. Cf. also Castrén’s letter to Sjögren 4 Aug. 1842. jag […] ej ǁ 1. det stod ej i min makt ǁ 2. det stod ej i min förmåga att att ǁ <-> Cf. p. 607. ett […] kyffe ǁ 1. ett slags skulle ǁ 2. ett höskulle 407 Itineraria 4osa 1841_44.indd 407 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria                    Cf. p. 607–608. låg jag ǁ ~ på min skulle full ǁ min sade […] ǁ enligt måste jag ǁ åtestod för mig icke annat än att uppsöka ǁ att <-s-> mig ǁ <-> benämnd ǁ 1. b[enämnd] ǁ 2. wid namn ǁ 3. nämnd Situated at N65°5′0″ E40°5′45″. (TS) ej ǁ 1. ej ǁ 2. knappt återstod […] wal, än ǁ ägde jag icke annat wal, än Ehuru icke […] ǁ Fiskarenas omenskliga beteende gjorde mig emellertid oerfaren ǁ med dess förhållanden ǁ obekant med verlden högt ‖ Castrén 1852b: 182: högst röfvare och famlade ǁ banditer och röfware, famlade i […] näste ǁ 1. på höskullen ǁ 2. i mitt mörka ku någonstans […] förföljelser ǁ dölja mig undan mina förföljare inne i kyffet ǁ på skullen kraftyttring kände jag, huru febern allt mer och mer börja[de] sjuda i mina ådror. I runda tre dygn417 låg418 jag nästan utan allt medvetande, och då jag återkom till full419 sans, hade alla fartygen redan afseglat. Då äfwen fiskarena sade420 sig wara sinnade att oförtöfwadt lemna ☙  sitt lägerställe, ❧ måste421 jag naturligtwis wara betänkt på, att422 uppsöka ett annat herberge. Jag tog åter min tillflykt till fiskarenas ädelmod och anhöll, att de icke skulle lemna mig423 ensam och sjuk på en öde strand, utan ro mig till närmaste by, benämnd424 Kuja425, som war belägen 22 verst ifrån fiskeläget. Nu tycktes äfwen fiskarenas hjertan öppna sig för mina böner, men då jag började accordera med dem om skjutslegan, sade de sig i anseende till den fördelaktiga tiden för sitt fiskafänge ej426 kunna åtaga sig att föra mig till byn, utan att för sin möda erhålla widpass 100 Rub[el] B[an]co. Då denna fordran wida öfversteg de tillgångar, jag för det närwarande kunde disponera, åter☙  stod427 för mig naturligtwis icke ❧ något annat wal, än att qvarstadna i fiskeläget och wänta, hvad ödet månde mig beskära. Ehuru428 icke alldeles oerfaren429 med lifwet och dess430 förhållanden blef jag likwäl på det högsta uppskakad af fiskarenas omenskliga bemötande och började ängsligt grubbla öfwer mitt sorgliga läge. Naturligtwis kunde en sådan sinnesstämning icke annat än högt431 menligt inwerka på min sjukdom. Jag föll åter i en slags feber[-]yrsel, tyckte mig derunder omgifwen af röfvare432 och famlade af och an i433 mitt mörka näste, i tanke att någonstans434 finna en tillflykt undan deras förföljelser. Men då jag ej ansåg mig wara nog säker inne435 i kyffet, lemnade jag mitt sjukrum och gaf mig att 408 Itineraria 4osa 1841_44.indd 408 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  wandra ut i skogen. En smal ❧ gångstig ledde mig till en436 liten bäck, hvars bräddar pryddes af gröna björkar och blommande häggträd437. Denna anblick wäckte mig åter till klart438 medvetande,439 jag lade440 mig ned vid den porlande441 bäcken, lyssnade till fåglarnas sång och inan[da]des blommornas doft. Mitt hufvud war i början så tungt, att jag knappt förmådde höja det upp från marken och wid hvarje sådant försök öfwerfölls442 af svindel samt443 höll på att förlora min sans, men ju längre det led på dagen, dess lättare kändes det mig att lefwa. Öfwerraskad af en så hastig förbättring började jag redan frukta444, att min445 sjukdom warit en andelig förwirring; men wid närmare besinnan☙  de fann jag dock, att ❧ febern allt ännu glödhet rasade i min blod. Af wissa symptomer446 trodde jag mig nu till och med kunna draga den slutsats, att min sjukdom icke war någon ting wärre än en katharhal-feber447. Efter448 denna upptäckt blef jag åter lugnare till sinnes och beslöt att genast återwända till fiskeläget, der449 jag450 nu ärnade söka bota mig genom någon svettdrifvande dryck. Men då jag skulle träda in i min451 dystra boning, warseblef jag utanför densamma twenne soldater, hvilka hade sina blickar skarpt fästade wid min person. Jag tillsporde karlarna452 om deras wägar, och de genmälte med kärfhet, att tullförwaltaren i Kuja hade skickat dem till fiskeläget för att besigtiga mina effekter. Utan all protest underkastade jag ☙  mig be❧sigtningen och belönade till och med soldaternas möda med en drickspening453. Min afsigt war att söka förmå dessa personer att ro mig till Kuja, men det war tydligt att de454 egennyttiga fiskarena skulle uppbjuda all sin förmåga för att tillintetgöra denna plan, som hotade  en […] pryddes ǁ en källa, som omgafs  häggträd ǁ ~, hvilk[a] Bird cherry (Prunus padus). Luontoportti, http://www.luontoportti. com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)  klart ǁ ett ~  medvetande, ǁ medvetande och  lade ǁ satte  porlande bäcken ǁ klara källan  öfwerfölls ǁ höll på att  samt ǁ och  frukta ǁ fruktas  min ǁ <->  symptomer ǁ sjukdoms-sy[m]pt[omer]  Catarrhal fever meant a fever following a sudden lung or stomach inflammation. Influenza was also included among these fevers. Tietosanakirja 4: 513 [Katarri-kuume]. (TS)  Efter […] beslöt ǁ Denna upptäckt lugnade mig mycket och jag beslöt  der ǁ och  jag […] bota ǁ jag ärnade bota  min […] boning ǁ min boning  karlarna ǁ dem  drickspening […] war att ǁ drickspening, i afsigt att härigenom  de […] fiskarena ǁ det egennyttiga fiskare-folket å sin sida 409 Itineraria 4osa 1841_44.indd 409 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  embetsman ǁ ~, att jag war bekant med Guvernören i Archangelsk  annan ǁ någ[on]  honom ǁ tullförwaltaren  febern […] bedröfligt ǁ 1. min feber, ehuru mitt hellso-tillstånd i öfrigt ännu war ganska eländigt ǁ 2. min feber, ehuru jag  allmänna ǁ hellsto [sic]  Cf. p. 608.  i den […] fråga om ǁ börjat repa sig och det blef fråga om att beröfwa dem en säkert påräknad inkomst. Liksom gluppska ulfwar smögo de sig omkring mig och spärrade sina öron för att uppsnappa mitt samtal med soldaterna. Dessa hyste i början ett stort misstroende till mig, men med tillhjelp af mitt pass lyckades det mig likwäl småningom att öfwertyga dem derom, att jag war rysk undersåte och en i kronans värf stadd em☙  betsman455. ❧ Dessa argumenter och i synnerhet den omständigheten, att jag icke allenast war en wälborenhet, utan till och med ägde en åtminstone lika hög rang som sjelfwa tullförwaltaren, gjorde på soldaterna den verkan, att de wälwilligt inbjödo mig i sin båt och emot en måttlig skjutslega rodde mig till Kuja. För sin egen säkerhets skull förde de mig genast till tullförwaltaren och afgåfwo sin rapport, som war af det innehåll, att de hos mig hvarken funnit kontraband eller annan456 egendom med undantag af några böcker. Härpå framställde jag för tullförwaltaren öppenhjertligt alla mina öden, hvilka gingo honom457 så mycket djupare till hjertat, som han tydligen märkte, att jag ännu war ganska hårdt ansatt af min feber-sjuk☙  dom. Ledd af verkligt del❧tagande för mig drog tullförwaltaren försorg derom, att jag icke allenast erhöll ett godt herberge i byn, utan äfwen blef försedd med all den omvårdnad, jag i mitt sjukliga läge behöfde. Lyckligtwis war han äfwen försedd med svettdrifwande the och andra enkla läkemedel, genom hvilkas anwändande jag innan kort befriades ifrån febern458, ehuru mina krafter ännu woro ganska svaga och mitt allmänna459 hellso-tillstånd högst bedröfligt. Sedan mina krafter efter några dagars wistelse i Kuja460 i461 den mon repat sig, att det kunde blifva fråga om afresa, lät tullförwaltaren 410 Itineraria 4osa 1841_44.indd 410 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ännu, för att kröna sitt ädla werk, bemanna en slup, hvari jag af fyra soldater roddes till Ar☙  changelsk. ❧ På ett för vetenskapen så ofruktbart sätt slutades min äfwentyrliga resa till Terska Lappmarken. Efter återkomsten till Archangelsk befann jag mig i en ganska brydsam belägenhet, i det jag ej ägde medel att uppehålla mig i staden och ännu mindre kunde företaga462 mig några resor i det kringliggande landet, som jag i antiqvariskt hänseende gerna hade velat undersöka. Min463 hela kassa utgjorde widpass femton464 silfwerrubel, och med denna summa kunde naturligtwis icke mycket uträttas för wetenskapen. Emellertid funnos i Archangelsk några Samojeder, hvilka woro ännu fattigare än jag och skattade sig öfwermåttan lyckliga, då jag emellanåt besökte deras tält och undfägnade dem med en sup brännwin. En af dessa individer blef så hänryckt ☙  af min frikostighet, ❧ att han förklarade sig willig att465 blifwa min tjenare och följa mig466 till werldens ända. För467 min del fordrade jag af honom icke så stora uppoffringar, utan upphöjde mannen till min läromestare i Samojediskan och begaf mig med honom468 icke längre, än till en 17 verst ifrån Archangelsk belägen by wid namn Uima469. Här uppehöll jag mig sedermera med470 min Samojed återstoden af sommaren, hvarunder både min hellsa och mina Samojediska kunskaper betydligt förkofrades. Sjelfwa min kassa wann471 snart en lysande förkofran, ty Finska staten hade för min472 resa anslagit ett understöd473 af tusen rubel silfwer, och474 så snart dessa medel kommit mig tillhanda, begaf jag mig åter till Archangelsk, der jag allt ☙  fram❧gent fortsatte mina Samojediska studier under loppet af hösten.              företaga mig ǁ ~ enligt min önskan Min ǁ Till femton ǁ tio att blifwa ǁ att icke allenast blifwa Castrén added two letters (an?) above the word mig and struck them out again. För […] upphöjde ǁ Jag upphöjde honom ǁ 1. <bl> ǁ 2. honom ǁ 3. <bl> Here Castrén means the village named Uemskij instead of the one called Ujma today, at N64°28′46″ E40°50′57″. Cf. p. 611. (TS) med […] sommaren ǁ 1. oafbrutet allt intill Oktober månad ǁ 2. med min Samojed hela ~ wann ǁ fick min resa ǁ mig understöd ǁ rese-understöd och […] medel ǁ hvilka medel i Oktober månad 411 Itineraria 4osa 1841_44.indd 411 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria                 Mot ǁ I skulle ǁ äfven ~ med […] ǁ bjudit till att såsom […] förenad ǁ såsom förenad strapatser ǁ 1. svårigheter ǁ 2. besvär som […] ǁ 1. som ǁ 2. trottsande hwarje fara ej skydde någon ǁ 3. och en tillförsigt ägde ǁ hade i […] bättre ǁ en bättre rese-/pass rekommendations[-]bref ǁ rekommendationer The gorodišče of Xolmogor was situated on the River Dvina from the Middle Ages until the 17th century. After the founding of Arxangelˈsk on the coast it gradually lost its significance. Xolmogor has not been archaeologically excavated, and its area has largely been destroyed by later settlement. The location of the present-day village of Xolmogory is N64°13′30″ E41°39′0″. Ясински – Овсянников 1998: 89. See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS) For a recent analysis of the Biarmia problematic, see Koskela Vasaru 2014. ringa ǁ liten The Biarmians were said to have worshipped a deity called Jomali, Jomala or Jumala. For a description of Xolmogor and Arxangelˈsk in late 17th century, see Ясински – Овсянников 1998: 173–175. On Biarmians in historical sources, see Koskela Vasaru 2014: 199–204. Cf. Castrén’s note on the temple of Xolmogor in his relation of the Buddhist temples of Tibet in his travel report from Gusinoe ozero in 1848, p. 931. (TS) och […] belägna ǁ förmodas hafva stått Bjarmisk ǁ begr[afningsplats] ☙  ❧ V. Mot475 slutet af November månad lemnade jag för tredje gången Archangelsk, i det fasta beslut att ej mera återwända till denna stad, huru äfwen min nu förestående resa till Samojedernas tundror skulle476 komma att aflöpa. Mina wänner i Archangelsk hade med477 de mörkaste färger skildrat för mig dessa tundror och på det sätt sökt afråda mig ifrån den Samojediska resan, såsom478 i deras tanke förenad med mödor och strapatser479, dem jag med min wacklande helsa ej ansågs kunna uthärda. I någon mon delade jag äfven sjelf denna farhåga, men hvem är wäl ej i sin ungdoms enthousiasm redo att för en idé offra sjelfwa lifwet! Hoppet att för veten☙  skapen göra en eller annan eröfring ❧ ingaf mig ett mod, som480 åtminstone på närwarande tidpunkt ej kunde bringas i rubbning. Också ägde481 jag nu i482 många hänseenden en vida bättre garanti för resans lyckliga fortgång, än fallet förrut hade warit. Min hellsa hade under wistelsen i Uima och Archangelsk betydligen förbättrats, min rese-kassa war i det allra yppersta skick, jag ägde dessutom ett förmånligt resepass483 och utmärkta rekommendations[-] bref484 så wäl af Inrikes-Ministern som den heliga synoden. Sålunda i alla afseenden wäl utrustad anträdde jag med de gladaste förhoppningar min Samojediska resa. Wägen ledde mig först 70 verst till Cholmogor485, som fordom war Bjarmernas486 frejdade fäste men nu är en ringa487 och obetydlig kretsstad. Jag hade under nästförflutna sommar ☙  ❧ gerna welat anställa gräfningar på det ställe, der Jumala-templet488 och489 en gammal Bjarmisk490 begrafningsplats förmodas hafva warit 412 Itineraria 4osa 1841_44.indd 412 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – belägna, men då saknade jag medel till ett så kostsamt företag, och nu war marken så491 frusen och snöbetäckt, att jag icke ens wille göra ett försök med dess upprödjande. Jag dröjde dock några dagar i staden och erhöll derunder talrika traditioner om det hädangångna Bjarma-folket, dess fäste och tempel, dess skatter och glans.ii Härpå fortsatte jag min resa till en annan ännu mindre kretsstad vid namn Pinega492, som är belägen 132 verst ifrån Cholmogor. I Pinega fann ☙  jag ❧ mig åter föranledd att dröja några dagar, ty den erbjöd många föremål för min vettgirighet, bland hvilka jag i synnerhet bör nämna ett gammalt Tschud-fäste och Polismestarens493 fru Sofia Kirilowna Gromoff. Då jag för den missgynnsamma årstidens skull ej kunde sysselsätta mig mycket med undersökningen af fästet, hade jag dessto bättre tillfälle att göra bekantskap med Frun. Hon war en i hela den kringliggande nejden mycket älskad, aktad och berömd qvinna. Folket skildrade henne såsom en moder icke blott för sina sex egna, wälartade barn, utan äfwen494 för hvar och en annan, som behöfde495 en moders huldrika wård. Äfwen för de sjuka war hon en tillflykt, understödde496 dem med ☙  goda råd och ❧ försåg dem derjemte med enkla läkemedel, dem hon sjelf sades förstå att tillreda af vilda vexter. Mest prisades hon dock för den trefnad, son hon genom sina husliga dygder hade förmått att sprida icke blott i staden Pinega, utan äfven på landsorterna. Hon sades hafwa här och der infört trädgårdsskötseln samt genom sitt exempel och sina goda råd förmått497  så […] icke ǁ 1. frusen, snöbetäckt, oåtkomlig me[d] ǁ 2. så frusen, snöbetäckt och snar, att den ej  Pinega was a district town in the Governorate of Arxangelˈsk at N64°41′53″ E43°23′40″. In Castrén’s time it had ca. 650 inhabitants. Статистическiя таблицы 1840: 2. (TS)  From here onwards the text is based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 5/17 Dec. 1842, which was originally published in Helsingfors Morgonblad 5/1843 (Castrén 1843a). For the original letter, see the volume of letters in this series.  äfwen för ǁ för  behöfde ǁ 1. behöfde ǁ 2. war i behof af  understödde ǁ hjelpte  förmått ǁ want ii. Större delen af dessa traditioner har jag meddelat uti min afhandling om ”Sawolotscheskaja Tschud”, se tidskriften Suomi för är 1844. 413 Itineraria 4osa 1841_44.indd 413 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  att ǁ och  Potato cultivation was initiated in the Governorate of Arxangelˈsk in the 1810s, but it was not really promoted before the 1840s, when related Imperial orders were given. Яновскiй 1895: 629–630. (TS)  i ǁ med  boskapsskötselns ǁ s  ansåg ǁ 1. skall ǁ 2. hade hon ǁ 3. war ǁ 4. trodde  Efter att […] frun ǁ 1. Dessa och andra likartade förtjenster hade jag redan under sjelfwa resan hört tilldelas den frejdade frun och war derföre mycket angelägen högst intresserad att personligen göra hennes personliga bekantskap ǁ 2. frun  Everyone arriving to a district centre in Russia had to have his passport stamped at the local police station. Энциклопедическiй словарь… XXII: 924–925. (TS)  bringa ǁ hemta  insigtsfulla ǁ kunskapsfulla  iakttagelser ǁ observationer  ömhet ǁ hela ~  de utsöktaste ǁ 1. de utsökt[aste] ǁ 2. mina favorit  Hedvig Sophia Lencqvist was born in 1791. She was married to sergeantmajor Israel Hemanus (1785–1818) in 1807 but fled with the Russian officer Gromov, her future husband, during the Russian-Swedish War of Finland 1808–1809. KA Orivesi, parish records 1790–1795: 170, http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=24827982; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=11377; KA Orivesi, lists of married persons 1807, http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=6428834. allmogen att498 odla potäter.499 Äfwen i500 afseende å boskapsskötselns501 befrämjande an☙  såg502 man henne mycket förbunden. ❧ Efter503 att hafva hört alla dessa rykten och berättelser var jag naturligtvis högst intresserad att lära personligen känna den mångbeprisade frun, och jag fann verkligen uti henne en utomordentligt energisk, klok och huslig qvinna. Så snart jag kom till staden och för polisen anmälde mig såsom en wetenskaplig resande504, satte hon mig ovetande alla polisbetjenter i rörelse och lät dem ifrån när och fjerran bringa505 till mig insigtsfulla506 män. Onekligen erhöll jag dock af henne sjelf de flesta och wigtigaste upplysningar om orten. I synnerhet wisste hon förtälja en stor mängd traditioner om de gamla Tschuderna, och det märkwärdiga war, att hon genom egna iakttagelser507 hade kommit på den tanken, att ifrågawarande Tschuder warit Finnar. Jemte det Polismestarfrun sålunda med ☙  all ifver sökte befrämja ❧ mina vetenskapliga intressen, glömde hon icke heller mina lekamliga behof, utan sökte tillfredsställa dem med en husmoders ömhet508. Hwarje dag måste jag spisa wid hennes bord, och sedan hon derunder med mycken fintlighet utforskat mina svaga sidor, lät hon wid afresan bringa till mig ett rikt förråd af de509 utsöktaste läckerheter. Jag bör ej lemna oanmärkt, att detta sällsynta fruntimmer äfven widkännes namnet Hedvig Sofia Lenqvist510 och är dotter till framlidne kyrkoherden i Orihwesi511 Theol[ogie] och Filos[ofie] D[octo]r Erik Lenqvist512. Liksom mången annan bland Finlands döttrar hade äfven hon under sista kriget skänkt sitt hjerta åt en segrande riddare och med honom irrat werlden kring till hon slutligen funnit en fristad i det lilla Pinega.513 Laasonen 2000 does not mention Hedvig Sofia in the list of Erik Lencqvist’s children. (TS) 414 Itineraria 4osa 1841_44.indd 414 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  ❧ Med rördt hjerta skildes jag ifrån denna ädla landsmaninna och fortsatte min resa till Mesen, dit man vinter-tiden514 ifrån Pinega räknar 143 och ifrån Archangelsk 345 verst. Liksom wid Hwita515 hafvets vestra kust Kola, så är wid den östra Mesen werldens yttersta stad och slutpunkt för all civilisation. Ända till Mesen är landet bebodt af christna menniskor, Ryssar till nationen, men längre fram widtager den Samojediska befolkningen516, som till större delen ännu är hedendomen tillgifwen. Redan i Mesen såg jag tungt bepälsade517 Samojeder släpa sig fram längs gatorna. Jag sökte förmå en och annan bland dem att träda i tjenst hos mig ☙  såsom tolkar och läromestare, men de antogo ❧ ogerna mina518 anbud och uppfyllde sina åligganden på sådant sätt, att jag snart519 nödgades förafskeda dem alla och begifwa mig till en 40 verst ifrån Mesen belägen by wid namn Somsha520, som på närwarande tid sades vara Samojedernas521 egentliga tillhåll. Dock wille mina bemödanden icke ens der krönas af någon framgång, ty en allmän dryckenskaps-mani hade nu522 angripit det arma folket. Jag tog i min sold den nyktraste person, som fanns i Somsha, men äfwen han war efter wår föreställning en fyllhund. Härpå försökte jag taga till mitt biträde en Samojedinna, men också523 hon kunde ej hålla sig nykter en enda dag. Sedan wände jag mig till en utarmad tiggare, som omöjligen kun☙  de bestå sig ett rus; ❧ äfwen med honom kunde ingen ting uträttas, emedan hans lättjefulla lynne ej tillät honom att tänka ut ett redigt och förnuftigt svar. Då det alltså icke lyckades mig att i godo erhålla en lämplig tolk och språkmestare, tog jag slutligen min tillflykt till mina ministeriella papper, i hopp att genom deras tillhjelp  Orivesi (older form Orihvesi) is in Southern Finland at N6840678 E360159 (N61°40′26″ E24°21′28″). (TS) Erik Lencqvist (1719–1808) was a pastor at Orivesi and also known as a historian and collector of folk poetry. Laasonen 2000, http:// www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2473/. (TS)  […] Pinega. ‖ Castrén 1843a: ~ Hon sade sig ej ett ögonblick ångrat detta steg, ty hon hade gift sig af kärlek och sedermera fortfarande älskat sin man; i Finland hade döden bortryckt hennes fader och andra nära anförvandter.  vinter-tiden ifrån ǁ ifrån  Hwita hafvets ǁ A[rchangelsk]  Tundra Nenets. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Tundranenets. (TS)  bepälsade […] gatorna ǁ 1. bepälsade Samojeder släpa sig sömniga och halfrusiga ǁ 2. bepälsade Samojeder släpa sig längs gatorna sömniga, halfrusiga och ǁ 3. bepälsade Samojeder släpa sig längs gatorna sömniga, halfrusiga, öfwerhöljda med smuts och på allt sätt  mina anbud ǁ anbud  snart nödgades ǁ nödgades  Sëmža (Сёмжа) on the eastern shore of Mezen’ Bay at N66°8′51″ E44°7′3″. (TS)  Samojedernas […] tillhåll ǁ det rätta tillhållet för Samojeder  nu angripit ǁ 1. antagit ǁ 2. nu antagit  också ǁ icke 415 Itineraria 4osa 1841_44.indd 415 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  dokumenternas innehåll ǁ innehållet af dokumen[terna]  utvalde […] ifrån ǁ walet föll på en samma dag ifrån  Cape Kanin Nos is situated north of Mezenˈ and Sëmža, its tip at N68°36′59″ E43°25′55″. (TS)  ansågs ǁ sad[es]  den klokaste ǁ klokaste  The text based on Castrén’s letter to Rabbe 5/17 Dec. 1842 is interrupted here but continues after the next paragraph.  dock icke ǁ icke  som ǁ be  Bacchus, Roman god of wine. Harrauer – Hunger 2006: 141–143. (TS)  föreföllo ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ nu  komma ǁ <b[ära]>  mycket noga ǁ noga bättre lyckas i mina förehafwanden. Jag lät således ifrån krogen uppkalla samtliga tillstädeswarande Samojeder, meddelade dem dokumenternas524 innehåll och fordrade på grund af dem, att man skulle förse mig med en nykter, ordentlig och förnuftig tolk. Ett hörsamt och fruktande folk, såsom Samojederna äro, satte de sig genast till råds och utvalde525 till mitt biträde en sam☙  ma dag ❧ ifrån Kanin Nos526 anländ Samojed, som ansågs527 wara både den nyktraste och den528 klokaste karl på hela den Kaninska tundran. Personen uppkallades och tycktes i början göra skäl för sig, men efter några timmars sysselsättning ledsnade han wid mina frågor och gjorde sig sjuk. Han lade sig på golfwet, wåndades, qved och klagade, kröp till mina fötter och bad om förbarmande, tills jag uttröttad af hans böner i vredesmod körde honom ut på dörren. Kort derefter såg jag mannen ligga full på en snödrifwa wid krogen.529 Han war dock530 icke den enda, som531 dignat ned under rusets tyngd, utan hela snöfäl☙  tet rundt omkring Bachi532 tempel ❧ war uppfyldt af slagna hjeltar och hjeltinnor. De lågo alla med ansigtet wändt emot drifvan och woro till hälften igenyrda. Grafvens tystnad herrskade i denna krets, men ifrån sjelfwa krogen hördes det wildaste skrål. Det oaktadt föreföllo533 inga slagsmål, utan alla woro hjertansglada och försonligt stämda. Ofta såg jag halfrusiga personer af mankönet komma534 ut ifrån krogen, bärande en kaffepanna i handen. Af fruktan att förlora något af pannans innehåll, wandrade de med mycken försigtighet fram och tillbaka på snöfältet, skärskådade derunder mycket535 noga hvarje fallen kamrat och letade påtagligen efter en maka, en moder, en brud eller något annat 416 Itineraria 4osa 1841_44.indd 416 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – kärt föremål. Så snart den åsyftade upptäckten blifvit gjord, lades pannan ❧ tills widare å sido på drifvan och man företog sig nu att bringa536 den slumrande i en uppåtwänd ställning. Sedan detta blifwit werkstäldt, tog man åter kaffepannan i handen, satte pannans pip i sin älsklings mun537 och lät538 den ljufva brännwins-nektarn rinna ned i dess539 hals. Härpå wände540 man patienten i dess förra ställning och underlät ej att täcka wäl dess ansigte, som annars hade kunnat erhålla ett och annat frostbett. Då541 jag icke engång i Somsha kunde med besked idka mina filologiska studier, plägade jag ofta till tidsfördrif betrakta dessa ömma, kärleksfulla scener, hvilka nästan alla dagar upprepades542. Dessemellan uppehöll jag mig mest uti ett wid543 byn beläget tält, som bebod☙  des af Tiggar-Samojeder ❧ och nu i nödfall måste tjena mig till studerkammare. Här kunde det naturligtvis under544 larmet af skrikande barn, gnällande hundar och tjutande vindar ej blifva fråga om noggranna iakttagelser545 i språket; men jag promenerade dock tidt546 och ofta till tältet, emedan här för mig såsom nybegynnare, dock547 alltid war något att inhemta. Under dessa promenader råkade jag en gång ut för ett äfwentyr, som lätt hade kunnat afskräcka mig ifrån mina besök i tältet, så framt jag af annat orsak ej warit föranledd att afbryta dem. Emellertid548 vandrade jag träget alla dagar till tsjummen549, till dess ett litet äfventyr afskräckte mig från dessa promenader. Såsom du troligen har dig bekannt, är den nordliga delen af Mesenska kretsen ett flackt, skoglöst, kärruppfylldt land. Redan i trakten af Mesen utbreda sig för ögat omätliga slätter, som af Ryssarne kallas tundra.550 Detta ord är utan tvifvel ☙   bringa […] uppåtwänd ǁ wända ~ motsatt  mun ǁ hand  lät ǁ den  dess ǁ sin  wände man ǁ bemödade man sig att åter wända  From here on again based on Castrén’s letter to Rabbe 5/17 Dec. 1842.  upprepades ǁ föres[tälldes]  wid byn beläget ǁ närbeläget  under […] språket ǁ 1. ej blifva fråga om noggranna språk ǁ 2. ej blifva fråga om noggranna observationer i språket, emedan man  iakttagelser ǁ obs[ervationer]  tidt och ofta ǁ tro[get]  dock alltid ǁ alltid  The paragraph from here to Samojediska lectioner was omitted from Castrén 1852b. It is published here according to the letter Castrén to Rabbe 5/17 Dec. 1842. For the whole letter, see the volume of letters in this series. Cf. also Castrén 1843a where it was originally published.  For illustrations and an explanation of the structure of a čum, see Гемуев & al. 2005: 100 (Khanty), 430–436 (Nenets). (TS)  The northernmost parts of Russia and Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of tundra is of subarctic character. The characteristics of tundra include permafrost soil and no trees or only stunted ones because of the cold climate. Семенов  – Белов 2015: 234–237. (TS) 417 Itineraria 4osa 1841_44.indd 417 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria     At present both tunturi (Fi.) and тундра (Ru.) are considered to be Saami loanwords. Suomen sanojen alkuperä 3: tundra, tunturi). (KH) The sequence omitted in Castrén 1852b ends here. en […] wistelsen ǁ 1. under wistelsen ǁ 2. en dag under wistelsen танзер’ нумгӑна, ‘it is bad weather’, literally ‘in snowdrift weather’, ‘it is windy in the sky’; танзер’, Ru. ‘позёмка’, the whole expression according to Tereščenko 1965 ‘в сне́жном бура́не’, translations in Lehtisalo 1956: ‘im Schneesturm’, ‘in dem Schneegestöber’. The word num has several meanings, ‘sky, weather, god’, here simply ‘weather’. (TaS – KL) det Finskt-Lappska Tunturi551 och betecknar här (märkvärdigt nog) ett kärr, hvarå renmossa växer. I Lappland växer mossa på fjällen, det öfriga landet består af sanka kärr. Här i Mesenska landet träffas renfödan på sjelfva kärren, der de nemligen bestå af något solidare ämne. Fasthåller man sig vid den oekonomiska betydelsen af ordet tundra, så finner man det förklarligt, huru det klangfulla ordet Tunturi med sitt sublima begrepp af ett skyhögt fjäll kunnat nedplattas till det ringa sägande tundra och missbrukas till att beteckna det lägsta och simplaste på jorden.  – En tundra i ordets flacka betydelse utgör nejden kring Somsja. Det är Hvita Hafvets botten, som här visar sig i hela sin nakenhet. Att sjelfva detta haf ifrån vestra sidan begränsar Somsja-landet, tjenar ej till att förminska kalheten, ännu mindre att hindra de bångstyriga vindarne att öfva sin æoliska harpolek. En lugn dag hör i Samojed-landet öfverhufvud till de så kallade res rarae. Det är troligen för de skarpa vindarnes skull, Samojeden finner sig nödsakad att bära mera plagg än Lappen. Han är i afseende å klädedrägten en Lapp in dupplo, bär på sig en tvåfalld af pälsar, mössor, stöflor. Sjelfva hans kåta är sammanfogad af dubbla renhudar. Sommartiden gör han sig tält af näfver, som till och med vindas fyrdubbelt kring tältets stänger. Fattigt folk måste äfven vinter-tiden inskränka sig till sistnämnda slags boningar, och så beskaffadt var äfven det tält, hvari jag tog Samojediska lectioner.552 ☙  cont. ❧ Jag hade en553 afton under wistelsen i tältet bemödat mig om att inhemta några Samojediska glosor och just lärt mig att till Samojedernas nöje uttala orden tanser Numgana (det är oväder hos Gud)554, då i sjelfva verket en för- 418 Itineraria 4osa 1841_44.indd 418 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  färlig storm lät förnimma sig. ❧ Tältet brakade, snön yrde derin genom springorna och rökhålet, tjärlampan släcktes och Samojederna drogo sig undan sina skinnfällar. För mig, som555 ingen skinnfäll ägde, återstod icke annat än att krypa ut genom dörren och anträda556 min wandring till byn. Afståndet war wäl icke stort, men den häftiga stormen gjorde dock min promenad ganska besvärlig. Utan att hafwa frestat windarna på en557 Samojedisk tundra lärer dock en och hvar hafva erfarit, att man i storm och oväder har svårt att andas, att hålla ögonen [öppna]558 och stå rätt på benen. Dessa olägenheter förmådde mig att tid efter annan wända ryggen åt winden, för att få litet andrum, skrapa bort snön ifrån mina ögon och hvila mig efter den öfverdrifna ansträngningen. Men under dessa svängningar blef jag snart ☙  hufvudyr och ❧ kunde så mycket mindre igenfinna den rätta kosan, som vinden än blåste från ett hål, än från ett annat. Jag hade nyligen läst Karamsins qväde om de i yrwädret dansande trollen, och denna fantasi framträdde559 lifligt för mitt sinne, medan jag nu kämpade med luftens windar och förgäfwes sökte upptäcka en ljusstråle ifrån min boning. Jag tyckte mig wara hemfallen till rof åt onda makter, och denna fantasi560 stegrades ännu mera, då jag innan kort började förnimma en tung flämtning tätt inwid min sida. Häraf lät jag dock icke afskräcka mig, utan beslöt att anställa en noggran undersökning öfver detta spöklika fenomen. Jag upptäckte innan kort, att det war en Samojed, som hvilade sina renar på tundran, och gaf mig tillkänna genom ett: hvarthän? Till krogen, svarade en trygg stämma. Härpå presenterade jag mig för Samojeden såsom en resande em- som […] ägde ǁ som ej ägde någon skinnfäll  anträda ǁ begy[nna]  en […] tundra ǁ Samojediska tundror  The word öppna added in Castrén 1852b: 191.  framträdde […] kämpade ǁ 1. rann mig nu i sinnet, medan jag kämpade ǁ 2. framträdde nu lifligt för mitt sinne, medan jag kämpade  fantasi ǁ tanke 419 Itineraria 4osa 1841_44.indd 419 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  honom ǁ Samojeden  Men […] sinne ǁ Men med sitt misstänksamma Samojed-sinne tolkade Samojeden  ifrån Archangelsk ǁ till <->  тадебя, ‘shaman’ (KL)  hvilken ǁ so[m]  mitt […] Mesen ǁ staden, som i sjelfwa verket ännu war mitt högqvarter  blifva ǁ att ~  inskränkte […] dertill ǁ bestod egentligen blott  A note in the margin: 13do Arkal. Its context is unclear but it appears to refer to the word Gouvernören.  lät […] torg ǁ midt på stadens torg lät uppresa ett kolossalt Samojedtält  låtsade förespå ǁ fö[respådde]  exc:s ǁ excellens’  jag märkte ǁ det märktes  wille […] wärf ǁ 1. lät trumfunnen t ǁ 2. lät nödtwungen utfärda  om […] ǁ mig  i […] ǁ på  Wi […] Mesen. ‖ Castrén 1843a (spelling here according to the original letter, for the whole text of the letter, see the volume of letters in this series): Slika saker har jag redan bjudit till att samla, och sista natt måste jag vaka hos Guvernören samt för honom öfversätta några sånger och sagor af mythiskt innehåll. Han lofvar genom trycket meddela dem för det Ryska publicum och jag skall ej heller underlåta att från Pustosersk tillsända eder några profbitar. Det måste hafva väckt din förundran, att bland de otaliga breflappar, hvarmed jag på sednare tider öfverfallit dig, intet enda innehållit något om den sak, som nu är och en tid bortåt redan varit min hufvudsak, jag menar Njentsernes bets❧man och inledde med honom561 ett samtal, hvarunder jag bland annat sporde honom om antalet af de renar, han hade förespända framför sin släde. Min mening med denna fråga war ingen annan, än att på ett höfligt vis säga åt Samojeden: du åker wäl med så många renar, att de kunna draga oss begge till byn. Men562 Samojeden uttolkade med sitt misstänksamma sinne min fråga så, som skulle jag hafwa haft lust till hans boskap. Han började således bedja mig om nåd och förskoning, blottade hufvudet och nedföll på knä framför mina fötter. Å min sinda lofwade jag icke blott lemna hans renar oantastade, utan äfven undfägna honom med en sup, så framt han wille skjutsa mig till byn – ett förslag, som Samojeden jemväl med nöje antog. ☙  ❧ Wid återkomsten till mitt logis erfor jag, att Civil-Gouvernören ifrån563 Archangelsk helt nyligen hade anländt till Mesen och genast affärdat ett ilbud till Somsha, för att derifrån afhemta en Samojedisk Tadibe564 eller trollkarl, hvilken565 skulle wisa sina konster för hans excellens. detta war för mig en bewekelsegrund att återwända till mitt566 högqvarter Mesen, ty jag hoppades med säkerhet blifva567 inbjuden till representationen. I detta hopp blef jag också icke besviken, men hela roligheten inskränkte568 sig hufvudsakligen dertill, att Gouvernören569 lät570 uppresa ett kolossalt Samojed-tält, midt på stadens torg, gatpojkarne till stor förlustelse. Wisserligen dundrade Tadiben deri med sin trumma och låtsade571 förespå hans ex☙  c[ellens]s572 tillkommande ❧ öden, men jag573 märkte lätt, att han behandlade sin sak såsom raljeri och wille574 slippa sitt wärf för så godt pris som möjligt. Då jag sedermera i enrum ☙  420 Itineraria 4osa 1841_44.indd 420 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – yttrade för Tadiben mitt missnöje med hans sätt att gå till wäga med ceremonien, bad han om575 mitt beskydd hos Gouvernören och lofwade i sådant fall wisa för mig ett wida bättre profstycke i576 sitt eget tält på Kaninska tundran. Wi577 öfwerenskommo att träffas der efter några dagars förlopp578 och gjorde oss hvardera redo att anträda wår afresa ifrån Mesen. Förrän579 jag tager580 mitt sista afsked af ☙  af denna stad och gif❧wer mig ut på de ödsliga tundrorna, will jag i förbigående uppkasta några gränslinier på det widsträckta land, der mina närmast581 förestående resor skola komma att försiggå. Detta land begränsas i norr af Ishafvet, i öster af Ural, i vester af Hvita hafvet, i söder af granarna582 eller skogsregionen, som uppgifves sträcka sig till 66583 eller 67 gr[ader] lat[itud]. Detta [omätliga]584 land585, som utgör den så kallade Mesenska tundran, afskäres af floden Petschora586 uti tvenne hälfter, af hvilka den östra eller större hälften, som är belägen emellan Petschora och Ural, af Ryssarne benämnes den Bolschesemelska tundran (тундра большеземельская) eller det stora landet (большая земля), af Samojederna åter aarka ja587, som ☙  äfven betecknar att stort land. ❧ Den vestra, emellan Petschora och Hvita hafvet belägna hälften äger hos Ryssarne ingen gemensam benämning, men af Samojederna kallas den njude ja588 d. ä. det lilla landet. Detta land fördelas åter i tvenne hälfter, den Kaninska och den Timanska eller Tiunska tundran. Sistnämnda tundror äro åtskilda från hvarandra enligt officiella uppgifter genom floden Pjoscha589, men enligt Samojedernas eget utsago genom floden: Snopa590, hvilka begge utfalla i Tschesskaja Guba. Vester om den ena eller den andra591 af        föraktade tungomål. För denna tystlåtenhet gifves dock ett det mest aktningsvärda skäl i verlden; den grundar sig på den gamla läran: melius tacere, quam male loqui. Om jag icke irrar mig, hade äfven den store mästaren Pythagoras, bland andra wackra föreskrifter, för sina lärjungar stadgat den lag, att de under sin första lärotid ej skulle få yttra någon mening utan först genom en grundlig, sjelfständig, inom sig sluten meditation bringa sina åsigter till mognad. För denna föreskrift har jag alltid hyst en djup respect, hvilken i samma mon tilltagit, som jag erfarit, att menniskorna i vår moderna tid läras mindre till att tänka, än att resonera, att vetenskapen ej sällan betraktas antingen såsom en hygglig galanteri-vara, eller en loflig födkrok. […] Deremot skulle jag hafva lust att förtälja ett och annat om de gamla Tshuderna så väl enligt gängse traditioner, som i grund af den likhet i seder och lefnadssätt, som eger rum emellan innevånare i Pinegska kretsen och våra Finska bönder; men emedan min resa är oåterkalleligen beramad till morgondagen, måste historien om Tshuderna uppskjutas till ”nästa gång”, hällst jag framför allt är skyldig att nämna ett par ord om Софiа Кириловна Громова. förlopp ǁ ~ ty tadiben är The paragraph from here on is preserved also as a different version in KK Coll. 539.26.22 p. 301 and it is published as Appendix 8.3 on p. 578–579. Förrän jag tager ǁ 1. Men förrän jag gifv[er] ǁ 2. Men förrän jag nu närmast ǁ nu granarna ǁ ~ och det gröna gräset 66 […] grad. ǁ 66˚–67˚ Mscr: omältliga 421 Itineraria 4osa 1841_44.indd 421 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  land ǁ fält  The River Pečora flows into the Arctic Ocean at N68°13′4″ E54°13′58″. At present the Mezenˈ tundra belongs to the Nenets autonomous district. (TS)  Ңарка я (TaS)  Нюдя я (TaS) Castrén’s note in the margin: ? Schrenk. This refers to Alexander Gustav von Schrenk’s (1816–1876) book Reise nach dem Nordosten des europäischen Russlands, durch die Tundren der Samojeden zum arktischen Uralgebirge (1848), which Castrén also reviewed for the Academy of Sciences. His review was originally published in the journal Suomi in 1850. See p. 678– 691. Castrén 1850b.  The River Pëša runs into Chosha Bay (Čëšskaja Guba) east of Cape Kanin Nos at N66°53′38″ E47°34′28″. dessa floder utbreder sig den Kaninska tundran, hvarunder äfven halfön Kanin Nos inbegripes, den Timanska tundran sträcker sig åter österut till Petschora. Af Samojederna benämnes den Kaninska tundran Salje, ☙  som  ❧ betecknar näs och egentligen hänför sig till Kanin nos eller det Kaninska näset.592 Samojedernas benämning på den Timanska tundran är Jude-ja, det mellersta landet, d. ä. landet emellan de Kaninska och Bolschesemelska tundrorna.iii 593 För att ej gå min rese-berättelse i för☙  ❧ wäg, will jag inskränka594 mig till dessa få topografiska notiser rörande det Mesenska tundralandet och i det följande nogare595 angifva de lokaliteter, hvilka här ådragit sig min uppmärksamhet. (TS)  The River Snopa discharges into Čëšskaja Bay at N66°49′53″ E46°54′52″. (TS)  andra […] floder ǁ andra  Сӑля, meaning ‘cape’, here Cape Kanin Nos. (TaS)  Ёнэй я, ‘the middle country’. (TaS) The explanation equivalent to the footnote here can be found in more extensive form in Castrén’s letter to Fabian Collan, 1 May 1843, and in a newspaper article in Helsingfors Morgonblad 54/1843 (Castrén 1843c). See mscr p. 462. Changes in the footnote: ordet tundra ǁ ben[ämningen] […] tunturi. ǁ ~ Wisserligen är begreppen tundra och tunturi något afwikande i det Ryssarnes boljschaja ǁ det Ryska ~ (iso maa), ǁ ~ is’ maa Ishma […] en flod. ǁ 1. Ishma. Egentligen betecknar f ǁ 2. Ishma. ☙  ❧ iii. I afseende å nyss anförda benämningar för- tjenar kanske anmärkas, att någon bland dem hvarken härstamma från Ryskan eller Samojediskan, utan sannolikt äro lånade ifrån de gamla Tschudernas eller de nuwarande Finnarnes språk. Så är t. ex. ordet tundra främmande för både Ryskan och Samojediskan, men igenfinnes deremot i Finskan under formen tunturi. Bland de öfriga benämningarna anser jag Ryssarnes boljschaja semlja och Samojedernas aarka ja wara en ren öfwersättning af Finnarnes isomaa (iso maa), hvaraf Ryssarne bildat sitt Ishma, som ännu begagnas till betecknande af en flod. Liksom i Ishma, synes äfven i adjektivet Timansk den sednare beståndsdelen af ordet wara det Finska maa land. Se mera härom i min ofvananförda afhandling om Savolotscheskaja Tschud. 422 Itineraria 4osa 1841_44.indd 422 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VI.596 Den597 19 December 1842 stod utanför Polismästarens hus en kibitk598, förespänd med tvenne hästar. Jemstschiken sågs ur hotelet utbära små skrin och renslar, med vaxduk belagda paketter m. m. hvilket allt inlades i kibitken av tvenne polisbetjenter. Medan detta påstod, samlade sig på gatan en talrik mängd åskådare, män och qvinnor, gamla och unga. Oaktadt den bistra kölden stodo de vid kibitken i nära två timmars tid, väntande med otålighet att få se den resande ändtligen inpackas. Många utsträckte sina hufvuden spejande genom den låga fönsterrutan, om ej middagsmåltiden, som vållade dröjsmålet, snart tog en ända. Omsider stod den väntade personen för de nyfiknas blickar. Medan han mönstrade sina effekter och gaf anordning till hvarjehanda små förändringar, hörde han de omkringstående göra några ljudeliga anmärkningar öfver honom och hans resa. ”Så ung, och måste till Sibirien,” yttrade sig en matrona, och ☙  hennes gran❧ne tillade: ”Det säges att han måste dröja der, i många, många år. När han engång återvänder, är han en599 gubbe och hvad har han då af hemmet?” – ”Den som ändå visste hvarföre den stackarn skickas till Sibirien?” yttrade åter någon. ”Derom har jag mina egna tankar”, menade en annan. ”Jag såg huru Njemtsen600 vid ankomst till staden genast tog in hos Polismästaren, och fastän Polismästaren ej var hemma, lät Njemtsen inbära sina saker, blef der i qvarter, och har hela tiden sutit hos Polismästaren lik en fånge. Sedan kom Gensd’arme-Öfversten601 till staden, och fastän man hyrt ett annat qvarter för honom, ville han ändå bo hos Polismästaren, der Njemtsen bodde. Och För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men ordets ǁ 3. Ishma. För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men detta ords etymologi tillkännager ǁ 4. Ishma. För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men etymologin af detta ord visar ögonskenligt, att denna betydelse icke ej är den ursprungliga. Såsom ordets sednare beståndsdel ma uttryckligen utwisar, har härigenom ursprungligen betecknats ett land, och då floden Ishma begränsar en del af den Bolshesemelska tundran, så håller jag det för sannolikt, att Finnarne med detta namn betecknat nämnda tundra. i Ishma ǁ i ordet Ishma det Finska ǁ lånad ifrån ~  inskränka ǁ här ~  nogare ǁ när[mare]  From here to mscr p. 520 the clean copy is in again in different handwriting. The same person also wrote the clean copy of mscr pages 635–644. Some spelling principles differ from the ones used in the previous parts of the text; e. g. the word gudomlig was written with a small initial. The editor of NRF (Castrén 1852b) followed the same practice. The text is mostly based on letters from Castrén but differs from them in places. Cf. the volume of letters in this series.  The text from here to Pustosersk, onekligen ett af de ödsligaste ställen på jordklotet is based on Castrén’s letter to Fabian Collan of 19 Apr./1 May 1843 and was previously published in Helsingfors Morgonblad 50–52, 54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (Castrén 1843c). See the volume of letters in this series. Differences of content between the two versions are noted here, but 423 Itineraria 4osa 1841_44.indd 423 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria     differences in spelling only if they contain additional information. In case of the latter ones the reader is mostly referred to the volume of Castrén’s letters in this series, where the letter is published in its entirety. The spelling in Hf. Mbl. was decided by the editor, and Castrén could not have any influence on it. In many cases he seems, however to have accepted the changes made by the editor, as can be seen in NRF (Castrén 1852b). The beginning of the article Hf. Mbl. 50/1843 reads: Sviker mig ej minnet, så lemnade jag dig i mitt sednaste bref uti den lilla staden Kem, hvarom jag nu mera knappt äger någon annan hugkomst, än att jag der var ett föremål för skators och gatpojkars hån. Härifrån må du hjelpa dig på egen hand uppå Hvita Hafvets isbeströdda böljor till Klostret Solovetskoj och än vidare till Archangelsk. Namnet Mesen verkar ett behagligt intryck på min sinnesstämning mindre för folkets egen skuld, än en ringa tilldragelse, som vid hogkomsten af denna lilla stad alltid träder för minnets spegel. Saken är af följande beskaffenhet. Den 19 December 1842 […] The кибитка is a covered wagon or in this case more likely a sleigh. Энциклопедическiй словарь… XV: 41–42. (TS) en gubbe ǁ Letter & Hf. Mbl.: en gubbe (стариъёкъ) It was a common practice in Russia to call all foreigners немцы, meaning literally Germans but originally people speaking an unintelligible language. Бучатская 2013: 371. (TS) The so-called gendarmerie was mainly state police and frontier guards in imperial Russia. It was founded in the late 18th century Gensd’arme-Öfversten skall ofta hafva talat med Njemtsen långt in på nätterna uppå ett främmande språk. Nej! det hänger aldrig rätt ihop med Njemtsen och hans resa till Sibirien; det vet jag.” – ”Du vet mindre än en snöripa602,” ☙  genmälte en för❧ståndig borgare; men jag vet att Njemtsen har papper från höga herrar, och kan göra hvad han vill. Liksom Gensd’arme-Öfversten och andra herrar, som resa i603 kronans ärender, tog Njemtsen in hos Polismästaren, emedan staden hyrt huset för sådana resande. Men hvarföre han reser till Sibirien, se det har jag reda på. Ty då jag en afton satt hos Alexej Vasiljevitsch, kom Njemtsen till honom med en stor bok i handen. Alexej, som lefvat 20 år på tundran och vet allt, Alexej sade honom namnen på alla berg och alla floder, och Njemtsen skref det i sin bok. Och ännu sade honom Alexej, i hvilka berg finnes svart sten, och i hvilka blå sten, hvar man kunde finna koppar och jern, ja guld och silfver. Allt skref Njemtsen i sin bok, och deraf vet jag att han söker guld och annat, som finnes i bergen.” Detta yttrades med en sådan tillförsigt att ingen vågade invända något häremot. Tvertom yttrade någon bifallande till denna mening: ”Nu ☙  få vi se ❧ om de Ischemska Syrjänerne vilja vackert bekänna, hvar guldbergen finnas, eller om de trots kanonerna, som för några år sedan fördes till Ischemsk604, ännu våga sätta sig emot öfverhetliga bud och befallningar.” Medan mina aktier repat sig, började medlidandets röst ånyo höja sig ur ett och annat känsloömt hjerta. Man ömade ej endast för mig, utan alla de hemmavarande, i synnerhet för den arma, öfvergifna hustrun605. Slutligen kringsvärmades jag af en mängd tiggare, gnällande med ömkelig ton: 424 Itineraria 4osa 1841_44.indd 424 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – ”I606 Christi namn en liten skärf åt de fattiga.” Särdeles enträgen var en skröplig gumma med vid mössa och randig kjol. ”Gif åt den fattiga en djeneschka607,” yttrade gumman, ”så ber hon för dig, och Guds moder står dig bi under resan; hon hör de armas bön.” Verkligen nödgades jag lösa bältet och strö tvåstyfvers allmosor omkring mig. Derpå kröp jag hastigt608 in i kibitken, och då jag härifrån kastade en blick på de kringstående, såg jag en rad af ålderstigna per☙  soner, med ansigten vän❧da åt Soborn, korsa sig, bedjande enligt gummans löfte för min välgång. I detsamma ljöd ifrån Soborns torn ett609 dånande klockslag, som bebådade aftonsången. Alla blottade sina hufvuden och gjorde korstecknet. Derpå hördes ännu ett610 chor af ”Gud välsigne” men efter611 en stund hörde jag ej vidare än kyrkklockornas dofva ljud. Under sådana auspicier anträdde jag min Samojediska resa. Klockringningen ljöd ännu i mina öron, då vi anlände till byn Somsha. Kurirklockan tillkännagaf för byns innevånare ankomsten af en med podoroshna utrustad resande. Min kibitk kringrändes genast af nyfikne. Emedan jag redan tillförene från Mesen gjort en excursion till byn, emottog man mig såsom en gammal bekant, och jag var glad612 att denna gång undslippa revisionen af pass och andra säkerhetskort. Min glädje var dock alltför tidig. Knappt hade jag hunnit kasta pelsen af mig, förän tvenne lagens tjenare inträdde i kamma☙  ren, och framförde från en till ❧ byn samma dag anländ Stanovoj Pristaff den befallning, att jag i ögonblicket skulle uppvakta hans613 välborenhet. Detta gaf anledning till en munter rangstrid, som lycktades på det sätt, att Stanovoj innan kort uppvaktade mig tillika med en mängd             and was organized during the first decade of the 19th century. Яновскiй 1894: 718–719. (TS) Willow grouse (Lagopus lagopus), a gallinaceous bird generally shot as game in the Arctic region. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/willowgrouse. (TS) i […] ärender ǁ Letter & Hf. Mbl.: i kronans ärender (по казенной надобности) Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) on the river of the same name, N65°0′39″ E53°54′55″. (TS) hustrun ǁ Letter: ~ (!) ”I […] fattiga.” ǁ Letter & Hf. Mbl.: Христа ради милости сатюшка. Денежка meaning here a small coin in general, later (1849–1866) a coin of half-kopeck value. Denga was a monetary unit from the 1360s until the reforms of Peter I when it was replaced by the kopeck. Kovalev 2004. (TS) hastigt ǁ Letter & Hf. Mbl.: skyndsamt ett […] aftonsången ǁ Letter & Hf. Mbl.: ett dånande klockslag ett […] välsigne” ǁ Letter & Hf. Mbl. ett chor af Господи благослови (Gud välsigne) efter en stund ǁ Letter & Hf. Mbl.: sedan glad […] revisionen ǁ Letter & Hf. Mbl.: glad att åtminstone denna gång undslippa den idkeliga revisionen hans välborenhet ǁ Letter & Hf. Mbl.: hans Wälborenhet (Его благородiе) 425 Itineraria 4osa 1841_44.indd 425 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Tadebtsjo ǁ Letter & Hf. Mbl. without exception: Tadebtsioh тадебцё, a shaman’s assistant spirit. (TaS)  för […] samvete. ǁ Letter: för en pligt att till och med respectera ett Samojed-samvete. ǁ Hf. Mbl.: för en pligt att respektera till och med en Samojeds samvete. betydande bönder, dem han ålade att utan ringaste dröjsmål uppfylla alla mina lagenliga fordringar. Tillika sporde han mig, om jag för ögonblicket ej hade något att befalla. Emedan jag i Mesen stämt möte med en Samojedisk Tadibe, som uppehöll sig några mil från Somsha begärde jag ren-skjuts till honom. Till min förtret fanns ingen i byn, som kunde upplysa hvar Samojedens tält var beläget. I följe häraf afsände Stanovoj Pristaff genast en person att uppsöka tältet och bringa Tadiben till mig. Emedlertid satte jag mig ned att ordna gamla anteckningar, ett arbete, som jag alltid plägar företaga mig, då intet bättre finnes förhanden. Först tredje dagen efter min ankomst till ☙  Somsha återvände den utskickade ❧ jemte Tadiben. Då jag nu erinrade mannen om vår öfverenskommelse, bekräftad å min sida med en silfver-rubel, sade han sig hafva råkat i ånger och ruelse deröfver, att han, christen vorden och vandrande vid grafvens brädd, gifvit sig i slang med djefvulen, föregaf sig hafva uppbränt sin spåtrumma, och ville icke engång rådfråga Tadebtsjo614 för att finna bot för sin sjuka dotter. Silfver-rubeln var han redobogen att antingen återgifva eller gälda med hvarjehanda upplysningar om Tadibernas konst och annat, som kunde lända mig till fromma. Det hade varit mig lätt att anskaffa en annan trumma, och med några supar brännvin förmå Tadiben, att träda ifrån sina christliga föresatser, men jag ansåg det för615 en pligt att respektera den arma Samojedens förkrossade samvete. Dessutom var kännedomen om Samojedernas magiska kunskaper, dem Tadiben lofvade meddela mig, mycket vigtigare, än sjelfva utöfningen af kon☙  sten, som man hos oomvända Samojeder ❧ 426 Itineraria 4osa 1841_44.indd 426 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  med lätthet kan se och erfara. Se616 här några anmärkningar rörande den Samojediska trolldomskonsten. Hos alla folkslag äro föremålen för magien enahanda, och dessa föremål äro till talet lika många, som menniskans önskningar, afsigter och behof. Men företrädesvis är trollkonsten: 1:o läkarekonst, 2:o spådomskonst. Hos somliga folkslag, såsom hos Finnarna är läkarekonsten, hos andra åter, t. ex. Samojederna, är spådomskonsten öfvervägande.617 Efter olika folkslags olika kulturgrad, känslosätt samt det mått af andelig kraft, som blifvit hvarjom och enom tilldelad, antager magien en af dessa hufvud-karakterer: antingen är trollkarlen den Gud, som ur sin egen andes djup öser allt, hvad han för sitt ändamål har af nöden, eller anlitar han andra Gudar om bistånd. Så är den Finska trollkarlen mästare hufvudsakligen618 genom sin andeliga kraft, nemligen genom sin mäktiga vilja, sådan den finnes uttalad i de så kallade sanat samt genom sina djupa insigter innehållna i synty-orden. ☙  ❧ Enligt Samojedernes mening förmår trollkarlen af sig sjelf föga eller intet, han är blott andeverldens tolk, och hans hela förmåga består deri, att han kan försätta sig i korrespondens med andarna, Tadebtsjo kallade, och619 af dem erhålla alla nödiga upplysningar. Likasom Samojederna sjelfva, äro äfven Tadebtsjo ett listigt, egensinnigt och nyckfullt slägte. Än få de infallet att ej hörsamma Tadiben, än leda de honom bakom ljuset genom falska orakel; med gamla Tadiber drifva de blott spe och begabbelse. Den Tadibeiska konsten fordrar alltså unga och kraftfulla idkare. En sund och muskelstark kropp är äfven derföre af nöden, att Tadiben på  befallning  af  Se […] trolldomskonsten. ǁ Letter & Hf. Mbl.: Då jag nu tillfälligtvis kommit på kapitlet om Tadibeer, är du väl angelägen om att förnimma något om deras mystiska yrke. För att ej lemna din wetgirighet alldeles otillfredställd, vill jag ur strödda pappersblad deschiffrera så mycket mitt tålamod för denna gång medgifver. For an overview on shamanism among the Siberian peoples, see Siikala  – Hoppál 1992: esp. 1–40. Castrén on Nenets religion and shamanism, see also p. 782–788. (TS)  hufvudsakligen ǁ Letter & Hf. Mbl.: blott  och […] upplysningar ǁ Letter & Hf. Mbl. 2o) [2:o] att han förmår hålla dessa Tadebtsioh i tygel 427 Itineraria 4osa 1841_44.indd 427 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Shamanistic rituals contain parts in which the shaman damages himself by cutting or shows his might in different ways. In addition to presentations of the shaman’s might they have also been interpreted as references to his initiation period. According to Tatjana Bulgakova who has studied the Nanai, damaging oneself can act as a sacrifice and a means to fight against other, hostile shamans. There is a great deal of oral tradition about the supernatural deeds of the shamans, of which also the story below is an example. See Siikala 1987: 210–211; Bulgakova 2013: 24–33; Lukin 2012.  (KL) synes bevisa ǁ Letter & Hf. Mbl.: bevisar  fyrade […] framgång ǁ Letter: tryckte af; kulan flög tillbaka – Changed by the editor of Hf. Mbl.  flyga ǁ Letter: ~ i luften – Changed by the editor of Hf. Mbl.  behaga ǁ ~ och af dem erhålles alla nödiga upplysningar Tadebtsjo stundom måste skära och martera sig med knifvar och andra hvassa vapen.620 Denna sed skall nu mera vara i aftagande, men fordna Tadiber, berättar sagan, genomborrade sig med spjut, sköto sig med pilar, läto skära sig i många ☙  stycken, och lefde upp igen. – ❧ Slikt berättas äfven om några nu lefvande Tadiber, och efterföljande berättelse synes621 bevisa, att saken måste äga någon slags grund. – För några månader tillbaka sammanträffade i ett tält på Timanska tundran tre Samojeder och en Rysse. Bland Samojederna var en invigd i Tadibernas mysterier. Af en eller annan anledning anmodade honom de öfriga att slå kudes, såsom Ryssarne kalla den magiska handlingen. Uppbragt i den vanliga exaltationen, anbefallte Tadiben under sjelfva ceremonien, att man skulle skjuta honom med ett skarpt laddadt gevär. En af Samojederna åtlydde befallningen, men kulan träffade ej, eller enligt berättelsen: den studsade tillbaka från kroppen. Bössan laddades åter, och den andra Samojeden fyrade af, men622 med lika liten framgång. Förvånad häröfver laddade Ryssen geväret, sköt och – träffade. Samojeden afled på fläcken. På Kaninska tundran mötte jag en mängd embetsmän, som blifvit skickade att utre☙  da målet. Jag känner ej resultater❧na af deras undersökning; min berättelse grundar sig på det allmänna talet. Om forntidens Tadiber berättar man många andra historier, som äfven igenfinnes i den Finska folksagan. De flyga623, simma under vattnet, fara upp till molnen, gå in i jorden och ikläda sig derunder, hvilken skepnad de behaga624. Om sättet att blifva Tadibe, låter ej mycket säga sig. Yrket är ärftligt; magus non fit, sed nascitur. Så mena äfven Finnarna, men då den 428 Itineraria 4osa 1841_44.indd 428 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – Finska trollkarlen måste lära sig långa lexor af besvärjelse- och ursprungsord, samt dessutom många andra konster, slipper deremot Samojeden allt detta bråk. Ty hvad den förra åtager sig att sjelf utgrunda med sin af fäderne ärfda vishet, allt detta låter den sednare blifva Tadebtsjernas omsorg. Han blott öfversätter, hvad de på sitt, endast af Tadibens öra förnimbara språk, yppat för honom. Väl har jag hört Samojederna begagna uttrycket: ”gå i lära hos Tadiber”, men ingen kan göra ordentligt besked, hvari denna ☙  lära skulle bestå.625 – ❧ Hvad626 en Samojed i största förtroende berättat mig, vill jag här i lika förtroende meddela. Nämnde Samojed hade vid femton års ålder blifvit skickad i lära hos Tadiber, emedan flere i hans ätt blifvit utmärkta Schamaner627. Tvenne Tadiber skulle blifva hans läromästare. De bundo en duk för hans ögon, gåfvo honom en trumma i handen och bådo honom bulta på. Under detta slog honom den ena Tadiben med handen öfver hjessan, och den andra klappade honom på ryggen. Detta fortfor en stund, och se! nu vardt det ljus för lärjungens ögon. En talrik skara Tadebtsjo visade sig för piltens syn, dansande på hans händer och fötter. Lärjungen blef förskräckt, for till presten och lät döpa sig. Derefter sade han sig ingen Tadebtsjo hafva sett. Upplysningsvis bör jag nämna, att lärlingens inbillning förut blifvit af Tadiberna upphetsad genom vidunderliga sagor och berättelser om Tadebtsjo.628 Är nu en Tadibe väl invigd i yrket, så förser han sig med trumma, samt en särskild ☙  kostym. ❧ Trumman är efter Tadibens förmögenhet mera eller mindre prydligt utsmyckad med messingsringar, tennskifvor och annan grannlåt. Till formen är den rund, men dess  According to Siikala – Hoppál 1992: 5–7 there is indeed an initiation period, during which an apprenctice must adopt certain skills and wisdom, which vary from one region to another. (TS).  Hvad […] meddela. ǁ Letter: Hvad en Samojed härom i förtroende berättat för mig, will jag i lika förtroende meddela dig. ǁ Hf. Mbl.: Hvad en Samojed härom i förtroende berättat, vill jag äfven i förtroende meddela.  Schamaner ǁ Letter & Hf. Mbl.: trollkarlar  Among the indigenous peoples of Siberia, becoming a shaman is almost without exception conceived of as a selection made by the spirits, not by man. Shaman candidates learn their knowledge and skills often from older shamans, and a person assisting at a Nenets shamanistic ritual is also often a shaman candidate. As Anna-Leena Siikala has shown in her studies on Siberian shamanism, a shaman must, in addition to techniques of ecstasy and ritual poetry, have a command of knowledge about the afterlife and ways of moving there. See Хомич 1966: 209–212; Lehtisalo 1924: 151–159; Лар 1998: 34–36; Siikala 1987: 201—211. (KL) 429 Itineraria 4osa 1841_44.indd 429 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  försedd med endast ǁ Letter: endast försedd med – Changed by the editor of Hf. Mbl.  самбурця”, самборця”, meaning ‘shaman’s paraphernalia’, ‘shamanic tools’. (TaS)  klädeslapp […] andeverlden. ǁ Letter & Hf. Mbl.: klädeslapp.  sin ǁ en  att […] begära ǁ Letter: att begära af Tadebtsioh  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  тэлтаңгода, ’repeater’ (KL) storlek är ej lika. Den största jag sett, var omkring fem qvarter i diameter, samt af ett halft qvarters höjd. Trumman är försedd629 med endast ett botten af tunnt genomskinligt renskinn. Denna lilla anstalt är ett mäktigt redskap i Tadibens hand. Det är med den han stärker sitt eget mod; dess mäktiga ljud tränger sig till andarnas dolda verld, och väcker dem ur sin lättjefulla sömn. Tadibens kostym är lika prydlig, som sällsam. Den består uti en skjorta af sämsk; samburtsja630 kallad, hvarå finnes en fåll af rödt kläde. Alla sömmar äro med rödt kläde öfversydda och axlarna prydas med epåletter af samma skimrande tyg. Öfver ögonen och hela ansigtet nedhänger en klädeslapp631; ty det är icke med ögat, utan med sin632 inre blick, som Tadiben tror sig kunna intränga i andeverlden. Hufvudet är obetäckt; blott en smal röd klädesrimsa ☙  löper kring nacken, samt en annan ❧ öfver hjessan. De tjena till att fästa klädeslappen. Öfver bröstet bär Tadiben en jernskifva. Så utsmyckad nedsätter sig trollkarlen att633 af Tadebtsjo begära råd och bistånd. Han biträder härvid af en i konsten mindre invigd Tadibe. Handlingen börjas sålunda att den förnämligare Tadiben slår på sin trumma och qväder några ord med en mystisk, förfärande melodie. Den andra Tadiben faller genast in, och begge omqväda nu, liksom våra Finska runosångare, desamma orden. Hvarje ord och hvarje stafvelse uttänjas i oändlighet. När man efter en kort prolog börjar samtala med Tadebtsjo, blir den bättre Tadiben ofta stum och slår svaga trumslag. Sannolikt lyssnar han då till Tadebtsjos svar. Emedlertid fortfar medhjelparen634 att omqväda, hvad mästaren sednast sagt. Sedan denna slutat sitt stumma tal med 430 Itineraria 4osa 1841_44.indd 430 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – Tadebtsjo, utbrista begge Tadiberna i ett vildt tjut, trumslagen tilltaga i styrka och orakel-språket afkunnas. – Jag bör ännu anmärka att Tadibeernas qväden blott innehålla några få ord och äro föga mer än impromtu-stycken. I Samojedernas sånger öfverhufvud är det ej fråga om ett och annat enskildt ord, än mindre om versmått och pedes. Vet sångaren, hvad han har att säga, ☙  så kommer ❧ ordet af sig sjelft, och passar det ej till melodien, så halkar man öfver en och annan stafvelse eller tänjer den635 längre ut, – allt efter som melodien fordrar. Men om Samojeden ej afsjunger, utan blott reciterar ett qväde, då är han angelägen om en viss rythm som äfven mitt öra vant sig vid. Denna rythm låter ej analytisera sig till något bestämdt versmått, men likväl röjer den en viss benägenhet för tvåstafviga trocheer.636 Låt637 oss nu efter dessa allmänna betraktelser framdraga några särskilda fall af Samojedisk trolldomskonst. Om t. ex. en ren gått förlorad är ceremonien mycket enkel. Tadiben kallar först Tadebtsjo, och en Tadibe sade sig härvid begagna följande ord:  den […] ut ǁ Letter: dem längre  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  On ways of reciting Nenets poetry and its metre, see Niemi 1998; Niemi 2016. Tundra Nenets folklore collected by Castrén, see Castrén 2018a. (KL)  Låt […] trolldomskonst. ‖ Letter: Detta är nu, hvad jag i allmänna ordalag denna gång vill meddela dig om Samojedernes magie; men emedan det är alltför otillräckligt att bibringa dig ett redigt begrepp af saken, må jag ännu i korthet redogöra för tillgången vid ett par casus. ‖ Hf. Mbl.: Ännu i korthet något om tillgången vid utöfningen af deras Magie.  Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga andar!)  Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga andar!) Kommen, kommen Trolldoms andar!638 Om J ej kommen, Jag till er kommer. Vaknen, vaknen Trolldoms andar639 Jag till er kommit, Vaknen ur sömnen. 431 Itineraria 4osa 1841_44.indd 431 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  På […] Tadebtsjo. ǁ Letter & Hf. Mbl.: På denna anmaning infinner sig vanligtvis blott en Tadebtsioh.  There are practically no existing tape recordings of Nenets shamanistic rituals, but according to later studies among the Nganasan it has been stated that a shaman performs the speech of different spirits with different voices or melodies. On the musical structure of Nenets and Nganasan shamanistic sessions, see Добжанская 2008. (KL)  må ǁ Letter: skulle  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  är ǁ Letter: blifvit – Changed by the editor of Hf. Mbl.  håna ǁ Letter & Hf. Mbl.: begabba  m. m. ǁ Letter: och andra dylika accidentia ǁ Hf. Mbl.: och dylika accidentia ☙  ❧ Tadebtsjo svara: Säg i hvilka Värf du löper, Hvarför kom du Vår ro att störa? Tadiben: Nyss till mig Kom en Njenets, (Samojed) Mig den karlen Ifrigt plågar, Hans ren är borta. Derför har nu Till er jag kommit. På640 denna anmnaning infinner sig, yttrade min berättare, vanligtvis blott en enda Tadebtsjo. Om de komma i mängd, talar den ena på ett, den andra på annat sätt, och Tadiben vet ej hvem han skall tro.641 Tadiben börjar nu bedja sin tjenste-ande att uppsöka renen. Sök honom, sök noga, att ej renen må642 gå förlorad. Tadebtsjo åtlyder naturligtvis befallningen. Emedlertid uppmanar honom Tadiben, att söka mycket noga och ej upphöra förrän renen är643 funnen. När Tadebtsjo återvänder, börjar Tadiben åter tillhålla honom att tala sanning. ”Ljug ej; om du ljuger går mig ej väl. Då skola kamraterna håna644 mig. Hvad du sett, säg rent ut; säg det ☙  onda, säg det ❧ goda. Säg blott ett ord. Talar du mycket (d. v. s. obestämdt och oredigt) går mig ej väl” o. s. v. Tadebtsjo nämner nu stället, der han sett renen. Härpå går Tadiben tillika med den hjelpsökande till det anvisade stället, men han rår ju ej för det, om renen under tiden lupit bort, om en annan Tadibe med sina Tadebtsiers tillhjelp betäckt renens spår m. m.645 Det bör ej lemnas oanmärkt, att Tadiben före 432 Itineraria 4osa 1841_44.indd 432 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  eller […] tvinga ǁ Letter: eller tvinga – Addition made by the editor of Hf. Mbl. andebesvärjelsen underrättar sig om alla de förhållanden, under hvilka renen blifvit förlorad, när detta skett, hvar händelsen tilldragit sig, om Samojeden förmodar att renen blifvit stulen, hvilka han haft till grannar, om någon bland dem är hans ovän o. s. v. Kan den tillsporde ej lemna behöriga upplysningar, griper Tadiben till sin trumma, spörjer Tadebtsjo äfven om slika saker, examinerar åter Samojeden och fortfar härmed, intill dess han på grund af Samojedens egna uppgifter bildat sig en öfvertygelse om sakens förhållande. Det är denna förut fattade öfvertygelse, som Tadiben sedermera under exal☙  tationen hör uttalas af ❧ Tadebtsjo. Måhända bildar sig äfven denna öfvertygelse någon gång under det exalterade tillståndet, likasom en dröm eller magnetisk syn; – det vissa är, att Tadiben verkligen tror sig hafva förnummit orakel-språket ur de för hans inbillning framträdande Tadebtsjos mun. Derom öfvertygar mig utom Tadibernas lugna, andaktsfulla och enstämmiga berättelser om sakens förhållande, isynnerhet den omständigheten, att trollkarlen ofta erkänner sig, antingen ej hafva förmått mana fram Tadebtsjo, eller646 ej kunnat tvinga dem att gifva ett redigt svar, och detta äfven i sådana fall då han med lätthet kunnat dikta ihop hvilken profetia som helst. Det har roat mig att sålunda sjelf anställa proba på Tadibernas ärlighet. Utom nyssnämnda medel gifves det ännu en annan konst, att få reda på en förlorad ren, och den begagnas af Samojeder, som äro oanvigda i Tadibernas vetenskap. Man gör af renhorn en ring på marken, i midten af ringen lägger man en slipsten, derpå ställes ett eldstål, en yxa, eller något annat jernstycke, på det sätt, att de 433 Itineraria 4osa 1841_44.indd 433 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Detta […] eget bruk. The description until the end of this paragraph was published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). See also the volume of letters in this series and cf. Castrén 1843a where it was originally published.  хэхэ̆, 1) ’хэхэ́ , ‘guardian spirit, spirit of bad weather’, 2) ‘idol’; used by Castrén in the latter meaning. (TaS) ☙  bilda ett kors med slipstenen, och med yttersta lätt❧het falla åtskils. Derpå går en Samojed kring ringen, intill dess anstalten nedfaller. Nu vet han, vid hvilken kant renen finnes, och när han sedermera går åt detta håll, kommer renen sjelfmant honom till möte. På samma sätt uppsöker han äfven förvillade menniskor, blott med den skilnad, att ringen göres af menniskohår. Detta647 slags orakel grundar sig på en bön till Häheh648, såsom Samojederne kalla sina Gudabilder, motsvarande Lapparnes Seider. Häheh äro formade af träd, hafva mensklig gestalt, med undantag af hufvudet, som är trekantigt och ändas med en spets. Slika Gudabilder föra oomvända Samojeder med sig öfverallt hvar de färdas, bestryka dem, liksom Lapparne sina Seider, med renblod, offra åt dem hufvudet och klöfvarne af renar. Hufwudet ställes, der sig göra låter, i ett träd, midt för Gudabildens anlete, och klöfvarne kastas på marken framför belätet. Dessa Häheh anlitas om bistånd i mindre vigtiga angelägenheter, såsom vid jagt, fiskafänge samt i synnerhet vid edgång[.] Om en Samojed blifvit bestulen och bär misstanka till tjufven, så kallar han den misstänkte till edgång. Han gör då en Hähe af sten, jord, i nödfall af snö, för den misstänkte personen till bolvanen, slagtar dervid en hund, sönderhugger Hähe och yttrar till sin wederpart: ”om du stulit, må du omkomma, såsom denna hund”. Edgången är så fruktad af Samojederne, att den sannskyldige tjufven alldrig låter förmå sig dertill; han återgifver hellre godvilligt det stulna. Man tror, att en tjuf, som underkastar sig edgången, skall på samma sätt styckas af Hähe, som denne blifvit styckad af Samojeden. I stället för bolvanen plägar man ock sönderskära nosen af en hvit björn. Denna edgång hålles för ännu 434 Itineraria 4osa 1841_44.indd 434 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – kraftigare. Man säger, att eden vanligast förekommer vid tjufnader, men den kan ock begagnas för andra ändamål och det är oomvända Samojeder tillåtet att inför domstolen aflägga ed efter sitt eget bruk. ☙  ❧ Om649 en sjuk anlitar Tadiberna om hjelp, cont. så begynnes ej kuren samma dag, huru trängande behofvet än vore, utan man bidar dermed till ”första morgonrodnaden”. Under natten umgås Tadiben med sina Tadebtsjo, sökande hos dem råd och hjelp. Har den sjuka blifvit något bättre till morgonen, så är tiden inne att gripa till trumman; i annat fall måste man ännu hålla upp till ”sjunde morgonrodnaden”. Är den sjukes tillstånd då ej bättre, så förklarar honom Tadiben för ohjelplig och gör i sådant fall icke ens försök att bota honom. Men om en behandling af sjukdomen genom inträffad förändring inom den bestämda tiden verkligen är indicerad, så spörjer Tadiben den sjuke, om han till äfventyrs ☙  har sig be❧kant, af hvem sjukdomen blifvit honom påsänd. Vet han det ej, så börjar Tadiben examinera honom, hvilka han har till ovänner, med hvem han slagits650 och tvistat m. m. d. Kan den sjuke ej lemna nödiga upplysningar så rådfrågas Tadebtsjo. Utan att veta, hvarifrån det onda har sitt ursprung, vågar ej Tadiben företaga sig något. Det651 kunde hända att sjukdomen vore sänd af Gud, och hans allmakt får Tadiben ej strafflöst fresta. Men om det upplyses, att sjukdomen härleder sig från onda menniskor, så gör Tadiben i alla fall intet vidare, än beder Tadebtsjo hjelpa den sjuke. Af denna hjelp är det en oundviklig följd, att den som tillfogat sjukdomen, nu sjelf insjuknar. Jag vet ej om man kan lita på Tadibernas uppgifter, men de hafva försäkrat mig, att inga flera konster  Castrén 1852b continues.  slagits och tvistat ǁ Letter: “slagits och tvistat”  Det […] af Gud ǁ Letter: Ty det kunde hända, att sjukdomen vore sänd af Gud (märk detta!) 435 Itineraria 4osa 1841_44.indd 435 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  vid […] botande ǁ Letter: vid botandet af den sjuke – Changed by the editor of Hf. Mbl.  ett […] tecken ǁ letter: ett lyckligt omen  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  inses att Tadiberna ǁ Letter: finner du, att Tadibeerne – Changed by the editor of Hf. Mbl.  De […] tjenste-andar. ǁ Letter: De äro dem icke heller af nöden, då Tadebtsioh allt verka. ǁ Hf. Mbl.: De hafva dem eller icke af nöden, då Tadebtsioh allt verka.  нум’, 1) ’sky’; 2) ’weather’; 3) ’higher deity, god’; илебям’ пэртя, in Nenets mythology a good supreme deity, giving reindeer and game to people. (TaS) In the letter and Hf. Mbl. 52/1843 (Castrén 1843c) this is followed by a sequence expanded in Castrén 1852b: 207–212 mainly according to Castrén’s travel report from 24 Dec. 1843 (KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1; see p. 503–): Jileumbaertje i den Samojediska Mythologien motsvarar Ukko i den Finska. Han thronar i luften, är herre öfver åska och blixt, regn och snö, lif och död; han, med ett ord, beherrskar allt och är allt, hvad herrligt är; himmel, sol, stjernor. Himmel och luft kallas derföre Num, stjerna nämnes jemväl efter honom Numgii. När dagen randas, träder Samojeden ur sitt tält, vänder sig med ansigtet mot solen och yttrar: ”Såsom du Jileumbaertje! uppstiger, så uppstiger äfven jag” och då aftonsolen sänker sig, gör Samojeden sin korta bön med dessa ord: ”Såsom du Jileumbaertje! nedgår, så går äfwen jag till hvila”. Jileumbaertje är alltså äfven sol. Det är till honom, Samojeden riktar sina böner i hvarje vigtigare angelägenhet. Hähe är, så att säga, endast en husgud, och förekomma vid652 den sjukes botande. De säga sig ej veta af några läsningar och besvärjelser, ej eller äga de någon kunskap om naturliga läkemedel. Åtminstone har jag ej kunnat uppdaga hos dem några andra kurer, än den hos snart sagdt alla folkslag kände brännkuren. Härvid gå Samojederna så tillväga, att de torka en ☙  björksvamp, skära derur ett par små ❧ stycken, hvilka antändas och läggas på det värkande stället. Äfven Samojederna hålla det för ett653 godt tecken, om svampbitarna spritta från kroppen. Värken har nu flugit bort med dem. Af det anförda inses654 att Tadiberna, ehuru de vördas såsom vise och insigtsfulle män, i sjelfva verket besitta ringa kunskaper. De655 hafva också inga flera insigter af nöden, då de i Tadebtsjerna äga så förträffliga tjenste-andar. Dock äro icke ens Tadebtsjerna allsvåldiga, utan lyda under Num eller Jilibeambaertje (Jileumbaertje), såsom Samojederna kalla sin Gud.656 Detta bevisar657 bland annat ett qväde, deri Tadiben sänder Tadebtsjo upp till Num för att begära hjelp åt den sjuke. Tadiben tilltalar i qvädet Tadebtsjo med dessa ord: ”öfvergif ej den sjuke, gå upp till höjden, gå till Jilibeambaertje och bed honom om bistånd. Tadebtsjo åtlyder befallningen, men återvänder snart med det budskap, ”att Jilibeambaertje ej658 ger ordet”, ej förlänar hjelp. Tadiben börjar nu anropa Tadebtsjo sjelf om bistånd, men denna genmäler: ”huru kan jag hjelpa? Jag är ju mindre än Num, icke kan jag gifva hjelp.” Tadiben fortfar att bedja Tadebtsjo begifva sig till höjden, och med ifver bedja Num, om ☙  hjelp ❧ och räddning. Tadebtsjo uppmanar å sin sida Tadiben att sjelf fara upp till honom. Härtill genmäler Tadiben: ”jag når ju icke Num, han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle 436 Itineraria 4osa 1841_44.indd 436 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – jag icke bedja dig, utan jag ginge sjelf till honom. Men nu når jag icke honom; gå derföre du.” Tadebtsjo låter ändtligen beveka sig, yttrande: ”För din skull må jag gå; men på mig bannas Jilibeambaertje oupphörligt, och säger sig ej vilja gifva ordet.” o. s. v. I659 sammanhang härmed vill jag ännu meddela en och annan upplysning rörande Samojedernas hedniska gudalära. Om den förrberörda Num eller Jilibeambaertje förmäla Samojederna ungefär detsamma, som man i Finska sångerna läser om Ukko. Num thronar i luften och nedsänder derifrån dunder och blixt, regn och snö, väder och vind. Ofta förvexlas han med sjelfva den synliga himmeln, som äfven benämnes Num. Stjernorna betraktas såsom beståndsdelar af Num och kallas i anledning deraf Numgy, d. ä. något till Num hörande.660 Regnbågen anses utgöra fållen af Nums mantel, såsom dess benämning af Numbanu tillkännagifver. Äfven solen vördas såsom Num eller Jilibeambaertje, ty då dagen randas, träder Samojeden ur sitt ☙  tält, vänder sig med ❧ ansigtet mot solen och yttrar: ”Då du Jilibeambaertje uppstiger, så uppstiger äfven jag”, och då aftonsolen sänker sig, gör Samojeden sin bön med dessa ord: ”Då du Jilibeambaertje nedgår, så går äfven jag till hvila.” Några Samojeder har jag hört förtälja, att äfven jorden, hafvet, och hela naturen, äro Num. Andra deremot hafva förmodligen i följe af christendomens inflytande lärt sig att fatta honom såsom verldens661 skapare och förmena, att det är han som äfven styr och uppehåller verlden, som åt menniskorna förlänar lycka och välgång, gifver dem renar, räfvar662, fjällrackor663, och all slags rikedom. Num säges äfven bevara renarne för vilda djur, och i anledning med Tadebtsioh plägar blott Tadiben umgänge vid sina magiska förrättningar. I sagorna omtalas utom dessa Gudomligheter wattnets värd, jordens nafvel och flere andra, men de synas wara Gudar blott till namnet.  – Beträffande ännu ethymologien till ordet Jileumbaertje, så kan det betyda: 1o) de lefvandes görare, 2do) de lefvandes väktare. Hvardera betydelsen passar fullkomligt till hans väsende. Han har danat allt det goda, som finnes och lefver, och han wakar natt och dag öfver goda menniskor, så att intet ondt wederfares dem.  – Num (Num’ah) betyder åter: jag står, är fast beståndande. Ho wet, om ej ordet är befryndadt med vårt Finska Jumala, som af Tscheremisserne kallas Juma. Num och Juma stå i philologiskt hänseende ungefär i samma förhållande till hvarandra, som isä och det Samojediska ordet niseˈäh (fader), имя och nimˈoh (nimi, namn.)  Detta bevisar […] gå upp ǁ Letter: Att nu, såsom ofvanföre sades, Tadebtsioh äro Num underordnade, härflyter af ett qväde, deri Tadiben sänder Tadebtsioh till Num för att begära hjelp åt den sjuke. ”Öfvergif ej den sjuke”, säger Tadiben, ”gå upp  att Jilibeambaertje […] vilja gifva ordet” o. s. v. ǁ Letter: att Jileumbaertje ej gaf ordet. Tadiben börjar nu begära hjelp af Tadebtsioh. Denne genmäler: ”Huru kan jag hjelpa, jag är mindre än Num; icke kan jag hjelpa eder”.  – Ytterligare beder Tadiben, att Tadebtsioh måtte begifva sig till höjden och ifrigt bedja Num om hjelp och räddning. Tadebtsioh å sin sida uppmanar Tadiben att sjelf fara till honom. Denne yttrar: ”Jag når icke Num, han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle jag ej bedja dig; sjelf gick jag till honom. Men 437 Itineraria 4osa 1841_44.indd 437 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria nu når jag honom icke, gå derföre du”. Tadebtsioh låter ändteligen beveka sig, sägande: ”För din skull må jag gå, men på mig bannas Jileumbaertje oupphörligt och säger sig ej gifva ordet” o. s. v. [– –] några gränslinier å det kulna land, der det är bestämdt, att min varelse under året 1843 skall röra sig. Dessa äro i norr Ishafvet, i vester Hvita hafvet, i Öster Ural, i söder granarne och det gröna gräset. Detta omätliga fält, utgörande det Mesenska Samojedlandet, afskäres af floderna Petschora och Ischma i tvenne hälfter. Den östra större hälften kallas af Ryssarne тундра болшеземелская, eller blott болшая земля. Tundra är det Finska tunturi och betecknar här ett lågt, sankt, mossbevuxet, skoglöst land. Болшая земля betyder ett stort land och är utan tvifvel en öfversättning ifrån Finskan. Då Finnarne ännu voro herrar här i landet, kallades den Bolschesemelska tundran iso maa, hvaraf sedermera floden Ischma, som begränsar detta stora land, fick sin benämning. Efter Finnarnes föredöme hafva äfven Samojederne kallat ifrågavarande landsträcka aarkka jeäh, stort land, ehuru det ej är stort nog för deras oroliga, till sin kära hembygd – Sibirien – längtande lynne. Sig sjelfve kalla de Bolschesemelske Samojederne Aarkkajenderah. – Den vestra af nyssnämnde hälfter indelas åter i tvenne tundror: den Kaninska och den Timanska. De äro skilda från hvarandra enligt chartan genom floden Pjoscha, men enligt Samojedernes uppgift genom Snopa, som utfaller i vestra hörnet af Tscheskaja Guba. Vester om elfven utbreder sig den Kaninska tundran, hvarunder äfven halfön Kanin Nos inbegripes; den Timanska tundran häraf bär han epithetet Jilibeambaertje d. ä. boskapens väktare. Ehvad som sker på jorden, allt detta vet och ser Num. Och ser han menniskorna öfva det goda, så låter han dem gå allt väl i handen, gifver dem renar, och godt fänge, skänker dem ett långt lif o.  s.  v. Men om de begå synd, så störtar han dem i fattigdom och elände, och sänder öfver dem en förtidig död. I saknad af en redig föreställning om ett tillkommande ☙  lif, äro Samojederna ❧ allmänt af den åsigt, att vedergällningen ovillkorligen skall försiggå i detta lif. Denna tro underhåller hos dem en gränslös fasa för synd (haebea) och onda gerningar, isynnerhet för mord, stöld, mened och äktenskapsbrott. Ehuru begifna på dryckenskap hålla likväl äfven de ett omåttligt fylleri för synd, såsom man redan slutar af den omständigheten att de benämna de Christnes Söndag för haebida jalea (syndig dag) hvartill orsaken ej torde vara någon annan, än det sedvunna bruket på tundran att under Sön- och Helgedagar öfverlåta sig åt fylleri och dryckenskap.664 Beträffande de särskildta straff, med hvilka Num hemsöker syndare, har jag hört anföras, att mord och mened straffas med död, stöld med fattigdom, okyskhet med en olycklig förlossning o. s. v. Utom Num, dyrka Samojederna äfven sina husgudar, fetischer eller så kallade Hahe665, yppa för dem sina önskningar och behof666, bedja af dem hjelp och bistånd i alla sina företag, och isynnerhet ett lyckligt fänge. Hahe och ☙  Tadebtsjo äro analoga, Num underordnade ❧ gudomligheter, men dem emellan äger dock den åtskilnad rum, att Tadebtsjerna äro andeväsenden,667 otillgängliga för hvarje annan än Tadibens allseende blick, då deremot de 438 Itineraria 4osa 1841_44.indd 438 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – förkroppsligade Hahe kunna rådfrågas äfven de af magiens mysterier oinvigde. Ifrågavarande Hahe äro antingen naturliga eller konstgjorda668. Till det förra slaget höra ovanliga stenar, träd, och andra sällsynta föremål i naturen. Råkar Samojeden på en sådan raritet, som enligt hans theologie kan gälla för Gud, så omlindar han den med brokiga band eller klädes-flikar och släpar den med sig, ehvar han färdas. Hedniska Samojeder äga en skild släde, Hahen gan669 kallad, hvari de förvara sina husgudar, hvilka åtfölja dem under alla deras färder. Om det gudomliga föremålet är af den storlek, att det icke beqvämligen kan inpackas i slädan, så dyrkas det såsom en gemensam folkgud. Sådana folkgudar finnes på ön Vaigats670 i stor mängd, hvilka alla sägas bestå i stenar och klip☙  por.iv 671 ❧ Den förnämsta bland dem är belägen midt på ön och bär namnet ja jieru Hahe, d.  ä. landets herre Hahe.672 Denna bild säges bestå uti en större sten, belägen nära intill en jordhåla. Enligt berättelsen har stenen ej funnits här i äldre tider och ingen bet, hvadan den kommit. Dess form skall vara lik en menniskas med undantag af hufvudet, som på stenen är spetsigt. Efter detta original, förtäljer traditionen, hafva Samojederna börjat forma större och smärre gudabilder af träd, hvilka pläga benämnas Sjadaei673 af den anledning, att de äro försedda med ett menniskolikt anlete (sja’)674. Dessa bestå dels af manliga och dels af qvinliga gudomligheter, de äro vanligen klädda i Samojedisk iv. Islavin föreger att antalet af de på Vaigats befintliga gudabilder uppgår ända till 20, utom hvilka tillförene ännu skall funnits en af träd, som af Missionärerna blifvit uppbränd 1827. sträcker sig åter från Snopa österut till floderne Petschora och Ischma. De Kaninska Samojederne kalla sig sjelfve Saljendierah och sitt land Saljeh, näs – den Timanska tundran kallas Juodeijeäh, landets midt, och innevånarne Juodeijendierah. Men de Timanska Samojeder, som bebo landet emelllan Kolokolskaja Guba och Petschora-viken kalla sig med ett särskildt namn Laptandierah och sitt land Laptah, som betyder lågt land. Nyssnämnda indelning af landet i tvenne tundror har blott en statistisk grund och torde vara af sentida ursprung. Ur en vetenskaplig synpunkt kan man på sin höjd indela de Mesenske Samojederne i tvenne classer, nemligen de Kaninskt-Timanske och de Bolschesemelska. Visserligen röjer sig emellan de Kaninska och Timanska Samojederne en viss olikhet i lynnet, men detta härrör af vissa yttre och helt nyligen tillvägabragta förhållanden. I philologiskt hänseende äro de oåtskiljeliga. De Bolschesemelska Samojederne skilja sig derigenom från de Kaninskt-Timanske, att det Ryska inflytandet hos dem ännu ej hunnit göra alltför stora framsteg. Deras nationalitet framträder således i renare, om äfven vida råare gestalt, än till och med de Kaninska Samojedernes. Så är äfven språket hos dem mera oförderfvadt och eger derjemte många egenheter, som äro grundade i dess egen, inre natur. The latter paragraph is equivalent to Castrén 1852b: 183–184, cf. also Hf. Mbl. 4–5/1843 (Castrén 1843a). Thereafter the text of the letter and Hf. Mbl. continues in Castrén 1852b: 212.  The sequence from here to the words hålles för synd och bringar ofärd published in Castrén 1852b: 439 Itineraria 4osa 1841_44.indd 439 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria       207–212 is missing from the letter and Hf. Mbl. It is equivalent to a part of the report KK Coll. 539.30.1 (Obdorsk 24 Dec. 1843; see p. 512) and has been published in Hf. Mbl. 38/1844 (Castrén 1844c). Castrén’s analysis is correct. The word means ‘something in the sky’ and derives from нум. (TaS) verldens […] förmena ǁ personlig Gud, de kalla honom Fox (Vulpes vulpes). (TS) Arctic fox (Vulpes lagopus). (TS) хэбидя яля. Хэбе(сь) ‘to be forbidden, unclean, can also be translated as ‘sinful’. Its derivative is хэбидя ‘holy, sacred’. Dangerous, forbidden and unclean belong to the signification field of sacred, as significations emphasizing order in other contexts. In this sense хэбидя яля should rather be translated as a holy day. ‘Holy’ and ‘sinful’ together mean ‘taboo’. In addition to Christian holy days, the expression is used of feast-days in a more general sense. Castrén writes below about the other word in the Tundra Nenets language belonging to the field of significations of holy or sacred. See Anttonen 1996: 76–77, 93–96, 154– 155; Lehtisalo 1956: 181. (KL – TaS) Häheh, see an earlier commentary. (TaS)  In the right-hand margin of the mscr page there is an unclear note by possibly Castrén here.  andeväsenden ǁ andar af dem  konstgjorda ǁ ~ Gudomligheter  Hahen gan ǁ Hangar хэхэ̆’ хӑн (хэхэ̆ңгӑн), ‘a holy sledge in which religious cult equipment is kept’. (TaS)  Vajgač Island in the Pečora Sea at N70°1′13″ E59°28′56″. (TS) drägt och på bästa vis utsmyckade med gördlar, röda band och all slags glitter. Dock ser man äfven nakna Sjadaei vid Samojedernas fångst-ställen, der de stå med ansigtet vändt åt vester675. I saknad af träd pläga Samojederna äfven bilda fetischer af jord och snö, hvilka bära det för alla slags fetischer gemensamma namnet ☙  Hahe. Dessa bilder ❧ och isynnerhet de af snö danade, kunna naturligtvis komma ifråga, blott676 då deras närvaro för någon kortare tid är af nöden påkallad, t. ex. vid en edgång. Denna religiösa handling skall ofta förekomma hos de Samojeder, hvilka äro hedendomen tillgifna. Har en sådan Samojed blifvit bestulen och bär misstanke till tjufven, så kallar han den misstänkta personen till edgång. Han anskaffar då en Hahe antingen af sten, träd, jord, eller snö, för sin vederpart till bilden, slagtar så en hund, förstör bilden och tilltalar den under misstanke befintliga tjufven med dessa ord: ”Om du begått stölden, så må du omkomma liksom denna hund”. Edgången skall hos Samojederna vara så fruktad, att den sannskyldiga brottslingen nästan aldrig låter förmå sig dertill, utan hellre vidgår sitt brott. I stället för Hahe brukar man vid edgången äfven begagna nosen af en björn, och sönderskär den i stycken. En sådan ed anses för den allra kraftigaste, ty enligt Samojedernas föreställning är äfven björnen677, såsom framdeles kommer att ådagaläggas, en mäktig gud, vida mäktigare än Hahe. Samojederna föregifva, att edgången oftast förekommer vid tjufnader, men den skall äfven kunna begagnas för ☙  andra ändamål, och det är ❧ för oomvända Samojeder tillåtet att inför den Ryska domstolen i alla förekommande fall aflägga sin ed efter eget bruk. 440 Itineraria 4osa 1841_44.indd 440 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  I de fall, då man anlitar Hahe eller Sjadaei om hjelp och bistånd, är alltid ett offer af nöden. Gäller det att hos dem bönfalla om ett lyckligt fänge, så kan hvem som helst frambära offret; men i vigtigare angelägenheter bör en Tadibe vara tillstädes och anställa offringen. Sättet hvarpå denna ceremoni för sig går, är på olika orter och hos olika Tadibeer mer och mindre afvikande. På somliga orter har jag hört förtäljas, att Tadiben, efter att på marken hafva upprest en Hahe, ställer midt för gudabilden ett nedåtlutande spö, vid hvars öfversta spets ett rödt band är fästadt. Derpå sätter sig Tadiben bakom spöet med ansigtet vändt emot gudabildens, börjar678 så att larma med sin trumma och qväda till Hahe en sång, som innehåller en förbön för den bedjande. Då han härmed fortfarit en stund, begynner679 bandet (i följe af någon hemlig680 åtgärd från Tadibens sida) att röra sig på stickan, hvilket för åskådarena är ett tecken, att Hahe nu tilltalar Tadiben. Detta tal tolkas sedan af Tadiben för den bönfallande, och dess innehåll består vanligen deri, att Hahe lofvar uppfylla den bönfallandes önskningar, men ☙  med vilkor att han ❧ till offer erhåller en renoxe, vaja, kalf o. m. d. Det händer ej sällan, att den bönfallande, antingen börjar pruta med guden och beder, att i stället för en oxe få lefverera en vaja, i stället för en vaja en kalf o. s. v., eller anhåller om uppskof med offringen, hvilket allt guden efter skälens beskaffenhet antingen förviljar eller förkastar. Så snart det blir fråga om offringens anställande, aflägsnas till en början alla qvinnor från offerplatsen. Sedan framledes renen midt för guden, och strypes här af Tadiben. Hufvudet, hornen, så till och med sjelfva huden pläga upphängas i ett träd framför          The text of footnote No. iv belongs originally to the actual text in mscr p. 465–466, but it has been changed to a footnote probably by Castrén himself. Change in the footnote: Islavin ǁ Islovin Castrén means Vladimir Aleksandrovič Islavin (1818–1895), an official at the Ministry of Finances, whose book on the Samoyeds (Nenets) Самоеды въ домашнемъ и общественномъ быту was published in 1847. Северная энциклопедия 2004: 326 [Иславин Владимир Алексардрович]. (TS) я’ ерв, ‘guardian spirit of the land’, хэхэ does not change the meaning significantly. (TaS) сядэй, ‘wooden idol, bolvan’. (TaS) ся”, ‘person’. Castrén’s analysis deriving сядэй from ся” is undoubtedly correct, although the derivation is not of regular type. (TaS) vester ǁ ~ , <-----> fetischer af jord och snö blott ǁ endast For Castrén, the divinity of the bear was one argument for the SamoyedFinnish relationship. Several peoples of northern hemisphere, not only Finno-Ugric and Samoyed ones, have provided the bear with a divine birth in heaven and signified it therefore as a deity. The bear has also been a totem animal for several Finno-Ugric peoples. For an overview, see Pulkkinen 2014: 212–219; Иванов – Топоров 1988. (TS) börjar […] sång ǁ tager sin trumma och börjar till Hahe qväda en sång begynner ǁ <------> hemlig ǁ dold 441 Itineraria 4osa 1841_44.indd 441 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Hahe. Gudens ǁ 1. Guden. Dess ǁ 2. Hahe, hans  gudens ǁ 1. ~ ǁ 2. sjelfva ~  The following parts of the text have been ordered differently in NRF (Castrén 1852b) compared with Castrén’s letter to Collan and the article in Hf. Mbl. Efter […] tjenligt fält. ǁ I följe häraf fattade jag beslutet att styra min färd öfver Kaninska och Timanska tundrorna upp till Pustosersk, som åter egnade sig utmärkt väl för fortsättningen af mina Samojediska studier, emedan orten vinter-tiden utgör en samlingsplats för Bolschesemelska Samojeder samt äfven besökes af den angränsande Timanska tundrans befolkning. För en vetenskaplig resande är ingen ting angelägnare, än att han öfverallt kan finna sig hemmastadd och ej rymmer ett för sitt ändamål tjenligt fält af några yttre considerationer. På mina vägar är det i synnerhet nödvändigt att afsäga sig anspråken på lifvets så kallade beqvämligheter. Man måste vara lika redobogen att dväljas i trånga rökstugor och arbeta under larmet af qvinno-trät och barna-skri, som att lefva i kamrar, der snön tränger sig in genom väggspringorna, der ljuslågan fladdrar för vinden och vargskinnspälsen måste låna skygd emot kölden. Sådant har jag omsider vant mig vid; men att bo i tält, är en vana, som jag ännu ej hunnit förvärfva mig. Med det inbrytande mörkret lägrar jag mig gerna vid Samojedernes gästvänliga härdar, språkar långt in på nätterna med wärden och värdinnan samt söker på detta sätt göra mig förtrogen med folkets känslo-, föreställningsoch lefnadsart. Men då dagens Hahe.681 Gudens anlete bestryker Tadiben med renens blod och bränner något af dess fett på elden. Häri består gudens682 måltid, men allt den öfriga af renen förtär Tadiben sjelf, tillika med de vid offringen närvarande. Härvid bör dock den försigtighet iakttagas, att den ätande ej låter någon blod-droppe falla ned på sina kläder. Detta hålles för synd och bringar ofärd. Efter683 att hafva kastat en flyktig blick i Samojedernas inre verld, är det måhända tid, att ☙  vi be❧gifva oss för att åskåda deras yttre lif, så vidt det kan ske under de öden, dem vi nu gå till möte. Det gäller att bana oss fram 700 verst öfver den Kaninska och Timanska Tundrans ödemarker, upp till den Ryska kyrkbyn Pustosersk684 vid utloppet af Petschora. På denna väg måste vi vara beredda, att afsäga oss alla lifvets yttre beqvämligheter och dväljas än på de stormupprörda, villsamma tundrorna, än i Samojedernas ömkliga tält, än åter i de Ryska kolonisternas trånga stugor, der685 snön tränger sig in genom väggspringorna, ljuslågan fladdrar för vinden och vargskinnspelsen måste lemna skygd emot kölden. Det är en vetenskaplig resandes första pligt, att han öfverallt finner sig hemmastadd och af yttre konsiderationer ej rymmer ett för hans ändamål tjenligt fält. Denna pligt skola vi samvetsgrannt söka uppfylla under den oss nu förestående resan. I686 det föregående glömde jag nämna, att den omförmäldta Stanovoj Pristaff, för att vedergälla sin emot mig begångna förolämpning vid sin afresa från Somsha skänkte åt mig en ☙  bast öfvertäckt ❧ rensläde. Framför denna släda se vi någon morgon i sednare hälften af December en Samojed förespänna fyra friska renar. Sedan han äfven för sin egen, öppna släde 442 Itineraria 4osa 1841_44.indd 442 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – förespännt ett lika antal dragare, binder han en af mina renar medelst en lång rem bakom sin släda. Härpå sätter han sig uti sin egen, främre släda, fattar körremmen i ena handen och en lång stör i den andra, ger så med stören en stöt åt hvarje ren, och nu bär det af i ilande fart ut på tundran. Vår kosa går rakt åt norr, och framför oss ligger den Kaninska tundrans omätliga yta.687 Tundran är nästan lika naken och arm, som dess moder  – hafvet, hvars östra rand är synlig för ögat. Ja vore icke vindarna nog tjenstfärdiga att afmeja den snö, som himlen af barmhertighet nedsänder öfver detta mörka land, så skulle vi vara i villrådighet om det element, hvarå vi befinna oss. Blott här och der möter oss en svag granskog, kallad af härvarande Ryssar med det från Finskan lånade ordet mjanda688 (mänty). Oftare stöter man på ett snår af videbuskar, som689 Ryssarne med ett Syrjänskt ord kalla jorá. En sådan småskog690 antyder vanligtvis tillvaron af någon liten bäck, som arbetar sig sakteligen fram på den jemna tundran. Vid ☙  en minutiös betraktelse upp❧täcker man ännu öfver allt smärre upphöjningar, bland hvilka många till sin yttre form likna de Lappska fjällen; men vintertiden äro de knappt märkbara, emedan snön fyller groparna rundt omkring dem. Der en sådan ojemnhet höjer sig något betydligare öfver jordytan, är marken bar, eller på sin höjd öfverdragen med en tunn hård snöskorpa, hvarigenom en tät renmossa uppspirar.691 Detta var allt hvad jag under flera timmars omsorgsfullt spejande med fyra ögon kunde upptäcka på min färd från Somsha. Jorden var ”öde och tom”, nästan som vid skapelsens början, och sjelfva himmelen hade påtagit sin gråa mantel. Vår färd skred makligt fram,         första strålar genom rökhålet falla in i den mörka boningen, då gripes jag af en oemotståndlig längtan att enligt ett Samojediskt talesätt ”flytta från det lilla tältet ut i det stora”. The village of Pustozërsk is situated at N67°32′11″ E52°34′54″. (TS) der ǁ i hvilka The sequence from here until ut på tundran does not have a direct counterpart in the letter to Collan or the articles in Hf. Mbl. Wår […] yta. ‖ Letter & Hf. Mbl.: Enligt compassens anvisning skola vi till en början styra vår kosa [Hf. Mbl.: Enligt kompassens anvisning styr vi nu till en början vår kosa] från Somsja rakt mot norr. Här ligger nu midt för oss den Kaninska tundrans omätliga yta. mjanda ǁ Letter: мянда som […] jorá ǁ Letter: som Ryssarne kalla ёра (Syrjänskt ord) småskog ‖ Letter: snårskog. Castrén describes the typical tundra of Northern Siberia here. Because of the cold climate, trees do not grow and mosses and lichens form the most important vegetation of the tundra. There is permafrost in the ground. The elevated parts of the terrain described by Castrén consist of frozen peat. Семенов – Белов 2015: 234–237. (TS) 443 Itineraria 4osa 1841_44.indd 443 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Torova ǁ Letter: Torove (здоровье)  Castrén had a new innovation in his pocket: the first matches that could be lit by striking came into use around 1830. Matchsticks containing phosphor, in addition to potassium chlorate, sulphur and other ingredients were introduced in 1832. They were extremely flammable even when slightly pushed against a surface and were therefore soon replaced by less dangerous and less poisonous matches without phosphor. Siintola 1917. (TS) snöflingorna började flyga mot ansigtet, Jemstschiken gnolade en enformig melodie. Ändtligen visade sig ett tält. Det tilhörde Jemstschikens föräldrar. Vid vår ankomst till tältet stodo värden och värdinnan oss till mötes. Afsigtligt stadnade jag en stund vid släden för att se, huru man ärnade emottaga mig. I det minsta väntade jag en inbjudning till tältet, men jag väntade förgäfves. Samojederna stodo orubbligt stilla på samma plats, mannen häftade vid mig sin plirande blick, hustrun såg än på ☙  mig, än ❧ på sin man. Jemstschiken spände långsamt sina renar ur redet, gick derpå till sina föräldrar, helsade med det från Ryskan lånade ”Torova”692. – ”Torova”, svarade på en gång far och mor, men härvid afstadnade samtalet. Nu trädde äfven jag till mitt tystlåtna värdskap, gjorde efter Jemstschikens föredöme min kompliment med ett Torova, och fick samma ord igen. Härpå följde åter en lång paus, den jag omsider afbröt, med tillsägan, att man skulle förespänna friska renar. Jag begaf mig nu till tältet och öppnade dörren; här var mörkt som i en graf. Jag anmodade värdinnan att uppgöra eld, och steg åter in i tältet, uti den säkra förmodan, att man ej skulle lemna mig der i mörkret. Äfven häri for jag vilse. Jag upprepade min befallning, men utan framgång. Famlande i tältet stötte jag på en hög af torra risqvistar, föste så alltsammans i härden, tog en fosforsticka693 ur fickan och antände för mitt nöje en flammande julbrasa. Vid eldskenet varseblef jag en flicka, som dragit sig längst i ett hörn, och höll på, att med den outtröttligaste ifver förföra sig på ett rått, genomfrusit köttstycke. Hon brukade härvid ingen knif, utan högg med tänderna i hela stora stycket, slet och skakade om hufvudet, så 444 Itineraria 4osa 1841_44.indd 444 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – att lockarna i vild förvirring svajade kring det blodröda ansigtet. ❧ På mig kastade hon en och annan förstulen, om en förtviflad ångest talande blick. Men i hast förändrar sig uttrycket i hennes ansigte, hon lägger köttstycket å sida och börjar ordna sina lockar694. Ansigtet återfår sin naturliga färg, och ögat strålar af glädje. Hvem skulle tro, att ett så ringa ting, som en vid eldslågan glimmande snusdosa, kan framkalla en så stor förvandling i menniskosjälen? Medan flickan satt betagen af dosans skimrande695 glans, inträdde det öfriga sällskapet, tagande sin plats vid brasan. Sonen satte sig vid min sida till venster om härden; far och mor förfogade sig enligt bruket till höger derom.696 Flickan drog sig ur vrån till modrens sida697 för att på närmare håll betrakta snusdosan. Så sutto vi nu alla i en krets, men med iakttagande den djupaste tystnad. Eldens sprakande var det enda ljud, som hördes i tältet. Tystnaden afbröts af flickan, som vid upptäckten af en ring på mitt finger utbrast i ett för mig obegripligt utrop. Derpå började hon medelst modren underhandla med mig om ringens värde, förutsatt, att någon ville köpa den. Vid min försäkran, att den ej stod till köps för något annat pris, än en vacker Samojedinnas varma hjerta, drog sig flickan åter i skamvrån. ☙  ❧ Emedlertid hade Jemstschiken småning698 ur sin barm hunnit framdraga en flaska om brännvin. Han hällde deraf en betydlig qvantitet i en trädkopp, tömde brännvinet i ett andetag och öfverlät derpå flaskan jemte koppen åt sin fader. Denne krusade ej ifrån sig, utan hällde i sig koppens hela innehåll och återgaf derpå flaskan åt dess ägare. Man tuggade litet rått renkött, tog sig åter en klunk och fortfor härmed, tills intet mera återstod i flaskan. Allt detta ☙   lockar ǁ mörka ~  skimrande ǁ Letter: glittrande  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  A Nenets tent is traditionally divided into several departments. The central part, where the householder lives with his wife, is the most highly appreciated of them. The men’s sleeping places are in the middle part of the back wall. Гемуев & al. 2005: 436. (TS)  till modrens sida ǁ Letter: till sidan af sin moder – Changed by the editor of Hf. Mbl.  småningom […] barm ǁ Letter: ur sin barm småningom  – Changed by the editor of Hf. Mbl. 445 Itineraria 4osa 1841_44.indd 445 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  lät […] skrin ǁ Letter: lät jag inbära mitt brödskrin  sporde […] åter ǁ Letter: sporde åter jag – Changed by the editor of Hf. Mbl.  lära ǁ tro  Polygamy was still practised by some Samoyeds at the beginning of 20th century. Donner, K., 1916: 735. (TS)  är här ǁ 1. är ǁ 2. nu är ǁ 3. är nu betraktade modren med smärta och oro; hon yttrade ej ett ord, men ögat talte ett desto mera rörande språk. Sonens hjerta rörde det ej; han tömde utan betänkande sjelf den sista klunken. Förargad öfver denna kallsinnighet lät699 jag ur slädan inbära mitt skrin, och började traktera värdinnan med en ytterlig frikostighet. Nu blef det annat ljud i tältet; far och son föllo mig till fota, bedjande om endast en sup, af mitt ”förträffliga brännvin”. ”J hundens söner”, utfor jag, ”blygens J ej att tigga en främling om brännvin, då J sjelfva ej unnen en droppa åt den, som är eder närmaste nästa. Det är blott för eder hårdhets skull, jag nu beplägar värdinnan. I detta ögonblick äter du, den oförskämdaste bland söner, dina föräldrars kost; detta ☙  har ❧ du gjort all din tid, men din moder anser du ej vara värd en sup brännvin.” – ”Hvem är min moder”? frågade Jemstschiken med häpnad. ”Denna der, är hon icke din moder”? sporde700 jag åter, pekande på värdinnan. ”Icke är hon min moder”, var Jemstschikens korta svar. Nu frågade jag värden om ej värdinnan var hans hustru. Härpå följde först ett nekande, sedan ett jakande svar. Jag var färdig att tro det värsta om Samojedens äktenskaps-förhållanden, men vid ett ytterligare anställdt spörjsmål om sakens sammanhang, anförde Jemstschiken: ”Vi äro ej Christna, utan hafva vår egen lära701, och tro ej på den Ryska Guden. Denna vår tro tillåter oss att taga så många hustrur, som vi för godt finna. Bland dem står den första hustrun högst i anseende702, och jag är född af en sådan, icke af henne, som är703 här närvarande. Skulle min egen moder varit tillstädes, så hade jag visst afgifvit henne en sup; men den, som blott äger femton renar, förmår ej 446 Itineraria 4osa 1841_44.indd 446 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – undfägna hela familjen.” Något blidkad genom denna förklaring gaf jag åt far och son hvar sin sup, dock med förbehåll, att renarna skulle genast förespännas. Men förrän befallningen åtlyddes, måste jag ännu bestå en sup öfver laget. ☙  Nu förfogade704 sig sällskapet ändtligen ❧ ur tältet. Med hundarnas tillhjelp började man drifva renarna tillsamman, drog ett rep omkring hjorden, och utvalde derur åtta renar, bland hvilka fyra705 spändes för hvardera slädan. Vi voro färdiga till uppbrott, då värden ännu anhöll om en sup för sig och sin hustru. ”Hvad godt har du gjort mig, att jag skall gifva dig brännvin”? sporde jag Samojeden. ”Du åker med mina renar”, svarade denne. ”Derför betalar jag för dig skjutslega”, var mitt svar. ”Jag har gifvit dig goda renar”, menade Samojeden. ”Men din son kör dåligt,” yttrade jag. ”Derför bör du ej gifva någon sup åt honom”, var Samojedens faderliga råd. Med ett ord, jag måste ännu gifva åt värden och värdinnan hvar sin sup. Derpå begåfvo vi oss åstad, öfverföllos af mörker och yrväder, samt nådde efter mycket obehag under natten byn Nes, som är belägen från Somsha 60 och från Mesen 100 verst. Byn Nes har sitt läge vid en flod af samma namn, omkring 15 verst från dess utlopp i Hvita Hafvet.706 Den består af eländiga kojor, som bebos af några i Mesen inskrifne borgare. Deras förfäder hafva nedsatt sig här i tanke att upphjelpa sina förfallna affärer genom den så fördelaktiga handeln med Samojederna707. Men708 ☙  kanske till men för byns gamla ❧ näringsfång håller kronan nu Samojederna tillhanda för drägliga priser, mjöl, salt, bly och krut. Mera än detta verkar till709 de inflyttades skada följande omständighet. Fordom fanns i Nes en  förfogade […] ändtligen ǁ Letter: förfogade sig omsider sällskapet – Changed by the editor of Hf. Mbl.  fyra […] slädan ǁ Letter: fyra spändes för min och fyra för jemstschikens släde. – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Nesˈ is near the western coast of Kanin Nos at N66°36′2″ E44°40′44″. (TS)  genom […] Samojederna ǁ Letter & Hf. Mbl.: genom bedrägeri och plundring  Men […] men ǁ Letter: Till oberäkneligt men  till […] skada ǁ Letter: till byns förderf 447 Itineraria 4osa 1841_44.indd 447 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  För […] sakens ǁ Letter: För sakens  Present-day Nižnjaja Pëša at N66°45′7″ E47°45′37″. Латкинъ 1901. (TS)  1833 ǁ Letter & Hf. Mbl.: 1843 The text is written in 1842.  ‘Eldest’, leader of the local community. Энциклопедическiй словарь… XXXI: 460. (TS) brännvinsförsäljning, och då utgjorde byn en samlingsplats för de Kaninska Samojederna. År 1825 utsändes en mission att omvända Samojederna till den Christna läran. Omvändelse-verket kröntes med framgång, om framgången kan bestämmas efter antalet af de döpta. För710 den goda sakens ytterligare framgång var det af nöden, att Samojederna skulle förses med kyrkor och prester. Så erhöllo de tre tundrorna hvar sin kyrka, den Bolshesemelska vid floden Kolva, den Kaninska i byn Nes, den Timanska vid floden Pjoscha711. De två förstnämnda uppbygdes år 1831, den sednare 1833712. Någon tid efter invigningen af den Kaninska kyrkan flyttades af lättfattliga orsaker brännvinsförsäljningen från Nes till byn Somsha. Sedan denna tid är Nes sällan besökt af Samojeder, de församla sig nu kring Somsha och bönderna i denna by hafva slagit under sig nästan all den handel, som förut tjente innevånarne i Nes till födkrok. I Mesen underrättad om alla dessa förhållanden beslöt jag att bosätta mig på några veckor i Somsha, men såsom jag redan anmärkt, var krogen kärare för Samojederne än min studerkammare. I följe häraf drog jag mig till kyrkan, i hopp att under helgedomens skydd med bättre ☙  framgång kunna idka mina ❧ studier. I sådan afsigt lät jag straxt efter min ankomst till Nes tillkalla den Kaninska tundrans Starschina713, och anbefallte honom att genast anskaffa mig en i Ryskan väl bevandrad Samojed. Starschinan lofvade redan följande dag uppfylla min befallning, och jag var nog enfaldig att bygga på hans löfte. Dagar förflöto, en vecka förflöt, ingen Samojed syntes till. Under denna väntan, gick nästan hela Julhelgen till ända. 448 Itineraria 4osa 1841_44.indd 448 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  Läsaren714 är715 väl kanske nyfiken att veta, huru en Samojedisk Jul ser ut. Detta beror, likasom mycket annat i verlden, på yttre omständigheter, och för mig voro dessa till en början ej särdeles gynnande. Emedan presten var bortrest, tog jag in hos den embetsman, som hade uppsigt öfver mjöl-, krut- och salt-magasinerna i byn. Han hade hyrt sig en liten kammare af klockaren, som sjelf jemte en talrik familj från Mesen bodde i köket framför kammaren. Min värd, brödförsäljaren kallad, var den ideelaste gnidare, jag någonsin träffat. Hans garderob utgjordes af ett par nankins-benkläder716, en fårskinnspels och en uniforms-syrtut. Sistnämnda plagg begagnades endast vid högtidliga tillfällen, i717 hvardagslag fick fårskinnspelsen göra718 tjenst. Brödförsäljarens dagliga föda bestod utom brödet, konseqvent i en enda sur fisk, som om morgonen stektes och under dagens ☙  lopp små❧ningom intogs. Med samma kost ämnade han äfven afspisa mig, men min mage gjorde protest emot detta tyranni. Jag gaf penningar åt klockaren till uppköp af något bättre, men sannolikt på brödförsäljarens tillställning fick jag mina penningar igen, med den försäkran att i byn ingenting stod att erhålla. Julen719 kom, den sura fisken frambars i en svart stekpanna på mitt arbetsbord. Jag slängde stekpannan i vrån, der fisken blef hundarnes rof. Sedan lexade jag opp brödförsäljaren med det eftertryck, att han i stället för den till spillo gifna fisken beställde720 åt mig en bastant mjölkvälling. Blidkad genom vällingen lefde jag åter på fredlig fot med min värd och lät åtnöja mig med den sura fisken. Nyåret721 närmade sig. Jag gillrade tillika med klockaren snaror för snöripor; men då vi nyårs-aftonen gingo att efterse snarorna, Läsaren […] huru ǁ Letter: R[abbe] frågar mig, ”huru  är ǁ <------->  Nankin(g) was a special type of strong cotton cloth. It was named after the city of Nanjing in China. Simola 1914. (TS)  tillfällen, i ǁ tillfällen. I  göra tjenst ‖ Letter: ~ från morgonen till aftonen  Here Castrén means Christmas according to the Gregorian calendar or New Style. The Russians celebrated their Christmas 12 days later. (TS)  beställde ǁ Letter: bestyrde  New Year in New Style. (TS) 449 Itineraria 4osa 1841_44.indd 449 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Cf. p. 649: “Sjelfva nyårsaftonen inbjöds jag dock till Prestfrun, som trakterade mig the.” hade vi den sorgen att se våra förhoppningar felslagna. Återkommen hem, tog jag min bössa på armen och gaf mig att skida ut i snårskogen. Ingen snöripa lät höra af sig. I beråd att återvända hem märkte jag på motsatta sidan af elfven en tät snårskog. Jag beslöt att förfoga mig dit, helst denna tur beredde mig nöjet att tvenne gånger få styra ut för backen. I första backen fanns ett brant fall, som uppifrån ej kunde mär☙  kas. ❧ Hade jag förut vetat af fallet, så är jag öfvertygad, att färden aflupit lyckligt, men nu bar det af med händer, hufvud och bössa in i snödrifvan. Lyckligtvis bemärkte ingen min skymfliga nedfärd och jag återvände hem med god min. Hemkommen började jag åter tänka på medel till Nyårets firande. Genom den misslyckade jagten voro utsigterna betydligt förmörkade. Min enda tillflykt var nu prestfrun. Brödförsäljaren hade skildrat henne för mig såsom en stygg hexa, och afrådt mig att göra hennes bekantskap. Men den ytterliga nöden förmådde mig att våga ett försök. Brödförsäljaren ovetande tog jag min mössa och gick.722 I prestfruns gemak brinner ett svagt ljus; i köket är mörkt. Med beklämdt hjerta öppnar jag köksdörren, från lafven höres en tung snarkning. Jag träder med tysta steg till kammardörren, men att gripa till nyckeln, dertill saknas mig mod. Att åter vända om var vådligt, ty om jag tilläfventyrs bemärktes af ett vaket öra, kunde man anse mig för en tjuf. Denna tanke bemannade mig. Jag fattade dristigt i nyckeln, slog upp dörren, och steg in. Vid bordet sitter en engel af ungdom och skönhet. Hon läser i en stor bok, vid hennes fötter sitter uppå en pall ett litet barn, lyssnande med andakt till de ”heligas lefverne”. Framför helgonbilderna brinner 450 Itineraria 4osa 1841_44.indd 450 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – ett vaxljus. Jag trädde ett par steg fram och gjorde min helsning723, men vidare ❧ hann jag ej säga, innan prestfrun aflägsnade sig till köket, tagande barnet med sig. Hvad!724 skall hon lemna mig här allena, tänkte jag. Det vore dock ett spratt, om äfven rättvist. Invid de ”heligas lefverne” låg en liten visbok. Jag begynte läsa deri, läste flera sidor, utan att någon visade sig. Ändtligen kom en domestik med theköket725. Kort derpå inträdde äfven prestfrun i en metamorfoserad gestalt. Nu fulländade jag den afbrutna meningen med en726 ursäkt för min dristighet att störa hennes ensamhet. Hon åter förebrådde mig i milda ordalag, för det jag ej ”bevärdigat” henne med ett besök. ”Vi lefva här,” tillade hon, ”ett sorgligt lif, och anse vår vistelse i denna ödemark såsom ett straff af Försynen. När någon resande kommer till oss, äro vi innerligt glada, och er hafva vi redan länge väntat.” Detta tog jag för en727 tom kompliment och genmälte derföre helt torrt, att personer af728 min lära vanligtvis ej äro mycket efterlängtade gäster. Prestfrun yttrade med värma: ”vi veta ej mycket och hafva ej sett mycket af verlden, men goda menniskor frukta vi ej, de må vara af729 hvilken lära som helst. Onda menniskor hata vi och afsky, om de ock äro våra egna. Fastän ni ej besökt oss, har jag dock förmodat, att ni måste hafva ledsamt hos den stygga och snåla ☙  bröd❧försäljaren; derföre har jag låtit uppbygga730 mellanväggen till Diakonens rum, som nu stå obebodda. Meningen har varit, att efter min mans hemkomst bjuda eder till oss; men om det behagar er, så kan ni redan i morgon flytta in.” – Derpå visade hon mig kammaren, ett ljust och gladt rum. Prestfrun hade sjelf öfverdragit väggarna med karduspapper731, och målat dem ☙   helsning ǁ letter: ~ med извините  Hvad! […] äfven rättvist. ǁ Letter: ”Hvad! skall hon lemna mig här allena?” tänkte jag, ”detta vore dock ett spratt, men rättvist vore det.  – Changes made by the editor of Hf. Mbl.  ‘Tea-kitchen’, a samovar (‘selfcooker’), a Russian tea water kettle heated with coal. Otavan iso tietosanakirja 7: 1025 [Samovaari]. (TS)  en ursäkt ǁ Letter: en platt ursäkt  en tom kompliment ǁ Letter: en meningslös artighet ǁ 2. en meningslös, tom artighet  af min lära ǁ Letter: från mitt land och af min lära  af […] helst ǁ Letter: af hvilken lära och nation som helst  uppbygga ǁ Letter & Hf. Mbl.: upphugga  Thick wrapping paper. Solitander 1912. (TS) 451 Itineraria 4osa 1841_44.indd 451 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Detta […] bekymmer. ǁ Letter: Dock, detta lände mig numera ej till något bekymmer. ǁ 2. Dock, detta skedde mig likväl numera ej till något bekymmer.  Cf. p. 649.  ”På stunden” ǁ Letter: Сей часъ  en […] måltid ǁ Letter: en kostlig måltid för Ispravniken  Christmas according to the Julian calendar or Old Style, 25 Dec. corresponding 6 Jan. New Style. (TS)  ett […] angenämt ǁ Letter: det angenämaste med blå färg. Rummet pryddes af en liten soffa och några snygga trädstolar. En blankt skurad samovar stod på ett rent bord. Vi togo allt i ögnasigte och förfogade oss derpå till thebordet, hvarpå, utom de vanliga ingredienserna till ett hyggligt thekalas, under vår frånvaro tillkommit en bär-pirog. Aftonen förflöt under angenäma samtal, hvarvid jag bortglömde mitt egentliga ärende, att anhålla om materialier till en anständig nyårs-måltid. Detta gjorde mig likväl numera ej något bekymmer.732 Tvertom var jag besluten att tåligt nedsvälja den sura fisken intill prestens återkomst.733 När jag återkom på min kammare, låg brödförsäljaren snarkande vid sidan af den varma kakelugnen. Jag satte mig ned att arbeta. Kort efter midnatten hör jag ljudet af en kurir-klocka, och straxt derpå stadnar en kibitk ☙  utanför vår ❧ port. Med spetsen af min fot uppväckte jag brödförsäljaren. Han hade knappt hunnit öppna sina ögon, förrän Ispravniken inträdde i rummet, ropande redan vid tröskeln efter mat. ”På734 stunden”, genmälte brödförsäljaren, och jag lyckönskade Ispravniken till en smaklig måltid. Men brödförsäljaren visste, hvad han var sin chef skyldig, och uppdukade ur prestfruns skafferi en735 förträfflig måltid. Under Ispravnikens vistelse i Nes lefde vi fortfarande på prestfruns bekostnad, och genast efter hans afresa återkom presten. Nu öfvergaf jag brödförsäljaren och tillbragte den Ryska Julen736 på ett737 ganska angenämt sätt hos det glada och välvilliga prestherrskapet. Bondfolket hade hitintills hyst en viss skygghet för min utländska, antichristna person, men då de märkte den välvilja, hvarmed presten och hans fru omfattade mig, sågo dem spisa vid samma bord 452 Itineraria 4osa 1841_44.indd 452 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – med mig (hvaremot, i förbigående sagdt, anmärkningar läto höra sig), sågo presten på sjelfva Juldagen rena mig med vigvatten, då började man omsider låta äfven mig gälla för menniska. Juldagen738 hade jag det nöjet att emottaga en skara unga bondflickor, hvilka genom Prestfrun anhöllo, att för mig få afsjunga en visa. Mening☙  en var att gifva mig en ❧ brud, hvars rikedom, skönhet och talenter upphöjdes till skyarna.  – Om ursäkt att jag uppehållit läsaren så länge med småsaker. Ja, för mången äro väl ett välvilligt bemötande, ett godt bord, en vacker visa, ett hjertligt ord idel småsaker; men739 på de Samojediska tundrorna äger äfven sådant ett högt värde, och den resande får vanligtvis träda många tunga fjät, förrän ödet sänder en välvillig prestfru i hans väg. Genom Ispravnikens bemedling erhöll jag omsider en Samojedisk läromästare, som740 var hemma i Ryskan och begåfvad med ett hos Samojeder ovanligen redigt förstånd. Mannen var medvetande af sin öfverlägsenhet, och såg derföre under sin lärare-tid med förakt ned på sina svagare bröder. Engång ville några Samojeder rätta litet741 i hans öfversättning, men han bad dem tiga, och tillade att de ej voro lärdt folk. Jag sökte genom alla medel binda denna sällsynta Samojed vid mig för en längre tid, språkade vänligt med honom, betalte honom väl, gaf honom brännvin alla dagar och vägrade honom aldrig att taga sig ett rus, när lusten påkom. Icke dess mindre långleddes han och längtade oupp☙  hörligt till tundran. – ”Du lefver fredligt ❧ med mig, och derföre älskar jag dig”, yttrade han till mig en dag, ”men jag kan ej lefva i rum. Var derföre mild och befria mig.” Jag ökade nu på dagslegan, gaf Samojeden mera brännvin, lät  Juldagen […] skyarna. ǁ Letter: Hvad tycker du väl derom, att på Juldagen en skara unga flickor, vinograd (виноградье) kallad, medelst Prestfrun anhöll att för mig få afsjunga en visa. Meningen war att gifwa mig en brud; hennes rikedom, skönhet och talenter upphöjas till skyarna.  men […] resande ǁ Letter: men du bör ej förgäta, att vi för det närvarande befinna oss i något olika kathegorier. I njuten af lifvets goda i rikt mått, men jag  som […] med ǁ hemma i Ryskan och med  litet […] folk ǁ Letter: något i hans öfversättning. Han yttrade med stolthet: молчите, вы не учевные люди, d.ä. I tigen, när lärdt folk talar. 453 Itineraria 4osa 1841_44.indd 453 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria skicka efter hans hustru och barn, gaf äfven brännvin åt hustrun, sökande på allt upptänkligt sätt muntra Samojedens sorgsna sinne. Härigenom lät han åter förmå sig att qvarstadna några dagar. Så suto nu på mitt kammargolf, likasom i ett tält, man, hustru, och deras barn, omgifna af renhudar, benlingar, knifvar, skrin och andra redskap. Mannen var helt och hållet sysselsatt med mig; hustrun sydde Samojed-plagg och biträdde stundom sin man vid öfversättningen. Ofta hörde jag henne draga djupa suckar, och då jag engång sporde henne om orsaken till sitt bekymmer, brast hon i gråt och svarade under snyftningar, att hon sörjde öfver sin man, som måste lefva instängd i kammaren. ”Din man”, yttrade jag, ”lider ju ej värre nöd, än du sjelf. Säg mig hurudan finner du din egen belägenhet?” ”Jag tänker icke på mig sjelf, jag sörjer blott öfver min man”, var hennes naiva svar. Derpå började man och hustru bedja mig ☙  så en❧träget om befrielse, att jag ej längre mäktade motstå deras böner. – Nu erbjöd sig en annan Samojed sjelfmant att blifva min läromästare, men han var af det vanliga Samojed-slaget, trög och obegriplig. Hvarje fråga måste jag förelägga honom flera särskildta gånger, och ändock begrep han mig sällan rätt. När jag t. ex. bad honom öfversätta uttrycket: ”min hustru är sjuk”, blef hans öfversättning: ”din hustru är sjuk.” ”Säg ej din, säg min hustru,” fortfor jag. ”Såsom jag sagt, så är det”, inföll Samojeden. Nu bad jag honom öfversätta uttrycket: ”din hustru är sjuk.” Härtill genmälte Samojeden: ”om du talar om min hustru, så är hon likaså frisk, som jag.” ”Men det kunde ju hända,” yttrade jag, ”att din hustru skulle insjukna. Om du engång skulle komma till mig 454 Itineraria 4osa 1841_44.indd 454 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – och berätta, att din hustru blifvit sjuk, huru skulle du säga detta på ditt eget språk?” Samojeden svarade: ”när jag for till dig, var min hustru frisk; om hon sedan insjuknat, det kan jag icke veta.” Detta erinrar mig on en Lappsk klockare, som jag bad öfversätta det Finska ordet lunastan, betydande 1:o) jag löser, 2:o) jag återlöser. Lappen teg, jag upprepade min fråga särskilda gångor. Ändtligen yttrade han med högtidligt allvar: ”Hvarken jag eller du återlöser, utan vår Herre Jesus Christus har återlöst oss alla för våra synders skull.”742 ☙  ❧ Uttröttad genom min nya lärares enfald, blef jag mäkta glad, när prestfrun en morgon föreslog mig att i sällskap med henne fara till ett Samojediskt bröllopp, som firades omkring 30 verst från kyrkan. Medan prestfrun gjorde sig resfärdig, inkallade jag våra Samojediska ledsagare och lät dem redogöra för tillgången vid ett Samojediskt äktenskap. Deras berättelse lyder i korthet affattad på följande sätt: När en Samojed vill gifta sig, ser han sig om efter en talman, och begifver sig med honom till den af föräldrarne utkorade flickans hem. Då de anländt till tältet, skall enligt bruket friaren stadna utanföre vid sin släde. Talmannen743 går in, vänder sig till flickans fader eller målsman och andrager sitt ärende. Blir svaret nekande, så återvänder man genast hem. Men om fadren ger sitt samtycke, frågar talmannen åter744, när brölloppet skall firas. Ännu vet man ej, om det blir något bröllopp af, ty hos Samojederna är bruket sådant, att friaren måste betala något för flickan åt hennes fader. Förut har man på friarens sida taxerat brudens värde och talmannen är derom underrättad. Men om flickans fader skulle lägga ☙  ett högre pris på sin dotter, då ❧ går talmannen  It is possible that Castrén meant precisely this person when describing a serious-minded ‘Lapp catechumen’ in his description of the journey of 1838 in Inari. See p. 142– 143.  Talmannen […] hem. ǁ Letter: Talmannen går in och yttrar, genast vid sitt inträde, till flickans fader, eller målsman: ”En ungkarl har skickat mig att fria; samtycker du eller ej?” Svaras härtill nej, så återvänder man genast hem, och friaren visar sig ej i tältet.  åter […] firas ǁ Letter: åter, ”när bröllopet blir” (djuuna sjaangaenguu) 455 Itineraria 4osa 1841_44.indd 455 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria till friaren, och öfverlägger med honom, om man tilläfventyrs skulle öka på en och annan ren. Så handlas och köpslås, prutas och bjudes, tills saken blir på ett eller annat sätt afgjord. Öfverenskommer man ej om priset, så träder friaren icke i tältet. Men om talmannen lyckats afsluta handeln, så leder han in brudgummen. Efter förlofningen besöker brudgummen ej bruden, utan alla angelägenheter afgöras medelst talmannen. Kort före brölloppet begifva sig brudens slägtingar att gästa brudgummen. Sedan man ätit och druckit sitt lystmäte, binder talmannen fyra renar – tvenne oxar och tvenne vajor – i rad efter hvarandra, betäcker de tvenne första med rödt kläde, hänger en klocka på halsen af kör-renen, leder renarne tre gångor omkring tältet och spänner dem sedan för brudgummens släde. Nu bär det af till bruden. Brudgummen åker främst, och talmannen styr hans renar. Sedan man kommit fram, kör talmannen tre gångor kring brölloppstältet, stadnar bakom detsamma och lemnar brudgummen der sittande i sin släde. Vid brudgummens ankomst slagtas en ren. Man tömmer ett glas och begynner måltiden, men brudgummen får ej dervid vara närvarande, utan talmannen bär mat och bränn☙  vin åt honom, der ❧ han sitter bakom tältet. Sedan måltiden är lyktad, ledes omsider brudgummen i tältet af talmannen. Här sitta på ena sidan om härden brudgummens, på den andra brudens slägtingar. Brudgummen träder till brudens anhöriga, och sätter sig höger om henne sjelf. Talmannen sitter vid brudens och brudgummens fötter. Sedan enhvar tagit sin lagliga plats, börjar värden undfägna gästerna med brännvin. De första glasen räcker han medelst talmannen åt brudgummen; denna tömmer 456 Itineraria 4osa 1841_44.indd 456 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  On the different regional varieties of a Nenets wedding, see Гемуев & al. 2005: 463. (TS) hälften och ger den andra hälften åt bruden. När alla gäster blifvit undfägnade med ett och annat glas, börjar man äta uppkokadt kött; hjertat gifves åt brudparet. Efter måltiden upphör all ceremoni; enhvar super, så mycket han förmår. Brölloppet upphör med brännvinet. Men skulle brännvinet taga slut den första brölloppsdagen, så måste i alla fall brudgummen qvarstadna till följande morgon. Derpå begifver man sig till hans tält. Bruden ligger betäckt i sin släda; hennes renar styras af brudgummens moder. Så snart man hunnit fram, kör svärmodren med bruden tre gångor omkring tältet. Derpå aftages brudens täckelse och svärmodren leder henne i tältet. Här börjas en ny brölloppsgästning; renar slagtas, brännvin framsättes, man sjunger, träter, skämtar och slåss.745 Det var en akt, eller rättare en scen, af detta romantiska drama, jag med prestfrun for att åskåda. Vid vår ankomst till brölloppstältet, hade handlingen såvida framskridit, att alla ☙  hunnit ❧ blifva väl beplägade. Somliga lågo redan vanmäktiga på fältet. De lågo der med blottade hufvuden; hufvudet hade insjunkit i drifvan och vinden samlade snö öfver ansigtet. Men se här kommer en äkta man, famlar från det ena liket till det andra, igenkänner sin hustru, ruskar om hennes hufvud, vänder henne med ryggen mot vinden, och lägger sig sedan bredvid henne, näsa mot näsa. Der går en annan med en kaffepanna i handen, letar efter sin käraste, finner henne och börjar hälla brännvin i hennes hals. Der stöter någon på sin fiende, ger honom några lömska hugg och aflägsnar sig. Här lyftas åter en stackare på slädan, man fastbinder honom derpå, tar hans renar i släptåg och far sin kos. Medan jag stod och betraktade dessa 457 Itineraria 4osa 1841_44.indd 457 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  lågo och sutto ǁ sågs ǁ Letter: lågo ǁ Hf. Mbl.: sågs bacchanaliska uppträden, kringsvärmade mig en mängd halfrusiga brölloppsgäster. Enhvar hade något att säga eller fråga, och alla gjorde anspråk på att blifva hörda. Ur stånd att på engång samtala med hela sällskapet, vände jag mig till den nyktraste. Då fattade mig de öfriga i pelsen, de började draga och slita mig enhvar åt sitt håll. Jag gjorde ett förtvifladt utfall och slog mig lyckligt genom ringen. Gaf mig sedan att springa undan mina förföljare, såg på afstånd en mängd flickor och ilade till dem. Flickorna voro sysselsatta med en lek af egen art. De hade fördelat sig i tvenne grupper, sju i hvardera gruppen, stående gent emot hvar☙  andra. ❧ Man kastade lyra med en mössa. Den grupp, till hvilken mössan blef kastad, vände sig om och sökte på bästa sätt undangömma mössan. Derpå kastade sig dessa sju i en hög på drifvan. Sedan kommo de andra sju, föllo öfver motparten och började en strid om mössan. Först tumlade man om i snödrifvan, sedan stod man upp och fortsatte striden, tills mössan blifvit funnen. Leken utfördes med den ifver, att man i början ej blef mig varse. Men sedan min närvaro blifvit upptäckt, bar det af i fullt språng långt ut på tundran. Nu återvände jag till tältet; värden kom mig till möte på vägen och inbjöd mig på en kopp thé. Vi trädde i tältet, det var stort, men icke rundt eller pyramidformigt, såsom Samojedernes tält öfverhufvud äro konstruerade, utan aflångt och sammanfogadt af tvenne vanliga tält. Här lågo746 och sutto om hvarandra män, qvinnor, gamla gubbar, unga flickor. Bland de slagnas antal befann sig äfven brudgummen. Jag satte mig att dricka thé tillika med värden och talmannen. Med möda kunde jag förmå 458 Itineraria 4osa 1841_44.indd 458 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia –  Castrén’s margin note in his letter to Collan, 19 April/1 May 1843: Uff ! värden att äfven inbjuda Prestfrun i vårt aktningsvärda samqväm. Efter intaget thé anbefallte värden att en ypperlig ren skulle slagtas. Ett lindrigt slag af yxhammaren emot pannan fällde renen till marken. Derpå stack man en knif i hjertat och uttog luftstrupen. Härom uppstod bland menigheten en väldig strid, hvilken lyktades så, att brudparets närmaste anförvandter delade stru☙  pen emellan sig och på fläcken förtärde ❧ hvar sin anpart. Renen flåddes, buken uppskars, det oätbara bortkastades, och djuret uppstyltades på rygg. Det erbjöd anblicken af ett stort aflångt fat, hvarest simmade uti en ansenlig blodmassa lunga, lefver, och andra godbitar. Värden tog mig i handen, ledde mig till sidan af renen och bad mig begynna måltiden. Ehuru tydligt meningen uttalades, var jag nog enfaldig att ej förstå den. Jag blef således stående helt overksam vid slagtoffret. Emedlertid församlades brölloppsgästerna deromkring, framtogo sina långa knifvar, afskuro stycken af det varma, rykande köttet, doppade köttstycket i bloden, förde det med ena handen till munnen, tuggade derå med uppåtvända ansigten och afskuro under tuggningen en del af stycket. Åter doppades stycket i bloden och fördes så till munnen. Bloden rann utför mungiporna och den utsträckta halsen!747 Lunga och lefver åtos som desert. Sedan denna vidriga måltid blifvit ändad, anhöll jag att ett stycke kött skulle kokas för min och prestfruns räkning. Denna anhållan var dock öfverflödig, ty i tältet kokade allaredan en stor gryta. Halfrått togs köttet ur grytan och utdelades i stora fat åt de förnämsta brölloppsgästerna. Jag anmodades att spisa ur samma fat med värden och talmannen. Åt prestfrun räckte man några 459 Itineraria 4osa 1841_44.indd 459 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  en Samojed […] ansigte ǁ Letter: ett spetsigt Samojed-ansigte  byttor ǁ Letter: mjölk-byttor ☙  stycken på ett bräde till den ❧ venstra, mindre aktade sidan af tältet. Under måltiden sjöngo flickorna Samojediska visor, till innehållet vackra, men med en melodie, som nära nog liknade grodornas musik. Sången och måltiden afbrötos genom ett tragiskt uppträde. Genom dörren tittade en748 Samojed med spetsigt ansigte och anhöll med gnällande röst att få deltaga i brölloppsglädjen. Någon bland gästerna bad personen inträda och denne åtlydde kallelsen. Detta skedde utan värdens vetskap. När han blef den objudne gästen varse, befallte han utkasta honom. Flere beredvilliga händer hastade att åtlyda befallningen; andra åter rustade sig till motvärn. Värden och talmannen grepo hvarandra i lufven; jag klämdes jemmerligt midt emellan dem. I tältet var ett stort tumult, man skrek, svor och bultade om hvarandra, grytor, kaffe-pannor, köttfat, byttor749, allt vräktes öfver ända. Leken lyktades slutligen så, att Samojeden blef utdrifven. Sedan menskligheten åter lugnat sig, förtäljde min värd, att snyltgästen nyligen upptedt för honom en skrift, som skulle varit af mig affattad och af sådant innehåll, att Samojeden ägde i hvarje tält för min räkning uppbära 20 Rubel B[anco] Ass[ignationer]. Den tredskande skulle af mig skickas fängslad till ☙  Archangelsk. För detta ❧ nedriga bedrägeri ville nu min värd nu bestraffa sin illsluge broder, och vid helgona-bilden bedyrade han, att bedragaren aldrig finge ostraffadt träda inom hans dörr. Nu vore väl tid att orda något om brudparet, men om fästmannen är föga mer att förtälja, att han låg full vid tältdörren hela den tid, jag bivistade brölloppet. Utom ett blodigt ansigte, varseblef jag hos honom intet utmärkande. Han 460 Itineraria 4osa 1841_44.indd 460 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – bar på sig en vanlig malitsa, d. ä. en renskinnspels med hårsidan vänd åt kroppen, liknande till formen en skjorta.750 Malitsan var hvarken försedd med ett lysande öfverdrag eller en någon prydlig hundskinnsbräm. Till utseendet var fästmannen lik andra Samojeder; han hade breda kinder, tjocka läppar, små ögon, låg panna och en platt näsa, som i det närmaste bildade en rät linea med pannan, stora näsborrar, becksvart, börstlikt hår; glest skägg, mörk hy, med flera kännetecken, som751 de Mongoliska folken. Bruden var ett barn af tretton år, men752 hos753 Samojederna gällde hon för en verklig skönhet. Ett litet rundt ansigte, fylliga, rosenröda kinder, och läppar, hvit panna, svarta lockar, små,754 mörka ögon äro kännetecknen på ☙  en skönhet af det Samojediska slaget. ❧ Så prisas ock i någon Samojedisk visa en flicka för sina små ögon, sitt breda ansigte och dess rodnad, liknande morgonrodnaden före ett instundande oväder, för sin raka näsa, och sin utåtböjda gång. Äfven755 ett annat ideal af en sådan skönhet, som ännu tillhörde de ogiftas tal, lät visa sig på brölloppet, och det roade mig att betrakta, huru alla unga svenner ville kyssa henne, icke vid näsan, såsom vanligt, utan på hennes röda läppar. Något, som i hög grad bidrager till en ung Samojedinnas täckhet, är hennes smakfulla drägt – en kort renskinnsjacka, som sluter sig tätt till lifvet, men nedanföre vidgar sig, och vid knäna ändas med en yfvig hundskinnsbräm. Dess vikna krage, fastknäppt öfver det fylliga bröstet, är utmärkt behaglig för ögat. Vadorna döljas af brokigt sammanflikade renskinnsbenlingar. Att hänga denna drägt på en vägg, och med anatomisk noggrannhet skärskåda alla dess tusende sinom tusende brokigheter, vore att allt för  See Sirelius 1913; Donner, K., 1916.  som […] folken ǁ Letter: som anträffas hos den Mongoliska racen, särdeles den Kalmuckiska folkstammen  men […] skönhet ǁ Letter: men vacker var hon, såsom Samojed-flickorna vanligen äro  hos samojederna ǁ i Samojedernas tycke  små, mörka ǁ Letter: små, skälmska, mörka  Äfven […] visa sig ǁ Letter: Idealet af en sådan skönhet lät visa sig 461 Itineraria 4osa 1841_44.indd 461 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  For a picture of a Tundra Nenets female costume, see Гемуев & al. 2005: 443. (TS)  en ungmö ǁ Letter: ett jungfruligt sinne  smidiga ǁ Letter: veka mycket blottställa sina skratt-muskler, men på en lifslefvande Samojedinna är det en ganska naturlig prydnad.756 Eller finnes det kanske ingen natur deri, att en757 ungmö blyges hölja sin smidiga gestalt med ett lurfvigt vilddjurs fäll. Denna fäll kan hon väl ej fullkomligt umbära, men hon formar den åtminstone efter sina smidiga758 leder, och insyr deri rödt och ☙  gult och blått, på det man ej må taga ❧ henne för en hund, en ren, en varg eller något desslikes. Det verkligen komiska i en Samojedinnas paryr, äro hennes dubbla af band sammanflikade och med knappar eller annan grannlåt öfvertäckta hårflätor, hvilka stundom hänga ända ned till hälarne. I denna national-drägt visade sig äfven bruden på sin brölloppsfest. Endast tvenne band af blå glasperlor öfver pannan skilde henne från de andra. Föröfrigt var hon ej så drucken som hennes leksystrar; i deras amazoniska lekar såg jag henne aldrig deltaga. Bland de öfriga flickorna och bland brölloppsgästerna öfverhufvud var det svårt att upptäcka någon enda, som på sitt ansigte ej bar blodiga spår efter en utkämpad strid. Isynnerhet tilltog stridslystnaden emot aftonen. Ehvart man kastade blicken, sågos menniskor hår ihop med hvarandra. Det var den yfviga svarta peruken som allra först ansattes, derpå bultade man om hvarannan med näfvarne, och ej sällan grep man i ett tillhugg. Striden börjades utan all anledning. Enär tvenne personer möttes, flögo de ovilkorligen hvarandra i håret, utan afseende på ålder och kön. Här hvarken gafs eller begärdes pardon, enhvar högg ifrån sig, så godt han förmådde. Den besegrade blef vanligtvis liggande på drifvan och segraren gick att utföra nya bragder.  – Mättade af detta skådespel 462 Itineraria 4osa 1841_44.indd 462 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – begåfvo vi oss efter mörkrets inbrott på hemfärden.759 ☙  ❧ Några760 dagar efter brölloppsfärden gjorde jag uppbrott ifrån Nes. Min väg böjde sig nu österut åt Tscheskaja Guba. Att styra kosan upp till sjelfva den Kaninska halfön, hade varit utan ändamål, emedan landet under denna vinter var alldeles utblottadt på menskliga innevånare. Det händer ej sällan, att halfön sålunda utrymmes. Orsaken dertill säges761 vara följande. Hafs-stränderna vid Kanin Nos äro mycket låga och sanka. Under regniga höstar blifva äfven de torrare762 ställen starkt uppblötta. Om nu vintern begynnes med skarpa froster, bildar sig öfverallt en tjock isskorpa och den är renens död, ty med sina klöfvar förmår han ej genombryta isen och tränga sig till mossan. Jag förmodar att renmossan bör finnas på bergen, men detta båtar Samojederne föga, emedan de både vinter och sommar äflas med hafsfänge och följaktligen måste bo nära hafs-stranden. Öfverhufvud är Kanin Nos mindre talrikt besökt. Äfven de Kaninska Samojederne uppehålla sig mest vid den Timanska stranden. Före Jul draga de sig i mängd till trakterna af Mesen och Somsha, der de afyttra sina renhudar, räfskinn och annat vildt, som de ur land och haf uppfångat, förse sig med mjöl, smör, surmjölk, krut, bly, brännvin och andra förnödenheter. Efter Julen åter☙  vända de till hafvet, med undantag af ❧ några få de fattigaste, som resa ända till Pinega, Kolmogor, Archangelsk, der männerna lefva såsom hyrkuskar och qvinnorna tigga. Vid min afresa från Nes den 19 Januari763 [1843] hade större delen af Samojederna redan fulländat sitt återtåg. Jag tillryggalade omkring 160 verst utan att anträffa mer än ett enda tält, och der var värden  See also Louheranta 2006: 307.  From here on, see also Castrén’s letter to Sjögren, May 18/30, 1843, in the volume of letters in this series.  säges vara ǁ Letter: är  torrare ǁ Letter: torra  It is not clear if this date is according to Old or New Style. 463 Itineraria 4osa 1841_44.indd 463 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  beständigt ǁ Letter: behändigt  The River Vižas runs into Chosha Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′10″ E46°1′15″. (TS)  The River Oma runs into Chosha Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′24″ E46°33′36″. (TS)  The River Viska flows into the River Mezenˈ at N64°56′11″ E45°36′2″2. (TS)  kyrkan […] samt ǁ Letter: kyrkan, omkring 40 verst uppför floden Pjosja, samt  Present-day Nižnjaja Pëša. (TS) min ovän. Han hade bland Kaninska Samojeder utspridt det rykte, att jag såsom utländning ej kunde vara sänd af Ryska regeringen, utan det ”Nemtska” folket hade skickat mig för att utspionera, huru man på beständigt764 sätt kunde döda alla Samojeder och sedan fara af med deras renhjordar. Wid floderna Wisas765, Oma766, Snopa, Wiska767 fann jag enstaka Ryska gårdar och förderfvat folk. Ej sällan mötte mig Ryska karavaner, som kommo från Samojedernas tält och återvände hem med rikt byte. Vid floden Pjoscha, några verst från dess utlopp i hafvet, stötte jag omsider på ett Samojed-läger, bestående af tre tält. Ett ibland dem tillhörde samma Tadibe, som i Somsha meddelat mig sina hemliga kunskaper. Nu träffade jag aftal med Tadiben att han om ett par dagar skulle uppsöka mig vid den Timanska kyrkan768, som var beläget omkring 40 verst från tältet uppför floden769, samt der handleda mig någon vecka i sitt modersmål. Aftalet bekräftades medelst ☙  några supar och jag afreste med lättadt hjerta ❧ till kyrkan. Här funnos af menskliga innevånare endast barn och några ålderstigna personer, ty presten, klockaren och deras hustrur, hvilka tillsammantagna utgjorde två tredjedelar af ställets befolkning, hade begifvit sig till Mesen. Bristen på menskligt umgänge ersattes mig rikeligen genom ortens vackra läge. Här återsåg jag för första gången på flere månader skog och höjder. För att till fyllest njuta af denna fosterländska natur, skaffade jag mig ett par skidor, tog min bössa och rännde ut i skogen. Snart varseblef jag en skock med snöripor. Deras förderf låg mig om hjertat, men mitt onda uppsåt emot riporna hade så när sjelf bragt mig i förderfvet. Lurande på ripskocken skidade jag ned i ett 464 Itineraria 4osa 1841_44.indd 464 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – öppet, med lös snö öfvertäckt källsprång. Med stor möda kom jag derifrån upp igen, och på hemfärden hade jag så när förfrusit mig uti mina våta kläder. En badstuga uppvärmde åter mina afkylda leder och befriade mig från alla vidare efterräkningar. Sålunda kom jag lyckligt ur detta bryderi, men en förlägenhet af annan art, bereddes mig derigenom, att Tadiben ej höll ord. Hans lärdom kunde jag väl undvara, men det var en vida mer tänkvärd sak, att vid kyrkan ej fanns ett enda kreatur, hvarmed jag kun☙  nat  ❧ förskaffas helst 20 verst till en lägre ned vid Pjoscha belägen gård. Äfven ur denna förlägenhet räddades jag efter tio dagars arrest af tvenne Timanska Samojeder, som fått väderkorn på mitt lilla bränvinsförråd och i förväntan på ett rus företagit sig en resa af närmare hundra verst till kyrkan. Dessa erbjödo sig att icke blott sända renar till mig, utan ville770 äfven låta en budkafvel gå från tält till tält för att underrätta Samojederna om ankomsten af en i rätta värf stadd Tschinovnik771. Sistnämnda åtgärd syntes mig öfverflödig, men Samojederna yrkade ifrigt derpå, föregifvande att ”tundran ej var rätt säker”, ett uttryck som jag under sjelfva resan lärde mig att behörigen kommentera. Egentligen gick jag in på förslaget af den grund, att man utan en föregående kännedom om tältens läge ovilkorligen skulle komma att leka blindbock på tundran. Efter sådana försigtighetsmått anträdde jag den 1. Februari772 resan från Pjoscha kyrka. Snart uppstod ett häftigt oväder, som förmådde mig att göra halt vid den lägre ned på elfven belägna gården. Jemstschiken for med sina renar till ett närbeläget tält, och jag nedsatte mig i gården att afbida ovädrets öfvergång. Allt intill  ville […] budkafvel ǁ Letter: ville låta budkafwel  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Чиновник, ‘official’. (TS)  Also here it is unclear which calendar Castrén was using. 465 Itineraria 4osa 1841_44.indd 465 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  taga […] ledsagare. ǁ Letter: taga lagens tjenare till min beledsagare – en försigtighet, som hitintills blifvit af alla resande iaktagen och troligen af mig framdeles skall iaktagas. midnatten hven vinden utan återvändo. Derpå insomnade jag, men väcktes efter en kort hvila ☙  af hundskall. Jag gick till fön❧stret, men kunde ej se något genom de isiga rutorna. Vinden andades sina sista djupa andetag. Medan jag lyssnade till dessa andaktsfulla ljud ur naturens hjerta, öppnades min kammardörr. ”Hvem är det?” ”Vi få en vacker dag herre!” svarade Jemstschiken. Renarna förespändes och resan fortsattes. Långt före dagens uppbrott nådde vi de första tälten. Här fann jag åter min Tadibe. Han höll sig i början undan, men då jag redan var färdig till uppbrott, kom han till min släde och begynte tigga om en sup. ”Brännvinet är ej till hands, och för din skull lönar det ej mödan att besvära sig”, yttrade jag till den enträget tiggande. ”Gör det ej för min, gör det för himmelrikets skull, ty det står ju skrifvet, att den som vill ärfva himmelriket måste besvära sig här på jorden”, genmälte skälmen. Vid min afresa från tältet hade morgonen så vida framskridit, att solen begynte uppgå. Härvid bredde sig eldröda moln öfver större delen af himlahvalfvet, fladdrande i luften likt norrsken. Anande ett oväder sökte jag påskynda min resa, men på en Samojedisk tundra är man ej alltid herre öfver sina beslut. Jag trodde mig hafva iakttagit alla nödiga försigtighetsmått, då jag förberedt tund☙  rans in❧nevånare på min ankomst; men jag hade uraktlåtit det nödvändigaste, att taga773 en lagens tjenare till min ledsagare. För Samojeden har man intet att frukta, ty oaktadt sin råhet kan han alltid vinnas genom brännvin och ett godt ord; men på tundrorna nomadisera, likasom Samojeder, ett stort antal Ryssar och Syrjäner, hvilka sedan äldre tider vant sig att drifva ett slags stråtröfveri i ödemarken. De hafva 466 Itineraria 4osa 1841_44.indd 466 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – genom all slags orättvisa, ofta genom uppenbar plundring, kommit sig till Samojedernas renhjordar och småningom gjort sig till herrar i Samojedernas rättmätiga land.774 För att göra en ända på deras nesliga förtryck, samt tillika vänja Samojederna sjelfva vid någon slags borgerlig ordning, har Regeringen nyligen utfärdat en så kallad Ustaff775, som enligt mitt förstånd äger776 ett högt värde. Men det faller af sig sjelft, att lagens öga, om än aldrig så vaksamt, ej kan varsna allt som tilldrager sig i den Samojediska vildmarkens natt. Förtrycket fortfar oafbrutet, mera sällan under gestalten af stråtröfveri, men så mycket oftare under bedrägeriets mildare skepnad. Hufvudkällan till det onda är brännvinet, som trots lagens stränga förbud fortfarande ☙  föres till ❧ Samojedernas tält, och sannolikt föras skall, intill dess Regeringen finner sig föranlåten att här och der på tundrorna, såsom i Somsha, Pustosersk, Ischma o. s. v. utsätta militärposter, med rättighet att konfiskera brännvinet och andra i Ustaffen förbjudna artiklar, samt föröfrigt vidmakthålla ordning och skick, isynnerhet under Samojedernes samlingstider. Så mycket i allmänhet om näringsidkarena på tundran. – Äfven på mig ville besagde personer draga vexel. Ett enigt brödraskap, skjutsade de mig icke till Samojedernes läger, utan jag fördes från det ena Ryska tältet till det andra. Man förde mig fram fem eller sex verst, men skjutslega måste jag vanligtvis erlägga för femton. Ändtligen fick jag en Samojedisk Jemstschick. Han skjutsade mig enligt alla Samojeders uppgift 20 verst, men fordrade skjutslega för trettio. Efter en lindrig protest emot hans gjorda påstående förklarade han sig tillfreds med den skjutslega, jag fann för godt att tilldela honom. Blidkad  On the way along the River Usa Castrén initiated a discussion on this topic. See p. 517–523.  Устав, ‘regulation’. (TS)  äger […] värde ǁ Letter: är ett ideal af fullkomlighet 467 Itineraria 4osa 1841_44.indd 467 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  The place was probably called Maste. Cf. p. 639. genom denna eftergifvenhet, ärnade jag betala hvad han i början begärt. Då jag redan höll på att räkna penningarne, trädde till min släde en Rysse med vild uppsyn och sönderslitna kläder. Hemskt grinade de hvita tänderna genom hans ☙  svarta skägg; ögonen glänste af ❧ ilska och skadefröjd. Han liknade ett rasande vilddjur, som är i beråd att hoppa på sitt byte, men ännu samlar sig styrka och efterser, hvar han skall gifva det dödliga hugget. ”Du vill icke betala skjutslegan”, skrek han slutligen i vildt raseri, ”men vi skola lära dig. Vi skola spänna renarna ur redet och lemna dig på tundran. Gå till fots du hundens son.” I denna stil fortfor han en god stund. ”Är menniskan vid sina sinnen?” sporde jag omsider af den närmast stående Samojeden. ”Fullkomligt”, svarade Samojeden, ”men han har af naturen ett oroligt lynne.” Nu fattade vreden låga i min syndiga själ och jag ljungade emot röfvaren ordets blixtar, som kommo honom att sänka den utsträckta armen. Härpå upptecknade jag banditens namn och afreste. Efter en timmas färd nådde jag ett enstaka tält.777 Uppstigen ur slädan varsnade jag på tundran en mängd fyrspännare, som styrde kosan emot tältet. Utan att låna dem någon vidare uppmärksamhet gick jag i tältet. Efter mig anträdde en mängd Samojeder, kommande från det läger, som jag nyss hade lemnat. Ändamålet med deras resa var att anföra klagomål öfver samma Rysse, som öfverfallit mig med hotelser och skymford. Stölder och våldsamheter af alla slag påbördades ej mindre honom, än många andra på tundran nomadiserande Ryssar. Till den grad hafva desse objudne gäster förmått uppreta Samojedernes i grunden fredliga lynne, att man på Kaninska Tundran nu umgicks med 468 Itineraria 4osa 1841_44.indd 468 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  planen, ❧ att afsända en deputation till sjelfva Majestätet och i underdånighet anhålla, att Ryssarne måtte blifva åtminstone från hafskusten aflägsnade. Denna supplik ärnade man isynnerhet stöda derpå, att Ryssarnes stora renhjordar inom kort uppbeta all renmossa vid hafs-stränderna, hvaraf följden påtagligen blir den, att Samojederne antingen måste upphöra med allt hafsfänge, som för det närvarande utgör en af deras vigtigaste näringsgrenar, eller också nödgas lemna renskötseln å sido. Äfven dessa olyckor äro i Ustaffen visligt förebyggda genom ett stadgande, som tillerkänner hvarje från äldre tider på Tundran bosatt kolonist 60 desetiner778 utmätt jord, hvarutom han ej äger att röra sig med sina renhjordar. Då Samojederne äfven vid närvarande tillfälle yppade mig sin djerfva plan, rådde jag dem att först taga kännedom af sina omätliga privilegier och sedan hos vederbörande Embetsmän i Guvernementet anhålla, att Hans Majestäts nådiga stadganden blefvo åtlydda.779 Under dessa diskurser hade aftonen så vida framskridit att det nu mera ej var att tänka på afresa, ty jag hade för mig ett håll af 60 verst och ovädret hade allaredan begynnt rasa. I sjelfva verket kände jag också ingen åhåga att öfvergifva mitt angenäma värdsfolk. Jag befann mig ☙  nu hos Timanska Samojeder, ❧ och dessa äro oaktadt sin fattigdom af alla Samojeder de ädlaste. För att karakterisera dem, är det nödigt att förut veta ett och annat om Samojedernes lynne öfverhufvud. I detta liksom i många andra afseenden äga de mycket gemensamt med Finnarna. De äro ytterst betänksamma, inom sig slutna och saktmodiga, misstrogna780, envisa och egensinniga, i sina företag långsamma, i utförandet  See vocabulary.  Here, Castrén’s words reflect the tradition of legalism, common in the Finnish society since 17th century and onwards. See, e. g., Katajala 2002: 487–491. In his letter to Sjögren on 11 March, 1844, Castrén mentions, however a petition letter that had been “obtruded” on him by some Samoyeds to be sent to the Ministry of Internal Affairs. Castrén had mailed it along with other letters to the Finnish Literature Society in Helsinki to be forwarded to St Petersburg, but it was not sent to the ministry. See KK Coll. 539.25.8 where it is preserved today. (TS)  misstrogna ǁ Letter: aktsamma 469 Itineraria 4osa 1841_44.indd 469 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  Liksom […] opålitliga. ǁ Letter: Såsom Lapparne äro de misstrogna, lättretliga, nyckfulla, bedrägliga och opålitliga.  men […] lugn ǁ Letter: men den argaste cynicus torde ej betrakta saken med mera lugn  Härom […] en Finne. This sequence was published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the spelling of the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). For the whole letter, see the volume of letters in this series. ihärdiga. Liksom781 Lapparna äro de äfven mycket nyckfulla, bedrägliga och opålitliga. Tvenne sistnämnda egenskaper tillhöra företrädesvis de Kaninska Samojederna och böra rätteligen ej tagas i betraktande, då fråga är om Samojedernas national-karakter i allmänhet. Ett gemensamt drag hos alla Samojeder är en mörk åskådning af lifvet och dess förhållanden. Likasom det yttre, så bär äfven det inre hos Samojeden nattens färg. Skulle detta inre låga af häftigare passioner, så vore Samojederna otvifvelaktigt hvad de anses vara: ett af de vildaste folkslag på jorden. Men nu har en huld försyn fogat så, att de kunna med fullkomlig liknöjdhet betrakta de flesta omständigheter i verlden. Naturligtvis utgör ett godt mål enligt Samojedernas filosofi en af lifvets vigtigaste frågor; men782 äfven denna fråga torde ingen betrakta med ☙  mera lugn, än just Samojeden. Han till och ❧ med umbär ofta för det större nöjet att sofva, det mindre att äta. För sin maklighet är han färdig att hungra, törsta och lida all slags smälek. Men försök att träda en af dessa Ishafvets söner in på lifvet, förnärma honom, säg honom en förolämpning, eller väck hos honom allenast tanken på en oförrätt, och det skall visa sig, att hans sinne om äfven förmörkadt och afkyldt under polar-himmelns inflytande, dock äger en temperatur-grad, som det troligen erhållit under en mera glödande sol. Härom783 vore mycket att tala, men ämnet hör till antalet af dem, om hvilka jag af vissa subjectiva skäl tills vidare ogerna talar. Ändock vill jag till ämnets upplysande anföra ett samtal, som nyligen föreföll emellan mig och en Samojed af den Bolschesemelska tundran. ”Du är rik på renar, min vän! är du äfven rik på hustrur?” sporde jag Samojeden. ”Mina hustrur äro 470 Itineraria 4osa 1841_44.indd 470 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – nu tvenne; förut voro de tre, men den tredje skickade jag till sin fader,” genmälte denne. ”Säg mig, broder! hvarföre gjorde du detta?” fortfor jag. ”Hon födde en son, som ej var min”, yttrade Samojeden torrt. ”Huru kan du veta, att saken så förhåller sig?” – ”Jag vet det, och hon bekände det sjelf för jordgumman, såsom seden är hos oss, att man och hustru före barnets födelse måste bekänna sina äktenskaps-synder, om förlossningen skall aflöpa lyckligt.” – ”Känner du äfven förföraren?” frågade jag vidare. ”Kände jag honom, så skulle, vid Gud! mitt spjut sitta i hans hjerta,” utfor Samojeden i raseri. Säg mig, om ett sådant ord någonsin kan eller kunnat uttalas af ☙  en Finne?  ❧ Detta784 mörka, vilda, och på sitt cont. sätt passionerade lynne röjer sig företrädesvis hos Samojeder af den Kaninska Tundran. Det underhålles här af folkets välmåga och deraf alstradt högmod, samt dess envisa framhärdande vid sin hedniska Gudadyrkan. Helt annat är förhållandet på den Timanska tundran. Här rasade åren 1831 och 1833785 en pest, som störtade omkring 20,000 renar och bragte folket i armod. Större delen af Samojederna sjelfva omkom genom pesten, emedan de förtärde sina besmittade renar. Efter denna näpst hafva de Timanska Samojederna blifvit ett fromt och saktmodigt folk, samt vändt sig mangrannt till den Christna Guden. Visserligen se äfven de lifvet i mörker; men den vilda passionen är borta. Deras hjerta är vekt, deras sinne saktmodigt, sorgen bor i djupet. Dessa786 drag, tillhörande egentligen den Finska folkstammen, framträda här öfverallt hos det svagare, betryckta och misshandlade könet. De Samojediska qvinnornas sånger hafva derföre att stort slägttycke med våra lyriska qväden.  Text published in Castrén 1852b continues.  1831 och 1833 ǁ Letter: 1831–1833  Dessa […] seclers secler. – This paragraph and the following poem were published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. Published here according to the original letter (Castrén to Collan, 19 Apr./1 May 1843. For the whole letter, see the volume of letters in this series. 471 Itineraria 4osa 1841_44.indd 471 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria Kanin Samoyeds. Castrén 1852b. 472 Itineraria 4osa 1841_44.indd 472 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – Timan Samoyeds. Castrén 1852b. ☞ 473 Itineraria 4osa 1841_44.indd 473 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  Castrén 1852b continues.  äger föga ǁ Letter: ej eger Kläder man dem i runometherns sorgdrägt, så kunna de nästan gifvas ut för Finska folksånger. Följande visa är en sålunda omklädd, för öfrigt ordagrann öfversättning från Samojediskan: Då jag blef till hustru tagen, Bittert sörjde jag mitt afsked Från min hulda fostrarinna; Men en liten tid jag lefde Med min man, den ädle vännen, Och min hela sorg förglömde. Förr jag tänkte så: det ges ej Någon annan afskeds-smärta, Än då man från modren skiljes, Men nu kom också en annan: Han dog bort, den ädla maken, Han, som medlerst var bland bröder. Mera jag nu honom sörjer, Än jag förr min moder sörjde. Utom mig han efterlemnat Ännu fyra späda söner; O! när skola vi förgäta Sorgen efter den försvunne? Nu på sådant sätt jag lefver, Att jag hälften af min smärta Söker genom sånger skingra, Men med tårar andra hälften Af min djupa sorg förmildra. Ej min man ur grafven stiger, Alldrig ser jag honom åter, Icke under seclers secler. Bland787 Samojedernas allmänna egenskaper bör jag ännu omnämna deras hjelpsamhet emot fattiga. Denna dygd försonar mig med många kantigheter i det Samojediska lynnet. Min känsla kan rätt väl uthärda dervid, att ett vildt med fattigdom kämpande folk, som äger788 ☙  ❧ 474 Itineraria 4osa 1841_44.indd 474 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – föga begrepp om rätt och orätt, om789 godt och ondt, genom våld, list och bedrägeri söker komma åt sina ovänners egendom, då å andra sidan samma folk äro redo att med sina vänner dela den sista munsbiten. Samojedernas hjelpsamhet röjer sig bland annat deri, att de i likhet med Lapparna upptaga och vårda fattiga anförvandter. Äfven på min närvarande station fanns en sålunda upptagen flicka. ”Är hon din dotter?” sporde jag värdinnan under samtalet. ”Nej! Gud har icke gifvit mig några barn; hon är en faderoch moderlös, som skulle hungrat och frusit ihjäl, om vi ej tagit henne till oss, klädt och födt henne. Hon är en aflägsen anförvandt, som vi underhållit af barmhertighet.” Flickan nedslog ögat och begynte röra om snön i en gryta. Då jag märkte, att hennes känsla blifvit sårad af den genom brännvinet upprörda värdinnans skoningslösa tal, yttrade jag till flickans försvar: ”Om du hjelpt den värnlösa i hennes barndom, så hjelper hon dig nu på din ålderdom.” – ”Nog stretar och ☙  arbetar den arma, ❧ och svårt blir det för mig, när hon gifter sig och blifver sin egen.” Vid detta uttryck kastade husbondens broder den790 ömmaste blick på flickan, men hon såg ned och stickan började åter röra sig i grytan. Kort derpå gick fästmannen att vakta renarna, och vi drogo oss enhvar under fårskinns-fällen. Men då elden slocknat på härden, hörde jag flickan smyga sig sakta ut genom dörren för att med sin älskare genomvaka natten i det förfärliga ovädret. Tidigt om morgonen väckte mig värden med den hugneliga underrättelsen, att ovädret saktat sig, samt att vi nu utan fara kunde begifva oss på resan, tilläggande likväl med ett visst eftertryck: ”om ovädret öfverfaller oss på tundran, så är det en Guds skickelse, och derföre rå  om […] våld ǁ Letter: om godt och ondt, om ett tillkommande lif och en dom efter döden, att ett sådant folk genom våld  den ‖ Mscr: en den 475 Itineraria 4osa 1841_44.indd 475 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  Castrén seems to mean the ca. 200-m-high fell or ridge at N67°14′43″ E48°59′26″. (TS)  ej mera ǁ Letter: knappt  Jemstschikarna ǁ letter: Jemstschikarne  A sovik is a long, closed fur coat that is worn over the malitsa on long journeys. Гемуев & al. 2005: 439. (IL – TS) ej vi.” Skyndsamt begåfvo vi åstad. Värden sjelf och hans broder erbjödo sig att gemensamt beledsaga mig, emedan vägen var villsam och årstiden opålitlig. Min färd gick, såsom jag ofvanföre anmärkt, längsefter Tscheskaja Guba, så att jag än färdades på Ishafvet, än åter på det fasta landet. Detta var en betydlig omväg med afseende å mitt yttersta mål – Pustosersk; men att resa den gina öfver berget Tschaischin791, var både vådligt och för mitt vetenskapliga ändamål onyttigt, såvida inga Samojeder här uppehålla sig. Sedan vi nu tillryggalagt några verst, visade sig tecken till ett annalkande oväder. Snart gjor☙  de Jemstschikarna halt, och ❧ började med hvarandra en öfverläggning. De samtalade länge, skakade betänkligt på hufvudet och fortsatte åter resan. Såsom jag sedermera erfor, hade man ärnat föreslå mig att återvända till tältet, men man vågade ej komma fram med förslaget. Ovädret tilltog och var vid middagstiden så häftigt, att man ej792 mera kunde se renarna framför sin släda. Kuren på min släda, som i början skänkte mig något skygd emot ovädret, blef längre fram på dagen, bortförd af stormen. Bekymrad om mitt öde sporde jag mina ledsagare om den tillryggalagda vägens längd, och erhöll till svar: ”vi känner ej stället och se intet”. Detta svar upprepades hvarje gång, Jemstschikarna kommo att afspada de snödrifvor, yrvädret samlat öfver mig. De gjorde härvid den bedröfliga upptäckt, att min malitsa blifvit af snön nedblött och den ena af Jemstschikarna793 var nog ädelmodig att erbjuda mig sin sovik794 – ett plagg som motsvarar Lapparnas peski, och bäres ofvanpå malitsan. Mitt öde är, att i lineara dimensioner fylla något mera, än det vanliga Lappska och Samojediska 476 Itineraria 4osa 1841_44.indd 476 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – måttet. Detta har i fråga om renslädar och klädesplagg mången gång bragt mig i förlägenhet. Äfven nu måste jag af slik anledning afslå Samojedens vackra anbud, och med tålamod underkasta mig den hårda nödvändigheten att småningom blifva alldeles genomblött. Resan ☙  fort❧sattes fot för fot; man styrde än åt ett håll, än åt ett annat. Det var berget Tschaischin man sökte, men ej fann, ehuru vi stundom måste varit nära dess fot. Den ena Jemstschiken åkte ett stycke förut med sin lätta släda, undersökte lokalen, så vidt sig göra lät, och tillsåg framför allt, hvar vi med våra tunga slädar lättast kunde komma fram. Ändtligen nådde vi en af Jemstschikarna väl känd flod.795 Förköraren störtade med sin ren ned på floden, och for så att eftersöka något för oss bättre farbart ställe. Härunder förvillade han sig ifrån oss. Den andra Jemstschiken for att eftersöka kamraten och jag satt nu allena på tundran åtminstone796 två timmars tid, utan att veta hvart Jemstschikarna tagit vägen, ty allt, hvad jag nu berättat, erfor jag först efter vår ankomst till tältet. I början visste jag icke ens att mina lotsar försvunnit, men sedan jag förvärfvat mig härom en sorglig erfarenhet, tog jag för afgjordt att de lupit undan af rädsla. Jag ville ej försöka en skildring af mitt inre läge. Det yttre var sådant, att mina kläder under dagens lopp blifvit genomblötta. Men då kölden emot natten skärpte till, angreps jag af en olidelig frossa. Jag trodde mitt timglas vara fyldt och gjorde mig redo, att anträda fär☙  den öfver ett annat fält. ❧ Emellertid återvände Jemstschikarna. Wi foro lyckligt öfver elfven, förvillade oss åter och kommo, enligt Jemstschikarnas utsago efteråt, fem särskilda gångor till samma elf. Sedan vi för sjette resan färdats  Castrén may mean the little river running into the River Indiga at N67°37′56″ E48°58′9″. They would thus have been at ca. N67°30′ E48°59′. (TS)  åtminstone ǁ Letter: i runda 477 Itineraria 4osa 1841_44.indd 477 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  slutade Jemstschicken. ǁ letter: ~ Богъ привесь, Богъ привёсь. Castrén returns to his memories of this stormy night in his notes of autumn 1845 when travelling south-east along the Obˈ in Southern Siberia. It had remained such a frightening experience in his mind that two years later the threat of a storm still evoked a strong reaction in him. See p. 750.  The River Indiga discharges into the sea at N67°41′30″ E48°43′40″. (TS)  The tip of Cape Svjatoj Nos is situated at N67°54′42″ E48°35′50″. (TS) fram ett stycke väg, började våra renar efter eget hufvud hålla åt venster, då Jemstschikarna åter efter sitt ville styra åt höger. Renarna fingo naturligtvis umgälla sin envishet med idkeliga stötar af körstången; men icke dess mindre stretade de oupphörligen åt sitt håll. Ändtligen måste man gifva dem sin vilja, och detta hade till påföljd, att vi innan kort nådde en by af sju tält. Hundskallet hade redan före vår ankomst kallat Samojederna ur sina tält. Innan Jemstschikarna gåfvo sig i samtal med dem, kom den äldre till mig, knäböjde vid min släda, och lättade öfvermåttet af sin glädje med en tacksägelse till Gud, ty ”Han och icke jag har räddat dig i natt”, slutade797 Jemstschiken. Nästan hela det återstående af natten språkades i vårt tält öfver de äfventyr, af hvilka jag blott anfört den minsta delen. De väckte ett så stort deltagande, att ingen lät förmå sig till att vakta renarna; men om morgonen erfor man att vargen anställt ett betydligt nederlag i hjorden. Det var min afsigt att hvila en dag i tältet, men vissa brännvinsförsäljare, hvilka nu uppehöllo sig här, voro så angelägna om min afresa, att jag nästan emot min egen vilja nödgades åter följande morgon begifva mig å färde. Väd☙  ret hade i någon mån lug❧nat sig, och den väg jag hade för mig, var lätt igenkännlig. Jag befann mig nu vid utloppet af floden Indiga798 några verst söder om Svjatoj Nos799. Det var nämnde flodsträckning jag borde följa allt intill en Rysk gård, belägen 40 à 50 verst uppför elfven. Der hade jag beslutit att qvarstadna någon tid, och lejde mig derföre från de nyss lemnade tälten en Samojed till min språkmästare. Liksom föregående dagen tilltog ovädret äfven nu, ju längre det led emot aftonen, och nådde 478 Itineraria 4osa 1841_44.indd 478 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – slutligen den höjd, att man i motvind hvarken kunde andas, eller hålla ögonen öppna. För örat ljöd oupphörligt en susning, som verkade800 döfvande på sinnet. Den fuktiga snön nedvätte mig under dagen; det blef natt och natten medförde köld. Genomfrusen anlände jag efter midnatt till den Ryska gården. Mina krafter voro så uttömda af resans besvärligheter, att jag knappt kunde hålla mig på benen. Medvetandet hade jag nästan förlorat och mina synorganer voro så försvagade af blåsten, att jag den ena gången efter den andra stötte pannan emot väggen. Vindens susning kunde jag på ett helt dygn ej få ur mina öron. För öfrigt aflopp färden utan något omedelbarligen efterföljande ondt, som skulle förtjena att anmärkas. Efter tio dagars vistelse i Indiga801, anträdde jag resan vidare framåt. Från de sju tälten skickade man mig 20 renar, 3 Jemstschikar och ett litet tält, för att uppslås, om till äfventyrs ett oväder öfverföll oss på det förestående långa ☙  ❧ hållet af 80 verst till byn Sula. Det var en herrlig Februari802 morgon, då jag satte mig i rörelse. Solen höll just på att träda ur sitt tält och sände en vemodig rosenblick på det ödsliga fältet. Jag åkte i förkörarens släda och han utlade för mig landets beskaffenhet vidt och bredt. Häraf erfor jag bland annat, att den Timanska tundran är mycket rik på floder och sjöar. Floderna taga sin upprinnelse från berget Tschaischin; men emedan landet är jemnt, och intet hinder stör dem i sin engång erhållna bana, församla de sig ej i några större vattenmassor, utan löpa hvar efter sin fåra ut i hafvet. Bland sjöar finnes blott en enda af betydenhet. Sjön kallas Urier803 efter en af i Samojedernes fornsägner mycket frejdad Tadibe, som med  verkade […] sinnet ǁ Letter: borttog all eftertanke  Today, the village of Indiga is only ca. 15 km from the mouth of the river. (TS)  Februari ǁ Letter: Februarii  Urdjužskoe ozero at N67°14′11″ E50°10′17″. (TS) 479 Itineraria 4osa 1841_44.indd 479 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  honom. ǁ ~ Sagan om Urier och hans Himlafärd lyder (Se № 39.)  The text from here to the end of the paragraph was published in Castrén 1843c but was omitted in Castrén 1852b. Here it is published according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). For the whole letter, see the volume of letters in this series.  Castrén refers to 2 Kings 2:11: ‘As they were walking along and talking together, suddenly a chariot of fire and horses of fire appeared and separated the two of them and Elijah went up to heaven in a whirlwind’. Bible (New International Version): http://www.biblestudytools. com. (TS)  Probably Ва”мы = perfect participle of the verb ваць, ‘to fence, enclose by a fence’, meaning thus ‘fenced’. (TaS)  Derived from the verb хунӑ-, ‘to flee’. (TaS)  Ңармбэй (= Ңарӑмбэй), ‘aged’. (TaS)  Castrén seems to mean Islam here. renar farit upp till himlen från en hög bergsspets på Ural. Sjelfva Ural förmodas bära sitt namn efter honom.804 Berättelsen805 om Uriers himla-flygt erinrar om den bibliska traditionen rörande Elias.806 I allmänhet förtjenar det anmärkas, att Samojederne ega mycket gemensamt med de gamle Hebreerne. Hit hör bland annat lagen, att en broder skall äkta sin broders enka. I språkligt hänseende finnes äfven många öfverensstämmelser; men mest har det förvånat mig, att hos Samojederne finna åtskilliga äkta Hebreiska namn, hvilka ej äro i bruk hos Ryssarne. Exempelvis må jag anföra namnen Ableh, Lot, Elej, Malkej, Ion. Dessutom hafva många af Samojedernes, likasom Hebreernes namn en betydelse, tagen ur vissa lefnadsförhållanden. Så betyder, enligt Samojedernes egen utläggning, namnet Waamuih, han föddes vid ett gärde807, Wiisuih, han kunde ej gå på lång tid, Hunih, föddes af en flykting808; Aarumbaej, växte hastigt809 o. s. v. – Detta är åter en vink till uppsökande af något samband emellan Samojederne och Ilaismens810 bekännare; ty med Judarne sjelfve hafva väl Samojederne alldrig stått i någon omedelbar beröring. ☙  ❧ Medan jag satt språkande med Jemstschicont. ken, mötte vi ett stort sällskap Samojeder. En bland dem väckte min uppmärksamhet genom sin ovanliga klädedrägt, sitt sällsamma skick och utseende. Samojeden bar på sig en malitsa, öfverdragen med ljusblått kläde, och prydd med en yfvig hundskinnsbräm. Hans mångbrokiga ☙  stöflar ❧ voro ofvanom vaden fastbundna med prydliga skoband, af hvilka toffsarna hängde ända till smalbenet. Öfverst på hjessan satt lutande åt sida en luden, spetsig renskinnsmössa. Samtalande med min Jemstschik iakttog 480 Itineraria 4osa 1841_44.indd 480 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – Samojeden en baklutande ställning. Den venstra handen låg troget vid sidan, den högra var utsträckt, pekfingret gjorde commata och tankestreck. Det ena ögat höll Samojeden tillslutet, med det andra fixerade han så mycket skarpare sitt föremål. Hans läppar voro mycket tunna och rörde sig omärkligen under talet. Ansigtet egde ej den vanliga Samojediska bredden. Pannan var låg, hjessan spetsig. Denna sällsamma fysionomi tillhörde en Samojedisk aristokrat. Du ler, läsare, men var viss derpå, att en rik Samojed i sitt eget tycke är vida bättre karl än mången liten Knäs, och tyranniserar sina fattigare bröder med mera stränghet än flere bland jordens mäktiga. Eger han dertill ett litet embete, så har hans högmod ingen gräns. Den nyssnämnda Samojeden, som af menigheten blifvit utvald till biträde åt Kaninska tundrans Starschina811, var derigenom upphöjd öfver andra sitt folks aristokrater, att han förstod uppföra sig i öfverensstämmelse med den sjelfkänsla, rikedo☙  men och hans embetes ❧ vigt ingåfvo honom. Han812 var fullkomligt herre öfver sig sjelf; hvarje ord och åtbörd voro uttänkta och beräknade813. Emot mig war hans beteende helt annorlunda, än emot min Jemstschik. Icke som skulle han hafva ansett mig jemngod med sig sjelf; men han bemötte mig dock med mycken värdighet. Storsinnadt bad han mig, efter ankomsten till sitt tält utvälja så många renar, jag behagade, och det oaktadt tiggde han hvarken brännvin eller prutade om skjutslegan. Vi åtskiljdes, körde några timmar och kommo till Samojedens tält. Efter ombyte af renar fortsatte vi resan, lemnade efter oss en Jemstschik och vårt tält. Tälten ansågs öfverflödigt, emedan Samojed-aristokraten visat oss vägen till ett  See vocabulary.  Han […] beräknade. – This sentence was published in Castrén 1843c but while editing the version for Castrén 1852b he first included it but then struck it out.  beräknade ‖ uttänkta väl och ~ 481 Itineraria 4osa 1841_44.indd 481 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  Sula by ǁ Letter: ~, som var rik på Tschudiska minnen  Pustosersk […] jordklotet. ǁ Letter: Pustosersk. Denna by är onekligen ett af de ödsligaste ställen på jordklotet. Sjelfva Obdorsk skall jemförelsevis vara ett eden. After this sentence, both the letter and Castrén 1843c continue with a description of Pustozërsk and its surroundings, divided here by Castrén to continue in the next chapter.  The text based on Castrén’s letter to Collan, 19 Apr./1 May 1843, ends here. After this paragraph in the mscr of Castrén 1852b (mscr p. 518– 520) there is a part of the text sent by Castrén as a letter to Rabbe on 2/14 Nov. 1843. It was moved later in Castrén 1852b. Also the text that Castrén sent in his letter to Rabbe on 11/23 March 1843 (SKSA) and was published in Castrén 1843b belongs after this chapter. See p. 568– 569 and the volume of letters in this series.  From here to p. 606 of the mscr the clean copy was written by Castrén himself.  Den Pustoserska […] snömassorna. Based on Castrén’s letter to Fabian Collan 19 Apr./1 May 1843. The sequence was published in Castrén 1843c (Hf. Mbl. 76/1843). The beginning of the chapter in the version of the original letter and Hf. Mbl.: I vidsträcktare mening förstår man med Pustosersk 18 byar, bland hvilka några, t. ex. Sula, rätt väl egna sig till menniskors bostäder, men egentligen betecknar Pustosersk den vid insjön Pustosero (пустое озеро) belägna kyrkbyn, äfven Gorodok kallad, emedan här i fordna tider fanns en ostrog till skydd emot Samojeders täta anfall. Denna och läger, vid pass 20 verst ifrån hans tält. Vi kommo till det anvisade stället, men funno hvarken tält eller renspår. Emedlertid utbrast ett oväder, det var natt och till Sula återstod ännu vid pass 30 verst. Sedan vi begått den oförsigtigheten att efterlemna tältet, måste vi nu försöka att genom natten arbeta oss fram till byn. Men knappt hade vi färdats en timmas tid, förrän vi helt oförmodadt stötte på lägerstället. Här funnos Bolschesemelska Samojeder, bland hvilka ingen förstod det Ryska språket. Genom tolk och min egen ringa kännedom i Samojediskan underhöll jag mig med det välvilliga folket långt in på morgonen. Några gångor väckte jag väl fråga ☙  om afresa, men Samojederna bådo ❧ endräget, att jag måtte qvarstadna och språka med dem. Härunder förärade värdinnan mig en fisk, men fordrade såsom gengåfva en guldring, den hon såg glimma på mitt finger. Mångfaldt ersatte jag fiskens värde, men Samojedinnan lät med intet annat trösta sig, och satt hela natten tårögd i en vrå af tältet. Vid dagens anbrott fortsatte jag åter resan och nådde innan kort Sula814 by. Den derpå följande dagen släpades jag af ett par hästar till byn Pustosersk, onekligen en af de ödsligaste ställen på jordklotet815.816 482 Itineraria 4osa 1841_44.indd 482 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VII.817 Den818 Pustoserska volosten innefattar inalles 18 större och smärre byar, bland hvilka somliga äro belägna wid sjelfva Petschora i dess nedersta lopp, andra åter wid dess grenar och wid819 närbelägna sjöar. Störst ibland alla dessa byar är Pustosersk, som bär sitt namn efter en derinwid belägen sjö pustoje osero (den ödsliga sjön)820. Byn benämnes äfven i wanligt tal Gorodok821, emedan här i fordna tider skall hafva funnits ett fäste till skydd emot Samojedernas täta anfall. Både denna och flera andra närgränsande822 byar äro omgifna af ytterst torftig och wild na☙  tur. Man ser här ❧ knapt823 något tecken till skog, icke ens klippor och stenar frodas i denna nejd, utan för ögat ter sig wintertiden endast824 ett flackt, omätligt snöfält, hvarpå windarna ostördt kunna drifwa sitt vilda spel. De rasa här nästan utan uppehåll och stundom med den häftighet, att ortens innewånare hvarken kunna förskaffa sig watten eller825 upphemta wed till eldning af sina rum.826 Stormen bortför stundom taken ifrån deras hus och hopar kring827 wäggarna snödrifwor, hvilka höja sig ända upp till taksparren. För att ej blifwa ordentligen inmurade pläga828 innewånarena gräfwa smala gångar omkring sina hus, emedan829 det skulle kosta dem830 alltför mycken möda att831 helt och hållet undanskofla de stora och tätt sammanpackade snömassorna. ☙  ❧ Uti en så dyster och öde nejd nedslog jag nu mina bopålar på832 ett par månaders tid, i afsigt att fortsätta mina studier öfwer Samojedernas språk, seder, religion o.  s.  v. Härtill erbjödo de Pustoserska byarna genom833 sitt läge midt i Samojedernas land ett utmärkt gynnande andra lägre ned på sjelfva Petschora belägna byar äro begränsade af en natur, torftigare än den torftigaste hed på Finlands jord. Man ser här inga träd, inga höjder, inga klippor, med ett ord: intet utom ett omäteligt snöfält. Under de sju veckor, jag uppehöll mig i denna nejd, stormade det nästan hvarje dag, stundom så häftigt, att folket ej kunde förskaffa sig dricksvatten ifrån stranden. Snödrifvorna höjde sig ända till taksparren. För att ej blifva ordentligen inmurade, måste man gräfva gångar rundt omkring husen. Må vara, att denna vinter i mannaminne ej haft sin like; men en like till Pustosersk må man i alla fall ej söka i vår verldsdel. Så hårdt det är, måste jag nu lemna dig i denna vildmark, medan jag sjelf njuter af min varelse i ljusare bygder.  wid […] sjöar ǁ bifloder  The village of Pustozërsk is situated on the northern shore of the lake. The lake is at N67°31′53″ E52°36′40″. (TS)  Gorodok ǁ ~ (fäste)  närgränsande byar ǁ 1. närw[arande] ǁ 2. närgränsande byar wid  knapt […] ǁ inga träd, inga höjder, inga  endast ǁ blott  eller ǁ ifrån  […] rum. ǁ ~ De äro mången g[ång]  kring […] hvilka ǁ så höga drifvor kring wäggarna, att  pläga ǁ måste  emedan ǁ så framt de ej  dem […] mycken ǁ en alltför stor  att […] undanskofla ǁ att undanskofla  på […] fortsätta ǁ i afsigt att under ett par månaders tid sysselsätta mig med  genom […] ǁ ett u[tmärkt] 483 Itineraria 4osa 1841_44.indd 483 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria             Den […] afsigten ǁ Afsigten hitkomst ǁ besök så wäl med ǁ med tidt […] besök ǁ förnya sina besök, så ofta wäderleken det tillät framgång ǁ frams[teg] och ǁ at[t] i […] Trogen ǁ kom till henne, och trogen gumman ǁ hon och […] ändamål ǁ för hvars skull hon sade sig hafva gjort Nicholas, Bishop of Myra (ca. 270– ca. 343) who was sanctified first in the Orthodox and later in the Catholic Church has been considered a protector of seafarers, travellers, children and several other groups of people. There are two feast days of Saint Nicholas in the Russian Orthodox calendar, 9 May (Old Style, Spring-Nicholas) and 6 Dec. (Old St., Winter-Nicholas). St Nicholas was also the national saint and protector of the Russian people. Attwater 1975: 250–251; Шагина 2001: 345–346. (TS) In the second half of the 19th century, i. e. soon after Castrén’s journey, many Nenets of European Russia considered themselves to be Christian. They had adopted the Orthodox saints into their system of beliefs and used churches on the tundra as offering places. St Nicholas or Mikola became a central spirit also in the religious system of the Siberian Nenets. Lehtisalo 1924: 5, 32–33; Lukin 2011: 240–262; Vallikivi 2003. (KL) hade ǁ på en tillfälle. Nästan alla dagar församlade sig här Samojeder icke allenast ifrån den Bolschesemelska, utan äfven ifrån de Kaninska och Timanska tundrorna. Den834 hufvudsakliga afsigten med deras hitkomst835 war att afyttra sina varor och förse sig så836 wäl med mjöl som andra förnödenheter; men derjemte lockades mången af begäret efter brännwin att tidt837 och ofta förnya sina besök. Undantagswis lärer en och an☙  nan äfven ❧ hafwa begifwit sig till Pustosersk i afsigt att besöka Guds hus. Åtminstone hörde jag en äldre Samojediska qvinna för ortens prest omtala, att orsaken till hennes ankomst warit den nyss angifna. Hon sade sig under wistelsen på tundran för widpass ett halft år tillbaka hafwa förlorat en renkalf, som för sin smidiga gestalt och hvita färg hade warit henne oändligt kär. I hopp att återfå kalfven hade hon anlitat Tadiber om bistånd och åt Hahe framburit rika offer, men utan all framgång838. I sin ängslan och bedröfwelse hade hon slutligen wändt sig till den ryska Guden och839 utlofwat åt honom en rubel banko, i fall han skulle åtaga sig att återföra det bortlupna djuret. Knapt war detta löfte af henne aftaladt, förrän renen i840 fullt ☙  språng kom henne till möte. Trogen sitt löfte ❧ kom gumman841 nu för att afbörda sin skuld och842 gjorde i och för detta ändamål en resa af omkring 200 verst. Jag förmodar att detta offer gällde undergöraren Nikolaus843 eller Mikola, såsom han af Samojederna benämnes, ty detta helgon dyrkas till och med af oomvända Samojeder såsom en mäktig Gud.844 Bland de Samojeder, som ifrån tundran anlände till Pustosersk träffade jag aldrig någon så nykter individ, att jag hade845 kunnat antaga honom i min tjenst, men det lände mig dock till 484 Itineraria 4osa 1841_44.indd 484 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – stor båtnad att dagligen få samtala med personer ifrån skilda orter angående846 lifvet och sederna på tundran. Wid mina språkliga studier begagnade jag mig mest af några Tiggar-Samojeder, som hade uppslagit sina tält invid de Pustoserska byarna. Äfven rådfrågade jag847 ofta så ☙  väl i detta ❧ som848 många andra afseenden en Samojedisk kolonist, hvilken849 war ett ljus bland sitt folk och wida frejdad genom de tragiska öden850, han genomgått. Först hade han såsom ett litet barn blifvit af sin moder bortsåld åt en Rysse för 1 pud mjöl och sedermera, liksom en annan handelswara, gått ifrån hand till hand, tills han wid åtta års ålder kommit i tjenst hos en på Bolschesemelska tundran nomadiserande Rysse. Samojeden skildra[de]851 denna sin nya husbonde såsom en hård och sniken man, hvilken tvingade honom att halfnaken och med knapp föda dag och natt wakta sina renar. Ifrån detta träldomsok blef gossen likwäl efter någon tid förlöst af en Ispravnik, som un☙  der en852 inspektions-resa på853 ❧ tundran854 hade kommit att fästa sin uppmärksamhet wid honom i anledning af hans usla drägt och ömkliga utseende. Efter att hafwa gjort sig underrättad om den855 öfwergifna gossens sorgliga läge beslöt Ispravniken att taga honom856 i sin wård och gifwa honom ungefär samma uppfostran som sina egna barn. Olyckligtwis blef Ispravniken snart skild ifrån sin tjenst och lemnade orten, hvarpå Samojed-pilten åter råkade på tiggarstråt. Något mera till åren kommen ☙  hade han i rusets yra sålt857 sig till rekryt, ❧ men såsom sjuklig och till krigstjenst oduglig genast åter kommit på fri fot. Derpå hade han wankat någon858 tid såsom tjenare kring tundrorna och slutligen bosatt sig uti en liten859,               angående ǁ och jag […] i ǁ jag i som ǁ 1. afs[eende] ǁ 2. och hvilken ǁ som öden ǁ <--> Castrén left the last syllable out at the turn of the pages. Added in Castrén 1852b: 248. en ǁ 1. sin ǁ 2. <--> på ǁ fick tundran […] Ispravniken att ǁ 1. tundran fäste ǁ 2. tundran händelsewis fästade ǁ 3. tundran händelsewis hade fästat sin uppmärksamhet wid hans usla drägt och bedröfliga utseende. Ispravniken twang den snikna husbonden att ǁ 4. tundran händelsewi[s] den […] gossens ǁ det öfwergifna barnets honom […] wård ǁ 1. honom i sin tjenst ǁ 2. gossen i sin wård sålt ǁ gifvit någon tid ǁ länge liten […] der ǁ rysk by nära Pustosersk. Här 485 Itineraria 4osa 1841_44.indd 485 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  mindre […] bibehållit ǁ mindre bibehållit  genom […] tillhörde ǁ tillhörde  naturligtvis […] förbehållsamma ǁ äro skygga af naturen och emot främ<lin>[gar]  Det […] esomoftast ǁ 1. Jag hade önskat oftare ǁ 2. Jag hade haft för afs[igt]  färder ǁ 1. <--> ǁ 2. ut[flygter]  oblid ǁ ~ på tundrorna  kunde ǁ s[åg]  nyss verkställda ǁ nästföregående  förespådde […] stormar ǁ 1. hotade mig med ännu svårare stormar, ty ǁ 2. hotade mig med ännu svårare stormar. I sjelfwa werket fick  besök ǁ oförmodadt ~  den […] häftighet ǁ den häftighet, att  nyfikenheten […] fria ǁ påklädde mali[tsan] nära Pustosersk belägen by, der han timrat sig en stuga och gift sig med en Ryssinna, men icke dess mindre860 twertemot det vanliga förhållandet bibehållit sin kärlek till den nation, han genom börden tillhörde861. Denna person behöll jag flera weckor i min tjenst och begagnade honom med fördel såsom förespråkare hos de ifrån tundran dagligen ankommande Samojeder, hvilka naturligtvis862 i sitt förhållande till mig, såsom främling och embetsman, woro mycket skygga och förbehållsamma. Stundom anställde jag äfven i sällskap med samma min mentor smärre utflygter till de ☙  närmast belägna ❧ Samojed-tälten. Det863 låg i min plan att esomoftast förnya dessa för mig högst lärorika färder864, men de oupphörliga stormarna hindrade mig att utföra denna föresats. Wintern war detta år så oblid865, att sjelfwa Samojederna beskärmade sig deröfwer och plägade tacka Gud, då owädret ej war desto svårare, än att de kunde866 se renarna framför sina slädor. Att detta icke alltid är fallet på tundran, derom hade jag äfwen sjelf förwärfwat mig en bedröflig erfarenhet under min nyss867 verkställda resa till Pustosersk. Det war länge min tro, att jag under denna resa pröfwat tundrornas värsta oväder, men innewånarena i Pustosersk förespådde868 ännu svårare stormar, ☙  och deras spådom gick äfwen i fullbordan. ❧ Tidigt en morgon erhöll jag ett besök869 af min hyreswärd, som rådde mig att för denna dag inställa min wanliga promenad, emedan stormen enligt hans försäkran rasade med den870 utomordentligaste häftighet. Jag åtlydde ej denna wälmenta warning, utan nyfikenheten871 dref mig ut i det fria. Med mycken försigtighet klättrade jag utför trapporna och kom lyckligt ända 486 Itineraria 4osa 1841_44.indd 486 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – till det nedersta trappsteget. Hitintills hade huset lånat mig något skygd emot winden; men då jag nu nedsteg på marken, kände jag att stormen war mig öfwermäktig och skyndade att med båda händerna fatta tag i ledstången872. Nu förestod mig en swår kamp med luftens osynliga andar.873 Det gälde blott att taga ett enda ☙  steg, men detta steg ❧ tog874 hela min kraft i anspråk. Efter en förtviflad ansträngning lyckades det mig wäl att blifwa herre öfwer wädret, men då jag återwände till kammare, woro mina krafter så utmattade, att jag ej förmådde stiga i min bädd, utan wanmäktig och nästan sanslös neddignade på golfwet. Under875 den Pustoserska himmelens mulna hwalf uppehöll jag mig förtfarande, så länge Samojeder ifrån tundran ännu wisade sig i nejden. Men så snart de försvunnit, lemnade äfwen jag denna ort och begaf mig till en 250 verst sydligare belägen Rysk by, benämnd Ustzylmsk876, hvarest Tundra-Samojeder ännu ☙  sades uppehålla sig. Min färd till Ustzylmsk ❧ gick877 uppför Petschora genom en nejd så öde och tom, att den enligt härwarande presterskapets försäkran ej878 kan hafwa blifwit skapad af wår herre, utan tillkommit först efter syndafloden. Här finnes föga af det slags skapelser, som föryngra sig och lefwa upp i nya slägten879, ja man finner här nästan inga skapelser. Jorden består till det mesta af sanka, lågländta tundror och när880 i sitt inre en is, som förqwäfwer nästan all vegetation. Åtminstone ser man i denna nejd inga ordentliga träd, utan blott här och der wid stränderna ett spår af täta widebuskar, och af sådan anledning nödgas innewånarena i Pustosersk begagna drifwed till eldning af sina rum. Såsom jag redan förrut  Mscr: ledstängen; corrected according to Castrén 1852b: 249.  andar. Det gälde ǁ andar, och det gällde  tog […] anspråk ǁ tog i anspråk  From here to the beginning of Castrén’s description of his journey over the Urals, the text is based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe 3/15 Sept. 1843, part of which was published in Hf. Mbl. 18–19/1844 (Castrén 1844b). However, Castrén rewrote it almost completely. The parts of the letter published in Castrén 1844b and 1852b are published on p. 570–577 and the whole letter can be found in the volume of Castrén’s letters in this series.  Ustˈ-Cilˈma (Ru.)/Čil ́imdin (Komi) is situated at the point where the River Cilˈma discharges into the Pečora, N65°26′2″ E52°9′12″. It was founded in 1542. Лисовскiй 1902. (TS)  gick […] tom ǁ 1. gick genom en nejd  ǁ 2. gick uppför Petschora genom en nejd ǁ 3. gick uppför Petschora genom en öde och obebodd nejd  ej ǁ om[öjligen]  slägten ǁ gestalten  när […] vegetation ǁ 1. bär ǁ 2. höljer i sitt inre en is, hwarur inga blommor spira 487 Itineraria 4osa 1841_44.indd 487 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria      trifwas ǁ s betydligt ǁ i betydlig mon stundom ǁ här skall ǁ frodas en min skjutsbondes ǁ en af mina skjutskarlars  It is a commonly known tradition that Judas hung himself from an aspen tree (Populus tremula) after betraying Jesus. It has also been told that Jesus was crucified on a cross made of aspen. Relve 2002: 52–53.     (TS) hafwa ǁ finnas möjliggöra ǁ 1. åstadkomma ǁ 2. <--> bad- […] rökstugor ǁ rökstugor kokar […] nattherberge ǁ hvilar sina hästar,  en […] ǁ små <-->  anses […] icke ǁ 1. ej ǁ 2. anses ej anmärkt, ❧ will icke engång stenen trifwas881 wid stränderna af Petschora, utan de innehålla hufwudsakligen lera. Wid flodens nedersta lopp äro de mycket låga, men längre uppför floden resa de sig betydligt882 och bilda stundom883 rätt ansenliga höjder. I den mon elfstränderna höja sig, i samma mon tilltager äfwen vegetationen, och redan i trakten af Ustzylmsk, skall884 enligt en885 min skjutsbondes försäkran ”hvarje trädslag frodas”, såsom granen, tallen, björken, wideträdet, alen, häggen, rönnen, för att ej tala om den föraktade aspen, hwarwid enligt samma skjutsbondes utsago Judas skall hafva hängt sig.886 Bland de djurslag, som talrikt uppehålla sig i trakten af nedra Petschora, förtjena i synnerhet snöriporna att omtalas, och det af föl☙  jan❧de anledning. Emellan Pustosersk och Ustzylmsk hafwa887 ännu inga fasta bebyggare nedsatt sig, emedan hvar och en, som ärnar göra sin lycka i denna region, hellst styr sin bräckliga skuta till Pustosersk, der han onekligen kan bereda sig en säkrare bergning dels genom hafsfänge, dels äfwen genom renjagt, nb. i Samojedernas tama hjordar. För att likwäl möjliggöra888 en kommunikation emellan ifrågawarande byar har man vid stränderna af Petschora uppbygt några små bad-889 eller rökstugor, i hvilka den resande kokar890 sin fisk och tager nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa stugor inrymma tidtals en891 talrik mängd Ryska jägare, som gillra ut snaror för snöripor. Här på orten står wisserligen ripan i mera dåligt anseende, och det anses892 just icke för någon storar☙  tad spekulation att begifva sig ❧ på ett afstånd af flera hundrade verst för att fånga ripor; men säkert är dock, att ripfångaren får sin möda wäl ☙  488 Itineraria 4osa 1841_44.indd 488 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – betald. Det händer ofta, att han på en enda dag löser ur sina snaror hundrade ripor, och likwäl bortsofwer893 han en stor del af dagen på badstu-lafwen, drömmande om lycklig fångst. Men då sömnen tryter honom, roar han sig och sina kamrater med sånger och sagoberättelser. Bland dessa ripfångare färdades jag i894 nära en weckas dagar med ett par eländiga hästar och anlände i början på April till den förrberörda byn Ustzylmsk, som räknar sin tillwaro ända ifrån Tsar Iwan den stränges895 tid och bebos af de råaste och mest hårdnackade raskolniker, jag någonsin sett.896 Utan att känna ett enda ☙  af tio897 Guds bud, lefvande ❧ i fylleri, otukt, lättja och kif hålla de sig för898 wida bättre än andra syndare och inbilla sig, att wår herre utkorat blott dem till sin himmel, för det de korsa sig899 med tummen, ring- och lillfingret, buga sig för fula och utslitna helgonbilder, kalla Frälsaren Isos och aldrig besöka Guds hus. Att fördöma900 annat folk, detta har901 i alla tider warit sekterismens fröjd, detta är den boja, hvari det andliga högmodet städse snärjer sig och ger tillkänna, hwars andas barn hon902 är. Raskolnikerna903 i Ustzylmsk gingo i sitt sekteriska öfwermod ända derhän, att de icke blott förkättrade den rättrogna grekiska kyrkans anhängare, utan till och ☙  med sina egna trosförwandter, ❧ så framt deras lära ej till alla delar öfwerensstämde med den i Ustzylmsk rådande. Ej under då, att jag såsom904 en anhängare af den protestantiska läran, blef illa ansedd af dessa den rena lärans kämpar. De utmålade mig såsom en trollkarl, mordbrännare, förgiftare905 af floder och brunnar, de påstodo att jag lefde i förbund med onda andar och att jag med deras biträde906 hade i Ustzylmsk tillwägabragt många förskräckliga saker.  bortsofwer ǁ tillbringar  i ǁ en  Ivan IV the Terrible (1530–1584), Grand Duke of Moscow and Tsar of Russia in 1533–1584. Nenonen – Teerijoki 1998: 844–845. (TS)  See also Castrén’s other descriptions of the Starovery or Raskolniks both from this journey and from Karelia in 1839 (p. 260–261, 390–395, 399, 401). Ustˈ-Cilˈma and Pustozërsk were among the most important centres of all the Russian Old Believers. Pentikäinen  – Raudalainen 1999: 43–44; Vlasov 1999: 67. (TS)  tio […] bud ǁ Guds bud  för […] ǁ icke blott  sig med ǁ 1. me[d] ǁ 2. sig för  fördöma ǁ fördömma  har […] sekterismens ǁ 1. är sekterismens ǁ 2. har alltid  hon ǁ han  Raskolnikerna […] trosförwandter ǁ Raskolnikerna i Ustzylmsk gingo i sitt sekteriska öfwermod ända derhän, att de icke tillochmed förkättrade sina grekiska egna trosförwandter, så framt  såsom ǁ som  förgiftare ǁ och  biträde ǁ tillhjelp 489 Itineraria 4osa 1841_44.indd 489 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria       låtit […] jemte ǁ skall hafva åtföljt af under […] ǁ 1. och ǁ 2. samt med […] sett ǁ sett hwarefter det åter ǁ men derifrån störtat in i ǁ instörtat i Up to here the text is based on Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (see Appendix 8.3 on p. 578–579 as well as the volume of letters). See also Castrén’s letter to Rabbe, 19 Apr./1 May 1843, where Castrén related that he was even accused of burning down the towns of Kazanˈ and Permˈ. In the latter letter Castrén also described other events not included in the published description. See also p. 657. (TS)  Om […] person ǁ 1. Om dessa och många andra likabeskaffade rykten ǁ 2. Många sådana rykten hade i Ustzylmsk blifwit satta i omlopp angående min person  dagliga ǁ <-->  beklädde ǁ der ~  soldat ǁ militär  fosterland ǁ 1. s ǁ 2. fosterjord  bemödade […] att ǁ sökte  han wille ǁ wille  instänga ǁ alldeles ~  wille öfwerlemna ǁ öfwerlemnade Sålunda berättade man, att jag medelst gräfning i snön hade åstadkommit ett underjordiskt skri, som låtit907 höra sig jemte dunder och blixt under908 loppet af flera dygn. Derpå skall jorden hafwa öppnat sig och ett behornadt widunder uppstigit ur dess sköte. Detta widunder hade många personer med909 egna ögon sett uppfa☙  ra ❧ till molnen, hwarefter910 det åter nedsänkt sig och med ett förfärligt läte störtat911 in i Petschora-floden.912 Om913 de mångfaldiga rykten, hvilka i Ustzylmsk hade blifvit satta i omlopp angående min kätterska person, erhöll jag dagliga914 rapporter genom en Grusinsk Furste, som war bosatt i denna by och beklädde915 ett forstmestar-embete. Tillförene hade han i egenskap af rysk soldat916 uppehållit sig många år i Finland och derunder fattat mycken kärlek till mitt fosterland917. I åtänkan af det goda bemötande han hos oss åtnjutit, omfattade han mig med en ut☙  märkt wälwilja, besökte ❧ mig dagligen och bemödade918 sig om att på allt sätt förljufwa min wistelse på denna oangenäma ort. En dag såg jag honom redan kl[ockan] 6 om morgonen inträda i min kammare, full af ångest och förskräckelse. Orsaken till detta tidiga besök war följande. Enligt inlupen rapport hade 25 raskolniker under nattens lopp warit församlade i bya-stugan och öfwerlagt, hvad de med mig borde företaga sig. Fursten tycktes wara medwetande af deras fattade beslut, men han919 wille ej underrätta mig derom, utan gaf mig endast det wänliga råd, att jag antingen borde instänga920 mig på min kammare, eller åtminstone icke annorlunda än till häst och under betäckning af twenne handfasta karlar, dem han wille921 öfwerlemna till min disposition, företaga mig 490 Itineraria 4osa 1841_44.indd 490 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – promenader ut i det fria. Trotts denna warning begaf ❧ jag mig på wanlig tid helt allena och till fots ut på gatan, wandrade med trygghet fram min wäg, och922 kunde omöjligen tro, att någon fara skulle möta midt på ljusa dagen. Men i en hast ser jag en talrik mängd berusade menniskor med wild uppsyn springa ut ifrån en krog och fästa923 på mig sina gluppska blickar. Innan kort såg jag mig omringad af denna924 svärm, som till det minsta bestod af 25 personer, bland hvilka äfven funnos några qvinnor. Under ett wildt skri fattade de mig i malitsan och började slita mig hvar åt sitt håll. De hade försigtigtwis först tagit mina armar i beslag, men efter en förtwiflad ansträngning lyckades det mig att frigöra925 den högra armen; och då jag nu under ett utrop af vrede höjde den i luften, såg jag hela svärmen, ☙  lik en uppskrämd fårskock, taga till ❧ flygten och fördölja926 sig i de närmaste husen. Härpå fick jag tillbringa min dag i ostörd ro, men till natten hade man omkring mitt qvarter utsatt en patrull, som tasslade under mitt fönster allt intill morgonen och injagade927 hos mig den fruktan, att man beslutit anfalla928 mig på min kammare under nattens mörker. Medan jag under ängslan och oro afbidade detta anfall, hörde jag dörren till farstugan öppnas och en person med sakta steg gå utför trappan. Jag smög mig nu helt sakta till fönstret och warseblef929 tre personer, af hvilka twenne woro försedda med bössor, men den tredje, som troligen war min husbonde, tycktes wara obewäpnad. Jag befarade att den sistnämnde skulle åt930 de bewäpnade männen ☙  öppna wägen till min kammare, ❧ och ställde mig i förswarsskick bakom dörrposten, men snart hörde jag husbonden återwända till sin stuga och lemna931 patrullen ut på gården. ☙        och ǁ <sam[t]> fästa på mig ǁ fästa denna svärm ǁ hela svärmen frigöra ǁ göra fördölja ǁ gömma injagade […] fruktan ǁ i nattens mörker uppwäckte i mitt sinne många slags farhågor  anfalla ǁ öfwerfalla  warseblef ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ i månskenet  åt […] öppna ǁ öppna patru[llen]  lemna patrullen ǁ patrullen 491 Itineraria 4osa 1841_44.indd 491 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  att ǁ om  om nätterna ǁ 1. under nattens mörker ǁ 2. i nattens mörker  brunnar, […] och ǁ brunnar och  det yttersta ǁ wåldsamheter  längre ǁ p[romenad]  mitt ǁ att  wäg […] byn ǁ wäg  skock […] mig ǁ folkskock ansåg jag w<ä>  den […] ǁ för ~  sedan jag kommit ǁ då jag kom  ledde […] skocken ǁ 1. war obewakad ǁ 2. ledde förbi hopen  Jag […] ǁ Utan betänkande  massan […] rop ǁ 1. hopen ett wildt skri ǁ 2. hopen ett högljudt rop  och ǁ som  Cf. Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (Appendix 8.2).  jag genast ǁ jag  At N65°0′39″ E53°54′53″.  en […] by ǁ en stor, af Syrjäner bebodd by  The River Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) runs into the Pečora at Ustˈ-Ižma, N65°19′18″ E52°54′36″. (TS) Såsom jag sedermera erfor, skall det ej hafva varit patrullens mening att bryta sig in i mitt rum, utan endast i den händelse anfalla mig, att932 jag under nattens lopp lemnade min kammare. Ryktet hade förkunnat, att jag om933 nätterna plägade gifwa mig åstad för att förgifta byns brunnar,934 förderfva åkerfälten och bestryka husen med ett ämne, som under sommaren skulle antändas af solens strålar, och man wille öfvertyga sig om sanningen af detta rykte, förrän man skred till det935 yttersta. Efter en genomvakad natt företog jag mig den följande morgonen en längre936 promenad ut på Petschora, i afsigt att wederqvicka mitt937 nedstämda sinne och ☙  uppfriska mina krafter. När jag ❧ återwände ifrån denna promenad, såg jag min wäg938 till byn tillspärrad af en folkskock, som helt säkert bestod af flera hundrade personer. Att träda midt i denna skock939 syntes mig äfwentyrligt, men ännu mera äfwentyrligt hade det warit att wända om, emedan min wisade fruktan skulle hafva gifvit den940 wilda massan ett förökadt mod. Jag trädde derföre dristigt fram, redo att möta det wärsta, men sedan941 jag kommit helt nära folkskocken, warseblef jag en smal gångstig, som ledde942 förbi hela skocken och ginade till mitt qvarter. Jag943 beslöt att följa denna ginwäg, ilade fram med snabba steg och kom lyckligt förbi folkmassan, förrän den hunnit besinna sig på en ny anfallsplan. I sin förbittring ☙  upphof nu hela den för❧samlade massan944 ett högljudt rop, och945 detta war enda yttringen af denna massas hjeltemod. Återkommen946 till mitt logis beställde 947 genast hästar och befann mig redan efter jag en timme på wägen till Ishemsk948. Detta är namnet på en949 stor by wid Ishma-floden950, 492 Itineraria 4osa 1841_44.indd 492 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – som bebos af Syrjäner och är belägen 100951 verst söderom Ustzylmsk. Wid ankomsten till denna för sin gästwänlighet prisade by wäckte det min förwåning, att jag härstädes952 med godo ej kunde få mig tak öfwer hufwudet, utan för detta ändamål nödgades taga min tillflygt till en på stället boende embetsman, som efter genomläsningen af mina dokumenter twang en af byns innewånare att för mig upplåta sina dörrar.953 Denna gensträfwighet från de godmodiga Syrjänernas sida wäckte hos954 mig den förmodan, att ryktet om mina egenskaper redan hun☙  nit utbreda sig ❧ ända till Ishemsk, och det wisade sig äfwen snart, att min förmodan icke war ogrundad. Redan dagen efter min ankomst till byn blef jag af den nyssnämnda embetsmannen, som lyckligtwis war en ganska fördomsfri person, inbjuden att åskåda, huru den onde dref sitt spel i en fattig Syrjäns stuga. Jag åtföljde honom med nöje, icke blott för att få bewittna den lilla roligheten, utan äfwen i hopp att kunna i någon mon inverka på den vidskepliga mängden och skingra de fördomar, man om955 mig hyste. Komna956 till det förtrollade stället funno wi utanför stugan en talrik folksamling och i dess midt en prest, som war klädd i sin högtidligaste ☙  embetsdrägt och bar krucifixet i handen. ❧ Presten kom oss till möte och omtalade med bäfwan de förskräckliga händelser, som under natten hade tilldragit957 sig i stugan. En malitsa och958 en renhud hade företagit sig att wandra ned från ugnslafven, en sax hade af en osynlig hand blifvit kastad ifrån ena wäggen till den andra, en wattenså hade råkat i gungning o. s. v. Syrjänerna trodde naturligtwis att jag hade åstadkommit alla dessa hexerier, och denna tro hade så mycket fastare rotfästat sig hos de959 här församlade  100 ǁ wid[pass]  härstädes med godo ǁ god<-->  In his letter to Sjögren on 3/15 April 1846, Castrén, however, makes the reader understand that he stayed with a local police chief called Jakubovič, which conflicts somewhat with what he writes here. Castrén recalled this later, because having arrived in Krasnojarsk he met Mrs. Jakubovič’s parents there. Their meetings is described by Castrén’s travel companion J.R. Bergstadi in his travel diary. Rancken 1884: 88–89, quoted on p. 1117–1118 of this volume; Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 April 1846 (see the volume of letters in this series). (TS)  hos […] ǁ f[örmodan]  om mig hyste ǁ hyste om mig  Komna […] folksamling ǁ 1. Komna ǁ 2. Wi begåfwo oss således till det förtrollade stället och funno utanför stugan en talrik folksamling  tilldragit sig ǁ timat  och […] ned ǁ hade nedf[allit]  de […] försäkrat dem ǁ 1. dem, som en af de här församlade åskådarena ǁ 2. dem, som en af byns innewånare skall hafva försäkrat för de här församlade åskådarena 493 Itineraria 4osa 1841_44.indd 493 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria             hexerier ǁ händelser nämnda ǁ dessa legat […] ǁ under ugnen […] nedkastat ǁ 1. ugnen och  ǁ 2. ugnen samt derifrån nedkastat sin ǁ 3. ugnen. Plågad af […] qvarlemnad ǁ qvarlemnad den […] warit ǁ och troligen der warit Mscr: wattsån, corrected in Castrén 1852b: 256. These phenomena related to Castrén are a typical example of a poltergeist, commonly known in different cultures and explained by the local people with features familiar to them from other contexts of their lives. Klemettinen 1996. (TS) hade bragt ǁ bragt i […] natt ǁ 1. nu waka natten om i stugan ǁ 2. genom under åkallande ǁ 1. och åkalla ǁ 2. samt åkalla af […] ǁ äfven åskådarena, som en af byns innewånare försäkrat dem, att han warit i tillfälle att se mina händer och fötter och funnit dem wara smidda af jern. För att bringa det widskepliga folket på bättre tankar, begaf jag mig tillika med embets☙  mannen ❧ in i stugan, der wi anställde en noggrann undersökning af de under nattens lopp timade hexerier960. Härwid uppdagade wi efter många förfrågningar, att de flesta bland nämnda961 hexerier hade blifwit föranledda af en wansinnig person, som legat962 öfwer natten ofwanpå ugnen963 och i anseende till den der rådande hettan nedkastat både renhuden och malitsan, hvilka tjenat honom till sängkläder. Äfwen saxen hade enligt wärdinanns försäkran blifwit den nästföregående aftonen af964 henne qvarlemnad på ugnen, den965 hade troligen här warit den wansinnige i wägen och af honom blifvit nedslängd med en sådan kraft, att dess spets djupt inträngt i den motsatta wäggen. Med watt[en]sån966 war det åter så beskaffadt, att den hvilade på en lös tilja och kom i rörelse, så ☙  ofta någon ❧ steg på tiljan.967 Till en sådan obetydlighet reducerade sig nu de förmenta hexerierna, som hade968 bragt i rörelse en stor del af den Ishemska befolkningen och förmått presten att i969 stugan genomwaka en hel natt, under970 åkallande af Guds bistånd emot den ondes arga stämplingar. Men huru handgripligt orsaken till nämnda häxerier af971 mig och embetsmannen äfwen framställdes för bönderna, så litade de icke mycket till wåra ord, utan fortforo allt framgent att betrakta mig med misstänksamma blickar. Det hjelpte ej, att embetsmannen och hans fru samt flera ansedda bönder i byn med wärme åtogo sig mitt förswar; den stora hopen såg i mig blott en 494 Itineraria 4osa 1841_44.indd 494 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – trollkarl och gudsförnekare. Detta972 oaktadt fick jag i Ishemsk ostörd idka mina studier under den långa menförstiden. Jag sysselsatte mig ☙  dels med den Ishem❧ska dialekten af Samojediskan, dels äfwen med det Syrjänska språket. Derjemte bemödade jag mig om att förskaffa973 mig några upplysningar om Syrjänerna[s]974 nationella egenheter; men i detta afseende war dock föga att skörda, emedan de Ishemska Syrjänerna både till religion, seder och lefnadssätt på det närmaste öfwerensstämma med ortens Ryska befolkning. Sjelfva975 grunddragen i den Syrjänska national-karaktären röja likwäl ännu en omisskännelig slägtskap med Finnarnes och hela den Finska stammens, hvartill äfwen Syrjänerna höra. Betänksamhet, allwar och flärdlöshet976, godmodighet, redlighet och ordhållighet äro de dygder, hvilka företrädeswis äfven977 tillskrifwas Syrjänerna, liksom å978 andra sidan ☙  slughet, ❧ misstänksamhet och afvundsamhet anses utgöra deras förnämsta, medfödda979 lyten. Bland Syrjänernas mindre wackra, ehuru icke980 så mycket i sjelfva national-karaktären981, som982 ej mera i folkets lägre kultur-tillstånd grundade egenskaper förtjenar äfwen omnämnas, att mannen lägger på qvinnans axlar allt, som han sjelf vore förpligtad att bära och aktar till och med sin egen maka lika med en trälinna.983 Syrjänens ringa aktning för qvinnan röjer sig redan i det ömsesidiga förhållande, hvari bruden och brudgummen träda till984 hvarandra på sjelfwa bröllopet. Här måste bruden i alla gästernas närwaro qwäda en sång, deri hon under tårar och bugningar beder brudgummen förbarma sig öfwer hennes wärdelösa tillstånd och taga henne till sin äkta hustru. Meningen härmed är naturligtwis den,              Detta oaktadt ǁ Emellertid förskaffa ǁ utforska Corrected in Castrén 1852b: 257. The text from here to the beginning of the wedding songs below is based on Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843, published partly in Hf. Mbl. 18/1844 (Castrén 1844b). flärdlöshet, godmodighet ǁ flärdlöshet äfven tillskrifwas ǁ tillskrifwas å andra […] ǁ äfwen deras öfriga stamförwandter medfödda lyten ǁ 1. lyten ǁ 2. förnämsta lyten icke […[ sjelfva ǁ 1. icke i sjelfwa ǁ 2. mindre i sjelfwa national-karaktären ǁ nationalch[arakteren] som ej ǁ än i Castrén described this more extensively in his letter to Rabbe, 11/23 June 1843. See the volume of letters in this series. (TS) till hvarandra ǁ under sjelfwa bröllopet 495 Itineraria 4osa 1841_44.indd 495 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  att […] sig för ǁ mannen af bruden skall erkännas såsom  för ǁ såsom  make ǁ unga m[ake]  bröllop ǁ f  Changes in the footnote: en slags ǁ ett slags rythmisk ǁ rhyth[misk]  The song is not included in Castrén’s letter to Rabbe. ☙  att985 ❧ bruden ej måtte yfwas deröfwer, att mannen anhållit om hennes hand, utan erkänna sig för986 hans ödmjuka trälinna. I samma mening måste äfwen bruden efter vigsel-ceremonin afkläda sin make987. Wid ett Syrjänskt bröllop988 förekomma dessutom ännu många andra om qvinnans förtryck och djupa förnedring wittnande bruk, men i stället för dem will jag här anföra ett par qwäden, som af bruden och hennes medhjelparinnor afsjunges under bröllopet.v 989 1. 990 ☙  ❧ Tog man fritt min fria vilja, Tog man ömt min warma ömhet, Snärjde man mitt unga hufvud Fasthöll mina gyllne lockar, ledde mig med wid fingerspetsen? O min fostrare, min fader, O min mor, min fostrarinna, Broder du, som falken modig, Och min egen, ömma syster, Hulda farbror, goda faster! J så uttänkt och beslutet, Att mitt hem jag måste lemna. Nyss jag gick till gyllne bordet, Tog en bägare, den fyllde, Kringbar win åt alla gäster, Såg derwid på hela skaran Genom gyllne ögonbrynen, Men min broder såg jag icke. v. Den här begagnade Finska runo-methern tillhör ej de Syrjänska sångerna, hvilka äro affattade i en slags rythmisk prosa. 496 Itineraria 4osa 1841_44.indd 496 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –  dunkla ǁ mörka  Wet ǁ Hör  snabbaste ǁ sto [största] ☙  ❧ Borta är den glada falken, Sitter hän på svarta tundran, Wid en wik af dunkla991 hafvet, Under Urals höga hällar. Skynda hit, min ädle broder, Wet992 du ej, att jag nu skickas Bort ifrån det gyllne hemmet? Kom, o kom min dyre broder Närd wid samma moders sköte, Kom att se min snara bortgång! Wälj ur hjorden goda renar, Sex de snabbaste993 och största, Spänn dem för en stadig släde, Och med starka remmar gördla, Ila så i hast till hemmet. Men om hundra tjugu floder, Wårens floder skulle yfvas, Skulle wägen för dig stänga, Höj dig då till flyget som svanen Eller som den lätta anden. Goda fader, hulda moder! Jag ju war en trogen tärna, Som en son jag städse fostrats; Hvarför skulle ni så skjuta Bort den trogna tjenarinnan Till en okänd fader, moder, Obekanta bröder, systrar? Hundrawis jag borde wara, Borde jemt mitt hufvud böja För att glädje hos dem finna. Men om i det nya hemmet Ingen glädje för mig blomstrar, Will jag lefva uti minnet af den sällhet, som jag ägde Fordom hos min far och moder. 497 Itineraria 4osa 1841_44.indd 497 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  Change in the footnote: anförwandter ǁ brudgu[mens]  far ǁ mor  jag ǁ af er ~  Corrected in Castrén 1852b: 260.  kärlek ǁ ömhet ☙  ❧ 2. Du mitt lif, min goda fader! Samla slägtens dubbla röttervi 994, Red åt dem ett mål till qvällen, Red ett gladt och muntert gästbud, Bordet fyll med rika håfvor. Moder du min fostrarinna! Duka upp det bästa bordet, Bordet med sin cederskifwa Hopa derpå söta rätter, Drycker ock af bästa slaget. O mitt lif, min far995 och moder! Som en son jag996 hit[t]ills997 fostrats, Följt i allt min goda vilja; Nu den sista dagen kommit, Nu den sista stunden nalkas, Då min goda vilja gäller, Då jag om min kärlek998 råder, Sitter som en ärad jungfru. Allt hos mig, beklaganswärda, Allt med denna dag försvinner, Allt förblir hos far och moder, vi. Med slägtens dubbla rötter förstås anförwandter ifrån både brudgumens och brudens sida. 498 Itineraria 4osa 1841_44.indd 498 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –  Mscr: Om, corrected in Castrén 1852b: 260. ☙  ❧ ☙  ❧ Nu farväl, min glada ungdom. Som en brodd mitt hem jag lemnar, Lemnar stället, der jag städse Haft en god och sorgfri näring, Der jag granna kläder burit, Fått min hvila ostörd njuta. O min goda, milda moder! Hwarför blef du wid mig ledsen, Wid din trogna tjenarinna? Njöt jag wäl för mycken näring, Nötte ur för mycket kläder, Då du gaf mig bort så tidigt? O999 min mor, min fostrarinna! Låt mig arma flicka gråta Hundra tårar i sekunden, Då jag allt nu måste lemna All min fröjd hos far och moder. Och j goda barndomswänner! Hysen ej i hjertat wrede Mot den arma, som er lemnar, Som med gladt och sorgfritt sinne Gick med er på gröna ängen, Sen, hur allt jag måste lemna Uti wårens första dagar, Nu, då alla bäckar brusa, Då de höga träden störta och de fasta stenar remna, På en tid, så sorgsna göken, Wårens gök begynner qväda. Tidigt qväder sorgsna göken, Mera tidigt dock jag arma Skall i nya hemmet qväda. Far nu wäl, min far, min moder, O farwäl min ungdomsglädje! 499 Itineraria 4osa 1841_44.indd 499 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  From here to mscr p. 561 again based on Castrén’s letter to Rabbe 15 Sept. 1843, see p. 572–573.  Kolva is on a small river of the same name near its confluence with the River Usa, N65°57′47″ E57°21′42″. (TS)  werkställde ǁ tillryggalade  en […] floden ǁ en till Kolw[a]  The River Usa runs into the Pečora west of Kolva, at N65°57′54″ E56°56′2″. (TS)  sedermera ǁ och ~  In his letter to Rabbe 11/23 June 1843, Castrén mentioned that he had not yet decided whether he would continue directly from Kolva to Obdorsk or first go to Permˈ. He explained that this depended on the information he was to receive from St Petersburg especially concerning Sjögren’s possible journey to Siberia. See the volume of letters in this series. (TS)  wägen […] på ǁ 1. fär[den] ǁ 2. resan försiggick längs  de […] Ural-bergen ǁ det nordliga Ural  boskapsskötsel ǁ åkerbr[uk]  Innewånarena […] fiskafänge ǁ Innewånarena i denna nejd äro ännu till hälften nomader och jägare  hela denna ǁ denna  genom ǁ <-> Uti1000 Ishemsk och några andra till samma volost hörande byar uppehöll jag mig intill sednare hälften af Juni, då det åter blef mig möjligt att fortsätta resan till Samojedernas gebit. Närmaste målet för min resa war en liten by wid namn Kolwa1001, belägen på den Bolschesemelska tundran, 400 verst ifrån Ishemsk. Denna resa ☙  werkställde1002 jag under ❧ loppet af 15 dygn i en1003 ifrån Ishemsk till floden Uusa1004 afgående fiskarebåt. Min färd gick först utför floden Ishma, sedermera1005 uppför Petschora och dess biflod Uusa ända till Kolwa-flodens mynning.1006 Den wida största delen af wägen1007 tillryggalade jag på Petschoras böljor. Denna flod kallas af Samojederna haf (jam) och hon gör äwen skäl för namnet. Upptagande i sig alla bifloder, som upprinna ifrån vestra sidan af de1008 nordliga Ural-bergen, vidgar hon sig under sitt nedersta lopp till en bredd af tre verst och på några ställen ännu derutöfwer. Liksom Dwina tillryggalägger hon sin bana i ett jemnt lopp; här och der forekomma wisserligen strida ställen, men i min wäg fanns ingen enda fors. ☙  Floden säges wara fiskrik, dess stränder ❧ äro wid medlersta loppet ganska frodiga, men för åkerbruk säges de dock i anseende till klimatets stränghet ej vara egnade. Deremot erbjuda de ett godt tillfälle till boskapsskötsel1009, ehuru denna näringsgren ännu hitintills icke gjort några stora framsteg. Innewånarena1010, hvilka i hela1011 denna nejd bestå af Syrjäner, lifnära sig hufwudsakligen genom1012 jagt och fiskafänge. De lefva dock ej såsom nomader, utan uppehålla sig i små byar, hvilka lyda under den Ishemska volosten. Wid medlersta Petschora wore i slutet af Juni oändligen mycket att bemärka, beundra 500 Itineraria 4osa 1841_44.indd 500 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – och beprisas, såsom den majestätiska elfven, wackra1013, skogbewuxna stränder, grönskande ängar och holmar, den1014 djupa wildheten, den mörka, melankoliska färgen, som i den höga ☙  norden hvilar ❧ öfwer gräset, skogarna och sjelfva wattnet, det bländande skenet af någon snödrifva1015, som under skygd af någon betydligare höjd förmått motstå solens glöd o. s. v; men den som redan1016 lefwat någon1017 tid i skötet af en så beskaffad skön natur, kan ej särdeles förtjusas deraf, åtminstone icke till den grad, att han wore känslolös för de tusende myggbett, som hvarje ögonblick falla på hans lott. Tvertom aktar han för en hufvudsak att värna sig emot detta onda, som med skäl kan ställas i bredd med Egyptens sju1018 plågor. Huru han härwid äfven må gå till wäga: antingen hölja sig med en hufva af tagel eller draga sig1019 under balaganen (ett lärfttält, som här under sommaren utgör ett vade mecum)1020, så går han i begge fallen misste om naturens skönhet. Äfven solens här om sommaren odrägligt brännande strålar förslöa sinnet och göra ☙  det1021 otill❧gängligt för intryck. För min del kunde jag äfven på den grund icke ega någon synnerlig uppmärksamhet åt den yttre naturen, att jag ungefär på halfva wägen till Kolwa fick min hufvudskål skadad genom ett oförmodadt fall af masten. En underbar skickelse fogade likwäl så, att en af mina roddare råkade vara härwid tillstädes och i betydlig mon hejda styrkan af slaget. Jag hade den Ryska Johannes1022 till ära gifvit åt mina följeslagare en flaska brännwin, och i samma ögonblick en af dem infann sig för att emottaga flaskan, inträffade det fatala slaget, som hotade att i förtid afskära min lifstråd.       wackra ǁ dess ~ den […] ǁ fåglarnas snödrifva ǁ of redan lefwat ǁ lefwat någon tid ǁ några sommar In the mscr, there is a question mark above the word sju. The real number of the plagues of Egypt according to Exodus 7–10 was ten. Water was turned into blood, and there were frogs, lice, flies, diseased livestock, boils, thunderstorms of hail and fire, locusts, darkness for three days and the deaths of firstborn children. Bible, http://www.biblestudytools.com. (TS)  sig ǁ sit[t]  The word balagan actually means a temporary stage built e.g. at a market place for performing plays for the public. Wikipedia: Балаган, https://ru.wikipedia.org/wiki/Балаган. (TS)  det ǁ ~ resande  Midsummer Day (24 June) according to Old Style, i.e. 6 July New Style. (TS) 501 Itineraria 4osa 1841_44.indd 501 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  utloppet […] namn ǁ den med samma namn  I denna ǁ I ett  dess ǁ <b>  hålla ǁ kunna ~  The pagination of the mscr jumps here from p. 561 to 564. National Library of Finland pagination p. 564 is p. 42 in Castrén’s original numbering. It marks the end of one notebook, and a new one begins with page number 1.  Syrjänska ǁ Samojedis[ka]  i […] ǁ af  De […] studierna ǁ Mina Samojediska studier  vistelsen ǁ min vistelse  en […] underjorden ǁ 1. en vidskeplig fasa för underjorden och allt underjordiskt ǁ 2. en vidskeplig fasa för den under ǁ 3. en fasa för det underjordiska rummet  Cloudberry (Rubus chamaemorus), a highly appreciated berry that grows on bogs. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/cloudberry. (TS)  VIII. ǁ IX.  In the travel report of 24 Dec. 1843, (KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1) there is an introduction preceding this paragraph: Under sitt lopp genom Archangelska Guvernementet beskrifwer floden Petschora en båge, som i wester utgör gränsen för den Bolschesemelska tundran af Mesenska Samojed-landet. I norr begränsas nämnda tundra af Ishafwet, i söder och öster af Uralska bergskedjan. Den sydliga gränsen Tundrans sydliga gräns uppgör wid berget Salja, som tillika utgör gränspunkten för sjelfva det Archangelska Guvernementet.  hos Ryssarne ǁ här ~  Bolschesemelska tundran ǁ KK Coll. 539.30.1: Bolschesemelska tundran (тундра большеземельская) Illa tilltygad af detta slag anlände jag i början af Juli månad till den omförmäldta byn Kolva, belägen några verst ofvanom utloppet1023 af den med samma namn betecknade flo☙  den. ❧ I nyssnämnda by finnes en för de Bolschesemelska Samojedernas räkning nyligen uppbygd kyrka, särskildta boningar för tvenne prester och en djakon samt dessutom nio trånga kyffen, som bebos af fattiga Samojeder, hvilka till större delen antagit Syrjänernas språk och lefnads-art. I1024 denna by nedsatte jag mig för återstoden af sommaren och fick till min bostad ett af dess1025 allra uslaste kyffen, der jag plågades både af hetta och fuktighet, af mygg, ohyra och en gnällande barnskara. Ehuru wan att arbeta under mångfalldiga förhållanden hade jag likwäl all möda att här hålla1026 mina tankar tillsamman och måste ofta taga min tillflykt till ☙  en under kyffet befintelig källare.1027 ❧ I denna underjordiska boning författade jag min Syrjänska1028 Grammatik, ehuru jag äfwen här stördes i1029 min sysselsättning både af råttor och möss. De1030 Samojediska studierna, hvilka under vistelsen1031 i Kolwa utgjorde min hufwudsak, nödgades jag bedrifva i det öfra etaget, emedan mina läromestare hyste en1032 wiss fasa för underjorden och ogerna inträngde i dess sköte. För öfrigt ströfwade jag alldagligen kring skog och mark, sköt änder, plockade hjortron1033 och sökte med ett ord förse mig med en bättre spis än den, som Samojederna plägade uppduka för mitt bord. 502 Itineraria 4osa 1841_44.indd 502 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VIII.1034 Den1035 omätliga landtsträcka, som hos1036 Ryssarne bär namnet af den Bolschesemelska tundran1037, är fördelad emellan de under den Pustoserska, Ustzylmska och Ishemska volosten inskrifna1038 Samojeder på det sätt, att den nordvestra hälften tillhör1039 Pustoserska och Ustzylmska, den sydöstra1040 åter Ishemska Samojeder. Det ligger1041 dock i sakens natur, att Samojederna, såsom ett nomadiserande folk, ej så noga iakttaga denna1042 gräns, utan ströfwa dit hågen och yttre förhållanden drifva dem1043. Också torde ifrågawarande fördelning af tundran aldrig1044 hafva wunnit högwederbörlig1045 sanktion. Den säges wara bestämd af landträtten1046 i Mesen på gjord hemställan af ☙  Syrjänska1047 bönder, hvilka, ❧ efter att1048 på loflig och oloflig wäg hafva bemäktigat sig de1049 Ishemska Samojedernas renar, äfven1050 måste söka att komma i besittning af deras betesmarker. De1051 gjorde wäl sin ansökning i de1052 Ishemska Samojedernas namn och för deras räkning, men då nämnda1053 Samojeder nästan1054 inga renar äga och de öfriga enligt landträttens beslut blefvo förbjudna att1055 öfverträda den förrberörda gränsen, så stadnade naturligtvis den sydligare delen af tundran i Syrjänernas1056 ego. Denna del utgöres egentligen1057 af det skogiga landet wid Uusa och dess bifloder1058. Wintertiden1059 egnar sig denna nejd förträffligt för renvården, emedan skogarna lemna ett skygd emot de häftiga stormwindarna, hvilka göra uppehället på tundrorna wådligt1060 och icke blott för menniskorna, utan äfven för sjelfwa renen. Men sommartiden kan1061 rendjuret med sin warma pels icke  inskrifna ǁ KK Coll. 539.30.1: inskrefna  tillhör ǁ KK Coll. 539.30.1: tilhör  sydöstra åter ǁ KK Coll. 539.30.1: sydöstra  ligger dock ǁ KK Coll. 539.30.1: ligger  denna […] ströfwa ǁ KK Coll. 539.30.1: den utstakade gränsen; de styra ströfwa  dem ǁ KK Coll. 539.30.1: ~ och låta lika litet styra sin yttre, som sin inre warelse  aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig  högwederbörlig sanktion ǁ KK Coll. 539.30.1: Högwederbörlig sanction  landträtten ǁ KK Coll. 539.30.1: Landträtten  Syrjänska ǁ KK Coll. 539.30.1: Ishemska Syrjänska  att […] hafva ǁ KK Coll. 539.30.1: att hafva  de […] Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: de Ishemske Samojedernes  äfven […] betesmarker ǁ KK Coll. 539.30.1: äfven ville komma i ego besittning af deras land  De […] Syrjänernas ego. ǁ KK Coll. 539.30.1: De bönföllo wäl om södra hälften af tundran för de Ishemske Samojedernes räkning, men då dessa nästan inga renar ega och de öfriga Samojederne frånsades rättigheten att öfverträda den fastställ[da] i Mesen föreslagna och i Mesen fastställda gränsen, så stadnade ganska naturligt nyssnämnda hälft i Syrjänernes ego.  de Ishemska Samojedernas ǁ Samojedernas  nämnda ǁ nyssnämnda  nästan […] äga ǁ äga få eller nästan inga renar  att ǁ af  Syrjänernas ǁ de  egentligen ǁ KK Coll. 539.30.1: bestämdare 503 Itineraria 4osa 1841_44.indd 503 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  Uusa […] bifloder ǁ KK Coll. 539.30.1: ”Uusa och dess bifloder”  Wintertiden […] rika skörden. ǁ KK Coll. 539.30.1: Winter-tiden egna sig skogiga nejder wäl för renwården, emedan de lemna skygd emot windarne, hvilka på tundran rasa med yttersta hastighet och samt göra uppehället icke allenast wådligt och plågosamt icke allenast för menniskan, utan äfven för rendjuret. Sommartiden kunna åter renarne icke uthärda hettan i skogarne. Derföre nödgas Syrjänerne sjelfve öfwerträda sin gräns och till sommaren förfoga sig ut på de svala tundrorna. När hösten nalkas, maka de sig åter sakteligen till skogarne. – Wid samma tid begifva sig från de Ishemska byarne åtskilliga rikare Syrjäner, hvilka sjelfva ej vårda sina renar ifrån Ischma de Ishemska byarne uppför Petschora och Uusa <-----> hjordarna till möte för att möta sina hjordar och skörda winning.  wådligt ǁ ~ och plågsamt  kan rendjuret ǁ kunna renarna  förfoga ǁ draga  sakteligen ǁ åter  Ishemsk ǁ de till  taga […] renwården ǁ wårda sina renar  tundrorna ǁ KK Coll. 539.30.1: tundran  fjöllrackor […] o.  s.  v. ǁ KK Coll. 539.30.1: fjällrackor, fisk, fjäder m. m.  De Ishemska […] kolonister o. s. v. ǁ KK Coll. 539.30.1: De Ishemske bönderne åtnöja sig ej med det lilla, som deras vicarier eller legohjon kunnat insamla till och under hösten; de resa ifrån tält till tält och göra sig på ett eller annat vis till egare af Samojedernes besparingar. Efter winterns ankomst fortsätta somliga resan ända till Sibirien och uppköpa der enahanda waror af Samojeder ☙  uthärda hettan i skogsbydgden, och af ❧ sådan anledning nödgas Syrjänerna wid sommarens ankomst öfwerträda gränsorna för sina betesmarker och förfoga1062 sig till de svala, skoglösa tundrorna. När hösten åter nalkas, maka de sig sakteligen1063 tillbaka till skogsregionen. Samtidigt begifva sig ifrån Ishemsk1064 och andra till samma volost hörande byar åtskilliga rikare Syrjäner, hvilka sjelfwa ej taga1065 sig någon befattning med renwården, uppför Uusa och Petschora för att möta sina hjordar och inberga den rika skörden. Öfwerallt är hösten den rätta bergningstiden. På tundrorna1066 skänker renstekar, renhudar, räfskinn, fjällrackor, fjäder o. s. v.1067 De1068 Ishemska bönderna åtnöja sig ej med der lilla, som deras förwaltare1069 och legohjon kunnat insamla på1070 tundrorna; de resa sjelfwa om hösten ifrån tält ☙  till tält ❧ och göra sig äfven1071 på ett eller annat wis till egare af Samojedernas gjorda besparingar. Efter winterns ankomst fortsätta somliga resan ända till Sibirien och uppköpa der pelswerk af Ostjaker och Samojeder, mjöl af Ryska kolonister o. s. v.1072 Med1073 en af dessa Sibiria-farare hade jag under wistelsen i Ishemsk träffat öfverenskommelse om resesällskap till Obdorsk ifrån den omförmäldta Samojed-kolonien Kolwa, som [af]1074 Syrjänerna alltid pläga besökas i förbifarten. I följe af denna öfwerenskommelse anträdde jag den 4/16 September min Asiatiska resa1075 i en farkost, som af Ryssarne benämnes ☙  kajuk1076 ❧ och består uti en större, däckad skuta, som är bred i fören, stammen smal och blott försedd med en enda mast.1077 De kajuk, hvari jag werkställde min resa, ansågs för1078 den bästa i hela nejden, men jag1079 fann mig 504 Itineraria 4osa 1841_44.indd 504 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – dock icke fullkomligt tillfredsställd med denna boning1080. I synnerhet plågade mig här en wederwärdig stank, föranledd af sur fisk och förskämdt kött, hvilka tjenade besättningen till föda och derföre bewarades i öppna tunnor. Till fartygets mindre förträffliga egenskaper hörde ☙  äfven den, att dess1081 däck ❧ war alldeles genomskinligt och läkande. För att i någon mon skydda sig1082 emot höstens skurar, hade några  – de förnämare om bord  – försett sig med små tält eller så1083 kallade balaganer. Sådana funnos under däcket fyra. En1084 af dem tillhörde naturligtwis mig, en annan skutans egare, en tredje hans brorson och dennes hustru; men hvem tillhör wäl denna1085 balagan, som är sammansydd af de rosiga shavlarna? Förmodligen en skönhet med rosiga kinder, men1086 denna skönhet wisar sig aldrig på däck. Sådant röjer modesti, jungfrulig blygsel1087 och en naturlig fruktan för det råa sjöfolket. Wi skola i det följande göra1088 hennes bekantskap. Enligt1089 hwad jag redan förrut omnämnt, finnes i byn Kolwa en Samojedkyrka, och1090 denna kyrka är inwigd i undergöraren Nikolai namn. En tioårig erfarenhet har bekräftat, att den hel[ige] Nikolaus alltid1091 bereder ☙  medvind åt dem, som ❧ wid1092 förbiresan vika af till Kolva och1093 kosta på sig en litania i kyrkan. En ny bekräftelse på riktigheten af nämnda erfarenhet war den märkwärdiga kasus1094, att winden vände sig till wår fördel just1095 i samma ögonblick wi nådde kajuken. Hela1096 den återstående delen af dagen fortfor samma vind och wår färd skred muntert fram. Den påföljande1097 dagen medförde snöslagg1098 och motwind. Wi1099 nödgades1100 således ligga för ankar, besättningen roade sig      och Ostjaker samt dessutom mjöl af Rys de Ryske colonisterne, fisk af Ostjakerne m. m. o. s. v. förwaltare ǁ förb på ǁ under äfven på ǁ på The text based on Castrén’s letter to Rabbe of 15 Sept. 1843, ends here. Med […] genomskinligt och läkande. ǁ KK Coll. 539.30.1: Med en af dessa Sibiria-farare hade jag under min vistelse i Kolwa Ishma träffat öfverenskommelse om ett rese-sällskap till Obdorsk ifrån den lilla Samojed-colonien Kolwa som ligger nära invid Kolwa-flodens utlopp till Uusa och af Syrjänerne vanligen besökes wid förbifarten. I grund af nämnda öfverenskommelse anträdde jag den 4/16 September min Asia-resa. Den war bestämd att till en början för sig gå på en så kallad kajuk  – en rymlig, däckad skuta, bred i fören, i stammen smal, med en mast, utan kajuta, utan pumpa. Dess däck höjde sig nästan lika mycket öfver relingen, som skrået sänkte sig derunder. Å ömse sidor om däcket funnos <---> ledstänger, wid hvilka man radat några bräder, för att bereda en communication emellan fören och backstammen. Wid sidan af däcket fanns en glugg, som utgjorde ingången i skutan, hvilken likwäl denna gång ej war så full lastad, att man ju ej kunde krypa under däck genom skutans främre ända. Kajuken, för att tala om dess inre egenskaper, var rutten, läck, lappad, genomsur och stinkande. Stanken ökades af sur fisk och förskämdt kött, som tjenade besättningen till föda under resan och derföre bewarades i öppna tunnor. Däcket war öfwerallt genomskinligt och läkande, skutbottnet klibbigt och alla effecter nedblötta. 505 Itineraria 4osa 1841_44.indd 505 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  af Syrjänerna ǁ Mscr: Syrjänerna, preposition added in Castrén 1852b: 266.  resa i en ǁ resa. Den war  kajuk och består ǁ kajuk. Man förstår med detta namn en rymlig, däckad skuta, som är bred i fören, stammen smal och blott försedd med en mast. Å ömse sidor om däcket finnas ledstänger, h[vilka] wid hvilka man radar några bräder, för att bereda en kommunikation emellan fören och bakstammen, ty på det kullriga däcket är passagen mycket besvärlig. Wid sidan af fartyget finnes en glugg, hvarigenom man kryper in i fartyget.  Pictured in Donner, Joakim  – Janhunen 2014: 10. (TS)  för ǁ wara  jag fann ǁ 1. den ǁ 2. jag war  boning ǁ ~, ty den war halfrutten  dess däck ǁ däcket  sig emot ǁ KK Coll. 539.30.1: sig sjelfva emot  så kallade ǁ KK Coll. 539.30.1: här ~  En af dem ǁ KK Coll. 539.30.1: En  denna […] shavlarna ǁ KK Coll. 539.30.1: balaganen, som är sammansydd af de rosiga shavlarne  men […] däck. ǁ KK Coll. 539.30.1: men wi wåga ej höja fliken af balaganen, och dess egarinna wisar sig alldrig på däcken.  blygsel […] fruktan ǁ KK Coll. 539.30.1: blygsamhet och måhända en wiss fruktan  göra hennes bekantskap ǁ KK Coll. 539.30.1: göra bekantskap  Enligt […] namn. ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojed-kyrkan i Kolwa är inwigd uti Undergöraren Nikolai namn.  och […] inwigd ǁ som är inwigd  alltid ǁ KK Coll. 539.30.1: ovilkorligen ~  wid förbiresan ǁ i förbifarten  och […] kyrkan. ǁ KK Coll. 539.30.1: och låta Presterne anställa Gudstjenst kosta på sig en litania i kyrkan. med att spela durak1101, jag stod och wärmde mig framför eldbrasan, som brann i fören af kajuken. D[en]1102 18 Septemb[er]1103 nådde vi med Nikolai tillhjelp mynningen af Synja1104, en liten biflod, som ifrån1105 östra sidan infaller i Uusa och angifves1106 vara belägen 40 verst ifrån Kolva, 60 ifrån Petschora. Här böjde sig Uusa åt norr, en god wind blåste upp ifrån1107 söder, och den tunga kajuken strök med lätthet fram på de brusande böljorna. Den sydliga win☙  den förhjelpte1108 oss 90 verst ifrån ❧ Synja till en större biflod Chirmor eller Adsjwa1109, hvarvid Uusa åter böjer sig åt öster. Ända hitintills1110 hade naturen warit ungefär sådan, jag fann henne wid Petschora  – rik på ängar och skog wid1111 elfstränderna, men i det inre af landet uppfylld med sanka1112 kärr och sandhedar. Öfverhufwud äro stränderna mycket låga, men här och der anträffas likwäl upphöjdare ställen, hvilka af1113 Syrjänerna benämnas tschelja1114. Den rådande jordarten är lera, hvilken likwäl wid Uusa aftager1115 högre uppför floden. Stenar äro högst sällsynta ända till Chirmors utlopp, men härifrån framåt börja de wisa sig här och der wid stränderna. Några verst ofwanom sistnämnda flod ser man till och med en ofantlig klippa, som bär namnet Adak. Nu antager äfven hela1116 den öfriga omgifningen ett förändradt ☙  utseende. Skogen glesnar ❧ och träden erhålla en dvergartad karakter. Björken börjar förvandla sig till buske, granen förlorar sina grenar och söker dölja1117 sin nakenhet med en mörk mossa. Det1118 allmännaste trädslaget är widebusken, som wid stränderna bildar täta, nästan1119 ogenomträngliga snår. Nejden1120 röjer med ett ord en stark benägenhet att öfvergå till tundra. 506 Itineraria 4osa 1841_44.indd 506 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – Det1121 är klart att kulturen här ej mera kan rotfästa sig, men en annan fråga är, huruwida icke1122 floden Uusa i sitt nedra och Petschora i sitt öfra lopp kunde egna sig för någon slags odling. Det yrkas allmänt af både lärda och olärda, att åtminstone åkerbruket här icke kan med framgång bedrifvas. En så allmän mening förtjenar wisserligen1123 respekt, men genom erfarenheten kan den icke anses wara bekräftad, alldenstund landets innewånare hvarken förstå1124 sig eller wårda sig om åker☙  bruk. ❧ Uti sjelfva Ishemsk1125, som står i högt anseende för sin agrikultur, äro åkrarna upptagna1126 under ett widsträckt kärr; de dikas aldrig1127 och plöjningen är en sak, som verkställes blott för syns skull. Men1128 med antagande af åkerbrukets otjenlighet för orten erbjuda dock Uusa och Petschora outtömliga källor till1129 uppehälle äfwen för en annan befolkning än den nomadiserande. Häri finnas utmärkt wackra ängslägenheter, floderna1130 äro utomordentligt1131 fiskrika och skogarna uppfyllda med all slags willebråd. Oaktadt dessa naturens håfwor är nejden öde och obe☙  bodd. ❧ Wid1132 Petschora finnas, såsom redan nämndt är, endast några få och1133 svagt bebodda byar; innom Uusas flodsystem träffas åter med undantag af Kolwa ingen enda koloni. Det är tydligt1134, att naturen under sådana förhållanden skall bära prägeln af den djupaste wi[l]dhet1135. När man i September månad färdas på Uusa, så ser man wid stränderna widsträckta ängar, som stå obergade och äro öfwerdragna med höstens grå likfärg. Öfwerallt möter ögat torra ruttnade träd, af hvilka somliga äro upprättstående, andra deremot ligga kullslagna. Esomoftast blir man äfwen varse  kasus ǁ KK Coll. 539.30.1: casus  just i samma ǁ KK Coll. 539.30.1: i samma  Hela […] fram. ǁ KK Coll. 539.30.1: Seglet spändes, wädret blåste och färden skred muntert fram.  påföljande ǁ KK Coll. 539.30.1: följande  snöslagg ǁ KK Coll. 539.30.1: snö  Wi […] eldbrasan. ǁ KK Coll. 539.30.1: Wi stodo stilla, besättningen spelade durak, jag wärmde mig för eldbrasan.  nödgades […] ligga ǁ lågo  Durak, a Russian card game. The last player left holding cards, is a durak, a stupid fellow. Wikipedia: Дурак (Карточная игра), https:// ru.wikipedia.org/wiki/Дурак_(карточная_игра). (TS)  D. 18 […] Synja, en ǁ KK Coll. 539.30.1: Den derpå följande dag, den 18 September, nådde vi med Nikolai tillhjelp Synja, en  Old Style, cf. below the dates of 27 Sept. and the end of October.  The River Bol’šaja Synja, running into the River Usa from the left (south) at N65°58′20″ E58°1′16″. (TS)  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  angifves ǁ KK Coll. 539.30.1: säges  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  förhjelpte ǁ KK Coll. 539.30.1: forthjelpte  The River Xirmor or Xyrmor (Nenets)/Adzˈva (Komi) joins the River Usa from the right (north) at N66°35′16″ E59°21′49″. (TS)  hitintills ǁ KK Coll. 539.30.1: hittills  wid […] dvergartad karakter. ǁ KK Coll. 539.30.1: wid elfstränderna. Det inre landet består af moar och kärr och sandhedar. Rådande jordarten är wa[r] är lera, hvilken likwäl wid Uusa aftager, i den mon man höjer sig uppför floden. Elfstränderna äro låga; blott här och der anträffas mer och eller mindre upphöjda ställen, 507 Itineraria 4osa 1841_44.indd 507 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria               som af Syrjänerne kallas tschelja (schtschelja) och jemwäl bestå af lera. – Wid Chirmor undergår naturen en skenbar förändring. Stenar börja wisa sig vid stränderna; ju några verst ofvanom Chirmor finnes redan ett stenberg, benämndt Adak. Skogen glesnar; alla träd antaga ett dwerglikt, sammanfruset utseende. sanka ǁ idel af […] ǁ bestå щелля (PK) aftager ǁ ~ i den mon man hela den ǁ den dölja ǁ KK Coll. 539.30.1: hölja Det allmännaste ǁ KK Coll. 539.30.1: Det råd[ande] allmännaste nästan ogenomträngliga ǁ KK Coll. 539.30.1: ogenomträngliga Nejden […] stark ǁ KK Coll. 539.30.1: Korteligen: naturen röjer en stark Det […] bedrifvas. ‖ KK Coll. 539.30.1: Det yrkas allmänt af lärda och olärda, att nejden wid Uu[sa] Petschora och Uusa i anseende till klimatets stränghet sa ej egnar sig för åkerbruk. icke ǁ ej visserligen respekt ǁ KK Coll. 539.30.1: respect förstå sig ǁ KK Coll. 539.30.1: förstå sig på Ishemsk […] agrikultur ǁ KK Coll. 539.30.1: Ischemsk, som står i anseende för sin agricultur  upptagna under ǁ Castrén 1852b: 268 upptagna tätt under (original formulation)  aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig  Men […] ljusare bygder. ǁ KK Coll. 539.30.1: Men med antagande af åkerbrukets otjenlighet för hela Petschora-området erbjuda lik äfven dessutom floderna Petschora och Uusa outtömliga källor till menniskans bergning, genom sin rikedom på ängar, fisk, fågel och all slags willebråd. Man kan antaga, att nästan hälften af Ischmas befolkning hufvudsakligen lifnärer sig genom den fisk, de hvarje sommar och höst uppfånga ur Uusas och Petschoras böljor. Det oaktadt finnas wid Petschora högst få, wid Uusa alls inga colonier med undantag af den obetydliga byn i wid Kolwa  – en af Uusas bifloder. Följakteligen bär allt prägeln af vildhet, död och förruttning. När man i September månad färdas wid på Uusa, ser man wid stränderna widsträckta, obergade ängar , med höstens likfärg öfwerdragna ängar. Öfwerallt möter ögat torra, ruttnade träd, af hvilka somliga stå upprätta, andra deremot ligga kullslagna 508 Itineraria 4osa 1841_44.indd 508 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –          Dädali ǁ KK Coll. 539.30.1: Ikars  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Castrén means flying referring to the Greek tale of Daedalos and his son Ikaros. Harrauer – Hunger 2006: 119. (TS)  fulländning ǁ 1. uppfinning ǁ 2. utbildning The word utbildning was written in pencil in the margin of the mscr. It is unclear if the writing is in Castrén’s own hand. Uppfinning was struck out with pencil and fulländning written with ink, which shows the sequence of the changes.  bygd ǁ KK Coll. 539.30.1: natur  alstrar ǁ KK Coll. 539.30.1: väcker  ängsliga ǁ Mscr: ängliga, corrected in Castrén 1852b: 269  Ifrån […] Rögöwei. ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Till följe af den hel[ige] Nikolai fortfarande bewågenhet seglade vi för god vind från Chirmor ǁ 2. Från Chirmor seglade vi för god vind omkring 40 verst till den mäktiga bifloden Kosja, derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor eller Rögöwej.  The River Kosˈju, discharging into the River Usa from the left (south) at N66°17′51″ E59°52′55″. Its headwaters are in the Urals. af stormen. Nästan hvarje dag får man se en räf, en fjällracka, en björn eller något annat willbråd springa vid stranden. I stället för mennisko-boningar träffar man blott öfvergifna fogel-bon och tillhåll för wilda djur. Otaliga Tallösa svärmar af gäss och änder återwända med oharmoniska fröjde-rop till ljusare bygder. till ǁ äfven för ängslägenheter, floderna ǁ 1. ängslägenheter, skogarna ǁ 2. ängslägenheter, och utomordentligt […] willebråd. ǁ 1. så fiskrika, att ǁ 2. utomd ǁ 3. utomordentligt fiskrika. Skogarna äro uppfylda med all slags willebråd. Wid […] af Kolwa ǁ 1. Wid Petschora finnas såsom redan nämndt är, högst få kolonier och wid Uusa alldeles inga kolonier, om man undantager den lilla byn wid Kolva ǁ 2. Wid Petschora finnas såsom redan nämndt är, högst få kolonier och inom Uusas hela flodsystem träffar man, med undantag af Kolwa och ǁ af l<a>tt tydligt ǁ naturligt wildhet ǁ Mscr: widhet, corrected in Castrén 1852b: 269 villdjur ǁ Castrén 1852b: 269: vilddjur (TS) ☞ 509 Itineraria 4osa 1841_44.indd 509 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  The River Rogovaja or Verxnjaja Rogovaja or Bolˈšaja Rogovaja flows into the River Usa from the right (north) at N66°30′13″ E60°37′1″.  wädret […] stranden. ǁ KK Coll. 539.30.1: wädret; wi kastade ankar wid stranden.  tacklaget ǁ KK Coll. 539.30.1: taklaget  ankaret häfta ǁ KK Coll. 539.30.1: ankaret att häfta  ändteligen suto ǁ KK Coll. 539.30.1: ändtligen sutto  en […] spillo och ǁ KK Coll. 539.30.1: enhvar till hvilo. Emellertid fortfor owädret. Regnet nedföll i den mängd, att hvarken däck eller balaganer stodo deremot. Länge låg jag begrundande ofver en casus, som mera än en gång bragt mig i bryderi. Antingen jag borde låta den gifva min ena, till hälften nedblötta sida, alldeles till spillo och  Jag […] och ǁ Länge låg jag och  hörde […] elden ǁ KK Coll. 539.30.1: hörde jag elden  eldbrasan ǁ KK Coll. 539.30.1: eld-brasan  renskinns-mantel ǁ renskinnsm[antel] ǁ KK Coll. 539.30.1: renskinns mantel  i […] nedhänga ǁ nedhä[nga] ‖ KK Coll. 539.30.1: nedhänga i fantastisk förvirring  fantastisk ǁ Mscr: fantastik, corrected in Castrén 1852b: 270  filfras-skinn ǁ Mscr: filsfras-skinn, corrected in Castrén 1852b: 270 ǁ KK Coll. 539.30.1: filfrasfäll  messingsskifvor ǁ skifv[or]  ryggen. ‖ KK Coll. 539.30.1 [struck out]: ~ Spöket är knappt af två alnars höjd, men vidgar sig desto mera på bredden.  Genom […] anletet ǁ KK Coll. 539.30.1: Af anletet synas genom den lurfviga mössan  twenne ǁ tj[ocka]  knapt ǁ KK Coll. 539.30.1: knappt  brädden ǁ Castrén 1852b: 270: bredden räfwar, fjällrackor, björnar och andra villdjur1136, som springa längs stränderna. I stäl☙  let  ❧ för mennisko-boningar träffar man endast öfwergifna tillhåll för vilda djur. Dagligen ser man tallösa skaror af änder och wilda gäss under fröjderop återwända till ljusare bygder. Man wore glad att kunna följa dem i spåren, men då Dädali1137 uppfinning ännu icke nått den härtill erforderliga fulländning1138, så måste man åtnöja sig med den ringare glädjen, att medelst en icke alldeles olik uppfinning få ila förbi en bygd1139, som wid en minutiös betraktelse alstrar1140 äng[s]liga1141 tankar i själen. Ifrån1142 den förrberörda floden Chirmors mynning seglade wi för god wind omkring 40 verst till Uusas mäktiga biflod Kosja1143 och derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor eller Rögöwei1144. Wid wår ankomst till sistnämnda flod lugnade sig wädret1145 och wi kastade ankar nära invid stranden. Medan sällskapet satt och superade under däck, utbröt ett ☙  förfärligt owäder; regnet ❧ nedstörtade i häftiga skurar, stormen hven i tacklaget1146 och hotade sönderslå kajuken emot den klippiga stranden. Med yttersta möda lyckades det oss att komma ut på elfven och få ankaret1147 häfta. Då vi ändteligen1148 suto säkert fasthakade, begaf sig en1149 och hvar till hvila. Emellertid fortfor owädret att rasa. Regnet nedstörtade i så häftiga skurar, att hvarken däcket eller balaganerna stodo deremot. Jag1150 låg länge stilla och anställde betraktelser öfver en kasus, som mera än en gång bragt mig i willrådighet: antingen jag borde lemna min ena till hälften nedblötta sida alldeles till spillo och söka skydda den andra, eller låta dem begge broderligen dela ödets lotter. Fördjupad i dessa betraktelser 510 Itineraria 4osa 1841_44.indd 510 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – hörde1151 jag till min stora förnöjelse elden spraka i fören af kajuken. Då jag nu höjde fliken af balaganen, möttes mitt öga af en sällsam företeelse. Omkring eldbrasan1152 rör sig nå☙  got, som ovilkorli❧gen kommer det fördomsfriaste, emot alla spökerier stålsatta samvete att wackla. Detta något har svept sig i en luden renskinns-mantel1153, hvarur i1154 fantastisk1155 förwirring nedhänga klädesrimsor af regnbågens alla färger. Hufvudet, skuldrorna och en del af ansigtet höljas med en sammanhängande rustning af filfras-skinn1156, prydd med blanka, löst hängande messingsskifvor1157, som skramla bak på ryggen.1158 Genom1159 denna lurfwiga mössa synas af anletet endast twenne mörka, blixtrande ögon, twenne1160 tjocka läppar och ett par breda näsborrar. Spökelsen är knapt1161 af två alnars höjd, men widgar sig desto mera på brädden1162 medelst1163 sin yfviga renpels1164. Det1165 spöklika föremålet synes skrida sakteligen omkring jernspjellet, hvarpå elden är antänd; men wid spjellets alla fyra sidor står det stilla en stund och bugar sig för ☙  alla1166 fyra wäderstreck. Wid1167 dessa ❧ spökets rörelser warseblifva wi, att dess ena ben är betydligt kortare än det andra. När således spöket står med ansigtet wändt åt öster och påtagligen har för afsigt att buga sig åt detta håll, gör kroppen1168 under sjelfva bugningen en så betydlig lutning åt norr, att hela komplimangen tillfaller detta wäderstreck. Will det åter böja sitt hufvud åt vester, så sker bugningen i sjelfva verket åt söder. Ehwart äfwen1169 hufvudet will sända sin salut, så protesterar benet deremot och tvingar förstnämnda kroppsdel att salutera ett annat wäderstreck. Detta kan wäl1170 i det hela wara sak samma, emedan1171  medelst ǁ KK Coll. 539.30.1: genom  renpels ǁ ~ och de widt pösande ma  Det […] antänd; men ǁ Wårt spöklika ‖ KK Coll. 539.30.1: Om vi nu noga äfven fästa uppmärksamheten wid fenomenets rörelser, så synes det sakteligen skrida omkring jernspjellet, hvarpå elden är antänd, men  alla […] wäderstreck ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarje wäderstrek  Wid […] hufvud åt ǁ KK Coll. 539.30.1: Härvid warseblifwa wi, att det ena af bestiens <ben> tvenne ben är i betydlig mon kortare, än det andra. När hon derföre står med ansigtet wändt åt öster och ögonskenligen har för afsigt att buga sig åt detta håll, sker bugningen gör kroppen en lutning åt norr så betydlig vinkel tal lutning åt norr, att hela complimangen rätteligen tillfaller sistnämnda wäderstrek. Ärnar hon åter böja hufvudet åt  kroppen ǁ 1. kropp[en] ǁ 2. hufwude[t]  äfwen ǁ KK Coll. 539.30.1: ock  wäl ǁ KK Coll. 539.30.1: nu  emedan ǁ men  kuriöst raljeri ǁ KK Coll. 539.30.1: curiöst railleri  wäderstreck […] och börjar ǁ KK Coll. 539.30.1: wäderstrek blifvit på nyssnämnda vis saluterad, satte sig den widunderliga gestalten fra[mför] med korslagda ben framför eldbrasan, utbrast utbrister i ett ”hu, hu, hu” och började  Nu […] wattnet” war ǁ KK Coll. 539.30.1: Nu begripa wi lätt att här för sig går en Samojedisk beswärjelse, men om beswärjaren kommit ”ur lu ”från luften eller wattnet” war  besvärjelse af windarne ǁ besvärjelse  Gripen […] andarnes werld. ǁ KK Coll. 539.30.1: Gripen af löjets demon kröp jag nu från min bädd genom sidoluckan uppå däck, makade mig i tysthet till däckets främre ända och gjorde härifrån ett litet ”salto mortale” till fören. Samojedinnan 511 Itineraria 4osa 1841_44.indd 511 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria               (ty personen var en sådan) gaf upp ett skri, men lugnade sig snart och yttrade med kallblodighet: ”Sätt och wärm dig wid brasan, ty winden är kall och regnet tyckes hafva nedwätt dina kläder.” Detta yttrades med en ton, som tillkännagaf, att gumman ville till hvad pris som hellst köpa min vänskap, på det jag ej måtte för res-sällskapet yppa hennes nattliga utfart till andarnes werld. nu ǁ ~ i tyst[h]et upp på däcket ǁ på d[äcket] ”saltomortale” ǁ Mscr: ”saltomale”, corrected in Castrén 1852b: 271 rop ǁ högljudt ~ Female shamans were quite common among the Nenets. Pers. comm. Karina Lukin 25 Aug. 2016. (TS) magiska kunskaper ǁ KK Coll. 539.30.1: möjliga kunskapsförråd i allmänhet ǁ KK Coll. 539.30.1: annars andra ǁ och sådana ǁ KK Coll. 539.30.1: de jekar […] icke) ǁ KK Coll. 539.30.1: jekar, motswarande det Lappskt-Finska uttrycket: kuka tietää екар”, ‘I don’t know’ (TaS) Samojedgummans ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojed-Gummans gudomliga ǁ KK Coll. 539.30.1: Gudomliga som […] meddeladt ǁ 1. som tillfället  ǁ 2. som redan till en del i det föregående blifvit meddeladt ǁ KK Coll. 539.30.1: som tillfället ej medgifver att här utlägga. – In KK Coll. 539.30.1 this is followed by the sequence on the Samoyed religion, corresponding to p. 462–468 of the mscr of Castrén 1852b (I sammanhang […] bringar ofärd.). Hwad […] med följande ord: ǁ KK Coll. 539.30.1: Mest frejdad är ibland Tadibeerne den vise Urier, om hvilken det tal är allmänt gängse, att han uppfarit till himlen och der lefver ett odödligt lif. Berättelsen om Uriers himlafärd dock hvarje wäderstreck efterhand får sin behöriga salut, men ett kuriöst1172 raljeri är det af naturen, att hon låter tvenne kroppsdelar träda i en så bizarr opposition till hvarandra. Sedan nu hvarje wäderstreck1173 blifvit på nyssanfördt sätt saluteradt, sätter sig den widunderli☙  ga gestalten ❧ med korslagda ben framför eldbrasan, utbrister i ett ”hu, hu, hu” och börjar med lindriga slag bulta på jernspjellet. Nu1174 begripa wi att här försiggår en Samojedisk besvärjelse1175 af windarne; men om den beswärjande personen kommit ”ifrån luften eller wattnet” war för mig en gåta, intill dess mitt öga händelsewis föll på den rödrosiga, af eldskenet upplysta balaganen. Gripen1176 af löjets demon kröp jag nu1177 ifrån min bädd upp1178 på däcket, makade mig sedan i tysthet fram till dess främre del och gjorde härifrån ett ”saltom[ort]ale”1179 till fören. Samojedinnan – ty personen war en sådan  – uppgaf först ett rop1180 af förskräckelse, men lugnade sig snart åter och yttrade sig med kallblodighet: ”sätt och wärm dig wid brasan, ty winden är kall och regnet tycks hafva nedblött dina kläder”. Detta sades med en ton, som tillkännagaf att gum☙  man till hvad pris som hellst wille köpa min ❧ wänskap, troligen på det jag för ressällskapet ej skulle omtala hennes nattliga utflygt till andarnes werld.1181 Mitt bemödande måste naturligtwis blifwa att tillegna mig Samojedinnans magiska1182 kunskaper. Det är i1183 allmänhet ingen lätt sak att få en individ af det Samojediska slägtet till några andra1184 relationer, än sådana1185, som kunna göras med det korta ordet jekar1186 (jag wet icke); men nu kostade det mig ingen möda att uttömma Samojedgum- 512 Itineraria 4osa 1841_44.indd 512 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – mans1187 hela fatabur. Det innehöll mångt och mycket om gudomliga1188 och menskliga ting, som1189 redan i det föregående blifvit till större delen meddeladt. Hwad1190 jag här ännu önskar tillegga, är gummans berättelse om Urier, denna1191 Samojediska schaman, om hvilken1192 det tal är allmänt gängse, att han ☙  lefvande uppfarit till himmelen.1193 ❧ Denna berättelse förtäljdes af gumman ungefär med följande ord1194: ☙  ”I fordna tider lefde på jorden en Tadibe, benämnd Urier1195, och han1196 en Tadibe bland Tadibeer, en wis bland wise, alla läkares läkare, alla spåmäns spåman1197, han war en mestare, sådana wår tid ej mera föder till werlden. Gällde det att finna en förlorad ren, att igenfå stulna skatter, återwinna1198 helsa, bereda1199 sig lycka och rikedom1200 m. m., så lönade det ej att i sådant rådfråga någon1201 annan Tadibe än Urier. I besittning af talrika1202 renhjordar hade Urier färdats i många land och sett många folk; men1203 sluteligen1204 ledsnade han wid jordlifwets mödor och beswär. ”Här”, yttrade han, ”blir renafveln allt svagare och svagare, mossan aftager år för år, wildbrådsfänget blir sämre och sämre,1205 men deremot tilltaga stöld, bedrägeri och all slags orättwisa bland1206 menniskorna. Jag1207 will icke lefva längre ❧ på denna usla jord, utan söka mig en bättre bostad i himmelen.” Så sagdt                  Urier och hans himlafärd meddelade wår förberörda Samojed-gumma ungefär med följande ord: denna Samojediska ǁ en Samojedisk hvilken ǁ hvilket Castrén 1852b: 272 contains the footnote ‘Jfr. pag. 243.’, referring to the previous chapter mentioning Urier. See p. 477–478. ord ǁ f<-> A footnote in KK Coll. 539.30.1: Urier synes genom en i Samojediskan ganska vanlig bokstafsförwandling hafva uppstått ur det bibliska ordet Uriel. Urier, och han ǁ KK Coll. 539.30.1: Urier. Han spåman ǁ Mscr: spåmän, corrected in Castrén 1852b: 272 återwinna […] rikedom m. m. ǁ KK Coll. 539.30.1: återwinna helsa, förutsäga tillkommande öden, bereda sig lycka och rikedom bereda ǁ for<-> rikedom ǁ wälgång någon […] Urier. ǁ KK Coll. 539.30.1: en annan Tadibe, om det af Urier icke bragtes till wäga. talrika renhjordar ǁ KK Coll. 539.30.1: rika hjordar men […] beswär. ǁ KK Coll. 539.30.1: men ingenstädes behagade det honom att lefwa på jorden. sluteligen ǁ han sämre, men deremot ǁ KK Coll. 539.30.1: sämre, deremot bland ǁ KK Coll. 539.30.1: hos Jag […] sednare hustru ǁ KK Coll. 539.30.1: Det duger ej att lefva längre på jorden; må wi söka oss en bättre bostad i himlen. Så sagdt, gaf han befallning åt sina begge hustrur att sy åt honom och sig sjelfwa nya kläder samt förfärdiga åt renarne nya körredskap. Strängt förbjöd dem att inflicka något gammalt och förut brukadt i de nya tillrustningarna. Sedan allt war färdigt, gaf han sig åstad tillika med begge hustrurna. 513 Itineraria 4osa 1841_44.indd 513 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria       Främst styrde han sjelf med fyra renoxar, hustrurna följde honom i spåren på twenne skilda spann. Knappt hade man hunnit på halfwa wägen, förrän Uriers renar började wackla och sänka sig nedåt. Anande orsaken härtill, sporde han af hustrurna, om de hopsydt plaggen och renarnes körtyg, såsom han befallt dem, af nya stycken. Nu tillstod den yngre, Uriers sednare hustru förse […] ǁ sy både för hans körredskap, […] i bruk. ǁ körredskap. Strängt warnade han dem att ej inflicka något gammalt eller förut br[ukadt] med ǁ och hopsytt ǁ Mscr: hoppsydt, corrected in Castrén 1852b: 273 tårfulla ǁ KK Coll. 539.30.1: tårfyllda Bewekt […] mark m. m. ǁ KK Coll. 539.30.1: Bewekt af hustruns böner, sände henne Urier till jorden igen. Sjelf for han upp till himlen med sin förstgifta hustru. Der fann han allt, hwad menniskan någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor, willbråd i skog och sjö m. m. ☙  gaf han befallning åt sina tvenne hustrur att förse1208 både honom och sig sjelfva med nya kläder samt åt renarne förfärdiga nya körredskap,1209 men varnade dem strängt att i dessa persedlar ej inflicka något, som förrut hade warit i bruk. Sedan allt war färdigt, gaf han sig åstad tillika med sina begge hustrur och styrde genom rymden i en släde, som war förespänd med fyra starka renoxar. Hustrurna följde honom i spåren med1210 hvar sitt skilda renspann. Sedan man kommit ungefär på halfwa wägen, började Uriers renar att wackla och sänka sig nedåt. Anande orsaken dertill sporde Urier af sina hustrur, om de hopsytt1211 klädesplaggen och renarnes körtyg, såsom han hade ❧ befallt, af idel nya stycken. Nu tillstod Uriers sednare hustru, att i hennes klädnad fanns ett litet band, som tillförene hade blifvit brukadt. Tillika bad hon och bönföll med tårfulla1212 ögon att få återwända till jorden, der hon nödgats qvarlemna sina twenne söner. Hon ville hellre lida jordens sorger, då hon delade dem med sina barn, än njuta himlens sällhet, då barnen ej fingo dela den med henne. Bewekt1213 af hustruns böner sände Urier henne till jorden igen, men for sjelf upp till himlen med den förstgifta hustrun och fann der allt, hvad menniskan 514 Itineraria 4osa 1841_44.indd 514 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor, wildbråd i skog och mark m. m.vii 1214 ☙  ❧ Såsom någon ting högst märkwärdigt förtjenar anföras, att Samojederna tro1215 på fortfarande himlafärder. Händer1216 det att en menedare och illgerningsman spårlöst försvinner på de ödsliga tundrorna, så heter det, att han blifwit uppäten af björnen; men om samma öde drabbar en wäl ansedd person, så antager man såsom en afgjord sak, att han lik1217 Urier begifvit sig till de himmelska boningarna. I okunnighet om sistnämnda föreställning sade sig en rysk missionär hafva welat wäcka några hedniska Samojeders kärlek till christendomen genom berättelsen om Elie himlafärd, men Samojederna hade med likgiltighet åhört berättelsen1218, och efter dess slut skall en af dem med kallblodighet hafva yttrat sig: ”bror min for ock till himmelen för några månader sedan.” ☙  ❧ Odödligheten1219 är en vigtig företrädesrättighet, som Tadiberna äga framför vanliga menniskor, ty Samojederna lefva i den dunkla tro, att döden ändar hela menniskans tillvaro. Visst tyckes man förmoda, att den aflidne ännu vii. Af denna berättelse finnes en variant, enligt hvilken Uriers begge hustrur och barn skola åtföljt honom till himlen. Någon tid derefter berättas en af sönerna hafva återwändt till jorden på ett besök och för Samojederna beskrifvit all himlens herrlighet, dess rikedom på renar, renbeten o. s. v.  Changes in the footnote: Någon tid […] o.  s.  v. ǁ Hf. Mbl. (this page is missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): ~ Någon tid derefter har en af sönerna kommit till jorden på ett besök och beskrifvit för Samojederne all himlens herrlighet, dess rikedom på renar och renbeten m. m. återwändt ǁ 1. <-> ǁ 2. återkommit  tro ǁ ännu ~  Händer […] månader sedan.” ǁ Hf. Mbl. (the pages are missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): Så hände det nyligen en religions-lärare, som trodde sig röra Samojedernes härdade samveten med berättelsen om den hel[ige] Eliæ himlafärd, att någon bland de närvarande efter berättelsens slut öfverraskade honom med detta lugna yttrande: ”bror min for ock till himlen för några månader sedan.” Bland Samojedinnans öfriga berättelser vilja vi ännu anföra några sagor (wadako), i hopp att genom dem sprida något ljus öfver folkets hjertelag, dess känslo- och föreställnings-sätt. – – – – – –  lik Urier ǁ begifvit  berättelsen ǁ hans berättelse  Odödligheten […] lefva ǁ Om ‖ Hf. Mbl. (page missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): 4. Utom sin förmåga att samtala med gudarne ega Tadiberne ännu en annan, icke mindre vigtig företrädesrättighet framför vanliga menniskor, och denna är – odödligheten. Såsom ofvanföre blifvit anmärkt, lefva Samojederne 515 Itineraria 4osa 1841_44.indd 515 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  Tadiberna ǁ KK Coll. 539.30.1: Tadiberne  Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: ~Itarmah ~Itarma  om ǁ Mscr: af ǁ KK Coll. 539.30.1 and Castrén 1852b: 274: om  Tadebtsjo ǁ KK Coll. 539.30.1: Tadiebtsio’  nattetiden ǁ KK Coll. 539.30.1: natte-tiden  Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: Itarmah Itarma’  Styrkt […] mig ǁ KK Coll. 539.30.1: Styrkt af slika berättelser  The muse of tragedy in Ancient Greek mythology. Harrauer  – Hunger 2006: 338. (TS)  Det […] bruket ǁ KK Coll. 539.30.1: Bruket  öde […] andordnad ǁ KK Coll. 539.30.1: öde, kröp jag under balaganen, påklädde en renpels och lade mig på en bädd, anordnad  Om […] sände ǁ KK Coll. 539.30.1: Följande dag, den 22 September, sände  hvilka […] regnskurar ǁ KK Coll. 539.30.1: sändande öfver oss väldiga skurar  omsvept i dimma ǁ omsvept af en tjock ǁ KK Coll. 539.30.1: svept i dimmor  Genom […] följande sätt: ǁ KK Coll. 539.30.1: Genom dimmorna framskymtade flacka, gråklädda mossor med lutande granar och gulnade björkar. Roflystna örnar sväfvade öfver mossorne, spejande efter byte. Uppskrämda af båtsmannens skri, lupo björnar ur sina gömslen och ilade bort utmed mossorne. Emellertid tillryggalades den ena fjärden efter den andra, allt med spända segel. När dagen mörknade, syntes många eldar lysa på afstånd, tända vid stranden af Ischemske bönder, som foro till sina renar. Vi sällade lefver någon tid i grafven, och det är väl i grund af denna förmodan, som man icke blott vid den aflidnes sida nedlägger en härd, en knif, en yxa, ett spjut, penningar och särskillta lifsförnödenheter, utan äfven tid efter annan slagtar någon ren vid grafven; men då liket förmultnat, anses det vara ute med menniskan. Endast Tadiberna1220 äga ett odödligt lif; de förvandla sig efter döden till så kallade Itarma’1221, hvilka enligt allt, hvad jag om1222 dem kunnat inhemta, äro just den Kaninska tundrans Tadebtsjo1223. Man berättar, att de än hvila i sin graf, än åter vandra på jorden, särdeles nattetiden1224, och efter sin fordna sinnesart öfva antingen godt eller ondt. Öfverhufvud hyser man dock en viss fruktan för Itarma’1225 och derföre älska Samojederna ej att orda mycket om dem. Styrkt1226 af de berättelser, med hvilka Samojedgumman underhöll mig, uthärdade jag med lugn en regnig och stormfull natt under höstens remnade tak, då deremot min Melpomene1227 tid efter annan nödgades stärka sitt mod med essensen ur en i barmen befintelig grön flaska. Det1228 flitiga bruket af essensen hade till påföljd, att gumman slutligen insomnade wid eldbrasan. Lemnande henne åt sitt öde1229 kröp jag nu under min balagan, påklädde mig en renpels och lade mig på min bädd, som war anordnad af slip- och tegel-stenar. Om1230 morgonen sände oss wår skyddspatron Nikolaus åter en gynnande wind. Wädret blåste ur tunga moln, hvilka1231 derjemte undfägnade oss med väldiga regnskurar. Luften war mörk och jorden låg omsvept1232 i dimma. Genom1233 denna dimma framskymtade widsträckta1234 ☙  kärr, på hvilka man ❧ här och der warseblef en1235 lutande gran, en gulnad björk, en af 516 Itineraria 4osa 1841_44.indd 516 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – båtsmännens rop uppskrämd1236 björn, som ilade bort utmed stranden, en roflysten örn, som spejade efter byte o. s. v. Föga upplifvad af dessa och andra föremål såg jag med förnöjelse, huru den hel[ige] Nikolaus stod oss bi och förhjelpte oss att med spända segel tillryggalägga den ena fjärden efter den andra. När dagen mörknade, märkte wi på afstånd många eldar, upptända på1237 stranden af Ishemska bönder, hvilka jemväl woro stadda på färd till sina renhjordar. Wi sällade oss till dem och beslöto att anställa ett litet gästabud wid Uusas öde strand. Hela säll☙  skapet inbjöds i wår rymliga kajuk och satte ❧ sig omkring en upp- och nedvänd tunna, som tjenade oss till bord. Medan theet intogs, sutto Syrjänerna trumpna1238 och allwarsamma kring tunnan, men sedan kognaks-flaskan1239 kommit i rörelse, började den Syrjänska flegman småningom lösa sig. Jag begagnade mig af tillfället att bringa å bane ett samtal om Samojedernas tillstånd och deras förhållande till kolonisterna på tundran. Detta war ett ömtåligt ämne, ty Samojederna beskylla de främmande kolonisterna och i synnerhet Syrjänerna för mången1240 liden orättwisa och förmena, att de i följe af kolonisternas samvetslösa prejerier1241 råkat i sin närwarande högst jemmerfulla belägenhet. Syrjänerna å sin sida vilja åter gälla såsom Samojedernas välgörare och söka bemantla sina gerningar åtminstone med skenet af rättwisa. Jag will här anföra några bland deras för☙  svars❧grunder och med möjligaste noggranhet referera de yttranden, som afgåfwos af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i wår lilla rådsförsamling, som war en aktad1242 kyrkowärd, utlät sig ungefär1243 på följande sätt:           oss till dem och anställde ett litet gille vid Uusas öde strand. Sällskapet inbjöds i vår rymliga kajuk och satte sig omkring en upp- och nedvänd tunna, tjenande till bord. Medan theet intogs woro resonemangerna af ett allmänt, tomt och vattigt innehåll, men då vinet började lösa den Syrjänska flegman, antog samtalet en lifligare charakter. Det rörde sig mest omkring Samojedernes tillstånd och förhållande till colonisterne på tundran. Man är allmänt af den mening, att Samojederne genom desse colonisters i synnerhet Syrjänernes winnigslystnad och bedrägeri råkat i sin närwarande högst jemmerfulla belägenhet. De till utseendet samwetsgranna Syrjänerne underlåta ej att bemantla sina gerningar med skenet af rättvisa och billighet. Wi wilja här upptaga några de vigtigaste bland deras försvarsmeningar försvarsgrunder, såsom de framlades af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i råds försam[lingen] i vår lilla rådsförsamling yttrade sig ungefär på följande vis: widsträckta ǁ flacka en […] björk ǁ en lutande gran, en eller en gulnad björk. Öfwer mossan kärren sväfwade uppskrämd ǁ uppe s på ǁ wid trumpna och allwarsamma ǁ stumma och högtidliga kognaks-flaskan ǁ cognac mången ǁ de prejerier ǁ förfarande aktad ǁ ärad ungefär ǁ på 517 Itineraria 4osa 1841_44.indd 517 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  Då […] beslut ǁ Då det nu förhåller sig så, att ‖ KK Coll. 539.30.1: Är det nu så, att Syrjänerne kommit i ego af Samojedernes renar, så har detta utan twifwel skett till följe af Guds beslut.  såsom ǁ KK Coll. 539.30.1: som  men […] afsigter. ǁ KK Coll. 539.30.1: men Gud fogar allt efter sina afsigter.  tatariska trosläran ǁ KK Coll. 539.30.1: Tatariska läran  genom […] dig ǁ KK Coll. 539.30.1: genom ett lätt fattligt exempel förklara dig  bragt […] djefwulen ǁ KK Coll. 539.30.1: wändt till godo det onda, Djefwulen  skapade jord ǁ KK Coll. 539.30.1: skapade sol, m[åne] jord  alla stjernor ǁ KK Coll. 539.30.1: stjernorna  gräset, djuren o.  s.  v. ǁ KK Coll. 539.30.1: gräset och alla djuren.  djefvulen ǁ KK Coll. 539.30.1: Djefvulen  försämra ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. förderfva ǁ 2. försämra  många gräs ǁ KK Coll. 539.30.1: många <giftiga> gräs  fiskarna […] laken ǁ KK Coll. 539.30.1: fiskarne laken och gäddan  englarne ǁ KK Coll. 539.30.1: Englarne  togo […] göras. ǁ KK Coll. 539.30.1: togo de dem, förde dem till Gud och frågade, hvad han befalte, att man med dem skulle göra.  dem missing in the mscr, added in Castrén 1852b: 276  fiskarna ǁ KK Coll. 539.30.1: fiskarne  ett kors […] hufvuden ǁ KK Coll. 539.30.1: <en> kors (Jag mins ej rätt, hvar korsen sades sitta. Härom bör man spörja någon sak-kännare) i deras hufvuden. ☙  ”Jag förlitar mig på Gud och tror, att förutan hans vilja intet sker i werlden. Då1244 nu, såsom bekant är, Syrjänerna kommit i besittning af en stor del bland Samojedernas renar, så har detta helt säkert skett till följe af Guds beslut. Icke såsom1245 skulle djefvulen ej verkat mycket så wäl i denna, som i andra saker; men1246 äfven hans verk har Gud fogat och skall allt framgent foga efter sina afsigter. Då duviii är en främling, af den tatariska1247 trosläran och obekant med det sanna ljuset, ❧ så will jag genom1248 ett exempel upplysa dig, huru Gud redan ifrån werldens början bragt1249 till rätta det onda, djefwulen öfwar. Så är det skrifwet, att Gud på de sex första dagarne skapade1250 jord och himmel, sol, måne och alla1251 stjernor, menniskan, gräset,1252 djuren o. s. v. Men nu ville djefvulen1253 på allt vis försämra1254 Guds skapade verk, förderfvade menniskan, förgiftade många1255 gräs, frambragte ormar och andra skadliga djur. Så skapade han ock bland fiskarna1256 gäddan och laken. När englarne1257 blefvo varse dessa fiskar, togo1258 de och förde dem till Gud, spörjande af honom, hvad med [dem]1259 borde göras. Gud betraktade fiskarna1260, och då han märkte ett1261 kors i deras viii. Talet war ställdt till mig. 518 Itineraria 4osa 1841_44.indd 518 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ☙  hufvuden, wälsignade han dem, så att de nu äro goda och för menniskan gagneliga. Hwad Gud sålunda välsignat, det höfwes menniskan1262 icke att klandra, om äfven den1263 onda skulle haft sin del i verket. Uppenbart hvi❧lar Guds välsignelse öfver wåra renhjordar, ty de tilltaga och förkofra sig med hvart1264 år, samt utgöra wår förnämsta egendom. Frågar du nu, i1265 hvilken afsigt Gud skän[k]t1266 åt oss Samojedernas1267 renar, så tro wi oss äfven kunna upplysa dig om denna sak. Förrän1268 kolonisterna hade framträngt till tundrorna, lefde hela den1269 Samojediska slägten i hednisk förvillelse och galenskap. Dessa menniskor offrade allenast för stammar, och nådens sol war för dem insvept i ett ogenomträngeligt töcken. De hade om gudomliga ting föga mera kännedom, än hundar1270 och fjällrackor. Nästan lika oerfarna woro de i menskliga värf och förrättningar. De1271 kände ej bruket af skjutgevär, saknade1272 nät och ordentliga fiskbragder, förstodo ej att bewaka sina renar och ägde i allmänhet intet begrepp om en förnuftig hushållning. Derföre sände Gud Ryssar och Syrjäner ut på tundran, ❧ han sände dem tll läromestare åt Samojederna1273 så väl i gudomliga som i menskliga ting. Det behagade honom att gifwa åt oss Samojedernas1274 renar och låta dem  menniskan icke ǁ KK Coll. 539.30.1: icke menniskan  den […] haft ǁ KK Coll. 539.30.1: den onde hade  hvart år, samt ǁ KK Coll. 539.30.1: hvart år och ut[göra] samt  i […] afsigt ǁ <--> ‖ KK Coll. 539.30.1: till hvad ända  skänkt ǁ Mscr: skänt, corrected in Castrén 1852b: 276  Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojedernes  Förrän […] gudomliga ǁ KK Coll. 539.30.1: Förrän de Ryske kommo ut på tundran, lefde hela den Samojediska slägten i hednisk förwillelse och galenskap: offrande åt stumma Gudar, wår nådens sol svept för dem i en ogenomtränglig dimma. De med ett ord: hade om Gudomliga  den ǁ det  hundar och fjällrackor ǁ KK Coll. 539.30.1: ”hundar och fjällrackor”  De […] tundran, ǁ KK Coll. 539.30.1: innehade ej konsten att förskaffa sitt uppehälle ur land och sjö, förstodo ej att bewaka sina renar, och e egde och ega i denna dag intet begrepp om en rätt och förnuftig hushållning m. m. Derföre sände Gud de Ryske ut i öknen,  saknade ǁ innehade k[onsten]  Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojederne  Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojedernes 519 Itineraria 4osa 1841_44.indd 519 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  De ǁ M  De äro […] christna, så ǁ KK Coll. 539.30.1: De äro nu wåra tjenare. Må de nu tjena ut sin läro-tid, må de upplysa sitt förstånd och förbättra sitt hjerta; så  blifva […] christna ǁ 1. ock förädla sitt sinne ǁ 2. blifva sanna christna  rådets ǁ KK Coll. 539.30.1: Rådets  Margfaldig ǁ KK Coll. 539.30.1: M<ån>gfalldig  om ǁ så väl  christna, som hedningar ǁ KK Coll. 539.30.1: Christna som Hedningar  Sålunda […] sjelfva Syrjänerna. ǁ KK Coll. 539.30.1: Så gifves det ibland Samojederne många naturligen goda menniskor och samt ibland de Ishemske många bedragare och skälmar. Sådana äro onekligen de fleste bland våra med renar äflande bröder. De sämsta hafva tagit sin tillflykt till tundran, emedan de här ostraffadt kunna öfva sitt okynne. Men frågan är, om desse wåldswerkare bringa mera skada åt Samojederne, än åt sjelfve de Ishemske.  bland ‖ ib[land]  flacka […] tundrorna ǁ 1. äflas med renar ǁ 2. äflas med renwård  öfva ǁ fo  För […] tjufnader. ǁ KK Coll. 539.30.1: Nu äro de utfattiga, hos dem finnes nästan intet att taga. Den som genom orättfärdighet will komma i besittning af annan mans egendom, vare han Samojed eller Syrjän, anställer naturligtwis hellst sin jagt i wåra rikare hjordar. Så har det hänt skett, att wi alla här församlade hafwa förlorat ett betydligt antal af våra renar, visserligen genom Samojeders, men ännu långt mera genom egna bröders tjufnader.  det […] naturligt ǁ derföre är det tyd[ligt]  har ǁ <--->  årligen ǁ for [förlorat] sjelfva träda i lära hos oss. De1275 äro1276 nu wåra tjenare, men om de ordentligt tjena ut sin lärotid och derunder blifva1277 goda, rättrogna christna, så skall Gud säkert upptaga dem i sin nåd, ty han wårdar sig om hvar och en, som förtröstar sig på honom.” En annan ibland rådets1278 män yttrade sig i sådana ord: ☙  ”Margfaldig1279 är menigheten, säger ordspråket, och detta gäller om1280 alla folk, så väl christna,1281 som hedningar. Sålunda1282 gifwes det bland1283 Samojederna många goda och ordentliga menniskor, bland Syrjänerna åter många bedragare och skälmar. Af detta slag äro i synnerhet många bland de Syrjäner, hvilka flacka1284 kring tundrorna. De hafva tagit sin tillflykt till ödemarken, emedan de ❧ här ostraffade kunna öfva1285 sitt okynne. Men frågan är, om dessa våldsverkare bringa mera skada åt Samojederna, än åt sjelfva Syrjänerna. Såsom sakerna nu stå, äro wi utan tvifvel de mest lidande. Samojedernas klagan är en följd af fordna lidanden. För1286 det närwarande finnes hos dem föga att förtjena, och det1287 är således naturligt, att hvar och en, som genom orättfärdighet will komma i besittning af annan mans egendom, helst anställer sin jagt i wåra 520 Itineraria 4osa 1841_44.indd 520 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  rikare hjordar. Så har1288 det äfwen skett, att wi alla här tillstädeswarande årligen1289 förlorat ett betydligt antal renar, stundom genom Samojedernas, men oftare1290 genom wåra egna bröders tjufnader. Långt ifrån att taga sådana personers försvar1291 önska wi tvertom på1292 det högsta, att de måtte öfverlemnas åt lagens hand. Hafva1293 de engång blifvit bortjagade ifrån tundran, så upphöra af sig sjelft de stridigheter, som nu äga rum emellan Samojeder och Syrjänerna. ❧ Då skola äfven Samojederna finna, att de1294 af oss hafva en1295 större fördel, än de nu wilja medgifva.” ”Att1296 wi kommit i besittning af Samojedernas renar”, yttrade sig en tredje, ”länder hela detta land till nytta och fördel. I Samojedernas hand hafva renarne städse warit en ofruktbar1297 egendom, emedan deras lefnadsart är af en högst förwänd art. Den rike ligger alldeles1298 overksam i sitt tält och samlar omkring sig fattiga anförwandter, hvilka tära på hans egendom, intill dess äfven han blir utarmad och måste lefva af sin nästas gunst. Hos1299 detta folk finnes sålunda intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot förskaffa medelst wåra hjordar arbete och näring åt flera hundrade Syrjäner och Samojeder. Wi använda dem att bereda sämsk, att1300 sy  oftare ǁ ännu ~  försvar […] att ǁ KK Coll. 539.30.1: försvar, önska vi tvertom, att  på det högsta ǁ af allt hj[erta]  Hafva […] medgifva.” KK Coll. 539.30.1: Hafva de en gång blifvit undanskaffade, så upphöra af sig sjelft de stridigheter, som nu ega rum på tundran”.  de […] hafva ǁ vi äro d[em]  en ǁ <-->  ”Att […] vilda land.” ǁ KK Coll. 539.30.1: ”Här har”, yttrade sig en tredje, ”ännu ej warit fråga om den allmänna nyttan och fördelen deraf, att wi kommit i besittning af Samojedernes renar. Hos Samojederne är lefnadssättet af en egen, förwänd art. Den rike sitter ligger i sitt tält owerksam och bekymmerslös. Omkring honom församla sig fattiga anförwandter, lefvande på den rikes bekostnad, intill dess äfwen han blir utarmad och nödgas lefva på af andras gunst. Här finnes de ingen intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot förskaffa medelst wåra hjordar uppehälle åt många hundrade Samojeder och Syrjäner. Wi anwända dem till att bereda sämsk, sy kläder, bewaka renar, jaga, göra resor göra resor[,] jaga, fiska o. m. d. Med renar forsla wi från Sibirien säd, fisk och andra nödwändighets-artic[lar] varor. Wi besöka marknader och försälja här wår sämsk, renhudar, renhår, skinnplagg, samt bringa bringande på detta wis peningar till wårt fattiga land bygd. Wi med ett ord: förstå att anwända renarne oss sjelfve, Samojederne och hela landet till gagn, samt kunna blott medelst renar finna wår bergning i detta wilda land.”  ofruktbar ǁ högst ~  alldeles overksam ǁ overksam  Hos ǁ Här  att sy ǁ sy  både […] ǁ till fors [försäljning] 521 Itineraria 4osa 1841_44.indd 521 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  fiska och jaga ǁ göra resor, jaga, fiska o. s. v.  mjöl ǁ säd  till […] gagn ǁ 1. till gagn både för oss ǁ 2. till allmänt ǁ 3. både till eget all[mänt] och  See also p. 667. The division of the Bolˈšezemelˈsk tundra had been made in 1803, and it left practically the southern parts of the tundra to the Komi. It has been estimated that the number of reindeer owned by the Nenets decreased from 150,000 to 15,000 from the late 18th century to the middle of the 19th century, and the number owned by the Komi grew from 10,000 to 124,000. The Nenets served the Komi as hired labour, mostly bound to their landlords through debt. There were over 50 chamois factories in the Izˈva region in the middle of the 19th century. Reindeer hides were also bought from Obdorsk during the annual journeys. Lehtonen 1994: 36, 44–48, 52–56. (TS)  i […] allmänt ǁ KK Coll. 539.30.1: i Rådsförsamlingen; man blott discuterade öfver de redan anförda och war, såsom det tycktes, allmänt  1) Syrjänerna […] uppehålla ǁ KK Coll. 539.30.1: 1o) Syrjänerne samt öfwerhufvud colonisterne på tundran bidragit och fortfarande bidraga till Samojedernes bildning och förädling; 2do) att Samojederne för det närwarande ej lida något intrång af desse colonister, utan twertom hos dem erhålla arbetsförtjenst; 3o) att hvar Syrjänerne ej kunna förutan renar uppehålla  kolonisterna ǁ de  och ǁ a[tt]  kolonisterna […] Samojediska landet  ǁ KK Coll. 539.30.1: Colonisterne finnes en och annan redlig man, nyttig för dem <i> både Gudomliga och menskliga ting. Dock tro de sig nu mera kunna umbära deras religiösa ledning, sedan de erhållit egna ☙  kläder både1301 till wårt eget bruk och till försäljning, att bevaka våra hjordar, fiska1302 och jaga. Med renar forsla ❧ wi ifrån Sibirien mjöl1303, fisk och andra nödvändighetsvaror. Wi besöka marknader, försälja på dem sämsk, renhudar, renhår, skinnplagg m. m. och bringa på detta wis penningar till wår fattiga bygd. Wi förstå, med ett ord, att använda renarna till1304 allmänt gagn och kunna blott genom dem finna vår bergning i detta vilda land.”1305 Några nya meningar läto ej höra sig i1306 rådsförsamlingen, utan man diskuterade blott öfver de redan anförda och war allmänt ense derom, att 1) Syrjänerna1307 och kolonisterna1308 öfverhufvud bidragit samt fortfarande bidraga till Samojedernas bildning och förädling; att 2) Samojederna för det närwarande ej lida något betydligt intrång ifrån kolonisternas sida, utan tvertom hos dem erhålla arbetsförtjenst; och1309 att 3) Syrjänerna endast med till☙  hjelp af sina renhjordar ❧ kunna uppehålla sig i dessa ofruktbara bygder. Taga wi nu äfven Samojederna till råds, så erkänna de wisserligen, att ibland de fremmande kolonisterna1310 finnes mången redlig1311 man, som är dem till nytta både i gudomliga och menskliga värf1312. Men öfverhufvud hysa de likwäl en stor förbittring emot dessa nykomlingar och lägga1313 dem till last, att de genom stöld och bedrägeri1314 tillegnat1315 sig Samojedernas renar, ja till och med tagit deras barn och anhöriga i en babylonisk fångenskap, att de allt1316 fortfarande 522 Itineraria 4osa 1841_44.indd 522 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – förswåra deras uppehåll på tundran, i det de med sina talrika hjordar uppbeta renmossan, göra dem förfång i villdjursfänge, bedraga dem i handel, bestjäla dem på renar o. s. v. Derföre önska alla de1317 Samojeder, som ännu äga större eller smärre renhjordar, ingen ting högre, än att de1318 främmande kolonisterna måtte antingen alldeles fördrifvas ifrån tundran, eller åtminstone inskränkas innom wissa bestämda gränsor och ej, såsom fallet hitintills warit, ☙  til❧låtas att spela herrar öfwer hela det Samojediska landet. Men låtom oss lemna den Samojediska politiken och fortsätta wår resa. Under den natt, som följde på nyss anförda samtal lugnade1319 sig wädret och wi måste nu taga oss fram på det sätt, att fem personer med ett tåg drogo kajuken långsefter stranden. Sålunda uppnådde1320 wi den stora bifloden Ljomwa1321, 90 verst ifrån1322 Rögöwei. Här blåste åter upp en gynnande wind, men då seglet skulle1323 spännas, försummade man att ordentligt fastgöra tågen, och1324 detta hade till påföljd, att mastträdet brast. Detta föranledde en dags uppehåll på stället, hvarunder en ny mast upprestes. Men1325 med den brustna masten brast äfven wår lycka. Under tre1326 påföljande dygn blåste en ihärdig motvind. Tillika ☙  blef Uusa allt stridare och stridare,1327 ❧ på ställen war den äfwen så torr, att kajuken, medan den drogs uppför floden1328, ofta stötte på grund. Emellertid1329 nådde wi efter stora ansträngningar d[en]1330 27 Sept[ember]1331 wår första bestämmelse-ort1332, som war en liten obebodd koja1333 wid Uusa, omkring 40 verst ifrån Ural.1334 Uti denna trånga koja1335 eller jurt nedsatte sig nu femton personer, för att wänta1336            kyrkor och prester samt låtit underwisa en och annan ibla[nd] af sina söner i de offentliga scholorna. Alla werldsliga göromål säga de sig kunna förstå att sköta utan främmande biträde. De tilltro sig att kunna jaga och fiska på egen hand samt säga sig besitta konsten att förfärdiga de flesta härtill erforderliga redskap. Deremot anföra de emot colonisterne i synnerhet emot Syrjänerne, att de dels röfvat, dels lurpassat deras renar, tagit deras barn och anhöriga i en Babylonisk fångenskap, att de fortfarande försvåra deras uppehåll på tundran, i det de med sina talrika hjordar uppbeta renmossan, göra dem förfång i wildrens willdjurs-fänge, tillegna sig och förstöra deras bedraga dem i handel, bestjäla dem på deras renar m. m. Beträffande Syrjänernes påstående, att de ej kunna utan renwård lifl af kunna lifnära sig, så är detta naturligtwis en sak, hvarom Samojederne föga bekymra sig. Wi åter äro af den mening, att Petschora med sina bifloder wore för Syrjänerne wida mera gagnelig, än tundran, om de kunde låta förmå sig att äta de endast wille utbyta sitt lätta skojare-lif emot landsmannens mödofullare yrken. redlig ǁ för dem värf ǁ h<-> lägga ǁ förgi bedrägeri ǁ 1. ~ ǁ 2. all slags ~ tillegnat ǁ icke bl[ott] allt […] ǁ förswåra deras alla […] som ǁ de de ǁ alla lugnade […] drogo ǁ KK Coll. 539.30.1: lugnade wädret, och wi togo oss nu fram på det sätt, att fem personer drogo uppnådde ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. hjelpte wi oss fram till ǁ 2. uppnådde The River Lëmva discharges into the River Usa from the left (south) at N66°30′15″ E61°59′24″. (TS) 523 Itineraria 4osa 1841_44.indd 523 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  skulle spännas ǁ KK Coll. 539.30.1: spändes  och […] brast ǁ KK Coll. 539.30.1: hwilket hade den olyckliga påföljd, att mast-tåget trädet brast och wid fallet så när  Men med ǁ KK Coll. 539.30.1: Med  tre […] dygn ǁ KK Coll. 539.30.1: tre dygn  stridare, […] på grund ǁ KK Coll. 539.30.1: stridare samt var på många ställen så grund, tror torr, att kajuken ofta stötte på grund  floden ǁ elfwen  Emellertid ǁ D[en]  den 27 Sept. ǁ KK Coll. 539.30.1: den 27de September  Old Style, cf. later.  bestämmelse-ort […] sällskap ǁ KK Coll. 539.30.1: bestämmelse-ort – en liten rökstuga vid Uusa, omkring 40 verst från foten af Ural. Här nedsatte sig femton personer att afbida wänta på winterns ankomst och sedan i ett sällskap  koja ǁ rökstuga  In the region where the Usa turns from the north to the west, west of the present-day village of Eleckij, N67°2′ E64°6′. (TS)  koja ǁ stuga  wänta ǁ afbida  en […] boning ǁ KK Coll. 539.30.1: en trång, mörk, het, osig, rökfull, oren boning  kunde ǁ KK Coll. 539.30.1: skulle  till […] fortsätta ǁ fortsätta  fortsätta […] färden ǁ KK Coll. 539.30.1: fortsätta resan och på ett eller annat vis hjelpa mig fram till Obdorsk; men resan färden  Today, Salexard at N66°32′27″ E66°34′49″. (TS)  faror […] förmenande sig ǁ KK Coll. 539.30.1: faror, wedermödor och omöjligheter, att ingen lät ingen wille blifwa mig ingen lät Syrjänerne på winterns ankomst och sedermera uti ett och samma sällskap begifva sig till Sibirien. Af fruktan, att denna wäntan i en1337 obeqväm, oren, osig, mörk, het och rökfull boning tilläfventyrs kunde1338 blifva mig alltför lång, ärnade jag utan uppehåll till1339 fots fortsätta1340 min resa ända fram till Obdorsk1341, men färden ansågs wara förenad med så många faror1342 och wedermödor, att Syrjänerna ej1343 gåfvo mig några följeslagare på wägen; förme☙  nande sig ej vilja taga min möjliga ❧ ofärd1344 på sitt ansvar och sina samveten. Då1345 jag sålunda fann mig nödsakad att qvarstadna, blef det mitt hufvudsakliga bekymmer att få hvarje dag till1346 ända bragt. Att tänka på någon sysselsättning i kojan1347 war icke möjligt, ty här kunde1348 sjelfva Syrjänerna för rökens, osets och hettans skull icke1349 dväljas om dagen. Utflygter1350 i det fria woro åter mindre angenäma för det ewigt uthållande regnet, som den lika uthållande vestanvinden medförde. Emellertid ströfwade1351 jag flitigt omkring de1352 ödsliga mossorna, aflägsnande mig stundom så långt ifrån min boning, att jag med möda återfann den. Nejden war rundt omkring en tundra, hvarmed1353 man, såsom redan i det föregående blifvit anmärkt, rätteligen bör förstå ett skoglöst land, jorden1354 i dess nakenhet. På1355 en tundra kunna förekomma både höjder och ☙  dalar, ❧ hedar och kärr, sjöar, floder m. m., men der saknas vegetation. Måhända skulle ett mikroskopiskt spejande öga äfven på tundran1356 upptäcka en liten werld af alla1357 slags lefvande skapelser, men för en vanlig betraktares blick framträda här endast låga videbuskar, den gråa renmossan, några grässlag och en1358 mängd kryptogamiska vexter. Bland djur 524 Itineraria 4osa 1841_44.indd 524 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia –  varseblir man utom1359 renen endast vargar, räfwar, fjällrackor, korpar, kråkor, ugglor samt en oerhörd myckenhet af råttor och möss.1360 Den1361 som erfarit den dystra tomhet, som herrskar på tundran, torde ej förundra sig öfver den egna föreställning hos Samojederna, att dödens gud thronar ofwan jord, men att de elyseiska fälten äro belägna i underjordens sköte. I1362 enlighet med denna föreställning begrafva de vanligen sina döda ofvan jord, och1363 låta ☙  Ta❧dibernas mörka andar sväfva deröfver i nattens dunkel, men förtälja deremot, att djupt in i jorden bor ett godt1364 och lyckligt folk, som de benämnna Siirtjei, ett folk, som lefver i rik besittning af mammuth-djur – dess renar – af bäfrar, soblar, silfver och guld.1365 Här erinras jag om en öfverraskning, som1366 en gång vederfors mig under mina ensliga promenader1367 på den nu ifrågawarande tundran. Wid ett plötsligt inträffande owäder nödgades jag söka mig en1368 tillflygt1369 under ett wid elfstranden1370 stående träd. Ej1371 långt ifrån trädet varseblef jag en anstalt, som wäckte både min förwåning och nyfikenhet. Anstalten bestod uti1372 en fyrkantig kista af vidpass1373 tre alnars längd och en alns bredd. Kistan war timrad1374 af grofva, ojemnade stockar, uppstyltad1375 på några stol☙  par och ❧ betäckt med tvenne stockhwarf1376. Utan betänkande1377 företog jag en undersökning af kistans innehåll1378, lösryckte först twenne öfver1379 kistan löpande tvärstänger, wältrade sedan åsido de stockar, som tjenade till en slags lock eller betäckning af kistan. Sedan dessa hinder blifvit undanrö[jd]a1380, låg för mitt öga ett1381 vidrigt antiqvarium  – ett stinkande mennisko-lik.1382             hwarken gåfwo mig renar eller beledsagare, föregifwande sig ej […] följeslagare ǁ hvarken gåfvo mig renar eller följeslagare ofärd ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. död ǁ 2. ofärd Då […] nödsakad ǁ KK Coll. 539.30.1: Sålunda nödsakad till […] bragt ǁ KK Coll. 539.30.1: till ända kojan ǁ KK Coll. 539.30.1: stugan kunde […] Syrjänerna ǁ KK Coll. 539.30.1: kunde icke sjelfwa Syrjänerne icke […] dagen ǁ KK Coll. 539.30.1: ej dwäljas under dagarne Utflygter […] fria ǁ KK Coll. 539.30.1: Excursioner ut i det fria ströfwade […] att jag ǁ KK Coll. 539.30.1: ströfvade jag mest på tundrorna på de ödsliga mossorna, aflägsnande mig stundom så långt från stugan, att jag knappt på öde från stugan, att jag de […] mossorna ǁ tundrorna hvarmed […] förstå ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarmed man rätteligen förstår land, jorden ǁ land. På På […] förtälja ǁ KK Coll. 539.30.1: På en tundra förekomma sjöar, floder, smärre höjder, hedar, kärr; här der saknas blott en lefvande vegetation. Måhända skulle ett mikroskopiskt spejande öga äfwen här k[unna] upptäcka en flägt af lif liten werld af lefvande gestalter skapelser, men för en wanlig betraktare-blick framträda endast låga, mörka wide-buskar, den gråa renmossan, några grässlag och cryptogamiska vexter. Bland djurslag warsnar man på en ren utom renen endast blott vargar, räfvar, fjällrackor, råttor och möss, korpar, kråkor, ugglor.  – Hwem som erfarit den djupa stra tomhet, som herrskar öfwer detta sorgens land på en Samojedisk tundra, han 525 Itineraria 4osa 1841_44.indd 525 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria           förundrar sig ej öfwer det egna föreställnings-sätt hos Samojederne, att de låta dödens Gud throna ofwan jord, men försätta de E elyseiska fälten i underjordens djupaste sköte. Till följe af denna föreställning begrafwa de sina döda ofwan jord och låta Tadibernes andar sväfwa deröfwer i nattens mörker, men deremot förtälja tundran upptäcka ǁ en tundra kunna upptäcka alla slags ǁ lefvande en mängd […] ǁ kryptogamer utom ǁ här ~ A small range of different species and adaptation to cold conditions are typical of tundra fauna as a whole. Семенов  – Белов 2015: 260–262. (TS) Den som […] ǁ 1. Efter att häfwa ǁ 2. Hwem I […] denna ǁ På grund af en sådan och ǁ men godt ǁ 1. go[dt] ǁ 2. rikt The Tundra Nenets word сихиртя, in western dialects сиртя, refers to beings from the sphere of beliefs, tales about which are still being told in the 21st century. The sixirtja tales consist of international motifs and resemble, e. g., Finnish tales of gnomes (maahiset) or Saami gufhttar folklore. In them, people are in interaction with sixirtjas dwelling under the earth and possessing great wealth and supernatural powers. In addition to crystallized sixirtja tales there are many personal narratives or memorates. The tradition consists              typically of both the tradition of beliefs and historical narratives, because of which the Nenets have combined, e.g., archaeological finds with sixirtjas. Therefore, some Russian archaeologists have called the Palaeo-Eurasian peoples sixirtjas, which has led to confusion between folk tradition and archaeological data. Lukin 2011: 170–194. (KL) som […] vederfors ǁ KK Coll. 539.30.1: som wederfors mig någon gång promenader […] tundran ǁ KK Coll. 539.30.1: wandringar på tundran en tillflygt ǁ 1. tillflygt under en häftig skur ǁ 2. ett skygd emot de tillflygt ǁ KK Coll. 539.30.1; tillflykt elfstranden ǁ KK Coll. 539.30.1: elfs-stranden Ej […] trädet ǁ KK Coll. 539.30.1: Wid trädet Anstalten […] uti ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Anstalten utgjordes af ǁ 2. Anstalten war ǁ 3. Anstalten bestod i vidpass tre ǁ KK Coll. 539.30.1: tre timrad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. tillredd ǁ 2. timrad uppstyltad […] betäckt ǁ KK Coll. 539.30.1: väl omstyltad och betäckt stockhwarf ǁ KK Coll. 539.30.1: stockwarf betänkande ǁ KK Coll. 539.30.1: betänklighet innehåll […] lock ǁ KK Coll. 539.30.1: innehåll  – lösryckte ett först tvenne öfver kistlocket 526 Itineraria 4osa 1841_44.indd 526 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia –         Någon gång ǁ Men någon f<--->  med ǁ ett  nästan […] förefalla ǁ alltid skola erbjuda sig  odrägligt. Den ǁ odrägligt, ty den  […] vanvett. ǁ KK Coll. 539.30.1 & Hf. Mbl.: ~ Man anser fylleriet för en lastfull vana, som härrör af dålig uppfostran, onda föredömen, olyckliga lefnads-förhållanden o. m. d. Hos Samojeder och andra råare folk är lusten att berusa sig en af de starkaste naturdrifter, hvi en drift, som alldeles oberoende af wanan delas i nästan lika hög grad af alla, utan afseende på ålder och kön. Märkwärdigt, att en sådan, blott till wanwett ledande drift skall wara nedlagd i mennisko-naturen!  I […] vintern ǁ KK Coll. 539.30.1: Omsider inträdde wintern  Syrjänernas renhjordar ǁ KK Coll. 539.30.1: Renarne  för ǁ KK Coll. 539.30.1: till  fördelade i ǁ KK Coll. 539.30.1: fördelade <---> i  Ru. аргиш (TaS)  Med […] utom släden. ǁ KK Coll. 539.30.1: Med arjish förstår man antalet af slädar, som en person för efter sig – en sammanhängande karawan. Hwarje af de i karawanen befintliga slädar drages vanligen af twenne renar. Hwardera renen fastbindes medelst en grimma wid föregående släde samt tvingas härigenom att åtfölja karavanen. De öfriga wid för ett renspann oumbärliga redskapen äro: oket, som består i en rem, löpande twärstänger, som voro i förening med styltorna å wid hvardera ändan af kistan, wältrade sedan å sido stockarne, som tjenade till lock öfver […] wältrade ǁ tvers öfver kistlocket löpande tver-stänger och undanvältrade undanröjda ǁ Mscr: undanrödja, corrected in Castrén 1852b: 281 ett […] antiqvarium ǁ KK Coll. 539.30.1: ett sällsamt antiquarium Burials on the surface of earth have been common in the tundra, where the permafrost makes it impossible or at least difficult to dig. Гемуев & al. 2005: 464–467 with pictures of Nenets graves. (TS) Hvad […] dårhus. ǁ KK Coll. 539.30.1: Emellertid blef min belägenhet i stugan med hvarje dag allt mera plågsam och bekymmerfull. Genom det dagliga umgänget förlorade mitt rese[-] sällskap efterhand all aktning för min utländska wälborenhet och samt började öfverlåta sig åt fylleri och ett lastfullt lefverne. Med någon fallenhet för humor kan ett nyktert sinne en och annan gång muntra sig wid åskådandet af de bachana[liska] komiska scener, som ovilkorligen alltid skola erbjuda sig i en Bachanalisk krets, men i längden blir detta spectakel hemskt och olideligt. Ty den dram, som uppföres i en krog, är ingen annan än den, som ageras i ett dårhus. mera ǁ ~ och mera ett ǁ d ☞ 527 Itineraria 4osa 1841_44.indd 527 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria         kastad öfver renens nacke, samt en för begge renarne gemensam dragrem, hvilken löper fritt emellan medarne och med sina begge ändar är fästad vid oket midt under renens framben. Körarens renar, hvilka äro 3–4 till antalet, förses dessutom med bukgördlar, som uppehålla dragremmen och hindra den, att wid de lösa oroliga svängningar komma undan benen. Ifrån bukgördeln löpa remmar, medelst hvilka renarne äro fastbundna vid hvarandra. Körrenarne styras med en töm, fästad wid hufvudet af den yttersta renen på venstra sidan. De bångstyrige twingas till lydnad med spetsen af en lång stör, kallad af Samojederne hariej, wid hvars ena ända alltid finnes ett spjut. – Ren-slädarne äro wanligen höga, för att ej samla snö under sig och sommartiden icke möta hinder af tufvorna på de ojemna tundrorna. Af sådan anledning finnas också inga medorna sammanhållande band. Dragslädarne äro långa, körarens släde deremot så kort, att knappt endast tvenne personer k[unna] få rum deri. Köraren sitter alltid med ryggen wänd åt höger och fötter hängande utom släden. en […] mindre ǁ 1. ett antal ǁ 2. en liten, sammanhängande består ǁ skötes af en enda person och ~ arjishen ǁ karavanen denna ǁ en sådan karavan In the margin here there is note struck out by Castrén: Obs. I Tidn. <-----> en beskr[ifning] af slädan. tvärn ǁ Mscr: tvära, corrected in Castrén 1852b: 282 arjishen ǁ KK Coll. 539.30.1: karawanen dragsläde […] jag dock ǁ KK Coll. 539.30.1: dragsläde, hwarest deri jag fritt kunde se både höger och Hvad1383 min wistelse i den trånga Syrjän-kojan beträffar, så blef den med hvarje dag allt mera1384 plågsam och olidelig. Genom det dagliga umgänget förlorade mitt res-sällskap efterhand all respekt för min utländska wälborenhet och började öfverlåta sig åt ett1385 omåttligt fylleri. Någon1386 gång kan man wäl med1387 nyktert sinne roa sig åt de komiska ☙  scener, som ❧ nästan1388 alltid förefalla i en bachanalisk krets; men i längden blir detta spektakel hemskt och odrägligt.1389 Den dram, som uppföres på en krog, är i det hela ingen annan än den, som ses i ett dårhus. Berusningen är blott en öfvergående paroxysm af vanvett.1390 I1391 slutet af Oktober (g[ammal] st[il]) inträdde ändteligen vintern, den i en lång månads tid efterlängtade vintern. Syrjänernas1392 renhjordar anlände och man började göra tillrustningar för1393 resan. I en hast bildades en karavan af 150 slädar, hvilka blefvo fördelade1394 i 15 så kallade arjisher1395. Med1396 arjish förstår man en1397 sammanhängande, mindre karavan, som består1398 af vidpass tio slädar. Hwar och en af dessa slädar drages vanligen af tvenne renar, hvilka medelst en grimma äro fastbundna vid nästföregående släde och sålun☙  da tvingas att ❧ åtfölja arjishen1399. I spetsen för denna1400 åker alltid en person, sittande i en lätt släde1401, som drages af 3–4 renar. En sådan släde äger så korta dimensioner, att köraren alltid måste sitta deri på tvär[n]1402, med ryggen vänd till höger och fötterna hängande utom släden. Emedan detta sätt att färdas är både obeqvämt och i längden mycket uttröttande, lät jag fastbinda mina renar wid arjishen1403 och instufvade mig i en vanlig dragsläde1404, 528 Itineraria 4osa 1841_44.indd 528 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – der jag kunde intaga en halft liggande ställning och skåda både åt1405 höger och åt venster. Den första dagen hade jag dock intet att bemärka, emedan wi först på1406 aftonen kommo oss till wägs1407 och innan kort nödgades uppslå wåra tvenne tält. Tillgången1408 härwid är följande. Man uppreser först twenne stänger, hvilka i öfra ändan äro sammanfästade medelst en lycka. Genom denna lycka inskjutas sedan åt☙  skilliga ❧ lösa stänger, som1409 med sin nedra ända nedstötas1410 i marken och bilda en efter tältets beskaffenhet afpassad större eller mindre periferi. Omkring dessa stänger dragas1411 dubbla wäggar, som bestå af sammansydda renhudar och utgöra fyra skilda afdelningar. Wäggarna omsnöras starkt och under1412 owäder fordrar försigtigheten, att hela1413 tältet fastbindes antingen wid1414 ett närstående träd eller en lastsläde, emedan wädret lätteligen bortför hela huset. På1415 inre sidan om tältet betäckes marken med bräder, qvistar eller mattor1416 och renhudar. Härden består af ett jernspjäll1417, och deröfver löpa twenne wid tältwäggen1418 fastbundna stänger, ifrån1419 hvilka grytorna nedhänga. Dock är kokningen ej någon hufwudsak på tundran. Icke1420 alle☙  nast ❧ Samojeder utan äfven Ryssar och Syrjäner äro wana att förtära1421 rå fisk och rått kött. Äfven1422 många bildade personer begagna sig här af rå spis, i synnerhet af frusen fisk, anseende den för ett verksamt preservativ1423 emot skorbutiska sjukdomar. Huru ock härmed må förhålla sig, så tvingas menniskan af det vanliga lefnadssättet på tundrorna att vänja sig vid rå föda. Det händer ofta att man på flere dygn antingen ej finner bränsle eller för ovädrets skull icke1424 kan uppslå sitt tält; ja äfven under                     venster om mig. Första dagen var dock åt ǁ hoge [höger] på ǁ KK Coll. 539.30.1: emot wägs ǁ KK Coll. 539.30.1: väga Tillgången […] owäder ǁ KK Coll. 539.30.1: Härwid tillgår på följande sätt: Man uppreser twenne stänger, sammanfogade i öfra ändan medelst en lycka, hvarigenom inskjutes ett antal lösa stänger, bildande vid marken en efter tältets storlek större eller mindre omkrets. Omkring stängerna dragas dubbla wäggar af renhud, hvilka utgöra fyra skilda afdelningar. Hwarje wägg omsnöres starkt och wid owäder som ǁ 1. hvi[lka] ǁ 2. som fas [fästas] nedstötas ǁ instötas dragas ǁ ~ nu under ǁ wid hela ǁ KK Coll. 539.30.1: sjelfwa fastbindes […] wid ǁ KK Coll. 539.30.1: fastbindes wid På […] tältet ǁ KK Coll. 539.30.1: Invändigt mattor och ǁ KK Coll. 539.30.1: mattor, samt jernspjäll […] tundran. ǁ KK Coll. 539.30.1: jernspjell. Deröfver löpa twenne wid wäggen fastbundna stänger, hvarur grytorna nedhänga. Dock utgör är kokningen icke ej någon wäsendtlig sak på tundran. tältwäggen […] stänger ǁ 1. sjelfva tältstängerna fastbundna grytor ǁ 2. sjelfva tältwag [tältwäggen] ifrån hvilka ǁ hvarur Icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Ej ǁ 2. Icke förtära ǁ KK Coll. 539.30.1: äta From here to the words de klokares tal the clean copy of the mscr is by Natalia Castrén. preservativ ǁ KK Coll. 539.30.1: præservativ icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. ej ǁ 2. icke 529 Itineraria 4osa 1841_44.indd 529 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  resan ǁ KK Coll. 539.30.1: resor  From here until mscr p. 609 the clean copy has been written by Castrén himself.  deri […] gerna velat ǁ KK Coll. 539.30.1: deri, att han begabbar begabbelsen. I det Samojediska folklynnet ligger ett drag, som i brist på tjenligare uttryck kunde benämnas: krånglighet, inbundenhet, lakonism. Huru fredligt man äfven må umgås med Samojeden, så menar han dock, att man ovilkorligen vill träda honom på lifvet. Han söker derföre hålla sig på en viss distans, tager en bister uppsyn, är mycket fåordig och inlåter sig alldrig i bestämda svaromål. Wid en något mera framskriden förståndsodling utvecklar sig härur ur detta national-drag den skarpaste humor – de allwarsamma minerna falla bort och det inbundna lynnet döljer sig nu bakom skämtets udd. Hos wår för dåre allmänt ansedda Samojed hade humorn urartat till satir, men han använde den endast till sjelf-försvar. Att just detta satiriska lynne hos de allwarsamma Syrjänerne ådragit Samojeden epithetet dåre, derom öfwertygades jag redan wid wårt första lägerställe. Sedan agapen blifvit slutad, vil[le] hade man velat  han […] allt ǁ skrattar åt allt  […] begabbelse. ǁ 1. ~ På detta sätt skämtsamma lynne aflade han ǁ 2. ~ Bland hans skämtsamma ǁ 3. ~ Men  öfvertygades ǁ öfvertyges  han ǁ KK Coll. 539.30.1: personen  The word han is missing in the mscr, but added in Castrén 1852b: 284.  syndasmitta ǁ KK Coll. 539.30.1: synda-smitta  själarna ǁ KK Coll. 539.30.1: själarne vanliga förhållanden hinner man på resan1425 alldrig anordna den så nödvändiga middagsmåltiden. Derföre plägar enhvar föra med i släden ett stycke rått kött eller helst en renstrupe, som han förtär, då lusten påkommer. Emellertid underlåter man ej att hvarje morgon och afton ställa grytan öfver elden, då förhållandena det medgifva.  – Är nu tältet uppslaget och qvällsvarden i antagande, så smyger sig den ena efter den andra sakteligen in i tältet, söker sig en behaglig plats kring härden och sitter ☙  med förnöjdt sinne vid den ❧ ljuft ångande grytan. Dock visar sig i vår brokiga krets en stor olikhet i sättet, hvarpå enhvar njuter af sin varelse. Ryssen sjunger glada visor, skämtar, gycklar och skalkas. Syrjänen läser böner, berättar legender och moraliserar. Samojeden sitter stilla och lyssnar uppmärksamt till de klokares tal. Blott1426 en enda individ af sistnämnda slägte låter stundom höra af sig. Han hålles af Syrjänerna för en dåre, men hans dårskap består allenast deri, att1427 han1428 ler åt allt och med skämtets vapen afspisar hvarje förebråelse, hvarje förolämpning, ja till och med kamraternas hån och begabbelse.1429 Att han visst icke war en dåre, derom öfvertygades1430 jag fullkomligt wid wårt första lägerställe, hvarest följande händelse tilldrog sig. Sedan qwällswar☙  den war slutad, hade man ❧ gerna velat skänka öfwerlefvorna af måltiden åt Samojeden, men då han1431 icke bar korstecknet om halsen, fruktade man, att [han]1432 skulle orena faten och dymedelst öfverföra sin hedniska syndasmitta1433 på de frälsta själarna1434 Medan sällskapet satt i oro1435 och bekymmer öfver denna vigtiga punkt, antog Samojeden en bedröfwad, halft1436 gråtande uppsyn, fattade i en 530 Itineraria 4osa 1841_44.indd 530 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – närliggande isbit och började med stor ifver rentwå sin menlösa tunga. Man tog detta för vansinne, men demonstrationen hade likwäl den verkan, att ett fat genast framsattes för Samojeden. Emellertid1437 började den heligaste bland Syrjänerna genast preservera1438 sig emot smittan med en rödskrifven bön1439, som han uppläste ur en rysk bönebok1440. Under läsningen varseblef han i1441 marginalet orden ”Christi påsk”. Erinrande sig den snart förestående tunga fastetiden1442, afbröt han genast läsningen och slängde boken ifrån sig under ☙  utropet: ”drag för ❧ tusan d[jefvula]r”. Troligen ansåg han sig likwäl nu wara skyddad mot all smitta och lade sig förtröstansfullt till hvila. Vi1443 öfriga följde1444 hans föredöme. – Natten åtföljdes af en herrlig morgon. Enligt min ringa insigt i himmelska och jordiska ting har den höga Norden intet skönare att erbjuda, än en stjärnklar1445 höstmorgon, då marken är betäckt med snö, men skogen ännu mörk och isarna1446 blanka, då luften är ren1447 och lätt, som lättaste ether, då ingen vindflägt, ingen fågel, intet ljud stör naturens djupa tystnad.1448 Hwad1449 wår resa beträffar, så försiggick den så långsamt, som det allenast är möjligt uti Samojedernas land. På de fyra första dagarna1450 (25–28 Oktob[er]1451) tillryggalade wi sammanräknadt wid pass 40 verst, men nådde ännu icke Ural, emedan man, för att äga en lämplig passage1452 öfver berget, nödgades göra en betydlig omväg. Härpå inträffade en blida, som höll1453 oss stilla i två dagars tid. Den 31 Oktober satte vi oss åter i rörelse och öfverforo på dagen Kötschpel1454, en af Uusas många bifloder. Här såg jag de sista granarna1455 på vestra sidan af Ural; videbusken blef  oro och bekymmer ǁ KK Coll. 539.30.1: bekymmer och djup oro  halft ǁ KK Coll. 539.30.1: nästan  Emellertid ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Emellertid ǁ 2. Icke desto mindre  preservera ǁ KK Coll. 539.30.1: præservera  bön […] bönebok. ǁ KK Coll. 539.30.1: bön.  bönebok ǁ kalender  i marginalet […] påsk” ǁ KK Coll. 539.30.1: wid sidan af bönen margo orden Пасха Христова (Christi Påsk)  fastetiden […] lade ǁ KK Coll. 539.30.1: faste-tiden, upprepade han orden: ”Christi Påsk” och tilllade medwetslöst: ”Ach tusende D[jefvula]r.” Emellertid ansåg han sig nu vara wäl bergad och lade  Vi ǁ KK Coll. 539.30.1: De  följde ǁ ~ snart  stjärnklar höstmorgon ǁ KK Coll. 539.30.1: stjernklar höst-morgon  isarna ǁ KK Coll. 539.30.1: isarne  ren och lätt ǁ lätt och ren  tystnad. ‖ KK Coll. 539.30.1: ~ Hur qwäder ej Nordens Skalder om detta?  Hwad […] land. ǁ KK Coll. 539.30.1: Wår resa gick för sig så makligt, som det allenast i detta land är möjligt.  dagarna ǁ KK Coll. 539.30.1: dagarne  Oktob. ǁ KK Coll. 539.30.1: Oktober [Old Style]  passage öfver ǁ KK Coll. 539.30.1: öfwerfarts-punkt af  From here to the words granar och lärkträd (mscr p. 612) the clean copy is written in Natalia Castrén’s hand.  The River Këčˈ-Pelˈ discharges into the River Usa from the left at 452 km from its mouth. (TS) 531 Itineraria 4osa 1841_44.indd 531 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  granarna ǁ KK Coll. 539.30.1: granarne  omstrålad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. omstrålad ǁ 2. höljd ǁ 3. omstrålad  Castrén most probably means the 1,235-metre high top at N66°56′42″ E65°23′35″. North of it, at N66°58′30″ E65°35′23″, there is a lower pass, through which the Urals could be crossed. Even today the northern railway between European Russia and Siberia uses the same pass. (TS) Пэˈ ерв, ‘guardian spirit of the Urals’. According to other information, the highest mountain top of the Northern Urals is called Пэˈ малˈ хада (‘The grandmother of Urals’ head’) or Минисэй. Lehtisalo 1924: 106–107; Головнёв 1995: 491– 492; Лар 2003: 107–108. (KL)  förrberörde ǁ KK Coll. 539.30.1: förberörda  Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojederne  Castrén is standing at the pass at ca. N67°0′ E65°25′. (TS)  hvilka ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. som ǁ 2. hvilka  The River Elec joins the River Usa at N67°2′47″ E64°5′22″. (TS)  Пад я̆ха, ‘Sack river’, an established Tundra Nenets name for the River Sobˈ. (TaS) The westernmost point of the headwaters of the River Sobˈ (Ru.)/ Padjaxa (Nenets) is in the Ural mountains near the present-day village of Poljarnyj Ural at N67°0′43″ E65°6′59″ from where the distance to a lake from which a tributary of the River Elec begins is only about 1.5 km, although it is ca. 10 km to the Elec itself. The River Sobˈ reaches the Obˈ at N66°19′9″ E66°8′49″. (TS)  vore ǁ KK Coll. 539.30.1: war  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  produkter ǁ KK Coll. 539.30.1: producter nu det allrådande trädslaget. Emot aftonen lägrade vi oss vid foten af Ural; under natten uppstod ett regn som fortfor i tvenne dygn och hindrade oss att fortsätta resan. Den 3 Novem☙  ber helsades vi åter ❧ af en klar, lugn morgon. Nu såg jag för första gången Ural i dess fulla prakt  – omstrålad1456 af stjernors glans, som belyste de våglika, skyhöga topparne. Stolt hof ur midten ”Urals Furste”ix sin hvita hjessa och tallösa stjernor hängde deröfver.1457 Deras skimrande sken göt sig, lik en ande, öfver Furstens anlete och gaf lif åt de stelnade dragen. ”Du ser att fursten är mild i dag, men han kan ock taga sig en annan uppsyn,” sade den förrberörde1458 Samojeden, som oförmärkt smugit sig till min sida. Härpå förtäljde han om de mäktiga stormar, som rasa på Ural, slungande stenar och hela klippor utför berget. Han berättade att många bland hans bröder i storm och oväder tillsatt lifvet vid öfverfarten af Ural. Så fruktad är Urals Furste af Samojederna1459, att de alldrig våga inträda färden öfver berget, utan att förut hafva hvilat sina renar någon dag under bergsfoten. Med friska renar öfverfares berget på en dag. Till öfverfartsställen tjena åtskilliga ☙  bergpass ❧ eller så kallade ”portar,” genom hvilka bergssträckningen ofta afbrytes. Passen bestå af mer och mindre vidsträckta åsar, hvilka ega en ganska betydlig höjd, fastän de, från afstånd sedda, likna låga dälder.1460 Vår färd gick öfver den ås, som man nu ärnar genombryta med en kanal, för att med hvarannan förena tvenne floder, hvilka1461 taga sin upprinnelse ix. Samojederna kalla Ural Pae, sten, och högsta toppen i hvarje bergssträckning benämnes vanligen Pae jieru, Urals Furste eller Herre. 532 Itineraria 4osa 1841_44.indd 532 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – på åsen och utfalla den ena Jielets i Uusa1462, den andra i Obs biflod Padjaha eller Sob1463. Meningen vore1464 att bilda en segelled emellan Ob och Petschora samt öfver Pustosersk bringa utomlands nordiska produkter1465. Om detta företag en gång realiseras1466, så kommer det ovillkorligen att utöfva det största inflytande på landets kultur1467 och de vilda invånarnes hyfsning. Lyckligt och skyndsamt gick vår resa genom bergpasset, men knappt hade vi hunnit sänka oss utför åsen, förrän ett stormväder upphof sig från vester, som till och med på den östra, vindfria sidan af berget var så häftigt att vi med yttersta möda fingo våra tält uppresta. ☙  Under ❧ natten lugnade sig vädret så vida, att vi åter följande dag (d. 4 November)1468 kunde fortsätta resan. Vi färdades nu i sydostlig1469 riktning, långsefter högra stranden af den Sobska floden1470, genom en nejd, som var mycket ojemn och1471 tätt bevuxen med granar och lärkträd.1472 Efter1473 trenne dagars långsam och mödofull färd1474 i denna skogsbygd lemnade wi floden Sob åt höger och befunno1475 oss snart på en widsträckt tundra, färdades halftannat dygn på tundran och nådde så en höjd, derifrån1476 Ob omsider lät se sig med sina talrika vikar1477, holmar och grenar.1478 Emedan floden1479 ännu icke hade lagt sig, slogo wi läger på1480 höjden och utskickade några personer för att uppsöka Ostjakiska jurt och söka förskaffa oss en båt, hvarmed jag1481 kunde komma öfver elfven. De utskickade återvände emot aftonen med det besked, att de wäl funnit några jurt, men Ostjakerna hade wägrat att beledsaga mig öfver elfven, under fö☙  re❧wändning, att de ej ägde någon båt. Af  realiseras ǁ KK Coll. 539.30.1: att realiseras  kultur ǁ KK Coll. 539.30.1: cultur  Old style.  sydostlig ǁ KK Coll. 539.30.1: sydöstlig  floden […] var ǁ KK Coll. 539.30.1: floden. Nejden var  och ǁ samt  […] lärkträd. ǁ KK Coll. 539.30.1: ~ Sistnämnda trädslag anträffas ymnigt på denna sidan af Ural, men invid sjelfva berget ligga de flesta af detta trädslag kullslagna af stormen. Lärkträdet är ett resligt träd, men af ringa fasthet, granen besitter en seghet, som trottsar sjelfwa Urals pustar, fastän hon är dwerg jemförelsevis med lärkträdet. Castrén means Siberian larch (Larix sibirica). (TS)  From here to mscr p. 615 the clean copy is by Castrén.  färd […] Sob åt ǁ KK Coll. 539.30.1: färd utefter Sob lemnade wi floden åt  befunno ǁ anlände  derifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarifrån  sina […] vikar ǁ KK Coll. 539.30.1: alla sina wikar  Castrén reached the Obˈ somewhere in the region of presentday Labytnangi, opposite Obdorsk (Salexard) at N66°39′ E66°24′. (TS)  floden ǁ KK Coll. 539.30.1: elfven  på […] förewändning, att ǁ KK Coll. 539.30.1: på höjden. Några personer utskickades för att uppsöka Ostjakiska jurtor samt förskaffa mig en båt och följeslagare öfwer elfwen. De utskickade återwände emot aftonen med den underrättelse, att de väl funnit några jurtor, men Ostjakerne hade wägrat föra mig öfver elfven, föregifvande såsom orsak till sin vägran, att  jag ǁ wi 533 Itineraria 4osa 1841_44.indd 533 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1: Ostjakerne  nu ǁ KK Coll. 539.30.1: genast  begaf […] jurtorna ǁ KK Coll. 539.30.1: begaf mig till jurtorna  wälkomst-helsning ǁ KK Coll. 539.30.1: wälkomst-hellsning  helsning ǁ KK Coll. 539.30.1: tilltal  genom ǁ KK Coll. 539.30.1: medelst  Ostjakerna […] framför mina ǁ KK Coll. 539.30.1: Ostjakerne innan kort derhän, att de alla nedkastade sig för mina  desto ǁ KK Coll. 539.30.1: dessto  elfven ǁ KK Coll. 539.30.1: Ob  Orsaken […] förderfva ǁ KK Coll. 539.30.1: Orsaken härtill var uppenbart deras fruktan för isen, som redan simmade i elfven och lätteligen kunde förderfwa  i […] isstycken ǁ små isstycken redan simmade i floden  lyckades […] fiskare-båt ǁ KK Coll. 539.30.1: förmådde jag det fega folket till det medgifvande, att de omsider sade sig ega en gammal, obrukbar, usel fiskare-båt  förmå ǁ få  en af Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1: den förnämsta i jurtan  äfven ägde ǁ KK Coll. 539.30.1: ock egde  smärre ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. större ǁ 2. smärre  ökstockar ǁ Castrén 1852b: 287: farkoster  Följande […] uthärdat. ǁ KK Coll. 539.30.1: Följande dag (den 9. November) öfverfor jag lyckligt Ob och anlände samma dag till den vid bäcken Poluj belägna byn Obdorsk, efter en resa, som sammanräknadt medtog nära två månaders tid och war förenad med besvärligheter, som i närmare detalj utförda kunde synas otroliga för enhvar, som sjelf ej beträdt wildmarkens stigar. fruktan, att Ostjakerna1482 under natten kunde taga till flykten, lät jag nu1483 förespänna fyra renar och begaf1484 mig i egen person till en af jurtorna. Wid mitt inträde i rummet mötte mig en åldrig man med den wälkomst-helsning1485, att jag kunde förfoga mig tillbaka samma wäg, som jag kommit. Långt ifrån att låta afskräcka mig af denna helsning1486 bragte jag tvertom genom1487 stränga och hotfulla ord Ostjakerna1488 i en sådan nöd, att de alla innan kort nedkastade sig framför mina fötter. Icke desto1489 mindre stodo de envist fast i sitt fattade beslut att ej föra mig öfver elfven1490. Orsaken1491 till denna oginhet war uppenbart den, att i1492 floden redan simmade små isstycken, och man befarade att de möjligen skulle för☙  derfva om ej alldeles krossa båten. Genom ❧ fortfarande hotelser och löftet att ersätta båtens wärde lyckades1493 det slutligen att förmå1494 Ostjakerna till det medgifvande, att de ägde en gammal, läck och obrukbar fiskare-båt. Nu lät jag en1495 af Ostjakerna sätta sig i min släde och for att besigtiga båten. Under wägen bekände Ostjaken, att han äfven1496 ägde en annan båt, erinrade sig sedan en tredje, så en fjerde och femte, slutligen en sjette, oberäknadt ett antal smärre1497 ökstockar1498. Följande1499 dagen (den 9 November1500) öfverfor jag lyckligt Ob och anlände så1501 till Obdorsk1502 efter en resa, som medtog en1503 tid af vid pass tvenne månader och var förenad med de största besvärligheter, jag förr1504 eller sednare under någon resa uthärdat. 534 Itineraria 4osa 1841_44.indd 534 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ IX.1505 Ehuru1506 den sednaste långa och mödofulla färden hade uttömt mina krafter, förderfvat min helsa och nedstämt mitt mod, kunde jag mig likväl efter ankomsten till Obdorsk glad och lycklig i känslan deröfver, att jag nu äntligen befann mig på modren Asias aktade jord, att jag andades den luft, som gjutit den första lifsgnistan i våra fäders bröst och ännu fortfarande underhåller vid lif många bland deras djupt beklagansvärda bröder.1507 Väderdrifna af ödet, somliga till Urals kulna1508 höjder, andra till Ishafvets än kyligare mossar, är deras ande bunden med en boja, nästan lika fast, som den is, hvilken binder naturens hjerta i deras närvarande fosterland. Denna boja är råhetens, mörkrets, vildhetens. Visst1509 är äfven denna råhet parad med många vackra, älskvärda egenskaper, och det har stundom förefallit mig, som skulle de så kallade naturfolkens klara instinkt, oskuldsfulla sinne och goda hjertelag i många ☙  afseenden bringa på ❧ skam hela det europeiska vishetskramet; men under mina vandringar i ödemarken har jag, ty värr! bland mycket vackert, godt och ädelt hos samma natur-folk varseblifvit så mycken styggelse och djurisk råhet, att jag slutligen ändock mindre älskar än beklagar dem. Denna erfarenhet minskade likväl icke värmegraden af mina känslors fröjd, då jag omsider befann mig i mina drömmars land, midt ibland folkslag, som på närmare eller fjärmare håll leda sin härkomst från Kalewas moder. Det var just i afsigt att göra dessa folkslags bekantskap, som jag styrde min kosa till Obdorsk, den nordligaste koloni på Sibiriens vestra jord ej långt ifrån Obs utlopp i Ishafvet. För det  November ǁ ~ g. st.  – Here in the margin there is struck-out note in pencil, unclear whether in Castrén’s own hand: Obs. 9 Nov. g[ammal] st[il] f<ärdas> brefvet derf[öre] är dat[umet] 2 Nov. g. st.  så ǁ till  The Obˈ runs into the Gulf of Obˈ in Kara Sea at N66°22′49″ E71°46′43″. Obdorsk (today, Salexard) is situated near the mouth of the river at N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS)  en tid ǁ widpass <->  förr […] uthärdat ǁ någonsin uthärdat  From here to mscr p. 635 the clean copy is probably by Natalia Castrén.  Based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe 2/14 Nov. 1843 (SKSA), published in Helsingfors Morgonblad 6/1844. The original letter is published in the volume of letters in this series, and differences from it are not mentioned here unless they explain Castrén’s words in the published report. A version of the text is also on pages 518– 520 of this mscr. It differs essentially from the published variant in only two details, which are shown below.  Here Castrén is referring to the presumed original Asian home of the Finns. See also Castrén 2017a: 110–124.  kulna ǁ Mscr p. 518: kala  Visst […] vishetskramet; men ǁ Letter: Visserligen har jag hört menniskor förarga sig deröfwer, att man tager den Europeiska bildningen till måttstock och rättesnöre wid bedömande af folkslagens cultur-grad, äfven {Mscr p. 518}: kultur, äfven] har det stundom förefallit mig sjelf, som skulle de så kallade natur-folkens klara instinct [Mscr p. 519: instinkt], deras flärdlösa, oskuldsfulla sinne och goda hjertelag vara mera värda, än hela det Europeiska vishetskramet, men [Mscr p. 519: vishetskramet. Nu] 535 Itineraria 4osa 1841_44.indd 535 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The centre of a governorate on the River Irtyš downstream from the mouth of the River Tobolˈ, N58°12′0″ E68°15′9″. (TS)  Berëzov, present-day Berëzovo, is on the River Vogulka at N63°55′57″ E65°3′11″. The fortress was founded in 1593. Резун 2009: 195. (TS)  Bland […] mängd. ǁ Letter: Bland dem föregifver sig en vara Pollack, en annan är Kalmuck till nationen, men har förgätit sitt modersmål, och just nu sitter hos mig en Kirgis, som i sinom tid varit en betydande person. Handlande Tatarer och Syrjäner finnas här i mängd. närvarande åtnjuter Obdorsk ett ringa anseende, men fordom var det ett frejdadt namn och förekom till och med i den Tsarliga titeln. Ordet är åtminstone till ena hälften Syrjänskt och betecknar Obs mynning (af Ob och dor, det yttersta). Det är möjligt, att Syrjänerna äfven lagt grunden till denna lilla kolo☙  ni, hvars benämning ❧ härleder sig ifrån deras språk; men hvad som åtminstone till och med på historisk väg kan utredas, är det faktum, att de i långt aflägsen forntid gjorde handelsresor till Obdorsk. I en vida sednare tid begynte äfven Ryssar från Tobolsk1510 och Beresow1511 besöka orten och byggde sig här små kojor och magasiner, men uppehöllo sig blott tidtals på stället. För de besvärliga resornas skull funno de sig dock snart nödsakade att nedslå fasta bostäder i denna öde nejd. Den Ryska kolonisationen börjades knapt för ett sekel tillbaka; de flesta kolonister hafva inflyttat inom de sista trettio åren och uppehålla sig här med pass, hvilka årligen förnyas. Till förstärkning af koloniens svaga befolkning tjenar ett antal deporterade. Bland1512 dem föregaf sig en vara Polack, en annan Kalmuck, en tredje en Kirgis till nationen. Äfven funnos här för tillfället handlande Tatarer och Syrjäner i mängd. Landets egentliga innevånare äro Ostjaker och Samojeder. Många Ostjak-familjer stodo med sina fasta jurt rundt omkring byn, och innan kort skulle ännu andra, nomadiserande Ostjaker samt en talrik mängd Samojeder infinna sig i nejden ☙  ❧ Häraf synes att Obdorsk var rätta orten för min närvarande verksamhet. Den var för mig ett London, Paris, Berlin &c. och dock fanns der ingen bok utom den Sibiriska lagboken, ingen journal utom den, som underhölls af damerna i skumrasket, ingen antiqvitets- och naturalie-samling, fastän allt, hvad der fanns skulle taga sig ganska väl ut i de flesta samlingar. Det värsta af allt var, att jag till en början ej kunde bland de Christnas tal upptäcka 536 Itineraria 4osa 1841_44.indd 536 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – någon individ, som skulle varit tillgänglig för andra intressen än dem, som inbringa hundrade, sinom hundrade procent. Hvad1513 annat kan man väl också vänta af personer hvilka afsagt sig alla det civiliserade lifvets fröjder och njutningar, endast i afsigt att genom list och svek komma sig de enfaldiga och godtrogna infödingarnas med svett ovch möda förvärfvade egodelar? Häri hafva de visserligen lyckats, men denna framgång har störtat de flesta bland dessa lycksökare i ett moraliskt förderf, hvarjemte de försjunkit i en cynisk råhet, som förekom mig ☙  vida vämjeligare än sjelfva vildarnas. ❧ Då1514 jag vid mitt1515 första inträde till Obdorsk sökte logis hos en ifrån Tobolsk inflyttad borgare, fann jag hela hans familj sittande på golfvet och sysselsatt med att förtära rå fisk, som husfadren sjelf sönderskar i skifvor. Och då jag kort derpå besökte den mest bildade person på orten, som var ett slags lägre tjensteman, räknade han sig till beröm att i ett halft års tid ej hafva njutit någon annan förtäring än rått kött. Också försäkrade mig den nyss omförmäldte Polacken, som var kock till professionen och sade sig tillförene hafva spelat en lysande roll i de Petersburgska köken, att hans konst i Obdorsk föga lönar sig, alldenstund menniskorna här lefva à la Samojède. De äga visserligen hus, bland hvilka till och med några bestå af två etager, men dessa äro uppförda af gammalt skeppsvirke och skänka vintertiden ett ringa skygd emot kölden och de bistra vindarna. In☙  ne❧vånarnes beklädnad är i hvardagslag mest densamma, som hos Samojeder och Ostjaker. Många bland dem liknade äfven Samojederna deri, att de underhöllo mer eller mindre talrika renhjordar. Kor och får voro dock ej alldeles sällsynta, men hästar saknades, och i deras ställe begagnades så väl renar, som i synnerhet hundar. Men för att vara rättvis emot Obdorsk bör jag ej lemna oanmärkt, att här i somliga borgare- och köpmanshus äfven finnas en  Hvad […] rått kött. ‖ Letter and Hf. Mbl.: Dyrheten i Obdorsk öfverstiger allt, hvad jag ännu hunnit erfara. För en liten bräcklig kammare begär man i hyra 60 Rubel; en mark socker betalas med 2–3 Rubel; dåligt hvetemjöl kostar 12 rubel pudet och allt annat i samma förhållande. Häraf är en naturlig följd, att de flesta bland byns innewånare nödgas afhålla sig från allt öfverflödigt ätande och drickande.  Då […] rått kött. ǁ Den mest bildade man på orten, som var en slags lägre embetsman, räknade här sig till beröm att i ett halft års tid ej hafva njutit någon annan förtäring än rått kött.  mitt första ǁ mitt 537 Itineraria 4osa 1841_44.indd 537 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The sequence copied to the mscr pages 518–520 ends here.  kuriosa och antiqvaria ǁ Letter: curiosa och antiquaria  The Great Northern War of 1700–1721. (TS)  […] sig. ǁ Letter: ~ Богъ съ нимъ!  Med […] statistiska upplysningar. ‖ Letter & Hf. Mbl. (spelling of the letter): Sedan vi sålunda tagit en öfversigt af Obdorsk, borde jag väl och nämna några ord om min resa till denna märkeliga ort; men saken är, att mina rese-anteckningar ännu ligga i kappsäcken på hinsidan Ob, som för isgångens skull nu icke kan öfverfaras. Det kostade mig icke ringa möda att på de Ostjakiska trågen få min egen person helbregda transporterad öfver elfven. Hvad jag utan alla anteckningar vet förtälja, är att mitt bröst under resan blifvit oändligen bullersamt och oroligt. Jag hostar natt och dag; stundom visa sig små hvita gryn. Hetta beswärar mig om nätterna. Antingen detta är lungsot eller icke, så lefwer jag i det ljufva hopp, att stafven ännu ej är bruten öfver mig. [Hf. Mbl.: Jag hostar natt och dag;  – –  – skulle detta vara lungsot…?  – The published parts of the letter to Rabbe end here. Already in Hf. Mbl. 17/1844 a short notification was published about Castrén’s travel grant to Siberia: ”HELSINGFORS. Angående vår Landsman Castrén hafva vi hugneliga underrättelser att meddela. I följd af Hr Koll. Rådet Sjögréns gällande förord har nemligen C. af Kejs. Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg blifvit engagerad fläkt af Tobolskt, eller något som åtminstone vill gälla såsom sådant. Här saknas ej fina rockar, lysande schalar, stora speglar, muskatell-vin, fagert tal och tobak af Suwarows No 1.1516 Till ortens kuriosa och antiqvaria1517 räknas familjen Charpow, en i Beresowska kretsen vidt utspridd prestslägt. Familjen sades vara svensk till sin upprinnelse. Dess ättefader skulle under Peters krig med Sverige1518 hafva förrådt sin Konung och efter krigets slut lupit undan till denna aflägsna vrå af verlden, för att undgå faran att blifva utlefvererad. Huru härmed må förhål☙  la sig, så ville dock medlemmarne ❧ af denna familj ej vidkännas någon frändskap med mig, som man äfven ansåg vara af Svensk börd. Kom jag dem inom skotthåll på gatorna, vips flögo de mig ur näfvarna och stängde till porten efter sig.1519 Med1520 samma skygghet och oginhet bemöttes jag äfven af de flesta andra bland byns innevånare, hvilka i mig tycktes misstänka en för deras kommerciella sträfvanden högst farlig kunskapare. Denna misstanke var så mycket naturligare, som jag oupphörligt sysselsatte mig med infödingarne och af dem insamlade icke blott philologiska och ethnographiska utan äfven alla slags statistiska upplysningar. Egentligen var dock den rätta tidpunkten för mina sysselsättningar ännu icke kommen, ty i de Obdorska jurten funnos endast några fattiga, till hälften förryskade Ostjak-familjer, och flesta öfriga infödingar uppehöllo sig allt fortfarande på sina öde ☙  tundror. ❧ Det dröjde dock ej länge innan enskildta slägter både af den Ostjakiska och Samojediska stammen började anlända till den Obdorska marknaden, som fortgår ifrån vinterns början ända in på Februari månad, under hvilken tid infödingarne stå lägrade med sina tält och renar rundt omkring den Ryska kolonien. I och med deras ankomst börjades ett nytt, sällsamt och brokigt lif i den lilla byn. Alldagligen infunno sig der talrika skaror af tundrans 538 Itineraria 4osa 1841_44.indd 538 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – tungbepelsade söner och döttrar, hvilka skredo makligt fram på gatorna och gapade med undran på de höga husen. Att de voro hitkomna för att köpa och sälja, derom hade jag svårt att öfvertyga mig, ty dessa marknadsgäster visade sig fullkomligt intresselösa och förde1521 icke sina varor till torgs. Det gick dock ett rykte, att under deras yfviga pelsar doldes både svarta räfvar, blå fjällrackor och andra dyrbarheter. Men de voro icke tillgängliga för hvarje köpare, utan man smög sig med dem helt oförmärkt till en särdeles god vän, lät honom undfägna sig på bästa vis och afslöt derpå i all tysthet sin köpenskap. ☙  Vilden inser ganska väl, att han ❧ förlorar på denna hemlighetsfulla handel, men hans försagda lynne skyr för en offentlig marknad, och dessutom står det ej i hans fria vilja att sälja sin vara åt den mestbjudande. Bland de tusendetal infödingar, hvilka årligen infinna sig på den Obdorska marknaden ifrån vidt aflägsna tundror, ges det blott några högst få individer, hvilka ej stå i bok hos köpmän, borgare och kosacker för vida mer än hvad de äga. Skulle de nu fördrista sig att med sin vara vända sig till någon annan än sin löftesman, så vore väl denna icke sen att tillgripa vildens hela egendom och till på köpet göra honom sjelf till sin tjenare.1522 Det händer väl ändock understundom, att infödingen bemannar sig och föryttrar åtminstone någon del af sin vara åt en främmande köpman, men han måste naturligtvis söka att härvid iakttaga största möjliga försigtighet, och äfven detta bemödande intrycker kanske på en och annan marknadsfarare den prägel af hemlighetsfullhet, som utgör det mest framstickande på den Obdorska marknaden. Under innevarande år ökades ☙  den hemlighetsfulla ängsligheten ❧ vid marknadens början af ett i omlopp varande rykte, som förkunnade, att handeln ej finge begynna, förrän kronan fått sin skatt af alla stammar ordentligt1523 uppburen. Denna nyhet kunde ej annat än verka högst för den ethnografisk-linguistiska missionen i Siberien på 3 år, med ett understöd af 1,000 Rb. S:r för hvarje; H. Exc. Ministern för Allm. Undervisningen har redan härtill gifvit sitt bifall. Emellertid ankom för ett par veckor sedan en af C. på Samojedernas tundror författad Syrjänsk Grammatik, hvilken, till Hr Koll. Rådet Sjögrén afsänd, sannolikt af Vetenskaps-Akademien befordras till trycket. C. har sålunda, efter hvad vi hoppas, redan på förhand rättfärdigat Akademiens till honom satta förtroende. Försedd med Akademiens instruktioner samt för resan nödiga litterära hjelpmedel (ss. böcker och kartor) lärer C. nu komma att fortsätta resan ifrån sin sednaste vistelsort, Obdorsk, vidare åt öster, åtminstone till Jenisej och Turuchansk, samt derifrån åt söder uppför Jenisej.  – Måtte den ihärdige forskaren under de nya, oerhörda svårigheter som förestå honom på Siberiens öde slätter, på helsans vägnar stå bi; ty både vilja och förmåga att till vetenskapens tjenst uppoffra alla sina, icke vanliga krafter, brister honom sannerligen icke.  – En skrifvelse från C., som åtföljde den nämnda Grammatiken och med densamma länge varit fördröjd på vägen, skall, ehuru af tidigare datum än det sednaste brefvet (N:o 6), med det första i utdrag meddelas, emedan den innehåller intressanta upplysningar om fortgången af C:s resor och forskningar.”  förde icke ǁ hemtade all[d]rig  Also Karjalainen 1900b: 15 describes the situation with 539 Itineraria 4osa 1841_44.indd 539 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria wording quite similar to Castrén, even quoting him. (TS)  ordentligt uppburen ǁ uppburen  Irbit in the Permˈ region at N57°40′4″ E63°3′55″ where a yearly market had been held since 1643. Резун – Раев 2009: 643. (TS) nedslående på infödingarne, ty många bland dem ägde ingen annan utsigt till bergning, än att döda sina få renar, hvilket åter var omöjligt emedan de oundgängligen behöfde renarne för sina nomadfärder. De hade efter vanligheten begifvit sig till Obdorsk, i hopp att der med sina varor få tillbyta sig bröd, mjöl och andra lifsförnödenheter. Men om denna byteshandel ej fick äga rum förrän uppbörden blifvit afslutad, så skulle de i nära tre månaders tid nödgas föra ett fastande lif, alldenstund de aflägsnaste Samojed-slägter först i Februari månad hinna fram till Obdorsk. Medan man ännu sväfvade i okunnighet om sanningen af ifrågavarande rykte, infann sig på orten en embetsman ifrån Guvernement-staden Tobolsk, som förseglade köpmännens magasiner och förbjöd all handel. Denna gerning föranledde ett stort larm i lägret. Infödingarne klagade öfver ☙  skedd oförrätt emot deras dyrbaraste intressen – ❧ de som hänföra sig till bukens kraf; äfven köpmännen knotade och föregåfvo att de ej skulle i rättan tid hinna fram med sina varor till den Irbitska1524 marknaden och i anledning deraf komma att ikläda sig stora förluster. Förenade genom ett ömsesidigt intresse sammansvuro sig nu de båda parterna att med alla medel söka förmå den Tobolska embetsmannen till upphäfvande af handelsförbudet, men den ena deputationen efter den andra återvände från honom med oförrättade ärender. Plötsligt utbredde sig det tal, att infödingarne ärnade med våld uppbryta magasinerna, plundra och möjligen uppbränna hela byn. Innevånarne ansågo detta rykte för så mycket sannolikare, som en dylik sammangaddning för blott några få år sedan upptäckts och dess ledare blifvit inför laglig domstol öfverbevista om sina brottsliga afsigter, ja till och med undergått sitt välförtjenta straff. I sjelfva verket började rörelser och folkskockningar äga rum på gatorna, och saken tycktes antaga ett ganska betänkligt utseende. För min 540 Itineraria 4osa 1841_44.indd 540 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – del ansåg jag väl alltsamman blott vara en krigslist, men den ifrågavanarnde embetsmannen var af an☙  nan tanke. Då han ❧ ej vågade taga på sitt ansvar ett möjligen uppkommande tumult, fann han sig föranledd att upphäfva handels-förbudet mot vilkor, att köpmännen skulle ikläda sig borgen för skattens behöriga inbetalning. Sedan både kronans, infödingarnes och köpmännens intressen sålunda blifvit på ett för alla tillfredsställande sätt förmedlade, fortgick handeln åter nästan på samma tysta, hemlighetsfulla vis som tillförene. Köpmännens magasiner fyllde sig efterhand med pelsverk, bestående i räfvar, fjällrackor, vargar, isbjörnar m. m., med färdigsydda renskinns[-]kläder1525, med fjäder, renkött, frusen ossetrin1526, mammuth-ben o. s. v. För dessa varor erhöllo infödingarna i utbyte mjöl och färdigbakadt bröd, tobak, grytor och kittlar, glas, knifvar och nålar, messingsknappar och ringar, glasperlor och en talrik mängd andra småsaker. En offentlig bränvinshandel är i Obdorsk ej tillåten, men för den medicinska nytta, som ett måttligt bruk af bränvinet enligt en läkares afgifna intyg skall medföra, var dock dess införsel ☙  icke helt och hållet förbjuden. ❧ Man kunde också på infödingarnes skick och väsen tydligen förmärka, att de under vistelsen i Obdorsk ej underläto att begagna sig af denna medicin och efter bästa förmåga sörja för sin helsa. I den Obdorska marknadshandeln ingick äfven ett annat läkemedel: Sassa parilla, som öfver hela Sibirien är kändt under namn af det dyra gräset och af infödingarne betraktas såsom ett universalmedel i alla sjukdomar.1527 Emedan bruket af denna medicin fordrar en försigtighet, som infödingarna med sina dåliga boningar kringvandrande lefnadssätt ej kunna iakttaga, händer det understundom att kuren undergås i Obdorsk och patienten låter vårda sig af någon bland dess invånare. En patient hade äfven af min hyresvärd blifvit inlogerad i  renskinns-/kläder  Sturgeon. See Castrén’s descriptions of the Siberian economy on p. 562–564.  Sarsaparilla or china root (Smilax china) was used especially to treat gout, syphilis and some skin diseases but also for increasing the excretion of sweat and urine. Garrison 2015. (TS) 541 Itineraria 4osa 1841_44.indd 541 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  talrikt ǁ mycket  Prince Aleksandr Danilovič Menšikov (1673–1729), former friend and favourite of Emperor Peter I the Great and holder of several offices and distinctions, who was exiled to Berëzov in 1727 and died there two years later. Зуев 2009b: 349. (TS)  fursten (?) ǁ mannen ǁ Castrén 1852b: 296: magnaten en liten skrubb invid mitt rum. Denna person var Ostjak till nationen och sade sig i många år hafva lidit af verk i sina leder och ben. I förmodan att denna sjukdom kunde vara af någon elakartad beskaffenhet företog jag mig en gång att göra mig underrättad ☙  om hans äktenskapliga ❧ förhållanden och sporde honom, huru länge ha redan varig gift. ”Jag kan ej minnas året, men det är mycket längesedan,” genmälte Ostjaken. Kan du då icke draga dig till minnes huru många år du fyllt, då du tog dig en hustru?” återtog jag. Härtill genmälte Ostjaken: ”Icke har jag tagit mig någon hustru, utan vid mitt sjette år köpte min fader en liten flicka och med henne har jag lefvat tillsamman allt sedan denna tid.” Huru allmänt handelsmännen än klagade deröfver, att den Obdorska marknaden på grund af infödingarnes tilltagande armod med hvarje år försämrades, var denna marknad likväl ganska talrikt1528 besökt af köpmän, handlande, borgare, bönder och kosacker. De flesta bland dessa ankomlingar voro innevånare från staden Beresow, och till deras antal hörde äfven en gammal afskedd kosack, med hvilken jag kom att stå i en ganska nära beröring, emedan han bebodde ett hörn i samma skrubb der den sjuka Ostjaken låg på sin renhud. Denne man ☙  intresserade mig mer än andra kosacker, på grund ❧ af den afgudadyrkan han egnade den till Beresow landsförviste Menschikow1529. I allmänhet ära staden Beresows innevånare minnet af denna sin frejdade gäst med de mest andaktsfulla känslor och hålla honom för föga mindre än ett helgon. Men hvad den ifrågavarande kosacken beträffar, så kunde han ej utan hänryckning tala om den biltoge, i onåd fallne fursten (?)1530, och allt hvad Menschikoff hade sagt och lärt, var för honom en trosartikel. Han kände äfven Menschikows enformiga öden under den tid, han lefde i landsflykt och förnedring, wida bättre än någon af de legender, dem han hvarje morgon och 542 Itineraria 4osa 1841_44.indd 542 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – afton plägade studera. Enligt hans framställning hade Menschikow efter sin ankomst till Beresow börjat allvarligen begrunda sitt själstillstånd och derunder kommit till den öfvertygelse, att han hittills icke haft något annat ändamål för sitt lifs diktan och traktan, än sin egen ära och upphöjelse. Både enskildt och offentligen hade han erkänt sig hafva brutit emot sin furste och förklara sig vara väl förtjent af ☙  det svåra straff, som drabbat honom. ❧ Han hade icke engång betraktat det som ett straff, utan såsom en himmelsk välgerning, hvilken för honom banade vägen till nådens portar. För att vinna sina synders förlåtelse, beslöt han nu att egna hela sitt återstående lif åt botöfningar och lät till den ändan i Beresow uppbygga en kyrka, vid hvars förfärdigande han sjelf lade handen. Sedan kyrkan var färdig, antog han dervid en beställning såsom den lägsta tjenare, en klockare, och uppfyllde punktligt alla sina förrättningar. Hvarje dag var han den första och sista i templet, och mången gång plägade han ännu efter slutad gudstjenst meddela den församlade menigheten undervisning i andliga ämnen. Wår kosack var outtömlig på lärdomar, hvilka Menschikow vid dessa och andra tillfällen hade meddelat sina åhörare, utan att äga någon aning derom, att de ännu efter mer än ett sekel skulle lefva i ett välsignelserikt minne hos staden Beresows tacksamma innevånare. Så har Peter I:s gunstling äfven i det lilla vunnit ett erkännande, som endast faller på stora andars lott. Om Peters ☙  tvenne andra gunst❧lingar Dolgorukow1531 och Ostermann1532, hvilka äfven blefvo deporterade till Beresow, visste den fromma kosacken ingenting att omtala. Bland hans berättelser om Menschikow vill jag ännu bifoga, att hans jordiska qvarlefvor år 1821 blifvit uppgräfda ur jorden och efter 92 års förlopp befunnits alldeles oförmultnade – en omständighet, som kosacken ej kunde förklara annorlunda än såsom ett under, bevisande den aflidnes heliga vandel.  Aleksej Grigorˈevič Dolgorukov (d. 1734), Member of Higher Privy Council. He arranged Menšikov’s exile to Siberia but was exiled himself in the course of political changes in 1730 when Anna Ioannovna ascended to the throne. Зуев 2009a. See also Ahlqvist 1986: 282. (TS)  Count Heinrich Johann Friedrich Ostermann or Andrej Ivanovič Osterman (1687–1747), Diplomat, Vice-Chancellor of Russia in 1725–1741, exiled to Siberia in 1742 after Elizaveta Petrovna’s ascension to the throne. Klueting 1999. (TS) 543 Itineraria 4osa 1841_44.indd 543 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The Russian system of offices had 14 classes, making the 12th class third lowest. It included e.g. the offices of Governorate Secretary and Lieutenant. Табель о рангах, http://gosudarstvo.voskres.ru/army/rangetable.htm. (TS)  pligt ǁ <a--k>  Castrén’s travel description written for publication ends with the following account of Khanty culture. In January 1844 he still planned to continue his research in Siberia and, despite financial problems, did not consider returning to Finland to be an alternative. Two months later in Berëzov he wrote, however, that a doctor called Vakulinskij had diagnosed him with tuberculosis and had strongly recommended that he should return to Finland as soon as possible, although he had been informed at the same of a grant of 1,000 roubles for continuing his fieldwork. According to the letters Castrén seems to have made the decision to return between 16 and 24 March, but he also had plans to return to Siberia already in the next autumn. There is no description of the journey home. See Castrén’s letters to Rabbe 11 and 24 March 1844 and to Sjögren, 28 Feb./11 March and 4/16 March 1844 in the volume of letters in this series. There is a competing explanation, however, for Castrén’s return home. An unknown correspondent from Helsinki wrote to Academician K.E. von Baer, as follows: “Castrén är nyligen hit återkommen från sin Siberiska resa, ganska frisk och sund, och enligt alla omdömen, till Sedan jag nu en gång kommit att tala om mina bekantskaper i Beresow, kan jag ej med stillatigande förbigå den Tobolska embetsmannen, som på ett så eftertryckligt sätt ingrep i den Obdorska marknaden. Hr Scherschinewitsch, Polack till börden, hade på tjenstemanna-banan endast hunnit bråka sig fram till 12:te klassen1533, men om rangen skulle mätas efter bildning och kunskaper, så hade han sannerligen i hela det Tobolska guvernementet ej haft någon sin like. Han hade blifvit uppfostrad i Odessa, der med mycken heder genomgått ett Orientaliskt institut och sedermera i lång tid fortsatt sina studier på egen ☙  hand. Hans afsigt hade varit att uteslutande ❧ egna sig åt lärda studier, men då utsigterna på denna bana tycktes honom nog mörka och ej tillfredsställde hans äregirighet, beslöt han att söka sin lycka i Sibirien, der guldet är halt och höga embeten och äreställen lätt åtkomliga. Straxt efter sin ankomst till Tobolsk blef han äfven engagerad i tjenst hos Civil-Gouvernören och fick sig uppdraget, att utarbeta ett lagförslag för de i Tobolska guvernementet vistande Ostjaker, Woguler och Samojeder. För att med besked utföra detta uppdrag, ville han först taga kännedom af de traditionella stadganden som äro gällande hos dessa folkslag, och detta var egentliga ändamålet med hans resa till Obdorsk. Men han egde derjemte äfven åtskilliga andra uppdrag och bland annat hade han af General-Gouvernören i Vest-Sibirien, fått sig anbefallt, att samla all slags ethnografiska, historiska och statistiska upplysningar om Ishafvets vildar. Då samma ämnen redan en tid bortåt hade utgjort ett föremål för mina forskningar, var det för mig en angenäm pligt1534 att meddela honom alla de notiser hvarmed jag kunde tjena honom, liksom äfven han å sin sida gjorde mig ännu större tjenster, icke blott ☙  genom sitt fina ❧ bord och angenäma sällskap, utan äfven derigenom, att han på grund af sin vidsträckta myndighet för vår gemensamma räkning tillhanda- 544 Itineraria 4osa 1841_44.indd 544 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – höll alla sådana individer, som kunde vara oss i ett eller annat hänseende gagneliga. Resultatet af mina härvid anställda forskningar skall jag framdeles omständligen meddela i ett mera omfattande arbete och önskar här endast fästa en flyktig uppmärksamhet vid den Obdorska Ostjak-stammen, hvarom jag tillförene ej varit i tillfälle att meddela några upplysningar. Jag lemnar för denna gång frågan om deras ursprung, deras afgjorda förvandtskap med Finnar och Magyarer, samt andra historiska förhållanden alldeles å sido, och vill endast i största korthet meddela några upplysningar om deras samhällsskick, religion, seder och lefnadssätt.1535 Liksom1536 Samojederna sönderfalla äfven Ostjakerna i en mängd smärre slägter, af hvilka hvar och en inom sig bildar ett litet samhälle, eller rättare: en stor familj.1537 Hos de Ostjaker, hvilka antagit Christendomen, har slägtskillnaden redan upphört, ty de sty☙  ras af Ryska auktoriteter och enligt Rysk lag.1538  ❧ Endast de Obdorska Ostjakerna, hvilka med all envishet emotstått det Ryska presterskapets omvändelse-ifver, vidmakthålla ännu denna patriarkaliska institution, hvilken bättre än all lag och alla yttre band, bibehåller folket i sämje och endrägt, upprätthåller sedlighet och afböjer många slags förbrytelser. Den makt, som i ett sådant samhälle manar till god gerning, är slägtkärleken. Hvarje slägt består af ett antal familjer, hvilka äga en gemensam härkomst och anse sig såsom på närmare eller fjermare håll med hvarandra befryndade. Det finnes bland Ostjakerna och i synnerhet bland Samojederna sådana slägter, hvilka bestå af flera hundrade, ja till och med tusendetal individer, bland hvilka flertalet ej mera kan utreda sitt inbördes slägtskapsförhållande, men de betrakta sig icke dess mindre såsom an- utseendet vida friskare än någonsin tillförene. Också uppgaf han orsaken till denna sin hemkomst icke för att sköta sin hälsa, utan ’för att i ordning ställa sina papper’, d. v. s. att först utarbeta och framställa resultatet af denna sin resa, innan han emottager eller vidtager ett nytt uppdrag (Jemf. Borgå Tidning No 38, Helsingfors Tidningar No 39, och Helsingf. Morgonblad No 37) ich dertill har han visserligen skäl. Han hade för fem veckor sedan träffat Reguly i Tobolsk, der han såsom icke tillräckligen [doc]umenterad blifvit i Guvernörens frånvaro, af hans vikarie quarhållen, utan att slippa hvarken fram eller tillbaka. Castrén berömde numera ganska myc[ket] Reguly, sedan denne uteslutande <mera> fästat sig vid voguliskan, hvarigenom också deras banor och [– –] ningskretsar numera icke skära eller korsa hvarandra. Han försäkrade att han aldrig, åtminstone icke [– –] tillskrifvit Sjögren annat än allt godt om Reg. och det enda hvad han yttrat, varit att Reg. icke sjelf ännu [– –] bestämdt ändamålet med sin resa. Också harmades han hög<el>in om S. antingen [– –] <ord> eller velat nedsätta R., eller och om han i sådan afsigt begagnat tillfälle att [–  –] från ett möjligen gam[m]alt för par år sedan skrifvet bref[.]” University of Giessen Library, Manuscript Department, K.E. von Baer’s collection, Mappe 43, unidentified sender to Baer 20 May 1844. I express my gratitude for a copy of this letter to Ph.D. Erki Tammiksaar, Tartu. The letter is partly fragmentary, but its message is clear. 545 Itineraria 4osa 1841_44.indd 545 28.8.2019 14:02:15 �Itineraria As it was written to Baer, the sender is willing to convince him that there was no real dispute between Castrén and Reguly, and that Castrén’s possibilities for carrying on the task for which he had been chosen had not diminished. Therefore, it cannot be used either as completely reliable testimony of Castrén’s physical health at that time The cited items of news relate following information: “Sistl. Söndag ankom hit [Borgå] äfven Magister Docens Castrén, hvilken, efter att i tre år till största delen hafva vistats bland Lappar, Syrjäner, Samojeder, Ostiaker och deras stamförvandter, ämnar tillbringa sommaren i Finland, för att ordna sina Lingvistiska anteckningar och samla nya krafter för verkställandet af det ärofulla uppdrag, han af Vetenskaps-Akademien i Petersburg i enahanda ändamål och för tre år erhållit. Återresan skedde från Beresoff öfver Tobolsk, Werchoturie, Ustjug, Kargopol samt (norr om Onega-sjön) Sordavala och Wiborg. Vi äre i tillfälle att meddela den glada underrättelsen att den Sibiriske resandens helsa, enligt läkares yttrande härstädes, lemnar godt hopp om restitution, ehuruväl en resa hemåt högeligen varit af behofvet påkalladt.” Borgå Tidning 38/1844, 15 May 1844. See also below. “Mag. Castrén, hvars helsa lyckligtvis ej ger anledning till derom yttrade farhågor, anträder om någon tid ett nytt vikingatåg till norra Asiens vildar och ödemarker.” (Helsingfors förvandter, ingå ej äktenskapliga förbindelser med hvarandra, och anse för en pligt att hjelpa och bistå den ena den andra. Vanligtvis hålla sig alla till en och samma slägt hörande familjer tätt tillsammans, äfven under sina nomadfärder, och den allmänna se☙  den påbjuder, att uti ett sådant ❧ samhälle den rike skall dela sina håfvor med den fattige. Ostjakerna äro öfverhufvud ett ganska fattigt folk och lefver mest för dagen. Derföre består den hjelp, som de kunna skänka åt sin nästa, egentligen blott deri, att de dela dagens byte broderligt med hvarandra. Och det anmärkningsvärda är härvid, att man aldrig anlitar hvarandra om en almosa, utan anser det såsom sin ovilkorliga rättighet, att utan all ceremoni tillgripa sin nästas egendom. Det är klart, att i ett samhälle af så sinnade individer, misshälligheter sällan skola yppa sig. Emellertid äger hvarje slägt sin äldsta (Starschina), hvars åliggande det är, att vidmakthålla ordning och sämja inom slägten. Om tvenne individer af samma slägt råka i delo med hvarandra och i godo ej kunna bilägga målet, så hänskjutes det till Starschinan, hvilken på fläcken afkunnar sitt utslag, utan alla juridiska formaliteter. Med denna dom är parterne vanligen tillfreds, men i motsatt fall kunna de äfven appellera till en högre instans, som är fursten. En mängd slägter, som uppehålla sig ☙  inom hvarandras närhet, ❧ erkänna sedan uråldriga tider ett gemensamt öfverhufvud, som bär namn af furste – en värdighet, som af Kejsarinnan Katharina II1539 blifvit genom ett formligt diplom tillerkänd Ostjak-furstarne1540 i Obdorsk och Kunovat1541 i Beresowska kretsen. Hvarje furste kan inom sitt distrikt afdömma alla mål, med undantag af dem, hvilka enligt gammal Rysk lag bestraffas med lifvets förlust. Furstens förnämsta åliggande är dock att upprätthålla samdrägt emellan de skilda slägterna och afluta sådana tvister, hvilka med anledning af betesmark, fiskvatten, jagtställen m. m. uppstå 546 Itineraria 4osa 1841_44.indd 546 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – emellan individer af olika slägter. Under honom subordinera alla slägtens äldsta (Starschiner), men sjelf är han blott beroende af de Ryska auktoriteterna, i synnerhet Guvernörs-embetet och landsrätten. Så väl furstens, som stam-chefernas värdighet är ärftlig och öfvergår från far till son. Är sonen omyndig, så utser menigheten åt honom ern farbror eller någon annan nära anförvandt till förmyndare. Skulle ingen son finnas, så blir den aflidnes närmaste anförvandt korad till hans efterträdare. Någon bestämd lön tillfaller hvarken fursten eller de öfriga embetsmännen, men de blifva dock af sina underlydande ihågkomna med frivilliga gåfvor. ☙  ❧ Det ges utom frändskapen ännu ett annat föreningsband emellan individer af samma slägt, och detta band består uti en gemensam religions-öfning. Hvarje slägt äger sedan urminnes tider sina egna gudabilder, hvilka ofta förvaras i en särskild jurt och af slägten behedras med offer och andra religiösa ceremonier. Denna ”guda-jurt” står under uppsigt af en andelig man, som, på en gång är siare, prest och läkare, samt åtnjuter ett snart sagdt gudomligt anseende.1542 Då Ostjakernas hela religions-väsende består i magi, så äro äfven deras prester företrädesvis siare eller Schamaner. De rådfrågas i alla tvifvelaktiga fall både af slägten och den enskildta, men Schamanen besvarar sjelf ingen fråga omedelbart, utan hänskjuter den först till gudarnes afgörande och tolkar sedan deras svar för de spörjande. Dessa frågor kunna dock ej föreläggas den högsta himmelska guden, den af Ostjakerna så kallade Tūrm (Tūrum), ty han talar till menniskan blott med åskans och stormvindens vreda stämma. Tūrm anses visserligen följa menniskan öfverallt i spåren, honom undgår hvarken det goda eller onda i verlden, och han underlåter ej att låta hvar och en rättvisa vederfaras, men det oaktadt är han ett för de dödliga otillgängligt och på det högsta Tidningar 39/1844, 18 May 1844.) “… hvaremot Mag. Castrén under sommaren stadnar i landet för att sköta sin helsa och utarbeta någon del af sina vetenskapliga samlingar.” Helsingfors Morgonblad 37/1844, 20 May 1844. Thus, especially Borgå Tidning gives the impression that poor health was indeed the original reason why Castrén returned home. It says only that according to doctors in Porvoo, there is good hope for recovery. The Helsinki newspapers leave possibilities for all interpretations open. Helsingfors Morgonblad 37/1844 published also Castrén’s travel description of 12/24 Dec. 1843 from Obdorsk, which is published in this volume in its entirety. See also Castrén’s letter to Sjögren on 12/24 March 1844 where he mentions his encounter with Reguly. In an earlier letter to Sjögren, 27  Aug./ 8 Sept. 1843, Castrén had criticized Reguly quite sharply. (TS)  From here to mscr p. 644 the clean copy is in the same handwriting as mscr p. 440–520. This text is based on the material that is published together with Castrén’s ethnological notes in this series and on which Castrén also based his mscr Om de Obdorska Ostjakerne (KK Coll. 539.5.9).  According to Гемуев & al. 2005: 134–135, the significance of рода gradually diminished and finally disappeared during the 17th–19th centuries. (TS)  Pallas 1776: 38–66 contains a description of the Khanty, their 547 Itineraria 4osa 1841_44.indd 547 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria     appearance, buildings, clothing as well as language, religion and other areas of their culture. It was also a crucial source for Castrén, although he did not agree with Pallas regarding all the details. (TS) Catherine (Ekaterina) II (1729– 1796), Empress of Russia in 1762–1796, a German princess by birth. Nenonen  – Teerijoki 1998: 897. (TS) The ‘prince’ of Obdoria had the special title of Tajša-Gyndin. On the background and etymology of the title, see Futaky 1999. (TS) The Kunovat is a river flowing into the Obˈ from the right (east) through a lake into which it discharges at N65°0′46″ E66°0′0″. (TS) According to the Finnish linguist and ethnologist Kustaa Fredrik Karjalainen (1871–1919), there were no longer any shamans on the River Demˈjanka in the 1890s. Karjalainen 1900a: 40. (TS) ☙  fruktansvärdt väsen. ❧ Honom nå inga böner, utan han styr verldens och menniskornas öden efter rättvisans oföränderliga lagar. Man kan ej genom ett offer tillvinna sig hans gunst, ty inför honom gäller intet annat än menniskans egen inre förtjenst, och derefter utdelar han sina håfvor, utan att hvarken kräfva offer eller böner. När derföre Ostjaken i en eller annan angelägenhet har ett högre bistånd af nöden, så måste han vända sig till andra underordnade gudomligheter. Dessa äro på ett eller annat vis afbildade och utgöra dels slägtens gemensamma tillhörighet, dels tillhöra de äfven enskildta familjer och individer. Begge dessa slag af gudabilder, äro ofta alldeles oskiljaktiga, de äro åtminstone till största delen formade af träd, äga en mensklig gestalt och föreställa dels manliga, dels qvinliga väsenden. Dock hafva slägtens gudabilder under tidernas lopp blifvit mera prydligt utsmyckade, än de öfriga. Man ser dem utstyrda i röda kläder, halskedar och andra smycken. Deras anleten äro ofta belagda med jernbleck, och de manliga bilderna bära stundom svärd vid sidan och pansarskjortor. Såsom jag redan nämnde, förvarar slägten gerna sina gudabilder i en jurt, men i brist derpå antingen i ett tält, eller under bar himmel i någon aflägsen skogsbacke. Öfverhuf☙  vud vilja ❧ Ostjakerna ej utsätta sina gudabilder för främmande menniskors blickar och derföre hafva de äfven uppbygt sina heliga jurt eller tempel på obesökta, afsides belägna ställen – en försigtighet, som också på den grund är nödvändig, att i templen förvaras dyrbara öffer af pelsverk och penningar, hvilkas borttagande Ryssar och Syrjäner ifrån sin religiösa ståndpunkt knapt skulle anse för ett helgerån. Jag vet ej huru allmänna jurt- och tält-templen äro bland Ostjakerna, men visst är, att jag under min färd till Obdorsk en gång helt oförmodadt, råkade i sällskap med Ostjakiska gudar, hvilka stodo uppresta under lummiga lärkträn. De voro samt och 548 Itineraria 4osa 1841_44.indd 548 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – synnerligen nakna och skilde sig ej i ringaste mån ifrån Samojedernas Sjadaei. Ostjakerna benämnde dem Jiljan till skilnad ifrån alla andra slags bilder, hvilka med ett gemensamt namn kallades Long, motsvarande Samojedernas Hahe. De nyssnämnda Jiljan voro af mycket olika storlek, men enligt mitt ögonmått tycktes de största i längd ej öfverstiga 1½ aln, då deremot den minsta knapt var hälften så lång. I samma lund, der gudarna voro uppställda, varseblef jag äfven en talrik mängd renhudar och ☙  horn, hvilka voro upphängda i ❧ trädens toppar och så ställda, att gudarna kunde hafva dem framför sina ögon. Ej långt ifrån detta ställe vistades en fattig Ostjak-slägt, som begagnade lunden såsom sin gemensamma helgedom.1543 Om Ostjakernas privata och familje-gudar gäller allt detsamma, som i det föregående blifvit yttradt om Samojedernas (s. 208 m. fl.)1544. De bestå dels i ovanliga stenar och andra sällsamma föremål, hvilka dyrkas i sin naturliga gestalt, dels och förnämligast i små trädbilder med mennisko-anlete och ett spetsigt hufvud. Hvarje familj, ja till och med enskildta personer äga en eller flera sådana idoler, hvilka tjena Ostjaken såsom skyddsgudar och äro honom följaktiga på alla hans vandringar. De förvaras liksom hos Samojederna i en särskildt släde och äro insvepta i en prydlig Ostjak-drägt, som är utsmyckad med röda band och andra prydnader. Ofta har hvart och ett sådant gudastycke en särskildt funktion sig ombetrodd. Somliga beskydda renhjorden, andra bereda ett godt fänge, sörja för helsa, äktenskaplig sällhet o.  s.  v. Man plägar vid förefallande behof uppställa den i tältet, på renarnes betesmarker, och vid sina djuroch fiskfängen. Härvid ihågkommas de tidt och ofta ☙  med offer, som vanli❧gast består deri, att man bestryker deras läppar med fiskflott eller blod och framsätter ett fat med fisk, eller kött till deras förtäring. Sådana enskildta offer-ceremonier kan hvem  For descriptions of Khanty deities and their system of beliefs, see Karjalainen 1900a: 30–40 where he also describes the differences in religion between the Northern and Southern Khanty. There are different animal deities in Khanty culture. Kulemzin & al. 2006: 56– 61; Гемуев & al. 2005: 168–169. (IL – TS)  The page numbers in brackets refer to Castrén 1852b. It shows that this part of the description was not written as a clean copy until after getting the page proofs of the first chapters. Here p. 438–442. 549 Itineraria 4osa 1841_44.indd 549 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  Karjalainen 1900a: 41 also mentions that the offering ceremonies of the whole community had disappeared and only private offerings were made. A description of a ceremony is given in Karjalainen 1900a: 41– 52. (TS)  Belonging more or less together with this sequence is fragment KK Coll. 539.26.22 p. 355, see Appendix 8.4 here. On the offering ceremony and the shaman’s duties, see Kulemzin 2006: 64. (TS)  From here to the end of the mscr the clean copy is again in different handwriting.  icke blott ǁ icke som helst förrätta, men då allmänna offer skola frambäras åt gudarna och då deras råd antingen af slägten eller den enskildta skall inhemtas, så är vid alla sådana tillfällen presten eller Schamanen en oumbärlig person, ty blott han förmår att öppna gudarnes hjertan och med dem samtala.1545 För Schamanen är åter trolltrumman en ytterst nödvändig artikel. Ett vanligt ljud trängas ej till gudarnas öron, utan samtalet måste af Schamanen föras medelst sång och trumslag. Å sin sida tager äfven den framför Schamanen uppställda gudabilden stundom till orda, men hans tal förnimmer naturligtvis endast Schamanen. För att emellertid öfvertyga den lättrogna mängden, att guden verkligen låter ett tal utgå ifrån sina läppar, plägar Schamanen framför honom fästa ett band i spetsen af en lutande sticka, och då bandet antingen af en händelse, eller genom tillställning af Schamanen kommer i rörelse, så begriper naturligtvis en och hvar, att gudens anda i ohör☙  bara ljud tränger ❧ sig fram till Schamanen. Det förstås af sig sjelft, att ett sådant tillfälle aldrig aflöper, utan ett offer, som vanligen består i en eller flera renar. Sedan de af Schamanen blifvit dödade, blifva huden och hornen till gudarnes ära upphängda i heliga träd, men köttet förtäres af den församlade menigheten, efter att först hafva paraderat en stund framför gudarnes anleten. En del af offerköttet tillfaller alltid Schamanen.1546 Att1547 anropa och med offer blidka gudarna utgör nästan all den gudstjenst som hos Ostjakerna kommer i fråga. Understundom fira dock de särskildta slägterna vissa allmänna fester till gudarnas ära. Mest frejdad bland nämnda fester är en, som anställes om hösten, då de nomadiserande Ostjakerna med rika håfvor återvända ifrån tundran till sina fiskande bröder wid Ob. Festen skall firas skilda år af skilda slägter, men deri deltaga icke1548 blott slägtens egna medlemmar, utan Ostjaker af andra 550 Itineraria 4osa 1841_44.indd 550 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – slägter församla sig äfven till högtidligheten, förande med sig några bland sina äldsta gudabilder ❧ för att helsa på nabo-gudarna och hos dem åtnjuta gästvänskap. Alla de främmande gudarna uppställas i samma jurt, der slägten förvarar sina egna bilder; men de slägter, som ej äga jurt för sina gudar, uppresa åt dem för tillfället ett rymligt tält. Festen firas alltid nattetid och ett ögonwittne beskrifwer tillgången härvid på följande vis: ”Ceremonin begynte omkring kl[ockan] 8 om aftonen och fortfor till kl. 2 efter midnatten. Vid dess början lupo barn framför de särskildta jurt, för att kalla Ostjakerna till gudstjenst. De framtjöto härvid obekanta, vilda ljud och betedde sig så, som hade de warit förskräckta. Härpå församlade man sig småningom i den till gudstjenst bestämda jurten. Vid sitt inträde i densamma vände sig hvarje Ostjak tre gånger framför gudabilden och satte sig sedan på högra sidan af rummet, antingen i sido-afdelningen eller på golfvet. Hvar och en underhöll sig med sin granne och sysselsatte sig, med hvad han för godt fann. Venstra sidan af ☙  jurten var af❧skild genom ett förhänge, bakom hwilket somliga gingo, sedan de i likhet med alla de andra vändt sig tre gånger omkring framför guden. Sedan alla hade församlat sig, slamrade Schamanen med sablar och jernbeslagna lansar, hvilka förut blifvit bragta till jurten och lagda på stänger framför gudabilden. Derpå gaf han åt hvar och en bland de närvarande, med undantag af qvinnorna, hvilka äfven befunno sig bakom ett förhänge, en sabel ooh en lans, tog sjelf en sabel i hvardera handen och ställde sig med ryggen emot gudabilden. De öfriga Ostjakerna uppställde sig åter med sina vapen i rader längs rummet, och somliga stodo på samma vis ordnade i sido-afdelningarna. Derpå vände sig alla med ens tre gånger omkring och höllo derunder svärden utsträckta rakt framför sig. Schamanen slog sina två sablar mot hwarandra och nu begynte de ☙  551 Itineraria 4osa 1841_44.indd 551 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  i sido-afdelningarna ǁ på <- - ->  golfvet ǁ marken  Pallas 1776: 66 writes that (translated) “among the Ostyaks downstream from Berëzov, dombra is the usual name for the instrument which also the Russians use. The Ostyaks upstream from Berëzov call it the narisjuch and the Voguls the sanneltup or schangiltop”. This suggests the likelihood that Castrén meant the fivestringed Khanty lyre instead of the Russian domra or Turkic-Mongol dombra. Väisänen 1931; Niemi 2002: 204; a photograph of a dombra player by Sakari Pälsi in Tiitta 2009: 51. Бахлыков 1996: 108 calls the same instrument наркас-юх, cf. томра on p. 110; cf. also Музыкальный энциклопедический словарь: 179–180. (TS) alla på en gång att på hans kommando ropa ”hai” i olikartade toner, hvarvid de tillika läto kroppen ☙  göra ❧ en gungande rörelse ifrån den ena sidan till den andra. Än följde detta rop efter långa pauser, än åter ganska tätt och hastigt och vid hvarje upprepning af ”hai” böjde de sig turvis åt höger och venster; än sänkte de sina sablar och lansar mot marken, än sträckte de dem uppåt. Ostjakernas rop och gungande rörelser fortforo vid pass en timme. Männerna råkade derigenom i allt häftigare exstas och kommo slutligen derhän, att jag icke utan fasa kunde se på deras anleten, så intagande de i början äfven förekommit mig. Sedan de skrikit sig mätta förstummades alla på en gång, upphörde med sina gungande rörelser, vände sig åter liksom i början omkring framför guden och gåfvo sina sablar och lansar åt Schamanen, som efter gjord insamling lade dem tillbaka på sitt förra ställe. Bland Ostjakerna satte sig somliga i1549 sido-afdelningarna, andra på golfvet1550, nu hof sig förhänget, som hade dolt qvinnorna, man spelade dombra1551 och så väl män som ☙  qvinnor började dansa. ❧ Denna dans var omvexlande, vild och komisk, ofta ganska oanständig och räckte mycket länge. Då uppträdde några taskspelare eller komedianter i särskilda komiska kostymer och utförde samma slags upptåg, som äfven förekommo under dansen. Slutligen utdelade Schamanen ännu en gång sablar och lansar liksom tillförene. Ostjakerna rörde sig med dem en stund, ropade ”hai” liksom förut, vände sig sedan tre gånger omkring och stötte lika många gånger lansspetsarne mot golfvet, derpå gåfvo de vapnen åt Schamanen och återvände till sina boningar.” I denna beskrifning omnämnes blott en enda gudabild och festen framställes såsom firad blott af en slägt. Äfven i åtskilliga andra detaljer afviker ifrågavarande skildring från de uppgifter, jag i ämnet erhållit. Så har jag hört berättas, att festen skall firas tio nätter å rad 552 Itineraria 4osa 1841_44.indd 552 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  närvarande […] qvinnorna ǁ närvarande och att den nyss beskrifna vapendansen framför gudarna första natten utföres af Schamanen allena, ☙  den andra af två Ostjaker, den tredje af tre ❧ och fortfarande i samma progression allt intill den sista natten, då alla de närvarande1552, ja till och med qvinnorna äga rättighet att bevisa gudarna samma hedersbetygelse. Vid denna fest skola enligt mina upplysningar äfven offer komma i fråga. De från tundran återvändande Ostjaker undfägna sina hemmavordna gudar med yppiga måltider. Man offrar renar och Schamanen frambär åt gudarna hvar sitt fat af det råa köttet, bestryker deras läppar och anlete med blod, ger dem vatten till dryck och undfägnar dem på bästa vis. Sedan gudarna efter Schamanens tanke förtärt sitt lystmäte, borttages faten, och deras innehåll förtäres af af Ostjakerna sjelfva. Hvad som blir öfrigt af offermåltiden tillfaller Schamanen. Sådana gemensamma offerceremonier skola annars verkställas vid flera särskildta tillfällen, såsom vid begynnelsen af allmänna företag, vid förestående längre resor och flyttningar o. s. v. Är fiskafänget i Ob missgynnande, så skola de Obdorska Ostjakerna ☙  stundom ❧ hänga en sten kring halsen på någon ren och nedsänka den till offer åt floden. Ehuru man i dessa offer och fester ej kan underlåta, att finna tecken till en begynnande religions-kult, så är denna kult likväl af en ganska underordnad betydelse. Det är icke något djupare religiöst behof utan blott egennyttan, som utgör förnämsta bevekelsegrunden till gudarnas dyrkan. Man offrar åt dem och visar dem ära ej för deras egen skull, ej af andakt och undergifvenhet för deras höghet och makt, utan i afsigt att derigenom få sina önskningar och behofver uppfyllda och tillfredsställda. För allt hvad man åt dem gifver, begär man städse en gengåfva. Offret är antingen en handpenning, hvarmed man städslar gudarna i sin tjenst, eller en lön för redan gjorda tjenster. Ej sällan bestämma gudarna 553 Itineraria 4osa 1841_44.indd 553 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Castrén was able to buy such images, published in Fedorova 2017: 60. sjelfva redan på förhand den betalning de för sina tjenster åstunda. Schamanen är i detta, liksom i alla andra hänseenden, gudarnas tolk. I händelse af allt☙  för dryga anspråk ifrån gudar❧nas sida, söker trollkarlen med stränga ord och hotelser förmå dem till måttligare anspråk, hvilket wanligen sker med god framgång. Det är således tydligt, att Ostjakerna i sina gudabilder ej dyrka några absoluta makter, utan endast sina egna lydvilliga tjensteandar. Endast Tūrm, eller den himmelska guden åtnjuter ett högre anseende, ehuru han ej utgör föremål för någon slags kult. Af mindre betydenhet äro deremot skogens gud Meang och vattnets ande Kulj, bland hvilka i synnerhet den sistnämnde skildras såsom en ond och förderflig gudomlighet. Ett slags gudomlig anseende åtnjuter hos Ostjakerna, liksom alla andra befryndade folk, den med en öfvermensklig kraft begåfvade björnen. Hos de Obdorska Ostjakerna har jag till och med varseblifvit små björnbilder, hvilka äro gjutna i koppar och skola aktas såsom gudomliga väsenden.1553 Traditionen förmäler, att sådana bilder i fordna tider blifvit hitförda af Per☙  mier och Syrjäner, hwilka äf❧ven varit björndyrkan tillgifna. Vidare skola Ostjakerna äfven egna sin dyrkan åt vissa träd och heliga ställen. Om en ceder står midt i en granskog, så anses både cedern och hela nejden deromkring såsom heliga. Med helig vördnad betraktar man äfven sådana ställen, der sju lärkträn stå invid hvarandra. Vanligtvis träffar man på en sådan plats en eller flera gudabilder och en mängd i trädtopparna till deras ära upphängda renhudar, horn o. s. v. I fråga om Ostjakernas religion kan jag ej med stillatigande förbigå den hos Ostjaker, liksom äfwen hos Samojeder och många andra folkslag, öfliga sed att med offer och andra ceremonier ära den aflidnes minne. Denna ärebetygelse grundar sig på den gängse tro, att den hädangångne, ehuru behörigen 554 Itineraria 4osa 1841_44.indd 554 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – skrinlagd, ännu fortfar att äga samma behof och idka samma slags sysselsättningar, som under lifs☙  tiden. Derföre nedlägger man dels in i, ❧ dels bredvid hans graf släde, spjut, härd, gryta, knif, yxe, el[d]don och andra redskap, genom hvilkas tillhjelp han kan förskaffa sig föda och tillreda sin måltid. Så väl vid sjelfva likbegängelsen, som ännu några år derefter offra anförvandterna äfven renar vid hans graf. Dör en äldre mera aktad person, så förfärdiga hans närmaste1554 anförvandter genast en bild, som förvaras i den aflidnes tält och åtnjuter samma heder, som tilldelades honom sjelf under lifstiden. Vid hvarje måltid hemtas bilden till maten, hvarje afton blir den afklädd och inbäddad, hvarje morgon åter påklädd och intager städse den aflidnes vanliga plats. Bilden hedras på detta vis i tre år och blir sedan nedkastad i grafven. Under nämnde tid anses den aflidnes kropp redan hafva förmultnat och dermed tager äfven odödligheten en ända. (Jfr. sid. 2741555). Såsom en handling af den högsta religiösa betydelse anses af Ostjakerna, liksom äfven af Samoje☙  derna eden. Har ett brott ❧ blifvit hemligen föröfvadt emot en Ostjak och denne bär misstanke till ogerningsmannen, så kan han kalla den misstänkte personen till edgång. Äfven hos Ostjakerna gäller en ed, som aflägges vid björnens nos, såsom den kraftigaste. Liksom hos Samojederna, sönderskär den anklagade björnnosen med en knif och yttrar dervid: ”må björnen uppäta mig, om min ed är falsk.” Ostjakerna svärja äfven vid elden och i detta fall tager den anklagade med sin knif ett kol ifrån härden, håller det en stund emellan tänderna och yttrar sedan: ”må elden uppbränna mig, om jag gör en falsk ed.” Likaså kan en ed äfven afläggas vid vattnet, hvarvid tillgången åter är sådan, att den anklagade tager vatten i en slef, rister deri med sin knif och yttrar dervid: ”må jag drunkna om min ed är  närmaste anförvandter ǁ närmaste  Castrén is referring here to what he wrote about the immortality of Samoyed shamans (here p. 515). 555 Itineraria 4osa 1841_44.indd 555 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  This is also mentioned by Pallas 1776: 45. (TS) falsk.” – Att svärja vid gudarna är äfven öfligt hos Ostjakerna och verkställes med samma ceremoni, ☙  som hos Samojederna. Såda❧na eder hållas i stor helgd, och hvarje Ostjak är fast öfvertygad derom, att en falsk ed ovilkorligen skall blifva hämnad. om således den anklagade vet sig vara skyldig till det åtalade brottet, så underkastar han sig ej gerna edgången, utan vidkännes hellre sin förbrytelse. Följakteligen aktas en person, som aflagt värjemåls-eden, alldeles ren och tadelfri i all sin framtid. Man har någon person blifvit uppfrätt af björnar, drunknat, förgåtts i lågorna, eller genom någon annan olyckshändelse omkommit, så hör man ej sällan den förmodan yttras, att han i lifstiden begått en falsk värjemåls-ed. Någon annan ed än denna är hos Ostjakerna icke öflig. Vittnen höras aldrig på ed, utan tros obetingadt på sina ord, och alla andra än vansinniga personer äro fullkomligt vittnesgilla. Barn kunna vittna emot sina föräldrar, syskon emot syskon, makar emot makar o. s. w. Sådant vittnar ☙  om sträng rättskänsla och ett ❧ inbördes förtroende. I sammanhang med religionen vill jag äfven nämna några ord om äktenskapet, som dock hos Ostjakerna är mera en social än en religiös förbindelse. Liksom hos Samojeder och hos andra beslägtade stammar afslutas äktenskapet ifrån brudens sida af fadren eller närmaste målsman. Sjelf äger qvinnan i denna liksom i de flesta andra angelägenheter, hvilka röra hennes dyrbaraste intressen, alldeles ingen talan. Hon är en trälinna i ordets aldra strängaste betydelse.1556 Men icke nog dermed; hon betraktas derjemte såsom ett orent väsen och lefver i den djupaste förnedring. Tidtals blir hon nästan afskild ifrån familjens öfriga medlemmar, hvarje hennes rörelse bevakas med den ängsligaste noggrannhet, hvarje ställe, der hon nedsatt sig renas med rökelser. I känslan af sin djupa förnedring 556 Itineraria 4osa 1841_44.indd 556 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – vågar qvinnan aldrig yttra en egen vilja, utan äger att i allt med undergifvenhet ❧ foga sig efter den starke mannens hvarje nyck. Så måste hon med lugnt mod åse, huru hennes hjerta af fader, bröder, eller någon annan nära anförvandt bortsäljes till den mestbjudande. Hennes egna önskningar, om hon djerfves hysa några sådana, komma härvid aldrig i fråga, utan man förfar med henne liksom med hvarje annan handelsvara. Man bjuder väl icke ut henne på marknader, men det är emellertid det högsta anbudet som bestämmer hennes framtidsöde. Priset på en ung flicka är på olika orter mycket omvexlande. I Obdorsk betalas en rik mans dotter med 50 à 100 renar, men en fattig man försäljer sitt barn till 20 à 25 rendjur. Att den rikes döttrar stå i ett högre pris än den fattiges, dertill uppgifves orsaken vara den, att den blifvande mågen i framtiden hoppas erhålla hjelp och bistånd af sin svärfader, att ej tala om den större utstyrsel, som genast tillfaller ☙  dottern. Det förhåller sig med ❧ en dyr hustru liksom med hvarje annan dyr vara, att de i längden medföra sin ägare ett större gagn, än hvad som köpes till billigare pris. Emellertid betraktas brudskatten icke såsom ett förskott, hvilket man i framtiden skall få åter ersatt, utan såsom en verklig betalning för en erhållen vara. Ingenting är enligt Ostjakens föreställning rättvisare, än att flickans fader, eller vårdare hugnas med en sådan betalning. Döttrarna bortgifvas ju vanligen wid den ålder då de blifva arbetsföra och kunna endast afsättas på en alldeles främmande hand. Men huru kan väl en okänd främling göra anspråk derpå, att man åt honom föder, underhåller och uppfostrar en hustru, som sedan trälar och arbetar i hans tjenst hela lifvet igenom? Fadren kunde ju behålla sin dotter hemma hos sig, och då skulle hon nog vid mognare år mångfaldt er☙  sätta den kostnad, hon i sin barndom ❧ förorsakat honom. Men när han godvilligt afstår ifrån sin ☙  557 Itineraria 4osa 1841_44.indd 557 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria rättmätiga egendom, så är det väl billigt, att afnämaren, den blifvande mannen, med en skälig brudskatt lönar hans på dotterns använda möda och kostnader. Brudskatten är med ett ord en ersättning för döttrarnas vård, underhåll och uppfostran under deras späda år. Denna brudskatt kan enligt förut fattad öfverenskommelse erläggas både före, efter och vid sjelfva äktenskapet. Men skulle betalningen redan hafva utfallit före äktenskapet och bruden eller brudgummen aflida, förrän de hunnit ingå sin förbindelse, så blir brudpenningen åt den aflidnes slägtingar återgäldad. Dock skall brudgummen vid brudens frånfälle hafva rätt att för sin brudpenning fordra en annan dotter, så framt en sådan finnes. ☙  Hos Ostjakerna är månggifte ❧ en tillåten sak, men skall dock för den dryga brudskattens skull mera sällan förekomma. Under min vistelse i Obdorsk nämnde man blott en enda person, som ägde tre hustrur, och mycket betydligare var ej heller antalet af dem, hvilka voro försedda med tvenne makar. Vid månggifte gäller det märkvärdiga stadgande, att en man på samma gång kan ägta flera systrar; men man hyser dock farhågor för sådana äktenskap, emedan erfarenheten visat, att systrar vanligen ej sämjas väl tillhopa i ett och samma gifte. Bland öfriga äktenskapsbud må nämnas, att tvenne bröder ej kunna äkta tvenne systrar, om dessa äfven äga skilda mödrar. En yngre broder är förpligtad att gifta sig med den äldres enka. Har man eller hustru aflidit, så kan den efterlefvande makan ej ingå ett nytt gifte, förrän åtminstone ett år förlidit efter ☙  dödsfallet. Son och dotter ❧ äro förpligtade att afhålla sig ifrån giftermål i två år efter sin faders eller moders död. Den låga ställning, som qvinnokönet intager både hos Ostjaker och andra Sibiriens vildar, röjer sig bland annat äfven deri, att en qvinna aldrig ärfver. Följakteligen ärfver också mannen ingenting 558 Itineraria 4osa 1841_44.indd 558 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – med sin hustru, och likaså får ej heller enkan någon del af förmögenheten efter sin mans död. Hela den aflidnes egendom fördelas jemt emellan sönerna, hvilka äro förpligtade att underhålla mor, systrar och andra qvinliga medlemmar i familjen. Skulle sönerna vid fadrens frånfälle vara omyndiga, så vårdas de jemte familjens qvinliga individer af närmaste anförvandt, hvilken för denna vård undfår en lika stor lott af egendomen, som hvar och en bland sö☙  nerna. Har den ❧ aflidne icke efterlemnat någon son, så delas egendomen efter frivillig öfverenskommelse af hans närmare eller fjermare anförvandter, hvilka det då äfven åligger att sörja för enkans och döttrarnas underhåll. Till sin lefnadsart sönderfalla de Obdorska Ostjakerna i tvenne slag: fiskare och renägare. De förra uppehålla sig vid floder, i synnerhet vid Ob och Nadym1557, de sednare åter nomadisera åtminstone någon del1558 af året på tundrorna och lefva der i ständig beröring med Samojeder. Antalet af Ostjaker, som uteslutande äflas med renskötsel, är jemförelsevis ganska ringa och skall årligen förminskas genom assimilation med den mäktiga Samojed-stammen. Denna assimilation har redan så vida försiggått, att de renägande Ostjakerna icke allenast tillegna sig Samojedernas religion, seder och lef☙  nadssätt, utan äfven känna deras språk ❧ ofta till och med vida bättre än sitt eget. Vill man således betrakta Ostjakerna i deras egendomliga lif, så bör uppmärksamheten rigtas på dem, hvilka sysselsätta sig med fiskafänge. Äfven dessa framte en olikhet i sitt lefnadssätt, i det somliga endast idka fiskafänge, andra åter derjemte bedrifva renskötsel. Bland dem måste de sistnämnde åtminstone till sommaren fördela sig i två hushåll, af hvilka det ena uppehåller sig vid sitt fiskeläge, men det andra åtföljer renarne på deras irrfärder.1559 Det är renens natur att för den varmare årstiden draga sig till hafsbandet, emedan  The River Nadym runs into the Gulf of Obˈ in the Kara Sea at N66°13′38″ E72°0′8″. (TS)  åtminstone […] del ǁ stora delen  Khanty fishing was studied in detail in Sirelius 1906: 1–97. U.T. Sirelius distinguished several different types of weirs and fish traps used in different circumstances and at different times of the year. (TS) 559 Itineraria 4osa 1841_44.indd 559 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Skatten […] erlägga. ‖ The first sentence of the footnote originally belonged to the text itself and formed the beginning of the next paragraph, and the rest of the footnote was a footnote to it, but in the final version Castrén combined both sentences into a footnote, which he placed here. hon med sin tjocka pels behöfver en svalare atmosfer och dessutom här är mindre besvärad af mygg, som för renarne är en mördande pllåga under hårlossningstiden. Medan Ostjaken vistas med sina renar vid Ishafs-kusten, idkar han der i likhet med Ryssar och Samojeder hafsfänge, dödar skälar, val☙  ross, hvita björnar o. s. v. ❧ Bland Ostjakerna förfoga sig likväl ganska få ända till sjelfva hafvet. De flesta skola uppehålla sig den hetaste tiden på de nordliga tundrorna, men sedan luften hunnit afsvalna och myggen försvunnit, förfoga de sig till skogsbygderna öster om Ural, der de jaga räfvar och fjällrackor. Vid vinterns första ankomst börja äfven de vid hafvet nomadiserande Ostjaker och Samojeder sitt tåg till skogsregionen, hufvudsakligen för att söka ett skygd för sig och sina renar mot de förfärliga stormarna. Denna färd försiggår i största maklighet, man gör korta dagsresor, rastar ofta en och annan dag på samma ställe och sysselsätter sig flitigt med jagt. Hvarje slägt håller sig tätt tillsamman och färdas med sin furste eller Starschina i spetsen. Mot slutet af December infinna sig alla dessa nomadiserande skaror på den Obdorska marknaden. På em☙  betets väg❧nar måste i synnerhet alla furstar och Starschiner vara der närvarande, emedan det åligger dem, att hvar inom sin stam och slägt vid detta tillfälle uppbära skatten och sörja derför, att alla de af kronan bestämda slagen af djurskinn till sitt fulla belopp inflyta.x 1560 Ifrån den Obdorska marknaden x. Skatten består egentligen i tvenne grå fjällrackor för hvarje mansperson, men hela skatten får dock ej lefvereras till kronan i idel fjällracksskinn, utan det är engång för alla stadgadt, huru många skinn af hvarje djurslag de skilda stammarna böra erlägga. Skulle nu ett och annat skinn af något slag brista, så är det furstarnes och Starschinernas sak, att med andra öfverloppsskinn ersätta de bristande. 560 Itineraria 4osa 1841_44.indd 560 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  och ǁ Castrén 1852b: 315: ock draga sig alla infödingar åter till skogsbygden och bedrifva der sin jagt under den kalla årstiden. Samojeder och de Ostjaker, som endast idka renskötsel, begifva sig redan tidigt på våren till hafskusten, men alla sådana Ostjaker, som hafva en del af sin familj boende wid flodstränderna, brådska ej med sin afresa, hvilket också för dem är mindre nödigt, då de ej pläga besöka Ishafvets aflägsnare kuster. Under sin vistelse i skogsregionen stå de sistnämnde lägrade med renhjorden vid sina fasta bostäder, eller de så kallade jurt, som Samojederna och de ☙  städse nomadiserande Ostja❧kerna helt och hållet umbära. Det är tydligt, att de Ostjaker, hvilka alla år kunna i en så lång tid uppehålla sig på samma ställe, blott äga ett ringa antal renar, ty stora hjordar erfordra vidsträckta betesmarker och tillåta ej ett ett stationärt lefnadssätt. Men huru obetydliga de här ifrågavarande Ostjakers renhjordar äfven äro, så anses dock deras besittning för en stor rikedom, så vida renen icke allenast skänker Ostjaken föda och1561 kläder, utan äfven gör honom en stor tjenst under jagtfärder och andra resor. De Ostjaker, hvilka äro i saknad af renar, måste för sina färder begagna sig af hundar, hvilka i stället för att gifwa ☙  nä❧ring åt sina ägare, tvertom måste af dem underhållas med icke ringa kostnad, utan att de ens såsom lastdragare kunna uppfylla renens plats. För dessa Ostjaker är fiskafänget det vigtigaste och snart sagt det enda medlet till lifvets bergning. Erfarenheten visar mest öfverallt i polar-trakten, att sådana stammar, som uteslutande sysselsätta sig med fiskafänge, ej förmå upparbeta sig till något välstånd, utan vanligen lefva i ett stort armod, som icke sällan förenas med lättja, dryckenskap och sedligt förderf. Orsaken härtill anser jag till större delen vara tillfällig och grunda sig dels på en oförmåga, att rätt begagna sig af de rika källor, naturen 561 Itineraria 4osa 1841_44.indd 561 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Alcoholism is one of the phenomena described by several researchers of the northern peoples in the 19th and 20th centuries. Karjalainen 1900a: 14 connects it with moral depravation, which he attributed to an encounter with a new, different and modern culture causing an abrupt change in the way of life. A strong moral and condemning aspect is typical of his approach even more than with Castrén. See also Karjalainen 1900a: 27–29; Karjalainen 1900b: 17. (TS) danat till menniskans uppehälle, dels äfven på de vilda stammarnas moraliska svaghet, då det gäller, att motstå frestelsen för starka drycker, hvilka af de ☙  fremmande kolonisterna ❧ hållas dem tillhanda.1562 I dessa omständigheter ligger förnämsta grunden åtminstone till den fattigdom, som för det närvarande råder hos de fiskande Ostjakerna. Dessutom är äfven kolonisternas egennyttiga och oredliga handel, ett icke ringa hinder för välståndets fortskridande. De hafva infört ett förderfligt kredit-system och förstått att påtruga Ostjakerna alla slags öfverflöds-artiklar, dem de nästan utan afnämarenas vetskap taxerat till hvad pris de för godt funnit. Härigenom har Ostjakernas skuld efterhand i den mån tilltagit, att den numera aldrig kan fullkomligt utplånas. Tvertom blir den årligen förökad, emedan behofven alltmer tilltaga, utan att arbetsfliten och omtänksamheten i väsendtlig mon framskrida. Hvad Ostjaken för det närvarande åtminstone ej kan umbära är brödfödan, som hålles honom till☙  handa af köpmännen. Ur stånd ❧ att genast kunna betala varan, emedan han redan af gammalt är skuldsatt, nödgas han förbinda sig, att följande året lefverera sin fisk till gäldenären. Men då han sålunda helt och hållet är i köpmannens händer, taxerar denne både sin egen och Ostjakens vara, såsom det honom för godt synes. Denna så väl för Ostjakerna, som Sibiriens öfriga infödingar högst förderfliga handel har väl regeringen sökt förebygga dels genom förordningar, dels genom inrättandet af egna mjölmagasiner, men det onda har redan hunnit slå allt för djupa rötter, för att i en hast kunna utrotas. All den fisk, som Ostjakerna på anfördt sätt föryttra åt handlande, uppfångas om sommaren. Under hela denna årstid färdas spekulanter ifrån Obdorsk, Beresow och Tobolsk med sina lodjor på Ob-floden, ☙  tillegna sig Ostjaker❧nas fångst och insalta sjelfva den erhållna fisken, som de tills vidare lemna i 562 Itineraria 4osa 1841_44.indd 562 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – förvar uti sina vid flodens stränder uppbygda magasiner. Vid höstens ankomst återsegla de hvar och en till sin bestämmelseort och medtaga nu, sedan deras med mjöl belastade lodjor blifvit uttömda, sina vid framresan i magasinerna insatta fiskförråder.xi Emellertid fortfara Ostjakerna allt ännu med sitt sommarfiske1563. En del af den fisk, som nu uppfångas, blir insatt i smärre insjöar eller dammar, derifrån den om hösten åter uppdrages med not och utsättes att frysa. Vid vinterns ankomst infinna sig ☙  åter både Ryssar och Syrjäner för att uppköpa ❧ den frusna fisken, hvaraf1564 en del äfwen af Ostjakerna sjelfva transporteras till den Obdorska marknaden. Fiskafänget fortfar ännu under vintern, men all den fisk, som nu uppfångas, äger i handeln ett ringa värde och erhålles sällan i den mängd att fångsten skulle öfverstiga det dagliga behofvet. De vanligaste fisk-arter i nedra Ob äro: 1) gädda1565, abborre1566, girs1567, mört, hvilka både sommar och vinter uppehålla sig i Ob; 2) stör (R[yska] ossetr), sill, lake1568 och särskildta lax-arter, hvilka af Ryssarne benämnas muksun1569, njelma1570, syrok, pydshan – alla det slags fiskar, som i början af Juni straxt efter islossningstiden stiga uppför floden och efterhand under vinterns lopp återvända till hafvet. Det är förnämligast stören och de skiljda lax-arterna, som stå i pris; den öfriga fisken använder Ostjaken mest till ☙  sin egen och sina hundars föda. ❧ Sitt sommarfiske idkar Ostjaken mest med not och ligger derunder lägrad vid en sandig, för notdrägt ändamålsenlig strand (R[yska] pesok). Ett wanligt fiskredskap under sommaren äro äfven ett slags ryssjor, förfärdigade af hampa; dessa instickas i pator xi. Många Ryssar idka sjelfwa fiskafänge vid Ob och med mångfaldt bättre framgång, än Ostjakerna, emedan de kunna disponera vida större redskap och mera mansstyrka än de arma infödingarne.  sommarfiske ǁ fiskafänge  hvaraf en del ǁ hvilken dessutom  Northern pike (Esox lucius) living in the whole of Northern Eurasia from West Europe to Kamčatka. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/pike; Северная энци- клопедия 2004: 1103. (TS)  European or Eurasian perch (Perca fluviatilis), whose geographical distribution extends to the River Lena in the east. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/ perch; Решетников 2014d. (TS)  Eurasian ruffe (Gymnocephalus cernuus). Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/ruffe; Б.  Решетников 2007. (TS)  Burbot (Lota lota), found widely in northern Eurasia and America, is common in Siberian rivers. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/burbot; Решетников 2013b. (TS)  Муксун, a whitefish sp. (Coregonus muksun), a migratory fish living in the large Siberian rivers in winter and nearby maritime areas in summer. Решетников 2013a. Castrén 1855: 50, footnote 7: Sibirisk nors. (TS)  Белорыбица, нельма, nelma (Stenodus leucichthys) is also a whitefish-related fish in Northern Eurasia, and is economically especially important. Решетников 2005b. (TS) 563 Itineraria 4osa 1841_44.indd 563 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  rör-/mattor  förvarings-/rum eller stängsel, som slås tvärs öfver smärre flodgrenar. Man fiskar äfven med krok, och då nätterna blifva mörkare, användes ljustring. Såsom ett fiskredskap för sommaren begagnas jemväl ett säckformigt nät, som med tillhjelp af en deri inlagd sten nedsänkes i flodbottnet. Nätet är fastbundet vid ett rep, hvars andra ända fiskaren fäster vid sin båt, hvarmed han färdas floden utföre. Då fiskaren lyftar på säcken, märker han lätt om något byte förirrat sig deri, hvilket i anseende till flodens fiskrikedom ☙  ofta nog skall inträffa. Vintertiden består det van-❧ ligaste och minst besvärliga fiskafänge deri, att man uppslår en pata öfver en mindre flodgren och insticker deri en mängd mjerdor, som förfärdigas af fina lärkträdsspjelor. Äfven idkar man vinterfiske med nät, mete o. s. v. De Obdorska Ostjakernas klädedrägt är, om jag undantager qvinnornas af de angränsande Tatarerna låntagna sed att beslöja sig, så nära öfverensstämmande med Samojedernas, att den i en så allmänt hållen framställning, som denna, ej kan göras till föremål för en särskildt undersökning. Hvad boningssättet beträffar, så forma de nomadiserande Ostjakerna sina tält alldeles på samma sätt, som deras Samojediska grannar. De så kallade jurt, som bebos af fiskande Ostjaker, bestå allmännast uti små, ☙  mycket låga stugor, hvilka ❧ äro försedda med en öppen, af lera förfärdigad spis (tschuwal) i ett hörn af rummet. Till surrogat för fönster tjenar ett hål, antingen i väggen eller taket, som vintertiden betäckes med ett isstycke. I bättre jurt är rummet längs en eller flera väggar betäckt med flätade rörmattor1571, hvilka utgör familjens egentliga vistelseort och i synnerhet begagnas till lägerställen. Stundom finnes framför ingången till jurten en liten förstuga, som tjenar till förvarings[-]rum1572 för klädesplagg och husgerådssaker. Af sådan beskaffenhet äro de vanliga vinter-jurt. Utom dem äga många familjer 564 Itineraria 4osa 1841_44.indd 564 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – särskildta sommar-jurt, hvilka äro af en ännu bristfälligare natur, i det de sakna både golf och spis. Fönstren bestå af lakskinn. Elden brinner på en härd midt i jurten och röken utgår genom ett hål i taket. ☙  Här och der anträffar ❧ man äfven Ostjakiska tiggar-familjer boende i torfbelagda jurt, hvilka till en del äro belägna under jordytan.1573 Öfver Ostjakernas utseende och karakter förekommer hos Pallas följande skildring: ”De äro till större delen af en mera liten, medelmåttig växt, svaga till sina krafter och särdeles tunna, magra om benen.1574 Deras anleten äro öfverhufvud oangenäma, bleka och platta, dock utan någon karakteristisk utbildning. Det allmänneligen rödaktiga, i det ljusa nedfallande håret, som hos männerna hänger oordnadt kring hufvudet, vanställer dem än mera. Bland fullväxt qvinnfolk, i synnerhet af mognare ålder, finner man få angenäma anleten. Ostjakerna äro skygga, vidskepliga och enfaldiga, annars temmeligen godhjertade, i sitt mödosamma och usla yrke ☙  ända ifrån ❧ ungdomen arbetsamma; men då de fått sina behof tillfredsställda, äro de och i synnerhet männerna ej böjda för annat än lättja. I sin hela hushållning äro de ända till äcklighet osnygga.”1575 Vid denna skildring nödgas jag, hvad först utseendet beträffar, göra den anmärkning, att jag visserligen sett ganska många Ostjaker med blond hy och ljust hår, men hos flertalet har dock hyn varit mörk och håret becksvart, liksom hos Samojederna; och denna observation har ledt mig på den tanken, att de blonda Ostjakerna möjligen äro afkomlingar af de Syrjäner, hvilka flydde undan den hel[ige] Stephans omvändelseifver till Sibirien. För öfrigt höra Ostjakerna visst icke till Sibiriens vanskapligare folkslag, ty de äga ej den platta näsan, de smala ögonen och oform☙  ligt breda kind❧knotorna, som anträffas hos Mongoler och Tunguser, utan närma sig mera Finska, Samojediska och Turkiska stammarna. Någon  Sirelius 1906–1908: 76–104 and Sirelius 1907–1909: 8–27 give a detailed description of dwellings among the Ob-Ugrian peoples based both on his own observations of 1898–1900 and older literature. (IL – TS)  Castrén added an unclear question mark in the margin here.  Pallas 1776: 39. (TS) 565 Itineraria 4osa 1841_44.indd 565 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  folkslag […] fördelaktigt ǁ folkslag, men hvad som i synnerhet på ett fördelaktigt skarpt utbildad typ synas de dock ej äga, hvilket kanske är en följd af inskedd uppblandning med främmande stammar. Skygghet, vidskepelse, enfald och godhjertenhet äro egenskaper, som igenfinnas hos alla Sibiriens vilda folkslag1576. En af Pallas förbisedd egenskap, som på ett fördelaktigt sätt utmärker Ostjaken, är hans hjelpsamhet och hans redliga sinne. Ostjaken sviker ej sin vän i nöden, han tillstänger ej sin dörr för den klappande; hvad han äger, delar han gerna med sig, den rike anser det för sin pligt att bispringa den fattige. Stölder begås nästan aldrig, huset står alltid oläst, egendomen qvar☙  lemnas ofta midt på tundran. Ostjaker❧na hysa ej någon misstanke till hvarandra, utan lefva tillsamman såsom bröder. Den af Pallas Ostjakerna påbördade osnyggheten är en utmärkande egenskap för alla fiskande folkslag och anträffas i lika hög grad vid Norriges kuster, som vid Obs stränder Många bland fiskarens sysselsättningar äro i och för sig mindre renliga, hans vid fiskeläget uppförda, vanligen provisionella boningar äro alltför trånga för att kunna dölja alla de trasiga, halfruttna plagg, som fiskaren begagnar vid sitt besvärliga yrke. Röken gör sitt till för att öka osnyggheten in i rummet, och utanföre samlar sig af den rensade fisken en orenlighet, som icke blott är vämjelig att åse, utan äfven efter inträffad förruttnelse sprider ifrån sig pestartade dunster. Tidtals hindras fiskaren äfven af sitt allt☙  för trägna ❧ och brådskande arbete att skänka nödig omsorg åt vården om sig och sitt hus, och osnyggheten öfvergår småningom till vana. Att den hos Ostjakerna icke är något utmärkande national-drag, utan en följd af sjelfva lefnadssättet, bevisas tydligt derigenom, att den endast framträder hos fiskare, men ej hos nomader och renägare. Det hör till nomadlifvets företräden, åtminstone i polar-trakterna, att dervid ej förekomma några särdeles orenande sysselsättningar. Den 566 Itineraria 4osa 1841_44.indd 566 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  The published description ends oupphörliga flyttningen ifrån ett ställe till ett annat medför äfven den fördel, att någon orenlighet ej hinner samla sig hvarken i eller utom tältet. Hvad som ifrån ugnshärden och de sotiga grytorna möjligen fäster sig vid kläderna, bortblåses lätt af tund☙  rans vindar och är äf❧ven annars föga märkbart på den ludna renskinns-plaggen.1577 here, but Castrén wrote about his return to Finland on 13/25 May 1845, in his travel diary (SLSA 1185): ”Jag reste då till Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, <Kaj>, [V]eliko-Ustjug, Kargopol, Pudosch, Petrosavodsk, Olonets och Sordawala.” Turinsk is on the River Tura at N58°3′50″ E63°41′5″, Verxoturˈe on the same river at N58°51′45″ E60°48′27″, Solikamsk is on the Kama at N59°42′0″ E56°42′0″, Velikij Ustjug is on the Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″, Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″, Pudož on the River Vodla at N61°48′18″ E36°32′36″, Petrozavodsk is on the opposite shore of Lake Onega at N61°48′9″ E34°20′23″, Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) where the River Megrega runs into the River Olonka at N60°58′44″ E32°58′19″ and Sortavala at the northern end of Lake Ladoga at N61°42′0″ E30°41′30″. In Sortavala, Castrén was already within the borders of the Grand Duchy of Finland. See also the quotation from Borgå Tidning on p. 546. (TS) 567 Itineraria 4osa 1841_44.indd 567 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  This is the version of Castrén’s letter to Rabbe 23 March 1843 (SKSA), published in Helsingfors Morgonblad 38/1843 (15 May 1843; Castrén 1843b). The editor of Hf. Mbl. made some changes also to this text. The original letter is published in the volume of letters in this series.  Mercury (Mercurius), the Roman god of merchandise, merchants and messengers. Encyclopӕdia Britannica/Micropӕdia 8: 29–30. (TS)  Chief, ‘head’. (TS)  Misprint meaning Nes. Appendix . I1578 detta ögonblick kom till mig ett flämtande ilbud, som förkunnade, att i nästa ögonblick en Mercurii1579 tjenare skall af byns Golova1580 med extra-post affärdas till Mesen. Hvad jag inom detta ena ögonblick hinner säga, är knappt så mycket, som en Samojed medhinner på en half dag. […] Genom Guds underbara skickelse och mina dokumenters allmakt erhöll jag vid Kaninska Kyrkan ditt bref med full valuta. Från nämnda kyrka belägen i byn Pes1581, färdades jag efter den i brefvet från Mesen angifna rese-planen och anlände den 16 Februari med lifvet till Pustosersk. Orten är, såsom sjelfva benämningen tillkännagifver, en ödemark. På miltal anträffas ej ett träd, utom hvad Petschora hemtar till bränsle åt dem, hvilka händelsevis vant sig att äta sin mat kokad. Vidt och bredt är landet jemnt, så jemnt, som hafvets yta. Här hviner stormen utan återvändo, stundom så häftigt, att man med lifsfara ej vågar sätta näsan utom dörren. En gång råkade jag på det djerfwa infallet att, under ett oväder, häftigare än vanligt, mäta mig med vindarna. Knappt hade jag kommit utför trappan, förrän jag, lik en snöboll, slängdes mot närmaste vägg. I detta ögonblick lider min strupe mycken nöd, emedan man på två dygn ej kunnat hemta vatten från Petschora. Icke dess mindre infunno sig i går några Samojeder i byn. Jag sporde dem om wädret på tundran. ”Gudi ware lof! man kunde se renarna framför slädan.” Detta kunde man ej på tvenne dygn, då jag från Pjosha färdades långsmed Tsheshkaja Guba till Svjatoj Nos. Under denna för mig evigt minnesvärda 568 Itineraria 4osa 1841_44.indd 568 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – resa åkte jag bland annat vilse i tolf timmar. Om dagen blef jag våt ända till kroppen och om natten stelnade kläderna till is. Några timmar ännu och mitt mått hade varit fullt. Sjelfva skjutskarlarne voro tröstlösa; men tvärtemot all beräkning bragte oss ändock renarna omsider till ett tält. Den som erfarit dylikt, hålles väl ursäktad för följande fråga: ”Är F – –1582 ännu vid lifvet, eller höljer honom en Samojedisk drifva?”xii – – – Om fjorton dagar ämnar jag begifva mig till ljusare bygder, till Ischemsk, hufvudsakligen i afsigt att undersöka, om Samojediskan står i något närmare frändskaps-förhållande till Syrjänskan. Om så är, kommer jag sannolikt att göra en tur in åt guvernementet Wologda, der Syrjäner anträffas i vida större mängd, än i Ischemska byarna. Är åter, såsom jag nästan tager för afgjordt, slägtskapen mellan dessa språk obetydlig, så bär det af från Ischemsk till Kolwa, och derifrån vidare – till Sibirien. En geographisk anmärkning: Ischemsk, belägen omkring 330 werst söder om Pustosersk, är en by vid floden Ischma, som faller i Petschora. Kolwa är åter en Samojedisk koloni på Bolshesemelska tundran. Här finnes en Kyrka, tvenne Prester samt en Samojedisk tolk. I byn finnas blott 11 fastboende Samojeder, och äfven dessa skola utbytt sitt modersmål mot Syrjänskan. – Huru länge jag kommer att dröja i de Ischemska byarna, låter naturligtvis ej på förhand bestämma sig. – – – –  Student Robert Mauritz von Fieandt (1821–1890), later county agronomist in Tavastia, was going to follow Castrén as his assistant and to carry out own natural-scientific research and study the Russian language in the northern parts of the empire. He received the required permission from the University Chancellor, i.e. Carevič Aleksandr Nikolaevič, but because the application period of the university’s travel grants had already run out, he did not get funding for his journey. HYKA KoA University Senate minutes 5 Nov. 1842 § 15, 3 Dec. 1842 § 7, 10 Dec. 1842 § 5, referring to the Chancellor’s letter of 14/26 Nov. 1842; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=15823; see also Castrén’s letters to Sjögren 5/17 Dec. 1842 and to Rabbe 11/23 March 1843 in the volume of letters in this series. (TS) xii. Till Läsarens underrättelse bör här meddelas, att vår Resandes farhågor för den unge Landsman, som hade ämnat uppsöka honom i polarnejderna och sedermera bli hans reskamrat, ännu välbehållen befinner sig i fosterlandet, emedan hans resa mött hinder. Red:s not. 569 Itineraria 4osa 1841_44.indd 569 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Mscr of Castrén’s travel report, belonging to Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (SKSA) and published partly in Helsingfors Morgonblad 18– 19/1844 (Castrén 1844a) and more extensively in Castrén 1852b. While rewriting his text Castrén also rearranged its contents in places. The editor of Hf. Mbl. made considerable changes to Castrén’s original text. For the whole letter, see the volume of letters in this series.  Elementa grammatices syrjænæ, Helsingfors 1844. Castrén used part of it, De nominum declinatione in lingua syrjæna, also as a doctoral dissertation at the Alexander University of Helsinki. See the volume on the Komi language in this series. (TS) Appendix . Så1583 är nu mitt Syrjänska opus1584 färdigt all att gå ur stapeln – tack vare myggen och de sjumilslånga kärren, hvilka hållit mig hela sommaren inspärrad i ett Samojed-kyffe. Mest har jag dock för den qwallmiga hettans skull logerat under jorden, d. v. s. uti en källare. Mitt arbete är följakteligen underjordiskt, men önskar icke dess mindre att gläda sig af dagens ljus. Derföre anhåller jag, dess målsman och patron, att det oförtöfvadt blefve afsändt till Coll[egii] Råd A. J. Sjögrén i Petersburg. […] Här måste jag wäl beqwäma mig till att göra korteligen redo för riktningen af mina wandringar på sednare tider. Allt sedan min afresa från Pustosersk har jag nästan fortfarande åtföljt Petschora-flodens wida fåra. Först färdades jag 250 verst till Ustzylma genom en nejd, som nära nog var sådan, den af vår Herre blifvit lemnad för sextusende år tillbaka (fastän detta land enligt härwarande Presterskapets intyg skall hafva uppkommit först efter syndafloden). Här finnes föga af det slags skapelser, som föryngra sig och lefva upp i nya slägter; ja, här finnas nästan inga skapelser. Jorden, bestående af sanka kärr och låga tundror, när i sitt inre en is, hwarur ingen blomma spirar. Med drifvor af snö och en grå renmossa höljer hon sin svarta yta. Derjemte finnes här och der vid stränderna ett snår af låga widebuskar. Men anmärkningswärdt är, att stenen ej trifwes wid Petschoras stränder. De bestå af lera och äro vid nedersta loppet af Petschora mycket låga, höjande sig knappt öfver watten-ytan; men något högre uppför elfwen resa de sig i betydlig mon och bilda stundom rätt ansenliga 570 Itineraria 4osa 1841_44.indd 570 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – lerberg. I den mon elfstränderna höja sig, i samma mon tilltager vegetationen så att redan vid Ustzylma enligt min skjutsbondes utsago “hvarje trädslag frodas”, d. ä. gran, tall, björk, vide, al, hägg, rönn, för att ej tala om den föraktade aspen, hvarvid enligt samma skjutsbondes uppgift Judas hängt sig. Bland nejdens rörliga innewånare förtjena omtalas snöryporna, och detta af följande anledning. Emellan Pustosersk och Ustzylma finnas nästan inga fasta bebyggare, emedan enhvar, som ärnar göra sin lycka i denna isregion, hellst styr sin bräckliga skuta till Pustosersk, der han, utom ett anständigt sällskap, kan njuta af tvenne vigtiga fördelar: 1°) hafsfänge om sommaren, 2do) om vintern renjagt, nb. i Samojedernes tama hjordar. För att likväl göra en commu[ni-] cation möjlig emellan Pustosersk, Ischemsk och Ustzylmsk, samt till befordrande af Postgången, har man vid Petschora uppbygt små badstugor, i hvilka den resande kokar sin fisk om dagen och söker sig nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa stugor inrymma tidtals en hel liten colonisation af personer, de der gillra snaror för snörypor. Rypan står visserligen i mera dåligt anseende här på orten, och i hvarje fall är det ingen storartad speculation, att resa sina hundradetal werst på rypfångst; men denna möda hör åtminstone till antalet af dem, som väl löna sig. […] Större del af dagen tillbringar rypfångaren på badstugu-lafven, drömmande om lycklig fångst. När sömnen tryter honom, roar han sig och sina kamrater med berättande af sagor  – en sak, hwari Ryssarne ega en beundransvärd virtuositet. De tro med ett oskyldigt barna-sinne på sagans sanning, lefva deri med hela sin själ och tälja den följakteligen med andakt och hänryckning, utan alla egna reflexioner, kritiska anmärkningar och satiriska parentheser.  – Bland ett sådant sagoberättande och idylliskt folk färdades jag i en weckas tid med ett par bräckliga hästar och anlände 571 Itineraria 4osa 1841_44.indd 571 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  The text from here to störtat under isen was omitted in Castrén 1844a but included in Castrén 1852b. så i början af April månad till Ustzylmsk  – en stor volost, som räknar sin tillvaro från Tsar Iwan den stränges tid och bebos af Raskolniker – de råaste och mest hårdnackade jag hitintills anträffat. Utan att känna ett enda bland Tio Guds Bud, lefvande i fylleri, otukt, lättja och kif, hålla de sig ej blott för wida bättre, än andra syndare, utan tro till och med, att Gud med förkastande af allt dödligt endast utkorat dem till sin himmel, för det de korsa sig med tummen och lillfingret, buga sig för utslitna, konstfattiga Helgonbilder, kalla Frälsaren Isus och alldrig besöka Guds hus. Att fördömma annat folk, detta är sekterismens ewiga fröjd, detta är den boja, hvarmed det andliga högmodet snärjer sig och ger tillkänna, hvars andas barn hon är. Denna1585 charakter hade sekterismen i Ustzylma antagit till den grad, att sjelfva Majestätet ej undgick fördömmelsen, och detta förnämligast på den vigtiga grund, att det gamla goda ordet Tsar blifvit utbytt emot den främmande titeln: Imperator. Ej under, att en så ringa varelse, som jag, höll på att komma till korta med dessa den rena lärans kämpar. Efter att hafva utmålat mig för en trollkarl, mordbrännare, förgiftare af brunnar och floder m. m. började man afreda mig på gatorne, utställde till natten karaoler under mitt fönster, och skulle, såsom trovärdiga personer försäkrat mig, haft för afsigt att vid minsta oförmodadt inträffade olyckshändelse, såsom en eldsvåda, ett hastigt dödsfall m. m., göra slut på min timliga tillvaro. Om trons styrka är stor, så är väl wantrons än större. Ingen troende själ kunde wäl inrymma, hvad hvarje Raskolnik i Ustzylmsk är redo att taga på sin salighet, neml[igen] att jag bland flere andra under tillvägabragt följande: Medelst gräfning i snön hade jag åstadkommit ett underjordiskt skri, som åtföljdt af dunder och blixt, fortfarit i flere dagar. Derpå hade jorden öppnat sig, ett behornadt vidunder uppstigit, sänkt sig sedan småningom ned på Petschora och med ett förfärligt läte störtat under 572 Itineraria 4osa 1841_44.indd 572 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – isen. Sådana rykten och af dem föranledda farhågor förmådde mig att snart lemna Ustzylmsk. Efter att åter hafva tillryggalagt 40 verst på Petschora, nådde jag Ischma-flodens mynne, färdades ännu 60 verst på Ischma och anlände så kring medlet af Aprill till den stora volosten Ischemsk, inbegripande under sig 22 smärre eller mindre byar, belägna dels vid Ischma dels på Petschora. Samtlige dessa byar bebos af Syrjäner, hvilkas antal vid sednaste revision uppgick till 3,132 skattbetalande själar. Då Syrjänerne förwärfwat sin bildning under Ryskt inflytande, så är det klart, att de i sitt yttre lif skilja sig föga från Ryssarne. Dock är deras national-charakter så oförändrad, att derom intet kan sägas, som ej gäller om Finnarne. Betänksamhet, allvar, redlighet och flärdlöshet träffar Du både i den Finska och den Syrjänska bondstugan. De Ischemske Syrjänerne stå ock i rop för sin Gudsfruktan och sin ordhållighet. Ett handlande folk fara de wintern om på marknader, och så ondt det är om kredit i Ryssland, twekar dock ingen köpman att åt en Ischemsk bonde lemna waror utan wexel, utan borgen, utan all säkerhet. – De Syrjänska qvinnorna prisas åter för sitt kyska sinne, sin flit och huslighet. Deremot tadlar man Syrjänen, för det han på qvinnans svaga axlar lägger en börda, den han rätteligen sjelf borde bära, och aktar sin äkta maka lika med en trälinna. Syrjänernas bristande aktning för det svagare könet röjer sig wid sjelfva deras bröllop. Här måste bruden i alla gästernes närvaro qwäda en elegie, deri hon under tårar och idkeliga bugningar beder brudgummen förbarma sig öfver hennes värnlösa tillstånd och taga henne till äkta. Meningen är väl, att bruden härigenom skall erkänna brudgummen för sin herre. I samma mening måste bruden efter wigsel-ceremonien afkläda sin fästman. Slika plägseder fortlefva ännu i hela sin kraft. Andra omtalas blott såsom ett minne från aflägsna tider. Bland dem förtjenar att anföras följande bruk: Om tvenne 573 Itineraria 4osa 1841_44.indd 573 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria personer stodo i fiendtligt förhållande till hvarandra, utmätte de sex saschen hvar kring sin stuga och egde, efter afkunnad krigsförklaring rättighet att slå ihjäl sin fiende, så snart han trädde inom detta territorium. Inför byns domstol var det den brottslige icke förment att wärna sin rygg emot lagens gissel inom den ena hälften af rättsstugan; men lyckades det executorn att genom våld eller list bringa delinquenten inom den andra för executionen bestämda hälften, så måste den sednare utan gensträfvighet undergå sitt ådömda straff. – Öfwerhufwud hafva dock Syrjänerne räddat föga från sin forntid. Nästan alla deras traditioner hvälfva sig omkring det af mythens dimmor höljda Tschud-folket. I Ischemsk wisade man mig till och med några så kallade Tschud-grafvar, som skulle hafva tjenat detta i jordens djup försvunna slägte till bostäder. Ehuru jag ej hyser det ringaste tvifvel derom, att wåra Finnar under namet Tschud en gång herrskat öfver detta land, så synes mig likwäl troligt, att de numera något humaniserade och förnämvordne Syrjänerne sjelfve logerat i nyssnämnde jordgropar. För denna mening talar i synnerhet följande omständighet. I frågawarande Tschud-grafwar kallas på Syrjänska gort, likasom Ostjakerne med ett närbeslägtadt ord sägas benämna sina likartade underjordiska boningar: jurt. Nu har väl enhvar observerat, att i Finskan hem och tält betecknas med samma ord: kota l. koti. Det Finska uttrycket mene kotihin, gå hem, betyder alltså ursprungligen: gå i tältet. Häraf kan man med temmelig säkerhet sluta dertill, att Finnarne fordomtima bott i tält. Medelst samma bewisning kommer man till det resultat, att de här befintliga Tschud-grafvarne äro Syrjänernes fordna hemvist, ty hos dem betyder ordet gort tillika grop och för uttrycket: gå hem begagnar Syrjänen talesättet: mun gortä, gå i gropen. Min ofvan yttrade öfvertygelse, att Finnarne varit detta lands äldre innewånare, stöder sig 1o) på många från Finskan lånade ord och 574 Itineraria 4osa 1841_44.indd 574 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – ortsnamn, som i Archangelska Guvernementet öfverallt anträffas, 2do) på den bestämda tradition, att det gamla Tschud-folket varit en från Syrjänerne skild folkstam, 3o) på åtskilliga hos Finnar och Ryssar öfverenstämmande seder och bruk, hvilka annorstädes i Ryssland ej igenfinnas. Af det anförda härflyter, att Finnar och Syrjäner här i norden alldrig utgjort en enda sammanhängande stam, ehuru man af språkens nära förwandtskap kan draga den slutsats, att de ursprungligen talat samma tungomål och varit ett folk. Deremot är det en på philologiska grunder lika antaglig sanning, att Finnar, Lappar och Ehster vida längre tid hängt tillsamman, ja kanske först vid sina närvarande boningsplatser åtskilt sig. Hwad för öfrigt slägtskapen emellan Finskan och Syrjänskan beträffar, så är den i gramm[ati]kaliskt hänseende begge språken genomgripande och äfven i lexicalisk wäg lätt bewislig, ehuru den ur sistnämnda synpunkt blifvit någon gång af lärda män förnekad. Detta öfvertygar mig på det kraftigaste derom, att all språkjemförelse – äfven den af orden – bör grunda sig på en insigt af språkens inre lagar. Mig förfaller detta bemödande, att genom likheten i ordens ljud vilja bewisa språkens slägtskap, lika vanskligt och fruktlöst, som att i botaniskt hänseende grunda örternas slägtskap på likheten i deras färg. Det närmare slägtskaps-förhållandet emellan Finskan och Syrjänskan bör kunna inses af åtföljande Grammatik, hvilken är utarbetad efter nyssnämnda princip, ehuru den, såsom en frukt af twå eller tre månaders ansträngningar, ej kan göra anspråk på någon fullständighet. Det war förnämligast härmed, jag sysselsatte mig under min vistelse i de Ischemska byarne. Sedan Grammatikan var färdig i hufvudets manuscript, lemnade jag åter Ischma, styrande nu färden till Kolwa. Denna färd, utgörande omkring 400 verst, tillryggalade jag på 15 dagar  – seglade först utför Ischma och stakade mig sedan sakteligen uppför 575 Itineraria 4osa 1841_44.indd 575 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria Petschora. – Sistnämnda flod kallas af Samojederne jam, haf, och hon gör skäl för detta namn. Upptagande i sig alla bifloder, som upprinna på denna sidan af Ural, bland andra den mäktiga, med sjelfwa Petschora i storlek täflande bifloden Uusa, widgar hon sig uti sitt nedersta lopp till en bredd af trenne verst och ännu derutöfver. Likasom Dwina, tillryggalägger hon sin bana i ett jemt, af inga forssar rubbadt lopp. Vegetationen vid Petschora är nästan lika yppig, som vid Dwina, men för åkerbruk egnar sig ej denna nejd för klimatets stränghet. Deremot erbjuder hon ett ypperligt tillfälle till boskapsskötsel samt till jagt och fiske. Men odlingen har ännu ej hunnit till Petschora. Blott här och der finnas utfattiga Syrjänska colonier, som ej förstå att rätt begagna sig af naturens håfvor. Sannolikt kommer floden att coloniseras af humaniserade Samojeder och Syrjäner, om ej en segel-led kan öppnas emellan Ob och Petschora, som ofelbart framkallar Ryska colonier. I slutet af Junii vore vid Petschora oändligen mycket att bemärka, beundra och beprisa: den majestätiska elfven, dess vackra, skogbewuxna stränder, dess löfvande ängar, blommande holmar, sjungande fåglar, den djupa wildheten, den dystra melancholiska färgen, som här i norden hvilar öfver gräset, skogarne och sjelfva vattnet, det bländande skenet af någon snödrifva, som skyddadt af bergens famn förmått motstå solens glöd och tusende andra saker; men den som redan hunnit wänja sig vid en så beskaffad skön natur, kan härvid ej så förgäta sin materiella tillvaro, att han vore känslolös för de tusende myggbett, som hvarje ögonblick svida honom i hullet. Tvertom aktar han för en hufvudsak att värna sig emot detta onda, som med allt skäl kan ställas i bredd med Egyptens sju plågor. Huru han äfwen härwid må gå till wäga: antingen hölja sitt anlete med hufva af tagel, eller draga sig under balaganen (ett lärfttält, som här under sommaren utgör ett vade mecum), så 576 Itineraria 4osa 1841_44.indd 576 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  Actually ca. N66° E57°. (TS) går han i begge fallen miste om njutningen af naturens skönhet. Äfven solens här odrägligt brännande hetta gör känslan slö för slika intryck. Dessutom hade jag ännu det missödet att ungefär på halfva wägen till Kolwa få min hufvudskål massacrerad genom ett oförmodadt fall af mast-trädet. En underbar skickelse fogade så, att en bland mina Jemstschiker råkade wara härvid till hands och något hejda styrkan af slaget. Jag hade den Ryske Iwan till heder förärat Jemstschikarne med en flaska brännvin. I samma ögonblick en af karlarne kom att emottaga flaskan, inträffade det fatala fallet, som hotade att afskära min lifstråd. Sedan början af Julii befinner jag mig i byn Kolwa på den Bolschesemelska tundran af Samojed-landet, några werst ofwanom Kolwa-flodens utlopp i Uusa. Dess geographiska läge är enligt föga tillförlitliga chartor: 66° lat[itud] och 76° long[itud]1586. Här finnes en kyrka, twenne Prester och nio trånga kyffen, bebodda af fattiga Samojeder, som antagit Syrjänernas språk, seder och lefnadssätt, samt äktat deras döttrar. Många bland dessa Colonister hafva ännu Samojediskan i godt minne, och med deras tillhjelp har det lyckats mig att tränga mig ett godt stycke in i detta lika svåra, som märkwärdiga tungomål. Om det Samojediska språkets egenheter hinner jag nu icke orda, ty innan [da]gen åter randas, befinner jag mig på wägen till en annan werld. – – – 577 Itineraria 4osa 1841_44.indd 577 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  The original mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 301–302 is a single sheet measuring 11 x 36.5 cm.  som innefattar ǁ 1. både Kaninska Timansk[a] ǁ 2. som genom floden Pjosa ǁ 3. som utgöres ǁ 4. som är indelad ǁ 5. som utgöres af  samma ǁ nyss[nämnda]  det […] emellan ǁ 1. det fasta land, som begränsas ǁ 2. ~ ǁ 3. det fasta land som innefattar  floden […] Pjoscha ǁ 1. floden Pjo[scha] ǁ 2. i  i ǁ och  Pjosa ǁ 1. ~ samt efter dess utlopp i M[esen] ǁ 2. ~. Efter ut[l]opp ǁ 3. Den Kaninska tu[ndran]  Mesen ǁ staden ~  Halfön […] nordligt ǁ 1. Läget af Kanin Nos är på den för mig tillg[änglig] af  – –  – utgifven charta märkligt orätt angifven, enligt <-- ----> ǁ 2. Läget af Halfön Kanin ǁ 3. Halfön Kanin Nos är på den af mig begagnad ǁ 4. Halfön Kanin Nos är på den af mig tillg[änglig] af ǁ 5. Halfön Kanin Nos är på den af mig medförda, af – – – charta wordna charta öfver Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g 1829 ǁ 6. Halfön Kanin Nos är på den af mig tillgänglig wordna charta öfver Arch. Guvern., utg. i Pbg 1829 falskt utsatt i angifvet. Derå eger halfön en rakt nordlig [riktning] men bör ega en n[ord]ostl[ig] sträckning ty enl[igt] innewånarnes utsago en m[yc]k[e]t norr v ej vara rätt utsatt ǁ 7. ~ läge  Kalgujeff […] belägen ǁ Kalgujeff belägen ☙  ❧ Appendix . som1587 innefattar1588 1o) den Timanska tundran öster om floden samt 2o) den Kaninska = v[ester] om samma1589 flod[.] Sistnämnda utgöres åter af tvenne hälfter, halfön Kanin Nos, samt det1590 fasta landet emellan Hvita hafvet och floden1591 i Öster, Pjoscha i ö[ster]. Kanin Nos i1592 norr och <söder> floden Pjosa1593[.] Sjelfva Mesen1594 tillhör den Kaninska tundran, h[vil]ken sträcker sig ända till sloboden Lamp<ы>shna, bel[ägen] 18 verst söder om staden. Halfön1595 Kanin Nos är på den af mig tillgänglig wordna charta öfver Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g 1829 ett alltför nordligt, den sträckning; – dess läge är enligt Samojedernes utsago mera åt nordost[.] Härig[enom] har ön Kalgujeff1596, som är belägen utanför spetsen af Kanin Nos, erhållit ett alldeles orimligt läge i förhållande till den Timanska stran☙  den. ❧ Samojederne hafva förtäljt mig att de på en1597 dag segla ifrån Svjatoj Nos till Kalgujeff1598 dit de stundom med båtar öfverföra sina renhjordar och hvarest1599 de bedrifva ett godt fänge af hvita1600 björnar och särsk[ildta] hafsdjur Sydliga1601 gränsen för det Timanska landet löper1602 enl[igt] äldre <uppgifter> något söder om Pjosa1603 och Tsilma men den egentl[iga] tundran sträcker sig ej utöfver nämnda1604 [floderna], hvilka jemväl af Samoj[ederne] ej1605 öfverträdas, om icke n[å]g[o]n <------> undantagsvis. Af den Timanska tundran kallas landet emot <Kolok.> Guv[ernementet] af1606 Samoj[ederne] Lapta, d. ä. lågt land1607, af Ryssarne den 578 Itineraria 4osa 1841_44.indd 578 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – Malosemelska tundran, i motsatts mot den Bolshesemelska. Sistnämnda tundra, begränsad i1608 norr af Ishafvet, i öster af Kara och Ural, i vester af Petschora, har emot söder ingen bestämd1609 gräns, men med hänsyn till Samojedernes ströfwerier och1610 landets besk[af]f[en]het blir Uusa samt1611 efter dess förening med Petsch[ora] sistnämnda flod de naturliga gränserna. Äfven den B[olsche]s[emelska]  en […] segla ǁ 1. ett dygn ǁ 2. en dag <--->  Kalgujeff ǁ halfön Kanin Nos samt ifrån  hvarest ǁ deri  hvita […] särsk. ǁ 1. hafsdjur ǁ 2. särsk[ildta] ǁ 3. hvita björnar m. m.  Sydliga […] landet ǁ 1. Den Timanska tundran ǁ 2. Sydliga gränsen för den Timanska tundran  löper ǁ är wäl bestämd att  Pjosa och Tsilma ǁ de nämnda floderna  nämnda ǁ d[em]  ej öfverträdas ǁ blott undantags[vis]  af ǁ och  лӑбта, ‘lowland’ (TaS)  i ǁ af  bestämd ǁ naturlig  och […] blir ǁ är flo[den]  samt […] naturliga ǁ den natur[liga] 579 Itineraria 4osa 1841_44.indd 579 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria  The original mscr KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 355 is a single page measuring ca. 18.5 x 23 cm.  Det ges dock ǁ 1. i egenskap af ǁ 2. Det ges wisserligen  äro i ǁ äro kanske de flesta i  hvilka dyrka ǁ som ho  i deras ǁ såsom utan  och […] icke ǁ utan att i det ring[aste]  tillbedja ǁ skänka sin dyrkan åt  wattnet ǁ ~ i deras  Kanske […] märkas ǁ Om denna dyrkan är ursprunglig, så bör man dock antaga  lefvande […] wäsenden ǁ lefvande, personliga wäsen med själ begåfvade  Af […] slag ǁ Likaså  The mscr KK Coll. 539.2.4 (Fennica 2.4) p. 127–130 consists of a sheet of paper folded in two. The size of the pages thus formed is ca. 11.5 x 37 cm. Castrén wrote out all these notes at once, but they seem to have been collected during a longer period. The notes from Satakunta and Ostrobothnia are most probably from his voyage to the north in the autumn of 1841, but the ones from Mäntyharju and Kesälahti may even have been collected during the journey to Karelia in summer 1839.  The shared original form for the infinitive signs for Baltic Finnish and Saami is a combination of an originally deverbal nominal suffix *-ta/tä and the sign of the lative *k. In different languages it has developed phonologically in different ways. On the historical development of the form, see Korhonen, M., 1974: 122 etc. In the Saami languages the outcome of the t element is what is most clearly visible. In Finnish standard language and several dialects there is a clusile-like glottal sound which is not shown in writing but can appear in speech. In any case, it triggers gradation (= alternation of strong and weak grade of certain consonants) like any other consonant. Castrén's grammar of Finnish, see Castrén 2019: 671–758. (KH) ☙  ❧ Appendix . Det1612 ges dock1613 individer, och sådana äro1614 i norra Sibirien de flesta, hvilka1615 dyrka naturföremålen i1616 deras materiella form, och1617 aldeles icke weta något om de inneboende andarne, aldeles på samma sätt som de äfven tillbedja1618 himmelen, solen, elden, wattnet1619 och andra elementära makter. Kanske1620 är denna dyrkan i sjelfva verket den ursprungliga, men härwid bör märkas, att de vildar, som t. ex. dyrka träd och stenar, städse betrakta de dyrkade föremålen såsom lefvande1621 och personliga wäsenden. Af1622 samma slag är jemwäl den dyrkan, som de egna åt sina gudabilder. Spörjer man dem, genom hvad under ett stycke träd eller sten, en docka af ekorroch hermelin-skinn kan förwandlas till en gud, så får man wanligen nöja sig med detta svar: ”wi weta det ej, men wi dyrka samma slags gudar, som wåra fäder dyrkat före oss och under hvilkas beskydd de lefvat ett lyckligt lif.” 580 Itineraria 4osa 1841_44.indd 580 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ 9 Hvarjehanda   anmärkningar1623 Infinit[iv] Ottaat, lähtiät, veät, m. m.1624 Jättrösen omtalas straxt wid ankomsten till Björneborgs län och särdeles i Säkylä1625, der de skola finnas vid Säkylä sjö och i Köyliö1626 (?). De kallas Jätin haudat och Hiitten kiukaat. I Kumo1627 finnes äfven en så kallad Hiien kellari – förmodligen1628 en bergskrefva, som enligt berättelsen är försedd med fasta dörrar, som innesluta silfver och guld. Ifrågavarande Jättrösen äro förnämligast vid kusten befintliga – så väl wid Bottniska som Finska viken. I största mängd anträffas de dock uti Laihela1629. Norrut anträffas de ännu i Kelwiä1630, ja till och med i Rautio1631 kapell under Kalajoki, kanske ännu högre upp. – De flesta Jättrösen äro aflånga och mer eller mindre infallna i midten. Somliga äro likväl runda och något platta i spetsen, utan ingröpning. Man har upptäckt kål i deras botten. (Se vidare Åbo Tidn[in]g)1632. De äro vanligen uppförda på klippor eller berg. I Karvia besåg1633 jag flere smärre rösen; men der omtaltes äfven ett röse, som skall ega tydliga spår af väggar, och der skall Thors (Tuori) bild blifvit förvarad och dyrkad. Nära intill finnes ett hemman, Tuorila.1634 De i Karwia ☙  befinte❧liga rösen kallas ömsom Hiitten Kiukat1635, ömsom Lapin rauniot, och voro belägna på smärre hymplar af ett kärr, som  Säkylä is in the region of Satakunta at N6777099 E248352 (N61°2′53″ E22°10′15″). (TS)  Köyliö (Fi.)/Kjulo (Swe.) is a former parish, at present part of Säkylä in Satakunta at N6784726 E247393 (N61°6′56″ E22°18′35″). (TS)  Kokemäki (Fi.)/Kumo (Swe.) is in Satakunta at N6800400 E250796 (N61°15′29″ E22°21′7″). (TS)  förmodligen en bergskrefva ǁ ett ställe i en  Laihia (Fi.)/Laihela (Swe.) is in Southern Ostrobothnia at N6992774 E247376 (N62°58′35″ E22°0′46″). (TS)  Kälviä is a former parish, now part of Kokkola in Central Ostrobothnia at N7086547 E325463 (N63°51′45″ E23°26′52″). (TS)  Rautio is in Northern Ostrobothnia at N7108494 E363700 (N64°4′34″ E24°12′18″). (TS)  Castrén is referring to Ganander 1782. (TS)  besåg jag ǁ finnas  Tuorila is in present-day Merikarvia at N6871494 E217863 (N61°52′16″ E21°37′54″), and there are Bronze Age cairns at two separate sites west of the village, Hiittenkallio and Hirvikallio (Hiidenharju 484010019 and Hirvikallio 484010022). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna https:// www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/ read/asp/r_default.aspx. (TS)  Hiitten Kiukat ǁ J[ätin]  Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern Ostrobothnia N7011266 E261092 (N63°9′4″ E22°15′20″). (TS)  skall ǁ enl[igt]  under […] tid ǁ fordom  This is a reference to one of the mythical prehistoric kings of Finland. (TS)  Castrén describes typical the Bronze Age burial cairns of Western Finland here. Their distribution extends throughout the coastal region from Viipuri (Vyborg) to Tornio. The largest ones are from the Early Bronze Age 581 Itineraria 4osa 1841_44.indd 581 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria       (ca. 1500–1300 BCE) and usually contain only a few finds or no finds at all. The cairn burial tradition was adopted from Scandinavia and it is also considered a possible sign of immigration. The largest cairns are found in Satakunta. Lavento 2015: 160–169. (TS) Kokemäki. Tyrvää (Fi.)/Tyrvis (Swe.) is a former parish in Satakunta, today part of Sastamala, at N6808924 E283025 (N61°21′13″ E22°56′29″). (TS) No Bronze Age graves are known from Sastamala at present. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Sastamala). (TS) Castrén means Villala village in the former parish of Kesälahti in Karelia, now part of Kitee, at N6881937 E634048 (N62°2′45″ E29°33′49″). Cf. p. 593. No Bronze or Iron Age graves are known from the village. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list. aspx (Kesälahti). (TS) Kiiminki is a former parish in Northern Ostrobothnia, presently belonging to Oulu, at N7224145 E441754 (N65°8′8″ E25°45′31″). No Bronze or Iron Age graves are known from within its borders. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi. fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Kiiminki). (TS) Jatulintarha (‘giant’s garden’ or ‘giant’s enclosure’) means a round or oval stone labyrinth. These structures are dated from the Early Iron Age to the historical period. They may have marked territorial right of possession in border regions between villages or parishes, but a function connected to solar cult has also been proposed. They are found in most parts of Europe, also along the coasts of Finland, but no definite ones are known from Keminmaa. Museovi- kallades Lapin lakso  – Jag upptäckte i ett af dem bränd sten. (Jag eger ett spjut, som är uppgräfvet i ett stenröse i Wörå1636). Äfven gyllne armband skola hafva blifvit funna i dem, samt i alla aska, i somliga ben. – Ganander omtalar ett ställe Attan pää, men backen heter rätteligen Ättän otta (af Acce, liksom metsä till mettä). Der skall1637 under1638 Guns tid1639 hafva funnits ett röse, nu synes inga spår deraf.1640 Hiidet och Jättiläiset äro i Satakunda identiska. De hafva varit mycket starka. En Hiisi har fattat tag i en klippa, slungat den 1/8 dels mil framåt, hvarunder klippan skall hafva brustit, och har den ena delen deraf nedfallit i Kumo elf, samt bildat der en fors. Det andra stycket står ännu vid ett stall, och man kan derå urskilja spåren af Hiisis fingrar. – Hiiet sägas hafva uppbygt kyrkor. När Kuumo1641 kyrka uppfördes, bodde några Hiidet på ett närbeläget berg, Ripowaara. När de hörde Kanns (kyrkans namn) kattar gnälla, nedrefvo de kyrkan, och anbefalte, att den skulle byggas på sitt närvarande ställe. Då befolkningen åtlyddes, åstad☙  kommo de ❧ att, hvad om dagen uppbygdes, om natten tillwäxte md hälften. — Äfven i Tyrwis1642 skola finnas jätterösen.1643 — I Kesälaks Socken och Willa-by1644 finnes Lapin rauniot en stengraf. Dylika omtalas i Kimingi.1645 — Jatulin tarhat i Kemi1646 på holmar i Borgå vid Fin[n]by1647, i Satakunda m. m. En Jatulin tarha i Kemi har ett1648 årtal som börjas med 14 --. (De öfriga siffrorna äro förstörda). 582 Itineraria 4osa 1841_44.indd 582 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – — Sawolahti är en wik af Saimen1649. Säges fått sitt namn deraf, att, då Finnarne kommo till orten, en rök ur någon Lappby lägrat sig öfver viken.  — Lapinkivi i Mändyharju1650 har erhållit detta namn, emedan Lapparne på samma sten ställt en hund att drifva fisk i nätet. — Hiienniemi i Lochteå1651. Här säges en Hiisi varit bosatt. — Tuorila är ett namn på många hemman i Finland. Likaså Teppo och Luoma k[al]l[a]s ett hemman i Kalajoki. Äfven i Torneå brukas1652 Casus-ändelsen -sta adverbialiter för -sti.1653 Rapia förek[ommer] blott i Arch[angelska] och Kemi-Finskan.1654     Laib, bröd i Tyskan.    rasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Keminmaa); Pietiläinen 1999; Ridderstad 2013. (TS) There are three known labyrinth sites in the Porvoo (Swe. Borgå) archipelago, on islets on both sides of the island of Emäsalo/Emsalö. The central point of a triangle between these islands is at ca. N6674687 E423064 (N60°12′6″ E25°36′44″). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna: Porvoo 613010072 (Andersholmen), 613010036 (Rågskär), 613010037 (Skallerhamn). https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Porvoo). (TS) ett ǁ af Lake Saimaa (Fi.)/Saimen (Swe.) in South-East Finland, N6792267 E570813 (N61°15′29″ E28°19′12″). (TS) Mäntyharju is situated in Southern Savonia, at N6808485 E490793 (N61°24′37″ E26°49′39″). (TS) Lohtaja (Fi.)/Lochteå (Swe.) is a former parish in Central Ostrobothnia, today part of Kokkola, at N7104134 E329042 (N64°1′18″ E23°30′2″). Cape Hii(d)enniemi cannot be precisely located. (TS) brukas ǁ förekommer The use of the elative case ending as an adverbal derivative is quite usual both in dialects of Finnish and old literary Finnish. See, e. g. Hakulinen 1979: 231–233. Some adverbs with the elative ending are also used in standard Finnish (välistä, äkistä). (KH) There are several different rapia words in the dialects of Finnish, on the meaning of which see, e.g. Nikkilä1981: 67– 69. Without knowing the meaning and context it is impossible to say which one Castrén meant, because information on distribution from his time is not based on systematic research and is thus unreliable. On different equivalents to the nomines of general Finnish in different dialects, see, e.g. Kettunen 1940, map 191. (KH) 583 Itineraria 4osa 1841_44.indd 583 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria  Mscr KK MC 29.8 (Varia 4.8) contains two versions of this text, a draft and a clean copy. The clean copy consists of five sheets (p. 479–487) and contains only the beginning of the article, size ca. 13.5 x 22 cm. The draft extends to the whole text and consists of nine sheets (p. 489–501 and 503–506), size ca. 21 x 33 cm. The article was published in NRF VI p. 43–52 (Castrén 1870g). The clean copy is followed here as far as it has been available. Its differences with the draft version have been noted.  roande ǁ Draft: 1. underhållande ǁ 2. roande  till […] Kuolajärwi ǁ Draft: 1. till Muonioniska ǁ 2. till det obscura Kuolajärvi Muonioniska in the first version proves that Castrén did not write the text in its original form in 1841 but instead during his journey to Lapland in the summer of 1838. This was the only time that he visited Muonioniska. See p. 78. (TS)  komiska ǁ Draft.: comiska  behörigen ǁ Draft: 1. no[vell] ǁ 2. behörigen  en ǁ ~ så kallad ǁ Draft: en  majestetiska Sallatunturi ǁ Draft: 1. majestätiska Pallastunturi ǁ 2. majestätiska Sallatunturi Also Pallastunturi is situated in Western Lapland like Muonioniska. See p. 80. (TS)  med […] hjessa ǁ Draft: 1. med sina snöomhöljda tj toppar ǁ 2. med sin hvita i moln ǁ 3. med sin hvita hjessa  själen ǁ Draft: 1. min själ ǁ 2. själen  storhet ǁ Draft: höghet  endast ǁ Draft: blott  under […] resa ǁ Draft: 1. så väl nu som under mina föregående resor ǁ 2. under min resa  sistledne sommar ǁ Draft: i sommar Change because of reuse of the text.  tjenar det factum ǁ Draft: må anföras ☙  ❧ 10 Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi   den  December 1655 Enligt mitt löfte wore jag wäl skyldig att undfägna dig med en rese-beskrifning, d. ä. en roande1656 berättelse om de förhållanden, under hvilka min person småningom blifvit från det lysande Helsingfors förflyttad ända upp till det obscura Kuolajärwi1657. Detta borde äfven vara en för mig angenäm sysselsättning, emedan i en sådan beskrifning mitt jag finge agera hufvudpersonen; hvartill allt annat skulle förhålla sig, såsom radierna i en cirkel till dess medelpunkt. Hvem skulle icke önska att spela en så vigtig role, i synnerhet då det står rese-beskrifvaren fritt, att förgylla sin berättelse med små historietter, roande anecdoter komiska1658 och tragiska äfventyr, med ett ord: göra sig till hjelten i en behörigen1659 utstyrd no☙  vell. Detta vore i sanning det enda sättet ❧ för mig att gälla för en1660 iso herra, såsom skjutsbönderna wanligen kallat mig, då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och andra resenärer, färdats beskedligt med deras hästar och språkat förtroligt med dem sjelfva om deras oekonomie, lefnadsförhållanden med mera dylikt. Men då jag skådar midt för mig det majestetiska Sallatunturi1661 med1662 sin kala hjessa, så intages själen1663 af häpnad, och hela min förmenta storhet1664 sammanfaller 584 Itineraria 4osa 1841_44.indd 584 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – till ett intet. I känslan af denna min litenhet skall jag således endast1665 meddela dig några få notiser, dem jag samlat under1666 min flyktiga resa genom Finland. Emedan jag, såsom du troligen har dig bekant, sistledne1667 sommar tog wägen långsmed kusten, så har jag naturligtwis icke ☙  kunnat göra någon betydlig ❧ skörd af fornsånger och mythiska traditioner. Må dock ingen påstå, att sång och saga helt och hållet försvunnit från kustlandet. Till wederläggning af ett sådant påstående tjenar1668 det factum, att jag till och med i Ulfsby Socken1669 antecknat några trollrunor, och öfverhufvud ej funnit någon ort i Finland så fattig på mythiska1670 qwarlefvor, att der icke1671 varit något att skörda.1672 Likwäl har jag ännu ingen stadgad öfvertygelse om den af Agricola angifna1673 olikheten emellan1674 Tawastländska och Karelska stammarnes mythiska föreställningssätt.1675 Att trollsångerna och hela den magiska kulten1676 warit hos hvardera stammen af1677 enahanda beskaffenhet, är intet1678 tvifvel underkastadt. Men bland de i Kalewala befintliga1679 runor synas åtskilliga hafva utvecklat sig på Karelsk botten. Hela mythen om Sampo1680 torde1681 warit obekant för Tawast☙  ländska1682 folkstammen, ❧ och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer icke rätt väl med Tawastarnes1683 allvarsamma och betänkliga lynne. Deremot afspeglar den fullkomligt Karelarnes raska1684 wikinga-sinne. Wäinämöinen och Ilmarinen hafva väl warit gemensamma för begge1685 stammarne; men då Karelarne uppfattat dem såsom historiska personer, synas deremot Tawastarne hafva egnat dem någon1686 slags Gudomlig vördnad.  Ulvila (Fi.)/Ulfsby (Swe.) on the west coast of Finland, N6822915 E227272 (N61°26′37″ E21°52′56″). (TS)  mythiska ǁ Draft: 1. fornti[dens] ǁ 2. mythiska  icke ǁ draft: ej  skörda […] öfvertygelse ǁ Draft: 1. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig; men jag har lagt mig ǁ 2. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig. Likwäl har jag ännu icke kunnat komma ins <Reise> ǁ 3. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig. Likwäl har jag ännu icke förmått utreda san[ningen] ǁ 4. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig. Likwäl har det ännu icke lyckats mig ǁ 5. skörda. Likwäl har jag ännu ingen bestämd öfvertygelse  angifna ǁ Draft: 1. <----> ǁ 2. angifna  emellan ǁ Draft: af de  Castrén refers to the list of Tavastian and Karelian gods published by Bishop Michael Agricola (ca. 1510–1557) in the introduction to his Finnish translation of David’s Psalter in 1551. Siikala 2013: 27–28. (TS)  kulten […] stammen ǁ Draft: culten är hos hvardera folkstammen varit  af ǁ Draft: 1. <de> ǁ 2. af  intet ǁ Draft: icke något  befintliga […] synas ǁ Draft: 1. befinteliga Sånger synas ǁ 2. befinteliga Runor torde ǁ 3. befinteliga Runor synas  The sampo myth is one of the central themes on which the Kalevala epic is built and different interpretations of its meaning have been suggested. The sampo was a source of prosperity and it is assumed to have been the so-called pillar of the world bearing the heavens and when the latter 585 Itineraria 4osa 1841_44.indd 585 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria             rotate it, it becomes a mill producing wealth. Siikala 2013: 178–199. (TS) torde warit ǁ draft: 1. <su> ǁ 2. torde hafva varit ǁ 3. torde varit Tawastländska […] öfverensstämmer ǁ Draft: 1. Tavastarne ǁ 2. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer. Sjelfva Lemminkäinen ǁ 3. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer, ja, man vore nästan frestad att tro ǁ 4. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer och bland de runor, som besjunga Lemminkäinens bragder, kunna svårligen förklaras ur det Tawast[ländska] ǁ 5. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer och Lemminkäinens personlighet återspeglar ǁ 5. Tavastländska folkstammen, och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer Tawastarnes […] fullkomligt ǁ Draft: 1. Tawastländska folklynnet ǁ 2. Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne, då han deremot ǁ 3. Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne me ǁ 4. Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne afspeglar deremot fullkomligt raska ǁ Draft: 1. muntra ǁ 2. raska begge ǁ Draft: 1. båda ǁ 2. begge någon […] Gudomlig ǁ Draft: en högre, ja någon slags gudomlig har ǁ Draft: 1. ~ såsom Agricola ǁ 2. har stammen ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. ~ sannolikt ǁ 3. ~ <--------> ǁ 4. stammen skulle förutsätta ǁ Draft: 1. äro ǁ 2. skulle förutsätta Kuolajärvi ǁ Draft: Muonioniska annat […] philologiskt ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. annat, som vårt kustland har att erbjuda, i philologiskt särskilda ǁ Draft: särskilta Åtminstone måste det sluga i Wäinämöinens charakter föras på Karelarnes räkning. För öfrigt har1687 enligt all sannolikhet hvardera stammen1688 egt några egendomliga Gudomligheter. – Du finner, att några bland dessa påståenden skulle1689 förutsätta en bevisning, som hvarken kan tillvägabringas i Kuolajärvi1690, ej heller här wore på sitt ställe. Må vi derföre lemna mytherna och gå att skärskåda ett och annat1691, som vårt kustland har att erbjuda i philologiskt och antiquariskt hänseende. ☙  ❧ Af eder, historici, indelas det Finska folket i många särskilda1692 stammar, såsom: Karjalaiset, Savolaiset, Suomalaiset, Hämäläiset, Pohjolaiset, Kainulaiset (Westerbottningar!)1693. Philologen kan omöjligen antaga mera, än tvenne folkstammar: den Savolax-Karelska och den Tawastländska. Språket1694 i Nyland, Åbo län1695 och Satakunda är uppenbart en försämrad Tawastländska1696. Österbottniskan har åter efter gifna lagar utvecklat sig ur1697 den Sawolax-Karelska dialecten, och sannolikt har Tawastländskan, hvartill den Österbottniska munarten1698 i många fall närmar1699 sig, bidragit till denna utveckling,1700 liksom äfven i1701 Satakunda wissa språkegenheter förekomma, som röja ett Sawolaxiskt inflytande. Dessutom förefinnas i hvardera kustdialecten några idiomer af alldeles egen art. I Åbo Län, Satakunda1702 och nästan öfverallt vid kusten, der den Tawastländska stammen framträngt1703, fördubblas ofta1704 efter en kort vocal alla consonanter, ☙  om1705 den efterföljande vocalen ❧ är lång, t.  ex. pahhaa, wihhaa, ajjaa, läjjään, wikkaa, takkoo, tullee, willaa, ommaan, sammaa, 586 Itineraria 4osa 1841_44.indd 586 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – tappaa, reppii, perrään, purree, wässyy, assuu, wettää, etteen, hyvvyys1706, avvain. Denna fördubbling inträffar1707 wanligen1708 å första1709 stafwelsen, någon gång äfwen den tredje och femte stafwelsen (t. ex. otettavvaa, ajattellee, lynnähyttelleepi), men alldrig i en accentlös stafwelse.1710 Å andra sidan1711 händer det äfven1712 i vissa trakter, att consonanterna tvertemot regeln förenklas, i fall den efterföljande vocalen är kort, och detta inträffar förnämligast i Casus Allativus, Adessivus och Inessivus, samt dessutom i några1713 andra enskildta fall, t. ex. pääle, päälä, pääsä, kujeran, vihelän,1714 m. m.1715  – Den1716 Österbottniska kust-dialecten röjer åter en afgjord benägenhet för aspirationer, som uppkomma derigenom, att af tvenne likartade vocaler, som äro åtskilda1717 genom spiranten1718 h, den förra antingen bortkastas, eller omkastas1719, t. ex. panhan eller panhaan1720 i stället för panna☙  han; otethan eller otethaan för ote❧tahan; keitethän l. keitethään för keitetähän, kirkhon l. kirkhoon för kirkkohon1721 m. m.1722 – Alla1723 dessa egenheter finnas förenade i den dialect af Finskan, som talas i Kemi, Torneå, Rovaniemi, Muonioniska1724, Sodankylä och Enare. Jag tilltror mig ej att med bestämdhet kunna utreda1725 grunden till dessa1726 egenheter, men vill dock till deras1727 förklarande anföra en iaktagelse, som jag gjort i Sombio by1728 af Sodankylä Socken1729. Nämnda1730 by bebos så väl af Finska, som Lappska familjer, hvilka1731 sistnämnda icke allenast iklädt sig Finnarnes seder och lefnadssätt, utan äfven antagit deras språk. Nu1732 förekomma alla dessa i fråga warande1733 språk-egenheter1734 i wida högre grad hos Lapparne, än hos den  såsom […] Westerbottningar!) ǁ Draft: såsom: Hämäläiset), Karjalaiset, Sawolaiset, Suomalaiset, <och> <---> Kainulaiset, Pohjolaiset, m. m.  – Probably after Kainulaiset belongs the addition in the margins of the draft version: med h[vil]ken sista en benämning, hvarmed som likväl af Finnarne tilldelas vesterbottningar.  Språket ǁ Draft: 1. Ty språket ǁ 2. Språket  län ǁ Draft: Län  Tawastländska ǁ Draft: 1. Savola[xiska] ǁ 2. Tawastländska  ur ǁ Draft: ifrån  munarten ǁ Draft: dialecten  närmar ǁ Draft: 1. ~ ǁ något ~  utveckling, liksom ǁ Draft: 1. utveckling. Ty fastän den wida största delen af Österbottens befolkning utgöres af Savolaxare, så kan man likwäl taga för afgjordt, att jemväl många Tavastländska familjer ditflyttat, från T., lockade dertill ǁ 2. utveckling, liksom  i Satakunda […] förekomma ǁ Draft: å andra sidan i Satakunda förekomma språkegenheter  Åbo […] Satakunda ǁ Draft: 1. Satakunda, Åbo Län ǁ 2. Åbo Län, Satakunda.  framträngt ǁ Draft: 1. framsp<--> ǁ 2. framträngt  fördubblas ofta ǁ 1. fördubblas ǁ 2. kan fördubblas ǁ Ddraft: 1. fördubblas ofta ǁ 2. fördubblas  om […] vocalen ǁ Draft: 1. om den vocal, som följer på consonanten ǁ 2. om efterföljande vocalen  hyvvyys ǁ Draft: 1. hyvvää ǁ 2. hyvvyys  In the draft version after this: likväl dock nästan uteslutande endast andra stafvelsens begynnelse-bokstaf, which Castrén struck out and replaced with the change written in the margin.  wanligen ǁ Draft: 1. likväl ǁ 2. dock nästan uteslutande ǁ 3. endast andra stafvelsens begynnelse-bokstaf ǁ 4. dock s ǁ 5. förnämligast 587 Itineraria 4osa 1841_44.indd 587 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria  första […] lynnähyttelleepi) ǁ Draft: 1. första stafwelsen ǁ 2. första, stundom äfwen den tredje stafwelsen (t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.) ǁ 3. första stafwelsen, någon gång äfwen den tredje (t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.)  In the dialects of the Finnish language, three different types of gemination phenomena are distinguished, called primary gemination, the secondary gemination of the south-western dialects and the secondary gemination of the eastern dialects. See Palander 1987: 9–16, on primary gemination also Nahkola 1987: esp. 17–35. (KH)  Å andra […] enskildta fall ǁ Draft: Deremot Å andra sidan händer det icke sällan, att consonanterna framfor en kort vocal förenklas i ordens slutstafvelser, hvilket alltid inträffar och detta inträffar alltid med charakter-bokstafven i Casus Allat[ivus], Ades[sivus]. och Iness[ivus] samt dessutom i många enskilta fall  äfven […] trakter ǁ äfven icke sällan  några ǁ Draft: många  The shortening of geminates is found in three main regions, 1) the southwestern dialects, 2) dialects of northernmost Ostrobothnia and 3) dialects of south-eastern Finland and southern Savonia. On the distribution more detailed Rapola 1966: 273–277. (KH)  m. m. ǁ draft: o. s. v.  Den Österbottniska […] afgjord ǁ Draft: Wid den Österbottniska kustdialecten röjer sig åter en viss  åtskilda ǁ Draft: åtskiljda  spiranten ǁ Draft: 1. consonanten ǁ 2. spiranten  bortkastas eller omkastas ǁ Draft: 1. bortkastas ǁ 2. dels bortkastas, dels omkastas  ǁ 3. bortkastas eller omkastas, d[eri]g[enom] de begge vocalerna flyta tills[amman] i ett ljud ǁ 4. den förra omkastas  In the draft version, Castrén originally wrote all these pairs of words with             a short vowel in the last syllable and replaced them later with a long one. kirkkohon ǁ Draft: kirkohon, tuphin [in which i is struck out and replaced with ii] f.r tuppihin The variation of h in suffixal environments has been extensively investigated by Mantila 1992. (KH) Alla dessa ǁ Draft: 1. Dessa ǁ 2. Begge dessa Muonioniska […] Enare ǁ Draft: Muonioniska och Sodankylä. Också sker så wäl fördubblingen som aspirationen oftare och mera regelrätt i denna dialect än andra ǁ 2. Muonioniska och Sodankylä. Också sker så wäl fördubblingen som aspirationen oftare och mera regelrätt i denna dialect än vid kustlandet ǁ 3. Muonioniska och Sodankylä. Också sker så wäl fördubblingen som aspirationen oftare och mera regelrätt här än annorst[ädes] i landet. utreda ǁ Draft: afgöra dessa ǁ Draft: nyss nämnda deras ǁ Draft: dess Most parts of Sompio village were submerged under the Lokka artificial lake in the 1960s. Mutenia was situated in Sodankylä at N7546353 E517243 (N68°1′51″ E27°24′47″) and Lake Sompiojärvi at N7552963 E518597 (N68°5′24″ E27°26′48″). (TS) Castrén visited Sodankylä on his way back from Inari in the late summer of 1838. Therefore, he did not yet have the material on the Sodankylä dialect at his disposal while he was at Muonioniska. Thus, parts of his letter can be dated to between 1838 and 1841. (TS) Nämnda […] väl af ǁ Draft: 1. Denna ǁ 2. Nämnda by bebos af så väl hvilka sistnämnda ǁ Draft: 1. men de ǁ 2. hvilka sistnämnda hafva Nu förekomma […] högre grad ǁ Draft: 1. förekomma ǁ 2. Men det är anmärkningswärdt, att aspirationer och consonant-fördubblingar ega rum ǁ 3. Men det är anmärkningswärdt, att 588 Itineraria 4osa 1841_44.indd 588 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia –                          aspirationer och consonant-fördubblingar i wida högre grad ega rum It is unclear whether Castrén wrote ifrågawarande or i fråga warande. språk-egenheter ǁ språk-idiomer nämnda […] förekomma. ǁ Draft: 1. ifrågawarande egenheter härröra af det Lappska språket, hvarest ǁ 2. ifrågawarande egenheter härröra från Lappskan, der äfven i sjelfva verket aspirationer och consonant-fördubblingar är ganska talrikt förekomma. ljud […] och ǁ Draft: ljud och i Lappskan och Finskan ǁ Draft: 1. i <lapp-> och <-----> ǁ 2. i Lappskan och Finskan att consonanterna […] språket. ǁ Draft: 1. att Lappskan är har en wida större consonant-för[dubbling] ǁ 2. att consonant-fördubblingen är i Lappskan wida allmännare, ǁ 3. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan, än i dess ǁ 4. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan, än uti F. i det Finska språket. ǁ 5. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan än Finskan. i det […] sednare ǁ i det Lappska, som i må ǁ Draft: 1. må ǁ 2. vill språk-classen ǁ Draft: språket päiwä ǁ Draft: ~ sol, L. ǁ Draft: Lapp. – similarly also with other words tila ǁ Draft: ~, tillstånd, tawara, ǁ Draft: ~, förmögenhet, tuli, ǁ Draft: ~ eld, kåta, ǁ Draft: ~ tält, kala, ǁ Draft: ~ fisk, harwa, ǁ Draft: ~ gles, harvve, ǁ Draft: ~ <joki> reikä, ǁ Draft: ~ hål, waara, ǁ Draft: ~ berg, waras, ǁ Draft: ~ tjuf, osa, ǁ Draft: ~ lott, aivo, ǁ Draft: ~ hjerna, oaivve ǁ Draft: ~, o. s. v. Castrén’s observation of the prolongation of original short consonants in the           Saami language(s) is correct concerning the strong grade of consonants. The grade alternation comprises basically all consonants in Saami. According to present-day interpretations, also some of the gemination phenomena in the dialects of northernmost Ostrobothnia can be explained by the influence of Saami. Palander 1987: 11. (KH) The words listed by Castrén in present-day North Saami: beaivi, dilli, dávvir, dolla, goahti, guolli, hárvi, ráigi, várri, – –, oassi, oaivi. angifna consonant-förenklingen i ǁ Draft: nämnda förenklingen af charakter-bokstafven i casus inverkan ǁ Draft: 1. inflytelse ǁ 2. inverkan The tendency of shortening can be considered as a natural reduction change with no need to seek models in other languages. Rapola 1966: 274. Similar change is also found in such Baltic Finnic languages in which there is no reason to assume Saami influence such as the dialects of South-Western Finland, Votic and Estonian. (KH) dessa […] m. m. ǁ Draft: tvenne af dessa casus redan försvunnit ur Lappskan och den tredje förändrats, så återstår likwäl några enskilta ord med den ursprungliga casus-ändelsen och i dem är charakter-bokstafven enkel, t. ex. bagje-le (allat.), siske-le, davve-le, ala, lus lusas lusa, sisa, m. m. stöd ǁ Draft: 1. grund ǁ 2. stöd och […] Finnarnes ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. sammanblandat sig med Finnarne samt och antagit deras Finnarnes ‖ Draft: deras lefnadssätt och språk ǁ språk och lefnadssätt ǁ Draft: lefnadssätt och språk med bibehål[lande] likwäl ǁ Draft: dock tungomål ǁ Draft: 1. språk ǁ 2. tungomål ☞ 589 Itineraria 4osa 1841_44.indd 589 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria  sedermera ǁ Draft: ~ äfven  i […] språket ǁ Draft: i Finskan  The clean copy written by Castrén ends here. The rest of the text exists only in draft form.  winner ǁ skulle winna  trowärdighet […] med hvarandra ǁ 1. trowärdighet så wäl af Finska traditioner, som af det i nordliga Finland vanliga förhållandet ǁ 2. Enligt traditioner hafva Finnar och Lappar lefwat fredligt till[samman] ǁ 3. trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen förmäler, att Finland ursprungligen beboddes af Jättar, hvilka med woro Hedningar och med Christendomens införande flydde ur landet, och Lappar ǁ 4. trowärdighet af den gängse traditionen ǁ 5. trowärdighet den hos vår allmoge gängse traditionen ǁ 6. trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen förmäler, att ǁ 7. trowärdighet af den hos vår allmoge gängse traditionen, enligt hvilken ǁ 8. trowärdighet af den hos vår allmoge gängse traditionen, att Finnar och Lappar lefvat fredligt tillsamman, men att de sistnämnda  Lapparne […] dragit ǁ 1. Lapparne varit tvungna att, i brist på renbeten, draga sig ǁ 2. Lapparne hafva sjelfmant dragit  mera ǁ ho  att […] i landet ǁ 1. att de ǁ 2. att flere bland dem Lappar, som ej äflats med renskötsel, d. ä. Fiskare-Lappar Fiskare-Lapparne, hvilkas lefnadssätt lefnadsart i sjelfva verket utgör en länk emellan det nomadiserande och stationära lifvet, qwarstadnat i landet  Endast […] antagande ǁ 1. Genom anförda ǁ 2. Att Lappskan företrädesvis lemnat spår efter sig i kustspråket wid hafskusten vore äfven lätt förklarligt genom ǁ 3. Också ǁ 4. På annat sätt ǁ 5. Endast g[enom] ǁ 6. Endast geri[genom]  kustspråket ǁ <--> genuint Finska befolkningen. Det är således sannolikt, att nämnda1735 språk-idiomer, äro ☙  ett urgammalt arf ifrån Lappskan, der ❧ jemwäl både aspirationer och consonant-fördubblingar ganska talrikt förekomma. Såsom bekant är, eger Lappskan tre aspirerade ljud1736, hväsljuden oberäknade, och en jemförelse emellan beslägtade ord i1737 Lappskan och Finskan har öfvertygat mig derom, att1738 consonanterna fördubblas vida oftare i1739 det förra, än i det sednare språket. Exempelvis må1740 jag anföra några ord ur hvardera språk-classen1741: F[inska] päiwä,1742 L[appska]1743 bæivve; F. tila1744, L. dille; F. tawara,1745 L. davvir; F. tuli,1746 L. dolla; F. kåta,1747 L. goatte; F. kala,1748 L. guolle; F. harwa,1749 L. harvve;1750 F. reikä,1751 L. raigge; F. waara,1752 L. woarre; F. waras,1753 L. warras; F. osa,1754 L. oasse; F. aivo,1755 L. oaivve1756.1757 – Den i det föregående angifna1758 consonant-förenklingen i Allativus, Adessivus och Inessivus är troligen också en följd af Lappskans inver☙  kan1759.1760 Ty ehuru ❧ dessa1761 casusändelser till största delen försvunnit ur språket, så finner man dock af de ord, hvari de blifvit bibehållna, att charakter-bokstafven i casus-ändelserna varit enkel, t. ex. bagjele, siskele, davvele, ala, lusa, m. m. I stöd1762 af det anförda vill väl du, såsom historicus, uppställa den hypothes, att enskilda Lappfamiljer troligen qvarstadnat i Finland, och1763 antagit Finnarnes1764 seder, lefnadssätt1765 och språk, men likwäl1766 bibehållit några egenheter ur sitt eget tungomål1767, hvilka sedermera1768 wunnit burskap ☙  i1769 det Finska språket.1770 ❧ Denna hypothes winner1771 trowärdighet1772 af den hos 590 Itineraria 4osa 1841_44.indd 590 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – vår allmoge gängse traditionen, att Finnar och Lappar lefvat fredligt tillsamman med hvarandra. – Efter landets uppodling säges väl Lapparne1773 hafva dragit sig allt mera1774 norrut; men det är troligt, att1775 flere Fiskare-Lappar qvarstadnat i landet och under tidernas lopp sammansmält med Finnarne till ett folk. Sådant har åtminstone förhållandet varit i den nordliga trakten af Finland, och är det till en del ännu i dag. Endast1776 genom det antagande, att Fiskare-Lappar qwarblifvit i Finland, kan man förklara orsaken, hvarföre kustspråket1777 företrädesvis varit utsatt för inflytelse af Lappskan. Att Lapparne i1778 fordna dagar verkli☙  gen bebott Finland, är af eder, historici, ❧ längesedan antaget i stöd af de uppgifter, som finnas1779 hos Johannes Buræus1780, M. Olaus Petri Niurenius1781, Zacharias Plantinus1782 samt i en testamentarisk disposition till St Henrics kyrka i Åbo af Magnus1783 Kazi1784 (Kaasa)1785. Emot1786 dessa uppgifter kan likwäl anmärkas, att de dels grunda sig på osäkra källor, såsom Buræi, dels på dunkla hörsagor, såsom Niurenii och Plantini, samt att benämningen1787 Lapp, såsom sjelfva1788 ordets ethymologie tillkännagifver, icke uteslutande tillhört den Lappska folkstammen, utan sannolikt äfven1789 af söderbyggare blifvit begagnad till att utmärka nordligare bosatta Finnar (se Suomi, 2.  H.)1790. Af samma skäl minskas1791 äfven halten af deras bewisning, som trott1792 sig kunna afgöra saken genom åberopande af en1793 mängd i Finland befintliga ortsnamn, i hvilka ordet Lapp förekommer, t.  ex. Lappfjärd, Lappträsk, Lappå1794, Lappvik, Lappajärwi, Lappee[n]randa (Wildman-  i fordna […] ǁ bebott  finnas hos ǁ meddelas af  Johannes Bureus (1568–1652) was born in in Finland and later director of the Royal Library and Royal Archives in Stockholm. He studied rune inscriptions and Swedish language and proposed the collection of folk poetry. Nenonen – Teerijoki 1998: 60. (TS)  Olaus Petri Niurenius (1580–1645) was vicar of Umeå and the author of several writings on the Saami people. His main work Laplandia was not published until 1905. Fjellström 1990. (TS)  Zacharias Plantinus (1620/1626–1688) was Olaus Petri Niurenius’s son and a pastor. He is particularly known for a Saami word list which he probably compiled in 1672 in Offerdal, Sweden. Setälä 1890: 86–87. (TS)  Magnus ǁ Katz[i]  Castrén has an asterisk here like the sign of a footnote, but there is no footnote.  On 5 Jan. 1390, Magnus Kase, bailiff of Tavastia, donated an estate to the church except for its squirrel hunting forests, fishing waters and the Lapps belonging to it. Diplomatarium fennicum DF 986, http://df.narc. fi/document/986. (TS)  Emot […] Plantini ǁ 1. Men hvad dessa uppgifter beträffar, så ǁ 2. Men de tre förstnämnda uppgifter grunda sig dels på osäkra källor, de[ls] såsom Buræi, dels på dunkla hörsagor såsom Niurenii och Plantini, och kunna således icke gälla för fullkomligt tillförlitliga bewis. Hwad åter Kaasas testamente beträffar, så kan väl dess authenti betviflas, men  benämningen ǁ ordet  sjelfva ordets ǁ redan dess  äfven […] utmärka ǁ 1. äfven blifvit begagnad till ǁ 2. äfven varit en allmän beteckning för  Castrén 1841.  minskas ǁ förefaller  trott ǁ 1. genom ǁ 2. sökt 591 Itineraria 4osa 1841_44.indd 591 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria                               en ǁ <--> Lappo, Lapua. (Wildmanstrand) ǁ (Willman[strand)] Finland ǁ Finska Åtskilliga ǁ Flere At present, Lapp cairns are usually mean burial cairns situated in the inner parts of the country and dating mainly from the Bronze Age. They are mostly without any finds. Because the ancestors of the presentday Saami population mainly inhabited the inner parts of Finland, they may indeed have a connection with ‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS) mig […] hitintills ǁ hittills har jag sökt ǁ beslöt ja[g] öfvertyga ǁ grund[a] tillvaro och beskaffenhet ǁ 1. beskaffenhet ǁ 2. så väl tillvarelse dessa minnesmärken ǁ dem att […] Lapprösen ǁ att slika rösen väl funnits på fler[e] Lapprösen ǁ slika ~ Jättrösen ǁ så kallade ~ ugnarne ǁ de så kalla[de] i […] skogar ǁ 1. i stugor och ǁ 2. i djupa stugor Likväl ǁ Dock varit ǁ äfven ~ (ugnställen) ǁ (ugnstäder) föga […] anmärkningswärdt ǁ ej in annat att anmärka jordbewuxna ǁ ~, samt att de äro öfre deremot ǁ <a> saknat ugnar ǁ ej varit försedda med någon varit utan kring ǁ äfven ~ multnade ǁ for [förruttnade] stockar ǁ 1. ~ , byg ǁ 2. ~, som icke […] vara ǁ ej äro Finnarnes […] ugnar ǁ Finnarne enligt traditionen alldrig begagnat eldstäder, ut[an] This passage is based on Castrén’s text Ett Postscriptum. See p. 194. (TS) Nämnda […] Finland. ǁ 1. De af mig undersökta stenrösen hafva ǁ 2. strand)1795 o. s. v. En wida mera ❧ bevisande kraft äga en mängd i Finland1796 gängse traditioner, hvari man igenkänner Fiskare-Lappen, sådan han ännu i dag visar sig så väl i sitt yttre, som inre lif. Åtskilliga1797 Författare omnämna äfwen ett slags monumenter efter Lapparne, som kallas Lapprösen (Lapin rauniot).1798 Då ingen mig1799 vetterligt hitintills undersökt dessa rösen, utan grundat sina påståenden om deras tillvaro på blotta traditioner, så har1800 jag sökt att genom egna undersökningar öfvertyga1801 mig om deras tillvaro och beskaffenhet1802. Att finna så beskaffade rösen är ingen lätt sak. Ty ehuru de omtalas så väl i Österbotten, som Savolax och Karelen, Satakunda och Tawastland, så är det likwäl ganska svårt att träffa på dessa1803 minnesmärken. Äldre personer förtälja, att1804 de i sin ungdom sett många Lapprösen1805, men påstå, att de sedan den tiden mestadels blifvit förstörda. På somliga ställen förvexlas de åter med Jättrösen1806 (om hvilka nedanföre) och ugnarne1807 efter de så kallade piilo-pirtit, d. ä. lönnstugor, som under stora ofreden blifvit uppbygda i1808 djupa skogar. Likväl1809 har jag varit1810 i tillfälle att undersöka några få stenrösen, som troligen tillhört Fiskare-Lap☙  par och påtagligen tjenat ❧ till eldstäder, hvarföre de äfven benämnas uunin siat (ugnställen)1811. Wid dem är föga1812 mera anmärkningswärdt än att de äro ganska små och wanligen jordbewuxna1813. De öfversta stenarne äro brända, de underliggande deremot1814 oförändrade, hvilket bewisar, att dessa eldstäder saknat1815 ugnar. På ett och annat ställe har jag kring1816 stenröset märkt spår af multnade1817 stockar1818. Bönderne försäkra, att så- ☙  592 Itineraria 4osa 1841_44.indd 592 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – dana rösen icke1819 kunna vara tämän kansan tekemiä, i thy att Finnarnes1820 eldstäder i alla tider skola varit försedda med ugnar.1821 Nämnda1822 monumenter synas således lända till något, om äfven svagt, bevis för Lapparnes vistelse i Finland.  – Utom dem har man i de nordliga delarne af landet visat mig ett slags gropar1823, Lapin haudat (Lappgrafvar) benämnda.1824 Jag har redan tillförene beskrifvit dem1825 och anmärkt, att man medelst gräf☙  ning finner i deras botten ❧ aska, bränd sten och brända jernstycken m. m. De skola varit öfvertäckta och hafva enligt traditionen utgjort Lapparnes urälsta bostäder.1826 Äfven är af mig förut omnämndt1827, att spår af dylika boningar ännu anträffas i Enare, hvarest fårhusen är ungefär på lika sätt inrättade. Till1828 och med några bland Fiskar-Lapparnes kåtor i Enare vittna om ett sådant boningssätt. – Det finnes ännu ett annat slag af grafwar, som äro större och enligt traditionen blifvit1829 af Lapparne begagnade till vildrensfängen. Några bland dem äro försedda med trädwäggar, och det är troligt, att de i Finland befintliga stengrafvar tjenat till samma åndamål. Sistnämnda slag af grafvar har jag väl icke sjelf sett, men har dock af trovärdiga personer inhämtat, att sådana1830 minnesmärken skola finnas i Kiimingi kapell samt i Kesälaks socken vid Willa1831 by kanske äfven i Siikajoki1832. Ännu återstår ett bevis för Lapparnes vistelse i Finland, bestående i en mängd ortsnamn, som till sitt ursprung äro Lappska. Sådana benämningar förekomma ymnigt i norra delen af landet. Exempelvis må anföras: Akon koski, Akon korwa, Akon järvi, Akon lahti (af Aku, en Lappsk Gudomlighet), Äjän selkä (en     Sanningsenligt måste jag ännu anmärka ǁ 3. Jag öfverlemnar åt dig att afgöra, huruwida dessa stenrösen tillhört Lappar, eller gropar ǁ 1. monum[enter] ǁ 2. minnesmärken […] benämnda. ǁ ~ De äro redan så jordbewuxna, att deras ursprungliga form och storlek ej med noggrannhet kan bestämmas. I sitt närwarande skick äro de runda, vid pass tre vid pass två alnar djupa. See p. 114, 124; Castrén 1852a: 85–86. Castrén interprets the ‘Lapp graves’ elsewhere also as reindeer hunting pits and does not specify what he considers to be the main differences between the two types of pits or their distinctive features. The term ‘Lapp grave’ is not used in present-day archaeological terminology. See p. 124. (TS)  omnämndt ǁ an[märkt]  Till och […] vittna ǁ Jag har till och med hört omtalas, att några F[iskare] bland Fiskar-Lapparnes kåtor i Enare ännu i dag skola vittna  blifvit ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva ~  sådana ǁ de<s>[sa]  Castrén 1870g: Willala – See p. 582.  In Castrén’s time the centre of Siikajoki parish in Ostrobothnia was situated at N7192234 E392646 (N64°50′14″ E24°44′13″). (TS)  Lumijoki is in Northern Ostrobothnia at N7191537 E413835 (N64°50′14″ E25°11′1″). (TS)  Kuusamo is in the eastern part of Northern Ostrobothnia, at N7317588 E599806 (N65°57′49″ E29°11′47″). (TS)  egendomligt ǁ inh[emsk]  Uleåborg ǁ som enligt  det Finska […] ǁ 1. antingen ǁ 2. <---->  folket […] hugskott. ǁ 1. folket i gemen, eller åtminstone de så kallade Quener (Kainulaiset), hvilka man utan någon giltig anledning hållit för en Finsk folkstam Kainulaiset kallas ännu i 593 Itineraria 4osa 1841_44.indd 593 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria      dag af Finnarne Kainu och Kainun maa äro benämningar hvarmed ännu i dag Finnarne beteckna Westerbottningar, och Westerbotten och äfven jag ofta åberopade stället i Egils Saga räknas Qvinland inom Sveriges område. Rask har sökt bevisa att J Jätte varit en b de fordna Skandinaverne med Jättna-Jötnar och Qvener äro identiska, Qvener eller Kainulaiset har han åter på Renwalls auctoritet ansett för en Finsk folkstam. För öfrigt Huru åter Jättarnes identitet med Finnarne öfverhufvud beträffar, så synes mig ǁ 2. folket liksom åter Dvergarne och Lappar vore identiska Castrén is referring to En Udsigt over de Lappiske og Finniske Stammers Historie by the Danish philologist Rasmus Rask (1787–1832), published posthumously in 1834. Rask had proposed this interpretation in 1815 in his publication of Ottar’s and Ulfsten’s travelogues The Finnish vicar and philologist Gustaf Renvall (1781–1841) considered Kainuu or Quænland to be synonymous with Ostrobothnia. Rask 1834: 84–85, 314–315, 332–333; Renvall 1826: 49; Wiklund 1896: 114; Julku 1986: 18; Holmberg 1976:173. On Renvall see Väisänen 2006/2009; on dvergs and jotuns concisely in Pulkkinen 2005a. In Egil’s Saga Kvenland was listed between Helsingialand and Finnland. Egils Saga: 36. (TS) By Rudbeckiana, Castrén means a romantic embellishment or even imagined history in the sense of the Swedish historian Olof Rudbeck Sr. (1630–1702). On Rudbeck, see, e. g. Alkarp 2009: 137–144. (TS) grundar ǁ bygger Struck out here in the margin of the mscr: Den på hypothesen namnet Jättar ǁ denna benämning Castrén later changed his opinion about the builders of what we now call Bronze Age burial cairns and assumed that they were Finns. Cf. mo i Lumijoki1833), Äiän paikka (af Äiä, motsvarande Finnarnes Ukko), Seitakorwa (af Seita, som är en benämning på Lappska Gudabilder), Kätkäwaara (af geädge, sten), ☙  Njoma❧laisen selkä i Kuusamo1834 (af njobmel, hare), Turun korwa, Torangi, Torakan korwa (af Tor, som torde vara en egendomligt1835 Lappsk Gud); Kuolajärwi (af guolle, fisk), Oulu (Uleåborg1836, som enligt traditionen fått sitt namn af en på Kallisen mäki bosatt Lapp, vid namn Oula), Ouluwaara, Oululampi, Oulan☙  gansuu, m. m. ❧ Må detta wara nog sagdt om Lapparnes vistelse i Finland. Jemte dem omtalar traditionen att ännu äldre i Finland bosatt slägte, som är bekant under namn af Jätit, Jättiläiset, Jatulit, Hiidet, motsvarande Svenskarnes Jötnar eller Jättar och Lapparnes Stalok. Åtskilliga förf[attare] hafwa welat inbilla sig, att i den Skandinawiska Sagan med Jötnar betecknas det1837 Finska folket1838 liksom åter Dvergarne vore identiska med Lappar men denna hypothes tyckes höra till antalet af Rudbeckiana1839, eller hvad man må benämna det slags historiserande, som grundar1840 sina resultater på lösa hugskott.1841 Med wida större skäl kunde man påstå, att Finnarne med namnet1842 Jättar afsett de Svenske, så wida ett slags stenrösen, som utan tvifvel blifvit uppbygda af Svenskar1843, wanligen benämnas Jätin haudat. Men denna benämning har, såsom jag1844 i det följande skall söka ådagalägga, mera sannolikt sin grund i en helt annan omständighet.  – Jättarne äro nordens ☙  ❧ giganter, de föreställa den råa natur-menniskan, som med sin physiska styrka trotsar sjelfva Gudarna. Den Finska traditionen låter Jättarne slunga klippor och berg, och den 594 Itineraria 4osa 1841_44.indd 594 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – erkänner ingen ting, som i styrka kan jemföras med detta inhumana slägte.1845 Oaktadt sin oerhörda styrka måste Jättarne likväl, enligt traditionen, vika för det evangeliska ljuset, hvilket innebär, att christendomen humaniserat menniskorna. Sagan om Jättarne synes alltså wara en1846 myth ifrån folkets naturtillstånd1847 – från den tid, då själskrafterna ligga outwecklade och den physiska styrkan utgör menniskans allt i allom. Denna saga igenfinnes derföre äfven hos hvarje nation, som från barbarie upparbetat sig till någon högre grad af cultur och civilisation. Men för att återkomma till Jätte-rösen, så hafva de utan tvifvel af det skäl blifvit förknippade med sagan om Jättarne, att somliga bland dem bestå af stenar, hvilka, för att begagna allmogens uttryck, ”vanliga menniskor omöjligen mäktat handtera”.1848 Ganander har i Åbo1849 Tidningar för år 17821850 beskrifvit de af honom så kallade Ättehögarne i Laihela Socken, hvarest de finnas i största ☙  mängd.1851 ❧ För öfrigt anträffas de mest öfverallt i1852 kustlandet, i synnerhet längsefter Bottniska viken; men norr om Kalajoki1853 har jag icke hört dem omtalas.1854 Ytterst få rösen äro funna högre upp i landet. Någorstädes har jag likwäl sett uppgifvas, att de ännu förefinnas i Saar[i]järvi1855, och jag har sjelf undersökt ett jätteröse i Lappajärwi Socken1856. Nämnda rösen höja sig upp från marken i det närmaste likt en kon; somliga1857 äro aflånga och i spetsen något insjunkna. Deras storlek är ganska olika. Ganander säger sig hafva funnit ett, som innehållit1858 29 famnar i omkrets och nio i höjden. Såsom1859 Ganander anmärker, hvila de största rösen på stora, jordfasta                 Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen, Castrén 2017a: 106–109. (TS) jag […] ådagalägga ǁ i det följande skall ådagaläggas […] slägte. ǁ ~ En tre dagar gammal flicka gick händelsewis ut på fältet och träffade der en man, som plöjde upp sin åker med ett par oxar. Flickan tog karl, plog och sjelfva oxarna i sitt förkläde, bar dem till sin moder och frågade om icke de behornade voro torndyflar. en myth ǁ ett minne naturtillstånd ǁ råhets Castrén means, above all, the Bronze Age burial cairns known especially along the coasts here. Lavento 2015: 160–170. (TS) Åbo ǁ gamla Ganander 1782. […] mängd. ǁ ~ Han uppgifver deras antal till mera än 200 stycken. Castrén has copied Ganander’s article: KK Coll. 539.2: 167–168. i ǁ vid Kalajoki is at N7128925 E351622 (N64°15′15″ E23°56′16″). (TS) They are now known from along the whole Ostrobothnian coast up to the north. Lavento 2015: 160–170. (TS) Saarijärvi is in Northern Tavastia at N6953922 E411258 (N62°42′18″ E25°15′55″). (TS) Lappajärvi is situated in Southern Ostrobothnia at N7013649 E331515 (N63°12′44″ E23°38′54″). (TS) somliga […] insjunkna. ǁ 1. dock ǁ 2. de flesta äro dock insjunkna och må innehållit ǁ varit Såsom […] igenom röset. ǁ 1. I bottnen af dem befinner ǁ 2. I bottnen af dem finner man några (vanligen tre) jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit sten-röse fann jag spår af ǁ 3. I bottnen af dem finner man några (vanligen tre) jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit sten-röse har jag märkt s[tenmur] ǁ 4. I bottnen af dem 595 Itineraria 4osa 1841_44.indd 595 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria            finner man några (vanligen tre) jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit sten-röse märk ser man en stenmur, som löper midt igenom röset. Mscr: begrus, corrected according to Castrén 1870g. Bronze Age cairns can have different types of internal structures, including stone rings and cists as well as walls separating primary and secondary burials. The cremation burial custom was in use. Lavento 2015: 163–165. (TS) Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern Ostrobothnia at N7011270 E261092 (N63°9′4″ E22°15′20″). (TS) Finnarnes ǁ Finska dels ǁ så Dock […] lemna ǁ Ännu måste jag skulle ǁ skol[a] hålla ǁ anse urgamla ǁ <------> gamla såsom […] ǁ stensättningar och The drawing Castrén refers to has not been found. stenar, ”som stå midt i rundelen”, och i några finner man en stenwägg, som löper midt igenom röset. I bottnen af dessa rösen har man vanligen funnit aska, be[n]grus1860 och kål.1861 Ganander har till och med gjort fynder af guldringar, förbrända häst-smycken, messings-kedjor, stycken af hjelmar och värjor m. m. Jag är i besittning af ett spjut, som blifvit uppgräfvet ur ett Jätte-röse i Wörå1862 och röjer tydligen spår af eldens åverkan. Det är troligt, att ofvanberörde Jätterösen tjenat till monumenter öfver slagne Svenska hjeltar, sedan deras ben enligt Odins lag först blifvit förbrända till aska. Detta bestyr☙  kes ❧ af Finnarnes1863 traditioner, enligt hvilka de tjenat Jättarne till grafvar, såsom de äfven vanligtvis benämnas. Att de åter blifvit uppförda af Svenskar, bevisas dels1864 af dylika rösens tillwaro i Swerige, dels äfven deraf, att så beskaffade monumenter förnämligast anträffas vid kusten. Dock1865 bör jag ej lemna oanmärkt, att traditionen äfven finnas, enligt hvilka de skulle1866 vara Finnarnes nedramlade fästen (linnat), Lapparnes kyrkor eller förvaringsrum för deras Gudabilder (Lapin kirkot), Jättarnes ugnar (Hiitten kiukaat). Några hålla1867 dem till och med för urgamla1868 boningar, och Ganander yttrar den förmodan, att de blifvit begagnade till visthus; men jag anser dessa uppgifter icke förtjena någon vidare uppmärksamhet. Utom rösen finnes ännu ett annat slag af minnesmärken, som påstås hafva tillhört Jättar och kallas Jatulin tarhat (Jätte-hägnader). De äro såsom1869 hosföljande teckning utwisar1870, stensättningar med många slingrande gångar, inom hvilka det behagat de 596 Itineraria 4osa 1841_44.indd 596 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – hederwärda Jättarne att springa omkring, tills de efter mycket omak omsider kommit ur den kuriösa trollkrets. Äfven dessa minnesmärken anträffas mest på kustorterna, och i Kemi finnes en antiquitet af detta slag, hvarå man skönjer ett af stenar infattadt årtal, hvari likväl allenast siffrorna 14-- äro läsbara. Troligen äro äfven dessa minnesmärken ett verk af Svenskarne; ty Finnarne hvarken widkännas dem, ej heller hafva de någonsin visat någon benägenhet för slik Gymnastik. Ännu skulle det roa1871 mig, att anföra några traditioner om Jättarne, deras styrka, lefnadssätt1872 m. m., men1873 denna min epistel måste i dag expedieras.  roa mig ǁ återstå  lefnadssätt ǁ lefnadssätt, lynne  men […] expedieras ǁ 1. men min kammare är <otan> ǁ 2. men i dag är jag bjuden på ett bröllop, och i morgon måste jag med Domare-suiten expediera detta <---> denna min epistel. ǁ 3. denna min epistel måste ännu i dag expedieras <emedan> med några bönder. Kanske kan den tjena oc[h] 597 Itineraria 4osa 1841_44.indd 597 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  The diary fragment dates from 1842. Mscr SLSA 1185.1.3 (Gunnar Castrén’s collection) is a small notebook without page numbering made by folding and cutting, size ca. 11.5 x 18 cm. In addition to the notebook, two loose sheets belong to the same diary. Cf. the same passage in the travel description Castrén wrote for publication. A technical page numbering by the editor of this publication is used here.  This one-page note without a title is from Inari in January 1842. The mscr is KK Coll. 539.31.1 p. 47, in the library erroneously bound together with the 1838 journey to Lapland. Cf. Castrén 1852b: 110–111, 125– 128. On the reverse page there are three stanzas of a romantic poem in German. Castrén and Lönnrot met Germans in Inari. (TS)  The Finnish name day of Matti is on 24 February. (TS)  kan ǁ ~ förmå att  Fiskar-/lifvet  Mga ǁ Stora  Castrén left an empty space here.  This note is connected with 27 Feb. 1842. (TS)  Mscr: Karηjauri. 11 [Resedagbok ]1874 Matinaho1875 Folkförsamlingen i Enare  – Resan öfver Ukon selkä och den i oöfverskådliga Kattila selkä: Wälikota Mats dagen1876 firades så godt omst[ändi]gh[eterna] det <-----> En Lappsk flicka, som ej kan1877 sjunga. En sång, få forntida minnen <----> få antiquiteter. Ankomsten till en kåta i Patsjoki – Hvar uppförd – Fiskar[-]lifvet1878 – Dess upphjelpande – Resan till <Moine> by Couperadt och skogbeväxt  – M[ån]ga1879 sjöar  – Inga fjällar  – Ett heligt ställe, förbi h[vil]ket man ej får fara oäten – Stockeld – Finsk och Lappsk – Berg<f[o]rs> hette Njannom Upka [ ]1880 f. en stor sjö vid namn Njannoms jäuri Noblasjäuri1881 Glädjen att omsider se elden lysa – Hundarnes och fårens helsning På Finska sidan: Sulkisjäuri 2 Puolc’ihj[äuri], Alkäsjäuri, Kar[ŋ]jauri1882 Sjöar: ’Coalmejäuri, 3 Kallajäuri, 4 Noblasj. 1 Njannomj, 2 ’Coalmejäure, 5 Guttjesj. [– –] 598 Itineraria 4osa 1841_44.indd 598 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – ☙❧ [loose sheet :] Den1883 19. Maj1884 afreste vi från Kem1885, färdades 6 verst långsmed Kemi1886, kommo så ut på Hafvet, der stora ismassor ännu voro liggande. På morgonen hindrade de oss1887 att vidare framfärdas. Wi vandrade långsmed isen till1888 en liten holm[e], skickade efter hästar från Solovetskoj (15 verst). Under väntan på dem förnöjde vi oss med thé och en torftig middag. Sent på aftonen kommo hästarna Ingen1889 banad väg  – man åkte utmed stranden. Holmen vacker, rik på ängar och björkskog, men orödjad. På1890 afstånd visa sig redan kloster-tornen.  The notebook SLSA 1185.1.3 begins.  Probably Old Style.  Kem ǁ Solovet[skoj]  Kemi ǁ ~ elf  oss ǁ vår  till ǁ på  Ingen […] väg ǁ Vägen gick  På […] sig ǁ Ändtligen visar  Sic, cf. previous sentence.  gjordt ǁ inrättad  utmärktaste ǁ d[yrbaraste]  dyrbarheter, som […] ǁ dyrbarheter. Drägterna fulla med  stora ǁ gyll[ene]  ögat ǁ blicken Klostret Соловецкiй (munk-kloster) af 1. Classen, på ön Solovetskoi. är grundadt 1429 under Novgorodska Republikens tid af Prepodobnien Savvatiej, men sedan är kyrkan af Pre[po]dob.1891 Зосимъ inrättadt во имя преображенiя Господня och gjordt1892 till kloster. Är rikt prydd af flere Ryssar, ☙ omgifven  ❧ af en stenvägg med kanoner. Risnitsa [loose full af de utmärktaste1893 dyrbarheter,1894 som hufsheet vuds[akligen] bestodo i <munk>-skrudar, glänste af :] perlor och kostbara stenar. Jag menar, att af de rarare drägterna enhvar uppgick till tiotal tusen Rubels värde. Och af sådana drägter funnos flere dussin. Af mindre kostsamma 100detal. Jag vill ej tala om stora1895 guldkors, gyllene ljus-stakar m. m. – Armarium – spjut, lansar, stridsyxor af flere slag, d[it]o pilar, klubbor, pansarskjortor, bågar, bössor och kanoner från skilda tider, svärd m. m. – I kyrkor 200 munkar. Kyrkorna blända, men fängsla ej ögat1896. d. 21 [Maj] Resan till Anser, 22 verst  – d. 22. till Golgof, väl belägen på en hög, rund bergsspets, omgifven af sjö. Flygel  – Adjutanten och Muren lieutenanten. I dem lefva blott några få munkar  – Labyrinten; Svenskarne förstenade. Arestanterna visades af Archimandriten – 20 Raskolniker 599 Itineraria 4osa 1841_44.indd 599 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  The place-names are missing.  Gick ǁ Wandrade  beskåda ǁ taga mig kännedom ☙❧ [loose sheet :] d. 25 Afresan från Anser Solovetskoi  – Is och köld. Bäluger, foglar. Sandiga stränder – Skuggan af vågorna – Hvita hafvet kommer att befolkas – Karelare  – Finska namn  – Hög<-->?  – Сюсма, Muksalmi, Ifrån [ ] till [ ]1897 med häst. 29. Belägenheten vid Archangel. Huru staden presenterar sig från sjösidan  – Vacker vår-afton  – solens nedgång  – Värdshuset. Musiken röfvar samvetsqvalen – Renskt och Champagne – Wäll<ers>tens Gudarna på vår kammarvägg – D. 1. Junii. Gick1898 jag ut dels för att beskåda1899 staden[,] dels för att söka någon vacker promenadplats. Under min vandring kom jag till närheten af några slagtare-bodar Samojediska kojor – Tarmar – Orenlighet – Hundar – Samojeder<----> d. 12 Junii – snö och storm. 600 Itineraria 4osa 1841_44.indd 600 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – ☙❧ [loose sheet :] Om Kolska districtet. Af 26 Ryska byar, som finnas inom detta district, sysselsätta sig blott fem innewånare med åkerbruk; de öfriga lifnära sig medelst djur-, i synnerhet fiska-fänge, med undantag af dem, som drifva utländsk eller inländsk handel. Men den hufvudsakligaste näringsgren är otvifvelaktigt hafsfisket. Den del af Ishafvets strand, som börjar med Святой носъ och slutar vid Norska gränsen är bekant under namn af Мурманскый берегъ. Bönderna k[al]la Murm[anskij] bereg kusten ända från Ponoj. I dess många bugter drifves fiskeri – här1900 hafva fiskare bygt sig kojor och bodor. Byarna Керетъ, Ковда, Кандалакша, Умба, Чернорѣцкое (Mustajoki) och Порьегубское1901 utgöra medelpunkten för dessa1902 orters fiskeri. Der lefva de rikaste fiskare-bönder, som köpa snäckor (шнякъ) och försträcka sina arbetare med bröd. Snäckor de minsta fartyg 1mastiga, dernäst каченара, större 2mastiga, slutligen лодя. Brödet föres föreg[ående] året. Murmanski gå till fots i Mars (April) eller1903 släpa sina saker med hundar till Разнаволоцной станщiи, der Lappar ligga dem till möte med renar. De som fiska mellan Святой носъ och Кола färdas ifrån Rasnavolog med renar; men de som fiska mellan Kola och Norrska gränsen skilja sig från de förra och gå eller åka med renar till Kola. Fiskandet fortfar till den 15 Augusti, till 20 (25), då det är litet fisk utom i Мотовской губы (<Modska> viken)1904, som ligger mellan gränsen och Kola, der det upphör i slutet af Junii (g[am]la st[ilen]) ❧ En vigtig nä☙ [loose ringskälla är Hvita Hafvet. De som qvarstadna sheet hemma, fånga här sill och lax (семга) skjuta och :] fånga med nät skälar1905, eller förrätta vid dess stränder vanliga landtarbeten: slå hö, skaffa ved  fiskeri – här […] ǁ fiskeri; stugor oc[h]  Fi. Porjalahti, formerly situated at N66°42′59″ E33°51′55″. Itä-Karjala 1934. (TS)  dessa ǁ denna  eller ǁ och  Motovskij zaliv (Ru.)/Muotkavuono (Fi.) on the northern coast of the Kola Peninsula at N69°32′25″ E32°34′17″. (TS)  skälar ǁ нерпу? 601 Itineraria 4osa 1841_44.indd 601 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria           i ǁ af höst ǁ vin[ter] visar ǁ syna[s] i ǁ af Varzuga on the river of the same name near the southern coast of the Kola Peninsula at N66°24′5″ E36°35′13″. (TS) Castrén added irra to the word kringsprida without striking out the original word. som ǁ de hafsdjur ǁ sh döda ǁ 1. skjuta ǁ 2. fånga On the lodja (barge) after departing from Arxangelˈsk to Tri Ostrova (28–30 June). för vinter o. s. v. Walfiskar (бѣлуга) fångas blott i1906 Kieretti af två eller tre invånare, emedan dertill erfordras dyra verktyg. Sommar och höst1907, särdeles i Oktober och November, visar1908 sig i Hvita Hafvet en otalig mäng[d] skälar, stundom till ett antal af några tusende. --- De fångas förnämligast i1909 volosterna Умба och Варзугской1910. ”Lapparne nomadisera om sommaren vid hafsstränder och floder, till hösten flytta de till sjöar, men om vintern kringsprida1911 de sig på fjällen. Deras näringssätt antager olika skepnad efter beskaffenheten af de producter, som1912 finnas på de särskilda ställen, der de nomadisera; om sommaren fånga de stockfisk, skjuta hafsdjur1913; höst och vinter döda1914 männerna renar, björnar, räfvar etc, men qvinnorna fiska i floder eller sjöar. Dets[amma] kan sägas om Karelare, utom det att de ej nomadisera”. Fiska-fänget har sedan år 1800 aftagit, ehuru Fiskarnes antal varit stående, ja till och med förökats. [– –] ☙ [] ❧ sista1915 strålen sjunker. Plötsligt upphäfva tranorna ett förfärligt oljud. Jag kröp ned i kajutan, der min sofkamrats snarkande ljöd ännu obehagligare än tranornas vilda skrän. 602 Itineraria 4osa 1841_44.indd 602 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – Julii 1–3 På dessa tre dagar kommo vi fram tre verst. Hettan om dagarna plågsam; min helsa vill ej förbättras. På lodjan en sur torsk1916 stank; båten1917 är ombord och jag slipper ej i land. Nätterna vakade jag på däck1918 oaktadt anmärkningar af min husbonde, som blef störd i sin sömn genom min nedkomst i kajutan efter midnatten. ☙ [] ☙ [] D. 4. Natten mot den 4de medförde sljutligen medvind. Wi seglade1919 förbi byn Mudjuga med en elf (ga- bjuga-joki1920, L[appska] jokka, ga1921). ❧ Ordet har en Tshudisk klang, och en Matros, som var hemma fr[ån] orten, förtäljde mig, att enligt gammalt folks utsago Чухны i1922 aflägsna tider bott derstädes. Nära (25 verst) intill finnes en annan by Kuja, med elf af s[am]ma namn. –              torsk ǁ tr<--> båten ǁ var däck ǁ natten seglade ǁ foro joki ǁ bjuga-joki SaaN johka, joga. (TS) i […] tider ǁ tillfor [tillförene] […] form. ǁ ~ Uti form gifves ingen intet <------> snöbeströdda ǁ 1. is<--> ǁ 2. <--> ǁ 3. isbet[äckta] Square bracket in Castrén’s hand, the other one is missing. The River Päälitsa/Pjalica runs into the White Sea at N66°11′15″ E39°31′7″. (TS) The River Pulonga, the mouth of which is situated at N66°15′27″ E39°59′7″. (TS) Sosnovec Island at N66°29′17″ E40°40′57″. (TS) Om morgonen lemnade vi den Archangelska kusten, de inbjudande зимные горы; på dagen syntes ej land, blott ett mystiskt obegränsadt chaos, hvarpå Guds ande sväfvade. Anblicken af ett sådant chaos är i början högtidligt, men ögat härdar ej länge med att betrakta något så oformligt; de fordrar begränsning, form.1923 ❧ Mot aftonen började det Terska landet visa sina hvita snöbeströdda1924 stränder. Men vinden hade börjat draga sig till öster, och i stället för att landa vid Tri Ostroff, voro vi drifna närmare 15 mil sydligare, nedanom Tshapomaa (ett Finskt Lappskt namn). [1925Ifrån Tshapomaa till Päälitsa1926 27 verst, d[eri]fr[ån] till Puulonga1927 (finsk klang) 20 verst, till Babsa 20, till Sosnoj1928 (en ö i sommar-tid bebodd af Fiskare Lappar) 20 till Ponoj 50, till Tri Ostroff 12?). 603 Itineraria 4osa 1841_44.indd 603 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  sände […] fläktar ǁ erinrade en kylig fläkt  njutning ǁ ~ för mitt efter njutning törstade sinne  så ǁ och ~  vågorna ǁ wattnet  hemska ǁ vildt  natur-/makterna  medvetande ǁ till  straxt […] att ǁ genast så tungt, utan att jag 5. Wi kryssade fram med ganska slappa segel. Luften mild; stranden sände1929 oss Ishafvet[s] hälsningar med sina kulna fläktar. Natten var mild och rik på njutning1930. ☙ [] ☙ [] ☙ [] 6. Morgonen var så härrlig, så1931 lugn och förtjusande, att sjelfva Sjömännerna beundrade den. ❧ Men i ett ögonblick hof sig den förfärligaste stormen. Ljusen tändes i kajutan (det var Mariæ dag, Богородица), sjömännen ligga på knä framför helgonen. Derunder brister ankar-tåget; lodjan drifves i flere timmar vid för våg. Man spänner ett par segel och söker taga hamn vid Päälitsa. Det lyckas ej, ty vinden är N[ord]n[ord]o[st]. Nu ser man sig nödsakad att spänna alla segel och styra för sidovind mot Archangelska kusten. Ovädret tilltager. Skeppet brakar, tågen gnissla, vågorna1932 spola öfver däck. Jag söker hålla mig fast i tågen, är i vägen för manskapet, sätter mig i barkasen och blir öfversköljd. Matroserna supa sig fulla; värden ropar till mig: ❧ Rom, rom; – brännvinet ger i dag ej rus. Mot natten infaller mist; folket knappt urskiljer hvarand[r]a på fartyget. Man svär, skriker och super. Jag betraktade med häpnad detta hemska1933 skådespel, som visade den svaga, eländiga m[enni]skans vildt förtviflade trotts emot natur[-]makterna1934. Under detta åskådande uppslukades <mitt> jag af min omgifning till den grad, att jag hvarken kom att reflectera till mitt inre eller yttre läge. Plötsligt väckte mig en våg mig medvetande1935 af det sednare. Tillräckligen genomblött drog jag mig ned i kajutan, slängdes der från den ena väggen mot den andra, kom efter några väldiga stöter uti min säng, och insomnade straxt,1936 utan att vara sjösjuk, utan att veta det ringaste ❧ af den förfärliga natt, hvaraf sjöfolket har ett minne för sin hela lefnad. 604 Itineraria 4osa 1841_44.indd 604 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – 7. Vid mitt uppvaknande följande morgonen befunno vi oss vid зимные гори, drifna 100 verst tillbaka. Landet gaf oss tillräcklig skygd mot den allt fortfarande stormen. Kort efter oss kommo äfven andra lodjor till s[am]ma hamn, och från en af dem fick min värd låna ett ankare, n[å]g[o]t bättre än det han sjelft egt i <reserv>.  i ǁ oc[h]  See also Castrén’s letter to Sjögren 23 July/4 Aug. 1842 in the volume of letters in this series.  på ǁ der[på]  segrare ǁ beherrskare  Folket ǁ Man Den 7de och påföljande dagar fortfor samma N[ord]ostl[ig] vind att blåsa m[e]d mer eller mindre skärpa. För att fördrifva ledsnaden i1937 anledning af vårt enformiga, stillasittande lif, drack och ofta the med min värd och samtalade med honom flitigt i skilda ämnen. Han berättade mig bland annat: Bakom Muotka viken finnes en holme ☙ [] ❧ Aniki Аникiевъ, der en inscription är inristad på en klippa.1938 Om dess uppkomst berättas följande: En Engelsk wiking seglade hvarje sommar till Murmanska stranden, och kräfde skatt af fiskare, fisk, mjöl, gryn, flott etc. Wikingen utmanade fiskarne på envigeskamp och satte sitt skepp med allt hvad der finnes emot den bestämda skatten han fordrade. Ingen vågade mottaga anmaningen. Ett år följde med en fiskare, såsom en kock en person af ringa storlek, men så mycket större styrka. Såsom bevis på1939 mannens handkraft anföres att hans husbonde gaf honom ett ☙ [] par skinnhandskar att sko<--->. ❧ Detta verkställde han vårdslöst, hvarpå husbonden sände honom att förnya tvagningen. Nu vred han båda handskarna tver af, besvarande husbondens förebråelse dermed, att handskarna varit svaga, såsom fnösk[e]. Efter vanligheten kom den Engelske vikingen, utmanande i envig, och bjudande skepp, folk och egendeom åt sin segrare1940. Då ingen emottog anmaningen, bad kocken att få kämpa med vikingen. Folket1941 log, dock 605 Itineraria 4osa 1841_44.indd 605 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  The berserks were Scandinavian soldiers mentioned in the sagas who went into battle in a violent rage and were considered especially dangerous adversaries. Kouvola 2012. (TS)  den Ryska ǁ Rys[sens]  bonde ǁ <->  vin ǁ <---> ☙ [] beviljades hans önskan. Han tog på sig en skinnmantel, så tätt åtsittande wid kroppen, att man ej kunde fatta tag deri. Kämparna voro Bersirkar1942 och rusade mot h[varan]dra i cirkelformig rörelse. Engländaren förmådde intet emot  ❧ den lille mannen, hvilken stötte sina hälar g[enom] Engländarens bröst. Denna händelse upptecknade han sedan på den förberörda klippan. — Min värd förtrodde mig sina widsträckta handels-speculationer, hvilka voro ovanligt klokt och väl beräknade. Ryssen har en underbar speculations-förmåga. Han förstår att på allt sätt draga fördel af omständigheterna. Finnen plöjer. D[er]före duger han ej att bo vid Hvita hafvet, som är likasom skapadt för den1943 Ryska speculations-andan — Min värd ansågs för en fattig bonde1944, men ☙ [] han drack the tvenne gånger hvarje dag, var ❧ försedd med kringlor, citroner, vin1945, <chräm> och m[ån]ga andra öfverflöds articlar. — Min helsa förvärras af det stilla sittande lifvet och den ruttna maten. Genom täta simningar ådrog jag mig en häftig förkylning. ☙ [] D. 10. Förfärlig storm, som fortfor hela natten. Ingen sof, man var besluten att hvarje ögonblick lyfta ankar och segla, dit Gud och vinden styrde. Med den n[ord]o[stliga] vinden hade vi sannolikt kommit till Onega. Wärden vill landsätta mig, men ehuru sjuk kunde jag ej gå in derpå, ty erfarenheten har lärt mig, att man alldrig skall ❧ öfvergifva en fattad plan, med mindre än oöfverstiglig omöjlighet sätter sig vägen för dess utförande. D. 11. När jag på morgon efter några timmars orolig hvila uppvaknade, war stormen omåttlig. Värden hade tändt vaxljusen framför Helgonen och 606 Itineraria 4osa 1841_44.indd 606 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – bad dem om bistånd. Matroserna voro fulla; en sjuk. Då Helgonen ej förlänade sitt bistånd, började äfven värden att supa, tömde 2 stakaner rumm och en butelj brännvin. Jag mäktar ej lyfta hufvudet från dynan. Hetta i kroppen, styng i ryggen ☙ [] och stark hufvudwärk. Man ärnar nu ❧ på allvar styra till Onega. Man berättar, att 8 verst ifr[ån] hamnen1946 funnos tvenne Fiskar[-]torp1947, och nästan tvang mig att lemna fartyget, som i anseende till min sjukdom blef en nödvändighet. Jag sattes i land, och wandrade taliter qvaliter på en half dag till torpet. Här fanns en застава1948 och ingen vågade begifva sig att afhemta mina effecter af fruktan för kontraband. Förargelsen gaf mig nya krafter, jag vandrade jemte tvenne pojkar till effecterna, hjelpte att bära dem till torpet. Sträng visitation.1949         hamnen ǁ <--> Fiskar-/torp Customs station. (TS) Especially here and further on, cf. p. 407, originally published in Castrén 1852b. sjukdom ǁ helsa älskade ǁ he[mland] dig ǁ 1. ~, du gyllne natur, du gröna äng, <-------> blifva <-----> af <------> ǁ 2. ~, du gyllne natur begifva ǁ br ☙ [] ❧ D 12. Låg jag i full feber, skickade emellertid bud till fartyget, att jag skulle återvända, om min sjukdom1950 något gaf sig. – Gjorde på dagen en liten vandring till en närbelägen skog. Här är allt så vackert, som i mitt hemland. Gröna björkar, blommande häggar, foglar qvittra på grenarna, getingar svärma i gräset. Huru ofta har jag i mitt älskade1951 fosterland sutit omgifven af en sådan natur, låtit känslan svärma fritt omkring, bygt förhoppningar, som svikit, ☙ [] älskat och njutit. Nu sitter jag ensam och sjuk ❧ i ett främmande land, der hjertat blott kan samtala med dig1952[.] d. 13.Om natten sträng feber. Nödvändigheten att återvända, hellst Fiskarne måste begifva1953 sig till ett annat lägerställe. — Febern tilltager. Lodjorna stå ännu stilla, men just nu förändras vinden. Med djup smärta ser jag lodjorna afsegla och min favorit-plan ramla. 607 Itineraria 4osa 1841_44.indd 607 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  Erhöll ǁ d. 16.  Farbror ǁ 1. <Doctorn> ǁ 2. fr With Farbror (Uncle) Castrén probably means Elias Lönnrot who had returned to Finland at the end of June. (TS)  Fredrik Cygnaeus (1807–1881), at the time Docent of History at the University of Helsinki, later Professor of Aesthetics and Modern Literature. Klinge 2003. (TS)  för ǁ ett  In some connections, Castrén seems to mean with haemorrhoids what is presently known as the meaning of the term, but in some cases it seems that it may also have some other meaning. See his letters to Rabbe 2/14  May and 4/16 Aug. 1842, 11/23 March 1843, to Fabian Collan, 22  Sept./4 Oct. 1842, to Elias Lönnrot 11/23 June 1843, to Sjögren 28 Aug./9 Sept. 1845, 3/15 Nov. 1848 in the volume of letters in this series. (TS)  Letter to Rabbe, see the volume of letters in this series. Other letters mentioned by Castrén in this list have not been preserved. Frans Johan Rabbe (1801– 1879), Doctor of Medicine, manager of the baths at Ulrikaborg/Ullanlinna, Helsinki. Rabbe was one of the three men who founded the journal Suomi and he was active in the Finnish Literature Society since its founding. Luther 2001b. (TS) ☙ [] Febern odräglig. Hetta, sträng hufvudverk, rysningar, styng i ryggen, elak smak. I detta tillstånd lät jag ro mig från Коздела 22 verst till Kuja. ❧ Om aftonen tilltog febern, men om natten utbrast den häftigaste svettning, som fortfor allt intill morgonen. d. 14 Afreste från Kuja på dervarande Таможный Казырителs båt jemte hans fru – ett obelefvadt fruntimmer. d. 15 om morgonen anlände till staden, till hälsan sämre, sedan jag föreg[ående] dagen befunnit mig bättre. Erhöll1954 bref från Farbror1955, Cygnæus1956 m. fl. af det gladaste innehåll. Det var för mitt sinne, som för1957 fältet ett lindrigt regn efter en långvarig torka. Gamla ljufva minnen upplefvades, utan att dock lemna efter sig d[en]na pinsamma känsla, såsom jag vanligen förut erfarit. ☙ [] D. 16. Min sjukdom börjar reducera sig till hemorroider, hvilken mina sjukdomar ❧ vanl[igen] taga.1958 D. 17. flyttade ut till Uima. D. 21. skref jag till Rabbe1959 och T[en]gström1960 D. 24 ––––––– till Farbror och Ehrström1961 D 7 Aug. till Sjögren 608 Itineraria 4osa 1841_44.indd 608 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – d. 5 Aug. kom Stjopan. ett Stjopan  Most probably to Johan Jakob Tengström (1787–1858), Professor of Practical Philosophy, whose daughter Castrén later married. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsin- 1-75. 50 1-75 70 35 ki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=11688. (TS)  Most probably Dr. Med. Karl Robert Ehrström (1803–1881), District Medical Officer in Tornio, later in Vaasa. Castrén had travelled with him in the summer of 1838, and they remained in contact until the end of Castrén’s life. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// <35>1962 70 301963 6-40 80 7-20 2-80 Cont ––– 100. ☙ [] ❧ Warawina1964, första byn. Uima, flod, som vid Uima by förenar sig med Dvina – så liten, att man kan simma deröfver Archangelsk k[al]l[a]s en afd[elning] af Uima, emedan Peter, sedan1965 han sett d[e]tta vackra ställe, ångrat att ej hafva här grundat Arch[angelsk.] På motsatta sidan om elfven ligger byn Shirshja1966, kronans заводъ. Кореля by.1967 Maimaks, Isma, Kurja, Lodma, Sollombol Кѣгостровъ (Käkisaari), Mudjuga, Куя. Lopa (flod), Палозеро (Palosaari), Хаврагорье (Kauramäki), Зату́ла, мaksa, туясъ (af tuohi) www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694 . See also p. 73. (TS)  35 ǁ 4 The total of the sums listed above is 5 roubles and 5 kopecks, but in order to obtain 6-40 below, we should have 5-40 here. (TS)  30 ǁ 40  Varavino, now part of the city of Arxangelˈsk, at N64°30′39″ E40°40′0″. (TS)  sedan ǁ der  Shirshja ǁ Sirtsa med <--> Širša at N64°26′42″ E40°44′29″. (TS)  Here Castrén lists villages in the region of Arxangelˈsk because of their names. See Castrén 2017a: 48–88. (TS) Traditioner om Tshuder, kurganer, försvarsfästen) i Onega kring Archangelsk vid Petschora. 609 Itineraria 4osa 1841_44.indd 609 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  The mscr in SLSA 1185 is a notebook and travel diary from 1842 and 1843. It measures ca. 12 x 14 cm and it has 128 unnumbered pages. Castrén started to write from both ends of the notebook. Where necessary, I have numbered the pages here as [1–79] from one end and as [b1–b31] from the other end of the notebook. There are 18 empty pages between the written pages. Castrén made some of the changes found in the text during his journey, others only afterwards, and it is not possible to say if the latter were made while Castrén was still in Russia or even later. Therefore, in this publication the two types of changes have not been distinguished from each other.  Castrén analysed these placenames in his article Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, see with commentary in Castrén 2017a: 48–88. (TS)  Lodˈma  och ǁ <->  Палозеро ǁ ~, Pal  Majmaksa  In pencil in the list beginning with the word ‘Majmaks’.  Solombala 12 ☙ [] ❧ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ [Anteningar ] Finska1968 ortsnamn kring Archangelsk1969 r. Mudjuga (Мудьюга) – en å 6 mil n[orr] om Arch[angelsk], som utfaller i Сухое море, en vik af Hvita hafvet. – af muta och joki. Här sades Чухны (Чухонки) hafva bott i en icke alltför aflägsen forntid. 1. Kuja (Куя), en å, litet nordligare. Lapa, nedanom Mudjuga, – en å. Ishma (Ижма) å af Iso maa, nedanom Lopa. Is. Syr[jänska] klippa? Lodma (Лодма)1970, latomaa, å och1971 insjö, lägre ned. Хаврагорье, kauramäki, by. Kegostroff (Кѣгостровъ), käkisaari. Kurja, flod. Sumosero. Jura (юра), ura, flod. Палозеро1972, Палово, m. fl. likartade ben[ämningar] Маймаксъ1973, maa-maksa, by. Ordet maksa[,] lefver[,] förek[ommer] och i Arch[angelska] Ryskan. Likaså затула, ett skygd för vinden (tuuli), туясъ (tujes) af tuohi, на улку, ulos etc. Här fångas ännu lake1974 Sollombull1975, af Lappska suolo. Waravina, en by (Варавино), helt nära Arch[angelsk] 610 Itineraria 4osa 1841_44.indd 610 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – ✔ Uima1976, en liten å (med by), som faller ut i Dvina, ☙ [] ej […] ❧ än kreaturen beqvämligen simma deröfver på bete till motsatta1977 stranden Pyrnavolokъ1978 (Пуръ наволокъ), Archangelsks fordna benämning, af pyry (буря) – flackt ställe Юрасъ, flod, juuri l. ura. Sollombola, suollo och pala, saaren pala; l. suo, lompolo. Маймакса, налима печенка (–maksa bet[yder] i Arch[angelsk] lakens lefver). ? Нячеры, af няча, мокрая права. ? Кѣхта1979, flod, lat, trög i sitt lopp Койдокуря1980, koito, kurja. Ненокса, flod och by. Nenä, oksa. Jarenga, flod. Obs. sund, сальма. liten vik, лакта. Una, ☙ [] ❧ Pertomaa1981, pirttimaa. (Пертома) Maida1982, Samojednamn1983 Лаярѣка1984, af laaja (joki) Kurostroff, kurki? Вавчугра1985,              Uemskij motsatta ǁ en Pur-Navolok Kexta Kojdokurˈja Pertominsk Majda Samojednamn ǁ flod, maito (майда) Laja Vavčuga Вага ǁ P Čamovo Kurgomenˈ I Shenkursk. Вага1986, flod, vaka. Суланда, sula. Сюма, sumu Tshamowa1987 (på Ryska Еремевская? деревня) Skillinga, Waijenga, Tshasostroff, Kurgomen1988 611 Itineraria 4osa 1841_44.indd 611 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria            Pirinemˈ Šardonemˈ Cf. Sojana Karˈepolˈe Kuzomenˈ Pokšenˈga Kojnas Kargopolˈ Vajmuga Solozero Lobskoe ☙ [] ❧ I Pinega. Pirema, piru. Pireniemi (Пиренеми)1989 Шардонеми1990, шардо, т (= putki (kar), тросникъ. Сояла1991, Suojala af suoja. Karjepol1992, af karja. Kuloja, ant[ingen] guolle, kala, l. kuulu oja Kusoniemi1993, Kuusiniemi. Покшенга1994, paksu jänkä (Койниса1995 Юрома, Пеза, pesä. Sotka, faller i Kuloj. Salosero, af sala. ☙ [] ❧ Kargopol1996, af karhu. Kargosero, id. Waimuga1997 Solosero1998 Lopskoje1999 Kuloj Solosero Sollombola Jarenga Maida Padrokurja Ano, båt. Wankosero Тёгра Обокша Syrj[änska] Juma, Koroksa, ? Шеленга, шеля Njeжma, näsa. Kurja. Шanj, vacker, Pinega. Шeljenskaja Pin[ega] Juburskaja Pin[ega] 612 Itineraria 4osa 1841_44.indd 612 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Ponoj Warsuga2000, varsa Umba, umpi Kandalaks2001 Kieretti2002; sjö. Panosero2003. Floder, som falla i Dvina: Емца, Ваймуга, Сiя, Паленга2004, Пинега, Уйма, Кунчукуря, Юрасъ, Маймакса, Ижма. ☙ [] ❧ Resan (d. 12 November) Klockringen – örfilstriden – Smotritel, ett <Original> – Bemötandet på stantier. Koskowa gora. Mironawagora, skrifves Боброва гора. Kurja by och flod, mellan Archangelsk och Cholmogor. Cholmogor2005, Ehuru jag redan på förhand blifvit noggrannt underrättad derom, att Cholmogor numera eger intet qvar af sina fordna minnen, täcktes jag ej fara förbi denna werldsberömda ort utan att åtminstone taga dess läge och yttre beskaffenhet i ögnasigte. Ligger vid östra stranden på2006 en mils lång ö, som omärmas af Dvina. När man känner dess fordna öden, erbjuder den2007 flacka omgifningen anblicken af en förödd nejd. Man <s--> wid ☙ [] en så namnkunnig ord fästen och höjder, ❧ naturliga och konstgjorda fästen, men när man ser den sorgsna kalhet, så2008 långt ögat når, intages man nödigt af tanken2009, att <härjning> jemnat d[en]na bygd. Så idylliskt det är att nödgas bana2010 sig v<-->2011 genom skaror af feta kor, som <----------> maka sig fram på gatorna, och2012 höra deras enformiga melodie, känner2013 sig likväl af denna anblick ängslig till sinnet, emedan man vid Holmogor  Varzuga  Kandalakša  Keretˈ  Fi. Paanajärvi, Ru. Panozero  Palenˈga  Cholmogor ǁ ~, ligger på en See also Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan and Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 20– 88.  på ǁ af  den flacka […] anblicken ǁ 1. den flacka omgifningen för ögat ǁ 2. den jemna skoglösa nejden anblicken af en ǁ 3. den flacka omgifningen för ogat ǁ 4. jemn for ǁ 5. förödd n[ejd]  så ǁ som  tanken ǁ den ~  bana ǁ 1. <maka> ǁ 2. leta  v<--> genom ǁ fram mellan  och höra […] ǁ eller att betrakta de spillande  känner ǁ <vant> 613 Itineraria 4osa 1841_44.indd 613 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  striderop ǁ <-->  en ǁ <->  förflutna ǁ ~, samt ett par klocktorn med kanongluggar  See also below. In the spring of 1843 Castrén still wrote to the University Senate in Helsinki and declared himself willing to send to the University valuable archaeological artefacts, such as gold rings, found in the northern parts of the Arxangelˈsk Governorate. The university was willing to receive them but Castrén had already left the region for the east. HYKA KoA minutes of the University Senate (Consistorium academicum) 30 June 1843 § 8. (TS)  Padrokurˈe.  Castrén wrote an o above the a.  Castrén wrote a я above the e.  en […] staden ǁ staden  skog ǁ ~ <--> – gran  Bjarma-/templet  Selˈgozero  Šenˈga  Pukšenˈga  Above: Jemza  Mexrenˈga  Kalažma  Kenˈga  flyter ǁ löper  Bystrokurˈe.  Sic.  en arm ǁ floden  Sic. är van att tänka sig sköldars striderop2014 och wapenklang. Blott en2015 dunkel furuskog på en närbelägen holme erinrar om det förflutna2016. Der staden förut stått, finnes nu blott en begrafningsplats.2017 ☙ [] Kurtsowa, Katshkowo, Padrokurja2018 (Курцева2019, Качково, Падрокуре2020) voro 3 urgamla byar (af kolma enl. Karamsin). Namnen hafva  ❧ ännu bibehållit sig. Vid Padrakurja, som är Nishnej posad, finnes begrafningsplats. Man vet best[äm]dt förtälja, när en2021 del af ? staden stått här. Kurtsowa är верхный позадъ, här äfven begrafningsplats och några hus. — Kurostroff, här finnes tjock skog2022 i midten ett tomt fält. Man förmodar, att Bjarmatemplet2023 stått här. Sjöar Ano, sjö, Solosero, Palosero, Wankosero, Lopskoje (Лобское), Selgosero2024, Ko<r>obosero Floder Шенга2025, Юма, Корокса, Пинекша, Пеповка, Повой, Пукшинга2026, Шеленга, Емца2027, Мекренга2028, Тёгра, Waimuga, М<->?лась, Kalashma2029, Кенга2030, Нежма, Сiя (sia), Оногра, Kurja, Обокша, flyter2031 rakt mot norr vid Chol[mo]gor, skickar ut en arm Быстрокурка2032 åt venster. Omkring en verst sydligare utgår en annan arm Равдогорка. Mellan dem ligger en ö Naljostroff. Från Быстрогорка2033 utgår en2034 arm Onogra. Kort derefter förenar sig Быстрок[урка] med Ровдогора2035. Alla dessa floder falla i Куря, som kommer från vester och faller i Dvina. ☙ [] ❧ Dvina 614 Itineraria 4osa 1841_44.indd 614 21.8.2019 16:05:45 �Lapland, Russia and Siberia –  Mixail Vasil’evič Lomonosov (1711–1765), Russian writer and scientist, Professor of Chemistry in St Petersburg. Карпеев & al. 2011. (TS)  Ostarkt […] torget. ǁ Sandjord, gräset svagt in uti, omkring starkt.  Torget ǁ П[лощадь] Lomonosoff2036 föddes på Kurostroff. Pinega faller i Dvina 18 verst nordligare. ☙ [] ❧ I[nne]wånare: 650; 257 borgare. På Kurostroff en tjock furu-skog (ель), i midten en площадъ, der finnas små upphöjningar och gropar, omkring 15 saschen lång och 8 bred. Ostarkt2037 gräswäxt i torget. Sjelfva holmen är omkr[ing] 20– 25 verst lång eller 5–6 bred. Torget2038 var fordom större, såsom synes deraf, att smärre träd vuxit deromkring. Flere byar finnas på holmen. Platsen har i fordna dagar varit begrafningsplats. Obs. I Ryskan änd[elsen] ская (t. ex. Товринская (деревня, волость, об<--->я) 615 Itineraria 4osa 1841_44.indd 615 21.8.2019 16:05:45 �Itineraria  Toinokurˈja  Чухченема ǁ ~ Dvinskoj Lätopis innehåller, att Xolmogorska gebietet при Новгор Влад  Here Castrén lists the route that he followed from Arxangelˈsk to Mezenˈ. (TS)  Ustˈ-Pinega at the mouth of the River Pinega, N64°8′57″ E41°55′20″. After leaving UstˈPinega Castrén partly followed the River Pinega but in places such as Palenga he also moved away from it. (TS)  Palenga at N64°10′57″ E42°15′28″. (TS)  Castrén means Kuzomenˈ at N64°16′24″ E42°56′40″. Cf. below. (TS)  Veškoma at N64°24′27″ E43°12′8″. (TS)  Jurola ǁ Jula Situated at N64°33′46″ E43°19′4″. (TS)  The Kuloj is a river running from the north to the River Pinega. Castrén reached it somewhere north-northeast of the district town. (TS)  Lampožnja on the River Mezenˈ at N65°41′45″ E44°20′41″. (TS) Kring Cholmogor. Челмонта Пингишма. Товра. Вавчуга Куростровъ. Унтостровъ. Тоинокуря.2039 Тоиватово Чубала. (palo). Чухченеми2040 ☙ [] ❧ Elfenbens-arbeten göra bönderna kring Xolm[o- gor]. Om Kurostroff – se Арханг[ельская] Вѣдомость för 2 år tillbaka werst2041 Ifr[ån] Archangelsk till Cholmogor 72 Till Pinega 133. Ifr. Cholmogor till Ustpinega2042 19. Till P(i)lenga (Palinga)2043 14. Till Uusenga 22 Till Kuronemskaja2044 22. Till Weshkoma (колинская)2045 20 Till Jurola2046 (Юрола) 20 Till Pinega 18 135 Till Kuloj2047 Till Njemjuga Till Лампоженская2048 Till Mesen 30 43 51. 18 142 616 Itineraria 4osa 1841_44.indd 616 21.8.2019 16:05:46 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Omkring Archangelsk och Cholmogor träffas flere Lappska physiognomier. Märkvärd[i]gt att detta undgått de lärdas uppmärksamhet. [—] I Pinega faller en liten bäck, vid namn Tinga. — Wid Pinega nämnas ställen, der Tshuder bott. De sägas varit återbrukad — Гбаджъ2049, en by mellan Kusom[enskoje]2050 och Wesh[koma]. — Enl[igt] trad[itionen] vid2051 Pinega hafva Tshuder fordomtima bott i alla närv[arande] Ryska byar. Antalet af gårdar har varit ringa. I Kuromenskoje2052 var2053 fordom bebott af 3 gårdar; der finnas nu trettiofem. — Tshuderna voro rika; de hade betsel af silfver.  Gbač.  Sic. This makes it likely that Castrén means Kuzomenˈ.  vid […] ǁ hafva  Sic.  var ǁ som  grafvar ǁ begr[afningsplats]  See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 20–47.  Sofija Kirillovna Gromova, alias Hedvig Sophia Lencqvist. See p. 414.  folket […] ryktbarhet ǁ står folket i rop för dåliga seder; <Jfr.> Finska kurganer, Arnin haudat (ej de vid <Кисыл>) — Waldakurja, en by, 8 verst fr. Pinega — Wid Waldakurja finnes kurganer (Jelnik på Ryska k[al]l[a]de, granskog), Tshudernas grafvar2054 der de äfven begrafvit sina skatter. Nu äro de bevuxna med skog. ☙ [] ❧ En kurgan nära vid staden Pinega – likt ett batterie? nu jemnad, åker. Arnin hauta. Dessa Arnin haudat i Finland, monne ej g[am]la begrafningsplatser.2055 [—] Jag anmärkte, att bönderna vid Pinega hafva m[yc]k[e]t likhet med Finnar. Samma anmärkng gjord af Gorodnitsins fru2056. Tavastl[ändska] m[enni]skor. [—] För öfrigt folket2057 förvärfvat sig samma ryktbarhet som bönderna i Mändyharju. 617 Itineraria 4osa 1841_44.indd 617 21.8.2019 16:05:46 �Itineraria  upplöjt ǁ vid  This addition originally came 18 pages later [p. 32] in the mscr.  är ǁ s  Kevrola on the River Pinega at N63°57′17″ E44°30′47″. (TS) — Wid Pinega igenkänner man lätt Finska physiognomier. — Чушола, en by nära Pinega. Här uppgifvas familjer, som härst[amma] från Tshuder. Äfven skatt. i Чуш[ола] funnits en begrafningsplats, och ben hafva ofta bl[ifvit] h[äri]fr[ån] uppdragna i ljuset. Man berättar vidare, att en person upplöjt2058 en underlig kittel, men vid fyndet blifvit så förskräckt, att han lupit sina färde och lemnat kitteln der liggande, som sedermera bl[ifvit] åter bet[äckt] m[e]d jord Adde[nda]2059: När den omförmälte Ryssen plöjde fastnade plogen vid örat af en gryta, han hörde en klang af penningar, gaf till en svordom, blef förskräckt, och sprang bort. Grytan sjönk för svordomens skull ned i jorden. ☙ [] ❧ Pinega 922 invånare anlagd 1780 – 390 invånare – 180 inv[ånare] i sjelfva staden, de öfr[iga] Posad, 30 verst fr[ån] staden – 64 hus i sjelfva staden Staden fastlades, emedan (passagen dit var svår för <svåra> berg) den var belägen i yttersta gränsen af districtet. Kretsen k[al]l[a]d[e]s Кеврольскiи уѣздъ. Pinega är2060 i midten af kretsen och har ett lämpligt läge till marknad för de kringboende borgare Kewrol2061, nu by, var fordom stad, derefter Wongá 618 Itineraria 4osa 1841_44.indd 618 21.8.2019 16:05:46 �Lapland, Russia and Siberia – [—] Den 6te Dec[ember] en stor marknad med Samojed-varor.2062 [—] Staden oregelb[unden], 5-a 6 ordentl[iga] byggnader. — Dotter till D[octo]r Lencqvist – Prost i Orihwesi Gorodnitsins Fru styr staden. Hon har infört trädgårdsskötseln och potatisodlingen som bönderna ej ville gå in på, ty de <mena> att om pot[ates]2063 frodas, växer ej säd. De mena, att potates växa på det ställe der Judas blef hängd. Begge lyckades straxt första året. Derpå begge <--> och bönderna att så potatis. En utmärkt värdinna, kor etc. Den Finska välviljan och gästfriheten. Förstår sig på medicin. Om man gifter sig af kärlek, har man ej ledsamt. Gorodnitsins favorit-språk: ”wie man sagt”, och längre kommer han ej.  These notes continue the description of Pinega above.  pott.  vofflor ǁ br[öd]  Annunciation Day. ☙ [] ❧ Gorodnitsins fru serverade mig med Finska anrättningar Finskt smör, skorpor, vofflor2064, Finskt bröd och då hon erfarit mina svaga sidor, sände hon mig genast dryga anrättningar. Jag hade recommendationer till alla Embetsmän, Prester m. m. Gorodnitsins Fru gaf mig bättre upplysningar, än alla andra tillsammantagna hitintills på hela resan gifvit mig, lät uppsöka ålldriga personer, som kunde förtälja om fordna tider, samlade sjelf dylika berättelser och meddelade mig. (Ankomsten till Pinega – bemötandet hos Gorodn[itsin] Gorodn[itsin]s Fru (beskrif[ni]ng). Till slut bör ännu anm[ärka]s, att Gorodn[itsin]s Fru är dotter till Dr Lencqvist i Oriwesi. Jarmarkt i Pinega 1) fr. Николаевская d. 6te Dec[ember] till d. 12, 2) från 25 Mars till den 30 m[ars], Благовѣщенская2065. 619 Itineraria 4osa 1841_44.indd 619 21.8.2019 16:05:46 �Itineraria  åker […] fält ǁ ett vidsträckt <--->  branta ǁ ett  ligger ǁ flyter  Den östra […] åkerfält. ǁ På den östra breder sig ett vidsträckt fält.  Omkring […] grafvar ǁ 1. Wallen är till det m[esta] ǁ 2. Wallen har ganska branta väggar. Blott en sida är  insjöar ǁ 1. s[jöar] ǁ 2. insjöar. Några tyckes vara  nedersta ǁ lägsta  hög ǁ brant  Den ǁ Här  och ǁ <->  endast ǁ der[ifrån]  Nedanför ǁ 1. S ǁ 2. Wid  Öfverst ǁ Hela  blifvit ǁ varit  finnes ǁ bef[inner]  Šardonemˈ is a village southeast of Kevrola at N63°54′17″ E44°35′43″. (TS)  The Chuds of the mythical tales were often described as ‘white-eyed’. The stories were told in a similar manner also in Western Siberia. Wikipedia: Чудь белоглазая, https:// ru.wikipedia.org/wiki/Чудь_ белоглазая. (TS)  Пещера, ‘cave’.  Kulogora at E43°27′37″. (TS) N64°44′0″ ☙ [] ❧ Jordvall Городокъ vid Pinega. Höjer sig lik en holme på åker2066 uppodladt fält. Är genom sitt naturliga läge tjenligt till ett fäste. Det omgifves å den norra och vestra sidan af branta2067 kullar. En smal, djup däld ligger emellan dem och vallen[.] Å södra sidan ligger2068 en vik af Pinega. Den2069 östra sidan är svagast, framvisar för ögat blott ett vidsträckt åkerfält. Fästet är rundt och utgör omkring 300 fot i omkrets, dess höjd synes vara omkring 30 fot. Omkring2070 vallen ligger 3 konstgjorda ganska djupa grafvar fyllda med vatten, samt tvenne insjöar2071. Wallen har m[yc]k[e]t branta väggar. Den östra består af tre afsattser, den nedersta2072 är hög2073, de tvenne öfversta låga. Den2074 nedersta afsattsen är mot vestra sidan <lång>sluttande, och2075 endast2076 ☙ [] derifrån ❧ kan man uppstiga på fästet. Nedanför2077 den befinnes en af de konstgjorda grafvarna. Öfverst2078 är kullen odlad till ett åkerfält. Traditionen förmäler, att den blifvit2079 gjord af Tshuder, men inga minnen för öfrigt äro dervid fästade. Invid jordwallen finnes2080 en by, benämnd Liewa Левая Murga. Murga k[al]l[a]s här i nejden gropar af alla slag. I Шардонеми2081 lefver en bonde Чудиновъ, som härst[ammar] från Tshuder. Hans ögon äro m[yc]k[e]t ljusa2082 och han talar ej ren Ryska. Пешеры2083 vid byn Kulogra2084, 4 verst fr Pinega, de äro så stora, att en m[enni]sk[a] kan gå deri. De brukas af bönder i st[ället] för källare. En hund släpptes deri, kom ej tillb[aka]. 620 Itineraria 4osa 1841_44.indd 620 21.8.2019 16:05:46 �Lapland, Russia and Siberia – I Чушала2085 ock en Tshudisk familj. I Shenkursk2086 likaså en familj. ☙ [] ❧ Novgoroderne invandrade i skaror och fördrefvo Tshuderne (Siriäner2087) i morassiga och skogiga nejder.2088 — I2089 городокъ hafvaTsh[uderne] begrafvit sina skatter. Der har man ock funnit ett gyllne armband. — Vid byn Verkola, 180 verst från Pinega uppför elfven har man gjort en jordfynd af tusen kopek-st[ycken] hvar<[a]f> <jag> eger n[å]gra.2090 — Det berättas, att Tshud[erne] begrofvos på högt belägna ställen2091 — Enligt trad[itionen] blefvo Sirjänerne från Pinegska trakten fördrifna till Njuktsha (нюхча)2092, den sista volost i Pinegska kretsen åt Jarenska kretsen i Guvern[ementet] Vologda, der Sir[jänska] <st.> vidtager ☙ [] ❧ När Novgoroderne kommo till Kewrol togo Sirj[änerne] till flykten och tågade 802093 verst ditom Njukts[h]a, der Sirj[äner] ännu finnas. Mynt: 1 Alex алекс Michail михаил Den tredje raden oläslig2094 } På ena sidan  Čušela at the Pinega at N64°35′9″ E43°21′41″. (TS)  Šenkursk is situated on the River Vaga at N62°6′6″ E42°54′28″. (TS)  Siriäner ǁ <-->  This tradition refers to the Middle Ages, when Russian expansion from the southwest reached the northern areas. An overview, see Saarikivi 2006: 26–38, 296. (TS)  I ǁ På  Verkola is on the River Pinega at N63°47′47″ E45°9′39″. Castrén seems to connect the kopecks to the mythical Chuds, but they are, of course, of more modern origin. See Castrén’s description of the coins below. (TS)  Castrén repeats this tradition in connection with his archaeological work in Siberia. See p. 748 in this volume and the article Om kurganer.., Castrén 2017a: 89–105. (TS)  Njuxča is situated at ca. N63°26′ E43°33′. (TS)  80 verst […] ǁ till Njuktsha  This coin is from the reign of Aleksej Mixajlovič (1645– 1676), the whole text probably approximately: ЦРЬ I BEЛ/ИКИ КНЯSЬ/ЯЛEКСЂІ/МІХЯІЛОВ/ ІЧЪ BСEЯ/РУСИ. Docent Tuuk- ka Talvio’s email to the editor, 22 Aug. 2016. (TS)  Castrén did not describe the reverse face of the coin.  Probably from the reign of Mixail Fedorovič 1613–1645. Doc. Tuukka Talvio’s email to the editor, 22 Aug. 2016. På andra sidan2095 2. K<I>KHS ХАИЛ2096 621 Itineraria 4osa 1841_44.indd 621 21.8.2019 16:05:46 �Itineraria  Probably from the reign of Mixail Fedorovič 1613–1645. Doc. Tuukka Talvio’s email to the editor, 22 Aug. 2016.  This text upside down at the lower edge of the page.  Lieutenant Jakob Henrik Boisman (1786–1873) and his wife Klara Johanna Fredrika Silfversvan (1791–1872) from Holma in Orivesi. The Silfversvans were of nobility but the Boismans were priests and also officers. Their connection with the Lencqvists remains unresolved. Bergholm 1901: 157. (TS)  by ǁ ~, соколъ fågel  Олькинская. ǁ ~ olka Olkino  Bovykino  Maletino 3. Oläslig Slavonska. 4 D[it]o 5. De två första raderna oläsliga Den tredje: Мiха2097 Hedvig2098 Sofia Lenqvist (Eric Lenqvist) Софiа Кириловна Громовъ. Silfversvan och Boisman2099 (Tante på Holma i Orihwesi). ☙ [] ❧ Bya namn. Сояла (Suojala), приходъ Suoja Ревошурская, by. Repo Сурминская, by Surma (Соколовская, by2100). Тѣминская, by. Тюряшинская, id[em] Хедоровская. Keto rova Шанегорская. Шanj, vacker Шулонемская Sulo niemi Лейбонеми (Leiboniemi) Leipä Л<а>ревская, Maltasovskaja. Марьегорская (Berget Marje Марьина гора) Наволокъ Юрьевъ. Олькинская.2101 ☙ [] ❧ Ревпольская, Сонпольская. Телеверовская. Шельенская. Кузнечевское общество, селенiе. Бовыкинская.2102 Малетинская.2103 622 Itineraria 4osa 1841_44.indd 622 21.8.2019 16:05:46 �Lapland, Russia and Siberia – ✘ Чушелская (Чушела) ✔ ✘ Чушепалская (-pala) Palo. Вешконемская (Вёшкома) ✔ ? Каргонемская. Karhu niemi Окатовская. Пепинская.2104 Юролькое селенiе (Юрола)      Pepino Verxopadenskoe selenie Ugzenˈga Sovpolˈe Малонемнюская ǁ Малонемскомъ  Čižgora Гбачевская (Гбачь) Кузонемская. Kuusi niemi ☙ [] ❧ Л<су>новская. ? Чугмая. Верхнопаленское селенiе2105 Нижнопаленская. Угзенская.2106 Карьеполское селенiе. Совполская.2107 Малонемнюская2108 l. Чижгорская.2109 Херпольская. Айногорская. Власьевская. Тупиковская Юрьевская. Скропотовская. Сивазгорская (siewä) Друневская (neva) Корзинская (Корзина k[al]las en af rötter (коренъ <-----> <korej>). ☙ [] ❧ Курахтинская (Kura, ahdet) Мелеговская. Осташевская. Ярушевская. Якушевская. Биричевская. Ортевская. 623 Itineraria 4osa 1841_44.indd 623 21.8.2019 16:05:46 �Itineraria        Kotoši Šejmogory Vixtovo Letopala Paxurovo Kučkas Njuxča Олоковская. Андгорская. Чусовская. Гоголевская. Котошинская.2110 Митуринская. Оксовская. Пытковская. Кочумская (кочую) Курская Пиринемская (# pyry) Пурская. ☙ [] ❧ Шеймогорская.2111 Шетогорская. Юбирская. Вихтовская.2112 Валтегорская (valta) Печьгорская. Почизерская. Торонемская (tora). Летопалская.2113 Касконемская (kaski) Лавелс[к]ая (Лавела) Олькинская Рѣшитцо Засурская. Пиндерская. Поганосурская. ☙ [] ❧ Пахуровская.2114 Шулонемская. Исиднемская. Кучкаская.2115 Тимошинская (Нюхченская)2116 624 Itineraria 4osa 1841_44.indd 624 21.8.2019 16:05:46 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Klädedrägten har <-----> öfverensst[ämmelse] med Finska och <--> matlagningen2117 Finsk, egen hästras, stark, den Mesenska rasen2118. Finska anrättningar  – ej piroger, gröt som i Finland, kornbröd från egen åker bakas som i Finland. Till Jul bakas ej surt, utan sött kornbröd. Man kokar öl till prasnikar (få ej i Ryssland), kokar det i stora grytor (ej i ugn); ölet2119 dylikt som i Finland (ej <опага>2120) I Shenkursk m[ån]ga2121 trad[itioner], Finska drägter, Finska mössor (pata-lakki). Man tycker sig vara i Finland. Så och vid Pinega.             matlagningen ǁ ~ är alld[eles] rasen ǁ krets[en] ölet ǁ Ryssar <опага> ǁ < при> Possibly meaning опара, ‘starter dough’. mga ǁ <--> Kornmjölsgröt ǁ Korng[röt] Silmä means here a a dab (‘eye’) of butter in a plate of porridge. (TS) mjölk. ǁ Egentl[igen] R[ysk] velling ǁ ~. Ry Utan Salt ǁ Salt kunna ǁ <--> från […] ǁ skildt M[ån]ga bönder bära tröjor (i s[ynner]het i Shenkursk) under kaftan. Tshuderna hafva brännt Johannis eldar. Qvinno-mössor likna mera Finska än Ryska. ☙ [] ❧ Skjortor brukas med kragor, ej som Ryssarne. Grytorna äro gjorda accurat som i Finland, äro gjorda af malm. (Ryssarnes små af koppar) – Kornmjölsgröt2122 med silmä2123 och mjölk.2124 Wanlig rätt velling2125 alldeles som i Finland. Ej Ryssar le deråt. Ryssarna kunna ej lefva utan kött. Här är det sällsynt. Utan2126 Salt fisk kunna2127 de ej lefva. De hata Maskali (Stor-Ryssar) och hålla sig för ett från2128 Ryssar alldeles skildt folk. 625 Itineraria 4osa 1841_44.indd 625 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria     deraf. ǁ ~ De b åker ǁ fält ryssjor ǁ Rys Castrén originally made an addition explaining the pot found while ploughing a field here, but it was moved to the page where the issue is explained further (p. 618).  Landtmanna ǁ idog[het] ☙ [] De älska rofvor, steka i ugn, ❧ som Finnar. Ryssar veta ej deraf.2129 De odla kaski. Är åkern jorden god, brännas rötterna andra året, göra det sedan till åker2130. — I Pinega pator, ställas ryssjor2131, äfven not, alldeles lika med de Finska – dragas icke. — Här älskar man boskapsskötsel. — Hufvudrätterna äro saltfisk, gröt och mjölkvälling. — Midsommar-eldar och tjär-tunnor, springa öfver elden. ☙ [] — Midsommar-festen k[al]l[a]s här Иванова купала. Man badar då liks[om] i ❧ Finland. Flickorna gå i floden[,] kasta qvasten öfver hufvudet i floden och der de stadna, der blifva de gifta. Så och i Finland.2132 — Tavastländska hästar. — Långsamhet, betänklighet, ej detta lif och d[en]na rörlighet. Man mötes på vägen man betänker sig, tar sig bak örat, makar sig småningom. Svär ej väsnas ej. — Naturen enahanda – skogig nejd – såtor, <vedsrofvor > i skogen, spår af Landtmanna2133 idoghet – — Boskapsskötseln florerar, åker brukas. ☙ [] ❧ Enl[igt] theorien böra Finnarne hafva älskat d[en]- na nejd. — Taibal, бдагополучный gaibal 626 Itineraria 4osa 1841_44.indd 626 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – — Pertor brännas i pihti.2134 Wid floden Pishma, som faller i Petshora2135, finnas spår af Tshuders hus. ☙ [] ❧ — — Dessa Tshuder skiljas uttryckligen från Karelare. De blefvo efter Ryssarnes ankomst med dem uppblandade. — Tshuderne hade i Kolmogor sin egen Knäs. — Flere underjordiska gångar2136  – печеры2137 vid floden Pinega, omkr[ing] 100 verst från Kolmogor – Tshuder bodde i dem. D[en]na tradition härrör af sagan, att de med sina skatter gått in i jorden, d. ä. gömt sig undan. ☙ [] ❧ Chabarow och Sumorokoff i Pustosersk härstamma från Tshuder. — I Schenkursk brännes kaski2138 [u]tomordentligt2139, långt ifrån byn. Qvistarna brännes andra2140 året, då de bl[ifvit] torra. ☙ [] ❧ Cholmogor2141 Enl[igt] Müller2142 hette Kolmogor2143 först Holmgrad (Голмградъ), utbreddes d[eri]fr[ån] ända till Novgorod, som fordom k[al]l[a]des m[e]d s[am]ma namn.  A burning shingle giving light to a room was usually held in a special metal clamp (Fi. pärepihti, pihti) either on the wall or standing on the table or the floor. It was widely known. Vuorela 1975: 321– 322. (TS)  The River Pižma runs into the River Pečora from the left at a point 419 km from the mouth of the latter. (TS)  gångar ǁ ~ vid  Пещера = cave.  Slash-and-burn cultivation.  Mscr: otomordentligt  andra ǁ ej  See also above in these notes.  Ferdinand Heinrich Müller and especially his work Der Ugrische Volksstamm, oder Untersuchungen über die Ländergebiete am Ural und am Kaukasus in historischer, geographischer und ethnographischer Beziehung (1837) is meant here. (TS)  Kolmogor ǁ Holmgard  холмы ǁ holmar  горы ǁ ~ (b  sista Novgorodska ǁ Novgorodska Холмогоры, emedan nejden består af холмы2144 (kullar) och горы2145. Холмогардь af г[ородъ] холмовъ (островъ) гардiя правителство, правителственный городъ.! Xolmogor nämnes första g[ån]gen 1401 under sista2146 Novgorodska sammansvärjningen under 627 Itineraria 4osa 1841_44.indd 627 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  <--> ǁ i <->  ”Одолыта öfvervunnen ǁ Одолыта  Vasilij I Dmitrievič (1371– 1425), Grand Prince of Moscow in 1389–1425. Nenonen – Teerijoki 1998: 1141. (TS) Марѳа посадица <-->2147 Двинской Лѣтописець: «Одолыта2148 öfvervunnen полки Великаго княза и убита множество Двинянъ и Заволочанъ, а инный истопота (dränkt), а князь ихъ раненъ, кинулся въ лотку и убѣжалъ на Холмогоры, многыхъ руками изымата, потомъ и грады ихъ взята, и приведота, землю ту всю подъ Великаго Княза (d. ä. Moskowska Knäsen Vasilej Dimitrievitsch2149). Novgorodska Biskopen Ioanns bref, så lydande: ☙ [] ❧ [”]Благослови Архиэпископъ Новгородскiй Iоаннъ Владика у Св. Михаила вседневную службу, и благослови Игуменскомъ Луку къ Св. Михаилу, и буди милость Божiя и Святыя Софiи и Святаго Михаила на посадникахъ Двинскихъ, и на Двинскихъ боярахъ Нрвгородскихъ, на владичнѣ Намѣстникѣ, на Купечкомъ сторона с<-->ѣ и на всѣхъ Купцахъ Новгородскихъ и Заволоческихъ и на Игуменахъ, и на попѣхъ, и на всемъ причты церковномъ, и на соцкомъ, и на в[с]ѣхъ Крестьянахъ отъ Емцы и до моря, что с<а>тъ потребовали милости Божiей Св. Михаилу вседневную службу и Вы быти мои почтитеся о милостынѣ къ Св. Михаилу, и къ Игумену, и ко всему стаду. А ты Игуменъ съ соборомъ и со стадамъ Св. Михаила, Бога моли за всѣхъ крестьянъ, и буди милость Божiя, Св. Софiи и Св. Михаила, на всѣхъ Крестянахъ, и <--> владычне благословскiя Iоанново.” 628 Itineraria 4osa 1841_44.indd 628 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – Novgorods2150 Lätopicets angifver tre Erkebiskopar i g[am]la Stornovgorodska Eparchien med namnet Ioann. Den första vigd till Erkeb[iskop] 1140, † 1160, den andra utn[ämnd]2151 till Biskop 1155 till 1186. Den tredje bl[ef] Biskop 1386 till 1414. Documentet saknar åratal och datum, man vet ej af hvem.     Novgorods ǁ Novgorodska utn. ǁ från 1165 till Nestor ǁ 1. Kal ǁ 2. O See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.  Матигори ǁ <->  komna ǁ d[e] Alla äldre documenter förstördes genom Archang[elska] branden 1738, 26 Nov[em]b[er]. Dit hade archivet från Cholm[ogor] bl[ifvit] flyttat 1723 vid flyttandet af den första <Arch.>-Magistrat. ☙ [] ❧ De första invånare vid Dvina utgjordes af den utaf Nestor så kallade Саволоцкая Чудь, s[amman]blandad med Ryska Colonister – Nestor2152 räknar dessa Tshuder bland de under Novgorodska Slaväner underkufvade och skattskyldiga folk under Ruriks tid (868). Dessa Tshuder lydde sedan under Novgorod. Tshuderna antogo Christendomen i 11te årh[undrade] från Novgoroderna.2153 Novgorod styrde det Tshudiska folket genom de så kallade Двинские посадники och Новгородские бояры. Hvar dessa styresmän bodde är osäkert, men deras vicarier voro bosatta i byarna Матигори2154 och Ухтостровъ. (Enl[igt] Ioann; om Холмог[ор] nämnes ej). — I Ioanns bref nämnas Novgorodska och Savolotska купчи. De förra sannolikt гости, komna2155 för att handla, de sednare här bosatta. Man tror, att de sednare bodde i de urgamla byarna Курцево, Качкова, Падрокурья. Belägenhet. Xolm[ogor] på en ö i Dvina 112 verst fr[ån] Hv[ita] hafvet, 72 fr. Arch[angelsk.] Ön är omkr[ing] 5 verst lång, 2½ bred. Vid Xolm[ogor] ligga fyra större öar – Куростровъ, Нальостр[овъ] på vestra sidan, Ухтостр[овъ] och Чухченемскiй på östra – 629 Itineraria 4osa 1841_44.indd 629 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  omkr. [---] Söder ǁ Söder  Vavčuga is on the River Dvina at N64°13′51″ E41°55′42″. (TS)  Холмогорскiй ǁ Ch  This text upside down at the lower part of the page.  döda ǁ lik  handel ǁ 1. handel, so<-> ǁ 2. <--> <->  (sannolikt) ǁ (sannolikt hamn)  Ivan III Vasilˈevič (1440–1505), Grand Prince of Moscow in 1462–1505. Nenonen – Teerijoki 1998: 844. (TS)  Новохолмогоръ ǁ Novo[holmogor]  hafva ǁ sägas  och […] ǁ och hans farfar säges varit Tshud,  beskrifver ǁ är Floder. ☙ [] ❧ Berg: Omkr[ing] 2 verst fr[ån] Onogra ett högt berg m[e]d by Матигоры. omkr[ing]2156 5 verst Söder om Курополька står vid Dvinas vestra arm på ett högt berg byn Быстрокурья midt emot Naljostroff. Ровдина, berg och by  – Вавчуга på berg. — Man tror, att en fästning, городище funnits i Kurtsevska posaden och i byn Vavtsuga2157. — Холмогорскiй2158 и Важескiй Эпископъ Åkerbruk2159 och boskapsskötsel. Förfarna i smide och all хитрость. I besittn[in]g af guld och silfver, som de nedgräft i jorden – elden – Bygt sina gårdar på högt belägna ställen. Begrafvit sina döda2160 likaså. ☙ [] ❧ Arch[angelsk] Fordom Purnavolok. Här stod förrut ett gammalt kloster. Orsaken till dess anläggning skall varit ställets fördelaktiga läge för handel2161 med utländningar (sannolikt)2162 dess goda hamn. Grundlagd 1504 på befallning af Iwan Vasilj[ewitsch] II2163. Staden k[al]l[a]d[e]s först Новохолмогоръ2164 ända till 1610[.] ☙ [] ❧ Traditionen om Чудerna går blott ett par secler tillbaka. Så hafva2165 Mesens Invånare för omkring 2ne secler tillb[aka] hafva invandrat från Novgorod och enl[igt] trad[itionen] funnos här vid den tiden Tshuder. En bonde i Pinega <-----> talar än bruten Ryska och2166 det i jorden funna myntet beskrifver2167 sig från Alexej Mich[ailowitsch] tid. 630 Itineraria 4osa 1841_44.indd 630 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ I Чу<ы>детала (by) 140 verst från Mesen bodde Tshuder, funnos spår af deras boningar, gjorda af sten eller träd, betäckta med jord. De hade ej renar, men förde dock ett nomadis[erande] fiskare- och jägare-lif. I Pustosersk finnas ock dylika. De blefvo Ryssar och samojeder. ☙ [] ❧ Mesen På2168 Kaninska och Tim[anska] t[undro]r Svina2169, Kan[in] fl[od] Oma, Häeta чумище. Wisas Saambijaha2170 Kija Wolonga Häeydi2171 Jugorowo Pjosja, Pearti Pessanka2172, hoojaha2173. Judguj Soima, Tovutah2174. Pätowa, sjö  The list is upside down beginning from the lower edge of the page.  On S, Castrén wrote a Ш without striking out S.  Ending with я̆ха, ‘river’. The beginning is probably related to verb самбӑ-, 1) ‘to be able to talk with the soul of a deceased or accompany the soul to the underworld (referring to a shaman); 2) ‘to be a shaman’. (TaS)  Possibly from the word хэвды, ‘rib, edge’. (TaS)  On ss, Castrén wrote tsch without string out ss.  Хо я̆ха, ‘Birch river’. (TaS)  Possibly the Western Tundra Nenets dialect word Товота, elsewhere Тоёта, perfect participle of the verb тоёць, ‘to use something instead of a blanket’. (TaS)  (Dubbel) ǁ De ☙ [] ❧ Till Семжа kommo Ryssar från Moskva och köpte stället. — I Mesen kallas sund шаръ. — (Dubbel)2175 trad[itioner] om Tshudernas försvinnande: bortträngde till skogiga trakter eller assimilerade af Ryssarne. 631 Itineraria 4osa 1841_44.indd 631 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria      Azapolˈe Баповская ǁ Бановская И Bereznik Dorogorskoe Лобановская ǁ ? Лобанов<--->й  Lampožnja  Cf. Čulasa  Uščelˈe ☙ [] ❧ Mesenska kretsen. 1. Жердская волость ✔ Азапольская Asu2176 Боровая. Выченская. ? Баповская2177. Больше березницкая.2178 Дорогорская.2179 Жердская. Жукогорская. Закакурская. Заозерская. Игумновская. Киможенская. Килецкая. Косминъ (городокъ). Лобановская2180. ✔ Лампоженская.2181 ? Мойтевская. Малоберезницкая. ☙ [] ❧ Русольская. Смоленская. ? Селищенская. Холмогорская. Чулащельская.2182 Ущельская (пустынъ)2183 Олемскаго селенiя Олемская. Рецельская. Кебская. 632 Itineraria 4osa 1841_44.indd 632 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – III. Устцылмской Волости. Устцылмской Слободки ? ? ☙ [] ❧ ? 802–8732184. Великопоженскiй скитъ Гарева. Гаревой Верховская.2185 Загривочная Кривошежская Паровая2186 Сергiевошежская2187 Унжная Хабарицкая Устьпелская. Чуркинская Устьцелемская. 6–9 93–10. 7–8 104–100. 7–8 93–113. 58–69 116–147 29–24 19–12. Ижемской Волости.  The numbers of inhabitants in different villages, men  – women.  Verxovskij  Above o, Castrén wrote e without striking out o.  Сергiевошежская ǁ Сергевощельская  Castrén has added the two latter names afterwards.  Dijur  The names written in the Latin alphabet were added afterwards, probably in Castrén’s own hand.  Ustˈ-Uxta  Картаjoлская ǁ ? ~  Kartaëlˈ  At present, there is no settled location at the mouth of the River Kedva. (TS)  Кельчиюрская ǁ Кольчимагорская Брикаланская. l Брикинская 73–69. l Кычкарская2188 ? Болшепонев<->ская. Дьюрская Dijur 2189 43–60. Устьухтын- (holmens <------>)2190 ская.2191 Галовая. Galpih (Gabriels son) 33–40. Дивожская. Divöж (holmens sva<ns>) 56–56. Злобская. Зlöbah 156–175 Картаjoлская2192. Kartajuol2193 47–55 (juol, bäck[)] Кедвавомская. Kedvavom, af Kedva, 36–46 en flod, och wom, mun, mynning2194 Красноборская. (Miчa jag[)] 145–160. Ижемская. Iiswa 526–556. Кельчиюрская2195. Kelчijur, 28–31. сороги (särki) голова Колвинская 33–34. Самоедская Ластинская. (Lasta) 141–142. Могченская. Mogчa 504–539. } { 633 Itineraria 4osa 1841_44.indd 633 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria         Мошюская ǁ ? ~ Nerica Сизябская ǁ ? ~ Sizjabsk Ustˈ-Ižma Ustˈ-Kožva Щельяюрская ǁ ? ~ Великовысочная ǁ Великовыюченская  Pylema ☙ [] ❧ Гальская (Гамская) (Gam) Мошюская2196. Kulыm kk, af Sirj[änska] volosten, men floden dv. heter Moшjuh. Нерицкая. Nieridзj.2197 Пустозерская. Поромовская Poromos Сизябская2198. Ыыв, (ыырза, bebyggare).2199 Устьижемская. (Ustjä)2200 Устькожвинская.2201 Köжva (flod) vom Щельяюрская2202. Щeljajur 183–210. 104–127. 110–110 10–10. 33–33. 604–655. 52–56. 65–60. 92–120. V. (Устинская) Телвиская волость. Пустозерскаго селенiя Андревская. Бѣдовская. Великовысочная2203. Голубковская Екушенская. Куйская. Лабоская. Макаровская. Норыгинская. ☙ [] ❧ Никитцинская. Оксинская. Пустозерская. Поселовская. Пылемская.2204 Сопочная. Тельвисочная Устинская. 46–48 45–49 178–183. 15–30 30–27. 68–75. 61–73 29–26. 76–93. 60–58. 87–95. 58–65. 37–41 6–11 37–49. 63–67 83–88. 634 Itineraria 4osa 1841_44.indd 634 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – VI. Долгощельской2205 Волости. Долгощельская слободка.2206 Сынская деревня. Семежское (усолье) Семжа. Живущiе селелями между рѣками Важарой, Омой и Снопой. 201–254. 56–75 44–51. 18–16. VII. Вожгорской Волости 122–127. Бѣлощелькая2207 Вожгорская.2208 211–220. Засульская.2209 197–203. Койнайская2210 164–165 Лѣбская2211 77–76. ☙ [] ❧ Латюгская.2212 103–102. Малопыская. 18–22. Чуркинская2213. 5 Небская. 18–32. Палащельская2214 92–84. Пыское селенiе 103–123. Политовское. 20–29. <П>атрановская2215. 18–24. Родомская2216. 57–57 Устькымская2217. 59–54. Чучепалская. 99–105 Цѣногорская2218. 129–179 Живущiе селенями по Печерской рѣкѣ  Долгощельской ǁ Долгощеньской  Dolgoščelˈe  Beloščelˈe  Vožgora  Zasulˈe  Above o, Castrén wrote a, without striking out o. Kojnas  Above ѣ, Castrén wrote e, without striking out ѣ.  Latjuga  Чуркинская ǁ ? ~  Paloščelˈskoe  Or Татрановская <П>атрановская ǁ ? ~  Родомская ǁ Ro[domskaja] Rodoma  Устькымская ǁ Устьнымская Ustˈ-Kyma  Цѣногорская ǁ Ценогорская Cenogora Djedjina, täti. 635 Itineraria 4osa 1841_44.indd 635 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  нарядный ǁ ~, vacker  Castrén marked an accent over both vowels in turn and struck out both of them.  Вачеги ǁ В<--> There was an accent above the a, which Castrén had struck out.  Sirj. öde-väg ǁ 1. skogsväg, spång, mossa med liten skog. ǁ Sirj. biwäg  ett mål ǁ appetit  stark ǁ <--->  Кочaмъ ǁ Кочемъ  заливъ ǁ проливъ  vik ǁ sund ☙ [] ❧ Provincial-ord i Mesen. ✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ✔ ✔ ✔ ✔✔ ✘ ✔ ✘✔ ✔ ✔✔ ✘ ✔✔ ☙ [] ❧ ✔ ✔ ✔✔ ✔ ✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ Бажоный, smekord (голубчикъ). Баскá (ый), adj[ectiv] нарядный2219. Баки́лый, storstöflor Sirj[änska] Батосъ2220, staf (палка) Sirjänska Batäg (Бѣли, arsenik.) Бѣднился, gjorde (visade) sig fattig. Вáриги, ullwantar. Ej Вачеги2221, handskar af skinn. Sirj[änska] Вéресь, en träd (можинеьникъ) Ej Виска, bäck (ручей) från insjö Sirj[änska] истокъ Вица, vitsa (spö) Finska Вóрга (vorga), Sirj[änska], öde-väg2222 (t. ex. på <lunden>.) Выть vuitj, ett2223 mål, så m[yc]k[e]t en m[enni]ska mäktar äta. Sirj[änska]. Глѣзка, stycke (кусочикъ). Sirj[änska]. Деди́на, täti, тётка. Tiot Sirj[änska]. (✘ ✔✔ Доръ), genomflottigt (fett) kött. Sirj[änska] сало. Dör, жиръ. Дресва, толченый каменъ, kisel-sten) Sirj[änska]. Дюжiй, stark2224. Хостъ, fångst (итти въ хостъ, gå på fångst) Кавышь, liten and. Канатся, be, bedja, просить. Калыпъ, form att gjuta kulor uti. Калтусъ, backe på en mosse Sirj[änska]. Калги, kalhu, skida utan skinn. Камысъ, renbenlingar utan hår. Киса, rensel af skinn. Sirj[änska]. Кичига, en maschin att tröska bröd. Sirj[änska]. Кочамъ2225, århake (i båt) Кубъ, der Topf, горшекъ, stor gryta. Sirj[änska]. Кумка, kopp (the-kopp) Sirj[änska]. Курья, заливъ2226, vik2227. Sirj[änska]. 636 Itineraria 4osa 1841_44.indd 636 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ ✔✔ ✔ ✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ☙ [] ❧ ✔✔ ✔ ✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ✔✔ ✔ ✔✔ ✔✔ ☙ [] ❧ ✔✔ Кутъ, knut, på inre sidan, u[gn]shörn2228. Лона2229, förra året. Лопатиня, klädebonad. Lopatinja, gammalt plagg.2230 Луда, sten under vatten på Ryska: полуда. Qvicksilfver (under spegeln) Межень, (Meshenj), равноденствiе Мѣсто, sofställe, sia. Мешень2231, mål, уѣли. Sirj[änska]. Конъ, расъ Наконъ,2232 одинъ разъ Нерпа, hyljet, skäl, тюлень. Sirj[änska]. Новый, 1) ny, 2) loinen. Ныласъ, тонкiй ледъ, glatt. Няша, våt, mjuk, kal jord, илъ. Sirj[änska]. Обмѣненился, ошабся. Кутать, täck. Ошкуй, бѣлый медвѣдъ. Ошку, björnhud. Тóжня, stöflor utan skaft. Раушка2233, (benrangel), mager. Релка, ett högt ställe, som ej öfversvämmas af vårfloden. Ропакъ, sönderstyckad is, Sirj[änska] (оврагъ, ett däld emellan berg) Слудъ, skara. Слусъ. Сусломъ, die Garbe. Сувой, farvatten, djupt ställe, syvä. Sirj[änska]? Suvoj, farvatten, глубина. Торокъ, выкоръ. Туесъ Sirj[änska] Улова, vattenhvirfvel, Sirj[änska]?2234 Ej Утилга, hyljet af honsl[ä]g[t]et. Урасъ, svullnad. Sirj[änska]? Шаръ, Sirj[änska] проливъ. sund Шашга, bröd. Шýга, snö, s[amman]frusen med is. Sirj[änska] Щ. Щелья, klippig strand. (Шелья) Syrj[änska] Юро, Juróh множество рыбы (въ воду).  Mscr: ungshörn  Castrén put а in brackets and wrote и above it: лони  […] plagg. ǁ ~ Лосъ, <taget> under vatten Sirj[änska].  Мешень ǁ Мишень  Наконъ, […] разъ ǁ (Наконъ, одинъ разъ)  Раушка ǁ R[auschka]  Sirj.? ǁ <-> 637 Itineraria 4osa 1841_44.indd 637 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria       uppför ǁ norr om puutun ǁ п Ражово ǁ Рашово sjö ǁ ~? Езить ǁ Есить забырат ǁ ~ Waga (Вага), — 50 verst uppför2235 fl[oden] Mesen i byn Kasmin Gorodok lefde Tshuder vid en flod, som faller i Mesen och k[al]l[a]s ручеи Югрина. Man har funnit i jorden vid floden Vorotin 600 Rubel, som tillhört dem. Мурашъ, muurahas Lopota, lapio. Сал<-->а. Макса. Затулье. Лахта. бдагополучный тайбалъ. Тайбала, väg genom en öde sträcka. Morda Surpa merta Вёрша путаюсь, п puutun2236 } Pun̆ anets, liten fogel, ej röd. Nora (Нора), nori (der räfvar bo). Kajtni. ☙ [] ❧ Kurja, bäck, Syrjänska. Чумъ, <->ir. Tschom. Мянda, 2 малинкiй елникъ 1) малинкiй ель, af mänty. Хруско, grof (mjöl). Ражово2237, mjöl ej groft ej fint, af medelslaget. Заспа, gryn Сватъ, talman Сватья Loh Лохъ, hos Ryssar vraklax, lohi. Viska, flod, som löper ut från en sjö2238 Tealviska, by vid Pustosersk af teal лап. гора пу Kurja, vik af flod. Jes (Есъ (езъ) заборъ для рыбы. Езить2239, заборъ забырат2240 638 Itineraria 4osa 1841_44.indd 638 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – Kut, Knut, aflägset hörn, i Mesen. Топоръ, yxa Ryssar påstå, att detta är ett lånt ord. Witsa, spö i Mesen. R[yska] Розга, ruoska. ☙ [] ❧ Оссипъ2241 Андреевичъ Филатовъ2242 Feodor Petrovitsh Kanikow-Kan Filip Jegorovitsh Kanjukow Timanskoj Desjatsho<--> Vasili Konradjevits Kanjukoff-kan2243  Оссипъ ǁ Ossip  Филатовъ ǁ Davidov  These four persons were probably Castrén’s informants. Cf. below.  Obs […] klagomål struck out. The latter sentence appears to be connected with the Russian bandit whom Castrén met in December 1842. See p. 468. (TS)  Nižnjaja Pëša on the River Pëša. (TS)  jern ǁ silf[ver] Obs. Ryssar ega ej rätt att fiska och de bo vid hafvet. Samojederna frukta honom som för synden – hotat sönderslå deras båtar – M[ån]ga följde mig till hos Maste tsjum och <----> anför klagomål2244 Pjoshja2245 till Uusje Ifrån Uusje till Pjosjits Ifr. Pjosjatsa till Prisjatinitsa Ifr. Prisjatinitsa till svojnoj Nos Ifr. till Pesjanka till Lemtsa, b<ä>ck, uria I Urja Indiga Till Indiga ☙ [] ❧ Ifrån 20 15 (9) + 15 (9) ++ 30 (20) +++ 7 60 <50> (20) 50 + Betalt för 14 verst ++) Betalt för 14 verst +++) Betalt för 26 verst ☙ [] ❧ — I L<---> bodde Tshud – på höga ställen, gropar i jorden synas efter dem – arbetade enl[igt] n[å]gra koppar, och jern2246 i dem, voro mästare i konsten – Eld<en> Urianer, der de begrafvit sina skatter. Hela Mesenska landet säges i fordna tider hafva bebodt af Tshuder  – ingen Rysse  – De hade m[yc]k[e]t renar, men åkte blott med en – 639 Itineraria 4osa 1841_44.indd 639 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  ett ǁ att man  Possibly ңув’ тер, ‘contents of grass’. (TaS)  Possibly related to хуни’ ~ хо”ни’, ‘each of the poles forming the framework of the tent’. (TaS)  си’, ‘the part of the tent opposite to the door opening’. It is considered holy. (TaS)  ва”ӑв, ‘the part of the tent meant for sleeping’, ‘bed’. Sagan täljer, att Kejs[aren] sände Ryssar att bekriga dem, men Ryssarne kunde ej bl[ifva] dem öfvermäktiga. Då befallte Kejs[aren] ett2247 envig. Man skulle hugga ett träd, Ryssen på ena, Finnen på andra sidan – På den sida, som trädet föll, han skulle blifva den andra underdånig. Finnen högg efter sin sed fäst ned, Ryssen högre upp, trädet föll derföre på Finska sidan. Tshuderne sprungo bort (TaS)  сея, ‘the part of the tent at the door (the women’s part of the tent)’. (TaS)  сарва, ‘the top (of the tent)’ (TaS)  ңу, ‘pole of the tent’; ея, ‘upper winter fur covering of the tent’; мюйко, 1) ‘the first covering layer of the tent under the ңу in winter, with fur on the inside’, 2) ‘filling’. (TaS)  па”, ‘a stick with drilled holes and a hook at the end, for hanging kettles over the fire’. (TaS)  пи”мя, ‘trousers’ (TaS)  пэвӑрка, ‘to be darker, to be tarnished’ (TaS)  теця̆рка, ‘to be colder’ (TaS)  мӑле, ‘already’ (TaS) halmbetäckning i tsjum2248 Hunjier, risbetäckningen.2249 Sii’eh¸väggen emot dörren –2250 Wau, bädden och väggen d[er]wid2251 Siejeh, väggen å ömse sidor om dörren.2252 Saarováh hållas de stänger, som först uppresas vid uppförandet af tsjum2253 Uh, jeeje’h, myjkoh,2254 Pa’, stänger för grytor –2255 Paadojaaptaa, stukor, som fasthåller dem – Pimeäh, byxor af renhud2256 Paevarkka, темновать af paevih2257 Dietserkka, холодновать af dietsch2258 Mallie, уже2259 ☙ [] ❧ Uuntjer, ☙ [] ❧ — Bröd stekes på spett — Fattiga Timanska Samojeder fånga vildren om vår (äfven om hösten) i skogiga trakter, vid Mesen. Skjuta dem, soml[iga] fånga med snaror. På tundran finnes ej vildren. — Skjuta vargar, fånga i gropar. — Navaga fångas om hösten – de äro ej goda om vintern m[a]gra — Björnar finnas. — En stor olycka för Timanska Samojederna är, att Ka<---> och Ryssarne stå <vid> hafvet och upp<--->ta mossan, som fånga горные 640 Itineraria 4osa 1841_44.indd 640 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Samojedisk trollkonst [—] En Sam[ojed] tog från sin dotters bröst en ryttare med häst och lans – — En annan tog en pil — Hvad Gud sänder, kan ej hjelpas – Hvad andra m[enni]skor skicka, kan hjelpas. — Trollkarl säger hvarest god fångst, h[vil]ken dag är lycklig etc. — Wid <p--si> frågas råd af Hähe — Renhufvudet åt Num ställes på en stör – ☙ [] ❧ Om morgonen Jileumbaertje, Pudar (uut)sidin, Manj (uut)side ham Какъ ты станешъ Такъ мы станемъ.2260 Om aftonen Jileumbaertji Hensertseejeh (Henser seejeh[)], Manj koonungum  Илебямбэртя, пыдӑр сидын / маня” сидёхома”, ‘you woke up, let’s wake up’, but the latter sentence seems to be more like the singular than the plural 1st person. (TaS)  This note by Castrén is somewhat unclear. “Manj koonungum” looks like the singular, which would mean that Castrén’s translation is not precise. Henser (expectably Hanser) is unambiguously ‘how’. Seejeh might be a form of (Терещенко 1965; Lehtisalo 1956) ‹сея›, ‘the part of the tent closest to the door, the women’s part’, but its meaning cannot be connected to the meaning ‘to be extinguished’. Manj should be ‹мӑня”› = /mənyaq/, ‘we’, not ‘I’, but it may be a dialectal form west of the Pečora. Koonungum could be a false form of the verb, meaning ‘to sleep’ or ‘to fall asleep’, with the poor Russian translation ‘мы спать’. (TaS)  пюды, ‘elder wife (in polygamy)’ (TaS) Ты (заря Какъ потухъ <спанешъ> так и мы <спать>2261 Med ansigtet vändt mot solen Siirtjeh gå under jorden, hafva guld, silfver, bäfver – Болванскiя шопки (горы) – wackra ställen Pivdii, första hustrun.2262 641 Itineraria 4osa 1841_44.indd 641 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria ☙ [] ❧ Byar vid öfra Petshora. Andjech, närmast till hafvet, 10 gårdar Noriga, Nori här hål, i hvilka (räfvar) звѣрь bo. Sopka. Bädovo. Makarowo. Nikitsa. ✔✔ Kuja. Poilovo. Jokushets. Telwiska. Utsjenskaja. Gorodok. Golubkovskaja. Oksinskaja. P<ы>limetskaja. Laboskaja Welikoviska Sula 1000 innevånare på 3 när vid revisionen. Enl[igt] Prest-tabellen: 1014 mankön 1163 qvinkön. 2177 H[äri]fr[ån] afgå invalider: 11 mk. 45 qk. 56 642 Itineraria 4osa 1841_44.indd 642 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Märg äta Samoj[ederne] råa. Benmyskler och innanmätet i hufvudet ätes. — Blod samla Samojederne i blåsor, låta frysa, koka med mjöl, burduk. En nödfallsreso<---> — Soml[iga] fattiga2263 koka mjöl och vatten  – pustovara. (пусто варять)       ☙ [] ❧ Observanda 1.2264 Idkar någon Samojed hafsfångst på egen hand? Sv[aret]. Få rika göra det. Fattigare idka fångst med små båtar i hafsvikar, som kan2265 ros af tvenne personer. Ryssarne leja ofta 10–12 personer. 2. Hvad betala Ryssarne? Efter öfverenskommel-    fattiga ǁ äta 1. ǁ Fiska kan ǁ blott ~ Нѣрпа ǁ N[erpa] Specifically, ringed seal (Pusa hispida), living widely in the Arctic region. Also several other species are often called нерпа in Russian vernacular language. Жариков 2013. (TS) Beluga whale. (TS) Walrus (Odobenus rosmarus), widely hunted in the traditional Arctic culture. (TS) Killer whale (Orcinus orca), living in both the Barents and White Seas. Северная энциклопедия 2004: 431. (TS) isbjörn ǁ hafs metas ǁ fångas se, antingen en del af fångsten, eller vanligare eft[er] afbetala Sam[ojederne] h[äri]g[enom] sin skuld hos Ryssar. 3. Huru många personer på samma båt? 4. Huru fångas? 5. Hvilka djur. af skälar tre slag Нѣрпа2266. Лисунъ Сѣрка. } тюленъ. Морскiй зdець бѣлуга.2267 моржъ.2268 Косатка, stor2269 Оскуj, isbjörn2270 6. Huru metas2271 navaga? Med krok. 643 Itineraria 4osa 1841_44.indd 643 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  hafvet ǁ <----> andra  The River Sula flows into the Pečora from the left (west) at N67°16′26″ E52°5′25″. (TS)  The Cilˈma is a river discharging into the Pečora from the left (west) at N65°26′33″ E52°5′41″. (TS)  The distance might place them somewhere around the present-day village Filippovo at N65°26′8″ E51°6′14″ but they cannot be identified. (TS) ☙ [] ❧ Hvarifrån taga floderna på Kaninska, Timanska och Bolshesemelska tundran sitt urspr[ung]? Pjo[shja] De flesta från sjöar och tundror. Pjoshja, från Чаишинъ. ☙ [] ❧ Tundrorna äro så lägländta, att soml[iga] floder löpa i en mot hafvet motsatt riktn[in]g och uttöma sig sedan i andra elfvar. Näset Suvoinoi Nos är mycket smalt. Om hösten pläga Samojederne med renar jaga på yttersta spetsen af näset тець och skjuta dem eller fånga dem i vattnet. Тець lifnärer sig af морскй звѣрь och träffas d[er]före i m[än]gd vid hafvet. Ryssars och Samojeders förhållande till h[varan]dra. Bolshesem[elskaja tundra] — Samojederna samlas vid Pustosersk till Jul att betala sin skatt, försälja sina renhudar och andra skinnvaror samt förse sig med mjöl krut etc. Efter 2 veckors vistelse begifva de sig till hafvet2272 — På Tim[anska] och Kan[inska] tundran samla Starschinerna skatten – k[al]l[a]d[e]s fordom Suva2273 Ishma af Sir[jänsk] Iswa. ☙ [] ❧ Sula Kring Tsilma2274: Små floder: Jorsja, Tshurwa, Soswa, Jonwa (sjö), Uita, (sjö). Maksara (bäck) På Petschora högre upp (верхъ) en biflod Laja. På Tsilma, 70 verst från Ustzilmsk finnas Tsjudgrafvar.2275 644 Itineraria 4osa 1841_44.indd 644 21.8.2019 16:05:47 �Lapland, Russia and Siberia – Шенъ, i Шenkursk, Шenga o[ch] fl[ere] andra ord ☙ [] ❧ — Paleniina, förbrandt ställe — Purga, pyry. — Lapa, fot, tass, nedre del af fot — Мутный, mutanen – Mulnej, k[al]l[a]s två små bifloder till Petschora Пучка, putki  som ǁ men de hafva  Castrén probably meant undandrifna.  See the commentary to the article Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 84–85.  lika ǁ d[ito]  Mscr.: bränga ☙ [] ❧ Af Philip Alexeievits 50 Rub[el] för bränwin åt Innokenti ☙ [] ❧ På ön Kalgujeff bor Tshud. Här höras ofta röster, renar drifvas, hundar skälla, men ingen är synlig. Somliga hafva till och med sett Tshuder åka med renar, som2276 ej visat sig sedermera i någon Tshjum. Till en Samojed hade en gång kommit 2ne hundar med ha[l]sduk på hals. ☙ [] ❧ Sihrtjeh, bo och vandra under jorden, der de ega guld, silfver, bäfrar m. m. ☙ [] ❧ — På Dvina, säger trad[itionen] i Ischma, bodde fordom m[ån]ga Tschuder i byar; på Petschora funnos blott enskilda nomadiserande familjer. De blefvo underrättandrifva2277 af Ryssar; flyttade längre bort undan dem. — I trakten af Ischma finnes i skogar ugnar liknande nutidens badstugu-ugnar. De säges vara lemningar af Tshudernes boningar.2278 — Tshudgrafvar finnas wid floden Tobisch, 7 verst från Ischemsk. Runda, en saschen djup, lika2279 bred, i bottnet aska, kol, fogelben. Wid sidan en stor hög brän[d]a2280 stenar, kring stenarna en liten skog. 645 Itineraria 4osa 1841_44.indd 645 21.8.2019 16:05:47 �Itineraria  nära ǁ ind  All these are struck out.  Krasnobor is situated on the River Ižma/Izˈva at N65°17′38″ E53°17′13″. (TS)  Ustˈ-Ižma at the mouth of the River Ižma/Izˈva at N65°18′7″ E52°55′15″. (TS)  Ščeljajur on the Pečora at N65°19′36″ E53°25′11″. (TS)  Njašabož on the Pečora at N65°27′38″ E53°51′14″. (TS)  Situated at N65°28′20″ E54°15′26″. (TS)  Situated on the Pečora at N66°18′49″ E56°6′16″. (TS)  150 ǁ 1. 70 ǁ 2. 80  Apparently Ustˈ-Usa at the mouth of the River Usa at N65°58′38″ E56°55′6″. (TS)  The Kolva runs into the River Usa from the right (north) at N65°55′31″ E57°19′9″. (TS)  grop ǁ så k[al]l[a]d  stenarna ǁ h  Några ǁ E  Kolva ǁ ~ - Sirj[änerna] köpa renhudar bakom Kamen — Man har funnit ofvan jorden nära2281 Krasnobor ☙ [] m[yc]k[e]t små silfver-fat och en  ❧ stor aflång guldring. Wid Ischma en yxe, hög, men ej bred, såsom de Ryske. — Gort, grop, Sir[jänska] Gortыn, дома. Sirj[änska] voloster – antal – Prester – renar – Sibirska och marknads resor – byar.)2282 ifr[ån] Joma till Krasnobor2283 Till Ust-Ishemsk2284 Till Materik l. Щeljajurskaja2285 Till Njeжdi Till Njaжabers2286 Till Kычkara l. Brykalanskaja2287 Till Praskan (3–4 hus)2288 Till Ust<im>зja2290 Till Kolva2291 40 15 25 12 8 20 1502289 80 (60) 25 345 ☙ [] ❧ Wid <Syrj[änsk]> Ischma undersökte jag en grop2292, som sades vara Tshudisk. Här fanns blott kol och brända stenar. Gropen var starkt jordbevuxen, omkring en aln. Tätt derinvid fanns ett jordbevuxet stenröse, stenarna2293 voro brända. Några2294 famnar derifrån åter ett likartadt stenröse. <---->ben upptäcktes g[enom] gräfning — Dylika ställen finnas ock på fl[ere] andra st[ällen] — Enl[igt] trad[itionen] wisa sig om nätterna kor och hundar på fl[ere] ställen – — Bifloder till Petschora: Dboinik (tvenne ofvan om Kычkara), Чarka, Mutnej (2), Lebed (Jusjuh), Djenisovka, Laaja (ofvan om Praskan), Andruшkina, Kolva2295 646 Itineraria 4osa 1841_44.indd 646 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [] ❧ Enahanda traditioner och myther anträffas hos Ryssar, Samojeder, Finnar, Lappar, Syrjäner. — Historien om myggen. — Björnen helig hos Samojeder. — Jijieru, Ваденный чертъ – ween emäntä. Syrj[änsk] Kulj.2296 — Лѣсовый чертъ, Wörsa, — Metamorphoser. M[enni]skan förvandlar sig till varg, blir skjuten. — (ordspråk motsv[arande] i Finskan och Ryskan).2297 ☙❧ inner cover Adrian2298 Sosonoff2299  и’ ерв ’, ‘water guardian spirit’ (TaS)  After these notes there are 18 empty pages in the notebook. The following text begins from the other end of the notebook.  This text is on the inner side of the cover of the notebook.  Sosonoff ǁ Со[соновъ]  Probably also these three persons were Castrén’s informants, cf. above. (TS)  These three lines are upside down in the lower part of the inside of the cover.  lifliga ungdomsfriskt ǁ 1. lifliga. Men ǁ 2. lifliga. De äro afv ǁ 3. lifliga. De äro friskt Ivan Wasiljeff Istomin Ivan Artejeff2300 Wysjym2301 Waara, гора ’Sar, salmi (прочь) ☙ [b] ❧ Fräta råa köttet, bloden rinner 1. Samojedernas fina känsla. De första halfsjungna qväden. Ivan, Ablej Ofta har jag tänkt, att Finnar, Lappar, Samojeder äro gubbar, lefvat ut sin tid. (Ryssar, unga, lifliga. ungdomsfriskt2302, slägte.) Ryssen sjunger vid s<ur>t och bröd. Lik en obetänksam yngling är han ej särdeles nogräknad om sina handlingars moralitet. 647 Itineraria 4osa 1841_44.indd 647 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  personer ǁ resand[e]  Castrén probably meant byta.  än ǁ 1. ~ nödigt vore ǁ 2. ~ före<--> nödigt <vore> ǁ 3. ~ Om den gäller ǁ 4. ~ Den Castrén left the sentence unfinished.  en ǁ s[lik]  kan […] visan ǁ qväder en åldrig visa  Ehvart ǁ Jag kan  den[n]a […] vore ǁ detta ej vore  Upside down in the lower part of the page.  Moskva ǁ Novgor[od]  Samojedhandel ǁ ~ och  From here to the end of the page, the notes are in pencil and in worn-out condition.  vägrade ǁ ville  This description is from December 1842 in the tundra, cf. p. 447.  The word disappears in the fold of the notebook. Det är en gammal klagan, att personer2303 som egnat sig åt en resandes nomadiserande lefnadssätt, vanligtvis bryta2304 läger oftare, än2305 På en2306 slik resande kan2307 tillämpas den bekanta visan: m[yc]k[e]t gagnt etc. Jag kan ej neka, att icke s[am]ma otolighet besvärat mig. Ehvart2308 jag kommit, har jag alltid hållit före, att den[n]a2309 ort ännu ej vore rätta stället för min verksamhet. Icke hemmastadd. Hemmet allerstädes  – Archangelsk kurerade den sjuka Aap; Matvej, Sa<m[ojed]> Petr. Ivan Archiresovits Kutennik känner k.2310 ☙ [b] ❧ Rese-anteckningar. Mesen. Dess namn Byggnadssättet, invånare från Moskva2311. St[aden] privilegierad samma år, som det nya Pinega (köpman. Samojedhandel2312. Inga hist[oriska] minnen. Puja Somsja Inv[ånare] fr[ån] Moskva omgifven af Samojeder vinter tiden. Bönder drifva Samojedhandel. Föra Ma<---->or m. m. till marknaden i Pinega. Stanovoj vill se pappren. Паруютъ – паштпортъ. — Kåtan emellan Som[s]ja och <--gla>2313 äro vinnstiggunst. Ledd dervid vägrade2314 jag den tredje supen åt Samoj[eden] under förevändning, att sonen skjutsat mig dåligt. Gif ej åt sonen. Yrväder.2315 — I <---gla> trakterades jag utan betal[ning] — Det ruskiga inträdandet i Nes: köld: <---->2316 — Samojederne köpa af Ryssarne smör som betalas med 40, om hösten med 50 kop[ek] 648 Itineraria 4osa 1841_44.indd 648 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – — De köpa äfven i ugn stekt surmjölk, som de under vintern släpa m[e]d sig i tunnor. Tunnan, in☙ [b] rymmande 20 pud kött, kostar 8 Rubel. Sur❧mjölken uppsmältes om vintern i kittel, om sommaren wåren smälter den naturligtvis af sig sjelf. — 60 verst norr om Nes vidtager K[anin] Nos. den 23 [December 1842 nya stilen] kom till Nes. Julen gick mig ur händerna, utan2317 att jag wisste n[å]g[o]t d[er]om, ty jag hade förlagt2318 min almanacke. Nyårsdagen. Derom hade jag ändteligen en kunskap. För att fira den på ett anständigt vis, utlade jag snaror för snöripor med ponomaren2319, men vår2320 fångst misslyckades totaliter. Derefter gick jag ut med min bössa, men det blef, jag såg intet, hörde blott wingslagen. Jag fick alltså inskränka mig till den sura fisken och en måttlig mjölkvälling. Sjelfva2321 nyårsaftonen inbjöds jag dock till Prestfrun, som trakterade mig the.2322 Också kunde jag ej undgå att dricka ett glas vodka hos henne. Slutligen presenterade hon mig äfven med några ☙ [b] lökknoppar, med den försäkran, att de  ❧ skulle2323 göra god effect i fisksoppan. Med min värd kunde olyckligtvis ej bestå n[å]g[o]n fisksoppa. Wäntan på Samojed.       utan att ǁ så a[tt] förlagt ǁ bortglömt Precentor. (TS) vår ǁ fån[gsten] Sjelfva ǁ Nyårsaftonen Cf. Castrén’s dramatic and obviously embellished published description of the visit on p. 449–452.  skulle […] fisksoppan ǁ voro mycket goda att läggas i уха, fisksoppa  This text is not in Castrén’s own hand.  From here until 3. probably in Castrén’s own hand. Виноградье2324 красно зеленое, что во далечемъ, далечемъ во чистомъ <поѣхъ>2325 6. <к.> 3. что еще того подалѣ на украинкѣ | стояла яблокъ кудрявая, по<-> того же яблокъ кудрявого | стояли столы дубовые | , ножки точеныя подолоченыя,  | на тѣхъ столахъ скатертечки бирчатые разослалы монатъ, | на ☙ [b] нихъ кушаньѣ сахарньѣ стоятъ, | ❧ радлить, наливки разналивчиться, | за тѣми то столами сидить красна девушка душа | Марѳа 649 Itineraria 4osa 1841_44.indd 649 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  вашей ‖ ~ <модечной Е---неѣ су---гѣ> также попд, к и <----> тоже бѣдный Нѣмець  The words отричаюся отренохся were added with pencil to the right of the line beginning with Fruktan and noted with an x belonging here.  –25° C. (TS)  det ǁ sju  gjorde ǁ 1. br ǁ 2. gjorde Samojeder  In Sëmža, see the travel description written for publication on p. 453. Петровна, | она шила выживала то<ню было> полотно, шила выживала о четрырехъ углахъ, | первый уголъ выживала круты горы, со лѣсами, круты горы со лѣсами, со лѣ<сами> <--> совѣрями, | на второмъ то выживала светель мѣсяцъ со луками, | со частыми со звѣздами, на третьемъ – то выживала красно солнце съ маревами со теплыми со вѣтрами, | на четвертомъ выживала сине море со волнами, | сине море со волнами со черными кораблями со белыми парусами съ удалыми молодцами, | на середсѣ выживала всѣ Россiѣ со лѣдыми, | съ отцомъ съ матужного, | со добрымъ конемъ съ родныя брателномъ ☙ [b] ❧ на берегѣ, гдѣ <мы л> отъ муки ходилъ я пѣшкомъ изъ Краснобора до Материки, сжида<лъ> здѣсь лодку и читаю пѣсны Шиллера. За мою муку покорно благодарю Вамъ и вашей2326 ☙ [b] ❧ [—] Samojedens bedrägeri och klagomålet hos Ispravnik. — Fruktan för min person. — Det allmänna tiggeriet. — Samojedens döpelse, hvarmed jag deltog såsom fadder. Hans dåraktighet. Аминъ говори, Ійсусе. отричаюся отренохся2327 ся ся ся. Погоди. Doppades i ett vak uti floden vid 20o [R]2328 köld. Under det2329 Presten läste böner, gjorde2330 en vattenkonst. — Min Samojediska läromestare: молчите, вы не ученые люди.2331 650 Itineraria 4osa 1841_44.indd 650 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – Emellan Nes2332 och Wisas finnas tvenne2333 smärre åar: Jolguj2334 och Kruta. Den förra faller i Nes och sednare i hafvet. Mellan Wisas och Oma följ[ande] åar: Vorovka ✘, Letinska ✘, Rossocha.  The River Nesˈ runs into Mezenˈ Bay at N66°39′14″ E44°35′2″. (TS)  tvenne ǁ följande  Jolguj ǁ Jolgoj  måste ǁ kunna  Mys Mikulkin is the easternmost point of Kanin nos at N67°48′39″ E46°41′37″. (TS)  Перепуски ǁ ~ 4 Emellan Oma och Snopa: Paltsova, Panova, Omitsa, Peschanka ☙ [b] ❧ Ooma, <чули>ще. — Om jorden fryser starkt om hösten, så måste2335 alla Samoj[eder] till vintern draga sig d[eri]från, emedan marken der är m[yc]k[e]t blöt och renarne följ[akteligen] ej få lös n[å]g[o]n mossa. De uppehålla sig då kring Ческая Губа. Men om jorden ej fryses, uppehålla de sig på venstra sidan om Kap Mikulkin2336, der промышли äro goda. Floder på Kanin 1. 2. 3. 4. 5 6 ☙ [b] ❧ 7. 8. 9 Чиза, midt emot Чоша Волосова. Кiя Шойна, Soina. Торна Салница. Болша Бугриница Малая Б[угриница] På högra sidan 1. Голубница (Golubnitsa[)] 2. <Uul>ta 3. Перепуски2337 651 Itineraria 4osa 1841_44.indd 651 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  The list beginning here is separately in the lower part of the page, but Castrén noted it as belonging here.  Above an unclear <--rk>  This and the next mscr page are of extremely worn writing in pencil.  <-----> ǁ <Baldje> Wisas (Saambijaha)2338 Vorovka Letnitska Oma (Häetáh[)] Punovoj Oomitsa Pessjanka Snopa Jietéh Medva<s>i Snopitsa Gravesnoj Jugrovo ́ Pjosja Peastih Gusintsa Pjosjitsa Priseljenok Mu<o>rm<a>jaha Prisetintsa Pesuusna Volonga Häeydi Svoina Pess’anka я Hoajaha2339 Peredni, Jierjaha Björnar finnas der Dessa äro nedanom Чоша och falla i Ческ[ая] Г[уба] från 1. Чоша. 2 ☙ [b] ❧ Den2340 <----->2341 Timan <--> kåtan. Godt folk – Resa <----->fvadt folk flickan gör <-->t — Den 3 Febr[uarii] Yrväder – Wärre och wärre – 4 a 5 g[ån]g[e]r till s[am]ma flod. Sover n[å]g[o]t. Foro tidigt vilse Богъ привесъ Jemtschik[arne] tänka stadna, känna ej nejden, wåga d[er]före ej 652 Itineraria 4osa 1841_44.indd 652 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – komma till mig[.] Renarne vilja åt venster. Sålunda upptäckes <Ijjuanes> Болшiй чумъ R<---->as öfver färden hela natten. Min klädedrägt våt  – frusen köld mot aftonen  – Intet synligt  – berg och hafvet  – Fruktan att Jemsts[chikarna] skulle förvillas från h[varan]dra – Intet andrum; <i> <synl> <----> <----> höjder2342 Den 4 Febr[uari] Morgonen2343 klar. Gaf mig åstad[.] Ännu värre yrwäder är följande dagen. <---->, trötthet  – yr i hufvudet, darrning  – Slår hufvudet mot <väggar> – Fruktan att hafva förlorat förståndet var ett tecken till lif – Emottagandet i <Indiga> Страхъ  – Följ[ande] dagen <kåtan>. Bot mot sot  – Gick att kämpa mot vind  – medvind återkomsten – Flodvatten – Badstuga. Spiritus – absolut nykterhet – Har ej tagit en snapps på 8 månader2344 – dåligt bränvin – ej sofvit i säng på 12 månader2345  This description is from the winter 1843, cf. the published version on p. 474–476.  Morgonen ǁ Da[gen]  Cf. description of the visit to the priest’s wife in Nesˈ on New Year’s Eve 1842 on p. 649.  Cf. Castrén’s description of his stay in Nesˈ around Christmas and New Year on p. 449– 453.  пэ” савӑк”, ‘the ones with sharp stones’. (TaS)  The lakes of the Kanin tundra are in a group around N65°56′ E48°33′. (TS)  The lakes of the Timan tundra are located around N67°21′ E50°1′. (TS)  Mscr.: stå  Above Castrén wrote in pencil: Pätova  Тырабэй то, ‘Dried lake’. (TaS) Чаишинъ på Samoj[ediska] Pae(t)sauk, вострый каменъ2346 bergssträckningen k[al]l[a]s så. ☙ [b] ❧ På Kaninska tundran finnas få sjöar,2347 på Timanska många och fiskrika2348. De äro till det mesta s[m]å2349. De stora: Sorvan (Sam[ojediska]), Inditskoj (på R[yska] och S[amojediska]), Pætoua2350 (på R. och S), Urjer, Сухо озеро (Tiribaej-toh)2351, Ańutieh (Sam[ojediska] -tiej2352, R[yska]), Liisute’eh (Sam[ojediska] -tej, R[yska])[,] Taeuan-to (Хвостовый)2353, Jeedurtsaetieh (Цирово)2354, Niekatieh2355, (Селд<с>овка), Häevudo-Waevuko2356 (Любиво), Sjaatorej-toh (Суци-озеро)2357 Kokorej-to2358  Possibly Ңануте”э, ‘with plentiness of boats’. (TaS)  Тэван-то, ‘Tail lake’ (TaS)  Едурцяте”э̆, ‘with abundance of whitefish’, in Ru. actually Чирово, from the fish name едурця, Ru. чир, ‘broad whitefish’ (Coregonus nasus). (TaS)  The third letter was added by Castrén in pencil.  Häevudo-Waevuko ǁ Ха  Сяторэй’ то, ‘Pike lake’ (TaS)  Probably Хохорэй’ то, ‘Swan lake’. (TaS) 653 Itineraria 4osa 1841_44.indd 653 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  Хэхэ̆-я̆ха, ‘River of spirits’ (TaS)  Waeres I<i>jovka ǁ Waeres Indiga I<i>jovka  Пэ-я̆ха, ‘Stone river’ (TaS)  Я̆на-я̆ха, ‘Peace river’ (TaS)  Probably Хӑверо” я̆ха (western dialect, in literary Tundra Nenets Хӑберо” я̆ха), ‘River of bodies’, from the word хӑвер” (western dialects) ~ хӑбер” (middle and eastern dialects), ‘body’. (TaS)  Тоцё = То” сё, literally ‘Throat of lakes’ (TaS)  faller ǁdo  Urdiga ǁ Irdi[ga]  Obviously present-day Urdjužskoe ozero at N67°14′14″ E50°11′27″. (TS)  It is not clear in the mscr, whether Petschora belongs here. ☙ [b] ❧ Velikoj (Wälikoj), Häehijaha (Образъ)2359 Subnoj Черна, stor flod, Poruvui U<ä>skenoj, <J>yyniéh Lemtsä Waeres Iijovka2360 Gusintsa falla i Indiga Bogatoj (Богатый) Bäla (Бѣла) Indiga, Paejaha2361 Святлый, Janajaha.2362 Малый Святлый, Haverojaha.2363 Inditska-Viska, Totsjo, to озеро, sjoh, виска, flod, som löper ut från en <--->, går ut från Petschora och faller dit igen2364 Soima, faller i Sula. Tovutah, Sam[ojediska] Urjer, Sam[ojediska] Urditska-Viska, faller2365 i Soima, Urdiga2366, stor sjö2367. Sula, faller i Petschora vid dess utlopp } ☙ [b] ❧ floder ifrån Sula framåt Tschulúm (Naaleseada), liten falla i Viska sjö Jarschap, liten flod Materska-Viska Wiska, faller i Ular – Petschora2368 Materska, Petschora } Ifrån Kanin Nos falla i Ческая Губа 1 Kambalnitsa 2 Velika 3 Moskirna 654 Itineraria 4osa 1841_44.indd 654 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [b] ❧ Resan från Indiga. Yrwäder  – Morgonen klar, luften ren, <--->  – Morgonrodnaden, himlen grå. Skog tillräckligt – Wi förde med oss ett tält) Mötet med Samojeder – Stod stödd på ena benet, bakåtlutad, det andra benet böjdt  – Talande höjde han högra handen pekande med fingret. Prydlig med blå malitsa med ludiga hundskinns fransar. Ena ögat2369 tillslutet, andra halföppet  – Pannan bakåtlutande, en skrynkla öfver näsan, läpparna2370 tunna tilltryckta. H[an]s beskrifn[in]g precis – Hans tsjum och värdinna – Vi lemnade tsjumen – Resan vidare – sökte den Bolshesemelska tsjummen – Funno den oförmodadt  – Folket olikt  – Jiherau2371 Utseendet  – öron2372-<hålen> stora  – Fisken ringen och snusdosan – 1 verst – Samtalade in på morgonen – Till Sula –2373 ☙ [b] ❧      ögat ǁ <---> läpparna ǁ <hjess[an]> ехэрав, ‘I don’t know’ (TaS) öron ǁ öronen Cf. the description written for publication on p. 478–480.  hamna ǁ landa Sula, består af 9 gårdar traditioner om Tshuder äro ymniga – M[yc]ken skog – Wiska, 50 gårdar – En flod, Jarshap Pustosersk [—] Här fanns fordom en городокъ, soldater och en Commissarie – för att skydda nejden för anfall af Karatseja. — Alla båtar måste hamna2374 vid Gorodok — I Gorodok funnos fordom 150 gårdar. Soldaterna riktade sig, hade renhjordar och egna gårdar. — I Pustos[ersk] fanns Воеводская канцелларiя, fanns till 1730. Här funnos Commissarier-Chef 655 Itineraria 4osa 1841_44.indd 655 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  These are Castrén’s notes for learning Russian. (TS)  i ǁ fram  adv. ǁ af ☙ [b] ❧ Bokstäfver2375 Conson[anten] g t. ex. Грегорiй. Asp đ kunna Ryssarne uttala i <Lon> ord. Halfl[judet] ь är cons[onanten] j, d[eri]g[enom] vekare, att det likasom hänger vid cons[onanten]. Detta j förek[ommer] i2376 я, е, ю. Att skrifva ь i slutet af ord och åsidosätta den t ex vid денъ är inconsequent. Voc. я, е, (ю), ѣ äro beteckngar för två skilda ljud, det uttr[ycker] 1) ja, je, ю, jä, 2) ea, eo, eu?, eä, åtm[instone] i Arch[angelska] Guv[ernementet] ☙ [b] ❧ Wid nomina är änd[elsen] o grunden, j är bildningsvocal vid nom[ina]. Obs. af такiй adv[erb]2377 такъ, af какiй adv[erb] какъ. — Den förlängda formen är Arc[hangelska] Guv[ernementet] ovanlig utom i Bo<romiн> och utan tvifvel är den förkortade grundformen. Wid den förl[ängda] formen blott förlänges vocalen, t. бѣлā (ej бѣлая). Доброе höres med <fullm.> — Obs. копье läses kopjo; föreg[ående] hårda vocal verkar detta ѣ, Vasilej, Vinjamin, увидятъ đ t, лодка, lodka. 656 Itineraria 4osa 1841_44.indd 656 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [b] ❧ Klagopunkter emot mig inför bya-styrelsen i Ustzilma.2378 1. Går om nätterna i badstugor och qvarnar,  Cf. Castrén’s description of the events that made him leave the village on p. 490.  just ǁ br  No. 8 is missing altogether.  nyssn. ǁ mater[ie]  med ǁ om nätterna  vid ǁ i sh ritar kors och andra symboliska figurer i wäggarna 2. Går ej på stora landvägar utan på smärre stigar, skogsvägar och andra obesökta ställen. 3. Har eldat min kammare tre gånger om dagen. a) 4. Jag har kommit att bringa cholera i landet 5. Jag har förgiftat brunnar 6. Jag går på Petschora, för att förderfva dess vatten 7. Jag är Pollack och just2379 samma man, som uppbränner städer i Ryssland. Går och ser för mig, hvilka orter jag om sommaren skulle antända 9.2380 b) 10. Går i skogar, gör sträck i träd med någon ☙ [b] slags mate❧rie, som om sommaren <fnötar> eld i solhettan. a) 11. Eldar kakelugnen om natten, kokar då nyssn[ämnda]2381 mater[ie] b) 12. Går med2382 jern-fötter och jernhänder Djefvulen i Ishma. Evangelium. 70 pers[oner] med barn brände sig i ett Raskolnik kloster vid2383 Ustzilma för 70 år tillbaka 657 Itineraria 4osa 1841_44.indd 657 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria      tror ǁ kan правленiе ǁ p[ravlenie] hugga ǁ försvara underk. ǁ emotta[ga] The Udora District is at present the westernmost part of the Komi Republic, around N63°30′ E48°30′. (TS) ☙ [b] ❧ Sirjaner Surmjölk – Mjölk-kärna – Qvinno-flit. Bröllops och begrafningsvisor – Sex saschen omkring sitt hus tror2384 man sig kunna till och med slå ihjäl sin nästa utan ansvar – I правленiе2385 får den brottslige ej straffen utom sparren, han eger rätt att värna sig derutom. ☙ [b] — Fordom fanns den lag bl[and] Sirj[änerna], att man kunde kring sitt hus utmäta 6 sasch[en] och förbjuda hvem man ville, att träda inom denna omkrets. Öfverträdaren kunde saklöst ihjälklubbas — Ännu för 30 år sedan fanns i byastyrelsens stuga en skrank. M[enin]gen var, att den skyldige ej fick bestraffas, så l[än]ge han höll sig utom skranket, ja han egde till och med rätt att saklöst hugga2386 ifrån sig, om lagens tjenare vågade angr[ipa] honom utom skrank Men kunde man locka inom skranket ❧ så var han skyldig att tåligt underk[asta]2387 sig bestraffningen — Äldre pers[oner] erinra sig ännu den tid, då man ej tog rekryter, utan menigh[eten] ut<esl[utande]> lefvererade sjelf ett visst antal pers[oner]. Menigh[eten] utvalde efter behag; men den utvalde egde rätt att försvara sig, och om han kunde löpa undan samt fördölja sig ett halft år, så följde intet ansvar. — Till Ischma inflyttade första Colonisten Philip från Glotova слобода i Jarenska kretsen. I nämnda slobod och Ischma alld[eles] s[am]ma dial[ect]. — Udoria2388, som förut innef[attade] Guvern[ementen] Archangel och Wologda, utg[ör] nu landet emellan Glotova och Mesen. — Gortыn, дома i gropen. 658 Itineraria 4osa 1841_44.indd 658 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [b] ❧ — Sirjänerne i Ischma Iзvasajas2389 hamnat mort2390, человѣкъ, känna de ej. Denna2391 brukas och om Ryssar, sås[om] upplyses af en visa, der dottern begär af sin moder tvål beredd af m[enni]skor (= Ryssar). Jós2392 betecknar främling2393 (Sirjäner-antal i alla voloster. Prester. Näringss. renar. Sibir[iska] resor på Urja – m[ar]knads resor). På revision fr[ån] år 1834 finnes 1229 skattbet[alande] i Ischma2394 i Мокча 1163 i Красноборская 740. 3,132  изьвасаяс, in present-day Komi изьватас, ‘Izˈva people’. (PK)  морт, ‘man’. (PK)  Denna ǁ J  йöз. (PK)  främling ǁ ~, och  Ischma ǁ М[окча]  prichoder ǁ ti[llhöra]  Ustzylmska ǁ Samojederna  Because of the rinderpest that killed large numbers of them. See p. 471. (TS)  bestå ǁ äro  Mscr: kägg Dessa prichoder2395 tillhöra Ischemska volosten. De ega tills[amman] 120,470 renar. År 1803 funnos omkring 15,000 — Ustzylmska2396 bönder ega 3,500 renar. ☙ [b] ❧ Pustoserska bönder ega omkr[ing] 30,000 (alla byar hörande under Telviska volosten). Obs. Samojed[erne] på Bolsches[emelska tundran] ega omkring 30,000 renar, egde för 30 år tillb[aka] öfver 100,0002397 ☙ [b] ❧ Krasnobor, prichod; kyrkan uppbygd 1831. Antalet af innev[ånare] 848 m[an]k[ön] 900 qv[in]k[ön] fördelta på <-> <-> byalag, af h[vil]ka tre på Petschora. De fl[esta] på Petschora lyda under Ischma. Stränderna vid Petschora bestå2398 af lerig, tung, jord, äro ojemna, än höga än låga, men ingenstädes synes någon sten. Bland träd finnas här gran, tall, furu, björk, vide, [h]ägg2399, al, asp. Mossor finnas väl i m[än]gd, men och sandmoar samt fruktbara ställen med yppig vegetation – Röd mossa 659 Itineraria 4osa 1841_44.indd 659 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria               landet ǁ inga lerberg ǁ ~, <--> пожöм, ‘pine’. (PK) гым, ‘thunder’. (PK) гымалö, ‘it is thundering’, ‘thunders’. (PK) гöгара, in present-day Komi гöгöра, ‘black-throated diver’ (Gavia arctica). (PK) Izˈva dialect, ен мегыр, ‘rainbow’. (PK) яран, ‘Nenets’. (PK) инька, ‘mother-in-law’. (PK) de fyrfotade ǁ kor och får Mscr: nedra. bjuder ǁ 1. ~ ǁ 2. <----> mödan ǁ ~, men m icke […] theorier ǁ inga theorier (d. 27 reste fr[ån] Isma, 28 till Krasnobor, d 29 gick öfver näset till Materik, vänta der, den 30 for tillbaka till lodjan, d. 1. Julii låg stilla, vandr[ade] i skogen kom till Materik – d 2 låg stilla i Materik, hade piltar att simma påklädda för 2 kop[ek] st. d. ☙ [b] ❧ Petschoras bred[d] intill dess fören[in]g med Kol- va öf[ver]h[ufvu]d 2 verst – Ej strid, emedan landet2400 är jemt – Wattnet granlagt, lerigt om våren, om sommaren rent, klart och helsobringande. Landet omkring med tät skog bevuxet nära stränderna kärr, moar, äfven renmossa – Stundom ordentl[iga] lerberg2401 Poжäm, сосна2402. Gыm, громъ2403. Gыmalä, громитъ2404. Gögarä, гагаръ, kaakkuri2405. Jenmäg gыr, радуга2406 Jaran, Samojed.2407, Inka, di<nn>a2408 – ☙ [b] — Jag börjar få nog dessa månadslånga färder g[enom] wildmarker, der man ej kan räkna på n[å]g[o]n slags beqwämlighet. Emellan Krasnobor och Isma finnes väl n[å]gra ömkliga byar, men jag trädde ej en enda g[ån]g inom wäggarne[.] Jag wet oändligen väl, hvad här finnes – tvenne fähus, det ena för ❧ de2409 fyrfotade, den nedra etagen, det andra för tvåbenta kreatur, den [öfra]2410. Dock bjuder2411 jag hvarje resande vara god och omaka sig på backen vid byarna Materik och Kычеtskara – det lönar sannerligen mödan2412 — Naturen är vacker, men jag kan sannerligen raisonera, ty jag har icke2413 hunnit uppgöra några theorier öfver det sköna. Mitt sätt att umgås med naturen är sådant, att jag <---> alldeles fördjupar mig i dess åskådning — Kulak af segelstängen på Ivanova день — öknamn – пѣтухъ. — matbrist hos m[an]skapet och mig 660 Itineraria 4osa 1841_44.indd 660 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙ [b] ❧ [—] Färder på Petschora  – Ischemska Fiskare  – Tscherdenske2414 Köpmän, Ischemske från tundran — Ischemske köp[er] renhudar bakom Petschora – — De Ischemskes båtar – balaganer – — Is vid Petschora – — Fiskare vid Petschora – — 15 verst ofvan Praskan böjer sig Petsch[ora] österut; naturen förändrar sig  – barrskogen aftager och videt blir det rådande trädslaget Granarna bl[ir] små och erh[åller] den mörka färgen, härrörande af den myckna mossa, som lägrar sig på dem. — Petschora är en lugn, Uusa en strid2415 och bred elf. Svag skog, blandad gran, björk och vide ☙ [b] ❧ Ötor, muödor, den ena, den andra2416, ötor, muödor pom, den ena, den andra ändan  – (ej om personer –2417 Ödorni, muödorni2418; Ötek ötorni vistala, muödor muödirni (= ötimvoз = ötikmvoз, muödmvoз).2419 Nöшta, еще2420 Öddja, het2421 Ыыb, Сизябская, Ыыbза, byns bebyggare2422 Gal, Gabriel2423 Ljuok, лоховина, влохъ, lohi i L. Dörä, till stranden, schörä l schörlanj. Dörädжыk, schörädжыk. Kulj, воденный чертъ Kulj чjunj, en sten2424 Wörsa, 1) i skogen befintlig, 2) skogsGud (vör), R[yska] лѣшакъ af лѣсъ2425 Wälkan, hackspik  From Čerdyn, a medieval town and the centre of Greater Perm in the 14th and 15th centuries on the River Kolva at N60°24′0″ E56°29′20″. Чагин 2014. (TS)  strid ǁ bister  öтор  – мöдор, ‘one (of the two) – the other (of the two)’. (PK)  öтор, мöдор пом (PK)  öторни  – мöдорни, ‘in one way – in another way’. (PK)  In present-day Komi most probably, Ӧтик ӧторни висьтала, мӧдор мӧдорни, meaning freely translated ‘I’m telling one way and another way’. Castrén’s informant could have used this kind of construction, e. g. after telling about something in one way and wishing still to clarify his words with another expression. Öтимоз/öтикмоз, ‘in one way’; мöдмоз, ‘in another way’. (PK)  нöшта, ‘still’, ‘yet’. (PK)  öдъя, ‘hot’, ‘steamy’. (PK)  The village of Yb and its inhabitants. In a dialectal form with long wovel Yyb. (PK)  Gal is derived from Galaktion. (PK)  куль, ‘vesihiisi’ (water spirit), ‘vetehinen’ (water spirit); куль чуньб, ‘thunderbolt’ (stone axe) , ‘belemnite’. (PK)  вöрса, ‘metsähiisi’ (forest spirit), ‘metsänhaltija’ (guardian spirit of the forest). (PK) 661 Itineraria 4osa 1841_44.indd 661 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria  Mscr KK Coll. 539.29.12 (Varia 4.12) exists in three versions. One of them is the beginning of a letter to Counselor of State Peter von Köppen (p. 569–572, two sheets of ca. 13 x 21 cm), the other is a clean copy of the former but more extensive (p. 573– 578, three sheets of ca. 20.5 x 34.5 cm) and the third one is a draft-like text, which is, however, the most extensive of them all (p. 579–587, five sheets of ca. 21.5 x 36.5 cm). The third version is a draft of a report to the Academy of Sciences and Letters. None of the versions have any title, but the actual hydrographic part of the third version has the title Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernem[entet]. It has also been published as Castrén 1870a where its background is explained. Parts of it have appeared also in Castrén’s travel reports in newspapers and were included in Castrén 1852b.  fick ǁ erhöll  Peter von Köppen (1793–1864), a German-born statistician and ethnographer at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. He had also considerable interest in conditions in Finland and he had travelled in the Grand Duchy of Finland at least in 1835 and 1844, on the latter occasion with Castrén. Castrén had also helped him collect statistical material on Finland for his work Finnland in ethnographischer Beziehung, published in 1846. Ригер 2009; Haltsonen 1968. (TS)  ännu […] hydrographiska ǁ 1. ethnogr[aphiska] ǁ 2. hy[drographiska] ǁ 3. till större delen okända ǁ 4. ännu föga kända ethnographiska  på ǁ <-->  tid ǁ stund  omätliga ǁ öfv  det då tycktes ǁ jag då trodde Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Arangelska Guvernem[entet]2426 13 ☙  ❧ Redan för mera än ett år tillbaka fick2427 jag af H[er]r Statsrådet2428 genom Veten- ☙  skaps-Akadem[ien] i uppdrag att lemna någon liten skärf till utredande af den höga nordens ännu2429 föga kända hydrographiska förhållanden. Detta uppdrag råkade jag erhålla på2430 den olyckliga tid2431, då en genom omätliga2432 physiska och psychiska ansträngningar ådragen bröstsjukdom tvang mig att, såsom det2433 då tycktes för alltid öfvergifva Sibiriens ogästwänliga öknar.2434 Men2435 likasom de sköna förhoppningarnas drömmar2436 ofta ramla öfverända, så händer det lyckligtwis äfven stundom, att förtviflans dystra skuggor2437 vika2438 eller åtminstone för en tid skingra sig[.] ❧ Hemmets2439 sol har åter upplifvat mina svigtande krafter och satt mig i stånd att för andra gången beträda Asiens2440 jord, med2441 hvilken framgång, må framtiden utwisa. Under sjelfva resan erhöll2442 jag i Kasan af Hr Statsråd jemte2443 ett ex[emplar] af Stuckenbergs Hydr[ographie] öfver Ryssl[and]2444 ett förnyadt uppdrag att lemna bidrag till 662 Itineraria 4osa 1841_44.indd 662 21.8.2019 16:05:48 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ett2445 närmare kännedom af Sibiriens2446 watten-system. Att mina upplysningar i detta afseende ej2447 kunna blifva särdeles2448 rikhaltiga, kan2449 jag nästan förutsäga, då jag i betraktande2450 mängden och beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Att med studium af menniskan förena studium af naturen, är alltid ett svårt problem. Men i närwarande fall ökas svårigheterna derutaf, att jag för att finna2451 menniskor måste aflägsna ifrån floder och wattendrag. De äro i2452 sjelfva Sibirien redan till stor del inkräktade2453 af Ryssar. Samojederne åter2454, dem jag måste uppsöka nomadisera på de ofruktbara tundrorna. Emellertid2455 skall jag, så2456 widt omständigheterna nu medgifva, äfven fästa uppmärksamheten vid Hr Statsrådets uppdrag och med all2457 ifver samla data till utredande af de2458 hitintills så[som] geographiska som hydrographiska förhållanden. Att sådana2459 ämnen också hitintills ❧ af2460 mig ej blifvit alldeles2461 åsidosatta, önskar2462 jag ådagalägga genom2463 meddelande af några hydroanmärkningar öfver gr[aphiska]2464 2465 [af] mig längesedan besökta Meden senska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets innefattar den omätliga landtsträcka2466, som är belägen emellan Ishafvet i norr, Hvita hafvet och Pinega-kretsen i vester, Guvern[ementet] Vologda i söder, Kara-floden och Ural i [öster]2467. Detta2468 land sönderfaller så väl i ethnographiskt, som geographiskt hänseende uti2469 tvenne hälfter  This shows that Castrén was given the task in the winter of 1844. (TS)  Men ǁ A  drömmar […] öfverända ǁ 1. <farmagascer> stundom störta ǁ 2. drömmar mången gång ǁ 3. drömmar ofta och vanl[igtvis] ramla öfverända  skuggor ǁ 1. d<--> ǁ 2. tankar  vika […] skingra sig ǁ 1. <----> ǁ 2. aflägsna sig. Hägnad och omhuldad ǁ 3. vika eller åtminstone för en tid aflägsna sig  Hemmets sol […] ǁ 1. Hägnad och omhuldad af wänsk[apens] ǁ 2. Omhuldad af ǁ 3. I fosterlandets ljufva dalar omhuldad af wänskapens wårluft i ǁ 4. H[er]r ǁ 5. Om[huldad] ǁ 6. I hemmets dalar omhuldad af vänskapens vårluft känner mig åter worden en ny förädlad menniska. I hafven, H[er]r St[atsråd], tillika <--> gjort af mig beledsag[ad] ǁ 7. I hemmets dalar omhuldad af vänskapens vårluft känner mig worden en förädlad menniska. Herr Statsråd har <----> ǁ 8. Resan till Finnland har har mig åter framkallat en ljusstråle på öfver min dunkla himmel. Hr Statsrådet har sjelf besökt besökt Fin besökt genomrest en del af Finnland och jag har warit lycklig haft den lyckan att åtfölja Hr St. under dna resa. Wårt land befanns fattigt språkligt, som religiöst och statsskick[lig]t häns[eende], men säg mig dock, Hr Statsråd, war det äfven fattigt på wacker natur, på goda menniskor?  Asiens ǁ Si[biriens]  med hvilken ǁ men hvad  erhöll […] Kasan ǁ erhöll jag This shows that Castrén wrote his replies after leaving Kazanˈ for Siberia, i. e. at the earliest in the spring of 1845. (TS)  jemte […] ett förnyadt ǁ ett förnyadt  Castrén is referring here to Johann Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, which 663 Itineraria 4osa 1841_44.indd 663 21.8.2019 16:05:48 �Itineraria                           was published in six volumes in 1844–1849. Volumes 1 and 2 had appeared before Castrén’s departure for the east in 1845, and it is precisely vol. 2 that also deals with the rivers of Siberia. Stuckenberg 1844. (TS) ett […] kännedom ǁ hydrographie Sibiriens ǁ det nordliga Rysslands och i s[ynner]het Sibiriens ej ǁ <--> särdeles ǁ nog kan […] förutsäga ǁ 1. kan jag förutsäga ǁ 2. kan jag ty wärr förutsäga betraktande mängden […] ämnen ǁ 1. betraktande, att ǁ 2. betraktande det ǁ 3. betraktande omfånget af mina finna ǁ uppsöka i […] till ǁ redan till Mscr: inkränktade åter ǁ 1. deremot [three times] ǁ 2. dem Emellertid ǁ Då det nu wäsendtligen så […] medgifva ǁ så vitt möjligt är all ifver ǁ omsor[g] de […] geographiska ǁ Sibiriens geogra[phiska] sådana ämnen ǁ dessa <---> af […] blifvit ǁ ej blifvit af mig alldeles ǁ fullkoml[igt] önskar ǁ hoppas genom […] några ǁ 1. med ett ǁ 2. med några ǁ 3. genom ett kort meddelande om ǁ 4. genom ett kort meddelande af några an[märkningar] hydrogr. anmärkningar ǁ anmärkningar den [af] mig […] ǁ 1. w[attendragen] ǁ 2. watt[endragen] ǁ 3. de watt[endrag] ǁ 4. watten[dragen] ǁ 5. wattend[ragen] ǁ 6. det landt-/sträcka Mscr: vester. Cf. p. 421, 438, 443, 502. uti ǁ <---> This fragment is upside down in the lower part of the mscr page. Wäxterna wåga […] ǁ 1. Träden fo [förmå] ǁ 2. Träden ej ǁ 3. Träden förmå ej resa upp ifrån jorden, utan Wäxterna2470 wåga ej afhölja sina ädlare delar, utan lefva2471 mest såsom cryptogamer. Bland djur förek[ommer]2472 utom renar, endast räfvar, fjällrackor, råttor2473, möss2474, som para sig under jorden. ☙  ❧ Somsja är vigtig ort för Samojeder af den Kaninska och Tim[anska] tundran något mera, än ett år tillbaka blef2475 jag af Hr Statsrådet genom Petersburgska Wetenskaps-Akademien anmodad att lemna bidrag2476 till utredande af den Ryska2477 nordens hitintills föga kända hydrographiska2478 förhållanden. Detta uppdrag råkade jag erhålla på den olyckliga tidpunkt, då en genom öfverdrifna physiska och psychiska ansträngningar ådragen bröst-sjukdom tvang mig att, såsom det då tycktes, för alltid öfvergifva Sibiriens ogästwänliga öknar. Men2479 omständigheterna hafva förändrat, förtviflans dystra skuggor hafva åter vikit, eller åtminstone för en tid skingrat sig, och jag andas2480 nu för andra gången på Asiens jord. Under min2481 hitresa erhöll jag af Hr Statsrådet jemte ett exemplar af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland ett förnyadt uppdrag att samla bidrag till utredande af wattendragen i detta Utopien. Om en förut gifven försäkran öfverhufvud har något att betyda, så kan Hr Statsrådet wara derom öfvertygadt, att jag reser med öppna ögon och med2482 omsorg anmärker allt, som möter mig på wägen. Att det oaktadt mina anmärkningar i hydrographiskt hänseende ej skola2483 blifva särdeles rikhaltiga, kan jag ty2484 wärr förutse, då jag tager i betraktande mängden och ☙  ❧ För 664 Itineraria 4osa 1841_44.indd 664 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia –     ☙  beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Hufvud-ändamålet för min resa är både2485 enligt Akademiens och min egen önskan:2486 studium af menniskan, Att dermed äfven förena ❧ studium af naturen är alltid ett svårt problem; och i närwarande fall ökas svårigheterna ännu2487 derigenom, att jag, för att finna mitt genus hominum, nödgas aflägsna mig ifrån wattendragen. Dessa äro redan i sjelfva Sibirien till en stor del inkräktade af Ryssar; – Samojederne nomadisera på ställen, dit wägen går öfver hedar och morass men icke efter flodbäddar. Allt2488 detta oaktadt skall jag, så vidt omständigheterna medgifva, bibehålla2489 äfven Hr Statsrådets uppdrag i minnet och efter2490 mina svaga2491 krafter söka2492 att i hvarje hänseende befordra en2493 närmare kännedom af Sibirien. Att för öfrigt de till Ryska Hydrographien hörande ämnen äfven2494 hitintills ej blifvit af mig alldeles förbisedda2495, önskar jag få ådagalägga genom några meddelanden i den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets omfattar den omätliga landsträcka som är belägen emellan Ishafvet2496 i norr, Hwita hafvet och Pinega-kretsen i vester, Guvernementet Wologda i söder, Kara-floden och Uralska bergen i öster. Detta land kan2497 så väl i ethnographiskt, som geographiskt hänseende indelas i tvenne hälfter, hvilka från hvarandra afskiljas genom floderna, Pjosa, Tsilma och medlersta loppet af Petschora2498. Den2499 södra2500 af dessa hälfter är befolkad med Ryssar och Syrjäner, hvilka ännu2501 idka åkerbruk och boskapsskötsel samt sysselsätta sig [med] alla                         lefva mest ǁ lefva förek. ǁ 1. eger tundran ǁ 2. finnes råttor ǁ 1. mossor ǁ 2. möss möss ǁ ~ och öfverhufvud sådana djurslag blef […] anmodad ǁ 1. fick jag ~ i uppdrag ǁ 2. erhöll jag ~ i uppdrag bidrag ǁ en liten skärf Ryska ǁ höga hydrographiska förhållanden ǁ 1. hydro[graphiska] ǁ 2. wattensystemer Men […] hitresa ǁ Men likasom mången gång ett helt orangerie af de skönaste förhoppningar ögonblickligt försvinner, så händer det lyckligtvis äfven stundom, att förtviflans dystra skuggor kunna [addition above the line: förjagas, eller] för en tid besvärjas. Hemmets sol har åter upplifvat mina svigtande krafter att och satt mig i stånd att för andra gången beträda Asiens jord – med hvilken framgång, må tiden utwisa. Under sjelfwa min resa till Sibirien andas […] gången ǁ har nu för andra gången beträdt min hitresa ǁ hitresan med […] anmärker ǁ bemärker skola ǁ kunna ty wärr ǁ dock både enligt ǁ enligt önskan: studium ǁ 1. önskan att ǁ 2. önskan <--> ännu derigenom ǁ derigenom Allt […] oaktadt ǁ Emellertid bibehålla ǁ äfven efter ǁ enligt svaga krafter ǁ krafter söka […] hänseende ǁ söka en […] Sibirien ǁ Sibiriens kännedom uti hvarje hänseende äfven ǁ ej förbisedda ǁ åsidosatta Ishafvet ǁ H[wita] kan […] indelas ǁ består ~ hänseende af Petschora ǁ ~ och Usa (Uusa) 665 Itineraria 4osa 1841_44.indd 665 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria  Den […] nomadiserande Samojeder.  ǁ Denna sålunda ifrån vester till öster uppdragna linj gräns-linie kan med afseende å landets kultur gälla såsom en slags polcirkel polar-cirkel, Den norra af dessa hälfter utgör den så kallade tundran, och som genomströfvas af nomadiserande Samojeder.  södra ǁ sednare deremot  ännu idka ǁ idka  norra ǁ södra  för all odling ǁ och såsom det tyckes, ~  otillgänglig ǁ ofruktbar  den ǁ dem  upp ǁ upphöj[da]  de sprida sig ǁ breda ut  i en ǁ 1. ~ ǁ 2. ut[an]  utan […] mest ǁ 1. <--> ǁ 2. och lefva derföre mest  djur ǁ djurslag  What Castrén describes here is the so-called southern tundra. The whole of northern Eurasia is within the tundra zone. Северная энциклопедия 2004: 973–974. (TS)  större ǁ små  Den […] ibland dem ǁ 1. Det egentliga w[attendraget] ǁ 2. Det hufvudsakliga watten-draget är inom  tvenne ǁ den  Petschora ǁ Pescha  Efter ǁ Denna  med ǁ <sås[om]>  sjelfwa folkets ǁ folk[ets]  och Pjoscha-floden. ǁ allt intill Pjosa-floden i söder. Sjelffa [sic] staden Mesen tillhör den Kaninska tundran, hvilken i söder sträcker sig ända till sloboden Lamposchnja 18 verst söder om staden. ☙  ☙  slags landtmannawärf. Den ❧ norra2502 deremot utgör en ofruktbar, för2503 all odling otillgänglig2504 tundra, som genomströfvas af nomadiserande Samojeder. Inom den sednare, den2505 polara delen af landet aftager och hopkrymper under den eviga frosten allt animalt och vegetabilskt lif. Träden förmå ej att skjuta upp2506 i höjden, utan de2507 sprida sig genast wid jord-ytan i2508 en mängd smärre grenar utan saft och märg. Wäxterna wåga ej afhölja sina ädlare delar, utan2509 lefva mest såsom cryptogamer. Bland djur2510 förekomma här, utom renen, endast räfvar, fjällrackor, möss, råttor och öfverhufvud sådana familjer, som bo och para sig under jorden.2511 Till sin yttre beskaffenhet är nejden låg, skoglös, kärruppfylld och genomskuren af en oräknelig mängd större2512 och mindre floder. Den2513 största ibland dem är Petschora, hvilken under sitt nedersta lopp afdelar den Mesenska tundran uti tvenne hälfter: den östra eller den stora tundran (тундра Болшеземельская) och den vestra hälften, som åter innefattar tvenne2514 tundror: den Timanska emellan floderna Petschora2515 och Pjoscha, samt den Kaninska emellan Pjoscha och Hvita Hafvet. Efter2516 indelning af landet öfverensstämmer med2517 sjelfwa2518 folkets så väl civila som ecclesiasti[s]ka indelning uti Kaninska, Timanska och Bolschesemelska Samojeder, hvilka äfven till språk och seder i någon mon skilja sig från hvarandra. På den Kaninska tundran har man widare att märka halfön Kanin Nos samt det fasta landet emellan Hvita Hafvet och2519 Pjoscha-floden ❧ af den Timanska tundran kallas landet emellan Kolokolska viken 666 Itineraria 4osa 1841_44.indd 666 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  (Колокольковская губа) och Petschora-floden2520 af Samojederne: Laptá, d. ä. lågt land, af Ryssarne: lilla tundran (тундра Малоземельская) i motsatts mot den stora öster om Petschora belägna (тундра Болшеземельская). Till följe af wissa renbeten rörande stridigheter har i sednare tider den stora2521 tundran blifvit på något godtyckligt sätt fördelad emellan de under Pustoserska, Ustzylmska och Ischemska volosterna lydande Samojeder; men denna indelning saknar laga sanction och skall vara tillwägabragt genom Syrjänska2522 bönder, hvilka, efter att först hafva tillvällat sig de2523 Ishemska Samojeders renar, äfven ville komma i uteslutande besittning af deras land.xiii 2524 Samtliga dessa tundror ega åt2525 sin ❧ sydliga sida en  Petschora-floden ǁ Petschora-viken  stora ǁ Bo[lschesemelskaja]  Syrjänska […] efter ǁ 1. Syrjänska, hvilka efter att hafva tillvällat ǁ 2. Syrjänska bönder, hvilka, först efter rof och bedrägeri  de Ishemska ǁ 1. S[amojedernes] ǁ 2. de Ischemska  See also p. 522–523. Changes in the footnote: afhändt ǁ till största […] deras renhjordar ǁ deras renhjordar renar ǁ 1. hjordar ǁ 2. egna anhöllo […] i Mesen ǁ anhöllo de sydöstra ǁ sydvestra måtte beviljas ǁ måste tilldelas delen ǁ at [åter] tillfalla ǁ färd[as] kom ǁ stadnade renhjordar ǁ h[jordar] Samojeder ǁ Samojederne  åt ǁ <-> xiii. Man berättar härom följande skandalösa historia. Sedan Ishemska Syrjäner, såsom till och med authenti[s]ka documenter utvisa, genom mord, plundring och bedrägerier af alla slag afhändt de under samma volost lydande Samojeder största delen af deras renhjordar, wille de nu äfven försäkra sig om tjenliga betesmarker för sina renar. För sådant ändamål anhöllo de hos Landträtten i Mesen uti Ishemska Samojeders namn, att sydöstra delen af den Bolschesemelska tundran, d. ä. Usa med närliggande floder, måtte beviljas Samojeder af deras volost, men den nordvestra delen åter tillfalla Samojeder af de tvenne öfriga voloster. Sedan denna anhållan af Landträtten äfven blef beviljad, kom den östra delen af tundran nästan uteslutande i Syrjäners ego, ty de Ishemska Samojederne ega, såsom sagt, obetydliga renhjordar, och de öfriga Samojeder äro genom Landträttens dom afstängda ifrån den Ischemska tundran. 667 Itineraria 4osa 1841_44.indd 667 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria  men naturligare ǁ men med afseende å  tjena […] förena ǁ som tjena till att föra  Castrén appears to mean the Timan ridge, a long ridge running from the south-east to the north-west around N64°37′ E50°23′ or its highest point, Četlasskij kamenˈ. (TS)  på […] ǁ mott [mötte]  utloppet af Somsja ǁ flodens mynning  Januari ǁ ~ № 31.  Petersburg ǁ ~ genom dess Ordföran[de]  några bilaggda ǁ medsända  Hydrographie, omfattande […] Ob. ǁ 1. De medsända utdragen ǁ 2. Utdragen innefatta omfatta strömsystemerna Ob flodsyste[me]rna Petschora, Dvina samt Ob samt en mängd i det Europ i Europ. Ryssland samt Ob i Si och Irtisch i Sibirien.  omfattande ǁ m  Ehuru […] sådant wärf ǁ 1. Ehuru det ǁ 2. Ehuru gerna jag önskade uppfylla detta för mig smickrande [uppdrag] har dock min resas riktning warit sada [sådan] ǁ 3. Ehu[ru]  ǁ 4. Huru smickrande detta uppdrag för mig äfven är, känner jag mig icke ej i stånd att behörigen uppfylla detsamma. ǁ 5. Huru smickrande detta uppdrag äfven är, känner jag mig ej i stånd att behörigen uppfylla detsamma, emedan min resas riktning var hitintills warit, att jag sällan kommit [i] beror. [beröring] ǁ 6. Ehuru smickrad ǁ 7. Ehuru smickrad g  nödgas […] wärf ǁ 1. nödgas ǁ 2. har dock ändamålet, riktningen, beskaffenheten warit af min resa  Det […] ändamålet ǁ 1. Ändamålet ǁ 2. Det ändamål ǁ 3. Åndamålet  språken ǁ språkets  seder […] Mythologie ǁ 1. historia, mythologie och öfriga eth[nographiska] ǁ 2. seder, lefnadssätt, ☙  af ålder bestämd gräns, hvarigenom nästan hela den Mesenska kretsen faller inom tundrornas område, men2526 naturligare är i hvarje hänseende den af mig uppdragna gränslinie långsmed floderna Pjosa, Tsilma och Petschora. I hydrographiskt hänseende äro bland de tre tundror, hvilkas gränsor nu i korthet blifvit utstakade, den Kaninska och Timanska af föga märkwärdighet. De sakna ett sammanhängande watten-system. Alla de oräkneliga små floder, som inom dem upprinna ur kärrens dy, skrida genom det låga landet hvar sin ensliga bana till hafvet. De möta under sitt korta lopp inga hinder, som skulle störa deras bana och tjena2527 till att förena dem med andra nästlöpande floder. Obetydliga äro i synnerhet floderna på den Kaninska tundran. Den Timanska eger genom berget Tschaitsin eller Timanskij kamenj2528 en mera ojemn charakter, i anledning hvaraf på denna tundra bildat sig ett par större floder (Pjoscha och Indiga); men det korta afståndet till hafvet har äfven här hindrat uppkomsten af några betydande elfvar. Den Timanska är ock jemförelsevis rikare på sjöar, än den Kaninska, hvarest blott Osero Okladnikovo och sjön Wishas skola vara af någon betydenhet. Bland antalet af floder, som på2529 den Kaninska tundran mötte mig under resan ifrån Mesen upp till Kanin Nos förtjena endast följande att omnämnas: Sjomsha upprinner ur en liten sjö vid namn Mjelkoje och utfaller i Hvita Hafvet tätt invid mynningen af floden Mesen. Wid utloppet2530 af Somsja finnes en Rysk  ❧ by med samma namn, belägen 40 verst norr om staden Mesen[.] 668 Itineraria 4osa 1841_44.indd 668 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  ❧ 1. Medelst skrifvelse af den 14 Januari2531 innewarande år har Kejserl[liga] Wet[enskap]s Akad[emien] i Petersburg2532 uppmanat mig att meddela commentarier till några2533 bilaggda utdrag ur Rysslands äldre Hydrographie2534, omfattande2535 flodsystemerna Petshora, Dwina, Irtish och Ob. Ehuru2536 gerna jag önskade uppfylla detta för mig lika smickrande, som för wetenskapen vigtiga uppdrag, nödgas2537 jag förklara mig fullkomlig oskicklig till ett sådant wärf. Det2538 hufvudsakliga ändamålet för min [resa] har hitintills varit en utredning af de Lappska och Samojediska språken2539, samt de begge folkens seder2540, lefnadssätt, och Myth[ologie]. Ledd af detta ändamål har jag under mina resor ej kunnat åtfölja loppet2541 af stora, vanl[igtvis] med andra stammar befolkade [floder]2542, utan min bana2543 har till det mesta försiggått i2544 nejder, der blott smärre2545 bäckar och sjöar varit att anträffas.2546 Bland de uppgifna floderna äro2547 Petschora och Uusa snart sagdt de2548 enda, hvarpå jag tillryggal[ag]dt några dagsresor2549 sedan den, under sistl[idne]2550. Efter fulländad resa i Beresowska krets af Tob[olska Guvernementet] hoppas jag kunna lemna några bidrag till utredande af det2551 mäktiga flodsystem, som i2552 fl[ere] riktningar genomskär d[e]tta land. Wid detta tillfälle vill jag allenast tillsända akademien några geogr[aphiska] anm[ärkningar] öfver den nordl[iga] delen af Mesenska kretsen innehållande i det närmaste endast en nomenclatur till de floder, hvilka2553                  Gudar ǁ 3. seder, lefnadssätt, Gudalära loppet af [floder] ǁ 1. stora och widstr[äckta] ǁ 2. loppet af stora <-> ǁ 3. loppet af stora vanl[igtvis] af ǁ 4. loppet af stora med andra stammar bebodda befolkade floder, utan mina stigar ǁ 5. loppet af stora floder, ty dessa äro vanl. Mscr: folkstammar bana ǁ wäg i […] anträffas ǁ 1. på Lapplands fjäll och Samojediens ǁ 2. i no[rdliga] ǁ 3. på ödsliga tundror ant[ingen] ǁ 4. på fjäll eller ödsliga tundror, h[varest] ǁ 5. i nejder hvarest ǁ 6. på de Lappska fjällen och de Samojediska Samojediens tundrorna, hvarest smärre […] sjöar ǁ en fjällbäck […] anträffas. ǁ 1. ~ Sålunda är Dwina för mig endast b[ekant] ǁ 2. ~ Sålunda är Dvina ǁ 3. ~ Sålunda har jag vid på Dwina endast tillryggalagt de Dwina <-> <---> äro […] Uusa ǁ 1. är Petschora den enda <--> ǁ 2. äro Petschora och d[ess] ǁ 3. äro Petschora med dess biflod Uusa de enda ǁ 1. den enda ǁ 2. den enda hufvudflod dagsresor sedan […] ǁ 1. dagsresor. Enl[igt] min närw[arande] ǁ 2. dagsresor. Enligt denna rese-plan ǁ 3. dagsresor, men just dessa floder äro och torde för det närw[arande] alldr all allra minst ǁ 4. dagsresor, men just denna flod torde allra minst behöfva sistl. ǁ ~ sommar. [Castrén seems to have forgotten something of this clause.] det […] flodsystem ǁ flo[dsystemet] i fl. […] ǁ ge[nomskär] hvilka ǁsom landets ǁ nordens Hydrographiska ǁ 1. ~ ǁ 2. Geographiska den ǁ d[en]na sydvest ǁ vester floden ǁ Ka[ra] 669 Itineraria 4osa 1841_44.indd 669 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria  bergs-/ryggen  Emot söder ǁ I söder e[ger]  landet […] gränser ǁ 1. <-> ǁ 2. landet ej några naturliga gräns<-->er ǁ 3. kretsen inga naturliga gräns<-->er, den stöter i vester till P ǁ 4. kretsen inga naturliga gränser, den skiljes  Mscr: den har  rålinien ǁ gränslinien  Uralska bergstoppen ǁ bergstop[pen]  Mount Sablja at N64°46′12″ E58°53′19″, 1497 m above sea-level. (TS)  med […] söder ǁ 1. nästan i vestlig riktning emot längsmed Wologska Guvernementet Vologda ǁ 2. i vestlig riktning något bortom floden ǁ 3. i en mot söder ngt nedböjd  Waschka ǁ förbi ~ [Castrén has forgotten to add the preposition]  emot ǁ denna  samma riktning ǁ sin nordl[iga] riktning i flera smärre böjningar  allt […] Samojeder. ǁ 1. emellan Samojed-landet ǁ 2. emellan Samojedernes och Ryssa[rnes] ǁ 3. emellan Samojediska och Ryska <-> ǁ 4. emellan Samojeders och Ryska bebyggares områden [addition above the line: i Arch[angelska] guvern[ementet].] <--> Ifrån Wid Lampoжня belägen 18 verst s[öder] v[ester] om M[esen] floden Mesen, bryter sig rå-linjen åt norr och når [addition above the line: snart] i denna riktning Hvita hafvets strand.  […] Mesen. ǁ 1. ~ Landet bebos långsefter vid emot sin sydliga gräns af Ryssar och Syrjäner; den nordliga delen genomströfwas af nomadiserande Samojeder. ǁ 2. D[etta] ǁ 3. Ä ǁ 4. Den nordliga delen af detta [addition above the line: stora] område a utgöres af ett skoglöst slättland (tundra), som genomströfvas af nomad[iserande] Samojeder, samt Ryssar och Syrjäner. Den sydliga skogbewexta delen bebos af åkerbrukande Ryssar och Syrjäner. De begge mött mig under resan i detta land. Till riktande af afh[andlingen]s innehåll meddelas några anm[ärkningar] öfver landets2554 innew[ånare]. ☙  ❧ Hydrographiska2555 anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernem[entet] Den <---> omätliga landsträcka, som utgöres af den2556 så k[al]l[a]de Mesenska kretsen, begränsas i n[orr] af Ishafvet, i sydvest2557 af Hvita hafvet, i öster af floden2558 Kara samt den Uralska bergsryggen2559. Emot2560 söder och sydvest eger landet2561 inga naturliga gränser, den2562 habituellt uppdragna rålinien2563 löper ifrån Uralska2564 bergstoppen Sablja2565 med2566 en ansenl[ig] böjn[ing] åt söder Waschka2567, en af Mesens bifloder, böjer sig här åt nordvest och fullföljer emot2568 den Pinegska kretsen samma2569 riktning (intill sloboden Lampochna; som af ålder utgjort en gränspunkt[,] allt2570 intill Hwita hafvets strand, som hon når något söder om Mesen.2571 Ehuru2572 således den Mesenska kretsen i administrativt2573 hänseende ej eger någon g[enom] physiska2574 förhållanden bestämd gräns, emot söder2575 har dock naturen2576 utstakat wissa2577 råmärken, hvilka äro alltför skarpa2578 för att kunna lemnas2579 ur sigte. Uppå det Mesenska slättlandet upprinna tvenne floder, Pjosa och Tsilma2580 hvilkas källor äro skilda2581 från h[varan]dra blott g[enom] ett ringa afstånd. Dessa2582 floder,2583 hvilka u[t]falla Den förra i Mesen, den sednare med Petschora bilda med den sistnämnda en 670 Itineraria 4osa 1841_44.indd 670 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ☙  ❧ gränslinie2584, som2585  ❧ungefär i samma östliga riktning sträcker sig ända till floden Uusa och härifrån2586 vidare nord2587 ost2588 sträckning fortgår till Ural. Denna gränslinie är af största vigt både i geographiskt2589 och ethnographiskt hänseende. Ty2590 för det första antager naturen här2591 en fullkomlig polar-karakter, och2592 för det andra utgör just2593 denna linie redan af ålder gränsen2594 emellan nomadiserande Samojeders2595 område i norr, samt Ryssar2596 och Syrjäner2597 i söder.2598 Ifrågawarande2599 [floder] utgöra alltså södra2600 gränsen af den2601 Samojediska tundran, såsom landet af Ryssarne. Denna tundra sönderdelas åter genom2602 floden Petschora i tvenne hälfter, neml[igen] den Bolschesemelska tundran i öster2603, samt de Kaninska och Timanska tundrorna, hvilka från hvarannan åtskiljas g[enom] floden Pjosha, som utfaller i vestra hörnet af Tscheskaja Guba.               2. I hydrogr[aphiskt] häns[eende] äro bland de tre tundrorna, hv[il]kas gränser nu i korthet bl[ifvit] utstakade, den2604 Kaninska och Timanska af föga märkwärdighet2605, ty de sakna ett2606 större, sammanhängande wattensystem.2607 Alla de oräkneliga små floder, som inom dem upprinna ur kärrens2608 dy, skrida genom2609 det låga landet2610 hvar sin ensliga2611 bana till2612 hafvet. De möta under sitt korta lopp inga impedimenter2613, som skulle tjena till att störa deras bana och föra dem tillsamman med andra närlöpande floder. Obetydliga2614 äro i synnerhet den2615        sistnämnda De tvenne sistnämnda folkstammar äro talrikast bosatta inom den sydliga dele[n] Ehuru således ǁ Ehuru administrativt ǁ 1. politisk[t] ǁ 2. ej physiska ǁ naturlig[a] söder ǁ Wologdska Guvernementet naturen ǁ 1. ~ i den Mesenska ǁ 2. ~ i de södra del[arna] af wissa ǁ 1. na [några] ǁ 2. wissa andra skarpa ǁ påtagliga lemnas ǁ 1. unds ǁ 2. förbises Tsilma ǁ ~ tätt invid hvarandra skilda ǁ en Dessa […] Petschora. ǁ 1. Bland dem löper den förra i östlig vestlig riktning till floden Mesen, den sednare <----> tager en ostlig direction och uttömmer sig i Petschora, hvilken je<-----> in<--> hitintills äfven fl<---> hwars hitintills warit ifrån öster till vester. Sistn[ämnda] floder, hvilka ǁ 1. floder bilda med Petschora ǁ 2. floder utfalla gränslinie ǁ <-> som […] Uusa ǁ 1. som med få g ojemnheter sträcker sig ända till Uusa floden Uusas utlopp i Petschora. ǁ 2. som g med få ojemn[heter] ǁ 3. som i östlig ǁ 4. som ungefär i s[amma] ǁ 5. en ǁ 6. som med föga rubbad ǁ 7. som med få härifrån vidare ǁ långsefter sistnämnda flod <nord ost> […] Ural ǁ 1. fortgår i något föändr[ad] ǁ 2. fortgår mot ǁ 3. nordl[ig] ost ǁ ostlig geographiskt ǁ physiskt Ty […] ǁ Ty det är här ǁ 1. här sin ǁ 2. norr om denna linie och […] ǁ om ock sjelfva polar-cirkeln bör sökas någon grad högre upp. Wid de af de tre nämnda floderna Isch Pjosa, Tsilma och Petschora finnas <tri>fves om anträffas ännu några spår till landtmanna-odling, 671 Itineraria 4osa 1841_44.indd 671 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria                         men högre norr är landet en fullkomlig djup ödemark, kallad af tundra. Här upphör skogen granskogen just denna ǁ denna redan […] gränsen ǁ gränsen Samojeders område ǁ Samojeder Ryssar ǁ fastboende ~ Syrjäner i söder ǁ Syrjäner […] i söder. ǁ 1. ~ Det händer wäl undantagswis, att Samojeder [öfwerträder] denna sig af ålder bestämda rå, likasom å andra s Ryssar andra sidan anträffas här och der ännu vid i Pustosersk. Här upphör åkerbruket och all landtmanna-odling; ǁ 2. ~ Undantagswis öfwerträder wäl Ryssar Before this a note in the mscr: Obs. Polar-cirkeln Gradueringen af chartan. Jemförelse med Finland. Productiviteten – Öster – af öster – solens Obdorsk södra ǁ den sydliga den ǁ dem genom […] ǁ i tvenn[e] öster ǁ norr den ǁ b märkwärdighet, ǁ 1. betydenhet. ǁ 2. märkwärdighet. De bilda ej n[ågon] ǁ 3. märkwärdighet. De ega ej ett ǁ något wattensystem. ǁ wattensystem, utan kärrens dy ǁ kärren genom ǁ 1. uti ǁ 2. långsefter de landet ǁ ~ uti ensliga bana ǁ 1. väg b ǁ 2. ba[na] till ǁ b impedimenter ǁ h[inder] Obetydliga äro […] ǁ 1. På den Tim[anska] ǁ 2. Den T[imanska] den […] floder ǁ 1. floderna på den Kaninska tundran ǁ 2. den Kaninska tundrans floder den Timanska är genom ǁ 3. den Kaninska tundrans floder den Timanska tjenar ǁ 4. floderna på den Kaninska tundran [Structure of the versions 2–4 unclear.] Det Timanska […] ǁ 1. Berget Tschaischin gifver åt den Timanska ☙  Kaninska tundrans floder. Det2616 Timanska landet har genom berget Tschaischin en mera ojemn charakter, i anl[edning] hvaraf2617 på denna tundra bildat sig ett par större2618 floder2619 men det korta afståndet till hafvet har äfven här hindrat uppkomsten af några betydande elfvar. Den Timanska tundran är ock jemförelsewis rikare på sjöar; på den Kaninska skola blott sjön Okladnikovo2620 (оз[еро] Окл[адниково]) samt invid Mesen samt Wiiжas vara af någon betydenhet. Bland antalet af floder2621, som mötte mig på vägen ifrån Mesen upp till Kanin Nos, må2622 följande omnämnas: Somsja2623 ([Сомжа]) med2624 en2625 liten Rysk by af samma namn, belägen2626 vid flodens utlopp 40 verst ifrån2627 staden Mesen. Somsja upprinner ur en liten sjö, vid namn Mjelkoe och eger2628 sitt utlopp2629 i hafvet vid mynningen af floden Mesen. Innewånarne i byn Somsja ega renhjordar och drifva en stark handel med Samojederne, hvilka om hösten församla sig här, dels för att afyttra sina varor och förse sig med förnödenheter till wintern, dels för2630 att aflefverera sin skatt men hufvuds[akligen] för att tillfredsställa sin allmänt kända böjelse för brännvin. Mgla utfaller i hafvet, 30 verst norr om Somsja. Wid utloppet2631 af floden stå tvenne gårdar, bebodda af Ryska inwånare. Nes, den wigtigaste af alla floder på den Kaninska tundran, emedan här bildat sig en liten Rysk colonie 15 verst ofvanom2632 flodens utlopp i Hvita Hafvet.❧ Colonien2633 består allenast af nio hus2634, som bebos af fattiga, såsom borgare i Mesen inskrifna 672 Itineraria 4osa 1841_44.indd 672 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – Ryssar, h[vil]ka lifnära sig medelst boskapsskötsel2635, fiske,2636 jagt och Samojed-handel. Fordom2637 var2638 Nes samlingsplatsen för Samojederne under höstmånaderne, men sedan brännvinsförsäljningen blifvit försatt till Somsja, är Nes föga besökt, fastän här 18[31]2639 uppbygdes en kyrka för deras behof.2640 Ууза och Сосна utfalla den förra i Hvita H[afvet] eller på R[yska] så k[alla]de Канюшинская губа, den sednare uti det innersta hörnet af Tscheskaja Guba. Genom2641 dessa floder är Kanin Nos nästan afskiljd från fasta landet, ty de nämnda flodernas källor ligga så nära intill h[varan]dra, att Samoj[ederne] med2642 små båtar komma ifrån den sidan af halfön till den andra.2643 Sjelfwa Kanin2644 Nos blef af mig öbesökt, emedan Samoj[ederne] under wintern 1843 mangrannt hade öfvergifvit halfön. Härtill2645 sades anl[edningen] warit den, att det ymniga regnet under hösten starkt2646 uppblött [den]2647 lågländta, sanka och fuktiga tundran2648, hvarefter snart2649 inträffade häftiga2650 froster öfverdragit mossorne med en is, som2651 renen ej2652 kunde g[enom]bryta för att finna sig föda. Sådant2653 skall ej sällan intr[äffa] på den Kaninska Halfön, och2654 är en stor olycka för Samoj[ederne] h[vil]ka h[äri]g[enom] beröfwas sitt hafsfänge, som2655 här skall vara mycket gifvande, i s[ynner]h[e]t omkring näset Mikulkin. Samoj[ederne] nödgas då sammantränga på det fasta landet af Kaninska tundran samt vid den Timanska stranden. Desse2656 utlade för mig korteligen landets läge samt besk[a]ff[en]h[et] och namngåfvo följande                        tundran en <----> mera ojemn charakter, som kunde kunde <--> möjligtvis skulle tillåta en bildning af i anl[edning] hvaraf ǁ och det har större ǁ 1. ~ ǁ 2. mera betydande floder ǁ 1. ~ (Pjosja) och Indiga), som förtjena, ǁ 2. ~ (Pjosja) och Indiga), men öfverhufvud ǁ 3. ~ (Pjosja) och Indiga), som åter förtjena <---> <-----> Okladnikovo ǁ Ок[ладниково] floder […] Nos ǁ floder mä följande ǁ kunna på sistn[ämnda] Somsja ǁ 1. <-> ǁ 2. Puj, b[elägen] ǁ 3. I ǁ 4. Somsja, be[lägen] med en […] ǁ 1. belägen ǁ 2. utfaller en […] by ǁ en by belägen […] 40 ǁ belägen 40 ifrån ǁ norr om eger […] Mesen. ǁ utfaller i hafvet tätt invid utloppet mynningen af floden Mesen. utlopp i hafvet ǁ utlopp för ǁ och utloppet ǁ 1. utlop[pet] ǁ 2. utf[all] ofvanom ǁ norr Colonien […] Samojed-handel. ǁ 1. Colonien består af Mesenska borgare, hvilka redan i äldre ǁ 2. Colonien består af Mesenska borgare, hvilka för en längre ǁ 3. Colonien består af Mesenska borgare, hvilka utflyttat <--> ǁ 4. Colonien består af Mesenska borgare, hvilka lockade af den fördelaktiga Samojed-först handeln, här uppfört sig ǁ 5. Colonien består af Mesenska borgare, hvilka urspr[ungligen] endast tidtals uppehållit sig i Nes, och hus ǁ gårdar Mscr: bokskapsskötsel bokskapsskötsel, fiske, jagt och ǁ bokskapsskötsel och fiske, jagt above the line Fordom ǁ <-----> var ǁ utg[jorde] Castrén has left the end of the year open, 1831 in his travel description, see p. 448, 659. 673 Itineraria 4osa 1841_44.indd 673 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria  […] behof. ǁ 1. ~ Wid ǁ 2. ~ Flod[en]  Genom dessa […] båtar ǁ 1. Deras källor upprinna så nära intill hv[aran]dra, att Samoj[ederne] stundom med båt kunna öfvergå ifrån T ǁ 2. Deras […] Samoj[ederne] sägas kunna med båt ǁ 3. Deras […] Samoj[ederne] sägas kunna stundom öfverfara med båt öfverfara  med […] komma ǁ 1. m[ed] ǁ 2. sägas med båt stundom kunna ǁ 3. med båt ǁ 4. med små båtar färdas  andra. ǁ andra, medelst en liten  Kanin Nos ǁ den Kaninska halfön  Härtill […] warit ǁ 1. Anledn[ingen] härtill sades ǁ 2. Sådant händer ǁ 3. Detta händer, så ofta  starkt ǁ <->  Mscr: det  tundran ǁ landet  snart ǁ g[enast]  häftiga […] ej kunde ǁ 1. så isbelagt alla n ǁ 2. tundror ǁ 3. tundrorna ǁ 4. mossorna ǁ 5. att renar omöjligen ǁ 6. att renar ej kunde  som ǁ h[vari]g[enom]  ej ǁ upp  Sådant […] intr. ǁ 1. Af sådan anl[edning] hade de Kaninska ǁ 2. Så ofta detta intr[äffar]  och ǁ <---->  som […] gifvande ǁ 1. som de annars ǁ 2. som de med fördel skola bedriffva va vid den wid va ǁ 3. som <annars>  Desse ǁ Af  som ǁ ~ 1o)  löpa ǁ hafva sitt utlopp  Чоша ǁ <T>  Чsh. ǁ <->  min ǁ den  Nes ǁ till  Wisas ǁ Wiisas  är ǁ af  bäckar ǁ ~, och  af ǁ på  utfaller ǁ är och en floder, som2657 [utfalla] i Hvita Hafvet, neml[igen] Ууза, Волосова, Кiя, Шойна, Миска, Торна, Солница, Болшая Бугреница, Мал[[ая] Б[угреница], Мозориха, 2do) som löpa2658 vestl[ig] o[ch] östlig riktning flyta till Tscheska[ja] Guba: Чоша2659, Голубица, Собака, Перепуска, Губиста, Жемчужна m. fl. 3) som hafva sitt lopp åt norr och utfalla i Чsh[eskaja Guba?]2660: Болшая Камдалица, мал[ая] Камд[алица], Мыквина m. fl. Då jag af ofvan anförd grund nödgades lemna min2661 påtänkta resa till den Kan[inska] Halfön <--> ofullbordad, wände sig min kosa från Nes2662 österut till den södra stranden af Tschesk[aja] Guba. Här mötte följande floder: ☙  ❧ Wisas2663 eller Wishas, af Samojederne Sambijaha kallad – en ringa flod, som upprinner ur en sjö af samma namn[,] utfaller i innesta hörnet af Tschesk[aja] Guba. Wid flodens utlopp finnes en Rysk inbyggare. Oma, på Samoj[ediska] Häeta, är2664 något större och upptager bifloden Letinska. Oma utfaller i hafvet 30 v[erst] öster om Wisas. Paltsowa, Panowa, Omitsa, Petschanka äro föga mera än bäckar2665. De hafva samtl[iga] sitt utlopp i hafvet. Snopa, af2666 Sam[ojederne] Jieta benäm[n]d, utfaller2667 i hafvet. Floden är af ringa storlek, men d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, och2668 blott d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att äfven här lefva några Ryska familjer. Snopitsa, Grabesnoj m. fl. smärre bäckar2669, som utfalla i hafvet. 674 Itineraria 4osa 1841_44.indd 674 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – Pjosja kallas af Samojederne Peasti, och upprinner2670 ur berget2671 Tschaischin, utfaller i Tscheskaja Guba, samt upptager i sig flere2672 smärre bifloder, såsom Jegorewa, Gusinets[.] I2673 förhållande till de öfr[iga fl[oderna] på Kan[inska] och Tim[anska tundran] Pjosja2674 hör till de större. Den är derföre2675 bestämd till gräns emellan de begge2676 tundrorna, fastän den2677 Timanska stranden2678 rättel[igen]2679 begynner wid Snopa, och2680 af Samoj[ederne] äfven anses begynna vid Snopa. Fyrtio verst ofvanom flodens utlopp i hafvet finnes en kyrka för Timanska Samoj[ederne] samt några Ryska colonister. Ännu 20 verst nedanföre anträffas tvenne Ryska gårdar. Wid Pjosja fann jag en stark granskog, tjenlig till timmer. Nejden prisades2681 för sina goda ängs-lägenheter, rikedom på fiske, fogel och annan willebråd. Pjosja är snart sagdt det enda [flod] på de Kan[inska] och Tim[anska] tundrorna, i hvars skogar björnen uppehåller sig. Nu följer en rad af smärre [floder], h[vil]ka samtl[iga] taga sitt urspr[ung] ifrån Tschaischin och utfalla i hafvet på2682 ringa afstånd från hvarandra. Dessa2683 äro: Pjosjitsa, Prisetjenok, Prisjetinitsa, Pesuusna, Wolonga med dess biflod Travjanka, Suwoina, Peщanka, Peredni, Welika, Sobnoj, Tscherna, Wäsakoj, Lemtsa, m. fl.2684 ☙  ❧ Indiga l.2685 Indeka, som af Samojederna kallas Paejaha, bergsflod, emedan hon uppwäller2686 ur berget Tshaischin. Indiga är en ansenlig flod och upptager i sig flere bifloder, såsom: Ijobka, Gusintsa, Bogatoj, Bäla mf. Fyratio verst ofvanom flodens utlopp finnes en Rysk colonist.  och […] familjer] ǁ 1. att här finnes en ǁ 2. att här lefva några Ryska fami[ljer] ǁ 3. att några  bäckar ǁ floder  upprinner ǁ 1. uppp ǁ 2. an[tagen] ǁ 3. är antagen till ǁ 4. är en o  berget Tschaischin ǁ Tschaischin och  flere […] bifloder ǁ en biflod Gusinets  I […] hör till ǁ 1. I förhållande till de öfriga floderna på Kan[inska] och Tim[anska] tundrorna är Pjosja måhända den ǁ 2. Näst Indig[a]  Pjosja […] större ǁ 1. är ǁ 2. Pjosja är en af de största och vidsträcktaste  derföre ǁ be[stämd]  begge ǁ Kan[inska]  den ǁ tu[ndran]  stranden ǁ tu[ndran]  rättel. ǁ eg[entligen]  och […] Snopa ǁ 1. h[vil]ken flod Samoj[ederne] äfven sig emellan håller för en gränsflod ǁ 2. hken flod Samojj. äfven uppgåfvo för ǁ 3. hken flod Samojj. äfven för mig uppgåfvo såsom  prisades ǁ fr  på ǁ och  Dessa ǁ Bland  m. fl. ǁ 1. W ǁ 2. o. s. v.  l. ǁ f  uppwäller ǁ tager sitt 675 Itineraria 4osa 1841_44.indd 675 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria              i […] hvaraf ǁ <der> jag egen[tligen] ǁ ej kunde erhålla förteckning ǁ uppgift Chvostowa ǁ Х[востова] Tsirowo ǁ Jeedurtsaej (P Čirovo (< чир, ‘whitefish’) Sam. ǁ J[eedurtsaej] (Nikatie) ǁ S[eldovka] m. fl. ǁ ~ Såsom ofvanföre nämndes, löper flyter Petschora i sitt nedersta lopp midt emellan den Bolsch[esemelska] tundran i öster samt och Timanska i vester. dels […] riktning ǁ dels en sydlig eller vestlig <--> och ǁ till öfver ǁ 1. ~ ǁ 2. harut [härutinnan] ǁ 3. öfver ǁ 4. härutinn[an] Peschtschanka ǁ 1. Krivaja ǁ 1. Tschernaja ǁ 2. Krivaja (?) Wid Indiga böjde sig min kosa österut åt Pustosersk, i2687 följe hvaraf jag egen[tligen]2688 ej kunde erhålla någon noggrannare förteckning2689 å de floder som öster om Indiga utfalla i Ishafvet. Man omnämnde såsom de wigtigare Gornostalj, Jarishna samt framför allt Kolokowa, som utf[aller] i Kolokolstova Guba. Några ifrån den Timanska tundran till Petsch[ora] fallande floder skola ned[an]f[öre] omnämnas. Bland sjöar på den Timanska tundran förtjena att anmärkas: Sorwan, fyra sjöar med namnet Inditskoj, Pätowa, Urdiga (Sam[ojediska] Urjer), Anutiej, Liisutej, Chvostowa2690 (Taeuwan-to), Tsirowo2691 (Sam[ojediska]2692 Jeedurtsaej) [,] (Nikatie)2693, Seldovka, Ljubivo m. fl.2694 Floderna på den B[o]l[sche]s[emelska] tundran hafwa dels en nordl[ig] riktning och utfalla i Ishafvet, utan bilda n[å]g[o]t s[amman]häng[an]de wattensystem; dels2695 flyta i en sydlig l. vestlig riktning och2696 upptagas af Uusa och Petschora. Antalet af floder, som ifrån den B[o]l[sche]s[eme]l[ska] tundran utf[aller] i hafvet, skall wara lika ansenl[ig] som på de westliga tundrorna, men då jag sjelf [ej] besökt de nordliga delarne af tundran och g[enom] efterfrågningar ej kunnat erhålla nog fullständiga upplysningar öfver2697 dess floder och bäckar, vill jag allenast omnämna de wigtigaste: Peschtschanka2698, som säges upprinna på tundran och utfalla i Bolvansk[aja] Guba Krivaja2699, som i sig upptager från öster Urjer[,] fr[ån] vester Tschernaja och 676 Itineraria 4osa 1841_44.indd 676 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – utfaller i Hafvet wid vestra hörnet af ön Warandej2700. Häebide puudaraxiv 2701 (af Ryssarne Хайпудыр2702 k[al]l[a]d) upptager tvenne bifloder: Partsio från vestra2703 och Samjaha från [östra] sidan. Bifloder2704 upprinna ur sjöar2705 med2706 samma namn. Hufvudfloden utfaller i Haeb[ide] P[uudara] guba. Korotaika, en bet[ydande] flod, som utfaller i nordöstra <hörnet> af Haeb[ide] Guba. Ojo utfaller i Jugorskoj Schar. ☙  ❧ Kara, gränsfloden emellan det2707 Europeiska och Asiat[iska] Ryssl[and], upptager flere bifloder, bl[and] h[vil]ka den wigtigaste är Silova (Sula), och utfaller i K. v. Ifrån den nordligaste delen af Uralska bergskedjan upprinner Uusa, som jemte Petschora bildar ett af den Europeiska nordens största wattensystemer. Petschora eger2708 en längd af 1000 verst och längden af Uusa uppgifves efter en ungefärlig beräkning till 5–600 verst.2709 Under detta lopp, som med färre krökningar fortgår ifrån nordost till sydwest, upptager Uusa en oändlig [mängd] större och smärre bifloder, löpande2710 ifrån den Uralska bergsryggen i öster, som2711 från2712 den motsatta vestl[iga] sidan. De wigtigare2713 bland Uusas bifloder äro följande:  Ostrov W.  Changes in the footnote: syndig ǁ helig skog ǁ ~, ty <->  Хайпудыр ǁ I sa  vestra ǁ vester  sidan. […] guba. ǁ ~, upprinna de ur sjöar med s[am]ma namn. Floden utfaller i viken <--->  sjöar ǁ floder  med ǁ af  det ǁ den  eger ǁ uppgifves  […] verst. ǁ 1. ~ Efter sin förening med Uusa säges Petschora efter medelberäk[ni]ng ega en bredd af tvenne verst och sedan hon u sedan hon sedan Petschora upptagit bifl[oderna] dess nedersta lopp uppgifves till 3 verst fastän hon här grenar sig i flere armar ǁ 2. ~ Efter […] bifl. i sitt ǁ 3. ~ Efter […] bifl. dess ǁ 4. ~ Efter […] bifl. i sitt nedersta lopp  löpande ǁ så väl  som ǁ såsom  från ǁ 1. <-> ǁ 2. ifrån ǁ 3. från ǁ 4. som ǁ 5. <---->  wigtigare ǁ 1. förnämst[a] ǁ 2. storr [större]  Text missing from here onwards. 1.2714 xiv. En Samoj[edisk] benä[mni]ng som betecknar syndig (urspr[ungligen] helig) skog. Anl[edningen] till d[en]na be[nämni]ng är det att vid fl[oden] finnes en skog, hvari Samoj[ederne] älska att begrafva sina döda. 677 Itineraria 4osa 1841_44.indd 677 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria  Castrén wrote the review for the Imperial Academy of Sciences in order to answer if Schrenk’s work should be awarded the Demidov Prize and it was published in Suomi 1850 p. 68–80. The mscr has not been preserved. The prize was awarded to Schrenk. Castrén 1850; Bulletin de la classe historico-philologique VII: VIII, Suppl.; Бэръ & al. 1850. The Demidov Prize was given from a special fund donated to the Academy of Sciences by Pavelˈ Nikolaevič Demidov (1798–1841), from which 5,000 roubles were given yearly to different scientific works. Mikkola 1910: 237. (TS)  Alexander Gustav von Schrenk (1816–1876) was a naturalist of Baltic German origin, assistant at the Botanical Gardens at St Petersburg in 1834–1837, later lecturer and Privatdozent of mineralogy at the University of Tartu (Dorpat) in Livonia. Schröder 1891. (TS) Reise dur 14 die Srenk’sder Samojeden. Tundren  bedömd af M. A. Castrén2715 Oftare än någonsin förut hafva under de sistförflutna åren vetenskapliga resor blifvit verkställda till de nordliga delarna af Ryssland och Sibirien. Både inhemska och utländska lärda hafva ansträngt sina bemödanden att med forskningens fackla belysa de dunkla polar-länderna. Det är företrädesvis den yttre naturens särskildta företeelser, som utgjort föremålet för de lärdas nitfulla sträfvanden. Hvad åter det menskliga lifvets förhållanden beträffar, så har man åt detta håll vanligen egnat endast en ringa och ytlig uppmärksamhet. I synnerhet har bland nordens innevånare den Samojediska folkstammen blifvit med likgiltighet betraktad. Bland de resande, som likväl bemödat sig om att vinna en noggrannare kännedom af nyssnämnda folkstam, intager H[er]r Schrenk2716 onekligen ett af de främsta rummen. Visserligen var ethnologien äfven för honom en bisak, men han har likväl vårdat sig derom med en omsorg, som förtjenar all aktning. Såsom bekant är, verkställde Hr Schrenk 1837 om sommaren en resa till Samojed-tundrorna i Archangelska gouvernementet på bekostnad af Kejserliga Botaniska trädgården i S:t Petersburg. Resultaterna af denna resa har han nyligen börjat framlägga för allmänheten uti ett 678 Itineraria 4osa 1841_44.indd 678 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – arbete, som bär till titeln: Reise nach dem Nordosten des europäischen Russlands durch die Tundren der Samojeden zum arktischen Uralgebirge auf allerhöchsten Befehl für den Kaiserlichen botanischen Garten zu S:t Petersburg im Jahre 1837 ausgeführt von Alexander Gustav Schrenk. Af detta verk har första delen år 1848 utkommit i Dorpat och utgör 730 sidor i 8:o. Den andra delen, som äfven tyckes blifva den sista, ligger ännu under pressen, men ref[erenten] har dock varit i tillfälle att äfven af denna del se de hitintills tryckta arken, hvilka redan upptaga 432 sidor. I den förra delen, som är affattad i form af dagbok, redogör Förf[attaren] för resans förlopp och meddelar dervid i kronologisk ordning sina under resan gjorda iakttagelser. Den andra delen innehåller åter strödda uppsatser, som hänföra sig dels till sjelfva landet och dess produkter, dels till ortens innevånare, deras språk, sånger o. s. v. En af dessa uppsatser är Förf. meddelad af Hr Keyserling2717, en annan af Prof. Kämtz2718, tre äro lånade ur tryckta källor, de öfriga nio hafva flutit ur Förf:s egen penna. Då ifrågavarande skrift blifvit af Förf. inlemnad till Demidoffska pris-konkursen, har Kejserliga Vetenskaps-Akademien i Petersburg af mig affordrat ett bedömande öfver de delar af arbetet, som beröra ethnologiska förhållanden. Förrän jag går att uppfylla detta förtroende, torde det vara mig tillåtet att ur företalet till Förf:s arbete åberopa följande ställe: ”Dem wissenschaftlichen Publikum, dem ich dies Werk vertrauungsvoll in die Hände lege, wünsche ich darin en treues Bild von der Natur eines wenig gekannten, wenig einladenden Landstrichs mit dessen Bewohnern gegeben zu haben. An einem redlichen Eifer dieses Bild nach allen Seiten hin  Count Alexander Friedrich Michael Lebrecht Nikolaus Arthur von Keyserling (1815– 1891), Baltic German geologist and palaeontologist, biologist and geographer, considered to be the founder of geological research in Russia. He also held administrative positions at the University of Dorpat/ Tartu in the 1860s. Keyserling arranged an expedition to the River Pečora in 1843, and his book about it was awarded the Demidov Prize of the Imperial Academy of Sciences. Stackelberg s.a. [1930]: 142–143; Eesti elulood: 155–156; Tammiksaar 2007a; Fritscher 2007. (TS)  Ludwig Friedrich Kämtz (1801– 1867), physicist and meteorologist, known as the founder of modern meteorology, Professor of Physics at the University of Dorpat/Tartu, later Member of the Academy of Sciences in St Petersburg. Tammiksaar 2007b: 189–190; Allgemeine deutsche Biographie XV: 76. (TS) 679 Itineraria 4osa 1841_44.indd 679 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria mit seinen Schatten und Lichtern hervorzuheben, hat es nicht gefehlt, und wo eine lautere Wahrheitsliebe die Feder des deskriptiven Reisenden führte, da können auch die magersten Berichte Nutzen schaffen. Das Mehr oder Weniger dieses Nutzens aber wollen wir nicht erwägen, da ein Jeder nur so viel ausgiebt, als er mehr besitzen könnte.”  – Med dessa ord har Förf. velat antyda den synpunkt, hvarur han önskar se sina rese-iakttagelser bedömda. Att detta bör ske efter principen: ”non qvantum, sed qvale,” är Förf:s billiga fordran, och för min del skall jag bjuda till att i detta afseende gå hans önskningar till möte. Jag vill således icke fästa någon synnerlig vigt derpå, att Förf. dels alldeles stillatigande förbigått, dels ofullständigt behandlat vissa ämnen, hvilkas i ethnologiskt hänseende äro af den allrastörsta betydelse. I förbigående må likväl nämnas, att man ur Förf:s arbete ej är i stånd att vinna någon redig insigt om Samojedernas sociala förhållanden i allmänhet, och allraminst om deras egendomliga sätt att sig emellan skipa lag och rätt. I d. II bilagan VI meddelar Förf. visserligen i utdrag en öfversättning at det till Samojedernas i Archangelska gouvernementet förvaltning utgifna och allernådigst stadfästade reglemente; men såsom hvarken läskunniga eller det Ryska språket mäktiga lefva de flesta Samojed-stammar ännu i okunnighet om detta reglemente och följa i de flesta mål sina egna af fäderna ärfda stadganden. Om dessa i många afseenden obestämda och godtyckliga, men i hvarje fall ganska vigtiga stadganden har Förf., såsom nämndt är, lemnat läsaren i okunnighet. Bristfällig och till en del felaktig är äfven Förf:s framställning af Samojedernas magiska religions-kult, deras allmänna lynne och karaktär, deras känslo- och föreställnings-sätt, deras språk, seder o.  s.  v. I allmänhet har Förf. under sin korta, af olikartade göromål upptagna resa ej hunnit egna tillbörlig uppmärksamhet åt sådana ämnen, som afse folkets inre, andliga verksamhet – ämnen, hvilka i följe 680 Itineraria 4osa 1841_44.indd 680 21.8.2019 16:05:49 �Lapland, Russia and Siberia – af sin ideella natur äro svåra att i hast uppfatta och genomskåda. Deremot äro hans ethnologiska uppgifter mera uttömmande och med få undantag högst pålitliga uti alla de frågor, som röra lifvets yttre förhållanden. Van att såsom naturforskare mikroskopiskt skärskåda föremålens minsta beståndsdelar, låter han äfven såsom deskriptiv ethnolog ingen ting halka förbi sin blick, utan aftecknar allt med den yttersta noggrannhet. Hans ethnologiska beskrifningar skola måhända förekomma den stora allmänheten alltför minutiösa och föga underhållande, men för vetenskapsmannen äga de ett högt värde i och för teckningens trohet. Det synes tydligt att Förf. med allvar omfattat sitt reseändamål, och om den ethnologiska delen af hans arbete här och der också erbjuder några svagare partier, så öfverskylas de dock lätt af det goda och förtjenstfulla, som Förf. äfven i ethnologiskt hänseende presterat. Då jag med fullt erkännande af Hr Schrenks förtjenster likväl tilldelat hans arbete icke blott särskildta brister, utan äfven verkliga fel, torde det vara min pligt att till rättfärdigande af mitt omdöme ur hans arbete uppsöka åtminstone en och annan felaktig uppgift. En fiende till all småaktig kritik skall jag bjuda till att framhålla sådana misstag och förseelser, som enligt min åsigt äro antingen i ethnologiskt eller lingvistiskt hänseende af någon större betydenhet. En omständighet, hvarpå Förf. sjelf synes fösta en synnerlig vigt, är det ömsesidiga förhållande, hvari Samojeder och Ishemska Syrjäner stå till hvarandra. Såsom billigt är, tager Förf. de förtryckta Samojedernas parti, men det vill synas mig såsom skulle han härvid göra sig skyldig till mången orättvisa emot Syrjänerna. Han skildrar dem ifrån början till slut såsom ett på en gång halsstarrigt och krypande, otjenstfärdigt, misstroget, sniket och vinningslystet slägte. Han äger för dem inga bättre epitheter än äfventyrare och djerfva fribytare, han beskyller dem för mord, plundring och de gröfsta illgerningar. Han låter ingen dager falla 681 Itineraria 4osa 1841_44.indd 681 21.8.2019 16:05:49 �Itineraria på den mörka tafla, hvarpå han tecknat en bild af de Ishemska Syrjänernas national-karaktär. Och dock torde hvarje opartisk domare nödgas erkänna, att man just hos de Ishemska Syrjänerna träffar mera ädelt, godt och berömvärdt, än hos samtliga deras grannar. Hvad jag i synnerhet skattar högt hos Syrjänerna, är deras veka, milda, ömma hjertelag, hvarom äfven alla genuina sånger bära ett öjäfaktigt vittnesmålxv. En naturlig följd af detta hjertelag är den allmänt kända välvilja och hjelpsamhet, som Syrjänen är redo att visa hvar man, som med vänskap och förtroende nalkas honom. Äfven för sin djupa rättskänsla åtnjuter Syrjänen till och med hos sina fiender mycken aktning. Slutligen har jag hört hans trofasta, redbara, pålitliga karaktär öfverallt på det fördelaktigaste vitsordas, och jag har äfven sjelf varit i tillfälle att se de mest otvetydiga bevis på denna för de Finska folkslagen nästan medfödda dygd. Det kan med rätta läggas Syrjänerna till last, att de på olofliga vägar tillegnat sig Samojedernas renar och gjort sig till herrar öfver deras land, men så mycket jag med Förf. beklagar det arma Samojed-folkets öde, xv. Förf. yttrar i del I. sid. 222, att bland Syrjänerna både män och qvinnor ”nur russisch singen”. Denna uppgift är dock alldeles ogrundad. Det borde icke vara Förf. obekant, att Syrjänska folksånger esomoftast blifvit genom trycket meddelade i Rysk öfversättning. Just på de orter, der Forf. sjelf färdats, har äfven jag antecknat åtskilliga sånger, diktade på Syrjänernas eget tungomål. Tvenne af dessa sånger finner Förf. utgifna i Svensk öfversättning i tidskriften ”Fosterländskt Album.” – En annan inadvertens beträffande Syrjänerna har Förf. låtit komma sig till last i samma del sid. 223, der han säger: ”seit kurzem erst ist das Neue Testament von einem russischen Geistlichen zu Ishma aus dem Slawonischen in die syrjänische Sprache übertragen worden.” Det är kändt att en på Syrjänska affattad öfversättning af Matthei evangelium redan 1823 blifvit utgifven i Petersburg. Denna är dock icke gjord af en Ishemsk prest, utan af Protojerey i Ustsüssolsk Alexander Schergin. Skulle den Ishemska öfversättningen tilläfventyrs existera i manuskript? 682 Itineraria 4osa 1841_44.indd 682 21.8.2019 16:05:50 �Lapland, Russia and Siberia – tror jag dock att Syrjänerna ej drifvit förtrycket längre än hvarje annan nation i deras ställning skulle hafva gjort.2719 Hvad jag med visshet vet, är att Syrjänerna under min vistelse i Ishemsk rådplägade om medlen att göra en ända på detta förtryck och få de sämsta bland sina bröder, hvilka uppgåfvos till trettio man, utdrifna ifrån tundran. Redan denna enda handling bevisar tydligt, att mängden bland Syrjänerna ändock är ett ädelt, rättänkande folk, och att våldsverkarne äfven bland dem göra till undantagen. Men Förf. har i sin skildring af Syrjänerna endast haft de sitt varma deltagande för Samojederna, helt och hållet förbisett de många ädla egenskaper, som utmärka kärnan af det Syrjänska folket. Lika frikostigt Förf. varit i tadel mot Syrjänerna, likaså mycket beröm har han å andra sidan slösat på Samojederna. Han ser i dem endast lidande martyrer, som med tålamod och undergifvenhet bära sitt öde, som bemöta sina förtryckare med underdånig lydnad och lätt glömma lidna oförrätter. Med min kännedom om Samojederna vore jag frestad att tilldela dem nästan helt och hållet motsatta egenskaper. Att de i grunden äro ett godt, fridsamt och försonligt slägte, derom är ingen fråga. Men hvad deras tålmodighet och ”resignierte Unterwürfigkeit” beträffar, så äro dessa dygder hos Samojederna af en ganska tvetydig beskaffenhet. Sannt är väl att de i yttre måtto visa mycken kyla och likgiltighet, att de bära skenet af ett orubbadt lugn, att de icke ofta öfverila sig i handling, utan i allmänhet förhålla sig emot vän och fiende så passivt som möjligt. Men det oaktadt äro de af ett ängsligt och ömtåligt lynne, de knota och klaga öfver hvarje småsak, lägga den minsta förolämpning tungt på sitt sinne och glömma visst icke så lätt, som Förf. menar, en liden oförrätt. Alltför slappa att gifva luft åt sin vrede harmas de så mycket mera i sitt inre och gömma sina känslor i djupet af sitt hjerta. Sålunda har enligt min åsigt Förf:s uppfattning af Samojedernas lynne och karaktär mera sin tillämpning på deras yttre beteende, än deras inre väsen.  Although Castrén himself had criticized quite sharply the aim of the Komi of acquiring Nenets’ reindeer and pasture land for themselves, here the idea of Finno-Ugric ethic affinity overrides the critical viewpoint. (TS) 683 Itineraria 4osa 1841_44.indd 683 21.8.2019 16:05:50 �Itineraria Att Förf. öfverhufvud icke hunnit kasta en djupare blick i Samojedernas inre, andliga lif, denna af mig redan ofvanföre uttalade mening finner jag isynnerhet bekräftad i framställningen af nämnda folks religiösa föreställningar. Många bland Förf:s reflexioner inom detta gebiet äro nästa på måfå uppkastade och sig emellan föga sammanhängande. Det heter t. ex. sid. 402: ”Num ist gütig und herrlich und gewaltig: er sieht und weiss alles, aber er ist zu erhaben um auf die Schicksale der armseligen Menschengeschlechts herabschauen zu wollen; er ruht daher, nachdem er Einmal alles Wesen ins Leben rief, und überlässt die Leitung der Welt den Tádebzen. Die Tádebzo sind unsichtbare Wesen geistiger Natur mit überirdischer Macht begabt; sie erfüllen die Erde und die Lüfte und regieren die Schicksale der Menschen; sie stellen ursrprünglich das Princip des Bösen dar, welches dem Num, dem Princip des Guten, zuwider handelt; denn sie wollen überall das Böse und schaffen es, allein sie verhüten es auch und schaffen Gutes dem, welchem sie wohlwollen, der ihre Abbilder in Ehren hält und ihnen zahlreiche Opfer bringt.” Förf:s mening är i så tydliga ord uttalad, att den ej kan missförstås. Num förställer den goda, Tadebzjerna den onda principen. Hvad Num vill, det vilja således icke Tadebzjerna, utan handla städse i motsats mot hans önskningar. Icke desto mindre har Num, för att få hvila i ro, godvilligt öfverlemnat verldsstyrelsen åt Tadebzjerna – sina fiender och vedersakare. Det orediga och motsägande i denna framställning faller en och hvar lätt i ögonen. Det är omöjligt att begripa, hvarföre den maklighet älskande Num gifvit sig mödan att skapa verlden, då han godvilligt anförtror den i händerna på onda, mot hans afsigter fiendtliga makter, hvilka till följe af sin inneburna natur omöjligen kunna underlåta att förstöra hans verk. Förf. medger visserligen att Tadebzjerna äfven kunna öfva det goda, men då äro de ju icke den onda principens representanter; ty fattas det onda såsom princip, så kan väl derur icke annat än 684 Itineraria 4osa 1841_44.indd 684 21.8.2019 16:05:50 �Lapland, Russia and Siberia – ondt emanera. Den motsägelse, hvari Förf. här sväfvar, synes han i sjelfva verket äfven sjelf hafva anat, ty han korrigerar sina ord på följande sida och yttrar, att Tadebzjerna ”das wandelbare Princip des Bösen darstellen.” Men uttrycket: ”das wandelbare Princip” innehåller en ny motsägelse, ty det hör till begreppet af ordet princip, att det icke kan vexla emellan tvenne motsatser, utan är och förblir sig evigt, oföränderligt lika. Till dessa och många andra härmed sammanhängande motsägelser synes Förf. hafva blifvit förledd af Grekiska religions-bekännare, hvilka med afsky betrakta Samojedernas hedniska kult och föreställa sig deras Tadebzjer såsom absolut onda väsen, hvilket de i Samojedernas egen föreställning icke äro. Man tilldelar dem visserligen små nycker och kapriser, men såsom Nums vedersakare framträda de dock alldrig, utan hysa för honom mycken fruktan och underkasta sig lydigt hans vilja. Men det är icke allenast Num, som äger makten öfver Tadebzjerna; äfven Schamanerna förmå att hålla dem i tygel, och deras hela makt består enligt Samojedernas föreställning i konsten att använda Tadebzjerna för sina ändamål. Det är just i egenskap af Schamanernas tjenste-andar, som Tadebzjerna spela en betydande role och derpå syftar äfven sjelfva deras namn, som är bildadt af taadibe, Schaman. Om deras öfriga verksamhet hafva Samojederna föga kunskap, ehuru Förf. tilldelar dem många vigtiga egenskaper. Han yttrar bland annat, att alla de med namnen Hahe och Sjadaei betecknade idoler ”nur Abbilder der Tadebzien sind.” Måhända förekommer denna föreställning här och der hos mera civiliserade Samojeder, hvilka genom umgänget med Ryssar kommit till den insigt, att helgonbilderna hos den grekiska kyrkans anhängare endast äro symboler af helgonen. Men är det fråga om genuina Samojeder, så tro de om sina idoler fullt och fast, att de icke blott representera, utan verkligen äro gudomliga väsen. Såsom Förf. sanningsenligt anför, pläga Samojederna offra renar åt sina idoler och smörja dem med blod. 685 Itineraria 4osa 1841_44.indd 685 21.8.2019 16:05:50 �Itineraria  ord-/derivation Detta göra de i den öfvertygelse, att idolerna ingalunda äro bilder, utan lefvande väsen, som behöfva föda och näring. Utom den materiella förmågan att äta och dricka tilldela Samojederna sina idoler äfven många andliga egenskaper, men fatta dem ej såsom utom bilden existerande, utan deri inneboende. Hahe och Sjadaei äro sålunda förkroppsligade gudamakter och utgöra föremålet för hvar mans dyrkan. Tadebzjerna deremot äro idel andeväsenden, synbara blott för Schamanens öga och otillgängliga för hvar och en, som ej är invigd i magiens hemligheter. I fråga om de tvenne slag af gudabilder, som Samojederne benämna Hahe och Sjadaei, förklarar Förf. sid. 405 not. 1, att han ej kunnat utreda skillnaden emellan nåmnda idoler, men förmodar likväl på grund af en högst misslyckad ord[-]derivation2720, att Sjadaei betecknar ”en art oread,” en gudabild (Hahe), upprest på en höjd (sja’). Det rätta förhållande är emellertid, att Hahe betecknar gudabilder i allmänhet och de af sten i synnerhet, då åter med Sjadaei endast förstås af träd formade, med mennisko-anleten afbildade idoler. Ordet Sjadaei härstammar icke af sja’ höjd, såsom Förf. menar, utan af sja’ anlete (gen. sjad) och betecknar i bokstaflig öfversättning: ”med anlete försedd.” Det är egentligen på sina träd-idoler, som Samojederna inskära menskliga anleten, och af sådan anledning hafva företrädesvis dessa blifvit benämnda Sjadaei. Förf. föreger visserligen (sid. 405), att det äfven gifves sten-idoler, som Samojederna försett med menniskoanleten, men för min del har jag aldrig sett sådana och vågar till och med betvifla deras tillvaro. Hvad Förf. sid. 408 yttrar om Samojedernas björndyrkan äger till en del sin riktighet. Jag skulle dervid likväl vilja anmärka, att Samojederna i björnen icke enligt Förf:s åsigt endast ära ett skadedjur, utan en verklig gudomlighet. Icke heller kan jag dela Förf:s mening deri, att björnen hos Samojederna skulle åtnjuta en lägre rang än Tadebzjerna, ty jag har mig bekant att åtminstone några Sibiriska Samojed-stammar, i 686 Itineraria 4osa 1841_44.indd 686 21.8.2019 16:05:50 �Lapland, Russia and Siberia –  björn-/guden likhet med de Jeniseiska Ostjakerna, uti björnen vörda Tadebzjernas högsta styresman och öfverhufvud. Äfven af de Archangelska Samojederna aktas en ed, som svärjes vid björnens nos, för vida mäktigare än den vid idoler, hvilka Förf. håller för Tadebzjernas representanter. Att Förf. sett björnkranier ligga strödda såsom offer kring idolerna bevisar i det hela taget ingen ting för hans åsigt, ty det är icke, utan den inneboende gudomliga kraften och visheten, som Samojederna i björnen dyrka. Den yttre djuriska företeelsen anse de blott för en omklädnad, som björnguden2721 tros kunna efter behag utbyta emot hvarje annan gestalt. I första delen sid. 523 o. f. lemnar Förf. en utförlig beskrifning af Samojedernas begrafnings-sätt och särskildta dervid förekommande ceremonier. Bland Förf:s här meddelade uppgifter äro somliga något afvikande ifrån de af mig erhållna; men då bruk och plägseder på olika orter kunna vara olika, vill jag ej förneka den möjliga sannfärdigheten af Förf:s iakttagelser. Endast hvad sjelfva begrafnings-sättet beträffar, måste jag anmärka att Samojederna, enligt de upplysningar jag erhållit, endast om sommaren hafva för sed att nedgräfva de hädangångna i jorden. Om vintern deremot nedlägga de sina döda ofvan jord i så beskaffade kistor, som Förf. skildrar i del I sid. 682 o. f., utan att likväl nämna ett ord om deras bestämmelser af vinter-grafvar. Att det olika begrafnings-sättet om vintern och sommaren af Förf. icke blifvit vidrördt, förundrar mig så mycket mer, som andra redan förut fästat uppmärksamheten vid denna omständighet. Förf:s framställning af Samojedernas religiösa föreställningar och särskildta vid den yttre kulten förekommande bruk skulle i sanning erbjuda tillfälle till många speciella anmärkningar; men då det ifrån början icke varit min afsigt att ingå i en detaillerad kritik af Hr Schrenks vidlöftiga arbete, vill jag härmed lemna hela det religiösa gebietet å sido och tillåta mig ett par flyktiga anmärkningar af historiskt innehåll. 687 Itineraria 4osa 1841_44.indd 687 21.8.2019 16:05:50 �Itineraria  ålderdoms-/lemningar  Historian Aron Christian Lehrberg (1770–1813). Wichmann 1913. (TS) De i nordliga delarna af Archangelska gouvernementet här och der förekommande jordgropar anser Förf. vara en qvarlefva af de gamla så kallade Tschuderna, hvilka varit ortens Aborigines. Mig synas likväl dessa gropar icke äga den ålder, att de rimligen kunna tillskrifvas det härifrån längesedan försvunna Tschud-folket. Jag har derföre på ett annat ställe uppkastat den förmodan, att ifrågavarande ålderdoms-lemningar2722 varit Syrjänernas fordna bostäder och såsom stöd för denna mening anfört, att de i Syrjänskan benämnas gort, som tillika betecknar hem. Jag har häruti kanske misstagit mig, men i Hr Schrenks framställning förekommer dock intet, hvarigenom min mening vore vederlagd. Tvertom synes mig hela hans behandling af dessa minnesvärda fornlemningar vara nog lösligt hållen. Uti den andra delen (sid. 222–258) förekommer en bilaga under titel: ”Über die Jugren und das Jugrische Land.” Förf. söker häri vederlägga Lehrbergs2723 åsigt om utsträckningen af Jugrernas land och beskaffenheten af deras nationalitet. Enligt Hr Schrenks mening har namnet Jugrer ursprungligen betecknat icke Ostjaker och Woguler, utan transuralska Samojeder, och hvad landet Jugrien beträffar, så låter han det utsträcka sig ända till hela den af nämnda Samojeder bebodda Ishafskusten. Kanske har Lehrberg i sjelfva verket felat deri, att han bestämt den 67:de breddgraden till Jugriens nordliga gräns. Orsaken till denna skarpa gränsbestämning är påtagligen den, att Lehrberg ville från hvarandra noga åtskilja Samojedernas och Jugriernas (d. ä. Ostjakernas och Wogulernas) områden. Men en sådan råskillnad existerar ej i verkligheten, ty likasom å ena sidan Samojederna intaga stora sträckor söder om den 67:de graden, likaså träffas äfven nomadiserande Ostjak-stammar vida norr om denna breddgrad vid sjelfva Ishafskusten. Skulle Lehrberg nogare hafva betänkt detta förhållande, så hade troligen också han utsträckt det Jugriska landet ända till Ishafskusten, men med reservation att befolkningen närmast kusten 688 Itineraria 4osa 1841_44.indd 688 21.8.2019 16:05:50 �Lapland, Russia and Siberia – endast till en ringare del utgöres af Ugrier. För denna modifiering af Lehrbergs mening vore jag för min del mycket benägen. Men att det ursprungligen varit Samojeder, som blifvit kallade Jugrier, och att sistnämnda beteckning först i en sednare tid blifvit öfverflyttad på Ostjaker och Woguler, detta är en åsigt för hvilken Förf. troligen icke vinner någon anhängare. Att redan i urälsta tider Jugrier och Samojeder blifvit från hvarandra åtskilda, bevisar bland mycket annat en kronik-anteckning i Karamsin II: not 238.2724 Förf. skall kanske emot denna anteckning anföra detsamma, som han anfört emot en annan likartad, af Lehrberg åberopad, ännu tidigare kronik-anteckning, neml[igen] att man med Samojeder här bör förstå de vester om Ural boende. Men hvad berättigar Förf. till detta antagande? Ingalunda den omständigheten att Jugrien tilläfventyrs utsträckte sig till Ishafvet, ty här funnos ju icke blott Samojeder, utan äfven Ostjaker. Något annat bevis, som vore värdt att nämnas, har jag dock ej kunnat ur Förf:s afhandling utleta för denna hans djerfva mening. Det vill öfverhufvud förekomma mig, såsom skulle Hr Schrenk i sin kritik öfver Lehrberg hafva gifvit sig ut på ett fält, der han ej varit rätt hemmastadd. Jag skall kanske snart nog komma i tillfälle att närmare motivera detta påstående. En annan bilaga har Förf. sid. 259–331 egnat åt de Samojediska och Syrjänska språken. Han nämner här inledningsvis ett och annat om det förstnämnda språkets allmänna natur och lemnar derpå en förteckning på Samojediska och Syrjänska ord. Efter mitt omdöme är äfven denna bilaga af en mera underordnad förtjenst. Hr Schrenks ordsamlingar äro visserligen rikare och i alla afseenden bättre än Klaproths, men de uthärda dock ej någon strängare kritik. Först och främst måste det läggas Förf. till last att han, utan att äga någon nogare kännedom om ljudens natur och väsen, företagit sig att bilda ett nytt orthographiskt system, som strider emot ljudlärans första begrepp. Så känner han icke naturen af mouillerade konsonanter, utan betraktar  Castrén refers here to Nikolaj Mixajlovič Karamzin’s Geschichte des Russischen Reiches, a work published in several different editions in various languages in the 1810s and 1820s, above all in twelve volumes in Russian in 1816– 1829. Forsman – Mikkola 1912; Schönle 2004. (TS) 689 Itineraria 4osa 1841_44.indd 689 21.8.2019 16:05:50 �Itineraria  N written above g.  N written above g.  In the footnote at the word jagana, Castrén wrote in both cases an h above the g: jahana.  H written above g.  namn-/likhet mouilleringen såsom hörande till efterföljande vokal och betecknar den med en prick ofvan vokalen, t. ex. nė, (nje) weib, salė (salje) Vorgebirge, nu̇ (nju) Sohn. Dock är icke ens denna princip systematiskt följd, utan ė blir af Förf. ofta begagnadt, utan att föregående konsonant är mouillerad, alldeles såsom det Ryska е t. ex. nėbe (läs: njebe) Mutter, méjė (läs: mēje) Schwägerin, jė́sė (läs: jēse) Eisen o. s. v. Utom dessa och otaliga andra af Förf. begångna fel i orthographien har han äfven påtrugat Samojediskan åtskilliga ljud, som det mig veterligen icke äger, t. ex. ъ, дз, дъ o. s. v. I företalet till sitt arbete yttrar Förf. om ö, att det är helt och hållet främmande för Samojediskan, men i ordförteckningen förekommer dock nämnda ljud i flera ord, t. ex. tösa (s. 277)[,] görm2725 (278), görmandsj2726 (314). Till felaktigheterna hör vidare att han i talrika fall förvexlar med hvarandra skilda former: den absoluta med den suffixiva, casus Nominativus med Locativusxvi 2727, Infinit[ivus] med Supinum o.  s.  v. Slutligen kan jag ej underlåta att anföra klander emot Förf:s gränslösa passion för ordhärledningar, hvilka ofta äro högst fantastiska, men icke desto mindre tjena till grundlag för vigtiga resultater. Jag har redan förut anmärkt, huru Förf. af Sjadaei, en med anlete försedd gudabild, gjort en oread, en ”Hügelgott”. Genom en lika vågad kombination bildar han Ugrer af ordet orgoi2728, såsom Samojeder benämnas af Ostjaker, och just denna förmenta namn[-]likhet2729 anför han såsom ett bevis för Samojedernas identitet med Jugrierna. Ännu ett prof på Förf:s sätt att gå till väga vid sina ord-derivationer. Han säger i första delen s. 536–7: ”Die Sterne bezeichnet das Wort Númgy, dessen Etymologie, Himmelsohren oder Gottesohren, die Gottheit in einem eigenthümlichen Bilde uns vorführt, wie sie, aus den unermesslichen xvi. Exempelvis må nämnas, att i Förf:s ordförteckning ja betecknar jord, land, jagana ort, ställe. Men nu är jagana (jahana) i sjelfva verket ingen ting vidare än Locativ af ja. 690 Itineraria 4osa 1841_44.indd 690 21.8.2019 16:05:50 �Lapland, Russia and Siberia –  härlednings-/ändelse Räumen des Himmels zur Erde herablauschend, durch Myriaden Ohren zugleich deren wechselnde Schicksale vernimmt.” Att Förf. på detta ställe härledt Numgy af Num Gud, himmel och ha öra, är ögonskenligt, men i ordförteckningen sid. 277 förekommer åter en helt annan derivation. Här analytiserar Förf. ordet Numgy jemväl i tvenne sjelfständiga beståndsdelar, men nu kommer ej mera det ”lyssnande örat” i fråga; utan Numgy betecknar på detta ställe himmelstjerna och härledes af Num himmel samt gy, som enligt Förf:s uppgift skall betyda ”stjerna.” Nu är emellertid rätta förhållande sådant, att Num betecknar både Gud och himmel, men gy är en hos adjectiva mycket vanlig härlednings[-]ändelse2730, som utmärker något, som till föremålet hörer. Sålunda betecknar Numgy 1:o något till Gud eller himmelen hörande, 2:o stjerna. Jag inskränker mig till dessa anmärkningar öfver den till min granskning ombetrodda ethnologiska delen af Förf:s arbete. Mycket vore visserligen ännu att tillägga till det redan anförda, men vid bedömandet af ett så omfattande och förtjenstfullt arbete som Förf:s, förbiser man gerna små brister och svagheter. Det ligger ju ej inom omfånget af mensklig förmåga att åstadkomma det fullkomliga, men så allvarliga bemödanden som Hr Schrenks förtjena dock alltid aktning och erkännande. Såsom ethnolog har Hr Schrenk i förevarande arbete troligen presterat mindre än i de flesta andra gebiet, som utgjort föremålet för hans; men äfven sin ethnologiska mission har han fyllt på ett sätt, som berättigar honom till grundade anspråk på uppmuntran ifrån Vetenskaps-Akademiens sida. 691 Itineraria 4osa 1841_44.indd 691 21.8.2019 16:05:50 �Svalbard Christiania (Oslo) Utsjoki Ohcejohka Ba re n ts Se a Stockholm Kildin N Helsingfors Helsinki ov a ja m Ze lja Ka r a S e a Reval Tallinn St Petersburg Tver' V če gd Velikij Ustjug Pe l ga Kyiv Vjatka (Kirov) Glazov pr Perm' Ka ma Rostov-on-Don Tobol'sk Tjumen' n Čeljabinsk Caricyn (Volgograd) al Ur Omsk Krivoščë (Novosib ob Ekaterinodar (Krasnodar) Ufa ol Do Samara Saratov T Astraxan Itineraria 4osa 1841_44.indd 694 ' I Ekaterinburg Vo l g a Ob yš Kazan' Surgut Samarovo (Xanty-Mansijsk) rt Voronež ' D ne Nižnij Novgorod T (Starotu Ob Brjansk Obdorsk (Salexard) a o Moscow Vy čo S u xo n a l M oun tai ns Minsk vina Northern D Vilnius ra Arxangel'sk Ura Riga Akmolinsk (Astana) 21.8.2019 16:05:50 �E a s t S i b e ri a n Se a Ko ly m M.A. Castrén’s Journeys a Route of 1838 Route of 1839 Route of 1841–44 Route of 1845–49 (Other) major cities and settlements in their region Oxotsk ea Alda Tajmy r Penins ula Ol e n L en c ti c ar Centra l Sib erian P lateau En un r T Lowe isej Turuxansk Staroturuxansk) a ek r ci c le Jakutsk V i l j uj Dudinka n guska 0 n6 ° g Ar u n ' Podkamennaja Tunguska Nerčinsk An ga r a Bajkal Enisejsk Narym Blagoveščensk Krasnojarsk Tomsk Nižneudinsk rivoščëkovo Novosibirsk) Sajan Mount ains Curuxajtuj (Priargunsk) Verxneudinsk (Ulan-Udè) Bajan Tumen (Čoibalsan) le Minusinsk nga Irkutsk Čita Qiqihar Barnaul Se Urga (Ulaanbaatar) Itineraria 4osa 1841_44.indd 695 So h ng ua 21.8.2019 16:05:50 � https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/85036cf395980b5d27cab357a1f1187a.pdf a31d4dd04c3c98b5ad57f67263b24623 PDF Text Text Matthias Alexander Castrén Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. M.A. Castrén continued the European tradition of expeditions in Russia but he was also able to fulfil the needs of the Imperial Russian administration for information about the Empire as well as the Finnish national movement’s request to explore the history of the Finnish people. This two-part volume contains the reports and previously unpublished diaries written by Castrén in Finnish Lapland in 1838, Finnish and Russian Karelia in 1839, Finnish Lapland and Arctic Russia in 1841–1844, and in Siberia in 1845–1849. The introductory article contextualizes them in the intellectual and scholarly environment of the time. Itine raria  I   Edited by Timo Salminen 9 789527 262146 〉 isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) isbn 978-952-7262-15-3 (online) Itineraria2_kannet.indd 1 Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia II, 21.8.2019 10:58:09 �Matthias Alexander Castrén Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. M.A. Castrén continued the European tradition of expeditions in Russia but he was also able to fulfil the needs of the Imperial Russian administration for information about the Empire as well as the Finnish national movement’s request to explore the history of the Finnish people. This two-part volume contains the reports and previously unpublished diaries written by Castrén in Finnish Lapland in 1838, Finnish and Russian Karelia in 1839, Finnish Lapland and Arctic Russia in 1841–1844, and in Siberia in 1845–1849. The introductory article contextualizes them in the intellectual and scholarly environment of the time. Itine raria  I   Edited by Timo Salminen 9 789527 262146 〉 isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) isbn 978-952-7262-15-3 (online) Itineraria2_kannet.indd 1 Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia II, 21.8.2019 10:58:09 �Manuscripta Castreniana Personalia II, Matthias Alexander Castrén I         Edited by Timo Salminen Finno-Ugrian Society Helsinki  Itineraria 5osa 1845_49.indd 695 21.8.2019 16:24:01 �Itineraria 5osa 1845_49.indd ii 21.8.2019 16:23:48 �Itineraria 5osa 1845_49.indd iii 21.8.2019 16:24:00 �Matthias Alexander Castrén: Itineraria (1–2) Manuscripta Castreniana Personalia II Edited by Timo Salminen Commentaries by Elin Björkman, Kaisa Häkkinen, Juha Janhunen, Paula Kokkonen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Tapani Salminen and Timo Salminen Finno-Ugrian Society Helsinki 2019 http://www.sgr.fi/manuscripta/ Editorial Board of the series Manuscripta Castreniana Ulla-Maija Forsberg, Juha Janhunen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Timo Salminen Photograph on the cover of Itineraria 1 by Anders Fredrik Skjöldebrand (“Muonioniska”, 1799; Voyage Pittoresque au Cap Nord, Stockholm 1801, Pl. XXVI), The Finnish Heritage Agency, Historical Picture Collection Drawing on the cover of Itineraria 2 by M.A. Castrén (M.A. Castrén probably with the Kets/Enisej Ostyaks in 1846; “Jag är väl ingen svinaherde, fast eder tyckes så” – “I’m not a swineherd, although it may seem like that to you”), photograph The Finnish Heritage Agency, Historical Picture Collection Painting on the back by G.D. Budkowski (“Matthias Alexander Castrén”, 1845), photograph The Finnish Heritage Agency Photograph on the first endpaper of Itineraria 1 by I.K. Inha (Vuokkiniemi main village in Russian Karelia, 1894), photograph The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric Picture Collection Drawing on the first endpaper of Itineraria 2 (Kys-taš and other stone sculptures at Askiz), KK Coll. 539.20 (Turcica 1) p. 11 Map on the last endpapers Anna Kurvinen, Timo Salminen Layout and cover Anna Kurvinen Revision of English Jüri Kokkonen The publication of this volume has been supported by the Finnish Cultural Foundation and the Kone Foundation © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors isbn 978-952-7262-12-2 (1–2, print) isbn 978-952-7262-13-9 (1, print) isbn 978-952-7262-14-6 (2, print) isbn 978-952-7262-15-3 (online) Printon Tallinn 2019 Bookstore Tiedekirja Snellmaninkatu 13 FI-00170 Helsinki p. (09/+3589) 635 177 https://www.tiedekirja.fi/ tiedekirja@tsv.fi Itineraria 5osa 1845_49.indd 696 21.8.2019 16:24:01 �Contents Itineraria 2 Matthias Alexander Castrén: J  R  S –, T R             Itineraria 5osa 1845_49.indd 697 Rese-plan Utdrag ur Reseanteningar  af Do[or] M. A. Castrén Reseanteningar Rese-anteningar i Sibirien af M. A. Castrén Appendix . Appendix . Appendix . Rese-Anteningar af Dr M. A. Castrén Appendix . Appendix . Tolstoj Nos den  Nov[ember] ( Dec[ember])  Jenisejsk d.  Mars/ April  Rapport till Kejserl[iga] Wetenskaps Akademien i Petersburg Jenisej Appendix . [Reseberättelse I–II] Rese-anteningar Appendix . Några Upplysningar om de till Sibirien deporterade Finnar Rapport till Kejs[erliga] Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg                    21.8.2019 16:24:01 �J  R  S –, T D  Dagbok ..–.. Appendix .  [Reseanteningar]  [Reseanteningar, Minusinsk ]  [Reseanteningar –] Appendix .  Мѣсяцословъ на  годъ  Карманный мѣсяцословъ на  Sources and Literature Indexes Itineraria 5osa 1845_49.indd 698           21.8.2019 16:24:01 �Matthias Alexander Castrén J  R  S F –M  T R E d i t e d a nd e d i to r i a l co m m e nts by T i m o Sa l m i ne n Commentary by Elin Björkman (EB), Juha Janhunen ( JJ), Karina Lukin (KL), and Timo Salminen (TS) Itineraria 5osa 1845_49.indd 699 21.8.2019 16:24:01 �Itineraria    The manuscript KK Coll. 539.26.4 (Varia 1.4) p. 11–17 consists of either loose sheets or a notebook measuring ca. 21 x 33.5 cm. Castrén sent this plan to Sjögren on 23 May/4 June 1845 from Tobol'sk. See the volume of letters in this series. egnat ǁ äfven ~ There are different interpretations of whether the Scythians were actually a single people or an ethnically more heterogeneous group with similar cultural adaptation and orientation. The term Scythians is used in literature both in the broader sense of referring to southeast European and Asian steppe nomads from the 9th century BCE to the 1st century CE and, more specifically, to one of these peoples from the 7th to the 3rd century BCE, who probably spoke an Iranian language. Historical information about the Scythians is derived above all from Herodotus, but there is a wide range of archaeological remains connected to them, especially kurgan graves, many of which have revealed spectacular finds of gold and silver artefacts. They began to be collected for the Imperial museums of Russia at the beginning of the 18th century. The Scythians themselves have been and inspiration for attempts at historical explanations of various kinds, both mythical and scholarly. Lebedynsky 2009: 7, 26–31, 37, 44–47, 50–52, 60–62; Ильинская – Тереножкин 1983. A connection between Finns and Scythians was proposed by several scholars in the 18th and early 19th centuries, mainly to support the idea of a link between Finns and classical antiquity, but already Y.S. Forsman (later Yrjö-Koskinen) ☙  ❧ 15 Rese-plan.1 Ehuru ringa uppmärksamhet man hitintills egnat2 åt den Skythiska folkstammen3, så öfverensstämma4 likwäl de fleste bland sednare tidens forskare deri, att nämnda folkätt är en af de mest utbredda på jorden. Särdeles öfwerraskande äro i detta afseende resultaterna af den werldsberömde Professor Rasks5 forskningar. Han har sökt bewisa, att den Skythiska ätten, hvaraf äfven den Finska folkstammen är en utgrening, sträcker sig från Grönland oafbrutet öfver hela norra delen af America, Asien och Europa till Finnmarken (Norrska Lappmarken) och i äldre tider ända till Elbe, ja! att den till och med anträffas i Spanien och Frankrike, samt åter från Hvita Hafwet fortgår till andra sidan af Kaukasus. I motsatts mot Klapproth6, Leontiew m. fl. yrkar han jemwäl7, att icke blott8 Tatarer, utan äfven Mongoler, Mandschurer och Finnar höra till samma folkätt, och påstår, att enhvar, som eger kännedom af Lappska och Finska språken, skall ovilkorligen öfvertyga sig om denna förvandtskap, ty9 många ord och ändel☙  ser äro enligt Rasks ❧ uppgift öfverensstämmande i dessa språk, och ordställningen skall vara ungefär densamma. På ett annat ställe yttrar han om Tatariska och Mandschou-språken, hvilkas inbördes slägtskap äfven blifvit ifrågasatt, att de äro ganska nära beslägtade, och att ”isär hele den grammatikaliska Indretning i 700 Itineraria 5osa 1845_49.indd 700 21.8.2019 16:24:01 �Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports 4 begge er aldeles densamme, så att de tydelig og klart höre som forskjellige Sprog-klasser till en og samme Sprogæt (eller Rase).”10 I fall det således kan anses för afgjordt, att Tatariskan, Mongoliskan och Mandschou-språken äro med hvarannan befryndade, så måste äfven Finskan hänföras till samma språkstam, emedan Tatariskan och Finskan otvifvelaktigt11 äro beslägtade språk. Till bewis12 för deras förwandtskap anför Rask bland annat, att Adelung13 m. fl. ansett Woguler, Tscheremisser,14 Wotjaker o. s. v. för idel blandningar af Finnar och Tatarer. Detta är enligt Rask en orimlig förklaring, emedan15 alla dessa16 folkstammar lefva17 icke blott isolerade, utan till18 och med i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, ty ”saken är, säger han19, att de utgöra mellanliggande leder, men för ingen ☙ 13 del blandningar”. Rask20 har äfven på  ❧ philologiska grunder sökt ådagalägga slägtskapen emellan Finnar och Tatarer, och denna åsigt hyllas i sjelfva verket af de flesta språkforskare21. Af det anförda synes, att den Skythiska språkstammen erbjuder ett rikt fält för comparativa undersökningar. Hvilken oerhörd mängd utgöra icke22 de Uralska och kaukasiska språken? Sibirien hwimlar af oräkneliga folkstammar. Likaså det norra America. Tatarer, Mongoler och Mandschurer sönderfalla i flere stammar. Och de språk, som höra till den egentligen Finska stammen, utgöra redan i och för sig ett icke ringa antal. – Det är intet tvifvel underkastadt, att ju icke alla23 dessa språk skola med24 tiden undersökas, och25 deras inbördes frändskap utredas, likasom26 man nu söker uppdaga slägtskapen emellan de Sarmatiska eller Kaukasiska språken. Intill sednaste tider hafva sistnämnda språk i anseende27 till sin rikare litteratur 701 5 6 denied it. Korhonen, M., 1986: 27; Forsman 1862: 54, 61. (TS) öfverensstämma [...] deri ǁ 1. äro likwäl de fleste bland sednare tidens forskare ense derom ǁ 2. komma Danish linguist and philologist Rasmus Kristian Rask. See p. 198. (TS) Julius von Klaproth (1783–1835), German orientalist, adjunct member of the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg in 1804–1812, worked later in Paris and Berlin. Tallqvist 1912. (TS) 7 jemwäl ǁ äfven bestämdt 8 blott ǁ allenast 9 ty [...] öfverensstämmande ǁ 1. ty ”mangfoldige ord i disse Sprog”, säger han ǁ 2. ty många ord och ändelser skola enligt Rasks uppgift öfverensstämma 10 The quotation is from Rasmus Rask’s letter to the antiquarian Rasmus Nyerup (1759–1829) from St Petersburg in March 1819, published posthumously in Rask 1834: 71. (TS) 11 otvifvelaktigt ǁ ovilkorligen 12 bewis ǁ st 13 Johann Christoph Adelung (1732– 1806), a German philologist, specializing in the German language. (TS) 14 Tscheremisser, ǁ Tscheremisser och 15 emedan ǁ då 16 dessa ǁ ~ fyra 17 lefva [...] blandningar ǁ lefva mycket isolerade och alldeles icke ingå några äktenskap med hvarandra, ju samt då några icke engång bosatta sig bland främmande stammar, ej heller tåla dem ibland sig, hvilket omöjligen låter förmå sig med den åsigten, att de äro blifvit sammanblandade. ”Saken 18 till och med ǁ äfve[n] 19 han ǁ Rask 20 Rask ǁ 1. ~ ǁ 2. Han ǁ 3. Samma Förf[attare] �Itineraria              språkforskare ǁ språklärda Rasmus Rask divided all the languages of the world into eight ‘language races’, dividing them further in classes. Like his contemporaries, Rask assumed that linguistic relations were also ethnic relations. He wrote about these ideas in various contexts. In subsequent years, the same idea was proposed, with slight modifications, also by Wilhelm Schott (1802–1889) and Johann Ferdinand Wiedemann (1805–1887). Bjerrum 1959: 69–71; Sommer 2016: 155. (TS) icke ǁ ej redan alla ǁ samteliga med tiden ǁ under tidernas och ǁ att likasom ǁ på samma anseende till ǁ 1. ~ ǁ 2. anledning af slägtskapen ǁ frändskapen undersökningar ǁ ändamål jemföra […] blott ǁ i möjligaste måtto utreda ordformer ǁ f[ormer] structur ǁ ~, lagarna, som i språket uppenbara sig The 19th century was the period when comparative linguistics developed quickly. A crucial figure in these developments was Rasmus Rask, whom Castrén cites above. Hovdhaugen & al. 2000: 159–163. (TS) åtnjutit privilegium att uteslutande vara föremål för de språklärdes forskningar. Men sedan den comparativa språkforskningen gjort sig gällande, och men börjat studera språk i och för ☙  deras egen skull, så har detta privilegium ❧ upphört, och många enskilda språk af den Skythiska stammen hafva till sin grammatikaliska byggnad redan blifvit undersökta. Jag wågar således hoppas, att äfven en comparativ undersökning af slägtskapen28 emellan den Finska och den Tatariska språkstammen, som utgör ändamålet för den resa, till hvars verkställande jag i ödmjukhet anhåller om litterärt understöd, skall ega icke blott fosterländskt, utan äfven ett allmänt wetenskapligt intresse. Då likwäl en saks wetenskapliga wärde beror, icke så mycket på sjelfva problemets beskaffenhet, som på sjelfva sättet, hvarpå det utredes, så torde det ej vara öfverflödigt att med några ord antyda den method, jag ärnat följa wid min tilltänkta undersökning. Alla forskare, som hitintills sökt utreda slägtskapen emellan de Skythiska språken, hafva härigenom velat komma folkslagens slägtskap på spåren. Språkforskningen har icke warit deras hufvudsak, utan de hafwa begagnat den såsom medel för historiska undersökningar29 och ansett det vara tillfyllest för sitt ändamål att anställa jemförelser emellan enskilda ☙  ord och ordformer, ❧ med åsidosättande af språklagarne och hela den grammatikaliska byggnaden. Men härmed åtnöjer sig för ingen del den comparativa språkwetenskapen. Den går ut på att jemföra30 icke blott ord och ordformer31, utan framför allt språkens inre structur32.33 Ty emedan språken äro stadda i en ständig utweckling och dessutom utsatta för 702 Itineraria 5osa 1845_49.indd 702 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports    yttre inflytande, så är det tydligt, att de under olika förhållanden kunna i yttre måtto utveckla sig mycket olika. Detta är i synnerhet fallet, om en folkstam blir söndersprängd eller annars åtskild, medan språket ännu befinner sig i sin naturliga utwecklingsprocess, ty med reflexionens framskridande förswinner småningom det onomatopoetiska lifwet, och de skilda språken fortgå nu på hwar sin egendomliga bana. Om således den comparativa språkforskningen skall vara fruktbärande, så måste den hufvudsakligen stödja sig på sjelfva språklagarna. Wisserligen kunna34 äfven dessa under språkens utweckling undergå förändringar, men det hör jemwäl till philologiens problemer att på35 comparativ och genetisk wäg utreda språklagarnes ursprungliga beskaffenhet. ☙  ❧ Sådan är i korthet den method, jag ärnat wälja till ernående af mitt föresatta ändamål. Nu är det väl möjligt, att den icke omedelbart kan tillämpas på de Finska och Tatariska språken. Derföre har jag warit sinnad att taga nödig kännedom af åtskilliga Finska språkarter36, som utgöra länkar emellan nämnda språkstammar, samt i synnerhet Mordvinska, Tscheremissiska och Tschuwaschiska språken.37 Hela den Bjarmiska språk-klassen, som utgöres af Syrjänskan, Permskan och Wotjakiskan, har jag, för att icke kasta mig alltför widt ut, ärnat tills widare lemna åsido, men deremot wore min plan att undersöka Woguliskan och Ostjakiska[n] eller Kondi-språken i Sibirien, hvilka enligt all sannolikhet äro beslägtade med Finskan och Tatariskan. Hwad nu sjelfwa resan beträffar, så är38 det min afsigt att, efter återkomsten från39 Samojederna, nästkommande sommar resa till    kunna […] dessa ǁ hafva de på ǁ <d----> språkarter ǁ 1. språkstammar ǁ 2. <-> språken. ǁ ~ Tschuwaschiskan torde i sjelfva verket bilda öfvergången ifrån Finska till Tatariska språken, ty det anses af somli[ga] några för ett Finskt, af andra åter för ett T[atariskt] m är det ǁ har det warit från ǁ till 703 Itineraria 5osa 1845_49.indd 703 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria             blir ǁ är Tatariskan […] Kasan. ǁ Tatariskan, som med största fördel torde kunna studer[as] läras studeras i Kasan. för att ǁ att begynna ǁ 1. ~ ǁ 2. under vintern sysselsätta under […] studera ǁ 1. studera ǁ 2. ~ ǁ 3. studera Mordviner ǁ Tscheremisser Under […] winter ǁ 1. W[intern] ǁ 2. Följande wintern ǁ 3. Den derpå följande vintern <- -> är ǁ wore på […] tid ǁ och dröja der ett helt år derstädes ǁ der The mscr of the travel report published here is not preserved, but its original version, containing many differences in expressions compared with this one, can be found in Castrén’s travel diary beginning on 10 April 1845, see from p. 987 on. The report was published partly in Morgonbladet No. 59–61/1845 (Castrén 1845c) and partly in the journal Suomi (Castrén 1846e), and also in Castrén 1855: 5–17, 23–36 where the two earlier publications were combined. This publication follows the structure of Castrén 1855 but the spelling of Castrén 1845c and 1846e except for corrections of some obvious misprintings. In traditional Slavic culture it was prohibited or at least not recommended to initiate any new action on Mondays, such as travelling out of the town or building a house. Амосова 2005 (http://www. ruthenia.ru/folklore/amosova3.htm). ☙  Petersburg och derstädes studera Turkiska språket, ❧ hvars kännedom blir40 för mitt ändamål oundgängligen nödwändig, emedan det med Turkiskan närbeslägtade Tatariska språket är till sin grammatikaliska byggnad högst ofullständigt utredt. Till följe af mina föregående studier i Turkiskan hoppas jag under hösten kunna förvärfva mig en tillräcklig insigt i detta språk, för att kunna begynna med Tatariskan41. Detta språk torde med största fördel kunna studeras i Kasan. Åtminstone wore jag här bäst i tillfälle för42 att begynna43 med Tatariskan. Detta språk har jag ärnat under44 wintern studera i Kasan, med särskildt afseende fästadt wid den Kasanskt-Tatariska dialecten, som enligt sakens natur bör närma sig mest de i nejden bosatta folkstammars språkarter. Wåren och hela sommaren skulle jag komma att vistas hos Tschuwascher och Tscheremisser, samt hösten hos Mordviner45. Under46 påföljande winter är47 jag sinnad att begifva mig till Sibirien på48 ett helt års tid, för att undersöka de derstädes49 bosatta Finska och Tatariska folkstammars språkförvandtskap. Skulle det, såsom jag förmodar, lyckas mig att under resan göra några besparingar af understödet, så will jag använda den till anställande af ytterligare undersökningar, vare sig af Sibiriska eller andra till den Skythiska stammen hörande språk. (TS) 704 Itineraria 5osa 1845_49.indd 704 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports  16 Utdrag ur Reseanteningar  50  af Do[or] M. A. Castrén. Kasan den 29 April (11 Maj) 1845. Efter att hafva ombesörjt mina vigtigaste angelägenheter i S:t Petersburg, anträdde jag den (12) 24 Mars fortsättningen af min Sibiriska resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus, eller med andra ord en Måndag, d. ä. en sådan dag, på hvilken ingen rättroende kristen i Ryssland företager sig en resa.51 Uti denna omständighet funno mina vänner en förevändning att ännu söka qvarhålla mig en dag i Petersburg; men ”tjensten går framför vänskapen,” säger ett ryskt ordspråk, och för öfrigt ansåg jag det ej heller löna mödan att af 3 X 365 tjenstedagar för vänskapens räkning bestjäla kronan på blott en enda. Undfägnad med en god frukost och ömma menniskors välsignelser, satte jag mig alltså på den bestämda dagen uti en släde, som utom mig äfven herbergerade min reskamrat Cand[idatus] Bergstadi och Sitka-fararen Pastor Plathan.52 Med tre raska hästar, en god kusk och en lätt släde hoppades jag uti en snabb och munter färd finna en afledning för vissa känslor, de der uti ögonblick, sådana som det närvarande, ändock ogerna låta bortblanda sig; men den fatala måndagen bragte straxt utanför Moskowska tullen ett odrägligt yrväder öfver mig. I en välförsedd Rysk släde lider man lekamligen ej särdeles af In Johan Reinhold Bergstadi’s diary on March 12/24, it can be found that they had planned their departure already for Sunday evening: “I går voro vi på middag hos Sirén. Skulle resa på aftonen, men deraf vardt ingenting. Under qvällens lopp dracks toddy hos oss. […] Kl. 7 på morgonen i dag voro hästarne beställda, men inpackningen i slädan och öfriga anstalter för afresan gjorde att vi dröjde ända till kl. 12 på dagen. En rikelig och präktig afskedsfrukost åts dessförinnan hos Siréns.” Rancken 1884: 8–9. Johan Reinhold Bergstadi (1820– 1850) followed Castrén from the beginning of the journey until the spring of 1847, when he returned first to Kazanˈ and from there back to Finland because of deteriorating health. Bergstadi completed his MA degree in 1847 and worked as teacher of German and Russian in Pori, Helsinki and Turku until his early death. Rancken 1884: esp. XXXIII–XXXIV; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=15656. Gabriel Plathan (1809–1887) was appointed Lutheran vicar in Sitka, Alaska in 1845. He stayed there until 1852. Plathan's predecessor had been Uno Cygnaeus in 1839–1844. It should be noted that the Finnish-born marine officer Arvid Adolf Etholén (1799–1876), also known as a collector of ethnographic artefacts, was Governor of Alaska in 1840–1845. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=15766. Engman 2007: 17–20. (TS) 705 Itineraria 5osa 1845_49.indd 705 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria    According to Bergstadi’s diary, they had, however, got with them a large bag of delicacies to make their journey more comfortable: “I dag hafva vi åkt 86 verst. Här öppnades vår präktiga matsäck. Efter anställd visitation funno vi att den innehöll 18 skilda slag af de utsöktaste rariteter. Bullor, tortor, mandelkakor, smör, thée, socker, torkade äpplen, päron och aprikoser med flere delicer utgjorde den makalösa säckens ovärderliga innehåll. Vid théebordet kom den till oss utmärkt väl till pass.” Rancken 1884: 9. Castrén refers here to 2 Kings 2:11: ‘As they were walking along and talking together, suddenly a chariot of fire and horses of fire appeared and separated the two of them and Elijah went up to heaven in a whirlwind’. Bible (New International Version), http://www. biblestudytools.com. (TS) On 13/25 March they were at Jajcevo near Novgorod, crossing the River Volxov at N58°38′48″ E31°26′24″, on the 14/26th in Edrovo (N57°55′9″ E33°35′51″), on 15/27th in Toržok (N57°2′28″ E34°57′36″; “Castrén och Plathan begynna att krassla.”) on the 16/28th in Zavidovo (N56°31′41″ E36°31′41″) and on the 17/29th they arrived in Moscow. At the time of the arrival, “Plathan var mycket krasslig, […] Castrén har hållit sig temmeligen uppe och sökt att med glam och skratt raisonnera bort sina krämpor.” Before Tverˈ the bad road conditions had broken their sleigh and it had to be repaired on the way. Rancken 1884: 9–11. (TS) ett ännu vida värre oväder, än det närvarande; men till och med den sämsta abc-darius i det menskliga eländets historia vet så mycket, att man under vissa omständigheter af ett mindre ondt plågas mera, än under andra vida större. Så skulle ovädret bakom den Moskowska tullen sannolikt haft föga att betyda, om resan exempelvis hade gällt ett bröllopp eller en Magisterpromotion; men då sjelfva Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i Petersburg hade tagit afsked af mina sista öfrigblefna, Finska vänner, väckte nu den lilla disharmonien i naturen hos mig på samma gång en sorglig saknad af hemmet och en bitter hugkomst af Sibiriens tundror.53 Det föreföll mig, liksom vore min färd ifrån hemmet till tundran på visst sätt ett motstycke till Elie himlafärd.54 Ty likasom hemmet borde utgöra vår jordiska himmel, så lärer väl rättvisligen en hvar utom Samojeden nödgas erkänna, att ofvan jord ej finnes någonting vederstyggligare, än en Sibirisk tundra. Att hos mig upplifva minnet af tundran, såsom målet för min resa och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret äfven naturens egen beskaffenhet. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, skoglösa, ödsliga och enformiga, såsom tundran; ofta framskymtade genom den bortsmälta snön bara, mörkbruna fläckar, alldeles likasom på de kärruppfyllda tundrorna. Vägen var folktom, allt lefvande hade för ovädrets skull flytt sin kos, byar och boningar bortskymdes af yrsnön. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig nästan genom hela Petersburgska och Nowgorodska guvernementerna.55 Med afseende å naturen skiljer sig Waldaj-regionen56 genom sina sandiga kullar i någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar äro likväl icke högre, än att de rätt väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarna på tundran. Med Nowgorodska guvernementet upphör Waldaj, och i det Twerska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande, än tillförene. Utom naturens egen inneburna, konstlösa skönhet ser man 706 Itineraria 5osa 1845_49.indd 706 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports  så väl i det Twerska, som i de Moskowska och Wladimirska guvernementerna57 många herregods, som prydas af sköna trädgårdar, parker, alleer m. m. Men hvem njuter af naturens skönhet i slutet af Mars, då man med möda fredar sitt ansigte emot det af hästfötterna ifrån landsvägen uppkastade orena snöslagget! I Wladimirska guvernementet öfverraskades jag likväl på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur. Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man med ens öfverskådar ett helt chaos af nakna snöfält;  – utom dem möter man i detta guvernement äfven brantare, med ståtliga granar bevuxna höjder, hvilka ett Finskt öga alltid med fröjd betraktar. Inom Nishegorodska guvernementet58 gick min färd längsefter Wolga. Dess stränder bestodo af skoglösa, sandiga, mycket höga kullar, hvilka hindrade mig att taga i ögnasigte det närliggande landet. Allt hvad jag deraf såg bestod af ett evigt slättland. I det Kasanska guvernementet fortsatte jag resan utmed Wolga, men här voro dess stränder ej mera nakna sandbackar, såsom i Nishneij, utan för ögat tedde sig å ena, den högra sidan af floden en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, samt å den venstra vidsträckta slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Min hitintills gjorda resa ifrån Helsingfors till Kasan59 utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag naturligtvis varit i tillfälle att se mycket, men jag har egentligen ingen ting besett. Nowgorod Welikij60, det gamla Gardarikets lysande hufvudstad, for jag förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de fria männen fordom upphofvo sina röster för allmänt väl. Staden Twers61 sköna läge betraktade jag vid en kopp kaffe genom vindskammarfönstret på stationen. I Moskwa besökte jag ändtligen Kreml, såg det gamla Tsarpalatset, rustkammaren och den märkvärdiga kyrka, som Iwan Wasiljewitsch62 lät uppbygga till minne af Kasans eröfring, hvarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren,       The Valdaj uplands, the watershed area between St Petersburg and Tverˈ. Its length from northeast to south-west is ca. 450 km and its breadth is ca. 100 km. The highest point is 346 m above sea level. Маккавеев 2006. (TS) The Governorate of Vladimir is ENE of Moscow, and the city of Vladimir is at N56°7′47″ E40°24′10″. (TS) The Governorate of Nižnij Novgorod east of the Gov. of Vladimir. The city of Nižnij Novgorod is located at the confluence of the Oka and the Volga at N56°19′38″ E43°59′58″. (TS) Kazanˈ is on the River Kazanka, approximately at the point where it joins the Volga at N55°48′19″ E49°4′20″. It was a Governorate administrative centre since 1708. In Castrén’s time it had ca. 45,000 inhabitants. At present it is also a prominent centre of education and research with a university, learned societies and other institutions. The university was founded in 1804, and the first chair in Mongol languages in Europe was opened there in 1833. Several Finnish scholars visited Kazanˈ also after Castrén. Статистическiя таблицы: 14; Губернии Российской империи: 118; Салахов  – Бухараев 2008; Salminen, Timo, 2003: 105, 109 etc.; 2009: 228, 239 etc. (TS) Novgorod is on River Volxov at N58°31′15″ E31°16′35″. (TS) Tverˈ is on the River Volga at N56°51′35″ E35°55′5″. (TS) Ivan IV the Terrible (1530– 1584), Grand Duke of Moscow and Tsar of Russia in 1533–1584. 707 Itineraria 5osa 1845_49.indd 707 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria   Nenonen – Teerijoki 1998: 844– 845. (TS) Castrén means the Church of Vasilij Blažennyj (Собор Покрова Пресвятой Богородицы, что на Рву) on the Red Square in Moscow, built in 1555–1561. Ильина 1973: 9, 22–23, Fig. 105–111. (TS) Again, Bergstadi described their social life in Moscow in more detail than Castrén. On 18/30 March: “Om morgonen uppsökte jag Finnarne: Boström, Martinsson, Boisman, Öhman, Cairenius, Hultman, Sederholm och Tollet. De hade väntat oss till Påskaftonen. Vi frågade väl vid ankomsten till staden efter Glavnaja Kvartira Finlandzef, men emedan ingen derom kunde gifva oss besked, så åkte vi in på Yards värdshus. En väldig Påskfrukost åts hos Finnarne. Vin och punsch flödade i massa. Vi dröjde hos dem ända in på sena qvällen.” He continued on the next day: “På morgonen hitkom Öhman och derpå Hultman. Vi höllo turvis den kranke pastorn sällskap. Castrén var med Öhman till Kreml och på Bokuppköp.” He also mentioned Castrén’s fear that the spring would come so soon that they would not cross the Volga before the break-up of the ice but because the winter seemed to continue, Castrén decided to depart on the next day. Rancken 1884: 11–12. All the listed Finns were in Moscow to learn Russian. Of them, Johan Petter Boström (1819–1871) was later an adjunct pastor. Fabian Martinson (1821–1896) became lecturer in för att han ej måtte kunna uppföra ett annat dylikt verldens underverk.63 Bland fästningens märkvärdigheter fick jag äfven se den ryktbara jätteklockan och hörde en bonde vid dess betraktande utropa: что глупо. Efter att hafva tagit allt det märkvärdigaste i ögnasigte, förfogade jag mig ut ur fästningen genom en port, som Napoleon sades hafva sprängt i luften. Härvid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som af hvarje man bör iakttagas, emedan en Helgonbild hänger ofvanom porten, som skall hafva kommit helbregda ifrån den Moskowska smällen.64 Efter tre dagars uppehåll i Moskwa fortsatte jag resan till Wladimir65, den närmaste guvernementsstaden. Här låg jag öfver natten och undvek derigenom en olycka, som drabbade många andra resande, i det de med släde och hästar blefvo igenyrda på en till staden nära belägen höjd, hvarest de äfven nödgades tillbringa sin natt på äkta Samojediskt vis. Halflefvande återvände de följande morgon till Wladimir, beskärmande sig ej mindre öfver herberget, än sina i lösen utbetalade 50 Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ,” yttrade min hyrkusk, då han hörde, att äfven jag ärnat samma natt fortsätta min resa. – Till Nishnij Nowgorod anlände jag med tusen krämpor, men fortsatte icke desto mindre utan uppehåll min resa till Kasan. Här har jag omsider nedslagit mina bopålar för några veckor, men är ännu icke rätt hemmastadd i stadens mysterier. Saken är den, att Ryssarne nu hafva sin страстная недѣла (veckan före Påsk), då hela verlden är försänkt i andakt och bön, följakteligen otillgänglig för oskära blickar. Alldeles liksom de rättroende tillbringar äfven jag ett instängdt kammarlif, men grubblar mindre öfver mina synder, än öfver Kasanska guvernementets äldre invånare. – – – Såsom bekant är, har det Kasanska landet eller medlersta delen af Wolga-flodområdet varit en tummelplats för en mängd folkslag, bland hvilka somliga redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men de flesta likväl, såsom det tyckes, upphört att spela en 708 Itineraria 5osa 1845_49.indd 708 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports role i verldshistorien. De uräldsta innevånare i denna nejd voro Bulgarerne  – ett folk, som ej lemnat efter sig andra minnen, än grafvårdar och ruiner af förstörda städer, ehuru de efter allt utseende varit i besittning af en aktningsvärd cultur och för öfrigt äro af den allrastörsta betydelse i Rysslands äldre historia.66 De första upplysningar om Bulgarnerne äga vi genom Arabiska och Byzantinska skriftställare. Hos dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, till sin religion Muhamedanismen tillgifvet. Hufvudstaden för deras rike var Bolgari, hvaraf ruiner ännu skola vara synliga vid Wolga ej långt från staden Spask, 90 verst söder om Kasan.67 Bulgarerne hänföras af Byzantinske Historie-skrifvare till samma folkklass som Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet voro Finnarnes förfäder. Allmänt räknas äfven af nyare historici Bulgarerne till den Finska stammen, hufvudsakligen på den grund, att, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu talrika grenar af nämnda stam förefinnas i den nejd, hvarest Bulgarerne fordom spelat sin rol.”68 Bulgarernes välde sjönk, och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan som hufvudstad. När sedermera äfven dess tid var kommen och allt land ända till Ural underlades den Ryska spiran69, blef det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer, Kirgiser, Kalmucker, hvilka med de Finska stammarne vid Wolga gjorde gemensam sak emot Ryssland. Efter de mångfaldiga, men för äldre tider föga kända folk-rörelser, som föregått inom den Kasanska delen af Wolga-flodlandet, finnas här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan varit de herrskande, nemligen den Finska, den Tatariska och den Slaviska stammen. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Vid senaste revision uppgafs i Kasanska Guvernementet antalet af Ryssar till 504,930, af Tatarer till 136,47070 och af de Finska stammarne inalles till 356,191. Beträffande Tatarerne tror man dem utgöra en blandning af Turkar och Russian at the Alexander University in Helsinki. Erik Vilhelm Johan Boisman (1821– 1880) was to become a vicar in Hämeenlinna. August Mauritz Öhman (1819–1849) was already at the time a teacher of Russian in Porvoo, and later a bookseller in Helsinki. Isak Leonard Cairenius (1823–1860) was later teacher of Russian in Helsinki. Karl Hultman (1824– 1884) became a state clerk. The most notable career that of Karl Adolf Teodor Sederholm (raised to the nobility as Cederholm, 1824–1911) who became Senator and Vice Chairman of the Judicial Department of the Finnish Senate (i. e. the Supreme Court of the Grand Duchy of Finland). Before that he held several other positions. Karl Arvid Tollet (1823–1892) was later a clerk at the Administrative Court of Turku. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15617, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15917, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15932, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15648, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=16164, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15995, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15894, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15942.  (TS) On 20 March/1 April, they were in Bogorodsk and arrived in Vladimir on the next day. There 709 Itineraria 5osa 1845_49.indd 709 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria      they could initially get horses, because postal coach had taken them all. On 22 March/3 April they reached Slobodišči at N56°10′9″ E42°26′36″. Rancken 1884–12–14. The Bulg(h)ars or Bolg(h)ars were a semi-nomadic tribe speaking a Turkic language and originating probably from Central Asia. They founded the state of Old Greater Bulgaria in the first half of the 7th century north of the Black Sea, but it was short-lived and broke up. Subsequently, some Bulgar tribes wandered to the north and founded the state of Volga Bulgaria, which lasted until the 13th century. Bulgaria was occupied and subjugated by the Mongols in 1236. The Finnish archaeologist A.M. Tallgren (1885–1945) wrote the first archaeological overview of Volga Bulgarian antiquities on the basis of materials bought from Kazanˈ for the National Museum of Finland in 1909. Копорина & al. 2005; Tallgren 1918. (TS) Bolghar was situated in the later village of Bolgar(y) at the Volga at N54°58′55″ E49°2′4″. (TS) Castrén cites Ferdinand Heinrich Müller’s work Müller 1837. (TS) Russians occupied and subjugated the Kazanˈ Khanate after lengthy wars by 1552. Большая российская энциклопедия 12: 405–406 [Казанско-русские войны]. (TS) According to the census of 2002, there are ca. 5.5 million Tatars in Russia today. Всероссийская Mongoler, hvilka under det Mongoliska herraväldet förenat sig till ett folk. Det oaktadt anses Turkar och Mongoler vara så afvikande från hvarandra, att man vanligen hänfört dem till tvenne olika menniskoracer. Af en helt motsatt mening är dock den Danske Philologen Rask, som yrkar på en bestämd förvandtskap emellan hvardera folket samt derjemte antager ett vidsträckt slägtskapsband emellan alla de folkslag, som blifvit räknade till Mongoliska, Mandschuriska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska, Nordost-Sibiriska och Nord-Amerikanska familjerna. Denna mening synes i våra dagar vinna allt större och större trovärdighet. Åtminstone har jag i Ryssland lärt känna män af profession, som satt slägtskapen emellan Turkiskan och Mongoliskan utom all fråga. För öfrigt har man redan länge hört både Philologer och Physiologer å ena sidan antaga en förvandtskap emellan Finnar och Mongoler, liksom å den andra sidan slägtskapen emellan Finskan och Turkiskan numera knappt kan betviflas. Således kommer man äfven genom det Finska medium till ett sådant resultat, att Turkar eller Tatarer och Mongoler måste tillhöra samma menniskorace. Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet äfven Tschuwascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka sistnämnda folkslag samtligen tillhöra den Finska stammen. Om Tschuwaschernas ursprung finnas likväl tvenne skilda meningar. Några anse dem för en ursprungligt Finsk folkstam, hvilken genom närheten och umgänget med Tatarerne blifvit redan så tatariserad, att den numera knappt kan hänföras till den Finska familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en afkomma af de gamla Bulgarerne.71 Denna mening, som tillhör den berömde Orientalisten Frähn i S:t Petersburg, är af stort intresse samt förtjenar att på det nogaste 710 Itineraria 5osa 1845_49.indd 710 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports pröfvas och behjertas.i Men då mina insigter i saken ej tillåta mig ifrågavarande pröfning, betraktar jag Tschuwascherne blott såsom en tatariserad gren af Tscheremisserna. Till en sådan mening finner jag all anledning uti språk-förvandtskapen, de begge folkens angränsande bostäder, samt äfven uti den omständighet, att Tschuwascherne af Nestor ej blifvit särskildt omnämnda. I anseende till sina bostäder äro Tschuwascher och Tscheremisser endast afskilda från hvarandra genom floden Wolga. Tschuwascherne bo hufvudsakligen på den högra eller bergiga (горная) sidan af Wolga, Tscheremisserna åter på venstra eller den så kallade ängsidan (луговая). Här och der finnas äfven Tschuwascher bosatta vid den venstra Wolga-stranden och Tscheremisser vid den högra. Tschuwaschiska grenen utsträcker sig genom Guvernementerna Kasan, Orenburg, Saratow, Simbirsk, Wjatka; den Tscheremissiska genom Kasan, Kostroma, Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Perm, Wjatka. Tschuwascherne skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Finska folkfamiljen. Antalet af dem uppgifves till inemot 400,000 själar72, bland hvilka 271,758 lefva inom Kasanska Guvernementet. Af Tscheremisser, hvilkas hela antal uppgår till något öfver 200,000 själar73, finnas uti nämnda Guvernement endast 67,657. Detta folk spelar uti Ryska historien en icke obetydlig rol, ty under Kasanska Chanatets tider74 stridde Tscheremisserna med vild förtviflan emot Rysslands Furstar, och äfven efter Chanatets fall motstodo de envist det Ryska väldets uppkomst.  – Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till största delen döpta, men vidhänga icke desto mindre sin gamla hedniska religionskult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl Tschuwaschernes, som Tscheremissernes religion,     перепись населения 2002 года, http://www.perepis2002. ru/index.html?id=87. (TS) The present conception of the Chuvash is that they are descendants of Bulgars, Suvars who had immigrated from the Caucasus and Finno-Ugrians. It is unanimously accepted that their language belongs to the Turkic languages. Schafer 2004. Already August Ahlqvist, who studied Chuvash language in 1856 and 1857, rejected Castrén's assumption. Ahlqvist 1986: 133, 183. (TS) The Chuvash population numbered ca. 1.6 million in 2002. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www. perepis2002.ru/index.html?id=87. (TS) In 2002, ca. 604 000 Maris. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www. perepis2002.ru/index.html?id=87. (TS) The second half of the 15th and the first half of the 16th century. (TS) i. Det vore möjligt, att namnet Bulgarer, Bolgarer (Volgarer) icke ens är ett nomen proprium, utan betecknar Wolga-flodens bebyggare i gemen. 711 Itineraria 5osa 1845_49.indd 711 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria     Castrén visited Fuchs for the first time on 29 March/10 April in the morning. Rancken 1884: 15. In 2002, ca. 834,000 Mordvinians. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.perepis2002.ru/index. html?id=87. (TS) In 2002, ca. 637,000 Udmurts. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www. perepis2002.ru/index.html?id=87. (TS) Glazov was a district town in the Kazanˈ Governorate at N58°8′27″ E52°40′24″. (TS) seder och lefnadssätt har Madame Fuchs75 meddelat ganska intressanta upplysningar. Mordwiner, utgörande den sydligaste gren af de finska folkstammarne vid Wolga, beräknas in summa till 92,000 själar76, af hvilka blott 1,137 äga sin vistelse i Kasanska Guvernementet. De öfriga lefva kringspridda i Guvernementerna Kasan, Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Pensa, Saratow och Simbirsk. Samtlige Mordwiner äro Greker. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1:o den vestliga, Ersad, boende vid Oka, 2:o den ostliga, som kallar sig Mokschad, vid Susa och Mokscha. Skilnaden emellan de begge grenarne skall egentligen bestå deri, att Ersanerne bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande, än Mokschanerne. Öfverhufvud hafva likväl de till Wolga-stammen hörande tre folkslag: Tschuwascher, Tscheremisser och Mordwiner, i mer eller mindre mån tatariserat sig, och just derigenom åtskiljas de ifrån alla andra till den Finska stammen hörande grenar. Till den Finska befolkningen vid Wolga sluter sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga stamförvandter äro Permier och Syrjäner  – tvenne grenar, hvilka rätteligen kanske borde betraktas såsom en enda, emedan de både till språk och seder äro från hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma de nordliga Wotjakerne; de sydliga närma sig i någon mon Tscheremisserne. Ehuru till större delen döpta i den Grekiska trosbekännelsen, skola äfven Wotjakerne ännu vara tillgifna sin hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs är föga afvikande ifrån den Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal uppgifves till 100,00077, hvilka äro bosatta i Guvernementerna Kasan, Orenburg och Wjatka. Deras hufvudsäte är i Glasowska kretsen78 af Wjatska Guvernementet. I Kasanska landet beräknas deras antal endast till 5,399 själar. 712 Itineraria 5osa 1845_49.indd 712 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne en öfvergångslänk emellan Wolga-stammen och den Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider spelat en utomordentligt vigtig rol i det ostliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af tvenne, efter häfdatecknares vittnesbörd, icke obetydliga handelsmakter: den Permska i norr och den redan nämnda Bulgariska i söder. Till den förra hörde idel Finska folk, af så väl den Permska, som den Karelska stammen. Den sednare innefattade utom Bulgarer, hvilkas härkomst ännu är outredd, samtliga de Finska stammarne vid Wolga. Om man nu å ena sidan också nödgas medgifva, att ingendera af dessa makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle med gemensamma lagar och institutioner, utan varit splittrade i smärre stammar, med hvar sin särskilda chef eller stamfurste till öfverhufvud, så är å andra sidan afgjort, att just dessa stammar grundlagt det östra eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller om den Finska stammen öfverhufvud, att den utsått odlingens frö öfver nordens drifvor. Ehvad stammens politiska betydelse äfven må hafva varit, dess stora vigt och betydelse i cultur-historiskt hänseende skall icke ens den mest obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättvisa finnes på jorden, så måste den Finska folkfamiljen i hela sin utsträckning få en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge Ryssland äger en historia, ty det ostliga Rysslands äldre historia är deras, fastän den nu, såsom sagdt, väsendtligen är en cultur-historia. De första stegen till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska stammarne i Ryssland varit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel beträffar, så vittna om dess betydenhet enstämmigt flera länders häfdatecknare. Ingenting är sannolikare, än att i äldre tider en handelsväg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden, 713 Itineraria 5osa 1845_49.indd 713 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria samt att denna väg ytterligare fortsattes åt norr ända till Norige, åt söder till Indien. De vidsträckta floder, af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde en sådan handels-communication möjlig. Vid samma floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande för culturen. Derföre se vi äfven de Finska stammarne vid en mera framskriden odling bosatta vid floder, haf och sjöar. Såsom redan i det föregående blifvit omnämndt, har Wolga sedan urminnes tider varit medelpunkten för Tschuwascher, Tscheremisser och Mordwiner; den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen, bestående af Woguler och Ostjaker, är koncentrerad vid Ob-floden; Karelarne bodde fordom vid Dvina och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero m. m. Häraf förklaras vidare den anmärkningsvärda, men hittills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt namn antingen efter ett bestämdt vattendrag, eller helt obestämdt låta ordet vatten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller As-chuj, d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierne benämna sig Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis folk vid vattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m. äro idel benämningar, tagna af vattudrag. Af ordet vatten låta äfven namnen Woter, Wotjaker, Wesser lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskilta Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotj.), wit (Tscher.), wesi eg[entligen] wete (Finn.), wäd (Mordw.), tschatt[s]e (Lapp.), o. s. v. Samma ordstam förekommer ock i flera Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser, vatten, вода, o.  s.  v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungliga tvåstafviga stammen blifvit på olika sätt förändrad. För att ej tala om de vanskliga vocal-ombytena, är i Tscheremissiskan och Mordwinskan blott slutvocalen bortkastad. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit 714 Itineraria 5osa 1845_49.indd 714 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports förvandladt till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket vanlig sak. Att äfven i sistnämnda språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke allenast genom jemförelsen med Lappskan, Finskan och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap hos de Finska språken, att, med undantag af pronomina och partiklar, ett ursprungligt stamord ej är enstafvigt, så framt deri icke förekommer en lång vocal eller diphtong. Följakteligen måste man för den närvarande stammen wu i Wotjakiskan supponera en ursprungligare form wut, wuti. Och då Wotjakerne kalla sig sjelfve Wut (Ut) eller Wut-mort, så betyder denna benämning, likasom Mordwa, helt enkelt: Folk vid vattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven namnet Woter, hvilka sjelfve kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser af vesi. En annan omständighet är likaså vigtig i frågan om de Finska folkslagens benämningar. Likasom Samojeder och många andra vilda folkslag, hafva äfven de Finska stammarne ursprungligen betecknat sig med den allmänna benämningen af menniskor. För det närvarande ega de visserligen ett specifikt namn, men hos några bland dem kan benämningen menniska ännu icke tilldelas andre, än blott infödingar. Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af annan stam benämnas jös eller jös-mort, och i pluralis woityr eller woityrjas, främlingar, i motsats emot mortjas, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar Tscheremissen sig sjelf Mara, menniska, men utländningen benämnes edem af det Tatariska adam. Olonesarnes benämning Lyyti (af люди, folk) är förmodligen en öfversättning af något inhemskt, härmed liktydigt ord. Jag återkommer till de nyss ifrågavarande orden mort (mord, murt) och mara. De äro ursprungligen ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, som äfven betyder menniska. Här har uti Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart) och stammen derpå antagit ett schevatiskt a, till följe af 715 Itineraria 5osa 1845_49.indd 715 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria   Rostov or R. Velikij is on the northern shore of Lake Nero at N57°11′0″ E39°25′0″. The area inhabited by of the Meryans is assumed to been on the Volga, extending to the 19th-century Governorates of Kostroma and Jaroslavlˈ. Леонтьев 1996; Рябинин 2014. (TS) Murom is on the River Oka at N55°34′24″ E42°3′58″. The Murom people are assumed to have lived on the lower course of the Oka. Рябинин – Кузнецова 2014. (TS) de Finska språken allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna mara öfvergår efter det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja, som, till åtskilnad ifrån nomen proprium Marja, lätt kan förvandlas till Merja. Detta namn bär hos Nestor ett Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne, i trakten af det gamla Rostow.79 Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk äger samma namn med sina grannar Tscheremisserne, så kan med skäl antagas, att detsamma antingen bestått af Tscheremisser eller utgjort en med dem nära beslägtad stam. En annan jemväl försvunnen Finsk folkstam, benämnd Muroma, bodde söder om Merja, eller vester om de närvarande Mordwinerne, i den nejd, hvarest nu staden Murom är belägen.80 Ordet Muroma är sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort (murt) är omisskännelig, och ma, jord, land. I ordagrann öfversättning betyder således ordet Muroma, folk på landet, i motsats emot Mordwa, folk vid vattnet. Benämningarna tyckas således antyda, att dessa tvenne folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft sina bostäder vid ett vattudrag, den andra (Muroma) åter varit derifrån afstängd. Ingenting kan vara sannolikare än detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och Muroma-folkens genealogie, borde man noggrannt undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som till äfventyrs ännu förefinnas inom gränsorna för hvardera folkets fordna hemvist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynt, men nödgades i brist på tillräckliga lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna Merja- och Muroma-länderne finnes ett stort antal ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men om några bland dem uteslutande tillhöra Mordwiner och Tscheremisser, är en sak, som jag nu icke förmår utreda. 716 Itineraria 5osa 1845_49.indd 716 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports   I. Perm den 8 (20) Maj 1845. Den 1 Maj g[amla] st[ylen] sutto några Finska vänner och språkade tillsamman vid ett glas Donskoje81 uti N:o 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan.82 Tvenne bland dem83 voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga84 skulle efter en tvåårig vistelse i Ryssland innan kort återvända till fädernejorden. En främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge paren kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden måste framkalla. Men då glädje och sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa, kunna de dock i längden ej trifvas väl tillsamman, utan upplösa sig gerna i humor, hvilken innehåller uti sig hvardera af de nämnda motsatserna. Det Finska lynnet äger sedan vår oltfader Wäinämöinens och hans ärade vän Lemminkäinens tider en afgjord benägenhet för det humoristiska. Likasom envisheten, är äfven humorn hos oss en allmän nationalegenskap. Hvarje äkta Finne äger deraf sin större eller mindre anpart. Hos somliga personer är den så inbiten, att de knappt kunna yttra den vanligaste tanke, utan att gifva den en viss humoristisk anstyrkning. Ett sådant lynne befann sig äfven ibland de fyra af slumpen sammanförda vännerna. Mannen var i Kasan allmänt känd under namn af den gamla Svensken (Star[o]j Schwed)85, förmodligen af den anledning, att han i en stadsdel, benämnd Mokraja86, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara det Svenska folkets ära. Den gamla Svensken var nu såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. Främmande för allt narraktigt jägtande efter qvickheter, talade han skämt på fullt allvar och lade i sina ord alltid ett stadigt, redbart innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk ost, Finsk skinka och Finsk vänskap, begrep man utan möda, att allt detta var     Wine from the Don. (TS) According to Bergstadi, they were having breakfast before the journey. Rancken 1884: 21. (TS) Castrén and Bergstadi. Karl Alexander Alcenius (1819– 1853) who studied Oriental languages in Kazanˈ in 1843– 1845 (Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15470) and Jakob Vilhelm Avellan (1806–1891), teacher of Russian in Hämeenlinna, who studied in Kazanˈ in 1841–1844 (Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki. fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=14368). (TS) Castrén may mean Avellan who was eldest in the group. (TS) Today, the neighbourhood of the Central Railway Station. История: какой была Привокзальная площадь Казани в конце 19 века, Аргументы и факты Казань 17, April 27, 2011, http://www.kazan.aif.ru/ realty/details/82214. (TS) 717 Itineraria 5osa 1845_49.indd 717 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria   He was Justus Adolf Eriksson (Ericsson) (1820–1895), naval officer, and director of the pilot service of Finland in 1874– 1882. Rancken 1884: 21; Åkerman 1941: 44. (TS) Johan David Valerius’s (1776– 1852) ode Tålamodet (Patience), was awarded the Grand Prix of the Swedish Academy in 1803. Valerius 1807: 207: “Lid då, dödlige! – det är din lott; / Lid med tålamod,  – det är din heder. / Tro det goda, straffadt, lika godt; / Mer än vägen, skåda, hvart han leder.” I express my thanks for this information to Ph.D. Oula Seitsonen. J.D. Valerius pursued a career in administration, serving finally as the chief of the Royal Chancery and the Exchequer of Sweden. He was awarded the title of chancery councillor. As a poet he represented the 18thcentury style, and several of his poems and songs were popular in the early 19th century. Nilsson 1955. (TS) någonting ganska godt och bastant, men att man ändock efter sin undfångna del kunde tåla en liten fasta på saken. I sådan anda lät den gamla Svensken sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse. Esom oftast blef han likväl afbruten af en om sina drickspenningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarna längesedan stodo förespända. Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut och allas ögon voro riktade på den sista tåren i glaset, då en främmande röst i korridoren hördes fråga efter N:o 12. Alla reste sig upp, allas blickar riktades mot dörren, och in trädde en man i Rysk militär-uniform. Denne man var till allas vår glädje och förundran en landsman  – Lieutenant Erikson87, hvilken med hustru och svärmor befann sig på en tioårig resa till Ochotsk. Man tänkte sig Eriksons öfverraskning, då han kom till värdshuset i afsigt att uppsöka en resande Engelsman och helt oförmodadt befann sig i en krets af landsmän. Nu börjades naturligtvis ett nytt glam, nya historier uppdukades, den Eriksonska familjens reseäfventyr afhördes, samtalet fick en gladare, lifligare färg. Men då allt i verlden har en ända, nödgades vi tvenne Sibirie-farare slutligen gifva vika för hyrkuskens otålighet och säga farväl åt våra vänner, efter att likväl hafva gifvit Erikson vårt löfte att afvänta honom någonstädes under resan. Den första Maj afreste jag alltså ifrån Kasan. Såsom man vet, äro de Ryska vägarna vid denna årstid högst ojemna och dåliga. Följakteligen måste min bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande studerkammarlif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i ett obeqvämt equipage. Men den gamla Svenskens humor hade så angripit mitt sinne, att jag blott tänkte på den vackra visan: ”lid o dödlige, det är din lott,”88 och med ett orubbligt lugn uthärdade den opoetiska landsvägstorturen. Detta var nu en plåga. En annan uppkom af en häftig och kylande motvind, som dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand. 718 Itineraria 5osa 1845_49.indd 718 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Malmyž was a district town in the Vjatka Governorate at N56°30′56″ E50°39′50″. (TS) Så svårt det var, sökte jag likväl hålla ögonen öppna och förskaffa mig en översikt af nejden, som jag bereste. Den tycktes vara sig temligen lika öfverallt. Man for öfver en vidsträckt slätt midt igenom ängar och åkerfält, steg på en liten kulle, sandig och skoglös, kom åter på en slätt, sedan på en kulle och så hela dagen igenom. Så länge marken ännu icke upplifvas af vårens grönska, äro sådana nejder obeskrifligt tröttsamma att befara. De smitta sinnet med sin egen gråa färg och försätta betraktaren uti en odrägligt tung och sömnig stämning. Dock hände det mig understundom vid anblicken af ridande Tatarer, som på blixtsnabba springare rände utöfver de vidsträckta stepperna, att jag väcktes ur min dvala och önskade att fältet vore än större. Likaså när jag ifrån en högt belägen kulle i ett ögonkast öfverskådade en mängd Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn, der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn till andakt och bön, ville jag hafva bort alla de kullar, som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt nöje beredde mig äfven sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra anleten med hvita slöjor, sådant var åter af ovana en smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid, emedan den Tatariska befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något öfver 100 verst, lemnade jag det Kasanska guvernementet, och i Wjatka ser man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Wotjakiska fysiognomier. Längre fram i Malmyschska kretsen89 samt i synnerhet uti den Glasowska blifva Wotjakerne det rådande folket. Desse utgöra, såsom bekant är, en gren af den Permska stammen och äro för resten ett stilla, godt, idogt folk. Under hela resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland. Att framkalla allehanda fosterländska illusioner, dertill var först och främst naturen utmärkt gynnande, 719 Itineraria 5osa 1845_49.indd 719 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria ty här såg jag, likasom i Finland, floder, sjöar, skogar, kärr, moar, höjder och dalar. Vidare är det ock i grunden samma folk, som bebor hvardera landet. Jag vill icke här orda om den filologiska öfverensstämmelsen mellan Finnar och Wotjaker, ännu mindre om fysiognomiska och craniologiska, utan blott om den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla, sedigt och ärbart lefverne, vida skildt ifrån allt, hvad man i de flesta andra guvernementer är van att se och erfara. Således märkte jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrålande fyllhundar, utan enhvar tycktes vara stadd i sina laga värf och förrättningar. På stationerna gick allt för sig i största stillhet. Ingenstädes blef jag bedragen, ty allt utom skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades aldrig. Utan att på förhand betinga sig arfvode för gifna uppdrag, uppfyllde man med största beredvillighet alla mina önskningar, och den allraringaste vedergällning emottogs med en oskrymtad känsla af tacksamhet. Sådan fann jag Wotjaken – from, enkel och oskuldsfull, liksom vår Finska bonde. Måhända hade jag likväl sett alltsamman i en helt annan dager, om ej just inom det Wjatska guvernementet vårens hulda genius för första gången på detta år hade helsat mig med sina milda vindar, sina ljufva dofter, sina lätta fjärlar och sitt herrliga solsken. Tvenne dagar njöt jag af vårens glada gåfvor under Wjatkas himmel. Under loppet af den tredje kom jag till Permska guvernementet, och här mötte mig på en gång en grå himmel, kulna vindar, stora drifvor och dystra, bergiga nejder. I anledning af landets ojemna karaktär hafva några författare härledt namnet Perm, Permia, Bjarmia af det Finska vaaramaa (bergsland). Naturligare är dock i filologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämning, som förmodligen Sawolotschanerne i tiden gåfvo landet, emedan det var beläget bakom deras område. Den Permska stammen utsträckte sig fordom ifrån det 720 Itineraria 5osa 1845_49.indd 720 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports  norra Sawolotschje-landet vid Dvina ända till Kamafloden i söder. Nu är redan den egentliga Permska befolkningen af Ryssarne utträngd vida nordligare, långt bortom de orter, hvilka jag genomreste. Efter att hafva lemnat Glawoska kretsen, färdades jag en dag inom Permska området i kretsen Ochansk och kom så den 6 Maj till guvernementsstaden Perm.90 Nämnde stad äger ett fördelaktigt läge vid venstra stranden af Kama, men den bästa stadsdelen ligger ännu i grus och aska efter den stora brand, som för några år tillbaka öfvergick staden. Förstäderna åter bestå till det mesta af låga och jemmerfulla kojor. Om stadens innevånare kan ej annat sägas, än hvad som länder till deras berömmelse. De hafva i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre en viss superstitiös fruktan för fremlingar. När jag i går gjorde ett slag kring stadens gator, stadnade allt folk att begapa min utländska figyr. Härvid var jag i tillfälle att höra mångahanda mig rörande frågor och anmärkningar, såsom: Кто такiй? Чертъ его знаетъ. Такого то прежде у насъ не бывало o.  s.  v. I en grupp talades om cholera och mordbrännare. En käring hade till och med den näsvisheten att midt för min näsa säga åt sin granne: плюнь! För öfrigt har jag i denna stad ingen ting erfarit, som skulle förtjena att anmärkas. Här finnes, likasom i andra städer, större och mindre hus, bredare och smalare gator, torg, kyrkor och krogar, skolor, cancellier, kaserner och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är ett anständigt värdshus, och derföre säger jag staden farväl, fastän Erikson ännu ej är kommen. Permˈ was founded on the River Kama at N58°0′44″ E56°12′56″ in 1781. It was a mining centre and governorate administrative town since 1796. In Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. Permˈ had been destroyed by fire in 1842 and another disastrous fire was to come in 1879. Горячко – Чагин 2014: 725; Статистическiя таблицы: 34; Губернии Российской империи: 216. (TS) 721 Itineraria 5osa 1845_49.indd 721 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria   Tjumenˈ is on the River Tura at N57°9′33″ E65°31′56″. In Castrén’s time it was a district town in the Governorate of Tobolˈsk with slightly less than 10,000 inhabitants. Статистические таблицы: 48. (TS) On 8/20 May. They continued from Ekaterinburg on 11/23 May, arriving in Tobolˈsk five days later. Rancken 1884: 26– 27. II. Tjumen den 13 (25) Maj.91 I Perm väntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att vänta. När hästarna redan voro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk tarantas utanför posthuset, och se! just denna var den väntade.92 Den innehöll utom Lieutenant Erikson hans unga fru och gamla svärmor – den af alla studenter i Helsingfors för sina lika rundliga, som billiga portioner välkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den gamla, hvilken i så många år moderligen sörjt för student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda frun, som för allt sitt välförhållande ej rönte ett bättre öde, än att på gamla dagar blifva väderdrifven till Sibiriens öde kuster; jag beklagade de arma studenterna, hvilka nu vår Herre må bevara för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva fru Kristéns menniskoälskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. En skald kunde öfver detta sorgliga ämne författa en hel elegie, men jag tycker mig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga frun på hennes, såsom det tyckes, sista vandring öfver de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min befattning, har dock måhända ingen med gladare känslor, än jag, öfverstigit Urals höjder. Mig gladde det angenäma vårvädret, den upphöjda naturen, lifligheten på vägarna, den odlade nejden o.  s.  v. Det Permska guvernementet förhåller sig till det Wjatska, såsom en brusande ström till en lugn insjö, och den som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner sig vara väckt till en ny, frisk verksamhet. Den Jekaterinenburgska delen af Ural äger visserligen partier, der man kan slumra likaså sött, som på Wjatkas hedar; men lyckligtvis är menniskoanden så vida skilld ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast 722 Itineraria 5osa 1845_49.indd 722 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports  återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft åtminstone så länge, som vägen räcker ifrån den ena kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många olikartade föremål. Då man i Wjatka endast varseblef några få resande – till större delen arma Mercurii93 tjenare, hvilka likasom jag sjelf skakat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra  – var deremot den Uralska vägen full af åkande, ridande och gående, hvilka i helgdagsdrägt och helgdagsmin tågade till någon närbelägen kyrka för att fira den instundande Nicolai-festen94. Märk äfven i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger, dessa sköna landtgods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan min ande flyger hän öfver Urals höjder. Jag har på tre ställen öfverfarit Ural, vid Obdorsk95, Werchoturje96, Jekaterinenburg97. Vid Obdorsk stod den gamla jätten med sin kala hjessa insvept i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda armar, vid Jekaterinenburg syntes blotta fingerknotorna. Vid Obdorsk hoppade renar, vid Werchoturje sprungo elgar, vid Jekaterinenburg betade boskapshjordar. Vid Obdorsk var allt tundra, vid Werchoturje allt skog, vid Jekaterinenburg bestod det mesta af odlade fält. Vid Obdorsk såg jag Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenburg Baschkirer. Vid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenburg höga hus. Dessutom funnos i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen saker, hvartill man ej finner någonting likt eller olikt uti Obdorsk och Werchoturje; men jag hann ej bese mycket, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja och jag ville följa sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg. Erikson tog den södra vägen öfver Ischim till Irkutsk; jag åter styrde min kosa mera norrut [t]ill Tobolsk.98      Mercury (Mercurius), the Roman god of merchants and messengers. (TS) The so-called Spring Nicholas on 9/21 May to distinguish it from the Winter Nicholas on 6/18 Dec. Шагина 2001: 345. (TS) On the way to Siberia in October–November 1843. Obdorsk (today, Salexard) is situated near the mouth of the River Obˈ at N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS) On the way back to Finland in early 1844. Verxoturˈe is on the River Tura at N58°51′37″ E60°40′23″. (TS) Ekaterinburg is at N56°50′38″ E60°35′19″. (TS) Tobolˈsk is on the River Irtyš at N58°11′58″ E68°15′16″. When Castrén visited it, it was a governorate centre with ca. 16,000 inhabitants. Статистические таблицы: 48. (TS) 723 Itineraria 5osa 1845_49.indd 723 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria  Turinsk is on the River Tura at N58°3′50″ E63°41′5″, Solikamsk is on the River Kama at N59°42′0″ E56°42′0″ and Velikij Ustjug is on the River Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″. Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″, Pudož is on the River Vodla at N61°48′18″ E36°32′36″, and Petrozavodsk is on the opposite side of Lake Onega at N61°48′9″ E34°20′23″. Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) is at the confluence of the rivers Megrega and Olonka at N60°58′44″ E32°58′19″ and Sortavala, which was in the Grand Duchy of Finland, is at the northern end of Lake Ladoga at N61°42′0″ E30°41′30″. (TS)  Bergstadi described their physical condition in Tobolˈsk on 22 May/3 June: “Castréns vanliga krämpor hafva stundom visat tänderna, men jag har lyckligt nog, hela tiden varit vid god helsa. Så till vida är det godt och väl, men mat och annat hvad till kroppens nödtorft hörer? Den kräsliga vägkost, bestående af hjerpar, orrar, äplen, päron, aprikoser, smör, bullor, bakelser o.  s.  v. allt af det utsöktaste och delicataste slag, hvilken vi medfört ifrån Petersburg, var, så när som på en del af desserten, med helsan förtärd då vi ankommo till Kasan. Här åto vi alla dagar: 1:mo soppa med kött, 2:do kött, 3:tio kött, 4:to kött; voro alltså fullkomligt assurerade mot hungersnöd. Men då vi derifrån afreste, befarade vi på fult alfvar, att den Stora Fasta, hvarmed den ädla Fru, som så rikeligen försett vår matsäck vid Nu är jag i Tjumen och helsar Asias jord välkommen i samma stad, der jag för något mera än ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla verlden ett evigt farväl. Jag reste då öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Welik[o]-Ustjug, Kargopol, Pudo[s]ch, Petrosavodsk och Sordawala.99 Då jag nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återvänder till Tjumen, har jag under loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid pass 10,000 verst. Jag undrar just, om ej detta skulle räknas mig till godo, så framt jag ville söka min fortkomst vid något postverk! III. Tobolsk den 16 (28) Maj.100 Under resan ifrån Tjumen, eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett och till leda beskrifvit – ändelösa slätter, dels odlade till åker och äng, dels skogbevuxna. Allt är ödsligt, enformigt, liflöst. En qväfvande tyngd hvilar öfver land och folk. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla seder, sin gästfrihet och välvilja, hvilket allt till en del kan äga sin riktighet. Men att hos det Sibiriska folket förnimma någon glädjeyttring, t. ex. sång, dans, allmänna eller familjefester, sådant hör till de allra ovanligaste sällsamheter, åtminstone i Tobolska guvernementet. Den som är van att se, huru i Ryssland lifvets ström brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods uti den Sibiriska stillheten. Det är icke en stillhet, allstrad af själens inre, fridfulla, harmlösa väsen, utan den har till moder köld, likgiltighet och förhärdelse. 724 Itineraria 5osa 1845_49.indd 724 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports Hvad annat än förhärdelse låter väl också tänka sig i ett land, der största delen af befolkningen består af bofvar och deras afföda – ett land, hvaröfver hela rikets förbannelse hvilar. Allmänneligen, behöfver menniskan, för att icke förfalla till jude, zigenare eller något desslikes, ett fosterland, som hon kan älska och hvari hon sjelf åtnjuter menniskors aktning. Men huru skall den arma Sibirjaken våga älska ett land, som hela verlden afskyr, och hvad aktning kan han fordra af andra, då han icke ens kan hysa någon aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga uti någon stor patriotisk handling, för att folkets sediga medvetande må upprättas. IV.101 Tobolsk den 19 (31) Maj. Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå ofta sakens hela framgång beror. Nu låter väl min väg på förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i linguistiskt och ethnografiskt hänseende ännu är föga mera än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfvertänkt och beslutadt, förrän man gifver sig ut på villande hafvet. Vetenskaps-Akademien har visserligen lättat mina bekymmer, derigenom att den uppgifvit alla de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra nödiga sjökort, detta har Akademien anförtrott åt min egen omtanke. Min instruction säger härom, att upplysningar och underrättelser, erhållna på ort och ställe af sakkunniga personer, hufvudsakligen böra bestämma mina resetourer. Ännu i saknad af alla afresan ifrån Petersburg, hotat oss, beklagligtvis nu skulle instunda. Men lyckan stod oss ännu bi. Smotritelfruarna trakterade oss med det bästa köket förmår: smakliga kålsoppor, biffstekar, kiselj, blini, och hvad som var det bästa, med de delicataste fisksorter, Sterleder och Ossetriner, tillredde än i soppor än med såser. Och då vi sammanträffade med fru Christén lefde vi såsom uti Eden. Ej nog att hon under resan moderligen sörjde för vårt välbefinnande; nej, hon gaf oss före skiljsmessan en mängd välmenande och ypperliga råd, så att vi nu fär alla tider äro i detta afseende fullt betryggade. Allt har således emot förmodan aflupit lyckligt, och vi hafva under hela vår färd ej varit utsatta för någon nöd, om jag undantager den gröna, hvarvid våra näsor, i brist på bättre kost, här beklagligtvis nödgats vänja sig!” Rancken 1884: 28–29. The green is snuff of poor quality. See next page. Another description, from 24 May/5 June, reads: “Under vår vistelse härstädes hafva vi besökt apothekaren Kasch, hos hvilken vi åto en middag, och Gymnasii Directorn, hos hvilken vi tillbragte en afton. Der var Gymnasii hela Philologiska Section in toto, och bland dem en qvidam, som författat en Wogulisk Katekes, af hvilken äfven Castrén fick del, men emot skriftelig förbindelse att återställa’t. Såsom Nemtser fick vi en mängd uppvaktiningar af andra Nemtser. De otvifvelaktigt 725 Itineraria 5osa 1845_49.indd 725 21.8.2019 16:24:02 �Itineraria intressantaste af alla voro dock trenne: en Fransyska, samt tvenne Tyskar, Teller och Wahlström. Fransyskan, vanligen företrädesvis kallad Nemkan, var en gammal gumma, som i tiden tjenat hos någon Rysk General, som sedermera blifvit Guvernör uti Sibirien. Så hade hon kommit till Tobolsk. Här njöt hon högt anseende genom det delicata bröd, som hon förstod att baka, och hvarmed hon dageligen försedde de förnämare husen uti staden. Såsnart ryktet om vår ankomst hunnit sprida sig, infann sig också Nemkan hos oss, och vi sågo det så mycket hellre, som vi funno, att hon verkeligen i hög grad förtjenade det loford, som den allmänna opinionen tilldelat henne. Hvarje dag försedde hon oss kräseligen, och vid afresan bullade hon upp en makalös vägkost – Likasom Nemkan var berömd genom sitt bröd, så var Teller det genom sitt snus. Alla finare näsor uti Tobolsk förser han med en kost vida öfver den, hvilken de handlande tillhandahålla den härstädes bosatta menskligheten. Denna är nemligen ett otyg, likt det som man får se hos våra Finska spågummor, och som vanligtvis bär namnet af den gröna nöden. Under sådana förhållanden var oss Tellers tjenstaktighet af lika stor, om ej större vigt än Nemkans. Också var han mycket beredvillig att i framtiden per posto tillhandahålla oss snus. Häraf ses nogsamt, att mannen väl förtjenar sin lilla tirad. Dessutom gjorde hithörande upplysningar, kan jag blott i största allmänhet redogöra för resans framtida riktning. Till vinnande af en klarare åskådning har jag indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den mellersta eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen bör af mig i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas. Men såsom man vet, eller åtminstone förmodar, hafva åtskilliga Samojedstammar, under sin vandring ifrån Altaj till Ishafvet, qvarstadnat i medlersta och södra Sibirien inom Ostjakernas, Mongolernas och Tartarernas närvarande områden. Bland dem skola somliga redan hafva sammansmultit med landets öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qvarlefva med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet, fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvudfolket, utan blifva förvexlade dels med Ostjaker, dels med Mongoler och Tatarer. Enligt den gifna instructionen tillhör det äfven mig, att om alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien utreda, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan rimligtvis icke ske utan en dessförinnan vunnen kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig uti en noggrannare undersökning af de språk, hvilka tilläfventyrs ej äro af Samojedisk upprinnelse (t. ex. Kojbaliskan, Sojotiskan m. m.), ehuru man så betraktat dem, är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk och i synnerhet af Ostjakiskan nödvändig till att ådagalägga den närmare beskaffenheten af de genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tartariskt inflytande ombildade Samojedspråk.102 Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag ej detta hinder att öfvervinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många hänseenden intressant resa till Samojederne  – intressant äfven derigenom, att 726 Itineraria 5osa 1845_49.indd 726 21.8.2019 16:24:02 �Russia and Siberia –, Travel Reports den skulle sammanhänga med min föregående resetour. Jag har nemligen tillförene ända ifrån Mesen beledsagat den Samojediska befolkningen genom de Kaninska, Timanska och Bolscheseme[l]ska tundrorna öfver Ural allt intill Obdorsk. Rätteligen borde jag på sistnämnde ort åter vidtaga mina undersökningar och styra kosan ifrån Obdorsk till Nadymska Viken, derifrån till Tas och vidare till Jenisej-floden. Men under denna resa skulle jag komma i beröring me[d] folkslag, hvilka af somliga författare hållas för Samojeder, af andra för Ostjaker. Förutsatt att de hvarken äro rena Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra en blandning af hvardera folket, så vore min resa den Ostjakiska lärdomen förutan i det närmaste förfelad. Skulle nu äfven denna förutsättning vara ogrundad, så hyser jag i alla fall en på goda skäl grundad farhåga, att resans ändamål på denna väg ej kan ernås. Det heter uti min instruction: Akademien önskar, att språkstudierna skola under resan blifva hufvudföremålet för min ansträngda verksamhet. Men för att slika studier under en sommartiden verkställd resa hellst med någon framgång skola kunna bedrifvas, är det oundgängligen nödvändigt, att den resande kommenderar sin egen skuta och efter godtfinnande kan bestämma sin resa. Så stora tillgångar, som härtill skulle erfordras, kan icke hvarje man disponera. Jag för min del vore nödsakad att sälla mig tillhopa med Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Men handel och vetenskap räcka hvarandra sällan en broderlig hand, och i närvarande fall kunna mina intressen alldeles icke bestå tillika med köpmannens. Medan han köpslagar med Ostjaken, eller i god ro insaltar sin fisk på någon öde strand, borde jag ligga i ett Samojedtält, der köpmannen sommartiden ingenting har att uträtta. Härtill kommer, att de Obska skutorna på sin höjd komma till Nadym, hvarest Ostjaker ännu äro bosatta; men huru min resa härifrån skall kunna fortsättas till Tas, eller om det med mina tillgångar ens är möjligt, vet jag icke. Det vet jag blott, att sommaren   han oss stora tjenster vid anstalterna för resan; och vi funno här till vårt nöje, att Tyskheten, då den framträder utan anspråk, är någonting högst älskvärdt. […] Vår andre man Wahlström, var en gråhårsgubbe, som i det närmaste sett ett sekel fly, och derunder varit förkastad många skiften. Född i Stralsund, hade han i sina yngre år tjenat vid svenska flottan. […] Men treåriga kriget utbröt, och han blef tillfångatagen vid Hogland. Kort derefter gick han i Rysk krigstjenst […] Sedermera blef han mycket begagnad af höge Herrar, och reste som betjent med dem kring hela det stora Ryska riket […] Gammal vorden, hade han för alltid bosatt sig uti Tobolsk, der han öfver 30 år lifnärt sig med bokbinderi samt förfärdigandet af paraplyer, hvilket gaf honom en nödtorftig utkomst. […] Vi hafva haft honom nästan hvarje afton hos oss, och det har varit ett högt nöje att betrakta denna ärevördiga minnesvård från framfarna dagar. Likasom vi njutit af hans, så har också han njutit af vårt umgänge, ty ha menar att han nu kunde dö med fröjd, då han efter en så lång tid ännu engång fick höra Svenskans för honom så kära ljud. –” Rancken 1884: 32–35. (TS) This description has been published in German as Castrén 1845a. A critical edition of Castrén's Khanty grammar, see Castrén 2018b. 727 Itineraria 5osa 1845_49.indd 727 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  Kolva is situated on a small river of the same name near its confluence with the River Usa, N65°57′47″ E57°21′42″. (TS)  There is a footnote by Sjögren in Castrén 1845a here: Eben hier war es auch, wo Dr. Castrén damals den Grund zu der Krankheit legte, von der er später in Obdorsk befallen wurde, und die einen so drohenden Charakter annahm, das er auf den dringenden Rath seines Arztes in Beresow die damals bereits von der Akademie beschlossene Fortsetzung seiner Reise einstweilen aufgeben und eiligst nach seinem Vaterlande zurückkehren musste, um dort in nöthiger Ruhe die zur Zeit noch sogar problematische Wiederherstellung seiner zerrütteten Gesundheit abzuwarten. S[jögren]. See p. 504–528, esp. 523–528.  There is a footnote by Sjögren in Castrén 1845a here: Hat der V[er]f[asser] hier nicht etwa Samojeden f a m i l i e n schreiben wollen? S[jögren]. Castrén denied it in his letter to Sjögren on 25 July/6 August 1845. på dessa orter är en högst olämplig årstid för resor i linguistiskt hänseende. Philologen bör så inrätta sig, att han för sina egentliga studier utväljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, men undviker allt dröjsmål på obebodda, folktoma trakter, der för hans ändamål naturligtvis ingenting är att förtjena. Vintertiden kan han efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes, för att tala i Samojedisk anda: folk öfverallt och väg öfverallt. Men om sommaren äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten, så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck. Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna och sednast under en resa ifrån Kolva103 till Obdorsk 1843 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska bönder på en så kallad kajuk Uusa-floden uppföre och nådde efter vid pass tvenne veckors färd foten af Ural. Här nödgades jag ligga stilla på en öde tundra under väntan på renar och vinterföre i nära fem veckors tid och lifnära mig med kött af störtade renar.104 På hela resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag nio veckor, utan att träffa en enda Samojed på vägen. Tvenne månader sednare hade jag kunnat verkställa samma resa på nio dygn och finna vägen full med nomader. Att ungefär enahanda förhållande skulle komma att äga rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda. Ännu en omständighet förmår mig att slå den äfventyrliga Ishafs-färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid floden Kasym skulle finnas åtta nomadiserande Samojedstammar105, hvilka i anseende till språket troddes i betydlig mon skilja sig ifrån de till Obdorska volosten hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtvis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet, utan mitt bemödande måste blifva, att före afresan till Jenisej söka förskaffa mig närmare upplysningar om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-ätten. Detta kan förmodligen icke ske förr än om hösten, då de Kasymska Samojederne skola besöka Kondinsk och Surgut. 728 Itineraria 5osa 1845_49.indd 728 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports I betraktande af alla dessa omständigheter har jag i nästa sommar endast ämnat röra mig på floderna Irtisch och Ob samt derunder hufvudsakligen sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvudstation tyckes nejden af Samarova vara bäst egnad, emedan Ostjaker af skillda district der stöta tillsamman och enligt härvarande Ryssars utsago äro i anseende till språket betydligt afvikande från hvarandra. Väl ligger en närmare utredning af de särskildta Ostjakdialecterna utom fältet för min verksamhet; men det är redan för den allmänna öfversigten af ett språk, i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt språk, såsom Ostjakiskan, nyttigt och nödvändigt, att med hvarannan jemföra flere dialekter. Dessutom hoppas jag på en möjlighet, att här på orten redan under sommaren kunna erhålla nödiga upplysningar om de Kasymska Samojederna. I sådant fall kunde jag straxt med första vinterföre fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction, som min egen önskan, borde jag nu sträfva att komma först till Tas och sedan till Jenisej, för att efter inhemtad, fullständig kännedom af den allmänna, nordliga dialecten af Samojedspråket öfvergå till dess sydliga utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. Först och främst är jag ännu oviss, om man ifrån den Surgutska sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt nämnda plan de i trakten af Narym boende Samojeder blifva för denna gång af mig obesökta. I och för deras skull vore jag sedan nödsakad att ifrån Jenisej göra en resa af flere hundrade verst till Ob-floden. Till undvikande af denna omväg kunde min resa äfven inrättas på det sätt, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla mig hos de särskildta Samojed-grenarne vid Ob-floden, resa om våren uppför Ket till Jenisej, styra denna flod utföre och göra återresan uppför Tas. Men allt detta måste bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig. 729 Itineraria 5osa 1845_49.indd 729 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  The mscr is a notebook sent by Castrén to Sjögren via Helsinki to St Petersburg (SKSA A721) on 12/24 August 1845. Its size is ca. 21 x 26.5 cm. Its cover bears the title Reseanteckningar af Dr M. A. Castrén. The letter arrived in Helsinki on 3 Nov. 1845. The clean copy is not by Castrén but most probably by Bergstadi. Cf. letter to F.J. Rabbe, 25 July/6 Aug. 1845, in the volume of letters in this series. The footnotes are by Castrén. The report was dated Samarovo, 24 June/6 July 1845. A draft version of this report is included in the travel diary SLSA 1185 and it is published from p. 1021 on. The description has been published in Swedish in Morgonbladet and in NRF II, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg and in Das Ausland in Stuttgart. See Castrén 1845b; 1846a; 1855: 39–60; 1847e: 137–152. Some sequences have been omitted in Mbl, Bulletin and Ausland. Frans Johan Rabbe (1801– 1879) was Doctor of Medicine and manager of the baths at Ulrikaborg/Ullanlinna in Helsinki. He was one of the three founders of the journal Suomi and he was active in the Finnish Literature Society since its founding. Rabbe took care of Castrén’s affairs on several occasions in Helsinki during the latter’s travels. Luther 2001b; Tommila 1982: 46, ☙ ❧ 17 Reseanteningar106 Juni Samarowa den 24 Juli 1845. 6 Den 25 Maji/6 Junii107 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogsväg ifrån Tobolsk till Bronnikowa108 – den första station på Beresovska vägen. Här tog landsvägen slut och vi instufvade oss nu med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför Irtisch109. Efter en i månader fortsatt resa till lands utbyter man med nöje släden och tarantasen emot den uslaste ökstock. Hvad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en viss förkärlek till flodfärder. Floderna äro den landsväg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda. Ända ifrån barndomen har jag varit förtrogen med flera bland Finlands nordliga floder. I mognare år har jag ofta färdats på floderna i Lappland och norra Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af Sibiriens hufvudströmmar, var en tanke, som med lifligt intresse fängslade mig. Såsom detta intresse var fremmande för resans vetenskapliga ändamål, så hände det understundom att jag öfverlemnade mig åt en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens tjusande skönhet. Lik en tärna i dansen rör hon sig i tusen behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare Ob, som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är obestridligt en af de vackraste floder i Norden. Hon upprör och skakar icke känslan genom brusande vattenfall, branta klippor och skrofliga berg, såsom många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller är hon så trög i sitt lopp, som flera elfvar i det norra 59. (TS) 730 Itineraria 5osa 1845_49.indd 730 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports Ryssland, på hvilka känslan hinner domna och somna under tyngden af det evigt enahanda. Allt hos henne tjenar till att bilda en tafla af den skönaste harmoni. I ☙  sitt lopp är hon strid men jemn, ❧ hon äger en oändelig rikedom på grenar, holmar, uddar, vikar; hennes stränder äro omvexlande, än höga och branta, än åter lågländta ängsslätter, som prydas af den rikaste vegetation. Ingenting kan likväl vara angenämare för ögat, än de midt i floden kringspridda grupperna af blommande träd, hvilka tyckas ega endast böljan till fäste för sina stammar. När man uti en liten Ostjakbåt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna icke heller sina invånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga i dem vid solnedgången melancholiska qväden – jag säger melancholiska, ty ett drag af vemod hvilar öfver den Chinesiska jungfruns sköna änne. Hon sörjer, likasom björken i Kalevala, att hon saknat en hägnande vård och ännu ej är, hvad hon i den vises hand kunde blifva. En vild natur är alltid vemodsfull att åskåda;  – till och med under vårens skönaste fägring liknar hon på sin höjd en brud i sorgdrägt. Vid Irtisch är dock den första vildheten redan kufvad; åtminstone förekommer den icke mig så tryckande, såsom jag ofta funnit den annorstädes uti Norden. Detta kan till en del äfven härflyta af den omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är både vigtigare och bättre känd, än de flesta andra af Nordens floder. Med någon kännedom af Sibiriens öden, isynnerhet under dess eröfrings-period, stöter man vid Irtisch oupphörligen på historiskt märkvärdiga localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom häfderna ingenting tala, men mannen i styret förtäljer milslånga historier, hvilka mest hvälfva sig kring Tschudiske Bogatirer, Ostjakiske och Tatariske Furstar, Jermak110 och Kutschumchan111. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröring, hvari man vid Irtisch befinner sig med individer af skilda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om  New Style, cf. Castrén 1855: 39. According to Bergstadi, on 23 May/5 June. Rancken 1884: 35.  Bronnikovo is on the River Irtyš at N58°29′28″ E68°24′3″. (TS)  The headwaters of the Irtyš are in China and it flows into the Obˈ from the left (southeast) at N61°4′50″ E68°49′50″.   (TS) Cossack ataman Ermak Timofeevič (ca. 1540–1585) who occupied the capital of the Siberian khanate Kašlyk/Sibirˈ/ Isker on the Irtyš for Russia in the early 1580s. A large number of archaeological finds have been collected from the gorodišče in the late 19th century, and the majority of them are kept in the National Museum of Finland in Helsinki for which they were bought in 1897 (KM 3626). Солодкин 2007; Kuujo 2004: 88; Salminen, Timo, 2003: 105–106; Tallgren 1917. (TS) Küçüm (Tat.)/Köçöm (Sib. Tat.)/Kučum (Ru.) was the last khan of the Siberian Khanate in 1563–1598. Солодкин 2010. (TS) 731 Itineraria 5osa 1845_49.indd 731 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria       In all probability Karbina at N58°44′5″ E68°36′12″. (TS) Demjanskoe at N59°35′22″ E69°19′32″. (TS) The Hungarian researcher Antal Reguly (1819–1858) who travelled in Siberia in 1843–1846. Castrén was about to meet him in Kazanˈ in the spring of 1845, although, according to what he wrote to Sjögren, he was not especially interested in such a meeting. Eventually Reguly did not arrive in Kazanˈ before Castrén’s departure from there. Castrén to Sjögren, 30 March/12 Apr. and 26 Apr./8 May 1845 (see the volume of letters in this series); Stipa 1990: 301–306. (TS) munart ǁ språk Cingaly at N60°10′24″ E69°42′19″. (TS) According to Bergstadi, they arrived there on 29 May/11 June. Rancken 1884: 35. Bergstadi mentioned their night in Karbinskie jurty before Cingaly: “I Karabinskie Jurti lågo vi öfver natten hos den Tatariske Starschina. Vi ankommo hit vid midnatt och blefvo genast förda uti en kammare i öfre våningen. Genast framhemtades ypperliga madrasser och dynor samt lakan, och sitt i orientalisk smak utsydda täcken. Trötte af resan inslumrade vi här snart godt.” Rancken 1884: 37. Also Bergstadi described their life in Cingalinsk. One page of his diary has been torn out, however, including specification of the date and place, but the place can be identified according to his next entry. He de deporterade, bland hvilka jag här utom Ryssar träffat Polacker, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfver man kunde vara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga myggohyran under sommarmånaderna; men ges det då något land i verlden, som ej äger sitt malum necessarium? ☙ ❧ För att återkomma till resan och dess ändamål, styrde jag ifrån Bronnikowa till de Tatariske Jurtorne vid Karbin112. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk113 – en volost, hvilken enligt Fischer fordom skall hetat Njemjansk efter en Ostjakisk furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerne kallas byn Num-jâm, d.ä. den öfre jamen eller stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm (Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste lägre ned vid floden belägna stationen. Jag hade hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kunna sysselsätta mig en smula med deras språk, väsendteligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk Katheches, hvaraf äfven Reguly114 skall hafva erhållit ett utdrag; men denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare än jag hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj. Tottêm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i afsigt att studera Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade väl gifvits redan på andra sidan om Djemjansk, och så hela vägen utefter; men jag befarade att de sydligt boende Ostjakernes språk vore redan i hög grad afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt derigenom olämpligt att tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan ville jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste, de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej lät väl förena sig med hufvudändamålet med min resa, och emedan jag redan tillförene, under mina i Obdorsk gjorda studier i Samojediskan, äfven tagit någon kännedom af de Obdorske Ostjakernes munart115. 732 Itineraria 5osa 1845_49.indd 732 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda och, att sluta af folkets cultur, den mest utvecklade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att läggas till grund vid en Grammatikalisk behandling af språket. Sluteligen visste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på tjenliga uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag ☙  allestädes i Ryss❧land haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfvilda folkslag. Misstrogne i allt, hysa de i synnerhet ett stort misstroende till hvarje mission af philologisk art, förmenande att man efter inhemtad kännedom af deras språk vill derå affatta böcker och sedan tvinga det unga slägtet att lära dem. Denna farhåga förekom äfven i Djenschtschikowa, hvarest af sådan anledning ingen Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språkskatt. Skadan var ock i det hela taget ganska måttlig. Emedan hufvudbefolkningen i byn bestod af Ryssar, var det fara värdt att ett större antal Russicismer här insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag lemnade således Djenschtschikowa och nådde efter en färd af 44. verst de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâds-itpa, d.ä byn under fästet)116, i hvilka befolkningen utgjordes af idel Ostjaker.117 Äfven i denna by gjorde man emot mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här sannolikt ej blifvit försökt alltsedan Jermaks tider. Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och Ostjakerne ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt man, att ingen skulle få lemna mig något biträde, i hvilken sak jag än fordrade. Men min afsigt var ej heller att denna gång gifva vika. Efter vunnen upplysning om den gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folkförsamlingen och bragte saken innan kort derhän, att ett par bräckliga Ostjakgubbar måste beqväma sig till mine språkmästare. Derefter lefde jag wrote: “Utom desse blodsugare [mygg] ledo vi äfven af andra, nemligen skrifvaren och hans familj, till hvilken vi måste vända oss i matväg. Mannen var en Polsk deporterad, och föregaf sig hafva i tiden varit en betydande man, samt talte om sina vänner, hvilka, ehuru lika så brottslige som han, nu suto i Senaten och innehade andra höga embeten. Vare huru sig vill, nu var han genom så väl physiskt som moraliskt förfall vorden ett mensklighetens afskum; Jewo Sijatelstwo var nu blefven Jewo Svinjatelstwo. Fylleri och dryckenskap, lismeri och bedrägeri voro hans starka sidor. Hustrun sades väl ej supa, men hal och bedräglig var hon i högsta grad. Den tredje personen i denna hedervärda krets var Nemkan. Hon var en gammal ogift qvinna, hvilken för sina synders skull blifvit hitskickad. Detta följe var vant att såsom vampyren suga sig fast vid hvart förbiresande, för hvilka de också voro nödvändiga, emedan Ostjakerne ej gerna kunna laga mat för svagare magor än sina egna stensmältande bukar. Ett sådant tiggande och försnillande kan man då ingenstädes få se. Man kan bli sjuk af att se den totala brist på hederskänsla, ärlighet och redlighet, som utgjorde hufvuddraget hos dessa usla menniskor.  –” Rancken 1884: 40–41. Его Сиятельство = His Excellency; Его Свиньятельство = His Swinishness. (TS) 733 Itineraria 5osa 1845_49.indd 733 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria      Selijarovo at N61°17′38″ E70°21′5″. (TS) Castrén was in Samarovo on 25 June/6 July. See his letters to Rabbe in the volume of letters in this series. Samarovo, present-day Xanty-Mansijsk (Ru.)/Jomvoš (Khanty)/ Abga (Mansi) on the Obˈ at N61°0′10″ E69°1′10″. (TS) Here Castrén is referring to Johann Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, published in six volumes in 1844–1849. Volumes 1 and 2 had appeared before Castrén’s departure for the east in 1845, and vol. 2 also deals with Siberian rivers. Stuckenberg 1844. The description of the Irtyš is in Stuckenberg 1844: 369–390. It is mostly based on literature, where the most prominent source for him was Ritter 1832. However, he also used other sources of information, which he often does not cite by name. (TS) The feast day of Peter and Paul is on 29 June. (TS) fortfarande i god sämja de Tsingalinske Ostjakerne, fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all den humanitet, man af ett halfbarbariskt folk kan fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre veckor, och skulle kanhända ännu dröjt en vecka dertill, derest icke en vida beryktad Ostjakmarknad i Siljarskoj118 hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till nämnde marknad, men finner mig föranlåten att qvarstadna ett par dagar i Samarowa, för att afbida postens ankomst.119 Willrådig, huru jag bäst skall använda tiden under denna väntan, har jag beslutit att ☙  på pappret nedskrifva ett ❧ och annat som förekommit mig anmärkningsvärdt under resan på Irtisch, men ännu till större delen förvaras i det svekfulla minnet. Om sjelfva floden har jag dock föga att säga, hvad som ej redan är kändt genom särskilda Resebeskrifningar och isynnerhet genom Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland120. Allt som ur dem ej kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej låtit förena sig med ändamålet med min resa. Således vill jag endast göra ett par anmärkningar i de ämnen, hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande.121 1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk, och yttrar i sammanhang härmed, att öfversvämmningar ingenstädes ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt högsta vatten ej träder mera än en famn öfver sitt högsta vanliga stånd (B. II, s. 379). Hvad kan väl här menas med vattnets vanliga stånd (gewöhnlicher Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit, stiger vattnet uti Irtisch oafbrutet ifrån islossningen ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig småningom hela sommaren igenom, utan att derunder någonsin hålla stånd.ii  122 Omkring den ii. Hos Stuckenberg ser jag uppgifvas, att alla Sibiriens floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1) i April och Maj, då snön smälter på slättlandet, 2) i Juni och Juli, då 734 Itineraria 5osa 1845_49.indd 734 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  vårens ǁ vinterns 1 September (g. st.) skall det under regniga år inträffa, att vattnet uti Irtisch plötsligt ökes med en half eller hel arschin, men snart åter förminskas och vid vinterns ankomst når sitt minimum. Således är floden ifrån vårens123 början allt intill sena hösten stadd uti ett oupphörligt stigande och fallande. Det är då icke att tala om vattnets vanliga ”stånd” under sommarmånaderna. Men med afseende derpå, att vattnet, om icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon för☙  ändrar sitt läge ifrån den 15. Au❧gusti till den 1. September, plägar almogen bestämma vårflodens stigande i förhållande till vattenhöjden vid sistnämnde tid. Man uppgifver då, att vårfloden under vanliga år skall stå 3–4 famnar högre än sommarvattnet i sednare hälften af Augusti. Vid sistnämnde tid sades flodvattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till 4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8 och på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under min resa på Irtisch, som skedde den högsta flodtiden, lät jag någongång anställa lodningar och fann vattenhöjden i flera modificationer omvexla emellan 7 ½ och 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemnt – en följd af den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i tusen slingringar hvirflande strömmen. Af det anförda vill det synas, såsom skulle hos Stuckenberg vårfloden vara alltför lågt uppgifven och den vid Tobolsk funna vattenhöjden ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att öfversvämningar vid Irtisch ”ingenstädes” ega rum i betydligare mon, så synes äfven detta yttrande förtjena sin lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsevis mindre snövattnet afrinner ifrån bergen. Härom veta Ostjakerne vid nedre Irtisch ingenting, utan vattnets stigande säges fortgå jemnt och successivt ifrån islossningen ända inemot Petri och Pauli dag. 735 Itineraria 5osa 1845_49.indd 735 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  Castrén 1847e: 141: Titowa  af allt ǁ häraf landsträckor, men jemförd med många andra bland sina likar sväller hon i betydlig mon öfver sina bräddar. Innewarande vår, då vattnet visserligen stod högre än vanligt, uppgafs vid Bronnikowa och Filatow124 flodens bredd, utgörande nu vid pass en verst, till dubbelt emot dess vanliga extension i Augusti månad. Vid Samarowa kunde jag med möda urskilja skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man på en sträcka af 20 verst ej skulle träffa en enda landningsplats, ehuru här och der en liten skogsholme tycktes höja sig något öfver vattenytan. I flera byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under vattnet; sjelfva boningshusen stodo ofta tätt invid vattenranden. Ängarne lågo flera saschen under vattnet. En stor del af min Irtischfärd tillryggalade jag på öfversvämmade ängar och kärr samt på flodgrenar, hvilka uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas på Irtisch genom ☙  vårvattnet ❧ en alldeles ny farväg, begagnelig icke blott af små Ostjakbåtar och Tobolska kajuker, utan af de allrastörsta Tomska skutor, hvilka vårtiden gå upp till Tjumen med theladdningar. Att man på denna väg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst på mindre än 6. timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt, men är icke desto mindre behörigen constateradt. Just med anledning af öfversvämningen kunna de egentliga fiskerierna vid Irtisch ej taga sin början förrän långt inpå sommaren. Ännu i början af Juli ligga alla lågländer under vatten. Endast berg och bråda stränder höja sig öfver vattenytan, men de egna sig naturligtvis icke för fiskafänge med not, som både vid Irtisch och Ob utgör det förnämsta fiskeredskapet. Samma öfversvämningar äro icke blott vid Ob, utan äfven här och der vid Irtisch hinderliga för åkerbruket, såvida ofta just de fruktbaraste ställen ligga under vatten. Vid Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och med på brist på ko-foder. Med anledning af125 allt detta tyckes äfven öfversvämningen af Irtisch vara sin 736 Itineraria 5osa 1845_49.indd 736 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports   visa värd. Skulle den ock i och för sig eller i förhållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ékononomie häraf är i någon mon beroende. 2. Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar Irtisch sin bana i oändligt många bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flera ställen genom den lösa jordmånen skurit sig en ny genare fåra, som af härvarande Ryssar benämnes med ett troligen ifrån Finskan lånadt ord poluiiii (F. oja-puoli, flodhälft), äfv. прямица. På somliga ställen har hufvudströmmen126 dragit sig inom ☙  den nya grenen, och ❧ den gamla, Staritsa kallad, plägar under sommarens lopp utsina, ehuru vårtiden begge grenarne äro farbara. Först mot slutet af min Irtischfärd uppmärksam vorden på denna företeelse, kunde jag ej mera erhålla fullständiga upplysningar öfver Staritsi vid nedra Irtisch. Man angaf blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af Djemjansk, vid Subotina127, vid de Savodinska Jurtorne, Repola128, m. m. Tillika anmärktes, att många Staritsi allaredan så uttorkat, att man numera endast gissningsvis och i stöd af traditionen kan uppgifva flodens fordna banor. I sammanhang härmed förtjena att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller utgreningar af floden, som skära sig långt inpå slättlandet och der förlora sig utan något aflopp. Till sitt ursprung äro dessa ingenting vidare, än vanliga grenar (протоки), som genom tillandningar blifvit i ena ändan tillslutne.  hufvud-/strömmen Subotina ǁ de Castrén probably means Lugovaja Subbota and Gornaja Subbota at ca. N59°50′ E69°61′. (TS) Repolovo at N60°39′6″ E69°50′24″. (TS) iii. Detta är icke ett enstaka factum af detta slag. Twertom träffar man i Sibirien, likasom i det östra Ryssland, ganska ofta ortsnamn af Finsk upprinnelse. Men härom wid ett annat tillfälle. 737 Itineraria 5osa 1845_49.indd 737 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria 3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med många andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig, den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning häraf kallas äfven vid Irtisch den högra stranden горная (Ostj. Unt-peelek), den venstra deremot луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven äfven aadera beelek, d.ä. den dåliga sidan. Denna sida är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och ängsskötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda egenskaper som den venstra. – Sålunda ser man äfven här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskilda videarter. Annars växer på denna sida mera barrskog, bestående i gran, tall, ceder, lärkträd. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på den venstra sidan, der denna äger moar och sterilare mark. Men jag ärnar icke här inlåta mig i några geologiska och naturhistoriska betraktelser af floden, utan vill blott afteckna de gröfsta konturer af dess ☙  stränder. Så❧som nyss nämndes är den högra sidan bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder: 1) lågländta ängar och kärr; 2) höga, tvärbranta stränder, som af Ryssarne kallas яры (Ostj. rep); 3) långt i floden utstickande sandbankar, af Ryssarne пески benämnda. Stränder af de anförda tre slagen anträffas jemte berg äfven på den högra flodsidan. Ju längre man kommer utför elfven, desto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare blifva stränderna öfverhufvud så väl på den högra, som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola, försvinna bergen helt och hållet ur sigte och blifva osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa berg vid nedra Irtisch ej af någon ovanlig storlek. Mest anmärkningsvärda äro genom sin höjd några bergsuddar, belägna vid: 1) Natsinsk, 2) Koscheleva, 738 Itineraria 5osa 1845_49.indd 738 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports 3) Katelowa, 4) Woschkin, 5) och 6) Tsingalinsk, 7) Repola, och 8) Samarowa. Vid Tsingalinsk finnas till och med tvenne höga uddar, en på hvardera sidan om floden. Dessa jemte den Wosc[h]kinska udden tillhöra isolerade bergsknutar; alla de öfriga sammanhänga med större systemer. – Med afseende å det inbördes förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej vara alldeles ogrundade: a) Då ett berg, såsom fallet ofta är, rasar på högra sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en sandbank (песокъ), stundom en яръ. Häraf följer, att b) Ett berg vid högra flodstranden ofta motsvaras af en sandbank å den venstra. c) En tvärbrant strand, eller en så kallad яръ, å högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den venstra. ☙  d) Der ett berg anträffas på venstra flodsidan, ❧ står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag endast varseblifvit tvenne berg venster om floden – den ena belägen invid Tsingalinska jurtorna, och af Ostjakerne benämnd Wâds’-unt eller Wads’-ochta, d.ä. fästningsberget; den andra, kallad Tjukesunt, 10 werst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa berg endast isolerade knutar, de fortlöpa några verst i en och samma riktning, och sluta sig sedan med branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden, Wâds’-unt deremot bildar en vinkel med floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV till NO. – Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne berg, i fordna tider funnits en sjö, och att flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått på högra sidan af floden. Denna tradition är ganska sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att den förmodade gamla flodfåran utgöres af ett lågland, som vårfloden nästan helt och hållet öfversvämmar. Samma slags lågland (соръ) förekommer 739 Itineraria 5osa 1845_49.indd 739 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  not-/drägt  Осетрина, Siberian sturgeon (Acipenser baerii baerii), living in all significant rivers in Siberia. According to Schiefner’s footnote in Castrén 1857c: 279, Acipenser sturio but its distribution does not extend to Siberia. Северная энциклопедия 2004: 703; Решетников 2014b. (TS)  Стерлядь, sterlet (Acipenser ruthenus). (TS)  Карась, crucian carp (Carassius carassius), found in European and Siberian rivers as far as the Lena. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kalat/crucian-carp ;    Решетников 2009. (TS) Чебак, Siberian roach (Rutilus lacustris). (TS) See also notes to Castrén’s travel reports of 1841–1844. According to the presentday interpretation in Russia, the formation process of the Khanty ethnicity began at the end of the first millennium CE and continued at the beginning of the 2nd millennium. Гемуев & al. 2005: 77. (TS) äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till samma förmodan om en timad förändring i flodens lopp. 4. Det är anmärkt att fiskerierna vid Irtisch taga sin början så snart de lågsluttande sandstränderna begynt höja sig öfver vattenytan. Då nedsätter sig å dem vanligen ett Ryskt notlag, eller en så kallad artelj, som består af tio personer och blott sysselsätter sig med notdrägt129. Arteljen är försedd med tvenne notbragder, utgörande i längd efter ställets beskaffenhet 250 till 300 saschen och derutöfver. Hvardera ☙  noten skötes af fem personer, hvilka om❧vexla med fiskafänget. Dessa fiskerier, som vid Irtisch äro de hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till den 1 Oktober gamla stylen. Man fångar i ymnighet ossetra130, sterläd131, njelma och dessutom otaliga andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake, girs, karass132, jas, tschebak133 m. m.134 Muksun är en fiskart, som ej stiger uppför Irtisch, utan håller sig till den Obska grenen. Äfven den så kallade sirok fångas ymnigare i Ob än uti Irtisch. Deremot är fångsten af ossetra och sterläd rikare uti Irtisch än vid mellersta Ob. Njelma-fisken stiger lika ymnigt uppför hvardera grenen. Fiskens stigande säges taga sin början vid den tid, då vattnet begynner sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande vår förfogar sig fisken åter utför floden kort före och under sjelfva islossningstiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterläd, ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se nedan). Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande sig till floden, vill jag äfven nämna några ord om dess äldsta kända innevånare Ostjakerne.135 Kringskurne af både Ryssar och Tatarer hafva de så när som på språket förlorat allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsevis mindre; – det Ryska deremot röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställ- 740 Itineraria 5osa 1845_49.indd 740 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ningssätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af ☙  den olika cul❧turgrad, som hvardera folket innehar. På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken sin stuga eller jurt, men han gör den vanligtvis trängre och på allt vis sämreiv 136 samt lefver der omgifven af smuts och all slags ohyra.137 Vid Irtisch hafva Ostjakerne efter Ryssarnes föredöme begynt äflas med boskapsskötsel; men i Tsingalinsk räknade man dock flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker vid Irtisch odla äfven åker; de nordligare hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka åkerbruket går ända upp till Repola. Hyrkuskeriet, som för det närvarande utgör Ostjakernes förnämsta näringsgren under vintermånaderna, är åter ett lån af Ryssarne. En af de näringar, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu gäller såsom den förnämsta) är fiskafänget.138 Detta bevisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn på särskilda fiskredskap, såsom: chódêp139, nät, jadam, not (Tat. ilim), sájep, en slags ryssja, pun, mjerda, pos, liten mjerda, war, pata o. s. v., dels och i synnerhet af det kända factum, att de redan vid eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och med några befästade ställen vid Irtischfloden. Hvad annat än fiskafänget kunde väl drifva dem ifrån Tundran till floden, ifrån ett nomadiserande till ett bofast lef☙  nadssättv. Men äfven i denna gren hafva ❧ Ryssarne    Changes to the footnote: egde kännedom ǁ kände bruket med en […] trädspjelor ǁ 1. uti ǁ 2. med en art af sjelor ǁ 3. med en art af skjelor motsägas […] infödde ǁ motsägas med skäl af de infödde till och med ǁ äfven For illustrations of Khanty buildings, see Гемуев & al. 2005: 104–105. (TS) The overall picture has not changed much since Castrén’s time. Some Khanty have gone over to horse-breeding instead of reindeer husbandry. Гемуев & al. 2005: 79–88. (TS) From here until pata o. s. v. in Castrén’s hand. iv. Ehuru Ostjakerne ej wårda sig om någon ordentlighet i sina egna byggnader, sägas de likwäl wara mästare i konsten att bygga och timra, hvarföre de i sådant hänseende äro mycket anlitade af Colonisterne. v. De Ryska Colonisterne har jag hört förtälja, att Ostjakerne före deras ankomst ej egde kännedom af nät och flere andra nu brukliga redskap utan bedrefvo sitt fiskafänge sålunda, att de under flodtiden medelst pator tillstängde smärre floder, grenar, vikar, och efter wattnets aflopp fångade den nedstigande fisken med en art af trädspjelor 741 Itineraria 5osa 1845_49.indd 741 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria skridit vida framför Ostjakerne. Fastän de sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land och vatten vid nedra Irtsich sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likväl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, vikar, bäckar och flodgrenar, samt bortarrendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen – de förut omnämnda пески. – Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig med så stora notredskap, som fiskandet uti floden skulle erfordra. Den sannskylldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, håglöshet och brist på endrägt. Ingenting vore lättare än att ett helt byalag skulle förena sig om gemensamma redskap och sjelfva begagna sandbanken, i stället för att åt någon äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en lumpen summa af 50 Rubel, som delas af byalaget. – Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta näringsgren, är numera af föga betydenhet. Allt vildt af värde har försvunnit dels till följe af oförnuftigt fänge, dels ock, enligt Ostjaker☙  nes före❧gifvande, af den anledning att skogarne i sednare tider öfver allt nedbrunnit. Af soblar, räfvar och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom, skall numera föga vara öfrigt. Oftare träffas björnar, elgar och vildrenar, men äfven dessa djur fångas ej med något alfvar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det är öfverhufvud svårt att säga hvad dessa menniskor skulle göra med alfvar och ifver, om man undantager deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre sammanfogade mjerdor (pos). Ungefär detsamma berättas å ömse sidor af Ural om Samojedernes fiskafänge. Men dessa berättelser motsägas af de infödde, bland hvilka Ostjakerne till och med förmena sig redan af ålder innehaft konsten att af brännäslan bereda allehanda fiskredskap (se nedan). 742 Itineraria 5osa 1845_49.indd 742 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports culturgrad på sätt och vis privilegierade Samojederne.vi Ostjaken lefver mest för dagen och benämner äfven derföre i sitt språk dag och lefnadskost med samma ord chât. Har han genom en lyckosam fångst förvärfvat sig något utöfver dagens behof, så ligger han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu ett rått, lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder att armodet är konsternas lärarinna140, och Ostjakernes ékonomiska läge är för det närvarande sådant, att de emot sin vilja tvingas till framåtskridande i cultur. Sinnad att ännu närmare beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre och inre lif, vill jag nu göra mitt inträde i en Ostjakisk jurt. Vägen leder ☙  uppför en svår ❧ trappa och en dörr så låg, att jag utan en enkom erhållen varning ej kan undvika att slå pannan emot öfra dörrposten. Förvirrad af slaget glömmer jag kanske att med korstecknet hedra Helgonbilderne141, som stå uppradade i främsta hörnet af jurten. I följe af denna försummelse och mitt äfven annars i Ostjakernes ögon något ovanliga beteende uppstår en förskräckelse, som i ögonblicket jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina betraktelser i jurten. Det första, som här träffar mitt öga, är en egen misstänklig gråfärg, som betäcker bänkar och bord, väggar och golf. Samma färg utgör jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd, såsom fat, koppar, knifvar, den med snövatten fyllda drickskannan, näfverrifvorna m. m. Golfvet i min lilla stuga är lutande, väggarne bågnade och fyllda med springor, som hvimla af sinom tusende bland det  Theocritus was a Greek poet who lived ca. 300–260 BCE. In his Idyll No. XXI (Fishermen) he says: ‘There’s but one stirrer-up of the crafts, Diophantus, and her name is Poverty.’ Classical Texts Library: Theocritus, Idylls 19–25, http:// www.theoi.com/Text/TheocritusIdylls4.html. Encyclopæ-  dia Britannica Micropædia 11: 685 [Theocritus]. (TS) Helgon-/bilderne vi. Märkas bör likwäl, att Ostjaken, då han en gång gripit sig an ett arbete, utför det med en utomordentlig kraft, seghet och ihärdighet. Men endast nöden kan bringa honom i rörelse och werksamhet. 743 Itineraria 5osa 1845_49.indd 743 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  In his letter to Rabbe, 24 June/6 July 1845, Castrén specifies: “mygg, loppor och vägglöss”. See the volume of letters in this series.  Different Khanty buildings are described and pictured in Гемуев & al. 2005: 98–108. (TS) slags yrfän, om hvilka Luther ville veta huru de skulle se ut i himmelriket.142 Rummet är rundtomkring försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en bred lafve, tjenande till sofställe. Ugnen är murad på ☙  vanligt Ryskt vis, och försedd med ett ordent❧ligt rör. Den är likväl icke fastbygd vid väggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten ugn, som under dagen begagnas vid mattillredning. Denna ugn är ofvantill försedd med ett hål, hvari man alltid ser en gryta, fylld antingen med fiskspad, köttsoppa, mjölkvälling eller annan sofvel. Vår jurt eger fyra fönster, anbragta vid tvenne väggar  – dem, hvilka omsluta det hörn, der Gudabilderne äro uppställda. Hvarje fönster består af 6. rutor, men endast ett par äro hela, med undantag af dem, som blifvit gjorda af perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser.143 Dessutom hafva också jurtens innehafvare af skjutsaren derute redan fått veta, att jag ej äter upp någon, och värden kommer nu för att välkomna sin högvälborna gäst. Detta sker här på vanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom seden är i Obdorsk. Intressant är likväl den blick, hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är blicken af en jägare, som hoppas vinna ett byte, men tillika fruktar att sjelf falla ett rof för odjuret. Man ser i denna blick svaghetens försök att värna sig sjelf och om möjligt fånga sin motståndare. Denna sträfvan röjer sig föröfrigt uti Ostjakens hela beteende. ☙  Allt är deruti list och svek, ❧ låtsad ödmjukhet och undergifvenhet. Han talar vidt och bredt om ”Богъ och Великiй Государь”, prisar Herrans och Tsarens utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom, och klagar öfver det intrång, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakernes tycke misstänkliga ämnen, ställer han sig dum, tafatt och gunådlig, låtsar ingenting veta och erinrar 744 Itineraria 5osa 1845_49.indd 744 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En viss grad af inbundenhet hör i sjelfva verket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen, den ytterliga ödmjukheten och gunådligheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller. Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig naturens son, men något stel, trumpen, kärf och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynnet förenar han ett likaså kantigt yttre: tvenne utstående kindknotor, djupt välfda ögonhål, breda skuldror, kort och knubbig växt, en stående svart peruk, m. m. Allt detta gör Ostjaken i yttre måtto högst tung, ovig och omanerlig. Likväl påstår man, att ingen kan ☙  öfverträffa den arme ❧ Ostjaken i välvilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas dygder. Och hvad den nyss omnämnda sträfheten, tyngden och kantigheten beträffar, så eger äfven denna sida sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande godmodig humor, som Ryssen kallar вострота och säger vara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf. Men jag glömmer att vi allt fortfarande befinna oss uti jurten och ännu icke gjort värdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande väfstolen. Helt säkert skall hon, ehuru Ostjakska, icke misstycka om vi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna väfnaden. Den förtjenar i sjelfva verket all aktning icke blott för sin bastanthet, utan äfven för beskaffenheten af sina ingredienser. Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en vida allmännare växt, kallad af Ostjakerne puuden, d.ä. brännässla.vii Denna växt förstår en Ostjakisk värdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola vii. Såsom anmärkt är, tillredde Ostjakerne fordom äfven sina nät af brännäslan. Nu skall hampan hafva wunnit ett större anseende, emedan den bättre än nässlan står emot wäte. 745 Itineraria 5osa 1845_49.indd 745 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  eftergifva ǁ sägas ~  Various geometric designs predominate in traditional Khanty ornaments. Иванов 1963: 52–. For illustrations of them, especially on clothing, see also Гемуев & al. 2005: 107, 111–113, 116–118, 122, 124. (TS)  Also Bergstadi mentioned the same. Rancken 1884: 39. According to Pallas 1776: 53, an Ostyak did not consider his wife much better than a necessary domestic animal. (TS) ☙  öfverträffa vanliga Ryska slitskjortor, och fö❧ga eftergifva144 dem i finhet, hvithet och snygghet. Vår värdinnas eget linne är gjordt af samma ämne och utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet, en del af ryggstycket och alla fållar prydas af de allra smakfullaste broderier.145 Hvem skulle tro att hela den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget verk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af vextrötter de röda och gröna färgerna, samt slutligen vid lediga stunder sjelf stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Vår värdinna kan utom det sköna linnet äfven visa oss en elegant heldagskostym, som hon sjelf förfärdigat. Den består uti en fin, framtill öppen klädesjacka, hvars fållar rundtomkring skimra af perlor och tennsmycken. Ofvanpå sina helgdagshandskar och skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes radband synes föga annat än den glimmande perleståten. Allt detta bevisar, att vår värdinna hvarken ☙  saknar flit, skicklighet eller ❧ fin smak. Skada blott, att hon ej vårdar sig om snygghet och renlighet i sitt hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerne vållande. De belasta den arma qvinnan med alla slags grofva arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qvinnan ännu såsom den uslaste trälinna.146 Sjelf har jag mera än engång hos Ostjaken blifvit väckt ur sömnen genom ångestrop, frampressade ur ett qvinnohjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett år tillbaka blifvit anställd besigtning och ransakning öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjakhustru, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingenting är likväl skändligare och qvinnans värde mera förnärmande, än den lumpna handel, som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är ett rart ting medan hon ännu sitter i sina föräldrars 746 Itineraria 5osa 1845_49.indd 746 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports   hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad; månne för att blifva en god menniska, en förträffelig värdinna? Af sådan orsak ingalunda. Menskligheten till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken härvid omedvetet öfvar sitt inflytande. Men sanningsenligt ☙  bör icke heller det förtigas, att Ostjaken vid ❧ sina döttrars uppfostran afser samma fördel, som då han föder räfvar. Väl gödda betala de sig väl med tiden. En god vara stadnar aldrig på hand, och döttrarna föryttras åt den mestbjudande till hustru. Se här det vid Irtischviii gängse priset på en ordinär hustru: 1. 2 till 300 Rubel i penningar. 2. En häst, en oxe och en ko. 3. 7–10 olika klädesplagg. 4. Ett pud mjöl, en veder bränvin och något humla för anredande af bröllopsfesten. Allt hvad dottern ifrån hemmet erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtvis icke hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat. kalym) Ostj. tanj), händer det icke sällan, att en ungersven, sedan han stulit sig till en flickas hjerta, äfven stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta och på vikingavis bortför henne till sitt hem, samt147 innan kort till närmaste kyrka, hvarest de älskande förenas genom band, dem menniskor ej mera åtskilja.148 Detta är bland Irtischka Ostjaker ett ganska vanligt sätt att undandraga sig brudskatten. Äfven vår närvarande värdinna erkänner med rodnad på kind, att hon blifvit sålunda tagen, eller att hon fast☙  mera sjelf ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ любви убѣжала съ отца съ матери). Wi skola icke ställa hennes blygsamhet på ytterligare prof, utan förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett ord om fordom. Han vet förtälja, att på den tid, då hvarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns vid Irtisch, samt ǁ och – It is unclear who made the change. Castrén’s relation is cited in Гемуев & al. 2005: 148–152 (p. 151) where the Khanty marriage system is described. (TS) viii. Wid Ob skall taxan wara betydligt högre. 747 Itineraria 5osa 1845_49.indd 747 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  Present-day Nižnie Aremzjany at N58°29′53″ E68°37′14″. (TS)  Uki is situated at N58°51′34″ E68°49′12″. (TS) Tschuderne rådde öfver landet. Ett under i allt, i styrka och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne, utvalde de till sina bostäder de högsta uddar och bergsspetsar vid Irtisch. Det var deras sed att icke bo tillsamman, utan enhvar på sitt särskilda ställe. Här uppstaplade de höga jordvallar till förskansningar åt sig och omgåfvo höjderna med grafvar, bland hvilka många ännu skola vara synliga. Sådana arbeten voro för Tschuderne ett lekverk, ty deras styrka var så omätlig, att de slungade alla slags verktyg åt hvarandra från den ena sidan af floden till den andra. Fremmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, voro de likväl bevandrade i många kunskaper, de nutidens menniskor icke ega. Medelst dem hade Tschuderne kommit i besittning af alla verldens skatter samt lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och endast för sitt nöjes skull. Väl förfarne i smidjekonst, bildade de af guld, koppar och jern sköna smycken och konstverk, af hvilka många stycken ofta blifvit fundna vid deras fordna bostäder. Alla sina skatter ☙  och dyrbarheter nedgrofvo ❧ Tschuderne under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande vapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflygta till okända nejder. Detta och mycket annat kan Gubben förtälja om nordens Giganter, men vi vilja icke längre fullfölja hans berättelser, emedan de flesta bland dem röra sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne samt Tatarerne. Så äro många vid Irtisch förekommande Tschudfästen till och med enligt historiska vittnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar. Två af dem äro omnämnda i den gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани)149 och Uki (градъ Уки)150, den förra af Tatarerne kallad Arimsan (R. Аримзянская), belägen 8. verst nedanom Bronnikowa, den sednare 80 (enl. 748 Itineraria 5osa 1845_49.indd 748 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Hydr.  20) verst nedanom Arimsan.151 Utom dem känner traditionen lika så många Tschudfästen152 vid Irtisch som der finnas höga uddar (se ofvanf.). Naturligtvis bildade vid dem sjelfva höjden den egentliga förskansningen; men liksom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ eller wâds’ (Syrj. vodzj, F. vasta, d.ä. något framför eller emot satt), så bevisar äfven traditionen i förening med de ännu förhanden varande jordvallarne och grafvarne, att härvid ett och annat äfven varit af menniskohand tillgjordt. ☙  ❧ Vår åldriga granne vid ugnen skulle väl kunna tyda för oss mången runa om forntids vishet och forntids tro, men han fruktar skenbarligen att härutinnan yppa sina tankar. Detta tyckes bevisa att han i hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven. Också har jag hört Ryske colonister försäkra, att Ostjakerne vid Irtisch ännu offra och bedja på gammalt vis, samt att de till och med förvara sina gamla Gudabilder in uti djupa skogen. Hvad jag med säkerhet vet, är att de likasom flera andra Finska folkslag, med helig vördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagelgubben, pelsfadren”, såsom han med särskilda epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande i god ro en björn153 af koppar, som i sinom tid varit en stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu i denna dag skola till och med de Irtischke Ostjakerne hafva för sed att behedra hvarje fälld björn med en fest, hvarvid förekommer sång, dans, öldrickning med flera ceremonier, som äfven varit gängse hos Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes fordna religionskult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild beskrifning öfver de Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej med mera, emedan posten redan är kommen och tiden inne till uppbrott.   Castrén is referring to Книга Большому Чертежу, originally written in the second half of the 16th century and compiled ca. 1597–1598 but known especially as a version from 1627. It had just been published in print in 1838. Хитров 2009; Небольсинъ 1849: 14–15, 18. (TS) Tschudfästen […] uddar ǁ Tschudfästen som det finnas höga uddar vid Irtisch björn af koppar ǁ björn 749 Itineraria 5osa 1845_49.indd 749 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  This travel report was sent to the Academy on 5/17 March 1846 from Tomsk. It was originally published in Swedish in the journal Suomi (Castrén 1847i) and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg as well as in Das Ausland in Stuttgart (Castrén 1847a; 1847j: 289–316). A draft version of its first part can be found in SLSA 1185, Castrén’s travel diary from 27 Feb. until 25 Sept. 1845 p. 248–339. See this volume from p. 1074 on and Castrén 1847c. There is no manuscript of the latter part of the article in Suomi (p. 33– 62). M. A. Castrén sent his next travel report, dated in Surgut on 1 September 1845 (unclear, whether Old or New Style), to Sjögren from Narym on 1/13 December 1845. Its manuscript is included in his travel diary of 1845 and it is published on p. 1045–1074 of this volume. 750 Itineraria 5osa 1845_49.indd 750 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  18  Rese-anteningar i Sibirien154 af M. A. Castrén Både sagan och historien stämma deri öfverens, att Sibiriens vildar långt före den tid, då Jermaks skaror beträdde landet och tvingade dess innevånare till en kamp pro aris et focis, varit på sitt vis väl förfarna i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak vann sina flesta segrar, lågo tillförene Ostjaker och Woguler ofta i fejd, så väl med hvarandra, som med sina Samojediska och Tatariska grannar. Men utom dessa strider, som kämpades af skilda nationer, föreföllo esomoftast krigiska tilldragelser emellan enskilda stammar eller slägter af samma nation. Nöden, roflystnaden, hämdbegäret satte den ena stammen i harnesk emot den andra och föranledde stundom de blodigaste uppträden. Ännu dertill har både hos Samojeder, Ostjaker och flere andra bland Sibiriens folkslag sången förevigat minnet af enskilda hjeltar, hvilka drogo i härnad, för att med sitt goda svärd vinna ungmöns hjerta och hand.155  – Så lefde nationer, slägter, individer i ett fortfarande krigstillstånd. Det var en allmän ofred i landet  – bellum omnium contra omnes. Faran stod städse lurande bak porten, inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskilda familier af samma slägt eller stam att sluta sig närmare till hvarandra och för sig utvälja ett gemensamt öfverhufvud, en stamfurste.156 De Ostjakiska stammarne hade till och med försett sig med något slags fästen (wosch, wasch) till motande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu så kallade Tschudfästen varit beskaffade, torde ej mera kunna utredas. Traditionen vet om dem intet vidare, än att de varit belägna på höga, branta uddar och andra  In case of the Nenets, Castrén refers to sung poetry, the earliest whole denotations of which he collected himself. The poetry is divided into three different types, sjudbabtses, jarabtses and hinabtses. All of them can be characterized mythical-historical, which means that the events described in them lay between the real and imagined, on the borderline of the present life and the afterlife as well as mythical and historical. Crucial themes in the poems are marriage, the long journeys of heroes and blood revenge, leading to long and disastrous wars. The singers merged heroes known in history or topics of the day especially into the jarabtses and hinabtses told in the first person. In them, the adventures of the Nenets rebellion leader Vavli Nenjang, leaders and judges of the cities in the area inhabited by the Nenets and the Tsar himself appear. Usual actors are also the Khanty (habi, the name also means hired farmworker or slave), the Enets (bai and manto) and the Evenk (tungos), of whom the two latter represent enemies in the poetry. For more details, see Куприянова 1965; Головнёв 1995; Пушкарёва – Хомич 2001; Golovnev  – Osherenko 1999; Niemi 1998. (KL) On different Khanty tribes, see Гемуев & al. 2005: 133– 134. (TS) 751 Itineraria 5osa 1845_49.indd 751 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The closest example to the Surgut of these Late Iron Age and medieval fortifications is Barsova gora. Чемякин  – Шатунов 2002.  Surgut was founded in 1594 on the Obˈ at N61°14′40″ E73°23′19″. Бакулин – Ярков 2009. (TS)  Castrén means the fort of Barsova gora. Чемякин – Шатунов 2002: 40. (TS)  The Khanty “Prince” Bardak is actually known to have collaborated with the Russians and aided in building the town of Surgut. Mandelstam Balzer 1999: 32. (TS)  The River Kopylovskaja Ketˈ runs into the Obˈ at Narym at N58°54′2″ E81°33′32″. (TS) föga tillgängliga ställen. Der sådana fästen fordom stått, anträffas i våra dagar endast jordhögar, brutna pilar, rostade spjut, pansarskjortor och andra krigiska qvarlefvor.157 Ett af nämnda Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden Surgut158 reste sina tinnarix.159 Här lefde på denna tid en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken ännu af Ostjakerne prisas såsom en mäktig och tapper man. Fastän Jermak redan hade krossat Kutschum-Chans välde, hade underkufvat Wogulerne och besegrat alla Ostjak-stammar vid Irtisch, vågade likväl Pardak en strid emot fienden. Ostjakerne stridde, såsom vanligt, med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner. Det är naturligt, att i en kamp med så olika vapen Ostjakerne snart måste gifva sig besegrade. Fästet intogs, men Pardaks minne är ännu aktadt och äradt af hans stamförvandter, och närmast af hans egen slägt, som allt intill denna dag bibehållit det Furstliga namnet.160 Sedan det Pardakska fästet var intaget, uppbygde segervinnaren på samma ställe en ostrog och anlade en stad, som efter någon närbelägen gren af Obfloden erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af kosak-dynastiens mäktigaste värn och utgångspunkten för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid efter annan roflystna kosak-skaror, hvilka underkufvade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar ända ifrån Ishafvet i norr allt intill Ket-floden161 i söder. Det är afgjordt, att under eröfringstiden få orter i Sibirien spelat en så betydande role, som den djerfva kosak-stadenx Surgut. Så mycket mera nedslående är den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända ix. Surgut är belägen vid öfra Ob, omkring 300 verst ofvanom mynningen af Irtisch. x. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af stadens innevånare. 752 Itineraria 5osa 1845_49.indd 752 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ruinerxi, se der qvarlefvorna af den fordom så mäktiga staden. Här finnes ej en enda anständig gata, icke ens en ordentlig bygnad, ja! det är till och med sällsynt att träffa glasfönster, och hela rutor hör snart sagdt till undantagen. Fattigdomen har under de sednaste decennierna i så hög grad tilltagit, att staden icke en gång kunnat contribuera de nödvändiga utskylderna till kronan. Den har till följe häraf gått miste om sina privilegier och tröstar sig nu med blotta titeln af stad. Här tillbragte jag under nästförflutne sommar hela Augusti och en del af September månad, sysselsatt med studium af de närgränsande Ostjak-stammarnes olika munarter.162 Ifrån Surgut hade jag ärnat bana mig en väg efter floderna Wach163 och Tas164 till Jenisej165, men då denna resa åtminstone på närvarande årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Hufvudmålet för min resa blef nu Narym166 – en liten stad inom Tomska167 Gouvernementet, till hvilken man ifrån Surgut räknar vid pass 800 verst, då resan verkställes med båt. Landet emellan dessa tvenne städer utgöres af öde nejder, hvilka äro nästan öfvergifna af Ryssar och endast glest befolkade med infödingar. Man träffar på denna väg icke ens provisoriska poststationer, som dock annorstädes i Sibirien äro högst vanliga. Af sådan anledning nödgades jag redan i Surgut förse mig med alla för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en ordentlig farkost, ty i de Ostjakiska trågarne är färden både mödosam och äfventyrlig. Af stort behof var derjemte en infödd Ostjak, hvilken kunde i sin enda person förena de mångfaldiga egenskaperna af tolk, betjent, kock, skjutsrättare och tuktomästare, samt tillika ersätta bristen af resepass. I dessa och alla andra hänseenden väl utrustad anträdde jag den 12 (24) September min resa med godt mod och gladt hopp. xi. Surgut har ofta fått vidkännas härjande vådeldar, bland hvilka den sednaste timade år 1840 och förvandlade hela staden till en grushög.      The Khanty live in the areas of the large Obˈ and Irtyš rivers and their tributaries in Western Siberia. The southern (Irtyš) Khanty language became extinct in the 20th century. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/fu.html . More detailed list of the rivers inhabited by the Khanty, see Гемуев 2005: 57. (TS) The River Vax runs into the Obˈ from the right (east) at N60°48′53″ E76°47′39″. Its headwaters are closest to those of the River Taz around N62°40′ E82°56′, but because the Taz flows into the Kara Sea, Castrén would have continued along smaller rivers from it to the Enisej (Енисей, the scholarly transliteration used instead of the standard English spelling Yenisei) in the north. The most direct route from the Vax to the Enisej is between the headwaters of the rivers Vax and Sym around N61°18′ E81°42′ where they are separated by only a narrow watershed. Castrén’s chosen route via Narym brought him even further south. (TS) The River Taz runs into the Kara Sea at N67°33′5″ E78°33′21″. (TS) The Enisej discharges into the Kara Sea at N71°49′46″ E82°42′57″. (TS) Narym is on the Obˈ at N58°55′25″ E81°35′21″. (TS) Tomsk is situated at the River Tom, a tributary of the Obˈ at N56°29′14″ E84°56′48″. (TS) 753 Itineraria 5osa 1845_49.indd 753 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Diogenes of Sinope (ca. 404– 323 BCE), one of the Cynic philosophers of Ancient Greece. None of his works have been preserved. Internet Encyclopedia of Philosophy, http://www.iep.utm.edu/ diogsino/. (TS)  Plato (Platon, 427–347 BCE), philosopher in Ancient Greece. Internet Encyclopedia pf Philosophy, http:// www.iep.utm.edu/plato/. (TS)  Most of Castrén’s travels were in the taiga or forest zone covering the major part of Siberia. In the north, tundra gradually changes to the forest zone and in the south it changes to steppe. On the different types of taiga, see Семенов – Белов 2015: 237–246. (TS) Mitt enda bekymmer var den sena årstiden, som enligt all förmodan skulle medföra både regn och snö, köld och blida, dimmor och nattfroster. Ett, ehuru otillräckligt skydd emot detta onda beredde för mig och min vapenbroder Bergstadi, den i Surgut ombesörjda lilla farkost, hvilken var försedd med en i de Obska båtarne vanlig kajuta. Denna kajuta var så inrättad, att man endast krypande kunde träda i och ur den, endast liggande få en plats deri och blott genom masthålet erhålla en skymt af dagens ljus. Kajutan, som upptog hela midten af båten, var väl i hvardera ändan försedd med dörrar, men dessa måste alltid hållas tillslutna, emedan annars hvarken roddare eller styrman kunde få plats i båten. I denna mörksens boning inredde vi vår matsal, vårt sofgemak, vår skrif- och studerkammare. En kista begagnades till bord; stolar voro ej af nöden, emedan middagen intogs på Romerskt vis; theköket utgjorde vår kamin. Jag vill ej påstå att vår kammare var öfvermåttan lysande och praktfull, men likväl försäkrade Magazinsförvaltaren i Surgut, en genomlärd man och god Christen, att en så förträfflig boning ej egdes af Diogenes168, hvilken han sade varit ”en af verldens största Philosopher och en mycket bättre Christen, än Plato169 sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens lopp ej oftare begagnad, än då regn och oväder gjorde det omöjligt att sitta på däck eller ströfva kring stränderna. För sistnämnda nöje var beklagligtvis nejden föga egnad. Ehuru icke synnerligen höga, äro likväl de Obska stränderna merendels så branta och leriga, att man vid dem med möda får ett fotfäste och lätt utsätter sig för faran att nedstörta i flodbädden. Höstetiden anträffas visserligen här och der vidsträckta sandslätter, men äfven de hafva merendels en grund af blöt lera, hvarpå vandraren innan kort får sitt lystmäte. Landet närmast intill stranden består antingen af sanka kärr, eller obergade ängar, öfvervuxna med ett ogenomträngligt starrgräs, eller vanligast af en tät videskog.170 Förgäfves bemödar man sig att här efterleta en gångstig. De snart sagdt enda spår af 754 Itineraria 5osa 1845_49.indd 754 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Lokosovo at N61°7′52″ E74°51′14″. (TS) menniskor bestå i slocknade eldstäder och öfvergifna lägerställen. Ytterst sällan anträffas en menniskoboning. Ifrån Surgut räknades till Ryska byn Lochosowa171 90 verst och på hela detta afstånd funnos blott tvenne små Ostjak-byar, men äfven dessa voro ej belägna vid hufvudfloden, utan såsom vanligt, vid dess grenarxii. I vår väg lågo endast några Ryska fiskelägen, till större delen redan öfvergifna och så bofälliga, så illa medfarna genom höstens åverkan, att både himmelens fåglar och markens djur försmått taga i besittning de till deras fria bruk öfverlåtna herbergen. Sedan de talrika fiskarene brutit upp ifrån sina colonier, herrskade äfven på elfven en graflik stillhet och en enformighet, som blott sällan afbröts af en snabbt framilande Ostjak-julle. När man färdas genom en så ödslig och folktom nejd, önskar man naturligtvis att genom en skyndsam färd kunna bereda sig helst någon slags omvexling af föremål, men huru man och må skynda, mera än tre verst lider det ej i timmen. Under all den ledsnad, som en ödslig natur och en så långsam färd nödvändigt framkallar, var det likväl en lycka, att vi åtminstone i början af vår resa kunde fägna oss med godt och vackert väder, med fågelsång, med anblicken af grönskande ängar och träd samt den i solskenet herrligt glänsande vattenytan. Några sällsamma äfventyr mötte oss ej, så framt jag till deras antal icke vill räkna ett litet missöde, som inträffade redan den första natten af vår resa, då båten i mörkret styrdes inom ett skär af sandbankar, derifrån ingen återgång var möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men denna gång blefvo likväl icke sandbankarna vårt nattherberge, utan Ostjakernes rådighet förhjelpte oss sent på qvällen till den omförmälda byn Lochosowa, xii. Ob äger en oräknelig mängd större och mindre grenar. De indelas af Ryssarne i tvenne slag: a) protoki eller vanliga grenar, b) staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka om sommaren till mesta delen uttorka, men tillförene sägas hafva utgjort sjelfva hufvudfåran. 755 Itineraria 5osa 1845_49.indd 755 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Cf. Castrén’s description from November 1843 on p. 476–478. der ordspråket om de Småländska gästgifverierna egde sin fulla tillämpning. Den klena välfägnaden oaktadt blef, dock natten tillbragt i byn. Vid mitt uppvaknande följande morgonen såg jag till min förvåning de ännu i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmelen betäckt med vinterns gråa mantel, såg menniskorna skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke desto mindre förfogade vi oss redan tidigt på morgonen ned i kajutan, tillslöto dess dörrar och afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt mörker öfverfölls jag af en art spökrädsla. Det föreföll mig, såsom rasade ett Herrans väder derute, och sjelfmant återkallades i minnet de dagar, då jag för två år tillbaka vid foten af Ural pröfvade den nordiska höstens alla vedermödor.172 Att samma slags vidrigheter nu skulle återkomma, var en farhåga, som i den mörka kajutan mäktigt oroade mitt sinne. Jag tyckte mig fastfrusen vid en öde strand, öfvergifven af menniskor, tärd af sjukdom och öfverhopad med all den smälek, som möjligen kan drabba den resande i de värsta vildmarker. Lyckligtvis befriades jag snart ifrån dessa ängslande och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag vid de Juwaschkinska jurtorna trädde ur vårt väl tillstängda vinter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken var åter grön, menniskorna hade aflagt sina skinnpelsar, och tjusta sjöngo fåglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste jurt. Dit ledde en smal gång, som å ömse sidor var omgifven af vackra, spensliga viden. Gången var jemn och rak, samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innevånare sina färde, lemnande mig så mycket bättre tillfälle att få egna några ögonkast på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, låga väggar och ett högt spetsigt tak. Hela boningen var tillredd af näfverskifvor, hvilka, sedan de genom kokning blifvit uppmjukade, hopsys i form af vanliga golfmattor, så att de kunna sammanrullas och med lätthet 756 Itineraria 5osa 1845_49.indd 756 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  transporteras ifrån ställe till ställe. Af dem bildas både väggar och tak genom följande enkla mechanik. Man nedslår i jorden några videstammar, tjenande till att från jurtens både yttre och inre sida upprätthålla näfverväggarna. Emot detta underlag uppresas några taksparrar, hvilka jemväl bestå af vide. Dessa öfverdragas med näfver, som äfven på yttre sidan betäckes med sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas och befästas med mjuka videgrenar. I taket lemnas ett draghål för röken och vid ingången hänger man en dörr af bräde eller näfver. Detta är nu i hufvudsaken allt, som erfordras till en Ostjakisk sommar-jurt. Fönster och golf, bänkar och bord anträffas aldrig i en slik boning. Må vi blott ej förgäta eldstaden, hvilken utgör sjelfva hufvudvilkoret för Ostjakens trefnad. Lifvets högsta njutningar: ett godt mål och en behaglig hvila, äro hos Ostjaken fästade vid detta enkla tillbehör, som består af en med stenar omgifven grop i midten af rummet. Till en angenäm hvila hör naturligtvis äfven en mjuk bädd. Denna tillreder Ostjaken af rörmattor, renhudar, skinnpelsar och andra klädesplagg. Det roar oss ej att undersöka Ostjakernes vällingsgrytor och näfverrifvor, ty vi veta af gammalt, att de innehålla fisksoppor, mjölvällingar, grötar, piroger af häggbär o. m. d. Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas små bodar eller visthus, timrade af stockar och, liksom i Lappland, uppställda på höga stolpar173. Sådana anstalter funnos dock ej på närvarande ställe, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra styltor och vanligen begagnad till torkning af småfisk. Måhända skulle i den närliggande skogen ännu några upptäckter kunna göras, men vi måste påskynda vår resa, emedan tunga moln höja sig från vestan, förebrådande regn och oväder. I Sibirien bedrages man sällan, om man tyder himmelens tecken till det värsta. Så hände äfven nu, att ovädret rasade med sin fulla styrka, då vi under natten landade vid en liten Ostjak-by. Drifven af någon slags sympathie med naturen trädde jag för några ögonblick ur kajutan. Jorden var omgifven af ett There were also completely or partly underground dwellings, used especially winter. Khanty buildings are pictured in Гемуев & al. 2005: 98–108. (TS) 757 Itineraria 5osa 1845_49.indd 757 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  At present the town of Megion on the right bank of the Obˈ at N61°1′33″ E76°7′1″. (TS) tiofalldigt mörker, tunga vindar susade i luften och skarpa regnskurar smattrade i träden. Det var en af de nätter, om hvilka Asiens vildar förtälja, att de aflidnas andar ej få ro i sina grafvar, utan irra vilda och fruktansvärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas ofvan jord, ligger stilla och bäfvar, ty skuggorna drifva nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga hamnar sväfva kring menniskornas nattliga läger och stämpla förderf åt alla dem, hvilka genom laster och brott förverkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har händelsen fört oss till närheten af trenne tält, hvilka för tillfället erbjuda en fasaväckande anblick. Omhöljda af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten nästan osynliga för ögat. Man varseblir endast den öppna ingången, som upplyses af eldskenet innanföre. Stående midt för de tre tältdörrarna tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter annan ljuda ur gapen vilda, oförstådda läten, som snart öfverröstas af regnet och stormvinden. Det vore en fåfäng möda, att söka i all sin fasa skildra denna nattliga scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina vindar och regnskurar. Visst är, att den icke var egnad till att väcka de angenämaste känslor, och att jag, återkommen till kajutan, andades med ett vida lättare hjerta. Under natten lade sig ovädret och följande morgon nådde vi de Magijonska jurtorna174, belägna vid utloppet af Magijon  – en liten flod, som ifrån högre sidan utfaller i Ob. Vid afresan ifrån dessa jurt tog jag mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den vilda nejden jag bereste. Ingen ting nytt och ovanligt mötte mitt öga. Den ena fjärden var fullkomligen lik den andra, lika jemn i sitt lopp, lika vidsträckt, lika ödslig och öfvergifven. Öfverallt tedde sig samma låga, leriga, nedrasande stränder, bevuxna med evigt samma viden. För resten endast ängar, kärr och lerhaltiga sandslätter. Sedd med Europeiska ögon 758 Itineraria 5osa 1845_49.indd 758 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports   är Ob en vild och enformig flod, som hos betraktaren knappt förmår väcka andra känslor, än saknadens och vemodets. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka ögon han åser floden, och det korta, men innehållsrika svaret lyder: ”Ob är vår moder.” Eller ställ samma fråga till den åldrige Ostjaken, som sitter vid styret och tvifvelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är man uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa ord: ”Ob är den Gud, som vi vörda främst bland alla våra Gudar, som vi anropa med de varmaste böner och nalkas med de rikaste offer.” För landets innevånare är Ob allt det godas gifvarinna och förutan henne hade förmodligen aldrig någon mensklig varelse beträdt detta usla land. Må derföre äfven vi med glada och försonande blickar betrakta floden, och hoppas att den tid ej skall vara alltför aflägsen, då den resande vid Obs stränder skådar andra taflor, än de nuvarande. Ungefär i denna riktning irrade mina tankar, då ett högljudt hundskall tillkännagaf vår ankomst till de Lechlisowska jurtorna. I hopp om en bättre välkomsthelsning på stället steg jag i land och besökte alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande varelse. Man trodde att Ostjakerne varseblifvit mig på däck och af rädsla gömt sig i skogen. Vi fortsatte således resan oförtöfvadt till den Jermakska Ostjak-byn, passerade ännu samma dag de Wontpugolska175 och Wartuiska176 jurtorna samt nådde under natten mynningen af Wach. Denna flod tager ovilkorligen den resandes uppmärksamhet i anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin upprinnelse långt in i Jeniseiska Gouvernementet, tillryggalägger hon i ständigt slingrande lopp en bana, som utgör minst 700, men enligt invånarnes uppgift omkring 1000 verst. Under sin vidsträckta färd upptager hon en oändlig mängd bifloder, bland hvilka de största sägas vara: Kul-jógan177, Sabun178, Lawasin-jógan179 och Kalech-jógan180, utfallande, med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den högra sidan. Största delen af Wachs område består    Vampugol at N60°51′35″ E76°36′24″. (TS) Today, Nižnevartovsk at N60°55′42″ E76°33′54″. (TS) It is unclear which river Castrén means here. The rivers Ljuk-Kolen-Ëgan and the Kolyv-Ëgan run into the River Vax but they are short and small. (TS) The River Sabun runs into the Vax from the right (north) at N61°4′21″ E80°13′15″. (TS) It is unclear which river Castrén means. The River Labazëgan runs into the Vax from the right and the Labaznaja is so short that it can hardly be included among the most significant tributaries of the Vax. (TS)  The River Kolek”ëgan running into the Vax from the right (north) at N61°5′32″ E78°16′24″. (TS) 759 Itineraria 5osa 1845_49.indd 759 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Larjak at N61°6′0″ E80°16′0″. (TS)  The headwaters of the River Eloguj are on the same watershed mentioned above (p. 753) in connection with the River Sym and it discharges into the Enisej at N63°12′39″ E87°45′5″. (TS) af ödsliga, kärruppfyllda, folktoma nejder. Stränderna äro mestadels låga och i följe deraf blottställda för öfversvämningarxiii. I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje vår med mjölladdningar till de vid Sabun-jogans utlopp i byn Larjatskij181 uppbygda krono-magasinerxiv. Mindre båtar löpa obehindradt ända till mynningen af Kuljógan; men i sitt öfversta lopp skall floden endast kunna befaras med vanliga Ostjak-båtar. Förmodligen af sistnämnda orsak har den gamla communicationsleden emellan Ob och Jenisej förmedelst Wach och Jeloguj182 längesedan upphört att begagnas. Med afseende å befolkningen vid Wach kan jag med säkerhet endast uppgifva, att samtliga dess bebyggare inom Tobolska Gouvernementet äro Ostjaker. Sannolikt begynner vid Kul-jogan en Samojedisk colonisation, men om denna äfven sträcker sig till öfre loppet af Wach, är mig ännu obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Gouvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära öfverensstämmande med de Obska ofvanom Surgut. De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig med jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor, men äga smärre renhjordar. Sommartiden uppehålla de sig vid sjelfva Wach, men deras vinterboningar äro vanligen belägna på något afstånd ifrån hufvudfloden. Ifrån mynningen af Wach gick resan fortfarande genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der anträffades Ostjakiska sommar-jurt, som merendels xiii. Liksom vid de flesta Sibiriens floder, skall äfven här den högra stranden vara upphöjdare och mera steril än den venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt ifrån mynningen af Kalech-jogan. xiv. I samma by finnes äfven en åldrig kyrka och en nyligen anlagd barnskola. Byns innevånare bestå, med undantag af krono- och kyrkobetjeningen, endast af några få Ryska colonister. 760 Itineraria 5osa 1845_49.indd 760 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports voro uppförda af näfver, understundom hopslagna af obilad stock. Äfven de sistnämnda voro i saknad af golf, fönster, ugn och de vanligaste husgerådssaker. Eldstaden hade sin plats i midten af rummet och hela inredningen var alldeles densamma, som i näfverjurtorna183. Antalet af jurt uppgick vanligen till 3–6 på hvarje ställe. Vid inträffad öfverbefolkning dela sig byarna i smärre jurtelag för att äga bättre utrymme för jagt och fiskafänge, hvilka näringsgrenarne nästan uteslutande sysselsätta Ostjakerne i Surgutska Afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss vid afresan ifrån Wachs mynning, förtjena att omnämnas de Wach-Pugolska184, de Kalymska, hvilka voro kringströdda på fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samojed. ordet Koldaxv, Ob) och de Mygalengska. Vid några bland nyssnämnda jurt bemärkte jag, att Ostjakerne söndagen till prydnad tvagit sig rena, benat och kammat sin svarta peruk, samt påklädt sig en lysande högtidsskrud. Den vanliga öfverklädnaden bestod både hos män och qvinnor i en paltå, liknande den Finska meckan, men kortare än denna. Hvardagspaltån var gjord af groft vadmal, men den för högtider och andra sällsynta tillfällen bestämda hade man förfärdigat af kläde eller något annat finare tyg, merendels blått eller grönt till färgen. Krage och uppslag ägde stundom en annan färg och till ståtens förökande hade somliga till och med kantat sin helgdagsdrägt med rödt kläde eller med en skinnbräm. Paltån var åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarvid hängde en knif med tennbeslaget skaft. Männerna buro höga, spetsiga mössor med vida, öfver öronen nedhängande skyggen; qvinnornas hufvudbonad bestod i en shawle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen var merendels bar, eller på sin höjd betäckt med en boa af ekorr-svansar. Handskarna voro sammansydda  näfver-/jurtorna  Vaxpugolˈskia was on the River Vax immediately upstream from its confluence with the Obˈ, ca. N60°48′9″ E76°48′39″. Атласъ Маркса 1910: 46. (TS) xv. Denna benämning är gängse bland de Tomska Samojederne samt omvexlar med Kuai, hvaraf 3 pers. suff. är Kualda = Kolda), ande, själ. 761 Itineraria 5osa 1845_49.indd 761 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria   Larino at N60°31′13″ E77°40′58″. (TS) Present-day Aleksandrovskoe at N60°25′40″ E77°52′14″. Александровский район: Историческая справка, http://www. als.tomskinvest.ru/history.html. (TS) dels af brokigfärgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet såg man kring halsen talrika perlband samt dessutom en mängd perlbroderier, dels fastsydda vid krage, uppslag, handskar och skor, dels löshängande vid gördeln. Vid samma gördel, vid de långa, falska hårflätorna och vid den yfviga shawlen hade man äfven fästat jern-, bläck- och messings-stycken, egnade att genom sitt skrammel ådraga coquetten de unga svennernas uppmärksamhet, d. ä. att locka köpare. Med den påklädda helgdagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva antagit en gladare blick och ett frimodigare beteende än vanligt. Deras välvilja och gästvänskap öfvergick all föreställning. Förrän vi ännu hunnit landa, stodo Ostjakerne väntande vid stranden, drogo båten i land, gjorde broar på den leriga stranden eller buro oss på sina armar till en torr plats. Af fruktan att misshaga vågade man aldrig bjuda oss förfriskningar i jurtorna, men vid afresan öfverhopades vi med Ostjakiska läckerheter af alla slag, färsk och torkad fisk, bär och bärpiroger m. m. Om dessa gåfvor ej äro alltför efterlängtade, mottager man dem likväl gerna, för att ej såra det fromma, oskuldsfulla hjertat, hvarur de härflyta. Ty att gåfvorna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man tydligt i den bedjande blicken och de ödmjuka åtbörderna. Kort efter afresan ifrån de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi af mörker och natt, regn och storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för att bringa oss till närmaste jurt, men stormen var så våldsam, att man snart nödgades gifva vika för dess öfvermakt och lägra sig vid en öde strand. Då dagen åter randades och nattens skuggor veko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och resan fortsattes. Vi nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derefter de Laringska185 och Kitschengska jurtelagen samt upphunno samma dag den nedra byn Lumpokolsk186, efter att på fyra dygn ej hafva anträffat en enda Rysk bebyggare och ej sett en ordentlig boning. Äfven nedra 762 Itineraria 5osa 1845_49.indd 762 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  The River Vaspuxolˈ, running into the Obˈ from the left (south-west). (TS) Lumpokolsk var en liten, eländig by, som bestod af en nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre på Ryskt vis inredda Ostjak-jurt. Byns skattbetalande innevånare bestodo af tre Ryssar och fyra Ostjaker. Jag anmärkte här, liksom ofta annorstädes, att Ostjakerne, ehuru till alla delar förryskade, icke allenast hade bygt sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med ägde en skilld begrafningsplats, hvilken var belägen i en skön lund, då deremot den Ryska låg vid en ödslig strand, der vårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. I nedra Lumpokolsk fanns tillförene en särskild prest, men nu tycktes blott kråkorna fira sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religionsvård i öfra Lumpokolsk. Innevånarnes ekonomie var, såsom redan det yttre utvisade, i största förfall. Såsom orsak härtill uppgaf man, att fiskerierna på sednare tiden slagit illa ut och jagten år för år försämrats. Boskapsskötseln hade man ej kunnat och ej velat uppdrifva, dels af fruktan för den härjande pesten, dels för svårigheten att förse en större ladugård med foder för tio månader under åretxvi. Sistnämnda klagomål förekomma öfverallt vid Ob, och de skola ej förr upphöra, än odlingen framträngt till det inre af landet, än skogen blifvit rödjad och de pestnärande kärren uttorkade. Ifrån nedra Lumpokolsk räknas vid pass 70 verst till öfra byn Lumpokolsk. Denna väg tillryggalades på något mera än en dag, hvarunder åtskilliga sommar-jurt anträffades, såsom de Pankowska, Tobalkinska, Waspugolska187, Nachradinska och Magijonska. Vinter-jurt voro ej synliga vid den allmänna farvägen. Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Så trångt, torftigt och uselt detta hem äfven är, så vill Ostjaken naturligtvis ändock ej lemna det till pris åt vårflodens raseri, utan ställer sin jurt på en xvi. Emedan vårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man ofta föda boskapen med förra årets hö ända in på Julii månad. 763 Itineraria 5osa 1845_49.indd 763 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The River Bolˈšoj Jugan runs into the River Juganskaja Obˈ from the left (south-east) at N61°4′1″ E73°10′17″. (TS) högländt, för öfversvämningar skyddad, ifrån hufvudfloden mer eller mindre afsides belägen plats. Såvida likväl fiskafänget äfven under den kalla årstiden fortfar att utgöra en vigtig näringsgren, så är vinter-jurten merendels uppbygd vid någon mindre biflod eller en gren af sjelfva Ob, der den ofta omgifves af en vild och romantisk skog. Den nödvändiga fruktan för öfversvämningar har på ganska många orter äfven afhållit Ryssarne ifrån moderfloden. Så är Obdorsk belägen vid floden Polui, Beresow vid Soswa, Surgut vid bäcken Bardakowka m. m. Nedra Lumpokolsk stod på en höjd vid sjelfva Ob, men den öfra byn sades vara belägen vid en mindre gren af floden. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades vi åtfölja hufvudfloden och lemna byn obesökt, helst den mörka och regniga natten ej tillät en fotvandring. Byn sades ega en kyrka, fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom vid Wach, Jugan188 och på flere andra orter, har äfven i öfra Lumpokolsk en skola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande af Ostjak-barn. Dermed sammanhänger en händelse, som tilldrog sig vid min ankomst till de Magijonska jurtorna. Nyss insomnad i båten väcktes jag plötsligt af ett högljudt, förvirradt skri, som i nattens mörker nådde mina öron. Öfverraskad af oljudet, skickade jag genast min tolk, för att göra sig underrättad om anledningen till denna sällsamma serenad. Innan denne ännu hann återvända, fylldes båten med larmande Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos, och en röst tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne ifrån närliggande jurt församlat sig här i akt och mening att genom mig söka rättvisa. Härvid togo alla till ords, den ena öfverröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på råbråkad Ryska, men ingen kunde göra redo för sitt ärende. Med tilhjelp af min tolk fick jag slutligen utredt, att Ostjakerne ville hos mig anföra klagomål öfver sin prest och själaherde, hvilken anbefallt församlingens medlemmar att öfverlemna sina barn i hans omvårdnad för att behörigen skolas och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne 764 Itineraria 5osa 1845_49.indd 764 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  August Ahlqvist had a similar experience with the Mansi in 1858. Ahlqvist 1986: 251. (TS) hafva protesterat med all makt, men presten hade icke desto mindre tvingat dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till undervisningsanstalten. Jag ville öfvertyga det arma folket, att dess egen välfärd härigenom åsyftades, men Ostjakerne ville ej höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren, utan att hvarken kunna läsa eller skrifva. I förmodan att den ytterliga förbittring, som skolanläggningen föranledt hos det oförargeliga Ostjakslägtet, tilläfventyrs egde en djupare grund, än blott kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en af de äldste och erhöll af honom följande besked: 1:o fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man ej skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och att följakteligen skolan komme att beröfva föräldrarne deras ålderdoms stöd; 2:o visste man af gammalt, att de Ostjaker, som tillfälligtvis erhållit en ”Rysk” uppfostran, icke blifvit sitt folks apostlar, utan fiender, och ej sällan slagit sig på liderlighet och ett sedeslöst lefverne. Dessa olägenheter äro lättare att inse, än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket vore vunnet, om prester och skollärare ville bemöda sig att ingifva lärjungen aktning för sin stam och ej tvertom, såsom fallet nu är, fördömma och såsom lutter djefvulskap stämpla allt hos nationen egendomligt – en visa, som infödingen äfven annars alltför ofta får höra ifrån den Ryska allmogens mun. Emot förbemälte prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig deröfver, att han sammankallat Ostjakerna till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande tvertemot verkliga förhållanden, att fastetiden vore förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-svaghet väckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva skol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig till den grad, att jag, uttröttad af så mycken jemmer, nödgades gifva befallning till uppbrott, fastän natten var regnig och mörk.189 Samma tunga och regniga väderlek fortfor sedan hela det påföljande dygnet, 765 Itineraria 5osa 1845_49.indd 765 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Ostjak-/byn  Castrén refers to the myth of the Great Flood in Genesis 7, Bible, https://www. biblestudytools.com/genesis/7. html. On flood myths, see    Dundes 1988. (TS) For linguistic comments on Castrén’s Khanty material, see Castrén 2018b. Cf. above in this paragraph and the text Ostjaker vid nedra Ob in the volume of the ethnological writings in this series: Pirtschina and Pirtjimir. There is a different beginning for this paragraph in KK Coll. 539.26.22 p. 309. See p. 808. hvarunder kajutan tog läck och alla kläder, matförråder samt öfriga effecter nedblöttes. Nu hade ett tak varit välkommet, men beklagligtvis funnos i vår väg endast några usla näfver-jurt, bland hvilka jag antecknat de Okkosengska, Tschigaskinska, Kalymska och Paninska. Efter nära två dygns resa i detta väder anträffades ändteligen i Ostjak[-]byn190 Pirtschina bland jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande dag voro vi åter i rörelse, men det fortfarande regnet och inträffad kall väderlek gjorde resan i högsta grad obehaglig. Påtagligen var den tid nu kommen, då sommar och vinter stridde med hvarandra om herraväldet. Denna strid plägar här afgöras på några dagar, men dessa dagar äro ej såsom dagar annorstädes. Regnet sqvalar utan återvändo, liksom i Noe tider191, Ishafvets vindar tjuta i kapp med vargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett nattligt töcken, leriga regnbäckar brusa på den uppblötta marken. Man eger under slika omständigheter ingen lust för excursioner i det fria, men jag var icke desto mindre nödsakad att omaka mig till närbelägna jurt, för att efterleta möjligen förekommande olikheter i Ostjakernes språk, seder och lefnadssätt. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva verket en liten brytning inom södra delen af Surgutska området. Så förbyttes här det aspirerade t (tl) till j, t. ex. jábet för tabet (tlabet), sju; jájem för tajem (tlajem), yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; veka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem, ond o. s. v.192 I boningssättet röjde sig blott en ringa olikhet deruti, att den fyrkantiga jurt-formen började vika för den runda, som i Tomska Gouvernementet är den vanliga och företrädesvis lärer tillhöra den Samojediska befolkningen. Någon ting egendomligt i seder och lefnadssätt kunde jag ej varseblifva, men det var likväl ögonskenligt att folkets hyfsning tilltog i den mån vi närmade oss Tomska gränsen. Denna uppnåddes efter något mera än en dagsresa från Pi[r]tschina193, sedan 766 Itineraria 5osa 1845_49.indd 766 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  vi passerat de Paninska, Limtingska, Rogorska och Muraska jurtelagen. Då194 inom det nya Gouvernement, som vi nu beträda, tvifvelsutan nya språk och nya folk skola komma oss till möte, torde det ej vara olämpligt att här kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit vår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad vid det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår enligt officiella uppgifter ända till 18,657 själar, män och qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende inom samma Gouvernement, belöper sig endast till 4,325 personer, och den Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal eller inalles 3,977 själar.195 Ostjakerne äro till största delen bosatta i den Beresovska kretsen och dess tre afdelningar i den Obdorska, Kondinska, och Surgutska. Samtliga dessa Ostjaker tillhöra Obfloden och utsträcka sig ifrån Tomska gränsen i söder ända till Obska viken i norr. Blott vid floden Nadym196 anträffas en ringa utgrening af de Beresowska Ostjakerne, boende utom det Obska området. De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro samtligen inskrifna under Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likväl icke inom nämnda afdelning, utan anträffas ännu något sydligare vid floden Alym197 och dess mynning, boende här tillsammans med Tatarer och jemte dem i folk-tabellerna upptagna under namn af Skattbetalande (Jassatschnyje198). Något nedanom Alym gjuter sig i Irtisch floden Djemjanka199, som tager sin upprinnelse på Barabinzersteppen200, ej långt ifrån källorna till Vasjugan201, en flod, som utfaller i öfra Ob. Floderna Djemjanka och Vasjugan kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela Ostjakstammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns befolkad med idel Ostjaker; söder om densamma bo Tatarer och Samojeder.202 På steppens vestra sida afbrytas de Irtischska Ostjakerne blott här och der af Ryska colonister, och på Castrén has given a more detailed account of the number of different groups of people in the governorates that he visited. See his 1844 mscr Ostjaker vid nedra Ob in the volume of ethnological writings in this series. The sums listed there differ from the ones here. See also Castrén 2018b: 42 (note 5). (TS)  The River Nadym runs into the Kara Sea at N66°13′21″ E72°3′36″. (TS)  Alymka at N59°1′22″ E68°47′50″. (TS)  Ясачные люди, paying ясак, a tribute (tax) collected in natural products. The system was applied in the Volga region and Siberia. In Siberia it came into effect in 1822. Дамешек 2009. (TS)  The River Demˈjanka runs into the Irtyš from the right (east) immediately south of present-day Demˈjanskoe at N59°33′13″ E69°18′0″. (TS)  Forest steppes and steppes comprise the southern parts of Siberia except for the Sajan and Altai mountains at the Mongolian border. Семенов  – Белов 2015: 246–250. The Barabinsk steppe or Barabinsk lowland is situated between the rivers Irtyš and Obˈ, at ca. N55°17′ E78°10′. (TS)  The River Vasjugan runs into the Obˈ from the right (north) at N59°5′35″ E80°42′25″. (TS)  On Castrén’s synthesis of the ethnic composition of the Siberian peoples, see Castrén 1857b. 767 Itineraria 5osa 1845_49.indd 767 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The River Bolˈšoj Salym discharges into the Obˈ from the left (south-west) at N61°6′7″ E70°54′8″. (TS)  The River Pim runs into the Obˈ from the right (northeast) at N61°17′11″ E72°0′5″. (TS)  Togur, situated at N58°21′37″ E82°50′16″. (TS) den östra eller Obska sidan upptaga Samojederna vid Tym, Ljamin-Sor och byn Tschebakowa en så oändlig ringa del af det omätliga fältet, att de vid en allmän öfversigt af Ostjak-stammens utsträckning ej kunna tagas i betraktande. Vid det nedersta loppet af Ob äro företrädesvis Ostjakerne i besittning af vattudragen; Samojederne åter nomadisera dels på de vidsträckta kärren emellan Ob och Tas, dels och i synnerhet vid sjelfva Ishafskusten. Till så väl de nedra Obska, som de Irtischska Ostjakerne stöta i vester Vogulerna, att ej tala om de Ljapinska och vid Ishafvet irrande Samojeder. I söder begränsas de Irtischska Ostjakerne, såsom nämndt är, af Tatarer. Ostjakerne vid öfra Ob omgifvas af Samojeder både från norra, södra och östra sidan. Ur en lingvistisk och ethnographisk synpunkt sönderfaller det land, hvars allmänna gränslinier i det föregående blifvit utstakade, uti tre mindre områden, hvilka kunna benämnas: det Irtischska, det öfra-Obska och det nedra-Obska. Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet, till Obs öfra område hör den Surgutska afdelningen, och det nedra området innefattar de Kondinska och Obdorska afdelningarna. Hvart och ett af dessa tre Ostjak-district äger en någorlunda bestämd character, hvilken här skall blifva korteligen antydd. Hvad först det lingvistiska beträffar, så möta oss inom nämnda tre områden lika många hufvud-dialecter: den Irtischska, den Surgutska och den Obdorska. Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska flodlandet och fortsättes ännu uppför Ob intill floden Salym203 inom Surgutska afdelningen. Vid nyssnämnda flod förekommer en dialect-brytning, som bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska hufvud-dialecten. Sistnämnda munart tager sin egentliga början vid Pymfloden204, fortgår derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen och förekommer ännu i Tagurska205 afdelningen af Tomska Gouvernementet vid floden Vasjugan. Inom 768 Itineraria 5osa 1845_49.indd 768 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports detta vidsträckta område har man att märka några smärre dialect-brytningar, såsom 1:o) den nedra eller den vanligen så kallade Juganska, 2:o) den medlersta eller Vachska, 3:o) den öfra och 4:o) den Vasjuganska dialecten. Vid Obs nedre lopp plägar man äfven göra skillnad emellan de Kondinska och Obdorska dialecternaxvii 206, men den förstnämnda lärer ej äga någon rätt egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss vid dem höra vi i fråga om deras särskildta skaplynne erinra, att den olikhet, som röjer sig emellan skilda dialecter af ett och samma språk, hufvudsakligen beror på främmande språks inverkan. Härmed förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utveckling, föranledd af folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta grenar af samma folk till en högre odling än deras stamförvandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag? Likväl har det inflytande, som de Finska språken i Ryssland varit underkastade, föga ländt till deras utveckling och fullkommande. Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective] folken aldrig blifvit annat, än en utvändigt lärd lexa, så hafva äfven språken, långt ifrån att utveckla sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått behörigen tillegna sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller sistnämnda anmärkning företrädesvis den Irtischska dialecten. Man anträffas der en stor mängd Ryska ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och väsen. Många egendomliga ljud, ändelser, ord och ordformer hafva dels försvunnit, dels vikit för andra ur Ryskan lånade. Äfven den syntactiska bygnaden synes i många stycken foga sig efter det Ryska språkmönstret. Men icke blott Ryskan, äfven Tatariskan har på nämnda dialect intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig  The River Ljapin flows into the Obˈ from the right (northwest) at N63°37′28″ E61°53′55″ and the River Sosˈva from the left (west) at N59°32′59″ E62°20′4″. (TS) xvii. För öfrigt finnas här vid floderna Ljapin och Sosva Woguliska dialect-brytningar. 769 Itineraria 5osa 1845_49.indd 769 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  See Ulla-Maija Forsberg's commentary in Castrén 2018b: 44–45 (notes 11 and 12).  In connection with the occupation of Kašlyk/Sibirˈ/Isker in 1582. (TS)  religions-/cult  The River Trom"ëgan flows into the Obˈ from the right (north-east) just east of Surgut at N61°13′18″ E73°42′9″. (TS) likväl mindre dervid, emedan både Ostjakiskan och Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda. I de tvenne öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande, men i vida mindre grad, åtminstone hvad Ryskan beträffar. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit åtskilligt ur både Samojediskan och Syrjänskan. Den afviker i synnerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, som otvifvelaktigt bibehållit sig renast, ehuru den kanske är mera rå och i grammatikaliskt hänseende ernått mindre fasthet, än den Irtischska munarten.207 Nu några ord om den olika bildnings-grad, som Ostjakerne i de omnämnda tre districten innehafva. Såsom det Ryska väldet först befästades vid Irtisch208 och derifrån efterhand utbredde sig öster- och norr-ut, så är det naturligt, att de Irtischska Ostjakerne bättre hunnit bemäktiga sig den Ryska bildningens frukter, än deras öfriga stamförvandter. De äro längesedan döpta och iakttaga ganska troget den Grekiska kyrkans religions-bruk. Om sjelfva den Christna läran äga de väl ingen kunskap, men tro likväl obetingadt på dess sanning och hafva till det mesta redan förgätit sin hedniska religions[-]cult209. Äfven de Surgutska Ostjakerne bära korstecknet om halsen och upphänga Gudabilden på sin vägg, men något vidare till Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de vid Pym, Jugan, Trijugan210 och andra Obs bifloder boende Ostjaker vara hedendomen i hög grad tillgifne. Vid nedra Ob befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland de till Obdorska volosten hörande Ostjaker äro alla nedanom Obdorsk ännu till och med odöpta. I sedligt hänseende prisas hela den Ostjakiska stammen för sin stränga redlighet och rättskaffenhet, sin utomordentliga hjelpsamhet, välvilja och mennisko-kärlek. De Irtischska Ostjakerne hafva dock med en stigande civilisation begynt aflägga dessa dygder, och äfven i de öfriga delarna af landet möter man redan 770 Itineraria 5osa 1845_49.indd 770 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports   föräldra-/makten On Castrén’s idea of progress, see p. 51–54. (TS) kring städer och vid större byar nästan mera falskhet och bedrägeri hos Ostjakerne, än sjelfva colonisterne. Fylleriet är en allmän last hos Ostjakerne och näst lättjan, det förnämsta hindret för folkets välstånd. Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga, fastän de knytas af föräldra[-]makten211 och afgöras genom köp. Barnen vårdas ömt och kärleksfullt, men sina stjufbarn skall Ostjaken stundom behandla med mycken hårdhet och orättvisaxviii. Det visar sig så väl häruti, som äfven i allt annat, att Ostjakens sedliga handling mera bestämmes af instincten, än medvetandet om det rätta. Det är lyckligt, att denna instinct leder menniskan desto säkrare, ju mindre bildad hon är. Ville man jemföra brottmålslängderna öfver de tre Ostjak-districten, så finge man otvifvelaktigt det resultat, att Ostjakerne kring Obdorsk, som lefva i den djupaste vildhet, äro de sedligaste, att de Surgutska Ostjakerne äro dem i det närmaste jemgoda, men de Irtischska, hvilka onekligen ega den största bildning, begå de flesta förbrytelser. Härvid bör likväl tagas i betraktande, att der bildningen är ringa och få behof yppat sig, hvika ej med lätthet kunna tillfredsställas, der slumrar äfven passionen och utrymmet för brott är i samma mån mindre. Afser man den yttre civilisationen, så ega de Irtischska Ostjakerna såsom redan anmärktes, ett afgjordt företräde framför sina öfriga bröder.212 De äro försedda med ordentliga, på Ryskt vis inredda hus, idka boskapsskötsel samt på vissa orter till och med åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade xviii. I Surgut lefver för det närvarande en ung Ostjak, som stjuffadren för några år tillbaka velat mörda, men på modrens bevekande böner utsatt vid en öde strand af Jugan. I tre dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande vid stranden, oviss hvad han månde företaga sig. På den fjerde varseblef han ett träd, som dref utför floden, simmande helt nära till stranden. Gossen beslöt att sätta sig på trädet, seglade så utmed strömmen och upptogs välbehållen af en fiskare. 771 Itineraria 5osa 1845_49.indd 771 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom en binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne nästan uteslutande med jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje höst och vår ombyta sina bostäder samt under vintern företaga sig vidsträckta jagtresor. De bo, såsom i det föregående redan blifvit omnämndt, uti eländiga jurt, uppförda antingen af stock, torf eller näfverxix. Ungefär på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och drifva vidt omkring med sina talrika renhjordar. Hvad slutligen Ostjakernes samhällskick beträffar, vill jag vid detta tilfälle endast anmärka, att de äro fördelade i en mängd smärre district eller voloster (Ostj. mir, mori) och hafva egna öfverhufvuden, egen domsrätt i smärre mål, egna af fäderna ärfda lagar och författningar samt vissa af regeringen dem tilldelade privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Obdorska Ostjakerne bibehålla allt ännu sin ursprungliga, patriarchaliska författning, hvilken väsendtligen grundar sig på folkets indelning uti vissa slägter eller stammar. Ostjakerne vid Irtisch hafva med den upphäfda stam-skillnaden äfven förgätit sina gamla stadganden och foga sig nu i det närmaste efter den Ryska rättsordningen, dock med bibehållande af sina allmänna privilegier. xix. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörmattor, renhudar m. m., det sednare genom ett med is, blåsa, lakskinn tiltäppt hår i väggen, understundom genom ett hål i sjelfva taket. Bland trädjurt äga somliga en spis i hörnet, andra deremot en eldstad i midten af rummet. De förra begagnas om vintern, de sednare mest sommartiden. Torfjurtorna bebos blott om vintern, hvarföre de alltid äro försedda med spis. Om näfver-jurtorna är redan omnämndt, att de utgöra Ostjakernes sommarboningar och hafva en eldstad midt i jurten. 772 Itineraria 5osa 1845_49.indd 772 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta, liksom många andra afseenden, midt emellan de Irtischska och Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districter inom de fyra afdelningarne af Tobolska Gouvernementet och dertill bifoga en någorlunda tillförlitlig uppgift öfver innevånarnes antal inom hvarje district.213 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 1. Djenschtschikowska Afdelningen. Turtaska volosten, Ostj. Turtas-mir (vid floden Turtas214 samt sjelfva Irtisch) män och qvinnor sammanräknade Nasymska v., Ostj. Nasym-mir, (vid floderna Nasym215 och Irtisch) Öfra-Djemjanska v., Ostj. Nummir (vid floderna Djemjanka och Irtisch) Narymska v., Ostj. Tjapar-mir (vid Irtisch) Tarchanska v., Ostj. Wodschitpamir (vid Irtisch) Mindre-Kondinska v., Ostj. Chundamir (vid utloppet af Konda och denna flod uppföre ända till Njachratschinska volosten, der Wogulerna vidtaga Temljaschtschewska v., Ostj. Térek-mir ell. Ut[-]char-mir (vid föreningen af Ob och Irtisch)   This list is also included, with a slightly different classification, in Castrén’s 1844 mscr Ostjaker vid nedra Ob. See the volume of his ethnological writings in this series. The River Turtas flows into the Irtyš from the right (east) at N59°6′9″ E68°50′15″. (TS) The River Nazym discharges into the Obˈ from the right (north) at N61°11′37″ E68°55′40″. (TS) 117. 302. 286. 443. 701. 828. 305. 2,982. 773 Itineraria 5osa 1845_49.indd 773 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria    The River Malyj Jugan discharges into the Bolˈšoj Jugan from the right (east) at N60°39′42″ E73°51′40″. (TS) The River Agan runs into the Trom”ëgan from the left (east) at N61°23′34″ E74°35′23″. (TS) The River Kazym discharges into the Obˈ from the right (south) at N64°6′6″ E66°2′9″. (TS) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 2. Surgutska Afdelningen. Seljarowska v., Ostj. As-mir (vid Ob i nejden af Ryska byn Seljarowa) Salymska v., Ostj. Sódom-mir (vid floden Salym och den Salymska grenen af Ob) Pymska v., Ostj. Pyngmir (vid Pym floden) Podgorodnaja v., Ostj. As-Tórmjóganmir (vid Ob i nejden af Surgut) Stora-Juganska v., Ostj. Entl-jóganmir (vid stora Jugan-floden samt den Juganska grenen af Ob) Lilla-Juganska v., Ostj. Ai-jóganmir (vid lilla Jugan-floden216) Trijuganska v., Ostj. Tórm-jóganmir (vid floden Trijugan) Aganska v., Ostj. Agan-mir (vid floden Agan217) Wachska v., Ostj. Wach-mir (vid floden Wach och Ob) Lumpokolska v., Ostj. Lungpugotl-mir (vid Ob i nejden af de Lumpokolska byarna) Saltikowska v., Ostj. Saltik-mir, (vid Ob ofvanom öfra Lumpokolsk) Pirtschinska v., Ostj. Pirtji-mir (vid Ob inemot Tomska gränsen) 134. 326. 166. 362. 592. 286. 297. 96. 706. 808. 359. 360. 4,492. 1. 2. 3. 4. 5. 3. Kondinska Afdelningen. Kodskije Gorodki (vid nedra Ob, ofvanom staden Beresow) Podgorodnaja (vid Beresow) Soswinska v. (vid floden Sosva) Ljapinska v. (vid floden Ljapin) Kasymska v. (vid Kasym-floden218) 2,628. 328. 968. 1,585. 1,274. 6,853. 774 Itineraria 5osa 1845_49.indd 774 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  4. Obdorska Afdelningen. 1. Kunovátska volosten (mellan Obdorsk och Beresow i nejden af byn Kunovát) 2. Obdorska volosten (i nejden af Obdorsk) 1,630. 2,700. 4,330. Anm[ärkning]. Ofvanstående förteckning grundar sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten. Enligt folkets egen fördelning är deras antal vida större, i synnerhet inom de Kondinska och Obdorska afdelningarna. Härmed lemna vi det Tobolska Gouvernementet och fortsätta resan in på det Tomska. De första jurt, som här möta oss äro de Kagleakska, belägna vid pass 20 verst ifrån Surgutska gränsen. Träda vi inom dessa jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen, så se vi här föga eller intet, som vi ej redan tillförene anmärkt hos det Tobolska Gouvernementets Ostjaker. Jurtorna äga väl en olik, rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i Surgutska Afdelningen. Öfverensstämmande äro äfven klädedrägten samt alla yttre bruk och plägseder. Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka vissa specifika olikheter, men för en vanlig betraktares öga ligga de undandolda. Rådfråga vi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth, att innevånarne vid Tschulym219, Narym, ofra Tym220 och Ket221 äro Samojeder, men vid utloppet af Tym, der vi nu befinna oss, sägas de uttryckeligen vara Ostjaker. Så benämnas de äfven af Ryssarne och vidkännas sjelfva detta namn, kallande sig likväl på sitt eget språk: Tschúmel-gop, (nedanom Narym), Schösch-kom (ofvanom Narym), Sysse-gom (vid Ket), Tjunje-gom (vid Tschulym) d. ä. landets folk (af tschu, tju, sye, lera, jord, land)222. Allt detta oaktadt tvekar philologen likväl icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller väl mycket egendomligt och från den norra dialekten afvikande, men antingen The River Čulym is one of the largest tributaries of the Obˈ, running into it from the right (north-east) at N57°43′54″ E83°49′34″. (TS)  The River Tym discharges into the Obˈ from the right (north) at N59°25′55″ E80°1′40″. (TS)  The River Ketˈ (Ru.)/Қыыт (Selkup) runs into the Obˈ from the right (south-east) at N58°53′56″ E81°33′30″. (TS)  These are Selkup families. Гемуев & al. 2005: 312–316. (TS) 775 Itineraria 5osa 1845_49.indd 775 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Khasel-/ky  The River Sym runs into the Enisej from the left (southeast) at N60°17′29″ E90°6′0″. (TS)  Tymsk is on the Obˈ at N59°22′25″ E80°17′53″. (TS) man afser språkets lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obestridlig. Till den samojediska folkstammen höra i Tomska Gouvernementet med undantag af floden Wasjugans bebyggare, som till största delen äro Ostjaker, landets samtliga infödingar alltifrån Surgutska gränsen i norr ända till Tschulym floden i söder. Men för att ej gå berättelsen i förväg, fortsätta vi resan ifrån de Kagleakska jurterna. Efter att hafva tillryggalagt en väg af några få verst nådde vi mynningen af Tym, hvilken flod af infödingarne benämnes Khásel[-]ky223 d. ä. abborr-floden (al kaha, kasa, kassa, abborre och ky, flod). Denna flod upprinner ur de Jeniseiska kärren, helt nära intill den i motsatt riktning löpande Sym-flodens224 källorxx. Den är för öfrigt en ganska ansenlig flod och säges i nedra loppet äga en bredd af vid pass 50 saschen. Dess stränder äro låga och landet rundtomkring kärruppfylldt. Längs hela sitt lopp är floden befolkad med Samojeder, hvilka bo i vanliga jurt och lifnära sig endast genom jagt och fiskafänge. De äro samtligen döpta och äga sin kyrka vid Ob, 20 verst ofvanom utloppet af Tym, i en liten by, som efter kyrkan benämnes Tymsk225. Denna by var den första Ryska ort, som alltsedan afresan ifrån Lumpokolsk anträffades under vägen. Efter en här uthvilad natt fortsatte vi resan oafbrutet och nådde innan kort ett Rysk fiskaläge, som bestod af minst tjugo jurt. Dessa voro utan all ordning kringströdda på ett vidsträckt sandfält invid flodstranden. Bland deras antal funnos ej tvenne, som hade varit den ena den andra lik. Somliga voro runda, andra fyrkantiga, andra åter pyramid- eller chonformiga, men de flesta hade ingen regelbunden form. De voro till största delen sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan äfven lösrifvit stycken af deras väggar. Till storleken xx. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna Tym och Sym till att bilda en communications-led emellan Ob och Jenisei. 776 Itineraria 5osa 1845_49.indd 776 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Sic. voro de flesta så beskaffade, att man på händer och fötter måste krypa in genom dörren och ej annorlunda kunde bärja226 sig uti dem än i en sittande eller liggande ställning. Alla sådana boningar tillhörde dels Samojeder, dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta nöden tvungit att träda i en förhatlig sold hos fiska-lägets förpaktare, som sades vara en Narymsk köpman. Men högt öfver dessa jurt reste sig en colossal, pyramidformig boning, sammanfogad af hö och vide samt öfvertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfver de tjugo tälten, en man som just nu med långsamma steg mäter det vidsträckta fältet, bärande en knöl-påk i handen. Att han är Rysse, kunna vi sluta af det yfviga skägget, och den blå uniformen. Vid sidan af hans hotel utsträcker sig en lång rad af magasiner, uppförda af samma slags material, som sjelfva hotellet. På ett ringa afstånd ifrån dem ser man åter en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned i den underjordiska hålan; låt oss oförskräckt träda derin.  – Välkommen, mycket välkommen! helsar oss med en mun ett talrikt gille af lustiga sällar – förmodligen handelsdrängar, hvilka sitta i brokiga skjortärmar kring ett rykande thekök. Värden träder oss till möte med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej fär värmens, utan för upplysningens skull. Med dess tillhjelp se vi, att hålan äger de flesta beståndsdelar, som höra till en välbeställd menniskoboning. Här finnas alltså fyra väggar, fastän de bestå af rena mullen och äro betäckta med ett tjockt lager af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt med torf; en spis, som är tillsmetad af hö och lera; en bänk, en dörr, ett antal helgonbilder m. m. Vår värd, fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för sin trefnad ej behöfver en bättre boning än denna, och säger sig i vida mån föredraga att sofva här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak. Detta må äga sin sanning, men den som utom bukens kraf äfven känner behof af frisk luft och ljus, hastar att med mig antvarda jurten i sina helgons beskydd. 777 Itineraria 5osa 1845_49.indd 777 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  krum-/språng  Durak, a Russian card game. The last player with cards in his hands is a durak, or stupid fellow. Wikipedia: Дурак (Карточная игра), https:// ru.wikipedia.org/wiki/ Дурак_ (карточная_игра). (TS)  Three-card poker. Wikipedia: Трёхкарточный покер, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Трёхкарточный_покер. (TS) Men förrän vi lemna sjelfva fiskeläget, vilja vi ännu egna det en flyktig blick. Vi se här ett hvimmel af menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin varma fårskinnspäls och spelar herre på täppan, medan Ostjaken och Samojeden i betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd nacke och krokiga knän. Äfven bland Ryssarne varseblifva vi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han, lik en vådeld, öfver fältet, sjunger, hoppar och förför sig på allt, som han träffar under vägen. För hvarje mötande kamrat äger han ett skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går han, lik en bröms, städse på lifvet, ger honom knuffar och sidohugg, röfvar hans mössa och tvingar den tungfotade gubbmenniskan att följa sig i tusende krumsprång227 ända till fältets ända. Här tages vår uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröpliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qvinnorna hafva dragit sig till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit ifrån den ”rika mannens bord”, bestående i all slags små fisk, som här rensas och upphänges till torkning. Barnungarna skrika, likt hungrande korpar, kring bytet och hundarna instämma med full hals i den oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet deltaga de sistnämnda såsom secundanter i en strid, der piltar pröfva styrkan af hvarandras peruker. Striden är i det hela en lek, men detta tyckas secundanterna icke begripa. Äldre personer äro dels införlifvade i brottningar och andra manligare lekar, dels förlusta de sig bakom tältknutarna med durak228 och trekort229. Sånger ljuda rundt omkring tältet och harmonicas äro här lika hemmastadda, som på gatorna i Moskva, Petersburg och Kasan. Vid afresan ifrån fiskeläget var skymningen redan förhanden och ett oväder i annalkande. I samma mån som mörkret tilltog, förökades äfven ovädret och hof sig under natten till en förfärlig storm, som beledsagades af väldiga regnskurar. Emellertid låg jag vaken 778 Itineraria 5osa 1845_49.indd 778 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports i den mörka kajutan och anmärkte, att båten den ena gången efter den andra stötte på grund. Oaktadt flere förnyade varningar åt styrmannen att hålla längre ut ifrån strand, märktes dock ingen förbättring i vår färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade ändtligen till påföljd, att båten började löpa obehindradt. Men om den for upp- eller nedför floden, det kunde ingen i kajutan afgöra, och pilten i bakstammen på härom gjord förfrågan, att han nog vore karl att styra bort ifrån strand, men ej kunde råda öfver vind och våg på brusande floden. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto vi att lägga i land och afbida ovädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna hade med sig ett dibarn, som i en sådan natt ej kunde umbära sin moders vård. Sedan stormen rasat ut, fortsattes resan påföljande dag i kall och dimmig väderlek förbi de Askinska, Kanaskinska, Iskinska och Kaschkinska jurtorna. Emot aftonen uppnåddes mynningen af floden Vasjuganxxi 230, Ostj[akiska] Elle-jógan, stor flod, eller Watjjógan smal flod, Sam[ojediska] War-ky (af Warg, stor och ky, flod). Denna flod tager sin upprinnelse på de vidsträckta Barabinzer-kärren, ej långt ifrån källorna af floderna Tui och Djemjanka, hvilka utfalla i Irtisch, samt Jugan, som eger sitt utlopp i den Juganska grenen af Ob. + säges vara mer än 600 verst lång, i sitt lopp mycket bugtig, lugn och öfverallt farbar. Bland dess bifloder omnämnas såsom de betydligaste: Kwenetka, Purelka, Njurelka231 (Ostj. Jargan-jógan, d. ä. Samojed-floden), Stalát ell. Salát232, Tscheshabka233 (Sam. Tschádschap-ky, Ostj. Waj-jógan, elg-floden) m. m. Såsom nämndt är, bebos detta flodsystem af Ostjaker, med undantag af Tscheshabka, hvilken är svagt befolkad med Samojeder och i sitt öfversta lopp alldeles  See esp. Stuckenberg 1844: 366. (TS)  The River Njurolka runs into the River Vasjugan from the right (south-west) at N59°5′23″ E78°58′31″. (TS)  The River Salat runs into the River Čižapka from the right (south) at N58°53′28″ E79°30′13″. (TS)  The River Čižapka discharges into the River Vasjugan from the right (south) at N58°59′0″ E79°37′20″. (TS) xxi. Hvad Stuckenberg anför om betydelsen så väl af Was (stor), som Torm (liten), saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud, och Wasjugan är troligen blott en Rysk förvridning af Watj-jógan. 779 Itineraria 5osa 1845_49.indd 779 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  Narym was founded in 1601 and moved to its present location in 1629. Зиновьев 2013: 88. (TS)  The draft mscr in the travel diary (SLSA 1185) ends here. No mscr exists for the rest of this travel report, but the report was published in German in the Bulletin, Castrén 1848c. The next phases of Castrén’s journey are also documented in his letter to Sjögren from Makovskoe on 3/15 April 1847, published as ‘Septième rapport’ in the Bulletin, but because it is clearly no travel report but a letter, it is not included here, but instead, in the volume of letters in this series. See also Castrén 1847j: 316–320. obebodd. Så väl Ostjakerne som Samojederne befinna sig här på ungefär samma bildningsgrad som vid Ob-floden. De bo i jurt med öppen spis, äga hvarken hästar eller kor, och lifnära sig hufvudsakligen medelst jagt och fiskafänge. Vid pass 200 verst ofvanom flodens utlopp finnes en för äldre tider tillbaka uppbygd kyrka, men ingen prest. Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60 verst till Narym. Denna väg är talrikt befolkad med både Ryssar och Ostjaker, men deras boningar ligga ej vid allmänna farvägen, utan efter vanligheten vid små grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda jurt, som ej beboddes af hela familjer, utan enskilda fiskare. Nejden fortfor att vara vild och ouppodlad, såsom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åldrig stad234, och det tycktes icke vara utan skäl, som sjelfva hamnen utanför Narym bar namnet Kamschatka. Denna ernåddes den 25 September (7 October) i den allra lämpligaste tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen redan isbetäckt.235 Efter att nu hafva fulländat mina undersökningar inom de till Tomska Gouvernementet hörande Samojeders område, anser jag mig pligtig att deröfver meddela en och annan upplysning, tjenande till att fästa en närmare uppmärksamhet vid detta i ethnographiskt hänseende högst vigtiga men hitintills ofullständigt kända och till en del origtigt framställda folkgebiet. I stöd af äldre uppgifter har man ansett hufvudbefolkningen i de mordliga delarna af Tomska Gouvernementet utgöras af Ostjaker och åt Samojederne endast inrymt några smärre district vid högra stranden af Ob samt floderna Tym, Ket och Tschulymxxii. Nu är xxii. Se Klaproth, Asia Polyglotta, sidd. 163, 164 ifr. sid. 197. 780 Itineraria 5osa 1845_49.indd 780 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports förhållandet emellertid sådant, att Ostjakerne endast äro bosatta inom Wasjugans flodområde, då deremot Samojederne innehafva det öfriga landet så väl vid sjelfva Ob, som dess bifloder Tym, Ket, Parabel236, Tschaja237, Tschulym och Tscheshabka-grenen af Wasjugan. Bland bifloderna äro de förstnämnda längs hela sitt lopp befolkade med idel Samojeder, men vid Tschulym består hufvudbefolkningen af christna Tatarer, och Samojederne bebo endast tvenne små voloster, belägna vid flodens nedersta lopp. Sistnämnda flod kan anses såsom en gräns för Samojedernes område i söder, men i sjelfva verket fortgår den Samojediska befolkningen ifrån Tschulyms mynning ännu 25 verst uppför Ob, ända till de Ambarska jurtorna, hvarefter landets infödingar bestå af Tatarer, hvilka icke allenast antagit den Grekiska religionen, utan äfven på somliga orter emot Ryskan utbytt sitt modersmål. Den nordliga gränsen för de Tomska Samojedernes område bildas, så framt man ej afser den Ostjakiska befolkningen vid Wasjugan, af floden Tym, som tillika utgör den ungefärliga gränsen emellan de Tomska och Tobolska Gouvernementerna. I och med dessa på philologisk väg lätteligen vunna resultater komma gränserna för hela den Samojediska stammen att bestämmas på ett redigare, för historien och ethnographien förmånligare sätt, än fallet hitintills varit, liksom å andra sidan äfven Ostjak-stammen härigenom mera sammanhängande och inom sig concentrerad, än den åtminstone af Klaproth blifvit framställd. Man kan öfverhufvud indela hela det nordvestra Sibirien uti tvenne hälfter: 1:o den vestra eller Ugriska, som bebos af Ostjaker och Woguler, 2:o den östra eller Samojediska, inom hvilken åter Samojederne utgöra den mäktigaste folkstam. Gränsorna för det Ugriska landet äro i vester: Ural, och i öster: Irtisch samt nedra Ob. Den östra eller Samojediska hälften innefattar det ödsliga landet emellan floderna Ob och Jenisei. Vid denna, blott för en allmän öfversigt egnade gränse-bestämning bör ej förbises, att både  The River Parabelˈ runs into the Obˈ from the left (south) at N59°3′40″ E81°1′6″. (TS)  The River Čaja discharges into the Obˈ from the left (southeast) at N58°16′55″ E82°37′35″. (TS) 781 Itineraria 5osa 1845_49.indd 781 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The River Ljamin runs into the Obˈ from the right (north) at N61°16′58″ E71°47′52″. (TS)  The River Synja runs into the Obˈ from the left (west) at N65°13′35″ E64°42′0″. (TS)  Turuxansk was in Castrén’s time in the present location of the village of Staroturuxansk, at N65°54′50″ E87°34′42″. Резун – Хромых 2009: 321. (TS) Samojeder och Ostjaker intaga betydliga sträckor utom de nämnda områden. Sålunda anträffas mäktiga grenar af Ostjak-stammen: 1:o på Barabinzer-steppen norr om floderna Djemjanka och Wasjugan, 2:o långsmed hela sträckningen af Ob nedanom Tymfloden, 3:o vid alla de bifloder, hvilka inom sistnämnda gebiet utfalla i Ob, med undantag af Ljamin Sor238, som jemte några andra små localiteter i samma nejd är befolkad med Samojeder, 4:o vid floden Nadym. Å andra sidan hafva Samojederne ännu talrikare öfverträdt sina gränsor, i det de 1:o upptagit hela Ishafs-kusten emellan Chatanga-viken i öster och Hvita Hafvet i vester, 2:o utbredt sig på Barabinzer-steppen vid floderna Tschaja, Parabel och Tscheshabka, 3:o nedsatt sig i smärre colonier vid de Uralska floderna Ljapin och Synja239. För öfrigt synas de flesta Förf[attare] vara ense derom, att vid Jenisei-floden Samojeder ej skola finnas ofvanom Turuchansk240, hvilket måhända äger sin riktighet; men det är icke desto mindre obestridligt, att hufvud-befolkningen emellan Ob och Jenisei i det inre af landet utgöres af Samojeder, samt att dessa ej äro att betraktas såsom isolerade och kringströdda colonier, utan äga ett ganska nära inbördes samband. Inom Tomska Gouvernementet är afståndet emellan de Tschulymska, de Ketska och de Tymska Samojederne så ringa, att de på sina jagtfärder ofta råka i beröring med hvarandra. Norr om Tym afbrytes väl i Tobolska Gouvernementet Samojed-kedjan vid Wach af Ostjaker, men vid Kul-jogan säges befolkningen åter bestå af Samojeder, hvilka enligt trovärdiga uppgifter lefva i förbindelse med de Tymska. Ifrån Kul-jogan fortgår sedermera Samojed-stammen i ett oafbrutet sammanhang ända till Ishafvet. Detta allt har redan H[er]r Statsrådet Sjögrén uti sin för mig uppgjorda rese-instruction med säker blick antydt, men en fullkomligt noggrann insigt af Samojedernes verkliga samband kunde, åtminstone hvad stammens sydliga utsträckning angår, omöjligen vinnas, så länge Klaproths uppgifter voro bestående. Sådant detta samband nu i sjelfva verket 782 Itineraria 5osa 1845_49.indd 782 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  See the article Hvar låg det Finska folkets vagga, Castrén 2017a: 110–114. är, länder det likväl endast till att ytterligare bekräfta Klaproths vigtiga hypothes om Samojedernes utgång ifrån Altai-kedjan. Ty det är klart, att ju större enhet och sammanhållning stammen äger i sin sydliga riktning, desto mera styrka vinner denna hypothes, som äfven skall gifva det slutliga och afgörande utslaget i fråga om den Finska stammens utgångs-punkt.241 Men jag åsidosätter här alla historiska anteckningar öfver de Tomska Samojedernes språk, religion, lefnadssätt och öfriga förhållanden. Med afseende å språket vill jag endast fästa uppmärksamheten vid några i större eller mindre mån ifrån hvarandra afvikande munarter. Dessa äro: 1) den nedra, som ifrån Tobolska gränsen i norr fortgår ända till Ketfloden i söder och inom sig sönderfaller i tre smärre brytningar: den Tymska, den öfraoch nedra-Narymska; 2) den medlersta eller Ketska, som förekommer vid Ketfloden och i obetydliga afvikelser äfven talas vid floderna Tschaja, Parabel och den närliggande delen af Ob; 3) den öfra, som äfven vid Tschulym och vid Ob framter några smärre olikheter. – Bland de tre hufvuddialecterna utmärker sig den nedra genom en mängd ur Ostjakiskan lånade ord och idiotismer. Den öfra har åter varit blottställd för ett starkt inflytande af Tatariskan. Deremot synes den medlersta dialecten hafva bibehållit sig ganska ren och är i öfrigt mest anmärkningsvärd genom sina idkeliga consonant-fördubblingar, t. ex. apa äldre syster, K[et] appa; ud, hand, K. utte, Tsch[u]l[ym] utö; kegak, jag vill, K. kekkang; pudap, öfverföra, K. puttau m. m. Till Ketska dialecten sluter sig i Jeniseiska Gouvernementet den Natsko-Pumpokolska, hvilken Klaproth i stöd af en falsk ordförteckning anser för en dialect af Jeniseiska Ostjakiskan, liksom han i Tomska Gouvernementet med hvarandra förvexlar Samojedernes och de Obska Ostjakernes munarter. Hvad religionen beträffar, så äro Samojederne i Tomska Gouvernementet längesedan döpta, men vidhänga ännu på många orter sin hedniska Gudadyrkan 783 Itineraria 5osa 1845_49.indd 783 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The indigenous peoples of Western Siberia were converted to Orthodox Christianity in the first decades of the 18th century. The work was led by Filofei Leszczyński, Bishop of Tobolˈsk. See, e. g. Golovnev  – Osherenko 1999; Toulouze 2011. (KL)  The Tundra Nenets word num and the Selkup nom and nop also mean weather, heaven as a god. As Castrén states, num is understood as living in heaven. He is a creatorgod who does not take part in the events of the world and to whom sacrifices are sometimes offered. Like many others, Castrén connects features of the Christian God to num in a way that has been criticized later. It is likely, however, that the two also merged in the perceptions of northern ethnic groups. See Хомич 1977; Sundström 2008: 145–193; Lar 1998: 14–19; Lehtisalo 1924: 28–31; Selkup Mythology 2010: 166–167. (KL)  Tundra Nenets илибямпэртя, ‘tokanhoitaja = reindeer herder’, ‘manager of assets’, has been connected with num also later. Some scholars such as Andrej Golovnëv and Leonid Lar consider num and jilebjampertja to be two distinct spirits. There is probably regional and temporal variation in notions about them. Хомич 1966: 195–196; Sundström 2008; Лар 1998: 14— 19; Головнёв 2004: 305–306, 390–312. See also p. 436–438. och skilja sig i detta afseende föga ifrån sina nordliga stamförvandterxxiii.242 Hvardera stammen erkänner väsendtligen en Gud, som kallas: Num, Nom, Nop,243 men är så fruktad af de nordliga Samojederne, att de med synbar bäfvan nämna honom vid sitt rätta namn, och hellre begagna sig af epithetet Jeleumbaertje, d. ä. boskapens (renarnes) väktare.244 De Tomska Samojederne tilldela Num epithetet: ildscha, ildja, gubbe, oltfar, motsvarande i Finska mythologien Ukko, som ursprungligen endast är ett epithet åt Jumala. Num anses råda äfver hela skapelsen, men hans egentliga hem är den höga himlen, som af sådan anledning benämnes: Nuu-syndje (af Num, Ge. Nuu och syndje det inre). Allt hvad som i luften timar och der har sin upprinnelse, såsom snö, regn, väder, åska (ildscan-Nom), hagel (Hirn-Nom), deri ser Samojedern Nums omedelbara närvaro. I öfrigt föreställer han sig Num såsom ett för menniskan otillgängligt, genom offer och böner oblidkeligt väsen, tillämpande på honom gerna det Ryska ordspråket: ”det är för högt till Gud och för långt till Tsaren” (до бога высоко, до Царя далёко). Num fullkomligt underordnade och af honom beroende äro de af Tomska Samojeder så kallade Lohet eller Loset Sing. Loh l. Los, Obd[orska] Hähe l. Seadaei, Ostj. Lonk. Dessa äro till sin egentliga natur osynliga Ande-väsen och såsom sådana äfven för den vanliga menniskan otillgängliga. Endast Schamanerna äga den öfvernaturliga förmåga, att de kunna se, samtala och förtroligt umgås med Lohet, samt af dem antingen omedelbart eller genom deras förböner hos Num erhålla råd, hjelp och bistånd, både för sig och andra. Schamanerna besitta dessutom i Tomska Gouvernementet den utomordentliga konsten att förkroppsliga Lohet, så att de må blifva nyttiga och tjena xxiii. För att ej nödgas upprepa samma uppgifter, anhåller jag att i detta ämne få hänvisa till mina föregående meddelanden, tryckta i Helsingfors Morgonblad för åren 1843 och 1844. (KL) 784 Itineraria 5osa 1845_49.indd 784 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports såsom skyddsgudar för hvar man. Äfven de nordliga Samojederna äro fetisch-dyrkan i hög grad tillgifna, men hos dem syntes fetischens Gudakraft icke ovilkorligen bero på på Schamanen, ty de tillbedja icke allenast formade beläten, utan äfven ovanliga stenar och träd och andra sällsynta föremål i naturen. Deremot mena de Tomska Samojederne, att fetischen bör vara gjord och signad af Schamanen, liksom äfven de klokare bland folket i en sådan fetisch endast se en bild af Gudomligheten, jemförande den med Ryssarnes helgonbild. Hvad en Ketsk Samojed berättade för mig om slika Gudomligheter, anser jag mödan värdt att här i öfversättning meddela. ”När en Schaman är underrättad derom, att jag ej äger någon skyddsgud, så kommer han till mig och säger: ’vän, du har ingen Los, ärnar du blifva Rysse?’ Då ger jag åt Schamanen ett ekorr-, hermelin- eller något annat djurskinn, som jag för tillfället äger. Dermed går Schamanen sina vägar, och när han återvänder, har han åt djurfällen gifvit en mensklig gestalt och beklädt den med sådana plagg, som hos oss äro i bruk. Men kläderna har han icke sjelf sytt, utan de förfärdigas alltid af en obefläckad jungfru. Är nu Los färdigsydd och klädd, så nedlägger jag honom i en korg, som äfven bör vara af jungfru flätad. Korgen för jag sedan i ett visthus, men i detta visthus får ingen ting annat förvaras, än Guden och dess offer. Också här det till våra religionsbud, att en gift person aldrig får kringgå visthuset, samt att en gift qvinna ej äger rätt att träda inom dess väggar. – Är det nu så, att jag af Los vill erhålla hjelp uti någon sak, såsom vid jagt, fiskafänge, under sjukdom m. m., så bringar jag åt honom ett offer. Såsom gift kan jag icke sjelf frambära offret, utan måste derom anlita en ungkarl. Offret består vanligen uti ekorrar, hermeliner, vackra band och dukar, små kattun-245 och klädesflikar, glasperlor m. m., hvilket allt nedlägges i korgen. Penningar offra vi endast åt den Ryska Guden, men åt våra egna pläga vi dessutom vid jagt-färder och fiskerier nu och då koka en gryta  Calico, a cheap, printed cotton cloth, originating initially from Calicut, India. Encyclopædia Britannica Micropædia 2: 742 [Calico]. (TS) 785 Itineraria 5osa 1845_49.indd 785 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  On Nenets religion and shamanism, see p. 426–442, 511– 512.  Tundra Nenets хэхэ хан, sleigh containing gods’ images. It is driven at the head of the line of reindeer pulling sleighs and kept, in the village, outside the tent on the line beginning from behind the opening at the rear of the tent. (KL) fisk eller kött. Detta offer kan hvem som hellst frambära, ja till och med en gift qvinna. Tillgången härvid är sådan, att man framför Los nedlägger ett eller flere fat af det kokade, samt dessutom salt och bröd, knif och sked. Sedan maten stått någon tid framför Gudabilden, borttages den och uppätes af de offrande sjelfve. Men benen kastas ej för hundarna, utan bortföras och undangömmas, på något afsides ställe”.246 Hos de nordliga Samojederne äger hvarje familj en oräknelig mängd fetischer, hvilka förvaras uti en särskild släde, som på de vanliga nomad-färderna städse åtföljer karavanen.247 I Tomska Gouvernementet sägas de Samojeder, hvilka ännu äro hedendomen tillgifna, äga hvar sin särskilda skyddsgud; men mera än en dyrkas aldrig på samma gång, och då ägaren dör, blir äfven Guden ansedd död och nedkastas i en flod. Tillförene hafva äfven de Tomska Samojederne, i likhet med många andra Ostjakiska och Samojediska folkslag, ägt Gudabilder, tillhöriga hela stammar eller slägter. Ännu för några år sedan fanns en så beskaffad Los i de Karbinska jurtorna vid Ketfloden. Guden var gjord af messing, formad med gestalt och storlek af menniska samt afbildad i en sittande ställning. Denna märkvärdiga bild säges varit ett arf ifrån de gamla, konsterfarne Tschuderna, och skall både för sin ålder och sin skönhet hafva åtnjutit en utomordentlig dyrkan. Den förvarades äfven i ett visthus, som enligt min berättares utsago hade varit uppfylldt med zoblar, räfvar och andra dyrbara offer, belöpande sig till ett oberäkneligt värde. Guden, visthuset och alla dess dyrbarheter hafva Tungusernexxiv för några år tillbaka offrat åt lågorna, för att derigenom hämnas xxiv. I sammanhang härmed må anmärkas, att några Tungus-familjer ifrån Pit-floden öfverflyttat till Ket, ehuru de fortfarande betala si skatt i Jeniseisk. Annars sägas Tunguserna i alla tider hafva nomadiserat på den Obska sidan och Samojederne klaga, att främlingarna bemäktigat sig deras renar. 786 Itineraria 5osa 1845_49.indd 786 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports någon af byns innevånare dem tillfogad oförrätt. Vid branden har Gudabilden förlorat sin sannskyldiga gestalt och blifvit så vanställd, att den numera aktas såsom död.248 Genom offer och böner anses hvarje menniska kunna blidka och försona Lohet, så att de nådeligen villfara hennes önskningar. Men gäller det att af Gudarne erhålla råd, upplysningar, orakelsvar, så kan detta endast lyckas genom biträde af en Schaman. Ty de hudomhöljda Lohet äro idel stumma Gudar och till den dunkla andeverlden äger, såsom i det föregående redan nämndes, endast Schamanen tillträde. Han allena mäktar besvärja de osynliga andarna och hans beteende är dervid följande. Midt i rummet intager han sin plats på en pall eller ett skrin, som ej får innehålla knifvar, kulor, nålar eller andra farliga redskap, i synnerhet af stål och jern. Rundt omkring Schamanen sitta vanligen talrika åskådare, men gent emot honom får ingen taga sitt säte. Schamanen sitter med ansigtet vändt emot dörren och låtsar, såsom skulle han ingen ting se eller höra. I högra handen håller han en pinne, hvars ena sida är slät, men den andra uppfyld med gåtliga tecken och figurer. Uti Schamanens venstra hand varseblir man tvenne pilar med spetsarna uppåt vända samt en i hvardera pilspetsen fastbunden klocka af ringa storlek. Schamanen bär ingen utmärkande drägt, utan påtager sig för tillfället den bönfallande personens kläder. Besvärjelsen börjas dermed, att Schamanen uppstämmer en högtidlig sång, hvari han med mäktiga ord framkallar andarne. Medan sången fortfar, slår Schamanen med trollstickan lätta slag emot hvardera pilskaftet, hvarvid klockorna ljuda i taktmessig klang. De närvarande lyssna med djup andakt till den inspirerade siarens qväde. Så snart andarne framträda, uppstiger Schamanen och utför en med svåra och konstiga kroppsrörelser beledsagad dans. Härunder fortfar han oafbrutet att sjunga och pingla med de små klockorna. Sången innehåller ett samtal med andarna och utföres  Spirits can be divided into private, family-specific and regional spirits, and those linking a more extensive ethnic group or several groups. Private spirits are often dolls depicting a spirit and kept in a holy sleigh. Images of spirits of a more general kind are distinctive stones or trees in the landscape or figures with pointed heads specially made for this purpose. Лар 2004; Lehtisalo 1924: 64. (KL) 787 Itineraria 5osa 1845_49.indd 787 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The Siberian shamans’ techniques of ecstasy are analysed e.g. in Siikala – Hoppál 1992: 10–12, 26–40. (TS)  Such displays of strength and power belong to shamanism also more generally. On the one hand, they are part of the ritual, but on the other hand also oral tradition associated with shamanism. Siikala 1999: 50–63; Lukin 2012: 365–375. (KL) dels med större, dels med mindre emfasxxv. I förra fallet deltaga äfven de tillstädesvarande i sången och omqväda Schamanens ord, men i det sednare sitta de blott såsom stumma åhörarexxvi. Sedan Schamanen genom slika konster vunnit alla nödiga upplysningar, tyder han Gudarnas vilja åt den spörjande. I fråga om tillkommande öden kastar han trollstickan framför de nyfikne. Faller stickans tecknade sida nedåt, så är en olycka i annalkande, men i motsatt fall aflöper allt efter önskan.249 Så väl i Tobolska och Archangelska, som i Tomska Gouvernementet äro Schamanerna inöfvade i allehanda taskspelarekonster, hvarigenom de förstå att lätt förblända den enfalldiga hopen och tillvinna sig ett större förtroende.250 Ett ibland Schamanernas vanligaste upptåg i Tomska Gouvernementet består uti följande både af Ryssar och Samojeder beundrade hocus pocus. Schamanen sätter sig på afviga sidan af en midt på golfvet utbredd, torr renhud. Derpå låter han de tillstädesvarande fastbinda sig till händer och fötter. Fönsterluckorna tillstängas och Schamanen begynner framkalla sina tjenste-andar. Plötsligt uppstår ett obegripligt spökeri uti det mörka rummet. Röster förnimmas ifrån olika delar af jurtens så väl yttre, som inre sida; på den torra renhuden höres ett taktmessigt knattrande och trummande. Björnar brumma, ormar hväsa och ekorrar springa rundt omkring rummet. Ändtligen upphör detta oväsen och åhörarne afbida med otålighet lekens utgång. Några ögonblick förlida under denna väntan, och se! nu inträder Schamanen lös och ledig utifrån gården. Ingen tviflar, att det ju xxv. Om sångens innehåll och särskilda vid besvärjelsen förefallande omständigheter upplysa Morgonblads-artiklarna. xxvi. Den som ifrån början ej varit närvarande vid ceremonien, får ej instämma i sången. Qvinnor äga dertill alls ingen rätt, ej heller gifves bland dem Schamaner i Tomska Gouvernementet. 788 Itineraria 5osa 1845_49.indd 788 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ej varit Lohet, som trummat, brummat och väsnats i jurten, som löst Schamanen ifrån sina hand och på hemliga vägar bragt honom ur rummet. Man måste också medgifva, att denna konst-exposition är vida skickligare, än den råa seden hos de nordliga Schamanerna, att låta skjuta sig en kula för pannan – ett vågstycke, hvarvid det stundom händt, att en stackare tillsatt lifvet.251 Utom sin magiska religions-cult hafva de Tomska Samojederna äfven räddat andra qvarlefvor ifrån forntiden, bland hvilka företrädesvis höra nämnas deras hjeltesångerxxvii. Skaldestycken252 af samma slag förekomma äfven hos nordliga Samojeder och Ostjaker – ja sjelfva den Finska Kalevala-dikten är blott att anses såsom en skön utveckling af de frön, hvilka redan i den Samojediska sången ligga fördolda. Hjeltarna i Kalevala draga vanligen ut i härnad för att tillvinna sig ungmöns hjerta och hand, och samma ämne är äfven i Samojedernes sånger det oftast förekommande. Men om vi fråga den Samojediska sångaren, hvi han låter den så djupt föraktade qvinnan253 blifva målet för ädel bragd, så svarar han utan betänkande med följande ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed blifvit hos oss vördad, att vi aldrig tagit oss hustrur ur vär egen, utan en annan främmande, obefryndad stam. Nu lefde Castrén describes one such event from Sëmža in late 1842. See p. 428.  Another version from here to the beginning of the first song related below, see p. 812.  Pallas 1776: 70–71 already described the poor situation of women in Samoyed society and considered it even worse than its equivalent in Ostyak societies. (TS) xxvii. Hjeltesången kallas i Tomska Gouvernementet Kyeldet eller Kyeldschut, men i norra dialecten Sjudubaepts. Sistnämnda ord betecknar egentligen jättesång, (af Sjudubeä, jätte) och angifver, att hjeltesången ursprungligen varit af mythisk natur. I sjelfva verket har jag hos de nordliga Samojederne upptecknat några sånger, i hvilka Sjudubeerne skildras såsom förfärliga jättar och grymma mennisko-ätare, de der ej underläto att före måltiden skoningslöst martera den olycklige, som råkat i deras våld, svängande honom af och an på jerngungor. I Tomska Gouvernementet har jag ej funnit så beskaffade sånger, icke ens sjelfva orden Sjudubeä och Sjudubaepts. Liksom det sednare här ersättes genom Kyeldet, så betecknas äfven hjelte med ett egendomligt ord: Mádur, hvilket tillika lämpas på de gamla Tschuderna. 789 Itineraria 5osa 1845_49.indd 789 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The metre of Nenets oral, sung poetry operates on two levels. The so-called basic text is in a hexasyllabic or six-syllable metre. While singing, the singer adds to the basic text meaningless additional syllables, which sets a pace to the presentation, also in a regular way. The reduced vowel that is often not pronounced is counted as a part of the metre, and because of this Castrén did not realize the existence of a metre. It was not discovered until the late 1980s, when Peter Hajdú and Eugen Helimski proved its existence. Helimski has also noted that Nenets shamanistic poetry is trochaic like the Finnish-Karelian poetry. Jarkko Niemi has analysed the structure of sung poetry. Hajdú 1978; Helimski 1989; Niemi 1997; Niemi 2016. (KL)  Toivo Lehtisalo has edited the epic songs collected by Castrén. They have been published in two volumes, Lehtisalo (hrsg.) 1940; 1960; Castrén 2018a. (KL)  A short mscr fragment KK Coll. 539.26.22 p. 317 can be connected to this. It is one page measuring 17.5 x 21.5 cm and reads in its entirety: I frågan om Samojedernes sagoberättelser har jag anmärkt, att de äga viss[a] allmännaste frändskaps-förhållanden till de Finska Kalewala-sångerna. Allt detsamma återk[ommer] igenfinnes äfven i Tatarernes sånger; A change in the fragment above: de skilda stammarna fordomtima vanligen i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, och derföre stod det ofta hårdt att i godo komma i besittning af en hustru. Detta kunde åtminstone ej ske utan en brudpenning, som var utomordentligt hög i följd af det fordom brukliga månggiftet och den häraf föranledda bristen på ogifta qvinnor. För att i synnerhet afskudda sig denna pålaga, har den starke hos oss tagit sig hustru med armens rätt”. I Kalevala åter säges uttryckligen Pohja-jungfruns skönhet varit den driffjäder, som lockade hjeltarna till strid och äfventyr. Lösepenningen ville ingen afskudda sig. Så har den Finska sången en renare, ädlare character än den Samojediska; men det är likväl sannolikt, att alla de runo-cykler i Kalevala, som besjunga Väinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-färder till Pohjola, ursprungligen härflutit ur samma grumliga källa, som Samojedernes giljare-visor. Åtminstone är det en anmärkningsvärd sak, att äfven jungfrun i Kalevala tillhör en främmande, fiendtlig stam och ej kan vinnas utan en dryg lösepenning (Sampo). Andra smärre öfverensstämmelserxxviii erbjuda de Finska och Samojediska sångerna allt igenom.254 Hvad särskildt beträffar characteren af Samojedernas qväden, hvarom här egentligen fråga är, så torde denna bäst inses genom en recit af innehållet uti ett par hjeltesånger, upptecknade: den förra i Tomska och den sednare i Tobolska Gouvernementet255.256 xxviii. Dessa öfverensstämmelser kunna utsträckas ända till den yttre formen. I de Samojediska sångerna finnes väl ej något bestämdt versmått, och huru vore detta möjligt, då endast sångens innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt det öfriga utgör en improvisation för tillfället? Emellertid är äfven den Samojediska versens öfvervägande benägenhet för trocheer utom all fråga. 790 Itineraria 5osa 1845_49.indd 790 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports I. ”Vid257 flodens mynning födes en hjelte. Liggande ännu i vaggan menar han det vara tid att se sig om efter en hustru. Snart reser han sig ifrån vaggan och sätter sig på jerngolfvet. Begrundande allt öfver sitt giftermål besluter han att derom rådgöra med sin fader. Men fadren bodde på ett annat afsides ställexxix, och resan till honom medförde sina bekymmer, emedan vägen till hans boning gick under jorden. Medan hjelten sitter och öfverväger resans svårigheter, öppnas jerngolfvet af sig sjelft. Käckt nedstiger nu vår hjelte genom öppningen, färdas så på den underjordiska vägen och når efter sju dagars färd sin faders boning. Framkommen tilltalar han sin fader med dessa ord: ”Du har rest all verlden omkring; har Du icke funnit en hustru för mig?” Fadren säger sig ej hafva funnit och råder sonen att sjelf söka sig en maka. Dermed är hjelten tillfreds och lofvar begifva sig till berg[s]slottet, för att vinna Kunga-dotterns hand. Fadren gillar beslutet och hjelten återvänder till sin egen boning. Hemkommen beväpnar han sig genast med svärd och båge, svingar sig sedan på en örn och rider åstad genom luften. Efter en färd af sju dagar i sydlig riktning stadnar örnen i ett träd nära invid bergsslottet. Hjelten sitter och spejar i trädet, Han ser vid stranden lägrade tre hjeltar, som seglat ifrån främmande land, och ett stycke ifrån dem varseblir han sju andra hjeltar. I borgen firas gästabud. Sedan hjelten i sju dagar sutit i trädet, förbyter han sig till ett zobel-djur och klättrar i denna skepnad ned på marken. Derpå återtager han sin egen gestalt, inträder i Konungens boning och gömmer sig bakom ugnen, bemärkt endast af Kungen sjelf, som likväl ej låtsar märka honom. Medan hjelten ligger bakom ugnen, sitta Konungen och hans sju söner kring bordet och dricka. De dricka i dagar sju, men på  de […] frändskaps-förhållanden ǁ 1. de ǁ 2. några bland till sin allm[änna] syfte äga ett wiss en wiss förwandtskap  ǁ 3. några bland [dem] äga ett stort slägttycke med de Finska Kalewala-sångerna ǁ 4. viss de <som> KK Coll. 539:31.2 p. 329–334 contains a field note of the same song written while listening to a performance. See p. 813–815. xxix. Härmed antydes, att fadren var rik och mäktig samt ägde många hustrur, hvilka bodde i hvar sin olika jurt. 791 Itineraria 5osa 1845_49.indd 791 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria den sjunde stiger Kungen upp och spörjer af sina söner, hvem den mannen månde vara, som inkommit i stugan och gömt sig bakom ugnen. Nu uppstego äfven sönerna, gingo till den främmande hjelten och försökte två i sender upplyfta honom ur hvardera handen. De äldre sönerna förmådde icke, ehuru två om en, att få hjelten upprätt, utan gingo gråtande ifrån honom. Slutligen framträdde äfven den yngsta sonen, och allena uppreste han den liggande mannen. Nu tillredde Konungen ett nytt gästabud, gaf den ankomne plats vid bordet och bad den yngsta sonen leda sin syster till hjeltens sida, för att blifva hans maka. Bröllopsfesten räckte i sju dagar, hvarpå hjelten tog afsked och, beledsagad af sin brud, återvände till trädet, der han qvarlemnat sin örn. Men när de främmande kämparna vid stranden sågo honom fara af med Kunga-dottern, hvilken äfven de hade önskat vinna, tändes harmen i deras hjertan. En af dem spände sin båge, afsköt en pil emot borgen och bräckte dess koppartak. Nu rusade ur borgen en af Konungens söner med svärdet i hand; han dödade den främmande kämpen, men fick dervid äfven sjelf sin bane. Ett lika öde drabbade den fallnes fem andra bröder, som kommo hvarandra till hjelp. Men när systern i trädet såg sina bröders död, började hon bittert gråta. Då steg hennes man med gestalt af en zobel ned ifrån trädet, men i detsamma kom äfven Konungens yngsta son ut ifrån borgen, spände sin båge och afsköt en pil, som träffade en af de främmande kämparna i bröstet. Pilen for ännu allt fram och dödade derunder femhundrade man. Derpå återvände den sjelfmant till hjelten och genomborrade andra femhundra man. Sammalunda gick det hvarje gång hjelten spände sin båge och sköt en pil emot strandens kämpar. För hvarje skott föllo tusen man. Men då pilen nio gånger hade flugit fram och tillbaka, se då fanns ingen enda af de främmande kämparna mera vid lifvet. Åter bytte sig hjelten till ett zobel-djur och uppklättrade i trädet. Såg sig omkring, såg sin örn, men såg ej sin hustru. Hon hade, medan striden varade, på sin örn bortflugit emot norden. 792 Itineraria 5osa 1845_49.indd 792 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports Hjelten följde henne i spåren och nådde snart en borg med sju kämpar. Hans örn stötte med bröstet så starkt emot borgens koppartak, att taket bräcktes och tre kämpar dervid omkommo. Hjelten återfordrar sin hustru, men borgens öfrigblefna kämpar vägra att utlemna henne, under förevän[d]ning att hon sjelfmant kommit till deras borg. Nu uppstod en strid, hvari alla borgens kämpar fingo sin bane. Men under striden hade hustrun åter flytt och begifvit sig till en annan borg med fem och trettio hjeltar, utom mycket annat folk. Detta oaktadt styrde vår hjelte sin örn oförskräckt emot borgens koppartak, hvilket brast och krossade tvenne hjeltar. Äfven i denna borg vägrade hjeltebröderna att återgifva den förrymda, men lofvade lösa henne med sin egen syster. Härmed lät vår hjelte ej nöja sig, utan inlät sig i en strid med borgens alla män och kämpar. Han hade knapt hunnit begynna striden, då svågern, ridande på en vingsnabb örn, kommer honom till hjelp. De tvenne hjeltarne dödade nu i samråd borgens kämpar, så allt blott några få återstodo. Men på sistone hade sångens hjelte så när fått sin bane. Så väldig var en bland de fiendtliga kämparne, att en af honom afsk[j]uten pil i sju dagar oafbrutet fortfor att flyga vår hjelte mot bröstet. Sedan väcktes till lif en i två delar afhuggen kämpe och ansatte sångens hjelte med den häftighet, att blott svågerns mellankomst kunde rädda honom ifrån döden. Likväl var han nu alldeles uttröttad och bragtes till hvila af svågern, som allena afslutade striden. Hjelten sofde i sju år, och då han ändtligen vaknade, sutto hustru och svåger invid honom. Nu ville hjelten, att svågern skulle döma sin syster, men denne afsade sig all domsrätt öfver annan mans hustru, hvarpå hjelten sjelf genomborrade och spetsade henne. Emellertid hade en af borgens kämpar blifvit skonad ifrån döden, och denne gaf nu sin syster åt hjelten till maka. Bröllopet firades i sju dagar, och derefter återvände hjelten med sin hustru och svåger till ”flodens mynning”. Här tillreddes åter et gästabud, hvilket lyktades så, att svågern för sina stora tjensters skull fick hjeltens syster till äkta. 793 Itineraria 5osa 1845_49.indd 793 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  There is a field note of the song with a translation in KK Coll. 539.8 p. 167–174. The text has been published in Lehtisalo (hrsg.) 1940: 33– 48. Castrén 2018a, https:// www.sgr.fi/manuscripta/items/ show/504. II. I258 tvenne tält bodde en fader med sin son. Fadren hette Hähendie Hapt (gudomlig ren), sonens namn var Jálensie Hapt (glänsande ren)xxx. De hade i tvenne år ställt i ordning sina slädor; nu sitta de sysslolösa på renlassen. De sitta så i dagar tio; de yttra ej ordet, men fadrens anlete ömsom mörknar och ömsom ljusnar. Omsider spörjer sonen: ”Hvad ser du, Far?” Fadren genmäler: ”Bakom sju månaders väg ser jag Vajetile Hapt (renoxe med kort framhorn). Dragremmen har brutit och köraren släpar sjelf sin släde på sju dagars afstånd ifrån renen. Skicka din yngre syster honom till möte, ty om den resande kommer hit, så går oss ej väl”. Sonen tog sin rensnara, fångade hundra renar i ett kast, spände dem i rede och affärdade sin syster med följande råd: ”När du rest sju månaders väg härifrån, så möter du en ren med kort framhorn; den skall du fånga och fastbinda bakom din sista släde. Sju dagar derefter möter du en Samojed, som sjelf släpar sin släde efter sig. Mannen har hos oss intet att göra; må han återvända hem med dig”. Flickan afreste, mötte och fångade renen samt öfverlemnade den åt sin egare, hvilken genast återvände, tagande flickan med sig. Under vägen frågade Vajetile Hapt af sin följeslagarinna, hvad det var, som pustade i hennes medlersta släde. Flickan sade der finnas en lefvande Gud, som man borde anropa i sjukdomar. De färdades nu i en lång tid, sågo många tält, som tillhörde Vajetile Hapts broder och upphunno slutligen hans egna tält. Vajetile Hapt löste sin ren, gick in i tältet och skickade derifrån Jesinji Seadota (jerngördeln med ansigten) för att spänna flickans renar ur rede. Här började nu flickan att lefva tillsamman med Jesinji Seadota. De lefde på samma ställe hela sommaren. Tiden led och hösten kom; nätterna mörknade och stormarna begynte susa. I en sådan natt smög sig flickan ur tältet, gick till sin xxx. Hjeltarna i sången blifva ofta benämnda efter beskaffenheten af sina renar, vapen, kläder och andra yttre kännetecken. 794 Itineraria 5osa 1845_49.indd 794 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports medlersta släde och afskar repen, med hvilka släden var ombunden. Ur släden uppsteg nu i stället för den lefvande Guden en obeväpnad manxxxi. Flickan gaf åt mannen ett sjudande svärd (Sivunaei jése), som sedermera blef hans namn. ”Hvart gick nu mannen i mörka natten med sjudande svärdet?” spörjer sången. Han gick ifrån tält till tält och dödade allt folk, som fanns i tälten. Kom så äfven till det tält, der hans syster hade lefvat tillsamman med Jesinji Seadota. Denne råkade i en häftig ångest och sökte fly än genom dörren, än genom rökhålet, men undkom dock ej Sivunaei jeses sjudande svärd. Sedan Sivunaei jese till sista man nedgjort tältens innevånare, begaf han sig tillika med sin syster till hafvets strand och nådde snart sjuhundrade tält. Folket i tälten firade bröllop, men i ett af dem sutto två gubbar, som förde ett skrytsamt tal. Sivunaei jese satte sig i detta tält och gaf akt på de gamles ord. Pangadioda-gubben yttrade: ”Vi tvenne landets starke hafva kommit tillsamman, hvem kan oss besegra?” Naraei-gubben tillade: ”Högt på åsen vid hafvets strand hänger i trädet Hähonie-gubbensxxxii hufvudskål. När Jalensie Hapt kommer för att uppsöka den, skola vi slita honom i stycken”. Då Sivunaei Jese förnam detta tal, reste han sig förgrymmad upp ifrån sitt säte, fattade den förvägne Naraei i fötterna, brukade honom såsom tillhugg och dödade på detta sätt tältens alla innevånare. Derpå gaf han sig åter å färde med systern, men blef under vägen öfverfallen af tvenne hjeltar, hvilka så hårdt ansatte honom, att han endast såg döden framför sig. På sitt yttersta erinrade han sig, att Jalensie Hapt tillförene lofvat ”på en half dag xxxi. I det följande upplyses, att denne man var en af flickans bröder, ehuru han blifvit förtegad i början af sången. xxxii. Med Hähonie-gubben menas här Hähonie-Hapts fader, d. ä. Jálensie-Hapt och Sivunaei jeses farfader. Honom hade Naraei-gubben mördat och Sivunaei Jese kommer nu afsigtligt för att hämnas farfadrens död, ehuru hämden för att sluta af Naraei-gubbens ord, med rätta hade tillkommit Jalensie Hapt, som utan tvifvel var den äldre bland bröderna. 795 Itineraria 5osa 1845_49.indd 795 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria upphinna den döende mannen” och komma honom till hjelp. I detsamma susar en väderil och Jalensie Hapt står vid sin broders sida. Efter att hafva nedgjort de tvenne kämparne anförtrodde Jalensie Hapt sin trötte broder i sin systers vård och yttrade bland annat: när hans ögon öppna sig, går han väl, dit honom för godt synes”. Härmed vänder sig sången ifrån Sivunaei Jese och hans syster till Jalensie Hapt. Han återvände hem, men finner vid sin ankomst alla tälten förstörda. På något afstånd ifrån dem såg han sin fader förföljd, ”lik en snöripa”, af Siu Naraeixxxiii. Härvid yttrar Jalensie Hapt: ”hvem far snabbare: far jag snabbare eller pilen snabbare?” Med desa ord ilade han sin fader till hjelp, tog och gömde honom i sitt pilkoger. Derpå började Jal[ensie] Hapt och Siu Naraei att skjuta pilar mot hvarandra. När de skjutit tio år utan återvändo, kom ett bud ifrån en broder till Siu Naraei, som kallas Jése meada jieru (jerntältets husbonde). Budet sade Jese m[eada] jierus önskan vara den, att Siu Naraei skulle spänna renarna för Jal[ensie] Hapts släde, d. ä. gifva sig besegrad och blifva tjenare åt Jal[ensie] Hapt. Men Siu Naraei hotar att ej upphöra med striden, så länge han mäktar röra sina händer. Sedan fortfara ännu de tvenne kämparne att skjuta i tio år, under hvilken tid Jalensie Hapt småningom dref sin motståndare ända till jerntältet och der omsider tog honom af daga. Jese m[eada] jieru ansåg det vara fruktlöst att söka hämnas sin fallne broder, utan började fastmer bedja för sitt kära lif. Jalensie Hapt skonade den bedjande, hvilken af tacksamhet lofvade gifva honom sin dotter till äkta utan all betalning. Jese m[eada] jieros son utstyrde derpå sin syster på bästa vis och spände sjelf renarna för Jalensie Hapt, som nu med hustru och tjenare återvände till sitt eget land. xxxiii. För att hämnas det af Sivunaei Jese begångna mordet på Naraei-gubben hade nu en utvald kämpe ifrån dennes ätt kommit för att döda den gamle Hähonie Hapt. 796 Itineraria 5osa 1845_49.indd 796 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports Så beskaffade sånger stå hos Samojederne i stort anseende. Med259 en nästan religiös andakt lyssna åhörarne till hvarje ord, som flyter från sångarens läppar. Liksom Schamanen, sitter äfven sångaren på en pall eller ett skrin i midten af rummet, medan åhörarne intaga sina säten rundt omkring honom. I Tomska Gouvernementet har jag anmärkt, att sångaren genom sina åtbörder vill ådagalägga ett slags deltagande för sina hjeltar. Hans kropp skälfver, rösten är darrande, med sin venstra hand betäcker han städse det tårfulla ögat, medan den högra omsluter ett pilskaft, hvars spets better emot golfvet. Åhörarena sitta merendels stumma, men då en kämpe antingen faller eller på en vingsnabb örn svingar sig upp till molnen, instämma de i ett hee, motsvarande vårt hurra! Ett vida mindre anseende åtnjuta jemförelsevis de lyriska sångerna.260 Också fortgår de ej ifrån slägte till slägte, utan föda och förgå med stunden. Man anser det ej löna mödan att bevara dem i minnet, emedan hvar och en tilltror sig förmågan att kunna uttrycka sitt hjertas fröjd och smärta. Att dikta en visa, anses bland Samojederne för en ringa sak; men att sjunga och väl exequera visan, detta är en sällsynt och högt skattad talang. Rösten och melodien utgöra enligt Samojedens begrepp det förnämsta i en lyrisk sång; på innehållet gör man ej större anspråk, än att det på ett enkelt och lättfattigt sätt uttrycker vanliga känslor och föreställningar. Se här några profbitar på de nordliga Samojedernesxxxiv lyrik.  The following account is one of the earliest and few descriptions of Nenets or Selkup song performances. According to later descriptions, both shamans and singers of epic poetry used a so-called repetitor (Tundra Ne. teltanggoda) as an aid in the sessions to repeat or clarify the line performed by the singer. The role of the audience is greater in the shamanistic sessions, where it also took part in singing or creating the soundscape. See also p. 813–815. (KL)  Here Castrén means personal songs, which are short, lyric or rather employing abundant metaphorics and composed by people for personal purposes. They can also be performed but not if the object of the song is present. Пушкарёва 2001; Niemi  – Lapsui 2004; Niemi 2002. (KL) xxxiv. I Tomska Gouvernementet har det ej lyckats mig att uppteckna någon lyrisk improvisation, ty här innehafva Samojederne redan den bildningsgrad, då sångens genius ej alltid och allraminst på befallning framträder. 797 Itineraria 5osa 1845_49.indd 797 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria 1. Hustruns klagan öfver mannens död. Då jag blef gift, bittert begret jag skilsmessan ifrån min moder; men sedan jag lefvat någon tid tillsamman med min älskade make, så förgick den sorgliga hugkomsten af modren. Förr trodde jag, att det ej gifves något annat smärtande afsked, än då man skiljes vid sin moder; men nu är jag af en annan tanke. Död är min make och honom sörjer jag mera, än jag fordom sörjde min moder. Mannen efterlemnade fyra söner; när skall jag väl glömma deras och min egen sorg? Mitt lif är nu sådant, att jag med tårar söker skingra ena hälften af min sorg, och den andra med sånger. Aldrig stiger min man ur grafven, aldrig återser jag honom mera. 2. Qvinnans hämd. Ofruktsam är jag och derföre älskas jag ej af min man. Alla mina svägerskor hafva barn och de åtnjuta äfven sina männers kärlek. För deras slädar spänna männerna sina bästa renar, men min man utväljer för mig de allrasämsta. Hvarje gång vi färdas tillsamman, måste jag nästan leda min ren vid grimman och sjelf gå till fots. De andra bröderna hjelpa på branta ställen sina hustrur, att de ej måtte stjelpa, men mig hjelper ingen. Af harm jagade jag en gång mina renar hejdlöst utför berget, körde öfver svågrarna och krossade deras slädar. För att framdeles undvika en slik näpst, har min man derefter börjat akta och vårda mig bättre. 3. Mannens hämd. Min vän togo de af daga. De bundo honom, lade honom på slädan och förde honom bort. De förde honom öfver floden och hängde honom mellan tvenne granar. ”Du har,” sade mördaren, ”lefvat i förtroligt umgänge med min hustru och derföre skall du dö”. 798 Itineraria 5osa 1845_49.indd 798 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  4. Bröllopsqväde. Hör mig frände! Min dotter har jag nu gifvit åt din son, för att ej mera få henne tillbaka. Se renens hufvud stekes i rökenxxxv och derföre är det ej lofligt att numera göra ändring. För all vår lifstid hafva vi trädt i frändskap. Jag beder, förfaren ej strängt med min dotter. Jag har lärt henne att lefva väl med sin man och lyda honom. Min hustru har äfven varnat henne att lefva i sämja. Och så fara vi nu hem, men du min dotter! blicka ej bakom oss och gråt ej. Jag har bortgifvit dig åt denne man, för att du må lefva och dö i hans boning. Och nu kyssa vi, fader och moder, vår dotter och säga henne farväl. The Nenets narrative tradition is popular and has a wide range of motifs. Its thematics extend from mythlike tales to more everyday ones. Toivo Lehtisalo has published the most extensive collection of Nenets prose. Elena Puškarёva has classified the tales. Lehtisalo 1947; Пушкарёва 2003. (KL) Så väl de sydliga, som i synnerhet de nordliga Samojederne älska jemte sång äfven sagoberättelser261; men det är anmärkningsvärdt, att de flesta bland deras sagor äro i större eller mindre mån utifrån lånade. Åtminstone har jag i Tomska Gouvernementet ej funnit en enda af verkligt inhemsk upprinnelse. Deremot synes en och annan bland de norra Samojedernes sagor ega en alldeles egendomlig character, men utrymmet förbjuder oss att här meddela några prof på denna slags litteratur. Hvad fordna bruk, plägseder och institutioner beträffar, så hafva de i Tomska Gouvernementet redan till det mesta råkat i förgätenhet och skola framdeles, i fråga om de nordliga Samojederne taga i betraktande. Deremot vilja vi här med afseende å Samojedernes forntid nämna ett ord om vissa i Tomska Gouvernementet talrikt förekommande ålderdoms-lemningar, hvilka äro bekanta under namn af Tschud-grafvar (Sam[ojediska] Laed). De Tomska Samojederne äga om dem följande tradition: ”Fordomtima hade våra fäder den sed att begrafva sina döda ofvan jord. Den aflidne lades i en xxxv. Betecknar att renen är slagtad och bröllopet firadt. 799 Itineraria 5osa 1845_49.indd 799 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  Tschud-/grafvar  Burials in kurgans or grave mounds were common in large parts of Eurasia, including Southern Siberia, from the Chalcolithic Period to the Iron Age (ca. 3300 BCE–400 CE). There are both individual and collective burials, and therefore the size and structure of the mounds vary, but the largest ones are from the Late Bronze Age Tagar Culture in the Enisej Basin. For more details, see commentary to Om kurganer…, Castrén 2017: 89–105. Grjasnow 1970: 51–52, 64–65, 95–96, 104–106, 158–160, 235–238; Anthony 2007: 307–311, 448– 450. (TS)  Tschud-/grafvarne kista, hvarvid man äfven nedsatte ett och annat af den hädangångnes egendom, såsom kläder, båge och pilar, yxa, knif, sked, kittel, m. m. Allt detta blef sedan öfvertäckt med en jordhög, emedan man skydde att hysa den döda nära för ögonen och dessutom ville hafva honom skyddad för vildjur”. Så lyder den allmänna traditionen om Tschudgrafvarna i Tomska Gouvernementet; men på somliga orter har jag äfven hört tilläggas, att Tschuderna begrafvit alla medlemmar af samma familj i en enda hög. Då enligt berättelsen kistorna ej blifvit lagda bredvid, utan ofvanpå hvarandra, så hade följakteligen kumlen efterhand vuxit till en ofantlig höjd. Ännu i denna dag skulle somliga Tschudgrafvar262 vara rätt ansenliga, ehuru de naturligtvis under tidernas lopp hunnit i betydlig mån sänka sig.263 Bland de i Tschudgrafvarne264 gjorda fynd har jag endast hört omtalas koppar-pilar och mennisko-ben, hvardera af en utomordentlig storlek. Då så väl pilarna, som i synnerhet de oerhörda mennisko-benen och på vissa orter äfven de större kumlen, uttryckeligen tillskrifvas en främmande folkstam, så finner man tvenne skiljaktiga traditioner angående Tschud-grafvarne vara i omlopp. Den ena antager, att Samojedernes egna förfäder varit det folk, som Ryssarne benämnda Tschud; den andra tyder dunkelt på försvunna folkslag. Den förra har bestämdt sin historiska grund, ty seden att begrafva de döda ofvan jord är ännu i dag gängse hos de nordliga Samojederne, hvilka likväl mig vetterligt aldrig med jord öfvertäcka lik-kistan. För att utreda sanningen af den andra traditionen, som vid somliga Tschudgrafvar fäster minnet af en främmande folkstam, så erfordras dertill ingen ting mindre än en noggrann undersökning af grafvarnes innehåll. En sådan undersökning har af mig ej kunnat verkställas i anseende dertill, att min resa i Tomska Gouvernementet försiggått under årets kallaste månader. Såsom en möjlighet vågar jag likväl med stöd af traditionen antaga, att somliga Tschudgrafvar kanske äro lemningar af Finska folkslag. Det är afgjordt, att Ostjaker, Lappar, Finnar och andra deras stamförvandter äfven begrafvit sina döda 800 Itineraria 5osa 1845_49.indd 800 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Castrén 1847i: 55: Ostjaker i jord-kummel (Finn. Aarnin haudat). Att dessa folkslag före Samojedernes invandring varit hemmastadda i landet, låter väl ej med fullkomlig klarhet bevisa sig; men saken är dock ganska trovärdig, emedan de Ugriska Finnarne ännu utgöra Samojedernes närmaste grannar emot norr, samt i följe af sin forvandtskap med Samojederne måste, i likhet med de sistnämnda, anses hafva ifrån söder invandrat. I förbigående må äfven nämnas, att inom detta gebiet åtskilliga ortsnamn af Finsk upprinnelse låta uppvisa sig, men detta ämne önskar jag härnäst upptaga i ett vidsträcktare sammanhang. Efter dessa anmärkningar, hvilka hufvudsakligen hänföra sig till den Samojediska forntiden, går jag att i yttersta korthet redogöra för de Tomska Samojedernes nuvarande yttre läge och lefnadsart. I detta afseende har man att noga skilja emellan de vid sjelfva Ob och de vid bifloderna bosatta Samojeder. De förstnämnda hafva redan allmänneligen iklädt sig den Ryska bondens lefnadsart och afvika ifrån honom endast genom sitt råare skick, sitt fattigare läge, samt genom sin lättja, håglöshet och bristande omtanke för att intellectuell och ekonomisk förkofran. De bo i stugor, hvilka äro uppförda och inredda på samma sätt som de Ryska, men till sina dimensioner trängre och för resten kalla, osnygga, i saknad af nödiga husgeråds-articlar och på allt sätt bofälliga, med anledning hvaraf de af Ryssarna benämnas jurt. Den vigtigaste näringsgren både hos Ryssar och [Samojeder]265 utgöres af fiskafänget, som fortfar hela året om, och bedrifves alldeles på samma sätt som vid Irtisch och nedra Ob. Här hafva likväl infödingarne ej en uteslutande rätt till floden, utan fiskevattnet är fördeladt emellan Ryssar, Samojeder och Tatarer. Jagten är vid Ob föga lönande och anlitas blott af de fattigaste Samojeder, hvilka för sådant ändamål begifva sig till aflägsna skogar (тайги́). Liksom Ryssarne äflas äfven Samojederne med boskapsskötsel, men framgången af denna näringsgren hämmas i hög grad genom missgynsamma yttre förhållanden, i synnerhet den årligt härjande pesten. Åkerbruket är en för 801 Itineraria 5osa 1845_49.indd 801 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria de Tomska Samojederne fullkomligt främmande sak, ehuru klimatet ej lägger några hinder i vägen för dess idkande, åtminstone icke ofvanom Narym, der jemväl många Ryssar äro åkerbrukare. Att träda i tjenst hos Ryska bönder och köpmän är blott en tillflykt i nöden och aktas så väl af Ostjaker, som Samojeder lika med den svåraste fångenskap. En vigtig näringsgren är hos de Tomska Samojederne formansyrket. Dessutom träffas bland detta folk skickliga smeder, timmermän, snickare och andra handtverkare. – Redan af dessa anmärkningar inser man, att de Obska Ostjakerne befinna sig i alldeles samma läge, som de Irtischska Ostjakerne, om hvilka jag tillförene utförligare ordat. Hvad vidare beträffar de Samojeder, som bo vid Tym, Ket, Parabel och andra i Ob utfallande bifloder, så äga de i hvarje hänseende en utomordentligt öfverensstämmelse med Surgutska Afdelningens Ostjaker. Obestridt har i Tomska Gouvernementet den Ryska culturen hos infödingarna slagit djupare rot, än i nyssnämnda district af det Tobolska; men om man endast afser det egendomliga hos hvardera folket, så kan om de Tomska Skogs-Samojederne föga sägas, som ej redan är sagdt om de Surgutska Ostjakerne. I följe af sin öfvervägande hyfsning hafva väl de Tomska Samojederne äfven på aflägsnare orter börjat bygga och bo i likhet med Ryssar, men jurtorna fortfara ännu att utgöra ett slags provisoriska boningar, hvilka begagnas under jagt och fiskafänge. Vid Tym och öfra Ket hafva Ryska stugor ännu icke ens hunnit komma i bruk, utan innevånarnes fasta boningar bestå merendels i jurt af torf, och de rörliga i näfver-jurt, att ej tala om de af stock och bräder uppförda, hvilka tjena till lägerställen för jägare. – Till sin construction och öfriga beskaffenhet äro Samojedernes och Ostjakernas jurt föga skiljaktiga. Den snart sagdt enda olikhet hänför sig till näfverjurtornas form, som redan förut blifvit af mig anmärkt. Den nationella klädedrägten är hos de Tomska Samojederne lika sällsynt och äfven lika beskaffad, som hos de Obska Ostjakerne. Den yttre beklädnaden 802 Itineraria 5osa 1845_49.indd 802 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports består i en kort, framtill öppen och utvändigt luden renskinnspels, som hos männerna är slät, men hos qvinnorna något veckad bakom ryggen. Skoplaggen äro äfven gjorda af renskinn och försedda med långa dels af vadmal, dels af mjuk renhud förfärdigade skaft, som tjena till att ersätta benkläder. Skjortan hör ej till den nationella beklädnaden. Männernas hufvudbonad är hög och spetsigxxxvi, qvinnornas platt och afrundad; den förra gjord af mjuka renskinn, den sednare af ekorr- eller hermelin-skinn. Vildrenarnes årliga förminskning och en stigande civilisation hafva förmått så väl Samojeder som Ostjaker att utbyta de ludna renskinnsplaggen emot den Ryska klädedrägten, hvilken här i synnerhet utmärker sig genom ett öfverplagg af vadmal, liknande till formen den Samojediskt-Ostjakiska renskinnspelsen. Den kallas af Ryssarne sipunxxxvii, af Samojederne kundsch eller kundje och bäres både hos Samojeder och Ostjaker af hvardera könet, med den angifna generiska åtskillnaden bak på ryggen. Liksom i klädedrägt och boningar, röjer sig det Ryska inflytandet äfven i Skogs-Samojedens öfriga ekonomie. Det förtjenar i synnerhet omnämnas, att vid floderna Ket, Parabel, Tschaja och Tschulym en och annan innevånare, med bibehållande af draghunden, redan begynt föda hästar, men kor finnas blott vid Tschulym och får vid ingen af de omnämnda bifloderna. Bruket af salt och bröd, som hos Skogs-Samojederne efter råd och förmögenhet är mera eller mindre allmänt, måste äfven tillskrifvas den Ryska civilisationens inflytande. Bröd äter emedlertid Skogs-Samojederne i allmänhet icke oftare, än då han är i saknad af kött. Såsom xxxvi. Den spetsiga formen åtnjuter hos Samojederne ett högt anseende, af hvilken anledning äfven Gudarne afbildas med en spetsig hjessa. xxxvii. Detta plagg nyttjas äfven af de Finska stammarne vid Volga, men torde in i Ryssland vara föga brukligt. Uti Finland förekommer det åter under namn af mekko. 803 Itineraria 5osa 1845_49.indd 803 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  Sarsaparilla or chinaroot (Smilax china or Radix chinae) was used especially against gout, syphilis and some skin diseases but also for increasing the excretion of sweat and urine. On the history of the medicinal use of sarsaparilla, see Borschberg 2006. Sal ammoniac or ammonium chloride NH4Cl has been used mostly as an expectorant. Brockhaus Enzyklopädie 1: 459 [Ammoniumverbindungen]. (TS)  Саламата or соломат, a kama (талкан) flour porridge, eaten commonly in Eastern Europe and Siberia. Большая российская энциклопедия 29: 228 [Саламат]. (TS) bekant förtära de nordliga Samojederne gerna rått kött, men de sydliga hålla sådant för synd och pläga derföre koka eller steka köttet af elgar, renar, harar, ekorrar samt dessutom soltorka fåglarxxxviii. Fisken ätes både råxxxix 266, kokt, stekt, torkad och saltad. Utom de nyssomnämnda äga Skogs-Samojederne få anrättningar, och äfven dessa synas vara lånade af Ryssar och tatarer. Bland dem må företrädesvis omnämnas tvenne öfver hela nordliga Ryssland under namn af burduk och salamát267 kända anrättningar. Den förra består i tunn vattvälling, den sednare utgöres af en compact och kräselig gröt, som efter omständigheterna kokas i smör, fiskflott, laklefver o. s. v. Efter att hafva nämnt några ord om Skogs-Samojedernes boningar, klädedrägt och födoämnen, vilja vi ännu i korthet vidröra deras alldagliga värf och förrättningar. Det är höst och Samojederne sitta församlade i sina små byar, sysselsatta en och hvar med förberedelser till den stundande jagten. Männerna smida och snickra, qvinnorna sy och baka. Knapt har vinterns välde stadgat sig, då hela byn börjar rusta sig till uppbrott. Hvarje xxxviii. De Tomska Samojederne äta ej vargar, räfvar, soblar och filfrasar. Af gammal, helig vördnad för björnen förtär man mera ogerna äfven ”oltfadrens” (ildschakka, dim. af ildscha, se ofv.) kött. Det gifves till och med en sådan fördom bland folket, att en jägare, som ätit björnkött, sjelf blir uppfräten af björnar. Den som ej är jägare, riskerar härvid mindre, men samvetsgrannt iakttager man likväl det påbud, att fisk och björnkött ej ätas vid samma mål, emedan en blandning af dessa näringsämnen skall hafva till påföljd, att all fisk försvinner ur floden. xxxix. Det är kändt att alla Sibiriens infödingar begagna rå fisk, samt till en del äfven rått kött såsom läkemedel vid skorbutiska sjukdomar. För öfrigt inskränka sig de Tomska Samojedernes medicinska kunskaper till användandet af fnösk-kuren, bruket af sassa parilla, som här kallas det dyra gräset (дорогая трава), salmiak, och nägra enkla decocter. Högre än all medicin aktas Schamanernas omedelbara bistånd. 804 Itineraria 5osa 1845_49.indd 804 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  For a picture of a samostrelec, see Louheranta 2019: 215. familj bereder för sig några så kallade nart d. ä. små slädar, som dragas af hundar. Dessa nart fyllas med mjöl, bröd, skorpor, gryn, fisk och andra lifsförnödenheter, kläder, yxor, knifvar, jagtredskapxl 268, ett näfver-tält m. m. Äfven små barnungar blifva i narten inbäddade. Sedan allt är packadt och inlagdt, förespänner man efter råd och lägenhet två, tre eller flera hundar för hvarje nart. Hästar kunna ej nu begagnas; de qvarlemnas i byn utan all annan vård än att man förser dem med ett för par månaders tid erforderligt höförråd, som uppläggas i ett öppet skjul, tjenande till stallxli. Nu är man i full ordning och familjerna draga till skog och ödemark, hvar åt sitt olika hållxlii. Husfadren ställer sig i spetsen för tåget, banar väg med skidor och ser sig om efter villebråd. Honom i spåren följa familjens öfriga medlemmar, hvilka äfven löpa på skidor, styra hundarna och hjelpa dem att draga narten. Så fortsättes resan ifrån morgonen till aftonen. Vid mörkrets inbrott stadnar den lilla karavanen, näfvertältet uppslås, kitteln upphänges på elden och skogens trötta vandrare sitta nu i behaglig ro kring den värmande brasan. Vid dagens gryning är xl. De Tomska Samojedernes vanligaste jagtredskap äro: a) bössa, b) handbåge, c) ekorr-fälla (Sam. lada), d) räf-giller (Sam. tjapkos), e) ett slags svärd med långt trädskaft (Sam. teaga), som ersätter spjutet, f) en båge (Russ. Samosträlets), som gillras ut på marken och är försedd med en tagelsträng, vid hvars minsta vidrörande pilen far af och ovilkorligen träffar sitt mål. Denna båge är ett farligt redskap, som föranledt många sorgliga tilldragelser och så när kostat äfven mig lifvet. xli. Understundom qvarlemnas i byn en väktare, och vid Tschulym stadna både qvinnor och barn alltid hemma, medan männerna draga ut på sina jagtfärder. xlii. Af ålder äger hvarje familj sitt särskildta jagtställe och fiskevatten. Vid familjernas tillvext bestämmer Starschinan (åldermannen) eller den här vanligen så kallade Knjasets (dim. af Knjas, furste), i förening med menigheten ett visst district, inom hvars gränsor hvarje nykommen familj äger en obestridlig rätt att fiska och jaga. 805 Itineraria 5osa 1845_49.indd 805 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria karavanen åter i rörelse. Efter en i flere dagar sålunda fortsatt färd har man anländt till sitt jagt-ställe. Här finnes merendels af gammalt en jurt af stock eller bräder, men i nödfall håller man äfven till godo med näfver-tältet. I nejden af denna boning begynner nu Samojeden att ströfva på jagt och irra kring skogarne. Hvarje dag är han i rörelse från morgonen till aftonen; mången gång tillbringar han sjelfva natten i en snödrifva. Han skjuter, utlägger och efterser sina giller, uppsporrar villebrådxliii m. m. Äfven qvinnor och barn deltaga i jagten, men de röra sig ej långt ifrån hemmet och äflas mest med ekorrfänge. De spädaste barnen öfverlemnas under föräldrarnes frånvaro åt sitt öde; men sådana som tillförene visat tecken till okynne, fastbindas i jurten vid en rep-ända. När om aftonen familjens medlemmar återvända från skogen och sitta församlade kring den ångande grytan, har vanligtvis en och hvar ett litet äfventyr att förtälja; och hvad som brister i verkligheten, ersättes med en berättelse från sagans verld. Så förrinner dag efter dag, vecka efter vecka, under möda och bråk, uppoffring och försakelse; men då Julen är för dörren, draga skogens män till sina byar för att njuta af högtidens fröjder. Deras jul-arbete är föga mera, än ett tidsfördrif. De fiska, och göra resor till häst, afyttra sina varor vid någon krog xliii. De vanligaste slagen af villebråd äro i Tomska Gouvernementet: ekorre, hermelin (R. колонокъ), hare (R. ушканъ), räf, elg, ren, varg, filfras, björn, zobel, utter, bäfver. Bland dessa djur träffas zobeln blott på venstra sidan af Ob, och elgen är sällsynt i de nordliga delarna af landet. Räfvar och zoblar förekomma här öfverallt i ringa antal, bäfvern är nästan försvunnen. Vildrenen uppehåller sig i dessa nejder hufvudsakligen blott om vintern, men om ej mycken snö under hösten nedfaller, säges djuret infinna sig här i ringa mängd. Den onekligen största och säkraste vinning skänker åt jägaren ekorr-fänget, som äfven bedrifves i en så stor styl, att en enda familj gillrar ända till 500 fällor, hvilka utläggas i flera smärre ringar. Hvarje fälla förses med ett fiskbete, men Samojederne beskärma sig deröfver att filfrasen ofta uppäter betet och förderfvar fällorna. 806 Itineraria 5osa 1845_49.indd 806 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  tjäder-/fångsten och förse sig med nya lifsförnödenheter. I slutet af Januari eller början af Februari företager man sig en ny skogsresa och dröjer nu borta allt intill mensförstiden. Hemkommen använder Samojeden den korta våren, för att göra sig redo till det förestående fiskafänget. Så snart isen försvunnit ifrån sjö och flod, lemnas byn åter öde och invånarne ro med sina små båtarxliv ifrån strand till strand, ifrån ett fiskevatten till ett annat. Vid hvarje lägerställe uppslås näfvertältet, som utgör Samojedens vade mecum. Likasom Ostjakerne fiska äfven de Tomska Samojederne med nät, mjerda, not, krokar, pator m. m. Fiskafänget fortfar oafbrutet till början af September, vid hvilken tid höbergningen, tjäderfångsten269 samt insamlingen af lingon och cedernötter infalla. Sedan dessa arbeten äro förrättade, fortsättes fiskafänget ännu allt intill isläggningen, då hvarje familj åter förfogar sig till hembyn med besparnda förråder af torkad fisk (pors). Till det anförda vore väl ännu mycket väsendtligt att tillägga, men andra för ögonblicket vigtigare åligganden tillåta mig ej att denna gång meddela en mera detaillerad redogörelse. xliv. Både Ostjaker och Samojeder äga flera slag af båtar, men de vanligaste och mest egendomliga bestå blott af en urholkad trädstam och äro så lätta, att de utan all svårighet af en enda person kunna dragas öfver torra landet. I Tomska Gouvernementet göras båtarna helst af asp, emedan detta trädslag lättast låter töja ut sig; men i det Tobolska begagnas äfven cedern, som likväl anses mera tjenlig till skidor och medar. Bågar göras af lärkträd; skedar, fat och andra husgerådssaker af björk. I sammanhang härmed må anmärkas, att bland Samojederne hvarje man är snickare till husbehof; – ja de Tomska Samojederne förfärdiga äfven till afsalu åt Ryssar fat, tråg, skedar, båtar, slädar, skidor, korgar, rifvor m. m. Att smida är äfven en ganska allmän färdighet så väl bland Ostjaker och Samojeder, som i synnerhet bland Tunguser. Alla dessa folk besitta äfven konsten att förfärdiga blåsbälgar och andra till yrket hörande redskap. I sömarbeten, af hvad slag de äfven vara må, äro qvinnorna lika förfarna, som männerna i de öfriga handtverken. 807 Itineraria 5osa 1845_49.indd 807 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  The mscr of the fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 309–310 is a single sheet measuring 22 x 35 cm.  den tid ǁ tiden  pligtig ǁ skylldig  kasta ǁ lemna  kort […] linguistisk ǁ lingui[stisk]  folkslag jag ǁ 1. länder jag ǁ 2. länder och de fol[kslag]  ändamålet ǁ 1. ~ ǁ 2. hufvud~  den […] munarter ǁ det Samojediska språket  Ostjakerne ǁ 1. ~ ǁ 2. och de ~  så äfven ǁ 1. så skall man böra icke ǁ 2. än det will jag äfven inrycka dem uti min af kort öfversigt ǁ 3. så kan vill jag ej underlåta att  Till ǁ För  afdelningar: 1o) ǁ 1. ~ nedan[före] ǁ 3. sträckningar: 1o) ǁ 4. ~ Områd[et]  Innan ǁ Taga wi först i betraktande nedra Irtisch-området, så bestod dess äro dess Appendix . ☙  ❧ I270 beråd att lemna det Tob[olska] Guvernem[en- tet] som jag jag under twenne förnyade resor till Sibirien i twenne särskildta riktningar genomskurit, synes omsider nu den271 tid wara förhanden, då jag är pligtig272 att kasta273 en kort274 ethnographisk och linguistisk återblick på de folkslag275 jag under mina färder besökt. Det mig försatta vetensk[apliga] ändamålet276 har warit en utredning af den277 Samojediska folkstammen och dess särsk[ildta] munarter, men då jag härwid ej kunnat undgå en mångfalldig beröring med ett annat bland Sibiriens hufvudfolk: Ostjakerne278, så279 vill jag äfven i förbigående egna en blick åt de[m]. Till280 vinnande af mera redighet framställningen indelar jag i topographiskt häns. mitt fält uti tvenne afdelningar281: 1o) Flodsträckningen vid nedra Irtisch ifrån Djem[jansk] till Sam[arowa] 2) Obs nedra område ifrån Sam[arowa] till Ishafvet 3) Öfra Obs område ifr[ån] Sam[arowa] till Tomska Gränsen. Att denna indelning äfven med afs[eende] å folk-förbindelserna, skall i det följande wisa sig. ☙  ❧ Innan282 wi skrida till en 808 Itineraria 5osa 1845_49.indd 808 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ ☙  eller283 för att eröfra gods och skatter, eller ock för att utöfva hämd. Likaså i den Samojediska sången, men det bör märkas, att de Finska sångerna äro wida renare, skärare och alltid äga en, om jag så får säga, mera ädel och sedlig grund, än Samojedernas episka sånger. När de tre Kalewa-hjeltarne: Wäinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen draga ut för bortröfva Sampo  – det mäktiga redskapet för lycka och wälgång, så träder den egna fördelen härwid i bakgrunden, och genom hela sången framlyser hjeltarne[s] ädla håg att lyckliggöra sitt284 folk, sin stam, sina anförwandter. Deremot är det alltid omsorgen om eget wäl285 driffjädern till de samojediska hjeltarnes ut till härnad286. I de flesta fall är ungmöns hjerta den287 skatt som lockar den kämpelystna vikingen ut på stridens fält. Fråga wi nu den Samojediska Skallden, hur han låter den så djupt föraktade qvinnan ❧ blifwa målet för ädel bragd, så svarar han oss utan betänkande med dessa ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed blifwit hos oss wördad, att man alldrig tagit sig hustru ur sin egen, utan en annan, främmande, obefryndad stam. Nu lefde288 wåra stammar fordomtima wanligen i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, hvarföre det mången gång stod289 hårdt att i godo tillwinna sig en hustru. Detta kunde åtminstone icke ske utan en brudpenning, som till följe af det hos oss brukliga månggiftet och den häraf föranledda bristen på ogifta290 qvinnor war utomordentligt stor. För att afskudda sig denna pålaga har den starke hos oss i alla  This is a fragment of eight mscr pages, KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 151–158 (4 sheets) of ca. 17 x 22 cm. The fragment is included in a further developed form in the travel report above (p. 788–790), and in Castrén 1855: 167–169.  sitt ǁ ett helt  wäl driffjädern ǁ 1. wäl, som jagar ǁ 2. wäl, som drifver de  härnad ǁ härnadståg  den […] fält ǁ målet för deras färd  lefde wåra ǁ 1. stodo ǁ 2. lefde de ǁ 3. lefde så  stod hårdt ǁ 1. war svårt ǁ 2. stod svårt  ogifta ǁ ung[a] 809 Itineraria 5osa 1845_49.indd 809 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  tagit ǁ köpt  armens ǁ svärdet  säges åter ǁ 1. åter säges ǁ 2. ~ uttryckligen  att […] fejd ǁ på wikinga färd  det ǁ ~ äfven här  Ja […] hjelten. ǁ Ja wi kunna wara derom fullkomligt forwissade, att  runo-cykler ǁ sång-cykler  Andra ǁ Smärre  Dessa […] utsträckas ǁ 1. Annars har jungfr[un] ǁ 2. Annars har J Grimm på ett tillfredsställande sätt ådagalagt, att de till och med de Skandinaviska och Forntyska sångerna ega många beröringspunkter med de Finska och följakteligen äfven med de män befryndade Samojediska, hvilka åter torde stå i nära samband med Tatarernes Tatariska och andra Sibiriska folkslags fornsånger. Grimm har utsträckt sina jemförelser  är trochæisk struck out in the mscr, but Castrén did not replace it with anything else.  sångerna ǁ forns[ångerna]  See p. 790, note 254 where the existence of a certain metre in Nenets poetry is explained.  In his footnote, Castrén refers to Jacob Grimm’s (1785–1863) article on the Kalevala, which was the subject of considerable attention in Finland in its time. It was translated into Swedish and published in Fosterländskt album. Grimm 1845. (KL) ☙  ☙  ☙  tider tagit291 sig hustru med armens292 rätt.xlv I Kalewala säges293 åter jungfruns skönhet warit den ❧ ende driffjäder, som lockade wåra hjeltar att294 draga i fejd för Pohjas dotter. Lösepenningen wille ingen afskudda sig. Emellertid är det295 en märkbar öfverensstämmelse, att äfven jungfrun i den Finska sången tillhör en fiendtlig stam och ej kan winnas utan en dryg lösepenning (Sampo). Ja296 Kullervo, Kalervos son röfvar sig en brud alldeles på s[am]ma sätt som den Samoj[ediske] hjelten. Utan tvifvel hafva alla de runo-cykler297, som besjunga Wäinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-försök i Pohjola ursprungligen egt samma grund och character, som Samojedernes sånger nu ega. Andra298 smärre öfverensstämmelser röja de Finska och Samojediska sångerna allt igenom.xlvi ❧ Dessa299 jemförelser kunna utsträckas ända till den yttre versformen som både i Finska och Skandinaviska fornsången är300 trochæisk[.] I de Samojediska sångerna301 finnes ej något bestämdt versmått, och huru wore detta möjligt, då endast diktens innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt det öfriga utgör en improvisation för tillfället?302 Den Samojediska versens öfverwägande benägenhet för trocheer ❧ kan emellertid icke dragas i något tvifvelsmål. – Sålunda synas sjelfwa sångerna antyda en gemenskap emellan de Germaniska och de obestämdt så kallade Finskt-Tatariska xlv. Sådant är i det närmaste förhållandet ännu i denna dag. xlvi. Dessa öfverensst[ämmelser] kunna utsträckas ända till den yttre formen. 810 Itineraria 5osa 1845_49.indd 810 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports ☙ 156 ☙ 157 folkslagen.xlvii 303 Naturligtwis är dock, såsom redan till en del blifvit antydt, andan i alla de förberörda folkens fornsånger wäsendtligen olika.304 Man har sagt, att magien i den Finska sången utgör ett öfverwägande element och bestämmer dess character. Detta kan med wida större skäl sägas om den Samojediska hjeltedikten. ❧ Will man sammanhålla på305 en gång den Finska och den Skandinaviskt-Germaniska, så kan man säga, att i Samojedernas dikt magien verkar allt, i Finnarnes åter sången306, i de öfrigas svärdet. Jag nämnde i det föregående, att den Samojediske hjelten lefver hellst för sig och sina enskildta intressen, då deremot den Finske, i synnerhet gamle vise307 Väinämöinen, äfven omsorgsfullt wårdar sig om308 stammens, sina anförwandters sällhet. Den Skandinaviska wikingen lefwer ej mera för sig och de sina; han har trädt ut i statslifvet, der de privata intressen mindre309 gälla. Derföre ❧ strider han blott för att strida och hans förnämsta winning är dervid äran. Hvad särskildt beträffar characteren af den Samojediska hjelte­ sången, hvarom här egentl[igen] fråga är, så torde denna bäst inses genom en, om äfven kort och ofullständig relation af innehållet i ett par af Samo­ jedernas mest omtyckta hjeltesånger, antecknade den förra i Tomska, de sednare i Archang[elska] Gouvernementet. xlvii. I sin bekanta afhandling om det Finska epos har Grimm anfört några i Tyskan och Finskan beslägtade ord. Utsträckes jemförelsen öfver hela den Indogermaniska språkstammen å ena sidan och den Finskt-Tatariska å den andra, så kan ett helt vocabularium af beslägtade ord med lätthet tillwägabringas. 811 304 The idea of a national spirit, Volksgeist, reflected by language and culture, e.g., folk poetry, can be traced back to the German philosopher Johann Gottfried von Herder (1744–1803). It was discussed by several scholars in the 1830s and 1840s and it formed the most essential basis for Castrén’s thinking in general. The idea of the crucial significance of song and word in Finnish-Karelian poetry is still one of the most important points of view in interpreting the so-called Kalevala type poetry, but otherwise the approaches have changed radically. The power of the word is dealt with in various ways in time and space, but also as understandings manifested in different types of oral tradition and influencing the ways of performing poetry. Interpretations of poetry as a reflection of a national spirit are no longer topical. Nisbet 1999; Häkkinen, K., 2006; Tiitta 1994: 239–241; Apo 2006; Tarkka 2005; Hautala 1960. (TS – KL) 305 på [...] gång ǁ den 306 sången ǁ ~ och ordet 307 vise ǁ trygge 308 om [...] sina ǁ om andras sällhet; den Skandinaviske wikingen offrar deremot offrar eget och andras väl för sin ära 309 mindre ǁ ej mera �Itineraria         hjelte ǁ ~, han war yttrar ǁ menar sjunker ǁ far Färdas ǁ Han men […] ko[mmer] ǁ och återwänder sedan Sic. mö för ǁ 1. hustru för ǁ 2. mö åt hustru. ǁ ~ Son[en] 1. ☙  Wid flodens mynning föddes en hjelte310. Liggande ännu i waggan yttrar311 han: ”det wore tid att gifta sig.” Han stiger ur waggan och sätter sig på jern-golfvet, men golfvet brister och hjelten sjunker312 ned under jorden. Färdas313 sju dagar under jorden, men314 på sjunde dagen ko315 till sin faders stuga och yttrar till honom. ❧ ”Du har rest all werlden omkring, har Du icke funnit en mö316 för mig?” Fadren säger sig ej hafva funnit och råder sonen att sjelf söka sig hustru.317 812 Itineraria 5osa 1845_49.indd 812 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ En318 ☙  ☙  hjälte födes – sätter sig på en stol i ett rum med jerngolf – faller g[enom] golfvet int[ill] jorden, stiger upp, frågar af sin far efter brud. Fadren ber honom sjelf <-->se se sig om – väpnar sig, tar på sig 3 <---------->, svärd vid sidan, båge på arm – Beder sina Gudar, de nedsänka hufvuden och svartna i ansigtet till tecken af missnöje. Beder andra g[ån]gen så l[än]ge kitteln koka <--> Gud[arna] upplyfta hufvudet och le. Sätter sig på en örn, örnen höjer sig upp till molnen och far till söder (åhörarne hurra) – Flyger 7 dag[ar] och 7 nätter, ser en stad, örnen sätter sig på ett träd – det var kungens träd. Sju an❧dra hjeltar anlända med båtar och 60,000 beväpnade. I staden är gästabud, alla är wälplägade  – Hjälten sitter i träden och ler  – Förfogar sig i gästestugan  – Ingen blir honom varse. Bakom spisen ligger319 <wed> – Hjelten kryper derunder – ligger320 der 7 nätter och dagar – Gästab[udet] fortfar. Kungen har 7 söner – stiger upp, och upptäcker hjelten – <-----> för sönerna – 2 af dem bortkasta321 <weden> vilja upplyfta hjelten <för hv[ar]>dera handen  – mäkta ej  – 2 andra bröder försökte mäkta ej – 2 åter mäkta ej[.] Den yngsta sonen lyftade upp och hjelten och förde hon[om] till bordet – Fadren ber yngsta sonen gästa hjelten och hemta322 systern att sitta vid honom. Såsom <sydt> af ❧ en uppflygande andskock, så ljöd suset af flickans perlbeprydda klädnad, då hon uppstod. Ställda vid systern kallade honom svåger – Nytt gästabud. Hjelten bortför sin brud vid handen. Förvandla sig till soblar, gå upp i kung-trädet, återtaga sin förra skepnad  – Sitta fem dagar och nätter i trädet[.] En af hjeltarne i  This is a field note of the song published on p. 791–793 or as a parallel poem to it. The mscr belongs originally to the travel diary KK Coll. 539.31.2 p. 329– 334. The diary is published beginning from p. 1126 of this volume.  ligger ǁ stå[r]  ligger ǁ Gästar  bortkasta ǁ ej  hemta ǁ ställa 813 Itineraria 5osa 1845_49.indd 813 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria     anhåller ǁ från Går ǁ Fly[r] vägra ǁ <---> Slår hufvudet ǁ Nu falla de två hono[m] ☙  ☙  båten tager sin båge och sönderskjuter locket af ett jernbebetäckt berg. (hurra) I blotta skjortan rasar kungens äldsta son till båtarna, afslår med ett tag båten. Blir dödad i en <--->. 2 andra bröder springa till i skjortärmar, förl[ora] sina hufvun, åter 2 andra, hufvut af  – Flickan gråter i trädet  – Hjelten stiger från trädet, anhåller323 yngsta brodren och skickar honom hem – Spännar sin båge. Pilen ❧ for af, dödade en hjelte och 1000 män (hurra.), återkom till hjelten – sköt 7 g[ån]g[e]r, dödade 7 hjeltar och 7000 män,  – Hurra, hurra, hurra. Går324 tillbaka i trädet  – Bruden är borta – Sätter sig på örnen – ser spår på snön, följer på spåren. Flyger en månad, kom till en stad till bruden – Örnen krossade med sina wingar stadens kopparbetäckta tak och dödar 3 hjeltar – Fyra hjeltar återstå – fordra af dem sin brud  – hotar att annars förstöra hela staden  – Hjeltarna vägra325  – Sagans hjelte drager sitt svärd och afhugger hufvd på en (hurra) – Fordrar åter  – wägras  – afhugger hufvudet på en an. (Hurra!). Fordrar ❧ åter – De 2 åte[r]st[ående] skjuta med pilar, de flyga ej 7 båglängder till hjelten  – Slår326 hufvudet af den 6te Börjar ihjälslå an[nat] smått folk – 7de hjelten skjut[er] honom i bröstet  – Pilen krossas  – Hjelten g[enom]sköt med pil den 7de – Han uppstiger rasar på hjelten, faller omkull framför hans fötter  – Hjelten afhugger hufvudet på den 7de  – Han hoppar omkring och förbrytas till st[yc]k[en] – ser sig om bruden – Hon är borta – Flyger åter till en stad. Här funnos 25 hjeltar  – Örnen söndrar stadensxlviii koppartak och dödar 3 hjeltar – Begär sin brud af Komb[ãs’] K[an]. Denne lofvar sin xlviii. Kombãs’ kan var herre af staden. 814 Itineraria 5osa 1845_49.indd 814 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  återger ǁ ger ☙  enda syster – Hjelten ihjälslår K[ombãs’] K[an]. (Hurra) Slår ❧ ihjäl den ena efter den andra  – Den qvarbl[ifvande] svågern kommer honom tillhjelp – De döda alla med und[antag] af yngsta brodren – Han återger327 bruden och sin yngsta syster  – Bruden hade lupit bort af egen vilja. Hjelten ber hennes bror dömma henne – Han öfverlåter åt fästmannen, som ihjelsticker henne[.] Tager den nya bruden, flyger hem med henne och svågern – Ger åt honom sin syster – Hjeltens namn: Pad<u>rgejexlix Go<b>en Los Kob, m[enni]ska (hud) Los, namn – xlix. Желтый мѣдъ. 815 Itineraria 5osa 1845_49.indd 815 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  The mscr KK Coll. 539.30.2 (Varia 5.2) p. 57–109 is a notebook measuring ca. 14 x 21 cm. A clean copy of the same report is preserved in SKSA A721. Castrén sent this report on 12/24 January 1847. It has been published in Swedish in Morgonbladet 25–29/1847 (1, 8, 12, 15, 19 Apr. 1847; Castrén 1847g) and partly in Castrén 1855: 209–235. It has also appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg and in Das Ausland in Stuttgart (Castrén 1848d; 1848j: 209–231). The version published here follows the mscr in KK Coll. 539.30.2, but the changes made in the version SKSA A721 have been shown. See also from p. 1126 on and 1549 with drafts of some parts of the text. See also Castrén 1848h and the volume of letters in this series.  Someone else than Castrén himself has added the year in the mscr.  Enisejsk is on the River Enisej at N58°27′18″ E92°10′16″. (TS)  The northernmost parts of Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of the tundra in Siberia is of subarctic character. Семенов  – Белов 2015: 234–237. (TS)  på ǁ wid  торос, pack ice  wågen ǁ wattnet  skarp ǁ SKSA A721 (1846): en ~  ensliga ǁ strödda  The clean copy of the mscr from here to the end of the paragraph (torosser) was written by someone else than Castrén himself. ☙  ❧ 19 Rese-Anteningar af   Dr M. A. Castrén328 Den 18/30 Maj 1846329 tog jag afsked af den guldrika staden Jenisejsk330, steg i en liten öppen båt och styrde deri tillika med min reskamrat Jenisej-floden utföre till det Turuchanska tundralandet.331 Wid denna tid war sjelfwa floden redan fullkomligt isfri, men på332 dess stränder lågo ännu colossala ismassor (torosser333), hvilka än reste sig upp i form af spetsiga torn, än åter bildade en brant wägg emot det sqvalpande wågen334. Luften war fuktig och kall, himmelen merendels mulen[,] skarp335 nordostwind blåste med ihärdig enwishet och medförde tid efter annan skurar af regn, snö och hagel. Träden stodo nakna och på de grå ängarna såg man blott här och der ensliga336 grupper af gula ranuncler, blå violer, bleklagda ☙  sippor och stellarier. På land och flod var ❧ allt337 stilla och tyst, liksom i en sluten graf. Hvem längtar ej att åtminstone på sjelfwa Pingstmorgonen få lyssna till klockornas ljud och se en landtlig skara med andaktsfulla blickar draga till Herrans hus? Men här i hjertat af Sibirien är man redan glad att få se en Ostjak-julle338 skjuta fram ur sitt gömställe mellan buskarna i en bortskymd wik, och att lyssna till gökens galande, tranornas nattliga skri, wågens plaskande emot den isbelagda stranden och det i många brytningar återljudande braket af kullstörtade torosser. 816 Itineraria 5osa 1845_49.indd 816 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Det säges att Jenisej i sitt öfra lopp skall framte de mest pittoreska nejder. Äfwen nedanom Jenisejsk anträffas ställen af sällsynt skönhet, att endast nämna det mångbeprisade bergspasset vid mynningen af medlersta339 Tunguska340; men öfverhufvud lider dock naturen af wildhetens wanliga monotonie. Det är samma skog, samma åsar, samma klippor, samma stränder, samma fjärder ☙  och samma ismassor, som öfverallt ❧ möta betraktarens öga. Så länge resan ännu fortsättes inom det Jenisejska guldlandetl 341 kan man åtminstone342 glädja sig öfwer en och annan wälmående by; men längre fram glesna äfwen byarna och bestå till343 det mesta af små, smutsiga, förfallna kojor, i hvilka den resande ej utan ekel och wederwilja inträder. För öfrigt lider man i denna nejd af en owanlig kyla och frusenhet344. Jag wet ej, om denna kyla345 utgår ur wattnet, luften eller menniskornas hjertan men wisst är, att man ännu i medlet af Junii städse känner ett behof att svepa pelsen bättre omkring sig och ej så [o]gerna346 kryper i en Ostjak-tält emellan stationerna, för att wärma sina leder wid en fladdrande brasa. ☙  ❧ Det obehag, en resa under sådana förhållanden nödwändigt framkallar, mildrades i någon mon genom347 umgänget med den wisserligen svaga, men likwäl högst brokiga befolkning, som dels med, dels emot sin egen wilja lägrat sig wid l. Såsom bekant är, finnas Sibiriens rikaste guldwerk i Jeniseiska kretsen emellan öfra och mellersta Tunguska, wid de Uderejska och Pitska flodsystemerna. Antalet af vaskerier inom detta område säges uppgå ända till 120, hvilka fortlöpa i samma riktning med Jenisej och äro belägna på ungefär lika stort afstånd ifrån nämnda flod.  When using the name Ostyak on the Enisej, Castrén means the Ket. Castrén 1857b: 92–93 as well as the final report to the Academy of Sciences (see p. 954–963) show that he was aware of the linguistic difference between the Ket and what he called the Altaic peoples. The Ket are a people living on the Enisej and its surroundings and their language does not have surviving relatives after the extinction of Kott, Arin etc. In the early 1990s, there were ca. 500 remaining speakers of Ket. Unesco Red Book, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/nasia_ report.html#Ket; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea. ras.ru/en/languages/ket.shtml. (TS)  medlersta ǁ NRF II: Podkamennaja  The River Podkamennaja or Srednij (Stony/Middle) Tunguska runs into the Enisej from the right (east) at N61°35′26″ E90°7′48″. (TS)  Change in the footnote: med Jenisei ǁ och äro belä[gna] Gold production in Siberia tripled after the 1812 law that permitted gold prospecting for all Russian subjects. There were ca. 200 gold producers in Siberia in 1837, especially along the rivers Enisej and Verxnjaja Tunguska (today, Angara). The gold finds in the Minusinsk taiga, including the rivers Birjusa and Uderej were especially rich. Сапоговская  – Мухин 2008: 851; 817 Itineraria 5osa 1845_49.indd 817 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria Лешков – Сапоговская 2009: 602. The River Bolˈšoj Pit runs into the Enisej from the right (east) at N59°1′30″ E91°42′0″, but the River Uderej discharges into the River Kamenka, which runs into the Angara.             (TS) åtminstone ǁ ännu till det mesta ǁ endast frusenhet ǁ kylenh[et] kyla ǁ kylighet [o]gerna ǁ ~ emella[n] – SKSA A721 (1846): ogerna genom ǁ af den Anciferovo is situated at N58°52′24″ E91°51′44″. (TS) för ǁ till Nazimovo at N59°30′50″ E90°55′59″. (TS) 21 May/1 June 1846. här […] likwäl ǁ funnos här Evenki. The Evenki language is one of the Tungusic languages, which are spoken in China, Mongolia and Southern Siberia and were considered endangered in the 1990s. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Evenki. For linguistic details, see the volume of Evenki in this series. (TS) Jenisej-flodens stränder. Då jag i staden Jenisejsk ena dagen befann mig i sällskap med Sibiriska, Petersburgska, Moskowska och Malorossianska Ryssar, med werldsomswärmande Tyskar, med Tatarer, Judar och Kirgiser satt jag den andra i byn Antsyferowa348 och språkade med upplysta Polackar, hvilka här hade sitt högqwarter. Tredje dagen efter afresan hamnade jag i ett Ostjakiskt näfvertält och tillbragte, efter att hafva muntrat tältets af naturen tystlåtna innewånare med brännwin, the och tobak, flere angenäma stunder i förtroligt samtal med det fromma och enfalldiga folket. Den derpå följande morgonen wäcktes jag i båten af ett högljudt ka☙  nondunder. Jag uppslog mina ögon och ❧ såg förwånad åt alla håll, men warseblef endast twenne små byar, en på hwardera sidan om floden. Roddarne upplyste, att den ena af dem tillhörde ”guldsökare”, hvilka egde sina waskerier wid Pit-floden, men för349 communicationens befrämjande hade inrättat åtskilliga contoir wid Jenisej gentemot Nasimowa-by350. Orsaken till kanondundret förklarade åter på ett tillfredsställande sätt den Ryska Kalendern, deri namnen Konstantin och Helena woro med kursiv stil utmärkta.351 Utomdess anmärkte en af roddarne, att ”Guldsökare-byn” kallades Jermakowa, af skäl att att ”Jermak”, såsom orden föllo sig, ”warit Sibiriens första guldsökare”. En annan guldsökare-by, benämnd Lopatinskoje Selo hade nyss först blifvit passerad. Twenne dagar efter nyss omtalta händelse landade jag en wacker Junii morgon wid mynningen af Sym. På detta ställe såg man hwarken Guldsökare-contoir eller ens Ryska bondstugor, ☙  men här352 funnos likwäl ett slags boningar,  ❧ hvilka oaktadt sin torftighet påkalla den resandes synnerliga uppmärksamhet. En Tungusisk353 och en Ostjakisk Furste hade i spetsen för hwar sin 818 Itineraria 5osa 1845_49.indd 818 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports stam seglat Symfloden utföre och slagit sina läger wid dess utlopp, der de efter gammal bruk årligen församla sigli 354, för att betala sin skatt åt kronan och afyttra sitt pelswerk åt Jenisejska köpmän. Marknaden hade ännu icke hunnit taga sin början, men boningarna d. v. s. näfwertälten woro redan uppförda och på wanligt sätt inredda. De stodo fördelade i tvenne gruppe[r]355, den ena naturligtwis tillhörig Tunguser och den andra Ostjaker. De nämnda grupperna hade blifvit ställda på ett betydligt afstånd ifrån hvarandra, förmodligen i följd af den missämja, som allt ännu fortfar att råda emellan dessa till språk, seder och religion åtskill☙  da stammar. ❧ Wid de Ostjakiska tälten rörde sig om hvarandra män, qvinnor, hundar och barn, men wid de Tungusiska wisade sig endast manliga ansigten. Härtill sades orsaken vara den, att Tunguserne äga små renhjordar, till hvilkas bewakning de måste qwarlemna sina hundar och hustrur; Ostjaken deremot är en lös och ledig karl, som på sin höjd besitter hustru och barn, några hundar, en båt och ett näfvertält – allt sådana saker, som han utan svårighet kan taga med sig på marknaden. Utom de nämnda föremålen såg man wid stranden Jenisejska lodjor, barker och båtar i en ansenlig mängd. Infödingarnes farkoster lågo kullstjelpta på backen och woro356 förfärdigade dels af ett enda urhålkadt träd, dels af sammansydda357 näfwerstycken – de förra tillhöriga Ostjaker, de sednare af Tungusisk fabrik. Omkring tälten warseblefs, utom kläder och matwaror, ett stort förråd på korgar, skrin och husgerådssaker, hvilka  församla sig ǁ SKSA A721 (1846): 1. församlade sig ǁ 2. ~ Change in the footnote: m. m. ǁ och andra mindre kända  Mscr: gruppen  woro förfärdigade ǁ bestodo  sammansydda ǁ sammanflätade li. Dylika samlings- eller marknads-ställen (сугланныя мѣста) äro sanctionerade äfwen wid utloppet af floderna Dubtsches och Podkamennaja Tunguska, i byarna Imbazk, staden Turuchansk m. m. 819 Itineraria 5osa 1845_49.indd 819 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  hvarpå ǁ s[om]  högeligen ǁ mest  Castrén also described other events during his journeys, where his spectacles became an object of wonderment or even rage (in Raznavolok 1842 and Permˈ 1845). See p. 356, 1011.  Tungusernas gula physiognomier ǁ de gula Tungus physiognomierna  bak ǁ p[å]  Mscr: hwilken  For pictures, see Fedorova 2017: 18–19, 30–55; Lehtinen, I., 2017: 124–130. till stor del woro förfärdigade af näfwer och utsmyckade med många konstiga zirater. Bågar, pi☙  lar, yxar och knifvar belastade ❧ yttre sidan af tältwäggen. Wid sjelfwa ingången till Tungustälten stod wanligen ett barthuggande svärd eller den så kallade paljma, hvarpå358 en del af skaftet war nedstött i jorden. Medan jag tog i betraktande dessa mångfalldiga och för mitt öga sällsamma föremål, omringade mig efterhand en talrik skara Tunguser. De sågo mig an med nyfikna blickar, smålogo sig emellan och tycktes högeligen359 förundra sig öfwer mina glasögon.360 Jag för min del betraktade med icke mindre förwåning Tungusernas361 gula physiognomier med sina tatuerade, bågformiga prydnader, på de utstående kindbenen, deras långa med perlor besmyckade stångpiskor bak362 på hjessan och hela den egendomliga kostymen. Det mest utmärkande i den Tungusiska klädedrägten är en snäft tillskuren, af sämsk eller ludet renskinn förfärdigad frack. Denna beklädnad är wanligen rikt utsmyckad med glasperlor, klädesrimsor, tagel☙  strån m. m. och så trång, ❧ att den med möda kan tillknytas, ty äfwen Tungus-modet fordrar, att bröstet bör wara öppet, för att den perlbeprydda bröstbetäcknaden måtte få tillfälle att skina i sin fulla glans. Ofwanpå hjessan buro de Symska Tunguserna små, runda Tatar-mössor, hvilka glimmade af idel perlor. Deras korta knäbyxor woro gjorda af fin sämsk; så äfwen skorna, hvilka dessutom pryddes af perlbroderier. Öfwer ena axeln buro Tunguserne ett perlgehäng, hwilke[t]363 uppbar en liten pung för elddon, som äfwen war stickad af brokiga glasperlor.364 I denna lätta och på sitt vis smakfulla kostym rörde sig Tunguserne med en wighet och ett behag, som på det skarpaste stack af emot Ostjakernes 820 Itineraria 5osa 1845_49.indd 820 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports tunga manér, att ej tala om klädedrägten, som hos de sistnämnda bestod i en slarfwig på inre luden, på den yttre fodrad ren- eller harskinnspels samt i några andra lika slarfwiga prydnader. Ett påtagligt företräde hos Ostjakerne härrörde af deras finare anletsdrag, hvilka röjde ett mera Tatariskt än Mon☙  goliskt tycke ❧ och dessutom hade fördelen att ej wara wanställda genom tatuering. Att sluta af blotta physiognomien är Tungusen något listig och beräknande, Ostjaken deremot mera enkel, from och godhjertad. Dessa charaktersdrag röja sig äfwen i sjelfwa beteendet, men wi återkomma snart till detta ämne och gå nu att emottaga de twenne Furstarne, som wisa sig ute på fältet. Det förstås af sig sjelft, att Tungus-Fursten war klädd i en utmärkt lysande drägt efter sitt folks maner, men hans365 Ostjakiska broder bar på sig en päls, hwarpå ryggsidan war nästan alldeles bortbränd. Den förre trädde mig till möte med mycken wärdighet, aftog mössan och räckte mig sina fingerspetsar till wälkomsthellsning; den sednare hellsade mig blott med ett enkelt och ärligt handslag. Härpå togo mig de begge Furstarne i sitt huldrika hägn, de ställde sig en på hvardera sidan om mig och beledsagade mig på detta wis till Tungus-Furstens tält. En talrik skara Ostjaker och ☙  Tunguser åtföljde oss under wägen, ❧ men i tältet inbjöd Fursten, utom oss resande, endast sin Ostjakiske embetsbroder, några Starschiner och sina närmaste anförwandter. Den Furstliga boningen bestod af ett wanligt näfwertält366 med marken till golf och några stenar till eldstad. Fursten lät utbreda ett par renhudar på golfwet och367 de närwarande satte sig på dem rundt omkring den kyttande elden. Här war jag nu i tillfälle att anställa närmare betraktelser öfwer Tungusernas egendomliga lynne och character. Allt deras tal  hans ǁ den  näfwertält ǁ SKSA A721 (1846): renhudstält  och ǁ SKSA A721 (1846): 1. för ǁ 2. ~ 821 Itineraria 5osa 1845_49.indd 821 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  bland […] sällsynt ǁ sällsynt  ingen enda ǁ SKSA A721 (1846): ingen  Sable (Martes zibellina) was perhaps the most important and most famous of all Siberian mammals that have been hunted for their fur. Over 11,000 sables were killed in Siberia in 1912, but because of the drastic decrease of their population, they were officially protected from 1913 to 1916. By the 1930s, the overhunting of sable had led practically to its extinction, but the population has revived since then. Brofeldt 1916; Щипанов 2015. (TS)  Mscr: att  deras seder ǁ 1. s[eder] ǁ 2. ~ och utmärkte sig genom en bland368 infödingar sällsynt klokhet och belefwenhet; men råkade jag tillfälligtwis göra en fråga om zobel-fångsten, så drog man straxt öronen åt sig och det ropades ifrån alla håll: ”Batjuschka, Batjuschka, Vasche Lahorodje!” och alla försäkrade med en mun, att ingen369 enda zobel blifwit sedd allt sedan fädernas tid ehuru det är en känd sak, att de Symska Tunguserne idka ett ganska rikt zobelfänge.370 Med tillhjelp [af]371 den Sibiriska talisma☙  nen – brännwinet lyckades det mig att ❧ i någon mon beweka Tungusernas misstrogna hjertan, i följe hvaraf somliga med mycken öppenhjertlighet började omtala sina sällsamma skogsäfventyr. En af de närwarande blottade till och med sin kropp och wisade derpå ärren af tretton sår, erhållna i en strid med skogens herre, björnen. Ansatt af den wäldige hade mannen warit ohjelpligen förlorad, om ej hundarna kommit sin husbonde till hjelp och gifwit björnen sysselsättning på jemt så lång tid, som jägaren behöfde för att bringa sitt lif i säkerhet. På sådana berättelser woro Tunguserne mycket frikostiga; men i allt sådant, som rörde deras372 seder, bruk och hedniska Gudalära, iaktogo de fortfarande en djup förbehållsamhet. Deremot anställde man på sistone en ringdans, som beledsagades af en ganska wacker och melodisk sång. De dansande, som bestodo af raska ynglingar, fasthöllo hwarandra under armarna och bildade en så tätt sluten krets, att de enskillda individerna nästan ☙  försvunno för åskådarens blickar. Li❧kaså blef under dansen, som utfördes på fria fältet, den enskildta ansträngningen omärkbar, och det tycktes såsom skulle en osynlig, mechanisk kraft hafva gifvit den massiva gruppen sin styft taktmessiga rörelse. Ännu ett annat prof på sin skicklighet i ridderliga bragder ådagalade Tunguserne genom 822 Itineraria 5osa 1845_49.indd 822 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports följande lek. Twenne personer fasthöllo i hwardera ändan ett rep, som de med all kraft svängde omkring i luften, härwid noga aktande, att repet under svängningen ej fick widröra marken. Emellertid hoppade en tredje person barfotad öfwer repet och upptog derunder från marken båge och pilar,373 spände bågen och afsköt pilarna, utan att repet en enda gång widrörde hans bara ben.  – Djerfwa Tunguser sågos på samma sätt blottställa sina ben för egget af paljmá, som en på marken utsträckt person svänger omkring sig efter yttersta förmåga. Emellertid utföras de svåraste, eller åtminstone de mest beundrade konststycken wid magiska förrättningar af Schamanen, men relationen derom önskar jag bespara till ett annat tillfälle. ☙  ❧ Ifrån Tungusernes tält beledsagar oss nu Ostjak-Fursten till de sina. Här möter oss genast en flägt af den glada, öppna, oskuldsfulla hjertlighet, som företrädeswis har sitt hem i låga tjäll, under slitna plagg. Det lönar redan mödan att se, med hvilken oförställd wälwilja dessa åldriga gubbar under ödmjuka bugningen och med blottade hjessor hellsa374 oss wälkommen till sina fattiga tält. Qvinnor och yngre personer gifwa sitt deltagande tillkänna, derigenom att de [med] mycken ifwer fastbinda hundarna, rena fältet, feja tälten och werkställa sin toilette. Härwid består hufwudsaken i hårets kammande, flätande375 och benande. Uti hwardagslag låta Ostjakerne sitt hår hänga i wild förwirring öfver skuldror, panna376 och kinder377; men wid högtidliga tillfällen plägar håret uppkammas och undangömmas af männerna i en stångpiske och af qvinnorna i twenne flätor, hvilka nedhänga en på hvardera kinden. Dessutom378 wisa sig männerna nu uti sina bästa harskinns-pel☙  sar, men Ewas döttrar bära på sig endast ❧ ett brokigt, fotsidt linne med en liten krage, som är  pilar, ǁ pilar samt  hellsa ǁ bjuda  flätande och benande ǁ SKSA A721 (1846): benande och flätande  panna ǁ ansigte  kinder ǁ SKSA A 721 (1846): tinning  Dessutom ǁ 1. Denna ger ǁ 2. Det förstås att Ostjak 823 Itineraria 5osa 1845_49.indd 823 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  räfwar ǁ SKSA A721 (1846): ekorrar  bäfrar ǁ SKSA A721 (1846): räfvar  lärdomar ǁ råd ǁ SKSA A721 (1846): råd och lärdom  brännwins-/flaska  till och med ǁ icke en gång tillknäpt öfver bröstet. Fursten gör sig inga bekymmer med toiletten, men anför likwäl till ursäkt för sin ryggfria pels, att han ingen bättre äger, ty under sistförflutna winter har han endast fångat 150 räfwar379, 4 zoblar, några bäfrar380, wargar och wildrenar. I sanning en ringa fångst, och tager man härvid i betrakta[n]de, att mjölpudet i Jeniseiska kretsen betalas med 5. Rub[e]l B[an]co, så må ett och annat hål i pelsen gerna ursäktas. Med Ostjak-Fursten är dessutom förhållandet sådant, att hans resliga wäxt, hans sköna ansigte och framför allt hans ädla, anspråkslösa hjerta öfwerskyla smärre brister i beklädnaden. Må wi derföre med ögat tillykt för tingens wanskliga natur träda i Furstens tält och knyta en förtroligare bekantskap med den Furstliga familjen. Wårt öga träffar här Furste-fadren – en bräcklig gråhårsman, som sitter bakom härden och efter utseendet håller på att gifva wisa lärdomar381 åt de twå lefnadsglada piltarne, hvilka påtagligen äro Furstens söner. Furstin☙  nan ❧ sitter i ett afsides hörn af tältet och börjar wid wår ankomst pyssla om ett litet barn, för att derigenom dölja sin förlägenhet. Äfven hon, fastän Furstinna, bär på sig ingen annan klädnad än linnet, och eger inga andra prydnader än sitt hjertas fromma oskuld. Jag intog det mig anwisade sätet höger om eldstaden bredwid Fursten, hvilken i största tysthet skötte om en brännwins[-]flaska382, som jag anförtrott i hans omvårdnad. När winet efterhand hade löst den inneburna Ostjakiska phlegman, började Fursten omtala sina öden och lidanden under nästförflutna wintern. Den stackars mannen hade sträfwat efter sin yttersta förmåga, men med föga framgång. Långt ifrån att ligga stilla i torftältet, hade han dragit ut till skogs redan på första snön. Irrande kring skog och mark sade han sig till383 och med blott i 824 Itineraria 5osa 1845_49.indd 824 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports yttersta nödfall hafwa uppslagit näfvertältet och wanligen tillbragt sjelfva natten på öppna drif☙  vor384. Man ❧ föreställe sig den redlige385 mannens förtwiflan, när han efter386 dagens mödor lägrar sig wid elden, som hustrun tillredt under wäntan på willebråd, och han ej har att räcka den ömma wännen så mycket som en ripa att läggas i grytan. Det klena mjöl-förrådet och den under sommaren besparda, torra fisken hade i förtid tagit slut, och man war ofta387 nödsakad att förtära köttet af wargar och andra rofdjur388. Det är wisst att äfven sådana öden erfordra sitt hjeltemod. Sedan Fursten slutat sina jeremiader öfwer det närwarande, började hans gamle fader utbreda sig öfver den förflutna tiden,389 då räfwar hoppade i hvarje buske och zoblar fångades i hvarje stubbe. Gubbens skildringar röjde på det tydligaste, att hans egen ungdomstid redan hunnit blifva för honom en sagolik dröm, ty för att ej tala om hans underbara zobelfänge, hvilket nästan liknade det det stora fiskafänget390, berättade Gubben om Gudarnes wandring på jorden, Schamanernes flygt i ☙  luften, andarnes uppenbarelser ❧ och trollens strid, såsom skulle han sjelf warit ett ögonwittne till slika tilldragelser. Hwad han ordade om sina fäders religiösa insigter, innehöll mycket af intresse, som här blefwe alltför widlöftigt att omtala. Jag will med stöd af Gubbens berättelser endast anmärka, att de Jenisejska Ostjakerne, ehuru Christna, ännu dyrka tre mäktiga Gudamakter: 1. Himmelens Gud, som de benämna Es, 2. En underjordisk qvinlig Gudomlighet, som benämnes Imlja, 3o) Jordens Gud  – Björnen. Om björnen hyser Ostjaken den föreställning, att han icke är ett djur som alla de andra, utan djurfällen hos honom blott utgör en förklädnad, hvarunder han döljer en mensklig skepnad samt en Gudomlig kraft och wishet.  drifvor ǁ SKSA A721 (1846): drifvan  redlige ǁ arma f  efter ǁ ur  ofta ǁ nö[dsakad]  rofdjur ǁ ~, hvilka  tiden, ǁ ~ öfver sin ungdomstid  fiska-/fänget 825 Itineraria 5osa 1845_49.indd 825 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  bågskjutning ǁ olympisk  församlat sig ǁ SKSA A721 (1846): samlats  så ǁ SKSA A721 (1846): 1. som ǁ 2. ~  ring-/dans Samma föreställning är i sjelfwa werket rådande äfven hos Tunguser, Samojeder och alla Finska stammar; men den Jenisejske Ostjaken gör björnen ännu dessutom till en wäktare för hela den lägre ☙  andewerlden. Denna makt delar björnen ❧ med Imlja, hvilka begge synas wara underordnade himmelens Gud. Efter denna korta utflykt till forntiden återwända wi till det närwarande och gå att åskåda en bågskjutning391, hvartill de unga Furste-sönerna i wänlighet inbjuda oss. Här stå redan på fältet, uppställda i led, byns unga män och pröfwa med senfull arm styrkan af sina bågsträngar. Bakom ynglingarna står en rad af blomstrande tärnor, hvilka församlat392 sig för att åskåda leken. Det är äfwen troligt, att mången yngling, som med jernpilen träffat istorossen derborta, skjutit en annan mera vek i de unga tärnornas hjertan. Det sistnämnda målet synes i sjelfva verket wara det enda sannskylldiga, ty med jernpilen är men just icke angelägen att träffa ett gifwet mål, utan de afskjutas endast för att utwisa de unga svennernas armkraft. Derföre se wi dem ofta riktas upp i toma rymden, der de jaga den ena den andra, likt flygan☙  de falkar. Med tjusta ❧ blickar beskåda tärnorna hvarje wäl afskjuten pil och hellsa med ett uthållet hee! den lyckliga skytten. Huru ljuft detta bifallsrop ljuder i ynglingens öron, derom wittna tillräckligt hans rodnande kinder. Jag hade trott mig efter lekens slut få åskåda en olympisk seger-belöning, men denna uteblef så393 när som på twenne pilar, hvilka utan all förtjenst skänktes åt mig af Furstens söner. Kanske låg dock någon ting olympiskt till grund för den ringdans394, hvari man på sistone svängde sig omkring på det fria fältet. Dansen utfördes på Tungusiskt wis, endast med den åtskillnad, att här både 826 Itineraria 5osa 1845_49.indd 826 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports svenner och jungfrur deltogo i dansen. De bildade likwäl hvar sin särskildta halfbåge, ty den nordiska kyskhetskänslan förbjöd dem, att räcka hvarandra armen, och man såg derföre under hela dansen ett litet tomrum emellan hwardera395 halfbågen. ☙  Under wistelsen wid marknads❧platsen396 förflöto twenne dagar, hvarefter resan fortgick med få afbrott ända till Turuchansk. Stränderna af Jenisej woro allt framgent befolkade med Ryssar och Ostjaker, bland hvilka de förra ägde hus och hem, men de sednare endast en båt och ett näfvertält. Allt utwisade att man nedanom Sym redan397 befann sig utom gränsorna för det wälsignade guldlandet. Ty för att ej tala om Ostjakernas nödställda belägenhet, woro sjelfva Ryssarne så utblottade, att många ibland dem nödgades dölja sin nakenhet med brokigt sammanflickade Ostjakslarfwor. Nästan i hvarje by såg man någon boning, som blifvit lemnad förgängelsen till rof och bland bebodda398 hus bestodo de flesta af ömkliga kojor. De ägde merendels helt små med kattguld399 betäckta fönster-gluggar, skorstensrör af träd och låga, platta tak, hvilka prunkade med hvarje handa cryptogam-wexter och utgjorde byns enda blomstergårdar. Inwändigt herbergerade dessa kojor wanligen blott swaga och sjukliga personer, ☙  ty de arbetsföra bedrefvo ❧ nu som bäst sitt fiskafänge utmed stränderna af Jenisej.lii 400 De      hwardera ǁ de marknads-/platsen redan […] sig ǁ lefde bebodda ǁ de Bulletin: Marienglas. Marienglas is actually a specific gypsum mineral, selenite, which can be more or less transparent. ‘Cat gold’ is a name for a much broader array of different glittering minerals, although often only meaning pyrite or mica, and has often been used allegorically. It cannot be said whether Castrén’s contemporaries immediately understood cat gold as meaning a specific mineral or not. Brockhaus Enzyklopädie 7: 343 [Gips] 401–402 [Glimmer]. (EB – TS)  Change in the footnote: rofwor ǁ ~ och Vorogovo is situated at N61°1′40″ E89°37′8″ and Verxneimbatsk at N63°8′59″ E87°58′51″. (TS) lii. I norra delen af Jenisejska kretsen utgör fiskafänget den hufvudsakliga näringsgrenen. Åkerbruket idkas ej med allwar norr om staden Jenisejsk. Inom hela den Antsyferowska volosten, som sträcker ifrån mynningen af Kem i söder ända till Inserowska vinterlägret i norr och utgör i längd wid pass 600 verst, upptagas blott 1000 desjatiner wid pass af åkerjord. Rågen sås alldeles icke norr om Nasimowa och Worógowa är den sista by, hvarest man utsår korn. Potates-odlingen fortgår ända 827 Itineraria 5osa 1845_49.indd 827 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  efter ǁ med  The original mscr of the section beginning from here is KK Coll. 539.26.19 p. 169–176. It consists of four sheets of ca. 18 x 22 cm. It is published in its entirety on p. 845–847.  In the Russian tradition, the combination of bread and salt has been and still is considered as providing good luck. Therefore bread and salt are also given as a present for example at housewarming parties. Wikipedia: Хлеб-соль, https:// ru.wikipedia.org/wiki/Хлебсоль. (TS) sistnämnda woro lägrade än i ett näfvertält, än i en riskoja, än wid sjelfwa stranden under bar himmel. Medan de uppehöllo sig i fiskeläget, tycktes deras lefnadssätt föga skilja sig ifrån infödingarnes. Åtminstone såg jag dem efter401 hvarje notwarp sönderskära några lefvande fiskar och förtära dem på stället utan salt, bröd och andra kryddor, alldeles på måsens sätt. Det402 heter wäl, att fisken sålunda förtärd skall skydda emot den här mycket gängse skorbuten, men jag förmodar likwäl, att det icke är ☙  för ❧ sin hellsas bewarande, utan af helt andra orsaker, som den Sibiriska Ryssen försakar sitt heliga chleb-solj.403 Den enda sannskyldiga orsaken är nöden, ty hela den Jenisejska norden, som genom sitt rika pelswerk tillförene ansågs utgöra Sibiriens rätta guldland, har genom anläggningen af waskerierna och den häraf föranledda stegringen på priset af alla lifsförnödenheter, nedsjunkit i det djupaste elände. Det Turuchanska landet, som både genom sin aflägsenhet och sin fattigdom på producter ej kan taga någon wäsendtlig skade-ersättning på vaskerierna, lider naturligtwis mest genom deras tillwaro. För att rädda dess bebyggare ☙  från fullkom❧lig hungersnöd, har kronan nödgats taga dem på rota och under hela wintern förse dem med föda, som wäl utdelas i egenskap af lån, men föga torde komma att återbetalas. till Imbazk; rofwor, rätikor och kål froda sig ännu i Turuchansk. Såsom ett wigtigt hinder för åkerbrukets bedrifwande anför man utom klimatets stränghet landets sterila beskaffenhet på högra sidan af floden och strändernas låga, för öfwerswämningar blottställda läge å den venstra. Dessutom säges den venstra sidan wara uppfylld dels af sanka kärr, dels af ofruktbara moar, hvilka twinga landsmännen att ofta beså sin åker på ett afstånd af 40 till 60 verst ifrån flodstranden. 828 Itineraria 5osa 1845_49.indd 828 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Dessa riksens fattighjon utgöra annars en egen mikrokosmos, som den resande ej utan ett wisst intresse åskådar. Han träffar här Ryssar404, Polackar, Tatarer, Estländare, Permier, Ostjaker, Samojeder, Tunguser m. m. I religiöst hänseende indelas ortens innewånare allmänneligen uti twenne classer, af hvilka den ena innefattar rätt-trogna Greker, den405 andra åter alla Duchobortser, Skobtser, Raskolniker406, Katoliker, Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga bekännare af den Samojediska, Ostjakiska och Tungusiska religionen. De rättrogna äro till största delen af det slags menniskor, hvilka i Sibirien betcknas med namnet: olyckliga407 och tillförene gjort sig kända såsom tjufvar, lurendrejare, förrymmare m. m. Man träffar bland detta folk en och annan, som föreger sig hafva warit herre på ett ☙  eget botten; men största delen ❧ af deporterade i Turuchanska kretsen lärer dock bestå af lifegna.408 Utan afseende på deras fordna stånd och vilkor äro de nu i det närmaste hvarannan lika, ty olyckan har den egenskapen att jemna yttre förhållanden. I andelig motto är deras inflytande likwäl mycket olika, i ty att den hos somliga förödmjukar, hos andra åter förhärdar hjertat. Grofwa brottslingar röja wanligen köld409, liknöjdhet och förhärdelse, klaga ofta öfver orättwisa domar och i stället för att wisa ett ångerfullt och botfärdigt sinne iaktaga410 de ett trotsigt och hånfullt beteende. De som icke förhärdat sig i brottets skola, yppa wanligen wekare411 känslor och längta städse att återse Rysslands kära sol. Religiösa förbrytare bära naturligtwis sitt kors med tålamod; de betrakta sig såsom trons heliga martyrer och wänta belöningen för sina lidanden i det tillkommande. Bland dem wäcka i synnerhet Ducho[bo]rtserne den resandes sympathier. Dertill bidrager i någon  Ryssar ǁ Moskowiter  den ǁ men ~  The Duxobory are a faction of the Old Believers or Starovery. Raskolˈniks is a general title for them used by outsiders. The skopcy are a religious group whose members’ most important hallmark has been castration. The skopcy were exiled to Siberia in the 18th century. Vlasov 1999: 71; Большая российская энциклопедия 30: 361 [Скопчество]. See also p. 1157–1158. (TS)  olyckliga ǁ 1. ~ och nästan blo[tt] ǁ 2. ~ och bestå  In addition to voluntary immigration from the west to Siberia, criminals were exiled there since the early 17th century. Mass deportations did not begin until the 1760s, when they were connected to the industrialization of the region. Ca. 62,500 people were deported during the 1840s, but the numbers were at their largest in the 1870s when over 17, 000 people were sent to Siberia. The most important centres of deportation were situated in West Siberia. At the end of the century, 4.8 % of all deported people lived in the Zabajkalˈskij region. Зуляр  – Снытко 2014: 201–209. (TS)  köld ǁ trotts  iaktaga ǁ förråda de wan  wekare ǁ af otå 829 Itineraria 5osa 1845_49.indd 829 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  han added in pencil, unclear if by Castrén or somebody else.  A Russian born in Siberia. Sometimes Sibirjaks are characterized also with special anthropological features distinguishing them from Russians of the European side of the empire. Жигунова – Фурсова 2009: 102. (TS)  passagerare-/fot  will ǁ bl  rotfrukter ǁ ~ och  krukor ǁ blomkrukor ☙  mon  ❧ redan det wackra utseende, som på ett fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserne framför större delen af ortens öfriga bebyggare. Deras wackra anletsdrag wanställas icke heller af de fåror och skrynklor, som wanligen utgöra brottslingens Kains-märke. Duchobortsen wisar städse en ren och öppen panna, han fäster gerna sin svärmande blick wid himmelens blå och man ser honom ofta i tysthet förrätta sin andakt i naturens rymliga tempel  – det enda han äger och såsom tempel erkänner. I sitt yttre beteende är Duchobortsen stilla anspråkslös och tillbakadragen. Å ena sidan gör han412 ej wäsen af sin förnäma Ryska extraction, såsom fallet plägar wara med de öfriga deporterade, och i den andra nedlåter han sig ej heller till den infödde Sibirjakens413 krumsmidiga bugningar och ekelfagra tal. Duchobortsen bär korteligen en Rysk bondes enkla maner och synes äfven i öfrigt hafva blifvit sitt stånd trogen. Han är öfver all måtta arbetsam, gästfri utan beräkning, tjenstwillig och hörsam i allt, som ej angår hans ☙  religiösa ❧ öfvertygelse. Genom sin drift och omtänksamhet förmår han i sjelfva det Turuchanska landet skapa sig en huslig trefnad, som man förjäfves söker hos de öfriga Colonisterne, hvilka i hopp om snar befrielse från sin deportations-ort uppehålla sig här på passagerare[-]fot414. De sistnämnda äga utom ett nödtorftigt bo föga eller intet, som till lifvets njutning och beqvämlighet hörer. Hos Duchobortserna finner man deremot många ting, som den resande i denna nejd icke ens kan göra sig räkning uppå. Jag will415 endast nämna deras trädgårdstäppor med sina herrliga rotfrukter416, sina blommande wallmon, astrer, geronier m. m. Ömtåligare planter drifvas i krukor417, och jag har mången gång med wemod betraktat den ömhet, hvarmed en stackars deporterad jungfru wårdar 830 Itineraria 5osa 1845_49.indd 830 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports sig om sina418 små blomster419, hvilka liksom hon sjelf twina bort och blekna, sedan de blifvit förflyttade under nordens kalla himmel. ☙  ❧ I den ödemark, hvarest wi nu befinna oss råkar420 den resande i ganska stor förlägenhet om en fridfull, för litterära sysselsättningar egnad boning. Oaktadt sin idoghet bebo till och med Duchobortserna endast låga hyddor, ty de ärliga landtmanna-näringarna gifva i Turuchanska landet en winning, som icke421 en gång förslår till lifvets nödwändigaste behof, ännu mindre till uppbyggande af ordentliga hus. Här finnas wäl twå eller tre handlande422 bönder, hvilka äga en öfverflödig stuga, uppfylld med speglar423, helgonbilder och en lysande the-service424 men det här förefallit mig, såsom skulle dessa velmosher wara mera angelägna att wisa sina dyrbarheter, än att skänka ☙  ett her❧berge åt den resande. Såsom den förnämsta bland detta slags notabiliteter må jag omnämna en Malorossiansk qvinna i Öfra-Imbazk, hvilka sjelf gaf425 mig den uppriktiga försäkran, att hon icke är synnerligen svag för gäster. Med denna dame är förhållandet dessutom sådant, att hon älskar upplifva sina söderländska känslor med nordiskt vin, hvilket ingifver henne mera tapperhet, än för den resandes wälbefinnande godt är. Uti detta huswillhets tillstånd känner den resande en osäglig glädje, då han omsider wid mynningen af Nedra-Tunguska426 varsnar tinnarna af ett Gudi helgadt kloster.427 Naturligtwis hoppas han här få lägga ned sin wandringsstaf och hvila sig efter mödorna. Ty wärr blir han äfven denna gång sviken uti sina förhoppningar, ty i det ramlande ruckel, som föreställer kloster-bygnaden, ☙  finner knapt prior ❧ ett skygd för sin grå hjessa. Och nu återstår för den resande ingen annan tillflyktsort än den wanfrejdade staden Turuchansk,           sina ǁ dessa blomster ǁ blommor råkar ǁ sväfwar icke ǁ knapt handlande bönder ǁ velmoscher d. ä. ~ A mirror symbolizes the visible world. In the Mongolian shamanistic tradition, it is meant to frighten evil forces and spirits, to reflect everything including the most secret thoughts, and to turn away the projectiles of an evil force. Tucci  – Heissig 1970: 137; Heissig 1980: 19. (TS) the-service men ǁ the-service. För att få tillfälle att åt den resande framwisa sina dyrbarheter och tilläfventyrs i hopp att genom honom winna en långväga rykte är en slik velmosch alltid glad att gaf ǁ f[örsäkrade] The River Nižnjaja Tunguska runs into the Enisej from the right (east) at N65°47′0″ E87°57′20″. (TS) The monastery was founded in 1657. The village around it was called Monastyrskoe. It was situated at N65°47′23″ E87°58′0″ where also the town of Turuxansk was moved in 1917. Акишин 2009: 321; Резун – Хромых 2009. (TS) 831 Itineraria 5osa 1845_49.indd 831 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  nyssnämnda ǁ denna  И. С. Пестовъ, Записки объ Енисейской губернiи иосточной Сибири, 1831 года. Москва 1833.  ifrågawarande ǁ nedanstående  Castrén cites Johann Eberhard Fischer (1697–1771), a German historian who took part in the so-called Great Siberian Expedition of 1733–1743 in 1740– 1741. His Sibirische Geschichte was published in 1768. Gmelin 1999: 40, 312–313. The town of Turuxansk (originally Novaja Mangazeja) was founded at the mouth of the River Turuxan in 1672 after the town of Mangazeja at the Taz had been abandoned. In 1917 it was moved further to the village of Monastyrskoe on the opposite bank of the Enisej. Резун  – Хромых 2009. (TS) som blott är belägen vid pass trettio verst från klostret. För att skingra den ängslan, som närheten af nyssnämnda428 stad ingifver, vilja wi under wägen genomägna en legend, hvarigenom det förberörda klostret wunnit sin ryktbarhet. I sina anteckningar öfver Jeniseiska Gouvernementet börjar Pestow429 ifrågawarande430 legend med den otvifvelaktigt falska uppgift, att staden Turuchansk eller den förr så kallade staden Mangaseja omkring år 1600 stod 400 verst nordligare wid Jenisej-stranden, eller på det ställe, hvarest för det närwarande byn Chantaika är belägen.liii 431 Staden befann sig wid denna tid, säger Pestow, i ett blomstrande läge och war befolkad med ett talrikt borgerskap. Hos en af stadens rikaste köpmän tjenade såsom handelsdräng legendens ☙  hjelte: ❧ Wasilij med tillnamnet Mangaseiskij. Emedan han war en from, trogen och rättskaffens tjenare, hade husbonden anförtrott all sin egendom i hans wård. Men då Wasilij en natt biwistade den tidiga ottesången i Herrans hus, hände honom den olycka, att tjufwar gjorde inbrott i magazinerna och bortförde en stor del af egendomen. Köpmannen misstänkte Wasilij för delaktighet i brottet och öfverlemnade honom i makthavande Vojevodens händer för att tvingas till bekännelse. Ynglingen ställdes på pinbänken, men då han ej lät förmå sig till ett falskt wittnesmål emot sig sjelf, gaf honom den förbittrade köpmannen ett så starkt slag i hufvudet, att Wasilij i ögonblicket afled. Man förklarade honom för en förhärdad syndare och hans döda kropp kastades utan all ceremonie ut på fria fältet till ett rof för hundarne. liii. Enligt Fischer anlades Mangaseja år 1601 wid Tasfloden på ett afstånd af vid pass 600 verst ifrån Turuchansk. 832 Itineraria 5osa 1845_49.indd 832 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Mera432 än ett halft sekel efter denna händelse timade i det heliga Trefaldighets klostret wid Turuchansk följande under. Klostrets föreståndare och grundläggare, benämnd Tichon, förnam under sina nattliga böner en Gudomlig röst, ☙  som ❧ bjöd honom att gå till det redan ödelemnade Mangaseja och bringa de jordiska qvarlefvorna af den orättwist dödade Wasilij i helgedomens sköte. Fader Tichon, lydig i all Herrans bud, gaf sig genast å färde och tillryggalade i egenskap af wandrande pilgrim den långa och alldeles obanade wägen till Mangaseja. Ankommen till stället warseblef han midt433 i den kallaste vinter ett grönskande434 blomsterfält, hwarpå en, såsom det tycktes honom, nyligen insomnad yngling låg försänkt i ljufva drömmar. Gubben knäböjde wid ynglingens sida, sände en andaktsfull bön till höjden, tog så den döda Wasilij i sina armar och begaf sig genast på återwäg. Med den kära bördan wandrade han i435 stränga vinterkölden genom drifvor af snö, men såg rundt omkring sig endast gröngräs och doftande blommor. Utan att njuta någon föda eller hvila, gick han till fots mera än 1000 verst och kände likwäl ingen hunger, ingen trötthet. Legenden uppgifver, att hela färden war fulländad inom loppet af några få dagar, hvilket allt tillfyllest ådagalägger, att Wasilij war en helig ☙  och ❧ rättfärdig Guds man. Också dyrkas han ännu i dag af ortens innewånare såsom ett helgon, ehuru han icke är formligen kanoniserad. Utan att inlåta oss i några kritiska undersökningar öfver authentien af denna wackra legend, wilja436 wi nu göra wårt första inträde i staden Turuchansk. Härwid kommer det oss wäl till437 pass, att aftonen är ljus och klar, ty i438 saknad af en noggrann local-kännedom löper wandraren fara att på en mulen och regnig dag bryta sitt ben på de        Mera än ǁ Wid pass midt ǁ ett grönskande ǁ blomstra[nde] i ǁ genom wilja […] nu ǁ gå wi nu till ǁ wid i […] local-kännedom ǁ i okunnighet om alla de 833 Itineraria 5osa 1845_49.indd 833 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  Joukahainen ǁ unge ~  likwäl ǁ ~ såsom nykomlingar  om ǁ öfver murkna och slippriga bräder, som skola ersätta trotoirerna, eller åtminstone drabbas af samma olycka, hvarmed gubben Wäinämöinen i wårt Finska epos bestraffar Joukahainen439, då han qwäder den unge mannen ”ned i kärrets dy till midjan”. Nu deremot kunna wi med iaktagande af nödig försigtighet till och med skänka några ögonblicks uppmärksamhet åt de lutande gaflarna, hvilka wetta åt ☙  gatan; de platta, ❧ torfbetäckta taken; de mossbelupna wäggarna med sina till torkning upphängda fiskhufvuden; de med papper, kattguld och lakskinn tilltäppta fönstergluggarna m. m. Då hvarken plank eller portar åtskilja gårdstomtarna ifrån gatan, så störas wi esomoftast uti wåra antiquariska betraktelser af en skara stora och till utseendet fruktanswärda draghundar, hvilka med ett förfärligt tjut rusa emot oss wid hvarje hus. I afsigt att befria oss ifrån deras misshandling wisar sig merendels en rytande kämpe, klädd i raggig renskinnsfäll, med Kosak-märket i mössan. Men hvem skall hjelpa oss förbi den gräsbetande rådsförsamling, som tillspärrat gatan derborta? Se här trippar en Dame i röd klädning, röda skor och en slöja a là Jenisejsk; – det är klart, att hon hastar till wår undsättning och befrielse. Wandra wi nu wår bana fram i samma riktning, så nå vi innan kort stadens betesrika, hornbetyngda forum. Här öppna sig för oss nya utsigter, nya föremål för betraktelsen. ☙  Utom strandgatan eller ”façaden” warse❧blifwa wi nu äfven en kärrgata eller den så kallade ”kokuj”. Begge gatorna äro af fullkomligt samma architectyr och utseende, blott deri olika hvarandra, att de rika och förnäma tagit façaden i besittning, då deremot kärrgatan, åtminstone för det närwarande, bebos af idel bakstuguhjon. Ehuru stadens herrlighet nu ligger utbredd för våra blickar, sväfwa wi likwäl440 uti mycken owisshet om441 834 Itineraria 5osa 1845_49.indd 834 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports en mängd föremål, som möta wårt öga; ty det är för nykomlingen en ganska svår sak att i Turuchansk skilja kyrkan ifrån ett salt-magazin och högwakten ifrån en krog. Wi wilja så mycket mindre uppehålla442 oss wid de enskilta föremålen, som de flesta bland dem nödwändigt skulle inleda oss i alltför allwarsamma betraktelser öfver tingens vansklighet, att endast nämna de gamla kyrkruinerna, de nedramlande handelsmagazinerna, ☙  den lutande timwisaren ❧ med Middendorffs443 tafla uppå o. s. v. De onekligen gladaste föremålen för wår blick utgöras af några wid stranden uppresta Samojed-tält, men wi hinna ej taga dem i närmare skärskådande, ty här träder oss till möte en ”Herodes af Bethlehem”  – en man i bonjour, gröna glasögon och röda skor. Redan af den förnäma utstyrseln kan man sluta, att han är stadens högsta styresman, men hwem skulle tro, att samma man tillförene warit Student i Charkow, att han äfven försökt sin lycka på scenen och genomgått andra sällsamma444 öden, tills han omsider hamnat såsom tjenstförrättande Länsman i Turuchansk! Med mycken artighet inbjuder oss den fordna Studenten i sin boning, hvarest wi finna hela den Turuchanska societeten församlad. Denna societet består utom huswärden af en läspande Kosak-Fändrik, af en själasörjare, som njutit sin upp☙  fostran i Jakuzk, och en hellsowårdare, hvilken ❧ försäkrar sig hafva sett twenne solar lysa liktidigt på den Turuchanska himmelen  – en observation, för hvilken han hoppas erhålla kallelse till medlem af något lärdt gille, hotande att i annat fall lemna alla vetenskapliga445 forskningar på båten. Efter all werldens sed sitter sällskapet vid en flaska – jag vill ej säga: hvad slags win, och rökar en tobak, som är tillredd af gröna blad och björkspånor. Medan herrarna sitta och språka wid glaset, skulle  uppehålla oss ǁ 1. inlåta oss i sys ǁ 2. dröja  Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894) who led the expedition to Siberia in 1843–1845. Also Castrén’s expedition was principally considered as a part of Middendorff ’s expedition, although Castrén was not subordinated to him in any way. Сухова  – Таммиксаар 2005. (TS)  sällsamma ǁ otroliga  vetenskapliga ǁ lärda 835 Itineraria 5osa 1845_49.indd 835 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  Emellertid […] wi ǁ 1. Här ǁ 2. ~ här  icke […] uppköper ǁ SKSA A721 (1846): icke köper  der ǁ derwid  egentligen blott ǁ SKSA A721 (1846): blott  finner man ǁ finnes  hela den ǁ SKSA A721 (1846): den  Changes in the footnote: Jenisej ǁ Turuch[an] sedan ǁ derpå Turuchan har ǁ Turuchan på The River Xudosej runs into the River Taz from the right at N65°36′8″ E82°23′16″ and the River Pokalˈ-ky into the Xudosej from the right 43 km from its mouth. The only river today that is called Voločanka runs into the River Xeta on the Tajmyr Peninsula, but it is not the one that Castrén meant. (TS) man hålla dem för de bästa wänner i werlden, men onda tungor förtälja icke desto mindre, att de besagde qvadrumvirerne skola bilda twenne emot hvarandra fruktanswärdt fiendtliga partier. Emellertid446 wilja wi lemna deras bedrifter utan all widare uppmärksamhet. Min ankomst till Turuchansk inträffade wid ☙  tiden för årsmarknades firande. ❧ Ehuru i och för sig obetydlig, är denna marknad likwäl i vigt för stadens innewånare; ty den som icke447 der448 nu uppköper sitt socker af Jeniseiska köpmän för 2 Rub[el] 50 kop[ek] marken, nödgas om vintern för samma quantitet betala 6 Rubel åt sina wänner. Sin förnämsta betydelse äger marknaden emellertid derigenom, att ortens infödingar wid detta tillfälle erlägga sina krono-utskylder. Fursten för hvarje stam eller slägt har wäl redan förut werkställt uppbörden, så att egentligen449 blott hans närwaro vore wid marknaden behöflig, men man bör weta, att en Furstlig person icke engång bland de Ostjaker och Samojeder kan offentligen uppträda, utan att beledsagas af en talrik skara Drabanter. I sjelfwa werket finner450 man wid hela451 den Turuchanska marknaden ingen ting märkwärdigare, än just dessa processioner af Jenisejska Ostjaker, Bajichinska,liv Tasowskalv 452 ☙  liv. De Bajichinska Samojederne uppehålla sig så väl wid Turuchan, som i synnerhet ❧ wid floderna öfra och nedra Bajicha. lv. Med Tasowska Samojeder förstå wi här icke Jurakerne, utan blott de twå slägter eller stammar, hvilka under namn af Limbel-gum och Kaasel-gum hänföras till den Tymsko-Karakonska upravan. Endast de förstnämnda besöka den Turuchanska marknaden och begagna härwid den medlersta af de tre communications-wägar, hvilka om sommaren leda ifrån Tas till Jenisej. De gå uppför floden Kudasej och dess biflod 836 Itineraria 5osa 1845_49.indd 836 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports och Karasinska Samojederlvi 453, hvilka i sällsamma kostymer draga kring gatorna med hvar sin ☙  Josua454 till banerförare. Ingen bland ❧ dessa skaror underlåta att behedra455 oss med en uppwaktning och underrätta sig om Hans Kejserliga Majestäts hellso-tillstånd. Man will äfven weta om fjolårets skatt kommit Hans Majestät riktigt till handa och huru H. M. warit der med tillfredsställd. De bland Furstarne, som blifvit för☙  lända med röda kaftaner och medaljer, buga ❧ sig underdånigst för gåfvorna och lofva att äfven framdeles troget uppfylla sina tjenste-åligganden. ”Men skulle Tsar-Guden icke wara nöjd med mig,” yttrade en Ostjak-Furste, så hellsa Du och bed Tsaren icke afsätta mig, utan endast gifva sitt missnöje mig tillkänna, så skall jag godwilligt afträda mitt embete åt en wärdigare”. Detta tal war i sjelfva werket icke Furstens allwar, ty han trodde sig stå i särdeles stor nåd hos Majestätet, af skäl att han årligen afsände till Tsar-Guden en svart räf i egenskap af gästwänskaps-skänk ”(гостинница).” Samma Furste gjorde mig många Pokatka till landtryggen, draga sina båtar deröfver till Bajicha-sjö och styra sedan utför öfra Bajicha till Turuchan. Den norra communications-vägen ifrån Mangaseja uppför Wolotschanka till Ratílicha och Turuchan har ej blifvit begagnad alltsedan stadens flyttning. Deremot händer det stundom, att Samojederne bana sig wäg ifrån Tas till Jenisej öfver Nalymje-osero. ☙  lvi. Dessa benämnas wanligtwis Ostjaker och ❧ tillhöra jemte de Bajichinska och de Tymsko-Karakonska Samojederne den södra Samojed-grenen. De uppehålla sig i trakten af Kureika och böra noga skiljas ifrån en annan Karasinsk stam, hvilken tillika med [de] Chantaiska Samojederne och de så kallade Podgorodnyje sluter sig till den nord-östra grenen. Jurakerne åter höra till nord-vestra grenen.  Changes in the footnote: Ostjaker ǁ Ostjakerna åter ǁ h[öra] The River Kurejka runs into the Enisej from the right (east) at N66°29′11″ E87°14′6″. The Enisej Ostyaks are Kets. The Taz, Bajxa and Karasino Samoyeds are Selkups, in Castrén’s time known as Ostyak-Samoyeds. They are considered to be a hybrid of the Nenets and the earlier population of Northern Siberia between the rivers Obˈ and Enisej. Their language belongs to the Southern Samoyed group, and there are ca. 1,000 speakers of it today. The other Karasino tribe, the Xantajka and Podgorodnye Samoyeds, mentioned in the footnote are the Tundra Enets, whose language has nearly become extinct. Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/selkup.shtml, http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/enets.shtml; Unesco Red Book, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/nasia_report.html; personal communication, Jarmo Alatalo, 13 Sept. 2016. (TS)  Joshua was Moses’s successor in the Jewish Torah and the Christian Old Testament. Bible, Book of Joshua, http://www. biblestudytools.com/joshua/. (TS)  behedra ǁ gör 837 Itineraria 5osa 1845_49.indd 837 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  de […] svaromålen ǁ svaren  den […] karlen ǁ SKSA A721 (1846): den bättre  dermed ǁ med den höflighets betygelse  tömde ett glas ǁ tog mig en sup  Selkups. (TS)  Change in the footnote: sommarens ǁ wårens The River Turuxan runs into the Enisej from the left (south-west) at N65°55′45″ E87°41′40″, the River Eloguj from the left (south-west) at N63°13′21″ E87°44′4″ and the River Dubčes from the left (west) at N60°55′54″ E89°40′34″. (TS) besynnerliga frågor angående mitt embete, och då han af ❧ de456 obestämda svaromålen kunde sluta, att jag ej war den tredje, knapt nog den femte mannen näst Kejsaren, så började han hålla sig sjelf för den457 bättre karlen och fordrade, att jag skulle kyssa honom på handen, men lät slutligen nöja sig dermed458, att jag hans Furstliga person till ära tömde459 ett glas. Med undantag af några Tungus-familjer, äro alla de infödingar, hwilka under sommaren besöka Turuchansk och andra vid Jenisej befintliga marknadsstäder, till sitt egentliga näringsfång fiskare, ehuru de äfven såsom binäringar bedrifva jagt och renskötsel. De utgöras till en del af Ostjaker, till en del af Samojeder, men inbegripas wanligen alla under den förra benämningen.460 Begge stammarne uppehålla sig till det mesta venster om ☙  Jenisej, emedan ❧ denna sida genom sina lugna och farbara floder bättre egnar sig för fiskafänge, än den högra, der floderna äro strida, grunda och ofarbara.lvii 461 Deremot är den högra sidan i följe af sin bergiga natur rikare på zoblar, räfvar, wilda renar m. m., och derföre hafva Tunguserna, hvilka bedrifva jagten såsom sin hufvudsak, tagit  förnämligast denna sida i besittning. De ☙  lvii. Höger om Jenisej anträffas Ostjak-Samojeder blott wid Kureika, nedra Tunguska och några smärre floder. På venstra sidan deremot lefva de kringspridda vid floderna Turuchan, Bajicha, Jelogui, Sym, Dubtsches, Tas och dess många bifloder. Med undantag af de Tasowska och Bajichinska bedrifva nästan alla de öfriga Ostjak- och Samojed-stammar sitt fiskafänge längs venstra stranden af Jenisej ifrån sommarens början allt inpå Augusti, då de förfoga sig uppför de nämnda bifloderna till sina jagtställen. 838 Itineraria 5osa 1845_49.indd 838 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Samojed-stammarlviii 462, hvilka walt renskötseln till sin födkrok, nomadisera jemte några Tungusoch Jakut-slägter på de mossbelupna tundrorna ☙  wid hafsbandet. ❧ Bland de463 anförda tre folkslagen befinna sig, hvad det ekonomiska tillståndet beträffar, renägande464 Samojeder i de bästa omständigheter. Närmaste rummet intager det Tungusiska jägarfolket, och wärst deran äro onekligen de så kallade Ostjakerne. Deras fattigdom härrör sannolikt af den nära beröring, hvari de lefwat med Colonisterne, hvilka naturligtwis icke underlåtit att draga vexel på infödingarnas enfalld och godhjertenhet. Nämnda beröring har emellertid haft det goda med sig, att Ostjakerne härigenom hunnit ett steg längre i odling, än så wäl Tunguserne, som i synnerhet det Samojediska tundra-folket. Liksom alla fiskare öfverhufvud, äro äfven de Jenisejska Ostjak-Samojederne i högsta grad osnygga, tröga och lättjefulla, men de ut☙  märka sig likwäl ❧ framför ortens öfriga infödingar genom mildare seder och hysa deri ett bestämdt företräde, att de åtminstone muntligen bekänna sig till den Christna religionen. Om de nordliga Samojederne vet man, att de ännu lefva i den djupaste råhet och okunnighet. En lärd Munk har wäl meddelat mig ett manuscript, deri han till stöd för sin förmodan om Samojedernes härkomst från de Israeliter åberopar deras kunskap om de heliga bud[-]orden465; men att denna kunskap ej slagit någon djupare rot, derpå är redan följande händelse ett tillräckligt bewis. En nomadiserande Samojed har466 för någon tid sedan blifvit häktad  With present-day names 1) Nenets, 2) Enets and 3) Nganasans and Dolgans. Nganasan is a Samoyed language, spoken by ca. 500 people. Dolgan is a dialect of Yakut, a Turkic language, spoken by ca. 5,600 people in the 1990s. Unesco Red Book, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/nasia_report.html; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/nganasan.shtml. (TS)  de ǁ dessa  renägande Samojeder ǁ 1. Samoj[ederne] ǁ 2. de renägande Samojederne  bud-/orden  har ǁ hade ☙  ❧ lviii. Hit höra: 1) Jurakerne 2.) De Jenisejska Samoje- der, som inbegripas under benämningarna Chantaiskije, Karasinskije och Podgorodnije, 3o.) Awamska och Chatanga-Samojederne. 839 Itineraria 5osa 1845_49.indd 839 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  eget ǁ ett  See also p. 1165.  Ostjak-Samojederne ǁ Ostjakerne  mordhistoria ǁ SKSA A721 (1846): mordhändelse  framkallad ǁ föranledd  yrseln ǁ SKSA A721 (1846): febern och förd till Turuchansk, för det han dödat och enligt berättelsen uppätit (?) sin hustru. När domaren wid anställd undersökning tillsporde Samojeden om orsaken till det begångna brottet, ge[n]mälte denne med kallblodighet: ”Hustrun min hade jag köpt och ärligen betalt, och med min egendom kan jag förfara efter eget467 godtfinnande.”468 Nästan dylika ohyggligheter berättas äf☙  ven om Tunguserne; men hwad ❧ Ostjak-Samojederne469 beträffar, så wet man om dem intet widare, än att de i sin fattigdom föra en stilla och christelig wandel. Mig wetterligt har bland dem på sednare tider tilldragit sig blott en enda mordhistoria470, och äfven denna synas wara framkallad471 af sjelfva den Christna religionen. Såsom händelsen blifvit för mig berättad, skulle en Bajichinsk Samojed hafva insjuknat i en häftig feber och under yrseln472 yttrat fantasier, som bragt anförwandterna på den tanken, att patienten wore besatt med Djefvulen. Medan man öfwerlade om medlen att utdrifva den onda anden, dog den sjuka till sin egen lycka; men in[n]an kort föll en af den aflidnes söner i samma sjukdom och förhöll sig derwid alldeles på samma wis såsom fadren. Slägten församlade sig till en ny rådplägning, hvarwid de wisaste yttrade den mening, att Djefvulen öfverflyttat ifrån far till son och tvifvelsutan skulle fortfara att till sista man förgöra slägten, derest han ej i tid blefve allvarligen näpst och tuk☙  tad. ❧ Men att komma åt den lede owännen war ingen lätt sak, emedan han troddes hafva tagit sitt säte i det allra innersta af patienten. För att emellertid verkställa sitt uppsåt, förfärdigade man störar af det sega aspträdet, täljde störarna wäl hwassa och angrep med dessa wapen den olycklige patienten, hvilken med otaliga styng genomborrades. Det förstås att han genast afled, men 840 Itineraria 5osa 1845_49.indd 840 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports historien förmäler att också den onde sedermera icke låtit höra af sig.473 Litterära sysselsättningar med infödingarna qwarhöllo mig i Turuchansk ifrån början af Junii ända till slutet474 af Julii [1846]  – en årstid som annorstädes werlden plägar föra med sig allsköns glädje och wälsignelse, men i Turuchansk är den qvalmiga hettans, den odrägliga myggens, de alldagliga åskornas och regnskurarnas tid. Med den 20 Julii/2 Aug[usti]475, som enligt Ryska tideräkningen är sjelfva Eliæ-dag, ingår enligt allmogens metheorologiska observationer ett nytt tidskifte. ☙  Den wanliga myggen ❧ börjar småningom aftaga och efterträdes af en mindre476, ännu mera beswärlig art af samma slags ohyra; skarpa nordanwindar afkyla luften; himmelen antager en förtörnad uppsyn och låter sin wrede nedrasa öfver jorden i häftiga skurar. En solskensdag hör wid denna tid redan till undantagen och utgör477 wanligen ett förebud till åska och owäder. Gräset gulnar, träden fälla sina löf, änder och gäss begynna småningom sitt återtåg. De bland infödingarne, hvilka under sommaren bedrifvit fiskafänge wid Jenisej, draga sig till skogsbygden eller tundrorna, och alla handelsskutor hasta att uppsöka en säker hamn undan de fruktade stormarna. På denna sena årstid inträffade äfven min afresa ifrån Turuchansk till den 567 verst nedanföre belägna byn Dudinka478. Ehuru verkställd i en större, däckad båt war likwäl denna resa förknippad med mödor och faror af alla slag. De nordliga ☙  windarne föranledde nästan hwarje dag ❧ ett lägre eller kortare uppehåll wid någon öde strand, der fartyget ofta war i fara att krossas emot klippor och sandbankar. Esomoftast sönderslogs rodret, och wid ett tillfälle förlorades till och med ankaret – att ej tala om smärre skador, hvilka dagligen  According to Castrén’s travel diary (see p. 1190) this happened in 1839.  slutet af Julii ǁ den 20 Julii/2 Aug[usti]  In the Gregorian or New Style date Castrén is mistaken by one day. 20 July Old Style was equivalent to 1 August New Style in the 19th century. (TS)  mindre ǁ änn[u]  utgör ǁ är  Dudinka is situated at the mouth of the river of the same name at N69°23′50″ E86°10′58″. (TS) 841 Itineraria 5osa 1845_49.indd 841 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  föranledda ǁ wållade  endast ǁ m[edföra]  Sättet […] hundar ǁ Detta sätt att färdas [It cannot be said if the alteration is in Castrén’s hand or by the editor of NRF.] ǁ SKSA A721 (1846): Detta sätt att färdas  en ǁ ett  som […] ifrån ǁ som med ängsliga nödrop flytta från d[en] inträffade. Dessa af owädret föranledda479 widrigheter ökades af en städse rådande fuktighet, som icke allenast förderfwade provianten och särskildta rese-persedlar, utan äfven öfvade ett menligt inflytande på hellso-tillståndet ombord. Det kan wäl synas, såsom skulle en resa af några hundra verst utmed strömmen äfven i värsta fall endast480 medföra en pina af några få dagar; men så är dock ej förhållandet. Nedanom Turuchansk hejdar Jenisej sitt snabba lopp, och då flodens kraft numera icke forthjelper den resande, nödgas han i dessa folkfattiga bygder skaffa sig fram med hundar. Dessa spännas allt efter omständigheterne till ett ☙  antal af 4–8 kreatur framför en större båt. ❧ Man fastbinder dem wid en lina, som med sin andra ända är fästad wid masten eller fören af fartyget. En fotgångare drifwer dem utefter stranden och nödgas derwid anwända sin hela förmåga, för att styra de extrawaganta lastdragarne. Sättet481 att färdas i båt dragen af hundar är så utomordentligen långsamt, att man i bästa fall kanske gör en dagsresa af 20 verst, men i missgynnande wäder bråkar ifrån morgonen till aftonen på en fjärd af fem eller tio verst. Härwid hinner den resande naturligtwis skänka en482 tillräcklig uppmärksamhet åt videbuskarna venster och granarna höger om floden, åt de oförgängliga ismassor, som wårfloden här och der qvarlemnat wid stränderna, åt de tallösa skaror af svanar, wildgäss och änder, som483 i känsla af den kommande wreden med ängsliga nödrop fly bort ifrån tundran. Roar det tilläfventyrs att göra en promenade på mosstufvorna ☙  wid stranden, så upptäckas öfverallt spår af ❧ räfvar, wilda renar, wargar och björnar. Af menniskor äro spåren något sällsynta, men om wäderleken ej är alltför missgynnande, kan man likwäl hoppas, att efter en eller twenne dagsresor nå ett 842 Itineraria 5osa 1845_49.indd 842 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports såkallad vinterläger484 (зимовье), som wanligen bebos af någon deporterad Rysse, men för det närwarande står öde, emedan Colonisterne485 på denna [årstid] idka fiskafänge wid sina sommar-stationer (лѣтовья), hvilka här på orten bestå dels af tält, dels af usla rökstugor. Äfven träffar man emellan Turuchansk och Kureika ett och annat486 näfvertält, som bebos antingen af en fattig Tungus-familj eller af Imbatzka Ostjaker, eller Öfra-Karasinska487 Samojeder. Dessutom uppehålla sig i det Schorachinska vinterlägret488, 40 verst nedanom Turuchansk några förryskade Jakut-familjer, hvilka enligt sin egen uppgift för ☙  100 år tillbaka inflyttat från Lena-floden. ❧ Wid pass 365 verst nedanom Turuchansk finnes ett winterläger, som benämnes Pláchina489 och består af tre ömkliga kojor. I granskapet af denna by hade Fursten för de Tasowska Jurakerne och en stor del af den Furstliga slägten uppslagit sina sommar-tält, för att enligt gammal sed bedrifva sitt fiskafänge i490 Jenisej. I afsigt att sysselsätta mig någon tid med nämnda folkstam, lät jag för mig och min reskamrat utrymma en af de förbemäldta kojorna, hvilken föga öfverträffade en wanlig Ostjak-jurt. Dagens491 [ljus] erhölls i denna studerkammare genom en qvarters hög pappersglugg så sparsamt, att man ofta midt på dagen nödgades arbeta wid eldsljus. Härwid war det en icke ringa olägenhet, att ljuslågan oupphörligt fladdrade för vinden, som blåste in genom de bräckliga wäggarne. Ännu menligare för arbetet war den förskräckliga rök, hwarmed rummet uppfylldes wid eldningen, som ☙  på ❧ innewarande årstid d. ä. i början af Augusti omöjligen kunde underlåtas. Mest stördes likwäl studierna i nämnda rum genom de ewiga regnskurarna. Ehuru jag låtit reparera det genomskinliga taket, inströmmade likwäl wattnet wid hwarje  vinterläger […] wanligen ǁ vinterboning (зимовье), hvilket wanligtwis  Colonisterne på ǁ 1. en ǁ 2. <-> ǁ 3. Colonisterne wid  annat ǁ 1. <annall> ǁ 2. jurt ǁ 3. <nalt>  Öfra-Karasinska ǁ 1. Bajichinsk[a] ǁ 2. Karasinska ǁ 3. Nedra-Ka[rasinska]  vinterlägret […] några ǁ vinterlägret några  The Island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″. (TS)  i ǁ wid  Dagens [ljus] ǁ SKSA A721 (1846): Dagen 843 Itineraria 5osa 1845_49.indd 843 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  upphöra ǁ in[packa]  The River Xantajka runs into the Enisej from the right (east) at N68°6′46″ E86°30′12″. (TS)  Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″. (TS)  af ǁ SKSA A721 (1846): med  å, som här ǁ bäck, som wid sjelfva  blomster ǁ SKSA A721 (1846): blommor häftigare regnwäder med sådan häftighet, att man nödgades upphöra492 med allt arbete, inpacka sina papper och skydda sin egen person på samma sätt, som under bar himmel. Till råga på alla dessa förtretligheter kom slutligen bekymret om de ting, som till lifvets nödtorft och uppehälle fordras. Efter tre weckors wistelse i Plachina flyttade jag till det 40. verst nedanföre belägna Chantaiska vinterlägret493 och fortsatte här mina studier ännu i åtta dagar, eller intill dess Jurakerne gjorde uppbrott ifrån Jenisej. I Chantaika blir den resande gladt öfverraskad af en kammare med ordentlig ☙  ugn och stora, ❧ ehuru något bristfälliga glasfönster. I stället för den svarta och wederwärdiga fiskoljan (warka), hvarmed han i saknad af egen matsäck måste nöja sig i Plachina, Igarskoje494 m.  m., framräcker Chantaika-mor en oljekruka af495 den hvitaste mjölk. Utom ett godt herberge äger Chantaika fördelen af en skön natur, i synnerhet wid den lilla å496, som här utfaller i Jenisej. Den resande skall ej ångra sin möda, om han på den ojemna stranden banar sig fram några verst uppför ån. Må han ej glömma att här taga sitt afsked af lunder och ängar, och gröngräs och blomster497. Sin nästa promenade gör han kanske på tundrorna wid Dudinka, och hvad han der kan finna utöfwer sanka kärr, mosstufvor och widebuskar, det har jag under tre månaders vistelse på ort och ställe ännu ej mått upptäcka. 844 Itineraria 5osa 1845_49.indd 844 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ Det498 heter499 wäl, att fisken sålunda förtärd, skall skydda emot skorbutiska sjukdomar, men jag förmodar likwäl att den500 Sibiriska Ryssen för sin hellsas skull hvarken501 skulle försaka salt, bröd eller brännwin, om dessa articlar endast wore honom bättre tillgängliga. Det502 sanna förhållandet är emellertid sådant, att hela den Jeniseiska norden, som genom503 sitt rika pelswerk tillförene ansågs utgöra Sibiriens guldland, efter anläggningen af guldvaskerierna och den härigenom föranledda stegringen af priset på alla lifsförnödenheter nedsjunkit i det allra djupaste elände. Det Turuchanska landet, som genom504 sin aflägsenhet och fattigdom505 på producter ej ☙  kan taga någon väsendtlig skade-er❧sättning på waskerierna, lider naturligtwis mest506 genom dessas tillwaro. För att rädda dess bebyggare ifrån total hungersnöd507, har kronan nödgats taga dem på rota och under hela wintern försörja dem med bröd, hvilket wäl utdelas i egenskap af lån, men föga torde kunna återbetalas. Dessa riksens fattighjon utgöra annars en egen508 mikrokosmos, som den resande ej utan ett wisst intresse åskådar. Han finner509 här Moskowiter, Polackar, Malorossianer, Liffländare, Judar, Zigenare, Tatarer, Jakuter, Permjaker, Ostjaker, Samojeder, Tunguser o. s. v. I religiöst hänseende indelas ortens510 bebyggare allmänneligen uti tvenne classer, af hvilka den ena ☙  innefattar511 blott rättrogna Greker, ❧ den512 andra åter alla Duchobortser, Raskolniker, Katoliker, Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga individer af den Samojediska, Tungusiska, Ostjakiska trosbekännelsen. De rättrogna äro till  The mscr fragment KK Coll. 539.26.19 p. 169–176 consists of four sheets of ca. 18 x 22 cm. Cf. p. 828–830.  heter ǁ säges  den […] Ryssen ǁ Ryssen  hvarken ǁ ej  Det […] förhållandet ǁ Nu är förhå[llandet]  genom […] tillförene ǁ tillförene genom sitt rika pelswerk  genom […] taga ǁ ej kan tag[a]  fattigdom ǁ bristen  mest ǁ allra m[est]  hungersnöd ǁ ~ och död  egen ǁ 1. ege[n] ǁ 2. särsk[ild] ǁ 3. ~ art ǁ 4. ~ slags  finner här ǁ träffar här folk af många skillda tungomål, såsom  ortens bebyggare ǁ de  innefattar blott ǁ blott innefattar  den ǁ men 845 Itineraria 5osa 1845_49.indd 845 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria    menniskor, hvilka ǁ folk, som nästan […] af ǁ består af idel förrymmare ǁ tullförsnillare, ~, menedare, hexor och månglerskor  herre […] botten ǁ 1. en liten herre ǁ 2. ant[ingen] ǁ 3. sjelf ǁ 4. herre i werlden ǁ 5. ~ eller åtminstone en förnäm stor herres kammartjenare lakej dräng ǁ 6. eller till och med en beklädt ett litet statens tjenare ǁ 7. arbetare i statens tjenst ǁ 7. sjelf herre på eg[et] – The sequence of the changes is unclear.  De […] bekomma sig ǁ Med undantag af Duchobortserna träffas i Turuch[anska] området här högst få indivi[der] deporterade, som wäcka den resandes deltagande; de öfriga äro alla till största delen förhärdade syndare, hvilka låtit olyckan föga bekomma sig och  alla […] näringar ǁ 1. sina ǁ 2. alla slags olofliga handtwerk och näringsfång  Alltid […] lättare ǁ Wisserligen är wäl en mensklig känsla lättare alltid  ishårda ǁ isiga  men […] resandes ǁ men någon ting rätt wackert och bewekande intagande har jag hos bland det wanliga slaget af deporterade endast funnit hos en äldre qvinsperson ifrån Stor-Novgorod, men de förmå dock ej wäcka den resandes  draga […] deltagande ǁ wäcka ett särdeles deltagande hos den resande  deltagande ǁ 1. känslor ǁ 2. medlidande  vissa ǁ en wiss  Den […] qvinnan ǁ 1. Hon ǁ 2. Den stackars <raskan> största delen af det slags menniskor,513 hvilka i Sibirien betecknas med namnet: olyckliga och nästan514 endast består af tjufvar, lurendrejare och förrymmare515, myntpreglare o.  s.  v. Man träffar bland detta folk en och annan indiwid, som föreger sig hafva varit herre516 på eget botten men största delen af deporterade i Turuchanska gebietet lärer dock bestå af lifegna, hvil☙  ka synas vara sitt öde wäl värda. ❧ De517 äro öfverhufvud taget förhärdade syndare, hvilka, i stället för att låta olyckan bekomma sig, tvertom anse sig nu ega ett privilegium att bedrifva alla518 slags olaga fång och näringar. Alltid519 är wäl en mensklig känsla lättare framlockad ur deras, än de infödda Sibirjakernes ishårda520 hjertan; men521 bland det wanliga slaget af deporterade ☙  träffas dock sällan ❧ någon individ som i n[å]g[o]n högre mon förmår draga522 till sig den resandes deltagande523. Jag erinrar blott en äldre qvinsperson, som genom berättelsen om sin deportation wäckte hos mig vissa524 medlidsamma känslor. Den525 stackars qvinnan hade under Franska campagnien526 förälskat sig i en ung soldat, som å527 sin sida warit henne af själ och hjerta tillgifven.528 Den Ryske soldatens kärlek är, som bekant, sällan af det ridderliga slag, som will offra sig för ära,529 fosterland eller någon högre idé, utan530 tvertom af en531 så egennyttig beskaffenhet, att532 den för sitt sjelfbestånd låter allt det öfriga fara. Inseende att en Fransk kula kunde göra ett533 spratt i den påbegynta kärlekshandeln beslöt soldaten534 att535 rädda sin kärlek ☙  på bekostnad af tjensten. Han rymde ur ❧ ledet och öfvertalte älskarinnan att536 blifva sig följaktig, under försäkran, att han nog skulle etc. Redan dessförinnan hade han öfvertalt älskarinnan att öfvergifva537 sin rättmätiga herre, under 846 Itineraria 5osa 1845_49.indd 846 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports  The Franco-Russian war of 1812. (TS) försäkran538 att han skulle539 finna en säker fristad för deras ömsesidiga540 kärlek. I541 besittning af fågelns frihet542 ilade nu de begge älskande sin543 dunkla framtid till möte. Deras wäg ☙  gick genom ❧ öde544 skogar och war förenad med svårigheter, hvilka545 tidigt kommo älskarinnan att minnas546 sin fördna och rättmätiga herre, hos hvilken hon tillförene i ostörd547 ro hade fått548 njuta af detta lifvets goda. Innan kort kom äfven lagens hand och lade sig tung öfver den unga kärleken. Äktenskapet upplöstes och de älskande blefvo dömda att deporteras till ”hvar sin aflägsna vrå i Sibiriens öknar.” Här hafva de nu lefvat i mera549 än trettio år, utan hvarken se, eller höra af hvarandra. Emellertid har älskarinnan låtit550 fjettra sig med starkare band vid en an[nan] make och lefver nu på sitt vis förnöjd en annan551 make. Sin ”ungdoms dårskap” fortfar552 hon dock alltid att begråta och längtar ☙  städse553 ❧ att ”ännu en gång få återse Novgorods klara sol.” Ett särskildt slag af deporterade utgöra de under namn af Duchobortser allmänt kända religiösa svärmare. Oaktadt sina möjliga religiösa frivillelser dem jag här förbigår hysa likwäl anhängarne af denna utbredda religions-sekt många egenskaper, hvilka åtminstone hos en ytlig betraktare wäcka de warmaste sympathier. Härtill bidrager till någon mon redan det ädla, wackra utseendet, som på ett öfvermåttan fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserna framför ortens öfriga554 bebyggare.555  å sin sida ǁ i och för sin kar  tillgifven. ǁ 1. ~ Soldaten ǁ 2. ~ Emedan soldaten insåg  ära, ǁ ~ sanning,  utan tvertom ǁ twertom  en så egennyttig ǁ den egennyttiga  att […] fara ǁ 1. som will bestå ǁ 2. att den för sitt sjelfbestånd uppoffrar allt annat  ett spratt […] kärlekshandeln ǁ 1. en ända på kärleken ǁ 2. ett spratt i hans kärlek  soldaten ǁ den unga ~  att […] tjensten. ǁ 1. befria sig ifrån denna och sätta sig utom all fara, derigenom att han rymde från tjensten ǁ 2. befria sig ifrån denna och sätta sig utom all fara, derigenom att han rymde ur från ledet och förmådde älskaren ǁ 3. sätta sig utom all fara derigenom att han rymde från ledet[.] Dess  att ǁ till  öfvergifva ǁ göra sig redo till fly[kten]  försäkran ǁ föregifvande  skulle finna ǁ egde  ömsesidiga ǁ gen[sidiga]  I […] skogar ǁ 1. Så sväfvade färdades nu de älskande två på kärlekens lätta wingar genom skog och ödemark, med i besittning af fågelns frihet och fågelns fröjder. ǁ 2. Så sväfvade nu de älskande två, efter den erotiska terminologien ”på kärlekens lätta wingar” sin fram dunkla framtid till möte. Deras wäg gick genom skog och ödemark  frihet ǁ ~ och fågelns fröjder  sin ǁ till 847 Itineraria 5osa 1845_49.indd 847 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  öde skogar ǁ genom skogar och ödemark, der de  hvilka tidigt ǁ som snart  minnas ǁ tänka på  ostörd ro ǁ rikt mått  fått njuta ǁ njutit  mera än ǁ närm[are]  låtit […] förnöjd ǁ 1. tröstat sig öfver förlusten öfver af sin första make och kar lefver nu förnöjd ǁ 2. älskare och lefver nu förnöjd med starkare fjettrad sin  annan ǁ ~, laglig  fortfar […] längtar ǁ 1. kan hon dock icke förlåta sig ǁ 2. bittrat begråter hon sitt brottet emot ”sin fordna herre som bevisat henne mycket godhet och slutligen längtar hon  städse ǁ ~ af allt sitt hjerta  öfriga ‖ alla ~  bebyggare. ǁ ~ Tvertemot allmänna meningen tilltror jag Duchobortserne jemväl till och med äfven en vida högre fjällsadel, än hela det öfriga vänskapets deras samteliga samtliga deras  This fragment does not directly belong to the travel report above but it describes the same part of the journey. The mscr KK Coll. 539.26.19 p. 177–178 consists of one sheet of ca. 18 x 22 cm.  högre ǁ hela  Tscherno-ostroff. ǁ ~ Om anledning till Jurakernes nordliga inwändning emot norr norden norr <--> förtäljes följ[ande] trad[ition] be  uppjagade ǁ uttro<--->  Samojederne ǁ ~ hafva  tvingat ǁ haf[va]  egentl. ǁ endast  Chantaiska ǁ Den ~ upravan Appendix . ☙  ❧ öfra556 flodet af Wach samt högre557 upp wid Jenisej, der de uttryckl[igen] sägas hafva bott i nejden af det nu så k[al]l[a]de Tscherno-ostroff.558 Wid Jenisej blefvo Jurakerna uppjagade559 af den Ryska befolkningen, och wid Tas sägas de Ostjakiska Samojederne560 wid sin inwändning ifrån Tomska Gouvernementet hafva med härsmakt tvingat561 dem att draga sig högre upp i landet. Med Samojeder förstår man i Turuchanska gebietet egentl[igen]562 de stammar, som nomadisera öster om Jenisej. De sönderfalla i officiellt häns[eende] uti följ[ande] fem så kallade upraver: ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. Chantaiska563, Sam[ojediska] Mandu. Podgorodnaja564 Jur[akiska]565 Wai Sam. Bai. Karasinska, Sam.566 Mungandji. Awamska, Sam. Tau. Badejewska567 848 Itineraria 5osa 1845_49.indd 848 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports 20 Tolstoj Nos den  Nov[ember]  ( Dec[ember]) .568 Den 16569 November [g. st.] infunno sig i Dudinka några Dolgáner för att efter aftal beledsaga mig med sina renar till Tolstoj Nos570. En af Dolganerne bekände sig till Christna läran och öfverraskade mig på det högsta derigenom, att han vid afresan kastade sig på knä framför Guds moders bild och uppläste en lång bön för min välgång. Sedan denna lithania var ändad, inpackade man mig i en så kallad balok, d. ä. en med renhudar öfvertäckt släde, liknande till sin yttre form ett aflångt skrin. Kl[ockan] 10 om morgonen skedde afresan från Dudinka och då jag efter en färd af 60 verst kröp ur skrinet genom dess trånga sidolucka, gol tuppen sin sista nattväckt i Samylowa. Detta vinterläger bestod, liksom de flesta andra nedanom Dudinka, af blott ett enda litet hus, hvilket sades tillhöra en Jeniseisk köpman, men för det närvarande beboddes af en sjuttioårig qvinna och en mansperson, som vid mitt inträde i stugan föll mig till fota och i de mest ödmjuka ordalag bad mig förlåta, att han ehuru Rysse till börden, var född bakom tundran. Då detta fel i mina ögon endast var en förtjenst, undfägnade jag mannen med en sup och lät honom sedan berätta för mig allt hvad han visste om sederna och lefnadssättet i sin födelseort Chatanga571. Midt under hans berättelser fylldes rummet af Karasinska Samojeder, hvilka genom Dolganerne hade blifvit underrättade om min resa och redan en tid bortåt afbidat min ankomst till vinterlägret, i afsigt att för mig få yppa sina sorger, såsom den tillstädesvarande Fursten yttrade sig. Efter att hafva  Podgorodnaja ǁ Den ~  Jur. ǁ Sam.  Above this, Castrén has written: Jur.  Badejewska ǁ 1. Badäjewska ǁ 2. ~ Med undantag af stammarne  The travel report from Dudinka to Tolstyj Nos was probably sent from Nazimovo on 22 February/6 March 1847. No mscr exists. The report was published in Morgonbladet 33/1847 (3 May 1847), in Castrén 1855: 236–241, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. Castrén 1847h; Castrén 1848j: 231–236.  16 ǁ NRF: 16 (28).  Tolstyj Nos is situated in Karaul at N70°7′0″ E83°11′0″. (TS)  Xatanga is on the river of the same name at N71°58′41″ E102°27′52″. (TS) 849 Itineraria 5osa 1845_49.indd 849 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Seljakino at N69°42′36″ E84°5′31″. (TS)  In his travel diary KK Coll. 539.31.2 Castrén combines this encounter with the journey back from Tolstyj Nos to Dudinka. See p. 1215–1216. utbedt sig min tillåtelse att sitta ned på golfvet och istoppa sina pipor, började Samojederne beskärma sig öfver en Magazinsförvaltare i Tolstoj Nos, som hade hotat afsända till guldvaskerierna alla Jeniseiska Samojeder, för att genom arbete aftjena sina mångåriga mjölskulder till kronan. Öfvertygade att träldomen och det tunga arbetet i vaskerierna skulle tillskynda dem döden, hade förbemäldte Samojeder enligt sin egen försäkran beslutit att hellre ”mörda hvarandra inbördes, för att åtminstone få hvila i sina fäders jord”. Detta grymma beslut sade sig de vilda männerna hafva för afsigt att genast utföra, så framt de af mig erhöllo full visshet derom, att kosakens hotelser grundade sig på öfverhetliga bud och befallningar. Tvertemot verkliga förhållandet kunde jag väl icke fullkomligt bestrida sanningen af Magazinsförvaltarens uppgifter, men genom goda ord och brännvin lyckades det mig ändock att lugna Samojedernes sinnen, så att de icke allenast slogo ur hågen den påtänkta slagtningen, utan till och med förärade åt mig några fjällrackor, såsom ett bevis på sin tillfredsställelse med höga öfverheten. Glad att så lyckligen hafva kommit ifrån den Samojediska mordaffären fortsatte jag min resa på morgonen, utan att hafva njutit någon hvila under hela den föregående natten. Obehaget att såsom ett lik forslas fram i den trånga, dunkla kistan förmådde mig att nu taga min plats i en formanssläde; men denna oförvägenhet fick jag inom kort umgälla med förfrusna fötter, fingrar och skilda delar af ansigtet. Då denna olycka i nästföljande vinterläger upptäcktes, ansåg jag för tjenligt att återvända till mitt fängelse och låg der innesluten hela den återstående delen af dagen. Genomfrusen anlände jag sent på aftonen till Seljakina572 vinterläger, som bestod af tre usla kojor. I en af dem logerade ett ungt fruntimmer, som väckte min uppmärksamhet genom sin fina, ehuru något utslitna klädsel och sitt förnäma beteende.573 Knappt hade jag sport husvärden om hennes stånd och vilkor, 850 Itineraria 5osa 1845_49.indd 850 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports förrän hon kastade sig på knä framför mina fötter och anhöll om nådig bönhörelse. Härpå följde en vidlöftig, med suckar och tårar beledsagad syndabekännelse, som utgjorde en sorglig vederläggning af Sara Widebäcks äktenskaps-philosophie.574 Denna philosophie hade väl i förstone upphöjt vår unga synderska ifrån en fattig slafvinna till en förnäm dam, men sedermera störtat henne i ett så djupt elände, att hon nu nödgades på sina knän bönfalla om en skärf för att värja sitt unga lif emot hafvets frostiga vindar. Jag offrade åt den olyckliga, hvad jag förmådde och lofvade göra mitt bästa, för att åstadkomma en lindring i hennes beklagansvärda öde. Ifrån Seljakina afreste jag ännu samma afton och hamnade emot morgonen i vinterlägret Kasatskoj. Efter att hafva bestyrt om thé, frukost och en brasa, lät jag på den drypande väggen uppspika några renhudar, i tanke att genom några timmars hvila vederqvicka mina genom frossa, hunger och nattvak uttröttade lemmar. Men knappt hade jag igenlykt mina ögon, förrän tvenne högljudda Samojeder inträdde i rummet och störde min ro genom ett sällsamt köpslageri. Hvardera Samojeden egde en son och en dotter, alla i det närmaste giftvuxna, utom en af flickorna, som ej längesedan fyllt sina fem år. Nu önskade fäderna genom ett vänskapligt utbyte af sina döttrar förse sönerna med hustrur; men då fadren till den fullväxta flickan naturligtvis gjorde anspråk på en mellangift af den minderåriga flickans fader, så uppstod med anledning häraf en långvarig och hårdnackad strid emellan de begge parterna. Efter mycket prutande och köpslagande träffade man omsider den öfverenskommelse, att fadren till det femåriga barnet skulle med tio renar ersätta den äldre flickans mognade meriter. Sedan denna byteshandel blifvit afslutad, afreste jag ifrån Kasatskoj och fann åter i nästföljande vinterläger stugan uppfylld med Jeniseiska Samojeder. ”Hvad betyder denna Samojediska folkvandring”?  Castrén refers to the literary character Sara Videbeck in the Swedish writer Carl Jonas Love Almqvist’s (1793–1866) novella Det går an, published in two parts in 1838 and 1839. Sara Videbeck, the main character, demands from her lover that they should not marry each other but live together out of wedlock and without sharing their property. Almqvist was therefore stigmatized in public opinion for promoting of promiscuity, and during the most intense debate another Swedish writer, August Blanche (1811–1868), wrote a parody of the same theme, Sara Widebeck, En tafla ur lifvet, in 1840. Wizelius 1942; Bohman 1942: 357. (TS) 851 Itineraria 5osa 1845_49.indd 851 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Around Lake Pjasino, situated at N69°48′ E87°43′. At present, the industrial city of Norilˈsk is at the southern end of the lake. (TS)  The River Pura, running into the River Pjasina from the left at N72°58′0″ E86°45′32″. Tawgy means the Nganasans, the same people that Castrén previously called with their other name ‘Avam’. The River Tajmura runs into the River Nižnjaja Tunguska at N63°45′40″ E98°3′57″. (TS)  Luzino at N68°54′20″ E85°50′11″. (TS)  Tundra Enets groups. Cf. p. 837. sporde jag mannen med den rödtskimrande Furstliga uniformen, och han genmälte: ”Vi hafva hela sommaren legat ute på tundrorna, fiskat, fångat vilda renar, räfvar, fjällrackor m. m. Nu sedan vintern inträdt, uthärda vi ej den skarpa kölden i hafsbandet, utan jagas bort till skogen, som åtminstone skänker oss ett skydd emot stormen. Våra sommartält”, fortfor den Furstliga mannen, ”uppslå vi på de Pjasinska tundrorna575 vid floden Furalix 576, men vintertiden uppehålla vi oss i nejden af Lusina-vinterläger577, der vi äfven erlägga vår skatt. För öfrigt dela vi oss i tre slägter eller så kallade Ordy: den Chantaiska (Samatu), den Karasinska (Mungandji eller Mogadji) och den under staden lydande eller Podgorodnaja (Bailx)578. Bland dessa slägter besöka blott de Karasinska Samojederne i en talrikare mängd tundrorna vid Pjasina. lix. Utom Jeniseiska Samojeder uppehåller sig vid samma flod, som utfaller i Pjasina, en slägt af Tawgystammen. Tvenne andra Tawgy-slägter äro bosatta vid sjelfva Pjasina och vid Taimura vistas ej mindre än fem slägter af samma stam. lx. Såsom sjelfva dessa benämningar tillkännagifva, hafva de Jeniseiska Samojederne fordom utsträckt sig vida sydligare än i närvarande tid. Ännu för några decennier tillbaka öfvervintrade de vid Chantaika och erlade sin skatt i detta vinterläger. Om Karasinska Samojeder vet man med säkerhet, att de tillförene nomadiserat kring Karasina vinterläger, och hvad Bai-slägten beträffar, så har den qvarlemnat tydliga spår af sin vistelse i nejden af Turuchansk uti flod- och bya-namnen: Baijcha. Anmärkningsvärd är för öfrigt den historiska uppgift, att slägten Mugadji (enl. Fischer: Mokase) under Sibiriska eröfringstiden blifvit träffad vid Tasfloden. Detta factum i förening med Bai-slägtens tidigare vistelse vid Bajicha gifver anledning till den förmodan, att Tawgy-stammen, hvartill äfven de Jeniseiska Samojederne böra hänföras, i fordna tider egt en mera verklig utsträckning, såsom förhållandet äfven varit med Jurakerne och de vid Jenisej förekommande grenar af den södra Samojed-stammen. 852 Itineraria 5osa 1845_49.indd 852 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports  samma dag ǁ NRF: ~ (d. 18 (30) Nov.). Hela Bai-slägten och en stor del af de Chantaiska Samojederne utgöras af fiskare, hvilka både vinter och sommar uppehålla sig vid Jenisej”. Efter denna relation började Fursten presentera mig för de rikaste och mest betydande män, som voro tillstädes i stugan, samt anhöll slutligen om en sup för sig och sina vänner. Jag lät ur släden framtaga ett brännvinskrus, men i den bistra kölden hade brännvinet förbytt sig till is. Man lade kruset i ugnen, men denna var redan så afkyld, att brännvinet icke upptinade. Mitt förslag att man borde nedsänka kärlet i kallt vatten förkastades af fruktan för en möjlig beblandning; men deremot hittade en af Samojederne på det i hans tanke klokare råd att rulla den iskalla lerflaskan på sin bara, blanka, isterskinande mage. Denna åtgärd hade verkligen till påföljd, att brännvinet lät uttappa sig, hvarpå samtlige Samojderne utbrusto i fröjderop och bådo mig omtala för mina hemmavarande vänner att den Samojediska ugnen ändock vida öfverträffar den Ryska  – ett uppdrag, som jag härigenom anser mig hafva uppfyllt. Efter att hafva förplägat Samojederne med brännvin, fortsatte jag åter min resa och nådde ännu samma579 dag det ryktbara vinterlägret Tolstoj Nos, som lärer vara beläget emellan 71 och 72 graders nordlig bredd. Nämnde vinterläger består af fyra hus, det ena uslare än det andra, och alla för det närvarande nästan helt och hållet insvepta i drifvor. Boningsrummen äro så illa försedda, att vattnet än dryper långsmed väggarne, än åter förbyter sig till en slags rimfrost. En isande vind blåser in genom väggspringorna och de murkna golftiljorna. Vid eldningen, som verkställes om natten, är man i fara att qväfvas af rök och den kalla ånga, som inströmmar genom den vidöppna dörren. De annars så kyliga isfönstren lända mig ej här till någon olägenhet, ty då det i alla fall är omöjligt att arbeta vid dagsljus, har jag låtit från inre sidan fastkila alla fönstergluggar med trädluckor. Så lefver jag nu i min trånga stuga, omgifven af ett evinnerligt 853 Itineraria 5osa 1845_49.indd 853 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  In Castrén’s diary of 1846 (KK Coll. 539.31.2 p. 282–289 there is a draft version of a travel report from Tolstoj Nos to the south. See p. 1215–1217. mörker och förnöter enligt Fornfinsk sed större delen af min dag vid den värmande ugnshärden. Med anledning af det nu rådande mörkret bör jag tillägga, att solen redan försvann i medlet af November och sedan denna tid gifvit sig tillkänna blott genom en svag rodnad vid horizonten. Deremot har man vid sjelfva middagstiden sett månen skrida fram öfver fästet, med blekt och dystert anlete. Tundrorna hafva under dagens lopp merendels varit omhöljda af ett gråaktigt töcken, men vid aftonens inbrott har jag anmärkt, att dimmorna pläga försvinna, hvarefter månen, stjernorna och det fladdrande norrskenet sprida en glans, som med underbar tjusningskraft gjuter sig öfver de vidsträckta snöfälten. Det är i sjelfva verket natten, som skänker ljus åt de arma nordanländerna, ty det så kallade dagsljuset är åtminstone vid Tolstoj Nos af en så mystisk beskaffenhet, att jag vid dess betraktelse alltid ihågkommer profetian om de yttersta dagarna. Härmed afslutar jag denna relation, som för sitt magra innehåll torde finna en ursäkt deri, att den är skrifven i Tolstoi Nos, nära vid Ishafvets stränder.580 854 Itineraria 5osa 1845_49.indd 854 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ☙ [] ❧ 581 21  Jenisejsk d.  Mars/ April . Rapport till Kejserl[iga]  Wetenskaps Akademien i Petersburg The mscr in SKSA A721 is a draft in Castrén’s hand of eight pages, the size of which is ca. 21.5 x 26.5 cm. It was published in Morgonbladet 47/1847 (July 1, 1847) and in Castrén 1855: 269–275. Castrén sent it to Sjögren on 22 March/3 April 1847 and it appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1847f; Castrén 1848f: 263– 268.  Change in the footnote uppehålla de sig ǁ ~ enligt Samojedernes allmänna sed Tolstoj Nos utgjorde wändpunkten för min resa åt norr utmed Jenisej-flodens stränder. Nedanom denna ort hade jag ingen ting öfrigt att uträtta, emedan man derstädes wintertiden icke anträffar infödingar, utan endast några glest strödda Colonister. Wid sjelfva Tolstoj Nos bestå infödingarne eller de här så kallade Asiaterne blott af en enda Jurak-slägt, som kallar sig Lambaj och hos Ryssarne bär namnet af Strand-Juraker.lxi 582 Denna slägt har enligt sägen inwandrat till Jenisej ifrån Obdorska sidan, der den utan twifvel lefwat i nära beröring med de Tasowska Ostjakerne. Härtill slutar jag af språket, som hos Strand-Jurakerne i de allra minsta detaljer öfverensstämmer med den Tasowska dialecten, men i någon ringa mon afwiker ifrån den Obdorska. Redan förut nära inwigd i den Tasowska dialectens mysterier hade jag lxi. Den Ryska, äfwen i vetenskapen häfdwunna benämningen har sin grund deri, att omförmäldta Juraker under loppet af sommaren idka fiskafänge wid stränderna af Jenisej. Om hösten irra de enligt Samojedernes allmänna sed kring tundrorna och utlägga giller för fjällrackor, räfwar, wilda renar m. m.; men winter-tiden uppehålla de sig wid Cheta och Soljena i skygd af den svaga lärkskog, som frodar sig wid nämnda floder. 855 Itineraria 5osa 1845_49.indd 855 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  ethnographiska ǁ <---->  warmare, gladare ǁ warmare och m[era] följakteligen i linguistiskt hänseende föga att förtjena i Tolstoj Nos, men för mitt ethnographis☙ [] ka583 ändamål war denna Thule-färd ❧ ganska fruktbar, emedan jag hos Strand-Jurakerne erhöll utförliga upplysningar om de Samojed-stammar, som nomadisera wid mynningen af Tas och tillhöra så wäl Jenisejska, som Tobolska Gouvernementet. Ifrån Tolstoj Nos återwände jag ännu i slutet af Nowember till mitt högqvarter i Dudinka. Här hade under min frånwaro ett talrikt antal Awamska Samojeder församlat sig både i egna och kronans angelägenheter. Detta war en för mig högst gynsam omständighet, emedan jag derigenom befriades ifrån nödwändigheten att fullborda den länge påtänkta resan till Pjasina. Med tillhjelp af nämnda Samojeder granskade jag mina i Dudinka gjorda anteckningar och öfwertygade mig härwid, att hos de åtta wid Pjasina och ännu längre österut wid Taimura nomadiserande Samojedslägter ingen wäsendtlig olikhet i lingvistiskt hänseende röjer sig. I följe häraf ansåg jag mig kunna med godt samvete slå Pjasina-resan ur hågen och ändteligen skrida till undersökningar af de Jenisejska Samojedernes språk och ethnographiska förhållanden. I sådan afsigt afreste jag i början af December ifrån Dudinka till Lusina och medtog ifrån sistnämnda winterläger några tjenliga tolkar till Chantaika. Jag hade hoppats att i Chantaika finna en warmare584, gladare och mera hellsosam boning, än det usla winterlägret i Lusina hade att erbjuda; men i denna förhoppning blef jag ty wärr sviken på det mest nedslående sätt. Den under sommaren ☙ [] så lju❧sa och trefliga stugan i Chantaika war nu oaktadt sin bastanta ugn och sina fyra isfönster nästan lika kall och mörk, som ett Samojediskt 856 Itineraria 5osa 1845_49.indd 856 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports näfvertält585. Fuktigheten i stugan war så stark, att wattnet rann utför wäggarne, ehuru renhudar uppspikades586 på rummets yttre sida. På den inre lät587 jag omkring mitt sofställe utbreda några bastmattor, hvilka fastfröso så starkt588 wid wäggen, att de sedermera endast styckewis kunde lösslitas. Ett ungefär lika beklaganswärdt öde drabbade några af oförsigtighet på wäggen upphängda klädesplagg. Det är naturligt, att en så stark fuktighet skulle åstadkomma både os och en annars osund athmosfer i rummet; men mest led jag likwäl af den förfärliga589 rök, som wid590 eldningen uppfyllde rummet och under sjelfva nyårsnatten jagade mig ifrån bädden ut i skogen. I ett så beskaffadt logis satt jag i runda tre weckors tid wid en talgdank, som brann oafbrutet ifrån morgonen till aftonen, och sysslade med den Jenisejska Samojediskans twenne dialect-brytningar, den ena tillhörig de Chantaiska och Karasinska, den andra de staden underlydande Samojederne eller Baj-slägten. Begge dessa munarter sluta sig nära till Tawgy-språket eller den Awam☙ [] ska Samojediskan, ❧ och afvika sig emellan blott i några owäsendtliga omständigheter. Naturligtwis erinrar hwardera dialecten tidt och ofta om Jurakernes och de Turuchanska Samojedernes granskap. Dessutom synes Baj-språket hafva låntagit ett och annat ifrån den Jenisejska Ostjakiskan. I och med undersökningen af de Jenisejska Samojed-dialecterna war mitt uppdrag i den Turuchanska polar-regionen fulländadt, och nu bar det åter af till den ryktbara staden Turuchansk. Hvilken ljuf klang äger icke ordet Turuchansk, sedan man lefwat ett591 halft år på tundran och i twenne månader warit beröfwad solens ljus! I Turuchansk skiner solen alla dagar, här kan man till och med        näfver-/tält uppspikades ǁ blef[vo] lät ǁ hade starkt ǁ hårdt förfärliga ǁ star[ka] wid ǁ under ett […] år ǁ sex månader 857 Itineraria 5osa 1845_49.indd 857 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  och ǁ under  förfrös ǁ hände  stationerna, som ǁ stationerna. Dessa på sin kammare fröjda sig af dagsljuset, emedan Turuchansk åtminstone äger fyra hus med glasfönster. Af längtan och otålighet att snart hinna till den solbelysta staden hade jag beslutit att twertemot min wana fortsätta resan både natt och dag; men redan den första natten mötte mig ett äfventyr, som helt och hållet rubbade min reseplan. Samojeden, min skjutskarl, hade under nattens mörker icke warseblifvit, hurusom Jenisej widt och bredt war öfwersvämmad af watten, som uppspirat genom den här och der sönderbrustna isen. Han åkte således in i flödwattnet, renarne förmådde ej draga slädan i land, och wi suto bokstafligen fastfrusna på elfwen  – utan råd, utan hjelp, i fara att uti den skarpa kölden förfrysa wåra lemmar. Ur denna nöd räddade oss en lycklig tillfällighet. Man hade af respect för några akademiska bref-paquetter affärdat till mig en ☙ [] post ❧ ifrån Turuchansk, postkarlen råkade möta oss midt under det farliga äfwentyret, och han icke allenast förhjelpte oss i land, utan lotsade oss äfwen till ett Samojediskt näfwertält, der jag sedermera tillbragte hela natten och592 wärmde min frusna blod med the och de erhållna brefwens innehåll. I nyssnämnda affär förfrös593 en Samojed sina fötter, och en annan, som blifvit utskickad på rekognoscering, borttappades till mitt stora bekymmer. Öfwerhufwud war resan ifrån Chantaika till Turuchansk förenad med äfwentyr och obehagligheter af alla slag. Dessa fördröjde min resa, så jag sällan kunde tillryggalägga mera än 20–30 verst under dygnet. Än brast en rem, än söndrades en släde, wägen förlorades, renarne tröttnade och man war ofta nödsakad att till fots bana sig wägen till stationerna594, som utgjordes af förfallna winterläger, i hwilka den resande knappt finner nödig 858 Itineraria 5osa 1845_49.indd 858 28.8.2019 14:08:50 �Russia and Siberia –, Travel Reports wärme, ännu mindre någon förfriskning.lxii  595 Man föreställe sig min glädje, då jag efter sådana wederwärdigheter omsider emot medlet af Januarii gjorde mitt intåg i Turuchansk, sittande i en liten596 släde, som var förespänd med sexton hundar. ☙ [] ❧ I597 Turuchansk dröjde jag endast tre dagar och har sedermera under en ständigt fortfarande opasslighet småningom bråkat mig fram till staden Jenisejsk. Min sysselsättning under resan har warit undersökningen af den Jenisejska Ostjakiskans twenne dialecter: den Imbatska och den Symska. Under detta studium har jag tillfyllest öfvertygat mig om sanningen af de Författares vittsord, som hålla den Jenisejska Ostjakiskan för ett ifrån de Finskt-Samojediska språken mycket afvikande tungomål. Wisserligen träffar man många beröringspunkter så väl emellan Samojediskan, som i synnerhet den Ugriska och Jenisejska Ostjakiskan; men det oaktadt kan jag ej betrakta sistnämnda språk annorlunda än såsom ett fragment af en egendomlig, med de Finskt-Samojediska språken på afstånd beslägtad familj. Den Jenisejska Ostjakiskan är en art Chinesiska, som ej äger598 någon fullständig flexion; den älskar att ställa rotstafvelsen i slutet och låter flexionen i nödfall försiggå i början eller midten af ordet, t. ex. dagafuot, kagafuot, dagafuot,599 jag, du, han väntar (roten: fuot Finn. ootan). Ehuru enkel i sin formbygnad är Jenisejska Ostjakiskan likwäl  Change in the footnote: oerhörd ǁ förut ~  liten släde ǁ släde  I ǁ Efter  äger ǁ tillåter  In Castrén 1855 there is a footnote by Sjögren: “Månne 1:sta och 3:dje personen äro alldeles lika? Sannolikt är här ett misstag begånget.” In Castrén 1848f: 266: “Sollten die erste und dritte Person ganz identisch sein? Wahrscheinlich waltet hier irgend ein Versehen ob. S[jögren].” lxii. I Turuchanska kretsen har eländet under innewarande år nått en oerhörd höjd, af skäl att kronan med mindre frikostig hand än tillförene utströr allmosor åt landets innewånare. Emellertid har mjölpriset stegrat sig till den grad, att man i sjelfva Jenisejsk för det närwarande betalar 7 Rub. 50 kop. pudet. 859 Itineraria 5osa 1845_49.indd 859 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Aleksandr Petrovič Stepanov (1781–1837), the first Governor of Enisejsk Government 1822– 1831, Active State Councillor, poet and writer, published several descriptions of his administrative area and collected historical and archaeological material as well as Siberian languages. Энциклопедическiй словарь XXXI: 594– 595 [Степановъ, (Александр Петрович)]. Ethnographic description of the peoples in western Siberia with samples of their languages Степановъ 1835 II: 32–117. (TS)  måhända ǁ 1. troligen ǁ 2. kanske  Jenisej ǁ floden Dubtsches  enligt […] traditioner ǁ af äldre pa  eg. ǁ d. ä.  The River Kan discharges into the Enisej from the right (east) at N56°31′6″ E93°47′3″. (TS)  Ulug-Xem is a Khakas name for the Enisej, not its tributary. (TS)  Af […] innehåll ǁ Sådana  uppkomsten […] element ǁ det Ugriska element ☙ [] genom sina outtömliga bokstafsförwandlingar det mest kaprisiösa språk, jag någonsin studerat. Stepanow600 omtalar en tradition, enligt hvilken Ostjakerne inwandrat till Jenisej ifrån Tasfloden, kanske till och med ifrån Irtysch. Denna tradition grundar sig måhända601 derpå, att Tasowska Samojeder af ❧ slägten Limbel-gup nedsatt sig wid Jenisej602 och efterhand sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Twenne andra slägter bland de Symska Ostjakerne påstås hafwa uppstått genom en dylik beblandning. Om man med stöd af gängse traditioner följer den Ostjakiska colonisationen i spåren, så finnas bland de Symska Ostjakerne tre och de Imbatska endast twå veritabla Ostjak-slägter.lxiii Äfwen dessa reduceras enligt603 trowärdiga, ehuru mindre utspridda traditioner till tvenne, af hvilka den ena benämnes: Kanas-ket Pl[uralis] Kan-djeäng, folk af Kan, och Ulj-get Pl. Ulj-djeäng, folk af Ulj, eg[entligen]604 watten-folk. Man inser lätt, att med benämningarna Kan och Ulj åsyftas de twenne floder Kan605 och Ulu-Kem606, som Jenisej i sitt öfra lopp upptager. Liksom sjelfva benämningarna, angifwer äfven traditionen, att Ostjakerne utwandrat ifrån Jenisej-flodens källor. Man talar till och med om en hög, oöfwerstiglig ås (Altaj), som skulle hafwa brustit, hvarefter Ostjakerne genom den bildade fåran banat sig wägen till Sibirien. Af607 sådant innehåll äro de traditioner, jag erhållit; men de förklara ej uppkomsten608 af det Ugriska element, som förefinnes i den Jenisejska Ostjakiskan. Lättast förklaras saken, om man anlxiii. Enligt Prest-tabellerna uppgår hela den Ostjakiska stammen wid Jenisej till 904 själar, qvinnor och barn inberäknade. 860 Itineraria 5osa 1845_49.indd 860 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports     ☙ [] tager, att Ugriska colonier utwandrat ifrån  ❧ Obska systemet609 och sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Till denna förmodan610 berättigar en tradition, enligt hvilken slägten Chaibang611 tillförene skulle hafva bott wid en ”stor flod” (Ob eller Wach) på ”Surgutska sidan”. Wäl motsäger sig traditionen derigenom, att nämnda slägt uppgifwes wara af Samojedisk härkomst612 och uttryckligen benämnes Limbel-guplxiv; men denna motsägelse grundar sig kanske på någon613 förwexling af Chaibang med den ifrån Tas utgångna Imljak-slägten. Huru äfwen härmed må förhålla sig, så har den skarpt framstickande, till en del ursprungliga, till en ännu större del genom juxtaposition uppkomna frändskap med den Ugriska Ostjakiskan twingat mig att taga en närmare kännedom af den Jenisejska, än afsigten i förstone warit. Hittintills sysselsatt med att samla har jag ännu ej hunnit ordna och systematisera mina anteckningar; men detta skall blifva mitt första göromål efter ankomsten till Minusinsk614, dit jag i dessa dagar ärnar begifva mig, efter att hafva tillbragt ett helt år i den Jenisejska kretsen.   systemet ǁ sidan förmodan ǁ tradition Chaibang ǁ ~ Ket härkomst […] Limbel-gup ǁ härkomst någon ǁ en The town of Minusinsk is situated on a protoka (branch) of the Enisej that separates from the main river south of the town and joins it again downstream. The location of Minusinsk is N53°42′31″ E91°41′6″. The valley surrounding Minusinsk has been of a crucial importance in archaeological research of Southern Siberia since the 18th century, and also several Finnish scholars visited it after Castrén. Белокобыльский 1986 passim. (TS) lxiv. Såsom bekant är, tillhör Limbel-gup det Tasowska flodsystemet. 861 Itineraria 5osa 1845_49.indd 861 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria            Mscr KK MC 29.3 p. 223–238 (Varia 4.3) seems to have originally consisted of loose sheets, measuring 21.5 x 36 cm. The text has been published as Castrén 1857c. Cf. p. 1412–1414 (Anmärkningar om Jenisej). The Enisej is the river with the most water in the whole of Russia. Its length is 3,487 km from the confluence of the rivers Bij-Xem (Bolˈšoj Enisej) and KaXem (Malyj Enisej) or 4,102 km when measured from the sources of the Malyj Enisej. It discharges into the Kara Sea. The whole Enisej Basin comprises an area of 2,580,000 km2. The breadth of the Enisej varies from some hundreds of metres to 5 km, and its maximum depth is ca. 60 m. Коротаев – Кузьминых 2007. For a list of the tributaries to the Enisej, see Государственный водный реестр (http://www.textual.ru) with search “Енисей”. (TS) Huk ǁ C The Samoyed groups mentioned here are all Selkups. (TS) tillryggalägger […] ǁ Parallel version in the margin: Under sitt lopp ifrån Turuchansk till Ishafvet tillryggal[äg]ger Jenis[ej] [footnote: Jenis. k[al]l[a]s af Ostj[akerne]] om när en sträckning af vid pass 200 verst och framter derunder en m[ån]gfaldt etc. till […] utlopp ǁ till Tolstoj Nos vidpass ǁ 1. närmare ǁ 2. omkring flod-/bottnet skall hon ǁ 1. säges floden ǁ 2.säges Jenisej ǁ 3. säges hon sommar-/watten upptaga ǁ endast ~ The River Angara runs into the Enisej from the right (east) at N58°6′0″ E93°0′0″. It was previously also known as the Verxnjaja Tunguska along its middle course, before they were discovered to be the same river. At present, V. Tunguska is the name of another river in the Omsk region. Гаврилов 1970. (TS) ☙  ❧ ☙  22 Jenisej.615 Floden Jenisej, som af Ostjakerne benämnes Huk616 l. Kuk, af Tunguserne: Joandesi, af Natsko-Pumpok[olska] Samojeder617: Njoandesi, af de Turuchanska Samojederne: Kold, af de Tasowska Njakal-Kold tillryggalägger618 ifrån Jenisejsk till619 sitt utlopp vidpass620 2000 verst. Under detta vidsträckta lopp företer hon en mångfalldt vexlande character. I början af sin bana är hon ganska strid, men eger dock inga wattenfall, inga farliga klippor eller skär, ehuru flodbottnet621 säges wara ganska ojemt och stenigt. Här nästan öfverallt jembred skall hon622 vid lågt sommarwatten623 upptaga624 1–2 verst, men om wåren öfverswämmar hon en dubbelt och mer än dubbelt så stor yta. Ända ifrån utloppet af Angara eller öfra Tunguska625 allt intill mynningen626 af Sym fortlöper Jenisej i samma riktning, utan att derwid bilda några betydliga holmar eller grenar.lxv Af flodens stränder är den venstra mycket lågländt, lerhaltig, uppfyld mer kärr och ängsslätter, samt ❧ bewuxen627 med en lxv. På resan ifrån Jenisejsk till Ust-Sym anmärkte jag endast 12 större och smärre holmar, bland hvilka de tvenne största sades äga en längd af 8 verst, men öfriga allenast af 1–3 verst. 862 Itineraria 5osa 1845_49.indd 862 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ymnig löfskog. Denna sida benämnes af Ryssarne omkring Jenisejsk polskaja (af поле, fält, ängsslätt), men lägre ned navolotschnaja (af наволокъ, låg udde) och närmare628 utloppet Juratskaja d. ä. den af Juraker bebodda sidan. Den högra sidan är allestädes känd under namnet:629 kamennaja d. ä. den bergiga eller steniga sidan. Denna sida är af en mycket steril beskaffenhet och frambringar mest630 barrträd631, sås[om] gran632, tall633, ceder634, lärkträd635, den så k[al]l[a]de pichtá (abies[)]636. Långsmed nämnda637 sida beledsagas Jenisej638 af bergssträckning639, som än fortlöper wid sjelfva flodbädden, än640 aflägsnar sig 2–6 verst ifrån stranden, än åter helt och håller försvinner ur ögnasigte, såsom vid staden Jenisejsk, nedanom byn Antsyferowa o. s. v. Denna höjd är ej af någon särdeles betydenhet; den liknar blott en ås och kallas641 vanligtvis äfven af Ryssarne chrebet642, men643 innehåller likväl en stenbunden mark och på sina ställen äfven klippfasta hällar. Å ömse sidor begränsas Jenisej wid högt vatten af en brant strand eller så kallad jar644, men då vårvattnet afsätter sig, äro begge645 stränderna merendels långsluttande och uppfyllda646 dels med knappersten[,]  ❧ dels647 med stora stenhölster eller på648 Ryska så kallade korgí.649 Sandstränder förekomma i en talrikare mängd först under flodens nedersta lopp. Så väl den högra som den venstra stranden är befolkad. Hwardera650 stranden är befolkad med Ryssar och Ostjaker, men företrädeswis intaga likwäl inom ifrågawarande       mynningen ǁ utloppet bewuxen ǁ 1. be[wuxen] ǁ 2. öfverallt närmare ǁ omkring namnet: ǁ namnet af mest ǁ endast mest barrträd […] lärkträd ǁ 1. mest gran, tall samt flere andra slags barrträd. ǁ 2. mest gran, tall och andra med ǁ 3. mest gran, tall samt flere andra slags barrträd ǁ 4. mest barrträd, gran, tall, ceder, lärkträd ǁ 5. mest barrträd, sås. gran, tall, ceder, lärkträd  Siberian spruce (Picea abies obovata). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norway-spruce. (TS)  Scots pine (Pinus silvestris). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/scots-pine. (TS)  With ceder Castrén means Siberian cembra (Pinus cembra sibirica/P. sibirica) growing throughout the taiga zone. Семенов – Белов 2015: 239–245. (TS)  Siberian larch (Larix sibirica), growing both in European Russia and Siberia, and in both the taiga and the forest steppe zone. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/fi/puut/ siperianlehtikuusi; Семенов  – Белов 2015: 239–241, 246–248. (TS)  Siberian fir (Abies sibirica), growing at altitudes higher than 600 m above sea level in the taiga zone. Семенов – Белов 2015: 241. (TS)  nämnda sida ǁ sin högra strand  Jenisej ǁ flods<tr[an]d>en  bergs-/sträckning  än ǁ ~ åter  kallas vanligtvis ǁ kallas  Ridge.  men […] hällar ǁ ehuru den är ganska stenbunden och på sina ställen innehåller klippfasta wäggar hällar  Ravine.  begge […] långsluttande ǁ stränderna å ömse sidor sluttande  uppfyllda[…]s med ǁ 1. uppfyllda med ǁ 2. betäckta med 863 Itineraria 5osa 1845_49.indd 863 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria                           dels ǁ ~ äfven på […] kallade ǁ så k[allade] korgí. […] Hwardera ‖ korgí. Hwardera Hwardera ǁ 1. ~ ǁ 2. Så[som] venstra ǁ högra Castrén wrote here a mark for a footnote, but the footnote itself does not exist. mynningen ǁ P[odkamennaja] Castrén is mistaken here. The Enisej actually turns towards the east ca. 10 km after the River Sym but it resumes its original north-west direction already 10 km later. (TS) The River Dubčes discharges into the Enisej at N60°55′53″ E89°40′12″. (TS) Togówa ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ vidgar sig Jenisej Wid ǁ H Zotino at N60°53′44″ E89°41′30″. (TS) hon sig väl ǁ sig floden åter emellan […] Osinowa ǁ 1. öfverträder kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa widgar hon sig till ǁ 2. öfverträder kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa utbreder sig ǁ 3. kort derpå emellan byarna Worógowa och Osinowa utbreder sig ǁ 4. kort derpå emellan byarna Worógowa och Osinowa åter ny ǁ wi[da] This number is quite correct. (TS) ganska ǁ oändligt sina ǁ den reser ǁ wisar som […] Kachelowa ǁ 1. som säges fl ǁ 2. den hör Kach[elowa] The River Xaxalevka, discharging into the Enisej from the left (northwest) at N61°21′17″ E89°34′0″. (TS) löpa ǁ fortlöpa på […] upptäcker ǁ ej warsnar trånga bergspass ǁ fåra wackra ǁ ins[jölika] Detta bergspass ǁ 1. Det nämnda ǁ 2. Detta bergspass ǁ 3. Det nämnda bergspasset, som af Ryssarne kallas <m>oku, är å ömse sidor omgifven ☙  område begge folkslagen den venstra651 stranden, då deremot Tunguserne förnämligast uppehålla sig höger om floden.652 Wid utloppet af Sym gör Jenisej en betydlig böjning åt öster och bibehåller denna riktning ända till mynningen653 af Podkamennaja Tunguska.654 Under detta stadium vidgar sig floden några verst nedanom utloppet af Dubtsches655 eller vid sjelfva mynningen af Togówa656 till en ansenlig fjärd – den första nedanom Jenisejsk. Wid657 Sotina by658 samlar hon659 sig väl inom strängre gränsor, men emellan660 byarna Worogowa och Osinowa öppnar sig åter661 ny, wida större fjärd, hvilken på somliga ställen uppgifves äga en bredd af 10 verst662. Fjärden erbjuder en ganska663 pittoresk anblick genom ❧ sina664 oräkneliga holmar, uddar och vikar. Bergen fortlöpa såsom vanligt på flodens högra sida, men snart reser665 sig äfven å den venstra en ansenlig bergssträckning, som666 till Jenisej beledsagar den lilla ån Kachelowa667, med anl[edning] hvaraf äfven sjelfva berget benämnes Kachelowa Gora. Bergssträckningarna å ömse sidor om Jenisej löpa668 i en bågformig riktning och draga sig så nära tillsamman, att ögat på669 afstånd ej upptäcker den trånga670 bergspass, som leder ifrån den wackra671, insjölika fjärden. Detta672 bergspass omgifves å ömse sidor af colossala klippwäggar, emellan hvilka wattnet störtar sig fram i brusande hvirflar, utan att likwäl bilda någon egentlig chataract. Straxt673 nedanom nämnda bergspass upptager Jenis[ej] det mäktiga tillflödet af 864 Itineraria 5osa 1845_49.indd 864 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ☙  Podk[amennaja] Tung[uska], antager674 dervid en [nordvestlig] riktning och fortgår675 sedan i obetydliga böjningar ända till utloppet676 af Jelogui. Under detta stadium begynner flodens strömkraft redan ❧ förminskas677 och hon tillryggalägger nu sin bana i djupa fjärdar, hvilka äro 2–4 verst breda och skiljas från hvarandra genom sina framskjutande uddar och näs. Stränderna äro å ömse sidor höga, sandiga, stundom nakna, men vanligen öfverwuxna med barrträd. Den bergssträckning, som tillförene blifvit sedd på678 venstra sidan slutar sig i en udde wid Sumarokowa-by679, hwarefter680 denna sida återtager sin lågländta, lerhaltiga, kärraktiga character. Allt681 fortfarande ser man å ömse sidor äfven stenuppfyllda682 stränder, och wid Komsina-by683 finnes en udde, som i följe af sin steniga beskaffenhet benämnes Kamennoj Mys. Wid samma by anmärkte jag en holme, som684 sades vara 8 verst lång. En annan af 10 verst är belägen wid Borodina; men för öfrigt äro holmarna äfven inom denna station både ganska685 få och obetydliga. Nedanom Sumarokowa by widtaga de så kallade vinterlägren, hvilka allt intill Turuchansk med få undantag äro belägna på den högra elfs-sidan.686 Efter utloppet af Jelogui gör687 Jenisej en böjning åt [nordost]688 och689 fortlöper sedermera i denna690 riktning691 med flera smärre böjningar allt692 till hafvet. I693 början af detta vidsträckta lopp ❧ bibehåller Jenisej fortfarande694 sin förra character. Hon695 är696 endast mera rak i  Straxt nedanom […] ǁ 1. Kort derpå upptager Jenisej infall. ǁ 2. D[etta] ǁ 3. Bergspasset upptager blott en längd af N<e> ǁ 4. Straxt nedanom detta ǁ 5. Straxt nedanom det nämnda bergspasset  antager […] riktning ǁ gör dervid en böjning åt  fortgår sedan ǁ fortlöper derpå  utloppet ǁ 1. utlopp[et] ǁ 2. mynn[ingen] ǁ 3. sin  förminskas […] fjärdar ǁ 1. förminskas, och hon tillryggalägger sina <---> <bana> i en oräknelig mängd fjärdar ǁ 2. förminskas och hon tillryggalägger nu sin bana under characteren af fjärdar  på […] sidan ǁ 1. ~ ǁ 2. venster om floden  Sumarokovo is situated at N61°39′30″ E89°45′9″. (TS)  by, hwarefter ǁ by. Derpå är den venstra  Allt fortfarande […] ǁ 1. Dock finnas så wäl äfven å högra som venstra ǁ 2. Li  stenuppfyllda ǁ steniga  Komsa at N61°52′0″ E89°18′32″. (TS)  som […] lång ǁ af 8 verst  ganska få ǁ få  […] elfs-sidan. ǁ ~ Jelogui utfaller i Jenisej med nio särskildta mynningar  gör ǁ antager  Castrén forgot the direction, Castrén 1857c: 278 added: NO (?).  och ǁ uti  denna ǁ samma  riktning med ǁ riktning, men i  allt ǁ ända  I […] lopp ǁ Ända till utloppet af nedra Tunguska förändrar Jenisej icke s icke  fortfarande character ǁ ungefär samma character såsom under nästföreg. stadium  Hon ǁ 1. Jen[isej] ǁ 2. Kanske är ǁ 3. Floden  är endast ‖ är 865 Itineraria 5osa 1845_49.indd 865 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  som ǁ s<-->  […] storlek. ǁ 1. ~ Vegetationen undergår ingen annan betydlig för[ändring] ǁ 2. ~ Vegetationen börjar aftaga och träden antaga redan ett dwer[g]artadt utseende.  venstra ǁ högra  varseblir man ǁ ser man låga  med undantag […] ǁ esomoftast långt utstickan[de]  (наволокъ). ǁ 1. ~ , medan uppå den högra brandta d uddar (мысъ) här och der här och der wisa upp<-> ǁ 2. men på den högra resa sig vanl. esomoftast brandta uddar (мысъ).  [man] ǁ den resande  – Castrén has forgotten to write the word to replace den resande; man, added in Castrén 1857c: 278.  ännu ǁ <->  inemot […] af ǁ 1. till utlopp[et] ǁ 2. till mynningen af  Efter att […] ǁ 1. Genom tillflödet före for af sistnämnda flod ǁ 2. Wid utloppet ǁ 3. Efter att hafva upptagit nyssnämnda [flod] vidgar sig Jenisej till en ganska vidsträckt fjärd, men kort derefter snart ut<g>ör säges uppgifves flodens bredd endast knapt till tvenne verst. ǁ 4. Efter att hafva upptagit nyssnämnda flod widgar sig Jenisej till en ganska betydligt [sic] fjärd, men nedanom Turuchansk kort derpå smalnar hon åter och fortlöper sedan än 2, än 3 <-> <--> med en omvexlande bredd af 2–7 verst ända till mynningen af Dudinka.  kort derpå ǁ åter  tillryggalägger […] verst. ǁ 1. fortlöper sedan med den omvexlande bredden af 2 <--> –6 verst bredd, intill ǁ 2. fortlöper sedan en bet. sträckning med den omvexlande bredden af 2 <--> –6 verst bredd, intill ǁ 3. tillryggalägger sedan flera hundrade verst med en omvexlande bredd af 2–4 samt 5–6 verst intill Lusina-b[y] vinterläger, der floden säges vara 7 verst bred. sitt lopp och fjärdarna afvexla ej så ofta som697 under föreg[ående] stationen. Holmarna tillwexa så väl i antal som storlek.698 På venstra699 sidan om floden varseblir700 man med701 undantag af åsen wid Dolgo-ostroff endast låga landtungor (наволокъ).702 Ungefär 12 v. ofvanom Mirojedinska vinterlägret öfverraskas [man]703 af en brant klippwägg, som nästan utan afbrott fortlöper långsmed den högra stranden ännu704 10 verst nedanom nyssn[ämnd] by, eller inemot705 mynningen af nedra Tunguska. ☙  ❧ Efter706 att hafva upptagit nyssnämnda flod vidgar sig Jenisej till en ganska betydlig fjärd men smalnar kort707 derpå och tillryggalägger708 sedan flera hundrade verst med en omvexlande bredd af 2–4 samt 5–6 verst. Wid709 Lusina vinterläger når710 hon en bredd af 7 verst, vid Samylowa uppgifves711 bredden till 8 och wid öfra Krestowa till712 10 verst bred. Nedanom Krestowa delar sig Jenis[ej]713 i flere grenar, hvilka sammanräknade upptaga714 wid715 Seljakina 20 och wid Tolstoj Nos 35 verst. Ju716 mera floden breder717 sig på ytan, dessto lugnare blir den718 i sitt lopp, och nedanom Turuchansk är dess719 strömkraft öfverhufvud ganska obetydlig. Inom detta stadium märker man720 en721 mängd holmar utmed den högra flodstranden ifrån Jermakowa till Karasina och allt framgent till Igarskoje, men i722 största antal anträffas de likwäl nedanom Krestowa.723 Den högra sidan724 af floden ☙  bibehåller sin725 upphöjda char[acter] ❧ ännu726 200 v[erst] nedanom Tolst[oj] 866 Itineraria 5osa 1845_49.indd 866 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports Nos, hvarefter åsen efterhand sänker sig. På den venstra omvexla nedanom Anguticha både höga och låga stränder.727 Vegetationen aftager nästan vid hvarje steg. Furan hinner ej längre än till Turuchansk, aspen728, häggen729 och пихта upphöra vid Kureika; cedern träffas ej730 nedanom Plachina; granen och dwergbjörken731 förekomma sparsamt vid Dudin[k]a; lärkträdet upphör i trakten [af] Öfra Krestowa, wid732 floderna Cheta733 och Solennaja vid Tolstoj Nos frodas734 blott låga videbuskar. Oaktadt735 naturens736 njugga gåfvor hafva737 likväl Ryska colonister nedsatt längs flodens lopp ännu 350 [verst] nedanom T[olstoj] Nos och skola etc. i fordna tid[er] hafva sträckt sig ännu vida nordligare. Deras vinter-läger äro [till] större [delen] belägna vid738 den högra flodsidan, ehuru äfven många anträffas739 på den venstra, i synnerhet emellan st[aden] Turuch[ansk] och byn Chantaika. ☙  ❧ För740 att nu äfven nämna om Jen[isej] flodens skatter, så hvimlar hon af en oändlig mängd särskildta741 och till en del ganska läckra fiskarter, sås[om] ossetra, sterläd, kosterka742, muksun, njelma, tschir743, taimen744, peljedka745[,] omyl746, sik747, harjus748, sill749, peskar750, jelets751, att752 ej tala om gädda, abborre, lake, girs och särskildta753 insjö-fiskar, såsom karas, jelets, ljen754, kunsja755, tschebak m. m.756 Samtliga dessa fiskarter indelas af ortens inwånare uti757 tvenne slag: 1. rödfisk, hvarmed man förstår de tre störarterna: ossetra, sterläd och kosterka, 2o) hvit-fisk, hvilken758 benäm[nin]g innefattar alla de  Wid Lusina ǁ 1. Nedanom Dudinka ǁ 2. Nedanföre  når […] verst ǁ 1. säges floden vara sju ǁ 2. vidgar sig floden till sju ǁ 3. når hon ändteligen  uppgifves ǁ 1. till ǁ 2. säges  till 10 ǁ 10  Jenis. ǁ floden  upptaga ǁ än  wid ǁ nedanom  Ju mera […] ǁ 1. Floden är i sitt nedra lopp ǁ 2. I hela sitt nedra lopp är Jenisej öfverhufvud ganska lugn i sitt lopp  breder sig ǁ 1. s ǁ 2. vidgar sig  den ǁ hon  dess ǁ flodens  man ǁ <-->  en mängd ǁ ett betydligt f<---> antal  i […] anträffas ǁ 1. i största mängd förekomma de ǁ 2. största mängd af holmar förekomma  Krestowa. ǁ ~ , hvarest floden liknar en s[<jö>]  sidan af floden ǁ flodstranden  sin ǁ 1. af ǁ 2. <-->  ännu […] stränder. ǁ 1. ända till flodens utlopp, men på den venstra omvexla både höga och låga stränder. ǁ 2. ända till flodens utlopp, men på den venstra omvexla nedanom Anguticha-vinterläger både höga och låga stränder.  […] stränder. ǁ 1. ~ Ofvanom Turuchansk anmärkte jag bl <--> alltsedan ofvan<---> ǁ 2. Emellan Sumarokowa ǁ 3. Ryssarnes vinterläger äro belägna å ömse sidor om elfven, ofvan  Aspen (Populus tremulus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/aspen. (TS)  Bird cherry (Prunus padus borealis). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)  ej nedanom ǁ ännu vid  Dwarf birch (Betula nana). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/dwarf-birch. (TS) 867 Itineraria 5osa 1845_49.indd 867 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  wid […] Tolstoj Nos ǁ 1. i trakten af Tolstoj Nos ǁ 2. och i trakten af Tolstoj Nos  Castrén means the Bolˈšaja Xeta, running into the Enisej at N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)  frodas […] låga ǁ vexa endast svaga  Oaktadt naturens […] Chantaika. ǁ 1. borgare. De lifnära Då åkerbruk De lifnära sig i hela Turuchanska samt den större norra delen af Jenis[ejska] området genom hufvudsakligen genom fiskafänge, som olika [på] orter bedrifves på olika så efter fiskens som flodens eg<en> beskaffenhet. ǁ 8. Innewånare i de  naturens ǁ ve[getationens]  hafva […] nedsatt ǁ bo likväl Ryska colonister ännu etc.  vid ǁ på  anträffas ǁ 1. ~ ǁ äfven ~  För […] fiskarter, sås. ǁ Såsom bekannt är, hvimlar Jenisej-floden af en oändlig mängd fiskarter, såsom  Mscr: skärskildta  The roe of a young sturgeon was called kosterki, according to Pallas 1831: 92–93: “Ovula nigrescentia, raro casu (in Jaïcensibus) alba, in seniori pisce, parciora et sapidiora tumque Imperiali mensae destinata; juniores asperrimi, macilenti, viles, pro diversa varietate, imo specie quibusdam habiti, Kosterki appellantur; […].” Castrén, however, seems to have understood that kosterka would be a separate species, in which he is mistaken. (TS)  Чир or щокур, broad whitefish (Coregonus nasus), living in Siberian rivers. Северная энциклопедия 2004: 1066. (TS) Innewånare vid nedersta loppet af Jenisej bestå af Ryssar, Samoje och skillda grenar af den ut vidsträckta Samojed-stammen. ǁ 2. Innewånare är ǁ 3. Ryska ǁ 4. Innewånare är ǁ 5. De Ryska vinterlägren fortgår ännu 350 verst nedanom Tolstoj Nos och skola i fordna tider hafva sträckt ännu wida nordligare. Ifrån Turuch[ansk] ända till Chantaika äro de vinterlägren till större delen belägna på venstra flod-sidan men ned lägre ned anträffas nästan utan undantag på den högra sidan. Den nordligaste kyrkan är belägen wid Tolstoj Nos, der likväl ǁ 6. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, Turuchanskanska [sic] borgare och en stor mängd deporterade. ǁ 7. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, deporterade och Turuchanska 868 Itineraria 5osa 1845_49.indd 868 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Таймень, taimen or Siberian salmon (Hucho taimen), a salmonrelated fish in Siberia and eastern parts of European Russia. Северная энциклопедия 2004: 932.    (TS)  Пелядь, peled or northern whitefish (Coregonus peled). Luontohttp://www.luontoportti. portti, com/suomi/en/kalat/peled. (TS)  Омуль, omul (Coregonus migratorius), living in other northern rivers of East Russia and Siberia except the Obˈ. Решетников 2014a.  (TS)  sik ǁ om[yl] Common or European whitefish (Coregonus lavaretus) with a wide distribution in Northern Eurasia. Luontoportti, http://  www.luontoportti.com/suomi/en/ kalat/whitefish. (TS)  harjus, […] peskar ǁ harjus, peskar Grayling (Thymallus thymallus), a salmon-related fish with a wide distribution in Eurasia. Luontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kalat/ grayling. (TS)  Herring (Clupea sp.). (TS)  Пескарь, gudgeon (Gobio gobio). Luontoportti, http://www.luonto   portti.com/suomi/en/kalat/gudgeon; Решетников 2014c. (TS) Елец, common dace or Eurasian dace (Leuciscus leuciscus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/dace. (TS) att ej […] ǁ kunsja särskildta ǁ s[åda]na Линь, tench (Tinca tinca), living in European lakes and rivers and also in the Obˈ and Enisej as well as Lake Bajkal in Siberia. Luontoportti, http://www.luontoportti. com/suomi/en/kalat/tench; Решетников 2010b. (TS) Кунджа, whitespotted char (Salvelinus leucomaenis), a trout-related fish, living in the Bering, Okhotsk and Japan Seas. Решетников 2010a. (TS) Also Латкинъ 1894a: 640 lists the same fish species as Castrén as the most important ones. According to him, maritime species were found in the river as far as the mouth of the River Xantajka, and some species as far as the Osinovo rapids. He criticizes the fishermen because of their irrationality and inability to produce even the simplest processed products such as caviar. (TS) uti […] slag: ǁ uti hvilken […] innefattar ǁ 1. ~ ǁ 2. under hvilken benämg man förstår jelets ǁ ljen ☞ 869 Itineraria 5osa 1845_49.indd 869 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  Den röda […] Jenisej. ǁ 1. Den röda fisken säges wårtiden styra komma i största mängd ifrån Baikal utför Angara och styra Jenisej utåt hafvet utför Jenisej ned åt hafvet, derifrån den m om hösten återwänder till sitt winterläger antingen i Angara eller någon ǁ 2. Den röda fisken säges under wintern b  påstås ǁ 1. är bekant ǁ 2. är troligt  att endast […] hinner ej ǁ 1. att sterläden ej hinner ǁ 2. att endast ossetran hinner fullborda dna vidstr. färd, ty åtminstone hinner ǁ 3. att endast ossetran hinner fullborda dna vidstr. färd, ty åtminstone Sterläden säges  trakten ǁ om  Krestowa ǁ C  icke ses nedanom ǁ återwänder ifrån  simovje ǁ зимовье  Sturgeon migrates 500–2,500 km to the sea to spawn and the migration may last over a year. Северная энциклопедия 2004: 703. (TS)  Mscr: årstiden  De följas […] ǁ 1. Hwad åter den så kallade hvita fisken beträffar, ǁ 2. Så wäl den röda störarne som äfven många fiskarter tillryggalägga sin wandring i stora skaror, (Russ.) juro) och ǁ 3. H<--->  юра  behöfver ǁ 1. dra ǁ 2. två  2 ǁ 1  enda stör ǁ f[isk]  […] sig. ǁ ~ Detsamma gäller äfven om sillen och flera hvita fisk-arter. Men hvad deras  rikta […] hufvud ǁ håller hufvudet  dna fisk ǁ hon  rastar, så ǁ rastar i  den […] ekonomie ǁ störens ek[onomie]  följer ǁ iaktager  resor […] floden ǁ flod-resor  uppstiger ǁ wisar sig ☙  ☙  öfriga fisk-slagen. ❧ Den759 röda fisken säges om våren komma i största mängd ifrån Baikal och styra utför Angara till Jenisej. Hon synes hafva för afsigt att under sommaren göra en excursion till hafvet, men det påstås760, att761 endast ossetran hinner fullborda d[en]na vidstr[äckta] färd, ty åtminstone sterläden hinner ej längre än till trakten762 af Krestowa763 winterläger, och att kosterka-fisken icke764 ses nedanom Sagubskoje simovje765, belägen 80 verst nedanom Tolstoj Nos.766 Alla dessa fiskarter återwånda om hösten till sina vinter-stationer, ty de älska att under denna kalla årstid767 ligga stilla i djupa gropar. En del stadnar i Jenis[ej], en annan del går uppför Angara till Baikal  – den förra säges om sommaren vara fetare och mera mörk, än den som öfvervintrar i Jenis[ej]. De768 följas wanligen åt i stora skaror (R. juró769) och det säges, att en skara ofta behöfver770 2771 a 3 dagars tid för att passera ett ställe, hvarefter åter på flere dagar ingen enda772 stör wisar sig.773 Wid sin färd utför floden framskrider stören ganska långsamt och på sådant sätt, att hon alltid rikta774 sitt hufvud emot strömmen. Dessutom ligger ❧ d[en]na775 fisk ofta stilla och rastar,776 så snart hon anträffar djupa och mjuka gropar i flodbottnet. Så be[s]kaffad är den777 röda fiskens ekonomie. Hwad den så kallade hvita fisken beträffar, så följer778 hon en i många afseenden motsatt lefnadsart. Hon älskar företrädeswis hafvet och gör sommar-tiden endast korta resor779 uppför floden. Tidigast om wåren uppstiger780 tschir-fisken, 870 Itineraria 5osa 1845_49.indd 870 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports   hvilken begynner781 sin färd under sjelfva islossningen och782 hinner till Turuchansk kring783 Petri och Pauli-dag784. Samtidigt ☙  med tschir börjar äfven siken sin wandring och fortsätter densamma under större delen af sommaren. Derpå785 visar sig njelma-fisken, som fångas wid786 Turuchansk ifrån början af Augusti uti 2–3787 veckors tid. Nu788 följer de talrika fiskarter, som af Ryssarne benämnas muksunar, taimener, omyler789 o. s. v., hvilka inträffa i Turuch[ansk] omkring medlet790 samt sedn[are] hälften af Aug[usti]. Allra sist uppstiger sill-fisken791, hvilken under792 hela hösten ej hinner längre än till Podkamennaja Tunguska.793 Samma794 är fallet är fallet med tschir, muksun och till och med den så k[al]l[a]de njelma-fisken. Bland ❧ de öfriga fiskarterna träffas795 njelma ännu wid Schadrina, inom Jenis[ejska] kretsen, men bl[and]796 de öfriga från hafvet uppgående fisk-arter blifva endast797 sik, tugun798 fångade ofvanom Podk[amennaja] Tunguska. Å799 andra sidan fångas fisk<-->800 i vida större mängd ofvanom Podk[amennaja] Tunguska, än nedanför densamma. Samtliga de hvita fisk-arterna draga sig till hafvet efterhand under hela hösten, allt inpå Dec[ember] månad. Fänget801 af de nyssomförmäldta802 fiskarterna bedrifves803 på olika orter med804 olika redskap. Emellan Jenisejsk805 och Schadrina fångas den så k[al]l[a]de röda fisken endast med krok, samt den hvita med små nät och strandnot. Stora806 nötter och nätbragder kunna807 här ej                          begynner sin färd ǁ 1. wid Tolstoj Nos går uppför floden ǁ 2. inträffar wid Tolstoj Nos och hinner ǁ och af sådan anledning <--> kring […] Pauli-dag ǁ 1. omkring ǁ 2. i början af Julii 29 June Old Style. Derpå […] njelma-fisken ǁ 1. Njelmafisken hi[nner] ǁ 2. Efter dessa fiskarter följer kommer wid ǁ omkring 2–3 ǁ tva Nu […] fiskarter ǁ Derpå komma i m omyler o. s. v., ǁ omyler, medlet […] af Aug. ǁ medlet af Aug. sill-fisken ǁ sillen under […] ǁ 1. redan ǁ 2. också ej fångas wid Turuch. omkring Tunguska. ǁ Tunguska, der hon begynner sitt återtåg. Samma ǁ 1. Njelma ǁ 2. Sammar träffas ǁ fångas bl. de öfriga ǁ de flesta endast ǁ 1. de sällan |2. s<ä>lla[n] A whitefish sp. (Coregonus tugun) in Siberian rivers. (TS) Å […] fångas ǁ Å andra sidan är den röda fisken dessto mindre gifvande mer Castrén 1857c: 281: den röda fisken Fänget ǁ Fångsten nyssomförmäldta ǁ skillda bedrifves ǁ 1. är ǁ 2. fången med […] redskap ǁ mycket olika Jenisejsk ǁ Turuchansk Stora […] nätbragder ǁ Stora nätbragder kunna här ǁ kunna 871 Itineraria 5osa 1845_49.indd 871 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria                            dess botten ǁ flod-/bottnet brukas vid ǁ begagnas för njelma ǁ ~ fisken I byn […] ǁ Om I byn Jartsówa är omkring några v. ofvan utloppet af Sym beg fångas den röda fisken så väl icke allenast med <-> krok, såsom utan äfven med <--> fångar man den röda fisken med det så kallade póplaвny, hvilket redskap utkastas ifrån tvenne båtar, hvarefter fiskarne ro utför floden med nätet emell med nätet utför floden utföre som är en slags not, men <-> och utkastas Jarcevo at N60°14′47″ E90°13′42″. (TS) utloppet ǁ Sym 100–150 […] poplavny ǁ 1. poplavny – ett redskap, som liknar det Finska kullet och ǁ 2. ett redskap ǁ [the following on mscr p. 237:] 3. ett redskap, som be af Ryssarne ǁ 4. ett redskap (poplavny), hvarmed man som so som består af 100–150 famnar långt nät, hvilket ut <---> både <---> ǁ 5. ett redskap poplavny, som har erh From Ru. поплавать, ‘swim’. (TS) För öfrigt […] ǁ Såsom sjelfva namnet hvarwid ǁ <--> redskapet ǁ nätets Detta […] ǁ Wid Worogowa Norr om ǁ Nedanom skötas ǁ be med ǁ af Castrén left an empty space here and did not complete his text. In Castrén 1857c: 282 there are four dots (….) here. med hka ǁ 1. hvars ǁ 2. som ǁ 3, h[vil]ka höste-tids ǁ under hösten idkar ǁ 1. begagn[ar] ǁ 2. utläggas och ǁ för Mscr: Jenis., corrected in Castrén 1857c: 282. nedan ǁ ofvan fiskens ǁ den <-> visade ǁ infunno nedanom Turuchansk ǁ i Turuch. handels-/skutor hvilka ǁ 1. h<--> ǁ 2. <----> ☙  begagnas, emedan floden är alltför strid, dess808 botten ojemt och stränderna för notdrägt otjenliga. Wid Schadrina-by brukas809 vid fänget af njelma810 100–150 famn[ar] långa notredskap. I811 byn Jartsówa812, åtta verst ofvan utloppet813 af Sym, fångas den röda fisken med ❧ 100– 150814 famnar långt nät, som af Ryssarne benämnas poplavny815 – ett redskap, som både utkastas och upptages ute på floden. För816 öfrigt werkställes, såsom redan namnet tillkännagifver, werkställes fånget med poplavny sålunda, att man ror nätet utför elfven, hvarwid817 naturligtwis tvenne båtar äro af nöden  – en för hvardera ändan af redskapet818. Detta819 slags fänge idkas ej nedanom Podk[amennaja] Tunguska, utan rödfisk fångas med krok, och andra fiskarter med stora nötter. Norr820 om Turuchansk förekommer ett redskap (räshí), som liknar det så k[al]l[a]de poplavny, men äger fördelen att kunna skötas821 med822 en enda båt. I ena ändan af nätet […]823 De nyssförmäldta fiskbragderna begagnas blott om sommaren, med undantag af de wanliga näten, med824 h[vil]ka man höste-tids825 äfwen idkar826 höstfiske under isen och827 uppfångar så väl hvit som röd fisk. Öfverhufvud bedrifves fiskafänget wid Jenis[ej] med wida mindre ifver än wid [Ob]828. Anledning härtill är utom flodens strida lopp nedan829 Podk[amennaja] Tunguska, fiskens830 dåliga afsättning i Turuch[anska] gebietet. Under hela sista sommar visade831 sig nedanom832 Turuchansk i trakten af Dud[inka] och Tolstoj 872 Itineraria 5osa 1845_49.indd 872 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  Nos endast tre handels[-]skutor833, hvilka834 redan i Julii återwände till Jenisejsk. All835 den fisk, som efter denna tid uppfångas, äger836 ej någon afsättning, utan begagnas till föda för hundar. Hvad837  ❧ åter betr[äffar] den åt köpmännen försålda fisk, så838 lemnar den en ringa <fisk>, alldenstund köpmännen här839 med un[dan]tag af den röda fisken endast uppköpa840 muksun och njelma och för dessa fiskarter bet[ala] 20–30 kop[ek] st[ycke]. Sålunda är det förklarligt, att allmogen midt i det rikaste öfverflöd saknas bröd för dagen och åtnjuter sitt underhåll af kronan. Efter841 att i föregående hafva842 kortl[igen] vidrört sjelfva843 hufvudfloden, vill844 jag845 nu äfven egna några846 raders uppmärksamhet åt de talrika bifloder, hvilka847 infalla i Jenis[ej]. De inom848 det ifråg[avarande] geb[ietet] ifr[ån] Jenis[ej] till Ishafvet849. De äro:850 A) På högra sidan:851 1. 2 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Pit Ostj[akiska] Fit. Kij852 Kis Ostj[akiska] Tis853 Podkam[ennaja] Tung[uska] Ostj[akiska] Chot. Bachtá.854 Fatjanicha855 Suchaja Tunguska856 Nishnaja Tunguska Ost[jakiska] Bongnól Kureika Ostj[jakiska] Kuleiga. Dudinka857  All […] hundar. ǁ 1. All den fisk ǁ 2. Större delen af fisk, som ǁ 3. Det förstås, att ǁ 4. All den fisk som efter denna tid uppfångades ǁ 5. All den fisk man efter denna tid uppfångade, bl[ef] upptorkad och beg[ag]nad till föda för hundar ǁ 6. All blef ‖ Castrén 1857c: 282: All den fisk, som efter denna tid uppfångas, äger ej någon afsättning, utan begagnas af innevånarne dels för eget behof, dels till föda för hundar.  äger ǁ war  The text from here to the end of the paragraph was omitted in Castrén 1857c: 282.  så […] den ǁ 1. så är äfven ǁ 2. så lemnar äfven den  här […] endast ǁ här endast  uppköpa […] st. ǁ betala 20–40 kop[ek] för de tvenne fiskarter muksun och njelma, för hv[il]ka utgör  Efter […] ǁ 1. Sedan jag nu meddelat några facta ǁ 2. Det  hafva kortl. ǁ hafva  sjelfva hufvudfloden ǁ några de wigtigaste facta angående Jenisej  vill ǁ wilja  jag nu ǁ jag  några raders ǁ 1. någon ǁ 2. liten ǁ 3. ringa  hvilka ǁ so[m]  inom ǁ <--->  Ishafvet ǁ s  äro: ǁ ~ högra sidan  Castrén omitted several smaller tributaries here. All the tributaries of the Enisej are listed in Государственный водный реестр, http://textual. ru/gvr/index.php?card=212155. (TS)  The River Kija running into the Enisej at N59°8′47″ E91°29′19″. (TS)  The River Tis discharges into the Enisej at N59°32′47″ E90°54′37″. (TS)  The River Baxta runs into the Enisej at N62°28′13″ E88°58′0″. (TS)  The River Fatˈjanixa discharges into the Enisej at N64°7′37″ E87°33′0″. (TS) 873 Itineraria 5osa 1845_49.indd 873 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  The River Suxaja Tunguska runs into the Enisej at N65°11′1″ E87°55′27″. (TS)  The River Dudinka runs into the Enisej at N69°23′32″ E86°10′47″. (TS)  The River Kemˈ discharges into the Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)  The River (Bolˈšaja) Kas runs into the Enisej at N59°57′45″ E90°35′47″. (TS)  uppfyllda ǁ och ~  full ǁ ~ (<-->  poroger och ǁ 1. poroger. Wid Podkammaj  Icke […] ǁ På  anläggningen ǁ g[uldvaskerierna]  en ǁ <->  soml. år ǁ understundom  hvilka ǁ men <-->  öfvervintra ǁ 1. unders ǁ 2. <-----> bedrifva under winter ǁ 3. jaga  bergsbygden ǁ ~ och  de sägas ǁ sägas  ett antal ǁ ett stort antal B.) På venstra Sidan. ☙  ❧ 1. Kem858 2. Kas859 3 Sym 4. Dubtsches 5. Jelogui 6. Turuchan 7. Cheta 8 Solena Hwad först betr[äffar] de floder, h[vil]ka ifrån högra sidan infalla i Jenisej, så taga de sin upprinnelse i bergsbygden och genomlöpa idel bergiga nejder. De äro af sådan anled[ni]ng strida, steniga, uppfyllda860 med vatten full861 eller så kall[a]de poroger862 och i högsta grad otjenliga för segelfart. Icke863 desto mindre har anläggningen864 af guldvaskerierna framkallat en865 liflig rörelse på floderna Pit och Tis. Podk[amennaja] Tunguska besökes soml[iga]866 år af de Sumarokska Ostj[akerne], hvilka867 somliga år gå uppför floden för att öfvervintra868 på bergsbygden869. Äfven Tunguser uppehöllo sig fordom vid s[am]ma flod, men de sägas870 på sednare tider mangr[annt] hafva dragit sig till Jelogui. Dessutom pläga Ostj[akerna] höstetiden bedrifva fiskafänge medelst ljustning så väl i de tvenne nyssn[ämnda] floder som äfven i Kis, Bachta, Suchaja Tung[uska] och Fatjan[icha] h[vil]ka tre floder taga sin upprinnelse ur s[am]ma sjö, äro sommartiden alldeles obesökta. Wid Nishnaja Tunguska uppehåller sig ett871 antal Tu[n]guser och ifrån Turuch[ansk] 874 Itineraria 5osa 1845_49.indd 874 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  afgå årligen872 uppför denna flod åtta större fartyg med kronomjöl873 till infödingarne. Kosackerne, hvilka874 ombesörja transporten, uppehålla875 sig wid876 Tung[uska] ända till våren uti små enkom för detta ändamål uppförda stugor. För öfrigt finnas icke ens wid denna flod några Ryska colonister. Äfven877 wid ❧ Kureika finnas blott ett kronomagazin för Karasinska och Imb[atska] Ostj[aker] samt Tunguser h[vil]ka uppehålla sig wid den stora sjön Munduschka, hv[ari]från en flod af s[am]ma namn utf[aller] i Kureika. Denna878 flod Kureika är farbar blott 100 verst ofvanom879 utloppet, hvarefter880 färden förhindras af ett stort wattenfall.881 Dudinka är882 en stor, men alldeles öde flod.883 Wid mynningen af Dudinka träffas ett af de största vinterläger nedanom Turuch[ansk], men sjelfva fl[oden] är alldeles öde och obebodd. De från venstra sidan till Jenisej infallande floder upprinna ur widsträckta kärr och tillryggalägga sin långsamma bana genom lågländta nejder. De äro i lopp mycket krokiga, upptaga merendels en stor yta, men äro i samma mon grunda och svåra att befara. I884 somliga bland dem, såsom Sym och Kas, försvåras segelfarten af de så kallade lomy, hvilka äro ett slags trädbroar, bildade af de885 under islossningen ned rifna träden. Genom sitt lugna886 watten och jemna botten egna sig emellertid den venstra sidans floder bättre för fiskafänge, än den högra. Derföre äro887 nästan alla bland de från venster infallande floder både888 sommar och                  årligen ǁ hvarje år krono-/mjöl hvilka ǁ som uppehålla ǁ <----> wid ǁ ända Äfven wid […] ǁ Deremot har man wid Denna […] Kureika ǁ Denna flod ofvanom ǁ 1. ofvan ǁ 2. och ǁ 3 <--> hvarefter ǁ till ett stort […] wattenfall. ǁ ~ De infödingar, h[vil]ka betjena sig af Krono-mag[a]z[in] vid I. är […] men ǁ är flod. ǁ 1. flod; en ǁ 2. flod; men wid dess mynning I somliga ǁ 1. <Sist[nämnda]> ǁ 2. Somliga de ǁ 1. dri[f] ǁ 2. den lugna […] botten ǁ lugna watten äro ǁ ~ med undantag af Cheta och Solna både sommar ǁ talrikt 875 Itineraria 5osa 1845_49.indd 875 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria         Sym ǁ Tym Jelogui […] mynningar ǁ Jelogui Äfven […] ǁ H<--> att och <-----> ej It remains slightly unclear whether Castrén here means the River Verxnjaja Baixa or the upper course of the River Nižnjaja Baixa, which he called Baixa in his travel diaries. The River Verxnjaja Baixa flows into the River Turuxan from the right (south-west) at N65°51′10″ E86°13′1″. (TS) vinter-/tiden omständligare ǁ <--> bifloder ǁ små åsidosättas för […] ǁ åsidosättas, af skäl att [vinter] talrikt besökta af infödingar. Wid Sym889 och Kas och Dubtsches uppehålla sig endast Symska Ostj[aker]. Jelogui890, som utfaller i Jenisej med nio mynningar är besökt af både Imbatska Ostj[aker], Samoj[eder] och Tunguser. Wid Turuchan och dess bifloder uppehålla sig Turuchanska Ostj[ak]-Samoj[eder] samt Imb[atska] Ostj[aker]. Äfven891 finnes wid öfra Baicha892 ett krono-magazin och ett Ryskt vinterl[äger]. De två angränsande floderna Cheta och Solena besökas vintertiden893 endast af Juraker ifrån Tolstoj Nos. En omständligare894 beskrifning af de bifloder895 måste här åsidosättas896 för bristande utrymme. 876 Itineraria 5osa 1845_49.indd 876 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ Slutligen897 torde det wara mitt åliggande att äfven nämna några ord om sjelfva898 floden hvarpå jag tillryggalagt resan ifrån Jenisejsk ända till T[olstoj] N[os] – floden Jenisej, som af [ ] benämnes [ ], af etc. Under sitt vidsträckta lopp etc. ☙  ❧ till en widsträckt fjärd, men något nedanföre samlar899 hon sig åter inom trängre gränser900 – och omvexlar derpå ifrån 1–2 ända till 6–7 verst. I901 trakten af Chantai- ☙  ☙  ka träffar man ännu ställen af mindre än 2 versts bredd, men lägre ned902 widgar sig floden ifrån 3–4 ända till 20 verst, hvilken bredd hon uppgifves äga wid Tolstoj Nos. Den så mycket omvexlande bredden sammanhänger med beskaffenheten af flodens stränder. Den högra sidan903 erbjuder efter wanligheten anblicken af mer eller mindre upphöjda åsar904, den venstra905  ❧ framter deremot mera lågländta stränder, hvilka här på orten benämnas dels laidi906, dels peskilxvi[.] Likväl907 wisa908 sig äfven på högra stranden låglända ställen och909 på den venstra träffas mångenstädes höga åsar910, såsom vid Anguticha911, Konoschel, Jermakowa912 ifrån Karasina ❧ ända  The mscr of this fragment KK Coll. 539.26.19 p. 179–183 consists of three sheets of ca. 18 x 22 cm.  sjelfva ǁ den  samlar […] gränser ǁ antager hon åter sin wanliga bredd af <->  gränser […] derpå ǁ gränser – Derpå omvexlar  I ǁ 1. Något ǁ 2. Nedanom  ned widgar ǁ 1. är ǁ 2. ned omvexlar å  sidan […] upphöjd ǁ stranden är efter wanligheten mera wida upphöjd öfver den <->  åsar ǁ barrbewuxna ~  venstra […] mera ǁ 1. venstra är deremot lågländt och ǁ 2. venstra framter deremot mer i rik  laidi, dels ǁ 1. laidi. Dock ǁ 2. laidi. Em[ellertid] ǁ 3. laidi, om de äro mycket lerhaltiga  Likväl ǁ Emellertid  wisa sig ǁ 1. f ǁ 2. är ǁ 3. träff[as]  och på ǁ och höga åsar  åsar […] vid ǁ 1. åsar. Det är mig obekant om ǁ 2. åsar. Om åsarna på , som te sig på den venstra stranden äga ett inbördes, eller ǁ 3. åsar. Så bem ǁ 4. åsar. Nedanom Turuchansk skönjer man på  Angutixa is situated at N66°7′38″ E87°15′56″. (TS)  Jermakowa […] Plachina ǁ 1. Jermakowa, Karasina, Schuschko och härifrån framåt ǁ 2. ifrån Karasina allt till Plachi- lxvi. Skilln[aden] emellan laidi och peski 877 Itineraria 5osa 1845_49.indd 877 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      stationer ǁ ställen Hvarest floden ǁ Der <--> plägar ǁ widgar blir […] trög ǁ blifva trögare Det […] venstra sida ǁ 1. Hela ǁ 2. Det är kändt, att Jenisej ǁ 3. Nedanom Turuchansk bildar Jenis[ej] ett rikt antal holmar, men det förtjenar kanske anmär[kas] och att dessa till större delen träffas på äro belägna på den venstra flodstranden. Undantagswis träffas dock ett bland h[vil]ka de flesta äro belägna på flodens venstra sida. Emedan jordmon på lägländta stränd[er] ǁ 3. Låg ǁ 4. Det faller af sig sjelf holmar, hvilka nedanom Turuchansk anträffas i stor myckenhet  hellst ǁ företrädesvis  Igarskoje, […] framåt ǁ 1. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej är <--> nedanfö[r] nedanom Turuchansk är utomordentli[gt] mycket öfverallt öfwerallt är ganska rik på holmar <- ----> den egen<-> talrikast förek[omma] emot ǁ 2. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men att dessa <-> fram först ifrån Laptukowa nästan oafbrutet fortgå till hafvet ǁ 3. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men först ifrån Laptukowa framåt for[tgå]  Med […] Turuch. ǁ 1. Om vegetationen ǁ 2. Flodens stränder blifva ǁ 3. Vegetationen är i trakten af Turu[chansk]  likwäl ǁ ändock  ända till ǁ vid ☙  ☙  framom Plachina, wid Djenisowa, Lusina och flere andra stationer913. Hvarest914 floden å ömse sidor beledsagas af åsar, är hon wanligtwis smal och strid, men om någondera stranden är lågländt, plägar915 floden widga sig och blir916 mera trög i sitt lopp. Det917 faller af sig sjelf holmar, 918 bilda sig i lågländta trakter, der hellst jorden ❧ är af en lösare beskaffenhet. De anträffas derföre till största delen på flodens venstra sida, men äfven på den högra har jag utom många ensk[ildta] holmar anmärkt en liten skärgård, som fortlöper emellan stat[ionerna] Jermakowa och Igarskoje,919 och ifrån Laptukowa framåt fortgå de i en nästan oafbruten kedja allt intill hafvet. ❧ Med920 afseende å vegetationen vill jag anmärka, att furan ej får längre än till Turuch[ansk], att aspen, häggen, abies picea upphöra i trakten af Kureika, att granen redan wid Lusina blir ganska sällsynt, men likwäl921 här och der wisar sig ända922 till Laptukowa, hvarefter man endast warseblir lärkträd, widebuskar och dvergbjörkar. 878 Itineraria 5osa 1845_49.indd 878 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports 23 ☙ ❧ [Reseberättelse I–II] I.923 Inbäddad i en sandig steppdal och rundt omkring omgifwen af nakna kullar ligger Minusinsk wid en gren af Jenisej, som i sig upptager den lilla floden Minusa.lxvii Staden är ännu hwad den war under Stepanows tid: en ville champètre, och dess förnämsta prydnad utgöres kanske af de rika blomster, som prunka på torg, gator, ja till och med på många tak. Nästan helt och hållet i saknad af offentliga byggna☙  der består staden till ❧ större delen af små, eländiga hus, som äro uppbyggda i half-tatarisk styl: med höga tak och låga wäggar. Dessa kojor herbergera utom en obetydlig embetsmanna-personal och några få köpmän endast fattiga borgare, hvilka både till sitt yrke och sin bildning äro idel bönder. Sin största märkwärdighet äger Minusinsk924 måhända derigenom, att man här på en klar och wacker dag kan med blotta ögonen urskilja de Sajanska bergens snöbetäckta toppar.  The mscr SKSA A721 consists of two notebooks, which were made by folding sheets of paper measuring 21.5 x 26 cm in two to make pages of 13 x 21.5 cm. The first notebook contains 56 pages and the other one 45 pages. A third notebook that should belong to the travel report has not been preserved. Castrén sent at least the second part to Sjögren on 1/13 December 1847. Parts I–II were published in Morgonbladet 86– 93/1848 (9, 13, 16, 20, 23, 27, 30 Nov., 4 Dec.) and Castrén 1855: 291–332, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1848k; 1848n.  Minusinsk måhända ǁ måhända Minusinsk lxvii. Om uppkomsten af namnet Minusa förtälja Tatarerne, att tvenne bröder af det ”gamla folket” (Tschud) hade råkat i strid med hvarandra angående några lägenheter wid floden och derunder hvardera utropat: ”min usa, min usa!” Detta uttryck trodde man i Tschudspråket beteckna: ”min andel”, och det wore då identiskt med det Finska: ”minun osa.” 879 Itineraria 5osa 1845_49.indd 879 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  The River Abakan flows into the Enisej from the left (south-west) at N53°43′53″ E91°30′23″. (TS)  The generic term ‘Tatars’ means several Turkic and also Mongolic tribes and peoples of Siberia. Here, the Sagaj Tatars, present-day Khakasses who still call themselves tadar. Ramstedt 1917: 2036–2037; Чертыков 2009. (TS)  Ulus, meaning approximately village. Here, the village of Ustˈ-Abakanskoe, i.e. the present-day city of Abakan at N53°43′17″ E91°27′45″. (TS)  denna ǁ ~ lilla  i det lilla ǁ inom  annan dag Pingst ǁ Castrén 1857c: d. 12 (24) Maj 1847  The Sagajsk steppe is situated between the rivers Askiz and Ujbat and the Kačinsk steppe north of the Ujbat towards and past the River Erba. The largest steppe area, between the rivers Abakan, Tabat and Enisej, is called the Koibal or Abakan steppe. The River Askiz (Ru.)/ Asxys (Khak.) joins the River Abakan from the left (west) at N53°7′34″ E90°32′53″ and the River Ujbat flows into the Abakan from the left (west) at N59°31′0″ E91°10′54″. The River Tabat runs into the Abakan from the right (south-east) at N53°5′25″ E90°32′46″. The River Erba runs into the Enisej at N54°22′58″ E91°7′14″. The village of Sagajskoe, however, is situated east of the Enisej at N53°38′32″ E92°47′46″. Латкинъ 1894b: 642; Краснов 1932: 459. (TS)  Meaning the Khakas Koibals, not to be confused with the Några verst nedanom staden gjuter sig i Jenisej ifrån dess venstra sida en betydlig biflod, benämnd Abakan925. Å ömse sidor om denna flod nomadisera talrika Tatar-slägter926, och wid sjelfwa dess mynning står en uluss927, der man midt ibland ☙  åtskilliga näfwertält warseblifver ❧ ett anständigt hus, som är den Katschinska Tatar-chefens cancellie (дума). Den som älskar en skön natur, torde med mig gerna utbyta staden Minusinsk emot denna928 uluss, hellst han här i929 det lilla cancelliet äfwen kan finna en tyst, fridfull, för vetenskapliga studier egnad boning. I denna uluss tillbragte jag under nästförflutna wår runda tre weckors tid och sysselsatte mig derunder med undersökningar öfver Tatarernes språk, seder, religiösa föreställningar m. m., som hörde till mitt wetenskapliga rese-ändamål. Derjemte sökte jag här under inflytande af wårsolens strålar uppfriska mina af sjukdom och ansträngning medtagna krafter. Något wederqwickt till hellsan afreste jag ifrån nämnda uluss annan930 dag Pingst på en wäg, som ledde längs venstra stranden af Abakan utöf☙  ver ❧ de Katschinska och Sagaiska931 Tatar-stepperna. Wid sjelfwa afresan warseblef jag på motsatta sidan af Abakan en talrik samling af Tatarer, hvilka rörde sig af och an omkring en eldbrasa, upptänd wid sluttningen af en hög kulle. Dessa Tatarer woro, såsom min skjutskarl upplyste, af den ryktbara Kojbal-stammen932 och hade församlat933 sig på kullen, i afsigt att fira en fest till minne af en afliden anförwandt. Härom underrättad afbröt jag genast min resa, lät ro mig öfver elfven och begaf mig i sällskap med några Tatarer till den Kojbalska begrafnings-festen. Under wägen lät jag mina följeslagare göra en kort framställning af så wäl Kojbalernes som öfriga Tatarers begrafnings-sätt. De berättade, att wid ryktet om ett timadt dödsfall Tatarer i talrik mängd infinna sig för att åt den aflidne gräfwa en ☙  graf. Hwarje Tatar anser för ❧ sin heligaste pligt att 880 Itineraria 5osa 1845_49.indd 880 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports med denna tjenst behedra den hädangångna, hwars934 egna anförwandter likwäl alldrig kunna deltaga i detta arbete. De nuwarande Tatarerne begrafva sina döda alltid på upphöjda ställen och äro mycket angelägna derom, att på de allmänna begrafningsplatserna samtliga grafkummlen935 fortlöpa i en och samma linie, samt att hvarje graf äger en ostlig och westlig riktning. Hvad storleken beträffar, så äro de ny-tatariska grafvarne endast 2–4 arschin långa och sällan936 mera än en arschin djupa. För äldre personer timras in i sjelfva grafven en slags kista af träd, men Schamaner937 nedläggas wanligen i bar jord, och barn omlindas endast med ☙  näfwer.lxviii  938  ❧ Den aflidne svepes hellst i silke eller annat finare tyg och påklädes sina bästa939 kläder. Enligt det nu gängse bruket måste den döda i sin graf intaga en liggande ställning, med ansigtet uppåtwändt och ögonen riktade åt öster. För hvarje lik gräfves med få undantag940 en skilld graf. Wid likets fötter nedlägges en sadel, hvarjemte ett förråd af brännvin, ost, kött, smör m. m. åtföljer såsom wägkost. Grafven fylles, såsom vanligt, med jord och förses med ett kummel af 1–2 fots höjd, som ofwantill täckes med sten och äger samma aflånga form, såsom sjelfva grafven.941 Sedan den aflidne på anfördt wis blifvit nedlagd i jorden, tillställa de närwarande, hvilka till större delen bestå af den aflidnes anförwandter, vid sjelfva grafven ett gästabud, hvarvid hvarken sparas ☙  airán942 eller annan ❧ förplägning. Detta gästabud firas wanligen tre dagar efter den hädangångnas död. På den tjugonde dagen församla sig anförwandterna för andra gången omkring grafven, för lxviii. Flera Tatariska, Samojediska och Finska folkslag upphänga sina döda, i synnerhet barn, i kronan af lummiga träd. Till detta ändamål tjenar företrädesvis lärkträdet, som jemväl af de nämnda folkslagen äras med offer och allehanda vördnads-betygelser.           Kamas-Koibal Samoyeds. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Kamas; Функ 2009. (TS) församlat […] kullen ǁ församlat sig hwars […] kunna ǁ 1. men hans när[maste] ǁ 2. hwars egna anförwandter kunna dock ej grafkummlen ǁ grafkummel sällan ǁ <nar> Schamaner […] omlindas ǁ barn nedläggas wanligen i bar jord, omlindad[e] Change in the footnote: offer […] vördnads-betygelser ǁ en helig vördnad bästa ǁ 1. finast[e] ǁ 2. raraste undantag ǁ ~ (se nedan) It was still a common practice in the 19th century to furnish Tatar graves with different utensils for the dead. Валеев – Томилов 1996: 111–112. (TS) Nowadays ayran means a beverage mixed of yogurt, water and salt, but below it can be seen that in Southern Siberia in the1840s it was spirits made by distilling fermented cow’s milk. Castrén also describes several times in his travel diaries people who had become intoxicated from drinking ayran, which means that its alcoholic content was significant. Kumys is equivalent to ayran but made of horse milk. Большая российская энциклопедия 16: 336–337 [Кумыс]; Харитонов & al. 2009: 58. (TS) 881 Itineraria 5osa 1845_49.indd 881 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      likwäl ǁ redan benen ǁ sina ben airan deri ǁ deri airan helt […] en ǁ en söndersliten ǁ i slarfvor att genom ett dylikt gästabud begå den aflidnes minne. Samma ceremonie upprepas åter den fyrtionde dagen, och wid detta tillfälle dödas äfven den aflidnes älsklings-häst, som på sin husbondes dödsdag erhållit sin frihet, men nu uppfångas ur någon bland ulussens tabuner. Hästen förtäres wid grafven och dess hufvud upphänges i spetsen af en stör, som är upprest i ändan af grafkumlet. Härpå firas ännu en minnesfest hundra dagar efter den aflidnes hädanfärd, och det war just en sådan fest Kojbalerna begingo wid den graf, dit jag nu styrde mina steg. ☙ Här funnos församlade wid pass fyrtio ❧ gäster, bland hvilka en och hvar hade medfört till festen airan, kokt och stekt kött, ost, mjölk, smör och andra matvaror. Dessa håfvor woro likwäl943 wid min ankomst redan till större delen förtärda, och många bland gästerna lågo redan berusade på fältet. De som ännu stodo på benen944, rökte i all trygghet sina pipor och skakade med bedröfvad uppsyn sina toma airan-flaskor. Wid en af grafwarna – den sista i raden – suto höger om kumlet några qvinnor, hvilka ömsom åto, drucko, rökte, greto och sjöngo sorgesånger. En af dem war påtagligen den aflidnes enka, ty i minnet af sina fordna pligter utbredde hon feta ister-skifwor på den hädangångne makens grafkummel och göt airan945 deri ur stora skålar. Midt emot henne satt på den venstra sidan om graf☙  ven ❧ helt946 allena en ålderstigen qvinna med magra händer, skumma ögon, insjunkna kinder och darrande lemmar. Den gamla höll i handen en staf och war insvept i en grof, kolsvart, söndersliten947 mantel. Detta war den aflidnes moder, en sjuttioårig moder, som hade myllat ned i jorden sin ålderdoms stöd, sin enda trettioåriga son. Ej under således, att hon nu satt ensam wid grafven, och hvarken åt eller drack med de öfriga. Hon gret, klagade, slog sin staf emot kumlet och sporde den aflidne, hvi han haft hjerta att lemna sin gamla moder så wärnlös i lifvet. Tidt och ofta utsträckte hon sina magra armar, 882 Itineraria 5osa 1845_49.indd 882 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports famnade den toma luften och utbrast i ett wildt tjutande. En gång dignade hon till och med sanslös ned ☙  på marken, och jag gladde ❧ mig redan i hoppet att den arma fått andas ut sin sista sorg, då hon åter uppsteg, kastade sig med armarna öfwer kumlet, uppref grafstenarna och tycktes wilja med wåld upprista ur jordens sköte den älskade sonen. Så rasade den öfwergifna modren i wild förtwiflan, tills ändteligen en ung Tatar af förbarmande lyftade henne upp i sin kärra och förde henne bort ifrån den sorgliga platsen. Men ännu en lång tid derefter hördes steppen genljuda af den bedröfvade modrens klagoljud.948 Sedan begrafningsgästerna efterhand börjat skingra sig, tog äfven jag mitt afträde från festen och återwände till mitt equipage. Detta bestod i en ☙  Tatarisk kärra, som ❧ war så illa inrättad, att jag derur ej kunde se åt någondera sidan om wägen, utan endast rakt fram i en och samma riktning.949 Så sedd framtedde steppen på en lång sträcka icke den ringaste ojemnhet på sin grönskande yta. Här reste sig ingen tufwa, ingen buske, ingen sten upp ifrån mullen; knappt ett grässtrå hade nog djerfhet att öfwerflygla sin närmaste granne. Steppen i och för sig liknade en jemn, omsorgsfullt wårdad gårdsplan, men på dess jemna yta kunde man dock urskilja några lätt i ögonen fallande föremål. Här stod en grupp af gamla grafkummel, hvilka på alla sidor woro omgifna af höga stenwårdar. Der skimrade åter i solskenet en Tatar-by eller så kallad uluss, ☙  som bestod af ❧ några näfvertält. Rundt omkring tälten betade talrika hjordar af wilda och tama hästar, af kor, får och getter. Hwarje djurslag rörde sig i skillda grupper och hästarna woro dessutom fördelade i skillda tabuner.lxix Herdar och herdinnor redo  See also p. 1239–1240, 1273.  Most probably it was a tarantas, a four-wheeled carriage commonly used in Siberia in the 19th century. To quote J.O.I. Rancken’s description of a tarantas: “Tarantás är en Tatarisk vagn af mycket enkel, men för härvarande förhållanden högst ändamålsenlig construction. Emellan begge hjulparen löpa långa (till antalet vanligen 3 eller 4) trädlinjaler (droguer) hvarpå en vanlig kärrkorg (med eller utan kur) är ställd så att dess främre sida faller ofvan det främre hjulparet, och den bakre hvilar uppå midten af droguerne eller något längre fram Härigenom får åkdonet en behaglig svigtning, likaså god som någonsin genom de mest konstmässiga ressorter.” Rancken 1884: 21. See also Wikipedia: Тарантас, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Тарантас. (TS) lxix. En tabun består af 30–70 ston, hvilka beledsagas af en enda hingst. 883 Itineraria 5osa 1845_49.indd 883 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria     äro ǁ ~ alla nöt-/kreatur siden-/skjorta get-/skinnspäls omkring på steppen, upprätthållande ordning en och hwar inom sitt district. Allt detta kunde jag utan möda se ur min djupa wagnskorg, och så ofta jag derur steg ned på steppen, visade sig både höger och venster om vägen talrika höjder och kullar. Dessa woro lika nakna och skoglösa såsom sjelfwa steppen, men på den venstra, ☙  lågländta ❧ stranden af Abakan och på de talrika holmar, floden bildar under sitt lopp, reste sig här och der en skogsdunge af poppel, björk, vide, lärkträd m. m. Åkerfält syntes ingenstädes, ty i följe af jordmonens sterila beskaffenhet hafva Ryska colonister icke nedsatt sig wid Abakan, och de Katschinska Tatarerne äro950 nästan utan undantag herdar. De utgöra för öfrigt bland antalet af alla Minusinska Tatarer den allra rikaste stam. ”Hos dem”, yttrade en fattig Kojbal, ”finnes airán och kumýs hela året om, och liksom myror rör sig boskapen omkring deras tält.” Sanningen af detta yttrande fick jag besanna re☙  dan den första dagen ❧ af min resa, då händelsen förde mig till en Tatar, som till och med enligt sin egen uppgift war egare af 6000 hästar, 2000 nötkreatur951, 1000 getter och får, samt dessutom af några hundra tusen rubel i contanter. Ehuru millionär skillde sig den ifrågawarande Tataren i sitt lefnadssätt alldeles icke ifrån sina stamförwandter, ja hans sadel war till och med mindre blank och prydlig, än hos Tatarer wanligt är. Såsom Christen åt han icke hästkött och drack ej kumys, men airan utgjorde hans älsklingsdryck och hans enda botemedel emot alla sjukdomar. Wid min ankomst påtog mannen en siden-skjorta952 och en sammets-kaftan med zobelskinnsbräm, men sedan ☙  wi ❧ blifvit närmare bekanta, utbyttes den rara kaftanen emot en gammal getskinnspäls953. Tältet, hvari Tataren logerade, war af det förnämare slaget, som utmärker sig genom ett rundt underlag och ett kupolformigt tak. De Minusinska Tatarerne äga äfven konformiga tält, alldeles lika med Fjäll-Lappar- 884 Itineraria 5osa 1845_49.indd 884 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports nes och Samojedernes, men dessa begagnas endast af fattiga familjer och äro förmodligen ett arf af landets fordna innewånare. I hvardera slaget af tält är inredningen alldeles densamma. Golfwet består af bar jord, skorstenen af ett hål i taket, eldstaden af några stenar, lagda i en ring midt i tältet. Dörren är alltid rigtad åt öster, och gentemot denna finnes i hwarje tält en diwan af mjuka vojloks-mattor954, ☙  som utgör  ❧ wärdens och wärdinnans läger. Wid sitt inträde i tältet warseblir man på högra sidan qvinnornas, och på den venstra männernas departement. Hyllor äro anbragta rundt omkring tältet och uppfyllda på männernas sida med kistor, på qvinnornas med kittlar, pannor thekök och andra husgerådssaker. Men för att återkomma till Tatar-millionären, så böra wi ej lemna oanmärkt, att han955 warit utmärkt lycklig i walet af hustru, hvilken både war ung, skön, sin man undergifwen och en mästarinna i konsten att tillreda airan. Då jag sporde Tataren, hvar han funnit detta ideal af alla fullkomligheter, genmälte han med ett Tatariskt ordspråk: ”ser du ett ☙  godt willebråd, så skjuter du det; mö❧ter dig en wacker flicka, så tager du henne.” Detta ordspråk härstammar ögonskenligen från de tider, då Tatarerne både wid jagt och frieri iaktogo ungefär samma lag, ej rådfrågande någon annan auctoritet än styrkan af sin arm. Denna lag hålles ännu i helgd af fattiga Tatarer, men öfverhufvud anses dock ett så beskaffadt frieri nu för tiden lika med stöld, och man kan wäl förstå att Tatar-millionären icke så ordagrannt hade följt det ordspråk, han med synbar sjelfförnöjelse åberopade. Twertom sade han sig hafva friat till sin unga maka i runda två års tid och tre gånger om året besökt hennes956 närmaste anförwandter, förande med sig airan, smör, kött, ost, sköna hästar, fina tyger, med ett ord: den gängse ☙  brudgåfvan957.958 ❧ Denna gåfwa utgör959 enligt nu rådande begrepp en wigtig paragraf i den  Vojlok is thick, felt-like woollen cloth used especially in the mountain and steppe areas of Central Asia and South-Eastern Europe. Сергеенков – Жуковская 2006. (TS)  han ǁ den  hennes ǁ älskarinnans  brudgåfvan ǁ brudskatten  There are also descriptions in Castrén’s diaries of the practice among other Siberian peoples of payment for the bride to her parents. See p. 747, 1040– 1042, 1131, 1241, 1355–1356, 1469. (TS)  utgör ǁ är 885 Itineraria 5osa 1845_49.indd 885 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria     anhöriga ǁ anf[örwandter] börjat ǁ af får ǁ gumsar sattes ǁ fästades Tatariska äktenskaps-balken, men kommer ej i fråga, då qvinnan är enka, samt då hon antingen lupit ifrån sin man, eller af honom blifvit förskjuten. Wid Tatarernes giftermål iaktages äfwen den lag, att mannen ej får äkta en qvinna ur sin egen slägt, wore förwandtskapen än aldrig så aflägsen. Deremot äro i skillda slägter äktenskap tillåtna emellan de allra närmaste anhöriga960. Så hade äfven wår nuwarande wärd äktat sin egen systerdotter, följande härwid icke sitt Grekiskt-Christna, utan sitt Tatariska samvete. Öfwerträdelsen af Moses’ lag hade i närwarande fall haft till påföljd, att en nyligen utkorad stam☙  chef börjat961 fordra af wår Tatar ❧ hundra goda oxar i syndabot. Påtagligen hade just denna fordran förmått Tataren att ställa sig i spetsen för en intrig, hvarigenom den nya chefen skulle störtas ifrån sitt embete. I hopp att hos mig finna råd och hjelp i sitt förehafwande lät Tataren ifrån när och fjerran sammankalla alla Furstar och andra inflytelserika personer. Detta werkställdes mig ovetande under nattens lopp, medan jag sof i min djupaste sömn. Wid mitt uppwaknande om morgonen kunde jag tydligt förmärka, att ett gästabud war i annalkande. Man slagtade får962, kokade ägg, stekte bröd, tillredde ostar och hällde mjölk i rymliga kärl. En ofantlig jerngryta fylldes med surnad mjölk och lyftades på elden. Grytan täcktes med ett lock af träd, som bestod af ☙  tvenne afdelningar och wid sidan ❧ war försedt med ett hål. Genom detta hål leddes i grytan ett bågformigt trädrör, hwars andra ända sattes963 i en jernkanna, hvilken åter låg i en med warmt watten uppfylld så. Alla hål och springor både i locket af grytan, i röret och jernkruset blefvo tätt fastsmetade med lera. Och så snart mjölken i grytan råkat i kokning, rann den nektarljufwa airanen genom trädröret in i jernkruset.lxx Allt hvad som i grytan lxx. Airan tillredes af komjölk, och alldeles på samma sätt tillreder man kumys af stomjölk. 886 Itineraria 5osa 1845_49.indd 886 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports qvarblef af den sura mjölken, blef sedermera förwandladt till ost. Midt under dessa gästabuds tillredelser församlade sig de utkorade till964 ett antal af nära tjugo personer. Så snart de inträdt i tältet, satte de sig ned ☙  rundt ❧ omkring eldstaden, suto så med korslagda armar och ben, rökande sina pipor under den hemlighetsfullaste tystnad. En ovan åskådare skulle säkert hafwa fasat för Tatarernes965 blickar, hvilka voro lika mörka såsom färgen på deras hy, hår och kläder. Jag för min del hyste ingen fruktan, utan afbidade endast med otålighet att få erfara, hvad desse rådsherrar ändteligen skulle företaga sig. Under denna wäntan hann solen redan så högt öfver horizonten, att dess strålar banade sig wäg genom rökhålet in i tältet och kastade en ljusstrimma öfver Tatarernes mulna anleten. Kort derpå lyftades äfven airan-grytan ifrån elden, vinet tappades på bouteljer och värden framtog ur sitt skrin966 en något ☙  gammalmodig, ❧ men ganska rymlig silfverbägare. Härvid yppade sig ändteligen några betydelsefulla rörelser i den stela rådsförsamlingen. Man knackade tobaks-askan ur sina pipor, hostade, rörde om elden och enhvar sökte på ett eller annat vis gifva sin närwaro tillkänna. Silfverbägaren började omsider967 göra sin rund omkring laget, den ena flaskan tömdes efter den andra, feta fårlår, wäldiga ostar och stenhårda ägg följde winet i spåren. Nu kunde man äfven förmärka att det fanns ljud i dessa stilla män, men såsom till större delen furstliga personer iaktogo de likwäl en anständig wärdighet i sitt uppförande och njöto airan blott så mycket, som deras natur wäl kunde tåla wid. Sedan måltiden, som alltid utgör den första ☙  akten i Tatarens företag, ❧ blifvit med all ordentlighet intagen, församlade sig de närwarande till en preliminär rådplägning utanför tältet, lemnande mig att sitta framför ett med ost, ägg och andra anrättningar rågadt bord. Efter någon tids förlopp     till ǁ <saro> Tatarernes ǁ deras skrin ǁ kis[ta] omsider ǁ ändteligen 887 Itineraria 5osa 1845_49.indd 887 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      äfven många ǁ åtskilliga half-/qwädet Ca. 34° C. här och der ǁ bew[uxen] Пикульник, hempnettle (Galeopsis sp.). (TS)  äfven airanberusade ǁ airanberusade  upphanns […] kort ǁ upphanns jag infunno sig i tältet några bland de sammansvurna, hvilka anförde klagomål öfver åtskilliga oförrätter, tillfogade af stamchefen så väl dem sjelfwa, som äfven968 många andra bland menigheten. På dessa oförrätter ärnade Tatarerne grunda sin ansökan att få stamchefen afsatt. Man önskade hafva mig till sin sakdrifware, och de deputerade läto mig i enrum förstå, att min möda ingalunda skulle blifva obelönad. Om jag ej missförstod ett half[-]qwädet969 ord, ☙  så ärnade man gifva mig ett par hästar ❧ i advokats arfvode. Å sin sida hade äfwen stamchefen, det olyckliga föremålet för dessa stämplingar, några dagar förut anhållit om mitt biträde i samma mål och i wedergällning erbjudit mig en Kasansk reswagn. Så skulle jag nu för godt pris hafva kunnat komma mig både till hästar och equipage, men såsom mindre hemmastadd i den Ryska lagfarenheten afsade jag mig det twåsidiga målet samt fortsatte min resa med lejda hästar och lånad wagn. Middagen war redan för handen, då jag tog afsked af Tatar-Aristokraterna och åter gaf mig ut på steppen. Solen brände het såsom i rötmånaden och thermomethern visade +27° [R]970, fastän stora ☙  snömassor ❧ ännu lågo qvar i de Sajanska bergen. Athmosferen war svept i ett qvalmigt töcken, som utan tvifvel stod i sammanhang med drifvorna i bergen, ehuru Tatarerne försäkrade, att den tunga luften endast härrörde af gökens galande. Steppen, ehuru jemn för ögat, war här971 och der bewuxen med en art iris (пикулникъ)972, som genom sina tjocka stammar förorsakade en obehaglig skakning under färden på det wäglösa fältet. Såsom wanligt wisade sig på steppen talrika tält, betande boskapshjordar, herdar och herdinnor. Ofta warseblef jag äfven973 airanberusade Tatarer, hvilka svettades under bördan af sina fårskinnspelsar, samt unga jung☙  frur, som suto ❧ och sömmade i gröngräset. Sysselsatt med dessa betraktelser upphanns974 jag innan kort af fyra Tatar-Furstar, hvilka redo på 888 Itineraria 5osa 1845_49.indd 888 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports  rännde ǁ redo  förstod ǁ wäjde  i ǁ un[der] blixtsnabba springare. De fyra männerna rännde975 framom mig utan att yttra ett ord; min skjutskarl följde dem i spåren, och då skakningen nu kändes vida mindre besvärande, så kunde jag häraf tydligen skönja, att Furstarne kommit för att wisa mig wägen, sedan de förmodligen ifrån tältet varseblifvit, att min skjutskarl ej förstod976 att wäja undan för iris-stjelkarna. Under Furstarnes ridt war jag i tillfälle att besanna den af mig ofta gjorda anmärkning, att Tataren är wida bättre hemmastadd på hästryggen, än på sina egna ben. Tung och ragglan☙  de ❧ i sin gång sitter han i sadeln så behagligt, såsom woro denna <i>ställning den enda för honom naturliga. Nykter och full, sofvande och vakande, är Tataren alltid säker i stigbögeln, eller åtminstone utom all fara. Sådant härrör till en del af wana, till en del af det ömma wänskapsförhållande, som råder emellan ryttaren och hans häst. Nästan hvarje förmögen Tatar äger en älsklingshäst, som är honom kärare än hans hustru och hans Gud, och som han i stället för att exercera och tyrannisera dagligen smeker och wårdar liksom sitt öga. Å sin sida drager äfven hästen all möjlig omsorg om sin husbonde, i synnerhet under hans svaghetsstunder. Så har jag ☙  hört Tatarerne med ❧ en mun försäkra, att en god ridhäst alldrig viker ifrån sin ryttarens sida, om det undantagsvis inträffar, att ryttaren i977 sömnen eller ruset dimper ur sadeln och blir liggande på fältet. Mången Tatar är till och med öfvertygad derom, att ridhästen äger ett medvetande om sin ryttares tankar, planer och företag, samt att den delar hans glädje, sorg och bekymmer. I gamla hjeltesånger ser man hästen ofta framträda för att wärna och hjelpa sin ryttare i farans stund och om ryttaren stupar, så åtföljer honom hästen lika troget i döden, såsom i lifvet. Sålunda är hos Tatarerne hästen icke ett lastdjur, utan sin ryttares bästa wän och ledsagare i alla mödor. 889 Itineraria 5osa 1845_49.indd 889 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) was a Russian historian and explorer and editor of the magazine Сибирскiй вѣстникъ who investigated the antiquities of Southern Siberia in the first decades of the 19th century. He was a corresponding member of the Imperial Academy of Sciences. Белокобыльский 1986: 45–54. (TS)  Mentioned in Спасскiй 1818– 1819: 12, but he does not describe them in any way. (TS)  sitt särskildta ǁ särskildt  alla ǁ samtliga ☙  ❧ De fyra ryttarne, som föranledt ofwanstående anmärkningar, beledsagade mig vid pass 10 verst till den lilla floden Uibát. I stället för att öfverfara denna flod och fortsätta min resa på den allmänna farwägen, gjorde jag här en afvikning åt höger och begaf mig att uppsöka gamla inskrifter, hvilka enligt en anwisning af Spasski978 borde finnas på några grafstenar, belägna wid pass 15 verst ofvanom utloppet af Uibat.979 Jag reste ifrån uluss till uluss och gjorde efterfrågningar både hos gamla och unga, men ingen kunde lemna mig den ringaste upplysning om de nämnda inskrifterna. Under denna bokstafsjagt började solen sjunka ned bakom bergen och jag fann mig föranlåten att söka nattherberge i en uluss, som ☙  beboddes af tre rika bröder samt en ❧ mängd fattiga familjer. De tre bröderna woro gifta och bodde derföre i hvar sitt tält, ty det är en bland Tatarerne allmän sed, att hvarje gift familj måste äga sitt särskildta bo. Så snart en af sönerne gifter sig, så träder han i samma stund ur fadrens tält. Icke en gång gifta bröder kunna bo inom samma wäggar, och i månggiftets tider ägde till och med hvarje hustru sitt980 särskildta tält. Detta oaktadt lefva dock familjens medlemmar wanligtwis i sämja och endrägt, låta egendomen förblifva odelad, äta wid samma bord och fortfara att utgöra blott ett enda hushåll. Familjens angelägenheter wårdas naturligtwis af fadren, men efter hans död träder den äldsta sonen alltid i ☙  sin faders stad och ställe. Så hade äfven i ❧ närwarande uluss den förstfödde bland de tre bröderne blifvit beklädd med fadersmakten, och ehuru endast 22 år gammal wördades han likwäl såsom en Patriarch af hela familjen, i synnerhet af dess qvinliga personal. I hans närwaro wågade icke en gång de tvenne brödernas hustrur träda fram ett steg ur köksdepartementet, och vid den minsta wink af honom lupo alla981 qvinnor ur tältet. Ett frimodigare beteende iaktog endast wärdinnan, ett sextonårigt barn, som låg bakom förhänget i divanen, gjorde 890 Itineraria 5osa 1845_49.indd 890 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports barnsliga grimacer och kastade på mig skalkaktiga blickar. Liggande utsträckt wid eldstaden gaf jag akt på denna sällsamma mimik långt in på qvällen982, ☙  tills den sista vedklabben ut❧brunnit och den983 unga wildinnan inslumrat wid sidan af sin allaredan snarkande make. Kort derefter höllo äfven mina ögon på att sluta sig, då ljudet af dånande trumslag oförmodadt nådde mina öron. I detsamma öppnades tältdörren984 och en röst hördes yttra, att det fanns i ulussen ett döende barn, som man med tillhjelp af en Schaman wille återkalla till lifvet. Min yttrade önskan att få bivista985 den magiska förrättningen blef ej bifallen, men af budbäraren erhöll jag den upplysning, att Schamanen, klädd i sin wanliga trollkostymlxxi, hoppade af och an omkring barnets ☙  wagga,  ❧ under det han rörde på sin trumma och anropade sina tjensteandar. Ofta hördes han träda ut ur tältet och ränna omkring på steppen, der han i nattens mörker trummade, hvisslade, skrek och tjöt liksom en wansinnig. Uppskrämda af detta olåt började äfven hundarna skälla, boskapen råma, och de vilda tabunerna lupo med sådan häftighet på steppen, att marken dånade liksom en åska under deras hofslag. Denna ohyggliga serenad tog sin början efter mörkrets inbrott och fortfor allt intill midnatten.lxxii 986 Tidigt på morgonen gaf jag mig åter ut på steppen i afsigt att fortsätta efterspaningen af de ☙  omförmäldta ❧ inskrifterna. Under denna färd upptäckte jag ändteligen på en grafsten några inskurna      qvällen ǁ natten den unga ǁ unga tält-/dörren bivista ǁ delt[aga] See also p. 1385–1388. lxxi. Till denna kostym hör en spetsig mössa, som betäcker ögonen och en stor del af ansigtet, samt en yfvig, fotsid mantel med hängande klädes- eller kattunsflikar, hvilka föreställa Schamanernes tjensteandar, de så kallade Aina. lxxii. En magisk förrättning af detta slag utföres hos Tatarerne alldrig i dagsljuset. 891 Itineraria 5osa 1845_49.indd 891 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  warseblef ǁ an[märkte]  boskaps-/hjordar figurer, dock ej de hos Spasski förekommande. Dessa kunde omöjligen igenfinnas, förmodligen af det skäl att kumlen blifvit uppgräfda och stenarna derwid myllats ned under jorden. För att åter framdraga dem i ljuset, dertill erfordras både mera tid och större kostnader, än jag i och för detta ändamål trodde mig kunna uppoffra. Jag drog mig således tillbaka till den allmänna farwägen och fortsatte min resa öfver Uibat. Sedan denna lilla flod blifvit öfwerwadad, anmärkte jag att steppen småningom började höja sig något öfwer ytan af Abakan. Innan kort befann jag ☙  mig på ett litet berg: ❧ Yy-tag och hade härifrån en widsträckt utsigt öfver en ny stepp. Bland de talrika föremål, som här tedde sig för mitt öga, förtjenar i synnerhet anmärkas en uluss, hvilken i betydlig mon skillde sig ifrån alla de ulusser, jag hitintills varit i tillfälle att se. I stället för de wanliga näfvertälten warseblef987 jag här tält af vojlok och några små, på Ryskt vis uppförda stugor. Dessutom funnos här talrika inhägnader för boskapen, små wisthus, stora förråder af bergadt hö o. s. v. Förwånad öfver all denna lyx inledde jag med min skjutskarl ett samtal i ämnet och erhöll af honom den upplysning, att ifrågawarande uluss var ett Tatariskt vinterläger. I sammanhang härmed omtalade formannen, att de Katschinska Tatarerne wanligen ombyta ☙  sina bostäder tre gånger ❧ under årets lopp: om wåren, sommaren och hösten. De som äga rika boskapshjordar988, nödgas flytta sitt bo till och med flera gånger under sommaren, men fattiga familjer uppehålla sig hela sommaren på samma ställe. Många sakna äfwen särskildta wårstationer, hvilka för öfrigt äro alldeles lika beskaffade med sommarstationerna. Både sommar- och vårstationerna äro belägna på sådana ställen, som äga fördelen af goda mullbeten, men sitt vinterläger uppreser Tataren alltid i en skogbewäxt nejd wid en flod eller sjö. Winterstationen är Tatarens egentliga hem; här 892 Itineraria 5osa 1845_49.indd 892 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports bebor han en stuga eller åtminstone ett tält af vojlok; här äger han sina ängar och stundom989 sin ☙  åker; ❧ här timrar han äfven, såsom redan nämndt är, icke blott wisthus, utan äfven hägnader för sin boskap. I dessa hägnader föder han ej sin boskap hela wintern, utan endast i oväder och då tillfälligtwis en alltför djup snö nedfaller på steppen. De vilda hästarna drifvas alldrig i hägnader, utan här födas blott tama hästar, kor, får och getter. Af fruktan för odjur plägar hornboskapen alltid om natten hållas instängd i hägnaderna. Wid min ankomst till det ifrån bergstoppen synliga winterlägret war aftonen990 så långt framskriden, att herdarna redan höllo på att drifva boskapen i hvar sin kytta. En åldrig Tatar skänkte mig herberge för natten, men på någon hvila war det ej ☙  tänka, ty hvarest flere hundrade991 ❧ kor, får och getter äro församlade, der bestås i ymnighet af den slags musik, hvarom Wäinämöinen säger, att den ”sönderspränger alla örats hinnor och bortjagar sömnen för en hel wecka.”992 Lyckligtwis war husets wärd af sångare[-]slägt993, och han underhöll mig nästan hela natten med gamla hjeltesagor. Dessa böra rätteligen afsjungas under accompagnement af en twåsträngad harpa, men emedan sångaren wid ett så beskaffadt föredrag alldrig hinner afsluta ett hjelteqwäde under loppet af en nattlxxiii, så lät jag den gamle mannen enligt sin egen önskan blott i korthet meddela mig innehållet af några bland sina bästa sånger.994 De Tatariska hjeltesångerna skilldra ❧ i djerf☙  va drag en utmärkt kämpes bedrifter, låta honom besegra både menniskor och Gudar, samt sluta vanligen dermed, att den oöfverwinnerliga hjelten tillkämpar sig en maka, wid hvars sida han sedan lefver i ostörd ro intill sin höga ålderdom. Wid     stundom ǁ ~ äfven aftonen ǁ ~ redan hundrade ǁ tusende Kalevala XXII: 171–173. Castrén 2019: 287.  sångare-/slägt  Tatar tales collected by Castrén were published in Castrén 1857b: 193–271; 1857a: 181–257. lxxiii. Sångaren öppnar, liksom Schamanen, blott under natten sin språklåda. 893 Itineraria 5osa 1845_49.indd 893 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria     högst ǁ många alla ǁ hvarje gärdsel-/stör sorg och saknad ǁ saknad och smärta  öfver ǁ <---->  mången ǁ mera än en  wishetens ǁ sin andes jemförelsen af Tatarernes hjeltesånger med de Finska och de Samojediska träffar man högst995 anmärkningsvärda öfverensstämmelser så wäl i det hela, som i många enskildta partier. Först och främst är det colossala i föreställningen ett för dem alla utmärkande drag, ty hvad man i de Finska sångerna läser om naturens rikedom på silfver och guld, om himmelshöga träd, om djur som med sin volym uppfylla hela länder och haf, om hjeltar och män, wid hvilkas blotta rop hafvet svallar, jorden skälfver och ☙  bergen remna, allt detta och mycket mera ❧ igenfinnes nästan ordagrannt i Tatarernes och i något gröfre form äfven uti Samojedernes hjelteqväden. – Ett starkt syskontycke röjer sig widare i det innerliga lif, som dessa folkslags dikter förmå ingjuta i alla996 natur-föremål, tilldelande hvarje fisk och fågel, hvarje buske, sten och gärdsel[-]stör997 ett hjerta, som känner både glädje, sorg998 och saknad. – Många beröringspunkter erbjuda jemväl de tre folkstammarnes skaldestycken, hvad det magiska föreställningssättet beträffar. I detta afseende wilja wi anmärka att äfven hos Tatarerne magiens d.ä. wishetens makt aktas högre än svärdets. Man färdas ofta öfver999 flere länder för att söka wisa råd, och mången1000 oöfver☙  vinnerlig hjelte besegras af en svag qvinna blott ❧ genom wishetens1001 kraft. Härwid kunna vi ännu tillägga den anmärkning, att äfven enligt Tatarernes föreställning sången är wishetens högsta uttryck. Det gifves intet wäsen i naturen, som förmår motstå sångens makt. Jag har hört Tatarerne med andaktsfulla känslor förtälja, huru de sju Kudaj sitta på en molnspets och lyssna på sköna, af harpans toner beledsagade sånger. Sjelfva Aina sägas höja sig ifrån jorden ända upp till bröstet för att höra på harpans och sångens toner, hvilka äfven betaga luftens fåglar, wattnets fiskar och markens djur, ja till och med klippor och berg. Hvem erinras icke här om Wäinämöinens sång, då han för första gången rörde strängarna på sin nya gäddbens harpa! 894 Itineraria 5osa 1845_49.indd 894 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  innesluten ǁ förborg[ad]  bakom […] tält ǁ i ett tält ☙  ❧ De Tatariska hjeltesagorna synas i historiskt hänseende kunna lemna många wigtiga upplysningarlxxiv, men sitt största wärde äga de likwäl genom den skatt af mythologisk wishet, som i dem ligger innesluten1002. De upplysa ibland annat, att Tatarerne af ålder tillbedt sin högsta Gud under namn af Kudaj, äfven Djiite Kudaj (sju Kudaj), Toogas Kudaj (nio Kudaj) och Toogos Tjejän (nio Tjejän)[.] Man hyser om Kudaj den föreställning, att han bor ofvan molnen och i en saga framställes han sittande bakom1003 förhänget i ett tält, sysselsatt att i en stor bok ☙  införa födda och döda. Kudaj har mycket att ❧ skaffa med jorden, hvars styrelse han anförtrott åt tappra hjelte-kaner. Öfver dem har han tillsatt en så kallad Ulu Kan (stor kan)lxxv, hvilken tolkar Kudajs wilja på jorden ur en skrifven bok. I en saga berättas om en sådan Ulu kan, att han föddes då ljuset föddes, att sjukdom och död ej hade någon makt öfver honom, och att hans ålder vexlade såsom månans tider. Sagan nämner många andra hjeltar, hvilka af Kudaj blifvit begåfvade med en odödlig natur, men traditionen förmäler att sådana hjeltar med tiden börjat trottsa sjelfva Kudaj, och till straff för sitt öfvermod blifvit förvandlade till stenar. Alla de stenbilder, dem man i stor mängd möter på de Sajanska stepperna, sägas i sinom tid hafva varit berömda hjeltar och ☙  hjeltinnor. ❧ Kudaj representerar i Tatarernes mythologie den goda principen, hvaremot alla onda, mot Kudaj fiendtliga wäsen benämnas Ainá. Dessa föra sitt regemente under jorden och beherrskas af ett öfverhufvud, som bär namnet: Irle-Kan. Liksom hjeltarna njuta beskydd af Kudaj, så tros åter lxxiv. Här må blott i förbigående omnämnas, att i nästan hvarje Tatarisk hjeltesång menniskorna d.ä. Tatarerne ursprungligen sägas hafva bott ”i ett hörn af jorden, wid ett hvitt haf, under ett högt berg.” lxxv. Så kalla Tatarerne den Chinesiska kejsaren, hvaremot den Ryska benämnes: Ak kan (hvit kan). 895 Itineraria 5osa 1845_49.indd 895 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria       andar ǁ andewäsen af ǁ för ormen och björnen ǁ björnen åtskilliga ǁ många dock slutligen ǁ slutligen morgon-/svalkan Schamanerna stå i godt förstånd med Irle-Kan och äga i sin sold ett antal Aina, hvilka äro tillstädes och bispringa Schamanerna wid deras besvärjelser. Till sitt egentliga wäsen äro Aina osynliga andar1004, men de ikläda sig ofta skepnaden af menniskor, ormar, hundar, räfvar, fåglar m. m. Wärdigheten af Aina åtnjuta äfven, såsom nämndt är, alla i Schmankostymen fastsydda klädesrimsor, alla dertill hörande klockor, bjellror och öfriga jernstycken. ☙  Ett föremål för dyrkan utgjorde ❧ fordomtima äfven höga klippor, hvilka till ett tecken af1005 sin helighet blifvit försedda med wissa antingen målade eller inskurna figurer, samt dessutom grafvårdar och de förromnämnda stenbilderna.lxxvi Bland antalet af träd åtnjuter, såsom redan nämndes, lärkträdet samma heliga wördnad hos Tatarerna, som hos Finnarna rönnen. Gemensam för dessa och många andra folkstammar är dyrkan af ormen1006 och björnen. Äfven åtskilliga1007 fåglar hållas af Tatarerne för heliga, men högst i anseende står svanen. Sin wördnad för detta djur ådagalägga Tatarerne genom följande allmänt brukliga sed. Så snart en Tatar skjutit en svan, går han dermed till sin granne, undfägnar honom med airan och skänker honom svanen, hvarpå grannen är förpligtad att åt gifvaren afstå sin bästa häst. Den nya egaren af swanen för☙  fogar ❧ sig åter till sin närmaste granne och gör ett lika fördelaktigt byte. Så cirkulerar svanen ifrån tält till tält, men klart är att den dock1008 slutligen måste stadna på hand hos någon, som till sin sorg nödgas för en rutten fågel bortgifva sin bästa häst. Utan att intränga i de Tatariska religions mysterierna wilja wi nu åter gifva oss ut på steppen och i morgonsvalkan1009 fortsätta wår resa. Tatarerne lxxvi. Det berättas, att många Tatarslägter ännu i dag skola församla sig för att fira sina fester wid foten af en ”skrifven klippa” eller omkring en stenbild. Om dyrkan af elden, wattnet och solen skall nedanföre ordas. 896 Itineraria 5osa 1845_49.indd 896 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports hafva spännt i rede för wår tarantas fyra otamda hästar, hvilka i flygande streck skena fram uppå fältet. Twenne ryttare sitta i sadeln och anstränga sina yttersta krafter för att hejda de vilda pegaserne; men huru de rycka och slita om grimskaftenlxxvii, så bär det af allt1010 med samma snabba, hejdlösa, ☙  swindlande fart. Wäl är steppen jemn ❧ och slät, men huru lätt kan dock ej ett hjul eller en axel krossas under detta wilda galopp? Blott en hastig slingring af wägen kan föranleda en kullerbytta, som efter all beräkning måste slutas med jemmer. Och skulle en kurgan möta oss på wägen, så är det troligt att en annan graf ej behöfver redas för wåra jordiska qvarlefvor. Wid dessa tankar igenlykte jag mina ögon, höll mig wäl fast i tarantasen och afbidade med ångest utgången af detta äfventyr. Liksom besatta rännde hästarna hela hållet i samma skenande1011 lopp, utan att lyssna hvarken till sina ryttares förmaningar eller min kosaks krigiska eder och wälsignelser. Sjelfmant gjorde de omsider halt, och då jag nu uppslog ögonen befann jag mig wid floden Askys, som utgör gränsen emellan de Katschinska och Sagaiska stepperna.1012 ☙  ❧ Wid utloppet af nyssnämnda flod stodo några ramlande hus, bland hvilka ett utgjorde cancelliet för den Sagaiska domstyrelsen.1013 Sådana cancellier eller rådhus finnas i den Minusinska kretsen trenne: det Katschinska, Kojbalska och Sagaiska. Hwarje rådhus har till föreståndare en Stamchef, som upprätthåller ordning och skick, afdömer och bestraffar smärre förbrytelser, samt motsvarar Golowan i en Rysk volost. Stamchefen äger till sitt biträde tvenne embetsmän, som kallas Sasädatlar, och en skrifvare eller secretair, hvilken är förpligtad att alltid uppehålla sig vid cancelliet. Till den Tatariska  allt med ǁ med  skenande lopp ǁ galopp  Castrén is mistaken here. The Kačinsk steppe is not situated south of the River Askiz but north of the River Ujbat. See above. (TS)  Already during Castrén’s journey, its administrative centre was in the village of Askiz at N53°7′47″ E90°32′18″, where the duma was officially moved in 1853. Мамышева 2009: 187. (TS) lxxvii. Betsel höra hos Tatarerne till antalet af lyx-artiklar. 897 Itineraria 5osa 1845_49.indd 897 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria              äga ǁ hafva och dessutom ǁ och sjelfwa wälja ǁ utw[älja] It is unclear what Castrén meant with these numbers. They are marked like an upper index at the upper corner of the word Under. förnämsta […] de ǁ förnämsta Today, the village of Belˈtirskoe is situated at the Abakan at N53°1′12″ E90°23′56″. Founded in 1822, the steppe dumas were a system for local administration for the nomadic Non-Russian peoples of Siberia. Мамышева 2009: 185. (TS) wid floderne ǁ wid There are the rivers Belyj Ijus (Khak. Ах-Ӱӱс) and Čërnyj Ijus (Khak. Хара-Ӱӱс), both running together into the River Čulym at N54°56′56″ E89°50′2″. The Čulym is a tributary of the Obˈ. (TS) inflyttat ǁ inwandrat At present in the southern part of the Kemerovo region. (TS) The River Kača discharges into the Enisej in the centre of Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′58″. Krasnojarsk was the administrative centre of the Governorate of Enisejsk since 1822. It had ca. 7,000 inhabitants in 1840. Губернии Российской империи: 110; Статистическiя таблицы: 12. (TS) qwarlefvor ǁ lemni[ngar] Under […] eröfring ǁ Redan under <--- ---> embetsmanna-personalen höra dessutom: 1. Furstarna, hvilka motsvara de Ryska Starschiny och ☙  haf❧wa sig ombetrodt att uppbära skatten samt äga1014 närmaste tillsyn öfver ordningen i hvarje uluss; 2. en skattmestare; 3. en vaccinatör, och 4. ett obestämdt antal skrifvare i ulusserna. Alla dessa embetsmän böra wara infödda Tatarer med undantag af skrifvarne och vaccinatören, hvilka wanligwis äro Ryssar och1015 dessutom de enda, som tjena för lön. Samtliga embetsmännen utwäljas af menigheten och på obestämd tid. Endast Stamchefens embete är ärftligt, men kan äfven förverkas, och i denna händelse äga Tatarerne rättighet att sjelfwa1016 wälja sig ett nytt öfverhufvud. 33.1017 Under hvarje dom lyda ett antal byalag, hvilka bildas af åtskilliga till en del befryndade, till en del alldeles främmande slägter. De förnämsta1018 bland de slägter, som höra till den Sagajska domen, äro Sagaj och Beltir1019. Desse hålla sig för landets ☙  aborigines och säga sig ❧ fordomtima hafva bott wid1020 floderne Abakan och Ijus1021. Alla de öfriga slägterna: Tom, Sor, Kej, Kisil-Kaja, Karga, Kobi och Tajas hafva i sednaste tider inflyttat1022 från Kusnetska kretsen1023 af Tomska Gouvernementet. Samtliga de Sagaiska Tatarerne påstå sig vara obemängda Turkar – en uppgift som dock af flere skäl kan dragas i tvifvelsmål. De till Katschinska domen hörande Tatarer bodde tillförene wid Katscha-floden1024 omkring Krasnojarsk, hvarest ännu svaga qwarlefvor1025 af denna stam igenfinnas. Under1026 Sibir[i]ens eröfring gjorde de Katschinska Tatarerne gemensam sak med kosakerne, hjelpte dem att utdrifva sina ☙  stamförwandter Kirgisernelxxviii och blef❧wo derpå herrar öfver den nu så kallade Katschinska steppen. Omförmäldte Tatarer hade redan under sin wistelse vid Katscha upptagit och med sig lxxviii. Desse kallas i ett Tsarbref Kajtaschinska Tatarer. 898 Itineraria 5osa 1845_49.indd 898 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports assimilerat Arinernelxxix 1027 – en med de Jenisejska Ostjakerne beslägtad folkstam, som ännu kallar sig Ara, men i officiella handlingar bär namnet: Tateschewskij uluss. Efter sin bosättning i Minusinska lxxix. Före sin inflyttning till Minusinska landet plägade Arinerne sommartiden slå sitt läger på en holme i Jenisej, benämnd Tateschewskij ostrow, men om wintern bodde de tillsamman med Katschinska Tatarer omkring berget Kumtigej wid Katscha-floden. Deras stam säges fordom hafva warit ganska talrik, men sedermera blifvit snart sagdt förintad genom en olycklig strid med landets eröfrare. Om denna strid förvaras ännu följande tradition. En ung Arin hade på fältet warseblifvit en orm och sönderskurit den i tvenne delar. Ännu icke dödad begaf sig ormen till sin höfding med klagomål öfver Arinen. Förtörnad sammankallade ormhöfdingen alla sina underlydande små ormar och drog ut för att hämnas den tillfogade oförrätten. Det war sommar och Arinerne bodde såsom wanligt ute på sin holme. När ormarna hade uppnått den gentemot holmen belägna stranden af Jenisej, började de ropa efter båt. En gammal Arin hörde ropet och då han ej kunde tro annat, än att de ropande woro menniskor, skyndade han till dem med en båt. Men huru stor blef ej hans förwåning, när han kommen öfver elfven såg hela stranden glimma af idel ormar! De woro mycket uppretade och argsinta, i synnerhet de små ormarna. Alla wille de föra ordet, men ormhöfdingen nedtystade dem, packade dem i båten, så många som deri rymdes, och twang gubben att ro dem till holmen i flere särskildta laddningar. Sedan alla de små ormarna woro öfverförda, steg äfven ormhöfdingen sjelf i båten och lät ro sig till holmen. Under färden sade han åt gubben: ”när du kommer hem, så glöm ej att strö aska omkring ditt tält och att ombinda det med ett brokigt, af svart och hvitt hästtagel sammanflätadt snöre.” Dessa ord lade gubben på sitt hjerta, och när han kom hem gjorde han såsom ormhöfdingen hade befallt honom. Derpå gick han till hvila, men då han följande morgon uppwaknade, war hela ulussen förstörd och alla dess innewånare dödade. Blott gubbens familj hade blifvit skonad, och ifrån denna härstamma alla nu lefvande Ariner.  Changes in the footnote: ro dem ǁ ~ öfve[r] äfven ormhöfdingen sjelf ǁ äfven ormhöfdingen åt gubben ǁ ~ dessa ord att ombinda ǁ ombinda Dessa […] hjerta ǁ Mera sade han ej, men gubben behöll dessa ord i sitt minne gick […] hvila ǁ lade han sig att sofva Arins spoke the Arin language, a Enisejan language that became extinct in the late 18th century. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Arin. (TS) See also p. 1249, 1256, 1261– 1262. 899 Itineraria 5osa 1845_49.indd 899 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria     skola ǁ hafva lydt under ǁ blifvit räknade till nu förtiden ǁ uti närv[arande] The present-day Tofalar, presumed to have spoken Mator until the 18th century. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#tofa; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/tofa.shtml. (TS)  I […] Tubalar ǁ Tubalar war <---> ☙  landet har den Katschinska ❧ stammen blifvit ytterligare förökad genom tillkomsten af några Kirgis-familjer och andra heterogena slägter, såsom: Tin, Djastek, Djaren, Djiltag, Sukarlar och Tubalar eller Tubintser. Nämnda slägter föregifva sig hafva warit landets urinwånare, och bland dem skola1028 allt in☙  till sednaste tider Tin, Djaren och Djiltag ❧ lydt1029 under den Kojbaliska domen. Hwad dessa slägters härkomst beträffar, så föregifva sig Tin och Djastek (Ostjak?) stå i förwandtskap med Ariner och de Kojbal-slägter, hvilka bewisligen härstamma från Ostjaker. Alla de öfriga äro twifvelsutan af Samojedisk upprinnelse. Med afseende å de så kallade Tubalar kan likwäl den anmärkning göras, att ifrågawarande namn nu1030 förtiden icke betecknar en wiss slägt, utan tilldelas alla de wid Tuba-floden fordomtima nomadiserande folkstammar, hvilka woro dels af Samojedisk, dels af Ostjakisk härkomst.1031 Gifver man åt nämnda ord en så widsträckt betydelse, ☙  så blir ❧ det i sanning swårt att utreda, huruwida de Katschinska Tubintserne härstamma antingen ifrån Ostjaker eller Samojeder. I1032 sjelfva verket är dock Tubalar enligt sitt wanliga och ursprungliga begrepp en allmän benämning för Samojederne, i hvilkas språk äfven ordet tuba eller wanligen tebe anträffas såsom ett appellativum, betecknande 1o) en mansperson, 2o) en Samojed. Tager man härjemte äfven i betraktande, att Matorerne, hvilka inom Chinesiska området ännu i dag kalla sig Tubalar, af ålder innehaft Tuba-flodgebietet, så torde det utan all fara för misstag kunna antagas, att den Katschinska Tubintser-slägten är en Matorisk utgrening. Till detta antagande finner man sig äfwen föranledd af ☙  den omständighet, att ❧ de 400 Matorerlxxx, hvilka fordom nomadiserade på högra sidan om Jenisej, i lxxx. Bland dem hafva enligt traditionen 200 öfwergått till China och lefva der ännu i dag under namnet Mattar. 900 Itineraria 5osa 1845_49.indd 900 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports närwarande tid sammansmält till endast åtta skattbetalande själar.1033 Hwad nu till slut angår de mycket omtwistade Kojbalerna, så hålla de sig näst det gamla, i mythernas dunkel omhöljda Tschud-folket för landets1034 äldsta innewånare. De bestå af följande slägter: stora och lilla Bajgado (Baj), Kang, Taradjak, Tjoda, Mador, Köl, Ingara, Bögödji, Yrgen, Artji, Köjäk och Kajdeng. I anseende till sin1035 härkomst sönderfalla dessa slägter, hvilka för det närwarande redan äro ☙  fullkomligen tatariserade, ❧ uti: 1. Samojeder och 2. Jenisejska Ostjaker. Af Ostjakisk upprinnelse äro endast stora och lilla Bajgado samt Kajdeng-slägten; alla de öfriga höra till antalet af Samojeder. Med mycken tillförsigt och under sken af stor1036 sak-kännedom utgifver Stepanow samtliga dessa Kojbal-slägter för genuina Tatarer; men icke1037 dess mindre intygar hvarje Kojbal, att hans förfäder warit af en helt annan stam och talat ett eget språk. Det finnes ännu wid lif några ålderstegna Kojbaler1038, hvilka erinra sig ett och annat ord af sitt gamla språk, och just på dessa ord har jag så väl wid detta som flere andra tillfällen grundat mina påståenden om Kojbalernes härkomst.  Mator was a Samoyed language that became extinct soon after Castrén’s visit to the region. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Mator. (TS)  landets ǁ det  sin ǁ de[ras]  stor sak-kännedom ǁ sak-kännedom  icke […] mindre ǁ det oaktadt  Kojbaler ǁ Tatarer 901 Itineraria 5osa 1845_49.indd 901 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  See also Castrén 1848e.  Uty at N53°4′36″ E90°46′55″. (TS)  göra ǁ 1. bek ǁ 2. gi  Peter Simon Pallas (1741–1811), a German naturalist who travelled across Russia in 1768– 1774, sent by the Academy of Sciences. He visited the Koibals in September 1772. Pallas 1776: 373–378. (TS) ☙ ❧ II.1039 Wid Sagajska domen anwände jag en weckas dagar till uppgräfning af gamla grafkummel, sådana man här anträffar i största ymnighet. Sedan detta arbete war slutadt, lät jag sätta mig öfwer floden Abakan och började en ny series af resor på den Kojbalska steppen. Denna stepp utbreder sig längs högra stranden af Abakan emellan Jenisej och den i Abakan infallande Tabat-floden. En fattig och undertryckt stam hafwa Kojbalerna på sin fruktbara stepp nödgats inhysa ett talrikt antal Katschinska och Sagajska Tatarer. Alldagligen befolkas äfven denna stepp af Ryska colonister, hvilka redan anlagt stora ☙  byar ❧ wid åtskilliga bland de små floder, som genomflyta steppen. Ledda af deras föredöme hafva äfwen fattiga Kojbal-familjer timrat sig små stugor wid den lilla bäcken Ut, hvaraf sedermera sjelfva Kojbal-byn erhållit sin benämning.1040 I denna by framlefde jag nära tre weckors tid och plägade ett dagligt umgänge med Kojbalerne, hvilka bemötte mig med en utmärkt wälwilja. De räknade sig till en synnerlig heder, att jag bemödade mig om deras språk och sporde dem om framfarna tider. En gammal Kojbal hade gjort den anmärkning, att alla resande, som komma ifrån sjelfwa residenset, göra1041 sig mycken möda i och för Kojbalerne, med anledning hwaraf Gubben yttrade: ”Det torde så förhålla sig, att hvita Kanen skattar oss högre än alla ☙  öfriga Ta❧tarer”. Bland det nyssnämnda slaget af resande erinra sig många ålderstigna personer ännu Pallas’1042 expedition, hvilken för öfrigt bildar en sorglig epok i Kojbalernes annaler. ”Den har icke medfört oss annat än sorg”, utlät sig en fattig man, ”ty straxt derpå inträngde colonisterne och pesten förstörde wåra boskapshjordar.” Wid min förklaring att Pallas och hans följeslagare ej hade någon del i dessa olyckor tillade Kojbalen: ”monne de då för ro skull lefde hela weckor i djupa skogar undan folkets 902 Itineraria 5osa 1845_49.indd 902 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  medelst ǁ genom  fattigdom ǁ armod åsyn?” Hwad särskildt den härjande pesten beträffar, så woro äfven somliga Kojbaler af den mening, att Pallas framkallat den, icke medelst1043 trollkonster, utan genom gräfning i de gamla kumlen. Denna för☙  modan understöddes äfven af många ❧ Ryska colonister, men det oaktadt lät man mig i all ro sköta min dödgräfware-befattning, hwarom eljest många stridiga meningar förspordes bland Kojbalerne. Mycket gängse war i synnerhet det rykte, såsom skulle jag förstå att på de gamla Tschudskallarne tillreda en decoct, hvilken wore werksammare än både sassa parilla och alla werldens läkemedel. Under min wistelse i Ut anställde jag tidt och ofta smärre ströftåg till kringliggande ulusser. Öfwerallt rådde fattigdom1044 och elände, men de arma menniskorna tycktes mig dock wara wida bättre än deras rykte. Man beskyller Kojbalerne för allt slags okynne och i synnerhet för tjufaktighet; men i det allmänna rättslöshets tillstånd, som råder på stepper☙  na, är nyssnämnda svaghet hos det ❧ nödställda folket snart sagdt oundviklig. Härwid kan jag ej underlåta att omtala en händelse, som torde lända till någon upplysning i detta ämne. En fattig Kojbal hade i arf efter sin fader emottagit en gumse, hvilken han sökte bewara med sådan omsorg, att han om nätterna sof ute på fältet och derunder höll om sin arm ändan af ett rep, hvars andra ända han fastbundit vid gumsens hals. Sålunda trodde sig Kojbalen i säker besittning om sin gumse, men se der lurar i buskarna allt sedan skymningen en deporterad skälm, som fått öga på det wackra djuret. Så snart natten svept sitt mörker öfwer jorden, kryper den illparige skälmen fram ur sitt gömsle, förfogar sig till den redan snarkande Koj☙  balen, afskär repet och ❧ löper i hast sin kos med gumsen. Man föreställe sig den arma Kojbalens häpnad och förskräckelse, då han wid sitt uppwaknande om morgonen gnider sina ögon, ser sig omkring och ser hela sin arfwedel förlorad, hela sin timliga wälfärd förspilld. Emellertid har han nu lärt sig konsten 903 Itineraria 5osa 1845_49.indd 903 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  smögo ǁ ~ äfven  insläppta ǁ ~ och att för godt pris förwärfwa sig främmande gods, och hwem undrar wäl deröfwer, om äfven han i sin ordning skulle begagna skumrasket till sin förmon! Irrande omkring på Kojbal-steppen hamnade jag sent en söndags-afton uti en eländig uluss, der mörkret och ett annalkande regnwäder twingade mig att tillbringa natten i ett af tälten. Ehuru det bästa i ulussen war äfwen detta tält i högsta grad ☙  osnyggt och så slarfwigt, ❧ att winden och regnet hade fri passage genom näfverflisorna. Wid min ankomst lågo tältets innewånare kringströdda på golfvet och woro med undantag af wärdinnan alla airanberusade. Rundt omkring eldbrasan wältrade sig i stoftet några nakna barnungar, hvilka gråtande af hunger utsträckte sina armar och tungor mot en gryta, som hängde öfwer elden. Förmodligen i hopp om att få deltaga i det blifvande skiftet smögo1045 sig hundarna af och an omkring eldstaden, viftande beställsamt på sina svansar. Uppskrämda af owädret stoppade äfven kalfwar och får esomoftast sina nosar in genom tältdörren och tillkännagåfvo i en högst sorglig tonart sin önskan att blifva insläpp☙  ta1046. Ehuru man påtagligen ❧ hade för afsigt att befria mig ifrån detta sällskap, woro de bönfallande likwäl så enträgna, att wärdinnan äfwen till deras disposition nödgades afstå ett hörn af tältet. Efterhand nedtogs grytan ifrån elden och tältets wärdinna framsatte nu ett kött-tråg för de airanbetyngda, sedan hon förrut på ett mindre ömtåligt sätt hade bragt dem till sansning. Förrän måltiden begyntes, anmärkte jag att wärdinnan kastade ett köttstycke i elden, och på min tillfrågan, hwad detta hade att betyda, svarade hon: ”äfwen elden är en Gud.” Detsamma yrkade hon om wattnet och omtalade härwid, att Tatarerne äfven plägade kasta förstlingen af wissa rätter uti en flod eller ☙  sjö.  ❧ Slutligen anmärkte hon, att man af all slags sofwelmat borde offra första portionen åt östern eller den uppgående solen, ehuru denna ceremonie 904 Itineraria 5osa 1845_49.indd 904 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports mera sällan iaktogs. Alla dessa offer sade hon wara wärdinnan förbehållna och trodde, att de wärdinnor som röja försumlighet i uppfyllandet af nämnda pligt, blottställa sig för faran att komma till Irle-Kans rike och lida samma straff med dem, hvilka arbetat wid solens nedgång, framräckt wattenblandad mjölk åt sina gäster ofta o. s. v. Medan jag war införlifvad i nyss anförda samtal med wärdinnan, infann1047 sig i tältet en trasig Kojbal, som genast wid sitt inträde lät weta, att han hette Sabakin (af sabaka, hund) och äfwen gjorde skäl ☙  för nam❧net. Derpå började han omtala sina bragder, ordade1048 med fräckhet om sitt fylleri och sina slagsmål, wisade sina blessurer och war så stolt öfver dem, som trotts någon krigare. Mannen förteg ej heller sina stölder och yttrade i synnerhet en stor glädje öfwer det onda han stiftat genom sina processer. Pekande på trenne i tältet närwarande qvinnor yttrade han med sjelf-förnöjelse: ”alla dessa warelser hafwa i tiden warit mina hustrur, men jag har kört dem på dörren den ena efter den andra”.lxxxi 1049 Efter något besinnande hördes han sakta frammumla dessa ord: ”den axelbreda hade jag ändock kunnat behålla”. Der☙  på gick1050 han och satte sig wid ❧ den axelbreda qvinnan, lät gifva sig en twåsträngad harpa och sjöng en sång, hwars innehåll i få ord war följande: ”Tjenar Kus hette en Tatar, som ägde många tält, mycket folk och mycken boskap. Han war redan något till åren, då han tog sig en hustru, hvilken war både ung och fager. Tjenar Kus älskade henne med ömhet, men det tycktes honom, såsom rönte han ingen genkärlek hos sin maka, och han beslöt derföre att sätta hennes sinne på prof. Han låtsade en dag fara ut på steppen för att efterse sin boskap, men sedan1051 han ridit ett stycke från hemmet, damp han  infann ǁ inträdde  ordade […] om ǁ ordade om  Change in the footnote: männerna ǁ hust[rurna]  gick ǁ tog  sedan ǁ efter lxxxi. Att männerna bortjaga sina hustrur är en hos Tatarerne lika wanlig sak, som att hustrurna sjelfmant löpa ifrån sina män. 905 Itineraria 5osa 1845_49.indd 905 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Označennaja, today, Sajanogorsk at N53°5′15″ E91°23′59″. (TS) med afsigt ned ifrån sadeln och blef liggande på fältet, liksom skulle han warit död. Då ❧ herdarna sågo sin husbonde ligga orörlig på marken, lupo de hän till tältet och omtalade för de hemmawarande hwad som timat hade. Wid underrättelsen härom satte sig hustrun genast upp i sadeln, red till den fallne och började gråta wid hans sida. Tjenar Kus trodde ej på sin hustrus tårar, utan förblef qvarliggande på fältet. Förtviflad framdrog hustrun sin dolk ur slidan och yttrade: ”Om du ej uppstiger Tjenar Kus! så will jag icke längre lefwa på jorden. Alldrig skall folket säga, att den som warit Tjenar Kus’ maka, lupit omkring såsom enka för att söka sig en annan man. Nej wid dig skiljer jag mig icke, min herre och gemål!” Då ☙  Tjenar Kus ännu icke uppsteg, så stack hon ❧ sin dolk i barmen och nedföll död wid hans sida. Nu gjorde det Tjenar Kus ondt i hjertat, att han hade misstänkt sin hustru för ett kallt sinnelag, och han begret sedan hela sitt långa lif den trogna makan”. Med denna sång wilja wi taga afsked af de föraktade Kojbalerne och i hast förflytta oss öfwer deras stepp till Osnatschennaja1052, som inom Ryska området är den öfversta by wid Jenisej. Man räknar härifrån endast 40–50 verst till de Sajanska taskylerna, men denna wäg säges om sommaren wara ofarbar, emedan floden är alltför brusande och dess stränder samt hela den kringliggande nejden berguppfyllda. Sålunda ur stånd att komma högre uppför elfwen ☙  war jag nödsakad ❧ att twertemot min föresatts fara utför strömmen. Min flodfärd utgjorde blott widpass 100 verst och tillryggalades under loppet af några timmar. Huru gerna hade jag ej önskat förlänga dessa timmar till lika många dagar, men så strid är floden i sitt lopp, att den resande knappt hinner se en skymt af de leende holmar, hvilka liksom blomstergårdar höja sig upp ifrån böljan, och de branta klippor, som störta sig brådstupa i floden, kastande dunkla skuggor öfwer den glatta wattenytan. Det war en tid, då folk af skillda tungor församlade sig att här fira sina ☙  906 Itineraria 5osa 1845_49.indd 906 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports wårfester och antände rika offer wid foten af de colossala klipporna. Denna tid är redan1053 i det när☙  maste försvunnen, men ännu skådas nämnda ❧ klippor af hvarje man med häpnad och beundran. Om de1054 redan i och för sig är wördnadsbjudande, så wäcka de ännu mera den förbifarandes deltagande genom de talrika figurer, som äro tecknade i deras wäggar. Lätt igenkänner man i dessa figurer spåren af skillda nationer, hvilka åtminstone under sitt eget namn numera ej finnas i landet. En af dessa nationer utgöra owedersägligen Kirgiserne, och för deras handarbete hålla wi alla de tecken, som äro i klippwäggen inhuggna. Nämnda tecken äro till större delen bilder, föreställande mångfalldiga1055 djur och natur-föremål samt särskildta slag af redskap. I största mängd förekomma menniskor, hvilka liksom ☙  alla öfriga föremål äro afbildade i en ganska liten ❧ skala. Menskliga figurer framställa sig i klippwäggen än enskildt, än parwis; än i större grupper; de synas både gå och stå, rida, förfölja med spänd båge ett undanflyende willebråd o.  s.  v. Bland fyrfotade djur igenkänner man utom hästen kor, får, wilda och tama getter, elgar, renar, harar, räfwar, wargar, björnar, kameler o.  s.  v. Här och der förekomma äfven ormar, särskildta slag af fåglar och träd m. m. Bland redskap har jag endast warseblifvit båge och pil, svärd och piske.1056 Inhuggna1057 tecken och figurer, hvilka äga likhet med bokstäfwer1058, äro i klippwäggarna mycket sällsynta. Sådana warseblifvas oftare i graf☙  stenarlxxxii 1059, dels kringströdda på ❧ stenen, dels fortlöpande i ett naturligt sammanhang. I många bland dessa figurer igenkänna Tatarerna gamla bomärken, och det är möjligt att ifrågawarande  redan ǁ 1. nu ǁ 2. wäl  de ǁ reda[n]  mångfalldiga […] natur-föremål ǁ djur, na[tur-föremål]  Both animals and humans appear in Siberian petroglyphs of several different periods, and without more precise information it is impossible to date the figures Castrén describes here. Есин 2010. (TS)  Inhuggna ǁ Tecken  Castrén means the ancient Turkic inscriptions from the 7th– 9th centuries CE. They were documented by several scholars from the early 18th century onwards, including Castrén and the three expeditions of the Finnish Antiquarian Society led by J.R. Aspelin (1842– 1915) in 1887–1889. The texts were identified as Turkic and translated by the Danish linguist Vilhelm Thomsen (1842– 1927) in the 1890s. AppelgrenKivalo 1931; Белокобыльский 1986: 13–21, 46–52, 69, 79–90; Salminen, Timo, 2003: 71–90, 98–100. (TS)  Changes in the footnote: härkomst ǁ me wigtiga ǁ giltiga See commentary on Om kurganer…, Castrén 2017: 89– 105. (TS) lxxxii. Just af denna omständighet berättigas man att anse de inhuggna tecknen för Kirgisiska, ty att sjelfwa grafkumlen äro af Kirgisisk härkomst, för denna mening finnas många wigtiga skäl, ehuru de här i få ord ej kunna göras gällande. 907 Itineraria 5osa 1845_49.indd 907 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Abakanskoe, originally the Abakansk Cossack fort, on the eastern bank of the Enisej at N54°15′40″ E91°28′21″. Submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake in 1966. Быконя 2009; Appelgren-Kivalo 1931: Karte des Minussinsker Kreises. (TS)  Today’s Tuvans. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#tuvan. (TS)  A Samoyed-speaking group of people whose language became extinct in the late 20th century. Unesco Red Book, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Kamas. (TS)  Castrén means here the people speaking the Turkic Karagas (Tofa) language. The Samoyed(Mator-)Karagas had become extinct by the time of his visit in the region after the Mator Karagas had changed their language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html#Tofa, http:// www.helsinki.fi/~tasal min/nasia_report.html#Mator. (TS)  bilder ǁ 1. tecken ǁ 2. bilder ǁ 3. före  sjelfva inskrifterna ǁ inskrifterna  The River Tuba discharges at present into the Krasnojarsk Artificial Lake on the Enisej from the right (east) at N53°55′59″ E91°33′32″. (TS) stenskrift ingen annan betydelse äger. Utan att här närmare angifva de särskildta ställen, hvarest Kirgisiska inskrifter förekomma, will jag endast nämna, att alla inhuggna figurer af hvad slag de äfven äro, fortgå ifrån Osnatschennaja ända till trakten af Abakansk1060 och anträffas så wäl wid sjelfva Jenisej, som i synnerhet wenster om densamma uti klippor och kurganstenar.lxxxiii Ett stycke nedanom Abakansk widtaga i de Jenisejska klipporna figurer, målade med röd färg. Dessa äro få till antalet, af en mera ☙  plump tillwerkning, och föreställa ❧ utom hästar, getter och särskildta figurer, menniskor som rida på renar. Då nyssnämnda sätt att färdas ännu är gängse hos Sojoter1061, Kamasint[s]er1062, Karagasser1063 och deras stamförwandter, hvilka jemväl uppehållit sig just på de orter, hwarest nämnda bilder1064 äro målade, så kan öfwer deras ursprung intet twifwelsmål äga rum. Af mera tvifwelaktig beskaffenhet äro några inskrifter, tecknade med svart färg i en klippa ej långt ifrån byn Abakansk. Dessa utgöra sannolikt en werklig bokstafsskrift, men beklagligtwis återstå af dem numera endast obetydliga fragmenter. Det mesta är medtaget af tiden och på twenne ställen har äfven Gouvernören Stepanow låtit lösbryta klippstycken, dem han i och med sjelfva1065 inskrifterna bortfört. Att framställa de förmodanden, som ☙  hos mig upp❧stått med anledning af de få öfrigblefna fragmenterna, besparar jag till ett annat tillfälle. Härmed lemna wi nu de Jenisejska stränderna, dragande oss österut på den wäg, som ifrån Minusinsk leder uppför Tuba-floden1066. Här möta oss nejder och landskap, mycket olika dem vi tillförene sett inom Abakanska flodområdet. De jemna, skoglösa stepperna äro åtminstone på den högra sidan om Tuba ganska sällsynta och af ringa omfång. Landet är lxxxiii. Innom samma område befinnas äfven de flesta grafkummel, och det war äfven här Kirgiserna fordom uppehöllo sig. 908 Itineraria 5osa 1845_49.indd 908 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Kirgis-/folket genomskuret af höjder, hvilka åtskiljas från hvarandra genom trängre eller widsträcktare dalar. Så wäl på bergen som i dalarne möter ögat små, angenäma skogslunder, bestående af björk, poppel, asp, vide, ett och annat lärkträd m. m. Wackra, betesrika ängar, hvilka inom Abakanska flod-området mera sällan fö☙  rete sig, fortgå ❧ wid Tuba nästan utan afbrott. Gräswäxten är här mycket yppig, i synnerhet på bergen, hvilka öfwerallt i det Minusinska landet äro mera bördiga än slätterna. Den wanligtwis under sommarmånaderna rådande torkan förorsakar, att wextligheten i alla lågländta nejder och framför allt på stepperna förtwinar, bleknar och bortsinar, då deremot i bergsbygden både gräset och träden äga ett friskare utseende. Dertill äro de Minusinska slätterna ännu mycket ömtåliga för frostnätter, hvilka redan i augusti månad pläga infinna sig. Af denna dubbla anledning plöja colonisterna hellst sin åker på bergen, hvilka äro så utomordentligt bördiga, att ett och sam☙  ma åkerfält besås i mera än tjugo år och gifver ❧ en ymnig skörd, utan att man genom några yttre medel befrämjar dess fruktbarhet. Ej mindre bördiga äro de oräkneliga holmar, hvilka bildas både af Tuba, Jenisej och Abakan, men till åkerbruk äro de föga ägnade, så wida de ofta öfverswämmas och under loppet af några år helt och hållet bortföras af wårfloden. Det sköna och fruktbara land, som genomskäres af Tuba-floden, innehades fordom af wilda jägare-stammar, hvilka med sina renhjordar irrade omkring i skogarna. Att Kirgis[-]folket1067 i högst ringa mängd utbredt sig höger om Jenisej, bewisas icke blott af historien och traditionen, utan äfven af sjelf☙  va grafkumlen, hvilka här äro ganska fåtaliga. ❧ Det är äfven naturligt att Kirgiserna, såsom ett herdafolk, hellre togo i besittning venstra sidan af Jenisej, på hvars nakna stepper de lättare kunde handhafva wården om sina talrika boskapshjordar, än i de Tubinska skogarna. De folkslag, af hvilka nämnda skogar genomströfvades, woro enligt hvad i det 909 Itineraria 5osa 1845_49.indd 909 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  The River Salba runs into the Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of the River Tuba, at N53°58′35″ E92°19′43″. (TS)  Tuba ǁ sjelfva ~  The rivers Amyl (from the left) and Kazyr or Bolo (from the right) merge to form the River Tuba at N53°46′58″ E92°52′39″. (TS)  The River Kizir runs into the River Kazyr from the right (north-east) at N53°50′58″ E93°6′12″. (TS)  The River Sizim or Mizin does not run into the River Tuba but into the River Malyj Enisej (Kaa-Xem) 144 km from its mouth to Enisej. (TS)  Present-day Karatuzskoe at N53°36′12″ E92°52′13″. Cossacks guarded the border against China since the early 18th century, when Russian rule was extended to the region. Similarly, Cossacks were used to guard other borders of Russia. The vorpost (outpost) was a type of Cossack settlement. Сагнаева  – Фраенева 2008; Ганин 2008. (TS)  The brook known as the Karatuz runs into the River Amyl from the left (south) at N53°37′34″ E92°52′32″. (TS)  rid-/wäg  Castrén has also dated his letter to Sjögren from Schadatska förposten 5 July (Old Style) and stated that he has eventually decided to travel to the Chinese side of the border to meet the Soyots. Castrén did not have the needed documents to cross the border there but he was not willing to leave the question of the origin of the Soyots föregående redan blifvit anmärkt, till en del Samojeder och till en del Ostjaker. Af hvardera folkstammen hafva i sednare tider talrika colonier öfvergått dels till China, dels till de Katschinska och Kojbalska stepperna. De som qvarstadnat i landet, hafva antagit både sed och språk först af Tatarerne och sedan af Ryssarne. I egenskap af Tatarer fortlefva ännu, utom de åtta omförmäldta Matorer, tvenne små Ost☙  jak-slägter, af hvil❧ka den ena (lilla Bajgado) uppehåller sig wid Salba1068 och den andra (Kajdeng) wid sjelfva Tuba. I öfrigt utgöres hela befolkningen wid Tuba-floden af infödda, deporterade och assimilerade Ryssar. I anseende till landets fruktbarhet är colonisationen ganska stark wid Tuba1069, men dess mäktiga tillflöden Amyl1070, Kisir1071, Sisim1072 äro ännu snart sagdt obebodda. Den öfversta colonie inom hela detta flodsystem utgöres af Schadatska kosak-förposten1073, som är belägen wid den lilla, i Amyl utfallande floden Karatus1074. Några verst ofvanom nämnda förpost upphör äfven landswägen, och endast en smal ridwäg1075 leder den resande uppför Amyl in i de Sajanska bergen. ☙  ❧ På denna wäg anträdde jag den 5 Julii [g. st.]1076 en resa till Sojoterna i sällskap med guldsökare, prester, embetsmän och kosaker, hvilka i hvar sitt särskildta wärf förfogade sig till de Amylska guldvaskerierna. Ehuru mycket olika till stånd och vilkor, bildade likwäl de resande för tillfället en republik, der man knappt kunde urskilja herre från tjenare, prest ifrån klockare, Rysse från Tatar. Presten hade aflagt sin kåpa, embetsmannen sin frack, guldsökaren sin palteau, och alla voro1077 klädda i den wanliga skogs-uniformen, som här på orten består i en kirgisisk kappa af kamelhår, en hufva af häst-tagel, som till skygd för myggen bäres om hufvudet, en rund Tatar-mössa med wida skärmar o. s. v. Samtliga kosaker och åtskilliga guldsökare voro dessutom försedda med bössor och pistoler, hvilka tid efter annan aflossades till nödig påminnelse för vargar och björnar. 910 Itineraria 5osa 1845_49.indd 910 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ Under sin färd framskred sällskapet i en lång procession, ty wägen war så smal, att twenne personer ej kunde rida i bredd utan följande den ena den andra i hälarna. Ryttarne iaktogo den högtidligaste tystnad och tycktes alla wara mycket upptagna af omsorgen för sin wälfärd. Också war denna omsorg för ingen del öfwerflödig, ty i de Sajanska bergen möter den resande nästan wid hvarje steg faror och äfwentyr. Man färdas här på en wäg, som midt i sommaren är så blöt, att hästen måste wada i gyttjan ända ned till buken. Det är wäl om djurets fötter under denna gyttja möta en fastare1078 grund, ty då är ryttaren utom all fara och endast utsatt för obehaget att öfverhöljas med den af hästfötterna uppkastade dyn. Ofta händer det likwäl att djuret med någon ☙  af ❧ sina framfötter blir fastsittande i leran och med all ansträngning ej kan hjelpa sig upp igen. En mindre liflig ridhäst gör härvid icke ens något försök att uppstiga, utan kastar sig genast på sida, och wid sådana tillfällen har jag mera än en gång warit i fara att bryta mitt ben i stigbögeln. Är deremot hästen af en mera otålig natur, så söker den med all makt arbeta sig upp ur dyn, gör med sina lediga bakfötter skutt på skutt, slänger sig åt hvardera sidan, och om ryttaren ej är [på] sin wakt, så kan han härwid lätt massacrera sina armar och ben1079 emot ett närstående träd, ja till och med få sig ett hål i hufvudet af öfverhängande1080 grenar och qvistar. Ur sådana trångmål kan dock en omtänksam ryttare alltid hjelpa sig, men det gifwes1081 äfven på den Amylska wägen många ställ☙  en, der ❧ man1082 måste stiga upp och nedför branta klippor och berg. Här beror ryttarens wälfärd helt och hållet af hästen, ty om den är mindre fast i sina hofwar, så kan1083 en kullerbytta ej undvikas. Må det likwäl märkas, att sådana kullerbyttor äro ganska sällsynta, ty lifvet är äfwen kärt för hästen och den anwänder en snart sagdt otrolig klokhet för att afböja den hotande faran. Gäller det att stiga nedför ett brant berg, så har jag ofta anmärkt att hästen,        unsolved. See also Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 22 March/3 April 1848 in the volume of letters in this series. See also p. 1258–1260, 1316, 1342–1366 and Castrén 1848n: 218–224; 1848b: 316–317. (TS) voro klädda i ǁ hade påtagit sig fastare ǁ jemnare ben […] träd ǁ ben öfverhängande […] qvistar ǁ en öfverhängande torr trädgren gren och gifwes äfven ǁ gifwes man ǁ den resande kan ǁ bär 911 Itineraria 5osa 1845_49.indd 911 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  betydligt ǁ en ~  wid ǁ emo[t]  men ǁ och om den ej litar på sina hofvar, lägger sig ned på sin buk och med framfötterna drager sig och sin ryttare sakteligen utför berget. Om det wid sådana tillfällen är klokast att låta hästen styra sig sjelf, så gifvas deremot många lika stora faror, dem ryttaren endast genom sin egen omtanke kan undwika. Bland de ☙  oräkneliga äfventyr, i hvilka min ❧ owana wid ridfärder och bristande omhugsan inledde mig under den Chinesiska färden, will jag här omtala ett af de mest wådliga. Under färden genom en tät skog mötte oss ett af stormen afbrutet träd, som låg nedstjelpt öfver wägen, men så högt ifrån marken, att min förridare endast behöfde luta sig något ned i sadeln, för att komma fram under trädet. Ledd af hans föredöme gjorde äfven jag en bugning och den så djup, att mitt bröst kom att hvila emot sadelknappen. Olyckligtwis råkade min häst wara betydligt1084 högre än förridarens, och emedan jag ej tagit denna omständighet i betraktande, hände sig att min rygg kom att häfta wid1085 trädet, hvarwid naturligtvis bröstet klämdes emot sadelknappen. Jag kom wisserligen lyckligt igenom, men lifvet berodde dock här på mindre än en ☙  tum, och i alla fall ❧ aflopp min bröstklämma ej utan menlig påföljd. Ehuru ängslig, äfwentyrlig och mödosam äger en sådan skogsresa derjemte äfwen sina ljusare sidor. Låt oss t. ex. se, huru wårt kavalleri beter sig, då det wid mörkrets inbrott finner sig nödsakadt att slå läger i en öde skog. Sedan hästarna äro afsadlade, eldbrasan antänd, grytor och thepannor upphängda, utbredas på marken så många sadeltäcken som sällskapet äger och rundtomkring dem nedläggas sjelfwa sadlarna i egenskap af stolar. På det dukade bordet framför nu enhwar sina förråder, bland hvilka naturligtwis prestens och guldsökarens äro de bästa, men1086 litteratörens de sämsta. Sedan sätta sig skogens män gränsle på sadlarne och nu uppstår ett gästabud i äkta skogsmaner. Ost, brännwin och piroger, the, bouillon och madera, fisk, kött, champagne och 912 Itineraria 5osa 1845_49.indd 912 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  stört-/regn ☙  caviar, allt förtäres om hvartannat och med ❧ lika god smak, ty det mål som nu intages, utgör både frukost, middag och qwällsward. Sedan hungern är stillad, sitta de gamla qwar wid bordet och dricka, ej såsom nutidens män, utan såsom det dracks i de gamla kämparnas tider. Och wid det de dricka, ljusna efterhand deras fårade pannor och deras kinder skina rosenröda wid skenet af den högt upp i luften fladdrande brasan. Emellertid hafva några svärmande ynglingar dragit sig afsides ifrån det bullersamma dryckesbordet och qväda i all enslighet wemodsfulla sånger. Manade af ynglingarnes föredöme uppstämma äfven de gamla en chorus och glädjen stiger nu ända upp till skyarna. Ännu några glas och wi se den ena efter den andra sjunka ned emot ett träd, en tufva eller stubbe. Så ligga nu skogens män kringströdda på ☙  den fuktiga marken, och så ❧ stark är winets makt att ingen äger den ringaste känning af det sqvalande störtregn1087, som natten om besköljer hans lemmar. Ett så beskaffadt äfventyr tilldrog sig, om jag ej missminner mig, tvenne dagar efter wår afresa ifrån den Schadatska kosak-förposten. På den tredje fortsattes resan i regn och rusk genom en bygd, som företrädeswis kallades den svarta skogen. Öfwerhufvud indela Sibiriens infödingar all skog uti svart och hvit, hvilken indelning ofta äfven tillämpas på jorden, wattnet, fåglarna i luften, fiskarna i hafvet och snart sagdt alla föremål i naturen. Med dessa benämningar afses icke blott föremålens färg och utseende, utan äfven deras inre beskaffenhet, och af sådan anledning indelas till och med Gudar och menniskor i svarta och hvita. Tillämpad på skogen tillkännagif☙  ver benämningen svart ❧ alla slags barrträd, då der[e]mot med hwit skog betecknas så väl björken som andra löfträd. Ordet swart klingar wäl nog sträft såsom ett epithet för den gröna skogen, men icke dessto mindre gjorde den skog, hvarest vi nu befunno oss, fullt skäl för sitt namn, ehuru den bestod af ett trädslag, som torde benämnas den hvita eller 913 Itineraria 5osa 1845_49.indd 913 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  dunkel ǁ dunkelhet  stigar ǁ spång  Bulletin: ”Einige von den Herren, die einen etwas grössern Umfang hatten …”  knän ǁ ben  stiga upp ǁ uppstiga  Castrén calls his horse rosinante after Rocinante in Miguel de Cervantes Saavedra’s (1547–1616) novel Don Quijote. He also refers to Don Quijote elsewhere in his travel notes and letters in 1847. See p. 1224– 1225. On 5/17 March 1846, he had asked Rabbe to send Don Quijote to him. See also Castrén’s letters to A.J. Sjögren, on 22 Feb./6 March and 5/17 Aug. 1847 in the volume of letters in this series. (TS)  mina […] förut ǁ jag förrut  hufvud-/stupa silfvergranen (R[yska] пихта). Det är likwäl möjligt att skogens dunkel1088 för det närwarande till en del äfven härrörde af de tjocka dimmor, hvilka liksom rökmoln höjde sig upp ifrån bergen och förmörkade hela athmosferen. Detta dunkel ökades ytterligare derigenom, att i den svarta skogen ej fanns någon uthuggen wäg, utan endast några smala, i kors och twärs löpande stigar1089, hvilka beskuggades af lummiga träd. Emellan dessa träd war passagen så trång, att karawanen med största möda slog sig derigenom. ☙  Några bland ❧ de andliga herrarne, hvilka i colossala dimensioner ej sällan taga öfwerwigt af lekmän, nödgades till och med för det trånga utrymmets skull lemna sina hästar och pustande fortsätta resan till fots.1090 Uttröttad af den beswärliga ridten gjorde äfwen jag ett försök att för omwexlings skull anställa en fotwandring, men fann härwid mina knän1091 så illa medfarna, att jag knappt kunde röra mig ur stället. Det war således nödwändigt att åter stiga1092 upp i sadeln, men denna uppstigning för sig gick så långsamt, att karavanen under tiden hann komma mig ur sigte. Nu fogade äfwen missödet att den lilla stig, hvarpå jag framred, i en handwändning förswann liksom genom ett trolleri. Häröfwer blef min rosinante1093 så bestört, att den utan all besinning börja☙  de ränna  ❧ in i den djupa skogen. Det bar af i skenande streck, och om mina1094 knän ofta förut fått pröfva styrkan af de Sajanska granarna så war jag nu i fara att krossa alla leder och lemmar. Mon om att åtminstone rädda mina ögon betäckte jag dem med min högra hand och sökte, så widt möjligt, hejda hästen med den venstra. Troligen skulle dock mina bemödanden hafva förblifvit fruktlösa, om ej händelsen fört i min wäg en göl, hvarwid hästen så tvert afstadnade att jag hufvudstupa1095 nedföll i gyttjan. Knappt uppstigen i sadeln hörde jag min häst utbrista i ett gällt gnäggande, och nu bar det åter af i en annan direction, men med allt samma fart och under en oafbruten bastonade. Det räckte lyckligtwis ej 914 Itineraria 5osa 1845_49.indd 914 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  länge, förrän hästen åter ❧ hejdade sitt lopp, och då jag nu omsider fick tid att se mig omkring, så warseblef jag tätt framför mig en del af karavanen och på ett litet afstånd twenne guldwaskerier. Det behöfwer knappt nämnas, att alla de andliga och många werldsliga herrar qvarstadnade i vaskerierna för att vårda sina sår. Då de mina wid en anställd besigtning ej befunnos wara af någon alltför farlig beskaffenhet, så lät jag endast torka mina kläder under natten och fortsatte följande dagen min resa i sällskap med några kosaker och guldsökare. Wår wäg gick nu till en början öfver berget Tschókur, som tillwunnit sig en widsträckt ryktbarhet genom fruktanswärda bråddjup. Efter att utan synnerliga ☙  olyckshändelser hafwa passerat dessa bråddjup, ❧ uppnådde1096 wi mot aftonen Amyl-floden och fortsatte nu wår resa uppför dess stränder. Här satte hwarken granarna eller bergen något hinder i wägen för wår resa, men guldsökarne höllo dock detta wägastycke för det allraswåraste, emedan man här måste arbeta sig fram öfver ett ojemt stenhölster1097 och oupphörligt sväfvade i fara att ifrån de hvassa klippkanterna nedstörta i floden. Ehuru steril stranden war, tyckte jag mig dock på något ställe warseblifwa spår af en gammal wäg, hvilken förmodligen warit banad af Matorerne. Ty enligt hwad traditionen förmäler, uppehöllo sig fordomtima wid Amyl talrika Mator-familjer, hvilka än jagade i bergsbygden, än åter bedrefvo fiskafänge i floden. Nu har detta slägte allaredan försvunnit, och den resande mö☙  ter ❧ wid1098 Amyl för det närwarande endast några ömkliga balaganer, af1099 hö eller näfwer, hvilka höstetiden bebos af Ryska fiskare, men om sommaren stå öde och om wåren till större delen bortsopas af flodwattnet. Undantagswis fann jag dock tre af de nämnda balaganerna upptagna af kosaker, hvilka blifvit posterade wid Amyl för att hafwa ett waksamt öga öfver de talrika förrymmare, hvilka nästan alldagligen aflägsna sig ifrån guldvaskerierna.     uppnådde ǁ kommo sten-/hölster wid ǁ me af ǁ hvilka 915 Itineraria 5osa 1845_49.indd 915 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  styrde […] med ǁ kastade sig en af mina följeslagare med raskt m[od]  starka ǁ häft[iga] Komna öfwer berget Tschókur hamnade wi innan kort uti en af de omförmäldta kosak-balaganerna. Här tillställdes, såsom wanligt, en serenad om aftonen, men wid dagens gryning sadlades åter hästarne och karavanen satte sig i rörelse. Af de många korstecken, som mina rättrogna reskamrater gjorde ☙  wid afresan, kunde jag ❧ med lätthet sluta att de wäntade sig en svår dag, kanske i följe af det sqvalande regnet, kanske äfven för den svåra wägens skull och troligen mest af den anledning, att karavanen under dagens lopp måste bana sig twenne gånger öfver floden Amyl, som ansågs wara mycket farlig både för sitt strida lopp och djupa watten. Sistnämnda fruktan hade till den grad betagit några guldsökare, att de vid första öfwerfartsstället alldeles icke wågade sig i wattnet, utan beslöto att hellre göra en liten omwäg och låta ro sig öfver floden med en båt. Emellertid styrde1100 en af mina följeslagare sin häst med raskt mod ned i floden, jag följde honom i spåren och landade lyckligt på motsatta stranden. Ge☙  nom denna be❧drift blef jag skilld ifrån guldsökare-karavanen och fortsatte nu min resa i sällskap med twenne kosaker, hvilka ifrån sjelfva begynnelsen blifvit bestämda till mina drabanter. De tvenne kosakerna woro raska och modiga män, hvilka rusade fram öfver skrofliga klippor med en sådan lätthet, såsom hade de ridit på en öppen landsväg. Wisserligen bar det ofta öfwerända så wäl för dem såsom för mig, men wid dessa kullerbyttor ledo dock hästarne större skada än deras ryttare. Och de skråmor, som föllo på min lott, fördrog [jag] med wida större lugn, än den kalla nordanwinden och det starka1101 regnet. Det war i sjelfwa werket den hårda wäderleken, som äfven förmådde kosakerna att skynda på, ty de woro högst angelägna att åtminstone för natten få sig tak ☙  öfwer hufvudet. Häri lyckades de ❧ äfven enligt sin önskan, ty ännu före mörkrets inbrott anlände wi till Nikolajewsk, som är ett af de förnämsta guldvaskerierna i Amylska systemet. 916 Itineraria 5osa 1845_49.indd 916 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Det hade warit min afsigt att utan uppehåll fortsätta min resa ifrån Nikolajewsk, men här mötte mig den obehaglighet att guldsökarne wägrade gifwa mig skjuts, under förewändning att de med lärda resande ej hade något att skaffa. Sålunda ur stånd att komma från stället nödgades jag qwarstadna i guldvaskeriet under1102 wäntan på den af mig öfwergifna karavanen, hvari befunno sig några inflytelserika personer och bland deras1103 antal sjelfwa den Minusinska kretschefen. Genom hans1104 bemedling lyckades det mig omsider att efter tre da☙  gars wäntan erhålla ett nö❧digt antal hästar och en Tatarisk wägwisare, som enligt egen försäkran tillbragt större delen af sitt lif hos Sojoterne. Jag anförtrodde mig helt och hållet åt denne mannens ledning och styrde min kosa Amyl-floden uppföre genom wäglösa, oländiga och obebodda nejder. Efter en dagsresa anlände jag till mynningen af floden Irtsuk1105, belägen endast tre dagsresor ifrån den Swarta sjön (Kara köl), hwadan Amyl tager sitt ursprung1106. Lemnande denna flod åt höger fortsatte jag nu min resa uppför1107 stranden af Irtsuk, som beredde åt mig och min lilla karavan ett svårt dagswerke. Här fanns ej tecken till wäg, marken war uppfylld med bottenlösa källsprång och så starkt skogbewäxt, att man än måste bryta1108 sig fram ☙  med yxa, än åter wada ❧ uppför den strida och steniga flodfåran. Många wådliga äfwentyr tillstötte oss under loppet af denna dag, men wid aftonens inbrott befunno sig likwäl alla helbregda på spetsen af de Sajanska bergen eller den så kallade Ural.1109 Kasta wi härifrån en blick omkring oss, så se wi på1110 alla håll en wild skogsbygd, genomskuren af talrika floder, hvilka åtföljas af betydliga bergsgrenar1111, löpande ut ifrån den Sajanska kedjan. Sjelfwa denna kedja delar sig wid Svarta sjön i twenne grenar1112 eller Uraler. Den ena och såsom det tyckes större grenen fortlöper i öster och vester, men den andra gör wid Svarta sjön en böjning åt norr och            under ǁ och deras antal ǁ dem hans ǁ den The River Urten-Suk, flowing into the River Amyl from the right 228 km from its mouth, at N53°1′11″ E94°21′40″. (TS) Lake Kara Köl where the River Amyl begins is at N52°49′14″ E94°7′14″. (TS) uppför ǁ längs bryta ǁ bana The mountains on the Russian-Chinese border, at present the internal Russian border of the Tuva Republic. Its highest points are over 1,700 m above sea level. Castrén reached it at ca. N52°56′ E94°25′. (TS) på ǁ en bergs-/grenar grenar […] Uraler ǁ grenar, bildande tvenne Uraler 917 Itineraria 5osa 1845_49.indd 917 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  Bulletin: Kóder…  eller ‖ och  The mountain tops called Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sajan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  In Morgonbladet “Forts. härnäst” from the mscr, but there is no continuation. However, see Castrén 1848b: 317–320; 1848a; 1848g and the diary notes beginning from p. 1367.  The mscr in SKSA A721 is a notebook of 56 pages of ca. 15 x 22.5 cm. It has the pencil-written title: Till Assess[or] Rabbe. This is followed by the title Rese-anteckningar. This travel report does not belong together with the ones numbered I and II. Castrén sent it to Sjögren from Irkutsk on 12/24 August 1848. The report was published in Morgonbladet 99/1848 and 5, 7, 8/1849 (28 Dec. 1848, 18, 25, 29 Jan. 1849) and Castrén 1855: 387–409. It appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1848i; 1848–1849. Cf. from p. 1482 on.  It is uncertain if this number is in Castrén’s own hand.  The governorate centre on the River Angara west of Lake Bajkal at N52°16′24″ E104°17′3″. The Cossack fort of Irkutsk was founded in 1661 and it was awarded the privileges of a town in 1686. The Governorate of Irkutsk was founded in 1764. In Castrén’s time Irkutsk had ca. 14,000 inhabitants and it was also an industrial centre. Статистическiя таблицы: 14; Губернии wänder sig derpå äfwen åt öster. Det är på denna gren, wi ❧ nu ega wår ståndpunkt, och tätt inwid wår sida reser sig den skyhöga, snöomhöljda bergstoppen Káder-taskyl1113. På något afstånd warseblifwa wi flere andra lika höga och med stora snömassor betäckta bergstoppar eller1114 taskyler, såsom Korom-, Kyrky, Kodur-, Ala-taskyl m. m.1115 Om nästan alla bland dessa taskyler kan wår Tatariska följeslagare förtälja någon forntida sägen, men här wilja wi endast anföra hans berättelse om Toros-taskyl, hvilken utan tvifvel äger en historisk grund. ”Toros hette en Sojotisk man, som lefde för 200 år tillbaka och betalte skatt åt den Chinesiske Kejsaren. I afsigt att undandraga sig denna skatt beslöt ☙  Toros att flykta till ❧ Sibirien med sin hela slägt utgörande 35 personer. Häröfwer uppretade gåfwo sig Sojoterne att förfölja sin[a] undanflyende landsmän. Då Toros märkte att fienden stod honom bak hälarna, uppsteg han på den efter honom benämnda Toros-taskyl och banade sig i största hast en wäg uppför berget, som ännu skall wara synlig och af Tatarerne benämnes Toros’ wäg. Kommen på den brantaste klippspets, radade Toros några stockar wid klippans rand, fastband dem med starka remmar och uppstapplade mot stockarna en hög af stora stenar. Så snart de förföljande hunnit under klippan, afskar Toros alla de remmar, som uppehöllo stockarna och ☙  stenhögen. Wid det nu timade stenregnet ❧ omkommo fienderna till sista man, men Toros och hans slägt fortsatte lyckosamt sin wäg till Amyl, der de sedan lefde i sämja och frid med Matorerne.” Medan jag lyssnade på Tatarens berättelser, hade oss ovetande ett digert åskmoln samlat sig öfver wåra hjessor. Plötsligt skrällde i luften ett slag, så starkt att det colossala berget tycktes svigta under wåra fötter. Förskräckta rusade alla på sina hästar, och nu bar det af i fullt strek utför Ural in på det Chinesiska området. (Fortsättning härnäst)1116 ☙  918 Itineraria 5osa 1845_49.indd 918 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Российской империи: 112; Дулов & al. 2008. Reinhold Ferdinand Sahlberg had travelled in the same region in 1842 until he left Irkutsk for the west in January 1843. Sahlberg 2007: 346–433 (TS) Solen höll just på att kasta sina sista aftonstrålar öfver de guldfärgade kyrktornen i Irkutsk1119, då jag den 1. Mars [g. st.] ilade ut ifrån staden med ett1120 spann af tre snabba posthästar1121. Wid min ankomst till Bajkalska tullen twingade mig wakten att göra en half timmas uppehåll, hvarunder skymningen redan inbröt, och då jag omsider nådde Angara, kunde ögat icke urskilja annat än de dunkla konturerna af flodens berguppfyllda stränder. Ur stånd att göra några rese-iaktagelser1122 under färden på den frejdade Angara-strömmen, lyssnade jag till tidsför☙  drif på min formans ❧ muntra sånger och monologer. Det dröjde ej länge förrän jag anlände till närmaste station och ännu långt före midnatten hade jag tillryggalaggt de 60 verst, som utgöra afståndet ifrån Irkutsk till Bajkal.1123 Ehuru det på de wanliga poststationerna sällan kan blifva fråga om någon nattro, ansåg jag likwäl för rådligt att afbida morgonen i en station-stuga, förrän jag begaf mig ut på det Bajkalska ”hafvet”.lxxxiv 1124 En f.d. Polsk Öfwerste hade den artigheten att underhålla mig en stor del af natten1125 med sannfärdiga1126 berättelser om sina “Ist diese Herleitung richtig, so liegen die beiden Mongolischen Wörter bajan „reich“, und [correctly ] ghool, „Fluss“ der Etymologie zu Grunde Bei S a n a n g S e t s e n, Geschichte der Ostmongolen u. s. w. S. 86 u. sonst heisst der See baighal muren (Strom).”    III1118  Rese-anteningar.1117  24  ☙ ❧  ett […] tre ǁ tre  post-/hästar  rese-iaktagelser […] färden ‖ rese-iaktagelser  The Angara runs from Lake Bajkal to the Enisej. Its mouth in the Bajkal is at N51°52′22″ E104°49′15″. (TS)  In Castrén 1848i: 302 there is a further note here by the translator (Anton Schiefner?): The History of the Eastern Mongols by Sanang Setsen (Secen Sagang) written in 1662 and published with a German translation by I.J. Schmidt in St Petersburg in 1829. Ssanang 1829: 299. (TS – JJ)  natten ǁ den  sannfärdiga berättelser ǁ berättelser lxxxiv. I dagligt tal förekommer Bajkal mest under benämningen af haf, Russ. море, Bur[ätiska] talai. Ordet Bajkal är af Mongolisk härkomst och betyder vi vocis den rika floden. 919 Itineraria 5osa 1845_49.indd 919 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  getskinns-/tröja  betäckte ǁ ~ ännu  The largest indigenous ethnic group of the Lake Bajkal region both in Castrén’s time and today. The Buryats speak a Mongolian language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Buryat (TS)  The Evenki, speaking a Turkic language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html#Evenki. (TS)  The town of Kjaxta (Ru.)/Hjaagta (Bur.)/Hiagt (Mong.) is situated at the present-day RussianMongolian border at N50°21′19″ E106°27′0″. Until 1858, the town of Trojckosavsk and the border station of Kjaxta were the only places where trade between China and Russia was allowed. It faced the Chinese trading site of Majmačin on the opposite side of the border. Старцев 2009. R.F. Sahlberg visited Kjaxta in December 1842. Sahlberg 2007: 416–422. (TS)  Verxneudinsk, originally called Udinsk, present-day UlanUdè, where the River Udè (Burj.)/Uda (Ru.) flows into the River Selenga at N51°49′29″ E107°34′58″. It was founded in 1666 as a Cossack fortress and before long became a leading centre of Russian-Chinese trade. Паликова 2009. (TS) dueller och öfriga bedrifter – en artighet för hwilken han dock småningom började fordra af mig en ☙  wedergällning i re❧da peningar. Att öfwersten werkligen war i behof af en allmosa, derom wittnade mera än tillräckligt hans utslitna getskinns[-]tröja1127, men på mig gjorde likwäl denna anhållan ett så obehagligt intryck, att jag innan kort lät förespänna hästarna och ännu före solens uppgång fortsatte min resa. Skymningen och en tjock dimma betäckte1128 både hafvet och Angara-floden. Morgonen war i början lugn, men wid solens uppgång hof sig en häftig östanwind, som jagade hvirflande snömoln utmed det smala hafwet. Förjäfwes skärpte jag min blick för att mäta höjden af de berg, hvilka sades fortlöpa å ömse sidor om hafwet; jag kunde i det häftiga yrwädret med möda skönja den branta ☙  klippvägg, wid hvars sida wägen framskred. Min ❧ skjutskarl förtäljde emellertid att bergen både norr och söder om Bajkal på en klar och wacker dag äro lätta att öfverskåda från hvarje punkt af hafvet, men att ögat åt öster ej träffar något mål. Om strändernas beskaffenhet yttrade han för öfrigt, att de rundt omkring hela Bajkal bestodo af skrofliga, klippuppfyllda berg. Med anledning häraf sade han det för Ryska Colonister ej hafwa warit möjligt att få ett stadigt fotfäste wid hafwets stränder, hvilka derföre nästan öfwerallt woro lemnade till pris åt Buräter1129 och wilda Tungus-slägter1130. Så otillgängliga äro i sjelfva werket de Bajkalska stränderna att man allt intill denna dag ej förmått bana en sommar-wäg ifrån Irkutsk till Kjachta1131 och Werchneudinsk1132, i följe hvaraf både posten och alla resande, som ej ☙  wåga anförtro sig åt det stor❧miga hafvet, som sommaren nödgas bana sig fram hela sju stationer med ridhästar. Wintertiden kan man deremot icke önska sig någon bättre wäg än den som ifrån Irkutsk leder öfver Bajkal till Werchneudinsk. De oupphörliga stormarna bortsopa nästan all snö från 920 Itineraria 5osa 1845_49.indd 920 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports hafvet och på den glatta isen framskrider färden med beundranswärd snabbhet. Ehuru owädret gjorde något uppehåll i min resa, hade jag likwäl under loppet af fyra timmar sett mig förflyttad ifrån den ena stranden af hafwet1133 till den andra, och hela min Bajkalska resa, belöpande sig till 130 verst, medtog knappt tio timmars tid. I och med detsamma jag lemnat de Bajkalska omgifningarna bakom ryggen, antog landet ett wida gladare utseende. Bergen hade wäl ännu icke förswunnit, men de förekommo mig nu mindre ☙  dystra ❧ och skrofliga än wid stränderna af Bajkal. Dessutom utbredde sig öfwerallt större och smärre slätter, och på dem sågos talrika byar, hvilka genom sin välmåga buro wittne om landets fruktbarhet. Wid den allmänna farwägen bestodo inwånarne af idel Ryssar, men på sidorna sades den Burätiska befolkningen wara wida öfwerwägande. Tunguser och Sojoter funnos alldeles icke i denna nejd. Om äldre, förswunna folkslag ägde man ännu1134 här inga mundtliga berättelser, men ur skriftliga urkunder inhemtas att den Mongoliska befolkningen, ehuru redan i urminnes tider bosatt på orten, likwäl icke warit det1135 Bajkalska landets äldsta innewånare. Det uppgifwes att den första Mongoliska colonie, som under anförande af Burtutschino1136 anlände till den ”stora floden Bajkal”, i ☙  dess ❧ närhet träffade ett folk, som benämnes Bite1137. Min källa lemnar ingen widare upplysning om det nyssnämnda folket, men många både lärda och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan att ifrågawarande Bite torde warit Kirgiser d. ä. en Turkisk stam.lxxxv 1138 Namnet1139 Bite har wäl redan förswunnit ur folkets minne, men att Kirgiserne före Mongolernes ankomst warit boende i landet, är     hafwet ǁ Ba[jkal] ännu här ǁ här på orten det […] landets ǁ landets Bulletin: Burte tschino Borte-Čino (“ash-grey wolf”) together with his wife XoMaral (‘light chestnut doe’) were the mythical ancestors of the Mongols, first mentioned in a chronicle from 13th century. Неклюдов 1987a; Елисеева 2001–2016: Борте-Чино (http:// mifolog.ru/mythology/item/f00/ s00/e0000857/index.shtml). (TS)  Castrén originally placed the next footnote here.  Castrén refers in his footnote to Klaproth 1823. In Castrén 1848i: 304, the translator added his note here: “Hiemit vergleiche man S a n a n g S e t s e n a.  a.  O. und dazu die Anmerkungen von J. J. Schmidt, wie auch des Letztern „Forschungen u.  s.  w.“ S. 33 folg. u. S. 70.” He refers to Isaac Jacob Schmidt (1779– 1847), a scholar specialized in the Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43 [Schmidt, Isaak Jakob] (TS)  Cf. the mscr fragment KK Coll 539.26.19, see p. 941–943. lxxxv. Såsom bekannt är, har man welat tillämpa detta namn, som äfven läses Bida, på Mongolerne, se Klaproth, Asia polyglotta pagg. 258 etc. 921 Itineraria 5osa 1845_49.indd 921 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria     stenkummel ǁ jordkum[mel] Khirigsuur, cf. p. 1499. stammar ǁ folkslag It is unclear which river Castrén meant. There are several rivers called Xasuj-Jaxa in Russia, but they all belong to the catchment area of the Obˈ. (TS)  The River Purja runs to an artificial lake at N55°58′34″ E103°9′38″ and from there onward to the River Angara. (TS)  The River Aga runs into the River Onon at N51°31′51″ E115°50′8″. The Onon belongs to the catchment of the River Amur. (TS)  The River Karenga runs into the iver Vitim at N54°27′41″ E116°31′1″. They belong to the catchment of the River Lena. (TS)  Castrén meant the River Janga, a tributary of the River Kan in the catchment of the Enisej. (TS)  The River Garga to the Barguzin, see p. 1487.  Selenginsk is situated northwest of Verxneudinsk (UlanUdè) at N52°0′0″ E106°51′55″.        (TS) –25° C. blottställda ǁ utsatta nämnda ǁ sådan[a] –35–50° C. några […] dröjsmål ǁ dröjs[mål] wid ǁ uti The village of Gusinoe ozero is at the south-western end of a lake of the same name at N51°7′1″ E106°16′6″. (TS)  Below, Castrén applies throughout the concepts of the Christian church to a Tibetan Buddhist temple and the Tibetan Buddhist system of philosophy. Despite the predominant position of the Buddhist religion åtminstone wid Selenga en allmänt gängse tradition. De talrika stenkummel1140 eller kurganer, hvilka förekomma på den Selenginska steppen, tillskrifvas uttryckligen Kirgiserne och benämnas äfven på sina ställen, i synnerhet vester om Selenga Krigit-ür d. ä. Kirgisbon eller boningar.1141 Låt äfwen wara att ifrågawarande minnesmärken i sjelfwa werket icke ☙  äro af Kirgisisk upp❧rinnelse, så qwarstå dock till stöd för traditionen många ifrån Turkiskan lånade ortsnamn, t.ex Kuda, Kudaj, Kudarej (af stammen Kudaj, Gud), Tura, en benämning på många berg och floder, som bewisligen är af Turkisk härkomst o. s. v. Utrymmet tillåter mig ej att här omtala alla de mundtliga och skriftliga berättelser, hvilka blifvit mig meddelade af Buräterne till upplysande af de folkrörelser, som i forntiden ägt rum uti den Bajkalska nejden. I förbigående will jag endast anmärka, att man hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om Tschuderne, utan alla deras berättelser om detta ryktbara fornfolk äro lånade af landets Ryska befolkning. Öfwerhufvud är det i nejderna af Bajkal ganska svårt att uppvisa spår af några andra folkslag, än Turkar, Mongoler och Tungu☙  ser. En mängd ortsnamn tyckes likwäl ❧ antyda, att äfwen Finska och Samojediska stammar1142 i en aflägsen forntid warit här hemmastadda. Dessa ortsnamn äga wäl icke alltid någon betydelse, men deras ljudbygnad och i synnerhet den omständighet, att samma namn tillika förekomma innom de af Finska och Samojediska folkslag bebodda områden, berättiga mig till att förmoda dem wara af ett Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana ortsnamn äro bland andra: Uda (Sam[ojediska] hand, arm), Ut, Konda, Bachta l. Bochta, Chasui1143 (Sam. torr), Narym (Ostj[akiska] kärr), Purja1144, Aga1145, Selenga, Karenga1146, Janga1147, Karga1148 o. s. v. Efter denna korta utflygt återkommer jag till min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan 922 Itineraria 5osa 1845_49.indd 922 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports མཁན་པོ ་ཚང ་ཆང     uppehåll fortgick till Werchneudinsk och derifrån uppför floden Selenga till den lilla staden Selen☙  ginsk.1149 ❧ I nejden af sistnämnda stad öfwerraskades jag d. 4 Mars helt oförmodadt af bar mark och dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätthålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar, kor, får, getter och kameler. Mycket liknade sig till wår, men gräset war ännu grått, fönsterrutorna frusna och thermometern förkunnade –20° R1150. Såsom man häraf kan sluta, hade just icke den öfverdrifna wärmen warit drifvornas bane, utan bristen på snö sades härröra af steppernas egen saltartade natur å ena sidan och deras skoglösa, för stormwindar blottställda1151 beskaffenhet å den andra. Af nämnda1152 orsaker finnes till och med i midwintern alls ingen snö i Kjachta och på många andra orter bakom Bajkal, der kölden ofta uppgår till 30–40° R1153. Landtmannen sätter ett högt wärde på ☙  en sådan local, emedan han här kan walla ❧ sina hjordar hela året om på stepperna och följakteligen har föga omak med höbergningen; men för hvar och en annan wore twifvelsutan en snöbetäckt mark wida kärare än de askgrå stepperna med sina stormande windar och sin yrande flygsand. Åtminstone kände jag mig rätt illa till mods, då nödvändigheten tvingade mig att ifrån Selenginsk fortsätta resan med sommar-equipage, och jag ansåg det för en werklig lycka att efter en resa af 30 verst få anledning till några1154 dagars dröjsmål wid1155 den Gusino-oserska1156 Burät-kyrkan1157. Då denna kyrka eller datsan1158 står under uppsigt af sjelfva den Burätiska Erkebiskopen (Bandida Chamba)1159, tor[de] det ej wara öfwerflödigt, att wi egna densamma några ögonblicks uppmärksamhet.1160 ☙  Den Gusino-oserska datsanen1161 äger ❧ ett ganska fördelaktigt läge, der den reser sig wid stranden af en widsträckt insjö (Gusinoje osero) på en stepp, som begränsas af wackra höjder. Kyrkan among the Buryats and its efforts to efface the older shamanistic myths, the traditions could survive by adopting external forms from Buddhism and blending with it. The Tibetan Buddhist system of beliefs, therefore, owes a great deal to the earlier shamanistic traditions of Mongolia. Hoffmann 1967 passim; Heissig 1980: 3, 6–23, 43; Tucci – Heissig 1970: 338–347; Жуковская 1987. (TS)  The datsan is a Tibetan Buddhist monastery and educational institution. See Галданова & al. 1983: 34–45 on the datsan as a building p. 45–64. (TS)  In Castrén 1848i: 305 there is the translator’s footnote: “Dieser Name ist aus einem Sanskritwort und aus einem Tibetischen entstanden, nämlich Candida aus Pandita und Chammkhanpo, was ba aus dem Sanskritworte Upâdhjâja entspricht. Auch Datsang ist Tibetischen Ursprungs ( [correctly ], was die Mongolisch-Tibetischen Wörterbücher durch ‘Versammlungsort’ wiedergeben.)” The Xambo-Lama is the director of a datsan, an older monk and teacher, and the Pandito Xambo is, as Castrén states, the head of all the datsans. At the time of Castrén’s visit, the Pandito Xambo was Šojbon Ešižamsuev, and his residence was in fact at the Gusinoe ozero (Tamčin) datsan. Wikipedia: Хамбо-лама, https://ru.wiki pedia.org/wiki/ Хамбо-лама. (TS – JJ) 923 Itineraria 5osa 1845_49.indd 923 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  See also p. 1489–1493.  The datsan on Lake Gusinoe was founded in the 1740s or 1750s and it was the centre of Buryat Buddhism until the 1930s. Галданова & al. 1983: 21.     (TS) hvilket ǁ som hvälfver ǁ höf mera ǁ ganska Burxan is a Mongolic name for a Buddha. Неклюдов 1987b. (TS)  In Castrén 1848i: 306 Maider (Maitreja). The Maitreja is a future Buddha coming to the earth to teach the real dharma. Tcheuky Sèngué 2002: 95–96; Мялль 1988a. (TS)  Meaning Shakyamuni (Castrén 1848i: 306: Çâkjamuni) or the historical Buddha, Siddhārtha Gautama. Tcheuky Sèngué 2002: 81; Мялль 1988b. (TS) består af en ansenlig trädbygnad, som i likhet med wåra korskyrkor är försedd med tvenne flyglar. Både framför och bakom kyrkan finnes en liten utbygnad, af hvilka den främre bildar förstugan och den baktill belägna sakristian. Ännu framför förstugan ser man ett tak, som hvilkar på en mängd pelare och är försedd med talrika prydnader i Asiatisk smak. Det sammanhänger med sjelfwa kyrktaket, hvilket1162 liksom i wågor hvälfver1163 sig öfwer kyrkans skillda afdelningar. Takets höjd är ganska betydlig, då deremot wäggarna äro mera1164 låga. Öfwerst på taket höjer sig ett betydligt antal större och smärre bleckbeslagna torn, hvilka i solskenet ☙  omstråla ❧ datsanen med en Guda-glans. Taksparren löpa widt ut ifrån wäggen och hvila på en rad af colonner, hvilka ej sträcka sig ända ned till marken, utan stöda sig emot en med grundwalen jemnhög brädgång, som ifrån yttre sidan omgifver hela kyrkan. Enligt hvad den oss beledsagande Laman uppgifver, pläga Presterne läsa böner på denna gång, under det de i en långsam procession skrida omkring kyrkan. Tätt inwid datsanen stå i en liten grupp ej mindre än 16 smärre kapell (suma), somliga med fyra, andra med åtta wäggar, alla försedda med små, spetsiga torn, och liksom datsanen omgifna med trädstaketer. I dessa kapell firas Gudstjenst wid wissa särskildta högtidligheter. Kapellen innehålla böcker, målade och gjutna helgonbilder eller burcha☙  ner1165, ❧ gjorda offer, särskildta till den Buddhaiska Gudstjensten hörande redskap o. s. v. I ett af kapellen wisade man mig en med trädhäst förespänd wagn, som sades wara bestämd till emottagande af den Messias eller Maider1166, som efter Schigimuni1167 komma skall. Efter att med en flyktig blick hafva öfverskådat de talrika kyrkbygnaderna, wilja wi nu med Chamba-Lamas tillåtelse göra ett besök i sjelfwa templet. Må wi ej fasa för de twenne lejonen, som 924 Itineraria 5osa 1845_49.indd 924 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports  står ǁ befinner  Prayer wheel, Bur. kürdün (kürden > kurden/hurden, ‘rotate’). med widöppna gap bewaka ingången och synas vara färdiga att rusa till anfall; – ”de äro”, försäkrar oss wår Lama, ”gjorda af lera och tillfoga oss ingen skada”. Komna in i kyrkans första afdelning: förstugan se wi wäggarna uppfyllda med svärd, panzar, lejona-hudar, björn- warg- och filfras-skinn, hvilka ☙  blifwit upphängda till offer åt burchaner❧ne. Midt i rummet står1168 en låda, hvilken är så inrättad att den kan wridas omkring, hvarunder ett plinglande ljud låter höra sig ur några wid lådan befintliga små klockor. Denna låda kallas af Buräterne kurda1169 och säges wara uppfylld med mani1170 samt andra böner, skrifna och omskrifna tusende sinom tusende gånger. Hwar och en, som inträder i kyrkan, wrider omkring kurdan och läser derunder sitt mani, genom hvilken handling själen enligt Presternes försäkran skall blifva renad ifrån synd. Ifrån förstugan leder oss en smal gång genom hela den egentliga kyrkan. Å ömse sidor om gången se wi åtskilliga bänkrader, hvilka löpa utmed långsidan af kyrkan. Främst i hwardera raden stå några med rödt kläde öfverdragna stolar, hvilka äro be☙  stämda för Chamba-Lama, Schiretü och an❧dra högre uppsatta Prester, då deremot bänkarne under1171 Gudstjensten upptagas af det lägre Presterskapet.lxxxvi Kyrkan är inwändigt uppfylld med pelare; ifrån taket nedhänger en tallös mängd hvita och gula sidenrimsor; på wäggarne ser man talrika målningar, föreställande särskildta burchaner; wid1172 de twenne första bänkraderna ligga på bänkar och golf pukor, trummor, pipor, flöjter, metallskifvor1173 och andra skrällande instrumenter.1174 Midt på ljusa dagen herrskar i kyrkan en half skymning, ty fönstren äro både små och det inträngande ljuset betages dessutom af pelare, sidenrimsor m. m.1175 (JJ)  In Castrén 1848i: 306–307, the translator has his footnote here: “Darüber vergleiche man den vierten Band dieses Bulletin’s S. 330 folg. Es ist die bekannte Formel Om mani padme hûm gemeint.” He refers to Bibliothèque bouddhique ou Index du Gandjour de Nartang, composé sous la direction du Baron Schilling de Canstadt, read at the Academy in November 1847. Mani means ‘jewel’, an abbreviation of the mantra ‘om mani padme hum’. It can mean either this mantra, a stone on which the same text is engraved or a prayer wheel with the same mantra. (JJ)  under […] upptagas ǁ uppta[gas]  wid ǁ framför  metallskifvor ǁ 1. ~, <---> ǁ 2. ~, koraller  On the most common musical instruments used in a Tibetan Buddhist ceremony and the different ways of playing them in different contexts, Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192; on Tibetan Buddhist symbolism, Hoffmann 1967: 54–65. (TS)  Various objects with a symbolic function in the temple, Tucci  – Heissig 1970: 140 (Fig. 6). (TS) lxxxvi. För åhörarne finnas inga säten, utan de intaga en stående ställning wid dörren antingen innan- eller utanför kyrkan. 925 Itineraria 5osa 1845_49.indd 925 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  The music and way of playing depend on the kind of liturgy being performed and the kind of deities for which its meant: for peaceful deities it is played softly and ‘in rageful manifestations’ more violently. Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192. (TS)  There are different liturgies depending on the different parts of the tantra cycle. Tucci  – Heissig 1970: 137–139. (TS)  naturligtvis icke ǁ ej  Höger ǁ Wenster  Maitreja  Aryapalo. Tcheuky Sènguè 2002: 342. (TS)  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 308: “Was es mit dem Lama-Tschodba für eine Bewandniss habe, ist nicht leicht zu entscheiden, da der Name nicht ganz genau wiedergegeben zu sein scheint. Arjabala ist nach dem Wörterverzeichniss Lishigurkhang, Blatt 206 aus Arjâvalokita, der unter dem Namen Avalokiteçvara bekannter ist, corrumpirt. Naidan ist das Tibetische gnas-brtan, im Sanskrit Sthavira; s. B u r n o u f, Introduction à l’histoire du Buddhisme, S. 289. Die Sechzehnzahl bezieht sich auf die grossen Lehrer, die nach, die nach dem Dahinscheiden Kâçjapa’s, des Nachfolgers Çâkjamuni’s im Lehramte, als Verkünder der Lehre nach den verschiedensten Gegenden ziehen.” གནས་བ ན Wid wårt inträde i kyrkan sitta nära 40 Prester på de två främsta bänkarna å ömse sidor om gång☙  en. De sitta der med korslagda armar och ben, ❧ klädda i ljusröda och gula talarer. De äro lika orörliga såsom sjelfva burchanerne, hvilkas lof de förkunna i en sång, som för ingen del kan kallas vacker, men dock röjer en djupt religiös känsla. Enligt sin melodie är denna sång icke egnad att på fridens wingar höja mennisko-anden upp öfver jordens dunstkrets; men att fylla syndarens hjerta med ångest och bäfvan, att hos det svaga mennisko-barnet injaga fruktan för härarnes Gud1176, dertill synes Lama-messan wara werksammare än till och med en protestantisk lagpredikan.1177 Wi tala naturligtvis1178 icke om wåra egna känslor, men der står wid dörren en fattig Burät, som tyckes skälfva i alla sina lemmar och leder, under det han hör på sången. Plötsligt dåna trumpeterna, det blåses i alla pipor och basuner, metall-skifvorna slås tillsamman ☙  och  ❧ det skräller till, liksom wore den yttersta domen förhanden. Nu dignar den arma Buräten ned på sitt anlete, och allt utwisar att han icke drifver en conventionell lek med sina förtviflansfulla åtbörder, utan känner sitt hjerta djupt skakadt af Zebaoths mäktiga stämma. Fördrista wi oss nu att genom den öppna ingången skrida till det allra heligaste eller sakristian, så måste wi känna wårt öga mäktigt bländadt af den himmelska glans, som strålar oss till möte. Här äro icke allenast wäggarna uppfyllda med målade burchaner, utan i fonden af sacristian står ett altare belastadt med bilder af den blankaste messing och somliga till och med förgyllda. Midt på altaret sitter Presternas höga beskyddare (Laman Tschodbo) och njuter af de rökoffer, som upptändas till hans ära. Höger1179 om honom se wi en mindre bild, föreställande Maider1180 och wid hans sida wisar man oss ☙  ett helt palats, hvari bur❧chanen Arjabola1181 säges sitta innesluten. På venstra sidan om altaret stå 926 Itineraria 5osa 1845_49.indd 926 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports likaledes gjutna bilder af de sexton Naideng, af Schigimuni och andra stora burchaner.1182 Framför denna Guda-stat ses en spegel, och en mängd blanka messings-koppar, uppfyllda med heligt watten, med säd och andra offer. På altarduken finnas dessutom många särskildta slag af offer, hvilka till större delen äro tillredda af smör och andra ätbara ingredienser.1183 Framför burchanerna brinna talrika lampor och helig rökelse uppstiger ur offer[-] charen1184.1185 För att lemna en omständligare beskrifning af Lama-templet, dertill wore en exposition af sjelfwa den Buddhaiska religions-läran1186 oundgängligen nödvändig.1187 Men af fruktan att härigenom ledas på afvägar wilja wi nu taga wårt afträde ifrån templet och följa wår ledsagare till Chamba-Lama, hvars boning är belägen utanför det widsträckta trädsta☙  ketet, ❧ som skiljer samtliga kyrkbygnaderna ifrån Presternas boningar. Dessa boningar bestå till större delen af låga, eländiga kojor, uppbygda i Burätisk styl. Ett lysande undantag gör likwäl Chamba-Lamas bostad, som äger en bättre architectyr och består af twenne små etager. Chamba-Lama residerar sjelf på nedra bottnet och hans kabinet utgör en kyrka i miniatyr. Här finnes ett altare, uppfyldt med samma slags föremål, som wi redan anmärkt1188 uti sacristian. Framför altaret brinna äfwen här talrika lampor och tid efter annan upptändes rökelse för burchanerna af de tillstädeswarande lägre Presterna. Såsom sig bör, intager Chamba-Lama den öfwersta platsen i rummet. Swept i en röd mantel sitter han på en med rödt siden öfverdragen länstol1189 och blickar omkring sig så stolt som en Gud. ☙  På ett ❧ wördnadsfullt1190 afstånd ifrån honom stå åtskilliga lägre Prestmän och lyssna med uppmärksamt öra till sin ärade förmans andraganden. Chamba-Lama är föga mäktig det Ryska språket och måste derföre låta alla sina tankar öfversättas för mig af         The footnote refers to Introduction à l’histoire du Bouddhisme Indien (1844) by the French Orientalist Eugène Burnouf (1801–1852). Burnouf was a pioneer of Iranistics. Brockhaus Enzyklopädie 3: 511 [Burnouf, Eugène]. (TS – JJ) There are different types of sacrifices depending of the content of the cult performed, but edible ingredients are common in them. Tucci  – Heissig 1970: 141. (TS) offer-/charen Castrén bought some Buddhist items and sold them later to the Ethnographic Museum of the Alexander University in Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 105, 134–139. (TS) religions-/läran Here Castrén reveals that he is informed about the principles of building a Tibetan Buddhist temple according to the mandala picture of the world. Keilhauer  – Keilhauer 1985: 180– 185. (TS) anmärkt ǁ sett län-/stol wördnadsfullt ǁ wördnadswärdt 927 Itineraria 5osa 1845_49.indd 927 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  sina Prester ǁ de närwarande  This sentence was omitted in Castrén 1848i, obviously because of censorship.  i […] antagit ǁ antagit  i […] wandel ǁ sedlighet  The Gančžur is a collection of 12 writings attributed to Siddhārtha Gautama himself (Buddha Shakyamuni) and the Dančžur contains 18 writings by other authors of Mahayana Buddhism. Лепехов 2009a; 2009b; Галданова & al. 1983: 82. (TS)  hvad ǁ allt  kommer att ǁ skall  meddelade mig Chamban ǁ lät Chamban meddela  The Dalai Lama was the religious and political leader of the Tibetans. The 11th Dalai Lama Khedup Gyatso (Mkhas-grubrgya-mtsho) reigned in Castrén’s time (1838 until 1856). Despite losing political power and living in exile since 1959, the Dalai Lama still has considerable influence in Tibet today. Tcheuky Sèngué 2002: 172; Maher 2005: 133; Norman 2005; Encyclopædia Britannica Micropædia 3: 854 [Dalai Lama]. (TS) en bland sina1191 Prester. Samtalet gäller den Buddhaiska religionens företräde framför alla andra religionsläror. Detta företräde grundar Chamba-Lama på Buddhaismens höga ålder, rika litteratur och den stränga sedlighet, som råder hos denna läras anhängare. Med mycken ifver och wältalighet söker han ådagalägga, att åtminstone de Sabaikalska Buräterne på närvarande tid äro högst illa betjenta med Christendomen, alldenstund de icke förstå det Ryska språket och ej äga någon möjlighet att komma till insigt af den Christna lärans föreskrifter. Också1192 anser han det wara genom erfarenheten nogsamt bekräftadt, att de Buräter, hvilka i1193 sed☙  nare tider antagit den ❧ Christna läran, försjunkit i den djupaste osedlighet. Deremot yrkar han om sina egna trosförwandter, att de med yttersta noggranhet iaktaga sin kyrkas föreskrifter och känna en djup fasa för synden. Hwad särskildt clerici beträffar, så yttrar Chamba-Lama den öfvertygelse, att de Buddhaiska Presterne både i kunskaper och i1194 sin religiösa wandel wida öfverträffa de christna. ”Då af en christen Prest”, utlåter sig Chamban, ”endast fordras en ytlig kännedom af några evangelier och epistlar, några psalmer och böner, så måste deremot en Mongolisk Lama känna Gandshur, Dandshur1195 och många andra böcker, hvilka tillsamman utgöra flere hundrade tomer. Dessa böcker läras hos oss på Tibetanska språket, och hvad1196 som ur den föredrages wid gudstjensten, allt detta måste wåra Prester känna utwändigt, emedan ingen bok får begagnas wid Gudstjenstens förrättande. Alldeles oundgänglig är för en Buddhaisk Prest äfven en insigt i astronomien, medicinen, calliographien, bok☙  tryckeri-konsten, offer-tillredningen o. s. v. ❧ Derjemte måste hvar och en, som låter inwiga sig till det andliga ståndet, göra ett edeligt löfte inför Presterne att natt och dag hafva Gud i tankarne, att läsa mani, att fasta, bedja och uppfylla budorden, hvilka för de högre Presterna äro 253 till antalet.” 928 Itineraria 5osa 1845_49.indd 928 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Så utbredde sig Chamba-Lama långt in på aftonen öfver förträffligheten af sin Schigimunianska religionslära, men han berörde härwid endast dess yttre föreskrifter och undvek med yttersta försigtighet allt som angick sjelfva dogmerna. Samma försigtighet iaktog han äfven i alla medicinska och astronomiska frågor. Deremot ordade han med mycken frimodighet i historiska ämnen, anförde många underbara berättelser och Dshingis-Chan, förtäljde om den Chinesiska Kejsarens sten, som skall hafva förespått att hvita Chanen kommer1197 ☙  att eröfra det Chinesiska riket än❧da till Peking o. s. v. Wid en tillfälligtvis wäckt fråga om Tibet lät Chamba-Lama uppsöka ett gammalt manuscript af en Burätisk Pilgrim, som omkring år 1770 gjort wallfart till Dalaj Lama. Ur detta document meddelade1198 mig Chamban följande korta upplysningar: ”I Tibet finnas twenne andliga öfwerhufwuden: Dalaj Lama1199 och Bogdo Bantschin1200, den förre boende i landskapet Dujba, den sednare i Sanba. Fordom innehade Dalaj Lama den högsta både andliga och werldsliga makt öfver hela Tibet, men sedan detta rike år 1713 råkat under Chinas herrawälde, har Dalaj Lama förlorat nästan hela sitt werldsliga inflytande och är till och med i kyrkliga ärender underordnad BogdoBantschin.lxxxvii 1201 ❧ Det oaktadt njuter han ännu det största anseende i Tibetanska Riket, emedan han är ☙   The Paṇchen Lama (or Paṇ’cen bla ma, abbreviated from Paṇdita Chan-po Lama), the second-highest leader of the Gelug Tibetan Buddhism after the Dalai Lama. In Castrén’s time (1781 until 1854), it was the seventh Paṇchen Lama, named with different spellings Lobzang Tenpai Nyima or Blo-bzang-bstan-pa’i-nyima. Encyclopædia Britannica Micropædia 9: 109 [Paṇchen Lama]. (TS)  Change in the footnote: inhemtat ur andra källor ǁ ur andra källor inhemtat Translator’s footnote in Castrén 1848i: 310: “Die Namen der beiden Tibetischen Landschaften sind durch die Burjätische Aussprache ein wenig entstellt. Die erstere heisst  dbus und wird jetzt Ui ausgesprochen, die Letztere gtsang; Bantschin aus dem Tibetischen pan-tshhen, das seiner Seits wieder eine Zusammenziehung aus   „grosser  Pandita“ ད ས གཙང པཎ་ཆེན པ ིྜ་ཏ་ཆེན་པོ ist.” (TS – JJ) lxxxvii. Denna uppgift strider emot allt hvad jag inhemtat ur andra källor, hvilka angifva att Dalaj Lama är både kyrkans och statens högsta öfverhufvud, ehuru han i politiskt hänseende står under ledning af tvenne Chinesiska Generaler. 929 Itineraria 5osa 1845_49.indd 929 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  Potala Palace in Lhasa in Tibet, founded in the 7th century CE. Unesco World Heritage Centre: Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http:// whc.unesco.org/en/list/707 . kyrkans förnämsta helgon. Dalaj Lama bebor ett palats, som består af 999 kamrar och är uppbygd[t] af rå sten ifrån berget Budalan1202. På en half wersts afstånd ifrån palatset reser sig den ryktbara kyrkan Dshou1203, hvarifrån Budhaiska läran utbredt sig öfwer hela Tibet. I denna kyrka församla sig wid nyåret prester ifrån andra kyrkor och förrätta andaktsöfningar under loppet af 21 dygn. Antalet af de församlade Presterne uppgår än till 18,000, än till 14–16,000. Alla dessa Prester åtnjuta, så länge högtiden1204 warar, sitt underhåll ifrån Da❧laj Lamas skattkammare, ty kyrkan Dshou står under hans uppsigt. På tio dagsresors afstånd ifrån Dshou finnes1205 en annan betydlig kyrka, hvari 3000 prester äro ständigt tjenstgörande. Öfwer denna kyrka har Bogdo-Bantschin högsta tillsynen. Utom dessa finnas ännu många andra mycket stora och praktfulla kyrkor. En af dem bär namnet Baldan Braibulin1206 och äger 7000 tjenstgörande Prester. I en annan, benämnd Sire1207 uppgår Presternes antal till 5000. En tredje med namnet Khegan1208 räknar 3500 Prester. Slutligen finnes ännu en ansenlig kyrka, som är äldre än alla de nyssomnämnda. Här finnas 2500 Prester och kyrkan bär namnet Sampo” – – – –1209 (TS – JJ)  The temple of Jokhang in Lhasa, also from the 7th century. Unesco World Heritage Centre: Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http://whc. unesco.org/en/list/707. (TS – JJ)  högtiden ǁ Guds[tjensten]  finnes ǁ står  The Congolˈ or Baldan-Brajbun-Lin datsan in Muroči near Kjaxta. Жемуева 2009. (TS)  Širee, meaning ‘table, chair, throne’, an important temple, can refer to different temples. ☙  (JJ)  The monastery of Ganden (dga’ ldan), 40 km north.east of Lhasa, founded in 1409. See also the next endnote. Dowman 1988: 103. (TS)  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 311: “Die vorstehenden Namen der Tibetischen Tempel sind durch die Burjätische Aussprache ein wenig unkenntlich geworden. Der Dshou-Tempel heisst mit seinem ganzen Namen lhasai-tshhos-khang und befindet sich auf dem Potâlaberge; Baldan Braibuun muss abras-spungs mit dem Epithet dpal-ldan „glückselig“ sein; Khegan wird aus dga-ldan corrumpirt sein; endlich kann Sampo schwerlich etwas anderes sein, als der Tempel samjes, ་སའི་ཆོས་ཁང འབྲས་ ངས དཔལ་ ན དགའ་ ན ☙  ❧ Öfwerraskad att här finna ett ord, som i de Finska runorna är af den allra wigtigaste betydelse, lät jag afbryta läsningen af manuscriptet och sporde Presterne, om de ej kunde lemna mig någon förklaring öfver ordets ursprung och ethymologie. Härtill genmälte man att Sampo, såsom ordet af སམ་ཡེས 930 Itineraria 5osa 1845_49.indd 930 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Mongolerna uttalas, i Tibetiskan ljuder Sangfu och i detta språk betecknar en ”hemlig källa” (till all lycksalighet), af sangwa, hemlig, F[inska] sala och fu, källa, upphof[,] F. pää. Denna förklaring tjenade att ännu mera öka min öfverraskning, ty äfven i Kalewala skillras1210 Sampo såsom en för lycka och wälgång outtömlig källa. ”Der är såning, der är plöjning, der är all slags wext och gröda, der en oförgänglig lycka”, qwäder Wäinämöinen i Kalewala ☙  om ❧ det Finska Sampo.1211 Tager man härwid ännu i betraktande, att den Finska mythens Pohjola, enligt hvad andra redan ådagalagt, till sin localitet sammanfaller med staden Cholmogor, så ligger den hypothes nära förhanden att äfven1212 Kalewala-sångens Sampo är1213 en kyrka, nemligen det i Islands sagor frejdade Jumala-templet. Så anslående denna hypothes äfven förekommer mig, kan jag dock ej här widare utbreda mig deröfver, emedan den i alla fall ej kan göras gällande utan widlöftiga historiska undersökningar.1214 Också är det redan tid att wi taga afsked af Chamba-Lama samt det lärda Prest-collegiet wid Gusinoje osero. Härifrån leder wår wäg öfver en liten stepp till en wida frejdad Burät wid namn Njen☙  dak Banpylow.1215 Ur en af ❧ Njendak författad sjelfbiografie finner man, att han i sjunde led härstammar ifrån en ryktbar Mongolisk härförare vid namn Baras Bagatur Taidsha Tsakyr, att han är embetsman af 12te classen, öfverhufvudet (Taischa) för alla de till Selenginska domen hörande Buräter, korrespondent af Kasanska universitetet, att han med egna medel uppbygt en lysande datsan, att han för sina många förtjenster om fosterlandet i allmänhet och Buräterne i synnerhet blifvit hugnad med en guld[-]medalj1216 och andra nådebewis, hvarå blotta förteckningen upptager fyra ark. Alla dessa upplysningar erhåller man endast ur pappret, ty i sitt wäsende är Njendak sjelfwa den Burätiska fromheten. ☙  Han yfves ej öfver sina sju anor och sjutton titlar, ❧ der als der älteste angesehen wird; s.  G e o r g i , Alphab. Tibet. S. 240 folg. K l a p r o t h im Nouv. Journ. Asiatiq. Tom. IV. S. 282 u. 292. Das po in Sampo ist wohl, wie oben bei Bezeichnung der Landschaften ba, nur der zur Unzeit hinzugefügte Tibetische Artikel. Somit ist auch die Herleitung von gsang-ba „geheim“ nicht richtig, und nebenbei ist die Aehnlichkeit dieses Wortes mit dem finnischen sala, wie des Wortes phu mit pää eine höchst zufällige.” གསང་བ Georgi, Alphab. Tibet. cited above is Alphabetum Tibetanum by the Italian theologist and linguist Augustinus Antonius Georgi (Agostino Antonio Giorgi, 1711–1797), published in 1762. Fagioli Vercellone 2001: 302 (on the Internet: http://www.treccani.it/enciclopedia/agostino-antoniogiorgi_(Dizionario-Biografico)/). (TS – JJ)  skillras ǁ är  Kalewala: XX: 223–225: Siin’ on kyntö, siinä kylwö / Siinä kaswo kaikenlainen, / Siinäpä ikuinen onni. Castrén 2019: 272. (TS)  äfven Kalewala-sångens ǁ Kalewala-sångens  är […] det ǁ är det  Cf. Castrén’s description of Xolmogor on p. 412–413.  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 312: “Der Name Njendak muss Tibetischer Herkunft sein; es sind aber mehrere Möglichkeiten da; am wahrscheinlichsten scheint mir eine Verunstaltung von 931 Itineraria 5osa 1845_49.indd 931 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria ན་གྲགས        snjan-grags „Ruhm, Berühmtheit.“ Sollte Njendak’s Vorfahr im siebenten Gliede vielleicht der zu Anfang des 10ten Jahrhunderts häufig von S a n a n g S e t s e n genannte Barsa Bolod sein?” (TS – JJ) guld-/medalj sitt hus ǁ sin boskap tabuner ǁ Buräter Burät-/stuga wacker ǁ särskildt sedan ǁ derpå träd-/boningar gör ej wäsen af sina långa meriter, utan håller det för angelägnare att wårda sitt1217 hus och hafva ett waksamt öga öfver sina tabuner1218. Liksom hvarje annan Burät går han klädd i en fårskinnspäls, som blott wid högtidliga tillfällen bär ett öfverdrag af siden. Hans boning består än af ett tält, än af en wanlig Burät[-]stuga1219; men till emottagande af förnäma gäster har han uppfört en wacker1220 bygnad tätt inwid sin egen låga hydda. Fromt tillgifven sina fäders tro och seder har Njendak med all ifver egnat sig åt den Mongoliska litteraturen och försett sig med en utmärkt samling af Mongolernes religiösa skrifter, hvilka stå hvarje litteraturens wän till fritt begagnande. ☙  På dessa litterära skatter ruade jag ❧ mig i nära fjorton dagars tid och gaf mig sedan1221 åter ut på de monotona stepperna. Jag hade endast några få stationers wäg till Kjachta, men äfwen de förekommo mig nog långa i anledning af den folktomhet, som herrskade i nejden. Endast här och der syntes några Burätiska ulusser, hvilka jemwäl woro af den beskaffenhet att ögat föga fägnade sig öfver deras anblick. Buräterne bodde ännu i sina winterläger och jag anmärkte, att de förmögnare hade till winter-bostad uppbygt små Ryska stugor, då deremot de fattiga till större delen uppehöllo sig i vojloks-tält, hvilka woro af samma utseende och construction ☙  som de Tatariska.lxxxviii Utomdess bemärkte jag ❧ hos mindre bemedlade personer en slags trädboningar1222, som utgjorde ett mellanting af tält och stuga. Dessa boningar woro åttkantiga jurt med låga wäggar och ett högt tak. Liksom i tälten hvilade lxxxviii. Det förtjenar anmärkas att vojlokstältet hos Tatarerne utgör den vanliga vinter-boningen och till sommaren utbytes emot ett tält af näfver. Buräterne bo deremot företrädeswis om sommaren i vojlokstältet, men pläga då till åstadkommande af luftdrag höja vojloksbetäckningen några tum upp ifrån marken. 932 Itineraria 5osa 1845_49.indd 932 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports taket äfven här på ett stockwerk, som underhölls af fyra stolpar. Någon ugn fanns ej, utan elden brann i midten af rummet och röken banade sig ut genom ett hål i taket, som äfven tjenade till fönster. Å ömse sidor om eldstaden lågo1223 några bräder, föreställande golf. Gentemot dörren stod en bänk eller divan, och framför denna sågs här och der en mer eller mindre utvald samling af Burchaner. På den venstra sidan om ingången stodo wanligen bänkar, kistor eller skrin, men på den högra warseblef jag merendels hyllor, uppfyllda med koppar, kittlar, näfverrifvor1224 m. m. ☙  ❧ Liksom vojlokstälten begagnas äfven nyssnämnda boningar mest om sommaren. Wintertiden tjena de till kök och bebos äfven i nödfall af fattiga familjer. Såsom nödfalls-boningar begagnas dessutom tält af bark, trädrötter, hö o. s. v. För boskapen bygges stundom ett eländigt tält, men vanligtwis blott en obetäckt inhägnad. Smärre wisthus äro ej ovanliga. De timras vanligen1225 af bräder, uppföras1226 på hjul och äro så lätta, att ett par oxar draga dem efter sig wid inträffande nomad-färder. Somliga bland dessa rullande hus utgöra små kapell samt äro uppfyllda med burchaner, heliga böcker o. s. v. Ehuru Buräten i närwarande tid redan förstår att uppföra boningar af särskildta slag, fortfar dock vojlokstältet allt ännu att utgöra hans mest älskade ☙  boning. ❧ Här inreder han sig med wida mera smak och elegans än både i winterstugan och sommarjurten. Hos en rik Burät är tältet långsmed hela den venstra sidan om ingången uppfylldt med dyrbara, ofvanpå hvarandra uppradade kistor, hvilka sägas innehålla zoblar, fina tyger, helgedags-kläder1227 o. s. v. På den högra sidan om ingången1228 är antalet af brokiga kistor wida mindre, men här ser man åter den del af wäggen, som witter åt dörren, uppfylld med glänsande thekök, kastruller, caffe-pannor och andra köksredskap, hvilka stå uppradade på hyllan blott till fägnad för ögat. Midt emot dörren       lågo ǁ hade man näfver-/rifvor vanligen af bräder ǁ af träd uppföras ǁ ~ ofta helgedags-kläder ǁ dyrbara ~ ingången ǁ dörren 933 Itineraria 5osa 1845_49.indd 933 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  silfver-/fästen  guld-/smycken  siden-/toffs står divanen, uppbäddad af mjuka vojloksmattor och ofvantill betäckt med rödt kläde eller något fint tyg. Framför divanen paraderar den Buddhaiska Gudastaten med dertill hörande pukor och basuner. Å ömse sidor om divanen har jag stundom varse☙  blifvit ❧ silfverprydda sadlar, gamla bössor med silfverbeslagna kolfvar, svärd med silfver[-]fästen1229, silfver-kannor, zirligt utsmyckade bågar och pilar, panzar-skjortor o. s. v. I somliga tält har jag till min förundran anmärkt, att de stolpar, hvilka underhålla taket och dagligen nedrökas under eldningen, warit färgade med indigo och ofvantill utsmyckade med fint silfver-arbete. Det är tydligt att de Buräter, hvilka egna en så utmärkt omsorg åt sina boningar, för ingen del försumma sin toilette. I hvardagslag kan get- eller fårskinnspälsen wara lagom för både fattig och rik; men gäller det att wisa sig i parade, hvar finner man wäl en nattrock af svartare soblar och finare siden än hos den råa Buräten? I damernas toilette måste ☙  man framför allt skänka ❧ sin beundran åt de brokigt skimrande stenar, perlor, silfver- och guld[-] smycken1230, hvilka icke allenast pryda armar och hals, utan i talrik massa nedhänga öfverallt, der en örsnibb, en hårlock, en duk, en bandstump låna ett fäste åt slika dyrbarheter. Genom denna yttre herrlighet framskiner af silke eller någon annan finare chinesisk materie en mycket wid, ända till hälarna nedhängande klädning, som framtill fastknäppes, men ej tillsnöres om lifvet. Ofvanpå denna klädning ser man Burätiska damer, i synnerhet då de sitta till häst, bära ett tätt åtsittande lifstycke utan ärmar[.] Både män och qwinnor bära på hufvudet en spetsig sidenmössa med zobelskinns-bräm och en röd si☙  dentoffs1231 öfwerst i spetsen. På fingrarna ❧ glimma guld- och silfver-ringar; ifrån gördeln nedhänga långa knifvar med glänsande slidor; den chinesiska messingspipan utgör ett non plus ultra af prydlighet. 934 Itineraria 5osa 1845_49.indd 934 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports  anses ǁ <h[öra]>  fots, eller ǁ fots <--->  hvardags-/lag Så omgifver sig äfven hos Buräterne den rike med glans och ståt, medan den fattige nödgas bära lifvets ok med möda och sorg, under suckar och tårar. En fattig Burät bebor wanligen ett nedrökt, genomskinligt vojlokstält, som skänker honom ett alltför otillräckligt skydd emot vinterns stormar. Och i detta tält består den lösa egendomen uti några svarta trädskrin, några grytor, byttor och näfver-rifvor, några sönderslitna vojloksmattor o. s. v. Sällan är Buräten så fattig att han ej äger några kor och får, ty i saknad af dessa husdjur kan han hvarken föda ☙  eller kläda ❧ sig, utan måste underkasta sig det afskydda träldomsoket. Äfven ridhästen anses1232 höra till de nödwändiga husdjuren, men den kan likwäl umbäras, och i detta fall gör Buräten sina resor antingen till fots1233, eller sätter sig än på en oxe, än på en långbent kamel. Hwad klädedrägten beträffar, så utgör fårskinnspälsen den fattiga Burätens allt i allom. Schlafrockar af Chinesiska tyger widröra aldrig hans leder, utan samma tunga fårskinnspäls får göra tjenst både vinter och sommar, i hetta och köld, i regn och solsken. Är hettan alltför brännande, så ser man Buräten liksom Tataren afkläda sig fårskinnspälsen och gifva sin nakna kropp till spis åt mygg, flugor, brömsar och getingar. ☙  ❧ Anmärkningswärdt är att i födo-ämnen och mat-tillredning föga eller ingen olikhet kan skönjas hos rika och fattiga Buräter. Deras förnämsta föda består uti Mongoliskt the, som uppkokas med mjölk, uppblandas med smör och förtäres utan widare tillbehör. Denna anrättning har äfven wunnit burskap hos härwarande Ryssar och föregifwes utom sin närande kraft hafva egenskapen att hela sjuka lungor. Näst thet intager hos Buräterne mjölken det förnämsta rummet. Härtill komma ost, smör och sommartiden airanen eller mjölkbrännwinet. Ehuru många Buräter äro åkerbrukare, begagna de likwäl ☙  ganska sällan bröd i hvardags[-]❧lag1234. Icke en gång köttet hör till de hvardagliga födo-ämnen, och 935 Itineraria 5osa 1845_49.indd 935 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria      husmans-/kost lands-/bygden är ǁ utgör klädes-/priser fortfarande blifva ǁ blifva fisk ser man hos Buräterne nästan alldrig. Det är med ett ord thet, hwarmed Buräten egentligen lifnärer sig under årets alla dagar, och denna föda är lika allmän hos både fattiga och rika. Samma the utgjorde den husmans[-]kost1235, hvarmed äfven jag undfägnades i hwarje uluss, intill dess jag nådde den allmänna landswägen. Här mötte mig ej mera några ulusser, utan endast oodlade och obebodda bygder, nakna stepper, furubewuxna moar, sandiga åsar och en i alla afseenden torftig natur. Det war en wäg, enkom banad för postiljoner och det slags resande, hvilka färdas ifrån stad till ☙  stad utan att någonsin ❧ upplåta sitt equipage i afsigt att offra en blick åt den fattiga landsbygden1236. Lyckligtwis var denna wäg icke lång till versttalet, ty efter att hafva tillryggalagt ett par stationer, anlände jag till den ryktbara handelsplatsen Kjachta wid Chinesiska gränsen. Kjachta är egentligen namnet på en liten flod, som utfaller i Selenga, men med samma namn betecknas i dagligt tal jemväl den Ryska staden Trojtskosawsk med sina förstäder Torgowaja Sloboda och Ust-Kjachta samt den Chinesiska köpingen Majmatschin. Alla dessa localiteter äro i och för sig ganska obetydliga, men för den Ryska handeln äga ☙  de en utomordentligt stor betydelse. Längs ❧ hela den Sibiriska gränsen är1237 Kjachta i närwarande tid den enda ort, hvarest Ryssland och China träda i handels-relationer med hvarandra. Här åter drifwes en colossal handel, ty allt sitt chinesiska the erhåller Ryssland ifrån Kjachta och afsätter på samma ort till China kläde och pelswerk för vid pass femtio millioner [Rubel] B[an]co årligen. Chinesarne klaga wisserligen öfver de Ryska köpmännens höga klädes[-] priser1238 och hota att rigta hela sin handels-rörelse på England; men det synes dock såsom skulle för Mongoliet och Chinas nordliga provinser relationerna med Ryssland fortfarande1239 blifva de fördelaktigaste[.] 936 Itineraria 5osa 1845_49.indd 936 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Lemnande detta ämne till Statistikers bedömande wilja wi nu ifrån vårt högqvarter i Trojtsko☙  sawsk göra en utflygt till den Chine❧siska köpstaden. Efter en resa af fyra verst befinna wi oss utanför tullporten till den egentliga handelsplatsen eller Torgowaja sloboda. Bommen är nedfälld och åtskilliga Ryska tullnärer infinna1240 sig med mycken beställsamhet för att inhändiga wåra säkerhetskort och revidera wårt equipage. Sedan desse herrar på ett eller annat wis blifvit tillfredsställda, upplyftas bommen och wår droshka flyger inom några ögonblick genom Torgowaja sloboda till den chinesiska stadsporten. Här står ingen wakt, här frågar man ej efter pass och contraband, men kusken gör icke dessto mindre halt utanför1241 porten, emedan det är en antagen sed att man promenerar till fots på gatorna i Majmatschin. ☙  ❧ Porten som leder in i den himmelska staden är, såsom man lätt kan förstå, mycket trång; men hwad som brister i bredden, det ersättes fullkomligt genom portens höjd. Försedd med ett högt hwalf förhöjes nämnda port ännu1242 genom ett torn, som reser sig midt öfver hvalfvet. Å ömse sidor om tornet stå colossala helgonbilder, hvilka jemväl skänka porten ett förhöjdt utseende. Staden, som är bygd i form af qvadrat, äger inalles åtta sådana ingångsportar, tvenne på hvar sin sida. Dessutom äro några qvarter af staden åtskillda från hvarandra genom samma slags portar, hwilka alltid om aftonen tillslutas och om morgonen åter upplåtas1243. Ifrå☙  gawa❧rande portar i förening med det trädplank1244, som från alla fyra sidor omgifver staden, gifva densamma utseendet af en fästning eller ett fängelse. Innanför staden fäster sig wår blick med wälbehag wid dess1245 raka och renliga, ehuru nästan för trånga gator. Å ömse sidor om gatan fortlöper en rad af bygnader, bildande mot gatsidan en tätt sluten wägg, som endast afbrytes af portgångarne.  infinna […] beställsamhet ǁ infinna sig  utanför porten ǁ wid stadsporten  ännu genom ǁ genom  upplåtas ǁ tillslutas  träd-/plank  dess raka ǁ raka 937 Itineraria 5osa 1845_49.indd 937 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria      Nästan alla ǁ Alla widgår ǁ be[träffar] folktoma ǁ toma på dagdrifvare konst-/färdighet wal-/språk Nästan1246 alla bygnader wid gatan bestå af uthus och magaziner, hvilka öfverhufvudtaget äga en höjd af knappt två sashen. Utwändigt beslagna med lera och wanligen försedda med jerngaller i stället för fönster måste de ovilkorligen göra ett högst ofördel☙  aktigt intryck ❧ på ett Europeiskt öga. Det wisar sig wid första ögonkastet att Chinesaren icke söker sin trefnad på gatorna, och hvad den lilla köpingen Majmatschin widgår1247, så träffar man dess gator merendels alldeles folktoma1248. Men att det icke dessto mindre herrskar rörelse i staden, kan man sluta af den talrika mängd hästar och kameler, som stå fastbundna dels utanför staden, dels på gatorna wid sidan af nästan hvarje portgång. Hwad som på gatorna i Majmatschin mest fägnar den nyfikne wandraren, äro de praktfulla portikerna med sina höga, öfverhängande hvalf. Dessa hvalf underhållas af wackra pelare och prydas ☙  ofvantill ❧ af en mängd svartmålade lerbilder, hvilka troligen föreställa Chinesiska helgon. Dessutom ser man under hvalfven ett helt gallerie af målade och i träd inskurna bilder, hvilka på det fördelaktigaste wittna om Chinesarnes konstfärdighet1249. Slutligen äger hvarje porthvalf en eller flera med kalligrafisk skicklighet tecknade inskrifter, bland hvilka somliga innehålla husägarens namn, andra åter ett af honom antaget walspråk1250, t. ex. ☙  ”Lugn och endrägt” ”Den renaste rättrådigheten.” ”Rättrådigheten är den bästa källa till rikedom” ”Den genom ärfda dygder sig upprätthållande.” ”Den genom lyckliga företag sig ❧ alltid förkofrande.” ”Den af lyckan städse gynnade.” 938 Itineraria 5osa 1845_49.indd 938 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Genom porten träder man in på en gård, som att sluta af förhållandet1251 i Majmatschin framter det mest lysande i en Chinesisk stad. Gården är hos Chinesarne icke ett förwarings[-]ställe1252 för slädar, wagnar, såar och andra husgerådssaker, utan en promenad-plats eller fastmera en salong. Den står till en del under bar himmel och betäckes till en del af ett högt hvalf, som påtagligen skänker en rik och angenäm skugga i solhettan. Gården är från alla tre sidor tätt omsluten af bygnader, utgörande till en del boningsrum, till en del magaziner. Framför byg☙  naderna står ❧ rundt omkring gården en rad af pelare, målade med dyrbara färger. Wäggarna till husen äro på gårdssidan ofta lakerade och prydas dessutom af målningar, inskrifter, inskärningar m. m. I det inre af gemaken herskar en om möjligt ännu större snygghet och elegans än på den yttre sidan. Wäggarna äro öfverdragna med fina tapeter och utsmyckade med wackra målningar. Hela den främre delen af hvarje boningsrum upptages af en bred divan, som wanligen är betäckt med dyrbara mattor. Rundt omkring rummet stå betsade bord,1253 stolar, kommoder och andra möbel, hvilka till en del ☙  äro af Rysk tillverkning. In❧gen ugn är synlig, ty eldningen verkställes under golfwet. Fönstren bestående dels af glas, dels af papper, äro mycket små och rummen följakteligen mörka. Nästan hvarje rum äger en särskildt ingång från gårdssidan och köks[-]departementet1254 är alltid afskildt ifrån boningsrummen. Om Chinesarnes husliga lif erhåller man i Majmatschin en högst ofullkomlig föreställning, så wida många af stadens inwånare lefva på resande och alla på ungkarls fot.lxxxix Med förbigående af  förhållandet i Majmatschin ǁ förhållandet  förwarings-/ställe  bord, ǁ bord och  köks-/departementet lxxxix. Det skall finnas en lag i China, som stadgar att ingen qvinna får röra sig utom landets gränsor, icke en gång i Mongoliet, som är ett Chinesiskt lydland. 939 Itineraria 5osa 1845_49.indd 939 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  i ǁ för ☙  detta äm❧ne kan jag dock ej underlåta att nämna ett ord om den utomordentliga gästfrihet, hvarmed Chinesarne i Majmatschin bemöta hvarje besökande främling. Det är i synnerhet under nyårs-högtidligheterna, som denna gästfrihet framstrålar i sin fulla glans; men äfwen på hwarje annan tid blir man i Majmatschin med wälwilja emottagen och undfägnad med the, tobak, win, chinesiska frukter och confecter m. m. Midt under sina trägnaste göromål är Chinesaren ledig att emottaga och undfägna objudna gäster, hvilka blott af nyfikenhet besöka honom. Ehuru stolt öfver sin nationalitet hyser han för mycken takt för att låta sitt för☙  menta företräde påskina ❧ i1255 närwaro af sina utländska gäster. Å sin sida fordrar han med rätta samma artiga bemötande af gästerna, och de talrika resande, som föra klagomål öfver de i Majmatschin wistande Chinesares grofhet, torde genom sitt eget uppförande hafva gifvit Chinesarne anledning till missnöje. För min del har jag i Majmatschin rönt en artighet, hwari man med fog ej kan klandra annat än öfverdriften. Anm[ärkning]. Att ofvanstående anteckningar, som äro skrifna under en swår frossfeber, sluta ungefär der de börja, är ett fel eller kanske hellre en förtjenst, som ☙  icke bör tillskrifvas mig utan min ❧ läkare, hvilken ansett det wara nödigt att tills widare förbjuda mig all tanke-ansträngande sysselsättning. Irkutsk den 10/22 Augusti 1848 M. A. Castren. 940 Itineraria 5osa 1845_49.indd 940 28.8.2019 14:11:38 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ ☙  Bite1256 har wäl i1257 det närmaste försvunnit ur folkets minne, men att Kirgis[erne] för[e] Mongolernes ankomst warit boende i landet, är en wid öfra Selenga allmänt1258 gängse trad[ition]. Alla1259 de jordkummel eller kurganer, som anträffas på den Selenginska steppen tillskrifvas uttryckeligen Kirgiserna och benämnas äfven på1260 många ställen, i s[ynner]het vester om Selenga Kirgisi-ųųr1261 d. ä. Kirgis-bon eller boningar. Det1262 är urspr[ungligen] bevisligt, att åtminstone1263 icke alla här befintliga kurg[aner] är[o] af Turk[isk] upprinnelse, men att Turk[arne] af1264 ålder warit boende i landet, dertill kan man till och med sluta af åtsk[illiga]1265 ortsnamn, hvilka1266 äga en Turkisk rot, t. ex. Kudaj, Gud, Kudarej (af s[am]ma stam),1267 Tura, stuga o s v Min källa uppgifver widare att i 11 led efter Bartotschino af Torgoloshin Bajin föddes tvenne söner: den äldre Dobo Sochor och den yngre: Dobo Mirgin, bland ❧ b)1268 hvilka den förra blef stamfader för Kalmukerne och den sednare för Mongolerne. Om Buräternes härkomst nämnes ej ordet, men trad[itionen] angifver uttryckeligen, att kalmuker och Buräter härstamma ifrån s[am]ma fader. Dessa stammars gemens[am] ursprung bevisas äfven af öfverensstämmelsen i språket, och sjelfva benämningen Burät är wäl endast en dialect-förändring af Oirat, såsom Kalmukerne äfven benämnas. Hvad som göra  The mscr of this fragment is KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 159–162, measuring ca. 18 x 21 cm and p. 163–164, measuring ca. 17 x 26 cm. The pages have been numbered in the wrong order in the library.  i […] minne ǁ i folkets min[ne]  allmänt ǁ m  Alla de ǁ Alla här befi[ntliga]  på […] om ǁ vester om  Khirigsuur, cf. on p. 1499.  Det ǁ <Om>  åtminstone ǁ <--->  af ǁ <st.>  åtsk. ortsnamn ǁ 1. många orts[namn] ǁ 2. fl[era]  hvilka ǁ ~ dels  stam), ǁ ~ dels förekomma inom de andra af Turkar bebodda områden, t. ex. Tu[ra]  b) […] Mongolerne. ǁ b) hvilka den äldre sednare blef stamfadren för Mongolerna 941 Itineraria 5osa 1845_49.indd 941 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  Čingis Xaan (Genghis Khan) (ca. 1165–1227), the first Khan of the Mongols. Bawden 2010. (TS)  voro […] vid ǁ 1. bodde ǁ 2. voro boende bakom ǁ 3. voro boende i när[heten]  Härifrån […] dragit ǁ 1. Härifrån sägas Kirgiserne för <--> vid pass 500 år tillbaka hafva dragit ǁ 2. Härifrån sägas åt[skilliga]  till ǁ mot  Toghon Temür, Togon-temür or Togontömör (1320–1370), Emperor of China in 1333– 1368 and the last Khagan of the Mongols. Encyclopædia Britannica Micropædia 11: 821 [Togon-temür]. (TS)  åt vester ǁ 1. vidare ti[ll] ǁ 2. åt vester till sina närw[arande] boningss[tällen]  alla […] berättelser ǁ 1. den ǁ 2. alla de traditioner och historiska ǁ 3. alla de mundtliga och skriftliga meddelanden  af […] upplysande ǁ till <-->  så […] förhållanden. ǁ deras forntid. Också har jag i <-> ännu ej hunnit till alla deras pröfva halten af deras halt och inre consequens; men så mycket  man […] Tschuderne ǁ 1. då hos landets Ryska befolkning förekomma talrika traditioner berättelser om de frejdade Tschudernes ǁ 2. man hos Buräterne om detta fornfolk ej weta ej äga  Turkar ǁ B[uräter]  stammar ǁ ~ måhända  Dessa […] betydelse ǁ 1. Många bland dessa ortsnamn äga wäl mig weterligt ingen betydelse <--> men <dels> ǁ 2. Få bland dessa äga wäl en ǁ 3. Många bland dessa ortsnamn äga väl mig veterligt ingen bet[ydelse], ☙  Buräternes identitet med Kalmukerne nästan otvifvelaktig, är den uppgift i min urkund att Oiraterne eller Kalmukerne under Dschingis Chans1269 tid voro1270 boende vid Bajkal. Härifrån1271 sägas somliga aimaker af Burät-Kalmukerne hafva dragit sig till1272 Mongoliet och vidare vesterut under de oordningar och inbördes krig, som föreföllo sedan Togos Temyr1273, den 15de Chanen efter Dschingis Ch[an]. I år 1368 förlorat herrawäldet öfver China. Om Kirgiserne angifver traditionen, att de äfven för 4–500 år mangrannt öfvergifvit landet och först dragit sig till Mong[oliet] samt derifr[ån] åt1274 vester till de Saj[anska] stepp[erna]. Utrymmet tillåter mig ej att här utlägga alla1275 de mundtliga och skriftliga berättelser, hvilka blifvit mig meddelade af1276 Buräterna till upplysande af ❧ så1277 wäl deras som andra befryndade stammars forntida förhållanden. I förbigående will jag endast anmärka, att man1278 hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om de frejdade Tschuderne, utan alla deras berättelser om detta ryktbara fornfolk synas vara lånade af landets Ryska befolkning. Öfverhufvud kan man i den Sabajk[alska] nejden svårligen uppvisa spår af några andra folkstammar än Turkar1279 och Mong[oler]. Endast några få ortsnamn synas dunkelt antyda att äfven Finska och Samojediska stammar1280 i aflägsen forntid warit här hemmastadda. Dessa1281 ortsnamn äga icke alltid n[å]g[o]n betydelse1282 men sjelfva1283 deras ljudbyggnad och den omst[ändighet] att de tillika förek[omma] inom de af Finnar och Samojeder bebodda områden berättiga1284 mig åtminstone till att förmoda dem wara af ett Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana locala benämningar äro t. ex.1285 942 Itineraria 5osa 1845_49.indd 942 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ c) Konda, en benämning på särskildta små floder i Njertsch[inska] och Werchneud[inska] kretsen, samt på en af Obs bifloder, som bebos af Ostjaker och Voguler.     Uda, en biflod till Selenga i Werchneudinska Kretsen och1286 till Angara i den Nish[n]eud[inska]. Af samma ursprung äro måhända Ut1287, en biflod till Jenisej. I Samoj[ediskan] äger Uda, ut1288? bet[ydelsen] af hand arm.   Bachta Bochta, Bochto, en biflod till i Njer¸ tsch[inska] kretsen och till Jenisej till dess nedra lopp.   Chasuj, en biflod till Selenga. Detta ord äger i Samoj[ediskan] betydelsen: torr. Narym en biflod till Uruljunguj i Njertsch[inska] kretsen.1289 Betecknar i Ostjakiskan kärr1290 och antr[äffa]s i Tomska Gouv[ernementet] såsom benämning på1291 ☙  ❧ Purja Aga, en biflod till Onon. Ordet synes vara af samma ursprung sås[om] i Samoj[ediskan] jaga, jaha, flod, i Finskan joki, Lapp[skan] joga. Selenga, Karenga, Janga, Karga1292 o.  s.  v. förråda1293 både genom sin ljudbyggnad och sin ändelse (ga, nga) ett1294 Finskt-Sam[ojediskt] ursprung.          men dels jag ǁ 4. Några bland dessa ortsnamn äga till och med en bet[ydelse] i de Finska och Samoj[ediska] språken, andra åter betydelse ǁ ~ i Finsk[a] sjelfva deras ǁ deras berättiga ǁ gi[fva] t. ex. ǁ ~ bland – The sentence is incomplete. och ǁ som Ut, en biflod ǁ 1. i Minus[inska] kretsen och i Mongoliet ǁ 2. de talrika floder <num-> ǁ 3. bifloden ǁ 4. <en> It is unclear whether Castrén struck this word out. The River Naryn or Bolˈšoj Naryn, running into the River Uruljunguj on the uppermost course of the latter. The Uruljunguj is a tributary of the River Argunˈ running into the Amur. (TS) kärr ǁ <--> The sentence is incomplete. Karga ǁ ~, Purja förråda […] ändelse ǁ 1. äga en ändelse som ǁ 2. röja ett ǁ som Mongolerna […] innewånare ǁ 1. redan före Mong[olerna] ǁ 2. nejd st ǁ 3. nejderna af Bajkal De Mong. […] uppgifva ǁ 1. Det uppgifves ǁ 2. Man finner hos ǁ 3. De Mong. historiska skrift<---> ǁ 4. De Mong. historiska den uppg[ift] ǁ 5. De Mong. historiska [skrifterna] uppgifvit Širee-tü, the one on the throne, a high-ranking lama or other regent. (JJ) lemnar […] nyssomförmäldta ǁ 1. uppgifver ej ǁ 2. förtäljer intet widare om d[et] ǁ 3. lemnar ingen widare upplysning om det omförmäldta 943 Itineraria 5osa 1845_49.indd 943 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  många […] yttra ǁ 1. de traditio[ner] ǁ 2. på högre <-> se  en […] stam ǁ 1. folk ǁ 3. ett Turk[iskt]  The sentence is incomplete.  rörande ǁ om  uppför […] lilla ǁ till den lil[la]  sistn. ǁ denna  hästar ǁ ko[r]  Några Upplysningar ǁ Upplysningar  Finnar ‖ KK Coll. 539.29.14: Finnarne The final version of this report was sent by Castrén to the Ecclesiastical Expedition of the Imperial Senate in Finland and it is preserved as a clean copy by his own hand in KA Senate Archives, Ecclesiastical Expedition KD 22/5 1849, consisting of six pages on three sheets of folio size (35.4 x 22.2 cm). The draft in KK Coll. 539.29.14 p. 609–619 (Varia 4.14) consists of five loose sheets measuring ca. 21.5 x 35 cm. This edition follows the final version but its differences from the draft version have been shown and the pagination is given according to the draft version. See also Castrén 1848l. Senator Lars Gabriel von Haartman (1789–1859) had given Castrén the task of collecting information on the conditions of Finnish prisoners in Siberian mines, and Castrén’s report was discussed in the Senate of the Grand Duchy of Finland on 21 May 1849. Juntunen 1983: 88–89. The text was originally published as Castrén 1870c. (TS)  Both criminal and political prisoners as well as prisoners of war were sent to Siberia since the 17th century. The mining industry, in particular, would not have been possible without prisoner labour. ☙  ❧ Om andra äldre, försvunna folkslag funnos här på orten inga mundtliga berättelser, men ur skriftliga urkunder winner man den upplysning att Mongolerna1295 icke warit den Baikalska bygdens urälsta innewånare. De1296 Mong[oliska] historiska [skrifterna] uppgifva, att på den tid då i Tibet regerade en Furste wid namn Dalaj-Sobin-Aru-Altan Schiretu1297 en af hans Embetsmän Longnam ägde tre söner, hvilka begåfvo sig till främmande länder och den yngsta, benämnd Burtutschino till den ”stora floden Baikal,” i hvars närhet han träffade ett folk, som benämnes Bité. Min källa, som är en gammal handskrift och förmodl[igen] ett utdrag ur Sinen Sitsen Chan Taidshi lemnar1298 ingen widare upplysning om det nyssomförmäldta folket, men många1299 både lärda och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan, att ifrågawarande Bite warit Kirgiser d. ä. en1300 Turkisk stam. Namnet1301 ☙  ❧ cont. Men i st[ället] för att uppehålla mig wid dessa benämningar Efter dessa flyktiga anmärkningar rörande1302 den Sabajkalska nejdens äldre innewånare återkommer [jag] till min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan uppehåll fortgick till Werchneudinsk och härifrån uppför1303 Selenga till den lilla staden Selenginsk. I nejden af sistn[ämnda]1304 stad öfverraskades jag d. 4. Mars helt oförmodadt af bar mark och dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätt-hålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar1305, kor, får, getter och kameler. Mycket liknande sig till vår etc. 944 Itineraria 5osa 1845_49.indd 944 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ 1306 25 Några Upplysningar om de 1307 till Sibirien deporterade Finnar Alla de till Sibirien deporterade Finnar1308 inbegripas under en1309 af de allmänna rubrikerna: 1o Arbetsfångar (катаржные1310) och 2o Colonister (Поселенцы). Till förra classen höra endast sådana gröfre förbrytare, som enligt Finsk lag dömas till döden1311. Classen af Colonister innefattar enligt ordets i lag stadgade betydelse alla slags mindre1312 brottslingar,1313 såsom tjufvar, lurendrejare, lösdrifvare, politiska förbrytare, religions-svärmare och så vidare. Både de förra och de sednare äro1314 förlustige alla sina medborgerliga rättigheter, men då arbetsfångarne äro bundna wid en viss ort och ett visst1315 yrke, äga deremot Colonisterne rättighet att obehindradt röra sig inom Sibiriens område och sysselsätta sig med hvarje fri1316 näringsgren. Hvarje arbetsfånge erhåller af Kronan1317 ett bestämdt, efter hans krafter och skicklighet afpassade arbete, samt1318 åtnjuter för detta sitt arbete ett offenligt underhåll. Colonisten dere☙  mot er❧håller1319 af Kronan1320 intet underhåll, men har å andra sidan också inga skyldigheter1321 att uppfylla – ja han är till och med befriad ifrån skatten och rekryteringen, samt står i detta afseende friare1322 än Kronobonden1323. Finska1324 arbetsfångarne i Sibirien äro ganska få till antalet och lefva spridd öfver hela landet1325 vid särskildta grufvor, fabriker, arbetshus, bränvinsbrännerier1326 och andra allmänna After being released, the former prisoners were obliged to remain as settlers in Siberia. The first Finnish prisoners were sent to Siberia during the Great Northern War of 1700–1721 and the last ones in 1888. There were several Finnish colonies of former prisoners in the Governorates of Tobolˈsk, Omsk and Enisejsk in the 19th century. During Castrén’s journey, the most important one of these was Ryžkovo in the Governorate of Tobolˈsk but it was destroyed by fire in the spring of 1848. Juntunen 1983; Granö, J.G., 1905: 6, 9 etc.; Kaila 1916: 1393, 1400–1402; Granö, P., 1926. (TS)  en ǁ någon  каторжные ǁ KK Coll. 539.29.14: катаржные  döden […] Colonister ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. döden, den andra classen ‖ 2. ~ The Swedish Law of the Realm of 1734 was in use in the Grand Duchy of Finland also after incorporation into Russia in 1809. There were several dozen crimes that should be punishable by death, but Emperor Nicholas I declared in 1826 that in all other cases except crimes against the state and the murder of a member of the Imperial family the punishment should be commuted to forced labour in Siberian mines and factories; a Russian law of that had come into effect in 1822. The death penalty did not formally cease to exist for these crimes either, for which it was not applied in practice. From 1826 to 1888, at total of 3,321 Finns were sent to Siberia. Of them, 899 were sentenced individuals, whose death penalty 945 Itineraria 5osa 1845_49.indd 945 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria                 had been commuted to forced labour in Siberia. Ca. 1,200 had been sentenced to prison and had voluntarily applied for converting their penalty to exile in Siberia. Juntunen 1983: 36–37, 48–55; Blomstedt 1986; Ruotsin valtakunnan vuoden 1734 laki, http://agricola.utu.fi/julkaisut/julkaisusarja/kktk/lait/1734/. (TS) mindre brottslingar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. smärre förbrytare ‖ 2. ~ brottslingar, […] vidare. ‖ KK Coll. 539.29.14: brottslingar, politiska förbrytare, religions-svärmare o. s. v. äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. hafva ‖ 2. ~ visst ‖ KK Coll. 539.29.14: wisst fri ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. lofli[g] ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan samt ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. och ‖ 2. ~ erhåller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. nju[ter] ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan skyldigheter ‖ KK Coll. 539.29.14: skylldigheter friare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till och med ~ ‖ 2. ~ Kronobonden ‖ KK Coll. 539.29.14: kronobonden Finska arbetsfångarne ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. Antalet af ‖ 2. De Finska arbetsfångarne landet ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Sibirien ‖ 2. ~ bränvinsbrännerier ‖ KK Coll. 539.29.14: brännwins-brännerier The Finnish Senate made two applications, in 1849 on the basis of Castrén’s report and in 1863, to concentrate the Finnish inrättningar.1327 Det är egentligen icke brottets beskaffenhet, utan de särskildta inrättningarnes behof af arbetare1328 och i synnerhet handtverkare, som bestämmer orten, dit arbetsfångarne blifva1329 deporterade. Emellertid gifves det äfven en Kejserlig Förordning1330, som anbefaller att de allra gröfsta förbrytare skola befordras till de bakom Bajkal-sjön belägna grufvor; och såsom alla de till Sibirien deporterade Finnar höra till antalet af sådana1331 förbrytare, så utgör ifrågavarande1332 landsort1333 deras förnämsta tillhåll. Det nyss omnämnda landet bakom Bajkal innefattar Sibiriens sydöstligaste del1334 och lyder i administrativt hänseende under Irkutska Gouvernementet. Den Ryska Kronan1335 äger1336 här ganska betydliga bergverk1337 för guld, silfver, jern ☙  och  ❧ bly.1338 Man indelar nämnda bergverk1339 uti fem stora district, bland hvilka de mest aflägsna torde wara belägna på ett afstånd af något mera än 1000. verst ifrån hvarandra. Af Finska förbrytare finnes innom hvarje district ett större eller mindre antal; men talrikast uppehålla sig Finnarne för det närwarande i Njertschinska Central-werket1340, som är beläget på ett afstånd af 7,340 ¾ verst ifrån Petersburg och 1,324. verst ifrån Gouvernementsstaden Irkutsk. Det gifwes i nämnda bergverk1341 många särskildta slag af arbetsfångar, såsom handtverkare, grufarbetare, guldvaskare1342, fabriks-arbetare o. s. v. De1343 fleste af fångarne gå lösa och äro befriade ifrån all slags bevakning1344, men det finnes äfven sådane1345, som i följe af någon på stället föröfvad förbrytelse tvingas1346 att arbeta i jern och äro ställda under en militärisk uppsigt.1347 Vanliga1348 arbetare äro enligt lag förpligtade att arbeta 10–12 timmar i dygnet. Arbetet fortgår dag och natt, söndag och hvardag, några få högtidsdagar oberäknade. Wid hvarje inrättning är arbetsfolket 946 Itineraria 5osa 1845_49.indd 946 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports fördeladt i tvenne flockar, af hvilka den ena hålles i arbete om dagen och den andra om natten. ☙  ❧ Utom de sednast anförda slagen af arbetsfångar finnes i bergwerken ännu sådana, som i accord erhålla ett bestämdt arbete för en dag, en vecka1349, en månad och till1350 och med för en ännu längre tid. Så1351 beskaffade arbetare äro ej bundna vid1352 sitt arbete ett bestämdt antal timmar; det står dem till och med fritt att ställa för sig en annan arbetare; man fordrar af dem intet vidare1353, än att arbetet innom den bestämda terminen behörigen fullbordas1354. Till detta lyckliga slag af arbetare hör företrädeswis alla de1355, som bedrifva något handtverk1356. Desse äro äfven i många andra afseenden bättre lottade än de öfriga arbetarne. De kunna bland annat på allehanda sidovägar1357 bereda sig betydliga1358 biförtjenster, och af sjelfva kronan erhålla1359 de ett rundligare underhåll än alla öfriga arbetare. Ty då en vanlig1360 arbetsfånge månatligen erhåller 2. pud mjöl samt dessutom för hela året 24. Rubel1361 Banco Assignationer i contant betalning, så består kronan åt hvarje handtverkare1362 utom den monatliga provianten 15. kopek1363 samma mynt på hvarje arbetsdag. ☙  ❧ Bland Finska arbetsfångar äro1364 de fleste handtverkare1365 och åtnjuta deras bättre1366 förmåner. Icke desto1367 mindre lefva de, med ganska få undantag, uti allra största armod och elände. Såsom den förnämsta orsaken härtill uppgifva Finnarne sjelfve, att de af wissa religiösa betänkligheter ej kunna förmå sig att äkta qvinnor1368 af den grekiska trosbekännelsen – de enda som i1369 nejden finnas; men för en ogift man1370 skall det här på orten vara snart1371 sagdt omöjligt att komma sig upp till välstånd1372, emedan1373 en sådan person nödgas hyra sig in hos en annan, med familj försedd förbrytare, som ingalunda1374              prisoners in one place, above all at Nerčinsk, and to send a Lutheran clergyman there for them. The principle was accepted by the Russian authorities, but it was never realized in practice. Juntunen 1983: 89–93. (TS) arbetare ‖ KK Coll. 539.29.14: ~ och i synnerhet handtverkare blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. skola ‖ 2. ~ Förordning ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ukas ‖ 2. förordning sådana förbrytare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. dem ‖ 2. ~ ifrågavarande ‖ KK Coll. 539.29.14: ifrågawarande landsort ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. landsända ‖ 2. ~ del ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. gräns ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan äger […] betydliga ǁ 1. äger här en ganska betydlig ǁ 2. har här bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk Since the early 18th century, the most important centres of the Siberian mining industry were in the Nerčinsk region and in the southern parts of Western Siberia, with silver and gold as their main products. Зуляр – Снытко 2014: 172–173. (TS) bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk Central-verket ‖ KK Coll. 539.29.14: Central-werket The town of Nerčinsk is on the River Nerča at N51°58′34″ E116°35′11″, but the mines (Nerčinskij zavod), founded in 1704, are near the Chinese border at N51°18′33″ E119°36′54″. Kaila 1914; Бардакова & al. 2009; Морозов 2009. (TS) 947 Itineraria 5osa 1845_49.indd 947 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk  guldvaskare ‖ KK Coll. 539.29.14: guldwaskare  De […] fångarne ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. De flesta arbetare ‖ 2. De flesta bland fångarne  bevakning ‖ KK Coll. 539.29.14: bewakning  sådane ‖ KK Coll. 539.29.14: sådana  tvingas ‖ KK Coll. 539.29.14: twingas  Officially, when a new prisoner was brought to the mines, he was required to work the whole of his trial period in chains. According to a new regulation issued in 1845, this period was eight years for prisoners sentenced to forced labour for life. If they served the trial period without problems, they were released from chains for the rest of their sentence. The lifetime sentence was 20 years of forced labour, after which the former prisoners could settle freely in the area, but still under control of the authorities. Juntunen 1983: 81–82. (TS)  Vanliga […] äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Alla äro de ‖ 2. Wanliga […] äro  vecka ‖ KK Coll. 539.29.14: wecka  till ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. än[nu] ‖ 2. ~  Så […] timmar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Dessa arbetare är det äro ej bundna wid sitt arbete ett bestämdt wisst antal timmar; det är dem icke en gång förmenadt ‖ 2. ~  vid ‖ KK Coll. 539.29.14: wid  vidare ‖ KK Coll. 539.29.14: widare  fullbordas ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. utföres ‖ 2. ~  de […] lottade ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. handtwerkare, hvilka derjemte åtnjuta många andra förmoner, ǁ 2. handtwerkare, hvilka äfven i många andra afseenden äro ‖ 2. ~  handtverk ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerk  sidovägar ‖ KK Coll. 539.29.14: sidowägar  betydliga ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. en ‖ 2. ~  erhålla de ‖ KK Coll. 539.29.14: erhålla  vanlig ‖ KK Coll. 539.29.14: wanlig  Rubel […] betalning ‖ KK Coll. 539.29.14: Rub. B[anco] i contant-betalning  handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerkare  kopek […] mynt ‖ KK Coll. 539.29.14: kop B[an]co  äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. höra ‖ 2. ~  handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerkare  bättre ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. högre ‖ 2. ~  desto ‖ KK Coll. 539.29.14: dessto  qvinnor ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Grekis[ka] ‖ 2. ~  i nejden ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. på orten ‖ 2. ~  man ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. person ‖ 2. ~  snart […] omöjligt ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ganska svårt ‖ 2. ~  välstånd ‖ KK Coll. 539.29.14: wälstånd 948 Itineraria 5osa 1845_49.indd 948 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports  emedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. af d[en] ‖ 2. ~  ingalunda ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. enligt den här gängse bruk ~ ‖ 2. ~  underlåter […] wäg ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. underlåter att tille[gna] ǁ 2. att på alla upptänkliga wägar ‖ 2. ~  väg ‖ KK Coll. 539.29.14: wäg  dryckenskapslasten ǁ KK Coll. 539.29.14: dryckeslasten  vigtig […] vigtigare ‖ KK Coll. 539.29.14: wigtig ~ wigtigare  vissa ‖ KK Coll. 539.29.14: wissa  arbetsfångarnes ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. fångarnes ‖ 2. ~  känsla ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ nedlagd ‖ 2. ~  han ‖ KK Coll. 539.29.14: hon  taga wård ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. wårda sig ǁ 2. att ‖ 3. ~  vård ‖ KK Coll. 539.29.14: wård  till […] brottslingar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. de gröfsta förbrytare ‖ 2. ~  brottets ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sina ‖ 2. ~  Ledd […] erfarenhet ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Af sådan anledning ‖ 2. ~  Regeringen […] förmå ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. regeringen med all makt arbetat derpå ‖ 2. regeringen sökt med all makt ‖ 3. regeringen förmått  Undantagsvis ‖ KK Coll. 539.29.14: Undantagswis  finska ‖ KK Coll. 539.29.14: Finska  motvilja ‖ KK Coll. 539.29.14: motwilja  irrläriga hustrur ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. heterodoxa messaliancer ‖ 2. ~ A note in pencil for the German translator in the margin of KK Senate arch., Eccl. Exp. KD 22/5 1849 reads: hustrur af annan religion  varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit  de […] förbrytarena ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Finnarne ǁ 2. de ǁ 3. wåra Finska förbrytare ‖ 4. ~  förbrytarne ‖ KK Coll. 539.29.14: förbrytarena  blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. i hvarje hänseende ~ ‖ 2. ~  skulle ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ äfven ‖ 2. ~  religionsvård ‖ KK Coll. 539.29.14: religions-wård  vinnande ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. samm[a] ‖ 2. winnande  Pastoral care was the only aspect of the prisoners’ conditions in Siberia that Finnish authorities had any right to improve, and therefore also Castrén paid special attention to it. Juntunen 1983: 89–90. (TS)  Äfven ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. I ‖ 2. ~  hitintills ‖ KK Coll. 539.29.14: hittintills  Wisserligen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Det ‖ 2. ~  anbefaldt ‖ KK Coll. 539.29.14: anbefalldt  en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. eft[er] ‖ 2. ~  likväl ‖ KK Coll. 539.29.14: likwäl  fångar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ar[betsfångar] ‖ 2. ~ ☞ 949 Itineraria 5osa 1845_49.indd 949 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  sjutton ‖ KK Coll. 539.29.14: 17  varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit  se sin själasörjare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. er[hålla] ǁ 2. Her ǁ 3. bega ǁ 4. erhålla religion ǁ 5. se ǁ 6. meddela sig med en själas[örjare] ǁ 7. ~ ǁ 8. och ännu har ingen enda prestman besökt ‖ 9. ~  på […] Finska ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. med de Fin[ska] ‖ 2. ~  svenska och finska ‖ KK Coll 539.29.14: Svenska och Finska  The mother tongue of the Lutheran priest in Irkutsk was most likely German. Castrén’s report had the result that literature in Finnish and Swedish was sent to the pastor in Irkutsk, at that time Konstantin Butzke, to be used with the Finnish- and Swedish-speaking prisoners. Juntunen 1983: 83–85. (TS)  beklagansvärd ‖ KK Coll. 539.29.14: beklaganswärd  mera än ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. framför ‖ 2. ~  vård. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. wård. Utstött ifrån samhället, afskydd af menskligheten skulle den botfärdige brottslingen åtminstone behöfva den tröst, att ‖ 2. wård  Colonisterne ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. De Finska ~ ‖ 2. ~  närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14: närwarande  slaget. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ Derjemte haf skola äfven många deporterade ifrån Ehstland och i synnerhet deras barn hafva antagit det under wistelse i Sibirien antagit det Finska språket Finnarnes språk, som i den Finska colonien är det allmännast rådande. ‖ 2. ~  Hvad […] tillhörde ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Det andra slaget af underlåter1375 att på loflig och oloflig väg1376 tillegna sig hyresgästens lilla egendom. Kanske är äfven den hos Finska arbetsfångar allmänt rådande dryckenskapslasten1377 en lika vigtig1378, om ej ännu vigtigare orsak till deras fattigdom. Det vissa1379 är, att uti dessa förenade omständigheter ligger roten till de Finska arbetsfångarnes1380 djupa elände. Det är en känd sak, att familje-bandet är ett mäktigt medel till att befrämja individens både sedliga och ekonomiska förbättring. Instinctmässigt ligger hos menniskan den känsla1381, att ☙  han1382 är förpligtad ❧ taga1383 vård1384 och hägn om sin egen afvel. Denna känsla är till och med mäktig hos banditen, och man ser i Njertschinsk dagliga bevis derpå, att till1385 och med de mest förhärdade brottslingar i och för uppfyllandet af sina föräldra-pligter afskudda sig brottets1386 ok och underkasta sig ett ordnadt lefnadssätt. Ledd1387 af en sådan erfarenhet har äfven Ryska Regeringen1388 med all makt sökt förmå de Njertschinska arbetsfångarne att inträda i äktenskapliga förhållanden. Undantagsvis1389 hafva dock de finska1390 fångarne i detta afseende blifvit lemnade utan all uppmärksamhet, förmodligen af den anledning, att deras motvilja1391 för irrläriga1392 hustrur varit1393 styrelsen obekant. Emellertid kan med fullkomlig säkerhet antagas, att de1394 Finska förbrytarne1395 i Njertschinsk, så framt de kunde inrätta ett familje-lif efter sitt sinne, skulle blifva1396 mest utmärkta inwånare. Utan tvifvel skulle1397 en ändamålsenlig religionsvård1398 äfven i sin mon medverka till vinnande1399 af samma ändamål.1400 Äfven1401 i detta afseende hafva de Finska fångarne hitintills1402 warit helt och hållet börtglömda. Wisserligen1403 ☙  är det den lutherske presten i Irkutsk anbe-❧ faldt1404 att en1405 gång hvarje år besöka de 950 Itineraria 5osa 1845_49.indd 950 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Njertschinska grufvorna, men jag har likväl1406 träffat Finska fångar1407, hvilka under loppet af sjutton1408 år icke en enda gång varit1409 i tillfälle att se1410 sin själasörjare, och bland alla de prester, som hitintills besökt Njertschinsk, skall ingen enda hafva förmått meddela sig på1411 de svenska1412 och finska språken.1413 Denna omständighet är så mycket mera beklagansvärd1414, som det i synnerhet tyckes wara brottslingen, hvilken mera1415 än alla andra dödliga är i behof af religionens vård.1416 Efter att i det föregående hafva nämnt några ord om de Finska arbetsfångarne, vill jag ännu tillägga några anmärkningar om Colonisterne1417, ehuru deras närvarande1418 belägenhet är af mig föga känd. Af Finska Colonister finnas i Sibirien tvenne slag: 1o Deporterade och 2o Kronobönder. Det är ☙  egentligen Ingermanland och ❧ i synnerhet staden Petersburg, som förser Sibirien med Colonister af det förra slaget.1419 Hvad1420 åter det andra slaget af Finska Colonister beträffar, så härleda de sig ifrån trakten af Narva1421. Desse Colonister tillhörde fordom den till Sibirien landsförviste Baron Ungern von Sternberg1422, men de hafva år1423 1802 frivilligt nedsatt sig i Sibirien och der grundlagt en liten colonie under namn af Ryschkova1424. Vid1425 sin inflyttning till Sibirien utgjorde de första Colonisterne endast 126 personer, men sedermera har deras antal betydligen ökats genom tillkomsten af deporterade. Få1426 af dessa deporterade äro likwäl Finnar; de flesta bland dem härleda sig ifrån Ehstland och Liffland. Hela1427 antalet af Colonister i Ryschkova1428 uppgafs år 1840. till 700. personer, och bland dem utgjordes1429 de flesta dels1430 af genuina Finnar, dels af Ehstländare1431, hvilka sistnämnda äfven till största delen voro1432 det Finska språket mäktiga.             Finska Colonister härleder sig ifrån trakten af Narwa och tillhörde ‖ 2. Hwad ~ tillhörde Narva ‖ KK Coll. 539.29.14: Narwa Baron Otto Reinhold Ludwig von Ungern-Sternberg (1744– 1811), estate owner on Dagö (Hiiumaa), who was imprisoned and exiled to Siberia in 1804, being accused of killing the captain of his ship two years previously. He worked as office clerk in Tobolˈsk until his death. Stackelberg s.a. [1931]: 456. (TS) år 1802 ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sedan ǁ 2. omkring ‖ 3. ~ Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa Ryžkovo is situated at N56°0′0″ E71°0′. For a description of it and its development, see Granö, J. G., 1905: 6–22. (TS) Vid ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Anta[let] ‖ 2. Wid Få ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Äfven ‖ 2. ~ Hela […] mäktiga. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Emellertid skola Finskan wara förstådd icke blott af Finnarne, utan äfven af de flesta Ester och i synnerhet af deras barn. Hela antalet af Colonister i Ryschkowa uppgafs år 1840 till 700 personer, bland hvilka de flesta woro Finska språket mäktiga. ‖ 2. ~ Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa utgjordes ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. woro ‖ 2. ~ dels […] dels ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. antingen ~ eller ‖ 2. ~ Ehstländare, hvilka ‖ KK Coll. 539.29.14: Estländare, hwilka voro ‖ KK Coll. 539.29.14: woro 951 Itineraria 5osa 1845_49.indd 951 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria  i […] Tobolska ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. i Tobolska ‖ 2. ~  eller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ wid pass ‖ 2. ~  Colonien består ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Colonien ǁ 2. Denna  ǁ 3. <---> ǁ 4. Colonien skall wara belägen på ‖ 5. ~  vara ‖ KK Coll. 539.29.14: wara  Regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14: regeringen  den […] delen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. öfra loppet ‖ 2. ~  vara ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. såsom ‖ 2. ~  den nya colonien ǁ Rysch[kowa]  Meaning Verxne-Suètuk, the Finnish colony founded in 1857. Granö, P., 1906: 293; Juntunen 1983: 98–101. (TS)  Vid ‖ KK Coll. 539.29.14: Wid  afresa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åter[resa] ‖ 2. ~  jag ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ redan ‖ 2. ~  Ryschkowa-colonister ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa-Colonister  men […] ännu ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. men de kännde ännu ‖ 2. ~  huruvida ‖ KK Coll. 539.29.14: huruwida  colonien i Ryschkowa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Ryschk[owa] ‖ 2. ~  skall ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. kommer att ‖ 2. ~  massan af de ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. de ‖ 2. ~  framdeles […] bosatt. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. för det närwarande är bosatt ǁ 2. i framtiden ‖ 3. ~  närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14: närwarande  regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14: Regeringen  tider ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åren ‖ 2. ~ ☙  ❧ Den nyssnämnda colonien Ryschkowa är belägen i1433 vestra Sibirien inom Tobolska Gouvernementet, 400. verst söder om staden Tobolsk, eller1434 3,950.¼ verst ifrån Petersburg. Colonien1435 består af tre närliggande byar, hvilka skola vara1436 uppbygda på ett af naturen mindre gynnadt ställe. Denna omständighet har hos Regeringen1437 wäckt tanken att få Colonisterne i Ryschkowa öfverflyttade till Östra Sibirien, der den1438 öfra delen af Jenisejska flodområdet anses vara1439 ett förlofvadt land för landtmannen. Enligt det uppgjorda projektet skulle den1440 nya colonien anläggas i Minusinska kretsen af Jenisejska Gouvernementet wid pass 5000 v[erst] ifrån Petersburg.1441 Vid1442 min afresa1443 ifrån denna ort mötte jag1444 en skara Ryschkowa-colonister1445, som redan tågade till Minusinsk; men1446 det är mig obekant, huruvida1447 ännu andra Colonister följt dem i spåren. Likaså kan jag icke med bestämdhet uppgifva, om colonien1448 i Ryschkowa skall1449 helt och hållet upplösas, och hvar massan1450 af de Finska Colo☙  nisterne framdeles1451 kommer att blifva ❧ bosatt. För det närvarande1452 torde de ännu uppehålla sig i Ryschkowa. För de Finska Colonisterne i Ryschkowa har Ryska regeringen1453 på de sednare tider1454 bekostat en1455 Luthersk Prest, som stått under uppsigt af det Moskowska Domkapitlet. För1456 en kort tid tillbaka blef denna tjenst ledig, och det är mig obekant, om den sedan1457 hunnit besättas. Det1458 vissa är att denna plats förr1459 eller sednare blir besatt, då deremot den nya colonien i Minusinska området torde af1460 Ryska Regeringen komma att i religiöst hänseende tills vidare lemnas utan all uppmärksamhet. Skulle Styrelsen1461 finna sig för godt att förse en eller annan af dessa tre localiteter med 952 Itineraria 5osa 1845_49.indd 952 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Prester ifrån Finland, så torde följande upplysningar dervid ej befinnas öfverflödiga: 1) En1462 Prestman i Njertsch[inska] området behöfver för sitt nödtorftiga uppehälle ett underhåll af minst 800. Rubel Silfver och dessutom för1463 resor inom districtet skjuts för tvenne1464 hästar. 2) Presten i Minusinska kretsen kan1465 med afseende å vissa1466 honom tillfallande sportler och andra förmåner försörja1467 sig med sex1468 à sju hundra Rubel Silfver. ☙  3) Till underhåll för Presten i Ryschkowa ❧ är1469 ett anslag af fyra1470 eller fem hundra Rubel Silfver erforderligt. M. A. Castrén  en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ särsk[ild] ‖ 2. ~  För […] tjenst ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Nu är tjensten ‖ 2. ~  sedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. redan ‖ 2. ~  Det vissa ‖ KK Coll. 539.29.14: Den wissa  förr ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. eft[er] ‖ 2. ~  af […] Regeringen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. tills widare ‖ 2. ~  Styrelsen […] att ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. det blifva i fråga om att ‖ 2. styrelsen ~  En […] uppehälle ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Att En Prestman i Njertsch[inska] området för sitt nödtorftiga uppehälle behöfver ‖ 2. ~  för ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till ‖ 2. ~  tvenne ‖ KK Coll. 539.29.14: twå  kan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. bör ‖ 2. ~  vissa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sina ‖ 2. wissa  försörja ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åtnöja ‖ 2. ~  sex […] Rubel ‖ KK Coll. 539.29.14: 6–700 Rub.  är […] Rub. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. är enligt nuwarande förhållanden samma proportioner ett underhåll af 500 Rub. ‖ 2. ~  fyra […] Rubel ‖ KK Coll. 539.29.14: 4–500 Rub. 953 Itineraria 5osa 1845_49.indd 953 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria  The mscr has not been preserved. The report was published in Suomi 1850 p. 81–92 and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. The German report is dated 8 Feb. 1849. Castrén 1849; 1850a. 26 Rapport till Kejs[erliga] VetenskapsAkademien i S:t Petersburg,1471 af M. A. Castrén. Nyss återkommen ifrån en fyraårig resa, verkställd till Sibirien på bekostnad af Kejserliga Vetenskaps-Akademien, anser jag för min första pligt att meddela Akademien en kort öfversigt af resans förlopp och tillika redogöra för dess vigtigaste resultater. Det torde ej vara opassande, om jag härvid i förbigående äfven vidrör en annan föregående resa, som väl ej blifvit verkställd af mig i Akademiens tjenst, men likväl står i det närmaste sammanhang med den nu fulländade. Några tidigare undersöknings-resor, dem jag verkställt dels på egen, dels på främmande bekostnad, kunna vid detta tillfälle lemnas ovidrörda. Blott i förbigående må omnämnas, att jag 1838 om sommaren gjorde en resa till Finska Lappmarken i afsigt att utreda det slägtskaps-förhållande, som äger rum emellan de Finska och Lappska språken. I sistnämnda ändamål företog jag mig åter 1841 i sällskap med D[octo]r Lönnrot en ny forsknings-resa, som denna gång utsträcktes icke blott till den Finska, utan äfven till en del af de Norska och Ryska Lappmarkerna. Under denna resa erhöll jag af H[er]r Statsrådet Sjögrén ett anbud om deltagande i en expedition, som vid nämnda tid af Kejserliga Vetenskaps-Akademien förbereddes till Sibirien. Såsom det hufvudsakligaste ändamålet för min verksamhet i Akademiens tjenst uppgaf Hr Statsrådet en i lingvistiskt och ethnografiskt hänseende möjligast noggrann undersökning af de inom Sibirien boende Samojediska folkstammarna. 954 Itineraria 5osa 1845_49.indd 954 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Vigten af en sådan undersökning hade man äfven i Finland insett, och det var redan tidigare både min och D:r Lönnrots afsigt att besöka de närmast boende Europeiska Samojederna, ehuru bristande understöd och andra missgynnande omständigheter gjorde denna plan om intet. Med så mycket större glädje emottog jag Hr Sjögréns ofvannämnda anbud, omfattande ett fält för forskningar, vida utsträckt öfver de förhoppningar, hvarmed jag tillförene hade vågat smickra mig. Akademien hade väl icke anslagit något understöd för undersökningen af de Europeiska Samojedernas språk och ethnografiska förhållanden; men då desse omöjligen kunde lemnas utan all uppmärksamhet, blef det bestämdt att jag i och för detta ändamål skulle af Finska statsmedel erhålla ett särskildt understöd. Sedan nyssnämnda understöd år 1842 om hösten kommit mig tillhanda, anträdde jag oförtöfvadt min resa ifrån Archangelsk och styrde kosan upp till Mesen. Härifrån fortgick min resa allt i nordlig riktning inom de Kaninska Samojedernas tundra-gebit. Kommen till Kanin-Nos styrde jag min kosa österut till de Timanska Samojederna och fortsatte färden utmed Ishafvets stränder ända till Petschora-flodens mynning. Härifrån hade jag varit sinnad att fortsätta resan öfver den Bolshesemelska tundran till Kolva, men nu instundade redan våren och invånarne på orten försäkrade med en mun, att den af mig uppkastade reseplanen ej kunde utföras, emedan slädföret snart aftog och Samojederna höllo på att öfvergifva tundran. Jag vände derföre min kosa söderut och reste uppför Petschora till Ustzylmsk och Ishemsk, der jag hela våren sysselsatte mig med Syrjänska språket. Knappt hade floderna blifvit isfria och vattenkommunikationen öppnats, förrän jag åter skred till fortsättningen af min Samojediska resa. I en liten fiskare-båt, som ifrån Ishma afgick till Uusa, styrde jag uppför Petschorafloden till byn Kolva, som är belägen på den Bolshesemelska tundran och bebodd dels af Syrjäner, dels af Samojeder. Hela sommaren 1843 tillbragte jag i denna 955 Itineraria 5osa 1845_49.indd 955 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria by, sysselsatt med Samojediska studier. Den 4 (16) September steg jag åter ombord på en lodja och seglade i sällskap med några Syrjänska bönder uppför floden Uusa till dess källor, der vi nedsatte oss i en liten fiskarekoja för att afbida vinterföre. En rund månad aflopp under denna i alla afseenden odrägliga väntan. Först i slutet af Oktober kunde jag anträda fortsättningen af min resa, och ej förr än i November anlände jag till den lilla köpingen Obdorsk inom Sibiriens område. Här skulle min resa i Akademiens tjenst vidtaga, och det var beslutadt att jag ifrån Obdorsk skulle fortsätta min resa längs Ishafvets stränder till Jenisej-flodens utlopp; men beklagligtvis hade min helsa genom resans mödor blifvit så försvagad, att jag nödgades slå ur hågen en så äfventyrlig färd och i Januari 1844 begifva mig till Beresow för att söka läkare-hjelp. Här rådde mig en insigtsfull medikus att för någon tid aflägsna mig ifrån de kulna tundrorna och tills vidare afhålla mig ifrån alla vetenskapliga sysselsättningar. I följe af detta råd lemnade jag Sibirien 1844 om våren samt återvände till Finland öfver Tobolsk, Werchoturje, Solikamsk, Weliko-Ustjug och Petrosawodsk. Hemkommen underkastade jag mig en medicinsk behandling, som hade den lyckliga påföljd, att mina läkare redan efter ett halft års förlopp gåfvo mig tillåtelse att för andra gången anträda en resa till Sibirien. Jag begaf mig derföre i början af år 1845 till Petersburg, emottog mina instruktioner af Akademien och fortsatte med vinterföre min resa till Kasan. Här tillbragte jag menförstiden med studium af Tscheremissiskan, afreste åter i början af Maj och anlände i slutet af samma månad till Tobolska guvernementet, der mina undersökningar i Akademiens tjenst skulle begynna. Egentligen var det väl den Samojediska stammen, som enligt instruktionen skulle utgöra föremålet för mina studier; men då Samojeder och Ostjaker i somliga delar af Sibirien förvexlas med hvarandra, ansåg jag det för ett noggrannt åtskiljande af dessa folkstammar vara nödvändigt att äfven egna en 956 Itineraria 5osa 1845_49.indd 956 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports sidoblick på Ostjakernas språk och ethnografiska förhållanden. I sådan afsigt uppehöll jag mig hela sommaren 1845 vid Ob och Irtisch inom Ostjakernas område. Emot hösten drog jag mig högre uppför Ob till den Narymska kretsen af Tomska guvernementet och företog till undersökning en här boende Samojed-stam, som förut med orätt ansetts vara af Ostjakisk härkomst. Under denna sysselsättning förgick hela hösten och vintern. Om våren 1846 flyttade jag fältet för min verksamhet till Jenisejska flod-området och fortsatte i förstone mina undersökningar öfver nyssnämnda Samojed-stam, hvaraf talrika grenar anträffades på flera särskilda orter, isynnerhet inom Turuchanska området. Sedan dessa undersökningar blifvit bragta till ända, förfogade jag mig om sommaren 1846 till de Samojeder, som uppehålla sig vid nedra loppet af Jenisej och tillhöra tvenne stora stammar: den Vest-Samojediska eller Jurakiska och den Ost-Samojediska eller Tawgystammen. Då den förra bland dessa stammar redan tillförene blifvit af mig med sorgfällighet undersökt, kunde jag nu nästan uteslutande egna min tid och mina bemödanden på den östra stammen. Den uppehöll mig emellertid ifrån slutet af Juli 1846 intill början af Januarii 1847, hvilken tid jag tillbragte inom polar-regionen uti vinterlägren vid Plachina, Chantajka, Dudinka, Tolstoj Nos o. s. v. Härpå vände jag mig åter söderut till de Jenisejska Ostjakerna och sysselsatte mig med dem hela återstoden af vintern. Om våren 1847 anlände jag till Minusinska kretsen och egnade mig här åt undersökningen af särskilda numera tatariserade Ostjak- och Samojed-stammar. Derjemte sysselsatte jag mig äfven med archeologiska undersökningar, upprödjade kurganer, aftecknade inskrifter, samlade alla slags antiqvaria m. m. Under sommaren gjorde jag en utflygt öfver de Sajanska bergen till Mongoliet och fann äfven här tatariserade stammar af så väl Ostjaker, som isynnerhet af Samojeder. Om hösten förflyttade jag mig ifrån de Minusinska stepperna till det Kanska flodlandet, der Tatarer, Kotter och Samojeder 957 Itineraria 5osa 1845_49.indd 957 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria (Kamasintser) togo i anspråk min verksamhet nästan hela återstoden af året. Om vintern 1848 uppehöll jag mig först hos Karagasserna i Nishneudinsk, besökte sedan de Tunkinska Samojederna och hamnade mot våren i den Sabajkalska nejden. Här upphörde alla spår af Samojederna redan på den Selenginska steppen, och enligt instruktionen hade jag varit berättigad att nu sluta min resa; men den stora vigt, som lande bakom Bajkal både i archeologiskt och ethnographiskt hänseende äger, förmådde mig att ännu fortsätta resan ända till Njertschinsk, derifrån jag förliden sommar ändteligen anträdde min genom många under vägen inträffade sjukdomsfall fördröjda återresa. Efter att nu i yttersta korthet hafva antydt riktningen af min i nära åtta års tid fortsatta resa, vill jag i lika korthet söka redogöra för dess frukter, ehuru de beklagligtvis ännu bestå i en massa af oordnade materialier. Förutsatt att inga yttre omständigheter lägga hinder i vägen för utarbetningen af dessa materialier, hoppas jag efterhand kunna till Akademiens bepröfvande öfverlemna särskilda skrifter, isynnerhet af ethnografiskt och lingvistiskt innehåll. I enlighet med min instruktion har jag jemväl sysselsatt mig med historie, mythologie, archeologie, statistik, topografie och hoppas äfven i dessa ämnen kunna lemna några för vetenskapen mer och mindre vigtiga bidrag. Sånger, sagor och mundtliga traditioner har jag öfverallt efterletat och omsorgsfullt upptecknat. Likaså har det varit mitt bemödande att samla äldre historiska dokumenter, ehuru jag ännu icke kan yttra något afgörande om deras värde. Samma anmärkning gäller äfven om mina samlingar af antiquaria, manuskripter, alla slags ethnografiska föremål o. s. v. Såsom det före vetenskapen vigtigaste material anser jag mina lingvistiska anteckningar öfver Samojediskan. Detta språk sönderfaller, såsom jag i mina speciella relationer angifvit, uti tre hufvud-dialekter: 1:o den Nordvestra eller Jurak-Samojediskan, 2:o den Nordöstra eller Tawgy-Samojediskan, 3:o den Södra eller Ostjak-Samojediskan. Hvarje af dessa dialekter 958 Itineraria 5osa 1845_49.indd 958 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports innefattar åter ett större eller mindre antal varieteter. Så kan man till Jurak-Samojediskan räkna följande fem dialekt-brytningar: 1:o den Kaninska och Timanska, 2:o den Ishemska, 3:o den Karassinska, 4:o Bai-dialekten, 5:o den Kamasinska. Slutligen innefattar Ostjak-Samojediskan tvenne varieteter: den Tomska och den Turuchanska, hvilka åter sönderfalla i en mängd smärre brytningar (se mina special-relationer). Öfver alla dessa dialekter och deras mångfaldiga varieteter besitter jag rikhaltiga, ehuru ännu oordnade anteckningar. Det är min afsigt att i framtiden för hvarje af de tre hufvud-dialekterna utgifva en särskild grammatik, ett mera eller mindre rikhaltigt vocabularium samt dessutom en kortare chrestomathie åtminstone för Jurak-Samojediskan. Kanske blir det nödvändigt att äfven för Kamasinskan, som är en ifrån Ostjak-Samojediskan betydligt afvikande dialekt-varietet, utgifva en skild formlära med dertill hörande vocabularium. Hvad åter de öfriga dialekt-varieteterna beträffar, så erfordra de ingen särskild behandling, utan kunna upptagas i de arbeten som behandla hufvud-dialekterna. Bland de språkstammar, hvilka utom den Samojediska, tagit i anspråk min verksamhet under resan, ställer jag i främsta rummet den Finska. Häröfver har jag redan under sjelfva resan utgifvit några smärre arbeten, såsom en Syrjänsk och en Tscheremissisk språklära samt en afhandling som accentens inflytande i Lappskan, att ej tala om min dissertation ”de affinitate declinationum in lingua Finnica, Esthonica & Lapponica,” som utkom redan 1839 efter min första resa till Lappland. I det Lappska språket äger jag ännu en mängd oordnade anteckningar, hvilka hänföra sig till vokal-systemet, olikheten emellan dialekterna o. s. v. Dock består med afseende å den Finska stammen mitt rikaste material uti anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan. Detta språk sönderfaller äfven i tre hufvud-dialekter, af hvilka en förekommer vid Irtisch, en annan vid öfra och en tredje vid nedra Ob. Mina anteckningar öfver Ostjakiskan inskränka sig till den 959 Itineraria 5osa 1845_49.indd 959 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria två förstnämnda dialekterna och några bland deras varieteter. Öfver den tredje hufvud-dialekten har jag ej varit i tillfälle att utsträcka mina undersökningar, och jag har icke ens ansett det för nödigt, då Hr Reguly, såsom bekant är, uppehållit sig en längre tid hos de Obdorska Ostjakerna och vinnlagt sig om deras språk. Mina anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan äro redan till en del utarbetade och bestå i en etymologie samt en ordförteckning. Under namn af Ostjaker förekommer äfven vid stränderna af Jenisej en folkstam af några hundrade själar, som i språkligt hänseende ej står i något närmare slägtskapsförhållande till de Ugriska Ostjakerna, ej heller till de af mig så kallade Ostjak-Samojederna och ännu mindre till andra kända folkstammar i Sibirien. Till följe af min instruktion har jag äfven sysselsatt mig med deras språk, så vidt tiden och mina krafter det medgifvit. Likaså har jag egnat min uppmärksamhet åt Kottiskan, som är en med Jenisejska Ostjakiskan beslägtad dialekt, men för det närvarande endast talas af några få personerxc. Ehuru icke fullkomligt tillfredsställd med mina anteckningar öfver ifrågavarande språkstam, anser jag dem icke desto mindre vara tillräckliga för utarbetandet af en formlära och ett vocabularium, omfattande begge de nämnda dialekterna. Undersökningen af Samojedernas och de Jenisejska Ostjakernas härkomst ledde mig vidare in på de Turkiska och Mongoliska språkgebiten. Det finnes hos äldre författare uppgifvet, att vid öfra loppet af Jenisej och dess bifloder Abakan, Tuba, Kan, Mana m. m. skulle uppehålla sig strödda Ostjak- och Samojed-stammar under namn af Kojbaler, Matorer, Ariner, Assaner, Kamassintser, Karagasser, Sojoter o. s. v. Då dessa uppgifter i en sednare tid blifvit af Stepanow med allt möjligt eftertryck bestridda, förelades det mig af Akademien xc. I sednaste tid hafva Kotterna, så väl de genuina som de redan förryskade förenat sig till en liten colonie vid floden Agul, der de synas vilja upplifva sitt gamla språk. 960 Itineraria 5osa 1845_49.indd 960 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports att söka utreda det sanna förhållandet och ändteligen lösa den tvistiga frågan. Det visade sig vid mina undersökningar, att de äldre uppgifterna, ehuru i många afseenden obestämda, ofullständiga och missledande, i hufvudsaken likväl voro grundade. Men för att bana mig till detta resultat, nödgades jag taga kännedom af de Turkiska och Mongoliska språken, emedan de omtvistade folken med få undantag tillegnat sig dessa tungomål, men med bibehållande af vissa ifrån de Ostjakiska och Samojediska språken lånade idiotismer och dialekt-egenheter. Mina studier öfver de Turkiska och Mongoliska språken omfatta många särskilda dialekter, tillhörande de folkstammar, hvilka till sitt ursprung äro Ostjaker och Samojeder. Till qvantiteten äro mina anteckningar öfver de Turkiska eller Tatariska dialekterna så vidsträckta, att jag i framtiden hoppas kunna utgifva en Tatarisk grammatik med thy åtföljande text och ordförteckning. Ungefär af samma omfång äro äfven mina samlingar öfver de Mongoliska eller Burätiska dialekterna. I fråga om mina philologiska samlingar må slutligen omnämnas, att jag äfven i Tungusiskan äger materialier till en formlära och ett vocabularium, utarbetade enligt den Njertschinska dialekten. Visserligen är denna dialekt i någon mån burätiserad, men i betraktande af den fullkomliga okunnighet, hvari man intill denna dag befinner sig med afseende å de i Sibirien nomadiserande Tungusers språk, torde likväl mitt ifrågavarande arbete icke sakna allt intresse. Liksom i philologiskt hänföra sig äfven i ethnografiskt hänseende mina rikaste samlingar till Samojederna. Jag har beledsagat denna folkstam i dess hela utsträckning ifrån Altajbergen i söder till Ishafvet i norr, ifrån Jenisej-floden i öster till Hvita hafvet i vester, och det är min afsigt att öfver nämnda stam utgifva en fullständig, ethnografisk beskrifning. Jag lemnar emellertid oafgjordt, om denna beskrifning utkommer på en gång, eller efterhand i smärre afdelningar. Detta arbete kan jag dock troligen icke 961 Itineraria 5osa 1845_49.indd 961 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria företaga mig, förrän mina lingvistiska anteckningar blifvit något så när ordnade. En annan ethnografisk beskrifning har jag varit sinnad att utgifva öfver de Jenisejska Ostjakerna och deras stamförvandter Kotterna. I detta arbete torde äfven komma att ingå ett och annat om Ariner, Assaner, Kojbaler, Sojoter och andra tatariserade grenar af samma stam. Deremot ärnar jag öfver de Ugriska Ostjakerna utgifva en särskild, till sitt omfång något inskränktare beskrifning. Bland Sibiriens öfriga folkslag hafva i synnerhet de Minusinska Tatarerna väckt mitt intresse, så väl hvad seder och lefnadssätt, som isynnerhet hvad deras religiösa föreställningar beträffar. Jag har varit betänkt på att äfven öfver dem utgifva ett ethnografiskt arbete, hvilket synes mig vara så mycket nödvändigare, som de Minusinska Tatarerna i betydlig mån skilja sig ifrån sina öfriga stamförvandter i Sibirien. Om Buräter och Tunguser har jag äfven samlat ethnografiska fakta, men de äro af en mera rhapsodisk beskaffenhet och kunna endast tjena till bidrag för andra fullständigare arbeten. Sånger och sagor har jag företrädesvis samlat hos Samojederna och de Minusinska Tatarerna. De äro upptecknade till en del i original, till en del i öfversättning. Originalerna har jag ärnat bifoga såsom text till de påtänkta grammatikorna; men derjemte är det min föresats att i öfversättning utgifva en större samling af Samojediska, Tatariska och Burätiska sånger och sagor. I archeologiskt hänseende har jag företrädesvis egnat min uppmärksamhet åt de i Minusinska kretsen talrikt förekommande grafkummel och inskrifter. Likartade undersökningar har jag i inskränktare styl äfven anställt i den Sabajkalska nejden. Ehuru obefogad att på förhand orda något i min egen sak, tilltror jag mig dock att med temmelig säkerhet kunna bestämma uppkomsten af en stor del bland ifrågavarande ålderdomslemningar och dymedelst sprida ett ljus öfver den södra Sibiriens forntid. 962 Itineraria 5osa 1845_49.indd 962 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Med förbigående af mitt mythologiska, historiska, statistiska och topografiska material, som jag ännu ej hunnit behörigen granska och genomgå, vill jag ännu erinra derom, att jag städse bemödat mig att förse Akademiens ethnografiska kabinet med fynd och antiqviteter af alla slag, med skilda nationers kostymer, deras verktyg och redskap m. m. Af detta slags föremål finnes hos mig ännu ett litet förråd, som jag är villig att vid anfordran afstå till Akademien. Några Mongoliska manuskripter, dem jag öfverkommit på Burät-stepperna, stå jemväl till Akademiens disposition, så framt de i Bibliotheket saknas. Härmed har jag nu korteligen redogjort för min verksamhet under de resor, för hvilka jag i en mängd af år åtnjutit offentligt understöd. Skulle frukterna af denna verksamhet måhända synas alltför obetydliga, så beder jag den stränge granskaren icke förgäta, att jag haft ett tungt och oländigt fält att bearbeta, samt att jag, frukterna oafsedt, uppå detta fält offrat mitt lifs bästa bemödanden. 963 Itineraria 5osa 1845_49.indd 963 21.8.2019 16:24:13 �A page of M. A. Castrén’s travel diary from 11/23 August 1847. See p. 1393. KK Coll. 539.32 p. 412. �Matthias Alexander Castrén J  R  S F –M  T D  F N E d i t e d, e di to r i a l co m m e nts a nd c om me nta r y by T i m o S a l m i ne n Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 965 26.8.2019 9:55:36 �Itineraria         The mscr belongs to Gunnar Castrén’s family collection in the Archives of the Society of Swedish Literature in Finland (SLSA 1185). It is a book with hard covers and pages of ca. 11.5 x 17.5 cm. The first 117 pages are unnumbered. M.A. Castrén’s pagination begins from p. 118, numbered by him as No. 114. I extend Castrén’s pagination to the beginning of the diary, giving the first pages a technical numbering starting with –3. There are 344 written pages from the beginning of the book and 14 pages upside down from the end as well as one loose sheet with writing (see p. 1125). Castrén seems to have written the beginning of the diary ready for publication, but further on the text assumes the character of field notes. Some parts of the book were published as travel reports. They are shown in the commentary notes. This diary can be read alongside J.R. Bergstadi’s travel diary, published in Rancken 1884. (TS) sommaren ǁ och genom ǁ af ensam ǁ tog There was indeed a Russian military campaign in the Khanate of Khiva in 1839, but the actual reason for postponing the expedition was that answers to the preliminary questions sent by the Academy of Sciences to the GovernorGeneral of West Siberia had not arrived yet and there was no agreement between A.J. Sjögren and K.E. von Baer on how to realize the plan. Branch 1968: 337–340. (TS) rese-/understöd sommaren ǁ 1. ~ på egen bekostnad ǁ 2. ~ på bekostnad af Finska Litteratur-Sällskapet 1839 om sommaren 27 Dagbok ..–.. ☙ [–] ❧ Dagbok 8 /  – 8 / .1 ☙ [–] ❧ 1845. Helsingfors d . Februarii . 2 — Wid min återkomst ifrån en resa till Lappland sommaren3 1838 erhöll jag genom4 Collegii-Rådet Sjögren af Petersburgska Wetenskaps-Akademien ett anbud att deltaga uti en tilltänkt ”linguistisk och ethnographisk” expedition till Sibirien. Med glädje mottog jag detta anbud, emedan jag långt tillförene redan hade beslutit egna mig åt ett comparativt studium af alla med Finskan närmare eller fjermare håll beslägtade språk. Den Sibirska expeditionen blef emellertid lemnad till framtiden, emedan oroligheterna i Chiwa föranledde en militär-expedition, som ensam5 tog alla kronans tillgångar i anspråk.6 Då äfven mitt hopp att ifrån Alexanders-Universitetet i Finland erhålla ett rese[-]understöd7 slog felt, gjorde jag 1839 om sommaren8 en kort resa till Ryska Karelen, samt sommaren derpå till9 norra Österbotten10. År 1841 erbjöd mig wännen Lönnrot att emot ganska förmånliga wilkor blifva honom följaktig under en resa genom Lappland. 966 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 966 26.8.2019 9:55:37 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙ [] Resan före❧togs samma år om hösten, men knapt hade vi hunnit inom Lappska gränsen, förrän jag från Wetenskaps-Akademien i Petersburg erhöll ett förnyade anbud att deltaga i den nu omsider bestämda expeditionen till Sibirien. Tillfälliga omständigheterna fördröjde emellertid äfven denna gång expeditionens afgång, men nu erhöll jag af Finska Statsmedel ett understöd af 1000 Rub[el] Silfver, som satte mig i stånd att på egen hand fortsätta min11 med Lönnrot påbegynta resa. Nu har omsider den dag randats, då jag i egenskap af ledare för den Sibirska expeditionen och utrustad med understöd både ifrån Ryssland och Finland skall anträda min resa i Akademiens tjenst12. Jag har väntat på denna dag, ”såsom flickan wäntar fästman, som ett bördigt år man väntar”, men jag kan qväda med Pohja-dottern:       till […] Österbotten ǁ en resa genom hela Finland Castrén must have made this journey in the summer of 1840, but no diary of it has been preserved. No other texts or notes can either be unambiguously connected to it. min […] resa ǁ mina resor tjenst ǁ ~ till S[ibirien] Kalevala 1841: 174–175; Castrén 2019: 195. Kalewala XV: 122–123, 126–128. “Nyt on lähtöni lähemmä, / Toiwoni toeksi saanut, [– –] En lähekkänä ilolla, / Enkä riemulla eriä, / Tästä kullasta koista, […]” illusoriska ǁ <vissa ~> måste ǁ skall och […] hvila ǁ och få hvila ”Nu är ren min bortgång nära och mitt hopp är nu besannadt, Dock ej vandrar jag med glädje Eller skiljer mig med jubel Bort ifrån det gyllne hemmet”.13 ☙ ❧ Djupt känner ett Finskt hjerta saknaden af hemmets <luft> och denna saknad skingras icke hos mig af illusoriska14 ungdoms-fantasier. Jag vet hvad Sibiriens tundror hafva att bjuda på. Der blomma ej rosor, der sjunga ej lärkar, der klappar intet hjerta af kärlek och fröjd. Blott döden firar der sin skördefest, och (jag känner det i mitt hjerta) ett under måste15 ske, om jag skall undgå den allmänna förstörelsen och16 en gång få hvila mina ben i hemmets mjuka jord. 967 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 967 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria              afskeds-/stunden tomt är mitt ǁ tomt mitt msko-hjerta ǁ hjerta i ǁ med blotta till min ǁ mig till Det […] werlden] ǁ De flesta menniskor i werlden äro komma till rätta ǁ finna sin lust tillhör ǁ åter ~ ytterlighet af mskor ǁ ytterlighet sedan ǁ då dem […] jag ǁ jag älskar dem tagit i anspråk ǁ kostat mig min […] varit ǁ det har varit min föresatts Borgå d. . Mars. Hwad wänskapen smakar ljuf i afskeds[-]stunden17. Wid en resa till Sibirien gör det hjertat så oändligen godt att se sig omhuldad och ledsagad af trofasta och deltagande wänner. Under tre dygn har jag i deras krets njutit skillsmessans smärta. Här är wännen Elias [Lönnrot] ännu med mig, öm och deltagande som wanligt. Men i dag brister den sista länken; huru skall det vara i morgon? ☙ ❧ ☙ Fredrikshamn den  Mars. Tom är min dagbok och tomt18 är mitt hjerta. Hvad annat än tomhet kan också råda i ett m[enni]sko-hjerta19, som för en tom ide nödgats offra opp all den rikedom af fröjder, ett älskande fosterland har att erbjuda. Det är väl sant, att jag har warit oförmögen att i fullt mått njuta af dess fröjder; men jag [är] i detta afseende icke alldeles olik gibibuken. Likasom han är äfven jag nöjd i20 medvetandet, att det goda står till21 min disposition. Också har jag varit lycklig nog att komma i ego af mera, än hvad som kanske belöper sig på hvarje annans lott. Det22 gifves i werlden storätare-folk, som komma23 till rätta i allt hvad Gud ger, men finna ej sin lust i någon ting. Den som ville njuta allt, kan ej njuta något. Jag tillhör24 en annan ytterlighet25 af m[enni]skor. Jag väljer, men stöter det mesta ifrån mig. Hvad som sedan26 återstår, sitter segt vid mitt hjerta. Jag eger få vänner, ❧ men dem27 älskar jag varmt, innerligt, med hela min själ. Derföre har ock min skillsmessa ifrån hemmet varit smärtsam, hjertgripande. Den har tagit28 i anspråk all den mannamod jag eger; min29 föresatts har varit att 968 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 968 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ej30 svigta, men den menskliga svagheten har dock tagit ut sin rätt. Mycken31 oro och strid har herrskat i mitt sinne. Nu har32 jag lugn, fastän detta lugn liknar33 grafvens.    Wiborg den . Mars. ☙ ☙ Det war härifrån, som den Danske Philologen34 för ett par decennier tillbaka med tårfulla ögon blickade tillbaka på det för honom främmande Finland, der han blifvit med godhet och gästwänlighet omfattad. Huru mycket mera skäl till sorg och saknad skulle icke jag ega, då samma ❧ Finland råkar35 vara sjelfva min fosterbygd, men hos mig hafva tårarna redan förrunnit och känslorna begynt lugna sig. Den enda känsla, som nu åter tycks36 wilja arbeta sig upp ur askan af mitt förbrunna, genom tusen strider37 tärda38 hjerta, är det djupa behofwet att fylla mitt mått. Ehvad min själ i svaga stunder äfven månde tänka och känna, lika behof är dock det djupaste  – det kan39 gälla såsom ett motto för hela mitt lifs diktan och traktan. För40 ära och glans har jag ingen känsla mera; jag till och med föraktar all ära, som icke41 är förenad med menniskors vänskap, kärlek och tillgifvenhet för min person. Att arbeta för odödligheten (icke namnets, utan själens odödlighet), är åter en alltför dunkel, abstract och föga mäktig driffjäder. Att verka42 för vetenskap43 och fosterland, dertill är jag icke behöflig. Men ❧ såsom ett förnuftigt wäsen bör ju menniskan ändock söka att efter förmåga tillfyllestgöra sin förnuftiga bestämmelse och rätt handhafva det lilla pund, som kan vara honom förlånadt. Intet44 annat än detta kan bestämma mina handlingar. Om dessa sedan bära någon frukt i verlden, och om de märkas           ej svigta ǁ vara stark Mycken […] herrskat ǁ 1. Många tårar har jag gjutit, många strider har ǁ 2. Strid oro o[ch] ǁ 3. Strid ǁ 4. Mycken strid och or[o] ǁ 5. St[rid] har […] lugn ǁ är det lugnt liknar ǁ ej är olikt Rasmus Rask, who travelled via Finland to Russia and on to India in 1818. Stipa 1990: 295–298. (TS) råkar […] sjelfva ǁ är tycks […] arbeta ǁ will <--> strider ǁ sönderslitande ~ tärda ǁ 1. utmattade ǁ 2. förkrossade kan gälla ǁ är För […] glans ǁ Ifrån ärelystnadens icke är förenad ǁ ej har sin grund verka ǁ 1. åter ~ ǁ 2. arbeta vetenskap och fosterland ǁ vetenskapen och fosterlandet Intet […] detta ǁ Icke någon timlig sällhet, icke det dunkla hoppet om möjlig redovisn[ing] 969 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 969 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria                           verksamhet ǁ h<--> förekomma […] i ǁ tryckas några år i sanning ǁ belöning är ǁ och ~ det […] werlden. ǁ hvad betyder en <mask> mer eller mindre i verlden. Suomi-land; […] dagar ǁ ~. Farväl i Gud The dates are given according to the Gregorian calendar here. den store ǁ Tsar St Petersburg was founded by Tsar Peter I (1672–1725) in 1703. (TS) I dag ǁ För Cf. also Castrén’s description of the same feast in the town of Kola in 1842, p. 366–369. gungar […] o. s. v. ǁ gungar o. s. v. ett folk-lif ǁ folket eleganta spann ǁ hundradetal eleganta vagnar med rika sköna ǁ rik[a] åkande ǁ ~ sjelfva Så […] trofeer ǁ Allt hvad fåfängan förmår åstadkomma, war framsatt till allmänt åskådande. oräkneliga ǁ otaliga Also Bergstadi had the same impression. Rancken 1884: 1–2. bestod af ǁ woro hvarje vagn ǁ enhvar med […] kinderna ǁ med temligen likgiltiga blickar Dessa ǁ De till Jungfru-Stiften (Smolna kloster)  ǁ Jungfru-Stiften The Smolˈnyj monastery for women was founded in 1744 and changed into a boarding school for girls of the nobility in 1764. It was closed in 1917. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 183–188. (TS) begrafnings-/tåg St Isaac’s Cathedral (architect Auguste de Montferrand) had been under construction since 1818 and it ☙ med mitt namn, allt sådant hör till de för mig likgiltiga tingen. Tanken derpå kan icke tillfredsställa mig, ty påtagligt är, att sjelfva den starkaste individs verksamhet45 är så ringa i verldshistorien som droppen i hafvet. Hvad båtar det mig för öfrigt i döden, om äfven mitt namn skulle förekomma46 någon tid efter min hädanfärd i Tyska bok-kathaloger. Man må se saken, huru som hellst; resultatet blir, att hvarje menskligt sträfvande har sin sanning47 uti sig sjelft, är48 ett ändamål för sig. Och der❧före bör medvetandet att hafva fyllt ditt mått vara den enda och sanna belöning för menniskans sträfvanden. En helt annan sak är det, att menniskan såsom wetenskapsman icke utgör hela menniskan. Ett warmt hjertas alla behof kan wetenskapen alldrig tillfredsställa. Hjertat will njuta af lifvets fröjder, men dessa finnas ej i vetenskapen, allraminst i den vetenskap, som läres på Sibiriens tundror. En tillfredsställelse för hjertat hade endast fosterjorden kunnat erbjuda mig. Men häremot protesterade förnuftet; jag följde dess kallelse; jag tog Herakles’ wäg, utan att ega Herakles’ kraft. Kanske har jag missförstått min kallelse; men det49 är en småsak. Jag faller kanske i förtid, men hvad betyder en mask mer eller mindre i werlden! Rajajoki den  Mars ☙ För sista gången farwäl mitt älskade, saknade ljufva fosterland, ❧ du som skänkt mig lifvets första gnista, tändt kärlekens låga i mitt hjerta och wäckt hos mig en hågen till allt ädelt och godt, farwäl du fattiga, arma, missaktade Suomi-land;50 Gud skydde dina dagar! Farwäl! 970 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 970 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Petersburg den . Mars. 51 ☙ ☙ Efter att per fus och nefus hafva banat mig en väg genom tullbommarne emellan Rajajoki och Petersburg hamnade jag i går för första gången i mitt lif uti den stora Kejsare-staden. Min ankomst till Petersburg skedde så sent på aftonen, att jag ej fick erfara det så kallade första intrycket af staden. Så mycket kunde man likwäl i sjelfva mörkret urskilja, att den Wiborgska sidan af staden är en svag sida – ❧ en sida, som icke förtjenar någon gasupplysning. Wanlottad är äfven den P[eter]burgska sidan, ehuru den först grundades af den52 store Peter.53 Straxt wid mitt inträde till den egentliga staden kom jag till mitt logis. I54 dag åkte jag ut på visiter, men blef ingenstädes emottagen. Förfogade mig derpå till Nevska perspectivet för att åskåda Karneval-festen.55 Härvid förekom ingen ting, hvad jag icke redan mångfalldiga gånger sett i Ryska småstäder. Man åker, man går, man ser på en misslyckad Pajazzo, ränner på en isbana, gungar, svänger om jernwagnar o. s. v.56 Något tecken till ett57 folklif kunde jag ej varseblifva. Allt gick ut på att wisa Kejsare-stadens stela ståt. Nevska perspectivet hvimlade af eleganta58 spann, och sköna59 livreer. De åkande60 suto inbäddade i Sibiriska soblar och Amerikanska janotter. Så61 utrustade med rikedomens glänsande trofeer rullade liksom wågor på hafvet, oräkneliga62 vagnar på Nevska perspectivet.63 Bland talet af dem ❧ utmärkte sig i synnerhet en rad, som upptog hela perspectiv[e]t. Den bestod64 af Kejserliga wagnar, förespända hvarje65 vagn med sex sköna hästar och tungt belastade med kuskar och betjenter i röda livreer. Genom de halföppna wagnsdörrarna warsnade man sex     was still unfinished when Castrén visited St Petersburg. The building was completed in 1858. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/ zd/isaak_sobor.html. (TS) A.J. Sjögren noted in his diary on the same day: “7.3.1845 fick jag ett längre besök af Zandt, som hämtade till mig Castrén med dess adjunct Bergstadi och en Pastor Platan, som skall till Sitka. – Sedan med anledning af deras ankomst med Gustaf buden till middag till Zandt. Dervid 1 sup, 3 glas vin, en kopp kaffe och om aftonen 2 koppar the. – Hem ½ till 11.” KK Coll. 209.76 Eph. 7 March 1845. Gustaf Fredrik Zandt (1801–1881) was the vicar of Swedish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// www.helsinki.fi/yli oppi las mat rikkeli/henkilo.php?id=13213. Gabriel Plathan (1809–1887) was to become the vicar of the Lutheran parish in the colony of Sitka in Alaska where he worked from 1845 to 1852. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15766. Gustaf seemingly means Mrs Sofie Sjögren’s (1805–1880) brother, a mine director in Helsinki, later Head of the Department of Mines of the Grand Duchy of Finland Gustaf Fredrik Laurell (1802–1885). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13136. Cf. KK Coll. 209.75 Eph. 4 Aug. 1838; Sjögren 1955: 250. (TS) folkträngseln ǁ både ~ Bergstadi attended an opera performance and seems to have enjoyed it immensely. Rancken 1884: 2. The Imperial Winter Palace at Dvorcovaja naberežnaja 38 (architect 971 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 971 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Bartolomeo Rastrelli, 1762). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/zimniy.html. (TS) Amiralitets ǁ ~ huset The Admiralty buildings on the Second Admiralty Island, Admiraltejskij proezd 1 (arhitects Ivan Korobov 1738, Andrejan Zaxarov, 1823). Прогулки по Петербургу, http:// walkspb.ru/zd/admiral.html. (TS) The General Staff building (architect Carlo Rossi) was built on Dvorcovaja ploščad in 1819–1829. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 17–18. (TS) Monument to Alexander I’s victory over Napoleon in 1812 (A. de Montferrand, 1834), situated in Winter Palace Square. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/pam/ aleksandr_stolp.html. (TS) The Stroganov Palace at Nevskij prospekt 17 (Bartolomeo Rastrelli, 1754). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/nevskiy17.html. ☙  d.  Mars: (TS) There are two Jusupov palaces in St Petersburg, one at Sadovaja 50/A (Domenico Quarenghi, 1793) and the other on the River Mojka (JeanBaptiste Vallin de la Mothe, 1770, A.A. Mixajlov, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ sadovaya50.html, http://walkspb.ru/ zd/moyka94.html. (TS) The Demidov Palace, Bolˈšaja Morskaja 43 (1740s, A. de Montferrand, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/bol_ morskaya43.html. (TS) boningar ǁ hus Nicholas I. hyrkuskars ǁ hyrkuskarnes A.J. Sjögren related on 10 March: “F[ör]m[iddagen] följde jag Castrén på uppvaktningar hos Fuss, Schmidt, Gräfe, Frähn och Köppen, hvarefter han åt hos oss både jungfruliga anleten med66 en gulblek pensions-färg på kinderna. Dessa67 Damer sades tillhöra Mariæ- och Catharinæ-Jungfru-Stiften (Smolna kloster)68 och ega tillåtelse att tvenne gånger hvarje år sålunda visa sig på öppen gata. Processionen ehuru ståtlig och skimrande erinrade dock på ett sorgligt wis om ett begrafnings[-]tåg69. Den for till Isaksplatsen, dit äfven jag mechaniskt åtföljde folkströmmen på trotoirerna. Framkommen glömde jag ❧ snart wid anblicken af Isaks kyrkan70 och Peters bildstad den nordiska karnevalens kalla prosa.71 ☙  I dag gick jag åter ut för att bese karnevalen, men fann både perspectivet och Isaksplatsen mindre talrikt besökta än igår. Alla equipager och fotgångare skyndade nu till Italienska operan kl[ockan] 1 på dagen. Jag åtföljde tåget ända till billet-contoiret, men här hindrade mig folkträngseln72 och måhända äfven en mensklig svaghet för mina 4 Rub[el] Silfver att bereda mig en så dyrköpt njutning.73 Härifrån wandrade jag åter till Isaksplatsen, besåg winter-palatset74, Amiralitets75 och Generalstabens hus76, Alexanders-colonnen77, lät äfven wisa mig Maximilians palats, Stroganoffs78, Jusupoffs79, Dimidoffs80 och flere andra förnäma ädlingars boningar81. Under denna wandring såg jag äfven Kejsaren82 flyga fram ❧ i en liten Kasansk släde, förespänd med en grå springare. Kejsarens equipage var näst de sämre hyrkuskars83 det enklaste och anspråkslösaste, jag såg under hela karnevalen.84 972 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 972 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks d.  Mars ☙  ☙  Lik en Jerusalems skomakare85 har jag i flere dagar irrat omkring Petersburgs gator, utan att känna mig dess mera hemmastadd uti den kolossala Kejsare-staden.86 Jag har icke varit i stånd att få mig en klar bild af Peter[s]burg; allt förefaller mig87 chaotiskt och främmande. Här råder en tryckande stelhet och enformighet; alla byggnader äro så lika hvarandra, såsom hade de blifvit gjorda efter samma mått och mönster. En enda af dessa byggnader förflyttad till ett annat ställe, skulle utgöra dess88 skönaste prydnad, men i Petersburg går hela effecten ❧ förlorad, emedan det89 förträffligaste alltid har bredwid sig ett annat lika förträffligt. Om90 här funnes någon omvexling i styl, byggnader från olika tider, historiska minnesmärken, så skulle troligen ingen stad i verlden kunna täfla med Petersburg; men det evinnerligen sig lika – må det wara huru förträffligt som hellst, skönt är det dock alldrig. Dessutom saknas här, om man äfven partivis betraktar staden, föga originellt; allt wittnar om rikedom, intet om snille. Samma stelhet, som råder i byggnadssättet91, återfinnes äfven i andra92 förhållanden. Allt det nationella har dragit sig tillbaka till förstäderna93 och lustorgen94; in i staden wisa sig blott främmande colonister,95 ❧ skilda från hvarandra till nation, seder, religion, ja äfven till sin politiska öfvertygelser.96 De97 äro lycksökare, som blott ledas af sina privata intressen och alldrig kunna elektriseras af någon allmän ide. Ingen företeelse är98 så wigtig, att den kunde gjuta lif uti denna heterogena massa och wäcka hos den någon allmän rörelse. Det Petersburgska lifvet saknar derföre all färg, all charakter. Man får snart nog deraf.99 frukost och middag. [– –] Emot aftonen sökte jag med Castrén förgäfves Baer och Pletnof och war sedan med honom hos Boehtlingk.” KK Coll. 209.76 Eph. 10 March 1845. Paul Heinrich von Fuss/Pavel Nikolaevič Fuss (1798–1855) was a mathematician and secretary of the Academy of Sciences. Фусс, Павел Николаевич, Wikipedia: https:// ru.wikipedia.org/wiki/Фусс_Павел_ Николаевич. Schmidt most probably means the Dutch-born Orientalist Isaac Jacob Schmidt (1779–1847), specialized in Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43. Gräfe was the classical philologist and archaeologist, academician Christian Friedrich Graefe (1780– 1851). Wes 1992: 121–125. Christian Martin Joachim Frähn (1782–1851) was a German-born orientalist and numismatic. Deutsche biographische Enzyklopädie 3: 430 [Frähn, Christian Martin Joachim]. Karl Ernst von Baer (1792–1876) was a Baltic-German biologist and academician at the Academy of Sciences. Tammiksaar 2009. Peter von Köppen (1793–1864) was a German-born statistician and ethnographer working at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. He was highly interested in circumstances in Finland and had travelled in the Grand Duchy at least in 1835 and 1844, on the latter occasion with Castrén. Castrén had helped him also to collect statistical material about Finland for his work Finnland in ethnographischer Beziehung, published in 1846. Ригер 2009; Haltsonen 1968. Pletnof most probably refers to the poet, literary critic and rector 973 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 973 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria             of the University of St Petersburg Petr Aleksandrovič Pletnêv (1791– 1865). Коровин 2014. Otto von Böhtlingk (1815–1904) was an Indologist and scholar of Sanskrit, later Academician at the Imperial Academy of Sciences. He also had some contacts to Finland and spent several summers in Finland in the 1860s. Deutsche Biographische Enzyklopädie 1: 780 [Böhtlingk, Otto von]; Karttunen 2013: 45. (TS) The ‘Cobbler of Jerusalem’ or the ‘Wandering Jew’ is a mythical figure in the medieval European tradition. He had been cursed to wander all over the world until the second coming of Jesus after mocking him on the cross. Forsgård 1998: 181–188; Hanski 2006: 10–11, 192. (TS) Castrén and Bergstadi seem to have spent their time at least to some extent separately from each other. Rancken 1884: 2. mig ǁ ~ här dess skönaste ǁ den allra herrligaste det […] alltid ǁ det förträffligaste Om här funnes ǁ Skulle här finnas byggnadssättet ǁ det yttre andra ǁ lifwets inre förstäderna och lustorgen ǁ förstäderna On 9/21 March, Bergstadi wrote in his diary: ”Denna benägenhet att preja och bedraga är för en nykomling det vedervärdigaste, […] Snart vänjer man dock sig vid detta, […] Castrén tyckes rätt vara i sitt element då han får pruta, käbbla och munhuggas med Ryssarne. Han tyckes hafva lärt känna sitt folk.” Rancken 1884: 7. colonister, ǁ 1. ~ ock af alla nationer ǁ 2. colonister. Staden saknar sålunda all färg, all character. Stadens Innewånare utgöra en massa af lycksökare, med olika seder, religion och politiska öfvertygelser. De ka De kunna följ och Bergstadi’s description has quite similar tones. Rancken 1884: 3–4.  De […] ide. ǁ 1. De äro mästadels lycksökare, som i stället för att uppoffra sig för Ryssland, vore färdiga att offra Ryssland för sig. Ledda af sina enskildta intressen ǁ 2. Det är klart, att sällskapsla  är ǁ kan wara  In this respect Bergstadi initially had a more positive attitude towards city life. Rancken 1884: 4–6. Sjögren wrote in his diary: “Castrén till frukost. Redan i går hade jag med honom blifvit buden till middag till Köppen. Då wi vid ankomsten dit ännu icke funno honom hem, så gjorde jag med honom ett korrt [sic] besök hos Brosset, som sistone bad oss till middag i Söndag.” KK Coll. 209.76 Eph. 11 March 1845. It means that they visited the French Orientalist, Academician Marie-Félicité Brosset (1802–1880), a specialist in the Georgian and Armenian languages. Already because of shared interests in the Caucasus he had active contacts with Sjögren. Marouis 1956. There are brief notes by Sjögren also on the two subsequent days: “[12 March] Om aftonen med Gustaf hos Castrén och sedan hos Zandt.” [13 March] ”Besök af Castrén. Hos Fuss och Köppen angående hans resa.”  af ǁ om  idkeliga ǁ 1. od ǁ 2. utomordentliga  The Old Michael Palace at Inženernaja 2–4 (Carlo Rossi, 1825). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/mihail_dv.html. (TS)  Den […] palats ǁ Stående midt ibland små, men wackra bygnader dominerar är detta palats wida  Emperor Paul’s Palace, later St Michael’s Castle at Sadovaja 2 (Vincenzo Brenna, 1801). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/mihailovskiy.html (TS) 974 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 974 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  hvilka ǁ som  Sjögren described the day in his diary: “Jag for med Castrén till Ministern i afsigt att få presentera honom och för egen del betacka mig för befordran till Statsråd, [– –] Efter anmälan erhöll jag det svaret, att jag skulle komma en annan dag; han wille nu afhöra dokladen! [– –] Med Sofie och Gustaf buden till Frähns till middagen jemte Castrén. Utom oss äfven Boehtlingk med son.” KK Coll. 209.76 Eph. 14 March 1845. Bergstadi wrote about the evening: “I går skulle vi på aftonen gå till Sirén, men i dess ställe stannade vi hemma, drucko Toddy, sjöngo Bellmanniana och hade utomordentligt trefligt. Ej så våra pannor, som derigenom blefvo störda i sin nattliga hvila ända tills kl. 2 på morgonen. Hoffrén och Åkerblom ökade vår vanliga qvarto. Sedan vi denna morgon med en ypperlig glödgare, den Plathan tillredde, stärkt våra krafter, gingo vi ut att bese Gostinnoj Dwor.” Rancken 1884: 3. According to Rancken 1884: 6–7 they lived at Holmsten’s hotel or guesthouse. Bergstadi was very unpleased with the prices and quality of food and drink there. Bergstadi wrote at least the most of Russian names in Cyrillic script, and the transliterations appearing in the quotations are by Rancken. See Rancken 1884: 75 footnote. Karl Vilhelm Sirén (1795–1866) was the vicar or the Finnish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://  The Hermitage at Dvorcovaja naberežnaja 34 was built for the Imperial art collections and completed in 1787 (Georg Friedrich Felten). The New Hermitage was under construction when Castrén was in St Petersburg. It was completed in 1852. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ dvortsovaya34.html, http://walkspb.ru/ zd/millionnaya35.html. (TS)  The Imperial Academy of Arts at Universitetskaja naberežnaja 17 (J.B. Vallin de la Mothe 1787). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/univer_nab17.html. (TS)  Castrén most probably means the Kunstkamera at Universitetskaja naberežnaja 3 (Georg Johann Mattarnovi & al., 1734). The Kunstkamera was actually a cabinet of curiosities, and it is known as an ethnographic and anthropological museum also today. Прогулки по Петербургу,   www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=12978. They sang songs written by the Swedish poet, composer and musician Carl Michael Bellman (1740– 1795). Byström 1942. (TS) http://walkspb.ru/zd/univer_nab3. html; Castrén 2017b. (TS) tillika […] i audiensrummet ǁ stod i audi[ensrummet] The Minister of Education at the time (1834–1849) was Count Sergej Semënovič Uvarov (1786–1855), who is known as the original author of the official, conservative Russian nationalist ideology (Orthodoxy, Autocracy, Nationality), which he outlined in a memorandum in 1833. According to him, it would lead Russia to develop into a nation of West European type but without revolutions. On the other hand, Uvarov also had a lively interest in classical antiquity and especially worked to develop technical and scientific education in Russia. He was also the President of the Academy of Sciences in 1818–1855. His son Aleksej ☞ 975 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 975 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Sergeevič Uvarov (1825–1884) is known as the Chairman of the Moscow Archaeological Society and one of the founders of Russian archaeology. Whittaker 2004; Пряхин 2005: 70–74. (TS) som ǁ ~ äfv[en] The Imperial Public Library at Nevskij prospekt 37, present-day Russian National Library. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/nevskiy37.html. (TS) flata […] vi ǁ förargligt funno vi det till rätta ǁ ins keine The Ioanno-Bogoslovskij Monastery in Makarovka, Mordovia, is probably meant here. Святая Русь 1: 766. See also the quotation from Sjögren’s diary below. (TS) Stepan Xrap or St Stephen the Permian (1340–1396), who composed the so-called abur alphabet for the Komi Permian and Komi Zyryan languages in the late 14th century. It was in use until the 17th century. История Коми 2004: 211–212. (TS) Castrén and Sjögren saw the collection of Jan Peter van Suchtelen (1751– 1836). He and his son Paul (1788– 1833) were officers in the Russian army in the Russo-Swedish War of Finland 1808–1809 and J.P. van Suchtelen served as Russian ambassador in Stockholm in 1810–1836. His collection also contains also a considerable body of material related to Finland. See quotation from Sjögren’s diary below. National Library of Russia: Dutch Manuscript Material in the NLR, http://expositions.nlr.ru/ eng/ex_manus/netherlands/suhtelen. php; Kauppi – Klinge 2006. (TS) Mscr: der historiskt ǁ verkligt Charles XII (1682–1718), King of Sweden 1697–1718. Nenonen  – Teerijoki 1998: 200–201. (TS) d. . Mars. ☙  ☙  Åter hafva några dagar förflutit under språng och fläng. Jag har sett något mera af Petersburg och derunder erfarit, att Nevska ❧ perspectivet en smula missledt mitt omdöme af100 staden. Fortfarande misshagar mig dess ytterliga regelrätthet och i synnerhet denna idkeliga101 likeformighet, som erinrar, att Petersburg är ett verk af en enda tidsålder och snart sagdt en enda vilja, samt dertill af en despotisk vilja, som i stela drag öfverallt intryckt sin befallande physiognomie. Dock finnas här äfven många saker, hvilka man med glädje och förtjusning åskådar. Bland bygnader har i synnerhet Michaelspalatset102 behagat mig. Den103 utmärker sig framför andra palats genom en smakfullare architectur, en så att säga: lättare styl, men är tillika så colossal, att den fritt beherrskar hela den närliggande platsen. Man blir glad  ❧ till sinnes, när man ifrån Pauls mörka, klosterliga palats104 kastar ögat på Michaels ljusare boning och kan derwid ej underlåta att erinra sig fadrens och sonens olika lynnen, hvilka105 här på ett charakteristiskt wis uppenbara sig. – Utom Michaels palats har jag äfven upptäckt några privata hus, som i högsta motto behagat mig. Men den öfvertygelsen står ännu fast hos mig, att om Petersburg är en verkligt skön stad, så är det om sommaren.106 976 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 976 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  d.  Mars. ☙  ☙  Jag har allaredan besökt eremitaget107, konst-akademin108 och konst-kabinettet109. Då jag i dag tillika110 med Sjögren i audiensrummet wäntade att få tillträde till Ministern för Undervis❧ningen111, blef jag tillfälligtvis bekant med en ung litteratör, som112 ville uppwakta Ministern med sitt nyaste arbete. Denna man var Bibliothekarie och inbjöd oss på det stora Kejserliga Bibliotheket113 för att der påse ett gammalt manuscript med okända charakterer. Så gerna vi antogo inbjudningen, likaså flata114 blefvo vi, att denna gång ej kunna komma till115 rätta med vårt ABC. Och likväl upplyste en i margo tecknad anmnärkning, att språket, hvarpå boken blifvit affattad, sannolikt är någon Finsk (kanske Tscheremissisk) dialect. Författaren till ifrågawarande skrift har varit Munk och föreståndare för klostret Bogoslovskij ej långt från Makarieff116. Anmärkaren förmodar, att äfven han han (författaren) tillhört något Finskt folkslag. Det wissa är, att Munken uttänkt ett nytt alphabeth för det ❧ språk, han begagnade, likasom äfven den helige Stephan uppfann nya charakterer för Permskan.117  – Under min wandring i Bibliotheks-rummen stötte jag tillfälligtvis på en samling af Svenska manuscripter.118 Den war för ingen [del]119 obetydlig och många här befintliga handlingar tycktes ega ett historiskt120 wärde. Jag anmärkte bland annat tre folioband af Svenska handlingar, hvari förekommo många bref af Carl XII121 till bref, Nystädska Polen, Bonnewals122 freds-<puncter>123 m. m. Äfven fann jag här Gyllenkrooks124 beskrifning om Carl XIIs uppbrott ifrån Sachsen125, belägringen af och slaget vid Pultava126 o. s. v.127      Claude Alexandre de Bonneval (1675– 1747), a French officer, later general and pasha in the service of the Ottoman Empire. Converted to Islam and adopted the name Humbaracı Ahmet Paşa. Gorceix 1954. (TS) The Treaty of Uusikaupunki (Nystad) in 1721, which ended the Great Northern War and in which Sweden had to cede to Russia large areas in both Livonia and Finland. Nenonen – Teerijoki 1998: 554–555. (TS) Major, later Lieutenant General, Axel Gyllenkrok (ca. 1664–1730) who took part in the Great Northern War in Livonia and Poland with King Charles XII. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=2621; Nenonen – Teerijoki 1998: 504–505. (TS) The war was waged in Saxonia in 1705–1706 and resulted in the abdication of August II, King of Poland, in the Treaty of Altranstädt. Nenonen  – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) King Charles attempted to attack Russia via Ukraine but the Swedish army was beaten after it had sieged the town of Poltava in summer 1709. King Charles fled to Turkey. Nenonen – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) Sjögren wrote: “Middagstiden ånyo med Castrén hos Ministern, som nu emottog oss och det med mycken artighet. Vi stötte der tillsammans med Gottwald, som bad mig följa till stora Bibliotheket för att bese ett MS, som man ej wisste uti hvilket språk det vore. Enligt en Rysk påskrift skall det wara af Makarij Beltowadskij och Permisk, Ostjakisk eller Tscheremissisk. Troligast kanske det sistnämnda att dömma efter det Makarjefska klostrets 977 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 977 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria läge, hvarifrån det ursprungligen skall förskrifva sig. Äfven skriften är emedlertid alldeles obekant och boken således en så mycket större märkwärdighet. Tillika besåg jag der med Castrén en liten samling af Swenska handskrifter ifrån Grefve Suchtelens bibliothek ditkomna.”  finnas ǁ äro de  i […] kretsen ǁ 1. inom den wetenskapliga werlden ǁ 2. inom den wetenskapliga kretsen  omöjligt […] försiktighet. ǁ 1. omöjligt. Man bör framför allt taga sig ǁ 2. omöjligt. Här gäller bibelens ord: ”varan spaka som dufvor och slugg som ormar” på alla l  så måste ǁ händer det  hvad ǁ det  för […] veta ǁ framför allt weta att  beröm ǁ för ~  dagens frågor ǁ något  intresse ǁ ut  Sjögren: “Till middagen med Castrén hos Brosset, hvarest jag också tillbragte aftonen.” KK Coll. 209.76 Eph. 16 March 1845.  ”Tag […] Ert ǁ ”Tag er wäl i akt, Ert  On 28 July 1844, the literary newspaper Das Ausland wrote that there are attempts to develop a Finnish nationality as opposed to the Russian and Swedish ones and the Russian government promotes these attempts by supporting all kinds of research of Finnish culture, ‘as many people claim’, to break down the Swedish national identity of the higher and middle classes. The work of Lönnrot and Castrén was mentioned as an example of these Finnish-national studies. According to Finnish refugees in Sweden, Russia had recently lost some of the loyalty of Finland, gained since 1809, and the moral ties linking Finland to Sweden den . Mars. ☙  ☙  Under min korta vistelse i Petersburg har jag redan gjort bekantskap med de flesta bland Akademiens medlemmar ❧ samt dessutom en stor mängd af stadens öfriga litteratörer. Bland de förra finnas128 många Pedanter, och bland de sednare många dilletanter. Wisst träffas här en och annan redlig wetenskaps-idkare samt till sin personlighet intagande man; men äfven i129 den litterära kretsen råder en qvaf och tryckande athmosfer. Ett fritt meddelande är omöjligt130 – wid hvarje samtal iaktages den yttersta försigtighet. Tredje man får alldrig omnämnas, hvarken i god eller ond mening. Ty emedan hvarje corporation är delad i partier, så131 måste naturligtvis allt hvad132, som behagar en, misshaga en annan, och ett förfluget ord blir här icke ❧ ostraffadt (Expertus novi). I fråga om dagens tilldragelser må man för133 sitt lifs skull veta iaktaga det episka lugnet, och alldrig förråda sin egen mening, hurudan den ock må vara. För tadel blir man brännmärkt, beröm134 blir man misstänkt. Wisar man det allra ringaste intresse för dagens135 frågor, då är saken ovilkorligt sjuk. Man bör med ett ord låtsa frånwaro af intresse136 och öfvertygelse, för att få andas Petersburgs milda luft. Jag för min del är glad att såsom en frivillig få resa härifrån till Sibirien; annars skulle jag komma dit som en deporterad.137 978 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 978 28.8.2019 14:15:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samma dag ☙  ”Tag138 Er wäl i akt (”Nehmen Sie sich im Acht”), Ert namn förekommer i en Tysk Tidning (Ausland). Ni står med Lönnrot i spetsen för ett Finskt partie, som ❧ arbetar emot den Ryska politiken!”139 Med dessa ord hellsades jag af en person, tillhörig Ministeren. Jag frågade min rådgifvare i största förtroende, om det vore möjligt att få utgifva en i m[anu]scr[ipt] färdig Tscheremissisk Grammatica140. Detta lofvades; jag bugade mig af tacksamhet och tånkte: hvilka gyllene privilegier har ej menniskan i det Ryska Riket?” P[eters]burg d.  Mars. ☙  ❧ ☙  Ändteligen har Gud beskärt mig med en fridag, och jag vill begagna den för att kasta en lugn blick tillbaka på den tid, då våra förfäder ännu sutto såsom herrar på den plats, hvarest sedermera den Ryska örnen bygt sitt infama näste141, neml[igen] det nuwarande Ingermanland. Utan att ega några tillförlitliga historiska wittnesbörd om Finnarnes fordna bostäder, kan man dock med temmelig säkerhet antaga, att de redan tidigt woro delade i tvenne stammar: 1o den norra eller Karelska, 2do den södra eller Tavastländska. I följe af särskildta dels kända dels okända orsaker sönderföll hvardera stammen under tidernas lopp i många142 från hvarandra till språk och seder något afvikande grenar. Såsom sådana smärre utgreningar af den Tavastländska stammen har man antagit: 1. Wesser143 2. Watjalaiset l. Wadjalaiset (Voter[)], 3. Ester och Liver, 4. Tavaster. ❧ Bland dem voro enligt Sjögrén Voterna Ingermanlands första invånare. De kallas af Ryssarne after a thousand-year connection have not been broken. Das Ausland 210/1844: 837 (Finnland). It is noteworthy that Das Ausland published a brief item about Finnish nationality already on 9 April. Das Ausland 100/1844: 400 (Finnische Nationalität). Furthermore, it continued on 16 August 1845 by claiming that the Finns are willing to evoke national feelings among the Finnic tribes of northern Russia. This article was also in Swedish by Snellman in Saima on 16 Oct. 1845. Das Ausland 228/1845: 909 (Die finnische Literatur); Saima 42/1845 (Sträfvandena för Finska Litteraturen sedda med Tyska publicistiska ögon). (TS)  Grammatica ǁ Grammatik Castrén’s Cheremis (Mari) grammar was published in 1845 (Elementa grammatices tscheremissae). See the volume on the Mari language in this series. See also Castrén’s letter to Elias Lönnrot, 29 Apr./11 May 1845 in the volume of letters in this series. (TS)  St Petersburg. (TS)  många […] afvikande ǁ flere särsk[ildta]  Wesser ǁ ~ vid Bjelosero 979 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 979 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  låta förmoda ǁ göra det  ega ǁ ros  Kattila (Fi.)/Kotly (Ru.) is situated at N59°36′13″ E28°45′10″. (TS)  Schlüsselburg (Šlisselˈburg)/Orešek/Pähkinälinna (in different periods of time known also as Noteburg and Petrokrepostˈ). (TS)  The district of Carskoe Selo. Рихтеръ 1903: 816. (TS) Tschuder, hvilken benämning äfven tilldelas Wesserna wid Bjelosero. Sjelfva den inhemska benämningen Vadjalaiset (af вода) synes blott vara en öfversättning af ordet Wesser (stammen: vesi, vesj).i Både öfverensstämmelsen i namnet och till en del äfven de locala förhållanden låta144 förmoda , att Voter och Wesser ursprungligen utgjort en enda sammanhängande folkstam. Detsamma tror sig Sjögrén äfven finna bekräftadt genom språket. Votiskan är en med Finskan nära beslägtad dialect; den innehåller många egenheter lånade ur Karelskan, men skall derjemte äfven ega145 mycken slägtskap med Tschudiskan. Den Votiska folkstammen har nu sammansmält till ett ringa tal, af hvilka hvaraf de fleste äro boende i Kattila socken146 af Narwa-Härad. Deras fordna land (Ingermanland) bebos för det närvarande af Finnar, som tillhöra en annan stam, neml[igen] den Karelska. De äro: ☙  ❧ 1. Ingrikot, Ingrer, Ижоры, Ижорци 2. Savakot 3. Äyrämöiset. Alla dessa grenar bo om hvarandra uti kretsarne St Petersburg, Schlüsselburg147, Sophia148, Oranienbaum, Jamburg och Narwa. Bland dem äro Savakot och Äyrämöiset rena Finnar samt till religionen Lutheraner. Äfven med afseende i. Denna benämning afser folkets bostäder vid Bjelosero. Att taga sig ett namn af något närbeläget wattendrag, är hos de Finska stammarne ganska vanligt. Så betyder Mordva ett folk vid wattnet, Chondy-chuj, Ostjaker, Isvajas Isma-flodens bebyggare (Syrjäner) m. m. Ursprungligen synas Finnarne i likhet med många andra obildade folkslag hafva kallat sig menniskor, t. ex. Mort hos Syrj[änerne]. 980 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 980 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  å språket och sederna komma de hvarandra ganska nära. Hvad deras benämning angår, härledes ordet Savakko ur Savo, hvartill den Ryska di[mi]nutiv-ändelsen ko (kko) sedan blifvit fogad. Härigenom uppstod ordet Savokko, som enligt det Ryska språkets lynne blef Sawakko. Äyrämöiset härleder Sjögren ur Äyräpää, som är en socken i Wiborgs län. Denna härledning af ordet står i sammanhang med följande hypothes. Då Ryssland vid fredslutet år 1323 till Sverige afträdde ❧ Äyräpää-, Savolax- och Jääskis districter, skulle Savakot och Äyrämöiset hafva utvandrat till149 nuwarande Ingermanland och blifvit stamfäder åt150 de tvenne folk-grenar, som under151 samma namn ännu fortlefva i P[eters]burgska Guvernementet och sedermera genom colonister från andra orter betydligen tilltagit. Enligt denna hypothes äro Savakot och Äyrämöiset till sitt ursprung Karelare, hvilket äfven genom deras språk fullkomligen bekräftas.152 Af enahanda ursprung äro jemwäl Ingrikot, hvarföre de äfven af Woterne benämnas Karjalaiset. Uppenbart utgör sjelfva språket en dialect af Karelskan, ehuru den efterhand blifvit uppblandad med främmande idiotismer. Till153 förklarande af namnet154 Ingrikot åberopar Sjögrén det faktum, att Olof Skötkonung155 förmälde sin dotter Ingegerd med Furst Jaroslaw156, samt att dottern ❧ wid detta tillfälle i157 förläning förbehöll sig Aldeigioburg158 med159 det närliggande Jarladömet160, det närvarande Ingermanland. Denna hypothes är högst sannolik, emedan namnet Ingerin maa endast kan härledas ur det Svenska Ingrid eller Ingegerd. Ingrer (Ижоры) nämnas icke i äldre Ryska krönikor. Bland Finska stammar förekomma tidigast omnämnda Jemer och Voter. De     till ǁ ifrån åt ǁ fö[r] under ǁ seda[n] This interpretation has remained valid. Sihvo, P., 1991: 180. (TS)  Till förklarande ǁ Beträf[fande]  namnet ǁ benämn[ingen]  Olof Skötkonung (d. ca. 1022) was king of Svealand in Sweden until ca. 1022. Nenonen – Teerijoki 1998: 367. (TS)  Jaroslav I Vladimirovič (974–1058), Prince of Rostov and Novgorod, from 1019 Prince of Kiev. Nenonen – Teerijoki 1998: 867. (TS)  i ǁ såsom  Aldeigjuborg or Staraja Ladoga on the River Volxov at N59°59′50″ E32°17′51″. (TS)  med ǁ wid  Jarladömet […] Ingermanland. ǁ Jarladömet. Så mycket är åtminstone säkert 981 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 981 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria   år ǁ redan Vseslav Brjačislavič (d. 1101), Prince of Polock (in the present-day Belarus) in 1044–1101, known also as a sorcerer or seer. Назаренко 2006. (TS)  emot ǁ och  utanför ǁ vid  Mentioned in the First Novgorod    Chronicle both in its older and newer versions, Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/ novglet/novg01.htm. (TS) Jemerna […] dem ǁ 1. Jemerna omnämnas första gången uttryckligen år 1079, då Jaroslaw, Wladimirs son företog ett tåg emot dem. ǁ 2. Jemerna nämnas med detta namn första gången år 1079, då Jaroslav, Wladimirs son, företog ett tåg emot dem till Gleb Svjatoslavič (ca. 1052–1078) was Prince of Tmutarakan and Novgorod ca. 1067–1078. Tmutarakan is on the Taman Peninsula on the Black Sea and was subordinate to Kievan Rusˈ. Котляр 2014. (TS) Castrén is mistaken as far as the events of the late 1070s are concerned. The Novgorodians expelled Gleb Sviatoslavič in 1078, who fled to Zavoločˈe and was killed there by the Chuds in the same year. No attack against the Yems took place. Котляр 2014. There is one earlier mention, though, both in the Russian Primary Chronicle or so-called Nestor’s Chronicle and the First Novgorod Chronicle, referring to 1042 when Vladimir Jaroslavič attacked and conquered them. Лаврентіївський літопис, http://litopys.org.ua/lavrlet/lavr07.htm; The Russian Primary Chronicle: 138; Новгородський перший лiтопис, http://litopys. org.ua/novglet/novg01.htm. It is related by Sjögren 1832: 264, but for ☙  ☙  sednare omtalas år161 1069, då de förenade sig med Fursten Vseslaw af Polotzk162 emot163 Novgorod och ledo ett förfärligt nederlag utanför164 stadens murar.165 Jemerna166 nämnas med detta namn första gången år 1079, då Glieb Svätoslavitsch167 anföll dem i Savolotschje, d. ä. nordost om Ladoga.168 ❧ Sedan herrskar om Jemerna en allmän tystnad allt intill år 1142, då de gjorde ett fientligt anfall i169 Novgorodska området vid Ladoga, samt dervid blefvo slagna af landets förenade innevånare och förlorade 400 män.170 Hvarifrån Jemerne kommo, upplyser ej krönikan. Man finner dock af ofvananförda yttrande, att de ej171 bodde wid Ladoga. Förmodligen hade de nu dragit172 sig inåt Finska området samt der råkat i contact med Karelare, hvilka inträngde ifrån norr långsmed vestra sidan af Ladoga ända till Finska viken och sålunda söndersprängde den Tavastländska stammen.173 Karelare omnämnas första gången år 1143, då de säges hafva företagit sig ett tåg emot Jemerne.174 Sjögrén förmodar med skäl, att Jemernes tåg det nästföregående året gällt de nu redan vid Ladoga sjö bosatta Karelare, hvilka175 för att hämnas sin lidna oförrätt ❧ i förening med sina nabor: Ryssarne angrepo Jemerne i deras eget land. Dessa Karelare voro enligt Sjögrén (hvarur närvarande framställning är lånad) Ingrernas stamfäder. Namnet Ingrer war i sednare176 hälften af 12 århundradet allmänt bekant i Sverige. I början af XIII århundradet förekommer177 namnet Ingaria äfven hos Henrik Letten.178 I en Påflig bulla af år 1230 nämnas Ingrer tillika med Karelare, Lappar, Woter (Sjögrén, p. 66.). Derefter förekomma Ingrerna179 ofta omnämnda, och180 i en Påflig bulla, utfärdad [1255]181 af Alexander 982 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 982 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  den IV skiljes Ingermanland uttryckligen från Karelen och Watland (Sjögr[én] 68).182 I Ryska krönikorna framträder183 ordet Ижера184 (Ingera, Igera, Ishera) för första gången år 1240 eller 1241. Ishera är namnet185 på floden, och invånare kallas Ижеряне, ❧ hvilka uttryckligen skiljas från Esther, Karelare och Voter.186 – – – – – d. . Mars. 187 ☙  ❧ ☙  Tidigt på morgonen åkte jag ut i dag till den Petersburgska sidan af staden. Kölden var stark och på floden blåste en vind så skarp, som på Samojediens tundror. Genomfrusen kom jag till Botaniska trädgården188, der jag helt189 oförmodadt befann mig i en blomster-verld, som hade kunnat pryda ett orangerie i söderns warmaste länder. Här funnos blomster af olika climat, hvilka drefvos fram i190 olika wärme-grad. Man gick genom grönskande alleer, der rosor, röda och hvita, omsväfvade den gående. Här och der fanns wid sidan af de långa al[l]eerna en inbjudande häck191, der man kunde hvila sig och njuta wid192 åsynen af doftande blomster. Allt detta på en kall vinter-dag. ❧ Ifrån Botaniska trädgården åkte jag, efter ett besök hos Akademiens Vice-President Furst Dondukoff Korsakoff193, till Vetenskaps-Akademien, besåg här de zoologiska194 och ethnographiska, myntmedalje- och mineral-samlingarna, samt fördes slutligen till ett kabinett, der jag plöts[l]igt195 fann mig förflyttad till Egyptens forntid. Tak och wäggar woro prydda med idel Egyptiska målningar och gravyrer, bilder och hieroglyfer. På golfvet lågo talrika mumier196 sådana de för årtusenden tillbaka blifvit nedlagda i sina grafvar. Ingen ting erinrande om det närwarande some unknown reason Castrén neglects it. Concerning the events of 1079, Sjögren 1832a: 266 cites the First and Second Novgorod Chronicle. Sjögren 1832a: 282 and Sjögren 1832b: 591 place the Emˈ in the District of Tixvin and considers them to be a different people than the Emˈ mentioned in 1042, which may be why Castrén excluded them. (TS)  i […] området] ǁ emot Novgorod  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. (TS)  ej ǁ nu mera ~  dragit ǁ trängt  The pogost of Emca on the river of the same name, a tributary of the Dvina, east of Lake Onega has been proposed as a possible are of origin of the Emˈ or Jamˈ tribe It has also been suggested that Emˈ/Jamˈ could mean Western Finns in general. Uino 1997: 193; Едовин 2007. (TS)  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. Uino 1997: 192–193 has noted that the term Korela is in the plural, thus meaning people, as also Castrén translates it here. (TS)  hvilka ǁ samt att dessa  sednare hälften ǁ medle[t]  förekommer ǁ omn[ämnas]  Heinrici Chronicon XXV.6 (p. 278/ 279). (TS)  Ingrerna ǁ Karelarne  och ǁ men <--->  Mscr: 1225  Castrén cites Sjögren 1833, in which the original documents are referred to. Castrén apparently based his conclusions solely on Sjögren. (TS)  framträder ǁ finn[es]  Castrén originally wrote Ижора and replaced the o with an e.  namnet ǁ benämning 983 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 983 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  Новгородський перший лiтопис,  http://litopys.org.ua/novglet/novg24. htm (TS) Castrén did not make any entry for 6/18 March, but Sjögren wrote in his diary: ”F[ör]m[iddagen] med Gustaf och Castrén i Ethnografiskt Museum och sedan med den sistnämnde i Committéen, för att höra åt, om han kunde utfå sina penningar. Derom sade man sig ännu icke hafva fått någon föreskrift. [– –] Om aftonen besök af Akademikerna Graefe med 2 döttrar, Boethlingk med fru, Professor Preiss, Sirén med fru och dotter, Castrén med Bergstadi, fru Vater, Bernhardi och Pastor Zandt.” KK Coll. 209.76 Eph. 18 March 1845. Bergstadi stated on 9/21 March: “I det föregående glömde jag uppteckna att vi den 6 (18) om aftonen voro hos Statsrådet Sjögrén. Der voro: Gräffe, Bötling, Prüss, Bernhardy, Zandt, Sirén, Castrén och jag. Rancken 1884: 6. Gräffe again means C.F. Graefe. Peter Preuss (Petr Ivanovič Prejs, 1810–1846) was a Russian Slavic scholar. Шиловъ 1905. (TS)  The Botanical Gardens are situated on Aptekarskij Island and developed gradually during the 18th century. They were named the Imperial Botanical Gardens in 1823. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/sad/botanicheskiy_sad.html. (TS)  helt oförmodadt ǁ (mirabile dictu!)  i […] wärme-grad ǁ i wärme-grad  häck ǁ l<---->  wid ǁ af  Prince Mixail Aleksandrovič Dondukov-Korsakov (1794–1869), Vice President of the Academy of Sciences in 1842–1852. Шумков 2007: 263. In his letter to F.J. Rabbe on 10/22 March 1845, Castrén stated that both Count Uvarov and Prince       Dondukov-Korsakov had met him in a friendly tone. See the volume of letters in this series. According to Sjögren, they visited Prince Dondukov-Korsakov on the next day, 20 March. It is probable that Castrén did not write his description immediately and remembered the date incorrectly. (TS) zoologiska ǁ ~, mineral[ogiska] plöts[l]igt ǁ helt ~ mumier ǁ ~ i sina kistor, så wäl bewarade med undantag ǁ utom Прогулки по Петербургу, Marble Palace at Millionnaja 5 (Antonio Rinaldi, 1785). http://walkspb.ru/zd/ mramorniy.html. (TS) Also Bergstadi had been invited, but he did not get to know about the invitation until the next day. He described his day and Castrén’s relation as follows: “I går var jag med Sillman hos Alexander Lange. Aftonen passerade vi hos Hoffrén. Derpå gingo vi till Klée, åto der qvällsvård och drucko Champagne jemte den allmänt beprisade Capitain Starck. Först kl. 5 om morgonen kommo vi hem. Plathan var illa knäckt. I dag fick jag veta att jag till i går var bjuden till Akademikern Gräffe, och det var en stor förlust att jag först efteråt fick underrättelse derom, ty hade jag varit der, så skulle jag fått vara honom följaktig till Akademiens konstsamling, Eremitaget och Marmorpalatset. Gubben hade varit mycket bös öfver att jag uteblef. Castrén hade mycket att förtälja om de rariteter han der fick skåda, isynnerhet om de Egyptiska kamrarne.” Rancken 1884: 6. It can be speculated whether Castrén had intentionally left Bergstadi unaware about the invitation or whether he had not got to know 984 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 984 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks        att det wore onödigt att ifrån Beresof söka framtränga genom den öde sträckan directe till Turuchansk i stället för att resa dit beqvämare den stora vägen öfver Jeniseisk. Emedlertid tycktes han blifva sinnad att återkalla, hvad han sagt, då vi anmärkte, att på samma sträcka lemningar af en gammal stad Mangaseja befinna sig med en egen stam vid floden Tas, om hvars ursprung och klassificering man är i ovisshet. [– –] Om aftonen war jag med Gustaf till förströelse faren till Castrén och till Sirén, [– –].” He continued on 21 March: “Jag hade i går budit Castrén med sitt resesällskap (Candidaten Bergstadi och den till Sitka resande Pastor Platan), äfvensom Sirén och Zandt till middag. Tillfälligtvis kom äfven förut enkefru Norrmann på besök och måste derföre bedjas att qvarstanna.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 March 1845. Bergstadi wrote on 10/22 March about the night of 21 March: “Den gåriga aftonen tillbragte vi ganska angenämt hos landsmannen Jernström i sällskap med Ekman d. y. och Lange. Derpå gingo vi till Fürst.” Karl Johan Knut Jernström/Järnström (1809–1861) was a Finnish-born officer (Captain) in the Russian army. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14911. “Ekman Jr” was most probably Magnus Georg Ekman (1815–1876) who was a non-commissioned officer in the Russian army. He was referred to as Jr because of his elder brother Johan Julius Ekman (1810–1867), working at the office of the Minister-Secretary about it himself until the previous day, when Bergstadi was spending time with his friends, but there is no evidence in either direction. Sjögren attempted to get information about the necessary documents: “Hos F[uss] för att efterfråga, huru långt det lidit med Castrénska affären. Han hade icke ens ännu skrifvit om Dokumenter för honom, ej anseende saken för så pressante! Om aftonen var jag med Castrén hos Akad[emiker] Gräfe, dit buden af honom i går.” KK Coll. 209.76 Eph. 19 March 1845. (TS) närliggande ǁ krin[gliggande] fart ǁ ilande brådska släpar ǁ sam nästan ǁ jem[god] hufvud ǁ ~ – det är sannt Castrén quotes here a line from Horace’s (Quintus Horatius Flaccus, 65 BCE–8 CE) epistle The Art of Poetry: ‘Parturient montes, nascetur ridiculus mus!’ (Epistles II.3.139). It derives originally from one of the Greek author Aesop’s (ca. 650–520 BCE) fables. Aesopica, http://mythfolklore. net/aesopica/perry/520.htm; Horatius 1900: 174. (TS) There is no description by Castrén of their last three days in St Petersburg, but both Sjögren and Bergstadi made notes during them. On 20 March, Sjögren noted (cf. Castrén’s note on 19 March with commentary): “Tidigt om f[ör]m[iddagen] var jag faren med Castrén till Fursten. Han emottog oss på sitt vanliga sätt med mycken artighet och underhöll sig, oaktadt han var i begrepp att fara ut, en stund med honom, i det han gjorde honom hvarjehanda frågor öfver hans förra resor, Samojederna och Ostjakernas lefnadssätt med mera. Dervid var dock det yttrandet charakteristiskt nog, ☞ 985 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 985 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria of State for Finland in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli, http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=15051, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14348. Alexander Lange was Bergstadi’s childhood friend. Rancken 1884: 6. Sjögren on 22 March: ”Castrén’s nödvändigaste Documenter – Akademiens Memorial och Podoroshnan  – skickades ändtligen till mig ifrån Kansliet och jag var på vägen att i sällskap med Gustaf föra dem till honom [– –] när vi mötte Castrén på gatan och derföre vände om. – Vi följde honom sedan hem och gjorde derjemte en lång promenad. Under det vi woro hos honom, skickade hans wärdinna att bedja mig komma upp till sig. Hon yttrade dervid sin önskan att få bibehålla C[astrén] ännu qvar åtminstone till morgon afton om ej till måndagsmorgon och bad mig med Gustaf i morgon komma till dem att deltaga i afskedsmiddagen. [– –] Om aftonen sökte jag förgäfves Köppen och var sedan faren till Castrén, med hvilken jag drack thé hos Siréns.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 March 1845. On Sunday, 11/23 March, Bergstadi related their activities on Saturday night: “Gårdagsaftonen voro vi hos Soldan jemte Aqvilander och Neovius. Bellmaniana och andra sånger, intressanta och underhållande samtal gjorde aftonen treflig och angenäm. Castréns porträtt måladt i olja var annars väl lyckadt, men munpartierna voro ej enligt originalet. Lönnrot var sig förvånande lik. Det skall lithografieras.” Rancken 1884: 8. Soldan probably means Karl Erik Soldan (1811–1870), later Dr. ☙  med197 undantag af mina förare, som wäckte mig ur mina betraktelser genom en erinran att ❧ gå. Jag förfogade mig till Eremitaget och Marmorpalatset198, samt betraktade ännu en gång allt det herrliga, som här finnes hopadt både ifrån antiken och den moderna tiden.199 d.  Mars. ☙  Huru liten förfaller ej menniskan, sedd ifrån tornet af Isaks-kyrkan, då den närliggande200 platsen hvimlas af hundradetal bytingar, hvilka ledda, en hvar af sina småbestyr, hasta med fart201 öfver torget. Att döma af deras brådska, tyckes hvar och en af dem hafva något af särdeles vigt att fullborda, men monne väl den minsta grand, som myran släpar202 i stacken, kan deri hafva så litet att betyda, såsom de der mennisko-barnens wigtigaste tankar i historien. Jag betraktade äfven härom dagen en artig samling af apor i ett museum. När jag successivt  ❧ hade genomgått dem alla och härwid anmärkt den ringa olikhet som i yttre motto skiljer detta djur i dess högsta potens ifrån menniskan, höll jag det för möjligt, att den bästa apa äfven i andelig mon kunde vara nästan203 jemgod med den sämsta menniska, t. ex. bland de Samojeder. Men denne apans broder, hvad tycker han sig icke vara för en hög och förnäm herre på jorden. Hvad mig sjelf beträffar, är jag en narr, liksom alla de andra. Stora planer hvälfver jag i mitt hufvud204; men då jag tillika beräknar måttet af min förmåga, så blir det sannolika resultatet af min[a] wackra tankar något, som kan uttryckas genom den gamla frasen: Parturient205 montes, nascetur etc.206 986 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 986 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 33 ❧ Resan ifrån St Petersburg till Kasan. Kasan den 10 Aprill. ☙ 34 ☙ 35 Efter207 att hafva ombesörjt mina wigtigaste angelägenheter i P[eters]burg, anträdde jag d. 12/24 Mars fortsättningen af min Sibiriska resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus, korteli­ gen en Måndag, som är en af de dagar i weck­ an, på208 hvilka man i Ryssland icke gerna fö­ retager sig en resa. Under denna förewändning sökte mina wänner209 på det enträgnaste för­ må mig att210 ännu qvarstadna en dag i Peters­ burg; men ”tjensten går framför allt”, säger ett Svenskt ordspråk, och mig gör det ett werkligt nöje att alldeles i salig Kants211  ❧ anda offra mina njutningar på pligtens altare. Undfäg­ nad212 med en god frukost och ömma menni­ skors välsignelser satte jag mig alltså på den bestämda dagen uti en släde, som utom mig äfven herbergerade min reskamrat B[ergstadi] och Sitkafararen Pastor Plathan. Med tre snab­ ba hästar, en god kusk och en lätt släde hop­ pades jag uti en snabb och munter färd finna en afledning för wissa känslor, de der uti ögon­ blick, sådana som det närvarande, ogerna213 låta blanda bort sig; men214 straxt utanför Moskovska tullen bragte den fatala Måndagen öfver mig ett odrägligt yrväder215. I en väl för­ sedd Rysk släde lider man lekamligen ej216 sär­ deles af ett vanligt oväder; men det händer un­ der vissa omständigheter, att menniskan af ett mindre ondt plågas mera, än under andra af ett vida större. Så skulle väl ovädret ❧ bakom den Moskowska tullen haft föga att betyda, om re­ san exempelvis hade gällt ett besök hos någon 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 987 Med. and from 1846 Doctor at the Saimaa canal building works. Yli­ oppilasmatrikkeli, http://www.hel­ sinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=14845. Aqvilander and Neo­ vius cannot be identified. The portraits of Castrén and Elias Lönnrot were made by Gus­ tav Daniel Budkowski (1813–1884). The one of Castrén belongs to the Ostrobothnian Nation (i.e. student corporation) of the University of Helsinki and the one of Lönnrot (drawing) to the Finnish Literature Society. Salminen, Tapani, 2002; Majamaa 1997. See the back of this book. Sjögren on 23 March: “Besök af Prof. Geitlin med Castrén, en­ sam följde den sistnämnde till middagen hos Siréns, medan Gus­ taf blef hem att hålla Geitlin säll­ skap. Om aftonen kommo också de till Siréns” KK Coll. 209.76 Eph. 23 March 1845. Gabriel Geitlin (1804–1871) was Professor of Oriental languages at the Alexander University of Hel­ sinki in 1835–1849, later Professor of Exegetics. (TS) From here on, cf. the published ver­ sion in this volume from p. 705 on. på hvilka ǁ då wänner ǁ ~ i Pburg att [...] qvarstadna ǁ 1. qwar[stadna] ǁ 2. att qvarstadna ännu The German philosopher Imma­ nuel Kant (1724–1804), founder of critical philosophy. Nenonen  – Teerijoki 1998: 892. (TS) Undfägnad [...] uti ǁ Alltså satte jag mig på den bestämda dagen, uti ogerna [...] bort ǁ ej vilja nedtysta men [...] bragte ǁ men den fatala Måndagen br[agte] yrväder ǁ oväder ej särdeles ǁ <---> ej m �Itineraria                      wän […] beredskap ǁ wän, med en präktig middag i perspectiv sjelfva ǁ nu nu ǁ hos samma ǁ en en sorglig ǁ både den sorgligaste borde […] menniskans ǁ för hvar man borde utgöra hans nödgas […] Samojeden ǁ lärer väl utom Samojeden enhvar Sibirsk ǁ Samojedisk nu […] mig ǁ 1. omgifver <-> Petersburg ǁ 2. idkeligen förföljde mig bortsmälta ǁ uppsmälta tufvar ǁ tundror de […] tundrorna ǁ tundran folktom ǁ för yrwädrets skull tom på resande för ǁ <---> för <---> snömoln ǁ snömolnar inneburna ǁ egna fägring ǁ skönhet med […] fredar ǁ 1. endast har att freda ǁ 2. med möd[a] man ǁ 1. ~ ǁ 2. ögat här ǁ ~ äfven ståtliga furar ǁ 1. herrliga ǁ 2. ståtliga, Finska ☙  wän217, som tilläfventyrs haft för mig en middag i beredskap; men då sjelfva218 Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i P[eter]sburg hade tagit det sista afsked af mina Finska wänner, wäckte nu219 den lilla disharmonien i naturen hos mig på samma220 gång en221 sorglig saknad af hemmet och en bitter hogkomst af Sibiriens tundror. Det föreföll mig, såsom vore min färd ifrån hemmet till tundran på wisst sätt ett motstycke till Eliæ himla-färd. Ty likasom hemmet borde222 utgöra menniskans jordiska himmel, så nödgas223 väl enhvar utom Samojeden rättvisligen erkänna, att ofvan jord ej finnas någon ting vederstyggligare än en Sibirsk224 tundra. Att hos mig upplifva minnet af tundran såsom målet för min resa och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret äfven den odrägligt flacka natur, som nu225 omgaf mig. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, ödsliga, en❧formiga liksom tundran och utblottade på all skog. Esomoftast framskymtade genom den bortsmälta226 snön bara, mörkbruna tufvar227, alldeles likasom på de228 kärruppfyllda tundrorna. Wägen var folktom229, allt lefvande hade för230 yrvädrets skull vikit sin kos, byar och boningar bortskymdes af snömoln231. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig genom hela Petersburgska och Novgorodska Guvernementerna. Med afseende å naturen skiljer sig väl Waldaj-regionen genom sina sandiga kullar i någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar äro likväl icke större, än att de ganska väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarne på tundran. Med Novgorodska Guvernementet upphör Waldaj, och i det Tverska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande än tillförene. Utom naturens 988 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 988 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  inneburna232, konstlösa skönhet ser man såväl i det Tverska, som i de Moskowska och Wladimirska Guvernementerna många herregods, som prydas af sköna trädgårdar, ❧ parker, alleer. Men hvem njuter af naturens fägring233 i slutet af Mars, då man med234 all möda fredar sitt anlete emot det af hästfötterna ifrån landtvägen uppkastade, orena snöslagget! – I Wladimirska Guvernementet öfverraskades jag dock på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur. Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man på en gång öfverser ett helt chaos af nakna snöfält – sådana finnas äfven inom detta Guvernement –; men tillika möter man235 här236 brantare höjder, bevuxna med ståtliga237 furar, dem [ett]238 Finskt öga alltid med fröjd åskådar239. Inom Nishnegorodska240 Guvernementet upphör den nya, präktiga chossen, och den vanliga postvägen blef241 nu här så eländig, att jag nödgades fortsätta min färd långsefter Wolga. Dess stränder bestodo242 af sandiga, skoglösa, mycket höga kullar, hvilka hindra❧de mig att taga i ögnasigte det närliggande landet. Hvad243 jag deraf för öfrigt kunde244 se, bestod245 af enformiga slätter. I Kasanska Guvernementet gick min färd fortfarande långsefter Volga, men här woro dess stränder icke mera nakna sandbackor såsom i Nischnej, utan246 ❧ för ögat tedde sig247 å ena, högra sidan en bergig nejd, (горная248), rikt bevuxen med ekar och almar, samt å den (andra), venstra (луговая)249 stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. [Med]250 afseende å min resa till Sibirien har Ryssland warit för mig ett251 så kalladt malum necessarium, som jag önskat slippa ju förr, dess bättre. Min hitintills gjorda resa252  ett […] öga ǁ en Finne.  – Castrén forgot to correct the article en in the mscr while changing Finne > öga.  åskådar ǁ 1. ~ ǁ 2. åser ǁ 3. betraktar  Nishnegorodska ǁ Novgorodska  blef nu här ǁ 1. var så ǁ 2. var nu ǁ 3. blef så ǁ 4. blef nu åter  bestodo af ǁ bestodo här af höga,  Hvad jag deraf ǁ Så mycket der[af]  deraf […] kunde ǁ deraf kunde  bestod af enformiga ǁ 1. war allt flackt, ödsligt <---> ǁ 2. bestod af ödsliga  utan ǁ 1. ~ i ena högra sidan bevuxna med ekar, almar skogar af ek och alm, samt <--- ----> ǁ 2. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra sidan Lugovaja (ängs-sidan). Den På den bergiga sidan af Wolga bo Tschuwascherne, och på än ǁ 3. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden, som bebos af Tschuwascher Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra af Tscheremisser bebodda sidan Lugovaja (ängs-sidan).  sig ǁ ~ nu  горная ǁ ~ берегъ  (луговая) ǁ ~ sidan  Mscr: Men  ett så kalladt ǁ ett  resa […] verst. ǁ resa utgör vid pass 2000 verst ifrån Helsingfors. 989 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 989 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria              hofvo […] för ǁ församlades för att Staden ǁ Twers Ivan ǁ <- ---> han ej måtte ǁ sätta honom ur stånd att werldens ǁ den släde och hästar ǁ hästar o[ch] en ǁ de de […] staden ǁ 1. jag ǁ 2. de till staden i ǁ för hyrkusk ǁ 1. skjutsbonde ǁ 2. forbon[de] hela dygnet ǁ ett dygn eländigt ǁ dåligt Also Bergstadi stated that they were ‘inne på ett skräpigt värdshus’. From there they continued to Jurtino, 33 versts from Nižnij Novgorod, on the next day. Soon after their departure from Nižnij their sleigh broke down, and Bergstadi complained that they had eventually to pay three roubles for the way to Jurtino. Thereafter he has not noted anything in his diary before arrival to Kazanˈ on 28 March/9 April. There he mentioned shortly: “I Kusmo-Demjansk och Tscheboksari sågo vi de första Tscheremisser och Tschuwasser; längre fram träffade vi Tatarer. Så befinna vi oss då verkligen redan i en ny verld, Europa är de facto här slut och Asien vidtager… Kl. ½ till 12 ankommo vi hit. Vårt första göra var att uppsöka Avellan för att hafva någon som kunde tjena oss till Cicerone. Gubben ha suttit oss i afton.” Rancken 1884: 14. Kozˈmodemˈjansk is situated at N56°20′39″ E46°34′6″ and Čeboksary at N56°8′23″ E47°14′53″, both on the Volga. On Avellan, see p. 717. (TS) ☙  ☙  ifrån Helsingfors till Kasan utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag naturligtvis warit i tillfälle att se mycket, men jag har egentligen ingen ting besett. Novgorod velikij, det gamla Gardarikets lysande hufvudstad for jag förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de fria männen hofvo253 sina röster för allmänt wäl. Staden254 Twers sköna läge betraktade jag wid en kopp kaffe genom vindskammar-fönstret uppå post-stationen. I Moskwa besökte ❧ jag ändteligen Kreml, såg det gamla Tsar-palatset, rustkammare och den märkwärdiga kyrka Ivan255 Blashennoj, som Ivan Vasiljevitsch lät uppbygga till minne af Kasans förstöring, hwarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren, för att han256 ej måtte kunna uppföra en annan, lika skön byggnad. Bland fästningens öfriga märkwärdigheter warseblef jag äfven werldens257 största klocka och hörde en bonde wid dess betraktande yttra: это глупо. Efter att hafva tagit allt den märkvärdigaste, förfogade jag mig ur fästningen genom den ryktbara port, som Napoleon sprängde i luften. Härwid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som af hvarje man bör iaktagas, emedan ofwanom porten står en Helgona-bild, som kommit helbregda ur den Moskowska Smällen. I Wladimir låg jag öfwer natten och undwek derigenom en olycka, som drab❧bade flera andra resande, i det de med släde258 och hästar blefvo bokstafligen igenyrda på en259 af de staden omgifvande höjderna och der nödgades tillbringa sin natt på äkta Samojediskt wis. Halflefwande återwände de260 följande morgonen till staden, beskärmande sig ej mindre öfwer herberget, än sina i261 lösen betalade 50 Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ”, yttrade min hyrkusk262, då han erfor, 990 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 990 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  att äfven jag ärnat samma afton fortsätta min resa ifrån Vladimir. Till Nischnij Novgorod anlände jag med en svår katharr, som qvarhöll mig hela263 dygnet på ett eländigt264 wärdshus.265 I Kasan har jag ändtligen nedslagit mina bopålar för några weckor, men är ännu icke rätt hemmastadd i dess mysterier. Orsaken härtill är den, att Ryssarna nu hafva ❧ sin страстная недѣля, (veckan före266 Påsk, då hela werlden är försänkt i andakt och bön följakteligen267 otillgänglig för oskära268 blickar[)]. Liksom det öfriga folket tillbringar äfven jag ett instängdt kammar-lif och grubblar, icke öfver religiösa föremål269, utan öfwer det Kasanska landets äldre inwånare. Såsom bekant, har det Kasanska landet eller medlersta delen af Volga flod-området warit en tummelplats270 för särskildta nationer, af hvilka somliga redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men likwäl, såsom det tyckes, upphört att spela någon role i historien. De urälsta innewånare i denna nejd woro Bulgarerne – ett folk, som ej lemnat efter sig andra minnen, än grafwårdar och ruiner af förstörda städer, fastän de efter allt utseende warit i besittning af en aktningswärd cultur och warit271 af den allra största betydelse i Rysslands äldre historia. De första272 upplysningar om Bulgarerna meddelas ❧ oss af Arabiska273 och Byzantinska skriftställare. Hos274 dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, och275 till sin religion Muhamedanismen276 tillgifvet. Hufvudstaden277 för deras rike war Bolgari278, hvaraf ruiner279 ännu skola vara synliga ej långt ifrån staden Spask wid Wolga, 90 verst söder om Kasan. Bulgarerne280 hänföras af Byzantinska författare till samma folk-klass med Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet woro ett och samma folk med       före ǁ såsom följakteligen ǁ så oskära ǁ spejarens föremål ǁ ämnen tummel-/plats warit […] historia ǁ 1. <---> öfvat ett i Rysslands äldre historia ǁ 2. warit af största betydelse  första ǁ älsta  Arabiska och Byzantinska ǁ Byzantinska och Arabiska  Hos […] såsom ǁ De skola warit  och ǁ 1. ~ ǁ 2. som  Muhamedanismen tillgifvet ǁ Muhamedaner  Hufvudstaden ǁ Der[as]  Bolgari ǁ Bulghar  ruiner […] vara ǁ ännu ruiner äro  Bulgarerne ǁ De 991 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 991 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  räkna Bulgarerne ǁ föras Bulgarerne jemväl  stammen ǁ familjen  blef […] öfversvämmadt ǁ fortfor landet ännu en tid bortåt att öfverswämmas  inkräkta ǁ göra sig till herrar  en ǁ stor  Slaviska ǁ Ry[ska]  Köppen ǁ Erdmann  161,000 ǁ 230,000  hvilka ǁ 1. st[örsta] ǁ 2. som  The district of Tetjuši was situated south of Kazanˈ on the opposite side of the Volga. (TS)  hvardera folket ǁ Mongoler och  folkslag ǁ 1. f[olkslag] ǁ 2. de  familjer ǁ 1. familjerna ǁ 2. ~ Rask grundar denna hypothes på sin omfattande kännedom af flera till dessa familjer hörande språk; men äfven ur en inskränktare synkrets vore man frestad antaga åtminstone ett slägtskaps-förhållande emellan ett sådant slägtskaps-förhållande. ☙  ☙  Finnarne. Äfven nyare historici räkna281 Bulgarerne till den Finska stammen282, ”emedan”, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu talrika grenar af denna stam förefinnas i samma nejd, der Bulgarerna fordom spelat sin role.” – Bulgarernes wälde sjönk och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan till hufvudstad. När sedermera äfven tiden för det Kasanska Chanatet var kommen och allt land ända till Ural underlades den Ryska spiran, ❧ blef283 det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer, Kirgiser, Kalmucker, hvilka i förening med Finska stammar sökte inkräkta284 det fruktbara landet. Efter de mångfalldiga, men till en285 del okända folkrörelser, som föregått inom den Kasanska delen af Wolga-flodlandet, finnes här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan warit herrar af landet, neml[igen] den Finska, den Tatariska och den Slaviska286. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Köppen287 uppgifver antalet af Tatarer i det Kasanska Guvern[ementet] till 161,000288 (m[an]k[ön]), hvilka289 till största delen äro bosatta i kretsarne Kasan och Tetjusch290. Man anser Tatarerna utgöra en blandning af Turkar och Mongoler  – tvenne folkstammar, som vanligen blifvit hänförda till helt olika mennisko-racer. Af en motsatt mening ❧ är likväl Rask, som yrkar på en bestämd förwandtskap emellan hvardera291 folket samt derjemte antager ett widsträckt slägtskapsband emellan alla folkslag292, som räknas till de Mongoliska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska och Nordamerikanska familjer293. Denna mening synes i wåra dagar börja att winna allt större och större trowärdighet, 992 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 992 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  åtminstone har jag uti Ryssland lärt känna män af profession, som sett slägtskapen emellan Turkar ❧ och Mongoler utom all fråga. För öfrigt har man redan länge hört både Filologer och Fysiologer å ena sidan antaga en förwandtskap emellan Finnar och Mongoler, samt å den andra emellan Finnar och Turkar. Allt synes bevisa, att Blumenbach294 oriktigt hänför Turkar och Mongoler till olika mennisko-racer. Antingen måste äfven Turkarne och Tatarerne hänföras till den Mongoliska racen, eller gifves det ingen bestämd åtskillnad emellan de Mongoliska och Kaukasiska racerna. Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet295 Tschuvascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka samtliga folkslag tillhöra den Finska stammen. Om Tschuwaschernas ursprung finnas likwäl skillda meningar. Några anse dem för den ursprungligt Finsk folkstam, hvilken296 genom närheten och umgänget med Tatarer blif❧wit så tatariserad, att den nu mera knappt kan hänföras till den Finska familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en gren af de fordna Bulgarerne. Denna hypothes, som tillhör den berömda Orientalisten Frähn i Petersburg, är297 af ett stort intresse. Då omständigheterna ej298 tillåta mig en299 pröfning af ämnet, betraktar jag Tschuvascherne tills vidare blott såsom en tatariserad gren af Tscheremisserna. Till300 en sådan mening finner jag all301 anledning uti302 språket, de303 begge folkens bostäder, samt äfwen uti den märkliga omständighet, att Tschuwascherna af Nestor ej äro304 särskildt omnämnda. I anseende till sina  Johann Friedrich Blumenbach (1752–1840), a German physician, naturalist and anthropologist who is famous for his division of mankind into five races, which he published in his work De generis humani varietate nativa in 1776 and 1798. Hartmann 2005. (TS)  Guvernementet ǁ 1. ~ äfven ǁ 2. ~ ännu  hvilken ǁ som  är […] intresse. ǁ 1. är ǁ 2. wore wärd att närmare behjertas. ǁ 3. ~ och den förtjenar borde pröfvas och nogare behjertas.  ej tillåta ǁ förbjuda  en […] ämnet ǁ 1. en undersökning ǁ 2. en sådan pröfning ǁ 3. en pröfning af denna intressanta hypothes  Till […] finner ǁ 1. Härtill gi[fves] ǁ 2. Till en sådan mening gifves  all ǁ my[cken]  uti ǁ så wäl  de […] folkens ǁ hvardera folkets  äro ǁ blifvit 993 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 993 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  floden ǁ ~, utsträckande sig hvardera genom Guvernementerne Kasan  Den […] grenen ǁ Tschuwas[cherna]  genom ǁ öfv[er]  uppgifves ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ af Köppen  Above this, Castrén wrote inemot 400,000. There is a slight possibility that the changed numbers are by someone else than Castrén.  271,758 ǁ 1. 250,000 ǁ 2. 272[,000]  något ǁ 20[0,000]  67,651 ǁ 54,000  Rysslands Furstar ǁ 1. Rys ǁ 2. den Ryska makten  envist och ihärdigt ǁ i det längsta  det […] uppkomst ǁ den Ryska öfvermakten  gamla ǁ hedni[ska]  Castrén added a question mark in the margin here.  11,377 ǁ 12,000 Castrén added a question mark here, but he struck it out after correcting the number. ☙  ☙  ☙  bostäder äro Tschu❧wascher och Tscheremisser endast afskilda från hvarandra genom Wolga. Tschuvascherna bo hufvudsakligen på den högra, Tscheremisserna åter på den venstra sidan af floden305. Här och der finnas äfven Tschuvascher bosatta vid den venstra Wolga-stranden och Tscheremisser å den högra. Den306 Tschuvaschiska grenen utsträcker sig genom307 Guvernementerna Kasan, Simbirsk och Saratow, att ej tala om de Tschuvaschiska colonierna i Astrachan. Tscheremisserna lefva åter kringspridda uti Kasan, Wjatka, Perm, Simbirsk. Tschuwascherna skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Tschudiska folk-familjen. Antalet af dem uppgifves308 till 370,000309, bland hvilka 271,758310 äro bosatta inom Kasanska Guvernementet. Af Tscheremisser, hvilkas hela antal upp❧går till något311 öfver 200,000, finnas inom samma Guvernement endast 67,651312 själar. Sistnämnda folkstam spelar i Ryska historien en icke obetydlig role, ty under det Kasanska Chanatets tider stridde Tscheremisserne med wild förtviflan emot Rysslands313 Furstar, och äfwen efter Chanatets fall motstodo de envist314 och ihärdigt det315 Ryska wäldets uppkomst. Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till större delen döpta Greker, men widhänga icke dessto mindre sin gamla316, hedniska religions-kult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl Tschuwaschernes, so Tscheremissernes religion, seder och lefnadssätt har Madame Fuchs meddelat intressanta, i form af bref affattade upplysningar. Mordviner, utgörande den sydligaste gren af de Finska folkstammarna vid Volga, beräknas in summa till ❧ 92,000 själar317, af hvilka allenast 11,377318 finnas inom Kasanska 994 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 994 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  lefva319 ☙  ☙  Guvernementet. De öfriga i Guvernementerna Simbirsk, Saratow, Pensa, Tambow och Nischegorod. Samtliga Mordviner äro döpta och hafva enl[igt] Pallas räddat föga ur sin forntid. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1o) den vestliga, boende vid Oka, som kallar sig Ersad, 2o) den östliga wid Sura och Mokscha, benämnd Mokschad. Skillnaden emellan begge grenarne består wäsendtligen deri, att Ersanerna bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande, än Mokschanerna. Öfwerhufvud hafva320 likwäl de321 till Wolga-stammen hörande322 tre folkslag: Tschuwascher, Tscheremisser och Mordviner, hvilka inom sig äro befryndade323, blifvit i mer eller mindre mon tatariserade, och just derigenom skilja324 sig dessa nationer ifrån alla andra till den Finska folkstammen325 hörande ❧ grenar.326 Rask förmodar, att det tatariska elementet hos Volga-Finnarne icke härflyter327 af en yttre beröring, utan har sin grund i de328 Finska och Tatariska folkens allmänna förwandtskap; men i sådant fall borde wäl nämnda förwandtskap bestämdare röja sig äfven hos andra329 grenar af den Finska stammen. Hvad är för öfrigt naturligare, än att de östliga och i synnerhet de Kasanska Finnarne låtit Tatarismen på sig inverka, då de fordom warit Tatarernas undersåtar! Till den Finska befolkningen wid Wolga sluter sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga  ❧ stamförwandter äro Permier och Syrjäner – tvenne grenar330, hvilka med rätta borde betraktas såsom en enda, emedan de både till språk och seder äro från hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma331 de nordliga Votjakerne; de sydliga närma sig i             lefva ǁ 1. äro bosa[tta] ǁ 2. äro spridda hafva ǁ skola de […] folkslag ǁ alla de ifrågawarande tre folkslagen hörande ǁ class befryndade, blifvit ǁ i mer eller mindre mon befryndade, hafva lanta skilja […] nationer ǁ 1. skiljer denna stam ifrån ǁ 2. skilja sig dessa folkslag folkstammen ǁ stammen grenar. ǁ ~ Mordvinerna härflyter ǁ är en följd de […] fall ǁ den inre begge folkslagens inre förwandtskap; men så framstickande andra […] Finska ǁ de öfriga Fin[ska] grenar ǁ folkslag öfverensstämma ǁ ~ till språk, seder och lefnadssätt 995 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 995 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Tscheremisserne ǁ till ~  trosbekännelsen ǁ religionen  sin […] hvilken ǁ 1. sina hedniska bruk, hvilka ǁ 2. sin hedniska Gudalära, hvilken ǁ 3. sina hedniska bruk, hvilka  den […] Tscheremisserna ǁ Tschuwascherna och Tscheremisserna  hela antal ǁ antal  Castrén added a question mark in the margin.  Franz von Erdmann (1793–1862), German-born Orientalist and Professor of Oriental languages at the University of Kazanˈ in 1818–1845. Castrén visited him for the first time on 29 March/10 April in the morning. Rancken 1884: 15. (TS)  Glasovska ǁ uti  5,399 ǁ 5,400  Enligt […] bostäder ǁ 1. Enligt egna berättelser utsträckte sig Wotjakernes bostäder wida sydligare ǁ 2. Enligt Wotjakernes egna berättelser utsträckte sig deras bostäder  nödgades de wika ǁ 1. blefvo bortdrifna ǁ 2. wek  Wotjakerne ǁ ~ både till språk, seder, religion och bostäder  af ǁ utaf  efter […] vittnesbörd ǁ 1. efter utseende ǁ 2. efter alla häfdetecknares vittnesbörd  folk ǁ stammar ☙  ☙  någon mon Tscheremisserne332. Ehuru till större delen döpta i den Grekiska trosbekännelsen333, skola äfven Wotjakerna ännu wara tillgifna sin334 hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs, som äfven utgifvit en kort beskrifning öfver denna folkstam, är föga afvikande ifrån den335 Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal336 uppgifves till 100,000337, hvilka äro boende inom Guvernementerna Perm, Wjatka och Kasan. Deras hufvudsäte är enligt Erdmann338 Glasovska339 kretsen af Wjatska Guvernementet. Inom det Kasanska beräknas an❧talet af Wotjaker allenast till 5,399340 själar. Enligt341 Wotjakernes egna berättelser sträckte sig deras bostäder i fordna tider wida sydligare, men wid Tatarernas inbrott nödgades342 de wika sig för öfwermakten och draga sig till mera nordliga nejder, för att genom sin allmänt erkända arbetsflit äfven rödja Perms och Wjatkas skogar. Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne343 en öfwergångs-länk emellan Volga-stammen och den Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider spelat en utomordenligt vigtig role i det östliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af344 tvenne efter345 häfdetecknares vittnesbörd icke obetydliga Handels❧makter; neml[igen] den Permska eller Bjarmelandska i norr och den redan nämnda Bulgariska i söder. Den förra utgjordes af idel Finska folk346, hörande så väl till den Permska, som den Karelska stammen. Den sednare innefattade utom Bulgarer, hvilkas härkomst ännu icke är fullkomligt utredd, samtliga de Finska stammarne vid Volga. Om man nu å ena sidan också nödgas medgifwa, att ingendera af dessa makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle med gemensamma lagar och 996 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 996 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  institutioner, utan lefvat splittrade i smärre stammar med hvar sin särskildta chef eller Stam-furste till öfwerhufvud, så är å andra sidan afgjordt, att just dessa stammar grundlagt det östliga eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller om den Finska stammen öfver❧hufvud, att den utsått odlingens frö öfver hela347 norden. Ehvad stammens politiska bestämmelse äfven må warit, dess stora348 wigt och betydelse i kulturhistoriskt [hänseende]349 skall icke ens den obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättwisa finnes på jorden, så måste den Finska folk-familjen350 i hela sin351 utsträckning få352 en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge Ryssland eger en historia, ty det östliga Rysslands äldre historia är deras, fastän denna, såsom sagdt, väsendtligen är en kultur-historia. De första stegen till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska stammarne inom Ryssland warit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel ❧ beträffar, så vittna om dess betydenhet enstämmigt flere länders häfdatecknare. Ingen ting är sannolikare, än att i äldre tider en handelswäg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden, samt att denna väg sedermera fortsattes åt norr ända till Norrige, samt353 åt söder till Indien. De354 widsträckta floder, af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde en sådan handels-communication möjlig355. Wid samma floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande för culturen. Derföre träffa wi äfven de          hela norden ǁ nordens drifvor stora ǁ kulturhistoriska Castrén forgot to include this word. folk-familjen ǁ stammen sin ǁ dess få ǁ ~ sig samt ǁ och De ǁ Det är möjlig ǁ 1. lätt ~ ǁ 2. gunstig 997 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 997 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria        haf ǁ sjöar bodde fordom ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva antingen ǁ af benämna ǁ Kom[y] (Finn.), ǁ ~ tschattse (Lapp.) Wasser ǁ watten förändrad.ǁ ~ Vocal-förwandligarna oafsedt har är i Syrjänskan och Wotjakiskan  bortkastad ǁ 1. ~; <---> ǁ 2. ~; i Syrjänskan och Wotjakiskan deremot har ☙  ☙  Finska stammarne wid en mera framskriden odling bosatta vid floder, haf356 och sjöar. Såsom redan nämndt är, har Wolga sedan urminnes tider warit medelpunkten för Tschuvascher, Tscheremisser och Mordviner; ❧ den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen, bestående af Voguler och Ostjaker, är concentrerad wid Ob-floden; Karelarne bodde357 fordom vid Dvina och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero m. m. Häraf förklaras widare den anmärkningswärda, men hitintills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt namn antingen358 efter ett bestämdt vattendrag, eller helt obestämdt låta ordet watten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller Aschuj, d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierna benämna359 sig Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis: folk vid wattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m. äro idel benämningar, tagna af wattendrag. Af ordet watten låta äfven namnen ❧ Voter, Wotjaker och Wesser lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskildta Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotjak), vit (Tscher.), vesi, eg. wete (Finn.),360 wäd (Mord.), tschattse (Lapp.) o.  s.  v. Samma ordstam förekommer och i flere Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser361, vatten, вода o. s. v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungligen tvåstafviga stammen blifvit på olika sätt förändrad.362 För att ej tala om de wanskliga vocal-ombyten och i Tscheremissiskan och Mordvinskan endast slutvocalen bortkastad363. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit förwandlad till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket wanlig sak. Att äfwen i 998 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 998 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  sistnämnda språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke allenast genom jemförelsen med ❧ Lappskan364, Finskan och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap i de Finska språken, att med undantag af pronomina och particlar ett ursprungligt365 stamord ej366 är enstafvigt, så framt deri icke367 förekommer en lång vocal eller en diphthong. Följakteligen måste man för den närwarande stammen vu i Wotjakiska supponera en ursprungligare form: wut, wuti368. Och när Wotjakerne kalla sig sjelfva Wut (Ut) eller Wutmort, så betyder denna benämning, lika som Mordwa, helt enkelt folk vid wattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven namnet Woter, ehuru de sjelfva kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser, af wesi. En annan omständighet är likaså vigtig i fråga om de Finska folkslagens benämningar. Liksom  ❧ Samojeder och många andra vilda folkslag hafva äfven369 den Finska stammarne ursprungligen betecknat sig med den allmänna benämingen af menniskor. För370 det närwarande ega371 de wisserligen ett specifikt namn, men hos372 några bland dem kan benämningen373 menniska ännu icke tilldelas andra, än blott infödingar. Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af olika stam benämnas jös eller jös mort, och i pluralis voityr eller elle voityrjas, främlingar, i motsatts mot mortjas374, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar375 Tscheremissen sig sjelf Mara376, menniska, men utländningen benämnes edem af det Tatariska adam377. Olonesarnes benämning Lyyti af люды, folk, är förmodligen en öfversättning af något inhemskt378, härmed liktydigt ord. Jag återkommer till ❧ de nyss ifrågavordna orden                Lappskan ǁ andra språk ursprungligt ǁ stam[ord] ej ǁ alldrig icke ǁ ej wuti ǁ ~, hvaraf sedermera man ganska naturligt härleder <fo- - ----> äfven ǁ de[n] För ǁ Ehuru ega de wisserligen ǁ ega wisserligen de flesta Finska stammar hos […] kan ǁ ännu kan benämningen ǁ 1. ordet ǁ 2. namnet mortjas ǁ Syrjän kallar ǁ ~ sig Mara ǁ Maara adam ǁ ~, m<-> som inhemskt […] liktydigt ǁ dermed liktydigt 999 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 999 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                       mara ǁ maara mart ǁ maart Mara ǁ Maara öfvergår ǁ 1. uttala ǁ 2. ~ lätt och blir Marja ǁ Maarja som ǁ 1. och b ǁ 2. samt kan ǁ för[wandlas] Merja ǁ Meerja det gamla ǁ 1. det nuwarande ǁ 2. <de tu dem> Castrén added a question mark in the margin here. samma ǁ lika kan ǁ är <-> Tscheremisser ǁ Syrjäner Finsk ǁ gren af den folk på landet ǁ landt-folk wid ǁ af haft […] wattendrag ǁ bott wid Wolga genealogie ǁ 1. ur[sprung] ǁ 2. st[amförwandtskap] ǁ 3. ursprung och stamförwandtsk[ap] tillräckliga ǁ nödiga <s----> men om ǁ 1. men hvad h[är]af ǁ 2. men häraf är <--> The date is according to New Style (Gregorian), because Castrén later dated also his diary entry in Permˈ on 5 May. See also Castrén’s letter to Rabbe on 29 April/11 May 1845 in the volume of letters in this series. This and the following paragraph mainly follow Castrén’s letter to Rabbe, 29 Apr./11 May, 1845. See the volume of letters in this series. Bergstadi did not written daily either, but in spite of that he sent quite a long description of the month. Some quotations are worthwhile here. On 4/16 Apr.: “Det ställe, der vi här bo, är ett stort värdshus, det bästa i staden, tillhörig en viss Hedler. Den 12 inflyttade vi uti ett mindre rum, för hvilket vi betala 75 Rubel i månaden jemte åtföljande ☙  ☙  mort (mord, murt) och mara379. De äro ursprungligt ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, eom äfven betyder menniska. Här har uti Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart380) och stammen derpå antagit ett schevatiskt a till följe af de Finska språkens allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna Mara381 öfvergår382 efter det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja383, som384 till åtskillnad ifrån nomen propr[ium] Märja lätt kan385 förwandlas till Merja386. Detta namn bär hos Nestor ett Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne i trakten af det gamla387 Rostoff. Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk eger samma388 namn med sina grannar Tscheremisserna, så kan389 med ❧ skäl antaga, att berörda folk antingen warit Tscheremisser390 eller med dem nära beslägtad stam. En annan jemväl försvunnen Finsk391 folkstam, benämnd Muroma, bodde söder om Merja eller vester om de närwarande Mordwinerna, i den nejd, hvarest staden Murom nu är belägen. Ordet Muroma är sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort, murt är omisskännelig och ma, jord, land. I ordagrann öfwersättning betyder såleder Muroma folk392 på landet, i motsatts mot Mordwa, folk wid393 wattnet. Benämningarna tyckes således antyda, att dessa tvenne folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft394 sina bostäder wid ett watten❧drag, den andra (Muroma) åter warit derifrån afstängd. Ingen ting kan wara sannolikare än detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och Muroma-folkens genealogie395, borde man noggrannt undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som tilläfventyrs ännu förefinnas inom gränserna 1000 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1000 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  för hvardera folkets fordna hemwist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynnt, men nödgades i brist på tillräckliga396 lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna Merja och Muroma-länderna finnes ett stort antal ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men397 om några bland dem uteslutande tillhöra Mordviner och Tscheremisser, är en sak, som jag ❧ nu icke förmår utreda. Kasan d. . Maj. 398 ☙  ❧ ☙  En399 hel månad har jag lefvat i Kasan, men om denna månad är ej mycket att minnas.400 Medan himmelens tårar fallit digra öfver jorden och Kasans gator varit öfverdragna med en Sodomitisk smörja, har jag troligen suttit på min kammare och dragits med hvarjehanda vedermödor, dem icke att förtiga, som åtfölja401 födelsen af en ny bok402. Men det403 oaktadt har jag likväl haft mina tidsfördrif. Så bör det ej [förtigas]404, att jag varit i nåder upptagen hos405 Fru Fuchs (att icke tala om hennes man bihanget) och med mycken munterhet betraktat på fogelsfjädrarna i den vittra Madamens nattmössa, att jag406 plägat ett förtroligt umgänge med den <------> Orientalisten Erdmann, som i407 dessa dagar erhållit concilium abeundi ifrån  ❧ det Kasanska Riket, att jag hos Latinaren Vater408 hört den thesen både på Latin och Grekiska försvaras: ”Horatius castus, Sapho non meretrix”, att jag af tandwerk ej kunnat bivista Madame Ka<--->lottis concert, att jag trotts all tandverk och all werldens dy hvarje dag uppehållit mig en stund wid den Tatariska fästnings-vallen och njutit af den sköna utsigten åt409 Wolga. Mitt litterära umgänge middag och uppassning. Det är på de Ryska värdshusen vanligt att man måste reqvirera och följaktligen skildt betala för allt det minsta. […] Detta har också till följd att de resande vanligen sjelf äro försedde med allt hvad de möjligen kunna medföra. […] [S]å gjorde vi också längre fram. Ifrån Nischegorod hitåt lågo vi blott hos bönder, hvilket naturligtvis blef högst billigt. Dessa dagar hafva ej haft mycket att erbjuda. Till det mesta hafva vi sutit hemma […]” On 11/23 Apr.: “Vårt vanliga göra är att efter kl. 12 på dagen och 6 om aftonen vandra omkring fästningen på vallen utanför muren och på gatan Woskresenskaja, den förnämsta i staden, som nu redan är något folklik. Der svänga sig Kasans lejon och vi lejon göra så med. […] Castrén har haft svårt att få sig någon Tscheremiss, ty de lefva ej i städerna utan, likasom Tschuwascherne, på landet. Flere hugade spekulanter hafva infunnit sig, men de hafva varit dels Tatarer dels Ryssar som lärt sig några ord Tscheremissiska. Sluteligen fick Alcenius tag uti en infödd Tscheremissgosse, hvilken är skrifvare vid Palata. Han är mycket qvick och pfiffig. Arbetet fortgår således raskt.” On 29 Apr./11May: “Castrén har varit plågad af allehanda krämpor, hæmorrhoider, rheumatism, tandvärk och dålig mage. […] Emedan gatorna blifvit alltmera torra, hafva vi kunnat göra allt längre utflygter. […] I flera omgångar hafva vi besökt Sennaja för att få oss en Tarantas. Slutligen bestämde sig Castrén för en, som kostar 100 Rubel. I morgon skall det bära af, […] Rancken 1884: 17–21.  åtfölja ǁ ~ på 1001 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1001 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Mari grammar, published in 1845. See the volume on the Mari language in this series. In his letter to Sjögren, 26 Apr./8 May 1845, Castrén mentions also his unstable health as an important factor keeping him inside. See the volume of letters in this series.  det […] ej ǁ å andra sidan bör det ej heller förtigas  Verb is missing in mscr.  hos Fru ǁ af Mada[me]  jag ǁ ~ äfven  i […] erhållit] ǁ fått sig ett  Bergstadi in his diary on 4/16 Apr.: “Castrén bivistade en disputation hos Professor Vater, der mycken lärdom utvecklades. […] Söndagen d. 13 var Castrén hos W[erkliga] St[ats]Rådet Fuchs.” Rancken 1884: 17.  åt ǁ af  Dessutom ǁ Derjem[te]  jag ǁ man  ett ord ǁ någon ting  vore detta ǁ 1. borde man ǁ 2. borde jag tala om  Bland ǁ Ty  infödda Österländningar ǁ infödingar  The same person as Aleksandr Kazembek, see following note.  Mirza Muxammed Ali (Aleksandr Kazimovič) Kazem-Bek (1802– 1870), an Azerbaijani-Iranian Orientalist, historian and philologist in Kazanˈ. Арапов 2008. (TS)  en ǁ den ☙  ☙  har jag hufvudsakligen plägat med Tscheremisser och Tatarer. Dessutom410 har jag tillbragt några glada stunder med tvenne Finska vänner, neml[igen] Mag[ister] Alcenius och Ryska språkläraren Avellan, hvilka en längre tid uppehållit sig i Kasan för att lära sig det Ryska tungomålet. Min reskamrat Pastor Plathan, ❧ som insjuknade på resan ifrån P[eters]burg till Moskva, nödgades jag qvarlemna hos den Finska student-colonien i sistnämnda stad. Någon tid derefter sammanträffade vi åter i Kasan och lefde ännu några glada dagar tillsamman. Derpå for Pastorn all werldens väg, hvilken war ungefär densamma, som jag om några dagar ärnar beträda, d. ä. till Sibirien. Skulle jag411 vilja säga ett412 ord om Kasan på fullt allvar, så vore413 detta om universitetet. Bland414 alla werldens universiteter gifves det sannolikt intet enda, hvarest den Orientaliska litteraturen skulle med större ifver handhafvas, än wid det Kasanska. Här finnas lärare uti Arabiskan, Armenianskan, Persiskan, Sanscrit, Mongoliskan, Turkiskan, Chinesiskan, ❧ Mandschuriskan. Bland antalet af Professorer och andra lärare äro somliga infödda415 Österländningar t. ex. Chadshi-MirAbutalib Mir-Mominoff, Mirsa Abd-Ussatar Kasembek416, Muchammed-Ali Machmudoff, Alexander Kasembek417. Stora summor äro anslagna till bildande af Philologer genom resor i Orienten. För det närvarande vojagera tvenne unga litteratörer ifrån detta universitet uti Arabien och Persien. En tredje är utskickad på tio år till China för att lära sig de Mongoliska, Chinesiska och Tibetanska språken. Man må ej tro, att allt detta göres för en418 så kallad tolk-lärdom. Kasanska Universitetet räknar bland sina Orientalister män af Europeiska 1002 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1002 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ryktbarhet, och jag är full❧komligt öfvertygad419 derom, att här420 ännu i framtiden de allra vigtigaste problemer med afseende å Orienten skola komma att lösas.421 Den förberörda missionen till China afser, såsom man redan finner af sjelfva ändamålet för densamma, att problem af det allra högsta wetenskapliga intresse. Speciellt rör denna mission oss422 Finnar wida närmare, än de wåra lärda medgifva423, om också hela Europa vore derom ense. Saken är neml[igen] den, att man på goda grunder antagit en förvandtskap mellan den Finska och Turk-Tatariska stammen. Twertemot424 Claproth och andra äldre så väl natur- som språkforskare hafva nyare författare och bland dem i synnerhet Erdmann i Kasan sökt ❧ bevisa, att Mongolerna till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, således äfven med Finnarne beslägtade. Till samma resultat ledes man425 ock426 genom den Samojediska folk-familjen, som å ena sidan är beslägtad med den Finska, och å den andra sannolikt äfven med Mongoliska. Den Chinesiska missionen skall nu säga oss, om vi kunna hysa427 någon förhoppning om428 audiens i det himmelska riket. Wi äro derifrån tills widare uteslutna icke blott genom den stora muren, utan äfven genom en väg, nästan lika mödosam som den i Kalewala besjungna Pohjola-wägen429. Innan wi kunna tänka på att klättra öfver muren till China, om wi annars någonsin kunna tänka derpå, så måste vi åtminstone haf❧wa utrett, i hvilket förhållande Finskan står till Mongoliskan. Detta kan ske genom särskildta medel, t. ex. 1o) att genom Samojediska söka förmedla en slägtskap emellan Finskan och Mongoliskan, 2do) att anställa ett comparativt studium af de Mongoliska, Finska och Turk-Tatariska språken. För en  öfvertygad derom ǁ öfvertygad  här ännu ǁ här skola  The Department of Oriental Languages was moved from Kazanˈ to St Petersburg in 1854. Ahlqvist 1986: 124. (TS)  oss ǁ äfven ~  medgifva ǁ skulle ~  Twertemot ǁ 1. Nu ǁ 2. Twertom  man ǁ jag  ock […] Mongoliska ǁ genom Samojederne, som å ena sidan äro beslägtade med Finnarne, och å den andra sannolikt äfven med Samojederne  hysa ǁ ega  om audiens ǁ att blifva intagna  Kalewala: XVII: 90–192. 1003 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1003 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  höra till ǁ ligga i  öfver ǁ af  Hans Conon von der Gabelentz (1807–1874), a self-taught German linguist who had published a grammar of the Izˈva dialect of Komi in 1841 and a Mordvinian grammar in 1845. He did his most important work in the research of Malaysian and other Asian languages. Brockhaus Enzyklopädie 6: 709 [Gabelentz]; Leskien 1878. (TS)  öfver […] stam ǁ i samma riktning  sedan […] tid ǁ redan länge  Grammatik ǁ Finsk-Tatarisk ~  är ǁ kan vara  män ǁ ~ med  ifrågavarande forskningar ǁ studier af anförd art  lärer ǁ saknas ☙  ☙  ännu mera omfattande kännedom af wårt förhållande till Orienten wore det äfven af vigt att med hvarandra sammanhålla de Finska, Tungusiska och Mandschuriska språken. Huru som hellst dessa forskningar komma att utfalla, så måste de i hvarje fall gå fram, ty höra430 till tidens kraft och historien kan ej längre umbära deras resultater. Derföre se vi redan i Tyskland ❧ män af utmärkt <dugli>ghet egna sig åt dylika forskningar. Såsom bekant är, har F. H. Müller utgifvit tvenne delar af en historiskt-geographisk beskrifning öfver431 samtlige de till Finska stammen hörande folkslag. I philologiskt hänseende eger man af Gabe[le]ntz432 förtjens[t]fulla Grammatikor öfver Mordvinskan och Syrjänskan samt dessutom smärre afhandlingar öfver433 andra språk tillhörande samma stam. Sistnämnde författare yttrar i företalet till sin Mordvinska Grammatik, att han sedan434 en längre tid äfven är sysselsatt med förarbeten till en comparativ Grammatik435 öfver den Finskt-Tatariska språkstammen, hvilken han näst de Indo-Germaniska och Semitiska stammarne med allt skäl anser för den ❧ wigtigaste. Att utlänningen börjat skänka äfven vår folkstam sin uppmärksamhet är436 godt och hugneligt, om det ändock måste vara så, att vi icke ens på wår egen grund kunna gå ett steg framåt, utan att Tysken leder oss vid näsan. Bättre wore det likwäl för saken och wår egen ära, om våra egna män437 ville med allvar slå sig på ifrågavarande438 forskningar. I Kasan finnes tillfälle att bedrifva många hithörande studier, och att återkomma till Kasan, dertill lärer439 tillfälle ej heller saknas. 1004 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1004 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Resan från Kasan till Perm. Perm d.  Maj  [g. st.]. 440 ☙  Den 1. Maj (g. st.) sutto några Finska vänner och441 språkade tillsamman vid ett glas Donskoje i N. 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan. Twenne bland dem voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga skulle efter en tvåårig vistelse i Ryssland innan442 kort återse fädernejorden. En främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge paren rätt väl kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden nödvändigt måste framkalla. Men då glädje och sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa, kunna de i längden ej trifvas väl tillsamman, utan upplösa sig då443 gerna i det slags sinnesstämning, som kallas humor och i sig innehåller hvardera motsattsen. Det Finska lynnet eger allt sedan wår oltfader Wäinämöinen och hans ärade444 wän ❧ Lemminkäinens tider en så afgjord fallenhet för det humoristiska. Hos somliga naturer445 är denna egenskap så genomgripande, att man446 alldrig hör dem yttra den enklaste tanke utan447 en <----> humoristisk anstrykning. Och448 om de af förhållanderna449 stundom tvingas att tala efter det vanliga mennisko-sättet, råka de ovilkorligen ur concepterna, äro tafatta och hållas för dumma, men äro icke dessto mindre snillen i sin genre. Ett sådant lynne befann sig äfven bland de fyra af slumpen sammanförda wännerna. Mannen var i Kasan allmänt känd under namn af den gamla Svensken (Staroj Schwed), förmodligen af den anledning, att han i en stadsdel, benämnd Mokraja, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara det Svenska namnets ära. Den gamle  Old Style, cf. Kazanˈ, 5 May above.  och ǁ til[lsamman]  innan […] återse ǁ nu snart återvända till  Mscr: då struck out in pencil  ärade ǁ goda  naturer ǁ charakterer  man […] hör ǁ de alldrig kunna  utan ǁ ~ att gifva den  Och ǁ 1. Om ǁ 2. När  Sic. 1005 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1005 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  nu […] förmedlare ǁ således en betrakt[are]  alltid i ǁ i  stadigt ǁ visst  begreps det ǁ begrep man  uthärda ǁ tåla  muntrande ǁ ~ för en arm Sibiria-farare  att ‖ d[et]  till […] wid kaffe-koppen ǁ till ända wid kaffe-koppen  etc. ǁ 1. ~ ǁ 2. eller af  deröfver. ǁ ~ Ty hvad det beträffar, att i sådana knut-sällskaper de ömkligaste scandalösaste historier upptänkas uppspinnas  fenomener ǁ 1. cotterier ǁ 2. samfund och lärda  vara […] samfund ǁ tillhöra något cotterie  en […] personer ǁ den och den saken, om den och den person m. m. ☙  ☙  Svensken var nu450 såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. ❧ Främmande för allt narraktigt jäktande efter qvickheter, talade han skämt på fullt allwar och lade alltid451 i sina ord ett stadigt452, reelt innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk skinka, Finsk ost och Finsk wänskap, begreps453 det utan möda, att allt detta var någon ting ganska godt och bastant, men att man ändock efter sin undfångna del rätt wäl kunde uthärda454 en liten fasta på saken. Ingen ting kunde likwäl wara mera muntrande455, än att456 höra den gamla Svensken afslöja det Finska kotteri-lifvets mysterier, eller huru som befryndade själar i det lofvända ändamål att få tiden till457 ända, sluta sig till h[varan]dra och sedan wid kaffe-koppen, toddy-glaset, ölstånkan etc.458 med vigtig min resonera öfver all werlden i allmänhet och hvarje enskildt i synnerhet. Den gamla Svensken utlade detta med all möjlig episk lugn och hållning, liksom sjelfva saken ej heller förtjenar, att någon förar❧gar sig deröfver.459 Twertom måste man glädja sig öfver tillvaron af slika fenomener 460, så menade åtminstone den gamla Svensken, ty då man besinnar den werkliga fattigdom på goda Tidningar i landet, så skulle i sanning mycket enfalldigt utan att vara461 upptagna i ett lärdt samfund, alldrig veta, hvad de skola tro om en462 hel hop med saker och personer. I sådan anda lät den gamla Svensken sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse. Esomoftast blef han likwäl afbruten af en om sina drickspeningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarne längesedan stodo förespända. Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut och allas ögon woro riktade på den sista tåren i glaset, då för 1006 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1006 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  första gången på en hel månad någon463 ❧ främmande röst i korridorren hördes fråga efter No 12. Alla reste sig upp, allas blickar464 riktades mot dörren och in trädde en resande man i Rysk militär-uniform. Denne man var ingen annan, än Lieutenant Erikson, hvilken jemte465 hustru och svärmor befann sig på en resa till Ochotsk. Man tänke sig466 Eriksons öfverraskning, då han i följe af någon fallsk uppgift kommer till wärdshuset att träffa467 en Engelsman, som skulle468 önska sig rese-sällskap till Sibirien, och oförmodadt469 befann sig i en krets af landsmän. Nu börjades470 naturligtwis ett nytt glam, nya historier, uppdukades,471 Eriksons rese-äfventyr afhördes472; men då likwäl allt i werlden har en ända, måste473 vi tvenne Sibiria-farare slutligen gifva vika för wår nya landsman i några timmars besittning474 åt wåra Kasanska wänner och afreste, efter ❧ att hafva gifvit475 Erikson det löfte att afvänta476 honom någonstädes under resan. Den 1. Maj alltså reste477 jag ifrån Kasan. Såsom hvar man vet äro de Ryska vägarna ännu wid denna årstid478 högst479 ojemna och nästan480 ofarbara. Följakteligen måste min bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande Studerkammar-lif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i ett obeqwämt equipage. Guvernören i Kasan hade wäl gifvit mig en rekommendation, hvarigenom jag utan särdeles omständigheter kunnat481 nedsätta mig uti någon by och afbida bättre wägalag, men då man har ett ändamål för sin resa, äro sådana uppehåll ❧ alltid482 ledsamma på wägen. Dessutom hade ock den gamla Svenskens humor så besmittat mitt sinne, att jag blott tänkte på den wackra483 visan: ”lid o dödlige, det är                      någon ǁ en blickar ǁ ögon jemte ǁ med sig ǁ var träffa ǁ uppsöka skulle önska ǁ önskade oförmodadt ǁ helt ~ börjades naturligtwis ǁ börjades uppdukades, ǁ ~ af den nya ankomlingen afhördes ǁ 1. ~ med o ǁ 2. ~ med lust och glädje måste […] vika ǁ lemnade vi tvenne Sibiria-farare besittning ǁ ode gifvit […] löfte ǁ öfverenskommit med Erikson afvänta ǁ afbida reste ǁ afr[este] årstid ǁ tid högst ojemna ǁ 1. ännu knapt farbara ǁ 2. högst ojemna och <----> nästan ofarbara ǁ svåra att <befara> kunnat ǁ hade alltid […] wägen ǁ på wägen alltid ledsamma wackra ǁ gamla 1007 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1007 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                nu ǁ min ögonen ǁ mina ögon förskaffa ǁ taga nejden ǁ den nejd Detta […] synnerlig ǁ 1. Härtill behöfdes i det hela taget ingen stor ǁ 2. Detta […] särdeles genom ǁ öfver steg ǁ for sedan ǁ så blifva ǁ äro tröttsamma ǁ tröttande för ögat marken ǁ de en […] apathisk ǁ samma slags apathiska Bergstadi seems to have had more positive feelings during the journey. Rancken 1884: 21–22. i ǁ med kullar ǁ byar ☙  ☙  din lott!” och med ett orubbligt lugn uthärdade den (högst ointressanta och alldeles) opoetiska landswäga-torturen. Detta var nu484 en plåga. En annan uppkom genom en häftig och kylande motwind, som dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand. Så svårt det än war, sökte jag likwäl hålla ögonen485 öppna och förskaffa486 mig en öfversigt af nejden487, som jag bereste. Detta488 kostade i och för sig ingen synnerlig ansträngning, ty naturen var sig temligen lika öfverallt. Man for genom489 en widsträckt slätt öfver ängar och åkerfällt, steg490 på en kulle, sandig och skoglös, kom åter på ett fällt, sedan491 på en kulle och så hela dagen ❧ igenom. Sådana nejder blifva492 i längden obeskrifligt tröttsamma493, i synnerhet då marken494 ännu ej upplifvas af vårens grönska. De smitta (ovilkorligen) sinnet med sin egen gråa färg, och försätta betraktaren i en495 odräglig apathisk sinnesstämning.496 Dock hände det mig understundom, då jag såg ridande Tatarer på blixtsnabba springare ränna utöfwer de vidsträckta stepperna, att jag wäcktes ur min dwala och önskade, att fältet wore än större. Likaså när jag ifrån en högt belägen kulle i497 ett ögnakast öfverskådade en mängd Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn, der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn till andakt och bön, wille jag hafva bort alla de kullar498, som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt nöje beredde ❧ mig sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina vida chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra anleten med hvita slöjor, sådant war åter af ovana en smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid, emedan den Tatariska 1008 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1008 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något mera än 100 verst lemnade jag det Kasanska Guvernementet, och i Wjatka ser man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Votjakiska fysiognomier. Längre fram i Malmyschska samt i synnerhet inom den Glasowska kretsen blifva Votjakerne det rådande folket. Dessa utgöra, såsom bekannt är, en gren af den Permska stammen, och äro för resten ett stilla, godt och idogt folk. Under hela ❧ resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland. Att499 framkalla hvarjehanda fosterländska illusioner, dertill war först och främst naturen utmärkt gynnande, ty här såg jag floder500, skogar, kärr, moar, höjder och dalar af nästan samma beskaffenhet, såsom i Finland. Widare war det ock i grunden samma folk, som bebodde hvardera landet. Jag vill ej orda om den philologiska ofverensstämmelsen emellan hvardera folket, ännu mindre om den physiognomiska och craniologiska, utan blott om den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla,501 sedligt och ärbart lefverne, vida skildt ❧ ifrån allt, hvad man i Ryssland, särdeles i det närbelägna Kasanska Guvernementet är van att se och erfara. Således märkte502 jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrälande fyllhundar, inga tiggare och speculanter;503 en och hvar tycktes vara stadd i sina laga värf och förrättningar. På stationerna blef jag504 ej här, liksom annorstädes, öfverlupen af näsvisa och larmande505 hyrkuskar, utan allt gick för sig i största stillhet. Ingenstädes blef jag uppdragen, allt utom skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades alldrig. Utan att på förhand betinga sig arfwode  Att […] gynnande ǁ Här war först och främst naturen utmärkt på ett ovanligt vis egnad att  floder ǁ höjder  stilla, ǁ stilla och  märkte jag ǁ såg man  speculanter; ǁ ~ utan  jag ǁ man  larmande ǁ bullersamm[a] 1009 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1009 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria            känsla ǁ tac[ksamhet] kulna ǁ ~ och ser öfverallt ǁ 1. ser redan ǁ 2. ser formation ǁ ~, större och smärre bäckar bryta sig fram emellan höjderna I följe ǁ I och för sin benämningen ǁ <-----> Det […] fordom ǁ 1. Fordom sträckte sig den Permska befolkningen ǁ 2. Fordom sträckte sig detta land <-----> allt ifrån är […] befolkningen ǁ äro Permierne områden ǁ orter Perm. ǁ ~ Om eger […] läge ǁ 1. är ganska wäl belägen ǁ 2. njuter ☙  ☙  ☙  för gifna uppdrag, uppfyllde Wotjakerne med den största tjenstaktighet alla mina önskningar, och den allra ringaste wedergällning emottogs med en oskrymtad känsla506 af tacksamhet. Sådan fann ❧ jag Wotjaken – from, enkel och oskuldsfull, liksom wår Finska bonde. Måhända hade jag dock sett alltsamman i en annan dager, om ej just inom det Wjatska Guvernementet wårens hulda genius hade för första gången på detta år hellsat mig med sina milda vinder, sina ljufva dofter, sina lätta fjärlar och sitt herrliga solsken. I twå dagar fick jag njuta allt detta i ymnigt mått, men under loppet af den tredje nådde jag det Permska Guvernementet, och här mötte mig en grå himmel, kulna507 vindar, snödrifvor och ett annat mennisko-slägte. Så mycket är dock wisst, att sjelfva naturen i Perm är wida mera storartad, än uti Wjatka. Den Uralska terrassen tager sin början, man ser508 öfverallt colossala höjder af ❧ skroflig och ojemn formation509. I510 följe af landets upphöjda charakter har man äfven härledt benämningen511 Perm, Permia, Bjarmia af det Finska Waaramaa, d. ä. ett bergigt land. Naturligare är dock i philologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämn[in]g, som förmodligen Savolotschanerne i tiden gåfvo landet, så vida det var beläget bakom deras område. Det512 Permska landet sträckte sig fordom söder ända till Kama-floden, men nu är513 den Permska befolkningen af Ryssarne utträngd till mera nordligare trakter, vida utom de områden514, hvilka jag nu genomreste. Sedan jag lemnat Glasovska kretsen i Wjatka, färdades jag en dag genom Ochanska kretsen af Permska området och kom så den 6. Maj till Guvernements-staden Perm.515 ❧ Denna stad eger516 ett angenämt läge wid venstra stranden 1010 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1010 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙  af Kama, men den bästa stadsdelen ligger ännu i ruiner efter en517 stor brand, som för några år sedan öfvergick staden; och518 hvad förstäderna beträffar, erbjuda519 de en ömklig anblick af låga och jemmerfulla kojor. Om stadens innewånare kan ej sägas annat, än hvad som länder till deras berömmelse. De hafwa i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre en wiss superstitiös fruktan för utlänningen. När jag i går gjorde ett slag kring stadens gator,520 stadnade menniskorna af förvåning att begapa521 mina glasögon och hela min utländska varelse. Härwid war jag i tillfälle att höra hvarjehanda frågor522 och anmärkningar, beträffande min person, såsom: кто такiй? Чертъ его знаетъ. Такого то прежде у насъ [не] бывало. I tvenne grupper talades till ❧ och med om cholera och mordbrännare. En käring hade äfven523 den näsvisheten att emot524 min näsa säga åt sin granne: плюнъ! För öfrigt har jag i denna stad ingen ting erfarit525, som kunde förtjena att omtalas. Här finnas likasom i andra städer större och mindre hus, bredare och smalare gator, kyrkor, torg och krogor, scholor, cancellier526, qvarnar, kasernar och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är ett anständigt wärdshus, och derföre säger jag staden farväl, fastän Ericson ännu ej upphunnit mig.         en stor ǁ den stora och […] förstäderna ǁ 1. förstäderna ǁ 2. hvad åter förstäderna erbjuda ǁ utgöras gator, ǁ ~ och med glasögon på näsan begapa ǁ se på frågor och anmärkningar ǁ anmärkningar äfven ǁ till och med emot ǁ framför erfarit ǁ sett eller ~ cancellier, […] kasernar ǁ cancellier, kasernar 1011 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1011 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  hästarne ǁ mina hästar  porten ǁ porth[uset]  Studenter […] sina ǁ Studenter för lika  wår-/wädret ☙  ❧ ☙  ☙  Tjumen den / Maj . I Perm wäntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att wänta. När hästarne527 redan woro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk Tarantas utanför porten528 till porthuset, och se! just denna war den wäntade. Den innehöll utom Lieutenant Erikson hans unga Fru och gamla svärmor, den af alla Studenter529 i H[elsing]fors för sina lika billiga, som rundliga portioner wälkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den goda Frun, hvilken i så många år moderligen sörjt för Student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda Frun, som för allt sitt välförhållande ej rönte ett bättre öde, än att ❧ på gamla dagar blifva wäderdrifwen till Sibiriens ödsligaste öknar; jag beklagade de arma Studenterna, hvilka nu vår Herre må skydda för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva Fru Kristens mennisko-älskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. Öfwer detta sorgliga ämne kunde en skald författa en hel elegie, men jag tror mig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga Frun på hennes, såsom det tyckes, sista wandring öfwer de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min befattning, har dock kanhända ingen med gladare känslor än jag, öfwerstigit Urals höjder. Mig gladde det angenäma wårwädret530, den Uralska na❧turen, den odlade nejden, lifligheten på vägarna m. m. Det Permska Guvernementet öfverhufvud förhåller sig till det Wjatska, som en brusande ström till en lugn insjö, och den som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner sig wara wäckt ur en 1012 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1012 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  behaglig hvila till ett nytt, friskare lif. Sjelfva den Jekaterinenburgska delen531 af Ural eger wisserligen partier, der532 man kan slumra lika så sött, som på Wjatkas hedar, men lyckligtvis är dock mennisko-anden så vida skilld ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft åtminstone så länge, som wägen räcker ifrån ❧ den ena kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många andra saker. Emedan den heliga Nicolai festen instundade533, war wägen full af åkande, ridande och gående, hvilka i heldagsdrägt och med heldagsmin tågade till en närbelägen kyrka eller ett kloster. På Vjatka-vägen deremot märkte534 jag högst få resande, och äfven dessa voro till större delen arma Mercurii tjenare, hvilka likasom jag sjelf bråkat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra. Märk äfwen i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger, dessa sköna landt❧gods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan min ande flyger här, öfver Urals höjder. Jag har på tre ställen öfverfarit Ural; vid Obdorsk, vid Werchoturje och vid Jekaterinenburg. Wid Obdorsk stod den gamla jätten med sin535 kala hjessa höljd536 i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda armar, vid Jekaterinenb[urg]537 syntes blotta finger-knotorna. Wid Obdorsk wandrade renar, vid Werchoturje sprungo elgar, wid Jekaterinenb[urg] betade boskapshjordar538. Wid Obdorsk war allt skog, wid Jekaterinenb[urg] bestod539 det mesta af     delen ǁ si[dan] der ǁ vid hvilkas åskådande instundade ǁ war i antågande märkte […] delen ǁ såg man jag sällan någon annan n andra resan nå något annat folk, än  sin […] hjessa ǁ sitt kala hufvud  höljd i moln ǁ 1. insvept i moln ǁ 2. upprest i höjden  Jekaterinenb. ǁ Obdorsk  boskaps-/hjordar  bestod ǁ såg man 1013 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1013 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  funnos ǁ 1. ~ ǁ 2. anträffades ǁ 3. ser man  hvarken […] finna ǁ ej kan finna  likt ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ såsom sten  With the Cyrillic initial.  derest ǁ så framt  Tobolsk ǁ Tjumen ☙  odlade fält. Wid ❧ [Ob]dorsk lärde jag känna Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenb[urg] Baschkirer. Wid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenb[urg] höga hus. Dessutom funnos540 i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen saker, hvartill man hvarken541 i Obdorsk eller Werchoturje kan finna någon ting likt542 eller olikt; men jag hann ej så noga bese allt, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja, och jag var angelägen om att åtfölja sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg. Erikson tog den södra wägen öfver Ischim till Irkutsk, jag åter styrde min kosa mera norrut till Tobolsk. ☙  ❧ Nu är jag i Tjumen och hellsar Asias jord wälkommen i samma stad, dem jag för något mera än ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla werlden ett evigt farwäl. Jag reste då till Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Вeliko-Ustjug543, Kargopol, Pudosch, Petrosavodsk, Olonets och Sordawala. När jag nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återwänder till Tjumen, har jag under loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid pass 10,000 verst. Jag undrar just om ej detta skulle räknas mig till godo, derest544 jag ville söka min fortkomst vid postwerket. ☙  ❧ Tobolsk 545 den 16/28 Maj. Under resan ifrån Tjumen eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett och till leda beskrifvit – ändelösa 1014 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1014 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  slätter, dels odlade till åker och äng, dels bevuxna med en tät löfskog546. Denna natur fortfor att wara den rådande ända till Tobolsk. Emellan Tjumen och Tobolsk ser man äfven547 ofta548 en stark barrskog – moar och kärr blifva tätare –549 vildheten tilltager. En qväfwande tyngd hvilar öfver land och folk[,] man kan ej komma sig till någon gladare känsla i denna nejd. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla550 seder, sin välvilja och gästfrihet, hvilket ock till någon del kan ega sin riktighet. Men att hos folket551 förnimma någon glädje-yttring, såsom sång552, dans, allmänna eller fa❧milje-fester, sådant hör till de allra ovanligaste sällsamheter. Den som är wan att se, huru lifvets ström i Ryssland brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods uti den Sibirska stillheten. Det är icke en stillhet, som har sin grund i själens inre, fridfulla, harmlösa wäsen, utan den eger till moder köld, likgiltighet och förhärdelse. Hvad annat än förhärdelse låter också tänka sig i ett land, der största delen af befolkningen består af bofwar eller deras afföda, i en provins, hvaröfwer hela Rysslands förbannelse hvilar. Allmänneligen behöfwer menniskan, för att ej förfalla till Jude, Zigenare eller något dylikt, ett fosterland, som hon kan älska, och hvari hon sjelf åtnjuter553 menniskors aktning. Men huru skall den arma Sibirjaken ❧ wåga älska ett land, som hela werlden afskyr, och hvad aktning kan han fordra af andra, då han icke ens kan hysa aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga uti någon554 stor patriotisk handling, för att folkets sedliga medvetande må upprättas.  löf-/skog  äfven ǁ jemväl  ofta […] barrskog ǁ 1. mycken barrskog ǁ 2. ofta en mer eller m[indre]  Castrén probably originally wrote a comma here originally here replaced it with a dash, but it is also possible that the order was the opposite. The same concerns the next dash.  enkla ǁ ~ goda  folket ǁ 1. detta folk ǁ 2. det Sibirska folket  sång ǁ dans  åtnjuter […] aktning ǁ med wälwilja omfattas  någon ǁ en 1015 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1015 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  upplysningar ǁ uppgifter  meddelanden […] ställe ǁ meddelanden af sakkunniga personer på ort och ställe  instructionen ǁ 1. Akademiens instruction ǁ 2. ~ egentligen  väsendtligen […] hänseende ǁ i linguistiskt och ethnographiskt hänseende bör af mig ☙  ❧ Tobolsk den / Maj. Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar, i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå mången gång sakens hela framgång beror. Nu låter wäl min wäg på förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i ethnographiskt och linguistiskt hänseende är föga mera, än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfwerlagt och beslutadt, för att våga sig ut på villande hafvet. Petersburgska WetenskapsAkademien har wisserligen lättat mina bekymmer, derigenom att den utpekat för mig de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra nödiga sjökort har Akademien anförtrott åt min egen omtanke. Min instruction säger härom, att upplysningar555 och meddelan☙  den556, ❧ erhållna på ort och ställe af sakkunniga personer böra framför allt bestämma mina rese-tourer och leda valet af hufvud-stationer. Ännu i saknad af de flesta hithörande upplysningar har jag blott i största allmänhet kunnat bestämma resans framtida riktning. Jag har för en klarare åskådning af saken indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den medlersta eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen557 den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen558 af mig bör i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas och beskrifvas. Men såsom man vet, eller åtminstone tror sig veta, hafva åtskilliga Samojed-stammar under sin wandring ☙  ifrån Altaj till Ishafvet qvarstad❧nat i medlersta och södra Sibirien inom Ostjakernas och 1016 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1016 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Mongolernas eller Tatarernes områden. Bland dem skola somliga, enligt Stepanow: de flesta redan hafva sammansmultit med landets öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qwarlefva med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet, fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvud-folket. Sålunda påstår559 man med säkerhet, att i trakten af Narym och Tomsk vid öfra Ob ännu finnas smärre Samojed-stammar, ehuru560 de [af] landets Ryska innewånare hållas för Ostjaker. Likaså har mången lärd man varit af den mening, att Koibaler, Kar[a]gasser, Kamasintser, Sojoter och andra i södra Sibirien boende folk☙  slag ej tillhöra den ❧ Mongoliskt-Tatariska561, utan den Samojediska folk-familjen. Enligt Akademiens instruction tillhör det äfven mig, att om alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien säga, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan rimligtwis icke ske, utan att jag dessförinnan förvärfvar mig en kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig uti någon noggrann562 undersökning af de språk, hvilka563 ej äro af Samojediska upprinnelse, ehuru564 de blifvit såsom sådana betraktade (t. ex. Koibaliskan, Karagassiskan, Sojotiskan), är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk samt i synnerhet af Ostjakiskan oundgängligen nödvändig till att ådagalägga565 den närmare beskaffenheten af de genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tatariskt inflytande i mer eller mindre mon förderfvade Samojed-språk. ☙  ❧ Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag ej detta hinder att öfwerwinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många  påstår ǁ yrkar  ehuru ǁ fast  Mongoliskt-Tatariska ǁ 1. Samojediska ǁ 2. Mongoliska eller Tatariska  noggrann ǁ närmare  hvilka ǁ som  ehuru ǁ om äfven <->  ådagalägga ǁ utreda 1017 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1017 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  intressant ǁ vigtig och ~  ifrån ǁ ända ~  See Castrén’s description of the journey of 1841–1844 above in this volume.  på […] ort ǁ således här <->  och ǁ 1. ~ ifrån ǁ 2. ~ således  hvilka ǁ so[m]  Skulle […] [wara] ǁ Men om äfven denna förutsättning wore  Mscr: wore  en […] hufvud-ändamål ǁ den farhåga, att hufvudändamålet med min resa  slika ǁ filologiska  är ǁ vore  resande […] besättning. ǁ 1. resande alltid eger sin egen skuta och wid hos hvarje ny folk[-]stam ombyter besättning ǁ 2. resande eger egen båt och besättning, så att han kan uppehålla sig, der honom för godt synes  skuta ǁ båt  besättning. ǁ ~ Men  kan […] man ǁ 1. kunna endast Furstar ǁ 2. kan ej hvar man hänseenden intressant566 resa till Samojederne – intressant äfven derigenom, att den skulle sammanhänga med min föregående rese-tour. Jag har nemligen tillförene ifrån567 Mesen beledsagat den Samojediska befolkningen genom de Kaninska, Timanska och Bolschesemelska tundrorna öfver Ural ända till Obdorsk.568 Rätteligen borde jag på569 sistnämnda ort åter vidtaga mina undersökningar och570 styra min kosa ifrån Obdorsk till Nadymska wiken, derifrån till Tas och widare till Jenisej-floden. ☙  ❧ Men under denna resa möta mig folkstammar, hvilka571 af somliga författare räknas till Ostjaker, af andra till Samojeder. Förutsatt att de hvarken äro Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra, hvilket är det sannolikaste, en blandning af hvardera folket, så vore min resa utan en dessförinnan förvärfvad kännedom af Ostjakiskan i det närmaste förfelad. Skulle572 äfwen denna förutsättning [wara]573 ogrundad, så hyser jag i alla fall en574 på goda skäl grundad farhåga, att resans hufvud-ändamål på denna väg ej kan ernås. Det heter uti min rese-instruction: ”Akademien önskar, att språkstudierna skola blifva hufvud-föremålet för min ansträngda verksamhet.” Men för att sli☙  ka575 studier un❧der en sommar-tiden werkställd resa hellst med någon slags fördel skola kunna bedrifvas, är576 det alldeles nödvändigt, att den resande577 kommenderar sin egen skuta578 och kan dröja, der han will, samt så ofta som möjligt, ombyta besättning.579 Så stora tillgångar, som härtill skulle erfordras, kan580 icke hvar man disponera. Jag för min del wore nödsakad att sälla mig till hopa med Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Oberäknadt att handel och wetenskap ännu alldrig 1018 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1018 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks räckt hvarandra broderlig hand, kunna i närwarande fall mina och köpmännens intressen all☙  deles icke bestå jemte hvarandra. ❧ Ty då köpmannens resa hufvudsakligen är beräknad på fisk-handel med Ostjakerne, ligger han i god ro och saltar sin fisk vid något581 Ostjak[-]läger582, medan jag borde ligga i ett Samojed-tält. Sedan gå de Obska skutorna endast till Nadym, hvarest Ostjaker ännu äro bosatta; men huru min583 resa härifrån skall kunna vidare fortsättas till Tas, eller584 om den ens med mina tillgångar kan fortsättas, vet jag icke. Det585 wet jag blott, att sommaren på586 dessa orter är en587 högst olämplig årstid för resor i linguistiskt hänseende588. Philologen bör så inrätta sig, att han väljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, der han uppehåller589 sig en längre tid och sedan åter hastar förbi obebodda, folktoma trakter, hvarest590 för hans ändamål intet är att förtje☙  na. ❧ Wintertiden kan man efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes, för att tala i Samojedisk anda, ”folk öfverallt och wäg öfverallt”. Men om sommaren591 äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten, så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck. Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna och sednast under en resa ifrån Kolwa till Obdorsk 1843592 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska bönder på en så kallad kajuk Uusa floden uppföre och nådde efter dagars färd foten af Ural. Här nödgades jag nu ligga593 stilla på en öde tundra under wäntan på renar och winterföre i ☙  nära fem veckors tid594 och lifnära ❧ mig med kött af störtade renar. På hela resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag vid pass 9 veckor och träffade icke en enda Samojed under vägen.595 Två månader sednare hade jag596                 något ǁ sitt i någon Ostjak-/läger min resa ǁ resan eller ǁ oc[h] Det […] sommaren ǁ Hvad jag öfwerhufvud vet, är att sommaren på […] orter ǁ öfwerhufvud en […] olämplig ǁ den olämpligaste hänseende ǁ ~, så framt man uppehåller ǁ kan hvarest ǁ der sommaren ǁ sommartiden 1843 ǁ om ligga […] tid ǁ 1. <me> ǁ 2. stilla p ǁ 3. i nära 5 veckors tid tid ǁ ~, hvarunder jag ofta fick nödgades According to Castrén’s description of the journey, there was actually also a Samoyed travelling with them to Obdorsk. He probably meant that they did not encounter any local Samoyeds on the way. jag […] resa ǁ denna resa kunnat 1019 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1019 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  samma ǁ denna  på ǁ denna  Ännu […] förmår ǁ Härtill kommer ännu en omständighet, som förmår  Ishafs- ǁ 1. ~ ǁ 2. sjö Samojed-stammen ǁ Samojederna  Detta kan förmodligen ǁ Förmodligen måste jag i  Samojederne skola ǁ Samojederna skulle  i ǁ i trakten af  Probably meaning Kondinskoe at N59°38′29″ E67°24′33″. (TS)  hufvudsakligen […] Ostjakiskan. ǁ göra Ostjakiskan till mitt hufvudegentliga hufvud-studium.  der ǁ här  äro […] språket ǁ i anseende till språket äro  ett ǁ 1. ~ obearbet[adt] ǁ 2. ~ ouppodladt  med […] dialecter ǁ jemföra så många dialecter som möjligt kunnat verkställa samma597 resa på598 9 dygn och finna wägen full med nomader. Att ungefär samma förhållande skulle komma ega rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda. Ännu599 en vigtig omständighet förmår mig att slå den äfventyrliga Ishafs-600färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid floden Kasym skulle finnas 8 nomadiserande Samojed-stammar, hvilka till sitt språk sades skilja sig i be☙  tydlig mon ifrån de ❧ till Obdorska volosten hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtwis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet, utan mitt bemödande måste blifwa, att före afresan till Jenisej söka förskaffa mig någon närmare kännedom om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-stammen601. Detta602 kan förmodligen icke ske förrän i nästa höst, då de Kasymska Samojederne603 skola inträffa i604 Kondinsk605 och Surgut. I betraktande af samtliga dessa omständigheter har jag beslutit att under denna sommar endast röra mig på floderna Irtisch ☙  och Ob och derunder ❧ hufvudsakligen606 sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvud-station synes nejden af Samarowa vara bäst egnad, emedan Ostjaker af skillda district der607 stöta tillsamman och enligt härwarande Ryssars utsago äro608 i anseende till språket mycket afvikande från hvarandra. Wäl ligger en närmare utredning af de särskildta Ostjak-dialecter utom fältet för min verksamhet, men det är redan för den allmänna öfversigten af ett609 språk i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt språk af högsta wigt, att kunna med610 hvarannan jemföra flere dialec☙  ter. Dessutom ❧ hoppas jag på en möjlighet, 1020 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1020 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks att uppå denna ort redan under sommaren kunna611 erhålla nödiga upplysningar om de Kasymska Samojederna. I sådan händelse kunde jag redan med första612 vinter-föret fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction, som min egen önskan borde jag nu sträfva att komma först till Tas och sedan till Jenisej-floden, för att efter inhämtad fullständig613 kännedom af den allmänna, nordliga614 dialecten af Samojed[-] språket615 öfvergå till dess sydliga utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. ☙  Först ❧ och främst är jag ännu owiss, om man ifrån Surgutska sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt denna plan de i trakten af [Ob]616 boende Samojeder för denna gång blifva af mig obesökta. I och för deras skull wore jag sedan nödsakad att ifrån Jenisej göra en resa af flere hundrade, om ej tusen verst till Ob-floden. För att slippa denna omväg kunde617 jag äfven på det sätt inrätta min resa, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla hos de sårskildta kring Ob-floden concentrerade grenar af Samojed-stammen. Ifrån de Ketska Samojederne kunde jag sedan mot våren fort☙  sätta618 min resa efter Ket ❧ till Jenisej, styra denna flod utföre och komma tillbaka uppför Tas. Men allt detta måste619 bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig. ☙  ❧ Den 6 Junii620 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogväg ifrån Tobolsk till Bronnikowa  – den första station på Beresowska wägen. Här tog landtwägen slut och wi instufvade oss nu med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför     kunna ǁ <--> första vinter-föret ǁ först vinter-före fullständig kännedom ǁ kännedom nordliga[…] Samojed-språket ǁ nordliga och minst förderfvade dialecten  Samojed-/språket  The name of the river is missing in the mscr.  kunde jag ǁ wore det  fortsätta […] Ket ǁ efter Ket-floden fortsätta min resa  måste ǁ kommer att  New Style, cf. Castrén 1855: 39. 1021 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1021 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria                 Med […] Ryssland ǁ Ända ifrån barndomen har jag warit fastn[ad] med de fl[era] bl[and] Finlands nordl[iga] floder. Sedermera I mognare år har jag färdats ofta färdats <---- -----------> på floderna <---> i L. och N. R. These sentences can be found as a parallel version at the lower end of the page. Castrén lists rivers of Northern Finland here. See his description of the journey to Lapland in 1838 and also the beginning of the journey of 1841–1844 in this volume. (TS) samt ǁ och The rivers along which Castrén travelled in 1842–1844. See his travel reports and notes of these years in this series. med […] mig ǁ redan en tid bortåt med ett snart sagdt barnsligt lifligt intresse hade fängslat mig Jag […] skönhet ǁ [parallel versions at the upper and lower ends of the page:] 1. Såsom detta intr[esse] war alldeles främmande för resans wetensk[apliga] änd[amål], så kunde jag ej underlåta att öfv hände det understundom att jag öfverlemna mig ǁ 2. ware sig att detta intresse härrörde af we resans wetenskapl. änd., eller andra outredda orsaker, fann jag ett obeskrifligt nöje i en stilla etc. behagliga ǁ wissa angenäma flodens ǁ jungfruns skönhet ǁ behag Mscr: en dansen älskare ǁ ~ Ob skrofliga ǁ nedrasande flere elfvar ǁ elfvarna tjenstfull […] harmonie ǁ i den skönaste harmonie I ǁ Uti omwäxlande ǁ 1. om[wäxlande] ǁ 2. mycket ☙  ☙  ☙  Irtisch. Efter en i månader fortsatt resa till lands utbyter man med nöje släden och taranthasen emot den uslaste ökstock. Hwad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en wiss förkärlek till flod-färder. Floderna äro den landtwäg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda. Med621 Kemi, Torneå, Muonio, Ijå, Uleå, Ivalo, Ki❧tinen, Sombio, Luiro, Utsjoki622 samt623 många bland Finlands och Lapplands floder har jag länge sedan warit förtrogen. Sedermera har jag lärt känna Dvina, Petschora, Ischma, Uusa624 med flere floder i det nordliga Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af Sibiriens hufvud-strömmar, war en tanke, som med625 lifligt intresse fängslade mig. Jag626 kallar detta intresse barnsligt, emedan det sammanhängde med behagliga627 minnen ifrån barndomen och för öfrigt war alldeles [främmande] för resans egentliga wetenskapliga ändamål. Måhända till men för resans allwar❧ligare wärf öfverlät jag mig stundom åt en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens628 tjusande skönhet629. Lik en tärna i dansen630 rör hon sig i tusen behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare631, som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är obestridligt en af de wackraste floder i Norden. Hon upprör och skakar icke känslan genom brusande watten-fall, branta klippor och skrofliga632 berg, såsom många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller är hon så trög i sitt lopp, som flere633 elfvar i det norra Ryssland, på hvilka känslan hinner dom❧na och somna under tyngden af ett ewigt enahanda. Allt är hos henne tjenstfull634 att bilda en tafla af den skönaste harmonie. I635 sitt lopp är hon strid, men jemn; hon äger en oändlig rikedom på grenar, holmar, uddar, wikar; hennes stränder äro 1022 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1022 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  omwäxlande636, än höga och branta, än åter lågländta637 ängsslätter, som prydas af den rikaste638 vegetation. Ingen ting kan likwäl wara angenämare för ögat, än de midt639 i floden kringspridda grupperna af blommande träd, hvilka tyckas640 ega endast böljan till fäste för sina stammar. ❧ När641 man uti en liten Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna icke heller sina inwånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga642 i643 sol-nedgången melancholiska644 qwäden – jag säger melancholiska, ty ett drag af wemod hvilar äfven öfver den Chinesiska jungfuns sköna änne645. Hon sörjer, likasom björken i Kalewala646, att647 hon saknar648 en649 hugnande wård och ännu650 ej är, hvad hon i den vises hand kunde blifva. En wild natur är alltid651 wemodsfull att åskåda;  – till och med under wårens skönaste fägring liknar hon på652 sin höjd en brud i sorgdrägt. ❧ Wid Irtisch är dock den första wildheten redan kufvad. Åtminstone förekommer den icke653 mig så tryckande, såsom jag654 ofta funnit den annorstädes i Norden. Detta kan655 till en del äfven härflyta af den omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är både wigtigare och bättre känd, än de flesta andra bland Nordens floder. Med någon kännedom656 af Sibiriens öden, i synnerhet under dess eröfrings-period657, stöter man vid658 Irtisch oupphörligen på historiskt-märkwärdiga659 localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom häfderna ingen ting tala, men mannen i styret förtäljer milslånga historier, hvilka mest ❧ hvälfva sig kring Tschudiska Bogatirer, Ostjakiska och Tatariska Furstar, Jermak och Kutschum-Chan. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröringen660, hvari  lågländta ǁ ~ och prydda med  rikaste ǁ skönaste  midt […] träd ǁ 1. blommande trädd träden, som under wårfloden stå ǁ 2. små grupperna af blommande träd, midt i floden, hvilka höja ǁ 3. spridda  tyckas ǁ höja endast  När […] inwånare ǁ 1. De äro ett slags ☙                   simmande trädgårdar lustgårdar, fastän blott wattnets och himmelens förlusta sig under den de lummiga trädens skuggrika grenar. ǁ 2. De äro ett slags simmande lustgårdar, der foglar sjunga i sol-n[edgången] och de sakna ǁ 3. ❧ När uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa g[rupper] trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna ej heller sina inwånare h ǁ 4. När man uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa grupper såsom simmande lustgårdar, och den som icke wet, att de uppkommit i följe af wårfloden, sjunga ‖ 1. ~ ‖ 2. söka i dem i sol-nedgången ǁ wid melancholiska ǁ ljufliga änne ǁ panna Kalewala: XXIX: 53–112. Castrén 2019: 365. att ǁ derigenom ~ saknar ǁ SKSA A721 (6 July 1845): saknat en […] wård ǁ nödig omwårdnad ännu ej ǁ ej alltid wemodsfull ǁ 1. oändligt svår ǁ 2. alltid sorglig på sin höjd ǁ 1. endast ǁ 2. blott icke mig ǁ mig icke jag […] annorstädes ǁ wid åtskillig[a] kan ǁ kunde kännedom af ǁ 1. ~ ǁ 2. insigt uti eröfrings-period ǁ eröfrings-tid vid […] oupphörligen ǁ här oupphörligt 1023 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1023 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  historiskt-märkwärdiga ǁ kända  beröringen […] nationer ǁ beröringen med folk af skillda na[tioner]  jag […] anträffat ǁ man ~ anträffar  en […] skall ǁ som fordom lärer  vid ǁ på  jag ǁ ~ af flere skäl  om ǁ ifr[ån]  Djemjansk ǁ ~, börjandes med Alym man vid Irt[isch] befinner sig med individer af skillda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om de deporterade, bland hvilka jag661 här utom Ryssar anträffat Polackar, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfwer [man] kunde wara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga mygg-ohyran under sommar-månaderna; men ges det då något land i werlden, som ej eger sitt malum necessarium? ☙  För att återkomma till resan och ❧ dess ändamål, styrde jag ifrån Bronnikowa kosan till de Tatariska Jurtorna wid Karbin. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk, en662 volost, hvilken enl[igt] Fischer fordom skall hetat Njemjansk efter en Ostjakisk Furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerna kallas byn Num jâm, d. ä. den öfre jamen eller stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm (Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste, lägre ned vid663 floden belägna stationen. Jag hade hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kun☙  na sysselsätta mig en smula med deras språk, ❧ wäsendtligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk kateches, hvaraf äfven Reguly skall hafva erhållit ett utdrag; men denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare, än jag664 hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj. Tot-têm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i afsigt att studeras Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade wäl gifvits redan på andra sidan om665 Djemjansk666, och så hela wägen utefter; men jag befarade att de sydligt boende Ostjakernes språk vore redan i ☙  hög grad ❧ afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt derigenom olämpligt att 1024 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1024 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan wille jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste – de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej667 lät wäl förena sig med min resa, och668 emedan jag redan tillförene under mina i Obdorsk gjorda studier i Samojediskan äfven tagit någon kännedom af de669 Obdorska Ostjakernes munart. Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda, och670, att sluta af folkets cultur, ☙  den mest utweck❧lade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att läggas till grund wid en grammatikalisk behandling af språket. Slutligen wisste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på tjenliga671, uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag allestädes i Ryssland haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfwilda folkslag.672 Misstrogna i allt hysa de i synnerhet ett stort misstroende till hvarje mission af philologisk art, förmenande att man efter inhemtad kännedom af deras språk will derå af☙  fatta böcker ❧ och sedan tvinga det nya slägtet att läsa dem. Denna farhåga förekom äfwen i Djenschtschikowa, hvarest673 af sådan anledning ingen Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språk-skatt. Skadan war674 ock i det hela taget ganska måttlig.675 Emedan hufvud-befolkningen i Djenschtschikowa bestod af Ryssar, war det fara wärdt, att ett676 större antal Russicismer här insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag677 lemnade således Djenschtsch[ikowa] och nådde efter en färd af 44 verst de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâdz’em-it Ostj. Wâds’-itpa, d. ä. byn678 under berget), i  ej ǁ 1o) ej  och […] jag ǁ 2do) och jag  de […] Ostjakernes ǁ 1. Ostja[kernes] ǁ 2. der[varande]  och, att ǁ 1. att den ǁ 2. och  tjenliga […] tolkar ǁ tjenliga tolkar  folkslag. ǁ ~ Utom deras ringa kännedom i Ryskan  hvarest […] ingen ǁ der ej någon  war ock ǁ war  måttlig. Emedan ǁ måttlig, ty emedan  ett […] insmugit ǁ 1. härigenom ett större antal Russicismer spr[idit] ǁ 2. ett större antal Russicismer insmugit  Jag […] således ǁ Jag fortsatte således min resa oafbrutet  byn ǁ de un[der] 1025 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1025 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  Äfven […] motstånd ǁ Äfven här gjorde innewånarne ett hårdnackadt mo[tstånd]  här ǁ detta slägte  blifvit försökt ǁ frestat  beslöt man ǁ beslöts  få ǁ tillåtas  jag än fordrade ǁ ock fordras  af […] kan ǁ kan  dröjt ǁ ~ här  ett […] Samarowa ǁ här ett par dagar  på […] transportera ǁ nedskrifva ☙  hvilka ❧ befolkningen utgjordes af idel Ostjaker. Äfven679 i denna by gjorde man emot mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här680 sannolikt icke blifvit681 försökt allt sedan Jermaks tider. Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och Ostjaker ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt682 man, att ingen skulle få683 lemna mig något biträde, i hvilken sak jag684 än fordrade. Men min afsigt war ej heller att denna gång gifva wika. Efter wunnen upplysning om den gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folk-församlingen ☙  och bragte saken innan kort ❧ derhän, att ett par bräckliga Ostjak-Gubbar måste beqwäma sig till mina språkmestare. Derefter lefde jag fortfarande i god sämja med de Tsingalinska Ostjakerne, fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all den humanitet, man af685 ett half-barbariskt folk kan fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre weckor, och skulle kanhända ännu dröjt686 en wecka dertill, derest icke en wida beryktad Ostjak-marknad i Siljarskoj hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till nämnda marknad, men finner mig föranlåten att qvarstadna ett687 par dagar i ☙  Samarowa, för att ❧ afbida postens ankomst. Willrådig, huru jag bäst skall anwända tiden under denna wäntan har jag beslutit att på688 pappret transportera ett och annat, som förekommit mig anmärkningswärdt under resan på Irtisch, men ännu till större delen förvaras i det svekfulla minnet. Om sjelfwa floden har jag dock föga att säga, hvad som ej redan är kändt genom särskildta rese-beskrifningar och i s[ynner]het af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland. Allt som ur dem ej kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej 1026 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1026 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks låtit förena sig med ändamålet med min resa. Säledes will jag endast689 göra ett par anmärk☙  ningar i690 de ämnen, ❧ hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande. 1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk och yttrar i sammanhang härmed, att öfversvämningar ingenstädes691 ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt högsta watten ej träder mera än en famn öfver sitt wanliga läge (II. B. 379 S). Hwad kan wäl här menas med wattnets wanliga läge (gewöhnliche[r] Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit, stiger wattnet uti Irtisch oafbrutet ifr[ån]692 islossningen ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig småningom hela sommaren igenom, utan att derunder nå☙  gonsin ❧ hålla stånd693. Hos694 Stuckenberg ser jag uppgifwas, att alla Sibiriens floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1. i April och Maj, då snön smälter på slättlandet, 2. i Junii och Julii, då snö-wattnet afrinner ifrån bergen. Härom695 weta Ostjakerne vid nedra Irtisch ingen ting, utan wattnets stigande säges696 ☙  fortgå ❧ jemt och successivt ifrån islossningen ända inemot Petri och Pauli dag.697 Omkring den 1. September (g. st.) skall det under regniga år inträffa, att wattnet uti Irtisch plöts[l]igt ökes med en half eller hel arschin, men snart åter förminskas och efter winterns ankomst698 når sitt minimum. Således är floden ifrån wårens början allt intill sena hösten stadd i ett oupphörligt stigande och fallande. Det är dock icke att tala om wattnet[s] wanliga ”stånd”699 under sommar-månaderna. Men med afseende derpå, att wattnet, om icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon förändrar sitt läge            endast ǁ blott i ǁ med ingenstädes ǁ alldrig ifr. ǁ intill stånd ǁ ~ ; ännu mindre, såsom jag äfven ser hos Stuckenberg uppgifvas, i Junii och Julii månader åter stiga Hos […] uppgifvas ǁ Det heter hos Stuckenberg Härom […] ting ǁ Kan man uti förewarande ämne lita på allmogens uppgifter, så sker eger wårfloden inga sådan[a] perioder, utan wattnets stigande säges fortgå ǁ säges så väl i Ob sås[om] som i Irtisch fortgå dag. ǁ ~ Stuckenbergs uppgift ankomst ǁ annalk[ande] ”stånd” ǁ lag 1027 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1027 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  under […] skall ǁ skall under wan[liga]  i […] Augusti ǁ i Augusti  Wid sistnämnda ǁ På denna  6–8 ǁ ~ saschen  Under ǁ Wid  watten-höjden ǁ watten-höjnin[gen]  flere ǁ oändliga  och ǁ <till>  slingringar ǁ böjnin[gar]  strömmen ǁ floden  wår-floden ǁ flod[en]  watten-/höjden  öfver ǁ utöfver  Innewarande ǁ <S---->  stod ǁ stått ☙  ifrån den 15 Augusti till den 1 Sep❧tember, plägar allmogen bestämma wårflodens stigande i förhållande till watten-höjden wid sistnämnda tid. Man uppgifver då, att wårfloden under700 wanliga år skall stå 3–4 famnar högre än sommar-wattnet i701 sednare hälften af Augusti. Wid702 sistnämnda tid sades flod-wattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till 4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8703 och på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under704 min resa på Irtisch, som skedde under den högsta flodtiden, lät jag nå☙  gon gång anställa lodningar ❧ och fann watten-höjden705 i flere706 modificationer omwexla emellan 7½ och707 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemt – en följd af den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i hvirflande strömtusende slingringar708 men709. – Af det anförda will det synas, såsom skulle hos Stuckenberg wår-floden710 wara allt för lågt uppgifven och den vid Tobolsk funna watten[-]höjden711 ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att ☙  öfversvämningar wid Irtisch ”ingen❧städes ega rum i betydligare mon”, så synes äfven detta yttrande förtjena sin lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsewis wida mindre landsträckor, men jemförd med många andra bland sina likar sväller hon i betydlig mon öfver712 sina bräddar. Innewarande713 wår, då wattnet wisserligen stod714 högre än wanligt, uppgafs vid Bronnikova och Filatowa flodens bredd, utgörande nu wid pass en verst, till dubbelt emot dess wanliga extension i Augusti månad. Wid Samarowa kunde jag med möda ur- 1028 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1028 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks skilja skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man715 på en sträcka [af] ☙  20 verst ❧ ej skulle träffa en enda landningsplats, ehuru här och der en liten skogsholme tycktes höja sig något öfver watten-ytan. I716 flere byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under wattnet, sjelfva boningshusen stodo ofta tätt invid vatten-randen. Ängarne lågo flere saschen under wattnet. En stor del af min Irtisch-färd tillryggalade jag på öfverswämmade ängar och kärr samt på flodgrenar, som uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas717 på Irtisch genom wårwattnet en alldeles ny farwäg718, begagnelig icke blott af små Ostjak-båtar719 och Tobol☙  ska kajuker, utan af de allra största  ❧ Tomska skutor, hvilka720 wår-tiden gå upp till Tjumen med theladdningar. Att man på denna wäg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst på mindre än 6 timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt; men är icke dessto mindre behörigen constateradt. Just med anledning af öfwersvämningen kunna de egentliga fiskerierna vid Irtisch ej taga sin början, förrän långt in på sommaren. Ännu i början af Julii ligga alla lågsluttande stränder under wattnet. Endast berg och bråda stränder höja sig öfver watten-ytan, men de egna sig ☙  naturligtwis icke för ❧ fiskafänge721 medelst not, som både722 wid Ob och Irtisch utgör det förnämsta fisk-redskapet. Samma öfverswämningar äro icke blott wid Ob, utan äfven här och der wid Irtisch hinderliga för åkerbruket, så wida ofta just de fruktbaraste ställen ligga under wattnet723. I724 Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och med öfver brist på ko-foder. Med anledning af allt detta tyckes äfven öfwersvämningen af Irtisch wara sin       man ǁ wid p[ass] I ǁ På bildas på Irtisch ǁ bildas farwäg ǁ stråtwäg Ostjak-båtar ǁ Ostjak-skutor hvilka […] upp ǁ som vid flodwattnet färdas  fiskafänge […] not ǁ notdrägt  både […] utgör ǁ wid Ob och Irtisch är  wattnet ǁ watten-y[tan]  I ǁ Wid 1029 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1029 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria       2. ǁ 3. fullbordar ǁ fortlöpe[r] i oändligt ǁ under en oändlig genom ǁ sku[rit] med ǁ p[olui] Changes to the footnote: upprinnelse. ǁ ~ Hit höra bland andra: Nurma, fält, Repola (Ostj. rep, яръ) Iso, stor, Konda af kanta, häl, Kara l. Xara, af kara, grund, eller harju, ås, Saloma af sala maa, hemligt ställe, С Seljanowskij af Pimskaja af pimiä, mörk, Wilij, [ ] Kem, Keke, en biflod till Ket, Pitka, en gren af Ob i Nar[ymska] Kretsen, Sim, Ишимская, en station på Krasn[ojarska] wägen[,] Kowa, en biflod till Angara, Mana, [ ] Oja (Step. sid. 16 T. II.).  flodhälft) äfven прямица ǁ flodhälft)  fullständiga upplysningar ǁ 1. en ǁ 2. fullständiga uppgifter  angaf […] allmänhet ǁ kunde blott i allmänhet angifva  allaredan […] banor. ǁ redan alldeles uttorkat, så att icke ens traditionswis känner alla flodens fordna banor, utan  förlora ǁ försvinna <wissa> wärd. Skulle den ock i och för sig eller i för❧hållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ekonomie häraf är i någon mon beroende. 2.725 Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar726 Irtisch sin bana i727 oändligt många bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flere ställen genom728 den lösa jordmon skurit sig en ny ginare fåra, som af härwarande Ryssar benäm☙  nes med729 ett troligen ifrån ❧ Finskan lånadt ordii 730: polui (F. oja-puoli, flodhälft)731 äfven прямица. På somliga ställen har hufvud-strömmen dragit sig inom den nya grenen, och den gamla, Staritsa kallad, plägar under sommarens lopp utsina, ehuru wår-tiden begge grenarna äro farbara. Först mot slutet af min Ir☙  tisch-färd upp❧märksam worden på denna företeelse, kunde jag ej mera erhålla fullständiga732 upplysningar öfver staritsi wid nedra Irtisch. Man angaf733 blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af Djemjansk, wid Subotina, vid de Savodinska jurtorna, Repola m. m. Tillika anmärktes, att många starit☙  si  ❧ allaredan734 så uttorkat, att man numera endast gissningswis och i stöd af traditionen kan uppgifva flodens fordna banor.  – I sammanhang härmed förtjena att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller utgreningar af floden, som skära sig långt in på slättlandet och der förlora735 sig utan något ☙  ii. Detta är icke ett enstaka faktum af detta slag; twertom träffar man i Sibirien likasom i Östra Ryssland, esomoftast ortsnamn af Finsk upprinnelse. 1030 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1030 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflopp. Till736 sitt ursprung äro dessa ingen ting widare737, än vanliga grenar, (протоки) som genom tillandningar blifvit i ena ändan tillslutna. 3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med några andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig, den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning häraf kallas äfven wid Irtisch ☙  den ❧ högra stranden горная (Ost[jakiska] Unt-peelek), den venstra луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter äfven den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven aadem beelek, d. ä. den dåliga sidan. Denna sida är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och ängs-skötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda egenskaper, såsom den venstra. Således ser man äfven738 här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskildta wide-arter. Annars wexer på denna sida ☙  mera barrskog, bestående i ❧ gran, tall, ceder, lärkträd739. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på venstra sidan, der den hyser moar och en sterilare mark. Men jag ärnar här icke inlåta mig i några geologiska och natur[-] historiska740 betraktelser741 af floden, utan will blott afteckna de gröfsta konturer742 af dess stränder. Såsom nyss nämndes, är den högra sidan bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder. 1.743 Lågländta ängar och kärr, 2.744 höga, tvärbranta stränder, som af Ryssarne kallas яры (Sing. яръ), af Ostjakerne rep; ☙  3. Långt i floden utstickande sandbankar,  ❧ af Ryssarne пески benämnda. Stränderna af de anförda tre slagen anträffas jemte berg  Till […] dessa ǁ Dessa äro till sitt ursprung  widare ǁ wanli[ga]  äfven här ǁ 1. på ǁ 2. äfven på denna sida ǁ 3. äfven på den högra sidan  lärkträd ǁ ~ m. m.  natur-/historiska  betraktelser af floden ǁ betraktelser  konturer […] stränder ǁ 1. con[turer] ǁ 2. konturerna af flod-stranden  1. ǁ 2.  2. […] tvärbranta ǁ 1. Twärbranta 1031 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1031 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria              flod-sidan ǁ 1. flod ǁ 2. elfs-sidan kommer ǁ träder elfven ǁ floden hållet […] osynliga ǁ hållet ur sigte dessa berg ǁ bergen genom sin höjd ǁ i detta afseende Samarow[a]. ǁ ~ De flesta bland nämnda uddar tillhöra sammangande bergs berg; – endast hvardera ǁ <---> Med ǁ I ofta ǁ wanligen högra ǁ den ~ motsvaras ofta ǁ 1. wanligen ǁ 2. oftast på ǁ å den äfven på den högra flod-sidan745. Ju längre man kommer746 utför elfven747, dessto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare blifva stränderna öfverhufvud så wäl på den högra, som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola, försvinna bergen helt och hållet748 ur sigte och blifva osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa749 berg wid nedra Irtisch ej af någon owanlig storlek. Mest anmärkningswärdiga äro genom750 sin höjd några bergsuddar, belägna vid 1) Natsinsk, 2) Koschelewa, 3) Katilowa, 4) Wos’kin, 5–6) ☙  Tsingalinsk, 7) Repola och 8) Samarow[a].751  ❧ Wid Tsingalinsk finnas till och med twenne höga uddar, en på hvardera752 sidan om floden. Dessa och den Woschkinska udden tillhöra isolerade bergsknutar, alla de öfriga sammanhänga med större systemer. Med753 afseende å det inbördes förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej wara alldeles ogrundade: a) Då ett berg, såsom fallet ofta754 är, rasar på högra755 sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en sandbank (песокъ), stundom en jar. Häraf följer, att ett berg på högra ☙  sidan ❧ motsvaras756 ofta af en sandbank å den venstra. b) En tvärbrant strand, eller en så kallad jar å högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den venstra. c) Der ett berg anträffas på757 venstra flodsidan, står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag endast warseblifvit tvenne berg venster om floden – den ena belägen invid de Tsingalinska jurtorna och af Ostjakerne benämnd Wâds’-Unt eller Wâds’-ochta (d. ä. fästnings-berget), den andra, kallad Tjukes-Unt, 10 1032 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1032 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks verst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa berg endast isolerade knutar, de fortlöpa ☙  några verst i en och sam❧ma riktning och sluta sig sedan med branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden758, Wâds’unt bildar deremot en vinkel med floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV till NO. Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne759 berg, i fordna tider funnits760 en sjö, och att flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’-Unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått på högra sidan af floden. Denna tradition är761 ganska sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att den förmodade gamla flodfåran utgår af ett lågland, som under wårfloden nästan helt och hållet öfversväm☙  mas. Sam❧ma slags lågland (соръ) förekom[m]er äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till samma förmodan762 om en timad förändring i flodens lopp. 4. Det är anmärkt, att fiskerierna wid Irtisch taga sin början så snart de lågsluttande sandstränderna begynt höja sig öfver watten-ytan. Då nedsätter sig å dem wanligen763 ett Ryskt notlag eller en så kallad artelj, som består af 10 personer och blott sysselsätter sig med notdrägt. Arteljen är försedd med tvenne notbragder, utgörande764 i längd efter ställets besk[affenhet] 250 till 300 saschen och ännu derutöfver. Hvardera noten skötes af fem765 personer, hvilka omvexla med fiskafänget. ☙  Dessa fiskerier, som ❧ wid Irtisch äro de hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till 1.766 Oktober gamla st[ylen] Man fångar i ymnighet ossetra, sterläd, njelma och dessutom otaliga andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake767, girs, karass, jas768, tschebak m. m. Muksun är [en]769 fiskart, som  flod-/stranden  tvenne berg ǁ 1. de begge ǁ 2. de tvenne bergen  funnits ǁ fanns  är ǁ ~ i och för sig  förmodan ǁ försiggången <--->  wanligen ǁ wanligtwis  utgörande ǁ och  Mscr: fems  1. ǁ de[n]  lake ǁ g[irs]  jas ǁ 1. ~ ǁ 2. sirok  Mscr: ej 1033 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1033 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  grenen. […] Njelma-fisken ǁ 1. grenen. Njelma förekommer stiger förekommer lika ymnigt i hvardera grenen. Fiskens så väl ǁ 2. grenen. Äfven den  sirok ǁ ~ <--- ----> According to Castrén 1855: 50, footnote 8, vimba (Vimba vimba); thus Ru. рыбец, сырть. (TS)  ymnigare ǁ sirok  är fångsten ǁ fångas  rikare ǁ wida ~  grenen ǁ floden  begynner ǁ börjar  sig ǁ <--->  dock ǁ fler[e] ej stiger uppför Irtisch, utan håller sig till den Obska grenen.770 Den så k[al]l[a]de sirok771 fångas ymnigare772 i Ob, än Irtisch. Deremot är773 fångsten af ossetra och sterled rikare774 uti Irtisch, än vid öfra Ob. Njelma-fisken stiger lika ymnigt uppför hvardera grenen775. Fiskens stigande säges taga sin början wid den ☙  tid, då ❧ wattnet begynner776 sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande wåren förfogar sig777 fisken åter utför floden kort före och under sjelfva islossnings-tiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterled, ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se nedan). Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande sig till floden will jag äfven nämna några ord om dess äldsta kända innewånare Ostjakerne. Kringskurna af både Ryssar och Tatarer hafva de så när som på språket förlorat nästan allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsewis mind☙  re; – det Ryska deremot ❧ röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställnings-sätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af den olika cultur-grad, som hvardera folket innehar. På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken sin stuga eller jurt, men han gör den wanligtvis trängre och på allt wis sämre samt lefver deri omgifven af smuts och all slags ohyra. Wid Irtisch hafva Ostjakerne efter Ryssars föredöme begynt äflas med boskaps-skötsel; men i Tsingalinsk räknade man dock778 flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker wid Irtisch odla äfven åker; de nordliga hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka åkerbruket går ända ☙  upp ❧ till Repola. Hyrkuskeriet, som för det 1034 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1034 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ☙  närwarande utgör Ostjakernes förnämsta779 närings-gren under winter[-]månaderna780, är åter ett lån af Ryssarne. En af de näringar781, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu gäller såsom den förnämsta,) är fiskafänget. Detta bewisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn på särskildta fiskredskap, såsom: [– –]782 dels och i synnerhet af det kända faktum, att de783 redan wid eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och [med] några784 befästade ställen785 wid Irtisch-floden. Hwad annat än fiskafänget786 kunde wäl drifva dem ifrån tundran till floden, ifrån ett nomadiserande till ett  ❧ bosatt lefnads-sätt. ❧ Sina787 nät tillredde Ostjakerne förut af brännässla. Nu har hampan vunnit större ans[eende], emedan nässlan ej så väl står emot <---->. ❧ Men äfven i denna gren hafva Ryssarne skridit wida framför Ostjakerne. Fastän den sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land och watten vid nedra Irtisch sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likwäl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, wikar, bäckar, grenar, och bortarendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen,788 de förut omnämnda пески. Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig med stora notredskap789, som fiskandet i floden skulle erfordra. Den sann❧skyldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, huglöshet och brist på endrägt. Ingen ting wore lättare, än att ett helt byalag skulle förena sig om gemensamma redskap och sjelfva begagna sandbanken i stället för att åt någon äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en lumpen summa af några 50 Rubel, som delas af byala-            förnämsta ǁ nä[rings-gren] winter-/månaderna näringar ǁ närings-grenar Castrén left an empty space here for the names. See p. 741 for the list of names. de […] eröfringstiden ǁ 1. Ostjakerne ǁ 2. de wi[d] ǁ 3. de under ǁ 4. de wid tiden några ǁ wissa ställen ǁ ort[er] fiska-/fänget Sina […] förut ǁ Sin fiskredskap nät hafva Ostj[akerne] i fordna fångst-ställen […] omnämnda ǁ fångst-ställen eller de så kallade not-/redskap 1035 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1035 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  närings-/gren  nedbrunnit ǁ ~, antända wanligtwis dels af åskan, som här kring Petri och Pauli dag alla år esomoftast låter höra af sig, dels i följe af  Det är ǁ Man har  dessa menniskor ǁ detta slägte  man ǁ jag  mest ǁ blott  rått ǁ <lyriskt>  närmare […] några ǁ omständligare widröra wissa  yttre och inre ǁ enskildta get.  – Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta närings[-] gren790 är numera af föga betydenhet. Allt wildt af wärde har försvunnit dels till följe af oförnuftigt fänge, dels och enligt Ostjakernes föregifvande af den anledning, att skogarne i ☙  sednare tider öfverallt nedbrunnit791. ❧ Af soblar, räfvar och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom, skall nu mera föga wara öfrigt. Oftare träffas björnar, elgar och wildren[ar]; men äfven dessa djur fångas ej med något allwar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det792 är öfverhufvud svårt att säga, hvad dessa793 menniskor skulle göra med allwar och ifver, om man794 undantager deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre cultur-grad dertill på sätt och wis privilegierade Samojederne. Ostjaken lefver mest795 för dagen och benämner äfven derföre i sitt språk ☙  dag och lefnads-förråd med samma ord: chât. ❧ Har han genom en lyckosam fångst förvärfwat sig något utöfver dagens behof, så ligger han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu ett rått796[,] lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder, att armoden är konsternas lärarinna, och Ostjakernes oekonomiska läge är för det närwarande sådant, att de emot sin vilja tvingas till ett framåtskridande i cultur. Sinnad att ännu något närmare797 beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre798 och inre lif, will jag nu göra mitt första inträde i en Ostjakisk jurt. Wägen dit leder uppför en ☙  svår trappa och en dörr så låg, att jag ❧ utan en enkom erhållen warning ej kan undvika att 1036 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1036 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks slå pannan emot öfra dörrposten. Förwirrad af slaget glömmer jag kanske att med799 korstecknet hedra Helgonbilderna, som stå uppradade i främsta hörnet af jurten. I800 följe af denna försummelse och mitt äfwen annars i Ostjakens ögon något owanliga beteende uppstår801 en förskräckelse, som ögonblickligt jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina betraktelser i802 jurten. Det första, som i803 jurten här träffar mitt804 öga, är en egen ☙  misstänksam gråfärg, som betäcker ❧ bänkar och bord, wäggar och golf. Samma färg utgör jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd, såsom fat, koppar, knifwar, den med snö[-]watten805 fyllda drickskannan, näfver-rifvorna m. m. Golfwet i wår lilla stuga är lutande, wäggarne bågnade och fyllda med springor, som hvimla af sinom tusende bland det slags yrfän806, om hvilka Luther wille weta, huru de skulle se ut i himmelriket. Rummet är rundt omkring försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej807 heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en bred laf, tjenande till sofställe. Ugnen är bygd på wanligt Ryskt ☙  wis808 och försedd med ett ordentligt rör. ❧ Den809 är likwäl icke fastbygd810 wid wäggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten811 ugn, som under dagens lopp begagnas wid mattillredning. Denna812 ugn är ofvantill813 försedd med ett hål, hvari man alltid814 ser en gryta, fylld antingen med fisksoppa, köttsoppa, mjölkwälling eller annan sofvel. Wår jurt eger fyra fönster, anbragta815 wid twenne wäggar och alla befintliga i det hörn, hvarest ☙  Helgonbilderna äro uppställda.  ❧  Hvarje fönster består af 6 rutor, men endast ett par äro hela, med undantag af dem, som blifvit                  med ǁ göra I följe ǁ Öfwerraskade uppstår ǁ 1. ~ <----> ǁ 2. ~ nu i jurten ǁ <här>inne i jurten ǁ här mitt öga ǁ ögat snö-watten ǁ drickswatten snö-/watten <yrfän> ǁ 1. kräk ǁ 2. Guds kreatur ej […] sängar ǁ sängar ej wis […] wäggen ǁ wis, men ej fastbygd wid wäggen Den ǁ Men fastbygd ǁ ~, u[tan] liten ǁ låg Denna ǁ Detta ofvantill ǁ för[sedd] alltid ǁ ser anbragta […] uppställda ǁ 1. anbragta wid twenne wäggar uti det hörn, hvarest s ǁ 2. alla anbragta wid det hörn, hwarest Gudabilderna äro uppställ[da] 1037 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1037 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria        wärden ǁ 1. de ǁ 2. hus[folket] seden ǁ uti Denna sträfvan ǁ Detta sträfvande prisar ǁ om betryck ǁ förtryck misstänkliga ǁ tvifv[elaktiga] den […] ödmjukheten ǁ 1. den hycklade ǁ 2. den lumpna <-> ǁ 3. insta ǁ 4. den lump[na]  ärlig ǁ 1. ~ ǁ 2. redlig gjorda af perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser. Dessutom hafva också jurtens innehafware af skjutsaren derute redan fått weta, att jag ej äter upp någon, och wärden816 kommer nu för att wälkomna sin högwälborna gäst. Detta sker här på wanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom seden817 är i Obdorsk. Intressant är lik☙  wäl den blick, ❧ hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är blicken af en jägare, som hoppas winna ett byte, men tillika fruktar att sjelf falla ett rof för djuret. Man ser i denna blick svaghetens försök att wärna sig sjelf och, om möjligt, fånga sin motståndare. Denna818 sträfvan röjer sig för öfrigt uti Ostjakens hela beteende. Allt är deruti list och svek, lotsad ödmjukhet och undergifvenhet. Han talar widt och bredt om ”Богъ och Великiй Государь”, prisar819 Herrans och Tsarens utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom, och klagar öfwer det betryck820, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakens tycke misstänkliga821 ämnen, ställer ☙  han sig dum, tafatt och gunådlig, ❧ låtsar ingen ting weta och erinrar esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En wiss grad af inbundenhet hör i sjelfva werket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen, den822 ytterliga ödmjukheten och gudnådigheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller. Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig823 naturens son, men något stel, trumpen, kärf och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynne förenar han ett ☙  likaså kantigt yttre: twenne utstående ❧ kindbogar, djupt wälfda ögonhål, breda skuldror, 1038 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1038 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks kort och knubbig wäxt, en stående, svart peruk m. m. Allt detta gör Ostjaken i yttre motto högst tung824, owig och omanerlig825. Likwäl påstår man, att ingen kan öfwerträffa den arma Ostjaken i wälwilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas826 dygder. Och hvad den nyss omnämnda sträfheten827, tyngden och kantigheten beträffar, så eger denna sida äfven sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande828 godmodig humor, som Ryssen ☙  kallar ❧ вострота och säger wara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf. Men jag glömmer, att wi fortfarande befinna oss i jurten och ännu icke gjort wärdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin829 förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande väfstolen. Helt830 säkert skall hon, ehuru Ostjakiska, icke misstycka, om wi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna831 wäfnaden. Den förtjenar832 ☙  i sjelfva ❧ werket all aktning icke blott för sin bastanthet, utan äfven för beskaffenhet af sina ingredienser. Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en vida allmännare wäxt, som [är] kallad af Ostjakerne: puude<m>, d. ä. brännässla. Denna833 wäxt förstår en834 Ostj[akisk] wärdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola öfwerträffa wanliga Ryska slitskjortor och föga eftergifwa dem i finhet, hvithet och snygghet. Wår835 wärdinnas eget linne är gjord af samma ämne och utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet, en del af rygg-stycket och alla fällar prydas836 af de allra smakfullaste broderier. Hvem skulle tro, att ☙  hela ❧ den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget werk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af              tung ǁ klu[mp] omanerlig ǁ ~, eller ett Mscr: ett godt hjertats sträfheten ǁ tyngden tillhörande ǁ genomgående sin förskräckelse ǁ 1. sin första ǁ 2. den Helt […] wäfnaden. ǁ Taga wi hennes väf i betraktande. sköna ǁ bastanta förtjenar ǁ är ock <---> Denna ǁ Dera[s] en […] wärdinna ǁ hon Wår wärdinnas ǁ Hennes prydas ǁ äro 1039 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1039 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      utom […] linnet ǁ dess utom elegant ǁ skön qwinnan ǁ sjelfva husmodern blifvit anställd ǁ anställdes Ostjak-hustru ǁ hustru wext-rötter de röda och gröna färgerna, samt slutligen sjelf wid lediga stunder stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Wår wärdinna kan utom837 det sköna linnet äfwen wisa oss en elegant838 hel[g]dags-kostym, som hon sjelf förfärdigat. Den består uti en fin, fram☙  till öppen klädes-jacka, hvars ❧ fällar rundtomkring glimma af perlor och tennsmycken. Ofwanpå sina helgdags-handskar och skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes radband synes föga annat, än den glimmande perla-ståten. Allt detta bewisar, att wår wärdinna hvarken saknar flit, skicklighet eller fin smak. Skada blott, att hon ej wårdar sig mera om snygghet och renlighet i sitt hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerna wållande. De belasta den arma qwinnan med alla slags grofwa arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qwinnan839 ännu såsom den uslaste trälinna. Sjelf har jag mera än en gång hos Ostjakerne blifwit wäckt ☙  ur sömnen genom ångest-rop, ❧ frampressade ur ett qvinno-hjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett år tillbaka blifvit840 anställd besigtning och ransakning öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjak-hustru841, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingen ting är likwäl skändligare och qvinnans wärde mera förnärmande, än den lumpna handel, som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är ett rart ting, medan hon ännu sitter i sina föräldrars hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad; månne för att blifva en god menniska, en förträfflig värdinna? Af 1040 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1040 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sådan orsak ingalunda. Menskligheten till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken842 härwid ☙  omedwetet öfvar sitt inflytande. ❧ Men sanningsenligt bör icke843 heller det förtigas, att Ostjaken wid sina döttrars uppfostran afser samma fördel, såsom då han föder räfwar. Wäl gödda betala de sig väl med tiden. En god wara stadnar alldrig på hand, och döttrarna844 föryttras845 åt den mestbjudande till hustrur. Se här det wid Irtischiii gängse priset på en ordinarie hustru:         föräldra-kärleken ǁ <--- ---> icke ǁ ej döttrarna ǁ för[säljas] föryttras ǁ försäljas och ǁ eller fastmer de ǁ Presten dem ǁ hvilka brudskatten ǁ ~, och wår 2–300 Rubel i peningar. En häst, en oxe och en ko. 7–10 olika klädesplagg. Ett pud mjöl, en veder brännvin och något humla för anredande af bröllopsfesten. 1. 2. 3. 4. Allt hvad dottern ifrån hemmet ❧ erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtwis icke hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat[ariska] kalym, Ostj. Tanj), händer det icke sällan, att en unger sven, sedan han stulit sig till en flickas hjerta, äfwen stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta och på vikinga-wis bortför henne till sitt hem, och846 innan kort till närmaste kyrka, hvarest de847 älskande förenas genom band, dem848 menniskor ej mera åtskilja. Detta är bland Irtischska Ostjaker ett ganska wanligt sätt att undandraga sig brudskatten849. Äfwen wår närwarande wärdinna erkänner med rodnad på kind, att hon blifvit sålunda ta☙  gen, eller att hon fastmera sjelf  ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ любви убѣжала ☙  iii. Wid Ob skall taxan wara något högre. 1041 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1041 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      съ ǁ отъ ytterligare ǁ widare styrka ǁ seder och br[uk] wid Irtisch ǁ på I[rtisch] alla […] hvarandra ǁ 1. yxor och andra werktyg ǁ 2. <stenar> åt hvarandra  nu […] menniskor ǁ menniskorna  sköna ǁ smyck[en]  blifvit ǁ i äldre  berättelser ǁ ~ i det minutiösa съ850 отца и матьери). Wi skola icke ställa hennes blygsamhet på ytterligare851 prof, utan förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett ord om fordom. Han wet förtälja, att på den tid, då hwarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns wid Irtisch, Tschuderna rådde öfver landet. Ett under i allt, i styrka852 och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne, utwalde de till sina bostäder högsta uddar och bergsspetsar wid853 Irtisch. Det war deras sed att icke bo flere tillsamman, utan enhvar på sitt särskildta ställe. Här uppstapplade de höga jordwallar ☙  till ❧ förskansningar åt sig och omgåfwo höjderna med grafvar, bland hvilka många ännu skola wara synliga. Sådana arbeten woro för Tschuderna ett lekwerk, ty deras styrka war så omätlig, att de slungade alla854 slags verktyg åt hvarandra ifrån den ena sidan af floden till den andra. Främmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, woro de likwäl bewandrade i många kunskaper, dem nu855 tidens menniskor icke ega. Mede[l]st dem hade Tschuderna kommit i besittning af alla werldens skatter och lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och endast för sitt nöjes skull. Wäl förfarna i smidje-konst, bildade de af guld, koppar och jern sköna856 smycken och konstwerk, af hvilka många stycken ofta blifvit857 fundna wid ☙  deras fordna bostäder. Alla sina skatter och ❧ dyrbarheter nedgrofvo Tschuderna under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande wapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflykta till okända nejder. Detta och mycket annat kan gubben förtälja om nordens Giganter, men wi wilja icke längre fullfölja hans berättelser858, 1042 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1042 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks emedan de flesta bland dem röra sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne samt Tatarerne. Så äro många859 wid Irtisch förekommande Tschud-fästen till och med enligt historiska wittrnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar.860 Twå af dem äro omnämnda i gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани) och Uki (градъ Уки),861 den förra, af862 Tatarerna kallad Arimsan (R. Аримзянская) och är belä☙  gen 8 verst nedanom Bronnikowa[,] ❧ den863 sednare 80 (enligt Hydr[ographien] 20) verst nedanom Arimsan864. Utom den känner tradition lika många Tschud-fästen vid Irtisch, såsom der finnas höga uddar (se ofvanf[öre]). Naturligtwis bildade wid dem sjelfva höjden den egentliga förskansningen, men likasom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ l wâds’ (Syrj[änska] vodzj, F[inska] wasta d. ä. något framför eller emot satt), så bevisar865 äfven traditionen i866 förening [med] de ännu förhande[n] warande jordwallar och grafvar, att härvid ett och annat ☙  äfven warit af mennisko-hand tillgjordt. ❧ Wår åldrige granne wid ugnen skulle wäl kunna tyda för oss mången runa om forntids tro och forntids wishet; men han fruktar skenbarligen att härutinnan867 yppa sina tankar. Detta tyckes bewisa, att han i868 hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven869. Också har jag hört Ryska colonister försäkra, att Ostjakerne wid Irtisch ännu offra och bedja på gammalt wis, samt att de till och med förwara870 sina gamla Guda bilder871 i djupa skogen. Hwad jag med säkerhet wet, är att de,872 likasom flere andra Finska folkslag, med helig wördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagel-gubben, pels[-]  många ǁ de  Footnote, completely struck out: W[âs’] Fäste heter i Ostj. wâs’ l. wads’, hvilket ord eger sin stam [i] Syrj[änskan], der wodzj betyder både det n[å-]g[o]t, som framför och eller är framför eller emot. ifr[ån] det F[inska] wasta.  Уки), den ǁ Уки). Wid  af Tatarerna kallad ǁ som af Tatarerna kl[s] [= kallas]  den […] 20) ǁ 1. bo af ålder Tatarer, den sednare (Uki l. Ugi) 80 verst 80 verst (ej 21 (enl[igt] Hydrogr[aphien]) 2 ǁ 2. ~  ǁ 3. Utom dem känner nämner tra[ditionen]  Arimsan ǁ Tatar  bevisar ǁ finner man af  i […] äfven ǁ samt de redan omnämnda jordwallarna och grafvarna, att nägot äfven härvid  härutinnan ǁ i detta afseende  i hemlighet ǁ 1. ännu ~ ǁ 2. ~ ännu  tillgifven […] colonister ǁ tillgifven, och äfven colonisterne  förwara ǁ 1. förw[ara] ǁ 2. ännu ~  bilder […] skogen ǁ 1. ~, som hållas fördolda långt in i skogen ǁ 2. ~ i jur[ten]  de, likasom ǁ Ostjakerne i likh[et] 1043 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1043 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria     pels-/fadren särskildta ǁ fler[e] närvarande […] ro ǁ närvarande skola […] Ostjakerna ǁ skola Ostjakerna  ceremonier ǁ omstän[digheter]  Ostjakernes […] religions-kult ǁ allt detta  särskild ǁ till  ej […] mera ǁ ej dermed  Surgut […] öfverswämmad ǁ ☙  ❧ Surgut d. [ ] Aug. 1845. Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan uppehåll fortsätta resan till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelsen Petri och Pauli högtid skulle komma att firas med en af Samojeder och Ostjaker talrikt besökt marknad. Anländ till Samarova erfor fann jag till min bedröfvelse, att jag icke bl fann jag till min bedröfvelse, att jag icke allenast missräknat mig på hela marknadsglädjen, utan äfven på hoppet att erhöll jag upplysningar, som förstörde mitt hopp att wid den fräjdade marknaden folk-samlingen träffa några infödingar. Dessa hade wår herre bestraffat med en syndaflod och fördrifvit fjerran ifrån den glada tummel-platsen i Siljarskij till ödebelägna skogar, ej der ej bröd och brännvin, utan magra harar utgjorde deras m nöd☙  torftiga midsommar-spis. ❧ Sjelfva det ställe den plats, der fordom marknaden wanligen firades, låg nu öf[verswämmad]  The sequence beginning here was sent in a letter to Sjögren from Narym on 1/13 Dec. 1845 and published in Swedish in Morgonbladet and (with minor modifications) in NRF II and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences, Castrén 1846c; 1847d; 1855: 65–89. See also the volume of Castrén’s letters in fadren873”, såsom han med särskildta874 epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande875 i god ro en björn, gjuten i koppar, som i sinom tid warit en stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu i denna dag skola876 till och med de Irtisch[s]ka Ostjakerna hafva för sed att behedra hvarje fälld ☙  björn ❧ med en fest, hvarwid förekommer sång, dans, öl-drickning med flere ceremonier877, som äfven varit gängse hos Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes878 fordna religions-kult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild879 beskrifning öfver de Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej880 med mera, emedan posten redan är kommen och tiden inne till uppbrott. 1044 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1044 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Surgut 881 den [] Septemb[er] 882 Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan något uppehåll fortsätta resan ända883 till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelse Petri884 och Pauli dag skulle komma att firas med en af Ostjaker och Samojeder talrikt besökt marknad. Anländ till Samarowa885 erhöll jag wissa bekymrande underrättelser om den frejdade marknaden. Man berättade, att wår Herre bestraffat infödingarne med en allmän syndaflod och fördrifvit dem ifrån886 sina bostäder wid887 Ob och dess bifloder fjerran till ödebelägna skogar, der de mindre tänkte på ☙  den Siljarska marknads-fröjden888, än  ❧ på något medel889 att rädda sig för890 hungersdöden. Widare omtalade man såsom ett hinder för marknadens firande891, att sjelfva den till marknadsstad utsedda byn låg öfwersvämmad af wårfloden. Slutligen sades både jagten och fiskafänget hafwa892 under wåren warit så missgynnande, att ingen egde någon wara, som han893 kunde wid marknaden föryttra. Man förmodade i följe häraf, att innewarande årets marknad knapt894 kunde komma att ega rum. Enstämmigt försäkrades, att bland Samojeder, dem jag egentligen sökte, icke895 en enda skulle wid896 marknaden infinna sig.897 Deremot gaf man mig anwisning på ett Samojediskt legohjon i byn Toropkowa ☙  eller Skripunowa898, ❧ belägen899 ett stycke ifrån den allmänna farwägen emellan Samarowa och Siljarskoj. I följe af denna upplysning beslöt jag att åtminstone i förbifarten besöka Toropkowa, men möjligtwis ändock fortsätta den påtänkta resan900 till Siljarskij. Flod[-]wägen901 ifrån Samarowa till               this series and Castrén 1847c. Both Castrén 1855 and 1847c also contain the text on the relationship between the Samoyed and Finnish languages, excluded from Castrén 1846c but published separately in Suomi, Castrén 1846a. It also shows that Castrén sent that part of his text to Finland before December 1845, for otherwise it would not have been possible to print it in 1845. Because there is no certainty as to which differences between the mscr (SLSA 1185) and Castrén 1846c are in Castrén’s own hand and which were made by the editor of Morgonbladet, they are all shown here. The date has been added according to Castrén 1847d: 225. See also Castrén’s letters to Sjögren from Surgut, 12/24 Aug. and 28 Aug./9 Sept. 1845 and to Lönnrot, 13/25 Aug. 1845, J.R. Tengström, 10/22 Sept. 1845 and Rabbe, 10/22 Sept. 1845 in the volume of letters in this series. ända till ǁ till Petri ǁ kring ~ Samarowa ǁ Siljarsk[ij] ifrån ǁ fjerran wid ǁ till in marknads-fröjden ǁ marknads-glädjen medel ǁ Castrén 1846c: utväg för ǁ ifrån firande ǁ Castrén 1846c: ~ den bedröfliga händelse hafwa […] wåren ǁ under wåren hafwa han […] föryttra ǁ kunde wid marknaden föryttras knapt […] rum ǁ 1. skulle helt och hållet uteblifva ǁ 2. skulle blifva föga eller in[te] ǁ 3. skulle blifva föga besökt icke en ǁ Castrén 1846c: ingen wid […] sig ǁ wara wid marknaden närwarande 1045 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1045 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  Bergstadi formulated the same observation (in Skripunova on 4/16 July) as follows: “I Samarovo läto vi baka bröd, emedan det, hvarmed Pisarkan [i Cingalinsk] försett oss, var högst uselt och dåligt. Genom natten foro vi hit. Vi ville blott i förbigående höra åt om här funnes några Samojeder, och så, innan vi nedsatte oss här, förut göra en tour till marknaden i Siljarsk för att inhemta nödiga underrättelser. Men då vi förnummo att det egenteligen var blott en supklubb, som här församlades vid nejdens krog för att värdigt fira Petri och Pauli dag, så beslöto vi att qvarstanna.” Rancken 1884: 41–42.  Skripunova is situated at N61°19′34″ E69°45′12″. (TS)  belägen ǁ som ligger  resan ǁ Castrén 1846c: marknadsresan  Flod-/wägen  wid ǁ endast  According to both Castrén 1846c and 1847d: 225; mscr: <10>  Castrén was in Toropkova in the middle of July, New Style. See his letter to Sjögren, 4/16 July 1845 in the volume of letters in this series.  Mscr: Samarowa  fastän ǁ Castrén 1846c: ehuru  förnekade ǁ bestred  med ǁ <----->  antagit […] skjorta ǁ Castrén 1846c.: påklädt sig en Rysk skjorta och antagit ett Ryskt namn  dock ǁ ~ fortfarande ǁ Castrén 1846c.: det oaktadt  trodde sig härstamma ǁ Castrén 1846c: härstammade  Så […] tillfällighet ǁ Sedan jag sålunda i hastigheten och <-> slumpvis  Så hade […] måste ǁ Castrén 1846c: Då en lycklig tillfällighet nu fört mig en Samojed i händerna, måste  jag nu genom ǁ jag genom  man ǁ jag Toropkowa utgjorde wid902 pass [70]903 verst och tillryggalades under loppet af en stormfull natt.904 Wid min ankomst till [Toropkowa]905 bestred man i förstone tillwaron af den angifna Samojeden; men wid en af wederbörlig Starost anställd hus-visitation upptäcktes werkligen en svartluggig dverg, fastän906 man fortfarande förnekade907 hans Samojediska natur, hvilken troddes vara aflagd med908 detsamma, personen antagit909 ett Ryskt namn och påklädt sig en Rysk skjorta. ☙  För mig gällde han dock910 ❧ såsom en Samojed, icke blott för den svarta perukens skull, utan emedan han både trodde911 sig härstamma ifrån Samojediska föräldrar och höll det Samojediska språket för sitt modersmål. Så912 hade913 jag914 nu genom en tillfällighet kommit öfwer ett Samojed-individuum uti en nejd, der man915 ej kunde ega den ringaste anledning att916 hoppas att göra ett slikt fynd. Nu måste mitt bemödande naturligtwis blifva att undersöka, om icke917 tilläfventyrs ännu andra individer af denna918 art skulle befinna sig i närheten, alldeles på samma sätt som Botanikern efter upptäckten af en rar wext bör☙  jar se sig om ❧ efter andra919 likartade. I sjelfva werket lyckades det mig920 att medelst921 Starostens tillhjelp uppleta922 det ena exemplaret efter det andra ända till sex särskildta individer. I förstone923 tog jag för afgjordt, att desse924 Samojeder woro äfventyrare, som925 efter gjord bankrutt på tundran beslutit att försöka sin lycka hos Ryssarne. Men huru stor blef icke min förwåning, då jag erfor, att de sedan urminnes926 tider warit bosatta wid Ob-floden och927 utgjorde en egen afsöndrad928 stam929 benämnd Jevschi ́930! Denna stam931 skall fordom warit temligen 1046 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1046 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  talrik; men har932 nu sammansmält till inalles 8 familjer, hvilka nomadisera wid ChantscheJaha, Niistjej med flere små floder, som933 i nejden af Toropk[owa] ifrån södra sidan utfalla i Ob. ☙  ❧ Lifwad af denna upptäckt lemnade jag nu de enskildta individerna å sido och började934 anställa en jagt öfver hela stammen935. Ehuru936 man med vanlig Sib[irsk] förbehållsamhet sökte dölja rätta förhåll[andet], blef det likwäl efterhand uppdagadt, att ännu tvenne andra n[å]g[o]t937 större ätter938 bibehållit sig wid Ljamin Sor och öfra939 loppet af Nasym, utfallande940 hvardera ifrån norr i den Obska grenen. Alla941 dessa tre942 ätter sades till943 språk, seder, religion och lefnads-sätt öfverensstämma944 med sina nordliga grannar – de Kasymska Samojederne. För Historici och ethnographer måste dessa945 fynd946, om jag så får kalla dem947, wara af ☙  intresse, emedan härigenom ❧ den lucka i någon mon fylles, som hitintills till mehn för lärda forskningar åtskillt de norra wid Ishafvet nomadiserande Sam[ojederne] ifrån de södra  – de Altaiska. Ifrågawordne stam[mar]948 bilda, nogare949 bestämdt, en öfwergångslänk emellan de950 Tymska Samojederne i söder och de nyss951 omförmäldta Kasymska i norr, till hvilka sistnämnda de äfven sjelfva räkna sig, så wida de erlägga952 sin skatt i953 det gamla fästet Juilskij gorodok wid Kasym-floden. Äfven för philologen äro dessa ätter954 af betydelse955, emedan de ega ☙  en munart, som i956 hög grad tjena957 till ❧ förmedla slägtskapen emellan Samojediskan och de958 Finska språken. Men jag återkommer strax till detta ämne och går nu att redogöra för fortgången959 af min resa.                               att hoppas ǁ att förmoda tillwaro <ett> af Samojeder icke ǁ ej denna ǁ samma andra likartade ǁ 1. flera dylika ǁ 2. flera dylikartade ǁ Castrén 1846c: flera likartade mig ǁ ~ genast medelst ǁ Castrén 1846c: genom uppleta ǁ Castrén 1846c: i byn ~ förstone ǁ Castrén 1846c: början desse Samojeder ǁ Castrén 1846c: dessa som ǁ Castrén 1846c: hvilka urminnes ǁ Castrén 1846c: uråldriga och ǁ Castrén 1846c: samt afsöndrad […] skall ǁ Castrén 1846c: afsöndrad slägt! Denna slägt, Jewschi benämnd, skall stam ǁ ätt, vid Jevschi ́ ǁ Jevs’[í] stam ǁ ätt har nu sammansmält ǁ Castrén 1846c: har i följe af sin nära grannskap med Ostjaker och Ryssar småningom sammansmält som ǁ hvilka började ǁ med allwar stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägter Ehuru […] förhåll. ǁ Ehuru man med en här wanlig af wissa enskildta intressen sökte på allt wis förwilla och bortblanda ngt ǁ wida ätter ǁ Castrén 1846c: slägter öfra […] Nasym ǁ 1. flod ǁ 2. Nasym flod ǁ 3. källorna utfallande hvardera ǁ Castrén 1846c: tvenne floder, som från norra sidan utfalla Alla ǁ Samtliga tre ätter ǁ Castrén 1846c: slägter till språk ǁ öfver[ensstämma] öfverensstämma ǁ Castrén 1846c: alldeles ~ dessa fynd ǁ denna upptäckt dessa […] åtskillt ǁ Castrén 1846c: tillvaron af dessa slägter vara af 1047 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1047 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria                         intresse, emedan de tjena att i någon mån fylla den lucka som hitintills åtskildt dem ǁ den stammar ǁ ätter ǁ Castrén 1846c: Samojeder, till hvilka äfven kunna räknas de Aganska, nogare ǁ Castrén 1846c: närmare de […] Kasymska ǁ Castrén 1846c: de Tymska eller samtliga de Narymska Samojederne i söder och de Kasymska nyss omförmäldta ǁ nyssnämnda erlägga […] Kasym-floden. ǁ Castrén 1846c: betala sin skatt vid Kasymfloden i det gamla, numera förfallna fästet Juilskij gorodok. i […] Kasym-floden ǁ 1. i ǁ 2. wid ǁ 3. upp ǁ 4. wid Kasym-floden uti den så kallade Юйльскiй городокъ ätter af betydelse ǁ Castrén 1846c: slägter af vigt betydelse, emedan ǁ wigt och i […] tjena ǁ tjenar tjena […] slägtskapen ǁ Castrén 1846c: tjenar att förmedla forvandtskapen de Finska ǁ Castrén 1846c: Finska fortgången […] resa ǁ Castrén 1846c: resans fortgång marknaden i Siljarskoj ǁ Castrén 1846c: den Siljarska marknaden slå […] Toropkow[a] ǁ Castrén 1846c: slå ur hågen den länge påtänkta marknadsresan. marknads-resan ur hågen ǁ 1. hela ~ ǁ 2. ur hågen den i sin mon ǁ Castrén 1846c: äfven som […] utbröt ǁ Castrén 1846c: som jemväl innan kort utbröt utbröt ǁ utbrast och […] sönderslogo ǁ Castrén 1846c: och en skur af hagel eller rättare iskulor, hvilka voro nära två tum i diameter och naturligtvis sönderslogo sorg ǁ 1. harm ǁ 2. jemmer dess […] ej ǁ innewånarne, hvilka icke Medan […] trygg ǁ Jag för mig min del satt ganska trygg deröfver ǁ Castrén 1846c: öfver denna olyckliga tilldragelse  min ǁ mitt  marknads-/resande  ty […] hufvudet ǁ 1. ty jag egde dock, något, hvad dessa saknade  ǁ 2. och hvad i slika fall framf ǁ 3. hvad desse saknade  i […] fall ǁ Castrén 1846c: åtminstone  Bergstadi gave again a lengthy description of their hosts: “Skripunova bebos af en enda slägt Toropkoff i sju familjer. Flere af dem lefva fattigt, men tvenne bröder lefva som Furstar, åtminstone till det yttre. Ryssen älskar yttre glans och vällefnad, och har han en styfver utöfver det nödvändiga så använder han det till prål och grannlåt. Dessa begge bröder hafva tvåvåningshus, som ingalunda behöfva skämmas för sig. […] Vi stå hos Johan Jakovlev. Han är en dryg, bål herre, hos hvilken stoltheten och snålheten mägtigt strida mot hvarandra. Han vill å ena sidan visa sin frikostighet, i förhoppning måhända att få någon tacksägelse för sin emot Kejsarens män visade beredvillighet, men å andra sidan blir det honom i längden tungt att hålla oss gratis; och för stolt är han att emottaga penningar. Hvad står således att göra? Jo! att fortfarande visa humanitet och tjenstaktighet, men allt emellan på fint vis gifva tillkänna, att man gerna så snart som möjligt kunde draga till fanders. Gud bevare Eders Nåd! Gifve Gud hälsa och välmåga! voro hans fraser deremellan. Gumman var en fet välmående matrona, hvilken ansett för sin lefnads mål att göda sin lekamen, var annars slug och fintlig såsom mannen. Hon ville för oss utveckla höjden af sin kökliga konstnärlighet, och försedde vårt bord med de utsöktaste läckerheter. Skada blott att det fett, hvaraf hennes rätter flödade, ej rätt väl ville bekomma våra svaga magor! Äfven hon är dock uti en qvarn, ty hon vet ej hvad hon har att vänta. Väl frågar hon om vi pläga skrifva till Petersburg om huru vi blifva bemötta; väl myser hon vid vårt svar att 1048 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1048 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks vi så göra; men ändock vill en viss oro och ängslan ej lemna henne. Likaså kan man af vissa antydningar i hennes tal och åtskilliga fint uttänkta tillställningar ana till en djerf afsigt hos henne, att genom oss få tvenne af sina blomstrande döttrar försörjda; men vore äfven en sådan händelse höjden af lycka, hon kan dock ej rätta lita uppå om tvenne välborna Herrar ifrån sjelfva Kejsarestaden ville gifta sig med bondedöttrar. Den vänlighet och nedlåtenhet, hvarmed vi i motsatts till de Ryske embetsmännens grofva och hårda uppförande bemöta dem, fattar hon som ett bevis på framgången af sina planer. Men nu tränger hon temmeligen djerft oss in på lifvet, är väl utomordenteligen artig och förekommande, men hennes tal om vänskap o.  s.  v. gå nästan för långt. […] Medan vi äta och äfven ofta annars sitter gumman och håller långa tal om huru alla Embetsmän stå i qvarter hos dem, huru de älska henne och hennes anrättningar, huru hon älskar oss och anser oss såsom sina egne, huru hon alltid skall ihågkomma oss och tala om oss för alla sina vänner och höja oss till skyarne för vår godhet och ’gemenhet’. ’De tider då vi äta, dricka thé eller kaffe, skola vi alltid ihågkomma Eder.’ Så pladdrade gumman ifrån morgon till qväll. Allt hade varit godt och väl, hade hon blott ej velat hysa för stora planer, hade hon ej blifvit för närgången. Ryssen hålles och måste hållas strängt, annars blir han gränslöst näsvis och oförskämd.” He continued on 13/25 July: “Den 17 afreste vi ifrån Skripunova. En orolig spänning öfver huru allt skulle lyktas! Vi hade länge funderat huru man skulle ställa till med betalningen. Såsom vi förutsett, ville de ingenting emottaga; derföre gaf Castrén åt de 3 döttrarne 15 Rubel i handpenningar. Nu steg glädjen upp i taket, på allas ansigten strålade glädje och fröjd. Detta grannlaga sätt att komma ifrån saken hade de väl ej förut kunna beräkna, hvarföre de nu blefvo så mycket mera gladt öfverraskade. Åsynen af det älskade guldet lät dem glömma alla fordna planer och beräkningar. De hade i bakhåll en mängd läckra godbitar för resan, hvilka nu i en hast kröpo fram. Då vi begåfvo oss till stranden, yttrade Gumman i sitt hjertas hänförelse: ’Nu blifva våra stränder tomma och ödsliga’, och härvid trängde en tår ur hennes öga.” Rancken 1884: 42–44. Bergstadi mentioned Jakov’s wife even later after having told that he and Castrén mostly worked standing on their feet and spent a great deal of their leisure time walking outdoors: “Jakovs värdinna, hvilken, såsom nämndt, blifvit välsignad med rikligt ister både fram och bak, fann det högst generande att stå, hvarföre hon alltid satt, och detta var, […] för henne ej allenast en utomordentlig lättnad, utan äfven en den högsta njutning.” Rancken 1884: 51.  i ǁ wi[d]  Castrén dated his letter to Rabbe 25 July/6 Aug. 1845 in Čebakovo.  [öfra] ǁ Mscr: nedra ǁ Castrén 1846c: öfra  ännu wid Tschebakowa ǁ 1. ända hitintil[ls] ǁ 2. ända hittils  väsendtlig ǁ f[örändring]  qvarstadnade […] par ǁ uppehöll jag mig på detta ställe i par  Also this time, Bergstadi described their life: “Hit ankomne befunno vi oss i början väl. Ostjakgubben är en rättfram, sträf Gubbe, och har ett redligt hjerta, och vi måste tycka om honom i detta afseende. Men emedan han vid vår ankomst måste afstå sina rum och nöja sig med att snart sagdt bo under bar himmel, att han i början af den bästa fisketiden genom vår dervaro var ☞ 1049 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1049 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria       tvungen att sitta hemma, blef det för honom tryckande. Sträf, rå och saknande Ryssens hala yta, lät han sitt missnöje, sin obelåtenhet vid alla tillfällen ohejdadt utbryta. Utomdess hafva vi haft andra olägenheter. Väderleken, som ända hitintills varit qvalmig och het, förändrades genom en skarp nordanvind med ens till Novemberkall; och man tvangs att inne i rummen sitta klädd i pels. Vinden intränger genom de illa försedda väggarne, och det inverkar högst menligt på helsan. – […] Allt detta har drifvit på Castréns hæmorrhoider, förorsakat tandvärk, hufvudvärk och annat otyg, samt till den grad angripit hans lungor, att, att ett längre qvardröjande på stället kunde medföra ohjelpliga saker.” Rancken 1884: 44. Derpå ǁ Castrén 1846c: Derefter på ǁ Castrén 1846c: ned ~ A page is again missing from Bergstadi’s diary. His description continues: “ – – son var rest till Samarowa och vi väntade att få brefven med honom, hvilket ock var fallet. Men denne, om möjligt ännu bålare och högfärdigare än fadren, dröjde med att hemta brefven till oss. Derföre skickade Castrén en karl, men denne bragte det svar att man väntade oss på thé. En oförskämdhet utan like! Andra gången fick han det svar, att sonen sjelf skulle komma sedan han först uträttat några bestyr. Nu blef C. eld och lågor; aldrig har jag sett honom så vred och uppbragt. Han går till Jakovs och slungar öfver dem hårda, dundrande ord, som alldeles krossa dem till jorden. –” Rancken 1884: 45. After this Bergstadi wrote in his diary the next time on 10/22 September. dialecten ǁ Castrén 1846c: munarten I ǁ Här I […] Ostjak-by ǁ Vid nyssnämnda jurt Efter att i Toropkowa hafva erhållit ytterligare bekräftelse derpå att marknaden960 i Siljarskoj skulle, om icke helt och hållet uteblifwa, åtminstone högst fåtaligt besökas, beslöt jag slutligen att slå961 marknads-resan962 ur hågen, hellst ändamålet dermed bättre kunde ernås i sjelfva Toropkow[a]. Till detta beslut bidrog i963 sin mon ett hotande owäder, som964 ock samma dag ännu utbröt965 i en förfärlig åska och966 digra, nära två tums ☙  tjocka iskulor, hvilka sön❧derslogo nästan alla fönster i byn – till stor sorg967 för dess968 innewånare, de der ej egde nya rutor att insätta i stället för de af haglen sönderslagna. Medan969 min wärdinna skrek, gret och larmade deröfver970, satt jag ganska trygg i min971 fönsterlösa kammare, och afundades ingen marknads[-]resande972; ty973 jag egde i974 alla fall tak öfver hufvudet, hvilket wid slika tillfällen är ganska hellsosamt.975 Emellertid dröjde jag till en början icke länge i Toropkowa, utan gjorde en excursion till de närbelägna Ostjak-jurtorna i976 Tschebakowa.977 Egentliga ändamålet med denna resa war att utreda förhållandet emellan Ostjakis☙  kan vid Irtisch och ❧ [öfra]978 Ob. Det wisade sig härwid, att språket ännu979 wid Tschebakova ej undergått någon väsendtlig980 förändring. Emellertid qvarstadnade981 jag här i ett par weckors tid för att complettera mina wid Irtisch påbegynta studier i Ostjakiskan.982 Derpå983 återwände jag till Toropkowa och slog mig nu uteslutande på984 Samojediskan.985 Efter att hafva förwärfwat mig en nödtorftig kännedom af den här rådande dialecten986, fortsatte jag resan till Siljarskij och derifrån ännu 10 verst framåt till de Balynska jurtorna, der jag redan befann mig inom den 1050 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1050 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Surgutska Afdelningen af Tobolska Guvernementet. I987 nyssnämnda988 Ostjak-by träffa☙  de989 jag åter tvenne Samojeder ❧ af stam[men]990 Nitschú från Ljamin Sor991 och gjorde med deras tillhjelp992 åter en förnyad kurs i Samojediskan, ehuru denna af tillfälliga orsaker blef kortare, än jag hade önskat. I993 grund af mina så994 väl nu som tillförene gjorda studier i Samojediskan, will jag ändtligen meddela några prof ur detta språk till bevisande af dess förwandtskap med det eller995 rättare: de Finska språken. Denna förwandtskap kan996 både på grammatikalisk och lexi☙  calisk wäg ådagaläggas,  ❧ men997 här måste det grammatikaliska förwandtskapen lemnas å sido, emedan uti ett på en gång så okändt och så egendomligt språk, såsom Samojediskan, ingen ting kan göras begripligt utan widlöftiga utläggningar998 och förklaringar. Jag önskar derföre endast fästa uppmärksamheten wid en mängd beslägtade ord, som förekomma i hvardera språkstammen. Se här följande: (se Bih[anget])  träffade ǁ fann  stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägten  Sor […] tillhjelp ǁ Sor. Med deras tillhjelp gjorde jag  tillhjelp åter ǁ Castrén 1846c: tillhjelp  The text from here to Genom denna digression […] was omitted in Castrén 1846c but is included in Castrén 1855: 67–77. It is mainly the same article that was published as Castrén 1846a. The text is published here as it is in the travel diary without showing the possible differences between the different versions. It must be noted, though, that the wordlist here contains several words omitted from the published versions and on the other hand does not contain some individual words included in them. For linguistic comments to the wordlist, the reader is referred to the volume of Castrén’s Nenets materials in this series.  så […] tillförene ǁ nu och förr  eller ǁ Finska  kan […] och ǁ kunde så väl grammatikalisk som  men […] förklaringar ǁ 1. men här måste de grammatikaliska undersökningarna öfverensstämmelserna lemnas å sido, emedan blott i sitt allmänna grammatikaliska sam ǁ 2. men här kan naturligtwis intet afseende fästas wid de grammatikaliska öfverensstämmelserna, emedan de skulle inleda m erfordra widlyftiga expositioner och ǁ 3. men här måste allt det grammatikaliska såsom ledande till en alltför widlöftiga expositioner, lemnas å sido ǁ 4. men här måste allt det grammatikaliska lemnas å sido, emedan det skulle inleda mig uti alltför widlöftiga expositioner  utläggningar och förklaringar ǁ expositioner. Deremot will 1051 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1051 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Castrén wrote the letter c above ts.  katson ‖ kasson  Changes to the footnote: de […] ett ǁ 1. hvarje begynn<---> ord ǁ 2. hvarje vocal, som begynner ordet, aspireras med ett  Changes to the footnote: Förvexlingen ǁ Vocal hinta ǁ hadde (L  Changes to the footnote: tilläggas ǁ gälla s ǁ ~, m, n  Change to the footnote: gäller ǁ ~ i ännu högre grad  gran ǁ ~, tall  Changes to the footnote: Understundom ǁ Jfr puijeä ǁ ~ och ☙  ❧ Adi (Kas[ymska] atsi999), synlig, F[inska] katson1000, jag ser, Syrj[änska] adzja, Tsch[e-]r[emissiska] andz’em. Aewa, hufvud. F. aiwo Lapp[ska] oaiwe. Ameamiv 1001, dia, eg. jag diar, (Stammen: ame) F. imen (St. ime)v 1002 Ano, båt, F. wene, Lapp. wanasvi 1003 Ar, stor F. suuri (se N. 3 och 4) Atjem, wänta F. ootanvii 1004 Hada (Kas. Kata), nagel, F. kynsiviii Hadi (Kas. Kát), gran1005, F. kuusiix ☙  ❧ Hadm, dö. F. kaadun, falla. Ostj[akiska] Hádêm. Haijel (Hajel), tår. F. kyynelx 1006 iv. Det bör anmärkas, att i Samojediskan de få ord, som börjar med vocal, antaga framför vocalen ett ng, i följe hvaraf ameam med rätta uttalas såsom ngameam, ano såsom ngano o. s. v. v. Förvexlingen af vocalerna a och i är inom den Finska språkstammen mycket wanlig, t. ex. Lisä (Fi), Lasse (Lapp), tillökning, hinta (Fin), hadde (Lapp), pris. vi. I de Finska språken tilläggas j och w ofta såsom blotta i egenskap af aspirationer i början af ord. Detsamma är understundom fallet med h, k, s. Äfven n förekommer ofta i ordens början såsom ett euphoniskt tillägg. vii. Hwad som är sagdt om a och i, gäller om a och o, samt a och u, a och y. viii. I Samojediskan plägar n dels tilläggas dels bortfalla framför s, d, t, j. ix. I Finskan förbytes t framför i till s. x. Understundom omvexla i Finskan och Sam[ojediskan] j och n t. ex. puijeä F nenä, jakê, F. noki, jik, F. niska, Num F. Jumala (Juma). Detta måste väl så förklaras, att i endera språket ett n framför j bortfallit (se N [viii]). 1052 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1052 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Haijem, blifva1007 efter F. heitän. Ostj. F. jä1008 Haleä (Kas. kaleä), fisk F. kala Halla (kas.), galen F. hullu. Hanam bära F. kannan. Hangam, begära. F. anon. Hapngam (kas) l. sapngam, hugga F. hakkaan Haptam, släcka F. sammutan ☙  ❧ Harci (Kas. Kars’e), bakdel F. perse Haroam, vilja, önska, F. haluan. Ho (Kas. Koihku), björk. F. koiwu. Hora, renoxe F. härkä, Ostj. har. Hybeä (St. hy, ky), hvem, F. kuka (St. ku). Häebeä, synd. F. häpiä, skam. ☙  ❧ İ ̂l, ala. ☙  ❧ Ja, jord F. maa.xi jabi, han dricker F. juopi Jaha, flod. F. joki Lapp. jokka Jakê, sot F. noki.xii 1009 Jaleä, dag F. walo, ljus. Jeäs, Kas. Jeäns’, snara F. ansaxiii Ji, förstånd F. mieli Ji’, Kas. wit watten F. wesi.xiv ☙  ❧ Jibeä, sjuk F. kipeä.xv 1010 Jiedai (jedaej, jideä). Kas. Jeti, ny. F. uusi. Jien, bågsträng. F. jännet, jänsi Jiend, Kas. Weänt, strid ström, F. wirta.xvi 1011 Jier, Kas. Jier l. Jiel, midt F. wäli Jij, Kas. wij, måg F. wäwy xi. Jfr. ji F. mieli xii. Se No [x]. xiii. Se N. [viii, x]. xiv.  blifva ǁ lemna  Castrén finally struck out this line completely.  Castrén did not write the footnote number in the mscr, and it is added here according to Castrén 1846a: 178.  Change to the footnote: j, g, ǁ j (g) och  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma Se N. [ix]. xv. Förvexlingen af j, g, k eger rum nästan i alla Finska språk. xvi. Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. 1053 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1053 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Change to the footnote: Se N 6 och 15 ǁ Se N 6 Jfr laek F. laiska  into ǁ <--->  lat ǁ laisk[a]  jfr. ǁ <---> Jik, nacke F. niskaxvii 1012 Jileäm, lefva F. elän Jind, anda F. into1013 Jinje, rem F. hihna Juba, warm F. kuuma. ☙  ❧ Lata, bräde, golf F. lauta, lattia Laek, lat1014 F. laiskaxviii Lahanam (St. laha), tala F. lausun Lak (Kas), nära F. liki. Lekaptam (St. leka), skära F. leikkaan. Lî (leä), ben F. luu. Madm Kas. Mangam, säga, jfr.1015 F. maini, mainet, mainitsen (säga, nämna) Manj, jag F. minä. Maljem, Kas. Marjengam, bryta, krossa, F. murennan Marci, skuldra, F. hartio. ☙  ❧ Mir’, wärde, mått F. määrä Mejeä (meje) sonahustru F. minjäxix Mingam, gå F. menen. Muet (Kas) lake F. maet. Muid, lefver F. maksa.xx Myud, längsefter F. myöti. Naem, öppna F. awaan.xxi xvii. Se N [xviii]. xviii. I orden jik (F. niska) och laek har först slutvocalen gått förlorad, hvarefter ena cons[onant] äfven blifvit bortkastad, emedan i Samoj., likasom Finskan, två consonanter i allmänhet icke kunna förek[omma] i samma stafvelse. xix. Se N [x]. xx. I Samojediskan har efter slutvocalens försvinnande k blifvit bortkastad. Jfr. N. [xviii]. xxi. Se N. [vi]. 1054 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1054 28.8.2019 14:20:05 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Nie, qwinna F. neiti, flicka. Ostj. nêng, ne, qvinna Syrj[änska] nyy, flicka. Niebeä (nieweä), Kas. niemeä, moder F. emä.xxii Nim, namn F. nimi. Niseä, fader F. isäxxiii. Nienec’, Kas. niäs’, man F. mies. Nja’, mun Kas. Njang. Jfr. Lapp. njalbme, mun, ☙  ❧ Ostj. nádêm, tunga. Njalam, svälja F. nielen Njamam, fatta, gripa F. ammunxxiv Njampa (Kas), panna F. naama, ansigte. Nji, gördel. Syrj. ji F. wyö.xxv 1016 Njo, dörr F. owi Ostj. ou, auxxvi Padî xxvii 1017, kind F. poski Ostj. poxtêm. (pugodem[)] Pae, sten F. paasi, klippa. Paebi Kas. paemeä, mörk F. pimiä. Paebtam, vrida F. wäännän (eg. wääntän) Pangalngam, fläta. F. palmikoin L. parkaltam ☙  ❧ Param, brinna. Effect. Paratam, bränna. F. palan, Eff. poltan. Parngam, göra, arbeta F. pyrin Lapp. pargam. xxii. Se N. [vi]. xxiii. Se N. [vi]. xxiv. Se N. [vi]. xxv.  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma  Castrén struck this footnote out, changing it: bortfallit ǁ blifv[it] Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. xxvi. Se N. [vi]. xxvii. Emedan Finskan egt och Ostj[akiskan] ännu eger ett aspireradt t. I Samoj[ediskan] har g (h. k) bortfallit och första stafvelse blifvit s[amman]dragen. 1055 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1055 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria      Kas. ǁ fogel[bo] Piliku ǁ Pidi Kas. ǁ gamr syän ǁ syd[än] Change to the footnote: i […] är ǁ äro Peä, träd. F. puu.xxviii Peäleä, hälft Lapp. peäle, Tschr. pele, Ost. Pelek, F. puoli Peäsam, piska F. pieksän Syrj. pesa Pideä, Kas.1018 pic’e, fogelbo F. pesä Pihi, gård. F. piha. Piliku1019, något svart. F. pilkka. Pingam, frukta F. pelkään. Puengam, lägga F. panen. Puhulî, Kas.1020 Punsirî (St. punsi) F. wanha. ☙  ❧ Puijeä, näsa F. nenä. Pulî, knä F. polwi. Pu’um, blåsa F. puhun. Obs. Puirngam, söka F pyydän. Saeu Kas. haem, öga F. silmä. Lapp. ’Calbme.xxix Sanje, svans F. häntä. Sarje, regn F. sadet, saret Sawa, god F. hywä. Ser, sel (hel), ljus, hvit. F. heliä Seäi, hjerta F. syän1021. Sierau (Sieram), påkläda F. suorin Sitjem, föda F. siitän. ☙  ❧ Tä, Kas. Tang, sommar F. suwi.xxx 1022 Tadm, hemta F. tuon. Tae, näfver F. tuohi. Taliem, stjäla F. piillän.xxxi Tallam, låsa igen F. sulje. xxviii. Jfr. lî l. leä, F. luu. xxix. Saeu har genom en i Samoj[ediskan] wanlig bokstafs[-]förwandling uppkommit ur saem, detta ur saelm. xxx. Förvexlingen af t och s samt w och g i de Finska språken är en känd sak. xxxi. I <----> den Finska språkstammen omvexla ofta i ordens början tenues k, p, t. 1056 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1056 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Taram, behöfva Jfr F. tarwe’, tarwitsen. Tarkka, trång F. tarkka, noga. Taeudam, förfölja F. tawotan. Têän (tön), sena F. suoni Syrj. sön Ostj. ton. Tiebko1023, sticka. F. tikku. Tiu, det inre. Ostj. tibe F. sisä. Tjaha, Loc[ativus]1024 tjahana bakom F. taka. Locat. takana Tjungam (tjum), F. tulen Tjar, spjut. F. tuura. Tjamde’, groda F. sammakko. Tjibeä. Kas. tjem tand F. hammas. Tjinjem. lukta F. tunnen. ☙  ❧ Tjanjo, liten. F. pieni. To, insjö Syrj. ty. Tu, eld F. tuli, Tsch tol Tumdan, (lumdan), känna F. tunnen. Täem, torka F. pyhin. Wa’, Kas. Wat, gärde F. aita Ostj. oitj Wadan (wadam), föra F. wedän. Waewo, dålig, eländig F. waiwanen Wau, bädd F. wuodet. Wiä (Kas), rem F. wyö. ☙   Castrén wrote the letter p above b.  loc ǁ Dat[ivus]  hvilka ǁ neml[igen]  i stället ǁ för ljud att <-->. Med afseende å orthographien bör anmärkas, att Samojediskan äger många egendomliga ljud, hvilka har ej blifvit betecknade. Några få ljud så i Samoj[ediskan] såsom och några andra bl[and] de besl[ägtade] språken hafva dock blifvit genom provisoriska tecken utmärkta, ❧ hvilka1025 derföre behöfva en särskilld förklaring. Bokstafven c är begagnad i1026 stället ts, det Ryska ц, c’ i stället för tsch (ч i Ryskan), s’ för sch (ш), z för det weka s (Ryskans з), d’ för ett aspireradt d, Bland vocalerna betecknar ê ett djunkelt e, 1057 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1057 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  blott […] afsigt ǁ med afsigt  att […] måtte ǁ att en hvar så väl bland Philologer, som icke Philologer måtte genom dem  forntid ǁ äldsta  obemärkt […] tillbakasatt ǁ alldeles obemärkt och tillbakasatt  stamträd ǁ stora ~  hka ǁ dem  derifrån […] för ǁ afskära ifrån och  i ǁ på  uti ifrågarawarande ǁ 1. om ǁ 2. häruti ǁ 3. äfven i detta  insedt ǁ utredt  folk ǁ stammar  härinwid […] äfven ǁ det tillika  de […] bergen ǁ Uralska bergskedjan  tillerkännande ǁ och tillerkänt  en […] werldshistorien. ǁ betydelsen att såsom en för<stört> kedja, ställd wid skiljemuren af Europa och Asien, hafva i sin mon bidragit till att skydda Europas gryende cultur emot de Asiatiska invasionerna. Men då sedan denna cultur hunnit betydligen tillwäxa, och så att den war utom all fara, trädde äfven de Finska folken ned ifrån bergsbygden, öfvergåfvo sin negativa role och och började sjelfva taga del i den Europeiska cultur-processen. Sådant Detta ungefär Detta ungefärligen synes mig resultatet wara af ett sekels långa forskningar öfver den med skillda namn betecknade Finska, Ugri Tschudiska, Ugriska eller Uralska folkstammen. Man märke noga, hvad detta resultat innebär: stammens enhet i ethnographiskt och historiskt hänseende eller en insigt deri, att de särskildta grenarne woro med hvarandra befryndade och hade , att de egt fordom egt gemensamma bostäder och ett för den tiden gemensamt ändamål  I […] yttrar ǁ Så säger äfven ☙  ❧ De i ofvanstående förteckning anförda orden äro blott1027 att anses såsom exempel, med afsigt så valda bland mängden, att1028 en hvar med tillhjelp af den i noter belagda lilla handledning måtte kunna öfwertyga sig om slägtskapen af de Finska och Samojediska språ☙  ken. ❧ Och är denna en gång afgjord, hvilket ljus uppgår icke redan härigenom öfver Finnarnes forntid1029! Hela den Finska folkstammen har intill sednaste tider stått obemärkt1030 och orättwist tillbakasatt uti werldshistorien. I okunnighet om stammens äldre öden och politiska bestämmelse har man betraktat dess spridda grenar nästan såsom utwexter eller onyttiga telningar på mensklighetens stamträd1031[,] telningar, h[vil]ka1032 historiographen utan betänkande derifrån1033 afskurit för att offras åt glömskan och förgängelsen. Att i1034 wår tid wissa upphöjdare tänkesätt uti1035 ifrågawarande ämne begynt göra sig gällande, för detta har forskningen hufvudsakligast att tacka P[eter]b[urgska] W[eten]s[kaps] Akademien. Akademien [har] allt ifrån sin första instiftelse tid efter annan affärdat [expeditioner] till utredande af Rysslands historiska, statistiska och natur-förhållanden, har efterhand det sammanhang blifvit insedt1036, som eger rum emellan de inom Ryssland boende folk1037 af Finsk upprinnelse. Och då härinwid1038 tillika ☙  äfven wisat sig, att de till ❧ nämnda folkstam hörande grenar sedan älldre tider tillbaka warit hufwudsakligen concentrerade wid de1039 Uralska bergen, har man omsider begynnt samman hålla hela stammen under namn af ☙  den Uralska, tillerkännande1040 densamma ❧ en1041 icke ringa betydelse i werldshistorien. I1042 sistn[ämnda] hänseende yttrar sig tecknaren af den Finska stammens häfder F. H. 1058 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1058 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Müller: ”att flera genom sina krigsbragder och genom sin merkantila werksamhet werldsberömda folkslag tillhör denna stam” och tillägger i sammanhang härmed: ”Just de1043 Finska folken hafva gifvit största impulsen till de folkrörelser, hvilka man i Europa plägar inbegripa under namn af den stora folk-wandringen” (Müller, Der Ugrische Volkstam 1. Th. s. 3)1044. Så wäl det ena, som det andra af dessa påståenden är fullkomligen grundadt, ej mindre än den af Förf[attarena] ofta uttalade mening, ☙  att  ❧ hela1045 Norden har att tacka de Finska folken för sin första cultur. Genom den1046 sålunda wunne insigt om stammens enhet och dess werldshistoriska betydelse har forskningen wisserligen ernått ett stort och wigtigt resultat, men den1047 kan ännu icke stadna wid detta resultat. Hwem inser ej, att en folkstam, ställd på Urals ödsliga klippor, om den ock inom sig wore1048 alldrig så concentrerad, likväl står afskilld1049 ifrån hela den öfriga menskligheten. Historien känner ingen annan folkstam, som skulle hafva1050 utgått ifrån Uralska1051 bergskedjan, och1052 att åter låta den Finska stammen gälla såsom en särskilld folkgrupp, är ☙  alldeles oförenligt med de resultater, som  ❧ i1053 fråga om folkslagens förwandtskap på sednare tider genom den comparativa språkwetenskapen framträdt1054 i dagen. Forskningen1055 kan omöjligen1056 gifva sig tillfreds, innan1057 ett samband är funnet, som förenar den Finska stammen med någon större eller mindre del af den öfriga werlden1058. Att ett sådant samband werkligen gifves, och det i wida högre grad, än till och med den djerfvaste hypothes hitintills wågat antaga, derom är jag fullkomligen öfvertygad. Det wissa är åtminstone, att Finnarne genom sin slägtskap med  de […] impulsen ǁ 1. ifrån de ǁ 2. de Finska folken hafva gifvit hufvud ǁ 3. ifrån de Finska folken hafva de största impulsen blifvit  Castrén quotes Müller 1837: 3. (TS)  hela […] folken ǁ 1. Finnarn[e] ǁ 2. de Finska folken grund[at]  den ǁ denna  den ǁ kan  wore ǁ är  afskilld […] den ǁ utom den  hafva […] bergskedjan ǁ tillhöra den Uralska k[edjan]  Uralska bergskedjan ǁ den Uralska kedjan  och […] med de ǁ 1. men då den å andra sidan icke heller någon annan folkgrupp, hvilken st ǁ 2. men då den å andra sidan icke heller någon annan så enstak så isolerad folkgrupp såsom den Finska, i de  i […] om ǁ med afseende å  framträdt ǁ trädt  Forskningen […] werlden. ǁ Wetenskapens ovilkorliga fordran är ett samband den Finska stammens samband med ett samband emellan den Finska stammen med andra folkstammar  omöjligen ǁ icke  innan […] som ǁ 1. innan ett ǁ 2. innan det ǁ 3. innan ett samband emellan ǁ 4. innan ett samband är fullel[igen] ǁ 5. innan ett samband emellan  werlden ǁ menskligheten 1059 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1059 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  denna stam ǁ 1. ford[na] ǁ 2. ~ fordom  det […] sig ǁ man utan svårighet finna  att […] ifrån ǁ 1. att denn[a] ǁ 2. att [den] med få undantag ǁ 3. att [den] med få afbrott  viken […] fortlöper ǁ viken fortlöper  den ǁ f[oten]  Den […] Abakan ǁ 1. Ostjaker träffas ännu i trakten af Tomsk, hvar och fast <--> ǁ 2. enl[igt] Clapr[oth] ǁ 3. Ostjakerna anträffas ännu i  sträcker ǁ 1. uppgår ǁ 2. går  Abakan ǁ Tomsk Castrén means the River Abakan.  fortgår ǁ 1. ~ ǁ 2. fortsätter ǁ 3. fortlöper  bifloder ǁ ~ i oafbruten kedja  af ålder ǁ redan  kringskurna och osammanhängande ǁ spridda, osammanhängande och kringskurna  härvid […] förbises ǁ 1. wid ǁ 2. likwäl ǁ 3. man wid allt detta ǁ 4. man icke förgäta  stammen ǁ denna stam  till ǁ att  rättare: Turkarne ǁ Turkarne  Klaproth 1823: 210: “Nach der grossen Überschwemmung haben sie von den hohen, jetzt mit ewigem Schnee bedeckten, Gebirgen Tangnu un dem grossen Altai herabgestiegen […]” (TS). Samojederne utgått ifrån Altaj, derom kan man icke hysa något twifvelsmål, då så många grenar af denna1059 stam blifvit träffade wid nyssnämnda bergskedja. Såsom med dem beslägta☙  de måste natur❧ligtwis äfven Finnarne äga samma urhem. Will man med uppmärksamt öga följa den Finska stammens egen utsträckning, så skall det1060 i sjelfva verket wisa sig, att1061 [den] ifrån stränderna af Bottniska viken1062 med få afbrott fortlöper inemot den1063 Altaiska bergsfoten. Den1064 östligaste Finska grenen – den Ostjakiska sträcker1065 sig i söder ända till trakten af Abakan1066 och fortgår1067 härifrån längsmed Ob och dess bifloder1068 till närheten af Ural, der Wogulerna widtaga. Omedelbart efter dem följa Permierne, hvilka åter fortsättes af Wotjaker och Syrjäner, de sistnämnda boende inom Guvernementerna Archangel och Wologda, hvarest till och med enligt historiska wittnesbörd Jemer och Karelare, d. ä. de egentligen så kallade Finnarne af ålder1069 ☙  warit hemmastadda. Ehwad man nu och ❧ må hafva att orda om den Finska stammens kringskurna1070 och osammanhängande tillstånd, så bör härvid1071 likväl icke förbises det för historien wigtiga sammanhang, som stammen1072 erbjuder derigenom, att den så till1073 sägandes hållit öppen den väg, hvarpå den beträdt sin folkwandring. Till de redan anförda skälen för Finnarnes utgång ifrån Altaj kommer ytterligare deras förwandtskap med Tatarerne eller rättare:1074 Turkarne, hvilka ännu i dag utgöra ett af hufvud-folken wid Altai och enligt Claproths påstående hört till dess urinnewånare.1075 Slägtskapen emellan Turkar och Finnar har, så widt jag wet, Rask allraförst sökt göra gällande medelst några ur språket hemtade argumenter. 1060 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1060 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Sedermera äro äfwen af Prof. Geitlin1076 i Hel☙  singfors anförda några i grammatikaliskt ❧ hänseende högst wigtiga öfverensstämmelser emellan de begge språken. Dessa bewis hade1077 jag ärnat här föröka med nya, men nödgas af fruktan att1078 råka i en ändlös widlöftighet spara dem till ett annat tillfälle. Af s[am]ma anl[edning] förbigår jag äfven1079 de skäl, som förefinnas till antagande af en förwandtskap 1o) emellan Tatarer och Mongoler 2) emellan Mongoler, Mantschurer och Tunguser, hvilka samtliga folkslag tillhöra Altaj-kedjan1080. Det är nog att Finnarnes slägtskap med1081 Samojederne blifvit antydd, ty det1082 följer af sig sjelft, att Finnarne då träda i beröring med samtliga de Altaiska folkslagen och i deras historia finna stödet och utgångspunkten för sin.1083 ☙  ❧ Genom denna digression är jag1084 kommen så vidt1085 ifrån resan och dess egentliga1086 syfte, att en återblick på den tillryggalagda wägen nu blir oundgängligen nödvändig. Jag hade i början af Julii månad gifvit mig ut ifrån Samarowa och under en månads lopp i olika riktningar korsat de Obska fjärdarna emellan Samarowa och Siljarskij. Min resa skedde på en tid, då hela det närliggande landet war af wårfloden öfversvämmadt och för ögat ej tedde sig någon annan omvexling på den widsträckta, af inga stränder begränsade watten-ytan, än på1087 sin höjd obetydliga1088 skogsholmar och till hälften neddränkta byar, wanligen1089 endast små grupper af några ur wågen uppdykande trädtoppar. Jemmer och elände rådde i landet. Många Ostjak-familjer hade i följe af den owanligt höga öfverswäm☙  ningen warit nödsakade att ❧ öfwergifva sina bostäder och1090 flykta till öde skogar der  Geitlin published a study on the relationship between the Finnic and Turkic languages in 1841. Väisänen 2000/2008. (TS)  hade […] widlöftighet ǁ wille jag här föröka medelst anförande af några beslägtade ord ur hvardera språket: (se bih.) Det skulle leda till en ändlös widlöftighet att anföra de  att ǁ för  äfven ǁ det  Altaj-kedjan ǁ den  med Samojederne ǁ både med Samojeder och Tatarer  det ǁ de  This is approximately the same overall interpretation that Castrén presented in his popular lecture Hvar låg det Finska folkets vagga? in Helsinki in 1849. Castrén 2017: 110–124.  jag ǁ ~ redan  vidt ǁ långt  egentliga syfte ǁ syfte  på […] obetydliga ǁ Castrén 1846c: obetydliga  obetydliga ǁ 1. några ǁ 2. några små  wanligen ǁ <--->  och […] skogar ǁ så wäl wid Ob som i synnerhet wid dess bifloder. De hade flyktat till öde skogar 1061 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1061 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria      endast ǁ Castrén 1846c: ~ några nödtorftiga ǁ enda floden ǁ wattnet råa ǁ tunga Dessa […] dystert utseende. ǁ 1. Just dessa dimmor, hvilka mitt bröst omöjligen kunde fördraga uthärda, förmådde mig att öfvergifwa det wederwärdiga Baly, der luften dessutom den råa athmosferen äfven war förpestad af en den olidligaste en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Under resan ifrån Samarowa till Silja Baly hade jag under loppet af en månad knappt en enda gång sett någon torr fläck, som ens skulle hafva utgjort en Rysk verst i nagon längd. Men sedan jag lemnat Baly, woro stränderna i ömse sidor om floden allestädes synliga för ögat al alltid flodens begge stränder synliga för ögat synliga. Äfw På L Likwäl war det Likwäl war landet äfven här ganska lågt och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med klibbig gyttja (няша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade hvarjehanda starrwexter, skogen . Skogen åter bestod af en art wide både wide som hps härvarande Ryssar kalla: та Bland träd såg man på de lågländta stränderna föga annat än en art widen, på Ryska талникъ benämnda. Wid några få ställen markt warseblef jag äfven en upphöjdare mark upphöjdare stränder, som ej blifvit af wårfloden öfversvämmade. Dessa bestodo wanligen af sandmoar, ǁ 2. Dessa dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och mig på mitt werkade de började de så ofördelaktigt, att jag efter några dagars i det kärromgifna B wistelse i det kärromgifna Baly nödgades  började ǁ werkade endast1091 magra harar utgjorde deras nödtorftiga1092 lifsbergning. De som egde hästar och kor, hade all möda att hålla dem wid lifvet. Fiskerierna hade under wåren allestädes slagit illa ut, och med sommar- eller not-fisket kunde man ej begynna, emedan floden1093 ännu i slutet af Julii betäckte alla för notdrägt tjenliga stränder. Wid samma tid lågo äfven ängarna ännu under wattnet, och härmed war hoppet om höförråd till wintern nästan förloradt. Ty nu instundade redan hösten med sina nattfroster och kalla nordanwindar, hvilka naturligtwis skulle hindra wextligheten, om de äfven bidrogo att rengöra ☙  luften ifrån ❧ råa1094 och qvalmiga dimmor, som efter wattnets första afsättning begynte ☙  uppstiga ur det sumpiga, dybetäckta landet.  ❧ Dessa1095 dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och på mitt började1096 de werka så ofördelaktigt, att jag efter några dagars vistelse i Baly nödgades öfvergifwa detta wedervärdiga näste, der luften jemwäl war förpestad af en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Sedan jag lemnat Baly, börja☙  de Ob i någon mon förändra sitt utseende. ❧ Hitintills hade jag under hela resan icke sett en torr fläck, som ens1097 skulle hafva utgjort en Rysk verst i längd; men ifrån Baly framåt woro flodens begge stränder alltid synliga för ögat. De woro likwäl ganska låga och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med en klibbig gyttja (пяша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade ett det allra tätaste starrgräs. Skogen på de låga stränderna bestod till det mesta af en art widen, som1098 Ryssarne benämnda талникъ. På några få ställen warseblef jag äfwen upphöjdare stränder, dem wårfloden icke öfwerswämmat. Dessa bestodo af sandhedar och woro 1062 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1062 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks bevuxna med barrskog, ljungbuskar, lingonoch mjolon-ris samt särskildta mossarter. Några egentliga höjder har jag wid Ob hitintills icke1099 varseblifvit. Äfven sandbankar (пески) woro emellan Siljarskij och Surgut mycket sällsynta.1100 Allmänneligen bestodo stränderna ☙  af ❧ de på1101 Ryska så kallade яры, d. ä. branta, leriga, mest öfverallt jemnhöga, nedrasande bankar med lutande träd och ett i allo dystert utseende. Öfverallt beherrskades naturen af den colossalaste wildhet. Innewånarnes antal är oändligt ringa i förhållande till landets1102 stora widd, och äfven dessa befatta sig ej med jordens odling. Jagt och fiskafänge1103 utgöra deras hufvud-näringar, men härwid blir jorden lemnad åt sitt öde och wildheten icke besegrad. Ingen ting är wanligare1104, än att se menniskoboningar rundt omkring omgifvas af sanka kärr och ogen[om]trängliga skogar. Häraf kan man sluta till förhållandet i de öfriga, alldeles obebodda delarna af landet. Det är omvexlingen af kärr, obergade ängar och torra, merendels förbrända hedar, hvarmed den resande får förnöja sitt öga. Wid hvarje träd, som blommar och frodas, står ett annat som hastar förgängelsen till möte. Det unga gräset hämmar i sin utweckling ☙  af det ❧ gamla, som ännu i Julii betäcker ängarna med sin askfärg. Af lefwande synes sällan något annat, än tranor, wildgäss och änder1105. Högst sällan anträffas en mennisko-boning. Under resan ifrån Siljarskij till Surgut funnos på en sträcka af nära 200 verst endast tre obetydliga Ryska byar: Kuschnikowa (Kuninskaja), Tundrinskaja (Majorskaja)1106 och Pimoginskaja. Några1107 Ostjakiska sommar-jurt träffade jag emellan Siljarskij och Kuschnikowa, men längre fram woro i min wäg inga synliga. Landets hufwudbefolkning bestod1108 wäl af  ens […] utgjort ǁ 1. i lä[ngd] ǁ 2. skulle i längd ens hafva utgjort  som […] талникъ ǁ 1. af ǁ 2. på Ryska талникъ benämnda  icke varseblifvit ǁ ej anmärkt  Also here Castrén changed the word order, which, however, does not seem logical: Äfven sandbankar […] mycket sällsynta woro emellan Siljarskij och Surgut.  på ǁ s[å]  landets ǁ den  fiska-/fänge  wanligare ǁ på  änder ǁ ~, som uppfylla luften med skärande läten. Ingen  Tundrino at N61°13′30″ E72°3′10″. (TS)  Några ǁ ~ små  bestod ǁ utgöres ǁ Castrén 1846c: består 1063 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1063 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  woro ǁ äro ǁ Castrén 1846c: äro  hela […] små ǁ 1. wid de små ǁ 2. hela wintern igenom wid de många  The River Bolˈšoj Balyk flows into the Obˈ from the left (south) at N61°3′30″ E72°37′9″. (TS)  till ǁ för  Ostjaker ǁ de  Ob, der ǁ Ob. I anseende  fisk-/rättighet  I ǁ Men  hufwudfloden ǁ sjelfwa  Hwarje […] timrat ǁ 1. Sitt egentliga hem o och sina bostäder verkliga bostäder hafva de wid förut omnämnda winter-stationerna. Hwar och en äger sedan äldre tider tillbaka sina sitt särskildta fiske[-]watten. Derwid uppslår man antingen ett tält af näfver, eller bygger ǁ 2. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt häfdwunna fiskewatten; somliga  . Somliga hafwa jemwäl wid sitt fiske-läger särski byggt sig en särskilld sommar- ǁ 3. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten. Derwid hafva somliga uppbygt små sommar-jurt, andra deremot bo i wanliga näfwer-tält, af samma slag beskaffenhet, som de Samojediska. Bland jurtor Sina jurt uppföra Ostjakerna, såsom bekannt är, dels af jord, dels af träd.  Denna […] är ǁ Nämnda stugor äro  Ytterst […] sakna ǁ 1. Ofta saknar man uti ǁ 2. Ytterst små ~  den ǁ de mån[ga]  flätade ǁ rör[mattor]  fiskblåsa ǁ Castrén 1846c: blåsa  ugnen ǁ 1. ~ i ena hörnet ǁ 2. ~ i ett hörn  en spis […] ugnshörnet ǁ en härd, jemnhög med golfvet, och ett af nyssnämnda materie tillsmetadt, trattformigt rör i taket. För att skydda wäggen emot eldens åwerkan, har man besmort afståndet Ostjaker, men högst få bland dem woro1109 bosatta wid sjelfva Ob. De flesta till nedra afdelningen af Surgut hörande Ostjaker bo hela1110 wintern igenom wid de små bifloder, som inom ☙  nämnda område ut❧falla i Ob, neml[igen] Salym, Pym, Balyk1111, Jugan o.  s.  v. Blott till1112 sommar-månaderna flytta Ostjaker1113 ifrån somliga bland dessa floder för fiskafängets skull till stränderna af Ob1114, der de ega en snart sagdt uteslutande fisk[-]rättighet1115. I1116 anseende till sina små fiskbragder kunna de likväl icke taga hufwudfloden1117 i besittning, utan bedrifwa sitt fiske wanligtwis uti någon mindre ☙  gren af elfven. ❧ Hwarje1118 sådan fiskare eger sedan älldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten, hvarvid han antingen för sommaren uppför ett näfver-tält, eller redan tillförene timrat sig en stuga (jurt). Denna1119 stuga är icke af någon särdeles elegant beskaffenhet. Ytterst1120 liten i alla sina dimensioner sakna den1121 ganska ofta ugn, fönster, bänkar och bord, korteligen allt utom wäggar och ett med flätade1122 rörmattor betäckt golf. Der fönster finnas, äro de gjorda af fiskblåsa1123, ☙  och den ❧ sällsynta ugnen1124 är hopfogad af hö eller rör och lera. Detta är icke en ugn i wanlig mening, utan en1125 spis, som består af en med golfvet knapt jemnhög härd och ett1126 trattformigt rör i taket tillsmetadt af nyssnämnda murbruk. Med samma slags materie har man äfven1127 rappat hela ugnshörnet för att skydda det mot eldens åverkan.1128 Utom denna spis har1129 jag wid åtskilliga1130 sommar-jurt1131 anmärkt en särskilld ugn, äfven sammanfogad af rör och lera, men ställd på backen under bar himmel. Det är egentligen denna ugn, som begagnas wid mat[-]tillredning och hvilken derföre ofvantill1132 är försedd med hål för grytan. 1064 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1064 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bland uthus har jag wid Ostjakernas sommar-läger1133 endast varseblifvit1134 små fisk-bodar. ☙  ❧ I det föregående omnämndes, att de1135 flesta till nedra-Surgutska afdelningen hörande Ostjaker winter-tiden mest uppehålla sig wid Obs bifloder: Salym, Pym, Balyk och Jugan, till hvilka ännu1136 kan föras Torm-Jógan1137, som straxt ofvanom Surgut utfaller i Ob. Det gifves wäl Ostjaker, som tillbringa1138 både vinter och sommar wid sina egna småfloder, och sådana äro i synnerhet de Pymska och Aganska1139; men bland antalet af dem, hvilka komma för att fiska1140 i Ob under sommar-månaderna, finnes ingen enda, som wid höstens ankomst icke skulle återwända1141 till sina winter-stationer. Anledningen till denna flyttning säges1142 wara det större förråd1143 på willebråd, som finnes och i synnerhet tillförene funnits i de djupa skogarna högre upp i landet. Då likwäl jagten med hwarje år försämras1144, måste man förmoda, att Ostjakerne efterhand1145 skola fin☙  na sig  ❧ nödsakade att nedslå fasta bostäder1146 wid Ob, som genom sitt förmånliga fiske och goda ängslägenheter kan gifva1147 rum åt en ansenlig befolkning. Fördelen1148 af en sådan colonisation torde Ostjakerne i sjelfva verket redan hafva insett, men kärleken till gamla seder, en wiss skygghet för Ryska folket, lättja och framför allt en panisk fruktan för all civilisation härrör1149 af den djupt inrotade tro, att all utifrån wunnen upplysning skall förstöra hans nationalitet och göra honom till Rysse. Hos Samojederne äro uttrycken1150: att ”blifva Rysse” och ”blifva Christen” alldeles liktydiga. Ostjakerne äro wäl till största delen redan döpta, men de wilja intet vidare weta af Christendom, fruktande likasom Samojederne, att man                          emellan härden och röret med den det mellanliggande ugnshörnet med samma Ostjakiska murbruk besmort hela det hörn, hvari ugnen är anbragt ett […] tillsmetadt ǁ ett af nyssnämnda tillsmetadt trattformigt rör äfven rappat ǁ besmort Also according to Sirelius 1907– 1909: 101–103, a similar oven was widespread among different Siberian peoples. He assumed, however, that the Khanty had adopted it from outside. (TS) har ǁ finnas åtskilliga ǁ hvarje sommar-jurt ǁ Castrén 1846c: sommarjurtor ofvantill är ǁ är ofvantill ǁ Castrén 1846c: framtill är sommar-läger ǁ Castrén 1846c: sommarstugor varseblifvit ǁ anmärkt de flesta ǁ Castrén 1846c: de ännu ǁ ~ lämpligen Torm-Jógan ǁ Agan tillbringa […] sommar ǁ båda vinter och sommar uppehålla sig Aganska ǁ ~ Ostjakerne ǁ Castrén 1846c: Trom-joganska ǁ Castrén 1855: 81: Torm-joganska fiska ǁ i återwända ǁ <uppri> säges wara ǁ är påtagligen förråd på willebråd ǁ förråd försämras ǁ Castrén 1846c: försämrats efterhand ǁ med tiden bostäder ǁ Castrén 1846c: bopålar gifva rum ǁ inrymma Fordelen […] colonisation ǁ Detta härrör ǁ Castrén 1846c: hindrar dem ifrån att välja det bättre. Ostjakens fruktan för bildning och civilisation härrör uttrycken ǁ Castrén 1846c: uttryckligen 1065 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1065 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  pravoslavnoj ǁ C[hristen] ǁ Castrén 1846c.: christen  oförståndiga Prester ǁ man  för Ostjaker ǁ inrä[ttade]  wisst ǁ det wissa ǁ Castrén 1846c: det vissa  af fruktan ǁ i afsigt  hemwist ǁ hemlig  egentlig […] uppmärksamhet ǁ 1. någon slags communication. Det torde ej icke wara öfverflödigt att ännu kasta en flyktig blick på med en flyktig blick betrakta de små bifloder till Ob, hvilka inom den Surgutska afdelningen legat i min ǁ 2. Det torde icke wara öfwerflödigt att i och för deras ethnographiska egna wigt ǁ Castrén 1846c: någon egentlig ~  ej ǁ 1. ~ ǁ 2. icke  uppmanas ǁ manar  genom […] gifna ǁ af min, genom Hr Statsrådet Köppen gifna  tillförlitliga ǁ några  södra ǁ norra  ofvanom ǁ norr om  jag ǁ Ost[jakerna]  kan […] upplysningar ǁ kunna naturligtwis inga upplysningar winnas icke kan wara en sann pravoslavnoj1151, utan ☙  att tillika wara Rysse. Jag lemnar derhän, ❧ om ej det sätt, hvarpå oförståndiga1152 Prester i de på sednaste tider här och der för1153 Ostjaker inrättade scholor gått tillwäga wid underwisningen, kunnat gifva anledning till grundade farhågor i detta afseende; wisst1154 är åtminstone, att de Obska Ostjakerna, af1155 fruktan att förlora sin nationalitet, ej wilja träda ur sina skogar och vildmarker, dit en främmande cultur omöjligen förmår intränga. Ty de floder, som leda till deras hemwist1156, egna sig ej för egentlig1157 communication, fastän Ostjakerne med sina små båtar befara dem. Det torde ej1158 ☙  vara öfwerflödigt ❧ att i och för den ethnographiska betydelse, dessa floder ega, skänka dem en ringa uppmärksamhet. Jag uppmanas1159 äfven härtill genom1160 den af H[er]r Statsrådet v[on] Köppen mig gifna instruction att meddela tillförlitliga1161 upplysningar om den mycket omtvistade floden Ljamin Sor. Då denna flod, ehuru mindre känd, dock i intet hänseende är wigtigare, än de ofriga små floderna i nedra-Surgutska afdelningen, anser jag för lämpligt att i ett sammanhang vidröra samtliga dessa Obs bifloder. 1. Salym, Ostj[akiska] Sodom, rinner i sitt öfra lopp ej långt ifrån Irtisch-floden och utfaller ifrån södra1162 sidan i den Salymska grenen af Ob, 20–30 verst ofvanom1163 Siljarskij. Enligt de bristfälliga och hvarannan ofta motsägande upplysningar, jag1164 rörande denna flod ☙  af Ostjakerne erhållit, skall ❧ den i likhet med nästan alla Sibiriens större och smärre floder om wåren öfversvämma betydliga landsträckor, men under sommaren så uttorka, att Ostjakerna blott med små båtar kunna befara densamma. Om flodens längd kan1165 man 1066 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1066 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks naturligtwis icke erhålla några tillförlitliga upplysningar, emedan knapt1166 någon ens bland Ostjakerna berest floden ifrån dess källor1167 ända1168 till utloppet. Dess ungefärliga bredd i nedra loppet uppgifves1169 till wid pass 20–25 saschen. Det närliggande landet sades bestå dels af låga kärr, dels af högländta, sterila moar (урманы), hvilka sistnämnda äro1170 mest bevuxna med tall, gran, ceder och lärkträd. Berg finnas icke och ängar äro sällsynta. Flodens enda bebyggare äro Ostjakerne, bland hvilka de nordliga höra till den Tarchanska1171 volosten wid Irtisch, då deremot1172 de sydliga ☙  bilda en egen, afsöndrad volost under namn ❧ af den Salymska. Så wäl de Tarchanska1173, som de egentligen så kallade Salymska Ostjakerna lifnära sig medelst fiska-fänge1174 och jagt af soblar, räfvar, wildren, elg, ekorre och annat wildt. För att ej tala om åkerbruket, är äfven boskapsskötseln här i det närmaste okänd. Kor finnas här alldeles icke, högst få ega får, de tama renarna äro allaredan försvunna. Somliga hålla sig häst, andra1175 deremot begagna hundar till dragare. 2. Dernäst följer i ordning Ljamin Sor – en flod, hvarom de mest fantastiska föreställningar warit gängse, tills ändteligen Hr. v. Köppen wisat det rätta förhållandet och ådagalagt, att Ljamin hvarken är ett haf eller en ändlös sjö på Barabinzer-steppen utan1176 en helt liten flod, som ifrån norra sidan utrinner1177 i Ob. Floden förekommer allmänneligen under namn af Lja☙  min Sor, ❧ men dess ursprungliga1178, Samojediska benämning är helt enkelt Lám eller1179 Lámi-joha, Láemi-jaha (Lami-flod). Med Sor1180 förstå de Sibirska Ryssarne ett lågland, som wårtiden öfversvämmas af flodwattnet  – hvilken1181 benämning sannolikt afser den dy                 knapt ǁ 1. ingen ǁ 2. icke källor ǁ utlop[p] ända till ǁ allt in uppgifves ǁ uppgafs äro ǁ sades Tarchanska ǁ Tartaska deremot ǁ de Tarchanska ǁ Tartaska fiska-fänge ǁ fiske andra ǁ n[ågra] utan ǁ <-- -> utrinner ǁ Castrén 1846c: utfaller ursprungliga ǁ Samoj[ediska] eller ǁ 1. j[oha] ǁ 2. La Sor ǁ ~ (соръ) hvilken benämning ǁ en benämning, hvilken 1067 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1067 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  har […] den ǁ 1. kan jag öfver dess betydelse ej winna den ǁ 2. deröfwer  af […] upplysningar ǁ uppgift  ej […] ifrån ǁ wid  ymnighet ǁ Castrén 1846c: myckenhet  den ostliga ǁ ostlig  Castrén may have struck out the accent on the e.  The latter information was the more correct of these: the sources of the River Ljamin are on the steppe considerably to the south of Lake Numto, where the River Nadym begins. According to the present hydrographical interpretation, the Ljamin two source rivers, the Pervaja or Svjataja Ljamin (Ru.)/Emingleming (Mans.) and the Vtoraja or Borovaja Ljamin (Ru.)/ Exmingleming (Mans.), but it also has as an important tributary the River Tretjaja or Jazevaja Ljamin (Ru.)/Mevtingleming (Mans.). (TS)  tillryggalägger ǁ ko[mmer]  morasser ǁ Castrén 1846c: moras  floden ǁ hon och orenlighet (соръ), som floden lemnar efter sig. Då nu jemwäl Lj[amin] Sor öfwersvämmar stora landsträckor, ja! wid sitt nedersta lopp stundom nedsköljer ett fält af sina 15 werst, har man genom sjelfva benämningen welat angifva denna högst märkwärdiga egenskap. Med afseende å ordet Ljamin (Lam) har1182 jag öfver dess betydelse [ej] kunnat erhålla den af mig uti instructionen äskade förklaring. Om Lams eller Ljamins källor eger jag tvenne hvarannan motsägande uppgifter. I Beresow trodde man sig weta, att ifrån den stora sjön Torm-Lor skulle ☙  upprinna ❧ tre floder: Nadym, som eger ett nordligt lopp och utfaller i Ishafvet, Kasym, som flyter åt vester och förenar sig med stora Ob, samt ännu en tredje flod, som skulle rinna söderut och utfalla i öfra Ob, men af min sagesman ej kunde namngifvas. Wore uppgiften grundad, så skulle denna tredje flod omöjligen kunna wara någon annan, än Ljamin, hvilken äfven enligt Hr v. Köppens af1183 Beresovska Ispravn[iken] erhållna upplysningar tager sin upprinnelse ej1184 långt ifrån Nadyms källor. Enligt en annan sednare erhållen uppgift begynner Ljamin sitt lopp betydligt söder om Torm-Lor och upprinner ur några till kärr wordna sjöar, sådana det norra Sibirien eger i stor ymnighet1185. Widare har jag hört förtäljas, att Ljamin uppkommer genom föreningen af tre källfloder, bland hvilka den1186 ostliga af Samojederne kallas Kèjaj1187, den vestliga Tatjar, och den medlersta Lam.1188 Efter föreningen af ☙  dessa tre ❧ floder tillryggalägger1189 Ljamin i brusande lopp sin långa och bugtiga bana genom ett öde, obebodt, med morasser1190 uppfylldt land. På högra sidan beledsagas floden1191 af en högländt, med ymnig barrskog bewuxen hed (урманъ); flodens wenstra sida är deremot 1068 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1068 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks mycket låg och består mest af sumpiga kärr. Den nyssnämnda höjden, som af Samojederne kallas Laemi-peadara (den Ljaminska höjden, skogen), åtföljer i början den vestliga källfloden1192 eller Tatjar-grenen. Denna1193 höjd skall ej wara af någon särdeles betydenhet, men likwäl större, än att den af wårfloden skulle kunna öfwersvämmas. För öfrigt gör Ljamin längs hela sitt lopp widsträckta öfwersvämningar, men sammansmälter som hösten till en bredd af 20–30 saschen. Ljamin utfaller i Ob 12 verst ☙  ofvanom Kuschni❧kowa1194, d. ä. 130 verst norr1195 om Surgut. Samtliga innewånare wid ́ Ljamin äro Samojeder af ätten Nitschu’ och lydande under den Kondinska volosten (se ofvan). Den vanliga uppgiften, att äfven Ostjaker finnas wid Ljamin, är ett misstag, som härrör deraf, att ett par wid Kus’nikowa bosatta Ostjak-familjer wanligen1196 idkat sitt sommar-fiske wid denna flod. Antalet af Ljaminska Samojeder uppgår enligt deras egen uppgift till1197 wid [pass] 20 familjer och lika många skattbetalande själar. De lefva i armod och elände, ega blott några få (1–5) renar, bo1198 hela året om i ömkliga näfvertält och1199 lifnära sig hufvudsakligen både vinter och sommar genom fiskande. Wildfänget1200 är dåligt, emedan skogarna till en stor del nedbrunnit – en klagan som ☙  höres öfver hela den Sibiriska norden. ❧ Till sin religion, sina seder och sitt1201 husliga lif öfwerensstämma de Ljaminska Samojederne med andra i Tobolska Guvernementet vistande Samojeder. 3. Tio verst ofwanom Ljamin gjuter sig i Ob äfven ifrån den nordliga sidan floden Pym (Ostj[akiska] Pyng), hvilken skall wara något mindre än Ljamin, men likasom denna: strid, grund och mycket bugtig. Dess stränder äro  källfloden eller Tatjar-grenen ǁ källfloden Tatjar  Denna ǁ Den nyssn[ämnda]  Kuschnikowa ǁ Castrén 1846c: byn ~  norr om ǁ Castrén 1846c: nedanom  wanligen ǁ under de sednare åren  till wid [pass] ǁ Castrén 1846c: till  bo […] om ǁ bo ǁ Castrén 1846c: och bor ~  och ǁ Castrén 1846c: samt  Wildfänget ǁ Skogsfänget  sitt […] lif ǁ lefnadssätt 1069 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1069 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria                          wårfloden ǁ Castrén 1846c: ~ äfven utloppet ǁ sitt u[tlopp] mynningen af Pym ǁ Pym hvarvid då ǁ Castrén 1846c: hvarvid ломы (brott) ǁ Castrén 1846c: så lätteligen […] drifwed ǁ genom drifwed lätteligen kunnat tillstängas […] gång ǁ 1. tillstängas, hvarefter ǁ 2. tillstängas. Den en gång på sådant sätt utvidgat sig ǁ tillta[git] har bildat ǁ Castrén 1846c: bildat och […] froda ǁ 1. och denna ǁ 2. och slutligen hafva till och med <wäxa> skog ǁ 3. och slutligen begynnt wäxa ofvan floden ǁ 4. och slutligen tagit skog froda sig ǁ Castrén 1846c: frodas den […] bryggan ǁ 1. de […] bryggor ǁ 2. ~ Ty denna har härigenom icke förändrat sitt sin fåra, utan löper nu bokstafligen under jorden ofvan ǁ Castrén 1846c: öfver beskaffade ǁ 1. ~ ǁ 2. kallade utloppet ǁ flodens utlopp men […] sednare ǁ den sednare något Icke ǁ Li[kaså] ännu […] lika ǁ flera så Pym ǁ floden ofarbar ǁ ~ under sommare[n] floden ǁ densamma sina […] egenskaper ǁ egenskaper klent ǁ dåligt Äfwen […] skall ǁ Castrén 1846c: Jagten skall ock floden ǁ sjelfva hufwudfloden låga och blifva af wårfloden1202 öfverswämmade. I utloppet1203 förenas wid owanligt höga öfversvämningar mynningen af Pym1204 med Ljamin, hvarvid1205 då en slätt af 25 verst öfversköljes af wattnet. En särskilld uppmärksamhet förtjena wid Pym de så kallade ломы d.  ä. tillandningar ofvanpå flodvattnet. De ☙  kallas ломы1206 ❧ (brott), emedan de skola uppkommit sålunda, att vårfloden lösbrutit (ломать) sina stränder, och då dessa nedrasat i floden, har dess fåra blifvit så smal, att denna lätteligen1207 kunnat genom drifwed tillstängas1208. Den på sådant sätt en gång begynta tillandningen har sedermera år för år utvidgat1209 sig, en jordskorpa har1210 bildat sig deröfver och1211 slutligen hafva till och med träd begynt froda1212 sig på den1213 ofvan1214 floden sålunda bildade bryggan. Man omnämnde tvenne så beskaffade1215 lomy på Pimfloden: den ena tio verst ofvanom utloppet1216, den andra tre dagsresor uppför floden. Den förra sades wara twå werst lång, men1217 om längden ☙  af den sednare ❧ egde man vid Ob ingen säker kunskap. Icke1218 heller kunde man uppgifva, om ännu1219 flera lika beskaffade lomy skulle finnas högre uppför floden. Dessa lomy i förening med flodens strida lopp och låga watten göra Pym1220 snart sagdt ofarbar1221, ehuru likwäl Ostjakerne med sina små båtar understundom befara floden1222. Äfven för sina1223 öfriga egenskaper står Pym-floden i ett ganska klent1224 rykte, i synnerhet för sitt dåliga fiske. Äfwen1225 jagten skall wara föga lönande, sedan en för 20 år sedan timad brand förstört alla skogar. Då samma brand äfven ödelagt Ostjakernes hus och hem, hafwa dessa lemnat floden1226 öde och nästan mangrannt dragit sig ☙  till ❧ dess små tillflöden, hvilka numera skola 1070 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1070 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks wara bättre egnade för bäde jagt1227 och fiske. Utom nyssnämnda, hos Surgutska Ostjaker nästan enda näringsgrenar, sysselsätta sig de Pymska1228 äfven med renwård. Då1229 deras hjordar likwäl äro högst obetydliga, tvingas1230 de ej att föra ett nomadiserande lefnadssätt, utan uppehålla sig hela wintern igenom på samma ställe, boende likasom andra Ostjaker1231 i wanliga antingen af torf eller stockar uppförda jurt.1232 Utom renar ega de1233 ingen annan bo[s]kap, hvarken kor, får eller hästar. De1234 Pymska Ostjakerna kallas af sina grannar, de Ljaminska Samojederna: Paritscheäxxxii ☙  1235 – en benäm❧ning, som sedermera1236 öfvergått på staden Surgut (Paritscheä karuat), emedan de Pymska [Ostjakerna]1237 här afbörda sin skatt, då deremot Samojedernes afgår1238 till Beresow. 4. Balyk (Ostj[akiska] Pad’ak1239) är en obetydlig flod, som emellan1240 Salym och Jugan ifrån södra sidan utfaller i den så kallade lilla eller Juganska Ob. Den eger för öfrigt alldeles ☙  samma egenska❧per, som de angränsande floderna1241. Innewånarne, hvilka samtligen bestå af Ostjaker, äro till antalet få och hänföras1242 i administrativt1243 hänseende till de Juganska (Юганская подгородня). De uppehålla sig hela sommaren1244 wid den lilla eller Juganska Ob. Om hösten återwända de flesta, såsom wanligt, till sina winter-bostäder, hvilka äro                   jagt ǁ fisk[e] Pymska ǁ ~ Ostjakerne Då ǁ Castrén 1846c: Emedan tvingas […] föra ǁ 1. äro de ej nödsakade att drifva ǁ 2. <föra> de sig icke boende […] Ostjaker ǁ boende jurt. ǁ ~ Men stugor ǁ Castrén 1846c: jurtor. de ǁ ingen De […] grannar ǁ De kallas af sina grannar Changes to the footnote: Den […] Habi ǁ Egentligen betyder kallas Ostjakiskan Habi. sedermera ǁ äfven Mscr: Samojederna afgår ǁ sjelfva for Castrén underlined d twice and wrote above it = đ = dl. emellan ǁ <--> floderna ǁ ~, d. ä. en smal fåra, hvilken om wåren sväller wida öfver sina bräddar, än höga och sterila, än lågländta och sumpiga stränder m. m. hänföras ǁ uppehålla administrativt ǁ offici[elt] sommaren ǁ sommar-tiden xxxii. Den egentliga benämningen för Ostjak är i Samojediskan Habi (Kabi), som vi vocis betyder träl. Paritscheä (svart) är rätteligen blott ett epithet, som de Kondinska Samojederna synas tillägga Ostjakerne öfverhufvud i anledning af deras förkärlek för blå kläder. 1071 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1071 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  största […] wigtigaste ǁ 1. största ǁ 2. största och i ethnographiskt hänseende den wigtigaste  som […] Ob. ǁ 1. ~ utfaller ~. ǁ 2. innom Surgutska Afdelningen.  grenen ǁ ~ af Ob  The source of the River Jugan is in the Vasjugan bogs. (TS)  endast är ǁ Castrén 1846c: är endast  afbrutna […] så] ǁ Castrén 1846c: afskilda genom uddar och somliga så  wid […] möda ǁ med möda  nämnda ǁ ifrågawarande  färden på sjön ǁ färden  utan ǁ då  anledning ǁ Castrén 1846c: orsak  bebos af ǁ äro befolkade med  Ostjaker, ǁ ~, bland hvilka de Juganska äro befolk  äro fördelade i fyra ǁ 1. ~ ǁ 2. fördelas ~ ǁ Castrén 1846c: fördelas i flera  vid […] själar ǁ Castrén 1846c: till 1,240 individer  Såsom […] sommarmånaderna ǁ 1. De Ju[ganska] ǁ 2. Såsom nämndt är, uppehålla sig de Juganska Ostjakerne sommartiden wid ǁ 3. Såsom nämndt är, draga sig de Juganska Ostjakerna sommartiden till  sommar-/månaderna  hvarest ǁ der  lefnadssätt ǁ öfriga ~ belägna dels wid Balyk, dels wid dess små bifloder. ☙  ❧ 5. Näst Wach är Jugan (Ostj[akiska] Jágon) den största1245 och i alla hänseenden den wigtigaste bland alla bifloder, som1246 innom Surgutska afdelningen utfalla i Ob. Den eger sitt aflopp i Juganska grenen1247 och säges taga sin upprinnelse ur en sjö på Barabinzer-steppen, ̂ benämnd af de Surgutska Ostjakerne: Jig-waja1248 Ögnawittnen hafwa teuh d. ä. björnsjön. förtäljt mig, att denna sjö endast1249 är halfannan verst bred, men af en dessto större längd. Den säges bestå af sju fjärdar, hvilka äro afbrutna1250 genom uddar och så widsträckta, att ögat wid1251 den ena udden med möda urskiljer den andra. Ostjakerna skola för nämnda1252 sjö hysa en widskeplig fruktan, förmenande att det förfärliga mammuth-djuret eger der sin wistel☙  se och ❧ gör färden1253 på sjön osäker icke blott sommartiden, utan1254 äfven under sjelfva vintern, då wak ofta bildas och isen utan någon känd anledning1255 oförmodadt bryter sig. I nejden af ifrågawarande sjö upprinna äfven floderna Wasjugan och Djemjanka, hvilka utfalla den förra i Ob och den sednare uti Irtisch. Samtliga dessa floder bebos1256 af Ostjaker,1257 hvilka under sina widsträckta jagtfärder råka i ständig beröring med hvarandra. De wid Jugan boende Ostj[akerne] äro1258 fördelade i fyra voloster och beräknas inalles till vid1259 pass 5000 själar. Såsom1260 nämndt är, uppehåller sig en stor del bland dem under sommarmånaderna1261 wid Ob, hvarest1262 de rikare bedrifva eget fiske, men de mindre förmögna leja sig till arbetare åt Tobolska och Surgutska köpmän, hvilka för sommaren pläga betinga sig fiskewatten af Ostjakerne. I de Juganska Ostjaker☙  nes lef❧nadssätt1263 röjer alldeles ingen olikhet 1072 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1072 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks med andra i Surgutska afdelningen boende Ostjak-slägter. Somliga1264 ega tämda renar, men bland öfriga1265 hemdjur utgör hunden deras enda egendom. De Jug[anska] Ostj[akerne] bo i wanliga jurt1266, äro samteligen döpta och ega wid1267 flodens utlopp sin egen kyrka, kring hvilken några Ryska bönder coloniserat sig. Likasom1268 i ethnographiskt, så är Jugan1269 äfven uti hydrographis[k]t afseende endast i det qvantitativa olik de ofvanför1270 beskrifna floderna. Dess längd utgör 5–600 verst och den ungefärliga bredden uppgifves till 50 samt wid utloppet1271 till 100 saschen. Wårtiden är floden ☙  ganska djup och öfverallt farbar, men ❧ sommartiden1272 kunna större båtar icke ens passera sjelfva mynningen, som skall wara uppfyld af reflar och sandbankar. Bland antalet af Jugans bifloder är den så kallade: lilla Jugan (Ostj. Ai Jógan) den vigtigaste. 6. Tri-Jugan (Ostj[akiska] Torm-Jógan) är1273 en mindre flod, som efter ett lopp af wid pass 300 verst ifrån norra sidan utfaller i den1274 Saninska grenen (Sanina protoka) af Ob omkring 20 verst norr1275 om Surgut. Den1276 upptager ifrån sin vestra sida tillflöde1277 Agan, ☙  som1278 på alla mig tillgängliga  ❧ chartor är angifven1279 såsom hufvud-flod, ehuru både Ryssar och Ostjaker hålla1280 Torm-Jogan för den betydligare grenen och uttryckeligen med detta namn beteckna floden wid sitt1281 utlopp. I hydrographis[k]t hänseende eger1282 denna flod samma allmänna egenskaper, såsom dess grannar, men hvad det ethnographiska beträffar, har jag hört förtäljas, att Kasymska Samojeder sommar-tiden skola uppehålla sig wid Agans1283 källor. Den största och bofasta delen af befolkningen1284 så väl wid Agan såsom Torm-Jogan utgöres af Ostjaker, hvilka både                      Somliga ǁ ~ bland dem öfriga ǁ andra jurt ǁ Castrén 1846c: jurtor wid […] kyrka ǁ sin egen kyrka Likasom […] afseende ǁ 1. Hwad sjelfva flodens hydrographiska beskaffenhet angår, är den endast genom ǁ 2. Likasom i h[ydrographiskt]  ǁ 3. Likasom i ethnographiskt, så är äfven uti hydrographist [sic] afseende Jugan blott Jugan ǁ Juganfloden ofvanför beskrifna ǁ 1. ofvan ǁ 2. nyss[nämnda] utloppet ǁ m[ynningen] sommartiden […] mynningen ǁ under sommaren uttorkas hon i sitt öfra lopp, och vid sjelfva mynningen är ǁ ut[faller] den […] grenen ǁ Sanina protoka norr om ǁ Castrén 1846c: ofvanom Den […] ifrån ǁ Floden är till tillflöde ǁ bifl[od] som ǁ hvilken angifven ǁ upptagen hålla ǁ anse sitt utlopp ǁ utloppet eger ǁ 1. är ǁ 2. hyser Agans ǁ dess befolkningen […] Torm-Jogan ǁ Castrén 1846c: befolkningen 1073 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1073 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria     uppehålla ǁ 1. up[pehålla] ǁ 2. bebo samt ǁ och själar ǁ Ostjak[er] Sequence published as Castrén 1846c and 1847d ends here.  I.e. precisely the letter of 1/13 Dec. 1845. See the volume of letters in this series. At the same time, Castrén was also searching for a new companion for his journey, because J.R. Bergstadi had decided to return first to Kazanˈ and from there to Finland. See esp. Castrén’s letters to J.R. Tengström and Rabbe, 6/18 Nov. 1845 in the volume of letters. (TS)  The text from here to mscr p. 339 was published in modified form in Suomi, see Castrén 1847i: 1–32 and in German in Castrén 1847j: 289–316. The version in Suomi differs considerably from this draft, and the article is published in toto among Castrén’s travel reports of 1845–1849 beginning from p. 751.  wildar ǁ folkslag  beträdde landet ǁ 1. härjande beträdde Asiens wilda stepper ǁ 2. ~ woro på sitt och ǁ 3. beträdde deras stepper  dess innewånadre ǁ dem  till […] focis ǁ ❧ 1. till ett fortwifladt ☙  kamp ǁ 2. till ett förtwifladt sjelfförswar ǁ 3. till motstånd och  förfarna ǁ wäl ~  lågo […] fejd ǁ 1. lefde tillförene i fejd så wäl med hvarandra <--> ǁ 2. lågo enl[igt] trad[itionen] Ostjaker och Voguler i fejd  sina […] grannar ǁ Samojederne i norr och Tatarerne i söder  Men utom ǁ Utom  föreföllo […] tilldragelser ǁ förekommo ofta krigiska uppträden  Khanty society was structured into tribes (families, Ru. род, Khanty sommar och winter uppehålla1285 sig wid sina egna floder och lefva af jagt, fiske samt1286 renskötsel. Hela antalet af de wid Tromjogan och ☙  Agan bosatta ❧ Ostjaker uppgifves till wid pass 400 själar1287, af hvilka endast 96 tillhöra den Aganska volosten.1288 ☙  ❧ Obs. Hit hör ett bref ifrån Narym till Sjö- grén.1289 ☙  ❧ Narym d. 1/13 December 1845. Både1290 sagan och historien stämma deri öfverens, att Sibiriens wildar1291 långt före den tid, då Jermaks skaror beträdde1292 landet och twingade dess1293 innewånare till1294 en kamp pro aris et focis, woro på sitt vis väl förfarna1295 i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak wann sina flesta segrar, lågo1296 Ostjaker och Woguler i ständig fejd så wäl med hvarandra, som med sina1297 Samojediska och Tatariska grannar. Men1298 utom dessa strider, som kämpades emellan skillda nationer, föreföllo1299 idkeligen krigiska tilldragelser emellan enskildta stammar eller slägter af samma nation.1300 Nöden, roflystnaden1301, hämdbegäret satte den ena slägten1302 i harnesk mot den andra och föranledde blodiga uppträden. Så lefde landets innewånare i ett oupphörligt krigstillstånd. Fa☙  ran ❧ stod alltid lurande bak porten; inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskildta familjer af samma slägt att sluta sig närmare till hvarandra och1303 för sig utvälja ett öfverhufvud, en stamfurste1304. Bland1305 Ostjakerne hade till och med de flesta, om ej alla slägter1306 försett sig med fästen till mötande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu så kallade Tschud-fästen 1074 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1074 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks warit1307 beskaffade, torde ej1308 mera kunna utredas. Traditionen wet om dem intet widare, än att de warit1309 belägna på branta1310 uddar och andra otillgängliga ställen. Der sådana fästen rest1311 sig, anträffar man i1312 wåra dagar endast jord-högar, brutna pilar, rostade spjut, pansar-skjortor och andra krigiska qvarlefvor. ☙  ❧ Ett af nämnda1313 Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden Surgut uppreste sina tinnar. Här lefde wid denna tid en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken1314 af Ostjakerne ännu prisas såsom en mäktig1315 och tapper man. Fastän Jermak redan hade1316 krossat Kutschum-Chans wälde, hade besegrat1317 alla Ostjak-stammar wid Irtisch och öfverwunnit Wogulerna, wågade likwäl Pardak1318 en strid emot fienden. Ostjakerne kämpade med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner. I en strid med så olika wapen måste naturligtwis Pardak snart gifva sig besegrad. Fästet intogs, men Pardaks minne är ännu widt frejdadt i landet. Hans efterkommande omtala med sorg förlusten af sin Furstliga heder, men det Furstliga namnet hafva de allt intill denna dag bibe☙  hållit.xxxiii 1319 ❧ Sedan det Pardakowska fästet war intaget, uppbygde segerwinnaren på samma ställe en ostrog och anlade en stad, som efter en närbelägen gren af Ob erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af kosak-dynastiens mäktigaste wärn och hufvudpunkten1320 för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid efter annan roflystna1321 kosak-skaror, som underkufwade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar ifrån1322                       рат) until the 19th century, but since then they lost their original significance. There were, however, also larger conglomerates of tribes, and this ‘dual fratrial’ division survived longer than the tribal system. Гемуев & al. 2005: 134–136. (TS) roflystnaden ǁ ~ och slägten ǁ stammen och ǁ ~ ibland stam-/furste Bland […] flesta ǁ 1. Några, om ej ǁ 2. De flesta, om ej alla ǁ 3. Ostjakerne hade till och med de flesta ǁ 4. Ostjakerne hade till och med flere slägter ǁ stammar warit ǁ <--> ej mera ǁ nu mera knappt warit ǁ 1. ~ ǁ 2. woro branta […] ställen ǁ höga uddar och annars otillgängliga ställen rest sig ǁ 1. sägas warit uppförda ǁ 2. fordom warit uppförda i […] dagar ǁ numera nämnda ǁ dessa hvilken ǁ och mäktig ǁ modig hade ǁ kro[ssat] besegrat ǁ underkufvat Pardak ǁ 1. Irtisch ǁ 2. Jermak Change to the footnote: Furste ǁ Pardak hufvud-/punkten roflystna kosak-skaror ǁ skaror af roflystna <----> kos[aker] ifrån […] söder ǁ wid Tas, öfra Ob, Ket, med ett ord: i halfva westra Sibirien xxxiii. Efter samma Furste bär den lilla, staden Surgut förbirinnande bäcken Pardakowka sitt namn. 1075 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1075 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria  Change to the footnote: Surgut ǁ Staden  se der ǁ de ser  en gång ǁ fordom  landsbygden […] elände ǁ 1. landet staden nedsjunkit i armod och elände ǁ 2. landet ock sjelfva staden och dess inwå[nare]  elände. ǁ ~ Dessutom har Surgut mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sednaste timade år 1840 år och förvandlade staden till hela staden till en grushög. Redan före denna händelse, som beröfwat kosak-staden dess sista krafter,  Change to the footnote: den […] största ǁ större  tröstar […] titeln ǁ har nu endast titeln  mynningen ǁ <Sar>  Bergstadi offered a more pleasant view of the town. He also related an example of their menu there: “Se vår snygga goda Strjapka har redan ställt på bordet den ångande Samovaren! Sätt dig min vän! Jag vill servera. Här får jag bjuda dig ett glas, veritabelt fint blomthé, directe inkommet ifrån Kiachta! Lägg i socker efter behag! Hvad är det för krus? Spar ej på sockret! Vi sjelfva försötma oss med 15 månadtligen. Behagar dig en hvetesmörgås med det bästa Tjuchonskoje maslo (Finskt smör)? Tag äfven för dig af dessa ypperliga vofflor, dessa svällande piroguer med hjortronsylt och af Gummans bästa anrättning, denna pösande gräddkaka!  – I morgon skola vi servera dig kaffe med Fru Siréns lilla, nätta thekanna. Till middag få vi gélée på Njelma, russinsoppa, en ypperlig morotspirogue och allt det krimskrams, som vi hade till thébröd. Ishafvet i norr ända till Ket-floden i söder. Det är wisst, att under eröfrings-tiden få orter i Sibirien spelat en så wigtig och betydande role, såsom staden Surgut. Så mycket mera nedslående är den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända ruinerxxxiv 1323, se1324 der qvarlefvorna af den en1325 gång så mäktiga staden. ☙  ❧ Likasom dess fordna rikedom grundade sig på infödingarnes välmakt, så har i och med den öfwerhandtagande fattigdomen i landsbygden1326 äfven staden nedsjunkit i armod och elände.1327 Ur stånd att contribuera de wanliga utskylderna har den djerfva kosak-stadenxxxv 1328 till och med förlorat sina privilegier och tröstar1329 sig nu med blotta titeln af stad. Den är belägen wid öfra Ob, vid pass 300 verst ofvanom mynningen1330 af Irtisch.1331 Här tillbragte jag under nästförflutne ☙  sommar hela Augusti månad1332 ❧ samt1333 en del af September, sysselsatt med studium af det Ostjakiska språket1334. Ifrån Surgut ärnade jag bana1335 mig wägen öfver Wach1336 och Tas till Jenisei-floden, men då denna resa åtminstone på dåwarande årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Mitt närmaste mål blef1337 nu staden Narym, dit man från Surgut räknar närmare1338 800 verst, då resan werkställes med båt. Denna nejd är märkwärdigt nog, ännu en ödemark1339, xxxiv. Surgut har mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sista timade år 1840 och förwandlade hela staden till en grushög. xxxv. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af stadens innewånare. 1076 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1076 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks nästan öfvergifven af Ryssar, glest befolkad med Ostjaker, utan post-stationer, utan herbergen. Af sådan anledning nödgades1340 jag redan i Surgut förse mig med alla1341 för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en ordentlig farkost, ty på de Ostjakiska trågarne är färden både mödosam ☙  och äfwentyrlig. ❧ Af1342 stort behof war för mig derjemte en infödd Ostjak, både såsom tolk och förespråkare hos landets barn, hvilka jag borde söka att komma i så nära beröring, som möjligt.1343 I dessa och andra afseenden wäl utrustad anträdde jag resan1344 den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt. Mitt enda bekymmer war den sena årstiden, som enligt all sannolikhet skulle medföra både regn och snö, köld och blida, dimmor och nattfroster. Ett ehuru otillräckligt skygd emot detta onda beredde oss1345, d. v. s. mig och Bergstadi den i Surgut ombesörjda lilla farkost, hvilken war försedd med en i alla Obska båtarna wanlig kajuta. Denna kajuta war så beskaffad, att man endast krypande1346 kunde träda i och ur den, endast liggande få plats deri och blott genom ett hål i taket erhålla en skymt af dagens ☙  ljus. Här ❧ inredde wi med Bergstadi wår matsal, wårt sofgemak, wår skrif- och studerkammare. En kista begagnades till bord, stolar woro ej af nöden, emedan middagen intogs på Romerskt wis; theköket1347 war wår kamin.1348 Jag vill ej påstå, att wår kammare war öfwermåttan lysande och praktfull, men1349 likväl försäkrade magazins-förwaltaren i Surgut, en genomlärd man och god Christen, att en så1350 förträfflig boning ej egdes af Diogenes, hvilken han1351 sade wara ”en af werldens största Philosopher och en mycket bättre Christen än Plato sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens Strjapkan har moderligt sörjt för oss. Värdsfolket hafva vi ej varit så nöjda med. De äro osnygga och smått tjufske. Rummen äro illa försedda, så att man lider af drag från upp och netan’, och under kulna dagar måste med pels värja sig för kölden.” Rancken 1884: 52–53.  They arrived on 1/13 Aug. Bergstadi wrote: “Då vi ankommo till Surgut den 13/1 Augusti, var en stor prasdnik i staden, och vi uppvaktades af Sasädateln, Kasnatschejn, Kosackchefen och Presterne samt fältskärn, som påstods vara Tysk, men som af detta språk ej förstod ett enda ord. Detta förnyades hvarje Söndag. Läkaren ensam besökte oss ej. Vid vår ankomst var han bortrest och sedermera låg han i fem veckors tid beständigt full utan att kunna röra sig ifrån sängen.” According to Bergstadi the rich Mr. Tupaljoff had the reputation of being especially helpful towards the other inhabitants of the town. On the other hand, most of the Ostyaks deeply in debt to him, and therefore he could hire them for practically nothing to pull a seine or for other jobs. “Detta allt oaktadt måste han dock anses för en mägta honett man i dessa nejder. Emot oss var hans familj mycket förekommande. Han sjelf var under hela tiden ej hemma, men sökte på allt sätt gå våra önskningar till mötes. Så fingo vi af dem den ena tolken gratis, allt som oftast en vildgås, en och annan Muxun, Sterled och Njeljma, samt sist för resan en god båt och åtskilligt godt för vägkost. – Sasädateln var en fyllhund, men höll sig dock ständigt på benen. Med talandet ville det ej rätt gå, emedan tungan var bunden genom 1077 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1077 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria detta blef han mägta förtörnad, och Kosacken tvangs som ett spakt lam foga sig efter våra önskningar. – Kasnatschejn var en gammal hedersgubbe, religieus och samvetsgrann. Likasom vi ej gingo hos de andra, så underläto vi äfven att besöka honom, hvilket dock sluteligen ångrade oss, då vi vid vår afskedsvisit sågo att hans gumma var en godhjertad, fryntlig och välmenande oldmoder.” Rancken 1884: 54–56. On 10/22 Sept. he continued: “Ända hittills hafva vi oafbrutet sysselsatt oss här. Först studerade vi Ostjakiska med hvar sin tolk, och derpå begynte Castrén författa sin Grammatik, och jag öfversätta den på Latin. Stilla har tiden framskridit, vi hafva knappt gjort annat än arbetat och deremellan promenerat vid de vanliga tiderna. […] Motion är för en studérkarl en alldeles oundgänglig sak, och i synnerhet är den det här, der den råa osunda lufset (? luften) ellers annars otjenlig mat lätteligen kunna annars i grund förderfva äfven en starkare hälsa. […] Så stiga vi vanligen upp kl. 6 a 7, dricka friskt vatten i massa, promenera smått i kammaren för att morgna oss, s[a]mt brygga derunder kaffe. Sedan detta blifvit inkamineradt sätter man sig ned att arbeta (hvilket dock vanligen sker på stående fot till lättnad för bröstet och hæmorrhoiderne, hvilka det Sibiriska klimatet uppdrifvit äfven hos mig) ända till kl. 12. Härunder gör man då och då ett slag i rummet för att hvila ögonen, fortfar med bränvinets ljufliga safter, hvarföre fältskären var ständigt till hands för att uttrycka hvad Gubben sjelf ej kunde framföra. Han undvek oss så mycket som möjligt, och afreste kort före oss utan att taga afsked. […] Ispravniken [ifrån Beresoff] ankom också verkeligen, men då han erhöll kunskap om att vi voro i staden, qvarstadnade han i sin båt, föregifvande sig vara sjuk (man glunkade om att det var buteljsjukdom) […] Under det Ispr. låg för ankar vid redden, uppvaktades han af vederbörande och presten berättade för oss efteråt, att han primäl (emottog, gaf audience), d. v. s. gaf bränvin och finskt smör. En fin pik åt oss, hos hvilka han aldrig erhöll annat än högst en kopp thé. – Samme prest var en stor filou och sladdrare; söp mera betydligt af den här så omtyckta starka varan, men sade sig ej röka tobak, emedan han sade, det står skrifvet: ’Allt som utgår af munnen är synd.’ Föröfrigt var han mot oss mycket honett; skickade esomoftast en och annan hjerp af egen fångst. – Kosacken var en slipad man, söp ej bränvin, hvilket hos en Sibirisk Tschinovnik allmänneligen påstås vara ett tecken till att han har hin onde under skölden. Han var i uppenbar delo med Sasädateln och Kasnatschejn och ville på allt upptänkligt vis förmå oss att genom klagomål skada dem. Då detta ej lyckades sökte han såsom varande t. f. Sasädatel under dennes frånvaro sätta alla möjliga hinder för vår afresa. Då Castrén märkte 1078 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1078 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks           Af […] derjemte ǁ 1. Derjemte behöfde jag ǁ 2. Af stort behof war äfven för mig  The man they hired was called Pëtr Jorgankin. Bergstadi described both him and his duties in their service in Rancken 1884: 57–58. He stated, among other observations: “[…] men snart blef han dock synbarligen nöjd, emedan han torde funnit, att han såsom herrbetjent var vida bättre lottad än mängden af hans bröder. Så fick han alltid resten af vår middag till desert, och hvad ännu mera var, om aftnarne dricka fint blomthé och det med socker, en alldeles ovanlig raritet för honom. […] Lätt var i alla afseenden hans tjenst, och derföre sofde han ofta så lång dagen var, utom de tider han gjorde sina väldiga mål. Detta hade vi i det hela ingenting emot, men värre var hvad han ej kunde rå före, att hans starka natur under sömnen i abdomen förorsakade eruptioner, som med de mest förpestade svafvel-baryt-dunster förpestade vår lilla verld.”  resan […] tillförsigt ǁ den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt min långa och besvärliga resa  oss ǁ 1. d ǁ 2. af mig  krypande ǁ krypade  the-/köket  Also Bergstadi described their living conditions in a similar way. Rancken 1884: 58.  men ǁ oc[h]  så förträfflig ǁ bättre  han […] wara ǁ warit vattenblusningen och äter stundom ett eller två smörgåsar, ifall man ej redan gjort det vid kaffet. Promenaden räcker vanligen närmare till 2, hvarefter vi genast intaga vår middag. Sedan kastar man sig på sängen till 15 a 20 minuter och arbetar så till kl. 6. Under arbetet såväl före som efter middagen samtala vi, likasom till följe af en tyst öfverenskommelse, aldrig; detta sker under promenaderne, mddagen samt om aftonen, antingen någon halftimme under det man dricker thée eller ock ungefär likaså länge närmast före sängdags. Men låtom oss återvända, der vi afbröto! Eftermiddags promenaden räcker vanligen ifrån 6 till 7. Hemkomne dricka vi thé, samtala som sagdt, antingen derunder eller sednare, men arbete för öfrigt till kl. 10, då man kryper till kojs. […] Utom motion, kaffe, thé, middag, arbete och sömn har simning varit en af våra förnämsta njutningar. […] Den 20 Augusti slutade Castrén, men jag har högst gerna ännu länge fortsatt dermed om det ej såsom vanligt fallit sig högst obehagligt att simma ensam i synnerhet på ett vildfremmande ställe.” Rancken 1884: 48. samt ǁ och språket ǁ språkets dialecter bana mig wägen ǁ fortsätta resan Wach ǁ T[as] blef ǁ war närmare 800 ǁ 7–800 ödemark ǁ wild ~ nödgades jag ǁ måste den resande alla ǁ f[ör] ☞ 1079 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1079 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                    merendels […] och ǁ så branta och så vid […] får ǁ med möda får wid dem lätt […] sig ǁ ej sällan är sand-/slätter och […] kort ǁ der wandraren innan kort får Bergstadi: ”På längden började hæmorrhoiderna att taga allt mer och mer öfverhand; hufvud, nacke, rygg och alla leder värkte alldeles förtvifladt. Då gick man, så ofta färden gick längs en sandbank, der båten kunde framhalas med släptåg, så oändligt gerna på stranden för att sträcka de styfnade lederna, och inandas den friska luften, hvilken man insög i fulla drag, likasomn en hungrande efter flera dagars fasta begärligt slår sig ned öfver den mat han kan öfverkomma.” Rancken 1884: 59. Castrén has an incomplete footnote here: Märkas bör kanske, att längre in i landet Förgäfwes ǁ D[e] här efterleta ǁ leta efter De […] innewånare ǁ 1. De enda spår af menniskor ǁ 2. De enda mennisko-spår den […] stranden ǁ 1. stranden ǁ 2. Obs ödsliga st[rand] läger-/ställen en mennisko-boning ǁ 1. en m[ennisko-boning] ǁ 2. mensk[lig] dtta afstånd ǁ d[en]na wäg sommarjurt […] hufvudfloden ǁ 1. sommar-jurt. För näfverjurt ǁ 2. sommar-jurt, hvilka ej heller woro belägna wid hufvudfloden wanligt ǁ ~ uppförda Sådana ǁ T grenar […] protoki ǁ grenar (protoki), b) sägas […] utgjort ǁ bildat lopp ej oftare begagnad, än då regn och owäder gjorde det omöjligt att sitta på däck eller ströfwa kring stränderna. För sistnämnda nöje war beklagligtwis nejden föga egnad. Ehuru ☙  icke synnerligen höga, äro likwäl ❧ de Obska stränderna merendels1352 så branta och leriga, att man vid1353 dem med möda får ett fotfäste och lätt1354 utsätter sig i fara att nedstörta i floden. Höste-tiden anträffas wisserligen här och der widsträckta sandslätter1355, men äfwen de hafva wanligen en grund af blöt lera, och1356 wandraren får äfven på dem innan kort sitt lystmäte.1357 Landet närmast intill stranden består antingen af sanka kärr, eller obergade ängar,1358 som äro bewuxna med ett ogenomträngeligt starrgräs, eller wanligast af en tät wideskog. Förgäfwes1359 bemödar man sig att här1360 efterleta en gångstig. De1361 snart sagdt enda spår af innewånare, som understundom röja sig wid den1362 ödsliga stranden, äro slock☙  nade eldstäder, öfvergifna läger❧ställen1363, brutna åror, tältstänger m. m. Ytterst sällan anträffas en mennisko-boning1364. Ifrån Surgut räknades till första Ryska by, benämnd Lochosowa, 90 verst och på hela d[e]tta1365 afstånd frunnos endast uppå tvenne ställen några Ostjakiska sommarjurt1366, belägna ej wid hufvudfloden, utan såsom wanligt1367 wid dess grenar. Sådana1368 finnas wid Ob i största ymnighet. Man indelar dem i tvenne slag: a) wanliga grenar1369 eller de på Ryska så kallade protoki, b) Staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka under ☙  sommaren merendels ❧ uttorka, men tillförene sägas1370 hafva utgjort sjelfwa hufvud-fåran. I hydrographiskt hänseende förtjenar äfven anmärkas, att djupleken af Ob på närwarande årstid uppgafs ifrån tre ända till åtta saschen, ehuru floden nu war på sitt 1080 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1080 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks torraste. Om tillwaron af reflar och sandbankar öfvertygades jag redan under första dagsresan, då båten wid mörkrets inbrott styrdes1371 på ett blindskär, derifrån ingen återgång mera war möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men denna gång blefvo likwäl icke sandbankarne wårt nattherberge, utan Ostjakernas rådighet förhjelpte oss sent på qwällen till den nyss omnämnda Ryska byn Lochosowa, hvilken1372 bestod blott af ☙  några få hus. Natten till❧bragtes i byn. Wid mitt uppwaknande följande dagen såg jag till min förwåning de ännu i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmeln betäckt med winterns grå1373 mantel, såg menniskorna skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke1374 dessto mindre förfogade wi oss redan tidigt på morgonen ned i kajutan1375, tillslöto wäl1376 dess dörrar och afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt mörker öfverfölls1377 jag af en art1378 ”spökräddsla”. Det föreföll mig, såsom rasade ett owäder derute och sjelfmant återkallades i minnet de dagar1379, då jag för twå1380 år tillbaka wid foten1381 af Ural pröfwade den Nord☙  iska höstens alla wedermödor. ❧ Att samma slags widrigheter nu skulle återkomma, war en farhåga, som angrep1382 och i den mörka kajutan mäktigt oroade mitt sinne.1383 Jag tyckte mig fastfrusen wid en öde strand, öfwergifwen af menniskor, plågad af hunger1384 och köld, tärd af sjukdom och öfverhopad med all1385 de[n] smälek, som rimligen kan drabba den resande i de1386 värsta wildmarker. Lyckligtwis befriades jag snart1387 ifrån dessa ängsliga och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag wid1388 de Juwaschkinska jurtorna trädde1389 ur1390 wårt             styrdes ǁ stötte hvilken […] blott ǁ bestående blott grå ǁ gråa Icke […] mindre ǁ Emellertid kajutan ǁ wår kajuta wäl […] dörrar ǁ dörrarna öfverfölls ǁ plågades en art ǁ en så kallad dagar ǁ 1. ~ ǁ 2. hårda ~ twå ǁ ungefär ~ foten ǁ floden angrep ǁ ❧ 1. emot mitt ǁ 2. emot allt ☙  bättre wetande ~ ǁ 3. emot allt bättre wetande bemäktigade ǁ 4. mäktigt angrep mig ǁ 5. angrep mitt sinne ǁ 6. i den mör[ka]  sinne. […] Lyckligtwis ǁ sinne. Lyckligtwis  hunger och köld ǁ 1. hunger och ǁ 2. hunger, köld m. m. ǁ 3. hunger, köld och annan smälek  all de[n] ǁ all upptänkelig  de […] wildmarker ǁ 1. wildmarken ǁ 2. den värsta wildmarken  snart […] bekymmer. ǁ 1. genom ǁ 2. wid ankomsten till de Juwaschkinska jurtorna ǁ 3. snart ur min iråkade sorgsna sinnes män ǁ 4. snart ur min iråkade spökräddsla  wid de ǁ wid ankomsten till de  trädde ǁ åter ~  ur […] tillstängda ǁ 1. ur det wäl ti[llstängda] ǁ 2. ur mitt ǁ 3. ur det 1081 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1081 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                         marken ǁ gräset wackra ǁ raka så […] bättre ǁ sålunda kasta ǁ få ~ mycket ǁ ~, <-> tillredd af ǁ 1. sammanfogad af ǁ 2. uppförd af ǁ 3. tillredd af sammansynnda dem Ostjj hopsy ǁ 1. hvilka hopsys ǁ 2. ~ ǁ 3. hvilka hopsys golfmattor ǁ ~ och bildas ǁ uppföras widestammar […] näfverwäggarna ǁ 1. widestammat, hvilka ǁ 2. widestammar till att stöda och upprätthålla de utbredda nä ǁ 3. widestammar till wäggar ut jurtens yttre sida ǁ 1. hvilka komma att ǁ 2. från den yttre sidan jemwäl ǁ merendels äfven öfverdragas ǁ betäckas äfven […] sidan ǁ på yttre sidan jemväl ombindas och ǁ ombindas med <-> I […] röken ǁ Slutligen göres ett rökhål framför […] man ǁ wid ingången fästes en lös bräde […] näfver ǁ näfver eller bräde blott ǁ 1. ~ ǁ 2. endast ett hörn ǁ ett af de öfra hörnen fästas ǁ 1. är fästad ǁ 2. blir fästad är ǁ 1. ~ nu ǁ 2. ~ i det närmaste Ostjakisk sommar-jurt ǁ Ostjak-boning mål ǁ bord tillstängda winter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken1391 war åter grön, och tjusta sjöngo foglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste tält. ☙  Dit ledde en ❧ smal gång, som å ömse sidor war omgifven af wackra1392, spensliga widen. Gången war jemn och rak samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innewånare sina färde och lemnade mig så1393 mycket bättre tillfälle att ostörd kasta1394 en blick på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, dess wäggar woro mycket1395 låga, men taket var högt och spetsigt. Hela boningen war tillredd1396 af näfver-skifvor, dem1397 Ostj[akerne] hopsy i form af breda golfmattor1398, så att de kunna sammanrullas samt med lätthet transporteras från ställe till ställe. Af dem bildas1399 både wäggar och tak ☙  genom följande enkla  ❧ mekanik. Man nedslår i jorden några widestammar1400, hvilka tjenade till att upprätthålla näfverwäggarna jurtens1401 yttre sida. Emot detta underlag uppresas några taksparrar, hvilka jemwäl1402 bestå af wide. Dessa öfverdragas1403 med näfver, som äfven1404 på yttre sidan betäckes med sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas1405 och befästas med mjuka videgrenar. I1406 taket ☙  lemnas ett draghål för röken och ❧ framför1407 ingången hänger man en dörr af bräde1408 eller näfver, som blott1409 med ett1410 hörn fästas1411 wid jurten. Detta är1412 <------> allt, som erfordras till en wäl beställd Ostjakisk1413 sommar-jurt. Fönster och golf, bänkar och bord träffas alldrig i detta slags boningar. Må vi blott ej förgäta eldstaden, ty den utgör sjelfva hufvud-villkoret för Ostjakens trefnad. Lifwets högsta njutningar: ett godt mål1414 och en 1082 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1082 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks behaglig hvila äro1415 hos Ostjaken fästade wid detta enkla1416 tillbehör, som består1417 af en med stenar omgifven grop i midten af jurten. Till en angenäm hvila hör naturligtwis äfven en mjuk1418 bädd. Denna reder1419 sig Ostjaken af rörmattor, renhudar, skinnpälsar och andra ☙  klädespersedlar1420. Det roar oss icke att un-❧ dersöka innehållet af Ostjakernes wällings-grytor1421 och näfver[-]rifvor1422, ty wi weta af gammalt, att de innehålla fisk-soppor, grötar, piroger af häggbär o. m. d.1423 Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas1424 små bodar eller magasiner, timrade af stockar och, liksom i Lappland, uppställda på höga stolpar. Sådana anstalter funnos1425 dock ej wid närwarande jurt, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra stolpar och wanligen begagnad till torkning1426 af småfisk. Måhända skulle i den närliggande skogen ännu några ☙  upptäckter1427 kunna göras, men ❧ wi1428 måste påskynda wår resa, emedan tunga1429 moln höja sig från vestan bådande regn och owäder. I Sibirien bedrager man sig sällan, om man tyder himmelens tecken till det wärsta. Så skedde äfven nu, att owädret rasade med sin fulla styrka, då wi under natten landade wid en liten Ostjak-by. Drifwen af en hemlighetsfull sympathie med naturens vilda lek trädde jag för ett ögonblick ur kajutan. Jorden war om☙  gifwen af ett tillfälligt ❧ mörker, tunga windar susade1430 i luften och skarpa regnskurar smattrade i träden. Det war en af de nätter, om hvilka Asiens wildar förtälja, att de aflidnas andar ej få ro i sina grafwar, utan irra wilda och fruktanswärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas ofwan jord, ligger stilla och bäfwar; blott skuggorna drifwa nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga andar sväfwa                 äro ǁ <-> enkla ǁ lilla består ǁ endast ~ mjuk ǁ god reder ǁ tillreder klädes-/persedlar wällings-grytor och ǁ wällingsgrytor, n[äfver-rifvor] näfver-/rifvor o. m. d. ǁ och anträffas ǁ ~ äfven funnos ǁ träffades torkning ǁ fisk upptäckter […] göras ǁ upptäckas wi […] wärsta ǁ 1. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Höstetiden bedrager man sig om man tyder himmelens tecken till det wärsta ǁ 2. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger, att ”höstens wäder är det  ǁ 3. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger att ”östans-wädret ”Östens wäder är det wärsta” (idän ilmat ilkeimmät). Ungefär samma ordspråk har jag hört Samojeder och Syrjäner tillämpa på den hos oss så högt beprisade vestanwinden. Wisst är åtmin Det fördröj[des] tunga ǁ hotande susade ǁ hvilade 1083 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1083 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  menniskornas ǁ <o[ch]>  genom brott ǁ 1. genom synd ǁ 2. genom ett ǁ 3. och ett ǁ 4. genom foro ǁ 5. genom men  som ǁ hvilka nu  anblick ‖ full  Stående ǁ Om  tält-dörrarna ǁ tält-mynningar  ej […] angenämaste ǁ war egnad till att uppwäcka mindre angenäma  känslor ǁ [intr[yck]  återkommen […] hjerta ǁ 1. återkommen i kajutan, kände mig betydlig lättare till sinnes ǁ 2. andades wida lättare, då jag återkom i kajutan  hjerta ǁ <---->  jemn ǁ 1. <tro> ǁ 2. lugn  widsträckt, lika ǁ widsträckt och lika  låga ǁ leriga  sand-/slätter kring menniskornas1431 läger och hota med döden alla dem, hvilka genom1432 brott och laster förwerkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har händelsen fört oss till närheten af trenne tält, som1433 erbjuda en fasansfull anblick1434. ☙  Omhöljda ❧ af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten osynliga för ögat. Man warseblir endast den öppna ingången som upplyses af eldskenet innanföre. Stående1435 midt för de tre tält-dörrarna1436 tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter annan höras ur gapen wilda, oförstådda läten, som snart öfverröstas af regnet och stormwinden. Det wore en fåfäng möda att söka i all sin fasa skilldra denna scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina höst-windar och regnskurar. Wisst är åtminstone, att den ej1437 war egnad till att ☙  uppwäcka de angenämaste ❧ känslor1438, och att jag återkommen1439 i kajutan andades med ett wida lättare hjerta1440. Under natten lade sig owädret och följande morgon nådde wi de Magijonska jurtorna, belägna wid utloppet af en liten flod Magijon, som ifrån högra sidan utfaller i Ob. Wid afresan från dessa jurt tog jag mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den wilda nejd, jag bereste. Ingen ting nytt och ovanligt nådde mitt öga. Den ena fjärden war fullkomligen lik den andra, lika jemn1441 i sitt lopp, lika widsträckt1442, lika ödslig och öfwergifwen. Öfverallt företedde sig samma låga1443, leriga, nedrasande stränder med ewigt samma widen. För resten endast kärr och lerhaltiga ☙  sand❧slätter1444. Sedd med Europeiska ögon är Ob en dyster, wild och enformig flod, som 1084 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1084 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hos betraktaren ej förmår1445 wäcka andra känslor, än sorgens1446 och saknadens. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka ögon han betraktar åter1447 floden, och det korta men innehållsrika svaret lyder: ”Ob är wår moder”. Eller ställ samma fråga till den1448 åldrige Ostjaken, som sitter i styret1449 och tvifwelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är mannen uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa ord: ”Ob är den Gud, som wi wörda främst bland alla wåra Gudar, som wi anropa med de warmaste böner och nalkas med de rikaste offer.” För landets innewånare är Ob allt det godas gifwarinna och förutan henne hade sannolikt ingen mensklig warelse någonsin ☙  beträdt denna jord. ❧ Må derföre äfwen wi med kärleksfulla och försonande blickar betrakta1450 henne och hoppas att den tid ej skall wara alltför aflägsen, då den resande wid Obs1451 stränder skådar1452 andra taflor, än de nuwarande. Ungefär1453 i denna riktning irrade mina tankar, då ett högljudt hundskall tillkännagaf, att wi nått de Lechlesowska jurtorna. I hopp om en bättre wälkomsthellsning på stället1454 steg jag i land och besökte alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande warelse. Man förmodade att Ostjakerne warseblifvit1455 mig på däck och af räddsla ☙  gömt sig i skogen. ❧ Wi1456 fortsatte derföre wår resa oförtofwadt till den Jermakska Ostjak-byn, passerade samma dag de Wontpugolska och Wartuiska jurtorna samt nådde om natten mynningen af Wach. Denna flod tager ovillkorligen den resandes uppmärksamhet i anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin början långt in i Jeniseiska Guvernementet tillryggalägger hon  förmår wäcka ǁ wäcker  sorgens och saknadens ǁ sorg och saknad af ett bättre  åter floden ǁ 1. Ob ǁ 2. floden  den […] Ostjaken ǁ Ostjaken  styret […] fäders ǁ 1. styret, är  ǁ 2. styret och förmodli[gen] ǁ 3. styret och utan twifwel änmnu i hemlighet i sina fäders ǁ 4. styret och förmodligen  betrakta henne ǁ omfatta floden  Obs ǁ hennes  skådar ǁ 1. åskådar ǁ 2. får se  Ungefär […] tankar ǁ Försänkt i sådana betraktelser  wälkomsthellsning på stället ǁ wälkomsthellsning  varseblifvit ǁ af  Wi […] Wach. ǁ Resan fortsattes till derföre oförtöfvadt till den Jermakska Ostjak-byn, och samma deg passerades passerade wi ännu de Wontpugolska och Wartuiska och Wachpugolska jurtorna, hv[ilka] bland hvilka de sistnämnda woro belägna wid mynningen af Wach . Sistnämnda jurt bära sitt namn efter Wach-floden, wid hwars mynning de äro belägna. 1085 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1085 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  som […] verst ǁ af närmare tusen verst  omkring ǁ ända till  sitt […] lopp ǁ detta lopp  Största ǁ Större  dess ǁ Wachs  Stränderna ǁ Såsom wanligt, är den högra flodstranden mera upphöjd och steril, än den venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei). Dess stränder äro merendels låga, i synnerhet på venstra flodsidan, och i följe. Dess stränder  Changes to the footnote: Såsom ǁ ~ wanligt här ǁ wid Wach upphöjdare ǁ mera  wår ǁ ~ från Surgut  Ryska […] Wach ǁ Wid pass 100 verst norr om Labun eller i trakten af Kul-jogan skall floden  gå upp ǁ uppgå  mynningen ǁ Kul[-jogan]  i […] lopp ǁ högre upp  små […] följe ǁ wanliga Ostjak-båtar. Detta  communications-leden ǁ communicationen  upphört att begagnas ǁ 1. upp[hört] ǁ 2. blifvit tillsluten ǁ 3. råkat i glömska  befolkning ǁ bebyggare en bana som1457 utgör minst 700, men enligt innewånarnes uppgift omkring1458 1000 verst. Under sitt1459 widsträckta lopp upptager hon många bifloder, bland hvilka de wigtigaste ☙  äro  ❧ Kul-jógan, Sabun, Lawasin-jógan och Kalech-jógan, utfallande i Wach med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den högra sidan. Floden fortlöper i en oändlig mängd större och smärre böjningar. Största1460 delen af dess1461 område består af ödsliga kärruppfyllda, obebodda nejder. Stränderna1462 äro merendels låga och i följe deraf blottställda för öf☙  verswämningar.xxxvi 1463 ❧ I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje wår1464 uppför Wach till de wid Sabun-flodens utlopp i byn Larjatskij uppbygda krono-magasiner.xxxvii Ryska1465 handels-båtar skola understundom gå1466 upp ända till mynningen1467 af Kul-jogan; men i1468 sitt öfversta lopp skall Wach endast kunna befaras med små1469 Ostjak-båtar, i följe hvaraf äfven den gamla communications-le☙  den1470 emellan Ob och Jelogui allaredan ❧ upphört1471 att begagnas. Med afseende å flodens befolkning1472 kan jag ännu ej med xxxvi. Såsom wid andra Sib[iriska] floder skall äfven här den högra stranden wara upphöjdare och mera steril än den venstra. Man omnämner på wenstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt från mynningen af Kalech-jogan. xxxvii. I samma by finnas och en kyrka, uppbygd för wid pass 70 år tillbaka, samt en nyligen anlagd barnsskola. Byns innewånare bestå med undantag af krono- och kyrko-betjeningen blott af några få Ryska Colonister. 1086 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1086 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks säkerhet uppgifva annat, än ett samtliga dess bebyggare inom Tobolska Guvernementet äro Ostjaker. Sannolikt widtager wid Kul-jogan en Samojedisk befolkning, men om denna äfven fortgår öfversta1473 loppet af Wach, är mig tills widare obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Guvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära öfwerensstämmande med de1474 Obska ofwanom Surgut. De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig medelst jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor men ega smärre renhjordar. Sommartiden up☙  pehålla ❧ [de] sig wid sjelfva Wach, men deras winter-bostäder äro1475 wanligtwis belägna på ett större eller mindre afstånd ifrån hufvudfloden.1476 Ifrån mynningen af Wach gick1477 färden fortfarande genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der anträffades några Ostjakiska sommar-jurt, uppförda merendels af näfver, understundom1478 hopslagna af obilad stock. Äfven de sistnämnda woro i saknad af golf, fönster, ugn och de wanligaste husgeråds-saker. Eldstaden war placerad i midten af rummet och hela inredningen densamma, såsom i näfverjurtorna. Antalet af jurt uppgick wanligen till 3–6 på hvarje ställe. Wid inträffad öfwerbefolkning delar1479 sig byarna i smärre ☙  jurtelag, för att hafva ❧ bättre utrymme för jagt och fiskafänge1480, hvilke näringsgrenar nästan uteslutande sysselsätta Ostjakerne i1481 hela den Surgutska afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss wid afresan ifrån Wach eller de wid nämnda flods mynning belägna Wachpugolska jurt, förtjena att omnämnas de Kalymska, hvilka woro kringströdda1482 på fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samoj[ediska] ordet Kolda, Ob) samt de Mygalengska. Wid  öfversta […] Wach ǁ 1. uppför O[b] ǁ 2. öfra Ob  de […] Surgut ǁ 1. Obska, som bo omkring af Wach ǁ 2. Obska, som bo i trakten af Wach ǁ 3. Obska, som bo i Wachs ǁ 4. Obska, som bo i Wach-flodens  äro ǁ ~, liksom de Obska Ostjakernas,  hufvudfloden. ǁ ~ I och för de  gick […] genom ǁ fortgick resan genom  understundom ǁ ~ äfven  delar ǁ delade  fiskafänge ǁ fiskerier  i […] Surgutska ǁ 1. w[id] ǁ 2. i S[urgutska]  kringströdda ǁ förd[elade] 1087 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1087 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria       groft ǁ Ryskt egde ǁ buro annat ǁ något eller ǁ under ekorr-svansar ǁ ekorr-skinn märkte […] dessutom ǁ warsnade d man dessutom <--- ->  krage, ǁ krage och  funnos ǁ har man  köpare. ǁ ~ Men ej blott i klädedrägten röjde sig några bland nyss uppräknade jurt anmärkte jag, att Ostjakerne Söndagen till ära twagit sig rena, kammat sin svarta peruk och klädt sig i en lysande högtids-skrud. Den här wanliga öfwerkläden bestod både hos män och qvinnor ☙  i en paltå, liknande den Finska ❧ meckan, men kortare än denna. Hwardags-paltån war gjord af groft1483 wadmal, men den, som bars wid högtider och andra sällsynta tillfällen, hade man förfärdigat af kläde eller något annat finare tyg, som merendels war blått eller grönt till färgen. Kragen och uppslagen egde1484 ofta en annan färg och till ståtens förökande hade somliga äfven kantat sin heldagsdrägt med rödt eller annat1485 skimrande kläde, eller ock med en skinnbräm. Paltån war åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarwid hängde en stor knif med tennbeslaget skaft. Männerna buro höga, spetsiga mössor med wida, öfver öronen nedhängande skyggen. Qvinnornas hufvudbonad ☙  bestod här, liksom annorstädes, i en ❧ shavle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen war wanligtvis bar, eller1486 på sin höjd betäckt med en boa af ekorr-svansar1487. Handskarna woro sammansydda dels af brokig-färgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet märkte1488 jag ännu dessutom perlband kring halsen samt en myckenhet perlbradier, dels fastsydda wid krage,1489 uppslag m. m., dels löshängande wid gördeln. Wid samma gördel, wid de långa hårflätorna och den yfviga shavlen funnos1490 efter wanligheten fästade jern-bläck och messings-skifvor, egnade att genom sitt skrammel ådraga coquetten de unga svennernes uppmärksamhet, eller rättare sagdt: för att locka köpare.1491 1088 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1088 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Med den antagna heldagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva påtagit sig1492 ett gladare ansigte och ett frimodigare beteende än wanligt. Ders wälwilja och gästwänskap öfverskred all föreställning. Förrän wi ännu hunnit landa1493, stodo Ostjakerne wäntande1494 wid stranden, drogo båten i land, gjorde broar på den leriga marken eller buro oss på sina armar till närmaste1495 jurt. Af fruktan att misshaga wågade man alldrig bjuda oss några förfriskningar, men wid afresan öfwerhopades wi med Ostjakiska1496 läckerheter af alla slag, såsom färsk1497 och torkad fisk, bär och bär-piroger m. m. Om dessa gåfvor icke1498 äro alltför efterlängtade, mottager man dem likwäl ger☙  na, ❧ för att ej såra det goda, oskuldsfulla hjertat, hvarur de härflyta. Ty1499 att gåf[v]orna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man klart i den bedjande blicken och de ödmjuka åtbörderna. Kort efter afresan från de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi [af]1500 natt, mörker, regn och storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för att bringa oss helbregda till närmaste jurt och sjelfva få ett tak öfver hufvudet, men stormen war så wåldsam, att man snart nödgades gifva wika för dess öfwermakt och lägra sig wid en öde strand. Då morgonen åter randades och nattens skuggor weko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och ☙  resan ❧ fortsattes. Wi1501 nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derpå1502 efter1503 tvenne små Ostjak byar: den Laringska och Kitschengska samt upphunno samma dag den1504 nedra byn Lumpokolsk, efter att på fyra dygn ej hafwa anträffat en enda Rysk bebyggare eller sett en ordentlig boning. Äfven Lumpokolsk war en liten, eländig by, som bestod af en              sig ett ǁ ett landa ǁ 1. till stranden ǁ 2. i land wäntande ǁ redan ~ närmaste jurt ǁ 1. jurtor ǁ 2. jurtorna Ostjakiska […] alla ǁ gåfwor af margfalldig färsk ǁ torr icke ǁ också ~ Ty […] åtbörderna ǁ Ty man ser af den bedjande blicken och det ödmjuka åtbör[det] Mscr: att Wi […] snart ǁ Snart nådde wi derpå ǁ ~ ännu efter ǁ ~ ännu den nedra ǁ Ryska 1089 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1089 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  förryskade ǁ russi[fi]c[erade]  låg ǁ war ställd  Nedra […] Prest ǁ Liksom öfra Lumpokolsk, egde tillförene äfven den nedra  för […] Lumpokolsk ǁ 1. men för det närwarande betjenas nedra Lumpokolsk med d religionswård ifrån ǁ 2. för det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus, och menniskorna sade  ekonomie ǁ ekonomiska belägenhet  redan ǁ till och med  Såsom […] uppgafs ǁ Orsaken sades wara  welat ǁ k[unnat]  för […] året ǁ för svårighet att förse en större ladugård med foder emedan fiskerierna medtogo tiden för höbergningen  Footnote: fodra ǁ Mscr: fordra  ej ǁ ~ förr  odlingen ǁ hunnit  fälten ǁ förrän ~  sommar-jurt ǁ jurt nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre på Ryskt wis inredda Ostjak-jurt. Byns innewånare woro tre skattbetalande Ryssar och fyra Ostjaker. Jag anmärkte här, liksom på många andra ställen både wid Ob och Irtisch, att Ostjakerne, ehuru till alla delar förryskade1505, icke allenast hade bygt sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med egde en ☙  skilld ❧ begrafningsplats, hwilken war belägen i en skön lund, då deremot den Ryska låg1506 wid en ödslig strand, der wårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. Nedra1507 Lumpokolsk egde tillförene sin egen Prest, för1508 det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religions wård i öfra Lumpokolsk. Innewånarnes ekonomie1509, såsom redan1510 det yttre utwisade, i största förfall. Såsom1511 orsak härtill uppgafs den, att fiskerierna på de sednaste åren slagit illa ut och jagten försämrats. Boskapsskötseln hade man ej welat1512 uppdrifva, dels af fruktan för den härjande pesten, ☙  dels ❧ för1513 svårigheten att förse en större ladugård med foder för top månader under året.xxxviii 1514 Dessa klagomål förekomma öfverallt wid Ob, och de skola ej1515 upphöra, förrän odlingen1516 framträngt längre in i landet, fälten1517 blifvit rödjade och de giftnärande kärren uttorkade. Ifrån nedra Lumpokolsk räknas 70 verst till den öfra Lumpokolska byn. Denna wäg tillryggalades på en dag, hvarunder blott några Ostjakiska sommar-jurt1518 anträffades, såsom xxxviii. Emedan wårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man på många ställen [fodra] boskapen ända in på Juli månad. 1090 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1090 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  de Pankowska,  ❧ Tobalkinska, Waspugolska, Nachradinska, Magijonska. Winter-jurt woro i wår1519 wäg ingenstädes synliga. Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Men då de Obska stränderna årligen öfverswämmas af wårfloden, nödgas Ostjaken, för att skydda sitt hus och sin lilla egendom, söka för dem en plats på högländta, för öfverswämning skyddade, ifrån hufwudfloden mer eller mindre afsides belägna ställen. Emedan likwäl fiskafänget äfven under wintern fortfar att utgöra en wigtig näringsgren, är winter-jurten merendels uppbyggd wid någon mindre biflod eller en gren af sjelfwa Ob, der den ofta1520 omgifves af en wild, romantisk skog. Den nödwändiga fruktan för öfversväm☙  ningar har på ganska många ❧ ställen äfven afhållit Ryssarne ifrån flodstranden. Så är t. ex. Obdorsk belägen wid Polui, Beresow wid Soswa, Surgut wid bäcken Bardakowska o. s. v. Nedra Lumpokolsk låg på en höjd wid sjelfva flodstranden, men den öfra byn är åter belägen vid en gren af Ob. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades wi åtfölja hufvudfloden och lemna byn obesökt, hellst den mörka och regnige natten ej tillät en fotwandring. Byn sades ega en kyrka, fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom wid Jugan, Wach och flera andra ställen har äfven [i]1521 Lumpokolsk en schola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande af Ostjak-barn. Härmed sammanhänger en händelse, ☙  som ❧ tilldrog sig wid ankomsten1522 till de Magijonska jurtorna. Nyss insomnad i båten stördes jag plöts[l]igt af ett högljudt, förwirradt skri, som i nattens mörker nådde mina1523 öron. Öfwerraskad af oljudet skickade jag tolken att göra sig underrättad om anledningen1524 till detta owäsen. Innan denne hann       wår ǁ min ofta ǁ merendels Mscr: en ankomsten ǁ min ankomst mina öron ǁ min öra anledningen ǁ uppträdet 1091 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1091 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  larmande Ostjaker ǁ 1. Ostjaker, <-> ǁ 2. ropet ǁ 3. <oljud> ǁ 4. Os[tjaker]  uppslogos ǁ öpp[nades]  akt och mening ǁ afsigt  själa-sörjare hvilken ǁ 1. själa-sörjare. Denne hade anbefallt ǁ 2. själa-sörjare emedan  församlingens medlemmar ǁ Ostj[akerne]  öfverlemna […] omvårdnad ǁ 1. an[förtro] ǁ 2. i hans vård ö[fverlemna]  scholas ǁ behörigen ~  dess […] befordrades ǁ 1. detta allt skedde till deras fromma, o men Ostj[akerne] ǁ 2. allt sådant detta blifvit gjordt för deras egen wälfärd  I […] examinera ǁ Jag wille veta  som ǁ hvar blott kärleken ǁ kärleken  1o) […] stöd ǁ 1. 1o) Behöfde man sina barn ǁ 2. 1o) Behöfde föräldrarna barnen sina barn till arbete alla dagar 2do  komme ǁ skulle  beröfwa ǁ beröfwade  icke ǁ ej  Sistnämnda […] liderlighet ǁ 1. Af egen erfarenhet wet jag, att sistnämnda anmärkning är grun[dad] be och ǁ 2. Sistnämnda anmärknin[g]  och […] slagit ǁ 1. är ǁ 2. och för resten återwända, fylldes båten med larmande1525 Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos1526, och en röst tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne från närliggande byar församlat sig i akt1527 och mening att hos mig söka rättwisa. Härwid togo alla till ordet, den ena öfwerröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på Ryska och allt förwandlade sig till ett oredigt surr. Med tillhjelp af min tolk fick jag ändtligen utredt, att Ostjakerne will hos mig anföra klagomål öfver sin sjä☙  la-sörjare1528 ❧ hvilken anbefallt församlingens1529 medlemmar att öfverlemna1530 sina barn i hans omvårdnad, för att scholas1531 och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne hafwa pro[te]sterat med all makt, men presten skulle icke dessto mindre hafva tvungit dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till underwisnings-anstalten. Jag sökte öfvertyga det arma folket, att dess1532 egen wälfärd härigenom befordrades, men Ostjakerne wille ej höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren utan att hvarken kunna läsa eller skrifwa. I1533 förmodan att den ytterliga förbättring, som1534 schol-anläggningen framkallat hos det oförargeliga Ost☙  jak-❧slägtet, måste ega en djupare grund än blott1535 kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en bland folkets äldste och erhöll af honom följande besked: 1o)1536 Fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man omöjligen skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och att följakteligen scholan komme1537 att beröfwa1538 föräldrarna deras ålderdoms tröst och stöd, 2o) Wisste man, att de Ostjaker, som tillförene njutit uppfostran, icke1539 blifvit sitt folks apostlar, utan fiender. Sistnämnda1540 klagomål och1541 ej sällan slagit sig på 1092 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1092 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks liderlighet och allt1542 okynne. Dessa olägenheter äro lättare att inse än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket wore wunnet, om prester och schol[-]lärare1543 wille bemöda sig ingifva1544 lärjungen aktning för hans egen1545 ☙  stam och ej twertom, såsom fallet nu1546 är, ❧ fördömma1547 och såsom lutter djefvulskap stämpla allt hos1548 nationen egendomligt – en wisa, som infödingen äfven annars alltför ofta får höra af den Ryska allmogen. Emot1549 förbemäldta prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig deröfwer, att han sammankallat Ostjakerne till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande twertemot werkliga förhållandet, att faste-tiden wore förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-<svaghet>1550 wäckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva schol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig till den grad, att jag1551 nödgades gifva befallning ☙  till uppbrott1552, ehuru nat❧ten war mörk och regnig. Samma1553 regniga wäderlek fortfor sedan hela det påföljande1554 dygnet, hvarunder kajutan tog läck och alla kläder samt matförråder nedblöttes.1555 Nu hade ett tak warit wälkommet, men beklag[lig]twis funnos i wår wäg endast näfver-jurt, bland1556 h[vil]ka jag antecknat de Okkosengska, Mugtengska, Jarganska (af Jargan, Samojed), Wartuiska, Tschigaskinska, Kalymska och Panimska1557. Efter1558 nära två dygns resa träffades ändteligen i Ostjak-byn Pirtschina bland1559 jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande1560 dag woro wi åter i rörelse, fastän1561 regnet, stormen och den tilltagande kölden gjorde resan i högsta grad oangenäm1562.                      allt ǁ ~ slags schol-/lärare ingifva ǁ att wäcka och egen stam ǁ 1. eget i ǁ 2. egen nation nu ǁ ~ ofta fördömma […] egendomligt ǁ 1. tadla och fördöma allt orysk hos nationen egendomligt. ǁ 2. tadla, för[döma] hos ǁ för Emot […] uppbrott ǁ Emot förbemäldta prestman anfördes äfven ännu många andra klagomål, men då det ej stod i min makt att tillfredsställa de klagande, gaf jag befallning till afresa. national-<svaghet> ǁ nationella wälbefinnande jag ǁ ~ oaktadt uppbrott ǁ afresan Samma regniga ǁ 1. Samma regnaktiga ǁ 2. Denna påföljande ǁ nästföljande nedblöttes ǁ ~ Efter dygnets förlopp bland ǁ såsom Panimska ǁ Panym[ska] Efter […] dygns ǁ Efter att i nära twå dygn bland […] skador ǁ en mennisko-boning, der det war möjligt att i någon mon godtgöra de lidna skadorna Följande […] wi ǁ 1. Om morgonen satte wi oss ǁ 2. Om morgonen woro wi fastän ǁ ehuru oangenäm ǁ ~ och beswärlig 1093 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1093 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria             sommar ǁ höst stridde ǁ kämpade strid ǁ tid ej […] annorstädes ǁ 1. ej såsom dagarna annorstädes ǁ 2. ej såsom dagarna i Noe tid ǁ 3. wärre än Noe dagar ett […] töcken ǁ 1. dimma och töcken ǁ 2. ett nattligt mörker och håg ǁ lust excursioner […] fria ǁ excursioner jag […] mindre ǁ icke dessto mindre war jag nödsakad efterleta […] olikheter ǁ undersöka, om ej tilläfventyrs någon olikhet re tillhöra ǁ förek[omma] skiljaktighet ǁ olik[het] uppnåddes ǁ ern[åddes] Den tid war nu kommen, då sommar1563 och winter stridde1564 med hvarandra om herrawäl☙  det. ❧ Denna strid1565 plägar här afgöras på några dagar; men dessa dagar äro ej1566 såsom dagar annorstädes. Regnet sqwalar utan återvändo liksom i Noe tider, ishafvets windar tjuta i kapp med wargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett1567 nattligt töcken, på den uppblötta marken brusa leriga regnbäckar. Man har i slikt wåder ingen håg1568 för excursioner1569 i det fria, men jag1570 war nödsakad icke dessto mindre att tid efter annan omaka till mer eller mindre afsides belägna jurt för att efterleta1571 möjligen förekommande olikheter i Ostjakernes språk, seder och lefnadssättet. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva wer☙  ket en liten brytning i den sydligaste delen ❧ af Surgutska gebietet. Så förbyttes här det aspirerade t (tl) i ordens början till j, t. ex. jábet för tabet, sju, jájem för tájem, yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; weka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem m. m. I boningssättet röjde sig blott den olikhet, att den fyrkantiga jurt-formen började vika för den runda, hvilken i Tomska Guvernementet är den wanliga och företrädesvis lärer tillhöra1572 den Samojediska befolkningen. För ☙  öfrigt anmärkte jag här ingen annan ❧ skiljaktighet1573, än att hyfsningen påtagligen tilltog, ju närmare man nalkades den Tomska gränsen. Denna uppnåddes1574 efter något mera än en dagsresa från Pirtschina, sedan wi passerat de Paninska, Limtjingska, Rogorska och Muraska jurtelagen. De första jurtorna inom det Tomska Guvernementet woro de Kagleakska, tillhörande Timska volosten af Togorska afdeln[ingen] belägna wid pass 20 verst ifrån Surgutska gränsen. 1094 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1094 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Då innom det nya Gouvernement, som wi nu beträda1575, twifvelsutan nya språk och nya folk skola komma1576 oss till möte, torde det ej wara olämpligt att här kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit wår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad wid det1577 mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår ända till 18,657 själar, män och qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende inom samma Gouvernement belöper1578 sig endast 4,325 själar och den1579 Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal, neml[igen] 3,977 själar. Ostjakerne äro till stärsta delen bosatta i den Bere☙  sowska kretsen1580 ❧ (округъ) och dess tre afdelningar (отдѣленiя): den Obdorska, Kondinska och Surgutska. Nästan1581 alla den Beresowska kretsens Ostjaker tillhöra Ob-floden och utsträcka sig ifrån den Tomska gränsen i söder1582 allt intill Obska1583 wiken i norr. Dessutom1584 träffas af de Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym-fl[oden] som s[amman]hänger med de Poluiska Ostj[akerne] vid Obdorsk. De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro samt och synnerligen inskrifna under den Djenschtschikowska Afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likwäl icke innom denna afdelning, utan anträffas ännu sydligare wid floden Alym och dess mynning, beonde här tillsammans med Tatarer och jemte dem upptagna i tabellerna under namn af skattbetalande ☙  (ясач❧ные). Något ofvanom Alym1585 gjuter sig uti Irtisch floden Demjanka, som tager sin upprinnelse på Barabintzer-steppen, ej långt från källorna till Wasjugan  – en flod, som  beträda ǁ beträdt  komma […] möte ǁ möta oss  det […] folkstam ǁ 1. Ob och Irtisch är denna bland de infödda ǁ 2. det omätliga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland de infödda ǁ 3. det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland antalet af de infödda  belöper ǁ uppgifves  den […] ett ǁ 1. Samojederne uppgifves <-> ǁ 2. Samojederne utgöra ǁ 3. den Samojediska befolkningen utgör af  kretsen […] tre ǁ kretsen och anträffas i dess alla  Nästan alla ǁ Samtliga  söder ǁ norr  Obska […] norr ǁ den Obska wiken i söder  Dessutom […] Nadym-fl[oden] ǁ 1. Af de norr ǁ 2. Dessutom finnes ännu wid Nadym en ringa utgrening af de Obska Ostjakerne, ǁ 3. Dessutom finnes af de Obska Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym som lyder under den Obdorska afdelningen af Beresowska kretsen  Alym ǁ N[adym] 1095 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1095 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  Nyssnämnda ǁ Dessa  hela Ostjak-stammen ǁ Ostjakerne  steppens […] Irtisch ǁ den vestra eller Irtis[chka]  Ostjj ǁ stammen  kan upptaga ǁ träffas  Ob, är ǁ Ob-floden, är der  dess flesta ǁ nästan alla dess  dels […] kuster ǁ 1. till större delen på de skoglösa tundrorna wid Ishafvet ǁ 2. dels i det  wid Ishafvet ǁ närmast kusten  Till […] Wogulerne ǁ I förhållande till Vogulerna  omgiffwas ǁ ha  Samojeder ǁ Samojederne utfaller i öfra Ob. Nyssnämnda1586 floder kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela1587 Ostjak-stammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns bebodd af idel Ostjaker söder om dens[amma] bo Tatarer. På steppens1588 vestra sida wid Irtisch afbrytes Ostj[akerne]1589 blott här och der af Ryska Colonister, och på den östra eller Obska sidan kan1590 upptaga Samojed-colonierna emellan Wasjugan och Tym, wid Ljamin Sor och Tschebakowa en så oändligt ringa del af det omätliga fältet, att de ej inwerka på den allmänna öfversigten af Ostjak-stammens utsträckning. Beträffande ☙  åter nedra loppet af ❧ Ob1591, är Ostjakerne i besittning af sjelfva floden och dess1592 flesta grenar. Samojederne deremot nomadisera dels1593 på de widsträckta <kärren> emellan Ob och Tas dels och i s[ynner]het det skoglösa landet wid1594 Ishafvet. Till1595 så wäl de nedre-Obska, som de Irtischka Ostjakerne stöta i vester Wogulerne, boende wid Ljapin, Sosva, Konda. I söder begränsas de Irt[ischska] Ostjakerne såsom nämndt är, af Tatarerne. Ostjakerne wid öfra Ob omgiffwas1596 från norr, öster och söder af Samojeder1597. Ur en linguistisk och ethnographiskt synpunkt sönderfaller det land, hvars gränsor i det föregående korteligen blifvit utpekade, uti tre mindre områden, neml[igen] det Irtischska, det öfra-Obska och det nedra-Obska. Det Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade Denschtschikowska ☙  af❧delningen af Tobolska Gouvernementet, till öfra-Obska området hör den Surgutska Afdelningen. Obs nedra flodområde innefattar de Kondinska och Obdorska Afdelningarne. Hvart och ett af dessa områden eger både i linguis- 1096 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1096 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tiskt och ethnographiskt hänseende en någorlunda bestämd character, hvilken här i korthet må blifva antydd. Hwad först det linguistiska beträffar, så möta oss innom de trenne områden lika många Ostjakiska hufvud-dialecter, hvilka af landets innewånare benämnas: den Irtischska, den Obdorska och den Surgutska. Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska flodlandet och fortsätter ännu uppför Ob intill floden Salym inom Surgutska Afdelningen. Wid nyssnämnda flod förekommer en dialect-bryt☙  ning, ❧ som bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska hufvud-dialecten. Denna tager sin egentliga början wid Pym-floden, fortgår1598 derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen, och förekommer ännu i1599 Togorska Afdelningen af den Tomska Gouvernementet wid floden Wasjugan. Inom detta1600 vidsträckta område har man att märka åtskilliga smärre dialect-brytningar, såsom 1o) den nedra eller den så kallade Juganska, 2do) den medlersta eller Wachska, 3o) den öfra, och 4o) den Wasjuganska. I1601 Obs nedra område plägar man ock göra skillnad emellan de Kon☙  dinska och Obdorska dialecternaxxxix, men  ❧ den förstnämnda lärer ej ega någon rätt1602 egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss wid dem böra wi i fråga om hvar1603 och en utmärkande kännetecken erinra, att den olikhet, som i allmänhet röjer sig emellan skillda dialecter af ett och samma språk, wäsendtligen beror på främmande språks inflytande. Härmed       fortgår ǁ och ~ i Togorska ǁ inom Tomska detta ǁ besagda I ǁ Inom rätt ‖ fast hvar och en ǁ deras xxxix. För öfrigt finnas här wid Ljapin och Soswa Woguliska dialect-brytningar. 1097 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1097 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  samma ǁ ett och ~  utwänd lärd ǁ 1. utanlexa ǁ 2. utantill lärd  hafva […] knappt ǁ 1. så röja sig äfven i språken, att de icke en gång förmått tillegna sig det lånade, ännu mindre ǁ 2. ~ inflytandet, icke en gång  tillegna ǁ till rätt  egendomliga ǁ o[rd]  försvunnit ǁ 1. blifvit af Ryskan ǁ 2. dels ~, dels  Äfven ǁ Hela  många stycken ǁ nämnda dialect  på […] prägel ǁ intryckt sin prägel på den Irtischska dialecten  anda ǁ ~ och det i många fall till och med synes wara att afgöras och det förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utweckling, föranledd genom folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta grenar af samma1604 folk till en högre odling, än deras stam-förwandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag?  – Likwäl har det inflytande, ☙  som de Finska eller Tschudiska språken ❧ i Ryssland warit underkastade, föga ländt till deras utweckling och fullkommande. Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective] folken alldrig blifvit annat än en utwänd1605 lärd lexa, hafva1606 äfven språken, långt ifrån att utveckla och fullkomna sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått tillegna1607 sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller sistnämnda anmärkning, företrädeswis den Irtischska dialecten. Man anträffar der en oändlig mängd Ryska ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och wäsen. Många egendomliga1608 ljud, än☙  delser och ordformer hafva ❧ försvunnit1609, och gifvit wika för andra ur Ryskan lånade. Äfven1610 den syntactiska byggnaden fogar sig i många1611 stycken efter det Ryska språkmönstret. Men icke blott Ryskan, utan äfven Tatariskan har på1612 den Irtischska dialecten intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig likwäl mindre derwid, emedan både Ostjakiskan och Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda1613. I de två öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande af både Ryskan och Tatariskan, men i wida mindre grad. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit ett och annat både ur Sam☙  ojediskan och Syrjänskan. Den afviker i syn-❧ nerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, hvilken onekligen bibehållit sig renast, ehuru 1098 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1098 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks den kanske är råare och i grammatikaliskt hänseende mindre stadgad, än den Irtischska. Nu någon ord om folkets bildning – dess religion, seder och lefnadssätt. Äfven i detta afseende röjer sig hos de Irtischska Ostjakerne både Tatariskt och i synnerhet Ryskt inflytande. Dessa äro (allmänt) till religionen christna och iakttaga troget den Grekiska kyrkans yttre bruk.1614 Om sjelfva läran hafva de (föga eller) ingen kunskap,1615 men de tro likwäl obetingadt på dess sanning och hafva redan till det mesta förgätit sin hedniska religions-cult. Endast några äldre personer säges ännu i hemlig☙  het frambära offer åt sina gamla Gudar. ❧ Äfven de Surgutska Ostjakerne hänga1616 korstecknet om halsen och (spika1617) Gudabilden på wäggen (af sin jurt,) men något widare till Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de wid Pym1618, Jugan, Trijugan och andra Obs bifloder boende Ostjaker wara hedendomen i hög grad tillgifna. Wid nedra Ob befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland de till Obdorska Afdelningen hörande Ostjaker äro alla nedanom Obdorsk ännu ☙  odöpta. I sedligt hänseende prisas  ❧ hela den Ostjakiska stammen för sin stränga redlighet, sin utomordentliga hjelpsamhet och mennisko[-]kärlek1619. De Irtischska Ostjakerne hafva med en stigande civilisation begynnt aflägga dessa dygder, och äfven i1620 de öfriga delar af landet träffar man kring städer och större byar nästan mera falskhet, bedrägeri och låg winningslystnad hos Ostjakerne, än hos sjelfva de främmande Colonisterne. Fylleriet är en allmän last bland Ostjakerne och näst lättjan det förnämsta hindret för folkets wälstånd.        bruk. Om ǁ bruk, men om kunskap, men de ǁ kännedom. De hänga korstecknet ǁ bära korset spika ǁ uppspika Pym ǁ Agan mennisko-/kärlek i […] kring ǁ 1. i andra delar af landet kring ǁ 2. annorstädes röjer sig i nejden af städer och större byar ǁ 3. i de öfriga delar af landet märker 1099 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1099 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  ofta ǁ merendels  I […] närnaste jurt. ǁ I Surgutska kretsen omtalas till och med fall, då fäder bortstött och utkas  en […] mörda ǁ en Ostjak, hvilken såsom barn hade af stjuffader blifvit dömd till döden  utsatt ǁ öfverlemnat  kom […] träd ǁ 1. kom ett träd simm[ande] 2. mär[kte]  om det rätta ǁ 1. af ǁ 2. ~ ǁ 3. om rätt och orätt  tre ǁ de  ett ǁ det  Ostjj. kring Obd ǁ de Ob[dorska]  Såsom […] hyfsning ǁ I fråga om civilisationen intaga Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga, fastän de knytas af föräldra-makten och ☙  afgöras genom köp. Qvinno[-]❧handeln är ännu allmänt gängse bland Ostjaker; dock synas redan de Irtischska hålla på att emancipera sig ifrån denna råa sed. Barnen wårdas ömt och kärleksfullt, men sina stjufbarn skall fadren ofta1621 behandla med hårdhet och orättwisa. I1622 staden Surgut lärde jag känna en1623 ung Ostjak, som stjuffadren ärnat mörda men på modrens bewekande böner utsatt1624 wid en öde strand af Jugan. I tre dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande wid flodstrande[n], men på den fjerde kom1625 ett simmande träd till hans fötter. Gossen steg på trädet, höll sig wäl fast i dess grenar och räddade sig derpå till närmaste jurt. Öfverhufvud bestämmes Ostjakens sedliga handling af mera af instincten, än medvetandet om1626 det rätta. Det är ly[c]kligt, att denna instinct leder m[enni]skan desto säkrare ju vildare hon är. Wille man jemföra brottmålslängderna öfver tre1627 ifrågaw[arande] district, så skulle de ofelbart lemna ett1628 sådant resultat, att Ostj[akerne]1629 kring Obd[orsk], som lefva i den djupaste wildhet, äro de sedligaste, men de Irt[ischska] deremot, hvilka i hyfsning öfverträffa alla sina bröder, äro dem i sedligt häns[eende] under☙  lägsna. ❧ Såsom1630 nyss nämndes, intaga i fråga om hyfsning och onekligen de Irtischska Ostjakerne det främsta rummet. De ega ordentliga, på Rysk[t] wis inredda hus, idka boskapsskötsel samt till och med på wissa ställen åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne nästan uteslutande 1100 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1100 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks medelst jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje ☙  höst och wår ombyta sina ❧ bostäder samt1631 winter-tiden företaga1632 sig widsträckta jagtfärder. De bo, såsom redan1633 i det föreg[ående] blifvit omnämndt, i eländiga1634 jurt, bestående antingen1635 af stock, torf eller näf☙  ver.xl  1636 Ungefär ❧ på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och drifva vidt omkring med sina renhjordar. Hwad slutligen Ostjakernes samhällsskick beträffar, will jag wid detta tillfälle endast anmärka, att de äro fördelade i en mängd af smärre district (voloster, Ostj. mir mori) samt1637 ega egna1638 öfverhufvuden, egna egen domsrätt i smärre brottmål, fäder<nas> lagar och författningar. Hos de Obdorska Ostjakerne lefva1639 ännu1640 dessa af fäderna ärfda och inom hvarje stam eller slägt fortplantade lagar enl[igt] sitt fordna samhällsskick traditionellt i sin fulla kraft och styrka. Ostjakerne wid Irtisch hafva allaredan förgätit dem1641 och foga sig nu efter den Ryska  samt ǁ och  företaga sig ǁ 1. ~ ǁ 2. irra kring skogarna  redan […] omnämndt ǁ ofvanföre nämndt är  eländiga jurt ǁ jurt  antingen […] torf ǁ dels af träd, dels af torf  Changes to the footnote: sednare ǁ ~ genom som tilltäppes ǁ ~ vintertiden ~ blåsa, ǁ ~ papper, utgöra ǁ 1. ~ ǁ 2. <----> boningar. […] anmärkt. ǁ 1. boningar, de ega och hafva, såsom nämndt är, en ǁ 2. boningar. Att de ega ǁ 3. boningar. De äro i sakn[ad]  samt ǁ med  egna […] brottmål ǁ 1. egen domsrätt. Denna domsrätt sträcker sig till alla smärre brottmål. ǁ 2. egna öfverhufvuden, egna lag  lefva ǁ fortlefva  ännu […] lagar ǁ dess af fäderna ärfda Castrén seems to have also struck out the final version without replacing it with anything else.  dem […] bibehållande af ǁ sina egna lagar, men åtnjuta likwäl xl. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörsmattor och renhudar, för det sednare tjenar winter-tiden ett hål i taket eller wäggen, som tilltäppes med ett isstycke, med blåsa, lak-skinn o. s. v. Bland trädjurt ega somliga en spis i hörnet, andra deremot blott en eldstad i midten. De förra begagnas om wintern, de sednare om sommaren. Torfjurtorna bebos endast winter[-] tiden och äro försedda med en spis i hörnet. Näfver-jurtorna utgöra de Surgutska Ostjakernes wanligaste boningar. Att de ega en eldstad i midten af rummet, är tillförene anmärkt. 1101 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1101 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  dock ǁ naturligtvis  wissa ǁ 1. ~ allmänna ǁ 2. sina It is unclear in the mscr what Castrén actually struck out and what he meant to be the final version.  Ostjak-districten inom ǁ de Ostjak-district, som finnes ☙  rättsordningen, ❧ dock1642 med bibehållande af egen domsrätt i smärre brottmål och wissa1643 privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta liksom många afseenden, midt emellan de Irtischska och de Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districten1644 inom de fyra afdelningarne af Tobolska Gouvernementet samt dertill bifoga en i Tobolsk mig meddelad uppgift öfver innewånarnes antal inom hvarje district eller volost. 1102 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1102 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6 7. 1. Djenschtschikowska Afdelningen Turtaska volosten (Ostj[akiska] Turtas-mir), wid floden Turtas och det angränsande landet wid Irtisch Nasymska v. (Nasym-m[ir]), wid floden Nasym och dess1645 utlopp i Irtisch Öfra-Djemjanska v. (Num-m[ir]) vid floden Djemjanka och dess utlopp Mindre Narymskaxlii 1646 v. (Tjapar-m[ir]) wid Irtisch Tarchanska v.xliii 1647 (Wods’itpa-m.) wid Irtisch Mindre-Kondinska v. (Chunda-mir) vid utloppet af Konda och denna flod uppföre ända till Njachratschinska volosten, der Wogulerna vidtaga Temljaschtschewska v (Teerek-m. ell. Uut-char-m.) wid föreningen af Ob och Irtisch, samt vid Nasym-floden 117xli  dess utlopp ǁ nejden omkring ~  Change to the footnote: utgöra blott ǁ 1. hafva för det ǁ 2. betraktas numera blott såsom  Change to the footnote, see the previous endnote. 302 286. 443. 701. 828. 305. 2,982 xli. Män och qvinnor sammanräknade. xlii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. xliii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. 1103 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1103 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Changes to the footnote: Nedanstående förteckning  ǁ 1. Volosterna inom den Surg[utska] ǁ 2. Den officiella indelningen af districten inom den Surg[utska] afdeln[ingen] afviker i så motto ifrån ǁ 3. Volosterna den officiella ǁ denna Deras antal ǁ Antal desamma. ǁ ~ Så inbegripa den Wachska, Lumpokolska och Saltikowska districter voloster, hvardera  omkring ǁ wid  Trijuganska ǁ Den ~  Aganska ǁ Den ~  Wachska ǁ Lumpo[kolska]  de ǁ Rysk[a] ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 12. II. Surgutska Afdelningenxlvii 1648 Seljarowska v[olosten] (Ás-m[ir]) wid Ob i nejden af Ryska byn Seljarowsk l Siljarsk Sabymska v. (Sódom-mir) wid nedra loppet af Sabym och den Sabymska grenen af Ob Pymska v. (Pyng-m.) wid Pym-floden Podgorodnaja-v. (As-Torm-Jogan-m[ir]) omkring1649 staden Surgut wid Ob Stora Juganska v. (Entl-Jógan-m[ir]) wid stora Jugan och den Juganska grenen af Ob Lilla-Juganska v. (Ai-Jógan-m[ir]), wid lilla Jugan Trijuganska1650 (Torm-jogan m[ir]) wid Trijugan och dess utlopp Aganska1651 v (Agan-m[ir]) wid Agan-floden Wachska1652 v. (Wach-m[ir]) wid floden Wach och dess utlopp Lumpokolska v (Lung-pugoll-m[ir]) wid Ob i nejden af de1653 Lumpokolska byarna Saltikowska v. (Saltik-m[ir]?) vid Ob ofvanom Lumpokolsk Pirtschinska v. (Pirtji-m[ir]) 134 326. 166. 362. 592. 286. 297. 96. 706 808. 359. 360. 4,492. xliv. Nedanstående förteckning öfver de Surg[utska] och Obd[orska] afd[elningarne] hörande voloster grundar sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten. Deras antal är i sjelfva verket wida större, d. ä. enligt inwånarnes egen fördelning af desamma. 1104 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1104 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. ☙  ❧ III. Kondinska Afdeln[ingen] Kodskie Gorodki, söder om Beresow wid nedra Ob Podgorodnaja, omkring staden Beresow Soswinska v[olosten] wid Soswa Ljapinskaja v, wid floden Ljapin Kasymska v, wid Kasym-fl[oden] IV. Obdorska Afdelningen1654 1. Kunowatska v[olosten], i trakten [af] Ryska byn Kunowat wid Ob och Synja 2 Obdorska v., wid nedersta loppet af Ob och1655 dess bifloder samt vid Nadym 2628. 328 968 1,585 1,274 6853       Afdelningen ǁ volosten och ǁ samt 2700 ‖ 1630 resan ǁ wår resa Tomska ǁ ~ gebietet här […] oss ǁ 1. ~ ǁ 2. möta oss inom det nya gebietet  som ǁ hvad  Jurtorna […] form ǁ Jurtornas form är rund 1630 27001656 4,330 Hela antalet af Ostjaker inom Tobolska Gouvernementet 18,657 ☙  ❧ Härmed lemna wi det Tobolska Gouvernementet och fortsätta resan1657 in på det Tomska1658. De första jurt, som här1659 möta oss, äro de Kagleaks[k]a, belägna wid pass 20 werst ifrån den Surgutska gränsen. Träda wi inom dessa jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen, så se wi här föga något, som1660 wi ej redan tillförene anmärkt hos Ostjakerne i det Tob[olska] Guvernementet. Jurtorna1661 ega en rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i Surg[utska] afdelningen. Öfwerensstämmande äro äfven 1105 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1105 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  klädedrägten […] samt ǁ klädedrägten, sederna och  Klaproth ǁ Cl[aproth]  men ǁ <ut>[loppet]  Bergstadi put it in his diary as follows: “Vid Tobolska Gouvernementets gräns, omkr. 40 verst nedanom Tymfloden upphöra de Jugriske Ostjakerne, och de med Ostjaknamn stämplade Samojederne vidtaga. Desse äro efter allt utseende pfiffigare än Jugrierne.  –” Rancken 1884: 63. In Ahola – Lukin 2016: 69 it is assumed that Ostyak was a term connected to a certain economic system rather than a specific ethnicity or language. This assumption finds some confirmation also in Castrén’s observation that the Ostyaks he encountered in the Governorate of Tomsk spoke a language that he classified as Samoyedic. (TS)  norra ǁ nordvestra  språkets ǁ ord[förråd]  landets […] söder ǁ 1. alla infödingar l allt ifrån Surgutska gränsen i norr ända till trakten af i söder wid Ob och dess bifloder Tym, Tscheshabka Ket, Parabel, Tsch<a>ja, och det Tomska området af Tschylym, ǁ 2. alla infödingar wid  antaga ǁ i norr  flod, af ǁ flod uppri[nner]  helt […] löpande ǁ ej långt ifrån den till Jenisej utfallande  betydlig ǁ stor och farbar  landet ǁ det k  floden ǁ Tym ☙  ☙  ☙  klädedrägten1662 och sederna samt hela lefnadssättet. Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka några specifika olikheter, men för en wanlig betraktares öga ligga de ❧ undandolda. Rådfråga wi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth1663, att innewånarne wid Narym, öfra Tym och Ket äro Samojeder, men1664 wid utloppet säges de uttryckeligen vara Ostjaker.1665 Så benämnas de äfven af Ryssarne och widkännas sjelfve detta namn, kallande sig likwäl på sitt eget språk Tschumel-gup (’Sös’kum, Sysse-gum, Tschuje-gum). Allt detta oaktadt twekar Philologen icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller wäl många ifrån den norra1666 dialecten afvikande egenheter, men antingen man afser språkets1667 lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obe❧stridlig. Till den Samojediska folkstammen höra i Tomska Guvernementet med undantag af Ostjakerne wid Wasjugan landets1668 infödingar allt ifrån Narymska gränsen i norr ända till Tschulym-floden i söder. Såsom en naturlig gräns kan man antaga1669 i norr floden Tym, ty till dess mynning räknas blott sju verst ifrån de Kagleaks[k]a jurtorna. Sistnämnda flod1670, af Ostjakerne Kasel-kij benämnd, upprinner på den Jeniseiska kärren helt1671 nära till den i motsatt riktning löpande Sym-flodens ❧ källor.xlv Tym är en ganska betydlig1672 flod. Dess bredd uppgifves i nedra loppet till vid pass 50 saschen. Stränderna äro låga och landet1673 kärruppfylldt. Längs hela sitt lopp är floden1674 xlv. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna Tym och Sym till en communicationsled emellan Ob och Jenisei. 1106 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1106 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  befolkad med Samojeder1675, hvilka bo i wanliga jurt1676, lifnärande sig med jagt och fiskafänge. I saknad af hästar, kor och renar skola de befinna sig i yttersta fattigdom. De äro samtligen döpta och ega sin kyrka vid Ob 20 verst ofvanom1677 utloppet af Tym-floden1678 i en liten by, som efter [floden]1679 benämnes Tymsk. Detta var den första Ryska by, som alltsedan afresan ifrån nedra-Lumpokolsk ❧ anträffades wid stora Ob. Efter en här uthvilad natt1680 fortsatte wi resan1681 framåt och nådde innan1682 kort ett Ryskt fiske-läge, bestående af minst tjugo jurt.1683 Dessa woro utan all ordning kringströdda på ett widsträckt sandfält inwid flodstranden. Bland deras antal funnos ej tvenne, som hade warit den ena den andra lik. Somliga woro runda, andra fyrkantiga, andra åter pyramid- eller chon-formiga, men de flesta hade ingen regelbunden1684 form. De woro såsom wanligt sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan till och med lösdrifvit stycken af deras wäggar. ❧ Till storleken woro [de] så beskaffade, att man fyrfota1685 måste bana sig wägen genom dörren och in uti den nödgades1686 iaktaga en sittande eller liggande ställning. Näfver[-]jurtorna1687 tillhörde dels Samojeder dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta nöden twungit att träda i en förhatlig sold hos fiske-lägets1688 innehafware, som sades wara en köpman i Narym. Högt öfwer dessa jurt reste sig i1689 form af pyramid en colossal boning1690, sammanfogad af hö och wideqvistar samt1691 öfwertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfwer de tjugo tälten – en man, som just nu med långsamma steg mäter det wid❧sträckta fältet, bärande en knölpåk i handen. Att han är Rysse,                  Samojeder ǁ Ostjaker jurt […] sig ǁ jurt och lifnära sig ofvanom ǁ ofvanf[öre] Tym-floden i ǁ Tym-floden. By[n] Mscr: kyrkan Bergstadi: “Vårt sista nattläger hade vi uti byn Tymskaja, dit vi ankommo den 4 dennes [n. st.] om aftonen. Följande morgon fingo vi uppvaktning af byns Prest, hvilken var högeligen flat deröfver, att vi föregående dag hade sett honom splitterfull följa till stranden tvenne andra prester, de der besökte honom. Han fann sig särdeles smickrad deröfver att vi bjödo honom kaffe, en sällsynt raritet här på orten.” Rancken 1884: 63. resan ǁ 1. följ[ande] ǁ 2. åter ǁ 3. wår resa ǁ 4. oafbrutet innan kort ǁ efter jurt. ǁ ~ Wi wilja egna åt dem ett ögonblicks uppmärksamhet. regelbunden ǁ bestämd fyrfota […] dörren ǁ endast krypande kunde inträda nödgades ǁ alltid ~ Näfver-/jurtorna fiske-lägets ǁ någon i […] colossal ǁ midt på det öppna fältet en hög boning ǁ jurt samt ǁ och 1107 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1107 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  hvilka […] uppförda ǁ med wäggar  åter ǁ en  sitta […] skjortärmar ǁ <svettas> i warma fårskinns-pelsar  ett […] helgonbilder ǁ en helgonbild  bättre ǁ 1. warmare, skönare ǁ 2. warmare och  i […] föredraga ǁ föredraga  sofwa ǁ här  stads-/gemak  Detta […] luft ǁ Hwad mig beträffar, saknade jag här frisk luft i synnerh[et]  den […] kraf ǁ om menniskan  hastar han ǁ skyndar han sig att  beskydd ǁ ~ och förfogar sig ut på fria fältet i det fria  vilja […] det ǁ låt oss ännu kasta en flyktig blick deröfver på den kunna wi sluta af det yfviga skägget och den blå uniformen. Wid sidan af hans hotelle står en lång rad magaziner, hvilka1692 jemväl voro uppförda af hö och samman-flätade widen. På ett litet afstånd ifrån dem ser man åter1693 en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned i den underjordiska boningen, låtom oss träda derin på ett ögonblick.  – Wälkommen, mycket wälkommen! hellsar oss med en mun ett talrikt gille af lustiga bröder, förmodligen handelsdrängar, som sitta1694 i brokiga skjortärmar kring ett ☙  rykande thekök. ❧ Wärden träder oss till möte med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej för wärmens, utan upplysningens skull. Med dess tillhjelp se wi, att hålan eger alla de beståndsdelar, som höra till en wäl beställd mennisko-boning. Här finnas alltså fyra wäggar, fastän de bestå af rena mullen och äro belagda med ett tjockt lager af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt med torf; en spis, som är sammanfogad af hö och lera; en bänk, en dörr, ett1695 antal helgonbilder m. m. Wår wärd, fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för sin trefnad ej behöfver en bättre1696 boning än denna, ☙  och säger sig i1697 wida mon föredraga att  ❧ sofwa1698 här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak1699. Detta1700 må ega sin sanning, men den1701 som utom bukens kraf äfven känner behof af ljus och frisk luft, så hastar1702 han med mig att antwarda jurten i sina helgons beskydd1703. Innan wi lemna fiskaläget, vilja1704 wi med en flyktig blick öfverskåda det widsträckta fältet. Wi se här ett hwimmel af menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin warma fårskinnspels och 1108 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1108 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  spelar herre på täppan, ❧ medan Ostjaken och Samojeden i betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd nacke1705 och krokiga knän. Äfven bland Ryssar warseblifva wi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han lik en wådeld öfver fältet, hoppar, wäsnas1706 och förför sig på allt som träffdade honom på wägen. För1707 hvarje mötande kamrat eger han alltid ett skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går han såsom1708 en bröms städse på lifvet, ger hon[om] knuffar och sidohugg, röfvar hans ☙  mössa och narrar den ❧ tungfotade gubb-menniskan att följa sig i tusende krumsprång ända till fältets ända. Här tages wår uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröppliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qwinnorna hafva dragit till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit från den rika mannens bord, bestående i all slags småfisk, som här rensas och upphänges till rökning. Barnungarna skrika likt hungrande korpar kring1709 bytet och hundarna instämma med1710 full hals i den oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet deltaga de sistnämnda såsom sekundanter i en strid, der Samojed-ungarna1711 pröfva ☙  styrka af hvarandras peruker. ❧ Striden1712 är i det hela taget en lek, men detta tyckas secundanterna ej begripa. Äldre1713 personer äro1714 införlifvade i brottningar och andra manligare lekar. Somliga förlusta sig1715 bakom tält-knutarna med durak1716 och fem kort. Sånger ljuda rundt omkring fältet, och harmonicans toner ☙  äro här lika ❧ hemmastadda, som på gatorna i Moskwá, P[eters]burg och Kasan. Wid afresan ifrån fiskaläget war skymningen redan förhanden och ett1717 owäder i  nacke ǁ od  wäsnas ǁ sjunger och <----kas>  För […] alltid ǁ Möter han en Ostj[akisk] kamrat på fältet, wips han har  såsom ǁ lik[som]  kring ǁ <---->  med ǁ i  Samojed-ungarna ǁ Samojeder[ne]  Striden […] kort ǁ 1. Striden är i det      ǁ 2. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; men ǁ 3. Striden är i det hela taget en lek, men detta tyckas sekundanterna icke begripa. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; de förlusta sig mest bakom tältknutarna med durak och femkort. ǁ 4. Äfwen äldre personer se wi ofv här och der hår i hop med hvarandra Äldre ǁ Äfven äro införlifvade ǁ se wi sig ǁ ~ äfven durak ǁ f[emkort] ett owäder ǁ s[tormen] 1109 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1109 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria          regnet ǁ <--> den […] andra ǁ 1. ~ ǁ 2. oupphörligt stötte ǁ styrde <löpa> ǁ flyta flöt ǁ 1. ~ ǁ 2. lopp den […] dagen ǁ utan uppehåll Askinska ǁ Kanask[inska] redan tillförene ǁ i det föregående Changes to the footnote: Hvad Stuckenberg ǁ Ethymologien af ordet Was är mig obekant saknar all grund. ǁ eger ingen grund. Tilläfventyrs är Wasjögan betyder […] Gud ǁ betyder Gud lärer Wasjugan ǁ 1. skall Wa[sjugan] ǁ 2. Was[jugan] blir ǁ är antågande. Efter intaget the och slutad qvällsward låg jag länge waken i den mörka kajutan och lyssnade på stormens sus, på de brusande wågorna och regnet1718, som sqwalade ned öfver däck. Derwid märkte jag, att båten den1719 ena gången efter den andra stötte1720 på grund. Oaktadt flera förnyade tillsägelser åt styrmannen att hålla längre ut ☙  från stranden, spordes dock ingen för❧bättring i wår färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade till påföljd, att båten började <löpa>1721 obehindradt; men om den flöt1722 upp eller ned för floden kunde ingen i kajutan afgöra, och pilten i bakstammen yttrade på härom gjord förfrågan, att han nog wore karl att styra ut ifrån grund, men ej kunde rå för wind och wåg, allraminst med orklösa qvinnor till roddare. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto wi att lägga i land och afbida owädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna hade medtagit ett dibarn, som under en sådan natt ej kunde umbära sin ☙  moders wård.  ❧ Sedan owädret rasat ut, fortsattes resan den1723 följande dagen i kallt och dimmigt wäder förbi de Askinska1724, Karaschinska, Iskinska och Kas’chenska [jurtorna]. Emot aftonen uppnåddes mynningen af den redan1725 tillförene omnämnda floden Wasjugan, Ostj[akiska] Elle-jogan, stor flod, Samoj[ediska] War-ki (eg. warg, stor, och ki, flod).xlvi 1726 Såsom sjelfva namnet antyder, är xlvi. Hvad Stuckenberg anför så wäl om betydelsen af Was (stor), såsom Torm (liten) saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud och Wasjögan är sannolikt blott en Rysk förvridning af Waijógan, såsom Ostj[akerne] benämna vidsträckta Tscheshabka-grenen (se ned[an]). Annars lärer Wasjugan af Ostjakerne på soml[iga] orter 1110 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1110 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Wasjugan en flod af mera än wanlig betydenhet. Den tager sin upprinnelse ur de widsträckta1727 Barabinzer-kärren, i trakten af Mammut☙  eller Björn-sjönxlvii, och ❧ ej långt ifrån källorna af Tui och Djemjanka, h[vil]ka1728 floder utfallande i Irtisch, samt Jugan, som eger sitt aflopp i Ob. Wasjugan säges wara mera än 600 verst lång, i sitt lopp mycket bugtig, lugn och öfwerallt farbar. Bland dess bifloder nämnas1729: K<w>enelka, Purelka, Njurelka (Ostj. Jargan-jogan d. ä. Samojed-floden), Halát eller Salat, Tscheshabka (Sam.1730 Tschádschap-kî, Ostj. Wai-jógan, d. ä. elg-floden) m. m. Såsom ofvanföre är omnämnd, bebos hela1731 detta flod-område af Ostjaker, med undantag af Tscheshabka-grenen1732, som innehafves af ☙  Samojeder.  ❧ Wasjugans innewånare befinna ungefär på samma bildnings-grund med de Surgutska Ostjakerne. De bo i jurt med öppen spis, lifnära sig med1733 jagt och fiskafänge1734, leja sig för sommaren till arbete hos Ryska köpmän m. m. Wid pass 200 verst ofwanom flodens utlopp finnas en sedan älldre tider tillbaka uppbygd kyrka, men ingen Prest, ej heller någon Rysk colonie, utan blott några få Ostjak-jurt. Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60 verst till Narym. Denna wäg är talrikt befolkad med både Ryssar och Ostjaker, men ☙  deras boningar ligga ej wid all❧männa farwägen,1735 utan efter wanligheten wid smärre  widsträckta Barabinzer-kärren  ǁ ryktbara Barabinzer-kärren, hvilka både åt Ob och Irtisch skänka många tillflöden och <-->  hka […] utfallande ǁ som utfalla  nämnas ǁ <må> ~  Sam. ǁ Ostj.  hela ǁ detta  Tscheshabka-grenen ǁ Tscheshabka  med ǁ mede[lst]  fiska-/fänge  farwägen, ǁ ~ och de woro på närwarande årstid kallas Watj-j[ugan] d. ä. den smala jugan, i hvilken händ[else] ethymologien af det Ryska ordet blir ännu redigare. xlvii. Detta är förmodligen samma sjö, som hos Stuckenb[erg] heter den Wasjuganska, ehuru den af sistnämnda förf[attare] är placerad på orätt ställe. 1111 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1111 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria       utan ǁ ~ blott benämnt ǁ brännmärkt utanför ǁ wid uppnåddes ǁ ernådde[s] Octob. ǁ ~ efter en resa, <----> Castrén 1847i: 1–32 and 1847j: 289– 316 end here. Bergstadi: “Samma dag om aftonen fingo vi uppvaktning af stadens Starschina, Petr Aleksejevitj Rodjukof. I dag på morgonen ankom till oss Sasädateln och Sjukhus-Smotriteln uti Uniform. Sednare gjorde vi en visit hos Aleksej Semenovitj Rodjukof, fader till Starschinan. Derefter fingo vi besök af Ivan Semenovitj Rodjukof. Emedan Smotriteln bjudit oss uppå badstu, är det tid att sluta för denna gång.” Rancken 1884: 63. After this, Bergstadi did not write until 5/17 Dec. but, despite this his entries are the only diary documentation we have of the period between October 1845 and March 1846. There is, however Castrén’s letter to Sjögren from Makovskoe, 3/15 April 1846, published as a travel report in the Bulletin, see Castrén 1847j: 316– 320 and the volume of letters in this series. It is, therefore, worthwhile to quote or relate the main points of Bergstadi’s text here. First, he described their life in Narym: “Uti Narym förlefde [vi] 68 dagar. Den hufvudsakligaste företeelse under hela denna långa tid var, att vi den 10 October flyttade till ett bättre qvarter hos Ivan Patritj, Rodjukoffs bokhållare. För öfrigt genomlefde vi inga stormande skiften, om man såsom sådant ej vill anse Aleksejs lömskhet emot oss. Denne man var nemligen af helt annan ull än Túpaljoff uti Surgut. På denna aflägsna ort hade han samma inflytande som denne uti Surgut, men hans grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda jurt, bebodda ej af hela familjer, såsom i Surg[utska] afdelningen, utan1736 af enskildta fiskare, hvilka blott för en kortare tid nedsatt sig wid flodbädden. Nejden fortfor sålunda att wara wild och ouppodlad, liksom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åld☙  rig stad, och det tycktes ingalunda wara utan ❧ skäl, som man benämnt1737 sjelfva <hamnen> utanför1738 Narym med namnet Kamschatka. Denna uppnåddes1739 ändteligen d. 25 Septemb[er]/[7] Octob[er]1740 i hög tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen frusen.1741 1112 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1112 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ortsnamn af Finsk upprinnelse I Tobolska Gouvernementet. Nurma, af1742 Nurmi, fält. Kara, Sam[ojediska] Xara (flod) af harju, ås, jfr. Karatsea, en Sam[ojedisk] slägt Saloma, af salo och maa. Pim, af pimiä? Ischim, af iso maa Iso, stor (i Beres[owa]) ☙  ❧ I Tomska Governem[entet] 1743 Ket, af Sam. kî = joki (Keke, af käki?) Pitkä, en protok af Ob i trakten af Narym. ☙  ❧ I Jenisejska Governem[entet] 1. Kem = Jenisej. 2. Kem, en biflod till Jenisej Kemtschug, en biflod till Tschulym. Sym, jfr. Fin. Simo. Meso F. mesa, utfaller i Tas. Jaga1744, S. jaha, F. joki en by och flod på Minus[inska] wägen ☙  ❧ I Minusinska kretsen Oja, flod Ijus, Ija m. m. jfr. Finn. ii (Iijoki, waara, järwi). ☙ b ❧ Surgut och Nar[ym] äro ungefär tvenne lika storheter, begge Krasnojarsk och Tomsk äro tvenne bland Sib[iriens]s notabiliteter character var sämre än dennes. Uti allt ville han visa sin vigtighet, och att han verkligen ägde en särdeles magt syntes deraf, att han kallades Narymska Gouvernören. Uti staden hade han snart sagdt en oinskränkt magt, hvilken ännu ökades derigenom, att hans son blifvit utvald till Starschina. […] Med denne mägtige man råkade vi snart i delo, ty han bedrog oss vid ett uppköp af mjöl, hvarföre vi framdeles köpte allt hos Tataren Mamét. Detta lärer bragt Aleksej uti eld och lågor, ty sedan denna tid ledo vi stor smälek af stadens innevånare. Så retade de på oss hundar då vi vandrade på gatorne och drefvo i allt ett fullkomligt pöbelspel med oss. Alla Tschinovnikar drogo sin hand ifrån oss, ty så befallte Aleksej, hos hvilken de hvarje söndag gjorde sin uppvaktning. Det enda undantag gjorde Smatriteln, hvilken fortfarande bjöd oss på badstuga, samt trakterade oss med rofvor, potäter, snus, bläck och pennor. Skada blott att Gubben söp för mycket, hvilket ådrog honom längre fram en sjukdom, som hindrade oss att stå i fortfarande kommunikation med honom. Han kunde ej tåla Aleksej och var derför af alla djupt föraktad. – Sasädateln blef snart genom Aleksejs åtgärd afsatt, och i hans ställe kom en Polack, hvilken ej en enda gång besökte oss. Läkarn var en Lukas, hvilken man hellst ville vara qvitt. Den enda, hos hvilken vi hela tiden gingo, var Mamet, den der onekligen var den mest flärdlösa och redliga karl uti hela staden. Af honom köpte vi allt som behöfdes: socker, thée, kaffe, mjöl o. s. v. Sednare besökte vi äfven Ivan Semenovitj, hvilken hela tiden hållit sig i godt förstånd med oss. Han ägde ett godt bibliothek, hvilket vi högst 1113 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1113 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria några rader på Ptjela. Sedan gjorde han många försök att närma sig, gjorde till och med en uppvaktning med läkaren och gamla Sasädateln. Dock vi gingo ej en enda gång mera till honom. – […] Vår värd Ivan Patritj var en grobian. Uppretad af Rodjukof pungslog han oss för rum, ljus och matlagning 99 Rubel. Maten köpte vi sjelf, och hans värda gemål, Alexandra Feodorovna visste att häri se sig till godo. […] Socker och théaskarne måste idkeligen fyllas ånyo, och då hon brände kaffe, behöll hon ¾ för egen räkning. […] Gumman var för öfrigt en stor pfiffica, hvilket just också bevisas deraf, att hon kunde stjäla så mästerligt. […] Litet haffsig var hon, hvarföre vi gerna sågo, att hennes fosterdotter Marfa tillredde maten under de många dagar då Mutter var på kalas eller annars supit sig full.” Rancken 1884: 65–67. Сѣверная пчела was a political and literary newspaper in St Petersburg, founded by F.V. Bulgarin and published in 1825–1864. It emphasized especially loyalty to the throne. Большая российская энциклопедия 29: 629 [Северная пчела]. The governor of the Governorate of Tomsk also visited Narym while Castrén and Bergstadi were there. Rancken 1884: 67. On 1/13 Dec. Castrén and Bergstadi left Narym (see Castrén’s letter to Rabbe, 1/13 Dec. 1845, in the volume of letters in this series and Castrén 1847c), arriving in Togur on 4/16 Dec. The town is situated where the River Ketˈ joins the Obˈ at N58°21′34″ E82°50′11″. “[…] vi togo in hos Wachtern Evlantij Ivanovitj Nestorof, hvilken vi genom Maméts föranstaltande träffat uti staden [Narym]. Ehuru han ännu qvarblef der efter oss, blefvo vi gerna begagnade, och här las jag för första gången Bulgarins arbeten. Af honom bekommo vi äfven fisk, samt till låns Sibirskij Västnik och en Vojlok för resan.” Rancken 1884: 64–65. Faddej Venediktovič Bulgarin or Jan Tadeusz Bułharyn (1789–1859) was a Polish-born Russian journalist and writer, known as a conservative and promoter of the idea of ‘Orthodoxy, Monarchy and Nationality’ advocated by S. S. Uvarov. Федута 2006; Terras 1991: 191. Сибирскiй вѣстникъ was a journal published in St Petersburg by Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) in 1818– 1824, and under the title of Азiатскiй вѣстникъ in 1825–1827. It also contained articles on the history and prehistory of Siberia. Анисимов 2009. See also Castrén 2017a: 95. Bergstadi continued: “Länge stodo vi i spändt förhållande till Aleksej, hvilket gjorde oss detsamma, ty vårt arbete var ändock vår enda fröjd, och deri hade vi kunnat blifva störda i fall vi varit nödsakade att fortfarande emottaga och besvara visiter. Den enda förtret var, att till all olycka mina pantalonger, hvilka redan uti Surgut spruckit vid knäet och nu uti Narym reparerats, vid en Namnsdagsfest hos Ivan Rodjukof åter sprucko. Detta bemärktes väl endast af gamla Sasädateln men inom några minuter efter vår bortgång var det allom bekant, såsom jag sednare erfor. Att schikanera en annan är Ryssens högsta fröjd. Denna lust hade till följd, att Starschinan följande dag fordrade mitt pass, hvilket sedan afresan ifrån Tobolsk ovidrördt legat uti min kappsäck. Ändtligen fick Aleksej på Sävernaja ptjela läsa en kort relation om vår resa. Hvad alla dokumenter ifrån högsta ort ej verkat, det verkade 1114 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1114 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks man beundra hennes fasthet och bestämdhet i charakteren, hennes flit och omtänksamhet.  […] Wachtern sjelf var mycket litet hemma, hvarmed vi voro synnerligen belåtne, ty hans väsende var i allmänhet mindre behagligt. Hustrun deremot var en i allo älsklig qvinna, den der mycket väl sörjde för oss. Snatteri såg man ej i det huset, hvilket också ej väl kunde ske, då vi togo allt utaf dem sjelfva.” Rancken 1884: 67–70. According to Bergstadi, Castrén was working on the Samoyedic dialects. “Bland tolkar var den onekligen intressantaste Semjon Karbin från Ketska skogsbygden. Af honom fingo vi många intressanta upplysningar. Under de så kallade sqvallertimmarne berättade han oss med en vildes hela naivetet om Embetsmännens beteende emot Infödingarne, &c. lärorika saker. Åt denne man förärade jag ett par förbrukade byxonier jemte ruinerna af min röda sammets-schlafrock. –” Rancken 1884: 72. Castrén and Bergstadi were still in Togur at least on 11/23 Jan. 1846. They continued from there to Molčanova near Tomsk (N57°34′55″ E83°46′37″) where they arrived on 16/28 Jan. after a journey of two days. The Governor had not sent a letter about their arrival and therefore they had to search for accommodation for a while, before they got two rooms on the upper floor of the tavern. Rancken 1884: 72; Castrén to Rabbe, 11/23 Jan. 1846 (see the volume of letters). “Vårt qvarter är ej att skryta med. Castréns rum går någorlunda an, men mitt är ett fullkomligt kråkbo. På åratal har det ej blifvit bebodt af dock hyggligt emottagna af hans hustru. – […] Wachtern höll Obivatelskaja kvartira, och det uppläts naturligtvis åt oss. Det utgjordes af en sal med 3 stora fenster i gafveln […] Vårt rum var stort och vackert, men dess stora fel var det, att vara kallt. Isynnerhet var golfdraget alldeles odrägligt då vinden blåste ifrån brinken. Då måste man med storstöflor skydda sig emot kölden, ty åtminstone om morgonen stelnade fotbladen och smalbenen till is. Ehuru mycket vi än sökte skydda oss emot köldens menliga inverkan kunde vi dock ej hindra, att fötterna ledo af ett starkt rheumatiskt sendrag. För att helst litet upphäfva verkan deraf, började jag att gymnasticera. Sådant var också nödvändigt för mina öfverhandtagande hæmorrhoider och den dåliga matsmältning, hvaraf jag långa tider varit plågad. Castrén hade ett universalmedel emot allt detta onda, nemligen spatserturer. Sedan vistelsen i Surgut har jag upphört att på dem vara hans beständige följeslagare. Blott sällan vandrade jag med honom i Togur. Vanligtvis tågade jag genom byen ned till Ob och så förbi vårt qvarter C. till möte längs den lilla skogsväg, der han alltid spatserade. I byn ville han ej gå, ty han kunde ej tåla beständiga åkandet, hojtandet och skrikandet. – […] Vårt lif försiggick stilla och lugnt. Den enda omvexling deri gjorde Julen med sina prasdnikar. Dock var äfven detta buller mera inre än yttre, ty hufvudsakligast kände vi till följe af den feta maten häftiga revolutioner i magdepartementet. […] Maten var i allmänhet god. Synnerligen måste man prisa soppan som ett non plus ultra. Snygghet och ordentlighet voro i allmänhet egenskaper, hvilka prydde vår värdinna. Dessutom måste ☞ 1115 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1115 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Jan. 1846 and 5/17 March 1846 in the volume of letters in this series and Castrén 1847b. “Men intressantast var mötet med vår gamla bekanta f. d. Sasädateln uti Narym. Gubben lefde som förr inskränkt, tog sig dagligen sina vanliga klunkar[,] befann sig följakteligen väl […] Castrén afsände till Petersburg en hel samling af Ostjakiska jagtredskap, för hvilka han hade tusende bestyr och besvärligheter. Föröfrigt hade han att göra med Guvernören, hvilken äfven bjöd honom på middag, samt vid afresan trakterade oss med franska bullor och finskt smör.” Rancken 1884: 80–81. They left Tomsk on 6/18 March and arrived in Ačinsk on Saturday, 9/21 March. The latter date also proves that Bergstadi gave the dates according to the Gregorian calendar. “Om Söndagen skulle vi afresa och skickade derföre redan tidigt på morgonen en karl till Postkontoret för att fordra hästar, men emedan Posterna ifrån Tomsk och Krasnojarsk hvardera voro i farvattnet, kunde inga hästar för denna dag erhållas. C. gick derpå till Semskij Sudd [земский суд], förevisade sina papper och erhöll genast löfte om Semska hästar. Knappt hemkommen fann han dessa redan på gården. Men nu hade för en stund sedan en Gensdarm-Officer ankommit till staden. Denne gjorde också anspråk på hästarne, men då C. häftigt pockade på sina rättigheter, gaf denne med och hästarne spändes redan för vår släda. Men medan detta föregick, kommer i flygande fläng en Sikter ifrån Sudden och säger, att desse hästar tillkomme Officeren och att vi genast skulle erhålla andra. Detta tilldrog sig kl. 10 före middagen. Vi vänta och vänta, men inga hästar någon menniska, utan endast begagnadt till förvaringsrum af potäter, rofvor, kål och qvas. Med ett ord det har begagnats till källare. Och en källare är det, ty kölden och draget deri äro så omenskliga, att jag aldrig funnit dess like. Intet enda fönster är helt och väggarne likasom golfvet äro på otaliga ställen genomskinliga.” Rancken 1884: 73–74; see also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 March 1846, in the volume of letters in this series. The letter has originally been published as Castrén 1846d. “Medan vi varit här, hafva alla Narymare rest till Irbit, men endast Mamét besökte oss. Detsamma gjorde Läkaren, hvilken i enskilda angelägenheter gjorde en resa till Tomsk. Dessutom hade vi besök af en Polack och en Tysk, hvardera i tjenst hos Pochljäfskij, Ångbåtsredaren i Tomsk. […] Till vår umgängeskrets härstädes hör Presten, en enkel och flärdlös man, samt Povärennij, hvilken genom ett anständigt väsende fördelaktigt utmärker sig framför sina gelikar. Dock hafva vi mest lefvat för oss sjelfva. – Maten hafva vi här, likasom uti Narym, sjelfve uppköpt, hvarvid dock den skilnad egt rum, att uppköparene här föga eller intet stulit. Vårt hufvudsakliga mål är middagen. Till den hör vanligen fisk med potäter, köttsoppa och mannagryns-gröt. Endast undantagsvis äta vi vattsoppa. Morgon och qväll nöja vi oss med smörgås.” Rancken 1884: 76–77. Castrén and Bergstadi left Molčanova on 27 Feb./11 March via Nikolaevsk (on the River Šegarka running into the Obˈ at N57°21′0″ E83°58′0″), Kornouxovo (28 Feb./12 March), Tigildjaevo and Eušta (1/13 March) for Tomsk where they arrived on 2/14 March. Rancken 1884: 77–80; see also Castrén’s letters to Rabbe 11/23 1116 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1116 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks till en Fru Jakubovitsch, hvilken C. under sin förra resa träffat uti Ischma, och hvilken han aldrig kunnat nog prisa för dess ovanliga bildning, för dess älskvärdhet, för dess ljufva och barnsliga väsende. Redan första dagen efterfrågade vi uti Gostinnoi dvor om de kunde lemna oss några upplysningar angående de gamle. En beskedlig borgare gaf oss ock genast alla nödiga underrättelser om dem. Efter erhållandet af dessa ämnade vi endera dagen begifva oss till dem, men innan vi hunnit utföra denna plan, fingo vi redan besök af Gubben, en ärevördig gråhårsman. Nu hände nemligen så besynnerligt, att just samma [dag?] då vi ankommo till staden, ett bref ankom ifrån deras dotter, hvilken underrättade dem derom, att C. under sin resa skulle besöka Krasnojarsk. Sådant hade hon inhemtat ur de allmänna Tidningarne. Tillika erhöll Gubben den underrättelse, att Resande Herrar uti Gostinnoj förfrågat sig angående honom. Han kunde ej tvifla att det var mannen qvestionis, och derföre begaf han sig genast till Polisen för att efterfråga vårt qvarter. Gubben kom och glädjen öfver mötet var på hvardera sidor stor. Vi gingo samma dag till de gamle och tillbragte hos dem en högst treflig afton. För dem var det ett stort nöje att af C. efterfråga de minsta omständigheter angående deras måg och dotter, och C. kunde gifva dem godt besked, ty han hade i två månaders tid lefvat dageligen i deras sällskap. Likaså var det åter för C. roligt att erhålla underrättelse om deras sednare öden. – Dessa gamla voro deporterade ifrån Moskovska Guvernementet, der de varit slafvar hos en Adelsman. Här synas till. Kl. 12 går C. ånyo till Sudden och nu lofvas åter hästar med det första. Man hade skickat efter dem till en närbelägen by och af sådan orsak hade de dröjt så länge. Tiden förflyter dock utan att några hästar ankomma. Då går C. åter kl. 3 till ort och ställe och hotar att anföra klagomål direkte till Petersburg. Detta verkar, och kl. 4 erhålla vi ändteligen hästar. Orsaken till hela trakasseriet var helt enkelt den, att Officeren hade skickat sin betjent till Sudden med en 5 Rubels sedel. Han kände sitt folk. –” After stopping in a nearby village to interview Kačinsk Tatars, Castrén and Bergstadi arrived in Krasnojarsk on the next day, 11/23 March. “Derefter begåfvo vi ned till Polisen, hvarifrån en kosack beordrades att föra oss till kronoqvarteret. Detta var särdeles lysande och grannt, men värdsfolket visade genast hvad vi hade att vänta, ty omedelbart efter vår ankomst tillstängdes alla dörrar till deras egna rum och vi stodo alldeles öfvergifna i de präktiga gemaken. Sedan vi genomläst den rika skörden ifrån Posten, begåfvo vi oss ut för att helst med några munsbitar stilla hungern i våra fastande magor. Snart var en god middag inkaminerad och vi återvände till qvarteret. Men här mötte oss den sorgliga upptäckt, att värdsfolket öppnat spjellen för att med köld utjaga de ovälkomna gästerna. Under sådana förhållanden var ingen trefnad att påräkna, hvarföre vi åter begåfvo oss till samma ställe, der vi ätit middag, och ackorderade oss mat, qvarter och uppassning för silfverrubel per lurjus i dygnet. Detta kunde synas dyrt, men var det ingalunda för härvarande förhållanden.” Rancken 1884: 83–86. “I K. gjorde vi ett intressant besök. Det var hos ett gammalt par, föräldrar ☞ 1117 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1117 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria att smått kröka på armen. […] Vidare voro vi hos Ispravniken och en Rysk bergsofficer vid namn Karpinskij. Denne var en utomordentligen bildad man och till sitt väsende en af de bästa Ryssar. – Uti Jenisejsk förlefde vi hela tiden i ett ständigt hvimmel. Middag och qväll tillbragte vi alltid hos någon af de besagde Herrar.” Rancken 1884: 89–91. After this, Castrén and Bergstadi travelled separately in the surroundings of Enisejsk: Castrén left for Makovskij and Bergstadi for Anciferovo on 24 March/5 April. Bergstadi collected material on the Ket language, with Michaila Leäbenkoff as his informant. Makovskoe is situated 90 versts west of Enisejsk at N58°11′12″ E90°52′43″. Rancken 1884: 91, 98; Castrén’s letters to Lönnrot, 20 March/1 Apr. 1846 and Sjögren, 3/15 Apr. 1846 (see the volume of letters in this series). “Under denna bedröfvelsens tid [Bergstadi’s hosts in Anciferovo were ill] erhöll jag af C. den 1 Maj ett paquett med Tidningar […] Af Saima medföljde den fatala N:ro 4, deri jag fick mig på pelsen. Uti ett medföljande långt bref [uttalade C.] sitt missnöje öfver den kompromettering, som offentligen vederfarits mig och lofvade högtidligen gifva mig upprättelse inför Allmänheten. Hela brefvet andades en vänskaplighet och värme, som C. aldrig förut visat mig. Den lilla skymfen hade under andra förhållanden kännts måhända tung nog, men Castréns grannlagenhet gjorde, att jag nu ej ens kom mig att reflektera deröfver. Uti brefvet klagade C. öfver sin dåliga helsa, och det i ordalag, som gåfvo anledning att befara det värsta. Läkare-eleven, som hitkommit för Maria Nikolajewnas hade de förvärfvat sig allmän aktning genom sitt vackra och hedrande uppförande. […] C. gjorde sin uppvaktning hos Guvernören, och var af honom bjuden på middag. Jag deremot gick ut blott för att spatsera och jemte C. uppköpa för resan nödvändiga saker, såsom: socker, kaffe, thée, sviskon, russin, gryn, mjöl o.  s.  v.” Rancken 1884: 88–89. Mrs Jakubovič was the wife of the local police chief of Ižma. Castrén lived in their house while doing research in the village in April 1843. See Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 Apr. 1846 in the volume of letters. On 16/28 March, the travellers continued from Krasnojarsk. “Emedan vägen till första stantsien var alldeles bar, måste slädan fastbindas öfver underredet till en vanlig Tarantas. Härigenom kommo vi att sitta på en ovanlig hög ståndpunkt, hvilken var temmeligen halsbrytande på en gropig väg och dertill under en kolmörk natt. Utan några obehagliga äfventyr kommo vi dock midnattstiden till den första stantsien, der vi hvilade oss till morgonen. Derifrån framåt var föret klingande godt. […] Den [19/]31 Mars ankommo vi till Jenisejsk, der oss anvisades qvarter hos Handlanden Sorokin. Denne var en infödd Kirgis, ehuru numera alldeles förryskad. Han var kyrkovärd […] Vårt första besök gällde Okruschnij Natjalnik, hvilken gaf oss audiens med en ministers hela värdighet. Sedan han dock genomsett våra papper, bevisade han oss den största artighet. Hos honom lärde vi känna en Tysk Läkare, Schultz, ifrån Kurland. […] En annan Tysk, Zschwickert, som var Bergsofficer, lärde vi äfven känna. Denne var en utomordentligen god och älskvärd man, men hade det felet 1118 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1118 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hoppas, i kretsen af dervarande Finnar, kunna öfvervinna den hemsjuka, som nu lärer plåga honom. Detta är högligen att beklaga, ehuruväl men gerna medger, att det fordras härdadt mot att bära de mödor och försakelser, hvilka irrfärder sådane som Castréns göra nödvändiga. Säkert skulle dock C. icke länge blifva utan en deltagare i sina mödor, om blott de förkunskaper vore allmännare, hvilka erfordras för ett verksammare deltagande i hans arbeten. Men äfven nu bör man hoppas, att mången ung landsman skall eftersträfva äran och det goda medvetandet af, att hafva delat sträfvanden, för vetenskapen och fäderneslandet så betydelsefulla som Castréns.” Saima 4/1846: Resor för Finsk Språkforskning. A comment by Castrén was published in Saima No. 27/1846: Från Dr. Castrén. It is an extract of Castrén’s letter to Fabian Collan, 8/20 May 1846. See the volume of letters in this series. Bergstadi left Anciferovo for Enisejsk on 10/22 May and arrived there on the next day, in order to continue with Castrén to the north. By then, Castrén had been in Enisejsk for a few days (see the letter cited above). “Uti Polisen fick jag uppgift på Castréns qvarter. Han bebodde ett vackert hôtel hos Borgaren Tjernsushoff. Kort efter min ankomst fingo vi besök af herr Sabludski, en deporterad Polack, hvilken talade Tyska såsom en mästare. Med honom gingo vi ut. att spatsera och besågo derunder en mängd båtar, hvilke voro utbjudna till salu. – Följande morgon gingo vi ut för att besöka Okrushnij, men emedan denne ej var hemma, beslöto vi att par curiositée göra en visit hos den mägtige skuld, återreste till staden samma afton. Jag gjorde honom sällskap. […] Uti Ust-Kem åtskiljdes vi. Han for till staden och jag till Jelanska Volosten, belägen vid vägen till Mákowskij. […] Mot aftonen ankom jag till Jelansk, […] Jag var villrådig, antingen jag borde sjelf fortsätta resan till Makovskij eller ditsända en ridande express, för att inhemta närmare underrättelser om Castréns helsotillstånd. Men snart blef jag befriad af denna tvehågsenhet, ty då jag håll på att bereda mig till hvila, kommer Castrén intågande. Han var blek och förstörd efter den utmattande färden. Följande dagen var han dock bättre och mente, att han småningom kunde stå sig här på egen hand. Emedan också jag för min del var angelägen om att fortsätta mina studier uti Anzyferova, blef det beramadt, att jag ännu samma dag skulle anträda återresan. […] Några dagar efter min återkomst erhöll jag den [25 Apr./] 7 Maj) åter en försändning ifrån Castrén. Han underrättade mig om, att hans sjukdom haft en krisis, hvilken lyktats sålunda, att hufvud, ögon, öron och tänder nu vore angrepna af en häftig fluss.” Rancken 1884: 100–102. “Jelansk” means Jalan at N58°21′14″ E91°50′40″. Parts of Castrén’s letter to Fabian Collan of 1/13 Nov. 1845 (see the volume of letters in this series) were published in Saima 4/1846, with a postscript most probably by J.V. Snellman: ”För ett bevis på detta sistnämnda förhållande [= general indifference towards linguistic studies] räknar C. med skäl de svårigheter, han haft vid att vinna ett biträde för sina arbeten. Hans nuvarande följeslagare Herr Bergstadi är äfven sinnad att i vår eller sommar återvända från Sibirien och begifva sig till Kasan, hvarest B. ☞ 1119 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1119 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Guldsökaren Solovjoff, af hvilken C. ofta blifvit inbjuden. Här funno vi stadens hela haute volée församlad. Till en början blefvo vi trakterade med en frukost, hvarvid Champagnen flödade i strömmar. Vidare blefvo vi qvarbjudne till middagen, hvilken var enkel och anspråkslös men läcker och delicat. […] De följande dagarne sutto vi mest hemma eller gjorde blott korta besök hos några af stadens Herrar, såsom: Ispravniken, Postmästaren, Skolinspektorn och en yngre broder till Karpinski. Deremot hade vi dageliga besök af ofvannämnda Sabludski och en annan deporterad Polack vid namn Hildebrandt, hvilken var Skrifvare vid Bjelska Volosten. Denne är en vacker och ståtelig ung man, den der för rabulistiska idéer blifvit hitsänd 1838 från Universitetet i Dorpat, der han studerade.” Rancken 1884: 105–108. The Hildebrandt they met was Carl Hildebrand (b. 1815) who had studied economics at the University of Dorpat/Tartu in 1837–1838. In Siberia he became “Tischvorsteher in der 1. Abtheilung der Oberverwaltung des östlichen Sibiriens”, but later he could return to Poland and lived as an estate owner there. Album Academicum der Kaiserlichen Universität Dorpat No. 3759. “Då C. uppvaktade Guvernören i Krasnojarsk, hade denne tillkännagifvit, att C. uti Jenisejsk skulle erhålla en kosack. Detta mundtliga löfte hade C. omnämnt till Okrushnij och denne hade visat sig mycket beredvillig att uppfylla detsamma. Men nu lärer han hafva väntat, att C. något mera skulle krusa och kurtisera, och då C., såsom dokumenterad Akademisk Resande, ej just hade lust att på minsta vis gifva efter af sin ☙ b ❧ Madschar = Baschkat. (<-----> s[amman]hänga m[e]d dem) Ugren = ungern (se Finl, Estn.) — Slägtskapen emellan Tschu[derne] och Tat[arerne] bevisar ej sl[ägtskap] emellan Finnar och Tat[arer] (Crit[ique] af Rask). — Hun och Suomi. — Emedan Hun-chan förek[omma] i den Mong[oliska] Tat[ar-]historien, är det intet tvifvel, att Hunnerna d[eri]fr[ån] utgått. — Kymyn – Kung – Kun, m[enni]ska Mong[oliska] Kup, Narym — 77 språk i werlden — Sofva på ugn med fruktan att falla. Jag skulle kunna säga dig, huru det är att sofva på ugn. — Föga uträkning att stjäla hustrur, ty presten tar i slikt fall tiondet af brudskatten — Wäderlek får ej förespås — När jag kom till Krasnoj[arsk], war det mitt första [uppgift] att uppsöka [ ]. <Han> stillade upproret i Ischma1745. — M[enni]skan blir det mera kräsmage, ju längre han lefver (Tscher) den Ketska <-----> — En svart ko med svart tunga – Negrer (läkares indication) — Tunguser, Tatarer, Samojeder etc. De deport[erade] och Sibirjaker (мы россискiе не <-->). — I Tomsk köpte en nagaika  – wägen säker? (Tomsk) Jag lemnar d[e]tta sorgl[iga] folk för att betr[äda] den stad, Дѣлай, что хочетъ! 100 vadar brännvin på en dag Kuai, själ, Ob. 1120 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1120 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Företal 1746 ☙ b ❧ Irt[ischska] dial[ecten] mest bildad, mest ord – mindre gramm[atikaliska] egenheter, đ, t försv[unnit] bland bokst[äfverna] Det språk, hvars grammatik <---> här bl[ifvit] i korthet behandlad, tillhör1747 den Finska språk-st[ammen] och utgör jemte Vogul[iskan]1748 en särskild klass, som blifvit benämnd den Ugriska. Till <--- den> har wanl[igen] äfven bl[ifvit] räknad Ungerskan, men Ostj[akiskan] och Vog[uliskan] äro deremot att betr[akta] sås. dial[ecter] af h[varan]dra. Bland de öfriga klasserrna1749 af den Finska språk-st[ammen] <kommer1750 --- Tscheremiss[iskan]> samt den Permska. Gens Ostjarorum är bosatt hvar? dess dialecter -----> försök det första Vocalerna De dunkla ljuden <afgå> till ы. Sjögrens ex[empel] har1751 jag ej velat följa, emedan jag saknat för ringa kännedom af språket.     Winnen, wann, gewonnen.1752        värdighet, blef Okrushnij dag ifrån dag alltmera fåordig och förnäm, samt gjorde den ena invändningen efter den andra emot Castréns lagenliga fordringar. Isynnerhet blef han krånglig i fråga om Kosacken, och gaf efter många räfaktiga omsvep ändteligen det bestämda svar, att ingen sådan kunde Castréns räkning utkommenderas. Sedan denna dag voro de skiljda vänner. – Under vistelsen i staden uppköpte C. allt för resan nödvändig och för 60 Rubel en stark resbåt. Ehuru det ej anstår Embetsmän i Sibirien att resa uti öppen båt, riskerade vi dock vår ära uti detta afseende mot nöjet att obehindradt kunna beskåda floden och dess stränder. För sakerne hade vi tillräckligt bastmattor och för oss sjelfva ett stort och ypperligt Kirgisiskt filttäcke, ett varmt och ogenomträngligt skydd emot nattkylan och regnet. –” Rancken 1884: 110. (TS) af ǁ f<--> Sic. Jaga ǁ Minus[inska] kretsen ~ Here, Castrén appears to mean the Ižma peasant revolt of 1833– 1838 against road-building duties and other heavy natural taxes. История Ижмы, http://www.old. izhma.ru/history/. (TS) This is a draft for the foreword to the Khanty grammar. Cf. Castrén 2018b: 41–45. tillhör ǁ utgör Vogul ǁ ~ och Ungerskan klasserna ‖ språk-~ <kommer> ǁ närma sig har ǁ M The following page of the mscr book (p. 5–6 from the end) has been torn out so that only a narrow strip with some individual letters has been preserved. 1121 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1121 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Castrén’s travels in 1845–1849. The list must have been composed after the return to Helsinki. Cf. the numbers in KK Coll. 539.31.2 (see p.  1126), where the total distance from Helsinki to Turuxansk is 436 versts shorter than here.  Ačinsk is situated at N56°15′10″ E90°29′29″. In Castrén’s time it was a district town of slightly over 2,000 inhabitants. Статистическiя таблицы: 12. (TS)  In Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) at N53°43′17″ E91°27′45″.  In the village of Ustˈ-Esˈ, at the mouth of the River Esˈ, N52°56′54″ E90°15′4″. Aspelin 1901: 29. (TS)  On the River Abakan. Мамышева 2009: 187. (TS)  Šušenskoe is on the Enisej at N53°20′0″ E91°56′0″. (TS)  Tesˈ is on the River Tuba at N53°52′6″ E92°11′12″. (TS) ☙❧ Ifrån H[elsing]fors till Tobolsk1753 3,415 862 Ifrån Tobolsk till Surgut Ifr. Surg[ut] till Narym 800 (med omvägar) 470. Ifr. Narym till Tomsk 552 Ifr. Tomsk till Krasnojarsk 330. Ifr. Krasnojarsk till Jeniseisk 90 Ifr. Jeniseisk till Makowskij 90 Ifr. Makowsk[ij] till Jeniseisk 1084 Ifrån Jenisejsk till Turuchansk 567 Ifr. Turuchansk till Dudinka 250 Ifrån Dudinka till Tolstoj Nos 1,911 Ifr. Tolstoj Nos till Jenisejsk 340 Ifrån Jenisejsk till Atschinsk1754 Ifrån Atschinsk öfver stepperna 600 (minimum) till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen1755 25 Till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen 100 Till Sagaiska domen 25 Till gamla Sagaiska domen1756 11,231 Transport ☙ b ❧ Till nya Sagaiska domen Till Koibalska domen1757 Till Ut Resor på Kojbal-steppen Ifrån Ut till Osnatschennaja Ifrån Osnats[chennaja] till Schuscha1758 med omvägar Till Minusinsk med omvägar Till Tes1759 Till Karatus Till Nikolajewska guldvaskeriet Till China Till Karatus Till Tes med omvägar Till Minusinsk ☙ b ❧ Till Uibat med omvägar Till Katschinska domen 25 10 10 120. 40 v. 60 70 40 84. 150. 100? 250 120 40 100 40 1122 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1122 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Resor på Kojbalsteppen Ifrån Lugavskoj1760 till Schuscha1761 1763 Minusinsk Till Från Minusinsk till Krasnojarsk efter floden med omvägar, vid pass Ifrån Krasnojarsk till Rybinsk Ifrån Rybinsk till öfra Andsha Ifrån Andsha till Tyrbys’ Till Mergenjowa Till öfra Andsha Till Tyrbys’ Till Korastelja1764 Till Agulik1765 50 351762 60 500 126 100 50. 20 70. 50 45? 35 14,461 ☙ b ❧ Till 35 Korastelja 70 Till Kansk1766 40 Till Ustjansk1767 120 Till Tasejewsk1768 120 Till Ustjansk 60 Till Ingasch1769 259. Till NishneUdinsk 490. Till Irkutsk 190 Till Tunkinsk1770 190 Till Irkutsk 4308 ¾ Resor bakom Bajkal d. ä. ifrån Irkutsk till Njertsch[inska] Central-Verket och d[eri]från tillbaka till Irkutsk på särskilta omvägar sa förra resan1771  Lugavskoe is situated at the Enisej at N53°31′18″ E91°47′35″. (TS)  Schuscha ǁ Minusinsk  35 ǁ 27  Till Minusinsk ǁ Ifrån Minusinsk till  Korostelevo is situated at N55°40′18″ E95°36′7″. (TS)  Agul is on the river of the same name at N55°30′9″ E95°53′33″. (TS)  Kansk is situated on the River Kan at N56°12′36″ E95°43′3″. (TS)  Ustˈjansk is situated at N56°31′22″ E96°1′23″. (TS)  Taseevo is situated at N57°12′52″ E94°53′35″. (TS)  Nižnij Ingaš is situated at N56°12′3″ E96°30′42″. (TS)  Tunka is situated at N51°44′25″ E102°32′48″.The centre of the duma was situated in the ulus of Torskoe. Мамышева 2009: 187. (TS)  In 1841–1844. , 11,231 31,674 1123 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1123 28.8.2019 14:22:43 �Itineraria  Governorate centre, present-day capital of Bashkortostan, on the River Belaja, N54°43′31″ E55°56′30″. In his letter to Rabbe, Dec. 2/14, 1848, Castrén states that he is going to travel from Omsk, where the River Om joins the Irtyš, N54°59′0″ E73°22′0″, to Moscow via Petropavlovsk, Zlatoust, Ufa and Kazanˈ. Zlatoust is located north-east of Novosibirsk at N55°15′37″ E84°8′44″. See also Castrén’s letter to Sjögren, 21 Dec. 1848/1 Jan. 1849, both published in the volume of letters in this series. (TS)  Tre ǁ 1. Twå ǁ 2. 3  A list of hunting arrows purchased by Castrén, subsequently lost. See Castrén's letter to Sjögren, 5/17 March 1846 in the volume of letters.  Två björnpilar ǁ 1 Sobel-pil  Fogel-pil ǁ And[-pil]  These items have not been found. Lehtinen, I., 2017: 104–105. ☙ b ❧ Ifr[ån] Irkutsk till P[eters]burg öfver Ufa1772 Till H[elsing]fors 6116 415 6,531 + 20,443 26,974 26,974 11,231 38,205 Andra resan Första resan 1. Tre1773 wanl[iga] wildjur-pilar i s[ynner]het ren-pilar1774 № 2 Två1775 björnpilar (fara djupt in och hafva hvassa hullingar) № 3. 1 Fogel-pil1776 № 4 En pil för Samosträlets, i s[ynner]het för uttrar, № 5 En D[it]o, med ett snöre, som fästes wid bågsträngen, så att uttern måste draga bågen efter sig. № 6. Twå wanl[iga] djur (i s[ynner]het renpilar) i Tomska Guvern[ementet]1777 ☙ b ❧ № 1124 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1124 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Appendix . Parabel1778 Ostj[akerna] hafva hästar och kor på 70 verst från mynningen – Högre upp med hundar, kor finnas icke – Ryska stugor med ugn öfverallt. Wid sina winter[-]fängen1779 hafva de små jurt af träd med spis (чувалъ). Fiska1780 om sommaren på olika st[ällen] och bo i näfver-jurt. På parabel och dess bifloder höga berg, en bergssträckn[in]g.  A loose sheet in the diary SLSA 1185.  winter-/fängen  Fiska ǁ Fara  Obska ǁ Parabelska  der ǁ med  For a picture of a čuval, see Гемуев & al. 2005: 102. (TS)  From here until the end of the next sentence as well as the beginning of the list of families on the Obˈ on another loose sheet.  fiske-/watten  Most probably to Johan Robert Tengström.  Fabian Collan (1817–1851), teacher of history in the secondary school of Kuopio, later Lecturer in Philosophy at the University of Helsinki, active participant in the pro-Finnish movement. Luukkanen 2000. (TS) Obs. Här se wi, hvad förr eller sednare inträffar wid öfra Ob (Jugan), neml[igen] att de Obska1781 Ostj[akerna] coloniserat sig wid Ob, men ännu hafva sina vinterfängen vid Parabel, der1782 de jemväl ega em stuga med tschuval1783. Hvarje eger sitt särsk[ildta] ställe1784, med utsatt rå (bestående i ett qvistadt träd). Dessutom wid Ob hvarje by sitt fiskewatten1785 (gemensamt). Wid Parabel fångas sobel, räf, ekorre, ren, björn, elg. Obs. Wid Ob – familjer – ’Cai, en flod, wid Togor, från Barab[inzka] kärren d 7. Bref till Rabbe, Tengström1786, Collan1787, Lönnrot 1125 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1125 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  The mscr KK Coll. 539.31.2 (Varia 6.2), p. 95–336, was probably bound from notebooks, the size of which is ca. 11 x 18 cm. In the library, the diary was titled Reseanteckningar 1847, although it consists almost exclusively of notes from 1846. No travel diary by Castrén from the autumn of 1845 to the spring of 1846 has been preserved.  The number of the notebook. It is not sure whether this numbering is by Castrén’s own hand or of a later date.  Versts travelled by Castrén as far as Turuxansk. Cf. the distances at the end of the previous travel diary (p. 1122 in this volume), where the total is 436 versts more than here. The most notable difference is 408 versts between Helsinki and Tobolˈsk.  вода […] ярахъ ǁ весной на ярахъ вода 28 ☙  ❧ [Reseanteningar] Jenisej 1788 № 11789 3007 862 740 474 552 338 5973 200 1084 72571790 ☙  ❧ 1831. strök isen på Jenisei den 28 Apr[il] ☙  ❧ [—] 18/30 Maj [1846] afreste från Jeniseisk. — Regn, åska och storm. — Nejden war lågländt, stränderna å ömse sidor af floden ovanligt låga. Man såg så väl branta stränder, som långsluttande, de förra leriga de sednare uppfyllda med liten knappersten. Det sades, att wid sommarwattenet stranden öfverallt wore låg (вода весной на ярахъ1791). Flodens grund öfverallt stenig. — Пески äro sällsynta. 1126 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1126 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Flodens1792 bredd wid wattnets sommarstånd uppgafs till 1 och 1 ½ verst; nu var den 2–3 verst bred. — Bland trädslag: talnik merendels närmast stranden och på sterila ställen barrskog; gran, tall, furu, пихта, barkträd, ceder, björk, asp, hägg, rönn etc. ☙  ❧ — Fiskafänget är wid Jenis[ei] ej särdeles gynnande. Här finnes ej tjenliga notställen, inga пески, stora stenar i flodbottnet1793; flodens stridhet är äfven hinderlig för notdrägten. Dessutom uppehåller sig fisken gerna i ямы och sådana finnas ej. Derföre fiskas här mest med krok (långref1794), mindre1795 med not och nät. Jenisei är1796 fattig på grenar (протоки), ej heller finnas holmar, och detta är en orsak till fiskafängets1797 dålighet. – med små nötter.1798 — Boskapsskötseln är ringa, ty pesten1799 är så härjande, att man i stora1800 byar skulle1801 knappast [finna] en enda ko. Korna störta med den snabbhet, att en person, som om morgonen med fröjd betraktat sin rika hjord, om aftonen ej äger en enda vid lifvet. ☙  ❧ [—] Åkerbruket är mycket lönande och jorden så fet, att den ej behöfver gödas. Men wid sjelfva floden sår man endast hafra och trädgårds-saker, och de egentliga råg- samt kornfälten äro ofta1802 belägna 40–60 verst ifrån byarna. Orsaken1803 [är] den, att stränderna dels öfversvämmas dels1804 bestå af kärr och dels tjock barrskog. — Man svedjar så wäl åker- som ängsfält. — Wattnet stiger i Jenisei ända till sl[utet] af Maj l. början af Junii, sänker sig derpå, och stiger andra g[ån]gen kring Petri och Pauli dag, då snön i bergsbygden bortsmälter.              Flodens ǁ Bland flod-/bottnet lång-/ref mindre ǁ af är ǁ war fiska-/fängets It is unclear where these three words actually belong. pesten ǁ bos[kapen] stora ǁ flera ~ skulle […] [finna] ǁ ofta ej finner ǁ Mscr: skulle knappast finner ofta […] verst ǁ belägna wid Orsaken ǁ 1. Man ǁ 2. <---> dels ǁ samt 1127 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1127 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ustˈ-Kemˈ is on the Enisej at N58°32′22″ E92°3′37″. NB. Castrén wrote Усть in Cyrillic and Kem in Latin script. (TS)  Enisejsk.  The River Kemˈ discharges into the Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)  synes […] bergssträckning ǁ widtager b en  Pages are missing here.  Inzyrevo at the mouth of the River Inzyrevka, at N62°9′29″ E89°5′52″. (TS)  каменная ǁ полская Устъ-Kem1805  – en liten by med kyrka 12 verst från staden1806. [—] Kem1807 är en liten flod befolkad med blott Ryssar. — Slättlandet fortgår till trakten af Bashenowa, på andra sidan om denna synes1808 på högra stranden en betydlig bergssträckning, (каменъ), hvarå äfven klippor скалы wisa sig. — I trakten af Jeniseisk ser man byar å ömse sidor af floden; men längre fram finner man dem blott å venstra allt intill1809 ☙  ❧ [—] ☙  ❧ [—] Antsiferovska volosten eger 1599 revis[ion] m[an]k[ön]: [—] Volosten börjas wid Ust-Kem och sträcker sig till Inserowo1810, зимовье, innef[attar] i längd 600 verst. — Åkerbruket går Jeniseisk blott till wid Nasimova. — I Antsif[erovska]-volosten besås knappt 1000 desjat[iner] jord. — Med polui förstår man flodgrenar, som bildas om våren af öfversvämningen. — Högra sidan af Jeniseisk heter каменная1811, venstra: полская. — På venstra sidan af floden finnas wid stranden wackra ängsfält och betesmarker – талникъ osv. ☙  ❧ — Wid stränderna stodo öfverallt ismassor, hvilka sades blifva beståndande intill Petrow-день — Att fiska med not ute på floden bär sig ej, emedan stora stenar ligga i bottnet. Patande wore här lämpligt. — Njelma och muksun sades ej stiga ofvanom Podkamennaja Tunguska, men väl ossetr och sterläd. 1128 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1128 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bergen på högra stranden äro m[yc]k[e]t steniga och innehålla på sina st[ällen] klippor. — Emellan Jenisej och Antisy1812 anmärkte jag blott tre holmar – men blott: — En egentlig gren (протока) och äfven denna endast tre verst lång. Den k[al]l[a]s1813 заостровка och holmen samt byn Подтёсово1814, en by, som tillförene säges hafva tillhört Pomestsnikar. Belägen 15 verst ifrån staden Jeniseisk. — Stantsi funnos ej emellan Antsif[erova] och Jeniseisk. Maj1815 blommade anemone nemorosa1816 — 18. M[aj] såg jag viola tricolor1817, anchusa offic[inalis]1818, stellarier, ☙  ❧ 1. ☙  ❧ 19  Castrén most probably means Anciferovo.  In the mscr from here to the end of the paragraph as an addition on the next page.  Podtësovo is situated at N58°36′1″ E92°5′25″. (TS)  This should probably be Juni, cf. day of departure from Enisejsk.  Wood anemone. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/woodanemone. (TS)  Wild pansy. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/wildpansy. (TS)  Alkanet. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kukkakasvit/alkanet. (TS)  Here, the Kets of the River Enisej and its surroundings without no surviving linguistic relatives after extinction of the Kott, Arin etc. Unesco Red Book, http://www.hel- Maj [g. st.] i Antsifer[ova] 20 [Maj g. st.] Ifr[ån] Antsiferowa Ostj[akiska]1819 Jenisej = Xuk (Ha-huk) Подк Тунг = Xol. (Hä-Hol) Kas = Xooses. Sym = Sym Ket = Tym Pit = Fit Tym = Keängä-ses Dögedjeng, Dö-get = Juraki1820 Hom-ses bifloder Eämol-sos till Sym Fomba = Funjus Fombang Pl[uralis] Xanas-Ket, Ostjak[iska] Tymdjeng = <J>ogotfel, en slägt af Ostj[aker] (Tymde-ge<t>) Diskat, -<f[og]> en an[nan] ☙  ❧ Шal-fog Ugat-f[og]1821 = Tjipkanop-fog (Tjipkan, <ojar>1822 Tung[usiska]) Imlják-fog } sinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Ket; Endangered Lan- guages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/ket.shtml. (TS)  The Nenets.  Ugat-f. ǁ Tji[pkanop-fog]  <ojar> ǁ zobel 1129 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1129 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  The River Pit discharges into the Enisej at N59°1′24″ E91°41′49″. (TS)  Both villages were situated between Anciferovo and Ustˈ-Pit. (TS)  Ustˈ-Pit at N58°59′1″ E91°45′31″. (TS) — Fiska med nät och ljuster i Pit1823. — Jaga i aflägsna skogar och föra tält med sig. — Förde Guldsökares varor för 7 ½ Rub[el] pudat – (1 ½ – 2 ½ Rub.) på Pit. — Ost[jaker] De Symska Ostj[akerna] bo vid Sym, Kas, (Podk[amennaja] Tunguska) och Pit, Dubc’es — alldeles s[amma] kläder och stöflor (pimy) såsom hos Ostj[akerna] ☙  ❧ Kas, 4 dagsresor till källorna på ett kärr. Sym fr[ån] widstr[äckt] kärr — Ostj[akerne] bära hårflätor och klippa ej sitt hår. Ifrån Antsif[erova] framåt upphör камень; stränderna äro låga å ömse sidor af floden; m[yc]k[e]t vilda och skogbevuxna. Löf- och barrträd frodas tillf[älligtvis] på h[var]dera sidan. Toroskowa, 8 v[erst] Пятница, 9 v[erst]1824 med kyrka, gemensam för Antsiferowa och andra byar ända till Nasimovo. Устъ-Питская (på högra sidan)1825 Gurina, station –– 1130 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1130 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Ostjak[er] smida sjelfva alla sina verktyg. — Bära skjortor. — Hos qvinnor ser man jemte vanl[iga] parki1826 äfven harskinnspelsar öfverdragna1827 med <m[ån]gbrokigt> kläde. — Håret svart l mörkt, ögonen id[em], kinderna breda – Soml[iga] äro alld[eles] ljuslätta — Ej så svarta och vilda som Samoj[ederne]  – n[å]g[o]t humaniserade så, <att> sitt yttre som inre väsen, bära skjortor, byxor, <----> och parki. — En stark1828, kraftfull man begråter sin bror, liks[om] ett litet barn  – Af hans 22 stamförwandter finnes ingen enda vid lifvet, önskar sig döden. Kalym1829 – 100–3001830 Rub[el] På Kamen finnas zoblar.  Parka or anorak, a coat with a hood. Wikipedia, https://en.m. wikipedia.org/wiki/Parka. (TS)  öfverdragna ǁ beklädda  stark ǁ fet  Bride tax.  100–300 ǁ 140  Drum, here obviously a shaman’s drum.  jernstickor ǁ <remmar> ☙  ❧ Baraban1831 5 qvarter i längd, 3 i bredd ½ qw hög — På inre sidan jernstickor1832, jernskifvor, som skramla — Trumpinnen flat, af renhorn l. träd, belagd med björntass på ena sidan. — Sången har s[am]ma melodie som annorstädes — Jern-svanor och гогаръ äro fästade vid de tunna jernstickorna — Ett jernkors i midten af trumman. 1131 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1131 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ofvanpå ǁ Utvändigt  Fören ǁ Spets[ig]  Ostjatskaja is situated at N59°11′19″ E91°19′16″. (TS)  Kolmogorovo is situated at N59°15′37″ E91°19′0″. (TS)  Ponomarëva is situated at N59°20′28″ E91°11′44″. (TS) ☙  Ostj[akerne] förfärdiga stora båtar, dragande [ ] pud, gjorda likasom lådor, med platta botten och vertikala wäggar. De äro m[yc[k[e]t lätta ❧ och begagnas med fördel på de grunda floderna. Ofvanpå1833 äro de betäckta med näfver. De dickas med mossan. Fören1834 lång och spetsig, aktern trubbig. Kopporna hafva anställt en stor ödeläggelse bland Ostj[aker]. ☙  ❧ Pit, 23 verst fr[ån] Antsif[erova] = 91 fr[ån] Jenis[eisk]. ifr[ån] Gurina till Savinova > till Ostjatskaja1835 Kolmogorowa1836 Ponomarjowa1837 – 3 – 2 – 9 – 14 1. En liten protok (1 verst vid Savinowo) på venstra sidan. 2. Emellan Kolmogor och Ponomarjewa en protok af 8 verst på högra sidan. — Njelma finnas i ringa m[än]gd ofvanom Nasimovo, muksun ej – — Den högra stranden bergig, stenig, skogsbevuxet – den venstra lägre – mera löfträd. 1132 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1132 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 20 Maj/2 Junii. 1838 ☙  ❧ [—] Wid Ponomarjewa lefva Tunguser blott 25 verst ifrån flodstranden på högra sidan – nomadiserande med renar – — Hafva detta år fångat zoblar i mängd. — Släpa med renar foror åt Guldsökare – — Begagnas af dem såsom vägvisare wid guldjagt. — På1839 högra sidan stryker åsen dels1840 invid, dels ett st[ycke] ifrån stranden  – ej synnerligt hög, ojemn, skogbevuxen. — Midt emot Ponomarjewa finnes guldsökares kontor; kallas Lopatinskoje selo. Likaså midt emot Nasimowo byn Jermakowoje emedan Jermak war en guldsökare <1)> ☙  ❧ — En ihärdig kall nordanwind. Skogen på. — Emellan Ponomarjewa och Nasimowo en protok af tre verst. — Skogen mörknar allt mer och mera löfträden aftaga. — D 2 Junii 9° [R]1841, i wattnet 7° 1842 – Pälsen oumbärlig. — Stränderna isfria med anl[edning] af en запоръ, som bildat sig wid1843 — Nedanom Antsif[erova] sås obetydligt och wid Nasimova upphör allt ? åkerbruk — Venstra sidan lerig, kärruppfylld, tundrartad; äfven боры.  The date according to the Gregorian calendar should be 1 June here if the date according to the Julian calendar is correct. Bergstadi: “Den [20 Maj/] 1 Juni e. m. foro vi af ifrån Anzyferova och anlände efter 7 versts färd till byn Toroskova, der vi gjorde ett kort besök hos mina vordna Ostjakiska tolkar, hvilka med den största glädje emottogo oss uti sina torftiga näfvertält. Derifrån begåfvo vi oss till andra jurtor, hvilka stodo 14 verst lägre ned vid floden Pitts utlopp. Der drucko vi vårt thée och trakterade Ostjakerna med bränvin, hvarföre dessa trakterade oss med båge, pilar och hvar sin lilla näfverkorg, sirad med de allra grannaste albarksmålningar. Derpå reste vi oafbrutet genom natten och ankommo kl. 12 följande dagen till byn Nasimova (107 verst nedanom Anzyferova).” Rancken 1884: 111.  På högra ǁ Högra  dels invid ǁ ej långt  Ca. 11° C.  Ca. 9° C.  Castrén left the place-name unwritten and the sentence is thus incomplete. I Nasim[ova] sås litet, åkrarna 8 verst från byn – 1133 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1133 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  vild-/renar  Siberian weasel (Mustela sibirica), a marten species found in Eastern and Southern Asia. Щипанов 2009. (TS)  Siberian chipmunk (Eutamias/ Tamias sibiricus) is the only chipmunk species found in Eurasia. Щипанов 2006. (TS)  Castrén probably means the River Kija discharging into the Enisej from the right (northeast) between Šišmarevo and Ostjatskaja, N59°8′51″ E91°29′32″. (TS)  At least today, there is no river called Kis.The River Tis runs into the Enisej from the right (east) slightly under Nazimovo at N59°32′55″ E90°54′26″, which makes it probable that the river Castrén means here is indeed the Tis. Cf. p. 873. (TS)  Sergeevo is situated at N59°39′52″ E90°50′26″. (TS)  Beloe Island is situated at present-day Novonazimovo at N59°33′36″ E90°51′11″. (TS)  Elovyj Island is situated at N59°36′48″ E90°50′7″. (TS)  Flodbrädden ǁ Stran[den]  och ǁ i s[ynner]het  det ǁ allva[ret] ☙  ❧ Zobeln finnes på hvardera sidan, mera på den högra Räfvar litet på h[var]dera sidan Elgar alldeles ej, vild[-]renar1844 föga, emedan snön är djup. Ekorrar, hermelin (колонокъ1845 och бурундукъ1846 säljas för 1. kop[ek]) [—] Ekorren finnes mer eller mindre talrikt i s[am]ma mon, som orten är rik på чишки (nötter af ceder, gran, tall, пихта). — Ekorren upphåller sig i större mängd på högra sidan, emedan denna innehåller mera barrskog, den venstra är kärruppfylld och rikare på löfskog ☙  ❧ ☙  Kij1847 wid Savinowo, dess mynning 8 verst nordligare. Kis (ej Tis)1848 litet nedanom Nasimowo 200 verst lång. — Emellan Nasimova och Sergejewa1849 finnas tvenne protoker, den ena öfra 1 ½ v[erst], den sednare nedra 8 v[erst] lång. Holmen, bildad af den förra k[al]l[a]s Бѣлое1850, af den sednare Еловое1851. — Flodbrädden1852 (яры) äro vanl[igen] leriga, här och der sandiga. De långsluttande stränderna äro fulla af liten knappersten. — Jenisei är en stor och majestätisk flod; dess widsträckta fjärdar erbjuda en imposant anblick, som förhöjes af flodens bergiga char[acter] ❧ och1853 dunkla allvarsamma skogarna på flodens högra sida, medan åter löfskogarna på den vänstra lik en glädtig maka skingra det1854 dystra allvaret på den högra. 1134 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1134 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det oaktadt lider natur af en vild enformighet. Nejden1855 är öfverfull på föremål, men dessa äro fullt enahanda och deras åskådande wäcker hos den resande en tomhet etc. Gökens galande, gässens skri, kajor och änder – Tranor. — Wid Sergejewa tilltaga bergen i höjd. Marken grå, träden utan löf. ☙  ❧ [—] Emellan Sergejewa och Schadrina1856 (cykswatka) två1857 större holmar af 2 verst i längd och 1 mindre – alla på venstra sidan – — Tranorna höllo1858 wid sol-nedg[ån]gen dystra serenader — Åsen tilltar i höjd – [—] Emellan Sergejewa och Schadrina susade skummande bäckar, som störtade sig utför berget. — Dessutom såg man öfverallt på höjderna fåror af uttorkade bäckar. — Wid Schadrina en Казовская protok holme af 7 verst på venstra1859 sidan.1860  Nejden är ǁ Ehuru  Nižnešadrino is situated at N59°55′0″ E90°39′0″. (TS)  två ǁ bl en  höllo ǁ på aftonen  venstra ǁ högra  The protok (branch) of the river begins immediately north of Nižnešadrino. (TS)  The River Kas runs into the Enisej from the left (west) at N59°57′43″ E90°35′47″. (TS)  The Ermakovo that Castrén means here was situated slightly south of Vorogovo, cf. its distance from Jarcevo as given below. (TS)  såsom ǁ och  på ǁ der Ifrån Schadrina till Kas1861 5. verst – Fl[oden] Kas utfaller i Казовская протока (7 verst lång). ☙  — De Kasowska Ostj[akerne] lefva om sommaren vid Jermakowo1862 såsom1863 formän; soml[iga] stadna der äfven om vintern och jaga på1864 den högra sidan, andra ❧ nomadisera vid Kas. — Förr funnos wid Kas m[yc]k[e]t betydligt Ostj[aker]; nu hafva de minskats, så att sista vinter endast två familjer voro här bosatta. 1135 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1135 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  куря ǁ om vintern  Common rudd (Scardinius erythrophthalmus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kalat/rudd. (TS)  <jels>. ǁ ~   – Somliga fånga omkr[ing] Petrow день i Jenis[ei].  Mscr: Schard.  bergs-/kullar  oerhörda kärr ǁ kärr  efter Iwanow-день ǁ om hösten  Midsummer Day, June 24/July 6. (TS)  fångas ǁ pläg[as]  saschen ǁ verst  utloppet  – ǁ ~ om våren öfv[er] — För öfrigt äro Ostj[akerne] ej fästade wid n[å]g[o]n best[äm]d flod, utan nomadisera vid Kas, Sym, Pit, Подkaм[енная] Тунг[уска] (– stundom och till Ket) – — De Kaska Ostj[akerne] fånga mest i sjöar och куря1865, i s[ynner]het om vintern. Sjöar finnas i m[än]gd. Fisk: gädda, abborre, сорога1866, girs (ej lake, sterläd, ossetra), <jels>.1867 ☙  ❧ [—] [Schadrina]1868 ett vackert st[älle]  – protok – höga bergskullar1869 –, [—] Men oerhörda1870 kärr 1 v[erst] från byn – Ej jord till åkerbruk. — Wid Schadrina fångas njelma efter1871 Iwanow-день1872. Högre upp fångas1873 den ej – . — Kas är m[yc]k[e]t grund, ofta mindre än 1 arschin, båtarna dragas derå; om sommaren är dess bredd 10 saschen1874 vid utloppet. [—] är så grund, att den kan öfvervadas vid sjelfva utloppet –1875 ☙  ❧ Den venstra sidan af Jenisej är full med sjöar. Wid Schadrina börjas fångsten af njelma med stora (150) famn. långa nötter efter Iwanowденъ – 5 pers[oner] om en not – Sterläd och Ossetra har dessförinnan stigit uppför floden och fångas i förbif[ar]ten med nät – Ossetra och sterl[äd] gå ifrån Öfra Tung[uska] om vären utför elfven och återwänder wid Ильинъ-денъ. Fångas h[var]dera tiden med nät, äfven om hösten, emedan höbergningen ej ger tid till notdrägt. Muksun är sällsynt Njelma stiger från hafvet. 1136 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1136 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks <-> Junii 1876 ☙  ❧ Серебрянниково – 14 verst Ярцово1877 – 31 På dessa st[ällen] fiskas ej med stora nötter (af brist på tjenl[iga] notställen) d. ä. njelma fångas alls ej. Med nät (150 famnar långa) fångas sterläd och mindre ossetra – Begge fångas och med krok om hösten, då de stiga uppför elfven, men ej om wåren (vig högt watten) ☙   The date is covered by an ink stain. According to Bergstadi, 22 May/3 June. Rancken 1884: 111.  Jarcevo is situated at N60°14′51″ E90°13′27″. (TS)  hvarmed man far ǁ 1. som ǁ 2. hvarmed man fiskar så wäl  Coregonus sp.  räfgiller ǁ ~ = lada  Castrén marked a place for an additional remark under this line, but no addition can be found. [—] Поплавны är ett slags nät för blott ossetr. – ett slags nät, hvarmed1878 man far utför floden i twå båtar  – motsvarande Finn[arne]s kullet. Dermed fångas om ❧ höst och wår. [—] Med not fångar man endast småfisk: harjus, сигы1879, тугуны, abborre, gädda, lake, елець, чебаки, girs, пескаръ, — Jagten är föga lönande Пасъ – räfgiller1880. Плашка, har-, ekorrfänge (göres i skogen). Omnjet, Omét, nät, hvarmed soblar fångas. ☙  — Elgar finnas, wildren föga. — Potäter, rofvor, murrot, lök ännu i Jartsowa. — Ifrån Jartsowa färdas man till Jermakowo (100 v[erst]) för att köpa foror. — Hästar hållas 10 och derut❧öfver; kor 10 och derunder. — Wid Jartsowa finnes en liten holme. — Jenisej är wid Jartsowa 2 verst bred om våren, 1 verst br[ed] om sommaren.1881 1137 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1137 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Nishnaja ǁ Ostjaker wid Sym ~  Kamen ǁ Podk[amennaja] Tunguska  Tungg. ǁ Ostj[akerne]  Tym ǁ Sym  under ǁ em  fångar ǁ förföljer [—] Nishnaja1882 djerevnja och Патрушово – två byar stodo ford[om] vid utloppet af Sym, några verst om Jartsovo, den förra på venstra, den sednare på högra sidan om Jenisej. De beboddes af Jenis[eiska] borgare, men hafva l[än]ge sedan varit öde. Inga hus äro synliga. — Wid Jartsowo sås hampa. — Under hela resan fortfarande nordlig wind och kall wäderlek – ☙  ❧ Ostjaker och Tunguser — Ostj[akerne] bo i näfver-tält, Tung[userna] i rentält, båda af s[am]ma form. — De Symska ostj[akerne] äro utan renar, Tung[userne] ega ett ringa antal. — De Symska Ostj[akerne] fiska och jaga på Sym, Kas, Dubc’es och om vintern till Kamen1883 – — Tung[userna] gå blott till Dubc’es. — Tung[userna] hafva näfver-båtar af 6 saschens längd, ½ bredd, ½ arsch[in] hög. — Tung[userna]1884 nomadisera på källorna af [Sym]1885, Ostj[akerne] lefva lägre ned. — Tung[userna] hafva alldrig землянки men Ostj[aker] uppbygga dem när som hellst under1886 vintern – — Ostj[akerne] wid Sym hafva ej nötter utan nät, krok, mest med sapor (pata) i kurja – ☙  ❧ — Hos Tung[userna] är fiskafänget en bisak, de fånga med krok, nät (som de köpa af Ryssar och Ostj[aker]) — Omnet (Omnjet) et nät hvarmed man fångar1887 zobeln, omringar honom och betäcker nätet nedtill med snö. Sobeln förföljes med skidor och fångas när hon lägger sig – 1138 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1138 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — De Symska Ostj[akerne] och Tung[userne] fånga ej räfvar, Tung[userne] ej heller soblar – — Ekorrar fångas med bågar skjutande – — Hvarken Ostj[aker] eller Samojeder hafva sina best[äm]da jagtst[ällen]1888. — Tung[userna] beg[a]gna blott bössa båge och <почелма>1889 – ej andra skjutredskap – — Ostj[akerne] hade kommit till marknaden med hustrur, barn och hundar  – de ämnade ❧ qvarstadna; Tung[userna] hade qvarlemnat sina qvinnor och barn wid renhjorden – — På Kis, Ost[jakiska] Tis, lefva Ostj[aker] sås[om] formän — Tung[userna] tatuera sig i ansigtet med färg af en вагулникъ (orokomkora) – — På Sym finnas fyra stammar 1. Kerno1890 (Милискинъ) 2. Kimál (Lихатевъ) 3. Tanínma (Silgitjina) 4. Tjambá (Хиви́ гинъ) betalar skatt åt Ostj[akisk] Starshina Gifta sig ej ur s[am]ma slägt.     jagt-/st. <почелма> ǁ ~ spa Kerno ǁ Milis[kin] A special volume by a different editor will be published later in this series for the linguistic Ket material collected by Castrén. Ostj[aker]1891 1. Ulal-fogatjel 6 v[id] lif (Uljanow) – 2. Diskat-fog (Lebenkoff) På Pit. 3. Haibang-jeng-fog (Савиновъ) på Dubчесъ, ☙  betala ❧ skatt åt Symsk[a] Starsch[inan] Imljak-fog 2 vid lif (Имляковъ) Kokser-fog (Kokserow) bl[ott] 2 wid lif Foskan l Uuser-fog. (Userow). 2 vid lif. Tjepkanop-f. = Ugat-fog. 3 wid lif Tymdjeng-fog. (5 familjer) Taga hustrur från skillda ätter. 4. 5. 6. 7. 8. 1139 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1139 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  dels ǁ äfven — Ostj[akerne] göra båtar af asp, utaf ett träd – liknande en art skida – — Ostj[akerne] bo om vintern blott några dagar på s[am]ma st[älle]. — Om sommaren längre tid, då man träffar på ett godt <--> — All fisk torkas. — Hos Tung[userne] torkas renblod i blåsor – ☙  ❧ Lomy finnas i mängd på Sym – Uppkomma först af holmar, bildade g[enom] lom. Högra stranden боровая, venstra tundraartad – — Grund, på sin[a] st[ällen] smal, på andra bred, m[yc]ket grund och olämplig för resor – — Ostjak-qvinnorna bära skjortor hvita och brokiga med krage — De Symska Ostj[akerne] och Tungus[erne] äro utfattiga, kunna knapt betala sin skatt – — I землянка bo numera ej de Symska Ostj[akerne] utan vanka för fängets skull af och an. Olikheten emellan Ostj[aker] och Tung[user] i klädedr[ägt], tält, båtar. Ostj[aker] döpta och mera humanis[erade] Tung[user] rikare och förnämare. ☙  ❧ — Dörren i Ostj[akerne]s näfver-tält är dels1892 af näfver, dels af холатъ — Tungus[erna] gifva i kal[ym] i <gr.> 20 renar, men bruden återhemtar 10. — Ostj[akerne] begrafva sina döda i jord, Tung[user] om sommaren i jord, om vintern ofvanpå — Tung[userna] och Ostj[akerne] bära flikar oklipt, öfre flätor med en stångpiske bakpå hjessan – 1140 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1140 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Ostj[akerne]1893 äro till uts[eende] mera ljuslätta och humaniserade än Tung[user], som äro m[yc]k[e]t mörka — Ostj[akerne] äro mera godmodiga och ej så listiga, såsom Tung[user] — Ostj[aker] och Tunguser hafva s[am]ma slags Schaman-❧väsende – — Ostj[akerne] qvarstadna till en del wid UstSym och fånga ossetra, sterläd i Jenis[ei] ända till Ильин-денъ1894 – — Hårflätorna hos Tung[user] ombundna med perl band och prydda med perlflätor, försedda med stångpiske — Dans och bågskjutning. — Kam (<---gon>) svärtas med en material, som består till hälften af kål, och hälften af kåda. Brännes in med jern — Ostj[aker] och Tung[user] bära chalater — Tungus-Furstens list. — Årorna hafva blad i h[var]dera ändan. Tung[user] sitta midt i båten och handtera den lätta åran i ömse sidor –  Ostjj. äro ǁ Ostj[akerne]s uts[eende]  20 July/1 Aug. (TS)  See p. 818–827 for a description of his encounter with the Kets and the Evenkis. He wrote down both the wordlist and the following description of a dance during that event. See also the volume of linguistic Evenki material to be published later in this series.  The words are covered by a stain of dirt.  Mscr: Ƞaal. D . Junii [n. st.] ☙  ❧ Afreste från Jartsówa. — Häftig storm – nordlig wind – Stodo stilla för motvind h[e]la dag vid Jurtorna – Tung[usiska] ord1895 [ŋ]aal1897, hand. Dillэ, hufvud. Ongokto, näsa. Is’a, öga. Djuu, jurt. Awan-ki, Tungus. <Halasi> <båt>1896 Njunga, Furste. 1141 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1141 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  The word is partly covered by a stain of dirt ’Sulaki, räf – Haajah, panna. ’Sobdon, sobel ’Seen’e, öra. Uluki, ekorre. Amnga, mun. Tjipkan, звѣрь Iikta, tand. So<--->ngo1898, ’Cooli, tunga. Hadjón, läpp. hermelin Nimngan-kî, hals. Tj<a>mbun, varg Tingan, bröst. Jantaki, filfras Hikan, id[em] Momura, and. ’Sogdondro, rygg. Horoki, tjäder ́ Hukita, mage. Hinuki, hjerp Hangan, knä. Helaki, ripa. Bókan, lår. Gag, svan. Mukóta, stuss. Gus’, örn. Tjitji, kuk. Njungnjaki, gås. Patji, fitta. Ыrian, <------> Giramdra, ben. Ninakin, hund. ☙  ❧ Böja, raska. Unjakan, finger, pekfinger. Adi,́ man. Anjki, tum Asi,́ hustru, Njúritta, hår qvinna. ☙  ❧ Biră, flod. Huttá, son, дѣвка. Jenisej, Jenis[ei] As’átkan, дочь. Djandr, Ostjak. Buga, Gud. Gugda, kulle – Maalkan, чутсъ. Uragan, яръ. Dundra, земля Moh, träd. Tukala, sand. ’Caalban, björk. Muu, vatten. Asikta, елъ. Togo, eld. Djagda, сосна. ’Sigun, sol. Hula, осина. Tugs’u, himmel. Oosikta, stjern ŋaangtэ, пихта. Beega, månad. Irákta, lärkträd. Innangi, dag. Taktekan, кедръ. Dolboni, natt – ’Seekta, талникъ. Purta, knif. Murin, häst. Ivanki, yxa. Bojún, vildren. Djăur, båt. Oron, tam ren Tolgoki, nart. Ыb<ö>j, björn 1142 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1142 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ́ Uliwun, åre. Bår (i), båge. Kotó, пальма. Pis’al, bössa. Oldro, fisk. Jэka, abborre. Gútkan, gädda Panúja, sterläd. Tanu, ossetra Pejúc’an, чаванъ1899 1. Umokón. 2 Djuuri 3. Ilan 4. Digin 5. Tunngă. ☙  ❧ 6. Njiu’un 7. Nadán 8. Djapkun 9 Ijagīn 10. Djaan 11. Umokóndji, Hallaka 12. Djurdji hal. 13. Ilandji hal. 20. Djurdjar 30 Ilandjar ☙  ❧ 40 Digindjar 100 Njamadji Aja, god. Aru, ond Hagdinga, stor. Huli, liten ’Saar, tobak. Irags’a1900, <hund>1901 Tikikta, hud på kropp ’Suun, парка. Aavun, mössa. Unta, сапоги Hís’a, sten. Gantjá, pipa. Oroktu, gräs – Amutj, sjö <L>akaka, holme – Usi,́ берёвка. Talchana1902, mjöl. Uldra, kött ’Ság’se, blod. Ukun mi, mjölk Umakta, ägg. ’Sangar, hål. Huttakan, säck  чаванъ ǁ елецъ  Castrén wrote the letter э above the first a: Irэgs’a.  <hund> ǁ <------>  Castrén wrote the letter э above the third a: Talchanэ.  armen ǁ handen Dans Njoole, njoole etc. Kaanake, kaanake <Je> En ringdans  – hålla h[var]d[e]ra armen1903, höja h[var]d[e]ra – en wiss harmonie Jech ur Noldi jekor 1143 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1143 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Nb ǁ ~ Tung[user] vill hafva  The words söker han… med i dansen are at the upper edge of the page. The words Nb: Tung vill hafva alla were marked with ✘ to be added somewhere and seem to belong here.  Ofvanom ǁ Wid  stryker […] versts ǁ 1. är Jenisej en böjn[in]g åt vester, men åsen stryker ǁ 2. stryker åsen rakt fram och på ett betydligt  Nikulino is situated at N60°24′23″ E90°4′41″. (TS)  (något) ǁ vid  Tankovo at N60°41′49″ E89°58′27″. (TS) Nb1904 Jechur jechur jechur ja Njaldi jeko njaldi jeko, njaldi jeko njaldi ja Uti Ostj[akernes] och Tung[userna]s dans utvecklar sig ett visst behag och melodien utmärkt behaglig – — wig och lätt små rörelser — Tungusen är en sprätt i sin frack Ostj[aken] tungrodd. — Båtar flata i bottnet, de Ostj[akiska] spetsiga (gjorda af asp) [—] Tungusen sprättar med glasperlor, gehäng och — En Tung[us] stretar emot och vill ej dansa, men då jag fattar h[ono]m i armen söker han med all makt draga mig med i dansen1905 ☙  ❧ — Ofvanom1906 Symflodens utlopp stryker1907 åsen på 10 versts afstånd efter floden. Efter 40 v[erst] återtar floden sin riktning och löper längsefter åsen[,] 6 verst ofvanom Mikulin1908, kommer åsen åter till floden, löper derpå 2 v[erst] efter floden, aflägsnar sig åter 10 v[erst] ifr[ån] stranden, löper så 37 verst, kommer till stranden (något)1909 3 verst ofvanom Tonkowa1910, aflägsnar sig åter 4 v[erst] nedanom Tonkova, och går så 24 verst litet (2 verst) på sidan, förenar sig med floden och fortgår så ända till Tunguska l[än]g[s]med floden Nb. Åsen går rakt, men floden böjer sig – ☙  ❧ Obs ifrån Antsiferowa till Ponomarjewa synes ej åsen Tranor om aftonen 1144 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1144 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii [n. st.]. [—] I Mikulina1911 fångas njelma med stora nötter – — Köra foror åt guldsökare – — Odlas potäter, rofvor etc – — Wid Mikulina en liten, liten holme  Mikulina ǁ ~ och Tonkowa  Pjatnica is situated at N58°53′39″ E91°41′44″. (TS)  Vorogovo is situated at N61°2′0″ E89°37′7″. (TS)  etc. ǁ ~, карасъ, ленъ Wid Tonkowa fångas ej njelma – en liten, dålig by. Här bor dock en förmögen handlande – ☙  Byarna Symsk, Kask, Pitsk etc, som på den Posnikowska chartan blifvit upptagna finnas ej, utan äro så ❧ kallade uprawi, som bestå af nomadiserande infödingar – Kyrkor: I Ystkem, Pjatnitsa1912, Nasimovo, Jartsowa, Worogówo1913. Nedanom Tonkowa stora ismassor öfwerallt wid stränderna – Åsen stryker 1–2 verst ifr[ån] stranden. — Stränderna wid Jenis[ei] äga en яръ (brant strand), men wattnet står d[er]wid endast under öfversvämnings-tiden; när fl[oden] sänker sig ser man öfverallt längsluttande, med små klapperstenar fyllda stränder – — Ju lägre ned utför floden, dess mera barrskog, dess mindre löfträd. — Wid Tonkowa: gran, tall, björk, lärkträd, пихта, кедръ, asp, talnik, etc. ☙  ❧ Fisk: ossetr, sterläd, njelma, muksun, omyl, de två sistn[ämnda] i ringa m[än]gd (sill, ej), gädda, taimen, abbore (чебакъ, ej), елечь, harjus, язъ, тигуны, <сиги>, girs etc.1914 1145 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1145 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  i ǁ vid  Osinovo is situated at ca. N61°23′ E89°45′, but the river Osinovka runs into the Enisej from the right at N61°59′48″ E89°14′44″. (TS)  13 ǁ 10  – Castrén also wrote 4 above 3.  Wågen ǁ Det  Fiskarna fara ǁ Äfven simm[a]  med ǁ wid Wid Tonkowa: ej sill, ej чебакъ (i1915 hela Jenisej). Karas och ленъ i sjöar; ej i Jenisei – ☙  — På närvarande årstid war Jenisej på sina st[ällen] 3–4 verst bred max – — Kall vind – pälsen oumbärlig — 10 verst ofvanom Sotina, (emellan Sot[ina] och Tonkowa vid bäcken Tugowóe widgar sig Jenisei till en ansenlig fjärd, ❧ som med m[ån]ga uddar fortgår ända till Осиново1916. Fjärden börjar 131917 verst ofvanom mynningen af Dubc’es. Smalnar vid Sotina. (Wågen1918 svallar emot de wid stranden uppstapplade ismassorna, tranorna skrika, för ögat synes rundt omkring en mörk oregelb[unden] skog; ismassor nedramla och gifva ett doft ljud, som liknar ett i fjerran afskjutet kanonskott). ☙  — Поплавны, 120–150 saschen utkastas ur twå båtar, som simma utför floden med nätet emellan sig. Nu far äfven fisken utför floden, men den simmar med hufvudet emot wattnet och m[yc]k[e]t långsamt, slår i wattnet på mjuka ställen, i gropar och andra lugna platser. Fiskarna1919 ❧ fara snabbare utför floden, och upphinna och fånga fisken (ossetra och sterläd). Nätet samlas i båten ute på floden. — Stora stenar midt i floden, hvilka i och för flodens strida lopp förderfva noten, i följe hvaraf man mestadels är tvungen att fiska nära till stranden så wäl med1920 not som ock поплавны – 1146 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1146 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ossetra och sterläd, h[vil]ka s[amman]fattas under den g[emen]samma ben[ämnin]gen красная рыба, återvända om hösten hvar till1921 sin flod.     hvar […] flod ǁ till den flod som station ǁ <h> brak ǁ dån Sotina ǁ Dubc’es [—] Obs. De följa häri s[am]ma ekonomie som m[enni]skorna (de nomadiserande) – och deras station1922 är under vintern Подк[аменная] Тунг[уска] — Hela vintern bo de i gropar, göra sina små excursioner om dagarna men återwända om natten till samma sin grop – ☙  ❧ [—] Ofvanom Sotina 3 holmar, den 4de litet nedanom midt emot sjelfva byn — Wid stranden fiskare  – äta rå <sprittade> fisk – — Кто плавётъ — Torosser ramla den ena efter den andra med förfärligt brak1923 ned i floden – — Sotina en liten ömklig by. — Tre verst nedanom Sotina1924 utfaller i Jenis[ei] Dub’ces; wid dess mynning stodo 6 Ostjak jurt Ostjaker ☙  [—] Wid mynningen af Dubc’es stodo 6 tält; fånga красная рыба i Jenisej intill Ильиньдень, då de fara uppför sin egen flod (Dubc’es), som är fiskrik (taimen, gädda, abbore etc men ❧ ej красн[ая] рыба[)]. — Om vintern irra de kring skogarna на польской сторонѣ, ända till Sym – — Kalla sig Haibang-Ket – 1147 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1147 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  wid två ǁ på ett  björk-/lund  поплавны ǁ Ej ~ — Hafva blott små båtar, gjorda af ett träd – — Steka bröd wid1925 två uppställda stickar – — Öfra delen af skjortan har annan färg, än den nedra – hos qvinnorna – — Dubc’es Ostj[akiska] Uuma-ses <---> = Sym – — Tung[user] finnas ej vid Dubc[’es] – — 7 душь vid Dubc’es – förr 40. — Godt, stilla, godmodigt folk, det till char[actere]n Finnar likaste – — Jurtorna stodo på ett utmärkt wackert ställe på en höjd, med en björklund1926 i närheten – ☙  ❧ [—] Worogova – 20 gårdar – stenkyrka – — Floden 2 ½ v[erst] bred om sommaren — Njelma fångas med 150 famns nötter — поплавны1927 – brukas ossetr och — sterl[äd] fångas перемѣтами och самоловцами — I Vorogowa sås ännu korn och hafra, potater etc. — Zobeln på högra sidan, räfven på venstra. — Ifrån Worog[owa] far man till Nasimovo för att köra foror — n[å]gra fattiga Ostj[aker] woro synl[iga] i Vorogówa, stodo med sitt tält i byns närhet båda sommar och vinter  – Tillhöra ant[alet] af de Dubc’eska 1148 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1148 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Worog. ǁ Osi[nova]  Step. ǁ Schveitz D 6. Junii/25 Maj — Stark s[yd]o[stlig] wind. — Emellan Vorogowa och Osinowa vidgar sig floden och framtar å ömse sidor långt utstickande uddar. Åsen stryker ett st[ycke] på sida – Den är m[yc]ket låg. — 77 holmar, belägna på venstra sidan. — Sandstränder på högra sidan, leriga å den venstra. Lera äfven på högra stranden. ☙  ❧ [—] Floden wacker g[enom] sina långt framstickande, skogbevuxna uddar, sina bugtiga stränder, sina talrika holmar – — Floden säges v[ara] på soml[iga] st[ällen] 10 v[erst] bred och ännu derutöfver. — Några få holmar äfven på högra sidan – — Den ryktbara banditen, som mördat 11 personer hade gömt sig här i skären – — På venstra sidan om floden visar sig här en bergssträckning, k[al]l[a]d Кахелова гора wid Kachelova-fl[oden] – — Emellan Worog[owa]1928 och Osinova blef kompassen så yr i hufvudet, att magnetnålen i det närmaste visade åt Ö[st] och V[est]. ☙  [—] Кáхелова är en liten flod, som utfaller i Jenisej n[å]gra verst ofvanom Osinowa. Berget åtföljer floden – — Vid Osinova på högra sidan om floden, en liten eländig skogsby – — Här finnes en Ostjak-jurt – — Wid Osinova smalnar ock floden och bergen draga sig tills[amman] från h[var]dera sidan samt hafva i fonden en ❧ dyster, allvarsam, utsigt  – Step[anow]1929 säger sig ej hafva set[t] 1149 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1149 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria          Sib. ǁ Sch[weitz] m[yc]k[e]t ǁ ~ annat beundra ǁ sett щеки längre ǁ oafbrute[n] och ǁ men kasta ǁ göra räcka ǁ sträck[a] nejden […] sig ǁ 1. uts[igten] ǁ 2. ~ ǁ 3. nejden blir öppen  granbevuxna ǁ holm[ar]  Present-day, Podkamennaja Tunguska at N61°35′54″ E90°7′46″. (TS)  muksun, ǁ muksun och ☙  n[å]g[o]t dylikt i Schweitz. Detta är väl möjligt, ty i Sib[irien]1930 gifves äfven m[ån]gt och m[yc]k[e]t1931, som ej ses i Sch[weitz], men om den lärde Gouv[ernören] hade velat omaka sig till L[a]ppland, så hade han der beundra[t]1932 dylika saker i ymnighet, i s[ynner]het vid Utsjoki – — Bergen bewuxna med en granskog draga sig till och bilda en port (шоки1933) – — klipporna (каменъ) på v[enstra] sidan brant, skroflig, längre1934 och högre granar i skrefvorna, på högra sluttande, slättare, lägre mera afbruten, och1935 trädbevuxen – — De höga klipporna och täta granarna kasta1936 dunkla skuggor — Hviskande st[e]nar under wattnet – äfven öfver wattnet höja sig m[ån]ga skrofliga klippor, holmar, granbevuxna. Strömmen vill kasta båten på denna Быкъ, kop<------ -------> ❧ klipporna räcka1937 ej l[än]ge; passet fortsättes emellertid ett st[ycke] omgifvet af höga åsar; men snart widgar sig floden, nejden1938 öppnar sig och höjderna aflägsna sig. Nejden är fortfarande pittoresk g[enom] sina granbevuxna1939 uddar och holmar, sina vikar och vidsträckta fjärdar, = sjöartad – Ust-Tunguska1940 – en by af 10 gårdar wid mynningen af Tung[uska] – — Innew[ånare] fånga красн[ая] рыба, njelma (med stora nötter), muksun,1941 taimen och omul (med not på s[am]ma tid som njelma). De tre sista fiskart[er] fångas i ringa mängd. 1150 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1150 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Forsla ej foror men sälja sin fisk åt guldsökare – Så blott potäter, rofvor och andra rotsaker – — Подк[аменная] Тунг[уска] är en nästan obebodd flod – grund om sommaren – ☙  ❧ [—] Zobeln finnes ej wid Podk[amennaja] Tunguska — Wid Tung[uska] finnas хребты å ömse sidor  – 60 verst ifrån mynningen шоки (portar), som fortgår 2–3 verst i längd. Sådana finnas äfven lägre uppför elfven — Ostj[akerne] bo ej wid Tung[uska], utan om sommaren vid Jenis[ej] och om vintern irra de i skogarna – — Äfven Tung[user] finnas ej vid floden. De hafva1942 dragit sig till Turuch[ansk]-nejden, så att floden nu är öde. Förrut lefde här både Ostj[aker] och Tung[user] och Magasins-förwaltare1943 reste uppför floden för att der emottaga skatt – Nu wid Jenis[ej]. — Wid Tung[uska] finnas farliga пороги, wågorna1944 så höga, att båten måste lättas – ☙  ❧  hafva […] Turuch-nejden ǁ nomadisera i ringa m[än]gd här i nejden  Magasins-/förwaltare  wågorna ǁ der  On the Kets at Podkamennaja Tunguska, see also p. 1159–1161.  I ǁ Wid  brant, […] pittoresk ǁ 1. brant och ǁ 2. brant, hög och sandig och  Jenis. ǁ Tung[uska]  Junii [n. st.] 1945 [—] I1946 nejden af Podk[amennaja] Tung[uska] är v[enstra] stranden åter låg men den högra brant,1947 hög och pittoresk. Den består af sandxlviii och är granbevuxen. — Omkr[ing] 15 v[erst] från Tunguska framkommer åter den ås, som blifvit synlig vid Kachelowa, den stryker rakt fram men Jenis[ej]1948 gör vid Tung[uska] en böjning åt öster. Åsen på venstra xlviii. Sanden bryter sig i ljusa och mörkare färger. 1151 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1151 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria     sommaren att ǁ sommaren, men upr. ǁ vol[osten] R. ǁ (= Ig-Bas) Mscr: Tung.-vol[osten]  – Cf. Castrén’s correction above. sidan upphör gent emot Sumarokowo. Äfven den är sandig och granbevuxen s[a]mt m[yc]k[e]t pittoresk. Der d[en]na ås begynner, aflägsnar sig den motsatta å högra sidan, men blir åter synlig wid Sumarokowo – — Wid stränderna ligga fiskare, utgångna ifrån de Ryska byarna – — Nejden af Tunguska m[yc]k[e]t bergig – Sumarokowa. ☙  — en liten eländig by af 9 gårdar på venstra sidan  – fattig <by>  – Här funnos en m[än]gd Tungusiska Ostj[aker] i sold hos Ryssar – De leja sig för sommaren1949 att fiska, men om vintern lefva ❧ de по волю i skogar – (på högra sidan) — I Sumarovk sås potäter, men trifvas ej wäl (blifva små och usliga) Ifr[ån] Sumarok[owa] widtaga зимовя — I Tung[uska] upr[aven]1950 omkr[ing] 30 själar ostj[aker] och Tung[user] inberäknade, vistas mest vid Jenis[ej] (ända till Imbatsk) 1. Symdjang (Syömdang) f[og] = Munejop f[og] 2. Kêngtahan = Толстый Kêngta’an (ahan) = Kêngtá ́ 3 Hudidjang (= Ig-Bas) R[yska]1951 Samsonoff Huutji } Obs. De till Tung[uska]-[upraven]1952 hörande Ostj[akerne] hafva bosatt sig på Jelogui (Eluk Ostj[akiska]) Kol’ = Подк[аменная] Тунг[уска] — Kaká R [yska] Antip 1152 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1152 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Ifrån Tung[uska] och Sumarokova far man ej till Nasimovo. ☙   hösten ǁ sommaren  On shamanism, see commentaries on p. 354, 428–432, 511– 512, 788, 797. — Sterläd och ossetra gå юрá<ми> (юрó) på högra sidan. En juro (= куча) går i 2–3 dagar, derpå synes ingen fisk på fl[era] dag[ar] och fiskarne wänta natt och dag på en ann[an] juro. Dess emellan ❧ fås ingen fisk. På venstra sidan fås föga fisk och mest med krok (переметами) vid stranden. Med самоловцы fångas om sommaren  – Om hösten fångas кр[асная] рыба med not – (ej med поплавны – af brist på lämpliga st[ällen]) — Ostj[akerne] fiska i Jenisej om sommaren самоловцами – D.  Junii [n. st.] — kall nordlig vind. Stodo stilla, sökte Ostj[aker] men kunde ej komma på holmen för storm och motvind ✔✔ I Tunguska wistas Ostj[aker] blott om vintern[,] ej om sommaren, emedan de ej få mjöl till låns af kronan; men om hösten1953, då de fångat n[å]gra ekorrar, få de mjöl ifrån magas[inen] och begifva sig d[er]med till skogen. Schaman-väsende1954 [—] klädedrägten: af jern från topp till tå, korn i mössan, klocka fast bak på ryggen – [—] Schamanen blir påklädd af bolwanen. — Hoppar omkr[in]g i tältet och sjunger, åskådarne hjelpa att sjunga. — sätter sig, bolwanen för ut Schamanen (ur det mörka jerntältet) 1153 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1153 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Schamanen ǁ Bolwanen  skinnsäck ǁ säck ☙  ❧ — Schamanen1955 kokar i förstone en gryta <smör>gröt åt bolv[anen] och ställer 5–7 fat framför honom – — Man frågar af Scham[anen] om helsa, fångst. — Den frågande offrar åt bolwanen p[enin]g[a]r (5 Rbl), ekorrar (30–50) – förskottswis — Om bolwanen talat sanning, får han efteråt ännu offer, men om han beljugit i fråga om helsa, så återtages offret, i andra fall ej – — Det är bolvanen som ljuger och talar sanning, ej Schamanen – — Bolvanen har flera, ända till 150–200 själar. — En bolwan ombytes ej, men efter Schamanens död bortflyger han – — Bolv[anen] ses blott af Schamanen – — Tillsäges åt trollk[arlen], huru han skall påklädas, hv[il]ket djur Scham[anen] bör gå att fånga till beklädnad – — Andra än Scham[aner] ega ej bolvaner – — De äro prydda med perlor etc. – invändigt af jern och koppar – — Bolv[anen] säga, huru m[ån]ga år man lefver, huru m[ån]ga renar man fångar. Söker upp förlorade pilar etc. — Bolvanen förvaras i en ganska liten, täckt jernsläde om sommar och vinter, kostymen och trummen i en skinnsäck1956 ☙  ❧ [—] Hos Tung[user] ligger Scham[anen] på marken, sjunger, folket sjunger efter och dansar omkr[in]g honom – — Bolvan[en] har ett par jern-hufvuden, fötter, staf af jern etc – såsom han sjelf befallt – 1154 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1154 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  vandringar, ǁ vandringar och  spetsade ǁ flere hvassa  hoppa, ǁ ~ dans[a] ☙  Iste-ginds’, jern-bolvan – Kinds’, болванъ Der äro m[ån]ga andar i en bolvan, och björnen är deras husbonde, samt Imlja, deras värdinna – Björnen vaktar bolvan-hjorden så väl i jurten, som på vandringar,1957 går främst, Imlja följer bakefter – Imlja, bor under jorden, kommer i en mörk, enkom dertill gjord jurt  – Hemtar en förfärlig köld med sig – är allas lärarinna — Trollkarlen g[enom]sticker sig med hett, glödande jern, låter skjuta sig, flyger ofv[an] Jenisej (i fordna dagar), låta sticka sig g[enom] kroppen med spetsade1958 träd, gå g[enom] låsta dörrar, brinna ej på elden – — Låta åskan gå, andarna hoppa,1959 med jern fötter, gå bort med ❧ Schamanen genom rökhålet – — Björnen rigter, Imlja talar i det mörka tältet – — Äfven Ostj[akiska] qvinnor trolla – Sutto stilla en half dag på en öde strand och hörde Ostj[akerne]s berättelser [—] Emellan Tung[uska] och Sumar[okowa] finnas ej holmar och protoker. — 7 v[erst] nedanom Sum[arokowa] fanns en liten holme. — En hög ås på högra stranden af s[am]ma sandiga, granbewuxna, pittoreska besk[af]f[en]h[e]t, sås[om] föreg[ående] dagen – — Widsträckta fjärdar, 4–5 v[erst] breda på <--- st[ällen]> – 1155 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1155 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  <hafva> ǁ 1. sträcker ǁ 2. äro  låga men ǁ låga å den  7.5° C. — Fjärdarna sluta sig vid långt framst[ickande] uddar, hvarpå en ny fjärd vidtager — Fjärdarna <hafva>1960 afrundade stränder och likna en sjö – — En holme af 8 verst på högra stranden – nära Komsino – — En каменный мысъ vid komsina — Uddar och sjölika fjärdar. [—] Яры } Komsina, 6 gårdar, ej stort potäter, men rofvor, kolrötter – кр[асная] рыба mest på högra sidan i midten På 2 dygn 2 håll – h[var]dera af 33 verst ☙  ❧  Junii [n. st.] ifrån Komsina till Inзарева (Лебедева) 33 v[erst] Fjärdar – den ena bredare än den andra – Uddar[.] Höga sandbräddar (яры) å högra sidan, låga1961 men sandiga[,] leriga å den vänstra – Barrskog öfverallt, på v[enstra ] sidan blandad med löfskog – Träd: gran, tall, lärktr[äd], ceder, пихта, björk, asp, hägg, vide, etc. — Tät talnik på v[enstra] sidan, barrskog å den högra. — Kall nordlig wind. Therm[ometern] 6° R1962 – — V[enstra] stranden låg, lerig, videbewuxen – om sommaren vid sträckta пески på v[enstra] sidan – dels leriga, dels steniga 1156 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1156 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — 3 Ostj[akiska] jurt från Inbatsk. Lefva här vinter och sommar – fattiga, halfnakna – — En täckt båt är deras magazin – stå vid en liten bäck – i nejden af Ryska byar –  Floden ǁ O<->  Mirnoe is situated at N62°17′49″ E89°0′53″. (TS)  3 ǁ 2  See p. 846–847.  annan ǁ tredje Insarewa (= Lebedjewa) – 2 gårdar på v[enstra] sida [—] Uddar och fjerdar = Leriga, sandbeströdda stränder – V[enstra] str[anden] granbevuxen – — En holme (af 1 verst) vid Духоборци. — Hundar draga en båt uppför floden – — Floden1963 3. om somm. 2 verst bred – ☙  Mirnaja1964, 31965 gårdar  – Ej поплавны, utan not (150 famn[ar]) och nät, krok – Här fångas sill i Septemb[er] med små nötter –. Sillen slipper ej längre än till Tunguska – emedan floden vid Камень är strid. Potäter, rofvor, kål, reticka (ej kolrötter) sås i Mirnaja Ifrån Mirnaja fortgå зимовья mest ❧ på högra stranden, ty den venstra är låg och öfversvämmes af vårfloden – — Äfven på v[enstra] sidan finnas låga stränder mest sterila, steniga, äfven klibbiga och sandbeströdda s[a]mt bevuxna med talnik – [—] Духоборци1966 erkänna ej n[å]g[o]n synlig kyrka, emedan för Frälsarens tid ingen slik fanns till och det i skriften heter: ”der 2 eller 3 äro församlade, der är jag ibland er” — Äro fiendtliga mot allt Prestaväs[ende], ty frågar Dux[obortsen] ”hvad gör Presten?” – Han beder för oss andra; men en annan1967 mans förböner kan ej hjelpa n[å]g[o]n till himmelriket – 1157 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1157 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  anden […] kan ǁ anden endast kan  yttre ǁ sacra[menter]  fasta ǁ pos — Göra ej korstecken, emedan handen är gjord för att arbeta, men anden1968 (ej handen) kan pläga umgänge med Gud — Erkänna inga yttre1969 sacramenter, de hålla före att Gud på ett hemligt sätt alltid är närwarande för den inre m[enni]skan; men i yttre motto försiggå ej n[å]gra sacr[amenter] – — Bikta sig dagel[igen] för Gud, men alldrig för Presten – — Hysa inga Helgon-bilder, hållande dem för Afgudar – — Prester äro ej учители, utan мучители[,] грабителы, som sälja syndernas förlåtelse och för p[enin]g[a]r tillåta hvarje syndig <l>gerning – En Prest преподобного, — Icke ens bland sig hafva Duxob[ortser] Prester  – men wid bröllop hålles bord, likaså wid begrafn[in]g, döpelse äger ej rum, ty ”wattnet är gifvet till kroppslig, Gud[s] ord till andelig spis” – ”I vattnet simma mörs och grodor, monne de också äro döpta?” – Döpelsen är oförnuftig, emedan barn intet begripa af hela historien. ☙  ❧ [—] Hata allt beläte-wäsende; ”ty åren hvarmed jag ror, hjälper mig mera än den stumma Guden” – [—] Духоборци = духомъ боримся [—] Hafva ej fasta1970, ej högtider – — De erkänna en Gud in triplo d ä en treenig Gud. 1158 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1158 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii (n. st.) — kall ruskigt wäder – nordlig vind – — Is fanns ej nedanom Tunguska – — Hästar och kor störta – Bachtinskaja1971, en by af 6 gårdar wid utloppet af Bachta, en ansenl[ig] flod, bergig, full af poroger och grunda ställen. Obebodd om1972 sommaren, om vintern besökta af några fattiga Ostj[aker] och Tunguser –1973 — I Bacht[inskaja] sås potäter — På h[var]d[e]ra stranden på torra tiden öfverallt пески, tjenliga till notdrägt – — Wid Jenisej finnas många höga1974 uddar af det slag, som Finn[arne] kalla Ohta [el]l[er] Kiwalon otta ☙  ❧  The village of Baxta is situated at N62°27′45″ E89°0′7″. (TS)  om ǁ af  Bergstadi: “Den 10 drucko vi middagstiden thée hos ett gammalt par i byn Bochtinskaja. De äro mycket rika och äga bland annan grannlåt de dyrbaraste Gudabilder och bordsservicer af gedieget silfver.” Rancken 1884: 114.  höga uddar ǁ höjder  samt ǁ och  Castrén added the word finnas later with different ink.  Castrén added the lines 12 and 13 later.  The line was struck out in the mscr. Frågor 1. 2. 3. 4. 5. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11 12 13 Namn. Slägter. Floder och deras namn. Lefnadssätt; jagt och jagtfärder samt1975 fiska fänge, vid guldverk? Religion: Gud, trolldom Andar Kalym – Giftermål (fr[ån] h[vil]ken stam) Begrafning ofvan jord? Jagtredskap och båtar. Björn. Tält-землянки (?) finnas1976 Klädedrägt. Lomy på Sym. Hafva ej Ostj[aker] best[ämda] jagtställen1977 Läkemedel1978 1159 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1159 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Novosëlovo at N62°36′50″ E88°38′42″. (TS)  Ca. 11° and ca. 9° C.  gräsbetäckta ǁ gräsbewuxna  wattnet ǁ en bäck  banar […] äfven ǁ <framstörtar>, äfven  kala ǁ lj  Not in chronological order, see 7 June on p. 1151–1153.  en ǁ h[afva] ☙  ❧ Jenisej №2 M. A. Castrén ☙  ❧  Junii [n. st.] Ifrån Bachta till Новосе[ло]вское1979 – 26 v[erst] — Lugnt wäder kl[ockan] 12., men 9° R vattnet 71980 — Låga och höga stränder omväxla, mest höga (nb på högra sidan) – — De höga stränderna äro sandiga, lerhaltiga, dels bara, dels gräsbetäckta1981, mossbelagda, eller äfven wuxna med barrskog, sås[om] gran, tall, lärkträd, ceder, pichta. — På sådana stränder wäxer i s[ynner]het i skrefvorna, der wattnet1982 om våren banar1983 sig wäg samt äfven annars, n[å]g[o]t löfskog, såsom asp, björk m. m. — De höga backorna äro genomskurna af små skrefvor, som likna wådor, äro trädbewuxna och bilda en angenäm brytning emot den kala1984 sanden – — På sina ställen snö i skogar – ☙  ❧ Ostjak-Knäs af Podk[amennaja] Tung[uska]1985 upravan till möte – — 8 Tunguser och 13 Ostj[aker] i d[en]na volost — Syum-djeng, en1986 af de Tung[usiska] ätterna – hafva kommit fr[ån] Sym — Huiti-jang, en an[nan] ätt — Kengtán (tján, tanj) – 1160 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1160 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ett räf-fänge (R клепца), brukas af Ostj[aker] (= Sam Lada)1987. Ostj[akiska] Köntei-jochs — Ekorre fångas med båge och bössa – ✔ Bachta, Ostj Bachtó. Nishnaja Tunguska, Ostj[akiska] Bongnógol Omkring Pásow-денъ1988 gå Ostj[akerne] uppför Tunguska med sitt vinter-förråd på båtar. Draga båten på land, irra vintern i skogar och återwända efter 7 månader till sin båt, seglande så till Jenisei – ☙  ❧ ☙  [—] Ostj[akerne] bära sin parka med håret inåt både sommar och vinter – [—] Deras parka bestå dels af renskinn, dels af hare  – De sistnämnda äro vanl[igtvis] öfverdragna med nankin1989 af m[ån]gbrokig färg – — Om vintern bära de dubbla parki, det ena inre1990 med håret inåt, det yttre med håret utåt. — Då Ostj[akerne] få mjöl till låns af kronan, så gå de långt afsides på Tunguska, i annat fall qvarstadna till wintern i närheten af magaziner och Ryska byar för att få sig uppehälle — På Tunguska finnas höga berg (камень) på fem ställen, en1991 af 10 versts längd på begge sidor – andra af mindre längd – — öfra loppet af Podk[amennaja] Tung[uska] ❧ är m[yc]kt[e] högländt, ej stridt – men djupt och farbart – [—] Ostj[akerne] gå 1 ½ månad till ett bredt st[älle] förmodl[igen] en sjö, utgörande efter Tung[userna]s uppgift ett haf, hvari mammuth lefva –  A portable hunting device mainly used for hunting ermine, sable etc. The animal itself releases the arrow with a spatula-like head and presses it against the frame. Бахлыков 1996: 81; Kolehmainen 1990: 49–55. (TS)  Castrén most probably means Спасов-день, Ascension Day (Day of the Saviour) or Медовый спас on 1/13 Aug. (TS)  Nankin(g) was a special type of strong cotton cloth named after the city of Nanjing in China. Simola 1914. (TS)  inre ǁ ena  en ǁ soml[iga] 1161 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1161 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria        venstra ǁ högra venstra ǁ högra Sic. högra ǁ venstra på ǁ af 10 ǁ 6 Borodino/Dolgo-ostrov is situated at N62°55′6″ E88°11′0″. (TS)  tilltager ǁ bättre  Iskup is situated at N63°0′49″ E88°8′0″. (TS) — Мельма (Mjeljma) fr[ån] venstra1992 sidan. Omkr[ing] 200 v[erst] 6 dagsresor fr[ån] mynningen — Kuma, ofvanom ’Sunja på venstra1993 sidan – — Tongses, 4 dagsresor Från högra ́ — Nîngida, ofvanom Njeljma1994, sidan — ’Sunja, l[ån]gt borta } Novoselovskoje, en by af 6 gårdar – Obs Mirnaja, Bachtinskaja och Novoselovskoje på högra1995 sidan – Чулково och Borodino på d v[enstra] Польская стар = Новолочная – ☙  Wida fjärdar, låga, med barrträd och talnik bevuxna stränder på1996 ❧ högra sidan — Wid byn Tschulkowa = Surgutskaja, liten holme D . Junii [n. st.] Borodino l. Dolgo-ostroff, en by af 6 gårdar – Wid byn finnes en 101997 verst lång holme: Dolgoi ostroff –1998 Красная рыба fångas ej med поплавны, utan перемѣтами – I allm[änhet] blir fångsten af röd fisk sämre, ju lägre man kommer, men fänget af njelma, muksun, sill och annan hafsfisk tilltager1999 – Iskupskaja2000, en by af 15 gårdar på högra sidan, 9 v[erst] nedanom Borodino. Byn är befolkad med Duxobortser. Wid byn finnes en holme. 1162 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1162 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — från Tschulkova framåt war den venstra stranden mycket låg, kärr- och tundra-artad, rik på svart, tufvig jord. Öfverallt wäxte låga widebuskar – — Den högra stranden framter ömsom höga, ömsom låga partier, de sednare bewuxna låg med talnik, de förra med granskog – — Ängar, som legat om wåren under wattnet, frambringa derpå ett tjockt med hundflokor uppblandadt starrgräs. Detta uppbrännes följande wår, hvarpå ängen frambringar bättre gräs. Sådana ängar, som föregående året bergats2001, blifva ej antända, om de icke legat under wattnet, ty de frambringa af sig sjelf goda och tjenliga wäxter – — Efter en liten windstilla blåste åter en kall nordanwind – ☙  ❧ — Den venstra sidan польская k[al]l[a]s här наволочноы2002, — På högra sidan wisa sig åter sandiga höjder, men lägre än tillförene –  bergats ǁ blifvit  Sic.  Castrén and Bergstadi stayed there until 3/15 June: “Här var en stor samling Ostjaker, hvilka vi de föregående dagarna anträffat endast uti smärre grupper omkring stationerna, der de mest arbetade hos Ryssarne. Tillika funnos här några Tunguser. […] Vår värdinna är en riker och rasker gumma, som vet att hålla i tygel ej blott sitt husfolk utan äfven sin vida yngre man, hvilken hon tagit till äkta, för att ega en hjelpreda i hushållet. Hennes manlighet kan utom annat inses deraf, att hon beständigt röker tobak och derunder kan taga sig klunkar ’som en ann’.” Rancken 1884: 114.  5 […] Imbatsk ǁ wid Imb[atsk] Werchneimbatsk, en by af 14 gårdar med stenkyrka på högra stranden – wid mynningen af den lilla bäcken Imbak – på en hög jar. I Werchneimbatsk frodas potäterna förträffligt –2003 ☙  ❧ Jelogui [—] Jelogui äger 9 mynningar – den förnämsta vid Nishne-Imbatsk — En flod af 800 (?) verst — En mynning 5 verst2004 ofvanom Öfra Imbatsk — Högra stranden högre, den venstra m[yc]k[e]t låg – 1163 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1163 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Kangotovo is situated at N63°26′45″ E87°17′43″. (TS)  andra ǁ ~ (egetl[iga])  The end of the word disappears into the soiled and worn edge of the page.  hafva ǁ från  vintern ǁ ~ mest — Jelogui har 5 mynningar  – 2 af dem äro belägna vid Werchneimbatsk, 13 verst ifrån h[varan]dra – Den öfra kallas Jelogui, den lägre Polukomsa – — Den förnämsta mynningen wid pass 10 verst ofvanom Kangatovsk2005. — Vid Jelogui är den venstra stranden högre (хребтовая), än den högra (польская) – tvertemot vanl[iga] förh[ållanden] – åsarna äro sandiga, bevuxna med ceder, lärkträd, пихта, сосна etc. Den venstra bevuxen med talnik – En annan mynning 13 verst lägre – k[al]lad Polukomsa – djupare mera farbar än den första – ✔✔ Jelogui har 2 eg[entliga] mynningar – den ena wid Werchne-Imbatsk den andra2006 wid Nishneimbatsk samt dess[utom] en m[än]gd smärre рѣчки, som långa protoker. D[en]na gren k[al]l[a]s Surgut<---->2007 ☙  ❧ [—] Wid Jelogui bo Ostjaker, Samojeder och Tunguser; de sistnämnda hafva2008 för 3 år tillbaka från Podk[amennaja] Tunguska hitflyttat och afbörda ännu sin skatt åt den Sumarokovskaja Ostjak-knäsen  – De äro 14 skattbetalande, hafva alla renar – Dessutom nomadisera wid Jelogui Symska Tunguser – — De öfra-Imbatska Ostj[akerne] wistas dels wid Jenisei, dels vid Jelogui; om vintern2009 jagande i skogarna, der ekorren finnas – — En Tung[usisk] lek består deri, att två personer slänga omkring ett rep, hvaröfver en person hoppar samt derunder från marken upptager båge och pil samt afskjuter pilen utan att tåget widrör benen – — Handskafvel, målskjutning äro wanliga tidsfördrif – 1164 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1164 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — En Samojed hade tillfälligtwis bland sina öden och äfventyr omtalat, att han en gång plågad2010 af hunger hade uppätit sin hustru  – Till2011 följe af denna bekännelse framkallad inför2012 rätta hade man bett honom anföra ett försvar för en så grym gerning. ”Hustrun war min; – följakteligen kunde jag göra med henne, hvad jag2013 för godt fann” – — En annan samojed hade nyligen2014 i lika enfalld berättat, att han mördat sin broder – Såsom orsak härtill skulle han uppgifvit, att brodren hyst2015 svartsjuka misstankar till2016 honom          plågad ǁ uppätit Till följe ǁ Framkallad inför ǁ af jag ǁ mig nyligen ǁ 1. <han> ǁ 2. ~ <---> hyst ǁ mis[stagit] till ǁ på Ljak ǁ Lag – Om vintern ǁ Om sommaren ☙  ❧ Ostjaker Is = Jes, Imback ̂ İsses-djeng, Imbatska Ostj[aker] k[al]la sig så – Ljak2017, Surg[utska] Ostj[aker] Dî-deng, Juraki – Hêngb(a), Tungus. P[luralis] Hengbán – Kuk, Jenisej – Eluk, Jelogui – Doxsj, Tas – Kanas-Ket, Ostjak – — Inga renar – fiska om sommaren vid Jenisej och dess små viski, hafva stora nötter (100–150 famn[ar]), nät, krokar. — Om2018 vintern jaga de å ömse sidor af floden. — Bo sommar och vinter i näfver-jurt – ☙  ❧ I Werchne-Imbatska vol[osten] finnas 70 skattbetalande Ostj[aker] De woro förrut talrika, men hälften har för 3 år tillbaka dött i nerf-feber – 1165 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1165 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria          Castrén added this note later. vid ǁ på Kengta ǁ Koan[enget] litet ǁ wid <Ыalnej> ǁ bäcken  – Cf. Ilnej below. bäcken ǁ floden på ǁ vid wintra ǁ för uppför ǁ fr[ån] Familjer 1. Bogdei-get a) 2. Kengtán b) 3. Koanenget. Obs.2019 Urspr[ungligen] bl[ott] Koanenget och Oljget – b) 4 Ulj-get 5 Tĭn-get. 6. Bulengándjet 7. Koratjang 1. Bogd get har sitt st[älle] vid2020 mynningen 2. b) 3. a) 4. 5. ☙  ❧ 6 af Bahtó Kengta2021 litet2022 lägre ned vid Jenisej, vid Karbanowa, Ostj[akiska] Kés Koanenget wid mynningen af Jelogui eller (wid <Ыalnej>2023, en kurja af Jelogui) Ulj-get, vid mynningen af Jelogui (ofvanom Koanenget) Litet lägre ned på Jenisej vid mynningen af bäcken2024 Tälji R[yska] Kangatow Buleng ännu lägre ned på2025 Jenisej vid mynningen af bäcken Kyegu, R[yska] Пига (Piga) [—] Somliga bland dem gå några dagar uppför små floderna på en tid, andra alldeles icke – — De Jeloguiska gå om hösten två weckor med båtar uppför Jelogui för att wintra2026 och återwända om våren samt församla sig wid Sosnówoi-jar 100 verst uppför2027, der de bedrifva Schamanen etc. Imbatska Ryssar komma dem här till möte för att handla – — Wid Sosnowoj jar blir Jelogui m[yc]k[e]t smal, så att Ostj[aker] med stora båtar ej kunna gå längre upp, utan qvarlemna här sina båtar, dragande sig sjelfva till skogarna på jagt – 1166 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1166 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D 3/15 Junii      buskar ǁ löf[träd] gran ǁ fur[a] Not ǁ Med redan före ǁ kring på ǁ den — Afreste från Werchneimbatsk  – N[ord]v[estlig] vind och regn blandadt med snö – — På högra stranden låga jary – sterila, bevuxna med barrskog – På v[enstra] buskar2028 – — Leriga, lågländta, här och der sandiga jary, bewuxna med löfträd, bland hv[i]lka reser sig en vanl[ig] torkad ceder, ett lärkträd, gran2029, tall, пихта o. s. v. [—] Alinsk, liten by på högra sidan – Potäter sås ej – — Floden 4 verst bred – [—] Höga granbewuxna jary – m[yc]k[e]t lerhaltiga – Äfven löfträd – i s[ynner]h[e]t björkar – — Här och der låga stränder bevuxna dels med barrträd, dels med talnik – — Träden blifva små, krympliga, dverglika – ☙  [—] Kangatowskaja, en by af 5 gårdar på högra sidan af floden. — Här fångas красная рыба om ❧ wåren endast перемѣтами. Поплавны brukas ej  – Not2030 kan om våren ej dragas af brist på stränder  – Om hösten fångas d[er]med бѣлая рыба – njelma, muksun, omul, sill, sik, tschir Obs. Siken och tschir stiga tidigast uppför floden; de fångas redan2031 före Petri och Pauli dag med not – — Potäter ej, men rofva, reticka etc. — Notwarpen dragas på venstra sidan, den högra är stenig, på2032 den venstra finnas пески – 1167 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1167 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria     jary ǁ stränder 12.5° C. protok ǁ by gå ǁ 1. <--> ǁ 2. går 4/16 Junii — Sandiga och leriga jary2033 på högra sidan; på den venstra synas uppgående пески – — Den warmaste dag – 10° R2034 — Emellan Peskina och Nishne-Imbatsk en protok2035 af 20 verst – hvari Jelogui utfaller — It[em] Byn Духоборцы ☙  ❧ [—] Uddar kallas på högra sidan мысъ, h[vil]ka äro höga, på v[enstra] наволокъ, d. ä. låga – — Uddar och fjärdar – — Stenhölster och sandbackar på högra sidan – Obs. Emellan öfra och nedra Imbatsk blir äfven den högra stranden alltmera lågländt och buskbewäxt, men bibehåller fortfarande sin steniga character – Nishne-Imbatsk På högra stranden – 4 gårdar – fl[oden] 5 v[erst] bred – Potäter odlas i ringa mängd – gå2036 ej – Jeloguis mynningar 1. 2 3. 5 4. 6 7 8 9 K̈uuih vid VerchneImb[atsk] K̈aatih Polkomsa Aljh Ilnej Ulih <d.> g. Ulostuit-ku (Ulostuid-gu) Kiugu Tongold-gu Kumih, den största vid Nishne Imbatsk 1168 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1168 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ VerhneImb[atska] Ostjaker  Tigel-kalen ǁ Tyn  Castrén wrote the letter э above ju.  Några ǁ Wid  är Fatj ǁ af Fatj är 64 personer – bo om vintern å ömse sidor af Jenisej, gå uppför Jelogui med båtar – de k[al]l[a] de Tasowska Sam[ojederne] Lag Tigel-kalen2037 deng, Nishn[e-]Imb[atska] Ostj[aker] – Familjer 1. (Sjulep2038) Kêlip: R[yska] Muksunoff – 2. Koanengen(g), R. Bischketoff 3. Lawaseng – R. Пескинъ – * Dessa bo wid N[ishnij] Imbatsk – — Bo till Julen i semljankor och förfoga sig derpå omkr[ing] Крещенiе till skogs. Komma om våren på skara tillbaka till Jenisej – Jaga om vintern på hvardera sidan mest på den venstra – — Renar har blott en enda och i ringa antal D / Junii. ☙  ❧ — Ännu wisa sig stundom höga яры – — Wid Фатянъ – en liten by af 4 gårdar på högra str[anden] en prot[ok] af 5 verst – — Några2039 (7) v[erst] nedanom byn utfaller fl[oden] Фатьяниха (Fatjanicha), som tager sin upprinnelse ifrån bergsbygden wid s[am]ma st[älle] som Bachta och Сухая Тунгуска – F[atjanicha] är en betydlig flod och fiskrik (taimen, njelma och красная рыба)  – Tung[userna] uppehålla sig vid d[en]na flod och Ostj[akerne] gå vinter-tiden ända till dess källor – M[yc]k[e]t stenig och full af poroger – Фатянскои каменъ omtalas såsom betydlig men är långt afsides fr[ån] Jenisej  – I mynningen är2040 Fatj[anicha] smal – 1169 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1169 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Ca. 16° C.  Present-day Vereščagino (Jamskoe) at N64°14′25″ E87°34′26″. (TS)  The River Pakulixa, running into the Enisej from the left (south-west) at N64°22′48″ E87°32′57″. (TS)  en ås ǁ g.  <en ----> ǁ <----->  25 år ǁ någon tid  Lanjbin ǁ 1. Сороки ǁ 2. Laньbin. 13° [R]2041 värme v[id] solen – Floden är på sina ställen bl[ott] 1 ½, på andra st[ällen] 5. v[erst] bred – ☙  ❧ Jamskaja på högra stranden – 4 gårdar2042 ✔✔ Nb. Här finnes (10 v[erst] nedanom Jamsk[aja]) Пакульская протока. I denna gren faller floden Пáкулька2043, som tager sin upprinnelse i Пакульское озеро. På floden Pakylka gingo köpmän i fordna dagar upp til sjön Pak[ulka], drogo så båten öfver en2044 ås (4 verst) till <en ---->2045 Pakulka och seglade utför d[en]na flod till Tas, derifrån till Beresow (h[vil]ka wägar?)  – För 25 år2046 tillbaka anlades äfven magaziner wid sjön Pak[ulka], men nejden är nu öde och magazinerna s[a]mt mjölet hafva bortruttnat – Sjön Pak[ulka] kallas Nalimje (Налимьё.). Sjön är 10 verst bred och 40 v. lång – ☙  ❧ Obs – Floden är oriktigt tecknad på chartan Sjön är bl[ott] 4 dagsresor ifrån Nishneimb[atsk]. Floden löper i nordv[estlig] riktning – är m[yc]ket krokig. Pakulska Jamska Ostjaker (4 skattbet[alande)] — Ifrån Familj: Koanengeng (Lanjbin) (?) ––– R[yska] Lanjbin2047 1170 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1170 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Dessa Ostj[aker] gå om vintern än till Tasovsky chrebet på v[enstra] s[idan], än till Kamenj å högra –  Baklanixa on the right bank of the river at N64°26′40″ E87°32′42″. (TS)  Gent emot ǁ Wi[d]  på stränderna ǁ vid backarna Baklanowa, en by af 4 gårdar, war förut belägen på ön Черно-островъ –2048 — Här finnes åter en protoka, på venstra sidan 20 verst lång  – ön som deraf bildas, k[al]l[a]s Черно-островъ — Tvenne andra protoker på s[am]ma station — Gent2049 emot Bakl[anowa] äfven en Ostjak-familj ? ✔ R[yska] Бибековъ. D[en]na fam[ilj] bor vid prot[oken] Черно-островская — Tre ell[er] 2 hundar, spända i rede för en liten båt drogo den emot strömmen med såd[an] fart, att wåg svallar emot stranden – — Myggen är om wåren stor och minskas allt mera emot hösten ☙  ❧ — Obs Ostj[akerne] vid Jenis[ei] bo allmänt på flodens venstra sida, hållande der sina båtar, undangömda vid någon smärre flod, куря, protok etc — Betydligt snö på2050 stränderna – — 1171 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1171 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Bajxa, situated at N64°59′24″ E87°52′0″. (TS)  The River Nižnjaja Bajxa, running from the right (south) into the River Turuxan at N65°44′4″ E87°3′20″.  flyter ǁ gå[r]  Known at present as Suxaja Tunguska, situated at N65°10′20″ E87°55′46″. (TS)  by ǁ gård  två ǁ en  poroger ǁ chrebti  grund. […] skidor ǁ 1. grund, men kan dock befaras af smärre (100 pud dragande) båtar ǁ 2. grund. Ostjj. g. med båtar uppför d[en]na flod D. 6/18 Junii – Baichinsk, en by af 4 gårdar.2051 Här och annorstädes finnas m[ån]ga öde gårdar – — Wid Baichina en protok af 5 verst – — Nedanom en annan af 11 verst – ✔✔ Ostj[akerne] hafva sina egend[omliga] förnamn, sås[om] Etnen, Dogon, ’Sutj, Det gifves äfven qvinno-namn – — Fl[oden] Baicha2052 flyter2053 så nära byn Baichinsk, att man på en dag kan nå den med skidor – ☙  ❧ — Tunguserna hafva en plattare näsa, smalare ögon, bredare kindknotor, mörkare hy, än de Jeniseiska Ostj[akerne] De likna mera Samojeder, ostj[aker] mera Finnar – — Högra stranden allt lägre och lägre, m[yc]k[e]t steril, barrbevuxen. Novoзалѣsskaja2054, en by2055 af 4 bebodda gårdar s[a]mt två2056 öde – i en vild skog på högra stranden – — Wid d[en]na by (1 v[erst] lägre ned) utfaller i Jenisej Сухая Тунгуска, tager jemte Bachta och Fat[janicha] sin början ur en och s[am]ma chrebet – På d[en]na flod finnas tre poroger2057. Floden är, såsom namnet angifver, grund.2058 Ostj[akerne] g[å] med skidor ända till källorna  – Tunguserna fiska i d[en]na flod бѣлая рыба (ej красная) ✔✔ — Äfven hos Ostj[akerne] styra hustrurna narten och hundarna, medan männerna jaga – 1172 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1172 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Сухая Тунг[уска] löper ut från s[am]ma хребетъ såsom Бахта  – På stränderna finnas föga granit, men mest kalksten2059 – På sina ställen dels хребетъ, dels камень å ömse sidor (= шоки) dels sandiga stränder och ängsslätter – Floden är wid sjelfva mynningen så låg, att den kan öfverwadas – Endast Tunguserna befara floden med sina näfverbåtar  – Floden är gropig (ямистая) och i den finnes2060 m[yc]k[e]n fisk – Wid d[en]na flod finnas m[ån]ga fiskrika sjöar, och en m[yc]k[e]t stor sjö, hvari äfven finnes красная рыба – Tunguserna lefva wid dessa sjöar. ✔✔ Tung[userna] göra sig nät af крапива, brännässla – Ostj[akerne] likaså, men mindre – ☙  ❧  kalksten ǁ flintsten  finnes ǁ bor  Kostino is situated at N65°19′17″ E87°58′35″. (TS)  ständigt samma ǁ en  och […] tillförene ǁ än tillförene och utan  Melˈničnaja at N65°29′20″ E88°1′11″. (TS)  verst ǁ ~ å ömse sidor  Miroedixa at N65°38′5″ E88°4′19″. (TS)  små ǁ stört[ande] Kostina2061, består af 3 bebodda gårdar och 2ne öde – — Gentemot en protok, 10 verst lång – (Ifrån trakten N[ishnij] Imb[atsk]  – Kangatovsk  – fortlöper Jenisej i ständigt2062 samma nordliga riktning, mera jembred och2063 mindre uddig än tillförene – Deremot finnas här ett större antal holmar och protoker  – Stränderna etc.) – — Mälnischkaja, en by af 5 lefvande och 2 döda gårdar –2064 — Pälsen hela dagen öfverflödig – — En jemn klippvägg stryker längsmed floden i en rät linie 12 verst2065. Ofvanom och 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk2066  – klippväggen är mycket skroflig – En tjock grane wäxer wid dess bräddar wackert st[älle]. ☙  ❧ — Af den smältande snön bilda sig små2067 bäckar, hvilka i kaskader nedstörta utför den branta klippväggen – 1173 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1173 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  twå ǁ tre  Bergstadi: “Här bodde en Njemka (eg. Esthländska), hvilken redan Ispravniken uti Jenisejsk berömt för dess skicklighet uti matlagning. Vi beställde af henne smör och en kalf. –” Rancken 1884: 114–115.  The word is covered by an ink stain.  Monastyrskoe, since 1917 Turuxansk. (TS)  Сѣверный ǁ К[амень]  Nischnaja ǁ Сухая  Nishnaja ǁ С[ухая]  The actual description of the journey continues in the next notebook (Jenisej 3). See p. 1190.  Oljget ǁ <Kêlip>  Koanenget ǁ Koanengeng  Oljget ǁ F Divgo. Obs. Камень blott på högra sidan – — Klippwäggen är wid Mirojedinsk n[å]g[o]t afbruten Mirojedinsk, en by af 3 bebodda och twå2068 öde gårdar –2069 — 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk upphör каменъ och stranden <blir>2070 låg såsom tillförene ☙  Obs. Ostjakerne fiska på наволочная d. ä. den i ans[eende] till Ryssarnes bostäder motsatta stranden – — Nishnaja Tung[uska] utfaller wid byn Monastir2071, som står på flodens högra strand — Här visade sig nord-stenen (Сѣверный камень) ❧ med sina ewiga is- och snö massor, som betäcka dess krona Сѣверный2072 кам[ень] är 3 dagsresor från Monastir – Nischnaja2073 Tunguska är en rund verst bred wid utloppet – m[yc]k[e]t strid – — Nishnaja2074 Tunguska kallas af Tunguserna: Katanga2075 Nishneimb[atska] Ostj[aker] 58 själar 1 Oljget2076 Wid Bakul 2 Koanenget2077 3 Lawaseng 4. Oljget2078 5. K̈engtaan 6. Urspr[ungligen] funnos bl[ott] K̈oanengeng och Oljget. 1174 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1174 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Baichinska Samojeder2079 utgöra2080 51 душь Lefva vid Верхная och Нижная Baicha samt vid Turuchan.  Selkups. See p. 837.  utgöra ǁ <-->  Castrén wrote the letter a above the second syllable: Kóganof.  Kalla sig sjelfva ǁ De hafva glömt sina egna familje-namn Familjer. Kusámin, (vid Nishn[aja] Baicha) – Ostj[akiska] Limbel-gup Tetjérin, – (vid Верхн[ая] Байха) Bebrúkow, – wid Laitiga Ostj. Kógonof2081, (vid Верхн[ая] Байха) Kaasel-g. Mandakoff (vid Верхн[ая] Байха) } Kalla2082 sig sjelfva (d. ä. Ostjaker[)] ’Söö, le-gup. Taska Ostj[aker] – Taaset-gup Jurak – Jurák Samojed – Samojed. Tungus – Pömbak. ☙  ❧ Rysse – Rus. Imbatska Ostj[aker] – K̈oanek Jenisej – Kuldэ. Tas – Taas. Kudasei – Kudas’ ✔✔ Obs. B[aichinska] Ostj[akerne] spela på fiol af egen not — Hafwa blott några få (2–10) renar. Ströfva sommarn om vid floderna Baicha och Turuchan, jaga och fiska om vintern. — När om sommaren myggen oroar, står man stilla på s[am]ma st[älle]; men då mygg ej finnas, drager man af till ett annat ställe. 1175 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1175 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  (ej […] omul) ǁ (ej sill)  Parkowa ǁ Нижн[ая] Baicha Castrén means the River Farkovo, running into the River Turuxan from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  hdera ǁ Ba[icha]  är […] svår ǁ kan om sommaren endast  ett […] sednare ǁ 1. tidig[are] ǁ 2. ett par dagsresor tidigare  The River Farkovo, see above.  ngt ǁ b [—] Fisk: язъ, сорога, щука, abbore, njelma och (Turuchan) äfven красная рыба om sommaren på Turuch[an] och Nishn[aja] Baicha (ej på Верхн[ая] Б[аиха])  – om vintern finnes ej кр[асная] рыба. Taimen, sik (ej2083 sill och ej omul) tugun finnas ock om sommarn. ☙  ❧ [—] omkr[ing] Turuch[ansk] finnes räf, sobel, песець, filfras, varg, björn, ekorre, hermelin, колонокъ (litet), elg (ej), vildren, utter, — De Baich[inska] Ostj[akerne] kommo enl[igt] trad[itionen] från Tas. — De Baich[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern i землянкахъ (’Culmaat-maa), om sommaren i näfver-tält (tört-maat[)] — På Верхн[ая] Baicha finnes ett magazin och blott ett Ryskt hus – På Parkowa2084 finnes ock ett hus, som nu är tomt — Nishnaja Baicha upprinner ur en sjö: Paigán paaral-tu, på chrebet (Ostj[akiska] taang) — Obs. Baicha – Ostj. Paigán. — Stränderna låga, merendels bewuxna med талникъ, vid källorna barrskog. ☙  ❧ [—] äfven finnas här höga jary på h[var]dera sidan (så wäl på Baicha som Turuchan). Wid h[var]dera2085 Baicha och Turuchan finnas äfven steniga ställen – Öfra Baicha är m[yc]k[e]t grund och strid, äger poróger är2086 om sommaren svår att befaras med Ostjak-båtar. — Nishnaja Baicha är större, ej så strid. — Nishnaja Baicha infaller ett2087 par dagsresor sednare än Верхн[ая] B[aicha] uti Turuchan. — Parkova2088, en liten flod n[å]g[o]t2089 ofvanom Nishn[aja] Baicha 1176 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1176 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Här finnas i nejden widsträckta, skoglösa tundror; äfven skogar af ceder, lärkträd, сосна, елъ etc. — I Turuch[an] och Верхн[ая] Baicha finnes en stor mängd små sjöar, men vid Nedra Baicha icke. ́ ☙  ❧ Laitiga, R[yska] Ladыga, fr[ån] högra sidan, en liten flod, som infaller i Öfra Baicha2090.  Running into River Verxnjaja Baixa 46 km from the mouth of the latter. (TS)  Jeniseiska ǁ venstra  The River Sakolˈnoselˈ-Ky, running into the River N. Baixa 32 km from the mouth of the latter. (TS)  Taska ǁ högra  Probably means the presentday River Nazylˈka, running into the River N. Baixa 57 km from the mouth of the latter. (TS) I Nedra Baicha infaller Sagas-Nuusil-kî 1. den nedersta, ifrån Jeniseiska2091 sidan (höger[)]2092 Nuusil-ki 2. ifrån Taska2093 sidan (venstra[)]2094 Yc’e-kîds’ 3. ifrån Taska2095 (venster[)]2096 Merk-kî 4. ifr. Taska2097 (venster[)]2098 Kếndigэ ifr. Jenisej2099 (höger) Piigol-kî ifr. Tas2100 (venster[)]2101 Seäkal-kî 7. ifr. venster Tas2102 Muges’endil-kî, 8 den öfversta ifrån Tas venster Baicha har till lopp ifrån söder till norr, liks[om] Jenisei – är m[yc]k[e]t krokig – så att man en hel dag kringränner en volok Öfra2103 Baicha är deremot mera rak. ☙  ❧ Turuchan, en m[yc]k[e]t torr flod, kan med större fartyg befaras blott n[å]g[o]t ofvanom Mákowicha, derifrån krono-mjölet transporteras om vintern till Tas med renar. (På öfra Baicha kan man alldeles ej fara med andra, än Ostjak-båtar). Stränderna äro å ömse sidor höga, branta och barrbewuxna2104 moar. Äfven steniga ställen. Klippor och klippwäggar finnas ej. Floden gör ej öfversvämningar. Bifloder:  Taska ǁ högra  The River Učiket, 157 km from the mouth of the N. Baixa. (TS)  Taska ǁ höger  The River Merxe-Ky, joining the River N. Baixa 245 km from the mouth of the latter. (TS)  Jenisej ǁ venster  Tas ǁ höger  The River Pikolˈ-Ky 318 km from the mouth of the River N. Baixa.  The River Sjakylˈga 353 km from the mouth of the River N. Baixa.  Öfra ǁ Nedra  barrbewuxna moar ǁ barrbewuxna 1177 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1177 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria           höger ǁ venstra höger ǁ venster höger ǁ (venster) venster ǁ (höger) The River Vymskaja, running into the River Turuxan 191 km from the mouth of the latter. (TS) venster ǁ (höger) (höger) ǁ venster The River Makovskaja, running into the River Turuxan from the left 263 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster The Bolˈšaja Bludnaja, discharging into the River Turuxan 330 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster höger ǁ (venster) The River Russkaja, running into the River Turuxan 345 km from the mouth of the latter. 1. Nishnaja Baicha, den nedersta fr[ån] hö2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. ☙  ❧ 10. I Werchnaja Baicha Ladыga, nederst, ifrån venstra sidan wid uppfarten Pok̈atelg2115, ifrån höger (vid uppf[ör]) (g af kî, flod). Turuchan utgår ur en stor2116 sjö, på tundra. Verchn[aja Baicha] börjar ur en taiga. (TS)  Castrén originally wrote the letter o in the second syllable but put it in parentheses and wrote the letter a above it.  stor ǁ liten  högre ǁ <--->  The River Xudosej runs into the River Taz from the right at N65°36′8″ E82°23′16″. (TS)  The River Pokalˈ-Ky discharges into the River Xudosej from the right 43 km from the mouth of the latter. (TS)  The Pokotylˈ-Ky, running into the Verxnjaja Baixa from the left 120 km from the mouth of the latter. (TS) ger2105 sid[a]. Farkówa, från höger2106. Werchn[aja] Baicha, fr. höger2107 Wымска, fr. venster2108 Kerówa, fr. venster2109 Чулкова, fr. (höger[)]2110 Mákowicha, fr. höger (venster[)]2111 Bludna, fr. höger2112 Wolotschanka, fr. höger2113 Руская, fr. höger2114 ☙  ❧ Tas. ☙  Tymska-Karakonska volosten består af 2 upr[aven]  – den Tymska högre2117 och den Karak[onska] lägre. Wid resan från Tas till Jenisei färdas man först uppför Kudaseja2118 (blott en dag), man kommer så till Pókatka (Ostj[akiska] pook̈atil-kî, волоная рѣка)2119, färdas på Pókatka 3 dagar, som kommer så till mynningen af en liten biflod, som kallas Malinkaja Pókatka, färdas derå en dag, drager här båten öfver chrebet (en dag), kommer till en liten sjö (Baikantu)  – derifrån en liten flod Pókatka benämnd2120, som utfaller ❧ i öfra Baicha. 1178 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1178 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — De Taska Juraki2121 äro: 1. Aasida, döpta, högre på Tas. Aas’ita,2122 nedanom och vid Часовня hafva få renar, lefva mest vid Tas och draga not i Tas. se nedan. 2. Naúsida2123, odöpta, lägre ned på Tas. lefva wid устье. Fiska äfven vid Tas, liks[om] Us’ida. Somliga äga talrika renhjordar, andra alldeles inga, de2124 sedn[are] gå om vintern till fots eller färdas2125 med hundar på jagt.  Juraki ǁ Os[tjakerne]  Castrén added this sentence later above the line.  Castrén added s’ above the s.  de […] gå ǁ gå s  färdas ǁ med  utter […] m. m. ǁ utter m. m. Obs. De Kuljóganska hafva alldeles s[am]ma språk med de Taska. De Kuljoganska komma till Karelka och d[eri]fr[ån] till Tas. ☙  ❧ De Tas[ka] Ostj[akerne] bo om sommaren i näfver jurt, om vintern i trädjurt med jord öfvertäckta – uppförda dels vid sjelfva Tas, dels vid bifloder – Om vintern lemna de ofta sin jurt och gå med en person (qvinna), som styr hundar l. renar och nart, långt in i skogen, stundom på 14 dag[ar]. De släpa ej näfvertält med sig. Fånga renar, räfvar, ekorre, sobol i ringa mängd, fjällracka, björn, varg, filfras, utter2126, hermelin m. m. Fånga hela vintern. Fisk: Liksom i Jenisei ☙  ❧ [—] största delen af de Taska Ostj[akerne] hörer till ant af Limbel-gum (gås), i anl[edning] h[är]af de af de jenis[eiska] Ostj[akerne] k[al]l[a]s <Lag> (gås). K̈aasel-g[um] woro väl urspr[ungligen] de Tymska Ostj[akerne], ty Tymfl[oden] k[al]l[a]s ännu K̈aasel-kî. — Wid Taska kyrkan bor utom Presten, Djetschih och Wachtern blott en Ostj[akisk] Furste. — Tro att mammut lefver och går under jorden – frukta – 1179 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1179 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  färdas ǁ 1. fr[ån] ǁ 2. Ku[ljogan]  Lake Nalimˈe is situated at N65°3′8″ E87°12′10″. (TS)  Ostjj. ǁ ~ wi[d]  Castrén wrote the letter o above the first a: Korelka.  Castrén most likely means the River Korlik running into the River Vax from the right 613 km from the mouth of the latter. (TS)  åtskilliga ǁ s[omliga] ☙  — De Taska veta sig best[äm]dt hafva kommit från Tomsk. — Tymska Karak[onska] vol[osten] 325 душь. — Communication ifrån Wach på Kuljógan öfver хребетъ till Pokolg (Pokotka) och Tas. Om vintern ❧ färdas2127 man från Kuljogan till Kárelka Floder: ’Sirta Kudaseja — Communication öfver Nalimje ozero (Njyynjel-tu)2128 till Pokolg (Покатка) och Tas. — Tasowska Ostj[aker]2129 1.) Wid källorna af Sabun, 3 familjer: Pinin, K̈aasel-gum. 2. Karelka2130 (som faller i Wach)2131, m[yc]k[e]t åtskilliga2132 familjer Katkaleva, Kunin, Aasin ̈ etc. Kaasel-kum. 3. Kul-jagan, Tymska och Karak[onska] ☙  ❧ Obs. K̈aasel-k̈[um] = Tymska Limbel-k[um] = Karakonska Wid Tas bo de så k[al]l[a]de Ostj[akiska] <---or>. Tymsko-Karak[onska] vol[osten] ända till Часовня, der Jurakerna vidtaga. Semljankor af träd, taket med jord betäckt, väggarna obetäckta — Renar finnas i högst ringa antal (2–10), fiska somm[ar] och vinter i små floder — Tas gör förskräckliga öfversvämningar. Högra stranden hög, venstra låg. Ceder, lärkträd, gran, tall etc. 1180 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1180 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Nb. As’ta – s[ätte]t af Juraki tillreda2133 nötter i midten af hampa, vid sidorna från wide. Widet kokas, fördelas i små skifvor och bindes såsom nät. Barknätet vid stranden, hampnätet ute på floden. – Barknätet håller blott en sommar. As’ita lefva hela sommaren vid Tas, om wintern på tundran, der de fånga wildt, i s[ynner]het wildren, räf, fjällracka, ekorre etc. (sobol ej). De fiska om vintern i sjöar med nät. ✔✔ Obs. De Taska Ostj[akerne] fiska om vintern i små floder med pator och mjerdor, gjorda af lärkträd – Om sommaren fiska de mest med nät och kotets (maarnds’), i. e. de tillstänga en liten flod ifrån strand till strand. Wid stränderna göras vanl[igtvis] pator, i midten en rundel (kotets), lemna der blott ett handbredt hål, h[vari]g[enom] fisken ingår. När fisken fångas, blir hå☙  let till täppt pch fisken upptages ❧ med2134 en hof. – Baichinska fiska2135 på s[am]ma vis. – Om vintern fångas2136 blott med mjerda. Not äro wid Tas sällsynta, krokar brukas ej. Om wåren tillstängas floderna vid2137 högt watten med kotets.  tillreda ǁ göra  Struck out before this in the upper part of the page: Karásinska Ostjaker utgöras af 2ne slägter 1. K̈aasel-kum 2 Limbel-kum – inalles 23 skattbetalande     – bo fiska dels wid Jenisej dels vid Kureika – äga små renhjordar. fiska ǁ och fångas ǁ med vid ǁ me[d] White-eye bream (Abramis sapa). Решетников 2005a. (TS)  The tomar is a blunt arrowhead for hunting fur-bearing animals. Гемуев & al. 2005: 83. (TS) — Ett wigtigt fänge är om sommaren and-fångsten, då de лѣн<ѣ>ѣтся, äfven som gäss, om hösten tjädrar ☙  ❧ [—] änderna skjutas med båge, tjädrar med пасть och snara. Änder fångas ej med snara. Клепци2138 begagnas för räfwar, fjällrackor, wargar, filfrasar, renar. Ekorrar skjutas med tomar2139. Harar med пасть, ’cang och клепци. 1181 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1181 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  An iron trap for bear-hunting. Бахлыков 1996: 82. (TS)  heller ǁ ~, ej че  Flour porridge. See p. 804. (TS)  Af ǁ Torr  Warg ǁ ~ och  teäga ǁ 1. ~ om vintern ǁ 2. ~ om sommaren med  землянкаn ǁ näfver[jurt]  rör ǁ går  A light sleigh drawn by dogs or reindeer (for a photograph, see p. 40 in this volume). Sirelius 1914, with pictures of both a dog and reindeer nart. (TS)  näfver-полокъ ǁ näfver-sk[ydd] Полок = shelf, here a type of shelter. Hermeliner fångas med lada (черканъ) Soml[iga] hafva äfven kapkán2140 och giftkakor. Samosträlets finnes ej, omjet ej heller2141 Sobol fångas båge och bössa, samt snara, som gillras vid hålet i ruttna träd, der soboln uppehåller sig. Wildren fångas dels med bössa och båge, dels med snara, som gillras i dess spår och fastbindes i ett träd. ☙  ❧ — All om sommaren bespard fisk blir torkad, äfven ossetra. — Under sommaren samlas fiskflott, inlägges i Injaur, ätes såsom soppa med torr fisk till tilltugg i st[ället] för bröd. — Burduk och salamát2142 finnas ej. — Feta änder och tjädrar torkas till wintern. — Af2143 torr fisk kokar man stundom soppa, af torr fågel ej. — Warg2144 räf och filfras ätes ej, somliga äta björn. — Obs. Björn fångas med teäga2145 och bössa – ✔✔ As’ita och Naus’. fånga mest красная рыба, som dels torkas, dels nedsättas i små sjöar s[a]mt om hösten med not uppfångas och fryses. vintern i землянкаn2146, derom kring några dagar, har med sig en nart2148 och hustru eller n[å]g[o]t barn, som drager narten (utan hundar); med lifsförråd, gräfver en grop i snön och sofver vid en eldbrasa med en näfver-полокъ2149 till skydd. Denna medtages blott då Ost[jakerne]. ☙  ❧ Ostjaker lefver hela rör2147 sig och jagar 1182 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1182 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflägsnar sig långt från землянкаn2150. När Ostjaken går ut på 3 dag[ar], tar han icke ens släde med sig, utan n[å]g[o]t mat i barmen och bössa s[a]mt båge. Ekorrar, soblar, räfvar skjutas med båge, för att [icke] förderfva skinnet. Renar, vargar, tjädrar, renar med bössa. Är skyndsamhet af nöden, begagnas båge. Är djuret på längre afstånd, skjuter man med bössa.     землянкаn ǁ he uppsökas ǁ 1. födas ǁ 2. samlas sig ǁ ~ på skarsnö Probably the River Orlovka, running into the River Ketˈ at N58°38′27″ E86°4′0″. (TS)  Probably the River Okunevka, discharging into the River Ketˈ at N58°12′50″ E90°41′5″. (TS) Räfungar uppsökas2151 om sommaren och födas. — Enhvar har sitt särsk[ildta] ställe, men jaga ostraffadt äfven på annans mark. Räfungar få naturligtwis ej fångas på annans gebiet, men skytte och fiskande är tillåtet. ☙  ❧ — Obs. Om wåren bryta familjerna upp med hustrur och barn ifrån землянкаn och förfoga sig2152, men tagande med sig hundar, renar och bohag, till aflägsna tundror eller skogar på vildrensjagt. Denna jagt fortfar 2–3 månader på skara, man återvänder hem med vinterföre. — Äfven om hösten fångas vildren, men man dröjer då blott n[å]gra veckor i skogen, lefver der utan tält etc. ☙  ❧ — De Narymska och Taska träffas ofta på sina jagtfärder. — De Taska weta wisst förtälja, att de kommit från Nárymska sidan De berätta att i Narymska sidan finnas två floder: Orelka2153 och Okunowka2154, h[vari]från de skulle inwandrat. Tas har två källfloder, den ena från Jeloguiska sidan, den andra från Wach. Båda utgå ur sjöar, belägna på хребетъ, De kallas Kolta-parel-tu 1183 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1183 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  See also p. 1186–1187 and 1200 for a list of tributaries of the River Taz along its lower course.  nära […] sidan ǁ ifrån Taska kyrkan nedanom  The River Časelˈka runs into the River Taz from the left at N64°56′34″ E81°23′28″, but there is no other tributary from either the right or the left nearby, and the River Pečalˈ-Ky discharges into the Taz 138 km upstream (693 km from the mouth of the Taz). Cf. below where Castrén notes that the Pec’elg and Grigorka are the same river. (TS)  ofvanom ǁ nedanom Cf. p. 1187, where Castrén corrected ofvanom > nedanom. The church was situated below the mouth of the River Xudosej at Njaryj Mač, present-day Krasnoselˈkup at N65°42′14″ E82°28′2″. Donner, Joakim  – Janhunen 2014: 9 (map). (TS)  There are the River Malaja Širta running into the River Taz from the right 873 km from the mouth of the latter and the Bolˈšaja Širta from the right 876 km from the mouth of the Taz. (TS)  The River Pjakalˈ-Ky, running into the River Taz from the right 486 km from the mouth of the latter. (TS)  litet ofvan ǁ nedanom  2 ǁ en  här ǁ och  sten – ǁ ~ хре[бетъ]  Castrén added above: byar.  Här ǁ 1. ~ ǁ 2. Fordom bodde  wid ǁ och  två ǁ ett ☙  Floder:2155 1. Grigorkaxlix, nära2156 Часелька på mots[atta] sidan2157 2. Wolotschanka (wid Часовня) – fordom färdades man ifrån Turuchan till ❧ Wolotschanka, dragande båten öfver kärr, ty här finnes ej хребетъ – Liten flod, folktom – 3. Kudasej (ofvanom2158 kyrkan) ’Sirta, är mest obebodd.2159 Pääk̈elg2160, litet2161 ofvan kyrkan; 22162 familjer, ifrån högra sidan – Tas är en lugn flod  – utan poroger  – lågländt, med sandiga stränder (lämpliga för notdrägt) här2163 och der leriga samt sandiga яры. Höga uddar, ingen sten –2164 Tundriga slätter å ömse sidor, kärr i ymnighet – Öfv[er]h[ufvu]d lågländt och utsatt för öfversvämningar. Ängslägenheter finnas och 4 kor vid kyrkan – Inga hästar – Ryska зимовья2165 funnos förut öfverallt wid Tas ända till källorna, hade kor, får, hästar, ordent[liga] stugor. — Här2166 synas ännu deras ängsrödjningar m. m. — Juraker bodde förrut öfwerallt wid Tas, wid Kuljógan, Korelka, wid2167 Nalimje озеро etc. Ostj[akerne] kommo och undanträngde dem  – Skarpa strider föreföllo emellan Juraker och Ostj[aker], som fortforo tills Ryssarne kommo och gjorde slut på stridigheterna. — Nära invid det st[älle] der kyrkan nu står hade Juraker två2168 afgudabilder af träd med ett gärde omkring. ☙  ❧ [—] xlix. Wid Grigorka finnas 5 familjer, både Limbeloch K̈aasel-gup. 1184 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1184 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  renar ǁ deras  omkr. ǁ w[id]  sällan ǁ ej — Floderna på högra sidan om Tas äro små och obebodda, på den venstra stora och folkrika ☙  ❧ ✔✔ Wid källorna af Wach finnas blott nomadiserande Tunguser. — Tunguserna nomadisera om sommaren wid Tas och stjäla renar2169 (jfr. Ketska Tunguser, som äfven farit af med Ostj[akerne]s renar). — De Taska Ostj[akerne] hålla sina små renhjordar omkring sin jurt och землянка. Äro så tama, att de löpa på tundran och sjelfmant återwända; dock plägar man äfven hafva en vakt eller нагонщикъ för dem. [—] För handarbeten stå kulj[oganska] Ostj[aker] i stort rop. — Tasowska Ostj[akerne] smida sjelfva, snickra — Täckta båtar finnas ej, utan <набоиници>, ветни etc. — Lemna sina semljankor omkr[ing]2170 крещенiе och gå i skogen. Taga barnen med sig, äga intet tält, utan blott тиски, som uppsättes i yrwäder. ☙  ❧ Obs. De Tasowska Ostj[akerne] färdas sällan2171 med hundar, föra sina barn med renar, någongång ock med hundar – Det händer stundom, att Ostj[akerne] under sina skogsresor öfverfalla af menföre och nödgas tillbringa wåren i skogarna. De söka då upp flod, göra en båt och komma så till Tas. — Wid sjelfva Tas finnes ringa folk, man bor wid små floder, der Ostj[akerne] bättre förstå att fiska g[enom] dämmande af små grenar – Juraki bo wid sjelfva Tas. 1185 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1185 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  komma ǁ 1. wid Tas ǁ 2. hafva  Wach ǁ Tas  The River Korylˈky or Karalˈka runs into a branch of the River Taz at N63°44′51″ E82°44′30″. (TS)  The River Tolˈka runs into the River Taz from the left at N64°2′52″ E81°56′46″. (TS)  The River Tolˈka is actually 30 km upstream from the River Pečal’-Ky. (TS)  The River Pokolˈka discharges into the River Taz from the left at N63°43′21″ E83°34′40″. It is 37 km from the River Bolˈšaja Širta is 37 km. (TS) — Alla semljankor af träd med чувалъ och vanl[ig] trattformig rör – ✔✔ —  Soblar finnas wd Tas, men blott tundra-sobeln, som är gråaktig och af ringa wärde. Bergssobeln står i wida större aktning. ☙  ❧ — Bära oklipt hår med härflätor alfärgade skinn parkor under sommaren skor af sämsk, Wid Часовня blott ett hus, hwari Wachtern bor med en Turuch[ansk] borgare. Ett litet kapel – ingen Prest Lärkskog kotel-porg, naken Taril-porg Kîrnja, brokig Communicationen emellan Tas och Jenisej på Turuchan och Volotschanka medelst Ratlixa, som infaller i volotschanka. D[en]na comm[unication] har l[än]gesedan upphört. ☙  ❧ — Tung[userna] komma2172 ifr[ån] Nishnaja Tunguska om sommaren till Tas – bränna skogar, stjäla renar och bedrifva annat ondt. Korelka faller i Wach2173 Karalka i Tas.2174 Obs. Floderna på högra sidan ifrån Rata till Tolg2175 äro belägna ofvanom Kudasej på mots[atta] sidan. Tolg och Grigorka äro belägna ungefär gentemot h[varan]dra.2176 Obs. Grigorka Ostj[akiska] Pec’elg. Чирта (’Siirta (Ostj.), en dagsresa nedanom Pokolg2177, på mots[atta] sidan. 1186 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1186 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Pääk̈elg, mellan Siirta och Kudasej – 3 familjer Limbel gum. ☙  ❧ Kudasej, wid Tasowska kyrkan, några2178 verst nedanom2179 denna. 1. Bолшая ’Sirta; en dagresa ned[anom] Pokolg 2 3. 4. 5. 6 ☙  ❧ på mots[atta] sidan. 2 skatt[betalande] (=  famil[jer]) af Kaasel-k[um]2180 Малая Чирта, nedanf[öre] (obebodd) Pec’elg, 2 dagsresor nedanom Karalg.2181 10 skattb[etalande] K̈aas[el]-g[um] och Limb[el]-g[um] Pääkelg, en dags[resa] nedanom ’Caselg.2182 En familj Limb[el]-g[um] Kue’cel-kî, (på d[en]na färdas man till Nalimje-озеро), litet2183 nedanom kôngat-ki – . Kyrbyn <här> Kuutas’ R. Kudasej. Limb[el] och Kas[el] g[um] 10 skattbet[alande]  några ǁ of[vanom]  This must be ofvanom. Castrén has thus made a mistaken correction here. Cf. p. 1184. (TS)  Selkup kin groups (families).  The distance between them is 111 km. (TS)  Distance 69 km. (TS)  litet ǁ ½ <->  källorna ǁ m[ynningen]  Castrén added above the line: ett skjylf.  Handskar ǁ ~ af r ifrån Nalimje-озеро kommer man på en liten flod till sjelfva källorna2184 af Tas. Wid ’Caaselg börjas protokerna. — Högra sidan af Tas är jarig, sand- och stenuppfyld. — Wid kyrkan säges Tas vara 40–50 v[erst] bred med prot[oker], vid часовня 100 v[erst] bred För renar göres om sommaren en slags jurt2185 af träd med näfvertält utan dörrar. Här brännes rutten träd och mossa för att jaga ut myggen – ☙  ❧ Man matar sina renar äfven med torr fisk. Handskar2186 och pimы göras af renbenling med håret utåt. I handskar insys stundom harskin, i skor стельки. 1187 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1187 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén added above this word: flätad  Most probably Ermakovo at N66°36′9″ E86°12′58″ is meant here. (TS)  Karasino is on the right bank of the Enisej at N66°53′12″ E86°42′36″. (TS)  Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″. — Hundar brukas sällan till hörsel,  – mest renar – — Kotets göres midt på floden  – å ömse sidor om den går till stranden i st[ället] för nät en yng (R.  зелникъ), gjord2187 af lärkträdsskifvor rötter. (TS)  Åsar ǁ Stör Sånger finnas ej. ☙  ❧ Juraker gå i början af Decemb[er] till Obdorsk och återwända i Febr[uari] — De äro 99 man starka, qvin[nor], barn och gubbar oberäknade. ☙  ❧ Jenisej wid Turuchansk 4–5 verst bred – Wid nedanf[öre] 1–2 verst. På smala st[ällen] är Jenis[ej] 1–2 verst. På de bredaste – 6–7 På vanl[iga] – 3–4. Wid Lusina 7 v. bred. Jenisej är på breda st[ällen] mycket lugn, på smala n[å]g[o]t stridare. — Ifrån Jermakovo2188 till Karasina2189 och d[eri]fr[ån] vidare till Igarskoje2190 gå idel holmar på högra sidan, bl[and] h[vil]ka fl[ere] äro bevuxna med barrskog. ☙  ❧ — a) Högra stranden stenig, sluttande, bevuxen med barr- och löfträd om h[varan]dra. Åsar2191 öfverallt — b) Venstra sidan låg sandig, lerblandad, videbewuxen 1188 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1188 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) På högra sidan finnas äfven lågländta stränder –2192 Пески finnas på h[var]dera stranden, mera på den venstra. b) På v[enstra] s[idan] lerhaltiga пески  – här och der knappersten – underst branta яры, bewuxna med granskog. – Ås  stränder – ǁ ~ undantagsvis  grenar ǁ <sund>  Karaul is situated at N70°4′0″ E83°12′25″. (TS) — Der ås finnas äro begge stränderna starkt granbevuxna. Лѣтовя och зимовья. ☙  ❧ Obs. Åsen på venstra sidan — Laida, korga. Flodens bredd Ås. skog. Höga uddar. Wid Selakina en hög stenig udde. — Holmar och grenar2193 fram ifr[ån] Laptukowa 50 v[erst] fr[ån] Dud[inka]  – mest på v[enstra] sidan. — (Wid Karaul2194 är Jenis[ei]. bl[ott] 2– verst. — Svag lärkskog ända till Laptukowa vid smärre bäckar. — Wid Werschinsk finnes ännu <сѣликъ> och ännu längre fram vid små bäckar. 1189 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1189 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  en ǁ den  timade ǁ skedde  Bergstadi has given a brief account of their life in Turuxansk where they arrived on 7/19 June: “Genast gingo vi in till t.  f. Sasädateln, hvilken erbjöd oss qvarter hos sig. Emedan intet annat till en början stod oss till buds, antogo vi det artiga anbudet, dock under det beslut, att så snart som möjligt flytta till ett annat ställe. Vi vilja ej falla honom besvärliga, dels derföre, att Okrushnij är med det första att vänta till staden, dels af den orsak, att han snart skulle gifta sig. I hvardera fallet var det lika nödvändigt, att vi i god tid retirerade. […] Med Posten ankom också en kosack, hvilken medförde ett memorial ifrån Okrushnij af det innehåll, att han, till följe af en ifrån Gouvernören uti Krasnojarsk till honom utgången särskild befallning, har äran att till Herr Doktor Castrén affärda brefföraren N. N. för att, så länge han kan vara behöflig, användas till allehanda uppdrag och förrättningar. –” Rancken 1884: 115. In his letter to Rabbe on 13/25 July Castrén mentions that he had met the District Chief in Turuxansk, and they had more or less settled their disagreement . See the volume of letters in this series. Bergstadi’s preserved diary notes end soon after this description. He has torn out the rest of the pages of his diary except for notes about Siberian rivers. Rancken 1884: 117.  Eliæ ǁ d[en]  om ǁ wid ☙  ❧ Jenisej N. 3. Berättelsen om en2195 Baich[insk] Ostj[ak], som troddes wara besatt af Djefwulen och blef spetsad samt uppbrännt af sina kamrater. Schamanens utslag lydde, att karlen skulle upphängas i en asp och derpå brännas; men då ingen asp fanns tillhands, söndrade man en asp-båt, och gjorde deraf hvassa stänger, med hvilka den olycklige genomborrades af en rasad folkwärm. Detta timade2196 anno 1839. ☙  ❧ Obs. ☙  ❧ D.  Julii g. st. 2197 Natten emot Eliæ2198 dag afreste wi fr[ån] Turuchansk  – Luften war kall[,] winden nordlig och lommen bådade owäder; men Eliæ-dagen hedrade sig – — Wi landade om2199 morgonen vid Schoróchina2200 = Jakuti, 40 v[erst] från Turuchansk – — Byn består af 62201 gårdar 8 Jakuter. Innewånarne äro Ryssificerade, men hafva inwandrat från Jakutska sidan på nedra Tunguska och en flod, som faller i Lena, der blott en ås åtskiljer de två floderna. De simmade på barker, öfvervintrade på vägen, hemtade sig hästar och annat2202 husgeråd – D[en]na invandring skall hafva ägt rum för 100 år sedan – somliga äldre personer kunna ännu Jakutiska – och förtälja, att de nu lefva i 4de led. De bygde sig genast hus – 1190 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1190 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Njelma från 6te Augusti. Muksun från 15 Aug (успѣнiе). Чиръ från Prokop[ii] денъ2203 (8 Julii) Sill fr. Spasow денъ2204 ☙  ☙  Schóricha2205, en liten flod wid Schorochina, strid, full af poroger, m[yc]k[e]t krokig, en weckas längd, farbar blott med Ostj[ak]-båtar – Tar sin upprinnelse ur Bундуйское2206 озера, nedanom каменъ – 25 verst lång, omk[ring] 5 v[erst] bred – fiskrik, men utan красная рыба. Tunguser och Karásinska samt Imbatska2207 och Baichinska ❧ Ostj[akerne] lefva omkring sjön om2208 sommaren  – Wid sjelfva floden Schoricha finnas inga inwånare – i2209 byn Schor[o]china finnas 62210 gårdar, 102211 kor, 2 hästar, ej får — Bland antalet af innewånare finnas utom Jakuter äfven 2 familjer Dychobortsi – — Soboln fångas ej bet[ydligt] nedanom nedra Tunguska; räfvar finnas, men ekorrfänget är det förnämsta – — Af fisket är notfisket det förnämsta – Krasnaja рыба fångas blott перемѣтами. — Jenisej är nedanom2212 Turuchansk 4–5 v[erst] bred, men smalar st[ällvis] till 1–2 verst – — Högra stranden är m[yc]k[e]t stenig, sluttande, här bevuxen med ❧ barrskog och löfträd om hvartannat – venstra sidan är sandig, – videbevuxen[.] På högra stranden finnas här och der smärre sandåsar, den venstra är låg öfullt –  Schoróchina ǁ (Argútina) = ~ Šoroxina is situated at ca. N66°6′3″ E87°52′27″. On the location of the Rivers Bolˈšaja and Malaja Šorixa, see below. (TS)  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén has replaced 7 with 6 or the other way round. Cf. below.  annat ǁ andra  Sic.  1/13 Aug. See p. 1161 in this volume. (TS)  The River Bolˈšaja Šorixa flow into the Enisej from the right (north-east) at N66°6′2″ E87°53′46″ and the River Malaja Šorixa at N66°4′56″ E87°57′45″. The Bolˈšaja Šorixa that is also referred to only as the Šorixa. (TS)  The first letter is a Latin B, not a Cyrillic V (В). The source of both rivers is in a bog instead of a certain lake, as assumed by Castrén. (TS)  Imbatska ǁ ~ Ostj[aker]  om ǁ både  i byn ǁ men (Jakuterne i Schorochina gå  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén replaced 6 with 7 or the other way round. Cf. above.  10 ǁ <ej>  nedanom ǁ emellan 1191 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1191 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Angutixa is situated at N66°7′29″ E87°15′20″. (TS)  Gorošixa at N66°23′35″ E87°30′15″. (TS)  på ǁ 3 h[us]  dragas ǁ måste ~  The village of Kurejka is situated at N66°28′3″ E87°10′22″. (TS)  på ǁ wi[d]  The River Kurejka discharges into the Enisej from the right (north-east) at N66°29′16″ E87°14′0″. (TS)  upprinnelse […] sjön ǁ 1. ~ liksom Schoricha (Imb[atska] ǁ 2. liksom Schoricha (Sam[ojediska] Sórika) ifrån sjön Munduska (Munduis’koje)  There is a Lake Djupkun on the upper course of the river, but the river actually begins already north-east of the lake. — Anguticha2213 består af 2 gårdar på venstra sidan – en familj Duchoborets. — Belägen på en hög och wacker jar. I trakten af d[en]na by finnes Lebeжiе озеро (Tjingdu), svansjön som säges vara tre dagsresor lång och 1. dagsresa bred. Karasinska Samoj[eder] och Imbatska Ostj[aker] vintra öfver vid d[en]na sjö. Gorostinskoje2214 på2215 högra sidan – består af 3 hus – — Jenisej är nedanom Turuchansk m[yc]k[e]t lugn, så att båtar dragas2216 af hundar utför floden – (TS)  om ǁ Wid  Mundus’ka […] båtar ǁ Mundus’ka, dit de från porogen färdas med sina små båtar Lake Mundujskoe is situated at N66°37′36″ E88°29′40″. ☙  ❧ (TS)  The River Mundujskoe runs into the River Kurejka at N66°41′14″ E88°11′33″. (TS) ☙  D. 2 Aug[usti]/21 Julii Kureiskoje2217, en зимовье med 3 gårdar, häst och n[å]gra kor – på2218 venstra sidan gent emot mynningen af floden Kureika2219, tager sin upprinnelse2220 ifrån sjön2221, är blott farbar vid pass 100 v[erst] till ett stort wattenfall med schoki å ömse sidor – 2 verst lång  – om2222 sommaren är floden obebodd, men vinter-tiden bo här Imb[atska] Ostjaker, Karasinska Samojeder och Tunguser. Mer eg[entligen] omkring sjön Mundus’ka2223  – ❧ De färdas på små båtar till mynningen af en liten fl[od] Mundus’ka2224, som tager sin uppr[innelse] fr[ån] sjön af s[am]ma namn och fr[ån] södra sidan infaller i Kureika – Ifrån mynningen af Mundus’ka går man med renar eller till fots 1192 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1192 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Denežkino at E86°43′23″. (TS)  högra ǁ venstra N66°37′0″ till sjön Mundus’ka. Wid Ust-Mundus’ka finnes en зимовье och krono-magazin. Ofvanom denna den omn[ämnda] porogen – — Högre upp på Kureika (Imb[atska] Ostj[akiska] Kuleiga) irra Tunguser och fånga vildren – sobel i ringa m[än]gd – På Kureika finnas höga berg, som k[al]l[a]s Бѣлый кам[ень] emedan – snön ej smälter – — Sjön Mundus’ka är ej längre än att man på en dag kan resa från början till slut – ☙  ❧ På stränderna af Jenisej allestädes jurt, tillhörande Imbatska Ostj[aker] och Karas[inska] Samoj[eder], som lefva i elände – De Imb[atska] Ostj[akerne] gå ej längre än till Kureika och Jermakowo, återv[ända] mest om hösten till tr[akten] af Imbatsk. — Äfven högra stranden mest lågländt – Öfverallt пески, mera på venstra sidan – — Man fångade ännu красн[ая] рыба med перемѣты  – Notdrägten hade ej börjats Äfven Ostj[akerne] hade stora nötter – ☙  ❧ Djeneschkina2225 på högra2226 sidan – 2 hus. Stark storm om natten – Nb. Flera bland de Imb[atska] Ostj[akerne] hafva s[amman]smält med de Karasinska — Sju tält <на> бѣлое (<en> песокъ), 13 verst ifrån Djeneschkina  – Karasinska och Imbatska om hv[aran]dra – 1193 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1193 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  ända till ǁ wid  Konoschel ǁ Kureiskoje  ett st. ǁ ett godt st. Större delen af de Karas[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern vid Kureika kring sjön Munduska, jaga om vintern i berget – Somliga bo äfven wid Jenisej och föra skjuts om vintern. De fånga äfven красная рыба med перемѣты; med not sill etc. Afyttra sin fisk åt Jenis[ejska] köpmän — Om vintern gå de efter Jul ifrån sina semljankor wid Munduska till Kureikska sidan ända2227 till berget – ☙  ❧ Jermakowo d. 3 Augusti [n. st.] En by på v[enstra] sidan  – 4 hus, bebodda af Duchobortser – — Venstra stranden är wanligtvis låg och består mest af lerhaltiga пески, här och der finnes äfven knappersten  – understundom höga, branta jary, bewuxna med granskog, sås[om] wid Jermachowa. — Emellan Jermakowo och Karasina är den venstra stranden m[yc]k[e]t rak, jemn och hög, jarig, granbevuxen, betäckt med knappersten; den högra är uppfylld med holmar – löfskog – (— Ifrån Karasina framåt vexer på holmarna barrskog –) Obs. Ifrån Karasina till Igarskoje gå idel holmar på högra sidan, bevuxna med barrskog – ☙  ❧ Obs. Långsmed venstra stranden af Jelogui löper en ås, som? blir synlig på venstra stranden af Jenisej wid byn Dolgo-ostroff. Sedermera synes ingen ås förrän wid Anguticha nedanom Turuchansk. Derpå försvinner åsen och blir synlig först wid nästa station Konoschel2228, sedan wid Jermakowa, der den följer ett2229 st[ycke] 1194 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1194 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks långsmed stranden och sedan försvinner, samt åter visar2230 sig vid Karasina,2231 och stryker h[äri]fr[ån] fram långsmed stranden. — Regn och kall nordlig vind  – Wållar uppehåll – Fruktar att förlora ankaret – ☙  ❧ Karasina Зимовье på högra sidan – 3 hus.  visar ǁ fram  Karasina, ǁ ~ sedan wid Schus’kówa och Pagarelowo [above both a’s, Castrén added the letter o: Pogorelowo], Igarskoje etc.  Pogorelˈskoe at N67°17′7″ E86°32′1″. (TS)  At present, Igarka is situated on the right bank of the river (see coordinates on p. 1188), and it is unclear whether Castrén might also have meant right while writing left. (TS) — De flesta зимовья stå toma under sommar, ty innewånarne sitta och fiska på n[å]g[o]n песокъ och bo wid d[en]na tid i så k[al]l[a]de сарай. Susch[k]owa — på venstra sidan – 2 hus – Ås fortfarande och steniga stränder på venstra sidan – på den högra holmar – Gorelowa2232 På venstra sidan – 2 hus – Igarskoje 2 hus på venstra sidan.2233 ☙  — Красная рыба fångas перемѣтами – not-❧ fiske förek[ommer] äfven, samt dessutom рѣжи  – ett fänge, som likna поплавны, men har fördelen att kunna idkas af 2 pers[oner] med en båt. Dermed fångas i s[ynner]het муксуны, sällan njelma. — Kor och hästar finnas ej wid Igarskoje – 1195 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1195 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén wrote an a above the letter o: kargá.  stenhögar ǁ småsten  Nosovaja at N67°37′37″ E86°12′50″. (TS)  Sic.  Schamanen ǁ Tungusen — Soboln har alldeles försvunnit, räfvar, ekorrar, fjällrackor, hermeliner, wildren, björnar, etc. finnas – — Uti Igarskoje undfägnades jag med varka, som Ostj[aker] och Samojeder anreda af flott och finskuren ossetra – — En låg blöt, med njascha upp fylld strand kallas laida. Korgá2234 = efter stenhögar2235 hölster ☙  ❧ [—] Stränderna äro starkt granbewuxna – äfven den venstra – — Ifrån hvarje flodbädd stiga tjocka dimmor – — Den 5 Aug[usti n. st.] sågs en björn, d 6 en ren – — Stodo stilla wid Igarskoje en natt för storm och oväder. — Nedanom Igarskoje blir åsen på v[enstra] sidan osynlig. — Jenisej smalnar stundom till 1–2 verst, men vidgar sig åter till 5–6 v. Dess medelbredd säges v[ara] 3–4 v[erst] ☙  ❧ D.  Aug[usti n. st.] Nosowo2236, en gård, den andra tom – på v[enstra] sidan – Lågo här stilla ett helt dygn förlorade rodret och höllo på att krossas emot stranden – Tungusisk Schamanism Schamanen anropar Agei k[al]l[a]de andar  – trummar  – sjunger och accompangeras2237 af de närwarande, som sitta i ring omkr[ing] honom  – Schamanen2238 hoppar omkring på 1196 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1196 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  golfvet[,] han är fastbunden med ett rep öfver bröstet, hvars andra ända bindes upp wid tält-stängerna  – Detta2239 sker för att hindra honom att falla illa, då han faller i dwala – Medan Schamanen2240 ligger i dvala, far hans själ widt omkr[in]g, och det händer under denna färd, att själen, då den kommer till dåliga ställen såsom gropar, i mörka hål etc. går förlorad och Scham[anen] dör – Agei församla sig i stor mängd, och komma med så våldsam ❧ fart, som en wäder-il.     Detta ǁ Han Schamanen ǁ Tun[gusen] Wid ǁ Scham[anerne] anropas ǁ h — Wid2241 besvärjelser dödas ofta 4–5 renar – — Tung[userna] göra bolvaner med spetsiga hufvuden – hargi kallade – — Wid besvärjelser anropas2242 äfven af träd gjorda björnar, wargar, uttrar, lommar, svanar och andra djur. — Scham[anen] bär en tung jernkostym med afbildade björnar, lommar, svanar etc. — I hvarje stam finnes en Schaman – De gå i lära och plågas förfärligt af Agei s[a]mt äta vid den tiden еловая пихта — Agei flyger med wingar och har m[yc]k[e]t mjuka fjädrar – ☙  ❧ Hatonga, Tung[usisk] ben[ämnin]g på N[ishnaja] Tunguska ́ Digin, Samojed. Djanda, Ostjak – Gobdje, Rysk bonde. Luutsel, Rysse. Njerju, kosak – Janda tji, Jenisej 1197 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1197 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  The island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″. (TS)  It is unclear whether the second letter is ē or whether Castrén replaced an original e with an i.  Lŭ́se ǁ Luts  Карасинска ǁ Хантайскiе  wid ǁ T  bo ǁ bodde  hafva ǁ ~ efterh[and] D.  Aug[usti] Till Plachina2243 en by af 3 gård på v[enstra] sidan. ☙  ❧ Juraker ~Aasieda, 55 = ~Aasi’, ~Asieda, Tasowska Bo безъ богъ wid Tas omkring ́ Marjikî, 23 Mangaseja. Tjor, 15 93 } ~Aēwasélda2244, морскiе  – ~aewaseda, hufvudlösa Haasauwa, Jurak. { Waj, Samojed, низовскiй Jenas’e’e, Jenisei. Taasm, Taas, Tasu l. Tasu jam, id[em] Pur, Jur. Pyr. Lŭ́se2245, Rysse. wai, wid Jenisej. Bet[yder] ett utst[ickande] renhorn, emedan d[en]na stam i sin sauk eger en slik prydnad. Mandu’, Avamska Samojeder Tau, Tau’us, Karasinska Taugi ́ Mungandji, Карасинска2246 ☙  ❧ — Jurakerna afraka håret på främre delen af hufvudet. — Äro svaga i benen — Pipor af mammuth-knotor l. renhorn – — De wid2247 Jenisej boende Juraker bo2248 ifr[ån] tidens begynnelse wid Jenis[ej] och hafva2249 börjat nomadisera till Tas. 1198 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1198 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Jurakerne ega blott 4–10–20 renar; de rikaste 500. Somliga äga alls inga. — Fiska om sommaren vid Tas och Jenis[ej] — De fattiga fiska äfven om vintern uti sjöar – de rika jaga.      lefde ǁ funnos The door latch. spår ǁ förespår med ǁ gen[t] 21 ǁ <23> — Habi, Ostjak. — Aasieda bo äfven om vintern trakten af Jenisej, gå stundom på en kort tid till Tas. ☙  ❧ [—] Wid Jenisei finnas Juraker af alla de tre ätter, som bo wid Tas. 19 pers[oner] (m[an]k[ön]) wid Jenisej. — De Tasowska Jurak[erne] vid Jenisej fiska med not (100 famn[ar] långa) och перемѣты, om wintern med nät. — I slägten ~Aasi äro alla döpta, i Marjikî en enda, i Tjor ingen. — Dessa Juraker nomadisera winter tiden å ömse sidor om Tas, på tundrorna, men gå ej till hafvet. De uppehålla sig wid sjöar och fiska under isen med nät. — De begrafva sina döda om sommaren i, om ☙  vintern ofvan jord, lägga liksom ❧ Tung[userna] wid kistan kläder kittel, släde, spjut, båge, pilar, knif, pipa, hvilket allt söndras en smula, så att det blir obrukbart, sås[om] hos Tung[userna]. — Twå tält af slägten peäse’ lefde2250 wid Plachina. Peä se’, träd-ansigte. [—] Запоръ2251 brukas ej af de Tasowska Jurak[erne]. — Man spår2252 med2253 jiltje se <det>. — Alla wid Tas boende Juraker betala sin skatt i Plachina (förrut wid Mangaseja). för 55 + 212254 + 15 själar 1199 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1199 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  These are the tributaries to the River Taz. See p. 1184 and 1186– 1187 for a list of the rivers running into the River Taz along its middle course. The River Russkaja/Lucajaxa runs into the Taz from the right 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Limbja-Jaxa, flows in the Vane-Parod branch of the Taz at N67°12′38″ E80°3′28″. (TS)  The River Juredej-jaxa discharges Njamboj-To branch of the Taz 61 km from the mouth of the latter. The Njamboj-To runs into the Taz 90 km from the mouth of the latter. (TS)  The Sjambuta-jaxa running into the Taz 51 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xarvuta-Jaxa runs into a nameless branch that discharges into the Taz 68 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén wrote the letter k above the g.  måste ǁ bl[ir] Luutsajaha 1. nedanf[ör] Mangas[eja].2255 Luutsajaha 2. Mănomjaha, hammarfloden. Limbejaha2256, Mesó ☙  ❧ Meso’ upptager Nadujaha, Muuduj ifrån södra sidan. Ifrån venstra sidan: nedanom Tas: Jurjéi2257 Të̂dengo-jaha l. Tidej, кедровая Hähä, Болванъ Seambuta, талниковая2258 Nuuna-jaha, стоящая р[ека] Wäsaku-j[aha] Haarwota, lärkträd-fl[od]2259 ☙  ❧ Mangasej Jur[akiska] Tasu haarad. Tas Jur. Taasem. Beresowska stammar, som bo vid Tas, nedanom Mangaseja 1. Tasung-Garjutji, lefva vid sjelfva Tas. 3 Peâseä, wid Tas och på tundran 4 Wăra’, wid Tas 2 Siunjej, wid Tas Nienjang2260, wid Tas. Haabedju’, wid Tas. Jar, wid hafvet. ☙  ❧ [—] Jurakerna spå i handen öfver hellsa, lif och död — Spår man öfver ett barn, så måste2261 dess far eller äldre bror wara tillstädes. — Qvinnor få ej vara närv[arande] vid synerier. 1200 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1200 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ~A är en ond Gud, som lefver under jorden och sänder d[eri]från allt ondt öfver m[enni]skor, såsom sjukdomar och död. Det är ~A som förgör renhjordar etc. – Han bor i mörkret. Num är ljusets Gud, som ger hellsa, rikedom, underhåller renarna och gör allt godt. Num skapade werlden, ~A är dödens fader.2262 ☙  ❧ — Schamanerna falla i dvala och sägas derwid Numna2263 jaadarnga, wandra hos Gud, ej ~Auna2264 jaadarna. — Trumman är hos Samoj[ederne] enkel, utan lommar och andra prydnader. — Schaman-kostymen består af jern, 1) en skifva på bröstet 2) en på ryggen 3) ett concavt2265 stycke öfver hvardera armen på öfra sidan (intet på det andra) 4) ett stycke öfver hvardera benet (på öfra sidan) med renhofvar. (Kring låren finnas ingen ting).  For a commentary of Nenets religious beliefs, see Castrén’s report of the 1845–1849 journey in this series.  Numna ǁ j[aadarnga]  ~Auna ǁ ~Aunaan  concavt […] öfver ǁ 1. rundt <------> på ǁ 2. <b>  om ǁ till ☙  ❧ Hä̂he, gjord dels af träd eller jern, beklädd och prydd. Seadaej, naken, af träd, — Obs. Röktobaken blandas tillhopa med björkspånor. De Jenis[eiska] Jurakerne draga sig om2266 hösten på tundrorna. De rikare gå ända till Tas; men de som ej hafva renar, bosätta sig vanl[igtvis] vid en sjö, benämnd Pîntje-to (gäddsjön), som säges vara 40 v[erst] lång, 2 ? v. bred, en dagsresa från Jenisej. — I nejden finnas ock andra sjöar, der Jurakerne uppehålla sig. 1201 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1201 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  upptill ǁ utwändigt  2 ǁ en  Lake Xantajskoe, a 80-km-long lake at N68°17′ E90°31′. (TS) ☙  ❧ Den 12/24 Aug[usti] afreste från Plachina – medan regnet sqvalade in genom taket – Båten war temligen läckfri upptill2267 – — Wid Plachina är floden m[yc]k[e]t smal; vidgar sig derefter och bildar 22268 holmar emellan Plachina och Xantajka – — Ryssarne bära allmänt Samojed-[,] Tungusoch Ostjak-plagg till och med i sjelfva Turuchansk – — Stora ismassor wid stränderna — Samojedernas bugningar – Fl[oden] Hantaika tager sin upprinnelse ur en stor sjö wid Kamen2269, bebodd af Tunguser, som betala skatt i Kureika. ☙  ❧ — Byn Chantaika på flodens venstra sida  – 2 hus och en förfallen kyrka D. 1. Sept[ember] (n. st.) — afreste från Chantaika i ett skönt och wackert solskenswäder – Obs. Emellan Chantaika och Lusina bodde fordom Samojeder, i sednare tider hafva de dragit sig mera norrut – Obs. Wid Chantaika säges floden vara knappt 2 verst bred – 1202 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1202 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Fokina flows into the Enisej at N68°39′10″ E86°18′33″. (TS) — Blöta, låga stränder – dålig skog – ☙  ❧ — Skaror af skrikande vildgäss — Djenisowa  – 20 v[erst] fr[ån] Chantaika, på venstra sidan. Blott ett enda hus med två stugor – En holme 3 verst bred straxt nedanföre – — Här widtager åsen på venstra sidan – den är skoglös – stranden stenig  betydlig ǁ ringa  vid ǁ om  aflidit […] tid ǁ aflidit, efter h[vil]ken tid [—] Obs. Furan (сосна) går ej nedanom Turuchansk – — Пихта träffas ännu i trakten af Kureika, — Cedern går till Plachina — Asp och hägg till trakten af Kureika. ☙  ❧ På andra sidan om Djenisowa försvinner chrebet, – en låg, gräsbevuxen jar är synlig för ögat. Blott små videbuskar synas på venstra sidan – på den högra växer lärkträd, ельникъ bland med талникъ. Floden är än 2 än 4 v[erst] bred ☙  — Fokina, 50 [verst] ifr[ån] Chantaika, på högra sidan – 2 hus – Wid utloppet af fl[oden] Fokina2270, af betydlig2271 storlek  – genomskär Медвѣжiй каменъ, som säges vara belägen 70 verst ifrån Jenisej. Fl[oden] besöks blott vintertiden af Samojeder och Tunguser Wid Fokina bor en Sa❧mojed-familj, h[vil]ka om sommaren draga not vid2272 Jenisej, men om wintern hålla sig till sjöar, bland h[vil]ka den största är bel[ägen] 20 verst från Fokina by och k[al]l[a]s болшее озеро. Obs. På de 2 sedn[are] åren hafva Samoj[ederne] ej fiskat wid Fok[ina] af skäl, att deras fader aflidit2273 för 2 år tillbaka, under h[vil]ken tid det ej är lofligt att fiska l. jaga inom sitt gamla område – 1203 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1203 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  29 Aug./10 Sept.  som ǁ är  All three are Enets. See p. 837, 839. (TS)  på ǁ wid  nomadisera ǁ vistas om sommaren [D.] 2. [September n. st.] Gässen återv[änder] omkr[ing] Iwanov-dag2274  – Änderna dröja längre och ett stort antal fryser ihjäl ☙  ❧ — Begge stränderna äro starkt mossbevuxna, i s[ynner]het med brun takmossa. På högra sidan, som2275 består af en lägre ås, synes öfverallt mossa, så wäl brun, som renmossa – — En deporterad har på 10 år ej kunnat wärja sig wid den Turuchanska sidan Nedanom Lusina är Jenisej 7 verst bred. D 3 Sept[ember] lågo stilla för motwind – ☙  ❧ Береговые Юраки Lambaj R[yska] Икинъ (Ikin) Jablo ~ae, gåsfot. 34 skattb[etalande] Juraker wid Jenisej ☙  ❧ Samojeder2276 1. Chantaiska, vid Lusina, nedanom Chantaika 2 Podgorodnaja, omkr. Dudina 3 Karasinska Hafva renar, bo mest sommar och vinter på2277 tundran; de fattiga fiska wid Jenisej om sommaren. Chantaiska och Karas[inska] Sam[ojeder] nomadisera2278 på högra sidan om Jenisej, Podgorodnaja på venstra. De sistn[ämnda] äro fattiga på renar och gå ej långt från Jenisej on vintern. Podgorodnije kalla sig Bai. 1204 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1204 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samatu a) Chantaiska Solda, 4 skattb[etalande] Mandu’ = Samatu ☙  ❧ Karasinska k[al]la sig Mungandji Awamska2279 k[al]l[a]s af andra Samoj[eder] Tau[,] kalla sig sjelfva Nja’ 2280 Chantaiska Samoj[ederne] äro odöpta. Podgorodn[aja] alla döpta        Awamska ǁ Fo Nganasans. See p. 839. (TS) nät ǁ not kinder ǁ sidor Ровдуга or замша, ‘suede’. jernst. ǁ ~ af fötterna) ǁ ~ Parka af Fiskandet bedrifves om sommaren med not och перемѣты, [i] Jenis[ej] om vintern med nät2281 under isen i små sjöar. Om vintern fångas fjällrackor med пасть. Vildren skjutas med båge, drifvas fram med renar; mahalki uppställas. ☙  ❧ Awamska Sam[ojeder] [—] Män och qvinnor bära flätor å ömse kinder2282. — Trumman är wanlig, enkel, utan alla prydnader. — På pelsen, gjord af ровдуга2283, finnas jernst[ycken]2284 – lommar, svanar, gäss, flata jernstycken, afbildade händer (på händerna), fötter (på fötterna) –2285 Bröst och rygg af jern, liksom hos Tung[userna] Hafva soml[iga] 2 hustrur. — Begr[afva] sina döda om vintern ofvan jord, om sommaren i grafven ☙  ❧ [—] Göra ed wid björnnosen och tassen 1205 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1205 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Castrén added this line next to the title Fyra ätter without numbering this or changing the title.  Samoj. ǁ 1. Fa<-> ǁ 2. ~ s<-->  namn, ǁ ~ ej heller kan en g  uppger ǁ sä[ger]  besöker ǁ s<-->  The Nganasans usually hold memorial meetings at the grave for three years after the death of the buried person. Гемуев & al. 2005: 606–607. (TS)  Baganida ǁ Bal[achnida] The River Boganida, running into the River Xeta from the left (north-east) at N70°53′54″ E95°20′32″. (TS)  The Tajmyr Peninsula is the northernmost point of Asia on the northern coast of Siberia between the Gulf of Enisej and the Gulf of Xatanga. Its area is ca. 400,000 km2. Северная энциклопедия 2004: 932. (TS)  The River Bolˈšaja Balaxnja, running into the Gulf of Xatanga at N72°46′28″ E105°4′47″. (TS)  The River Xatanga discharges into the Gulf of Xatanga at N72°36′8″ E104°28′54″. (TS)  The village of Xatanga is situated on the river of the same name at N71°59′0″ E102°28′33″. (TS) Fyra ätter: 1. 2. 3. 4. ~Oamdjä: vid floden Feäseda ~Amtusuojä’ ~Amtusua = vid Feäseda ~Inandjä’, wid Taimыra (Beäguo’) Beȃgúa’ vid Feäseda Badäjewska: Tysjej2286 Samoj[ederne]2287 anse det för skam att nämna sitt eget namn,2288 i synnerhet uti äldre personers närvaro, utan den äldre uppger2289 den yngres namn, om n[å]g[o]n frågar derefter Ett år efter den aflidnes död besöker2290 man en gång hans graf och offrar dervid en ren. Wid hans död offras m[ån]ga renar af den rike: renarna lemnas liggande oflådda, orörda vid grafven.2291 ☙  ❧ De Awamska Samoj[ederne] k[al]la sig sjelfva bröder (nja’) men Tunguser och Dolganer sina yngre bröder (Aja’) Samoj[ederne] bygde fordom förskansningar kring sina tält till skygd emot Jurak[erne], som anföllo dem med pilar. [—] Badäiska Samoj[eder] uppehålla sig om vintern kring sitt magazin vid Baganida2292, men emot wåren draga de sig till Balachnida och soml[iga] sägas gå ända till hafvet ☙  ❧ [—] Badäiska Samoj[eder] hafva sitt magazin ́ wid Boganida, lefva här till Mars, förfoga sig till Taimura2293 – lefva der om sommaren – och till Balachnja2294, som utf[alla] i hafvet öster om Chata[n]ga2295. De äro 19 skattbetalande – betala sina utskylder i Chatanga2296. 1206 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1206 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Samoj[ederne] ega små2297 renhjordar, fiska sommar och vinter i floder och sjöar, jaga om vintern. — Hafva ej nötter, fiska med nät och pator. — Hafva ej bössor, skjuta med bågar – wildren med nät – fjällrackor med клепци – — Inga fastboende – — gå ända till hafvet om sommaren. — odöpta, äro mera bildade än de <Awamska>2298 ☙  ❧ [—] Obs. Tunguserna äro jägare hafva bössor – små renhjordar, fiska (ej nötter) — Jakuterne bo till en del i hus, hafva somliga stora renhjordar – fiska med nötter. — Dolganerne äro till större delen nomadiserande – hafva små2299 renhjordar – fiska och lefva i det närmaste sås[om] Tung[userne] – hafva ej bössor. — Tunguser finnas i Awama2300 32 skattb[etalande]. Dessa hafva små renhjordar, jaga, fiska, lefva om vintern i trakten af Awama, om sommaren på tundran, äfven wid Есайское озеро. ☙  ❧ Awama  små ǁ få  Most of the word is covered by an ink stain.  små ǁ <-->  The River Avam, running into the River Dudypta from the right 135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Dudypta, discharging into the River Pjasina from the right at N70°51′40″ E89°54′10″. (TS)  The River Pjasina runs into the Kara Sea at N73°53′12″ E87°4′21″. (TS)  wid ǁ p[å]  bo ǁ s faller i Dudibta2301, denna i Pjasina2302. — Wid Awama en Rysk stuga. — Wid Dudipta Wid Awama finnes ej Jakuter, men 8 Dolganer Jakuter bo wid2303 floderna Cheta och Chatanga. Tunguser bo2304 wid flere st[ällen]: Awama, Baganida etc. Dolganer wid Chatanga 1207 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1207 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Ifrån ǁ Nari[lska]  Norilˈsk at N69°20′15″ E88°13′5″. (TS)  Castrén seems to mean the lakes Lama, Glubokoe and Sobačˈe/YtKjuelˈ around N69°19′ E90°45′. The River Norilˈskaja flows from Lake Lama into Lake Pjasino. (TS)  en ǁ nära  35 ǁ 26  våren ǁ hösten ☙  ❧ Tunguser [—] 29 skattbet[alande] lefva vid Narilskoje озеро, hvilka äro 3 till antalet – alla af 100 versts längd. De lefva här sommar och vinter jemte två Dolgan-slägter – — Alla hafva renar, fånga vildren i skogarna och bergen, fånga fisk med nät – — Ifrån2305 Narilska2306 till Pjasenin längs floden 100 verst längsmed floden, som ifrån Narilska sjön faller Pjasina. — De 3. Narilska sjöarna2307 äro bel[ägna] bl[ott] 10 verst den ena fr[ån] den andra och förenade genom små floder. Tung[userna] vid Narilska sjön äro odöpta — De hafva invandrat från Kureika för icke lång tid tillbaka – de nu lefvandes fäder voro de första ankomlingarna ☙  ❧ Tungus[erna] bo sommar och vinter vid sjön; Dolganerne deremot förfoga sig för sommaren nedanom Tolstoj Nos till hafsbandet, d[eri]fr[ån] de om hösten återwända. En af de tre sjöarna k[al]l[a]s Mataschkina gentemot Chantaika – är den största Wid Dawidowo sjö en2308 af de Narilska sjöarna uppehålla sig 2 slägter: Долгано-Тунгускаго рода – 352309 Жиганско-Тунгускаго р. – 26 – resa om våren2310 till hafstundrorna  – samla mammuth-ben, fånga wildren – Om vintern lefva de vid Davidova sjö – 3 dagsresor från Dudina. 1208 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1208 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — bo om vintern i trädjurt täckta med mossa med öppen spis – K[al]la sig Dongót = Dolganer. ☙  ❧ Жиганы = Adjan Sig emellan dela de sig i tre slägter: Dolgán, wid2311 Chatanga. Dongót (Dolgano-Tungusk) – 35 Adjan (жиганы) – 26        wid ǁ kr[ing] kommo ǁ ne sidan ǁ ~ till Davidovo i ǁ wi[d] hka ǁ k Fiskafänget ǁ ~, som det […] gör ǁ 1. fuktig[heten] ǁ 2. regnet dageligen fö  The River Dudinka runs into the Enisej from the right (south-east) at N69°23′34″ E86°10′55″ and the River Suxaja Dudinka 62 km downstream from this point. (TS)  nedanom ǁ wid — Galkingaa, Sakatin, Bijkaa woro tre bröder, som först kommo2312 ifr[ån] Jakutska sidan2313 och de wid Davidowa härst[amma] fr[ån] Galkingaa – — De fiska om vintern i2314 Davidowa, hafva små renhjordar. Soml[iga] äro döpta, andra och större delen odöpta. ☙  ❧ Infödingarna öster om Jenisej fånga om somma- ren wildren på hafstundrorna. Likaså äfven Ryssarne. De fördela sig i två familjer, af h[vil]ka2315 den ena fiskar, den andra jagar – ☙  [—] Samojederne idka ej fiskafänge, men väl Tunguser och Jakuter – — Fiskafänget2316 bedrifves med nät, not, krok etc – — Salt finnes ej – hv[ar]före fisken om sommaren torkas. Sill förvarar man i gropar, der jordens kyla hindrar den att alldeles förwara – Sillen kan ej torkas, emedan den är en höstfisk ❧ då det2317 dagl[iga] regnet gör torkning omöjlig. Rökning vet man ej af — Dudinka2318 har tvenne utlopp  – den nedra (mindre) nedanom2319 Samylova vinterläger – 1209 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1209 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Karas. ǁ ~, k[al]l[a]s af Jurak[erne] Baj.  Baj ǁ Pod[gorodnji]  En ǁ Den  muksun ǁ g[ädda]  vid ǁ <--> Mungandji = Karas[inska]2320 2. Samatu = Chantaiska Obs. Kallas af Jurakerne Mandu – 3. Baj2321 = Podgorodnji ☙  ❧ 1. ☙  — Lefwa på tundrorna emellan Jenisej och Pjasina – om sommaren — De fattigare fiska om sommaren wid Jenisej. — De som lefva på tundrorna, fånga vildren – — Podgorodnыje och Karas[inska] äro nu en orda. De förra ❧ bodde förut (nyligen i trakten) af Turuchansk. De jaga om sommaren i skogsbygden – somliga höger[,] andra venster om Jenisej – fånga fjällrackor – — De Chantaiska och Karas[inska] bo till en del om sommaren vid pass 50 verst nedanom Krestówa inferior wid floden Pokolka  – som tager sin uppr[innelse] ur en sjö och utfaller i Jenisej omkr[ing] 60 v[erst] ofvanom Krestówa — En2322 hög chrebet åtföljer Jenis[ej] 200 v[erst] nedanom Tolstoj nos till en hög klippa (Kamen), derifrån åsen plattar sig och ej innehåller sten – ☙  ❧ Ермыловская 1. bebodt hus och ett annat öde. — Fiskafänge bedrifves under isen med nät.  – sik, чиръ, sterläd, muksun2323, omyl, gädda Jenisej 7 verst bred Елникъ (gran) och береза (björk) finnes vid Dudinka, men vid2324 Jermilovska blott lärkträd och vide. (Laptukowa) Samylowa – Jenisej 8 v[erst] bred, ingen skog. Ett hus, som bebos af en Jenis[ejsk] köpman 1210 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1210 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Затундренскiй Samojeder Förskräcklig köld Krestowa – en liten stuga – Jenis[ej] 10 v[erst] bred. Härifrån fortlöper Jenis[ej] i grenar. Här upphör all skog.2325 Kall stuga Замыловъ Ifr[ån] Dudinka till Laptukowa – 60 v[erst] Krestowa – 602326 v.2327 Seljukina – 262328 Kasatskoj2329 – <26> ☙  ❧ — Obs. Wilda renar jagas om sommaren i vattnet – med tillhjelp af såk[al]l[a]de mahalki – De klubbas i wattnet – [—] Om wintern drifvas med tama renar på lika sätt i en grop – Om sommaren af fotgångare – — På tundrorna fångar de2330 Karas[inska] Samoj[ederne] fisk i små floder och sjöar med nät. — Rugg-gäss fångas äfven på tundran –  Krestova was situated at ca. N69°36′45″ E84°25′4″. (TS)  60 ǁ 50  Distance from the above-mentioned point.  26 ǁ 25 Cape Seljakin is situated at N69°42′32″ E84°5′49″. (TS)  Kazancevo is at N69°50′18″ E83°46′15″. (TS)  de […] Samoj. ǁ man  Square brackets by Castrén’s hand.  Samoj. […] sig ǁ ❧ Under detta ☙  samtal inträdde i rummet wid pass 20 Samoj[eder] h[vil]ka af förmannen bl[ifvit] underr[ättade] om min ankomst –  Jag […] afreste] ǁ Parallel version on mscr. p. 275 & 277: Jag rådde dem att ej förhasta sig i en så allvarsam sak, gaf dem en sup en – och afreste.  See travel report of 25 Nov./7 Dec. 1846, published as Castrén 1847h and p. 849–850 above. [Obs.2331 Samoj[eder]2332 inf[ann] sig hos mig för att få veta, om de i och för sina skullder sk[ulle] skickas till Guldvask[erierna]. I detta fall wille de häldre döda sig; midt för min näsa för att 1o) få dö i sina fäders land 2) att jag <sst.> bringa underr[ättelse] derom till öfverheten. Jag2333 tröstade dem med brännvin och afreste]2334 ☙  ❧ — Ifrån Krest[owa] fortlöper Jenis[ej] i grenar, än två, än tre (ex Seljukina) Seljukina – 2 stugor – hög strand Kasatskoj 1. stuga 1211 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1211 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  simovja ǁ stugor  Distances (in versts) travelled by Castrén from Dudinka to Karaul.  Castrén wrote våren above vinter.  sommaren ǁ vintern  It is unclear where the fragment from here to genmälte Ryssen belongs. Castrén struck it out.  stugan ǁ pörtet  mannen ǁ 1. ~ ifr[ån] tundran ǁ 2. ~ <----->  Samoj. ǁ Ostj[akerne] Obs. Ifr[ån] Dudinka framåt stå alla simovja2335 på högra sidan – — Jenisej fortlöper mera än 20 verst bred i m[ån]ga protoki. – 60 –60 –40 –50 2102336 ☙  ❧ [—] ☙  Samoj[ederne] gå icke ända till hafwet och bedrifva ej hafsfänge, Ej heller Ryssarne — Bland de Chant[aiska] Samojederne fiskar hälften wid Jenisej, så och m[ån]ga Podgorodnije – men de Karas[inska] icke – — Chant[aiska] Samoj[ederne] hade förr sitt magazin i Chant[aika], Karas[inska] i Karasina — Mahalki – om vinter2337 gåsfjädrar, om sommaren2338 snöripor  – De ställas på höga platsen – Om sommaren göras de 10 verst, om vintern en verst långa –❧ Bredden är 3 verst[.] — De göras om sommaren längre emedan Samoj[ederne] då lefva på s[am]ma ställe  – Obs En mahalka duger i fl[ere] år – hvila2339 i stugan2340, började jag examinera mannen2341 och sporde honom, huru man lefver bakom tundran. ”Ack, bästa herre”, genmälte Ryssen, — Stället der de Jenis[eiska] Samoj[ederne]2342 fånga vildren k[al]l[a]s поколки. Här synes ännu en låg chrebet wid Jenisej. 1212 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1212 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — Hvar och en har sitt särsk[ildta] sommar-st[älle] men ej för vintern – — Sommar tiden fångas2343 fjällrackor i gropar, som äro ärftliga liksom hela2344 platsen – — Chant[aiska]2345 Samoj[ederne] äro renfattiga; de Karas[inska] rika          Wid Tolstoj Nos är Jenisej 35. v[erst] bred. — 250 v[erst] nedanom Tolstoj Nos fortlöpa ännu höga stränder ända till ett st[älle] som kallas Корга, der krono-fartyg, som velat gå till Archangelsk, bl[ifvit] sönderslagna –2346 Ännu lägre ned är каменъ märkbar. ☙  ❧ [—] Tolstoj Nos är belägen wid Maloj2347 Jenisej — Nedanom2348 Tolstoj Nos fånga Ryssar samt äfven några Chantaiska Samojeder бѣлуги. Skälar finnas2349 äfven i Tolstoj Nos, men fångas icke, ehuru de stundom fastna i nätet. — I Tolstoj Nos bedrifva blott tvenne Ryssar renskötsel.2350 — Wid Ust-Pjäsina2351 fångas hvita björnar.2352 — Wid Jenisej idkas ej detta fänge, blott nedanom Krestowa — Wid Tolstoj Nos är2353 ebb och flod föga märkbar och vattnet är ej saltigt. ☙  — Simovja funnos fordom ❧ ännu nedanom Krestowa. Nu är de öde.     fångas ǁ hafva hela ǁ pl[atsen] Chant. ǁ Awa[mska] sönderslagna  – ǁ ~ Derpå äro stränderna lågländta. Maloj ǁ Nedra Nedanom ǁ Om finnas ǁ fångas renskötsel. ǁ ~  – Ifr[ån] Tolstoj Nos b Ust-Pjäsina ǁ ~ och At the mouth of the River Pjasina. See above. björnar. ǁ björnar, äfven är […] och ǁ verkar ebb och flod obetydligt, den The River Malaja Xeta discharges into the Enisej from the left (south-east) at N69°35′8″ E84°29′7″. (TS) The River Bol’šaja Xeta flows into the Enisej from the left (south) at N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)  Castrén probably means the River Solenaja/Xakdybira/Delingdè, running into the River Bolˈšaja Xeta 273 km from the mouth of the latter. (TS) — Cheta k[al]l[a]s två floder (Малая Хета och Болъшая Хета),  – Lilla Cheta utfaller i Jenisej ofvanom Krestowa2354; Stora Heta litet nedanom Krestowa, –2355 Soljëna nedanom Stora Cheta.2356 (Obs. Stroganina) 1213 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1213 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  etc. ǁ ~ Tolstoj Nos  Castrén is illogical here, because Krestova was situated upstream from Tolstyj Nos. (TS)  ny ǁ gammal  приход, ‘parish’  öster ǁ öfver  The River Anabar (Ru.)/Anaabyr (Yak.), running into Laptev Sea east of the Tajmyr Peninsula at N73°12′30″ E113°33′25″. (TS)  åtskilliga ǁ fl[ere] [—] Björn, zobel, hare, ekorre, каланокъ finnes ej vid Tolstoj Nos. — Endast räf, fjällracka, hermelin, warg, varglo etc.2357 ☙  ❧ Ryssarnes зимовья sträcka sig ännu 350 v[erst] nedanom Tolstoj Nos till Krestowa.2358 I Tolstoj Nos finnas 4 usla stugor och en ny2359, liten kyrka – ehuru hela trakten hör till den Dudinska prichoden2360. — Samoj[ederne] gå ej öster2361 Chatanga. — Wid Anabara2362 bo åtskilliga2363 Ryssar  – <---> Jakuter. — Wid Chatanga bedrifves ej hafsfänge – — 80 verst nedanom Krestowa fångas hvita björnar – — Wid Krestowa står en ständig is, men ej nedanföre – 1214 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1214 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ifrån2364 ☙  ☙  Tolst[oj] Nos Med mägtig kappsäck, nedblötta papper och skral hellsa anträdde2365 jag d. [ ] Now[ember] min återfärd från Tolstoj Nos. Wid d[en]na resa beledsagades jag [af] några Ryssar, h[vil]ka i sina egna angel[ägenheter] förfogade sig till Dudinka. – Såsom mindre wana wid renfärder förwillade [de] sig redan på första [natten] och jagade sedermera i mörkret den ena den andra på de Jeniseiska <protokerne>. Efterhand2366 samkades likväl alla under natten i vinterl[ä]gret Seljakina. Enl[igt] förrut erhållna ordres hade man här rengjort2367 en af byns tre stugor  ❧ men då det ej står i någon mänsklig förmåga2368 att afwärja frost och köld, så war stugan kall2369 som ett tält och dessutom så fuktig, att wattnet2370 rann utmed wäggar och golf. Jag tog i besittning en af sido-väggarna, lät betäcka den med renhudar och inrättade mig med2371 all den commodité, som här var möjlig. Sysselsatt2372 med the drickning warseblef jag2373 i stugan ung flicka klädd i en förnäm2374, ehuru något utblekt kattuns-klädning, med wäl uppkammadt i2375 dubbla flätor nedhängande hår, men utan skor, utan duk och utan förkläde. H[enne]s utseende, ehuru föga <--->, war <----- ------>2376. Hon stod orörlig wid ugnen och höll2377 på med strump-stickning – ett arbete, som i förening med den owanliga kostymen tillräckligt och wittnade om n[å]g[o]n bildning [ ] ❧ gaf, att flickan war en Ryssinna. Då det war tydligt, att hon troligen2378 hade ett andragande att göra, sporde jag wärden om hennes stånd och wilkor. Liks[om] enl[igt] skedd öfverenskommelse kastade sig härvid flickan2379 s[a]mt tvenne hennes2380 förespråkarinnor på knä för mina fötter och bådo för nådig bönhörelse. Härpå följde nu en widlöftig med suckar och  Cf. from p. 849 on.  anträdde […] Nos. ǁ afreste jag från Tolstoj Nos, i sällskap med en karavan, som bestå af sju slädar 20 renar och sju slädar.  Efterhand ǁ Unders[tundom]  rengjort […] stugor ǁ eldat oss en af tre stugorna  förmåga ǁ makt  kall ǁ så ~  wattnet […] golf ǁ både wäggar och golf  med […] möjlig ǁ på bästa möjliga vis för att kunna intaga mitt mitt the och mid turfliga [= torftiga] qvälsvard  Cf. Castrén 1847h and p. 850– 851 here, where Castrén relates the following event as connected with his journey northwards from Dudinka to Tolstyj Nos, not back to the south as given here.  jag ǁ en  förnäm ǁ egh  i […] skor ǁ i lockar och flätadt hår, men utan ock  This sentence is an addition at the lower part of the page, and the words disappear into the soiled and worn edge of the paper.  höll […] strump-stickning ǁ stickade en strumpa  troligen […] wilkor ǁ 1. ville blifva bemärkt och tilltalad sporde jag stugans innewånare i gemen, ant[ingen] de woro infödda eller deporterade ǁ 2. sporde gjorde jag en fråga om hennes stånd och willkor, hvad den sporde ǁ 3. förmodligen hade hon  flickan smt ǁ både flickan och  hennes […] knä ǁ 1. andra qvinnor ǁ 2. ~ ǁ 3. hennes förespråkarinnor på mina 1215 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1215 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  philosophie ǁ ~ och i korthet innehöll, att wår hjeltinna tillförene såg för  förnäm dame ǁ dame  gråtande ǁ med  unga […] kunde ǁ olyckliga en skärf  Castrén means the woman who had joined a deserted officer during the Franco-Russian war of 1812. See p. 846–847.  Wid […] tundran. ǁ I Seljakina bidade jag på månens uppgång ända till midta natten och forts[atte] derpå under natten min resa  Mscr: Seljakiska  Kort ǁ Omsider  sällskapet […] kosa. ǁ det talrika sällskapet gaf sig åter på resan.  Castrén did not write the quotation, but it can be found in Romeo and Juliet, Act 2, Scene 2: “O, swear not by the moon, th’ inconstant moon,/That monthly changes in her circle orb,/ Lest that thy love prove likewise variable.” No Fear Shakespeare, http://nfs.sparknotes. com/romeojuliet/page_86.html.       (TS) nu ǁ och ~ mållöst ǁ w wäntan på dagsljus ǁ dagsljus fann ǁ nådde till […] svigtande ǁ så uttröttade 5 […] för att ǁ man ännu behöfde 5 timmars tid, för att  för ǁ till  Den […] på mig ǁ 1. ❧ Emeller☙  tid började hade öfvade jag i den dels till följe af skakningen på den tufviga tundran, dels äfven och den instängda luften i min ki[sta] släden på mig den en släden ǁ 2. Emellertid öfvade på mig den inst. luftkistan, tårar gjord relation, som ifrån början till slut utgjorde en wederläggning af Sara Widebäcks ☙  philosophie2381[.] Det war denna philosophie ❧ som först upphöjt wår Nadjeshda ifrån en trälinna till en förnäm2382 dame och sedermera störtat henne i så djupt elände, att hon nu stod med bara fötter på det kalla golfvet och gråtande2383 på sina knän bönföll om en skärf för att mätta sin mage och dölja sin nakenhet. Jag offrade åt den unga2384 synderskan hvad jag kunde och lofvade att framdeles göra mitt bästa för att lindra h[enne]s beklagningswärda öde – D[en]na händelse erinrar mig för öfrigt om en annan deporterad qvinna i Tur[uchanska] kretsen, hvars öde ännu anslagit mig – – – – – –2385 ☙  ❧ Wid2386 min ankomst till [Seljakina]2387 var hela den vestra himmeln insvept i dimma, och man vågade sig derföre icke genast ut på den vilsamma tundran. Kort2388 efter midnatten visade månen omsider den väntade månen sitt fagra anlete och sällskapet2389 trodde med till hjelp af dess sken finna rätta kosa. Men månen är, såsom Schakespeare qväder: ”2390 Wi förlorade snart det ljusa månskenet, nu2391 följde man endast windens anwisn[in]g, men råkade snart på warga-stråt och irrade sedan mållöst2392 på den ödsliga tundran under wäntan2393 på dagsljus. Med dess tillhjelp fann2394 man ändtl[igen] Jenisej efter 9 timmars irrfärd, men nu woro renarna till2395 större delen redan så svigtande och fotfallna att 52396 timmars tid erfordrades för2397 att till<-> ett vägast[räcka] ☙  af 15 v[erst] till närmaste vinterläger.  ❧ Den2398 skarpa kölden, skaknignen [på] mosstufvorna samt den inst[ängda] luften i släden ☙  hade under  ❧ dagens lopp öfvat på mig ett så 1216 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1216 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks obehagligt infl[ytande], att jag wid ankomsten till bemälta vinter-läger nödgades intaga sjuksängen; men det onda war lyckligtvis2399 af en så öfvergående art, att resan ännu samma afton kunde fortsättas Naturligtwis skulle jag hellre hafva rastat på stället, men här fanns ej bete för renarne och wädret war så fördelaktigt, att mitt resesällskap på intet vis kunde förmås att qvarstadna. Wi fortsatte således resan genom natten och ernådde redan följande2400 dagen mitt hö[g]qwarter: Dudinka2401 ☙  ❧ ☙     Lusina [—] All hvit fisk, sås[om] muksun, omyl, sik, taimen, njelma gå till hafvet efter Filipow-постъ till денъ В[в]еденiя2402. Derefter fångas föga i Jenisej, men kosterka finnes i ringa mängd hela vintern. Dessutom lake[,] gädda o[ch] abbore. — Tschir-fiskens2403 återwändande till hafvet känner man ej, ty hon fångas ej annars än händelsewis wid strandnot. — Pä venstra sidan2404 af Jenisej större höjder wid2405 Lusina, som står på v[enstra] sidan, gentemot Se❧ljákina, o. s. v. — De Jenis[eiska] Samoj[ederne] bo icke en gång om sommarna på <sitt> ställe, hafva d[er]före inga ärftliga räf- och fjällracks gropar, utan fånga der de finna en grop. — De begagna små nötter i sina pokolki. Endast höst fisk. — Wid wildrensjagt förena sig 7, 10 och ännu fl[ere] Samojeder om fänget. Ty då fänget idkas af fotgångare, äro m[ån]ga jägare af nöden. En fångst af 100 vildrenar för ett sådant bolag anses för ringa     skärpadt i förening med den skarpa kölden en så ǁ 3. Efter ytt[erligare] ǁ 4. Efter en <---> i 5 timmars tid ǁ 5. För att <--> ǁ 6. En d genom fros ǁ 7. Den isande skarpa kölden i föreningen med , skaknignen mosstufvorna i förening med samt den inst[ängda] luften i släden hade under fär[den] nästföreg[ående] station öfvat på mig lyckligtvis ǁ dock följande dagen ǁ 1. följande ǁ 2. efter ett dygn Dudinka ǁ ~ vinterlä[ger] Cf. Castrén’s sketch for a letter on p. 1220. Castrén was in Dudinka by 10/22 Nov. See his letter to Rabbe in the volume of letters in this series. (TS) From the Feast of the Apostle Philip to The Presentation of Mary in the temple, 14–21 Nov. Old Style (26 Nov.–2 Dec. New Style in Castrén’s time). (TS) Tschir-fiskens återvändande ǁ Tschir-fisken fångas sidan ǁ ~ finnas wid ǁ ännu ~ 1217 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1217 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  Pokolka-sjö ǁ ~ (Sam Naadade – tredje Indjia)  Samojj. ǁ man  utfaller i Fura ǁ löper parall[ellt] med Fura och utfaller i Pjasina-sjö  midten ǁ ~  – Ifrån Castrén most likely means the River Bystraja/Jantododa discharging into the River Pura from the left 146 km from the mouth of the latter. The length of the Pura is 348 km. (TS)  Pjasina ǁ Jeni[sej]  wid källorna ǁ i myn[ningen]  Karasinska Samojeder ǁ Ostjak-familjer na ☙  ❧ — ☙  ☙  Fiskafänget bedrifves ej om wåren i Pokolka-sjö2406 Berajem, h[var]efter Samoj[ederne]2407 draga sig [till] floden (Sam[ojediska] Fura), som faller i Pjasina (ej i Jenisej). Wid Fura-floden bo Karas[inska] och Podgorodn[aja] wid källorna, Chantaiskije i midten och Beägua-st[ammen] bland de Awamska wid mynningen. — Ur Naadade-sjö, som säges wara omkr[ing] 70 verst lång utgår ❧ en annan flod Быстрая (Sam[ojediska] Beedutsjä), som utfaller2408 i Fura wid midten2409 — I Berajem fiska om wåren Beägua, i Naadade de Chantaiska. — Om sommaren fara de med renar (ej med båt) till Beägua till mynningen af Fura omkr[ing] mynningen; de Chantaiska wid ❧ Fura omkr[ing] sjelfva utloppet af Beedutsjä). — Karasinska Samojeder fiska om wåren i fl[oden] Egáabu, som utf[aller] i Pjasina2410; om sommaren wid2411 källorna af Fura. — Beägua och de Chant[aiska] Sam[ojederne] drifva g[emen]samt fänge. ☙  ❧ Karasinsko. 20 v[erst] ifrån Karas[ino] på högra sidan finnes en sjö ”Karasinskoje osero”, 10 v[erst] lång, men afbruten g[enom] smala sund, dock så att alla ega en slags g[emen]skap med h[varan]dra. Äfven här uppehålla sig vintertiden några Karasinska2412 Samojeder och Imbatska Ostjaker – — Wid Kureika hägg, asp, al, etc. 1218 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1218 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ det2413 <lider> dock ej alltför  On mscr p. 298 there are four fragments, the context of which remains unclear. Castrén struck out the first three completely. men jag har att skaffa här med ett ohjelpligt slägte men ändock ges för mig utom <----> till sidan ingen förlossning Med allt hvad m[enni]skan lider och sliter i d[en]na Lappm[ar]k ☙  ❧ 1 Ostj[akerne]s lif om sommaren Båten deras magazin vid en flod 2 Ryssarnes lefnads-sätt Den Sib[iriska] Ryssen och den deporterade Hatet dem emellan Duchobortsi – deras flit och huslighet Trädgårdsskötsel 3 Monastir 4. Gumman i Mirojebinsk 4 5 Turuchansk Ny series – a 5. Enlewering 6 Monastir 7 Turuchansk – 8. Historien om den Baichinska Samoj[eden], som spetsades 9. Huru inf[ödingarne] akta sig om en Embets- man – Darrande fasthålla de honom i armar, nacke, och rock skörten 1219 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1219 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  It is uncertain if this note is in Castrén’s handwriting. For the letter to F.J. Rabbe, 11/23 Jan. 1847, see the volume of Castrén’s letters in this series.  This and the next fragment seem to belong to a disappeared letter from Dudinka to either Rabbe or Collan. Cf. Castrén’s description of the journey from Tolstyj Nos to Dudinka p. 1215. For a longer draft of the same letter, see p. 1223–1224.  jag […] mig att ǁ 1. jag skynda mig a[tt] ǁ 2. ehuru trött och sönderbråkad sätta mig vid företaga mig att så wäl i officiell som privat  Det är mig ǁ Du bör så må  inlåta […] rese-angelägenheter. ǁ enl[igt] Din begäran inlåta mig i theologiska diskurs[er] och andra diskurser  en […] kategorie ǁ 1. ~ ǁ 2. ett af de kinkigaste lägen, jag som hvari en syndare någonsin kan bä ǁ 3. ett af de kinkigaste lägen jag under mina <h->  emot ǁ ut  Natten ǁ Eg  på […] stjernor ǁ på den hvarken måne, stjer[nor]  norrsken. ǁ ~ E  See Castrén 1847h and p. 851 of this volume.  detta ǁ vinter[lägret]  fick […] uppwaktningar ǁ uppvaktades  Samojediska ǁ ~ och  war […] mjölpriset” ǁ 1. är att beskärma sig öfver det höga mjölpriset, ǁ 2. war att tigga om brännvin ǁ 3. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”att yppa sina bekymmer och begära en lindring i sitt öde.”  ǁ 4. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina ☙  ❧ Cf. Rabbe 11/1 472414 Med2415 12 hundar för min släde gjorde jag för en timme sedan mitt inträde i Turuchansk. Emedan posten kanske redan i morgon afgår, måste jag2416 ehuru trött och sönderbråkad företaga mig att genast att expediera vid pass tio numror till Wet[enskaps-]Akad[emien] Det2417 är mig alltså omöjligt att denna gång denna gång inlåta2418 mig i theol[ogiska] diskurser, eller ens redogöra för mina rese-angelägenheter. Blott en omst[ändi]gh[et] synes mig vara af den vigt, att jag omöjligen kan förbigå dens[amma]. ☙  ❧ wid emottagandet af Din sednaste post befann jag i en2419 högst kinkig och beklaganswärd kategorie. Jag hade i förtröstan på friska renar och min goda pels begifvit mig emot2420 natten ut ifrån ett vinterläger, som var af cynisk och fuktig beskaff[enhet], att jag deri wille taga mitt nattherberge. Natten2421 war kall och dimmig; på2422 fästet syntes hvarken måne, stjernor eller norrsken.2423 ☙  ❧ Efter2424 min återkomst till detta2425 winterläger fick2426 jag hvarje dag emottaga uppwaktningar af Samojediska2427[,] Dolganska och ☙  Tungusiska höfwidsmän. Ändamålet med dessa besök war2428 såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer, ❧ föranledda af det stegrade mjölpriset”. Andra åter tiggade om brännwin och stundom blef man anlitad att wara skiljedomare uti ringre mål. Så beträdde en dag uti mitt rum tvenne Samojeder, hvilka2429 råkat i delo med hvarandra i fråga om en äktenskaps-handel. Begge2430 <af dem> hade en son och en dotter, 1220 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1220 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  alla giftwuxna utom den ena Samojedens dotter, som ännu icke fyllt2431 5 år. Nu hade fäderna utan2432 att se hvaran❧dras barn stiftat emellan dem en äktenskaps-förening, hvarwid fadren till den femåriga dottern wisligen fördolt hennes ålder. När sveket ändteligen upp<ve>ktes, fordrade2433 den förorättade parten <20> renar i ersättning. Genom min bemedling ned<--->de han likwäl sina anspråk till antalet <af> tio renar, hvarefter2434 bytet lagligen för sig gick. Efter afresan ifrån Dudinka mötte jag åter i Lusina en talrik samling2435 af Jenis[ejska] Samoj[eder]. I högsta grad misstrogna hade de intill närwar[ande] våret envisats att för2436 mig underhålla sjelfva de upplysningar, som rörde deras lefnadssätt2437, wistelse-orter o. m. d. Nu inträffade likw[äl] en händ[else] som förmådde dem att upplåta sitt hjerta i de allra djupaste hemligheter. Härtill war ❧ en tillstädeswarande Magazinsförwaltare eller så k[al]l[a]d Wachter en oskylldig orsak. Mannen framträdde2438 för mig i ett öfverlastadt tillstånd och anföll mig ifrån första ögonblicket med p<--->elser2439 och skymford af deltagande för hans wackra2440, hyggliga och gästfria hustru, tillslöt jag mina öron för den rusiges tal, men härigenom tillwäxte efterhand hans djerfhet till den grad, att han jagade på dörren alla2441 dem, af h[vil]ka jag ville erhålla n[å]g[o]n upplysning. Nu2442 kunde jag ej underlåta att låta min kosack2443 utdrifva Magazins-förwaltaren ur sin egen boning, ehuru det gjorde mig ondt om familjen, som åtföljde huswärden och måste tigga sig ett tak för natten. Men då Samoj[ederne] sågo denna raska handling, täflade de sig emellan att få redogöra för alla sina förhållanden[.] De berättade, att alla2444 de tre slägterna: [ ] om sommaren ❧ uppehålla sig – – –               bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant [elände], att enligt nyssn[ämnda] infödingars gemensamma witsord, menniskorna ǁ 5. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant alla Furstars elände, att ǁ 6. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer. Dessa bekymmer hafva sin grund i det g[enom] guldwaskeriernas anl[äggning] stigande mjölpr[iset] ifrån 5–10 kop. ända till 6 Rub 47 kop. stegrade mjölpriset för ett pud mjöl hvilka ǁ som Begge […] hade ǁ Hvardera hade fyllt ǁ hade ~ utan […] äktenskaps-förening  ǁ stiftat äktenskaps-förening mellan sina, men fäderna fordrade […] ersättning ǁ fordrade fadren till den fullväxta dottern tjugo renar i mellan<-----> hvarefter ǁ 1. <---> ǁ 2. hvarpå samling ǁ Samojedi[sk] för mig underhålla ǁ 1. icke meddela mig ǁ 2. ~ allt, som lefnadssätt ǁ 1. <bort> ǁ 2. ~, religion framträdde ǁ 1. up[pvaktade] ǁ 2. visa[de] p<--->elser ǁ hotelser wackra […] hustru ǁ hustru, som undfägnade mig på bästa vis alla dem ǁ allt folk Nu […] kosack ǁ 1. Detta war bewekte mig omsider att låta 1221 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1221 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria              min kosack ǁ 2. Nu ansåg jag tiden wara inne A cossack had been set by the local governor to be at Castrén’s disposal (see p. 1190). The order in its entirety is preserved as KK Coll. 539.26.10. (TS) alla […] slägterna ǁ så wäl de Kar[asinska] som Chant[aiska] och <--> erhållit ǁ upph utvalde […] till ǁ 1. fortsatte jag följ[ande] dagen min resa till ǁ 2. widtog <---> jag en ǁ 3. utrvalde jag en tolk Some unidentifiable prices in roubles and kopecks counted by Castrén. nordv. eller ǁ nordv., den intager ǁ str[äcker] wid […] vistande ǁ Jenis[ejska] samt alla rättel. ǁ i norr A fragment of a letter to Rabbe. Cf. the shorter draft of the letter on p. 1220 as well as the travel description on p. 858. Din ǁ Ditt taga ǁ vil[le] och […] ropa ǁ 1. <sig> till ǁ 2. och renarne gjorde halt. Kosak ǁ 3. och renarne gjorde halt. I dets[amma]  ǁ 4. och renarne gjorde halt af ett plaskande ljud, ǁ 5. och renarne gjorde halt. I detsamma kom kosak-halunken springande till min balok och berättade — Efter att hafva erhållit2445 dessa och dylika upplysningar af Furstarne och de äldsta bland folket, utvalde2446 jag bland de närw[arande] en ändamålsenlig tolk och fortsatte derpå resan till Chantaika. — Rummets beskaffenhet Redogörelse för de Jenis[ejska] Samoj[ederne] ☙  ❧ 2– –80 1–50 50 4–80 6–50 1–50 <8-00> 2447 ☙  ❧ D.  Januarii Afresan från Chantaika. ☙  — På wägen fr[ån] Plachina frös jag fast i flodwatten och befriades af postkarlen – Tillbragte Nyårs natten i ett näfvertält – — Följ[ande] dagen tröttnade renarne och jag gick till fots <8> verst till Igarka, hvilade här öfver natten och afreste med <os> i ❧ hufvudet. 1222 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1222 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ För att nu i få ord[ning]ställa resultat[er] af mina hittintills gjorda unders[ökningar] öfver Samoj[ediska] st[ammens] utstr[äc]k[ni]ng, delar jag densamma i tre hufvudgrenar: ❧ den nordv[estliga]2448 eller Jurak[iska], den nordöstra l. Taugi, och den södra l. Ost[jakiska]. Den östra gr[enen], som är den utan jemf[örelse] talrikaste utbreder sig från Hvita Hafvets stränder ända till Jen[isej] och in[n]efattar alla de Kan[inska] Tun[drans], de Bolsch[esemelska] Samoj[ederne] i Arch[angelska] Guv[ernementet], de Obdorska ❧ och Kas[ymska] l. Kond[inska] i Tobol[ska] och de Tas[ovska] samt Jenis[ejska] i Guv[ernementet] Jenis[ejsk]. Den östra grenen intager2449 endast den lilla terrängen ifrån Jenis[ej] till Taim[yr] och utgöres af de wid2450 och oster om Jen[isej] vistande Samojeder med undantag af de nedra Karas[inska] och de Turuch[anska], som tillh[öra] den södra grenen. Denna gren börjar rättel[igen]2451 wid Sattun-floden, som utf[aller] i Tas, och fortg[år] sedan uppför sist[nämnda] flod i ett oafbr[utet] s[amman]hang ända till Tschulym[.] Wid2452 emottagandet af Din2453 sednaste post befann jag mig i en högst kinkig belägenhet. Jag hade i förtröstan på friska renar och en god pels gifvit mig emot natten ut ifrån ett vinterläger som war af en så ömklig besk[a]ff[en]h[et] att jag deri ej taga2454 mitt nattherberge – Natten war mycket kall, men det oaktadt syntes på fästet hvarken måne, stjernor eller norrsken. Knappt hade wi tillryggalagt 5 verst <-----> nyss[nämnd] vinterläg[e]r, förrän skjutskarlen uppgaf ett nödrop, och2455 renarne gjorde halt. I detsamma hörde wi kosak-halunken ropa ifrån en an[nan] släde, att formannen i nattens  i rörelse ǁ min  wi […] stället. ǁ 1. wi som följakteligen inom kort, ǁ 2. wi följakteligen inom några ögonblick skulle sitta fastfrusna i sörjan ǁ 3. ~ Så skadad, emedan ingen att ingen <---> yxa o. s. v.  gick […] fullbordan ǁ 1. gick bokstafl[igen] i werket. Wäl arbetade wi oss fram ett stycke i sörj[an] ǁ 2. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. I ett Wi sutto likasom <-----------> förtrollade på floden och bidade wäntade började wänta afbida på hjelp ifrån höjden. Medan wi så sutto, kom anlände twenne män <---> åkande md fyra renar ǁ 3. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. Wi sutto likasom förtrollade på floden och började wänta, att Gud skulle sända oss hjelp ifrån höjden.  Kalliolinna was F.J. Rabbe’s villa in Kaivopuisto Park in Helsinki, built in 1842–1844 (architect E.B. Lohrmann). Its present address is Kalliolinnantie 12. Rabbe lived there until 1859. Pesonen 1957: 15–21, 32; see also Tommila 1982: 35, 46, 59. (TS)  Man […] <postbudet> ǁ 1. Dina bref hade ǁ 2. En post ǁ 3. En <---->  löste ǁ 1. <---> ǁ 2. hjelpte ǁ 3. <--->  några hjelprenar ǁ sina renar  företog mig ǁ 1. tillbragte återstoden af natten ǁ 2. började  jag […] lopp ǁ och då jag drog mig till minnes det  Säg […] kom ǁ 1. Sålunda <kom> Din post ur ǁ 2. Säg mig då, om ǁ 3. Säg mig då, att  angelägenheter. ǁ ~ Icke heller kan jag något  må […] att ǁ 1. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade 1223 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1223 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria ☙  ☙           jag härom dagen i samtal med en medlem ❧ af den sect, som fader August grundlade med anl[edning] af M [ ], men mannen var så absurd, att <-> ǁ 2. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade jag härom dagen i samtal med en medlem af den sect, som fader August grundlade med anl. af M [ ], men secten är på en gång så denna sect är verkl[igen] så absurd, att derom intet förnuftigt låter säga sig. Dertill äro de så k[al]l[a]de Skoptserne så fanatiska, att de med våld göra proselyter här i bygden – Denna sect vore i sanning wärd att deporteras, icke till Sibirien, utan in i afgrundens innersta sköte. ǁ 3. så vill jag endast anm[äla], att alla vilda folkslag, med h[vil-]ka jag hitintills kommit i närmare beröring, erkänna blott en enda verklig ❧ sann och verklig Gud som de igenkänna öfverallt i skapelsen, men förn[ämligast] i hafvet på land och haf, i winden och wåg, men förnämligast i det wida fästet. Också är den nordiska himmelen mera än allt annat egna[d] i naturen egnad att upplifva den religiösa känslan i […] tid ǁ 1. en tillbak[a] ǁ 2. na få ǁ komma att ~ fjällrackorna ǁ ~ och ekorrar This fragment seems to belong to a letter that has otherwise disappeared. annars ǁ med en Don Quijote in Miguel de Cervantes Saavedra’s novel. Cf. also p. 914. Tuulio 1961. (TS) till ǁ 1. <slut> ǁ 2. <--> gamla stamgods ǁ fädernegods Jean Paul was the pseudonym under which the German writer Johann Paul Friedrich Richter (1763–1825) published his ☙  ☙  ☙  ☙  mörker åkt in i en sörja af snö och flodwatten, att renarne ej mäktade få i2456 rörelse ❧ min tunga släde, att wi2457 skulle frysa fast på stället. D[en]na profetia gick2458 äfven i fullbordan, ty ❧ inom några ögonblick sutto wi liksom fasttrollade i sörjan. I denna bedröfwelsens stund sände oss Gud sin hjelp per posto ifrån Kalliolinnas2459 tinnar. Man2460 hade ifrån Turuch[ansk] affärdat till mig express med Din kronopacket; postbudet mötte mig här, och löste2461 förtrollningen med sin yxa och några2462 hjelprenar. Genomfrusen anl[ände] jag kort derpå till Sam[ojediskt] näfvertält, uppställde här mitt thekök och företog2463 mig att uppbryta <-----> bland hv[i]lka <utom ---> ett saknades <---> första <paquet> jag öppnade ❧ innehöll tvenne almanackor för innew[arande] år; jag2464 började draga mig till minnes tidens lopp och fann efter någon besinning, att nyåret just på stunden tog sin början. Säg2465 mig då, om Din post ej kom mig i grefvens [tid] tilhanda; fastän somliga bref voro halftårs gamla – Med min hellsa och öfriga affärer står det till, såsom Du kan finna ur närliggande bref. Öfverhuf[vu]d felar mig intet annat än benkläder i denna förfärliga ❧ köld är en nog känbar brist. Emedan jag med morgondagens post måste till Akad[emien] affärda åtm[instone] 10 numror och ännu ej har halfva antalet i ordning, så är det mig platt omöjligt att ingå i några vidlöftiga relationer om mina resor och öfriga angelägenheter.2466 Hvad den hedn[iska] theol[ogien] anbelangar, så må2467 det wara nog sagdt för d[en]na gång, att Obs. Turk[isk] Grammatik. 1224 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1224 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bland märkliga tilldragelser i detta land höra: 1. att solen, som i2468 två månaders tid, warit syspenderad från tjensten, åter inträdt i sin tjenste-utöfning – ☙  ❧ 2. Att Chines[erne] i nästa år torde få2469 ondt om pelsar, emedan vintern i Sib[irien] varit så kall, att fjällrackorna2470 ihjälfrusit – 3. ☙  Wid2471 mitt intr[äde] till Tur[uchansk] förliden natt rann mig i hågen, huru den berömde D[on] Q[vixote] af Lamancha annars2472 Lejonriddaren k[al]l[a]ad2473, ❧ återwände till2474 sitt gamla2475 stamgods. Jean Peaul2476 yrkar2477 i ett bref till Wagner2478, att m[enni]skan är så m[yc]k[e]t sjuk, som hon2479 sjelf will, och jag är2480 ungefär af s[am]ma tanke. Åtm[instone] har jag gjort den anm[ärkni]ng, att sjukd[omen] alldrig får makt öfver mig, der jag såsom sjuk skulle warit ohjelpligen2481 till spillo gifven. För2482 fantasien framst[äller] sig då sjukdomens elände2483 i så fasawäckande gestalt, att wiljan bekämpar hvarje kroppslig anfäktning. Så hoppas jag äfven, att min närv[arande] g[enom]2484 en ytterst mödosam resa ådragna krämpor skola snart2485                ☙  ❧ Efter2486 att hafva tagit mitt sista afsked af Samojediens tundror, anl[ände] jag för några dagar sedan till Turuchansk under nästan samma omständigheter, som den berömde riddaren af La Mancha ifrån sin andra resa återwände till hemmet2487. Som Du wäl minnes, befann sig2488 den Manch[enska] etc. innesluten2489 i en kur och framsläpades2490 i sakta mak af ett par oxar.       novels but at the same time also a fictive character in his works. Bruyn 2006. (TS) yrkar ǁ <menar> Johann Ernst Wagner (1769– 1812), a German writer. Brockhaus Enzyklopädie 19: 778 [Wagner, Johann Ernst]. (TS) hon sjelf ǁ hon är ungefär ǁ h tusende gån[ger] ohjelpligen till spillo ǁ till spillo För […] krämpor ǁ Äfven i närv[arande] saken är, att o elände ǁ faror g. […] krämpor ǁ krä[mpor] The continuation is missing. Efter […] resa ǁ Nu har jag omsider <----> tagit en evig farväl af Samoj[ediens] tundr[or] och befinner mig här för <an> <-> i Turuchansk <---gast> i samma belägenhet, som den andle riddaren af L[a] M[ancha] då han efter sin andra resa hemmet ǁ sitt arfs-st[älle] sig ǁ han innesluten ǁ 1. ~ ǁ 2. sönder<--glad> framsläpades ǁ sl[äpades] This is a fragment of a letter from 1846 that has otherwise disappeared. Another version of it is included in Castrén’s travel report from Turuxansk to Tolstyj Nos. See p. 817–818. stundom upplefver ǁ ser, erfar och i ǁ unde[r] på ǁ under man […] sjelf ǁ 1. den ǁ 2. man mången gång, <---> ǁ 3. man knapt tror sina ǁ 4. jag sannfärdeligen efter ǁ 5. jag på full rent allwar ǁ 6. ~ ǁ 7. man mången gång frågat sig detta ǁ ~ allt foster […] fantasie ǁ 1. för ǁ 2. ~ ǁ 3. foster af genom resor och nattvak 1225 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1225 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  några få ǁ 1. de sista ǁ 2. två sista weckorna  bland […] Ostjaker ǁ i sällskap med Ostjaker, Sa[mojeder]  än […] värsta af ǁ 1. än rönt all upptänklig möjlig godhet och välwilja, än åter nödgats begagna all möjlighet klokhet för att försigtighet för att wärja mig för list och bedrägerie. o. s. v. m. m. Allt sedan afresan ifrån Moltschanova by, o. s. v. ǁ 2. Försök att s blott i föreställningen försätta dig bl[and] p den ena dagen i en eländig jurten jurts smutsig <ned>rökt jurt, den andra i Excellens-försal ǁ 3. legat än på ǁ 4. Försök att blott i inbillningen försätta Dig på en stund till i en Tatar-Jurt och derifrån med ett steg förflytta Dig träda in i Excellensers lysande [ ] än åter bland deporterade banditer och stråtröfvare, hvilka utan långa betänkligheter stöta ǁ 5. Allt sedan min afresa ifrån Moltschanowa har lifvet för ǁ 6. än åter ǁ 7. än varit ett föremål – It is uncertain in which order the different versions have been written.  nödgats befara ǁ befarat  det värsta af ǁ att få mig knifstyng i hjertat  On mscr p. 324–325 is a copy of a letter sent by Castrén to the Governorate Postal Office of Tomsk in 1845 (see the volume of letters in this series). In his letter, Castrén asks to keep all mail addressed to him until he arrives to pick it up. This suggests the likelihood that these notebooks have at least partly been bound together afterwards from miscellaneous papers, and especially the last part of the diary may not have maintained its original order.  Notes probably from the summer of 1847.  bommulstyg ǁ lärft ☙  ❧ ”Icke2491 är hjerpen brokig, utan brokigt är men- ☙  niskans lif” säger ett Finskt ordspråk och jag tillägger: resenärens lif är af allt det brokigaste. Hvad man under resor stundom2492 upplefver under loppet af några få dagar, kan i2493 wanliga förhållanden icke erfaras på2494 en hel lifslängd. I s[ynner]het är lifvet här i Sibirien så rikt på mångfalld, så fullt af motsattser, att man2495 mången gång frågat sig sjelf: ”Är detta2496 äfven werklighet, eller blott foster2497 af en förvirrad fantasie?” Du skall ej finna en sådan fråga onaturlig, då Du besinnar, att jag nu inom loppet af några2498 få weckor än befunnit mig bland2499 än vilda Ostjaker och Samojeder, hedniska Tunguser, döpta Tatarer och verkliga Musulmän, Kirgiser, Judar och Zigenare, än åter lefvat i sällskap med ❧ högtförnäma Ryssar, förfinade Tyskar och Fransoser, ruinerade Polackar, än2500 sutit i smutsiga jurt och gnagat på öfrigblefna brödsmulor, än åter bespisat mig wid Excellensers bord, än stundom varit ett föremål för m[enni]skors godhet och wälwilja, men den andra nödgats2501 befara det2502 värsta af2503 ☙  ❧ Obs.2504 Tatariska qvinnor bära om sommaren långa, breda owiga skjortor, vanl[igtvis] ant[ingen af brokig kattun, eller oftare af blåfärgadt bommulstyg2505 wida ärmar – — Äfven männerna röra sig om sommaren mest i korta, blå skjortor och dylika pantalonger – — Tat[arerne] rida för wad. 1226 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1226 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     Tat[arerne] äta2506 1. hvit2507 sarana (aҟ sep2508) 2. gul s[arana] (Saarax sep2509) 3. Kandyk (’Sengne), kokas med vatten, lägges i <kött>soppa 4. Чеснокъ (Bis), rå 5 Lök (Muksun) rå 6. Badan, sås[om] dryck2510 7. Черемша (Köbirgen) – ätes rå 8. Хлѣбенка (Djomdjela) en art sarana rotfrukt ☙  ❧ 9. Ҟыrlыҟ 10. Ҟasҟara,  Obs. De Minus[inska] Tat[arerne] begagna utom Kandyk och sarana sällan gräsrötter – – Gå föga på jagt2511    ☙  ❧ Tschud      Tschudgraf.2512 ☙  ❧ Ifrån2513 Jenisejsk leder till Atschinsk en liten genwäg2514, som före anläggningen af Krasnojarsk2515 utgjorde den allmänna postvägen2516, men nu mera sällan2517 befaras af andra2518 än formän, handlande och speculanter. Af både vetenskapliga och oekonomiska skäl walde jag wid resan ifrån Jenisejsk2519 till Minusinsk2520   See also, e.g., p. 1347, 1358–1359. hvit ǁ gul Castrén wrote ’s above s. Castrén wrote ex ’s above Saarax sep, (Saarex ’sep). Bergenia crassifolia, used as tea in Siberia and Mongolia. Головкин 2005. (TS) Mscr p. 329–334, see p. 813–815. Castrén excavated prehistoric graves especially in the Minusinsk Valley in 1847. See below in this volume and also the article Om kurganer…, Castrén 2017a: 89–105. The mscr of this loose fragment is a sheet (KK Coll. 539.26.22 [Varia 1.22], p. 289) of size ca. 18 x 21.5 cm. genwäg ǁ smal <---> wäg In 1628. (TS) postvägen, men ǁ 1. stråtvägen ǁ 2. postvägen, och ǁ 3. postvägen. För sällan ǁ endast ~ andra […] skäl ǁ 1. köpmän och speculanter ǁ 2. andra än köpmän, borgare och specula[n]ter, att ej tala om ǁ 3. andra än handlande och speculanter. Många bewekelsegrunder ǁ 4. andra än handlande och speculanter. Många vigtiga skäl förmådde mig att taga denna wäg. Jenisejsk ǁ Min[usinsk] Minusinsk ǁ Ats[chinsk] In late winter 1847, Castrén stayed for three weeks in Nazimovo on the Enisej, and he arrived in Enisejsk around 15/27 March. Bergstadi left Castrén because of illness in Nazimovo and continued to Enisejsk and further on to Krasnojarsk. See Castrén’s letters to Rabbe, Lönnrot and Sjögren, 22 Feb./6 March, to Collan and Sjögren, 22 March/3 Apr. and to Rabbe, 1 Apr. (old style?) in the volume of letters in this series. (TS) 1227 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1227 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  The mscr KK Coll. 539.32 (Varia 7, Reseanteckningar 1847. Minusinska kretsen) is a book, bound from notebooks of ca. 11  x 18 cm. Some pages have been bound in incorrect order. Castrén has not given any title to this diary.  ut ǁ ~ ifrån Atschinsk och  smärtade det mig ǁ 1. det grämde mig ǁ 2. jag sörjde  bergs-/dalar  leder ǁ 1. löper ǁ 2. ledde ǁ 3. ~, belysta af  Užur is situated at N55°19′15″ E89°50′58″. (TS)  grönska ǁ sommarens ~  wårsolens ǁ gr  men […] nejden. ǁ men man ser dem ingenstädes i Finland så tätt omvexlande, som i nejden af Atsch[insk]  på ǁ träden  This fragment is for the most part included in Castrén’s letter to Sjögren from Minusinsk, 20 Apr./2 May 1847. See the volume of letters in this series.  Bol’šoj Uluj at N56°39′24″ E90°34′19″. (TS)  Malyj Uluj at N56°10′0″ E90°25′43″. (TS)  Ket. 29 ☙ ❧ [Reseanteningar, Minusinsk ] N:o 2521 I ☙ ❧ Resan från Atsch[insk] till Minusinsk D. [ ] Mars gaf jag mig ut2522 på den Minus[inska] wägen ifrån den lilla bergomgifna staden Atschinsk. Huru det smärtade2523 det mig icke att jag ej fått skåda de herrliga bergsdalar2524 genom hvilka wägen leder2525, till Ushur2526 beklädda med grönska2527 och upplifwade af wårsolens2528 strålar. För ett Finskt öga äro m[ån]ga bl[and] dessa dalar gamla bekanta, men2529 ju längre man aflägsnar sig från Atsch[insk], dessto mera främmande förefaller nejden. De små, af kullar begräns[ade] dalarne widja sig och ant[aga] en steppartad gestalt; på2530 de widsträckta fälten ser man endast glesa björkar etc.2531 = Uluj, 1 en volost på Atsch[inska] vägen, 80 v[erst] från Atschinsk2532 2 en by på Minussa-vägen, 19 verst från Atsch[insk]2533 Af Ostj[akiska]2534 ul, vatten. 1228 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1228 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Nazarovo at N56°0′40″ E90°25′0″. (TS)  Balaxta at N55°22′50″ E91°36′31″. = ofwanom Atschinsk finnas på Tschulym inga Tatarer utan endast Ryssar uti volosterna: Nazarowa2535 och Balachta2536 – allt intill Ushur. = Wid öfversta loppet af Tschulym finnas utom Tatarer, blott en Rysk förpost. = Жережъ, Seresh2537, är en2538 flod, som utfaller i Tschulym och tager sin upprinnelse från sjön Bjeloje. Wid d[en]na2539 flod, h[var]efter wägen löper, finnas många Ryska byar; wid källorna2540 bo Kisilska Tatarer. ☙  ❧ Jága2541, en liten flod, som utfaller i floden Scheresh. Ordet är af Finskt eller Samoj[ediskt] ursprung. Ifrån Jagina2542 till Ushur fortlöper längsmed wägen en wacker bergsträckning2543. Landet deromkring är lågt och slatt. Wid Jaga försvinner. Scheresh åt höger till och lemnar för alltid stora wägen – dock finnas derå byar allt framgent. ☙ ❧ På 3dje stationen ifrån Atschinsk nödgades jag taga sommar-eǥuipage. I alla byar sökte jag efterleta spår af Ariner, men förgäfves. Den Ryska col[onisationen] är på d[en]na väg m[yc]k[e]t ung, och har på endast assimilerat några Kisilska Tat[arer]. Dessa veta ock ingen ting förtälja om de försvunna arinerna. I ortsnamn röja sig ej heller spår af nämnda folk, möjligen i Uluj. (TS)  The River Serež runs into the River Čulym from the left at a point 1,417 km from the mouth of the latter. (TS)  en flod ǁ en liten flod  dna […], hefter ǁ 1. f[loden] ǁ 2. dna flod, som tag[er]  källorna ǁ 1. ~, som in ǁ 2. ~ belägna  The River Bolˈšaja Jaga discharging into the River Serež from the right 162 km from the mouth of the latter. (TS)  Jaga at N55°29′55″ E90°15′32″. (TS)  berg-/sträckning  This page has been torn so that only a narrow strip remains. It has no number in the mscr (between p. 4 and 5). The reverse side is empty. är2544 för jag äro man de 1229 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1229 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  ‘Settled foreigners’, people belonging to certain non-Slavic minority peoples of Russia and living settled in villages. The term was applied to ethnic groups listed in the Statute of Foreigners of 1822, in which the non-Russian inhabitants of Russia were divided into settled (оседлые) and wandering (кочевые) peoples. Большая российская энциклопедия 11: 398 [Инородцы]. (TS)  Государственные подати, state taxes.  en ǁ som  Ясачные люди, paying ясак, a tribute (tax) collected in natural products. The system was applied in the Volga region and in Siberia. It came into effect in Siberia in 1822. Дамешек 2009. (TS)  funnos ǁ <-->  Mscr: Хд. Castrén seems to have abbreviated the Swedish word christendomen in Cyrillic script. ☙ ❧ Ushur volost  – består af 70–80 hus, med stenkyrka. Derwid flyter en liten flod, äfven Ushur benämnd, som faller i Scheresh. — I Ushurska volosten finnas Осѣдлые Инородци2545 — 345 m[an]kön — 393 gvin kön Dessa betala государственныя поддаты2546, men äro fria från krigstjenst. Sitt modersmål – Tatarskan hafva de förgätit. 4 verst ifrån Ushur åt Kisilska domen besökte jag byn Kulun, en2547 by af 14 hus, som bebos af idel personer, som fordom voro ясачные2548 och nu betala Государственныя поддаты. Dessa tillhörde urspr[ungligen] Katschinska do☙ men, och härstamma från Kirgi❧ser i 5te led. Traditionen förmäler neml[igen] att jemte Tatarer funnos2549 på Katschinska steppen äfven Kirgiser, hvilka sednare inkommo i landet och smälte till en del med de Katschinska Tatarerne — Af Kirgisisk upprinnelse finnas äfwen ensk[ildta] familjer i byarna: Slavo-Ijús (wid Ijus) Тембря (wid fl[oden] Tjembra) Устье-Исиккульская (wid Scheresh) — Dessutom finnas af Kirg[isisk] upprinnelse pers[oner] i Abakanska, Novoselska och Balachtinska voloster. — Dessutom finnas i d[en]na volost åtskilliga Tatarer af den Kis[ilska] domen, som antagit [Christendomen]2550 och russicerat sig. ☙  ❧ — Det säges uttr[yckligen], att hvarken Kirgiser eller Tatarer uppfört kurganer, utan att folk, benämndt Tschud, som säges hafva urspr[ungligen] 1230 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1230 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙ ☙  ❧ ☙  bebodt landet.2551 Det2552 förmäles, att Tschud[erne] egt en utomordentlig kroppsstyrka, hv[il]k[e]t bevisas af de öerhörda stenar, de hopat i sina grafvar. Ben af dem hafva blifvit funna wid яры, som bl[ifvit] besköljda af vatten. Lårbenen säges varit af mer än 3 arsch[ins] längd. Tschuderna begrofvo sig i kurganer, och härom hafva Tatarerne följande tradition: Fordom fanns i Sibirien icke ”hvit skog”2553 (= björk). När Tschud[erne] såg, att den2554 hvita skogen började växa, menade folket att en hvit Tsar skulle komma att herrska öfver landet. ”Oss blir hädanefter icke godt att lefva på jorden”, ❧ yttrade Tschud[erne] vid d[en]na oförmodade händelse och begrofvo sig i kurganerne. Ifrån2555 Ushur färdas man längs en wäg, å ömse sidor omgifven af wackra2556, kegel- och limpformiga kullar.l Efter en färd af vid pass 17 verst befinner man sig på en höjd och har derifrån en utsigt till den allra skönaste dal omgifven från alla sidor af höga, vackra kullar. I2557 denna dal finnes äfven sjö: Urach samt en ulus af s[am]ma namn2558. Sedan man njutit ett ögonblick af dalens utomordentliga skönhet, fäster ögat wid en oändlig mängd grafhögar, som ligga kring-❧ strödda i den vackra dalen. Min skjutskarl räknade ej mindre än 52 grafhögar på ett litet omfång. Dessa grafhögar ägde2559 en fyrkantig, mer eller mindre qvadrat. form. De största innehöllo 6–7 sashen i qvadrat. En war 7 sashen lång, 3½ sasch[en] bred. Hwarje graf war omgifven af en smal stenwägg, som stundom höjde sig närmare en arschin öfver jord, stundom äfven hade nedsjunkit helt och hållet i jorden.2560 l. I dalen beta makligt Tatariska hjordar.  See Castrén’s archaeological writings in Castrén 2017a.  Det ǁ Trad[itionen]  ”hvit skog” ǁ björk  den […] skogen ǁ björken  Ifrån ǁ Somliga Castrén’s archaeological field notes were published for the first time by J.R. Aspelin in 1901, but only with some individual commentaries. Aspelin 1901.  wackra ǁ k[egel-]  I ǁ Slik  Oraki at N55°19′43″ E89°31′2″. (TS)  ägde ǁ woro af m[yc]k[e]t olika storlek och ~  The earliest kurgans in the village of Oraki are dated to the Andronovo Culture (1700–1500 BCE), and the latest ones to the Podgornovo Phase of the Tagar Culture (6th–5th c. BCE). There are also some later supplementary burials in older kurgans. The Finnish archaeologist Hjalmar Appelgren(-Kivalo, 1853–1937) excavated one of the Tagar-Podgornovo kurgans in 1887. Вадецкая 1986: 47, 65, 73, 101, 106, 147; Mallory 1997a; 1997b; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 3–29 (esp. 22–29); Salminen, Timo, 2003: 76; Grjasnow 1970: 235–236, see also 129–131. The most recent dates for the Siberian cultural phases place the Afanasˈevo Culture at 3200–2600 BCE, Okunev 2500–1800 and the Andronovo Culture at 1700–1500 BCE. I express my gratitude to Dr. Jurij Esin (Abakan) for this information. Email from Jurij Esin to Timo Salminen, 24 Jan. 2018. (TS) 1231 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1231 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria 2561 Sådana ǁ 1. De träf[fas] ǁ 2. En sådan 2562 ofta ǁ har — Sjelfva grafven består af ett jordkummel, som synes hafva insjunkit <utm.> höjer det föga öfver jorden. Den största tumulus höjde sig vid pass 1½ arschin öfver jordytan. På soml[iga] grafvar ser man större och smärre stenar strödda öfver kumlet, men till det mesta jordbevuxna. ☙ 12 ❧ [—] På en graf märkte jag en stor upprättstående sten. — Grafkumlen äro stundom fördelade i tvenne afdelningar genom samma slags stenwägg, som synes omkring grafven. D[en]na wägg löper tversöfver grafven. — Den mest i ögonen fallande äro de stora isolerade stenar, som omgifva grafven. Dessa stenar, som vanl[igtvis] äro flata schiffer- och mergel-st[enar] äro stälda med smaländar mot grafven. Sådana2561 stenar stå nästan utan undantag, en i hvarje hörn af kumlet; dessutom äfven ofta2562 i midten. De grafvar, hvari jag anm[ärkt] tvenne afdeln[in]g[a]r, hade i ändan af h[var]☙ 13 d[e]ra afdeln[ing] en stor hörnsten. ❧ En af hörnstenarna höjde sig 1 saschen och ½ arsch. ofvan jord; dess bredd var 2½ arschin, men tjockleken war wid dessa stenar öfverhufvud så ringa, att jag blott fann en enda, som utgjorde något öfver en arschin, men oftast blott några tum. Form 7 sashen 3½ sash 1232 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 6 sashen Obs. wäggarna äro formade af плетнякъ (schiffer), hörnstenarne bestå af железнякъ, äfven af плетнякъ.2563 — De Kisilske Tatarerne förtälja, att en del bland dem Invandrat från Tomska Gouvernementet, ifrån den2564 emellan Tomsk och Kusnets[k] eller ifrån sjelfva Verchotomsk2565. Dessa lefva nu i 5te led på Kisilska steppen. Andra säga sig hafva ifrån2566 urminnes tid på [sina]2567 närwar[ande] ställen kommit från Tobolska Gouverne☙ 15 mentet ❧ under eröfrings-tiden, flyende undan det Ryska väldet. Äfven de från Tomsk ankomna synas hafva flyktat undan Ryssarne. ☙ 14 ❧ — Kisi (Kizi), menniska, Tatar. 1. — Ulug Aátschig, больше-Atschinskoj. 2 — Kisig Aátschig, мало-Ачинскiй. 3 — Eghelär (Eǥhelar, eǥelar), игинская упр. l. Eǥelär Tschoone (tschoone, управа). 4 — Tyiselär tschoone (Tyisēlär tschoone) 5. Bugalar-tschoone, 2й пол[овины] 6. Kislar-tschoone2568 7. Kamnar-tschoone 8. Kalmaxtar-tsch[oone] (Мало-Арбунской2569) 9. Ulu-argen-tschóone (курчикъ) ☙ 15 ❧ 10. Tschuschtar-tsch[oone] (Schuskoj) ☙ 14 ❧ 1233 2563 For an overview of archaeological remains in the area, see Вадецкая 1986: appendix map between p. 16–17. (TS) 2564 den emellan ǁ trakten af 2565 Situated on the River Tomˈ at N55°28′17″ E85°57′3″. (TS) 2566 ifrån [...] kommit ǁ uppwuxit på 2567 Mscr: sitt 2568 Kislar-tschoone ǁ ~ l. Kamnar[-tschoone] 2569 Castrén wrote ы above y: Арбынской �Itineraria  dels […] semljankor ǁ 1. dels ǁ 2. andra i jurt ǁ 3. dels med hä[rd]  Sic.  hemma i stall ǁ omkring huset  Lakes Bolˈšoe and Maloe are situated at N55°11′ E89°19. (TS)  The two lakes called Belë are situated at N54°29′ E90°9′. There are several smaller lakes in the surrounding area. (TS) Bland de Kisilska Tatarerna bo somliga i hus, uppförda dels på Ryskt vis, (d. ä. med ordentlig ugn), dels2570 med en ugnshärd (tschuwal) i hörnet, platt tak, dels i semljankor. Sommartiden begagnas näfvertält samt ett slags trädjurt med rundt tak och en härd i midten, utan fönster. ☙  ❧ ☙  obs Fem slags boningar: 1 Spa R. изба, en Rysk stuga med platt tak. 2. Sol-spa, чувалная изба, med platt tak, med fönster af glas eller ko-mage, ugnshärd i hörnet. 3. Kȧ̂stég, землянка. 4. Tschaiǥep, sommarpirt af träd med kegelformigt tak, ungshärd2571 i midten. 5. Kakpas-ep (kaҟpas-ep), näfvertält. — De Kisilska Tatarerne idka åkerbruk med undantag af dem, som bo wid Черный och Бѣлый Iюсь, der jordmonens steniga [beskaffenhet] ej tillåter åkerbruk. — Wid Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь hålla Tatarerna stora hjordar, ända till 100 kor, 100 får, de rikaste ❧ hafva 150 hästar, andra 50, 25 och mindre. Hästarne delas i tabuner (askér), hvilka bestå af 30–50 hästar, bland h[vil]ka blott finnes en hingst, de öfriga ston. Wallacker räknas ej till tabuner; de gå åtskilda, ty de jagas bort af hingstarna. — Hästarna söka sig föda både vinter och sommar på stepperna; kor, får och kör-hästar födas hemma2572 i stall. — Fiskafänge bedrifvas i божiе озероli 2573, i Бѣлое озероlii 2574, mindre i Urjupliii, mera i li. Tat. Teger-kolj (golj). lii. Ak-kolj. liii. Urjup. 1234 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1234 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hvardera Ijusliv i Черное озероlv 2575, i Oschkoljlvi (Oskolj)2576, ☙  ❧ Божiе озеро Tat. Teger kolj Бѣлое – Ak-kolj Черное – Kara-kolj  Lake Černoe is situated at N54°39′3″ E89°26′11″. (TS)  Lake Oškolˈ is situated at N54°44′8″ E89°17′13″. (TS)  intet villebråd ǁ inget djur  6te ǁ 5te  bort ǁ ifrån lan[det] [—] Fiskafänge bedrifves med nät och not samt krok, ej mjerdor. — Tatarerne fånga zoblar, räfvar, björnar wargar, ekorrar, filfras, utter, sällan ren. Man gör långa skogsresor till Бѣлогорье, på Ijus, ty på stepperna trifves med undantag af varg och räf intet2577 villebråd. — De Kisilska Tatar[er]ne hafva redan i 6te 2578 led varit christna. — Tat[arerne] äta stokött, begagna föga salt. — De Kisilska Tatar[erne] hafva en så k[al]l[a]d дума; de styras af en родонацалникъ, hafva Knäser och Sasädatlar. ☙  ❧ [—] Tatar[er]ne veta förtälja, att Kirgiserna före dem bebott landet, och att de flyktat bort2579 men ej sammanblandat sig med Tatar[erne]. Inga fiendtligh[eter] vet man omtala. — Om Ariner och Ostjaker visste man intet, men trodde att under Katsch[inska] domen skulle höra sådant, ochristeligt folk. Obs. Ára, ulus. liv. Tat. Ijys. lv. Kara-kolj (golj). lvi. Oskolj. 1235 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1235 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria 2580 genom ǁ och 2581 5 ǁ 6 2582 war [...] nedanför ǁ sänkte sig betyd[ligt] 2583 A kurgan of the Tagar Culture. See p. 1231. 2584 Urach ǁ ~ Б och <-> 2585 Божiе ǁ Болшое 2586 Малое ǁ ~ Божiе ☙ 20 ❧ ☙ 21 d. 30 Mars/11 Aprill. Efter att hafva hvilat öfver natten i Tatar-byn Urach, fortsatte jag följande dagen åter min resa genom2580 en dal å ömse sidor omgifven af berg, större än vanl[igen]. Nejden war utmärkt wacker. Wägen ledde längsmed stranden af Божiе озеро. Tschudgrafvar funnos i mängd på d[en]na wäg, äfven wid sjelfva stranden af Gudasjön, som Stepanow omdöpt till den himmelska – ett namn som hon wäl förtjenar. En af de förbemälda Tschudgrafvarne war ej mindre än 16. sashen 2 arsch[in] lång, närmare 52581 sashen bred, höjde sig n[å]g[o]t mera än 1 (?) arschin öfver det ❧ närmaste jordlagret, som dock war2582 sluttande nedanför. Formen Obs. 9 hörnstenar på långsidan stående gent emot h[varan]dra, 1 på tversidan2583 — Obs. de flesta grafhögar äro belägna i trakten af sjöarne Urach2584 och de twenne Gudasjöarne Божiе2585 озеро (12 verst lång) och Малое2586 Озеро (7 verst lång), i mindre antal wid Бѣлое. ☙ 22 ❧ Ifrån Urach räknas blott 20 verst till Kisilska domen (40 verst från Ushur). 1236 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. först funnos 12 upraver, men sedermera hafva de tvenne Meletska vid Tschulym bl[ifvit] åtskillda. Kisilska Tatarer: 2,259 m[an]kön 2,7792587 ǥvink[ön] De hafva blifvit minskade, emedan m[ån]ga bl[ifvit] bönder.  It is somewhat uncertain whether Castrén changed 2679 to 2779 or vice versa.  knifvar ǁ en  Sic., cf. the horse bits.  Settled peasants. (TS)  lägre ǁ mera  tusen ǁ 700 Man har i kurg[anerne] funnit knifvar2588, spjut, betsel af jern, silfver-kolpaker intet af jern2589. (Stepanow har farit af med dem alla.) ☙  ❧ ☙  [—] Både Katschinska och Kisilska Tat[arer] äfvensom Kirgiser hafva bl[ifvit] осѣдлые крестьяне2590. — Före den Ryska colonisationen var den Kisilska horden utbredd ända till Atschinsk. Ännu lefva Tatarer, h[vil]ka förut bott på de ställen, der nu Ryska byar äro belägna. — De fattigare Tat[arerne] hafva åtm[instone] чувалные избы eller землянки (1–2 alnar i jorden). De lefva om vintern på s[am]ma ställe, men om sommaren nomadisera de i näfvertält. — Obs. De Kisilska Tatarerna bodde förut lägre2591 ned på Tschulym ❧ wid Kia och undanträngdes af den Ryska colonisationen. Deras boflyttning bör till en del skett i sednaste tider. [—] Obs. De allra rikaste Tatarer äga 500 hästar, 150 kor, 100 får. En enda äger tusen2592 hästar. — åkerbruket bedrifves af Tatarerne i ringa mon. 1237 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1237 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria     tillika ǁ äfven Gröfre ǁ <Har> Upraver ǁ voloster Kostino at ca. E89°29′58″. (TS)  skatt ǁ ~ hafva N55°1′52″ ☙  ☙  ❧ — Tat[arerne]s samhällsskick 1. En родоначалник, som är en golowa för alla 10 upraver. 2. Han har sig till hjelp två sasädatlar. 3. Hvarje uprava har en knäs och han har sig till hjälp en jassaúl, h[vil]ka ❧ uppbära skatten. Hvarje knäs äger tillika2593 en police uppsyn. Gröfre2594 förbrytelser hänskjutas af knäset till domen. 4. I domen finnes äfven kasnatschej, tvenne vaccinatörer. Obs. vaccinatörerne äro de enda som erhålla lön. Upraver2595 1. 2. 3. 4. 5 6. 7. 8 9. 10. ☙  ❧ Камлярскаяlvii Шуйская Игинская Кичильская Больше-Ачинская Мало-Ачинская Курчикова Мало-Аргунская Басагарская 1й и 2й пол[овины] Басагарская отдѣлная [—] Ifrån nya domen går vägen fortfarande g[enom] en bergsbygd till den gamla Kisilska domen (35 verst). Talrika Tschudgrafvar äro strödda vid vägen. — 20 verst ifrån nya domen en ulus vid namn Kostinskaja2596. Innewånarne äro förryskade, men betala skatt2597. — Här träffade jag gu[l]dsökare-prikaschtsik, som frågade mig, по какой части jag reste. Till lvii. Tat[ariska] Kamnar, obs. камнарскiй толкъ. 1238 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1238 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks svaret: по ученной2598 yttrade han: ”у насъ въ Сибири, кажется такой части нѣть, я будто прежде не слыхивалъ”.2599 ☙  ❧ [—] Ifrån Kostinsk framåt färdades jag i mörkret och såg här och der wid vägen höga lärkträd, men inga björkar, h[vil]ka hitintills hade varit allrådande. Grafkummel funnos i2600 ringa mängd wid gamla domen. — Efter en färd af 15 verst kom jag till den så k[al]l[a]de старая дума2601. — Här löper Черной Iюсь, som beledsagas af Таскинскiя горы. De Kisilska och Katschinska Tatarerne lägga i grafven jemte den aflidne: goda2602 pelsar, (i sin prydligaste drägt), brännvin, smör, kött, silfverpeningar2603 och en sadel, svepa honom efter omständigheterna i silke eller annat fint tyg. ☙  ❧ ☙   ученной ǁ ~ делѣ  See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  i […] domen ǁ ej på d[en]na wäg  According to Castrén (see next page), situated where the River Pečišče runs into the River Čërnyj Ijus, i.e. N54°56′39″ E89°38′20″. (TS)  goda ǁ kista  silfverpeningar ǁ ~ voilok  släppa […] döda ǁ 1. <sade> ǁ 2. lemna den aflidnes älsklingshäst på grafven (vid begrafningen), låta den stå sadlad 40 dagar (hemma), döda den ǁ 3. släppa en  samt ǁ och  rider ǁ färd[as]  ställes ǁ reses De Katschinska Tatarerne släppa2604 den aflidnes älsklingshäst lös och fri wid begrafningen, uppfånga honom åter och döda vid поминки på grafven, samt2605 förtära köttet. De Kisilska Tatarerne låta äfven hästen stå sadlad 40 dagar, men döda den ej. Hos Katsch[inska] Tat[arer] får ingen rida på ifråg[avarande] häst och man hyser den tro, att den aflidne sjelf rider2606 derpå om nätterna. — De Kisilska begrafva sina döda djupt i jorden efter Rysk sed, men de Katschinska blott så att kistan kan öfvertäckas med jord, hvaröfver man förer ❧ stenar. — Den döda begrafves med ansigtet åt öster. — Wid grafven ställes2607 hästens hufvud på en stör. 1239 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1239 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria                   koka ǁ äta 3dje, 20de, 40de ǁ 3, 40 efter ǁ und[er] See also p. 880–883. etc. ǁ 1. på so ǁ 2. kläde, hästar m. m. For a longer explanation, see on p. 1254–1255. Ifrån ǁ 1. Wid ǁ 2. Några verst synes ett ǁ 1. står en ǁ 2. utsträcker sig Учумскiй ǁ Ушунскiи hfrån fortgår ǁ sträcker sig Учумское ǁ Ушумское Lake Učum is situated at N55°5′47″ E89°43′47″. (TS) och ǁ (<--> med ǁ och Castrén means the Sulek inscriptions at N54°58′9″ E89°35′10″, dated to the 7th– 10th centuries CE. He was the first one to document them. A more detailed documentation was made by the expedition of the Finnish Antiquarian Society in 1887 and published in Appelgren-Kivalo 1931: 5–7 with Abb. 67–93; Вадецкая 1986: 161; Есин 2011; 2010: 20– 22; Aspelin 1901: 9. They must not be confused with what are known as Učum inscriptions at present, which are situated north of Lake Učum. (TS) till det mesta ǁ dels mskor ǁ antingen djur och […] figurer ǁ 1. andra figurer och ǁ 2. andra slags figurer — Slägtingarna beledsaga den döda till grafven, sjunga klagosånger, koka2608, äta, dricka wid grafven. Sålunda minnes man den aflidne med ätande och drickande den 3dje, 20de, 40de 2609, 100de dagen derefter efter ett år, sedan efter2610 omst[ändigheterna] en g[ån]g om året.2611 ☙  ❧ Giftermålet är en vidlöftig historia. Man friar i flere år genom föräldrar, slägtingar, talmän, och fästmannen sjelf besöker bruden, för skänker: brännvin, kött, bysder (en art ost af sur mjölk), etc.2612 Kalym består af kläde, hästar, kor och andra varor, men ej p[enin]g[a]r.2613 ☙  ❧ Utschum-klippen ☙  Ifrån2614 den gamla domen synes2615 ett berg vid namn Учумскiй2616 хребетъ, som h[äri]från2617 fortgår till Учумское2618 озеро2619 och2620 löper längsmed en liten flod: Petschischa (Печиша) som vid den gamla domen utfaller i Черный Iюсь. Nämnda хребетъ slutar sig några verst ifrån gamla domen med2621 en klippwägg, som kallas писанный утесъ.2622 ❧ I denna klippa ser man en ofantlig mängd inskärningar, h[vil]ka fortlöpa en sträcka af 20 a 30 sashen (af flere tiotal famnar), afbrytas på ojemna ställen och fortsättas åter på jemna. Dessa inskrifter äro påtagligen ett tidsfördrifsarbete. De bestå till2623 det mesta af inhugna m[yc]k[e]t fina prickar, som föreställa m[enni]skor2624 och djur, särskildta redskap, bomärken och2625 m[ån]ga slags figurer, h[vil]kas betydelse är svår att utreda. I största mängd förekomma m[en]skliga figurer. De äro afbildade i skillda positioner, mest stående, och 1240 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1240 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ridande, äfven gående. På ett st[älle] ❧ tyckte jag mig se en man med svärd och på ett annat, med piske i handen. Här förföljer en jägare med spänd båge och en2626 tvågrenig pil wid strängen ett willbråd, der2627 ser man åter helt krigståg af ridande eller gående personer (krigsfolk). Bland djur igenkände jag: hästar, hundar, kor, vargar, harar, elgar, сынъ (en slags ren),2628 björnar, vilda getter, gumsar, vildsvin, tranor2629 (?), ja till och med lejon och kameler.2630 1. nb. Ett djur liknande en баранъ (gumse) i2631 s[ynner]het till hornen, men med stor kropp – <obs> förföljes af en jägare. 2. Ett djur liknande vildgetten med bakåtböjda horn. Stora fyrfotade djur, med för❧underligt böjda ryggar2632  – föreställas anfallande2633 h[varan]dra. — Ett fyrfota2634 djur, med utomordentligt2635 lång kropp, med2636 lång svans (liknande en ko). — Obs. Ett utomordentligt stort djur, med fasta muskler, utan svans, utan horn. — Lejon. Obs. Tvågreniga pilar.2637 ☙  — Liksom m[enni]skorna förekomma äfven djuren ant[ingen] enstaka, eller i särsk[ildta] situationer. Så ser man ett lejon med vidöppen mun och utsträckt tunga rusa utför berget och mötas af en björn, som springer berget uppföre. Här ser man tvenne djur rusa till att anfalla h[varan]dra, der stå de redan i strid med h[varan]dra. Ofta förföljas de af ❧ ridande jägare.      en […] pil ǁ pilen der ǁ här ren), ǁ ~ kameler, tranor ǁ kam[eler] Castrén explained his method of copying the inscriptions in his letter to Sjögren on 15/27 June 1847. He coloured the carvings with black India ink and the rest of the stone with a white colour. The inscriptions were then copied on transparent paper. See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin and other Finns, copying inscriptions in the 1880s, took a cast of every carving by brushing moist blotting paper on it. Appelgren-Kivalo 1931: VIII. (TS)  i […] hornen ǁ med bakåtböjda horn  ryggar ǁ horn  anfallande ǁ stada  fyrfota ǁ stor  utomordentligt ǁ förande  med ǁ <-->  The two-branch (‘two-horned’) arrowheads are difficult to date. They came into use in the first half of the second millennium CE, remaining in use practically into modern times. Худяков 1985: 107 (Тип 7). Neither does a picture of a certain artefact type date the whole petroglyph, which can be made over a longer period of time. (TS) 1241 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1241 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria  figuren ǁ följ[ande]  figurer ǁ tecke[n]  stenflisor ǁ klippstycken — Att allt detta varit ett tidsfördrifsarbete kan slutas deraf, att många figurer (m[enni]skor etc.) äro påbörjade men ej fulländade. — Figurerne äro små dimensioner blott några tum, alldrig en arschin i n[å]g[o]n dimension. Man ser m[enni]skor blott af 3 tums höjd. Obs. På ett st[älle] funnos m[yc]k[e]t väl formade figurer, som ej voro inprickade, utan ritade med wanl[igt] strek. De föreställde ridande jägare och skillda djur i skillda, redan omnämnda situationer. Äfven sträcken äro m[yc]k[e]t fina. ☙  ❧ g — De figurer, hvilka föreföllo mig att vara bomär, dels af cirklar ken bestodo dels af enkla kors , dels af andra figurer, bland h[vil-]ka i s[yn, omner]het ofta förek[omma] figuren2638 vexlande i många variationer, [till] ex[empel] Bland andra figurer2639 anmärkte jag äfven ett wäl formadt ☙  Dessa tecken stodo isolerade och synas derföre ej kunna anses för bokstäfver. I allmänhet kunde jag ej upptäcka några spår af bokstafsskrift på Utschum-klippen. ❧ Många figurer äro dels af tiden utnötta och igengrödda, dels halffärdiga d[eri]g[enom] att stenflisor2640 lösbrytit sig ifrån den mjuka klippwäggen. Stenen är röd, kritaktig. 1242 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1242 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Wid deschifreringen yttrade en Tatar, som igenkände kamelen, att Kirgiserne ega2641 kameler. ☙  ❧ ☙  — Ifrån2642 gamla domen till Копьева2643 – en Rysk by vid Ijus 12 verst. — Wägen går öfver en stepp, der under sjelfva vintern föga snö finnes och hjordar (äfven kor) beta hela vintern igenom. Åkrarna äro belägna på Utschumska och andra åsar, men ej på stepper, emedan hjordarna beta på dem. — Wid Копьёва synas några Tschud-grafvar.2644 — Черный och Бѣлый Iюсь förena sig vid byn Sjutik, 8 verst ofvanom Копьева.2645 — Iюсь och Бѣлый Iюсь utgör gränsen emellan Minusinska och Atschinska kretsen s[a]mt de Kisilska ❧ och Katschinska stepperna. — På Черн[ый] och Бѣлый Iюсь finnas ej Ryska byar, utom förposter wid Бѣлый Iюсь. Deremot träffas2646 många Ryska byar vid sjelfva Ijus efter föreningen af Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь  ega ǁ begagna  – Ifrån ǁ D.  Kopˈevo is situated at N54°59′41″ E89°49′29″. (TS)  A cemetery of six graves from the Podgornovo phase of the Tagar Culture is registered at Kopˈevo. Вадецкая 1986: 107.      (TS) At N54°56′56″ E89°49′54″. (TS) träffas ǁ finn[es] stenig ǁ sand[ig] Katschinska ǁ Salt[sjön] syntes ǁ wi Obs. Ijus är en stenig2647 flod, jordmonen sandig. ☙  Ifrån Копьева styrde jag kosan öfver Ijus-bergen till Katschinska2648 steppen och nådde efter en färd af 40 verst förposten vid Saltsjön. Bergen bestodo sås[om] vanl[igt] af kullar med mellanliggande steppdalar, hvari man såg uluser och talrika boskapshjordar. — Här och der syntes2649 äfven ❧ Мѣдные руды. 1243 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1243 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Tschud-grafvar ǁ ~ D. 1. April afreste jag från förposten, som beboddes af en polk landhushållande kosaker samt en kosak-officer.  Salt factory. Possibly situated in the region around N54°27′ E90°12′. (TS)  upprifvit ǁ uppt  Grafven […] pers. ǁ Trettio pers[oner]  åt ǁ med  med ǁ fyllt ~  spännen ǁ små  kurganen ǁ ~ men <-->  marken ǁ 1. <-> ǁ 2. <-->  vis ǁ s[ätt]  åtskilliga ǁ fyra Tschud-grafvar.2650 ☙  ☙  ❧ — En kosak i Sol-Savod2651 har upprifvit2652 en Tschud-graf, anmärkningswärd d[eri]g[enom], att en stor sten varit upprest på midten af grafven. Grafven2653 har warit så stor, att 30 pers[oner] i två dygn arbetat derpå. Den stora stenen har ej kunnat borttagas. Man fann uti kurganen blott ett lik, som låg på sida med ❧ hufvudet åt norr, fötterna åt söder, ryggen wänd åt öster och ansigtet åt2654 vester. Framför näsan befanns ett lerkrus, med2655 snustobak och wid kruset fogelben, två knifvar och gafflar, spännen2656 och andra små saker dem man ej kände. — Man hade gräfvit en famn för att komma till liket. nb. från spetsen af kurganen2657 två arschin (?) in i jorden. — Om knifvarne, gaffl[arne] etc. varit af jern l. koppar, wisste man ej. d. 1. April [g. st.] afreste jag från Salt-sjön till en Ulus, der jag träffade en Tatar-Furste, uppför Бѣлый Iюсь. Landet war en stepp, marken2658 m[yc]k[e]t sandig och stenbunden, föga skog, björk, lärkträd, талникъ, men ej gran. Åkerbruk kan ej idkas för markens sterila beskaffenhet. Uluserna woro mera små och äfven i de bästa stugor fanns endast чувалъ. ☙  — Männerna gingo klädda i tuluber, öfverdragna merendels med blott kläde eller tyg, ombältade på Ryskt vis2659. Qvinnorna buro åtskilliga2660 flätor (vanl[igen] 4) bak på ryggen, med diverse ben-grannlåter ❧ i ändarne. 1244 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1244 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Kurganer i mängd nästan wid hvarje ulus. ☙  Katschinska Tatarerne bodde fordom wid Katscha omkring Krasnojarsk och lefva i 6te eller 7de led wid Ijus och Abakan. Fordom bodde här2661 Kirgiser, men dessa hafva ej uppfört kurganerna utan бѣлогласый народъ, som äfven k[al]l[a]s Tschud — Enligt documenter, dem dem jag sjelf läst, hafva de Katschinska Tatarerne gifvit hjelp åt Kosakerne och hjelpt dem att utdrifva Kir❧giserne            här ǁ de funnos ǁ syn[tes] not och ǁ not, na (obetydl.) ǁ ~ etc. язъ ǁ ~ etc. gädda. ǁ ~ <--> Min ǁ W[ägen] Mscr: wägen stor ǁ oändlig Tschud-/grafvar hörnstenar ǁ stenar Tschuderne kallas af Tatarerne Ak-karach och det säges att de före Kirgiserne bebott landet samt uppfört kurganerne. — Äfven förmäler traditionen, att vid Kirgisernas ankomst inga Tschuder mera funnos i landet. Icke heller funnos2662 här andra nationer, utan landet war wid d[en]na tid redan öde och tomt. — Om Ariner hör man ej ordet. Obs. I Ijus fångas med not2663 och ljuster: harjus, ленокъ, lake, sik (ringa), njelma (obetydl[igt])2664, язъ2665, gädda.2666 ☙  ❧ — Ifrån Tatar-Fursten gick min väg öfver ett sterilt berguppfylldt land till Родоначалникъ (Baschlyk). Min2667 [wäg]2668 aflägsnade sig nu ifrån Б[ѣлый] Ijus, som jag hitintills åtföljt. På wägen funnos en stor2669 mängd Tschud[-]grafvar2670, som woro mycket gamla, och somliga bland dem runda – mera små, än de jag förr sett, utan hörnstenar. — Liksom ofta förut såg jag äfven här m[ån]ga spetsigt formade hörnstenar2671, jemte fyrkantiga block. 1245 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1245 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Castrén marked a double ✔✔ in the margin at the clause.  en Tatarisk ǁ några Tatariska  helt ǁ utan  chiffer-/flisor  aflånga ǁ 1. ~ <-> ǁ 2. ~ lika ǁ 3. ~ <-->  göra sig ej ǁ hafva ej gjort sig  The River Koksa runs into the Enisej from the left (southwest) at N54°10′54″ E91°23′0″. ☙  (TS)  växer ǁ <b> ☙  Obs. Det tyckes som skulle hörnstenarna förest[älla] Gudomligh[eter] eller kanske äro de dit❧satta för att befästa wäggen, som åter tjenar till att befästa kumlet.2672 — På d[en]na wäg war jag äfven i tillfälle att se en2673 Tatarisk begrafningsplats.. Här funnos ett antal grafvar helt2674 nära intill h[varan]dra, utan någon omhägnad. Grafvarne woro öfvertäckta med en jordhög, hvaröfver man hopat ett lager af smärre och större chiffer[-]flisor2675. Grafvarne woro små, aflånga2676 – de intogo ej mera än det oundgängligen nödvändiga utrymmet. Skulle man kring dessa grafvar anbringa en wägg och uppresa några hörnstenar, så skulle de i intet skilja sig ifrån Tschudgrafvarne. I hvardera äro liken lagda i, ej ofvan jord, hvardera ❧ äro betäckta 1o) med en jordhög 2) med öfver högen hopade stenar. Formen är lik hos h[var]dera, men de moderna Tatarerne göra2677 sig ej mödan att befästa kumlet med wäggar och hörnstenar. Äfven är storleken olika. Obs. Omkring de Tatariska grafvarne såg jag eldstäder nb. efter gästabudet, som hålles både wid begrafningen och efteråt. Wid ändan af grafvarna såg jag äfven underst ett kors eller blott en stör, antingen i ena eller h[var]dera ändan, troligen har just vid den hästhufvudet varit upprest. — Dessa grafvar voro bl[ott] 1–2 arsch[in] höga. ☙  ❧ — Marken war stenig och mycket steril, otjenlig för åkerbruk, som föga idkas af de Katschinska och blott wid floden Koksa, som faller i Jenisej2678. — Så wäl på bergen, som stepperna växer2679 svag lärkskog, björk och talnik af olika slag. 1246 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1246 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Obs. Tat[arerne] lågo ännu i sina vinterläger  – de flytta bo om wåren, då gräset börjar gro. ☙  ❧ Родоначалникъ Самсоновъ Кангаровъ      och ǁ d. ä. Lake Belë, see above. vid pass ‖ öfv[er] fiskrik ǁ ~ och föga b<-> Lake Šira is situated N54°30′23″ E90°12′17″. (TS)  Lake Itkulˈ is situated N54°27′38″ E90°5′43″. (TS)  än ǁ <--> at at — en alldeles russificerad man, som yfdes öfver sin höga wärdighet. — Det finnas Katschinska Tatarer, som äga öfver 100 tabuner och2680 minst 70,000 hästar och 3,000 kor. — Fiskafänge bedrifves i Ijus. Sjöar 1. Бильё (Biljó)2681 vid2682 pass 35 verst lång, 10 verst bred på ett ställe, på högra sidan om Ijus – föga fiskrik2683 belägen wid allmänna farwägen från förposten till Rodonatschalniken. ☙  ❧ 2. Ширá (Schira)2684, 20 verst lång, wid Sori – en Rysk by. 3. It-Kolj2685, på Katsch[inska] steppen, ej långt från Fursten. it ? sam. 8 verst lång – föga fiskrik 4. Prixal (Прихалъ) vid Бѣл[ый] Ijus  – omkr[ing] 8 verst lång – fiskrik. De Katsch[inska] Tatarerne äro rikare på boskap än2686 de Kisilska, men idka föga åkerbruk. 1247 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1247 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  These are nomadic (non-settled) Tatars. Cf. below.  Izer ǁ Зыr  Мунгатовскаго ǁ ~ (Зыr)  Tat. ǁ Ostj[akiska]  The River Idra runs into the River Syda from the left 89 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ — Till Katschinska domen höra följande 10 upraver2687: 1. Абалаковскаго Tat[arer] 2 slägter Djiltaǥ 2 Jarыn Djaarennár (TS) 2. Шалошина vid Abak[anskoj] Ijus (Aҟ-Ҟas’- ka) 1и половина 3. Шалошина vid Ijus (Ys-Ҟas’ka) 2и пол[овина] = (Ijus-K[aska]) = (Ys-kaska 4 Яринско-Остинскаго l. Остинскаго vid Ijus T. Djasteҟ 5. (Абултаевскаго) Tat[ariska]: Izedär wid Uibat Izer2688 Мунгатовскаго2689 6. Татаровскаго wid Abakan Tat. Byryt 7. Татешевскаго (Ara (aara) 8. Тинскаго vid Bidja Jela<---> Tat. Tin 9. Кубановскаго (Soҟa) Pl[uralis] Soҟalar 10. Тубинскаго (jfr. Tubintser) Tat.2690 Kirgis Кыргыs Kerges ☙  ❧ Obs. Den 11te af Stepanow omnämnda: Мангатовскаго existerar ej mera, utan den räknas nu till Осѣдлые. — Obs. Upraverna hafva ej n[å]g[o]n gemensam mark, utan lefva kringströdda på skillda ställen. — Alla Katsch[inska] Tat[arer], äfven de Tubinska lefva på venstra sidan om Jenis[ej] emellan Hvita Ijus och Abakan, på hv[ar]dera sidan om Abakan. — Slägten Aara (Ara) war fordom 1000 man stark före striden med ormen. — Тинскiе lefde förr på högre sidan om Jenisej och ännu finnas n[å]gra bland dem wid Ыdra2691 <---->-Baig togo hustrur från d[en]na slägt. 1248 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1248 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Rika Tatarer luxuriera med blanka thekök, kaffe-pannor, porcellins-kärl, chalater m. m.  Troligen ǁ Monne den ej kun[nat]  hör nu till ǁ utgör den nu  medlemmarne ǁ in[nevånarne]  Arinska ǁ Os[tjakiska]  See also p. 899, 1256, 1261–1262. — Katsch[inska] Tat[arer] kallar sig Chaschtar, nomadisera emellan Abakan och Бѣлый Iюсь, men de göra anspråk äfven på venstra sidan af Ijus i följe af gifna ukaser. — Liksom de Kisilska hafva äfven de Katsch[inska] Tat[arerne] blifvit undanträngda af Ryska colonister från Jenisej, hvarest de bott i alla de byar, h[vil]ka nu bebos af Ryssar. — Obs. Stepanow har af misstag kallat uprava för ulus. ☙  ❧ ☙  ☙  Obs. Язычники Камнарскаго полка bet[yder] ”Schamanismens anhängare” NB. Ändteligen fick jag den upplysning, att bland Katschintserna fordom lefwat Ariner. De sägas warit ett stort och mäktigt folk, men olyckligtwis råkade de i strid med ormen, som uppåt och förgjorde dem alla så när som på en enda familj, benämnd Аринскiй улусъ, den Aárinska ulussen, som lefvat bland Katschintserna, ❧ utan att man vet, hvart den tagit wägen. Obs. Troligen2692 har den blifvit Tatariserad och hör2693 nu till den så kallade Яринско-Остинскiй uprava, ehuru medlemmarne2694 af upravan ej vidkännas sin Arinska2695 härkomst.2696 Noga märks, att endast de Tatariska stammarne (Kisiltser, Katschintser mm) hafva bestämda gränser, ulusserna äro kringströdda och äga ej n[å]g[o]n g[emen]sam mark, men hvarje hushåll äger sitt bestämda vinter- ❧ och sommarställe. 1249 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1249 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  om wåren ǁ 1. om ǁ 2. två gån[ger]  mullbeten och watten ǁ mullbeten, w[atten]  Obs. ǁ Ka[itaschinska]  Son or Sonskoe is situated at N54°23′14″ E90°23′30″. (TS)  Baschlyker ǁ T  både […] krigstjenst ǁ förut betalat skatt men nu äro Осѣдлые  The River Son runs into Lake Šira at N54°28′39″ E90°15′48″. — Bland de Katschinska Tatarerne ombyta alla sitt boställe om2697 wåren, så snart snön försvinner. Här lefva de tills gräset börjar växa och flytta nu till лѣтникъ, der de ströfva omkring intill hösten. Sålunda äger hvarje familj tre ställen. Winter-stationen är belägen i trakten af goda ängar, der man bergar hö för hela vintern. Om vår och sommaren afser man blott mullbeten och2698 watten. (TS)  Kos-Erba, situated (Bolˈšaja Erba) at N54°15′8″ E90°37′18″. ☙  ❧ (TS)  efterträdas ǁ g<--> Obs.2699 Kaitaschinska Tatarer, h[vil]ka omnämnas i en kejserl[ig] ukas, sägas varit Kirgiser. Det war detta folk, som Katschintserna hjelpte Ryssarne att utdrifva. D. . April [g. st.] Ju mera jag aflägsnade mig ifrån Ijus, desto mera aftog skogen både på bergen och stepperna. Grafhögar syntes här och der kringströdda, fyrkantiga, af den andra upplagan. ☙  Son2700 (Сонъ  – första station ifrån Baschlyker2701, bebos af Russificerade Tatarer och infödda Ryssar, hv[il]ka ❧ både2702 betala skatt och gå i krigstjenst. Byn är belägen wid floden Son (Sonn)2703. Ifrån Son till Kojerba2704 far man idel kullar och stepper, här och der björkar och lärkträd. Jordmonen blir bättre, sandgrunden efterträdas2705 af svart matjord. – Glest strödda Tschudgrafvar. ✔✔ Skjutskarlen sade sig hafwa sett en писанный каменъ långt uppför Ijus Бѣлый (бѣлый Iюсь) i ett berg som han kallade Бѣлогорье. Inskriften ☙  sade han wara alldeles oåtkomlig i wäggen ❧ af en hög, brant klippa. På klippan äro synliga figurer af skillda djur, såsom hästar, getter etc. 1250 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1250 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Kos-Erba. Вадецкая 1986: 162. (TS) Äfven hade han sett figurer liknande sig till bokstäfver.2706 Kojerba, belägen wid en liten bäck: Сухая Ерба2707, bebos likasom Sonn af государственные крестяне, rika på hjordar. Obs. Byanamn Тесъ (Tjes, Tes) på Katsch[inska] steppen – Karelina vid stora vägen2708 — Ystjerba, en station wid allm[änna] farwägen.2709 ☙  Härifrån några verst framåt ser man vid farwägen en oräknelig mängd Tschudgrafvar tätt invid h[varan]dra. De hafva ❧ den wanliga fyrkantiga formen och är försedda med väldiga hörnstenar. NB. Det är en märkelig sak, att de flesta hörnstenar hafva en upptill spetsad form stundom liknande göthiska torn. Utan tvifvel hafva de utom egenskapen att befästa kumlet, äfven en helig betydelse, alldenstund Gudarne på samma sätt afbildas hos de flesta Sibiriens folkslag. ☙  — Wid Abakanska färjstället emellan Ustjerba och Abakansk finnes en писанный каменъ, hvarom jag erhöll underrättelse först sedan jag passerat stället. —  Ifrån Abakansk går wägen till Saturansk2710 genom ❧ en wild och dyster nejd öfver berget Turán, derifrån man äger en widsträckt utsigt öfver höga berg och branta klippor, mellan2711 hvilka skär sig fram i <bistert> lopp.2712 — Ifrån Затуранская till Городокъ2713 färdas man öfver floden Tubá2714. Oja2715, en flod, som utfaller i Jenis[ej] Сиб[ирскiй] Вѣстникъ Ч[асть]. V. p. 110.2716  The River Erba (called the Suxaja Erba on its upper course) flows into the Enisej at N54°22′57″ E91°7′13″. (TS)  Castrén probably meant Karelino at N55°8′32″ E90°40′54″. He seems to have assumed both these names to be Finnic. (TS)  Ustˈ-Erba is situated at N54°26′44″ E91°9′44″. (TS)  Saturansk ǁ Turansk Zaturansk, present-day Krasnoturansk at N54°18′47″ E91°33′31″. The name ‘Turan’ was of special interest to Castrén because of its assumed connection with the Altaic peoples. On ideological Turanism, see Kemiläinen 1993: 81–83. (TS)  mellan ǁ som  There are petroglyphs also on Turan Hill. Вадецкая 1986: 163. (TS)  Gorodok is situated at N53°55′10″ E91°47′31″. (TS)  The River Tuba is a tributary of the Enisej. In Castrén’s time its mouth on the Enisej was at ca. N53°56′1″ E91°33′29″. (TS)  This is one of the place-names in Siberia Castrén assumed with certainty to be Finnic. The River Oja flows into the Enisej from the right (east) at N53°26′26″ E91°55′20″. (TS)  Castrén cited a relation of Siberian rivers and other bodies of water sent by P.S. Pallas to the botanist student Stepan Kaškarov who travelled with him in Siberia. It was published in connection with other materials of Kaškarov’s journey. Примѣчанiе … Кашкарову; Спасскiй 1819: 85 (149) (TS) 1251 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1251 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  12 ǁ flere  The River Syr runs into the Čulym from the right 1,562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Inja discharges into the River Katun at N50°27′38″ E86°37′52″. (TS)  The River Esˈ discharges into the River Taštyp from the left (west) at N52°46′47″ E90°15′7″. (TS)  The River Kindirla/Kandyrla/ Kyndyrla discharges into the River Tabat from the left at N53°1′30″ E90°39′0″. (TS)  Sorsk is situated at N54°0′0″ E90°15′0″. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Teja (Ru)/Töö (Khak) runs into the River Taštyp from the left at N52°56′23″ E90°14′47″. (TS)  Castrén wrote the letter p above b.  Castrén wrote the letter p above f.  Katjulka ǁ Sulba Kačulka is situated at N53°45′34″ E92°54′24″. (TS) ☙  ❧ Minusinsk Till den sagaiska domen höra 122717 stammar: ✔ 1. Sagai ?, vid fl[oden] Syr2718 ✔ 2. Jus-Sagai, vid fl. Injä2719. 3. Kargá, vid Askys (Каргинская управа) 4. Tom Pl[uralis] Tomnar (Томская упр[ава]) vid Askys 5. Koobi, vid Es-fl.2720 6. Sor Pl. Sorlar vid Kinderli-fl.2721 (Sorskая упр.)2722 7. Biltir, vid Tabáta-fl.2723 8. Kîsil-K̈aja Pl. K̈îsil-Kajalar vid Töö-fl.2724 9. Taҟ-Karga (Taҟ-Kargas) vid Askys. 10. K̈ejlar (K̈ej), vid Es. 11. Tajas Pl. Tajastar wid fl. Sos och Kinderli. ☙  ❧ 12. Obs. Kargas jfr. Karagas i Tomska Gouvern[ementet] Till Kojbalska domen höra 7 ulusser: 1. Ulu bai хидиlar (Pr. Вольше Баiкубовская улусъ) vid Abakan. 2. Kisi-Bai хид. (Мало-Баiкубовская улусъ) 3. Tarasekab2725-хид. (l. Tarasekaftar-х.) vid fl[oden] Ut. Matorerna räknas nu till Tarasekaftar-ulus. Några bland dem bo wid Karatus. R[yska] 4. Bokaschajeftar2726-х. vid fl. Bej. 5. Köllär (Кольской улусъ), vid Abakan. 6. Kandaktar-х. (Кандакова-улусъ), vid Katjulka2727 ☙  ❧ oäkta 7. Arschelar-х. l. Arschel vid Abakan och Oja. Abakan Tat[ariska] Aǥban. R[yska] 1252 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1252 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Bai, en Samojed-slägt. — Bland Sagaitserna finnes en stam: Tjes-Sagai, som hörer till Tomska Gouvern[ementet] Kusnetska kretsen. ☙  ❧ Notanda Tatarska schamaner bilda enahanda hieroglyfer på sina trummor, som finnes på stenar och klippor.2728 ☙   This was apparently an ethnic indicator for Castrén. Cf. his ethnic conclusions in the historical and archaeological writings, Castrén 2017a: esp. 74–75, 106–109. (TS)  On human figures on Siberian stone stelae, see Есин 2010; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219, 221. (TS)  grafvar ǁ ~ äro be[lagda]  upphöjda ǁ höjda  stor ǁ hög  insjunkna. ǁ ~ R — I Askys finnes en sten-bolvan med m[ens]kl[ig] gestalt och i dess närhet finnas flata stenar med hieroglyfer. Bolvaner besmörjas med grädda, vin etc.2729 — I en kurgan har man funnit en Gudabild af koppar, afbildad sittande med m[en]sklig gestalt och en kolpak på hufvudet. — Äfven har man funnit knifvar med hieroglyfer. — Knifvar och dolkar funna i grafvar2730 och på fältet, äro belagda med röd ❧ emalj. — Grafhögar förekomma både i dälder och på upphöjda2731 ställen. Dock har jag alldrig funnit n[å]g[o]n grafhög på berg. Och i större antal träffas de sällan annorst[ädes] än i dalar. — I en stor2732 grafhög vid katsch[inska] domen, uppgräfd af Окруж[ный] Началн[икъ] i Minusinsk fann man intet lik, utan endast 1.) ben af får l. gumse, 2.) eldstad 3.) kol och 4.) rutten träd. Midt på högen fanns små sten[ar]. — Grafhögarne äro i midten ofta insjunkna.2733 1253 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1253 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Mscr: en  af ǁ med  holmar. ǁ ~ (Man ser höjder, klippor, skog, holmar Ho[lmarna]  en. ǁ ~ <Gifta>  den aflidnes ǁ hus[tru]  Mscr: sig  äga ǁ 1. wi ǁ 2. ägde  Castrén added the explanatory sentence afterwards. ☙  ❧ D  April [g. st.] afreste jag ifrån Minusinsk, hvars dam jag i tvenne weckor till lust och leda insupit. Efter en färd af några verst gjorde skjutskarlen halt under [ett]2734 högt berg, som han k[al]l[a]de ”Майдашинская гора” af2735 Майдаши, en liten by på andra sidan om berget. Ifrån nämnda berg har man en utm[ärkt] wacker utsigt öfver Jenisej som slingrar sig g[enom] en dal, grenar sig och bildar en stor m[än]gd skogsbewuxna holmar.2736 ☙  ❧ ☙  — Stöld be[s]traffas så, att tjufven betalar det stulnas dubbla värde ex. två hästar för en.2737 — Arf. Fadrens egendom tillfaller sönerna. Hustru och döttrar ärfva ej, men böra underhållas af sönerna. Finnas ej barn, så anammas egendomen af mannens närmaste anhöriga, h[vil]ka äro förbundna att underhålla den2738 aflidnes hustru och döttrar. Dock anses det för en pligt att brodren ger någon del (4de, 6te) af egendomen åt sin syster. Hon lägger sitt bomärke deri (ex. hästar, kor, får, getter) och tager egendomen med sig, då hon blir gift, hvarefter åter mannen lägger [sitt]2739 bomärke i hustruns egendom. Denna egendom äger hon rätt att återtaga efter mannens död och gå dermed till sina anhöriga, så framt hon ej äger barn. Finnas ❧ söner, så qvarstadnar modren hos dem; men om enkan äger döttrar, så går hon öfver till mannens slägtingar. — Flickan får alltid hemgift  – hästar, kor, får, gumsar, getter, kläder, etc. — Om oäkta barns wård äga2740 de Katsch[inska] Tat[arerne] ingen lag af skäl, att sådana casus knappt i mannaminne inträffa.2741 — De Katsch[inska] Tat[arerne] taga blott en hustru, men om hon ej är till lags, kan hon utan 1254 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1254 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  all dom och ransakning skickas till sina föräldrar, som emottaga henne, utan att n[å]g[o]t klagomål ifrån deras sida får anföras. Den förjagade hustruns barn stadna hos mannen. ❧ Yngre brodren kan gifta sig med den äldre brodrens enka, men kan äfven låta bli  – med vilkor att hon och barnen njuta underhåll af svågrarna. Will hon efter2742 mannens död gå till sina slägtingar, så är det henne obetaget, men barnen måste hon qvarlemna hos mannens anhöriga. — Tatarerne fria i 2–4 år, och hvarje år firas tre g[ån]g[e]r en2743 slags förlofning, best[ående] deri, att man ifrån fästmannen får allehanda gåfvor till bruden. Dessa gåfvor k[al]l[a]s artschi. Första gången går ej friaren2744, utan blott talmannen och hans anhöriga att fria. Erhålla de ett2745 jakande svar, så infinner sig derefter hvarje gång äfven brudgummen. Man besö❧ker bruden höst, vinter och wår. Om vintern för man med sig uschá, en2746 mixtur af mjöl och smör, kött2747 (af får, ko, häst), brännvin af Rysk fabrik; om wåren: airan (Tat[arisk] brännvin), kött af div[erse] slag (ej smör); om hösten: Ryskt brännvin, kött, ej smör.2748 Wid sista artschi för fästmannen med sig utom mat2749 och dryck en af sina bästa hästar. Efter bröllopet ger svärfadren ett antal (10 etc.) hästar åt sin dotter med sadel.2750 — Bröllopet firas med ätande och drickande, man springer, brottas, sjunger o. s. v. — Bröllopet fortfar i 2 dygn – natt och dag. — Hemkomst firas på s[am]ma sätt  – äfven 2 dygn.  efter ǁ gå  en slags ǁ 1. de så k[al]l[a]de ǁ 2. ar  friaren ǁ brudgumen  ett jakande ǁ br[udens]  en mixtur ǁ 1. smör, bröd ǁ 2. ej  kött ǁ <-->  smör. ǁ ~  – Tat[arerne] flytt[a]  mat ǁ andra wan[liga]  See also the shorter description on p. 1240. Bröllop firas hellst om sommaren eller hösten, då kreaturen äro feta, sällan om våren. 1255 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1255 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       annat ǁ andra ar 1/13 Oct. (TS) Tatt. ǁ Man ren ǁ räf jurt ǁ tält jurt ǁ täl[t] ☙  ❧ Det långvariga frieriet äger blott rum, om bruden är flicka. Annat är förhållandet, om qvinnan är enka eller en af sin man öfvergifven. Då betalas hvarken kalym eller annat2751. ☙  ❧ — Tat[arerne] flytta 3 g[ån]g[e]r om året: 1o) om våren, då gräset börjar vexa 2o) om sommaren – höbergningstiden 3o) om hösten omkring Pokrow2752. — Tat[arerne]2753 hafva inga gränsor för sina ägor,  – endast för ängsmarker (покосъ), som äro gärdade. För öfr[igt] nomadisera enhvar, hvarest han vill. — Fiskafänge bedrifves i ringa mon om höst och vår – med not, nät, mjerda, krok (vid Abakan). Om sommaren upptages tiden till det mesta af höbergning. Soml[iga] fiska i ringa mon äfven om sommaren. — Om hösten gå somliga att jaga sobel, ekorre, ren2754, etc. ända till Sagaiska bergen. Om winter och wår bedrifva de Katsch[inska] ej jagt, men väl de Sagaiska Tat[arerne]. ☙  ❧ Ariner Det förtäljes, att 1000 Ariner bodde på en så k[al]l[a]d Arinskoj ostroff  – en ö i Jenis[ej] i trakten af Krasnojarsk. Ormar kommo, med en stor orm till öfverhufvud. Han ropade efter båt ́ ifrån holmen. En Arin for till stranden. Båten fylldes af ormhöfdingens underhafvande. Ormhöfdingen bad formannen strö aska omkring tältet, och binda omkring dets[amma] ett brokigt snöre. Under natten försvunno folk och jurt2755 med undantag af färjkarlens jurt2756 och familj. Denna familj hör nu till Katsch[inska] domen under namn af Tateschewskoj Tat[ariska] Ara. 1256 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1256 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kumtigei — Katsch[inska] Tat[arerne] bodde fordom wid Katscha2757 i Kumtigej2758, песочная сойка. Här bodde äfven Arinerne. [—] Äfven ston mjölkas och brännvin tillredes både af sto- och ko-mjölk2759. — En Katschinsk Tatar äger 130 tabuner hästar, 2000 kor, 2000 får. — Icke alla, som höra till s[am]ma ulus, äro slägtingar.  The River Kača runs into the Enisej in Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′57″. (TS)  Kumtigej ǁ Kumtiwej  Kumis of horse milk and ayran of cow milk. See p. 881. (TS)  The rivers Verxnie and Nižnie Tajaty flow into the River Kazyr from the left at points located 57 and 51 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  bl. förvandlade ǁ förvandlade sig  Mscr: Xd. — Kiзir och Kaзir, 2 bifloder till Tuba, Tajat2760, en biflod till Kaзir. — Tubinska ulusen vet ej om sin ankomst från Tuba. ☙  ❧ — I en ulus finnas många familjer. — Jemför eldstäder funna i gamla och nya grafkummel. — Tat[arerne] förtälja, att deras fordna Bogatirer bl[ifvit]2761 förvandlade till sten-bolvaner, h[vil]ka nu föräras med Gud-dyrkan. — Det händer, att hustrun löper från sin man och gifter sig med en an[nan] samt till yttemera <visso> ant[ager] [Christendomen]2762 och låter döpa sig. — På somliga kummel finner man en flat större sten, sällan en upprättstående. ☙  ❧ Obs. K̈aaзaҟ, едрёный 1257 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1257 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       och ǁ <--> i midten ǁ på venstra [sic] sidan anar ǁ for Tatt. ǁ Ki[rgisernes] Wid ǁ B hopa ǁ göra — Tatarerne förmoda, att grafven skall vara belägen på vestra sidan; och2763 d[en]na förmodan stöda de på följ[ande] argumenter: — Grafvarna äro gjorda lika med tält (de kirgis[iska]): liks[om] i tältet bör eldstaden i grafven vara belägen midt i kurganen. Emot öster är dörren och der finnes intet. Deremot förvara Tat[arerne] sin egendom på vestra sidan och uppehålla sig sjelfva mest på d[en]na. Så och i grafven. ☙  ❧ — Också har vid gräfning af kurganerna eldstäder vanl[igtvis] blifvit funna i2764 midten. — I allm[änhet] bör man noga märka den stora öfverensstämmelsen emellan grafvar och tält. — Der en stor sten finnes öfver grafven, anar2765 man en dyrbarhet vara nedlagd under stenen. — Tat[arernes]2766 nuvarande grafvar stå i ö[ster] och v[ester]. Liket ligger på rygg med hufvudet i vester och fötterna i ö[ster] så att den aflidne kan se en uppgående solen. Wid2767 hufvudet ställes en större sten; så och vid fötterna. ☙  ❧ [—] På s[am]ma sätt constr[uerade] äro en m[än]gd uråldriga grafvar vid Katsch[inska] steppen utom n[å]gra få, som hafva en riktn[in]g åt n[orr] och s[öder]. Dessa äro i öfrigt widt kringströdda från h[varan]dra, då deremot de nuvarande Tat[arerne] hopa2768 sina grafvar tätt invid h[varan]dra i en rad. Tat[arerne] vidgå ej, att dessa äro deras grafvar. Deras form är rund, n[å]g[o]t aflång. — Äldre personer veta förtälja att Matorer och Kojbaler fordom ägt ett annat språk, som hos begge varit detsamma, att de utgjort en och ☙  s[am]ma slägt, och haft en ❧ knäs, h[var]före 1258 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1258 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks de äfven nu äro förenade under s[am]ma dom, ehuru vidt skiljda från h[varan]dra. – — För 8 år tillbaka lefde ännu en gammal qvinna som kunde Matoriska. — Matorerne umgingos fordom med Sojoterne (Tat[ariska] Soján) och togo hustrur hos dem. De gingo fordom alltid om sommaren till таигу för att samla сарана, en rot som de begagnade i st[ället] för bröd – såsom fallet ännu är med Sojoterne. ☙  ❧ Då Tat[arerne] mötas med Sojoter, tager Soj[oten] sin pipa från gördeln, istoppar den med Turk[isk] tobak, uppslår eld och bjuder först åt Tat[aren]. Detta är hans hellsning. Derpå spörjer2769 han: 1. Благополучно ли Государъ Вашь 2. Благопол[учно] ли вы <савии> 3. Какъ скотъ вашь 4. Рощетъ ли траваетъ När Tat[aren] frågar Soj[oten] om Chines[iske] Kejsarens hellsa, ser Sojoten, då han svarar, på solen. ☙  ❧  spörjer han: ǁ 1. bor<-> ǁ 2. spörjer han om Kejsaren  Goats. Фасмер 1973: 556. (TS)  spetsiga ǁ jurt och  bak på ǁ men i [—] Sojoterna lefva såsom tatarer, hafva tabuner af hästar, hålla kor, får, getter, jamáner2770, kameler (hos de längre boende). — De lefva i spetsiga2771 Samojed-tält af näfver; de aflägsna i Tatar-jurt af näfver och voilok. — Bland deras slägter omnämnas: Oirát, Mol. — De hafva ej knäser, utan en Embetsman Targá, klädd i chalat med en örn-fjäder, bak2772 på en hög, spetsig mössa. — Sojoterna begrafva sina lik ofvan jord liksom Samojederna. 1259 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1259 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  1) […] watten ǁ Man trollar äfven i vatten  Castrén meant the River AldyIškin (Iškin-Baži, Oolač), discharging into the River Xemčik from the left 86 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čexan runs into the River Džebaš from the left 16 km from the mouth of the latter. The Džebaš or Junˈ-Džebaš runs into the Abakan from the right 192 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir (Ru.)/XanTigyr (Khak.) discharges into the Enisej from the left at N52°43′56″ E91°19′2″. (TS)  The River Taslja running into the Kantegir from the right 133 km from the mouth of the latter. (TS)  The Xemčik, running into the Enisej from the left at N51°44′7″ E92°11′29″. (TS)  Castrén himself, however, travelled upstream along the rivers Tuba and Amyl, i.e. taking a more eastern route. See p. 910. ☙  ❧ — Lejon wisa sig n[å]g[o]n gång Sajanska skogarna. — En drunknad kamel har nyligen bl[ifvit] ertappad i Jenisej. — Soboln har försvunnit ur de Sajanska bergen, sedan Guldsökarne börjat bränna skogarna af oförsigtighet. — Sojoterna hafva s[am]ma slags pipor som Samojederne. ☙  ❧ 1)2773 Trollkarlar spå bland annat i watten, som man häller i ett glas och ser i; 2) Man bränner ett fårlår på elden och spår i de strimmor (дорожки), som bildas under brännandet. Tatarerne lägga nu för tiden den aflidne i kista. Blott schamaner begrafvas utan kista och omsvepas med voilok. — Tschuderna woro stora och starka. De buro på sin rygg ofantliga stenar och begagnade dem till leksaker. ☙  ❧ ☙  — På Sojotiska sidan står wid Is’kim2774 en liten kurgan, hvarpå står upprest en flat sten af schiffer, med en inscription, uppå sojoterna knäfalla för stenen. — Till Sojoterna färdas man ifrån Abakanska förposten uppför Tschechan2775 till хребетъ, hvarpå står en караулъ. Derifrån till floden Kantigir2776; här tager man af wid en biflod Toslá2777 och far denna flod uppföre. Här åter öfver en annan хребетъ till fl. Is’kim, ❧ som faller i Bom-Kentschug2778, denna i Jenisej.2779 Wid Is’kim finnes знакъ. 1260 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1260 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om någon Tatar skjuter en svan, så går han dermed till sin nästa, undfägnar honom med brännvin och får i wedergällning hans bästa häst. Denna går likaså till sin granne och så fortsättes leken tills svanen ruttnat, då den bortkastas och den sista förlorar sin häst. — Aina är Schamaners hjelpandar, dem han ser.2780 ☙  ❧ ☙  Ariner  Aina = the devil in Khakas language. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. (TS)  på […] sett ǁ råkat på  som han skurit ǁ och skurit den  Ännu […] gick ǁ Denne gick  underlydande ǁ underhafvande  en holme ǁ hinsidan floden  ropande, ǁ ropande öfv[er]  i shet ǁ Orm  elfven ǁ ~ lofvande honom guld och <---- -----> . Gubben <--->tycke  huru ǁ att  hästmahn ǁ ma[hn] En ung Arin hade på2781 fältet sett en orm, som2782 han skurit i 2 delar. Ännu2783 icke dödad gick ormen till sin höfding med klagomål öfver den lidna oförrätten. Ormhöfdingen församlade alla sina underlydande2784 ormar och och begaf sig att hämnas den beg[ån]gna oförrätten. Arinerna bodde vid d[en]na tid på en2785 holme, benämnd den Tat[eschewskij]. Ormhöfdingen ropade på båt och en Arin Gubbe begaf sig att föra den ropande,2786 som han höll för en m[enni]ska, öfver elfven. Kommen till stranden såg gubben hela stranden glänsa af små ormar. Alla wille föra ordet, förargande sig öfver orättvisan; i2787 s[ynner]het war den afhuggna ormen m[yc]k[e]t argsint. Ormhöfdingen nedtystade dem och bad Gubben lotsa ormarna öfver elfven2788. Först packade sig alla de små ormarna i båten. Andra gången for ormhöfdingen allena[.] ❧ Han undervisade Gubben till wedergällning för hans beredvillighet att hemta båt, huru2789 han skulle rädda sig och sina närmaste anhöriga, så att han strödde aska omkring tältet och binda ett brokigt (af hvit och svart hästmahn2790 flätadt) snöre kring tältet, så att ormarna skulle igenkänna tältet och af askan 1261 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1261 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  vid ǁ på hindras tillfoga honom skada. Genom detta råd räddade Gubben sitt tält, då alla de öfriga om natten förstördes. — Arinerna bodde förr omkring krasnojarsk tills[amman] med Katsch[inska] Tatarer och blefvo redan der tatariserade. Om sommaren nomadiserade de vid sjelfva Katscha, men om wintern bodde de vid2791 Jenisej på татешевскiй островъ, jfr. татешевскiй улусъ 1262 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1262 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska kretsen №2 ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  Katsinska domen Wid stranden af Abakan helt nära till Katsch[inska] domen ser man på ett upphöjdt ställe kringströdda talrika Tschudgrafvar af det mindre slaget. Man upptäcker wid första ögonkastet en likhet emellan dem och de nuwarande Tatariska Grafvarne; men Tatarerne wilja dock ej widkännas dem, utan tillskrifwa äfven dem dels Tschuder, dels Kirgiser. Dock kunna de ej angifva n[å]g[o]n annan olikhet emellan [dem] ❧ och de sina, än att grafvarne nu för tiden ställas i en rad, då deremot de gamla äro utan all ordning kringströdda på fältet. Så och wid Katsch[inska] domen. De moderna höja sig äfven vid2792 pass en arschin öfver jorden, men de gamla hafva naturligtvis2793 under tidens lopp insjunkit. Nu2794 före tiden märker man wid dem ingen egentlig upphöjning, utan blott ett obetydligt stenröse. Stenarna äro wanligen ganska små ❧ med undantag af tvenne i ö[stra] och v[estra] ändan uppresta stenar, som merendels äro [af] en ansenligare storlek  – dock alltid naturliga stenar, och ej tillhuggna såsom i de stora kurganerna. Östra ändan saknar ganska ofta den2795 nämnda stenen. De gamla grafvarnes riktning är liksom de sentida kumlens, ifrån vester till öster, h[vil]ken riktning äfven alltid förek[omma] hos de stora kurganerna. ❧ De2796 omförmäldta stenrösen äga en oval form, men deras storlek äro utwändigt n[å]g[o]t omvexlande: wanl[igtwis]2797 omkring 4 arsch[in] i längd och 3 arsch[in] i bredd. Se här en beskrifn[in]g på 2 bland de wid Katsch[inska] domen af mig uppgräfna rösen.2798  vid pass ǁ en  naturligtvis […] insjunkit ǁ 1. påtagligen inskjute ǁ 2. ins[junkit] ǁ 3. troligen  Nu ǁ Man  den ǁ en  De […] äro ǁ Till storleken äro de ifrågawarande ku[rganerna] grafvarna  wanl. […] 4 ǁ ifrån 1–1½  An overview of the objects and methods of Castrén’s archaeological fieldwork in Siberia can be found in Salminen, Timo, 2016: 286–290. There are several cemeteries of the Karasuk, Tagar and Taštyk Cultures within the present-day city of Abakan. Вадецкая 1986: 70, 113, 152. (TS) 1263 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1263 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  stötte ǁ fast  en ǁ h[äst]  På […] djup ǁ En half arsch[in] in i jor[den]  hvitaktig ǁ hvit  i förstone ǁ ans[åg]  ngt skelett ǁ skelettet  qvarters ǁ arschins  The appearance of the grave and the finds in it date the site probably to the Taštyk Period from the 1st c. BCE to the 5th c. CE. Вадецкая 1986: 131–132. №1 ☙  (TS)  en arschin ǁ någ[o]t o  djup ǁ öfver ☙  ☙  Rösets längd emellan de yttersta ändstenarna utgjorde  – 4 arschin 2 tum. Bredden 3 arschin 4 tum Stenarna voro starkt mossbelupna och djupt inskjunkna. Grafven ådrog sig min ❧ uppmärksamhet derig[enom] att dess riktning, att dömma af hörnstenarna n[å]g[o]t afvek ifrån de wanliga – ty hörnsten[arne] stodo här nästan i n[ord]v[est] och sydost. Äfven Tatarerne stötte2799 sig vid grafvens riktn[in]g och förklarade med en mun, att den ej tillhörde deras stam. Wid anställd gräfning tog jag de begge hörnstenarna till ögnamärke och lät gräfva en grop af vid pass en arsch[in] i bredd. Sedan det öfversta lagret af större och smärre stenar, som sträckte sig ett qvarter in i jorden, bl[ifvit] undanröjdt, ❧ mötte ett jordlager, hvari ej upptäcktes annat än n[å]gra förrutnade ben (förmodligen af en2800 offrad häst). På2801 en half arschins djup wisade sig hvitaktig2802 jord, som jag i2803 förstone ansåg för материкъ och i följe deraf misströstade af finna n[å]g[o]t2804 skelett. Jag lät ändock fortsätta gräfningen, och på 3 qvarters2805 djup wisade sig redan ben af skelettet. Derjemte framkommo stycken af illa förrostadt jern.2806 Ingen kista fanns omkring skelettet, ej heller upptäckte[s] ❧ förrutnadt träd. Skelettet låg fullkomligt i östlig och vestlig riktning – ställdt på rygg, med ansigtet skådande åt öster, den uppåtgående solen. Hörnstenarna wisade följaktligen icke alldeles riktigt. Också var den åt hufvud ställda stenen en2807 arschin aflägsnad från liket. Sedan skelettet, som var ganska väl conserveradt, borttogs, befanns grafven vara jemt 1 arsch[in] djup2808. 1264 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1264 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №  wisade sig ǁ börjades  Castrén added this assumption afterwards.  att ǁ en 2 — Röset liks[om] det föreg[ående]. I h[var]dera långändan en större sten afståndet mellan h[var]dera stenen – 4 arsch[in] 1 tum. — Rösets bredd jemt 1 sashen. — Äfven här upptäcktes n[å]gra ben nedanom stenlagret. — Den hvitaktiga jorden wisade2809 sig på ½ arshins djup. — Liket låg liks[om] i föreg[ående] graf. Skelettet väl conserveradt. — Intet fynd. ☙  ❧ Obs. Ett af skälen, h[var]före Tat[arerne] ej wilja vidkännas de omförmäldta grafvarne, är deras åldriga, mossbelupna utseende. Dock synes skelettets väl bibehållna natur och det funna jernet ådagalägga, att grafvarna äro ganska sentida. För öfrigt måste man antaga, att Tat[arerne] redan före Kirgisernas ankomst öfverströfvat de Sajanska stepperna, ehuru grafvarna knappt kunna äga en så hög ålder. — Kanske äro soml[iga] rösen af Samoj[edisk] upprinnelse?2810 ☙  ❧ Midt ibland de nyss omförmäldta grafvarne eller stenrösen upptäckte sig här och der smärre gropar eller inskjunkningar af jorden af alldeles rund eller oval form. Här sågs ingen sten midt öfver gropen, men rundt omkring märktes öfverallt småsten, ehuru redan med jord öfvervuxen. Jag företog att2811 uppgräfva en af dessa fornlemningar. Wid anställd mätning befanns längden wara 5 och bredden 4 arsch. inanför stenringen. 1265 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1265 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria       som ǁ hv[ilket] snart ǁ efter så ǁ m[yc]k[e]t Icke ǁ In gjordes ǁ upp Castrén’s list of finds in the pocket calendar of 1847, see p. 1549–1550.  äro ǁ af  var ǁ h  Kumlets ǁ I öfrig[t] ☙  ☙  ☙  ❧ ☙  — Jorden war ofvantill så fast, att den endast med ❧ yxor kunde löshuggas. Derunder upptäcktes smärre stenar i ringa mängd, men för öfrigt ingen ting. Efter ½ arschins gräfn[in]g framtr[ädde] den hvita jorden. Jag lät fortsätta gräfningen 1 arsch[in] och mötte här ett stengrund, som2812 jag försökte genombryta, men märkte snart2813, att dessa stenar voro jordfasta och utgjorde fortsättningen af en klippa som äfven visade sig vid stranden. Också var sjelfva jorden så2814 fast, att man tydligen insåg, att här ingen gräfning tillförene ägt rum. Icke2815 heller ❧ gjordes2816 här några fynd. — Det är otvifvelaktigt, att dessa gröpper äro qwarlemningar af fordna semljankor. Stora kurganer2817 — Wid Katsch[inska] steppdomen finnas äfven ett antal större kurganer. De förekomma i skillda grupper och äro af mycket olika storlek. Många bland dem äro redan widrörda dels af m[enni]sko-hand, dels af djur, som gräfvit djupa hål i kurg[anerne]. Till sin riktning äro2818 de stora kurg[anerne] n[å]g[o]t afvikande från de små; ty då de sednare gemenl[igen] stå i ö[ster] och v[ester], äro de stora kurg[anerne] ställda i n[ord]v[est] och s[yd]ö[st]. Bland dem företog jag till undersökning en af de mest helbregda, hvarest endast i ❧ sydöstra hörnet fanns ett hål. Denna kurgan war såsom en stor del andra i midten n[å]g[o]t insjunken; men i h[var]dera ändan var2819 dess höjd i förhållande till jorden 1 arsh[in] och 2 tum. Kumlets2820 längd utgjorde: 7 sashen – 2 arsh[in] 4 tum. Bredden: 4 sash[en] 2 arsh[in] 8 tum. 1266 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1266 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 2821 med ǁ på 2822 fyrkantig ǁ hörn[sten] ☙ 111 Grafven var rundt omkring omgifven af en wägg, som var nästan helt och hållet insjunken i jorden och på sina ställen jordbewuxen. På södra (lång) sidan funnos 3 flata i ändan spetsade stenar, ställda ❧ med2821 tvärsidan emot kumlet, men på andra långsidan fanns blott en enda fyrkantig2822 sten i n[ord]v[estra] hörnet. Kumlets utseende var: I. 1 arsch[in] 2 tum.� 1 arsh[in] 2 tum. II. n[ord]v[est]�s[yd]o[st] 1267 �Itineraria  af ǁ som  sönderkrossad sten ǁ en mängd sönderkrossad sten. Gräfningen fortsattes på en arshins genom en djup  roten ǁ 1. ~ utan att finna n[å]g[o]t ǁ 2. ~ utan att möta  Sedan ǁ Wid  mots. ǁ andra  här ǁ uta[n]  hufvud-/skålarna  sida ǁ ör[at]  jorden ǁ ma ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  På långsidan af grafven stodo uppresta n[å]g[o]t snedt emot h[varan]dra tvenne flata stenar, af2823 hv[i]lka den ena alldeles icke, och den andra högst obetydl[igt] höjde sig öfver jordytan. Afståndet emellan dessa stenar utgjorde: 4 sashen, 1 arsh[in] 6 tum. — Då uppgräfningen af hela kurganen hade varit förenad med större omkostnader, än mina tillgångar medgåfvo, tog jag dessa stenar till ögnamärke och lät till en början uppkasta en arschin bred graf emellan de tvenne stenarne. Sedan det öfversta jordlagret var bortkastadt, mötte här och der ❧ sönderkrossad2824 sten. Wid de begge stolparne lät jag gräfva ända till roten2825, hvarvid befanns, att den ena stenen [war] 1 arsh[in] 8 tum, den andra 1 arsh[in] 2 tum hög. Sedan2826 gräfningen fortgått 1. arsch[in] i jorden började på den nordv[estliga] sidan visa sig benst[ycken] och på den mots[atta]2827 upptäcktes en myckenhet ruttet träd. Man kunde i trädet märka spikhål, men ingen spik ❧ kunde upptäckas. Bland stycken af träd framkom ett käkben, tillhörande ett barn, samt n[å]gra andra benst[ycken], bland annat en liten del af cranium. Jag lät på detta ställe utvidga grafven ända till 1½ sash[ens] bredd, men förmådde ej upptäcka n[å]g[o]t vidare. Det ruttna trädet, som förmodl[igen] varit en kista, hvilande på en flat häll. Denna upptogs med m[yc]k[e]n möda; gräfningen fortsattes på djupet, men här2828 möttes redan fast jord. I den motsatta n[ord]v[estliga] ändan utvidgades likaså grafven på bredden; här fanns intet ❧ träd, men tvenne skelett, som lågo alldeles tätt intill h[varan]dra, så att hufvudskålarna2829 tangerade h[varan]dra. Begge liken lågo på sida2830 med örat emot jorden2831. De woro ställda liksom äfven kistan 1268 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1268 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks på tvärsidan af grafven, icke2832 fullkomligt i ö[st] och v[est], men så att de kunde se den upp­ gående solen.2833 nv Lik Lik Kista so Liken <h[vil]ka> i nordost och sydvest med ögo­ nen åt öster. ☙ 116 ❧ Utom de två fullst[ändiga] skeletten framkom­ mo ännu [i] midten emellan de omförmäldta stenarna ett lårben och ett käkben af ett fjärde skelett.2834 Ehuru m[yc]k[e]t jag lät utvidga grafven, kunde på sidorna intet upptäckas. Här mötte2835 också inga små stenar, utan endast lös jord. — Af2836 de två hufvudskålarna, som lågo tätt in­ vid h[varan]dra war den ena hel, den andra rut­ ten. Liken lågo, den ena bakom den andras rygg. ☙ 117 ❧ Obs. Aina säges endast höja sig öfver jorden jems med bröstet. Denna trad[ition] har uppkommit af grafstenarna, hvars nedra ända sitter fast i jorden. Dessa stenar dyrkas äfven af Tat[arerne] så­ s[om]Gudar. 1269 2832 icke ǁ så a[tt] 2833 This grave probably also be­ longed to the Tagar Culture. It is unusual, however, that there were no finds in either this or other Tagar graves ex­ cavated by Castrén, because he did not consider them to have been plundered either. Usual­ ly, bronze artefacts are com­ mon in Tagar graves, and even gold items have been found. All the graves of the Tagar Cul­ ture excavated by Castrén be­ longed to the earlier phases of the culture; the later graves contained cremated mass bur­ ials. Grjasnow 1970: 235–236; Вадецкая 1986: 83–93, 100–101. (TS) 2834 skelett. ǁ 1. ~ Också tyckte jag m<--> ǁ 2. Jag lät 2835 mötte ǁ funnos kam 2836 Af ǁ De �Itineraria              vid ǁ med ett berg ǁ som f<--> lopp ǁ st Castrén wrote the letter u above the o. Arap ǁ Arapko Karí ǁ ~ it. Tolgán. Castrén wrote the letter z above the s. Batjaҟ ǁ Botjax Castrén wrote the letter u above the o. Bas’lan ǁ ~ Kusnja Samra ǁ Tjamber Merontja ǁ Merertja ’So’sҟa ǁ Tjos’ka ☙  ❧ Obs. Ariner och Katschinska Tat[arer] bodde om vintern tillsammans vid2837 Kumtigei, ett2838 berg nära intill Katscha. Om sommaren bodde Arinerna allena på Татешевскiй островъ. — De Katsch[inska] Tat[arerne] och Arinerna kommo på s[am]ma g[ån]g till Minusinsk. — Det förtäljes, att Jenisej i sitt öfversta lopp2839 skall hafva genombrutit en stor klippa, hvaraf de begge hälfterna nu stå om ömse sidor om floder. Detta öfverensstämmer med de Jenis[ejska] Ostj[akerne]s berättelse om det klufna berget, h[vari]g[enom] de invandrat. ☙  ❧ Tatariska förnamn Arinska ulusen it Mamurka it Tamai it Tjerepán it Bobang2840 it Arap2841 it Aptjaj it Apiljá it Adás’ it Baraskun it Aҟtai it Teresҟa it Baǥá ́ it Kari 2842 ☙  ❧ it ’Sagras’ it Mursa2843 it Turas’ it Nắte it Batjaҟ2844 it it Daҟa it Aps’ai it Boban2845 it Otas’ it Tjirka Ailán it Bas’lan2846 ? Samra2847 it Karsai ☙  ❧ Tooloҟs’an Bas. ☙  ❧ Merontja2848 it ’Soltai it Katjan Mortҟa ’So’sҟa2849 1270 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1270 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks it Badыk Samsar2850 it Djibas’ it Suras it ’Soden 1 ’Sodán 2 it Kasaҟ2851 ’Soden Tjooҟor2852 it Artas’on it Kutja it Arap2864 Baǥadjaҟ Balteqas’ it Artóna ? Kazanej2853 it Aptis’ka2865 it Aps’an it Noҟá Porbai it Kondur it K̈urá it Tjuklein it Aptis’ka2854 it Kitjak ☙  ❧ it Apilja it Tjerepan ́ ☙  ❧ it Pekin2855 it ’Suglai it Baska it Olaҟ it Tylegä it Totján it Artjamaҟ2866 it K̈ulnaҟ ҟulnaҟ it Baras’ka it Porontja ? Kыrz’an it Buban it ’Saras’2856 it Bublai it K̈ara it Atjak 2857 it Taras it ’Sar’ska it Torbas it Böltjäk2858 it Tort it Atjaka it Kutja it K̈alás’ it Bagadjaҟ2867 Kaǥai 2859 it Tjorttobaj it Korok (горохъ) Tuҟtin2868 <L>eberdas it ’Sotká Kijä2869 ̈ aradjaҟ Karatjak K it Sadik Saдыk it Baltjan it Katыk ☙  ❧ it Topai it Daka it Tiptis2860 it Maral ☙  ❧ it Toka it Tabám it Botjak it Aptis’ka.2861 it Natjak it Arap2862 it Ҟarlas’ it Basҟá it Topán it Kaзыl. it Kután it Baltadjáҟ2863  Samsar ǁ Sapsar  Castrén wrote the letter z above the s.  Tjooҟor ǁ Tjoxur  Kazanej ǁ Kasnej  Aptis’ka ǁ Aptas’ka  Pekín ǁ ~ ? Bras’ҟa  ’Saras’ ǁ ’Sadas’  ’Sar’ska ǁ ’Sados’ka  Böltjäk ǁ Beltjek  Tjorttobaj ǁ 1. Tjortopaj ǁ 2. Tjortolaj  Tiptis ǁ Tiptыs’  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Arap ǁ Arapka  Baltadjáҟ ǁ Baltazak  Arap ǁ ~ ? Terseba  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Castrén added an e above the second a.  Bagadjaҟ ǁ Bagazaҟ  Tuҟtin ǁ Tuxtan  Kijä ǁ Kie 1271 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1271 28.8.2019 14:26:40 �Itineraria           Tipul ǁ Tjipol Tjyrtäj ǁ Tjertaj Bagadjak ǁ Bagazak Torodja ǁ 1. Torotja ǁ 2. ~ Argen Castrén wrote the letter u above the e. Otit ǁ Otjij Kaban ǁ ~ ? Tjuba Toloҟtjan ǁ Totjan Jurtaj ǁ Jurtej Mscr: xna it Atka it Kartej it Ailak it Tipul2870 it Bigan it Sarыs’ it Apaj it Kastai it Tas’ai it Andan it Kaban2876 it Sanbai it Atjak ☙  ❧ Toloҟtjan2877 it Buqa Jurtaj2878 it Kubei it Sartaj it Aptjei it Boktaj Tjyrtäj2871 it Abijak it Kustaj it Bagadjak2872 it Alan it Porbaj Araktaj it Torodja2873 ☙  ❧ it Naptыr it Ailaka it Kanas’ it Tjumgas’ it Kaptjak it Tjyrtái it Abdin Tjulegas’2874 it Pomin it Atjak it Tizej it Kartja it Baltan it Okla it Kazán it ’Sagrak it Balǥan ✔ K̈oҟa it Taban ✔ Izót it ’Sanera ✔ Prok it Boiko ✔ Baҟtan it Kas’kar ☙  ❧ ✔ Apting ✔ Kutjuk Kudjuk Kakan ✔ Tamai Samsar ✔ Aran Tjezol ✔ Otit2875 ☙  ❧ De döpta hafva [christ]na2879 namn med derjemte äfven ett eget sig emellan. M[ån]ga odöpta hafva sådana Rysk namn, såsom: Kapitan, Kopral, Sobaka, Kupets (Купецъ), Goroch (art) 1272 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1272 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Den [ ] April — Jag bivistade2880 ett Tatariskt Iiberix (поминки), hvarvid omkring 40 kojbaler woro församlade kring grafven. Enhvar hade medfört brännwin, stekt och kokt kött, mjölk, ost, smör, bröd och andra matwaror. De församlade sutto omkring en eldbrasa wid grafven, åto,2881 drucko, rökte, de närmaste anförwandterna sutto tätt invid grafven, och sjöngo klagosånger, lade2882 mat på grafven, och hällde den2883 ena koppen efter den andra med brännvin i hufvudändan af grafhögen2884. Somliga ❧ qvinnor greto hjertinnerligen, lutade sig mot grafven, slogo med händer och stafvar på stenarna och röjde tecken2885 af den mest förtviflade sorg.           bivistade ǁ besökte åto, ǁ somliga åto, andra lade ǁ s[atte] den ǁ det grafhögen ǁ s tecken […] sorg ǁ de mest förtviflade tecken af sin sorg Brorsdotter ǁ Kusiner tvenne ǁ kusi[ner] gräfva ǁ <---> See p. 525–526. — Tatarerne gifta sig ej ur s[am]ma slägt, men ur en annan slägt kan en morbror (t. ex.) äkta sin systerdotter. Brorsdotter2886 och systerson, eller brorson och syster-dotter gifta sig, men tvenne2887 bröders barn kunna ej äkta h[varan]dra, emedan i s[am]ma slägt äktenskap ej tillåtas. I skillda slägter äro äktenskap tillåtna nära skyldskap. ☙  ❧ — Det är förbjudet att anförvanter (af s[am]ma slägt) gräfva2888 graf åt den döda. Derföre sker, då man hör att den n[å]g[o]n aflidit, personer ifrån skillda håll att göra graf. H[äri]g[enom] är förklarligt, huru så stora grafkummel, såsom de i Minus[insk] förekommande kunnat uppresas. — Äfven Tat[arerne] blanda björkspånor i tobaken. Siirát, de aflidnes andar, tros efter döden wandra på jorden. Man fruktar för dem, håller i 3 dygn vakt kring tältet; ingen vågar sofva; vid hvarje litet buller råkat man utom sig af förskräck. Sam[ojediska] Siirtje2889. 1273 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1273 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  Djojan ǁ Jo[jan]  för ǁ en ☙  ❧ Qwinnonamn Jabát Djojan2890 Pokong Adaj Abra Kutjak Kuskadjaҟ Tjönäk Kögän ’Syrbäs’ Taps’egas’ As’én As’endaj Aknaj Akindaҟ Abatjaj Namaj Ajus’ Kölbäk Bos’tajak Bogandjaҟ ☙  ❧ Mandajaҟ Akыn Aknaj K̈arabalaj Astadjaҟ Astang Nastang ☙  ❧ Makrong Barz’enak Pakыs’ ’Somgá Bogondjaҟ Kus’ҟadjaҟ Kögedjäk Kazadjaҟ Söör Kutjaldai Kubá Sarin Kutjan (äfven mans-namn) ☙  ❧ Kurodjaҟ Tjaҟan Monderҟa Taptjêҟ Kang Abrá K̈amaҟ Poitaҟ Kapáng Bostai Astang Astendaj Takitjang — Barnfödan betalas med 50 Rub[el] för allt. — Barnet uppfostras ej af modren utan af dess anhöriga. — Afven för2891 ett slikt konetyg betalas kalym, ehuru n[å]g[o]t mindre än för en annan – dock alltid en häst. 1274 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1274 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Oäkta fall är utomordentligt rara. — På trolltrumman afbildas fåglar, hundar, träd, sol, måne, m[enni]skor, bågar, pilar m. m. liks[om] på klipporna. — Dessa2892 ting aktas lika med gudar. Likaså alla jernstycken, klockor m. m. — Vid2893 klädningen äro fastsydda på ryggen otaliga flikar, h[vil]ka äfven aktas lika med Gudar. ☙  ❧  Dessa ǁ Hvarje  Vid klädningen ǁ Klädningen består  yttre formen ǁ utseendet  Sic.  This kind of appearance makes it likely that this kurgan can be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE, although a large stone at the head of the grave is not one of their typical features. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180– 181. (TS) D. . Maj [g. st.] Tatar-grafvar På den upphöjda kullen vid Katsch[inska] domen, der jag tillförene uppgräfvit 2 grafvar, lät jag åter rödja tvenne nya, till yttre2894 formen lika med de föregående: №3 — Grafvens längd 5½ arshin — Bredden 2 arsch[in] — Grafven insjunken lång med jorden och från alla sidan2895 ommurad med större stenar — Ofvanpå grafven ett röse af små sten[ar]. — I hufvud-ändan af grafven en större, upprättstående sten. ☙  ❧ — Stenröset hade insjunkit ett qvarter in i jorden. Straxt nedanom denna ett humus-lager. Liket låg jemt en aln i jorden – skelettet välbehållet. Inga fynd.2896 1275 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1275 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  ½ alns ǁ en aln  Probably of approximately the same date as the previous grave. (TS)  Om ǁ Men  <pilar> ǁ skrif[t]  Castrén’s quotation is not quite precise. He seems to mean the singing combat between Väinämöinen and Joukahainen, when they meet on a narrow road and the latter is not willing to give way to the former: “Laulo wanha Wäinämöinen, / Järwet läikky, maa järisi, / Wuoret waskiset wapisi, […]” In Castrén’s own Swedish translation: “Sjunger gamle Wäinämöinen, / Hafvet svallar, jorden skälfver, / Kopparberget häftigt skakas, […]”. Kalewala XXX: 116–118; Kalevala 1841: 190; Castrén 2019: 374. (TS) №4 En efter utseendet m[yc]k[e]t gammal graf – stenarne ofvanpå mossbelupna och till en del jordbevuxna – stenröset alldeles jemt med marken. En större sten befanns blott i vestra (hufvud) ändan. — Grafvens längd 5 arsh[in] — Bredd 2 arsh[in] — Liket låg på ½ alns2897 djup i jorden, straxt under röset. Ingen humus.2898 ☙  ❧ Jag lät gräfva öfver en arschin i jorden, i hopp att finna ett annat lik, men förgäfves. — Märkas bör, att äfven de nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar på höjder, då deremot de gamla kumlen ligga i dälder. De nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar alla i en rad och vidkänna d[er]före ej de gamla grafvarna, h[vil]ka äro utan ordn[in]g kringströdda på fältet. — I Tatar-sagor sägas Tat[arerne] fordom hafva bott vid ett haf. ☙  ❧ — Sagor få ej berättas om dagen. Om2899 en saga ej slutas första natten, så upphör berättaren vid dagsljuset och fortsätter följ[ande] natt sin berättelse (Obs. Efter solens nedgång får intet arb[ete] göras) — I Tat[ariska] sagor talas om <pilar>2900 med skrift. — Jfr. Kal[ewala] ”hafvet svallar etc. – när hjelten ropar”2901 1276 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1276 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Gamla Kojbaliskan k[al]l[a]s Kistimtile, Kistim-språket. Obs. Abugadjajeвъ-улусъ k[al]l[a]d[e]s fordom кистимскiй. ☙  ❧ — Kojbal[erne] berätta, att Tschud[erne] lefvat i landet både före deras och Kirgisernas ankomst. — Kirgis[erna] äro kringströdda bl[and]2902 Katsch[inska,]2903 Kojbalska och Sagaiska Tat[arerne], men mest i Tubinska ulusen af Katsch[inska] domen2904     bl. ǁ i Katsch. ǁ ~ Kisilska? domen ǁ toben The River Matur runs into the River Abakan from the left 252 km from the mouth of the latter. (TS)  ej […] Askys ǁ men wäl vid floderna Askys (ehuru landet är olap [= olämplig?] — Tat[arerne] widkännas ej en mängd ortsnamn, som förek[omma] i Minus[inska] kretsen, och Kojbalerna påstå, att dessa namn härstamma ifrån deras gamla språk. De säga sig hafva namngifvit alla ställen och långt före Kirgis[ernas] tid bebott landet. — matur, en flod, som inf[aller] i Abakan.2905 D[er]vid bo Maturska Tatarer. ☙ a ❧ Kurganer finnas ej wid Tas’tыp och längre uppför Abakan. — Wid Abakan idkas ej åkerbruk, emedan jordmonen är sandig, ej2906 heller wid Askys (sandig jordmon), men väl wid Beja (i ringa mon), Arbat (lämpliga st[ällen]), Tjoja (tjenlig mark) i öfra loppet. Tas’typ (lämpliga ställen) Sejä (m[yc]k[e]t tjenlig mark. 1277 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1277 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria 2907 KK Coll. 539:20 p. 14. Castrén did not show where these images belong in his diary, nor were they published in Aspelin 1901, but as Castrén was at the River Arbaty at this stage of his journey, they have been placed here in this edition. (TS) 2908 The text in the drawing reads: Камень писаницъ. Безеликъ (писано), направой сторонѣ рѣчьки Малаго Арбата (около устьѣ рѣчьки Карасу), въ 12х верстахъ отъ Устьѣ Арбата въ Абаканъ. Августа 24го дня 1847. Denna inskrift är tagen ur en klippa på högra sidan om lilla Arbat, vid pass 12 verst ofvanom dess utlopp i Abakan.2907 [The same inscriptions drawn by a different hand, Coll. 539.20 p. 21.]2908 1278 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Castrén wrote a Latin u above ы, but did not strike out the original vowel. ☙ b ❧ Kojbaliska ord Tamka vive, табакъ Kuzé, m[enni]ska. станешь ли Tjeҟta-kuze, gammal курить? m[enni]ska Bыrga2909, tand. Djit-kuze, ung шуба m[enni]ska Syibä, ko. Urut, арканъ Ulär, får. Paila ҟalim, за дровами иду ☙  ❧Uja, kött. Tugul, сарана, en Urut kyderä ҟanmi, rotfrukt. гдѣ у насъ Pêl, fitta, pillu. арканъю Kыn, хуй. Mie pit vive, щи Mainá, медвѣдь. станешь ли Songa, идетъ. хлѣбать? Ikur imä, молчи Uja vive, говѣдину Kыdimala, почто. станешь ли Tagái, knif. ѣсть. Örigá, jurt. Nanga, нѣту ☙  ❧ Kistemskoj языкъ (Кольскiй улусъ). Kuzé, menniska Ular, får. Tyzöi, ko. Inä, häst Barǥa, шуба. K̈opto, flicka. Böözeä, qvinna Taǥai, knif. Suǥa, уха. Aspaҟ, kittel. Tojo, fat (stor) Taҟse, litet fat. Piima, pimy, stöflor ☙  ❧ Män, hund. Maina, björn. Bṓte (boote), get. Op, en. Nagur, tre. Nanga, нѣть Ingä, есть K̈anmem, иду, gå bort. 1279 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1279 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  markens ǁ andra  As an equivalent scenario, Castrén is thinking of the rune in the Kalevala in which Väinämöinen is playing the kantele and singing and all the people, animals, gods and guardian spirits come to listen to him. Kalewala XXII: 194–392. Castrén had also cited elsewhere the folklore of different peoples as a sign of ethnic affinity with the Finns. See his travel reports of 1841–1844 in this volume and lecture Hvar låg det Finska folkets vagga?, Castrén 2017: 110– 124. (TS)  The next page was probably torn out by Castrén himself. There was writing on the page of which only one letter j remains.  Majdaši is situated near Minusinsk on the right bank of the Enisej at ca. N53°44′ E91°32′. Вадецкая 1986: 165; Белокобыльский 1986: 49–50 (рис. 12, according to G.I. Spasskij); Спасскiй 1857: Табл. IV:1. (TS)  flesta ǁ ~ belägna ☙  ❧ — I de Tat[ariska] sagorna, liksom i Kalew[ala], är allt af guld och silfver. — När hjelten ropar, svallar hafvet etc. — Wid en wacker sång samla sig fåglar och markens2910 djur till åhörare.2911 — Man strider med mag[iska] vapen. — Alliteration och paralell-verser. Man reser efter wishet män.2912 ☙  ❧ Klippan vid Maidashi2913 ☙  N[å]gra verst ofvanom inloppet af Abakan finnes vid Jenisej en klippa med en oändlig mängd figurer, – kringströdda på flera särsk[ildta] klippor, men de flesta2914 på en enda flat häll. Några äro m[yc]k[e]t högt belägna (monne klippstycken ramlat nedanföre?). Figurerna äro inprickade, icke särdeles djupt, men dock djupare än på Utschumska klippan. De föreställa 1o) m[enni]skor 2) särskilta djur 3) särskildta] föremål. M[enni]skor ser man här stående, ridande, förföljande willebråd. Än ser man en enst[aka] m[enni]ska, än åter hela flockar. Bland djur förekomma hästar, elger, getter, kor, renar, m. m. M[yc]ket ofta träffas ❧ figurer: samt Prickor förek[omma] utan all ända, men ingen bokstafs-skrift. 1280 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1280 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Gamla män förtälja, att sådana figurer ännu tillkommit i deras ungdom, att de blifvit nattetid inristade af Aina. Hvarje tecken tros innebära en profetia. Alla m[en]skliga figurer skola föreställa för tiden lefvande personer; är figuren tecknad med hufvudet uppåt, ❧ så innebär hieroglyfen ett långt lif, men om hufvudet är nedåt, så betecknar figuren, att den afbildade2915 pers[onen] snart aflider. — 25 verst fr[ån] Minus[insk] uppför Jenisej finnes en inscr[iption] på en klippa gent emot byn Lugatschkoj2916.2917 ☙  ❧ Floder, som falla i Abaҟan. a) Venstra sidan. 1. Uibat upptager fr[ån]2918 höger Niinä (Russ. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Njinjá)2919 Kamыs’ta (Yk)2920 faller i Abakan. Upptager Sыr2921 Askys, utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sag[aiska] stepp[erna] ehuru de Sag[aiska] Tat[arerne] bo äfven2922 emellan Askys och Kamыs’ta. Jes (Is) faller i Abakan. Tjoja id[em] (Töj) T[atariska] Tyj Tas’typ, (Tastêp).2923 Mâtur (Maader). Här bo Beltirer och <N>obizer och Kêj (Kaj).  afbildade ǁ ifråg[avarande]  Lugavskoe.  Tugarina gora, which Castrén visited on 17/29 June 1847. See p. 1325.  fr. ǁ Nj[injá]  Njinjá) ǁ ~, som faller utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sagaiska stepperna The River Ninja (Nenja) discharges into the River Ujbat from the right 83 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kamyšta (Ru.)/Öök, Хамыстығ (Khak) runs into the River Abakan from the left at N53°17′32″ E90°47′54″. (TS)  The River Bolˈšoj Syr or the Bol’šie Syry discharges into the River Kamyšta from the right at N53°18′40″ E90°45′7″. (TS)  äfven ǁ ännu  The River Taštyp runs into a branch of the River Abakan from the left 148 km from the mouth of the Abakan. (TS) 1281 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1281 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  The River Beja (Ru)/Pii (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N53°22′44″ E90°59′23″. (TS)  The River Uty discharges into the River Abakan from the right 105 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Sos discharges into the River Abakan from the right at N52°58′14″ E90°18′27″. ☙  ❧ 1. Beja (Bei)2924, Tat[arer] och Ryssar. 2. Ut2925, Tat[arer] 3) Tabát2926 Tat[arer] och Ryssar[,] utgör grän- sen emellan Kojbaler och Sagaitser 4) Kindirlä, faller i Tabat. 6) Sos2927 (här bo Tat[arer] och Ryssar). 7) Moónak (T[atariska] Noonep)2928, Ryssar och Tat[arer] 8) Arbát2929, Tat[arer] och Kosaker 9). (TS)  The River Bolˈšoj Monok (at its upper course called Xozyndelˈ) runs into the River Abakan from the right at N52°53′3″ E90°16′38″. (TS)  The River Bolˈšie Arbaty (Ru)/ Улуғ Арбаты (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N52°44′9″ E90°17′46″. (TS)  The River Baza runs into the River Askiz from the left 19 km from the mouth of the latter. b) Från högra sidan ☙  ❧ Sagaiska Uluser 1. Сагайскаго 1. половины 2. Сагайскаго 2. пол. 3. (TS)  The River Siry or Bolˈšie Siry discharges into the River Taštyp from the left 47 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ 4. (TS)  Castrén probably means the River Butraxta, running into the Abakan from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Bolˈšaja and Malaja Seja flow into the Taštyp from the right at points 44 and 42 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  Askys ǁ Tas’tip  byar). ǁ ~ Infödda 5. 6. } Tat[ariska] Sagailviii lviii lefva wid Askys, Ninjä (faller i Uibat), Syr (i Kamis’ta), Bazá (i Askys)2930, Abakan, Ylen (faller i Uibat), Uibat. Белтирскаго Tat[arer] Biltir, lefva vid Abakan, Tjoja (Tat. Tyi, faller i Abakan), Siir (i Tas’tыp)2931, Buderaҟ (i Tas’tыp)2932, Arbat (i Abakan), Noonep (i Abakan), Sos (i Abakan), Tabát (i Abakan) Карачерскаго (Sor Pl[uralis] Sorlar), vid Kinderlä (faller i Tabat), K̈arasux (i Kinderlä).  – Hafva invandrat ifrån Kusnetska sidan. Казановскаго (Tom Pl. Tomnar), vid Askys, vid Kix (i Askys). Hafva invandrat från Tom-floden på Kusnetska sidan. Кизилскаго (Kîsil-K̈aja) vid Jees (i Abakan), Tas’tip. Inwandrade från Kusnetska sidan. lviii. K[al]lade sig äfven fordom Ys-Sagai, emedan deras förfäder fordom bodde wid Ijus. Blott Sagaitser och Beltirer äro infödda. 1282 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1282 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 7. Кiйскаго (K̈ êj Pl. Kêilar) wid Sejä (i Tas’tip)2933, ☙  ☙  ☙  ❧ wid Mator (i Abakan). – Dessa kallas af Ryssarne Matorskije Tatarer. De ❧ säga sig hafva förut ti[ll]hört stammen Mrasi och ifrån Kusnetska sidan hitflyttat. 8. Ближне-Каргинскаго (Tat[ariska] Taҟ-Ҟarǥa), vid Askys2934, Tjoja, Jes, Tas’tip, på Abakan, vid Jenisej (i byar).2935 9. Дальне-Каргинскаго2936 (Suҟ-K̈arǥa), vid Jes, Tastĭp. Indwandrade från Tomska sidan – en gren af Mrasser. 2937 Karginska Tatarerna hafva inwandrat De ifrån Kusnetska sidan der de fordom bodde vid floden Bras. Deras förfäder voro Tatarer och visste ej af n[å]g[o]t annat språk. 10. Кiвинскаго (Köbi), vid Tjojă, Abakan, Sejä (Seä), Tas’typ. Ifrån Tomsk, af Mrasser. 11. Изушерскаго (Tajas’ Pl. ❧ Tajas’tar) wid Kinderlä, Karasuǥ, Tas’tыp, Buderak. Ifrån Tomska sidan. Gudabilder — Wid gamla Sagaiska domen står en stenbild, föreställande en gumma (баба) Tat[ariska] Kurtjak-tas’ (старуха-каменъ)2938, med ansigte och bröst inhuggna i stenen, men utan händer och fötter. Stenen är hög.2939 — Wid nya domen finnes ock en sten förest[ällande] en qvinna. — Wid Ust-Jes på berget Sara2940 stod en aina med ansigtet groft afbildadt. Den är nu nedgräfven, och derunder har man funnit 7 stenkrus. a)  Дальне-Каргинскаго ǁ SuҟKarga  Castrén added these two sentences afterwards on the next mscr page.  Xurtujax tas. These stelae belong to the Okunev Culture (first half of the 2nd millennium BCE). They depict different deities of the culture. See also the next note. Есин 2010: 14; Esin 2009. (TS)  The Ulug Xurtujax Tas in the village of Anxakov at N53°0′52″ E90°19′4″. The statue is dated to the Early Bronze Age Okunev Culture. Usually statues of this kind belonged were part of a sanctuary consisting of a stela and an offering pit. They were erected to face the rising sun. The horizontal lines crossing the front side of the figure symbolize the division into upper, middle and underworld. The stone is still of sacred significance in Khakas culture today. Especially newly married couples and women hoping a child visit it and make offerings to it. Leontˈev – Kapelˈko 2002: 27, 68 (No. 106); Леонтьев & al. 2006: 87, 144 (No. 106); Esin  – Gorbatov 2011: 2–3, 5, 15; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219; Jurij Esin, two emails to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. Castrén described the same stone once more in this notebook and a third time on a separate sheet of notes. See p. 1291, 1302. (TS)  Probably the mountain northwest of Ustˈ-Esˈ. Its highest point at ca. N52°59′5″ E90°12′57″ is slightly over 600 m high. (TS) 1283 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1283 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria 2941 The kurgans in and around Askiz belong to different phases of Karasuk and Tagar Cultures. According to Вадецкая 1986: 114 Castrén meant the cemetery of Sagajsk from the Podgornovo phase of the Tagar Culture. See also Вадецкая 1986: 72, 75, 105. (TS) 2942 tum) ǁ ~ ¶ på sidan 6 sashen ? 2943 än ǁ stund[om] 2944 fördelad ǁ son ☙ 159 ❧ En stor kurgan №2 På Sagaiska steppen vid utloppet af Askys äro kringströdda större och mindre kurganer i stort antal.2941 Jag lät Tat[arerne] uppgräfva en, som var 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) hög. 3 sash[en] + 4 tum bred 7 sash[en] 2 arsh  – 4 tum lång (= 7 s[ashen] 1 arsh[in] 12 tum)2942 i. e. omk[ring] 7 sash[en] lång. Grafvens riktning sås[om] vanligt, d. ä. diagonalerna i nord s[yd], ö[st] och v[est]. ☙ 160 Grafven war rundt omkring omgifven af en smal schiffer-wägg, som än höjde sig två – fyra tum, än2943 alldeles icke ❧ öfver jorden. På hvardera långsidan stodo några schiffer-block: a) graf b) eldstad c) graf Grafven war genom en smal 2–4 tums vägg fördelad2944 i två afdelningar; den ena 5 sashen, den andra 2 sashen 1 arsh[in] 12 tum lång. 1284 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  1. afd[elningen] Grafven war öfverallt jordbetäckt, men sedan det öfversta jordlagret bortkastades, framträdde i synnerhet midt på grafven en mängd större och smärre stenar, bestäende af idel schiffer. På ett qvarters djup uppkastades på tvenne ställen lårben af m[enni]skor. Märkvärdigt nog träffades ett mennisko-ben (?) öfver2945 sjelfva eldstaden, ovidrörd af elden. — Wid norra ändan af den större ❧ afdelningen upptäcktes på ½ arschins djup en fyrkantig stengraf, bildad af flata schiffer block. Grafven war fylld med jord och öfverst betäckt med ett schiffer block. Grafven var 1 arsh[in] i quadrat. På 10 tums djup nedanom locket (eller 18 tum = 1 arsh[in] 2 tum nedanom jordytan) upptäcktes ett illa faret cranium af ett barn. Tätt invid d[en]na graf fanns en eldstad, hvari jag fann stycken af en söndrad, förbränd stengryta och aska2946. På sidan derom uppgräfdes2947 åter enskilta stycken af ett större lik samt i bottnet en myckenhet ruttet träd: — I sydöstra ändan äfven en liten stenkista tätt under jordskorpan. Kistan war 12 tum lång (på tvärsidan) och 10 tum bred (på långsidan). På 8 tums djup lågo i kistan smärre fragmen❧ter af ett barn-kranium. Rundt omkr[ing] kistan intet – hvarken eldstad eller skeletter. — Midt i kurganen fanns under stenröset ruttet träd och benstycken af lår m. m.2948     öfver ǁ på aska ǁ ~, men uppgräfdes ǁ fanns Also this kurgan belongs to the early phase of the Tagar Culture. (TS) 1285 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1285 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2949 Pottery is commonly found in Tagar graves, but these kurgans are the first ones where Castrén mentions ‘stone pots’. Cf. Grjasnow 1970: 236. (TS) 2950 på ǁ 1. Ki[stan] ǁ 2. Sedan F I Afd[elningen] a) stengraf, b) eldstad, c) stengraf, d) ruttet träd och m[yc]k[e]t ben, e) träd och m[enni]sko-ben, st[ycken] af ett stenkrus2949. II. Afdelningen Uti d[en]na afd[elnin]g upptäcktes en stenkista: 1 sash[en] + 2 tum lång 1 arsh[in] + 12 tum bred ☙ 163 På2950 ett qvarters djup uppgräfdes: 1) ben af ett ❧ barn-cranium, 2o) en hundkäk. På arshins djup funnos en oändlig mängd m[enni]sko-ben, men intet cranium. — På yttre södra sidan om stengrafven lågo tvenne cranier med fötterna mot h[varan]dra – begge ställda på öra. Dessa lågo på 10 tums djup. Form. a) stengraf b) en sten wid hufvudet af ena skelettet. [...] 1286 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ arsh[in]2951 långa och 1 ¼ arsh[in] breda. Dessa voro 3 till antalet, en i midten af kurganen under stenen b. och två på sidorna. Under dem upptäcktes stengrafvar med skeletter och lerkrus  The missing parts in between cannot be found.  sten-/massan  This text belongs most probably here.  stenbilden, ǁ stenbilden och anstä[lla]  airan, ǁ airan samt Obs. D[en]na kurgan är belägen wid venstra stranden af Askis, 3 v[erst] ofvanom utloppet. ☙  ❧ Jag lät i grafven № 2 upptaga n[å]gra hörnstenar, men fann intet.  – Öf[ver]h[ufvu]d inga fynd utom ben och st[ycken] af stenkrus. — Jag lät gräfva denna kurgan nästan öfverallt ända till fasta jorden, på runda 2 arschins djup ofvan kumlet. — Allm[än] anm[ärknin]g: der kistan består af jord (sås[om] ofta är fallet midt i grafven), har den stora stenmassan2952 (som alltid är störst i grafvens midt, der äfven kumlet gem[en]l[igen] är stort) sönderkrossat cranium, och det ruttna trädet har äfven starkt nedrött skelettet. ☙  ❧ Obs.2953 Wid den 12 (7) ? verst hitom nya Sagaiska domen befintliga stenen församla sig Tatarerna till Petrow-dagen till ett antal af flere 100 personer, förande med sig brännwin, får och diverse lifsförnödenheter. Wid detta tillf[älle] rentvätta de den af fåglar besudlade stenbilden,2954 besmörja den med grädda och brännwin och airan,2955 offra gumsar till gudens ära och anställa ett stort gästabud. 1287 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1287 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2956 Kurganens ǁ Dess ☙ 167 ❧ №3 Belägen nära intill nästföreg[ående] kurgan. Dess dimensioner: Längd: 3½ sashen Bredd: 3 saschen Höjd: 10 tum (vid pass[)] Rundt omkring en obet[ydlig] schiffer vägg. Kurganens2956 form: ☙ 168 Öfverst på grafven endast jord, alls ingen lös sten. På södra sidan upptäcktes på ett qvarters djup ett fullständigt skelett med hufvudet åt so (tätt vid wäggen) och fötterna åt n[ord]v[est]. Skelettet låg på sida. — Nedanom om skelettet låg ❧ en stor och flere smärre schiffer-hällar, och på dem upptäcktes fårben samt söndrade st[ycken] af ett stenkrus. Sedan stenhällarna bl[ifvit] undanrödjade, visade sig: a) en graf: (= stenkista) — belägen ½ arsh[in] (2 qvarter nedanom jordytan). — Grafven 1 sash[en] + 1 tum lång — Grafven 1 arsh[in] + 2 (till 4) tum bred. 1288 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — På half arsh[ins] djup wisade sig kål och en koppar-knif. — På 1. arsh[ins] djup ett lik med ansigtet uppåt, hufvudet på s[yd]v[est] och fötterna på n[ord]ö[stliga] sidan. — Tätt invid liket upptäckes fårben. — Wid hufvudet ett stenkrus och en koppar-yxa. — små koppar-smycken.2957 ☙  ❧  Grave furnishings of this kind were already common in the Karasuk Culture, which preceded the Tagar Culture, but the form of the kurgan dates also this grave to the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 130, 236; Вадецкая 1986: 79–83. (TS)  Denna ǁ Midt st Obs. Grafven belägen en arschin ifrån wäggen, ställd på tväran. b) En graf utan stenkista Denna2958 graf intog hela midten af kumlet och war betäckt med ofantliga hällar, bland h[vil]ka en var 1 sash[en] 12 tum lång, 2 arsh[in] 2 tum bred, 6 tum tjock. Sedan hällarna blifvit undanrödjade, visade sig n[å]g[o]t ruttet träd, stora men söndriga lerkrus och tvä skeletter, helt friska, två cranier på öra med ansigtet åt n[ord]o[st]. ☙  ❧ c) Graf I n[ordo[stliga] ändan  – en dryg arshin från wäggen, på 2½ qvarters djup  – försedd med lock, hvarpå lågo benstycken (af m[enni]ska?). — Under hällen en stenkista 2 arsh[in] 8 tum lång. 1 arsh[in] 2 tum bred wid hufwudet. 14 tum bred vid fötterna. — På blott 4 tums djup i grafven visade sig vid fötterna 2 stenkrus, fyllda med jord. — Midt i kistan på s[am]ma djup en koppar knif och ett koppar-smycke, sådant Tat[ariska] qvinnor bruka i sin sadel. 1289 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1289 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2959 stenkistan var ǁ stenarna gingo 2960 The stone is called Kys-taš and it is dated to the early medieval period. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 5 Dec. 2016; Спасскiй 1857: Табл. I: 4–5. ☙ 171 (TS) — På 12 tums djup tvenne cranier tätt invid h[varan]dra, med ❧ ansigtet uppåt, i den vanliga riktningen. Obs. Denna graf ehuru 12 tum hög ägde dock samma absol[ut] höjd såsom a), ty stenkistan2959 var här lägre, men jordlagret deremot högre än i a). ☙ 172 ❧ a) Gudabilder Wid nya Sagaiska domen står en fyrkantig, n[å]g[o]t lutande schiffer-sten, 2 arsh[in] hög, 4–10 tum bred af följ[ande] utseende ☙ 173 På tre sidor af stenen ser man inprickade m[enni]sko-­ gurer, på den 4de intet. De flesta figurer fi äro otydliga; dock kan man tydligt å en figur varseblifva qvinno-bröst, samt dessutom mun, ögon, näsa mage etc. ❧ Denna sten säges wara af en herreman, wara funnen någonstädes hög­ re uppför elfven, och af honom hitförd. Den saknar namn[.]2960 1290 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks II. ☙  Några verst hitom gamla Sagaiska domen står nära intill en kurgan, som är uppgräfven, en bolvan kallad af Tatarerne: Kurtejaҟ, старуха l. Yräkäng, бабушка. Stenen är n[å]g[o]t framåtlutande, dess höjd en sashen. Stenen2961 afbildar i upphöjdt arbete en person med spetsig mössa på hufvudet, ett grofhugget ansigte (näsa, haka, panna i upphöjdt arbete). På bak ❧ äro nacke och rygg groft afbildade. Bilden är temligen afrundad, i midten tjock, smal i roten Bildens mun näsa och haka äro ymnigt och helt nyligen besmorda med smör och grädda.2962 — Inga qvinliga kännetecken2963 — Bildens anlete åt ö[ster] (n[ord]o[st]) i s[am]ma riktning såsom likens, d. ä. utmed Abakan – ”по вѣтру” (d. ä. för att ansigtet fredadt för de kalla bergsvindarna.[)]  Stenen afbildar ǁ 1. Man ser på en ǁ 2. Bild[en]  The same Ulug Xurtujax Tas stone described by Castrén above and once more on a separate sheet of notes. See p. 1283, 1302.  If this is the same stone that Castrén drew, there is a conflict between this description and the picture in which the statue is drawn with breasts.  The drawings and the text from KK Coll. 539:20 (Turcica 1) p. 11. Two of the drawings have previously been published in Aspelin 1901: Fig. 18, 19 and the third together with the picture of Aalep tas (see p. 1293).  ligger ǁ stå[r]  Sic, with a small initial. [See drawings Nos. 4 and 5 in the picture published on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2964 ☙  ❧ III. Wid gamla Sagaiska domen ligger2965 en kullstjelpt stenbild, föreställande en qvinna, k[al]l[a]d af Tat[arerne] kыs, flicka. Denna sten har tillförene stått på en numera upprödjad kurgan k[al]l[a]d kыs-köza, flick-kurgan. stenen2966 består af en flat schiffer-skifva, som är jemnad öfverallt och wäl afrundad. Dess Längd: 2 arsh[in] – 2 tum (1 arsh[in] + 14 tum) Bredd. 1 arsh[in] + 1 tum, på bredaste st[ället] i midten 1291 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1291 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria  Stenen, som ǁ Stenen smalnar  Xys tas, originally probably standing on a Tagar Culture kurgan. Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 234; Леонтьев & al. 2006: 10, 79, 112 (No. 16); Leontˈev  – Kapelˈko 2002: 53 (No. 16). (TS)  Drawing with text KK Coll. 539.20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 20. ☙  Stenen2967, som öfverallt är af ringa tjocklek, smalnar emot kanterna, som äro väl afrundade. Den är både i öfra och nedra ändan jemnt rundad, i saknad af alla kanter[,] ❧ stenen föreställer en qvinna, med ett groft hugget ansigte i upphöjdt arbete. Utom ansigtet äro äfven skuldrorna tydligt utmärkta. Qvinligheten tillkännagifves blott g[enom] 5 hårflätor, som sänka sig ned öfver skuldrorna. Håret är ej benadt, utan flätorna gå i wågor öfver hjessan, den ena öfver den andra.2968 [See drawing No. 1 in the picture on the first endpaper of this volume.] Bel[ägen 7 verst v[ester] Sagaiska domen (fl[oden] Askys.2969 IV. Ej långt ifrån denna sten befanns en annan k[al]lad Aalep-Tas, hjelte-sten, som tillförene stått wid ändan af en kurgan, som nyligen blifvit nedrifven ☙  ❧ D[en]na sten var: 4 arsh[in] + 3 tum lång 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) bred. 4 tum tjock — Äfven denna sten var slät huggen och dess kanter afrundade. På en af kanterna finnes ett m[enni]sko ansigte i upphöjdt arb[ete] men med svaga konturer. 1292 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1292 26.8.2019 9:56:01 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 296 ❧ enl[igt]2970 rapport af Mäschkoff2971 Aalep-tas 3 ½ arsh[in] hög Obs. Enl[igt] Mäschkoffs uppgift var kurganen med Aalep Tas constr[uerad] på följ[ande] sätt. a) Aalep Tas – 3 ½ arsch[in] hög b) n[å]g[o]t mindre c) 4 arsh[in] hög Efter att hafva gräfvit 1 qvarter fann Мѣшковъ på 1 qv[arters] djup flata schiffer-hällar vid pass 2 ½ 2972 [Drawing No. 3 in the picture on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2973 1293 2970 This text belongs most probably here. In the upper corner there is a note in pencil in unknown handwriting, beginning with På but otherwise illegible. It may be the text by J.R. Aspelin published in German translation: “Auf dem linken Ufer des Askys [Jes?], 3 Werst oberhalb seiner Mündung, befindet sich ein Kurgan [...], von dessen Steinen einer den Namen Aalep-tas führt.” Aspelin 1901: 24. (TS) 2971 “Mäschkoff”, Meškov (Мешков/Мѣшковъ), was Castrén’s escort in South Siberia. See p. 1335. 2972 The continuation of this text has not been found. See also p. 1303. 2973 Drawing with text, KK Coll. 539:20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 21,2, erroneously combining the two pictures of this stone and a third depicting the Ulug Xurtujax Tas. �Itineraria  grafvarnes […] höjd ǁ den olika höjden  Changes to the footnote: Ryssar ǁ Ryssarne skilja ǁ skild[e] See commentary on the classification of the graves in Castrén 2017: 90–91.  låga […] gamla ǁ en låg kurgan är ganska gammal  de ǁ den  höga ǁ en hög  Begge ǁ Den <-->  ofta ǁ fö[rdelade]  hörnstenar, ǁ hörnstenar o. s. v.  graf-/stenar ☙  ❧ Kurganer: ☙  Man har wid beskrifningen af kurganerna fästat en stor wigt wid deras höjd öfver jordytan, och m[ån]ga förf[attare] hafva varit af den mening, att grafvarnes2974 olika höjd antyder icke allenast olika åldrar, utan äfven olika folkslags olika begrafnings-sätt.lix 2975 Enligt de af mig anställda undersökningar äger höjden alls ingen ethnographisk wigt. Oftare inträffar wäl, att låga2976 kurganer äro ganska gamla, men i constructionen skilja de2977 sig alldeles icke från höga2978 ❧ majaker. Begge2979 äro wanl[igtwis] omgifna af en schiffer-vägg, ofta2980 fördelade i afdelningar, dels med, dels utan hörnstenar,2981 hafva s[am]ma riktning o. s. v. I öfrigt att närmare utreda arten af de låga kurganerna, företog jag till undersökningar, twenne vid gamla Sagaiska domen befintliga kurganer, hvilka alldeles icke höjde sig öfver jord-ytan och begge voro i saknad af grafstenar2982, men omgifna af en låg wägg. Se här en kort rel[ation] om d[e]r[a]s besk[affenhet]. lix. Äfven Ryssar och Tatarer skilja emellan курганы l. могилы och маяки, såsom man benämner alla höga kummel. 1294 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1294 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №4 ☙  L[än]gd2983: 2 sasch[en] + 1 arsh[in] + 4 tum Bredd: 1 sash[en] + 1½ arsh[in]. Grafven bestod af tvenne afdelningar: den ena: 1 sash[en] + 1 arsh[in] + 4 tum den andra jemt en sasch[en]. — De begge afdeln[in]garna skiljdes från h[varan]dra genom en låg schiffer-vägg, och hela grafven omgafs dessutom af den dylik wägg. — Grafven war redan att dömma af utseende m[yc]ket gammal, stenarna mossbelupna och inskjunkna. Wid gräfningen befanns jorden öfverst wara så fast, att den med möda löshöggs. Under den öfversta jordskorpan befanns marken bestå af knappersten (enl[igt] jordmonens allm[änna] natur). Inga lösa stenar ❧ funnos i grafven. I den mindre afdelningen uppgräfdes på 6 tums djup ett fårben och n[å]g[o]t djupare m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben. Intet widare kunde upptäckas, ehuru jag lät gräfva ända till 1½ arshins djup. — I den större afdeln[ingen] befanns i södra ändan en ofullständig stenkista af schiffer-skifvor. I d[en]na kista anträffade på 14 tums djup nedanom jordytan (6 tum i kistan) m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben och bland dem ett fårkäkben. Fyra2984 tum fann jag ett ofullständigt barn-cranium och andra barn-ben. För resten upptäcktes2985 i större afd[elningen] endast benskärfvor.2986  Lgd: ǁ D[en]na kurgan war anmärkningsvärd d[eri]g[enom], att dess långsida befann sig i n[ord]v[est] och s[yd]o[st], då  Fyra ǁ 1. D ǁ 2. Twå  upptäcktes ǁ blot[tades]  Because Castrén does not mention any stone stelae on the kurgan, it may have been of earlier date than most of the other mounds excavated by him, i.e. of the Karasuk Culture ca. 1500–800 BCE. Grjasnow 1970: 128–130; Mallory 1997b. (TS) 1295 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1295 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Changes to the footnote: mellanwäggar ǁ sido[wäggar] upprättstående ǁ sten On the dating of the kurgan, see previous page.  jord-/ytan ☙  ❧ ☙  №5 Liksom den föreg[ående] jemn med marken  – inga hörnstenar, insjunkna schiffer-väggar utan mellan-wägg, men med en stor sten som höjde sig upp ifrån grafven.lx 2987 Grafven utgjorde i det närmaste en qvadrat; den var: 3 sash[en] + 1 arsh[in] + 2 tum l[ån]g. 3 sas[hen] + 1 arsh[in] bred — kurganen var starkt jordbewuxen och m[yc]k[e]t gammal. — I södra hörnet upptäcktes en af smärre stenar formad stenkista: 1 arsh[in] + 8 tum lång 10 tum bred. På 12 tums djup nedanom jordytan2988 wisade sig fragm[ent] af ett stort m[enni]sko-lårben, som låg ❧ under kistan. På norra sidan af grafven wisade sig ruttet träd och ruttna benskifvor. I midten ett stort stenröse, och mellan stenarna en m[yc]k[en]het små benstycken af m[enni]skor och får, äfvensom ruttet träd — Humus wisade sig redan på 8–12 tums djup, men benst[ycken] uppgräfdes ännu på n[å]g[o]t mera än en arshins djup. — Ehuru jag lät gräfva 1 arsh[in] 10 tum, fanns dock intet väs[endtligt] i denna graf. — Grafven hade påtagl[igen] insjunkit. lx. I allm[änhet] gäller den anm[ärknin]g, att der mellanwäggar saknas, der finnes åtm[instone] n[å]g[o]n större upprättstående sten i grafven. 1296 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1296 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  gamla ǁ urspr[ungliga]  ofta ǁ anm[ärkt]  är ǁ för ☙  ❧ ☙  Allm[änna] anmärkningar Både Katsch[inska] och Sagaiska Tat[arer] begrafva ofta sina döda på gamla kurganer, i s[ynner]het der bergen äro afsides belägna. (Dessa stammar begrafva annars ej sina lik på lågländta st[ällen]). Derföre är det troligt, att alla de lik som upptäckas på mindre än 1 arsh[in]s djup äro af Tat[arisk] urspr[ung], ty genuina lik träffas alldrig på ett mindre djup. — Bland de gamla2989 liken har jag utom barn blott undantagswis funnit en enda i s[am]ma graf, utan vanligen två bredvid h[varan]dra. Häraf kan man sluta, att man och hustru blifvit lagda tätt intill h[varan]dra. Grafven har naturligtvis blifvit öppnad, och h[äri]g[enom] förklaras orsaken, h[var]före ofta det ena liket är wida mera förruttnadt än det andra, samt h[var]före äfven delar af det ena liket ofta saknas. ❧ Kurganerna äro familje grafvar, och jag har ofta2990 gjort den anm[ärknin]g, att i grafvarna finnas lika m[ån]ga grafstenar, som der finnas större lik eller likpar: åtminstone är2991 antalet af stenarna alldrig större än af lik. Dessa stenar äro skyddshelgon, och m[ån]ga bland dem hafva m[en]skl[ig] gestalt; antingen med groft markerade kropps delar (hufvud, axlar[)], eller äfven med ansigts-delar etc. De döda begrofwos urspr[ungligen] i bredd; men då grafven blef för trång, utvidgades den g[enom] de vanliga mellanwäggarna. Dessutom har man äfven begrafvit döda (i s[ynner]het barn) på andra lik, h[vil]ket besannas af trad[itionen] hos de Tomska Samoj[ederne]. Jag förmodar att det stora stenröset, som vanl[igtvis] träffas midt i grafven, uppkommit just d[eri]g[enom] att fl[ere] lik bl[ifvit] hopade öfver 1297 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1297 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  The section from here to the words lungan näsan is on a separate sheet (KK Coll. 539.26.22, Varia 1, p. 285–286) of ca. 18.5 x 22 cm, but seems to belong together with the travel notes from the spring of 1847. Cf. the following diary entry.  föda ǁ het[tande]  sittande ǁ 1. sitt[ande] ǁ 2. stillan[de]  snabb ǁ fort  Cf. the humoral pathology of Hippocrates and his followers in Europe, in which diseases were attributed to an imbalance between different body liquids, i.e. blood, mucus, yellow bile and black bile. Cartledge 1998: 314–315. (TS)  en lukt ǁ dålig h[varan]dra. Märkas bör, att grafvarnas långsida gemenl[igen] är bel[ägen] n[ord]v[est] och s[yd]o[st], dock ej utan undantag. Enl[igt] trad[itionen] och gamla sagor hafva Tat[arerne] tillförene begrafvit sina döda i trädtoppar. ☙  ❧ Het-sjukdom2992 Feber förorsakas af 1. gul wätska, 2. af blod, af föda2993, hettande födoämnen sås[om] salt, <g---t>, kött, vin, russin, hettande drycker, hettande safter? 3. af menniskans uppförande, af strängt arbete efter långvarigt sittande2994, af sofvande under middagshettan, af springande, och af snabb2995 gång, af lyftande öfver krafter, af gräfvande å ett hårdt ställe, af spännande å en stark båge, af öfverdrifvet brottande[,] af fallande ifrån hästryggen, af tryckning (om pers[onen] blir tryckt), af slag med påkar eller sten. — Att feber förorsakas af förkylning finnas ej omnämndt. af gul wätska af badagan, brun vätska, förorsakar brist på appetit. af röd vätska eller blod. af svart vätska2996 ☙  ❧ Hosta 1. Af dålig, oren föda 2. Af en2997 lukt, förorsakad af en elak transpi- ration 3. af smitta 1298 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1298 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks Hosta i halsen — lungan — näsan ☙ 319 ❧ Anrätt[ningen]2998 Sedan gräddan blifvit aftagen, hålles mjölken i ett större kärl, der det surnar i tre dygn. Sedan <st[örta]s> den sura mjölken i en jerngryta med ett trädlock, som väl tilltäppes med lera. I detta lock finnes ett hål, hvari en ihålig trädbåge, hv[ari]g[enom] vinet rinner ur jerngrytan in annan jernfat. a) gryta b) ett litet hål, som öppnas, då mjölken kokas alltför häftigt c) ett hål, d[eri]g[enom] röret renas d) locket består af 2 delar e) röret tilltäppes väl öfver i d[en]na anl. f) en2999 så fylld med vatten ☙ 320 ❧ af den återst[ående] mjölken göres ost. 1299 2998 The text from here until härst. trol. från Kirgiser is preserved separately from the other field notes as KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 319–330, consisting of four sheets of 13 x 20.5 cm and two sheets of 12.5 x 21.5 cm. The dates connect these notes here. 2999 en så ǁ ett stort fat �Itineraria  The Yzyx Mountains are on the right bank of the River Abakan, opposite the village of Ujbat, at N53°30′ E91°13′. To Castrén, they were, of course, on the left side when he was travelling towards the south-west. (TS) Tubinska familjer. Nonaktajeff – kirgiser Inkiz’akoff, – kirg. Ars’anoff, af kartinska slägten Tscharkoff, infödda Tubiner Ajeschin, kirgis. Atkinin, infödda Tubiner. Bortjugaroff, inf. Tubiner Tjabinoff, id. 1. Tubintserna voro staro<dh>iler, af s[am]ma stam med kojbaler 2. Andra fam[iljer] härst[amma] från Tomska Samoj[eder] 3. Ännu andra äro kirgiser. d. 13 Maj [g. st.?, 1847] ☙  Steppen jemn  – Höjder. Saҟsar å högra sidan och Isыk å den venstra3000 – på andra sidan om Abakan – — öfverfor fl[oden] Uibát, – en liten bäck. — Omkring Karting tält ett gärde – vanl[igtvis] intet – orenlighet – — Stora stenar så väl kring kurg[anerna], som enstaka stående – än tornlika, än fyrkan❧tiga – Kurgan[er] Tat[ariska] Oba. — Somliga stenar vid kurg[anerne] hafva utseendet af m[enni]skor – — Ifrån Uibat framåt stiger man oförmärkt på en höjd. — En tjock solrök – föranledd af fuktigheten säges årligen uppk[omma], då göken galar – — Obs. Blir, Tat. Buler R[yska] будетъ – F[inska] ole 1300 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1300 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks På wägen ifrån U[i]bat till Kamistá kommer man att öfverfara Yy-tag3001, hvarwid Aҟsar blifver på högra hand — När man öfverfarit Yy-tag mötes en stor bergssträckning Sыr3002, hv[a]raf en gren k[al]l[a]s Sar. Äfven på andra sidan om Abakan ser man ansenl[iga] berg, som tillhöra Beja-floden  Yy-tag ǁ Ytak Ujtag (Ru)/Öö тағ is a holy mountain on the River Abakan at N53°20′0″ E90°49′22″. (TS)  Sыr ǁ Sir The mountains beginning from N53°18′27″ E90°43′39″ to the west. (TS) Kamis’ta upptager i sig 3 små floder m[e]d namnet Sыr ☙  ❧ Wid afresan från Kartin råkade jag vid Uibat ut för en syndaflod, som qvarhöll mig på stället större delen af dagen. Mot aftonen hamnade jag i en så k[al]l[a]d зимникъ, der jag såg n[å]gra stugor och 3 fähus rundtomkring. Fåren förstörde min nattro, ty der 500 får är församlade, der är ett bräkande, som pröfvar de bästa örhinnor. — Den Tatar[iska] långsamheten  – en följd af herdalifvet – Lättja Slapphet, till en del förorsakad af airán — Omkring vinterst[ällen] herrskar m[yc]ken osnygghet – Männerna klädda dels i Ryska skjortor, dels i varma fårskinnspälsar. Qvinnorna, liks[om] de Ostj[akiska], i långa linnen, eller pälsar, med skrynklor i knävecken – ☙  ❧ — En oändl[ig] m[än]gd hårflätor, som hänga på h[var]dera kinden. 1301 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1301 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  klumpig ǁ oform[lig]  Obviously the same stone that Castrén described twice in his notebook, Ulug Xurtujax Tas. See p. 1283, 1291.  Castrén had begun to sketch a drawing of the form of the stone but did not complete it. It is not published here. Sedan man öfverfarit Yy-tag, går wägen åter på en jemn stepp, längs den skogbevuxna stranden af Abakan – på v[enstra] sida. på högra handen åtföljes Sar  – Sar upphör på denna sidan om Askys. På den motsatta ser man berget Saroj, hvars yttersta spets k[al]l[a]s Tundjuk. Till Sagaiska domen anlände jag d. 14 Maj, rödjade här kurganer i tvenne dagar och afreste d. 16 Maj till gamla domen. ☙  En jemn stepp – till höger Saroj, till venster Kizil-kaja. På steppen en skog af kurganer. Ej långt ifrån en upprödjad kurgan står en bolvan, vid namn: Yrä käng (бабушка) stenens höjd relat[ivt] 1 sash[en] abs 2 ¾ arsh[in] Stenen är lutande, ❧ klumpig3003 och oformlig – med spetsig mössa plumpt bildadt uthugget ansigte, utan andra kroppsdelar. Äfven rygg. Mössa på hufvudet  – Bilden n[å]g[o]t lutande. Munnen besmord med smör – helt nyligen –3004 I midten tjockare, wid roten smalare.3005 Ansigtet åt O (NO)  – s[am]ma riktning som Abakan (по вѣтру) k[al]l[a]s ock Kurtejaҟ, старуха – Wid roten smal – i midten tjock. Inga qvinliga märken — Mun, haka och näsa nedflottade — Ansigtet ordentl[igt] uthugget ur <-----> ej inprickade (Upphöjdt arb[ete)] 1302 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1302 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bredvid s[am]ma graf stå en schiffer-sten 1 sash[en] 4 t[um] hög, 1 arsh[in] 6 tum bred ☙  ❧ — Wid g[am]la Sag[ajska] domen en sten med qvinnobild k[al]l[a]d ҟas3006 (kыs), flicka. Denna sten har stått midt på en kurgan k[al]l[a]d kыs-közä, flick-kurgan. Nu är den bortgrafven – — Förest[äller] en qvinna med 5 hårflätor ansigtet och skulldrorna äro tydligt utmärkta – Näsa, panna, haka upphöjda L[än]gd 2 arsh – 2 tum – Bredd 1 ars + 1 tum på bredaste st[ället] — Båda ändorna rundade. — Smalnar mot kanterna, tjockast i midten — En flat skifva, slät huggen – — Hårflätorna sänka sig ned på skulldrorna  – Håret är ej benadt utan flätorna gå i vågor öfver hjessan den ena öfver den andra3007  Castrén wrote the letter ы̂ above a.  Castrén has described the same stone in his notebook. See above.  I ǁ På  See also p. 1293.  The Esˈ. ☙  ❧ I3008 ändan af en ann[an] närbelägen kurgan stod en nu nedgrafven sten k[al]l[a]d. Aalep-Tas (hjelte-sten) Stenen 4 arsh[in] + 3 t[um] lång 1 arsh[in] – 1 t[um] bred 4 tum tjock — Ett ansigte på den smala rundade kanten  – upphöjdt – i grofva konturer3009 Isja3010 utf[aller] i Abakan wid g[am]la domen, <uppstiger> par verst ofvanföre Tjoja 1303 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1303 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Cf. Castrén’s departure date from Uty on p. 1316.  Sic.  Probably the River Tašeba, running into the River Abakan immediately downstream from the present-day city of Abakan. ☙  ❧ d. 10 Maj [n. st.] 3011 — Protoker utan ända  – en skärgård af låga björk- vide, poppelbewuxna holmar  – Tillflykt för banditer — Göken galnade, fåglasång — kullar – maidasch berget — Branta klippor af schiffer  – björkar under klipporna tätt invid vattenranden – — Tatar-båtar i m[än]gd, som furo3012 till Jelle<--->. — Löfven nyss utspruckna – — 10 verst från staden är mynningen af Abakan – (TS)  runda ǁ med  upphöjdt ǁ spets[igt] 12 Maj [n. st.] [—] Steppen jemn som ett golf. Begränsad å ena sidan af Abakan, å den andra af <Tase>ba3013 – Wid h[var]d[e]ra floden åtföljes stranden af en bergssträckning – — Ulus wid ulus – hvarje af 4–10 tält – af näfver och voilok, 1 af h[var]dera. Soml[iga] koniska andra pyramidformiga Inredning – — Betande tabuner, kor, får, getter — Herdar – Steppen öfversvämmad af watten – ☙  ❧ — Tälten äro 2 <st.> a) koniska = Samoj[ediska] och Lappska  – Dessa sakna väggar  – omkring n[å]gra stänger breder voilok eller näfver b) runda3014 med upprätta väggar och ett upphöjdt3015 tak. 1304 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1304 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  På högra sidan […] ǁ 1. Både hö- ☙  — Gles skog wid stränd[erna] af Abak[an] — Steppen öfversvämmad – — Vägen leder öfver en stepp, på hvars yta man sällan finner n[å]g[o]n annan upphöjning än åldriga grafkummel. Den torra steppen fuktig här och der af mäandror, som utlöpa från Abakan och efter m[ån]ga <---->liga <foro> på steppen. På3016 högra sidan om sig ser man de Bidjinska bergen (Tat[ariska] Bidji taglar), h[vil]ka åtfölja3017 fl[oden] Uibat, som faller i Abakan. Bland de Bidjinska reser3018 sig en hög klippa Azer Tag wid floden Bidja3019. Med d[en]na klippa sluta de Bidjinska bergen. Gent emot mynningen af Uibat3020 reser3021 sig på andra sidan om Abakan ❧ en3022 hög klippa Isik3023. ✘ (Både höger och venster ser man ansenliga höjd-sträckningar. Glesa björkar synas här och der wid Abakan.). Uluser öfverallt – Steppen full af kreatur3024 ✘ På högra sidan ser man höjdsträckningar af h[vil]ka soml[iga] tillhöra Jenis[ej], andra (de Bidjinska) Uibat. De Bidjinska bergen sluta med Aser-Tag. På venstra sidan ser man på andra sidan om Abakan lägre höjder, samt en hög bergsknut – Isik Från3025 de Bidjinska bergen följer Sachsar3026 (Saҟsar) wid fl[oden] Kamis’tá.3027 ger och venster om sig ser man större och smärre höjder  – de på v[enstra] sidan k[al]l[a]s Bidjinska, på högra de Abakanska ǁ 2. Bland ǁ 3. På högra sidan resa sig de Bidjinska bergen, so[m] bland h[vil]ka ǁ 4. Venster om sig ser man på andra sidan om Abakan de en annan höjdsträckning.  åtfölja ǁ komma  reser sig ǁ ser man  Probably the River Beže flowing into the River Abakan from the left 413 km from the mouth of the latter. (TS)  Uibat ǁ Abakan  reser sig ǁ ser  en hög klippa ǁ bland be  See above.  See the next sequence marked with ✘. Castrén meant it either to replace this one or for these two to be joined.  Från ǁ Ifrån  Sachsar ǁ de  Kamis’tá. ǁ ~ Detta 1305 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1305 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Sic.  famljer ǁ m[edlemmar] Jurt 3–4 fam[nar] i diameter. Gent emot dörren en voiloks-divan. Å ömse sidor hyllor, fullradade å högra sidan med kärl, å venstra med kista på kista – i midten eldstad på golfvet – Obs. Om vintern bo somliga i stugor – — Om vintern bo m[ån]ga Tat[arer] i tält af voilok, om sommaren i näfvertält – På högra sidan 1o) Jenis. höjder, 2o) Bidjinska 3) Sachsar. ☙  ❧ Tubintser Trad[itionen] förmäler, att en Samoj[ed] bakom Tomsk vid namn Baján blef köpt för en kamel af en Krasnoj[arskisk] köpmän3028. Afkoml[ingarna] af d[en]na Bajan hafva med de Katsch[inska] Tat[arerne] inflyttat ifr[ån] Katscha. De kalla sig nu Kartin. Alla öfriga fam[i]ljer3029 af den Tub[inska] ulusen äro infödingar och utgöra sås[om] det synes, en bl[a]nd[nin]g af Samoj[eder] och Kirgiser. NB. Alla Katsch[inska] Tat[arer] med undantag af n[å]gra Tubintser härst[amma] från Katscha. it! it! — Wid pass 10 familjer bland de Tubinska Tat[arerne] bära namnet Kirgis och härst[amma] trol[igen] från Kirgiser 1306 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1306 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska3030 kretsen №3 ☙  ❧ Kojbal-steppen Belägen på högra sidan om Abakan, emellan Tabat och Jenisej. De utgöra 7 ulusser: 1 Таражаковъ 2. Больше-Баiкатовскiй 3. Мало-Байкатовскiй 4. Кольскiй 5. Абугачаевскiй, fordom Кичимскiй 6. Арши 7. Кандаковъ3031  Continuing here from KK Coll. 539.32 p. 187.  Кандаковъ ǁ ~ Obs. MaloBaikatowska och kandakow bo i Tesinska volosten vid Salba, som faller i Tuba och hafva jurt. Dessutom finnas några  1. Таражаковъ ǁ Matorer vid i Karatus. Deras Furste bor i Osnatschennaja  tre ǁ flera  Castrén marked this sentence with an asterisk as if it were a footnote, but does not show where it belongs.  The River Salba runs into the River Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of the River Tuba, at N53°58′35″ E92°19′43″. (TS) ☙  ❧ 1. Таражаковъ3032 улусъ, Tat[ariska] Taradjaҟtar (Sing[ularis] Taradjaҟ) wid Ut, Karatus och Abakan. Denna ulus är en förening af tre3033 slägter, såsom: Taradjaҟ, Pl[uralis] ҟtar) a) K̈ang Pl. Kangnar hörde till en stam? b) Tjoda Pl. Tjodalar c) Mador Pl. Madorlar } Taradjaҟ är en g[emen]sam be[nämni]ng för alla tre slägter: K̈ang, Tjoda och Mador. De talade fordom alla Kistimska språket.3034 ☙  ❧ 2. Больше-Баiкатовскiй Tat[ariska] Ulug Bai l. Baiǥado bo wid Abakan, vid Ut m. m. 3. Мало-Баiкутовскiй Tat. Kitjig Bai l. Baiǥado, wid Salba, som faller i Tuba3035. 1307 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1307 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria       Inǥara ǁ ~ (Engará) Engará ǁ Ingara Yrgen ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgen Yrgennär ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgennär Bögödji ǁ Kist Castrén wrote Ö above the letter Y.  Matoriskan ǁ ~ Kojbaliskan tillhörde företrädesvis de två slägterna: stora och lilla Baj, slägten Bögödji och Örgan Örgen (Yr̈ gen) o.  s.  v. (Kang, ҟaidȇng, monne Ostjaker?) Kojbaliskan tillhörde slägterna: 1. Stora och lilla Bai 4. Кольскiй Tat. Köllär Sing. Köl Twå slägter: 1. Köl 2. Inǥara3036 Wid Abakan bo Köllär; wid Abakan och Tuba bo Engará3037. 5. Абугачаевскiй Tat. Bögödji bestå af två slägter: ☙  ❧ a) Yrgen3038 Pl. Yrgennär3039 b) Bögödji3040 Yrgen3041 är en qvarlefva af Kistim, som talade ett skildt språk Monne = Iir-gup. Bögödji Sam[ojediska] Manjandji l. Mugadji Bo wid Abakan och Jenisej. 6. Арши Tat. Aartji Pl. Aartjilar. Består af två slägter: A. Köjäk Pl. Köjäktär B. Aartji Pl. [Aartji]lar Bo wid Abakan och Jenisej. 7. Кандаковскiй Tat. Kaidȇng PL. Kaidengnar (en slägt) ☙  ❧ Bo wid Katjulka, som faller i Tuba. Af den gamla kojbaliskan funnos urspr[ungligen] tre dial[ecter]: 1. Kojbaliskan. 2. Den Kolska l. Kistimska dial[ecten] 3. Matoriskan.3042 ☙  ❧ Obs. Siirät de dödas andar Samoj[ediska] Siirtje Samoj[ediska] ortsnamn. (Bejä, Ut) Hjeltars namn i sagor äro Samoj[ediska]. Tältformen är till en del Samojedisk 1308 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1308 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Schams ǁ hans  en ǁ ett  följe. ǁ ~ Af Kojbalskan fun— Samoj[ediska] ord — Widkännas sig ej hafva varit Tatarer. ☙  ❧ nos 3 dial[ecter] 1.) Den Kistimska – Kolska 2) Den Kojbaliska 3) Den Matoriska Schamanväsende — Egen kostym — Kring tältet sitta folk. — Schamanen rör sig omkring, elden hvisslar, sjunger råmar, trummar, springer ut på gården, anmanar Aina, söker den under stolar och skrin, ser och talar med den. — Man trollas blott om natten och fortfar d[er]med hela natten igenom. — Åskådarne intages af bäfvan vid Scham[anen]s3043 genomträngande hvisslingar, etc. — Midt på mössan en3044 örnfjäder. — Ansigtet är betäckt med mössan. — Schamanen betalas för sin möda med en häst, ko, ett får, kläder, p[enin]gar mm. — Schamanen anropar alldrig Ҟudaj, utan IrleҞan och hans följe.3045 ☙  ❧ I och med försv[innandet] af Kojb[aliskan] har man förlorat det medium, som skulle förenat Samoj[ediskan] med Sojotiska. ☙  ❧ Kojb[alerne] äro blandade med Ryssar och Katsch[inska] Tat[arer] och hafva förlorat all nationalitet. Somliga äro förryskade, andra tatariserade. 1309 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1309 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Surás ǁ Ba  Castrén wrote the letter e above the a. ☙  ❧ Kojbaliska namn Manliga Ҟatiján Uǥadjaҟ Baǥaldáj Surán Ygydjäng Sulǥán Porutjik (R. поручикъ) Ҟudai (Gud) Ooǥolaҟ Ҟadai K̈adong Boҟpái Baitaҟ Axtaǥás Körbä Mudaraҟ (✘) Tootpék Mыrza ☙  ❧ Mynytjäk Ҟaptji Ҟыzan Ҟazá Utupaҟ Körbäs Ҟurǥuldaj Tarán ☙  ❧ Bajin (Ba’in) Tjeekej Kaazan (kittel) Piikän Angnap Köbädjek Satjaҟ (✘) Ҟunaj Arǥa (rygg) Stoika Nasta Soidan Sыran Surás3046 Suran Typtiidjäk Ezergä Sodan Tjarpaҟ Burunáҟ Ҟuibaҟ3047 Samsaár Teeräk Kydydän ☙  ❧ Aasȇn Solbán Artjan Borbas Baartji Sodang Sabán Tolǥaҟ ☙  ❧ Tee’redjään Tänitjä Arǥadjang ✔ Baga Botjҟa (R[yska] бочка) Bartjaҟ Minis Ҟoopan Äplä. Aptjaǥas Ҟaazangdai Motjan 1310 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1310 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Torlong ǁ Toorlong Tynööng Mato Alǥajaҟ Qv[inno]namn K̈aról Teȇrbaj Qv[inno]namn Naadjaǥa Torlong3048 Padas Ooǥarai Selbäng Kitjidjäng ✔ Oika ☙  ❧ ✔✔ Ҟaraǥai Qv[inno]namn. ☙  ❧ Baladjaҟ Tjuҟulaҟ Artjemaҟ Köbän Sosҟadjaҟ Suraҟ Sööräk Qv[inno]namn. ✔ Maitá Madjoǥo Maimei Aǥaja Kymystej Tirtjään Taartjek Tjoornaj Tordaj Ҟara (svart, natt) Tjabal Qvinnonamn. K̈ardjenaҟ ✔ Tepenäs (Sam[oAdaj (hund) jediska] Tebo) Ҟooҟ Apanás. Mȃtkädjek ☙  ❧ Typtis Baadjaҟ Ailaҟa Ailas ☙  ❧ Pedrän Maҟong Askȇr Tjelǥajaҟ Tjoornaj (кататся). Aarastaj Qvinnonamn Pidä Ҟooҟpaj. Köten (stuss) Kyskädjäk (möss) Qv[inno]namn. Örkä Öön ’Tjelganas Kitjan Qvinnonamn Bultaҟ Myköödjäk Qv[inno]n[amn] ☙  ❧ Qvinnonamn Tjuruҟ Teerebai Kara v. s. Tada 1311 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1311 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  äfven ǁ blan[d]  innehåll ǁ ~, som var af följ[ande] beskaffenhet  den ǁ sin  Dg. ǁ G[enom]  äro ǁ alltid  uppresta ǁ uppförda ☙  ❧ Kurganer (på Kojbal-steppen) Längs floden af Beja ser man stora grupper af kurganer, kringströdda (i s[ynner]het) wid den lågländta venstra stranden af floden. Bland antalet af dem finnes några som äro stenbetäckta och sannolikt af Kojbal[isk] härkomst, hvilket äfven3049 bewisas deraf, att Kojbalerna ännu i dag begrafva sina döda wid s[am]ma ställe. Att emellertid äfven de stenbelagda kurganerna äro ganska gamla, bevisa de kolossala kurgan-stenarna, som stå omkring grafvarna. Ännu mera bevisas detta af sjelfva grafvarnes innehåll3050. ☙  ❧ De gamla grafvarna skiljas ifrån de sentida: 1. Genom den3051 större yta, som de upptaga. 2. Genom sin mera fyrkantiga form. 3. Genom kurganstenar, h[vil]ka likväl kunna saknas. 4. D[eri]g[enom]3052 att de äro3053 jemnhöga med jorden. — Bland de wid stengrafvarne uppresta3054 kurgan-stenar war en m[yc]k[e]t hög, af en sällsam form, och i s[ynner]het d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att den på <-----> tre sidor war full med inhuggna smärre gröpper. Den ifrån grafven afvända sidan var alldeles slät. — De flesta grafv[arna] voro redan upprödjade 1312 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1312 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Stengrafven № 63055 Denna graf låg i en fortsättning med en annan reda uppgräfven, hvarifrån den urspr[ungligen] tycktes varit skilld genom en stenwägg. I sitt närw[arande] skick war grafven omkr[ing] 2 sashen i qvadrat, jemnhög med den omliggande marken och betäckt med ett stort antal större och smärre stenar. Wid grafven funnos 2 kurganstenar; stående gentemot h[varan]dra.3056 — Emellan3057 stenarna upptäcktes på endast 4 tums djup ett cranium af sentida urspr[ung], ehuru m[yc]k[e]t medtaget. ☙  ❧ [—] Stenröset sträckte sig på ½ arsh[ins] djup, och bland stenarna i midten af grafven visade sig m[yc]ken kol — På 10 tums djup mötte humus — På 1 arsh[in] + 4 tum wisade sig en myckenhet ruttet träd på sidorna af grafven. (I midten intet utom kål.?) [—] Inga ben kunde upptäckas i d[en]na graf. Obs. Det är troligt, att här tillförene funnits en Tschudgraf, h[vil]ken blifvit upprödjad h[var]efter kojb[alerne] begrafvit sina döda på s[am]ma st[älle]  – Kurganstenarna tala för d[en]na m[enin]g, ty sådana träffas ej wid wanliga Kojbal-grafvar.3058  These graves (No. 6–8) can probably be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE. The kurgans of that period are mostly round with a diameter of 4–12 m and height from 20 to 60 cm, covered with stones and sometimes containing quadrangular inner constructions of shale slabs. The exact dating of the Turkic burials is difficult, in cases due to absence of grave goods, in the other ones to the long period of use of the artefact types found in the graves. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180–181. (TS)  hdra. ǁ ~ Under det öfver In his letter to Sjögren, 5/17 Aug. 1847, Castrén writes that while visiting the Soyots he became certain that the kurgan stones were statues of ancient gods. According to him, the Soyots still kneeled before them and the grave mounds. See the volume of letters in this series. (TS)  Emellan ǁ A  Castrén added these interpretations afterwards. 1313 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1313 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria     hörn-/stenar sorgfälligt ǁ noga nya ǁ Kojb[aliska] Abakan. ǁ ~ Kurganen № 8 ☙  ❧ ☙  Stengr[af] № 7 5 arsh[in] lång, 2½ arsh[in] bred, jemhög med marken. Inga hörnstenar3059. Grafstenarna nästan helt och hållet jordbewuxna. Straxt under jordytan en stor m[yc]k[en]het småsten. Derunder på 6 tums djup flat, stor häll, och under hällen en kista n[å]g[o]t rubbad genom tyngden af det stora locket. — På 9 tums djup humus. — 1 arsh[in] + 6 tum upptäcktes midt under den stora hällen ben af 5 får, men intet enda m[enni]skoben kunde upptäckas, ehuru grafven sorgfälligt3060 under❧söktes i alla dimensioner. Det är möjligt att de 5 fåren blifvit offrade åt den närbelägna kurgan-stenen med groparna. Obs I. Fårbenen voro ganska gamla II. Inga hörnstenar i gr[af] N. 7. n[å]g[o]t oval och lik de nya3061 grafvarna. alldeles af s[am]ma besk[affenhet] som graf 1–4 vid katsch[inska] domen. Obs III. Riktningen af begge grafvarna i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] eller въ верхъ och въ низъ efter loppet af Abakan.3062 ☙  ❧ Bredvid stengr[afvar] 7 och 8 funnos en m[yc]k[en]het helt unga, n[å]gra blott 1 weckas gamla Kojbal-grafvar. Jag ärnade låta uppkasta en och kom jemt till en trädkista, då Kojbal[erne] gjorde motstånd och åter betäckte grafven. <nb>, sedan de funnit att trädkistan var helt ny. 1314 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1314 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3063 kurgan-/stenar 3064 ben ǁ ~, men intet cranium ☙ 216 ❧ Kurganen № 8 Enstaka wid floden Beja, af s[am]ma slag så­ s[om] kurg[anerne] 1–5 d. ä. med jord betäckt. Längden: 4 saschen + 9 tum, bredden: 3 sashen + 2 arsh[in]. Höjden war på norra sidan 10 tum men den södra n[å]g[o]t insjunken. Riktning­ en i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] (въ верхъ och внизъ i förhållande till Abakan[)]. Formen: 10 tum� ☙ 217 Grafven war omgifven med en insjunken schif­ fer-vägg och försedd med 9 kurgan❧stenar3063 på följ[ande] vis nv. �so. Det öfversta jordlagret war 4 tum djupt. Derun­ der på n[ord]v[estliga] sidan stora schiffer ste­ nar. Derunder m[yc]k[e]t ruttnad m[enni]sko ben Humus på 12 tums djup. Mycket ruttet träd. Deribland m[enni]sko-ben3064 och på 1½ arsh[in] ett cranium, som var rubbadt och låg med hjessan emot jorden på grafvens östra sida. 1315 �Itineraria      med ǁ b[en] fragmenter ǁ intet skelett ǁ cranium midt ǁ alldeles Most probably of the Tagar Culture period. (TS)  tandverk, ǁ tandverk och  Beja is situated at N53°3′5″ E90°55′16″. (TS) ☙  ☙  ❧ — På s[yd]o[stliga] sidan under jordlagret ett ofantligt schifferblock, som med möda upplyftades. Under hället ruttet träd med3065 ben i hopen, men fragmenter3066 af ett cranium. På 1½ arsh[ins] djup den vestra sidan träffades ett skelett3067 på ett djup af 1. arsh[in] + 11 tum midt3068 under det förra skelettet, men med cranium på vestra sidan. Cranium låg på sitt öra med ögonen åt o[st]. Utan tvifvel hade vid begrafningen af detta lik det andra blifvit rubbadt.  ❧ I midten af grafven träffades ett stort röse, under röset ruttet träd, hästben, fragmenter af två m[enni]sko-ben men intet cranium. på 2 arshins djup ifrån spetsen af kumlet3069 Upplysningar om Sojoterna — En rik Sojot äger: 1. tabuner 2. renar 3. kor 4. får 5 getter. Hvarje djurslag har sin egen vaktare herde, men med renarna wistas man mest i skogen och fångar villbråd. — De bo i tält af näfver och voilok. ☙  ❧ D. 28 Maj/9 Junii afreste från Ut i regn och blåst, med tandverk,3070 snufva och hufvudverk – krämpor ådragna vid kurgan-gräfning på en kalt och regning väg. — Efter 7 versts färd anlände till byn Beja (Sam[ojediska] Be, rutten)3071. Floden Beja flyter g[enom] byn och omgifves af höjder, på h[vil]kas spetsar man ser kurganstenar. — I byn fanns en kyrka. 1316 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1316 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Många bland dess innewånare voro осѣдлые, tillhör Katschinska Tatarer. — omkring byn funnos många tält — Landet rundt omkring stepp. — Vid floden vide och poppel, på höjderna n[å]g[o]t сосна.  Kaly, situated at N53°4′42″ E91°17′14″. (TS)  South-east of Lake Sabin-Xolˈ at N53°5′23″ E91°10′47″. (TS)  Osnatschennaja ǁ ~, som  är ǁ ~ belägen  resa ǁ war Ifrån Beja till Kal3072  – en ödslig, i regnväder ☙  högst otreflig stepp. Inga jurt, ❧ icke ens kurganer, blott en by af deporterade vid namn Sobinsk3073. — Kal, en liten bergsomgifven by wid floden Kaly  – Här <kunde> jag ej se omkring mig, emedan wärdinnan tog all min tid i anspråk. Hon hade hört om min ankomst, men igenkände mig ej i mitt usla equipage och kunde ej nog ursäkta sig, för det hon ej hastat mig till möte på gården. Hon hade beredt för mig färskt bröd, beströdt med socker, och piroger. Hon undfägnade mig med the och fordrade, att jag ovilkorligen skulle göra slut på hennes tre sockerbitar. Denna pretension uttalade hon först sedan jag druckit 3 stakaner på en bit, och följden war att jag nolens volens måste dricka ännu 3 stakaner dertill. ☙  ❧ [—] 9 verst ifrån kal byn Osnatschennaja3074. Här kunde <------lantor finna> en <----> klippa, för att störta sig ned i den bistra floden. Byn består till hälften af bönder, till hälften af Tatarer (i  jurt och stugor). Byn är3075 den yttersta wid Jenisej. Floden är här å ömse sidor omgifven af höga berg och högt öfver dem resa3076 sig de Sajanska bergen. 40–50 verst från Osnatsch[ennaja] synes Brus med sina fem toppar. 1317 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1317 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Castrén does not list all tributaries of the Enisej but only a selection of them.  uppför ǁ utför  The River Uj discharges into the Enisej 3,027 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sojotka runs into the Enisej 3,038 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džoj, running into the Enisej 3,056 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir/Xanter/Kantejgir/Xan-Ten-Gir discharging into the Enisej 3,061 km from the mouth of the latter. (TS)  Probably the River Bolˈšaja Medjanka 3,072 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golovanˈ running into the Enisej 3,082 km from the mouth of the latter. (TS)  The Paškina or Bolˈšaja Paškina 3,112 km from the mouth of Enisej. (TS)  The River Talovka discharges into the Enisej 3,129 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Golaja or Malaja Golaja runs into the Enisej 3,149 km from the mouth of the latter. (TS)  Another River Talovka 3,190 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golubaja 3,026 km from the mouth of the Enisej. Bifloder till Jenisej ofvanom Osnatschennaja.3077 1. från venstra sidan (uppför3078 floden. ✔✔ 1. Uj. Tat[ariska] Yy (10 verst ofvanom Osnatschennaja)3079 2. Sojotka3080 ✔✔ 3. Djoj3081 4. Kantigir3082 5. Татарская (Kara sug)3083 6. Голованя Aiҟan sug3084 7. Пашкина (Söibä sug)3085 8. Таловка (Kыzil taldek sug)3086 ☙  ❧ 9. Голая (Golaja Tat. Tas-sug)3087 10. Таловка o. smärre floder3088 2. Ifr. högra sidan (uppför floden[)] 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. 13. Галуба (Tat. Djexse)3089 Siza (it[em])3090 Tebeika (Tebeg3091) Soboljewa (Ҟara ǥailaҟ sug)3092 Пойлова (it.)3093 Сосновка (Kara gailaҟ sug)3094 Abaldyr3095 Березёва3096 Сосновка3097 Керенцугъ (Kelbä sug)3098 Kazer sug (it)3099 Tjepsel (Tepsel) Djepsel3100 Us it.3101 (TS)  The River Sizaja 3,023 km from the mouth of the Enisej. Castrén thus listed these two rivers in reverse order. (TS)  Castrén wrote an x above the letter g.  The River Soboleva or Sobolinaja 3,037 km from the mouth of the Enisej. (TS) 1318 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1318 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Pojlova 3,041 km from the mouth of the Enisej. (TS) ☙  ❧ Nedanom Osnatschennaja 1. På högra sidan (TS) 1. 2. S’unera3102 3. S’us’ 4. Oja (upprinner ur en sjö Oibaz’e, ej långt fr[ån] Irǥaҟ-taskyl3103 5. Koja3104 6. Лугатская3105 7. Tubá 2. Venstra sidan 1. ☙  ☙   The River Sosnovka or Džojskaja Sosnovka 3,057 km from the mouth of the Enisej. Abakan Låg öfver natten i Osnatschennaja och fortsatte följande dagen min resa utmed Jenisej i en båt, som [war]3106 gjord af ett enda poppel träd. Floden war öfverswämmad3107 af vatten, mycket strid, samt full af smärre susande poroger. Den bildade ett antal holmar, som voro ❧ bewuxna med wide, poppel, björk, fura. Venster om floden en skoglös stepp men på högra sidan sterila moar, bevuxna med en tjock furuskog3108. — 9 verst nedanom Osnatschennaja landsteg jag vid Sajanska förposten3109, som bebos af idel kosaker. Dessa lefva3110 såsom bönder och äro befriade från nästan all tjänstgörning. Deras förnämste åliggande består deri, att vaka3111 öfver gränse-friden med China. Det gifves tvenne3112 hufvudläger för gränswäktande-kosaker: (1o) i Sajansk vid Jenis[ej], 2) vid Abakan. Till Sajanska stanitsan höra ❧ följande förposter: 1o) Schadatskoj vid Karatus, 2do) Sajanskoj vid Jenisej 3o) Kebejskoj (vid Oja).  Castrén wrote the letter ы above the letter y. The River Abdyr 3,090 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Malaja Berezeva and the River Bolˈšaja Berezeva at points 3,099 and 3,102 km from the mouth of the Enisej respectively. (TS)  The River Sosnovka runs into the Enisej 3,162 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Karynsuk discharging into the Enisej 3,144 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kazyr-Suk 3,166 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Tepselˈ or Bolˈšaja Tepselˈ 3,197 km from the mouth of the Enisej. 8TS)  it. ǁ ~ Uz (it) The River Us or Usa flows into the Enisej 3,232 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén probably means the River Orlovka 2,990 km from the mouth of Enisej. (TS)  The Oja runs into the Enisej 2,948 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Koja or Bolˈšaja Koja or Kojka discharges into the Enisej 2,946 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Lugavka, running into the Enisej 2,931 km from the mouth of the latter. (TS) 1319 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1319 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria           Mscr: af öfverswämmad ǁ för furuskog ǁ skog af fura Sajansk at N53°8′24″ E91°28′38″. (TS) lefva ǁ äro vaka ǁ årligen underhålla tvenne ǁ trenn[e] I ǁ Ifrån 10–15 ǁ 10–12 Očury, at present on the left bank of the river at N53°9′53″ E91°39′12″. (TS)  Kaptyrevo at N53°11′29″ E91°47′46″. (TS)  Castrén then continued along the rivers Tuba and Amyl to the east and further to the Chinese side of the border. The diary notes from the excursion continue with entries of 17/29 June and 5/17 July. See also from p. 910 on. — Till Abak[anska] stanitsan höra: 1o) Tas’tыpskoj, 2o) Arbatskoj. — I3113 hvardera förposten finnas inalles n[å]g[o]t öfver 100 kosaker. — Ifrån Abakan, Jenisej och Karatus afsändas årligen 2 g[ån]g[e]r 10–153114 pers[oner] till Sojoterna, h[vil]ka åter afsända sina Furstar till ett st[älle], med kors på Ryska sidan och en bolvan på den kines[iska]. ☙  ❧ [—] Nedanom Sajansk syntes furuskog och steniga branta яры äfven på den venstra sidan om floden. Höger om sig och ser man de Sajanska bergen med sina väldiga snöbetäckta knutar. — Очура, en liten by – fördelad å ömse sidor om floden.3115 — På högra sidan om floden ser man branta lodrätta klippor. — Emot byn Kaptjerewa3116 35 v[erst] nedanom Osnatsch[ennaja] vidgar sig floden och bildar en skärgård af wackra löfträdbevuxna holmar. Löfträd synas till och med på den högra stranden. — Floden fortlöper i grenar och bildar m[ån]☙  ga ❧ små holmar.3117 1320 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1320 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  kuзuk ǁ kuзukъ  Kaзыr ǁ Katjulka Sojotiska ord Kiljegang, sobel Tat[ariska] Kis Ulturúҟ, varg Tat. byr. Tjekpä, р<ысосн>ака Tat. ҟunu Bur, сохатой Tat. Bulan. Sarbai, бѣлька Tat. Tiin Sar, быкъ Härkä Tat. Taasen Djaare, ren. Aderǥa, harjus-fisk Tat. kora Mujat ? таименъ Tat. Bil. K̈airaҟan, björn Tat. Aba. Bys, кедръ Tat. kuзuk3118 Kaade, сосна. Taǥai, knif Suga, yxa ☙  ❧ Tjibikej, syl Tat. bys. Djaǥa, öfra beklädningen Iu, jurt. Irik, snopt gumse. Soҟte, vulva. Ong tillägges numeralia, t. ex. bir ong, ikong etc. Jas’, прутъ. ☙  ❧ Obs Kandakovskij uluss äro Kamasintser, hvilka enl[igt] trad[itionen] kommit till ett antal af 20 personer för att nomadisera till Minus[insk]. Men de funno här ingen mossa, renarna störtade och de kunde ej återvända. Lefva nu här i 4de led, vid Kaзыr3119, som faller i Tuba. Några kamasintser hafva gått öfver till Katschinska domen, Tinska ulussen. Dessa bo för det nära wid Idra i Sucharjewa-uluss. 1321 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1321 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  Köl, ǁ ~ Ingara  skidor. ǁ 1. ~ Ingara höra urspr[ungligen] ǁ 2. ~ Êngará utgjor[de] hörde urspr[ungligen] ej till Kolska ulusen utan en särsk[ild] stam, som talade Bai-språket. ☙  Till Bai (Kojbaler) hörde 1. Ulug och K. Bai, Ҟang, Tjöda, Köjäk, Yrgän, Bögödji, Aartjilär, Engará. 2. Köl,3120 utgjorde de Kolska ulusser och talade Kistimskij языкъ 3. Mador utgjorde fordom 400 skattbetalande personer, som lefde ❧ i djupa skogen, saknade boskap, och sedermera till ena hälften blefvo den Ryska, till den andra Chines[iska] sidan, der namnet Mador ännu förekommer. 4. Kandakovskij uluss är en afkomma af Kamasintser, h[vil]ka efter att hafva förlorat sina renar nödgades qvarstadna här i landet. Obs — Köl har kommit ifrån Karagasserna, andra slägter ex. Mador ifrån de Sajanska bergen (на бѣлогоряхъ), der de lefde g[enom] jagt och sarana. De saknade all boskap, färdades om sommaren med båtar, om vintern med skidor.3121 ☙  ❧ ☙  [—] Tat[arerne] yttra: ”äfven elden är Gud” och kasta alltid ett köttstycke i elden då de börja äta. — Likaså kastas i wattnet talkan (en anredning af stekt bröd), då d[en]na rätt ätes. Obs. Den Kolska ulussen (köllar) har sitt namn d[er]af, att stammen fordom bodde vid Baazerlu köl Russ. Карасы озеро, som är belägen 10 v[erst] från byn Lugavskij, höger om ❧ Jenisej wid källorna af bäcken Nitschka, som utfaller i Jenis[ej] och till det mesta flyter under jorden. 1322 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1322 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  D. / 3122 Junii afreste med Fallenberg3123 från Schuscha till Osnatschennaja för att finna der hos Spaski omnämnda grafstenar med inscriptioner.3124 Resan fortgick utmed wägen på högra3125 sidan om floden. Denna sidan hade en helt annan char[acter] än den venstra ell[er] steppsidan. Den högra3126 war mera ojemn, full med höjder, rikt på fruktbara ängar bewuxen3127 med björk, stundom svart skog. Ifrån höjderna ifrån Otschura hade man angenäma ❧ utsigter åt3128 floden, som delade sig i grenar [och] bildade skogbewuxna holmar. — Wid Osnatsch[ennaja] hade wi redan uppgifvit hoppet att finna3129 den angifna stenen, då den tillfälligtwis upptäcktes bland en m[än]gd Kojbal-grafvar, liggande kullstjelpt och till hälften öfwerwuxen med jord. Stenen war belägen en ½ verst från flodstranden tätt inwid wägen, som leder till Kal. — Stenen är en3130 mjuk sandsten, full med prickor, ytan n[å]g[o]t ojemn, och figurerna ❧ stundom otydliga. Stenen hade förut varit stående, men låg nu kullstjelpt och var till3131 en del öfvervuxen med jord. Längden 1 sashen, bredden 13 tum. Stenen synes hafva legat wid3132 pass ¾ arshin i jorden.3133 — Tätt wid stenen låg ett kummel: i längd: 2 sash[en] + 1 arsh[in] i bredd: 1 sash[en] + 1 ¾ arsch[in] i höjd 14 tum. Jorden i kurganen var m[yc]k[e]t lös. Stenarna derinne äfwenså – Ett fårben och stycken af ett lerkrus. Inga tecken af en graf – kurganen hade sannolikt tillförene blifvit uppgräfd och sedan igenfylld. Också ❧ funnos tätt d[er]wid andra  Sic.  Colonel Fallenberg, a deported engineers officer. Aspelin 1901: 36. (TS)  Castrén had arrived earlier at Šušenskoe and travelled to the Koybal steppe, from where he returned some days before this diary entry. Šuša (Šušenskoe) must not be confused with Šoša (Šošino). See letter from Castrén to Sjögren, 15/27 June 1847 in the volume of letters in this series. (TS)  högra ǁ venstra  högra ǁ <si>  bewuxen ǁ m[yc]k[e]n  åt ǁ öfver  finna ǁ up[ptäcka]  en […] sandsten ǁ железникъ  till en del ǁ nästan  wid […] arshin ǁ en ar[shin]  Castrén and Fallenberg transported the stone to Šušenskoe. It was published for the first time in Спасскiй 1857: 158–159, Табл. VI. See also Aspelin 1901: 36. (TS) 1323 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1323 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  bl. ǁ till  In his letter to Sjögren, 15/27 June 1847, Castrén noted that he had by then excavated 10 kurgans of the older type and four of the younger type. This means that does not describe all of them here. He wrote: “I de gamla kurganerna har jag wanligen funnit ett stort antal mera eller mindre förruttnade skeletter af menniskor och djur, särskildta koppar-redskap och söndrade lerkrus. Mennisko-skeletterna träffas liggande antingen på rygg eller sida, i kistor af träd eller sten. I hvarje kista finner man merendels twenne skeletter (af man och hustru), bland hvilka det ena stundom är rubbadt och illa medfaret. De i kistor jordade skeletterna upptäckas wanl[igen] på 1 arschins djup i förhållande till den angränsande marken. […] Grafkumlen af den yngre upplagan tillhöra de nuwarande Tatarerne. Om beskaffenheten af desſa grafwar och deras förhållande till de gamla hoppas jag i min nästa relation kunna meddela tillfredsställande upplysningar.” See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin excavated two kurgans in Označennaja in 1889. They are dated to the Podgornovo phase of the Tagar Culture. Tallgren 1921: 19– 23; Salminen, Timo, 2003: 88; Вадецкая 1986: 115. (TS)  Ekaterina Petrovna Kutuzova. Castrén visited her again in the autumn. See Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847 in the volume of letters in this series. gropar, som fordom trol[igen] bl[ifvit]3134 uppgräfda i samma kummel. Just ur dessa gropar hade den jord bl[ifvit] uppkastad, som bildade kumlet.3135 — På den ofvanförmäldta stenen funnos inskrifter på dess 3 sidor. Ena smalsidan var tom. – ☙  ❧ ☙  ☙  Den 17/29. Junii afreste jag ifrån Schuscha, beledsagad med m[ån]ga wälsignelser af Madame Kutusoff3136 och hennes familj. Jag styrde i en liten båt Jenisej utföre. Floden gled fram i talrika grenar och bildade oräkneliga holmar. Holmarna woro bevuxna med löfskog och uppfyllda med doftande blomster. Wid stränderna war skogen mera svag. Höjder wisade sig å ömse sidor om floden, och bland dem funnos många täcka kullar3137 och hymplar. Mellan holmarna glittrar den blanka spegeln af små sund, som äro mindre strida i sitt lopp än sjelfva floden. Stränderna bestodo mest af branta, skrofliga klippwäggar. ❧ Nejden3138 war alldeles förtjusande. Man färdades liksom i en örtagård3139, der det knapt en enda fläck, som ej oemotståndligen drog ögat till sig. Wid hvarje steg omvexla nya föremål, alla lika lockande, lika förtjusande. Midt under det blicken3140 drages åt alla håll af3141 den angenäma naturen, fängslas örat af fågelsång och glada wisor, som sjungas i byarna. Ljumma wårvindar fläkta3142 öfver wattnet angenäma blomdoften – – – – Alla3143 sinnen äro liks[om] berusade; men floden, afundsjuk öfver sin skönhet för3144 den resande med sådan snabbhet fram, att han  ❧ icke hinner samla sina känslor utan (TS) 1324 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1324 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks liksom berusad flyger förbi dessa oändl[igt] sköna b[y]gden. — 27 verst ofvanom Minusinsk gentemot Kamenka by reser3145 sig Tugarina gora på hög­ ra flodsidan. Här finnas inskärningar i ringa m[än]gd (se ritn[in]g3146) Gent emot Kamenka och lugavskoj på en klippa vid högra stranden af Jenisej.3147 — Efter att hafva tagit dessa figurer i skärskå­ dande, gungade jag en ljum månskensnatt på de Jenis[ejska] böljorna och hamnade emot morgo­ nen i Lugavskoj, d[eri]från jag följ[ande] dag for landvägen öfver en enformig och sandig stepp till Minusinsk.3148 ☙ 242 ❧ [—] Den 1. Julii [n. st.] fortsatte jag resan från Minusinsk till volosten Tes. Wägen war i början mycket rik på höjder, bewuxen med svag skog3149. På höjderna funnos wackra ängar och åkerfält men inga gärden. Några verst hitom Inja sänker man sig utför en höjd och befinner 1325 3137 kullar ǁ 1. gräs ǁ 2. sk 3138 Nejden ǁ Jag wet ej, hvad den resande mera skall beundra: ant[ingen] 3139 örta-/gård 3140 blicken drages ǁ ögat hastar 3141 af ǁ för att 3142 fläkta ǁ drifv[a] 3143 Alla ǁ Under all denna 3144 för ǁ drager 3145 reser ǁ fo 3146 ritng ǁ anl 3147 The drawing KK Coll. 539:20 p. 25. It has been previously pub­ lished in Aspelin 1901: Fig. 15. 3148 See also p. 1281. 3149 skog ǁ ~ och wackra ängar �Itineraria  venstra ǁ s[tranden]  venstra ǁ ~, h[vil]ken är mera  This kurgan was excavated in 1889 by J.R. Aspelin and A.H. Snellman (Virkkunen). The finds are in Helsinki (KM 2681: 1–229) and they were published by A.M. Tallgren. The kurgan belongs to the last phase of the Tagar Culture (2nd–1st centuries BCE), which has been called the Tesˈ Phase according to it. Tallgren 1921; Grjasnow 1970: 236–237; Salminen, Timo, 2003: 83–88; Вадецкая 1986: 126–127. (TS)  Cf. p. 1391. ☙  sig på en stepp, som är 15 verst lång och 12 verst bred. På denna stepp finnas tre byar: Bolschaja Inja[,] Malaja Inja och Tes. Bolschaja och Malaja Inja äro begge belägna wid Inja, som är en liten, 9 verst ❧ lång flod som löper mest under jorden och utfaller i Tuba. Byn Tes står wid bäcken Tes, blott 1. verst från venstra3150 stranden af Tuba. — Den högra sidan af Jenisej är vida förmånligare för åkerbruk och ängsskötsel än den venstra3151. Den bebos d[er]före mest af Colonister, den venstra deremot af Tat[arer], af skäl att de på steppen bättre kunna vakta sina talrika hjordar. Obs. Wid Tes finnes en jättestor kurgan3152 och ett st[ycke] d[eri]från stå 3 fyrkant[iga] ,  – en fjerde stenar isolerade i rad. kullfallen.3153 Obs. Wid Inja finnas inga stationära Kojbaler, utan endast inflyttade arbetare och tiggare. ☙  ❧ Salba — en liten flod – faller i Schuscha, som upptages af Tuba. Salba upptager Djirem från högra sidan. — Wid Salba finnes blott en ulus  – Malo-Baigatovskoj. 1326 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1326 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Idra en biflod till Sыda3154, som faller i Jenisej.3155 — Wid Idra finnes en Rysk by och der bo äfven bland Ryssar åtskilliga Salbinska Kojbaler såsom arbetare. — De Salbinska Tat[arerne] äro fattiga på boskap och hafva begynt äflas med åkerbruk. Många bland dem tjena hos Ryssar. Jurtens antal är 9, alla wid Salba. ☙  ❧ [—] De Salbinska Kojbalerne äro landets urinnewånare. Enligt deras mening hafva alla Kojbaler urspr[ungligen] bebott den v[enstra] sidan af Jenisej och sedermera utbredt sig till3156 Abakan. (?) — De göra jagtresor uppför3157 Sesim3158, som faller i Jenisej. — Somliga sysselsätta sig med åkerbruk till husbehof. — Alla de Salbinska Tat[arerne] äro döpta. — Kurganer finnas äfven wid Salba, ej i stor m[än]gd. — Wid Salba finnes föga skog3159.  The original mouth of the River Syda flowing into the Enisej situated at ca. N54°20′47″ E91°22′10″. At present it runs into the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  A.M. Tallgren drew a map of the kurgans on the River Idra in 1915. Tallgren 1915: 91. (TS)  till ǁ öfver  uppför ǁ wid  The River Sisim, running into the Enisej from the right at ca. N55°7′21″ E91°50′51″. (TS)  skog ǁ jor[d]  ‘Ostyak’ means Ket here.  Hit ǁ ~ l. It  Hit ǁ ~ l. It Kojbalska ord Buláng, fot. (Ostj[akiska]3160 Bul.). Kiega, hand. Hit3161, menniska (Hit3162) Ost. Ket. Haang, näsa. (Ostj. Olen). Toon, knif. (Ostj. Doan) ☙  ❧ Tiitjeҟan, öga. (Des). Hoobi, mun. (Ostj. xuu). Aluúp (Alup), языкъ. (Ostj. ej). Itäng, зубъ, tand. (Ostj. Iet). Taǥaj, голова. (Tjie) 1327 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1327 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria Iidji, kött. (Tat[ariska] Kitj) Us’, häst. (Ostj Kus) Altjip, hund. (Ostj. Tjip) K̈aldȇm, björn (K̈ oj, får) Pun, flicka. (Ostj. Fun) Alit, баба. (Ostj xim) Aspaҟ, kittel. Ul, вода, watten. (ostj. ul) ☙  ❧ ’Sis’, sten. (Tjies, Ostj.). Atji, дерево (Djaarde, bräde). Us’ (hus’), jurt. (Ostj. Xuos, hus) Op, fader. (Ostj. up.). Aama, мать. (Ostj. am.) Ajeng puup, чужый сынъ. Puup, сынъ. (Ostj Fip). Pengis’, кобыла, sto. Hama, добрый Kiräng, gräs, трава. Boǥam, руковица. ☙  ❧ Pidjaama, бабушка. ? Arai bojang, ѣсть. K̈alpeń, ковшикъ. Onҟa, умру. Kartang, вижу. Aliek, сѣдись, sitt ned. Ajeng toon; min knif. Abar, rygg. Teäg (teäg), рыба, fisk. Azam, худый, dålig. Hej, päls. Aatol, dörr. (?) 1328 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1328 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ – Wid3163 Ыdra bodde förut och bo ännu några Tat[arer]3164 som af de Salb[inska] benämnas Tin. De hafva i en sednare tid gått öfver till de Katsch[inska] Tat[arerne]. De hörde förut till Kojbalerne, lefde i nära samband med de Salbinska eller Malo Baigadowska och togo hustrur af h[varan]dra. Det är sannolikt, att dessa Tin äfven voro Ostjaker. — Märk: Den Tinska ulussen har ej kommit från Kaschta, utan hör3165 till landets infödingar. ☙  ❧  Wid ǁ M  Tatt. ǁ Katsch[inska] Tatt. af bl. Tins  hör ǁ är  begge ǁ w[id]  Fursten ǁ man  omkr. ǁ eft[er] Enligt trad[itionen] woro Bolsche- och Malo-Baigadowska kojb[aler] fordom en slägt och bodde begge3166 wid Salba. Antalet af dem war mycket stort, och då inga skrifvare funnos, kunde Fursten3167 ej föra räkning öfver dem vid saml[ingen] af skatten. Då delade de sig i tvenne slägter, emedan utrymmet vid Salba var ringa, drogo sig Bolsche-Baik[adowska] till Abakan. — ☙  De Salb[inska] Tat[arerne] äflas m[yc]k[e]t med jagt: 1. om hösten omkr[ing]3168 1. Oktober[,] 2. om vintern (efter nyåret)[,] 3. om våren på skaran. Man jägar sobel, ekorre, elg, björn (om våren), filfras, ren (ej varg, räf) etc. Man begagnar ❧ endast bössa, gör läger af trädgrenar eller brädder. — På steppen hafva de blott зимникъ och лѣтникъ (ingen весникъ), nomadisera ej om sommar. Bo om wintern i näfvertält, som täckas med hö. De äro m[yc]k[e]t fattiga på får och kunna d[er]före ej bestå sig tält af voilok. 1329 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1329 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Kuma running into the River Šušˈ from the left 30 km from the mouth of the latter. (TS)  finnas ǁ 1. f[innas] ǁ 2. bo  Katsch. ǁ ~ och Sag[aiska]  venstra ǁ hö[gra] Obs. Jarmár, Jarinzi vid <Ыnas’>, Ҟ̈um och Sыda (Klaproth). Wid Kum finnas för det närv[arande] inga innew[ånare]. Den faller i Schuscha3169, som faller i Tuba. ☙  Wid Sыda finnas3170 för det närv[arande] m[ån]ga Ryska byar, och i dem lefva såsom arbeta❧re Salbinska Tat[arer], Katsch[inska]3171 Tat[arer] af Tinska och andra uluser samt Sag[aiska] Tat[arer], h[vil]ka sägas hafva inkommit från venstra3172 sidan af Jenisej. Obs. Klapprot pag. 228: Jarmar R. Jarinzi utgöra för det närv[arande] den Остинско-Аринскiй улусъ. Jastalar Tat[ariska] Djasteҟ höra till samma ulus, som just derföre k[al]l[a]s Ostinskoj. Bochtalár ? Kaidinar utgör den Kandak[ovska] ulussen på Kojbal = it[em] Tubalar = Tubinskoj ulus. ☙  ❧ Sarana äta de Salb[inska] Tat[arerne] både rå och kokad i watten[.] Sarana lägges äfven i Soppa. 1330 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1330 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Кандаковскiй улусъ Den minsta af alla Kojbal-ulusser3173. Kalla sig Ҟaideng – bo till största delen byn3174 Katjulka wid floden Amyl. Här finnas endast3175 7 jurt – Dessutom finnes en Kandak[ovska] jurt wid Karatus och ett hus i Kuragina-by3176, samt en jurt i Kotjerginá3177 (Ivan Karzonkow[)] — Alla dessa familjer äro utfattiga och lefva till största delen i3178 arbetet hos Ryssar. Somliga ega 1–23179, somliga alls ingen ❧ häst, några kor och får. De gå ofta på jagt wid Kaзыr, Kizir, och Sizim gå de Salbinska (v[enstra] s[idan)] — Deras språk är vanl[igt]3180 Kojbalska, saknar hväsljuden z’ och s’. ☙  ❧ ☙   ulusser ǁ ул[ус]  byn […] Amyl ǁ vid mynningen af floden Amыl, Ka[tjulka]  endast 7 ǁ 9  Kuragino is situated on the River Tuba at N53°52′57″ E92°40′40″. (TS)  Kočergino is situated at N53°49′4″ E92°29′31″. (TS)  i ǁ af  1–2 ǁ en  vanl. ǁ en  Šošino at N53°49′10″ E92°29′20″. (TS)  en stepp ǁ steppen  grenar, hka ǁ 1. holmar och ǁ 2. grenar och st  växte ǁ funnos  Boskapsgärden ǁ За Den / Julii afreste jag från Tes och nådde efter en resa af 17 verst byn Schoscha3181. Denna wäg ledde till en del öfver en3182 stepp och till en öfver en höjd belägen wid Schoscha. Ifrån nämnda höjd hade man en vacker utsigt öfver Tuba, som utbredde sig liksom Jenisej och Abakan i många små grenar3183, h[vil]ka bildade wackra skogbewuxna holmar. På den omförmäldta höjden syntes m[ån]ga åkrar utan gärden, och gräswäxten war m[yc]k[e]t stark. Äfven ❧ växte3184 derpå en svag björkskog. Steppen deremot var m[yc]k[e]t torr och gräsfattig utan åkrar. Boskapsgärden3185 syntes på afstånd. 1331 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1331 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  betydlig ǁ by  förrut ǁ wis  genom ǁ såsom Schoschinsk ☙  wid Tuba – en betydlig3186 Rysk by, 3 verst hitom Kotjergina. Här bodde en Kandakowsk Tatar. Han påstod, att den slägt (Ҟaideng) äro landets infödingar och förrut3187 bodde wid Kaзыr ofvanom Kuragina. Fattigdomen har drifvit dem att söka sin bergning omkring Ryssar. De bo nu till större ❧ delen wid Katjulka. Weta intet om sitt gamla språk, h[vil]k[e]t förmodligen warit en Ostjak-dialekt. De säga sig alldrig hafva haft boskap, utan lefvat genom3188 jagt ”i de tider då willebråd ännu tillräckligt i skogarna”. NB. Jag lät kalla till mig en Tatar och under tiden lopp hans hustru till en annan man. — Omkring Schoschinsk finnas blöta, sanka kärr. Så äfven öfverallt på den högra sidan om Jenisej. ☙  ❧ — Ifrån Schoschinsk fortsatte jag resan öfver idel höjder bewuxna med löfträd och mycket fruktbara. Nejden utmärkt angenäm, men n[å]g[o]t för torr och vattenfattig. Ifrån Schoschinsk 40 v[erst] till Сагайское Селенiе, d[eri]från 7 v[erst] till Schadatska förposten l. Karatus – Obs. floden Karatus faller i Amyl. 1332 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1332 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] Anställdes i Karatus ett stort champagne-calas för Окр[ужный] Началникъ och undertecknad. ☙  ☙  ☙        hvka ǁ s[om] bygd ǁ upphöjd b[ygd] bland ǁ såsom På ǁ Kort På ǁ Der berget ǁ ett <-> б Tillredelser för resan till taiga – kosak-församling wid ❧ afresan. Ifrån Schad[atska] förposten räknar man 40 werst till en inhägnad (заимка), och d[en]na väg kan befaras med equipage. Nejden är m[yc]k[e]t wacker och vegetationen yppig – Ögat fägnas i s[ynner]h[e]t af de talr[ika] grupper med asp och björk som lika med parker äro kringströdda på fruktbara ängar. Åkrar synas ännu i m[än]gd. — Wi tillbragte natten i inhägnaden, som tillhörde en guldsökare. Här uppstod ett stort bekymmer med inpackning af särsk[ildta] för resan ❧ erforderliga effecter, hv[il]ka3189 alla insattes i enkom för sådant ändamål brukliga kappsäcken. Sedan allt war färdigpackadt, redo wi 7 verst till en annan guldsökare-inhägnad. Wägen ledde öfver en bygd3190, som war uppfyld med berg, bland3191 h[vil]ka den första k[al]l[a]des Березева гора, emedan den var bewuxen med björkskog. Efter att hafva öfwerstigit detta berg, kom vägen åter till Amyl och ledde så längs foten af красная гора  – ett brant, ramlande pittoreskt berg. Litet nedanom detta berg upptager Amyl floden Красная рѣчка. — På3192 ett litet afstånd ifrån Beresowa gora höjer ❧ Осинова гора, som är bevuxen med en ymnig aspskog. På3193 andra sidan flyter Таловая рѣчка, hvarefter man färdas öfver Малинова gora och berget3194 Быкъ. 1333 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1333 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria           björk ǁ asp, vide hundflokor ǁ chærophyller, hor wånda ǁ värk upphunnit ǁ uppf Intill ǁ <Un[der]> verst ǁ ~ och <ham> söpo ǁ dr[ucko] wisste ǁ m[ärkte] plågades ǁ pinades granqvistar ǁ 1. qvi[star] ǁ 2. ~. Mer än en gång slog jag mina sjuka knän emot granar och qvistar. träden och sonde  med ǁ efter — Vegetationen bestod af björk3195, asp, пихта och ceder, ormbunkar, hundflokor3196 m. m. — Wägen war ehuru banad, både trång, smutsig och svår att befara. Ett fortfarande regn gjorde resan högst obehaglig. Dertill kom ännu min owana att sitta till häst, som wållade trötthet och wånda3197 i knäwecken etc ☙  ❧ — Under dagens lopp hade wi upphunnit3198 ett guldsökare-sällskap och fortsatte resan tillsamman. Intill3199 aftonen hade wi med möda tillryggalagt 30 verst3200. Wi lägrade oss till natten under bar himmel på väta gräset. Guldsökarne anställde ett stort kalas och söpo3201 sig fulla, h[vil]ket kom dessa Herrar m[yc]k[e]t väl till pass under natten, ty de sofde så godt, att de alldeles icke wisste3202, huru de under nattens lopp g[enom]blöttes. Jag deremot plågades3203 i min nykterhet af både köld och wäta. ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] Blef allt inpackadt och påsadladt, h[var]efter wi gjorde uppbr[ott] och nådde efter 4 v[erst] Amyl, som öfverfors med båt, h[vil]ken hölls oss tilhanda af en kosakpost. Här började den egentl[iga] bergsbygden. Wägen ledde 20 verst öfver berg och backar till Petropawlowska guldverket. Wägen war så blöt, att den numera alldeles icke kan befaras, utan man var tvungen färdas på obanade stigar, der ögon, ansigte och kläder voro i fara sönderrifvas af granqvistar3204. ☙  ❧ Under d[en]na besvärliga färd öfwerföllos vi af ett häftigt regn. Jag nedsteg för att lösbinda min kappa som hängde bakom sadeln; min häst var ostyrig och tillät mig med3205 möda att åter stiga i sadeln. Emellertid hade sällskapet lemnat 1334 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1334 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  mig. Hästen rände i förtviflan efter, men då wägen ej war farbar, drog den till skogs och nu bar det af genom en tätaste skog med sådan fart, att jag ej hann väja för träd och grenar. Jag uthärdade härunder en ordentlig risbadstu och var dertill i fara att förvilla mig midt i de Sajanska bergen. Efter ½ timmas ridt nådde jag omsider wägen och mina ❧ kamrater, samt befann mig nu wid sjelfva Guldverket Petropawlo[w]sklxi, som är m[yc]k[e]t fattigt och drifves blott med 50 arbetare. Machinen enkel  – drifves af ett hjul – fatet – båten – — I Petropawlo[w]sk upphann jag et talrikt följe med Prester, Djakoner och kyrkobetjenter, h[vil]ka foro för att inwiga en tält-kyrka vid Nikolajewska guldvaskeriet. Min ledsagare Мѣшковъ stadnade i Petrop[awlowsk] och jag reste i sällskap med Presterna och guldsökarne ☙  ❧  The River Bolˈšoj Tjuxtet, running into the River Amyl from the left 92 km from the mouth of the latter. Castrén was at ca. 53°15′35″ E93°45′ but it is impossible to trace the exact longitude where he reached the Tjuxtet. (TS)  The River Zibizjan running from the left into the Amyl 133 km from the mouth of the latter. (TS) D. 8 Julii [g. st.] från Petropawlovsk. Wägen gick öfver en med smärre berg uppfylld nejd 10 verst till Sergejewska guldverket Under vägen förek[ommo] 2 smärre floder: Tjux-Tjet3206 och Djebidjan3207 samt ett stort antal i dem infallande bifloder. Vegetationen: пихта, litet ceder, ännu mindre björk, ormbunkar, hundflokor, brun mossa etc. Marken var n[å]g[o]t stenbunden och m[yc]k[e]t lerig. — Sergejewska guldverket är beläget wid Djebjidan  – m[yc[k[e]t fattigt, drifves liks[om] det Petropawlowska med 50 arbetare. lxi. Härinvid finnes ett annat guldverk, som k[al]l[a]s Покровскiй пр[iискъ]. 1335 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1335 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  At N53°13′8″ E94°3′25″. Its height is ca. 950 m above sealevel. (TS)  utför ǁ up[pför]  åt ǁ öf[ver]  Amyl […] här ǁ Amyl. En kosak-patrull finnes åter vid öfverfarten  The River Semirečka runs into the River Amyl from the left 170 km from the mouth of the latter, at N53°13′14″ E94°6′27″. ☙  ❧ (TS)  infaller ǁ finnes  The River Bolˈšoj Besˈ or Besˈ discharges into the River Amyl from the left 183 km from the mouth of the latter at N53°10′7″ E94°15′38″. Castrén did not travel to the Besˈ but he crossed the Amyl near the River Semirečka and continued soon into the forests. See below. (TS)  farbar. ǁ ~ Under resan öfver Tjokur war  susande. ǁ susande, och v[aknade]  om ǁ och  for ǁ och  2 ǁ k[osaker]  störta ǁ 1. falla nedför ǁ 2. ~ på ☙  ☙  ❧ Ifrån Sergejewska guldverket leder wägen öfver Tjokur3208, som är det högsta berg man kommer att befara. Man stiger 8 v[erst] uppför och sänker sig 5 v[erst] utför3209 berget. Ifrån dess spets har man en vidsträckt utsigt åt3210 höger, till en del snöbetäckta berg (бѣлогорье). Alla äro bewuxna med svart skog: пихтовникъ och n[å]g[o]t ceder. Efter att hafva öfverstigit Tjokur når man åter Amyl3211 och når snart en kosak-patrull, som är jemväl här posterad för att hafva tillsyn öfver förrymmare. Nejden wid färjst[ället] är m[yc]ket wild och romantisk genom ❧ de jättehöga klippor, som resa sig höger om floden. Litet ofvanom färjstället finnes floden Семирѣчка3212, som bildas genom en fören[in]g af 7 små tillflöden[.] Ännu 12 v[erst] ofvanom d[en]na flod infaller3213 Bes3214, som är en stor biflod och gör Amyl farbar.3215 Wid färjstället låg jag öfver natten i en öppen balagan och insöfdes under böljornas sus, regnets smattrande, trädens susande.3216 Vaknade genomvåt om3217 morgonen. D. . Julii. [g. st.] Medan guldsökarne forslade sina varor med båt öfver Amyl, tröttnade jag att vänta, styrde min häst i floden, for3218 lyckligt deröfver och fortsatte resan åtföljd af 23219 kosaker. Wägen gick 15 v[erst] längs högra stranden af Amyl, som var m[yc]k[e]t stenig och oländig, samt till och med svår att befara, emedan hästen oupphörligt war i fara att störta3220, då den steg utför de kala, fläta, hala, nedblötta klipporna. 1336 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1336 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  mössa ǁ mygg[skärm]  mygg-/skärm ☙  — Ett ewinnerligt regn sqvalade ned från höjde[r]ne och nedblötte oss inpå bara benen. — Efter 15 v[erst] var jag i tillf[älle] ❧ att torka mina kläder i en liten stuga, uppbygd af n[å]g[o]n guldsökare. — Ifrån d[en]na stuga ledde vägen åter 15 v[erst] öfver idel granbevuxna nejder till Nikolajevskoj пр[iискъ] Notanda: 1. Ifrån bergen höjde sig dimmor, h[vil]ka lik- ☙  nade rökmoln och i lugnt wäder ägde uts[eendet] af colonner. 2. I bergsbygden rådde en stark [ ] och myggen besvärade alldeles icke åtminstone på hinsidan skogen. 3. Skogskostymen – dertill hör en armjak (af kamelhår), kirgisiskt arbete, ett ❧ par stöflor med så l[ån]ga skaft att de betäcka både wador och lår, en ändamålsenlig mössa3221, en myggskärm3222 och en balagan (om man så hafva kan) 4. I de Sajanska bergen warseblef jag intet lefvande djur, utom ett möss, som sprang öfver vägen. 1337 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1337 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Izinzjulˈ flows into the River Amyl from the right 210 km from the mouth of the latter. (TS)  Bland ǁ 1. Kund[uzuk] ǁ 2. D ǁ 3. ~ alla  täfla ǁ anses  Ifrån […] guldverken. ǁ I Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Charitonowska Jurjewska guldverket förbi Jurjewska och och Tarassoffska guldverken till  Castrén originally wrote Izundjul, correcting it to Izindjul. This indicate the considerable likelihood that similar notes also elsewhere in some unclear cases elsewhere are corrections instead of parallel versions.  Kunduzuk ǁ Kuzundjuk  öfra loppet ǁ källorna  The River Algijak discharges into a tributary of the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem), the River Sistig-xem (Siste-kem) from the right 92 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Den  Julii. [g. st.] Nikolajewskoj пр[iискъ] Obs. Wid Amylska flodsystemet finnas 12 guldvaskerier, bland h[vil]ka de flesta och bästa tillhöra en Jekaterinenburgsk köpman vid namn Po<ch>osoff. De rikaste guldvaskerierna äro belägna wid en liten i Amyl infallande flod: Izindjul3223. Bland3224 guldvaskerierna täfla3225 för det närv[arande] det Nikolajewska och Uspenska om företrädet. Största antalet af vaskerier wid Kunduzuk. Obs. Man beräknar 1. proc[ent] för 100 d. ä. en solotnik för 100 lass sand ☙  ❧ ☙  — Ifrån3226 Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Jurjewska, Preobrashenska och Novo-Prijutnoj guldverken. De äro alla belägna wid floden Kundusuk, som löper parallel med Izindjul3227 och utfaller i Amyl. Wid floden Kunduzuk3228 finnes ännu dess❧utom wid öfra3229 loppet: Leontjewska guldwerket och wid nedra loppet Kosmodjemjanskoj, Nowodolsko-Petrowskoj. Deras ordning: — 1. Леонтевскiй 2. Ново прiютный. ✔ 3. Преображенскiй ✔ 4. Юрьевскiй 5. Козмо-Демянскiй 6. Новод[ольско-]Петров[скiй] Wid Algijak3230 finnes guldverket СпаскiйПорфировскiй 1338 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1338 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D . Julii [g. st.] wäntade jag hästar hela dagen3231         d.  Julii [g. st.] ☙  afreste jag ändteligen ifrån guldwaskerierna med en Kojbalisk lots, 2 kosaker och en stalldräng. Efter att hafva tillryggalagt några verst på den breda guldsökare wägen togo3232 wi åt3233 sida, öfverstego en ås, kommo så till Amyl och åtföljde än den högra än venstra sidan af denna flod. Landet war m[yc]k[e]t bergigt å ömse sidor om Amyl, men i synnerhet på den högra. I förstone fanns en god spång att rida på, men efter en färd [af]3234 15 v[erst] blef wägen m[yc]k[e]t svår, emedan den var stenig3235, full med källsprång och träden oqvistade ofta liggande tvers öfver vägen. Inom de omförmäldta 15 v[erst] syntes längs stränderna af Amyl frodiga ängar, hv[il]ka som bäst bergades af guldsökare. Längre fram ❧ aftog gräswäxten och stränderna blefvo allt mer sterila. Skogen3236 bestod mest af елникъ, n[å]g[o]t3237 пихта och ceder. — Amyl war så grund, att den allestädes kunde öfvervadas  – m[yc]k[e]t strid, full af poroger, 5–7 sasch[en] bred. — I wår wäg funnos flera smärre bäckar, bland h[vil]ka de förnämsta voro: K̈aidesuk3238 och Irtsuk3239. Wi öfverforo Kaidesuk och anlände efter solens nedg[ån]g till3240 mynningen af Irtsuk. Här uppgjordes en riseld, balaganen uppslogs och efter intagen qvällsward lät jag wägvisaren redogöra bland3241 annat för Amylska3242 flodsystemet.     dagen ǁ ~ och erfor d<--> togo wi ǁ togos åt sida ǁ 1. af ǁ 2. åt hög[er] Mscr: att stenig ǁ <o---> Skogen ǁ Träden ngt ǁ stun[dom] Castrén wrote the letter g above the last k without striking out the k. With Kaidesuk Castrén most probably means the River Prjaxa running into the River Amyl from the right 216 km from the mouth of the latter. In any case it must run into the Amyl from the same direction as the River Irtsuk (Urten-Suk) if they have the same source. Cf. the list just below this. (TS) The River Urten-Suk, running into the River Amyl from the right 228 km from the mouth of the latter at N53°1′11″ E94°21′40″. (TS) till ǁ wid bland […] han ǁ för localen. Han anförde Amylska ǁ d[et] 1339 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1339 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  ur ǁ <wid>  Lake Kara Köl where the River Amyl begins is situated at N52°49′14″ E94°7′14″. (TS)  Sajanska ǁ ber[gsbygden/giga]  The River Kukšin runs into the River Amyl 198 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Berëzovaja discharges into the River Amyl 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kandat or Bolˈšoj Kandat, running into the Amyl 150 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karažulˈ, discharging into the Amyl 137 km from the mouth of the latter. (TS)  Here Castrén is mistaken. The River Turta runs into the Amyl from the left instead of the right 119 km from the mouth of the latter. (TS)  At present, no rivers are registered between the River Turta and the River Kindat. (TS)  The River Kindat running into the River Amyl 96 km from its mouth. (TS)  The River Syroj Bogdat discharging into the River Amyl 93 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Krasnaja running into the River Amyl 88 km from the mouth of the latter. ☙  ”Amyl”, sade han, ”tager sin upprinnelse ur3243 K̈ara Köl[,] R[yska] Черное озеро 8 v[erst] lång och bred under K̈aader-taskyllxii.3244 Ifrån samma sjö ❧ upprinner äfven floden Us. Amyl tillryggalägger hela sitt lopp g[enom] den Sajanska3245 bergsbygden och är d[er]före mycket strid, full af wattenfall och blir först farbar wid utloppet af Semirätschka[.] Amyl upptager en stor mängd bifl[od] i s[ynner]h[e]t från högra sidan. De äro: A) Fr[ån] högra sidan. 1. Irtsuk upprinner fr. Ҟ̈orom-taskyl 2. Ҟaidesuҟ – fr. Ҟ̈orom-t. 3. Izindjul fr. Kyrky taskyl 4. K̈unduzuҟ, fr. Ala Taskyl 5. Kuks’in3246, fr. Koodur T. 6. Beresowa3247 7. Ҟondat, en stor flod3248 8. K̈ara djul.3249 9. Turta upprinner ur s[am]ma ås som Kop3250 10. Kazir suk3251 11. Ylyk suk ☙  ❧ 12. Kыndat3252 13. Bogdat3253 14 Красная рѣчка3254 15. Saap (Sap)3255 16 K̈oop (kop)3256 17. Kazir (större än Amyl) (TS)  The River Sap running into the River Amyl 34 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kopˈ or Bolˈšoj Kopˈ discharging into the River Amyl 30 km from the mouth of the latter. (TS) lxii. Taskyl är en hög, kal, skoglös bergtopp. 1340 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1340 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks B) Fr[ån] venster 1. Kыlna, 10 v[erst] nedanom Kuks’in på mots[atta] sidan3257 2. Bes, fr. Djillix Taskyl 3. Berezowa3258 10 v[erst] nedanom3259 den på högra sidan bel[ägna] Berezowa3260 4. Semirätschka 5. Kös’kö djul3261 5b) Potҟin 6. Djibidjan 7. Tjyx-Tjet 8. Schadat fr. Djillix Taskyl3262 9. ’Seres’tex3263 ☙  ❧ 10 Ҟondaluk3264 11. K̈aratus 12. Ҟaratjuga3265 Bland Jenisejs bifloder kände Kojbaler följande: a) från höger infallande 1 Bij-Kem3266, som upptager den likstora bifloden Samzara3267, h[vil]ken åter upptager Djabas’ 2. Syrty Kem, en med Amyl jemstor fiskrik flod. 3. Tus. 4. Ut 5. Kamys’ta 6. Us 7. Djepsel 8. Kazir suk 9. Kilbä suk etc. v[enstra] s[idan] ☙  ❧ b) fr[ån] venster 1–2. Iskim, två floder med samma namn Jenisej sägas taga sitt urspr[ung] ur en m[yc]k[e]t hög is-taskyl, som är betäckt med en evig snö.  The River Kalna running into the River Amyl 186 from the mouth of the latter. (TS)  Castrén added above this: <Söötel> djul  nedanom ǁ ofv[anom]  If Castrén has placed this river correctly in relation to the River Berëzovaja, it should be the Čerekzjul, running into the Amyl 144 km from the mouth of the latter. However, if the order of the rivers in the list is correct, the River Berëzova on the left side should be upstream from the River Semirečka, and the only possible river there is the Klimentˈev 172 km from the mouth of the Amyl. (TS)  The rivers Kösˈkö djul, Potkin and Djibidjan cannot be identified. One of them may be the River Čërnaja, discharging into the River Amyl 132 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šadat runs into the Amyl 78 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Širyštyk, discharging into the Amyl 71 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kunduluk, running into the Amyl 55 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karatjug running into the Amyl 20 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Bolˈšoj Enisej/Bij-xem/ Bej-xem/Bij-kxem/Kok-xem beginning to N52°19′18″ E98°29′32″ and running into the Enisej at N51°43′47″ E94°27′19″. (TS)  The River Xamsyra/Čojganxem/Xamsara running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 241 km from the mouth of the latter. (TS) 1341 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1341 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  fortsatte vi ǁ fortsattes  The mountains at the Russian-Chinese border, the present inner-Russian border of the Tuva Republic. Its highest tops are over 1,700 m above sea level. Castrén reached it at ca. N52°56′ E94°25′. (TS)  En […] skog ǁ Skogen og[enomtränglig]  gren ǁ ~, som gör en  en ǁ se  Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sayan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  The River Kebež begins at N52°51′35″ E93°22′10″ and runs into the River Oja at N53°19′33″ E92°28′38″. (TS)  och ǁ synlig[a] ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] fortsatte3268 vi resan wid solens uppgång från mynningen af Irtsuk, och för 10 v[erst] uppför denna flod. Togo så af åt höger och åtföljde en liten bäck, som inföll i Irtsuk, ända till Ural3269. Wägen war svår och tröttande. En3270 ogen[om]tr[än]glig skog, kullstjelpta träd, blöt mark. Ofta måste man bana sig fram med yxa. Min häst stupade tre g[ån]g[e]r. Wid middagstiden nådde wi höjden af Urallxiii och hade härifrån en majest[ätisk] utsigt öfver den widsträckta bergsbygden. Hufvudsträckningen af de Sajanska bergen löper i öster och v[ester] och deraf se wi framför oss himmelshöga snöbetäck☙  ta taskyler. Ur denna kedja lösbryter  ❧ sig en annan gren3271 wid ҟara köl l. den svarta sjön. Denna gren gör en3272 böjning åt norr och fortsätter derpå sitt tåg åt ö[ster] samt bildar ansenl[iga] taskyler. Den ural, hvarest wi nu befinna oss tillhör nämnda gren. Wid sidan om oss reser sig Ҟaader Task[yl]3273 och bakom oss se vi: K̈orom taskyl Kyrky taskyl Kotur ✔ Ala taskyl, den lägsta af alla. ☙  Längre bort åt ö[ster] befinna sig utom ögnasigte: Djillix-Taskyl, K̈umnuҟ-Taskyl (hvarunder fl[oden] Buiba upprinner ur sjön Baite-köl 4 v[erst] lång och 2 v[erst] bred), Irgaҟ-Task❧yl (hvarur upprinna Kebes’3274 och Malaja Buiba, den förra åt v[est], den sedn[are] åt ö[st]. Obs. 1. Å ömse sidor om Jenisej stå tvenne till Sajansk och3275 ännu längre bort synliga taskyler, lxiii. Ural = en hög ås som fördelar wattendragen. 1342 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1342 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hv[il]ka benämnas: Brus på högra sidan och Tem å den venstra. Jenisej fördelar här åsen (jfr. Ostj[akerne]s och Tat[arerne]s trad[itioner]). — Under vistelse på lilla Ural lät en dånande åska höra sig från bergen och tjenade till att föra3276 intr[esset] af den storartade, berguppfyllda nejden. Obs. Utom taskylerna synes en oändlig m[än]gd åsar och bergssträckningar, som utgrena sig från hufvudgrenen och åtfölja smärre floder3277. ☙  ❧ ☙   föra ǁ förhöja  floder ǁ åsar  The River Xut/Solˈdžur running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 140 km from the mouth of the latter. Castrén crossed the border between Russia and China. (TS)  som ǁ 1. ~ här och [der] ǁ 2. ~ stundom  Stundom ǁ Här  små ǁ stora  Nikolajewska ǁ Petropa[wlowska] — På ural herrskade en yppig veget[ation]. Gräset växte alnshögt och bestod af rumices, violer, mnemosyner, bohvete och andra af mig okända örter. Inga björkar, men här och der пихта och кедръ. — På södra sidan om Ural upprinner Ut3278 och flyter genom en trång bergsdal, som3279 är utomordentligt fruktbar. Här och der är likwäl marken än blöt än steril. Skogen är m[yc]k[e]t gles och består mest af höga lärkträd. Stundom3280 finnes på blöta st[ällen] täta svårträngda widesnår på blöta st[ällen], och på sterila en m[yc]k[e]t tät granskog. — Ut upptager m[ån]ga små3281 bifloder (t. ex. Djidjár) och vidgar ❧ sig under loppet af några få v[erst] till en ansenl[ig] bredd. Den är m[yc]k[e]t strid, äger m[ån]ga poroger, grund. — Wi lägrade oss till natten på vanl[igt] sätt vid flodstranden. Månskenet – stjernklar himmel – böljornas brus  – eldbrasan och gruppen kring elden – Nattens stillhet – Elgar visa sig esomoftast – Hjerpar flaxa i träden – Kosakerna röka sina pipor, sitta besablade och förtälja historier. — Den 13 Julii [g. st.] tillryggalades vid pass 35 verst — Till Sojoterna wid Ut från Nikolajewska3282 guldvaskeriet vid pass 70–80 verst. 1343 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1343 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  They were at ca. N52°45′ E94°23′. (TS)  på ǁ för att  under ǁ g[enom]  A darga or darugha was originally an official in charge of administration in a province in the Mongol system under Chinese rule, chief. Wikipedia: Darugha, http://en.m.wikipedia. org/wiki/Darugha; Darughachi, ☙  ❧ http://en.m.wikipedia.org/wiki/ Darughachi. (TS)  framtog ǁ <räckte>  till och med ǁ all[a] ☙  ☙  D.  Julii [g. st.] fortsattes resan genom den omförmäldta bergsdalen vid Ut. Marken var här m[yc]k[e]t oländig vid pass 5 verst – stenig och bergig – Regn. — Wid middagstiden slogo vi läger 2 v[erst] hitom Sojoternas uluss3283 och utskickade Tataren på3284 rekognoscering. Han återvände om aftonen i sällskap med 16 personer  – män och qvinnor; alla i Tat[ariska] kostymer och så slarfviga att bara kroppen sken under3285 slarfvorna. Alla voro i yttersta grad orena om ansigte, kropp <--->. Jag war wid deras ankomst sysselsatt wid andfångst och Sojot[erne] rusade genast efter änderna, h[vari]g[enom] jag befriades från det widlöftiga hellsnings-ceremoniet. ❧ Sedan man fångat änderna, kom Dargan3286 samt några äldre personer, gåfvo mig hand och yttrade izän, izän Man frågade äfven om Tsarens hellsa, om årets beskaffenhet, gräswäxten och boskapens fortkomst. Derpå framtog3287 Dargan sin pipa, räckte den åt mig, jag åt min granne o. s. v. Alla suto på marken kring elden. Efter de vanl[iga] ceremonierna började man efterse wåra waror och mönstrade allt in på bara kroppen. Wi måste lofva att följ[ande] dagen hemta till3288 och med de mest nödv[ändiga] af våra plagg till salu åt Soj[oterna]. Tobak måste wi skänka åt dem genast och undfägna dem med ❧ the och brännvin. Dargan skänkte åt mig ett getskinn och jag åt honom en snusdosa. Mitt folk köpte remmar för tobak. — Obs. Dargan skrek af alla krafter och öf[ver]h[ufvu]d woro Soj[oterna] m[yc]k[e]t högljudda. Jag hade all möda att om natten bl[ifva] dem qvitt. En qvarstadnade och jag arbetade med honom halfva natten. 1344 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1344 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] ☙  ☙      betäckta ǁ med Ut- och inwändigt ǁ Inwändigt (kirpits), ǁ (kirpits) och fårmjölk ǁ 1. ko[mjölk] ǁ 2. ~ utan Följande dagen begaf jag mig till Sojoternas tält och mötte på vägen 2 Sojoter som kommo att köpa tobak, ty dessa liks[om] andra Soj[oter] trodde mig en köpman ehuru jag gaf mig ut för guldsökare. — På wägen warseblef jag tre grafvar betäckta3289 med sten samt ett Gudi helgade lärkträd med upphängda klädesrimsor. — Tälten woro widt kringspridda 2–3 på hvarje ställe. Rundt omkring dem betade hästar, kor, får och getter. Äfven fun[n]os ❧ wid tälten små inhägnader liks[om] hos Tat[arerne]. Ut- och inwändigt3290 voro tälten constr[uerade] på Tat[ariskt] vis. Mycket orena. Alla kärl fulla af orenl[ighet]. Gentemot dörren (som är bel[ägen] åt ö[ster]) står skåpet med gudarna. Eldstaden i midten består af n[å]gra stenar – Golfvet utgöres af bar mark, som är betäckt med getskinn. Wid min ankomst brann på skåpet ett ljus och man sade den 15 Julii vara en stor högtid. — Gentemot dörren satt en gammal man, som i m[ån]ga år varit Djarga. En klok och skarpsinnig man  – examinerade mig flera timmar och gjorde alla slags misstänksamma frågor. Tyckte mig göra bättre att sitta hemma hos hustrun än att traska i blöta kärr. Under samtalet undfägnade mig wärdinnan med en mixtur af the (kirpits),3291 barken af lärkträd, badan och mjölk. Då man började slå the eller annan mat i koppar, stänkte värdinnan n[å]g[o]t på elden och mot dörren. Äfven gaf man mig upp❧kokt fårmjölk3292. 1345 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1345 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  modiga […] åtbörder ǁ 1. <vrediga> ǁ 2. häftiga åtbörder  See p. 1361 for a description of the shamanist session in more detail. ☙  ☙  ❧ Jag begärde att få medtaga n[å]g[o]t mjölk, men sådant sades vara förbjudet på närv[arande] högtidsdag. Följ[ande] dagen lofvade man hemta till mig så m[yc]k[e]t mjölk jag önskade. — Man ville se mina varor, och då jag sade mig ej äga n[å]g[o]t och ej vilja köpslaga, blef Dargan vred, sade mig hafva kommit utan all orsak till deras land och bad mig genast draga min kos. Tillika visade han så modiga3293 rörelser och åtbörder, att jag till undvikande af obehagl[igheter] återvände till min balagan. Under dagens lopp infann sig hos mig en och an[nan] Sojot i öfrigt att drifva handel. Jag gjorde med dem philol[ogiska] studier. Min Tat[arisk] tolk rymde ifrån mig till Mator[erne] och söp hela dagen. Jag skickade kosakerna för att uppsöka h[ono]m. Han återhemtades om natten ❧ alldeles full – Följande dagen infunno sig åtskilliga Soj[oter] jämte Darganen. Jag gaf den skänker och lät en Schaman trolla bort min tandverk.3294 Obs. I Sojot-tältet höllo en gosse och en flicka, som voro helt nakna och buro blott en bindel om lifvet, h[varan]dra omlindade med sina armar och sågo med smägtande ögon å h[varan]dra[.] 1346 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1346 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  näfver-/tält  gå ǁ besöka ☙  ❧ Minusinska kretsen. № 4. ☙  ❧ Obs. Sojoterne lifnära sig under sommaren med nästan endast mjölk: af ko, får, häst och get. Renmjölk brukas bl[ott] såsom grädda. Mjölken ätes kokad och man förtär deraf efterhand en och an[nan] kopp under hela dagens lopp. Kondyk och Sarana begagnas föga sommartiden. Obs. Kondyk, sarana, badan och barken af lärkträd begagnas sås[om] födoämnen. — Stepp-Sojot[erna] sägas vara m[yc]k[e]t rika på boskap, men bergs-Soj[oterne] äro fattiga. ☙  ❧ Sojoter (vid Ut) Ekonomie [—] Sojoternas tält äro af samma constr[uction] sås[om] Tatarernes: 1o) stora, i bottnet runda, i spetsen koniska 2) små och koniska — Om sommaren bo Sojoterna i näfvertält3295, men till wintern uppföra de rika tält af vojlok. — De flytta bo liksom Tat[arerne] 2–3 g[ån]g[e]r om året. Bo om sommaren i skoglösa, om vintern i skogiga bygder — De berga ej hö, men lemna under sommaren obetade sådana ställen, der föga eller ingen snö faller om vintern. — Många Sojoter äflas med åkerbruk, men ingen bland dem som bo i den Utska dalen. — Sojoterna drifva jagt i de Sajanska bergen och komma ofta inom Ryska området, der de jaga älgar, renar, zoblar, ekorrar, björnar, m. m. Äfven Tat[arerne] gå3296 stundom öfver till 1347 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1347 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria      deremot ǁ emot Sojoterna ǁ Tata[rerne] Fiskaren ǁ <När> bommuls-/garn Salt […] sjöar. ǁ Salt-sjöar finnas i m[än]gd ☙  ☙  ☙  Sojotiska sidan i s[ynner]het för att ❧ bedrifva bäfver-fänge. Sådant är wäl icke tillåtet, men medgifves dock af ställets egare, deremot3297, att Tat[arerne] betala lega för stället. — Sojoterna3298 wid Syrty-kem och Samzara skola utom annan boskap wara rika på renar, samt besitta hjordar af 1000 st[ycken]. De Utska och m[ån]ga andra Sojot-slägter äga endast hästar, kor, får och getter. — Liks[om] hos Tatarerne är äfven hos Sojot[erna] en rik man egare af fl[era] tabuner med hästar och tusendetal af annan boskap. Många fattiga lefva såsom arbetare och aflönas efter godtycke af husbonden. Lifegna finnas ej. — De Utska Sojot[erna] bedrifva fiskafänge dels ). ❧ med tagel-nät, dels med en trädkrok ( Fiskaren3299 passar på när fisken kommer på trädet, och drager då kroken åt sig. — Hampa och lin finnas ej hos Sojoterna men i dess st[älle] silke och bommuls[-]garn3300. Allt groft arbete sys med sena. — Fattiga Sojoter få af rika hela tabuner, kor, får och getter att wårda och begagna med willkor att ej döda n[å]g[o]t djur. Kor, får och getter gifvas blott i ringa antal. Den väsendtliga fördel af detta lån är mjölken – Obs Äfven hästar mjölkas. — Wid Kamys’ta äro alla Sojoter åkerbrukare. — Sojot[erna] köpa sina förnödenheter af Mongoliska köpmän, som årligen resa ända till Kamys’ta — Med gränsboerna drifwa äfven Buräterna handel. Så ock karagasser och Kamazintser, Ryska Kosaker, bönder ❧ och Tatarer. — Salt3301 köpes ej, utan tages ur sjöar. — Krut göra de sjelfva, äfvensom sylitra. Deras krut är ej starkt. 1348 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1348 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — När Sojot[erna] börja äta, dricka, bedja Gud, buga de sig och föra två fingrar (pek-3302 och långfingret) till pannan. — Tälten äro inredda på Tat[ariskt] vis med en eldstad i midten. Dörren åt öster  – Gent emot dörren står ett slags rödmåladt skåp med alla slags brokiga figurer. På skåpet såg jag 9 små fat l. koppar af messing. De voro fyllda en med gryn3303, en an[nan] med smör, en med grädda och3304 an[nat]. ofta äro de toma.      pek- ǁ 1. <---> ǁ 2. <--> gryn ǁ ярица och ǁ o. s. [v.] på ǁ wi[d] stort. ǁ ~ Wid Jenisej Uluk-Kem angifvas 17, af h[vil]ka hvarje ett stort fl[era] aimaker. Man nämnde 1. Baiҟara 2. Oinar. Sg Ojn — Rundt omkr[ing] tältet kistor, smutsiga koppar af träd och näfver, jerngrytor, messings-skopor etc. ☙  ❧ Sojot-stammar Hvarje stam eller aimak styres af en så k[al]l[a]d Darga, och ein Djaisan styr en mängd aimaker. Den Utska Djaisanen styr följande 6 aimaker: 1. Mat wid Ut 2. Ir-git wid Ut, blandade med Mat 3. Tjoote (Tjoote) på3305 steppen höger om och venster om Jenisej 4. Sengei Pl[uralis] Sengeilár wid Ҟamys’ta (Tat[ariska] Öök), samt å ömse sidor om Jenisej 5. K̈ara Pl. K̈aralar, å ömse sidor om Jenisej ☙  ❧ 6. K̈oodeglar S[in]g[ularis] Ҟoodex, vid Kamys’ta och å ömse sidor om Jenisej Öfwer den vanl[iga] Djaisáng finnes ännu en Sumun-Djaisan’, som emottager skatten af Djaisanen och för den till Mongol[erna]. — Antalet af (Djaisandomen) aimaker wid Jenis[ej] l. Ulu-Kem är m[yc]k[e]t stort.3306 1349 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1349 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  There is a river called Oo or Ata in the Altai, but it runs into the River Lebed’ instead of the Enisej, and further to the River Bija and the Obˈ. Castrén probably means the River O-xem/ Ojna discharging into the Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the left 351 km from the mouth of the latter. (TS)  Köjek ǁ 1. <Köjök> ǁ 2. ~ 4. Aҟ Toodet  Castrén wrote fyra and added fem above it without striking out fyra.  Djaisan ǁ Dessa  <paulin>-fjäder ǁ mös[sa]  Castrén placed this sequence here by marking it with ✘. It is possibly a later addition. ☙  ❧ Wid Syrty Kem och Bej-Kem: 1. Aҟ Toot3307 2. Kara Toot3308 wid fl[oden] oo som faller i Jenisej3309 3. Köjek3310 5. Sojan Dessa fyra fem3311 finnas wid Syrty Kem och Bej-Kem och n[å]gra fl[era] funnos ej vid dessa floder. Wid Kamzara bo äfven Ak-Tjoote. — Darga dömmer blott små saker i sin aimak. Större mål hemställer han till Kyndy och han till Djaisanerna, h[vil]ka ej heller kunna dömma i högmålsbrott, utan hemst[älla] en skrifven anmälan till de Mong[oliska] auctoriteterna. — Darga samlar skatten i sin aimak och öfverlemnar den åt Djaisanerna. Obs. Toopos Ҟus, <paulin> — Djaisan3312 bär en <paulin>-fjäder3313 (toopos ҟus) i mössan. Darga har intet märke. ☙  ❧ Obs.3314 Den längsta Embetsman är Đarga, en i hvar aimak. 2. Dernäst är Kyndy, som äfven äger domsrätt, och till honom appelleras fr[ån] Darǥa. Han bär i mössan ett märke af messing. En Kyndy öfver de 6 Darga. 3. Djaisang. 4. Sumu Djaisang Wid Ut en Sumu Dj[aisang], en Djais[ang], en Kyndy, 6 Darga 1350 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1350 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [—] skatten är: 3 soblar ell. 6 räfwar eller 120 ekorrar eller 1 рысъ3315 för hvarje rik man. I Utska aimaken betala blott 7 skatt. De fattiga betala intet. — Sojoterna kalla sig Tuba Pl. Tubalar. De tala alla Tatariska i små brytningar. De afsides boende tala en renare dial[ect] än de närbelägna. ☙  ❧ [—] Mati förtälja att de fordom varit s[am]ma folk med de Minus[inska] Matorerne3316, men om sitt fordna språk veta de intet. — Äfven förtäljdes, att en 90 årig kojbal af kolska ulusen ännu3317 för n[å]g[o]n tid sedan talat s[am]ma språk med en Sojot af st[ammen] Tjoote wid Tus. Häraf följer att äfven Sojot[erna] varit Samojeder. — Till bevis för Matorernes och Mat-stammens identitet tjenar bl[and] annat den uppgift3318, att de Ryska Mat[orerne] fordom bodde under Kyrky Task[yl] och Koodur T[askyl] samt vid de floder, som ur dem upprinna, ex. Syrty Kem – således i den nuwarande Mat-stammens granskap. Dock säges Mat[orerne] förnämsta tillhåll varit trakten af Karatus. Här synas äfven de Chines[iska] Materne fordom hafva uppehållit sig, såsom äfven deras namn Tuba (jfr. fl[oden] Tuba antyder)     Lynch. Matorerne ǁ Tatarer[ne] ännu ǁ för uppgift ǁ omst[ändighet] 1351 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1351 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  stepperna ǁ ~, men man vet intet om deras urspr[ung] v. i.  som ǁ men  lägges ǁ föres  Mscr: anlidnes ☙  ❧ Begrafn[in]g [—] Kurganer finnes i stor m[än]gd på stepperna3319 — Sojoterna begrofvo fordom sina döda på Samoj[ediskt] wis, ofvan jord på en så k[al]l[a]d лабасъ, som täcktes med träd — Nu förtiden omlindas den aflidne med kitaika eller annat tyg och Nama uppsöker för h[ono]m ett afsides st[älle]. Finner han ej genast en lämpl[ig] plats, så går det ej wäl den aflidnes slägtingar. De och deras boskap öfverfallas af sjukdom och olyckor. Nama söker afsända dem med böner. Den aflidnes bästa kläder, hästar och redskap skänkes åt Nama. M[ån]ga offra åt honom all sin egendom. ☙  ❧ — En rik man begrafves i kista, som3320 ställes afsides ofvan jord. Nama sjunger och läser böner vid begrafn[in]gen och fl[era] dagar derefter. — När Nama dör, omlindas han med silke, lägges3321 i kista och föres åt sida. — Så äfven Sumung-Djaisan och andra betydande män. Obs. Öfver kistan lägges ingen ting, icke ens jord. När den döda bl[ifvit] begrafven, återwänder man till den aflidnes hem och anst[äller] ett stort gästabud. Поминки anställes i tre år på den a[f]lidnes3322 dödsdag. — Nama tager den aflidnes häst, sadel och bästa kläder. 1352 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1352 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  The number 108 is considered sacred in several Asian religions, including Buddhism. Chinese Buddhist Encyclopedia, http://www.chinabuddhism- Religion Sojot[erna] äro tillgifna Lama-dyrkare och kalla sina Prester Nama, h[vil]ka åtnjuta en stor wördnad. Wid Kamys’ta finnas 10 Prester, infödda Sojoter. De njuta undervisning af n[å]g[o]n Mong[olisk] Prest, som kommer till Sojot[erna] enkom för detta ändamål. De Sojot[iska] Presterna äro alla underordnade och deras öfverhufvud är en, som hvarje wår besöker Soj[oterna] och wid sin afresa lemnar en efter sig till vicarius. — Nama äro tillika läkare och så wäl försedda med medicin, ett 6 kameler ej kunna föra alla deras läkemedel, som äro 108 till antalet.3323 — Sojot[erna] begåfva sina Nama med rika skänker. ☙  ❧ [—] Schamanismen utföras likasom hos Tat[arerne]. Nama tillåter Schamanerna att utöfva sin konst, då inga läkemedel hjelpa. — Nama säges kunna läsa alla m[enni]skans tankar. — De Soj[otiska] Schaman[erna] hafva trumma[,] hoppa och sjunga3324 liks[om] Tat[arernes] men gå omkring elden blott ett hvarf. ☙  encyclopedia.com/en/index.php/ 108_(number). (TS)  sjunga ǁ skrika  antingen ǁ en Kudaj är himmelens gud – den goda <----> Yzyt, underjordens Gud – den onda – kan äfven röra sig öfver jord, bringar död, sjukdom och olyckor. Oba är antingen3325 en enskildt sten med ansigte och form af m[enni]ska, eller en stor stenhög af s[am]ma höjd som ett träd. Dessutom ❧ inhuggas eller målas allehanda djurbilder i klippor. Obs. Man bör skilja Oba <---> ? Gudabilder ifrån Kozä, som äro gamla kurgansstenar. 1353 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1353 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  och ǁ till offer  i träden ǁ till offer och uppäter köttet och förärar Nama med hudarna,  tyg-/rimsor  kopparna ǁ faten  rösen ǁ maj[aker]  The River Kamyšta runs into the River Abakan. The River Ööber cannot be recognized. (TS) — Omkring Oba ställas hvarje wår färska björkar, och i björkarna hängas allehanda klädesskifvor och3326 djurhudar till offer. — Hvarje år i Augusti kommer alla små Nama samt en Mongolisk öfver-Nama. allt folk ifrån när och fjerran församlas kring Oba, anropa h[ono]m om hjelp och nåd. Man dödar alla slags djur, hänger hudarna i3327 träden och uppätar köttet. — Wid hvarje Oba finnas inskrifter, gjorda med färg, blå till färgen. ☙  ❧ — Äfven finnas inhuggna inskrifter, hka tillika äro målade. — Lärkträd betr[akta]s med Gudoml[ig] wördnad; man upphänger tygrimsor3328, djurskinn m. m. i deras gren — I religiöst häns[eende] råder hos Sojot[erna] en skrupulös pedantism. Man förbjöd mig att se på faten på det hel[iga] skåpet, tillät mig ej att föra en mjölkflaska från ett tält på d. 15 Julii. Wid hvarje liten rörelse var man ängslig, att jag skulle begå ett brott emot den Lamaiska rel[igionen]. — Obs Skåpet med de 9 kopparna3329. Blott en kopp var försedd med fot och deri brann en lampa. — Köözä Közä kallas stenbetäckta kurganer, sådana jag såg wid Ut-Kojbaliska. Mat[orerne] förtälja, att deras egna bogatirer upprest sådana rösen3330. Obs. Közä, kurgan in gen[itiv]. På stepperna emellan fl[oderna] Ööber och Kamys’ta (bifl[oder] till Jenisej)3331 finnas såd[ana] kurganer i oändl[ighet]. 1354 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1354 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Äktenskap afgöres g[enom] föräldrarna, så att brudgumens föräldrar3332 fria hos brudens föräldrar eller målsmän. Dessa bestämma en3333 kalym ända till 100–200 st[ycken] af skillda djur. Denna kalym mäkta naturligtwis gälda med ens; den betalas efter hand, stundom under loppet af flere år. Emellertid kommer fästmannen ofta på besök till bruden, lefver stundom en3334 hel månad hos henne och framalstrar barn med sin blifvande hustru. Är hela brudskatten betald, då först kan fästmannen taga bruden till sig. Han sänder en talman, (som hos Soj[oterna] är en budbärare) att tillsäga,3335 att han önskar hafva henne ❧ sig tillsänd. Då utstyres3336 bruden med kläder, vojlok till tält, hvarjehanda djur och an[nan] egendom. Anförwandterna nu bjudas till gästabud och efter dess slut begifva sig alla till brudgumen. Emellertid sänder man budbärare till brudgumen med underrättelse om sin ankomst. Han begifver sig nu med sina anförwandter bruden till möte. Nama åtföljer brudgumens tåg. Wid mötesplatsen välkomna h[varan]dra brudgumen och bruden, taga h[varan]dra i handen och kyssa h[varan]dra han på högra och hon på venstra kinden. Nama gör brudens anhöriga n[å]gra frågor och anst[äller] wigseln hvarvid förek[omma] särsk[ildta] ceremonier. Bland annat gör Nama omkring uti en ring på marken. De tillstädeswarande ❧ åtfölja honom3337 och vandra den ena bakefter den andra, hållande h[varan]dra i handen, alla utom Nama. Slutl[igen] häller man vin i en kopp, rycker gräs ur marken och gifver det åt Nama. Han doppar gräset i winet, stänker win åt alla fyra väderstreck, och derpå börjar man dricka. Nama sjelf smakar ej;3338 brudgummen för koppen till munnen och  Castrén wrote fader above the line without striking föräldrar out.  en ǁ om  en hel ǁ flere <-->  tillsäga, att ǁ fråga, om  utstyres ǁ låter  honom ǁ ~ hållan[de]  ej; ǁ ej, utan 1355 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1355 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  befallng ǁ 1. ~, att man sk[all] ǁ 2. ~ åt h  vid Ut ǁ hos Mo[ngolerna]  Sojj. ǁ Tat[arerne]  i ǁ på ☙  räcker så vinet åt bruden. Hon smakar deraf och öfverlemnar derpå koppen åt den äldsta tillstädeswarande person. Derpå gifver Nama befalln[in]g3339 att gifva vin än åt den ena, än åt den andra bland de äldsta i församl[ingen]. Wid mötesplatsen klubbar man äfven ett får och gör sig en måltid. Ifrån mötesplatsen begifver man sig till brudgumens ❧ tält och här firas först det egentl[iga] bröllopet medelst ätande, drickande, ridande[,] brottande. — Soj[oterna] hafva 1–3 hustrur. — Qvinnorna anses för orena och få alldrig med sin fot beträda den venstra sidan af tältet – Qvinnorna sitta på högra sidan. Obs. Likaså hos Tatarerne. ☙  ❧ Utseende och beteende [—] Man ser både Tatariska och Mongoliska anletsdrag. — Den Mongol[iska] voro vid3340 Ut allmännare — Soj[oterna]3341 äro m[yc]k[e]t wiga och rörliga. Jag såg dem med ett hopp skutta i sadeln utan att begagna sig af stigböglarna. — I sitt tal äro de m[yc]k[e]t högljudda. En främl[ing] skulle tro dem träta, då de föra en fredlig conversation. — Till wexten äro de m[yc]k[e]t små, men deras lemmar äro m[yc]k[e]t starka och härdade. — Ragglande i sin gång  – svaga i3342 benen  – men fasta i sadeln. 1356 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1356 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Klädedrägt. är liksom hos Tatarerne en får l. getskinspäls med wida3343 framst[ycken] tillknäppta öfver bröstet Wid lifvet3344 finnas baktill fållar3345. Pälsen är m[yc]k[e]t lång. [Sojoten]3346 är alltid förs[edd] med gördel. — Qvinnorna bära s[am]ma slags päls med den skillnad, att pälsen3347 ej är åtsittande wid lifvet och wecken anbragta ej vid lifvet, utan vid knävecken. — I stället för pälsar bära qvinnorna äfven dylika öfverplagg af rödt eller annorlunda färgart, ofta mångbrokigt tyg. — Byxorna räcka, liksom hos Tunguser och Samoj[eder] ❧ blott öfver wadorna och bestå ant[ingen] af sämsk eller ludet skinn. Stöflarna äro liks[om] de Tat[ariska] försedda med skaft, som räcka öfver knäwecken. De äro gjorda af getskinn – — Hos blott några få Soj[oter] anmärkte jag skjortor. Soml[iga] gjorde anspråk på den skjorta, jag bar på min kropp. — Mössan spetsig, konisk3348 med en toffs öfverst – — Wid gördeln hänga långa knifvar, glänsande eldstål, prydnader af jern och koppar – nåldosor, trädgafflar (till att upptaga kött ur grytan) etc. — Många [Sojoter]3349 gingo alldeles nakna, bärande blott en bindel wid veka lifvet. Deras kropp är så härdad, att de alldeles icke oroade sig, fastän hyn war alldeles ❧ full med brönsrar, mygg och flugor. — Hos soml[iga] hängde en skinnpung3350 på bröstet, som sades motsv[ara] Ryss[arnes] kors.         wida ǁ breda lifvet ǁ ~ bak[till] fållar ǁ skrynklo[r] Mscr: Tat[aren] pälsen ǁ lifvet konisk ǁ me[d] Mscr: Tat[arer] skinn-/pung 1357 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1357 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria        Männerna ǁ Soj[oterna] dylika ǁ blad Mixturen ǁ D sofvel ǁ 1. mal ǁ 2. <supa> stötes ǁ bultas sättes ǁ ätas gräfvas ǁ tor[kas] — Männerna3351 raka håret och skägget och bära öfverst på hjessan en fläta, som betäckas med mössan — Qvinnorna bära orakadt hår och tre flätor: en i nacken och på h[var]dera kinden. ☙  ❧ Anrättningar. — Sommartiden lifnära sig Sojot[erne] mest med mjölk och the. När man uppstiger ställes en gryta med kirpits på elden. Deri blandas torkad och finmalad bark af lärkträd samt dylika3352 blad af badan. Mixturen3353 ökas derefter ännu med mjölk. Förrän man börjar deraf eller i allm[änhet] förtära n[å]g[o]n sofvel3354, stänkes deraf n[å]g[o]t på elden s[a]mt åt ö[ster]. — Denna mixtur dricker man ur trädkoppar  – skedar finnas alldeles icke. — N[å]g[o]n tid derefter ställes åter en mjölkgryta på elden och man häller i sig en och annan kopp och fortfar så hela dagen igenom. ☙  ❧ Kondyk stötes3355 fin, blandas med творогъ och smör och steka denna anrättng i gryta. Kondyk sättes3356 sås[om] gryn i kött och fisksoppa, samt i mjölkwälling. Sarana begagnas äfven i st[ället] för gryn och kokas äfven i vatten. Obs. Kondyk och sarana tjena till ersättning för gryn. De gräfvas3357 under jorden om sommaren och torkas till vintern. — Soj[oterne] äro det lätt[j]efullaste folk, jag n[å]g[o]nsin sett. Om sommaren underhållas de med mjölk och kirpits  – Till vintern samla de sig sarana. Somliga bedrifva jagt och fiskafänge i ringa mon 1358 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1358 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Kondyk3358 är en m[yc]k[e]t ällskad anrättning. Den torkas, trädes i3359 ett tråd och kokas med mjölk. Sarana äger afsättning äfven i Mongoliet. ☙  ❧ — Om wintern lifnära sig Soj[oterna] med kött, sarana och kondyk. — Alla ben förvaras m[yc]k[e]t omsorgsfullt3360 i skinnsäckar och kokas, i brist på kött, med sarana l. kondyk. — Cedernötter samlas med m[yc]k[e]n omsorg och ätas med skal. — Köttet ätes både rått och kokadt – — Sojoterna ega inga magaziner och förvara nästan all sin egendom i ledersäckar. När om hösten boskapen slagtas, inlägges köttet i lädersäckar, man låter det frysa och rör ej dervid före wåren3361. Större djur, sås[om] kor och hästar omlindas i sitt eget skinn, som först afflås. Nämnda skinnsäckar uppställas på en [af] Ryssarne så k[al]l[a]d лабасъ, som är Soj[oternas] enda förwarings-ort. Dessa säckar vidröras ej om vintern, utan man endast äter soppa på ben, sarana och kondyk, eller slagtar på sin höjd getter. Obs. — Soj[oterna] slagta alldrig sin boskap om dagen, utan alltid nattetid ty man vill ej, att en främmande är närv[arande] vid slagten.     Kondyk ǁ Sarana i ǁ på omsorgsfullt ǁ <--> wåren ǁ hösten 1359 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1359 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  på ǁ mot  i fl. Altaj ǁ i Jenisej. Här finnes en  The River Altaj runs through the Sungaj to the Obˈ. No river called Irsen is known today. ☙  ❧ Diverse om Sojoterne — Renen aktas för mer än hästen emedan den är ändamålsenligare i bergsbygden och i kärr. Den snafvar ej på3362 stenar, sjunker ej på blöta ställen och bär nästan en lika stor börda som hästen. — De hafva bomärken på sina hästar. — Sojoterne äro mycket tjufaktiga, ehuru de bestraffas på ett omenskligt wis. — Soj[oterne] fiska äfven med snara. (TS)  Castrén wrote this sentence next to the second group of families but did not note its context in any way. Kaa-Xem is on the river of the same name near its confluence with the River Bij-Xem, N51°42′0″ E94°33′20″. (TS) Sojot-slägter I 1. Aҟ Toot, wid Syrty Kem 2. Ҟara-Toot, wid Oo och Tapte som utfalla i Je- nisej (Oo är högre, Tapte lägre) 3. Köjek, lefver tills[amman] med Kara Tot och lyder under en Darga. ☙  4. Sojan, wid Irsen, som faller ❧ i3363 fl[oden] Altaj, h[vil]ken äger sitt utlopp i Jenisej.3364 Obs. Dessa fyra aimaker lyda under en Djaisan. II 1. 2. 3. 4. 5. Ojen Pl[uralis] Ojnnár Saldjoҟ K̈obal Baiǥara K̈argas Dessa slägter bo bakom de Sajanska bergen på stepperne i trakten af K̈aa-Kem (Ҟaa-Kem)3365 1360 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1360 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojj. ǁ Tat[arerne]  Hoppade ǁ ~, strödde  The same shamanistic session mentioned on p. 1346. III. 1. Adaj. 2. Kazet. 3. Adaj-Tarǥat 4. ☙  ❧ Schaman-kostymen är dens[amma] sås[om] hos Tat[arerne]. Dock finnas i ändarna af de långa flikarna små fransar af kläde, tyg, getskinn m. m. Å ömse sidan om bröstet bära Soj[oterne]3366 tvenne (inalles) fyra ormar, gjorda af häst- och får-hår med ögon af perlor. På bröst och rygg hänga skramlande jernstycken. — Trumman är större, för öfrigt liks[om] hos Tat[arerne] försedd med klockor, jernst[ycken] och målade figurer. — Sojoterne anropa Yzyt och veta intet af Aina. Obs. Yzyt hos Soj[oterne] mots[vara] i allo Tat[arernes] Aina. ☙  ❧ — Jag lät en Schaman trolla bort min tandverk. Han ville först veta sjukdomens orsak (synty) och vilken tand verkte. Derpå göt han mjölk i en kopp och började se deri, hällde litet mjölk på elden och åt alla 4 väderstrek. Derpå började han känna på tandnerven tryckte derpå under käken och vid ögat, just på de ställen, der äfven verken kändes, spottade på det verkande stället åtskilliga gånger – började så bita mig på kinden och sugade ur bettet blod liksom en igel – spottade bloden i mjölken, <--->tog derur marken och kastade den i skogen. Hoppade3367 sedan på marken och förehade andra galna ceremonier.3368 1361 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1361 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Ulu-Kem ǁ J[enisej]  In the mscr (KK Coll. 539.32 p. 330–331) the families numbered with 7–10 here were originally 15–18 and the ones following them 7–14, but here they are listed in the order changed by Castrén.  venster ǁ 1. wid ǁ 2. s ☙  ❧ Tuga, Tatar, på Sojotiska I Oores, Rysse. Mol, Mongol. K̈atat, Chinesare. — Soj[oterne] ega ej släde och kärra — Soj[oterne] weta hvarken om pengar l. bröd. I st[ället] för bröd, mjöl och gryn tjena hos dem sarana och kondyk. ☙  ❧ Man kände följande slägter l aimaker: 1 Mat, vid Ut. Pl[uralis] Mattár 2 Ir-git Pl. Irgittär, vid Ut, blandade med Mat. 3. Tjoote Pl. Tjootelar, wid öfra loppet af Kam- zara och å ömse sidor om Ulu-Kem3369. 4. Sengei Pl. Sengeilär, wid Ut och Kamys’ta (Soj[otiska] Ooҟ) och vid Ulu-Kem. 5. Ҟara Pl. Karalár, å ömse sidor af Ulu-Kem. 6. Koodex Pl. Koodeglar, vid Kamys’ta och Ulu-Kem. 7.3370 Aҟ Toot, vid Syrty Kem. 8. Kara Toot, wid Oo och Tapte  – bifl[od] till Jenisej, den förra högre, den sedn[are] lägre 9. Köjek, ibidem 10 Sojan, vid Irsen, som faller i Altaj, denna i Jenisej 11 Ojen Pl. Oinnar, på stepperna venster om Ulu-Kem. 12 Saldjoҟ, Pl. Saldjoҟtar, venster3371 om Jenisej, mest vid små floder, i s[ynnerh[e]t vid Kaa-Kem. ☙  ❧ 13 Ҟobal Pl. llar, höger om Ulu Kem. 14. Baigara, wid Ulu-Kem å ömse sidor, i s[ynner]het vid små floder. 15. Karǥás, venster om Ulu-Kem på stepperna 16. Adaj, österut på Irkutska sidan 17. Adaj-Tarǥat, deras grannar 18. K̈azet, vid Djabas’ 1362 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1362 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Targa ǁ D[arga]  Kyndy ǁ Djaizang  omkr. ǁ vid ☙  ❧ Dessa tala alla s[am]ma språk i smärre dial[ecter] Deras Embetsmän äro: 1. Targa3372, en i hvar aimak = starshiná 2. Kyndy3373, råder öfver några aimaker. 3. Djaizang, är en Embetsman, som råder öfver Kyndy och Darǥa, samt har under sig ett större antal Sojoter. 4. Sumun-Djaizang, är den förnämsta infödda Embetsman. 5. Bix, en Mongolisk Embetsmän. Obs. Aimakerne äro fördelade i en m[än]gd Djaisandömen, af hvilka hvarje innefatta omkr[ing]3374 4 n[å]gra få (4) aimaker. ☙  ❧ Bifloder till Jenisej. 1. 2. 3. 4. 5 6. Altaj upptager Irzen Oo-kem Tapte Ööbyr Kaa-Kem Kamys’ta l. Öök fr[ån] höger Obs. Om Altaj och dess utlopp wisste man intet tillförlitligt. ☙  ❧ — Sojoternes Lamadyrkan är i hög grad uppblandad med deras fordna Schamanism. — Sojoterne raka af sig skägget. — Sojoterne tillreda ej airan, men kumis finnes hos dem hela sommaren igenom och de supa sig fulla alla dagar. — Sojoterne begagna bössa, båge och самострѣлецъ. Obs. пасть och черканъ finnes ej. 1363 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1363 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     björn, ǁ ~ hare, som […] öga ǁ hvad han ser var ǁ hade Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e. — Bäfver, utter, hare, колонокъ, vilda getter fångas mest med самострѣлецъ. — Elg, сынъ, björn,3375 räf, sobel, ekorre med bössa. ☙  ❧ — I Mars d. 1. dagen i nymånaden firas en allm[än] fest. Man kokar kött, brottas och rider. Kumis finnes ej på d[en]na årstid. ✔✔ — Sojoterne äro m[yc]k[e]t listiga, bedrägliga, misstänksamma, tjufaktiga och fallna för tiggeri. — De Utska Soj[oterne] lefva i lättja och fattigdom. Den Orient[aliska] lättjan har och sin poetiska sida (Fridfullhet, intet fjäsk och bekymmer.). — Sojoterne äro fullkoml[iga] wildar. Deras nakenhet, nyfikenhet, list och Habsucht. Soj[oten] will ega allt som3376 fägnar hans öga. Jag var3377 i stor nöd med mina kittlar, kaffepannor, pelsar, stöflor och andra effecter. Sjelfva skjortan, som jag bar på min kropp, ville man afkläda mig. ☙  ❧ Sojotiska namn För män: Suudjur, Tiilek, Tangma, Topor, Tjingmet, Buǥa, Angma, Ҟuraǥan, Ҟalbeges, Ҟaratjeǥai, Sööläk, Tjaqalex, Urlu Ҟulaҟ, Ҟasa Köräk, Irgelex, Baǥa[,] Bosҟa, Bediges, Toobeldjeҟ3378, Tauremdjeҟ3379, Tangat, Togdai, Tataҟaj, Tildenq, Bitjä Ҟaraҟ (lus-öga), Tektjigin, Saanagas, Kyrmä, Aҟtjeҟ3380, Ҟaten, Kiski, Bos-Ҟadjeҟ3381, Tjetjakai, ✔✔ Balder. För qvinnor: Iltäk 1364 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1364 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Sojoterne äro skickliga smeder, men dåliga snickare. Kläder sys af qvinnor Qvinnor valla kor, får och getter, männer se efter hästar – — Deras vanl[iga] handarbeten äro: vojlok, sadel och tömtyg, nät, båge och pilar. De Syrty-Kemska Soj[oterne] göra äfven bössor af utmärkt qvalitet. ☙  ❧ Notanda Kaзir Kan och Kaзir3382 taga sin upprinnelse ur samma ås. Kaзir upprinner ur tre källor: ’Sibidjän, Ҟara bola, Kaзir. Kazir upptager: a) från höger 1. Kität fr[ån] en ås nästan gent emot ’Sibidjän3383 – ’Sibidjän är n[å]g[o]t högre 2. Taaberax Tajat, m[yc]k[e]t nedanom attex Tajat. b) fr[ån] venster 1. Kara bola, från en ås 2. ’Sibidjän, id[em] 3. Tajat3384 4. Attex Tajat.3385 ☙  ❧ 5. Tiin Täjät3386 ☙  ❧  Castrén means the River Kazyr (Bolo) running into the River Tuba. (TS)  There are the rivers Verxnij Kitat running into the River Kazyr 239 km from the mouth of the Kazyr and Nižnij Kitat 187 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat discharging into the River Kazyr 143 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Verxnie Tajaty 57 km from the mouth of the River Kazyr. (TS)  The River Nižnie Tajaty 51 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Also in the case of the River Abakan Castrén was able to add some new information to what had been published in Stuckenberg 1844: 480–482, but the addition was not as significant as in some other cases. (TS)  The River Malyj Abakan or Anyj-Jak runs into the Abakan from the right 327 km from the mouth of the latter. (TS) Abakan upptager:3387 a) fr[ån] höger 1. Lilla Abakan 2 Ana Аны3388 1365 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1365 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Karasibo runs into the River Čexan from the left 11 km from the mouth of the latter. (TS)  2 ǁ och  The River Izyn-Žulˈ or Prjamoj Izin-Čul runs into the River Čexan from the left 23 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Teba or Čabal-Tibe discharges into the River Čexan from the left 35 km from the mouth of the latter. (TS)  (uppifrån) ǁ ~ 3. Чахонъ  går ǁ är m[yc]k[e]t  gick ǁ gjorde  uppställde […] bräder ǁ fäste här n[å]gra bräder och betäckte dem med stenar  hopade ǁ upp[staplade]  fiender ǁ k  förgjorde ǁ d (Djabas’, utfaller i Abak[an] 4 verst ofvan Arbatska förposten. Denna flod uppt[ager] fr[ån] venster Tjachan, som åter upptager 3 fr[ån] venster Karasiba3389, 23390 Izindjul3391 från venster, och 1. Tebä3392 fr[ån] venster 1. Tebä, 2. Izindjul, 3. Karasiba (uppifrån)3393 ☙  ❧ Traditioner on Toros — Tóros är en taskyl wid källorna af Semirätschka. Den har sitt namn af en Sojotisk Furste benämnd Tóros. Trad[itionen] förmäler att denne Toros för vid pass 200 år tillbaka begaf sig tillika med sin slägt, best[ående] af 35 pers[oner] till Ryssland. Toros’ stamförvandter vredgades häröfver och gåfvo sig att förfölja honom. Toros for öfver Toros Task[yl] och gjorde dervid en ännu synlig väg, som är bekant under namn af Toros väg. Denna wäg går3394 <кою> горю och stora stenar äro fästa å ömse sidor af vägen. För att rädda sig ifrån sina kamrater begagnade han följ[ande] list: Han gick3395 upp sin väg[,] under en brant klippa uppställde3396 han n[å]gra bräder och fastband dem med rep vid träd. Emot dessa bräder hopade3397 han en m[än]gd stenar och bidade på klippan sina fiender3398. Då dessa kommo under klippan lösband Toros repen, stenarna nedramlade och förgjorde3399 alla sina fiender. ☙  ❧ D. 17 Julii [g. st.] tröttnade jag omsider wid Sojoternes tiggeri och reste mot aftonen i regnväder till wårt sista nattläger vid framresan. 1366 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1366 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 18 Julii [g. st.] öfverreste Ural i regn och blåst, hamnade om aftonen vid Irtsuk, tillbragte natten i balaganen3400, och fortsatte följande dagen min resa till Nikolajewsk. Här tillbragte i3401 sällskap med råa3402 guldsökare och en fånig prest Eliædag. Denna fest till ära hade det roat några guldarbetare att i brist3403 på brännvin taga sig ett rus af борецъ3404. Den3405 giftiga drycken hade en sådan verkan att en af karlarna genast afled och den andra äfven <gälades> vid min afresa. ☙  ❧ ☙            balaganen ǁ en balagan i sällskap ǁ ett dygn råa guldsökare ǁ guldsökare brist på ‖ st[ället] för Aconite (Aconitum sp.), ca. 300 different species. Северная энциклопедия 2004: 105 (TS). Den ǁ Dry[cken] Idkeliga ǁ Emot Mining arrester. Petersburgare ǁ be[fann] regnet ǁ dimm[an] D.  Julii [g. st.] afreste jag från Nikolajewsk i ett stort sällskap. Dagen var mulen och regnig. Alla berg voro insvepta i moln. Idkeliga3406 regnskurar öfversköljde oss och en горный отводчикъ3407  – Petersburgare3408 till börden – befann sig i stor nöd så väl för regnet3409 som den dåliga vägen. — Wi intogo wår middag i en balagan, hamnade emot aftonen i Semirätschka och togo åter nattqvarter i en läkande balagan. — Följande morgon (d. 22 Julii) tog jag afsked af sällskapet, steg i en båt och seglade Amyl utföre. Äfven d[en]na dag var mulen, regning och obehaglig. Naturen vild och obebodd. Intet spår  ❧ till m[enni]skor men änder och gäss uppflögo wid hvarje årslag. Gamla balaganer – natten tillbragtes i en sådan. Fortsatte resan den följ[ande] dagen i wackert väder och nådde emot aftonen Karatus. Obs. När dimmor uppstiga från bergen, ät detta ett tecken till instundande regnwäder. 1367 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1367 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria         farbar ǁ segel[bar] Amyl ǁ hon nedanföre ǁ m[yc]k[e]t mycket ǁ d[jupa] hitintills ǁ å berg ǁ höga stränder widgar ǁ till floden och stränderna ǁ 1. floden, stran [= stränderna] ǁ 2. floden fördelar sig i  branta ǁ ~ poetiska ☙  ❧ ☙  Amyl blir farbar3410 efter fören[in]gen med fl[oderna] Bes och Semirätschka. Dock är Amyl3411 ännu nedanföre3412 på m[ån]ga st[ällen] så grund att, den med lätthet kan öfvervadas. Efter inloppet af Kondat är Amyl öf[ver]h[ufvu]d 1–2 sashen djup; dock finnas ofta äfven grunder och mycket3413 djupa (fem famn[ar]) gropar – ямы. — I dessa ямы draga Ryssarne not om hösten och man ser wid dem tidt och ofta balaganer af träd l. näfver – Vid Karatus är Amyl omk[ring] 2 sash[en] djup. — Allt intill Kondat äga Amyl en ganska ringa bredd (10–20) sashen. Hon beledsagas hitintillls3414 å ömse sidor oafbrutet af berg3415 och branta klippor, hv[il]ka äro utomord[entligt] pittoreska. Efter utloppet af Kondát ❧ widgar3416 sig floden3417 och stränderna blifva mera lågländta. — Floden är m[yc]k[e]t krokig. — Strid och full med smärre poroger. Dessa aftaga i nedra loppet och flodens strömkraft förminskas betydligt. — I sitt öfra lopp beledsagas Amyl å ömse sidor af bergsgrenar, h[vil]ka utlöpa från de Sajanska bergen. Än löpa dessa på n[å]g[o]t afstånd fr[ån] stranden, än störta de sig rakt i floden och bilda stundom branta3418 klippor. Wid inloppet af Kondat bl[ir] stränderna lägre, men man ser ännu här och der enskildta berg och stenklippor. I trakten af Tjuch-Tjet ser man på v[enstra] sidan vidstr[äckta] kärr, bl[and] h[vil]ka ett uppgifves äga i längd 25 verst. Tat[arerne] förmoda att detta kärr fordom varit en sjö. 1368 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1368 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ — Wattnet i öfra loppet är m[yc]k[e]t klart men nedanföre grumligt i anl[edning] af ❧ det myckna guldvaskeriet. — Vegetation: ofvanom utl[oppet] af Chaidesuk är gran (елникъ) det förnämsta trädslaget (v[enstra] s[idan]). Nedanföre a försvinner granen och пихта träder i dess ställe. Dessutom ser man poppel, björk och ceder, samt vid stränderna af Amyl: al, asp, vide och рябина. Lärkträdet frodas ej vid Amyl, men asp och hägg finnes i ymnighet. Furan växer ej ofvanom Kыndat3419 wid sjelfva Amyl, men väl wid fl[ere] bland dess bifl[oder], sås[om] Izindjul, Chaidesuk m. m. Nedanom Kыndat ser man furar äfven vid Amyl. — Amyl bildar hvarje år nya protoker och förändrar sitt lopp. Dess gamla bana k[al]l[a]s старица. Dets[amma] gäller äfvenom Abakan och andra floder.  NB. The Kindat, a different river from the Kandat. See p. 1340.  The branches of the river begin between the points where the rivers Šadat and Širyštyk flow into it. (TS)  fiskarter ǁ bifl[oder] Obs. Тополъ, poppeln börjar visa sig litet ofvanför fl[oden] Kondat och fortgår sedan hela floden utföre Obs. Nedanom Tjookur grenar sig Amyl i fl[ere] prot[oker] och stränd[erna] bl[ir] lägre.3420 Obs. Ju lägre ned man seglar på Amyl, den mera aftaga barrträden. Stränderna bl[ir] utomordentl[igt] fruktbara – äfven finnes ett stort antal vackra, gräsrika holmar. Dock äro de enda innewånarne [vid] fl[oden] Guldsökarne, h[vil]ka anlagt utom vaskerierna 7 så kallade заимки på ett afstånd af vid pass 50 v[erst] ofvanom utloppet af Karatus. — De förnämsta fiskarter3421 så väl i Amyl som andra till Jenis[ej] infall[ande] bifl[oder] äro i öfra loppet: harjus, ljenok och taimen samt utom dem i det nedra gädda, abborre, sik, lake m m) 1369 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1369 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  No tributaries to the River Amyl are listed at present between the rivers Semirečka and the Berëzovaja. (TS)  ’Sagdem-köl ǁ 1. s[am]ma ås ǁ 2. ’Sagdem-озе  venster ǁ hög[er]  höger ǁ venster ☙  ❧ Bifloder till Amyl nedanom Semirätschka. Kös’ködjul, fr[ån] venster (fr. Tjookur[)]3422 Potkin, fr. venster (fr. Tjookur) Beresowa, fr. höger, frän berget Tjytjin. Kondát, fr. höger. (fr. en taskyl). Djibidján, fr. venster (fr. Tjookur, ur s[am]ma ås som Potkin) K̈ara djul, från ’Sagdem-Taskyl. Turta fr. höger (från ’Sagdem köl3423 – en sjö på ’Sagdem-Taskyl.[)] ☙  ❧ Kazer suk, fr. höger, ur ett litet berg. Ylyk suk, fr. höger, fr. s[am]ma berg K̈ara se̮n 15 v[erst] lång. Kыndat, fr. höger, 25 v. lång från ett litet berg. Ur s[am]ma berg flyter Tyrdej Bogdát, fr. höger ut ett högt berg: Ygejäng – fl[oden] 25 v. lång. Tjux-Tjet, från venster (1 verst nedanom Bogdat) – ur Tjookur. Красная рѣчка, fr. höger, ur Ygejäng ☙  ❧ Schadát fr. venster fr. Djillix Taskyl 200 v[erst] lång – ur sjön Bulan köl Scheres’tex, fr. venster – 10 verst lång. Konduluҟ, fr. venster3424 – liten (15 v[erst]) från ett litet berg. Saap, fr. höger3425, fr. Ygejäng Koop fr. Turan-Taskyl 100 v. lång Karatus, fr. höger – 20 v. lång Karatjuga, it. en liten flod Kaзir. 1370 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1370 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Matorer ☙  ☙  (Maador) [—]De Chinesiska Matorerne förtälja att de fordom voro ett folk med de Ryska, och hos de sistnämnda finnes den trad[ition] att vid3426 Chines[iska] gränseregl[eringen] 200 Matorer (af inalles 400) tillfallit China. — Madorerna bodde fordom i3427 bergsbygden (under taskylerna Kyrky Taskyl, Koorom, Koodur vid floderna Kuks’in, Ҟaidesuk, Syrty Kem m. m. De lifnärde sig genom jagt, sarana och kondyk. Boskap ägde de icke. — Årligen samlades de att betala sin skatt vid Kis taiga, en hög taskyl wid Kootur. Men emedan detta föll ❧ sig besvärligt för Ryska styrelsen, drefvos Matorerna3428 ifrån bergsbygden att3429 bo lägre ned på Amyl. Man nämner ännu många st[ällen], der Matorer tillförene bott, ex. vid klippan Badán, som har sjelfva sitt namn af en Mador vid namn Badan. De sägas warit m[yc]k[e]t talrika, men på ett enda år drogo de af en farsot, uppkommen (sås[om] Matorerne påstå) med anledning deraf, att de började äta bröd. Nu finnas blott vid3430 pass 15 Matorer, hvilka lefva i3431 Karatus och angränsande byar. Under sin vistelse wid Amyl sägas Matorerne äfven hafva ❧ idkat fiskafänge.        vid ǁ d[e] i ǁ vid Matorerna ifrån ǁ de här[ifrån] att bo ǁ till Kara vid pass ǁ 10 i ǁ omk[ring] somliga Matorer ǁ Matorerna — Enligt sin fordna sed gå somliga3432 Matorer ännu på jagt ända till taskylerna, i s[ynner]het om hösten. Annars gör man tre jagtresor till nämnda taskyler: 1371 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1371 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  en ulus ǁ 1. ~ ǁ 2. uluser  hvilken […] försvunnen ǁ hvilka nu äro försvunna  Karatjuga ǁ nuw[arande]  deras ǁ så <----agandes>  jägare ǁ och  i ǁ hos  vid ǁ rik  ngt ǁ <- -->  lärkträd ǁ barkt[räd] 1. om våren på skara, för att fånga renar och äf- ven soblar, som uppdrifvas af hundar i träd och skjutes med bössa. 2. Om sommaren skjuter man, elg, ren, сынъ, get (кога), björn etc. men ej sobel, som då har svagt hår. 3. Om hösten skjuter man sobel, utter, ekorre och hvad som i öfrigt förefaller. Äfven jägar man bäfrar på Sojotiska sidan. ☙  ❧ [—] De nuwarande Madorerne hafva helt och hållet förgätit sitt språk. — 10 verst ofvanom byn Karatus eller den Schadatska förposten finnes vid Karatus en så k[al]l[a]d Мадорскiй степъ. Här bodde fordom Madorer i en3433 ulus, hvilken3434 nu är försvunnen. Om vintern nomadiserade de vid Karatjuga3435 (nuw[arande] Sagaiska поселенiе), Numurtux (en liten flod som infaller i Karatus) m. m. Karatus war deras3436 residens. — De gamla Madorerne voro väldiga jägare3437. Många bland dem lefde hela året om i3438 skogar. ☙  ❧ Amyl är i nedersta loppet (nedanom Karatus) vid3439 pass 50 saschen bred och 2–3 sashen djup. Ställen finnas ännu här, som kunna öfwerwadas. Emellan Karatus och Katjulka finnas m[ån]ga protoker, men vid sjelfva utloppet finnas inga protoker. Stränderna af Amyl äro m[yc]k[e]t fruktbara och gräsrika; skogen består mest af björk och wide, n[å]g[o]t3440 fura, ceder och lärkträd3441 på högra sidan men ej på den venstra. 1372 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1372 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Katjulka. en Rysk by af 20 hus wid en gren af Amyl 3 verst ofvan utloppet af Amyl. Denna by består af Осѣдлые, h[vil]ka förut tillhört Katsch[inska] domen under3442 namn af ”Верхне-Тубинскiй аймакъ”       under ǁ och Alla ǁ af lefver ǁ är gick ǁ ~ (i följe af n[å]g[o]t krig) I ǁ De The village of Bolˈšaja Irba at N54°4′42″ E92°56′16″. (TS) Alla3443 hithörande familjer härleda sitt urspr[ung] fr[ån] 2 familjer: Kononow och Kuragina Dessa familjer finnas äfven i Kuragina samt dessutom Djamódow. Alla dessa hafva redan i 12 år varit осѣдлые. Obs. Dessa äro afkomlingar af de gamla Tubintserna. ☙  ❧ ☙  Ҟaideng l. Kandakowskoj ulus af ҟai och deng, Ostj[akiska] folk Denna uluss lefver3444 nu i Katjulka och är m[yc]k[e]t fåtalig. Deras urspr[ungliga] boningsplats var Kaзir och Kizir samt deras bifloder. I fordna tider, berättar man, var d[en]na ulus mycket talrik; men en stor mängd af dem gick3445 uppför Amyl till Sojoterne, wid den tid ”когда землю раздѣлила”. De äldsta gubbar weta ej om annat språk än Tatariskan. — I3446 äldsta tider bodde Kaideng wid Kaзir, men i en sednare tid stod deras uluss wid Kizir, wid ❧ en protoka, som nu kallas Djarbatoj. Här blefvo de öfverfallna och plundrade af arbetare fr[ån] Irbinska savoden3447 och nödgades bosätta sig vid Katjulka-by. — Alla de Kandak[owska] Tat[arerne] äro döpta och m[ån]ga bo i hus. 1373 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1373 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Tatt. ǁ ~ öf[ver]hufvu]d ?  utloppet ǁ ~ af  The Petkadjul most likely means the River Sobolinka 221 km from the mouth of the Kazyr. Cf. the list below. (TS)  Castrén listed the tributaries of the River Kazyr proceeding downstream and marking the ones joining the river from the right-hand side with a) and from the left-hand side with b).  en taskyl ǁ ett ber[g]  The River Bazybaj 202 km from the mouth of the Kazyr. Its length is 69 km. (TS)  The River Rybnaja 200 km from the mouth of the Kazyr. — De äro af Ostj[akisk] härkomst h[vil]k[e]t bewisas af deras Ostj[akiska] namn 2. af deras granskap med de salbinska Ostj[akerne]. — Medan de Kandakowska Tat[arerne] bodde i skogen, egde de hvarken hästar eller boskap. — Deras språk närmar sig till Sojoternes = Matorernes. — De fiskade fordom, liks[om] Sojoterne, med nät af häst-tagel. — Tat[arerne]3448 begagnade fordom näfver-båtar – uttr[yckeligen] säges detta varit fallet med de Kandakowska. — Ifrån Kaideng härst[amma] bönderna i byarna Katjulka (wid Amyl) och Karagina (l. Kuragina) wid Tuba. Dessa bönder äro ännu осѣдлые (TS) ☙  ❧ Kaзir Den tager sitt ursprung ur ett och samma berg, sås[om] Birjusá. Äfven åsen k[al]l[a]s Birjus (?). Kaзir är ej så strid sås[om] Amyl, dock finnas äfven här några betydliga poroger. Floden anses wara farbar ända till Petkadjul. Ifrån Petkadjul till utloppet3449 räknas 3–4 dagsresor (omkr[ing] 200 verst).3450 Kazir upptager följande bifloder: fr[ån] höger och venster3451: a) 1. Petka-djul, en liten flod, 15 v[erst] lång, ur en3452 taskyl. a) 2. Baaze-baj (Baazebaj), 100 verst, ur en taskyl Baazebaj3453 hv[il]ka höra till de största bifloder. ☙  ❧ b) 3. K̈aidenzi, fr. venster 2 v[erst] nedanom Baazebaj. Kaidensi är af samma storlek som Baazebaj,3454 1374 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1374 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) 4. Kitet, fr. höger, 15 verst nedanom Kaiden- zi, är vid pass 100 verst lång3455, större än Kaidenzi, tager sitt urspr[ung] ur ett3456 och samma berg såsom Baazebaj. b) 5. Baager Tajat, från venster, 18 v[erst] nedanom Kitet, ur en taskyl – en liten flod – vid pass 50 v[erst].3457 a) 6. Taaberak Tajat, fr. höger, 25 v[erst] nedanom Baager Tajat  – omkr[ing] 100 v[erst] lång3458 – ur en och s[am]ma ås som Kitet. ☙  ❧ a) 7. Tyk-Tjet, fr. höger, 20 v[erst] nedanom Taaberak Tajat – liten flod – tager [sitt ursprung ur en] sjö3459: Teeger köl, som är vid pass 13 v[erst] lång, 5 v[erst] bred – en af de största sjöar. a) 8. Madjar, fr. höger, 3 v[erst] nedanom TykTjet, från en sjö, som äfven benämnes Madjar, 3 v. lång. Floden Madjar är 70 v. lång.3460 b) 9. Tajat, fr. venster, 6 v[erst] nedanom Madjar, ur Kamys’-taskyl;3461 fl[oden] är 40 v[erst] lång. ☙  a) 10. Toogos aazer, fr. höger, ❧ en liten flod, ur ett berg (K̈ara-Taiga) b) 11. Taabendjaaҟ, fr. venster en obetydlig flod, ur ett berg (Tarbát)3462 b) 12. Kyrät, fr. venster, en liten flod, ur ett berg.3463 a) 13. Kêzel djul, från höger, ur ett berg – en liten flod.3464 a) 14. Kizir, från höger, ur en3465 ås, en lika stor flod som Kazir, Den upptager följande bifloder: 1.–3. Kizir uppkommer genom en förening af ☙  ❧ tre små floder, som i sin mynning kallas: Yz bilter. b) 4 Ylgy från venster – 50 v[erst] lång – ur berg.  The River Nižnij Kitat 187 from the mouth of the River Kazyr. Its length is 60 km. (TS)  ett […] berg ǁ ett tasky[l]  This may be the River Čet 167 km from the mouth of the River Kazyr or some river not listed at present. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat 143 km from the mouth of the River Kazyr. Its length is not more than 39 km. (TS)  Mscr: tager sin sjö  The River Možarka/Tagosuk, discharging into the Kazyr 65 km from the mouth of the latter. Its length is 106 km. (TS)  The River Verxnye Tajaty 57 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Not listed at present. (TS)  The River Kurjatka 28 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Kinzeljuk 25 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  en ås ǁ ett och samma ås som 1375 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1375 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Nička, running into the River Kizir 92 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šinda, discharging into the Kizir 79 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džebˈ or Bolˈšaja Džebˈ 62 km from the mouth of the Kizir. (TS)  The River Kaspa 54 km from the mouth of the Kizir. At present, only two rivers are listed between the river Kaspa and Imiss (the Mulˈga and the Krasnaja). (TS)  Castrén wrote the letter x above the letter ҟ, without striking out the original letter.  The River Imiss 10 km from the mouth of the River Kizir. Its length is 30 km. (TS)  The River Šabalyk 3 km from the mouth of the Kizir. Its length is 12 km. (TS) b) 5. Alta suk, fr. venster, 100 v[erst] nedan- om Ylgy – ur en sjö: Kazel köl, 5 v. lång. a) 6. Teҟtjeng djul, fr. höger, 200 sash[en] nedanom Alta suk b) 7. Ataiǥa fr. venster, 6 v[erst] nedanom Tekt[jeng] d[jul] 5 v. lång. ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ a) 8). Niskä, från höger, en stor, farbar flod – 100 verst lång – ur en sjö.3466 b) 9. Bulbeigá, från venster – 10 verst ned[anför] Niskä. – en liten flod, 7 v[erst] lång Ur Molm (Moolom) taskyl. a) 10). Simdä, fr. höger, en stor, farbar, 100 verst lång flod. Ur en taskyl. Man färdas 5 dagar uppför denna flod. Dess källor äro helt nära till Mana.3467 b) 11. Byrny, fr. venster, en liten 6 v[erst] lång flod. a) 12. Djep, från höger, en stor ❧ farbar flod, 2. dagsresor uppför.3468 a) 13. Ҟospa, fr. höger, en större flod – Ur ett berg.3469 b) 14. Kileng, fr. venster, 6 v[erst] lång ur en taskyl: Tjilamdji. b) 15. Tooberaҟ tыx, fr. venster, en obetydlig flod. a) 16. Bagalaҟ3470, fr. höger, en liten flod. a) 17. Köktä, fr. höger, ur en stepp – en liten fl[od]. b) 18. Tenzebä, fr. venster, en liten flod – ur ett berg. a) 19. Maibet, fr. höger, en liten steppflod. a) 20. Djailor, fr. höger, en liten steppflod. b) 21. Imis, från venster, en stor flod  – 60 v[erst] lång.3471 b) 22. Sыbыlыk, fr. venster, en liten, 6 v[erst] lång flod.3472 1376 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1376 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     Suҟarlar — Wid Idra finnes en uluss, som k[al]l[a]s Suҟar[,] Pl[uralis] Suҟarlar. Dessa äro urspr[ungligen] Kamassintser, h[vil]ka qwarst[adnade] i landet, sed[a]n deras renar störtat. Dessa lefva alldeles på s[am]ma sätt och befinner sig i s[am]ma läge, som deras grannar – de Salbinska Tat[arerne]. – Hafva ett ringa antal hästar, kor och får. — De höra för ett närwarande alla till den Tinska ulussen af Katsch[inska] domen. — De hafva helt och hållet glömt sitt språk, äro rena Tat[arer] och alla döpta. ☙  ❧ mga Sojot-stammar ǁ Sojoterna på ǁ wid i ǁ wid This sentence was underlined with red coloured pencil, but this may have been done by someone unknown after Castrén’s death. Tubalar kalla sig m[ån]ga3473 Sojot-stammar och bland dem äfven Matorerne (Mattar). Samma benämn[in]g äger den Tubinska ulusen på3474 Katsch[inska] steppen, och äfven de förryskade Tubintserna i3475 Katjulka-by. Då nu Matorerne voro Samojeder3476, så följer att äfven Tubintserna på Katsch[inska] steppen och öf[ver]h[ufvu]d hela den under namn af Tubintser kända stammen. 1377 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1377 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     Cf. Stuckenberg 1844: 482–484. strid ǁ ~ och bred sommaren ǁ wåren till 200 ǁ 100 – Castrén most probably wrote 100 originally and changed it to 200, not the other way round.  mkt […] och ǁ 1. både gräs[bewuxna] ǁ 2. mkt fruktbara och rika ☙  ❧ D. . Augusti [g. st.] afreste jag från byn Katjulka R[yska] Katschulka i en liten båt Amyl utföre. 3 v[erst] nedanom Katjulka inföll i Amyl fr[ån] Kazirlxiv, som är både större och stridare än Amyl, hvilken sades wara af s[am]ma storlek med Kizir — Efter föreningen af Amyl och Kaзir kallades floden Tuba.3477 ☙  ☙  är en stor och strid3478 flod. Dess bredd uppgifves om ❧ sommaren3479 och hösten till 2003480 saschen på breda ställen och 50 på smala, men om hösten öfversvämmas den på sina st[ällen] en sträcka af 1–2 verst. Tuba flyter fram i stora så kallade плёзы eller fjärdar, hvilka skiljas från h[varan]dra g[enom] så k[al]l[a]de переборы. Fjärdarna äro olika långa, 3–4 saschen djupa 200 sasch breda De så k[al]l[a]de переборы är mycket strida, blott 50 saschen vid pass breda och 3 arschin vid pass djupa. ❧ Fjärdarna wid Tuba bilda wanl[igtwis] ett antal holmar, hvilka äro bewuxna med björk och m[yc]k[e]t gräsrika. Wid stränderna ser äfven mest öfverallt större och smärre höjder och kullar, som äro m[yc]k[e]t3481 fruktbara och wanl[igtwis] bevuxna med björkskog. Ofta ser man äfven branta klippor störta sig ned i floden, och i dessa klippor träffar man stundom lxiv. Kaзir infaller i Tuba med 3 mynningar bland h[vil]ka den medlersta är den största. 1378 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1378 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ ☙  inhuggna bilder och figurer t. ex. i klippan gent emot byn Tes, s[e] ned. Obs. Om en klippa sträcker sig ut i floden i eg[enskap] af en udde och dervid förorsakar, att wattnet bildar ❧ hvirflar, kallas klippan3482 быкъ. Sådana finnas wid Tuba3483 tvenne: 1. Большой быкъ wid utloppet af Kaзir. Hvirfveln3484 wid denna Schylla3485 är om wåren wid högt watten m[yc]k[e]t farlig och svår att komma ifrån. Klippan kallas af Tat[arerne] Ҟandagai. 2. Малый быкъ, numera3486 icke n[å]g[o]n betydan, hvarvid numera ingen hvirfvel förefinnes emedan floden har förändrat sin bana. Obs. Äfven Tuba har egenskapen att ofta förändra sina banor         klippan ǁ st[ället] Tuba ǁ Amyl Hvirfveln ǁ Denna In the Ancient Greek tradition, Scylla was a monster in the Strait of Messina between the tip of Italy and Sicily. On the other side of the strait there was the whirlpool known as Charybdis. Here Castrén is comparing the rock to the monster. Encyclopædia Britannica Micropædia 10: 576 [Scylla and Charybdis]. (TS) numera […] ngn ǁ som numera icke är af ngn äro ǁ af lefverera ǁ gå Genom dem ǁ 1. Af de[m] ǁ 2. Just d[e] [—] I Tuba saknas ossetra och sterläd, men deremot förekomma taimen, harjus, ljenok, язъ, елецъ, sik, gädda, abbore, lake etc. — Fiskafänget bedrifves med not, nät, krok. — Wid Tuba består befolkningen af idel Ryssar, bland h[vil]ka soml[iga] likwäl warit Tat[arer] och nu k[al]l[a]s Осѣдлые. Af detta slag äro3487 byarna Katjulka och Kuragina. I flera andra byar finnas äfven ensk[ildta] familjer af Tat[arisk] härkomst men de fl[esta] bestå af genuina Ryssar. Många bl[and] dem hafva ❧ i äldre tider bl[ifvit] deporterade fr[ån] Jenisej för att lefverera3488 förnödenheter till Irbinska jernbruket. Genom3489 dem anlades byarna: Katjulka, Kuragina, ’Salobolny Tes m. fl. 1379 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1379 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Šalobolino is situated at N53°56′30″ E92°17′1″. (TS)  According to Castrén, the same as Kavkazskoe. See the following one. There is, however a small village at N53°54′7″ E92°8′55″. (TS)  Kavkazskoe is situated at N53°57′51″ E91°55′50″. (TS)  Листвеговская ǁ Лѣсебоговская  Njengзa. ǁ ~ 7. Б Listvjagovo is situated at N53°58′52″ E91°39′5″. (TS)  Kočergino is situated at N53°48′57″ E92°29′24″. (TS)  Present-day Pojlovo at N53°50′38″ E92°27′4″. (TS) Byar wid Tuba: [a)] På högra sidan 1. 2. 3. 4. 5. 6. ☙  ❧ Ҟaragina l. Kuragina Artemjewa ’Salobolina, eg[entligen] wid Schuscha3490 Кохлы3491 Кавкаская3492 Листвеговская3493. Tat[ariska] Njengзa.3494 b) På venstra sidan. a) 1. Малцовская b) 2) Kotjergina3495 c) 3. Schoschinsk 4 Tesinska volosten 5. Gorodok 6. Потрожилова. I ordning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. Karatus, venster Katjulka, höger Kuragina, höger Малцовская, venster Kotjergina, venster Schoschinsk, venster nästan gent emot h[varan]dra Artemjewa, höger3496 Schalabolina, höger Tes, venster Кавкаская = Хохлы, höger. Gorodok, venster. Потрожилова, venster } 1380 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1380 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tuba upptager följande bifloder: 1. Irba från höger. Här finnes den Irbinska ☙  jern-savoden, som nu ej är i gång. Irba upptager från venster Berezowka, 10 v[erst] ofvan mynningen af Irba. Wid utloppet af Berezowka står på högra sidan en by, som äfven benämnas Berezowka 2. Schuscha, en större flod, som tager sin uppr. ur berget Tjuҟluҟ. Wid Schuscha finnas tre byar: Djetlow (öfverst), Kurgantschik och ’Salobolino (2 verst ofvan utloppet[)]. ❧ Schuscha upptager från f höger en liten flod Salba, som upprinner ur ett berg: Kylbys tag. Här tager äfven Idra sin upprinnelse. Wid Salba finnes blott en Tatarisk uluss, МалоВайгудовскiй. 3) Inga betydligare bifloder ☙  ❧  Castrén was in Tesˈ around 5/17 Aug. See his letters to Rabbe and Sjögren in the volume of letters in this series.  Most probably Colonel Fallenberg, whom Castrén names later in his notes.  dess biflod ǁ en liten  The River Ana/Ona/Munganšxolˈ runs into the River Abakan 231 km from the mouth of the latter. (TS) D. – Augusti [g. st.] afreste ifrån Katjulka öfver Kuragina, Salobolino, Tes och Minusinsk till Katschinska domen.3497 Träffade här en Ingenieur officer3498, som meddelade följande uppgifter om Abakan. Abakan k[al]l[a]s i sitt öfversta lopp Болшiй Абаканъ, till skillnad fr[ån] dess3499 biflod Малый Абаканъ. Den stora Abakan tager sin upprinnelse ur de Teletska bergen blott 2 dagsresor ifr[ån] Телетское озеро. Den upptager 1. Maloj Abakan, från höger, kommande ifrån trakten af de Sabinska bergen. ☙  ❧ 2. Ana, från höger.3500 3. Djabas’, som upptager Чаханъ. v[enstra] s[idan] 1381 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1381 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Абалаковскаго ǁ ~ (T[atariska]  är […] fåtalig ǁ har i det närmaste utdött  Jerba ǁ ~ (Tat. Dje Den 7 Augusti [g. st.] afreste jag åter ifr[ån] Katsch[inska] domen och gjorde halt 20 verst fram på steppen hos en Tat[ar] som egde 40 tabuner, 1,200 kor etc. Tat[aren] var ej sjelf hemma, men en blind man gaf mig hosfölj[ande] upplysningar om de Tat[ariska] ulusserna: ☙  ❧ Katschinska Uluser. 1. Абалаковскаго3501 bestod fordom af två släg- ☙  ̂ ter: Djaarennár, och Djiltaglar (Djыltaglar), men slägten Djыltag är3502 numera m[yc]k[e]t fåtalig. Den var fordom ryktbar genom sina Schamaner, och namnet synes tillkännagifva, att de woro af Samojed[isk] härkomst jfr. Jilsi i Samoj[ederne]. Både Djîltag och Djaarennar tillhörde fordom Kojbaliska ❧ domen, hvilket ytterl[igare] bevisas deras otatariska härkomst. Märk namnet Djaaren Sam[ojediska] Jaran. — Både Djaaren och Djыltag uppehålla sig vid Abakan, Bidja, Byry (inf[ödingar] i Uibat), Jerba3503 o. s. v. För det närw[arande] finnes höger om Jenisej ingen af dessa slägter jfr. Klapproth. — Både Djaaren och Djыltag weta förtälja, att de ej inflyttat från Katscha, och påstå sig från urminnes tider hafva bott vid Byry och Jerba. ☙  ❧ Obs. I. Djaaren är det Samoj[ediska] Jaran, Samojed. II. Djaarennar och Tinnär – dessa två ulusser tillhörde fordom Kojbalerne. ☙  ❧ 2. Шалошина 1й половины, bo wid Abakan, Jenisej och Ijus, samt höra till ant[alet] af de från Katscha invandrade genuina Tat[arerne]. De kalla sig sjelfva: Aҟ-Ҟasҟa l. AҟҞaschҟa. 1382 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1382 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Шалошина 2й пол[овины]. Tat[ariska] Ys- Ҟasҟa3504 d. ä. Ijus-Ҟasҟa bo till mesta delen wid Ijus, Kamys’ta, Abaҟan,3505 Jenisej och Uibat. 4. Яриеско-Остинской, eller vanl[igtvis] Остинской (läs Астинской) Tat. Djasteҟ. Denna ulus3506 är, såsom sjelfva namnet utvisar, s[amman]satt af 2 slägter: Djaaren och Djasteҟ. Bland dem är troligen h[varan]dra af ☙  främmande ursprung, ty namnet ❧ Djastek l Jastek och R[yska] Остинской erinra på det tydl[igaste] om namnet Ostjak. Dessa slägter bo till största delen wid Ijus, få vid Abakan m. m. 5. Мунгатовскаго är boende vid Ijus, Tat. Izer Pl[uralis] Izerlär, säga sig vara urspr[ungligen] Katschinska och bo wid Abakan, Uibat, största delen vid Ijus 6. Татаровскаго Tat. Byryt (af fl. Byry), bo vid Ijus, Ҟarыs’, Abakan o. s. v. 7. Татешевскаго Tat. Ara, = de gamla Arinerne, vid Ijus och Abakan.3507 ☙  ❧ 8. Тинскаго Tat. Tin hörde3508 liksom абалаковскаго fordom till Kojbalska domen och äro förmodligen af Samoj[edisk] urspr[ung] Större delen af denna uluss är bosatt vid Bidja, och Jerba, Ҟuҟ-suǥ och Son Obs. Till antalet af dem höra äfven de så k[al]l[a]de Suҟarlar, som bo vid Idra och äro en afkomma af Kamasintserna v. s. 9. Кубановскаго Tat. Soҟa Pl. Soҟalar, wid Abakan, Jenisej, Bidja, Ijus, Karыs (faller i Ijus) och Tujim (i Ijus). 10. Тубинскаго. Tat. Kыrgыs l Kerges, Pl. Ҟыr-❧ ☙  gыstár, bo nuförtiden vid Abakan, Uibat och Jenisej. Hit höra  Castrén wrote sch above the second s.  Abakan, ǁ Abakan och  ulus ǁ slägt  Abakan. ǁ ~ <----- -->  hörde ǁ war 1383 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1383 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria 1. åtskilliga från Katscha invandrade familjer. 2. Åtsk[illiga] Tubintser l. Tubalar (= Matorer = Samojeder) 3. Några qvarst[ående] Kirgis-familjer 4. En ifr[ån] Tomsk infl[yttad] Samojed. ☙  ❧ Jenisej Bifloder 1. 2. 3. 4. 5. Abakan, från venster Tuba, från höger Bidja ifrån venster Ҟoks’a från venster. Sыda, från höger 1384 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1384 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  en och sma ǁ sma  medlem af familjen ǁ af sönerna eller brö[derna]  men ǁ och Minusinska kretsen. № 5. ☙  ❧ D. ☙  ☙  ❧ 7 Augusti [g. st.] tog jag in i flera bland de oräkneliga ulusser, som äro kringströdda på Katsch[inska] steppen och hamnade om aftonen i en uluss vid Uibat 15 v[erst] ofvan utloppet. Här funnos inom en inhägnad 3 tält som tillhörde tre gifta bröder, hvilka utgjorde en3509 och s[am]ma familj. Öfverraskad att finna dem bo i skillda tält började jag examinera min husvärd angående detta förhållande och erhöll följ[ande] upplysningar i ämnet: 1. Hvarje gift familj bor ovilkorligen i ett särskildt tält. 2. Så snart n[å]g[o]n medlem3510 af fa❧miljen gifter sig, måste han ovilkorligen bygga sig ett skildt tält. 3. Icke en gång gifta bröder kunna bo tillsamman 4. Ogifta söner bo tillsamman i fadrens tält. 5. Om efter sönernas giftermål enigheten fortfar att råda, blir egendomen odelad, men3511 ofta skiljer sig likwäl den älsta sonen, tager sin andel ur boet och lefver åtskills. 6. Så länge egendomen är odelad, lefva alla söner och bröder sås[om] ett hushåll, äta wid s[am]ma bord[,] d. ä. antingen hos fadren, eller om han är död: hos den äldsta brodren[.] I sammanhang härmed förtäljde min huswärd, att 1. att Svärfadren åtnjuter en utomordentlig aktning hos sina sonahustrur 2. och att hans älsta son äras i det närmaste på s[am]ma vis. 1385 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1385 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  öfver ǁ på  dörren ǁ tält[dörren] Såsom bevis på d[en]na aktning anfördes, att sonahustrurna i svärfadrens och den äldsta sonens tält alldrig våga sig på den venstra sidan om tältet, utan hålla sig till höger om dörren. Obs. Denna aktning tillfaller äldsta sonen, antingen fadren lefver eller är död. Wid min ankomst till ulussen inbjöds jag af en, den älsta ❧ son i hans tält. Wanl[igtwis] blir man inbjuden i fadrens tält, men här war fadren redan död, och dessutom har jag alltid gjort den anmärkning, att den äldsta sonen bor bättre än hans fader. — Det ifrågawarande tältet var alldeles nytt, högt och teml[igen] rökfritt – inredt på vanl[igt] sätt men utmärkt renligt och väl möbleradt. Här stod kista uppå kista och skrin på skrin, det ena blankare än det andra. Brokiga mattor hängde rundtomkring tältet öfver3512 de hyllor, som voro betäckta med allehanda skräp. På venstra sidan om tältet, som tillhör männerna, var till ☙  det mesta uppfylld med kistor. ❧ På den högra sågos utom kistor, närmast till dörren3513 en hylla full med blanka kittlar, thekök, kaffe-pannor och porcellins-kärl. Obs. Tältdörren är alltid belägen åt öster. Gentemot denna befinner sig en divan, som i det närv[arande] tältet bestod af 9 tjocka vojloks-mattor, kantade med rödt, blått och grönt kläde och sammet. Framför divanen hängde en sänggardin af brokig kattun. ✔ Obs. I sommartältet är rökhålet fyrkantigt; i vinter-tältet rundt, så framt tältet består af vojlok. ☙  1386 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1386 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  I det här i fråga varande tältet war allt snyggt och ordentligt. Hvad som likwäl stötte ögat, ❧ woro3514 öfwerlefvorna af en nyligen slagtad häst, h[vil]ka3515 lågo i sin blod vid dörren. På min tillfrågan om värden sjelf [om]3516 hästkött svarade han, att hästen var slagtad för arbetsfolkets räkning3517, och att han sjelf såsom3518 Christen folk höll det för synd att förtära hästkött, ehuru det war mäktigare och mera födande än all annan köttmat. — Sedan jag intagit min plats och kommit mig väl i ordning församlade sig allt manfolk för att se på mig och sedan de sett sig mätta, blef jag åter allena med värden och samtalade med honom i hvarjehanda ämnen. Sednare mot aftonen infunno sig äfven åtskilliga unga flickor, hvilka sågo på mig med mycken nyfikenhet. Ehuru deras sällskap ❧ intresserade mig wida mera än de allvarsamma Tat[arernes], jagade dock min husbonde samtliga qvinnspersoner ut på dörren under försäkran, att jag war en m[yc]k[e]t stor herre och att det ingalunda anstod små väskor att träda inför mitt anlete. Snart förfogade sig äfven huswärden ut ur tältet och lemnade mig allena med mina papper. Emellertid framsmög helt oförmärkt en ung, ganska vacker, Tat[arisk] qvinnsperson och lade sig i divanen ej långt ifrån mig, som låg på golfvet och vid ett eldljus läste3519 en bok. När qvinnan3520 gick till sängs, lade jag boken å sido och började se på henne; hon åter smålog och såg på mig, men ingendera yttrade ordet. ❧ Så lågo wi nära en timmes tid mållösa, tills jag ändteligen släckte ut ljuset och lade mig till hvila. Qvinnan3521 fortfor att hosta, men jag begrep ingen ting. Märkas bör, att hon var huswärdens hustru, gift blott för två veckor tillbaka. Sent in på aftonen kom ändteligen         woro ǁ war en hka lågo ǁ som låg Mscr: åt räkning, och ǁ 1. sk[uld] ǁ 2. räkning, m[en] såsom ǁ höll läste en bok ǁ 1. collationerade mina anteckningar ǁ 2. upptecknade min rese qvinnan ǁ flickan Qvinnan ǁ F[lickan] 1387 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1387 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria      vara ǁ <--> betedde ǁ va[r] olika ǁ häftiga rösten, ǁ rösten och See also p. 891. ☙  ☙  wärden, lade sig vid sin hustru och frågade: ”om”, hvartill hon svarade ”nej”. Derpå följade ett hvisskande och slutligen ett snarkande. Äfven jag insomnade, men stördes snart uti min hvila af ett förfärligt trummande och tjutande, som lät höra sig ifrån steppen. Kor, får och hundar accompagnerade med sin musik till den gräsliga melodien, som framfördes i nattens mörker. ❧ Jag trodde att n[å]g[o]n wansinnig war i rörelse; men snart öppnades min tältdörr och en röst frågade på bruten Ryska om det vore tillåtet för en Schaman att söka bot för sitt döende barn. Jag kunde naturligtvis ej vägra härtill, men bad likväl att sjelf få vara3522 närw[arande] vid den magiska förrättningen, h[vil]ket ej tillstaddes. Jag frågade emellertid hvad Schamanen hade för sig och man berättade, ”att han, utstyrd i den vanl[iga] Schamankostymen, sjunger, trummar, hoppar omkring och öfver den sjukes bädd, besvärjer Aina, att han än trummar i tältet, än åter i nattens mörker springer såsom en vansinnig ute på steppen, ❧ att han stundom betedde3523 sig såsom en rasande, skrek, bet tänderna o. s. v.” Man kunde äfven i mitt tält sluta till hans olika3524 sinnesrörelser af de olika modificationerna i rösten,3525 trumslagens styrka och hastighet m. m. — Schamanwäsendet börjades i mörkret och fortfor intill midnatten. På ljusa dagen anses det ej för tillständigt att fara fram med trollkonster.3526 Obs. Soj[oterne] sägas vara stora mestare i trollkonsten och berättas fordomtima ofta hafva sändt sina Aina på de Kojb[aliska] Schamanerne, hvilka med dem skola varit vid litet <lif>. 1388 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1388 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] sände jag åtsk[illiga] personer att uppsöka n[å]gra enl[igt] Pallas i nejden befintliga sten-inscriptioner samt begaf mig äfven sjelf i s[am]ma afsigt ut på steppen. Halfva dagen voro vi i rörelse, men funno blott följande anmärkningsvärda antiqvaria ☙  ☙  1. 3 v[erst] från Uibat, venster om floden, 15 v[erst] ofvan mynningen befanns en jättestor kurgan, som var 66 ½ sashen i omkrets.3527 Dess höjd kunde ej noga bestämmas, emedan steppen var sluttande och gränsen emellan den naturliga upphöjningen samt kumlet ❧ ej utan gräfning kunde uppgifvas. Ofvan kurganstenarna, h[vil]ka utan tvifvel voro uppresta i den fasta jorden var kurganen vid pass 3 sashen hög. Rundt omkring kurganen befanns3528 stor mängd stenar, bland h[vil]ka [somliga] redan hade nedfallit, men blott de stående utgjorde 41 st. ./. Detta kummel bildade i det närmaste en qvadrat3529; i midten hade man anställt en ganska djup gräfning./. På3530 en bland kurganstenarna kunde man med möda urskilja tre inhuggna menniskoanleten, af h[vil]ka tvenne voro tätt in❧wid h[varan]dra, men den tredje n[å]g[o]t på sida. Denna3531 sten var ej af n[å]g[o]n betydlig storlek. En3532 annan större kurgansten af schiffer var försedd med en inscription. Denna sten stod med sin smala sida emot kurganen; den var i sin öfra ända nästan spetsig och bredde sig allt mera emot roten. Framsidan var rätlinig med den utåtvända sidan något3533 böjd ( ). Inscriptionen befanns på3534 den utåtvända smalsidan. I  Castrén probably means the Ujbatskij Čaa-tas I, although it is situated further away from the mouth of the river than 15 versts and is three versts to the right from the river. In the publication of Castrén’s notes in Aspelin 1901: 40 the location of the kurgan has indeed been corrected. Вадецкая 1986: 128. (TS)  befanns stor ǁ stod en utom ord[entligt]  qvadrat ǁ fyrk[ant]  På […] kurganstenarna ǁ Bland kurganstenarna  Denna ǁ E[n]  En ǁ Den[na]  något ǁ 1. n[å]g[o]t ǁ 2. hade unge[fär]  på ǁ bakom 1389 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1389 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Also this kurgan can be dated to the Tagar Culture. (TS)  Drawing and text KK Coll. 539:20 p. 15. The same inscription is also on p. 22–23 with text: [In beginning:] Början [Above the second mark:] Nb. Dessa tecken böra ställas någ[o]t högre, ty pappret rubbades. [Under the same mark:] Obs. Detta tecken är ett bomärke. [At the end:] Slut Obs. Samma tecken synas otydligt och ännu ett ann par andra. The drawing of the inscription has been published previously as Aspelin 1901: Fig. 29.  nästan ǁ je[mn]  en sten ǁ ett sten Det ǁ B  kullstjelpt ǁ störtadt ☙  hvardera ändan voro några tecken redan oläsliga och i den öfra hade till och med stycken af stenen bort❧fallit.3535 Denna inskrift är funnen wid floden Uibat. Börsäges jan och slutet äro defecta. Tecknet vara ett bomärke.3536 ☙  ❧ cont. ☙  ☙  2. Ej långt ifrån denna kurgan befanns en annan, som var nästan3537 jemn med marken, icke af synnerligen stort omfång, men utmärkte sig genom följande egenskaper: 1. Fanns på östra sidan af kurganen i h[var]dera ändan en3538 sten med m[enni]skoanlete. Det ena war inhugget i en slät sten och n[å]g[o]t otydligt, det andra uthugget, men m[yc]k[e]t groft, så att ändast näsa ögon, mun och pan❧na kunde urskiljas. Begge stenarna voro mycket glatta, och den ena med det otydliga, och såsom det tycktes manl[iga] ansigtet var svärtadt förmodligen af de offer, h[var]med bilden blifvit besmord. I öftra ändan voro begge stenarna spetsiga. Begge stenarna bestodo af granit. Det3539 ena med det uthuggna ansigtet hade blifvit uppgräfvet och låg kullstjelpt3540 på marken. 2. Utmärkte sig kurganen genom en egen farstulik utbyggnad på östra sidan. Den var i ändan öppen och sidorna bestodo af några vid h[varan]dra upprad[ad]e ste❧nar: 1390 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1390 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     ☙  åt hvlka ǁ h[vil]ka msko-skepnad ǁ likhet med ett st. ǁ n[å]g[o]t Cf. earlier in this volume. Obs. — Man omtalade, att vid Abakan äfven fanns en sten med ett m[enni]sko-anlete. — Ofta ser man på steppen kurgan-stenar, åt3541 hv[i]lka man påtagl[igen] velat gifva n[å]g[o]n m[enni]sko-skepnad3542, ehuru h[var]ken ansigte eller andra partier äro tydligt utmärkta. — Dessutom ser man äfwen offerstenar, stående så väl vid kurganen, som äfven ett3543 st[ycke] afsides. Anmärkningsvärda äro ❧ i s[ynner]h[e]t tre offerstenar vid byn Tes, belägna på ett litet afstånd ifr[ån] en jättestor kurgan.3544 Dessa hafva eg[entligen] warit fyra, men den fjerde ligger för det närv[arande] kullstjelpt och krossad på marken. Stenarna äro fyrkantiga och ko o stå den ena bako bakom den andra sål[edes]: . Wid den omförmäldta stora kurganen ser man ock en ofantlig sten, som är: 4 arshin hög 3 arsh[in] + 6 tum bred. 6 tum tjock Äfven d[en]na kurgan är i midten gräfd. 1391 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1391 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria     träffade ǁ möt[te] Dessutom ǁ Tillik[a] 10 ǁ 9 See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847, in the volume of letters in this series. ☙  ❧ ☙  — Sedan jag förjäfves hade sökt få reda på de af Pallas uppgifna inskrifterna, återvände jag till Katschinska domen och träffade3545 här en Tysk läckare: H[er]r Böttiger, som kokade mig potatis. Obs I Under d[en]na resa anmärkte jag här och der små magaziner af träd wid sommarstationerna, samt inhägnader för boskapen och gärdade ängsfält. Dessutom3546 berättade för mig en Tatar att han egde en vinter-boning med fem boningsrum. II. Swart och hvit äro hos Tat[arerne] bestämningar, som äga sin ❧ tillämpning öfverallt i naturen, t. ex. Svart och hvit skog Svart och hvit fisk. nb. Svart fisk k[al]l[a]s företrädesvis abboren jfr. i Tomska Samoj[ediskan] ҟara, abbore. Den  3547 Augusti [g. st.] ☙  Reste jag ifr[ån] Katsch[inska] domen gina vägen öfver steppen till byn Lugawskoj och träffade på d[en]na väg flera Kojbal-ulusser. I en af dem blef jag öfverfallen af en full qvinna, som ville kyssa och omfamna mig.3548 I en annan ❧ låg jag öfver natten. 1392 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1392 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Aug[usti g. st.] 3549 ☙  Gick jag till fots 5 v[erst] vid venstra stranden af Jenisej och såg öfverallt Kojbaler sysselsatta med att berga hö. I sin ängsdrägt voro män och qvinnor m[yc]k[e]t svåra att åtskilja fr[ån] h[varan]dra, ty äfven qvinnorna buro på ängen korta skjortor, med gördlar kring midjan, likasom vanl[iga] pantalonger. Också såg man qvinnorna röka tobak i kapp med männerna. En om3550 hufvudet bunden duk och hårflätorna utgjorde vanl[igtvis], dock ej alltid, kännetecknet3551 för qvinnorna. — Under min fotvandring såg jag äfven en Rysk заимка, som ❧ bestod af några små byggnader med platta tak, samt ängsfolkets hö-tält Tat. otaҟ R. станъ.  See picture on p. 964.  om ǁ omb[unden]  kännetecknet ǁ hela åtsk[illnaden]  sommar-/tiden  troget stå ǁ ej aflägs[na] Notanda. — Såsom Soj[oterne] vistas äfven Tat[arerne] sommartiden3552 ofta halfnakna. I tälten ser man alltid nakna barn. — Många berg bära sitt namn af Tura ex. Turan ҟaja, ofvan Minusinsk vid Jenisej. — Tatariska qvinnor föda sina barn i s[am]ma tält, som de wanl[igtwis] bebo. Barnmorskor tillkallas alltid wid förlossningen. Efter barnets födelse anställes ett gästabud, i synnerhet om en son blifvit framfödd. ☙  ❧ — Såsom en bl[and] Tat[ariska] hästars dygder omtalas, att de, om husbonden i fyllnaden nedfaller från ryggen, troget3553 stå vid hans sida tills han vaknat. 1393 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1393 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  NB! ǁ Man <---> — Äfven skola de alltid föra sin ryttare hem, då han är öfverlastad och oförmögen att styra hästen. — Wid wallandet af tabuner begagnas ej hundar, men för kor, får etc. begagnas de om nätterna till skygd för tjufvar och vildjur. Tat[ariska] ordspråk Håret långt, förståndet kort (om qvinnor) Tat[ariska] Tjatjeng uzung, saagandjeng ҟasҟa ☙  ❧ I sagorna anropas sol och måne. Ordspråk ”Att växa fruktade jag ej Att dö fruktar jag ej.” — Liksom Soj[oterne] gå äfven Tat[arerne] sommartiden alldeles nakna i hetta. ☙  Obs. NB!3554 Nära wid utloppet af Abakan finnes på högra sidan om floden ett högt berg uppå Kojbal-steppen. På detta stepp ser man några öfverlefvor af ett m[enni]sko-skelette ❧ (en Kojbal) och nära intill skelettet äro uppresta 3 stenrösen. — Äfven finnas på stepperna små, fyrkantiga stenurnor, fyllda med jord. 1394 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1394 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D. 11. Augusti [g. st.] anlände jag till byn Lugavskoj 25 v[erst] ofvan Minusinsk, lät tillkalla en Tatar och sysselsatte mig med honom intill d 21 Aug[usti g. st.]  Where the River Oja runs into the Enisej, at ca. N53°25′56″ E91°55′16″. (TS)  This kurgan does not seem to be marked on the appendix map and list in Вадецкая 1986. Neither does Aspelin 1901: 42– 46 locate it anywhere.  spetsigt ǁ högt  Den ǁ En  sluttade ǁ ~ sig då jag reste till byn Oja, 25 v[erst] uppför Jenisej.3555 Den . Augusti [g. st.] ☙  ☙  Lät jag samla 52 personer och begaf mig tidigt på morgonen för att upprödja en kurgan. ❧ Denna kurgan war belägen på högra stranden af Oja, tre verst ofvan utloppet (i Jenisej). På samma höjd funnos en hel hop andra kurganer, men de flesta redan uppgräfda. Bland de orödjade war den närwarande en ibland de största.3556 Den innehöll I höjd 4 ½ arsh[in] I bredd 11 ½ sash[en] I längd 13 sash[en] Längden war såsom vanl[igt] i n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Till sin form war ifrågaw[arande] kurganen ganska anmärkningsvärd. Den liknade i det närmaste ❧ en balagan eller ett spetsigt3557 tak. Den3558 slutade sig öfverst i en åsartad rygg (= takås) och sluttade3559 jemnt ned åt båda sidorna. Åsen lopp på långsidan af kurganen, men upptog ej hela kurganen, utan begge ändorna af långsidan woro äfven n[å]g[o]t sluttande. 1395 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1395 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria      hdra ǁ sö[dra] en […] kanter ǁ en smal kant constr. ǁ beska[ffenhet] sashens ǁ famns ett trädlager ǁ 1. en stenkista, som låg på ǁ 2. en trädkista  Detta träd ǁ Denna kista ☙  — Omkring denna kurgan stodo uppresta blott tre stenar: två i h[varan]dra3560 af de södra hörnen och en på v[estra] sidan. På sistnämnda ) funnos sten, som egde en trekantig form ( några inristade tecken, m[yc]k[e]t tunna, och starkt mossbevuxna. Des❧sa tecken voro utan all ordning, kringströdda wid en3561 af stenens smala kanter. Dessa figurer voro: 1) ☙  ☙  2) 3) Bland dem förekom № 1 och № 2 tvenne gånger samt № 3 4 g[ån]g[e]r. — Kurganen var starkt gräsbevuxen och jorden ofvantill hård — I anseende till den ringa arbetsstyrka jag i och för gräfningen kunde använda, beslöt jag att lemna de yttersta kanterna oup[p]gräfna, ❧ men upptog dock på långsidan något mera än takåsen och bredsidan utvidgades efterhand till en yta af 6 saschen. Att detta omfång var ganska tillräckligt, härflyter af nedan stående beskrifning öfver kurganens constr[uction]3562. Gräfningen börjades ifrån spetsen och fortgick ända till en sashens3563 djup, utan att n[å]g[o]t vidare upptäcktes än tvenne små benstycken, det ena tillhörigt en get, det andra äfven af ett djur. Alls ingen sten ❧ lät wisa sig, utan kurganens innehåll utgjordes af idel svart mylla. På en sashens djup upptäcktes omsider ett3564 trädlager, som låg på tvärsidan om kurganen ungefär i midten. Detta3565 träd war 1396 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1396 28.8.2019 14:30:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks alldeles ruttet3566, men utgjorde utan tvifvel en lik-kista, ty i det ruttna trädet upptäcktes 1. spikhål, men ingen spik och 2o) ett slags groft, hvit, pulverartadt ämne, som ej kunde vara annat än ☙  förmultna❧de ben. På3567 två famnars afstånd ifrån denna kista funnos äfven på en sashens djup några3568 refben, såsom det tycktes; af m[enni]skor, men intet träd. — N[å]g[o]t vidare upptäcktes ej i den svarta myllan. Men så snart denna blifvit bortkastad och man kom till hwit jord, befanns i midten af kurganen ett tak3569 af träd, som intog sjelfva ☙  midten af kurganen och var på ❧ långsidan 2 famnar ½ arsch[in] samt på tvärsidan 2 famn[ar] 4 tum således i det närmaste en qvadrat. Rundt omkring detta tak war jorden fast, owidrörd, hvarföre gräfningen här afbröts. Det ruttna träd-taket (af fura[)] bortkastades och wisade sig på alla fyra sidor om grafven wäggar3570, bildande en ordentlig grafkammare. Denna kammare war fylld med lös jord ända till 1 ½ arshins ☙  djup. Under detta jordlager ❧ upptäcktes n[å]g[o]t bränd kål, som äfven blifvit funnet ofvanpå taket eller locket. Sedan den lösa jorden i grafkammaren blifvit bortfört, kom man till ett trädbottnen (af fura), som var enl[igt] beräkning fyra3571 trädlager djupt – d. ä. fyra rader stockar hade blifvit lagda på h[varan]dra. I d[en]na grafkammare upptäcktes på norra sidan fragmenter: 1. Af två m[enni]sko-lik, det ena stort, det andra litet 2. Ben af en häst 3. Stycken af stenkrus ☙  ❧ 4. St[ycken] af Sadelprydnader af messing.       ruttet ǁ rutten På ǁ Ett några ǁ tvenne tak af träd ǁ brädtak wäggar ǁ en fyra ǁ <vid> 1397 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1397 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  arshins ǁ sashens  afbröt ǁ instundade  This kurgan is dated to the latest phase of the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 236–237. (TS)  in ǁ af  Castrén drew ethnic conclusions of both the general burial custom and individual artefact types. Such a method remained in use in archaeology with minor modifications until the 20th century. It also facilitated the idea of following an assumed migration of the Finnish people from their original home region to the west, work carried out in Finnish archaeology especially by J.R. Aspelin in the 1870s and 1880s. Trigger 2006: 235–241; Salminen, Timo, 2003: 152–155. (TS)  No. 4 does not exist. Gräfningen verkställdes ända till 7 arshins3572 djup, men kanterna kunde ej utwidgas emedan mörkret afbröt3573 arbetet.3574 ☙  ❧ Anmärkningar 1. Att ingen sten förekom in3575 i kurganen, och att sjelfva kurganst[enarna] voro både få och obetydliga förklaras lätt g[enom] den å stället rådande stenbristen. 2. Grafvens hela inredning skiljes sig endast g[enom] sin storlek ifrån alla de öfriga. 3. Att d[en]na graf tillhört icke (Mongoler) Tschuder, utan Kirgiser (= Tat[arer]) bevisas af följande omst[än]d[i]gheter: ☙  ❧ a) Figurerna i kurganstenen (ex. ) hafva likhet med de Tat[ariska]. b) Enahanda stenkrus finnas i alla gamla Tatar (och Mongol-grafvar) c) alldeles dylika sadelprydnader upptäcktes i grafven vid Askys d) Tat[arerne] hafva ännu i dag den sed att wid grafven döda en häst och lägga sadeln i grafven. De Tschud[iska] folkslagen (Samoj[eder] och Ostj[aker]) egde inga hästar.3576 ☙  ❧ 5).3577 Äfven g[enom] d[en]na kurgan bekräftades trad[itionen] att grafvarnas höjd uppstår derig[enom] att lik efterhand blifvit nedlagda i kumlet. 6). De gräfvande omförmälte en bland Tat[arer] allmänt gängse trad[ition] enl[igt] h[vil]ken Tschud[erne] skulle sjelfva begrafvit sig i kurgan[erna]. Den lyder: ”Wid början af den Hvita Tsarens herredöme uppstaplade de så k[al]l[a]de Tschud[erne] (= Tat[arerne]) stora jordhögar, dem de styltade på tak. Då fienden anlände och Tschud[erne] sågo sig ur stånd att 1398 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1398 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  försvara sig, kröpo3578 de under taket, borttogo styltorna och läto den ❧ öfverhängande jordmassan falla öfver sig.” — Denna trad[ition] har trol[igen] sin grund deri att man i samma graf på s[am]ma djup funnit flera skeletter, och ej rimligen kunnat antaga, att Tschud[erne] wid hvarje [begrafning]3579 upptagit och åter igenfyllt de colossala kurganerna. — Just af s[am]ma skäl, antager äfven Stepanow, att i Tschud-kumlen blott finnes ett lik, tvertemot sanna förhållandet. ❧ Hvarken den ena eller andra förklaringen är grund[ad]. Saken förhåller sig så, att kurganerna i begynnelsen ej varit högre, än att de vid hvarje förefallande dödsfall lätt kunnat öppnas och fyllas. Deras höjd har, sås[om] både trad[itionen] och verkliga facta angifva, uppkommit d[eri]g[enom] att efterhand lik blifvit lagda i kumlet. 7) De i stenen befintliga figurer äro de i kumlet jordades bomärken –  kröpo de ǁ borttogo de s[tyltorna]  Mscr: begrafvit  Castrén made this addition afterwards. Cf. the two earlier points with similar type of additions with similar ink. Då kurg[anen] war bel[ägen] wid en flod med Finskt namn, kunde den förmodas vara Tschud[isk], h[vil]ket ej är fallet.3580 ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] reste till Schuscha, tog afsked af Madame Kutusoff och Fallenberg, samt återwände D. 27 Augusti [g. st.] till Minusinsk, hvarest jag uppehöll mig intill 1399 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1399 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria  Shablaҟtы ǁ Sheblaҟtы  Djablaҟtы ǁ Djeblaҟtы  Oglaxty, situated on the left bank of the Enisej at N54°5′22″ E91°33′10″. It is well-known archaeologically especially because of its Taštyk Period cemetery (first centuries CE) published by A.M. Tallgren in 1937. There are also graves of the Tagar Culture nearby. Tallgren 1937; on the inscriptions, see Appelgren-Kivalo 1931: 11 & Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 110, 149, 163. (TS)  wäggarna ǁ denn[a]  talrika ǁ en  mskor […] sås. ǁ särskildta djur, som  Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 163.  The village of Očury is on the left bank of the Enisej at N53°10′0″ E91°39′0″. (TS)  högra ǁ venstra  See commentary on p. 1280– 1281 and also Вадецкая 1986: 165.  Tepsej is situated at N53°57′9″ E91°33′31″. On the inscriptions, see Вадецкая 1986: 163; also on kurgans of different periods, Вадецкая 1986: 111, 119, 126, 149–150. (TS)  On the cemeteries of the Tagar Culture and inscriptions, see Вадецкая 1986: 111, 119, 163. (TS) D.  September [g. st.], då jag jemte Kirejeff afreste till Abakansk. Wi färdades den första stationen till Gorodok med posthästar. Nämnda station är belägen wid Tuba, wi stego i en båt och styrde utför Tuba 15 ☙  verst till utloppet, ❧ anlände till Jenisej, kringrande en protok och kommo till klippraden Shablaҟtы3581, Tat[ariska] Djablaҟtы3582 (äfven Oǥlaҟta)3583. Wid wäggarna3584 af detta klippberg funnos talrika3585 inskärningar, som bestodo af m[enni]skor3586 och särskildta djur, sås[om] hästar, getter, kameler. Inga bokstafslika tecken föllo oss i ögat, ehuru enl[igt] Pallas sådana skola finnas gent emot mynningen af Tuba. Måhända äro de redan utnötta af tiden, eller hindrade oss den dunkla luften att se dem.3587 ☙  ❧ — Sådana klipprader, såsom Djablaktы finnas wid Jenisej i talrik mängd så wäl på wenstra, såsom i s[ynner]h[e]t wid högra sidan om floden, t. ex. 1. Wid byn Atschura på högra sidan.3588 2. Wid Majdashi, på högra3589 sidan3590 3. Berget Tipsej på högra sidan wid mynningen af Tuba på dess högra sida3591 4. Shablaktы l. Djablaktы på venstra sidan ☙  5. Berget Turan, ❧ på högra sidan.3592 1400 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1400 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Wid de flesta af dessa klipprader och de i dem befintliga hålor (пещеры)lxv hafva Tat[arerne] fästat en mängd traditioner. Så berättade man wid Djablaktы, att här ännu3593 synes en graf, dragen wid3594 pass 4 verst omkring en klippa. Denna graf skall, ehuru3595 insjunken, ännu på många ställen wara 2 arshin djup. Naturligtwis har klippan, som omgifves af grafwen, tjenat ☙  Kirgiserne ❧ till förskansning. Sådana förskansningar synas annars på m[ån]ga ställen. Wid omförmäldta graf ser man ännu en jordgrop, som tjenat3596 Kirgiserna till smidja, hvilket kan slutas deraf, att omkring gropen finnes en myckenhet jernrost (förbrändt jern). Följakteligen kände Kirgiserna bruket af jern. Bland öfriga wid Djablakty gängse trad[ition] må nämnas, att här i en brant3597 klippa synes en fåra, som kallas богатирская дорога, ☙  emedan en hjelte❧häst förmäles hafva utför denna klippa störtat sig i Jenisej och qvarlemnat tydliga spår af sina hofvar. I skötet af klippraden Djablakty finnes i en bergsdal Byn Apkas’ewa, som består blott af två hus, hvilka bebos af några förryskade Tubintser. ☙  ❧ Ifrån byn Apkas’ewa fortsatte wi resan med båt och anlände samma afton till den andra station ifrån Minusinsk, benämnd: Buзunowa, tillbragte här natten och reste följande dagen landvägen3598 till Abakansk, dit wägen går3599 ända ifrån Osnatschennaja på högra sidan om Jenisej. Wid Abakansk måste man låta flotta sig öfver floden, och wid sjelfva färjstället finnes på högra sidan om floden ett antal        ännu ǁ föru[t] wid ǁ <na> ehuru ǁ ännu på s[tällen] tjenat ǁ till brant ǁ teml[igen] landvägen ǁ med går ǁ ljen lxv. I en af hålorna wid Djablakty sitter enl[igt] trad[itionen] en flicka i sadel. 1401 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1401 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria 3600 venstra ǁ högra 3601 äro ǁ fin[nes] 3602 ej ǁ med möda 3603 Appelgren-Kivalo 1931: 10 & Abb. 125; Pallas 1776: 359, Taf. VI. Pallas described the marks in the inscriptions as equivalent to those used by illiterate people instead of signatures. ☙ 440 ❧ (TS) 3604 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. According to Aspelin 1901: 48 these inscriptions were copied by Castrén and published in Спасскiй 1857: Табл. VIII. Spasskij himself (p. 166–167) attributes the drawings to a Mr. Titov. (TS) 3605 det ǁ fragmentet 3606 På ǁ En ☙ 441 Inskriptioner. (wid Abakansk.[)] På venstra3600 sidan om Jenisej wid Abakanska färjan finnas i en klippa åtskilliga inskrifter, hvilka hos Pallas äro3601 afkopierade men så ofullständigt och oriktigt att de ej3602 kunna igenkännas.3603 Dessa inskrifter äro af två slag: 1. de som äro tecknade med svart färg (förmodligen tusch) och 2. de som äro inhuggna ❧ i klippan. A.) Inskrifter3604 af förra slaget finnas på fem särskildta stenar och hafva ursprungl[igen] funnits uppå sex, men f. d. Gouvernören i Krasnojarsk har behagat bortstjäla en hel sten och ett stycke af en annan. Bland de fem återstående är det3605 af Stepanow förderfwade fragmentet så oläsligt, att derur nu mera nästan intet återstår. På3606 1402 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 442 annan sten wisa sig äfven allenast några mörka3607 strim❧mor. Ur de tre öfriga afkopierade Kirejeff hvad3608 han kunde se och urskilja. № 1. ☙ 443 Belägen på en höjd af 2 sashen + arshin + 4 tum. Denna inskrift synes hafva bestått af 25 rader och upptagit en yta [af] 1½ arsh[in] i längd och 1 arsh[in] + 2 tum i bredd. Såsom i alla dylika3609 inskrifter, går äfven här skriften uppifrån nedåt, men bokstäfverna måste ses ifrån sida och läsas från venster till höger. ❧ Märkas bör, att i inskriften № 1. midten af sten var tom, troligen3610 af skäl att färgen blifvit utnött. Ifrån öfra och nedra kanten äro de läsligaste rader så noggrant som möjligt afkopierade. № 1 L. a) är afkopierad ifr[ån] öfra kanten3611 i en och s[am]ma fortsättning; N 1 Litt. b och c ur twenne skillda ställen på den nedra kanten.3612 No. 1 L. a. Denna inskrift är tagen wid3613 Abakanska färjan. 1403 3607 mörka ǁ dunkla 3608 hvad ǁ några 3609 dylika ǁ lik[adana] 3610 troligen ǁ antingen 3611 kanten ǁ sid[an] 3612 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. The writings have been published previously in Спасскiй 1857: Табл. VIII, and they are Mongol writing from the 13th century at the earliest. (TS) 3613 wid ǁ fr[ån] �Itineraria No. 1. L. b., L. c. Aftagna från samma sten som den föregående, men ifrån två skillda ställen på nedra kanten af stenen. 1404 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3614 Written in another hand at No. 2: Мѣста озна­ченные точками показываютъ продол­ женiе буквъ, ко­ орые т почти стерлись. No. 2. Wid Abakanska färjan. Här hafva stenflisor bort­fallit.3614 1405 �Itineraria 3615 Written in another hand: Не смотри! одѣсь въ ущелинѣ шумитъ вода, теснятся стада и пародъ. перев[одъ] 1841 года Н. Островскiй. 3616 bortfallit ǁ f[allit] No. 3. wid Abakanska färjan3615 ☙ 444 ❧ № 2. är belägen på någ[o]t mindre höjd. Inskriften upptager en yta af ¾ aln i längd och ½ arsh[in] + 1 tum i bredd. Här äro 20 rader synliga, men få läsliga, emedan färgen bleknat, och små sten flisor här och der bortfallit3616 ifrån ytan af stenen. 1406 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     №3 temligen ǁ ko[pierade] inskrifter ǁ figurer The figures cannot be dated. offrat ǁ ~ och är belägen på en höjd af 2 sashen + 2 arsh[in]. Denna inskrift innehåller blott 2 rader, hvilka äro temligen3617 läsliga och begge fullständigt afkopierade. Obs. Alla dessa inskrifter3618 äro afkopierade i naturlig storlek. ☙  ❧ ☙  ☙  B). Inskär[n]ingar De inhuggna inskriptionerna äro fyra till antalet – alla belägna ungefär på s[am]ma höjd och på s[am]ma ställe som de föregående. Figurerna äro till större delen osynliga och ofulländade. Man ser figurer liknande sig till bokstäfver, hvilka afbrytas af m[en]skliga och andra djurs bilder. Anmärkningswärd är den omst[ändi]ghet, att ofvanpå en af de med inskärningar försedda stenarna finnas ofvanpå ❧ de inhuggna figurerna en in[s]krift med svart färg. Häraf följer påtagligen, att de inskurna figurerna äro äldre än de skrifna.3619 Obs. 1. Traditionen förmäler att äfven Tatarerne i fordna tider med Gudomlig vördnad tillbedt de med inskrifter försedda stenar, att de församlat sig wid dem, offrat[,]3620 ätit och druckit. 2. Ej mindre anmärkningswärd är den omständighet, att Tatarerne ännu i dag rista ❧ figurer åtminstone af m[enni]skor, alldeles lika med de gamla. Sådana m[enni]sko-figurer anmärkte jag i en klippa 1 verst ofvanom färjan wid Abakansk pa s[am]ma sida om floden. Här funnos äfven gamla inskärningar, se № [ ]. 1407 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1407 26.8.2019 9:56:16 �Itineraria 3621 Drawings and text KK Coll. 539:20 p. 13, figs. 1–3. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 32,1–32,3. wid Abakanska färjan3621 1408 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks No 4 Denna inskrift är belägen 1. verst ofvan Abak[anska] färjan på venstra sidan om Jenisej.3622 ☙  ❧  KK Coll. 539:20 p. 14. Published previously as Aspelin 1901: Fig. 33.  The ferry port at ca. N54°16′2″ E91°22′21″. (TS)  der ǁ 1. dit jag med m[öda] ǁ 2. an ǁ 3. hvarom  förfärligt ǁ ih[ärdigt]  åt ǁ emot  och ǁ så  The actual travel report is at the beginning of the next diary book KK Coll. 539.30.3. See from p. 1421 on. Den  September [g. st.] A[f]reste jag ifrån Abakansk och satte mig i storm och oväder öfver Jenisej. Anlände om natten till färjan. Перевозъ d.  Septemb[er g. st.] 3623 ☙  lät bygga mig en flotta och afreste emot aftonen ifrån färjan samt anlände i mörkret till en holme wid byn Kopjon, der3624 jag gick wilse halfva natten. — En ihärdig nordanvind och ett förfärligt3625 snöglopp gjorde min resa både långsam och oangenäm. Dess❧utom war floden så torr, att jag ofta stötte på grund med min flotta och stundom satt fast hela dygnet på samma ställe. — Dessa widrigheter förforo allt intill den 20 Septemb[er] då winden vände sig åt3626 söder. Tillika blef floden stridare, och3627 jag tillryggalade nu på 1 ½ dygn (20–21 Septemb[er)] någ[o]t mera än 150 verst. Den 21. om aftonen anlände jag till Krasnojarsk.3628 1409 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1409 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Osnatschennaja ǁ Minusinsk 1. Osnatschennaja, venster om floden 2. Atschura, höger om floden 3. Kapterewa, höger Several villages listed by Castrén were submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake in 1966. This particularly concerns the villages on the right (eastern) bank of the river. (TS)  Nižnjaja Koja at N53°27′17″ E91°54′56″. (TS)  Castrén wrote -aja above -oje: Lugavskaja.  Potrošilovo used to be situated at ca. N53°55′ E91°34′. (TS)  Castrén wrote the letter з above z.  Situated at ca. N54°34′ E91°8′. (TS)  Bateni is situated at N54°36′48″ E90°57′34″. (TS)  Anaš is situated at N54°52′10″ E91°2′49″. (TS)  Mscr: höger  Aëška is situated at N54°55′19″ E90°50′58″. (TS)  Kokorevo is situated at N54°57′37″ E90°56′3″. (TS)  Ulazy is situated at N54°59′39″ E91°5′35″. (TS)  Novosëlovo is situated at N55°0′0″ E90°58′41″. (TS)  Koma is now situated at some distance from the Enisej at N55°0′41″ E91°12′33″. The original location was submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  Most probably meaning present-day Divny at N55°5′32″ E91°16′13″. (TS) ☙  ❧ Byar wid Jenisej nedanom Osnatschennaja3629 Osnatschennaja, venster om floden Sajansk, höger om floden Kosak-förpost. Atschura, höger Kapterewa, höger Schuscha, volost och kyrkby, höger om floden Koja, höger etc.3630 Oja. etc. höger Lugavskoje3631, höger Minusinsk, stad, höger Maidashi, заимка, höger Petroshilowa, höger, n[å]g[o]t nedanom mynningen af Tuba.3632 12. Apkas’, venster. 13. Buzunowa3633, höger 14. Abakansk, höger, volost och kyrkby 15. Перевозъ (färjan) venster 16. Kopjón, venster 17. Ust-Jerba, venster. 18. Bыskar, höger, wid mynningen af floden Bыskar3634 19. Bateny, venster3635 ☙  ❧ 20. Lepeschkina, höger. 21. Irdja l. Irdji, höger. 22. Tes, höger 23. Anas’ (Онашъ), höger, en stor kyrkby.3636 24 Ajoscha (Аёша), [venster]3637 gent emot Anasch3638 25. Kokarjewa, venster3639 26. Janowa, venster 27. Ulas, höger3640 28. Nowoselowskaja, volost och kyr[k]by, venster3641 29. Koma, höger, vid mynningen af floden Koma.3642 ☙  ❧ 30. Trifanowa, venster, gent emot koma.3643 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 1410 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1410 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ ~ ☙  Krivoscheina, venster Gläden (Глѣденъ) höger3644 Kurtaҟ, venster.3645 Biridjekowa, venster Idjul, venster.3646 Ubej (= Medwädjewa), höger, gent emot Idjul. Ust-Ubej, höger, wid ❧ sjelfva mynningen af floden Ubej, på högra stranden3647 38. Karakowa, höger. 39. Sizim, höger, vid mynningen af floden Sizim. 40. Karaulnaja, venster, n[å]g[o]t nedanom Sizim 41. Караулный острогъ, venster, en liten by med kyrka, fordom en ostrog emot Kirgiser. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 33. Ubej, höger, vid mynningen af en liten flod Ҟulaҟ. 34. Siзim, höger, nära mynningen af floden Sizim, ofvanföre  Kurtak is situated at N55°8′52″ E91°32′39″. (TS)  Idžulˈsk is situated at N55°9′15″ E91°39′17″. (TS)  At present the River Ubej flows into the Enisej at N55°4′57″ E91°40′4″. (TS)  Situated at N55°13′26″ E91°57′51″. (TS)  Situated at N55°57′20″ E92°35′5″. (TS) Atschinska kretsen Balachtinska volosten 42. Kundugasch, höger. 43. Jermolajewa, höger ☙  ❧ 44. Daurskaja, venster, gent emot Jermolaje- wa.3648 45. Potápowa, höger 46. Darashkejewa, venster 47. Djerbina, höger 48. Schelkina, höger 49. Goloschówa, venster 50. Jeзagasch, venster 51. Oscharowa, höger. Krasnojarska kretsen 52. Birjusa, venster 53. Овсянка, höger3649 54. Krassnojarsk 1411 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1411 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Cf. Castrén’s report Jenisej on p. 862–878. Stuckenberg 1844: 467–488 provides a lengthy description of the Enisej, but his information is mainly based on 18th-century explorers such as Messerschmidt, Gmelin and Pallas. (TS)  Nedanföre ǁ Här  Jenisej, ǁ ~ och  venstra ǁ högra  hvilka ǁ s[om]  löfträd ǁ ~, sås[om] hägg etc.  Nedanför ǁ Wid  At ca. N55°28′28″ E92°17′14″. ☙  ❧ (TS)  nu ǁ endast ☙  ☙  ☙  Anmärkningar om Jenisej3650 Under sitt öfversta lopp är Jenisej m[yc]k[e]t strid och full af höga vattenfall. Floden beledsagas af höga berg å ömse sidor ända till Osnatschennaja ich löper ända hitintill i en trång fåra. Nedanföre3651 Osnatschennaja grenar sig Jenisej,3652 höjderna blifva mindre betydliga, vattenfallen upphöra och landet antager naturen af stepp, i s[ynner]h[e]t på venstra3653 sidan. På den högra förekomma ännu kullar, bevuxna med löfträd, lärkskog etc. På holmarna frodas mycken poppel ❧ utom björk, vide, asp, hvilka3654 trädslag allestädes förekomma. Nedanom Tuba blir skogen äfven på den högra sidan m[yc]k[e]t sällsynt. På den venstra frodas föga n[å]g[o]n skog, men på den högra ser man allt framgent: poppel, talnik, björk, asp, hägg och andra löfträd3655. Allt byggnadsvirke måste flottas nedför Jenisej eller dess bifloder. Bränsle erhålles ifrån flodens högra sida. Emellen byarna Tes och Anas’ anmärkte jag en svag соснякъ, som åter nedanföre upphörde och ❧ gaf vika för poppel, björk, vide m. m. Jenisej fortlöper i oändliga holmar och grenar ända till Atschinska kretsen. Nedanför3656 Jezagasch3657 upphöra protokerna, floden fortlöper i en fåra (въ трубу пошекъ), är m[yc]k[e]t strid i sitt lopp. Naturen förändrar sitt utseende. De pittoreska klipporna försvinna eller blifva sällsynt. Stränderna bestå af wilda, ödsliga, dystra, sterila berg. Ingen stepp synes till; jordmonen är mager och steril, samt frambringar ❧ nu3658 i m[yc]k[en]h[e]t: сосна, елъ, пихта, lärkträd, i mindre mängd: ceder och löfskog. Åkerbruket är här föga gynnande och innewånarne sysselsätta sig d[er]före ifrigt med fiska-fänge. I anseende till flodens strida natur 1412 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1412 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ bedrifves [fisket] icke med synnerlig fördel i öfra loppet af Jenisej. Deremot far3659 man om höstetiden att fiska till Tuba, Abakan, Sizim, Ijus, Syda, Mana3660 och öfriga i Jenisej infallande bifloder. De förnämsta fiskarterna i Jenisej äro här: ossetra, ❧ sterläd, harjus, ленокъ, taimen, jelets, lake, abborre, gädda. I bifloderna finnes ej ossetra och sterläd, somliga icke ens jelets och lake, utan hufvudsakligen harjus, och äfven taimen, ljenok, abborre, gädda. Fiskafänget bedrifves i s[ynner]het höst och vår, samt i biflodernas öfra lopp blott om hösten. Man fångar ossetra och sterläd med самоловци, öfriga fiskarter med not (som äro 15–30 famn långa), nät [,]3661 mjerda, ljuster.  far ǁ fiskar  The River Mana discharges into the Enisej from the right (south) at N55°56′42″ E92°28′44″. (TS)  nät ǁ ~ och  The River Bellyk or Kara-Bellyk discharges into the Enisej from the right instead of the west at ca. N54°31′58″ E91°8′0″. (TS)  The River Beskyš runs into the Koma from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  nedflotta ǁ 1. segla ǁ 2. hemta Bifloder till Jenisej 1. Abakan 2. Tuba 3. Syda, infaller från höger och är talrikt be- bodd med Ryssar. 4. Jerba, infaller från venster, en liten flod, 50 ☙  v[erst] lång, upptager Suchaja Jerba är bebodd af Ryssar. 5. Bjelыk, en liten flod, infaller från venster, 8 v[erst] nedanom Jerba, en by vid utloppet.3662 6. Koma, en mindre flod, vid pass 50 v[erst] lång, infaller från höger, upptager från sin högra sida bifloden ❧ Beskыsch3663, wid Beskыs’ finnes en by och vid Koma tvenne. 7. Ubej, en stor flod, hvars källor gå ända upp till bergsbygden. Floden är strid, äger wattenfall, är starkt bewuxen med соснякъ, елникъ, листвякъ, кедръ, hwit skog. Ryssarna nedflotta3664 timmerskog utför floden och fiska här: harjus, taimen, ljenok, ej lake, ej 1413 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1413 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  The River Derbina discharges into the Enisej from the right 2,580 km from the mouth of the latter, i.e. 52 km downstream from the River Sisim. (TS)  The River Birjusa runs into the Enisej from the left 2,513 km from the mouth of the latter (67 km downstream from the River Derbina). (TS)  Den löper ǁ Nejden ä[r]  Unjug (Ru.)/Ӱнниг Хайа (Khak.), or ‘loud rock’, is situated on the right-hand shore of the Krasnojarsk Artificial Lake at N54°20′9″ E91°23′55″. (TS) ☙  ☙  gädda. Af Tat[arerne] besökes ej floden. Inga byar högre uppför floden 8. Sizim (Сизимъ) en stor flod, som tager sin början i бѣлогорье. Wid ❧ den flod finnas inga byar, utan Ryssarne fara att såsom vanl[igt] idka fiskafänge och nedflotta skog utför floden. Kamasintser uppehålla sig wid flodens källor. Floden är strid, äger wattenfall och all slags barrskog. 9. Djerbina, en med Sizim nästan jemgod flod, som från höger infaller i Jenisej.3665 Besökes blott af Ryssar, som fiska och härifrån nedflotta skog. Floden strid, skogig. Wid dess mynning byn Djerbina. 10. Birjusá, en liten flod, 30 v[erst] lång, hvars källor ❧ äro belägna nära wid lilla Kemtschugs.3666 Den3667 löper på venstra sidan om Jenisej, är skogig, bergig, men föga fiskrik och besökes ej af fiskare. Floden är ryktbar genom sina elgar, hvilka påsktiden fångas på skidor af Ryssarne. Mána, ifrån höger, utf[aller] i Jenisej 25 v[erst] ofvan Krasnojarsk. ☙  ❧ Klippor Långsmed hvardera stranden af Jenisej fortlöpa talrika klippor och klipprader af ett ganska pittoreskt utseende. Många bland dem hafva sina särskildta namn, såsom: Nedanom Abakansk Unjuk, 8 v[erst] ned[an]f[ör] Abakansk3668 Печки, en klippa på högra sidan. Bateny, på venstra sidan, n[å]g[o]t ned[an]för Печки. 1414 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1414 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Irdja, på högra sidan. Синый каменъ, på venstra sidan. Siputschi (Сипучи), höger. Ulas, höger. Gorodowaja, höger Krasnoj kamenj, venster. Imir, ett högt berg, 15 verst ifrån flodstranden, på högra sidan.3669 o. s. v.  Mount Bolˈšoj Imir is situated at N55°0′55″ E91°45′8″. (TS)  ant. inskurna ǁ inskurna och  nedanom ǁ blott ~  i ǁ wid På flera bland dessa klippor finnas ant[ingen]3670 inskurna eller målade figurer. Inskurna träffade jag nedanom3671 Abakansk blott ❧ i3672 en klippa nedanom Kopjon; för öfrigt voro alla målade med rödfärg och till en stor del urblekta. A) Inhuggen skrift 1. De i klippan nedanom kopjon på högra sidan befintliga voro a) på stenen № 1 b) stenen № 2 innehöll 1415 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1415 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria 3673 These drawings appear twice in Castrén’s field notes, KK Coll. 539:32 p. 468 and Coll 539:20 p. 19. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 34,1–2. [The same figures as above as drawn in Coll. 539.20 p. 19.] ☙ 469 ❧ hästar etc. Äfven finnas hästar, m[enni]skor m. fl. djur tecknade i klippan.3673 1416 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  till ǁ nästa[n]  ej ǁ för  inskriften ǁ tec[kningen] 2. Efter sednare erhållna underrättelser finnas ett stycke ifrån d[en]na klippa en annan ett stycke ifrån stranden, som äfven innehåller inskärningar. ☙  ❧ B) Rödmålade Figurer 1. Nedanom byn Tes står en klippa, som bär a) b) c) d) e) f) ☙  namnet писанный камень, emedan här finnas åtskilliga med rödfärg tecknade figurer, sås[om] vilda och tama getter björn сынъ ren m[enni]skor, som sitta på renens rygg och hålla djuret i hornen äfven ett bomärke (?) Alla dessa figurer äro ❧ illa gjorda och till3674 större delen urblekta. 2. Nedanom byn Ulas på högra sidan om Jenisej ☙  finnes i en klippa, benämnd Gorodowajá några med röd bläck tecknade figurer, utgörande cirklar och åtskilligt annat, som jag jag ej3675 kunde urskilja, emedan inskriften3676 war m[yc]k[e]t hög och dagen dunkel. 3. I klippan Krasnoj kamen, litet nedanföre, ❧ på venstra sidan, finnas äfven rödmålade figurer. Detta st[älle] passerade jag i mörkret. Figurerna sades föreställa m[enni]skor och djur. 1417 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1417 26.8.2019 9:56:19 �Itineraria  mkt illa ǁ wida sämr[e]  warit ǁ kom[mit] 4. Wid mynningen af floden Sizim på dess högra ☙  ❧ 5. 6. a) b) ☙  ❧ sida äfven figurer tecknade med röd färg. Här synas hästar, ridande m[enni]skor, och hornboskap. Inskriften i en m[yc]kt brant klippa på 2 famns höjd från marken. Teckningen illa gjord och urblekt[.] En annan dylik inskrift skall finnas i en klippa midt emot mynningen af Sizim, på venstra sidan om Jenisej. Denna kunde jag ej upptäcka; den sades föreställa: en elg, en hund, en ren etc. Fem verst nedanom byn Birjusa på högra sidan om Jenisej förekomma äfven med röd färg tecknade figurer, föreställande: 2 m[enni]skofigurer, stående En på häst ridande person. Notanda. 1. Det är anmärkningswärdt, att så snart de röd- färgade figurerna vidtaga, inhuggningarna alldeles försvinna. Af den omst[ändighet], att de äro m[yc]k[e]t3677 illa gjorda, kan man sluta dem tillhöra Ostjak[erne] h[vil]ka obestridligen här warit3678 hemmastadda. Bruket att rida på renen tillhör Sojoter och Kamasintser. ☙  ❧ 2. Kurganer anträffas i s[ynner]h[e]t på högra sidan ända till Караулный острогъ = Sizim. Nedanföre upphör både stepper och kurganer Samtidigt försvinna äfv en traditionerna om Kirgiser. ☙  ❧ ”Въ Сибирь ехаль, думалъ снасть добра, всё дрянъ, а мужики на денги живуть.[”] (När jag reste till Sib[irien], trodde jag att här fanns goda tacklage, men allt är skräp. Mynt hafva dock gossarna i sina fickor) 1418 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1418 26.8.2019 9:56:19 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 477 ❧ Качинска инородная управа. Hithörande Tat[arer] äro alla осѣдлые och lefva kringströdda i särskildta byar, sås[om] Torgos’ina, Maganskaja3679, ’Salo, Заледеева etc. De hafva alla förgätit [sitt]3680 modersmål och lefva såsom Ryssar. De bestå af 180 skattbetalande Tatarer. ☙ 479 ❧ Kamasintser A.) Wid Mana. ☙ 480 Bestå blott af 6 jurt. Alla tala ren Tatariska. De tillhöra ulussen Abalakovo3681. De äro alla jägare, sakna renar, men ega hästar och kor i ringa mängd. Bo om vintern i små stugor med ugn, men om sommaren3682 i tält. Berga hö, hafva3683 åker i ringa mängd. De så råg, hafra, korn. Wid Mana finnas ❧ fruktbara3684 stepper. öfra loppet af Mana är skogig och besökes blott tidtals (om höst3685 och wår) af jägare. Bifloder till Mana3686 d) 1. Kolba, från venster3687 c) 2. Bodjej, fr. venster.3688 b) 3. Minja, fr. höger3689 a) 4. Krol, fr. wenster3690 obs. Kolba upptager Sinjera3691 Salbeja3692 ☙ 481 ❧ Kuwaj3693 etc. 1419 3679 Magansk at N55°52′54″ E93°18′22″. (TS) 3680 Mscr: sig 3681 Abalakovo ǁ ~ oc[h] According to Donner, Jörn, 2006: 213, 219, Abolakovo south of the River Kazyr, ca. N53°38′ E94°24′, but this obviously contradicts the more northern location given by Castrén himself. Cf. also Rybinsk on p. 1422. (TS) 3682 sommaren ǁ vintern 3683 hafva ǁ men 3684 fruktbara stepper ǁ mycket <---> åker 3685 höst ǁ hösten 3686 Cf. Stuckenberg 1844: 484–485. 3687 The River Kolba runs into the River Mana 234 km from the mouth of the latter. (TS) 3688 The River Badžej or Stepnoj Badžej discharges into the Mana 239 km from the mouth of the latter. (TS) 3689 The River Mimija or Mina runs into the Mana 337 km from the mouth of the latter. (TS) 3690 wenster ǁ höger The River Krol runs into the Mana 366 km from the mouth of the latter. (TS) 3691 The River Siner discharges into the River Solbija (not Kolba) from the right 21 km from the mouth of the latter. (TS) 3692 The River Solbija or Solbeja runs into the River Kolba from the right 30 km from the mouth of the latter. (TS) 3693 The River Kuvaj discharges into the River Solbija from the left 4 km from the mouth of the latter. (TS) �Itineraria  uppgifves ǁ torde  krok, ǁ krok och [—] Ehuru Kamasintserna wid Mana tillhöra Kanska kretsen, uppgifves3694 likwäl traditionen att de äro afkomlingar af de Katsinska Tat[arerne]. De tala äfven Tatariska och hafva inga renar. — Kamasintserna wid Mana fiska med not (7–10 famn), nät, krok,3695 mjerda etc. ☙  ❧ [—] om hösten fångar man sobel, get, сынъ, elg, ren, björn, warg, ekorre. — Om wåren är fänget sämre. — Wid Mana äro alla döpta, inalles vid pass 30 själar [—] De äro Katschinska Tat[arer] som blifvit öfverförda till Kamasintserna 1420 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1420 28.8.2019 14:32:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The mscr KK Coll. 539.30.3 (Varia 5.3 p. 111–429) consists of separate notebooks bound together, the size of which is ca. 17.5 x 22 cm. Castrén himself did not give them any general title, but the library personnel has titled them as Rese-Anteckningar 1847–1848. 30 [Reseanteningar –] N 3696 ☙  ❧ Kanska kretsen  Continuing here directly from KK Coll. 539.32 p. 449 (see p. 1409). Castrén had arrived in Krasnojarsk from the south on ca. 23 Sept./5 Oct. 1847. See his letter to Lönnrot in the volume of letters in this series. (TS) 1. Fortsättning № 6. ☙  ❧ ☙  Resan ifrån Krasnojarsk.3697 Efter att i tre dagar hafva gästat de tre Syrjän-bröderna Latkin, afreste jag d. 26 September [g. st.] ifrån Krasnojarsk. Tätt invid staden måste man, då resan gället åt Irkutsk, låta färja sig öfver Jenisej. En häftig nordanwind gjorde min färd öfver floden äfventyrlig, men allt aflopp likwäl bättre än man förmodat. Kommen öfver floden befann jag mig på på en stepp, som dock war här och der bevuxen med ung skog. På steppen syntes hvarken tält eller tabuner, eller kurganer, men i dess ställe for jag esomoftast förbi stora Ryska byar med ❧ stenkyrkor, och såg å ömse sidor om wägen fruktbara åkrar och ängar. Efter en resa af 25 verst hamnade jag i Botoj, första stationen från Krasnojarsk. Härifrån framåt blef steppen mera ojemn, och 1421 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1421 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  ser ǁ såg  Most probably Rybnoe at N55°46′32″ E94°46′50″. There is a Rybinskoe at N55°58′12″ E94°42′24″, but its distance from Ustˈ-Anža is more than 75 versts. Nor is it situated on what is now the main road from Krasnojarsk to Kansk. Donner, Jörn, 2006: 213 located Rybinsk south of Aginskoe, but as far as Castrén’s travels are concerned, that kind of location does not suit his route. Cf. also Abalakovo on p. 1419. ☙  (TS)  Ustˈ-Anža at N55°20′28″ E95°8′19″. (TS)  The River Anža, running into the River Kan from the left 434 km from the mouth of the latter on the Enisej. (TS)  Wägen ǁ Denna  ledde ǁ war  uppfört ǁ b[ygt]  On Castrén’s work among the Kamasses, see his letters to Sjögren, 11/23 Oct. and 1/13 Dec. and to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  land […] är ǁ land är  ströfva ǁ gå ☙  ☙  ❧ skogbewäxt. Träden bestodo dock endast af björk och gran, men ett stycke åt sida sades äfven furan frodas. Nejden war mycket glesbebodd, man ser3698 här nästan inga andra byar än stationerna. Dock är marken mycket fruktbar och kunde nära en tiofalldt större befolkning. Wid Rybinsk3699  – den femte stationen ifrån Krasnojarsk tog jag ifrån stora farwägen åt höger och ❧ förfogade mig till Odja, Russ. Andja  – 75 v[erst] ifrån Rybinsk3700. Byn Odja är belägen vid utloppet af floden odja3701, som faller i Kan. Wägen3702 ifrån Rybinsk till Odja ledde3703 öfver en fruktbar stepp, som dock war i det närmaste obebodd. Det är högst anmärkningswärdt att på dessa stepper ej finnas några kurganer. Häraf ser man på det tydligaste, att hvarken Ostjaker eller Samojeder uppfört3704 kurganerna, ty dessa folkslag äro landets aborigines. Att äfven Ostj[akerne] fordom nomadiserat här i landet, är en allmän tradition. ❧ Dock hörde jag dem här benämnas Kostjaki (jfr Oja och Koja), och en Kamas[intsisk] gubbe förtäljde, att de fordom uppehållit sig i närheten af byn Puzirjowa. Kamasintser.3705 Kamasintser kalla sig sjelfva på Tatariska Ҟamgadje djon. Deras egentliga land3706 (Камасинская землица) är belägen i bergsbygden emellan Kan och Mana. Dock sträcka de sina jagtfärder wida utöfver detta district, i s[ynner]het söderut, der de ströfva3707 ända in i Amylska och Sizimska flodsystemet inom Minusinska kretsen. De sönderfalla i tre ulusser, som kalla sig: 1422 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1422 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 1. Ugumak R[yska] Ugumakow uluss Kam[a- sintsiska] Djaaze-djon d. ä. stepp folk Abalak (Абалаковъ улусъ), Tat[ariska] Taiga-djon, d. ä. skogs-folk 3. Agul3708 (Агульскiй улусъ) äfven Пантыковъ3709. Tat. Kodo Pl[uralis] Kodolar. ☙  ❧ 2. 1. Ugumakow uluss.       Agul ǁ Kad Пантыковъ ǁ ’Sala’skin bifloderna ǁ dess jagt ǁ fänge Sic. Noj is situated at N55°32′39″ E94°17′16″. (TS)  sitt tält ǁ tält  ängsskötsel ǁ ~, samt  The River Kirelˈ, running into the Kan from the left 450 km from the mouth of the latter. (TS) Ugumakow uluss lefva kringströdda 1. Wid Mana och bifloderna3710 Sinjéra, Salbejá, ☙  ☙  som infalla i Kolba, denna i Mana. För öfrigt drifva de jagt3711 öfverallt wid Mana. 2. Wid floderna Рыбная och Odja, som falla i Kan. 3. Dessutom kringströdda på ❧ stepperna i Ryska byar, såsom Maganskaja, Верхная Odja, Малая Рубная3712, i Noj3713 m. m. Största delen af de Ugumakowska äga 1. dels ordentliga hus 2. dels små stugor, 3. dels endast jurt. De förstnämnda bo i byar, lefva alldeles såsom Ryssar och hafva till större delen redan glömt sitt språk. Likwäl betala de blott jassak och göra ej krigstjenst. De som äga stugor begagna derjemte äfven jurt såsom kök. Sommartiden bo de hellre i sitt3714 tält, som består af näfver. Äfven dessa idka åkerbruk, äga kor, hästar och får, men inga renar. ❧ Sjelfva de på Mana boende sysselsätta sig med åkerbruk och ängsskötsel3715. De till 3dje d[elen] hörande nomadisera wid Kerel3716 som faller i Kan, wid Mana och flera bland dess bifloder. Äfven de hafva hästar, men inga kor och inga renar. 1423 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1423 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  lefva ǁ sysselsätta  hörde förut ǁ utgjorde förut till den  Most likely referring to Castrén’s notes on the Kača Tatars in his diary.  såsom ǁ de som  Den ǁ Deras  jagar ǁ fångar  gå ǁ jaga ☙  ☙  — Öfwerhufvud lefva3717 hithörande Tatarer mest g[enom] åkerbruk och ängsskötsel. De kallas äfven af sådan anledning степные (djaaze-djon). Deras språk är samma dial[ect] af Tatariskan, som förek[omma] hos de Katsch[inska] Tat[arerne] i Minusinska kretsen. — Ugumakow uluss hörde3718 förut tillika med den Katschinska upravan ❧ till den Katschinska domen i Minus[inska] kretsen. De hafva först sentida blifvit förda till Kamas[intserne] och äro i ethnographiskt häns[eende] från dem alldeles åtskillda. Deras språk är rent Katsch[insk] Tat[ariska] (v. s.)3719 Alla de Ugumakowska drifva jagt, men såsom3720 saknande renar kunna de ej gå långt i bergsbygden (бѣлогорье), utan jaga i närliggande skogar. Den3721 förnämsta jagt-tiden infaller om hösten: ifrån 1. October till början af December. Man fångar om hösten: Sobel, ekorre, björn, elg, vildget, vildren, föga räf. [—] Jagten bedrifves mäst med bössa, ❧ men för wildget, elg, сынъ gräfver man gropar. — Om wåren jagar3722 man på skara, går på skidor och fångar sobel (i ringa mängd), wildget, elg, сынъ, ren, tjädrar m. m. — Dessutom går man om vintern alltid på wildgets-jagt, så snart ett oväder infaller. I köld och klart väder kan geten ej fångas, emedan den liksom renen har en fin hörsel. — De Ugumakowska gå3723 alltid på jagt med häst, ridande. D[e]tta är möjligt i närheten af stepper, men ej längre bort i skogsbygden, der snön är djup. 1424 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1424 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Äfven bedrifva3724 alla de Ugu❧makowska fiskafänge i Mana, Kan och deras bifloder. I Mana fångas harjus, ljenok, taimen etc. Fiskredskap: not, nät, krok m. m. Fiskafänge bedrifves både höst och vår, vinter och sommar. — Under sina jagtfärder begagna Ugumak[ovska] balaganer, som göras3725 af träd-grenar (mest3726 пихта). En sådan balagan begagnas ofta flera år, förbättras årligen. En enda person äger naturligtvis flere balaganer. — Hwar och en äger sin särskildta jagtmark, men man kan äfven utan betalning jaga i annans mark. Äfven ❧ Ryssar kunna saklöst fånga hvar de behaga. Med afseende å jagten klagas här liksom i Minus[inska] och Jenis[ejska] skogarna, att guldsökarne bortskrämt willbrådet3727.       bedrifva ǁ fånga göras ǁ ä[r] mest пихта ǁ пих[та] willbrådet ǁ all äro: ǁ ~ 120 pers[oner] inalles 35 ǁ 1. 135 ǁ 2. ~ Enligt Prest-tabell. manköns 80  – qvinkön 76   – I ecclesiastiskt hänseende [höra] de samtligen Odjinska prichoden. — Alla de Ugumakowska samlas den 6. Decemb[er] (Mikola) för att betala sin skatt i Малая Рыбная. — Airán och kumys är föga i bruk, emedan de härwarande Tat[arerne] äro fattiga på boskap. Slägter: 1. Balej Pl[uralis] Balejlar. 2. Adom Pl. Adomnár 3. ’Salba Pl. ’Salbalar 4. Tuigun Pl. Tuigunnar. ☙  ❧ 5. Tigis’kin Pl. Tigis’kinnär Hithörande individer äro:3728 Skattbetalande: 353729 1425 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1425 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, running into the River Kan from the left 504 km from the mouth of the latter. (TS)  källor. ǁ ~ Om sommaren uppehålla de sig i бѣлогоряхъ, der renar[n]e äga ett svalare klimat. Ifrån höstens början ända till våren lefva de på låglandet wid Kan, Kuljas, Mana De ströfva dessutom om höst och vår  prichoden ǁ volosten  fiskafänge. I slutet ǁ 1. fiskafänge i sjöar. Omkring ǁ 2. fiskafänge. I början  vintern ǁ som[maren]  tält ǁ nä[fvertält] Märk 1. Камасинская землица är det nuwarande Kamasiner-landet. 2. Jarinskaja землица kallades fordom ett landstycke ofvanom Krasnojarsk vid Jenisej. Hit hörde Balachtinskaja volost, som ännu finnes till och lyder under Atschinska kretsen, s[a]mt sträcker sig ända till Jenisej. ☙  ❧ 2. Abalakow uluss K[al]l[a]s af de öfriga Taiga-djon, skogs-folk. De äro alla nomadiserande och lefva kringströdda 1. Wid Kan och dess biflod Kuljas’3730 2. Wid Manas källor.3731 Skattbetalande – 36 Enligt prest-tabell m[an]k[ön] 80 qv[in]kön: 76. Tillhöra i eccl[esiastiskt] häns[eende] Odjinska prichoden3732 ☙  ❧ ☙  Dessa lefva största delen af året i бѣлогоряхъ. De draga sig dit om våren i April, då snön börjar smälta, ty i bergsbygden är det svalare klimatet lämpligt för renarna. De uppehålla sig i bergsbygden hela wåren, sommaren och hösten. Här jaga de hela wåren, sommaren och hösten, bedrifva äfven fiskafänge3733. I slutet af Nowemb[er], då snön blir besvärlig för renarna, draga de sig ned ifrån bergsbygden på slättlandet och uppehålla sig då wid Kan, Kuljas, Mana. Om vintern3734 fånga de vildget och ekorre. ❧ De bo alla i tält3735 dels af näfver, dels af renhud, elghud, wildget, сынъ. Sommartiden bo alla men vinter-tiden blott de fattiga i näfvertält. De lefva i små byar, hvarje by, bestående af 3–10 tält. Under sina jagtfärder föra de med sig tält, hustrur och hela sin familj. 1426 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1426 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om wintern3736 samlas de i болшая l. верхная Odja för att betala sin skatt (d. 6 Decemb[er]3737). — De hafva en knäs. De kalla sig Nu. Slägter 1. ’Seiba 2. ☙  ❧     wintern ǁ <h[östen]> Decemb. ǁ Septem[ber] uppehålla ǁ l[efva] The River Senčit discharging into the River Kizir from the left 272 km from the mouth of the latter. (TS)  Dec. 6 old style. Шагина 2001: 345.  källorna ǁ Odja Obs. Ryska benämngar. Alla äro döpta. Kamasintserna uppehålla3738 sig sommartiden twå månader på ett och samma ställe wid källorna af floden: Schem’sa Kam[asintsiska] ’Semde3739, som faller i Kisir. De fånga då i бѣлогоряхъ mest vildren, get, elgar. ☙  — De stå med sitt tält under бѣлогоряхъ, men renarna gå och beta i bergen. — Äfven fiskar man om sommaren med nät, som köpas af Ryssar. — Så snart snön faller, bryta Kamas[intserne] upp och draga sig bort ifrån bergsbygden, der snön är alltför djup. De komma nu till källorna af Mana och Kan, jaga soblar i skogsbygden, och ❧ wid Jultiden, då äfven i skogarna snön är besvärlig, komma de till sjelfva skogs-gränsen ut på steppen. De samla sig omkring Odja och betala sin skatt omkr[ing] Nikolaj-dagen3740. Nu stå de nästan stilla ifrån Nikolaj-dagen till fastlagen. De flesta uppehålla sig vintermånaderna vid Kerer, en flod som faller i Kan. Alla stå vid källorna3741 af Odja (Urgu) och vid sjelfva Kan. Wid d[en]na tid jaga de på stepperna vilda getter, äfven elgar. Fastlags-tiden återvända de till skogarna och draga sig efterhand till ’Sems’a. 1427 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1427 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The mountains at N54°17′ E95°22′. (TS)  som ǁ och wid s  The River Berëzovaja, running into the River Kizir at N54°6′14″ E95°19′2″. (TS)  jaga ǁ dr[ifva]  Kans bifloder ǁ Mima, som faller ut i Mana, och wid M  i ǁ wid  Under ǁ Här fi[nnes]  liten flod ǁ flod  koka ǁ torka och för<--> ☙  Kamasintserna woro fordom m[yc]k[e]t talrika, talrikare än till och med de Agulska, men härjande kop❧por hafva gjort slut på dem. Kamassintserna äga ett stort rykte för sin redlighet och ordhållighet. ”Har en Kamass[ints] en gång gifvit sitt ord, så minns han det ännu efter 10 år”, yttrade en Kott. Obs. En del (större delen) af Kamasintser bo sommartiden i berget Djapsu wid Kans källor.3742 Ifrån berget Djapsu upprinner i en flod Thedibu, som3743 utfaller i Tuba (Kisir)3744[.] I denna flod drifva kamasintserna sitt fiskafänge. Härifrån bryta de upp om hösten och jaga3745 vid Kans3746 bifloder. ☙  — En annan del Kamasint[s]er ❧ somra i3747 Djilbutá, som äfven är ett litet бѣлогорье. Under3748 detta berg finnes en sjö: Menjer tu, der Samoj[eder] fiska. – Ifrån Djelbuta upprinner en liten3749 flod af samma namn. — Kamasint[s]erna uppgräfva om hösten sarana, koka3750 och torka den framför elden. Den förwaras till vintern, koka den antingen utan allt tillägg, eller med kött, äfven med mjölk. — Hos dem finnas nuförtiden inga Schamaner. — För hustrur betalas 6–10 renar, eller ock lika många zoblar. — De rikaste Kamasint[s]er hafva endast vid pass 20 renar, de fattigaste 3–4. Derjemte hafva några 1–2 hästar, men alldeles inga kor. 1428 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1428 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kunbu, floden Kan. Nu, Tatar Pl[uralis] Nuzang. Kodo, Agulsk Pl. Kodozang. Solo’, Karagas Pl Solozang. Kaltjaks’en3751 Kaltjaks’en, Tungus. Pl. Kaltjaks’enzäng Kazáҟ, Rysse. Kagmaáz’e, Kamass Pl. Kagmaazezang Menjér, floden Mana. Kaas’, katsch[insk] Tatar Pl Kaas’sang l. Kaaz’eje’. ☙  ❧ Kaltjaks’en ǁ Kaltjaks’ennár uppresa ǁ göra ofvanpå sadel ǁ sadel dödas ǁ och Bögössäng ǁ Bygössäng — Kamassintserna räkna ej dagar, weckor och knappt nog månader. — Kamassint[s]erna begrafva sina döda vinter och sommar i jorden, utan att derpå uppresa3752 någ[o]n hög. Den dödas ögon ställas åt öster (hufvudet i vester). Den döde svipes i utmär[k]t goda kläder. I grafven nedlägges knif, kött, mat, ofvanpå3753 sadel, yxa, sällan bössa. Поминки firas två gånger 1o) först efter 7 och sedan 2) efter 14 dagar efter begrafningen. Wid поминки dödas3754 en ren, men wid sjelfva begrafningen tillställs intet gästabud. ☙  ❧      Slägter bland Kam[a]ssint[s]erna 1. 2. 3. 4. 5. Njegezäng S[in]g[ularis] Nje’ (nje’g) örn Madorzang Sg. Mador. Bögössäng3755 Sg. Bögöz’ä Selzäng Sg. Sele Baigazäng. Sg. Baiga. Hvarje sådan slägt kallas tjööl och det är en lag äfven hos Kamas[intserne] att man ej kan äkta en hustru ur sin egen slägt. — Bögözäng och Selzäng lefva wid Mana, men de öfriga slägterna uppehålla sig wid Kan. 1429 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1429 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  knappt ǁ ej  och ǁ till ☙  ❧ [—] Zobelfångsten är i aftagande, ty då man förrut på en höst fångade ända till 70 soblar, räknas nu för tiden 20 zoblar för en mycket god fångst. — Renafveln är nu för tiden ganska obetydlig, ty sedan brödpriset stegrats hafva Kamas[intserne] uppätit sina renar, så att de rikaste knappt3756 äga 20 renar. — Kamassint[s]erna bära pelsar af renskinn, af samma form som de Tatariska, vanl[iga] Samojed-pimy och en mössa sådan den brukas till och med i Archang[elska] Guvernem[entet] hos de Samojeder. ☙  ❧ — Kamassintserna bryta upp ifrån sina sommarstationer, så snart myggen försvunnit. Det bör nu af på vildrensjagt, som om sommaren bedrifves med ringa fördel, emedan vildrenen flyr undan för myggen och3757 gömmer sig i täta, otillgängliga skogar, i högt gräs. Om hösten återwänder den till бѣлогорье och uppfångas af Kamass[intserna] i s[ynner]h[e]t på den första snön. Snart återfår äfven zobeln sitt hår och nu börjas sobeljagten, som fortfar hela hösten, under det Kamass[intserna] efterhand draga sig ut ifrån skogen, der snön snart blir dem hinderlig i deras jagt. Dessutom är sobeln svår att fånga ☙  längre in på vintern, emedan ❧ den i kallt väder är snabb på benen. — I Nowember anlända Kamassint[s]erna till sina vinter-stat[ioner] der de ligga lägrade till wåren, och fånga på steppen getter, elgar, samt ekorrar i närbelägna skogar. — Om våren bedrifves zobel-jagt på skara, hvarunder kamass[intserna] efterhand draga sig till sina sommarstationer. — Äfven somliga qvinnor förstå att begagna skjutgewär. 1430 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1430 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Kamassintserna hafva utom bössan inga jagtredskap. — Obs Bomärken brukas ej och hafva icke ens namn i språket. Renarna gå omärkta — En renoxe betalas med 30–35 Rub[el], en renko med 20 Rub. ☙  ❧ [—] Sommartiden lifnära sig Kamassintserna g[enom]3758 fänge af fisk3759 och fågel, wilda renar, elgar och getter, g[enom] gräfning af sarana3760. Bröd hafva de högst ringa. — Till sitt utseende äro Kamassintserna mycket lika Tatarerne, likwäl af en swagare, klenare kropps-constition, små till wäxten och af en bleklagd ansigtsfärg. En följd af deras usla föda. — De Kanska Kamass[intserna] öfversomra wid källorna af ’Simza3761, som faller ut i ?. Denna flod (Simz’a) och Pezo3762 som faller i Kan, taga sin upprinnelse ur samma berg: Konguize. ☙  ❧          g. ǁ a[f] fisk och fågel ǁ tjäder, änder sarana ǁ 1. ~, g ǁ 2. ~ och This river cannot be identified. On its sources, see below. Pezo ǁ Pezá The River Pezo or Bolˈšoe Pezo runs into the River Kan from the left at N54°47′54″ E95°12′48″ and begins at ca. N54°49′ E95°1′. (TS) Castrén was in Agulˈsk in the beginning/middle of December 1847. See his letter to Sjögren, 1/13 Dec. 1847 in the volume of letters in this series. From the right (south) at N55°44′41″ E95°42′19″. (TS) From the left 15 km from the mouth of the Agul. (TS) timrat ǁ anlagt Agulska ulussen3763 Агульскiй улусъ. — K[al]l[a]d[e]s fordom den Pantykowska ulussen. Består endast af 20 skattbetalande individer. — De lefde förrut kringströdda wid Agul och Kungus, men hafva nu coloniserat sig alla wid Agul, som infaller i Kan3764 (Kungus inf. i Agul3765). — De bodde tillförene liksom Kamasintserna i tält, men hafva nu redan timrat3766 sig stugor, med undantag af några få familjer. De som äga stugor, idka alla åkerbruk, men ej de som bo i tält (om sommaren). Märkas bör att alla för vintern hafva någon slags badstuga, men sommartiden bo några ännu i tält. 1431 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1431 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  Michaeli-dag, ǁ ~ ja ända till Ni[kolai-dag] 8 November Old Style i.e. in the 19th century, 20 Nov. New Style. (TS)  emedan ǁ der de <---> lifn[ära]  ekorre ǁ ~ m. m. e) utter ☙  ❧ Ingen bland de Agulska Tat[arerne] äger renar, men alla hafva de hästar, ehuru det största antalet ej öfverstiger fem eller sex. De hvilka sommartiden lefva i tält hafva ej kor, men alla de öfriga äga 1 a 3 ko-kreatur. Blott två eller tre individer äga får. — I allm[änhet] lifnära sig de Agulska ungefär på s[am]ma sätt som Stepp-Tatarerne i Abalakowska ulussen. De k[al]l[a]s äfven Сте[п]ные af Ryssarne, och på sitt eget språk benämna de sig Karan tjäng, af karang, stepp och tjäng, folk. — Alla till Agulska ulussen hörande Tat[arer] jaga 1. om hösten: a) sobel b) ekorre c) elg d) vildget, e) björn f) warg, g) filfras h) utter, men föga ren och сынъ ☙  ❧ Höstjagten börjas omkring 1. Oktober och fortfar till Michaeli-dag,3767 då snön blir så djup, att hunden ej kan förfölja soblar och andra djur. Jagten bedrifves om hösten wid Agul och Kungus i svarta skogar, emedan3768 sobeln uppehåller sig här, lifnärande sig med ceder-nötter. Till бѣлогорье gå de Agulska ej, emedan der finnas föga soblar. Till бѣлогорье komma blott Karagasser och Kamassintser, som äga renar  – ja de äro sommartiden till och med tvungna att lefva i bergsbygden för renarnes skull, som ej uthärda hettan på låglandet. 2. Winter-jagten bedrifves fastlagstiden. Hun☙  den gör då föga ❧ tjenst, emedan snön är djup. Jägaren förföljer då på skidor: a) sobel, b) elg (i s[ynner]h[e]t) c) vildget d) ekorre3769 e) räf (i ringa m[än]gd) Winterjagten fortfar ofta ända till wåren. 1432 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1432 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wårjagten omkring Påsk bedrifves med m[yc]ken fördel, emedan hunden nu drifver sobeln på skara. Man jagar nu: a) sobel b) elg c) vildget d) ekorre etc.  Somliga ǁ Andra  De ǁ På  jagtmarker; man ǁ jagtmarker. Dock  träd-/grenar 4. Sommartiden fångar man vildget, elg, björn – ☙  Jagten bedrifves alla årstider vid Agul och Kungus. Man begagnar mest bössa både för sobel, ekorre, björn, elg, vildget o. s. v. Wilda getter och elgar fångas äfven i ❧ gropar. Somliga3770 fånga äfven med капpkan warg och utter. Obs. 1. Räfwar finnas i ringa m[än]gd 2. Äfven de åkerbrukande idka jagt om sommaren, emedan åkern ännu är blott en bisak. — De3771 Agulska Tat[arerne] hafva inga bestämda jagtmarker;3772 man färdas öfverallt och jagar der willebråd finnas. I skogarna finnas små balaganer af trädgrenar3773, men vanligen lägrar sig jägaren under ett träd. Man färdas nästan alldrig en i sänder utan i en ”artelj” af 2–3 personer, hvilka fördela bytet efter jagtens slut. ☙  ❧ [—] Qvinnor gå ej på jagt. — En god jägare fångar vid pass 15 soblar om hösten Fiskafänge bedrifves om sommaren med not, nät, ljuster, mjerda, mete. I Agul finnes harjus, ljenok, taimen, gädda, abbore (föga), lake, sik, m. m. 1433 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1433 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  kallas ǁ ~ af Kamasintserna Karagas Alla äro döpta och tillhöra Manaschinska prichoden. Schamaner finnas ej en enda, ty af Abalakow och Agu[l]skoj uluss äro de flesta redan förryskade. — Skatten betalas med 2 soblar per man, hvarje sobel beräknad till 5 rubel. ☙  ☙  Obs. De Agu[l]ska Tat[arerne] kallas3774 ❧ ock af Tatarerne Kodolar. — De Agulska Tat[arerne] hålla blott en hustru och bortjaga henne alldrig — Kalym betalas ej nu för tiden. — För Agulska ulussen finnes en Furste (’Siraphens’). — Fursten afdömer förbrytelser såsom hans ”дядя” fordom dömde  – tager menigheten till hjelp. — Intet Schamanwäsende existerar. [—] De Agulska Tat[arerne] hafva ända ifrån uråldriga tider bott wid floderna Agul och Kungus. Agul kallades förut Maloj Kan i böcker (Tat[ariska] Aagul) — De Aagulska utgjorde förut twå ulusser: Pantykow och Schalaschkin. Pantykow wid Kungus och Schalaschkin wid Aagul. Af Scha❧laschkin finnes numera blott en enda indiwid. Af de Pantykowska funnos fordom 400 skattbetalande personer, och af Schalaschkinska ett nästan lika stort antal. De hafva efterhand dött af febersjukdomar. 1434 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1434 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Kamassint[s]er så wäl Samojeder, Agulska Ostjaker och Tatarer förtälja att de woro Tschud[er] i3775 älldre tider, och att de blifvit döpta för 200 år tillbaka  i ǁ för  utgöra ǁ är  Kotter vid Anзir ǁ 1. Kotter wid sjelfva Kansk ǁ 2. Kotter om och  The River Ancirˈ or Ancirin running into the River Kan from the right at the village of Ancirˈ at N56°15′9″ E95°31′41″. Kodozang  eller ǁ och (TS) ☙  — De Agulska kalla sig sjelfva Kotu Pl[uralis] Kotuan Kam[asintsiska] Kodosang Tat[ariska] Kotolar. Äfven kalla de sig sjelfva Karan ’ceäng, eg[entligen] steppfolk af Karang samt äfven Kan-’ceäng, folk af Kan, af skäl att deras ❧ flod Agul fordom benämndes Малоj Канъ. De äro afkomlingar af samma Kotter, hvilka omtalas hos Klapproth och deras grannar, de af Klapprot så kallade ”Kongroitschi” utgöra3776 Bajgado-slägten. Med detta ord Kongoroitschi kan ej hänga rätt ihop, ty det bet[yder] klocka i Agulskan, utan detta är väl en misskrifning af Kangas’’ceäng, som betyder Katsch[insk] Tatar. — Nedanom Kansk funnos förut 8 personer: Kotter3777 vid Anзir3778, en liten flod som faller i Kansk. De äro nu förryskade och betala государственныя поддаты. ☙  ❧ [—] På björnhud sofva ej Kotterna, af fruktan att björnen skall vredgas. — Kotterna bodde fordom i tält af näfver, hade äfven små stugor. De egde hvarken hästar eller3779 renar, utan jag[a]de om vintern med skidor, om sommaren till fots. 1435 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1435 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The sources of the River Mana are situated at N54°27′17″ E94°44′40″. (TS)  venster ǁ h[öger]  The River Badžej or Stepnoj Badžej. See above. (TS)  upptager ǁ f  Kyigö, ǁ 1. ~ w[id] ǁ 2. ~ Kyzij  Kan ǁ ~ o. s. v.  lefva ǁ hafva  The River Ulˈka or Bolˈšaja Ulˈka discharges into the River Agul from the right 96 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Mana Denna kallas af Kamassintserna Menjér. Den tager sin upprinnelse ur ett berg som benämnes Bextjö.3780 Wid dess källor öfversomra några Kamassintser-familjer. Den upptager följ[ande] bifloder: 1. Ajang tjaga, från höger 2 Kördézen, från venster3781 3. Djazól, från venster, upptager fr[ån] venster Bedel. 4. Djirzibej, fr. venster 5. Ydjygä Djirzibej (Малой Dj[irzibej]) fr. venster 6. Koróloҟ, från venster. 7. Bodjéj, ifrån venster3782 8 Kolbá upptager ifr[ån] höger Salbejá, som åter upptager Kuwaj Salbeja upptager3783 äfven ifrån höger Sinjera. ☙  ❧ Kamassint[s]erna öfverwintra wid floderna Odja, Kerel, Kyigö,3784 wid Igil, vid den i Igil infallande Kyzij, wid sjelfva Kan,3785 wid den i Mana infallande Mima, o. s. v. ☙  ❧ Kotterna intogo fordom hela flodsträckningen långsmed Kan. En af deras ulusser (стойби) stod der nu byn Агульская är belägen. En annan fanns der den nuwarande byn Korastelja är uppbygd. Lägre ned på kan funnos стойбы i byarna Anзir, Barnayl m. m. belägna omkring byn Kan. Alla dessa kotter hafva nu försvunnit. För några år tillbaka fanns wid staden Kansk ännu några skattbetalande Kotter, sju till antalet, men de lefva3786 nu såsom bönder, kringströdda på särskildta ställen, och betala государственныя поддаты. ☙  — Kotter bodde fordom äfven ❧ wid floderna Kungús och Uljka3787. 1436 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1436 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Agulskaja d. . December [g. st.] – ☙  ❧ kallas ordentligen3788: Верхне-Агулская займка. utgör enl[igt] revision 42 m[an]kön och 34 qv[in]kön ☙  ☙            ordentligen ǁ wanligen åtskilliga ǁ några Agulskaja ǁ Scha[laschkina] tält-/byar Aajel ǁ Ājel 10–15 ǁ 10 svin ǁ getter och ǁ men på ǁ i <--> loppet […] år ǁ tidernas lopp Byn Agulskaja existerar i 7 år. Denna by utgör en förening af två ulusser: den Pantykowska och Schalaschkinska. De lefde förrut kringströdda i särskildta byar och åtskilliga3789 lefde till och med i jurt. Ännu finnes i byn Agulskaja3790 twenne jurt för sommaren (af näfver). — De Agulska hafwa alldrig haft renar, men i alla tider hafwa de haft hästar (tabuner) och kor. Deras lefverne har warit alldeles liksom de nuwarande Tatarernes. De lefde i tält[-]❧ byar3791, Russ. стойбы (Ag[ulska] Aajel3792). — För det närwarande hafva deras hästar och kor aftagit, så att de rikaste äga wid pass 20 hästar, 10–153793 kor, några få får och svin3794, inga getter. — Antalet af hus i Agulskaja äro 9 tillhörigen de skattbetalande, och dessutom 1 som bebos af en bonde. — Alla sysselsätta sig med åkerbruk, men blott för eget behof. — Alla jaga höst och wår. Om winter och sommar bedrifves jagt blott sällan, och3795 endast på3796 windiga dagar. ❧ Öfverhufvud aflägsna sig de Agulska ej alltför djupt i skogen. Obs. Om sommaren fångas mest getter och elgar. — De Agulska woro fordom m[yc]k[e]t talrika, men hafva under loppet3797 af ett år dött af koppor. 1437 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1437 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Stuckenberg 1844: 485–487 gives a description of the Kan, but the information collected by Castrén is also here more detailed than Stuckenberg’s. ☙  ❧ (TS)  Tjapse. ǁ ~ Den är under hela sitt lopp m[yc]k[e]t strid  venstra ǁ högra  räknas ǁ är  högra ǁ venstra  venster ǁ höger  höger ǁ venster  höger ǁ venster  venster ǁ höger  The River Kalˈta, running into the River Kan 598 km from the mouth of the latter. (TS)  höger ǁ venster The River Janga 596 km from the mouth of the Kan. (TS)  ifrån höger ǁ v[enstra] s[idan]  The River Tukša or Prjamaja Tukša 558 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Xajdamža or Bolˈšaja Xajdamža 553 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Tumanˈža 543 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. Tager sin upprinnelse ur ett berg (бѣлогорье), som kallas Tjapse.3799 Höger om Tjapse höjer ett annat бѣлогорье som kallas ’Sistibor (R[yska] Студенный хребетъ) och ifrån detta berg upprinner floden Peзo, som är nästan jämlik med Kan samt infaller deri från venstra3800 sidan wid pass 60 verst ofvan Andsha. Ifrån källorna af Kan räknas3801 blott en dagsresa till Tuba = Kizir (?). – Ifrån högra3802 sidan upptager Kan jemväl en stor flod Tuks’á, som utfaller i Kan wid pass 30 verst ofvasnom Pezó. Ifrån samma berg Tuchs’inskoj хребетъ som Tuxs’a upprinner floden Njengá, som infaller i Kan ifrån venster ofvanför Tuxs’a. ☙  ❧ Bifloder till Kan: 1. Nergubsin, från venster3803, en liten flod, som upprinner ur en бѣлогоря: Nöyömbä. 2 Mundjirej (Mundj’ire’) en liten flod från hö- (TS)  höger ǁ venster  The River Kujo or Bolˈšoe Kujo 535 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Allo 526 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, see p. 1426. Kan3798 ☙  ger3804, upprinner ur бѣлогоря, k[al]l[a]d Bochtu Djilam 3. Heldirmä, en liten flod, infaller från höger3805, upprinner ur Kuran Hödy. 4. Kaïtá, från venster3806, upprinner ur бѣлогоря.3807 5. Njengá, från höger3808 6. Tuxs’a ifrån3809 höger3810 7. Kaidems’a, fr. venster3811, ur бѣлогоря: Kulama’,3812 8. Tongais’á, från venster3813, 15 v[erst] ❧ nedanom Kaidems’a3814, fr. Бѣлогоря:  – Kulama. 9. Malmi, från venster3815, en liten flod, ur бѣлогоря3816 10. Kujo, fr. höger3817, 5. v. nedanom Malmi.3818 1438 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1438 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ venster  This river cannot be identified. (TS) 11. Aalo, fr. venster3819, en liten flod, ur бѣло- горя, 30 v[erst] nedanom Malmi,3820 12 Pezó, från venster3821 v[enstra] s[idan] 13 Kuileés’, fr. venster3822 14 Karagan, från höger3823 en liten flod, 15 v[erst] nedanom Pezo. går ej till бѣлогоря.3824 15. Kuzjó, från höger3825, ej till бѣлогоря.3826 16 Toola djaga (темная рѣчка), från höger3827, en3828 liten flod, går ej till бѣлогоря3829 17. Yljö, från venster3830, en liten flod, ej till бѣлогоря, 10 v[erst] nedanom Toola djaga3831 ☙  ❧ 18. Kangás’, från höger3832, uprinner ur бѣлогоря: ’Samala, en stor flod.3833 19. Kirel, fr. venster3834, fr. бѣлогоря. 20. Odja, ur samma бѣлогоря som Kirel, från venster3835. ́ 21. Tjina, en m[yc]k[e]t liten flod från venster3836. 22. Tugac’á, fr. höger, en obetydlig liten flod.3837 23. Tыrbыs, fr. venster3838, en obetydl[ig] liten flod3839 ́ 24. ’Sumicha, ifr. venster, en obetydlig3840 25. Kazala, ifr. venster, obetydl[ig]3841 26. Irbej, en större flod, fr. venster.3842 ☙  ❧ 27. Aagul, äfven Малый Канъ. Denna gren är jemlik Kan och dess källor ännu3843 längre kringrännande Kan. Den tager sin upprinnelse ur en бѣлогоря, kallad den Agulska. Den upptager ifrån höger en stor biflod kallad Kungús. Denna upptager från sin venstra sida Teibá3844 och lägre ned Igil3845 ifrån venstra sidan. 30 verst ofvanom dess utlopp finnes en liten by: Agulskaja l. Верхне-Agulskaja заимка.  höger ǁ venster  The River Kuzˈë or Bolˈšoe Kuzˈë, running into the River Kan 509 km from the mouth of the latter, i.e. 5 km upstream from the mouth of the River Kuliža. (TS)  höger ǁ venster  en ǁ ej  This river cannot be identified. The River Šumixa belongs here, see below. (TS)  venster ǁ höger  The River Ulˈë or Bolˈšoe Ulˈë 493 km from the mouth of the Kan. (TS)  höger ǁ venster  The River Kingaš 488 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ 1. ~ ǁ 2. höger  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Tiny 426 km from the mouth of the River Kan. (TS)  The River Tugač 418 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. (TS)  The River Šumixa is misplaced here. It runs into the River Kan 503 km from the mouth of the latter, i.e. between the rivers Kuliža and Ulˈë. Castrén does not mention the River Kursˈe, running into the Kan from the left 376 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kozyla 371 km from the mouth of the River Kan. (TS)  Castrén probably means the River Irbejčik running into the 1439 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1439 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria           Kan from the left at N55°38′58″ E95°28′10″, although it is only a small river. Interestingly enough, it is not mentioned in the Russian State water register. There is no larger river between the rivers Kozyla and Agul. (TS) ännu längre ǁ ända till The River Tajba runs into the River Kungus from the right (not the left) 102 km from the mouth of the latter. (TS) The River Igilˈ 89 km from the mouth of the Kungus. (TS) Agulskaja заимка ǁ Agul Because Castrén has erroneously noted all rivers running into the River Agul from the left as running from the right and vice versa, he seems to have meant here a river discharging into the Agul from the left. Thus, it should be either the River Tana-Oj 301 km or the River Bolˈšaja rečka 285 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Malyj Agul runs into the River Agul from the left (not right) 276 km from the mouth of the latter. (TS) The River Bolˈšaja Jangoza, running into the Agul from the right (not left) 270 km from the mouth of the latter. (TS) The River Ërma 230 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Korok discharges into the Agul from the right (not left) 159 km from the mouth of the latter. (TS) The River Telegaš runs into the Agul from the left (not right) 143 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  — Kungus utfaller i Agul midt emellan byarna Korastelja och Aagul. — 60 verst ofvan Agulskaja3846 заимка infaller i Agul ❧ floden Uljká ifrån venstra sidan — Uljká är litet mindre flod än Agul. Här bodde enl[igt] trad[itionen] fordom mycket folk, och förmodligen har den Jenis[ejska] slägten: UljKet härifrån utgått. Obs. Kungus infaller ifrån högra sidan[,] Uljka ifrån den venstra. ☙  ❧ Bifloder till Agul Följande äro af någon betydenhet. 1. Tuks’á, ifrån högra sidan3847 2. Maloj Agul, ifrån högra sidan, svarar emot 3. 4. 5. 6 7. 8. 9. ☙  ❧ Agul ifrån бѣлогоря3848 Jengaзá, ifrån venster, ifrån бѣлогоря3849 Jorma, ifrån högra sidan3850 Korók ifrån venster3851 Telegás’, ifrån höger3852 Uljká, ifrån venster3853 Kesa3854, ifrån venster3855 Kungús ifrån höger3856 Finska namn Kem, Ket etc. Ajus, Aja. Oja. Kyrky-taskyl. Ala-Taskyl Kolba, faller i Mana. Mana. (Pezo i Kan) Sym. Jaga, vid Ushur (Jaginskaja). 1440 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1440 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Anteckningar № 7. Assaner och Karagasser ☙  ❧ ☙  ☙  18473857 Efter att hafva tillbragt något öfver twå månader i byarna Andsha, Tyrbysch, Mergenjówa och Agulsk, under studium af Kamassinskan och Kottiskan afreste jag d. 1.3858 December [g. st.] ifrån Agulsk. Min wäg ledde kan-floden utföre genom byarna Korastelja, Chomuty3859, Manasch3860 till Kansk  – en liten kretsstad wid Kanfloden.3861 Härifrån fortsatte jag utan uppehåll min resa till3862 Ustjanskaja volost, som ligger 40 verst ifrån Kansk3863, höger om allmänna farwägen wid floden Usol’ka3864. Här började jag min jagt efter Assanerne, för hvilkas skull jag enkom slagit in på den3865 lilla sidowägen till Ustjanka, som ❧ annars leder ända till Angara och bildar en communicationsväg emellan städerna Kansk och Jeniseisk. Ehuru jag redan i3866 Kansk hade erhållit fullständiga upplysningar derom, att inga infödingar finnas wid flod[erna] Usolka och Ona, ansåg3867 jag dock för nödigt att resa till Ustjanka för att på3868 ort och ställe erfara något mera om de arma Assanernes öde. Men det är en af mig ofta gjord erfarenhet att den nuwarande generationen i Sibirien ej äger n[å]gra traditioner och sålunda erhöll jag i Ustjanka inga underrättelser om Assanerna, utan nödgades fortsätta min resa ännu fram utför Usolka. Wägen gick öfver jemna step❧per, här och der bewuxna med en gles, liten löfskog, med björk. I Tasejewska3869 volosten wäxte ymnig[t] både löf- och barrskog.  The River Ulˈka runs into the Agul from the right (not left), see above. (TS)  Kesa ǁ Keзá  The River Malaja Kesa runs into the Agul 84 km and the Bolˈšaja Kesa 64 km from the mouth of the latter, both from the right, not left. (TS)  The River Kungus runs into the Agul from the left, not right. See above. (TS)  It is uncertain if the year was marked by Castrén himself.  d. 1. ǁ i början af  Xomutovo is situated at N55°43′15″ E95°40′32″. (TS)  Amonaš at N55°54′15″ E95°50′35″. (TS)  Castrén wrote in the margin here: 100 verst. Kansk is situated at N56°12′27″ E95°42′56″. (TS)  till ǁ 40 verst ~  Ustˈjansk is situated at N56°31′25″ E96°1′44″. (TS)  The River Usolka runs into the River Taseeva from the left 57 km from the mouth of the latter, the River Taseeva into the River Angara and the Angara into the Enisej. (TS)  den lilla ǁ s[idowägen]  i ǁ hos  ansåg jag ǁ wille jag öfver  på ǁ öfv[er]  Tasejewskaja ǁ Tateschew[skaja] Taseevo is situated at N53°12′52″ E94°53′39″. (TS) 1441 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1441 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Större ǁ Jag  Nošino at N56°36′26″ E95°43′18″. (TS)  Kuraj at N56°41′7″ E95°29′40″. (TS)  Topol is situated at N56°56′36″ E95°6′54″. (TS)  Bakčet at N57°3′29″ E94°59′19″. (TS)  Xandala is situated at N57°7′42″ E94°55′13″. (TS)  Castrén’s note in the margin: 120 v[erst].  Glinnaja at N57°15′53″ E94°53′9″. ☙  (TS)  Murma at N57°17′0″ E94°48′0″. Nejden war tätt bebodd och inwånarne efter utseendet m[yc]k[e]t wälmående. Större3870 byar i min wäg woro: Noschina3871, Kuráj3872, Христорожественное село, Topol3873, Baktschetskaja3874, Chandala (Xandala)3875.3876 Derpå anlände jag till Tasejewskaja volost, derifrån man ännu räknar 77 verst till mynningen af Usolka. Nedanföre Tasejewsk finnas ännu följ[ande] byar: Glinskaja3877, Murmenskaja3878, Jakowlewskaja, Trojtskoje Selo3879 (hvarest ❧ finnes ett saltsjuderi), Bobrowskaja, Serednja3880, Nishnaja, Ustjanskaja3881, som är den sista by. (TS)  Trojck at N57°25′1″ E94°50′22″. (TS)  Srednee at N57°36′13″ E94°43′18″. ☙  ❧ (TS)  Ustˈe at N57°46′35″ E94°37′0″. (TS)  With Tunguska, Castrén means the River Verxnjaja Tunguska, i. e. the River Angara.  inpå ǁ innantill  Tasejewa men ǁ 1. Tasejewa. Och ǁ 2. Tasejewa. Dod  The River Topol discharges into the River Usolka from the left 196 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kolon runs into the Usolka from the left 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xandala runs into the Usolka from the left 125 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Murma discharges into the Usolka from the left 91 km from the mouth of the latter. (TS) Obs. Usolka tager sin upprinnelse 30 verst höger om Ustjanka och utfaller i Tasejewa, som äger sitt utlopp i Tunguska3882. — Obs. Den Tasejewska volosten sträcker sig ända inpå3883 floden Tasejewa3884 men äfven wid Tasejewa finnes inom Kanska området ingen känd afkomma af de Assaner. ☙  ❧ [—] I Tasejewska volosten finnes ingen enda Assan-själ och inga осѣдлые крестьяне. Icke ens ett rykte om dem låter upptäcka sig. — Inom Tasejewska volosten upptager Ussolka floderna 1 Topól3885 2 Koolon3886, 3. Chandala3887 4 Murma3888, som upptager bifloden: Unsha3889, hvilka alla infalla ifrån venstra sidan. Wid dessa floder finnas åtskilliga byar: 1. Wid Topol 1. Djenisowa3890 2. Konradjewa.3891 3. Stepanowa3892 4 Makarowa 5. Schelomowskaja3893 1442 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1442 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 2. Wid Kolon 1. Kolonskaja3894 2. Borkowskaja3895 3. Kanarajskaja3896 3. Wid Chandala 1 Suховская (Суховская)3897 4. Wid Unshá (som infaller i Murma). 1. Лукашинская. Obs. I Tasejewska volosten finnas öfver 300 hus och 480 själar — Här finnes icke det aflägsnaste rykte om infödingarna; men jag hörde dock mångenstädes yttras att infödingarna wid Ryssarnes ankomst dragit sig undan till andra floder. ☙  ❧ ☙  Wid efterspaningen af traditioner beträffade colonisationen wid Ussolka hörde jag förmälas, att de fleste Ryska bebyggare med undantag af de deporterade härstamma från kosaker, h[vil]ka räkna3898 sina anor ända ifrån Jermaks tider3899 D. 4 December [g. st.] återwände jag ifrån min excursion utför3900 Ussolka till Ustjanka. Här fann jag mig till möte en осѣдлый инородецъ ifrån floden Ana (R[yska] Онá)3901, byn Stepanowa. Denne man förtäljde, att hans fader qvarlemnat3902 efter sig tre söner, hvilka jemte en annan familj medsatt sig i byn Stepanowa och blifvit осѣд❧лые. Förut3903 hade de betalt skatt åt en Tungus-Furste wid Tschunja, en flod som faller i Aná. Här finnes en Tungus-colonie i byn Chaja3904, hvilka bo dels i stugor dels i tält. De hafva äfven tält  – tillhöra Jenis[ejska] kretsen.  The River Unža runs into the Murma 27 km from the mouth of the latter but from the right instead of the left. (TS)  Denisovo at N56°57′28″ E95°6′6″. (TS)  Kondratˈevo at N56°50′43″ E95°0′34″. (TS)  Stepanovo at N56°49′7″ E94°53′56″. (TS)  Šelomki at N56°48′13″ E94°51′26″. (TS)  Kolon at N57°1′1″ E95°1′28″. (TS)  Borki at N56°58′10″ E94°57′35″. (TS)  Kanaraj at N56°57′1″ E94°44′12″. (TS)  Suxovo at N57°3′54″ E94°38′43″.     (TS) räkna ǁ leda tider ǁ kämpar utför Ussolka ǁ ifrån Tas The rivers Ona (Birjusa) and Čuna (Uda) merge to form the River Taseeva at N57°43′17″ E95°25′16″. (TS)  qvarlemnat ǁ 1. warit Tungu[s] ǁ 2. kommit ifrån Tunguska och nedsatt wid Ana, samt ~  Förut […] kretsen. ǁ Förrut hade de betalt sin skatt åt en Tungusisk Furste wid Jeni Tunguska. En annan dylik Tungus-colonie finnes i Tschunska volosten i byn Fedjina byn Xaja wid Aná, som hör till Jeniseiska kretsen.  Xaja is situated at N57°29′50″ E97°3′7″. (TS) 1443 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1443 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  manliga ǁ ska[ttbetalande]  i alla tider ǁ förrut  Lägre […] Tunguser ǁ Huru wida Tunguser l  några ǁ T[unguser]  Koxa is situated at N56°21′4″ E96°20′19″. (TS)  Nižnij Ingaš at N56°12′6″ E96°31′27″. (TS)  Castrén’s note in the margin: ifr[ån] Karagas.  Castrén’s note in the margin: 60 v[erst]  Present-day Staraja Pojma at N56°11′14″ E96°38′44″. (TS)  The River Pojma runs into the River Ona/Birjusa from the left 339 km from the mouth of the latter. (TS)  Tinskaja at N56°9′10″ E96°55′5″. ☙  ☙  (TS) — Den lilla Tunguscolonien wid Ana består af 4 manliga3905 personer, hvilka äro en utgrening af de wid Tschunja boende. De ❧ förtälja att de i3906 alla tider warit boende wid Anà. — Inom Kanska kretsen finnes utom de 4. nämnda Tunguser inga andra осѣдлые инородци, utan endast Ryssar och äfven dessa fyra personer äro fullkomligt russificerade. — Om Assaner finnes wid Ana icke det aflägsnaste rykte inom Kanska kretsen. Lägre3907 ned säges Ana jemväl wara befolkad af Ryssar. Assaner finnas ej, men huruwida några3908 Tunguser tilläfventyrs nedsatt sig wid denna flod, härom kunde ingen säker underrättelse erhållas. ❧ Dock ansåg man för sannolikt att colonisationen består af idel Ryssar. — Ifrån Ustjanka fortsatte jag resan till byn Kocha3909 och kom härifrån till stora wägen wid Ingás3910. Wägen ifrån Ustjanka3911 till Ingas utgjorde 60 verst wid pass.3912 [—] Ifrån Ingas framåt är den första stationen Pojma l. Pojmskaja3913, belägen wid floden Pojma, som infaller i Ana3914. Denna by är den en[d]a wid Pojma-floden. ☙  — Ifrån Pojma leder wägen genom en granbewuxen, tråkig nejd till: Tinska volosten3915. Namnet påminner om den Tinska ulussen på Katsch[inska] steppen i Minus[inska] ❧ kretsen. Och då denna slägt (Tin) ursprungligen är antingen Samojedisk eller Ostjakisk, så kan man förmoda, att Tinska volosten 1444 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1444 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks urspr[ungligen] warit bebodd af n[å]g[o]n bland dessa nationer. Numera finnes ingen enda осѣдлый инородець Tin är en liten flod och byn Tinsk står derinwid. Floden3916 Tin faller ut i Pojma.3917 ☙  Ifrån Tinskaja fortsatte jag resan utmed allmänna farwägen till Birjusa3918, en stor flod som utfaller i Angara och utgör gränsen emellan Jenisejska och Irkutska Gouvernementerna. Denna flod är bebodd endast nedanom stora wägen. Ofvanföre finnes blott en by Spoloch, 8 verst ofvan byn Birjusa. Wid flodens källor ❧ finnas många guldvaskerier. Der ströfva äfven Karagasser. Nedanom byn3919 Birjusa finnas talrika byar. Floden kallas Ana 40 verst nedanom byn Birjusa. — Ifrån Birjusa reste jag genom en berguppfylld nejd, som var rik på barrträd, bestående af lärkträd, gran, tall, etc. Nejden kallades taiga och sades ej vara rätt egnad för äkerbruk. Man klagade öfver boskapssjukdomar3920 ☙  ❧ (TS)  byn ǁ fl[oden]  boskapssjukdomar ǁ ~, <--->  Nižneudinsk is situated at N54°54′28″ E99°2′19″. (TS)  Castrén arrived in Nižneudinsk around New Year 1848 (N. St.) and lay ill for at least three weeks, according to his letters to Rabbe, 4/18 Jan. and to Sjögren, 14/26 Jan. 1848. Nishneudinsk, en liten kretsstad, som bär sitt namn efter floden Udá, hvid den är belägen.3921 Staden är i och för sig m[yc]k[e]t obetydlig, men winner i ansenlighet genom en förstad слобода, belägen på hin sidan Jordán.3922 ☙  ❧  Floden ǁ Byn  The River Tiny, running into the River Pojma from the right 133 km from the mouth of the latter (N56°17′0″ E97°5′11″). (TS)  The village of Birjusa is situated on the river of the same name at N57°9′58″ E96°29′42″. Karagasser utgöra inalles 429 mankön 427 qvinkön enligt } ? 1846 års tabeller. De sönderfalla i fem slägter: 1445 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1445 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Sareg ǁ Sarang  Above, Castrén wrote: Kaa<s’>.  Castrén wrote in the margin: Kaa<s’>.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. below.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. above.  According to Castrén, a tributary to the River Oka/Axa. See below. Cannot be identified. 1 2. 3. 4. 5. Bland dessa innefattar hvarje slägt ett antal ulusser, se nedanf[öre]. (TS)  Acha ǁ Aka The River Oka/Axa, running at present through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara 1,135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Gutara, running into the River Tagul (Malyj Tagul) from the right 164 km from the mouth of the latter and further on to the River Birjusa. (TS)  Sareg ǁ Sarang  Tjogde ǁ Tjogdo  vid ǁ på  Sareg ǁ Sarang  Castrén wrote in the margin: = ’Sulinga. Sareg3923 Haas’3924 R[yska] Карагаскiй улусъ. Hās’, Haas’3925 R. Кангатскiй Tjogdo3926 R. Си<л>тюгурскiй Kara Tjogdo3927 R. <Е>удинскiй Tjeptej R. Малчурскiй. ☙  De uppehålla sig wid floderna Birjusa, Uda, Ejá3928, Acha3929, Gutar3930, samt göra dessutom ströftåg till Kan och Agul. Slägterna göra ingen egentlig åtskillnad emellan jagtmarker, utan jaga der[,] sobeln finnes i sörsta mängd[.] ❧ Dock säges slägten Kara Tjogda hålla sig mest till Eja; Sareg3931 Haas’ wid Agul; Haas’ wid Gutar; Tjogde3932 wid Uda, Tjeptej vid3933 Birjusa. — De öfversomra wid бѣлогоря: Sareg3934 Haas’ wid Aguls källor Haas’ wid källorna af Gutar och wid Tymändjet, som faller i Birjusa. Obs. Agul och Tymändjet upprinna ur samma ås. Tjogde, wid källorna af Uda Kara Tjogde wid källorna af Eja och Acha Tjeptej tills[amman] med Kara Tjogda Några få lefva sommartiden omkr[ing] guldvaskerierna wid Birjusa. ☙  — Alla de fem slägterna styras af en så k[al]l[a]d Ulug bas’, och hvarje3935 slägt står under uppsyn af ❧ Tarha (= Darga). Schulinga har sig till hjelp en Starschina (Tarschina). Hvarje slägt sönderfaller i särskildta ulusser, hvilka bestå af de närmast befryndade familjer[.] 1446 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1446 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Karagasserna lefva om sommaren wid бѣлогоря och fånga vilda renar, n[å]g[o]t elgar och ssyn. De uppehålla sig ej hela sommaren på s[am]ma ställe, såsom Kamassintserna, utan flytta läger efter 10–14 dagar i3936 afsigt att söka wildren, ej i skogar, utan på taskylerna. Såsom kändt är, faller i taskylerna en djup snö redan tidigt på hösten. Wid denna tid draga sig Kar[a]gass[e]rna ifrån taskylerna i djupa skogar för att jaga zoblar. Under denna jagt draga de sig efterhand ut åt3937 steppen, emedan snön äfven i sko❧gen blir alltför djup och zobeln swår att fånga så väl af den anl[edning] att hunden ej förmår följa den i spåren, såsom varande tyngre än sobeln, dels äfven derföre att zobeln med tilltagande köld blir allt lättare på foten och sällan står stilla. Under sobeljagten står Karagassen stilla endast på sådana ställen, der han finner zobelspår och äfven der ej mera än 3–4 dagar. Sobeljagten fortfar om hösten blott wid pass en månad. Derpå fångar man ekorre, men räfvar finnas ej. Till Nicolaj-dagen församla sig Karagasserna till suglan, som hålles ❧ i en djup skog 30–403938 verst ifrån Nishneudinsk. Här uppbäres skatten af Ispravniken, och utgör en sobel för hvarje mansperson. Ingen öppen3939 handel tillåtes för det närwarande på suglanen. Efter dess slut skingra sig åter Karagasserna och fånga i skogen vilda renar, elgar, ekorrar, men getter finnas ej, emedan nejden omkring Nishneudinsk är skogig, och getterna endast trifvas på steppen. Jultiden är jagten mycket dålig, men Karagasserna stå dock ej på s[am]ma ställe, utan flytta allt läger efter 2–3 dagar, sökande ❧ elgar, vilda renar, ekorrar. Omkring маслиница, då väderleken3940 redan är blidare, förbättra jagten, som dock ännu består i fänget af renar, elgar      i ǁ och åt ǁ på 30–40 ǁ 40 öppen ǁ han[del] väderleken ǁ luften 1447 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1447 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  wargar […] mgd ǁ wargar och getter finnas ej  skott ǁ särskildta  för ǁ om  2–3 ǁ ~ 10 och ekorrar. Då snön betäckes med skara, begynner sobeljagten, som fortfar så länge skaran bär. Under sin wårjagt draga sig Karagasserna efterhand till бѣлогоря för sommaren. Obs. Räfvar, wargar3941 fångas i ringa m[än]gd inom Karagassernas område. Björnar fångas om hösten i sitt ide med bössa. Wid björnjagt äro alltid flere jägare tillstädes, hvilka undfägna nalle med skott3942 på skott[.] ☙  ❧ Fiskafänge bedrifves i högst ringa mon och endast om wåren under lektiden. Wid detta fänge begagnas intet annat redskap än ett jern, som är alldeles likt ett ljusterjern. Dermed stinger man fisken uti nacken på grunda ställen. Fisken består mest af harjus, ljenok och föga taimen. Sommartiden lifnära sig Karagasserna mest med roten af saraná, som om sommaren uppkokas i vatten och derpå uppblandas med renmjölk samt omröres till en art af gröt. De skjuta äfven änder och gäss om sommaren. Tjädrar fångas om höst och wår. Alla förse sig med mjöl för wintern, men för3943 sommaren endast de rikaste[.] ☙  ❧ Karagassernas förnämsta egendom består i renar, men hjordarna äro högst obetydliga och bestå hos de rikaste blott af 20–30 djur. Hästar hafwa några få, och endast till ett antal af 2–33944 st[ycken]. Hästarna släppas ut på steppen till wintern och äga ingen wakt. De beta ej i tabuner, utan hvarje familj lemnar sina hästar på sitt särskildta ställe. Märkvärdigt är att hästarna hvarken bortrymma eller bortstjälas!  – Om wåren far man att afhemta dem och medtager 1448 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1448 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  dem till бѣлогоря, likasom de ❧ åter på första snö blifva utförda på steppen.      runda ǁ Tat[ariska] handeln ǁ kärlekshandeln begifver ǁ far och ǁ fort soblar, ǁ soblar och Hö bergas ej. Tälten äro af två slag: 1. Vintertält af renhud, och 2. Sommartält af näfver. Begge äga s[am]ma spetsiga, koniska form, som de Samojediska, men runda3945 Tatar-tält finnas ej. ☙  ☙  Giftermål afslutas alldeles enligt föräldrarnas godtycke, utan att barnen äga n[å]g[o]n del i handeln3946, hvilken afgöres förmedelst en talman. Han gör sig underrättad om brudens pris, och om sonens fader är dermed tillfreds (– prut äger ej rum –) så begifver3947 sig fadren ❧ sjelf jemte sin son till brudens tält, för med sig matvaror (bröd, kött, sarana etc.) samt en så stor del af brudskatten, han för tillfället mäktar betala. Denna betalning och3948 dithörande tractamente afbördas under loppet af 5–10 år, ty bland Karagasserna är ingen så rik, att han med ens skulle förmå hela skatten, som utgör för en rik 30 renar eller waror motswarande deras värde (sås[om] soblar,3949 särsk[ildta] djurskinn, sarana, peningar m.), för en fattig 5 renar. NB. För en renoxe betalas 30–40 rubel och för en renko 20–30 Rub[el]. ❧ Sedan hela brudskatten blifvit betald, begifver sig fästmannen med sin far, talman och öfriga anförwandter till bruden, der ett gästabud anställes på de förråder fästmannen medför, bestående i brännwin, kött, sarana, bröd m. m. (att fira gästabud uttryckes af Karagasser och andra Sib[irien]s infödingar helt enkelt genom uttr[ycket]: ”Koka en gryta”, emedan detta utgör hufvudsaken wid hvarje gästabud, 1449 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1449 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria         bala[laj]ka o. s. v. ǁ bala[laj]ka, Mscr: xna blifva ǁ måste motsvarande ǁ likn[ande] Emellertid ǁ Me[dan] Bredvid ǁ Det knif, ǁ ~ eldstål hvarwid ǁ men en ☙  ☙  ❧ ☙  brännvinet oberäknadt). Gästabudet eller rättare bröllopet fortfar så länge fästmannens förråder och i s[ynner]het brännwinet räcka. Brudens föräldrar depensera här wid föga eller intet. ❧ Under bröllopet sjungas Tatariska och Mongoliska sånger, spela[s] med bala[la]jka3950 o. s. v. men ingen dans äger rum. Efter bröllopets slut beledsagas de nygifta af brudens föräldrar ett st[ycke] på vägen, men ej ända hem. Hos brudgummen firas intet hemkomöl. Märkas bör, att sonen redan dessförinnan byg[g]a sig ett särskildt tält, ty äfven hos Karagasserna bor hvarje gift familj inom sitt särsk[ildta] tält. Emedan Karagasserna äro till namnet [christna]3951, så blifva3952 de af Presterna tvungna att låta wiga sig, hvilket wanl[igtwis] inträffar på suglanen ute på bara backen. Begrafning. Så snart en person aflidit, bygger man för honom om vintern en mangmár, motsvarande3953 Samojed[erne]s graf (tin), men om sommaren gräfves en wanlig graf i jorden. Denna förrättning kan hos karag[asserne] äfven verkställas af anhöriga. Emellertid3954 lefva den aflidnes anförwandter i tältet tillika med honom. Så snart grafven eller ambaren efter en eller högst två dagar blir färdig begrafves den döda. Han utföres af sina anhöriga med hufvudet förrut. Så bäres han af fyra perso❧ner, hvilka nedlägga honom i grafwen. Bredvid3955 honom lägger man i sjelfva graf[v]en kittel, yxa, knif,3956 sadel, bössa, krut och bly. Den döde begrafves i sina bästa kläder. Derjemte dödas en renoxe (både för män och qvinnor), men det är anmärkningsvärdt att denna af Karagasserne ej förtäres utan blir liggande och ruttnar bort wid grafven. Dock firas wid begrafningen ett gästabud, hvarwid3957 åter brännvinet och en gryta 1450 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1450 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  utgör hufwudsaken. Ingen поминки äger rum hos karag[asserna]. ❧ Seden att upphänga döda i lärkträd förekommer ej hos Karagasserna. Schamaner och barn begrafvas liksom de öfriga. Religion. Ehuru Karag[asserna] alla äro döpta, widhänga de Schaman-wäsende. ☙       örnfjäder ǁ f[jäder] af ǁ in Mandják ǁ ~ Tat[ariska] Ainá sjunger ǁ hop[par] och […] blir ǁ sås[om] jagt, goda jagtställen,  Likasom ǁ Likaså  Castrén wrote Han over the latter part. On Tibetan Buddhism see p. 1489–1497. Schaman-kostymen är hos Karagasserne densamma som hos Tat[arerne] och utmärker sig: 1. Genom en spetsig mössa med en örnfjäder3958 i spetsen. 2. G[enom] en mantel, s[amman]sydd af3959 brokiga flikar, hvarwid hänga bakpå långa remsor, som ❧ af Karagasserna benämnas Mandják3960. Wid samma mantel finnas dessutom ormar af kläde eller n[å]g[o]t slags tyg, vidare bjellror, jern- och koppar-skramlor m. m. 3. Trumma (Tyngyr) med hvarjehanda skrammel. Schaman-wäsendet försiggår om natten efter solens nedgång i tältet. Schamanen sjunger3961, trummar, hoppar liksom hos Tat[arerne]. ☙  — Schamaner tillkallas wid sjukdomar, och då man will weta tillkommande händelser och3962 i s[ynner]het ❧ hurudan jagten blir. Äfven förlorade ting tager Schamanen reda på. — Likasom3963 Schamaner kunna tillskynda godt åt sina wänner, så sägas de äfven kunna besvärja sina fiender. — Taskspeleri-konster känna ej Schamanerna hos karagassfolket. Karagasserna tillbedja en god Gudomlighet under namn Bur-Chan3964, Gud och en ond under namn af Asá, чертъ. 1451 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1451 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Karagasserna ǁ Kläd[dedrägten]  snorpas ǁ dr[agas]  Denna päls ǁ Pälsen är baktill försedd med сборы, weck.  Tatarerne ǁ ~ och alla slags prydnader  blott af qvinnor ǁ hvarken af män eller qvinnor  Castrén is referring with this to women (not Tatars). While replacing the original expression hvarken män eller qvinnor in the previous sentence with blott af qvinnor, he did not change the beginning.  dukar ǁ ~ på Ryskt vis Om björnar, gäss, änder och deras Gudomlighet veta Karagasserne mindre än intet ☙  ❧ Schamanens tjensteandar kallas af Karagasserne Ysyt. ☙  ❧ [—] Karagasserne äga ej slädor, utan rida liks[om] Kam[a]ss[intserna] på renar. Äfven jagten bedrifves med renar. — Kamassint[s]erna äga ej båtar, utan timra sig flottor wanl[igtwis] af 6 stockar. ☙  ❧ Klädedrägt. Karagasserna3965 bära kläder, hvilka till formen äro alldeles lika med Tatarernes, d. ä. en framtill öppen päls meden liten ståndkrage, med breda armar, hvilka wid handlofven snorpas3966 tillhopa. Denna3967 päls ar gjord af renskinn, och deras skoplagg (pimy) bestå äfven af renbenligar. ☙  [—] Qwinnopelsen skiljer sig från den manliga genom sina rika weck som i största m[än]gd finnas på bakst[ycket], liksom hos Tatarerne3968. Mössan är spettsig liksom hos kamass[intser] och Samojeder ❧ och äfven gjord af renskinn. — Karagasserne bära ett långt, svart, okammadt hår. Flätor brukas blott3969 af qvinnor och bäras i lika stort antal som hos Tat[arerne]. De sistnämnda3970 ombinda sitt hufvud med dukar3971 som hänga långt ned på ryggen. — Wid qvinnornas gördel finnes m[yc]k[e]t skrammel af messing, glasperlor etc. — I tältet hafva män och qvinnor sitt särsk[ildta] afdelning, de förra på venstra, de sednare på högra sidan om ingången  – liksom Tatarerne. Qvinnorna anses för orena varelser. 1452 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1452 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Orus, Rysse. Buraát (Burát), Burät. Kaas’, katschinsk Tatar. Kojbắl, kojbal. Kamasché, Kamassiner Kamasche Kodug, Agulsk. Âaná, Birjusa. Êena Udá, Uda. Oká, id. Ahá, Oka Angará, id[em]3972 Tufá, karagass. Kongoroj, krasnojarsk. Irhu, Irkutsk. ☙  ❧ Traditionen om Karagassernes härkomst lyder så: Slägterna Kaas’ och Sareg-Kaas’3973 härstamma3974 ifrån de Katsch[inska] Tat[arerne]. Karag[asserna] fordom woro förenade med Buräterne, samt betalade sin skatt tillika med de sistnämnda och med de öfriga Karagasserne i Irkutsk. Tidigare gick deras skatt till Krasnojarsk. ☙   id ǁ ~ Sara Kaas’, Karagass Sarang Haas’  Sareg-Kaas’ ǁ Sara[ng-Kaas’]  härstamma […] Krasnojarsk.  ǁ bodde fordom tillika med de Katschinska Tatarerne wid Katscha-floden. I en sednare tid flyttade de till Kanska området och nedsatte sig vid källorna af Agul samt betalade sin skatt i Kansk. sedermera drogo de sig ännu längre söderut och  Tjogde ǁ Tjogdo  Kaas’ ǁ Ho  Sareg ǁ Sarang  Sareg ǁ Sara[ng]  Castrén wrote K above the letter H.  Kolzoktár ǁ Kolzaktár — Slägterna Tjeptej och Tjogde3975 äro landets infödingar. De räkna slägtskap med kamassintserna, jaga tillika med dem, ❧ gifta sig hos dem o. s. v. Dets[amma] gäller äfven om slägterna Kaas’3976 och Sareg3977 Kaas’, h[vil]ka förtälja, såsom äfven af namnen härflyter, att de fordom utgjort en slägt. ☙  ❧ 1. Slägten Sareg3978 Haas3979 innefattar särskildta familjer eller ulusser, såsom: 1 Orta aál, 2 Kyndymäj 3 Kolzoktár3980 4 Schara-Hangat 1453 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1453 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Ergäälär ǁ Irgäälär  Tjogde ǁ Tjogdo  4. […] Tjogde: ǁ 1. 4. Slägten Kara Tjogdo Tjogde inbegriper följande familjer: 1. Baglang  2 2. Slägten Kara Tjogdo  Boogosche inkomma ǁ Boogoscherak inkommen  Tjeptjej ǁ Uljuguut  Sareg ǁ Sara[ng]  Tjogde ǁ Tjogdo  några familjer ǁ slägter 2. Slägten Kaas’ innefattar 3 familjer eller ulusser: 1 Ergäälär3981 S[in]g[ularis] Irgä́ 2. Schuurlar Schuur 3. Taraktar Tarak 4 3. Till Tjogde3982 höra slägterna: Daiga āla a Daiga Keselaala Kêzel Obs. Daiga aala, d. ä. Daiga uluss Kesel aala, d. ä. kesel uluss ☙  ❧ 4. Slägten Kara Tjogde:3983 1. Daigaala Daiga 2. Hogo aala. Hogo 5. Slägten Tjeptej: 1. Boogosche3984 inkomma ifrån Tunka, wid den tid, då Ryssar ännu ej funnos 2. Tuulaj 3. Tjeptej3985 Obs. Slägter och familjer böra ej förvexlas. Det bör i s[ynner]h[e]t märkas, att Kaas’, Sareg3986 Kaas, Tjogde3987 ej äro några3988 familjer, utan g[emen]samma namn, tillhörande alla dem underlydande familjer[.] ☙  ❧ 1. Haas’ 1. S[in]g[ularis]. Ergä Pl[uralis] Ergälär. 2. Schuur Pl. Schuurlar. 3. Tarak Pl. Taraktar 2. Sareg-Haas’ 1. Orta l. Orta aal (d. ä. Orta uluss). 2. Kyndymä́j 3. Kolsoҟ Pl. Kolsoktar 4. Schara-Hangat 3. Tjogde 1. Daiga aala (eg. skogs uluss) 2. Kêsel aala (röd uluss) 1454 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1454 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  From here on, Castrén seems to have called families kins (slägt), contrary to the distinction he had just emphasized himself. See above. Later, he replaces the term slägt with stam (tribe) and familj with slägt.  Castrén wrote an x above the letter g: Kers’aalex.  Meaning family.  Meaning family.  Kazen ǁ Kazan 4. Kara-Tjogde 1. Daiga aala. 2. Hogo aala. ☙  ❧ 5. Tjeptej 1. Boogosche 2. Tuulaj 3. Tjeptej ☙  ❧ Männers namn 1. Slägten Sareg Kaas a) Ulussen Schara-Hangat. Boogoldaj Betjää́dej Bo<g>eeltjek Baalak Sl[ägten]3989 Kyndymäj Kers’aaleg3990 Tjestokoop Burzagar Ygzääkäng Sl[ägten]3991 Orta-aal. Koodagan Ojaáka Schireldjek Namrak Botoógon Sl[ägten]3992 Kolzaktar. Aibidáj Pääbäl Suukka. ☙  ❧ Tjuudji. ́ Kidiiskä Meékäj Ҟamnajak Kaзeän, Kazen3993 1455 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1455 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria       Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Käädär ǁ Khäädär Qvinnors namn Slägten Sara-Kaas’ Ulussen Sara-Hangat. Katjeerak Tjeptääkä Slägten3994 Orta-al Mandaj Onjeésa Sl[ägten]3995 Kyndymäj Bulgang Domaltaj Sl[ägten]3996 Kolzaktar. Balek Karangnas’ ☙  ❧ 2. Slägten Kaas’ Män a) Familjen Irgäälär Hanjáj. ’Sedéj. Baǥol b) Slägten3997 Schuurlar. Sobolje Kastajak Boobaҟa Ҟolop c) Slägten3998 Taraktar Onadjek Kulataj Astapán R. Stepan Qvinnor a) Irgäälär Tjogook Käädär3999 1456 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1456 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ b. Schuurlar Surataj Kanjeedeg4000 Taraktar Tjogoók Käädär (Ҟ[äädär]).  Castrén wrote the letter x above g: Kanjeedex.  Castrén wrote the letter x above g: Baksex.  Meaning family. 3. Slägten Kara-Tjogde A. Män Baglang Bagol Taltajaҟ Bakseg4001 Mengäräk Kujherang Tjäändä Mihelaj Basiílaj B. Qvinnor Barbara Katjeema Oidadjej Tjigerääkä Schuureng ☙  ❧ Onisa Aana (R[yska]Anna) 4. Tjogde A. Män Sl[ägten]4002 Daigaala Karmán Mihaalaj Sergej Door<q>adjak ’Silgidjäk Oodedjaҟ Budursun 1457 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1457 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Meaning family.  Meaning family. Sl[ägten]4003 Keselaala Marhaadaj ’Sidjejäk Oroҟpaj Momong Bardaj Kalpang. Ogle Öbdääkej Has’pan Möngnegbej. ☙  ❧ Hodegban Dylejäk Njämaleg. Muskunaj Djundjuurak Buutjinaj Bangke Mihelaj B. Qvinnor Sl[ägten]4004 Daigaala Karas’kinjä Sidendjäk Holatjen Haljongaj Anjak Börbääkä Keselaala Bulgang Hodan Annas’taj <Ŭ>djä. Djuudjej Serastaj Aibildjäk Katjumä Akpas’. 1458 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1458 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tjeptej a) Män Sl[ägten]4005 Boogosche Hoomáj Hogóp Alas’táj Sadám Mihelaj Sahar Mihaala Tjartemáj Mudjudjej Tjuutjagaj Iván Sl[ägten]4006 Tuulaj Piridon Basiilej Alas’taj Gabriilo ☙  ❧ Nonooҟo Kuiherang ’Sopҟo Moorem Uljeksán (Alexander) Agáp Sobolje Sl[ägten]4007 Tjeptej Semén Torpis’ka  Meaning family.  Meaning family.  Meaning family.  Stam (tribe) is what Castrén originally called slägt (kin) and slägt (kin, family) is what Castrén originally called familj. See above. Obs. Tjeptej är den enda stam, som tillika är en slägt.4008 1459 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1459 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  wenster ǁ ~ wid Ty[mändjet] B. Qvinnor Boogosche Hootjej Tjuudjej Hosoomaj. Aana ☙  ❧ Baksegbaj Njorhajang Molodjong Sadaaja Tuulaj Böbödöng Kêstaj. Ajas’ҟa. Kosenda Manattá ’Subudaj Tjeptej Takeana ☙  ❧ Agul. Tager sin upprinnelse ur ett och s[am]ma berg som Kaзir. Berget kallas Kajbettaj, der Karagasserne uppgräfva i ymnighet Sarana. Wid Aguls källor uppehåller sig Sara-Kaas’ Tymändjet Upprinner ur samma berg som Agul och Kaзir. Tymändjet faller i Birjusa från wenster[.]4009 Tymändjet upptager en biflod Gutar ifrån sin högra sida. Wid Tymändjet och Gutar uppehåller sig Kaas’slägten. 1460 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1460 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Achá R[yska] Oka faller i Angara och tager sin upprinnelse i Tunka-gebietet. Den upptager [en]4010 biflod Ejá. Wid Acha och Eja uppehåller sig slägten Kara-Tjogde. Udá Upprinner ur Bjelogorja och infaller i4011 [ ]4012  Mscr: ej  i ǁ ~ Birjusa?  To the River Taseeva and further on to the River Angara. This is something Castrén must certainly have known, but for some reason he has left it open here. (TS)  Uda […] Tjogde ǁ Uda upptager en flod Kara-Burän, hwarwid <--> Kar[a]g[asserna]  Xarir ǁ Garir  Mscr: Russ[ica]  This river cannot be identified. (TS) Wid dess källor bor om sommaren Tjogde. Uda4013 upptager biflod Xarir4014, [Tatariska]4015 Ҟara Burän4016, h[var]vid Tjogde äfven uppehåller sig. NB. Slägten Tjeptej lefwer mest wid Eja, stundom wid Achá. Sistnämnda flod besöka Tjeptej och Kara Tjogde blott omkring Johannes för att gästa Buräterna, som då fira en högtid. ☙  ❧ Agul Bifloder 1. Njangasa, ifrån höger. 2. Jorma, ifrån höger. ☙  ❧ Kodoglar bodde förrut wid Birjusa men uppehålla sig för det närwarande wid Uda, 30 verst nedanom Nishne-Udinsk uti Badaranowka tillika med Buräter. De tala nu Burätiska men kallas af Kara]g[asserna] Kodeglar, likasom de Agulska. Bland Karagasserna finnas inga Kodeglar. 1461 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1461 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Solontsi ǁ en uluss Soloncy is situated N54°40′0″ E99°11′34″. (TS) at — Kar[a]g[asserna] weta ej att de någonsin talat ett annat språk än Tatariska. — Haas’ och Sara-Haas bodde kring Nish[n]eudinsk, då här blott fanns en enda stuga. De betalte sin skatt, som bestod af 6 soblar i Nishne-Udinsk, derifrån den fördes till Krasnojarsk. ☙  ❧ Buräterne och Kar[a]g[asserna] utgjorde fordom en stam och styrdes af samma Schulinga. Till stammen Tjeptej hörde förrut en slägt Uljuguut, som nu är Burätisk och lefver i Solontsi4017 och Badaranowka. ☙  ❧ — Kar[a]g[asserna] hafva inga hjeltesånger, utan de wanliga ex tempore visorna. Karagassernas land kallas: Нижнеудинская землица. 1462 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1462 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Bratsk is a town at N56°9′2″ E101°37′0″. (TS)  Nishneudinska ǁ <-->  soblar ǁ en  till ǁ de  The River Uda (Ru.)/Udè (Bur.) is a tributary of the River Selenga, discharging into it at Nižneudinsk (Ulan-Udè). (TS)  träder ǁ bekläder ☙  ❧ Anteckningar. № 8. ☙  ❧ 1848 Nishneudinsk ☙  Buräterne kallade[s] af Ryssar wanl[igen] Братскiе4018 Татары höra inom Nishne-Udinska kretsen till antalet af Кочуюущiе инородци. Förrut voro de Nishneudinska4019 sammanslagna med Karagasserne och och betalade då den vanliga jassak, som erlades med soblar4020. Nu betala de sina krono-utskylder i peningar, belöpande till4021 2 Rub[el] 59½ kop[ek] Silfver. Derjemte äro de underkastade wissa земскiя повинности, såsom väga-reparation m. m. De till Nishneudinska kretsen hörande Buräter lyda till en del under Ryska voloster, till en ännu större del under den инородческая управа, som finnes wid floden Uda4022 i ❧ Кандуйское зеленiе, der Buräterne äfven hafva ett brödmagasin samt till Верхне-окинская och Iйская управа. De sistnämnda styras af en så kallad Schulinga eller Iki tologoj (Bur[ätiska] stort hufvud). Detta öfverhufvud besatt fordom ett ärftligt embete, men ombytes för det närwarande årligen. Schulinga har sig till hjelp en Starschina, och råda dessa herrar i förening öfver alla till upravan hörande ulusser. Derjemte finnes i hvarje uluss en så kallad Darga, som äger närmaste uppsigt öfver sina underhafvande. Alla dessa öfverhetspersoner äga domsrätt, dock så att Dargan ej är fullkomligen auctoriserad, då deremot Schulinga, biträdd af sin skrifvare, afkunnar domar på embetets wägnar. Under hans frånwaro träder4023 Starschinan i Schulingans stad och ställe. 1463 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1463 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  After the River Ija, running today through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara. (TS) ☙  ❧ Förteckning öfver de till Nishne-Udinska kretsen hörande Buräter: A. Voloster 1. Jandinskaja волость (Яндинская волость) m[an]k[ön] 63 – qv[in]k[ön] 62 Belägen wid Angara. 2. Bratska v[olost] 38 – 43 (Братская в.) B. Upraver 1. Верхне-Оки́нская och m[an]k[ön] 107 – q[vin]k[ön] 142 Iйская управа4024 Vid floderna: Angara och Ija. 2. Нижнеудинской 429 – 427 землици управа <5> ☙  ❧ 637. – 674. Till Nishneudinska semlitsan höra följande ulusser: skattbetalande 1. Корчинскiй, Bur[ätiska] Kors’in 96. 2. Низкихъ-Корчинскiй 11. Bur. Sangká. 3. Турулицкiй 54 Bur. Turjaalaҟ 4. Коронатскiй, B. Karanut 20. 5. Ашегабатскiй 10 Bur. As’ebgút 1464 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1464 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 6. Карагатскiй 1. Maaldjer 2. Uljugut 3. Kasamat. 29. 7. Шуртовскiй, B. Huurdut Bur. Kotop 9. Годалейскiй Godalejskij – Bur. Sangka. ☙  begifva ǁ öfvergå Burät-slägten ǁ ulussen Mscr: foro med Karagasserne ǁ förenade med Karagasserne under en gemensam styrelse 19. 11 8. Имѣнековскiй ☙  ❧     83. Alla dessa ulusser äro kringströdda wid Uda, med undantag af den sistnämnda eller Godalejska, som är boende wid Ija och fordom tillhörde Kemeltejska volosten. En colonie ifrån sistnämnda volost äro Karanut och As’ebgut -slägterna Bland de öfriga härleda sig Koss’in, Hurdut och Turjalak ifrån sjelfva Mongoliet. Slägten Turjaalak påstår sig hafva invandrat ganska sentida. Traditionen om denna inwandring lyder sålunda: Utom Chinesiska gränsen lefde i Darhatska ulussen en mäktig man, benämnd Nemerej. Af okända orsaker beslöt denne man att begifva4025 till Ryssland jemte sina twå söner: Eji och Yngö samt tvenne Sojotiska tjenare af ❧ slägten Tjogde. Detta behagade Mongolerne så illa, att de eftersatte Nemerej, fasttogo och dödade honom wid fl[oden] Muksut, som infaller i Udá. Emellertid undkommo g[enom] flykter Nemerejs tvenne söner och två Sojotiska tjenarne. De förra blefvo stamfäder till Burät-slägten4026 Urjalak och ifrån de sednare härstamma de två Sojot-slägterna Tjogde och Kara-Tjogde. Under den tid då de Nishneudinska Buräterne [voro]4027 med4028 Karagasserne, lefde dessa tre 1465 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1465 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria     mycken ǁ nä[ra] Castrén’s note above två: 2. Dess ǁ Deras efterhand ǁ slutl[igen] slägter i mycken4029 vänskap och besörjde gemensamt gränsebewakningen wid Chinesiska gränsen. Obs. Burät[erne] voro fordom förpligtade att besörja gränsebewakningen i st[ället] för Kosaker. ☙  ❧ Af heterogen upprinnelse äro till större delen de två ulusserna: Каракатскiй och Имѣнековскiй. Den förra består af tre slägter: 1. Alaldje eller Karagas 2. Uljugút (två4030 skattskyldiga) 3. Kasamát (7 skattsk[yldiga]) Kasamat-slägten består af genuina Buräter hvilka inflyttat från Bratska volosten. Alaldjer-slägten härstammar ifrån en Karagas, hvilken tillhörde ulussen Kara-Tjogde. Denna person gifte sig med en Burätisk qvinna och flyttade till Buräterne, bland hvilka hans afkomlingar ännu uppehålla sig vid floden Ut, som infaller i Udá. ☙  ❧ U[l]jugut är till sin upprinnelse en Sojotisk slägt och påstås hafva inflyttat till Kar[a]gasserne i sällskap med de två slägterna Tjeptej och Tulaj, hvilka ännu äro Karagasser. Om Uljugut-slägten förtäljes att den saknade renar och af sådan anledning ej besökte бѣлогорья, utan lefde bland Buräterne wid Uda. Dess4031 språk säges bestämdt hafva warit Karagassiska, som efterhand4032 bortglömdes under gemenskapen med Buräterne. 1466 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1466 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  ❧ Имѣнековскiй улусъ Denna uluss’ innewånare kallas på Burätiska: Kotop, på Ryska Kotowtsi, på Kar[a]gass: Kodeglar. De äro såsom blotta namnet angifver en afkomma af Kotterna. För wid pass 30 år sedan lefde de ännu wid floden Birjusa under namn af Minjekow uluss, som vid nämnda tid bestod af 37 skattbetalande personer. De lefde i tält, saknade renar, men woro i besittning af kor och hästar. De förde ett kringirrande lefnadssätt och odlade ej åker. Deras språk war en munart af Agulskan. Häraf minnes nuwarande generation icke ett ord. Redan fäderna hade4033 antagit Burätiskan till sitt modersmål, men deras fäder talade ännu kottiska. På be❧fallning af General-Gouvernören Speranskij4034 hafva de blifvit öfverflyttade ifrån Birjusa till Uda, hvarest de nu lefva förenade med Buräterne i byn Badaranowka. Deras lefnadssätt4035 öfverenstämmer fullkomligt med Buräternes. De bo om sommaren i tält, om vintern i små stugor, äga ett ringa antal hästar och kor, odla åker till husbehof, jaga en månad om hösten o. s. v.  hade ǁ <-->  Mixail Mixajlovič Speranskij (1772–1839), Governor General of Siberia in 1819–1821, famous for his efforts to import western ideas to Russia and modernize its administration and legislation. Rauhala 1916: 1724; Nenonen – Teerijoki 1998: 478. (TS)  lefnadssätt ǁ lefnads<-->  Bolˈšaja Elanˈ at N52°34′7″ E103°39′51″. (TS)  till och med ǁ dock — Dessa Kodeglar förtäljde mig, att de wid Pojma boende Kotter utgjorde en enda uluss, benämnd Baginow och att de efterhand blifvit förryskade, samt att de i byarna: Anzir, Barnaul, ❧ Jelan4036 boende kotter utgöra just en afkomma af de till Baginow-uluss hörande infödingar. En del af de Nishneudinska Buräterna lefva i Ryska byar, s[amman]blandade med colonisterna. Dessa skilja sig i sitt lefnadssätt alldeles icke från Ryssarne, och många hafva till4037 och med glömt sitt språk. De betala dock jassak och åtnjuta s[am]ma privilegier med alla öfriga Buräter. 1467 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1467 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  saknas ǁ ~, stundom af en jordgrop (землянка)  Sic.  mest ǁ blott  Ярица means spring grain in general, but here probably a specific cereal used in Siberia. Фасмер 1973: 559. (TS)  Buräterna ǁ Tat[arerne]  nästan ǁ alldeles  antalet ǁ <-->  ifrån […] Nikolaj-dagen ǁ för vid pass en månad ☙  ☙  — Större delen af Buräterne lefwer alldeles afskilld ifrån Colonisterne i sina egna ulusser. De hafva liksom Tatarerne ern särskild vinterstation (зимникъ) och sommarstation (лѣтникъ). Dessa begge lägerställen äro belägna blott på 3–10 versts afstånd ifrån hvarandra. Vinterstationen består till det mesta af hus med vanl[iga] små Ryska stugor, i h[vil]ka ugnen är gjord ❧ af lera (ej af tegel) och golf saknas4038. Wid sin winter-stationen4039 äger Buräten sitt egentliga hushåll, sina åkrar och ängar, stall, visthus m. m. Denna lemnas om wåren alldeles öde, då Buräten drager till sin sommar-station. Här har han sina betesmarker, inom hvilkas område han uppför sitt näfvertält och bor sedan hela sommaren på s[am]ma stället (ty hans hjordar äro ej så talrika, att han nödgas ombyta lägerställen). Under wistelsen i лѣтникъ måste Burät[erne] esomoftast göra resor till зимникъ för att berga sina ängar, wårda sina åkrar o. s. v. — Åkerbruket är numera en vigtig näringsgren hos Burät[erne] ehuru den bedrifves i liten skala. Man besår endast några få desjatiner ❧ och mest4040 råg, äfven пшеница, ярица4041, korn, hafra, af sådan föryttras nästan intet. Tabuner äga Buräterna4042 alldeles icke, utan de rikaste sägas räkna inalles 10 hästar. Får och getter finnas nästan4043 ej, och antalet4044 på korna utgör 2–10 st[ycken]. — Om hösten draga Buräterna ut på zobel-jagt ifrån4045 1. Oktob[er] till Nikolaj-dagen. Jagten verkställes till häst. Om vintern pläga äfven Buräterne fånga getter i gropar, ekorrar m. m och om wåren draga somliga till skogs på tjäderjagt. 1468 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1468 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Buräter i Nishneudinska ”semlitsan” äro döpta och hafva i det närmaste förgätit allt Schamanwäsende. ☙  ❧ — De döda begrafvas i jorden. — Seden att köpa hustrur är ännu gängse. Kalym utgör för en rik flicka: 20–30 stycken hästar,4046 kor, föl, kalfvar eller såsom Burät[erna] uttr[ycker] sig: ”20–30 hufvuden” af skillda djurslag. ☙  ❧ — Hvarje Burät omtalar såsom det wisaste den tradition, att så wäl Buräterne som Karagasserne lydt under China och derifrån inwandrat af önskan att blifva ”бѣрноподданные.” ☙  ❧ ☙   hästar, ǁ hästar och  för ǁ hög[st]  Tulun is situated at N54°33′33″ E100°34′40″. (TS)  Kimiltej is situated at N54°8′0″ E101°58′46″. (TS)  Mscr: i  med ǁ skog D 27 Januar[ii]/8 Februari 1848 Ännu icke fullkomligen tillfrisknad afreste jag d 27 Januarii ifrån Nishneudinsk med näsan riktad åt Irkutsk. Ur stånd att i Nishneudinsk förskaffa mig podoroshna på bond-hästar nödgades jag följa den allmänna postwägen, som här liksom öfverallt är för4047 litteratören högst steril och oländig. Nejden war ända till Irkutsk bebodd af Ryssar, och äfven de voro fåtaliga. Buräter sågos ingenstädes wid farvägen, men sades uppehålla sig i stor mängd på sidorna. Inom N[ishne-]Udinska kretsen voro deras bostäder belägna 70–100 verst ifrån allmänna vägen. ❧ Detta var uttryckeligen fallet i Tulunska volosten4048; men i den Kimilteiska4049 lärer afståndet ej warit större än vid pass 40–50 verst till de närmaste boende. Orsaken till deras aflägsenhet ifrån allm[änna] vägen är landets sterila beskaffenhet. Både i Kanska [och]4050 Nishn[e]Udinska kretsen går wägen genom en bergig, med4051 barrskog bewuxen, sandig nejd, der bristen på betesmarker och för jordbruk tjenlig 1469 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1469 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Balagansk is situated at N54°0′44″ E103°3′4″. (TS)  blefvo ǁ voro  låta ǁ antaga  The River Kitoj runs into the River Angara near Irkutsk at N52°38′12″ E103°55′35″. (TS)  genom ǁ <------>  Kultuk is at the westernmost end of Lake Bajkal at N51°43′10″ E103°42′25″. (TS)  The River Irkut discharges after an extremely meandering course into the River Angara at the town of Irkutsk. (TS)  bestod ǁ såg jag  både ǁ af  en […] bebodd ǁ obebodd ☙  ☙  jord är ganska ringa. Inom Irkutska kretsen widtaga åter mera fruktbara, steppartade nejder och nu visa sig äfven Buräterne närmare vägen. En steppdom i Balaganska ❧ volosten4052 sades vara belägen blott 14. verst ifrån landsvägen. Hithörande Buräter blefvo4053 af Ryssarne mycket prisade för sin välmåga, renlighet och sina goda seder. Många bland dem sades vara skrifkunniga och man berättade 700 pers[oner] woro i beråd att låta4054 döpa sig. På näst den sista station till Irkutsk förtäljde man, att ett mindre antal Tunguser uppehöll sig vid pass 100 verst fr[ån] wägen vid floden Kitoj4055. Dessa Tung[user] sades vara vilda och hysa ett stort hat till ❧ Ryssarne, som de nästan alldrig besöka. De äflas med jagt och äga små renhjordar. — I Irkutsk dröjde jag blott 4 dagar och hann derunder föga se mig om i staden, emedan min tid upptogs af de wanliga bestyren angående podoroshna, instructioner, rekommendationer m m ☙  ❧ ☙  D 4/16 Februarii afreste jag från Irkutsk till Tunka. Wägen ledde genom4056 skogiga nejder, öfver svindlande höjder. Wid Kultuk4057 100 verst ditom Irkutsk kom jag till Baikal, och fortsatte härifrån min resa nattetid på floder Irkut4058 till den Tunkinska steppdomen. Omkring denna dom bestod4059 landet af en stepp med bar mark. Steppen var uppfylld med Burätiska ulusser, hvilka bestodo af små stugor, både4060 i yttre och inre motto af en eländig beskaffenhet. Ifrån steppdomen fortsatte jag längs Irkut genom ❧ en4061 glest bebodd nejd till Tunká. 1470 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1470 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tunkinska Buräter4062 De Tunkinska Buräterne bo till en del wid Irkut-floden4063, som faller i Angara, och till en ringa del wid floden Djidá4064¸ som faller i Selenga4065 wid Oka4066. De utgöra enl[igt] böckerna 17 slägter, men äro i sjelfva verket endast följande åtta: 1. 2. Тыртѣевскiй, Bur[ätiska] Terte 3–4. Куркутскiй, Bur. Hurhut 5–9. Хонгодорскiй Bur. Hongooder. 10. 11. Челдарскiй Bur. Tjeldar 12. Шешоловскiй Bur. ’Ses’oolok 13–14. Хойгодскiй Bur. Hoigot 15. Бодорхойскiй Bur. Baderhong. 16 Ключевскiй Bur. Bulakting 17. Иркитскiй Bur. Irkit. ☙  ❧  Buräter ǁ Tunguser  Irkut-floden ǁ T[unka]  The River Džida discharges into the River Selenga from the left 346 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Selenga runs into Lake Bajkal from south-east. It has a large delta area at ca. N52°16′ E106°28′. (TS)  It is unclear what Castrén means with Oka here, because the River Axa/Oka flows west of Lake Bajkal discharging into the River Angara instead of the Selenga. (TS) De Tunkinska Buräterne indela sig sjelfva i anseende till sina bostäder i tvenne grenar: 1. De som bo på denna sidan om камень. 2. De som äro boende bakom камень. De förra tillhöra Irkutska kretsen, de sednare Verchne-Udinska, som dock betala skatt till Tunka. I Verchne-Udinska kretsen bo blott följande tre slägter: 2. Tыrte 5. Hongooder Ключевскiй l. Bulakting. 1471 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1471 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria           Irkut ǁ Tun[ka] Toora […] st. ǁ Toora Irkut ǁ T[unka] vanligtvis är ǁ 1. utgör ǁ 2. är 8 ǁ ej Above both h’s, Castrén wrote x: Buxa-Gorxon. wid ǁ ej Mscr: v[erst] ✘ ǁ 5. Irkut ǁ Tunk[a] Samtliga slägterna äga sina bostäder på följande ställen: ☙  ❧ 1 Tыrté. 1 Tыrte bo på steppen Toora wid Tunkinska domen, längs fl[oden] Irkut och andra st[ällen] wid Irkut4067, äfvensom wid Oka. 2. Hurhut bor äfven vid Toora4068 och andra st[ällen] längs Irkut. 3. 4. Hongooder längs Irkut4069, Oka. 4. Tjeldar vid Irkut och vid Oka. 5. ’Ses’oolok vid Irkut. 6. Hoigot wid Irkut och Oka. 7. Baderhong, wid Irkut. 8. De tre slägterna bakom камень bo wid Djida och dess bifloder. ☙  ❧ 9. Om Irkit se ned[an]f[öre] ☙  — Dessa slägter utgöra en mängd ulusser, bland hvilka hvarje uluss vanligtvis4070 är s[amman]satt af skillda slägter. De förnämsta ulusser: 1. Tora, R[yska] Торскiй улусъ innehåller vid pass 600 jurt, belägna omkring domen. 2. Hoimer, wid Irkut 84071 verst ifrån Tunkinsk, omkr[ing] 1000 jurt 3. Buha-Gorhon4072, wid4073 Tunkinsk, består af 350 [jurt]4074 4. Hirén R. Киренскiй, vid Irkut, 40 v[erst] ofvan Tunka, vid pass 400 jurt. ✘4075 Dessutom finnas ännu en mgs små ulusser kringströdda vid ❧ Irkut4076, Oka och deras bifloder. — Ulusserna hafva ej n[å]g[o]t gemensamt öfverhufvud, utan så m[ån]ga slägter som finnas i en uluss, så m[ån]ga särskildta embetsmän äger samma uluss. — Den Burätiska styrelsen består af en såkallad Duma, hvartill höra 1472 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1472 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Tais’a, som är en Embetsman af 12 classen. Hans medhjelpare помощикъ. Sasädatel. Skrifvare. Dessa utgöra den Dumska Embetsmanna-personalia, men dessutom finnas i hvarje slägt en Schulinga, som äger ❧ sina medhjelpare eller Starschiny. 1. 2. 3. 4. ☙   ярица ǁ пшеница,  Wheat. (TS)  bakom ǁ wi[d]  Buräterna ǁ Sojo[terna]  st. ǁ af  6. ǁ N[ikolaj-dagen]  sobeln, ǁ ~ som efterses efter en vecka  Castrén probably wrote this word here by mistake. It is unclear what he meant. — Bland Buräterna äro somliga: 1. Åkerbrukare, De rikaste beså 20 Desjatiner och hålla säd till afsalu. De så råg, korn, ярица4077, hafra och föga пшеница4078, potäter. 2. Herdar, som alldeles ej sysselsätta sig med åkerbruk, utan blott lifnära sig genom boskapsskötsel och jagt. Sådana äro de vid öfra loppet af Irkut och bakom4079 камень 3. Sojoter, som äga renhjordar och äflas med jagt. De Tunkinska Buräterna4080 äga tabuner, de rikaste äga 250 hästar, 250 st[ycken]4081 af hornboskapen, 600 får (hos en enda), 100 getter (hos en enda). — De flesta Buräter äflas med jagt. Den hufvudsakliga jagten bedrifves om hösten, ifrån 1. Oktober till 6.4082 December Denna jagt idkas med bössa, men redan d. 1. Septemb[er] utsättas snaror för sobeln,4083 hvarunder jägaren bor i balaganer. Jemte sobeln fångas räf, ekorre, хорки, varg, björn, elg, хабарка (med snara), hermelin etc. En god jägare fångar om hösten blott 7 soblar. Om vintern fångas intet, men om våren ifrån ❧ medlet af Aprill till början af Junii jagas зубры, elgar, renar, björnar etc. Om sommaren jagas föga. Jagten bedrifves 1. med bössa 2. med snara (bössa4084, хабарга). Gropar, kapkaner brukas ej. ☙  ❧ — ☙  1473 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1473 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria     vinter-/stugan (ladu-/gårdar) höbergnings-/ställen hästarna ǁ om vintern Fiskafänge bedrifves föga. — Många Buräter lefva såsom arbetare hos hvarandra och betalas med 100 Rub[el] för året. ☙  ❧ ☙  Boningar. Alla Buräter hafva stugor af träd, hvilka äro dels 4- dels 6- och dels 8-kantiga. Hvarje Burät har en лѣтникъ och en зимникъ. I vinterstugan4085 hafva de flesta golf af träd och en ord[entlig] ugn men i sommar-jurten saknas golf och elden brinner i midt af jurten. Rika Buräter hafva äfven заимки (ladugårdar)4086, der de hålla sin boskap om vintern och låta sina arbetare bo. Заимки äro belägna vid höbergnings[-]ställen4087 och ägas ända till två af en enda person. Åkerfälten äro belägna dels vid зимникъ dels vid лѣтникъ, dels äfven ❧ på afsides ställen. Ängarne äro belägna vid зимникъ. Лѣтникъ är belägen vid goda mullbetesställen. Зимникъ och лѣтникъ äro belägna blott på 2–5 versts afstånd fr[ån] h[varan]dra. Näfvertält finnas ej, men för tillfället uppföras särsk[ildta] slag af balaganer, sås[om] af trädrötter, h[vil]ka täckas med jord, af träd dels spetsiga, dels fyrkantiga o. s. v. — Om sommaren och vintern hålles hornboskapen och fåren på s[am]ma ställe, men hästarna4088 drifvas omkring på särsk[ildta] ställen. ☙  ❧ — Buräterna förtälja att de för 300 år inflyttat i landet ifrån Mongoliet, och att vid denna tid ännu ej fanns n[å]g[o]n gräns emellan Ryssland och China. 1474 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1474 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ❧ ☙  Utom de under4089 domen lydande Buräter finnes en ”инородная управа”, som är belägen 5 verst ifrån Tunkinsk. D[en]na uprava innefattar vid pass 1000 skattbetalande h[vil]ka alla betala skatt och äga s[am]ma privilegier, men de till upravan hörande Buräter äro alla döpta. Märkas bör att döpta äfven höra under steppdomen4090. För öfrigt förekomma bland dem s[am]ma slägter såsom hos de under domen lydande, med undantag af Ключевскихъ, 24091 Тыртеевскiй, 5 Хонгодорскихъ d. ä. med undantag af de så kallade закаменскiе. De styras af en Golova och Помощикъ, som tillhöra upravan. Wid роды finnas i st[ället] för Schulinger så k[al]l[a]de Staroster och deras medhjelpare Starschiner. Dessa så k[al]l[a]de яссачные utgör 9684092 skattbetalande, h[vil]ka sönderfalla i åkerbrukare och herdar, liksom öfriga Buräter De skilja sig uti intet från öfriga Buräter4093, och hafva ant[agit] Christ[endomen], emedan Regeringen gifvit dem 3 års befrielse4094 fr[ån] skatten.           under ǁ anför steppdomen ǁ upravan 2ǁИ 968 skattbetalande ǁ 1. enl[igt] revision 968 ǁ 2. begge könen 968 Buräter ǁ skattskyl[diga] befrielse ǁ lindring Dessa utgöra ǁ Bland dem b[o] Buxa-Gorxon ‖ Buha-Gorhon med ǁ sa för […] Burätiskan ǁ intet annat språk än T[urkiskan] Sojoter Slägten Irkit. Dessa4095 utgöra inalles 57 skattbetalande. Bland dem bo 39 i бѣлогоряхъ och 18 tillsamman med Buräterna i ulusser Buxa-Gorxon4096. De 18 Sojoters uluss kallas med4097 ett särsk[ildt] namn Nuraj. Desse aderton äro fullkomliga Buräter och hafva redan för 50 år skillt sig ifrån Sojoterne, sedan de förrut förlorat sina renar. De i бѣлогоряхъ boende 39 skattskyldiga Sojoterne känna för4098 det närwarande ej heller n[å]g[o]t annat språk än Burätiskan, men deras ❧ fäder talade ännu Turkiska enl[igt] s[am]ma dial[ect] som Karagasserne. De äga ett ringa antal renar och nomadisera wid floderna 1475 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1475 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Gargan ǁ Soroxi Bur[ätiska] Sorok The River Gargan or Irkutnyj Gargan runs into the River Irkut from the right 474 km from the mouth of the latter. Gargan4099, Halbe och Honschun4100 Hons’un. Alla härvarande Sojoter tillhöra slägten Irkit, och några andra slägter finnas ej. De taga hustrur hos Buräterna, emedan giftermål i s[am]ma slägt äro förbjudna. Till sin religion äro de Lamaiter. Sin skatt betala de i peningar. (TS)  Honschun ǁ Hontschun  Horok ǁ Soro[k]  These rivers cannot be identified. (TS)  i bergen ǁ mest ~  uppsöka ǁ på  taga ǁ äga  af stock ǁ täckta med bark — Skogs-Sojoterna uppehålla sig för det närvarande wid floderna: Gargan, som faller i Oka. Oka. Halbĕ, som faller i Horok4101. Hons’un, som faller i Horok4102 ☙  ❧ ☙  Wintertiden bo Sojoterna vid Hons’un och Halbi. Wid Gargan och Oka uppehålla de sig både sommar och vintern. Om sommaren bo de i4103 bergen, om vintern uppsöka4104 de en jemnare mark. — Sojoterna äro till en del döpta, till en del Lamadyrkare. — De lefva genom jagt, bröd taga4105 de högst obetydligt fr[ån] Tunka; sarana ersätter brödet. — Emedan de äktat Burätiska hustrur, hafva de glömt sitt modersmål och blifvit Buräter. — Sojoterna bo vinter-tiden liksom Buräterna i träd-jurt men utan ugn och utan golf. Sommartiden uppehålla de sig i balaganer af4106 stock, täckta ofvantill ❧ med jord och bark (liksom Buräterna). Sojotiska familjer: 1. RenSojoter * Munkuj. * Baasi. 1476 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1476 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The word Öbertee is in the margin but belongs probably here.  Most likely the River Cakirka, running into the River Džida from the left 438 km from the mouth of the latter. (TS)  Zida ǁ Djida * Tapxar. * Azerga. * Mynzöj. 2. Häst-Sojoter * Tabarlaj Malakow Lariwonow Muranskij Tarafimjatskij etc. De med * anmärkta äro eg[entligen] förnamn på familjers äldsta. ☙  ❧ [—] De rikaste Sojoter äga 70 renar, de fattigaste 3–6. Derjemte äga dessutom rika Sojoter 10, fattiga alls inga hästar. Kor och annan boskap äga de ej. — Både Ren-Sojoterna och de till Nuraj hörande 18 Häst-Sojoter bodde förrut за камень Öbertee4107 vid floden Sikir4108 som faller i Zida4109, som åter äger sitt aflopp i Selenga. Härifrån hafva de för 50 år sedan utflyttat, förmodligen undanträngda af Buräterne. ☙  ❧ Orót, Rysse. Burjäät, Burät Xamnagan, Tungus. Xojit, Sojot. Mongól, id[em] Kitat, Chinesare. Urjanxaj, Chines[iska] Sojoter. Tatár, id. Zugdé, Kar[a]gass. Angara, id. Jenisej, id. Axá, Oka. Irkú, floden Irkut. 1477 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1477 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  380 ǁ enl[igt]  The River Armak runs into the River Džida from the left 209 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. ☙  ❧ I östra Sibirien blifva de Finska namnen allt mera sällsynta och tvetydiga, ex. Angara Wiluj Aga. ☙  ❧ D. 18. Febr[uarii g. st.] (TS)  The River Xamnej or BarunXamnej discharges into the River Džida from the left 328 km from the mouth of the latter. (TS)  och ǁ men  Ebenkii ǁ ~, Tungu[s] Lät jag kalla till mig en Tungus ifrån Armatska upravan och erhöll af honom följande upplysningar om dervarande Tunguser. ☙  Till Armatska upravan höra 168 Tunguser (skattbetalande) eller inalles 3804110 personer enl[igt] revisionen. De utgöra 3 slägter: 1. Sajiktaj 2. Senkigin 3 Tertej. De hafva af ålder bott på sitt närv[arande] ställe vid Armák4111, Sinsenoj4112, Kamnéj4113, af hvilka Armak och Kamnej falla i Zidá och Sinsenoj i Baikal. De ifrågawarande Tunguser hafva antagit Lamaitiska ❧ religionen, och4114 deras språk är för det närvarande Burätiskan. Till sitt lefnadssätt äro de fullständiga Buräter. — De ifrågawarande Tung[userne] härleda sig ifrån 8 pers[oner], hv[i]lka skola först hafva nedsatt sig på orten och inflyttat, man wet ej hwarifrån. — Tungus[erne] äro herdar, äga hästar, kor, får, getter. Åkerbruk idka de ej, men sysselsätta sig så mycket mera med jagt. De äga liksom Buräterna en särskilld лѣтникъ och en särskilld зминикъ, begge på Burätiskt wis uppby[g]da. Deras klädedrägt är den Burätiska. Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií 4115 1478 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1478 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojom ǁ Hoj  Tonga ǁ Tomnga  Tonga ǁ Tomnga ☙  ❧ Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií Buräterne Kamnagang Sojom4116 Sojoterne Ryssarne Luusa Lamú Baikal Angara. Angara ☙  ❧ Räkneord 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14 15. 20. 30. 40. 50. 60. ☙  ❧ 70. 80. 90. 100. 200. 300. 400 500. 600. Muxún Zur (eg[entligen] zuur[)] Ilán ́ Digin Tonga4117 Nungún Nadán Zapkán ́ Jegin Zaan Zaan muxun Zaan zuur Zaan ilan Zaan digin Zaan tomnga Zur zaan Ilan zaan Digin zaan Tonga4118 zaan Nugun zaan. Naden zaan Zapkan zaan Jegin zaan Namaaz’e Zur namaaz’el Ilan namaaz’el Digin namaaz’el Tonga namaaz’el Nugun namaaz’el 1479 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1479 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Castrén seems to have marked with ✔ such words that sounded Finnish to him.  Castrén wrote the letter e above the latter u: Uden.  wår ǁ höst  Bolon ǁ Bolong 700. 800. 900. 1000. ☙  ❧ Nadan namaaz’el Zapkan namaaz’el Jegin namaaz’el Zaan namaaz’el. Nomina Tigé, чашка. Jaramná, ben. Akín, äldre bror. Kotó, knif. Nekýn, yngre bror Suké, топоръ ́ Amin, fader. Zuu, tält Burҟan, Gud. Ųrké, dörr. ́ ☙  ❧ Sun, päls. Enin, moder. ́ Ekin, syster. Untá, pimy. ✔ Togó, eld. Ahi,́ hustru. Hunát, дѣвка. Imaná, snö. Amalgi,́ gosse. Muu, vatten Eeha, öga. Udun4120, regn. Ooktó, näsa. Djelsá, sol. Amngá, mun. Beega, måne. Iiktä́, tand. Ohiktá, stjerna. Iingi,́ tunga. Tjerga, dag. Hemén, läpp. Dolgó, ночь, natt. ☙  ❧ ’Sen, öra. ✔ Zuga, sommar. Belgá, hals. Tuge, vinter. Dil, hufvud. Nengnä, wår4121. Baada, panna Bolon4122, höst. ́ Njyyryktá, волосъ. Edin, wind. ☙  ❧ Berá, flod. Naala, hand. Ömäkavän, палецъ. Ingaá, sten. Ohikta, nagel. Tömyr, jern. Tingän, bröst. Kokoó, häst. Gųdigä, mage. Zogzó, ren. Ųkųn, тытка, spene Hukur, ko Sogdengá, rygg Sar, быкъ. Darám, id. Inakín, hund. ✔ Halgan, fot.4119 Luusankur, björn. Buské, warg. Hengen, knä 1480 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1480 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Buuz’eep ǁ Buuz’ep  ✔ Nengitsem ǁ Nejits’eep ✔ Idií , хозяйнъ. Zegep, sobel. Ylgöki, ekorre, Ahií , хозяйка ☙  ❧ Hekti, stor barunduk. Moó, träd. Niptukun, liten ✔ Aja, god. Salbán, björk. ✔ Ollo, fisk. Erųųma, dålig Niiki, утка, and. Heeka, berg. Kuran, örn Ije, horn. Puuta, tjäder. Beje, menniska ☙  ❧ Hinukií , hjerpe. ✔✔ Sangan, дымъ Nonjom, lång. Horokii, глухаръ. Urumkum, kort Omokta, ägg. Sulakii, räf. Taktakan, ceder. Haarji, jord Ireektä, lärkträd. Irgi, хвость, svans Zagda, сосна. Yllä, kött Ahikta, елъ. Imögö, жиръ. Z’odoo, пихта. Baldarin, hvit Igzarin, guld. Kolnarin, svart. Sat, messing. ☙  ❧ Ahaki, крыло. Holarin, koppar. Bi, jag Namná, кожа. Si, du Njerawi,́ лужикъ. Murä, плецо, axel. ☙  ❧ Verba. Gaz’eep, возму. Gaxal! Buuz’eep4123, даю Buukel! Emiz’eep, иду, приду Irkuz’eep, хожу. Enez’eep, уйду. Tegetsem, сижу. Hugleezem, лежу. Aazam, силю. Baaz’ēp, убью. Neelezem, боюсь. Zegdezeren, го[во]ритъ. Tiks’eep, упаду ✔ Nengitsem4124, вижу. 1481 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1481 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        För ǁ 1. F[ör] ǁ 2. De[n] 16 ǁ och men ǁ ell[er] åttkantig ǁ j[urt] i öfrigt ǁ alld[eles] venstra ǁ högra Detta jurt ǁ Utom dess fan[ns] ☙  ❧ ☙  ☙  D. 18 Februarii [g. st.] Afreste jag ifrån Tunkinsk, besökte steppdomen och tog in hos Taischa, som logerade i ny, förträfflig våning, bättre än n[å]g[o]n af dem man ser hos på denna ort boende Ryska bönder. För4125 öfrigt skillde den sig ej ifrån Ryska hus genom annat än sina otaliga Lama-bilder. Förmaket liknade en Mongolisk kyrka, här funnos bilder af alla möjliga slag, pukor, koraller, trummor, pipor, 164126 böcker, offer m. m. Efter att hafva beskådat all denna härlighet och låtit Taischans hustru servera för mig thé, vin och confect reste jag med Taischan och ❧ några Starschiner ut i ulusserna. Huru olika war ej den anblick som mötte mig i de Burätiska jurtorna mot lyxen hos Taischan! Hvarje hushåll ägde wisserligen två hus, men4127 dessa voro af följ[ande] besk[affenhet]. Stugan uppförd på Rysk vis utgjorde ett eländigt, mörkt, osnyggt, stinkande hål, ej olikt en fiskare koja. Det andra utgjordes af en åttkantig4128 jurt af träd, i4129 öfrigt alldeles lika med de Tatariska voilokstälten. Wäggar[n]e voro af träd. Taket likaså, men ofvantill täckt med jord. Det hvilade på ett fyrkantigt stockverk. Golf funnos öfverallt utom i midten, der man brände en ❧ eldbrasa. I taket fanns ett rökhål. Högra sidan om ingången utgjorde qvinnornas departement och wäggen på d[en]na sidan war uppfylld hyllor, hvilka dignade under bördan af <-----er>[,] byttor, kittlar och särs[kildta] koksartiklar. På venstra4130 sidan stodo i soml[iga] jurt bänkar och gent emot dörren sågs här och der en art divan. — Detta4131 jurt begagnades såsom kök. — Utom dess fanns en jurt för boskapen, ett litet visthus, inhägnader för hästar, kor och får. 1482 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1482 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Öfverallt rådde fattigdom. Trasiga barnungar sutto kring grytan i tältet, väntande på brödet ❧ hvarpå4132 man till qvällsvard uppkokade sin soppa. D. 20 Febr[uarii g. st.] anlände jag till Irkutsk4133 ☙  ❧ D. 1. Mars [g. st.]. 1. Stationen från Irkutsk. Baschkowskaja. ☙  Solen4134 kastade sina sista aftonstrålar öfwer de guldfärgade kyrktornen, då jag d. 1. Mars afreste ifrån Irkutsk. Wid min ankomst till Bajkalska tullen (Заморская застава) nedfälldes bommen4135 och wakten anhöll mig uti en ha[l]ftimmas tid, hvarunder skymningen redan inbröt. Nedkommen på Angara kunde4136 jag ej urskilja annat än mörka konturer af de höga skogbewuxna stränderna. Innan kort var4137 jag omgifven af ett ogenomträngligt mörker och satt lyssnande till formannens sånger och monologer, hvilka ❧ werkligen4138 voro så underhållande, att jag glömde mana på färden och först sent om natten anlände till första stationen.  hvarpå ǁ 1. som ǁ 2. <---->  See also Castrén’s letter to Rabbe, 27 Feb./10 March 1848 in the volume of letters in this series.  Cf. from p. 919 on.  bommen ǁ tullbommen  kunde jag ej ǁ såg in[tet]  var ǁ satt  werkligen […] stationen. ǁ i Ryssland den mången gång utgöra den resandes tröst under de långa och ruskiga vinteraft[n]arna. Werkligen voro så underhållande att jag enl[igt] formannens beräkn[in]g glömde bort hela färden och först sent inpå natten anlände till stationen  höjder, ǁ höjder och  ofvanom ǁ nedanom  None of these rivers can be identified. (TS) — Emellan Irkutsk och den första stationen finnas små Ryska byar i stor mängd; längre fram förekomma endast tre små byar. Buräter finnas alldeles ej på vägen ifrån Irkutsk till Bajkal. Denna nejd är uppfylld med höjder,4139 steril och derföre föga bebodd. — Bifloder till Angara ofvanom4140 Irkutsk:4141 Koróloks Burdugús Taltsá 1483 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1483 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria            utmed ǁ genom oräknelig ǁ oändlig klädes-/fabrik af skäl ǁ ty gran ǁ barrskog Mscr: Granen var det rådande lärkträdet. var ǁ sades vara ossetra ǁ ~ och sterläd saknades ǁ alldeles ~ i […] är ǁ 1. sad[es] ǁ 2. i Bajkal liksom i Angara sades vara harjus norra ǁ högr[a] ☙  ☙  Följande dagen fortsatte jag min resa utmed4142 allmänna landswägen genom en bergig, skogbewäxt, skogig nejd. På sjelfva Angara kunde resan ej ske, emedan floden i sitt öfversta lopp war ofrusen. En oräknelig4143 mäng[d] sku❧tor lågo på de öppna stränderna. För öfrigt anmärkte jag på den andra stationen ingen ting af intresse utom ett glas-, porcellins- (?) och klädes[-] fabrik4144. — Efter en färd af 32 verst ifrån Irkutsk 61 = vid andra stationen ifrån Irkutsk öppnade sig utsigten öfver Bajkal, som här endast framtedde en smal wik, hvars watten göt sig i Angara liksom uti ett trattrör. Här träffade jag en deporterad Polsk öfverste, som tigde om navodka. — Wägen fortgick nu längs venstra stranden af Bajkal. Här fanns ingen väg till lands, af4145 skäl att stranden bestod af, höga, skrofliga, klippuppfyllda berg, hvilka brådstupa störta sig i hafvet. Dessa berg woro på norra sidan starkt bewuxna med gran4146, tall, lärkträd. Granen var det rådande [trädslaget].4147 På södra ❧ sidan af Bajkal, som äfven var4148 berguppfylld, sades vegetationen vara något rikare, så att äfven ceder och пихта trifvas derstädes. Likaså förtäljde man att nämnda sida af hafvet var mera fiskrik, alldenstund äfven röd fisk (ossetra4149), som på norra sidan saknades4150, på den södra ej war sällsynt. Ossetra finnes på h[var]dera sidan om Bajkal, men den norra sidan är så klippuppfylld, att fiskafänget der ej kan bedrifvas med fördel. Den förnämsta fisken i4151 Bajkal är: omyl, harjus, ljenok, taimen, gädda, abborre, lake etc. — Byar finnas ej på norra4152 sidan och äfven få den högra. 1484 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1484 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — I anseende till sina bergiga, sterila4153 stränder är Bajkal föga bebodd. På den norra stranden af Bajkal såg jag blott en enda liten by: Голоустная4154. Längre4155 fram sades blott bo Buräter och Tunguser. — Ifrån Голоустная reste jag öfwer Bajkal 55 ½ verst. Sjöns ❧ bredd war dock betydligt mindre, ty wägen gick ej rakt deröfver. Efter att hafva öfverfarit Bajkal kom jag till stationen Posolskaja4156. Härifrån färdas man ännu en station uppå en vik af Bajkal och befinner sig sedan på en slätt med en vidsträckt bergskedja framför sig. Wägen leder in bergsbygden, men4157 bergen göra dock den resande intet omak, ty wägen går fram på jemna stepper, å ömse sidor omgifna af bergen. Snart befinner man sig vid floden Selenga, wid hvars stränder wägen fortgår ända inemot Kjachta. — Efter att hafva åtföljt Selenga vid pass 30 verst anlände jag till Werchneudinsk, en liten stad wid Selenga, invid utloppet ❧ af Uda. Staden, ehuru liten, är mycket snygg och reguliärt bygd. Stora stenhus, en wacker гостиный, åtskilliga stenkyrkor falla den resande i ögat vid genomfarten. Staden är en kretsstad i den så k[allade] Верхнеудинскй округъ — I Verchneudinska4158 kretsen finnas 4. Burätdomer: 1. Xorin, R[yska] Коринская4159, wid Njertschinska gränsen. Består af 11. slägter 1. Xarganá. 2. Xudaj. 3. Galsút. 4 Köbdyt 5. Batonaj 6. Xaljbeng.  sterila ǁ kl[ippuppfyllda]  Bol’šoe Goloustnoe at N52°1′39″ E105°24′0″. (TS)  Längre ǁ 1. No ǁ 2. Ort  Posolˈskoe at N52°1′14″ E106°10′50″. (TS)  men ǁ 1. och ǁ 2. som en  Verchneudinska kretsen ǁ Selenginsk la  Xorinskaja, also known as Aninskaja/Oninskaja. Мамышева 2009: 186. (TS) 1485 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1485 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  The River Verxnjaja Angara discharges into Lake Bajkal from the north-east at N55°42′28″ E109°52′51″. (TS)  The River Barguzin runs into Lake Bajkal from the northeast at N53°25′34″ E109°59′25″. (TS)  The River Turka discharges into Lake Bajkal from the east at N52°56′23″ E108°13′11″. (TS)  The River Temnik runs into the River Selenga 310 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čikoj discharges into the Selenga 285 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xilok discharges into the Selenga 242 km from the mouth of the latter. (TS)  Olˈxon is an island instead of a lake almost in the middle of Lake Bajkal, at N53°9′ E107°24′. (TS)  Possibly meaning the River Saranka, running into the River Xilok from the right 607 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šabartujka, discharging into the Xilok from the right 392 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ulentuj or Bolˈšoj Ulentuj, discharging into the River Xilok from the right 635 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the Mogojta, running into the Xilok from the left 427 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Vostočnaja Alentujka and Srednjaja Alentujka, running into the River Xilok both from the right 396 km from the mouth of the latter and the ☙  ❧ 7. Bodongut 8. Xoasaj. 9. Sagang 10. Gus’et 11. ’Sarét 2. Selenginska domen består af 18 slägter. 3. Bargusinska domen 4. Kudarinska domen. ☙  ❧ Bajkal upptager från sin södra sida floderna: 1. Верхная Ангара.4160 2. Баргузинъ4161 3. Турка (Turka)4162 4. Selengá, som upptager a) Dz’idá fr[ån] venster b) Temnik, fr. venster4163 c) Tschikoj fr. höger4164 d) Kilok, fr. höger R[yska] Хилокъ4165 e) Udá fr. höger. I Bajkal finnes en stor sjö: Oljxon (Ольхонъ), ryktbar för sina varma watten.4166 — Bakom Bajkal finnes en stor mängd små floder, hvilkas namn lyktas på tui, såsom: Satuj Sagatuj ☙  ❧ Dolotui Sarantui, infaller i Xilokъ4167 ’Sabartui id[em]4168 Kudatui id Sosutuj id Uluntui id4169 Mogontui, id.4170 Olentui id etc.4171 1486 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1486 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Egendomliga flodnamn: Bui inf[aller] i Chilok.4172 Ungó id.4173 Tura faller i Njertscha4174 Aga –––– i Onon4175 Xasuj f[aller] i Selengá4176 Iga id. River Alentuj, discharging into the River Xilok from the right 562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Buj runs into the River Xilok from the left 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ungo discharges into the Xilok from the left 268 km from the mouth of the latter. (TS) — Udá upptager floderna 1. Oná fr. höger 2. Kurba id4177 3. Onoxoj, id4178 bäckar 4 Noxoj, id4179 5. Kudún, från venster, nedanom Oná.4180 } ☙  ❧ Vitim4181 upptager: Janga4182 Muja4183 Цыпá4184 Кареньга4185 ✔ Konda4186 etc.  At present, no tributary of the River Nerča is called the Tura. (TS)  The River Aga runs into the River Onon from the left 26 km from the mouth of the latter. The Onon discharges through the River Ononači and the River Tynda to the River Giljui. (TS) I Barguзin infalla: Brjankulj R. Брянкуль. Жирга Z’irgá4187 Uljun R[yska] Улюнь Alla4188 Ori ✔ Kargá4189 Argadá4190 Ulgom R. Улгомъ4191 ✔ Suvo R. Суво.4192 Uro.4193 Kulutaj.4194  This river and the next one cannot be identified. (TS)  The River Kurba or Bolˈšaja Kurba runs into the River Uda from the right 84 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Onoxoj or XaraGules discharges into the Uda from the right 41 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Naxala from the right 276 km from the mouth of the Uda. (TS)  The River Kudun or Xudun runs into the River Uda from the left 200 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Vitim is a tributary of the River Lena, running into it 2,714 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  The River Muja runs into the Staryj Vitim branch from the 1487 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1487 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        left 1 km from the mouth of the latter. (TS) Цыпá’ ǁ Cы[пá] The River Cipa discharges into the River Vitim from the left 872 km from the mouth of the latter. (TS) The River Karenga runs into the River Vitim from the right 1083 km from the mouth of the latter. (TS) The River Konda or Kuanda runs into the River Vitim from the right 705 km from the mouth of the latter. (TS) Z’irgá ǁ 1. З ǁ 2. Sh The River Alla runs into the River Barguzin from the right 279 km from the mouth of the latter. (TS) The River Garga, running into the River Barguzin from the left 249 km from the mouth of the latter. (TS) This river cannot be identified. (TS)  The River Uljugna or Uljan, running into the River Barguzin from the right 333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suvo runs into the River Ina, which discharges into the River Barguzin from the left 75 km from its mouth. (TS)  The River Uro discharges into the Pravaja Kokujskaja branch, running into the River Barguzin from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kulutaj or Levyj Kulutaj, running into the River Barguzin from the left 57 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ Ifrån Verchneudinsk till Selenga leder winterwägen4195 oafbrutet uppför floden Selengá. Man ser wid dess stränder talrika höjder, hvilka fortlöpa i ett oafbrutet sammanhang. Här och der wisa sig äfven höga klippor, hvilka störta sig i floden med branta wäggar. Nejden erinrar om Jenisej, men klipporna äro mera skrofliga, och nejden öfverhufvud mera wild. Höjderna äro öfverallt bevuxna med barrskog. Stepper synas icke till, och landet närmast floden är föga tjenligt till odling. Sålunda ser man äfven wid stranden få byar. Stationerna äro uppförda på obebodda ställen, här och der synes en fattig uluss. Höger om Selenga finnas stora byar ett stycke från flodstranden. Dessa bebos af Starovertser, som under Jekaterinas (?) tid bl[ifvit] hit deporterade. ☙  ❧ Staden Selenginsk består af tvenne delar: den gamla staden på högra och den nya på venstra sidan om floden.4196 Innan kort torde hela den gamla staden blifva öfverflyttad, af skäl att floden lösrifver stranden och flygsanden4197 ifrån ett bakom staden beläget berg öfvertäcker husen. Ej långt ifrån nya staden står4198 ett hus, som fordom tillhört de Engelska Missionärerne4199. — Selenga är en stor flod, ej synnerligen strid, men icke heller just af de lugnaste. Poroger finnas ej och floden vore farbar men begagnas föga för segelfart. The’et går nu mera i ganska ringa [mängd] utför Selenga4200, men i fordna tider i stor mängd. – I öfra loppet är Selenga ganska4201 bred och framskrider i många holmar och protoker liksom Jenisej och dess bifloder. Lägre ned är floden mindre holmrik, och bergen närma sig ☙  mera till ❧ floden. Just i och för de bergiga strändernas skull är floden föga befolkad. På (TS)  winterwägen ǁ wägen 1488 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1488 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sidorna i4202 s[ynner]het på den högra finnas stora byar, bebodda af Starovertser, som vanl[igtvis] kallas Semeiskije, Семейскiе, och stå i rop för sin arbetsamhet. ☙  ❧ ☙  D. 4. Mars [g. st.] I stället för att ifrån Selenginsk fortsätta resan utmed4203 postwägen till Kjachta, gjorde jag en utflygt åt höger till den så kallade Gusinnoje oзero Bur[ätiska] Kųlųn nor.4204 Här war wåren redan så långt framskriden, att jag nödgades sätta mig på kärra, ehuru thermomethern4205 på innewarande dag visade –20° [R]4206. Marken war på soml[iga]4207 ställen bar, på andra åter betäckt med en tunn snöskorpa, h[vari]g[enom] grässtrån framstucko. Nejden ifrån Selenginsk till Gusinnoje osero utgjorde en stepp, rik på höjder med alldeles4208 utan skog. Efter en resa af 20 verst nådde4209 jag den ryktbara sjön Gus[innoje] os[ero], som sades hafva warit 30 verst lång och 10 v[erst] bred men i sednare tider betydligen torkat. Nejden rundt omkring sjön bestod af en mycket jemn stepp, men4210 ett litet afstånd reste sig åt ❧ alla håll mindre höjder, dels skoglösa, dels skogbewuxna. Sjön sades vara m[yc]k[e]t fiskrik, wattnet klart och af en sårläkande egenskap. Jag öfverfor sjön och befann mig innan kort vid den Selenginska Burät-kyrkan, belägen inwid sjelfva sjöstranden, 35 verst ifrån staden Selenginsk.4211 — Invid sjelfva kyrkan ser man åtskilliga hus, bland hvilka ett tillhör Chamba och de öfriga lägre Prester. Dessa hus bebos icke alltid, utan blott under stora högtider, då 400 Lamer instufva4212 sig uti dem. Äfven på andra tider måste wid pass 20 Lamer bo wid kyrkan, för att  Present-day Novoselenginsk on the left bank of the river, at N51°5′31″ E106°40′57″. The old town was situated at N51°6′2″ E106°40′57″ where there are now only the remains of a monastery. (TS)  flygsanden ǁ en  står ǁ finnes  Edward Stallybrass (1794– 1884), William Swan and Robert Yuille of the London Missionary Society stayed in Selenginsk in 1819–1828. They were teaching and translating Christian literature into the Buryat language during their stay. Bawden 2004. (TS)  Selenga ǁ B<-->  ganska ǁ br[ed]  i […] finnas ǁ finnas  utmed ǁ den <->  The village of Gusinoe ozero is situated at the south-western end of the lake of the same name at N51°7′1″ E106°16′6″.       (TS) thermomethern ǁ ko [= kölden?] –25℃. soml. ǁ sina alldeles ǁ uta[n] nådde ǁ ha men ett litet ǁ 1. men på ǁ 2. men ett icke  For a commentary on Castrén’s description, see p. 923–932.  instufva ǁ 1. fors ǁ 2. inpacka 1489 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1489 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               en mängd ǁ åtskilliga andr[a] kommo ǁ mötte war […] af ǁ bestod af e[n] funnos ǁ fanns i k<-> Meaning Shakyamuni (Castrén 1848: 306: Çâkjamuni) or the historical Buddha, Siddhartha Gautama. (TS) messing ǁ koppar på papper ǁ i lärft hvilka ǁ och messings-/koppar brändes ǁ off[rades] de […] byggnaderna ǁ 1. by[ggnaderna] ǁ 2. ~ ǁ 3. de talrika kyrk-byggnaderna Mscr: att Sjelfva […] torn. ǁ Sjelfva kyrkan är försedd med flyglar, alla under ett särskildt tak, och försedda med hvart sin och hvarje f[lygel] Castrén marked a # here as a sign of an addition, but no addition or note can be found. ☙  ☙  ☙  förrätta den dagliga gudstjensten, som här blott sker en gång om dagen. — Wid min ankomst funnos vid ❧ kyrkan några resande köpmän, hvilka hade låtit tillkalla Chamba och en4213 mängd Lamer. Dessa kommo4214 att möta mig i sin embetsskrud, med Chamban i spetsen. Efter ömsesidiga välkomst-hellsningar ledsagade mig Chamban uti sitt audiensrum, som war4215 uppfylld af heliga föremål, af samma beskaffenhet såsom hos Taischan i Tunkinsk. Här funnos4216 bilder af ’Sigimuni4217 och andra helgon, dels gjutna i messing4218, dels målade på4219 papper. De förra stodo uppställda på bänkar, hvilka4220 voro öfvertäckta med gult eller rödt kläde, de sednare upphängda på väggen. Framför messingsbilderna stodo offer af m[ån]ga slag, mest ярица och watten i små messings[-]❧koppar4221. Framför bilderna brunno lampor och ymnig rökelse brändes4222 på golfvet. Bland andra föremål må märkas: pukor, trummor, pipor, чазы, snäckor, en spegel, ’Sigimunis palats i koppar, böcker uppställda på ett skåp och alla tomer omlindade med tyger. — Efter att hafva tagit i betraktande Chambans audiensrum och blifvit undfägnad med the begaf jag mig till kyrkan, der Gudstjensten redan war i full gång. Innan wi begifva oss till det heligaste, låt oss kasta en blick på de4223 talrika byggnaderna. Wi se här omgifna [af]4224 ett widsträckt trädstakette en större trädkyrka och 16 smärre trädkapeller. Kapellerna äro till större delen fyrkantiga, några jemväl försedda med ❧ åtta kanter och alla försedda med ett torn. Taken äro upphöjda. — Sjelfva4225 kyrkan är en byggnad af föga storlek (vid pass 12 ? sashen lång), försedd med flyglar4226 och åtskilliga större och smärre torn. 1490 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1490 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  Taket är upphöjdt och brutet, så att flyglarna tyckas stå under sitt särskildta tak. Så väl kyrkan som kapellen äro omgifna af breda trädgångar, hvilka åter omgifvas af staketter. Taksparrarna sträcker sig så widt ut, att de öfvertäcka hela gången. De uppehållas af en otalig mängd träd-pelare. ❧ I4227 nämnda gångar förrättas gudstjenst, ”ty det är anbefalldt i våra4228 böcker”, yttrade Lamen, ”att man efter gudstjenstens slut skall gå omkring kyrkan och läsa böner i gångarna4229”. Uti4230 de omförmäldta kapellerna (Suma) förwaras Gudabilder (Burchaner) och deras offer. Uti en af dem visade man mig kyrkans bibliothek, som var nog fattigt och bestod blott af Ganschun, en bok i 108 tomer. I ett annat kapell förvarades en wagn och häst af träd, hvilka voro uppställda på hjul. Denna anstalt4231 war bestämd till emottagande af Maider. — Efter att hafva egnat en flyktig blick åt dessa och likartade föremål inträdde jag i sjelfva kyrkan. ❧ Den4232 liknar nära nog våra korskyrkor och består af tre afdelningar: 1. farstugan 2 kyrkan 3 altaret.  I […] gångar ǁ Utan att taga till råds den oss åtföljande Lamen kunna vi lätt finna, att nämnda gångar  våra böcker ǁ böckerna  gångarna ǁ kyrkorna  Uti de ǁ Om wi nu efter denna ytliga blick intränga i sjelfva kyrkan  anstalt ǁ wagn  Den […] afdelningar: ǁ Denna bestod af 3 afdelningar.  1. ǁ då Castrén changed the order in which he lists his observations. 1. Farstugan Här mötes ögat 1.4233 af tvenne gapande lejon, med vidöppna gapar, hvilka äro gjorda af lera och utvändigt brokigt målade; 2. af en så kallad kurda, en låda, som invändigt är uppfylld med böner och utvändigt med helgonbilder. Denna låda är så inrättad att den kan vridas omkring, vid h[vil]ken förrättning man läser böner till befrielse från sina synder. Dessa äro anbragta i sittande ställning. På wäggarna hänga offer af särskildta djurskinn (vargar, filfrasar, lejon, björn), af panzar, svärd och andra vapen. 1491 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1491 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               hvardera ǁ ömse De sitta ǁ Till uts[eendet] marmor-/stoder en rörelse ǁ att de ega lif Framför ǁ <Ned>ifrån särskildta ǁ nedhäng[da] olikafärgadt ǁ brokigt i kyrkan ǁ äro hvitt, ǁ hvitt och Utgör ǁ Al[taret] alldeles uppfylda ǁ i synnerhet v I slutet af ǁ På den b[akersta] Tschodbo ǁ Tschedbo på ǁ åt ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ 2. Kyrkan Genom kyrkan ledde en smal gång, som å hvardera4234 sidan är full med bänkrader, löpande på långsidan af kyrkan. Dessa bänkar sakna ryggstöd och äro betäckta med mattor. På dem sitta Lamer med korslagda armar och ben. De hafva sina ansigten rigtade mot hvarandra. De4235 sitta så stelna såsom marmor[-]stoder4236, endast läpparna framte under sången en4237 rörelse. Framför4238 Lamerna ser man särskildta4239 större och mindre blåsinstrumenter, pukor, messings-plåtar, hängande trummor och andra skramlande instrumenter. Längre fram på gången äro bänkarna betäckta med röda dynor och försedda med ryggstöd öfverdragna med olikafärgadt4240 siden. — Dessutom finnas några stolar ❧ på tvärsidan i öfversta ändan af kyrkan. På dem sitta Chamba och de förnämsta Presterna. — Wäggarna i4241 kyrkan äro uppfyllda med målade bilder. Ifrån taket nedhänger en oräknelig mängd flikar af hvitt,4242 gult och rödt silke eller annat tyg. 3. Altaret. Utgör4243 en särskild afdelning af bakersta fonden af kyrkan. Dess väggar äro alldeles4244 uppfylda med målade bilder. I4245 slutet af gången ser man dessutom särskildta bilder af messing. Den förnämsta bland i slutet af gången är en bild af Laman Tschodbo4246, på4247 högra sidan om denna nindre bilder af Maider och Arjábola, som sitter innesluten i sitt palats. 1492 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1492 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ — Venster om Laman Tschodbo gjuten4248 bild, som kallas Naideng.4249 Naideng äro 16 till antalet och4250 till dem beder man ur boken Jum. (Åt Laman Tschodbo läses ur en lika benämnd4251 bok.) — Framför denna rad af bilder finnas brinnande lampor och ❧ rökelser samt små messings[-] koppar4252, uppfyllda med jaritza vatten och andra offer. Derjemte ser man många af smör och särsk[ildta] matvaror sirligt gjorda offer. ❧ Klockor finnas ej, utan Lamerne kallas till gudstjensten genom blåsinstrumenter och de så kallade тазы Mong[oliska] Tsang4253. — Lamerna gå klädda i långa4254 fotsida mantlar af rödt och gult tyg (siden etc). De bära enligt sin olika grad drägter4255 af olika form. De4256 pryda sig med mantlar4257, liknande nattrockar, men ombundna med gördlar. Andra bära en art slängkappor utan ärmar.4258 Hos somliga ser man glänsande4259 metallprydnader på ryggen, bak i nacken nedhängande4260 längre och kortare rimsor, shavlar, vecklade om axlarna. Alla bära spetsiga mössor af olika höjd och många små olikheter i formen.4261               gjuten bild ǁ en bild Naideng. ǁ Naideng och och ǁ åt <-> benämnd ǁ besk[affad] messings-/koppar Tsang ǁ ’Cang “Cans”, meaning most probably the large drum known as the rṅa c’en. Tucci  – Heissig 1970: 136. (TS) långa ǁ man[tlar] drägter […] form ǁ olika drägter De ǁ ~ flesta mantlar ǁ va ärmar. ǁ ärmar; chamban omgifver sig med en lös kappa, liknande en stor shavle. glänsande ǁ bläck nedhängande ǁ och en st Different forms of headwear in different orientations of Tibetan Buddhism and for different purposes, see Tucci  – Heissig 1970: 142–147, 151. (TS) Kyrkor och Lamer. Bakom Bajkal finnas: 1. Stora kyrkor l. datsaner Bur[ätisk] Datsan hvartill kommer ännu en norr om Baikal i Alarskaja 33. 1. 34. 1493 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1493 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en gång ǁ om 2. Små kyrkor eller kapeller Mong[olisk] Suma Bakom Bajkal i Alarsk 142 2 144. 3. Bumchan till ett obestämdt antal. 4. Obó likaså. ☙  Obs. 1. Wanl[igtwis] Gudstjenster anställas i datsan; i suma förrättas gudstjenst på årets 3 stora högtider (På den tredje i ordningen firas i Suma ingen Gudstjenst). 2. Bumchan kallas små kapell belägna på höga berg. De äro timrade af träd, men guds❧tjensten förrättas ej in i, utan utanför kapellet. Här firas gudstjenst en4262 gång om sommaren, vanligen d. 15de i 6te månaden. Härvid firas en stor fest med brottning, kappränning, ätande och drickande. 3. Obo kallas små pyramider, gjorda på höga berg af träd och sten. Här firas gudstjenst en gång om året på s[am]ma dag och på s[am]ma sätt som i Bumchan. 4. Dessutom finnas skrifna stenar (bischiktee tschulu), hvilka äro ett slags walfärtsorter. I dessa stenar skrifves vanl[igtvis] de Tibetanska orden: ”Um ma ni bada ne chum”, som utgöra den vanliga innehållsrika bönen, som commenteras i stora tomer[.] 1494 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1494 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Mongolerna[s] förnämsta högtider äro: 1. Tsagan-sara, som firas under loppet af årets 1. månad. (Febr[uarii])4263 2. I sjette månaden (Julii) under loppet af 104264 dagar, ifrån d. 5 till den 15. (Julii) 3. Ifrån den 16 i4265 sjette månaden i 45 dagar, under h[vil]ken tid Lamerne fasta och helgas. 4. I 10de månaden en 5 dagars lång högtid4266 till minne af Sungehaba. — Dessutom firas i hvarje månad d. 8de, den 14de och 15de samt den 304267 dagen. Slutligen förekomma äfven dagliga Gudstjenster i4268 kyrkan, ofta äfven i ulusserna.4269 ☙  ❧ Lamer.4270 (TS) De sönderfalla i skillda classer. A. Efter sin större eller mindre helighet sönder- falla de i tre classer: 1. Gelún, som iaktager 2534271 föreskrifter i sin andliga vandel.4272 2. Gecul, som iakt[ager] 36 reglor4273 3. Bandi4274, som iakt[ager] 9 reglor. Utom dessa finnas ännu så kallade Obos’i (lärjungar), som iakt[ager] 5 reglor. B. Efter sitt embete sönd. Lami i följ[ande] classer: 1. Öfra Presterskapet 2. Lägre Presterskapet  Cagaan sar (Mong. “white month”), festival to celebrate the renewal of man and nature, openness and purity of thought, hope and good expectations at the beginning of a new year. Wikipedia: Цаган Сар, https://ru.wikipedia.org/ wiki/Цаган_Сар. (TS)  10 ǁ 1  i sjette ǁ till d[en]  högtid ǁ st  30 ǁ 16de  i ǁ äfvensom  On the calendar of festivities, see Tucci  – Heissig 1970: 161– 162, 165–175. (TS)  Lamer. ǁ ~ <--->  253 ǁ 252  A monk of a lower class, dge sloṅ. Tucci – Heissig 1970: 128. 2924275 2925  Novice, dge ts’ul. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS)  Bandi ‖ Xau  292 ǁ 296  hvars ǁ som  Paṇḍita, a title given to scholars mastering the five sciences of language, logic, medicine, fine arts and crafts and spirituality. Tucci  – Heissig 1970: 143; Wikipedia: Pandita (Buddhism), https://en.wikipedia. org/wiki/Pan dita_(Buddhism) . (TS) 3217 Alla dessa Lamer stå under uppsigt af ett consistorium, hvars4276 förnämsta person är Bandeda Chamba4277. 1495 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1495 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en ǁ den  ärender ǁ ärenderna  There are also schools for lamas, with a study period of seven years. The system divides the lamas among those engaged in studies and the common monks. Tucci – Heissig 1970: 148, 157–159. (TS)  är forelagdt ǁ int<-->  bud ǁ reglor  Oboschi ǁ Bandi  The five precepts belong in identical form to all the traditions of Buddhism, but their practical applications may differ. Their aim is to regulate the behaviour and thoughts of man and prevent causing harm to oneself or other living beings. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS) ☙  ❧ ☙  Wid hvarje kyrka finnes en4278 hufvudman (Kyrkoherde, som kallas Schiretu, eger uppsigten wid Gudstjensten, styr alla ärender4279 wid datsanen och har uppsigt öfver andra Lamer. Samma embete bekläda i Suma Lamerna Djudba och Gurunba. Dessutom finnas en otalig mängd smärre afdelningar af Lamer. — Lamerna hafva ej någon bestämd lön, men belönas rikligen för sina mödor af den råa massan. — De få ej gifta sig. — Några bland dem känna icke blott Mongoliska och Tibetanska, utan äfven Sanscrit-språken. — De läras ej i skolor, utan hemma hos andra Lamer, enligt föräldrarnas samtycke. Deras framsteg pröfvas under Gudstjensten af de så kallade Jambatu med Schiretuj i spetsen.4280 — Alla Lamer äro förpligtade att iaktaga fasta, som är4281 förelagdt Gelun och Gecul under den 45 dagars lång högtiden. Dessutom äro Gelun, Gecul och Bandi förbundna att fasta d. 8de, 14de och 15de och 30de i hvarje månad. För öfrigt föreligga sig Lamerna fastor efter fri vilja på andra tider. — Äfven många qvinnor iaktaga fasta och de fem bud4282, som äro förelagda Oboschi4283 (lärjungar) ❧ Dessa 5 bud äro:4284 1. Att ej döda n[å]g[o]t lefvande djur. 2. Att ej taga något utan tillåtelse 3. Att ej befatta sig med dryckenskap. 4. Att ej ingå några kärleksförbindelser, utom äktenskap, som också ej är andra Lamer än Oboschi tillåtet. 5. Att ej tillfoga sin nästa någon skada 1496 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1496 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Cardinal-synder4285 Mongolerna antaga 10 Cardinal-synder: 3. från kroppen 4. från tungan 3. från själen4286 a) De tre första från kroppen äro: 1. att döda lefvande varelser = mörda 2. att taga utan tillåtelse = stjäla 3. att ingå kärleksförbindelser = hora. b) Från tungan: 1. att ljuga 2. Att yppa4287 en anförtrodd hemlighet 3. Att föra på tunga hårda och oangenäma ord. 4). Att ej svära, träta och begagna onda ord c) Från själen: 1. Onda4288 tankar 2) att ej tänka på stöld 3. att misstro sin nästa.4289  The concept of sin is not known in Buddhism, but there are ten unwholesome or negative actions: 1. taking life, 2. taking what is not given, 3. sexual misconduct, 4. lying, 5. sowing discord, 6. harsh speech, 7. idle gossip or worthless chatter, 8. covetousness, 9. ill will or wishing harm on others and 10. wrong views. The four first ones are also in Castrén’s list exactly as they are given here, Castrén’s point b2 is equivalent to No. 7 and b3 to No. 6, c1 to No. 10 and c2 to No. 8, but the last one does not correspond to the last missing one, No. 9. I express my gratitude of the information about the negative actions to Ms. Tiina Hyytiäinen, MA. (TS)  själen ǁ tanken  yppa ǁ sqvallra  Onda tankar ǁ 1. ~ ǁ 2. att hysa onda tankar  Here, Castrén marked ✘ as if it should refer to an addition somewhere, but no addition can be found. 1497 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1497 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  It seems that notebook No. 9 is missing. However, this notebook was marked as No. 9a and the next one as 9b in unknown handwriting. The last dated note in notebook No. 8 is from 4 March 1848, and the first one in this notebook of 16–17 April 1848. The missing period should thus be only a few weeks. At the beginning of notebook 10, Castrén refers to his archaeological excavations, no notes of which can be found, and most probably notebook No. 9 contained at least a relation of these excavations. Cf. p. 1542–1543. Castrén relates the excavations briefly in his letter to Sjögren, 18/30 May 1848. See the volume of letters in this series.  som ǁ ~ ås<--->,  Oninska ǁ Grj[adskaja] Around the River Onon. (TS)  Curuxajtuj, present-day Priargunsk at N50°21′55″ E119°6′5″. ☙  ❧ Anteckningar. № 10.4290 ☙  ❧ Михайлъ Андрѣевичь Зинзиновъ, en köpman i Njertsch[ins]k, som4291 ryktb[ar] för lärdom. Ifr[ån] Oninska4292 steppen till Njertschinsk g. smärre omwägar Till Nj[ertschinska] Central-verket Till Tsuruchaj4293 Till Selinda4294 Till Alexandrowsk4295 Till Manikowa Till Makarjowa Till Gasimursk4297 Till stora savoden4298 Ifrån st[ora] Savoden till Konduj4299 (TS)  Situated at N50°33′54″ E118°19′41″. (TS)  Aleksandrovskij Zavod, a silver mine, factory and village, founded in 1792 on the River Talman, N50°55′41″ E117°54′55″. Пережогин 2009. (TS)  52 ǁ 46  Gazimur(ov)skij Zavod, silver mines and factory established in 1778 on the River Gazimur, N51°32′39″ E118°20′12″. Пережогин 2009. (TS)  Most probably meaning Nerčinskij zavod.  Konduj is situated at N50°33′18″ E117°28′36″. (TS)  3,092 ¼ ǁ 2,297 ¼ 745 + 795 Transport 620 286 ¾ 115 ½ 62. 524296 16 40 27 130 203 3,092 ¼4300 ☙  ❧ D. 16–17 April [g. st.]. Efter slutad gräfning af kurganerna4301 fortsatte jag min resa några verst uppför4302 Ana till Sasädateln Tarba, som logerade i ett hus, hvilket förrut tillhört Engelska Missionärer.4303 Tarba härstammade ifrån en ansedd Taischa-slägt och war något högdragen öfver sina anor – för öfrigt en mäkta snål och egennyttig man. Tillgifven 1498 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1498 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Lamadyrkan och sina fäders seder hade han föranstaltat en fest, men höll sina gäster hela dagen på fastande mage. Festen bestod i en målskjutning med båge. Målet utgjordes af tvenne sammanwecklade grimmor4304, på hvilka man sköt ifrån 50 båglängders afstånd. Den som träffade grimmorna, var deras egare. Om sista grimman brottades ❧ twenne personer. — Ifrån Sasädateln gjorde jag en excursion till den Aninska datsanen4305, som war bygd af sten och nära lik en rysk kyrka, rymlig och försedd med dyrbara burchaner. Påtagligen hade datsanens byggmästare haft till ögnamärke, att denna datsan en gång skulle förvandlas till en christen kyrka. D.  April [g. st.] ☙   The notes of these excavations may have been in notebook No. 9, which has been lost. Cf. above.  uppför ǁ ifrån  In present-day Xorinsk, situated at N52°9′32″ E109°45′40″. (TS)  grimmor ǁ båg<->  Aninsk datsan (Bur. Anaagaj xijd) is situated at N52°16′15″ E109°49′31″. Aninsk datsan was built in 1775. Лепехов 2009c: 461. (TS)  resan ǁ 1. nöd<--->g ǁ 2. min resa  Khirigsuur, dated to the Bronze Age, ca. 1200–700 BCE and widespread in Mongolia and neighbouring areas. Fitzhugh 2009. See also p. 922, 941. (TS)  begränsade ǁ både höger Stundeligen erinrad af min wärd om resan4306 nödgades jag emot min wilja gifva mig till vägs i dag på aftonen. Efter en resa af 25 verst anlände jag till stationen Grjadskaja, belägen wid Njertschinska wägen. Denna station låg wid floden Uda och på motsatta högra sidan om floden höjde sig ett ❧ ansenligt berg, som bar namnet Tura. Härifrån fortsatte jag oförtöfvadt min resa och nådde innan kort en widsträckt stepp, benämnde den Balaganska steppen. Här warseblef jag några köhö af det vanliga fyrkantiga slaget, som på andra orter benämnas kirgisi ur4307. Mörkret hindrade mig att taga dem i närmare skärskådande. Af den kringliggande nejden kunde jag ej heller iaktaga n[å]g[o]t widare än den mörka skogen som begränsade4308 steppen. Denna skog bestod mest af björk och lärkträd, samt på sina ställen af fura. 1499 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1499 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria       Poperečnaja. Utan ǁ Härifrån på ǁ if[rån] North-east of Xorinsk. (TS) höjder ǁ skog[sdungar] Lake Bolˈšoe Eravnoe at N52°37′11″ E111°29′39″ and Lake Maloe Eravnoe at N52°39′26″ E111°38′42″. (TS)  Lake Sosnovoe at N52°33′0″ E111°32′0″. Castrén turned towards the south-east here. (TS)  Sosnowoje och Jarawnja ‖ Jarawnja och Sosnowoje — Efter att hafva öfverfarit den Balaganska steppen hamnade jag till natten Popereshnaja4309, en liten eländig Rysk by, der jag med möda fann tak öfver hufvudet. ☙  ❧ ☙  D. 19 April/1 Maj Efter att hafwa tillbragt min natt i sällskap med tuppar och hönor, afreste jag d. 19. på morgonen ifrån Popereshnaja[,] B[urätiska] Egeten. Utan4310 att besöka den Egetenska datsanen, som sades ligga 4–6 v[erst] på4311 sidan reste jag utmed den allm[änna] farwägen öfver Egetenska steppen.4312 Här öfverfölls jag af det allra skarpaste töwäder, som någonsin ägt rum d. 1 Maj. Luften var förmörkad, nordanwinden gnisslade och snöflingorna yrde mot ansigtet. Det var alldeles omöjligt att se och urskilja föremålen omkring sig. — Samma owäder förföljde mig ännu ifrån Pogrominskaja 38 verst till Jarawinskaja. Hela denna wäg bestod af vidsträckta stepper, hvilka här och der afskuros från hvarandra genom smärre höjder4313 och skogsdungar. Öfverhufvud ❧ war skogen ganska svag och bestod mest af björk och lärkträd. — Emellan Pogrominskaja och Jarawinskaja ligger sjön Jarawnja Bur[ätiska] Jaruuna, belägen 6–7 verst ifrån vägen.4314 Sjön säges vara 15 verst lång och 10 verst bred. Denna sjö består egentl[igen] af 3 sjöar hv[il]ka sammanhänga med hvarandra. Bland dem benämnas Sosnowoje4315 och Jarawnja4316. Sjöarna äro fiskrika men innehålla blott gädda, abborre och mört. — Owädret har förföljt mig hela dagen och stationerna hafva varit så eländiga, att jag ej kunnat 1500 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1500 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  göra någ[o]t uppehåll. Wägen öfvermåttan dålig, skakande, uppfylld med snö och vatten. — I trakten af Verschino-Udinska stationen4317 upphörde stepperna och nejden var skoguppfylld samt bestod af omvexlande bergsåsar samt lågländta kärraktiga nejder. Widt och bredt syntes inga invånare, hvarken Ryssar eller Buräter. Naturen var derföre mycket wild, träden4318 murkna och lutande, skogen uppfylld med ugglar och u[l]fvar, ingen rörelse å landswägen. Winden4319 ❧ susade, träden gnisslade, korparna skreko i den öde skogen – Det var en bedröflig 1. Maj[.] — Utom4320 Verschino-Udinskaja finnes en liten by, Uxer, derifrån man till närmaste by: Schaks’a4321 räknar 1004322 verst. Hela denna wäg är skogbewuxen och i saknad af innewånare. — Till Schakschinska stationen anlände jag sent om natten emot4323 den 2 Maj [n. st.] och hvilade mig här några timmar.  The station was situated at ca. N52°27′57″ E111°38′25″. (TS)  träden murkna ǁ 1. skogen rutt[en] ǁ 2. skogen mur[ken]  Winden ǁ <--->  Utom ǁ Wid Uxer  Šakša is situated at the southern end of Lake Šakšinskoe, N52°6′38″ E112°43′11″. (TS)  100 ǁ något öf[ver]  emot ǁ de[n]  derjemte ǁ i det  Castrén crossed the watershed at ca. 51°59′ E112°58′. (TS)  Mscr: wäggen  Något ǁ På  Lake Kenon at N52°2′17″ E113°22′53″. (TS)  The River Čita runs into the River Ingoda from the left at N52°0′28″ E113°31′16″ and the Ingoda into the River Šilka from the left at N51°42′23″ E115°50′41″. (TS) D. 2. Maj./20 Apr. afreste ifrån Schakscha och nådde efter 12? verst färd den ryktbara ”Jablonnoj chrebet” som utgör gränsen emellan wattendragen samt derjemte4324 emellan Werchneudinska och Njertschinska kretsarna.4325 En skogig nejd fortfor ännu allt intill närmaste station  – Kljutschewskaja, men härifrån ledde [wägen]4326 öfver ojemna stepper ända till ❧ byn Tschita. Något4327 hitom denna by anmärkte jag en sjö Kinon4328 af 5 versts längd. På östra sidan om sjön flyter Tschita och utfaller i Ingada, denna i Schilka4329. 1501 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1501 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  The cossack fort was founded in 1653. Čita was later known as one of the places of exile of the Decembrists of 1825. It was granted the status of a town in 1851. Дибирдеев & al. 2009; Мироненко 2007; Перцева 2009a. (TS)  Dmitrij Irinarxovič Zavališin (1804–1892), a naval officer who was expelled to Čita in 1826 and lived there until 1863 when he was expelled from in turn to European Russia (sic) because of his articles criticizing the local authorities. Перцева 2009b. With сѣверный союзъ Castrén obviously means Сѣверное общество, a conspiratory organization founded in 1821 by members of the Союзъ благоденствiя that had been previously disbanded by the authorities. Мироненко 2007. (TS)  Skogen ǁ Odling före[kom]  på […] om ǁ längs venstra stranden af  34 ǁ en 40  furuskogen ǁ skog[en] ☙  — Tschita är en större by som bebos af Заводскiе крестяне. Här fanns fordom en ostrog, som numera ej existerar.4330 Orten är vigtig såsom landningsplats för alla varor, hvilka sommartiden expedieras till Njertschinsk och de Njertsch[inska] bruken. De afgå på floden Ingada ända till Njertschinsk, sedan på Schilka. — I Tschita sutto under loppet af 2ne år 1825 års revolutionära män. Här uppe❧håller sig ännu Savalishin4331, en af de ifrigaste anhängare af сѣверный союсь  – en man af mycken bildning och solida kunskaper, bevandrad i astronomie, mathematik, theologie, grekiska, hebräiska, latin, franska, tyska, engelska och Ryska språken – en gammal sjöman, som deltagit i seglatsen omkring jorden. D. 22 April/4. Maj afreste jag från Tschita. – Wägen war steril, uppfylld med furubewuxna moar och höjder. Här och der wisade sig en liten stepp. Utom furan förekom äfven björken och lärkträdet. Äfven sades äppelträdet wäxa i denna nejd, men dess frukt är oduglig och kan endast såsom frusen förtäras. Skogen4332 war ogenomtränglig. Spår af odling visade sig ingenstädes. Färden framskred på4333 venstra sidan om Ingada. ☙  ❧ — Efter 344334 v[erst] uppnådde jag Turinska stationen och deromkring bredde sig en liten stepp, men efter en färd af 12 (?) verst vidtog åter furuskogen4335 och fortfor intill närmaste station.lxvi Här såg jag en mängd wilda getter springa mellan träden och lyssna till kurirklockornas plinglande ljud. lxvi. Obs. På detta håll fanns ett högt berg vid namn Turan[.] 1502 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1502 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Ändteligen wid tredje stationen upphörde skogen, som med ringa afbrott fortgått ända ifrån nejden af Verschino-udinsk. Likväl fortforo bergen så väl höger som venster om Ingada. Wägen strök fortfarande längs venstra stranden af floden, som sedd ifrån närbelägna höjder erbjöd en angenäm anblick. ❧ I4336 nattens mörker fägnades jag dessutom af ett eget fenomen. Stränderna stodo i ljusan låga, som kastade sitt fladdrande sken öfver flodens jemna spegel-yta. Det var en illumination, som vida öfverträffade alla de artificiella. Skjutskarlen förtäljde att gräset på fuktiga ställen plägar uppbrännas om våren, och4337 att i detta fall en4338 ymnigare gräsväxt om sommaren framalstras. — Åkrarna voro öfverallt redan besådda och folket berättade, att den bästa sådd-tiden här är omkring vårdagjemningen. Åkern gödes ej, och säges såsom gödd frambringa endast ogräs. Orsaken härtill är väl dåliga4339 plöjningen, ty ❧ den Sibiriska plogen berör endast den öfversta jordskorpan, gödseln qvarstadnar till det mesta ofvanpå marken och detta lärer väl wara orsaken till de4340 allm[änna] klagomålen öfver ogräset. — Bönderna lyda under bruken, med undantag af de deporterade. — Befolkningen är obetydlig, infödingar synas ej wid wägen, och Ryssarna bo i glest strödda byar.     I […] mörker ǁ Om nätterna och att ǁ för att en ymnigare ǁ frambringar dåliga plöjningen ǁ den, att gö[dseln]  de allm. ǁ ogr[äset] 1503 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1503 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  In Urulˈga at N51°46′17″ E114°47′40″. (TS)  Njertsch. ǁ Tschi[ta]  hvilka ǁ s[om]  Tunguserne ǁ Täll  hvadan ǁ hvarför D.  April [g. st.] Anlände jag till Urulginska domen4341, som är belägen 120 verst hitom Njertsch[insk]4342. Chefen (Родоначалникъ) för domen är Furst Gantimurow, som bär titeln af verklig Furste. Han är af Tung[usisk] härkomst, har g[enom]gått en kadettcorps, tjenat 3 [år] wid armeen och uppehållit sig i Kaukasus. Har afsked med Kaptens rang. Domen består af Tunguser, hvilka4343 äro fördelade i 34 slägter. ☙  ❧ Tunguser Tunguserne4344 äro af twenne slag: 1. Egentliga Tunguser 2. Orotschoner Tung[usiska] Orotjeen De förra uppehålla sig på stepperna, de sednare i skogarna. Stepp-Tung[userne] skilja sig föga fr[ån] Buräterna i sitt lefnadssätt. De flesta plöja åker, äga kor, får, getter och hästar, äfla derjemte med jagt. Större delen af Tung[userne] har till och med utbytt sitt språk emot Burätiskan. De som coloniserat sig i Ryska byar hafva ant[agit] Ryskan till sitt modersmål. — I allm[änhet] äro Tung[userne] ett snart utdöende slägte. De uppslukas dels af Buräter dels af Ryssar. Orotschonerna deremot äro utan undantag jägare och sysselsätta sig endast med renskötsel, hvadan4345 de äfven benämnas Orotschoner, af oron, ren. I sitt lefnadssätt öfverensstämma de med Tung[userne] i Jenis[ejska] kretsen  – till och med klädedrägten är densamma. Endast 1504 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1504 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  jagten ǁ jägare-lifvet  hka ǁ af s[am]ma form som  vinter-/stationen några få Orotschoner hafva hitintills börjat utbyta ❧ jagten4346 emot herda-lifvet. — Bland de egentl[iga] Tunguserne finnas så väl Schamaner som christna och Lamaister; Orotschonerne äro och Schamaner och till en obetydlig del christna. — Tälten äro hos de egentliga Tunguserne af flere slag: 1. Af woilok, hv[il]ka äro gjorda liksom hos Buräterna. 2. Af näfver h[vil]ka4347 a) antingen äga samma runda form, som de föregående, eller b) en konisk form, liks[om] hos Samojederne. Obs. I nödfall så besk[affade] tält äfven af vojlok 3. Af trädrötter. Sådana tält äga alltid en konisk form. Till skygd emot blåsten instufvas mossa uti springarna. ☙  ❧ 4. Träd-tält, liknande stugor, men utan golf och utan ugn. Dessa äro antingen 4 eller 6 hörniga. ☙  — Dessa bebos lika om vintern och sommaren. — Hwarje Tungus har en vinter- och en sommar-station. Somliga bo både vintern om på samma ställe och likaså hela sommaren, andra rikare både Tunguser och Buräter nomadisera med sina vojlokstält både under loppet af vintern och sommaren för att söka gräs för sin boskap. — Åkerbruk och ängsskötsel idkas i närheten af vinter[-]stationen4348. Jagten bedrifves i synnerhet om hösten, men derjemte äfven på andra årstider. 1505 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1505 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria      Ofwanpå ǁ På bak föreställa ǁ bestå skuldra ǁ ax[el] såsom ǁ föreställande Castrén wrote stycken above saker.  sandperlor ǁ svans  fårull ǁ ull  skinn ǁ röda ell[er] ☙  ❧ Klädedrägten är hos Tunguserne Dens[amma] som hos Burät[erna] Orotschonerne bära s[am]ma drägt med de Jenis[ejska] Tunguserne. — Till Schaman-kostymen höra 1. en frack med 1. skörte af sämsk Tung[usiska] sun. Ofwanpå4349 d[en]na rustning finnes af tunna jernstänger gjord en anstalt, som föreställer en m[enni]ska. Dessa jernstänger föreställa4350 bakpå ryggraden armar, skuldra4351 o.  s.  v. Utom dess finnas många jernsaker, såsom4352 a) en rund skifva föreställande himlen b) En fyrkantig skifva med 4 fötter, förest[ällande] jorden. c) tvenne jernkrokar, på h[vil]ka Schamanen stöder sig under det han hoppar och sjunger. ☙  ❧ d) åtskilliga andra små jernsaker4353, som äro sydda wid fracken för ljudets skull. — Af sistn[ämnd] anl[edning] är äfven kostymen öfverallt belagd med små messingsklockor. Dessa förek[omma] i s[ynner]h[e]t wid armarna och i fållerna af skörten. — På ryggen nedhänga dessutom en ofantlig mängd klädesflickar, h[vil]ka kallas Dzabdar, äro af skillda färger, försedda med ögon af sandperlor4354, en spetsig svans och till formen flata. Derjemte förekomma en stor mängd ormar af tyg, kläde, fårull4355 m. m – somliga svarta, andra spräckliga, med ögon af glasperlor. Slutligen nedhänga här skinn4356 af ekorrar, hermeliner, черногрудъ etc. ☙  ❧ 2. Skor af sämsk, hvilka äfven på framsidan äro belagda med jernst[ycken], förest[ällande] lår- och wadbenet samt fotbenet och tårna. Äfven wid skorna äro fastsydda m[ån]ga skramlande jernsaker. 1506 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1506 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Нагрудникъ (Älegäptji) af sämsk med jern-  jernsmidda ǁ af  Mössan ǁ 4. Mössan af jern, förest[ällande] hufvudet och af följande utseende j st[ycken] föreställande a) brösthvalfvet b) tvenne nyckelben. Dessutom finnas här tvenne jernsmidda4357 kaakkuri, h[vil]ka fåglar af Tung[userne] aktas med helig wördnad. — Slutl[igen] förek[omma] äfven här åtsk[illiga] skramlande jernst[ycken]. ☙  ❧ 4 Mössan4358 (Maikaptji) af jern (en ring kring pannan och tvenne korswis öfver hjessan löpande jernst.) Öfverst finnas twenne horn af jern, med många grenar. Äfven ifrån mössan nedhänga Dzabdar och ormar, dessutom messings-klockor, jernstycken m. m. 5. Twenne stafvar af träd, h[vil]ka skola förest[älla] Schamanens <häst>. Wid dem finnas äfven åtsk[illiga] jernstycken, sås[om] tvenne stigböglar, en jernbåt och jernåre, jernspjut, jernringar uppfyllda med skramlande jernst[ycken]. 6. En liten skinnpiske (bardak), med ett skaft af ☙  träd, hvari finnas utom skillda jern❧st[ycken] yxa och hammare af jern. 7. En aflång trumma (untugun) hvari finnas med röd färg målade på kanterna4359 a) öfverst sol och måne med en örn i midten b) på venstra sidan 2 elgar och på den högra twå björnar c) i midten en aflång ring, hvari finnas 1. ofvantill4360 2. hufvudlösa i bredd stående pers[oner], hvilka skola bo i sol och måne 2. nedantill tvenne hvalfiskar – de enda på trumman, som äro målade med svart färg. 8. Trumsticken (Toivur), undertill belag[da] med benling af get.  kanterna ǁ ~ sol och  ofvantill ǁ öfvers[t] 1507 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1507 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  Kaltäägir ǁ Kalteégir  är ǁ f[innes]  Castrén wrote ts above the letter c: Pootsagar. ☙  ❧ Somliga Tungus[iska] Schamankostymer äro rikt utsmyckade med silfver-prydnader och hållas i ett m[yc]k[e]t högt wärde. Urulginska domen (Урульгинская дума) består af följ[ande] 6 upraver och slägter: I Urulginska upraven består af följande slägter: 1. Saaradul R[yska] Теленбинскiй 2. Mongol R. Мунгальскiй. 3. Kaltäägir4361 R. Кельтéгирскiй 4. Duligaát R. Дулигатскiй 5. Jaruunagán R. Яравнинскiй 6. Orotjeen R. Бродящiе Орочоны ☙  ❧ obs. Denna upprava är4362 belägen wid sjelfva domen II. Olowska uprawan (Оловская управа) Wid fl[oden] Olow. Tung[usiska] Olof 1. Poocagar4363 2. Bajagit 3. Kältäägir 4. Duligar l. Duligat 5. Udzon 6. Sukaanof d b c) a) 7. 1508 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1508 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs. Flodnamnen. Uda, Ana förek[omma] äfven i N[ishne-]Ud[inska] kretsen Kija, en liten flod i Njertsch[inska] kretsen4364[,] förek[omma] äfven i Tomska Guv[ernementet]. Turán k[al]l[a]s tvenne berg i Njertsch[inska] kretsen h[vil]k[e]t namn äfven antr[äf]f[a]s i Minusinsk Ingáda N[ishne-]Ud[inska] Ingas’ Boxta l. Boxto, en flod och by i Njertsch[inska] kr[etsen] Jenis[ej] Baxta l. Baxtá4365 Purja, by och bäck4366 Konda l. Kondui namn på flere floder4367 och byar[,] Tob[olsk] Konda Narym, i Njertschinska kretsen, liten flod som faller i Uruljunguj4368 och en4369 Tungusisk uluss. Tomsk. id[em] stad ☙  ❧ ☙  D. 3 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Urulginska domen, efter att hafva blifvit på det nedrigaste bedragen af Furstinnan, min wärdinna. Efter en resa af några få verst nådde jeg den allm[änna] farwägen och fortsatte så min färd längs4370 Ingada. Nejden war ganska angenäm, ty floden beledsagas å ömse sidor af höjder, hvilka ej voro kala, såsom wanligt, utan bewuxna med björk, lärkträd, gran, fura4371 m. m. Äfven förekommer äppelträdet wildt wexande längs stränderna af Schilka etc. – Sjelfva floden Ingada upptager ett betydligt slättland, som omkr[ing] Eliæ dag öfversvämmas. ❧ Wid denna tid äger floden en stor mängd protoker, hvilka nu woro alldeles torra. Härigenom äger Ingada en stor likhet med  The River Kija runs into the River Šilka 28 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Baxta runs into the Enisej from the right 1,425 km from the mouth of the latter. The other river of the same name cannot be identified. (TS)  bäck ǁ flod At present, the River Purja discharges into the Bratsk Artificial Lake and further on into the River Angara. (TS)  floder och byar ǁ byar och floder There is one River Konda running into the River Vitim from the right 1,397 km from the mouth of the latter and another one flowing into the River Čara from the right 626 km from the mouth of the latter (the River Lena catchment). On a third Konda (Kuanda), see p. 1488. (TS)  There are two rivers called Narymka running into the River Ingoda, both from the right, at points 272 and 319 km respectively from the mouth of the latter. The river discharging into the River Urunljunguj is called Bolˈšoj Naryn (102 km from the mouth); there are 14 other rivers called ‘Naryn’ in Siberia. (TS)  en […] uluss ǁ by  längs ǁ s  fura m. m. ǁ fura, wide, äf[ven] 1509 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1509 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  With the rectangular kurgans, Castrén seems to mean the graves of the Slab Grave Culture, at least two of which he excavated himself. See p. 1531. (TS)  Castrén is most likely referring to the khirigsuur graves. (TS)  träffades ǁ woro  Mscr: af  Belägen ǁ Nejden  höjder ǁ kullar ☙  ☙  ❧ de Minusinska floderna, men är wida wackrare genom de skogrika bergen. — Min färd gick backe upp- och backe nedför. Ifrån bergen war utsigten utmärkt pittoresk, ehuru nejden ännu grå, träden nakna och luften grå, kall och obehaglig. — 5 verst ofvanom Gorodischtsche förenade sig floderna Ingada och Onon. Efter sin förening kallas dessa floder Schilka. — Sedan jag kommit ut ifrån de Tschitinska skogarna, förekommo ❧ åter här och der kurganer, mest af det fyrkantiga slaget, som benämnas köhö.4372 Understundom warseblef jag äfven så k[al]l[a]de Gir-schulung4373. Dessa träffades4374 ofta i samma grupper med köhö, men utan omhägnader och af en obetydlig storlek. — Antalet af byar ökades, men fattigdomen war allmänt rådande. De flesta bönder lydde under bruken, som ej underlåta [att]4375 pressa det arma folket in på bara benen. — Att dömma af utseendet och den brutna munarten woro bönderna till större delen af Burätisk och Tungusisk extraction[.] Njertschinsk d.  Maj [g. st.]. Belägen4376 wid venstra stranden af floden Njertscha i en sandig nejd, omgifven till det mesta af nakna höjder4377. Staden är ringa till storleken, men äger åtskilliga nya och välbygda stenhus Innewånarne bestå till största delen af köpmän och borgare, bland h[vil]ka åtskilliga nedsatt sig i andra närbelägna byar. Man träffar i denna småstad mera bildning än i många större städer. 1510 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1510 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — D. 5 Maj [g. st.] reste jag ifrån Njertschinsk till grufvorna. De första, i s[ynner]het det andra hållet war genomskuret4378 af steniga4379, klippuppfyllda berg och åsar. Här och der en trång dal. Sanka kärruppfyllda nejder. Innevånarne fåtaliga. Inga kurganer ☙  ❧ ☙  d. 6. Maj [g. st.]. For jag öfver den lilla floden Unda4380. Nejden blef något jemnare, björkbewuxen. Byarna woro ganska talrika men fattiga. — Kurganer knappt för syns skull.  genomskuret ǁ upp  steniga […] åsar ǁ 1. åsar ǁ 2. <wa>  The River Unda runs into the River Onon from the right 57 km from the mouth of the latter. (TS)  bergsåsar ǁ höga ~  uppåt ǁ uppför  brann ǁ slocknad[e]  According to Juntunen 1983: 83, the mine tunnels were at a depth of 10–24 sažens and their length was as much as 160 sažens. (TS) D. 7. Maj [g. st.]. Sanka, kärraktiga nejder omgifna af bergsåsar4381. Mycken skog i bergen, mest björk, men äfven lärkträd. I närheten af ”большiй заводъ” äro både bergen och stepperna skoglösa. Byar funnos i talrik mängd, men bönderna woro fattiga. — I närheten af ”большiй заводъ” steg jag ned i en grufva. Ditin ledde ett trångt mullvadshål och man passerade in i berget genom en trång, mörk gång. Gången war upptill och längs sidorna trädbeslagen och träden woro isbelagda. Golfvet ❧ af träd med en remma i midten gjord för hjulet af en skottkärra. På ena sidan fanns en wattenränna. Här och der funnos djupa schakter och i wäggarna stora hål. Ifrån hufvudgången ledde sidogångar åt särskilta håll. Än steg man uppåt4382 på ledstänger, än åter nedåt. Öfwerallt herrskade ett ogen[om]trängligt mörker; jag gick nedhukad med ett ljus i handen. Af den starka fuktigheten brann4383 ljuset ganska dåligt och slocknade slutligen helt och hållet.4384 1511 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1511 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  blifvit ǁ efter 20 års ordentlig lefnad ~  scholhuset ǁ 1. schola ǁ 2. en schola  Äfven dessa ǁ 1. B ǁ 2. Dess[a]  Altača.  ryktbar ǁ kä[nd]  According to statistics published by Juntunen 1983: 88, 23 Finns were released after their trial term, 12 had died during their sentence and 63 had escaped in the overall period of 1826–1888. (TS) — Bland arbetarne såg jag de flesta löshugga rudimaterie ur klippwäggen med stora hamrar. Andra pumpade watten och några sköto skottkärror. Alla arbetare gingo lösa och lediga. ☙  ❧ D. 7 Maj [g. st.] anl[ände] jag till Njertschinska Central-werket. Här finnes ett talrikt antal innewånare, men husen bestå till största delen af eländiga, half-förfallna kojor. Dessa bebos af förbrytare, som blifvit4385 försatta i frihet, men fortfarande måste arbeta i werken. Utom dem finnas i Njertschinsk några köpmän och ett stort antal Ingenörer, politiska förbrytare m. m. — Bland publika byggnader förtjena att anmärkas: горное управленiе, ett magnetiskt observatorium, scholhuset4386 m. m. Äfven4387 dessa äro obetydliga och till det mesta af träd. Gostinnoj dvor är obetydlig och handeln ringa. — Staden är belägen i en dal omgifven af höga, kala berg. Den genomflytes af en liten bäck vid namn Altantscha4388[.] ☙  ❧ — Finnarne i bruket hafva om sig det rykte att uppföra sig utmärkt stilla och anständigt. Under loppet af 20 år har ingen enda större förbrytelse blifvit af Finnar begången. Den enda last, som företrädeswis påbördas Finnarne, är fylleriet. Blott en enda gammal man wid namn Ekman är ryktbar4389 för sina otaliga försök att rymma, men dessa excursioner har han alltid företagit sig i fyllnaden och alldrig utsträckt längre än till närmaste grufva. Sedan han der sofvit ruset ifrån sig, så har han frivilligt återwändt till sitt arbete. — Många rymmare hållas nästan hela sin lifstid i torn.4390 1512 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1512 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  [—] I de Njertschinska grufvorna finnas lösa och jernbelagda arbetare. Hvarje afdömd förbrytare blir genast wid sin ankomst till Njertschinsk befriad ifrån sina bojor.4391 Blott de som begått4392 nya ❧ förbrytelser på stället, blifva här bestraffade och å nyo slagna i jern. Dessutom förwaras i fängelserna många rymmare4393 från Savoderna, hvilka4394 blifvit gripna ännu ej blifvit dömda att sitta4395 fängslade ett bestämdt antal år. — Grufarbetarne4396 hållas i arbete 12 timmar å rad. De ombytas 2 g[ån]g[e]r i dygnet, kl[ockan] 5 om morgonen och klockan 5 om aftonen. Hwar tredje vecka äro de fria. — Sedan en förbrytare arbetat 20 år i grufvorna, är han fri för lifstiden, befriad ifrån allt arbete men erhåller ej mera något4397 underhåll och kan wälja4398 sig ett yrke efter eget behag. — Grufarbetare4399 erhålla 2 pud mjöl och 1 Rub[el] 97 kop[ek] i månaden d. ä. 24 Rub[el] om året. ❧ S[am]ma4400 underhåll njuta alla barn4401 af deporterade. Alla4402 handtwerkare (som4403 arbeta för grufvorna), sås[om] smeder, snickare etc erhålla utom 2 pud säd4404 15 kop[ek] B[an]co för hvarje arbetsdag men för fridagar intet utom sin proviant. — Arbetarne bo ej i kronohus, utan äga sina egna stugor, eller lefva på hyra och betala 1. Rub[el] för månaden. Äfven kläder måste arbetarne sjelfva bestå sig — Förbrytare4405 dömmas till arbete på 4, 6, 8, 15, 20 år och för4406 lifstiden.                 Cf. Juntunen 1983: 81–82. begått ǁ 1. beg[ått] ǁ 2. anting[en] rymmare ǁ förbrytare hvilka […] ännu ǁ hvilka ännu sitta fängslade ǁ arbeta Grufarbetarne ǁ Arb[etarne] något underhåll ǁ n[å]g[o]t arbetare wälja [..] behag ǁ odla jord Grufarbetare ǁ ~ och alla slags handtwerkare Sma underhåll ǁ Handtwerkare (smedar, snickare barn ǁ for Alla ǁ ~ slags som ǁ utom säd ǁ mjöl Förbrytare ǁ Arbeta[re] för lifstiden ǁ äro ofta utan l 1513 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1513 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The names of all the 23 Finnish prisoners listed here and below were published in Castrén 1848m. For the whole letter to Sjögren, 18/30 May 1848, see the volume of letters in this series. See also Karkotetut suomalaiset Siperiassa autonomian aikana, https://www. ☙  genea logia.fi/emi/siperia/siperiaa.htm.  Drängfogde ǁ Djenschtschik  wärdigt och anständigt ǁ på ett an[ständigt]  hyljänneet ǁ jättäneet  trycka […] man ǁ trycka. De  i ǁ för  här ǁ sa  i ǁ vid<--> ☙  Johan Henrik Backman, Skräddarson ifrån Åbo – Lapidör4407 Carl Wilhelm Färde, soldatson ifrån Åbo – Grufarbetare Jonas Johanson Isotalo. ❧ ifrån Tawasthus – sågare. Johan Ericson Nalkkila ifr. Tawasthus län; Hollola socken – sågare Johan Nummelin ifr. Björneborgs län Ulvila socken. Sågare Jakob Sjöberg, ifrån Tawasthus län Messuby socken – skräddare. Anders Kotoluoto, ifrån Wasa län, Lappo Socken – Djenschtschik Gustaf Waronen ifrån Wasa län Drängfogde4408 Herman Beckström från Wasa län – sågare Herman Storås fr. Wasa. Sågare Michel Henriksson Nikkola fr. Åbo Län Sågare Henrik Mattson Korkiakoski, från Åbo Län, nyss anländ. Alla dessa män sätta en ära uti att uppföra sig wärdigt4409 och anständigt. ”Me olemme hyljänneet4410 kaiken koiruuden ja ❧ elämme kunnialla”, yttrade sig en af männerna. Dock hette det att ”synderna” trycka4411 och man beklaga sig att ej äga någon Prest. — Föreståndaren för hufvudverket yttrade, att under loppet af 20 år ingen Finne blifvit bestraffad i4412 hufvud-verket för n[å]g[o]n förbrytelse. — De deporterade yttrade, att arbetet på Sveaborg war lättare och födan bättre än i Njertschinsk. Den enda fördelen bestod deri, att de här4413 ej behöfde släpa efter sig någon svans. — Handtverkare njöto de största förmåner; dernäst sades arbetet i grufvorna wara lättare, i4414 fabrikerne tyngre och tyngst i guldvaskerierna. Somliga höllo grufarbetet för lättast, emedan 1514 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1514 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks arbetarne hade hvar tredje wecka fri och på denna vecka kunde förtjena sig medel för att leja för sig arbetare för sina4415 twenne arbetsweckor. — Ingen Finne med undantag af Ekman har ännu tjent ut sin tid af 20 år, utan de flesta hafva antingen dött eller rymt före tiden ☙  ❧ [—] Finnarne plågas af hemlängtan och religiösa scrupler, hvartill ännu kommer dålig föda och strängt arbete. — Blott en enda Finne har gift sig i Njertschinsk. — Till sitt yttre skick äro de Njertschinska arbetarne på4416 långt när icke så ohyggliga som wåra4417 Finska fångar. De bära inga jern, ingen krono-kostym, ingen soldat beledsagar dem. Finnarne woro öfwerhufvud wäl klädda, rena, af blekt utseende, och med4418 ett ord: egnade4419 att wäcka deltagande.       sina ǁ all de på […] icke ǁ ej wåra Finska ǁ de S med ǁ wä[cka] egnade ǁ wäcka Anderson ǁ 1. Ki[vijärvi] ǁ 2. Johanson  grufarbetare ǁ pyd  har ǁ är ☙  ❧ Matts Anderson4420 Kivijärvi från Kronoby är fri efter 2 år. Snickare och Djenschtschik, erhåller i lön 80 Rub[el] och fritt uppehälle, bor i Tsuruxaj Ekman är fri sitt arbete Erik Skott, en grufarbetare4421, som efter ett år blir fri. — Grufarbetet anses af många för det lättaste, emedan man då har4422 tredje weckan fri — Finska och Swenska fångarne önska få några hel[iga] biblar och psalmböcker, hvilka alldeles saknas, och några postillor. Johan Paawola ifrån Wasa län smed. — Finnarne påstodo att man i Finland ej kom sig till att ångra sina synder, att man älskade rymma och under rymmeri-färderna war nödsakad att begå nya förbrytelser. 1515 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1515 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria        saschen ǁ verst sashen ǁ arshin djupaste ǁ största djup ǁ bred fordom ǁ under är ǁ går Castrén marked this with a question mark in the margin.  men ǁ de  är ǁ redan ~ ☙  ❧ Vosdwischenskij (Воздвиженскiй заводъ) är vid pass 60 saschen4423 djup, 3 sashen4424 lång, 1 ½ sashen bred. Den går i flera gångar under jorden. — Den djupaste4425 grufva är 70 sashen djup4426. Ur alla de Njertsch[inska] bergverken erhålles: 180 pud Silfwer – rent (i ligatur 200 pud) 25 pud. Guld (i ligatur) 17,000 pud Bly ☙  — Rud Silfverhaltig rudimateria ❧ upptages årligen till 700,000 pud. — Hvarje pud innehåller ifrån 1 ¼ solotnik till 3 solotnik silfver, och 3 till 12 bly. — Guld erhålles af 100 pud guldförande sand 1 sol. 16 <del.> — Silfwerafkastningen har fordom4427 varit wida rikare och är nu under en följd af [ ] är stillastående, ty de bästa silfververken äro redan förbrukade. Guld-afkastningen är4428 deremot i stigande. — Kronans vinst på den Njertschinska berghanteringen (uppgår årl[igen]) sades uppgå till 20–30,000 Rub[el] Silf[ver]4429 årligen, winsten är genom guldvaskeriet stigande. ☙  ❧ [—] Silfwergrufvorna äro många till antalet, men4430 de bästa äro redan bearbetade. Äfven smältugnar (fabriker, заводы) äro talrika, men meningen är att reducera dem alla till blott en enda. Guld waskas blott i ett enda waskeri, som är4431 ganska gifvande och begrundar kronans förnämsta winst. 1516 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1516 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Deportation af Finska fångar till Sibirien är nästan onyttig för Ryssland4432, emedan Finnarne ej låta sig förryskas och icke kunna bevekas att antaga Grek[iska] rel[igionen] och att gifta sig. Befolkningen ökas ej g[enom] dem. Svenskarne äro öfwerhufwud mera tillgängliga för Russicismen än Finnarne. Också röja de mindre ånger och botfärdighet än Finnarne. — Tyskar, Finnar, Esther och Svenskar eller med ett ord: Protestanter hålla sig nära4433 tillsamman och undvika så m[yc]k[e]t som möjligt all beröring med trosförvandter.  Ryssland ǁ Fin[land]  nära tillsamman ǁ för ett fol[k]  The River Argunˈ (Ergun, Xajlar) is a tributary of the Amur, discharging into it at N53°19′46″ E121°28′0″. The border between Russia and China follows it. Castrén reached the river at Čalbuči-Kilga, N51°7′42″ E119°43′16″ and continued from there towards the south-west. (TS)  och ǁ st[eniga]  Castrén left an empty space here but never completed the sentence.  i ǁ wi[d] ☙  ❧ D. ☙  10 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Njertschinska Central-werket. Wägen ledde wid pass 20 verst berg upp och berg nedför. Nejden war för öfrigt alldeles skoglös och efter utseendet mycket fruktbar. Kommen till Argun4434 färdades jag fram wid flodstranden, som war mycket jemn, ehuru ömse sidor om floden i s[ynner]het på den högra funnos betydliga, och4435 till en del steniga berg. Någon gång framlupo bergen långsmed sjelfva flodstranden, och wägen gick i detta fall wanligen längsmed bergets sluttning (въ косогорье), der färden understundom är ganska ❧ wådlig. Skog syntes nästan icke till och bestod mest af spensliga sålg-viden, små björkar, [ ]4436 — De enda invånarne bestodo af Kosaker, som bestodo ungefär till hälften af Ryssar och till hälften af Tunguser. De voro posterade i4437 små byar eller såkallade караулы, belägna på venstra sidan om Argun 10–25 verst från hvarandra. I hvarje karaul funnos vid pass 20 tjenstgörande kosaker med en underofficer (урядникъ) till Chef. Antalet af Tung[usiska] kosaker war 1517 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1517 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Present-day Bulduruj 2-j (vtoroj) at N51°4′36″ E119°42′20″. (TS)  Present-day Srednjaja Borzja at N50°54′40″ E119°29′16″. (TS)  Bura at N50°45′5″ E119°27′0″. ☙  (TS)  Zargol at N50°36′29″ E119°16′37″. (TS)  floder ǁ kallas  The rivers Srednjaja Borzja and Nižnjaja Borzja, running into the Argunˈ from the left at points 511 and 504 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  en usel ǁ ett uselt  inalles ǁ det vanl[iga] antalet n[å]g[o]t större än af de Ryska, så att af 20 ❧ kosaker 8–9 voro Ryssar, och 10–12 Tunguser. De sistn[ämnda] woro till större delen döpta och många hade jemväl glömt sitt modersmål. De bodde till det mesta i stugor, de fattigaste i tält. De flesta odlade åker och voro i allt sitt väsende Ryssar. Stationer: ifrån Njertschinska savoden till Чалбучинскiй караулъ Булдуруйскiй4438 Барзинскiй4439 Буринскiй4440 Зорголскiй4441 Цурухай (крѣпость) verst 22 12 ½ 18 19 19 25 115 ½ ☙  På wägen till Tsuruchajtujewska fästningen funnos åtskilliga små floder4442, bland ❧ hvilka tre kallades Barsja (Барзя)4443. — Kurganer såg jag blott på ett enda ställe och äfven dessa woro små, af en4444 usel beskaffenhet. I Tsuruchaj, som är en så kallad крѣпость, men utan all befästning, finnes en kosak-Pristaff, en Сотенный och inalles4445 35 Ryska och Tung[usiska] Kosaker. Äfven finnes här en kyrka. — Obs. I Njertschinska trakten finner man s[am]ma slags kapprockor hos Ryska bönder som hos Finska. Äfven träffas här många slag anrättningar (munkar, wofflor), som äro i bruk hos oss. 1518 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1518 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det är högst anmärkningsvärdt, att wid4446 Argun och öfverhufvud i Njertschinska [kretsen] kurganerne äro högst sällsynta. Det4447 tyckes sås[om] skulle Tunguserne icke4448 hafva uppfört detta slags grafkummel. — Dessa minnesmärken förek[omma] hufvudsakligen vid fl[oderna] Njertscha, Ingada, Aga, Schilka. ☙  ❧ [—]  wid ǁ innom  Det tyckes ǁ 1. Endast wid Nj[ertscha] ǁ 2. Såso[m]  icke ǁ f  Tarbagan marmot (Marmota sibirica). Громов 1976. (TS)  af ålder ǁ äro D. 12. Maj [g. st.] afreste jag ifrån Tsuruchaj. Wägen ledde öfver en jemn, vacker stepp till en kosakpost (партiя). Denna wäg war full med tarbaganer4449. Ifrån Partija reste jag i mörkret öfver en bergig nejd till en liten by Selinda, som är bebodd af kosaker och Tunguser. ☙  ❧ [—] Tunguserne äro här till en del nomadiserande, till en ringa del fastboende. — De försäkra att de af4450 ålder innehaft landet, och att österom Onon Burät[erne] fordomtima ej uppehållit sig, samt att de till och med i närvarande tid högst sällan och blott vintertiden nomadisera härstädes. — Större delen af Tung[userne] äro här på orten åkerbrukare, många hafva antagit Grek[iska] religionen och emot Ryskan utbytt sitt modersmål. 1519 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1519 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Mattson ǁ Gustaf Waro[nen] ☙  ❧ Finnar och Svenskar i Aleksandrowska silfverfabriken samt på angränsande orter. ☙  [—] Israel Mickelson Suila, ifr[ån] Wasa Län. Laihela Socken. Snickare – är gift och har låtit döpa sig – Finne 14 år i Sibirien — Karl Ström, ifrån Åbo Län – Skomakare, f. d. Finsk Soldat 13 år i Sibirien Svensk.? — Johan Klyfvare från Åbo Län – arbetar i silfverfabriken i Aleksandrowsk – första året — Erik Gustaf Saarikoski, fr. Saarijärwi socken. Snic❧kare och en ryktbar fiolspelare. 9 år. [—] Carl Grandell från Stockholm  – Myntförfalskare och gammal matros – är 70 år gammal. Waktmästare. Johan Friberg fr. Wasa stad. I Guldvaskerierna. Esajas Johanson Nordmark, från Ulfsby Socken. I Guldwask[erierna]. Mattson4451, från Wasa Län. Grufarbetare. Matts Jacobson Wahlström ifr. Tawasthus Län Snickare. Deporterad för förfalskning af 20 kop[ek] B[an]co. Har i Sib[irien] bl[ifvit] rånad och illa misshandlad. En nykter, omtänksam och p[enin]grik man Hans hustru Ewa Sofia uppehåller sig i H[elsing]fors[.] 1520 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1520 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Slägter i Manikowska upravan 1. 2. Bajagir, bor wid 1 fl[oderna] Kalgukan, som faller i Kalgu4452, denna i Burdzu (R[yska] Borza), denna i Argun etc. 2. vid fl. Gadz’imur (Gaзimur), som faller i Argun4453. 3–4. Duligar 5. Nameet 6. ’Cip’cinut 7. Koonut 8. Dûlat. 9. Dolot. ☙   The rivers Kalgu and Kalgukan cannot be identified. (TS)  The River Gazimur runs into the Argunˈ from the left 110 km from the mouth of the latter.     (TS) i […] boende ǁ öfri[ga] ej ǁ med kullar ǁ höjder Puri at N50°46′55″ E118°4′11″. (TS) En stor del af Tunguserne bo i stugor och äro och äro fullkomligt russi[fi]serade, andra föra ett nomadiserande ❧ lefnadssätt och bo i tält. De sistn[ämnda] hafva en vinter- och sommar-station. De flesta som hafva stugor, odla åker, men de i4454 tält boende sysselsätta sig ej4455 med åkerbruk. D. 17/29 [Maj] begaf jag mig ifrån Selinda. Wägen ledde öfver steppartade nejder. Här och der funnos äfven blöta, sanka, kärrartade ställen. Rundt omkring sågos kullar4456 och höjder, skoglösa och steniga. Efter en färd af 30 verst anlände jag till Purja4457, en liten by, bebodd af Ryska bönder och kosaker, samt af Tunguser. — Tarbaganer hvimlade öfverallt på stepperna. M[ån]ga krossades under kärrhjulen. Dessa djur fångas af infödingarne i s[ynner]het för istrets skull. Odöpta Tung[userne] beg[a]gna äfven tarbaganen till spis. Dess skinn taxeras bl[ott] till 18 kop[ek] B[an]co. 1521 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1521 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Kutomarskij ǁ Kutamarskij  Kutomara is situated at N51°5′54″ E118°49′19″. Castrén did not visit it himself until slightly later. See p. 1524. (TS)  åtskilliga ǁ fyra  Castrén marked this with a question mark in the margin.  samt ǁ och  byn ǁ Kondy[i]  ej långt ǁ emellan  Castrén marked this with a question mark in the margin.  The remains are those of Konduj Palace, a Mongol palace from the 14th century, situated at N50°29′13″ E117°28′10″. They have been known since the late 18th century and were archaeologically excavated in the 1950s. The church in Konduj was built in 1806 with stones from the ruins. Кызласов 2010; Энциклопедия Забайкалья: Кондуйский городок, ☙  ❧ Observanda. Inskrifter — Wid Kutomarskij4458 заводъ4459, ej långt ifrån stora Njertschinska savoden finnes ett berg, vid namn Данинскiй хребетъ, belägen omkr[ing] 15 verst ifrån Kutomarska savoden. På detta berg finnas åtskilliga4460 höga klippor, hvilka med aledning af sin form bära namnet: ”каменныя столбы.” I dessa столбы skola finnas inskurna så kallade hieroglyfter.4461 Murade kurganer. — Wid Chinesiska gränsen finnas några af tegel murade kurganer, hvilka dock till större delen äro förstörda. Dessa finnas ☙  ❧ http://encycl.chita.ru/encycl/ person/?id=4916. (TS) 1. Wid fästningen Tsuruchaj inom Chines[iska] området. Wäggarna i denna kurgan skola ännu wara stående samt4462 af en ansenlig höjd och omfattning. 2. Wid byn4463 Kondui R[yska] Кондуев- ☙  ское селенiе, ej4464 långt ifrån Njertschinska gränsen har funnits en jemväl af tegel murad kurgan eller så k[al]l[a]d городокъ med en mängd m[enni]sko-beläten.4465 Denna kurgan är alldeles förintad och stenarna begagnade för kyrkan i Кондуевское селенiе. ❧ Invändigt är den upprödjad.4466 — Denna kurgan har enl[igt] trad[itionen] warit Dshingis Chans palats. Obs. Denna kyrka är uppbygd af en rik Kosak-enka, boende i Konduj. 1522 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1522 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wid Klitschewskij Rudnik (Кличка)4467, ej långt från Konduj finnas jemväl spår af en kurgan. Den har warit murad af tegel, men teglen hafva blifvit använda för kyrkan i konduj. Äfven skola (på kurganen?) hafva funnits inskurna i granit figurer t. ex. af ett hästhufvud mennisko-anleten m. m., men äfven dessa bortförda och soml[iga] förwaras i Klitschewskij рудникъ[.] Inwändigt är denna kurgan upprödjad, och att den tjenat till en graf4468, bewisas af en mängd mennisko-ben, hvilka derur skola blifvit uppgräfda[.]  Klička is situated at N50°26′44″ E117°59′35″. (TS)  Castrén marked this with a question mark in the margin.  brist ǁ a[ppetitbrist]  Possibly Kokuj 1-j at N51°10′49″ E118°20′57″. (TS) ☙  ❧ — Tidskriften Библ[iотека] для чтенiя årg[ång] 1846 meddelar den upplysning, att wid Tangutskij источникъ skall finnas en grotta (пещера) med talrika inskrifter i wäggarna[.] ☙  ❧ Den 20 Maj [g. st.] fann jag mig föranlåten att ifrån Manikowa återvända till stora Savoden. Min hellsa, som i en weckas tid warit i det jemmerligaste tillstånd, blef genom nattvak och brist4469 på appetit så förswagad, att jag måste kasta arbetet å sido och endast tänka på min hellsa. Jag reste öfver byarna Kaakoj4470 (wid floden Kaakoj) och Makarjewa till njertsch[inska] farwägen och nådde följande dagen Njertsch[inska] savoden. — Njertschinska bergverken indelas i följande kretsar l. områden (округи) 1. Njertschinska 2. Schilkinska 3. Kutomarska 4. Alexandrowska 5. Petrowska i Werchneudinska kretsen 1523 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1523 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Dučarskij rudnik is situated 40 versts from Nerčinskij zavod where the River Niž runs into the River Kalukša. Энциклопедия Забайкаля: Дучарский сереброплавильный завод, http://ez.chita.ru/encycl/ person/?id=476. (TS)  Dono situated at N50°53′50″ E118°36′0″. (TS)  Savvo-Borzja at N50°42′0″ E118°20′42″. (TS)  Mulino at N50°32′33″ E118°4′40″. (TS)  vägen ǁ resan  i ǁ a[f]  Man ǁ De n<->  klippor ǁ kullar eller ~  koniskt rundt ǁ koniskt D.  Junii/  Maj ☙  ❧ ☙  afreste jag ifrån Njertschinska savoden till en silfvergrufva wid namn Dutschár (Дучарскiй рудникъ)4471. Här träffade jag en ung Ingenör Taskin, som ofta svängt sig på brunsbalerna i H[elsing]fors jemte Jossa, Kuksarow m. fl. unga kadeter. Efter n[å]gra timmars uppehåll hos honom fortsatte jag wägen till Kutomarska silfwerverket, och träffade här en Ingenör som gjort resor i Tyskland, Belgien, Italien m. m. Härifrån ledde mig wägen öfver byarna Doná4472, Sawo-Borsinsk4473 och Mulina4474 till Konduj. Hela denna wäg bestod af idel kullar och berg, bland h[vil]ka den största war Doninskij ❧ хребетъ på wägen emellan Kutomar och Doná. Ju längre vesterut jag kom ifrån denna bergsrygg, dess jemnare blef landet. Bergen försvunno wäl ej, men de kunde nu åtminstone undvikas, ty vägen4475 gick oftast i en bergsdal eller af Ryssarne så kallad пать. Skogen bestod allmänneligen af björk och lärkträd, men förekom i ringa mängd och endast i bergen. På slättlandet såg jag blott wid små bäckar och källsprång en risskog af vide eller svartbjörk (ерникъ). Inwånarne utgjordes af Savodskije крестяне med undantag af befolkningen i4476 bergverken, som till större delen bestod af förbrytare[.] ☙  ❧ Obs. Tunguserna begrafwa sina döda för tiden på Ryskt wis. Endast Schamaner jordas olika. Man4477 uppbygger för dem på höga klippor4478 ett tält af sten, till formen koniskt4479 rundt (ej fyrkantigt). Öfverst lemnas ett hål (rökhål) och på vestra sidan en liten dörröppning <---->. Häri nedlägges den döda i sittande ställning med 1524 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1524 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ansigtet wändt åt dörren eller vester. Den döda Schamanen begrafves i sin Schaman-kostym (och vid honom nedlägges, såsom wanligt är, näringsmedel, särsk[ildta] redskap m. m.) — Tältet göras så rymligt, att schamanen obehindradt kan sitta deri. Höjden af tältet är 2–3 arschin[.]  kosaker ǁ kosakerne  ulusser ǁ sina ~  Boxto is situated at N51°3′50″ E118°11′1″. It is unclear when Castrén travelled along this route. (TS)  Puri. ☙  ❧ Obs — Utom de Tunguser, som lyder under Domen finnas 5 bataljoner kosaker, h[vil]ka äro förbundna att jemte Ryska kosaker4480 besörja om gränsebevakningen. De bo till en del wid förposterne, till en ringa del i ulusser4481 på stepperna. Alla bo de i tält och öfverensst[ämma] i sitt lefnadssätt med öfriga Tunguser. De erlägga inga utskylder, erhålla deremot af kronan kontant-betalning, men ingen proviant. De äro befriade från allt manövering. — Tungus-kosakerne stå under uppsigt af en särsk[ild] Ataman, som uppehåller sig i Schindanska fästningen – är Rysse till börden. — Så wäl kosakerne i allm[änhet] som Tungus[erne] i s[ynner]h[e]t stå i wanrykte för det de på Ryska sidan föröfva stölder och derpå öfverlemna det stulna åt sina wänner bakom gränsen. Likaså emottaga de å sin sida tjufgods af gränseboerne. ☙  ❧ Marschroute 1. 2. 3 4 Ifrån Stora savoden till Kutomarskij заводъ. Till Bochto.4482 Till Purja.4483 Till Konda. I trakten af Konda bor en Tungusisk Starost vid namn Prokopij och en Sasädatel wid namn Bartholomei Suchanow, boende vid Sonoktui. 1525 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1525 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The number was written in pencil and probably not by Castrén. The notes here continue where the previous notebook ends.  Xada-Bulak at N50°38′41″ E116°18′0″. (TS)  Aginskoe at N51°6′16″ E114°32′32″. (TS)  See also above.  hvilka […] belägna ǁ 1. som alla ǁ 2. hvilka till större [delen] stå på ett litet afstånd ☙  ❧ Rese-anteckningar. № 9. b.4484 ☙  ❧ Transport Bulak4485 Ifrån Kondui till Chada Till Aginska domen4486 Till Tschita Till Werchneudinsk på små omvägar Till Irkutsk 3,092 ¼. 85. 180 170 470 311 ½ 4,038 ¾ [verst] ☙  ❧ ☙  D 19 Junii/1 Julii 1848. I Kondujewsk låg jag sjuk nära 3 weckors tid i en sjukdom, som förmodades wara ant[ingen] en nerf- eller en frossfeber. Efter att hafva repat mig något antr[ädde] åter min resa ut på steppen. 7 v[erst] ifrån byn Kondujewsk tog jag i skärskådande de Kondinska ruinerna.4487 Dessa ruiner äro belägna på 1 ½ verst ifrån floden Konduj, Tun[gusiska] Konda. De bestå af en större och 20 smärre kummel, kringströdda inom en liten terräng. Det stora kumlet ligger i midten af de små, hvilka4488 till större delen äro belägna rundt omkring detsamma. ❧ Det finnas likwäl kummel, belägna på en half versts afstånd ifrån det stora kumlet. Wid de yttersta kumlen warseblifves på östra sidan en numera uttorkad kanal, som blifvit afledd ifrån floden Konda. 1526 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1526 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Till formen liknar det stora kumlet ett kors. Efter4489 ögonmått bestämdt innehåller4490 kumlet på långsidan omkring 30 sashen, och bredsidan4491 är wid korset ungefär 15 sashen, men i hvardera ändan ej mera än 5 sashen. Kumlets höjd är i midten närmare 2 sashen. — Långsidan är belägen i norr och söder, bredsidan i öster och vester.      Efter ǁ Att innehåller ǁ är bredsidan ǁ bredd[en] I ǁ Att olika ǁ ringa ☙  ❧ — ☙  De små kumlen äro alla paralellogrammer, olika till både storlek och riktning. — Ifrågawarande kummel, i s[ynner]het det stora har blifvit till en del uppgräfvit, ty man han härifrån anskaffat tegel i och för uppbyggandet af kyrkbygnaden i Konduj. De som warit härwarande wid gräfningen berätta, att kumlen omgifvits af tegelwäggar, hvilka likwäl legat helt och hållet under jorden och sägas ägt en höjd af runda 2 sashen. Utom tegel har man wid gräfningen upptäckt en 1 oändlig myckenhet kål. 2. I4492 sten uthuggna bilder med menniskoanleten, groft arbetade och af olika4493 storlek, men alla i miniatyr tilltagna. Dessa bilder paradera nu på kyrkwäggarna i Konduj, nb. ❧ på den yttre sidan. 3. Runda och fyrkantiga, mästerligt uthuggna granitblock. Sådana ses ännu liggande så på det stora kumlet, som wid kyrkan i konduj. Äfven finnas likartade stenar på berget Ingädär, 20 verst ifrån kumlet. Stenarna hafva 1527 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1527 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria     säges ǁ <-->des förklara ǁ förstå Sic. Äfven […] utvisa ǁ Med allt detta är det möjligt  Den […] hafva ǁ Annars skulle man ☙  blifvit ifrån nämnda berg anskaffade och der uthuggna, ty der finnas ännu många halffärdiga block af enahanda beskaffenhet. 4. Lerkrus, af hvilka ännu finnes en oändlig mängd fragmenter å det stora kumlet. 5. Jernspikar och jernspjut, bevisande att kumlen ej äro alltför gamla. 6. Äfven trodde man sig å det stora kumlet hafva upptäckt spår ❧ af tak, som säges4494 warit af lera och муравленная. Obs. 1 Ben hafva ej funnits. 2. kål har man funnit i sådan mängd, att de wid gräfningen närwarande ej kunnat förklara4495 deras uppkomst annorlunda, än att här stått hus med trädwäggar och att husen uppbrunnit. Tegel-lagret förmodas hafva utgjort sjelfva grundwalen. ☙  Till sitt utseende liknar det stora kumlet med sitt kors en wanlig Burät-kyrkan4496, och såsom de små kumlen resa sig deromkring, på samma sätt uppbyggas ännu i denna dag Suma l. kapeller omkring kyrkan. ❧ Äfven4497 helgonbilderna synas utvisa, att stället warit Gudi helgadt. I detta fall äro spjuten och lerkrusen att anses såsom offer. Måhända hafva de aflägsna kumlen tjenat till boningshus. Kanalen åter kan hafva tjenat till att förse inwånarne med watten. Den4498 tyckas hafva warit alltför ringa fästningsgraf. I öfrigt finner man dylika kanaler mångenstädes å stepperna bakom Bajkal, och de hafva åtminstone i de flesta fall tjenat till att wattna ängarna, ty ur hufvudkanalen sprida sig åtskilliga små kanaler ut på steppen. 1528 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1528 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Oanmärkt bör dock ej lemnas, att ortens innewånare anse dessa ruiner för en worden fästning, ❧ med anledning hwaraf stället äfven benämnes af Ryssarne: Городки. — Grafvar äro de ej, ty sådana4499 finnas äfven i närheten, men de äro på vanligt sätt uppbygda.  sådana ǁ d[ylika]  Cagan-Oluj at N50°28′7″ E117°9′40″. (TS)  med ǁ af  Nejden ǁ An  The River Cunguruk, running into the River Turga from the left 54 km from the mouth of the latter. (TS) [—] Ifrån nyssbeskrifna ruiner fortsatte jag min resa till Altangan eller Sagan Ooluj4500 (35 v), en förpost bebodd af idel Ryska och Tung[usiska] kosaker – 74 hus. — Härifrån böjde jag min wäg åt norr till Ijewskaja (30 v.), en by med4501 4 hus, bebodda af kosaker. — Chada-Bulák (20 v[erst]), en kosak-by med 10 hus, af hvilka 3 tillhöra skattbetalande kosaker. — Nejden4502 nästan alldeles skogslös. Blott här och der på åsarna en gles björk- ❧ eller lärkskog. Vegetationen yppig både i bergen och på slättlandet. Hästar, kor, får och kameler betade i stora hjordar. De tillhörde mest Ryssar, ty Tunguser och Buräter funnos här i ringa mängd. — Höjder ja till och med steniga berg sågos öfverallt wid wägen. En enda sjö, Sagan-Nor, 4 verst lång och 3 v[erst] bred midt emellan Konduj och Sagan Oluj. Likaså blott en ansenligare flod Borzja. — Ifrån Chada-Bulak fortsatte jag min färd till floden Onon och mötte på denna wäg endast Burätiska tält. Först nådde jag en liten flod 20 verst Sunkuruk l. Cunkuruk4503 som faller i Turga. Wid denna flod finnes en uluss som består af vid pass 100 tält. Dessa tält fortlöpa ej i ett sammanhang, utan man ❧ ser en liten grupp (3–4) tält på ett och samma ställe och på några 1529 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1529 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  som ǁ och  From the right 152 km from the mouth of the River Onon, N50°51′12″ E115°38′49″. (TS)  på ǁ under  här och der ǁ till en de[l]  betydliga grupper ǁ en ma[ssa]  wanligen ǁ till  en ǁ ett ☙  ☙  skotthåll åter en dylik grupp. Tälten bestodo alla utan undantag af vojlok. Hus funnos ej, men wid somliga tält anmärkte jag ett litet magasin på hjul, som4504 under nomadfärderna släpas fram med oxar. Somliga bland dessa magasiner tjena till kyrkor och äro uppfyllda med Burchaner; i andra åter förvaras alla slags husgerådssaker. — Ifrån Cunkuruk fortsatte jag min färd (20 verst) till floden Turga, som infaller i Onon4505. Wid denna flod finnas wid pass 200 tält, lika besk[affade] såsom wid Cunkuruk. — Min färd gick wid pass 30 verst utmed Turga, på4506 hvilket afstånd jag nästan oupphörligt hade tält i ögnasigte. Nejden ända ifrån Chada-Buluk bestod af jemna stepper Höjderna blefvo allt mera sällsynta och skog syntes alldeles icke. I närheten af Onon wisade ❧ sig betydliga, här4507 och der björkbewuxna åsar. Sedan jag öfverfarit Onon öfverraskades jag helt owäntadt af en ordentlig by. Detta war en tenngrufva, lydande under Alexandrowska fabriken. Här hvilade jag öfver natten och fortsatte följ[ande] morgonen min resa til den Ononska Burät-kyrkan. Utan uppehåll lemnade jag denna ort och styrde nu min kosa vesterut till Aga. Under denna färd insjuknade jag så häftigt att alla yttre föremål undgingo min uppmärksamhet. Nejden tycktes bestå mest af stepper, men här och der funnos äfven björkbewuxna åsar. Närmare till domen förekom äfven små holmar af furuskog på höjderna. Hus funnos ej, men Burät-tält syntes öfver❧allt. Här och der anmärkte jag betydliga4508 grupper af kurganer hvilka wanligen4509 woro belägna på upphöjdare ställen, wid sluttningen af en kulle, eller på en4510 upphöjdare del af steppen. 1530 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1530 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs.4511 Boskapsskötseln wid Cunkuruk och Turga war m[yc]k[e]t betydlig. Det fanns Buräter som räknade närmare 1000 hästar, och ett ansenligt antal kor, får, kameler. Åkerbruk odlades alldeles icke. Nb. Den lärda Lama, wid Turga ☙  ❧ — I stark feber anlände jag den 21 Juni [g. st.] till Aginska domen. Följande dagen kändes sjukdomen något lindrigare och jag begaf mig ut på steppen för att upprödja några wid domen befintliga kurganer. ☙  ❧ Kurganen ☙  № 34512 Belägen på en upphöjd del af steppen. Wäggarna bestodo af granit, men woro till större delen insjunkna och nedfallna. Det kunde lätteligen skönjas att kurganen warit försedd med en tredubbel wägg, men de yttre små wäggarna woro helt och hållet nedfallna. Blott [af] den inre wäggen woro några stenar ännu stående. — Kurganens riktning war såsom wanligt. Bredsidan låg och norr och söder, litet ån n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Långsidan: 7 arsh[in] + 2 ½ tum. Bredsidan 4 arsh[in] + 11 tum. nb. Denna storlek ägde kurganen innanför stenwäggarna. — Kurganen war jemhög med den angränsande marken. Ofvanpå densamma lågo en mängd stora stenar, som påtagligen4513 voro  ❧ nedfallna wäggar.  Castrén wrote this addition in the margin.  These kurgans belong to the Bronze Age Slab Grave Culture. It was widespread on the Mongolian steppes and neighbouring areas in present-day Russian Transbaikalia and Northern China. Its kurgans are common in the Aginsk region. The culture is dated from the 13th to the 6th centuries BCE. According to some scholars, it continued to the 2nd century CE with roots in the Altai-Sajan region, Central Asia and Eastern Asia. Цыбиктаров 1998: 8, 23, 106, 114–125, 145, 163, 194 (Рис. 2). On p. 8 Cybiktarov refers to Castrén’s excavations of 1848. (TS)  påtagligen ǁ s 1531 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1531 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén wrote this text in the margin without a note where it exactly belongs. ☙  ❧ De omkring grafwen stående stenarna bestodo på tvärsidan af tvenne m[yc]k[e]t breda hällar å h[var]dera sidan, men på långsidan af en m[yc]kenh[e]t höga, smala stenst[ycken], liknande sig till stolpar.4514 ☙  ❧ Gräfning ☙  Sedan den öfversta jordskorpan blifvit bortkastad, förekommo såsom wanligt lösa stenar i stor myckenhet. Ibland dem upptäcktes en halft förstenad tand af sällsamt utseende. På 6 tums djup låg en stor stenhäll, som intog centrum af grafven. Denna häll war 2 arsh[in] + 10 tum lång[,] 1 arsh[in] + 10 tum bred på bredaste stället och innehöll i tjocklek 6 tum. Stenen låg med sin långssida långsåt grafven. I vestra ändan fortsattes denne häll af ett mindre stenstycke. Dessa tvenne stenar utgjorde locket till grafven Någon ting liknande sig till kista kunde här likwäl icke warseblifvas. ❧ Under de tvenne omförmäldta stenstycken fanns på 1 arsh[in] + 7 tums djup ett fragmentariskt skelett. Deraf återstod intet widare än n[å]gra m[yc]k[e]t multnade benskärfvor. Skelettet låg på långsidan af grafven, men något spår af hufvud kunde ej upptäckas. Af de öfriga benens läge hade man anl[edning] att förmoda hufvudet hafva legat i öster. — Gräfningen fortsattes ända till 1 arsh[in]  + 10 tums djup, utan att något vidare kunde upptäckas. Obs. 1. All sten i kurganen bestod af granit 2. Marken war sandig och förändrade ej sin beskaff[enhet] ända till 1. arsh[in] + 10 tum, då en stenbunden mark widtog. 1532 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1532 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kurganen ☙  ☙  ❧ № 4. Belägen tätt invid den föregående och ägande alldeles samma riktning som denna. Kurganen var redan i yttre motto m[yc]k[e]t fattig och liten i alla sina dimensioner[.]4515 Stenarna (af granit) deromkring små och till största delen ant[ingen] nedfallna eller insjunkna i jorden. Kurganen ägde såsom wanl[igt] en fyrkantig form och war jemhög med marken, ofvantill starkt jordbewuxen och bar alla tecken af en m[yc]k[e]t hög ålder. — Kurganens längd: 6 arsh[in] – 2 tum bredd: 4 arsh[in] – 2 tum. Under den öfra jordskorpan förekom såsom wanligt ett stenröse, som sträckte sig ända till 9 tums djup. Äfven anmärktes en fyrkant af stående stenar liknande sig till en graf, åtminstone hvad dimensionerna ❧ beträffar. I detta kummel funnos inga stora hällar eller lock öfver grafven. — Sedan röset upphört widtog en lös sandjord4516, hvari ingen förändring upptäcktes ända till närmare 2 arshins djup, då en stenbunden mark widtog. — I denna graf upptäcktes icke det allra ringaste, icke ens ett benstycke.  According to Цыбиктаров 1998: 121, the low kurgans belong mostly to the older phase of the Slab Grave culture, from the 13th to the 8th century BCE. (TS)  sandjord ǁ jord Slägter i Agínska domen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Kargana *Chargana Xaatsaj Galsut Sagan Sųn Kųbdųt Barun Kųbdųt ’Sarait 8. 9. 10. 11. 12. 13. Barun Xaatsai Xalbin Kudai Bodongut Batanaj Gotschit 1533 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1533 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  feber ǁ en  Argalej at ca. N51°21′24″ E114°5′9″. (TS)  Turá ǁ ~ (25) The village was situated at ca. N51°32′32″ E114°4′48″. (TS)  At N51°35′35″ E114°9′13″. (TS)  Žimbira at N51°21′24″ E114°5′9″. Castrén must have been in Žimbira before continuing to Tura. (TS)  At N51°32′31″ E114°4′58″. (TS) ☙  ☙  ❧ * Dessa slägter woro fordom förenade med Chorinska Buräterne och deras upprinnelse är densamma. Dock hafwa de Aginska slägterna alltid bott innom sitt närv[arande] ❧ område. Endast några få äro inwandrade ifrån Chorinska steppen. I hela sitt lefnadssätt öfverensstämma de Aginska Buräterne med de Xorinska. D. 24 Junii/6 Julii. Ehuru mycket illamående afreste jag dock i dag ifrån den odrägliga Aginska domen. Knappt hade jag tillryggalaggt 20 verst, förrän ett häftigt oväder utbröt. Stormwinden rasade med utomordentlig styrka och efterföljdes snart af ett ihållande, starkt regn. Wägen war emellertig högst eländig. Den ledde öfver en hög, ojemn, träckig ås. Under sådana omständigheter kunde ej annat inträffa, än att jag innan kort angreps af en häftig frossparoxysm, som snart öfvergick till feber4517. ☙  Argalejskoje4518 поsselenie (45 v[erst]) en liten Rysk by, som bär sitt namn af bäcken Argaleja, hvilken infaller i Turá. Byn bebos af deporterade och deras afkomlingar. — Här låg jag i stark feber nära ett helt dygn, fortsatte sedan ❧ min resa med stor nöd till Turá4519, en liten Rysk by, vid floden Turá, som utfaller i Ingadá4520. Wägen war fortfarande dålig, marken dels stenig, dels sank och mycket skogig. Öfverhufvud tilltog skogen allt mera, ju längre jag aflägsnade mig ifrån Aginska domen. Den bestod här af fura, lärkträd, björk och vide. Жимбиринская4521, 25 v[erst] ifrån Argalejsk; 5 verst från Tura, en liten Rysk by, vid Жимбира, som infaller i Tura4522. Här låg jag åter några 1534 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1534 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  timmar i frossfeber, men fortsatte ändock min resa 15 verst till allmänna postwägen. — Följande dagen d. 26 Junii [g. st.] anlände jag till Tschita och måste genast intaga sjukbädden, hvarå jag låg i fyra dagar.4523 Derefter ❧ fortfor min hellsa ännu att wara mycket wacklande. Det oaktadt anträdde jag  See also Castrén’s letter to Rabbe, 3/15 July 1848 in the volume of letters in this series.  Castrén has left the sentence incomplete.  i ǁ och D. 8/20 Julii ☙  min resa från Tschita. Redan den första dagen af min resa blef jag wid öfverfarten af Jablonnoj chrebet så illa rådbråkad, att ett nytt utbrott af sjukdomen syntes oundgängligt. Också inträffade samma dag ett starkt regn, som utan afbrott öfversköljde mig i mitt öppna equipage. På de eländiga stationerna fanns icke ens en stuga, der de utblötta klädesplaggen [ ].4524 Ej under om i sådana omständigheter frossbrytningar esomoftast läto känna sig. Tillfälle till uppehåll fanns ingenstädes och jag war i sjelfva verket äfven angelägen om att så fort som möjligt hinna till Werchneudinsk i4525 hopp att der erhålla läkare-hjelp. Också anlände ❧ jag till sistn[ämnda] stad d. 11/23 Julii med lifvet, men med frossan i alla lemmar och leder. — Under wägen från Tschita till Werchneudinsk kunde jag ej anställa några rese-betraktelser dels för min sjukdoms, dels för ovädrets skull. Att upprödja kurganer kunde alls icke komma i fråga. Också woro de på denna wäg, liks[om] öfwerhufvud bakom Bajkal mera sällsynta. De förnämsta kurgangrupper har jag här observerat wid floderna Agá, Onón, Ingada, Njertscha, Uda o. s. v. Äfven wid Schilka skola kurganer förekomma, men vid Argun har jag ej warseblifvit dem. 1535 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1535 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  gingo ǁ beta[de]  en ǁ ett  Steamer traffic on Lake Bajkal began in 1844. There were two steamers on the lake in the late 1840s. Wikipedia: История судоходства на Байкале, https:// ru.wikipedia.org/wiki/История_судоходства_на_Байкале. ☙  (TS)  This should be the right bank (east) of the River Angara. The River Ida runs into the Angara at N53°11′11″ E103°23′6″. (TS)  This is also on the right bank of the Angara. The River Kuda discharges into the Angara at N52°25′51″ E104°6′56″. (TS)  This should be the left bank (west) of the Angara, because the village of Balagansk is situated at N54°0′43″ E103°3′51″. På wägen ifrån Werchneudinsk till Irkutsk insjuknade jag i frossa och rödsot, hvilka nästan betogo mig medvetandet. Jag öfverfor Bajkal i ett4527 ångfartyg4528 och anl[ände] till Irkutsk den 14 Julii [g. st.]. Här låg jag sjuk i flera weckors tid, men njöt lyckligtvis ordentlig läkarewård. (TS)  Also this region is situated on the left bank of the Angara. The coordinates of the village of Alar’ are N53°4′12″ E102°32′34″. (TS) — Emellan Tschita och Werchneudinsk färdades jag på en ny wäg blott ifrån Chorinska domen till Werchneudinsk. Wägen gick fortfarande utmed stranden af Uda, som å hvardera sidan på ett litet ❧ afstånd från flodbädden företedde ansenliga höjder, bevuxna med svart skog, mest lärkträd. – — Burätiska jurt af träd, vojlok, bark, trädrötter voro å stepperna öfverallt synliga och betydliga boskapshjordar gingo4526 i gräsbetet. ☙  ❧ Obs. — Det berättas att man i kurganerna funnit Schaman-mössor och andra till Schaman-kostymen hörande st[ycken]. — Item panzar-skjortor. — I den Sabajkalska nejden finner man öfverallt på stepperna kanaler, bland h[vil]ka somliga sägas vara ända till 20 verst långa. De hafva tjenat till att bewattna stepperna. – — I trakten af Irkutsk norr om Bajkal finnas följande Burät-domer: 1. Idinskaja дума, venster om Angara4529 2. Kudinskaja id[em]4530 b) 3. Balaganskaja höger om Angara.4531 4. Alarskaja, id.4532 1536 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1536 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Irkutsk4533 — D. 18 (30) Augusti afreste jag från Irkutsk efter 1 månads medicinerande. Redan den andra dagen af min resa erhöll jag det fjerde recedivet af frossan, som sedermera fortfor att plåga mig allt intill min ankomst till Krasnojarsk. Paroxysmerna woro stundom så svåra, att jag låg hela dygnet om på stationerna och derunder ägde föga begrepp om min tillwaro. Den leda frossdemonen hindrade mig att egna en noggrannare uppmärksamhet åt nejden. Så mycket föll dock lätt i ögonen, att landet närmast Irkutsk war mycket fruktbärande, ❧ gräsrikt och bewuxet med en gles björkskog, här och der lärkträd. Wackra fält bredde sig öfverallt för ögat; de woro jemna, steppartade, utan tufvor, buskar och annan bihang. Långsluttande höjder woro öfverallt synliga, men höga branta berg ingenstädes. Innewånarne woro idel Ryssar wid stora wägen, men på sidorna bodde äfven Buräter och Tunguser (i s[ynner]h[e]t wid floden Bjelaja4534). — Ju mera jag närmade mig till Nishneudinska kretsen, desto sterilare blef bygden. Öfverallt en djup skog, bestående af ❧ furar, blandade med björkar, men nästan ingen lärkskog. Branta berg och bergsåsar. Byarna voro små och ägde ett ett fattigt utseende, allt wittnade om armod. — I trakten af Kansk widtogo åter wackra, gräsrika, med4535 gles björk bewuxna fält. Åter widtogo4536 stora4537 byar och allsköns wälmåga hos innewånarne4538. — The-karawaner hela wägen utefter. — Obs. Husen rödaktiga.  From here, see Castrén’s letters to Rabbe and Sjögren, 12/24 Aug. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Belaja discharges into the Angara from the left (south-west) at N52°55′18″ E103°40′7″. (TS)  med ǁ björk  widtogo ǁ an  stora ǁ ~ wälmående  innewånarne ǁ n 1537 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1537 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén means the River Oka (Axa). See p. 1446. (TS)  The River Zima discharges into the Oka (Axa) from the left (south-west) at N53°52′40″ E102°3′23″. (TS)  Probably Old Style. Castrén had arrived in Krasnojarsk before the middle of November (New Style). His health was poorer than ever before; in Balaj east of Krasnojarsk, N55°52′12″ E93°59′7″, the local people expected him to die at any moment. See his letters to Rabbe and Sjögren, 3/15 Nov. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Argut (Ak-Alaxa) runs into the River Katunˈ from the right 390 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén means the River Turulu, running into the River Abaj from the left 39 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Abaj runs into the River Koksa from the left at N50°23′44″ E85°6′18″. (TS)  biflod ǁ två bifloder  The rest of the rivers listed here cannot be identified. There are, however, rivers with similar names in other water systems. (TS) Etaper och half-etaper — Under wägen från Irkutsk till Krasnojarsk öfverfor jag följande floder: 1. Angara 2. Kitoj 3. Bjelaja 4. Aka4539 5. Sima (Зима)4540, 6. Bjelaja 7. Uda 8. Birjusa 9. Kan 10. Jenisej. ☙  ❧ I trakten af Kansk förek[omma] m[ån]ga sällsamma ortsnamn, sås. U<j>ár, Balaj, Kutskun — Med afs[eende] å ortsnamnen bör märkas att många bland dem här i östra Sib[irien] synas vara bildade ex analogia genom tillsattsen af en bokstaf uti ordets början, ex. Oja & Koja; Uda och Kuda, Ija och Kija; Kym (Kem), Tym, Sym, Pym[.] jfr. äfven: Om (omsk) och Tom (Tomsk) ☙  ❧ D. . November. 4541 Afreste jag ifrån Krasnojarsk och anlände helskinnad till Tomsk d. 20 Nowember. Anmärkningsvärda ortsnamn i södra delen af Tomska Gouvernementet: Argut, en biflod till Katunj4542 jfr. Irkut, Surgut Turum4543, en biflod till Abaj4544, som faller i Koksa, en biflod till Katunj. Narym, biflod4545 till Irtisch i öfversta loppet4546 <Суciй> Нарымъ, d[it]o, do ☙  ❧ Uba, en stor biflod till Irtisch Uljba (Ульба) Do Schulba, biflod till Irtisch Anuj, biflod till Katunj 1538 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1538 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  This river cannot be identified. (TS) Oksa, en af källfloderna till Tom.4547 Usa (Уса), biflod till Tom.4548 Suma (Сума), en biflod till Tschulym (Чулымъ) wid sjön Чанъ.4549 Mungai4550 små bifloder Sungai4551 i Katunjska Alambaj (Alamboj)4552 flodsystemet4554 Uran4553 } 25 November4555 afreste ifrån Tomsk och ernådde efter 212 verst den lilla staden Kolyvan4556. Efter att härifrån ännu hafva tillryggalagt en station framåt befinner man sig på Barabá, som anses begynna der de så k[al]l[a]de Заводскiе крестяне (d. ä. de under Barnaulska bruken4557 lydande) bönder) upphöra och kronobönderne (Государствiе крестяне) vidtaga. Baraba är en stepp, bewuxen utmed wägen mest af björk och asp. Lärkträd, gran och tall finnes ej. Åkerbruk och boskapsskötsel utgöra här hufvudsaken  – Inga kurganer.4558 ☙  ❧ D. ☙  ❧ [—] Ilmen (Ильмень), en sjö vid Mjatskij savod ej långt från Slatoust4559. — Turu-Tau är en bergstopp i Orenburgska Gouvernementet. Denna topp tillhör Uralska systemet, är4560 en fyrkantig coloss och äger utseendet af ett hus. Tatarerne berätta att en deras höfding Thur haft sin borg på detta berg. ☙  ❧ Anmärkningsvärda flodnamn Turá, 1. en flod, som i4561 Njertschinska området faller i Ingada, 2. ett berg i dess närhet 3. en by vid samma flod.4562 ✘ Ordet är Turkiskt  The River Usa runs into the River Tomˈ 651 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suma discharges into the River Čulym from the left 222 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Mungaj discharges into the River Alambaj (Lesnoj Alambaj/Bolˈšoj Mungaj) from the right 12 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sungaj runs into the Obˈ 3333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Alambaj runs into the River Čumyš 260 from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  As shown by the other endnotes, this is not correct. (TS)  Probably Old Style.  Situated north-west of Novosibirsk at N55°18′20″ E82°44′20″. (TS)  Barnaul is an industrial town at the Obˈ at N53°21′55″ E83°46′24″. There was both silver and gold mining in the region. Sjöström 1909. (TS)  Castrén travelled from Krasnojarsk to Omsk in 12 days. He was in Ufa in December. See his letters to Rabbe, 2/14 Dec. 1848 and to Sjögren, 21 Dec. 1848/2 Jan. 1849, in the volume of letters in this series.  Lake Ilˈmen cannot be identified. (TS)  är ǁ och k  i ǁ faller 1539 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1539 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén’s diary notes end here. From Sjögren’s diary we know at least something about his stay in St Petersburg. He arrived there on 12/24 January and left on 10/22 February. Sjögren related on 25 Jan.: “Besök af den från sin resa återkomna Castrén, som åt frukost hos oss.” 27 Jan.: “Besök af Castrén.” 29 Jan. “Besökte [– –] Castrén, som sedan följde mig hem.” 30 Jan. “Om aftonen [besök] af Fru Vater med broder, Böhtlingk med fru, Castrén, Sirén med fru och dotter, fru Brosset med dotter och Schiefner.” 2 Feb.: “Castrén fann jag hem.” 6 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af Castrén. [– –] Om aftonen besök af Hamel, Kunik, Radlof med fru, Castrén, Böhtlingk och Zandt med fru och dotter.” KK Coll. 209.76 Eph. 25, 27, 29, 30 Jan., 2, 6 Feb. 1849. Joseph Christian Hamel/Iosif Xristianovič Gamelˈ (1788– 1862) was a geographer of Volga German background and an Academician at the Academy of Sciences. Joseph Christian Hamel, Wikipedia: https:// historian of German background at the Academy of Sciences. Большая российская энциклопедия 16: 344. Radlof in the context of the 1840s in Russia cannot be identified. 7 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af <------->, <Schreiber> och Castrén.” 8 Feb.: “Besök af Castrén.” 11 Feb.: “Besök af Nordmann och Castrén.” KK Coll. 209.76 Eph. 7, 8, 11 Feb. 1849. Alexander von Nordmann (1803–1866) was a Finnish zoologist and palaeontologist of German background who had been working in Berlin and was later engaged as teacher in Odessa but had just been appointed Professor of Zoology and Botany at the Alexander University in Helsinki. He is considered to be the first internationally renowned Finnish zoologist. Leikola 2001. 13 Feb.: “Hos Castrén, med hvilken jag om aftonen återvände hem, hvaräst jag förefann Brosset med dess d[o]t[ter]. Sednare kom ännu Böhtlingk.” 14 Feb.: “Besök af Castrén, hvilken jag följde till Sirén till middag.” 15 Feb.: “Med Castrén hos Frähn till middag, [– –]” 17 Feb.: “Om morgonen hos Castrén, hvilken jag tillställde de.wikipedia.org/wiki/Joseph_ Christian_Hamel. Ernst Eduard/Arist Aristovič Kunik (1814–1899) was a 1540 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1540 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks honom 700 Rubel silfver för år att kunna uteslutande egna sig till utarbetande af sina samlade Materialier, i likhet med hvad af Akademien förut i dylika fall blifvit tillgjordt. Naturligtvis hade ingen i Klassen att anmärka deremot och det beslöts att derom i högre Ort göra en vederbörlig hemställan. För att kunna förkunna C[astrén] detta Resultat före hans afresa, hade jag budit honom i dag till middag ock jemte honom hans <vän> Sirén, Pastor Zandt, Öfverste-löjtnant Tigerstedt, Professor Nordmann, samt af Akademiens ledamöter Middendorf, Böhtlingk och Kunik.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 Feb. 1849. Colonel Lieutenant Tigerstedt is apparently Axel Fredrik Tigerstedt (1813–1870), later Major General in the Russian army. Tommila 1964: 1401. This is the only documented event when Castrén met Middendorff, although they probably also met on other occasions during Castrén’s stay in St Petersburg in 1849. 22 Feb.: “Wid middagen hos Siréns 1 Pomerans sup och <3> glas rödt win, hvarpå Castrén efter caffet kl[ockan] 5 afreste åt Wiborg och Helsingfors.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 Feb. 1849. bref att medföra till Professor Ilmoni och Professorskan Blomqvist.” KK Coll. 209.76 Eph. 13–15 Feb. 1849. Immanuel Ilmoni (1797– 1856) was professor of medicine at the Alexander University in Helsinki. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12699. Mrs. Kristina Charlotta Blomqvist, b. Harring, (d. 1850) was the widow of professor Alexander Blomqvist who had died in December 1848. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=12853. 20 Feb.: “Besök af Castrén, som i dag förnämligast äfvensom redan i går sysselsatte mig, i det jag controllerade afskriften af hans egen bericht till nästa  – morgondagens  – session och sjelf dertill förberedda 2 af mig, 1 om saker, som han medhämtat för Akademien och 2. förslag till ytterligare understöd för honom, på det han må kunna sorglös och ostörd skrida till bearbetning och utgifning af sina Materialier.” 21 Feb.: “Jag föredrog i Klassen såwäl Castréns egen redovisning för sin resa, som ock min derpå grundad motion att i 3 års tid <än> ytterligare bevilja (TS) ☞ 1541 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1541 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  The mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 279–282 consists of two sheets of 18 x 21 cm. The text is probably an unpublished article mscr on Castrén’s excavations in Irkutsk region.  Både i denna […] ǁ mennisk ben af m[enni]skor, kalfvar, får, fåglar, hundar, och men inga redskap. I hvarje graf förekom ett lik, som låg med öster i bar jord med hufvudet i öster. Utwändigt woro <k---a> grafvarna försedda med höga fyrkantiga stenwäggar, men i saknad hvilka i tre hvarf omgifva Utwändigt woro grafvarna försedda i öster  både […] skillda ǁ n[å]g[o]t stör[re]  höga kummel ǁ 1. familje-grafvar ǁ 2. stora  mket allmänna ǁ allmännaste  ofta med ǁ wanligtwis <wid>  Såsom […] familje-grafvar ǁ Inwändigt <->  de […] liken ǁ 1. Minusinsk <----> ǁ 2. liken i de  icke vester ǁ i öster  Mscr: vester  Dessa […] frestad ǁ 1. Oaktadt detta ǁ 2. Ehuru dessa och många andra olikheter <skulle> på det kraftigaste af  är ǁ wore Appendix . ☙  ❧ Både4563 ☙  ☙  i denna4564 och några andra närbelägna Kurganer förekommo multnade ben af m[enni]skor, kalfwar, kor, får, hundar, fåglar och andra slags föremål, sådana jag uppgräfvit i de Minus[inska] graf-kumlen. Oaktadt det likartade innehållet äro dock de härwarande grafvarna både4565 till sin yttre och inre constr[uction] ❧ betydlig[e]n skillda ifrån de Minusinska. Här har jag hitintills icke funnit några höga4566 kummel hvilka i Minusinska kretsen äro m[yc]ket4567 allmänna, utan endast små, fyrkantiga, ofta4568 med tredubbla stenwäggar omgifna grafvar, hvilka wanligtvis äro jemnhöga med marken. Såsom4569 sjelfva det yttre utwisar, äro grafvarna härstäde[s] icke allmänna familjegrafvar, utan innehålla blott ett enda skelet[t]. Då i de4570 Minus[inska] grafvarna liken nästan alltid träffas liggande [i] en kista af träd eller sten[,] man och hustru i samma kista, så har jag deremot härstädes icke funnit några spår hvarken af träd- eller stenkistor. Anmärkningswärd är äfven den omständighet, att liken härstädes ligga med hufvudet icke4571 ❧ vester, såsom i Minus[inska] kretsen, utan alltid i [öster]4572. Dessa4573 och många andra olikheter, som jag nu ej ärnar vidröra, är4574 man frestad att sluta till grafvarnas olika ursprung, men det är 1542 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1542 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  anmärkningswärdt att Mong[olerne]4575 hålla äfven de härwarande grafvarna för ett verk af Kirgiser4576 och af4577 sådan anledning benämna dem än Kirgisi ür, än åter med det ifrån Turk[iskan] lånade köhö4578 kyhö, kyhö, kysö, kycö, såsom ordet4579 i särsk[ildta] dial[ecter] uttalas. Det4580 berättas såsom alldeles afgjordt att Kirgiserne4581 fordomtida ströfvat på dessa stepper och att denna berättelse icke är ogrundad, bevisas af Turkiska ortsnamn, hvilka ❧ äfven i denna nejd tidt och ofta påträffas. Emellertid kan man med all4582 sannolikhet antaga, att åtm[instone] icke alla härwarande grafvar äro gjorda med Turkiska händer, utan kanske till största delen är ett verk af Mongolerne. Buddhismens4583 anhängare uppresa wäl inga offerstenar wid den aflidnes graf, men bland Burät[erne] gifvas ännu i dag många Schamaner, wid hvilkas begrafning utom4584 otaliga andra ceremonier iaktages det bruk, att grafven liksom i fordna dagar omgifves med en trefalldig stenring. Såsom tjenande till hviloläger endast för Schamaner kunna4585  Mongg. […] härwarande ǁ trad[itionen] tillskrifver de här[warande]  Kirgiser ǁ Turk[iska] folkslag och  af […] benämna ǁ benä[mna]  köhö ǁ ordet  ordet ǁ det  Det […] afgjordt ǁ Det heter  Kirgiserne ǁ T  all sannolikhet ǁ sanno[likhet]  Buddhismens ǁ 1. Wisserl[igen] ǁ 2. Såsom dessa gra[fvar] ǁ 3. <--->  utom […] andra ǁ 1. bland annat ǁ 2. utom <--->  kunna ǁ 1. ~ dessa ǁ 2. ~ de benämnde grafvar[na] ǁ 3. ~ <-->  färd ǁ <---->  den ǁ ~ stora Njertsch[inska] farwägen Med denna winning — Ifrån den Aninska steppen fortsatte jag min färd4586 utmed den4587 1543 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1543 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  KK Coll. 539.26.14 (Varia 1.14, p. 55– 106) is an interfolied Russian calendar of the Julian system containing short notes by Castrén. The page size is 13.5 x 21.5 cm. The calendar contains also Castrén’s draft of a review of Matthias Akiander’s book Försök till utredning af Finska språkets ljudbildning (1846), written on the interleaves between pages 8–9, 14–15, 16– 17 and 30–31 (KK Coll. 539.26.14 p. 64, 71–72, 75–76 and 103–104).  Between p. 14–15 (Coll. 539.26.14 p. 71).  Конторю […] Отдѣленiя ǁ въ Почтовымъ Туруханскимъ Отдѣленiемъ  Рудакову ǁ ~ намѣренъ Мѣсяцословъ на  31 годъ, въ Санктпетербургѣ, при Императорской    Академiи Наукъ4588 ☙  ❧ Notanda — De rikaste guldgrufvor gifva 120 pud. — Bönderna i Jenis[eiska] <---> och hela Sibirien odla svedjebruk it[em] Bränna det fjolgamla gräset för att befordra höwexten. — den Sibiriska phlegman. — Judens ordspr[åk] Сибирь умнѣе Россiи — Qwinnornas hufvudbonad. 1. Den Sib[iriska] phlegman 2. ––––––– slugheten — Sibirjaken har alltid tråkigt, d[er]af kortspel och vin. Господину4589 Управляющему Конторю4590 Почтоваго Туруханскаго Отдѣленiя Рудакову4591 1544 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1544 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [April ] ☙  ❧ D 27 strök Jenis[ei] [May ] ☙  ❧ D.4592 1 Maj sköt Jenis[ei], d [ ] Ang[ara] och d. [ ] segl[ade]. Jag hade förest[ällt] mig Jenis[ei] såsom en bergig D. 6 Maj blef Jenis[ei] isfri vid staden Jenis[eisk] och den 7 steg4593 jag i en lätt båt, med hågen riktad åt Turuchansk. Wid d[en]na tid om wåren ännu så ringa framskriden, att ☙  ❧ D 7. strök Tungusk[a] ☙  ❧ D.4594 18 Maj tog jag min afsked af den guldrika4595 men glädjetomma staden Jeniseisk steg i en4596 öppen båt och styrde utför Jenisei4597 med hågen riktad åt Turuchansk.4598 Blott en arm, deporterad bagare från Dorpat beledsagade mig till stranden och nedkallade4599 öfver mig Herrans välsignelse för den l[ån]ga och mödofulla resan[.] – Jag ärnar ej här inlåta mig i en chronologisk4600 berättelse af de små öden och äfventyr, ☙  ❧  The notes concerning 1, 6 and 13 May are on the interleaf between p. 8–9 (January).  steg ǁ styrde  This fragment is also at the beginning of the travel description published in Morgonbladet 25–29/1847, the original mscr of which is in SKSA A721. See p. 816 and Castrén 1847g.  guldrika ǁ <--->  en öppen ǁ 1. min lilla ǁ 2. en liten  Jenisei ǁ ~-floden  Turuchansk. ǁ 1. ~ Jag lemnade Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ehuru wan wid både ett och annat som möter händer på resan ǁ 2. ~ Ehuru det bar af till werldens yttersta ända lemnade jag dock Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ty med all min reswana och stoiska likgiltighet <--> för  nedkallade […] resan ǁ 1. önskade mig <be> ǁ 2. nedkallade öfver mig wälsignelse mig för till den l[ån]ga och mödosamma resan, men jag hade knappt <- ---> sedan wälsignelse, som enligt hans  chronologisk berättelse ǁ relation D 17 Bref fr[ån] Rabbe och Zachris [Castrén] D. 18. Reste från Jenis[ejsk] [ June ] ☙  ❧ D. 7. Anl[ände] till Turuchansk 1545 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1545 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Franska. ǁ ~ tik. En Fransk Gramma- [ July ] ☙  ❧ Till Rabbe Черноусовs ögonsjukdom Den ewiga Guden på Franska.4601 Klostret. Almanacke. D 12 Bref från Akad[emiker] Sjögrén och Rabbe D. 19. Från Turuchansk – D. 27. Till Plachina. ☙  ❧ Till Rabbe Hvarmed däckades Noachs ark  – en fråga som uppstod med anl[edning] af golfdäckningen. — Skicka mig en theol[ogisk] dissert[ation] öfver d[en]na materia. — Dub[b]el temperatur i dubbel bemärk[else] 1. I öfra och nedra etagen. 2 Ifrån 12 till 12. Jfr. Solovjeffs. — I Dudinka trodde jag, att jag skulle dö och tänkte på mitt test[ament]. 1546 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1546 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [August ] ☙  ❧ D 12. Ifrån Plachina till Chantaika. D 20 [Augusti]/1 [September] Från Chantaika D. 23 [Augusti]/4 [September] till Dudinka [September ] ☙  ❧ D 27. 4 Bref från Rabbe af. — Bref af W[ille]brand4602, Collan, Alcenius4603, Akiander4604 [October ] ☙  ❧ бородникъ dolg[anska], Jak[utiska] Sengjakaa = mössa нагрудникъ – Tyhyluk.  Knut Felix von Willebrand (1814– 1893), Doctor of Medicine, later Director General of the Board of Medicine in Finland. Savolainen 2001. (TS)  Karl Alexander Alcenius.  Matthias Akiander (1802–1871), historian, Lecturer in Russian at the Alexander University of Helsinki, later professor. Luther 2001a. (TS)  The same list can also be found among Castrén’s letters, belonging most probably together with the letter to Sjögren, 11/23 Jan. 1847. See the volume of letters in this series for both this list and another one, sent on 17/29 July 1846. The collections sent by Castrén have partly been preserved in the Kunstkamera in St Petersburg and in the Museum of Cultures in Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 145–148. (TS)  En Samoj. ǁ 2 Samoj[ediska] och Öfra bekl[ädnad] Парка Jak. Ogdokó. Undra bekl[ädnad] Sŏn. Den stora mössan: Kalpák. № 1. Trädlådan innehåller:4605 1. 2 Samoj[ediska] bolvaner 2. 1. fiol 3. En Sam[ojedisk] pipa af mammoth-ben 4. 2. Sam[ojediska] och Jakut[iska] nätnålar. 5. En4606 Samoj[edisk] rensnara (af vildrenskinn) 6. Ett Sam[ojedisk] rep, förfärdigadt af renens fotsenor. 1547 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1547 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  faren ǁ ~ efter min halfåriga tundra-färd  halfåriga ǁ tun[dra-färd] 7. Ett Samoj[edisk] pilkoger 8. En Ost-samoj[edisk] qvinno-kostym (Вос- точно Сам[оѣдская] женская одежда) – utom stöflor 9. En Samoj[edisk] wåtsäck. 10. En Jakutisk granulatsmössa (sengjakáa) Obs. Jakuterne bära äfven en нагрудникъ = Tunguserne D. 13. Tillfrös Jenisej. ☙  ❧ n[å]g[o]t illa faren4607 anl[ände] jag i går till Turuch[ansk] efter min halfåriga4608 tundra-färd. Med katharr i hufvudet, värk i lederna och <seroca> i sinnet kan jag denna omöjligen [November ] ☙  ❧ Den 16. Från Dudinka D 18 Till Tolstoj Nos Den 24 Från Tolstoj Nos [December ] ☙  ❧ D. 8. Ifr[ån] Dudinka D. 10. Till Chantaika. 1548 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1548 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 32 Карманный мѣсяцословъ на . Санктпетербургъ, При Императорской    Академiи Наукъ.4609 Lådan No 1.4610 Innehåller under No 1–4 Cranier funna i Tatar-grafvarne wid Abakan omkr[ing] steppdomen. Num[m]er-följden är dens[amma] såsom grafvarnes. I grafven No 1. upptäcktes äfven de jernst[ycken] som — No 5–7 är funna i en 4kantig kurgan vid steppdomen — En Tat[arisk] balalaika (ҟoomes)4611 Lådan Noo 24612 Cran[ier]4613 No 9–10 – tvenne skeletter funna utanför stengrafven <1> i den mindre afd[elningen] af No 2. — No 11.4614 I Gr[af] No 2. i sjelfva stenkistan (barncranium, fårkäk och hundkäk). No 12.4615 Fragm[ent] af barncranium funna i Gr[afven] No 2. Större afdeln[ingen] i4616 en stenkista.  The original in SLSA 1185 is an interfolied Russian pocket calendar, the size of which is 13.5 x 9.5 cm. There are Castrén’s notes on the interleaves.  These lists of the contents of packing crates are mainly of Castrén’s excavation finds from the South Siberian steppe in the summer of 1847, but they also list also some ethnographic artefacts. At least most of the objects have been lost since then. Cf. excavation notes earlier in this volume. The same lists but divided differently according to crates are included in Castrén’s letter to Sjögren, Sept. 5/17, 1847. In addition to this, the letter lists also stray finds from ploughing fields on both sides of the Enisej upstream from Minusinsk. (Box No. 28). They are from both the Bronze and Iron Ages, possibly also later. This is no. 23–24 in the letter. See the volume of letters in this series.  (koomes) ǁ ~  – Kojbal-språket känner wid Yst-Oja, Amelian [above l, Castrén has wrote an unclear rlike letter without striking out l] Заводковъ och 1  Crates nos. 25–26 in the letter. See above.  Crann. ǁ Litt. A och B  No 11. ǁ Litt. C  No 12. ǁ L. D.  i ǁ af 1549 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1549 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria             No 13 ǁ L. A. No 14 ǁ L.) I No 15 ǁ L. B. a ǁ <b> N 16 ǁ L C. kistan ǁ grafven No 3) ǁ ~ L.) D. No 17–18 ǁ LL) F och G 19 ǁ (L) H) ett ǁ åtsk[illiga] No 20–21 ǁ L.) E. Kojbal-/steppen Crate no. 27 in the letter. See above.  22–23 ǁ Litt B och C  No 24 ǁ 1. L. A ǁ 2. No 6. Ur Grafven No 3. No 134617 Ett cranium nedanom öfversta jordlagret wid sidan af kumlet. No 144618  – Gr[afven] No 4. Fragment af ett barncranium i Gr[afven] No 4 wid gamla Sag[aiska] domen No 154619 Ett cranium i stenkistan a4620) N 164621 2 Knifvar och en yxa i kistan4622 a (af No 3)4623 No 17–184624 – två cranier i kistan c) af Grafven No 3. 194625 En knif och ett4626 koppar-st[ycke] tillh[örande] qvinno-sadeln och div[erse] koppar-prydnader funna i kistan c) No 20–214627. 2 Cranier i grafkumlet No 3. Lådan No 3. Fr[ån] Kojbal[-]steppen4628 Innehåller: Gr[afven] No 8. 22–234629, funna nära intill h[varan]dra (B. högre upp och C djupare ned i grafven): I norra hörnet S. t. gr[afven] No 244630 fragmenter af ett cranium, funnet under öfversta jordlagret Gr[afven] No 8 litt D. Fragm. af ett cranium i södra hörnet [March ] D 9 till Jeniseisk Tuguntsow. 1550 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1550 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Schadatskoj Förpost ifr[ån] Minusinsk 100 verst på fl[oden] Amyl: Kosak Iwan Kowrigen (korpral) bör efterfrågas Wasilij Schogonin af Kolska ulusen — Ясачный Tatarin, eller hans дядя. it[em] Andrej Kolascheff, Mator Begge i Karatus – it[em]4631 Sch. Savodkoff  it. ǁ af  Cream of tartar or potassium bitartrate C4H5KO6, used as leavening agent and stabilizer in baking and as a laxative in medicine. Brockhaus Enzyklopädie 20: 146 [Weinstein, Tartarus]. (TS) 1. Михайло Чалкинъ känner Kojbaliska. 2. Терентiй Бажагинъ i Sojatokska förpos- ten. (3. Amelian Заводковъ vid Ust-Oja[)] Иванъ Сустугашевъ  – en lämplig Kojbal-tolk i byn Schoschinskaja 35 v[erst] från Karatus; arbetare hos Nikifor Kudanókow som håller qvarter för resande. Uppköp i staden Compass – snus – kalsonger – kaloscher Cremor Tart[ari]4632 Schlafrock Trycksvärta krut och bly – Walter Scholl Wid Sagaiska domen duger till tolk en gubbe vid namn Köörök R. Mikita, och en ung person Kazantje Ko’cega’sep, en skrifvare. [ June ] D. 18 Bref till Sjögren. D. 24 Simmade första gången. Bref till Lars, Bergst[adi] och <Eiren> 1551 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1551 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Castrén is mistaken by one week here. According to his travel diary, he arrived in Krasnojarsk on 21 September/3 October.  Samsón ǁ ~ Aldagi  Болшая-Andsha ǁ Yst [ July ] D. 3. Fr[ån] Tes. Obs. I Karatus finnas 2 Kandak[ovska] Tat[arer] Tsirka Dodascheff och Bultaҟ. I Katjulka Tat[ar] Arsentij Tjeptjergin D 24 Till Katjulka [August ] Hos bröderna Krjukov äro lemnade i förvar: 1. En päls 2. En kista med hufvudskålar 3. En korg med thekök 4. En säck med stöflor och en Schamanskostym 5. En trumma 6. En mintir [September ] D. 5 Septemb[er] ifrån Minusinsk – D. 14 till Krasnojarsk –4633 D. 26 från Krasnojarsk D. 28. Till Усть-Анджа [October ] Wid floden Kungus bor en Agulsk gubbe vid namn Samsón4634 D. 6. till Болшая-Andsha4635 D. 13. Till Tыrbыs’ 1552 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1552 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D. 26 Till Mergunjowa Апр[ѣль] 124636 За рѣтiя кургановъ 10. 17. За рѣтiя кургановъ 10. 18 За рѣтiя кургановъ 10. Іюнiя. Апрѣль Мая Мая – Мая Мая – – – Мая Іюнiя Іюнiя Іюнiя Іюля Августа 10 2. <2>. – 3.4637 За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ Ящикъ Шаманская одежда и Барабанъ 3. 4639 Balalaika 16 За рѣтiя кургана4640 17 За рѣтiя кургана – Ящикъ 20 За рѣтiя кургановъ Ящикъ 21. Чудская вещъ 2. Чудскiя вещи 5 Чудскiя вещи 7. Чудскiя вещи 9.25 18.50 18.50 5. 12.50 254638 12.50 2. 10.20 5 3. 37 2.50 1.5.4641 2 3.50. 5 145.30 10 – 25. 30 10 24 За рѣтiя кургановъ Чудскiя печати Чудскiя вещи Чудскiя вещи Чудскiя вещи За рѣтiя кургана Spik lärft Packlådor Rep. Spik 2 Tat[ariska] pipor Nål och tråd 5 5. 5. 2.40 2. 37. 1.20 6. Tschud-fynd  Апр 12 ǁ 1. Мая 20 ǁ 2. Апр 10 – It is unclear whether Castrén changed the month before the day or vice versa.  Moved from after May 20.  Castrén wrote this sum between the titles and prices per piece in his calendar.  Moved from after June 10.  кургана ǁ кургановъ  Castrén no doubt meant 1 rouble 5 kopecks. Cf. below. 2 Sept[ember] 6 } 2.5 .32 1553 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1553 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Sources and Literature Abbreviations Bulletin Bulletin de la classe des sciences historiques, philologiques et politiques de l’Académie Impériale des Sciences de Saint-Pétersbourg Eph. Sjögren, Allmänna Ephemerider Hf. Mbl. Helsingfors Morgonblad Kansallisbiografia Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia biographica 4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki 1997 KM БРЭ ИЭС Большая российская энциклопедия. Издательство Большая российская энциклопедия, Москва Брокгауз Энциклопедическiй словарь Ф.А. Брокгауза и И.А. Ефрона. Дѣло, С.-Петербургъ The Finnish Heritage Agency, archaeological collections NRF Nordiska resor och forskningar, Till trycket befordradt af Kejserliga Alexanders-Universitetet, Helsingfors SKS toim. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia, Helsinki Историческая энциклопедия Сибири. Российская академия наук, Сибирское отделение, Институт истории, Новосибирск Archival sources National Archives of Finland, Helsinki (KA) Senate Archives, Ecclesiastic Expedition, KD 22/5 1849 See also Internet sources below (Kansallisarkisto, digitaaliarkisto/digital archives) Archives of the Finnish Literature Society, Helsinki (SKSA) A721 Castrén, M.A., Reseanteckningar 1845–1847 A1938 Redogörelse för min resa under sistledne sommar B1611–1612 minutes of the Finnish Literature Society 1838–1846 Castrén M.A. Kerääjäsidokset (S) 1–2. Rabbe, F.J., collection (in this edition, the volume of Castrén’s letters in this series is referred to) Archives of the Society of Swedish Literature in Finland, Helsinki (SLSA) SLSA 1185 Gunnar Castrén’s family archives M.A. Castrén’s travel diary 1842 M.A. Castrén’s travel diary 27 February–25 September 1845 M.A. Castrén’s notebook 1842–1843 Карманный мѣсяцословъ на 1847. Санктпетербургъ, При Императорской Академiи Наукъ. Central Archives of the University of Helsinki (HYKA) Archives of the University Senate (KoA): Minutes of the University Senate (Consistorium academicum) 1842–1846 1554 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1554 26.8.2019 9:56:27 �Sources and Literature National Library of Finland, Helsinki (KK) Coll. 37.13 Fabian Collan’s correspondence (in this edition, the volume of Castrén’s letters in this series is referred to) Coll. 209 A.J. Sjögren’s collection Coll. 539 M.A. Castrén’s collection 1.1 Finska runor 1.3 Poemata variae 2.3 Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteckningar i Finskan, gjorda under sommaren 1839 2.4 Hvarjehanda anmärkningar 2.6 Ganander, Ättehögar i Laihela 5.9 Om de Obdorska Ostjakerne 8 Samoiedica 2 (Jurak-Samoiedica 1) 25 Rossica 26.4 Varia 1.4 [fragments] 26.10 Varia 1.10 26.14 Varia 1.14, Мѣсяцословъ на 1846 годъ, въ Санктпетербургѣ, при Императорской Академiи Наукъ 26.19 Varia 1.19, Fragment av tidigare manuskript till några olika ställen till Nordiska Resor och Forskningar 26.22 [Untitled fragments] 27.1 Resa till Lappland år 1838 27.2 Resa till Ryska Karelen år 1839 27.3 Manuskript till Nordiska resor och forskningar I 29.7 Ett Postscriptum 29.12 Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernem[entet] 29.14 Varia 4.14, Manuskript till Nordiska resor och forskningar VI 30.1 Rese-Anteckningar, Obdorsk 24 Dec. 1843 30.2 Varia 5 (Rese-Anteckningar 1846) 30.3 Varia 5.3, Rese-Anteckningar 1847–1848 31.1 Rese-Anteckningar 1838. Lappland. 31.2 Varia 6 (Rese-Anteckningar 1847, Jenisej) 32 Varia 7, Rese-Anteckningar 1847, Minusinska kretsen University of Giessen Library Karl Ernst von Baer’s collection, Mappe 43 Sources of illustrations Archives of the Society of Swedish Literature in Finland The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric and History picture collections National Library of Finland, KK Coll. 539 1555 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1555 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Personal communications Jarmo Alatalo, MA, email to Timo Salminen 13 Sept. 2016 Dr. Jurij Esin, emails to Timo Salminen, 21 Nov. 2016, 24 Jan. 2018 Tiina Hyytiäinen, MA, email to Juha Janhunen, 2 March 2017 Arto Kivimäki, MA, pers. comm., 17 Feb. 2017 Ph.D. Oula Seitsonen, MA, pers. comm., 2 March 2017 Docent (Adjunct Professor) Tuukka Talvio, email to Timo Salminen 22 Aug. 2016 Published sources See also Internet (p. 1580–1582) Ahlqvist, August, 1986. Muistelmia matkoilta Wenäjällä 1854–1858. Karisto Oy, Hämeenlinna. Album Academicum der Kaiserlichen Universität Dorpat. Bearbeitet von A. Hasselblatt – G. Otto. C. Mattiesen, Dorpat 1889. Also on the Internet: http://personen.digitale-sammlungen.de/baltlex/Blatt_ bsb00000433,00001.html. Apollodoros 2004. Götter und Helden der Griechen. Griechisch und deutsch. Eingeleitet, herausgegeben und übersetzt von Kai Brodersen. Edition Antike. Wissenschaftliche Buchgesellschaft, s. l. Aspegren, Hans Henric, 1766. Försök Til en Historisk, Geometrisk och Physico-Oeconomisk Beskrifning öfwer Pedersöre Sokn i Österbotn. Andra eller Historiska Delen. Åbo. Aspelin, J.R., 1901. M. A. Castréns Aufzeichnungen über die Altertümer im Kreise Minusinsk. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja XXI:1 (p. 1–54). Baer, K. E. von, 1842. Proposition pour le voyage de M. de Middendorff. Bulletin Scientifique 1842, 9: 282– 283. L’Académie Impériale des Sciences de Saint-Pétersbourg. Baer, K.E. von, 1844. Ueber Labyrinth-förmige Steinsetzungen im Russischen Norden. Bulletin I: 70–79. Baer, K.E. von, 1845. Nachträgliche Instruction für Herrn Magister Castrén. Bulletin de la classe physicomathématique de l’Académie Impériale des Sciences de St. Pétersbourg III: 79. Bulletin de la classe historico-philologiques de l’Académie Imperiale des sciences de St.-Pétersbourg VII. St.-Pétersbourg – Leipzig 1850. Bulletin des séances de la classe 1843. Bulletin I: 333– 336. Castrén, M.A., 1839. Några dagar i Lappland. Hf. Mbl. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24, 28 Jan. 1839). Castrén, M.A., 1841. Om betydelsen af ordet Lapp. Suomi 2/1841: 3–7. Castrén, M.A., 1842a. Anteckningar under en resa genom Finska och Ryska Lappmarken 1842. Suomi IV: 3–35. Castrén, M.A., 1842b. Några dagar i Lappland. J. Grot (red.), Calender till minne af Kejserliga Alexanders-Universitetets andra secularfest: 205–232. Helsingfors. Castrén, M.A., 1842c. Reseminnen I–VI. Hf. Mbl. 87, 89, 90, 93, 96, 97/1842 (14, 21, 24 Nov., 5, 15, 19 Dec. 1842). Castrén, M.A., 1843a. Reseminnen. Hf. Mbl. 4–5/1843 (12, 16 Jan. 1843). Castrén, M.A., 1843b. Reseminnen II. Hf. Mbl. 38/1843 (15 May 1843). Castrén, M.A., 1843c. Reseminnen. Hf. Mbl. 50–52, 54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (3, 6, 10, 17, 20 July, 14, 17 Aug., 28 Sept., 2 Oct. 1843). Castrén, M.A., 1843d. Utdrag ur Solovetska klosterkrönikan. Suomi 4/1843: 191–212. Castrén, M.A., 1844a. Reseminnen. Hf. Mbl. 6/1844 (22 Jan. 1844). Castrén, M.A., 1844b. Reseminnen. Hf. Mbl. 18– 19/1844 (4, 7 March 1844) Castrén, M.A., 1844c. Rese-anteckningar I–V. Hf. Mbl. 37–41/1844 (20, 23, 30 May, 3, 6 June 1844). Castrén, M.A., 1845a. Lettre de M. Castrén a M. Sjoegren. Bulletin II: 376–380. 1556 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1556 26.8.2019 9:56:27 �Sources and Literature Castrén, M.A., 1845b. Reseanteckningar af D:r M. A. Castrén. Morgonbladet 87–89/1845 (Nov. 13, 17, 20, 1845). Castrén, M.A., 1845c. Utdrag ur Reseanteckningar 1845 af Doct. M. A. Castrén. Morgonbladet 59–61/1845 (7, 11, 14 Aug. 1845). Castrén, M.A., 1846a. Anteckningar om Samojediskans förvandtskap med de Finska Språken. Suomi 1845: 177–186. Castrén, M.A., 1846b. Castrens Reise in Sibirien. Das Ausland 55–59/1846 (24–28 Feb. 1846). Castrén, M.A., 1846c. Reseanteckningar af M. A. Castrén. Morgonbladet 29–32/1846 (16, 20, 23, 27 April 1846). Castrén, M.A., 1846d. Reseanteckningar af M. A. Castrén. Morgonbladet 36/1846 (11 May 1846). Castrén, M.A., 1846e. Utdrag ur Reseanteckningar år 1845. Suomi 1845: 1–9. Castrén, M.A., 1847a. Castrens Reise in Sibirien. Das Ausland 67–73/1847 (19, 20, 22–26 March 1847). Castrén, M.A., 1847b. Lettre de M. Castrén à M. Sjoegren. Bulletin III: 266–269. Castrén, M.A., 1847c. Lettre de M. le Dr. Castrén à M. l’Académicien Sjoegren. Bulletin III: 198–203. Castrén, M.A., 1847d. Lettre de M. le Dr. Castrén à M. l’Académicien Sjoegren. Bulletin III: 225–244. Castrén, M.A., 1847e. Rapport de M. Castrén. Bulletin III: 137–152. Castrén, M.A., 1847f. Rapport till Kejserl. Vetenskaps-Akademien i Petersburg från Doctor M. A. Castrén. Morgonbladet 47/1847 (1 July 1847). Castrén, M.A., 1847g. Reseanteckningar af D:r M. A. Castrén. Morgonbladet 25–29/1847 (1, 8, 12, 15, 19 Apr. 1847). Castrén, M.A., 1847h. Reseanteckningar af D:r M. A. Castrén. Morgonbladet 33/1847 (3 May 1847). Castrén, M.A., 1847i. Rese-anteckningar i Sibirien. Suomi 1846: 1–62. Castrén, M.A., 1847j. Sixième rapport de M. Castrén. Septième rapport de M. Castrén. Bulletin III: 289–320. Castrén, M.A., 1848a. Auszug aus einem Briefe des Dr. Castrén. Bulletin V: 106–112. Castrén, M.A., 1848b. Auszüge aus zwei Briefen des Dr. Castrén. Bulletin IV: 316–320. Castrén, M.A., 1848c. Bericht an die Kaiserliche Akademie der Wissenschaften in St. Petersburg. Bulletin IV: 17–42. Castren, M.A., 1848d. Castrens Reise in Sibirien. Das Ausland 81–86/1848 (4–8, 10 Apr. 1848). Castrén, M.A., 1848e. Extrait d’une lettre de M. Castrén. Bulletin IV: 302–304. Castrén, M.A., 1848f. Extraits de quelques lettres et rapports de M. Castrén. Bulletin IV: 257–272. Castrén, M.A., 1848g. Extraits de deux lettres de M. Castrén a M. Sjoegren. Bulletin V: 106–112. Castrén, M.A., 1848h. Lettres de M. Castrén à M. Sjoegren. Bulletin IV: 8–16. Castrén, M.A., 1848i. Rapport de M. A. Castrén. Bulletin V: 302–320. Castrén, M.A., 1848j. Rapports de M. Castrén. Bulletin IV: 209–237. Castrén, M.A., 1848k. Reseanteckningar af D:r M. A. Castrén. Morgonbladet 86–93/1848 (9, 13, 16, 20, 23, 27, 30 Nov., 4 Dec. 1848). Castrén M.A., 1848l. Trois lettres de M. A. Castrén. Bulletin V: 264–272. Castrén, M.A., 1848m. Utdrag ur ett bref till Hr Statsrådet Sjögren, dat. Njertschinska Central-Verket den 18 Maj 1848. Morgonbladet 69/1848 (11 Sept. 1848). Castrén, M.A., 1848n. Zwei Berichte von Dr. A. Castrén. Bulletin V: 180–190, 193–208, 218–224. Castrén, M.A., 1848–1849. Reseanteckningar af D:r M. A. Castrén. Morgonbladet 99/1848, 5, 7, 8/1849 (28 Dec. 1848, 18, 25, 29 Jan. 1849). Castrén, M.A., 1849. An die Kaiserliche Akademie der Wissenschaften. Bulletin VI: 148–156. Castrén, M.A., 1850a. Rapport till Kejserl. VetenskapsAkademien i S:t Petersburg. Suomi 1850: 81–91. Castrén, M.A., 1850b. Schrenk’s Reise durch die Tundren der Samojeden. Suomi 1850: 68–80. Castrén, M.A., 1852a. Resa till Lappland. NRF I: 1–74. Castrén, M.A., 1852b. Resa till Lappland, norra Ryssland och Sibirien år 1841–1844. NRF. Första Bandet. M. A. Castréns reseminnen från åren 1838–1844: 97– 320. Castrén, M.A., 1852c. Resa till Ryska Karelen år 1839. NRF. Första Bandet. M. A. Castréns reseminnen från åren 1838–1844: 75–95. 1557 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1557 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Castrén, M.A., 1853a. Föreläsningar i Finsk mytologi. NRF. Tredje Bandet. Castrén, M.A., 1853b. A. Schiefner (Hrsg.), M. Alexander Castrén’s nordische Reisen und Forschungen. Erster Band. Reiseerinnerungen aus den Jahren 1838–1844. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften. St. Petersburg. Castrén, M.A., 1855. NRF. Andra Bandet. B.O. Schauman (red.), M. A. Castréns reseberättelser och bref åren 1845–1849. Castrén, M.A., 1856. M. Alexander Castrén’s nordische Reisen und Forschungen. Zweiter Band. Reiseberichte und Briefe aus den Jahren 1845–1849. Hrsg. A. Schiefner. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Castrén, M.A., 1857a. Ethnologische Vorlesungen über die altaischen Völker nebst samojedischen und tatarischen Heldensagen. Nordische Reisen und Forschungen IV. Hrsg. A. Schiefner. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Castrén, M.A., 1857b. Ethnologiska föreläsningar öfver Altaiska folken samt Samojediska och Tatariska sagor. C.G. Borg (red.), NRF. Fjerde Bandet: 1–272. Castrén, M.A., 1857c. Om Jenisej-floden. C.G. Borg (red.), NRF. Fjerde Bandet: 275–284. Castrén, M.A., 1870a. Bidrag till Mesenska kretsens hydrografi. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 120–128. Castrén, M.A., 1870b. Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 145–147. Castrén, M.A., 1870c. Några upplysningar om de till Sibirien deporterade Finnarne. Nordiska resor och forskningar VI: 138–144. Castrén, M.A., 1870d. Om kurganer eller s.k. Tschud-kummel i den Minusinska kretsen. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 129–137. Castrén, M.A., 1870e. Postskriptum efter en resa till Tavastland. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 33–42. Castrén, M.A., 1870f. Stycken af år 1841 om våren hållna föreläsningar öfver Kalevala. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 53–97. Castrén, M.A., 1870g. Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841. C.G. Borg (red.), NRF. Sjette Bandet. Tillfälliga uppsatser: 43–52. Castrén, M.A., 1953. Tutkimusmatkoilla Pohjolassa. Transl. Aulis J. Joki. Kuuluisia muistelmia. Tammi, Helsinki. Castrén, M.A., 1967. Tutkimusmatkoilla Pohjolassa. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo. Castrén, M.A., 2016. Luentoja suomalaisesta mytologiasta. Suom. ja toim. Joonas Ahola. Tietolipas 252. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Castrén, M.A., 2017a. Archaeologica et historica. Universitaria. T. Salminen (ed.). Manuscripta Castreniana, Realia I. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Castrén, M.A., 2017b. Collectiones museorum. I. Lehtinen (ed.). Manuscripta Castreniana, Realia II, Ethnographica 1. Travaux ethnographiques de la Société Finno-Ougrienne XXII. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Castrén, M.A., 2018a. Jurak-Samoiedica: Folkloristica. K. Lukin (ed.). Manuscripta Castreniana. Finno-Ugrian Society, Helsinki. https://www.sgr.fi/manuscripta/jsfolkloristica. Castrén, M.A., 2018b. Ostiacica. U.-M. Forsberg (ed.). Manuscripta Castreniana, Linguistica V. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Castrén, M.A., 2019. Fennica. K. Häkkinen (ed.). Manuscripta Castreniana, Linguistica I. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Egils Saga. Skalla-Grímssonar. Sigurđur Nordal gaf út. Islenzk fornrit II. Hiđ Íslenzka Fornritafélag, Reykjavik 1933. Fellman, Jacob, 2008. Venäjän lappalaisista. Kuolan niemimaalla käyneiden suomalaisten tiedemiesten matkakertomuksia: 3–6. Koonnut ja suomentanut Leif Rantala. Acta Lapponica Fenniae 20. Forsman, Yrjö Sakari, 1862. Tiedot Suomen-suvun muinaisuudesta. Helsinki. Ganander, Christfrid, 1782. Kårt Berättelse om de i Laihela Sockn i Österbotten befinteliga sten- eller ättehögar. Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo 28/1782 (13 July 1782): 221–223. Ganander, Christfrid, 1789. Mythologia fennica eller förklaring öfver de nomina propria deastrorum, idolorum, locorum, virorum &c. eller Afgudar och Afgudinnor, Forntidens Märkelige Personer, Offer och Offer-ställen, Gamla Sedvänjor, Jättar, Troll, Skogs- Sjö- och BergsRån m. m. Som Förekomma i de äldre Finska Troll-Runor, Synnyt, Sanat, Sadut, Arwotuxet &c. samt än brukas och nämnas i dagligt tal. Åbo på egen bekostnad. 1558 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1558 26.8.2019 9:56:27 �Sources and Literature Gmelin, Johann Georg, 1999. Expedition ins unbekannte Sibirien. Hrsg., eingeleitet und erläutert von Dittmar Dahlmann. Fremde Kulturen in alten Berichten 7. Jan Thorbecke Verlag, Sigmaringen. Goethe, Johann Wolfgang von. Goethes sämmtliche lyrische, epische und dramatische Werke und seine vorzüglichen Prosaschriften. Karl Prochaska, Teschen und Leipzig s. a. Heinrici Chronicon. Indriķa hronika. Transl. Ā. Feldhūns, praefatio & interpretatus Ē. Mugurēvics. Zinātne, Rīga 1993. Högström, Pehr, 1747. Beskrifning ofwer de till Sweriges Krona lydande Lapmarker, Innehollande kort underrättelse Så wäl om Landets belägenhet och beskaffenhet i gemen, Som Des Inwånares tilstånd och Husholdning, deras Seder, maner och lefnadsart, samt laster och widskepelser m. fl. Lars Salvius, Stockholm. Högström, Peter, 1748. Beschreibung des der Crone Schweden gehörenden Lapplandes. Gabriel Christian Rothe, Copenhagen und Leipzig. Homeros, 1997. Odysseia. Transl. Otto Manninen. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Horatius, 1900. Des Q. Horatius Flaccus sämtliche Werke II, Satiren und Episteln erklärt von Dr. G.T.A. Krüger und Dr. Gustav Krüger. 2. Bändchen, Episteln. 14. Auflage besorgt von Dr. Gustav Krüger. Verlag von B.G. Teubner, Leipzig. Juvelius, J.W., 1889. Muistoja Pohjoisen Venäjän Karjalan Muinaisuudesta. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja X:1 (p. 1–89). Kalevala. Öfversatt af M.A. Castrén. J. Simelii enka, Helsingfors 1841. Kalewala taikka Wanhoja Karjalan Runoja Suomen kansan muinosista ajoista. SKS toim. 2. 1835. Klaproth, Julius, 1823. Asia polyglotta. A. Schubart, Paris. Koeppen, P. v., 1844. Instruction supplémentaire donnée à M. Castrén. Bulletin I: 373–384. Lencqvist, Christian Erici, 1782. De superstitione veterum fennorum theoretica et practica. Pars prior. Aboae. Lönnrot, Elias, 1833. Reseminnen. Hf. Mbl. 44– 47/1833 (17, 21, 28 June, 1 July 1833). Lönnrot, Elias, 1834. Reseminnen. Hf. Mbl. 54, 56– 60/1834 (21, 28 July, 1, 4, 8, 11 Aug. 1834). Lönnrot, Elias, 1835. Reseanteckningar. Hf. Mbl. 56– 60/1835 (24, 27, 31 July, 3, 7 Aug. 1835). Lönnrot, Elias, 1842a. Utdrag ur Bref ifrån D:r Lönnrot I–II. Hf. Mbl. 36, 37/1842 (19, 23 May 1842) Lönnrot, Elias, 1842b. Utdrag af ett Bref från D:r Lönnrot. Hf. Mbl. 57, 59–61/1842 (1, 8, 15 Aug. 1842). Lönnrot, Elias, 1842c. Utdrag ur Bref från D:r Lönnrot I–II. Hf. Mbl. 80, 84/1842 (20 Oct., 3 Nov. 1842). Messersmidt, D.G., 1962. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. I. Tagebuchaufzeichnungen 1721–1722. Hrsg. E. Winter – N.A. Figurovskij. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,1. AkademieVerlag, Berlin. Messersmidt, D.G., 1964. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. II. Tagebuchaufzeichnungen Januar 1723–Mai 1724. Hrsg. E. Winter  – N.A. Figurovskij. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,2. Akademie-Verlag, Berlin. Messersmidt, D.G., 1966. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. III. Tagebuchaufzeichnungen Januar Mai 1724–Februar 1725. Hrsg. E. Winter – N.A. Figurovskij. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,3. Akademie-Verlag, Berlin. Messersmidt, D.G., 1968. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. IV. Tagebuchaufzeichnungen Januar Februar 1725–November 1725. Hrsg. E. Winter & al. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,4. Akademie-Verlag, Berlin. Messersmidt, D.G., 1977. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. V. Tagebuchaufzeichnungen ab November 1725. Hrsg. E. Winter & al. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,5. AkademieVerlag, Berlin. Middendorff, A. von, 1875. Übersicht der Natur Nord- und Ost-Sibiriens. Dr. A. Th. v. Middendorffs Reise in de äussersten Norden und Osten Sibiriens. Band IV. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Müller, Ferdinand Heinrich, 1837. Der Ugrische Volksstamm, oder Untersuchungen über Ländergebiete am Ural und am Kaukasus in historischer, geographischer und ethnographisher Beziehung. 1. oder geographischer Theil. Erste Abtheilung. Duncker & Humblot, Berlin. Pallas, P. S., 1771. Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reichs. Erster Theil. Kayserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. 1559 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1559 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Pallas, P. S., 1773. Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reichs. Zweyter Theil. Vom Jahr 1770, und 1771. Kayserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Pallas, Peter Simon, 1776. Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reichs. Dritter Theil. Vom Jahr 1772, und 1773. Kayserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Pallas, Petrus, 1831. Zoographia rosso-asiatica sistens omnium animalium in extenso Imperio Rossico et adjacentibus maribus observatorum recensionem, domicilia, mores et descriptiones, anatomen atque icones plurimorum. Volumen tertium. Petropoli. Pindar, 1997. Olympian Odes. Pythian Odes. Ed. and transl. by William H. Race. Harvard University Press, Cambridge, Mass. – London. Ranen, J. Oskar I., 1884. M. A. Castréns medarbetare Johan Reinhold Bergstadi, biografiskt tecknad, och dennes dagbok öfver resa till östliga länder 1845–1846. Wasa Tryckeribolags förlag, Wasa. Rask, Rasmus, 1834. Samlede tildels forhen utrykte Afhandlinger af R. K. Rask udgivne efter Forfatterens Død af H. K. Rask. I. København. Ritter, Carl, 1832. Die Erdkunde im Verhältniß zur Natur und zur Geschichte des Menschen oder allgemeine vergleichende Geographie als sichere Grundlage des Studiums und Unterrichts in physicalischen und historischen Wissenschaften. Zweiter Theil. Zweites Buch. Asien. Band I. Der Norden und Nord-Osten von HochAsien. Zweite [– –] Ausgabe. G. Reimer, Berlin. Robert, Eugène, 1841. Lettres sur la Russie à Son Excellence Mr de Struve. Arthus Bertrand, Paris. Sahlberg, R.F., 2007. En resa kring jorden 1839–1843. Anteckningar från Sydamerika, Alaska och Sibirien. Utg. av Patricia Berg. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 701. Helsingfors. Snellman, J.V., 1992. Samlade arbeten I. 1826–1840. Statsrådets kansli, Helsingfors. The Russian Primary Chronicle. Laurentian Text. Transl. and ed. Samuel Hazzard Cross & Olgerd P. Sherbowitz-Wetzor. The Medieval Academy of America, Cambridge, Mass. s. a. [1953]. Sjögren, A.J., 1832a. Ueber die älteren Wohnsitze der Jemen. Ein Beitrag zur Geschichte der Tschudischen Völker in Russland. Mémoires d l’Académie Impériale des sciences de Saint-Pétersbourg. Sixième Série, Tome I: 263–346. Sjögren, A.J., 1832b. Wann und wie wurden Sawolotschje und die Sawolokschen Tschuden russisch? Ein kritischer Versuch zur Aufklärung der Geschichte des Russischen Nordens. Mémoires d l’Académie Impériale des sciences de Saint-Pétersbourg. Sixième Série, Tome I: 491–526. Sjögren, A.J., 1833 Ueber die finnische Bevölkerung des St. Petersburgischen Gouvernements und ueber den Ursprung des Namens Ingermannland. St. Petersburg. Sonderdruck aus Mémoires de l’Académie Impériale des Sciences de St. Pétersbourg. VI. Série, Tome II. Sjoegren[, A.J.], 1844. Instruction générale donnée à M. Castrén, voyageur charge par l’Académie de l’exploration de la Sibérie septentrionale et centrale sous le rapport de l’ethnographie et de la linguistique. Bulletin I: 325–332. Sjögren, A.J., 1955. Tutkijan tieni. Käsikirjoituksesta suom. Aulis J. Joki. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Ssanang Ssetsen Chungtaidschi, 1829. Geschichte der Ostmongolen und ihres Fürstenhauses. Übers. und hrsg. von Isaac Jacob Schmidt. St. Petersburg. Strahlenberg, Philip Johann von, 1730. Das Nordund Ostliche Theil von Europa und Asia in so weit solches Das ganze Russische Reich mit Siberien und der grossen Tataren in sich begreiffet, in einer HistorischGeographischen Beschreibung der alten und neuern Zeiten, und vielen andern unbekannten Nachrichten vorgestellet, Nebst einer noch niemals ans Licht gegebenen TABULA POLYGLOTTA von zwey und dreyssigerley Arten Tatarischer Völcker Sprachen und einem Kalmuckischen Vocabulario, Sonderlich aber Einer grossen richtigen Land-Charte von den benannten Ländern und andern verschiedenen Kupfferstichen, so die AsiatischScythische Antiqvität betreffen; bey Gelegenheit der Schwedischen Kriegs-Gefangenschafft in Russland, aus eigener sorgfältigen Erkundigung, auf denen verstatteten weiten Reisen zusammen gebracht und ausgefertigt von Philipp Johann von Strahlenberg. Stockholm, in Verlegung des Autoris. Stuenberg, J.Ch., 1844. Hydrographie des Russischen Reiches oder Geographisch-statistisch-technische Beschreibung seiner floss- und schiff baren Flüsse und Seen, seiner Küsten, inneren Meere, Häfen und Anfuhrten. Zweyter Band. Das Bassin des Oceanes, von der Norwegischen Gränze bis zur Chinesischen. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. 1560 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1560 26.8.2019 9:56:27 �Sources and Literature Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, förökade och under en annan skick än tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj. Internet: http://runeberg.org/ swisornw/. Valerius, Johan David, 1807. Tålamodet. Svenska Academiens handlingar ifrån året 1796. III: 201–208. Stockholm. Wallin, Georg August, 2010–2015. Skrifter. Band 1–6. Бэръ, К.М.  – Гельмерсенъ, Г.П.  – Миддендорфъ, А.Ф.  – Кастрен, М.А., 1850. Разборъ со- Небольсинъ, Павел, 1849. Покоренiе Сибири. чиненiя г-на А. Г. Шренка подъ заглавiемъ „Reise durch Tundren der Samojeden zum arktischen Uralgebirge“. Девятнадцатое присужденiе учрежденныхъ П.Н. Демидовымъ наградъ. 17 апреля 1850: 125–127. Санкт-Петербургъ. Бэръ, К.М.  – Кеппенъ, П., 1848. Разборъ сочиненiя Штукенберга: Hydrographie des Russischen Reiches. Двенадцатое присужденiе учрежденныхъ П.Н. Демидовымъ наградъ: 251–266. Санкт-Петербургъ. Лаврентіївський літопис [Лаврентьевская летопись. Полное собрание русских летописей 1. Издательство Академии Наук СССР, Ленинград 1926.], http://litopys.org.ua/lavrlet/lavr.htm. Летопись Российской Академии Наук. Том II, 1803–1860. От. ред. М.Ф. Хартанович. Наука, Санкт-Петербург 2002. Миллер, Г.Ф., 1999. История Сибири. Издание второе, дополненное. Том I. Восточная литература РАН, Москва. Мѣсяцословъ и общiй штатъ Россiйской имперiи на 1842. Часть первая. Императорская Академiя Наукъ, Санктпетербургъ 1841. Utg. av Kaj Öhrnberg & Patricia Berg under medverkan av Kira Pihlflyckt. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 730. SLS, Helsingfors  – Bokförlaget Atlantis, Stockholm. Историческое изслѣдованiе. Санктпетербургъ. Новгородський перший лiтопис [Новгородская первая летопись старшего извода. Издательство Академии Наук СССР, Москва – Ленинград 1950], http://litopys.org.ua/novglet/novg.htm. Read 7 Oct. 2016. Спасскiй, Г.И., 1857. О достопримѣчательнѣйшихъ памятникахъ Сибирскихъ древностей и сходствѣ нѣкоторыхъ изъ нихъ съ Великорусскими. Записки Императорскаго Русскаго Географическаго Общества XII: 112–181. Примѣчанiе, служащiя изъ поясненiю наставленiя Профессора Палласа, даннаго Студенту Кашкарову. Сибирскiй Вѣстникъ V: 110–138 (174– 202). Спасскiй, Григорiй, 1818–1819. Древности Сибири. Сибирскiй Вѣстникъ I: 67–85 (p. 1–19); II: 147–177 (p. 20–50); III: 39–94 (p. 52–107); IV: 1–20 (p. 124–143). Спасскiй, Г.И., 1819. Извѣстiе о странствующемъ Ботаникѣ Г. Кашкаровѣ. Сибирскiй Вѣстникъ V: 85–88 (149–152). Статистическiя таблицы о состоянiи городовъ Россiйской имперiи. Санктпетербургъ 1840. Internet, http://dlib.rsl.ru/viewer/01003542943#page2?page=2. Степановъ, А. П., 1835. Енисейская губернiя I–II. S. n., Санктпетербургъ. 1561 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1561 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Newspapers See also printed sources. Das Ausland. Ein Tageblatt für Kunde des geistigen und sittlichen Lebens der Völker. J. G. Cotta’sche Buchhandlung, Stuttgart – Tübingen. Jahrg. 1844–1849. Borgå Tidning 38/1844, 15 May 1844. Finlands Allmänna Tidning 82–83/1840 Helsingfors Morgonblad 1838–1839, 1844 Helsingfors Tidningar 39/1844, 18 May 1844 Saima 42/1845 (16 Oct. 1845), 4/1846 (29 Jan. 1846), 27/1846 (11 July 1846) Literature Aalto, Pentti, 1971. Oriental Studies in Finland. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 10b. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Aapala, Kirsti, 2005. Juoŋas. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 154. SKS toim. 925. Ahola, Joonas  – Lukin, Karina, 2016. Matthias Alexander Castrénin suomalaisen mytologian taustoja. Castrén, M.A., Luentoja suomalaisesta mytologiasta: 11–80. Suom. ja toim. Joonas Ahola. Tietolipas 252. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Ahonen, Felix, 1961. Kajaanin kaupungin historia III. Vv. 1810–1905. Kajaani. Äikäs, Tiina, 2011. Rantakiviltä tuntureille  – Pyhät paikat saamelaisten rituaalisessa maisemassa. Studia archaeologica septentrionalia 5. Pohjois-Suomen historiallinen yhdistys, Rovaniemi. Aikio, Samuli, 2007. Lappi. S. Paikkala (ed.), Suomalainen paikannimikirja: 221. Karttakeskus – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki. Åkerman, Birger, 1941. Finska kadettkårens elever och tjänstemän 1812–1940. Supplement II. Helsingfors. Alkarp, Magnus, 2009. Det Gamla Uppsala. Berättelser och metamorfoser kring en alldeles särskild plats. Occasional Papers in Archaeology 49, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Allgemeine deutsche Biographie XV. Duncker & Humblot, Leipzig 1882. Anthony, David W., 2007. The Horse, the Wheel and Language. Princeton University Press. Anttila, Aarne, 1931. Elias Lönnrot. Elämä ja toiminta. I. SKS toim. 190. Anttonen, Veikko, 1996. Ihmisen ja maan rajat. ’Pyhä’ kulttuurisena kategoriana. SKS toim. 646. Apo, Satu, 2006. Kansanlaulujen ääni 1700-luvun kirjallisuudessa. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 216–264. SKS toim. 1060. Appelgren-Kivalo, Hjalmar, 1931. Alt-Altaische Kunstdenkmäler. Briefe und Bildermaterial von J. R. Aspelin Reisen in Sibirien und der Mongolei 1887–1889. Finnische Altertumsgesellschaft, Helsingfors. Aska, Eero, 2004. Turtola. Tornionlaakson Helmi. Pohjan Väylä, Pello. Attwater, Donald, 1975. The Penguin Dictionary of Saints. Penguin Books. Autio, Veli-Matti, 1981. Yliopiston virkanimitykset 1809–1852. Hallinto- ja oppihistoriallinen tutkimus Turun Akatemian ja Keisarillisen Aleksanterin-yliopiston opettajien nimityksistä Venäjän vallan alkupuolella 1809–1852. Historiallisia tutkimuksia 115. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki. Awebro, Kenneth, 1993. Tornionlaakson ruukkitoiminnasta. Tornionlaakson historia II: 1600-luvulta vuoteen 1809: 361–380. Tornionlaakson kuntien historiakirjatoimikunta. Ballaster, Ros, 2005. Fabulous Orients. Fictions of the East in England 1662–1785. Oxford University Press. Bartens, Hans-Hermann, 2017. Tschuden und andere Feinde in der saamischen Erzähltradition. FF Communications 312. Academia Scientiarum Fennica, Helsinki. Barthes, Roland, 1994. Mytologioita. Transl. Panu Minkkinen. Gaudeamus, Helsinki. Bawden, Charles R., 2004. Stallybrass, Edward. Oxford Dictionary of National Biography 52: 81. University of Oxford Press. 1562 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1562 26.8.2019 9:56:27 �Sources and Literature Bawden, Charles R., 2010. Genghis Khan. Encyclopædia Britannica, Macropædia 13: 745–747. Encyclopædia Britannica, Inc., Chicago, London & al. Bergholm, Axel (toim.), 1901. Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja I. Otava, Helsinki. Bergier, Jean-François, 1990. Wilhelm Tell, Realität und Mythos. Aus dem Französischen von Josef Winiger. List Verlag, München – Leipzig. Bjerrum, Marie, 1959. Rasmus Rasks afhandlinger om det danske sprog. Dansk videnskabs forlag, København. Bjørnflaten, Jan Ivar, 2006. Chronologies of the Slavicization of Northern Russia Mirrored by Slavic Loanwords in Finnic and Baltic. J. Nuorluoto (ed.), The Slavicization of the Russian North, Mechanisms and Chronology: 50–77. Slavica Helsingiensia 27. Blomstedt, Yrjö, 1986. Viimeinen mestaus. Suomen historia 5: 158. Weilin + Göös, s. l. Blunt, Wilfried – Stearn, William T., 1971. The Compleat Naturalis. A Life of Linnaeus. Collins, London. Bohman, Nils, 1942. Blanche, August. Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok 1: 356–358. Albert Bonniers förlag, Stockholm. Borsberg, Peter, 2006. The Euro-Asian Trade and Medicinal Usage of Radix Chinae in the Early Modern Period (ca. 1535–1800). Review of Culture 20: 103–115. Borm, Jan, 2014. La Recherche – Ranskalainen tutkimusretkikunta Pohjolassa. T. Kousa (toim.), Ranskan viimeisen kuninkaan retkikunta. La Recherche Lapissa: 15–63. John Nurmisen säätiö, Helsinki. Bran, Michael A., 1968. M. A. Castrénin Siperian matkojen alkuvaiheista. Virittäjä 72: 336–347. Bran, Michael, 1973. A. J. Sjögren. Studies of the North. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 152. Helsinki. Bran, Michael, 1999. The Academy of Sciences in St Petersburg as a centre for the study of nationalities in the North-East Baltic. M. Branch (ed.), National History and Identity. Approaches to the Writing of National History in the North-East Baltic Region. Nineteenth and Twentieth Centuries: 122–137. Studia Fennica/Ethnologica 6. Finnish Literature Society, Helsinki. Bran, Michael A., 2006. Herderin vaikutus Anders Johan Sjögreniin ja sen seuraukset. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 312–355. SKS toim. 1060. Brofeldt, Pekka, 1916. Soopeli. Tietosanakirja VIII: 1617. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Brockhaus Enzyklopädie 1. 17. Auflage. F.A. Brockhaus, Wiesbaden 1966. Brockhaus Enzyklopädie 3. 17. Auflage. F.A. Brockhaus, Wiesbaden 1967. Brockhaus Enzyklopädie 6. 17. Auflage. F. A. Brockhaus, Wiesbaden 1968. Brockhaus Enzyklopädie 7. 17. Auflage. F.A. Brockhaus, Wiesbaden 1969. Brockhaus Enzyklopädie 19. 17. Auflage. F.A. Brockhaus, Wiesbaden 1974. Brockhaus Enzyklopädie 20. 17. Auflage. F.A. Brockhaus, Wiesbaden 1974. Broome, J.H., 1963. Rousseau. A study of his thought. Edward Arnold Publishers, London. Bruyn, Günter de, 2006. Jean Paul. Deutsche Biographische Enzyklopädie. Bd. 5: 325–326. 2. Ausgabe. K. G. Saur, München. Buer, Gudrun, 2009. The development of research practices during the eighteenth century and their impact on the study of the Non-Russian peoples of Siberia in the nineteenth century. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 47–58. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Bulgakova, Tatiana, 2013. Nanai Shamanic Culture in Indigenous Discourse. Studies in Social and Cultural Anthropology. Kultursstiftung Sibirien, Fürstenberg, Havel. Bunzl, Matti, 1996. Franz Boas and the Humboldtian Tradition. From Volksgeist and Nationalcharakter to an Anthropological Concept. G.W. Stocking Jr. (ed.), Volksgeist as Method and Ethic. Essays on Boasian ethnography and the German anthropological tradition: 17–78. History of Anthropology Vol. 8. The University of Wisconsin Press. Burke Leaco, Eleanor, 1967. Introduction to Part I: Growth of intelligence through inventions and discoveries. Morgan, Lewis Henry, Ancient Society or Researches in the Lines of Human Progress from Savagery through Barbarism to Civilization: ii–lxx. Ed. E. Burke Leacock. Meridian Books, The World Publishing Company, Cleveland – New York. 1563 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1563 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria Byström, Olof, 1942. Bellman, Carl Michael. Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok 1: 201–203. Albert Bonniers förlag, Stockholm. Calamnius, J.W., 1868. Muinais-tiedustuksia pohjanperiltä. Suomi, 2. jakso 7. osa: 191–267. Cannelin, Knut, 1888. Tutkimus Kemin kielenmurteesta. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Also in Suomi III:2. Carpelan, Christian, 2003. Inarilaisten arkeologiset vaiheet. Inari – Aanaar. Inarin historia jääkaudesta nykypäivään: 28–95. Inarin kunta. Carpelan, Christian, 2005. Dwellings. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 78–83. SKS toim. 925. Carpelan, Christian  – Linkola, Martti  – Heikkinen, Hannu, 2005. Reindeer husbandry. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 312–322. SKS toim. 925. Cartledge, Paul (ed.), 1998. The Cambridge Illustrated History of Ancient Greece. Cambridge University Press. Christensson, Jakob, 2005. Om Sven Nilsson som arkeolog. J. Goldhahn (red.), Från Worm till Welinder. Åtta essäer om arkeologins disciplinhistoriska praxis: 63–98. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No 60. Clay, Catherine B., 1995. Russian Ethnographers in the Service of Empire, 1856–1862. Slavic Review Vol. 54 No. 1: 45–61. Cunningham, Lawrence, 2005. A Brief history of Saints. Blackwell Publ., Oxford. Dahlmann, Dittmar, 1999. Einleitung. Gmelin, J.G., Expedition ins unbekannte Sibirien: 7–84. Hrsg., eingeleitet und erläutert von Dittmar Dahlmann. Fremde Kulturen in alten Berichten 7. Jan Thorbecke Verlag, Sigmaringen. Dahlmann, Dittmar, 2009. Sibirien vom 16. Jahrhundert bis zur Gegenwart. Ferdinand Schöningh, Paderborn – München – Wien – Zürich. Damros, Leopold, 2005. Jean-Jacques Rousseau. Restless Genius. Houghton Mifflin, Boston. Deutsche biographische Enzyklopädie. Hrsg. Rudolf Vierhaus. Bd. 1. 2. Ausgabe. K.G. Saur, München 2005. Deutsche biographische Enzyklopädie. Hrsg. Rudolf Vierhaus. Bd. 3. 2. Ausgabe. K.G. Saur, München, 2006. Deutsche biographische Enzyklopädie. Hrsg. Rudolf Vierhaus. Bd. 9. 2. Ausgabe. K.G. Saur, München 2008. Donner, Joakim  – Janhunen, Juha (ed.), 2014. Kai Donner, Linguist, ethnographer, photographer. Travaux ethnographiques de la Société Finno-Ougrienne 21 – Exhibition publications of the National Museum of Finland 1. Helsinki. Donner, Jörn, 2006. Isän jalanjäljillä. Otava, Helsinki. Donner, Kai, 1916. Samojedit. Tietosanakirja VIII: 728–739. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Donner, Kai, 1933. Siperia. Elämä ja entisyys. Otava, Helsinki. Dowman, Keith, 1988. The Power-Places of Central Tibet. The Pilgrim’s Guide. Routledge & Paul Kegan, London. Dundes, Alan (ed.), 1988. Flood Myths. University of California Press, Berkeley, Los Angeles, London. Eberhardt, Gisela, 2012. Dig that! How methodology emerged in German barrow excavations. O.W. Jensen (ed.), Histories of archaeological practices. Reflections on methods, strategies and social organisation in past fieldwork. The National Historical Museum, Stockholm, Studies 20. Eesti elulood. Eesti entsüklopeedia 14. Eesti Entsüklopeediakirjastus, Tallinn 2000. Enbuske, Matti, 1997. Raivaajien rantamilla 1721– 1870. Jokivarsien kasvatit ja junantuomat. Rovaniemen historia vuoteen 1990: 10–83. Rovaniemen kaupunki, Rovaniemen maalaiskunta, Rovaniemen seurakunta. Enbuske, Matti, 2008. Vanhan Lapin valtamailla. Asutus ja maankäyttö historiallisen Kemin Lapin ja Enontekiön alueella 1500-luvulta 1900-luvun alkuun. Bibliotheca Historica 113. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Enbuske, Matti, 2013. Saamelaiset Lapin uudisasuttajina. E. Sarivaara & al. (toim.), Kuka on saamelainen ja mitä on saamelaisuus? Identiteetin juurilla: 34–54. Lapin yliopistokustannus, Rovaniemi. Encyclopædia Britannica Micropædia 2. Encyclopædia Britannica, Inc., Chicago, London & al. 2010. Encyclopӕdia Britannica Micropӕdia 8. Encyclopædia Britannica, Inc., Chicago, London & al. 2010. Encyclopædia Britannica Micropædia 10. Encyclopædia Britannica, Inc., Chicago, London & al. 2010. 1564 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1564 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Encyclopædia Britannica Micropædia 11. Encyclopædia Britannica, Inc., Chicago, London & al. 2010. Engman, Max, 2003. S:t Petersburg och Finland. Migration och influens. Andra upplagan. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 130. Finska Vetenskaps-Societeten, Helsingfors. Engman, Max, 2007. Till ryska Alaska och jorden runt med Reinhold Ferdinand Sahlberg. Sahlberg, R.F., En resa kring jorden 1839–1843. Anteckningar från Sydamerika, Alaska och Sibirien: 10–40. Utg. av Patricia Berg. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 701. Helsingfors. Esin, Y.N., 2009. Stone stele bearing a “sun-headed” deity on the Tuim River, Khakassia. (In commemoration of the Finnish Antiquarian Society expedition to the Enisej headed by J.R. Aspelin 120 years previously.) Archaeology, Ethnology and Anthropolgy of Eurasia 37/3: 85–94. Esin, Yury  – Gorbatov, Leonid, 2011. Ulug Khurtuyakh Tas. Anhakovsky Museum “Khurtuyakh Tas”, Abakan. Fabian, Johannes, 2014. Time and the other. How anthropology makes its object. Columbia University Press, New York. Fagioli Vercellone, Guido Gregorio, 2001. Giorgi, Agostino Antonio. Dizionario biografico degli italiani 55: 300–304. Istituto della Enciclopedia italiana, Roma. Internet: http://www.treccani.it/enciclopedia/ agostino-antonio-giorgi_(Dizionario-Biografico)/. Fedorova, Elena, 2017. The M.A. Castrén Collections at the Peter the Great Museum of Anthropology and Ethnography (Kunstkamera) of the Russian Academy of Sciences (MAE). Castrén, M.A., Collectiones museorum: 12–95. I. Lehtinen (ed.). Manuscripta Castreniana, Realia II, Ethnographica 1. Travaux ethnographiques de la Société Finno-Ougrienne XXII. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Fitzhugh, William W., 2009. The Mongolian deer stone-khirigsuur complex. Dating and organization of a Late Bronze Age menagerie. J. Bemmann & al. (eds.), Current archaeological research in Mongolia: 183–199. Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, Bonn. Fjellström, Phebe, 1962. Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. I. Textdel. Skrifter utgivna genom Landsmålsoch folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C:3. Almqvist & Wiksell, Stockholm – Göteborg – Uppsala. Fjellström, Phebe, 1990. Olaus Petri Niurenius. Svenskt biografiskt lexikon 27: 81. Stockholm. Forsgård, Nils Erik, 1998. I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande Zacharias Topelius livs- och historiefilosofi. Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland 616. Helsingfors. Forsman, Jaakko – Mikkola, J.J., 1912. Karamzin. 1. Nikolai Mihailovitš K. Tietosanakirja IV: 345–346. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Fought, Carmen, 2006. Language and Ethnicity. Cambridge University Press. Fritser, Bernhard, 2007. Naturforschung im Geiste Alexander von Humboldts. Alexander Keyserling und die Entwicklung der Erdwissenschaften in Russland. M. Schwidtal – J. Undusk (hrsg.), Baltisches Welterlebnis. Die kulturgeschichtliche Bedeutung von Alexander, Eduard und Hermann Graf Keyserling. Beiträge eines internationalen Symposions in Tartu vom 19. bis 21. September 2003: 71–84. Universitätsverlag Winter, Heidelberg. Futaky, István, 1999. Die ”Fürsten” von Obdoria. C. Hasselblatt & P. Jääsalmi-Krüger (Hrsg.), Europa et Sibiria. Beiträge zu Sprache und Kultur der kleinen finnougrischen, samojedischen und paläosibirischen Völker. Gedenkband für Wolfgang Veenker. Veröffentlichungen der Societas Uralo-Altaica 51: 123–127. Garrison, Daniel H., 2015. Translator’s introduction. Vesalius, The China Root Epistle. A New Translation and Critical Edition: xvii–xxvii. Cambridge University Press. Gennep, Arnold van, 1960. Rites of Passage. Transl. M.B. Vizedom – G.L. Caffee. Routledge & Paul Kegan, London. Gorceix, Septime, 1954. Bonneval, Claude-Alexandre de. Dictionnaire du biographie française VI: 1031–1032. Librairie Letouzey et Ané, Paris. Granö, J.G., 1905. Siperian suomalaiset siirtolat. Fennia XXII:4 (p. 1–86). Granö, Paavo, 1926. Siperian suomalaiset. Suomen suku I: 289–293. Otava, Helsinki. Grjasnow, Michail, 1970. Südsibirien. Übers. aus dem Russischen Hans Jürgen Jordan. Nagel Verlag, Stuttgart – München – Genf – Paris. Guttorm, Gunvor, 2005. Cradle. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 56–57. SKS toim. 925. 1565 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1565 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Haavio, Martti, 1948. Viimeiset runonlaulajat. Toinen, korjattu painos. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki. Haavio, Martti, 1952. M. A. Castrén ja suomalainen kansanrunous. Kotiseutu 1952: 35–40. Häkkinen, Jaakko, 2010. Jatkuvuusperustelut ja saamelaisen kielen leviäminen (osa 2). Muinaistutkija 2/2010: 51–64. Häkkinen, Kaisa, 1994. Agricolasta nykykieleen. Suomen kirjakielen historia. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Häkkinen, Kaisa, 2006. Suomen kielitieteen nousu 1700- ja 1800-lukujen vaihteessa. S. Ollitervo & K. Immonen (ed.), Herder, Suomi, Eurooppa: 291–311. SKS toim. 1060. Hakulinen, Lauri, 1979. Suomen kielen rakenne ja kehitys. Neljäs, korjattu ja lisätty painos. Otava, Helsinki. Halén, Harry, 1989. Altain huiput siintelee. M. Löytönen (toim.), Matka-arkku. Suomalaisia tutkimusmatkailijoita: 148–197. SKS toim. 502. Halila, Aimo, 1964. Suuri pohjan sota. Otavan iso tietosanakirja VIII: 723–724. Otava, Helsinki. Halinen, Petri, 2005. Wild reindeer hunting. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 432–433. SKS toim. 925. Halinen, Petri, 2011. Arkeologia ja saamentutkimus. Saamentutkimus tänään: 130–176. Tietolipas 234. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Halinen, Petri, 2015. Kivikausi. Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria kivikaudelta keskiajalle. Gaudeamus, Helsinki. Haltsonen, Sulo, 1968. Peter von Köppen suomalaisugrilaisten kansojen tutkijana. Fenno-ugrica. Juhlakirja Lauri Postin kuusikymmenvuotispäiväksi 17.3.1968: 28–38. Suomalais-Ugrilaisen Seuran toimituksia 145. Hanski, Jari, 2006. Juutalaisvastaisuus suomalaisissa aikakauslehdissä ja kirjallisuudessa 1918–1944. Kirja kerrallaan, Helsinki. Internet: https://helda.helsinki. fi/bitstream/handle/10138/21807/juutalai.pdf?sequence=2. Härkönen, Marja, 2011. Jättiläiset. 2. laitos. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Harrauer, Christine – Hunger, Herbert, 2006. Lexikon der griechischen und römischen Mythologie. 9. Auflage. Hollinek, Purkersdorf. Hartmann, Fritz, 2005. Johann Friedrich Blumenbach. Deutsche biographische Enzyklopädie 1: 730–731. 2. Ausgabe. K.G. Saur, München. Heissig, Walther, 1980. The Religions of Mongolia. Transl. Geoffrey Samuel. University of California Press, Berkeley – Los Angeles. Herlin, Ilkka, 2000. Kulttuurintutkimus. P. Tommila (toim.), Suomen tieteen historia 2. Humanistiset ja yhteiskuntatieteet: 140–175. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Hinton, Perry R., 2000. Stereotypes. Cognition and culture. Psychology Focus. Taylor & Francis Group, s.l. Hoffmann, Helmut, 1967. Symbolik der tibetischen Religionen und des Schamanismus. Anton Hiersemann, Stuttgart. Hohti, Paavo, 1978. Kreikan kieli. Otavan suuri ensyklopedia 4: 3228–3229. Otava, Helsinki. Holmberg, Maj-Lis, 1976. Om Finland och övriga finnländer i den isländska fornlitteraturen. Arkiv för nordisk filologi 91: 166–191. Hovdhaugen, Even – Karlsson, Fred – Henriksen, Carol – Sigurd, Bengt, 2000. The History of Linguistics in the Nordic Countries. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Huuskonen, Marjut, 2011. Näkökulmia saamelaiseen folkloreen. Saamentutkimus tänään: 271–297. Tietolipas 234. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Itä-Karjala. Esitys Itä-Karjalan maasta ja kansasta, sen vapausliikkeen tähänastisista vaiheista, nykyisistä taloudellisista, sivistyksellisistä ja valtiollisista oloista sekä Karjalan kysymyksestä. Toimittanut Akateeminen Karjala-Seura. Helsinki 1934. Itkonen, Erkki, 1969. Zur Wertung der finnischugrischen Lautforschung. Ural-Altaische Jahrbücher 41: 76–111. Itkonen, T.I., 1948. Suomen lappalaiset vuoteen 1945 I– II. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki. Jääts, Indrek, 2009. The birth of Komi nationalism. Prelude, 1800–1850s. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 534–558. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Janhunen, Juha, 1989. Siperia Suomen tieteessä. M. Löytönen (toim.), Matka-arkku. Suomalaisia tutkimusmatkailijoita: 138–147. SKS toim. 502. 1566 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1566 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Janhunen, Juha, 2009. Language and the search for identity. M. A. Castrén and the rise of the Uralic concept, 1800–1880. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 482–496. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Järvinen, Antero, 1991. Linnut liitävi sanoja. Romanttinen tietokirja suomalaisesta lintuperinteestä. Otava, Helsinki. Jensen, Ola W., 2009. ”Fornforskningen är att vilja upplyfta nationalespriten.” Om forntidsuppfattning och minnesvård i 1800-talets nationalisering av Sverige. S. Edquist & al. (red.), Tankar om ursprung. Forntiden och medeltiden i nordisk historieanvändning: 159– 178. The Museum of National Antiquities, Stockholm, Studies 13. Johansson, Nore, 1997. Något om språk och dialekt samt säregna ord i finska dialekter. Oknytt 1–2/1997: 67–79. Internet: http://www.johannordlandersallskapet. se/oknytt/1997_3-4.pdf. Joki, Aulis J., 1953. Johdannoksi. Castrén, M.A., Tutkimusmatkoilla Pohjolassa. Transl. Aulis J. Joki. Kuuluisia muistelmia: 5–15. Tammi, Helsinki. Jokisalo, Jouko, 2006. Herder ja 1700-luvun lopun keskustelu rodusta, afrikkalaisista ja ihmisyydestä. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 158–166. SKS toim. 1060. Joona, Juha, 2013. Suomen metsäsaamelaisten historiasta. E. Sarivaara & al. (toim.), Kuka on saamelainen ja mitä on saamelaisuus? Identiteetin juurilla: 9–32. Lapin yliopistokustannus, Rovaniemi. Julku, Kyösti, 1986. Kvenland  – Kainuunmaa. Studia historica septentrionalia 11. Kustannusosakeyhtiö Pohjoinen, Oulu. Juntunen, Alpo 1983. Suomalaisten karkottaminen Siperiaan autonomian aikana ja karkotetut Siperiassa. Siirtolaisuustutkimuksia A 10. Siirtolaisuusinstituutti, Turku. Kaila, E.E., 1914. Nertšinskij zavod. Tietosanakirja VI: 1094. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Kaila, E.E., 1916. Siperia. Tietosanakirja VIII: 1387– 1403. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Kallinen, Maija, s.a. [2003]. Tieteellistä tutkimusta Lapissa. Lappi. Maa, kansat, kulttuurit: 228–242. SKS toim. 924. Kappeler, Andreas, 2009. Russia as a multi-ethnic empire. Classifying people by estate, religion and ethnicity, 1760–1855. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 59–74. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Karjalainen, K.F., 1900a. Ostjakkeja oppimassa I–III. Journal de la Société Finno-Ougrienne XVII: 1–74. Karjalainen, K.F., 1900b. Ostjakkeja oppimassa IV. Journal de la Société Finno-Ougrienne XVIII: 1–29. Karkama, Pertti, 2001. Kansakunnan asialla. Elias Lönnrot ja ajan aatteet. SKS toim. 843. Karkama, Pertti, 2006. Herderin kieliteoria ja sen jälkiä Suomessa. S. Ollitervo  – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 356–393. SKS toim. 1060. Karlsson, Fred – Enkvist, Nils-Erik, 2000. Kielitieteet. P. Tommila (toim.), Suomen tieteen historia 2. Humanistiset ja yhteiskuntatieteet: 224–295. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Karttunen, Klaus, 1992. Itää etsimässä. Eurooppalaisen Aasian-tutkimuksen vaiheita. Yliopistopaino, Helsinki. Karttunen, Klaus, 2013. Finnish Students of Oriental Philology in St Petersburg. T. Hyytiäinen & al. (ed.), Ex oriente lumina. Historiae variae multiethnicae. Studia Orientalia 113: 39–46. Katajala, Kimmo, 2002. Suomalainen kapina. Talonpoikaislevottomuudet ja poliittisen kulttuurin muutos Ruotsin ajalla (n. 1150–1800). Historiallisia tutkimuksia 212. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Keilhauer, Anneliese – Keilhauer, Peter, 1985. Ladakh und Zanskar. Lamaistische Klosterkultur im Land zwischen Indien und Tibet. DuMont Buchverlag, Köln. Kemiläinen, Aira, 1993. Suomalaiset, outo Pohjolan kansa. Rotuteoriat ja kansallinen identiteetti. Historiallisia tutkimuksia 177. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki. Kent, Neil, 2014. The Sámi Peoples of the North. A Social and Cultural History. Hurst and Company, London. Kettunen, Lauri, 1940. Suomen murteet III. A. Murrekartasto. SKS toim. 188. Kissling, Hans-Joachim, 1953. Adelung, Friedrich Georg. Neue deutsche Biographie I: 62. Duncker & Humblot, Berlin. 1567 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1567 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Kivikoski, Ella, 1961. Suomen esihistoria. Suomen historia I. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki. Klemettinen, Pasi, 1996. Karjalan mellastavat pirut. Uskomustarinat kulttuurisina ongelmanratkaisumalleina. Hakamies, P. (toim.), Näkökulmia karjalaiseen perinteeseen. Suomi 182. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Klueting, Harm, 1999. Ostermann, Andrej Ivanovič (Heinrich Johann Friedrich) Graf von. Neue Deutsche Biographie 19: 619–620. Duncker & Humblot, Berlin. Knight, Nathaniel, 2009. Seeking the self in the other. Ethnographic Studies of non-Russians in the Russian Geographical Society, 1845–1860. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 117–138. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Koivunen, Leila, 2015. Eksotisoidut esineet ja avartuva maailma. Euroopan ulkopuoliset kulttuurit näytteillä Suomessa 1870–1920-luvuilla. Historiallisia tutkimuksia 268. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Kolehmainen, Alfred, 1990. Perinteellistä suurriistan pyyntiä Länsi- ja Pohjois-Siperiassa (Suomalais-ugrilaisilla kansoilla). Omakustanne, Helsinki. Koponen, Eino, 2005. Noaidi. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 244–245. SKS toim. 925. Korhonen, Mikko, 1974. Die Konjugation im Lappischen. Morphologisch-historische Untersuchung. II. Die nominalen Formkategorien. Suomalais-Ugrilaisen Seuran toimituksia 155. Helsinki. Korhonen, Mikko, 1986. Finno-Ugrian Language Studies in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Korhonen, Mikko, 1989. Uralilaisten kielten ja kansojen tutkijoita. M. Löytönen (toim.), Matka-arkku. Suomalaisia tutkimusmatkailijoita: 216–271. SKS toim. 502. Korhonen, Olavi, 2005. Bark peeling. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 31–32. SKS toim. 925. Kortesalmi, J. Juhani, s.a. [2007]. Poronhoidon synty ja kehitys Suomessa. SKS toim. 1149. Koskela Vasaru, Mervi, 2014. Bjarmaland and Contacts in the Late-Prehistoric and Early-Medieval North. Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland: 195–218. J. Ahola & al. (ed.), Studia fennica, Historica 18. Finnish Literature Society, Helsinki. Kotshkurkina, Svetlana, 2005. Ves ja vepsäläiset  – huomioita muinaiskansan vaiheista. L. Saressalo (toim.), Vepsä, Maa, kansa kulttuuri: 29–47. SKS toim. 1005 (Tampereen museoiden julkaisuja 81). Tampereen museot, Tampere  – Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Kovalev, Roman K., Denga. Encyclopedia of Russian History 1: 380. Thomson, Gale. Kulemzin, Vladislav M. & al., 2006. Khanty Mythology. A.-L. Siikala & al. (ed.), Encyclopaedia of Uralic Mythologies 2. Akadémia Kiadó – Finnish Literature Society, Budapest – Helsinki. Kulonen, Ulla-Maija, 2005. Akkala Saami language. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 10. SKS toim. 925. Kulonen, Ulla-Maija  – Seurujärvi-Kari, Irja  – Pulkkinen, Risto (eds.), 2005. The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 10. SKS toim. 925. Kuujo, Erkki, 1971. Entisajan Mikkeli. Mikkelin kaupungin vaiheita 1838–1917. S. n. Kuujo, Erkki, 2004. Venäjä uuden ajan alussa. Venäjän historia: 81–106. Otava, Helsinki. Kuusi, Matti  – Anttonen, Pertti, 1985. Kalevala-lipas. SKS toim. 413. Kylli, Ritva, 2012. Saamelaisten kaksi kääntymystä. Uskonnon muuttuminen Utsjoen ja Enontekiön lapinmailla 1602–1905. Historiallisia tutkimuksia 259. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Laaksonen, Pekka, 2008. Elias Lönnrot runojen jäljillä. Kalevalan kulttuurihistoria: 272–295. SKS toim. 1179. Lahtinen, Mikko, 2006. Snellmanin Suomi. Vastapaino, Tampere. Lang, Valter, 2018. Läänemeresoome tulemised – Finnic be-comings. Muinasaja teadus 28. Tartu Ülikooli kirjastus. Lavento, Mika, 2015. Pronssi- ja varhaismetallikausi. Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoriaa kivikaudelta keskiajalle: 123–212. Gaudeamus, Helsinki. 1568 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1568 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Lebedynsky, Iaroslav, 2004. Scythes, sarmates et Lukin, Karina, 2011. Elämän ja entisyyden maisemat. slaves. L’influence des anciens nomades iranophones sur les slaves. L’Harmattan, Paris. Lehtinen, Ildikó, 2017. The M.A. Castrén Collection at the Museum of Cultures / the National Museum of Finland. Castrén, M.A., Collectiones museorum: 96– 148. I. Lehtinen (ed.). Manuscripta Castreniana, Realia II, Ethnographica 1. Travaux ethnographiques de la Société Finno-Ougrienne XXII. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Lehtinen, Tapani, 2007. Kielen vuosituhannet. Suomen kielen kehitys kantauralista varhaissuomeen. Tietolipas 215. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Lehtisalo, Toivo, 1924. Entwurf einer Mythologie der Jurak-Samojeden. Mémoires de la Société FinnoOugrienne LIII. Société Finno-Ougrienne, Helsinki. Lehtisalo, Toivo, 1956. Juraksamojedisches Wörterbuch. Lexica Societatis Fenno-Ugricae XIII. Société Finno-Ougrienne, Helsinki. Lehtisalo, Toivo, 1959. Tundralta ja taigasta. Muistelmia puolen vuosisadan takaa. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki. Lehtonen, Juhani U.E., 1994. Ovelat ižmalaiset. Helsingin yliopiston kansatieteen laitoksen julkaisuja 6. 2. painos. Helsinki. Leinonen, Hannes, 1958. Turtola  – Pello. Pitäjänkirja. S. n. & l. Leinonen, Marja, 2009. Perceptions of identity among speakers of Finno-Ugric languages in Russia as recorded by Finnish scholars, 1816–1860. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries: 465–481. Studia Fennica. Ethnologica 10. Finnish Literature Society, Helsinki. Leontˈev, Nikolaj V.  – Kapelˈko, Vladimir F., 2002. Steinstelen der Okunev-Kultur. Archäologie in Eurasien 13. Verlag Philipp von Zabern, Mainz. Leskien, 1878. Gabelentz, Hans Conon von der. Allgemeine Deutsche Biographie VIII:286–288. Duncker & Humblot, Leipzig. Louheranta, Olavi, 2006. Siperiaa sanoiksi – uralilaisuutta teoiksi. Kai Donner poliittisena organisaattorina sekä tiedemiehenä antropologian näkökulmasta. Research Series in Anthropology 9, University of Helsinki. Louheranta, Olavi, 2019. Kai Donner. Tutkimusmatkat ja tieteellinen elämäntyö. SKS toim. 1451. Kolgujev nenetsien arjessa, muistelussa ja kerronnassa. SKS toim. 1339. Lukin, Karina, 2012. Narrating the Last Shaman. Frog & al. (eds.), Mythic Discourses. Studies in Uralic Traditions: 355–379. Studia Fennica Folkloristica 20. Finnish Literature Society, Helsinki. Luukko, Armas, 1954. Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin keskiaika sekä 1500-luku. Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia III. Pohjois-Pohjanmaan, Kainuun ja Lapin maakuntaliittojen yhteinen historiatoimikunta, Oulu. Maher, Derek F., 2005. Neunter bis 12. Dalai Lama. M. Brauen (Hrsg.), Die Dalai Lamas. Tibets Reinkarnationen des Bodhisattva Avalokiteśvara: 128–135. Arnodsche, Stuttgart. Mallat, Kaija, 2007a. Naiset rajalla. Kyöpeli, Nainen, Naara(s), Neitsyt, Morsian, Akka ja Ämmä Suomen paikannimissä. SKS toim. 1122. Mallat, Kaija, 2007b. Ämmänniemi. Suomalainen paikannimikirja: 530. Karttakeskus – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki. Mallory, John P., 1997a. Andronovo Culture. Encyclopedia of Indo-European Culture: 20–21. Fitzroy Dearborn Publishers, London. Mallory, John P., 1997b. Karasuk Culture. Encyclopedia of Indo-European Culture: 325–326. Fitzroy Dearborn Publishers, London. Mandelstam Balzer, Marjorie, 1999. The Tenacity of Ethnicity. A Siberian saga in global perspective. Princeton University Press. Mantila, Harri 1992. Ei tääläkhän senthän jokhaishen sanhan hootakhan panna. Jälkitavujen vokaalienvälisen h:n variaatio peräpohjalaisissa murteissa. SKS toim. 572. Marouis, F., 1956. Brosset, Marie-Félicité Xavier. Dictionnaire de biographie française 7: 436–437. Librairie Letouzey et Ané, Paris. Mason, Peter, 1998. Infelicities. Representation of the Exotic. The Johns Hopkins University Press, Baltimore – London. Mielikäinen, Aila, 1994. Etelä-Savon murteiden äännehistoria. II. Vokaalit. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Mikkola, J.J., 1910. Demidov. Tietosanakirja II: 236– 237. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. 1569 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1569 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Myllyntaus, Timo, 1980. Suomen talouspolitiikka ja valtiontalous 1809–1860. E. Jutikkala & al. (toim.), Suomen taloushistoria 1. Agraarinen Suomi: 333–366. Kustannusosakeyhtiö Tammi, Helsinki. Nahkiaisoja, Tarja, 2003. Uudisasuttajien aika 1750– 1876. Inari – Aanaar. Inarin historia jääkaudesta nykypäivään: 164–215. Inarin kunta. Nahkola, Kari 1987. Yleisgeminaatio. Äänteenmuutoksen synty ja vaiheet kielisysteemissä erityisesti Tampereen seudun hämäläismurteiden kannalta. SKS toim. 457. Nenonen, Kaisu-Maija – Teerijoki, Ilkka, 1998. Historian suursanakirja. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Niemi, Jarkko, 1998. The Nenets Songs: A Structural Analysis of Text and Melody. Acta Universitatis Tamperensis 591. Tampere University Press, Tampere. Niemi, Jarkko 2003. The musical traditions of the northern peoples of Siberia. Lehtinen, I. (ed.) Siberia. Life on the Taiga and Tundra: 199–217. National Board of Antiquities, Helsinki. Niemi, Jarkko, 2016. Description of Poetic Form as a Tool for Stylistic Analysis of a Traditional Song Performance: A Case of a Western Nenets Narrative Song. RMN Newsletter 11: 17–32. Internet: http:// www.helsinki.fi/folkloristiikka/English/RMN/RMN_11_ Winter_2014-2015_Ecology_of_Metre.pdf. Nikkilä, Osmo, 1994. Loppuheitto ja vanha kirjasuomi. Suomen kielen i:n loppuheiton historiaa. Opera Fennistica & Linguistica 8. Tampereen yliopiston suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitos, Tampere. Nikolainen, Aimo T., 1962. Herodes. Otavan iso tietosanakirja 3: 670. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki. Nilsson, Nils, 1955. Valerius, Johan David. Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok 8: 162–163. Albert Bonniers förlag, Stockholm. Nirvi, R.E., 1947. Passiivimuotojen aktiivistumisesta. Suomi 104:4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Nisbet, H.B., 1999. Herder: the nation in history. Branch, M. (ed.), National History and Identity. Approaches to the Writing of National History in the North-East Baltic Region. Nineteenth and Twentieth Centuries: 78–96. Studia fennica, Ethnologica 6. Finnish Literature Society. Nisbet, H.B., 2006. Herder: kansakunta historiassa. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 90–113. SKS toim. 1060. Niskanen, Markku, 2005a. Reindeer, semi-domesticated. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 295–299. SKS toim. 925. Niskanen, Markku, 2005b. Reindeer, wild. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 299–304. SKS toim. 925. Nordman, C.A., 1923. Silfverringen från Ukonsaari i Enare. Finskt Museum XXIX (1922): 1–11. Nordman, C.A., 1968. Archaeology in Finland before 1920. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 14a. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Norman, Alexander, 2005. Der 14. Dalai Lama. Brauen, M. (Hrsg.), Die Dalai Lamas. Tibets Reinkarnationen des Bodhisattva Avalokiteśvara: 162–171. Arnodsche, Stuttgart. Nöth, Winfried, 1996. Ökosemiotik. S. Hauser (Hrsg.), Natur, Umwelt, Zeichen. Zeitschrift für Semiotik Bd. 18, Heft 1: 6–18. Oes, Erna, 2006. J. G. Herder ja mielikuvitus. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 70–89. SKS toim. 1060. Öhrnberg, Kaj, 2010. Vägen till Arabien – ”det förlofvade landet”. Wallin, Georg August, Skrifter. Band I. Studieåren och resan till Alexandria. Utg. av Kaj Öhrnberg & al. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 730.1: 15–81. SLS, Helsingfors – Bokförlaget Atlantis, Stockholm. Oittinen, Vesa, 2006. Herder, ekspressiivisyyden filosofi. S. Ollitervo – K. Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa: 24–48. SKS toim. 1060. Ojala, Carl-Gösta, 2009. Sámi Prehistories. The Politics of Archaeology and Identity in Northernmost Europe. Occasional Papers in Archaeology 47. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Onnela, Samuli, 1995. Sodankylä, Sompio ja Kemikylä osana Kemin Lappia vuoteen 1747. Suur-Sodankylän historia 1: 81–283. Suur-Sodankylän historiatoimikunta. Onnela, Samuli, 2006. Suur-Sodankylän historia 2. Suurpitäjä saamelaisten ja suomalaisten maana vuosina 1747–1916. Suur-Sodankylän historiatoimikunta. 1570 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1570 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Porsanger, Elena – Pulkkinen, Risto, 2005. Stállu. Otavan iso tietosanakirja 7. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki 1964. Pääkkönen, Matti, 1990. Passiivimuotoja monikon 3. persoonan funktiossa. Laatokan piiri. Juhlakirja Heikki Leskisen 60-vuotispäiväksi 10.10.1990: 131–149. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 60. Vapk-kustannus, Helsinki. Paikkala, Sirkka, 2007. Lappohja. S. Paikkala (toim.), Suomalainen paikannimikirja: 221. Karttakeskus – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki. Palander, Marjatta 1987. Suomen itämurteiden erikoisgeminaatio. SKS toim. 455. Pekonen, Osmo, 2014. Orléansin herttuan matka Skandinaviassa vuonna 1795. T. Kousa (toim.), Ranskan viimeisen kuninkaan retkikunta. La Recherche Lapissa: 64–101. John Nurmisen säätiö, Helsinki. Pentikäinen, Juha, 1995. Saamelaiset  – pohjoisen kansan mytologia. SKS toim. 596. Pentikäinen, Juha, 1999. What is Old Belief? Who are the Starovery? An Introduction. Pentikäinen, J. (ed.), “Silent as Waters We Live.” Old Believers in Russia and Abroad. Cultural Encounter with the Finno-Ugrians: 11–27. Studia fennica/Folkloristica 6. Finnish Literature Society, Helsinki. Pentikäinen, Juha – Raudalainen, Taisto, 1999. Old Belief among the Uralic Peoples. Pentikäinen, J. (ed.), “Silent as Waters We Live.” Old Believers in Russia and Abroad. Cultural Encounter with the Finno-Ugrians: 40–54. Studia fennica/Folkloristica 6. Finnish Literature Society, Helsinki. Pesonen, Leo A., 1957. Kalliolinna. Kronikka ”Helsingin kaupungin vieressä sijaitsevassa Kaivopuistossa” kohoavan huvilan numero 16 vaiheista. Oy Suomen Ilmoituskeskus, Helsinki. Pietiläinen, Petteri, 1999. GIS-analyysi keskiaikaisen Etelä-Karjalan jatulintarhoista. Muinaistutkija 4/1999: 2–17. Pikkanen, Ilona, 2004. Ensimmäiset kaksitoista. Sulkunen, Irma, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1831– 1893: 34–40. SKS toim. 952. Pimenov, Vladimir  – Strogalštšikova, Zinaida, 1994. Vepsäläisten etnisen kehityksen ongelmista. K. Heikkinen – I. Mullonen, Irma (toim.), Vepsäläiset tutuiksi: 63–72. University of Joensuu, Publications of Karelian Institute 108. Joensuu. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 407–408. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005a. Dvergs ands Jotuns. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 83–84. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005b. Lapponia. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 191–192. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005c. Peaivvas. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 268. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005d. Sáiva. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 374–375. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005e. Sieidi. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 389–392. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005f. Spirits. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 406–407. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2005g. Tornaeus, Johannes Jonae. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 416–417. SKS toim. 925. Pulkkinen, Risto, 2011. Saamelaisten etninen uskonto. Saamentutkimus tänään: 208–270. Tietolipas 234. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Pulkkinen, Risto, 2014. Suomalainen kansanusko. Samaaneista saunatonttuihin. Gaudeamus, Helsinki. Pulkkinen, Risto  – Porsanger, Elena, 2005. PreChristian gods. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 279–282. SKS toim. 925. Ramstedt, G.J., 1917. Turkkilais-tataarilaiset kansat. Tietosanakirja IX: 2036–2038. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Rapola, Martti, 1966. Suomen kielen äännehistorian luennot. SKS toim. 283. Rasila, Viljo, 1982. Väestönkehitys ja sosiaaliset ongelmat. Suomen taloushistoria 2: Teollistuva Suomi: 132–153. Tammi, Helsinki. Rauhala, K.W., 1916. Speranskij, Mihail Mihailovitš. Tietosanakirja VIII: 1723–1724. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. 1571 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1571 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Relve, Hendrik, 2002. Puiden juurilla. Puut ja pensaat luonnossa ja kansanperinteessä. Atena Kustannus, Jyväskylä. Ridderstad, Marianna, 2013. Knossoksesta Ultima Thuleen  – jatulintarhat aurinkoriittien paikkoina. Muinaistutkija 2/2013: 11–24. Ruotsala, Helena, 2005. Kola Saami: history. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 161–164. SKS toim. 925. Rydving, Håkan, 2005. Drum. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 69–71. SKS toim. 925. Saarikivi, Janne, 2006. Substrata Uralica. Studies on Finno-Ugrian Substrate in Northern Russian Dialects. Tartu University Press. Šahnovič, Mark, 2009. ”Lapps” and ”Lapp” objects in northern and western Karelia. Recent perspectives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia. Proceedings of the First International Conference on Sámi archaeology, Rovaniemi, 19–22 October 2006. Iskos 17: 85–93. Suomen Muinaismuistoyhdistys, Helsinki. Salminen, Timo, 2003. Suomen tieteelliset voittomaat. Venäjä ja Siperia suomalaisessa arkeologiassa 1870–1935. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 110. Helsinki. Salminen, Timo, 2009. In between research, the ideology of ethnic affinity and foreign policy: The Finno-Ugrian Society and Russia from the 1880s to the 1940s. The Quasquicentennial of the Finno-Ugrian Society: 225–262. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 258. Salminen, Timo, 2016. M. A. Castrén and His Archaeological Research in Russia and Siberia. P. Uino – K. Nordqvist (eds.), New Sites, New Methods. Proceedings of the Finnish-Russian Archaeological Symposium, Helsinki, 19–21 November, 2014. Iskos 21: 285–291. Salminen, Timo, 2017a. M.A. Castrén’s archaeological and historical studies. An introduction. Castrén, M.A., Archaeologica et historica. Universitaria: 12–19. T. Salminen (ed.). Manuscripta Castreniana, Realia I. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Salminen, Timo, 2017b. Oscar Montelius’s Om lifvet i Sverige under hednatiden and Johan Reinhold Aspelin’s Suomen asukkaat Pakanuuden aikana – concepts of Us and the Other and explanations of change. Fornvännen 2017/3: 154–165. Salminen, Timo, 2019. Petkulan miekkalöytö ja A. M. Tallgrenin tarkastusmatka Sodankylään 1907. Faravid 47: 33–49. Sammallahti, Pekka, 1998. The Saami Languages. An Introduction. Davvi Girji, Karasjok. Sandström, Raija, 1985. Finska och icke-finska tillnamn i Nedertorneås kyrkböcker på 1800-talet. Anthroponymica Suecana 11. Department of Finnish and Saami, Umeå University. Sarmela, Matti, 1994. Suomen perinneatlas. Suomen kansankulttuurin kartasto 2. Folklore. SKS toim. 587. Sarnowsky, Jürgen, 2015. Die Erkundung der Welt. Die großen Entdeckungsreisen von Marco Polo bis Humboldt. C.H. Beck, München. Safer, Daniel E., 2004. Chuvash. Encyclopedia of Russian History 1: 262. Thomson, Gale. Sönle, Andreas, 2004. Karamzin, Nikolai Mikhailovich. Encyclopedia of Russian History 2: 725. Thomson, Gale. Sröder, L. von, 1891. Schrenk, Alexander v. Allgemeine deutsche Biographie XXXII: 484–485. Duncker & Humblot, Leipzig. Setälä, E.N., 1890. Ein lappisches Wörterverzeichnis von Zacharias Plantinus. Journal de la Société FinnoOugrienne VIII: 85–105. Internet: https://saamilinguistics.files.wordpress.com/2016/05/setala1890a.pdf. Setälä, E.N., 1915. Mathias Alexander Castrénin satavuotispäivänä. Alkajaispuhe Suomalais-ugrilaisen Seuran vuosikokouksessa 2. p. joulukuuta 1913. Suomalais-ugrilaisen Seuran Aikakauskirja XXX,1. The same in French: Centenaire de la naissance de Mathias-Alexandre Castrén. Discours d’ouverture a la séance annuelle de la Société Finno-ougrienne le 2 décembre 1913. Journal de la Société Finno-ougrienne XXX,1 b. Sihvo, Hannes, 2003. Karjalan kuva. Karelianismin taustaa ja vaiheita autonomian aikana. 2. tarkistettu ja täydennetty painos. SKS toim. 940. Sihvo, Pirkko, 1991. Savakoita, äyrämöisiä, inkerikoita. P. Nevalainen  – H. Sihvo (eds.), Inkeri  – historia, kansa, kulttuuri: 179–196. SKS toim. 547. Siikala, Anna-Leena, 1987. The Rite Technique of the Siberian Shaman. FF Communications 220. Academia Scientiarum Fennica, Helsinki. 1572 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1572 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Siikala, Anna-Leena, 2008. Kalevala myyttisenä his- Staelberg, O.M. von, s.a. [1930]. Genealogisches toriana. Kalevalan kulttuurihistoria: 296–329. SKS toim. 1179. Siikala, Anna-Leena, 2013. Itämerensuomalaisten mytologia. SKS toim. 1388. Siikala, Anna-Leena  – Hoppál, Mihály, 1992. Studies on Shamanism. Ethnologica uralica. Finnish Anthropological Society – Akadémiai Kiadó, Helsinki – Budapest. Siintola, S., 1917. Tulitikut. Tietosanakirja IX: 1931– 1932. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Simola, E.J., 1914. Nankki. Tietosanakirja VI: 998. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Sirelius, U.T., 1906. Über die Sperrfischerei bei den finnisch-ugrischen Völkern. Eine vergleichende ethnographische Untersuchung. Travaux ethnographiques de la Société Finno-ougrienne III. Helsinki. Sirelius, U.T., 1906–1908. Über die primitiven wohnungen der finnischen und obugrischen völker. Finnisch-ugrische forschungen VI: 74–104, 121–154. Sirelius, U.T., 1907–1909. Über die primitiven wohnungen der finnischen und obugrischen völker. Finnisch-ugrische forschungen VII: 8–59. Sirelius, U.T., 1913. Malitsa. Tietosanakirja V: 1692. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Sirelius, U.T., 1914. Nartta. Tietosanakirja VI: 1032– 1033. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Sjöström, William, 1909. Barnaul. Tietosanakirja I: 865. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Snellman, J.V., 1870. M. A. Castréns lefnadsteckning. C.G. Borg (red.), Nordiska resor och forskningar af M.  A. Castrén. Sjette Bandet: IX–LXXVIII. Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, Helsingfors. Soininen, Arvo M., 1980. Maatalous. E. Jutikkala & al. (toim.), Suomen taloushistoria 1: Agraarinen Suomi: 386–407. Tammi, Helsinki. Solbakk, John Trygve, 2006. The Sámi People  – A Handbook. Davvi Girji OS. Solitander, Axel, 1912. Kartuusipaperi. Tietosanakirja IV: 429. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Sommer, Łukasz, 2016. “Sanskrit has guided me to the Finnish language.” Herman Kellgren’s writings on Finnish or the dilemmas of the Fennoman Humboldtian. Historiographia Linguistica 43:1/2: 145–173. Handbuch der baltischen Ritterschaften. Teil: Estland, Band III. Herausgegeben von den Verbänden des livländischen, estländischen und kurländischen Stammadels. Verlag für Sippenforschung und Wappenkunde S. A. Starke, Görlitz (Schles.). Staelberg, O.M. von, s.a. [1931]. Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Teil: Estland, Band I. Herausgegeben von den Verbänden des livländischen, estländischen und kurländischen Stammadels. Verlag für Sippenforschung und Wappenkunde S. A. Starke, Görlitz (Schles.). Stipa, Günter Johannes, 1990. Finnisch-ugrische Sprachforschung von der Renaissance bis zum Neupositivismus. Red. Klaas Ph. Ruppel. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 206. Helsinki. Sulkunen, Irma, 2004. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1831–1893. SKS toim. 952. Suomen kartta. Maanmittaushallitus, Helsinki 1927. Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja. 1–3. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki 1992, 1995, 2000. Sursillin suku – Genealogia Sursilliana. Täyd. ja toim. Eero Kojonen. Weilin + Göös, Helsinki. Suviranta, Sami, 2007. Pyhäjärvi. S. Paikkala (toim.), Suomalainen paikannimikirja: 357–358. Karttakeskus – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki. Sverloff, Matti, 2003. Suenjelin saamelaisten perintö. Omakustanne Maa- ja metsätalousministeriön poroja luontaiselinkeinojen tutkimusvarojen tuella, s. l. Takatalo, Marja, 1976. Inarinjärvi. Maat ja kansat 1: 428–429. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki. Tallgren, A.M., 1913. M. A. Castrén. Kansanvalistusseuran elämäkertoja 18. Helsinki. Tallgren, A.M., 1915. Minusinskin arohaudat. Suomen Museo XXII (1915): 91–100. Tallgren, A.M., 1917. Catalogue de la collection de M. Znamenski. Antiquités de la Sibérie occidentale conservées au Musée National de Finlande. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja XXIX:4. Tallgren, A.M., 1918. Collection Zaoussaïlov au Musée National de Finlande a Helsingfors II. Monographie de la section de l’âge du fer et l’époque dite de Bolgary. Commission des collections Antell, Helsingfors. 1573 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1573 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Tallgren, A.M., 1921. Trouvailles tombales sibériennes en 1889. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja XXIX: 2 (p. 1–23). Tallgren, A.M., 1937. The South Siberian cemetery of Oglakty from the Han period. Eurasia Septentrionalis Antiqua XI: 69–90. Tallqvist, Knut, 1912. Klaproth, Julius von. Tietosanakirja IV: 1082. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Tammiksaar, Erki, 2007a. Einige Bemerkungen zu Alexander Graf Keyserlings naturwissenschaftlichen Expeditionen und seinem wissenschaftlihen Umfeld. M. Schwidtal – J. Undusk (hrsg.), Baltisches Welterlebnis. Die kulturgeschichtliche Bedeutung von Alexander, Eduard und Hermann Graf Keyserling. Beiträge eines internationalen Symposions in Tartu vom 19. bis 21. September 2003: 61–70. Universitätsverlag Winter, Heidelberg. Tammiksaar, Erki, 2007b. Loodus- ja täppisteadused Tartu Ülikoolis 1802–1918. Universitas Tartuensis 1632– 2007: 187–196. Tartu Ülikooli Kirjastus. Tammiksaar, Erki, 2009. The contribution of Karl Ernst von Baer to the study of ethnic minorities in the Russian Empire, 1819–1878. A case study. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries. Studia Fennica. Ethnologica 10: 139–151. Finnish Literature Society, Helsinki. Teuky Sèngué, 2002. Petite encyclopedie des divinités et symboles du bouddhisme tibétain. Claire Lumière. Tening 1855: Teckning af M. A. Castréns lefnad och verksamhet. Suomi 1854 (XIV): 237–284. Teerijoki, Ilkka, 2007. Tornion historia 2. 1809–1918. Tornion kaupunki. Terrall, Mary, 2002. The man who flattened the earth. Maupertuis and the sciences in the enlightenment. University of Chicago Press. Terras, Victor, 1991. A History of Russian Literature. Yale University Press, New Haven – London. Tietosanakirja III. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki 1911. Tietosanakirja IV. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki 1912. Tiitta, Allan, 1994. Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 147. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Tiitta, Allan, 2009. Suomalaisten tutkimusmatkat autonomian aikana. M. Löytönen (toim.), Suomalaiset tutkimusmatkat: 29–79. SKS toim. 1187. Timonen, Senni, 2008. Elias Lönnrot ja runonlaulaja. Kalevalan kulttuurihistoria: 2–27. SKS toim. 1179. Toivanen, Pekka, 2000. Kuopion historia 2. Savon residenssistä valtuusmiesten aikaan. Kuopion kaupunki. Tommila, Päiviö, 1964. Tigerstedt. Otavan iso tietosanakirja 8: 1400–1401. Otava, Helsinki. Tommila, Päiviö, 1982. Helsinki kylpyläkaupunkina 1830–1850-luvuilla. 2. p. Helsinki-Seura, Helsinki. Tommila, Päiviö, 2000. Historia. P. Tommila (toim.), Suomen tieteen historia 2. Humanistiset ja yhteiskuntatieteet: 66–139. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Toratti, Virpi, 1998. Se oli niin noitasta aikaa – kansanuskosta ja magian käytöstä Tornion seudulla 1800-luvulla. Tornionlaakson vuosikirja 1998: 159–220. Trigger, Bruce G., 2006. A History of Archaeological Thought. 2nd edition. Cambridge University Press. Tucci, Giuseppe  – Heissig, Walther, 1970. Die Religionen Tibets und der Mongolei. Die Religionen der Menschheit, Hrsg. v. C.M. Schröder, Bd. 20. Verlag V. Kohlhammer, Stuttgart – Berlin – Köln – Mainz. Turner, Victor, 1977. Variations on a theme of liminality. S.F. Moore – B.G. Myerhoff (eds.), Secular Ritual: 36–52. Van Gorcum, Assen/Amsterdam. Tuulio, Tyyni, 1961. Cervantes Saavedra, Miguel de. Otavan iso tietosanakirja 2: 10–11. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki. Uino, Pirjo, 1997. Ancient Karelia. Archaeological Studies. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 104. Helsinki. Vähäkangas, Kirsi, 2009. Museoaatteen uranuurtaja oli Lönnrotin, Runebergin ja Snellmanin toveri. Raahen Seutu Oct. 21, 2009. Internet: http://raaheguides. org/sites/default/files/files/ehrstrom_rs2009kv.pdf. Vahtola, Anu, 2005. Settlement of Finnish Lapland 1555–1900. U.-M. Kulonen & al. (ed.), The Saami. A Cultural Encyclopaedia: 380–385. SKS toim. 925. Vahtola, Jouko, 1991. Jokilaakson kylät ja yhteiskunta. Tornionlaakson historia I. Jääkaudelta 1600-luvulle: 225–256. Tornionlaakson kuntien historiakirjatoimikunta. 1574 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1574 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Vahtola, Jouko, 1996. Kiinteän asutuksen synnystä kappeliseurakunnan perustamiseen. Kotatulilta savupirtin suojaan. Rovaniemen historia vuoteen 1721: 126– 207. Rovaniemen kaupunki Rovaniemen maalaiskunta, Rovaniemen seurakunta. Vahtola, Jouko, 2003. Saamelaiset  – Inarin kansa (1550–1660). Inari – Aanaar. Inarin historia jääkaudesta nykypäivään: 114–139. Inarin kunta. Väisänen, A.O., 1931. Die Leier der Ob-ugrischen Völker. Eurasia Septentrionalis Antiqua VI: 15–29. Vallikivi, Laur, 2003. Minority and Mission: Christianization of the European Nenets. Pro Ethnologia 15. Internet: http://www.erm.ee/pdf/pro15/laurp65.pdf Varpio, Yrjö, 2005. Suomi keskustana ja periferiana. Matkakirjallisuuden myyttiset ilmansuunnat. O. Löytty (toim.), Rajanylityksiä. Tutkimusreittejä toiseuden tuolle puolen: 27–45. Gaudeamus, Helsinki. The same in German: Mythische Orten der alten Reiseliteratur. Congressus nonus internationalis Fenno-ugristarum 7.– 13.8.2000 Tartu. Pars I. Tartu 2000: 141–152. Vartiovaara, Klaus, 1965. Utsjoki. Otavan iso tietosanakirja 9: 615–616. Otava, Helsinki Vasilyevskaja, N. – Vasilyevskaja, Ye., 1994. Saint Petersburg. A Guide to the Architecture. Bibliopolis, Saint Petersburg. Vermeulen, Han F., 2015. Before Boas. The Genesis of Ethnography and Ethnology in the German Enlightenment. University of Nebraska Press, Lincoln  – London. Virrankoski, Pentti, 1973. Pohjois-Pohjanmaa ja Lappi 1600-luvulla. Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia III. Pohjois-Pohjanmaan, Kainuun ja Lapin maakuntaliittojen yhteinen historiatoimikunta. Акишин, М.О., 2009. Туруханский Свято-троицкий монастырь. ИЭС II: 321–322. Анисимов, К.В., 2009. Спасский Григорий Иванович. ИЭС III: 163. Арапов, Д.Ю., 2008. Казем-Бек, Мирза Мухаммед Али. БРЭ 12: 446. Атласъ Маркса: Болшой всемирный настольный атласъ Маркса. Ред. Э. Ю. Петри – Ю. М. Шокальскiй. А. Ф. Марксъ, С.-Петербургъ 1910. Virtamo, Keijo, 1962. Kittilä. Otavan iso tietosanakirja 4: 1095–1096. Otava, Helsinki. Vlasov, Andrei N., 1999. On the History of the Old Belief in the Komi Republic. J. Pentikäinen (ed.), “Silent as Waters We Live.” Old Believers in Russia and Abroad. Cultural Encounter with the Finno-Ugrians. Studia fennica/Folkloristica 6: 62–74. Finnish Literature Society, Helsinki. Vuorela, Toivo, 1975. Suomalainen kansankulttuuri. Werner Söderström Oyj, Porvoo – Helsinki – Juva. Wes, Marinus A., 1992. Classics in Russia. Between the two Bronze Horsemen. Brill’s Studies in Intellectual History 33. E. J. Brill, Leiden. Whittaker, Cynthia Hyla, 2004. Uvarov, Sergei Semenovich. Encyclopedia of Russian History 4: 1625– 1626. Thomson, Gale. Wimann, Yrjö, 1913. Lehrberg, Aron Christian. Tietosanakirja V: 739. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Wimann, Yrjö, 1917. Stockfleth, Niels Joachim Christian Vibe. Tietosanakirja IX: 61–62. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Wiklund, K.B., 1896. Om kvänerna och deras nationalitet. Arkiv för nordisk filologi XII, ny följd VIII: 103– 117. Winter, E.  – Figurovskij, N.A., 1962. Einleitung. Messerschmidt, D.G., 1962. Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727. I. Tagebuchaufzeichnungen 1721–1722. Hrsg. E. Winter – N.A. Figurovskij. Quellen und Studien zur Geschichte Osteuropas, Band 8,1: 1–20. Akademie-Verlag, Berlin. Wizelius, Ingemar, 1942. Almquist, Carl Jonas Lovis (Love). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok 1: 63–65. Albert Bonniers förlag, Stockholm. Бакулин, В.В. – Ярков, А.П., 2009. Сургут. ИЭС III: 210. Бардакова, В.В. & al., 2009. Нерчинск. ИЭС II: 471–472. Бахлыков, Петр, 1996. Юганские ханты. История, быт, культура. Софт Дизайн, Тюмень. Белов, А.А. & al., 2005. Архангельск. БРЭ 2: 299– 301. 1575 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1575 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Белокобыльский, Ю.Г., 1986. Бронзовый и ран- Громов, Н.М., 1976. Сурки. Большая советская эн- ний железный век южной Сибири. История идей и исследований XVIII–первая треть XX в. Наука, Новосибирск. Богораз, В.Г., 1927. Кастрен – человек и ученый. Памяти М.А. Кастрена к 75-летию дня смерти: 3–35. Издательство Академии Наук СССР, Ленинград. Большая советская энциклопедия 24:1. Изд. Большая советская энциклопедия, Москва 1976. Брокгауз XV. 1897. Брокгауз XXII. 1897. Брокгауз XXIV. 1898. Брокгауз XXXI. 1900–1901. БРЭ 11. Москва 2008. БРЭ 12. Москва 2008. БРЭ 16. Москва 2010. БРЭ 29. Москва 2015. БРЭ 30. Москва 2015. Бучатская, Ю.В., 2013. Немцы. БРЭ 22: 371–375. Быконя, Г.Ф., 2009. Абаканский (Краснотуранский) острог. ИЭС I: 7. Вадецкая, Э.Б., 1986. Археологические памятники в степях среднего Енисея. Наука, Ленинград. Валеев, Ф.Т. – Томилов, Н.А., 1996. Татары Западной Сибири, история и культура. Культура народов России 2. Наука, Новосибирск. Гаврилов, А.М., 1970. Ангара. Большая советская энциклопедия 1: 1715–1716. Изд. Большая советская энциклопедия, Москва. Галданова, Г.Р. & al., 1983. Ламаизм в Бурятии. XVIII–начала XX века. Структура и социальная роль культовой системы. Наука, Сибирское отделение, Новосибирск. Ганин, А.В., 2008. Казачество. БРЭ 12: 441–442. Гемуев, И.Н. & al. (eds.), 2005. Народы Западной Сибири. Ханты. Манси. Селькупы. Ненцы. Энцы. Нганасаны. Кеты. Наука, Москва. Головкин, Б.Н., 2005. Бадан. Пермь. БРЭ 2: 640. Головнёв, А. В., 1995. Говорящие культуры: традиции самодицев и угров. УрО РАН, Екатеринбург. Горячко, М.Д. – Чагин, Т.Н., 2014. Пермь. БРЭ 25: 725–729. циклопедия 25: 259. Изд. Большая советская энциклопедия, Москва. Губернии Российской империи 1708–1917. Объединенная редакция МПД России, Москва 2003. Дамешек, Л.М., 2009. Ясак. ИЭС III: 626–627. Дибирдеев, В.И. & al., 2009. Чита. ИЭС III: 488– 489. Добжанская, О., 2008. Шаманская музыка самодийских народов Красноярского края. «АПЕКС», Норильск. Дулов, А.В. & al., 2008. Иркутск. БРЭ 11: 661–663. Едовин, А.Г., 2007. Емь. БРЭ 9: 671. Есин, Юрий, 2010. Петроглифы древней Сибири. Галарт, Москва. Есин, Ю.Н., 2011. Сулек. Сакральные горы древней Хакасии. Музей Орджоникидзевского района, Абакан. Жамуева, В.С., 2009. Цонгольский дацан. ИЭС III: 467. Жариков, К.А., 2013. Нерпы. БРЭ 22: 499. Жигунова, М.А. – Фурсова, Е.Ф., 2009. Сибиряки. ИЭС III: 101–102. Жуковская, Н.Л., 1987. Бурятская мифология. Мифы народов мира. Энциклопедия 1: 196–198. Советская энциклопедия, Москва. Зеньковский, Сергей, 1995. Русское старообрядчество. Духовные движения семнадцатого века. Церковь, Москва. Facsimile of the original edition, published as Forum Slavicum 2 by Wilhelm Fink Verlag, München 1969. Зиновьев, В.П., 2013. Нарымский край. БРЭ 22: 88–89. Зуев, А.С., 2009a. Долгоруков (Долгорукий) Алексей Григорьевич. ИЭС I: 497. Зуев, А.С., 2009b. Меншиков Александр Данилович. ИЭС II: 349–350. Зуляр, Ю.А. – Снытко, В.А. (отв. ред.), 2014. География Сибири в начале XXI века (гл. ред. В.М. Плюснин). Том. 1. Историческая география. Академическон издательство ГЕО, Новосибирск. Иванов, В.В.  – Топоров, В.Н., 1988. Медведь. Мифы народов мира. Энциклопедия 2: 128–130. Советская энциклопедия, Москва. 1576 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1576 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Иванов, С.В., 1963. Орнамент народов Сибири как исторический источник (по материалам XIX – начала XX вв.). Народы Севера и Дальнего востока. Изд. Академии наук СССР, Москва – Ленинград. Ильина, М., 1973. Москва. Памятники архитектуры XIV–XVII веков. Moscow. Monuments of architecture of the 14th–17th centuries. Искусство, Москва. Ильинская, В.А. – Тереножкин, А.И., 1983. Скифия VII–IV вв. до н.э. Наукова Думка, Киев. История Коми с древнейших времен до конца ХХ века. Том первый. Коми Книжное Издательство, Сыктывкар 2004. Карпеев, Э.П. & al., 2011. Ломоносов, Михаил Васильевич. БРЭ 18: 5–8. Книповичъ, Н., 1895. Кемь. Брокгауз XIV: 928– 930. Копорина, Н.А., 2005. Болгар. БРЭ 3: 687. Коровин, В.Л., 2014. Плетнёв, Петр Александрович. БРЭ 26: 410. Коротаев, В.Н.  – Кузьминых, С.В., 2007. Енисей. БРЭ 9: 673–675. Котляр, Н.Ф., 2014. Глеб Святославич. Древняя Русь в средневековом мире: 186. Ладомир, Москва. Краснов, Ю., 1932. Минусинская котловина. Сибирская советская энциклопедия: 457–462. Западно-Сибирское отделение ОГИЗ, Сибирское краевое издательство, Новосибирск. Кубарев, Г.В., 2005. Культура древних тюрок Алтая (по материалам погребальных памятников  – The Culture of the Ancient Turks of the Altai (on the basis of burials). Российская академия наук, Сибирское отделение, Институт археологии и этнографии, Новосибирск. Кызласов, И.Л., 2010. Кондуйский дворец. БРЭ 15: 35. Лар, Л.A., 1998. Шаманы и боги. Институт проблем освоения Севера СО РАН, Тюмень. Лар, Л.А., 2003. Культовые памятники Ямала. Хэбида я. ИПОС СО РАН. Тюмень. Лар, Л.А., 2004. Ямал хэбидия я – священные места на Ямале. Вестник археологии, антропологии и этнографии 4. Латкинъ, Н.В., 1894a. Енисей. Брокгауз XI: 634– 640. Латкинъ, Н.В., 1894b. Енисейская губернiя. Брокгауз XI: 640–649. Латкинъ, Н.В., 1901. Тиманская (Малоземельская) тундра. Брокгауз XXXIII: 179. Леонтьев, А.Е., 1996. Археология мери. К предыстории Северо-Восточной Руси. Археология эпохи великого переселения народов и раннего средневековья 4. Российская академия наук, Институт археологии, Москва. Леонтьев, Н.В. – Капелько, В.Ф. – Есин, Ю.Н., 2006. Изваяния и стелы Окуневской культуры. Хакасский научно-исследовательский институт языка, литературы и истории  – Минусинский региональный краеведческий музей им. Н.М. Мартьянова, Абакан. Лепехов, С.Ю., 2009a. Ганчжур. ИЭС I: 369. Лепехов, С.Ю., 2009b. Данчжур. ИЭС I: 460. Лепехов, С.Ю., 2009c. Дацаны. ИЭС I: 460–462. Лешков, В.Г. – Сапоговская, Л.В., 2009. Золотопромышленность. ИЭС I: 601–606. Лисовскiй, Н.М., 1894. Кадеръ-Таскылъ. Брокгауз XIII: 874. Лисовскй, Н.М., 1902. Усть-Цильма. Брокгауз XXXV: 57. Лукьянченко, Т.В., 1971. Материальная культура саамов (лопарей) Кольского полуострова в конце XIX–XX в. Наука, Москва. Лукьянченко, Т.В., 2003a. Матеииальная культура. Прибалтийско-финские народы России: 78– 100. Наука, Москва. Лукьянченко, Т.В., 2003b. Традиционные хозяйственные занятия. Прибалтийско-финские народы России: 66–77. Наука, Москва. Маккавеев, А.Н., 2006. Валдайская возвышенность. БРЭ 4: 527. Мамышева, Е.П., 2009. Степная дума. ИЭС III: 185–187. Мироненко, С.В., 2007. Декабристы. БРЭ 8: 438– 439. Морозов, И.В., 2009. Нерчинский завод. ИЭС II: 473. Музыкальный энциклопедический словарь. Советская энциклопедия, Москва 1990. 1577 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1577 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Мялль, Л.Э., 1988a. Майтрея. Мифы народов мира. Энциклопедия 2: 89. Советская энциклопедия, Москва. Мялль, Л.Э., 1988b. Шакьямуни. Мифы народов мира. Энциклопедия 2: 637–638. Советская энциклопедия, Москва. Назаренко, А.В., 2006. Всеслав Брячиславич. БРЭ 6: 62–63. Неклюдов, С.Ю., 1987a. Борте-чино. Мифы народов мира. Энциклопедия 1: 183–184. Советская энциклопедия, Москва. Неклюдов, С.Ю., 1987b. Бурхан. Мифы народов мира. Энциклопедия 1: 196. Советская энциклопедия, Москва. Никонов, С.А., 2009. Кола. БРЭ 14: 457–458. Паликова, Т.В., 2009. Улан-Удэ. ИЭС II: 355–356. Памяти М.А. Кастрена к 75-летию дня смерти. Издательство Академии Наук СССР, Ленинград. Пережогин, А.А., 2009. Нерчинский горный округ. Экономическая история России с древнейших времен до 1917. г. Энциклопедия. Том 2: 60–63. РОССПЕН, Москва. Перевалова, Е.В., 2004. Северные ханты: этническая история. Российская Академии Наук, Уральское отделение, Екатеринбург. Перцева, Т.А., 2009a. Декабристы в Сибири. ИЭС I: 466–470. Перцева, Т.А., 2009b. Завалишин Дмитрий Иринархович. ИЭС I: 566–567. Пряхин, А.Д., 2005. История отечественной археологии I. Русская дореволюционная археология. Воронежский государственный университет, Воронеж. Резун, Д.Я., 2009. Березово. ИЭС I: 195–196. Резун, Д.Я. – Раев, Д.В., 2009. Ирбит. ИЭС I: 645– 647. Резун, Д.Я.  – Хромых, А.С., 2009. Туруханск. ИЭС II: 321. Резун, Д.Я. – Цыкунов, Г.А., 2009. Иркутск. ИЭС I: 645–647. Решетников, Ю.С., 2005a. Белоглазка. БРЭ 3: 228. Решетников, Ю.С., 2005b. Белорыбица. БРЭ 3: 262. Решетников, Ю.С., 2007. Ерши. БРЭ 9: 701. Решетников, Ю.С., 2009. Караси. БРЭ 13: 83. Решетников, Ю.С., 2010a. Кунджа. БРЭ 16: 343. Решетников, Ю.С., 2010b. Линь. БРЭ 17: 528. Решетников, Ю.С., 2013a. Муксун. БРЭ 21: 423. Решетников, Ю.С., 2013b. Налим. БРЭ 21: 717–718. Решетников, Ю.С., 2014a. Омуль. БРЭ 24: 194. Решетников, Ю.С., 2014b. Осетры. БРЭ 24: 527– 528. Решетников, Ю.С., 2014c. Пескари. БРЭ 26: 39. Решетников, Ю.С., 2014d. Плотва. БРЭ 26: 443. Ригер, В.Г., 2009. Кеппен (Кёппен), Пётр Иванович. БРЭ 13: 580. Рихтеръ, Д.И., 1903. Царское Село. Брокгауз XXXVII: 814–818. Рябинин, Е.А., 2014. Меря. Древняя Русь в средневековом мире: 481–482. Ладомир, Москва. Рябинин, Е.А. – Кузнецова, В.Н., 2014. Мурома. Древняя Русь в средневековом мире: 529–530. Ладомир, Москва. Сагнаева, С.К.  – Фраенева, Е.М., 2008. Казаки. БРЭ 12: 385–387. Салахов, М.Х. – Бухараев, В.М., 2008. Казанский государственный университет. БРЭ 12: 397–398. Сапоговская, Л.В.  – Мухин, М.Ю., 2008. Золотодоывающая промышленность. Экономическая история России с древнейших времен до 1917. г. Энциклопедия. Том 1: 849–856. РОССПЕН, Москва. Святая Русь. Большая энциклопедия русского народа. Русское православие 1. Институт русской цивилизации, Москва 2009. Северная энциклопедия. Нвпопейские издания & Северные просторы, Москва 2004. Семенов, Ю.М. – Белов, А.В., 2015. География Сибири в начале XXI века (гл. ред. В.М. Плюснин). Том.  2. Природа. Академическон издательство ГЕО, Новосибирск. Сергеенков, А.П. – Жуковская, Н.Л., 2006. Войлок. БРЭ 5: 600–601. Солодкин, Я.Т., 2007. Ермак Тимофеевич. БРЭ 9: 691–692. Солодкин, Я.Т., 2010. Кучум. БРЭ 16: 485–486. 1578 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1578 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Соснина, Н Н., 2001. Масленица. Русский праздник. Праздники и обряды народного земледельческого календаря: 325–333. Искусство-СПБ. Санкт-Петербург. Старцев, А.В., 2009. Кяхтинский торг. ИЭС II: 256–257. Сухова, Н.Г., – Таммиксаар, Э., 2005. Александр Федорович Миддендорф 1815–1894. Наука, Москва. Терещенко, Н.М., 1965. Ненецко-русский словарь. Советская Энциклопедия, Москва. Тiандеръ, К.Ф., 1904. Матiасъ Кастренъ – основатель финнологiи. Журналъ Министерства Народнаго Просвещенiя CCCLIII. 1904, май: 1–67. Фасмер, Макс, 1973. Этимологический словарь русского языка IV. Перевод с немецкого и дополнения О.Н. Трубачева. Изд. Прогресс, Москва. Федута, А.И., 2006. Булгарин, Фаддей. БРЭ 4: 330– 331ю Функ, Д.А., 2009. Койбалы. БРЭ 14: 431. Харитонов, В.Д., 2009. Кисломолочные продукты. БРЭ 14: 58–59. Хитров, Д.А., 2009. «Книга большому чертежу». БРЭ 14: 333–334. Хомич, Л.В., 1966. Ненцы. Историко-этнографические очерки. Наука, Москва, Ленинград. Худяков, Ю.С., 1985. Железные наконечники стрел из Монголии. Древние культуры Монголии, 96–114. Изд. Наука, Сибирское отделение, Новосибирск. Цыбиктаров, А.Д., 1998. Культура плиточных могил Монголии и Забайкалья. Издательство Бурятского госуниверситета, Улан-удэ. Чагин, Г.Н., 2014. Пермская земля. БРЭ 25: 706– 707. Чемякин, Ю.П.  – Шатунов, Н.В., 2002. История изучения археологических памятников Барсовой горы. Барсова гора. 110 лет археологических исследований: 40–57. Департамент культуры и искусства Ханты-мансийского автономного округа, Сургут. Чертыков, В.К., 2009. Хакасы. ИЭС III: 430–431. Шагина, И.И., 2001. Николин день. Русский праздник. Праздники и обряды народного земледельческого календаря: 345–349. Искусство-СПБ. Санкт-Петербург. Шегренъ, А.И., 1853. Очеркъ жизни и трудовъ Кастрена. Вѣстникъ Императорскаго Русскаго Географичепскаго Общества VII, отд. V: 100–133. Шиловъ, Ал., 1905. Прейсъ, Петръ Ивановичъ. Русскiй бiографическiй словарь VIII: 752–757. Императорское Русское Историческое Общество, Санкт-Петербургъ. Шумков, А.А., 2007. Дондуков-Корсаковы. БРЭ 9: 263–264. Щипанов, Н.А., 2006. Бурундуки. БРЭ 4: 386–387. Щипанов, Н.А., 2009. Колонок. БРЭ 14: 529. Щипанов, Н.А., 2015. Соболь. БРЭ 30: 529. Яновскiй, А.Е., 1893. Городничiй. Брокгауз IX: 312. Яновскiй, А.Е., 1894. Жандармы. Брокгауз XI: 717– 719. Яновскiй, А.Е., 1895. Картофель. Брокгауз XIV: 628–630. Ясински, М.Э. – Овсянников, О.В., 1998. Взгляд на европейскую Арктику. Архангельский север: проблемы и источники I. РАН ИИМК & Норвежский университет естественных наук и технологии, Институт археологии, С.-Петербург. 1579 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1579 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Internet Aesopica: Aesop’s Fables in English, Latin & Greek, http://mythfolklore.net/aesopica/index.htm. Accessed 10 Oct. 2016. Bible: New International Version. Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com. Accessed 14 Sept. 2016. Chinese Buddhist Encyclopedia, http://www.chinabuddhismencyclopedia.com. Accessed 10 May 2019. Classical Texts Library: Theocritus, Idylls 19–25, http://www.theoi.com/Text/TheocritusIdylls4.html. Accessed 24 Feb. 2017. Darugha. Wikipedia, http://en.m.wikipedia.org/wiki/ Darugha. Accessed 3 March 2017. Darughai. Wikipedia, http://en.m.wikipedia.org/ wiki/Darughachi. Accessed 3 March 2017. Den gamla psalmboken. http://docplayer.se/10139542Den-gamla-psalmboken-ett-urval-ur-1695-1819-och1937-ars-psalmbocker-utgivna-av-svenska-akademiensvenska-klassiker.html. Accessed 26 April 2016. Diplomatarium fennicum (DF), http://df.narc.fi/. Accessed 20 March 2017. Eesti Keele Instituut: Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. Accessed 27 May 2016. Elias Lönnrotin kirjeet -verkkojulkaisu. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2017. http://lonnrot.finlit.fi/ omeka. Accessed 13 July 2017. Kansallismuseo, Kuukauden esine, Syyskuu 2005, http://www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/kokoelmat/kuukauden_esine_2005/kaulakoru. Accessed 20 July 2017. Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras.ru/en/. Accessed 24 Oct. 2016. Gamla psalmmelodier från Finland, Sibeliusakatemia, http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edi_s.cgi. Accessed 26 April 2016. Google Earth. Accessed 8 Nov. 2017. Google Maps, http://maps.google.com/. Accessed 8 Nov. 2017. Hanski, Jari, 2001. Becker, Renhold von. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3128/. Accessed 28 April 2016. Inarin seurakunta. https://inarinseurakunta.fi/index. php/sivu/etusivu. Accessed 29 April 2016. Internet Encyclopedia of Philosophy, http://www. iep.utm.edu/. Accessed Sept. 5, 2016. Jantunen, Tuomo, 2017. Suomun Ruoktu toimi jo Lönnrotin aikana majapaikkana. Kiilopään Kiehisiä. Tarinoita ja muistoja Kiilopäältä. http://www.kiilopaa.fi/ blogi/kirjoitus/2017/04/suomun-ruoktu-toimi-jo-lonnrotinaikana-majapaikkana.html. Accessed 1 June 2017. Järviwiki. http://jarviwiki.fi/wiki/etusivu. Accessed 28 April 2016. Jättiläis- ja lappalaistarinoita. Kirjastovirma. http:// www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. Accessed 26 April 2016. Joseph Christian Hamel. Wikipedia, https://de.wikipedia.org/wiki/Joseph_Christian_Hamel. Accessed 17 Nov. 2017. Kansallisarkisto, digitaaliarkisto (digital archives) (KA): parish records of Enontekiö 1826–1834. http:// digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=86729.KA. Accessed 14 Aug. 2017. Kansallisarkisto, digitaaliarkisto (digital archives) (KA): parish records of Inari 1730–1791. http://digi.narc. fi/digi/dosearch.ka?sartun=90822.KA. Accessed 17 Feb. 2017. Kansallisarkisto, digitaaliarkisto (digital archives) (KA): parish records of Salla 1832–1862. http://digi.narc. fi/digi/dosearch.ka?sartun=306451.KA. Accessed 16 May 2016. Kansallisarkisto, digitaaliarkisto (digital archives) (KA): parish records of Sodankylä 1838–1866. http:// digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=99255.KA. Accessed 19 May 2016. Karkotetut suomalaiset Siperiassa autonomian aikana, https://www.genealogia.fi/emi/siperia/siperiaa. htm. Accessed 26 June 2019. Kartsök och ortnamn. Lantmäteriet. https://kso. etjanster.lantmateriet.se. Accessed 27 April 2016. Kauppi, Ulla-Riitta – Klinge, Matti, 2006. Suchtelen, Jan Peter van. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3649/. Accessed 6 Oct. 2016. Kittilän seurakunta, http://www.kittilanseurakunta. fi. Accessed 11 May 2016. Louis Eugène Robert. Wikipedia, https://fr.wikipedia. org/wiki/Louis_Eug%C3%A8ne_Robert. Accessed 1 June 2016. Klinge, Matti, 2003. Cygnaeus, Fredrik. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3175/. Accessed 19 August 2016. 1580 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1580 26.8.2019 9:56:28 �Sources and Literature Klinge, Matti, 2006. Schefferus, Johannes. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/8972/. Accessed 27 June 2016. Kouvola, Karoliina, 2012. Taisteluraivoiset soturit – katsaus berserkkien tutkimushistoriaan. Uskonnontutkija-religionsforskaren 1–2/2012, http://uskonnontutkija.fi/2012/11/15/taisteluraivoiset-soturit-katsaus-berserkkien-tutkimushistoriaan/. Accessed 19 August 2016. Laasonen, Pentti, 2000. Lencqvist, Erik, Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2473/. Accessed 6 July 2016. Leikola, Anto, 2001. Nordmann, Alexander von. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3571/. Accessed 16 March 2016. Luontoportti, Suomi, http://www.luontoportti.com/ suomi/en. Accessed 24 Oct. 2016. Luther, Georg, 2001a. Akiander, Matthias. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3107/. Accessed 8 Dec. 2016. Luther, Georg, 2001b. Rabbe, Frans Johan. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3591/. Accessed 8 Dec. 2016. Luukkanen, Tarja-Liisa, 2000. Collan, Fabian. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/ artikkeli/4448/. Accessed 8 Dec. 2016. Majamaa, Raija, 1997. Lönnrot. Elias. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2836/. Accessed 1 Nov. 2016. Mapcarta Interactive map, https://mapcarta.com. Accessed 8 Nov. 2017. MML karttapaikka. Maanmittauslaitos, https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/. Accessed 29 Sept. 2017. Museovirasto: Kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/portti/read/asp/default.aspx. Accessed 7 April 2017. Museovirasto: Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt, Inarinsaamelaisten vuotuismuuton talvi- ja kesäpaikat, http://www.rky.fi/ read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=5216. Accessed 29 April 2016. National Library of Russia: Dutch Manuscript Material in the NLR, http://expositions.nlr.ru/eng/ex_ manus/netherlands/suhtelen.php. Accessed 1 March 2017. No Fear Shakespeare, http://nfs.sparknotes.com/. Accessed 1 Nov. 2016. Norgeskart, http://www.norgeskart.no. Accessed 23 June 2016. O Fader vår, barmhärtig, god. Wikipedia, https:// sv.wiki pedia.org/wiki/O_Fader_v%C3%A5r,_barmh%C3%A4rtig,_god. Accessed 26 April 2016. Pandita (Buddhism). Wikipedia, https.//en.m.wikipedia. org/wiki/Pandita_(Buddhism). Accessed 6 March 2017. Parka. Wikipedia, https://en.m.wikipedia.org/wiki/Parka. Accessed 24 Feb. 2017. Project Runeberg, http://runeberg.org/. Accessed 15 March 2017. Ruisniemi, Elina, 1969. Svansteins äldre historia. http://www.svanstein.be/byn/elina.html. June 2016. Accessed 17 Ruotsin valtakunnan vuoden 1734 laki, http:// agricola.utu.fi/julkaisut/julkaisusarja/kktk/lait/1734/. Accessed 3 Oct. 2016. Salminen, Tapani, 2002. Castrén, Matthias Alexander. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/ kb/artikkeli/3164/. Accessed 2 Nov. 2016. Savolainen, Raimo, 2001. Willebrand, Knut Felix von. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia. fi/kb/artikkeli/3689/. Accessed 8 Dec. 2016. Seppänen, Arto, 2003. Elämää Utsjoen kirkon ja pappilan vaiheilla näiden rakentamisen aikoina. Esitelmä Utsjoen kirkon 150-vuotisjuhlassa 6.7.2003. Utsjoen seurakunta, http://utsjoensrk.nettisivu.org/utsjoenseurakunnan-toimitilat/utsjoki-kirkko/utsjoen-kirkonhistoriaa/. Accessed 4 May 2016. Suomen kansan vanhat runot, http://www.skvr.fi. Accessed 27 May 2016. Suomen sammakkoeläimet ja matelijat, http:// www.sammakkolampi.fi. Accessed 6 May 2016. Talonen, Jouko, 2000/2012. Laestadius, Lars Levi. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/ artikkeli/2490/. Accessed 4 May 2016. Tietoja Saijan historiasta, http://www.saija.net/historiikki2.html. Accessed 24 May 2016. Tornion kaupunginarkisto: Tornion aikajana, https://www.tornio.fi/index.php?p=Tornionaikajana. Accessed 14 March 2017. Unesco Red Book: Janhunen, Juha  – Salminen, Tapani, 1993–1999. Unesco Red Book on Endangered Languages, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/endangered. html. Accessed 24 Oct. 2016. Unesco World Heritage Centre: Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http://whc.unesco.org/en/ list/707. Accessed March 3, 2017. 1581 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1581 26.8.2019 9:56:28 �Itineraria Utrecht University Library: Collectie Ackersdijck, http://repertorium.library.uu.nl/node/2704. Accessed 20 March 2017. Vahtola, Jouko, 2003/2007. Fellman-suku. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2645/. Accessed 5 May 2016. Vahtola, Jouko, 2004. Ganander, Christfrid. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2649/. Accessed 10 May 2016. Vahtola, Jouko, 2007, Tornaeus, Johannes. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/467/. Accessed 25 April 2016. Väisänen, Maija, 2000/2008. Geitlin, Gabriel. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3196/. Accessed 20 Oct. 2016. Väisänen, Maija, 2006/2009. Renvall, Gustaf. Kansallisbiografia, http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3599/. Accessed 18 August 2016. Valokki-nettikasvio, http://kasvio.avoin.jyu.fi/index. php. Accessed 9 May 2016. WorldCat Identities, http://www.worldcat.org/identities/lccn-nr88-5725. Accessed 20 July 2017. Ylioppilasmatrikkeli –: Kotivuori, Yrjö, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852. Verkkojulkaisu 2005. http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/. Accessed 15 March 2017. Александровский район, Официальный сайт, http://www.als.tomskinvest.ru/. Accessed 5 Sept. 2016. Амосова, С.Н., 2005. Представления, связанные с понедельником. Фольклор и постфольклор: структура, типология, семиотика. http://www.ruthenia. ru/folklore/amosova3.htm. Accessed 10 Oct. 2016. Аникиев, Большой и Малый. Кольский север, Энциклопедический лексикон, http://lexicon.dobrohot. org/index.php/АНИКИЕВ,_Большой_и_Малый. Accessed 23 March 2017. Балаган. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Балаган. Accessed 9 July 2016. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.perepis2002.ru/index.html?id=87. Accessed 11 Oct. 2016. Государственный водный реестр, http://textual.ru/ gvr/index. Accessed 23 Sept. 2016. Пушкин, А.С., Собранные сочинения в 10 томах, т. 3: Братья разбойники, http://rvb.ru/pushkin/01text/ 02poems/01poems/0787.htm. Accessed 28 Aug. 2017. Русские путешественники и мореплаватели: Лепехин, Иван Иванович, http://rus-travelers.ru/ lepehin-ovan-ivanovich. Accessed 20 July 2017. Табель о рангах. Русская государственность, http://gosudarstvo.voskres.ru/army/range-table.htm. Accessed 12 August 2016. Тарантас. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Тарантас. Accessed 1 March 2017. Топографические карты, http://topmap.narod.ru/. Accessed 6 July 2016. Трехкарточный покер. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/Трёхкарточный_покер. Accessed 21 Feb. 2017. Фусс, Павел Николаевич. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/Фусс_Павел_Николаевич. Accessed 17 Дурак (Карточная игра). Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/Дурак_(карточная_игра). Accessed 21 Nov. 2017. Feb. 2017. Хамбо-лама. Елисеева, Л. А., 2001–2016. Мифологические статьи по алфавиту, http://mifolog.ru/mythology/index. shtml. Accessed 29 Sept. 2016. История Ижмы, http://www.old.izhma.ru/history/. Accessed 21 Oct. 2016. История: какой была Привокзальная площадь Казани в конце  века, Аргументы и факты Казань 17, April 27, 2011, http://www.kazan.aif.ru/realty/ details/82214. Accessed 12 Oct. 2016. История судоходства на Байкале. Wikipedia, Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/ wiki/Хамбо-лама. Accessed 2 Dec. 2016. Хлеб-соль. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Хлеб-соль. Accessed 9 March 2017. Цаган Сар. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Цаган_Сар. Accessed 2 Dec. 2016. Энциклопедия Забайкаля, http://ez.chita.ru/encycl/ concepts/index.php. Accessed 9 March 2017. Чудь белоглазая. Wikipedia, https://ru.wikipedia.org/ wiki/Чудь_белоглазая. Accessed 28 Feb. 2017. https://ru.wikipedia.org/wiki/История_судоходства_ на_Байкале. Accessed 1 March 2017. 1582 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1582 26.8.2019 9:56:28 �Index Indexes In the indexes of personal names and places, English alphabetical order is followed, except for V = W, which Castrén used as equivalents. Identified Russian personal names have been normalized according to the scholarly standard. The spelling(s) used by Castrén is/are in brackets, if different from the normalized form. The unidentified Russian names are in italics as spelled by Castrén or Bergstadi and, if given only in Cyrillic script by him, transliterated in square brackets. Mythical figures and literary characters are included in this index. Families, kins or groups of them like Tatar uluses are not listed. Not all locations mentioned by Castrén could be located or otherwise verified. Such places are listed here in italics and only with the spelling used by Castrén. If the name or a part of it was given only in Cyrillic script by Castrén, it is transliterated in square brackets. Thus, all names in italics follow Castrén’s spelling. The names of the identified places have been normalized according to the scholarly standard. The spelling(s) used by Castrén is/are in brackets, if different from the normalized form. Mythical and literary locations are also included in this index. Tatar uluses without a permanent location are not listed. Please note: Castrén often marked č, š and ž with c’, s’ and z’, in capitals also ’C, ’S and ’Z (’Seres’). This is not be confused with the palatalization sign ˈ or single quotation marks. Because of different transliterations, some Cyrillic characters have more than one equivalent in the indexes (в = f, ff, v, w; е = e, je; ж = ž, zh, sh; з = z, s; й = i, j; кс = ks, x; ф = f, ph; х = x, ch, h; ц = c, ts; ч = č, c’, tsch, tsh; ш = š, s’, sch; щ = šč, stsch, schtsch; ы = y, i; ь = ˈ, j; э = è, e; ѣ = ě, e, jä). Personal names ~A 1201 Aap Matvej 648 Ablej, Ivan 647 Ackersdijck, Jan (Akkersdyk) 73–75 Adam 366 Adelung, Johann Christoph 701 Aesop 985 Agricola, Michael 190, 191, 585, 586 Ahlqvist, August 711, 765 Aija/Äijä 141, 310, 332, 333 Ainá 891, 894–896, 1261, 1269, 1281, 1283, 1309, 1361, 1388 Aisari 84, 161 Åkerblom 975 Akiander, Matthias 1544, 1547 Akka/Akku/Ämmä 141, 310, 332–334, 593 Akujärvi brothers 208 Akumieli 241 Alcenius, Karl Alexander 717, 1001, 1002, 1547 Aleksandr Nikolaevič, later Emperor Alexander II of Russia 30, 569 Aleksandra Fëdorovna (Alexandra Feodorovna), wife to Ivan Patritj 1114 Aleksej Mixajlovič, Tsar of Russia 392, 621, 630 Aleksej Vasilˈevič 424 Alexander I (Aleksandr), Emperor of Russia 972 Alexander IV, Pope 982/983 Almqvist, Carl Jonas Love 851 Amphitryon 162 Anders Johansson 239 Anders of Teno 129, 130, 241 Anna Ioannovna 543 Antti, Michel 249 Appelgren-Kivalo, Hjalmar 1231 Aqvilander 986 Ara, Erik 239 1583 �Itineraria Blank, Jakob Fredrik (B.) 22, 73, 79, 82, 103, 105, 113, 130, 137, 143, 158, 185, 189 Blomqvist, Alexander 25, 27, 30, 319, 326, 1541 Blomqvist (b. Harring), Kristina Charlotta 1541 Blumenbach, Johann Friedrich 52, 993 Böhtlingk, Jr. 975 Böhtlingk, von, Mrs, 984, 1540 Böhtlingk, Otto von (Boehtlingk, Boethlingk, Bötling) 974, 975, 984, 1540, 1541 Boisman, Erik Vilhelm Johan 708, 709 Boisman, Jakob Henrik 622 Bonneval, Claude Alexandre de 977 Borg, Carl Gustaf 23, 190, 274 Borte Čino (Burtutschino) 921, 941, 944 Boström, Johan Petter 708 Böttiger, Dr. Med. 1392 Brauel 312 Brenna, Vincenzo 974 Brosset, Marie-Félicité 974, 978, 1540 Brosset, Mrs 1540 Brosset, Ms. 1540 Brunn, Captain 224 Budkowski, Gustav Daniel 987 Bulgarin, Faddej Venediktovič/Bułharyn, Jan Tadeusz 1114 Bultaҟ, a Tatar 1552 Bureus, Johannes 591 Burxan (Bur-Chan, Burchan) 1451 Burnouf, Eugène 927 Butzke, Konstantin 950 Cairenius, Isak Leonard 708, 709 Calamnius, Johan Wiktor 250 [Čalkin , Mixajlo] 1551 ̎ Carin Henriksdotter 208 Castrén, Natalia 316, 529, 531, 535 Castrén, Zachris 1545 Catherine II, Empress of Russia (Katharina II) 546, 548, 1488 Cederholm, Karl Adolf Theodor → Sederholm [Černousov ] 1546 ̎ Ara, Johan Johansson 239 Arteev (Artejeff), Ivan 647 Aryapalo (Arjabola) 926, 1492 Asá 1451 Aspegren, Hans Henrik 195, 196 Aspelin, Johan Reinhold 45, 907, 1231, 1241, 1293, 1324, 1326, 1398 Augeas 162 August, monk 1224 August II, King of Poland 977 Autio, Johan 208 Autio, Johan Johannis 208 Autio, Matts Johannis 208 Autio, Peter Johannis 208 Avellan, Jakob Vilhelm (~, gamla Svensken) 717, 718, 990, 1002, 1005–1007 Baal 85, 86, 168 Bacchus 416, 527 Backman, Johan Henrik 1514 Badan 1371 Baer, Karl Ernst von 23, 26–28, 38, 544–546, 966, 973 Bähr, Johann Karl Ulrich 47 Baján 1306 Banpylow, Njendak 67, 931, 932 Baras Bagatur Taidsha Tsakyr 931 Bardak (Pardak) 752, 1075 Barder (Balder) 195 [Bažagin ̎, Terentij] 1551 Becker, Reinhold von 118, 197, 198 Beckström, Herman 1514 Bellman, Carl Michael 30, 181, 975, 986 Bergstadi, Johan Reinhold 21, 29, 30, 42, 54, 493, 705, 706, 708, 717, 724, 730–732, 746, 754, 966, 970, 971, 974, 975, 984–987, 990, 1002, 1008, 1046, 1048–1050, 1074, 1076–1080, 1106, 1107, 1112, 1114–1119, 1133, 1137, 1159, 1163, 1174, 1190, 1227, 1551 Bering, Vitus 34 Bernhardi/Bernhardy 984 Bijkaa 1209 Blanche, August 851 1584 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1584 26.8.2019 9:56:29 �Index Cervantes Saavedra, Miguel de 42, 914, 1224 Charles IX, King of Sweden (Carl IX) 140 Charles XII, King of Sweden (Carl XII) 976, 977 Chilia, a giant 196, 197 Christina, Queen of Sweden 76, 77, 141 Collan, Fabian 32, 316, 366, 395, 422, 423, 442, 443, 459, 470, 471, 480, 482, 608, 1119, 1125, 1220, 1227, 1547 [Čudinov] 620 Cygnaeus, Fredrik 608 Cygnaeus, Uno 705 Daedalos (Dädalus) 509, 510 Dalaj-Sobin-Aru-Altan-Schiretu, Tibetan prince 944 Demidov, Pavel Nikolaevič 678, 679 Devil (Djefvulen, Fan, den Onde, ormen, Paholainen, Piru) 206, 299, 302, 308, 391–393, 402, 493, 518, 531, 657, 840, 1048, 1093, 1190, 1261, 1451 Diogenes of Sinope 754, 1077 Diophantus 743 Dobo Mirgin 941 Dobo Sochor 941 Dodascheff, Tsirka, a Tatar 1552 Dolgorukov, Aleksej Grigorˈevič (Dolgorukow) 543 Don Quijote (Don Qvixote af Lamancha) 42, 914, 1224, 1225 Dondukov-Korsakov, Mixail Aleksandrovič 983–985 Donner, Kai 20 Dumbus 195 Durchman, Josef Vilhelm (D.) 22, 73, 79, 82, 113, 126, 127, 136, 137, 139, 143, 157, 158, 189, 203, 322 Egil 594 Ehrström, Carl Robert (E.) 22, 25, 72–74, 79, 83, 157, 189, 190, 203, 608, 609 Einari [Enare] Anders 227 <Eiren> 1551 Eji 1465 Ekman 1512, 1515 Ekman, Johan Julius 985 Ekman, Magnus Georg 985 Ekström, Nils 76 Elijah, prophet 480, 515, 706, 841, 988 Elizabeth/Elizaveta Petrovna, Empress of Russia 543 Erdmann, Franz von 992, 996, 1001, 1003 Erik IX Jedvardsson, King of Sweden (St Erik) 195, 196 Eriksson, Justus Adolf (Erikson) 718, 721, 722, 1007, 1011, 1012, 1014 Eriksson, Mrs 718, 722, 1007, 1012 Ermak Timofeevič (Jermak) 731, 733, 751, 752, 1023, 1026, 1042, 1074, 1075, 1443 <Eru> Jussi 232 Es (~, himmelens Gud) 825, 826 Ešižamsuev, Šojbon 923 Essen, Emilia Ottilia Christina von 133–135 Etholén, Arvid Adolf 705 Eurydice 382 Evans, Sir Arthur 234 Eve 823 Fallenberg, Colonel 1323, 1399 Färde, Carl Wilhelm 1514 Fellman, Esaias Mansveti 153, 154, 170 Fellman, Jacob 155, 288, 334, 379 Fellman, Nils 141, 153, 170 Felten, Georg Friedrich 975 Fieandt, Robert Mauritz von 569 [Filatov ,̎ Ossip ̎ Andreevič ] 639 ̎ Fischer, Johann Eberhard 36, 732, 832, 852 Forsman (Yrjö-Koskinen), Georg Zachris (Yrjö Sakari) 700 Frähn, Christian Martin Joachim 710, 972, 973, 975, 993, 1540 Friberg, Johan 1520 Fuchs, Active State Councillor 1001, 1002 Fuchs, Madame 712, 994, 996, 1001 Fuss, Paul Heinrich von (Pavel Nikolaevič) 972, 974, 985 Gabelentz, Hans Conon von der 1004 Galkingaa 1209 [Galpix] (Gabriels son) 633 Ganander, Christfrid 190, 191, 267, 582, 595, 596 Gantimurow, Prince 1504 Gantimurow, Princess 1509 Geitlin, Gabriel 23, 987, 1061 1585 �Itineraria Hedman, Claudius 30 Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 20 Heidler/Hedler 711, 1000, 1005 Hemanus, Israel 414 Henrik Mattsson 239 Henrik Mattsson (in Kiurujärvi) 245 Henry of Livonia 982 Henry, St 591 Herberstein, Sigismund von 34 Hercules (Herakles) 162, 970 Herder, Johann Gottfried von 37, 53, 199, 811 Herodes 285, 305, 835 Herodotus 700 Hiisi, Hiidda, Hiita 141, 229, 264, 265, 282, 284, 285, 301, 332, 333, 582, 583 Hildebrand, Carl 1120 Hippocrates 1298 Xo-Maral 921 Hoffrén 975, 984 Högman 218, 226, 229, 230 Högström, Pehr/Peter 172, 330–332, 342 Horatius Flaccus, Quintus 985, 1001 Hultman, Karl 708, 709 Humboldt, Wilhelm von 37 Hun-chan 1120 Ides, Eberhard Isbrand 34 <Ijjuanes> 653 Ikaros 509 Ilmarinen 284, 585, 790, 809, 810 Ilmoni, Immanuel 1541 Imlja 825, 826, 1155 Ingegerd, Princess of Svealand 981 Innokenti 645 Ioann, Archbishop of Novgorod (three archbishops of this name) 628, 629 Irle Kan 895, 896, 905, 1309 Isaksen/Isaksson, catechumen 22, 79 Islavin, Vladimir Aleksandrovič 439, 441 Isotalo, Jonas Johanson 1514 Istomin, Ivan Wasiljeff 647 Genghis Khan (Dshingis Chan) 929, 942, 1522 Georgi, Augustinus Antonius 931 Gideon 85, 86, 168 Gleb Svjatoslavič 982 Gmelin, Johann Georg 34–36, 53, 1412 God (of the Christians and Muslims) 106, 129, 130, 136, 143, 159, 167, 168, 191, 269, 270, 291, 302, 303, 321, 341, 361, 370, 391–394, 401, 424, 425, 446, 471–473, 476, 484, 487, 489, 494, 518–520, 568, 570, 572, 603, 606, 652, 708, 719, 722, 742, 744, 756, 763, 784, 785, 816, 831–833, 889, 968, 979, 990, 1008, 1012, 1037, 1038, 1044, 1045, 1048, 1090, 1158, 1223, 1224, 1545, 1546 Goethe, Johann Wolfgang von (Göthe) 113, 114 Gorčakov, Pëtr Dmitrievič 23 Gottlund, Carl Axel 28, 156, 197 Gottwald 977 Graefe, Christian Friedrich (Gräfe, Gräffe) 28, 972, 973, 984, 985 Graefe, Ms. 984 Grandell, Carl 1520 Gregory IX, Pope 256, 258, 278 Grimm, Jacob 52, 810, 811 Gromov, officer 414 Gromova, Sofija Kirillovna (~, Lenqvist, Hedvig Sofia) 413–415, 421, 617, 619, 622 Grot, Jakov Karlovič 30, 42, 72 Gun 582 Gyatso, Khedup 928 Gyllenkrok, Axel (Gyllenkrook) 977 Haartman, Lars Gabriel von 944 Xabarov (Chabarow) 627 Hähendie Hapt 794, 795 Hähonie 795 Halonen, Lars Larsson 245 Halonen, Lars Mattsson 245 Halonen, Matts 245 Hamel, Joseph Christian 1540 Hans Mattsson 245, 246 Harald, King of Norway 195 Xarkov (Charkow) 835 Xarpov (Charpow) 538 1586 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1586 26.8.2019 9:56:29 �Index Karbin, Semën 1115 Karjalainen, Kustaa Fredrik 548, 562 Karkias 102, 184 Karpinskij jr. 1120 Karpinskij, mining officer 1118 Karzonkow, Ivan 1331 Kasch, pharmacist 725 Kase (Kaasa, Kazi), Magnus 591 Kaškarov, Stepan 1251 Kazem-Bek, Mirza Muxammed (Kasembek, Alexander; Kasembek, Mirsa Abd-Ussatar) 1002 Keckman, Carl Niclas 24, 256 Keyserling, Alexander Friedrich Michael Lebrecht Nikolaus Arthur von 679 Kieleväinen, Vaassila 268, 286, 303, 304 Kirejeff, Mr. 1400, 1403 Kivijärvi, Matts Anderson 1515 Klaproth, Julius von (~, Claproth, Klapproth) 689, 700, 701, 775, 780–783, 921, 1003, 1060, 1106, 1330, 1382, 1435 Klée 984 Klyfvare, Johan 1520 Ko’cegas’ep, Kazantje 1551 Kolari, Pekka 200 Kolascheff, Andrej, a Mator 1551 Kombãs’ Kan 814, 815 Köörök (~, Mikita; in Askiz) 1551 Köppen, Peter von (~, Herr Statsrådet) 27–29, 75, 662–665, 972–974, 986, 992, 1066–1068 Korkiakoski, Henrik Mattsson 1514 Korobov, Ivan 972 Kotoluoto, Anders 1514 Kowrigen, Iwan, Cossack corporal 1551 Kristén/Christén, Mrs 712, 716, 725, 1007, 1012 Krjukov brothers 1552 Küçüm Khan (Kutschum Chan) 731, 752, 1023, 1075 Kudaj/Ҟudaj 894, 895, 922, 941, 1309, 1353 Kudanókow, Nikifor 1551 Kuksarow 1524 [Kulˈ] 554, 647, 661 Ivan III Vasilˈevič, Grand Prince of Moscow 630 Ivan IV Vasilˈevič (the Terrible; Tsar of Russia) 489, 572, 707, 990 Jaabmeakka/Jäabmeakka 141, 332, 333 Jakob Mattsson 239 Jakob Olofsson 239 Jakovlev, Johan/Jakov 1048–1050 Jakubovitsch: Mrs J’s parents 493, 1117 Jakubovitsch, Mrs 493, 1117, 1118 Jakubovitsch, Police Chief 493, 1117, 1118 Jálensie Hapt 794–796 Jaroslav I Vladimirovič 981 Jeleumbaertje → Num Jernström/Järnström, Karl Johan Knut 985 Jése meada jieru 796 Jesinji Seadota 794, 795 Jessiö 82, 96–98, 100, 105, 110, 126, 127, 130–132, 137, 139, 159, 179, 182, 187 Jesus of Nazareth (~, Isus, [Ijsus]) 291, 455, 488, 489, 572, 650, 974 Jilibeambaertje → Num Joash 86 Johan, Saami fisherman 232 Johan Mattsson 239 Jorgankin, Pëtr 1079 Joshua 837 Jossa 1524 Joukahainen 834, 1276 Judas (~, Juutas) 300, 301, 488, 571, 619 Juksakka → Uksakka Jumala/Jomala 45, 412, 437, 931 Ka<--->lotti, Madame 1001 Kalervo 810 Kämtz, Ludwig Friedrich 679 Kangarov, Samsonov 1247 Kanikow-Kan, Fedor Petrovitsh 639 Kanjukoff-kan, Vasili Konradjevits 639 Kanjukow, Filip Jegorovitsh 639 Kant, Immanuel 987 Karamzin, Nikolaj Mixajlovič 382, 419, 614, 689 1587 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1587 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Leontˈev (Leontiew) 700 Lepëxin, Ivan Ivanovič 35 Leszczyński, Filofei 784 Liha-tontti 202 Linné, Carl von 21, 33 Lobzang Tenpai Nyima 929 Lohrmann, Ernst Bernhard 1223 Lomonosov, Mixail Vasilˈevič (Lomonosoff) 615 Lompsolo 95, 177, 178 Longnam, Tibetan official 944 Louhi’s daughter 84 Louis Philippe, King of France 78, 79 Lönnrot, Elias 23–26, 31, 33, 38, 84, 198, 256–259, 267–269, 276, 277, 279–281, 284, 291, 316–319, 322, 324, 326, 333, 385, 397, 398, 598, 608, 954, 955, 966– 968, 979, 986, 987, 1045, 1118, 1125, 1227, 1421 Luther, Martin 744, 1037 Lycurgus 375 Machmudoff, Muchammed-Ali 1002 Madderakka 141, 332–334 Magnus Magni 208 Maiden of Pohjola 790, 810, 967 Maitreja (Maider) 924, 926, 1491, 1492 Makarij Beltowadskij 977 Mamet, Tatar merchant 1113, 1114 Manalainen 258 Marfa (in Narym) 1114 [Marfa Petrovna] 649/650 [Marfa posadica] 628 Maria (Virgin Mary; ~, Guds moder) 305, 424, 849 Marija Nikolaevna (Maria Nikolajewna) 1118 Martinson, Fabian 708 Mathlin, C.G. 245 Mattarnovi, Georg Johann 975 Mattlin, Anders 240 Mattlin, Johan 240 Matts (from Pelkola) 239 Matts (from Rovaniemi) 245 Matts Mattsson 245 Mattson 1520 Kullervo 810 Kunik, Ernst Eduard 1540, 1541 Kutennik, Ivan Archiresovits 648 Kutuzova, Ekaterina Petrovna (Kutusoff, Jekaterina Petrovna) 1324, 1399 Kyrö, Anna Henriksdotter 207, 208 Kyrö, Brita Henriksdotter 207, 208 Kyrö, Caisa Henriksdotter 207 Kyrö, Carin Henriksdotter 208 Kyrö, Elsa Henriksdotter 207 Kyrö, Erik Johansson → Peltovuoma, Erik Kyrö, Henrik Henriksson 207, 208 Kyrö, Henrik Michaelis 106, 107, 207, 208 Kyrö, Johan Henriksson 207, 208 Kyrö, Lars Henriksson 207, 208 Kyrö, Margreta (Maria) Henriksdotter 207, 208 Kyrö, Michel Henriksson 207, 208 Kyrö, Pehr 207 Kyrö, Pehr/Peter Henriksson 207, 208 Kyrö, Thomas 107–109, 143, 207, 209, 222, 236 Kyrö, Thomas’s wife 108 Laestadius, Lars Levi 33, 81, 165, 206, 341 Lahonen, Tiitta 272, 309 Lajetts, John Matthiæ 209 Lange, Alexander 984–986 Lapodius, Jakob 153, 170 Lars 1551 Latkin brothers 1421 Laurell, Gustaf Fredrik intro, 971, 975, 984–987 Laurukainen (Larikka, Laurukadsch) 91–94, 169, 174–176, 236, 239, 241, 242, 257, 272, 278, 291, 292, 309 Leäbenkoff, Michaila 1118 Lehrberg, Aron Christian 688, 689 Lehtisalo, Toivo 790, 799 Leibniz, Gottfried Wilhelm 37 Lemminkäinen 585, 586, 790, 809, 810, 1005 Lempo 332, 333 Lencqvist, Christian Erici 190, 191 Len[c]qvist, Erik 191, 414, 415, 619, 622 Lencqvist, Hedvig Sofia → Gromova, Sofija Kirillovna 1588 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1588 26.8.2019 9:56:29 �Index Nilsson, Sven 47 Niurenius, Olaus Petri 591 Njemjan, Khanty prince 732, 1024 Noah 766, 1546 Nordman, Carl Axel 234 Nordmann, Alexander von 1540, 1541 Nordmark, Esajas Johanson 1520 Norrmann, Mrs 985 Nouhtua, Kirsti 100, 101, 182, 183 Num (~, Nom, Nop, Jilibeambaertje, Jileumbaertje, Jeleambaertje, Gud) 418, 435–438, 471, 486, 525, 526, 641, 684, 685, 690, 691, 785, 795, 1052, 1200 Nummelin, Johan 1514 Nyerup, Rasmus 701 Oba 1353, 1354 Odin 596 Öhman, August Mauritz 708, 709 Olaus Petri 86 Olof (in Mutenia) 238 Olof Andersson 239 Olof Mattsson 239 Olof Skötkonung, King of Svealand 981 Orpheus 382 Ostermann, Heinrich Johann Friedrich/Osterman, Andrej Ivanovič 543 Ostrovskij, N. 1406 Ottar 594 Paawola, Johan 1515 Pad<u>rgeje Goben Los 815 Paxkov (Pahkoff), merchant in Kandalakša 386 Päivän poika 86, 87, 161 Päivänen 239, 241 Päiviö, the elder (Peder), (~, Päiwiä) 84–87, 89, 103, 112, 160–168, 170, 185, 236, 257, 272, 278, 332 Päiviö, Hans 164 Päiviö, Isak 90, 91, 165, 168, 169 Päiviö, Johan 100, 101, 169, 182, 183, 237 Päiviö, Olof (Wuolabba, Wuolab, Wuoleb, Olavi) 84–88, 164–168, 235, 236 Päiviö, Olof’s son 87, 164 Maupertuis, Pierre Louis Moreau de 33, 74 Meang 554 Melpomene 516 Menšikov, Aleksandr Danilovič (Menschikow, Menschikoff) 542, 543 Mercurius 568, 723, 1013 [Měškov ]/Mäschkoff 1293, 1335 ̎ Messerschmidt, Daniel Gottlieb 34, 35, 1412 Mettäjärwi, Petter Jakobi 208 Michael (Mixail), Prince of Russia 974, 976 Michael, St ([Sv. Mixail]) 628 Michel Mattsson 245 Middendorff, Alexander Theodor von 18, 25–28, 30, 32, 38, 835, 1541 Mignon 114 Mir-Mominoff, Chadshi-Mir-Abutalib 1002 Mixail Fedorovič, Tsar of Russia 621, 622 Mixajlov, A.A. 972 Moloch 142, 331 Montferrand, Auguste de 970, 972 Morgan, Lewis Henry 51, 119/120, 338 Moses 305, 837, 886 Movitz 181 Munkalainen, giant 196, 197 Müller, Ferdinand Heinrich 627, 709, 710, 992, 1004, 1058/1059 Müller, Gerhard Friedrich 34–36, 44, 53 Nadežda (Nadjeshda) in Seljakino 1216 Nalkkila, Johan Ericson 1514 Nalli, a giant 196, 197 Napoleon I, Emperor of France 708, 990 Naraei 795, 796 Nemerej 1465 Neovius 986 Nestor, chronicler 629, 711, 716, 982, 993, 1000 Nestorof, Evlantij Ivanovitj 1114, 1115 Nicholas, St 484, 505–507, 509, 516, 517, 723, 1013 Nicholas I, Emperor of Russia 945 Nikkola, Michel Henriksson 1514 Nikon, Patriarch 391, 392 1589 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1589 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Rabbe, Frans Johan 25–27, 32, 65, 260, 316, 318, 319, 326, 328, 390, 397, 398, 407, 413, 416, 417, 434, 482, 487, 490, 492, 495, 496, 500, 505, 535, 538, 544, 568– 570, 608, 730, 734, 743, 911, 914, 918, 984, 1000, 1045, 1050, 1074, 1114–1116, 1124, 1125, 1190, 1217, 1220, 1222, 1223, 1227, 1239, 1324, 1381, 1392, 1422, 1445, 1483, 1535, 1537–1539, 1545–1547 Radlof 1540 Radlof, Mrs 1540 Rask, Rasmus Kristian 22, 198, 277, 594, 700–702, 710, 969, 992, 1060, 1120 Rastrelli, Bartolomeo 972 Reguly, Antal 27, 28, 545–547, 732, 960, 1024 Rein, Gabriel 30 Renvall, Gustaf 198, 594 Reuter, Emma (E. R.) 133–136 Richter, Johann Paul Friedrich → Paul, Jean Rinaldi, Antonio 984 Robert, Eugène 78, 157 Rodjukof, Aleksej Semenovitj 1112–1114 Rodjukof, Ivan Semenovitj 1112, 1114 Rodjukof, Petr Aleksejevitj 1112 Rossi, Carlo 972, 974 Rousseau, Jean-Jacques 51, 120, 338 [Rudakov ̎], Chief of the Post Office in Turuxansk 1544 Rudbeck, Olof 594 Rurik 629 Saarakka 332–334 Saarikoski, Erik Gustaf 1520 Sabakin, a Koibal 905 Sabludski, Mr 1119, 1120 Sahlberg, Reinhold Ferdinand 36, 919, 920 Saivo 85, 94, 177 Sakatin 1209 Samsón from Agul 1552 Sanmark, Carl August 353 Sappho 1001 Savodkoff, Sch., 1551 Savvatij 599 Schefferus, Johannes 332 Päiviö, Olof’s wife 87, 164 Pallas, Peter Simon 35, 36, 53, 548, 565, 566, 902, 903, 1251, 1389, 1392, 1400, 1402, 1412 Pangadioda 795 Pätönen 162, 202 Patritj, Ivan 1112, 1114 Pauanne → Ukko Paul I, Emperor of Russia 974, 976 Paul, Jean (Peaul, Jean) 1224, 1225 Peder (possibly two or three different) 216, 218, 230 Peder/Pehr 131, 132, 138, 139, 230 Peder’s wife 131 Pehr (in Lokka) 239 Pelkonen 241 Pelkonen, Påhl 241 Peltovuoma (Peldowuoma), Erik (Kyrö, Erik Johansson) 81, 82, 84, 86–91, 93, 94, 96–98, 158–160, 162–164, 170, 174, 177–180 Perttuńe, Arhippa 267, 268, 284, 298 Pestov, I. S. 832 Peter I (the Great) 365, 425, 538, 542, 543, 609, 970, 972 Petr, a Tundra Nenets 648 Philip Alexeievits 645 Philip from Glotova 658 Pindar 162 Plantinus, Zacharias 591 Plathan, Gabriel 705, 706, 971, 975, 984, 985, 987, 1002 Plato 754, 1077 Pletnëv, Pëtr Aleksandrovič 42, 973, 974 Pochljäfskij, ship-owner in Tomsk 1116 Po<ch>osoff, merchant from Ekaterinburg 1338 Polyphem 266 Porthan, Henrik Gabriel 191 Preuss, Peter (Prejs, Petr Ivanovič (Preiss, Prüss) 984 Prokopij, Evenki starost 1525 Puškin, Aleksandr Sergeevič 382 Pythagoras 421 Raasakka, Matts 240 1590 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1590 26.8.2019 9:56:29 �Index Solovˈëv (Solovjeff) 1546 Solovˈëv (Solovjoff), gold prospector 1120 Sophia, Sta 628 Sorokin, merchant 1118 Sosonoff, Adrian 647 Spasskij, Grigorij Ivanovič (Spasski) 890, 892, 1280, 1323, 1402 Speranskij, Mixail Mixajlovič 1467 Ssanang Ssetsen Chungtaidshi (Sinen Sitsen Chan Taidshi) 919, 921, 932, 944 Stallybrass, Edward 1489 Starck, Captain 984 Stenbäck, Karl Fredrik (J. S.) 133–136 Stepanov, Aleksandr Petrovič (Stepanow) 860, 901, 908, 960, 1017, 1149, 1236, 1237, 1248, 1249, 1399, 1402 Stephen, St, the Permian/Stepan Xrap 565, 976, 977 Stockfleth, Niels Joachim Christian Vibe 25, 79, 323, 326 Storås, Herman 1514 Storjunkare 332 Strahlenberg, Philipp Johann von (b. Tabbert) 34 Ström, Karl 1520 Struve, Heinrich von 157 Struve, Wilhelm von 74 Stuckenberg, Johann Christian 662–664, 734–737, 779, 1026–1028, 1030, 1110, 1111, 1365, 1412, 1438 Suchanow, Bartholomei 1525 Suchtelen, Jan Peter van 976, 978 Suchtelen, Paul van 976 Suila, Israel Mickelson 1520 Sumorokov family 627 [Sustugašev ̎, Ivan ̎] 1551 Swan, William 1489 Syöjätär 300 Syöjätär-akka 266, 283 Tallgren, Aarne Michaël 710, 1326, 1327, 1400 Tapio 257, 258, 278 Tarba 1498 Taskin, Engineer 1524 Tell, William 271 Schergin, Alexander 682 Scherschinewitsch 544 Schiefner, Franz Anton von 9, 10, 32, 740, 919, 1540 Schiller, Friedrich 49, 650 Schiltberger, Johannes 34 Schlözer, August Ludwig von 37 Schmidt, Isaac Jacob 919, 921, 972, 973 Schogonin, Wasilij 1551 Schott, Wilhelm 702 <Schreiber> 1540 Schrenk, Alexander Gustav von 29, 422, 678, 679, 681, 687–689, 691 Schultz, Dr. Med. 1118 Sederholm (later Cederholm), Karl Adolf Theodor 708, 709 Shakespeare, William 1216 Shakyamuni (= Siddharta Gautama Buddha) (Schigimuni, ’Sigimuni) 924, 927–929, 1490 Silfversvan, Klara Johanna Fredrika 622 Sillman 984 Sirelius, Uuno Taavi 559, 565 Sirén, Karl Vilhelm 705, 975, 984–987, 1540, 1541 Sirén, Mrs 984, 986, 987, 1076, 1540 Sirén, Ms. 984, 1540 Siu Naraei 796 Sivunaei Jese 795, 796 Sjöberg, Jakob 1514 Sjögren, Anders Johan 11, 18, 20, 22–32, 35, 38, 44, 47, 65, 117, 213, 227, 254, 257, 267, 323, 326, 327, 376, 377, 387, 396–398, 407, 463, 469, 493, 500, 538, 539, 544, 545, 547, 569, 570, 605, 608, 728, 730, 732, 750, 780, 782, 855, 859, 879, 910, 914, 918, 954, 955, 966, 971, 972, 974–977, 979–982, 984–987, 1002, 1044, 1045, 1074, 1112, 1118, 1121, 1124, 1227, 1228, 1241, 1313, 1323, 1324, 1381, 1422, 1431, 1445, 1498, 1514, 1537–1541, 1546, 1547, 1549, 1551 Sjögren (b. Laurell), Sofie 971, 975 Skale 224 Skott, Erik 1515 Snellman (later Virkkunen), Artturi Heikki 1326 Snellman, Johan Vilhelm 19, 20, 37, 49, 72, 73, 979, 1119 Soldan, Karl Erik 986 1591 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1591 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Urier 479, 480, 512–515 Uvarov, Aleksej Sergeevič 976 Uvarov, Sergej Semënovič 27, 28, 975, 984, 1114 Wagner, Johann Ernst 1225 Wahlström 726, 727 Wahlström, Ewa Sofia 1520 Wahlström, Matts Jacobson 1520 Väinämöinen 84, 160, 162, 190, 191, 202, 268–270, 284–286, 298, 302, 303, 307, 585, 586, 790, 809–811, 834, 893, 894, 1005, 1276, 1280 Vajetile Hapt 794 Vakulinskij, Dr. Med. 544 Valerius, Johan David 718 Valit (Varent) 376, 377 Walle, Samuel Mattsson 233 Walle, Wuolleb (Olof) 89, 166, 235, 236 Wallenius, Ivar Ulrik 23 Wallin, Georg August 23, 25, 36 Vallin de la Mothe, Jean-Baptiste 972, 975 Waronen, Gustaf 1514 Vasilij Blažennyj 708 Vasilij I Dmitrievič, Grand Prince of Moscow 628 Vasilij Mangazejskij 832, 833 Vater, Mrs 984, 1540 Vater, Professor 1001, 1002 Vavli Nenjang 751 Wegelius, Henrik 245 Vellamo 262, 301 Vermehren 74 Videbeck (Widebäck), Sara 851, 1216 Wiedemann, Ferdinand Johann 28, 702 Viina-Jussi 191 Wilhelm Meister 114 Viljan Eukko 334 Willebrand, Knut Felix von 25, 73–77, 79, 81, 203, 326, 367, 370, 1547 Vinjamin, Archimandrite 371, 395–397 Virkkunen, Artturi Heikki → Snellman, A.H. Virolainen (Wirolainen, Wiroladsch) 101, 102, 184, 237 Wiron Akka 332 Teller 726 Tengström, Johan Jakob 608, 609 Tengström, Johan Martin Jakob af 24, 255 Tengström, Johan Robert 24, 255, 1045, 1074, 1125 Theocritus 743, 1036 Thomsen, Vilhelm 907 Thor 334, 581 Thur 1539 Tiander, Karl Fridrixovič 20 Tichon, monk 833 Tigerstedt, Axel Fredrik 1541 Titov, Mr 1402 Tjenar Kus 905, 906 Tjeptjergin, Arsentij, a Tatar 1552 Tjernsushoff, hotel owner 1119 Toghon Temür (Togos Temyr) 942 Tollet, Karl Arvid 708, 709 Topelius, Zacharias 49 Topelius. Zacharias, Sr. 3, 256, 267, 284 Tor, Saami deity 594 Toragas 100–102, 182–184, 237 Torgoloshin Bajin 941 Torjonen 182, 241 Tornæus, Johannes 84–89, 123, 161, 167, 168, 331 Tóros 918, 1366 Tuguntsow 1550 Tuona (Tuoni) 141, 332–334 Tuonen Akka 141 Tupaljoff 1077, 1112 Tūr(u)m 547, 548, 554 Turso 285 Turvanen 241 Ukko (also Pauanne, Äijih) 141 298, 310, 319, 320, 333, 436, 437, 594, 784 Uksakka (Juksakka) 332–334 Ulfsten 594 Ulu Kan 895 Ulysses 266 Ungern-Sternberg, Otto Reinhold Ludwig von 951 1592 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1592 26.8.2019 9:56:29 �Index Zaxarov, Andrejan 972 Zandt, Gustaf Fredrik 971, 974, 984, 985, 1540, 1541 Zandt, Mrs 1540 Zandt, Ms. 1540 Zavališin, Dmitrij Irinarxovič (Savalishin) 1502 [Zavodkov ], Amelian 1549, 1551 ̎ [Zinzinov ̎, Mixajl ̎ Andrěevič ̎] 1498 [Zosim] 599 Zschwickert, mining officer 1118 Witsen, Nicolaes 34 Vladimir Jaroslavič 982 Vörsa 647, 660, 661 Vseslav Brjačislavič 982 Wuolabba, Castrén’s guide 126–128, 130–132 Wuolabba’s father 128 Xenophon 375 Yngö 1465 Yuille, Robert 1498 Ysyt/Yzyt 1353, 1361, 1452 Place names Agulˈsk (Aagul, Aajel, Agulik, Agulskaja) 67, 1123, 1431, 1436, 1437, 1439–1441 Agulska, Mount 1439 Aho (two different locations) 248 Ahoniemi 244 Ahopää Fell 57, 238 Ahvenjärvi Lake → Nimitöin järwi Äiän paikka 594 Aikio (two different locations) 243 Aikioniemi 240, 243 Aja 1440 Ajakka Lake 313 Äjän selkä 593 Ajang tjaga River 1436 [Ajnogorskaja] 623 Ajus 1440 Akankoski Rapids 245 Akka Lakes 310, 313 A’kkel (Akkala, Babia) 25, 317, 319, 351, 354, 380, 381 Akku Hill 234 Akon korwa 593 Akon lahti 593 Akonjärvi 293, 301, 593 Akonkoski 292–294, 593 Akonlahti (in Kuhmo) 292–294 Akonlahti (in Vuokkiniemi) 58, 262, 263, 267, 280, 281, 284, 293, 298, 301 Äärelä 243 Aatsinki (Atsingi, two different locations) 248, 249 Aavasaksa (Aawa saksa) 16, 22, 55, 70, 73–75 Abaj River 1538 Abakan River 880, 884, 892, 898, 902, 908, 909, 960, 1060, 1122, 1245, 1248, 1249, 1252, 1256, 1260, 1263, 1277, 1278, 1280–1283, 1291, 1300–1305, 1307, 1308, 1314, 1315, 1319, 1320, 1327, 1329, 1331, 1354, 1365, 1366, 1369, 1381–1384, 1391, 1394, 1400, 1401, 1413, 1549 Abakan, Malyj/Anyj-Jak, River (Lilla Abakan, Any) 1365, 1381 Abakansk 908, 1251, 1260, 1320, 1400–1402, 1409, 1410, 1414, 1415 Abakansk ferry harbour/[Perevoz ] 17, 66, 1251, 1402, ̎ 1403, 1405–1410 Abdyr River (Abaldyr) 1318, 1319 Åbo → Turku Abolakovo 1419 Ačinsk (Atschinsk) 30, 45, 63, 65, 1116, 1122, 1227– 1229, 1233, 1237, 1243, 1411, 1412, 1413, 1426 Adzˈva River → Xirmor Aëška (Ajoscha) 1410 Aga River 922, 943, 1478, 1487, 1519, 1530, 1535 Agan River 774, 1048, 1065, 1073, 1074, 1099, 1104 Aginskoe (Aginska domen) 44, 47, 67, 68, 1422, 1526, 1531, 1533, 1534 Agul River (Aagul, Agul, [Malyj Kan ]) 960, 1123, 1423, ̎ 1431–1437, 1439–1441, 1446, 1453, 1460, 1461, 1467, 1552 Agul, Malyj, River (Maloj Agul) 1440 1593 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1593 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Altranstädt 977 Alymka River (Alym) 767, 1024, 1095 Ambarska jurtorna 781 America 36, 563, 700, 701 Ämmälä 248 Ämmänkoski Rapids (in Kajaani) 247, 291–293 Ämmänkoski Rapids (in Vuokkiniemi) 299 Ämmänlahti 299 Ämmänmäki 293 Ämmänniemi 246 Ämmänpää 247 Ämmänsaari Island 247 Ämmänselkä 246 Ämmänvaara Hill (Amman waara) 246, 247 Amonaš (Manasch) 1441 Amur River 31, 922, 1517 Amyl River 910, 911, 915–917, 1257, 1320, 1331–1335, 1335–1341, 1367–1374, 1378, 1422, 1551 Ana River → Onon R. Ana/Ona/Munganšxol River (to the Abakan) 45, 1381 Anabar River 1214 Anaš (Anas’/[Onaš]) 1410, 1412 Anciferovo (Antsyferowa) 63, 818, 827, 863, 1118, 1119, 1128–1130, 1132, 1133, 1144 Ancirˈ/Ancirin River (An[z]ir) 1435, 1436, 1467 Andersholmen 583 [Andgorskaja] 624 Andjech 642 [Andrevskaja] 634 Andru[š]kina River 646 Angara/Tunguska, Verxnjaja, River (~, öfra Tunguska) 817, 818, 862, 870, 918–920, 1136, 1441– 1443, 1446, 1453, 1461, 1464, 1470, 1471, 1477–1479, 1483, 1484, 1509, 1536, 1538, 1545 Angara, Verxnjaja, River ([Verxnaja Angara]) 1486 Angelijärvi Lake 83 Angesvarre 59, 374, 375 Angutixa (Anguticha) 64, 867, 877, 1192 Anxakov 1283 Aninskaja → Xorinskaja Aҟsar 1301 Aksojärvi Lake 314 Akujärvi Lakes 59, 208, 234, 322 Akuniemi 234 Akunpää Fell 235 Ala-Jesiö 243 Ala-Taskyl 918, 1340, 1342, 1440 Alajärvi (in Ostrobothnia) 55, 200 Alajärvi (in Russian Karelia) 271, 307 Alajärvi Lake 271 Alakurtti 250 Alakylä (Nederby) (in Kemijärvi) 248 Alakylä (in Kittilä) 201 Alakyrö (present-day Raattama) 207 Alambaj River (Alambaj, Alamboj) 1539 Alarˈ (Alarskaja/Alarsk) 1493, 1494, 1536 Alaska intro, 705 Alatalo (in Kemikylä) 244 Alatalo (in Pelkola) 244 Alatornio (Neder-Torneå) 378 Alavus (Alawo) 55, 194, 199 Aldeigjuborg (Staraja Ladoga; Aldeigioburg) 981 Aldy-Iškin River (Is’kim) 1260 Aleksandrovskij zavod (Alexandrowsk) 68, 1498, 1520, 1523, 1530 Aleksandrovskoe → Lumpokolˈskoe, NižneAlentuj Rivers (Olentuj) 1486, 1487 Algašjaur Lake (Alkäsjayri) 348, 598 Algijak River 1338 Alinsk 1167 Alkkula (also Alkala) 55, 74, 75, 206 Alla River 1487, 1488 Allo River (Aalo) 1438, 1439 Alpheios River 162 Alta (Alten) 25, 323, 377 Alta Suk River 1376 Altača Creek (Altantscha) 1512 Altaj Mountains 726, 767, 860, 961, 1016, 1047, 1060, 1061, 1350, 1531 Altaj River 1360, 1362, 1363 1594 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1594 26.8.2019 9:56:29 �Index Asia 34, 72, 504, 535, 546, 662–665, 677, 700, 710, 724, 758, 885, 924, 990, 1004, 1014, 1058, 1074, 1083, 1206, 1353, 1531 Aska (four different locations) 243, 251 Aska, Ala-Aska 243, 314 Aska Lakes 243, 314 Askankangas 245 Askankosket Rapids 245 Askinska jurtorna 779, 1110 Askiz (Askys, nya Sagaiska domen) 16, 17, 65, 897, 898, 902, 1122, 1253, 1283, 1284, 1287, 1290, 1291, 1293, 1302, 1398, 1551 Askiz River (Askis, Askys) 880, 897, 1252, 1277, 1281– 1284, 1293 Astraxan 994 Ataiǥa River 1376 Atschura → Očury Attan pää/Ättän otta 582 Aurela 251 Austria 27 Autiojärvi Lake 249 Avam River (~, Awama) 1198, 1205–1207, 1213, 1218 Äyräpää (present-day Baryševo) 981 Azapolˈe ([Azapolˈskaja]) 632 B[undujskoe] Lake 1191 Baager Tajat River → Čet R. Baazebaj taskyl 1374 Babino → A’kkel Babsa 603 Badaranowka 1461, 1462, 1467 Badejewo 848, 1206 Badžej, Stepnoj, River (Bodjej) 1419, 1436 Bagalaҟ/Bagalax River 1376 Baxta (Bachtinskaja) 64, 1159, 1160–1162, 1509 Baxta River (Bachtá) 873, 874, 922, 943, 1159, 1161, 1166, 1169, 1172 Baichinsk 1172 Baikantu Lake 1178 Baite-köl Lake 1342 Bajxa Lake (~, Paigán) 837, 1176 Annaberg 243 Ano Lake 614 Anser 599, 600 Antti (Anti) 246 Anuj River 1538 Ańutieh/Anutiej Lake 653, 676 Anža River (Andsha, Odja) 67, 1123, 1422, 1423, 1426, 1427, 1436, 1438, 1439 Anža, Bolˈšaja 67, 1552 Apkas’eva/Apkas’ 1401, 1410 Arabia(n peninsula) 36 1002 Arajoki River 240, 244 Arbat, Malyj 1278 Arbatskoj 1320, 1366 Arbaty, Bolˈšie, River (Arbát) 16, 1277, 1282 Árbmobuolža Fell → Peltotunturi Arctic area 417, 643, 679, 816 Arctic Ocean (Ishafvet) 80, 82, 88, 118, 161, 204, 219, 350, 367, 371, 372, 375, 376, 421, 422, 438, 476, 535, 560, 561, 579, 601, 604, 670, 676, 688, 689, 726–728, 782, 854, 955, 956, 961, 1016, 1018, 1020, 1047, 1068, 1076, 1096 Argadá River 1487 Argalej (Argalejskoje [p]osselenie) 68, 1534 Argaleja Creek 1534 Argunˈ/Ergunˈ/Xajlar River (Argun) 35, 36, 943, 1517, 1518, 1519, 1521, 1535 Argut/Ak-Alaxa River (Argut) 1538 Arxangelˈsk (Archangel) 21, 25, 26, 45, 46, 60, 114, 254, 255, 262, 281, 316, 327, 366, 371, 387, 389, 395, 396, 398, 400, 410–415, 420, 424, 460, 463, 502, 575, 578, 583, 600, 602–604, 609–611, 613, 614, 617, 629, 630, 648, 656, 658, 662, 663, 665, 670, 678, 680, 687, 788, 811, 955, 1060, 1213, 1223, 1430 Arimsan → Rjamsan Arinskoj ostroff Island 1256 Armak River (Armák) 1478 Armojärvi Lake 96, 179 Armolompolo Lake → Pahtajärvi L. Arpela → Poikela Artemjewa (present-day Pojlovo) 1380 Artjärvi (Artsjö, Arkijärwi) 290, 299 Arvola 244 1595 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1595 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria [Běla]/Bäla River 654, 675 Belaja River (to the Angara; Bjelaja) 1536, 1538 Belaja River (another in eastern Siberia; Bjelaja) 1538 Belaja River (to the Kama) 1124 Belarus 982 Belë Lake (Ak-kolj, [Běloe, Bilˈe], Biljó) 1234, 1235, 1247 Belgium 1524 Bellyk/Kara-Bellyk River (Bjel[y]k) 1413 Beloe Island 1134 Beloje Lake 1229, 1236 Beloščelˈe [Běloščelˈskaja]) 635 Belozero (Bjelosero) 714, 979, 980, 998 Belˈtirskoe 898 Berajem Lake 1218 Berezeva, Bolˈšaja & Malaja, Rivers ([Berezëva]) 1318, 1319 Berezeva, Mount 1333 Bereznik ([Bolˈše Bereznickaja]) 632 Berëzov (present-day Berëzovo; Beresow) 61, 536, 538, 542–544, 546, 552, 562, 669, 728, 764, 767, 774, 775, 956, 985, 1020, 1068, 1071, 1078, 1091, 1095, 1105, 1170, 1200 Berezowa River → Čerekzjul R., Klimentˈev R. Berëzovaja River (to the Amyl) (Berezowa) 1340, 1341, 1370 Berëzovaja River (to the Kizir) (Thedibu) 1428 Berezowka 1381 Berezowka River (to the Irba) 1381 Bergen 121 Bering Sea 869 Berlin 536, 701, 1540 Bertula → Perttula Besˈ, Bolˈšoj, River (Bes) 1336, 1341, 1368 Beskyš River (Besk[y]sch, Besk[y]s’) 1413 Bethlehem 835 Beže River (Bidja) 1248, 1305, 1382–1384 Bidjin/Bidji taglar Mountains 1305, 1306 Bij-xem River → Enisej, Bolˈšoj Bija River 1350 [Biričevskaja] 623 Biridjekowa 1411 Bajxa, Nižnjaja, River (Baicha, Paigán) 836, 838, 852, 876, 1172, 1175–1178, 1181, 1190 Bajxa River (Baicha, Bajcha) 64, 852, 876, 1176, 1219 Bajxa, Verxnjaja, River (öfra Baicha) 836–838, 852, 876, 1175–1178, 1181, 1190 Bajkal Lake (Baikal, Bajkal) 31, 32, 39, 44, 869, 870, 919–923, 944, 946, 958, 1123, 1470, 1471, 1478, 1479, 1483–1486, 1493, 1494, 1528, 1535, 1536 Bakčet (Baktschetskaja) 1442 Baklanixa (Baklanowa) 64, 1171 Bakulicha 1174 Balachnida 1206 Balagan Steppe 1499, 1500 Balagansk 1470, 1536 Balaxnja, Bolˈšaja, River (Balachnja) 1206 Balaxta (Balachta) 1229, 1230, 1411, 1426 Balaj 69, 1538 Baldan-Brajbun-Lin → Congolˈ Balyk, Bolˈšoj (Balyk, Padˈak), River 1065, 1071, 1072 Baly(nska jurtorna) 1050, 1062 [Bapovskaja] 632 Barabinsk Steppes (Barabinzersteppen, Barabá) 767, 779, 782, 1067, 1072, 1095, 1096, 1111, 1125. 1539 Bardakowka Creek 764, 1091 Barents Sea 336, 370, 380, 643 Barguzin River 1486–1488 Barnaul (town) 1539 Barnaul (village) 1436, 1467 Barsova gora 752 Baschkowskaja 1483 Bashenowa 1128 Bashkortostan 1124 Bateni (Bateny) 1410, 1414 Baza River (Bazá) 1282 Bazybaj River (Baaze-baj) 1374, 1375 [Bědovskaja], Bädowo 634, 642 Bextjö, Mount 1436 Beijing (Peking) 929 Beja 1316, 1317 Beja River (Beja, Bii) 17, 65, 1252, 1277, 1282, 1301, 1312, 1315, 1316 1596 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1596 26.8.2019 9:56:29 �Index Botoj 66, 1421 Bovykino ([Bovykinskaja]) 622 Bras River 1283 Bratsk 1463, 1464 Bratsk Artificial Lake 1446, 1464, 1509 Brjankulj River 1487 Bronnikovo (Bronnikowa) 62, 730–732, 736, 748, 1021, 1024, 1028, 1043 Brus, Mount 1317, 1343 Brykalanskaja ([Brykinskaja, Kyčkarskaja]) 633, 646 Budalan → Potala Bugøyfjorden (Reisivuono) 165, 224, 235 [Bugrenica/Bugrinica, Bolšaja] River 651, 674 [Bugrenica/Bugrinica, Malaja] River 651, 674 Buiba River 1342 Buiba, Malaja, River 1342 Buj River (Bui) 1487 Bukhara 23 Bulan köl Lake 1370 Bulbeigá River 1376 Bulduruj ([Buldurujskij]) 68, 1518 Bulgaria, Old Greater 710, 713, 997 Bulgaria, Volga 710 Bundujskoe Lake 1191 Bura ([Burinskij]) 68, 1518 Burdugús River 1483 Butraxta River (Buderaҟ) 1282, 1283 Buzunova 1401, 1410 [Byk ̎], Mount 1333 Byrny River 1376 Byry River 1382 Byskar 1410 Byskar River 1410 [Bystraja]/Beedutsjä River 1218 Bystrokurˈe ([Bystrokurka]) 614, 615, 630 ’Caaselg 1187 Cagan-Oluj 68, 1529 ’Cai River 1125 Čaja River (Tschaja) 781–783, 803, 1106 Birjus Ridge 1374 Birjusa (village, on the Enisej) 1418 Birjusa (village, on the Birjusa/Ona) 1445 Birjusa River (to the Enisej) 1414 Birjusa/Ona River (to the Taseeva; Ana, Oná) 817, 1374, 1441, 1443–1446, 1453, 1460, 1467, 1509, 1538 Bjarmia (Bjarmeland, Bjarmaland) 155, 160, 195, 412, 713, 996, 997, 1010 Bjelsk 1120 Björneborg → Pori Black Sea 710, 982 Bludnaja, Bolˈšaja River (Bludna) 1178 Bobrowskaja 1442 Bochtu Djilam, Mount 1438 Boganida River (Baganida) 1206, 1207 [Bogatyj]/Bogatoj River 654, 675 Bogdat, Syroj, River (Bogdat) 1340, 1370 Bogorodsk 62, 709 Boxto River (Bochto) 68, 943, 1509, 1525 Bolgar (Bolgari) 709, 710, 991 Bolo River → Kazyr R. Bolˈšaja rečka 1440 [Bolšeponev<->skaja] 633 Bolˈšezemelˈskaja tundra (Aarkkajenderah, Bolshesemelska tundran) 421–423, 438, 439, 442, 448, 470, 482, 484, 485, 500, 502, 503, 522, 569, 577, 579, 644, 655, 666, 667, 671, 676, 727, 955, 1018, 1223 Bolˈšoe Lake ([Božie ozero], Teger-kolj) 16, 65, 1234–1236 Bolˈšoj Anikiev Island (Anikejew, Aniki, Anikiev) 405, 605 Bolvanskaja guba 676 Bom-Kentschug River → Xemčik R. Bongnól River → Tunguska, Nižnjaja, R. Borgå → Porvoo Borki (Borkowskaja) 1443 Borodino/Dolgo-ostrov 64, 865, 866, 1162 Bo<romi[n]> 656 Borovaja 632 Borzja, Srednjaja ([Barzinskij]) 68, 1518 Borzja, Srednjaja & Nižnjaja, Rivers ([Barzja]/Barsja/ Burdzu]) 1518, 1521, 1529 1597 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1597 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Cingaly (Tsingalinska jurtorna, Wâdz’em-it, Wâds’itpa) 62, 732–734, 739, 741, 746, 1025, 1026, 1032, 1034, 1040, 1044–1046 Cipa River ([Cypá]) 1487, 1488 Cirka → Sirkka Čirovo Lake ([Cirovo]/Tsirowo/Jeedurtsaetieh) 653, 676 Čita (Tschita) 31, 68, 69, 1501, 1502, 1504, 1510, 1526, 1535, 1536 Čita River (Tschita) 1501 [Čiza] River 651 Čižapka River (Tscheshabka, Tschádschap-ky, Wajjógan) 779, 781, 782, 1110, 1111 Čižgora → Malonemjuskaja Congolˈ/Baldan-Brajbun-Lin (Baldan Braibulin) 930 [Čoša] River 651, 652, 674 [Ču<->detala] 631 [Čubala] 616 Čučepalskaja (also [Čušepalskaja]) 623, 635 [Čugmaja] 623 Čuxčenema ([Čuxčenemi]) 616, 629 Čulaša ([Čulaščel’skaja]) 632 [Čulkovo]/Tschulkowa/Surgutskaja 1162, 1163, 1178 Čulym River (Tschulym) 775, 776, 780–783, 803, 805, 898, 1106, 1223, 1229, 1237, 1252, 1539 Čumyš River 1539 Čuna/Uda River (Tschunja) 1443, 1444, 1509 Cunguruk River (Cunkuruk, Sunkuruk) 68, 1529–1531 Čurkinskaja 633, 635 Curonia 1118 Curuxajtuj (present-day Priargunsk; Tsuruchaj) 47, 68, 1498, 1515, 1518, 1519, 1522 Čušela ([Čušola, Čušala]) 618, 621, 623 Čusovskaja 624 Dagö/Hiiumaa 951 [Daninskij xrebet ̎] 1522 Darashkejewa 1411 Daurskaja 1411 Dawidowo Lake 1208 Dboinik Rivers (two different) 646 Demˈjanka River (Djemjanka) 548, 767, 773, 779, 782, 1072, 1095, 1103, 1111 [Čajšin]/Tschaitsin/Pae(t)sauk/Timanskij kamenj 476, 477, 479, 644, 653, 668, 672, 675 Cakirka River (Sikir) 1477 Čalbuči-Kilga ([Čalbučinskij karaul]) 1517, 1518 Calicut 785 Čamovo (Tshamowa) 611 [Čan] Lake 1539 Čapoma 60, 400, 603 Čara River 1509 Charitonowsk 1338 [Čarka] 646 Carskoe Selo (Sophia) 980 Časelˈka River 1184 [Časovnja] → Taz Church Caspian Sea 713, 997 Caucase (Kaukasus) 627, 700, 711, 1504 Čebakovo (Tschebakowa) 62, 1050, 1096 Čeboksary (Tscheboksari) 62, 990 Čexan River (Tschechan, Tjachan) 1260, 1366, 1381 [Čelmonta] 616 Cenogora ([Cěnogorskaja]) 635 Čerdyn (Tscherden) 661 Čerekzjul River 1341 [Černa]/Tschernaja/Porovuj River 654, 675, 676 Čërnaja River 1341 [Černo-ostrov ] Island 848, 1171 ̎ Čërnoe Lake ([Černoe], Kara-kolj, Kara-köl) 917, 1234, 1235, 1340 Černoreckoe 601 Čet River (probably = Baager Tajat R.) 1375 Četlasskij kamenˈ 668 Chantsche-Jaha River 1047 China 31, 47, 449, 730, 731, 895, 900, 910, 912, 917, 918, 920, 929, 936, 937, 939, 942, 947, 1003, 1022, 1023, 1122, 1161, 1259, 1319, 1320, 1322, 1342–1344, 1351, 1353, 1371, 1465, 1466, 1469, 1474, 1498, 1517, 1522, 1531 Chosha Bay (Čëšskaja guba, Tschesskaja Guba) 61, 421, 422, 438, 463, 464, 476, 568, 651, 652, 654, 671, 673, 674 Čikoj River (Tschikoj) 1486 Cilˈma River (Tsilma) 487, 578, 579, 644, 665, 668, 670, 671 1598 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1598 26.8.2019 9:56:29 �Index Dudinka 30, 64, 65, 841, 844, 849, 850, 856, 867, 872, 875, 957, 1122, 1204, 1208, 1210–1212, 1214–1217, 1220, 1221, 1546–1548 Dudinka River 866, 873, 875, 1209 Dudinka, Suxaja, River 1209 Dudypta River (Dudibta, Dudipta) 1207 Dujba 929 Dvina River 33, 155, 366, 371, 395, 398, 400, 412, 500, 567, 576, 609, 611, 613–615, 628–630, 645, 668, 669, 714, 721, 724, 983, 998, 1022 Džebˈ, Bolˈšaja, River (Djep) 1376 Džebaš River 1260 Džida River (Djidá, Dz’idá, Zida) 1471, 1472, 1477, 1478, 1486 Džoj River (Djoj) 1318 Eämol-sos River 1129 Eden 229, 725 Edrovo 62, 706 Egáabu River 1218 Egeten Steppe 1500 Egypt 36, 501, 983, 984 Ekaterinburg (Jekaterinenburg) 30, 62, 722, 724, 1013, 1014, 1338 Èkostrov (Ekostroff, Tshuk-Suolo) 59, 380, 384 [Ekušenskaja] 634 Elanˈ, Bolˈšaja (Jelan) 1467 Elbe River 700 Elec River (Jielets) 532, 533 Eleckij 524 Elle-jógan River → Vasjugan R. Eloguj River (Jeloguj, Eluk and Pol(u)komsa, Surgut<---->) 760, 838, 865, 874, 876, 1086, 1152, 1163–1166, 1168, 1183, 1194 Elovyj Island ([Elovoe]) 1134 Emäsalo 583 Emca 983 Emca River 613, 614, 628 Enare → Inari England 936 Enisej, Bolˈšoj/Bij-xem River (Bij-Kem) 862, 1338, 1341, 1343, 1350, 1360 Demˈjanskoe (Djemjansk, Num jam) 62, 732, 737, 767, 808, 1024, 1030 Denežkino 64, 1193 Denisovo (on the Enisej; Djenisowa) 878, 1203 Denisovo (on the Topol; Djenisowa) 1442, 1443 Denmark 120, 223, 376 Denščikovo (Djenschtschikowa, Tot-têm) 62, 732, 733, 767, 768, 773, 1024, 1025, 1095, 1096, 1103 Derbina 1414 Derbina River (Djerbina) 1411, 1414 Dijur/([Dijurskaja]) 633 Divny → Trifanowa [Divožskaja] (Divö[ž]) 633 Djabas’ River 1341, 1362, 1366, 1381 Djailor River 1376 Djapsu/Tjapse, Mount 1428, 1438 Djazól River 1436 Djenisovka River 646 Djetlow 1381 Djibidjan River 1341, 1370 Djidjár River 1343 Djilbutá 1428 Djillix Taskyl 1341, 1342, 1370 Djirem River 1326 Djirzibej, Maloj/Ydjygä River 1436 Djirzibej River 1436 Djupkun Lake 1192 Dögedjeng 1129 Dolgo-ostroff → Borodino Dolgoi ostroff Island 1162 Dolgoščelˈe ([Dolgoščelˈskaja]) 635 Dolotui River 1486 Doninskij [xrebet ̎] 1524 Dono (Doná) 68, 1524 Dorogorskoe ([Dorogorskaja]) 632 Dorpat/Tartu 344, 678, 679, 1545 [Drunevskaja] 623 Dubčes River (Dubtsches, Dubc’es) 819, 838, 860, 864, 874, 876, 1130, 1138, 1146–1148 Dučarskij zavod (Dutschár, [Dučarskij rudnik ]) 68, 1524 ̎ 1599 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1599 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Enisej, Malyj/Ka-Xem River (K̈ aa-Kem, Ҟaa-Kem) 862, 910, 1213, 1360, 1362, 1363 Enisej River (Jenisej, Huk, Kuk, Joandesi, Njoandesi, Kolda, Njakal-Kold, Ulj, Ulu-Kem) 28, 30–32, 36, 42, 44, 46, 65, 539, 727–729, 753, 760, 776, 781, 782, 800, 816–818, 826–828, 832, 836–838, 841–844, 848, 850–853, 855, 856, 858–878, 880, 898–900, 902, 906, 908, 909, 919, 922, 952, 956, 957, 960, 961, 1018, 1020, 1021, 1076, 1106, 1122, 1123, 1126–1130, 1132–1138, 1141, 1144–1153, 1155, 1159–1175, 1177–1179, 1186, 1188–1194, 1196–1199, 1201, 1203–1205, 1209–1213, 1217, 1218, 1221–1223, 1227, 1246, 1248–1251, 1254, 1256, 1257, 1260, 1262, 1270, 1280, 1281, 1283, 1305–1308, 1317– 1320, 1322, 1324–1327, 1330–1332, 1341, 1342, 1349, 1350, 1362, 1369, 1379, 1382–1384, 1393, 1395, 1400, 1401, 1402, 1409–1414, 1417, 1418, 1421, 1422, 1426, 1441, 1477, 1488, 1509, 1538, 1545, 1548, 1549 Enisejsk (Jeniseisk) 63, 65, 786, 816–819, 836, 855, 859, 861–863, 871, 873, 877, 985, 1118–1120, 1122, 1126, 1128, 1129, 1132, 1174, 1194, 1210, 1227, 1441, 1443, 1545, 1550 Enisejsk Governorate 759, 783, 832, 856, 860, 945, 952, 1085, 1113, 1223, 1445, 1504, 1544 Eno 257 Enontekiö (Enontekis) 56, 80–82, 84, 92–94, 96, 97, 98, 108, 141, 157, 164, 201, 202, 208, 212 Eravnoe, Bolˈšoe & Maloe, Lakes (Jarawnja/Jaruuna/ Jarawinskaja) 1500 Erba River (Jerba) 880, 1250, 1251, 1382, 1383, 1413 Erba, Suxaja, River 1250, 1251 Ërma River (Jorma) 1440, 1461 Ermakovo 64, 866, 877, 878, 1135, 1188, 1192, 1194 Ermakovo (another, Jermakowo) 818 [Ermylovskaja]/Jermilowska 1210 Esˈ River (Es, Is, Isja, Jees, Jes) 1122, 1252, 1281–1283, 1293, 1303 [Esajskoe] Lake 1207 Estonian Governorate 950, 951 Eurasia 563, 666, 800, 869 Europe 21, 33–36, 72, 327, 332, 484, 532, 535, 563, 582, 668, 677, 700, 804, 830, 869, 885, 955, 975, 990, 1002, 1003, 1058, 1502 Eušta 63, 1116 Farkovo River (Farkówa, Parkowa) 1176, 1178 [Fatjan ] 1169 ̎ Fatˈjanixa River (Fatjanicha) 64, 873, 1169, 1172 Feäseda River 1206 Filatowa 736, 1028 Filippovo 644 Filpus 204 Finland (~, Finska sidan, Suomi) 19, 23, 27–31, 33, 36, 43, 49, 54, 72–74, 84, 94, 101, 109, 114, 118–120, 122, 123, 125, 133, 145, 150, 153, 161, 162, 172, 190, 195, 197, 198, 203, 204, 206, 219, 221, 223, 234, 255, 257, 258, 260–265, 273, 277, 279, 280, 282, 286, 288, 299, 308, 309, 328, 331, 333, 336, 344, 349, 352–354, 377–379, 386, 388, 390, 391, 411, 414, 415, 469, 483, 490, 544, 567, 581–583, 585, 589–594, 598, 608, 617, 625, 626, 662, 663, 672, 705, 709, 717–720, 723, 724, 730, 803, 810, 944, 945, 953, 954–956, 967, 969, 971, 973, 974, 976, 977–979, 982, 986, 1005, 1009, 1022, 1045, 1074, 1076, 1077, 1116, 1120, 1515, 1517 Finnby (Finby) 582 Finnmark (Finnmarken) 79, 145, 146, 323, 380, 384, 700 Fokina 1203 Fokina River 1203 France (Frankrike) 205, 700, 846, 847, 1116, 1216 Fränti (three different locations) 251 Fredrikshamn → Hamina Fura River → Pura Gällivare 172 [Galovaja] 633 [Galˈskaja, Gamskaja] 634 Gamla-Carleby → Kokkola Ganden (Khegan) 930 [Gareva] 633 Garga River (Kargá) 922, 943, 1487, 1488 Gargan(, Irkutnyj) River 1476 Gazimur River (Gadz’imur, Gasimur) 1498, 1521 Gazimur(ov)skij zavod (Gasimursk) 68, 1498 Gbač ([Gbadž]) 617, 623 Georgia 490 Germany 970, 979, 1004, 1524 Giljui River 1487 Gläden/[Glěden ̎] 1411 Glazov (Glasov) 30, 62, 712, 719, 1009, 1010 Glinnaja (Glinskaja) 1442 Glotova 658 1600 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1600 26.8.2019 9:56:29 �Index Haebide Guba 677 Häebide puudara/[Hajpudyr] River 677 Häehijaha River → Velikoj R. Häetáh River → Oma R. Häevudo-Waevuko Lake → [Ljubivo] L. Häeydi River → Volonga R. Xaja (Chaja) 1443 Xajdamža, Bolˈšaja, River (Kaidems’a) 1438 Halbĕ/Halbi River 1476 Haliselkä 249 Halonen (in Alakylä, six different locations) 248 Halonen (in Kemikylä, three different locations) 244 Halonen (in the main village of Sodankylä, two different locations) 243, 246 Hamburg 157 Häme (in Karelia) 265, 282 Häme → Tavastia Hämeenlinna (Tawasthus) 709, 717, 1514, 1520 Hämeenniemi (in Posio; Hämehen niemi) 314 Hämehenniemi (in Vuokkiniemi) 265, 282, 301 Hämehensaari 265, 282, 301 Hamina (Fredrikshamn) 33, 62, 298, 968 Hammerfest 372, 373 Xamnej/Barun-Xamnej River (Kamnéj) 1478 Xamsyra River (Samzara, Kamzara) 1341, 1348, 1350, 1362 Xandala (Chandala, Xandala) 1442 Xandala River (Chandala) 1442, 1443 Hannuksela 251 Hannuniemi 248 Xantajka (village) 31, 64, 65, 832, 844, 852, 853, 857, 858, 867, 868, 877, 957, 1198, 1202–1205, 1208, 1210, 1212, 1213, 1218, 1222, 1547, 1548 Xantajka River 844, 869 Xantajskoe Lake 1202 Xanty-Mansijsk → Samarovo Xarir/Garir/Ҟara Burän River 1461 Harjuniemi 251 Härmä 58, 288 Xarvuta-Jaxa River (Haarwota) 1200 Glubokoe Lake 1208 Gogolevskaja 624 Golaja, Malaja, River ([Golaja], Tas-sug) 1318 Golgof 599 Goloschówa 1411 Goloustnoe, Bolˈšoe ([Goloustnaja]) 67, 1485 Golovanˈ River ([Golovanja], Aiҟan sug) 1318 Golubaja River ([Galuba], Djexse) 1318 Golubkovskaja 634, 642 [Golubnica/Golubica] River 651, 674 Gornostalj River 676 Gorodischtsche 1510 Gorodok (on the Pečora) 642, 655 Gorodok (in S. Siberia) 66, 1251, 1380, 1400 Gorošixa (Gorostinskoje) 64, 1192 Gravesnoj/Grabesnoj River 652, 674 Greece 754 Greenland (Grönland) 700 Grjadskaja 67, 1499 [Gubista] River 674 Gulf of Bothnia 81, 581, 595, 1060 Gulf of Dvina 400 Gulf of Finland 581, 982 Gulf of Obˈ 535, 559, 767, 1095 Guovdageaidnu (Kautokeino) 164 Gurina 63, 1130, 1132 Gusinets River 675 Gusinoe ozero (village) 67, 412, 922–924, 931, 1489 Gusinoe ozero Lake (Gusinnoe ozero, Kųlųn nor) 922–924, 931, 1489 Gusintsa River 652, 654, 675 Gustafsberg 240, 243 Gutara River (Gutar) 1446, 1460 Guttjesjäuri Lake 598 Haapavaara 273, 286, 308 Häätylä 243 [Xabarickaja] 633 Häckman (two different locations) 248 Xada Bulak (Chada Bulak, Chada-Bulák, ChadaBuluk) 68, 1526, 1529, 1530 1601 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1601 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Xasuj/ Chasuj River 922, 943, 1487 Xatanga (Chatanga) 849, 1206, 1207, 1214 Xatanga Bay (Chatanga-viken) 782, 1206 Xatanga River 849, 1206 Hätelä 251 Hautajärvi (in Hietasuvanto) 244 Hautajärvi (in Kuolajärvi) 249 Haverojaha River → [Svjatlyj, Malyj] R. Xavragorˈe 609, 610 Xaxalevka River (Kachelowa) 864, 1149, 1151 [Xedorovskaja] 622 Heikkilä 311 Heldirmä River 1438 Helistenkangas 248 Helistu (four different locations) 248 Helsingialand 594 Helsinki (~, Helsingfors) 9, 10, 18, 20, 24, 26, 28, 29, 32, 55, 58, 59, 61, 62, 69, 73, 77, 156, 190, 255, 256, 274, 289, 318, 323, 469, 538, 544, 547, 584, 608, 614, 707, 709, 712, 730, 966, 989, 990, 1012, 1061, 1122, 1124, 1126, 1223, 1326, 1520, 1524, 1540, 1541, 1547 Xemčik River (Bom-Kentschug) 1260 [Xerpolˈskaja] 623 Hertikankorva Rapids 247 Xeta, Bolˈšaja & Malaja, Rivers (Cheta) 836, 855, 867, 868, 874, 876, 1206, 1213 Hetta 92, 208 Hietajärvi 249 Hietajärvi Lake 249 Hietajärvi-Niskala 249 Hietala 248 Hietasuvanto (Hietasuando) 244 Hiidenharju 581 Hiidenhauta, Hiien hauta 265, 301 Hiidenjärvi (Kaunistonjärvi) (Hiienjärvi) Lake 310, 311 Hiienniemi 583 Hiisivaara 265, 301 Hiitelä 290 Hiittenkallio 581 Hiiumaa → Dagö Hiivatti 292, 293, 310 Hikiä 197 Xilok River (Chilok/Kilok/[Xilok ]) 1486, 1487 ̎ Himmelrik 201 Hinkamaa (Hingamaa) 243 Xirmor/Adzˈva River (Chirmor/Adsjwa) 506–509 Hirvasjärvi (in Kuusamo) 311 Hirvasjärvi (in Russian Lapland) 311 Hirvasjärvi (in Salla; present-day Hirvasvaara) 249 Hirvasvaara 311 Hirvikallio 581 H<i>tt<i> 246 Xiva → Khiva Hogland 727 Hollola 1514 Holma 622 Xolmogor (Cholmogor, Kolmogor) 45, 60, 395, 412, 413, 463, 613, 614, 616, 617, 627–630, 931 Xolmogorskaja 632 Xolmogory 412 Hom-ses River 1129 Xomutovo (Chomuty) 1441 Honkanen 251 Hons’un/Honschun River 1476 Hoojaha/Hoajaha River → Peschanka R. Xorinskaja/Aninskaja/Oninskaja (~, Chorinsk, Oninsk, Ononska Burät-kyrkan) 67, 69, 1485, 1499, 1530, 1534, 1536, 1543 Hornela 251 Horok River 1476 Hotakka 292 [Xristorožestvennoe selo] 1442 Xudosej River (Kudasej, Kuutas’) 836, 1175, 1178, 1184, 1186, 1187 Huhtala 243 Huk River → Enisej R. Xut/Solˈdžur River (Ut) 66, 922, 1341, 1343, 1344, 1347–1349, 1362, 1364 [Xvostovyj]/Chvostowa Lake (Taeuan-toh) 653, 676 Hyötylä (two different locations) 244 Hyrynsalmi 296 Iceland 195, 931 1602 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1602 26.8.2019 9:56:29 �Index Ida River 1536 Idra River (Idra, [Y]dra) 1248, 1321, 1327, 1329, 1377, 1381, 1383 Idžulˈsk (Idjul) 1411 Iga River 1487 Igarka (Igarskoje) 64, 844, 866, 878, 1188, 1194–1196, 1222 Igil River 1436, 1440 Igumnovskaja 632 Ii (Ijo) 154, 170, 217 Iijärvi Lake 311, 313, 314 Iijoki River (Ijå) 312, 1022, 1113 Iijovka/Ijobka River 654, 675 Iipola 248 Iisalmi (Idensalmi, Iidensalmi) 256, 257, 277 Iivaara Hill 314, 1113 Ija River (Ija, Ejá) 1446, 1461, 1464, 1465, 1538 Ijewskaja 68, 1529 Ijo → Ii Ijus, Belyj, River 65, 898, 1113, 1234, 1235, 1243–1245, 1247–1250, 1282, 1382, 1383, 1413 Ijus, Černyj, River 898, 1113, 1234, 1235, 1239, 1240, 1243, 1245, 1247, 1248, 1250, 1282, 1382, 1383, 1413 Ijus Mountains 1243 Ikku Rapids 312 Iljina 780, 1112 Ilmen/[Ilˈmenˈ] Lake 1539 Ilomantsi 257 Imandra (village) 372 Imandra Lake 350, 372, 385 Imatra 75 Imbak Creek 1163 Imir, Bolˈšoj, Mount 1415 Imiss River (Imis) 1376 Imponen (Imbonen, two different locations) 248 Ina River 1488 Inari (Enare, Eenar, Enari) 22, 25, 26, 39, 51, 56, 59, 73, 82, 83, 85, 109, 110, 113–116, 118, 119, 122–126, 131, 137–141, 152, 157, 158, 161, 164, 166, 168, 171, 173, 182, 202, 207–224, 226, 227, 229, 232–236, 287, 319, 322, 326–329, 332, 333, 335–339, 349, 351, 362, 377, 380, 381, 455, 587, 588, 593, 598 Inarijoki River (Enare-elf) 80–82, 157, 158 Inarinjärvi Lake (Enare sjö) 88, 99, 105, 107, 110–112, 116, 118, 142, 166, 186, 187, 209, 322, 330, 332, 335 India 714, 785, 997 Indiga (village) 479, 639, 655, 676 Indiga/Indeka/Paejaha River 39, 60, 477–479, 654, 668, 673, 675, 676 Inditska-Viska River/Totsjo 654 Inditskoj Lake 653, 676 Ingädär, Mount 1527 Ingaš, Nižnij (Ingasch, Ingás) 67, 1123, 1444, 1509 Ingoda River (Ingadá) 1501–1503, 1509, 1510, 1519, 1534, 1535, 1539 Ingria (Ingermanland) 258, 951, 979–981, 983 Inja, Bolˈšaja 1326 Inja, Malaja 1326 Inja River (Injä) 1252, 1326 Inzyrevka River 1128 Inzyrevo (Lebedevo, Inserow, Inserewo) 64, 827, 1128, 1156, 1157 Ioanno-Bogoslovskij Monastery (Makarief) 976–978 Irba, Bolˈšaja (Irbinsk) 1373, 1379, 1381 Irba River 1381 Irbejčik River (Irbej) 1439 Irbit 540 Irdja/Irdji 1410, 1415 Irgaҟ-Taskyl 1318, 1342 Irkut River 1470–1473, 1476, 1477, 1538 Irkutsk 31, 32, 35, 67, 69, 723, 918–920, 940, 946, 951, 1014, 1123, 1124, 1362, 1421, 1445, 1453, 1469–1471, 1483, 1484, 1526, 1536–1538, 1542 Irnijärvi Lake 314 Irsen/Irzen River 1360, 1362, 1363 Irtsuk River → Urten-Suk R. Irtyš River (Irtisch) 36, 536, 668, 669, 723, 729–731, 733–742, 747–749, 752, 753, 767, 768, 770–773, 779, 781, 801, 808, 860, 922, 957, 959, 1020, 1022–1035, 1041–1045, 1050, 1066, 1067, 1072, 1075, 1076, 1090, 1095–1103, 1111, 1121, 1124, 1538 Ischim 723, 1014, 1030, 1113 [Isidnemskaja] 624 Iskim Rivers (two different) 1341 1603 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1603 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Iskinska jurtorna 779, 1110 Iškoras Fells (Iskuras) 323, 326 Iskup (Iskupskaja) 64, 1162 Isma 609 Iso (in Siberia) 1030, 1113 Iso (in Tervola) 251 Isojärvi Lake (Stuorrajaur) 56, 126, 127, 246 Isokylä (Storby) 248 Isokyrö (Storkyro) 201, 207 Ister River 162 Italy 384, 1379, 1524 Itkulˈ Lake (It-Kolj) 1247 Ivalo → Kyrö Ivalojoki River 52, 56, 99, 100, 104, 105, 107, 108, 111, 179, 181, 182, 186, 336, 1022 Izinzjulˈ River (to the Amyl) (Izindjul) 1338, 1340, 1369 Ižma (Ischemsk, Ischma, Ishemsk, Iswa) 9, 26, 61, 422– 425, 467, 492–495, 500, 503–505, 507, 508, 516, 517, 520, 522, 569, 571, 573–575, 633, 644–646, 657–661, 667, 681–683, 955, 959, 1004, 1117, 1118, 1120, 1121 Ižma River (Ischma, Ishma) 61, 425, 438, 439, 492, 500, 569, 573, 575, 610, 613, 646, 955, 980, 1022 Ižora River (Ishera) 983 Izyn-Žulˈ/Prjamoj Izin-Čul River (to the Čexan) (Izindjul) 1366 J[– –]sila (two different locations) 248 Jaakkola (in Isokylä, two different locations) 248 Jaakkola (in Kairala) 244 Jääski (present-day Lesogorsk) 981 Jääskö 201 Jablonnoj chrebet 1501, 1535 Jaga (Jagina/Jaginskaja) 1229, 1440 Jaga, Bolˈšaja, River (Jága) 1113, 1229 Jajcevo 62, 706 Jakowlewskaja 1442 Jakuševskaja 623 Jalan (Jelansk) 1119 Jalmajärvi Lakes 310, 311 Jalmavaara 311 Jamburg (present-day Kingisepp) 980 Jamskoe (present-day Vereščagino; Jamskaja) 64, 1170 Janajaha → [Svjatlyj] River Jandinskaja 1464 Janga River (to the Kan) (Njengá) 922, 943, 1438 Janga River (to the Vitim) 1487 Jangoza, Bolˈšaja, River (Jenga[z]a) 1440 Jankkila (two different locations) 248 Janowa 1410 Japan Sea 869 Jarawinskaja 67, 1500 Jarcevo (Jartsówa, <Jarcovo>) 63, 872, 1135, 1137, 1141, 1145 Jarensk 621, 658 Jarenˈga River 611 Jarganska jurtorna 1093 Jarishna River 676 Jaroslavlˈ 716 Jarschap River 654, 655 [Jaruševskaja] 623 Jeedurtsaetieh Lake → Čirovo L. Jeesiöjoki River 245 Jegorewa River 675 Jela River 1248 Jelle<---> 1304 Jermak Khanty village (Jermakska Ostjak-byn) 759, 1085 Jermakowoje 1133 Jermolajewa 1411 Jerusalem 973, 974 Jessiö (two different locations) 243, 245 Jezagasch 1411, 1412 Jierjaha River → Peredni R. Jietéh River → Snopa R. Jîg-waja-teuh Lake 1072 Joandesi River → Enisej R. Joenjoki River 336 Jokhang (Dshou) 930 Jokushets 642 Jolguj River 651 Joma 646 Jonnin kota 250 1604 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1604 26.8.2019 9:56:29 �Index Jonwa Lake 644 Jordan River 1445 Jorggástat (Jorgastack, Jorgastak) 59, 81, 82, 158, 324, 326 Jorpulipää → Tankavaara Hill Jorshja/Jorsja River 644 Joukamo 313 Joutsijärvi (five different locations) 248 [Jubirskaja]/Juburskaja 612, 624 Judguj 631 Jugan, Bolˈšoj, River (Jugan, Jágon) 764, 769–771, 774, 779, 1065, 1071–1073, 1091, 1097, 1099, 1100, 1104, 1111, 1125 Jugan, Malyj, River 774, 1104 Jugorowo 631 Jugorskoj Schar 677 Jugria 688 Jugrina River 638 Jugrovo River 652 Juilskij gorodok 1047, 1048 Juma River 614 Junna 251 Junttila (two different locations) 248 Juoksenki 55, 204 Juotaskoski Rapids 247 Jura River 610 [Juras] River 611, 613 Juredej-Jaxa River (Jurjéi) 1200 Jurˈevskaja 623 [Jurˈevskij] 66, 1338 Jurolˈskoe selenie (Jurola) 60, 616, 623 [Juroma] 612 Jurtino 62, 990 Jurva 251 Jusjuh River → Lebed R. Juujärvi Lake (Jujärwi) 247, 314 Juuka (Juuga) 58, 256, 257, 259, 278, 279 Juukoski Rapids (Jukoski) 247 Juumajärvi Lake 314 Juuniemi Cape 247 Juutua 49, 56, 110, 112, 113, 117, 125, 127, 128, 210 Juutuanjoki River 110 Juuvaara Hill (Juwaara) 247, 314 Juva 197 Juwaschkinska jurtorna 1081 Jyväperä 248 Jyvöälakši (Jywälahti) 58, 270, 286, 301 Jyyniéh → U<ä>skenoj River K<-->kikoski Rapids (in the River Kitinen) 245 Ka-Xem River (Kaa-Kem) → Enisej, Malyj Kaafjord 157 Kaakamajoki 141 Kaakkurijärvi Lake (Kaakkurinjärwi) 56, 96, 97, 179 Kaakkurivaara 248 Kaakoj River 68, 1523 Kaamasjoki River (Kama-elf, Kamas) 56, 127, 209, 217, 232, 336 Kaara (two different locations) 251 Kaarasjoki River 82 Kaaretkoski 243 Kaartinen (Kardinen) 55, 77, 204 Kaasi 251 Kaavi 58, 256, 257, 278 Kača River (Katscha) 898, 1245, 1257, 1262, 1270, 1306, 1329, 1382–1384, 1424, 1453 Kachelowa Gora 864 Kachelowa River → Xaxalevka R. Kačinsk (steppe and administrative area) (Katschinska steppen) 65, 880, 884, 892, 897–900, 902, 910, 1117, 1230, 1235, 1237, 1239, 1243, 1245–1251, 1254, 1256–1258, 1262, 1270, 1277, 1281, 1297, 1306, 1309, 1317, 1329, 1330, 1373, 1377, 1382, 1383, 1385, 1392, 1419, 1420, 1424, 1429, 1435, 1444, 1453 [Kačkova] 629 Kačulka (Katjulka) 66, 1331, 1373, 1377–1381, 1552 Kačulka River (Katjulka) 1252, 1308, 1321, 1332, 1372–1374 Kader-taskyl (Kader-, K̈aader-, Ҟaader-taskyl) 918, 1340, 1342 Kagleakska jurtorna 775, 776, 1094, 1105, 1106 Kähkölä 251 1605 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1605 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Kama River 567, 714, 721, 724, 998, 1010, 1011 Kama-elf → Kaamasjoki Kambalnitsa River 654 Kamčatka 34 [Kamdalica, Bolšaja] River 674 [Kamdalica, Malaja] River 674 Kamenka 1325 Kamenka River 818 Kamennoj Mys 865 Kamyšta/Öök River (Kam[y]s’ta, Kamistá/Yk) 1281, 1282, 1301, 1305, 1341, 1348, 1349, 1353, 1354, 1362, 1363, 1383 Kamys’-taskyl 1375 Kan (village) 1436 Kan River (Kan, Kunbu) 860, 922, 957, 960, 1123, 1365, 1422, 1423, 1425–1429, 1431, 1436, 1438–1441, 1446, 1541 Kanaraj (Kanarajskaja) 1443 Kanaskinska/Karaschinska jurtorna 779, 1110 Kandalakša 60, 371, 372, 385, 386, 390, 601, 613 Kandat, Bolˈšoj, River (Kondat, Kondát) 1340, 1368–1370 [Kandujskoe zelenie] 1463 Kangas (two different locations) 248 Kangasala 55, 192 Kangotovo (Kangatovsk(aja)) 1164, 1167, 1173 Kanin Nos 416, 422, 438, 447, 463, 578, 579, 649, 654, 666, 668, 672–674, 955 Kanin tundra (Saljeh) 16, 416, 421, 422, 428, 438, 439, 442, 443, 448, 464, 468, 471, 472, 484, 568, 578, 631, 644, 651, 653, 664, 666, 668, 671–673, 675, 727, 955, 959, 1018, 1223 Kanjušinskaja guba 673 Kansk 67, 69, 1123, 1420–1422, 1435, 1436, 1441, 1442, 1444, 1453, 1469, 1537, 1538 Kantegir River (Kantigir) 1260, 1318 Kanto (Kando, four different locations) 251 Kantokylä 312 Kantola (Kandola, in Saunavaara) 244 Kantola (Kandola, in Unarin Luusua) 243 Kaperi (two different locations) 251 Kaptyrevo (Kaptjerewa) 1320, 1410 Kähkönen (in Koivu) 247, 251 Kairala (in Salla) 249, 250 Kairala (Kairavuopaja in Pelkosenniemi; Kairawuopio) 239, 244, 246 Kairavuopaja (Kairawuopio, in Kairala) 244 Kairavuopaja → Kairala Kaisajoki 251 Kaisamatti 248 Kaisanlahti 248 Kaj 724, 1014 Kajaani (Kajana) 24, 58, 114, 256, 257, 259, 264, 277, 280, 281, 291, 292, 293, 299, 318, 331 Kajbettaj, Mount 1460 Kajraly 250 Käkisalmi (Karela, Kexholm) 376 Käkkälöjoki River (Käkkäläjoki) 80, 81, 157, 202 Kalajoki 581, 583, 595 Kalažma River (Kalashma) 614 Kalevala (as a mythical place) 84 Kalgu River 1521 Kalgukan River 1521 Kalkonniemi (Kalkoniemi) 247 Kallajaur Lake (Kallajäyri) 348 Kallanvaara (two different locations) 248 Kallavesi Lake 290 Kallioluoma Lake 311, 313 Kallisen mäki 594 Kalliskota 249 Kallunki (Kallungi) 249 Kallunki-Niemelä (Kallungi-N., two different locations) 249 Kallunkijärvi Lake 312 Kalna River (K[y]lna) 1341 Kalˈta River (Kaïtá) 1438 Kaltagorska jurtorna 761, 1087 Kalukša River 1524 Kälviä (Kelwia, Kelwiä) 58, 288, 581 Kaly (Kal) 65, 1317, 1323 Kaly River 1317 Kalymska jurtorna 761, 766, 1087, 1983 1606 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1606 26.8.2019 9:56:29 �Index Ҟara bola River 1365 Kara River 663, 665, 669, 670, 677, 1030, 1113 Kara Sea 535, 559, 579, 753, 767, 1030, 1113, 1207 Kara sen, Mount 1370 K̈ara-Taiga, Mount 1375 Karabinskie jurty 732 Karagan River 1439 Karakowa 1411 Karasibo River (Karasiba) 1366 Karasino (Karasina) 64, 836, 837, 839, 843, 848, 849, 852, 857, 866, 875, 877, 1188, 1191–1195, 1204, 1205, 1210, 1212, 1213, 1218, 1222, 1223 Karasinskoe Lake 1218 Kárášjohka (Karasjok, Karasjoki) 25, 59, 82, 164, 323, 326, 377 Karasuǥ/K̈arasux River 1282, 1283 [Karasy]/Baazerlu köl Lake 1322 Karatjug River (Ҟaratjuga) 1341, 1370, 1372 Karatuz Creek (Karatus, K̈aratus) 910, 1122, 1252, 1307, 1319, 1320, 1331, 1332, 1341, 1367–1370, 1372 Karatuzskoe (Schadatska förposten) 66, 910, 913, 1122, 1319, 1332, 1333, 1351, 1368, 1371, 1372, 1380, 1551, 1552 Karaul 849, 1189 Karaulnaja 1411 [Karaulnyj ostrog ] 1411, 1418 ̎ Karažulˈ River (K̈ ara djul) 1340, 1370 Karbanowa/Kés 1166 Karbina (Karbinsk jurtor) 62, 732, 786, 1024 Karela → Käkisalmi Karelia (both Finnish and Russian) 8, 11, 22–24, 26, 33, 39, 43, 45, 58, 84, 88, 114, 124, 133, 150, 155, 160, 161, 190, 200, 2389, 253–260, 263–268, 271, 273, 274, 276–280, 285, 286, 288, 290–292, 314, 379, 394, 395, 397, 489, 580, 582, 586, 588, 592, 966, 983 Karelino (Karelina) 1251 Karenga River ([Karenˈga]) 922, 943, 1487, 1488 Karˈepolˈe (Karjepol) 612, 623 Karesuando 81 Karga River → Garga R. [Kargonemskaja] 623 Kargopolˈ 61, 546, 567, 612, 724, 1014 Kargosero 612 Karhujärvi 249 Karigasniemi 82 Karjalansaari Island (also Kirjalan saari) 93, 175, 242 Karŋjaur Lake (~, Karngjäyri) 348, 598 Kärppä (three different locations) 248 Karppinen 244 Kartaëlˈ ([Karta]jo[lskaja], Kartajuol) 633 Kartin 1300, 1301 Karunki (Karungi) 204, 313 Karvia 59, 318, 581 Karvo 251 Karynsuk River ([Kerencug], Kelbä sug) 1318, 1319 Ҟar[y]s’ River 1383 Kas(, Bolˈšaja), River 874–876, 1129, 1130, 1135, 1136, 1138 Kasariselkä (Kattilanselkä) 330, 598 Kas’chenska/Kaschkinska jurtorna 779, 1110 [Kaskonemskaja] 624 Kašlyk/Sibirˈ/Isker 731, 770 Kasmin gorodok 638 Kaspa River (Ҟospa) 1376 Katelowa/Katilowa 739, 1032 Katerma 292 Kätkävaara Hill 310, 594 Katschinska domen → Ustˈ-Abakanskoe Katshkowo 614 Kattila/Kotly 980 Kattilanselkä → Kasariselkä Katunˈ River (Katunj) 1252, 1538, 1539 Kauhava 58, 288 Kaukonen 201 Kaunispää Fell 56, 238 Kautokeino → Guovdageaidnu Kavkazskoe ([Kavkaskaja, Xoxly, Koxly]) 1380 Kazanˈ (Kasan) 29, 30, 43, 50, 52, 62, 69, 490, 662, 663, 704, 705, 707–712, 717, 719, 722, 724, 732, 778, 888, 931, 956, 972, 987, 989–994, 996, 1001–1005, 1007, 1009, 1012, 1014, 1074, 1109, 1119, 124 Kazanˈ Khanate 710, 992, 994 1607 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1607 26.8.2019 9:56:29 �Itineraria Kếndig[è] River 1177 Kenˈga River 614 Kengis 22, 55, 76, 77 Kenon Lake (Kinon) 1501 Kenttälahti Bay 311 Kenttäniemi Cape 311 Kenttäsaari Island 311 Keräsjärvi Lake 201 Keräskero Fell (Kerästunturi) 201, 202 Kirelˈ River (~, Kerel, Kerer) 1423, 1427, 1436, 1439 Keretˈ (Kieretti) 312, 601, 602, 613 Kerówa River 1178 Kesa, Bolˈšaja & Malaja, Rivers (Kesa) 1440, 1441 Keskitalo (in Alakylä) 248 Keskitalo (in Kairala) 244 Kesälahti (also Kesälaks) 249, 250, 580, 582, 593 Ketˈ River 752, 775, 780–783, 785, 786, 802, 803, 1021, 1030, 1075, 1076, 1106, 1113–1115, 1120, 1136, 1185, 1440 Kevitsa Hill (Keitsa) 246 Kevrola (Kewrol) 618, 621 Kexholm → Käkisalmi Keynäsjärvi → Tšenanniemi Khegan → Ganden Khiva (Chiwa) 23, 254, 966 Kieksiäisvaara (Kiexiswaara) 56, 77, 204 Kietsimäjoki River 82, 158 Kiev 982 Kihlanki (Kihlangi) 56, 79, 203–205, 313 Kiiminki (Kimingi) 582, 593 Kiisjoki River 272, 309 [Kija] River (in Kanin tundra) 631, 651, 674 Kija River (to the Enisej) (Kij) 873, 1134, 1237, 1509, 1538 Kija River (to the Šilka) 1509, 1538 Kilbä suk River 1341 Kildin 59, 370, 380 [Kileckaja] 632 Kileng River 1376 Kilpimaa 244 Kilpinen 251 Kimiltej 1469 Kazancevo, Cape (Kasatskoj) 851, 1211 Kazanka River 707 Kazel köl Lake 1376 Kazym River (Kasym) 728, 729, 774, 1020, 1021, 1047, 1048, 1052, 1068, 1073, 1105, 1223 Kazyr/Bolo River (Kasir) 910, 1257, 1321, 1331, 1332, 1340, 1365, 1370, 1373–1375, 1378, 1419, 1460 Kazyr-Suk River (Kazer suǥ, Kazir suk, Kazer suk) 1318, 1319, 1340, 1341, 1370 Kebejskoj 1319 Kebež River (Kebes’) 1342 [Kebskaja] 632 Këčˈ-Pelˈ River (Kötschpel) 61, 531 Kedva River 633 [Kedvavomskaja] 633 Kěgostrov 609, 610 Kehkelä (two different locations) 248 Kexta 611 Kèjaj River 1068 Keke 1030, 1113 [Kelˈčijurskaja] 633 Kellokumpu 248, 249 Kelloniemi (two different locations) 248 Kelujärvi 57, 240, 243 Kemˈ 26, 60, 257, 264, 282, 299, 372, 378, 386, 390, 393, 395, 424, 599 Kemˈ River (to the White Sea) 264, 303, 372, 390, 599 Kemˈ River (to the Enisej) 827, 874, 1030, 1113, 1128, 1440, 1538 Kemeltej 1465 Kemerovo 898 Kemijoki River (Kemi elf) 57, 80, 81, 141, 142, 145, 146, 149, 153, 155, 156, 203, 240, 244, 247, 248, 251, 292, 316, 318, 378, 1022 Kemijärvi (Kemiträsk) 22, 57, 59, 146, 153, 154, 156, 171, 245–250, 288, 314, 317, 318, 378 Kemijärvi Lake 246–248, 318 Kemikylä 240, 244 Keminmaa (Kemi) 22, 25, 57, 59, 84, 85, 117, 120, 141, 142, 143, 155–157, 167, 170, 199, 203, 205, 240, 241, 247, 293, 312, 313, 316, 318, 338, 378, 379, 582, 587, 597 Kemtschug, Lilla, River 1113, 1414 1608 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1608 26.8.2019 9:56:30 �Index [Kimoženskaja] 632 Kinahmi rapids 161 Kindat River (K[y]ndat) 1340, 1369, 1370 Kindirla/Kandyrla/Kyndyrla River (Kinderli, Kindirlä) 1252, 1282, 1283 Kingaš River (Kangás’) 1439 Kintismä Rapids 303 Kinzeljuk River (Kêzel djul) 1375 Kiperin woara 310 Kirjalan saari → Karjalansaari Kirkenes 336 Kirpistö Lake 311, 314 Kis River → Tis R. Kis taiga 1371 Kiselovo (Kiselowska jurtorna) 63,762, 1089 [Kisyl] 617 Kitat, Verxnij & Nižnij, Rivers (Kität, Kitet) 1365, 1375 Kitee 582 Kitinen/Kitisenjoki River (~, Kittinen) 57, 145, 146, 153, 245, 246, 319, 1022 Kitka Lakes 311, 312 Kitoj River 1470, 1538 Kitsa → Mokraja Kitsa Kitsa Lake 373 Kitschengska jurtorna 762, 1089 Kittilä 22, 56, 80, 84, 97, 98, 100, 102, 103, 106–108, 164, 182, 184, 185, 201–203, 207–209 Kiurujärvi 57, 240, 244, 245 Kivakkatunturi Fell 309, 310 Kivelä (Kiwilä) 249 Kivelänjärvi Lake 249 Kivijärvi 299 Kivilahti 248, 249 Kiviniemi 233 Kivintojärvi Lake 313 Kix River 1282 Kizilˈ 1229, 1233, 1234, 1235, 1237, 1239, 1243, 1247, 1249, 1277 Kizilˈ, New Duma 65, 1230, 1238 Kizilˈ, Old Duma 65, 1238, 1239, 1240, 1243 Kizil-kaja 1302 Kizir River (Kisir) 910, 1257, 1331, 1373, 1375, 1376, 1378, 1427, 1428, 1438 Kjaxta (Kjachta) 31, 35, 67, 920, 923, 930, 932, 936, 1076, 1485, 1489 Kjaxta River (Kjachta) 936 Klička (Klitschewskij Rudnik, [Klička]) 1523, 1523 Klimentˈev River 1341 Kljutschewskaja 67, 1501 Kobur-taskyl (Kodur-, Koodur-, Kotur-t.) 918, 1340, 1342, 1351, 1371 Kočergino (Kotjerginá) 1331, 1380 [Kočumskaja] 624 Koxa (Kocha) 67, 1444 Koivu 251 Koivukylä 293 Koivula 251 Koivuperä 251 Koivusalo 251 Koja, Bolˈšaja/Kojka, River 1319, 1538 Koja, Nižnjaja 1410, 1422, 1538 Kojbalska domen 897, 900 [Kojdokurˈja] 611 Kojnas ([Kojnisa, Kojnajskaja]) 612, 635 Kojo 251 Kokemäenjoki River (Kumo elf) 582 Kokemäki (Kumo, Kuumo) 59, 318, 581, 582 Kokkola (Gamla-Carleby) 194, 288, 581, 583 Kokkonen (Kokkos) 246 Kokorej-to Lake 653 Kokorevo (Kokarjewa) 1410 Koksa (~, Ҟoks’a) River (to the Enisej) 1246, 1384 Koksa River (to the Katunˈ) 1538 Köktä River 1376 Kokuj 1-j (Kaakoj) 1523 Kokujskaja, Pravaja, River 1488 Kola (town) 39, 42, 59, 330, 360, 361, 364, 366, 368, 371–373, 377, 379, 382, 388, 390, 415, 601 Kola Peninsula 26, 50, 219, 340, 350, 351, 371, 372, 379, 380, 405, 601, 602, 970 1609 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1609 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Köngäs 239 Kôngat-kî River 1187 Konguize, Mount 1431 Könönen (two different locations) 248 Konoschel 877, 1194 Kontioluoma Lake (Kondioluoma) 313 Kopˈ, Bolšaja, River (Koop, Kop) 1340, 1370 Kopˈen (Kopjon) 17, 66, 1409, 1410, 1415 Kopˈevo ([Kopˈeva]) 65, 1243 Kördézen River 1436 Korela → Käkisalmi Korelja 609 [Korga] 1213 Korja 249 Korlik River (Karelka, Korelka) 1179, 1180, 1184, 1186 Kornouxovo 63, 1116 Ko<r>obosero Lake 614 Korok River (Korók) 1440 Koroksa River 614 Koróloҟ/Koróloks River 1436, 1483 Korom-taskyl 918, 1340, 1342, 1371 Korostelevo (Korastelja) 67, 1123, 1436, 1441 Korotaika River 677 Korpela (two different locations) 248 Korsajärvi Lake 56, 97–99, 179–181 Korsatunturi (present-day Vietkajärvenpalo) 56, 97 Korva (two different locations) 244 Korvanen 57, 59, 241, 319, 320 Korylˈky/Karalˈka River (Karalka, Karalg) 1186 Korzinskaja 623 Kos-Erba (Kojerba) 65, 1250, 1251 Koschelewa 738, 1032 Kosˈju River (Kosja) 509, 510 Koski (Turku Province) 59, 318 Kösˈkö djul River 1341, 1370 Koskowa gora 613 [Kosmin] 632 Kosmodemjanskoj/[Kozmo-Demjanskij] (at the Kunduzuk) 1338 Kostamo (two different locations) 248 Kola River 364 Kolari 56, 79, 201, 204, 205 Kolba River 1419, 1423, 1436, 1440 [Kolˈčimagorskaja] 633 Kold River → Enisej R. Kolda River → Obˈ R. Kolek ëgan River (Kalech-jógan) 759, 760, 1086 ̎ Kolguev Island (Kalgujeff) 578, 579, 645 Kolmogorovo (Kolmogorowa, Kolmogor) 63, 1132 Kolmonen 251 Kolokolskaja/Kolokolstowa Guba 439, 666, 667, 676 Kolokowa River 676 Kolon (Kolonskaja) 1443 Kolon River (Kolon, Koolon) 1442, 1443 Kolta-parel-tu Rivers 1183 Kolva 26, 61, 500–502, 504, 505, 507, 569, 575, 577, 646, 728, 955, 1019 Kolva River 448, 500–502, 505, 506, 509, 577, 646, 661, 728 Kolvanki Lake (Kolwangi) 313 Kolvasjärvi 58, 260, 280 Kolvinskaja 633 Kolyvan 69, 1539 Kolyv-Ëgan River 759 Koma 1410 Koma River 1410, 1413 Kometto Hill 314 Komi Republic 658 Komsa (Komsina) 64, 865, 1156 Konda River (to the Čara) 922, 943, 1030, 1509 Konda River (to the Obˈ) 714, 773, 922, 943, 998, 1030, 1069, 1071, 1096, 1097, 1099, 1101, 1103, 1105, 1223, 1509 Konda/Kuanda River (to the Vitim) 922, 943, 1030, 1487, 1488, 1509 Kondinskoe (Kondinsk) 728, 767–770, 774, 775, 1020, 1095 Kondratˈevo (Konradjewa) 1442, 1443 Konduj (Konduj, Kondujewsk) 17, 44, 47, 68, 1498, 1522–1524, 1526, 1527 Konduj/Konda River 1525, 1526 1610 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1610 26.8.2019 9:56:30 �Index Kuda River 922, 1536, 1538 Kudaj 922, 941 Kudarej 922, 941 Kudatui River 1486 Kudun/Xudun River (Kudún) 1487 Kue’cel-kî River 1187 Kuhmo 280, 292, 293 Kuiri 251 Kuittijärvi Lakes 265, 270, 282, 301 Kuivaselkä 183 Kuja (at White Sea) 60, 408, 409, 410, 603, 608, 609 Kuja (on the Pečora) 642 Kuja River 603, 610 Kujala (in Alakylä) 248 Kujala (in Isokylä) 248 Kujo, Bolˈšoe, River 1438 [Kujskaja] 634 Kuk River → Enisej R. Ҟuҟ-suǥ River 1383 Kukkea 314 Kukkesjaur Lake (Gukkisjäyri) 348 Kukšin River (Kuks’in) 1340, 1371 Kul-jógan River 759, 760, 782, 1086, 1179, 1180, 1184 Ҟulaҟ River 1411 Kulama’, Mount 1438 Kuliža, Bolˈšaja, River (Kuljas’, Kuileés’) 1426, 1438, 1439 Kulogora (Kulogra) 620 Kuloj 60, 612, 616 Kulpakko (two different locations) 248 Kultuk 67, 1470 Kulun 1230 Kuluntalahti 291, 292 Kulutaj, Levyj, River 1487, 1488 Kul[y]m → [Mošjuskaja] Kuma River (to the Enisej) 1162 Kuma River (to the Šušˈ; Ҟ̈um, Kum) 1330 Kumnuҟ-taskyl 1342 Kumo → Kokemäki Kumpula (Kumbula, in Unarin Luusua) 243 Kostamovaara (three different locations) 248 Kostino (Kostina) 65, 1173 Kostino (Kostinskaja, Kostinsk) 64, 1238, 1239 Kostojoki River 313 Kostroma 711, 716 Kotajärvi (two different locations in Isokylä) 248 Kotajärvi Lake 293, 294 Kotaniemi 248 Kotoši ([Kotošinskaja]) 624 Kouhtajärvi Lake 56, 96, 97, 179 Kourinsaari Island 110 Koutaniemi 314 Kowa River 1030 Kovda 601 Koibal Steppe 880, 902, 904, 910, 1123, 1277, 1307, 1312, 1323, 1330, 1354, 1394, 1550 Köyliö/Kjulo 581 Kozly (Kozdela) 21, 60, 407, 608 Kozˈmodemˈjansk (in Kazanˈ Gov.) (KusmoDemjansk) 62, 990 Kö[ž]va River 634 Kozyla River (Kazala) 1439, 1440 Kraatari (Kratari) 251 Krasnaja Creek (to the Amyl) 1333, 1340, 1370 Krasnaja River (to the Kizir) 1376 Krasnaja, Mount 1333 Krasnoborskaja (Mi[č]a jag) 633, 646, 650, 659, 660 Krasnojarsk 30–32, 63, 66, 69, 493, 898, 1030, 1113, 1116–1118, 1120, 1122, 1123, 1190, 1227, 1245, 1256, 1257, 1306, 1402, 1409, 1411, 1421, 1422, 1426, 1453, 1462, 1537, 1538, 1539, 1552 Krasnojarsk Artificial Lake 908, 1251, 1327, 1410, 1414 Krasnoturansk → Zaturansk Krestowa 866, 867, 1210, 1211, 1213, 1214 Krivaja River 676 Krivoscheina 1411 [Krivošežskaja] 633 Krol River 1419 Kronoby 70, 1515 Kruta River 651 Kučkas ([Kučkaskaja]) 624 1611 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1611 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Kursu-Leskelä 249 Kurtak (Kurtaҟ) 1411 Kurtti 250 Kurtsowa 614 Kurvi 251 Kuschnikowa/Kus’nikowa/Kuninskaja 1063, 1069 Kutomara (Kutomarskij [zavod ̎]) 68, 1522–1524 Kutskun 1538 Kuusajanvaara 238 Kuusamo 24, 58, 204, 273, 274, 280, 287, 311–314, 593, 594 Kuusinkijoki River (Kuusingi) 312, 313 Kuvaj River 1419, 1436 Kuzˈë, Bolˈšoe, River (Kuzjó) 1439 [Kuznečevskoe Obščestvo] 622 Kuzneck (Kusnetsk) 898, 1233, 1253, 1282, 1283 Kuzomenˈ (Kusoniemi) 60, 612, 616, 617, 623 Kwenetka/Kwenelka River 779, 1111 Kvenland 594 Kyčkara (K[yč]etskara 660 Kyigö River 1436 Kylbys tag, Mount 1381 Kypäräkoski Rapids 312, 313 Kyrka-taskyl (Kyrky-t.) 918, 1340, 1342, 1351, 1371, 1440 Kyrö (in Inari; present-day Ivalo) 56, 106–109, 140, 142, 143, 186, 202, 207–209, 224, 226, 235, 237, 321 Kyrö (in Kittilä) 56, 80, 81, 201, 202, 207 Kyrö (in Turtola/Pello) 207 Kyrönjoki River 201 Kyyhkynen (Kyhkynen, two different locations) 248 Kyzij River 1436 Laakso (Lakso) 244 Labaz-ëgan River 759 Labaznaja River 759 [Laboskaja] 634, 642 Labun River 1086 Labytnangi 533 Ladoga Lake 567, 724, 982 Ladyga River (Laitiga) 1175, 1177, 1178 Laemi-peadara 1069 Kumpula (Kumbula, in Ylikylä) 248 Kumtigej 899, 1257, 1270 [Kunčukurja] River 613 Kundugasch 1411 Kunduluk River (Ҟondaluk, Konduluҟ) 1341, 1370 Kundusuk River (Kunduzuk/K̈ unduzuҟ) 66, 1338, 1340 Kungus River 1431, 1432, 1434, 1436, 1440, 1441, 1552 Kunovat 1105 Kunovat River 546, 548, 775 Kuolajärvi Lake 250 Kuolajärvi (present-day Salla) 11, 23, 25, 29, 59, 79, 154, 240, 248–250, 292, 317, 318, 584, 586, 594 Kuolaniemi 292, 293 Kuolojarvi (village) 318 Kuopio 58, 256, 257, 277, 290, 291, 1125 Kuoppala 244 Kuorinki Lake (Kuoringi) 313 Kuortane 55 Kuosku (two different locations) 244 Kuragino (Kuragina, Ҟaragina) 66, 1331, 1332, 1374, 1379, 1380, 1381 [Kuraxtinskaja] 623 Kuraj (Kuráj) 1442 Kuran Hödy 1438 Kurba(, Bolˈšaja) River 1487 [Kurcevo] 629, 630 Kurejka (village; Kurejskoe) 64, 1192, 1194, 1202, 1203, 1218 Kurejka River (Kureika, Kulejga) 837, 838, 843, 867, 873, 875, 878, 1181, 1192, 1193, 1203, 1208 Kurgantschik 1381 Kurgomenˈ 611 Kurˈja 609, 610, 613–615 Kurjatka River (Kyrät) 1375 [Kuropolˈka] 615, 630 Kurostrov (Kurostroff) 16, 611, 614–616, 629 Kursˈe River 1439 Kurskaja 624 Kursu (three different locations) 248, 249 Kursu-Heikkilä 249 1612 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1612 26.8.2019 9:56:30 �Index Latvajärvi 58, 265, 267, 268, 282, 284, 285, 299 La<u>kkukero 201 Laurila 248 Laus 292 Lautiosaari Island 247 Lawasin-jógan River 759, 1086 [Lavelskaja] 624 Lebedˈ River (to the Bija) 1350 Lebed/Jusjuh River (to the Pečora) 646 Lebe[ž]ie/Tjingdu Lake 1192 Lěboskaja 635 Lechlisowska jurtorna 759 Lehtola (in Isokylä) 248 Lehtola (in Ryynäsenjoki) 292 Leikala 249 Leinonen 251 Leipäjärvi 243 [Lejbonemi] 622 Lemtsa River 61, 639, 654, 675 Lëmva River (Ljomwa) 523 Lena River 563, 843, 922, 1190, 1487, 1509 Leningrad → St Petersburg Lentiira (Lendira) 293, 294 Lentua Lake 294 Lentuankylä (Lendua) 293, 294 Leontjewsk/[Leontevskij] 1338 Lepeschkina 1410 Leppävirta 290, 291 Letinska/Letnitska River 652, 674 Letopala ([Letopalskaja]) 624 Lhasa 930 Liewa/[Levaja] Murga 620 Liimatta (two different locations) 251 Liisute’eh/Liisutej Lake 653, 676 Limbja-Jaxa River (Limbejaha) 1200 Liminka 141 Limtingska/Limtjingska jurtorna 767, 1094 Liperi (Libelits) 58, 256, 257, 259, 278, 281, 290 Listvjagovo ([Listvegovskaja], Njeng[z]a) 1380 Lahtela 248 Laihia (Laihela) 581, 595, 1520 Laja River (Laaja, [Lajarěka]) 611, 644, 646 Lama Lake 1208 Lampela (Lambela, in Kuolajärvi) 249 Lampela (Lambela, in Koivu) 251 Lampožnja ([Lampoženskaja]) 60, 578, 616, 632, 666, 670 Lanˈiok River 380 Lapinjärvi (Lappträsk) 299, 591 Lapinkivi 310, 583 Lapinlaakso (Lapin lakso) 582 Lapinlahti (Lappvik) 591 Lapinmäki 290 Lapinniemi (Lapiniemi) 251 Lapinranta 290 Lapinsaari 290 Lapki/Lafkaei 1086 Lapland (Lappland, Lappmarken) 8, 11, 16, 22–25, 33, 39, 43–45, 52, 55, 59, 71–78, 80, 83–86, 89–91, 95, 96, 100, 101, 105, 106, 116–119, 120, 122, 125, 126, 128, 129, 133, 134, 137, 141–143, 149, 153–157, 159–162, 165, 167– 175, 178, 182, 183, 189, 195, 200–203, 206, 219, 254, 257, 264, 272, 274, 278, 287, 292, 309–311, 314–320, 323, 327, 328, 330, 331, 333, 334, 336, 338–340, 346, 348– 350, 353, 355, 357, 361, 365, 367, 370, 371, 376–379, 384, 386, 397, 398, 405, 411, 418, 443, 584, 598, 669, 700, 730, 954, 959, 966, 967, 1022, 1083, 1150, 1219 Lappajärvi 55, 73, 190, 194–196, 200, 591, 595 Lappeenranta 591, 592 Lappfjärd 591 Laptah → Timan Tundra Laptev Sea 1214 Laptukowa 878, 1189, 1210, 1211 Lapua (Lappo, Lappå) 58, 199, 288, 591, 592, 1514 [Larevskaja] 622 Larino (Laringska jurtorna) 63, 762, 1089 Larjak (Larjatskij) 16, 40, 760, 1086 Lassali (two different locations) 243 Lastinskaja/Lasta 633 Latjuga ([Latjugskaja]) 635 1613 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1613 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Luppio 55, 74, 75 Luptsinkasaari Island (Luptschengin soari) 309, 310 Lusminki Lake (Lusmingi) 313 Luusua (four different locations in Alakylä) 248–250 Luusua (in Unari) 243, 245 Luzino (Lusina) 65, 852, 856, 866, 867, 878, 1188, 1202, 1204, 1217 Lužma (Lusmanlahti) 58, 262, 263, 280, 281, 294 Lycksele 33 [M<->lasˈ] River 614 Maa-Jaakkola 248 Maalismaankoski Rapids 312 Maananga Lake 313 Madetkoski 243 Madjar River & Lake → Možarka R. & L. [Madorskij stepˈ] 1372 Magansk (Maganskaja) 1419, 1423 Maibet River 1376 Majavaniemi 248 Majda (Maida) 611 Majdaši (Maidasch, Maidashi) 16, 65, 1254, 1280, 1281, 1400, 1410 Majmačin 920, 936–940 Majmaksa (Maimaks, [Majmaks]) 609–611, 613 Makarjowa 68, 1498, 1523 Makarowa 1442 Makarovka (Makarieff) 976 Makarowo 642 Makarovskaja 634 Mäkelä 248 Mäki 243 Mäki-Jääskö 201 Mäkitalo 244 Makovskaja River (Mákowicha) 1178 Makovskoe (Makowskij) 63, 780, 1112, 1118, 1119, 1122 [Maksa] 609 Maksara Creek 644 [Malcovskaja] 1380 Maletino ([Maletinskaja]) 622 Malinova, Mount 1333 Livonia(n Governorate) 678, 951, 977 Ljamin, Pervaja/Svjataja 1068 Ljamin River (Láemi-jaha, Lám, Lámi-joha, Ljamin Sor) 768, 782, 1047, 1066–1070, 1096 Ljamin, Tretjaja/Jazevaja 1068 Ljamin, Vtoraja/Borovaja 1068 Ljapin River 768, 769, 774, 782, 1096, 1097, 1105 Ljavozero (Lävosero) 380 [Ljubivo]/Häevudo-Waevuko Lake 653, 676 Ljuk-Kolen-Ëgan River 759 Lobanovskaja 632 Lobskoe (Lopskoje) 612, 614 Lodˈma 609, 610 Lohtaja (Lochteå) 59, 318, 583 Lokka 57, 146, 239, 242 Lokka (two different locations in Sompio) 244 Lokka Artificial Lake 145, 146, 239, 244, 320, 588 Lokosovo (Lochosowa) 63, 755, 1080, 1081 London 536 Lonkka 269 [Lopa/Lapa] River 609, 610 Lopatinskoje Selo 818, 1133 Louhi 293 Lovisa 20, 299 [L<su>novskaja] 623 Lübeck 74 Lugavka River (Lugatskaja) 1319 Lugavskoe (Lugatschkoj, Lugavskij, Lugavskoj) 17, 65, 66, 1123, 1281, 1322, 1325, 1392, 1395, 1410 Luiro (in Hietasuvanto) 244 Luiro River 57, 145, 164, 240, 242, 319, 1022 Luironpalo Fell (Luirofjäll) 57, 238 [Lukašinskaja] 1443 Lumijoki 243, 593, 594 Lumpokolsk, Öfra 763, 774, 776, 1090, 1104 Lumpokolˈskoe, Nižne- (present-day Aleksandrovskoe; Lumpokolsk, Nedra) 63, 762–764, 774, 1089–1091, 1104, 1107 Lumpus (Lumbus) 251 Luoma (in Kalajoki) 583 1614 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1614 26.8.2019 9:56:30 �Index Megion River (Magijon) 1084 Megrega River 567 Mexrenˈga River ([Mekrenga]) 614 Mehtäkan 314 [Melegovskaja] 623 [Melˈma] (Mjeljma) River 1162 Melˈničnaja (Mälnischkaja) 64, 1173 Menjer tu Lake 1428 Mergenjówa, 66, 1123, 1441, 1553 Merkunmäki (Hiltula) 292 Merxe-Ky River (Merk-kî ) 1177 Merikarvia 581 Mesikangas 248 Meso River 1113, 1200 Messukylä (Messuby) 1514 Mezenˈ (Mesen) 26, 29, 60, 371, 414, 416, 417, 420–422, 424, 426, 438, 439, 447–449, 463, 502, 503, 568, 578, 616, 625, 630–632, 636, 637, 639, 648, 658, 662, 663, 665, 666, 668–670, 672, 673, 727, 955, 1018 Mezenˈ Bay 415, 651 Mezenˈ River 371, 464, 616, 638, 670, 671, 673 Mgla River 672 Miekkasaari 313 Mierasjärvi Lake (Mieraschjaur) 56, 129–131 Miinoa 39, 58, 260–262, 280, 394 Mikkeli (St Michel) 290 Mikulkin, Cape 651, 673 Mimija/Mina River (Mima, Minja) 1419, 1428, 1436 Minusa River 879, 1228 Minusinsk 31, 32, 44, 45, 65, 66, 817, 861, 879, 880, 884, 897, 899, 909, 917, 943, 952, 953, 957, 962, 1113, 1122, 1123, 1227, 1228, 1243, 1252, 1254, 1263, 1273, 1277, 1281, 1307, 1321, 1325, 1347, 1351, 1381, 1385, 1393, 1395, 1399, 1401, 1410, 1424, 1509, 1510, 1542, 1551, 1552 Mirnoe (Mirnaja) 64, 1157, 1162 Miroedixa (Mirojedinsk) 64, 866, 1173, 1174, 1219 Mironawa gora/[Bobrova gora] 613 [Miska] River 674 [Miturinskaja] 624 Mizin River → Sizim R. Mjatskij savod 1539 Malmi River 1438, 1439 Malmyž (Malmysch) 62, 719, 1009 [Malobereznickaja] 632 Maloe Lake ([Maloe ozero], Teger-kolj) 1234–1236 [Malonemjuskaja/Čižgorskaja] 623 [Malopyskaja] 635 Malozemelˈskaja tundra (Malosemelska) 579, 667 [Maltasovskaja] 622 Mammut-sjön/Björn-sjön 1111 Mana River (~, Mána, Menjér) 960, 1030, 1376, 1413, 1414, 1419, 1422, 1423, 1425–1429, 1436, 1440 Manasch → Amonaš Mangasej/Tasu haarad River 1200 Mangazeja intro, 832, 833, 985, 1198–1200 Manikowa 68, 1498, 1521, 1523 Mănomjaha River 1200 Mantojärvi Lake (Mandu-sjö, Mandusjauri) 56, 133, 229 Mäntyharju (Mändyharju) 290, 296, 580, 583, 617 [Marˈegorskaja] 622 Marjavaara 243 Martin (three different locations) 243 Marto 251 Maselga (Maanselkä) 59, 375, 376, 379, 380 Maste 60, 468, 639 Matarengi (Matarängi) 16, 70, 74, 75 Mataschkina Lake 1208 Materik → Ščeljajur Materska River 654 Materska-Viska River 654 [Matigory] 615, 629, 630 Matinaho 598 Matomaa 244, 246 Mattanen 243 Mattinen (two different locations) 251 Máttit Bálggesoaivi Fell 210 Matur River (Mâtur/Maader) 1277, 1281, 1283 Medjanka, Bolˈšaja, River (Tatarskaja, Kara sug) 1318 Medva<s>i River 652 Megion (Magijonska jurtorna) 63, 758, 765, 1084, 1091, 1092 1615 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1615 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Mulˈga River 1376 Mulino (Mulina) 68, 1524 Mulnej/Mutnej Rivers → Mutnej R. Multijärvi 312 Munakkasuo 311, 312 Mundjirej/Mundj’ire’ River 1438 Mundujskoe Lake (Mundus’ka) 875, 1192, 1193 Mundujskoe River (Munduschka) 875, 1192 Mungaj River (Mungai) 1539 Muojärvi Lake 311, 313 Muonio (Muonioniska) 22, 25, 29, 39, 42, 56, 73, 76, 77, 79, 80, 137, 143, 164, 201–203, 205, 206, 287, 288, 378, 584, 586–588 Muonionjoki River 33, 77, 203, 1022 Mu<o>rm<a>jaha River → Priseljenok R. Muosalmi 313 Muotka 380 Muotkatunturit Fells 210, 323 Muovaara 311, 313 Muraska/Murakska jurtorna 767, 1094 Murhaniemi 312 Murma (Murmenskaja) 1442 Murma River 1442, 1443 Murman Coast 359, 371, 372, 376, 398, 405, 601, 605 Murman Sea 400 Muroči 930 Murom 1000 Mutajoki (Mudajoki) 246 Mutenia (~, Mudenia, five different locations) 238, 239, 244, 588 Mutnej/Mulnej Rivers 645, 646 Mutusjärvi (Muddusjärwi) 210, 336 Muuduj River 1200 Mygalengska jurtorna 761, 762, 1087–1089 Myllyaho 251 Myra 484 Naadade Lake 1218 Naaleseada River → Tschulúm R. Näätämöjoki River (Nejdfloden, Näytämäjoki) 89, 165, 166 Mjelkoje Lake 668, 672 Mogčenskaja, Mogča 633 Mogojta River (Mogontui) 1486 <Moine> 598 Mojka River 972 [Mojtevskaja] 632 [Mokča] 659 Mokraja Kitsa (Kitsa) 59, 373, 374 Mokša River (Mokscha) 712, 995 Molčanova 30, 63, 1115, 1226 Mölköniemi 301 Molm/Moolom Taskyl 1376 Mölö (two different locations) 251 Monastyrskoe 831–833, 1174, 1219 Mongolia 767, 920, 923, 936, 939, 942, 943, 1120, 1227, 1344, 1348, 1349, 1352, 1362, 1465, 1474, 1531 Monok, Bolˈšoj, River (Moónak, Noonep) 1282 Morda 638 Mordovia 976 Moscow (Moskwa) 30, 62, 262, 281, 285, 294, 319, 389, 391, 489, 628, 631, 648, 706–708, 724, 778, 818, 952, 987, 989, 990, 1002, 1014, 1109, 1117, 1124 [Mošjuskaja], Kul[y]m 634 Moskirna River 654 Moskuvaara 243 Motovskaja guba (Motovskij zaliv, Muotkavuono) 371, 601, 605 Mourujärvi Lake 314 Možarka Lake (Madjar) 1375 Možarka/Tagosuk River (Madjar) 1375 [Mozorixa] River 674 Mudjuga Island 603 Mudjuga River 609, 610 Muges’endil-kî River 1177 Mugtengska jurtorna 1093 Muhos 205 Muja River 1487 Mukkala 249 Muksalmi 600 Muksut River 1465 1616 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1616 26.8.2019 9:56:30 �Index Nerčinskij zavod (Njertschinska Central-werket, [bolˈšij zavod ], Stora savoden) 31, 68, 946, 947, 950, ̎ 951, 1123, 1498, 1502, 1511–1518, 1522–1525 Nergubsin River 1438 Nerica ([Nerickaja], Nierid[z]j) 634 Nero Lake 716 Nesˈ (village) 26, 60, 447, 448, 452, 463, 568, 648, 649, 651, 653, 672–674 Nesˈ River 651 [Nežma] River 614 Nička River (Niskä) 1376 Niekatieh/Nikatie Lake → [Seld<s>ovka] L. Niemelä (in Alakylä) 248 Niemelä (in Runkaus) 251 Niistjej River 1047 [Nikiticinskaja] 634 Nikitsa 642 Nikolaevsk (at the Šegarka) 63, 1116 Nikolajewska guldvaskeriet/Nikolajewskoj [priisk] (at the Izinzjulˈ) 66, 916, 917, 1122, 1335–1338, 1343, 1367 Nikulino (Mikulina) 63, 1144, 1145 Nikunlassi 248 Nilsiä 290, 291 Nimitöin järwi/namnlöst träsk (present-day Lake Ahvenjärvi) 56, 97, 179 Nîngída River 1162 Ninja/Nenja River (Niinä, Njinja, Ninjä) 1281, 1282 Nishnaja 1442 Nishnaja djerevnja 1138 Niska 251 Niska Rapids 272, 309 Niskajärvi Lake 299 Niskavaara 251 Nitschka Creek 1322 Niž River 1524 Nižneimbatsk (Nishne-Imbatsk) 64, 1163, 1164, 1168– 1170, 1173, 1174 Nižnešadrino (Schadrina) 63, 871, 872, 1135, 1136 Nižneudinsk (Nishneudinsk) 67, 69, 943, 958, 1123, 1445, 1447, 1461–1465, 1467, 1468, 1509, 1537 Nižnevartovsk (Wartuiska jurtorna) 63, 759, 1085, 1983 Näätämövuono → Neidenfjorden Nachradinska jurtorna 763, 1091 Nadujaha River 1200 Nadym Bay 727 Nadym River 559, 727, 767, 782, 1018, 1019, 1068, 1095, 1105 Naxala River (Noxoj) 1487 Nalimˈe Lake (Nalimje, Nalymje-osero, Njyynjel-tu, Pakulka) 837, 1170, 1180, 1184, 1187 [Nalˈostrov] Island 614, 615, 629, 630 Nanjing 449, 1161 Narkinlahti 248 Narva 951, 980 Narym 30, 31, 63, 729, 753, 773, 775, 777, 780, 783, 802, 957, 1017, 1030, 1044, 1048, 1074, 1076, 1103, 1106, 1107, 1111–1114, 1116, 1122, 1183, 1509 [Narym ̎, <Susij>] River 1538 Narymka River (two different locations) (Narym) 775, 922, 1509, 1538 Naryn, Bolˈšoj, River (Narym) 943, 1509 Näskämä Lake 314 Naskamajoki River (Nasamajoki) 101, 183 Natsinsk 738, 1032 Nattastunturit Fells 144 Navolok Jurˈev 622 Nazarovo (Nazarowa) 1229 Nazimovo (Nasimowa) 63, 65, 818, 827, 849, 1128, 1130, 1133, 1134, 1145, 1148, 1153, 1227 Nazylˈka River (Nuusil-kî ) 1177 Nazym River (Nasym) 773, 1047, 1103 [Nebskaja] 635 Nederby → Alakylä Nedertorneå → Alatornio Neidenfjorden (Näätämä Wuono) 224 Nellimö 59, 335 [Nenoksa] 611 Nerča River (Njertscha) 947, 1487, 1510, 1519, 1523, 1535 Nerčinsk (Nertschinsk) 31, 47, 68, 943, 947, 953, 958, 961, 1498, 1499, 1502, 1504, 1509–1511, 1519, 1523, 1539, 1543 1617 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1617 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Novgorod 62, 376, 599, 627–630, 648, 706, 707, 846, 981–983, 988, 990 [Novo-Prijutnyj] 66, 1338 Nowodolsko-Petrowskoj/[Novodolˈsko-Petrovskij] 1338 Novonazimovo 1134 Novoselenginsk 1488, 1489 Novosëlovo (Nowoselowskaja) 1230, 1410 Novosëlovo (Novoselovskoje) 64, 1160, 1162 Novosibirsk 1124, 1539 Novo[zalěs]skaja (village; present-day Suxaja Tunguska) 64, 1172 Nöyömbä, Mount 1438 Nu<--->alakero 201 Numto, Lake 1068 Numurtux River 1372 Nuolasjoki River 80–82, 157, 158 Nuorunen Fell (Nuorison vaara, Nuoru) 309, 310 Nuotjoki River 363 Nurma 1030, 1113 Nurmes (Nurmis) 58, 256, 257, 259, 278, 279 Nuuna-jaha River 1200 Nykälänniemi 196 Nykarleby 73 Nystad → Uusikaupunki O-xem/Ojna River (to the Bolˈšoj Enisej; Oo, Oo-kem) 1301, 1350, 1360, 1362, 1363 Obˈ, Juganskaja, River 764, 774, 779, 1071, 1072, 1104 Obˈ River (Ob, Kolda) 16, 28, 31, 39, 41, 478, 532–536, 548, 550, 553, 559, 563, 566, 576, 668, 714, 727, 729, 730, 734–737, 740, 747, 752–755, 758–761, 763, 764, 766–770, 773–776, 780–783, 786, 801, 802, 806, 808, 837, 861, 869, 872, 898, 922, 943, 957, 959, 998, 1017, 1018, 1020, 1021, 1022, 1028–1030, 1034, 1041, 1044– 1047, 1050, 1060–1070, 1072, 1073, 1075, 1076, 1080, 1084–1087, 1090, 1091, 1095–1097, 1099, 1103–1107, 1111, 1113–1116, 1120, 1125, 1350, 1360, 1539 Obdoria 548 Obdorsk (present-day Salexard) 26, 39, 51, 61, 440, 482, 487, 500, 504, 505, 522, 524, 534–542, 544–548, 553, 554, 557–560, 562–564, 669, 672, 723, 727, 728, 732, 733, 744, 749, 764, 767–773, 775, 855, 956, 960, 1013, 1014, 1018–1020, 1025, 1044, 1091, 1095–1102, 1104, 1105, 1188, 1223 Nižnij Novgorod (Nishnegorod, Nischnij Novgorod) 62, 389, 707, 708, 711, 712, 989–991, 995, 1001 Nižnjaja Pëša → Timan church [Nižnopalenskaja] 623 Njaannamjärvi Lakes (Njannomjäyri) 348, 598 Njannom Upka 598 [Njačery] 611 Njakal-Kold River → Enisej R. Njangasa River 1461 Njaryj Mač (present-day Krasnoselˈkup) 1184 Njašabož (Nja[ž]abers) 646 Nje[ž]di 646 Njemjuga 60, 616 Njoandesi River → Enisej R. Njomalaisen selkä 310, 594 Njuxča (Njuktsha, Timošinskaja) 621, 624 Njurolka River (Njurelka, Jargan-jógan) 779, 1111 Noj 1423 Nojonen 249 Nojonen-Ahola 249 Nolimo Lake 312, 313 Nollesjaur Lake (Noblasjäyri) 348, 598 Nordkapp 330 Noriga 642 Norilˈsk (Narilska) 852, 1208 Norilˈskaja River 1208 Norilˈskoe Lake (Narilskoje ozero) 1208 North (Norden, nordanländerna) 160, 162, 163, 170, 196, 205, 207, 317, 378, 388, 501, 531, 575, 576, 594, 662, 664, 669, 677, 678, 713, 730, 731, 748, 792, 828, 831, 845, 848, 854, 997, 1022, 1023, 1042, 1059, 1069 North Calotte 164 Norway (Nor(r)ige) 22, 55, 79, 86, 107–109, 119, 125, 164, 168, 195, 208, 215, 219–223, 227, 323, 328, 330, 333, 344, 350, 352, 372, 384, 389, 566, 601, 700, 714, 954, 997 [Noryginskaja] 634 Nošino (Noschina) 1442 Nosovaja (Nosowo) 64, 1196 Notozero Lake (Nuotosero) 350, 361, 362, 380 Noukunainen Lake (Nokkanainen) 56, 96, 97, 179 Nousu (four different locations) 244 1618 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1618 26.8.2019 9:56:30 �Index [Olˈkinskaja] 622, 624 Ollila (in Isokylä, two different locations) 248 Ollila (in Kairala) 239, 244 Ollila (in Kittilä) 201 Ollila (in Sattanen two different locations) 243 Ollitervo (two different locations) 251 [Olokovskaja] 624 Olonec 61, 260, 280, 397, 567, 724, 999, 1014 Olonka River 567 Olostunturi Fell 56, 80 Olympia 162 Om River 1124, 1538 Oma/Häetáh River 464, 631, 635, 651, 652, 674 Omitsa/Oomitsa River 651, 652, 674 Omsk 32, 69, 862, 945, 1124, 1538, 1539 Onega Lake 285, 372, 395, 546, 567, 609, 714, 724, 983, 998 Onega River 567, 724 Oninsk Steppe 68, 1498, 1543 Oninskaja → Xorinskaja Onkamo (Ongamo, three different locations) 249, 250 Onnila 243 Onogra River 614, 615, 630 Onoxoj/Xara-Gules River 1487 Onon River (~, Ana, Oná) 68, 922, 943, 1487, 1499, 1509–1511, 1519, 1529, 1530, 1535 Ononači River 1487 Oo/Ata River (to the Lebedˈ) 1350 Ööber/Ööbyr River 1354, 1363 Orajärvi (two different locations) 243 Oraki (village; Urach) 16, 46, 65, 1231, 1236 Oraki Lake (Urach) 1231, 1236 Orakoski Rapids 245 Oranienbaum (present-day Lomonosov) 980 Oratunturi Fell (Orastunturi) 246 Orenburg 711, 712, 1539 Ori River 1487 Orimattila 290 Orivesi (Orihwesi) 193, 194, 282, 298, 299, 414, 415, 622 Orlovka River (Orelka, to the Ketˈ) 1183 Öbertee, Mount 1477 Obokša River 614 Očury (Atschura, [Očura]) 1320, 1323, 1400, 1410 Odessa 544, 1540 Odja → Anža Odja, Verxnjaja 1423, 1427 Offerdal 591 Öfwerby → Ylikylä Oglaxty (Djablaҟt[y], Oǥlaҟta, Shablaҟt[y]) 66, 1400, 1401 Oxansk (Ochansk) 721, 1010 Oxotsk (Ochotsk) 718, 1007 Oibaz’e Lake 1319 Oinas (in Paakkola) 251 Oinas (in Runkaus) 251 Oinas (in Saunavaara, two different locations) 244, 246 Oinas (in Ylikylä, three different locations) 246, 248 Oijusluoma Lake 311–313 Oivanginjärvi Lake 311–313 Oja (village) 1395, 1410 Oja River 17, 66, 1030, 1113, 1251, 1252, 1319, 1342, 1395, 1422, 1440, 1538 Ojala 248 Ojo River 677 Oka/Axa River (to the Angara; Acha) 1446, 1461, 1464, 1538 Oka River (to the Selenga) 1471, 1472, 1476, 1477 Oka River (to the Volga) 389, 707, 712, 716 Okatovskaja 623 Okhotsk Sea (→ also Oxotsk) 869 Okkosengska jurtorna 766, 1093 Okladnikovo osero 668, 672, 673 Oksa River 1539 Oksinskaja 634, 642 [Oksovskaja] 624 Okunevka River (Okunowka) 1183 Olemskaja 632 Olentui River → Alentuj Olˈxon Island (Oljxon) 1486 Olkila 251 1619 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1619 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Orlovka River (S’unera, to the Enisej) 1319 Orottama 201 [Ortevskaja] 623 Oscharowa 1411 Osinova, Mount 1333 Osinovka River 1146 Osinovo (Osinowa) 64, 864, 869, 1146, 1149 Oškolˈ Lake (Oschkolj, Oskolj) 1235 Ostaševskaja 623 Ostjatskaja 63, 1132, 1134 Ostrobothnia (Pohjanmaa, Österbotten) 24, 25, 45, 89, 127, 141, 153, 170, 175, 190, 193–195, 200–202, 204, 205, 217, 241, 243, 264, 274, 285, 287, 288, 352, 580– 583, 586–589, 592–595, 966, 967 Otho 126, 210 Ot<i>joki River 226 Ottoman Empire → Turkey Oulangansuu 594 Oulankajoki River (Oulanga, Oulunga) 309, 310, 312, 313 Oulanki Lake (Oulenki) 290 Oulu (~, Uhleå, Uleåborg) 24, 58, 154, 171, 190, 239, 274, 280, 582, 594 Oulujärvi Lake (Ule träsk) 287, 292 Oulujoki River (Uleå) 1022 Oululampi 310, 594 Ouluvaara 310, 594 Ounasjärvi Lake 92, 93, 174, 242 Ounasjoki River 80, 81, 201, 202, 247 Ounaskoski Rapids 247 Ounastunturi Fell 164, 202 Övertorneå → Ylitornio Ovsjanka 1411 Označennaja (present-day Sajanogorsk; Osnatschennaja) 65, 906, 908, 1122, 1307, 1317–1320, 1323, 1324, 1410, 1412 Pääjärvi Lake 58, 272, 273, 287, 309, 310 Paakkola (present-day Yli-Paakkola) 251 Päälitsa/Pjalica River 603, 604 Paanajärvi Lake (Panajärwi, Panosero) 310, 313, 613 Paatsjoki (~, Patsjoenniska) 335, 344–346, 348, 380, 598 Paatsjoki River (Patsjoki) 93, 161, 176, 239, 336 Paavola 248 Pacific Ocean 34 Padjaxa River (Padjaha, Sob) 61, 532, 533 Padrokurˈe (Padrokurja) 614, 629 Pae(t)sauk → Čajšin Paejaha River → Indiga R. Pætoua/Pätova Lake 676 Pahtajärvi Lake (present-day Armolompolo) 96, 179 Pahtijärvi Lake (Pahtajärwi) 56, 97, 179 Paxuro ([Paxurovskaja]) 624 Painuoru 310 Päiväniemi 292 Päivilä/Päivölä 86, 161 Pajakkajoki River 293 Pajari (two different locations) 251 Pajarinkoski Rapids 312 Pajarinperä 251 Pajarinvaara 250, 251 Pakulixa River ([Pakulˈka]) 1170 Pakulka/[Pakulˈskoe] Lake → Nalimˈe L. Palenˈga River (Pilenga, Palinga) 60, 613, 616 Paleniina 645 Palestine 285 Pälkäne 55, 192 Palkispää Fell 57, 238 Pallastunturi Fell 80, 91, 169, 202, 584 Palojoensuu 202 Palojärvi 249 Palokangas 251 Palokero 201 Palopää Fell 56, 238 Paloperä 249 Palosaari (three different locations) 251 Paloščelˈe ([Palaščelˈskaja]) 635 Palovo 610 Palozero 609, 610, 614 Paltamo (Paldamo) 287, 291–293, 313 Paltsova River 651, 674 1620 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1620 26.8.2019 9:56:30 �Index Peltoperä (Peldoperä) 248 Peltotunturi (Peldotunturi; present-day Árbmobuolža) 96, 179 Peltovuoma (Peldowuoma) 22, 56, 80–82, 84, 96, 110, 157, 158, 160, 202, 207, 209, 241 Peneios River 162 Penza 712, 995 Pepino ([Pepinskaja]) 623 [Pepovka] River 614 Peredni/Jierjaha River 652, 675 [Perepuski/Perepuska] River 651, 674 Permˈ 30, 43, 62, 490, 500, 540, 711, 717, 720–722, 724, 820, 996, 1000, 1005, 1010, 1011, 1012, 1014 Permˈ, Greater 661, 713, 997 Persia 1002 Pertominsk (Pertomaa) 611 Perttula (Bertula, three different locations) 244, 246 Perween pohja 290 Pëša River (Peasti, Peastíh, Pjoscha, Pjosja) 421, 422, 438, 448, 464, 465, 568, 578, 579, 631, 639, 644, 652, 665, 666, 668, 670, 671, 673, 675 Peselmäaapa 238 Peselmäpalo Fell (Pesselmäapa) 57, 238 Peskino (Peskina) 64, 1168 Pesola 251 Pesonen 251 Pessanka/Hoajaha/Hoojaha/Peschanka/Pe[šč]anka/ Pesjanka/Pessanka/Pess’anka/Pessjanka/ Peschtschanka/Petschanka River 61, 631, 639, 651, 652, 674–676 Pesuusna River 652, 675 Petka-djul River → Sobolinka R. Petropavlovsk 69, 1124 Petropawlowsk (on the Amyl) 66, 1334, 1335, 1343 Petrozavodsk 61, 257, 567, 724, 956, 1014 Petsamo → Pečenga Peura (two different locations) 251 [Peza] 612 Pezo, Bolˈšoe, River (Pezo, Pezó) 1431, 1438–1440 Pielinen Lake 257 Pielpajärvi, Iso, Lake 83, 125, 319 Paninska/Panimska jurtorna 764, 767, 1093, 1094 Pankowska jurtorna 763, 1091 Panova River 651, 674 Papuluoma Lake 311 Parabelˈ River 781–783, 802, 803, 1106, 1125 Pardakowka Creek 1075 Paris 536, 701 Parovaja ([Parevaja]) 633 Partsio Lake 677 Partsio River 677 Paškina, Bolˈšaja, River ([Paškina], Söibä sug) 1318 Pasmajoki River → Peltojoki R. Pasmarova 164 Pätowa Lake 631 [Patranovskaja] 635 [Patrušovo] 1138 Pauna (three different locations) 248 Peasti/Peastíh River → Peša R. Pečalˈ-Ky River (Grigorka, Pec’elg) 1184, 1186, 1187 Pečenga/Petsamo (Petsingi) 344, 380 [Pečˈgorskaja] 624 Pečišče River (Petschischa) 1239 Pečora Bay 439, 667 Pečora River (Petschora) 42, 51, 61, 421, 422, 439, 442, 483, 487, 488, 490, 492, 500–502, 504, 506–509, 533, 568, 570–573, 576, 579, 609, 627, 635, 642, 644–646, 654, 657, 659–661, 665–671, 676, 677, 679, 955, 1022 Pedersöre 195, 196 Pelkola (in Lumijoki) 243 Pelkola (in Pelkola) 244 Pelkola (village) 238, 239, 244 Pelkosenniemi 145, 238, 244, 319 Pello (Peldo) 55, 76, 202 Pelto (Peldo, two different locations) 251 Peltojoki River (Peldojoki, also Ylijoki; present-day Pasmajoki) 56, 81, 83, 84, 91, 96, 174, 179, 202 Peltojärvi (Päldo-Järf) 85, 166 Peltojärvi Lake 84 Peltomaa (Peldomaa) 251 Peltoniemi (Peldoniemi, three different locations) 248 1621 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1621 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Pietilä (five different locations) 248 Pietinsaari Island 247 Piga/Kyegu Creek 1166 Piilola → Poikela Pikku-Aska Lake → Ala[-]Aska Pikol-Ky River (Piigol-kî ) 1177 Pim River (Pym, Pyng) 768, 770, 774, 1065, 1069–1071, 1097, 1099, 1104, 1113, 1538 Pimoginskaja 1063 Pimskaja 1030 [Pinderskaja] 624 Pinega (town) 26, 60, 413–415, 421, 463, 612, 613, 615–621, 625, 626, 630, 648, 663, 665, 670 Pinega River 616–618, 620, 621, 627 [Pinekša] River 614 [Pingišma] 616 Pîntje-to Lake 1201 Pirema 612 Pirinemˈ (Pireniemi/Pirenemi) 624 Pirtschina 766, 767, 1093, 1094, 1104 Pirttikoski 249 Pisa Hill 290, 291 Pit River (~, Fit) 786, 817, 818, 873, 874, 1129, 1130, 1132, 1133, 1136 Pitka/Pitkä River 1030, 1113 Pitkäjärvi Lake 56, 96, 97, 179 Pižma River (Pishma) 627 Pjakalˈ-Ky River (Pääkelg) 1184, 1187 Pjasenin 1208 Pjasina River 856, 1207, 1208, 1210, 1213, 1218 Pjasino Lake 852, 1208 Pjatnica 63,1130, 1145 Pjosjitsa, Pjosjatsa River 61, 639, 675 Plaxinskij Island (Pláchina) 64, 843, 844, 867, 877, 878, 957, 1198, 1199, 1202, 1203, 1222, 1546, 1547 [Počizerskaja] 624 Podkamennaja Tunguska → Ustˈ-Tunguska Podtësovo 1129 [Poganosurskaja] 624 Pogorelˈskoe (Gorelowa, Pogorelowo) 64, 1195 Pogrominskaja 67, 1500 Pohjanmaa → Ostrobothnia Pohjasen otta 247 Pohjola (in the Kalevala epic) 84, 160, 293, 298, 790, 810, 931, 1003 Poikela or Arpela 243, 245, 246 Poikela or Piilola 243, 245, 246 Poikila 240 Poilovo 642 [Pojlova] River 1318, 1319 Pojlovo → Artemjewa Pojma (present-day Staraja P.; ~, Pojmskaja) 67, 1444 Pojma River 1444, 1445, 1467 Pokalˈ-Ky River (Pókatka, Pook̈atil-kî, to the Xudosej) 836, 837, 1178 Pok̈atelg River (to the Verxnjaja Bajxa) 1178 Pokatka, Malinkaja 1178 Pokolka River (to the Enisej) 1210 Pokolˈka River (to the Taz; Pokolg/[Pokatka]) 1180, 1186, 1187 Pokolka Lake 1218 Pokotyl-ky River (Pokatka, to the V. Bajxa) 1178 [Pokrovskij priisk ̎] 1335 Pokšenˈga ([Pokšenga]) 612 Poland 205, 370, 977, 1120 Polar Circle 672 [Politovskoe] 635 Poljarnyj Ural 532 Polmak 377 Polock 982 Poltava (Pultava) 977 Poluj River 534, 764, 1091, 1095 Pol(u)komsa River → Eloguj R. Polvijärvi 258 Ponoj River 380, 601, 613 Ponomarëvo (Ponomarjowa) 63, 1132, 1133, 1144 Poperečnaja (Egeten, Popereshnaja) 67, 1500 Porˈegubskoe (Porjalahti) 601 Pörhöniemi 301 Pori (Björneborg) 323, 581, 705, 1514 1622 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1622 26.8.2019 9:56:30 �Index Porlammi (Porolampi) 299 [Poromovskaja], Poromos 634 <Portiset> 246 Porttikangas or Mattila 243 Porttikoski Rapids 245 Porttipahta Artificial Lake 245 Poruvuj River → [Černa] R. Porvoo (Borgå) 62, 547, 582, 583, 709, 968 [Poselovskaja] 634 Posio 311–314 Posolˈskoe (Posolskaja) 1485 Potala (Budalan) 930 Potápowa 1411 Potҟin River 1341, 1370 [Potrožilova, Petroshilowa] 1380, 1410 Povenec 257 Povoj River 614 Pöytiö (three different locations) 248 Praskan 646, 661 [Preobraženskij] 66, 1338 Priargunsk → Curuxajtuj Prixal Lake 1247 Priseljenok/Prisetjenok/Mu<o>rm<a>jaha River 652, 675 Prisetintsa/Prisjatinitsa River 61, 639, 652, 675 Prjaxa River (Chaidesuk, Kaidesuk, K̈aidesuk, Ҟaidesuҟ) 1339, 1340, 1369, 1371 Pudasjärvi 287, 292 Pudož (Pudosch) 61, 567, 724, 1014 Puikko 248 Puj River 673 Puja 648 Pukšenˈga River ([Pukšinga]) 614 Pulonga River 603 Pulozero Lake 374 Pulskala 244 Pumpanen (Pumbanen, two different locations) 243 Punovoj River 652 Puolanka (Puolanga) 311, 312, 314 Puolžáhjävri Lake (Puoltshihjäyri) 348, 598 Pur-Navolok (Pyrnavolok) 611 Pura River (Fura) 852, 1218 Purelka River 779, 1111 Puri (village; Purja) 68, 1509, 1521, 1525 Purja River 922, 943, 1509 [Purskaja] 624 Pustozero Lake 482, 483 Pustozërsk (Pustosersk) 26, 60, 61, 420, 423, 442, 443, 467, 476, 482–489, 503, 533, 568, 569, 571, 627, 631, 655, 667, 672, 676 Pustozërskaja 634 Puukero 201 Puukeronniemi 201 Puzirjowa 1422 Pyhäjärvi (three different locations) 244 Pyhäjärvi Lake 290 Pyhä<kaani> 238 Pyhäkero 201 Pyhäkumpu Hill 246 Pyhätunturi (Pyhä-Nattanen) Fell 144, 238 Pyhävaara Hill 311, 312 Pyhävesi Lake 290 Pylema ([Pylemskaja]) 634 P<[y]>limetskaja 642 [Pyskoe] 635 [Pytkovskaja] 624 Pyttinen 251 Raahe 72 Raasakkakoski Rapids 312 Raatikka (two different locations) 251 Raattama → Alakyrö Raesto (two different locations) 244 Rågskär 583 Räihä 251 Räisänen (two different locations) 248 Raistakka 311, 312 Rajajoki 62, 970 Rajala 243 Rajalinna 293 Ranta-Jääskö 201 1623 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1623 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Rovaniemi 57, 59, 81, 155, 156, 245–247, 249, 250, 287, 288, 313, 316, 318, 378, 379, 587 [Rovdina] 630 Rukatunturi Fell (Rukawaara) 311, 312 Runkaus (Rungaus) 251 Ruokamojärvi Lake 312, 313 Ruopsaperä 248 Ruotsala 248 Ruovesi 73, 322 [Rusolˈskaja] 632 Russia 8, 11, 16, 24–26, 28, 29, 33–36, 39, 42, 43, 49, 51, 53, 59, 62, 86–88, 100, 101, 155, 160, 165, 182, 183, 219, 237, 249, 250, 254, 255, 259–261, 263–268, 271, 273, 276, 279, 280, 282, 287, 292, 299, 311–319, 327–330, 344, 347, 349–353, 355, 357, 358, 360, 361, 366, 370, 371, 376–381, 387, 388, 390, 391, 394, 397, 410, 414, 417, 424, 464, 489, 532, 543, 544, 546, 573, 575, 610, 625, 650, 657, 662–665, 668, 669, 677–679, 689, 699, 700, 709–711, 713, 714, 717, 718, 724, 727, 730, 731, 733, 737, 738, 740, 769, 770, 779, 803, 829, 847, 862, 869, 888, 895, 902, 906, 910, 917, 920, 936, 939, 945–947, 950, 954, 965–967, 971, 974–979, 981, 985, 987, 989, 991, 993, 994, 996, 997, 1001, 1005, 1007, 1009, 1015, 1022, 1025, 1030, 1031, 1043, 1058, 1098, 1216, 1230, 1320, 1322, 1342, 1343, 1351, 1366, 1371, 1465, 1467, 1474, 1483, 1502, 1517, 1525, 1531, 1540, 1541 Russkaja/Lucajaha River ([Ruskaja], Luutsajaha) 1178, 1200 Rutjankoski rapids 161 Rybinsk 1419, 1422 Rybinskoe 1422 [Rybnaja] River (to the Kan) 1423 [R]y[bnaja, Malaja] (village) 1423 Rybnaja River (Kaidenzi, Kaidensi, to the Kazyr) 1374, 1375 Rybnoe (Rybinsk) 66, 1123, 1419, 1422 Rytilahti 248 Ryynänen (Rynänen) 251 Ryynäsenjoki 292 Ryžkovo (Ryschkova) 945, 951–953 Saambijaha/Sambijaha River → Vižas R. Saapunki (Saapungi) 312, 313 Saapunki Lake (Saapungi) 312, 313 Säärelä 244 Rantsila 190, 267 Ranua 313 Rasnavolok/Raznavolok/Rasnjarg 59, 355, 372, 382, 601, 820 Rásttigáisá Fell (Raste Kaise) 137 Rata River 1186 Ratílicha/Ratlixa River 837, 1186 Rautalammi 201 Rautio 581 Rautiola 312 Raututunturit Fells (Rautatunturi) 56, 238 [Ravdogorka] 614, 615 Rebolˈa (Repola) 58, 260, 280, 281, 293, 314 Recelˈskaja 632 Reisivuono → Bugøyfjorden Repokivi 294 Repolovo (Repola) 737–739, 741, 1030, 1032, 1034 Repovesi 299 [Rěšitco] 624 [Revošurskaja] 622 [Revpolˈskaja] 622 Riesto 237–239 Riimala 251 Riipi (in Sattanen, two different locations) 243 Riipi (in Unarin Luusua, three different locations) 243 Rikkataival (Rik-Suolo, Voronˈeozerskaja) 59, 382, 384 Ripowaara Hill 582 Riskilä 243 Riutulan Lammassaari Island 56, 127 Rjamsan/Arimsan (present-day Nižnie Aremzjany) 748, 749, 1043 Rodoma ([Rodomskaja]) 635 Rogorska jurtorna 767, 1094 Rogovaja River (Chusmor/Rögöwei) 509, 510, 523 Röhö 309, 310 Romsi (two different locations) 251 Rossocha River 651 Rostov Velikij (Rostoff) 716, 981, 1000 Rötkönen (two different locations) 251 1624 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1624 26.8.2019 9:56:30 �Index Saljeh → Kanin Tundra Salla (five different locations) 249 Salla → Kuolajärvi Salla church-village 317–319, 351 Sallansuu 154, 249, 318 Sallatunturi Fell 584 Salmela (Sallmela, in Isokylä) 248 Salmela (in Kairala) 244 Salmi 243, 246 Salmijärvi (Sallmijärwi, three different locations) 248, 249 Salmivaara 248 [Salnica] River 651 ’Salo 1419 Šalobolina (’Salobolina, ’Salobolny, Schalabolina) 66, 1379–1381 Saloma 1030, 1113 Saltsjön 1243, 1244 Salym, Bolˈšoj, River (Salym, Sodom, Sabym) 768, 774, 1065, 1066, 1071, 1097, 1104 ’Samala, Mount 1439 Samarovo (Samarowa, present-day Xanty-Mansijsk) 30, 62, 729, 730, 732, 734, 736, 738, 739, 808, 1020, 1024, 1026, 1028, 1029, 1032, 1045, 1046, 1050, 1061 Same 312 Samjaha Lake 677 Samjaha River 677 Samoedskaja 633 Sampo/Sangfu 930, 931 Samylowa 64, 849, 866, 1209–1211 Samzara River → Xamsyra R. Sanba 929 Šanegorskaja 622 [Š]anj 612, 622 Sap River (Saap, Sap) 1340, 1370 Säpsä Rapids 247, 248 Sapsojärvi, Iso, Lake 293 Sar Mountains 1301, 1302 Sara, Mount 1283 Saranka River (Sarantui) 1486 Saaren (two different locations) 251 Saari 251 Saarijärvi (Saarjärwi) 595, 1520 Saariniemi (four different locations) 249 Saariselkä 321 Šabalyk River (S[y]b[y]l[y]k) 1376 Šabartujka River (’Sabartui) 1486 Sabin-Xolˈ Lake 1317 Sablja, Mount 670 Sabun River 759, 760, 1086, 1180 Šadat River (Schadat) 1341, 1369, 1370 Sadesaari/Sandesaari 236, 164 Sagajsk duma (Sagaiska domen) → Askiz Sagajsk Steppe (Sagajska steppen) 880, 902, 1252, 1256, 1277, 1281, 1282, 1284, 1297, 1330 Sagajskoe 880, 898, 1284, 1332, 1372 Sagan-Nor Lake 1529 Sagan Ooluj Lake → Cagan-Oluj Sagatuj River 1486 ’Sagdem-köl Lake 1370 ’Sagdem-Taskyl 1370 Saija (Säjä) 249 Saimaa Lake (Saimen) 583, 987 Sajan Mountains (Sajan, Sajanska bergen) 39, 767, 879, 895, 906, 910, 911, 914, 917, 918, 1260, 1317, 1320, 1322, 1335, 1337, 1340, 1342, 1347, 1360, 1368, 1531 Sajan Steppes 942, 1265 Sajanogorsk → Označennaja Sajansk (Sajanska förposten) 1319, 1342, 1410 Sakolˈnoselˈ-Ky River (Sagas-Nuusil-kî ) 1177 Šakša (Schaks’a) 67, 1501 Šakšinskoe Lake 1501 Saҟsar/Sachsar 1300, 1305, 1306 Säkylä 59, 318, 581 Säkylä Lake 581 Salat River (Stalát, Salát) 779, 1111 Salba River 910, 1307, 1326, 1327, 1329–1331, 1374, 1377, 1381 Salexard → Obdorsk Salja, Mount 502 1625 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1625 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Schuschkowa 64, 1195 Šegarka River 1116 Seida 377 Seinälä 248 Seitajärvi 56, 244 Seitakorva Rapids 247, 594 Seitalompolo Lake (Seidajärwi) 94, 96, 97, 177, 179 Seja, Bolˈšaja & Malaja, Rivers (Sejä) 1277, 1282, 1283 Šejmogory ([Šejmogorskaja]) 624 [Seld<s>ovka]/Seldovka/Ni(e)katie(h) Lake 653, 676 [Šelenga] 614 Selenga River 920, 922, 923, 936, 941, 943, 944, 958, 1463, 1471, 1485, 1486, 1488 Selenginsk 67, 922, 923, 931, 944, 1488, 1489 [Šelˈenskaja], [Š]eljenskaja 622 Selˈgozero Lake 614 Selijarovo (Siljarskij, Siljarskoj) 31, 734, 774, 1026, 1044–1046, 1048, 1050, 1061, 1063, 1066, 1104 Selinda 68, 1498, 1519, 1521 [Seliščenskaja] 632 Seljakino (Seljakina, Selakina, Seljukina) 64, 850, 851, 866, 1189, 1211, 1215–1217 Šelomki (Schelomowskaja) 1442, 1443 Semiostrovskoe (Semiostroff) 371, 380 Semirečka River (Semrätschka) 1336, 1340, 1341, 1366–1368, 1370 Sëmža (village; Somsha) 26, 60, 415–418, 420, 425, 426, 442, 443, 447, 448, 463, 464, 467, 631, 635, 648, 650, 664, 668, 672, 673, 789 Sëmža (Sjomsha, Somsja) River 668, 672 Senčit River (Schem’sa, ’Semde, ’Sems’a, ’Simza, Simz’a) 1427, 1431 Šenˈga River 614, 645 Šenkursk 611, 621, 625, 627, 645 [Serebrjannikovo] 63,1137 Serež River ([Žerež”], Seresh, Scheresh, ’Seres’) 1229 Sergeevo (Sergejewa) 63, 1134, 1135 Sergejewsk 66, 1335, 1336 [Sergievošežskaja] 633 [Šetogorskaja] 624 Severnyj Nos Cape 372 Saratov 711, 712, 994, 995 Šardonemˈ ([Šardonemi]) 612, 620 Särkelä 249 Särkikangas (two different locations) 248 Särkiluoma Lake 311 Särkiniemi (Šarkiniemi?) 262, 263, 281, 294 Saroj 1302 Sastamala 582 Satakunta (Satakunda) 580–582, 586, 587, 592 Sattanen (village) 243 Sattanen (Sattas, five different locations) 243 Sattun River 1223 Satuj River 1486 Saunajärvi Lake (also Saunajaur) 81, 158 Saunavaara 244, 246 Savilahti 290 Savinova 63,1132, 1134 Savodinska jurtorna 737, 1030 Savolahti 583 Savonia (Savo, Savolax) 24, 191, 193, 197–199, 201, 204, 239–241, 246, 256, 277, 279, 287, 290, 354, 583, 586–588, 592, 981 Savonlahti 301 Savukoski 146, 240, 319 Savvo-Borzja (Sawo-Borsinsk) 68, 1524 Saxonia (Sachsen) 977 Säynäjäkangas 248 Säynäjäluoma Lake 311 Säytsjärvi Lake (Schäutsjaur) 218 Scandinavia 155, 157, 263, 266, 271, 351, 388, 606 Ščeljajur (Materik, Ščeljajurskaja) 42, 634, 646, 650, 660 Schadatskoj 66 Schelkina 1411 Scheres’tex River 1370 Schindanska fästningen 1525 Schlüsselburg 980 Schorachino 843 Schulba River 1538 Schuschko 877 1626 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1626 26.8.2019 9:56:30 �Index Širyštyk River (’Seres’tex, Scheres’tex) 1341, 1370 Sisim River (Sesim) 1327 Šišmarevo 1134 ’Sistibor/[Studennyj xrebet ], Mount 1438 ̎ Sistig-Xem River 1338 Sitka 705, 971, 985, 987 Siuramaa 240 Sivakkamaa 244 [Sivazgorskaja] 623 Sizaja River (Siza) 1318 Sizim 1411 Sizim/Mizin River (Sisim) 910, 1331, 1413, 1414, 1418, 1422 Sizjabsk ([Sizjabskaja, Yyv]) 634 Sjaatorej-toh Lake → [Sjuci-ozero] L. Sjakylˈga River (Seäkal-kî ) 1177 Sjambuta-jaxa River (Seambuta) 1200 [Sjuci-ozero]/Sjaatorej-toh Lake 653 [Sjuma] 611 [Sjusma] 600 Skallerhamn 583 Skillinga 611 Skripunovo (Toropkowa, Skripunowa) 62, 1045–1050 [Skropotovskaja] 623 Slobodišči 62, 710 Småland 756 [Smolenskaja] 632 Snopa/Jietéh River 421, 422, 438, 439, 464, 635, 651, 652, 674, 675 Snopitsa River 652, 674 Sobˈ River → Padjaxa Sobačˈe Lake 1208 [Sobaka] River 674 Sobinsk 1317 Sobnoj River 675 Soboleva/Sobolinaja River (Soboljewa, Ҟara ǥailaҟ sug) 1318 Sobolinka River (probably = Petka-djul R.) 1374 Sodankylä 22, 39, 57, 80, 106, 119, 135, 143, 144, 146, 149, 152–154, 164, 201, 209, 216, 220, 238–241, 243– 246, 287, 288, 314, 319, 320, 331, 378, 587, 588 Siberia 8, 10, 11, 16, 19, 21, 23, 25, 27–30, 32–36, 42, 44, 50–52, 59, 62, 101, 142, 150, 189, 200, 254, 315, 316, 326, 327, 417, 423, 424, 427, 429, 443, 478, 484, 486, 500, 504, 521, 522, 532, 535, 536, 538, 539, 541, 543, 544, 558, 562, 563, 565, 566, 569, 580, 620, 621, 646, 659, 662–665, 668, 678, 686, 699–701, 703, 704, 706, 710, 717, 718, 723–726, 730–732, 734, 737, 738, 740, 748, 751–754, 757, 760, 767, 779, 781, 784, 788, 800, 804, 808, 810, 816–818, 828–830, 832, 835, 837, 845–847, 852, 860, 861, 863, 868, 869, 871, 881, 885, 890, 898, 907, 913, 918, 936, 944–947, 949–952, 954, 956, 962, 965–968, 970, 971, 977, 987–989, 1002, 1005, 1007, 1012, 1014–1017, 1022, 1023, 1027, 1030, 1031, 1043, 1047, 1065–1067, 1074–1076, 1078, 1083, 1086, 1113, 1114, 1119–1121, 1129, 1134, 1150, 1190, 1206, 1224– 1227, 1230, 1231, 1239, 1251, 1253, 1263, 1293, 1418, 1441, 1449, 1467, 1478, 1503, 1509, 1517, 1520, 1538, 1544, 1549 Siberian Khanate 731, 752 ’Sibidjän River 1365 Sicily 1379 Sielutinsaari Island 250, 251 Siepinkero/Sieppikero 201, 202 Siikajoki 304, 593 Siikavuopaja 314 Siitonen 251 Siivola (in Alakylä) 248 Siivola (in Lapinniemi) 251 Sija River 613, 614 Šilka River (Schilka) 1501, 1502, 1509, 1510, 1519, 1523, 1535 Silova River → Sula R. Simbirsk 711, 712, 994, 995 Simo 1113 Simojärvi Lake 313 Šinda River (Simdä) 1376 Siner River (Sinjera) 1419, 1423, 1436 Sinsenoj River 1478 Šira Lake (Schira) 1247, 1250 Sire 930 Sirkka (Cirka) 208 Širša (Shirshja) 609 Širta, Bolˈšaja & Malaja, Rivers (Sirta, ’Sirta, ’Siirta, [Čirta]) 1184, 1186, 1187 Siry, Bolˈšie, River (Siir) 1282 1627 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1627 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Sosnovka River 1318, 1319 Sosnovka, Džojskaja, River ([Sosnovka], Ҟara ǥailaҟ sug) 1318, 1319 Sosnovoe Lake (Sosnowoje) 67, 1500 Sosnowoj jar 1166 Sosutui River 1486 Sosˈva River 644, 764, 769, 774, 1091, 1096, 1097, 1105 Sotaniemi 312 Sotina → Zotino Sotka 612 Sotkajärvi 249, 250 Sotkamo 58, 256, 257, 278, 292, 293, 313 Sotkuma (Sotkumaa) 58, 257–259, 279 Sovpolˈe ([Sovpolskaja]) 623 Söyrinki (Söyringi) 194 Spain (Spanien) 700 Sparta 375 [Spaskij-Porfirovskij] 1338 Spassk (Spask) 709, 991 Spitsbergen (Isbergen) 157, 224 Spoloch 1445 Srednee (Serednja) 1442 St Michel → Mikkeli St Petersburg (also Kejsarestaden, Leningrad) 9, 10, 18–21, 27, 29, 30, 32, 36, 43, 44, 53, 62, 69, 155, 254, 371, 469, 500, 537, 538, 570, 578, 615, 662, 664, 669, 678, 679, 701, 704–707, 710, 724, 725, 730, 750, 778, 816, 818, 849, 855, 879, 919, 946, 951, 952, 954, 956, 966, 967, 970–981, 983, 985–988, 993, 1002, 1014, 1016, 1048, 1049, 1058, 1109, 1114, 1116, 1117, 1124, 1367, 1540, 1541, 1544, 1547, 1549 Staraja Ladoga → Aldeigjuborg Staroturuxansk → Turuxansk Stepanovo (Stepanowa) 1442, 1443 Stockholm 155, 157, 976, 1520 Storby → Isokylä Storkyro → Isokyrö Strait of Messina 1379 Stralsund 727 Strömstad 82 Stuorrajaur → Isojärvi Soima (Tovutah) 631, 654 [Sojala] 612, 622 Sojana 612 Sojatokska förposten 1551 [Šojna] River 651, 674 Sojotka River 1318 Sokolovskaja 622 Solˈ-zavod 1244 Solombala (Sollombol, Sollombola) 609–612 Solbija/Solbeja River (Salbeja) 1419, 1423, 1436 Solenaja River (Solena, Solennaja, Soljëna, Soljena) 855, 867, 874, 876, 1213 Solikamsk 61, 567, 724, 956, 1014 [Solnica] River 674 Soloncy 1462 Soloveck 26, 60, 372, 390, 395, 396, 424, 599, 600, 613 Solozero (Salosero, Solosero) 612, 614 Sompio (Sombio) 145, 164, 182, 236, 237, 238, 240, 244, 320, 587, 588, 1022 Sompio Fells (Sombio-fjällen) 143, 149, 320, 587 Sompiojärvi Lake (Sombiojärwi, Sombio insjö) 57, 144, 237, 238, 244, 588 Son/Sonskoe 65, 1250 Son River 1250, 1251, 1383 Sonoktui 1527 [Sonpolˈskaja] 622 Sopka 642 Sopočnaja 634 Soppela 248 Šorixa, Bolˈšaja & Malaja, Rivers 1191, 1192 Šoroxina (Schoróchina/Jakuti) 64, 1190, 1191 Sorsk 1252 Sortavala (Sordaval, Sordawala) 61, 257, 546, 567, 724, 1014 Sorvan Lake 653, 676 Sos River 1252, 1282 Šošino (Schoscha, Schoschinsk) 66, 845, 1323, 1331, 1332, 1380, 1551 Sosna River 673 Sosnovec Island (Sosnoj) 603 1628 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1628 26.8.2019 9:56:30 �Index Stuttgart 730, 750, 816 Subbota, Gornaja (Subotina) 737, 1030 Subbota, Lugovaja (Subotina) 737, 1030 Subnoj River 654 [Suxo ozero] Lake (Tiribaej-toh) 653 [Suxoe more] 610 Suxovo (Su[xovskaja]) 1443 Suinarova 164 Suininki Lake (Suiningi) 312, 313 Sula 60, 479, 482, 642, 655 Sula/Silova River 654, 677 [Sulanda] 611 Sulasalmi (two different locations) 249, 250 Sulba 1252 Sulek 16, 1240 Sulgušjävri Lake (Sulkishjäyri) 348, 598 Šulonemˈ [Šulonemskaja] 622, 624 Suma River 1539 Sumarokovo (Sumarokowa) 64, 865, 874, 1152, 1153, 1155, 1164 Šumixa River (‘Sumicha) 1439 Sumozero (Sumosero) 610 S’unera River → Orlovka R. Sungaj River (Sungaj, Sungai) 1360, 1539 ’Sunja River 1162 Suolijoki River 312 Suolijärvi Lake 314 Suomu tent (goahti) 59, 321 Suomussalmi 273, 296 Suõ’nnjel, new 344 Suõ’nnjel (Synjel), old 59, 344, 346, 348, 349, 380 Suopanki (Suopangi) 248 Sura River 995 Surgut 30, 63, 728, 729, 750, 752–755, 760, 761, 764, 766–768, 770–776, 802, 861, 1020, 1021, 1044, 1045, 1051, 1063–1066, 1069, 1071–1073, 1075–1077, 1080, 1086, 1087, 1091, 1094–1102, 1104–1106, 1111–1115, 1122, 1538 Surgut<----> River → Eloguj R. [Surminskaja] 622 Surpa 638 Šušˈ, Bolˈšaja, River (S’us’) 910, 1307, 1319, 1330 Susa River 712 Šuša River (Schuscha) 1326, 1381 Šušenskoe (Schuscha) 65, 66, 1122, 1123, 1323, 1324, 1399, 1410 Suvanto (Suanto) 246 Suvo River 1487, 1488 Svalbard → Spitsbergen Sveaborg Fortress 1514 Svealand 981 Sweden (Ruotsi, Svenska sidan, Swerige) 22, 54, 74, 123, 172, 175, 206, 221–223, 258, 262, 288, 333, 378, 380, 384, 538, 591, 594, 596, 718, 945, 976–979, 981, 982 Svina River 631 Switzerland 1149, 1150 [Svjatlyj, Malyj]/Haverojaha River 654 [Svjatlyj]/Janajaha River 654 Svjatoj Nos 61, 372, 380, 478, 568, 578, 601 Svoina/Suvoina River 652, 675 Svojnoj/Suvoinoi Nos 61, 639, 644 Syda River 1248, 1327, 1330, 1384 Syktyvkar → Ustˈ-Sysolˈsk Sym River 753, 760, 776, 818–820, 822, 838, 859, 860, 862, 864, 872, 874–876, 1030, 1106, 1113, 1129, 1130, 1136, 1138–1140, 1144, 1147, 1160, 1164, 1440, 1538 Synja, Bolˈšaja, River 61, 506, 507, 782, 1105 Synjel → Suõ’nnjel [Synskaja] 635 Syr, Bolˈšoj, River (Syr) 1252, 1281, 1282, 1301 Syr Mountains 1301 Syrty Kem River 1341, 1348, 1350, 1360, 1362, 1365, 1371 Syväjärvi (two different locations) 243 Taabendjaaҟ River 1375 Taaberax Tajat River 1365, 1375 Taatangi Lake 313 Taaveeb Pälgisuáivi Fell 210 Tabat River (Tabáta, Tabát) 880, 902, 1252, 1282, 1307 Taeuan-toh → [Xvostovyj] Lake Tagul, Malyj, River 1446 1629 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1629 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Taipale 58, 259, 279, 291 Taivalkoski 314 Taivalkoski (Taivalköngäs) Rapids 149 Tajat, Konnyj, River (Tajat, Taaberak Tajat) 1365, 1375 Tajaty, Nižnie, River (Tiin Täjät) 1257, 1365 Tajaty, Verxnie, River (Attex. Tajat) 1257, 1365, 1375 Tajba River (Teibá) 1440 Tajmura River 852, 856, 1206 Tajmyr Peninsula 327, 836, 1206, 1214, 1223 Takakangas 243 Takkinen 244 Talman River 1498 [Talovaja] Creek 1333 Talovka River (to the Enisej; K[y]zil taldek-sug, [Talovka]) 1318 Talovka River (to the Enisej, different from the other one) 1318 Taltsá River 1483 Talvensaari (two different locations) 248 Tam<----> 226 Taman Peninsula 982 Tambov 995 Tana-Oj River 1440 Tangutskij [istočnik ] 1523 ̎ Tanhua 59, 157, 46, 164, 240, 241, 244, 319 Tankavaara Hill (Tanka fjäll) 57, 238 Tankovo (Tonkowa) 64, 1144–1146 Tannu-Ola Mountains 1060 Tapio (four different locations) 248 Tapte River 1360, 1363 Tarassoffsk 1338 Tarbát, Mount 1375 Tartu → Dorpat Tarvas (in Kemijärvi, two different locations) 248 Tarvas (in Tervola) 251 Tašeba River 1304 Taseevo (Tasejewsk) 67, 1123, 1441–1443 Taseeva River (Tasejewa) 1441, 1442, 1461 [Taskinskija gory] 1239 Taslja River (Toslá) 1260 Tas’t[y]pskoj 1320 Taštyp River (Tastêp, Tas’tîp, Tas’typ) 1252, 1277, 1281–1283 Tatjar River 1068, 1069 Tavajärvi Lake 314 Tavastia (Häme(h), Tavastland) 11, 24, 58, 190–192, 194, 197–199, 198, 256, 265, 274, 277, 282, 569, 586, 587, 591, 592, 595, 626 Taz Church/Časovnja 1179, 1180, 1184, 1186, 1187 Taz River (Tas) 31, 727, 729, 753, 768, 832, 836–838, 843, 848, 855, 856, 860, 861, 985, 1018, 1019, 1021, 1075, 1076, 1096, 1113, 1165, 1169, 1170, 1175–1181, 1183–1187, 1198–1201, 1223 Tealviska/Telwiska 634, 638, 642, 659 Teba/Čabal-Tibe River (Tebä) 1366 Tebeika/Tebeg River 1318 Tèdengo-jaha/Tidej River 1200 Teeger köl Lake 1375 Teeriniemi 311 Tëgra River 614 Tëja/Töö River (Tjoja, Töj, Tyi, Tyj) 1252, 1277, 1281– 1283, 1303 Teҟtjeng Djul River 1376 Telegaš River (Telegás) 1440 Telet Mountains 1381 Teletskoe Lake 1381 [Televerovskaja] 622 Telvisočnaja 634 Tem, Mount 1343 [Tembrja]/Tjembra River 1230 [Těminskaja] 622 Temnik River 1486 Tengeliönjoki River (Tengeljoki) 74, 75 Tenniö 250 Tenniöjärvi Lake 250 Tenniöjoki River 240, 244 Tenno-Isola 249 Tenno-Kantola (two different locations) 249 Tenno-Kivilä 249 Tenno-Tervo (two different locations) 249 Teno River 80–82, 137, 157, 158, 202, 231, 324 1630 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1630 26.8.2019 9:56:30 �Index Tjuxtet, Bolˈšoj, River (to the Amyl; Tjuch-Tjet, TjyxTjet etc.) 1335, 1341, 1368, 1370 Tjuxtjaty River (to the Kazyr; Tyk-Tjet) 1375 Tjuҟluҟ, Mount 1381 Tjukes-Unt 739, 740, 1032, 1033 Tjumenˈ 30, 62, 722, 724, 736, 1012, 1014, 1015, 1029 [Tjurjašinskaja] 622 Tjytjin, Mount 1370 Tmutarakan 982 Tobalkinska jurtorna 763, 1091 Tobisch River 645 Tobolˈ River 536 Tobolˈsk 30, 53, 61, 62, 536–538, 540, 544–546, 562, 669, 722–727, 730, 732, 734–736, 760, 767, 768, 773, 775, 781–784, 788, 790, 802, 807, 808, 856, 945, 951, 952, 956, 1014–1016, 1021, 1024, 1027–1029, 1051, 1069, 1072, 1087, 1095, 1096, 1102, 1105, 1106, 1113, 1114, 1122, 1126, 1223, 1233, 1509 Togówa River 864 Togur (also Tagur, Togor) 30, 63, 768, 1094, 1097, 1114, 1115, 1125 Tohmola 248 Toinokurˈja 616 Toisvesi Lake 194 [Toivatovo] 616 Toivola 243 Tolˈka River (Tolg) 1186 Tolonen 251 Tolstyj Nos (Tolstoj Nos) 30, 65, 849, 850, 853–856, 866–868, 870–873, 876, 877, 957, 1122, 1208, 1210, 1213–1216, 1220, 1225, 1548 Tomˈ River 753, 1233, 1282, 1538, 1539 Tomsk 30–32, 63, 69, 736, 750, 753, 761, 766–769, 774–776, 780–786, 788–790, 797, 799–802, 804–808, 811, 898, 943, 957, 959, 1017, 1029, 1060, 1094, 1095, 1097, 1105, 1106, 1113–1116, 1120, 1122, 1124, 1180, 1226, 1233, 1252, 1253, 1283, 1297, 1300, 1306, 1384, 1509, 1538, 1539 Tongses River 1162 Tooberaҟ t[y]x River 1376 Toogos aazer River 1375 Toola djaga/[Temnaja rečka] River 1439 Toolanen 204 Tenzebä River 1376 Teppo 583 Tepsej, Mount (Tipsei) 1400 Tepselˈ, Bolˈšaja, River (Tjepsel, Tepsel, Djepsel) 1318, 1319, 1341 Ter Coast (Terska stranden) 21, 26, 355, 366, 371, 372, 380, 397, 398, 400, 401, 405, 411, 603 Tervo (in Sodankylä) 244 Tervo (in Tervola, four different locations) 251 Tervola 142, 156, 247, 249–251, 378, 379 Tesˈ (Tes/Tjes) 17, 65, 66, 1122, 1251, 1307, 1325, 1331, 1379–1381, 1390, 1410, 1412, 1417, 1552 Tesˈ Creek (Tes) 1326 Tetjuši (Tetjusch) 992 Thorvakon Koski Rapids 312 Thule (as a mythical place) 856 Thule (on the River Kaamasjoki) 209 Tibet 35, 412, 922, 923, 925, 927, 929, 930, 944, 1451 Tiermas 312, 313 Tiermasjärvi Lake 312 Tigildjaevo 63, 1116 Tixvin 983 Timan Coast 463, 578, 673, 675 Timan church (present-day Nižnjaja Pëša) 60, 448, 464, 639 Timan Ridge 668 Timan Tundra (Laptah) 16, 421, 422, 428, 438, 439, 442, 463, 465, 469, 471, 473, 479, 484, 578, 579, 631, 640, 644, 652, 653, 664, 666, 668, 671, 672, 675, 676, 727, 955, 959, 1018 Timanskij kamenj → [Čajšin] Timošinskaja → Njuxča Tinga Creek 617 Tinskaja (Tinsk) 67, 1444 ́ Tiny River (to the Kan; Tjina) 1439 Tiny River (to the Pojma; Tin) 1445 Tiribaej-toh Lake → [Suxo ozero] Tis River (Kis, Tis) 873, 874, 1134, 1139 Tjilamdji taskyl 1376 Tjokur/Tjookur, Mount 66, 1336, 1369, 1370 1631 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1631 26.8.2019 9:56:30 �Itineraria Toora/Tora Steppe 1472 Topol (village) 1442 Topol River 1442 Torakankorva 594 Toranki (Thorangi, Torangi) 311, 312, 594 Torassaari Island 301 Torgos’ina 1419 Torm-Lor Lake 1068 Törmänen (three different locations, in Isokylä) 248 Törmänen (in Kemikylä) 244 [Torna] River 651, 674 Tornio (Torneå) 22, 33, 55, 72, 73, 76, 80, 84, 85, 141, 167, 203, 205, 293, 316, 318, 379, 581, 583, 587, 609 Tornionjoki River (Torneå elf) 3, 73–78, 100, 182, 203, 293, 313, 378, 1022 [Toronemskaja] 624 Toropkowa → Skripunovo Toros taskyl 918, 1342, 1366 Toroskowa 63, 1130, 1133 Torskoe 1123, 1472 Torvinen (in Vaiskojärvi, four different locations) 243 Torvinen → Vaiskojärvi Toržok 62, 706 Tossala (two different locations) 251 Totsjo River → Inditska-Viska [Tovrinskaja/Tovra] 615, 616 Tovutah → Soima Travjanka River 675 Tri Ostrova (Tri Ostroff) 398, 400, 602, 603 Trifanowa (prob. present-day Divny) 1410 Trojck (Trojtskoje Selo) 1442 Trojckosavsk (Trojtskosawsk) 67, 920, 936, 937 Trom ̎ëgan River (Trijugan, Torm-Jógan) 770, 774, 1065, 1073, 1074, 1099, 1104 Tromsø 372, 373 Tschebakowa 768 Tscheskemjaur Lake 158 Tschigaskinska jurtorna 766, 1093 Tschókur, Mount 915, 916 Tschulketti 310 Tschulúm/Naaleseada River 654 Tšenanniemi/Keynäsjärvi (Schenaniemi, Tschenaniemi) 58, 285, 299 Tshasostroff 611 Tshoalmejäyri Lakes 348, 598 Tshurwa River 644 Tuba River 900, 908–910, 960, 1122, 1248, 1251, 1257, 1260, 1307, 1308, 1319–1321, 1326, 1330–1332, 1351, 1365, 1374, 1378–1381, 1384, 1400, 1412, 1413, 1428, 1438 Tuchs’inskoj [xrebet ̎] 1438 Tugač River (Tugac’a) 1439 Tugarina, Mount 1281, 1325 Tugowóe Creek 1146 Tui River 779, 1111 Tujim River 1383 Tuks’a River (different from the River Prjamaja Tukša) Tukša, Prjamaja, River (Tuks’á, Tuxs’a) 1438 Tulijoki (Tuulijoki) 194 Tuloma River 364 Tulun 1469 Tumanˈža River (Tongais’á) 1438 Tumsa-Hautajärvi 249 Tumsa-Kurtti 249 Tundjuk, Mount 1302 Tundrino (Tundrinskaja/Majorskaja) 1063 Tunguska, Nižnjaja, River (Bongn(og)ól, Nishnaja Tunguska) 831, 838, 852, 865, 873–875, 1161, 1174, 1186, 1190, 1197 Tunguska, Podkamennaja, River (~, Chot, medlersta Tung., Tunguska) 817, 819, 864, 865, 871–874, 1128–1130, 1136, 1138, 1144, 1147, 1151–1153, 1155, 1157, 1159–1161, 1164, 1545 Tunguska, Suxaja → Novozalěsskaja Tunguska, Suxaja, River (Suchaja Tunguska) 873, 874, 1169, 1172, 1173 Tunguska, Verxnjaja → Angara Tunguska, Verxnjaja (in Omsk region) 862 Tunka (also Tunkinsk) 958, 1123, 1454, 1461, 1470– 1473, 1475, 1476, 1482, 1490 Tuoppajärvi Lake 58, 272, 273, 287, 309 Tuorila 581, 583 1632 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1632 26.8.2019 9:56:31 �Index Tym River (~, Khásel-ky) 768, 775, 776, 780–783, 802, 1047, 1048, 1096, 1106, 1107, 1129, 1179, 1180, 1538 Tymändjet River 1446, 1460 Tymsk (also Timsk) 63, 775, 776, 1094, 1107, 1178 Tynda River 1487 Tyrbys’/Tyrbysch (village) 66, 1123, 1441, 1552 T[y]rb[y]s River 1439 Tyrdej River 1370 Tyrvää (Tyrwis) 582 Tyvikelloniemi (two different locations) 248 U<ä>skenoj/Jyyniéh River 654 U<j>ár 1538 Uba River 1538 Ubej River 1411, 1413 Ubej/Medwädjewa 1411 Učiket River (Yc’e-kîds’) 1177 Učum Lake ([Učumskoe ozero]) 1240 Učumskij xrebet (Utschum) 16, 1240–1242 Uda River (to the Angara) 922, 943, 1509 Uda River (to the Taseeva) → Čuna R. Uda/Udè River (to the Selenga) 920, 922, 943, 1445, 1446, 1461, 1463, 1465, 1467, 1485–1487, 1499, 1509, 1535, 1538 Uderej River 817, 818 Udora (Udoria) 658, Uemskij (Uima) 60, 411, 412, 608, 609, 611 Ufa 69, 1123, 1539 Ugzenˈga ([Ugzenskaja]) 623 Uxer 1500 [Uxtostrov] Island 629 Uhtua (Uhtuwa) 58, 268–270, 273, 286, 287, 306–309 Uita Lake 644 Uj River (Uj,Yy) 1318 Ujbat 1300, 1301, 1382, 1389 Ujbat River (Uibat) 17, 880, 890, 892, 897, 1122, 1281, 1282, 1300, 1305, 1383, 1385, 1389, 1390 Ujma 411 Ujma River 609, 611, 613 Uj-tag (Yy-tag) 65, 892, 1301, 1302 Uki 748, 1043 Tuorpumapää Fell 210 Tupikovskaja 623 Tura (village) 1534, 1539 Tura, Mount (on the Uda) 1499 Tura, Mount 922, 941, 1499, 1539 Turá River (to the Ingoda) 1534, 1539 Tura River (to the Tobolˈ) 567, 722, 724 Tura River (to the Nerča) 69, 922, 941, 1487 Turan ҟaja 1393 Turan, Mount (several different locations) 1251, 1400, 1509 Turan-Taskyl 1370 Turga River 68, 1529–1531 Turinsk 61, 567, 724, 1014 Turinskaja 68, 1502 Turka River 1486 Turkey/Ottoman Empire 977, 1259 Turku (Åbo) 59, 73, 77, 141, 191, 198, 323, 586, 587, 591, 705, 709, 1514, 1520 Turta River 1340, 1370 Turtas River 773, 1103 Turtola 55, 76, 204, 206, 207 Turu-Tau, Mount 1539 Turuxan River (Turuchan) 832, 836–838, 874, 876, 1175–1178, 1184, 1186 Turuxansk (new, from 1917) → Monastyrskoe Turuxansk (orig. Novaja Mangazeja, present-day Staroturuxansk; Turuchansk) 28, 30, 31, 35, 42, 64, 65, 260, 539, 782, 816, 819, 827–838, 840–843, 845, 846, 848, 852, 857–859, 865–868, 871, 872, 874–878, 957, 959, 985, 1122, 1126, 1151, 1176, 1188, 1190, 1192, 1202– 1204, 1210, 1216, 1219, 1220, 1222–1225, 1544, 1545 Turulu River (Turum) 1538 Turunharju 182, 216 Turunkorva 292, 293, 594 Tus River 1341, 1351 Tuulaniemi (three different locations) 248 Tuuliainen 249 Tuutijärvi (Tuutjärwi) 249, 250 Tuva Republic 917, 1342 Tverˈ 62, 706, 707, 988–990 1633 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1633 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Uppsala 141, 258 Urach → Oraki Ural (in the Sajan Mountains) 917, 918, 1342, 1343, 1367 Ural Mountains 26, 61, 327, 421, 438, 480, 487, 497, 500, 502, 509, 523, 524, 531–533, 535, 560, 576, 579, 627, 663, 665, 670, 677, 679, 689, 709, 713, 722, 723, 727, 728, 742, 756, 781, 782, 997, 1010, 1012, 1013, 1018, 1019, 1058–1060, 1081, 1539 Uran River 1539 Urdjužskoe Lake (Urdiga, Urier, Urjer) 479, 653, 654, 676 Urja 659 Urja Indiga 639 Urjer/Urditska-Viska River 654, 676 Urjup 1234 Uro River 1487 Urten-Suk River (Irtsuk) 66, 917, 1339, 1340, 1342, 1367 Urulˈga (Urulginsk) 68, 1504, 1508, 1509 Uruljunguj River 943, 1509 Urupää Fell 56, 238 Us/Usa River (to the Enisej; Us) 1318, 1319, 1341 Usa River (to the Pečora; Uusa) 26, 61, 467, 500, 503– 510, 517, 523, 524, 531–533, 576, 577, 646, 661, 665, 667, 669, 671, 673, 674, 676, 677, 728, 955, 956, 1019, 1022 Usa River (to the Tomˈ) 1539 Uščelˈe ([Uščelˈskaja]) 632 Usolka River (Usolˈka, Ussolka) 67, 1441–1443 Uspensk 1338 Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan; Katschinska domen) 16, 31, 65, 66, 880, 898, 1122, 1230, 1253, 1263, 1266, 1275, 1381, 1382, 1392, 1549 Ustˈ-Anža (Andja, Odja) 1422, 1441, 1552 Ustˈ-Cilˈma (Ustzylma, Ustzylmsk) 61, 260, 487–493, 503, 570–573, 633, 644, 657, 659, 667, 955 Ustˈ-Erba (Ystjerba, Ust-Jerba) 65, 1251, 1410 Ustˈ-Esˈ (gamla Sagaiska domen) 65, 1122, 1283, 1291, 1294, 1302, 1303, 1550 Ustˈ-Ižma ([Ustˈižemskaja], Ustjä) 634, 646 Ustˈ-Kemˈ 1119, 1128, 1145 Ustˈ-Kožva ([Ustˈkožvinskaja]) 634 Ustˈ-Kyma ([Ustˈkymskaja]) 635 Ust-Mundus’ka 1193 Ukka-shaelke Ridge 348 Ukko Island 235 Ukonharju Hill 245 Ukonjärvi Lake (Aje jaur; north of Inari) 231 Ukonjärvi Lake (Ajejaur; south of Inari) 234, 235 Ukonmukka 245 Ukonmurto Hill 294 Ukonsaari Island 234 Ukonselkä 330, 598 Ukonvaara (Ukon woara) 310 Ukraine 977 Ular River 654 Ulazy (Ulas) 1410, 1415, 1417 Ulˈë, Bolˈšoe, River (Yljö) 1439 Ule träsk → Oulujärvi Uleåborg → Oulu Ulentuj, Bolˈšoj, River (Uluntuj) 1486 Ulj River → Enisej R. Uljba River 1538 Uljugna/Uljan River (Ulgom) 1487, 1488 Uljun River 1487 Ulˈka River (Uljká) 1436, 1440, 1441 Ulkoniemi 248 Ulkuniemi (Ukuniemi) 249, 250 Ulug-Xem River (Ulu Kem) → Enisej R. Uluj, Bolˈšoj & Malyj 1228, 1229 Ulvila (also Ulfsby) 59, 318, 585, 1514, 1520 Umba 601, 602, 613 Umeå 591 Umptek Fell 383 [Una] 611 Unarin Luusua 243, 245 Unda River 1511 Underworld 382, 525 Ungo River (Ungó) 1487 Unjug (Unjuk) 1414 [Untostrov] 616 Unža River (Unsha) 1442, 1443 [Unžnaja] 633 1634 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1634 26.8.2019 9:56:31 �Index Vaasa (Wasa) 609, 1514, 1516, 1520 Wâds’-Unt/Wâds’-ochta 739, 1032, 1033 Vadsø 135, 372 Waeres River 654 Vaga River 611, 621 Vax River (Wach) 16, 31, 40, 753, 759–761, 764, 769, 774, 782, 848, 861, 1072, 1076, 1085–1087, 1091, 1097, 1104, 1180, 1183, 1185, 1186 Vähäkari 251 Vaxpugolˈskia (Wach-Pugolska jurtorna) 761, 1085, 1087 Waijenga 611 Vaimojärvi 314 Vaiskojärvi (present-day Torvinen) 243 Waj-jógan River → Čižapka R. Vajgač Island 439 Vajmuga (Waimuga) 612 Vajmuga River 613, 614 Wajoensuu 251 Valamo 312, 313 Valdaj 706, 707, 988 Waldakurja 617 Väli-Jesiö 243 Välikangas (two different locations) 248 Välikota 598 Välitalo (in Hietasuvanto) 244 Välitalo (in Vaalajärvi) 243 Valtegorskaja 624 Vampugol (Wontpugol) 63, 759, 1085 Vanhatalo 109, 209 Wankosero 614 Warandej Island 677 Varanger Peninsula 372 Varangerfjord 26, 120 Varavino (Warawina) 609, 610 Vardø 224 Värmland 258 Värriö 244 Wartuiska jurtorna → Nižnevartovsk Varzuga (village) 602, 613 Ustˈ-Oja (Ust-Oja, Yst-Oja) 1549, 1551 Ustˈ-Pinega (Ustpinega) 60, 616 Ustˈ-Pit (Ustˈ-Pitskaja) 63, 1130 Ust-Pjäsina 1213 Ustˈ-Sym 862, 1141 Ustˈ-Sysolˈsk (Ustsüssolsk; present-day Syktyvkar) 26, 682 Ustˈ-Tunguska, present-day Podkamennaja Tunguska (village) 64, 1150 Ustˈ-Ubej 1411 Ustˈ-Uxta 633 Ustˈ-Usa (Ust<im>[z]ja) 646 [Ustˈcelemskaja] 633 Ustˈe (Ustˈjanskaja) 1442 Ustinskaja 634 Ustˈjansk (Ustjanka, Ustjansk) 67, 1123, 1441, 1443, 1444 Ustjug/Veliko-Ustjug 546, 567, 724, 956, 1014 [Ustˈpelskaja] 633 Ut River (to the Uda/Udè) 1465 Utrecht 74, 75 Utsjenskaja 642 Utsjoki 22, 56, 80–83, 114–116, 119, 126, 127, 129–134, 137, 139, 143, 144, 157, 158, 164, 171, 202, 213, 214, 217– 220, 222, 226, 227, 229, 230, 234, 241, 323, 328, 1150 Utsjoki River 56, 1022 Uty (village; Ut) 65, 902, 1122, 1304, 1316 Uty River (Ut) 902, 922, 943, 1252, 1282, 1307, 1354 <Uul>ta River 651 Uusenga 60, 616 Uusikaarlepyy → Nykarleby Uusikaupunki (Nystad) 977 Uusimaa (Nyland) 586 Uusje 61, 639 Užur (Ushur) 65, 1228–1231, 1236 Užur River (Ushur) 1440 Vaalajärvi 243, 246 Vaara (in Hietasuvanto) 244 Vaara (in Paakkola, two different locations) 251 Vaara (in Sattanen) 243 Vaarakylä 260, 309, 394 1635 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1635 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria White Sea (Hvita hafvet) 35, 39, 76, 109, 203, 257, 264, 282, 312, 314, 350, 372, 376, 385–389, 395, 398, 400, 403, 404, 415, 418, 421, 424, 438, 447, 578, 599–602, 606, 610, 629, 643, 663, 665, 666, 668, 670, 672–674, 700, 713, 714, 782, 961, 998, 1223 Vieksi 292–294 Vierilä 243 Vietkajärvenpalo Fell → Korsatunturi Vietkajärvi Lake (Wiettajärwi) 56, 97, 98, 179, 180 Vihanti (in Kuusamo; Wihandi) 312, 313 Vixtovo ([Vixtovskaja]) 624 Viianmaa 250 Viinijärvi 290, 291 Viinijärvi Lake 291 Viipuri (Wiborg) 61, 62, 69, 75, 546, 581, 969, 971, 981, 1541 Viiri 246 Vikevänkorva 243 Wilij 1030 Villala (Willa-by) 582, 593 Wilmilä 312 Virolahti 298 Virrat (Wirdois) 55, 194 Viska 655 Viska Lake 654 Viska River (to the Mezenˈ) 464, 636, 638 Viska River (to the Ular) 654 Vitim River 922, 1487, 1488, 1509 Vižas Lake (Wishas) 668, 674 Vižas River (Wii[ž]as, Wishas, Wisas, Sambijaha) 464, 631, 651, 652, 672, 674 Vjatka (present-day Kirov) 49, 62, 711, 712, 719, 720, 722, 723, 996, 1009, 1010, 1012, 1013 Vladimir 30, 62, 707–709, 989–991 Vlasˈevskaja 623 Vodla River 567, 724 Vogulka River 536 Vohonselkä Lake (Woho) 313 Volga River 389, 707–714, 716, 767, 803, 989–992, 994–996, 998, 1230, 1540 Volxov River 706 Varzuga River 372, 602, 613 Wäsakoj River 675 Wäsaku-jaha River 1200 Vasaluoma Lake 311 Waschka River 670 Vasjugan River (Elle-jógan, War-ky, Wasjugan, Watjjógan) 767, 769, 776, 779–782, 1072, 1095–1097, 1106, 1110, 1111 Waspugolska jurtorna 763, 1091 Vaspuxolˈ River 763 Västerbotten 195, 594 Watajärvi Lake 314 Vavčuga ([Vavčugra]) 611, 616, 630 Važara River 635 Velika River 654, 675 Velikij Ustjug (Veliko-Ustjug) 61, 724, 956 Velikoj/Häehijaha River 654 [Velikopoženskij skit] 633 Welikoviska 642 Velikovysočnaja 634 Venejärvi Lake (Wenetjärvi) 164 Vereščágino → Jamskaja Verxneimbatsk (Imbatsk, Imbazk, Öfra-Imbazk) 64, 819, 828, 831, 843, 859, 860, 875, 876, 1157, 1163–1169, 1191–1193, 1218 Verxneudinsk (present-day Ulan-Udè; Werchneudinsk) 31, 67, 69, 920, 922, 923, 943, 944, 1471, 1485, 1488, 1501, 1523, 1526, 1535, 1536 Verxopadenskoe selenie ([Verxnopalenskoe s.]) 623 Verxotomsk 1233 Verxoturˈe (Werchoturie) 61, 546, 567, 723, 724, 956, 1013, 1014 Verxovskij ([Verxovskaja]) 633 Verkola 621 Verschino-Udinskaja 67, 1501, 1503 Werschinsk 1189 [Verša] 638 Vesˈ land (Wessin maa) 285, 300 Veškoma (Weshkoma, [Veškonemskaja]) 60, 616, 617, 623 Veškonemskaja → Veškoma (Weshkoma) 1636 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1636 26.8.2019 9:56:31 �Index Vuorijärvi Lake 250 Vuormankoski Rapids 312 Wuosmo Island 301 Wuotscha Rapids 303 Vuotunki Lake (Wuotungi) 313 [Vyčenskaja] 632 Vymskaja River (W[y]mska) 1178 Yakutia 1190 Yenisei River → Enisej Ygejäng, Mount 1370 Ylen River 1282 Ylgy River 1375, 1376 Yli-Jesiö 243 Yli-Kittilä 201 Yli-Kyrö → Kyrö (in Kittilä) Ylikylä (Öfwerby) 248 Ylikärppä 248 Yli-Paakkola → Paakkola Ylitalo 244 Ylitornio (Öfwer-Torneå) 55, 74, 75, 203, 206, 378 Ylyk suk River 1340, 1370 <[Y]nas’> River 1330 [Yyv] → Sizjabsk Yz bilter Rivers 1375 Yzyx Mountains (Is[y]k, Isik) 1300, 1305 Zabajkalˈe/Transbaikalia 829, 928, 942, 944, 958, 962, 1531, 1536 Zagrivočnaja 633 Zagubskoe zimovˈe 870 [Zakakurskaja] 632 [Zaledeeva] 1419 Zaozerskaja 632 Zargol ([Zorgolskij]) 68, 1518 Zašeek (Nieshke, Sasheika) 59, 384, 385 Zasulˈe ([Zasulˈskaja]) 635 [Zasurskaja] 624 Zatula 609, 610 [Zatulˈe] 638 Zaturansk (present-day Krasnoturansk; Saturansk) 1251 Vologda 300, 569, 621, 658, 663, 665, 670, 671, 1060 Volonga River (Häeydi) 631, 652, 675 [Volosova] River 651, 673 Wolotschanka River 836, 837, 1178, 1184, 1186 Wongá 618 Vorogovo (Worogowa) 827, 864, 1135, 1145, 1148, 1149 Voronˈja River 380 Voronežskij (Woronesk) 380 Vorotin River 638 Vorovka River 651, 652 Wos’kin/Woschkin 739, 1032 Votian land (Watland) 983 Vöyri (Wörå) 581, 582, 596 [Vozdviženskij zavod ̎]/Vosdwischenskij 1516 Vožgora ([Vožgorskaja]) 635 Vuojärvi 246 Vuojärvi (in Vaiskojärvi/Torvinen) 243 Vuokatti 292, 293, 296, 310 Vuokki/Ala-Vuokki 296 Vuokkijärvi Lake 296 Vuokkiniemi 1st endp. of part 1 of the vol., 24, 58, 262, 264, 265, 268, 281, 282, 285, 292, 296, 297, 299, 305, 306 Vuolajärvi Lake 311–313 Vuolinko Lakes (Wuolenki) 290 Vuolukka (in Salla) 248 Vuolukka (in Tervola) 251 Vuonala 249 Vuonala-Vuolukka 249 Vuonneniemi Cape 248 Vuonninen 58, 268–270, 285, 286, 301 Vuontisjärvi 80–82, 156–159 Vuontisjärvi Lake (at the village of V.; Wuontis jaur) 81, 201 Vuontisjärvi Lake (at Vuontiskero Fell; Wuontisjäur<i>) 201, 202 Vuontiskero Fell (Wuontistunturi) 201, 202 Vuontislahti 304 Vuopaja 314 Vuorela 249 Vuorijärvi 249, 250 1637 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1637 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Žimbira River 1534 Zimnye Gory (Simnija Gory) 60, 400, 404, 406, 603, 605 [Žirga]/Z’irgá River 1487 Zlatoust (Slatoust) 69, 1124, 1539 Zlobskaja (Zlöbah) 633 Zotino (Sotina) 864, 1146, 1147 [Žukogorskaja] 632 Zavidovo 62, 706 Zavoločˈe 155, 412, 413, 610, 613, 617, 628, 629, 645, 721, 982 [Žemčužna] River 674 [Žerdskaja] 632 Zibizjan River (Djebidjan) 1335 Zima River (Sima, [Zima]) 1538 Žimbira ([Žimbirinskaja]) 68, 1534 Topics Afanasˈevo Culture 1231 Altaic peoples and languages 8, 9, 817, 1251 Andronovo Culture 1231 anthropology 38 Anti-Semitism 53 antiquities, archaeological sites 16, 17, 28, 31, 36, 44–47, 114, 115, 124, 142, 194–196, 204, 249, 263, 264, 274, 275, 281, 288, 290–294, 298–300, 306, 307, 310– 312, 405, 406, 412, 413, 574, 581, 582, 592–598, 609, 613–615, 617, 618, 620, 627, 631, 638, 639, 644–646, 688, 700, 709, 731, 748, 749, 751–753, 799, 800, 890– 892, 895, 896, 903, 907, 908, 922, 941, 957, 962, 1023, 1043, 1075, 1227, 1230–1233, 1236–1238, 1240–1242, 1244–1246, 1250, 1251, 1253, 1257, 1258, 1260, 1263– 1269, 1273, 1275, 1276, 1278, 1280, 1281, 1283–1298, 1300, 1302, 1303, 1305, 1312–1316, 1323–1326, 1327, 1352–1354, 1389–1392, 1395–1409, 1415–1418, 1422, 1499, 1510, 1511, 1518, 1519, 1522, 1523, 1526–1533, 1535, 1539, 1542, 1543, 1549, 1550, 1552, 1553 Arabic language 23, 36, 1002 Arabs 709, 991 archaeology, archaeological studies 8, 10, 19, 21, 31, 36, 38, 44–47, 53, 592, 621, 861, 957, 958, 962, 976, 1114, 1231–1233, 1236, 1241, 1263–1269, 1275, 1276, 1284–1290, 1294–1297, 1302, 1313–1316, 1323, 1324, 1395–1398, 1510, 1526–1529, 1531–1533, 1535, 1542, 1543, 1549, 1550, 1553 Arctic hysteria 355–357 Arins and Arin language 28, 817, 899, 960, 962, 1129, 1229, 1235, 1245, 1249, 1256, 1257, 1261, 1262, 1270, 1383 Armenian language 1002 Assans 28, 960, 962, 1441, 1442, 1444 authorities, officials, administration 35, 39, 49, 261, 262, 280, 348, 353, 360, 369–371, 386, 390, 409, 410, 412, 414, 415, 420, 421, 423–426, 442, 448, 452, 453, 467, 469, 480, 481, 485, 493, 494, 540, 541, 544, 545, 547, 584, 607, 608, 619, 648, 650, 732, 832, 835, 850, 880, 897, 917, 937, 945, 947, 949, 950, 952, 953, 978, 1046, 1049, 1068, 1077, 1078, 1112–1121, 1179, 1190, 1219, 1238, 1247, 1344, 1482, 1502 Avam → Nganasans Azerbaijanis 1002 Baltic Finnic languages 580, 589 Bashkirs 709, 992, 1014 Berserks 606 Bible 42, 44, 49, 54, 86, 142, 198, 331, 480, 501, 513, 585, 706, 766, 837, 978, 1515, 1546 Bite 921, 941, 944 Bjarmians 45, 155, 196, 203, 265, 412, 413, 614 British 365 Bronze Age 21, 45–47, 194, 263, 581, 582, 594, 596, 800, 1241, 1283, 1499, 1531, 1549 Buddhism (~, Lamaism) 31, 412, 922–930, 933, 1353, 1363, 1451, 1476, 1478, 1482, 1489–1497, 1499, 1505, 1528, 1530, 1543 Bulgars 709–711, 713, 991, 992, 997 Buryat language 919, 925, 929, 930, 1461, 1463–1467, 1471, 1475–1477, 1485, 1486, 1489, 1500, 1504 Buryats 31, 44, 920–929, 931–936, 941, 942, 944, 962, 963, 1348, 1453, 1461–1479, 1482, 1483, 1485, 1486, 1489, 1493, 1501, 1504–1506, 1510, 1519, 1528–1531, 1533, 1534, 1536, 1537, 1543 material culture 923–927, 932–936, 1467, 1468, 1473–1476, 1478, 1482, 1483, 1504–1506, 1536 1638 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1638 26.8.2019 9:56:31 �Index society 1462–1465, 1469, 1472, 1473, 1475, 1485, 1486 spiritual culture 923–929, 931, 932, 1469, 1543 Byzantines 709, 991 Caucasian languages 701, 974 Caucasians 38, 993 Chalcolithic Period 800 Cheremis → Mari Chinese 920, 936, 938–940, 1225, 1362, 1477 language 1002 material culture 934, 935, 937–939 society 939, 940 spiritual culture 938–940 Christian holidays (Christmas, Easter, Midsummer, saints’ feast days etc.) 22, 73, 74, 123, 189, 305, 318, 319, 321, 322, 340, 350, 366–369, 400, 401, 448–450, 452, 453, 463, 501, 531, 577, 604, 619, 625, 626, 644, 649, 653, 660, 708, 735, 806, 816, 841, 857, 871, 880, 922, 930, 940, 991, 1013, 1027, 1036, 1044–1046, 1115, 1127, 1128, 1136, 1141, 1147, 1161, 1167, 1169, 1190, 1191, 1194, 1204, 1217, 1220, 1224, 1287, 1329, 1367, 1425, 1427, 1432, 1433, 1447, 1468, 1473, 1509 Christianity 51, 52, 85, 86, 89, 141, 154, 166, 170, 171, 192, 196, 256, 268, 284, 353, 354, 390–392, 446, 448, 484, 515, 545, 590, 629, 711, 712, 748, 770, 776, 781, 783, 825, 839, 840, 849, 884, 886, 994–996, 1042, 1065, 1073, 1077, 1099, 1107, 1140, 1158, 1179, 1199, 1205, 1209, 1226, 1230, 1257, 1272, 1327, 1373, 1377, 1387, 1420, 1427, 1434, 1435, 1450, 1451, 1469, 1470, 1475, 1476, 1488, 1489, 1505 Chuds (also [čuxny]) 28, 45, 46, 265, 386, 388, 397, 412–414, 421, 574, 575, 603, 609, 610, 613, 617, 618, 620, 621, 625, 627, 629–631, 638–640, 644–646, 655, 688, 731, 748, 749, 751, 752, 786, 789, 799, 800, 879, 901, 903, 922, 928, 942, 982, 1023, 1042, 1043, 1058, 1074, 1076, 1120, 1227, 1230, 1231, 1236, 1238, 1243– 1246, 1250, 1251, 1260, 1263, 1277, 1313, 1398, 1399, 1435, 1553 Chuvash language 703 Chuvashes 704, 710–712, 714, 989, 990, 993–996, 998, 1001 colonialism 34, 35 cossacks 834, 835, 875, 897, 898, 908, 910, 913, 915, 916, 918, 920, 1075, 1076, 1078, 1120, 1121, 1190, 1197, 1222, 1223, 1244, 1245, 1282, 1319, 1320, 1334, 1336, 1339, 1343, 1348, 1410, 1465, 1502, 1517–1519, 1521, 1522, 1525, 1529, 1551 Crimean War 365 cultural anthropology 20 Danes 710, 907, 969 deportations, deported 32, 829, 843, 846, 847, 868, 910, 945, 946, 951, 1024, 1120, 1204, 1219, 1226, 1317, 1379, 1484, 1488, 1502, 1503, 1512, 1514, 1517, 1520, 1545 Dolgans 839, 849, 1206–1209, 1220, 1221, 1547 Dutch 973 Emˈ/Jam → Yems English language 10, 1502 Englishmen 78, 405, 605, 606, 718, 1007, 1488, 1498 Enisej Ostyaks → Ket Enisej Samoyeds → Tundra & Forest Enets Enlightenment 20, 34, 36, 49, 338 Erza Mordvinians 712, 995 Estonian language 72, 589, 959 Estonians (including mythical Wirolaiset) 101, 102, 236, 184, 386, 575, 829, 951, 979, 983, 1174, 1517 ethnography and ethnology 8, 10, 20, 31, 35, 36, 38, 46, 48, 53, 680, 681, 691, 725, 726, 780, 781, 856, 860, 954, 955, 958, 961, 962, 966, 1016, 1096, 1097, 1116, 1124, 1159 Europeans 50, 52, 758, 938, 1084 Evenki (Tungus) 30, 31, 50, 51, 565, 786, 807, 818–822, 826, 827, 829, 838–840, 843, 845, 862, 864, 874, 876, 920, 922, 961, 962, 1061, 1120, 1133, 1138–1141, 1144, 1148, 1151, 1152, 1154, 1159–1161, 1163–1165, 1169, 1172– 1175, 1185, 1186, 1191, 1192, 1196, 1197, 1199, 1205–1209, 1226, 1357, 1429, 1443, 1444, 1470, 1477–1481, 1485, 1504–1510, 1517–1519, 1521, 1524, 1525, 1527, 1529, 1537, 1548 language 862, 961, 1129, 1141–1144, 1155, 1174, 1197, 1478, 1479, 1504, 1506–1508, 1519, 1521, 1526 material culture 819, 820, 822, 1133, 1138, 1139, 1141, 1144, 1202, 1207, 1208, 1357, 1478, 1504– 1508, 1521, 1525 society 1508 spiritual culture 821–823, 826, 827, 829, 1143, 1144, 1164, 1196, 1197, 1505–1507, 1524 evolutionism 51, 52 exoticism 50 1639 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1639 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Finnish Antiquarian Society 907, 1240 Finnish language 18, 20, 22, 26, 28, 33, 72, 79, 91, 93, 102, 115, 122, 153, 154, 156, 160, 169–171, 175, 184, 193, 197–200, 204, 205, 210, 221, 241, 256, 257, 276, 283, 285, 288, 290, 318, 333, 334, 340, 367, 376, 379–381, 386, 387, 397, 418, 428, 438, 443, 471, 474, 496, 526, 574, 575, 580, 581, 583, 585–590, 600, 603, 610, 636, 647, 700, 701, 703, 710, 714, 715, 720, 737, 803, 811, 859, 879, 930, 931, 943, 950, 951, 966, 975, 980, 998, 999, 1003, 1010, 1030, 1043, 1052–1057, 1113, 1159, 1226, 1300, 1399, 1440, 1544 Karelian dialect 239, 379, 586, 588 North Ostrobothnian dialect 205, 241, 379, 583, 587–589 South/Central Ostrobothnian dialect 586, 587 Savonian dialect 197–199, 241, 277, 290, 586–588 Tavastian dialect 197–199, 586, 587 West Finnish 197, 198 Finnish Literature Society 11, 12, 23–25, 53, 254, 255, 261, 268, 276, 277, 289, 318, 397, 469, 608, 730, 966 Finnish tribe → Finno-Ugric peoples Finnish-Tatarian languages → Uralo-Altaic languages Finno-Ugrian Society 9, 10 Finno-Ugric languages (also Finska, Tschudiska språken) 8, 22, 30, 35, 38. 198, 263, 264, 701–703, 714–716, 769, 959, 976, 998, 999, 1001, 1004, 1045, 1047, 1048, 1051, 1058, 1061, 1098, 1113, 1121, 1229, 1251, 1440, 1478 Finno-Ugric/Finnic peoples (Finska stammen etc.) 22, 26, 38, 42, 44, 50, 53, 142, 150, 254, 334, 358, 386, 441, 471, 495, 535, 565, 594, 627, 682, 700–702, 704, 709–716, 745, 749, 783, 800, 803, 881, 922, 942, 976, 979, 983, 992, 993, 995–1000, 1003, 1004, 1039, 1043, 1058–1060, 1172 material culture 803 spiritual culture 745, 749, 800, 881, 1039 Finns 11, 21, 30, 32, 42–44, 52, 53, 76, 77, 89, 91, 101– 103, 107–109, 112, 118–120, 125, 127, 140–142, 145, 150, 152–155, 161, 162, 170–173, 183, 185, 188, 194–196, 198, 200, 201, 203, 207, 214, 215, 218, 221–224, 232, 234, 238, 254, 256–258, 263, 265, 266, 271–273, 281–284, 287, 294, 299, 307, 309, 312, 313, 317, 320, 329, 333, 334, 336, 341, 342, 345, 348, 357–359, 362, 367, 376– 379, 384, 386–389, 414, 421, 423, 427, 429, 430, 437, 438, 441, 469, 471, 495, 535, 545, 573–575, 583, 586, 587, 589–598, 606, 617, 618, 625, 626, 640, 647, 700, 701, 706–711, 717, 720, 726, 749, 783, 800, 809, 811, 854, 861, 896, 942, 944–947, 949–952, 967, 978–981, 983, 988, 989, 992–994, 1002–1006, 1010, 1044, 1058– 1061, 1119, 1120, 1137, 1148, 1159, 1172, 1228, 1231, 1241, 1280, 1398, 1512, 1514–1518, 1520, 1540 material culture 78, 109, 145, 152, 153, 155, 195, 204, 296, 353, 379, 387, 388, 421, 574, 598, 606, 619, 625–627, 717, 761, 1006, 1088, 1137, 1518 spiritual culture 90–94, 115, 148–150, 171, 173, 183, 193, 200, 255–258, 266, 276, 284, 285, 290– 292, 296, 332, 333, 357–359, 367, 377, 378, 388, 389, 427, 429, 430, 436, 437, 441, 469, 471, 474, 585, 586, 594–596, 619, 625, 626, 647, 717, 720, 749, 784, 789, 790, 800, 809–811, 894, 896, 947, 949, 1006, 1044, 1083 folklore 8–10, 22–26, 28, 33, 37, 45, 46, 53, 84–95, 100–103, 111–112, 141, 142, 148–150, 160–169, 174–178, 182–185, 190–197, 202, 227–229, 234–237, 241, 242, 246, 255–259, 262–273, 275, 276, 279–288, 290–295, 298–309, 314, 377, 378, 386, 405, 406, 413, 427–442, 512–515, 525, 526, 547–556, 574, 580, 585, 590–592, 594–596, 605, 606, 609, 610, 617, 620, 630, 639, 640, 645, 647, 655, 731, 747–749, 751, 783–800, 804, 809– 815, 822, 825, 832, 833, 860, 879, 885, 893–896, 899, 905, 906, 913, 918, 922, 941, 942, 944, 958, 962, 987, 996, 1023, 1042, 1043, 1072, 1074, 1075, 1083–1085, 1176, 1179, 1201, 1226, 1230, 1231, 1233, 1235, 1245, 1249, 1256, 1257, 1260–1262, 1270, 1276, 1277, 1280, 1298, 1306, 1366, 1371, 1398, 1399, 1401, 1435, 1453, 1465, 1469, 1543, 1544 Forest Nenets (Kasymska Samojeder etc.) 768, 782, 802–807, 1020, 1021, 1045–1048, 1051, 1068, 1069, 1071, 1073, 1096 language 1052–1057, 1067–1069, 1071 material culture 803–807 French language 1502, 1546 French Polar Expeditions 77, 78, 206 Frenchmen 732, 974, 977, 1024, 1226 Gens Ostjarorum → Khanty geography and geodesics 8, 10, 28, 74 German language 9, 10, 18, 42, 583, 598, 705, 727, 730, 750, 811, 816, 849, 855, 879, 918, 919, 949, 950, 954, 1044, 1074, 1077, 1119, 1121, 1502 Germanic poetry 810 1640 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1640 26.8.2019 9:56:31 �Index Ingrians (Ingrer, Ingrikot, Savakot, Äyrämöiset) 386, 980–982 Iranians 1002 Iranistics 927 Iron Age 21, 47, 388, 582, 752, 800, 907, 1240, 1241, 1549 Islam (→ also Ilaism) 977, 991 Jews (Hebrews) 53, 54, 391, 480, 725, 818, 829, 839, 845, 974, 1005, 1226, 1544 Jevschi → Forest Nenets Jiljan 548, 549 Kainulaiset 586, 587, 594 Kaleva people 87, 535, 809 Kalevala (the epic) 22–24, 33, 84, 86, 160, 161, 190, 198, 255, 256, 258, 267–269, 275–277, 279, 280, 284– 286, 288, 298, 301, 303, 305, 318, 585, 731, 789, 790, 810, 811, 834, 893, 931, 967, 1003, 1023, 1276, 1280 Kalmyks/Oirats 461, 536, 709, 732, 941, 942, 992, 1024 Kamas-Koibal language 1308, 1309, 1327, 1328 Kamas-Koibal Samoyeds (→ also Koibals) 881, 1309, 1312, 1351 Kamassian Samoyed language 959, 1423, 1429, 1435, 1441 Kamassian Samoyeds 28, 31, 908, 958, 960, 1017, 1321, 1322, 1348, 1377, 1383, 1414, 1418–1420, 1422–1431, 1434–1436, 1452, 1453 material culture 1419, 1420, 1423–1425, 1427, 1428, 1430–1432, 1452 society 1425, 1427, 1428 spiritual culture 1428, 1429 Kanteletar 268 Karagas language 1446, 1453–1462, 1467, 1475 Karagasses (Tofa) 908, 958, 960, 1017, 1322, 1348, 1429, 1432, 1434, 1441, 1444–1463, 1465, 1466, 1469, 1475, 1477 material culture 1432, 1447–1449, 1452 society 1446, 1447, 1449, 1450, 1453, 1454, 1462, 1463 spiritual culture 1450–1453, 1462 Karasino Samoyeds → Selkups, Tundra & Forest Enets Karasuk Culture 1263, 1284, 1289, 1295 Germans (incl. Baltic G.) 34, 73, 74, 329, 330, 424, 598, 662, 678, 679, 701, 725–727, 732, 811, 818, 902, 973, 987, 996, 1004, 1024, 1077, 1116, 1118, 1225, 1226, 1392, 1517, 1540 giants (hiidet, jättar, jättiläiset, jatuli) 89, 196, 197, 202, 249, 250, 264, 266, 282, 582, 583, 590, 592, 594– 597, 748, 789, 832, 1042 gnomes 594 Goths 288 Great Northern War 287, 945, 977 Greek language 197, 1001, 1502 Greek literature 42, 509, 516, 754, 985, 1379 guarding spirits 43, 75, 93, 112, 173, 532 Gypsies → Romani Hahe/Hähe(h)/Sjadaei/Loh/Los/Long 434–436, 438–442, 549, 641, 685, 686, 690, 784–787, 789, 1200, 1201 Hansa 157 Hebrew language 199, 480, 1502 hero myth 21, 24, 42 history 8, 10, 35–37, 42, 45, 53, 958, 963 Hungarian language 1121 Hungarians (Magyarer) 545, 732, 1120 Huns 709, 991, 1120 Hurikkainen 331, 332 Ilaism (= Islam?) 480 Imperial Academy of Sciences in St Petersburg 9–11, 18–21, 23, 25, 27–29, 31–34, 36, 42, 44, 53, 254, 326, 327, 422, 538, 539, 546, 662, 665, 669, 678, 679, 691, 701, 725, 727–730, 750, 816, 817, 849, 855, 879, 890, 902, 918, 954–956, 958, 963, 966, 967, 973, 974, 976, 978, 983, 984, 986, 1016–1018, 1021, 1044, 1058, 1220, 1224, 1540, 1541, 1544, 1549 Imperial Alexander University of Helsinki 9, 10, 25–27, 29, 45, 72, 73, 77, 156, 318, 569, 570, 608, 614, 709, 927, 966, 987, 1125, 1540, 1547 Imperial Botanical Gardens 678, 679, 983, 984 Imperial Public Library 976, 977 Imperial Russian Geographical Society 20 Imperial Senate of Finland 11, 709, 944, 946 Imperial University of St Petersburg 23, 974 Indo-European/Indo-Germanic peoples and languages 53, 714, 811, 998, 1004 1641 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1641 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Karelian language 33, 295–300, 303–308, 310, 379, 381, 980, 981 Karelians (→ also Russians) 33, 86–88, 90, 91, 154, 155, 160, 161, 163, 165, 168, 175, 191, 242, 255–257, 265, 278, 282, 298, 352, 355, 356, 360, 372, 376–379, 386, 585–587, 600, 627, 713–715, 979–982, 996, 998, 999, 1060 material culture 296, 304, 306, 379 spiritual culture 256–259, 262–273, 275, 278– 286, 294, 298–309, 314, 585, 586, 790, 811 Ket language (Enisej Ostyak) 783, 837, 859–862, 873, 960, 1118, 1129, 1147, 1148, 1152, 1165, 1169, 1172, 1228, 1308, 1327, 1328, 1332, 1373, 1374 Kets (Jeniseiska Ostjaker) 28, 30, 51, 687, 727, 816–821, 823–827, 829, 836–839, 843, 845, 857, 859, 860–862, 863, 874, 876, 899–901, 910, 957, 960, 962, 1125, 1129–1133, 1135, 1136, 1138–1141, 1144, 1147, 1149, 1151–1155, 1157, 1159–1161, 1163–1166, 1169–1174, 1179, 1191–1194, 1196, 1197, 1199, 1212, 1218, 1219, 1223, 1226, 1270, 1308, 1327, 1329, 1343, 1374, 1383, 1398, 1418, 1422, 1435, 1440, 1444 material culture 819–821, 823–825, 1125, 1130– 1132, 1135, 1138–1141, 1144, 1148, 1161, 1166, 1169, 1172, 1202, 1301 spiritual culture 686, 823–826, 829, 1144, 1270 Khakasses → Tatars Khanty (Ostjaker) 16, 28, 30, 40, 44, 51, 141, 256, 504, 533, 534, 536–538, 542, 544–566, 688–690, 714, 723, 726, 727, 731–736, 738–749, 751–753, 755–757, 759– 768, 770–775, 777–782, 786, 789, 800–803, 807, 808, 861, 943, 956, 957, 960–962, 985, 998, 1014, 1016–1020, 1023–1027, 1029, 1031, 1032, 1034–1045, 1047, 1049– 1051, 1060–1067, 1069–1078, 1080–1083, 1085–1096, 1099–1107, 1109, 1111, 1112, 1125, 1235 language (Ugriska Ostjakiskan, Kondi-språket) 8, 9, 559, 563, 703, 714, 726, 727, 729, 732, 733, 738–741, 743, 745, 747, 749, 753, 760, 764, 766, 768–770, 773, 779, 783, 859, 861, 922, 943, 957, 959–961, 977, 980, 998, 1017, 1018, 1020, 1024, 1025, 1030–1032, 1034, 1036, 1039, 1041, 1043, 1050–1055, 1057, 1066, 1071, 1072, 1076, 1078, 1086, 1087, 1092–1094, 1097, 1098, 1101, 1103, 1110, 1111, 1121 material culture 40, 559–566, 740–747, 756, 757, 760–763, 766, 772, 775, 780, 802, 803, 807, 1034–1040, 1064, 1065, 1082, 1083, 1087–1089, 1094, 1099–1101, 1105, 1116, 1125 society 44, 545–547, 556–560, 746–747, 751, 764, 765, 770–773, 1040, 1041, 1074, 1075, 1100–1102 spiritual culture 141, 547–556, 566, 740, 742– 749, 751, 759, 770, 771, 800, 1034, 1036, 1038, 1039, 1042–1044, 1089, 1090, 1092, 1093, 1099, 1100 Khazars 713, 997 Kirghiz 45, 536, 709, 732, 818, 900, 907, 909, 921, 922, 941, 942, 944, 992, 1024, 1118, 1226, 1230, 1235, 1237, 1243, 1245, 1248, 1250, 1258, 1263, 1265, 1277, 1299, 1300, 1306, 1383, 1384, 1398, 1401, 1411, 1418, 1543 Kivekkäät 273, 274, 287, 312, 314 Komi (Sirianer, Syrjäner) 39, 44, 50, 53, 466, 492, 493, 495, 496, 502–506, 517–524, 528–531, 536, 546, 548, 554, 563, 565, 569, 573–576, 621, 646, 647, 658, 659, 665, 667, 670–672, 681–683, 688, 712, 714, 728, 956, 980, 995, 998–1000, 1019, 1060, 1083, 1421 language 8, 9, 26, 29, 443, 495–499, 502, 506, 508, 536, 539, 569, 570, 574, 575, 577, 610, 633, 634–638, 644, 646, 658–661, 688, 689, 703, 712, 714, 715, 749, 955, 959, 976, 980, 998, 999, 1004, 1043, 1052, 1056, 1057, 1098 material culture 495, 503, 504, 528–530, 658, 688 society 44, 495, 496, 573, 574, 658, 683 spiritual culture 493, 495–499, 530, 574, 647, 658, 682 Komi-Permyak language (Permskan) 703, 712, 976, 977 Komi-Permyaks (Permier) 554, 712, 829, 845, 995 Kot language 960, 1435, 1441, 1467 Kots 28, 31, 32, 817, 957, 962, 1129, 1428, 1434–1436, 1467 material culture 1467 spiritual culture 1435 Koibal/Khakas-Koibal) language 726, 902, 1258, 1277, 1279, 1310, 1311, 1331, 1351, 1549, 1551 Koibals (Khakas-Koibals; → also Tatars, KamasKoibal) 880, 901–905, 960, 962, 1017, 1258, 1259, 1273, 1277, 1282, 1300, 1312, 1314, 1322, 1323, 1326, 1327, 1329, 1331, 1339, 1341, 1351, 1382, 1383, 1392, 1393, 1453 material culture 1327, 1393 society 1259 spiritual culture 880, 904–906, 1277, 1312 1642 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1642 26.8.2019 9:56:31 �Index Kvens 273, 594 Lappish language → Saami languages Lapps → Saami Latin language 9, 42, 1001, 1078, 1502 Livs 47, 979 linguistics 8, 9, 12, 19, 28, 31, 37, 38, 53, 546, 700–704, 725, 726, 733, 768, 769, 856, 859, 922, 954, 955, 958– 961, 966, 998–1000, 1004, 1016, 1019, 1025, 1050–1057, 1060, 1061, 1096–1098, 1119, 1121 Livonians 845 Loh → Hahe Long → Hahe Manchurian languages 700, 701, 1002, 1004 Manchus (Mandschurer) 700, 701, 710, 1061 Mansi (Woguler) 141, 544, 688, 689, 701, 714, 732, 751, 752, 767–769, 781, 943, 998, 1014, 1024, 1060, 1074, 1075, 1095, 1096, 1103 language 545, 703, 725, 732, 1024, 1068, 1097, 1121 spiritual culture 141 Mari (Tscheremisser) 437, 701, 703, 704, 710–712, 714, 716, 719, 989, 990, 993–996, 998–1002, 1009 language(s) (Tscheremissiskan) 8, 9, 714, 715, 956, 959, 977, 979, 998–1002, 1052, 1056, 1121 spiritual culture 711, 994, 996 Mator-Karagasses 908 Mator language 900, 901, 1258, 1259, 1308, 1374 Mators 28, 900, 901, 910, 915, 918, 960, 1252, 1258, 1259, 1307, 1346, 1351, 1371, 1372, 1377, 1384 Meryans 716, 1000, 1000 Middle Ages 37, 42, 213, 353, 412, 621, 1290 mining industry 22, 76, 77, 817, 845, 850, 874, 910, 915, 944–947, 1130, 1133, 1145, 1211, 1221, 1260, 1333–1335, 1338, 1369, 1498, 1499, 1511–1517, 1520, 1523, 1524, 1544 Ministry and Minister of Public Education 18, 539, 975, 977 Ministry of Finances 441 Ministry of Internal Affairs 469 Mogadji → Tundra & Forest Enets Moleks 142, 250, 331, 332 Mongolian languages, peoples and cultures 8, 35, 552, 701, 707, 710, 726, 831, 880, 919–923, 928, 932, 944, 960, 961, 963, 973, 992, 1002, 1003, 1016, 1017, 1120, 1403, 1450, 1482, 1493, 1496 Mongols 38, 47, 52, 118, 461, 565, 700, 701, 709, 710, 726, 821, 921, 922, 931, 941, 942, 944, 992, 993, 1003, 1017, 1061, 1356, 1362, 1398, 1465, 1477, 1495, 1497, 1522, 1543 Mordvinian language(s) 703, 714, 980, 998, 1000, 1004 Mordvinians (→ also Erza, Mokša) 704, 710, 712, 714, 716, 993–995, 998–1001 Mokša Mordvinians 712, 714, 995, 998 Mungandji → Tundra & Forest Enets Muroma 716, 1000, 1001 Muscovites 845 Muslims 719, 829, 845, 1226 mythology 8–10, 22, 171, 173, 183, 190, 191, 255, 258, 265, 267, 276, 283–285, 287, 290, 332–334, 958, 963 Naikkolaiset (also Naikon kansa) 273, 286, 308 National Library of Finland 12 National Museum of Finland 710, 731 nationalist movements 18, 19, 21, 24, 33, 35 137, 143, 149, 162, 182, 187, 188, 206, 207, 978, 979, 1114, 1125 nature 48, 49, 73–75, 84, 99, 104, 106, 109, 111, 134, 152, 153, 155, 156, 162, 172, 173, 179, 181, 182, 186–188, 192, 203, 206, 207, 263, 321, 331, 346, 367, 382–384, 409, 442, 463, 464, 479, 483, 487, 488, 500, 501, 506–510, 516, 517, 524–526, 533, 570, 571, 576, 607, 660, 661, 664–666, 668, 670–679, 706, 707, 719, 720, 722–724, 730, 731, 734–739, 754–756, 760, 764, 816, 817, 827, 828, 838, 841, 842, 844, 854, 862–875, 877–880, 883, 884, 906–909, 911, 913, 914, 917, 920, 921, 923, 988, 989, 1008, 1009, 1012, 1014, 1015, 1022, 1023, 1027–1033, 1036, 1038, 1062, 1063, 1068–1070, 1072, 1073, 1080–1082, 1084–1086, 1091, 1094, 1126– 1130, 1132–1136, 1140, 1144, 1145, 1149–1152, 1156, 1157, 1160, 1162–1164, 1167, 1168, 1172–1174, 1176, 1177, 1180, 1184, 1188, 1189, 1191, 1193, 1194–1196, 1203, 1204, 1210, 1214, 1218, 1229, 1239, 1245, 1246, 1250, 1251, 1254, 1260, 1300, 1302, 1304, 1305, 1319, 1320, 1324, 1325, 1327, 1331–1336, 1339, 1342, 1343, 1367–1369, 1372, 1378, 1412–1414, 1419, 1421, 1422, 1441, 1444, 1445, 1469, 1470, 1484, 1485, 1488, 1489, 1499–1503, 1509–1511, 1517, 1524, 1529, 1530, 1534, 1536, 1537, 1539, 1545 Nenets, Ižma 503, 504, 667 language 495 Nenets, Kominized 502, 577, 959 Neolithic period 351 1643 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1643 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Renaissance 37, 213 Roman literature and mythology 42, 416, 568, 723 Romani (Zigenare) 53, 54, 725, 845, 1005, 1226 Romans 285, 754, 1077 Royal Library and Archives in Stockholm 591 Russian language 19, 20, 26, 42, 198, 283, 304, 308, 360, 370, 380, 381, 387, 417, 444, 448, 453, 482, 563, 569, 610, 611, 615, 617, 620, 630, 636–639, 641, 643, 645, 647, 656, 661, 673, 680, 689, 705, 708, 709, 716, 717, 732, 733, 737, 764, 769, 770, 779, 781, 803, 863, 871, 872, 919, 927, 928, 977, 981, 982, 1000, 1002, 1024, 1025, 1030, 1046, 1057, 1062, 1063, 1080, 1092, 1098, 1152, 1300, 1310, 1359, 1388, 1457, 1467, 1502, 1504, 1524, 1547, 1549 Russians (meaning also Karelians in places) 21, 34, 44, 49–52, 87, 90–94, 122, 125, 160, 163–165, 169, 174–176, 195, 214, 219, 223, 224, 241, 242, 257, 262, 280, 282, 285, 290, 317, 329, 351, 353, 355, 356, 360, 366, 367, 372, 378, 385–390, 401, 405, 414, 415, 417, 420–422, 428, 438–440, 442, 443, 449, 464, 466–469, 478, 479, 484–488, 495, 503, 504, 515, 519, 526, 529, 530, 536, 538, 545, 547, 548, 552, 560, 563, 571, 573, 575, 576, 578, 599, 601, 606, 617, 618, 621, 625–627, 631, 638–640, 643–645, 647, 648, 656, 659, 663, 665, 667, 668, 670– 675, 677, 685, 705, 708, 710, 716, 719, 724, 726, 727, 729, 731–733, 736–738, 740–742, 745, 747, 749, 752, 753, 755, 759, 760, 762–765, 768, 770, 771, 775–778, 780, 785, 788, 800–804, 807, 818, 827–830, 843, 845, 846, 849, 855, 863, 864, 867, 868, 871, 872, 875, 876, 883, 898, 902, 903, 910, 920–922, 935–937, 942, 974, 978, 979, 981, 982, 984, 987, 989, 991, 992, 1001, 1009, 1010, 1015, 1016, 1018, 1020, 1024, 1025, 1029, 1031, 1034, 1035, 1039, 1042, 1044–1050, 1062, 1063, 1065–1067, 1073, 1077, 1080, 1085, 1086, 1089–1091, 1096, 1099, 1105–1109, 1111, 1112, 1114, 1128, 1138, 1152, 1157, 1161, 1163, 1166, 1174–1176, 1184, 1197, 1202, 1209, 1212–1215, 1219, 1226, 1229, 1233, 1237, 1243, 1249, 1250, 1282, 1283, 1294, 1309, 1327, 1330–1332, 1348, 1357, 1359, 1362, 1368, 1373, 1379, 1393, 1413, 1414, 1419, 1421, 1423, 1425, 1427, 1429, 1432, 1443, 1444, 1453, 1454, 1460, 1463, 1467, 1469, 1470, 1477, 1479, 1482, 1483, 1500, 1501, 1503, 1504, 1517–1519, 1521, 1524, 1525, 1529, 1534, 1537 material culture 360, 367, 387–390, 451, 529, 601, 606, 625, 626, 646, 672, 673, 705, 740, 744, 746, 777, 802–804, 827, 828, 853, 892, 932, 935, 936, 987, 1037, 1039, 1046, 1088, 1100, 1125, 1202, 1209, 1212, 1213, 1234, 1244, 1255, 1301, 1452, 1467, 1468, 1482, 1519 society 21, 897, 898, 1101, 1102, 1230, 1368 Nganasan language 958 Nganasans (Awam, Tawgy) 30, 432, 839, 848, 852, 856, 857, 957, 1198, 1205–1207, 1218, 1223 material culture 1205 spiritual culture 432, 1205, 1206 Nyetyu (Nitschú) → Forest Nenets North Americans 710, 992 Norwegian language 381 Norwegians 119, 120, 122, 171, 195, 214, 215, 219, 221–224 Novgorodians 621, 629 Odyssey 283 Oirats → Kalmyks Okunev Culture 1231, 1283 Old-Believers (Duchobortser, Raskolniker, Starovärtser) 39, 49, 260, 261, 390–395, 398, 401, 402, 489–492, 572, 599, 657, 829–831, 845–848, 1157, 1158, 1162, 1168, 1191, 1194, 1219, 1488, 1489 Oriental Institute of St Petersburg 23, 544 Oriental languages, cultures and and literatures 50, 717, 987, 996, 1002, 1364 Orthodox Christian religion 257, 259, 260, 285, 291, 319, 350, 353, 390–393, 399, 484, 489, 685, 712, 770, 781, 784, 829, 886, 916, 947, 948, 994, 996, 1066, 1099, 1108, 1517, 1519 Ossetian language 26 Ostrobothnians (Pohjalaiset, Österbottningar) 170, 193, 194, 202, 586, 587 Ostyak language → Khanty l. Ostyaks → Khanty Permian peoples and languages 703, 712–714, 719– 721, 995–998, 1009, 1060, 1121 Persian language 715, 1000, 1002 Petscherer 714, 998 Podgorodnaja (Baj) → Tundra & Forest Enets Poles 536, 537, 544, 657, 732, 733, 818, 829, 845, 919, 1024, 1113, 1114, 1116, 1119, 1120, 1226, 1484 Poltergeist 493, 494 prisoners 32, 944–951, 1512–1517, 1520 Protestant Christian (Lutheran) religion 399, 489, 829, 845, 926, 947, 952, 971, 975, 980, 1517 racism 52, 53 1644 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1644 26.8.2019 9:56:31 �Index spiritual culture 266, 283, 360, 388–390, 506, 507, 530, 571, 647, 778, 784, 785, 800, 828, 987, 1090, 1109, 1114, 1239, 1357, 1526 Saami (Lappar) 22, 25, 45, 49, 51–53, 76, 79, 81, 85, 86, 91, 94, 103, 112–129, 136, 139–142, 152–155, 160–165, 168, 170–175, 177, 182, 184, 185, 194–196, 200, 201, 204–206, 208, 211, 213–229, 231–234, 238, 240, 241, 245, 246, 256, 257, 262–265, 273, 274, 278, 281, 282, 287, 290, 291, 294, 299, 310–312, 317, 318, 320–324, 328–345, 347, 349– 362, 370–372, 376–382, 384, 397, 398, 401, 418, 434, 455, 470, 475, 476, 546, 575, 583, 587, 590–594, 596, 598, 601–603, 617, 647, 669, 749, 800, 884, 982, 1044 language(s) 8, 22, 25, 26, 39, 72, 79, 171, 184, 198, 205, 234, 240, 241, 279, 285, 288, 290, 292, 313, 317, 319–321, 330, 333, 334, 340, 360, 361, 370, 371, 376, 380–382, 384, 397, 418, 580, 589–591, 593, 603, 610, 669, 700, 714, 715, 943, 959, 998, 999, 1052–1056 material culture 16, 26, 90, 112–125, 138, 142, 163, 195, 211–219, 221–225, 319, 335–340, 342– 345, 349–353, 360–362, 386, 476, 590, 598, 602, 669, 884, 1304 society 116, 245, 274, 337, 338, 341 spiritual culture 22, 26, 88–91, 94, 95, 100–102, 113, 116–118, 141, 171, 172, 182, 183–185, 202, 211–213, 217, 220, 227–229, 246, 247, 328–334, 340, 341, 344, 347, 350–355, 357–360, 377, 378, 434, 470, 526, 594, 598, 647, 669, 749, 800, 1044 Samatu → Tundra & Forest Enets Samoyedic languages 8, 9, 26, 30, 38, 726, 761, 776, 808, 837, 859, 900, 901, 922, 943, 954, 958, 961, 1003, 1016, 1021, 1045, 1047, 1050–1052, 1058, 1087, 1098, 1113, 1115, 1161, 1229, 1273, 1308, 1309, 1311, 1316, 1382 Samoyedic peoples 28–30, 53, 327, 686, 687, 689, 710, 715, 726–729, 745, 751, 752, 760, 761, 766–768, 775, 776, 779–782, 789, 790, 800–804, 807–811, 826, 829, 835–840, 845, 848, 850–852, 856–858, 861, 862, 868, 876, 881, 885, 894, 900, 908, 910, 922, 942, 954–958, 960–962, 983, 985, 988, 992, 1003, 1016–1021, 1036, 1039, 1044–1048, 1051, 1060, 1065, 1074, 1075, 1083, 1087, 1093–1096, 1106, 1111, 1120, 1131, 1164, 1172, 1175, 1197, 1205, 1209, 1211, 1220, 1223, 1224, 1226, 1253, 1259, 1260, 1265, 1306, 1351, 1357, 1377, 1382–1384, 1398, 1422, 1428, 1435, 1444, 1505 material culture 802–804, 807, 838, 839, 885, 1064, 1202, 1259, 1260, 1304, 1308, 1357, 1430, 1449, 1505, 1547, 1548 spiritual culture 789, 790, 797, 803, 809–811, 826, 829, 881, 894, 1036, 1259, 1273, 1352, 1547 Samoyeds → also Forest Nenets, Nganasans, Selkups, Tundra Nenets, Tundra & Forest Enets Sanskrit language 923, 926, 974, 1002, 1496 Savonians 197–199, 204, 287, 378, 586, 587 Scandinavian literature 155, 266, 271, 594, 595, 606, 810, 811, 931 Scandinavians 334, 582, 811 Scyths 700–702, 704 Selkup language 761, 775, 776, 779, 783, 784, 789, 799, 803, 856, 862, 958, 959, 960, 1050, 1051, 1106, 1110, 1111, 1175, 1176, 1179, 1186, 1392 Selkups (Ostjaker, Ostjak-Samojeder, Tomska Samojeder, Tasowska Samojeder, Tasowska Ostjaker, Baichinska Samojeder etc.) 30, 761, 766, 768, 775–778, 780–786, 788–790, 797, 799, 801, 802, 836, 837, 839, 840, 843, 848, 853, 855, 857, 860, 862, 876, 957, 960, 1020, 1021, 1047, 1048, 1096, 1106, 1107, 1109, 1115, 1165, 1175–1177, 1179–1185, 1188, 1190–1193, 1196, 1203, 1207, 1219, 1297, 1300 material culture 801–805, 1107, 1111, 1179–1183, 1185–1188, 1207 society 805 spiritual culture 783–793, 797, 799, 800, 804, 812–815, 1107, 1165, 1179, 1188, 1207 Semitic languages 22 shamans, shamanism 8, 17, 25, 90, 95,100–102, 150, 169, 177, 178, 182–185, 236, 262, 268, 286, 294, 303, 304, 317, 354, 355, 357, 420, 421, 426–442, 464–466, 479, 480, 484, 510–513, 515, 526, 547, 550–555, 631, 641, 684–686, 758, 784–790, 797, 804, 823, 825, 831, 881, 891, 893, 896, 923, 1083, 1084, 1131, 1141, 1153–1155, 1166, 1196, 1197, 1201, 1249, 1253, 1260, 1261, 1275, 1309, 1346, 1353, 1361, 1382, 1388, 1428, 1434, 1451, 1452, 1469, 1505–1508, 1524, 1525, 1536, 1543, 1553 Sibirjaks 724, 725, 759, 818, 827, 828, 830, 845, 846, 849, 1015, 1067, 1120, 1219, 1544 sieidis (Seita, Seid) 85, 90, 95, 103, 141, 142, 167, 168, 177, 178, 234, 238, 246, 330–332, 334, 347, 348, 434, 594 Siirát 1273, 1308 Siirtje 525, 526, 645, 1273, 1308 sjadaei → Hahe Skopcy 829, 830, 1224 Slab Grave Culture 1510, 1531–1533 Slavs 387, 704, 709, 984, 992 Society of Swedish Literature in Finland 12 1645 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1645 26.8.2019 9:56:31 �Itineraria Soyots → Tuvans Stalo 88, 89, 165–167, 202, 235, 236, 594 statistics 958, 963, 973 Stone Age 47, 246, 247 Suvars 711 Swedes 89, 171, 195, 386, 394, 538, 594, 596, 597, 599, 717, 851, 975, 978, 1005, 1515, 1517, 1520 Swedish Academy 718 Swedish language 9, 10, 19, 20, 23, 24, 198, 255, 300, 591, 727, 730, 750, 810, 816, 950, 951, 971, 979, 981, 987, 1044, 1230, 1276 tadibe → shaman Tagar Culture 16, 46, 800, 1231, 1236, 1243, 1263, 1269, 1284–1286, 1289, 1292, 1316, 1324, 1326, 1390, 1398, 1400 Taštyk Culture 1263, 1264, 1400 Tatar languages 700–704, 715, 726, 732, 747, 769, 770, 781, 783, 860, 880, 961, 999, 1016, 1017, 1024, 1041, 1230, 1233, 1248, 1259, 1261, 1270–1272, 1274, 1283, 1291, 1300, 1303, 1305, 1307, 1308, 1318, 1321, 1327, 1328, 1330, 1351, 1373, 1379, 1380, 1382, 1383, 1394, 1400, 1422–1424, 1432, 1435, 1461, 1462 Tatars 30, 31, 45, 334, 518, 536, 564, 700, 701, 704, 709, 710, 712, 719, 726, 731, 732, 740, 747, 748, 751, 767, 768, 781, 790, 801, 804, 818, 820, 821, 829, 845, 879, 880–902, 904, 905, 907, 910, 917, 918, 932, 935, 957, 962, 990, 992, 993, 995, 996, 1001–1003, 1008, 1009, 1016, 1017, 1023, 1024, 1034, 1042, 1043, 1060, 1061, 1074, 1096, 1098, 1099, 1113, 1117, 1120, 1226, 1227, 1229, 1230, 1231, 1233–1240, 1243–1250, 1252–1265, 1269, 1270, 1272, 1273, 1275–1277, 1280–1284, 1287, 1289, 1291, 1294, 1297–1299, 1301, 1304, 1306–1309, 1317, 1322, 1326, 1327, 1329, 1330, 1332, 1343, 1345, 1346–1348, 1351, 1353, 1356, 1357, 1361, 1362, 1368, 1373, 1374, 1377, 1379, 1381, 1382, 1383, 1385–1388, 1392–1395, 1398, 1401, 1407, 1419, 1420, 1424, 1429, 1431–1435, 1451–1453, 1468, 1477, 1539, 1549, 1551, 1552 material culture, economy 17, 804, 820, 881, 883–886, 889, 892, 893, 897, 932, 1226, 1227, 1231, 1234, 1235, 1237, 1244, 1247, 1249, 1250, 1256–1258, 1289, 1299, 1301, 1306, 1327, 1329, 1330, 1344, 1345, 1347, 1349, 1357, 1374, 1386, 1387, 1392, 1398, 1430, 1432, 1433, 1449, 1468, 1482, 1549, 1553 society 885–888, 890, 897, 898, 1235, 1238, 1254–1257, 1273–1275, 1385, 1386, 1434 spiritual culture 790, 880, 881–884, 891, 893–896, 904, 1230, 1231, 1239, 1240, 1249, 1253, 1255–1259, 1261, 1263, 1273, 1275, 1276, 1280, 1287, 1297, 1298, 1301, 1322, 1353, 1388, 1392– 1394, 1398, 1401, 1407, 1450, 1451, 1543 Tavastians 190–193, 197, 198, 256, 265, 282, 585–587, 617, 979, 982 Tawgy → Nganasans Thousand and one nights 283 Tibetan language 921, 923, 926, 928–931, 973, 1002, 1496 Tofalar (Tubalar, Tubintser) 900, 1248, 1257, 1278, 1300, 1306, 1351, 1373, 1377, 1383, 1384 topography 958, 963 Tubalar/Tubinces → Tofalar Tundra & Forest Enets (Jeniseiska Samojeder, Karasino etc.) 30, 837, 839, 848–853, 856, 857, 1198, 1204, 1210–1214, 1217, 1218, 1220–1222 material culture 1205, 1210, 1212, 1213, 1217, 1218 society 851, 852, 1220, 1221 Tundra Nenets (Samojed, Jurak) 30, 44, 327, 370, 371, 397, 411, 412, 415–422, 425–448, 453–488, 500, 502– 505, 511–513, 515–523, 525–532, 536–540, 544–547, 549, 554–556, 559–561, 564, 565, 569–571, 576–579, 600, 631, 639–641, 643–645, 647–651, 655, 659, 660, 663–667, 669–675, 677–690, 703, 706, 708, 723, 726– 729, 742, 743, 751, 768, 784–786, 789, 790, 797, 799, 800, 804, 837, 839, 843, 844, 848, 852, 853, 855–857, 863, 876, 955–957, 1014, 1069, 1129, 1165, 1169, 1175, 1179–1181, 1184, 1185, 1188, 1198–1201, 1204, 1206, 1210, 1223, 1430 language 26, 42, 371, 395, 397, 411, 417, 418, 421, 422, 426, 430, 434, 436, 438, 440, 441, 453, 455, 464, 474, 480, 483, 500, 513, 526, 532, 559, 569, 576–579, 611, 631, 640, 641, 647, 652–655, 667, 669, 674–677, 686, 689–691, 729, 732, 751, 784, 786, 789, 797, 848, 958, 959, 1106, 1113, 1198, 1200, 1201 material culture 417, 418, 430, 445, 459, 461– 463, 469, 476, 484, 519, 523, 527–529, 564, 640, 642, 644, 651, 669, 742, 804, 855, 1069, 1179, 1181, 1198, 1199 society 44, 440, 455–457, 545, 644 spiritual culture 427–442, 446, 448, 469–471, 474, 475, 483, 511–516, 525–527, 530, 532, 549, 554–556, 641, 647, 669, 677, 680, 683–687, 751, 784–790, 794–800, 1200, 1201 1646 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1646 26.8.2019 9:56:31 �Index Tungusic languages 8, 818, 1004 Tungusic peoples 28, 710, 992 Tungus → Evenki Turkic languages (→ also Tatar languages) 8, 35, 704, 710, 711, 907, 920, 941, 960, 961, 1002, 1061, 1224, 1475, 1539, 1543 Turkic peoples and cultures 28, 552, 565, 710, 880, 921, 922, 941, 944, 992, 1003, 1060, 1275, 1543 Turks 38, 52, 709, 710, 941, 942, 992, 993, 1003, 1060, 1313 Tuvan language (Sojotiskan) 726, 1309, 1321, 1344, 1346, 1351, 1362–1364, 1374 Tuvans (Sojoter) 17, 31, 908, 910, 917, 918, 921, 960, 962, 1017, 1226, 1259, 1260, 1313, 1316, 1320, 1343–1366, 1373, 1377, 1388, 1393, 1394, 1418, 1465, 1473, 1475– 1477, 1479 material culture 17, 1259, 1260, 1316, 1344, 1345, 1347, 1348, 1357–1360, 1362–1365, 1476 society 1259, 1344, 1349, 1350, 1355, 1356, 1360, 1363, 1477 spiritual culture 1259, 1260, 1313, 1345, 1349, 1352–1357, 1361, 1363, 1364, 1388 Udmurt language 703, 714, 715, 998, 999 Udmurts (Wotjaker) 50, 701, 710, 712–715, 719, 720, 993, 995, 996, 998, 1009, 1010, 1060 Ugrian peoples and languages (→ also Khanty, Mansi) 565, 688–690, 714, 781, 998, 1058, 1120, 1121 Ukrainians (Malorossianska Ryssar) 818, 831, 845 Ural-Altaic languages (Finskt-Tatariska språkstammen, Finskt-Samojediska språken) 810, 811, 859, 922, 942, 943, 1004, 1057 Uralic languages and peoples 8, 9, 701, 1058 War of Finland 414, 976 Västerbothnians 586, 587, 594 Veps language (also Tschudiskan) 285, 295, 980 Vepsians (Wesser, Tschuder) 285, 205, 714, 715, 979, 980, 998, 999 Vikings 405, 605 Voguls → Mansi Votians 714, 715, 979–982, 998, 999 Votic language 589, 715, 980 Votyaks → Udmurts Xantajka Samoyeds (Samatu) → Tundra & Forest Enets Yakut language 1190 Yakuts 839, 843, 845, 1190, 1207, 1209, 1547, 1548 Yems 981–983, 1060 Yeniseic languages 8 Yuraks → Tundra Nenets Zavoločians 628, 629, 720, 1010 Zyryans → Komi 1647 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1647 26.8.2019 9:56:31 �Svalbard Christiania (Oslo) Utsjoki Ohcejohka Ba re n ts Se a Stockholm Kildin N Helsingfors Helsinki ov a ja m Ze lja Ka r a S e a Reval Tallinn St Petersburg Tver' V če gd Velikij Ustjug Pe l ga Kyiv Vjatka (Kirov) Glazov pr Perm' Ka ma Rostov-on-Don Tobol'sk Tjumen' n Čeljabinsk Caricyn (Volgograd) al Ur Omsk Krivoščë (Novosib ob Ekaterinodar (Krasnodar) Ufa ol Do Samara Saratov T Astraxan Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd B ' I Ekaterinburg Vo l g a Ob yš Kazan' Surgut Samarovo (Xanty-Mansijsk) rt Voronež ' D ne Nižnij Novgorod T (Starotu Ob Brjansk Obdorsk (Salexard) a o Moscow Vy čo S u xo n a l M oun tai ns Minsk vina Northern D Vilnius ra Arxangel'sk Ura Riga Akmolinsk (Astana) 26.8.2019 9:56:31 �E a s t S i b e ri a n Se a Ko ly m M.A. Castrén’s Journeys a Route of 1838 Route of 1839 Route of 1841–44 Route of 1845–49 (Other) major cities and settlements in their region Oxotsk ea Alda Tajmy r Penins ula Ol e n L en c ti c ar Centra l Sib erian P lateau En un r T Lowe isej Turuxansk Staroturuxansk) a ek r ci c le Jakutsk V i l j uj Dudinka n guska 0 n6 ° g Ar u n ' Podkamennaja Tunguska Nerčinsk An ga r a Bajkal Enisejsk Narym Blagoveščensk Krasnojarsk Tomsk Nižneudinsk rivoščëkovo Novosibirsk) Sajan Mount ains Curuxajtuj (Priargunsk) Verxneudinsk (Ulan-Udè) Bajan Tumen (Čoibalsan) le Minusinsk nga Irkutsk Čita Qiqihar Barnaul Se Urga (Ulaanbaatar) Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd C So h ng ua 26.8.2019 9:56:32 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Itineraria (the whole volume, PDFs) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf 634655324c66f86071db452780b2bdd1 Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Epistulae 1 (the whole volume, PDF) Subject The topic of the resource <i>Epistulae&nbsp;1. Letters sent by M.A. Castrén</i>. Manuscripta Castreniana, Personalia I,1. <span>851&nbsp;pp.&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-25-2 (print)<br />ISBN 978-952-7262-26-9&nbsp;</span>(online).<br />50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen & Juha Janhunen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2021 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors Format The file format, physical medium, or dimensions of the resource (<a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>) Description An account of the resource (<a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>) <h4>Contents</h4> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/880" target="_blank" rel="noopener">Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series</a> <i>by Juha Janhunen</i></p> <p><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=21" target="_blank" rel="noopener">Editors’ Foreword</a> <i>by Timo Salminen and Juha Janhunen</i></p> <p><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=24" target="_blank" rel="noopener">Practical Information</a></p> <p><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=26" target="_blank" rel="noopener">Matthias Alexander Castrén’s letters, transferring information and discussing ideas</a> <i>by Timo Salminen</i></p> <p><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=35" target="_blank" rel="noopener">Recipients of M.A. Castrén’s letters</a> <i>by Timo Salminen</i></p> <h6>Matthias Alexander Castrén:</h6> <p class="p151">(Jump to: Letters written in <a href="#L1832">1832</a>&nbsp;| <a href="#L1833">1833</a>&nbsp;| <a href="#L1834">1834</a>&nbsp;| <a href="#L1835">1835</a>&nbsp;| <a href="#L1836">1836</a>&nbsp;| <a href="#L1838">1838</a>&nbsp;| <a href="#L1839">1839</a>&nbsp;| <a href="#L1840">1840</a>&nbsp;| <a href="#L1841">1841</a>&nbsp;| <a href="#L1842">1842</a>&nbsp;| <a href="#L1843">1843</a>&nbsp;| <a href="#L1844">1844</a>&nbsp;| <a href="#L1845">1845</a>&nbsp;| <a href="#L1846">1846</a>&nbsp;| <a href="#L1847">1847</a>&nbsp;| <a href="#L1848">1848</a>&nbsp;| <a href="#L1849">1849</a>&nbsp;| <a href="#L1850">1850</a>&nbsp;| <a href="#L1851">1851</a>&nbsp;| <a href="#L1852">1852</a>)</p> <h6 id="L1832">Letters written in 1832</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=55" target="_blank" rel="noopener">1 Helsinki, 9 April 1832, to the Senate of the Imperial Alexander University</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=56" target="_blank" rel="noopener">2 Uskela, 10 July 1832, to Johan Abraham Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=58" target="_blank" rel="noopener">3 Helsinki, 3 September 1832, to Johan Abraham Fellman</a></p> <h6 id="L1833">Letters written in 1833</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=62" target="_blank" rel="noopener">4 Helsinki, 7 January 1833, to Johan Abraham Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=64" target="_blank" rel="noopener">5 Helsinki, 14 February 1833, to Johan Abraham Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=66">6 Helsinki, 26 May 1833, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=68" target="_blank" rel="noopener">7 Helsinki, 31 October 1833, to Johan Abraham Fellman</a></p> <h6 id="L1834">Letter written in 1834</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=70" target="_blank" rel="noopener">8 S.d. 1834, to the Senate of the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <h6 id="L1835">Letter written in 1835</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=71" target="_blank" rel="noopener">9 S.d. 1835, to the Senate of the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <h6 id="L1836">Letters written in 1836</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=72" target="_blank" rel="noopener">10 [Helsinki, c. April 1836], to Johan Abraham Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=74" target="_blank" rel="noopener">11 Helsinki, 7 May 1836, to Johan Abraham Fellman</a></p> <h6 id="L1838">Letters written in 1838</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=77" target="_blank" rel="noopener">12 Muonio, July 1838, to Knut Felix von Willebrand</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=92" target="_blank" rel="noopener">13 Helsinki, 25 September 1838, to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=94" target="_blank" rel="noopener">14 Helsinki, 27 September 1838, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=97" target="_blank" rel="noopener">15 Helsinki, 30 October 1838, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=99" target="_blank" rel="noopener">16 Helsinki, 15 December 1838, to Jacob Fellman</a></p> <h6 id="L1839">Letters written in 1839</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=101" target="_blank" rel="noopener">17 Helsinki, 23 September 1839, to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=105" target="_blank" rel="noopener">18 S.d. [December 1839], to the Faculty of Arts at the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <h6 id="L1840">Letters written in 1840</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=106" target="_blank" rel="noopener">19 S.d. [probably February 1840], to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=107">20 Helsinki, 2 February 1840, to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=109">21 Helsinki, 12 March 1840, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=111" target="_blank" rel="noopener">22 Helsinki, 22 March 1840, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=114" target="_blank" rel="noopener">23 S.d. [27 March 1840], to the Chapter of the Bishopric of Porvoo</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=116" target="_blank" rel="noopener">24 S.d. [25 September 1840], M.A. Castrén and Julius Immanuel Bergh to the Chapter of the Bishopric of Porvoo</a></p> <h6 id="L1841">Letters written in 1841</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=117" target="_blank" rel="noopener">25 13 March [1841], to an unidentified recipient</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=118" target="_blank" rel="noopener">26 Helsinki, 14 June 1841, to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=120" target="_blank" rel="noopener">27 Helsinki, 17 June 1841, to Gabriel Rein</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=122" target="_blank" rel="noopener">28 Helsinki, 22 June 1841, to the Senate of the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=123" target="_blank" rel="noopener">29 Koski/Turku Province, 24 July 1841, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=130" target="_blank" rel="noopener">30 Kemi, 17 August [1841], to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=131" target="_blank" rel="noopener">31 Kemi, 14 September 1841, Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=133">32 Kemi, 16 September 1841, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=134" target="_blank" rel="noopener">33 Kemi, 12 October 1841, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=136" target="_blank" rel="noopener">34 October 1841, to the Faculty of Arts at the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=137" target="_blank" rel="noopener">35 Kemi, 11 November 1841, to Knut Felix von Willebrand</a></p> <h6 id="L1842">Letters written in 1842</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=139" target="_blank" rel="noopener">36 Inari, 3 February 1842, to Knut Felix von Willebrand</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=141" target="_blank" rel="noopener">37 Inari, 12 February 1842, to Alexander Blomqvist</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=143" target="_blank" rel="noopener">38 Inari, 13 February 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=145" target="_blank" rel="noopener">39 Inari, 14 February 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=148" target="_blank" rel="noopener">40 Kola, 23 March/4 April 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=150" target="_blank" rel="noopener">41 Kola, 23 March/4 April 1842, to Knut Felix von Willebrand</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=153" target="_blank" rel="noopener">42 Kemʹ, [2?/]14 May 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=156" target="_blank" rel="noopener">43 Arxangelʹsk, [21 May/?]2 June 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=159" target="_blank" rel="noopener">44 Arxangelʹsk, 13/25 June 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=161" target="_blank" rel="noopener">45 Arxangelʹsk, 14/26 June 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=164" target="_blank" rel="noopener">46 Arxangelʹsk, 16/28 June 1842, to Alexander Blomqvist</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=166" target="_blank" rel="noopener">47 Arxangelʹsk, 9/21 July 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=171" target="_blank" rel="noopener">48 Arxangelʹsk, 23 July/4 August and Uemskij, 26 July/7 August 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=176" target="_blank" rel="noopener">49 Uemskij, 4/16 August 1842, Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=178" target="_blank" rel="noopener">50 Uemskij, [13?]/25 August 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=181" target="_blank" rel="noopener">51 Arxangelʹsk, [19 September?]/1 October 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=185" target="_blank" rel="noopener">52 Arxangelʹsk, 22 September/4 October 1842, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=211" target="_blank" rel="noopener">53 Arxangelʹsk, 23 September/5 October 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=214" target="_blank" rel="noopener">54 S.d. 1842, to the Senate of the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=212" target="_blank" rel="noopener">55 Arxangelʹsk, 5/17 October 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=216" target="_blank" rel="noopener">56 Arxangelʹsk, 21 October/2 November 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=220" target="_blank" rel="noopener">57 Arxangelʹsk, 1/13 November 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=224" target="_blank" rel="noopener">58 Arxangelʹsk, 1/13 November 1842, to Alexander Armfelt</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=227" target="_blank" rel="noopener">59 Mezenʹ, 5/17 December 1842, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=230" target="_blank" rel="noopener">60 Mezenʹ, 5/17 December 1842, to Frans Johan Rabbe</a></p> <h6 id="L1843">Letters written in 1843</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=240" target="_blank" rel="noopener">61 Pustozërsk, 11/23 March 1843, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=244" target="_blank" rel="noopener">62 Ižma, [19 April?]/1 May 1843, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=248" target="_blank" rel="noopener">63 Ižma, [19 April?]/1 May 1843, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=298" target="_blank" rel="noopener">64 Ižma, 18/30 May 1843, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=303" target="_blank" rel="noopener">65 Ižma, 11/23 June 1843, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=307" target="_blank" rel="noopener">66 Ižma, 11/23 June 1843, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=311" target="_blank" rel="noopener">67 Kolva, 27 August/8 September 1843, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=315" target="_blank" rel="noopener">68 Kolva, 3/15 September 1843, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=324" target="_blank" rel="noopener">69 Obdorsk, 2/14 November 1843, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=328" target="_blank" rel="noopener">70 Obdorsk, 2/14 November 1843, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=332" target="_blank" rel="noopener">71 Obdorsk, 12/24 December 1843, to Jacob Fellman</a></p> <h6 id="L1844">Letters written in 1844</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=334" target="_blank" rel="noopener">72 Obdorsk, 1/13 January 1844, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=337" target="_blank" rel="noopener">73 Berëzov, 28 February/11 March 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=341" target="_blank" rel="noopener">74 Berëzov, 28 February/11 March 1844, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=343" target="_blank" rel="noopener">75 S.d., to the Senate of the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=344" target="_blank" rel="noopener">76 Berëzov, 4/16 March 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=346" target="_blank" rel="noopener">77 Tobolʹsk, 12/24 March 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=350" target="_blank" rel="noopener">78 Tobolʹsk, 12/24 March 1844, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=352" target="_blank" rel="noopener">79 Helsinki, 22 May 1844, Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=354" target="_blank" rel="noopener">80 Helsinki, 2 June 1844, to the Faculty of Arts at the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=355" target="_blank" rel="noopener">81 Helsinki, 8 June 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=357" target="_blank" rel="noopener">82 Helsinki, 24 June 1844, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=359" target="_blank" rel="noopener">83 Helsinki, 25 June 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=361" target="_blank" rel="noopener">84 Koski/Turku Province, 13 July 1844, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=363" target="_blank" rel="noopener">85 Helsinki, 3 August 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=366" target="_blank" rel="noopener">86 Helsinki, 28 September 1844, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=367" target="_blank" rel="noopener">87 Helsinki, 28 September 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=369" target="_blank" rel="noopener">88 Helsinki, 16 October 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=370" target="_blank" rel="noopener">89 Helsinki, 18 October 1844, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=372" target="_blank" rel="noopener">90 Helsinki, 18 October 1844, to Johan Vilhelm Snellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=377" target="_blank" rel="noopener">91 Helsinki, 23 November 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=379" target="_blank" rel="noopener">92 Helsinki, 30 November 1844, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=382" target="_blank" rel="noopener">93 Helsinki, 25 December 1844, to Adolf Edvard Arppe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=386" target="_blank" rel="noopener">94 Helsinki, 29 December 1844, to Anders Johan Sjögren</a></p> <h6 id="L1845">Letters written in 1845</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=388" target="_blank" rel="noopener">95 Helsinki, 7 February 1845, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=390" target="_blank" rel="noopener">96 St Petersburg, 10/22 March 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=393" target="_blank" rel="noopener">97 St Petersburg, 11/23 March 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=394" target="_blank" rel="noopener">98 Kazanʹ, 30 March/12 April 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=397" target="_blank" rel="noopener">99 Kazanʹ, 26 April/8 May 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=399" target="_blank" rel="noopener">100 Kazanʹ, 29 April/11 May 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=403" target="_blank" rel="noopener">101 Kazanʹ, 29 April/11 May 1845, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=405" target="_blank" rel="noopener">102 Kazanʹ, 29 April/11 May 1845, to Knut Felix von Willebrand</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=407" target="_blank" rel="noopener">103 Tobolʹsk, 23 May/4 June 1845, to the Imperial Academy of Sciences</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=408" target="_blank" rel="noopener">104 Tobolʹsk, 23 May/4 June 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=410" target="_blank" rel="noopener">105 Tobolʹsk, 23 May/4 June 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=412" target="_blank" rel="noopener">106 Samarovo, 24 June/6 July 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=414" target="_blank" rel="noopener">107 Samarovo, 24 June/6 July 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=415" target="_blank" rel="noopener">108 Skripunovo (Toropkowa), 4/16 July 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=418" target="_blank" rel="noopener">109 Tschebakowa, 25 July/6 August 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=422" target="_blank" rel="noopener">110 Surgut, 20 August 1845, to Lars Magnus Castrén</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=423" target="_blank" rel="noopener">111 Surgut, 12/24 August 1845, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=425" target="_blank" rel="noopener">112 Surgut, 12/24 August 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=428" target="_blank" rel="noopener">113 Surgut, 13/25 August 1845, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=430" target="_blank" rel="noopener">114 Surgut, 28 August/9 September 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=432" target="_blank" rel="noopener">115 Surgut, 28 August/9 September 1845, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=433" target="_blank" rel="noopener">116 Surgut, 10/22 September 1845, to Johan Robert Tengström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=436" target="_blank" rel="noopener">117 Surgut, 10/22 September 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=439" target="_blank" rel="noopener">118 Narym, 1/13 November 1845, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=441" target="_blank" rel="noopener">119 Narym, 4/16 November 1845, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=444" target="_blank" rel="noopener">120 Narym, 6/18 November 1845, to Johan Robert Tengström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=450" target="_blank" rel="noopener">121 Narym, 6/18 November 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=453" target="_blank" rel="noopener">122 Narym, 1/13 December 1845, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=461" target="_blank" rel="noopener">123 Narym, 1/13 December 1845, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=464" target="_blank" rel="noopener">124 Togur, 12/24 December 1845, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=467" target="_blank" rel="noopener">125 S.d. 1845, to the Tomsk Governorate Postal Office</a></p> <h6 id="L1846">Letters written in 1846</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=468" target="_blank" rel="noopener">126 Togur, 11/23 January 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=472" target="_blank" rel="noopener">127 Tomsk, 5/17 March 1846, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=473" target="_blank" rel="noopener">128 Tomsk, 5/17 March 1846, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=479" target="_blank" rel="noopener">129 Tomsk, 5/17 March 1846, to Johan Vilhelm Snellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=487" target="_blank" rel="noopener">130 Tomsk, 5/17 March 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=492" target="_blank" rel="noopener">131 Tomsk, 5/17 March 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=493" target="_blank" rel="noopener">132 Tomsk, 6/18 March 1846, to Johan Robert Tengström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=497" target="_blank" rel="noopener">133 Enisejsk, 20 March/1 April 1846, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=500" target="_blank" rel="noopener">134 Enisejsk, 20 March/1 April 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=503" target="_blank" rel="noopener">135 Makovskoe, 3/15 April 1846, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=510" target="_blank" rel="noopener">136 Makovskoe, 3/15 April 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=512" target="_blank" rel="noopener">137 Enisejsk, 8/20 May 1846, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=515" target="_blank" rel="noopener">138 Enisejsk, 15/27 May 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=519" target="_blank" rel="noopener">139 Enisejsk, 16/28 May 1846, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=520" target="_blank" rel="noopener">140 Enisejsk, 16/28 May 1846, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=524" target="_blank" rel="noopener">141 S.d., possibly c. 1846, to Carl Gustaf Zetterquist</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=532" target="_blank" rel="noopener">142 Turuxansk, 28 June/10 July 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=535" target="_blank" rel="noopener">143 Turuxansk, 28 June/10 July 1846, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=536" target="_blank" rel="noopener">144 Turuxansk, 6/18 July 1846, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=541" target="_blank" rel="noopener">145 Turuxansk, 13/25 July 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=549" target="_blank" rel="noopener">146 Turuxansk, 17/29 July 1846, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=551" target="_blank" rel="noopener">147 Turuxansk, 17/29 July 1846, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=554" target="_blank" rel="noopener">148 Dudinka, 10/22 November 1846, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=559" target="_blank" rel="noopener">149 Dudinka, 10/22 November 1846, to Frans Johan Rabbe</a></p> <h6 id="L1847">Letters written in 1847</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=565" target="_blank" rel="noopener">150 Turuxansk, 11–12/23–24 January 1847, fragments of drafts of letters to Frans Johan Rabbe and possibly to other unidentified recipients</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=570" target="_blank" rel="noopener">151 Turuxansk, 11/23 January 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=572" target="_blank" rel="noopener">152 Turuxansk, 11/23 January 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=576" target="_blank" rel="noopener">153 Turuxansk, 12/24 January 1847, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=577" target="_blank" rel="noopener">154 Turuxansk, [12/24] January 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=579" target="_blank" rel="noopener">155 Nazimovo, 22 February/6 March 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=582" target="_blank" rel="noopener">156 Nazimovo, 22 February/6 March 1847, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=584" target="_blank" rel="noopener">157 Nazimovo, 22 February/6 March 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=588" target="_blank" rel="noopener">158 Enisejsk, 22 March/3 April 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=591" target="_blank" rel="noopener">159 Enisejsk, 22 March/3 April 1847, to Fabian Collan</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=593" target="_blank" rel="noopener">160 Enisejsk, 1/13 April 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=596" target="_blank" rel="noopener">161 Minusinsk, 20 April/2 May 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=603" target="_blank" rel="noopener">162 Minusinsk, 22 April/4 May 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=606" target="_blank" rel="noopener">163 Šušenskoe, 15/27 June 1847, to the Imperial Academy of Sciences/Paul Heinrich von Fuss</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=607" target="_blank" rel="noopener">164 Šušenskoe, 15–17/27–29 June 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=612" target="_blank" rel="noopener">165 Šušenskoe, 17/29 June 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=616" target="_blank" rel="noopener">166 [Tesʹ], 23 June/5 July 1847, to Lars Magnus Castrén</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=617" target="_blank" rel="noopener">167 Karatuzskoe (Schadatska förposten) 5/17 July 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=619" target="_blank" rel="noopener">168 Tesʹ, 5/17 August 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=624" target="_blank" rel="noopener">169 Tesʹ, 5/17 August 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=626" target="_blank" rel="noopener">170 Minusinsk, 5/17 September 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=630" target="_blank" rel="noopener">171 Minusinsk, 5/17 September 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=633" target="_blank" rel="noopener">172 Krasnojarsk, 23 September/5 October 1847, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=636" target="_blank" rel="noopener">173 Anža, 11/23 October 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=639" target="_blank" rel="noopener">174 Anža, 5/17 November 1847, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=645" target="_blank" rel="noopener">175 Agulʹsk, 1/13 December 1847, to Anders Johan Sjögren</a></p> <h6 id="L1848">Letters written in 1848</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=652" target="_blank" rel="noopener">176 Nižneudinsk, 6/18 January 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=657" target="_blank" rel="noopener">177 Nižneudinsk, 14/26 January 1848, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=665" target="_blank" rel="noopener">178 Irkutsk, 27 February/10 March 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=669" target="_blank" rel="noopener">179 Irkutsk, 27 February/10 March 1848, to David Emanuel Daniel Europaeus</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=672" target="_blank" rel="noopener">180 Irkutsk, 1/13 March 1848, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=677" target="_blank" rel="noopener">181 Irkutsk, 1/13 March 1848, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=679" target="_blank" rel="noopener">182 Kjaxta, 22 March/3 April 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=683" target="_blank" rel="noopener">183 Nerčinskij zavod, 18/30 May 1848, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=690" target="_blank" rel="noopener">184 Čita, 3/15 July 1848, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=694" target="_blank" rel="noopener">185 Čita, 3/15 July 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=696" target="_blank" rel="noopener">186 Irkutsk, 12/24 August 1848, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=699" target="_blank" rel="noopener">187 S.d. [Irkutsk, 12/24 August 1848], to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=702" target="_blank" rel="noopener">188 Krasnojarsk, 3/15 November 1848, to Anders Johan Sjögren 699</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=707" target="_blank" rel="noopener">189 Krasnojarsk, 3/15 November, 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=709" target="_blank" rel="noopener">190 Krasnojarsk, 3/15 November 1848, to Gabriel Rein</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=712" target="_blank" rel="noopener">191 Omsk, 2/14 December 1848, to Frans Johan Rabbe</a></p> <h6 id="L1849">Letters written in 1849</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=715" target="_blank" rel="noopener">192 Ufa, 21 December 1848/2 January 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=717" target="_blank" rel="noopener">193 Helsinki, 8 March 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=719" target="_blank" rel="noopener">194 Helsinki, 29 March 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=723" target="_blank" rel="noopener">195 Helsinki, 4 April 1849, to Johan Vilhelm Snellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=725" target="_blank" rel="noopener">196 Helsinki, [8 April 1849], to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=727" target="_blank" rel="noopener">197 Helsinki, 25 April 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=731" target="_blank" rel="noopener">198 Helsinki, 7 May 1849, to Johan Abraham Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=733" target="_blank" rel="noopener">199 Helsinki, 10 May 1849, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=735" target="_blank" rel="noopener">200 Helsinki, 10 June 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=738" target="_blank" rel="noopener">201 Helsinki, 9 July 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=740" target="_blank" rel="noopener">202 Helsinki, 26 July 1849, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=742" target="_blank" rel="noopener">203 Helsinki, 7 September 1849, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=745" target="_blank" rel="noopener">204 Helsinki, 10 October 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=748" target="_blank" rel="noopener">205 Helsinki, 23 November 1849, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=750" target="_blank" rel="noopener">206 Helsinki, 10 December 1849, to Elias Lönnrot</a></p> <h6 id="L1850">Letters written in 1850</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=752" target="_blank" rel="noopener">207 Helsinki, 20 January 1850, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=755" target="_blank" rel="noopener">208 Helsinki, 21 January 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=758" target="_blank" rel="noopener">209 Helsinki, 2 April 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=760" target="_blank" rel="noopener">210 Helsinki, 4 April 1850, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=762" target="_blank" rel="noopener">211 Helsinki, 28 April 1850, to Carl Robert Ehrström</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=764" target="_blank" rel="noopener">212 Helsinki, 10 May 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=767" target="_blank" rel="noopener">213 Helsinki, 25 May 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=768" target="_blank" rel="noopener">214 Helsinki, 4 July 1850, to Jacob Fellman</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=770" target="_blank" rel="noopener">215 Botby, 31 July 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=771" target="_blank" rel="noopener">216 Helsinki, 28 October 1850, to Anders Johan Sjögren</a></p> <h6 id="L1851">Letters written in 1851</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=773" target="_blank" rel="noopener">217 Helsinki, 13 January 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=775" target="_blank" rel="noopener">218 Helsinki, 4 February 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=778" target="_blank" rel="noopener">219 Helsinki, 12 March 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=780" target="_blank" rel="noopener">220 Helsinki, April 1851, to the Imperial Alexander University in Helsinki</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=781" target="_blank" rel="noopener">221 Helsinki, April 1851, to the Treasury of the Province of Uusimaa</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=782" target="_blank" rel="noopener">222 Helsinki, 26 April 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=784" target="_blank" rel="noopener">223 Helsinki, 2 June 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=787" target="_blank" rel="noopener">224 [Botby], 23 July [probably 1851], to Knut Felix von Willebrand</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=788" target="_blank" rel="noopener">225 Rasböle, 1 August 1851, to Gabriel Rein</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=789" target="_blank" rel="noopener">226 S.l., [September 1851], to Augusta Pipping</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=789" target="_blank" rel="noopener">227 Helsinki, 3 October 1851, to Elias Lönnrot</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=792" target="_blank" rel="noopener">228 Helsinki, 5 November 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=794" target="_blank" rel="noopener">229 Helsinki, 8 December 1851, to Anders Johan Sjögren</a></p> <h6 id="L1852">Letters written in 1852</h6> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=796" target="_blank" rel="noopener">230 Helsinki, 3 February 1852, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=798" target="_blank" rel="noopener">231 Helsinki, 24 February 1852, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p class="p8"><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=800" target="_blank" rel="noopener">232 Helsinki, 16 March 1852, to Anders Johan Sjögren</a></p> <p><br /><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=802" target="_blank" rel="noopener">Sources and Literature</a><br /><a href="https://sgr.fi/manuscripta/files/original/c18535fc359d746994fe3a52c956c7ba.pdf#page=828" target="_blank" rel="noopener">Indexes</a></p> <p></p> https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7d5bd805d269e50b0cc72b02c0cdb9e0.pdf d947081f9042be955e0ac8d39912a2d6 PDF Text Text Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 32 Карманный мѣсяцословъ на . Санктпетербургъ, При Императорской    Академiи Наукъ.4609 Lådan No 1.4610 Innehåller under No 1–4 Cranier funna i Tatar-grafvarne wid Abakan omkr[ing] steppdomen. Num[m]er-följden är dens[amma] såsom grafvarnes. I grafven No 1. upptäcktes äfven de jernst[ycken] som — No 5–7 är funna i en 4kantig kurgan vid steppdomen — En Tat[arisk] balalaika (ҟoomes)4611 Lådan Noo 24612 Cran[ier]4613 No 9–10 – tvenne skeletter funna utanför stengrafven <1> i den mindre afd[elningen] af No 2. — No 11.4614 I Gr[af] No 2. i sjelfva stenkistan (barncranium, fårkäk och hundkäk). No 12.4615 Fragm[ent] af barncranium funna i Gr[afven] No 2. Större afdeln[ingen] i4616 en stenkista.  The original in SLSA 1185 is an interfolied Russian pocket calendar, the size of which is 13.5 x 9.5 cm. There are Castrén’s notes on the interleaves.  These lists of the contents of packing crates are mainly of Castrén’s excavation finds from the South Siberian steppe in the summer of 1847, but they also list also some ethnographic artefacts. At least most of the objects have been lost since then. Cf. excavation notes earlier in this volume. The same lists but divided differently according to crates are included in Castrén’s letter to Sjögren, Sept. 5/17, 1847. In addition to this, the letter lists also stray finds from ploughing fields on both sides of the Enisej upstream from Minusinsk. (Box No. 28). They are from both the Bronze and Iron Ages, possibly also later. This is no. 23–24 in the letter. See the volume of letters in this series.  (koomes) ǁ ~  – Kojbal-språket känner wid Yst-Oja, Amelian [above l, Castrén has wrote an unclear rlike letter without striking out l] Заводковъ och 1  Crates nos. 25–26 in the letter. See above.  Crann. ǁ Litt. A och B  No 11. ǁ Litt. C  No 12. ǁ L. D.  i ǁ af 1549 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1549 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria             No 13 ǁ L. A. No 14 ǁ L.) I No 15 ǁ L. B. a ǁ <b> N 16 ǁ L C. kistan ǁ grafven No 3) ǁ ~ L.) D. No 17–18 ǁ LL) F och G 19 ǁ (L) H) ett ǁ åtsk[illiga] No 20–21 ǁ L.) E. Kojbal-/steppen Crate no. 27 in the letter. See above.  22–23 ǁ Litt B och C  No 24 ǁ 1. L. A ǁ 2. No 6. Ur Grafven No 3. No 134617 Ett cranium nedanom öfversta jordlagret wid sidan af kumlet. No 144618  – Gr[afven] No 4. Fragment af ett barncranium i Gr[afven] No 4 wid gamla Sag[aiska] domen No 154619 Ett cranium i stenkistan a4620) N 164621 2 Knifvar och en yxa i kistan4622 a (af No 3)4623 No 17–184624 – två cranier i kistan c) af Grafven No 3. 194625 En knif och ett4626 koppar-st[ycke] tillh[örande] qvinno-sadeln och div[erse] koppar-prydnader funna i kistan c) No 20–214627. 2 Cranier i grafkumlet No 3. Lådan No 3. Fr[ån] Kojbal[-]steppen4628 Innehåller: Gr[afven] No 8. 22–234629, funna nära intill h[varan]dra (B. högre upp och C djupare ned i grafven): I norra hörnet S. t. gr[afven] No 244630 fragmenter af ett cranium, funnet under öfversta jordlagret Gr[afven] No 8 litt D. Fragm. af ett cranium i södra hörnet [March ] D 9 till Jeniseisk Tuguntsow. 1550 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1550 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Schadatskoj Förpost ifr[ån] Minusinsk 100 verst på fl[oden] Amyl: Kosak Iwan Kowrigen (korpral) bör efterfrågas Wasilij Schogonin af Kolska ulusen — Ясачный Tatarin, eller hans дядя. it[em] Andrej Kolascheff, Mator Begge i Karatus – it[em]4631 Sch. Savodkoff  it. ǁ af  Cream of tartar or potassium bitartrate C4H5KO6, used as leavening agent and stabilizer in baking and as a laxative in medicine. Brockhaus Enzyklopädie 20: 146 [Weinstein, Tartarus]. (TS) 1. Михайло Чалкинъ känner Kojbaliska. 2. Терентiй Бажагинъ i Sojatokska förpos- ten. (3. Amelian Заводковъ vid Ust-Oja[)] Иванъ Сустугашевъ  – en lämplig Kojbal-tolk i byn Schoschinskaja 35 v[erst] från Karatus; arbetare hos Nikifor Kudanókow som håller qvarter för resande. Uppköp i staden Compass – snus – kalsonger – kaloscher Cremor Tart[ari]4632 Schlafrock Trycksvärta krut och bly – Walter Scholl Wid Sagaiska domen duger till tolk en gubbe vid namn Köörök R. Mikita, och en ung person Kazantje Ko’cega’sep, en skrifvare. [ June ] D. 18 Bref till Sjögren. D. 24 Simmade första gången. Bref till Lars, Bergst[adi] och <Eiren> 1551 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1551 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Castrén is mistaken by one week here. According to his travel diary, he arrived in Krasnojarsk on 21 September/3 October.  Samsón ǁ ~ Aldagi  Болшая-Andsha ǁ Yst [ July ] D. 3. Fr[ån] Tes. Obs. I Karatus finnas 2 Kandak[ovska] Tat[arer] Tsirka Dodascheff och Bultaҟ. I Katjulka Tat[ar] Arsentij Tjeptjergin D 24 Till Katjulka [August ] Hos bröderna Krjukov äro lemnade i förvar: 1. En päls 2. En kista med hufvudskålar 3. En korg med thekök 4. En säck med stöflor och en Schamanskostym 5. En trumma 6. En mintir [September ] D. 5 Septemb[er] ifrån Minusinsk – D. 14 till Krasnojarsk –4633 D. 26 från Krasnojarsk D. 28. Till Усть-Анджа [October ] Wid floden Kungus bor en Agulsk gubbe vid namn Samsón4634 D. 6. till Болшая-Andsha4635 D. 13. Till Tыrbыs’ 1552 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1552 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D. 26 Till Mergunjowa Апр[ѣль] 124636 За рѣтiя кургановъ 10. 17. За рѣтiя кургановъ 10. 18 За рѣтiя кургановъ 10. Іюнiя. Апрѣль Мая Мая – Мая Мая – – – Мая Іюнiя Іюнiя Іюнiя Іюля Августа 10 2. <2>. – 3.4637 За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ Ящикъ Шаманская одежда и Барабанъ 3. 4639 Balalaika 16 За рѣтiя кургана4640 17 За рѣтiя кургана – Ящикъ 20 За рѣтiя кургановъ Ящикъ 21. Чудская вещъ 2. Чудскiя вещи 5 Чудскiя вещи 7. Чудскiя вещи 9.25 18.50 18.50 5. 12.50 254638 12.50 2. 10.20 5 3. 37 2.50 1.5.4641 2 3.50. 5 145.30 10 – 25. 30 10 24 За рѣтiя кургановъ Чудскiя печати Чудскiя вещи Чудскiя вещи Чудскiя вещи За рѣтiя кургана Spik lärft Packlådor Rep. Spik 2 Tat[ariska] pipor Nål och tråd 5 5. 5. 2.40 2. 37. 1.20 6. Tschud-fynd  Апр 12 ǁ 1. Мая 20 ǁ 2. Апр 10 – It is unclear whether Castrén changed the month before the day or vice versa.  Moved from after May 20.  Castrén wrote this sum between the titles and prices per piece in his calendar.  Moved from after June 10.  кургана ǁ кургановъ  Castrén no doubt meant 1 rouble 5 kopecks. Cf. below. 2 Sept[ember] 6 } 2.5 .32 1553 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1553 26.8.2019 9:56:27 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 32 Карманный мѣсяцословъ на 1847 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/50796ac6070c749fed7bab3880039101.pdf d24b3bcd126d1c170ca27407a974101b PDF Text Text Itineraria  KK Coll. 539.26.14 (Varia 1.14, p. 55– 106) is an interfolied Russian calendar of the Julian system containing short notes by Castrén. The page size is 13.5 x 21.5 cm. The calendar contains also Castrén’s draft of a review of Matthias Akiander’s book Försök till utredning af Finska språkets ljudbildning (1846), written on the interleaves between pages 8–9, 14–15, 16– 17 and 30–31 (KK Coll. 539.26.14 p. 64, 71–72, 75–76 and 103–104).  Between p. 14–15 (Coll. 539.26.14 p. 71).  Конторю […] Отдѣленiя ǁ въ Почтовымъ Туруханскимъ Отдѣленiемъ  Рудакову ǁ ~ намѣренъ Мѣсяцословъ на  31 годъ, въ Санктпетербургѣ, при Императорской    Академiи Наукъ4588 ☙  ❧ Notanda — De rikaste guldgrufvor gifva 120 pud. — Bönderna i Jenis[eiska] <---> och hela Sibirien odla svedjebruk it[em] Bränna det fjolgamla gräset för att befordra höwexten. — den Sibiriska phlegman. — Judens ordspr[åk] Сибирь умнѣе Россiи — Qwinnornas hufvudbonad. 1. Den Sib[iriska] phlegman 2. ––––––– slugheten — Sibirjaken har alltid tråkigt, d[er]af kortspel och vin. Господину4589 Управляющему Конторю4590 Почтоваго Туруханскаго Отдѣленiя Рудакову4591 1544 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1544 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [April ] ☙  ❧ D 27 strök Jenis[ei] [May ] ☙  ❧ D.4592 1 Maj sköt Jenis[ei], d [ ] Ang[ara] och d. [ ] segl[ade]. Jag hade förest[ällt] mig Jenis[ei] såsom en bergig D. 6 Maj blef Jenis[ei] isfri vid staden Jenis[eisk] och den 7 steg4593 jag i en lätt båt, med hågen riktad åt Turuchansk. Wid d[en]na tid om wåren ännu så ringa framskriden, att ☙  ❧ D 7. strök Tungusk[a] ☙  ❧ D.4594 18 Maj tog jag min afsked af den guldrika4595 men glädjetomma staden Jeniseisk steg i en4596 öppen båt och styrde utför Jenisei4597 med hågen riktad åt Turuchansk.4598 Blott en arm, deporterad bagare från Dorpat beledsagade mig till stranden och nedkallade4599 öfver mig Herrans välsignelse för den l[ån]ga och mödofulla resan[.] – Jag ärnar ej här inlåta mig i en chronologisk4600 berättelse af de små öden och äfventyr, ☙  ❧  The notes concerning 1, 6 and 13 May are on the interleaf between p. 8–9 (January).  steg ǁ styrde  This fragment is also at the beginning of the travel description published in Morgonbladet 25–29/1847, the original mscr of which is in SKSA A721. See p. 816 and Castrén 1847g.  guldrika ǁ <--->  en öppen ǁ 1. min lilla ǁ 2. en liten  Jenisei ǁ ~-floden  Turuchansk. ǁ 1. ~ Jag lemnade Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ehuru wan wid både ett och annat som möter händer på resan ǁ 2. ~ Ehuru det bar af till werldens yttersta ända lemnade jag dock Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ty med all min reswana och stoiska likgiltighet <--> för  nedkallade […] resan ǁ 1. önskade mig <be> ǁ 2. nedkallade öfver mig wälsignelse mig för till den l[ån]ga och mödosamma resan, men jag hade knappt <- ---> sedan wälsignelse, som enligt hans  chronologisk berättelse ǁ relation D 17 Bref fr[ån] Rabbe och Zachris [Castrén] D. 18. Reste från Jenis[ejsk] [ June ] ☙  ❧ D. 7. Anl[ände] till Turuchansk 1545 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1545 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Franska. ǁ ~ tik. En Fransk Gramma- [ July ] ☙  ❧ Till Rabbe Черноусовs ögonsjukdom Den ewiga Guden på Franska.4601 Klostret. Almanacke. D 12 Bref från Akad[emiker] Sjögrén och Rabbe D. 19. Från Turuchansk – D. 27. Till Plachina. ☙  ❧ Till Rabbe Hvarmed däckades Noachs ark  – en fråga som uppstod med anl[edning] af golfdäckningen. — Skicka mig en theol[ogisk] dissert[ation] öfver d[en]na materia. — Dub[b]el temperatur i dubbel bemärk[else] 1. I öfra och nedra etagen. 2 Ifrån 12 till 12. Jfr. Solovjeffs. — I Dudinka trodde jag, att jag skulle dö och tänkte på mitt test[ament]. 1546 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1546 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [August ] ☙  ❧ D 12. Ifrån Plachina till Chantaika. D 20 [Augusti]/1 [September] Från Chantaika D. 23 [Augusti]/4 [September] till Dudinka [September ] ☙  ❧ D 27. 4 Bref från Rabbe af. — Bref af W[ille]brand4602, Collan, Alcenius4603, Akiander4604 [October ] ☙  ❧ бородникъ dolg[anska], Jak[utiska] Sengjakaa = mössa нагрудникъ – Tyhyluk.  Knut Felix von Willebrand (1814– 1893), Doctor of Medicine, later Director General of the Board of Medicine in Finland. Savolainen 2001. (TS)  Karl Alexander Alcenius.  Matthias Akiander (1802–1871), historian, Lecturer in Russian at the Alexander University of Helsinki, later professor. Luther 2001a. (TS)  The same list can also be found among Castrén’s letters, belonging most probably together with the letter to Sjögren, 11/23 Jan. 1847. See the volume of letters in this series for both this list and another one, sent on 17/29 July 1846. The collections sent by Castrén have partly been preserved in the Kunstkamera in St Petersburg and in the Museum of Cultures in Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 145–148. (TS)  En Samoj. ǁ 2 Samoj[ediska] och Öfra bekl[ädnad] Парка Jak. Ogdokó. Undra bekl[ädnad] Sŏn. Den stora mössan: Kalpák. № 1. Trädlådan innehåller:4605 1. 2 Samoj[ediska] bolvaner 2. 1. fiol 3. En Sam[ojedisk] pipa af mammoth-ben 4. 2. Sam[ojediska] och Jakut[iska] nätnålar. 5. En4606 Samoj[edisk] rensnara (af vildrenskinn) 6. Ett Sam[ojedisk] rep, förfärdigadt af renens fotsenor. 1547 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1547 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  faren ǁ ~ efter min halfåriga tundra-färd  halfåriga ǁ tun[dra-färd] 7. Ett Samoj[edisk] pilkoger 8. En Ost-samoj[edisk] qvinno-kostym (Вос- точно Сам[оѣдская] женская одежда) – utom stöflor 9. En Samoj[edisk] wåtsäck. 10. En Jakutisk granulatsmössa (sengjakáa) Obs. Jakuterne bära äfven en нагрудникъ = Tunguserne D. 13. Tillfrös Jenisej. ☙  ❧ n[å]g[o]t illa faren4607 anl[ände] jag i går till Turuch[ansk] efter min halfåriga4608 tundra-färd. Med katharr i hufvudet, värk i lederna och <seroca> i sinnet kan jag denna omöjligen [November ] ☙  ❧ Den 16. Från Dudinka D 18 Till Tolstoj Nos Den 24 Från Tolstoj Nos [December ] ☙  ❧ D. 8. Ifr[ån] Dudinka D. 10. Till Chantaika. 1548 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1548 26.8.2019 9:56:27 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 31 Мѣсяцословъ на 1846 годъ (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/353e6aac99d31b05aa6eca79357b6180.pdf 565fc79b278c1e65abab1615ac27f476 PDF Text Text Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The mscr KK Coll. 539.30.3 (Varia 5.3 p. 111–429) consists of separate notebooks bound together, the size of which is ca. 17.5 x 22 cm. Castrén himself did not give them any general title, but the library personnel has titled them as Rese-Anteckningar 1847–1848. 30 [Reseanteningar –] N 3696 ☙  ❧ Kanska kretsen  Continuing here directly from KK Coll. 539.32 p. 449 (see p. 1409). Castrén had arrived in Krasnojarsk from the south on ca. 23 Sept./5 Oct. 1847. See his letter to Lönnrot in the volume of letters in this series. (TS) 1. Fortsättning № 6. ☙  ❧ ☙  Resan ifrån Krasnojarsk.3697 Efter att i tre dagar hafva gästat de tre Syrjän-bröderna Latkin, afreste jag d. 26 September [g. st.] ifrån Krasnojarsk. Tätt invid staden måste man, då resan gället åt Irkutsk, låta färja sig öfver Jenisej. En häftig nordanwind gjorde min färd öfver floden äfventyrlig, men allt aflopp likwäl bättre än man förmodat. Kommen öfver floden befann jag mig på på en stepp, som dock war här och der bevuxen med ung skog. På steppen syntes hvarken tält eller tabuner, eller kurganer, men i dess ställe for jag esomoftast förbi stora Ryska byar med ❧ stenkyrkor, och såg å ömse sidor om wägen fruktbara åkrar och ängar. Efter en resa af 25 verst hamnade jag i Botoj, första stationen från Krasnojarsk. Härifrån framåt blef steppen mera ojemn, och 1421 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1421 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  ser ǁ såg  Most probably Rybnoe at N55°46′32″ E94°46′50″. There is a Rybinskoe at N55°58′12″ E94°42′24″, but its distance from Ustˈ-Anža is more than 75 versts. Nor is it situated on what is now the main road from Krasnojarsk to Kansk. Donner, Jörn, 2006: 213 located Rybinsk south of Aginskoe, but as far as Castrén’s travels are concerned, that kind of location does not suit his route. Cf. also Abalakovo on p. 1419. ☙  (TS)  Ustˈ-Anža at N55°20′28″ E95°8′19″. (TS)  The River Anža, running into the River Kan from the left 434 km from the mouth of the latter on the Enisej. (TS)  Wägen ǁ Denna  ledde ǁ war  uppfört ǁ b[ygt]  On Castrén’s work among the Kamasses, see his letters to Sjögren, 11/23 Oct. and 1/13 Dec. and to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  land […] är ǁ land är  ströfva ǁ gå ☙  ☙  ❧ skogbewäxt. Träden bestodo dock endast af björk och gran, men ett stycke åt sida sades äfven furan frodas. Nejden war mycket glesbebodd, man ser3698 här nästan inga andra byar än stationerna. Dock är marken mycket fruktbar och kunde nära en tiofalldt större befolkning. Wid Rybinsk3699  – den femte stationen ifrån Krasnojarsk tog jag ifrån stora farwägen åt höger och ❧ förfogade mig till Odja, Russ. Andja  – 75 v[erst] ifrån Rybinsk3700. Byn Odja är belägen vid utloppet af floden odja3701, som faller i Kan. Wägen3702 ifrån Rybinsk till Odja ledde3703 öfver en fruktbar stepp, som dock war i det närmaste obebodd. Det är högst anmärkningswärdt att på dessa stepper ej finnas några kurganer. Häraf ser man på det tydligaste, att hvarken Ostjaker eller Samojeder uppfört3704 kurganerna, ty dessa folkslag äro landets aborigines. Att äfven Ostj[akerne] fordom nomadiserat här i landet, är en allmän tradition. ❧ Dock hörde jag dem här benämnas Kostjaki (jfr Oja och Koja), och en Kamas[intsisk] gubbe förtäljde, att de fordom uppehållit sig i närheten af byn Puzirjowa. Kamasintser.3705 Kamasintser kalla sig sjelfva på Tatariska Ҟamgadje djon. Deras egentliga land3706 (Камасинская землица) är belägen i bergsbygden emellan Kan och Mana. Dock sträcka de sina jagtfärder wida utöfver detta district, i s[ynner]het söderut, der de ströfva3707 ända in i Amylska och Sizimska flodsystemet inom Minusinska kretsen. De sönderfalla i tre ulusser, som kalla sig: 1422 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1422 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 1. Ugumak R[yska] Ugumakow uluss Kam[a- sintsiska] Djaaze-djon d. ä. stepp folk Abalak (Абалаковъ улусъ), Tat[ariska] Taiga-djon, d. ä. skogs-folk 3. Agul3708 (Агульскiй улусъ) äfven Пантыковъ3709. Tat. Kodo Pl[uralis] Kodolar. ☙  ❧ 2. 1. Ugumakow uluss.       Agul ǁ Kad Пантыковъ ǁ ’Sala’skin bifloderna ǁ dess jagt ǁ fänge Sic. Noj is situated at N55°32′39″ E94°17′16″. (TS)  sitt tält ǁ tält  ängsskötsel ǁ ~, samt  The River Kirelˈ, running into the Kan from the left 450 km from the mouth of the latter. (TS) Ugumakow uluss lefva kringströdda 1. Wid Mana och bifloderna3710 Sinjéra, Salbejá, ☙  ☙  som infalla i Kolba, denna i Mana. För öfrigt drifva de jagt3711 öfverallt wid Mana. 2. Wid floderna Рыбная och Odja, som falla i Kan. 3. Dessutom kringströdda på ❧ stepperna i Ryska byar, såsom Maganskaja, Верхная Odja, Малая Рубная3712, i Noj3713 m. m. Största delen af de Ugumakowska äga 1. dels ordentliga hus 2. dels små stugor, 3. dels endast jurt. De förstnämnda bo i byar, lefva alldeles såsom Ryssar och hafva till större delen redan glömt sitt språk. Likwäl betala de blott jassak och göra ej krigstjenst. De som äga stugor begagna derjemte äfven jurt såsom kök. Sommartiden bo de hellre i sitt3714 tält, som består af näfver. Äfven dessa idka åkerbruk, äga kor, hästar och får, men inga renar. ❧ Sjelfva de på Mana boende sysselsätta sig med åkerbruk och ängsskötsel3715. De till 3dje d[elen] hörande nomadisera wid Kerel3716 som faller i Kan, wid Mana och flera bland dess bifloder. Äfven de hafva hästar, men inga kor och inga renar. 1423 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1423 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  lefva ǁ sysselsätta  hörde förut ǁ utgjorde förut till den  Most likely referring to Castrén’s notes on the Kača Tatars in his diary.  såsom ǁ de som  Den ǁ Deras  jagar ǁ fångar  gå ǁ jaga ☙  ☙  — Öfwerhufvud lefva3717 hithörande Tatarer mest g[enom] åkerbruk och ängsskötsel. De kallas äfven af sådan anledning степные (djaaze-djon). Deras språk är samma dial[ect] af Tatariskan, som förek[omma] hos de Katsch[inska] Tat[arerne] i Minusinska kretsen. — Ugumakow uluss hörde3718 förut tillika med den Katschinska upravan ❧ till den Katschinska domen i Minus[inska] kretsen. De hafva först sentida blifvit förda till Kamas[intserne] och äro i ethnographiskt häns[eende] från dem alldeles åtskillda. Deras språk är rent Katsch[insk] Tat[ariska] (v. s.)3719 Alla de Ugumakowska drifva jagt, men såsom3720 saknande renar kunna de ej gå långt i bergsbygden (бѣлогорье), utan jaga i närliggande skogar. Den3721 förnämsta jagt-tiden infaller om hösten: ifrån 1. October till början af December. Man fångar om hösten: Sobel, ekorre, björn, elg, vildget, vildren, föga räf. [—] Jagten bedrifves mäst med bössa, ❧ men för wildget, elg, сынъ gräfver man gropar. — Om wåren jagar3722 man på skara, går på skidor och fångar sobel (i ringa mängd), wildget, elg, сынъ, ren, tjädrar m. m. — Dessutom går man om vintern alltid på wildgets-jagt, så snart ett oväder infaller. I köld och klart väder kan geten ej fångas, emedan den liksom renen har en fin hörsel. — De Ugumakowska gå3723 alltid på jagt med häst, ridande. D[e]tta är möjligt i närheten af stepper, men ej längre bort i skogsbygden, der snön är djup. 1424 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1424 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Äfven bedrifva3724 alla de Ugu❧makowska fiskafänge i Mana, Kan och deras bifloder. I Mana fångas harjus, ljenok, taimen etc. Fiskredskap: not, nät, krok m. m. Fiskafänge bedrifves både höst och vår, vinter och sommar. — Under sina jagtfärder begagna Ugumak[ovska] balaganer, som göras3725 af träd-grenar (mest3726 пихта). En sådan balagan begagnas ofta flera år, förbättras årligen. En enda person äger naturligtvis flere balaganer. — Hwar och en äger sin särskildta jagtmark, men man kan äfven utan betalning jaga i annans mark. Äfven ❧ Ryssar kunna saklöst fånga hvar de behaga. Med afseende å jagten klagas här liksom i Minus[inska] och Jenis[ejska] skogarna, att guldsökarne bortskrämt willbrådet3727.       bedrifva ǁ fånga göras ǁ ä[r] mest пихта ǁ пих[та] willbrådet ǁ all äro: ǁ ~ 120 pers[oner] inalles 35 ǁ 1. 135 ǁ 2. ~ Enligt Prest-tabell. manköns 80  – qvinkön 76   – I ecclesiastiskt hänseende [höra] de samtligen Odjinska prichoden. — Alla de Ugumakowska samlas den 6. Decemb[er] (Mikola) för att betala sin skatt i Малая Рыбная. — Airán och kumys är föga i bruk, emedan de härwarande Tat[arerne] äro fattiga på boskap. Slägter: 1. Balej Pl[uralis] Balejlar. 2. Adom Pl. Adomnár 3. ’Salba Pl. ’Salbalar 4. Tuigun Pl. Tuigunnar. ☙  ❧ 5. Tigis’kin Pl. Tigis’kinnär Hithörande individer äro:3728 Skattbetalande: 353729 1425 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1425 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, running into the River Kan from the left 504 km from the mouth of the latter. (TS)  källor. ǁ ~ Om sommaren uppehålla de sig i бѣлогоряхъ, der renar[n]e äga ett svalare klimat. Ifrån höstens början ända till våren lefva de på låglandet wid Kan, Kuljas, Mana De ströfva dessutom om höst och vår  prichoden ǁ volosten  fiskafänge. I slutet ǁ 1. fiskafänge i sjöar. Omkring ǁ 2. fiskafänge. I början  vintern ǁ som[maren]  tält ǁ nä[fvertält] Märk 1. Камасинская землица är det nuwarande Kamasiner-landet. 2. Jarinskaja землица kallades fordom ett landstycke ofvanom Krasnojarsk vid Jenisej. Hit hörde Balachtinskaja volost, som ännu finnes till och lyder under Atschinska kretsen, s[a]mt sträcker sig ända till Jenisej. ☙  ❧ 2. Abalakow uluss K[al]l[a]s af de öfriga Taiga-djon, skogs-folk. De äro alla nomadiserande och lefva kringströdda 1. Wid Kan och dess biflod Kuljas’3730 2. Wid Manas källor.3731 Skattbetalande – 36 Enligt prest-tabell m[an]k[ön] 80 qv[in]kön: 76. Tillhöra i eccl[esiastiskt] häns[eende] Odjinska prichoden3732 ☙  ❧ ☙  Dessa lefva största delen af året i бѣлогоряхъ. De draga sig dit om våren i April, då snön börjar smälta, ty i bergsbygden är det svalare klimatet lämpligt för renarna. De uppehålla sig i bergsbygden hela wåren, sommaren och hösten. Här jaga de hela wåren, sommaren och hösten, bedrifva äfven fiskafänge3733. I slutet af Nowemb[er], då snön blir besvärlig för renarna, draga de sig ned ifrån bergsbygden på slättlandet och uppehålla sig då wid Kan, Kuljas, Mana. Om vintern3734 fånga de vildget och ekorre. ❧ De bo alla i tält3735 dels af näfver, dels af renhud, elghud, wildget, сынъ. Sommartiden bo alla men vinter-tiden blott de fattiga i näfvertält. De lefva i små byar, hvarje by, bestående af 3–10 tält. Under sina jagtfärder föra de med sig tält, hustrur och hela sin familj. 1426 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1426 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om wintern3736 samlas de i болшая l. верхная Odja för att betala sin skatt (d. 6 Decemb[er]3737). — De hafva en knäs. De kalla sig Nu. Slägter 1. ’Seiba 2. ☙  ❧     wintern ǁ <h[östen]> Decemb. ǁ Septem[ber] uppehålla ǁ l[efva] The River Senčit discharging into the River Kizir from the left 272 km from the mouth of the latter. (TS)  Dec. 6 old style. Шагина 2001: 345.  källorna ǁ Odja Obs. Ryska benämngar. Alla äro döpta. Kamasintserna uppehålla3738 sig sommartiden twå månader på ett och samma ställe wid källorna af floden: Schem’sa Kam[asintsiska] ’Semde3739, som faller i Kisir. De fånga då i бѣлогоряхъ mest vildren, get, elgar. ☙  — De stå med sitt tält under бѣлогоряхъ, men renarna gå och beta i bergen. — Äfven fiskar man om sommaren med nät, som köpas af Ryssar. — Så snart snön faller, bryta Kamas[intserne] upp och draga sig bort ifrån bergsbygden, der snön är alltför djup. De komma nu till källorna af Mana och Kan, jaga soblar i skogsbygden, och ❧ wid Jultiden, då äfven i skogarna snön är besvärlig, komma de till sjelfva skogs-gränsen ut på steppen. De samla sig omkring Odja och betala sin skatt omkr[ing] Nikolaj-dagen3740. Nu stå de nästan stilla ifrån Nikolaj-dagen till fastlagen. De flesta uppehålla sig vintermånaderna vid Kerer, en flod som faller i Kan. Alla stå vid källorna3741 af Odja (Urgu) och vid sjelfva Kan. Wid d[en]na tid jaga de på stepperna vilda getter, äfven elgar. Fastlags-tiden återvända de till skogarna och draga sig efterhand till ’Sems’a. 1427 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1427 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The mountains at N54°17′ E95°22′. (TS)  som ǁ och wid s  The River Berëzovaja, running into the River Kizir at N54°6′14″ E95°19′2″. (TS)  jaga ǁ dr[ifva]  Kans bifloder ǁ Mima, som faller ut i Mana, och wid M  i ǁ wid  Under ǁ Här fi[nnes]  liten flod ǁ flod  koka ǁ torka och för<--> ☙  Kamasintserna woro fordom m[yc]k[e]t talrika, talrikare än till och med de Agulska, men härjande kop❧por hafva gjort slut på dem. Kamassintserna äga ett stort rykte för sin redlighet och ordhållighet. ”Har en Kamass[ints] en gång gifvit sitt ord, så minns han det ännu efter 10 år”, yttrade en Kott. Obs. En del (större delen) af Kamasintser bo sommartiden i berget Djapsu wid Kans källor.3742 Ifrån berget Djapsu upprinner i en flod Thedibu, som3743 utfaller i Tuba (Kisir)3744[.] I denna flod drifva kamasintserna sitt fiskafänge. Härifrån bryta de upp om hösten och jaga3745 vid Kans3746 bifloder. ☙  — En annan del Kamasint[s]er ❧ somra i3747 Djilbutá, som äfven är ett litet бѣлогорье. Under3748 detta berg finnes en sjö: Menjer tu, der Samoj[eder] fiska. – Ifrån Djelbuta upprinner en liten3749 flod af samma namn. — Kamasint[s]erna uppgräfva om hösten sarana, koka3750 och torka den framför elden. Den förwaras till vintern, koka den antingen utan allt tillägg, eller med kött, äfven med mjölk. — Hos dem finnas nuförtiden inga Schamaner. — För hustrur betalas 6–10 renar, eller ock lika många zoblar. — De rikaste Kamasint[s]er hafva endast vid pass 20 renar, de fattigaste 3–4. Derjemte hafva några 1–2 hästar, men alldeles inga kor. 1428 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1428 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kunbu, floden Kan. Nu, Tatar Pl[uralis] Nuzang. Kodo, Agulsk Pl. Kodozang. Solo’, Karagas Pl Solozang. Kaltjaks’en3751 Kaltjaks’en, Tungus. Pl. Kaltjaks’enzäng Kazáҟ, Rysse. Kagmaáz’e, Kamass Pl. Kagmaazezang Menjér, floden Mana. Kaas’, katsch[insk] Tatar Pl Kaas’sang l. Kaaz’eje’. ☙  ❧ Kaltjaks’en ǁ Kaltjaks’ennár uppresa ǁ göra ofvanpå sadel ǁ sadel dödas ǁ och Bögössäng ǁ Bygössäng — Kamassintserna räkna ej dagar, weckor och knappt nog månader. — Kamassint[s]erna begrafva sina döda vinter och sommar i jorden, utan att derpå uppresa3752 någ[o]n hög. Den dödas ögon ställas åt öster (hufvudet i vester). Den döde svipes i utmär[k]t goda kläder. I grafven nedlägges knif, kött, mat, ofvanpå3753 sadel, yxa, sällan bössa. Поминки firas två gånger 1o) först efter 7 och sedan 2) efter 14 dagar efter begrafningen. Wid поминки dödas3754 en ren, men wid sjelfva begrafningen tillställs intet gästabud. ☙  ❧      Slägter bland Kam[a]ssint[s]erna 1. 2. 3. 4. 5. Njegezäng S[in]g[ularis] Nje’ (nje’g) örn Madorzang Sg. Mador. Bögössäng3755 Sg. Bögöz’ä Selzäng Sg. Sele Baigazäng. Sg. Baiga. Hvarje sådan slägt kallas tjööl och det är en lag äfven hos Kamas[intserne] att man ej kan äkta en hustru ur sin egen slägt. — Bögözäng och Selzäng lefva wid Mana, men de öfriga slägterna uppehålla sig wid Kan. 1429 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1429 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  knappt ǁ ej  och ǁ till ☙  ❧ [—] Zobelfångsten är i aftagande, ty då man förrut på en höst fångade ända till 70 soblar, räknas nu för tiden 20 zoblar för en mycket god fångst. — Renafveln är nu för tiden ganska obetydlig, ty sedan brödpriset stegrats hafva Kamas[intserne] uppätit sina renar, så att de rikaste knappt3756 äga 20 renar. — Kamassint[s]erna bära pelsar af renskinn, af samma form som de Tatariska, vanl[iga] Samojed-pimy och en mössa sådan den brukas till och med i Archang[elska] Guvernem[entet] hos de Samojeder. ☙  ❧ — Kamassintserna bryta upp ifrån sina sommarstationer, så snart myggen försvunnit. Det bör nu af på vildrensjagt, som om sommaren bedrifves med ringa fördel, emedan vildrenen flyr undan för myggen och3757 gömmer sig i täta, otillgängliga skogar, i högt gräs. Om hösten återwänder den till бѣлогорье och uppfångas af Kamass[intserna] i s[ynner]h[e]t på den första snön. Snart återfår äfven zobeln sitt hår och nu börjas sobeljagten, som fortfar hela hösten, under det Kamass[intserna] efterhand draga sig ut ifrån skogen, der snön snart blir dem hinderlig i deras jagt. Dessutom är sobeln svår att fånga ☙  längre in på vintern, emedan ❧ den i kallt väder är snabb på benen. — I Nowember anlända Kamassint[s]erna till sina vinter-stat[ioner] der de ligga lägrade till wåren, och fånga på steppen getter, elgar, samt ekorrar i närbelägna skogar. — Om våren bedrifves zobel-jagt på skara, hvarunder kamass[intserna] efterhand draga sig till sina sommarstationer. — Äfven somliga qvinnor förstå att begagna skjutgewär. 1430 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1430 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Kamassintserna hafva utom bössan inga jagtredskap. — Obs Bomärken brukas ej och hafva icke ens namn i språket. Renarna gå omärkta — En renoxe betalas med 30–35 Rub[el], en renko med 20 Rub. ☙  ❧ [—] Sommartiden lifnära sig Kamassintserna g[enom]3758 fänge af fisk3759 och fågel, wilda renar, elgar och getter, g[enom] gräfning af sarana3760. Bröd hafva de högst ringa. — Till sitt utseende äro Kamassintserna mycket lika Tatarerne, likwäl af en swagare, klenare kropps-constition, små till wäxten och af en bleklagd ansigtsfärg. En följd af deras usla föda. — De Kanska Kamass[intserna] öfversomra wid källorna af ’Simza3761, som faller ut i ?. Denna flod (Simz’a) och Pezo3762 som faller i Kan, taga sin upprinnelse ur samma berg: Konguize. ☙  ❧          g. ǁ a[f] fisk och fågel ǁ tjäder, änder sarana ǁ 1. ~, g ǁ 2. ~ och This river cannot be identified. On its sources, see below. Pezo ǁ Pezá The River Pezo or Bolˈšoe Pezo runs into the River Kan from the left at N54°47′54″ E95°12′48″ and begins at ca. N54°49′ E95°1′. (TS) Castrén was in Agulˈsk in the beginning/middle of December 1847. See his letter to Sjögren, 1/13 Dec. 1847 in the volume of letters in this series. From the right (south) at N55°44′41″ E95°42′19″. (TS) From the left 15 km from the mouth of the Agul. (TS) timrat ǁ anlagt Agulska ulussen3763 Агульскiй улусъ. — K[al]l[a]d[e]s fordom den Pantykowska ulussen. Består endast af 20 skattbetalande individer. — De lefde förrut kringströdda wid Agul och Kungus, men hafva nu coloniserat sig alla wid Agul, som infaller i Kan3764 (Kungus inf. i Agul3765). — De bodde tillförene liksom Kamasintserna i tält, men hafva nu redan timrat3766 sig stugor, med undantag af några få familjer. De som äga stugor, idka alla åkerbruk, men ej de som bo i tält (om sommaren). Märkas bör att alla för vintern hafva någon slags badstuga, men sommartiden bo några ännu i tält. 1431 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1431 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  Michaeli-dag, ǁ ~ ja ända till Ni[kolai-dag] 8 November Old Style i.e. in the 19th century, 20 Nov. New Style. (TS)  emedan ǁ der de <---> lifn[ära]  ekorre ǁ ~ m. m. e) utter ☙  ❧ Ingen bland de Agulska Tat[arerne] äger renar, men alla hafva de hästar, ehuru det största antalet ej öfverstiger fem eller sex. De hvilka sommartiden lefva i tält hafva ej kor, men alla de öfriga äga 1 a 3 ko-kreatur. Blott två eller tre individer äga får. — I allm[änhet] lifnära sig de Agulska ungefär på s[am]ma sätt som Stepp-Tatarerne i Abalakowska ulussen. De k[al]l[a]s äfven Сте[п]ные af Ryssarne, och på sitt eget språk benämna de sig Karan tjäng, af karang, stepp och tjäng, folk. — Alla till Agulska ulussen hörande Tat[arer] jaga 1. om hösten: a) sobel b) ekorre c) elg d) vildget, e) björn f) warg, g) filfras h) utter, men föga ren och сынъ ☙  ❧ Höstjagten börjas omkring 1. Oktober och fortfar till Michaeli-dag,3767 då snön blir så djup, att hunden ej kan förfölja soblar och andra djur. Jagten bedrifves om hösten wid Agul och Kungus i svarta skogar, emedan3768 sobeln uppehåller sig här, lifnärande sig med ceder-nötter. Till бѣлогорье gå de Agulska ej, emedan der finnas föga soblar. Till бѣлогорье komma blott Karagasser och Kamassintser, som äga renar  – ja de äro sommartiden till och med tvungna att lefva i bergsbygden för renarnes skull, som ej uthärda hettan på låglandet. 2. Winter-jagten bedrifves fastlagstiden. Hun☙  den gör då föga ❧ tjenst, emedan snön är djup. Jägaren förföljer då på skidor: a) sobel, b) elg (i s[ynner]h[e]t) c) vildget d) ekorre3769 e) räf (i ringa m[än]gd) Winterjagten fortfar ofta ända till wåren. 1432 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1432 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wårjagten omkring Påsk bedrifves med m[yc]ken fördel, emedan hunden nu drifver sobeln på skara. Man jagar nu: a) sobel b) elg c) vildget d) ekorre etc.  Somliga ǁ Andra  De ǁ På  jagtmarker; man ǁ jagtmarker. Dock  träd-/grenar 4. Sommartiden fångar man vildget, elg, björn – ☙  Jagten bedrifves alla årstider vid Agul och Kungus. Man begagnar mest bössa både för sobel, ekorre, björn, elg, vildget o. s. v. Wilda getter och elgar fångas äfven i ❧ gropar. Somliga3770 fånga äfven med капpkan warg och utter. Obs. 1. Räfwar finnas i ringa m[än]gd 2. Äfven de åkerbrukande idka jagt om sommaren, emedan åkern ännu är blott en bisak. — De3771 Agulska Tat[arerne] hafva inga bestämda jagtmarker;3772 man färdas öfverallt och jagar der willebråd finnas. I skogarna finnas små balaganer af trädgrenar3773, men vanligen lägrar sig jägaren under ett träd. Man färdas nästan alldrig en i sänder utan i en ”artelj” af 2–3 personer, hvilka fördela bytet efter jagtens slut. ☙  ❧ [—] Qvinnor gå ej på jagt. — En god jägare fångar vid pass 15 soblar om hösten Fiskafänge bedrifves om sommaren med not, nät, ljuster, mjerda, mete. I Agul finnes harjus, ljenok, taimen, gädda, abbore (föga), lake, sik, m. m. 1433 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1433 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  kallas ǁ ~ af Kamasintserna Karagas Alla äro döpta och tillhöra Manaschinska prichoden. Schamaner finnas ej en enda, ty af Abalakow och Agu[l]skoj uluss äro de flesta redan förryskade. — Skatten betalas med 2 soblar per man, hvarje sobel beräknad till 5 rubel. ☙  ☙  Obs. De Agu[l]ska Tat[arerne] kallas3774 ❧ ock af Tatarerne Kodolar. — De Agulska Tat[arerne] hålla blott en hustru och bortjaga henne alldrig — Kalym betalas ej nu för tiden. — För Agulska ulussen finnes en Furste (’Siraphens’). — Fursten afdömer förbrytelser såsom hans ”дядя” fordom dömde  – tager menigheten till hjelp. — Intet Schamanwäsende existerar. [—] De Agulska Tat[arerne] hafva ända ifrån uråldriga tider bott wid floderna Agul och Kungus. Agul kallades förut Maloj Kan i böcker (Tat[ariska] Aagul) — De Aagulska utgjorde förut twå ulusser: Pantykow och Schalaschkin. Pantykow wid Kungus och Schalaschkin wid Aagul. Af Scha❧laschkin finnes numera blott en enda indiwid. Af de Pantykowska funnos fordom 400 skattbetalande personer, och af Schalaschkinska ett nästan lika stort antal. De hafva efterhand dött af febersjukdomar. 1434 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1434 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Kamassint[s]er så wäl Samojeder, Agulska Ostjaker och Tatarer förtälja att de woro Tschud[er] i3775 älldre tider, och att de blifvit döpta för 200 år tillbaka  i ǁ för  utgöra ǁ är  Kotter vid Anзir ǁ 1. Kotter wid sjelfva Kansk ǁ 2. Kotter om och  The River Ancirˈ or Ancirin running into the River Kan from the right at the village of Ancirˈ at N56°15′9″ E95°31′41″. Kodozang  eller ǁ och (TS) ☙  — De Agulska kalla sig sjelfva Kotu Pl[uralis] Kotuan Kam[asintsiska] Kodosang Tat[ariska] Kotolar. Äfven kalla de sig sjelfva Karan ’ceäng, eg[entligen] steppfolk af Karang samt äfven Kan-’ceäng, folk af Kan, af skäl att deras ❧ flod Agul fordom benämndes Малоj Канъ. De äro afkomlingar af samma Kotter, hvilka omtalas hos Klapproth och deras grannar, de af Klapprot så kallade ”Kongroitschi” utgöra3776 Bajgado-slägten. Med detta ord Kongoroitschi kan ej hänga rätt ihop, ty det bet[yder] klocka i Agulskan, utan detta är väl en misskrifning af Kangas’’ceäng, som betyder Katsch[insk] Tatar. — Nedanom Kansk funnos förut 8 personer: Kotter3777 vid Anзir3778, en liten flod som faller i Kansk. De äro nu förryskade och betala государственныя поддаты. ☙  ❧ [—] På björnhud sofva ej Kotterna, af fruktan att björnen skall vredgas. — Kotterna bodde fordom i tält af näfver, hade äfven små stugor. De egde hvarken hästar eller3779 renar, utan jag[a]de om vintern med skidor, om sommaren till fots. 1435 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1435 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The sources of the River Mana are situated at N54°27′17″ E94°44′40″. (TS)  venster ǁ h[öger]  The River Badžej or Stepnoj Badžej. See above. (TS)  upptager ǁ f  Kyigö, ǁ 1. ~ w[id] ǁ 2. ~ Kyzij  Kan ǁ ~ o. s. v.  lefva ǁ hafva  The River Ulˈka or Bolˈšaja Ulˈka discharges into the River Agul from the right 96 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Mana Denna kallas af Kamassintserna Menjér. Den tager sin upprinnelse ur ett berg som benämnes Bextjö.3780 Wid dess källor öfversomra några Kamassintser-familjer. Den upptager följ[ande] bifloder: 1. Ajang tjaga, från höger 2 Kördézen, från venster3781 3. Djazól, från venster, upptager fr[ån] venster Bedel. 4. Djirzibej, fr. venster 5. Ydjygä Djirzibej (Малой Dj[irzibej]) fr. venster 6. Koróloҟ, från venster. 7. Bodjéj, ifrån venster3782 8 Kolbá upptager ifr[ån] höger Salbejá, som åter upptager Kuwaj Salbeja upptager3783 äfven ifrån höger Sinjera. ☙  ❧ Kamassint[s]erna öfverwintra wid floderna Odja, Kerel, Kyigö,3784 wid Igil, vid den i Igil infallande Kyzij, wid sjelfva Kan,3785 wid den i Mana infallande Mima, o. s. v. ☙  ❧ Kotterna intogo fordom hela flodsträckningen långsmed Kan. En af deras ulusser (стойби) stod der nu byn Агульская är belägen. En annan fanns der den nuwarande byn Korastelja är uppbygd. Lägre ned på kan funnos стойбы i byarna Anзir, Barnayl m. m. belägna omkring byn Kan. Alla dessa kotter hafva nu försvunnit. För några år tillbaka fanns wid staden Kansk ännu några skattbetalande Kotter, sju till antalet, men de lefva3786 nu såsom bönder, kringströdda på särskildta ställen, och betala государственныя поддаты. ☙  — Kotter bodde fordom äfven ❧ wid floderna Kungús och Uljka3787. 1436 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1436 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Agulskaja d. . December [g. st.] – ☙  ❧ kallas ordentligen3788: Верхне-Агулская займка. utgör enl[igt] revision 42 m[an]kön och 34 qv[in]kön ☙  ☙            ordentligen ǁ wanligen åtskilliga ǁ några Agulskaja ǁ Scha[laschkina] tält-/byar Aajel ǁ Ājel 10–15 ǁ 10 svin ǁ getter och ǁ men på ǁ i <--> loppet […] år ǁ tidernas lopp Byn Agulskaja existerar i 7 år. Denna by utgör en förening af två ulusser: den Pantykowska och Schalaschkinska. De lefde förrut kringströdda i särskildta byar och åtskilliga3789 lefde till och med i jurt. Ännu finnes i byn Agulskaja3790 twenne jurt för sommaren (af näfver). — De Agulska hafwa alldrig haft renar, men i alla tider hafwa de haft hästar (tabuner) och kor. Deras lefverne har warit alldeles liksom de nuwarande Tatarernes. De lefde i tält[-]❧ byar3791, Russ. стойбы (Ag[ulska] Aajel3792). — För det närwarande hafva deras hästar och kor aftagit, så att de rikaste äga wid pass 20 hästar, 10–153793 kor, några få får och svin3794, inga getter. — Antalet af hus i Agulskaja äro 9 tillhörigen de skattbetalande, och dessutom 1 som bebos af en bonde. — Alla sysselsätta sig med åkerbruk, men blott för eget behof. — Alla jaga höst och wår. Om winter och sommar bedrifves jagt blott sällan, och3795 endast på3796 windiga dagar. ❧ Öfverhufvud aflägsna sig de Agulska ej alltför djupt i skogen. Obs. Om sommaren fångas mest getter och elgar. — De Agulska woro fordom m[yc]k[e]t talrika, men hafva under loppet3797 af ett år dött af koppor. 1437 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1437 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Stuckenberg 1844: 485–487 gives a description of the Kan, but the information collected by Castrén is also here more detailed than Stuckenberg’s. ☙  ❧ (TS)  Tjapse. ǁ ~ Den är under hela sitt lopp m[yc]k[e]t strid  venstra ǁ högra  räknas ǁ är  högra ǁ venstra  venster ǁ höger  höger ǁ venster  höger ǁ venster  venster ǁ höger  The River Kalˈta, running into the River Kan 598 km from the mouth of the latter. (TS)  höger ǁ venster The River Janga 596 km from the mouth of the Kan. (TS)  ifrån höger ǁ v[enstra] s[idan]  The River Tukša or Prjamaja Tukša 558 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Xajdamža or Bolˈšaja Xajdamža 553 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Tumanˈža 543 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. Tager sin upprinnelse ur ett berg (бѣлогорье), som kallas Tjapse.3799 Höger om Tjapse höjer ett annat бѣлогорье som kallas ’Sistibor (R[yska] Студенный хребетъ) och ifrån detta berg upprinner floden Peзo, som är nästan jämlik med Kan samt infaller deri från venstra3800 sidan wid pass 60 verst ofvan Andsha. Ifrån källorna af Kan räknas3801 blott en dagsresa till Tuba = Kizir (?). – Ifrån högra3802 sidan upptager Kan jemväl en stor flod Tuks’á, som utfaller i Kan wid pass 30 verst ofvasnom Pezó. Ifrån samma berg Tuchs’inskoj хребетъ som Tuxs’a upprinner floden Njengá, som infaller i Kan ifrån venster ofvanför Tuxs’a. ☙  ❧ Bifloder till Kan: 1. Nergubsin, från venster3803, en liten flod, som upprinner ur en бѣлогоря: Nöyömbä. 2 Mundjirej (Mundj’ire’) en liten flod från hö- (TS)  höger ǁ venster  The River Kujo or Bolˈšoe Kujo 535 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Allo 526 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, see p. 1426. Kan3798 ☙  ger3804, upprinner ur бѣлогоря, k[al]l[a]d Bochtu Djilam 3. Heldirmä, en liten flod, infaller från höger3805, upprinner ur Kuran Hödy. 4. Kaïtá, från venster3806, upprinner ur бѣлогоря.3807 5. Njengá, från höger3808 6. Tuxs’a ifrån3809 höger3810 7. Kaidems’a, fr. venster3811, ur бѣлогоря: Kulama’,3812 8. Tongais’á, från venster3813, 15 v[erst] ❧ nedanom Kaidems’a3814, fr. Бѣлогоря:  – Kulama. 9. Malmi, från venster3815, en liten flod, ur бѣлогоря3816 10. Kujo, fr. höger3817, 5. v. nedanom Malmi.3818 1438 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1438 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ venster  This river cannot be identified. (TS) 11. Aalo, fr. venster3819, en liten flod, ur бѣло- горя, 30 v[erst] nedanom Malmi,3820 12 Pezó, från venster3821 v[enstra] s[idan] 13 Kuileés’, fr. venster3822 14 Karagan, från höger3823 en liten flod, 15 v[erst] nedanom Pezo. går ej till бѣлогоря.3824 15. Kuzjó, från höger3825, ej till бѣлогоря.3826 16 Toola djaga (темная рѣчка), från höger3827, en3828 liten flod, går ej till бѣлогоря3829 17. Yljö, från venster3830, en liten flod, ej till бѣлогоря, 10 v[erst] nedanom Toola djaga3831 ☙  ❧ 18. Kangás’, från höger3832, uprinner ur бѣлогоря: ’Samala, en stor flod.3833 19. Kirel, fr. venster3834, fr. бѣлогоря. 20. Odja, ur samma бѣлогоря som Kirel, från venster3835. ́ 21. Tjina, en m[yc]k[e]t liten flod från venster3836. 22. Tugac’á, fr. höger, en obetydlig liten flod.3837 23. Tыrbыs, fr. venster3838, en obetydl[ig] liten flod3839 ́ 24. ’Sumicha, ifr. venster, en obetydlig3840 25. Kazala, ifr. venster, obetydl[ig]3841 26. Irbej, en större flod, fr. venster.3842 ☙  ❧ 27. Aagul, äfven Малый Канъ. Denna gren är jemlik Kan och dess källor ännu3843 längre kringrännande Kan. Den tager sin upprinnelse ur en бѣлогоря, kallad den Agulska. Den upptager ifrån höger en stor biflod kallad Kungús. Denna upptager från sin venstra sida Teibá3844 och lägre ned Igil3845 ifrån venstra sidan. 30 verst ofvanom dess utlopp finnes en liten by: Agulskaja l. Верхне-Agulskaja заимка.  höger ǁ venster  The River Kuzˈë or Bolˈšoe Kuzˈë, running into the River Kan 509 km from the mouth of the latter, i.e. 5 km upstream from the mouth of the River Kuliža. (TS)  höger ǁ venster  en ǁ ej  This river cannot be identified. The River Šumixa belongs here, see below. (TS)  venster ǁ höger  The River Ulˈë or Bolˈšoe Ulˈë 493 km from the mouth of the Kan. (TS)  höger ǁ venster  The River Kingaš 488 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ 1. ~ ǁ 2. höger  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Tiny 426 km from the mouth of the River Kan. (TS)  The River Tugač 418 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. (TS)  The River Šumixa is misplaced here. It runs into the River Kan 503 km from the mouth of the latter, i.e. between the rivers Kuliža and Ulˈë. Castrén does not mention the River Kursˈe, running into the Kan from the left 376 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kozyla 371 km from the mouth of the River Kan. (TS)  Castrén probably means the River Irbejčik running into the 1439 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1439 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria           Kan from the left at N55°38′58″ E95°28′10″, although it is only a small river. Interestingly enough, it is not mentioned in the Russian State water register. There is no larger river between the rivers Kozyla and Agul. (TS) ännu längre ǁ ända till The River Tajba runs into the River Kungus from the right (not the left) 102 km from the mouth of the latter. (TS) The River Igilˈ 89 km from the mouth of the Kungus. (TS) Agulskaja заимка ǁ Agul Because Castrén has erroneously noted all rivers running into the River Agul from the left as running from the right and vice versa, he seems to have meant here a river discharging into the Agul from the left. Thus, it should be either the River Tana-Oj 301 km or the River Bolˈšaja rečka 285 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Malyj Agul runs into the River Agul from the left (not right) 276 km from the mouth of the latter. (TS) The River Bolˈšaja Jangoza, running into the Agul from the right (not left) 270 km from the mouth of the latter. (TS) The River Ërma 230 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Korok discharges into the Agul from the right (not left) 159 km from the mouth of the latter. (TS) The River Telegaš runs into the Agul from the left (not right) 143 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  — Kungus utfaller i Agul midt emellan byarna Korastelja och Aagul. — 60 verst ofvan Agulskaja3846 заимка infaller i Agul ❧ floden Uljká ifrån venstra sidan — Uljká är litet mindre flod än Agul. Här bodde enl[igt] trad[itionen] fordom mycket folk, och förmodligen har den Jenis[ejska] slägten: UljKet härifrån utgått. Obs. Kungus infaller ifrån högra sidan[,] Uljka ifrån den venstra. ☙  ❧ Bifloder till Agul Följande äro af någon betydenhet. 1. Tuks’á, ifrån högra sidan3847 2. Maloj Agul, ifrån högra sidan, svarar emot 3. 4. 5. 6 7. 8. 9. ☙  ❧ Agul ifrån бѣлогоря3848 Jengaзá, ifrån venster, ifrån бѣлогоря3849 Jorma, ifrån högra sidan3850 Korók ifrån venster3851 Telegás’, ifrån höger3852 Uljká, ifrån venster3853 Kesa3854, ifrån venster3855 Kungús ifrån höger3856 Finska namn Kem, Ket etc. Ajus, Aja. Oja. Kyrky-taskyl. Ala-Taskyl Kolba, faller i Mana. Mana. (Pezo i Kan) Sym. Jaga, vid Ushur (Jaginskaja). 1440 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1440 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Anteckningar № 7. Assaner och Karagasser ☙  ❧ ☙  ☙  18473857 Efter att hafva tillbragt något öfver twå månader i byarna Andsha, Tyrbysch, Mergenjówa och Agulsk, under studium af Kamassinskan och Kottiskan afreste jag d. 1.3858 December [g. st.] ifrån Agulsk. Min wäg ledde kan-floden utföre genom byarna Korastelja, Chomuty3859, Manasch3860 till Kansk  – en liten kretsstad wid Kanfloden.3861 Härifrån fortsatte jag utan uppehåll min resa till3862 Ustjanskaja volost, som ligger 40 verst ifrån Kansk3863, höger om allmänna farwägen wid floden Usol’ka3864. Här började jag min jagt efter Assanerne, för hvilkas skull jag enkom slagit in på den3865 lilla sidowägen till Ustjanka, som ❧ annars leder ända till Angara och bildar en communicationsväg emellan städerna Kansk och Jeniseisk. Ehuru jag redan i3866 Kansk hade erhållit fullständiga upplysningar derom, att inga infödingar finnas wid flod[erna] Usolka och Ona, ansåg3867 jag dock för nödigt att resa till Ustjanka för att på3868 ort och ställe erfara något mera om de arma Assanernes öde. Men det är en af mig ofta gjord erfarenhet att den nuwarande generationen i Sibirien ej äger n[å]gra traditioner och sålunda erhöll jag i Ustjanka inga underrättelser om Assanerna, utan nödgades fortsätta min resa ännu fram utför Usolka. Wägen gick öfver jemna step❧per, här och der bewuxna med en gles, liten löfskog, med björk. I Tasejewska3869 volosten wäxte ymnig[t] både löf- och barrskog.  The River Ulˈka runs into the Agul from the right (not left), see above. (TS)  Kesa ǁ Keзá  The River Malaja Kesa runs into the Agul 84 km and the Bolˈšaja Kesa 64 km from the mouth of the latter, both from the right, not left. (TS)  The River Kungus runs into the Agul from the left, not right. See above. (TS)  It is uncertain if the year was marked by Castrén himself.  d. 1. ǁ i början af  Xomutovo is situated at N55°43′15″ E95°40′32″. (TS)  Amonaš at N55°54′15″ E95°50′35″. (TS)  Castrén wrote in the margin here: 100 verst. Kansk is situated at N56°12′27″ E95°42′56″. (TS)  till ǁ 40 verst ~  Ustˈjansk is situated at N56°31′25″ E96°1′44″. (TS)  The River Usolka runs into the River Taseeva from the left 57 km from the mouth of the latter, the River Taseeva into the River Angara and the Angara into the Enisej. (TS)  den lilla ǁ s[idowägen]  i ǁ hos  ansåg jag ǁ wille jag öfver  på ǁ öfv[er]  Tasejewskaja ǁ Tateschew[skaja] Taseevo is situated at N53°12′52″ E94°53′39″. (TS) 1441 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1441 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Större ǁ Jag  Nošino at N56°36′26″ E95°43′18″. (TS)  Kuraj at N56°41′7″ E95°29′40″. (TS)  Topol is situated at N56°56′36″ E95°6′54″. (TS)  Bakčet at N57°3′29″ E94°59′19″. (TS)  Xandala is situated at N57°7′42″ E94°55′13″. (TS)  Castrén’s note in the margin: 120 v[erst].  Glinnaja at N57°15′53″ E94°53′9″. ☙  (TS)  Murma at N57°17′0″ E94°48′0″. Nejden war tätt bebodd och inwånarne efter utseendet m[yc]k[e]t wälmående. Större3870 byar i min wäg woro: Noschina3871, Kuráj3872, Христорожественное село, Topol3873, Baktschetskaja3874, Chandala (Xandala)3875.3876 Derpå anlände jag till Tasejewskaja volost, derifrån man ännu räknar 77 verst till mynningen af Usolka. Nedanföre Tasejewsk finnas ännu följ[ande] byar: Glinskaja3877, Murmenskaja3878, Jakowlewskaja, Trojtskoje Selo3879 (hvarest ❧ finnes ett saltsjuderi), Bobrowskaja, Serednja3880, Nishnaja, Ustjanskaja3881, som är den sista by. (TS)  Trojck at N57°25′1″ E94°50′22″. (TS)  Srednee at N57°36′13″ E94°43′18″. ☙  ❧ (TS)  Ustˈe at N57°46′35″ E94°37′0″. (TS)  With Tunguska, Castrén means the River Verxnjaja Tunguska, i. e. the River Angara.  inpå ǁ innantill  Tasejewa men ǁ 1. Tasejewa. Och ǁ 2. Tasejewa. Dod  The River Topol discharges into the River Usolka from the left 196 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kolon runs into the Usolka from the left 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xandala runs into the Usolka from the left 125 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Murma discharges into the Usolka from the left 91 km from the mouth of the latter. (TS) Obs. Usolka tager sin upprinnelse 30 verst höger om Ustjanka och utfaller i Tasejewa, som äger sitt utlopp i Tunguska3882. — Obs. Den Tasejewska volosten sträcker sig ända inpå3883 floden Tasejewa3884 men äfven wid Tasejewa finnes inom Kanska området ingen känd afkomma af de Assaner. ☙  ❧ [—] I Tasejewska volosten finnes ingen enda Assan-själ och inga осѣдлые крестьяне. Icke ens ett rykte om dem låter upptäcka sig. — Inom Tasejewska volosten upptager Ussolka floderna 1 Topól3885 2 Koolon3886, 3. Chandala3887 4 Murma3888, som upptager bifloden: Unsha3889, hvilka alla infalla ifrån venstra sidan. Wid dessa floder finnas åtskilliga byar: 1. Wid Topol 1. Djenisowa3890 2. Konradjewa.3891 3. Stepanowa3892 4 Makarowa 5. Schelomowskaja3893 1442 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1442 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 2. Wid Kolon 1. Kolonskaja3894 2. Borkowskaja3895 3. Kanarajskaja3896 3. Wid Chandala 1 Suховская (Суховская)3897 4. Wid Unshá (som infaller i Murma). 1. Лукашинская. Obs. I Tasejewska volosten finnas öfver 300 hus och 480 själar — Här finnes icke det aflägsnaste rykte om infödingarna; men jag hörde dock mångenstädes yttras att infödingarna wid Ryssarnes ankomst dragit sig undan till andra floder. ☙  ❧ ☙  Wid efterspaningen af traditioner beträffade colonisationen wid Ussolka hörde jag förmälas, att de fleste Ryska bebyggare med undantag af de deporterade härstamma från kosaker, h[vil]ka räkna3898 sina anor ända ifrån Jermaks tider3899 D. 4 December [g. st.] återwände jag ifrån min excursion utför3900 Ussolka till Ustjanka. Här fann jag mig till möte en осѣдлый инородецъ ifrån floden Ana (R[yska] Онá)3901, byn Stepanowa. Denne man förtäljde, att hans fader qvarlemnat3902 efter sig tre söner, hvilka jemte en annan familj medsatt sig i byn Stepanowa och blifvit осѣд❧лые. Förut3903 hade de betalt skatt åt en Tungus-Furste wid Tschunja, en flod som faller i Aná. Här finnes en Tungus-colonie i byn Chaja3904, hvilka bo dels i stugor dels i tält. De hafva äfven tält  – tillhöra Jenis[ejska] kretsen.  The River Unža runs into the Murma 27 km from the mouth of the latter but from the right instead of the left. (TS)  Denisovo at N56°57′28″ E95°6′6″. (TS)  Kondratˈevo at N56°50′43″ E95°0′34″. (TS)  Stepanovo at N56°49′7″ E94°53′56″. (TS)  Šelomki at N56°48′13″ E94°51′26″. (TS)  Kolon at N57°1′1″ E95°1′28″. (TS)  Borki at N56°58′10″ E94°57′35″. (TS)  Kanaraj at N56°57′1″ E94°44′12″. (TS)  Suxovo at N57°3′54″ E94°38′43″.     (TS) räkna ǁ leda tider ǁ kämpar utför Ussolka ǁ ifrån Tas The rivers Ona (Birjusa) and Čuna (Uda) merge to form the River Taseeva at N57°43′17″ E95°25′16″. (TS)  qvarlemnat ǁ 1. warit Tungu[s] ǁ 2. kommit ifrån Tunguska och nedsatt wid Ana, samt ~  Förut […] kretsen. ǁ Förrut hade de betalt sin skatt åt en Tungusisk Furste wid Jeni Tunguska. En annan dylik Tungus-colonie finnes i Tschunska volosten i byn Fedjina byn Xaja wid Aná, som hör till Jeniseiska kretsen.  Xaja is situated at N57°29′50″ E97°3′7″. (TS) 1443 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1443 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  manliga ǁ ska[ttbetalande]  i alla tider ǁ förrut  Lägre […] Tunguser ǁ Huru wida Tunguser l  några ǁ T[unguser]  Koxa is situated at N56°21′4″ E96°20′19″. (TS)  Nižnij Ingaš at N56°12′6″ E96°31′27″. (TS)  Castrén’s note in the margin: ifr[ån] Karagas.  Castrén’s note in the margin: 60 v[erst]  Present-day Staraja Pojma at N56°11′14″ E96°38′44″. (TS)  The River Pojma runs into the River Ona/Birjusa from the left 339 km from the mouth of the latter. (TS)  Tinskaja at N56°9′10″ E96°55′5″. ☙  ☙  (TS) — Den lilla Tunguscolonien wid Ana består af 4 manliga3905 personer, hvilka äro en utgrening af de wid Tschunja boende. De ❧ förtälja att de i3906 alla tider warit boende wid Anà. — Inom Kanska kretsen finnes utom de 4. nämnda Tunguser inga andra осѣдлые инородци, utan endast Ryssar och äfven dessa fyra personer äro fullkomligt russificerade. — Om Assaner finnes wid Ana icke det aflägsnaste rykte inom Kanska kretsen. Lägre3907 ned säges Ana jemväl wara befolkad af Ryssar. Assaner finnas ej, men huruwida några3908 Tunguser tilläfventyrs nedsatt sig wid denna flod, härom kunde ingen säker underrättelse erhållas. ❧ Dock ansåg man för sannolikt att colonisationen består af idel Ryssar. — Ifrån Ustjanka fortsatte jag resan till byn Kocha3909 och kom härifrån till stora wägen wid Ingás3910. Wägen ifrån Ustjanka3911 till Ingas utgjorde 60 verst wid pass.3912 [—] Ifrån Ingas framåt är den första stationen Pojma l. Pojmskaja3913, belägen wid floden Pojma, som infaller i Ana3914. Denna by är den en[d]a wid Pojma-floden. ☙  — Ifrån Pojma leder wägen genom en granbewuxen, tråkig nejd till: Tinska volosten3915. Namnet påminner om den Tinska ulussen på Katsch[inska] steppen i Minus[inska] ❧ kretsen. Och då denna slägt (Tin) ursprungligen är antingen Samojedisk eller Ostjakisk, så kan man förmoda, att Tinska volosten 1444 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1444 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks urspr[ungligen] warit bebodd af n[å]g[o]n bland dessa nationer. Numera finnes ingen enda осѣдлый инородець Tin är en liten flod och byn Tinsk står derinwid. Floden3916 Tin faller ut i Pojma.3917 ☙  Ifrån Tinskaja fortsatte jag resan utmed allmänna farwägen till Birjusa3918, en stor flod som utfaller i Angara och utgör gränsen emellan Jenisejska och Irkutska Gouvernementerna. Denna flod är bebodd endast nedanom stora wägen. Ofvanföre finnes blott en by Spoloch, 8 verst ofvan byn Birjusa. Wid flodens källor ❧ finnas många guldvaskerier. Der ströfva äfven Karagasser. Nedanom byn3919 Birjusa finnas talrika byar. Floden kallas Ana 40 verst nedanom byn Birjusa. — Ifrån Birjusa reste jag genom en berguppfylld nejd, som var rik på barrträd, bestående af lärkträd, gran, tall, etc. Nejden kallades taiga och sades ej vara rätt egnad för äkerbruk. Man klagade öfver boskapssjukdomar3920 ☙  ❧ (TS)  byn ǁ fl[oden]  boskapssjukdomar ǁ ~, <--->  Nižneudinsk is situated at N54°54′28″ E99°2′19″. (TS)  Castrén arrived in Nižneudinsk around New Year 1848 (N. St.) and lay ill for at least three weeks, according to his letters to Rabbe, 4/18 Jan. and to Sjögren, 14/26 Jan. 1848. Nishneudinsk, en liten kretsstad, som bär sitt namn efter floden Udá, hvid den är belägen.3921 Staden är i och för sig m[yc]k[e]t obetydlig, men winner i ansenlighet genom en förstad слобода, belägen på hin sidan Jordán.3922 ☙  ❧  Floden ǁ Byn  The River Tiny, running into the River Pojma from the right 133 km from the mouth of the latter (N56°17′0″ E97°5′11″). (TS)  The village of Birjusa is situated on the river of the same name at N57°9′58″ E96°29′42″. Karagasser utgöra inalles 429 mankön 427 qvinkön enligt } ? 1846 års tabeller. De sönderfalla i fem slägter: 1445 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1445 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Sareg ǁ Sarang  Above, Castrén wrote: Kaa<s’>.  Castrén wrote in the margin: Kaa<s’>.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. below.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. above.  According to Castrén, a tributary to the River Oka/Axa. See below. Cannot be identified. 1 2. 3. 4. 5. Bland dessa innefattar hvarje slägt ett antal ulusser, se nedanf[öre]. (TS)  Acha ǁ Aka The River Oka/Axa, running at present through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara 1,135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Gutara, running into the River Tagul (Malyj Tagul) from the right 164 km from the mouth of the latter and further on to the River Birjusa. (TS)  Sareg ǁ Sarang  Tjogde ǁ Tjogdo  vid ǁ på  Sareg ǁ Sarang  Castrén wrote in the margin: = ’Sulinga. Sareg3923 Haas’3924 R[yska] Карагаскiй улусъ. Hās’, Haas’3925 R. Кангатскiй Tjogdo3926 R. Си<л>тюгурскiй Kara Tjogdo3927 R. <Е>удинскiй Tjeptej R. Малчурскiй. ☙  De uppehålla sig wid floderna Birjusa, Uda, Ejá3928, Acha3929, Gutar3930, samt göra dessutom ströftåg till Kan och Agul. Slägterna göra ingen egentlig åtskillnad emellan jagtmarker, utan jaga der[,] sobeln finnes i sörsta mängd[.] ❧ Dock säges slägten Kara Tjogda hålla sig mest till Eja; Sareg3931 Haas’ wid Agul; Haas’ wid Gutar; Tjogde3932 wid Uda, Tjeptej vid3933 Birjusa. — De öfversomra wid бѣлогоря: Sareg3934 Haas’ wid Aguls källor Haas’ wid källorna af Gutar och wid Tymändjet, som faller i Birjusa. Obs. Agul och Tymändjet upprinna ur samma ås. Tjogde, wid källorna af Uda Kara Tjogde wid källorna af Eja och Acha Tjeptej tills[amman] med Kara Tjogda Några få lefva sommartiden omkr[ing] guldvaskerierna wid Birjusa. ☙  — Alla de fem slägterna styras af en så k[al]l[a]d Ulug bas’, och hvarje3935 slägt står under uppsyn af ❧ Tarha (= Darga). Schulinga har sig till hjelp en Starschina (Tarschina). Hvarje slägt sönderfaller i särskildta ulusser, hvilka bestå af de närmast befryndade familjer[.] 1446 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1446 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Karagasserna lefva om sommaren wid бѣлогоря och fånga vilda renar, n[å]g[o]t elgar och ssyn. De uppehålla sig ej hela sommaren på s[am]ma ställe, såsom Kamassintserna, utan flytta läger efter 10–14 dagar i3936 afsigt att söka wildren, ej i skogar, utan på taskylerna. Såsom kändt är, faller i taskylerna en djup snö redan tidigt på hösten. Wid denna tid draga sig Kar[a]gass[e]rna ifrån taskylerna i djupa skogar för att jaga zoblar. Under denna jagt draga de sig efterhand ut åt3937 steppen, emedan snön äfven i sko❧gen blir alltför djup och zobeln swår att fånga så väl af den anl[edning] att hunden ej förmår följa den i spåren, såsom varande tyngre än sobeln, dels äfven derföre att zobeln med tilltagande köld blir allt lättare på foten och sällan står stilla. Under sobeljagten står Karagassen stilla endast på sådana ställen, der han finner zobelspår och äfven der ej mera än 3–4 dagar. Sobeljagten fortfar om hösten blott wid pass en månad. Derpå fångar man ekorre, men räfvar finnas ej. Till Nicolaj-dagen församla sig Karagasserna till suglan, som hålles ❧ i en djup skog 30–403938 verst ifrån Nishneudinsk. Här uppbäres skatten af Ispravniken, och utgör en sobel för hvarje mansperson. Ingen öppen3939 handel tillåtes för det närwarande på suglanen. Efter dess slut skingra sig åter Karagasserna och fånga i skogen vilda renar, elgar, ekorrar, men getter finnas ej, emedan nejden omkring Nishneudinsk är skogig, och getterna endast trifvas på steppen. Jultiden är jagten mycket dålig, men Karagasserna stå dock ej på s[am]ma ställe, utan flytta allt läger efter 2–3 dagar, sökande ❧ elgar, vilda renar, ekorrar. Omkring маслиница, då väderleken3940 redan är blidare, förbättra jagten, som dock ännu består i fänget af renar, elgar      i ǁ och åt ǁ på 30–40 ǁ 40 öppen ǁ han[del] väderleken ǁ luften 1447 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1447 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  wargar […] mgd ǁ wargar och getter finnas ej  skott ǁ särskildta  för ǁ om  2–3 ǁ ~ 10 och ekorrar. Då snön betäckes med skara, begynner sobeljagten, som fortfar så länge skaran bär. Under sin wårjagt draga sig Karagasserna efterhand till бѣлогоря för sommaren. Obs. Räfvar, wargar3941 fångas i ringa m[än]gd inom Karagassernas område. Björnar fångas om hösten i sitt ide med bössa. Wid björnjagt äro alltid flere jägare tillstädes, hvilka undfägna nalle med skott3942 på skott[.] ☙  ❧ Fiskafänge bedrifves i högst ringa mon och endast om wåren under lektiden. Wid detta fänge begagnas intet annat redskap än ett jern, som är alldeles likt ett ljusterjern. Dermed stinger man fisken uti nacken på grunda ställen. Fisken består mest af harjus, ljenok och föga taimen. Sommartiden lifnära sig Karagasserna mest med roten af saraná, som om sommaren uppkokas i vatten och derpå uppblandas med renmjölk samt omröres till en art af gröt. De skjuta äfven änder och gäss om sommaren. Tjädrar fångas om höst och wår. Alla förse sig med mjöl för wintern, men för3943 sommaren endast de rikaste[.] ☙  ❧ Karagassernas förnämsta egendom består i renar, men hjordarna äro högst obetydliga och bestå hos de rikaste blott af 20–30 djur. Hästar hafwa några få, och endast till ett antal af 2–33944 st[ycken]. Hästarna släppas ut på steppen till wintern och äga ingen wakt. De beta ej i tabuner, utan hvarje familj lemnar sina hästar på sitt särskildta ställe. Märkvärdigt är att hästarna hvarken bortrymma eller bortstjälas!  – Om wåren far man att afhemta dem och medtager 1448 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1448 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  dem till бѣлогоря, likasom de ❧ åter på första snö blifva utförda på steppen.      runda ǁ Tat[ariska] handeln ǁ kärlekshandeln begifver ǁ far och ǁ fort soblar, ǁ soblar och Hö bergas ej. Tälten äro af två slag: 1. Vintertält af renhud, och 2. Sommartält af näfver. Begge äga s[am]ma spetsiga, koniska form, som de Samojediska, men runda3945 Tatar-tält finnas ej. ☙  ☙  Giftermål afslutas alldeles enligt föräldrarnas godtycke, utan att barnen äga n[å]g[o]n del i handeln3946, hvilken afgöres förmedelst en talman. Han gör sig underrättad om brudens pris, och om sonens fader är dermed tillfreds (– prut äger ej rum –) så begifver3947 sig fadren ❧ sjelf jemte sin son till brudens tält, för med sig matvaror (bröd, kött, sarana etc.) samt en så stor del af brudskatten, han för tillfället mäktar betala. Denna betalning och3948 dithörande tractamente afbördas under loppet af 5–10 år, ty bland Karagasserna är ingen så rik, att han med ens skulle förmå hela skatten, som utgör för en rik 30 renar eller waror motswarande deras värde (sås[om] soblar,3949 särsk[ildta] djurskinn, sarana, peningar m.), för en fattig 5 renar. NB. För en renoxe betalas 30–40 rubel och för en renko 20–30 Rub[el]. ❧ Sedan hela brudskatten blifvit betald, begifver sig fästmannen med sin far, talman och öfriga anförwandter till bruden, der ett gästabud anställes på de förråder fästmannen medför, bestående i brännwin, kött, sarana, bröd m. m. (att fira gästabud uttryckes af Karagasser och andra Sib[irien]s infödingar helt enkelt genom uttr[ycket]: ”Koka en gryta”, emedan detta utgör hufvudsaken wid hvarje gästabud, 1449 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1449 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria         bala[laj]ka o. s. v. ǁ bala[laj]ka, Mscr: xna blifva ǁ måste motsvarande ǁ likn[ande] Emellertid ǁ Me[dan] Bredvid ǁ Det knif, ǁ ~ eldstål hvarwid ǁ men en ☙  ☙  ❧ ☙  brännvinet oberäknadt). Gästabudet eller rättare bröllopet fortfar så länge fästmannens förråder och i s[ynner]het brännwinet räcka. Brudens föräldrar depensera här wid föga eller intet. ❧ Under bröllopet sjungas Tatariska och Mongoliska sånger, spela[s] med bala[la]jka3950 o. s. v. men ingen dans äger rum. Efter bröllopets slut beledsagas de nygifta af brudens föräldrar ett st[ycke] på vägen, men ej ända hem. Hos brudgummen firas intet hemkomöl. Märkas bör, att sonen redan dessförinnan byg[g]a sig ett särskildt tält, ty äfven hos Karagasserna bor hvarje gift familj inom sitt särsk[ildta] tält. Emedan Karagasserna äro till namnet [christna]3951, så blifva3952 de af Presterna tvungna att låta wiga sig, hvilket wanl[igtwis] inträffar på suglanen ute på bara backen. Begrafning. Så snart en person aflidit, bygger man för honom om vintern en mangmár, motsvarande3953 Samojed[erne]s graf (tin), men om sommaren gräfves en wanlig graf i jorden. Denna förrättning kan hos karag[asserne] äfven verkställas af anhöriga. Emellertid3954 lefva den aflidnes anförwandter i tältet tillika med honom. Så snart grafven eller ambaren efter en eller högst två dagar blir färdig begrafves den döda. Han utföres af sina anhöriga med hufvudet förrut. Så bäres han af fyra perso❧ner, hvilka nedlägga honom i grafwen. Bredvid3955 honom lägger man i sjelfva graf[v]en kittel, yxa, knif,3956 sadel, bössa, krut och bly. Den döde begrafves i sina bästa kläder. Derjemte dödas en renoxe (både för män och qvinnor), men det är anmärkningsvärdt att denna af Karagasserne ej förtäres utan blir liggande och ruttnar bort wid grafven. Dock firas wid begrafningen ett gästabud, hvarwid3957 åter brännvinet och en gryta 1450 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1450 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  utgör hufwudsaken. Ingen поминки äger rum hos karag[asserna]. ❧ Seden att upphänga döda i lärkträd förekommer ej hos Karagasserna. Schamaner och barn begrafvas liksom de öfriga. Religion. Ehuru Karag[asserna] alla äro döpta, widhänga de Schaman-wäsende. ☙       örnfjäder ǁ f[jäder] af ǁ in Mandják ǁ ~ Tat[ariska] Ainá sjunger ǁ hop[par] och […] blir ǁ sås[om] jagt, goda jagtställen,  Likasom ǁ Likaså  Castrén wrote Han over the latter part. On Tibetan Buddhism see p. 1489–1497. Schaman-kostymen är hos Karagasserne densamma som hos Tat[arerne] och utmärker sig: 1. Genom en spetsig mössa med en örnfjäder3958 i spetsen. 2. G[enom] en mantel, s[amman]sydd af3959 brokiga flikar, hvarwid hänga bakpå långa remsor, som ❧ af Karagasserna benämnas Mandják3960. Wid samma mantel finnas dessutom ormar af kläde eller n[å]g[o]t slags tyg, vidare bjellror, jern- och koppar-skramlor m. m. 3. Trumma (Tyngyr) med hvarjehanda skrammel. Schaman-wäsendet försiggår om natten efter solens nedgång i tältet. Schamanen sjunger3961, trummar, hoppar liksom hos Tat[arerne]. ☙  — Schamaner tillkallas wid sjukdomar, och då man will weta tillkommande händelser och3962 i s[ynner]het ❧ hurudan jagten blir. Äfven förlorade ting tager Schamanen reda på. — Likasom3963 Schamaner kunna tillskynda godt åt sina wänner, så sägas de äfven kunna besvärja sina fiender. — Taskspeleri-konster känna ej Schamanerna hos karagassfolket. Karagasserna tillbedja en god Gudomlighet under namn Bur-Chan3964, Gud och en ond under namn af Asá, чертъ. 1451 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1451 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Karagasserna ǁ Kläd[dedrägten]  snorpas ǁ dr[agas]  Denna päls ǁ Pälsen är baktill försedd med сборы, weck.  Tatarerne ǁ ~ och alla slags prydnader  blott af qvinnor ǁ hvarken af män eller qvinnor  Castrén is referring with this to women (not Tatars). While replacing the original expression hvarken män eller qvinnor in the previous sentence with blott af qvinnor, he did not change the beginning.  dukar ǁ ~ på Ryskt vis Om björnar, gäss, änder och deras Gudomlighet veta Karagasserne mindre än intet ☙  ❧ Schamanens tjensteandar kallas af Karagasserne Ysyt. ☙  ❧ [—] Karagasserne äga ej slädor, utan rida liks[om] Kam[a]ss[intserna] på renar. Äfven jagten bedrifves med renar. — Kamassint[s]erna äga ej båtar, utan timra sig flottor wanl[igtwis] af 6 stockar. ☙  ❧ Klädedrägt. Karagasserna3965 bära kläder, hvilka till formen äro alldeles lika med Tatarernes, d. ä. en framtill öppen päls meden liten ståndkrage, med breda armar, hvilka wid handlofven snorpas3966 tillhopa. Denna3967 päls ar gjord af renskinn, och deras skoplagg (pimy) bestå äfven af renbenligar. ☙  [—] Qwinnopelsen skiljer sig från den manliga genom sina rika weck som i största m[än]gd finnas på bakst[ycket], liksom hos Tatarerne3968. Mössan är spettsig liksom hos kamass[intser] och Samojeder ❧ och äfven gjord af renskinn. — Karagasserne bära ett långt, svart, okammadt hår. Flätor brukas blott3969 af qvinnor och bäras i lika stort antal som hos Tat[arerne]. De sistnämnda3970 ombinda sitt hufvud med dukar3971 som hänga långt ned på ryggen. — Wid qvinnornas gördel finnes m[yc]k[e]t skrammel af messing, glasperlor etc. — I tältet hafva män och qvinnor sitt särsk[ildta] afdelning, de förra på venstra, de sednare på högra sidan om ingången  – liksom Tatarerne. Qvinnorna anses för orena varelser. 1452 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1452 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Orus, Rysse. Buraát (Burát), Burät. Kaas’, katschinsk Tatar. Kojbắl, kojbal. Kamasché, Kamassiner Kamasche Kodug, Agulsk. Âaná, Birjusa. Êena Udá, Uda. Oká, id. Ahá, Oka Angará, id[em]3972 Tufá, karagass. Kongoroj, krasnojarsk. Irhu, Irkutsk. ☙  ❧ Traditionen om Karagassernes härkomst lyder så: Slägterna Kaas’ och Sareg-Kaas’3973 härstamma3974 ifrån de Katsch[inska] Tat[arerne]. Karag[asserna] fordom woro förenade med Buräterne, samt betalade sin skatt tillika med de sistnämnda och med de öfriga Karagasserne i Irkutsk. Tidigare gick deras skatt till Krasnojarsk. ☙   id ǁ ~ Sara Kaas’, Karagass Sarang Haas’  Sareg-Kaas’ ǁ Sara[ng-Kaas’]  härstamma […] Krasnojarsk.  ǁ bodde fordom tillika med de Katschinska Tatarerne wid Katscha-floden. I en sednare tid flyttade de till Kanska området och nedsatte sig vid källorna af Agul samt betalade sin skatt i Kansk. sedermera drogo de sig ännu längre söderut och  Tjogde ǁ Tjogdo  Kaas’ ǁ Ho  Sareg ǁ Sarang  Sareg ǁ Sara[ng]  Castrén wrote K above the letter H.  Kolzoktár ǁ Kolzaktár — Slägterna Tjeptej och Tjogde3975 äro landets infödingar. De räkna slägtskap med kamassintserna, jaga tillika med dem, ❧ gifta sig hos dem o. s. v. Dets[amma] gäller äfven om slägterna Kaas’3976 och Sareg3977 Kaas’, h[vil]ka förtälja, såsom äfven af namnen härflyter, att de fordom utgjort en slägt. ☙  ❧ 1. Slägten Sareg3978 Haas3979 innefattar särskildta familjer eller ulusser, såsom: 1 Orta aál, 2 Kyndymäj 3 Kolzoktár3980 4 Schara-Hangat 1453 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1453 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Ergäälär ǁ Irgäälär  Tjogde ǁ Tjogdo  4. […] Tjogde: ǁ 1. 4. Slägten Kara Tjogdo Tjogde inbegriper följande familjer: 1. Baglang  2 2. Slägten Kara Tjogdo  Boogosche inkomma ǁ Boogoscherak inkommen  Tjeptjej ǁ Uljuguut  Sareg ǁ Sara[ng]  Tjogde ǁ Tjogdo  några familjer ǁ slägter 2. Slägten Kaas’ innefattar 3 familjer eller ulusser: 1 Ergäälär3981 S[in]g[ularis] Irgä́ 2. Schuurlar Schuur 3. Taraktar Tarak 4 3. Till Tjogde3982 höra slägterna: Daiga āla a Daiga Keselaala Kêzel Obs. Daiga aala, d. ä. Daiga uluss Kesel aala, d. ä. kesel uluss ☙  ❧ 4. Slägten Kara Tjogde:3983 1. Daigaala Daiga 2. Hogo aala. Hogo 5. Slägten Tjeptej: 1. Boogosche3984 inkomma ifrån Tunka, wid den tid, då Ryssar ännu ej funnos 2. Tuulaj 3. Tjeptej3985 Obs. Slägter och familjer böra ej förvexlas. Det bör i s[ynner]h[e]t märkas, att Kaas’, Sareg3986 Kaas, Tjogde3987 ej äro några3988 familjer, utan g[emen]samma namn, tillhörande alla dem underlydande familjer[.] ☙  ❧ 1. Haas’ 1. S[in]g[ularis]. Ergä Pl[uralis] Ergälär. 2. Schuur Pl. Schuurlar. 3. Tarak Pl. Taraktar 2. Sareg-Haas’ 1. Orta l. Orta aal (d. ä. Orta uluss). 2. Kyndymä́j 3. Kolsoҟ Pl. Kolsoktar 4. Schara-Hangat 3. Tjogde 1. Daiga aala (eg. skogs uluss) 2. Kêsel aala (röd uluss) 1454 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1454 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  From here on, Castrén seems to have called families kins (slägt), contrary to the distinction he had just emphasized himself. See above. Later, he replaces the term slägt with stam (tribe) and familj with slägt.  Castrén wrote an x above the letter g: Kers’aalex.  Meaning family.  Meaning family.  Kazen ǁ Kazan 4. Kara-Tjogde 1. Daiga aala. 2. Hogo aala. ☙  ❧ 5. Tjeptej 1. Boogosche 2. Tuulaj 3. Tjeptej ☙  ❧ Männers namn 1. Slägten Sareg Kaas a) Ulussen Schara-Hangat. Boogoldaj Betjää́dej Bo<g>eeltjek Baalak Sl[ägten]3989 Kyndymäj Kers’aaleg3990 Tjestokoop Burzagar Ygzääkäng Sl[ägten]3991 Orta-aal. Koodagan Ojaáka Schireldjek Namrak Botoógon Sl[ägten]3992 Kolzaktar. Aibidáj Pääbäl Suukka. ☙  ❧ Tjuudji. ́ Kidiiskä Meékäj Ҟamnajak Kaзeän, Kazen3993 1455 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1455 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria       Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Käädär ǁ Khäädär Qvinnors namn Slägten Sara-Kaas’ Ulussen Sara-Hangat. Katjeerak Tjeptääkä Slägten3994 Orta-al Mandaj Onjeésa Sl[ägten]3995 Kyndymäj Bulgang Domaltaj Sl[ägten]3996 Kolzaktar. Balek Karangnas’ ☙  ❧ 2. Slägten Kaas’ Män a) Familjen Irgäälär Hanjáj. ’Sedéj. Baǥol b) Slägten3997 Schuurlar. Sobolje Kastajak Boobaҟa Ҟolop c) Slägten3998 Taraktar Onadjek Kulataj Astapán R. Stepan Qvinnor a) Irgäälär Tjogook Käädär3999 1456 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1456 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ b. Schuurlar Surataj Kanjeedeg4000 Taraktar Tjogoók Käädär (Ҟ[äädär]).  Castrén wrote the letter x above g: Kanjeedex.  Castrén wrote the letter x above g: Baksex.  Meaning family. 3. Slägten Kara-Tjogde A. Män Baglang Bagol Taltajaҟ Bakseg4001 Mengäräk Kujherang Tjäändä Mihelaj Basiílaj B. Qvinnor Barbara Katjeema Oidadjej Tjigerääkä Schuureng ☙  ❧ Onisa Aana (R[yska]Anna) 4. Tjogde A. Män Sl[ägten]4002 Daigaala Karmán Mihaalaj Sergej Door<q>adjak ’Silgidjäk Oodedjaҟ Budursun 1457 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1457 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Meaning family.  Meaning family. Sl[ägten]4003 Keselaala Marhaadaj ’Sidjejäk Oroҟpaj Momong Bardaj Kalpang. Ogle Öbdääkej Has’pan Möngnegbej. ☙  ❧ Hodegban Dylejäk Njämaleg. Muskunaj Djundjuurak Buutjinaj Bangke Mihelaj B. Qvinnor Sl[ägten]4004 Daigaala Karas’kinjä Sidendjäk Holatjen Haljongaj Anjak Börbääkä Keselaala Bulgang Hodan Annas’taj <Ŭ>djä. Djuudjej Serastaj Aibildjäk Katjumä Akpas’. 1458 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1458 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tjeptej a) Män Sl[ägten]4005 Boogosche Hoomáj Hogóp Alas’táj Sadám Mihelaj Sahar Mihaala Tjartemáj Mudjudjej Tjuutjagaj Iván Sl[ägten]4006 Tuulaj Piridon Basiilej Alas’taj Gabriilo ☙  ❧ Nonooҟo Kuiherang ’Sopҟo Moorem Uljeksán (Alexander) Agáp Sobolje Sl[ägten]4007 Tjeptej Semén Torpis’ka  Meaning family.  Meaning family.  Meaning family.  Stam (tribe) is what Castrén originally called slägt (kin) and slägt (kin, family) is what Castrén originally called familj. See above. Obs. Tjeptej är den enda stam, som tillika är en slägt.4008 1459 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1459 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  wenster ǁ ~ wid Ty[mändjet] B. Qvinnor Boogosche Hootjej Tjuudjej Hosoomaj. Aana ☙  ❧ Baksegbaj Njorhajang Molodjong Sadaaja Tuulaj Böbödöng Kêstaj. Ajas’ҟa. Kosenda Manattá ’Subudaj Tjeptej Takeana ☙  ❧ Agul. Tager sin upprinnelse ur ett och s[am]ma berg som Kaзir. Berget kallas Kajbettaj, der Karagasserne uppgräfva i ymnighet Sarana. Wid Aguls källor uppehåller sig Sara-Kaas’ Tymändjet Upprinner ur samma berg som Agul och Kaзir. Tymändjet faller i Birjusa från wenster[.]4009 Tymändjet upptager en biflod Gutar ifrån sin högra sida. Wid Tymändjet och Gutar uppehåller sig Kaas’slägten. 1460 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1460 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Achá R[yska] Oka faller i Angara och tager sin upprinnelse i Tunka-gebietet. Den upptager [en]4010 biflod Ejá. Wid Acha och Eja uppehåller sig slägten Kara-Tjogde. Udá Upprinner ur Bjelogorja och infaller i4011 [ ]4012  Mscr: ej  i ǁ ~ Birjusa?  To the River Taseeva and further on to the River Angara. This is something Castrén must certainly have known, but for some reason he has left it open here. (TS)  Uda […] Tjogde ǁ Uda upptager en flod Kara-Burän, hwarwid <--> Kar[a]g[asserna]  Xarir ǁ Garir  Mscr: Russ[ica]  This river cannot be identified. (TS) Wid dess källor bor om sommaren Tjogde. Uda4013 upptager biflod Xarir4014, [Tatariska]4015 Ҟara Burän4016, h[var]vid Tjogde äfven uppehåller sig. NB. Slägten Tjeptej lefwer mest wid Eja, stundom wid Achá. Sistnämnda flod besöka Tjeptej och Kara Tjogde blott omkring Johannes för att gästa Buräterna, som då fira en högtid. ☙  ❧ Agul Bifloder 1. Njangasa, ifrån höger. 2. Jorma, ifrån höger. ☙  ❧ Kodoglar bodde förrut wid Birjusa men uppehålla sig för det närwarande wid Uda, 30 verst nedanom Nishne-Udinsk uti Badaranowka tillika med Buräter. De tala nu Burätiska men kallas af Kara]g[asserna] Kodeglar, likasom de Agulska. Bland Karagasserna finnas inga Kodeglar. 1461 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1461 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Solontsi ǁ en uluss Soloncy is situated N54°40′0″ E99°11′34″. (TS) at — Kar[a]g[asserna] weta ej att de någonsin talat ett annat språk än Tatariska. — Haas’ och Sara-Haas bodde kring Nish[n]eudinsk, då här blott fanns en enda stuga. De betalte sin skatt, som bestod af 6 soblar i Nishne-Udinsk, derifrån den fördes till Krasnojarsk. ☙  ❧ Buräterne och Kar[a]g[asserna] utgjorde fordom en stam och styrdes af samma Schulinga. Till stammen Tjeptej hörde förrut en slägt Uljuguut, som nu är Burätisk och lefver i Solontsi4017 och Badaranowka. ☙  ❧ — Kar[a]g[asserna] hafva inga hjeltesånger, utan de wanliga ex tempore visorna. Karagassernas land kallas: Нижнеудинская землица. 1462 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1462 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Bratsk is a town at N56°9′2″ E101°37′0″. (TS)  Nishneudinska ǁ <-->  soblar ǁ en  till ǁ de  The River Uda (Ru.)/Udè (Bur.) is a tributary of the River Selenga, discharging into it at Nižneudinsk (Ulan-Udè). (TS)  träder ǁ bekläder ☙  ❧ Anteckningar. № 8. ☙  ❧ 1848 Nishneudinsk ☙  Buräterne kallade[s] af Ryssar wanl[igen] Братскiе4018 Татары höra inom Nishne-Udinska kretsen till antalet af Кочуюущiе инородци. Förrut voro de Nishneudinska4019 sammanslagna med Karagasserne och och betalade då den vanliga jassak, som erlades med soblar4020. Nu betala de sina krono-utskylder i peningar, belöpande till4021 2 Rub[el] 59½ kop[ek] Silfver. Derjemte äro de underkastade wissa земскiя повинности, såsom väga-reparation m. m. De till Nishneudinska kretsen hörande Buräter lyda till en del under Ryska voloster, till en ännu större del under den инородческая управа, som finnes wid floden Uda4022 i ❧ Кандуйское зеленiе, der Buräterne äfven hafva ett brödmagasin samt till Верхне-окинская och Iйская управа. De sistnämnda styras af en så kallad Schulinga eller Iki tologoj (Bur[ätiska] stort hufvud). Detta öfverhufvud besatt fordom ett ärftligt embete, men ombytes för det närwarande årligen. Schulinga har sig till hjelp en Starschina, och råda dessa herrar i förening öfver alla till upravan hörande ulusser. Derjemte finnes i hvarje uluss en så kallad Darga, som äger närmaste uppsigt öfver sina underhafvande. Alla dessa öfverhetspersoner äga domsrätt, dock så att Dargan ej är fullkomligen auctoriserad, då deremot Schulinga, biträdd af sin skrifvare, afkunnar domar på embetets wägnar. Under hans frånwaro träder4023 Starschinan i Schulingans stad och ställe. 1463 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1463 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  After the River Ija, running today through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara. (TS) ☙  ❧ Förteckning öfver de till Nishne-Udinska kretsen hörande Buräter: A. Voloster 1. Jandinskaja волость (Яндинская волость) m[an]k[ön] 63 – qv[in]k[ön] 62 Belägen wid Angara. 2. Bratska v[olost] 38 – 43 (Братская в.) B. Upraver 1. Верхне-Оки́нская och m[an]k[ön] 107 – q[vin]k[ön] 142 Iйская управа4024 Vid floderna: Angara och Ija. 2. Нижнеудинской 429 – 427 землици управа <5> ☙  ❧ 637. – 674. Till Nishneudinska semlitsan höra följande ulusser: skattbetalande 1. Корчинскiй, Bur[ätiska] Kors’in 96. 2. Низкихъ-Корчинскiй 11. Bur. Sangká. 3. Турулицкiй 54 Bur. Turjaalaҟ 4. Коронатскiй, B. Karanut 20. 5. Ашегабатскiй 10 Bur. As’ebgút 1464 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1464 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 6. Карагатскiй 1. Maaldjer 2. Uljugut 3. Kasamat. 29. 7. Шуртовскiй, B. Huurdut Bur. Kotop 9. Годалейскiй Godalejskij – Bur. Sangka. ☙  begifva ǁ öfvergå Burät-slägten ǁ ulussen Mscr: foro med Karagasserne ǁ förenade med Karagasserne under en gemensam styrelse 19. 11 8. Имѣнековскiй ☙  ❧     83. Alla dessa ulusser äro kringströdda wid Uda, med undantag af den sistnämnda eller Godalejska, som är boende wid Ija och fordom tillhörde Kemeltejska volosten. En colonie ifrån sistnämnda volost äro Karanut och As’ebgut -slägterna Bland de öfriga härleda sig Koss’in, Hurdut och Turjalak ifrån sjelfva Mongoliet. Slägten Turjaalak påstår sig hafva invandrat ganska sentida. Traditionen om denna inwandring lyder sålunda: Utom Chinesiska gränsen lefde i Darhatska ulussen en mäktig man, benämnd Nemerej. Af okända orsaker beslöt denne man att begifva4025 till Ryssland jemte sina twå söner: Eji och Yngö samt tvenne Sojotiska tjenare af ❧ slägten Tjogde. Detta behagade Mongolerne så illa, att de eftersatte Nemerej, fasttogo och dödade honom wid fl[oden] Muksut, som infaller i Udá. Emellertid undkommo g[enom] flykter Nemerejs tvenne söner och två Sojotiska tjenarne. De förra blefvo stamfäder till Burät-slägten4026 Urjalak och ifrån de sednare härstamma de två Sojot-slägterna Tjogde och Kara-Tjogde. Under den tid då de Nishneudinska Buräterne [voro]4027 med4028 Karagasserne, lefde dessa tre 1465 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1465 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria     mycken ǁ nä[ra] Castrén’s note above två: 2. Dess ǁ Deras efterhand ǁ slutl[igen] slägter i mycken4029 vänskap och besörjde gemensamt gränsebewakningen wid Chinesiska gränsen. Obs. Burät[erne] voro fordom förpligtade att besörja gränsebewakningen i st[ället] för Kosaker. ☙  ❧ Af heterogen upprinnelse äro till större delen de två ulusserna: Каракатскiй och Имѣнековскiй. Den förra består af tre slägter: 1. Alaldje eller Karagas 2. Uljugút (två4030 skattskyldiga) 3. Kasamát (7 skattsk[yldiga]) Kasamat-slägten består af genuina Buräter hvilka inflyttat från Bratska volosten. Alaldjer-slägten härstammar ifrån en Karagas, hvilken tillhörde ulussen Kara-Tjogde. Denna person gifte sig med en Burätisk qvinna och flyttade till Buräterne, bland hvilka hans afkomlingar ännu uppehålla sig vid floden Ut, som infaller i Udá. ☙  ❧ U[l]jugut är till sin upprinnelse en Sojotisk slägt och påstås hafva inflyttat till Kar[a]gasserne i sällskap med de två slägterna Tjeptej och Tulaj, hvilka ännu äro Karagasser. Om Uljugut-slägten förtäljes att den saknade renar och af sådan anledning ej besökte бѣлогорья, utan lefde bland Buräterne wid Uda. Dess4031 språk säges bestämdt hafva warit Karagassiska, som efterhand4032 bortglömdes under gemenskapen med Buräterne. 1466 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1466 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  ❧ Имѣнековскiй улусъ Denna uluss’ innewånare kallas på Burätiska: Kotop, på Ryska Kotowtsi, på Kar[a]gass: Kodeglar. De äro såsom blotta namnet angifver en afkomma af Kotterna. För wid pass 30 år sedan lefde de ännu wid floden Birjusa under namn af Minjekow uluss, som vid nämnda tid bestod af 37 skattbetalande personer. De lefde i tält, saknade renar, men woro i besittning af kor och hästar. De förde ett kringirrande lefnadssätt och odlade ej åker. Deras språk war en munart af Agulskan. Häraf minnes nuwarande generation icke ett ord. Redan fäderna hade4033 antagit Burätiskan till sitt modersmål, men deras fäder talade ännu kottiska. På be❧fallning af General-Gouvernören Speranskij4034 hafva de blifvit öfverflyttade ifrån Birjusa till Uda, hvarest de nu lefva förenade med Buräterne i byn Badaranowka. Deras lefnadssätt4035 öfverenstämmer fullkomligt med Buräternes. De bo om sommaren i tält, om vintern i små stugor, äga ett ringa antal hästar och kor, odla åker till husbehof, jaga en månad om hösten o. s. v.  hade ǁ <-->  Mixail Mixajlovič Speranskij (1772–1839), Governor General of Siberia in 1819–1821, famous for his efforts to import western ideas to Russia and modernize its administration and legislation. Rauhala 1916: 1724; Nenonen – Teerijoki 1998: 478. (TS)  lefnadssätt ǁ lefnads<-->  Bolˈšaja Elanˈ at N52°34′7″ E103°39′51″. (TS)  till och med ǁ dock — Dessa Kodeglar förtäljde mig, att de wid Pojma boende Kotter utgjorde en enda uluss, benämnd Baginow och att de efterhand blifvit förryskade, samt att de i byarna: Anzir, Barnaul, ❧ Jelan4036 boende kotter utgöra just en afkomma af de till Baginow-uluss hörande infödingar. En del af de Nishneudinska Buräterna lefva i Ryska byar, s[amman]blandade med colonisterna. Dessa skilja sig i sitt lefnadssätt alldeles icke från Ryssarne, och många hafva till4037 och med glömt sitt språk. De betala dock jassak och åtnjuta s[am]ma privilegier med alla öfriga Buräter. 1467 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1467 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  saknas ǁ ~, stundom af en jordgrop (землянка)  Sic.  mest ǁ blott  Ярица means spring grain in general, but here probably a specific cereal used in Siberia. Фасмер 1973: 559. (TS)  Buräterna ǁ Tat[arerne]  nästan ǁ alldeles  antalet ǁ <-->  ifrån […] Nikolaj-dagen ǁ för vid pass en månad ☙  ☙  — Större delen af Buräterne lefwer alldeles afskilld ifrån Colonisterne i sina egna ulusser. De hafva liksom Tatarerne ern särskild vinterstation (зимникъ) och sommarstation (лѣтникъ). Dessa begge lägerställen äro belägna blott på 3–10 versts afstånd ifrån hvarandra. Vinterstationen består till det mesta af hus med vanl[iga] små Ryska stugor, i h[vil]ka ugnen är gjord ❧ af lera (ej af tegel) och golf saknas4038. Wid sin winter-stationen4039 äger Buräten sitt egentliga hushåll, sina åkrar och ängar, stall, visthus m. m. Denna lemnas om wåren alldeles öde, då Buräten drager till sin sommar-station. Här har han sina betesmarker, inom hvilkas område han uppför sitt näfvertält och bor sedan hela sommaren på s[am]ma stället (ty hans hjordar äro ej så talrika, att han nödgas ombyta lägerställen). Under wistelsen i лѣтникъ måste Burät[erne] esomoftast göra resor till зимникъ för att berga sina ängar, wårda sina åkrar o. s. v. — Åkerbruket är numera en vigtig näringsgren hos Burät[erne] ehuru den bedrifves i liten skala. Man besår endast några få desjatiner ❧ och mest4040 råg, äfven пшеница, ярица4041, korn, hafra, af sådan föryttras nästan intet. Tabuner äga Buräterna4042 alldeles icke, utan de rikaste sägas räkna inalles 10 hästar. Får och getter finnas nästan4043 ej, och antalet4044 på korna utgör 2–10 st[ycken]. — Om hösten draga Buräterna ut på zobel-jagt ifrån4045 1. Oktob[er] till Nikolaj-dagen. Jagten verkställes till häst. Om vintern pläga äfven Buräterne fånga getter i gropar, ekorrar m. m och om wåren draga somliga till skogs på tjäderjagt. 1468 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1468 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Buräter i Nishneudinska ”semlitsan” äro döpta och hafva i det närmaste förgätit allt Schamanwäsende. ☙  ❧ — De döda begrafvas i jorden. — Seden att köpa hustrur är ännu gängse. Kalym utgör för en rik flicka: 20–30 stycken hästar,4046 kor, föl, kalfvar eller såsom Burät[erna] uttr[ycker] sig: ”20–30 hufvuden” af skillda djurslag. ☙  ❧ — Hvarje Burät omtalar såsom det wisaste den tradition, att så wäl Buräterne som Karagasserne lydt under China och derifrån inwandrat af önskan att blifva ”бѣрноподданные.” ☙  ❧ ☙   hästar, ǁ hästar och  för ǁ hög[st]  Tulun is situated at N54°33′33″ E100°34′40″. (TS)  Kimiltej is situated at N54°8′0″ E101°58′46″. (TS)  Mscr: i  med ǁ skog D 27 Januar[ii]/8 Februari 1848 Ännu icke fullkomligen tillfrisknad afreste jag d 27 Januarii ifrån Nishneudinsk med näsan riktad åt Irkutsk. Ur stånd att i Nishneudinsk förskaffa mig podoroshna på bond-hästar nödgades jag följa den allmänna postwägen, som här liksom öfverallt är för4047 litteratören högst steril och oländig. Nejden war ända till Irkutsk bebodd af Ryssar, och äfven de voro fåtaliga. Buräter sågos ingenstädes wid farvägen, men sades uppehålla sig i stor mängd på sidorna. Inom N[ishne-]Udinska kretsen voro deras bostäder belägna 70–100 verst ifrån allmänna vägen. ❧ Detta var uttryckeligen fallet i Tulunska volosten4048; men i den Kimilteiska4049 lärer afståndet ej warit större än vid pass 40–50 verst till de närmaste boende. Orsaken till deras aflägsenhet ifrån allm[änna] vägen är landets sterila beskaffenhet. Både i Kanska [och]4050 Nishn[e]Udinska kretsen går wägen genom en bergig, med4051 barrskog bewuxen, sandig nejd, der bristen på betesmarker och för jordbruk tjenlig 1469 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1469 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Balagansk is situated at N54°0′44″ E103°3′4″. (TS)  blefvo ǁ voro  låta ǁ antaga  The River Kitoj runs into the River Angara near Irkutsk at N52°38′12″ E103°55′35″. (TS)  genom ǁ <------>  Kultuk is at the westernmost end of Lake Bajkal at N51°43′10″ E103°42′25″. (TS)  The River Irkut discharges after an extremely meandering course into the River Angara at the town of Irkutsk. (TS)  bestod ǁ såg jag  både ǁ af  en […] bebodd ǁ obebodd ☙  ☙  jord är ganska ringa. Inom Irkutska kretsen widtaga åter mera fruktbara, steppartade nejder och nu visa sig äfven Buräterne närmare vägen. En steppdom i Balaganska ❧ volosten4052 sades vara belägen blott 14. verst ifrån landsvägen. Hithörande Buräter blefvo4053 af Ryssarne mycket prisade för sin välmåga, renlighet och sina goda seder. Många bland dem sades vara skrifkunniga och man berättade 700 pers[oner] woro i beråd att låta4054 döpa sig. På näst den sista station till Irkutsk förtäljde man, att ett mindre antal Tunguser uppehöll sig vid pass 100 verst fr[ån] wägen vid floden Kitoj4055. Dessa Tung[user] sades vara vilda och hysa ett stort hat till ❧ Ryssarne, som de nästan alldrig besöka. De äflas med jagt och äga små renhjordar. — I Irkutsk dröjde jag blott 4 dagar och hann derunder föga se mig om i staden, emedan min tid upptogs af de wanliga bestyren angående podoroshna, instructioner, rekommendationer m m ☙  ❧ ☙  D 4/16 Februarii afreste jag från Irkutsk till Tunka. Wägen ledde genom4056 skogiga nejder, öfver svindlande höjder. Wid Kultuk4057 100 verst ditom Irkutsk kom jag till Baikal, och fortsatte härifrån min resa nattetid på floder Irkut4058 till den Tunkinska steppdomen. Omkring denna dom bestod4059 landet af en stepp med bar mark. Steppen var uppfylld med Burätiska ulusser, hvilka bestodo af små stugor, både4060 i yttre och inre motto af en eländig beskaffenhet. Ifrån steppdomen fortsatte jag längs Irkut genom ❧ en4061 glest bebodd nejd till Tunká. 1470 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1470 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tunkinska Buräter4062 De Tunkinska Buräterne bo till en del wid Irkut-floden4063, som faller i Angara, och till en ringa del wid floden Djidá4064¸ som faller i Selenga4065 wid Oka4066. De utgöra enl[igt] böckerna 17 slägter, men äro i sjelfva verket endast följande åtta: 1. 2. Тыртѣевскiй, Bur[ätiska] Terte 3–4. Куркутскiй, Bur. Hurhut 5–9. Хонгодорскiй Bur. Hongooder. 10. 11. Челдарскiй Bur. Tjeldar 12. Шешоловскiй Bur. ’Ses’oolok 13–14. Хойгодскiй Bur. Hoigot 15. Бодорхойскiй Bur. Baderhong. 16 Ключевскiй Bur. Bulakting 17. Иркитскiй Bur. Irkit. ☙  ❧  Buräter ǁ Tunguser  Irkut-floden ǁ T[unka]  The River Džida discharges into the River Selenga from the left 346 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Selenga runs into Lake Bajkal from south-east. It has a large delta area at ca. N52°16′ E106°28′. (TS)  It is unclear what Castrén means with Oka here, because the River Axa/Oka flows west of Lake Bajkal discharging into the River Angara instead of the Selenga. (TS) De Tunkinska Buräterne indela sig sjelfva i anseende till sina bostäder i tvenne grenar: 1. De som bo på denna sidan om камень. 2. De som äro boende bakom камень. De förra tillhöra Irkutska kretsen, de sednare Verchne-Udinska, som dock betala skatt till Tunka. I Verchne-Udinska kretsen bo blott följande tre slägter: 2. Tыrte 5. Hongooder Ключевскiй l. Bulakting. 1471 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1471 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria           Irkut ǁ Tun[ka] Toora […] st. ǁ Toora Irkut ǁ T[unka] vanligtvis är ǁ 1. utgör ǁ 2. är 8 ǁ ej Above both h’s, Castrén wrote x: Buxa-Gorxon. wid ǁ ej Mscr: v[erst] ✘ ǁ 5. Irkut ǁ Tunk[a] Samtliga slägterna äga sina bostäder på följande ställen: ☙  ❧ 1 Tыrté. 1 Tыrte bo på steppen Toora wid Tunkinska domen, längs fl[oden] Irkut och andra st[ällen] wid Irkut4067, äfvensom wid Oka. 2. Hurhut bor äfven vid Toora4068 och andra st[ällen] längs Irkut. 3. 4. Hongooder längs Irkut4069, Oka. 4. Tjeldar vid Irkut och vid Oka. 5. ’Ses’oolok vid Irkut. 6. Hoigot wid Irkut och Oka. 7. Baderhong, wid Irkut. 8. De tre slägterna bakom камень bo wid Djida och dess bifloder. ☙  ❧ 9. Om Irkit se ned[an]f[öre] ☙  — Dessa slägter utgöra en mängd ulusser, bland hvilka hvarje uluss vanligtvis4070 är s[amman]satt af skillda slägter. De förnämsta ulusser: 1. Tora, R[yska] Торскiй улусъ innehåller vid pass 600 jurt, belägna omkring domen. 2. Hoimer, wid Irkut 84071 verst ifrån Tunkinsk, omkr[ing] 1000 jurt 3. Buha-Gorhon4072, wid4073 Tunkinsk, består af 350 [jurt]4074 4. Hirén R. Киренскiй, vid Irkut, 40 v[erst] ofvan Tunka, vid pass 400 jurt. ✘4075 Dessutom finnas ännu en mgs små ulusser kringströdda vid ❧ Irkut4076, Oka och deras bifloder. — Ulusserna hafva ej n[å]g[o]t gemensamt öfverhufvud, utan så m[ån]ga slägter som finnas i en uluss, så m[ån]ga särskildta embetsmän äger samma uluss. — Den Burätiska styrelsen består af en såkallad Duma, hvartill höra 1472 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1472 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Tais’a, som är en Embetsman af 12 classen. Hans medhjelpare помощикъ. Sasädatel. Skrifvare. Dessa utgöra den Dumska Embetsmanna-personalia, men dessutom finnas i hvarje slägt en Schulinga, som äger ❧ sina medhjelpare eller Starschiny. 1. 2. 3. 4. ☙   ярица ǁ пшеница,  Wheat. (TS)  bakom ǁ wi[d]  Buräterna ǁ Sojo[terna]  st. ǁ af  6. ǁ N[ikolaj-dagen]  sobeln, ǁ ~ som efterses efter en vecka  Castrén probably wrote this word here by mistake. It is unclear what he meant. — Bland Buräterna äro somliga: 1. Åkerbrukare, De rikaste beså 20 Desjatiner och hålla säd till afsalu. De så råg, korn, ярица4077, hafra och föga пшеница4078, potäter. 2. Herdar, som alldeles ej sysselsätta sig med åkerbruk, utan blott lifnära sig genom boskapsskötsel och jagt. Sådana äro de vid öfra loppet af Irkut och bakom4079 камень 3. Sojoter, som äga renhjordar och äflas med jagt. De Tunkinska Buräterna4080 äga tabuner, de rikaste äga 250 hästar, 250 st[ycken]4081 af hornboskapen, 600 får (hos en enda), 100 getter (hos en enda). — De flesta Buräter äflas med jagt. Den hufvudsakliga jagten bedrifves om hösten, ifrån 1. Oktober till 6.4082 December Denna jagt idkas med bössa, men redan d. 1. Septemb[er] utsättas snaror för sobeln,4083 hvarunder jägaren bor i balaganer. Jemte sobeln fångas räf, ekorre, хорки, varg, björn, elg, хабарка (med snara), hermelin etc. En god jägare fångar om hösten blott 7 soblar. Om vintern fångas intet, men om våren ifrån ❧ medlet af Aprill till början af Junii jagas зубры, elgar, renar, björnar etc. Om sommaren jagas föga. Jagten bedrifves 1. med bössa 2. med snara (bössa4084, хабарга). Gropar, kapkaner brukas ej. ☙  ❧ — ☙  1473 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1473 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria     vinter-/stugan (ladu-/gårdar) höbergnings-/ställen hästarna ǁ om vintern Fiskafänge bedrifves föga. — Många Buräter lefva såsom arbetare hos hvarandra och betalas med 100 Rub[el] för året. ☙  ❧ ☙  Boningar. Alla Buräter hafva stugor af träd, hvilka äro dels 4- dels 6- och dels 8-kantiga. Hvarje Burät har en лѣтникъ och en зимникъ. I vinterstugan4085 hafva de flesta golf af träd och en ord[entlig] ugn men i sommar-jurten saknas golf och elden brinner i midt af jurten. Rika Buräter hafva äfven заимки (ladugårdar)4086, der de hålla sin boskap om vintern och låta sina arbetare bo. Заимки äro belägna vid höbergnings[-]ställen4087 och ägas ända till två af en enda person. Åkerfälten äro belägna dels vid зимникъ dels vid лѣтникъ, dels äfven ❧ på afsides ställen. Ängarne äro belägna vid зимникъ. Лѣтникъ är belägen vid goda mullbetesställen. Зимникъ och лѣтникъ äro belägna blott på 2–5 versts afstånd fr[ån] h[varan]dra. Näfvertält finnas ej, men för tillfället uppföras särsk[ildta] slag af balaganer, sås[om] af trädrötter, h[vil]ka täckas med jord, af träd dels spetsiga, dels fyrkantiga o. s. v. — Om sommaren och vintern hålles hornboskapen och fåren på s[am]ma ställe, men hästarna4088 drifvas omkring på särsk[ildta] ställen. ☙  ❧ — Buräterna förtälja att de för 300 år inflyttat i landet ifrån Mongoliet, och att vid denna tid ännu ej fanns n[å]g[o]n gräns emellan Ryssland och China. 1474 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1474 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ❧ ☙  Utom de under4089 domen lydande Buräter finnes en ”инородная управа”, som är belägen 5 verst ifrån Tunkinsk. D[en]na uprava innefattar vid pass 1000 skattbetalande h[vil]ka alla betala skatt och äga s[am]ma privilegier, men de till upravan hörande Buräter äro alla döpta. Märkas bör att döpta äfven höra under steppdomen4090. För öfrigt förekomma bland dem s[am]ma slägter såsom hos de under domen lydande, med undantag af Ключевскихъ, 24091 Тыртеевскiй, 5 Хонгодорскихъ d. ä. med undantag af de så kallade закаменскiе. De styras af en Golova och Помощикъ, som tillhöra upravan. Wid роды finnas i st[ället] för Schulinger så k[al]l[a]de Staroster och deras medhjelpare Starschiner. Dessa så k[al]l[a]de яссачные utgör 9684092 skattbetalande, h[vil]ka sönderfalla i åkerbrukare och herdar, liksom öfriga Buräter De skilja sig uti intet från öfriga Buräter4093, och hafva ant[agit] Christ[endomen], emedan Regeringen gifvit dem 3 års befrielse4094 fr[ån] skatten.           under ǁ anför steppdomen ǁ upravan 2ǁИ 968 skattbetalande ǁ 1. enl[igt] revision 968 ǁ 2. begge könen 968 Buräter ǁ skattskyl[diga] befrielse ǁ lindring Dessa utgöra ǁ Bland dem b[o] Buxa-Gorxon ‖ Buha-Gorhon med ǁ sa för […] Burätiskan ǁ intet annat språk än T[urkiskan] Sojoter Slägten Irkit. Dessa4095 utgöra inalles 57 skattbetalande. Bland dem bo 39 i бѣлогоряхъ och 18 tillsamman med Buräterna i ulusser Buxa-Gorxon4096. De 18 Sojoters uluss kallas med4097 ett särsk[ildt] namn Nuraj. Desse aderton äro fullkomliga Buräter och hafva redan för 50 år skillt sig ifrån Sojoterne, sedan de förrut förlorat sina renar. De i бѣлогоряхъ boende 39 skattskyldiga Sojoterne känna för4098 det närwarande ej heller n[å]g[o]t annat språk än Burätiskan, men deras ❧ fäder talade ännu Turkiska enl[igt] s[am]ma dial[ect] som Karagasserne. De äga ett ringa antal renar och nomadisera wid floderna 1475 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1475 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Gargan ǁ Soroxi Bur[ätiska] Sorok The River Gargan or Irkutnyj Gargan runs into the River Irkut from the right 474 km from the mouth of the latter. Gargan4099, Halbe och Honschun4100 Hons’un. Alla härvarande Sojoter tillhöra slägten Irkit, och några andra slägter finnas ej. De taga hustrur hos Buräterna, emedan giftermål i s[am]ma slägt äro förbjudna. Till sin religion äro de Lamaiter. Sin skatt betala de i peningar. (TS)  Honschun ǁ Hontschun  Horok ǁ Soro[k]  These rivers cannot be identified. (TS)  i bergen ǁ mest ~  uppsöka ǁ på  taga ǁ äga  af stock ǁ täckta med bark — Skogs-Sojoterna uppehålla sig för det närvarande wid floderna: Gargan, som faller i Oka. Oka. Halbĕ, som faller i Horok4101. Hons’un, som faller i Horok4102 ☙  ❧ ☙  Wintertiden bo Sojoterna vid Hons’un och Halbi. Wid Gargan och Oka uppehålla de sig både sommar och vintern. Om sommaren bo de i4103 bergen, om vintern uppsöka4104 de en jemnare mark. — Sojoterna äro till en del döpta, till en del Lamadyrkare. — De lefva genom jagt, bröd taga4105 de högst obetydligt fr[ån] Tunka; sarana ersätter brödet. — Emedan de äktat Burätiska hustrur, hafva de glömt sitt modersmål och blifvit Buräter. — Sojoterna bo vinter-tiden liksom Buräterna i träd-jurt men utan ugn och utan golf. Sommartiden uppehålla de sig i balaganer af4106 stock, täckta ofvantill ❧ med jord och bark (liksom Buräterna). Sojotiska familjer: 1. RenSojoter * Munkuj. * Baasi. 1476 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1476 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The word Öbertee is in the margin but belongs probably here.  Most likely the River Cakirka, running into the River Džida from the left 438 km from the mouth of the latter. (TS)  Zida ǁ Djida * Tapxar. * Azerga. * Mynzöj. 2. Häst-Sojoter * Tabarlaj Malakow Lariwonow Muranskij Tarafimjatskij etc. De med * anmärkta äro eg[entligen] förnamn på familjers äldsta. ☙  ❧ [—] De rikaste Sojoter äga 70 renar, de fattigaste 3–6. Derjemte äga dessutom rika Sojoter 10, fattiga alls inga hästar. Kor och annan boskap äga de ej. — Både Ren-Sojoterna och de till Nuraj hörande 18 Häst-Sojoter bodde förrut за камень Öbertee4107 vid floden Sikir4108 som faller i Zida4109, som åter äger sitt aflopp i Selenga. Härifrån hafva de för 50 år sedan utflyttat, förmodligen undanträngda af Buräterne. ☙  ❧ Orót, Rysse. Burjäät, Burät Xamnagan, Tungus. Xojit, Sojot. Mongól, id[em] Kitat, Chinesare. Urjanxaj, Chines[iska] Sojoter. Tatár, id. Zugdé, Kar[a]gass. Angara, id. Jenisej, id. Axá, Oka. Irkú, floden Irkut. 1477 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1477 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  380 ǁ enl[igt]  The River Armak runs into the River Džida from the left 209 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. ☙  ❧ I östra Sibirien blifva de Finska namnen allt mera sällsynta och tvetydiga, ex. Angara Wiluj Aga. ☙  ❧ D. 18. Febr[uarii g. st.] (TS)  The River Xamnej or BarunXamnej discharges into the River Džida from the left 328 km from the mouth of the latter. (TS)  och ǁ men  Ebenkii ǁ ~, Tungu[s] Lät jag kalla till mig en Tungus ifrån Armatska upravan och erhöll af honom följande upplysningar om dervarande Tunguser. ☙  Till Armatska upravan höra 168 Tunguser (skattbetalande) eller inalles 3804110 personer enl[igt] revisionen. De utgöra 3 slägter: 1. Sajiktaj 2. Senkigin 3 Tertej. De hafva af ålder bott på sitt närv[arande] ställe vid Armák4111, Sinsenoj4112, Kamnéj4113, af hvilka Armak och Kamnej falla i Zidá och Sinsenoj i Baikal. De ifrågawarande Tunguser hafva antagit Lamaitiska ❧ religionen, och4114 deras språk är för det närvarande Burätiskan. Till sitt lefnadssätt äro de fullständiga Buräter. — De ifrågawarande Tung[userne] härleda sig ifrån 8 pers[oner], hv[i]lka skola först hafva nedsatt sig på orten och inflyttat, man wet ej hwarifrån. — Tungus[erne] äro herdar, äga hästar, kor, får, getter. Åkerbruk idka de ej, men sysselsätta sig så mycket mera med jagt. De äga liksom Buräterna en särskilld лѣтникъ och en särskilld зминикъ, begge på Burätiskt wis uppby[g]da. Deras klädedrägt är den Burätiska. Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií 4115 1478 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1478 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojom ǁ Hoj  Tonga ǁ Tomnga  Tonga ǁ Tomnga ☙  ❧ Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií Buräterne Kamnagang Sojom4116 Sojoterne Ryssarne Luusa Lamú Baikal Angara. Angara ☙  ❧ Räkneord 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14 15. 20. 30. 40. 50. 60. ☙  ❧ 70. 80. 90. 100. 200. 300. 400 500. 600. Muxún Zur (eg[entligen] zuur[)] Ilán ́ Digin Tonga4117 Nungún Nadán Zapkán ́ Jegin Zaan Zaan muxun Zaan zuur Zaan ilan Zaan digin Zaan tomnga Zur zaan Ilan zaan Digin zaan Tonga4118 zaan Nugun zaan. Naden zaan Zapkan zaan Jegin zaan Namaaz’e Zur namaaz’el Ilan namaaz’el Digin namaaz’el Tonga namaaz’el Nugun namaaz’el 1479 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1479 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Castrén seems to have marked with ✔ such words that sounded Finnish to him.  Castrén wrote the letter e above the latter u: Uden.  wår ǁ höst  Bolon ǁ Bolong 700. 800. 900. 1000. ☙  ❧ Nadan namaaz’el Zapkan namaaz’el Jegin namaaz’el Zaan namaaz’el. Nomina Tigé, чашка. Jaramná, ben. Akín, äldre bror. Kotó, knif. Nekýn, yngre bror Suké, топоръ ́ Amin, fader. Zuu, tält Burҟan, Gud. Ųrké, dörr. ́ ☙  ❧ Sun, päls. Enin, moder. ́ Ekin, syster. Untá, pimy. ✔ Togó, eld. Ahi,́ hustru. Hunát, дѣвка. Imaná, snö. Amalgi,́ gosse. Muu, vatten Eeha, öga. Udun4120, regn. Ooktó, näsa. Djelsá, sol. Amngá, mun. Beega, måne. Iiktä́, tand. Ohiktá, stjerna. Iingi,́ tunga. Tjerga, dag. Hemén, läpp. Dolgó, ночь, natt. ☙  ❧ ’Sen, öra. ✔ Zuga, sommar. Belgá, hals. Tuge, vinter. Dil, hufvud. Nengnä, wår4121. Baada, panna Bolon4122, höst. ́ Njyyryktá, волосъ. Edin, wind. ☙  ❧ Berá, flod. Naala, hand. Ömäkavän, палецъ. Ingaá, sten. Ohikta, nagel. Tömyr, jern. Tingän, bröst. Kokoó, häst. Gųdigä, mage. Zogzó, ren. Ųkųn, тытка, spene Hukur, ko Sogdengá, rygg Sar, быкъ. Darám, id. Inakín, hund. ✔ Halgan, fot.4119 Luusankur, björn. Buské, warg. Hengen, knä 1480 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1480 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Buuz’eep ǁ Buuz’ep  ✔ Nengitsem ǁ Nejits’eep ✔ Idií , хозяйнъ. Zegep, sobel. Ylgöki, ekorre, Ahií , хозяйка ☙  ❧ Hekti, stor barunduk. Moó, träd. Niptukun, liten ✔ Aja, god. Salbán, björk. ✔ Ollo, fisk. Erųųma, dålig Niiki, утка, and. Heeka, berg. Kuran, örn Ije, horn. Puuta, tjäder. Beje, menniska ☙  ❧ Hinukií , hjerpe. ✔✔ Sangan, дымъ Nonjom, lång. Horokii, глухаръ. Urumkum, kort Omokta, ägg. Sulakii, räf. Taktakan, ceder. Haarji, jord Ireektä, lärkträd. Irgi, хвость, svans Zagda, сосна. Yllä, kött Ahikta, елъ. Imögö, жиръ. Z’odoo, пихта. Baldarin, hvit Igzarin, guld. Kolnarin, svart. Sat, messing. ☙  ❧ Ahaki, крыло. Holarin, koppar. Bi, jag Namná, кожа. Si, du Njerawi,́ лужикъ. Murä, плецо, axel. ☙  ❧ Verba. Gaz’eep, возму. Gaxal! Buuz’eep4123, даю Buukel! Emiz’eep, иду, приду Irkuz’eep, хожу. Enez’eep, уйду. Tegetsem, сижу. Hugleezem, лежу. Aazam, силю. Baaz’ēp, убью. Neelezem, боюсь. Zegdezeren, го[во]ритъ. Tiks’eep, упаду ✔ Nengitsem4124, вижу. 1481 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1481 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        För ǁ 1. F[ör] ǁ 2. De[n] 16 ǁ och men ǁ ell[er] åttkantig ǁ j[urt] i öfrigt ǁ alld[eles] venstra ǁ högra Detta jurt ǁ Utom dess fan[ns] ☙  ❧ ☙  ☙  D. 18 Februarii [g. st.] Afreste jag ifrån Tunkinsk, besökte steppdomen och tog in hos Taischa, som logerade i ny, förträfflig våning, bättre än n[å]g[o]n af dem man ser hos på denna ort boende Ryska bönder. För4125 öfrigt skillde den sig ej ifrån Ryska hus genom annat än sina otaliga Lama-bilder. Förmaket liknade en Mongolisk kyrka, här funnos bilder af alla möjliga slag, pukor, koraller, trummor, pipor, 164126 böcker, offer m. m. Efter att hafva beskådat all denna härlighet och låtit Taischans hustru servera för mig thé, vin och confect reste jag med Taischan och ❧ några Starschiner ut i ulusserna. Huru olika war ej den anblick som mötte mig i de Burätiska jurtorna mot lyxen hos Taischan! Hvarje hushåll ägde wisserligen två hus, men4127 dessa voro af följ[ande] besk[affenhet]. Stugan uppförd på Rysk vis utgjorde ett eländigt, mörkt, osnyggt, stinkande hål, ej olikt en fiskare koja. Det andra utgjordes af en åttkantig4128 jurt af träd, i4129 öfrigt alldeles lika med de Tatariska voilokstälten. Wäggar[n]e voro af träd. Taket likaså, men ofvantill täckt med jord. Det hvilade på ett fyrkantigt stockverk. Golf funnos öfverallt utom i midten, der man brände en ❧ eldbrasa. I taket fanns ett rökhål. Högra sidan om ingången utgjorde qvinnornas departement och wäggen på d[en]na sidan war uppfylld hyllor, hvilka dignade under bördan af <-----er>[,] byttor, kittlar och särs[kildta] koksartiklar. På venstra4130 sidan stodo i soml[iga] jurt bänkar och gent emot dörren sågs här och der en art divan. — Detta4131 jurt begagnades såsom kök. — Utom dess fanns en jurt för boskapen, ett litet visthus, inhägnader för hästar, kor och får. 1482 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1482 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Öfverallt rådde fattigdom. Trasiga barnungar sutto kring grytan i tältet, väntande på brödet ❧ hvarpå4132 man till qvällsvard uppkokade sin soppa. D. 20 Febr[uarii g. st.] anlände jag till Irkutsk4133 ☙  ❧ D. 1. Mars [g. st.]. 1. Stationen från Irkutsk. Baschkowskaja. ☙  Solen4134 kastade sina sista aftonstrålar öfwer de guldfärgade kyrktornen, då jag d. 1. Mars afreste ifrån Irkutsk. Wid min ankomst till Bajkalska tullen (Заморская застава) nedfälldes bommen4135 och wakten anhöll mig uti en ha[l]ftimmas tid, hvarunder skymningen redan inbröt. Nedkommen på Angara kunde4136 jag ej urskilja annat än mörka konturer af de höga skogbewuxna stränderna. Innan kort var4137 jag omgifven af ett ogenomträngligt mörker och satt lyssnande till formannens sånger och monologer, hvilka ❧ werkligen4138 voro så underhållande, att jag glömde mana på färden och först sent om natten anlände till första stationen.  hvarpå ǁ 1. som ǁ 2. <---->  See also Castrén’s letter to Rabbe, 27 Feb./10 March 1848 in the volume of letters in this series.  Cf. from p. 919 on.  bommen ǁ tullbommen  kunde jag ej ǁ såg in[tet]  var ǁ satt  werkligen […] stationen. ǁ i Ryssland den mången gång utgöra den resandes tröst under de långa och ruskiga vinteraft[n]arna. Werkligen voro så underhållande att jag enl[igt] formannens beräkn[in]g glömde bort hela färden och först sent inpå natten anlände till stationen  höjder, ǁ höjder och  ofvanom ǁ nedanom  None of these rivers can be identified. (TS) — Emellan Irkutsk och den första stationen finnas små Ryska byar i stor mängd; längre fram förekomma endast tre små byar. Buräter finnas alldeles ej på vägen ifrån Irkutsk till Bajkal. Denna nejd är uppfylld med höjder,4139 steril och derföre föga bebodd. — Bifloder till Angara ofvanom4140 Irkutsk:4141 Koróloks Burdugús Taltsá 1483 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1483 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria            utmed ǁ genom oräknelig ǁ oändlig klädes-/fabrik af skäl ǁ ty gran ǁ barrskog Mscr: Granen var det rådande lärkträdet. var ǁ sades vara ossetra ǁ ~ och sterläd saknades ǁ alldeles ~ i […] är ǁ 1. sad[es] ǁ 2. i Bajkal liksom i Angara sades vara harjus norra ǁ högr[a] ☙  ☙  Följande dagen fortsatte jag min resa utmed4142 allmänna landswägen genom en bergig, skogbewäxt, skogig nejd. På sjelfva Angara kunde resan ej ske, emedan floden i sitt öfversta lopp war ofrusen. En oräknelig4143 mäng[d] sku❧tor lågo på de öppna stränderna. För öfrigt anmärkte jag på den andra stationen ingen ting af intresse utom ett glas-, porcellins- (?) och klädes[-] fabrik4144. — Efter en färd af 32 verst ifrån Irkutsk 61 = vid andra stationen ifrån Irkutsk öppnade sig utsigten öfver Bajkal, som här endast framtedde en smal wik, hvars watten göt sig i Angara liksom uti ett trattrör. Här träffade jag en deporterad Polsk öfverste, som tigde om navodka. — Wägen fortgick nu längs venstra stranden af Bajkal. Här fanns ingen väg till lands, af4145 skäl att stranden bestod af, höga, skrofliga, klippuppfyllda berg, hvilka brådstupa störta sig i hafvet. Dessa berg woro på norra sidan starkt bewuxna med gran4146, tall, lärkträd. Granen var det rådande [trädslaget].4147 På södra ❧ sidan af Bajkal, som äfven var4148 berguppfylld, sades vegetationen vara något rikare, så att äfven ceder och пихта trifvas derstädes. Likaså förtäljde man att nämnda sida af hafvet var mera fiskrik, alldenstund äfven röd fisk (ossetra4149), som på norra sidan saknades4150, på den södra ej war sällsynt. Ossetra finnes på h[var]dera sidan om Bajkal, men den norra sidan är så klippuppfylld, att fiskafänget der ej kan bedrifvas med fördel. Den förnämsta fisken i4151 Bajkal är: omyl, harjus, ljenok, taimen, gädda, abborre, lake etc. — Byar finnas ej på norra4152 sidan och äfven få den högra. 1484 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1484 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — I anseende till sina bergiga, sterila4153 stränder är Bajkal föga bebodd. På den norra stranden af Bajkal såg jag blott en enda liten by: Голоустная4154. Längre4155 fram sades blott bo Buräter och Tunguser. — Ifrån Голоустная reste jag öfwer Bajkal 55 ½ verst. Sjöns ❧ bredd war dock betydligt mindre, ty wägen gick ej rakt deröfver. Efter att hafva öfverfarit Bajkal kom jag till stationen Posolskaja4156. Härifrån färdas man ännu en station uppå en vik af Bajkal och befinner sig sedan på en slätt med en vidsträckt bergskedja framför sig. Wägen leder in bergsbygden, men4157 bergen göra dock den resande intet omak, ty wägen går fram på jemna stepper, å ömse sidor omgifna af bergen. Snart befinner man sig vid floden Selenga, wid hvars stränder wägen fortgår ända inemot Kjachta. — Efter att hafva åtföljt Selenga vid pass 30 verst anlände jag till Werchneudinsk, en liten stad wid Selenga, invid utloppet ❧ af Uda. Staden, ehuru liten, är mycket snygg och reguliärt bygd. Stora stenhus, en wacker гостиный, åtskilliga stenkyrkor falla den resande i ögat vid genomfarten. Staden är en kretsstad i den så k[allade] Верхнеудинскй округъ — I Verchneudinska4158 kretsen finnas 4. Burätdomer: 1. Xorin, R[yska] Коринская4159, wid Njertschinska gränsen. Består af 11. slägter 1. Xarganá. 2. Xudaj. 3. Galsút. 4 Köbdyt 5. Batonaj 6. Xaljbeng.  sterila ǁ kl[ippuppfyllda]  Bol’šoe Goloustnoe at N52°1′39″ E105°24′0″. (TS)  Längre ǁ 1. No ǁ 2. Ort  Posolˈskoe at N52°1′14″ E106°10′50″. (TS)  men ǁ 1. och ǁ 2. som en  Verchneudinska kretsen ǁ Selenginsk la  Xorinskaja, also known as Aninskaja/Oninskaja. Мамышева 2009: 186. (TS) 1485 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1485 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  The River Verxnjaja Angara discharges into Lake Bajkal from the north-east at N55°42′28″ E109°52′51″. (TS)  The River Barguzin runs into Lake Bajkal from the northeast at N53°25′34″ E109°59′25″. (TS)  The River Turka discharges into Lake Bajkal from the east at N52°56′23″ E108°13′11″. (TS)  The River Temnik runs into the River Selenga 310 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čikoj discharges into the Selenga 285 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xilok discharges into the Selenga 242 km from the mouth of the latter. (TS)  Olˈxon is an island instead of a lake almost in the middle of Lake Bajkal, at N53°9′ E107°24′. (TS)  Possibly meaning the River Saranka, running into the River Xilok from the right 607 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šabartujka, discharging into the Xilok from the right 392 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ulentuj or Bolˈšoj Ulentuj, discharging into the River Xilok from the right 635 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the Mogojta, running into the Xilok from the left 427 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Vostočnaja Alentujka and Srednjaja Alentujka, running into the River Xilok both from the right 396 km from the mouth of the latter and the ☙  ❧ 7. Bodongut 8. Xoasaj. 9. Sagang 10. Gus’et 11. ’Sarét 2. Selenginska domen består af 18 slägter. 3. Bargusinska domen 4. Kudarinska domen. ☙  ❧ Bajkal upptager från sin södra sida floderna: 1. Верхная Ангара.4160 2. Баргузинъ4161 3. Турка (Turka)4162 4. Selengá, som upptager a) Dz’idá fr[ån] venster b) Temnik, fr. venster4163 c) Tschikoj fr. höger4164 d) Kilok, fr. höger R[yska] Хилокъ4165 e) Udá fr. höger. I Bajkal finnes en stor sjö: Oljxon (Ольхонъ), ryktbar för sina varma watten.4166 — Bakom Bajkal finnes en stor mängd små floder, hvilkas namn lyktas på tui, såsom: Satuj Sagatuj ☙  ❧ Dolotui Sarantui, infaller i Xilokъ4167 ’Sabartui id[em]4168 Kudatui id Sosutuj id Uluntui id4169 Mogontui, id.4170 Olentui id etc.4171 1486 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1486 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Egendomliga flodnamn: Bui inf[aller] i Chilok.4172 Ungó id.4173 Tura faller i Njertscha4174 Aga –––– i Onon4175 Xasuj f[aller] i Selengá4176 Iga id. River Alentuj, discharging into the River Xilok from the right 562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Buj runs into the River Xilok from the left 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ungo discharges into the Xilok from the left 268 km from the mouth of the latter. (TS) — Udá upptager floderna 1. Oná fr. höger 2. Kurba id4177 3. Onoxoj, id4178 bäckar 4 Noxoj, id4179 5. Kudún, från venster, nedanom Oná.4180 } ☙  ❧ Vitim4181 upptager: Janga4182 Muja4183 Цыпá4184 Кареньга4185 ✔ Konda4186 etc.  At present, no tributary of the River Nerča is called the Tura. (TS)  The River Aga runs into the River Onon from the left 26 km from the mouth of the latter. The Onon discharges through the River Ononači and the River Tynda to the River Giljui. (TS) I Barguзin infalla: Brjankulj R. Брянкуль. Жирга Z’irgá4187 Uljun R[yska] Улюнь Alla4188 Ori ✔ Kargá4189 Argadá4190 Ulgom R. Улгомъ4191 ✔ Suvo R. Суво.4192 Uro.4193 Kulutaj.4194  This river and the next one cannot be identified. (TS)  The River Kurba or Bolˈšaja Kurba runs into the River Uda from the right 84 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Onoxoj or XaraGules discharges into the Uda from the right 41 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Naxala from the right 276 km from the mouth of the Uda. (TS)  The River Kudun or Xudun runs into the River Uda from the left 200 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Vitim is a tributary of the River Lena, running into it 2,714 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  The River Muja runs into the Staryj Vitim branch from the 1487 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1487 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        left 1 km from the mouth of the latter. (TS) Цыпá’ ǁ Cы[пá] The River Cipa discharges into the River Vitim from the left 872 km from the mouth of the latter. (TS) The River Karenga runs into the River Vitim from the right 1083 km from the mouth of the latter. (TS) The River Konda or Kuanda runs into the River Vitim from the right 705 km from the mouth of the latter. (TS) Z’irgá ǁ 1. З ǁ 2. Sh The River Alla runs into the River Barguzin from the right 279 km from the mouth of the latter. (TS) The River Garga, running into the River Barguzin from the left 249 km from the mouth of the latter. (TS) This river cannot be identified. (TS)  The River Uljugna or Uljan, running into the River Barguzin from the right 333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suvo runs into the River Ina, which discharges into the River Barguzin from the left 75 km from its mouth. (TS)  The River Uro discharges into the Pravaja Kokujskaja branch, running into the River Barguzin from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kulutaj or Levyj Kulutaj, running into the River Barguzin from the left 57 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ Ifrån Verchneudinsk till Selenga leder winterwägen4195 oafbrutet uppför floden Selengá. Man ser wid dess stränder talrika höjder, hvilka fortlöpa i ett oafbrutet sammanhang. Här och der wisa sig äfven höga klippor, hvilka störta sig i floden med branta wäggar. Nejden erinrar om Jenisej, men klipporna äro mera skrofliga, och nejden öfverhufvud mera wild. Höjderna äro öfverallt bevuxna med barrskog. Stepper synas icke till, och landet närmast floden är föga tjenligt till odling. Sålunda ser man äfven wid stranden få byar. Stationerna äro uppförda på obebodda ställen, här och der synes en fattig uluss. Höger om Selenga finnas stora byar ett stycke från flodstranden. Dessa bebos af Starovertser, som under Jekaterinas (?) tid bl[ifvit] hit deporterade. ☙  ❧ Staden Selenginsk består af tvenne delar: den gamla staden på högra och den nya på venstra sidan om floden.4196 Innan kort torde hela den gamla staden blifva öfverflyttad, af skäl att floden lösrifver stranden och flygsanden4197 ifrån ett bakom staden beläget berg öfvertäcker husen. Ej långt ifrån nya staden står4198 ett hus, som fordom tillhört de Engelska Missionärerne4199. — Selenga är en stor flod, ej synnerligen strid, men icke heller just af de lugnaste. Poroger finnas ej och floden vore farbar men begagnas föga för segelfart. The’et går nu mera i ganska ringa [mängd] utför Selenga4200, men i fordna tider i stor mängd. – I öfra loppet är Selenga ganska4201 bred och framskrider i många holmar och protoker liksom Jenisej och dess bifloder. Lägre ned är floden mindre holmrik, och bergen närma sig ☙  mera till ❧ floden. Just i och för de bergiga strändernas skull är floden föga befolkad. På (TS)  winterwägen ǁ wägen 1488 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1488 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sidorna i4202 s[ynner]het på den högra finnas stora byar, bebodda af Starovertser, som vanl[igtvis] kallas Semeiskije, Семейскiе, och stå i rop för sin arbetsamhet. ☙  ❧ ☙  D. 4. Mars [g. st.] I stället för att ifrån Selenginsk fortsätta resan utmed4203 postwägen till Kjachta, gjorde jag en utflygt åt höger till den så kallade Gusinnoje oзero Bur[ätiska] Kųlųn nor.4204 Här war wåren redan så långt framskriden, att jag nödgades sätta mig på kärra, ehuru thermomethern4205 på innewarande dag visade –20° [R]4206. Marken war på soml[iga]4207 ställen bar, på andra åter betäckt med en tunn snöskorpa, h[vari]g[enom] grässtrån framstucko. Nejden ifrån Selenginsk till Gusinnoje osero utgjorde en stepp, rik på höjder med alldeles4208 utan skog. Efter en resa af 20 verst nådde4209 jag den ryktbara sjön Gus[innoje] os[ero], som sades hafva warit 30 verst lång och 10 v[erst] bred men i sednare tider betydligen torkat. Nejden rundt omkring sjön bestod af en mycket jemn stepp, men4210 ett litet afstånd reste sig åt ❧ alla håll mindre höjder, dels skoglösa, dels skogbewuxna. Sjön sades vara m[yc]k[e]t fiskrik, wattnet klart och af en sårläkande egenskap. Jag öfverfor sjön och befann mig innan kort vid den Selenginska Burät-kyrkan, belägen inwid sjelfva sjöstranden, 35 verst ifrån staden Selenginsk.4211 — Invid sjelfva kyrkan ser man åtskilliga hus, bland hvilka ett tillhör Chamba och de öfriga lägre Prester. Dessa hus bebos icke alltid, utan blott under stora högtider, då 400 Lamer instufva4212 sig uti dem. Äfven på andra tider måste wid pass 20 Lamer bo wid kyrkan, för att  Present-day Novoselenginsk on the left bank of the river, at N51°5′31″ E106°40′57″. The old town was situated at N51°6′2″ E106°40′57″ where there are now only the remains of a monastery. (TS)  flygsanden ǁ en  står ǁ finnes  Edward Stallybrass (1794– 1884), William Swan and Robert Yuille of the London Missionary Society stayed in Selenginsk in 1819–1828. They were teaching and translating Christian literature into the Buryat language during their stay. Bawden 2004. (TS)  Selenga ǁ B<-->  ganska ǁ br[ed]  i […] finnas ǁ finnas  utmed ǁ den <->  The village of Gusinoe ozero is situated at the south-western end of the lake of the same name at N51°7′1″ E106°16′6″.       (TS) thermomethern ǁ ko [= kölden?] –25℃. soml. ǁ sina alldeles ǁ uta[n] nådde ǁ ha men ett litet ǁ 1. men på ǁ 2. men ett icke  For a commentary on Castrén’s description, see p. 923–932.  instufva ǁ 1. fors ǁ 2. inpacka 1489 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1489 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               en mängd ǁ åtskilliga andr[a] kommo ǁ mötte war […] af ǁ bestod af e[n] funnos ǁ fanns i k<-> Meaning Shakyamuni (Castrén 1848: 306: Çâkjamuni) or the historical Buddha, Siddhartha Gautama. (TS) messing ǁ koppar på papper ǁ i lärft hvilka ǁ och messings-/koppar brändes ǁ off[rades] de […] byggnaderna ǁ 1. by[ggnaderna] ǁ 2. ~ ǁ 3. de talrika kyrk-byggnaderna Mscr: att Sjelfva […] torn. ǁ Sjelfva kyrkan är försedd med flyglar, alla under ett särskildt tak, och försedda med hvart sin och hvarje f[lygel] Castrén marked a # here as a sign of an addition, but no addition or note can be found. ☙  ☙  ☙  förrätta den dagliga gudstjensten, som här blott sker en gång om dagen. — Wid min ankomst funnos vid ❧ kyrkan några resande köpmän, hvilka hade låtit tillkalla Chamba och en4213 mängd Lamer. Dessa kommo4214 att möta mig i sin embetsskrud, med Chamban i spetsen. Efter ömsesidiga välkomst-hellsningar ledsagade mig Chamban uti sitt audiensrum, som war4215 uppfylld af heliga föremål, af samma beskaffenhet såsom hos Taischan i Tunkinsk. Här funnos4216 bilder af ’Sigimuni4217 och andra helgon, dels gjutna i messing4218, dels målade på4219 papper. De förra stodo uppställda på bänkar, hvilka4220 voro öfvertäckta med gult eller rödt kläde, de sednare upphängda på väggen. Framför messingsbilderna stodo offer af m[ån]ga slag, mest ярица och watten i små messings[-]❧koppar4221. Framför bilderna brunno lampor och ymnig rökelse brändes4222 på golfvet. Bland andra föremål må märkas: pukor, trummor, pipor, чазы, snäckor, en spegel, ’Sigimunis palats i koppar, böcker uppställda på ett skåp och alla tomer omlindade med tyger. — Efter att hafva tagit i betraktande Chambans audiensrum och blifvit undfägnad med the begaf jag mig till kyrkan, der Gudstjensten redan war i full gång. Innan wi begifva oss till det heligaste, låt oss kasta en blick på de4223 talrika byggnaderna. Wi se här omgifna [af]4224 ett widsträckt trädstakette en större trädkyrka och 16 smärre trädkapeller. Kapellerna äro till större delen fyrkantiga, några jemväl försedda med ❧ åtta kanter och alla försedda med ett torn. Taken äro upphöjda. — Sjelfva4225 kyrkan är en byggnad af föga storlek (vid pass 12 ? sashen lång), försedd med flyglar4226 och åtskilliga större och smärre torn. 1490 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1490 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  Taket är upphöjdt och brutet, så att flyglarna tyckas stå under sitt särskildta tak. Så väl kyrkan som kapellen äro omgifna af breda trädgångar, hvilka åter omgifvas af staketter. Taksparrarna sträcker sig så widt ut, att de öfvertäcka hela gången. De uppehållas af en otalig mängd träd-pelare. ❧ I4227 nämnda gångar förrättas gudstjenst, ”ty det är anbefalldt i våra4228 böcker”, yttrade Lamen, ”att man efter gudstjenstens slut skall gå omkring kyrkan och läsa böner i gångarna4229”. Uti4230 de omförmäldta kapellerna (Suma) förwaras Gudabilder (Burchaner) och deras offer. Uti en af dem visade man mig kyrkans bibliothek, som var nog fattigt och bestod blott af Ganschun, en bok i 108 tomer. I ett annat kapell förvarades en wagn och häst af träd, hvilka voro uppställda på hjul. Denna anstalt4231 war bestämd till emottagande af Maider. — Efter att hafva egnat en flyktig blick åt dessa och likartade föremål inträdde jag i sjelfva kyrkan. ❧ Den4232 liknar nära nog våra korskyrkor och består af tre afdelningar: 1. farstugan 2 kyrkan 3 altaret.  I […] gångar ǁ Utan att taga till råds den oss åtföljande Lamen kunna vi lätt finna, att nämnda gångar  våra böcker ǁ böckerna  gångarna ǁ kyrkorna  Uti de ǁ Om wi nu efter denna ytliga blick intränga i sjelfva kyrkan  anstalt ǁ wagn  Den […] afdelningar: ǁ Denna bestod af 3 afdelningar.  1. ǁ då Castrén changed the order in which he lists his observations. 1. Farstugan Här mötes ögat 1.4233 af tvenne gapande lejon, med vidöppna gapar, hvilka äro gjorda af lera och utvändigt brokigt målade; 2. af en så kallad kurda, en låda, som invändigt är uppfylld med böner och utvändigt med helgonbilder. Denna låda är så inrättad att den kan vridas omkring, vid h[vil]ken förrättning man läser böner till befrielse från sina synder. Dessa äro anbragta i sittande ställning. På wäggarna hänga offer af särskildta djurskinn (vargar, filfrasar, lejon, björn), af panzar, svärd och andra vapen. 1491 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1491 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               hvardera ǁ ömse De sitta ǁ Till uts[eendet] marmor-/stoder en rörelse ǁ att de ega lif Framför ǁ <Ned>ifrån särskildta ǁ nedhäng[da] olikafärgadt ǁ brokigt i kyrkan ǁ äro hvitt, ǁ hvitt och Utgör ǁ Al[taret] alldeles uppfylda ǁ i synnerhet v I slutet af ǁ På den b[akersta] Tschodbo ǁ Tschedbo på ǁ åt ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ 2. Kyrkan Genom kyrkan ledde en smal gång, som å hvardera4234 sidan är full med bänkrader, löpande på långsidan af kyrkan. Dessa bänkar sakna ryggstöd och äro betäckta med mattor. På dem sitta Lamer med korslagda armar och ben. De hafva sina ansigten rigtade mot hvarandra. De4235 sitta så stelna såsom marmor[-]stoder4236, endast läpparna framte under sången en4237 rörelse. Framför4238 Lamerna ser man särskildta4239 större och mindre blåsinstrumenter, pukor, messings-plåtar, hängande trummor och andra skramlande instrumenter. Längre fram på gången äro bänkarna betäckta med röda dynor och försedda med ryggstöd öfverdragna med olikafärgadt4240 siden. — Dessutom finnas några stolar ❧ på tvärsidan i öfversta ändan af kyrkan. På dem sitta Chamba och de förnämsta Presterna. — Wäggarna i4241 kyrkan äro uppfyllda med målade bilder. Ifrån taket nedhänger en oräknelig mängd flikar af hvitt,4242 gult och rödt silke eller annat tyg. 3. Altaret. Utgör4243 en särskild afdelning af bakersta fonden af kyrkan. Dess väggar äro alldeles4244 uppfylda med målade bilder. I4245 slutet af gången ser man dessutom särskildta bilder af messing. Den förnämsta bland i slutet af gången är en bild af Laman Tschodbo4246, på4247 högra sidan om denna nindre bilder af Maider och Arjábola, som sitter innesluten i sitt palats. 1492 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1492 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ — Venster om Laman Tschodbo gjuten4248 bild, som kallas Naideng.4249 Naideng äro 16 till antalet och4250 till dem beder man ur boken Jum. (Åt Laman Tschodbo läses ur en lika benämnd4251 bok.) — Framför denna rad af bilder finnas brinnande lampor och ❧ rökelser samt små messings[-] koppar4252, uppfyllda med jaritza vatten och andra offer. Derjemte ser man många af smör och särsk[ildta] matvaror sirligt gjorda offer. ❧ Klockor finnas ej, utan Lamerne kallas till gudstjensten genom blåsinstrumenter och de så kallade тазы Mong[oliska] Tsang4253. — Lamerna gå klädda i långa4254 fotsida mantlar af rödt och gult tyg (siden etc). De bära enligt sin olika grad drägter4255 af olika form. De4256 pryda sig med mantlar4257, liknande nattrockar, men ombundna med gördlar. Andra bära en art slängkappor utan ärmar.4258 Hos somliga ser man glänsande4259 metallprydnader på ryggen, bak i nacken nedhängande4260 längre och kortare rimsor, shavlar, vecklade om axlarna. Alla bära spetsiga mössor af olika höjd och många små olikheter i formen.4261               gjuten bild ǁ en bild Naideng. ǁ Naideng och och ǁ åt <-> benämnd ǁ besk[affad] messings-/koppar Tsang ǁ ’Cang “Cans”, meaning most probably the large drum known as the rṅa c’en. Tucci  – Heissig 1970: 136. (TS) långa ǁ man[tlar] drägter […] form ǁ olika drägter De ǁ ~ flesta mantlar ǁ va ärmar. ǁ ärmar; chamban omgifver sig med en lös kappa, liknande en stor shavle. glänsande ǁ bläck nedhängande ǁ och en st Different forms of headwear in different orientations of Tibetan Buddhism and for different purposes, see Tucci  – Heissig 1970: 142–147, 151. (TS) Kyrkor och Lamer. Bakom Bajkal finnas: 1. Stora kyrkor l. datsaner Bur[ätisk] Datsan hvartill kommer ännu en norr om Baikal i Alarskaja 33. 1. 34. 1493 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1493 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en gång ǁ om 2. Små kyrkor eller kapeller Mong[olisk] Suma Bakom Bajkal i Alarsk 142 2 144. 3. Bumchan till ett obestämdt antal. 4. Obó likaså. ☙  Obs. 1. Wanl[igtwis] Gudstjenster anställas i datsan; i suma förrättas gudstjenst på årets 3 stora högtider (På den tredje i ordningen firas i Suma ingen Gudstjenst). 2. Bumchan kallas små kapell belägna på höga berg. De äro timrade af träd, men guds❧tjensten förrättas ej in i, utan utanför kapellet. Här firas gudstjenst en4262 gång om sommaren, vanligen d. 15de i 6te månaden. Härvid firas en stor fest med brottning, kappränning, ätande och drickande. 3. Obo kallas små pyramider, gjorda på höga berg af träd och sten. Här firas gudstjenst en gång om året på s[am]ma dag och på s[am]ma sätt som i Bumchan. 4. Dessutom finnas skrifna stenar (bischiktee tschulu), hvilka äro ett slags walfärtsorter. I dessa stenar skrifves vanl[igtvis] de Tibetanska orden: ”Um ma ni bada ne chum”, som utgöra den vanliga innehållsrika bönen, som commenteras i stora tomer[.] 1494 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1494 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Mongolerna[s] förnämsta högtider äro: 1. Tsagan-sara, som firas under loppet af årets 1. månad. (Febr[uarii])4263 2. I sjette månaden (Julii) under loppet af 104264 dagar, ifrån d. 5 till den 15. (Julii) 3. Ifrån den 16 i4265 sjette månaden i 45 dagar, under h[vil]ken tid Lamerne fasta och helgas. 4. I 10de månaden en 5 dagars lång högtid4266 till minne af Sungehaba. — Dessutom firas i hvarje månad d. 8de, den 14de och 15de samt den 304267 dagen. Slutligen förekomma äfven dagliga Gudstjenster i4268 kyrkan, ofta äfven i ulusserna.4269 ☙  ❧ Lamer.4270 (TS) De sönderfalla i skillda classer. A. Efter sin större eller mindre helighet sönder- falla de i tre classer: 1. Gelún, som iaktager 2534271 föreskrifter i sin andliga vandel.4272 2. Gecul, som iakt[ager] 36 reglor4273 3. Bandi4274, som iakt[ager] 9 reglor. Utom dessa finnas ännu så kallade Obos’i (lärjungar), som iakt[ager] 5 reglor. B. Efter sitt embete sönd. Lami i följ[ande] classer: 1. Öfra Presterskapet 2. Lägre Presterskapet  Cagaan sar (Mong. “white month”), festival to celebrate the renewal of man and nature, openness and purity of thought, hope and good expectations at the beginning of a new year. Wikipedia: Цаган Сар, https://ru.wikipedia.org/ wiki/Цаган_Сар. (TS)  10 ǁ 1  i sjette ǁ till d[en]  högtid ǁ st  30 ǁ 16de  i ǁ äfvensom  On the calendar of festivities, see Tucci  – Heissig 1970: 161– 162, 165–175. (TS)  Lamer. ǁ ~ <--->  253 ǁ 252  A monk of a lower class, dge sloṅ. Tucci – Heissig 1970: 128. 2924275 2925  Novice, dge ts’ul. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS)  Bandi ‖ Xau  292 ǁ 296  hvars ǁ som  Paṇḍita, a title given to scholars mastering the five sciences of language, logic, medicine, fine arts and crafts and spirituality. Tucci  – Heissig 1970: 143; Wikipedia: Pandita (Buddhism), https://en.wikipedia. org/wiki/Pan dita_(Buddhism) . (TS) 3217 Alla dessa Lamer stå under uppsigt af ett consistorium, hvars4276 förnämsta person är Bandeda Chamba4277. 1495 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1495 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en ǁ den  ärender ǁ ärenderna  There are also schools for lamas, with a study period of seven years. The system divides the lamas among those engaged in studies and the common monks. Tucci – Heissig 1970: 148, 157–159. (TS)  är forelagdt ǁ int<-->  bud ǁ reglor  Oboschi ǁ Bandi  The five precepts belong in identical form to all the traditions of Buddhism, but their practical applications may differ. Their aim is to regulate the behaviour and thoughts of man and prevent causing harm to oneself or other living beings. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS) ☙  ❧ ☙  Wid hvarje kyrka finnes en4278 hufvudman (Kyrkoherde, som kallas Schiretu, eger uppsigten wid Gudstjensten, styr alla ärender4279 wid datsanen och har uppsigt öfver andra Lamer. Samma embete bekläda i Suma Lamerna Djudba och Gurunba. Dessutom finnas en otalig mängd smärre afdelningar af Lamer. — Lamerna hafva ej någon bestämd lön, men belönas rikligen för sina mödor af den råa massan. — De få ej gifta sig. — Några bland dem känna icke blott Mongoliska och Tibetanska, utan äfven Sanscrit-språken. — De läras ej i skolor, utan hemma hos andra Lamer, enligt föräldrarnas samtycke. Deras framsteg pröfvas under Gudstjensten af de så kallade Jambatu med Schiretuj i spetsen.4280 — Alla Lamer äro förpligtade att iaktaga fasta, som är4281 förelagdt Gelun och Gecul under den 45 dagars lång högtiden. Dessutom äro Gelun, Gecul och Bandi förbundna att fasta d. 8de, 14de och 15de och 30de i hvarje månad. För öfrigt föreligga sig Lamerna fastor efter fri vilja på andra tider. — Äfven många qvinnor iaktaga fasta och de fem bud4282, som äro förelagda Oboschi4283 (lärjungar) ❧ Dessa 5 bud äro:4284 1. Att ej döda n[å]g[o]t lefvande djur. 2. Att ej taga något utan tillåtelse 3. Att ej befatta sig med dryckenskap. 4. Att ej ingå några kärleksförbindelser, utom äktenskap, som också ej är andra Lamer än Oboschi tillåtet. 5. Att ej tillfoga sin nästa någon skada 1496 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1496 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Cardinal-synder4285 Mongolerna antaga 10 Cardinal-synder: 3. från kroppen 4. från tungan 3. från själen4286 a) De tre första från kroppen äro: 1. att döda lefvande varelser = mörda 2. att taga utan tillåtelse = stjäla 3. att ingå kärleksförbindelser = hora. b) Från tungan: 1. att ljuga 2. Att yppa4287 en anförtrodd hemlighet 3. Att föra på tunga hårda och oangenäma ord. 4). Att ej svära, träta och begagna onda ord c) Från själen: 1. Onda4288 tankar 2) att ej tänka på stöld 3. att misstro sin nästa.4289  The concept of sin is not known in Buddhism, but there are ten unwholesome or negative actions: 1. taking life, 2. taking what is not given, 3. sexual misconduct, 4. lying, 5. sowing discord, 6. harsh speech, 7. idle gossip or worthless chatter, 8. covetousness, 9. ill will or wishing harm on others and 10. wrong views. The four first ones are also in Castrén’s list exactly as they are given here, Castrén’s point b2 is equivalent to No. 7 and b3 to No. 6, c1 to No. 10 and c2 to No. 8, but the last one does not correspond to the last missing one, No. 9. I express my gratitude of the information about the negative actions to Ms. Tiina Hyytiäinen, MA. (TS)  själen ǁ tanken  yppa ǁ sqvallra  Onda tankar ǁ 1. ~ ǁ 2. att hysa onda tankar  Here, Castrén marked ✘ as if it should refer to an addition somewhere, but no addition can be found. 1497 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1497 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  It seems that notebook No. 9 is missing. However, this notebook was marked as No. 9a and the next one as 9b in unknown handwriting. The last dated note in notebook No. 8 is from 4 March 1848, and the first one in this notebook of 16–17 April 1848. The missing period should thus be only a few weeks. At the beginning of notebook 10, Castrén refers to his archaeological excavations, no notes of which can be found, and most probably notebook No. 9 contained at least a relation of these excavations. Cf. p. 1542–1543. Castrén relates the excavations briefly in his letter to Sjögren, 18/30 May 1848. See the volume of letters in this series.  som ǁ ~ ås<--->,  Oninska ǁ Grj[adskaja] Around the River Onon. (TS)  Curuxajtuj, present-day Priargunsk at N50°21′55″ E119°6′5″. ☙  ❧ Anteckningar. № 10.4290 ☙  ❧ Михайлъ Андрѣевичь Зинзиновъ, en köpman i Njertsch[ins]k, som4291 ryktb[ar] för lärdom. Ifr[ån] Oninska4292 steppen till Njertschinsk g. smärre omwägar Till Nj[ertschinska] Central-verket Till Tsuruchaj4293 Till Selinda4294 Till Alexandrowsk4295 Till Manikowa Till Makarjowa Till Gasimursk4297 Till stora savoden4298 Ifrån st[ora] Savoden till Konduj4299 (TS)  Situated at N50°33′54″ E118°19′41″. (TS)  Aleksandrovskij Zavod, a silver mine, factory and village, founded in 1792 on the River Talman, N50°55′41″ E117°54′55″. Пережогин 2009. (TS)  52 ǁ 46  Gazimur(ov)skij Zavod, silver mines and factory established in 1778 on the River Gazimur, N51°32′39″ E118°20′12″. Пережогин 2009. (TS)  Most probably meaning Nerčinskij zavod.  Konduj is situated at N50°33′18″ E117°28′36″. (TS)  3,092 ¼ ǁ 2,297 ¼ 745 + 795 Transport 620 286 ¾ 115 ½ 62. 524296 16 40 27 130 203 3,092 ¼4300 ☙  ❧ D. 16–17 April [g. st.]. Efter slutad gräfning af kurganerna4301 fortsatte jag min resa några verst uppför4302 Ana till Sasädateln Tarba, som logerade i ett hus, hvilket förrut tillhört Engelska Missionärer.4303 Tarba härstammade ifrån en ansedd Taischa-slägt och war något högdragen öfver sina anor – för öfrigt en mäkta snål och egennyttig man. Tillgifven 1498 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1498 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Lamadyrkan och sina fäders seder hade han föranstaltat en fest, men höll sina gäster hela dagen på fastande mage. Festen bestod i en målskjutning med båge. Målet utgjordes af tvenne sammanwecklade grimmor4304, på hvilka man sköt ifrån 50 båglängders afstånd. Den som träffade grimmorna, var deras egare. Om sista grimman brottades ❧ twenne personer. — Ifrån Sasädateln gjorde jag en excursion till den Aninska datsanen4305, som war bygd af sten och nära lik en rysk kyrka, rymlig och försedd med dyrbara burchaner. Påtagligen hade datsanens byggmästare haft till ögnamärke, att denna datsan en gång skulle förvandlas till en christen kyrka. D.  April [g. st.] ☙   The notes of these excavations may have been in notebook No. 9, which has been lost. Cf. above.  uppför ǁ ifrån  In present-day Xorinsk, situated at N52°9′32″ E109°45′40″. (TS)  grimmor ǁ båg<->  Aninsk datsan (Bur. Anaagaj xijd) is situated at N52°16′15″ E109°49′31″. Aninsk datsan was built in 1775. Лепехов 2009c: 461. (TS)  resan ǁ 1. nöd<--->g ǁ 2. min resa  Khirigsuur, dated to the Bronze Age, ca. 1200–700 BCE and widespread in Mongolia and neighbouring areas. Fitzhugh 2009. See also p. 922, 941. (TS)  begränsade ǁ både höger Stundeligen erinrad af min wärd om resan4306 nödgades jag emot min wilja gifva mig till vägs i dag på aftonen. Efter en resa af 25 verst anlände jag till stationen Grjadskaja, belägen wid Njertschinska wägen. Denna station låg wid floden Uda och på motsatta högra sidan om floden höjde sig ett ❧ ansenligt berg, som bar namnet Tura. Härifrån fortsatte jag oförtöfvadt min resa och nådde innan kort en widsträckt stepp, benämnde den Balaganska steppen. Här warseblef jag några köhö af det vanliga fyrkantiga slaget, som på andra orter benämnas kirgisi ur4307. Mörkret hindrade mig att taga dem i närmare skärskådande. Af den kringliggande nejden kunde jag ej heller iaktaga n[å]g[o]t widare än den mörka skogen som begränsade4308 steppen. Denna skog bestod mest af björk och lärkträd, samt på sina ställen af fura. 1499 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1499 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria       Poperečnaja. Utan ǁ Härifrån på ǁ if[rån] North-east of Xorinsk. (TS) höjder ǁ skog[sdungar] Lake Bolˈšoe Eravnoe at N52°37′11″ E111°29′39″ and Lake Maloe Eravnoe at N52°39′26″ E111°38′42″. (TS)  Lake Sosnovoe at N52°33′0″ E111°32′0″. Castrén turned towards the south-east here. (TS)  Sosnowoje och Jarawnja ‖ Jarawnja och Sosnowoje — Efter att hafva öfverfarit den Balaganska steppen hamnade jag till natten Popereshnaja4309, en liten eländig Rysk by, der jag med möda fann tak öfver hufvudet. ☙  ❧ ☙  D. 19 April/1 Maj Efter att hafwa tillbragt min natt i sällskap med tuppar och hönor, afreste jag d. 19. på morgonen ifrån Popereshnaja[,] B[urätiska] Egeten. Utan4310 att besöka den Egetenska datsanen, som sades ligga 4–6 v[erst] på4311 sidan reste jag utmed den allm[änna] farwägen öfver Egetenska steppen.4312 Här öfverfölls jag af det allra skarpaste töwäder, som någonsin ägt rum d. 1 Maj. Luften var förmörkad, nordanwinden gnisslade och snöflingorna yrde mot ansigtet. Det var alldeles omöjligt att se och urskilja föremålen omkring sig. — Samma owäder förföljde mig ännu ifrån Pogrominskaja 38 verst till Jarawinskaja. Hela denna wäg bestod af vidsträckta stepper, hvilka här och der afskuros från hvarandra genom smärre höjder4313 och skogsdungar. Öfverhufvud ❧ war skogen ganska svag och bestod mest af björk och lärkträd. — Emellan Pogrominskaja och Jarawinskaja ligger sjön Jarawnja Bur[ätiska] Jaruuna, belägen 6–7 verst ifrån vägen.4314 Sjön säges vara 15 verst lång och 10 verst bred. Denna sjö består egentl[igen] af 3 sjöar hv[il]ka sammanhänga med hvarandra. Bland dem benämnas Sosnowoje4315 och Jarawnja4316. Sjöarna äro fiskrika men innehålla blott gädda, abborre och mört. — Owädret har förföljt mig hela dagen och stationerna hafva varit så eländiga, att jag ej kunnat 1500 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1500 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  göra någ[o]t uppehåll. Wägen öfvermåttan dålig, skakande, uppfylld med snö och vatten. — I trakten af Verschino-Udinska stationen4317 upphörde stepperna och nejden var skoguppfylld samt bestod af omvexlande bergsåsar samt lågländta kärraktiga nejder. Widt och bredt syntes inga invånare, hvarken Ryssar eller Buräter. Naturen var derföre mycket wild, träden4318 murkna och lutande, skogen uppfylld med ugglar och u[l]fvar, ingen rörelse å landswägen. Winden4319 ❧ susade, träden gnisslade, korparna skreko i den öde skogen – Det var en bedröflig 1. Maj[.] — Utom4320 Verschino-Udinskaja finnes en liten by, Uxer, derifrån man till närmaste by: Schaks’a4321 räknar 1004322 verst. Hela denna wäg är skogbewuxen och i saknad af innewånare. — Till Schakschinska stationen anlände jag sent om natten emot4323 den 2 Maj [n. st.] och hvilade mig här några timmar.  The station was situated at ca. N52°27′57″ E111°38′25″. (TS)  träden murkna ǁ 1. skogen rutt[en] ǁ 2. skogen mur[ken]  Winden ǁ <--->  Utom ǁ Wid Uxer  Šakša is situated at the southern end of Lake Šakšinskoe, N52°6′38″ E112°43′11″. (TS)  100 ǁ något öf[ver]  emot ǁ de[n]  derjemte ǁ i det  Castrén crossed the watershed at ca. 51°59′ E112°58′. (TS)  Mscr: wäggen  Något ǁ På  Lake Kenon at N52°2′17″ E113°22′53″. (TS)  The River Čita runs into the River Ingoda from the left at N52°0′28″ E113°31′16″ and the Ingoda into the River Šilka from the left at N51°42′23″ E115°50′41″. (TS) D. 2. Maj./20 Apr. afreste ifrån Schakscha och nådde efter 12? verst färd den ryktbara ”Jablonnoj chrebet” som utgör gränsen emellan wattendragen samt derjemte4324 emellan Werchneudinska och Njertschinska kretsarna.4325 En skogig nejd fortfor ännu allt intill närmaste station  – Kljutschewskaja, men härifrån ledde [wägen]4326 öfver ojemna stepper ända till ❧ byn Tschita. Något4327 hitom denna by anmärkte jag en sjö Kinon4328 af 5 versts längd. På östra sidan om sjön flyter Tschita och utfaller i Ingada, denna i Schilka4329. 1501 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1501 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  The cossack fort was founded in 1653. Čita was later known as one of the places of exile of the Decembrists of 1825. It was granted the status of a town in 1851. Дибирдеев & al. 2009; Мироненко 2007; Перцева 2009a. (TS)  Dmitrij Irinarxovič Zavališin (1804–1892), a naval officer who was expelled to Čita in 1826 and lived there until 1863 when he was expelled from in turn to European Russia (sic) because of his articles criticizing the local authorities. Перцева 2009b. With сѣверный союзъ Castrén obviously means Сѣверное общество, a conspiratory organization founded in 1821 by members of the Союзъ благоденствiя that had been previously disbanded by the authorities. Мироненко 2007. (TS)  Skogen ǁ Odling före[kom]  på […] om ǁ längs venstra stranden af  34 ǁ en 40  furuskogen ǁ skog[en] ☙  — Tschita är en större by som bebos af Заводскiе крестяне. Här fanns fordom en ostrog, som numera ej existerar.4330 Orten är vigtig såsom landningsplats för alla varor, hvilka sommartiden expedieras till Njertschinsk och de Njertsch[inska] bruken. De afgå på floden Ingada ända till Njertschinsk, sedan på Schilka. — I Tschita sutto under loppet af 2ne år 1825 års revolutionära män. Här uppe❧håller sig ännu Savalishin4331, en af de ifrigaste anhängare af сѣверный союсь  – en man af mycken bildning och solida kunskaper, bevandrad i astronomie, mathematik, theologie, grekiska, hebräiska, latin, franska, tyska, engelska och Ryska språken – en gammal sjöman, som deltagit i seglatsen omkring jorden. D. 22 April/4. Maj afreste jag från Tschita. – Wägen war steril, uppfylld med furubewuxna moar och höjder. Här och der wisade sig en liten stepp. Utom furan förekom äfven björken och lärkträdet. Äfven sades äppelträdet wäxa i denna nejd, men dess frukt är oduglig och kan endast såsom frusen förtäras. Skogen4332 war ogenomtränglig. Spår af odling visade sig ingenstädes. Färden framskred på4333 venstra sidan om Ingada. ☙  ❧ — Efter 344334 v[erst] uppnådde jag Turinska stationen och deromkring bredde sig en liten stepp, men efter en färd af 12 (?) verst vidtog åter furuskogen4335 och fortfor intill närmaste station.lxvi Här såg jag en mängd wilda getter springa mellan träden och lyssna till kurirklockornas plinglande ljud. lxvi. Obs. På detta håll fanns ett högt berg vid namn Turan[.] 1502 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1502 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Ändteligen wid tredje stationen upphörde skogen, som med ringa afbrott fortgått ända ifrån nejden af Verschino-udinsk. Likväl fortforo bergen så väl höger som venster om Ingada. Wägen strök fortfarande längs venstra stranden af floden, som sedd ifrån närbelägna höjder erbjöd en angenäm anblick. ❧ I4336 nattens mörker fägnades jag dessutom af ett eget fenomen. Stränderna stodo i ljusan låga, som kastade sitt fladdrande sken öfver flodens jemna spegel-yta. Det var en illumination, som vida öfverträffade alla de artificiella. Skjutskarlen förtäljde att gräset på fuktiga ställen plägar uppbrännas om våren, och4337 att i detta fall en4338 ymnigare gräsväxt om sommaren framalstras. — Åkrarna voro öfverallt redan besådda och folket berättade, att den bästa sådd-tiden här är omkring vårdagjemningen. Åkern gödes ej, och säges såsom gödd frambringa endast ogräs. Orsaken härtill är väl dåliga4339 plöjningen, ty ❧ den Sibiriska plogen berör endast den öfversta jordskorpan, gödseln qvarstadnar till det mesta ofvanpå marken och detta lärer väl wara orsaken till de4340 allm[änna] klagomålen öfver ogräset. — Bönderna lyda under bruken, med undantag af de deporterade. — Befolkningen är obetydlig, infödingar synas ej wid wägen, och Ryssarna bo i glest strödda byar.     I […] mörker ǁ Om nätterna och att ǁ för att en ymnigare ǁ frambringar dåliga plöjningen ǁ den, att gö[dseln]  de allm. ǁ ogr[äset] 1503 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1503 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  In Urulˈga at N51°46′17″ E114°47′40″. (TS)  Njertsch. ǁ Tschi[ta]  hvilka ǁ s[om]  Tunguserne ǁ Täll  hvadan ǁ hvarför D.  April [g. st.] Anlände jag till Urulginska domen4341, som är belägen 120 verst hitom Njertsch[insk]4342. Chefen (Родоначалникъ) för domen är Furst Gantimurow, som bär titeln af verklig Furste. Han är af Tung[usisk] härkomst, har g[enom]gått en kadettcorps, tjenat 3 [år] wid armeen och uppehållit sig i Kaukasus. Har afsked med Kaptens rang. Domen består af Tunguser, hvilka4343 äro fördelade i 34 slägter. ☙  ❧ Tunguser Tunguserne4344 äro af twenne slag: 1. Egentliga Tunguser 2. Orotschoner Tung[usiska] Orotjeen De förra uppehålla sig på stepperna, de sednare i skogarna. Stepp-Tung[userne] skilja sig föga fr[ån] Buräterna i sitt lefnadssätt. De flesta plöja åker, äga kor, får, getter och hästar, äfla derjemte med jagt. Större delen af Tung[userne] har till och med utbytt sitt språk emot Burätiskan. De som coloniserat sig i Ryska byar hafva ant[agit] Ryskan till sitt modersmål. — I allm[änhet] äro Tung[userne] ett snart utdöende slägte. De uppslukas dels af Buräter dels af Ryssar. Orotschonerna deremot äro utan undantag jägare och sysselsätta sig endast med renskötsel, hvadan4345 de äfven benämnas Orotschoner, af oron, ren. I sitt lefnadssätt öfverensstämma de med Tung[userne] i Jenis[ejska] kretsen  – till och med klädedrägten är densamma. Endast 1504 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1504 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  jagten ǁ jägare-lifvet  hka ǁ af s[am]ma form som  vinter-/stationen några få Orotschoner hafva hitintills börjat utbyta ❧ jagten4346 emot herda-lifvet. — Bland de egentl[iga] Tunguserne finnas så väl Schamaner som christna och Lamaister; Orotschonerne äro och Schamaner och till en obetydlig del christna. — Tälten äro hos de egentliga Tunguserne af flere slag: 1. Af woilok, hv[il]ka äro gjorda liksom hos Buräterna. 2. Af näfver h[vil]ka4347 a) antingen äga samma runda form, som de föregående, eller b) en konisk form, liks[om] hos Samojederne. Obs. I nödfall så besk[affade] tält äfven af vojlok 3. Af trädrötter. Sådana tält äga alltid en konisk form. Till skygd emot blåsten instufvas mossa uti springarna. ☙  ❧ 4. Träd-tält, liknande stugor, men utan golf och utan ugn. Dessa äro antingen 4 eller 6 hörniga. ☙  — Dessa bebos lika om vintern och sommaren. — Hwarje Tungus har en vinter- och en sommar-station. Somliga bo både vintern om på samma ställe och likaså hela sommaren, andra rikare både Tunguser och Buräter nomadisera med sina vojlokstält både under loppet af vintern och sommaren för att söka gräs för sin boskap. — Åkerbruk och ängsskötsel idkas i närheten af vinter[-]stationen4348. Jagten bedrifves i synnerhet om hösten, men derjemte äfven på andra årstider. 1505 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1505 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria      Ofwanpå ǁ På bak föreställa ǁ bestå skuldra ǁ ax[el] såsom ǁ föreställande Castrén wrote stycken above saker.  sandperlor ǁ svans  fårull ǁ ull  skinn ǁ röda ell[er] ☙  ❧ Klädedrägten är hos Tunguserne Dens[amma] som hos Burät[erna] Orotschonerne bära s[am]ma drägt med de Jenis[ejska] Tunguserne. — Till Schaman-kostymen höra 1. en frack med 1. skörte af sämsk Tung[usiska] sun. Ofwanpå4349 d[en]na rustning finnes af tunna jernstänger gjord en anstalt, som föreställer en m[enni]ska. Dessa jernstänger föreställa4350 bakpå ryggraden armar, skuldra4351 o.  s.  v. Utom dess finnas många jernsaker, såsom4352 a) en rund skifva föreställande himlen b) En fyrkantig skifva med 4 fötter, förest[ällande] jorden. c) tvenne jernkrokar, på h[vil]ka Schamanen stöder sig under det han hoppar och sjunger. ☙  ❧ d) åtskilliga andra små jernsaker4353, som äro sydda wid fracken för ljudets skull. — Af sistn[ämnd] anl[edning] är äfven kostymen öfverallt belagd med små messingsklockor. Dessa förek[omma] i s[ynner]h[e]t wid armarna och i fållerna af skörten. — På ryggen nedhänga dessutom en ofantlig mängd klädesflickar, h[vil]ka kallas Dzabdar, äro af skillda färger, försedda med ögon af sandperlor4354, en spetsig svans och till formen flata. Derjemte förekomma en stor mängd ormar af tyg, kläde, fårull4355 m. m – somliga svarta, andra spräckliga, med ögon af glasperlor. Slutligen nedhänga här skinn4356 af ekorrar, hermeliner, черногрудъ etc. ☙  ❧ 2. Skor af sämsk, hvilka äfven på framsidan äro belagda med jernst[ycken], förest[ällande] lår- och wadbenet samt fotbenet och tårna. Äfven wid skorna äro fastsydda m[ån]ga skramlande jernsaker. 1506 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1506 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Нагрудникъ (Älegäptji) af sämsk med jern-  jernsmidda ǁ af  Mössan ǁ 4. Mössan af jern, förest[ällande] hufvudet och af följande utseende j st[ycken] föreställande a) brösthvalfvet b) tvenne nyckelben. Dessutom finnas här tvenne jernsmidda4357 kaakkuri, h[vil]ka fåglar af Tung[userne] aktas med helig wördnad. — Slutl[igen] förek[omma] äfven här åtsk[illiga] skramlande jernst[ycken]. ☙  ❧ 4 Mössan4358 (Maikaptji) af jern (en ring kring pannan och tvenne korswis öfver hjessan löpande jernst.) Öfverst finnas twenne horn af jern, med många grenar. Äfven ifrån mössan nedhänga Dzabdar och ormar, dessutom messings-klockor, jernstycken m. m. 5. Twenne stafvar af träd, h[vil]ka skola förest[älla] Schamanens <häst>. Wid dem finnas äfven åtsk[illiga] jernstycken, sås[om] tvenne stigböglar, en jernbåt och jernåre, jernspjut, jernringar uppfyllda med skramlande jernst[ycken]. 6. En liten skinnpiske (bardak), med ett skaft af ☙  träd, hvari finnas utom skillda jern❧st[ycken] yxa och hammare af jern. 7. En aflång trumma (untugun) hvari finnas med röd färg målade på kanterna4359 a) öfverst sol och måne med en örn i midten b) på venstra sidan 2 elgar och på den högra twå björnar c) i midten en aflång ring, hvari finnas 1. ofvantill4360 2. hufvudlösa i bredd stående pers[oner], hvilka skola bo i sol och måne 2. nedantill tvenne hvalfiskar – de enda på trumman, som äro målade med svart färg. 8. Trumsticken (Toivur), undertill belag[da] med benling af get.  kanterna ǁ ~ sol och  ofvantill ǁ öfvers[t] 1507 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1507 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  Kaltäägir ǁ Kalteégir  är ǁ f[innes]  Castrén wrote ts above the letter c: Pootsagar. ☙  ❧ Somliga Tungus[iska] Schamankostymer äro rikt utsmyckade med silfver-prydnader och hållas i ett m[yc]k[e]t högt wärde. Urulginska domen (Урульгинская дума) består af följ[ande] 6 upraver och slägter: I Urulginska upraven består af följande slägter: 1. Saaradul R[yska] Теленбинскiй 2. Mongol R. Мунгальскiй. 3. Kaltäägir4361 R. Кельтéгирскiй 4. Duligaát R. Дулигатскiй 5. Jaruunagán R. Яравнинскiй 6. Orotjeen R. Бродящiе Орочоны ☙  ❧ obs. Denna upprava är4362 belägen wid sjelfva domen II. Olowska uprawan (Оловская управа) Wid fl[oden] Olow. Tung[usiska] Olof 1. Poocagar4363 2. Bajagit 3. Kältäägir 4. Duligar l. Duligat 5. Udzon 6. Sukaanof d b c) a) 7. 1508 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1508 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs. Flodnamnen. Uda, Ana förek[omma] äfven i N[ishne-]Ud[inska] kretsen Kija, en liten flod i Njertsch[inska] kretsen4364[,] förek[omma] äfven i Tomska Guv[ernementet]. Turán k[al]l[a]s tvenne berg i Njertsch[inska] kretsen h[vil]k[e]t namn äfven antr[äf]f[a]s i Minusinsk Ingáda N[ishne-]Ud[inska] Ingas’ Boxta l. Boxto, en flod och by i Njertsch[inska] kr[etsen] Jenis[ej] Baxta l. Baxtá4365 Purja, by och bäck4366 Konda l. Kondui namn på flere floder4367 och byar[,] Tob[olsk] Konda Narym, i Njertschinska kretsen, liten flod som faller i Uruljunguj4368 och en4369 Tungusisk uluss. Tomsk. id[em] stad ☙  ❧ ☙  D. 3 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Urulginska domen, efter att hafva blifvit på det nedrigaste bedragen af Furstinnan, min wärdinna. Efter en resa af några få verst nådde jeg den allm[änna] farwägen och fortsatte så min färd längs4370 Ingada. Nejden war ganska angenäm, ty floden beledsagas å ömse sidor af höjder, hvilka ej voro kala, såsom wanligt, utan bewuxna med björk, lärkträd, gran, fura4371 m. m. Äfven förekommer äppelträdet wildt wexande längs stränderna af Schilka etc. – Sjelfva floden Ingada upptager ett betydligt slättland, som omkr[ing] Eliæ dag öfversvämmas. ❧ Wid denna tid äger floden en stor mängd protoker, hvilka nu woro alldeles torra. Härigenom äger Ingada en stor likhet med  The River Kija runs into the River Šilka 28 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Baxta runs into the Enisej from the right 1,425 km from the mouth of the latter. The other river of the same name cannot be identified. (TS)  bäck ǁ flod At present, the River Purja discharges into the Bratsk Artificial Lake and further on into the River Angara. (TS)  floder och byar ǁ byar och floder There is one River Konda running into the River Vitim from the right 1,397 km from the mouth of the latter and another one flowing into the River Čara from the right 626 km from the mouth of the latter (the River Lena catchment). On a third Konda (Kuanda), see p. 1488. (TS)  There are two rivers called Narymka running into the River Ingoda, both from the right, at points 272 and 319 km respectively from the mouth of the latter. The river discharging into the River Urunljunguj is called Bolˈšoj Naryn (102 km from the mouth); there are 14 other rivers called ‘Naryn’ in Siberia. (TS)  en […] uluss ǁ by  längs ǁ s  fura m. m. ǁ fura, wide, äf[ven] 1509 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1509 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  With the rectangular kurgans, Castrén seems to mean the graves of the Slab Grave Culture, at least two of which he excavated himself. See p. 1531. (TS)  Castrén is most likely referring to the khirigsuur graves. (TS)  träffades ǁ woro  Mscr: af  Belägen ǁ Nejden  höjder ǁ kullar ☙  ☙  ❧ de Minusinska floderna, men är wida wackrare genom de skogrika bergen. — Min färd gick backe upp- och backe nedför. Ifrån bergen war utsigten utmärkt pittoresk, ehuru nejden ännu grå, träden nakna och luften grå, kall och obehaglig. — 5 verst ofvanom Gorodischtsche förenade sig floderna Ingada och Onon. Efter sin förening kallas dessa floder Schilka. — Sedan jag kommit ut ifrån de Tschitinska skogarna, förekommo ❧ åter här och der kurganer, mest af det fyrkantiga slaget, som benämnas köhö.4372 Understundom warseblef jag äfven så k[al]l[a]de Gir-schulung4373. Dessa träffades4374 ofta i samma grupper med köhö, men utan omhägnader och af en obetydlig storlek. — Antalet af byar ökades, men fattigdomen war allmänt rådande. De flesta bönder lydde under bruken, som ej underlåta [att]4375 pressa det arma folket in på bara benen. — Att dömma af utseendet och den brutna munarten woro bönderna till större delen af Burätisk och Tungusisk extraction[.] Njertschinsk d.  Maj [g. st.]. Belägen4376 wid venstra stranden af floden Njertscha i en sandig nejd, omgifven till det mesta af nakna höjder4377. Staden är ringa till storleken, men äger åtskilliga nya och välbygda stenhus Innewånarne bestå till största delen af köpmän och borgare, bland h[vil]ka åtskilliga nedsatt sig i andra närbelägna byar. Man träffar i denna småstad mera bildning än i många större städer. 1510 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1510 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — D. 5 Maj [g. st.] reste jag ifrån Njertschinsk till grufvorna. De första, i s[ynner]het det andra hållet war genomskuret4378 af steniga4379, klippuppfyllda berg och åsar. Här och der en trång dal. Sanka kärruppfyllda nejder. Innevånarne fåtaliga. Inga kurganer ☙  ❧ ☙  d. 6. Maj [g. st.]. For jag öfver den lilla floden Unda4380. Nejden blef något jemnare, björkbewuxen. Byarna woro ganska talrika men fattiga. — Kurganer knappt för syns skull.  genomskuret ǁ upp  steniga […] åsar ǁ 1. åsar ǁ 2. <wa>  The River Unda runs into the River Onon from the right 57 km from the mouth of the latter. (TS)  bergsåsar ǁ höga ~  uppåt ǁ uppför  brann ǁ slocknad[e]  According to Juntunen 1983: 83, the mine tunnels were at a depth of 10–24 sažens and their length was as much as 160 sažens. (TS) D. 7. Maj [g. st.]. Sanka, kärraktiga nejder omgifna af bergsåsar4381. Mycken skog i bergen, mest björk, men äfven lärkträd. I närheten af ”большiй заводъ” äro både bergen och stepperna skoglösa. Byar funnos i talrik mängd, men bönderna woro fattiga. — I närheten af ”большiй заводъ” steg jag ned i en grufva. Ditin ledde ett trångt mullvadshål och man passerade in i berget genom en trång, mörk gång. Gången war upptill och längs sidorna trädbeslagen och träden woro isbelagda. Golfvet ❧ af träd med en remma i midten gjord för hjulet af en skottkärra. På ena sidan fanns en wattenränna. Här och der funnos djupa schakter och i wäggarna stora hål. Ifrån hufvudgången ledde sidogångar åt särskilta håll. Än steg man uppåt4382 på ledstänger, än åter nedåt. Öfwerallt herrskade ett ogen[om]trängligt mörker; jag gick nedhukad med ett ljus i handen. Af den starka fuktigheten brann4383 ljuset ganska dåligt och slocknade slutligen helt och hållet.4384 1511 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1511 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  blifvit ǁ efter 20 års ordentlig lefnad ~  scholhuset ǁ 1. schola ǁ 2. en schola  Äfven dessa ǁ 1. B ǁ 2. Dess[a]  Altača.  ryktbar ǁ kä[nd]  According to statistics published by Juntunen 1983: 88, 23 Finns were released after their trial term, 12 had died during their sentence and 63 had escaped in the overall period of 1826–1888. (TS) — Bland arbetarne såg jag de flesta löshugga rudimaterie ur klippwäggen med stora hamrar. Andra pumpade watten och några sköto skottkärror. Alla arbetare gingo lösa och lediga. ☙  ❧ D. 7 Maj [g. st.] anl[ände] jag till Njertschinska Central-werket. Här finnes ett talrikt antal innewånare, men husen bestå till största delen af eländiga, half-förfallna kojor. Dessa bebos af förbrytare, som blifvit4385 försatta i frihet, men fortfarande måste arbeta i werken. Utom dem finnas i Njertschinsk några köpmän och ett stort antal Ingenörer, politiska förbrytare m. m. — Bland publika byggnader förtjena att anmärkas: горное управленiе, ett magnetiskt observatorium, scholhuset4386 m. m. Äfven4387 dessa äro obetydliga och till det mesta af träd. Gostinnoj dvor är obetydlig och handeln ringa. — Staden är belägen i en dal omgifven af höga, kala berg. Den genomflytes af en liten bäck vid namn Altantscha4388[.] ☙  ❧ — Finnarne i bruket hafva om sig det rykte att uppföra sig utmärkt stilla och anständigt. Under loppet af 20 år har ingen enda större förbrytelse blifvit af Finnar begången. Den enda last, som företrädeswis påbördas Finnarne, är fylleriet. Blott en enda gammal man wid namn Ekman är ryktbar4389 för sina otaliga försök att rymma, men dessa excursioner har han alltid företagit sig i fyllnaden och alldrig utsträckt längre än till närmaste grufva. Sedan han der sofvit ruset ifrån sig, så har han frivilligt återwändt till sitt arbete. — Många rymmare hållas nästan hela sin lifstid i torn.4390 1512 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1512 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  [—] I de Njertschinska grufvorna finnas lösa och jernbelagda arbetare. Hvarje afdömd förbrytare blir genast wid sin ankomst till Njertschinsk befriad ifrån sina bojor.4391 Blott de som begått4392 nya ❧ förbrytelser på stället, blifva här bestraffade och å nyo slagna i jern. Dessutom förwaras i fängelserna många rymmare4393 från Savoderna, hvilka4394 blifvit gripna ännu ej blifvit dömda att sitta4395 fängslade ett bestämdt antal år. — Grufarbetarne4396 hållas i arbete 12 timmar å rad. De ombytas 2 g[ån]g[e]r i dygnet, kl[ockan] 5 om morgonen och klockan 5 om aftonen. Hwar tredje vecka äro de fria. — Sedan en förbrytare arbetat 20 år i grufvorna, är han fri för lifstiden, befriad ifrån allt arbete men erhåller ej mera något4397 underhåll och kan wälja4398 sig ett yrke efter eget behag. — Grufarbetare4399 erhålla 2 pud mjöl och 1 Rub[el] 97 kop[ek] i månaden d. ä. 24 Rub[el] om året. ❧ S[am]ma4400 underhåll njuta alla barn4401 af deporterade. Alla4402 handtwerkare (som4403 arbeta för grufvorna), sås[om] smeder, snickare etc erhålla utom 2 pud säd4404 15 kop[ek] B[an]co för hvarje arbetsdag men för fridagar intet utom sin proviant. — Arbetarne bo ej i kronohus, utan äga sina egna stugor, eller lefva på hyra och betala 1. Rub[el] för månaden. Äfven kläder måste arbetarne sjelfva bestå sig — Förbrytare4405 dömmas till arbete på 4, 6, 8, 15, 20 år och för4406 lifstiden.                 Cf. Juntunen 1983: 81–82. begått ǁ 1. beg[ått] ǁ 2. anting[en] rymmare ǁ förbrytare hvilka […] ännu ǁ hvilka ännu sitta fängslade ǁ arbeta Grufarbetarne ǁ Arb[etarne] något underhåll ǁ n[å]g[o]t arbetare wälja [..] behag ǁ odla jord Grufarbetare ǁ ~ och alla slags handtwerkare Sma underhåll ǁ Handtwerkare (smedar, snickare barn ǁ for Alla ǁ ~ slags som ǁ utom säd ǁ mjöl Förbrytare ǁ Arbeta[re] för lifstiden ǁ äro ofta utan l 1513 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1513 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The names of all the 23 Finnish prisoners listed here and below were published in Castrén 1848m. For the whole letter to Sjögren, 18/30 May 1848, see the volume of letters in this series. See also Karkotetut suomalaiset Siperiassa autonomian aikana, https://www. ☙  genea logia.fi/emi/siperia/siperiaa.htm.  Drängfogde ǁ Djenschtschik  wärdigt och anständigt ǁ på ett an[ständigt]  hyljänneet ǁ jättäneet  trycka […] man ǁ trycka. De  i ǁ för  här ǁ sa  i ǁ vid<--> ☙  Johan Henrik Backman, Skräddarson ifrån Åbo – Lapidör4407 Carl Wilhelm Färde, soldatson ifrån Åbo – Grufarbetare Jonas Johanson Isotalo. ❧ ifrån Tawasthus – sågare. Johan Ericson Nalkkila ifr. Tawasthus län; Hollola socken – sågare Johan Nummelin ifr. Björneborgs län Ulvila socken. Sågare Jakob Sjöberg, ifrån Tawasthus län Messuby socken – skräddare. Anders Kotoluoto, ifrån Wasa län, Lappo Socken – Djenschtschik Gustaf Waronen ifrån Wasa län Drängfogde4408 Herman Beckström från Wasa län – sågare Herman Storås fr. Wasa. Sågare Michel Henriksson Nikkola fr. Åbo Län Sågare Henrik Mattson Korkiakoski, från Åbo Län, nyss anländ. Alla dessa män sätta en ära uti att uppföra sig wärdigt4409 och anständigt. ”Me olemme hyljänneet4410 kaiken koiruuden ja ❧ elämme kunnialla”, yttrade sig en af männerna. Dock hette det att ”synderna” trycka4411 och man beklaga sig att ej äga någon Prest. — Föreståndaren för hufvudverket yttrade, att under loppet af 20 år ingen Finne blifvit bestraffad i4412 hufvud-verket för n[å]g[o]n förbrytelse. — De deporterade yttrade, att arbetet på Sveaborg war lättare och födan bättre än i Njertschinsk. Den enda fördelen bestod deri, att de här4413 ej behöfde släpa efter sig någon svans. — Handtverkare njöto de största förmåner; dernäst sades arbetet i grufvorna wara lättare, i4414 fabrikerne tyngre och tyngst i guldvaskerierna. Somliga höllo grufarbetet för lättast, emedan 1514 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1514 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks arbetarne hade hvar tredje wecka fri och på denna vecka kunde förtjena sig medel för att leja för sig arbetare för sina4415 twenne arbetsweckor. — Ingen Finne med undantag af Ekman har ännu tjent ut sin tid af 20 år, utan de flesta hafva antingen dött eller rymt före tiden ☙  ❧ [—] Finnarne plågas af hemlängtan och religiösa scrupler, hvartill ännu kommer dålig föda och strängt arbete. — Blott en enda Finne har gift sig i Njertschinsk. — Till sitt yttre skick äro de Njertschinska arbetarne på4416 långt när icke så ohyggliga som wåra4417 Finska fångar. De bära inga jern, ingen krono-kostym, ingen soldat beledsagar dem. Finnarne woro öfwerhufvud wäl klädda, rena, af blekt utseende, och med4418 ett ord: egnade4419 att wäcka deltagande.       sina ǁ all de på […] icke ǁ ej wåra Finska ǁ de S med ǁ wä[cka] egnade ǁ wäcka Anderson ǁ 1. Ki[vijärvi] ǁ 2. Johanson  grufarbetare ǁ pyd  har ǁ är ☙  ❧ Matts Anderson4420 Kivijärvi från Kronoby är fri efter 2 år. Snickare och Djenschtschik, erhåller i lön 80 Rub[el] och fritt uppehälle, bor i Tsuruxaj Ekman är fri sitt arbete Erik Skott, en grufarbetare4421, som efter ett år blir fri. — Grufarbetet anses af många för det lättaste, emedan man då har4422 tredje weckan fri — Finska och Swenska fångarne önska få några hel[iga] biblar och psalmböcker, hvilka alldeles saknas, och några postillor. Johan Paawola ifrån Wasa län smed. — Finnarne påstodo att man i Finland ej kom sig till att ångra sina synder, att man älskade rymma och under rymmeri-färderna war nödsakad att begå nya förbrytelser. 1515 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1515 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria        saschen ǁ verst sashen ǁ arshin djupaste ǁ största djup ǁ bred fordom ǁ under är ǁ går Castrén marked this with a question mark in the margin.  men ǁ de  är ǁ redan ~ ☙  ❧ Vosdwischenskij (Воздвиженскiй заводъ) är vid pass 60 saschen4423 djup, 3 sashen4424 lång, 1 ½ sashen bred. Den går i flera gångar under jorden. — Den djupaste4425 grufva är 70 sashen djup4426. Ur alla de Njertsch[inska] bergverken erhålles: 180 pud Silfwer – rent (i ligatur 200 pud) 25 pud. Guld (i ligatur) 17,000 pud Bly ☙  — Rud Silfverhaltig rudimateria ❧ upptages årligen till 700,000 pud. — Hvarje pud innehåller ifrån 1 ¼ solotnik till 3 solotnik silfver, och 3 till 12 bly. — Guld erhålles af 100 pud guldförande sand 1 sol. 16 <del.> — Silfwerafkastningen har fordom4427 varit wida rikare och är nu under en följd af [ ] är stillastående, ty de bästa silfververken äro redan förbrukade. Guld-afkastningen är4428 deremot i stigande. — Kronans vinst på den Njertschinska berghanteringen (uppgår årl[igen]) sades uppgå till 20–30,000 Rub[el] Silf[ver]4429 årligen, winsten är genom guldvaskeriet stigande. ☙  ❧ [—] Silfwergrufvorna äro många till antalet, men4430 de bästa äro redan bearbetade. Äfven smältugnar (fabriker, заводы) äro talrika, men meningen är att reducera dem alla till blott en enda. Guld waskas blott i ett enda waskeri, som är4431 ganska gifvande och begrundar kronans förnämsta winst. 1516 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1516 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Deportation af Finska fångar till Sibirien är nästan onyttig för Ryssland4432, emedan Finnarne ej låta sig förryskas och icke kunna bevekas att antaga Grek[iska] rel[igionen] och att gifta sig. Befolkningen ökas ej g[enom] dem. Svenskarne äro öfwerhufwud mera tillgängliga för Russicismen än Finnarne. Också röja de mindre ånger och botfärdighet än Finnarne. — Tyskar, Finnar, Esther och Svenskar eller med ett ord: Protestanter hålla sig nära4433 tillsamman och undvika så m[yc]k[e]t som möjligt all beröring med trosförvandter.  Ryssland ǁ Fin[land]  nära tillsamman ǁ för ett fol[k]  The River Argunˈ (Ergun, Xajlar) is a tributary of the Amur, discharging into it at N53°19′46″ E121°28′0″. The border between Russia and China follows it. Castrén reached the river at Čalbuči-Kilga, N51°7′42″ E119°43′16″ and continued from there towards the south-west. (TS)  och ǁ st[eniga]  Castrén left an empty space here but never completed the sentence.  i ǁ wi[d] ☙  ❧ D. ☙  10 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Njertschinska Central-werket. Wägen ledde wid pass 20 verst berg upp och berg nedför. Nejden war för öfrigt alldeles skoglös och efter utseendet mycket fruktbar. Kommen till Argun4434 färdades jag fram wid flodstranden, som war mycket jemn, ehuru ömse sidor om floden i s[ynner]het på den högra funnos betydliga, och4435 till en del steniga berg. Någon gång framlupo bergen långsmed sjelfva flodstranden, och wägen gick i detta fall wanligen längsmed bergets sluttning (въ косогорье), der färden understundom är ganska ❧ wådlig. Skog syntes nästan icke till och bestod mest af spensliga sålg-viden, små björkar, [ ]4436 — De enda invånarne bestodo af Kosaker, som bestodo ungefär till hälften af Ryssar och till hälften af Tunguser. De voro posterade i4437 små byar eller såkallade караулы, belägna på venstra sidan om Argun 10–25 verst från hvarandra. I hvarje karaul funnos vid pass 20 tjenstgörande kosaker med en underofficer (урядникъ) till Chef. Antalet af Tung[usiska] kosaker war 1517 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1517 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Present-day Bulduruj 2-j (vtoroj) at N51°4′36″ E119°42′20″. (TS)  Present-day Srednjaja Borzja at N50°54′40″ E119°29′16″. (TS)  Bura at N50°45′5″ E119°27′0″. ☙  (TS)  Zargol at N50°36′29″ E119°16′37″. (TS)  floder ǁ kallas  The rivers Srednjaja Borzja and Nižnjaja Borzja, running into the Argunˈ from the left at points 511 and 504 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  en usel ǁ ett uselt  inalles ǁ det vanl[iga] antalet n[å]g[o]t större än af de Ryska, så att af 20 ❧ kosaker 8–9 voro Ryssar, och 10–12 Tunguser. De sistn[ämnda] woro till större delen döpta och många hade jemväl glömt sitt modersmål. De bodde till det mesta i stugor, de fattigaste i tält. De flesta odlade åker och voro i allt sitt väsende Ryssar. Stationer: ifrån Njertschinska savoden till Чалбучинскiй караулъ Булдуруйскiй4438 Барзинскiй4439 Буринскiй4440 Зорголскiй4441 Цурухай (крѣпость) verst 22 12 ½ 18 19 19 25 115 ½ ☙  På wägen till Tsuruchajtujewska fästningen funnos åtskilliga små floder4442, bland ❧ hvilka tre kallades Barsja (Барзя)4443. — Kurganer såg jag blott på ett enda ställe och äfven dessa woro små, af en4444 usel beskaffenhet. I Tsuruchaj, som är en så kallad крѣпость, men utan all befästning, finnes en kosak-Pristaff, en Сотенный och inalles4445 35 Ryska och Tung[usiska] Kosaker. Äfven finnes här en kyrka. — Obs. I Njertschinska trakten finner man s[am]ma slags kapprockor hos Ryska bönder som hos Finska. Äfven träffas här många slag anrättningar (munkar, wofflor), som äro i bruk hos oss. 1518 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1518 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det är högst anmärkningsvärdt, att wid4446 Argun och öfverhufvud i Njertschinska [kretsen] kurganerne äro högst sällsynta. Det4447 tyckes sås[om] skulle Tunguserne icke4448 hafva uppfört detta slags grafkummel. — Dessa minnesmärken förek[omma] hufvudsakligen vid fl[oderna] Njertscha, Ingada, Aga, Schilka. ☙  ❧ [—]  wid ǁ innom  Det tyckes ǁ 1. Endast wid Nj[ertscha] ǁ 2. Såso[m]  icke ǁ f  Tarbagan marmot (Marmota sibirica). Громов 1976. (TS)  af ålder ǁ äro D. 12. Maj [g. st.] afreste jag ifrån Tsuruchaj. Wägen ledde öfver en jemn, vacker stepp till en kosakpost (партiя). Denna wäg war full med tarbaganer4449. Ifrån Partija reste jag i mörkret öfver en bergig nejd till en liten by Selinda, som är bebodd af kosaker och Tunguser. ☙  ❧ [—] Tunguserne äro här till en del nomadiserande, till en ringa del fastboende. — De försäkra att de af4450 ålder innehaft landet, och att österom Onon Burät[erne] fordomtima ej uppehållit sig, samt att de till och med i närvarande tid högst sällan och blott vintertiden nomadisera härstädes. — Större delen af Tung[userne] äro här på orten åkerbrukare, många hafva antagit Grek[iska] religionen och emot Ryskan utbytt sitt modersmål. 1519 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1519 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Mattson ǁ Gustaf Waro[nen] ☙  ❧ Finnar och Svenskar i Aleksandrowska silfverfabriken samt på angränsande orter. ☙  [—] Israel Mickelson Suila, ifr[ån] Wasa Län. Laihela Socken. Snickare – är gift och har låtit döpa sig – Finne 14 år i Sibirien — Karl Ström, ifrån Åbo Län – Skomakare, f. d. Finsk Soldat 13 år i Sibirien Svensk.? — Johan Klyfvare från Åbo Län – arbetar i silfverfabriken i Aleksandrowsk – första året — Erik Gustaf Saarikoski, fr. Saarijärwi socken. Snic❧kare och en ryktbar fiolspelare. 9 år. [—] Carl Grandell från Stockholm  – Myntförfalskare och gammal matros – är 70 år gammal. Waktmästare. Johan Friberg fr. Wasa stad. I Guldvaskerierna. Esajas Johanson Nordmark, från Ulfsby Socken. I Guldwask[erierna]. Mattson4451, från Wasa Län. Grufarbetare. Matts Jacobson Wahlström ifr. Tawasthus Län Snickare. Deporterad för förfalskning af 20 kop[ek] B[an]co. Har i Sib[irien] bl[ifvit] rånad och illa misshandlad. En nykter, omtänksam och p[enin]grik man Hans hustru Ewa Sofia uppehåller sig i H[elsing]fors[.] 1520 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1520 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Slägter i Manikowska upravan 1. 2. Bajagir, bor wid 1 fl[oderna] Kalgukan, som faller i Kalgu4452, denna i Burdzu (R[yska] Borza), denna i Argun etc. 2. vid fl. Gadz’imur (Gaзimur), som faller i Argun4453. 3–4. Duligar 5. Nameet 6. ’Cip’cinut 7. Koonut 8. Dûlat. 9. Dolot. ☙   The rivers Kalgu and Kalgukan cannot be identified. (TS)  The River Gazimur runs into the Argunˈ from the left 110 km from the mouth of the latter.     (TS) i […] boende ǁ öfri[ga] ej ǁ med kullar ǁ höjder Puri at N50°46′55″ E118°4′11″. (TS) En stor del af Tunguserne bo i stugor och äro och äro fullkomligt russi[fi]serade, andra föra ett nomadiserande ❧ lefnadssätt och bo i tält. De sistn[ämnda] hafva en vinter- och sommar-station. De flesta som hafva stugor, odla åker, men de i4454 tält boende sysselsätta sig ej4455 med åkerbruk. D. 17/29 [Maj] begaf jag mig ifrån Selinda. Wägen ledde öfver steppartade nejder. Här och der funnos äfven blöta, sanka, kärrartade ställen. Rundt omkring sågos kullar4456 och höjder, skoglösa och steniga. Efter en färd af 30 verst anlände jag till Purja4457, en liten by, bebodd af Ryska bönder och kosaker, samt af Tunguser. — Tarbaganer hvimlade öfverallt på stepperna. M[ån]ga krossades under kärrhjulen. Dessa djur fångas af infödingarne i s[ynner]het för istrets skull. Odöpta Tung[userne] beg[a]gna äfven tarbaganen till spis. Dess skinn taxeras bl[ott] till 18 kop[ek] B[an]co. 1521 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1521 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Kutomarskij ǁ Kutamarskij  Kutomara is situated at N51°5′54″ E118°49′19″. Castrén did not visit it himself until slightly later. See p. 1524. (TS)  åtskilliga ǁ fyra  Castrén marked this with a question mark in the margin.  samt ǁ och  byn ǁ Kondy[i]  ej långt ǁ emellan  Castrén marked this with a question mark in the margin.  The remains are those of Konduj Palace, a Mongol palace from the 14th century, situated at N50°29′13″ E117°28′10″. They have been known since the late 18th century and were archaeologically excavated in the 1950s. The church in Konduj was built in 1806 with stones from the ruins. Кызласов 2010; Энциклопедия Забайкалья: Кондуйский городок, ☙  ❧ Observanda. Inskrifter — Wid Kutomarskij4458 заводъ4459, ej långt ifrån stora Njertschinska savoden finnes ett berg, vid namn Данинскiй хребетъ, belägen omkr[ing] 15 verst ifrån Kutomarska savoden. På detta berg finnas åtskilliga4460 höga klippor, hvilka med aledning af sin form bära namnet: ”каменныя столбы.” I dessa столбы skola finnas inskurna så kallade hieroglyfter.4461 Murade kurganer. — Wid Chinesiska gränsen finnas några af tegel murade kurganer, hvilka dock till större delen äro förstörda. Dessa finnas ☙  ❧ http://encycl.chita.ru/encycl/ person/?id=4916. (TS) 1. Wid fästningen Tsuruchaj inom Chines[iska] området. Wäggarna i denna kurgan skola ännu wara stående samt4462 af en ansenlig höjd och omfattning. 2. Wid byn4463 Kondui R[yska] Кондуев- ☙  ское селенiе, ej4464 långt ifrån Njertschinska gränsen har funnits en jemväl af tegel murad kurgan eller så k[al]l[a]d городокъ med en mängd m[enni]sko-beläten.4465 Denna kurgan är alldeles förintad och stenarna begagnade för kyrkan i Кондуевское селенiе. ❧ Invändigt är den upprödjad.4466 — Denna kurgan har enl[igt] trad[itionen] warit Dshingis Chans palats. Obs. Denna kyrka är uppbygd af en rik Kosak-enka, boende i Konduj. 1522 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1522 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wid Klitschewskij Rudnik (Кличка)4467, ej långt från Konduj finnas jemväl spår af en kurgan. Den har warit murad af tegel, men teglen hafva blifvit använda för kyrkan i konduj. Äfven skola (på kurganen?) hafva funnits inskurna i granit figurer t. ex. af ett hästhufvud mennisko-anleten m. m., men äfven dessa bortförda och soml[iga] förwaras i Klitschewskij рудникъ[.] Inwändigt är denna kurgan upprödjad, och att den tjenat till en graf4468, bewisas af en mängd mennisko-ben, hvilka derur skola blifvit uppgräfda[.]  Klička is situated at N50°26′44″ E117°59′35″. (TS)  Castrén marked this with a question mark in the margin.  brist ǁ a[ppetitbrist]  Possibly Kokuj 1-j at N51°10′49″ E118°20′57″. (TS) ☙  ❧ — Tidskriften Библ[iотека] для чтенiя årg[ång] 1846 meddelar den upplysning, att wid Tangutskij источникъ skall finnas en grotta (пещера) med talrika inskrifter i wäggarna[.] ☙  ❧ Den 20 Maj [g. st.] fann jag mig föranlåten att ifrån Manikowa återvända till stora Savoden. Min hellsa, som i en weckas tid warit i det jemmerligaste tillstånd, blef genom nattvak och brist4469 på appetit så förswagad, att jag måste kasta arbetet å sido och endast tänka på min hellsa. Jag reste öfver byarna Kaakoj4470 (wid floden Kaakoj) och Makarjewa till njertsch[inska] farwägen och nådde följande dagen Njertsch[inska] savoden. — Njertschinska bergverken indelas i följande kretsar l. områden (округи) 1. Njertschinska 2. Schilkinska 3. Kutomarska 4. Alexandrowska 5. Petrowska i Werchneudinska kretsen 1523 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1523 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Dučarskij rudnik is situated 40 versts from Nerčinskij zavod where the River Niž runs into the River Kalukša. Энциклопедия Забайкаля: Дучарский сереброплавильный завод, http://ez.chita.ru/encycl/ person/?id=476. (TS)  Dono situated at N50°53′50″ E118°36′0″. (TS)  Savvo-Borzja at N50°42′0″ E118°20′42″. (TS)  Mulino at N50°32′33″ E118°4′40″. (TS)  vägen ǁ resan  i ǁ a[f]  Man ǁ De n<->  klippor ǁ kullar eller ~  koniskt rundt ǁ koniskt D.  Junii/  Maj ☙  ❧ ☙  afreste jag ifrån Njertschinska savoden till en silfvergrufva wid namn Dutschár (Дучарскiй рудникъ)4471. Här träffade jag en ung Ingenör Taskin, som ofta svängt sig på brunsbalerna i H[elsing]fors jemte Jossa, Kuksarow m. fl. unga kadeter. Efter n[å]gra timmars uppehåll hos honom fortsatte jag wägen till Kutomarska silfwerverket, och träffade här en Ingenör som gjort resor i Tyskland, Belgien, Italien m. m. Härifrån ledde mig wägen öfver byarna Doná4472, Sawo-Borsinsk4473 och Mulina4474 till Konduj. Hela denna wäg bestod af idel kullar och berg, bland h[vil]ka den största war Doninskij ❧ хребетъ på wägen emellan Kutomar och Doná. Ju längre vesterut jag kom ifrån denna bergsrygg, dess jemnare blef landet. Bergen försvunno wäl ej, men de kunde nu åtminstone undvikas, ty vägen4475 gick oftast i en bergsdal eller af Ryssarne så kallad пать. Skogen bestod allmänneligen af björk och lärkträd, men förekom i ringa mängd och endast i bergen. På slättlandet såg jag blott wid små bäckar och källsprång en risskog af vide eller svartbjörk (ерникъ). Inwånarne utgjordes af Savodskije крестяне med undantag af befolkningen i4476 bergverken, som till större delen bestod af förbrytare[.] ☙  ❧ Obs. Tunguserna begrafwa sina döda för tiden på Ryskt wis. Endast Schamaner jordas olika. Man4477 uppbygger för dem på höga klippor4478 ett tält af sten, till formen koniskt4479 rundt (ej fyrkantigt). Öfverst lemnas ett hål (rökhål) och på vestra sidan en liten dörröppning <---->. Häri nedlägges den döda i sittande ställning med 1524 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1524 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ansigtet wändt åt dörren eller vester. Den döda Schamanen begrafves i sin Schaman-kostym (och vid honom nedlägges, såsom wanligt är, näringsmedel, särsk[ildta] redskap m. m.) — Tältet göras så rymligt, att schamanen obehindradt kan sitta deri. Höjden af tältet är 2–3 arschin[.]  kosaker ǁ kosakerne  ulusser ǁ sina ~  Boxto is situated at N51°3′50″ E118°11′1″. It is unclear when Castrén travelled along this route. (TS)  Puri. ☙  ❧ Obs — Utom de Tunguser, som lyder under Domen finnas 5 bataljoner kosaker, h[vil]ka äro förbundna att jemte Ryska kosaker4480 besörja om gränsebevakningen. De bo till en del wid förposterne, till en ringa del i ulusser4481 på stepperna. Alla bo de i tält och öfverensst[ämma] i sitt lefnadssätt med öfriga Tunguser. De erlägga inga utskylder, erhålla deremot af kronan kontant-betalning, men ingen proviant. De äro befriade från allt manövering. — Tungus-kosakerne stå under uppsigt af en särsk[ild] Ataman, som uppehåller sig i Schindanska fästningen – är Rysse till börden. — Så wäl kosakerne i allm[änhet] som Tungus[erne] i s[ynner]h[e]t stå i wanrykte för det de på Ryska sidan föröfva stölder och derpå öfverlemna det stulna åt sina wänner bakom gränsen. Likaså emottaga de å sin sida tjufgods af gränseboerne. ☙  ❧ Marschroute 1. 2. 3 4 Ifrån Stora savoden till Kutomarskij заводъ. Till Bochto.4482 Till Purja.4483 Till Konda. I trakten af Konda bor en Tungusisk Starost vid namn Prokopij och en Sasädatel wid namn Bartholomei Suchanow, boende vid Sonoktui. 1525 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1525 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The number was written in pencil and probably not by Castrén. The notes here continue where the previous notebook ends.  Xada-Bulak at N50°38′41″ E116°18′0″. (TS)  Aginskoe at N51°6′16″ E114°32′32″. (TS)  See also above.  hvilka […] belägna ǁ 1. som alla ǁ 2. hvilka till större [delen] stå på ett litet afstånd ☙  ❧ Rese-anteckningar. № 9. b.4484 ☙  ❧ Transport Bulak4485 Ifrån Kondui till Chada Till Aginska domen4486 Till Tschita Till Werchneudinsk på små omvägar Till Irkutsk 3,092 ¼. 85. 180 170 470 311 ½ 4,038 ¾ [verst] ☙  ❧ ☙  D 19 Junii/1 Julii 1848. I Kondujewsk låg jag sjuk nära 3 weckors tid i en sjukdom, som förmodades wara ant[ingen] en nerf- eller en frossfeber. Efter att hafva repat mig något antr[ädde] åter min resa ut på steppen. 7 v[erst] ifrån byn Kondujewsk tog jag i skärskådande de Kondinska ruinerna.4487 Dessa ruiner äro belägna på 1 ½ verst ifrån floden Konduj, Tun[gusiska] Konda. De bestå af en större och 20 smärre kummel, kringströdda inom en liten terräng. Det stora kumlet ligger i midten af de små, hvilka4488 till större delen äro belägna rundt omkring detsamma. ❧ Det finnas likwäl kummel, belägna på en half versts afstånd ifrån det stora kumlet. Wid de yttersta kumlen warseblifves på östra sidan en numera uttorkad kanal, som blifvit afledd ifrån floden Konda. 1526 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1526 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Till formen liknar det stora kumlet ett kors. Efter4489 ögonmått bestämdt innehåller4490 kumlet på långsidan omkring 30 sashen, och bredsidan4491 är wid korset ungefär 15 sashen, men i hvardera ändan ej mera än 5 sashen. Kumlets höjd är i midten närmare 2 sashen. — Långsidan är belägen i norr och söder, bredsidan i öster och vester.      Efter ǁ Att innehåller ǁ är bredsidan ǁ bredd[en] I ǁ Att olika ǁ ringa ☙  ❧ — ☙  De små kumlen äro alla paralellogrammer, olika till både storlek och riktning. — Ifrågawarande kummel, i s[ynner]het det stora har blifvit till en del uppgräfvit, ty man han härifrån anskaffat tegel i och för uppbyggandet af kyrkbygnaden i Konduj. De som warit härwarande wid gräfningen berätta, att kumlen omgifvits af tegelwäggar, hvilka likwäl legat helt och hållet under jorden och sägas ägt en höjd af runda 2 sashen. Utom tegel har man wid gräfningen upptäckt en 1 oändlig myckenhet kål. 2. I4492 sten uthuggna bilder med menniskoanleten, groft arbetade och af olika4493 storlek, men alla i miniatyr tilltagna. Dessa bilder paradera nu på kyrkwäggarna i Konduj, nb. ❧ på den yttre sidan. 3. Runda och fyrkantiga, mästerligt uthuggna granitblock. Sådana ses ännu liggande så på det stora kumlet, som wid kyrkan i konduj. Äfven finnas likartade stenar på berget Ingädär, 20 verst ifrån kumlet. Stenarna hafva 1527 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1527 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria     säges ǁ <-->des förklara ǁ förstå Sic. Äfven […] utvisa ǁ Med allt detta är det möjligt  Den […] hafva ǁ Annars skulle man ☙  blifvit ifrån nämnda berg anskaffade och der uthuggna, ty der finnas ännu många halffärdiga block af enahanda beskaffenhet. 4. Lerkrus, af hvilka ännu finnes en oändlig mängd fragmenter å det stora kumlet. 5. Jernspikar och jernspjut, bevisande att kumlen ej äro alltför gamla. 6. Äfven trodde man sig å det stora kumlet hafva upptäckt spår ❧ af tak, som säges4494 warit af lera och муравленная. Obs. 1 Ben hafva ej funnits. 2. kål har man funnit i sådan mängd, att de wid gräfningen närwarande ej kunnat förklara4495 deras uppkomst annorlunda, än att här stått hus med trädwäggar och att husen uppbrunnit. Tegel-lagret förmodas hafva utgjort sjelfva grundwalen. ☙  Till sitt utseende liknar det stora kumlet med sitt kors en wanlig Burät-kyrkan4496, och såsom de små kumlen resa sig deromkring, på samma sätt uppbyggas ännu i denna dag Suma l. kapeller omkring kyrkan. ❧ Äfven4497 helgonbilderna synas utvisa, att stället warit Gudi helgadt. I detta fall äro spjuten och lerkrusen att anses såsom offer. Måhända hafva de aflägsna kumlen tjenat till boningshus. Kanalen åter kan hafva tjenat till att förse inwånarne med watten. Den4498 tyckas hafva warit alltför ringa fästningsgraf. I öfrigt finner man dylika kanaler mångenstädes å stepperna bakom Bajkal, och de hafva åtminstone i de flesta fall tjenat till att wattna ängarna, ty ur hufvudkanalen sprida sig åtskilliga små kanaler ut på steppen. 1528 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1528 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Oanmärkt bör dock ej lemnas, att ortens innewånare anse dessa ruiner för en worden fästning, ❧ med anledning hwaraf stället äfven benämnes af Ryssarne: Городки. — Grafvar äro de ej, ty sådana4499 finnas äfven i närheten, men de äro på vanligt sätt uppbygda.  sådana ǁ d[ylika]  Cagan-Oluj at N50°28′7″ E117°9′40″. (TS)  med ǁ af  Nejden ǁ An  The River Cunguruk, running into the River Turga from the left 54 km from the mouth of the latter. (TS) [—] Ifrån nyssbeskrifna ruiner fortsatte jag min resa till Altangan eller Sagan Ooluj4500 (35 v), en förpost bebodd af idel Ryska och Tung[usiska] kosaker – 74 hus. — Härifrån böjde jag min wäg åt norr till Ijewskaja (30 v.), en by med4501 4 hus, bebodda af kosaker. — Chada-Bulák (20 v[erst]), en kosak-by med 10 hus, af hvilka 3 tillhöra skattbetalande kosaker. — Nejden4502 nästan alldeles skogslös. Blott här och der på åsarna en gles björk- ❧ eller lärkskog. Vegetationen yppig både i bergen och på slättlandet. Hästar, kor, får och kameler betade i stora hjordar. De tillhörde mest Ryssar, ty Tunguser och Buräter funnos här i ringa mängd. — Höjder ja till och med steniga berg sågos öfverallt wid wägen. En enda sjö, Sagan-Nor, 4 verst lång och 3 v[erst] bred midt emellan Konduj och Sagan Oluj. Likaså blott en ansenligare flod Borzja. — Ifrån Chada-Bulak fortsatte jag min färd till floden Onon och mötte på denna wäg endast Burätiska tält. Först nådde jag en liten flod 20 verst Sunkuruk l. Cunkuruk4503 som faller i Turga. Wid denna flod finnes en uluss som består af vid pass 100 tält. Dessa tält fortlöpa ej i ett sammanhang, utan man ❧ ser en liten grupp (3–4) tält på ett och samma ställe och på några 1529 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1529 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  som ǁ och  From the right 152 km from the mouth of the River Onon, N50°51′12″ E115°38′49″. (TS)  på ǁ under  här och der ǁ till en de[l]  betydliga grupper ǁ en ma[ssa]  wanligen ǁ till  en ǁ ett ☙  ☙  skotthåll åter en dylik grupp. Tälten bestodo alla utan undantag af vojlok. Hus funnos ej, men wid somliga tält anmärkte jag ett litet magasin på hjul, som4504 under nomadfärderna släpas fram med oxar. Somliga bland dessa magasiner tjena till kyrkor och äro uppfyllda med Burchaner; i andra åter förvaras alla slags husgerådssaker. — Ifrån Cunkuruk fortsatte jag min färd (20 verst) till floden Turga, som infaller i Onon4505. Wid denna flod finnas wid pass 200 tält, lika besk[affade] såsom wid Cunkuruk. — Min färd gick wid pass 30 verst utmed Turga, på4506 hvilket afstånd jag nästan oupphörligt hade tält i ögnasigte. Nejden ända ifrån Chada-Buluk bestod af jemna stepper Höjderna blefvo allt mera sällsynta och skog syntes alldeles icke. I närheten af Onon wisade ❧ sig betydliga, här4507 och der björkbewuxna åsar. Sedan jag öfverfarit Onon öfverraskades jag helt owäntadt af en ordentlig by. Detta war en tenngrufva, lydande under Alexandrowska fabriken. Här hvilade jag öfver natten och fortsatte följ[ande] morgonen min resa til den Ononska Burät-kyrkan. Utan uppehåll lemnade jag denna ort och styrde nu min kosa vesterut till Aga. Under denna färd insjuknade jag så häftigt att alla yttre föremål undgingo min uppmärksamhet. Nejden tycktes bestå mest af stepper, men här och der funnos äfven björkbewuxna åsar. Närmare till domen förekom äfven små holmar af furuskog på höjderna. Hus funnos ej, men Burät-tält syntes öfver❧allt. Här och der anmärkte jag betydliga4508 grupper af kurganer hvilka wanligen4509 woro belägna på upphöjdare ställen, wid sluttningen af en kulle, eller på en4510 upphöjdare del af steppen. 1530 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1530 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs.4511 Boskapsskötseln wid Cunkuruk och Turga war m[yc]k[e]t betydlig. Det fanns Buräter som räknade närmare 1000 hästar, och ett ansenligt antal kor, får, kameler. Åkerbruk odlades alldeles icke. Nb. Den lärda Lama, wid Turga ☙  ❧ — I stark feber anlände jag den 21 Juni [g. st.] till Aginska domen. Följande dagen kändes sjukdomen något lindrigare och jag begaf mig ut på steppen för att upprödja några wid domen befintliga kurganer. ☙  ❧ Kurganen ☙  № 34512 Belägen på en upphöjd del af steppen. Wäggarna bestodo af granit, men woro till större delen insjunkna och nedfallna. Det kunde lätteligen skönjas att kurganen warit försedd med en tredubbel wägg, men de yttre små wäggarna woro helt och hållet nedfallna. Blott [af] den inre wäggen woro några stenar ännu stående. — Kurganens riktning war såsom wanligt. Bredsidan låg och norr och söder, litet ån n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Långsidan: 7 arsh[in] + 2 ½ tum. Bredsidan 4 arsh[in] + 11 tum. nb. Denna storlek ägde kurganen innanför stenwäggarna. — Kurganen war jemhög med den angränsande marken. Ofvanpå densamma lågo en mängd stora stenar, som påtagligen4513 voro  ❧ nedfallna wäggar.  Castrén wrote this addition in the margin.  These kurgans belong to the Bronze Age Slab Grave Culture. It was widespread on the Mongolian steppes and neighbouring areas in present-day Russian Transbaikalia and Northern China. Its kurgans are common in the Aginsk region. The culture is dated from the 13th to the 6th centuries BCE. According to some scholars, it continued to the 2nd century CE with roots in the Altai-Sajan region, Central Asia and Eastern Asia. Цыбиктаров 1998: 8, 23, 106, 114–125, 145, 163, 194 (Рис. 2). On p. 8 Cybiktarov refers to Castrén’s excavations of 1848. (TS)  påtagligen ǁ s 1531 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1531 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén wrote this text in the margin without a note where it exactly belongs. ☙  ❧ De omkring grafwen stående stenarna bestodo på tvärsidan af tvenne m[yc]k[e]t breda hällar å h[var]dera sidan, men på långsidan af en m[yc]kenh[e]t höga, smala stenst[ycken], liknande sig till stolpar.4514 ☙  ❧ Gräfning ☙  Sedan den öfversta jordskorpan blifvit bortkastad, förekommo såsom wanligt lösa stenar i stor myckenhet. Ibland dem upptäcktes en halft förstenad tand af sällsamt utseende. På 6 tums djup låg en stor stenhäll, som intog centrum af grafven. Denna häll war 2 arsh[in] + 10 tum lång[,] 1 arsh[in] + 10 tum bred på bredaste stället och innehöll i tjocklek 6 tum. Stenen låg med sin långssida långsåt grafven. I vestra ändan fortsattes denne häll af ett mindre stenstycke. Dessa tvenne stenar utgjorde locket till grafven Någon ting liknande sig till kista kunde här likwäl icke warseblifvas. ❧ Under de tvenne omförmäldta stenstycken fanns på 1 arsh[in] + 7 tums djup ett fragmentariskt skelett. Deraf återstod intet widare än n[å]gra m[yc]k[e]t multnade benskärfvor. Skelettet låg på långsidan af grafven, men något spår af hufvud kunde ej upptäckas. Af de öfriga benens läge hade man anl[edning] att förmoda hufvudet hafva legat i öster. — Gräfningen fortsattes ända till 1 arsh[in]  + 10 tums djup, utan att något vidare kunde upptäckas. Obs. 1. All sten i kurganen bestod af granit 2. Marken war sandig och förändrade ej sin beskaff[enhet] ända till 1. arsh[in] + 10 tum, då en stenbunden mark widtog. 1532 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1532 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kurganen ☙  ☙  ❧ № 4. Belägen tätt invid den föregående och ägande alldeles samma riktning som denna. Kurganen var redan i yttre motto m[yc]k[e]t fattig och liten i alla sina dimensioner[.]4515 Stenarna (af granit) deromkring små och till största delen ant[ingen] nedfallna eller insjunkna i jorden. Kurganen ägde såsom wanl[igt] en fyrkantig form och war jemhög med marken, ofvantill starkt jordbewuxen och bar alla tecken af en m[yc]k[e]t hög ålder. — Kurganens längd: 6 arsh[in] – 2 tum bredd: 4 arsh[in] – 2 tum. Under den öfra jordskorpan förekom såsom wanligt ett stenröse, som sträckte sig ända till 9 tums djup. Äfven anmärktes en fyrkant af stående stenar liknande sig till en graf, åtminstone hvad dimensionerna ❧ beträffar. I detta kummel funnos inga stora hällar eller lock öfver grafven. — Sedan röset upphört widtog en lös sandjord4516, hvari ingen förändring upptäcktes ända till närmare 2 arshins djup, då en stenbunden mark widtog. — I denna graf upptäcktes icke det allra ringaste, icke ens ett benstycke.  According to Цыбиктаров 1998: 121, the low kurgans belong mostly to the older phase of the Slab Grave culture, from the 13th to the 8th century BCE. (TS)  sandjord ǁ jord Slägter i Agínska domen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Kargana *Chargana Xaatsaj Galsut Sagan Sųn Kųbdųt Barun Kųbdųt ’Sarait 8. 9. 10. 11. 12. 13. Barun Xaatsai Xalbin Kudai Bodongut Batanaj Gotschit 1533 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1533 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  feber ǁ en  Argalej at ca. N51°21′24″ E114°5′9″. (TS)  Turá ǁ ~ (25) The village was situated at ca. N51°32′32″ E114°4′48″. (TS)  At N51°35′35″ E114°9′13″. (TS)  Žimbira at N51°21′24″ E114°5′9″. Castrén must have been in Žimbira before continuing to Tura. (TS)  At N51°32′31″ E114°4′58″. (TS) ☙  ☙  ❧ * Dessa slägter woro fordom förenade med Chorinska Buräterne och deras upprinnelse är densamma. Dock hafwa de Aginska slägterna alltid bott innom sitt närv[arande] ❧ område. Endast några få äro inwandrade ifrån Chorinska steppen. I hela sitt lefnadssätt öfverensstämma de Aginska Buräterne med de Xorinska. D. 24 Junii/6 Julii. Ehuru mycket illamående afreste jag dock i dag ifrån den odrägliga Aginska domen. Knappt hade jag tillryggalaggt 20 verst, förrän ett häftigt oväder utbröt. Stormwinden rasade med utomordentlig styrka och efterföljdes snart af ett ihållande, starkt regn. Wägen war emellertig högst eländig. Den ledde öfver en hög, ojemn, träckig ås. Under sådana omständigheter kunde ej annat inträffa, än att jag innan kort angreps af en häftig frossparoxysm, som snart öfvergick till feber4517. ☙  Argalejskoje4518 поsselenie (45 v[erst]) en liten Rysk by, som bär sitt namn af bäcken Argaleja, hvilken infaller i Turá. Byn bebos af deporterade och deras afkomlingar. — Här låg jag i stark feber nära ett helt dygn, fortsatte sedan ❧ min resa med stor nöd till Turá4519, en liten Rysk by, vid floden Turá, som utfaller i Ingadá4520. Wägen war fortfarande dålig, marken dels stenig, dels sank och mycket skogig. Öfverhufvud tilltog skogen allt mera, ju längre jag aflägsnade mig ifrån Aginska domen. Den bestod här af fura, lärkträd, björk och vide. Жимбиринская4521, 25 v[erst] ifrån Argalejsk; 5 verst från Tura, en liten Rysk by, vid Жимбира, som infaller i Tura4522. Här låg jag åter några 1534 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1534 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  timmar i frossfeber, men fortsatte ändock min resa 15 verst till allmänna postwägen. — Följande dagen d. 26 Junii [g. st.] anlände jag till Tschita och måste genast intaga sjukbädden, hvarå jag låg i fyra dagar.4523 Derefter ❧ fortfor min hellsa ännu att wara mycket wacklande. Det oaktadt anträdde jag  See also Castrén’s letter to Rabbe, 3/15 July 1848 in the volume of letters in this series.  Castrén has left the sentence incomplete.  i ǁ och D. 8/20 Julii ☙  min resa från Tschita. Redan den första dagen af min resa blef jag wid öfverfarten af Jablonnoj chrebet så illa rådbråkad, att ett nytt utbrott af sjukdomen syntes oundgängligt. Också inträffade samma dag ett starkt regn, som utan afbrott öfversköljde mig i mitt öppna equipage. På de eländiga stationerna fanns icke ens en stuga, der de utblötta klädesplaggen [ ].4524 Ej under om i sådana omständigheter frossbrytningar esomoftast läto känna sig. Tillfälle till uppehåll fanns ingenstädes och jag war i sjelfva verket äfven angelägen om att så fort som möjligt hinna till Werchneudinsk i4525 hopp att der erhålla läkare-hjelp. Också anlände ❧ jag till sistn[ämnda] stad d. 11/23 Julii med lifvet, men med frossan i alla lemmar och leder. — Under wägen från Tschita till Werchneudinsk kunde jag ej anställa några rese-betraktelser dels för min sjukdoms, dels för ovädrets skull. Att upprödja kurganer kunde alls icke komma i fråga. Också woro de på denna wäg, liks[om] öfwerhufvud bakom Bajkal mera sällsynta. De förnämsta kurgangrupper har jag här observerat wid floderna Agá, Onón, Ingada, Njertscha, Uda o. s. v. Äfven wid Schilka skola kurganer förekomma, men vid Argun har jag ej warseblifvit dem. 1535 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1535 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  gingo ǁ beta[de]  en ǁ ett  Steamer traffic on Lake Bajkal began in 1844. There were two steamers on the lake in the late 1840s. Wikipedia: История судоходства на Байкале, https:// ru.wikipedia.org/wiki/История_судоходства_на_Байкале. ☙  (TS)  This should be the right bank (east) of the River Angara. The River Ida runs into the Angara at N53°11′11″ E103°23′6″. (TS)  This is also on the right bank of the Angara. The River Kuda discharges into the Angara at N52°25′51″ E104°6′56″. (TS)  This should be the left bank (west) of the Angara, because the village of Balagansk is situated at N54°0′43″ E103°3′51″. På wägen ifrån Werchneudinsk till Irkutsk insjuknade jag i frossa och rödsot, hvilka nästan betogo mig medvetandet. Jag öfverfor Bajkal i ett4527 ångfartyg4528 och anl[ände] till Irkutsk den 14 Julii [g. st.]. Här låg jag sjuk i flera weckors tid, men njöt lyckligtvis ordentlig läkarewård. (TS)  Also this region is situated on the left bank of the Angara. The coordinates of the village of Alar’ are N53°4′12″ E102°32′34″. (TS) — Emellan Tschita och Werchneudinsk färdades jag på en ny wäg blott ifrån Chorinska domen till Werchneudinsk. Wägen gick fortfarande utmed stranden af Uda, som å hvardera sidan på ett litet ❧ afstånd från flodbädden företedde ansenliga höjder, bevuxna med svart skog, mest lärkträd. – — Burätiska jurt af träd, vojlok, bark, trädrötter voro å stepperna öfverallt synliga och betydliga boskapshjordar gingo4526 i gräsbetet. ☙  ❧ Obs. — Det berättas att man i kurganerna funnit Schaman-mössor och andra till Schaman-kostymen hörande st[ycken]. — Item panzar-skjortor. — I den Sabajkalska nejden finner man öfverallt på stepperna kanaler, bland h[vil]ka somliga sägas vara ända till 20 verst långa. De hafva tjenat till att bewattna stepperna. – — I trakten af Irkutsk norr om Bajkal finnas följande Burät-domer: 1. Idinskaja дума, venster om Angara4529 2. Kudinskaja id[em]4530 b) 3. Balaganskaja höger om Angara.4531 4. Alarskaja, id.4532 1536 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1536 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Irkutsk4533 — D. 18 (30) Augusti afreste jag från Irkutsk efter 1 månads medicinerande. Redan den andra dagen af min resa erhöll jag det fjerde recedivet af frossan, som sedermera fortfor att plåga mig allt intill min ankomst till Krasnojarsk. Paroxysmerna woro stundom så svåra, att jag låg hela dygnet om på stationerna och derunder ägde föga begrepp om min tillwaro. Den leda frossdemonen hindrade mig att egna en noggrannare uppmärksamhet åt nejden. Så mycket föll dock lätt i ögonen, att landet närmast Irkutsk war mycket fruktbärande, ❧ gräsrikt och bewuxet med en gles björkskog, här och der lärkträd. Wackra fält bredde sig öfverallt för ögat; de woro jemna, steppartade, utan tufvor, buskar och annan bihang. Långsluttande höjder woro öfverallt synliga, men höga branta berg ingenstädes. Innewånarne woro idel Ryssar wid stora wägen, men på sidorna bodde äfven Buräter och Tunguser (i s[ynner]h[e]t wid floden Bjelaja4534). — Ju mera jag närmade mig till Nishneudinska kretsen, desto sterilare blef bygden. Öfverallt en djup skog, bestående af ❧ furar, blandade med björkar, men nästan ingen lärkskog. Branta berg och bergsåsar. Byarna voro små och ägde ett ett fattigt utseende, allt wittnade om armod. — I trakten af Kansk widtogo åter wackra, gräsrika, med4535 gles björk bewuxna fält. Åter widtogo4536 stora4537 byar och allsköns wälmåga hos innewånarne4538. — The-karawaner hela wägen utefter. — Obs. Husen rödaktiga.  From here, see Castrén’s letters to Rabbe and Sjögren, 12/24 Aug. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Belaja discharges into the Angara from the left (south-west) at N52°55′18″ E103°40′7″. (TS)  med ǁ björk  widtogo ǁ an  stora ǁ ~ wälmående  innewånarne ǁ n 1537 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1537 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén means the River Oka (Axa). See p. 1446. (TS)  The River Zima discharges into the Oka (Axa) from the left (south-west) at N53°52′40″ E102°3′23″. (TS)  Probably Old Style. Castrén had arrived in Krasnojarsk before the middle of November (New Style). His health was poorer than ever before; in Balaj east of Krasnojarsk, N55°52′12″ E93°59′7″, the local people expected him to die at any moment. See his letters to Rabbe and Sjögren, 3/15 Nov. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Argut (Ak-Alaxa) runs into the River Katunˈ from the right 390 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén means the River Turulu, running into the River Abaj from the left 39 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Abaj runs into the River Koksa from the left at N50°23′44″ E85°6′18″. (TS)  biflod ǁ två bifloder  The rest of the rivers listed here cannot be identified. There are, however, rivers with similar names in other water systems. (TS) Etaper och half-etaper — Under wägen från Irkutsk till Krasnojarsk öfverfor jag följande floder: 1. Angara 2. Kitoj 3. Bjelaja 4. Aka4539 5. Sima (Зима)4540, 6. Bjelaja 7. Uda 8. Birjusa 9. Kan 10. Jenisej. ☙  ❧ I trakten af Kansk förek[omma] m[ån]ga sällsamma ortsnamn, sås. U<j>ár, Balaj, Kutskun — Med afs[eende] å ortsnamnen bör märkas att många bland dem här i östra Sib[irien] synas vara bildade ex analogia genom tillsattsen af en bokstaf uti ordets början, ex. Oja & Koja; Uda och Kuda, Ija och Kija; Kym (Kem), Tym, Sym, Pym[.] jfr. äfven: Om (omsk) och Tom (Tomsk) ☙  ❧ D. . November. 4541 Afreste jag ifrån Krasnojarsk och anlände helskinnad till Tomsk d. 20 Nowember. Anmärkningsvärda ortsnamn i södra delen af Tomska Gouvernementet: Argut, en biflod till Katunj4542 jfr. Irkut, Surgut Turum4543, en biflod till Abaj4544, som faller i Koksa, en biflod till Katunj. Narym, biflod4545 till Irtisch i öfversta loppet4546 <Суciй> Нарымъ, d[it]o, do ☙  ❧ Uba, en stor biflod till Irtisch Uljba (Ульба) Do Schulba, biflod till Irtisch Anuj, biflod till Katunj 1538 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1538 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  This river cannot be identified. (TS) Oksa, en af källfloderna till Tom.4547 Usa (Уса), biflod till Tom.4548 Suma (Сума), en biflod till Tschulym (Чулымъ) wid sjön Чанъ.4549 Mungai4550 små bifloder Sungai4551 i Katunjska Alambaj (Alamboj)4552 flodsystemet4554 Uran4553 } 25 November4555 afreste ifrån Tomsk och ernådde efter 212 verst den lilla staden Kolyvan4556. Efter att härifrån ännu hafva tillryggalagt en station framåt befinner man sig på Barabá, som anses begynna der de så k[al]l[a]de Заводскiе крестяне (d. ä. de under Barnaulska bruken4557 lydande) bönder) upphöra och kronobönderne (Государствiе крестяне) vidtaga. Baraba är en stepp, bewuxen utmed wägen mest af björk och asp. Lärkträd, gran och tall finnes ej. Åkerbruk och boskapsskötsel utgöra här hufvudsaken  – Inga kurganer.4558 ☙  ❧ D. ☙  ❧ [—] Ilmen (Ильмень), en sjö vid Mjatskij savod ej långt från Slatoust4559. — Turu-Tau är en bergstopp i Orenburgska Gouvernementet. Denna topp tillhör Uralska systemet, är4560 en fyrkantig coloss och äger utseendet af ett hus. Tatarerne berätta att en deras höfding Thur haft sin borg på detta berg. ☙  ❧ Anmärkningsvärda flodnamn Turá, 1. en flod, som i4561 Njertschinska området faller i Ingada, 2. ett berg i dess närhet 3. en by vid samma flod.4562 ✘ Ordet är Turkiskt  The River Usa runs into the River Tomˈ 651 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suma discharges into the River Čulym from the left 222 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Mungaj discharges into the River Alambaj (Lesnoj Alambaj/Bolˈšoj Mungaj) from the right 12 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sungaj runs into the Obˈ 3333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Alambaj runs into the River Čumyš 260 from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  As shown by the other endnotes, this is not correct. (TS)  Probably Old Style.  Situated north-west of Novosibirsk at N55°18′20″ E82°44′20″. (TS)  Barnaul is an industrial town at the Obˈ at N53°21′55″ E83°46′24″. There was both silver and gold mining in the region. Sjöström 1909. (TS)  Castrén travelled from Krasnojarsk to Omsk in 12 days. He was in Ufa in December. See his letters to Rabbe, 2/14 Dec. 1848 and to Sjögren, 21 Dec. 1848/2 Jan. 1849, in the volume of letters in this series.  Lake Ilˈmen cannot be identified. (TS)  är ǁ och k  i ǁ faller 1539 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1539 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén’s diary notes end here. From Sjögren’s diary we know at least something about his stay in St Petersburg. He arrived there on 12/24 January and left on 10/22 February. Sjögren related on 25 Jan.: “Besök af den från sin resa återkomna Castrén, som åt frukost hos oss.” 27 Jan.: “Besök af Castrén.” 29 Jan. “Besökte [– –] Castrén, som sedan följde mig hem.” 30 Jan. “Om aftonen [besök] af Fru Vater med broder, Böhtlingk med fru, Castrén, Sirén med fru och dotter, fru Brosset med dotter och Schiefner.” 2 Feb.: “Castrén fann jag hem.” 6 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af Castrén. [– –] Om aftonen besök af Hamel, Kunik, Radlof med fru, Castrén, Böhtlingk och Zandt med fru och dotter.” KK Coll. 209.76 Eph. 25, 27, 29, 30 Jan., 2, 6 Feb. 1849. Joseph Christian Hamel/Iosif Xristianovič Gamelˈ (1788– 1862) was a geographer of Volga German background and an Academician at the Academy of Sciences. Joseph Christian Hamel, Wikipedia: https:// historian of German background at the Academy of Sciences. Большая российская энциклопедия 16: 344. Radlof in the context of the 1840s in Russia cannot be identified. 7 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af <------->, <Schreiber> och Castrén.” 8 Feb.: “Besök af Castrén.” 11 Feb.: “Besök af Nordmann och Castrén.” KK Coll. 209.76 Eph. 7, 8, 11 Feb. 1849. Alexander von Nordmann (1803–1866) was a Finnish zoologist and palaeontologist of German background who had been working in Berlin and was later engaged as teacher in Odessa but had just been appointed Professor of Zoology and Botany at the Alexander University in Helsinki. He is considered to be the first internationally renowned Finnish zoologist. Leikola 2001. 13 Feb.: “Hos Castrén, med hvilken jag om aftonen återvände hem, hvaräst jag förefann Brosset med dess d[o]t[ter]. Sednare kom ännu Böhtlingk.” 14 Feb.: “Besök af Castrén, hvilken jag följde till Sirén till middag.” 15 Feb.: “Med Castrén hos Frähn till middag, [– –]” 17 Feb.: “Om morgonen hos Castrén, hvilken jag tillställde de.wikipedia.org/wiki/Joseph_ Christian_Hamel. Ernst Eduard/Arist Aristovič Kunik (1814–1899) was a 1540 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1540 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks honom 700 Rubel silfver för år att kunna uteslutande egna sig till utarbetande af sina samlade Materialier, i likhet med hvad af Akademien förut i dylika fall blifvit tillgjordt. Naturligtvis hade ingen i Klassen att anmärka deremot och det beslöts att derom i högre Ort göra en vederbörlig hemställan. För att kunna förkunna C[astrén] detta Resultat före hans afresa, hade jag budit honom i dag till middag ock jemte honom hans <vän> Sirén, Pastor Zandt, Öfverste-löjtnant Tigerstedt, Professor Nordmann, samt af Akademiens ledamöter Middendorf, Böhtlingk och Kunik.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 Feb. 1849. Colonel Lieutenant Tigerstedt is apparently Axel Fredrik Tigerstedt (1813–1870), later Major General in the Russian army. Tommila 1964: 1401. This is the only documented event when Castrén met Middendorff, although they probably also met on other occasions during Castrén’s stay in St Petersburg in 1849. 22 Feb.: “Wid middagen hos Siréns 1 Pomerans sup och <3> glas rödt win, hvarpå Castrén efter caffet kl[ockan] 5 afreste åt Wiborg och Helsingfors.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 Feb. 1849. bref att medföra till Professor Ilmoni och Professorskan Blomqvist.” KK Coll. 209.76 Eph. 13–15 Feb. 1849. Immanuel Ilmoni (1797– 1856) was professor of medicine at the Alexander University in Helsinki. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12699. Mrs. Kristina Charlotta Blomqvist, b. Harring, (d. 1850) was the widow of professor Alexander Blomqvist who had died in December 1848. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=12853. 20 Feb.: “Besök af Castrén, som i dag förnämligast äfvensom redan i går sysselsatte mig, i det jag controllerade afskriften af hans egen bericht till nästa  – morgondagens  – session och sjelf dertill förberedda 2 af mig, 1 om saker, som han medhämtat för Akademien och 2. förslag till ytterligare understöd för honom, på det han må kunna sorglös och ostörd skrida till bearbetning och utgifning af sina Materialier.” 21 Feb.: “Jag föredrog i Klassen såwäl Castréns egen redovisning för sin resa, som ock min derpå grundad motion att i 3 års tid <än> ytterligare bevilja (TS) ☞ 1541 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1541 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  The mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 279–282 consists of two sheets of 18 x 21 cm. The text is probably an unpublished article mscr on Castrén’s excavations in Irkutsk region.  Både i denna […] ǁ mennisk ben af m[enni]skor, kalfvar, får, fåglar, hundar, och men inga redskap. I hvarje graf förekom ett lik, som låg med öster i bar jord med hufvudet i öster. Utwändigt woro <k---a> grafvarna försedda med höga fyrkantiga stenwäggar, men i saknad hvilka i tre hvarf omgifva Utwändigt woro grafvarna försedda i öster  både […] skillda ǁ n[å]g[o]t stör[re]  höga kummel ǁ 1. familje-grafvar ǁ 2. stora  mket allmänna ǁ allmännaste  ofta med ǁ wanligtwis <wid>  Såsom […] familje-grafvar ǁ Inwändigt <->  de […] liken ǁ 1. Minusinsk <----> ǁ 2. liken i de  icke vester ǁ i öster  Mscr: vester  Dessa […] frestad ǁ 1. Oaktadt detta ǁ 2. Ehuru dessa och många andra olikheter <skulle> på det kraftigaste af  är ǁ wore Appendix . ☙  ❧ Både4563 ☙  ☙  i denna4564 och några andra närbelägna Kurganer förekommo multnade ben af m[enni]skor, kalfwar, kor, får, hundar, fåglar och andra slags föremål, sådana jag uppgräfvit i de Minus[inska] graf-kumlen. Oaktadt det likartade innehållet äro dock de härwarande grafvarna både4565 till sin yttre och inre constr[uction] ❧ betydlig[e]n skillda ifrån de Minusinska. Här har jag hitintills icke funnit några höga4566 kummel hvilka i Minusinska kretsen äro m[yc]ket4567 allmänna, utan endast små, fyrkantiga, ofta4568 med tredubbla stenwäggar omgifna grafvar, hvilka wanligtvis äro jemnhöga med marken. Såsom4569 sjelfva det yttre utwisar, äro grafvarna härstäde[s] icke allmänna familjegrafvar, utan innehålla blott ett enda skelet[t]. Då i de4570 Minus[inska] grafvarna liken nästan alltid träffas liggande [i] en kista af träd eller sten[,] man och hustru i samma kista, så har jag deremot härstädes icke funnit några spår hvarken af träd- eller stenkistor. Anmärkningswärd är äfven den omständighet, att liken härstädes ligga med hufvudet icke4571 ❧ vester, såsom i Minus[inska] kretsen, utan alltid i [öster]4572. Dessa4573 och många andra olikheter, som jag nu ej ärnar vidröra, är4574 man frestad att sluta till grafvarnas olika ursprung, men det är 1542 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1542 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  anmärkningswärdt att Mong[olerne]4575 hålla äfven de härwarande grafvarna för ett verk af Kirgiser4576 och af4577 sådan anledning benämna dem än Kirgisi ür, än åter med det ifrån Turk[iskan] lånade köhö4578 kyhö, kyhö, kysö, kycö, såsom ordet4579 i särsk[ildta] dial[ecter] uttalas. Det4580 berättas såsom alldeles afgjordt att Kirgiserne4581 fordomtida ströfvat på dessa stepper och att denna berättelse icke är ogrundad, bevisas af Turkiska ortsnamn, hvilka ❧ äfven i denna nejd tidt och ofta påträffas. Emellertid kan man med all4582 sannolikhet antaga, att åtm[instone] icke alla härwarande grafvar äro gjorda med Turkiska händer, utan kanske till största delen är ett verk af Mongolerne. Buddhismens4583 anhängare uppresa wäl inga offerstenar wid den aflidnes graf, men bland Burät[erne] gifvas ännu i dag många Schamaner, wid hvilkas begrafning utom4584 otaliga andra ceremonier iaktages det bruk, att grafven liksom i fordna dagar omgifves med en trefalldig stenring. Såsom tjenande till hviloläger endast för Schamaner kunna4585  Mongg. […] härwarande ǁ trad[itionen] tillskrifver de här[warande]  Kirgiser ǁ Turk[iska] folkslag och  af […] benämna ǁ benä[mna]  köhö ǁ ordet  ordet ǁ det  Det […] afgjordt ǁ Det heter  Kirgiserne ǁ T  all sannolikhet ǁ sanno[likhet]  Buddhismens ǁ 1. Wisserl[igen] ǁ 2. Såsom dessa gra[fvar] ǁ 3. <--->  utom […] andra ǁ 1. bland annat ǁ 2. utom <--->  kunna ǁ 1. ~ dessa ǁ 2. ~ de benämnde grafvar[na] ǁ 3. ~ <-->  färd ǁ <---->  den ǁ ~ stora Njertsch[inska] farwägen Med denna winning — Ifrån den Aninska steppen fortsatte jag min färd4586 utmed den4587 1543 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1543 26.8.2019 9:56:26 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 30 [Reseanteckningar 1847–1848] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/32362d6115575eefa63db89623f06e2b.pdf fd206c272044b4f5a1ac6d5d52173028 PDF Text Text Itineraria  The mscr KK Coll. 539.32 (Varia 7, Reseanteckningar 1847. Minusinska kretsen) is a book, bound from notebooks of ca. 11  x 18 cm. Some pages have been bound in incorrect order. Castrén has not given any title to this diary.  ut ǁ ~ ifrån Atschinsk och  smärtade det mig ǁ 1. det grämde mig ǁ 2. jag sörjde  bergs-/dalar  leder ǁ 1. löper ǁ 2. ledde ǁ 3. ~, belysta af  Užur is situated at N55°19′15″ E89°50′58″. (TS)  grönska ǁ sommarens ~  wårsolens ǁ gr  men […] nejden. ǁ men man ser dem ingenstädes i Finland så tätt omvexlande, som i nejden af Atsch[insk]  på ǁ träden  This fragment is for the most part included in Castrén’s letter to Sjögren from Minusinsk, 20 Apr./2 May 1847. See the volume of letters in this series.  Bol’šoj Uluj at N56°39′24″ E90°34′19″. (TS)  Malyj Uluj at N56°10′0″ E90°25′43″. (TS)  Ket. 29 ☙ ❧ [Reseanteningar, Minusinsk ] N:o 2521 I ☙ ❧ Resan från Atsch[insk] till Minusinsk D. [ ] Mars gaf jag mig ut2522 på den Minus[inska] wägen ifrån den lilla bergomgifna staden Atschinsk. Huru det smärtade2523 det mig icke att jag ej fått skåda de herrliga bergsdalar2524 genom hvilka wägen leder2525, till Ushur2526 beklädda med grönska2527 och upplifwade af wårsolens2528 strålar. För ett Finskt öga äro m[ån]ga bl[and] dessa dalar gamla bekanta, men2529 ju längre man aflägsnar sig från Atsch[insk], dessto mera främmande förefaller nejden. De små, af kullar begräns[ade] dalarne widja sig och ant[aga] en steppartad gestalt; på2530 de widsträckta fälten ser man endast glesa björkar etc.2531 = Uluj, 1 en volost på Atsch[inska] vägen, 80 v[erst] från Atschinsk2532 2 en by på Minussa-vägen, 19 verst från Atsch[insk]2533 Af Ostj[akiska]2534 ul, vatten. 1228 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1228 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Nazarovo at N56°0′40″ E90°25′0″. (TS)  Balaxta at N55°22′50″ E91°36′31″. = ofwanom Atschinsk finnas på Tschulym inga Tatarer utan endast Ryssar uti volosterna: Nazarowa2535 och Balachta2536 – allt intill Ushur. = Wid öfversta loppet af Tschulym finnas utom Tatarer, blott en Rysk förpost. = Жережъ, Seresh2537, är en2538 flod, som utfaller i Tschulym och tager sin upprinnelse från sjön Bjeloje. Wid d[en]na2539 flod, h[var]efter wägen löper, finnas många Ryska byar; wid källorna2540 bo Kisilska Tatarer. ☙  ❧ Jága2541, en liten flod, som utfaller i floden Scheresh. Ordet är af Finskt eller Samoj[ediskt] ursprung. Ifrån Jagina2542 till Ushur fortlöper längsmed wägen en wacker bergsträckning2543. Landet deromkring är lågt och slatt. Wid Jaga försvinner. Scheresh åt höger till och lemnar för alltid stora wägen – dock finnas derå byar allt framgent. ☙ ❧ På 3dje stationen ifrån Atschinsk nödgades jag taga sommar-eǥuipage. I alla byar sökte jag efterleta spår af Ariner, men förgäfves. Den Ryska col[onisationen] är på d[en]na väg m[yc]k[e]t ung, och har på endast assimilerat några Kisilska Tat[arer]. Dessa veta ock ingen ting förtälja om de försvunna arinerna. I ortsnamn röja sig ej heller spår af nämnda folk, möjligen i Uluj. (TS)  The River Serež runs into the River Čulym from the left at a point 1,417 km from the mouth of the latter. (TS)  en flod ǁ en liten flod  dna […], hefter ǁ 1. f[loden] ǁ 2. dna flod, som tag[er]  källorna ǁ 1. ~, som in ǁ 2. ~ belägna  The River Bolˈšaja Jaga discharging into the River Serež from the right 162 km from the mouth of the latter. (TS)  Jaga at N55°29′55″ E90°15′32″. (TS)  berg-/sträckning  This page has been torn so that only a narrow strip remains. It has no number in the mscr (between p. 4 and 5). The reverse side is empty. är2544 för jag äro man de 1229 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1229 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  ‘Settled foreigners’, people belonging to certain non-Slavic minority peoples of Russia and living settled in villages. The term was applied to ethnic groups listed in the Statute of Foreigners of 1822, in which the non-Russian inhabitants of Russia were divided into settled (оседлые) and wandering (кочевые) peoples. Большая российская энциклопедия 11: 398 [Инородцы]. (TS)  Государственные подати, state taxes.  en ǁ som  Ясачные люди, paying ясак, a tribute (tax) collected in natural products. The system was applied in the Volga region and in Siberia. It came into effect in Siberia in 1822. Дамешек 2009. (TS)  funnos ǁ <-->  Mscr: Хд. Castrén seems to have abbreviated the Swedish word christendomen in Cyrillic script. ☙ ❧ Ushur volost  – består af 70–80 hus, med stenkyrka. Derwid flyter en liten flod, äfven Ushur benämnd, som faller i Scheresh. — I Ushurska volosten finnas Осѣдлые Инородци2545 — 345 m[an]kön — 393 gvin kön Dessa betala государственныя поддаты2546, men äro fria från krigstjenst. Sitt modersmål – Tatarskan hafva de förgätit. 4 verst ifrån Ushur åt Kisilska domen besökte jag byn Kulun, en2547 by af 14 hus, som bebos af idel personer, som fordom voro ясачные2548 och nu betala Государственныя поддаты. Dessa tillhörde urspr[ungligen] Katschinska do☙ men, och härstamma från Kirgi❧ser i 5te led. Traditionen förmäler neml[igen] att jemte Tatarer funnos2549 på Katschinska steppen äfven Kirgiser, hvilka sednare inkommo i landet och smälte till en del med de Katschinska Tatarerne — Af Kirgisisk upprinnelse finnas äfwen ensk[ildta] familjer i byarna: Slavo-Ijús (wid Ijus) Тембря (wid fl[oden] Tjembra) Устье-Исиккульская (wid Scheresh) — Dessutom finnas af Kirg[isisk] upprinnelse pers[oner] i Abakanska, Novoselska och Balachtinska voloster. — Dessutom finnas i d[en]na volost åtskilliga Tatarer af den Kis[ilska] domen, som antagit [Christendomen]2550 och russicerat sig. ☙  ❧ — Det säges uttr[yckligen], att hvarken Kirgiser eller Tatarer uppfört kurganer, utan att folk, benämndt Tschud, som säges hafva urspr[ungligen] 1230 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1230 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙ ☙  ❧ ☙  bebodt landet.2551 Det2552 förmäles, att Tschud[erne] egt en utomordentlig kroppsstyrka, hv[il]k[e]t bevisas af de öerhörda stenar, de hopat i sina grafvar. Ben af dem hafva blifvit funna wid яры, som bl[ifvit] besköljda af vatten. Lårbenen säges varit af mer än 3 arsch[ins] längd. Tschuderna begrofvo sig i kurganer, och härom hafva Tatarerne följande tradition: Fordom fanns i Sibirien icke ”hvit skog”2553 (= björk). När Tschud[erne] såg, att den2554 hvita skogen började växa, menade folket att en hvit Tsar skulle komma att herrska öfver landet. ”Oss blir hädanefter icke godt att lefva på jorden”, ❧ yttrade Tschud[erne] vid d[en]na oförmodade händelse och begrofvo sig i kurganerne. Ifrån2555 Ushur färdas man längs en wäg, å ömse sidor omgifven af wackra2556, kegel- och limpformiga kullar.l Efter en färd af vid pass 17 verst befinner man sig på en höjd och har derifrån en utsigt till den allra skönaste dal omgifven från alla sidor af höga, vackra kullar. I2557 denna dal finnes äfven sjö: Urach samt en ulus af s[am]ma namn2558. Sedan man njutit ett ögonblick af dalens utomordentliga skönhet, fäster ögat wid en oändlig mängd grafhögar, som ligga kring-❧ strödda i den vackra dalen. Min skjutskarl räknade ej mindre än 52 grafhögar på ett litet omfång. Dessa grafhögar ägde2559 en fyrkantig, mer eller mindre qvadrat. form. De största innehöllo 6–7 sashen i qvadrat. En war 7 sashen lång, 3½ sasch[en] bred. Hwarje graf war omgifven af en smal stenwägg, som stundom höjde sig närmare en arschin öfver jord, stundom äfven hade nedsjunkit helt och hållet i jorden.2560 l. I dalen beta makligt Tatariska hjordar.  See Castrén’s archaeological writings in Castrén 2017a.  Det ǁ Trad[itionen]  ”hvit skog” ǁ björk  den […] skogen ǁ björken  Ifrån ǁ Somliga Castrén’s archaeological field notes were published for the first time by J.R. Aspelin in 1901, but only with some individual commentaries. Aspelin 1901.  wackra ǁ k[egel-]  I ǁ Slik  Oraki at N55°19′43″ E89°31′2″. (TS)  ägde ǁ woro af m[yc]k[e]t olika storlek och ~  The earliest kurgans in the village of Oraki are dated to the Andronovo Culture (1700–1500 BCE), and the latest ones to the Podgornovo Phase of the Tagar Culture (6th–5th c. BCE). There are also some later supplementary burials in older kurgans. The Finnish archaeologist Hjalmar Appelgren(-Kivalo, 1853–1937) excavated one of the Tagar-Podgornovo kurgans in 1887. Вадецкая 1986: 47, 65, 73, 101, 106, 147; Mallory 1997a; 1997b; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 3–29 (esp. 22–29); Salminen, Timo, 2003: 76; Grjasnow 1970: 235–236, see also 129–131. The most recent dates for the Siberian cultural phases place the Afanasˈevo Culture at 3200–2600 BCE, Okunev 2500–1800 and the Andronovo Culture at 1700–1500 BCE. I express my gratitude to Dr. Jurij Esin (Abakan) for this information. Email from Jurij Esin to Timo Salminen, 24 Jan. 2018. (TS) 1231 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1231 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria 2561 Sådana ǁ 1. De träf[fas] ǁ 2. En sådan 2562 ofta ǁ har — Sjelfva grafven består af ett jordkummel, som synes hafva insjunkit <utm.> höjer det föga öfver jorden. Den största tumulus höjde sig vid pass 1½ arschin öfver jordytan. På soml[iga] grafvar ser man större och smärre stenar strödda öfver kumlet, men till det mesta jordbevuxna. ☙ 12 ❧ [—] På en graf märkte jag en stor upprättstående sten. — Grafkumlen äro stundom fördelade i tvenne afdelningar genom samma slags stenwägg, som synes omkring grafven. D[en]na wägg löper tversöfver grafven. — Den mest i ögonen fallande äro de stora isolerade stenar, som omgifva grafven. Dessa stenar, som vanl[igtvis] äro flata schiffer- och mergel-st[enar] äro stälda med smaländar mot grafven. Sådana2561 stenar stå nästan utan undantag, en i hvarje hörn af kumlet; dessutom äfven ofta2562 i midten. De grafvar, hvari jag anm[ärkt] tvenne afdeln[in]g[a]r, hade i ändan af h[var]☙ 13 d[e]ra afdeln[ing] en stor hörnsten. ❧ En af hörnstenarna höjde sig 1 saschen och ½ arsch. ofvan jord; dess bredd var 2½ arschin, men tjockleken war wid dessa stenar öfverhufvud så ringa, att jag blott fann en enda, som utgjorde något öfver en arschin, men oftast blott några tum. Form 7 sashen 3½ sash 1232 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 6 sashen Obs. wäggarna äro formade af плетнякъ (schiffer), hörnstenarne bestå af железнякъ, äfven af плетнякъ.2563 — De Kisilske Tatarerne förtälja, att en del bland dem Invandrat från Tomska Gouvernementet, ifrån den2564 emellan Tomsk och Kusnets[k] eller ifrån sjelfva Verchotomsk2565. Dessa lefva nu i 5te led på Kisilska steppen. Andra säga sig hafva ifrån2566 urminnes tid på [sina]2567 närwar[ande] ställen kommit från Tobolska Gouverne☙ 15 mentet ❧ under eröfrings-tiden, flyende undan det Ryska väldet. Äfven de från Tomsk ankomna synas hafva flyktat undan Ryssarne. ☙ 14 ❧ — Kisi (Kizi), menniska, Tatar. 1. — Ulug Aátschig, больше-Atschinskoj. 2 — Kisig Aátschig, мало-Ачинскiй. 3 — Eghelär (Eǥhelar, eǥelar), игинская упр. l. Eǥelär Tschoone (tschoone, управа). 4 — Tyiselär tschoone (Tyisēlär tschoone) 5. Bugalar-tschoone, 2й пол[овины] 6. Kislar-tschoone2568 7. Kamnar-tschoone 8. Kalmaxtar-tsch[oone] (Мало-Арбунской2569) 9. Ulu-argen-tschóone (курчикъ) ☙ 15 ❧ 10. Tschuschtar-tsch[oone] (Schuskoj) ☙ 14 ❧ 1233 2563 For an overview of archaeological remains in the area, see Вадецкая 1986: appendix map between p. 16–17. (TS) 2564 den emellan ǁ trakten af 2565 Situated on the River Tomˈ at N55°28′17″ E85°57′3″. (TS) 2566 ifrån [...] kommit ǁ uppwuxit på 2567 Mscr: sitt 2568 Kislar-tschoone ǁ ~ l. Kamnar[-tschoone] 2569 Castrén wrote ы above y: Арбынской �Itineraria  dels […] semljankor ǁ 1. dels ǁ 2. andra i jurt ǁ 3. dels med hä[rd]  Sic.  hemma i stall ǁ omkring huset  Lakes Bolˈšoe and Maloe are situated at N55°11′ E89°19. (TS)  The two lakes called Belë are situated at N54°29′ E90°9′. There are several smaller lakes in the surrounding area. (TS) Bland de Kisilska Tatarerna bo somliga i hus, uppförda dels på Ryskt vis, (d. ä. med ordentlig ugn), dels2570 med en ugnshärd (tschuwal) i hörnet, platt tak, dels i semljankor. Sommartiden begagnas näfvertält samt ett slags trädjurt med rundt tak och en härd i midten, utan fönster. ☙  ❧ ☙  obs Fem slags boningar: 1 Spa R. изба, en Rysk stuga med platt tak. 2. Sol-spa, чувалная изба, med platt tak, med fönster af glas eller ko-mage, ugnshärd i hörnet. 3. Kȧ̂stég, землянка. 4. Tschaiǥep, sommarpirt af träd med kegelformigt tak, ungshärd2571 i midten. 5. Kakpas-ep (kaҟpas-ep), näfvertält. — De Kisilska Tatarerne idka åkerbruk med undantag af dem, som bo wid Черный och Бѣлый Iюсь, der jordmonens steniga [beskaffenhet] ej tillåter åkerbruk. — Wid Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь hålla Tatarerna stora hjordar, ända till 100 kor, 100 får, de rikaste ❧ hafva 150 hästar, andra 50, 25 och mindre. Hästarne delas i tabuner (askér), hvilka bestå af 30–50 hästar, bland h[vil]ka blott finnes en hingst, de öfriga ston. Wallacker räknas ej till tabuner; de gå åtskilda, ty de jagas bort af hingstarna. — Hästarna söka sig föda både vinter och sommar på stepperna; kor, får och kör-hästar födas hemma2572 i stall. — Fiskafänge bedrifvas i божiе озероli 2573, i Бѣлое озероlii 2574, mindre i Urjupliii, mera i li. Tat. Teger-kolj (golj). lii. Ak-kolj. liii. Urjup. 1234 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1234 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hvardera Ijusliv i Черное озероlv 2575, i Oschkoljlvi (Oskolj)2576, ☙  ❧ Божiе озеро Tat. Teger kolj Бѣлое – Ak-kolj Черное – Kara-kolj  Lake Černoe is situated at N54°39′3″ E89°26′11″. (TS)  Lake Oškolˈ is situated at N54°44′8″ E89°17′13″. (TS)  intet villebråd ǁ inget djur  6te ǁ 5te  bort ǁ ifrån lan[det] [—] Fiskafänge bedrifves med nät och not samt krok, ej mjerdor. — Tatarerne fånga zoblar, räfvar, björnar wargar, ekorrar, filfras, utter, sällan ren. Man gör långa skogsresor till Бѣлогорье, på Ijus, ty på stepperna trifves med undantag af varg och räf intet2577 villebråd. — De Kisilska Tatar[er]ne hafva redan i 6te 2578 led varit christna. — Tat[arerne] äta stokött, begagna föga salt. — De Kisilska Tatar[erne] hafva en så k[al]l[a]d дума; de styras af en родонацалникъ, hafva Knäser och Sasädatlar. ☙  ❧ [—] Tatar[er]ne veta förtälja, att Kirgiserna före dem bebott landet, och att de flyktat bort2579 men ej sammanblandat sig med Tatar[erne]. Inga fiendtligh[eter] vet man omtala. — Om Ariner och Ostjaker visste man intet, men trodde att under Katsch[inska] domen skulle höra sådant, ochristeligt folk. Obs. Ára, ulus. liv. Tat. Ijys. lv. Kara-kolj (golj). lvi. Oskolj. 1235 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1235 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria 2580 genom ǁ och 2581 5 ǁ 6 2582 war [...] nedanför ǁ sänkte sig betyd[ligt] 2583 A kurgan of the Tagar Culture. See p. 1231. 2584 Urach ǁ ~ Б och <-> 2585 Божiе ǁ Болшое 2586 Малое ǁ ~ Божiе ☙ 20 ❧ ☙ 21 d. 30 Mars/11 Aprill. Efter att hafva hvilat öfver natten i Tatar-byn Urach, fortsatte jag följande dagen åter min resa genom2580 en dal å ömse sidor omgifven af berg, större än vanl[igen]. Nejden war utmärkt wacker. Wägen ledde längsmed stranden af Божiе озеро. Tschudgrafvar funnos i mängd på d[en]na wäg, äfven wid sjelfva stranden af Gudasjön, som Stepanow omdöpt till den himmelska – ett namn som hon wäl förtjenar. En af de förbemälda Tschudgrafvarne war ej mindre än 16. sashen 2 arsch[in] lång, närmare 52581 sashen bred, höjde sig n[å]g[o]t mera än 1 (?) arschin öfver det ❧ närmaste jordlagret, som dock war2582 sluttande nedanför. Formen Obs. 9 hörnstenar på långsidan stående gent emot h[varan]dra, 1 på tversidan2583 — Obs. de flesta grafhögar äro belägna i trakten af sjöarne Urach2584 och de twenne Gudasjöarne Божiе2585 озеро (12 verst lång) och Малое2586 Озеро (7 verst lång), i mindre antal wid Бѣлое. ☙ 22 ❧ Ifrån Urach räknas blott 20 verst till Kisilska domen (40 verst från Ushur). 1236 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. först funnos 12 upraver, men sedermera hafva de tvenne Meletska vid Tschulym bl[ifvit] åtskillda. Kisilska Tatarer: 2,259 m[an]kön 2,7792587 ǥvink[ön] De hafva blifvit minskade, emedan m[ån]ga bl[ifvit] bönder.  It is somewhat uncertain whether Castrén changed 2679 to 2779 or vice versa.  knifvar ǁ en  Sic., cf. the horse bits.  Settled peasants. (TS)  lägre ǁ mera  tusen ǁ 700 Man har i kurg[anerne] funnit knifvar2588, spjut, betsel af jern, silfver-kolpaker intet af jern2589. (Stepanow har farit af med dem alla.) ☙  ❧ ☙  [—] Både Katschinska och Kisilska Tat[arer] äfvensom Kirgiser hafva bl[ifvit] осѣдлые крестьяне2590. — Före den Ryska colonisationen var den Kisilska horden utbredd ända till Atschinsk. Ännu lefva Tatarer, h[vil]ka förut bott på de ställen, der nu Ryska byar äro belägna. — De fattigare Tat[arerne] hafva åtm[instone] чувалные избы eller землянки (1–2 alnar i jorden). De lefva om vintern på s[am]ma ställe, men om sommaren nomadisera de i näfvertält. — Obs. De Kisilska Tatarerna bodde förut lägre2591 ned på Tschulym ❧ wid Kia och undanträngdes af den Ryska colonisationen. Deras boflyttning bör till en del skett i sednaste tider. [—] Obs. De allra rikaste Tatarer äga 500 hästar, 150 kor, 100 får. En enda äger tusen2592 hästar. — åkerbruket bedrifves af Tatarerne i ringa mon. 1237 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1237 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria     tillika ǁ äfven Gröfre ǁ <Har> Upraver ǁ voloster Kostino at ca. E89°29′58″. (TS)  skatt ǁ ~ hafva N55°1′52″ ☙  ☙  ❧ — Tat[arerne]s samhällsskick 1. En родоначалник, som är en golowa för alla 10 upraver. 2. Han har sig till hjelp två sasädatlar. 3. Hvarje uprava har en knäs och han har sig till hjälp en jassaúl, h[vil]ka ❧ uppbära skatten. Hvarje knäs äger tillika2593 en police uppsyn. Gröfre2594 förbrytelser hänskjutas af knäset till domen. 4. I domen finnes äfven kasnatschej, tvenne vaccinatörer. Obs. vaccinatörerne äro de enda som erhålla lön. Upraver2595 1. 2. 3. 4. 5 6. 7. 8 9. 10. ☙  ❧ Камлярскаяlvii Шуйская Игинская Кичильская Больше-Ачинская Мало-Ачинская Курчикова Мало-Аргунская Басагарская 1й и 2й пол[овины] Басагарская отдѣлная [—] Ifrån nya domen går vägen fortfarande g[enom] en bergsbygd till den gamla Kisilska domen (35 verst). Talrika Tschudgrafvar äro strödda vid vägen. — 20 verst ifrån nya domen en ulus vid namn Kostinskaja2596. Innewånarne äro förryskade, men betala skatt2597. — Här träffade jag gu[l]dsökare-prikaschtsik, som frågade mig, по какой части jag reste. Till lvii. Tat[ariska] Kamnar, obs. камнарскiй толкъ. 1238 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1238 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks svaret: по ученной2598 yttrade han: ”у насъ въ Сибири, кажется такой части нѣть, я будто прежде не слыхивалъ”.2599 ☙  ❧ [—] Ifrån Kostinsk framåt färdades jag i mörkret och såg här och der wid vägen höga lärkträd, men inga björkar, h[vil]ka hitintills hade varit allrådande. Grafkummel funnos i2600 ringa mängd wid gamla domen. — Efter en färd af 15 verst kom jag till den så k[al]l[a]de старая дума2601. — Här löper Черной Iюсь, som beledsagas af Таскинскiя горы. De Kisilska och Katschinska Tatarerne lägga i grafven jemte den aflidne: goda2602 pelsar, (i sin prydligaste drägt), brännvin, smör, kött, silfverpeningar2603 och en sadel, svepa honom efter omständigheterna i silke eller annat fint tyg. ☙  ❧ ☙   ученной ǁ ~ делѣ  See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  i […] domen ǁ ej på d[en]na wäg  According to Castrén (see next page), situated where the River Pečišče runs into the River Čërnyj Ijus, i.e. N54°56′39″ E89°38′20″. (TS)  goda ǁ kista  silfverpeningar ǁ ~ voilok  släppa […] döda ǁ 1. <sade> ǁ 2. lemna den aflidnes älsklingshäst på grafven (vid begrafningen), låta den stå sadlad 40 dagar (hemma), döda den ǁ 3. släppa en  samt ǁ och  rider ǁ färd[as]  ställes ǁ reses De Katschinska Tatarerne släppa2604 den aflidnes älsklingshäst lös och fri wid begrafningen, uppfånga honom åter och döda vid поминки på grafven, samt2605 förtära köttet. De Kisilska Tatarerne låta äfven hästen stå sadlad 40 dagar, men döda den ej. Hos Katsch[inska] Tat[arer] får ingen rida på ifråg[avarande] häst och man hyser den tro, att den aflidne sjelf rider2606 derpå om nätterna. — De Kisilska begrafva sina döda djupt i jorden efter Rysk sed, men de Katschinska blott så att kistan kan öfvertäckas med jord, hvaröfver man förer ❧ stenar. — Den döda begrafves med ansigtet åt öster. — Wid grafven ställes2607 hästens hufvud på en stör. 1239 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1239 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria                   koka ǁ äta 3dje, 20de, 40de ǁ 3, 40 efter ǁ und[er] See also p. 880–883. etc. ǁ 1. på so ǁ 2. kläde, hästar m. m. For a longer explanation, see on p. 1254–1255. Ifrån ǁ 1. Wid ǁ 2. Några verst synes ett ǁ 1. står en ǁ 2. utsträcker sig Учумскiй ǁ Ушунскiи hfrån fortgår ǁ sträcker sig Учумское ǁ Ушумское Lake Učum is situated at N55°5′47″ E89°43′47″. (TS) och ǁ (<--> med ǁ och Castrén means the Sulek inscriptions at N54°58′9″ E89°35′10″, dated to the 7th– 10th centuries CE. He was the first one to document them. A more detailed documentation was made by the expedition of the Finnish Antiquarian Society in 1887 and published in Appelgren-Kivalo 1931: 5–7 with Abb. 67–93; Вадецкая 1986: 161; Есин 2011; 2010: 20– 22; Aspelin 1901: 9. They must not be confused with what are known as Učum inscriptions at present, which are situated north of Lake Učum. (TS) till det mesta ǁ dels mskor ǁ antingen djur och […] figurer ǁ 1. andra figurer och ǁ 2. andra slags figurer — Slägtingarna beledsaga den döda till grafven, sjunga klagosånger, koka2608, äta, dricka wid grafven. Sålunda minnes man den aflidne med ätande och drickande den 3dje, 20de, 40de 2609, 100de dagen derefter efter ett år, sedan efter2610 omst[ändigheterna] en g[ån]g om året.2611 ☙  ❧ Giftermålet är en vidlöftig historia. Man friar i flere år genom föräldrar, slägtingar, talmän, och fästmannen sjelf besöker bruden, för skänker: brännvin, kött, bysder (en art ost af sur mjölk), etc.2612 Kalym består af kläde, hästar, kor och andra varor, men ej p[enin]g[a]r.2613 ☙  ❧ Utschum-klippen ☙  Ifrån2614 den gamla domen synes2615 ett berg vid namn Учумскiй2616 хребетъ, som h[äri]från2617 fortgår till Учумское2618 озеро2619 och2620 löper längsmed en liten flod: Petschischa (Печиша) som vid den gamla domen utfaller i Черный Iюсь. Nämnda хребетъ slutar sig några verst ifrån gamla domen med2621 en klippwägg, som kallas писанный утесъ.2622 ❧ I denna klippa ser man en ofantlig mängd inskärningar, h[vil]ka fortlöpa en sträcka af 20 a 30 sashen (af flere tiotal famnar), afbrytas på ojemna ställen och fortsättas åter på jemna. Dessa inskrifter äro påtagligen ett tidsfördrifsarbete. De bestå till2623 det mesta af inhugna m[yc]k[e]t fina prickar, som föreställa m[enni]skor2624 och djur, särskildta redskap, bomärken och2625 m[ån]ga slags figurer, h[vil]kas betydelse är svår att utreda. I största mängd förekomma m[en]skliga figurer. De äro afbildade i skillda positioner, mest stående, och 1240 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1240 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ridande, äfven gående. På ett st[älle] ❧ tyckte jag mig se en man med svärd och på ett annat, med piske i handen. Här förföljer en jägare med spänd båge och en2626 tvågrenig pil wid strängen ett willbråd, der2627 ser man åter helt krigståg af ridande eller gående personer (krigsfolk). Bland djur igenkände jag: hästar, hundar, kor, vargar, harar, elgar, сынъ (en slags ren),2628 björnar, vilda getter, gumsar, vildsvin, tranor2629 (?), ja till och med lejon och kameler.2630 1. nb. Ett djur liknande en баранъ (gumse) i2631 s[ynner]het till hornen, men med stor kropp – <obs> förföljes af en jägare. 2. Ett djur liknande vildgetten med bakåtböjda horn. Stora fyrfotade djur, med för❧underligt böjda ryggar2632  – föreställas anfallande2633 h[varan]dra. — Ett fyrfota2634 djur, med utomordentligt2635 lång kropp, med2636 lång svans (liknande en ko). — Obs. Ett utomordentligt stort djur, med fasta muskler, utan svans, utan horn. — Lejon. Obs. Tvågreniga pilar.2637 ☙  — Liksom m[enni]skorna förekomma äfven djuren ant[ingen] enstaka, eller i särsk[ildta] situationer. Så ser man ett lejon med vidöppen mun och utsträckt tunga rusa utför berget och mötas af en björn, som springer berget uppföre. Här ser man tvenne djur rusa till att anfalla h[varan]dra, der stå de redan i strid med h[varan]dra. Ofta förföljas de af ❧ ridande jägare.      en […] pil ǁ pilen der ǁ här ren), ǁ ~ kameler, tranor ǁ kam[eler] Castrén explained his method of copying the inscriptions in his letter to Sjögren on 15/27 June 1847. He coloured the carvings with black India ink and the rest of the stone with a white colour. The inscriptions were then copied on transparent paper. See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin and other Finns, copying inscriptions in the 1880s, took a cast of every carving by brushing moist blotting paper on it. Appelgren-Kivalo 1931: VIII. (TS)  i […] hornen ǁ med bakåtböjda horn  ryggar ǁ horn  anfallande ǁ stada  fyrfota ǁ stor  utomordentligt ǁ förande  med ǁ <-->  The two-branch (‘two-horned’) arrowheads are difficult to date. They came into use in the first half of the second millennium CE, remaining in use practically into modern times. Худяков 1985: 107 (Тип 7). Neither does a picture of a certain artefact type date the whole petroglyph, which can be made over a longer period of time. (TS) 1241 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1241 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria  figuren ǁ följ[ande]  figurer ǁ tecke[n]  stenflisor ǁ klippstycken — Att allt detta varit ett tidsfördrifsarbete kan slutas deraf, att många figurer (m[enni]skor etc.) äro påbörjade men ej fulländade. — Figurerne äro små dimensioner blott några tum, alldrig en arschin i n[å]g[o]n dimension. Man ser m[enni]skor blott af 3 tums höjd. Obs. På ett st[älle] funnos m[yc]k[e]t väl formade figurer, som ej voro inprickade, utan ritade med wanl[igt] strek. De föreställde ridande jägare och skillda djur i skillda, redan omnämnda situationer. Äfven sträcken äro m[yc]k[e]t fina. ☙  ❧ g — De figurer, hvilka föreföllo mig att vara bomär, dels af cirklar ken bestodo dels af enkla kors , dels af andra figurer, bland h[vil-]ka i s[yn, omner]het ofta förek[omma] figuren2638 vexlande i många variationer, [till] ex[empel] Bland andra figurer2639 anmärkte jag äfven ett wäl formadt ☙  Dessa tecken stodo isolerade och synas derföre ej kunna anses för bokstäfver. I allmänhet kunde jag ej upptäcka några spår af bokstafsskrift på Utschum-klippen. ❧ Många figurer äro dels af tiden utnötta och igengrödda, dels halffärdiga d[eri]g[enom] att stenflisor2640 lösbrytit sig ifrån den mjuka klippwäggen. Stenen är röd, kritaktig. 1242 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1242 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Wid deschifreringen yttrade en Tatar, som igenkände kamelen, att Kirgiserne ega2641 kameler. ☙  ❧ ☙  — Ifrån2642 gamla domen till Копьева2643 – en Rysk by vid Ijus 12 verst. — Wägen går öfver en stepp, der under sjelfva vintern föga snö finnes och hjordar (äfven kor) beta hela vintern igenom. Åkrarna äro belägna på Utschumska och andra åsar, men ej på stepper, emedan hjordarna beta på dem. — Wid Копьёва synas några Tschud-grafvar.2644 — Черный och Бѣлый Iюсь förena sig vid byn Sjutik, 8 verst ofvanom Копьева.2645 — Iюсь och Бѣлый Iюсь utgör gränsen emellan Minusinska och Atschinska kretsen s[a]mt de Kisilska ❧ och Katschinska stepperna. — På Черн[ый] och Бѣлый Iюсь finnas ej Ryska byar, utom förposter wid Бѣлый Iюсь. Deremot träffas2646 många Ryska byar vid sjelfva Ijus efter föreningen af Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь  ega ǁ begagna  – Ifrån ǁ D.  Kopˈevo is situated at N54°59′41″ E89°49′29″. (TS)  A cemetery of six graves from the Podgornovo phase of the Tagar Culture is registered at Kopˈevo. Вадецкая 1986: 107.      (TS) At N54°56′56″ E89°49′54″. (TS) träffas ǁ finn[es] stenig ǁ sand[ig] Katschinska ǁ Salt[sjön] syntes ǁ wi Obs. Ijus är en stenig2647 flod, jordmonen sandig. ☙  Ifrån Копьева styrde jag kosan öfver Ijus-bergen till Katschinska2648 steppen och nådde efter en färd af 40 verst förposten vid Saltsjön. Bergen bestodo sås[om] vanl[igt] af kullar med mellanliggande steppdalar, hvari man såg uluser och talrika boskapshjordar. — Här och der syntes2649 äfven ❧ Мѣдные руды. 1243 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1243 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Tschud-grafvar ǁ ~ D. 1. April afreste jag från förposten, som beboddes af en polk landhushållande kosaker samt en kosak-officer.  Salt factory. Possibly situated in the region around N54°27′ E90°12′. (TS)  upprifvit ǁ uppt  Grafven […] pers. ǁ Trettio pers[oner]  åt ǁ med  med ǁ fyllt ~  spännen ǁ små  kurganen ǁ ~ men <-->  marken ǁ 1. <-> ǁ 2. <-->  vis ǁ s[ätt]  åtskilliga ǁ fyra Tschud-grafvar.2650 ☙  ☙  ❧ — En kosak i Sol-Savod2651 har upprifvit2652 en Tschud-graf, anmärkningswärd d[eri]g[enom], att en stor sten varit upprest på midten af grafven. Grafven2653 har warit så stor, att 30 pers[oner] i två dygn arbetat derpå. Den stora stenen har ej kunnat borttagas. Man fann uti kurganen blott ett lik, som låg på sida med ❧ hufvudet åt norr, fötterna åt söder, ryggen wänd åt öster och ansigtet åt2654 vester. Framför näsan befanns ett lerkrus, med2655 snustobak och wid kruset fogelben, två knifvar och gafflar, spännen2656 och andra små saker dem man ej kände. — Man hade gräfvit en famn för att komma till liket. nb. från spetsen af kurganen2657 två arschin (?) in i jorden. — Om knifvarne, gaffl[arne] etc. varit af jern l. koppar, wisste man ej. d. 1. April [g. st.] afreste jag från Salt-sjön till en Ulus, der jag träffade en Tatar-Furste, uppför Бѣлый Iюсь. Landet war en stepp, marken2658 m[yc]k[e]t sandig och stenbunden, föga skog, björk, lärkträd, талникъ, men ej gran. Åkerbruk kan ej idkas för markens sterila beskaffenhet. Uluserna woro mera små och äfven i de bästa stugor fanns endast чувалъ. ☙  — Männerna gingo klädda i tuluber, öfverdragna merendels med blott kläde eller tyg, ombältade på Ryskt vis2659. Qvinnorna buro åtskilliga2660 flätor (vanl[igen] 4) bak på ryggen, med diverse ben-grannlåter ❧ i ändarne. 1244 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1244 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Kurganer i mängd nästan wid hvarje ulus. ☙  Katschinska Tatarerne bodde fordom wid Katscha omkring Krasnojarsk och lefva i 6te eller 7de led wid Ijus och Abakan. Fordom bodde här2661 Kirgiser, men dessa hafva ej uppfört kurganerna utan бѣлогласый народъ, som äfven k[al]l[a]s Tschud — Enligt documenter, dem dem jag sjelf läst, hafva de Katschinska Tatarerne gifvit hjelp åt Kosakerne och hjelpt dem att utdrifva Kir❧giserne            här ǁ de funnos ǁ syn[tes] not och ǁ not, na (obetydl.) ǁ ~ etc. язъ ǁ ~ etc. gädda. ǁ ~ <--> Min ǁ W[ägen] Mscr: wägen stor ǁ oändlig Tschud-/grafvar hörnstenar ǁ stenar Tschuderne kallas af Tatarerne Ak-karach och det säges att de före Kirgiserne bebott landet samt uppfört kurganerne. — Äfven förmäler traditionen, att vid Kirgisernas ankomst inga Tschuder mera funnos i landet. Icke heller funnos2662 här andra nationer, utan landet war wid d[en]na tid redan öde och tomt. — Om Ariner hör man ej ordet. Obs. I Ijus fångas med not2663 och ljuster: harjus, ленокъ, lake, sik (ringa), njelma (obetydl[igt])2664, язъ2665, gädda.2666 ☙  ❧ — Ifrån Tatar-Fursten gick min väg öfver ett sterilt berguppfylldt land till Родоначалникъ (Baschlyk). Min2667 [wäg]2668 aflägsnade sig nu ifrån Б[ѣлый] Ijus, som jag hitintills åtföljt. På wägen funnos en stor2669 mängd Tschud[-]grafvar2670, som woro mycket gamla, och somliga bland dem runda – mera små, än de jag förr sett, utan hörnstenar. — Liksom ofta förut såg jag äfven här m[ån]ga spetsigt formade hörnstenar2671, jemte fyrkantiga block. 1245 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1245 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Castrén marked a double ✔✔ in the margin at the clause.  en Tatarisk ǁ några Tatariska  helt ǁ utan  chiffer-/flisor  aflånga ǁ 1. ~ <-> ǁ 2. ~ lika ǁ 3. ~ <-->  göra sig ej ǁ hafva ej gjort sig  The River Koksa runs into the Enisej from the left (southwest) at N54°10′54″ E91°23′0″. ☙  (TS)  växer ǁ <b> ☙  Obs. Det tyckes som skulle hörnstenarna förest[älla] Gudomligh[eter] eller kanske äro de dit❧satta för att befästa wäggen, som åter tjenar till att befästa kumlet.2672 — På d[en]na wäg war jag äfven i tillfälle att se en2673 Tatarisk begrafningsplats.. Här funnos ett antal grafvar helt2674 nära intill h[varan]dra, utan någon omhägnad. Grafvarne woro öfvertäckta med en jordhög, hvaröfver man hopat ett lager af smärre och större chiffer[-]flisor2675. Grafvarne woro små, aflånga2676 – de intogo ej mera än det oundgängligen nödvändiga utrymmet. Skulle man kring dessa grafvar anbringa en wägg och uppresa några hörnstenar, så skulle de i intet skilja sig ifrån Tschudgrafvarne. I hvardera äro liken lagda i, ej ofvan jord, hvardera ❧ äro betäckta 1o) med en jordhög 2) med öfver högen hopade stenar. Formen är lik hos h[var]dera, men de moderna Tatarerne göra2677 sig ej mödan att befästa kumlet med wäggar och hörnstenar. Äfven är storleken olika. Obs. Omkring de Tatariska grafvarne såg jag eldstäder nb. efter gästabudet, som hålles både wid begrafningen och efteråt. Wid ändan af grafvarna såg jag äfven underst ett kors eller blott en stör, antingen i ena eller h[var]dera ändan, troligen har just vid den hästhufvudet varit upprest. — Dessa grafvar voro bl[ott] 1–2 arsch[in] höga. ☙  ❧ — Marken war stenig och mycket steril, otjenlig för åkerbruk, som föga idkas af de Katschinska och blott wid floden Koksa, som faller i Jenisej2678. — Så wäl på bergen, som stepperna växer2679 svag lärkskog, björk och talnik af olika slag. 1246 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1246 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Obs. Tat[arerne] lågo ännu i sina vinterläger  – de flytta bo om wåren, då gräset börjar gro. ☙  ❧ Родоначалникъ Самсоновъ Кангаровъ      och ǁ d. ä. Lake Belë, see above. vid pass ‖ öfv[er] fiskrik ǁ ~ och föga b<-> Lake Šira is situated N54°30′23″ E90°12′17″. (TS)  Lake Itkulˈ is situated N54°27′38″ E90°5′43″. (TS)  än ǁ <--> at at — en alldeles russificerad man, som yfdes öfver sin höga wärdighet. — Det finnas Katschinska Tatarer, som äga öfver 100 tabuner och2680 minst 70,000 hästar och 3,000 kor. — Fiskafänge bedrifves i Ijus. Sjöar 1. Бильё (Biljó)2681 vid2682 pass 35 verst lång, 10 verst bred på ett ställe, på högra sidan om Ijus – föga fiskrik2683 belägen wid allmänna farwägen från förposten till Rodonatschalniken. ☙  ❧ 2. Ширá (Schira)2684, 20 verst lång, wid Sori – en Rysk by. 3. It-Kolj2685, på Katsch[inska] steppen, ej långt från Fursten. it ? sam. 8 verst lång – föga fiskrik 4. Prixal (Прихалъ) vid Бѣл[ый] Ijus  – omkr[ing] 8 verst lång – fiskrik. De Katsch[inska] Tatarerne äro rikare på boskap än2686 de Kisilska, men idka föga åkerbruk. 1247 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1247 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  These are nomadic (non-settled) Tatars. Cf. below.  Izer ǁ Зыr  Мунгатовскаго ǁ ~ (Зыr)  Tat. ǁ Ostj[akiska]  The River Idra runs into the River Syda from the left 89 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ — Till Katschinska domen höra följande 10 upraver2687: 1. Абалаковскаго Tat[arer] 2 slägter Djiltaǥ 2 Jarыn Djaarennár (TS) 2. Шалошина vid Abak[anskoj] Ijus (Aҟ-Ҟas’- ka) 1и половина 3. Шалошина vid Ijus (Ys-Ҟas’ka) 2и пол[овина] = (Ijus-K[aska]) = (Ys-kaska 4 Яринско-Остинскаго l. Остинскаго vid Ijus T. Djasteҟ 5. (Абултаевскаго) Tat[ariska]: Izedär wid Uibat Izer2688 Мунгатовскаго2689 6. Татаровскаго wid Abakan Tat. Byryt 7. Татешевскаго (Ara (aara) 8. Тинскаго vid Bidja Jela<---> Tat. Tin 9. Кубановскаго (Soҟa) Pl[uralis] Soҟalar 10. Тубинскаго (jfr. Tubintser) Tat.2690 Kirgis Кыргыs Kerges ☙  ❧ Obs. Den 11te af Stepanow omnämnda: Мангатовскаго existerar ej mera, utan den räknas nu till Осѣдлые. — Obs. Upraverna hafva ej n[å]g[o]n gemensam mark, utan lefva kringströdda på skillda ställen. — Alla Katsch[inska] Tat[arer], äfven de Tubinska lefva på venstra sidan om Jenis[ej] emellan Hvita Ijus och Abakan, på hv[ar]dera sidan om Abakan. — Slägten Aara (Ara) war fordom 1000 man stark före striden med ormen. — Тинскiе lefde förr på högre sidan om Jenisej och ännu finnas n[å]gra bland dem wid Ыdra2691 <---->-Baig togo hustrur från d[en]na slägt. 1248 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1248 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Rika Tatarer luxuriera med blanka thekök, kaffe-pannor, porcellins-kärl, chalater m. m.  Troligen ǁ Monne den ej kun[nat]  hör nu till ǁ utgör den nu  medlemmarne ǁ in[nevånarne]  Arinska ǁ Os[tjakiska]  See also p. 899, 1256, 1261–1262. — Katsch[inska] Tat[arer] kallar sig Chaschtar, nomadisera emellan Abakan och Бѣлый Iюсь, men de göra anspråk äfven på venstra sidan af Ijus i följe af gifna ukaser. — Liksom de Kisilska hafva äfven de Katsch[inska] Tat[arerne] blifvit undanträngda af Ryska colonister från Jenisej, hvarest de bott i alla de byar, h[vil]ka nu bebos af Ryssar. — Obs. Stepanow har af misstag kallat uprava för ulus. ☙  ❧ ☙  ☙  Obs. Язычники Камнарскаго полка bet[yder] ”Schamanismens anhängare” NB. Ändteligen fick jag den upplysning, att bland Katschintserna fordom lefwat Ariner. De sägas warit ett stort och mäktigt folk, men olyckligtwis råkade de i strid med ormen, som uppåt och förgjorde dem alla så när som på en enda familj, benämnd Аринскiй улусъ, den Aárinska ulussen, som lefvat bland Katschintserna, ❧ utan att man vet, hvart den tagit wägen. Obs. Troligen2692 har den blifvit Tatariserad och hör2693 nu till den så kallade Яринско-Остинскiй uprava, ehuru medlemmarne2694 af upravan ej vidkännas sin Arinska2695 härkomst.2696 Noga märks, att endast de Tatariska stammarne (Kisiltser, Katschintser mm) hafva bestämda gränser, ulusserna äro kringströdda och äga ej n[å]g[o]n g[emen]sam mark, men hvarje hushåll äger sitt bestämda vinter- ❧ och sommarställe. 1249 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1249 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  om wåren ǁ 1. om ǁ 2. två gån[ger]  mullbeten och watten ǁ mullbeten, w[atten]  Obs. ǁ Ka[itaschinska]  Son or Sonskoe is situated at N54°23′14″ E90°23′30″. (TS)  Baschlyker ǁ T  både […] krigstjenst ǁ förut betalat skatt men nu äro Осѣдлые  The River Son runs into Lake Šira at N54°28′39″ E90°15′48″. — Bland de Katschinska Tatarerne ombyta alla sitt boställe om2697 wåren, så snart snön försvinner. Här lefva de tills gräset börjar växa och flytta nu till лѣтникъ, der de ströfva omkring intill hösten. Sålunda äger hvarje familj tre ställen. Winter-stationen är belägen i trakten af goda ängar, der man bergar hö för hela vintern. Om vår och sommaren afser man blott mullbeten och2698 watten. (TS)  Kos-Erba, situated (Bolˈšaja Erba) at N54°15′8″ E90°37′18″. ☙  ❧ (TS)  efterträdas ǁ g<--> Obs.2699 Kaitaschinska Tatarer, h[vil]ka omnämnas i en kejserl[ig] ukas, sägas varit Kirgiser. Det war detta folk, som Katschintserna hjelpte Ryssarne att utdrifva. D. . April [g. st.] Ju mera jag aflägsnade mig ifrån Ijus, desto mera aftog skogen både på bergen och stepperna. Grafhögar syntes här och der kringströdda, fyrkantiga, af den andra upplagan. ☙  Son2700 (Сонъ  – första station ifrån Baschlyker2701, bebos af Russificerade Tatarer och infödda Ryssar, hv[il]ka ❧ både2702 betala skatt och gå i krigstjenst. Byn är belägen wid floden Son (Sonn)2703. Ifrån Son till Kojerba2704 far man idel kullar och stepper, här och der björkar och lärkträd. Jordmonen blir bättre, sandgrunden efterträdas2705 af svart matjord. – Glest strödda Tschudgrafvar. ✔✔ Skjutskarlen sade sig hafwa sett en писанный каменъ långt uppför Ijus Бѣлый (бѣлый Iюсь) i ett berg som han kallade Бѣлогорье. Inskriften ☙  sade han wara alldeles oåtkomlig i wäggen ❧ af en hög, brant klippa. På klippan äro synliga figurer af skillda djur, såsom hästar, getter etc. 1250 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1250 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Kos-Erba. Вадецкая 1986: 162. (TS) Äfven hade han sett figurer liknande sig till bokstäfver.2706 Kojerba, belägen wid en liten bäck: Сухая Ерба2707, bebos likasom Sonn af государственные крестяне, rika på hjordar. Obs. Byanamn Тесъ (Tjes, Tes) på Katsch[inska] steppen – Karelina vid stora vägen2708 — Ystjerba, en station wid allm[änna] farwägen.2709 ☙  Härifrån några verst framåt ser man vid farwägen en oräknelig mängd Tschudgrafvar tätt invid h[varan]dra. De hafva ❧ den wanliga fyrkantiga formen och är försedda med väldiga hörnstenar. NB. Det är en märkelig sak, att de flesta hörnstenar hafva en upptill spetsad form stundom liknande göthiska torn. Utan tvifvel hafva de utom egenskapen att befästa kumlet, äfven en helig betydelse, alldenstund Gudarne på samma sätt afbildas hos de flesta Sibiriens folkslag. ☙  — Wid Abakanska färjstället emellan Ustjerba och Abakansk finnes en писанный каменъ, hvarom jag erhöll underrättelse först sedan jag passerat stället. —  Ifrån Abakansk går wägen till Saturansk2710 genom ❧ en wild och dyster nejd öfver berget Turán, derifrån man äger en widsträckt utsigt öfver höga berg och branta klippor, mellan2711 hvilka skär sig fram i <bistert> lopp.2712 — Ifrån Затуранская till Городокъ2713 färdas man öfver floden Tubá2714. Oja2715, en flod, som utfaller i Jenis[ej] Сиб[ирскiй] Вѣстникъ Ч[асть]. V. p. 110.2716  The River Erba (called the Suxaja Erba on its upper course) flows into the Enisej at N54°22′57″ E91°7′13″. (TS)  Castrén probably meant Karelino at N55°8′32″ E90°40′54″. He seems to have assumed both these names to be Finnic. (TS)  Ustˈ-Erba is situated at N54°26′44″ E91°9′44″. (TS)  Saturansk ǁ Turansk Zaturansk, present-day Krasnoturansk at N54°18′47″ E91°33′31″. The name ‘Turan’ was of special interest to Castrén because of its assumed connection with the Altaic peoples. On ideological Turanism, see Kemiläinen 1993: 81–83. (TS)  mellan ǁ som  There are petroglyphs also on Turan Hill. Вадецкая 1986: 163. (TS)  Gorodok is situated at N53°55′10″ E91°47′31″. (TS)  The River Tuba is a tributary of the Enisej. In Castrén’s time its mouth on the Enisej was at ca. N53°56′1″ E91°33′29″. (TS)  This is one of the place-names in Siberia Castrén assumed with certainty to be Finnic. The River Oja flows into the Enisej from the right (east) at N53°26′26″ E91°55′20″. (TS)  Castrén cited a relation of Siberian rivers and other bodies of water sent by P.S. Pallas to the botanist student Stepan Kaškarov who travelled with him in Siberia. It was published in connection with other materials of Kaškarov’s journey. Примѣчанiе … Кашкарову; Спасскiй 1819: 85 (149) (TS) 1251 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1251 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  12 ǁ flere  The River Syr runs into the Čulym from the right 1,562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Inja discharges into the River Katun at N50°27′38″ E86°37′52″. (TS)  The River Esˈ discharges into the River Taštyp from the left (west) at N52°46′47″ E90°15′7″. (TS)  The River Kindirla/Kandyrla/ Kyndyrla discharges into the River Tabat from the left at N53°1′30″ E90°39′0″. (TS)  Sorsk is situated at N54°0′0″ E90°15′0″. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Teja (Ru)/Töö (Khak) runs into the River Taštyp from the left at N52°56′23″ E90°14′47″. (TS)  Castrén wrote the letter p above b.  Castrén wrote the letter p above f.  Katjulka ǁ Sulba Kačulka is situated at N53°45′34″ E92°54′24″. (TS) ☙  ❧ Minusinsk Till den sagaiska domen höra 122717 stammar: ✔ 1. Sagai ?, vid fl[oden] Syr2718 ✔ 2. Jus-Sagai, vid fl. Injä2719. 3. Kargá, vid Askys (Каргинская управа) 4. Tom Pl[uralis] Tomnar (Томская упр[ава]) vid Askys 5. Koobi, vid Es-fl.2720 6. Sor Pl. Sorlar vid Kinderli-fl.2721 (Sorskая упр.)2722 7. Biltir, vid Tabáta-fl.2723 8. Kîsil-K̈aja Pl. K̈îsil-Kajalar vid Töö-fl.2724 9. Taҟ-Karga (Taҟ-Kargas) vid Askys. 10. K̈ejlar (K̈ej), vid Es. 11. Tajas Pl. Tajastar wid fl. Sos och Kinderli. ☙  ❧ 12. Obs. Kargas jfr. Karagas i Tomska Gouvern[ementet] Till Kojbalska domen höra 7 ulusser: 1. Ulu bai хидиlar (Pr. Вольше Баiкубовская улусъ) vid Abakan. 2. Kisi-Bai хид. (Мало-Баiкубовская улусъ) 3. Tarasekab2725-хид. (l. Tarasekaftar-х.) vid fl[oden] Ut. Matorerna räknas nu till Tarasekaftar-ulus. Några bland dem bo wid Karatus. R[yska] 4. Bokaschajeftar2726-х. vid fl. Bej. 5. Köllär (Кольской улусъ), vid Abakan. 6. Kandaktar-х. (Кандакова-улусъ), vid Katjulka2727 ☙  ❧ oäkta 7. Arschelar-х. l. Arschel vid Abakan och Oja. Abakan Tat[ariska] Aǥban. R[yska] 1252 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1252 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Bai, en Samojed-slägt. — Bland Sagaitserna finnes en stam: Tjes-Sagai, som hörer till Tomska Gouvern[ementet] Kusnetska kretsen. ☙  ❧ Notanda Tatarska schamaner bilda enahanda hieroglyfer på sina trummor, som finnes på stenar och klippor.2728 ☙   This was apparently an ethnic indicator for Castrén. Cf. his ethnic conclusions in the historical and archaeological writings, Castrén 2017a: esp. 74–75, 106–109. (TS)  On human figures on Siberian stone stelae, see Есин 2010; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219, 221. (TS)  grafvar ǁ ~ äro be[lagda]  upphöjda ǁ höjda  stor ǁ hög  insjunkna. ǁ ~ R — I Askys finnes en sten-bolvan med m[ens]kl[ig] gestalt och i dess närhet finnas flata stenar med hieroglyfer. Bolvaner besmörjas med grädda, vin etc.2729 — I en kurgan har man funnit en Gudabild af koppar, afbildad sittande med m[en]sklig gestalt och en kolpak på hufvudet. — Äfven har man funnit knifvar med hieroglyfer. — Knifvar och dolkar funna i grafvar2730 och på fältet, äro belagda med röd ❧ emalj. — Grafhögar förekomma både i dälder och på upphöjda2731 ställen. Dock har jag alldrig funnit n[å]g[o]n grafhög på berg. Och i större antal träffas de sällan annorst[ädes] än i dalar. — I en stor2732 grafhög vid katsch[inska] domen, uppgräfd af Окруж[ный] Началн[икъ] i Minusinsk fann man intet lik, utan endast 1.) ben af får l. gumse, 2.) eldstad 3.) kol och 4.) rutten träd. Midt på högen fanns små sten[ar]. — Grafhögarne äro i midten ofta insjunkna.2733 1253 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1253 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Mscr: en  af ǁ med  holmar. ǁ ~ (Man ser höjder, klippor, skog, holmar Ho[lmarna]  en. ǁ ~ <Gifta>  den aflidnes ǁ hus[tru]  Mscr: sig  äga ǁ 1. wi ǁ 2. ägde  Castrén added the explanatory sentence afterwards. ☙  ❧ D  April [g. st.] afreste jag ifrån Minusinsk, hvars dam jag i tvenne weckor till lust och leda insupit. Efter en färd af några verst gjorde skjutskarlen halt under [ett]2734 högt berg, som han k[al]l[a]de ”Майдашинская гора” af2735 Майдаши, en liten by på andra sidan om berget. Ifrån nämnda berg har man en utm[ärkt] wacker utsigt öfver Jenisej som slingrar sig g[enom] en dal, grenar sig och bildar en stor m[än]gd skogsbewuxna holmar.2736 ☙  ❧ ☙  — Stöld be[s]traffas så, att tjufven betalar det stulnas dubbla värde ex. två hästar för en.2737 — Arf. Fadrens egendom tillfaller sönerna. Hustru och döttrar ärfva ej, men böra underhållas af sönerna. Finnas ej barn, så anammas egendomen af mannens närmaste anhöriga, h[vil]ka äro förbundna att underhålla den2738 aflidnes hustru och döttrar. Dock anses det för en pligt att brodren ger någon del (4de, 6te) af egendomen åt sin syster. Hon lägger sitt bomärke deri (ex. hästar, kor, får, getter) och tager egendomen med sig, då hon blir gift, hvarefter åter mannen lägger [sitt]2739 bomärke i hustruns egendom. Denna egendom äger hon rätt att återtaga efter mannens död och gå dermed till sina anhöriga, så framt hon ej äger barn. Finnas ❧ söner, så qvarstadnar modren hos dem; men om enkan äger döttrar, så går hon öfver till mannens slägtingar. — Flickan får alltid hemgift  – hästar, kor, får, gumsar, getter, kläder, etc. — Om oäkta barns wård äga2740 de Katsch[inska] Tat[arerne] ingen lag af skäl, att sådana casus knappt i mannaminne inträffa.2741 — De Katsch[inska] Tat[arerne] taga blott en hustru, men om hon ej är till lags, kan hon utan 1254 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1254 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  all dom och ransakning skickas till sina föräldrar, som emottaga henne, utan att n[å]g[o]t klagomål ifrån deras sida får anföras. Den förjagade hustruns barn stadna hos mannen. ❧ Yngre brodren kan gifta sig med den äldre brodrens enka, men kan äfven låta bli  – med vilkor att hon och barnen njuta underhåll af svågrarna. Will hon efter2742 mannens död gå till sina slägtingar, så är det henne obetaget, men barnen måste hon qvarlemna hos mannens anhöriga. — Tatarerne fria i 2–4 år, och hvarje år firas tre g[ån]g[e]r en2743 slags förlofning, best[ående] deri, att man ifrån fästmannen får allehanda gåfvor till bruden. Dessa gåfvor k[al]l[a]s artschi. Första gången går ej friaren2744, utan blott talmannen och hans anhöriga att fria. Erhålla de ett2745 jakande svar, så infinner sig derefter hvarje gång äfven brudgummen. Man besö❧ker bruden höst, vinter och wår. Om vintern för man med sig uschá, en2746 mixtur af mjöl och smör, kött2747 (af får, ko, häst), brännvin af Rysk fabrik; om wåren: airan (Tat[arisk] brännvin), kött af div[erse] slag (ej smör); om hösten: Ryskt brännvin, kött, ej smör.2748 Wid sista artschi för fästmannen med sig utom mat2749 och dryck en af sina bästa hästar. Efter bröllopet ger svärfadren ett antal (10 etc.) hästar åt sin dotter med sadel.2750 — Bröllopet firas med ätande och drickande, man springer, brottas, sjunger o. s. v. — Bröllopet fortfar i 2 dygn – natt och dag. — Hemkomst firas på s[am]ma sätt  – äfven 2 dygn.  efter ǁ gå  en slags ǁ 1. de så k[al]l[a]de ǁ 2. ar  friaren ǁ brudgumen  ett jakande ǁ br[udens]  en mixtur ǁ 1. smör, bröd ǁ 2. ej  kött ǁ <-->  smör. ǁ ~  – Tat[arerne] flytt[a]  mat ǁ andra wan[liga]  See also the shorter description on p. 1240. Bröllop firas hellst om sommaren eller hösten, då kreaturen äro feta, sällan om våren. 1255 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1255 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       annat ǁ andra ar 1/13 Oct. (TS) Tatt. ǁ Man ren ǁ räf jurt ǁ tält jurt ǁ täl[t] ☙  ❧ Det långvariga frieriet äger blott rum, om bruden är flicka. Annat är förhållandet, om qvinnan är enka eller en af sin man öfvergifven. Då betalas hvarken kalym eller annat2751. ☙  ❧ — Tat[arerne] flytta 3 g[ån]g[e]r om året: 1o) om våren, då gräset börjar vexa 2o) om sommaren – höbergningstiden 3o) om hösten omkring Pokrow2752. — Tat[arerne]2753 hafva inga gränsor för sina ägor,  – endast för ängsmarker (покосъ), som äro gärdade. För öfr[igt] nomadisera enhvar, hvarest han vill. — Fiskafänge bedrifves i ringa mon om höst och vår – med not, nät, mjerda, krok (vid Abakan). Om sommaren upptages tiden till det mesta af höbergning. Soml[iga] fiska i ringa mon äfven om sommaren. — Om hösten gå somliga att jaga sobel, ekorre, ren2754, etc. ända till Sagaiska bergen. Om winter och wår bedrifva de Katsch[inska] ej jagt, men väl de Sagaiska Tat[arerne]. ☙  ❧ Ariner Det förtäljes, att 1000 Ariner bodde på en så k[al]l[a]d Arinskoj ostroff  – en ö i Jenis[ej] i trakten af Krasnojarsk. Ormar kommo, med en stor orm till öfverhufvud. Han ropade efter båt ́ ifrån holmen. En Arin for till stranden. Båten fylldes af ormhöfdingens underhafvande. Ormhöfdingen bad formannen strö aska omkring tältet, och binda omkring dets[amma] ett brokigt snöre. Under natten försvunno folk och jurt2755 med undantag af färjkarlens jurt2756 och familj. Denna familj hör nu till Katsch[inska] domen under namn af Tateschewskoj Tat[ariska] Ara. 1256 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1256 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kumtigei — Katsch[inska] Tat[arerne] bodde fordom wid Katscha2757 i Kumtigej2758, песочная сойка. Här bodde äfven Arinerne. [—] Äfven ston mjölkas och brännvin tillredes både af sto- och ko-mjölk2759. — En Katschinsk Tatar äger 130 tabuner hästar, 2000 kor, 2000 får. — Icke alla, som höra till s[am]ma ulus, äro slägtingar.  The River Kača runs into the Enisej in Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′57″. (TS)  Kumtigej ǁ Kumtiwej  Kumis of horse milk and ayran of cow milk. See p. 881. (TS)  The rivers Verxnie and Nižnie Tajaty flow into the River Kazyr from the left at points located 57 and 51 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  bl. förvandlade ǁ förvandlade sig  Mscr: Xd. — Kiзir och Kaзir, 2 bifloder till Tuba, Tajat2760, en biflod till Kaзir. — Tubinska ulusen vet ej om sin ankomst från Tuba. ☙  ❧ — I en ulus finnas många familjer. — Jemför eldstäder funna i gamla och nya grafkummel. — Tat[arerne] förtälja, att deras fordna Bogatirer bl[ifvit]2761 förvandlade till sten-bolvaner, h[vil]ka nu föräras med Gud-dyrkan. — Det händer, att hustrun löper från sin man och gifter sig med en an[nan] samt till yttemera <visso> ant[ager] [Christendomen]2762 och låter döpa sig. — På somliga kummel finner man en flat större sten, sällan en upprättstående. ☙  ❧ Obs. K̈aaзaҟ, едрёный 1257 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1257 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       och ǁ <--> i midten ǁ på venstra [sic] sidan anar ǁ for Tatt. ǁ Ki[rgisernes] Wid ǁ B hopa ǁ göra — Tatarerne förmoda, att grafven skall vara belägen på vestra sidan; och2763 d[en]na förmodan stöda de på följ[ande] argumenter: — Grafvarna äro gjorda lika med tält (de kirgis[iska]): liks[om] i tältet bör eldstaden i grafven vara belägen midt i kurganen. Emot öster är dörren och der finnes intet. Deremot förvara Tat[arerne] sin egendom på vestra sidan och uppehålla sig sjelfva mest på d[en]na. Så och i grafven. ☙  ❧ — Också har vid gräfning af kurganerna eldstäder vanl[igtvis] blifvit funna i2764 midten. — I allm[änhet] bör man noga märka den stora öfverensstämmelsen emellan grafvar och tält. — Der en stor sten finnes öfver grafven, anar2765 man en dyrbarhet vara nedlagd under stenen. — Tat[arernes]2766 nuvarande grafvar stå i ö[ster] och v[ester]. Liket ligger på rygg med hufvudet i vester och fötterna i ö[ster] så att den aflidne kan se en uppgående solen. Wid2767 hufvudet ställes en större sten; så och vid fötterna. ☙  ❧ [—] På s[am]ma sätt constr[uerade] äro en m[än]gd uråldriga grafvar vid Katsch[inska] steppen utom n[å]gra få, som hafva en riktn[in]g åt n[orr] och s[öder]. Dessa äro i öfrigt widt kringströdda från h[varan]dra, då deremot de nuvarande Tat[arerne] hopa2768 sina grafvar tätt invid h[varan]dra i en rad. Tat[arerne] vidgå ej, att dessa äro deras grafvar. Deras form är rund, n[å]g[o]t aflång. — Äldre personer veta förtälja att Matorer och Kojbaler fordom ägt ett annat språk, som hos begge varit detsamma, att de utgjort en och ☙  s[am]ma slägt, och haft en ❧ knäs, h[var]före 1258 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1258 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks de äfven nu äro förenade under s[am]ma dom, ehuru vidt skiljda från h[varan]dra. – — För 8 år tillbaka lefde ännu en gammal qvinna som kunde Matoriska. — Matorerne umgingos fordom med Sojoterne (Tat[ariska] Soján) och togo hustrur hos dem. De gingo fordom alltid om sommaren till таигу för att samla сарана, en rot som de begagnade i st[ället] för bröd – såsom fallet ännu är med Sojoterne. ☙  ❧ Då Tat[arerne] mötas med Sojoter, tager Soj[oten] sin pipa från gördeln, istoppar den med Turk[isk] tobak, uppslår eld och bjuder först åt Tat[aren]. Detta är hans hellsning. Derpå spörjer2769 han: 1. Благополучно ли Государъ Вашь 2. Благопол[учно] ли вы <савии> 3. Какъ скотъ вашь 4. Рощетъ ли траваетъ När Tat[aren] frågar Soj[oten] om Chines[iske] Kejsarens hellsa, ser Sojoten, då han svarar, på solen. ☙  ❧  spörjer han: ǁ 1. bor<-> ǁ 2. spörjer han om Kejsaren  Goats. Фасмер 1973: 556. (TS)  spetsiga ǁ jurt och  bak på ǁ men i [—] Sojoterna lefva såsom tatarer, hafva tabuner af hästar, hålla kor, får, getter, jamáner2770, kameler (hos de längre boende). — De lefva i spetsiga2771 Samojed-tält af näfver; de aflägsna i Tatar-jurt af näfver och voilok. — Bland deras slägter omnämnas: Oirát, Mol. — De hafva ej knäser, utan en Embetsman Targá, klädd i chalat med en örn-fjäder, bak2772 på en hög, spetsig mössa. — Sojoterna begrafva sina lik ofvan jord liksom Samojederna. 1259 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1259 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  1) […] watten ǁ Man trollar äfven i vatten  Castrén meant the River AldyIškin (Iškin-Baži, Oolač), discharging into the River Xemčik from the left 86 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čexan runs into the River Džebaš from the left 16 km from the mouth of the latter. The Džebaš or Junˈ-Džebaš runs into the Abakan from the right 192 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir (Ru.)/XanTigyr (Khak.) discharges into the Enisej from the left at N52°43′56″ E91°19′2″. (TS)  The River Taslja running into the Kantegir from the right 133 km from the mouth of the latter. (TS)  The Xemčik, running into the Enisej from the left at N51°44′7″ E92°11′29″. (TS)  Castrén himself, however, travelled upstream along the rivers Tuba and Amyl, i.e. taking a more eastern route. See p. 910. ☙  ❧ — Lejon wisa sig n[å]g[o]n gång Sajanska skogarna. — En drunknad kamel har nyligen bl[ifvit] ertappad i Jenisej. — Soboln har försvunnit ur de Sajanska bergen, sedan Guldsökarne börjat bränna skogarna af oförsigtighet. — Sojoterna hafva s[am]ma slags pipor som Samojederne. ☙  ❧ 1)2773 Trollkarlar spå bland annat i watten, som man häller i ett glas och ser i; 2) Man bränner ett fårlår på elden och spår i de strimmor (дорожки), som bildas under brännandet. Tatarerne lägga nu för tiden den aflidne i kista. Blott schamaner begrafvas utan kista och omsvepas med voilok. — Tschuderna woro stora och starka. De buro på sin rygg ofantliga stenar och begagnade dem till leksaker. ☙  ❧ ☙  — På Sojotiska sidan står wid Is’kim2774 en liten kurgan, hvarpå står upprest en flat sten af schiffer, med en inscription, uppå sojoterna knäfalla för stenen. — Till Sojoterna färdas man ifrån Abakanska förposten uppför Tschechan2775 till хребетъ, hvarpå står en караулъ. Derifrån till floden Kantigir2776; här tager man af wid en biflod Toslá2777 och far denna flod uppföre. Här åter öfver en annan хребетъ till fl. Is’kim, ❧ som faller i Bom-Kentschug2778, denna i Jenisej.2779 Wid Is’kim finnes знакъ. 1260 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1260 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om någon Tatar skjuter en svan, så går han dermed till sin nästa, undfägnar honom med brännvin och får i wedergällning hans bästa häst. Denna går likaså till sin granne och så fortsättes leken tills svanen ruttnat, då den bortkastas och den sista förlorar sin häst. — Aina är Schamaners hjelpandar, dem han ser.2780 ☙  ❧ ☙  Ariner  Aina = the devil in Khakas language. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. (TS)  på […] sett ǁ råkat på  som han skurit ǁ och skurit den  Ännu […] gick ǁ Denne gick  underlydande ǁ underhafvande  en holme ǁ hinsidan floden  ropande, ǁ ropande öfv[er]  i shet ǁ Orm  elfven ǁ ~ lofvande honom guld och <---- -----> . Gubben <--->tycke  huru ǁ att  hästmahn ǁ ma[hn] En ung Arin hade på2781 fältet sett en orm, som2782 han skurit i 2 delar. Ännu2783 icke dödad gick ormen till sin höfding med klagomål öfver den lidna oförrätten. Ormhöfdingen församlade alla sina underlydande2784 ormar och och begaf sig att hämnas den beg[ån]gna oförrätten. Arinerna bodde vid d[en]na tid på en2785 holme, benämnd den Tat[eschewskij]. Ormhöfdingen ropade på båt och en Arin Gubbe begaf sig att föra den ropande,2786 som han höll för en m[enni]ska, öfver elfven. Kommen till stranden såg gubben hela stranden glänsa af små ormar. Alla wille föra ordet, förargande sig öfver orättvisan; i2787 s[ynner]het war den afhuggna ormen m[yc]k[e]t argsint. Ormhöfdingen nedtystade dem och bad Gubben lotsa ormarna öfver elfven2788. Först packade sig alla de små ormarna i båten. Andra gången for ormhöfdingen allena[.] ❧ Han undervisade Gubben till wedergällning för hans beredvillighet att hemta båt, huru2789 han skulle rädda sig och sina närmaste anhöriga, så att han strödde aska omkring tältet och binda ett brokigt (af hvit och svart hästmahn2790 flätadt) snöre kring tältet, så att ormarna skulle igenkänna tältet och af askan 1261 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1261 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  vid ǁ på hindras tillfoga honom skada. Genom detta råd räddade Gubben sitt tält, då alla de öfriga om natten förstördes. — Arinerna bodde förr omkring krasnojarsk tills[amman] med Katsch[inska] Tatarer och blefvo redan der tatariserade. Om sommaren nomadiserade de vid sjelfva Katscha, men om wintern bodde de vid2791 Jenisej på татешевскiй островъ, jfr. татешевскiй улусъ 1262 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1262 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska kretsen №2 ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  Katsinska domen Wid stranden af Abakan helt nära till Katsch[inska] domen ser man på ett upphöjdt ställe kringströdda talrika Tschudgrafvar af det mindre slaget. Man upptäcker wid första ögonkastet en likhet emellan dem och de nuwarande Tatariska Grafvarne; men Tatarerne wilja dock ej widkännas dem, utan tillskrifwa äfven dem dels Tschuder, dels Kirgiser. Dock kunna de ej angifva n[å]g[o]n annan olikhet emellan [dem] ❧ och de sina, än att grafvarne nu för tiden ställas i en rad, då deremot de gamla äro utan all ordning kringströdda på fältet. Så och wid Katsch[inska] domen. De moderna höja sig äfven vid2792 pass en arschin öfver jorden, men de gamla hafva naturligtvis2793 under tidens lopp insjunkit. Nu2794 före tiden märker man wid dem ingen egentlig upphöjning, utan blott ett obetydligt stenröse. Stenarna äro wanligen ganska små ❧ med undantag af tvenne i ö[stra] och v[estra] ändan uppresta stenar, som merendels äro [af] en ansenligare storlek  – dock alltid naturliga stenar, och ej tillhuggna såsom i de stora kurganerna. Östra ändan saknar ganska ofta den2795 nämnda stenen. De gamla grafvarnes riktning är liksom de sentida kumlens, ifrån vester till öster, h[vil]ken riktning äfven alltid förek[omma] hos de stora kurganerna. ❧ De2796 omförmäldta stenrösen äga en oval form, men deras storlek äro utwändigt n[å]g[o]t omvexlande: wanl[igtwis]2797 omkring 4 arsch[in] i längd och 3 arsch[in] i bredd. Se här en beskrifn[in]g på 2 bland de wid Katsch[inska] domen af mig uppgräfna rösen.2798  vid pass ǁ en  naturligtvis […] insjunkit ǁ 1. påtagligen inskjute ǁ 2. ins[junkit] ǁ 3. troligen  Nu ǁ Man  den ǁ en  De […] äro ǁ Till storleken äro de ifrågawarande ku[rganerna] grafvarna  wanl. […] 4 ǁ ifrån 1–1½  An overview of the objects and methods of Castrén’s archaeological fieldwork in Siberia can be found in Salminen, Timo, 2016: 286–290. There are several cemeteries of the Karasuk, Tagar and Taštyk Cultures within the present-day city of Abakan. Вадецкая 1986: 70, 113, 152. (TS) 1263 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1263 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  stötte ǁ fast  en ǁ h[äst]  På […] djup ǁ En half arsch[in] in i jor[den]  hvitaktig ǁ hvit  i förstone ǁ ans[åg]  ngt skelett ǁ skelettet  qvarters ǁ arschins  The appearance of the grave and the finds in it date the site probably to the Taštyk Period from the 1st c. BCE to the 5th c. CE. Вадецкая 1986: 131–132. №1 ☙  (TS)  en arschin ǁ någ[o]t o  djup ǁ öfver ☙  ☙  Rösets längd emellan de yttersta ändstenarna utgjorde  – 4 arschin 2 tum. Bredden 3 arschin 4 tum Stenarna voro starkt mossbelupna och djupt inskjunkna. Grafven ådrog sig min ❧ uppmärksamhet derig[enom] att dess riktning, att dömma af hörnstenarna n[å]g[o]t afvek ifrån de wanliga – ty hörnsten[arne] stodo här nästan i n[ord]v[est] och sydost. Äfven Tatarerne stötte2799 sig vid grafvens riktn[in]g och förklarade med en mun, att den ej tillhörde deras stam. Wid anställd gräfning tog jag de begge hörnstenarna till ögnamärke och lät gräfva en grop af vid pass en arsch[in] i bredd. Sedan det öfversta lagret af större och smärre stenar, som sträckte sig ett qvarter in i jorden, bl[ifvit] undanröjdt, ❧ mötte ett jordlager, hvari ej upptäcktes annat än n[å]gra förrutnade ben (förmodligen af en2800 offrad häst). På2801 en half arschins djup wisade sig hvitaktig2802 jord, som jag i2803 förstone ansåg för материкъ och i följe deraf misströstade af finna n[å]g[o]t2804 skelett. Jag lät ändock fortsätta gräfningen, och på 3 qvarters2805 djup wisade sig redan ben af skelettet. Derjemte framkommo stycken af illa förrostadt jern.2806 Ingen kista fanns omkring skelettet, ej heller upptäckte[s] ❧ förrutnadt träd. Skelettet låg fullkomligt i östlig och vestlig riktning – ställdt på rygg, med ansigtet skådande åt öster, den uppåtgående solen. Hörnstenarna wisade följaktligen icke alldeles riktigt. Också var den åt hufvud ställda stenen en2807 arschin aflägsnad från liket. Sedan skelettet, som var ganska väl conserveradt, borttogs, befanns grafven vara jemt 1 arsch[in] djup2808. 1264 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1264 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №  wisade sig ǁ börjades  Castrén added this assumption afterwards.  att ǁ en 2 — Röset liks[om] det föreg[ående]. I h[var]dera långändan en större sten afståndet mellan h[var]dera stenen – 4 arsch[in] 1 tum. — Rösets bredd jemt 1 sashen. — Äfven här upptäcktes n[å]gra ben nedanom stenlagret. — Den hvitaktiga jorden wisade2809 sig på ½ arshins djup. — Liket låg liks[om] i föreg[ående] graf. Skelettet väl conserveradt. — Intet fynd. ☙  ❧ Obs. Ett af skälen, h[var]före Tat[arerne] ej wilja vidkännas de omförmäldta grafvarne, är deras åldriga, mossbelupna utseende. Dock synes skelettets väl bibehållna natur och det funna jernet ådagalägga, att grafvarna äro ganska sentida. För öfrigt måste man antaga, att Tat[arerne] redan före Kirgisernas ankomst öfverströfvat de Sajanska stepperna, ehuru grafvarna knappt kunna äga en så hög ålder. — Kanske äro soml[iga] rösen af Samoj[edisk] upprinnelse?2810 ☙  ❧ Midt ibland de nyss omförmäldta grafvarne eller stenrösen upptäckte sig här och der smärre gropar eller inskjunkningar af jorden af alldeles rund eller oval form. Här sågs ingen sten midt öfver gropen, men rundt omkring märktes öfverallt småsten, ehuru redan med jord öfvervuxen. Jag företog att2811 uppgräfva en af dessa fornlemningar. Wid anställd mätning befanns längden wara 5 och bredden 4 arsch. inanför stenringen. 1265 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1265 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria       som ǁ hv[ilket] snart ǁ efter så ǁ m[yc]k[e]t Icke ǁ In gjordes ǁ upp Castrén’s list of finds in the pocket calendar of 1847, see p. 1549–1550.  äro ǁ af  var ǁ h  Kumlets ǁ I öfrig[t] ☙  ☙  ☙  ❧ ☙  — Jorden war ofvantill så fast, att den endast med ❧ yxor kunde löshuggas. Derunder upptäcktes smärre stenar i ringa mängd, men för öfrigt ingen ting. Efter ½ arschins gräfn[in]g framtr[ädde] den hvita jorden. Jag lät fortsätta gräfningen 1 arsch[in] och mötte här ett stengrund, som2812 jag försökte genombryta, men märkte snart2813, att dessa stenar voro jordfasta och utgjorde fortsättningen af en klippa som äfven visade sig vid stranden. Också var sjelfva jorden så2814 fast, att man tydligen insåg, att här ingen gräfning tillförene ägt rum. Icke2815 heller ❧ gjordes2816 här några fynd. — Det är otvifvelaktigt, att dessa gröpper äro qwarlemningar af fordna semljankor. Stora kurganer2817 — Wid Katsch[inska] steppdomen finnas äfven ett antal större kurganer. De förekomma i skillda grupper och äro af mycket olika storlek. Många bland dem äro redan widrörda dels af m[enni]sko-hand, dels af djur, som gräfvit djupa hål i kurg[anerne]. Till sin riktning äro2818 de stora kurg[anerne] n[å]g[o]t afvikande från de små; ty då de sednare gemenl[igen] stå i ö[ster] och v[ester], äro de stora kurg[anerne] ställda i n[ord]v[est] och s[yd]ö[st]. Bland dem företog jag till undersökning en af de mest helbregda, hvarest endast i ❧ sydöstra hörnet fanns ett hål. Denna kurgan war såsom en stor del andra i midten n[å]g[o]t insjunken; men i h[var]dera ändan var2819 dess höjd i förhållande till jorden 1 arsh[in] och 2 tum. Kumlets2820 längd utgjorde: 7 sashen – 2 arsh[in] 4 tum. Bredden: 4 sash[en] 2 arsh[in] 8 tum. 1266 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1266 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 2821 med ǁ på 2822 fyrkantig ǁ hörn[sten] ☙ 111 Grafven var rundt omkring omgifven af en wägg, som var nästan helt och hållet insjunken i jorden och på sina ställen jordbewuxen. På södra (lång) sidan funnos 3 flata i ändan spetsade stenar, ställda ❧ med2821 tvärsidan emot kumlet, men på andra långsidan fanns blott en enda fyrkantig2822 sten i n[ord]v[estra] hörnet. Kumlets utseende var: I. 1 arsch[in] 2 tum.� 1 arsh[in] 2 tum. II. n[ord]v[est]�s[yd]o[st] 1267 �Itineraria  af ǁ som  sönderkrossad sten ǁ en mängd sönderkrossad sten. Gräfningen fortsattes på en arshins genom en djup  roten ǁ 1. ~ utan att finna n[å]g[o]t ǁ 2. ~ utan att möta  Sedan ǁ Wid  mots. ǁ andra  här ǁ uta[n]  hufvud-/skålarna  sida ǁ ör[at]  jorden ǁ ma ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  På långsidan af grafven stodo uppresta n[å]g[o]t snedt emot h[varan]dra tvenne flata stenar, af2823 hv[i]lka den ena alldeles icke, och den andra högst obetydl[igt] höjde sig öfver jordytan. Afståndet emellan dessa stenar utgjorde: 4 sashen, 1 arsh[in] 6 tum. — Då uppgräfningen af hela kurganen hade varit förenad med större omkostnader, än mina tillgångar medgåfvo, tog jag dessa stenar till ögnamärke och lät till en början uppkasta en arschin bred graf emellan de tvenne stenarne. Sedan det öfversta jordlagret var bortkastadt, mötte här och der ❧ sönderkrossad2824 sten. Wid de begge stolparne lät jag gräfva ända till roten2825, hvarvid befanns, att den ena stenen [war] 1 arsh[in] 8 tum, den andra 1 arsh[in] 2 tum hög. Sedan2826 gräfningen fortgått 1. arsch[in] i jorden började på den nordv[estliga] sidan visa sig benst[ycken] och på den mots[atta]2827 upptäcktes en myckenhet ruttet träd. Man kunde i trädet märka spikhål, men ingen spik ❧ kunde upptäckas. Bland stycken af träd framkom ett käkben, tillhörande ett barn, samt n[å]gra andra benst[ycken], bland annat en liten del af cranium. Jag lät på detta ställe utvidga grafven ända till 1½ sash[ens] bredd, men förmådde ej upptäcka n[å]g[o]t vidare. Det ruttna trädet, som förmodl[igen] varit en kista, hvilande på en flat häll. Denna upptogs med m[yc]k[e]n möda; gräfningen fortsattes på djupet, men här2828 möttes redan fast jord. I den motsatta n[ord]v[estliga] ändan utvidgades likaså grafven på bredden; här fanns intet ❧ träd, men tvenne skelett, som lågo alldeles tätt intill h[varan]dra, så att hufvudskålarna2829 tangerade h[varan]dra. Begge liken lågo på sida2830 med örat emot jorden2831. De woro ställda liksom äfven kistan 1268 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1268 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks på tvärsidan af grafven, icke2832 fullkomligt i ö[st] och v[est], men så att de kunde se den upp­ gående solen.2833 nv Lik Lik Kista so Liken <h[vil]ka> i nordost och sydvest med ögo­ nen åt öster. ☙ 116 ❧ Utom de två fullst[ändiga] skeletten framkom­ mo ännu [i] midten emellan de omförmäldta stenarna ett lårben och ett käkben af ett fjärde skelett.2834 Ehuru m[yc]k[e]t jag lät utvidga grafven, kunde på sidorna intet upptäckas. Här mötte2835 också inga små stenar, utan endast lös jord. — Af2836 de två hufvudskålarna, som lågo tätt in­ vid h[varan]dra war den ena hel, den andra rut­ ten. Liken lågo, den ena bakom den andras rygg. ☙ 117 ❧ Obs. Aina säges endast höja sig öfver jorden jems med bröstet. Denna trad[ition] har uppkommit af grafstenarna, hvars nedra ända sitter fast i jorden. Dessa stenar dyrkas äfven af Tat[arerne] så­ s[om]Gudar. 1269 2832 icke ǁ så a[tt] 2833 This grave probably also be­ longed to the Tagar Culture. It is unusual, however, that there were no finds in either this or other Tagar graves ex­ cavated by Castrén, because he did not consider them to have been plundered either. Usual­ ly, bronze artefacts are com­ mon in Tagar graves, and even gold items have been found. All the graves of the Tagar Cul­ ture excavated by Castrén be­ longed to the earlier phases of the culture; the later graves contained cremated mass bur­ ials. Grjasnow 1970: 235–236; Вадецкая 1986: 83–93, 100–101. (TS) 2834 skelett. ǁ 1. ~ Också tyckte jag m<--> ǁ 2. Jag lät 2835 mötte ǁ funnos kam 2836 Af ǁ De �Itineraria              vid ǁ med ett berg ǁ som f<--> lopp ǁ st Castrén wrote the letter u above the o. Arap ǁ Arapko Karí ǁ ~ it. Tolgán. Castrén wrote the letter z above the s. Batjaҟ ǁ Botjax Castrén wrote the letter u above the o. Bas’lan ǁ ~ Kusnja Samra ǁ Tjamber Merontja ǁ Merertja ’So’sҟa ǁ Tjos’ka ☙  ❧ Obs. Ariner och Katschinska Tat[arer] bodde om vintern tillsammans vid2837 Kumtigei, ett2838 berg nära intill Katscha. Om sommaren bodde Arinerna allena på Татешевскiй островъ. — De Katsch[inska] Tat[arerne] och Arinerna kommo på s[am]ma g[ån]g till Minusinsk. — Det förtäljes, att Jenisej i sitt öfversta lopp2839 skall hafva genombrutit en stor klippa, hvaraf de begge hälfterna nu stå om ömse sidor om floder. Detta öfverensstämmer med de Jenis[ejska] Ostj[akerne]s berättelse om det klufna berget, h[vari]g[enom] de invandrat. ☙  ❧ Tatariska förnamn Arinska ulusen it Mamurka it Tamai it Tjerepán it Bobang2840 it Arap2841 it Aptjaj it Apiljá it Adás’ it Baraskun it Aҟtai it Teresҟa it Baǥá ́ it Kari 2842 ☙  ❧ it ’Sagras’ it Mursa2843 it Turas’ it Nắte it Batjaҟ2844 it it Daҟa it Aps’ai it Boban2845 it Otas’ it Tjirka Ailán it Bas’lan2846 ? Samra2847 it Karsai ☙  ❧ Tooloҟs’an Bas. ☙  ❧ Merontja2848 it ’Soltai it Katjan Mortҟa ’So’sҟa2849 1270 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1270 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks it Badыk Samsar2850 it Djibas’ it Suras it ’Soden 1 ’Sodán 2 it Kasaҟ2851 ’Soden Tjooҟor2852 it Artas’on it Kutja it Arap2864 Baǥadjaҟ Balteqas’ it Artóna ? Kazanej2853 it Aptis’ka2865 it Aps’an it Noҟá Porbai it Kondur it K̈urá it Tjuklein it Aptis’ka2854 it Kitjak ☙  ❧ it Apilja it Tjerepan ́ ☙  ❧ it Pekin2855 it ’Suglai it Baska it Olaҟ it Tylegä it Totján it Artjamaҟ2866 it K̈ulnaҟ ҟulnaҟ it Baras’ka it Porontja ? Kыrz’an it Buban it ’Saras’2856 it Bublai it K̈ara it Atjak 2857 it Taras it ’Sar’ska it Torbas it Böltjäk2858 it Tort it Atjaka it Kutja it K̈alás’ it Bagadjaҟ2867 Kaǥai 2859 it Tjorttobaj it Korok (горохъ) Tuҟtin2868 <L>eberdas it ’Sotká Kijä2869 ̈ aradjaҟ Karatjak K it Sadik Saдыk it Baltjan it Katыk ☙  ❧ it Topai it Daka it Tiptis2860 it Maral ☙  ❧ it Toka it Tabám it Botjak it Aptis’ka.2861 it Natjak it Arap2862 it Ҟarlas’ it Basҟá it Topán it Kaзыl. it Kután it Baltadjáҟ2863  Samsar ǁ Sapsar  Castrén wrote the letter z above the s.  Tjooҟor ǁ Tjoxur  Kazanej ǁ Kasnej  Aptis’ka ǁ Aptas’ka  Pekín ǁ ~ ? Bras’ҟa  ’Saras’ ǁ ’Sadas’  ’Sar’ska ǁ ’Sados’ka  Böltjäk ǁ Beltjek  Tjorttobaj ǁ 1. Tjortopaj ǁ 2. Tjortolaj  Tiptis ǁ Tiptыs’  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Arap ǁ Arapka  Baltadjáҟ ǁ Baltazak  Arap ǁ ~ ? Terseba  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Castrén added an e above the second a.  Bagadjaҟ ǁ Bagazaҟ  Tuҟtin ǁ Tuxtan  Kijä ǁ Kie 1271 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1271 28.8.2019 14:26:40 �Itineraria           Tipul ǁ Tjipol Tjyrtäj ǁ Tjertaj Bagadjak ǁ Bagazak Torodja ǁ 1. Torotja ǁ 2. ~ Argen Castrén wrote the letter u above the e. Otit ǁ Otjij Kaban ǁ ~ ? Tjuba Toloҟtjan ǁ Totjan Jurtaj ǁ Jurtej Mscr: xna it Atka it Kartej it Ailak it Tipul2870 it Bigan it Sarыs’ it Apaj it Kastai it Tas’ai it Andan it Kaban2876 it Sanbai it Atjak ☙  ❧ Toloҟtjan2877 it Buqa Jurtaj2878 it Kubei it Sartaj it Aptjei it Boktaj Tjyrtäj2871 it Abijak it Kustaj it Bagadjak2872 it Alan it Porbaj Araktaj it Torodja2873 ☙  ❧ it Naptыr it Ailaka it Kanas’ it Tjumgas’ it Kaptjak it Tjyrtái it Abdin Tjulegas’2874 it Pomin it Atjak it Tizej it Kartja it Baltan it Okla it Kazán it ’Sagrak it Balǥan ✔ K̈oҟa it Taban ✔ Izót it ’Sanera ✔ Prok it Boiko ✔ Baҟtan it Kas’kar ☙  ❧ ✔ Apting ✔ Kutjuk Kudjuk Kakan ✔ Tamai Samsar ✔ Aran Tjezol ✔ Otit2875 ☙  ❧ De döpta hafva [christ]na2879 namn med derjemte äfven ett eget sig emellan. M[ån]ga odöpta hafva sådana Rysk namn, såsom: Kapitan, Kopral, Sobaka, Kupets (Купецъ), Goroch (art) 1272 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1272 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Den [ ] April — Jag bivistade2880 ett Tatariskt Iiberix (поминки), hvarvid omkring 40 kojbaler woro församlade kring grafven. Enhvar hade medfört brännwin, stekt och kokt kött, mjölk, ost, smör, bröd och andra matwaror. De församlade sutto omkring en eldbrasa wid grafven, åto,2881 drucko, rökte, de närmaste anförwandterna sutto tätt invid grafven, och sjöngo klagosånger, lade2882 mat på grafven, och hällde den2883 ena koppen efter den andra med brännvin i hufvudändan af grafhögen2884. Somliga ❧ qvinnor greto hjertinnerligen, lutade sig mot grafven, slogo med händer och stafvar på stenarna och röjde tecken2885 af den mest förtviflade sorg.           bivistade ǁ besökte åto, ǁ somliga åto, andra lade ǁ s[atte] den ǁ det grafhögen ǁ s tecken […] sorg ǁ de mest förtviflade tecken af sin sorg Brorsdotter ǁ Kusiner tvenne ǁ kusi[ner] gräfva ǁ <---> See p. 525–526. — Tatarerne gifta sig ej ur s[am]ma slägt, men ur en annan slägt kan en morbror (t. ex.) äkta sin systerdotter. Brorsdotter2886 och systerson, eller brorson och syster-dotter gifta sig, men tvenne2887 bröders barn kunna ej äkta h[varan]dra, emedan i s[am]ma slägt äktenskap ej tillåtas. I skillda slägter äro äktenskap tillåtna nära skyldskap. ☙  ❧ — Det är förbjudet att anförvanter (af s[am]ma slägt) gräfva2888 graf åt den döda. Derföre sker, då man hör att den n[å]g[o]n aflidit, personer ifrån skillda håll att göra graf. H[äri]g[enom] är förklarligt, huru så stora grafkummel, såsom de i Minus[insk] förekommande kunnat uppresas. — Äfven Tat[arerne] blanda björkspånor i tobaken. Siirát, de aflidnes andar, tros efter döden wandra på jorden. Man fruktar för dem, håller i 3 dygn vakt kring tältet; ingen vågar sofva; vid hvarje litet buller råkat man utom sig af förskräck. Sam[ojediska] Siirtje2889. 1273 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1273 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  Djojan ǁ Jo[jan]  för ǁ en ☙  ❧ Qwinnonamn Jabát Djojan2890 Pokong Adaj Abra Kutjak Kuskadjaҟ Tjönäk Kögän ’Syrbäs’ Taps’egas’ As’én As’endaj Aknaj Akindaҟ Abatjaj Namaj Ajus’ Kölbäk Bos’tajak Bogandjaҟ ☙  ❧ Mandajaҟ Akыn Aknaj K̈arabalaj Astadjaҟ Astang Nastang ☙  ❧ Makrong Barz’enak Pakыs’ ’Somgá Bogondjaҟ Kus’ҟadjaҟ Kögedjäk Kazadjaҟ Söör Kutjaldai Kubá Sarin Kutjan (äfven mans-namn) ☙  ❧ Kurodjaҟ Tjaҟan Monderҟa Taptjêҟ Kang Abrá K̈amaҟ Poitaҟ Kapáng Bostai Astang Astendaj Takitjang — Barnfödan betalas med 50 Rub[el] för allt. — Barnet uppfostras ej af modren utan af dess anhöriga. — Afven för2891 ett slikt konetyg betalas kalym, ehuru n[å]g[o]t mindre än för en annan – dock alltid en häst. 1274 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1274 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Oäkta fall är utomordentligt rara. — På trolltrumman afbildas fåglar, hundar, träd, sol, måne, m[enni]skor, bågar, pilar m. m. liks[om] på klipporna. — Dessa2892 ting aktas lika med gudar. Likaså alla jernstycken, klockor m. m. — Vid2893 klädningen äro fastsydda på ryggen otaliga flikar, h[vil]ka äfven aktas lika med Gudar. ☙  ❧  Dessa ǁ Hvarje  Vid klädningen ǁ Klädningen består  yttre formen ǁ utseendet  Sic.  This kind of appearance makes it likely that this kurgan can be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE, although a large stone at the head of the grave is not one of their typical features. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180– 181. (TS) D. . Maj [g. st.] Tatar-grafvar På den upphöjda kullen vid Katsch[inska] domen, der jag tillförene uppgräfvit 2 grafvar, lät jag åter rödja tvenne nya, till yttre2894 formen lika med de föregående: №3 — Grafvens längd 5½ arshin — Bredden 2 arsch[in] — Grafven insjunken lång med jorden och från alla sidan2895 ommurad med större stenar — Ofvanpå grafven ett röse af små sten[ar]. — I hufvud-ändan af grafven en större, upprättstående sten. ☙  ❧ — Stenröset hade insjunkit ett qvarter in i jorden. Straxt nedanom denna ett humus-lager. Liket låg jemt en aln i jorden – skelettet välbehållet. Inga fynd.2896 1275 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1275 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  ½ alns ǁ en aln  Probably of approximately the same date as the previous grave. (TS)  Om ǁ Men  <pilar> ǁ skrif[t]  Castrén’s quotation is not quite precise. He seems to mean the singing combat between Väinämöinen and Joukahainen, when they meet on a narrow road and the latter is not willing to give way to the former: “Laulo wanha Wäinämöinen, / Järwet läikky, maa järisi, / Wuoret waskiset wapisi, […]” In Castrén’s own Swedish translation: “Sjunger gamle Wäinämöinen, / Hafvet svallar, jorden skälfver, / Kopparberget häftigt skakas, […]”. Kalewala XXX: 116–118; Kalevala 1841: 190; Castrén 2019: 374. (TS) №4 En efter utseendet m[yc]k[e]t gammal graf – stenarne ofvanpå mossbelupna och till en del jordbevuxna – stenröset alldeles jemt med marken. En större sten befanns blott i vestra (hufvud) ändan. — Grafvens längd 5 arsh[in] — Bredd 2 arsh[in] — Liket låg på ½ alns2897 djup i jorden, straxt under röset. Ingen humus.2898 ☙  ❧ Jag lät gräfva öfver en arschin i jorden, i hopp att finna ett annat lik, men förgäfves. — Märkas bör, att äfven de nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar på höjder, då deremot de gamla kumlen ligga i dälder. De nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar alla i en rad och vidkänna d[er]före ej de gamla grafvarna, h[vil]ka äro utan ordn[in]g kringströdda på fältet. — I Tatar-sagor sägas Tat[arerne] fordom hafva bott vid ett haf. ☙  ❧ — Sagor få ej berättas om dagen. Om2899 en saga ej slutas första natten, så upphör berättaren vid dagsljuset och fortsätter följ[ande] natt sin berättelse (Obs. Efter solens nedgång får intet arb[ete] göras) — I Tat[ariska] sagor talas om <pilar>2900 med skrift. — Jfr. Kal[ewala] ”hafvet svallar etc. – när hjelten ropar”2901 1276 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1276 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Gamla Kojbaliskan k[al]l[a]s Kistimtile, Kistim-språket. Obs. Abugadjajeвъ-улусъ k[al]l[a]d[e]s fordom кистимскiй. ☙  ❧ — Kojbal[erne] berätta, att Tschud[erne] lefvat i landet både före deras och Kirgisernas ankomst. — Kirgis[erna] äro kringströdda bl[and]2902 Katsch[inska,]2903 Kojbalska och Sagaiska Tat[arerne], men mest i Tubinska ulusen af Katsch[inska] domen2904     bl. ǁ i Katsch. ǁ ~ Kisilska? domen ǁ toben The River Matur runs into the River Abakan from the left 252 km from the mouth of the latter. (TS)  ej […] Askys ǁ men wäl vid floderna Askys (ehuru landet är olap [= olämplig?] — Tat[arerne] widkännas ej en mängd ortsnamn, som förek[omma] i Minus[inska] kretsen, och Kojbalerna påstå, att dessa namn härstamma ifrån deras gamla språk. De säga sig hafva namngifvit alla ställen och långt före Kirgis[ernas] tid bebott landet. — matur, en flod, som inf[aller] i Abakan.2905 D[er]vid bo Maturska Tatarer. ☙ a ❧ Kurganer finnas ej wid Tas’tыp och längre uppför Abakan. — Wid Abakan idkas ej åkerbruk, emedan jordmonen är sandig, ej2906 heller wid Askys (sandig jordmon), men väl wid Beja (i ringa mon), Arbat (lämpliga st[ällen]), Tjoja (tjenlig mark) i öfra loppet. Tas’typ (lämpliga ställen) Sejä (m[yc]k[e]t tjenlig mark. 1277 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1277 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria 2907 KK Coll. 539:20 p. 14. Castrén did not show where these images belong in his diary, nor were they published in Aspelin 1901, but as Castrén was at the River Arbaty at this stage of his journey, they have been placed here in this edition. (TS) 2908 The text in the drawing reads: Камень писаницъ. Безеликъ (писано), направой сторонѣ рѣчьки Малаго Арбата (около устьѣ рѣчьки Карасу), въ 12х верстахъ отъ Устьѣ Арбата въ Абаканъ. Августа 24го дня 1847. Denna inskrift är tagen ur en klippa på högra sidan om lilla Arbat, vid pass 12 verst ofvanom dess utlopp i Abakan.2907 [The same inscriptions drawn by a different hand, Coll. 539.20 p. 21.]2908 1278 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Castrén wrote a Latin u above ы, but did not strike out the original vowel. ☙ b ❧ Kojbaliska ord Tamka vive, табакъ Kuzé, m[enni]ska. станешь ли Tjeҟta-kuze, gammal курить? m[enni]ska Bыrga2909, tand. Djit-kuze, ung шуба m[enni]ska Syibä, ko. Urut, арканъ Ulär, får. Paila ҟalim, за дровами иду ☙  ❧Uja, kött. Tugul, сарана, en Urut kyderä ҟanmi, rotfrukt. гдѣ у насъ Pêl, fitta, pillu. арканъю Kыn, хуй. Mie pit vive, щи Mainá, медвѣдь. станешь ли Songa, идетъ. хлѣбать? Ikur imä, молчи Uja vive, говѣдину Kыdimala, почто. станешь ли Tagái, knif. ѣсть. Örigá, jurt. Nanga, нѣту ☙  ❧ Kistemskoj языкъ (Кольскiй улусъ). Kuzé, menniska Ular, får. Tyzöi, ko. Inä, häst Barǥa, шуба. K̈opto, flicka. Böözeä, qvinna Taǥai, knif. Suǥa, уха. Aspaҟ, kittel. Tojo, fat (stor) Taҟse, litet fat. Piima, pimy, stöflor ☙  ❧ Män, hund. Maina, björn. Bṓte (boote), get. Op, en. Nagur, tre. Nanga, нѣть Ingä, есть K̈anmem, иду, gå bort. 1279 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1279 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  markens ǁ andra  As an equivalent scenario, Castrén is thinking of the rune in the Kalevala in which Väinämöinen is playing the kantele and singing and all the people, animals, gods and guardian spirits come to listen to him. Kalewala XXII: 194–392. Castrén had also cited elsewhere the folklore of different peoples as a sign of ethnic affinity with the Finns. See his travel reports of 1841–1844 in this volume and lecture Hvar låg det Finska folkets vagga?, Castrén 2017: 110– 124. (TS)  The next page was probably torn out by Castrén himself. There was writing on the page of which only one letter j remains.  Majdaši is situated near Minusinsk on the right bank of the Enisej at ca. N53°44′ E91°32′. Вадецкая 1986: 165; Белокобыльский 1986: 49–50 (рис. 12, according to G.I. Spasskij); Спасскiй 1857: Табл. IV:1. (TS)  flesta ǁ ~ belägna ☙  ❧ — I de Tat[ariska] sagorna, liksom i Kalew[ala], är allt af guld och silfver. — När hjelten ropar, svallar hafvet etc. — Wid en wacker sång samla sig fåglar och markens2910 djur till åhörare.2911 — Man strider med mag[iska] vapen. — Alliteration och paralell-verser. Man reser efter wishet män.2912 ☙  ❧ Klippan vid Maidashi2913 ☙  N[å]gra verst ofvanom inloppet af Abakan finnes vid Jenisej en klippa med en oändlig mängd figurer, – kringströdda på flera särsk[ildta] klippor, men de flesta2914 på en enda flat häll. Några äro m[yc]k[e]t högt belägna (monne klippstycken ramlat nedanföre?). Figurerna äro inprickade, icke särdeles djupt, men dock djupare än på Utschumska klippan. De föreställa 1o) m[enni]skor 2) särskilta djur 3) särskildta] föremål. M[enni]skor ser man här stående, ridande, förföljande willebråd. Än ser man en enst[aka] m[enni]ska, än åter hela flockar. Bland djur förekomma hästar, elger, getter, kor, renar, m. m. M[yc]ket ofta träffas ❧ figurer: samt Prickor förek[omma] utan all ända, men ingen bokstafs-skrift. 1280 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1280 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Gamla män förtälja, att sådana figurer ännu tillkommit i deras ungdom, att de blifvit nattetid inristade af Aina. Hvarje tecken tros innebära en profetia. Alla m[en]skliga figurer skola föreställa för tiden lefvande personer; är figuren tecknad med hufvudet uppåt, ❧ så innebär hieroglyfen ett långt lif, men om hufvudet är nedåt, så betecknar figuren, att den afbildade2915 pers[onen] snart aflider. — 25 verst fr[ån] Minus[insk] uppför Jenisej finnes en inscr[iption] på en klippa gent emot byn Lugatschkoj2916.2917 ☙  ❧ Floder, som falla i Abaҟan. a) Venstra sidan. 1. Uibat upptager fr[ån]2918 höger Niinä (Russ. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Njinjá)2919 Kamыs’ta (Yk)2920 faller i Abakan. Upptager Sыr2921 Askys, utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sag[aiska] stepp[erna] ehuru de Sag[aiska] Tat[arerne] bo äfven2922 emellan Askys och Kamыs’ta. Jes (Is) faller i Abakan. Tjoja id[em] (Töj) T[atariska] Tyj Tas’typ, (Tastêp).2923 Mâtur (Maader). Här bo Beltirer och <N>obizer och Kêj (Kaj).  afbildade ǁ ifråg[avarande]  Lugavskoe.  Tugarina gora, which Castrén visited on 17/29 June 1847. See p. 1325.  fr. ǁ Nj[injá]  Njinjá) ǁ ~, som faller utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sagaiska stepperna The River Ninja (Nenja) discharges into the River Ujbat from the right 83 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kamyšta (Ru.)/Öök, Хамыстығ (Khak) runs into the River Abakan from the left at N53°17′32″ E90°47′54″. (TS)  The River Bolˈšoj Syr or the Bol’šie Syry discharges into the River Kamyšta from the right at N53°18′40″ E90°45′7″. (TS)  äfven ǁ ännu  The River Taštyp runs into a branch of the River Abakan from the left 148 km from the mouth of the Abakan. (TS) 1281 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1281 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  The River Beja (Ru)/Pii (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N53°22′44″ E90°59′23″. (TS)  The River Uty discharges into the River Abakan from the right 105 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Sos discharges into the River Abakan from the right at N52°58′14″ E90°18′27″. ☙  ❧ 1. Beja (Bei)2924, Tat[arer] och Ryssar. 2. Ut2925, Tat[arer] 3) Tabát2926 Tat[arer] och Ryssar[,] utgör grän- sen emellan Kojbaler och Sagaitser 4) Kindirlä, faller i Tabat. 6) Sos2927 (här bo Tat[arer] och Ryssar). 7) Moónak (T[atariska] Noonep)2928, Ryssar och Tat[arer] 8) Arbát2929, Tat[arer] och Kosaker 9). (TS)  The River Bolˈšoj Monok (at its upper course called Xozyndelˈ) runs into the River Abakan from the right at N52°53′3″ E90°16′38″. (TS)  The River Bolˈšie Arbaty (Ru)/ Улуғ Арбаты (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N52°44′9″ E90°17′46″. (TS)  The River Baza runs into the River Askiz from the left 19 km from the mouth of the latter. b) Från högra sidan ☙  ❧ Sagaiska Uluser 1. Сагайскаго 1. половины 2. Сагайскаго 2. пол. 3. (TS)  The River Siry or Bolˈšie Siry discharges into the River Taštyp from the left 47 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ 4. (TS)  Castrén probably means the River Butraxta, running into the Abakan from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Bolˈšaja and Malaja Seja flow into the Taštyp from the right at points 44 and 42 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  Askys ǁ Tas’tip  byar). ǁ ~ Infödda 5. 6. } Tat[ariska] Sagailviii lviii lefva wid Askys, Ninjä (faller i Uibat), Syr (i Kamis’ta), Bazá (i Askys)2930, Abakan, Ylen (faller i Uibat), Uibat. Белтирскаго Tat[arer] Biltir, lefva vid Abakan, Tjoja (Tat. Tyi, faller i Abakan), Siir (i Tas’tыp)2931, Buderaҟ (i Tas’tыp)2932, Arbat (i Abakan), Noonep (i Abakan), Sos (i Abakan), Tabát (i Abakan) Карачерскаго (Sor Pl[uralis] Sorlar), vid Kinderlä (faller i Tabat), K̈arasux (i Kinderlä).  – Hafva invandrat ifrån Kusnetska sidan. Казановскаго (Tom Pl. Tomnar), vid Askys, vid Kix (i Askys). Hafva invandrat från Tom-floden på Kusnetska sidan. Кизилскаго (Kîsil-K̈aja) vid Jees (i Abakan), Tas’tip. Inwandrade från Kusnetska sidan. lviii. K[al]lade sig äfven fordom Ys-Sagai, emedan deras förfäder fordom bodde wid Ijus. Blott Sagaitser och Beltirer äro infödda. 1282 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1282 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 7. Кiйскаго (K̈ êj Pl. Kêilar) wid Sejä (i Tas’tip)2933, ☙  ☙  ☙  ❧ wid Mator (i Abakan). – Dessa kallas af Ryssarne Matorskije Tatarer. De ❧ säga sig hafva förut ti[ll]hört stammen Mrasi och ifrån Kusnetska sidan hitflyttat. 8. Ближне-Каргинскаго (Tat[ariska] Taҟ-Ҟarǥa), vid Askys2934, Tjoja, Jes, Tas’tip, på Abakan, vid Jenisej (i byar).2935 9. Дальне-Каргинскаго2936 (Suҟ-K̈arǥa), vid Jes, Tastĭp. Indwandrade från Tomska sidan – en gren af Mrasser. 2937 Karginska Tatarerna hafva inwandrat De ifrån Kusnetska sidan der de fordom bodde vid floden Bras. Deras förfäder voro Tatarer och visste ej af n[å]g[o]t annat språk. 10. Кiвинскаго (Köbi), vid Tjojă, Abakan, Sejä (Seä), Tas’typ. Ifrån Tomsk, af Mrasser. 11. Изушерскаго (Tajas’ Pl. ❧ Tajas’tar) wid Kinderlä, Karasuǥ, Tas’tыp, Buderak. Ifrån Tomska sidan. Gudabilder — Wid gamla Sagaiska domen står en stenbild, föreställande en gumma (баба) Tat[ariska] Kurtjak-tas’ (старуха-каменъ)2938, med ansigte och bröst inhuggna i stenen, men utan händer och fötter. Stenen är hög.2939 — Wid nya domen finnes ock en sten förest[ällande] en qvinna. — Wid Ust-Jes på berget Sara2940 stod en aina med ansigtet groft afbildadt. Den är nu nedgräfven, och derunder har man funnit 7 stenkrus. a)  Дальне-Каргинскаго ǁ SuҟKarga  Castrén added these two sentences afterwards on the next mscr page.  Xurtujax tas. These stelae belong to the Okunev Culture (first half of the 2nd millennium BCE). They depict different deities of the culture. See also the next note. Есин 2010: 14; Esin 2009. (TS)  The Ulug Xurtujax Tas in the village of Anxakov at N53°0′52″ E90°19′4″. The statue is dated to the Early Bronze Age Okunev Culture. Usually statues of this kind belonged were part of a sanctuary consisting of a stela and an offering pit. They were erected to face the rising sun. The horizontal lines crossing the front side of the figure symbolize the division into upper, middle and underworld. The stone is still of sacred significance in Khakas culture today. Especially newly married couples and women hoping a child visit it and make offerings to it. Leontˈev – Kapelˈko 2002: 27, 68 (No. 106); Леонтьев & al. 2006: 87, 144 (No. 106); Esin  – Gorbatov 2011: 2–3, 5, 15; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219; Jurij Esin, two emails to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. Castrén described the same stone once more in this notebook and a third time on a separate sheet of notes. See p. 1291, 1302. (TS)  Probably the mountain northwest of Ustˈ-Esˈ. Its highest point at ca. N52°59′5″ E90°12′57″ is slightly over 600 m high. (TS) 1283 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1283 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria 2941 The kurgans in and around Askiz belong to different phases of Karasuk and Tagar Cultures. According to Вадецкая 1986: 114 Castrén meant the cemetery of Sagajsk from the Podgornovo phase of the Tagar Culture. See also Вадецкая 1986: 72, 75, 105. (TS) 2942 tum) ǁ ~ ¶ på sidan 6 sashen ? 2943 än ǁ stund[om] 2944 fördelad ǁ son ☙ 159 ❧ En stor kurgan №2 På Sagaiska steppen vid utloppet af Askys äro kringströdda större och mindre kurganer i stort antal.2941 Jag lät Tat[arerne] uppgräfva en, som var 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) hög. 3 sash[en] + 4 tum bred 7 sash[en] 2 arsh  – 4 tum lång (= 7 s[ashen] 1 arsh[in] 12 tum)2942 i. e. omk[ring] 7 sash[en] lång. Grafvens riktning sås[om] vanligt, d. ä. diagonalerna i nord s[yd], ö[st] och v[est]. ☙ 160 Grafven war rundt omkring omgifven af en smal schiffer-wägg, som än höjde sig två – fyra tum, än2943 alldeles icke ❧ öfver jorden. På hvardera långsidan stodo några schiffer-block: a) graf b) eldstad c) graf Grafven war genom en smal 2–4 tums vägg fördelad2944 i två afdelningar; den ena 5 sashen, den andra 2 sashen 1 arsh[in] 12 tum lång. 1284 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  1. afd[elningen] Grafven war öfverallt jordbetäckt, men sedan det öfversta jordlagret bortkastades, framträdde i synnerhet midt på grafven en mängd större och smärre stenar, bestäende af idel schiffer. På ett qvarters djup uppkastades på tvenne ställen lårben af m[enni]skor. Märkvärdigt nog träffades ett mennisko-ben (?) öfver2945 sjelfva eldstaden, ovidrörd af elden. — Wid norra ändan af den större ❧ afdelningen upptäcktes på ½ arschins djup en fyrkantig stengraf, bildad af flata schiffer block. Grafven war fylld med jord och öfverst betäckt med ett schiffer block. Grafven var 1 arsh[in] i quadrat. På 10 tums djup nedanom locket (eller 18 tum = 1 arsh[in] 2 tum nedanom jordytan) upptäcktes ett illa faret cranium af ett barn. Tätt invid d[en]na graf fanns en eldstad, hvari jag fann stycken af en söndrad, förbränd stengryta och aska2946. På sidan derom uppgräfdes2947 åter enskilta stycken af ett större lik samt i bottnet en myckenhet ruttet träd: — I sydöstra ändan äfven en liten stenkista tätt under jordskorpan. Kistan war 12 tum lång (på tvärsidan) och 10 tum bred (på långsidan). På 8 tums djup lågo i kistan smärre fragmen❧ter af ett barn-kranium. Rundt omkr[ing] kistan intet – hvarken eldstad eller skeletter. — Midt i kurganen fanns under stenröset ruttet träd och benstycken af lår m. m.2948     öfver ǁ på aska ǁ ~, men uppgräfdes ǁ fanns Also this kurgan belongs to the early phase of the Tagar Culture. (TS) 1285 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1285 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2949 Pottery is commonly found in Tagar graves, but these kurgans are the first ones where Castrén mentions ‘stone pots’. Cf. Grjasnow 1970: 236. (TS) 2950 på ǁ 1. Ki[stan] ǁ 2. Sedan F I Afd[elningen] a) stengraf, b) eldstad, c) stengraf, d) ruttet träd och m[yc]k[e]t ben, e) träd och m[enni]sko-ben, st[ycken] af ett stenkrus2949. II. Afdelningen Uti d[en]na afd[elnin]g upptäcktes en stenkista: 1 sash[en] + 2 tum lång 1 arsh[in] + 12 tum bred ☙ 163 På2950 ett qvarters djup uppgräfdes: 1) ben af ett ❧ barn-cranium, 2o) en hundkäk. På arshins djup funnos en oändlig mängd m[enni]sko-ben, men intet cranium. — På yttre södra sidan om stengrafven lågo tvenne cranier med fötterna mot h[varan]dra – begge ställda på öra. Dessa lågo på 10 tums djup. Form. a) stengraf b) en sten wid hufvudet af ena skelettet. [...] 1286 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ arsh[in]2951 långa och 1 ¼ arsh[in] breda. Dessa voro 3 till antalet, en i midten af kurganen under stenen b. och två på sidorna. Under dem upptäcktes stengrafvar med skeletter och lerkrus  The missing parts in between cannot be found.  sten-/massan  This text belongs most probably here.  stenbilden, ǁ stenbilden och anstä[lla]  airan, ǁ airan samt Obs. D[en]na kurgan är belägen wid venstra stranden af Askis, 3 v[erst] ofvanom utloppet. ☙  ❧ Jag lät i grafven № 2 upptaga n[å]gra hörnstenar, men fann intet.  – Öf[ver]h[ufvu]d inga fynd utom ben och st[ycken] af stenkrus. — Jag lät gräfva denna kurgan nästan öfverallt ända till fasta jorden, på runda 2 arschins djup ofvan kumlet. — Allm[än] anm[ärknin]g: der kistan består af jord (sås[om] ofta är fallet midt i grafven), har den stora stenmassan2952 (som alltid är störst i grafvens midt, der äfven kumlet gem[en]l[igen] är stort) sönderkrossat cranium, och det ruttna trädet har äfven starkt nedrött skelettet. ☙  ❧ Obs.2953 Wid den 12 (7) ? verst hitom nya Sagaiska domen befintliga stenen församla sig Tatarerna till Petrow-dagen till ett antal af flere 100 personer, förande med sig brännwin, får och diverse lifsförnödenheter. Wid detta tillf[älle] rentvätta de den af fåglar besudlade stenbilden,2954 besmörja den med grädda och brännwin och airan,2955 offra gumsar till gudens ära och anställa ett stort gästabud. 1287 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1287 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2956 Kurganens ǁ Dess ☙ 167 ❧ №3 Belägen nära intill nästföreg[ående] kurgan. Dess dimensioner: Längd: 3½ sashen Bredd: 3 saschen Höjd: 10 tum (vid pass[)] Rundt omkring en obet[ydlig] schiffer vägg. Kurganens2956 form: ☙ 168 Öfverst på grafven endast jord, alls ingen lös sten. På södra sidan upptäcktes på ett qvarters djup ett fullständigt skelett med hufvudet åt so (tätt vid wäggen) och fötterna åt n[ord]v[est]. Skelettet låg på sida. — Nedanom om skelettet låg ❧ en stor och flere smärre schiffer-hällar, och på dem upptäcktes fårben samt söndrade st[ycken] af ett stenkrus. Sedan stenhällarna bl[ifvit] undanrödjade, visade sig: a) en graf: (= stenkista) — belägen ½ arsh[in] (2 qvarter nedanom jordytan). — Grafven 1 sash[en] + 1 tum lång — Grafven 1 arsh[in] + 2 (till 4) tum bred. 1288 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — På half arsh[ins] djup wisade sig kål och en koppar-knif. — På 1. arsh[ins] djup ett lik med ansigtet uppåt, hufvudet på s[yd]v[est] och fötterna på n[ord]ö[stliga] sidan. — Tätt invid liket upptäckes fårben. — Wid hufvudet ett stenkrus och en koppar-yxa. — små koppar-smycken.2957 ☙  ❧  Grave furnishings of this kind were already common in the Karasuk Culture, which preceded the Tagar Culture, but the form of the kurgan dates also this grave to the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 130, 236; Вадецкая 1986: 79–83. (TS)  Denna ǁ Midt st Obs. Grafven belägen en arschin ifrån wäggen, ställd på tväran. b) En graf utan stenkista Denna2958 graf intog hela midten af kumlet och war betäckt med ofantliga hällar, bland h[vil]ka en var 1 sash[en] 12 tum lång, 2 arsh[in] 2 tum bred, 6 tum tjock. Sedan hällarna blifvit undanrödjade, visade sig n[å]g[o]t ruttet träd, stora men söndriga lerkrus och tvä skeletter, helt friska, två cranier på öra med ansigtet åt n[ord]o[st]. ☙  ❧ c) Graf I n[ordo[stliga] ändan  – en dryg arshin från wäggen, på 2½ qvarters djup  – försedd med lock, hvarpå lågo benstycken (af m[enni]ska?). — Under hällen en stenkista 2 arsh[in] 8 tum lång. 1 arsh[in] 2 tum bred wid hufwudet. 14 tum bred vid fötterna. — På blott 4 tums djup i grafven visade sig vid fötterna 2 stenkrus, fyllda med jord. — Midt i kistan på s[am]ma djup en koppar knif och ett koppar-smycke, sådant Tat[ariska] qvinnor bruka i sin sadel. 1289 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1289 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2959 stenkistan var ǁ stenarna gingo 2960 The stone is called Kys-taš and it is dated to the early medieval period. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 5 Dec. 2016; Спасскiй 1857: Табл. I: 4–5. ☙ 171 (TS) — På 12 tums djup tvenne cranier tätt invid h[varan]dra, med ❧ ansigtet uppåt, i den vanliga riktningen. Obs. Denna graf ehuru 12 tum hög ägde dock samma absol[ut] höjd såsom a), ty stenkistan2959 var här lägre, men jordlagret deremot högre än i a). ☙ 172 ❧ a) Gudabilder Wid nya Sagaiska domen står en fyrkantig, n[å]g[o]t lutande schiffer-sten, 2 arsh[in] hög, 4–10 tum bred af följ[ande] utseende ☙ 173 På tre sidor af stenen ser man inprickade m[enni]sko-­ gurer, på den 4de intet. De flesta figurer fi äro otydliga; dock kan man tydligt å en figur varseblifva qvinno-bröst, samt dessutom mun, ögon, näsa mage etc. ❧ Denna sten säges wara af en herreman, wara funnen någonstädes hög­ re uppför elfven, och af honom hitförd. Den saknar namn[.]2960 1290 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks II. ☙  Några verst hitom gamla Sagaiska domen står nära intill en kurgan, som är uppgräfven, en bolvan kallad af Tatarerne: Kurtejaҟ, старуха l. Yräkäng, бабушка. Stenen är n[å]g[o]t framåtlutande, dess höjd en sashen. Stenen2961 afbildar i upphöjdt arbete en person med spetsig mössa på hufvudet, ett grofhugget ansigte (näsa, haka, panna i upphöjdt arbete). På bak ❧ äro nacke och rygg groft afbildade. Bilden är temligen afrundad, i midten tjock, smal i roten Bildens mun näsa och haka äro ymnigt och helt nyligen besmorda med smör och grädda.2962 — Inga qvinliga kännetecken2963 — Bildens anlete åt ö[ster] (n[ord]o[st]) i s[am]ma riktning såsom likens, d. ä. utmed Abakan – ”по вѣтру” (d. ä. för att ansigtet fredadt för de kalla bergsvindarna.[)]  Stenen afbildar ǁ 1. Man ser på en ǁ 2. Bild[en]  The same Ulug Xurtujax Tas stone described by Castrén above and once more on a separate sheet of notes. See p. 1283, 1302.  If this is the same stone that Castrén drew, there is a conflict between this description and the picture in which the statue is drawn with breasts.  The drawings and the text from KK Coll. 539:20 (Turcica 1) p. 11. Two of the drawings have previously been published in Aspelin 1901: Fig. 18, 19 and the third together with the picture of Aalep tas (see p. 1293).  ligger ǁ stå[r]  Sic, with a small initial. [See drawings Nos. 4 and 5 in the picture published on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2964 ☙  ❧ III. Wid gamla Sagaiska domen ligger2965 en kullstjelpt stenbild, föreställande en qvinna, k[al]l[a]d af Tat[arerne] kыs, flicka. Denna sten har tillförene stått på en numera upprödjad kurgan k[al]l[a]d kыs-köza, flick-kurgan. stenen2966 består af en flat schiffer-skifva, som är jemnad öfverallt och wäl afrundad. Dess Längd: 2 arsh[in] – 2 tum (1 arsh[in] + 14 tum) Bredd. 1 arsh[in] + 1 tum, på bredaste st[ället] i midten 1291 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1291 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria  Stenen, som ǁ Stenen smalnar  Xys tas, originally probably standing on a Tagar Culture kurgan. Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 234; Леонтьев & al. 2006: 10, 79, 112 (No. 16); Leontˈev  – Kapelˈko 2002: 53 (No. 16). (TS)  Drawing with text KK Coll. 539.20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 20. ☙  Stenen2967, som öfverallt är af ringa tjocklek, smalnar emot kanterna, som äro väl afrundade. Den är både i öfra och nedra ändan jemnt rundad, i saknad af alla kanter[,] ❧ stenen föreställer en qvinna, med ett groft hugget ansigte i upphöjdt arbete. Utom ansigtet äro äfven skuldrorna tydligt utmärkta. Qvinligheten tillkännagifves blott g[enom] 5 hårflätor, som sänka sig ned öfver skuldrorna. Håret är ej benadt, utan flätorna gå i wågor öfver hjessan, den ena öfver den andra.2968 [See drawing No. 1 in the picture on the first endpaper of this volume.] Bel[ägen 7 verst v[ester] Sagaiska domen (fl[oden] Askys.2969 IV. Ej långt ifrån denna sten befanns en annan k[al]lad Aalep-Tas, hjelte-sten, som tillförene stått wid ändan af en kurgan, som nyligen blifvit nedrifven ☙  ❧ D[en]na sten var: 4 arsh[in] + 3 tum lång 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) bred. 4 tum tjock — Äfven denna sten var slät huggen och dess kanter afrundade. På en af kanterna finnes ett m[enni]sko ansigte i upphöjdt arb[ete] men med svaga konturer. 1292 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1292 26.8.2019 9:56:01 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 296 ❧ enl[igt]2970 rapport af Mäschkoff2971 Aalep-tas 3 ½ arsh[in] hög Obs. Enl[igt] Mäschkoffs uppgift var kurganen med Aalep Tas constr[uerad] på följ[ande] sätt. a) Aalep Tas – 3 ½ arsch[in] hög b) n[å]g[o]t mindre c) 4 arsh[in] hög Efter att hafva gräfvit 1 qvarter fann Мѣшковъ på 1 qv[arters] djup flata schiffer-hällar vid pass 2 ½ 2972 [Drawing No. 3 in the picture on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2973 1293 2970 This text belongs most probably here. In the upper corner there is a note in pencil in unknown handwriting, beginning with På but otherwise illegible. It may be the text by J.R. Aspelin published in German translation: “Auf dem linken Ufer des Askys [Jes?], 3 Werst oberhalb seiner Mündung, befindet sich ein Kurgan [...], von dessen Steinen einer den Namen Aalep-tas führt.” Aspelin 1901: 24. (TS) 2971 “Mäschkoff”, Meškov (Мешков/Мѣшковъ), was Castrén’s escort in South Siberia. See p. 1335. 2972 The continuation of this text has not been found. See also p. 1303. 2973 Drawing with text, KK Coll. 539:20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 21,2, erroneously combining the two pictures of this stone and a third depicting the Ulug Xurtujax Tas. �Itineraria  grafvarnes […] höjd ǁ den olika höjden  Changes to the footnote: Ryssar ǁ Ryssarne skilja ǁ skild[e] See commentary on the classification of the graves in Castrén 2017: 90–91.  låga […] gamla ǁ en låg kurgan är ganska gammal  de ǁ den  höga ǁ en hög  Begge ǁ Den <-->  ofta ǁ fö[rdelade]  hörnstenar, ǁ hörnstenar o. s. v.  graf-/stenar ☙  ❧ Kurganer: ☙  Man har wid beskrifningen af kurganerna fästat en stor wigt wid deras höjd öfver jordytan, och m[ån]ga förf[attare] hafva varit af den mening, att grafvarnes2974 olika höjd antyder icke allenast olika åldrar, utan äfven olika folkslags olika begrafnings-sätt.lix 2975 Enligt de af mig anställda undersökningar äger höjden alls ingen ethnographisk wigt. Oftare inträffar wäl, att låga2976 kurganer äro ganska gamla, men i constructionen skilja de2977 sig alldeles icke från höga2978 ❧ majaker. Begge2979 äro wanl[igtwis] omgifna af en schiffer-vägg, ofta2980 fördelade i afdelningar, dels med, dels utan hörnstenar,2981 hafva s[am]ma riktning o. s. v. I öfrigt att närmare utreda arten af de låga kurganerna, företog jag till undersökningar, twenne vid gamla Sagaiska domen befintliga kurganer, hvilka alldeles icke höjde sig öfver jord-ytan och begge voro i saknad af grafstenar2982, men omgifna af en låg wägg. Se här en kort rel[ation] om d[e]r[a]s besk[affenhet]. lix. Äfven Ryssar och Tatarer skilja emellan курганы l. могилы och маяки, såsom man benämner alla höga kummel. 1294 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1294 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №4 ☙  L[än]gd2983: 2 sasch[en] + 1 arsh[in] + 4 tum Bredd: 1 sash[en] + 1½ arsh[in]. Grafven bestod af tvenne afdelningar: den ena: 1 sash[en] + 1 arsh[in] + 4 tum den andra jemt en sasch[en]. — De begge afdeln[in]garna skiljdes från h[varan]dra genom en låg schiffer-vägg, och hela grafven omgafs dessutom af den dylik wägg. — Grafven war redan att dömma af utseende m[yc]ket gammal, stenarna mossbelupna och inskjunkna. Wid gräfningen befanns jorden öfverst wara så fast, att den med möda löshöggs. Under den öfversta jordskorpan befanns marken bestå af knappersten (enl[igt] jordmonens allm[änna] natur). Inga lösa stenar ❧ funnos i grafven. I den mindre afdelningen uppgräfdes på 6 tums djup ett fårben och n[å]g[o]t djupare m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben. Intet widare kunde upptäckas, ehuru jag lät gräfva ända till 1½ arshins djup. — I den större afdeln[ingen] befanns i södra ändan en ofullständig stenkista af schiffer-skifvor. I d[en]na kista anträffade på 14 tums djup nedanom jordytan (6 tum i kistan) m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben och bland dem ett fårkäkben. Fyra2984 tum fann jag ett ofullständigt barn-cranium och andra barn-ben. För resten upptäcktes2985 i större afd[elningen] endast benskärfvor.2986  Lgd: ǁ D[en]na kurgan war anmärkningsvärd d[eri]g[enom], att dess långsida befann sig i n[ord]v[est] och s[yd]o[st], då  Fyra ǁ 1. D ǁ 2. Twå  upptäcktes ǁ blot[tades]  Because Castrén does not mention any stone stelae on the kurgan, it may have been of earlier date than most of the other mounds excavated by him, i.e. of the Karasuk Culture ca. 1500–800 BCE. Grjasnow 1970: 128–130; Mallory 1997b. (TS) 1295 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1295 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Changes to the footnote: mellanwäggar ǁ sido[wäggar] upprättstående ǁ sten On the dating of the kurgan, see previous page.  jord-/ytan ☙  ❧ ☙  №5 Liksom den föreg[ående] jemn med marken  – inga hörnstenar, insjunkna schiffer-väggar utan mellan-wägg, men med en stor sten som höjde sig upp ifrån grafven.lx 2987 Grafven utgjorde i det närmaste en qvadrat; den var: 3 sash[en] + 1 arsh[in] + 2 tum l[ån]g. 3 sas[hen] + 1 arsh[in] bred — kurganen var starkt jordbewuxen och m[yc]k[e]t gammal. — I södra hörnet upptäcktes en af smärre stenar formad stenkista: 1 arsh[in] + 8 tum lång 10 tum bred. På 12 tums djup nedanom jordytan2988 wisade sig fragm[ent] af ett stort m[enni]sko-lårben, som låg ❧ under kistan. På norra sidan af grafven wisade sig ruttet träd och ruttna benskifvor. I midten ett stort stenröse, och mellan stenarna en m[yc]k[en]het små benstycken af m[enni]skor och får, äfvensom ruttet träd — Humus wisade sig redan på 8–12 tums djup, men benst[ycken] uppgräfdes ännu på n[å]g[o]t mera än en arshins djup. — Ehuru jag lät gräfva 1 arsh[in] 10 tum, fanns dock intet väs[endtligt] i denna graf. — Grafven hade påtagl[igen] insjunkit. lx. I allm[änhet] gäller den anm[ärknin]g, att der mellanwäggar saknas, der finnes åtm[instone] n[å]g[o]n större upprättstående sten i grafven. 1296 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1296 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  gamla ǁ urspr[ungliga]  ofta ǁ anm[ärkt]  är ǁ för ☙  ❧ ☙  Allm[änna] anmärkningar Både Katsch[inska] och Sagaiska Tat[arer] begrafva ofta sina döda på gamla kurganer, i s[ynner]het der bergen äro afsides belägna. (Dessa stammar begrafva annars ej sina lik på lågländta st[ällen]). Derföre är det troligt, att alla de lik som upptäckas på mindre än 1 arsh[in]s djup äro af Tat[arisk] urspr[ung], ty genuina lik träffas alldrig på ett mindre djup. — Bland de gamla2989 liken har jag utom barn blott undantagswis funnit en enda i s[am]ma graf, utan vanligen två bredvid h[varan]dra. Häraf kan man sluta, att man och hustru blifvit lagda tätt intill h[varan]dra. Grafven har naturligtvis blifvit öppnad, och h[äri]g[enom] förklaras orsaken, h[var]före ofta det ena liket är wida mera förruttnadt än det andra, samt h[var]före äfven delar af det ena liket ofta saknas. ❧ Kurganerna äro familje grafvar, och jag har ofta2990 gjort den anm[ärknin]g, att i grafvarna finnas lika m[ån]ga grafstenar, som der finnas större lik eller likpar: åtminstone är2991 antalet af stenarna alldrig större än af lik. Dessa stenar äro skyddshelgon, och m[ån]ga bland dem hafva m[en]skl[ig] gestalt; antingen med groft markerade kropps delar (hufvud, axlar[)], eller äfven med ansigts-delar etc. De döda begrofwos urspr[ungligen] i bredd; men då grafven blef för trång, utvidgades den g[enom] de vanliga mellanwäggarna. Dessutom har man äfven begrafvit döda (i s[ynner]het barn) på andra lik, h[vil]ket besannas af trad[itionen] hos de Tomska Samoj[ederne]. Jag förmodar att det stora stenröset, som vanl[igtvis] träffas midt i grafven, uppkommit just d[eri]g[enom] att fl[ere] lik bl[ifvit] hopade öfver 1297 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1297 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  The section from here to the words lungan näsan is on a separate sheet (KK Coll. 539.26.22, Varia 1, p. 285–286) of ca. 18.5 x 22 cm, but seems to belong together with the travel notes from the spring of 1847. Cf. the following diary entry.  föda ǁ het[tande]  sittande ǁ 1. sitt[ande] ǁ 2. stillan[de]  snabb ǁ fort  Cf. the humoral pathology of Hippocrates and his followers in Europe, in which diseases were attributed to an imbalance between different body liquids, i.e. blood, mucus, yellow bile and black bile. Cartledge 1998: 314–315. (TS)  en lukt ǁ dålig h[varan]dra. Märkas bör, att grafvarnas långsida gemenl[igen] är bel[ägen] n[ord]v[est] och s[yd]o[st], dock ej utan undantag. Enl[igt] trad[itionen] och gamla sagor hafva Tat[arerne] tillförene begrafvit sina döda i trädtoppar. ☙  ❧ Het-sjukdom2992 Feber förorsakas af 1. gul wätska, 2. af blod, af föda2993, hettande födoämnen sås[om] salt, <g---t>, kött, vin, russin, hettande drycker, hettande safter? 3. af menniskans uppförande, af strängt arbete efter långvarigt sittande2994, af sofvande under middagshettan, af springande, och af snabb2995 gång, af lyftande öfver krafter, af gräfvande å ett hårdt ställe, af spännande å en stark båge, af öfverdrifvet brottande[,] af fallande ifrån hästryggen, af tryckning (om pers[onen] blir tryckt), af slag med påkar eller sten. — Att feber förorsakas af förkylning finnas ej omnämndt. af gul wätska af badagan, brun vätska, förorsakar brist på appetit. af röd vätska eller blod. af svart vätska2996 ☙  ❧ Hosta 1. Af dålig, oren föda 2. Af en2997 lukt, förorsakad af en elak transpi- ration 3. af smitta 1298 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1298 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks Hosta i halsen — lungan — näsan ☙ 319 ❧ Anrätt[ningen]2998 Sedan gräddan blifvit aftagen, hålles mjölken i ett större kärl, der det surnar i tre dygn. Sedan <st[örta]s> den sura mjölken i en jerngryta med ett trädlock, som väl tilltäppes med lera. I detta lock finnes ett hål, hvari en ihålig trädbåge, hv[ari]g[enom] vinet rinner ur jerngrytan in annan jernfat. a) gryta b) ett litet hål, som öppnas, då mjölken kokas alltför häftigt c) ett hål, d[eri]g[enom] röret renas d) locket består af 2 delar e) röret tilltäppes väl öfver i d[en]na anl. f) en2999 så fylld med vatten ☙ 320 ❧ af den återst[ående] mjölken göres ost. 1299 2998 The text from here until härst. trol. från Kirgiser is preserved separately from the other field notes as KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 319–330, consisting of four sheets of 13 x 20.5 cm and two sheets of 12.5 x 21.5 cm. The dates connect these notes here. 2999 en så ǁ ett stort fat �Itineraria  The Yzyx Mountains are on the right bank of the River Abakan, opposite the village of Ujbat, at N53°30′ E91°13′. To Castrén, they were, of course, on the left side when he was travelling towards the south-west. (TS) Tubinska familjer. Nonaktajeff – kirgiser Inkiz’akoff, – kirg. Ars’anoff, af kartinska slägten Tscharkoff, infödda Tubiner Ajeschin, kirgis. Atkinin, infödda Tubiner. Bortjugaroff, inf. Tubiner Tjabinoff, id. 1. Tubintserna voro staro<dh>iler, af s[am]ma stam med kojbaler 2. Andra fam[iljer] härst[amma] från Tomska Samoj[eder] 3. Ännu andra äro kirgiser. d. 13 Maj [g. st.?, 1847] ☙  Steppen jemn  – Höjder. Saҟsar å högra sidan och Isыk å den venstra3000 – på andra sidan om Abakan – — öfverfor fl[oden] Uibát, – en liten bäck. — Omkring Karting tält ett gärde – vanl[igtvis] intet – orenlighet – — Stora stenar så väl kring kurg[anerna], som enstaka stående – än tornlika, än fyrkan❧tiga – Kurgan[er] Tat[ariska] Oba. — Somliga stenar vid kurg[anerne] hafva utseendet af m[enni]skor – — Ifrån Uibat framåt stiger man oförmärkt på en höjd. — En tjock solrök – föranledd af fuktigheten säges årligen uppk[omma], då göken galar – — Obs. Blir, Tat. Buler R[yska] будетъ – F[inska] ole 1300 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1300 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks På wägen ifrån U[i]bat till Kamistá kommer man att öfverfara Yy-tag3001, hvarwid Aҟsar blifver på högra hand — När man öfverfarit Yy-tag mötes en stor bergssträckning Sыr3002, hv[a]raf en gren k[al]l[a]s Sar. Äfven på andra sidan om Abakan ser man ansenl[iga] berg, som tillhöra Beja-floden  Yy-tag ǁ Ytak Ujtag (Ru)/Öö тағ is a holy mountain on the River Abakan at N53°20′0″ E90°49′22″. (TS)  Sыr ǁ Sir The mountains beginning from N53°18′27″ E90°43′39″ to the west. (TS) Kamis’ta upptager i sig 3 små floder m[e]d namnet Sыr ☙  ❧ Wid afresan från Kartin råkade jag vid Uibat ut för en syndaflod, som qvarhöll mig på stället större delen af dagen. Mot aftonen hamnade jag i en så k[al]l[a]d зимникъ, der jag såg n[å]gra stugor och 3 fähus rundtomkring. Fåren förstörde min nattro, ty der 500 får är församlade, der är ett bräkande, som pröfvar de bästa örhinnor. — Den Tatar[iska] långsamheten  – en följd af herdalifvet – Lättja Slapphet, till en del förorsakad af airán — Omkring vinterst[ällen] herrskar m[yc]ken osnygghet – Männerna klädda dels i Ryska skjortor, dels i varma fårskinnspälsar. Qvinnorna, liks[om] de Ostj[akiska], i långa linnen, eller pälsar, med skrynklor i knävecken – ☙  ❧ — En oändl[ig] m[än]gd hårflätor, som hänga på h[var]dera kinden. 1301 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1301 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  klumpig ǁ oform[lig]  Obviously the same stone that Castrén described twice in his notebook, Ulug Xurtujax Tas. See p. 1283, 1291.  Castrén had begun to sketch a drawing of the form of the stone but did not complete it. It is not published here. Sedan man öfverfarit Yy-tag, går wägen åter på en jemn stepp, längs den skogbevuxna stranden af Abakan – på v[enstra] sida. på högra handen åtföljes Sar  – Sar upphör på denna sidan om Askys. På den motsatta ser man berget Saroj, hvars yttersta spets k[al]l[a]s Tundjuk. Till Sagaiska domen anlände jag d. 14 Maj, rödjade här kurganer i tvenne dagar och afreste d. 16 Maj till gamla domen. ☙  En jemn stepp – till höger Saroj, till venster Kizil-kaja. På steppen en skog af kurganer. Ej långt ifrån en upprödjad kurgan står en bolvan, vid namn: Yrä käng (бабушка) stenens höjd relat[ivt] 1 sash[en] abs 2 ¾ arsh[in] Stenen är lutande, ❧ klumpig3003 och oformlig – med spetsig mössa plumpt bildadt uthugget ansigte, utan andra kroppsdelar. Äfven rygg. Mössa på hufvudet  – Bilden n[å]g[o]t lutande. Munnen besmord med smör – helt nyligen –3004 I midten tjockare, wid roten smalare.3005 Ansigtet åt O (NO)  – s[am]ma riktning som Abakan (по вѣтру) k[al]l[a]s ock Kurtejaҟ, старуха – Wid roten smal – i midten tjock. Inga qvinliga märken — Mun, haka och näsa nedflottade — Ansigtet ordentl[igt] uthugget ur <-----> ej inprickade (Upphöjdt arb[ete)] 1302 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1302 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bredvid s[am]ma graf stå en schiffer-sten 1 sash[en] 4 t[um] hög, 1 arsh[in] 6 tum bred ☙  ❧ — Wid g[am]la Sag[ajska] domen en sten med qvinnobild k[al]l[a]d ҟas3006 (kыs), flicka. Denna sten har stått midt på en kurgan k[al]l[a]d kыs-közä, flick-kurgan. Nu är den bortgrafven – — Förest[äller] en qvinna med 5 hårflätor ansigtet och skulldrorna äro tydligt utmärkta – Näsa, panna, haka upphöjda L[än]gd 2 arsh – 2 tum – Bredd 1 ars + 1 tum på bredaste st[ället] — Båda ändorna rundade. — Smalnar mot kanterna, tjockast i midten — En flat skifva, slät huggen – — Hårflätorna sänka sig ned på skulldrorna  – Håret är ej benadt utan flätorna gå i vågor öfver hjessan den ena öfver den andra3007  Castrén wrote the letter ы̂ above a.  Castrén has described the same stone in his notebook. See above.  I ǁ På  See also p. 1293.  The Esˈ. ☙  ❧ I3008 ändan af en ann[an] närbelägen kurgan stod en nu nedgrafven sten k[al]l[a]d. Aalep-Tas (hjelte-sten) Stenen 4 arsh[in] + 3 t[um] lång 1 arsh[in] – 1 t[um] bred 4 tum tjock — Ett ansigte på den smala rundade kanten  – upphöjdt – i grofva konturer3009 Isja3010 utf[aller] i Abakan wid g[am]la domen, <uppstiger> par verst ofvanföre Tjoja 1303 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1303 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Cf. Castrén’s departure date from Uty on p. 1316.  Sic.  Probably the River Tašeba, running into the River Abakan immediately downstream from the present-day city of Abakan. ☙  ❧ d. 10 Maj [n. st.] 3011 — Protoker utan ända  – en skärgård af låga björk- vide, poppelbewuxna holmar  – Tillflykt för banditer — Göken galnade, fåglasång — kullar – maidasch berget — Branta klippor af schiffer  – björkar under klipporna tätt invid vattenranden – — Tatar-båtar i m[än]gd, som furo3012 till Jelle<--->. — Löfven nyss utspruckna – — 10 verst från staden är mynningen af Abakan – (TS)  runda ǁ med  upphöjdt ǁ spets[igt] 12 Maj [n. st.] [—] Steppen jemn som ett golf. Begränsad å ena sidan af Abakan, å den andra af <Tase>ba3013 – Wid h[var]d[e]ra floden åtföljes stranden af en bergssträckning – — Ulus wid ulus – hvarje af 4–10 tält – af näfver och voilok, 1 af h[var]dera. Soml[iga] koniska andra pyramidformiga Inredning – — Betande tabuner, kor, får, getter — Herdar – Steppen öfversvämmad af watten – ☙  ❧ — Tälten äro 2 <st.> a) koniska = Samoj[ediska] och Lappska  – Dessa sakna väggar  – omkring n[å]gra stänger breder voilok eller näfver b) runda3014 med upprätta väggar och ett upphöjdt3015 tak. 1304 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1304 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  På högra sidan […] ǁ 1. Både hö- ☙  — Gles skog wid stränd[erna] af Abak[an] — Steppen öfversvämmad – — Vägen leder öfver en stepp, på hvars yta man sällan finner n[å]g[o]n annan upphöjning än åldriga grafkummel. Den torra steppen fuktig här och der af mäandror, som utlöpa från Abakan och efter m[ån]ga <---->liga <foro> på steppen. På3016 högra sidan om sig ser man de Bidjinska bergen (Tat[ariska] Bidji taglar), h[vil]ka åtfölja3017 fl[oden] Uibat, som faller i Abakan. Bland de Bidjinska reser3018 sig en hög klippa Azer Tag wid floden Bidja3019. Med d[en]na klippa sluta de Bidjinska bergen. Gent emot mynningen af Uibat3020 reser3021 sig på andra sidan om Abakan ❧ en3022 hög klippa Isik3023. ✘ (Både höger och venster ser man ansenliga höjd-sträckningar. Glesa björkar synas här och der wid Abakan.). Uluser öfverallt – Steppen full af kreatur3024 ✘ På högra sidan ser man höjdsträckningar af h[vil]ka soml[iga] tillhöra Jenis[ej], andra (de Bidjinska) Uibat. De Bidjinska bergen sluta med Aser-Tag. På venstra sidan ser man på andra sidan om Abakan lägre höjder, samt en hög bergsknut – Isik Från3025 de Bidjinska bergen följer Sachsar3026 (Saҟsar) wid fl[oden] Kamis’tá.3027 ger och venster om sig ser man större och smärre höjder  – de på v[enstra] sidan k[al]l[a]s Bidjinska, på högra de Abakanska ǁ 2. Bland ǁ 3. På högra sidan resa sig de Bidjinska bergen, so[m] bland h[vil]ka ǁ 4. Venster om sig ser man på andra sidan om Abakan de en annan höjdsträckning.  åtfölja ǁ komma  reser sig ǁ ser man  Probably the River Beže flowing into the River Abakan from the left 413 km from the mouth of the latter. (TS)  Uibat ǁ Abakan  reser sig ǁ ser  en hög klippa ǁ bland be  See above.  See the next sequence marked with ✘. Castrén meant it either to replace this one or for these two to be joined.  Från ǁ Ifrån  Sachsar ǁ de  Kamis’tá. ǁ ~ Detta 1305 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1305 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Sic.  famljer ǁ m[edlemmar] Jurt 3–4 fam[nar] i diameter. Gent emot dörren en voiloks-divan. Å ömse sidor hyllor, fullradade å högra sidan med kärl, å venstra med kista på kista – i midten eldstad på golfvet – Obs. Om vintern bo somliga i stugor – — Om vintern bo m[ån]ga Tat[arer] i tält af voilok, om sommaren i näfvertält – På högra sidan 1o) Jenis. höjder, 2o) Bidjinska 3) Sachsar. ☙  ❧ Tubintser Trad[itionen] förmäler, att en Samoj[ed] bakom Tomsk vid namn Baján blef köpt för en kamel af en Krasnoj[arskisk] köpmän3028. Afkoml[ingarna] af d[en]na Bajan hafva med de Katsch[inska] Tat[arerne] inflyttat ifr[ån] Katscha. De kalla sig nu Kartin. Alla öfriga fam[i]ljer3029 af den Tub[inska] ulusen äro infödingar och utgöra sås[om] det synes, en bl[a]nd[nin]g af Samoj[eder] och Kirgiser. NB. Alla Katsch[inska] Tat[arer] med undantag af n[å]gra Tubintser härst[amma] från Katscha. it! it! — Wid pass 10 familjer bland de Tubinska Tat[arerne] bära namnet Kirgis och härst[amma] trol[igen] från Kirgiser 1306 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1306 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska3030 kretsen №3 ☙  ❧ Kojbal-steppen Belägen på högra sidan om Abakan, emellan Tabat och Jenisej. De utgöra 7 ulusser: 1 Таражаковъ 2. Больше-Баiкатовскiй 3. Мало-Байкатовскiй 4. Кольскiй 5. Абугачаевскiй, fordom Кичимскiй 6. Арши 7. Кандаковъ3031  Continuing here from KK Coll. 539.32 p. 187.  Кандаковъ ǁ ~ Obs. MaloBaikatowska och kandakow bo i Tesinska volosten vid Salba, som faller i Tuba och hafva jurt. Dessutom finnas några  1. Таражаковъ ǁ Matorer vid i Karatus. Deras Furste bor i Osnatschennaja  tre ǁ flera  Castrén marked this sentence with an asterisk as if it were a footnote, but does not show where it belongs.  The River Salba runs into the River Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of the River Tuba, at N53°58′35″ E92°19′43″. (TS) ☙  ❧ 1. Таражаковъ3032 улусъ, Tat[ariska] Taradjaҟtar (Sing[ularis] Taradjaҟ) wid Ut, Karatus och Abakan. Denna ulus är en förening af tre3033 slägter, såsom: Taradjaҟ, Pl[uralis] ҟtar) a) K̈ang Pl. Kangnar hörde till en stam? b) Tjoda Pl. Tjodalar c) Mador Pl. Madorlar } Taradjaҟ är en g[emen]sam be[nämni]ng för alla tre slägter: K̈ang, Tjoda och Mador. De talade fordom alla Kistimska språket.3034 ☙  ❧ 2. Больше-Баiкатовскiй Tat[ariska] Ulug Bai l. Baiǥado bo wid Abakan, vid Ut m. m. 3. Мало-Баiкутовскiй Tat. Kitjig Bai l. Baiǥado, wid Salba, som faller i Tuba3035. 1307 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1307 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria       Inǥara ǁ ~ (Engará) Engará ǁ Ingara Yrgen ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgen Yrgennär ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgennär Bögödji ǁ Kist Castrén wrote Ö above the letter Y.  Matoriskan ǁ ~ Kojbaliskan tillhörde företrädesvis de två slägterna: stora och lilla Baj, slägten Bögödji och Örgan Örgen (Yr̈ gen) o.  s.  v. (Kang, ҟaidȇng, monne Ostjaker?) Kojbaliskan tillhörde slägterna: 1. Stora och lilla Bai 4. Кольскiй Tat. Köllär Sing. Köl Twå slägter: 1. Köl 2. Inǥara3036 Wid Abakan bo Köllär; wid Abakan och Tuba bo Engará3037. 5. Абугачаевскiй Tat. Bögödji bestå af två slägter: ☙  ❧ a) Yrgen3038 Pl. Yrgennär3039 b) Bögödji3040 Yrgen3041 är en qvarlefva af Kistim, som talade ett skildt språk Monne = Iir-gup. Bögödji Sam[ojediska] Manjandji l. Mugadji Bo wid Abakan och Jenisej. 6. Арши Tat. Aartji Pl. Aartjilar. Består af två slägter: A. Köjäk Pl. Köjäktär B. Aartji Pl. [Aartji]lar Bo wid Abakan och Jenisej. 7. Кандаковскiй Tat. Kaidȇng PL. Kaidengnar (en slägt) ☙  ❧ Bo wid Katjulka, som faller i Tuba. Af den gamla kojbaliskan funnos urspr[ungligen] tre dial[ecter]: 1. Kojbaliskan. 2. Den Kolska l. Kistimska dial[ecten] 3. Matoriskan.3042 ☙  ❧ Obs. Siirät de dödas andar Samoj[ediska] Siirtje Samoj[ediska] ortsnamn. (Bejä, Ut) Hjeltars namn i sagor äro Samoj[ediska]. Tältformen är till en del Samojedisk 1308 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1308 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Schams ǁ hans  en ǁ ett  följe. ǁ ~ Af Kojbalskan fun— Samoj[ediska] ord — Widkännas sig ej hafva varit Tatarer. ☙  ❧ nos 3 dial[ecter] 1.) Den Kistimska – Kolska 2) Den Kojbaliska 3) Den Matoriska Schamanväsende — Egen kostym — Kring tältet sitta folk. — Schamanen rör sig omkring, elden hvisslar, sjunger råmar, trummar, springer ut på gården, anmanar Aina, söker den under stolar och skrin, ser och talar med den. — Man trollas blott om natten och fortfar d[er]med hela natten igenom. — Åskådarne intages af bäfvan vid Scham[anen]s3043 genomträngande hvisslingar, etc. — Midt på mössan en3044 örnfjäder. — Ansigtet är betäckt med mössan. — Schamanen betalas för sin möda med en häst, ko, ett får, kläder, p[enin]gar mm. — Schamanen anropar alldrig Ҟudaj, utan IrleҞan och hans följe.3045 ☙  ❧ I och med försv[innandet] af Kojb[aliskan] har man förlorat det medium, som skulle förenat Samoj[ediskan] med Sojotiska. ☙  ❧ Kojb[alerne] äro blandade med Ryssar och Katsch[inska] Tat[arer] och hafva förlorat all nationalitet. Somliga äro förryskade, andra tatariserade. 1309 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1309 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Surás ǁ Ba  Castrén wrote the letter e above the a. ☙  ❧ Kojbaliska namn Manliga Ҟatiján Uǥadjaҟ Baǥaldáj Surán Ygydjäng Sulǥán Porutjik (R. поручикъ) Ҟudai (Gud) Ooǥolaҟ Ҟadai K̈adong Boҟpái Baitaҟ Axtaǥás Körbä Mudaraҟ (✘) Tootpék Mыrza ☙  ❧ Mynytjäk Ҟaptji Ҟыzan Ҟazá Utupaҟ Körbäs Ҟurǥuldaj Tarán ☙  ❧ Bajin (Ba’in) Tjeekej Kaazan (kittel) Piikän Angnap Köbädjek Satjaҟ (✘) Ҟunaj Arǥa (rygg) Stoika Nasta Soidan Sыran Surás3046 Suran Typtiidjäk Ezergä Sodan Tjarpaҟ Burunáҟ Ҟuibaҟ3047 Samsaár Teeräk Kydydän ☙  ❧ Aasȇn Solbán Artjan Borbas Baartji Sodang Sabán Tolǥaҟ ☙  ❧ Tee’redjään Tänitjä Arǥadjang ✔ Baga Botjҟa (R[yska] бочка) Bartjaҟ Minis Ҟoopan Äplä. Aptjaǥas Ҟaazangdai Motjan 1310 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1310 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Torlong ǁ Toorlong Tynööng Mato Alǥajaҟ Qv[inno]namn K̈aról Teȇrbaj Qv[inno]namn Naadjaǥa Torlong3048 Padas Ooǥarai Selbäng Kitjidjäng ✔ Oika ☙  ❧ ✔✔ Ҟaraǥai Qv[inno]namn. ☙  ❧ Baladjaҟ Tjuҟulaҟ Artjemaҟ Köbän Sosҟadjaҟ Suraҟ Sööräk Qv[inno]namn. ✔ Maitá Madjoǥo Maimei Aǥaja Kymystej Tirtjään Taartjek Tjoornaj Tordaj Ҟara (svart, natt) Tjabal Qvinnonamn. K̈ardjenaҟ ✔ Tepenäs (Sam[oAdaj (hund) jediska] Tebo) Ҟooҟ Apanás. Mȃtkädjek ☙  ❧ Typtis Baadjaҟ Ailaҟa Ailas ☙  ❧ Pedrän Maҟong Askȇr Tjelǥajaҟ Tjoornaj (кататся). Aarastaj Qvinnonamn Pidä Ҟooҟpaj. Köten (stuss) Kyskädjäk (möss) Qv[inno]namn. Örkä Öön ’Tjelganas Kitjan Qvinnonamn Bultaҟ Myköödjäk Qv[inno]n[amn] ☙  ❧ Qvinnonamn Tjuruҟ Teerebai Kara v. s. Tada 1311 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1311 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  äfven ǁ blan[d]  innehåll ǁ ~, som var af följ[ande] beskaffenhet  den ǁ sin  Dg. ǁ G[enom]  äro ǁ alltid  uppresta ǁ uppförda ☙  ❧ Kurganer (på Kojbal-steppen) Längs floden af Beja ser man stora grupper af kurganer, kringströdda (i s[ynner]het) wid den lågländta venstra stranden af floden. Bland antalet af dem finnes några som äro stenbetäckta och sannolikt af Kojbal[isk] härkomst, hvilket äfven3049 bewisas deraf, att Kojbalerna ännu i dag begrafva sina döda wid s[am]ma ställe. Att emellertid äfven de stenbelagda kurganerna äro ganska gamla, bevisa de kolossala kurgan-stenarna, som stå omkring grafvarna. Ännu mera bevisas detta af sjelfva grafvarnes innehåll3050. ☙  ❧ De gamla grafvarna skiljas ifrån de sentida: 1. Genom den3051 större yta, som de upptaga. 2. Genom sin mera fyrkantiga form. 3. Genom kurganstenar, h[vil]ka likväl kunna saknas. 4. D[eri]g[enom]3052 att de äro3053 jemnhöga med jorden. — Bland de wid stengrafvarne uppresta3054 kurgan-stenar war en m[yc]k[e]t hög, af en sällsam form, och i s[ynner]het d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att den på <-----> tre sidor war full med inhuggna smärre gröpper. Den ifrån grafven afvända sidan var alldeles slät. — De flesta grafv[arna] voro redan upprödjade 1312 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1312 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Stengrafven № 63055 Denna graf låg i en fortsättning med en annan reda uppgräfven, hvarifrån den urspr[ungligen] tycktes varit skilld genom en stenwägg. I sitt närw[arande] skick war grafven omkr[ing] 2 sashen i qvadrat, jemnhög med den omliggande marken och betäckt med ett stort antal större och smärre stenar. Wid grafven funnos 2 kurganstenar; stående gentemot h[varan]dra.3056 — Emellan3057 stenarna upptäcktes på endast 4 tums djup ett cranium af sentida urspr[ung], ehuru m[yc]k[e]t medtaget. ☙  ❧ [—] Stenröset sträckte sig på ½ arsh[ins] djup, och bland stenarna i midten af grafven visade sig m[yc]ken kol — På 10 tums djup mötte humus — På 1 arsh[in] + 4 tum wisade sig en myckenhet ruttet träd på sidorna af grafven. (I midten intet utom kål.?) [—] Inga ben kunde upptäckas i d[en]na graf. Obs. Det är troligt, att här tillförene funnits en Tschudgraf, h[vil]ken blifvit upprödjad h[var]efter kojb[alerne] begrafvit sina döda på s[am]ma st[älle]  – Kurganstenarna tala för d[en]na m[enin]g, ty sådana träffas ej wid wanliga Kojbal-grafvar.3058  These graves (No. 6–8) can probably be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE. The kurgans of that period are mostly round with a diameter of 4–12 m and height from 20 to 60 cm, covered with stones and sometimes containing quadrangular inner constructions of shale slabs. The exact dating of the Turkic burials is difficult, in cases due to absence of grave goods, in the other ones to the long period of use of the artefact types found in the graves. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180–181. (TS)  hdra. ǁ ~ Under det öfver In his letter to Sjögren, 5/17 Aug. 1847, Castrén writes that while visiting the Soyots he became certain that the kurgan stones were statues of ancient gods. According to him, the Soyots still kneeled before them and the grave mounds. See the volume of letters in this series. (TS)  Emellan ǁ A  Castrén added these interpretations afterwards. 1313 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1313 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria     hörn-/stenar sorgfälligt ǁ noga nya ǁ Kojb[aliska] Abakan. ǁ ~ Kurganen № 8 ☙  ❧ ☙  Stengr[af] № 7 5 arsh[in] lång, 2½ arsh[in] bred, jemhög med marken. Inga hörnstenar3059. Grafstenarna nästan helt och hållet jordbewuxna. Straxt under jordytan en stor m[yc]k[en]het småsten. Derunder på 6 tums djup flat, stor häll, och under hällen en kista n[å]g[o]t rubbad genom tyngden af det stora locket. — På 9 tums djup humus. — 1 arsh[in] + 6 tum upptäcktes midt under den stora hällen ben af 5 får, men intet enda m[enni]skoben kunde upptäckas, ehuru grafven sorgfälligt3060 under❧söktes i alla dimensioner. Det är möjligt att de 5 fåren blifvit offrade åt den närbelägna kurgan-stenen med groparna. Obs I. Fårbenen voro ganska gamla II. Inga hörnstenar i gr[af] N. 7. n[å]g[o]t oval och lik de nya3061 grafvarna. alldeles af s[am]ma besk[affenhet] som graf 1–4 vid katsch[inska] domen. Obs III. Riktningen af begge grafvarna i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] eller въ верхъ och въ низъ efter loppet af Abakan.3062 ☙  ❧ Bredvid stengr[afvar] 7 och 8 funnos en m[yc]k[en]het helt unga, n[å]gra blott 1 weckas gamla Kojbal-grafvar. Jag ärnade låta uppkasta en och kom jemt till en trädkista, då Kojbal[erne] gjorde motstånd och åter betäckte grafven. <nb>, sedan de funnit att trädkistan var helt ny. 1314 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1314 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3063 kurgan-/stenar 3064 ben ǁ ~, men intet cranium ☙ 216 ❧ Kurganen № 8 Enstaka wid floden Beja, af s[am]ma slag så­ s[om] kurg[anerne] 1–5 d. ä. med jord betäckt. Längden: 4 saschen + 9 tum, bredden: 3 sashen + 2 arsh[in]. Höjden war på norra sidan 10 tum men den södra n[å]g[o]t insjunken. Riktning­ en i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] (въ верхъ och внизъ i förhållande till Abakan[)]. Formen: 10 tum� ☙ 217 Grafven war omgifven med en insjunken schif­ fer-vägg och försedd med 9 kurgan❧stenar3063 på följ[ande] vis nv. �so. Det öfversta jordlagret war 4 tum djupt. Derun­ der på n[ord]v[estliga] sidan stora schiffer ste­ nar. Derunder m[yc]k[e]t ruttnad m[enni]sko ben Humus på 12 tums djup. Mycket ruttet träd. Deribland m[enni]sko-ben3064 och på 1½ arsh[in] ett cranium, som var rubbadt och låg med hjessan emot jorden på grafvens östra sida. 1315 �Itineraria      med ǁ b[en] fragmenter ǁ intet skelett ǁ cranium midt ǁ alldeles Most probably of the Tagar Culture period. (TS)  tandverk, ǁ tandverk och  Beja is situated at N53°3′5″ E90°55′16″. (TS) ☙  ☙  ❧ — På s[yd]o[stliga] sidan under jordlagret ett ofantligt schifferblock, som med möda upplyftades. Under hället ruttet träd med3065 ben i hopen, men fragmenter3066 af ett cranium. På 1½ arsh[ins] djup den vestra sidan träffades ett skelett3067 på ett djup af 1. arsh[in] + 11 tum midt3068 under det förra skelettet, men med cranium på vestra sidan. Cranium låg på sitt öra med ögonen åt o[st]. Utan tvifvel hade vid begrafningen af detta lik det andra blifvit rubbadt.  ❧ I midten af grafven träffades ett stort röse, under röset ruttet träd, hästben, fragmenter af två m[enni]sko-ben men intet cranium. på 2 arshins djup ifrån spetsen af kumlet3069 Upplysningar om Sojoterna — En rik Sojot äger: 1. tabuner 2. renar 3. kor 4. får 5 getter. Hvarje djurslag har sin egen vaktare herde, men med renarna wistas man mest i skogen och fångar villbråd. — De bo i tält af näfver och voilok. ☙  ❧ D. 28 Maj/9 Junii afreste från Ut i regn och blåst, med tandverk,3070 snufva och hufvudverk – krämpor ådragna vid kurgan-gräfning på en kalt och regning väg. — Efter 7 versts färd anlände till byn Beja (Sam[ojediska] Be, rutten)3071. Floden Beja flyter g[enom] byn och omgifves af höjder, på h[vil]kas spetsar man ser kurganstenar. — I byn fanns en kyrka. 1316 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1316 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Många bland dess innewånare voro осѣдлые, tillhör Katschinska Tatarer. — omkring byn funnos många tält — Landet rundt omkring stepp. — Vid floden vide och poppel, på höjderna n[å]g[o]t сосна.  Kaly, situated at N53°4′42″ E91°17′14″. (TS)  South-east of Lake Sabin-Xolˈ at N53°5′23″ E91°10′47″. (TS)  Osnatschennaja ǁ ~, som  är ǁ ~ belägen  resa ǁ war Ifrån Beja till Kal3072  – en ödslig, i regnväder ☙  högst otreflig stepp. Inga jurt, ❧ icke ens kurganer, blott en by af deporterade vid namn Sobinsk3073. — Kal, en liten bergsomgifven by wid floden Kaly  – Här <kunde> jag ej se omkring mig, emedan wärdinnan tog all min tid i anspråk. Hon hade hört om min ankomst, men igenkände mig ej i mitt usla equipage och kunde ej nog ursäkta sig, för det hon ej hastat mig till möte på gården. Hon hade beredt för mig färskt bröd, beströdt med socker, och piroger. Hon undfägnade mig med the och fordrade, att jag ovilkorligen skulle göra slut på hennes tre sockerbitar. Denna pretension uttalade hon först sedan jag druckit 3 stakaner på en bit, och följden war att jag nolens volens måste dricka ännu 3 stakaner dertill. ☙  ❧ [—] 9 verst ifrån kal byn Osnatschennaja3074. Här kunde <------lantor finna> en <----> klippa, för att störta sig ned i den bistra floden. Byn består till hälften af bönder, till hälften af Tatarer (i  jurt och stugor). Byn är3075 den yttersta wid Jenisej. Floden är här å ömse sidor omgifven af höga berg och högt öfver dem resa3076 sig de Sajanska bergen. 40–50 verst från Osnatsch[ennaja] synes Brus med sina fem toppar. 1317 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1317 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Castrén does not list all tributaries of the Enisej but only a selection of them.  uppför ǁ utför  The River Uj discharges into the Enisej 3,027 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sojotka runs into the Enisej 3,038 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džoj, running into the Enisej 3,056 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir/Xanter/Kantejgir/Xan-Ten-Gir discharging into the Enisej 3,061 km from the mouth of the latter. (TS)  Probably the River Bolˈšaja Medjanka 3,072 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golovanˈ running into the Enisej 3,082 km from the mouth of the latter. (TS)  The Paškina or Bolˈšaja Paškina 3,112 km from the mouth of Enisej. (TS)  The River Talovka discharges into the Enisej 3,129 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Golaja or Malaja Golaja runs into the Enisej 3,149 km from the mouth of the latter. (TS)  Another River Talovka 3,190 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golubaja 3,026 km from the mouth of the Enisej. Bifloder till Jenisej ofvanom Osnatschennaja.3077 1. från venstra sidan (uppför3078 floden. ✔✔ 1. Uj. Tat[ariska] Yy (10 verst ofvanom Osnatschennaja)3079 2. Sojotka3080 ✔✔ 3. Djoj3081 4. Kantigir3082 5. Татарская (Kara sug)3083 6. Голованя Aiҟan sug3084 7. Пашкина (Söibä sug)3085 8. Таловка (Kыzil taldek sug)3086 ☙  ❧ 9. Голая (Golaja Tat. Tas-sug)3087 10. Таловка o. smärre floder3088 2. Ifr. högra sidan (uppför floden[)] 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. 13. Галуба (Tat. Djexse)3089 Siza (it[em])3090 Tebeika (Tebeg3091) Soboljewa (Ҟara ǥailaҟ sug)3092 Пойлова (it.)3093 Сосновка (Kara gailaҟ sug)3094 Abaldyr3095 Березёва3096 Сосновка3097 Керенцугъ (Kelbä sug)3098 Kazer sug (it)3099 Tjepsel (Tepsel) Djepsel3100 Us it.3101 (TS)  The River Sizaja 3,023 km from the mouth of the Enisej. Castrén thus listed these two rivers in reverse order. (TS)  Castrén wrote an x above the letter g.  The River Soboleva or Sobolinaja 3,037 km from the mouth of the Enisej. (TS) 1318 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1318 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Pojlova 3,041 km from the mouth of the Enisej. (TS) ☙  ❧ Nedanom Osnatschennaja 1. På högra sidan (TS) 1. 2. S’unera3102 3. S’us’ 4. Oja (upprinner ur en sjö Oibaz’e, ej långt fr[ån] Irǥaҟ-taskyl3103 5. Koja3104 6. Лугатская3105 7. Tubá 2. Venstra sidan 1. ☙  ☙   The River Sosnovka or Džojskaja Sosnovka 3,057 km from the mouth of the Enisej. Abakan Låg öfver natten i Osnatschennaja och fortsatte följande dagen min resa utmed Jenisej i en båt, som [war]3106 gjord af ett enda poppel träd. Floden war öfverswämmad3107 af vatten, mycket strid, samt full af smärre susande poroger. Den bildade ett antal holmar, som voro ❧ bewuxna med wide, poppel, björk, fura. Venster om floden en skoglös stepp men på högra sidan sterila moar, bevuxna med en tjock furuskog3108. — 9 verst nedanom Osnatschennaja landsteg jag vid Sajanska förposten3109, som bebos af idel kosaker. Dessa lefva3110 såsom bönder och äro befriade från nästan all tjänstgörning. Deras förnämste åliggande består deri, att vaka3111 öfver gränse-friden med China. Det gifves tvenne3112 hufvudläger för gränswäktande-kosaker: (1o) i Sajansk vid Jenis[ej], 2) vid Abakan. Till Sajanska stanitsan höra ❧ följande förposter: 1o) Schadatskoj vid Karatus, 2do) Sajanskoj vid Jenisej 3o) Kebejskoj (vid Oja).  Castrén wrote the letter ы above the letter y. The River Abdyr 3,090 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Malaja Berezeva and the River Bolˈšaja Berezeva at points 3,099 and 3,102 km from the mouth of the Enisej respectively. (TS)  The River Sosnovka runs into the Enisej 3,162 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Karynsuk discharging into the Enisej 3,144 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kazyr-Suk 3,166 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Tepselˈ or Bolˈšaja Tepselˈ 3,197 km from the mouth of the Enisej. 8TS)  it. ǁ ~ Uz (it) The River Us or Usa flows into the Enisej 3,232 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén probably means the River Orlovka 2,990 km from the mouth of Enisej. (TS)  The Oja runs into the Enisej 2,948 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Koja or Bolˈšaja Koja or Kojka discharges into the Enisej 2,946 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Lugavka, running into the Enisej 2,931 km from the mouth of the latter. (TS) 1319 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1319 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria           Mscr: af öfverswämmad ǁ för furuskog ǁ skog af fura Sajansk at N53°8′24″ E91°28′38″. (TS) lefva ǁ äro vaka ǁ årligen underhålla tvenne ǁ trenn[e] I ǁ Ifrån 10–15 ǁ 10–12 Očury, at present on the left bank of the river at N53°9′53″ E91°39′12″. (TS)  Kaptyrevo at N53°11′29″ E91°47′46″. (TS)  Castrén then continued along the rivers Tuba and Amyl to the east and further to the Chinese side of the border. The diary notes from the excursion continue with entries of 17/29 June and 5/17 July. See also from p. 910 on. — Till Abak[anska] stanitsan höra: 1o) Tas’tыpskoj, 2o) Arbatskoj. — I3113 hvardera förposten finnas inalles n[å]g[o]t öfver 100 kosaker. — Ifrån Abakan, Jenisej och Karatus afsändas årligen 2 g[ån]g[e]r 10–153114 pers[oner] till Sojoterna, h[vil]ka åter afsända sina Furstar till ett st[älle], med kors på Ryska sidan och en bolvan på den kines[iska]. ☙  ❧ [—] Nedanom Sajansk syntes furuskog och steniga branta яры äfven på den venstra sidan om floden. Höger om sig och ser man de Sajanska bergen med sina väldiga snöbetäckta knutar. — Очура, en liten by – fördelad å ömse sidor om floden.3115 — På högra sidan om floden ser man branta lodrätta klippor. — Emot byn Kaptjerewa3116 35 v[erst] nedanom Osnatsch[ennaja] vidgar sig floden och bildar en skärgård af wackra löfträdbevuxna holmar. Löfträd synas till och med på den högra stranden. — Floden fortlöper i grenar och bildar m[ån]☙  ga ❧ små holmar.3117 1320 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1320 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  kuзuk ǁ kuзukъ  Kaзыr ǁ Katjulka Sojotiska ord Kiljegang, sobel Tat[ariska] Kis Ulturúҟ, varg Tat. byr. Tjekpä, р<ысосн>ака Tat. ҟunu Bur, сохатой Tat. Bulan. Sarbai, бѣлька Tat. Tiin Sar, быкъ Härkä Tat. Taasen Djaare, ren. Aderǥa, harjus-fisk Tat. kora Mujat ? таименъ Tat. Bil. K̈airaҟan, björn Tat. Aba. Bys, кедръ Tat. kuзuk3118 Kaade, сосна. Taǥai, knif Suga, yxa ☙  ❧ Tjibikej, syl Tat. bys. Djaǥa, öfra beklädningen Iu, jurt. Irik, snopt gumse. Soҟte, vulva. Ong tillägges numeralia, t. ex. bir ong, ikong etc. Jas’, прутъ. ☙  ❧ Obs Kandakovskij uluss äro Kamasintser, hvilka enl[igt] trad[itionen] kommit till ett antal af 20 personer för att nomadisera till Minus[insk]. Men de funno här ingen mossa, renarna störtade och de kunde ej återvända. Lefva nu här i 4de led, vid Kaзыr3119, som faller i Tuba. Några kamasintser hafva gått öfver till Katschinska domen, Tinska ulussen. Dessa bo för det nära wid Idra i Sucharjewa-uluss. 1321 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1321 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  Köl, ǁ ~ Ingara  skidor. ǁ 1. ~ Ingara höra urspr[ungligen] ǁ 2. ~ Êngará utgjor[de] hörde urspr[ungligen] ej till Kolska ulusen utan en särsk[ild] stam, som talade Bai-språket. ☙  Till Bai (Kojbaler) hörde 1. Ulug och K. Bai, Ҟang, Tjöda, Köjäk, Yrgän, Bögödji, Aartjilär, Engará. 2. Köl,3120 utgjorde de Kolska ulusser och talade Kistimskij языкъ 3. Mador utgjorde fordom 400 skattbetalande personer, som lefde ❧ i djupa skogen, saknade boskap, och sedermera till ena hälften blefvo den Ryska, till den andra Chines[iska] sidan, der namnet Mador ännu förekommer. 4. Kandakovskij uluss är en afkomma af Kamasintser, h[vil]ka efter att hafva förlorat sina renar nödgades qvarstadna här i landet. Obs — Köl har kommit ifrån Karagasserna, andra slägter ex. Mador ifrån de Sajanska bergen (на бѣлогоряхъ), der de lefde g[enom] jagt och sarana. De saknade all boskap, färdades om sommaren med båtar, om vintern med skidor.3121 ☙  ❧ ☙  [—] Tat[arerne] yttra: ”äfven elden är Gud” och kasta alltid ett köttstycke i elden då de börja äta. — Likaså kastas i wattnet talkan (en anredning af stekt bröd), då d[en]na rätt ätes. Obs. Den Kolska ulussen (köllar) har sitt namn d[er]af, att stammen fordom bodde vid Baazerlu köl Russ. Карасы озеро, som är belägen 10 v[erst] från byn Lugavskij, höger om ❧ Jenisej wid källorna af bäcken Nitschka, som utfaller i Jenis[ej] och till det mesta flyter under jorden. 1322 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1322 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  D. / 3122 Junii afreste med Fallenberg3123 från Schuscha till Osnatschennaja för att finna der hos Spaski omnämnda grafstenar med inscriptioner.3124 Resan fortgick utmed wägen på högra3125 sidan om floden. Denna sidan hade en helt annan char[acter] än den venstra ell[er] steppsidan. Den högra3126 war mera ojemn, full med höjder, rikt på fruktbara ängar bewuxen3127 med björk, stundom svart skog. Ifrån höjderna ifrån Otschura hade man angenäma ❧ utsigter åt3128 floden, som delade sig i grenar [och] bildade skogbewuxna holmar. — Wid Osnatsch[ennaja] hade wi redan uppgifvit hoppet att finna3129 den angifna stenen, då den tillfälligtwis upptäcktes bland en m[än]gd Kojbal-grafvar, liggande kullstjelpt och till hälften öfwerwuxen med jord. Stenen war belägen en ½ verst från flodstranden tätt inwid wägen, som leder till Kal. — Stenen är en3130 mjuk sandsten, full med prickor, ytan n[å]g[o]t ojemn, och figurerna ❧ stundom otydliga. Stenen hade förut varit stående, men låg nu kullstjelpt och var till3131 en del öfvervuxen med jord. Längden 1 sashen, bredden 13 tum. Stenen synes hafva legat wid3132 pass ¾ arshin i jorden.3133 — Tätt wid stenen låg ett kummel: i längd: 2 sash[en] + 1 arsh[in] i bredd: 1 sash[en] + 1 ¾ arsch[in] i höjd 14 tum. Jorden i kurganen var m[yc]k[e]t lös. Stenarna derinne äfwenså – Ett fårben och stycken af ett lerkrus. Inga tecken af en graf – kurganen hade sannolikt tillförene blifvit uppgräfd och sedan igenfylld. Också ❧ funnos tätt d[er]wid andra  Sic.  Colonel Fallenberg, a deported engineers officer. Aspelin 1901: 36. (TS)  Castrén had arrived earlier at Šušenskoe and travelled to the Koybal steppe, from where he returned some days before this diary entry. Šuša (Šušenskoe) must not be confused with Šoša (Šošino). See letter from Castrén to Sjögren, 15/27 June 1847 in the volume of letters in this series. (TS)  högra ǁ venstra  högra ǁ <si>  bewuxen ǁ m[yc]k[e]n  åt ǁ öfver  finna ǁ up[ptäcka]  en […] sandsten ǁ железникъ  till en del ǁ nästan  wid […] arshin ǁ en ar[shin]  Castrén and Fallenberg transported the stone to Šušenskoe. It was published for the first time in Спасскiй 1857: 158–159, Табл. VI. See also Aspelin 1901: 36. (TS) 1323 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1323 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  bl. ǁ till  In his letter to Sjögren, 15/27 June 1847, Castrén noted that he had by then excavated 10 kurgans of the older type and four of the younger type. This means that does not describe all of them here. He wrote: “I de gamla kurganerna har jag wanligen funnit ett stort antal mera eller mindre förruttnade skeletter af menniskor och djur, särskildta koppar-redskap och söndrade lerkrus. Mennisko-skeletterna träffas liggande antingen på rygg eller sida, i kistor af träd eller sten. I hvarje kista finner man merendels twenne skeletter (af man och hustru), bland hvilka det ena stundom är rubbadt och illa medfaret. De i kistor jordade skeletterna upptäckas wanl[igen] på 1 arschins djup i förhållande till den angränsande marken. […] Grafkumlen af den yngre upplagan tillhöra de nuwarande Tatarerne. Om beskaffenheten af desſa grafwar och deras förhållande till de gamla hoppas jag i min nästa relation kunna meddela tillfredsställande upplysningar.” See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin excavated two kurgans in Označennaja in 1889. They are dated to the Podgornovo phase of the Tagar Culture. Tallgren 1921: 19– 23; Salminen, Timo, 2003: 88; Вадецкая 1986: 115. (TS)  Ekaterina Petrovna Kutuzova. Castrén visited her again in the autumn. See Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847 in the volume of letters in this series. gropar, som fordom trol[igen] bl[ifvit]3134 uppgräfda i samma kummel. Just ur dessa gropar hade den jord bl[ifvit] uppkastad, som bildade kumlet.3135 — På den ofvanförmäldta stenen funnos inskrifter på dess 3 sidor. Ena smalsidan var tom. – ☙  ❧ ☙  ☙  Den 17/29. Junii afreste jag ifrån Schuscha, beledsagad med m[ån]ga wälsignelser af Madame Kutusoff3136 och hennes familj. Jag styrde i en liten båt Jenisej utföre. Floden gled fram i talrika grenar och bildade oräkneliga holmar. Holmarna woro bevuxna med löfskog och uppfyllda med doftande blomster. Wid stränderna war skogen mera svag. Höjder wisade sig å ömse sidor om floden, och bland dem funnos många täcka kullar3137 och hymplar. Mellan holmarna glittrar den blanka spegeln af små sund, som äro mindre strida i sitt lopp än sjelfva floden. Stränderna bestodo mest af branta, skrofliga klippwäggar. ❧ Nejden3138 war alldeles förtjusande. Man färdades liksom i en örtagård3139, der det knapt en enda fläck, som ej oemotståndligen drog ögat till sig. Wid hvarje steg omvexla nya föremål, alla lika lockande, lika förtjusande. Midt under det blicken3140 drages åt alla håll af3141 den angenäma naturen, fängslas örat af fågelsång och glada wisor, som sjungas i byarna. Ljumma wårvindar fläkta3142 öfver wattnet angenäma blomdoften – – – – Alla3143 sinnen äro liks[om] berusade; men floden, afundsjuk öfver sin skönhet för3144 den resande med sådan snabbhet fram, att han  ❧ icke hinner samla sina känslor utan (TS) 1324 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1324 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks liksom berusad flyger förbi dessa oändl[igt] sköna b[y]gden. — 27 verst ofvanom Minusinsk gentemot Kamenka by reser3145 sig Tugarina gora på hög­ ra flodsidan. Här finnas inskärningar i ringa m[än]gd (se ritn[in]g3146) Gent emot Kamenka och lugavskoj på en klippa vid högra stranden af Jenisej.3147 — Efter att hafva tagit dessa figurer i skärskå­ dande, gungade jag en ljum månskensnatt på de Jenis[ejska] böljorna och hamnade emot morgo­ nen i Lugavskoj, d[eri]från jag följ[ande] dag for landvägen öfver en enformig och sandig stepp till Minusinsk.3148 ☙ 242 ❧ [—] Den 1. Julii [n. st.] fortsatte jag resan från Minusinsk till volosten Tes. Wägen war i början mycket rik på höjder, bewuxen med svag skog3149. På höjderna funnos wackra ängar och åkerfält men inga gärden. Några verst hitom Inja sänker man sig utför en höjd och befinner 1325 3137 kullar ǁ 1. gräs ǁ 2. sk 3138 Nejden ǁ Jag wet ej, hvad den resande mera skall beundra: ant[ingen] 3139 örta-/gård 3140 blicken drages ǁ ögat hastar 3141 af ǁ för att 3142 fläkta ǁ drifv[a] 3143 Alla ǁ Under all denna 3144 för ǁ drager 3145 reser ǁ fo 3146 ritng ǁ anl 3147 The drawing KK Coll. 539:20 p. 25. It has been previously pub­ lished in Aspelin 1901: Fig. 15. 3148 See also p. 1281. 3149 skog ǁ ~ och wackra ängar �Itineraria  venstra ǁ s[tranden]  venstra ǁ ~, h[vil]ken är mera  This kurgan was excavated in 1889 by J.R. Aspelin and A.H. Snellman (Virkkunen). The finds are in Helsinki (KM 2681: 1–229) and they were published by A.M. Tallgren. The kurgan belongs to the last phase of the Tagar Culture (2nd–1st centuries BCE), which has been called the Tesˈ Phase according to it. Tallgren 1921; Grjasnow 1970: 236–237; Salminen, Timo, 2003: 83–88; Вадецкая 1986: 126–127. (TS)  Cf. p. 1391. ☙  sig på en stepp, som är 15 verst lång och 12 verst bred. På denna stepp finnas tre byar: Bolschaja Inja[,] Malaja Inja och Tes. Bolschaja och Malaja Inja äro begge belägna wid Inja, som är en liten, 9 verst ❧ lång flod som löper mest under jorden och utfaller i Tuba. Byn Tes står wid bäcken Tes, blott 1. verst från venstra3150 stranden af Tuba. — Den högra sidan af Jenisej är vida förmånligare för åkerbruk och ängsskötsel än den venstra3151. Den bebos d[er]före mest af Colonister, den venstra deremot af Tat[arer], af skäl att de på steppen bättre kunna vakta sina talrika hjordar. Obs. Wid Tes finnes en jättestor kurgan3152 och ett st[ycke] d[eri]från stå 3 fyrkant[iga] ,  – en fjerde stenar isolerade i rad. kullfallen.3153 Obs. Wid Inja finnas inga stationära Kojbaler, utan endast inflyttade arbetare och tiggare. ☙  ❧ Salba — en liten flod – faller i Schuscha, som upptages af Tuba. Salba upptager Djirem från högra sidan. — Wid Salba finnes blott en ulus  – Malo-Baigatovskoj. 1326 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1326 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Idra en biflod till Sыda3154, som faller i Jenisej.3155 — Wid Idra finnes en Rysk by och der bo äfven bland Ryssar åtskilliga Salbinska Kojbaler såsom arbetare. — De Salbinska Tat[arerne] äro fattiga på boskap och hafva begynt äflas med åkerbruk. Många bland dem tjena hos Ryssar. Jurtens antal är 9, alla wid Salba. ☙  ❧ [—] De Salbinska Kojbalerne äro landets urinnewånare. Enligt deras mening hafva alla Kojbaler urspr[ungligen] bebott den v[enstra] sidan af Jenisej och sedermera utbredt sig till3156 Abakan. (?) — De göra jagtresor uppför3157 Sesim3158, som faller i Jenisej. — Somliga sysselsätta sig med åkerbruk till husbehof. — Alla de Salbinska Tat[arerne] äro döpta. — Kurganer finnas äfven wid Salba, ej i stor m[än]gd. — Wid Salba finnes föga skog3159.  The original mouth of the River Syda flowing into the Enisej situated at ca. N54°20′47″ E91°22′10″. At present it runs into the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  A.M. Tallgren drew a map of the kurgans on the River Idra in 1915. Tallgren 1915: 91. (TS)  till ǁ öfver  uppför ǁ wid  The River Sisim, running into the Enisej from the right at ca. N55°7′21″ E91°50′51″. (TS)  skog ǁ jor[d]  ‘Ostyak’ means Ket here.  Hit ǁ ~ l. It  Hit ǁ ~ l. It Kojbalska ord Buláng, fot. (Ostj[akiska]3160 Bul.). Kiega, hand. Hit3161, menniska (Hit3162) Ost. Ket. Haang, näsa. (Ostj. Olen). Toon, knif. (Ostj. Doan) ☙  ❧ Tiitjeҟan, öga. (Des). Hoobi, mun. (Ostj. xuu). Aluúp (Alup), языкъ. (Ostj. ej). Itäng, зубъ, tand. (Ostj. Iet). Taǥaj, голова. (Tjie) 1327 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1327 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria Iidji, kött. (Tat[ariska] Kitj) Us’, häst. (Ostj Kus) Altjip, hund. (Ostj. Tjip) K̈aldȇm, björn (K̈ oj, får) Pun, flicka. (Ostj. Fun) Alit, баба. (Ostj xim) Aspaҟ, kittel. Ul, вода, watten. (ostj. ul) ☙  ❧ ’Sis’, sten. (Tjies, Ostj.). Atji, дерево (Djaarde, bräde). Us’ (hus’), jurt. (Ostj. Xuos, hus) Op, fader. (Ostj. up.). Aama, мать. (Ostj. am.) Ajeng puup, чужый сынъ. Puup, сынъ. (Ostj Fip). Pengis’, кобыла, sto. Hama, добрый Kiräng, gräs, трава. Boǥam, руковица. ☙  ❧ Pidjaama, бабушка. ? Arai bojang, ѣсть. K̈alpeń, ковшикъ. Onҟa, умру. Kartang, вижу. Aliek, сѣдись, sitt ned. Ajeng toon; min knif. Abar, rygg. Teäg (teäg), рыба, fisk. Azam, худый, dålig. Hej, päls. Aatol, dörr. (?) 1328 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1328 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ – Wid3163 Ыdra bodde förut och bo ännu några Tat[arer]3164 som af de Salb[inska] benämnas Tin. De hafva i en sednare tid gått öfver till de Katsch[inska] Tat[arerne]. De hörde förut till Kojbalerne, lefde i nära samband med de Salbinska eller Malo Baigadowska och togo hustrur af h[varan]dra. Det är sannolikt, att dessa Tin äfven voro Ostjaker. — Märk: Den Tinska ulussen har ej kommit från Kaschta, utan hör3165 till landets infödingar. ☙  ❧  Wid ǁ M  Tatt. ǁ Katsch[inska] Tatt. af bl. Tins  hör ǁ är  begge ǁ w[id]  Fursten ǁ man  omkr. ǁ eft[er] Enligt trad[itionen] woro Bolsche- och Malo-Baigadowska kojb[aler] fordom en slägt och bodde begge3166 wid Salba. Antalet af dem war mycket stort, och då inga skrifvare funnos, kunde Fursten3167 ej föra räkning öfver dem vid saml[ingen] af skatten. Då delade de sig i tvenne slägter, emedan utrymmet vid Salba var ringa, drogo sig Bolsche-Baik[adowska] till Abakan. — ☙  De Salb[inska] Tat[arerne] äflas m[yc]k[e]t med jagt: 1. om hösten omkr[ing]3168 1. Oktober[,] 2. om vintern (efter nyåret)[,] 3. om våren på skaran. Man jägar sobel, ekorre, elg, björn (om våren), filfras, ren (ej varg, räf) etc. Man begagnar ❧ endast bössa, gör läger af trädgrenar eller brädder. — På steppen hafva de blott зимникъ och лѣтникъ (ingen весникъ), nomadisera ej om sommar. Bo om wintern i näfvertält, som täckas med hö. De äro m[yc]k[e]t fattiga på får och kunna d[er]före ej bestå sig tält af voilok. 1329 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1329 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Kuma running into the River Šušˈ from the left 30 km from the mouth of the latter. (TS)  finnas ǁ 1. f[innas] ǁ 2. bo  Katsch. ǁ ~ och Sag[aiska]  venstra ǁ hö[gra] Obs. Jarmár, Jarinzi vid <Ыnas’>, Ҟ̈um och Sыda (Klaproth). Wid Kum finnas för det närv[arande] inga innew[ånare]. Den faller i Schuscha3169, som faller i Tuba. ☙  Wid Sыda finnas3170 för det närv[arande] m[ån]ga Ryska byar, och i dem lefva såsom arbeta❧re Salbinska Tat[arer], Katsch[inska]3171 Tat[arer] af Tinska och andra uluser samt Sag[aiska] Tat[arer], h[vil]ka sägas hafva inkommit från venstra3172 sidan af Jenisej. Obs. Klapprot pag. 228: Jarmar R. Jarinzi utgöra för det närv[arande] den Остинско-Аринскiй улусъ. Jastalar Tat[ariska] Djasteҟ höra till samma ulus, som just derföre k[al]l[a]s Ostinskoj. Bochtalár ? Kaidinar utgör den Kandak[ovska] ulussen på Kojbal = it[em] Tubalar = Tubinskoj ulus. ☙  ❧ Sarana äta de Salb[inska] Tat[arerne] både rå och kokad i watten[.] Sarana lägges äfven i Soppa. 1330 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1330 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Кандаковскiй улусъ Den minsta af alla Kojbal-ulusser3173. Kalla sig Ҟaideng – bo till största delen byn3174 Katjulka wid floden Amyl. Här finnas endast3175 7 jurt – Dessutom finnes en Kandak[ovska] jurt wid Karatus och ett hus i Kuragina-by3176, samt en jurt i Kotjerginá3177 (Ivan Karzonkow[)] — Alla dessa familjer äro utfattiga och lefva till största delen i3178 arbetet hos Ryssar. Somliga ega 1–23179, somliga alls ingen ❧ häst, några kor och får. De gå ofta på jagt wid Kaзыr, Kizir, och Sizim gå de Salbinska (v[enstra] s[idan)] — Deras språk är vanl[igt]3180 Kojbalska, saknar hväsljuden z’ och s’. ☙  ❧ ☙   ulusser ǁ ул[ус]  byn […] Amyl ǁ vid mynningen af floden Amыl, Ka[tjulka]  endast 7 ǁ 9  Kuragino is situated on the River Tuba at N53°52′57″ E92°40′40″. (TS)  Kočergino is situated at N53°49′4″ E92°29′31″. (TS)  i ǁ af  1–2 ǁ en  vanl. ǁ en  Šošino at N53°49′10″ E92°29′20″. (TS)  en stepp ǁ steppen  grenar, hka ǁ 1. holmar och ǁ 2. grenar och st  växte ǁ funnos  Boskapsgärden ǁ За Den / Julii afreste jag från Tes och nådde efter en resa af 17 verst byn Schoscha3181. Denna wäg ledde till en del öfver en3182 stepp och till en öfver en höjd belägen wid Schoscha. Ifrån nämnda höjd hade man en vacker utsigt öfver Tuba, som utbredde sig liksom Jenisej och Abakan i många små grenar3183, h[vil]ka bildade wackra skogbewuxna holmar. På den omförmäldta höjden syntes m[ån]ga åkrar utan gärden, och gräswäxten war m[yc]k[e]t stark. Äfven ❧ växte3184 derpå en svag björkskog. Steppen deremot var m[yc]k[e]t torr och gräsfattig utan åkrar. Boskapsgärden3185 syntes på afstånd. 1331 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1331 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  betydlig ǁ by  förrut ǁ wis  genom ǁ såsom Schoschinsk ☙  wid Tuba – en betydlig3186 Rysk by, 3 verst hitom Kotjergina. Här bodde en Kandakowsk Tatar. Han påstod, att den slägt (Ҟaideng) äro landets infödingar och förrut3187 bodde wid Kaзыr ofvanom Kuragina. Fattigdomen har drifvit dem att söka sin bergning omkring Ryssar. De bo nu till större ❧ delen wid Katjulka. Weta intet om sitt gamla språk, h[vil]k[e]t förmodligen warit en Ostjak-dialekt. De säga sig alldrig hafva haft boskap, utan lefvat genom3188 jagt ”i de tider då willebråd ännu tillräckligt i skogarna”. NB. Jag lät kalla till mig en Tatar och under tiden lopp hans hustru till en annan man. — Omkring Schoschinsk finnas blöta, sanka kärr. Så äfven öfverallt på den högra sidan om Jenisej. ☙  ❧ — Ifrån Schoschinsk fortsatte jag resan öfver idel höjder bewuxna med löfträd och mycket fruktbara. Nejden utmärkt angenäm, men n[å]g[o]t för torr och vattenfattig. Ifrån Schoschinsk 40 v[erst] till Сагайское Селенiе, d[eri]från 7 v[erst] till Schadatska förposten l. Karatus – Obs. floden Karatus faller i Amyl. 1332 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1332 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] Anställdes i Karatus ett stort champagne-calas för Окр[ужный] Началникъ och undertecknad. ☙  ☙  ☙        hvka ǁ s[om] bygd ǁ upphöjd b[ygd] bland ǁ såsom På ǁ Kort På ǁ Der berget ǁ ett <-> б Tillredelser för resan till taiga – kosak-församling wid ❧ afresan. Ifrån Schad[atska] förposten räknar man 40 werst till en inhägnad (заимка), och d[en]na väg kan befaras med equipage. Nejden är m[yc]k[e]t wacker och vegetationen yppig – Ögat fägnas i s[ynner]h[e]t af de talr[ika] grupper med asp och björk som lika med parker äro kringströdda på fruktbara ängar. Åkrar synas ännu i m[än]gd. — Wi tillbragte natten i inhägnaden, som tillhörde en guldsökare. Här uppstod ett stort bekymmer med inpackning af särsk[ildta] för resan ❧ erforderliga effecter, hv[il]ka3189 alla insattes i enkom för sådant ändamål brukliga kappsäcken. Sedan allt war färdigpackadt, redo wi 7 verst till en annan guldsökare-inhägnad. Wägen ledde öfver en bygd3190, som war uppfyld med berg, bland3191 h[vil]ka den första k[al]l[a]des Березева гора, emedan den var bewuxen med björkskog. Efter att hafva öfwerstigit detta berg, kom vägen åter till Amyl och ledde så längs foten af красная гора  – ett brant, ramlande pittoreskt berg. Litet nedanom detta berg upptager Amyl floden Красная рѣчка. — På3192 ett litet afstånd ifrån Beresowa gora höjer ❧ Осинова гора, som är bevuxen med en ymnig aspskog. På3193 andra sidan flyter Таловая рѣчка, hvarefter man färdas öfver Малинова gora och berget3194 Быкъ. 1333 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1333 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria           björk ǁ asp, vide hundflokor ǁ chærophyller, hor wånda ǁ värk upphunnit ǁ uppf Intill ǁ <Un[der]> verst ǁ ~ och <ham> söpo ǁ dr[ucko] wisste ǁ m[ärkte] plågades ǁ pinades granqvistar ǁ 1. qvi[star] ǁ 2. ~. Mer än en gång slog jag mina sjuka knän emot granar och qvistar. träden och sonde  med ǁ efter — Vegetationen bestod af björk3195, asp, пихта och ceder, ormbunkar, hundflokor3196 m. m. — Wägen war ehuru banad, både trång, smutsig och svår att befara. Ett fortfarande regn gjorde resan högst obehaglig. Dertill kom ännu min owana att sitta till häst, som wållade trötthet och wånda3197 i knäwecken etc ☙  ❧ — Under dagens lopp hade wi upphunnit3198 ett guldsökare-sällskap och fortsatte resan tillsamman. Intill3199 aftonen hade wi med möda tillryggalagt 30 verst3200. Wi lägrade oss till natten under bar himmel på väta gräset. Guldsökarne anställde ett stort kalas och söpo3201 sig fulla, h[vil]ket kom dessa Herrar m[yc]k[e]t väl till pass under natten, ty de sofde så godt, att de alldeles icke wisste3202, huru de under nattens lopp g[enom]blöttes. Jag deremot plågades3203 i min nykterhet af både köld och wäta. ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] Blef allt inpackadt och påsadladt, h[var]efter wi gjorde uppbr[ott] och nådde efter 4 v[erst] Amyl, som öfverfors med båt, h[vil]ken hölls oss tilhanda af en kosakpost. Här började den egentl[iga] bergsbygden. Wägen ledde 20 verst öfver berg och backar till Petropawlowska guldverket. Wägen war så blöt, att den numera alldeles icke kan befaras, utan man var tvungen färdas på obanade stigar, der ögon, ansigte och kläder voro i fara sönderrifvas af granqvistar3204. ☙  ❧ Under d[en]na besvärliga färd öfwerföllos vi af ett häftigt regn. Jag nedsteg för att lösbinda min kappa som hängde bakom sadeln; min häst var ostyrig och tillät mig med3205 möda att åter stiga i sadeln. Emellertid hade sällskapet lemnat 1334 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1334 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  mig. Hästen rände i förtviflan efter, men då wägen ej war farbar, drog den till skogs och nu bar det af genom en tätaste skog med sådan fart, att jag ej hann väja för träd och grenar. Jag uthärdade härunder en ordentlig risbadstu och var dertill i fara att förvilla mig midt i de Sajanska bergen. Efter ½ timmas ridt nådde jag omsider wägen och mina ❧ kamrater, samt befann mig nu wid sjelfva Guldverket Petropawlo[w]sklxi, som är m[yc]k[e]t fattigt och drifves blott med 50 arbetare. Machinen enkel  – drifves af ett hjul – fatet – båten – — I Petropawlo[w]sk upphann jag et talrikt följe med Prester, Djakoner och kyrkobetjenter, h[vil]ka foro för att inwiga en tält-kyrka vid Nikolajewska guldvaskeriet. Min ledsagare Мѣшковъ stadnade i Petrop[awlowsk] och jag reste i sällskap med Presterna och guldsökarne ☙  ❧  The River Bolˈšoj Tjuxtet, running into the River Amyl from the left 92 km from the mouth of the latter. Castrén was at ca. 53°15′35″ E93°45′ but it is impossible to trace the exact longitude where he reached the Tjuxtet. (TS)  The River Zibizjan running from the left into the Amyl 133 km from the mouth of the latter. (TS) D. 8 Julii [g. st.] från Petropawlovsk. Wägen gick öfver en med smärre berg uppfylld nejd 10 verst till Sergejewska guldverket Under vägen förek[ommo] 2 smärre floder: Tjux-Tjet3206 och Djebidjan3207 samt ett stort antal i dem infallande bifloder. Vegetationen: пихта, litet ceder, ännu mindre björk, ormbunkar, hundflokor, brun mossa etc. Marken var n[å]g[o]t stenbunden och m[yc]k[e]t lerig. — Sergejewska guldverket är beläget wid Djebjidan  – m[yc[k[e]t fattigt, drifves liks[om] det Petropawlowska med 50 arbetare. lxi. Härinvid finnes ett annat guldverk, som k[al]l[a]s Покровскiй пр[iискъ]. 1335 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1335 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  At N53°13′8″ E94°3′25″. Its height is ca. 950 m above sealevel. (TS)  utför ǁ up[pför]  åt ǁ öf[ver]  Amyl […] här ǁ Amyl. En kosak-patrull finnes åter vid öfverfarten  The River Semirečka runs into the River Amyl from the left 170 km from the mouth of the latter, at N53°13′14″ E94°6′27″. ☙  ❧ (TS)  infaller ǁ finnes  The River Bolˈšoj Besˈ or Besˈ discharges into the River Amyl from the left 183 km from the mouth of the latter at N53°10′7″ E94°15′38″. Castrén did not travel to the Besˈ but he crossed the Amyl near the River Semirečka and continued soon into the forests. See below. (TS)  farbar. ǁ ~ Under resan öfver Tjokur war  susande. ǁ susande, och v[aknade]  om ǁ och  for ǁ och  2 ǁ k[osaker]  störta ǁ 1. falla nedför ǁ 2. ~ på ☙  ☙  ❧ Ifrån Sergejewska guldverket leder wägen öfver Tjokur3208, som är det högsta berg man kommer att befara. Man stiger 8 v[erst] uppför och sänker sig 5 v[erst] utför3209 berget. Ifrån dess spets har man en vidsträckt utsigt åt3210 höger, till en del snöbetäckta berg (бѣлогорье). Alla äro bewuxna med svart skog: пихтовникъ och n[å]g[o]t ceder. Efter att hafva öfverstigit Tjokur når man åter Amyl3211 och når snart en kosak-patrull, som är jemväl här posterad för att hafva tillsyn öfver förrymmare. Nejden wid färjst[ället] är m[yc]ket wild och romantisk genom ❧ de jättehöga klippor, som resa sig höger om floden. Litet ofvanom färjstället finnes floden Семирѣчка3212, som bildas genom en fören[in]g af 7 små tillflöden[.] Ännu 12 v[erst] ofvanom d[en]na flod infaller3213 Bes3214, som är en stor biflod och gör Amyl farbar.3215 Wid färjstället låg jag öfver natten i en öppen balagan och insöfdes under böljornas sus, regnets smattrande, trädens susande.3216 Vaknade genomvåt om3217 morgonen. D. . Julii. [g. st.] Medan guldsökarne forslade sina varor med båt öfver Amyl, tröttnade jag att vänta, styrde min häst i floden, for3218 lyckligt deröfver och fortsatte resan åtföljd af 23219 kosaker. Wägen gick 15 v[erst] längs högra stranden af Amyl, som var m[yc]k[e]t stenig och oländig, samt till och med svår att befara, emedan hästen oupphörligt war i fara att störta3220, då den steg utför de kala, fläta, hala, nedblötta klipporna. 1336 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1336 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  mössa ǁ mygg[skärm]  mygg-/skärm ☙  — Ett ewinnerligt regn sqvalade ned från höjde[r]ne och nedblötte oss inpå bara benen. — Efter 15 v[erst] var jag i tillf[älle] ❧ att torka mina kläder i en liten stuga, uppbygd af n[å]g[o]n guldsökare. — Ifrån d[en]na stuga ledde vägen åter 15 v[erst] öfver idel granbevuxna nejder till Nikolajevskoj пр[iискъ] Notanda: 1. Ifrån bergen höjde sig dimmor, h[vil]ka lik- ☙  nade rökmoln och i lugnt wäder ägde uts[eendet] af colonner. 2. I bergsbygden rådde en stark [ ] och myggen besvärade alldeles icke åtminstone på hinsidan skogen. 3. Skogskostymen – dertill hör en armjak (af kamelhår), kirgisiskt arbete, ett ❧ par stöflor med så l[ån]ga skaft att de betäcka både wador och lår, en ändamålsenlig mössa3221, en myggskärm3222 och en balagan (om man så hafva kan) 4. I de Sajanska bergen warseblef jag intet lefvande djur, utom ett möss, som sprang öfver vägen. 1337 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1337 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Izinzjulˈ flows into the River Amyl from the right 210 km from the mouth of the latter. (TS)  Bland ǁ 1. Kund[uzuk] ǁ 2. D ǁ 3. ~ alla  täfla ǁ anses  Ifrån […] guldverken. ǁ I Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Charitonowska Jurjewska guldverket förbi Jurjewska och och Tarassoffska guldverken till  Castrén originally wrote Izundjul, correcting it to Izindjul. This indicate the considerable likelihood that similar notes also elsewhere in some unclear cases elsewhere are corrections instead of parallel versions.  Kunduzuk ǁ Kuzundjuk  öfra loppet ǁ källorna  The River Algijak discharges into a tributary of the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem), the River Sistig-xem (Siste-kem) from the right 92 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Den  Julii. [g. st.] Nikolajewskoj пр[iискъ] Obs. Wid Amylska flodsystemet finnas 12 guldvaskerier, bland h[vil]ka de flesta och bästa tillhöra en Jekaterinenburgsk köpman vid namn Po<ch>osoff. De rikaste guldvaskerierna äro belägna wid en liten i Amyl infallande flod: Izindjul3223. Bland3224 guldvaskerierna täfla3225 för det närv[arande] det Nikolajewska och Uspenska om företrädet. Största antalet af vaskerier wid Kunduzuk. Obs. Man beräknar 1. proc[ent] för 100 d. ä. en solotnik för 100 lass sand ☙  ❧ ☙  — Ifrån3226 Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Jurjewska, Preobrashenska och Novo-Prijutnoj guldverken. De äro alla belägna wid floden Kundusuk, som löper parallel med Izindjul3227 och utfaller i Amyl. Wid floden Kunduzuk3228 finnes ännu dess❧utom wid öfra3229 loppet: Leontjewska guldwerket och wid nedra loppet Kosmodjemjanskoj, Nowodolsko-Petrowskoj. Deras ordning: — 1. Леонтевскiй 2. Ново прiютный. ✔ 3. Преображенскiй ✔ 4. Юрьевскiй 5. Козмо-Демянскiй 6. Новод[ольско-]Петров[скiй] Wid Algijak3230 finnes guldverket СпаскiйПорфировскiй 1338 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1338 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D . Julii [g. st.] wäntade jag hästar hela dagen3231         d.  Julii [g. st.] ☙  afreste jag ändteligen ifrån guldwaskerierna med en Kojbalisk lots, 2 kosaker och en stalldräng. Efter att hafva tillryggalagt några verst på den breda guldsökare wägen togo3232 wi åt3233 sida, öfverstego en ås, kommo så till Amyl och åtföljde än den högra än venstra sidan af denna flod. Landet war m[yc]k[e]t bergigt å ömse sidor om Amyl, men i synnerhet på den högra. I förstone fanns en god spång att rida på, men efter en färd [af]3234 15 v[erst] blef wägen m[yc]k[e]t svår, emedan den var stenig3235, full med källsprång och träden oqvistade ofta liggande tvers öfver vägen. Inom de omförmäldta 15 v[erst] syntes längs stränderna af Amyl frodiga ängar, hv[il]ka som bäst bergades af guldsökare. Längre fram ❧ aftog gräswäxten och stränderna blefvo allt mer sterila. Skogen3236 bestod mest af елникъ, n[å]g[o]t3237 пихта och ceder. — Amyl war så grund, att den allestädes kunde öfvervadas  – m[yc]k[e]t strid, full af poroger, 5–7 sasch[en] bred. — I wår wäg funnos flera smärre bäckar, bland h[vil]ka de förnämsta voro: K̈aidesuk3238 och Irtsuk3239. Wi öfverforo Kaidesuk och anlände efter solens nedg[ån]g till3240 mynningen af Irtsuk. Här uppgjordes en riseld, balaganen uppslogs och efter intagen qvällsward lät jag wägvisaren redogöra bland3241 annat för Amylska3242 flodsystemet.     dagen ǁ ~ och erfor d<--> togo wi ǁ togos åt sida ǁ 1. af ǁ 2. åt hög[er] Mscr: att stenig ǁ <o---> Skogen ǁ Träden ngt ǁ stun[dom] Castrén wrote the letter g above the last k without striking out the k. With Kaidesuk Castrén most probably means the River Prjaxa running into the River Amyl from the right 216 km from the mouth of the latter. In any case it must run into the Amyl from the same direction as the River Irtsuk (Urten-Suk) if they have the same source. Cf. the list just below this. (TS) The River Urten-Suk, running into the River Amyl from the right 228 km from the mouth of the latter at N53°1′11″ E94°21′40″. (TS) till ǁ wid bland […] han ǁ för localen. Han anförde Amylska ǁ d[et] 1339 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1339 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  ur ǁ <wid>  Lake Kara Köl where the River Amyl begins is situated at N52°49′14″ E94°7′14″. (TS)  Sajanska ǁ ber[gsbygden/giga]  The River Kukšin runs into the River Amyl 198 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Berëzovaja discharges into the River Amyl 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kandat or Bolˈšoj Kandat, running into the Amyl 150 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karažulˈ, discharging into the Amyl 137 km from the mouth of the latter. (TS)  Here Castrén is mistaken. The River Turta runs into the Amyl from the left instead of the right 119 km from the mouth of the latter. (TS)  At present, no rivers are registered between the River Turta and the River Kindat. (TS)  The River Kindat running into the River Amyl 96 km from its mouth. (TS)  The River Syroj Bogdat discharging into the River Amyl 93 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Krasnaja running into the River Amyl 88 km from the mouth of the latter. ☙  ”Amyl”, sade han, ”tager sin upprinnelse ur3243 K̈ara Köl[,] R[yska] Черное озеро 8 v[erst] lång och bred under K̈aader-taskyllxii.3244 Ifrån samma sjö ❧ upprinner äfven floden Us. Amyl tillryggalägger hela sitt lopp g[enom] den Sajanska3245 bergsbygden och är d[er]före mycket strid, full af wattenfall och blir först farbar wid utloppet af Semirätschka[.] Amyl upptager en stor mängd bifl[od] i s[ynner]h[e]t från högra sidan. De äro: A) Fr[ån] högra sidan. 1. Irtsuk upprinner fr. Ҟ̈orom-taskyl 2. Ҟaidesuҟ – fr. Ҟ̈orom-t. 3. Izindjul fr. Kyrky taskyl 4. K̈unduzuҟ, fr. Ala Taskyl 5. Kuks’in3246, fr. Koodur T. 6. Beresowa3247 7. Ҟondat, en stor flod3248 8. K̈ara djul.3249 9. Turta upprinner ur s[am]ma ås som Kop3250 10. Kazir suk3251 11. Ylyk suk ☙  ❧ 12. Kыndat3252 13. Bogdat3253 14 Красная рѣчка3254 15. Saap (Sap)3255 16 K̈oop (kop)3256 17. Kazir (större än Amyl) (TS)  The River Sap running into the River Amyl 34 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kopˈ or Bolˈšoj Kopˈ discharging into the River Amyl 30 km from the mouth of the latter. (TS) lxii. Taskyl är en hög, kal, skoglös bergtopp. 1340 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1340 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks B) Fr[ån] venster 1. Kыlna, 10 v[erst] nedanom Kuks’in på mots[atta] sidan3257 2. Bes, fr. Djillix Taskyl 3. Berezowa3258 10 v[erst] nedanom3259 den på högra sidan bel[ägna] Berezowa3260 4. Semirätschka 5. Kös’kö djul3261 5b) Potҟin 6. Djibidjan 7. Tjyx-Tjet 8. Schadat fr. Djillix Taskyl3262 9. ’Seres’tex3263 ☙  ❧ 10 Ҟondaluk3264 11. K̈aratus 12. Ҟaratjuga3265 Bland Jenisejs bifloder kände Kojbaler följande: a) från höger infallande 1 Bij-Kem3266, som upptager den likstora bifloden Samzara3267, h[vil]ken åter upptager Djabas’ 2. Syrty Kem, en med Amyl jemstor fiskrik flod. 3. Tus. 4. Ut 5. Kamys’ta 6. Us 7. Djepsel 8. Kazir suk 9. Kilbä suk etc. v[enstra] s[idan] ☙  ❧ b) fr[ån] venster 1–2. Iskim, två floder med samma namn Jenisej sägas taga sitt urspr[ung] ur en m[yc]k[e]t hög is-taskyl, som är betäckt med en evig snö.  The River Kalna running into the River Amyl 186 from the mouth of the latter. (TS)  Castrén added above this: <Söötel> djul  nedanom ǁ ofv[anom]  If Castrén has placed this river correctly in relation to the River Berëzovaja, it should be the Čerekzjul, running into the Amyl 144 km from the mouth of the latter. However, if the order of the rivers in the list is correct, the River Berëzova on the left side should be upstream from the River Semirečka, and the only possible river there is the Klimentˈev 172 km from the mouth of the Amyl. (TS)  The rivers Kösˈkö djul, Potkin and Djibidjan cannot be identified. One of them may be the River Čërnaja, discharging into the River Amyl 132 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šadat runs into the Amyl 78 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Širyštyk, discharging into the Amyl 71 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kunduluk, running into the Amyl 55 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karatjug running into the Amyl 20 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Bolˈšoj Enisej/Bij-xem/ Bej-xem/Bij-kxem/Kok-xem beginning to N52°19′18″ E98°29′32″ and running into the Enisej at N51°43′47″ E94°27′19″. (TS)  The River Xamsyra/Čojganxem/Xamsara running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 241 km from the mouth of the latter. (TS) 1341 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1341 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  fortsatte vi ǁ fortsattes  The mountains at the Russian-Chinese border, the present inner-Russian border of the Tuva Republic. Its highest tops are over 1,700 m above sea level. Castrén reached it at ca. N52°56′ E94°25′. (TS)  En […] skog ǁ Skogen og[enomtränglig]  gren ǁ ~, som gör en  en ǁ se  Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sayan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  The River Kebež begins at N52°51′35″ E93°22′10″ and runs into the River Oja at N53°19′33″ E92°28′38″. (TS)  och ǁ synlig[a] ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] fortsatte3268 vi resan wid solens uppgång från mynningen af Irtsuk, och för 10 v[erst] uppför denna flod. Togo så af åt höger och åtföljde en liten bäck, som inföll i Irtsuk, ända till Ural3269. Wägen war svår och tröttande. En3270 ogen[om]tr[än]glig skog, kullstjelpta träd, blöt mark. Ofta måste man bana sig fram med yxa. Min häst stupade tre g[ån]g[e]r. Wid middagstiden nådde wi höjden af Urallxiii och hade härifrån en majest[ätisk] utsigt öfver den widsträckta bergsbygden. Hufvudsträckningen af de Sajanska bergen löper i öster och v[ester] och deraf se wi framför oss himmelshöga snöbetäck☙  ta taskyler. Ur denna kedja lösbryter  ❧ sig en annan gren3271 wid ҟara köl l. den svarta sjön. Denna gren gör en3272 böjning åt norr och fortsätter derpå sitt tåg åt ö[ster] samt bildar ansenl[iga] taskyler. Den ural, hvarest wi nu befinna oss tillhör nämnda gren. Wid sidan om oss reser sig Ҟaader Task[yl]3273 och bakom oss se vi: K̈orom taskyl Kyrky taskyl Kotur ✔ Ala taskyl, den lägsta af alla. ☙  Längre bort åt ö[ster] befinna sig utom ögnasigte: Djillix-Taskyl, K̈umnuҟ-Taskyl (hvarunder fl[oden] Buiba upprinner ur sjön Baite-köl 4 v[erst] lång och 2 v[erst] bred), Irgaҟ-Task❧yl (hvarur upprinna Kebes’3274 och Malaja Buiba, den förra åt v[est], den sedn[are] åt ö[st]. Obs. 1. Å ömse sidor om Jenisej stå tvenne till Sajansk och3275 ännu längre bort synliga taskyler, lxiii. Ural = en hög ås som fördelar wattendragen. 1342 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1342 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hv[il]ka benämnas: Brus på högra sidan och Tem å den venstra. Jenisej fördelar här åsen (jfr. Ostj[akerne]s och Tat[arerne]s trad[itioner]). — Under vistelse på lilla Ural lät en dånande åska höra sig från bergen och tjenade till att föra3276 intr[esset] af den storartade, berguppfyllda nejden. Obs. Utom taskylerna synes en oändlig m[än]gd åsar och bergssträckningar, som utgrena sig från hufvudgrenen och åtfölja smärre floder3277. ☙  ❧ ☙   föra ǁ förhöja  floder ǁ åsar  The River Xut/Solˈdžur running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 140 km from the mouth of the latter. Castrén crossed the border between Russia and China. (TS)  som ǁ 1. ~ här och [der] ǁ 2. ~ stundom  Stundom ǁ Här  små ǁ stora  Nikolajewska ǁ Petropa[wlowska] — På ural herrskade en yppig veget[ation]. Gräset växte alnshögt och bestod af rumices, violer, mnemosyner, bohvete och andra af mig okända örter. Inga björkar, men här och der пихта och кедръ. — På södra sidan om Ural upprinner Ut3278 och flyter genom en trång bergsdal, som3279 är utomordentligt fruktbar. Här och der är likwäl marken än blöt än steril. Skogen är m[yc]k[e]t gles och består mest af höga lärkträd. Stundom3280 finnes på blöta st[ällen] täta svårträngda widesnår på blöta st[ällen], och på sterila en m[yc]k[e]t tät granskog. — Ut upptager m[ån]ga små3281 bifloder (t. ex. Djidjár) och vidgar ❧ sig under loppet af några få v[erst] till en ansenl[ig] bredd. Den är m[yc]k[e]t strid, äger m[ån]ga poroger, grund. — Wi lägrade oss till natten på vanl[igt] sätt vid flodstranden. Månskenet – stjernklar himmel – böljornas brus  – eldbrasan och gruppen kring elden – Nattens stillhet – Elgar visa sig esomoftast – Hjerpar flaxa i träden – Kosakerna röka sina pipor, sitta besablade och förtälja historier. — Den 13 Julii [g. st.] tillryggalades vid pass 35 verst — Till Sojoterna wid Ut från Nikolajewska3282 guldvaskeriet vid pass 70–80 verst. 1343 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1343 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  They were at ca. N52°45′ E94°23′. (TS)  på ǁ för att  under ǁ g[enom]  A darga or darugha was originally an official in charge of administration in a province in the Mongol system under Chinese rule, chief. Wikipedia: Darugha, http://en.m.wikipedia. org/wiki/Darugha; Darughachi, ☙  ❧ http://en.m.wikipedia.org/wiki/ Darughachi. (TS)  framtog ǁ <räckte>  till och med ǁ all[a] ☙  ☙  D.  Julii [g. st.] fortsattes resan genom den omförmäldta bergsdalen vid Ut. Marken var här m[yc]k[e]t oländig vid pass 5 verst – stenig och bergig – Regn. — Wid middagstiden slogo vi läger 2 v[erst] hitom Sojoternas uluss3283 och utskickade Tataren på3284 rekognoscering. Han återvände om aftonen i sällskap med 16 personer  – män och qvinnor; alla i Tat[ariska] kostymer och så slarfviga att bara kroppen sken under3285 slarfvorna. Alla voro i yttersta grad orena om ansigte, kropp <--->. Jag war wid deras ankomst sysselsatt wid andfångst och Sojot[erne] rusade genast efter änderna, h[vari]g[enom] jag befriades från det widlöftiga hellsnings-ceremoniet. ❧ Sedan man fångat änderna, kom Dargan3286 samt några äldre personer, gåfvo mig hand och yttrade izän, izän Man frågade äfven om Tsarens hellsa, om årets beskaffenhet, gräswäxten och boskapens fortkomst. Derpå framtog3287 Dargan sin pipa, räckte den åt mig, jag åt min granne o. s. v. Alla suto på marken kring elden. Efter de vanl[iga] ceremonierna började man efterse wåra waror och mönstrade allt in på bara kroppen. Wi måste lofva att följ[ande] dagen hemta till3288 och med de mest nödv[ändiga] af våra plagg till salu åt Soj[oterna]. Tobak måste wi skänka åt dem genast och undfägna dem med ❧ the och brännvin. Dargan skänkte åt mig ett getskinn och jag åt honom en snusdosa. Mitt folk köpte remmar för tobak. — Obs. Dargan skrek af alla krafter och öf[ver]h[ufvu]d woro Soj[oterna] m[yc]k[e]t högljudda. Jag hade all möda att om natten bl[ifva] dem qvitt. En qvarstadnade och jag arbetade med honom halfva natten. 1344 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1344 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] ☙  ☙      betäckta ǁ med Ut- och inwändigt ǁ Inwändigt (kirpits), ǁ (kirpits) och fårmjölk ǁ 1. ko[mjölk] ǁ 2. ~ utan Följande dagen begaf jag mig till Sojoternas tält och mötte på vägen 2 Sojoter som kommo att köpa tobak, ty dessa liks[om] andra Soj[oter] trodde mig en köpman ehuru jag gaf mig ut för guldsökare. — På wägen warseblef jag tre grafvar betäckta3289 med sten samt ett Gudi helgade lärkträd med upphängda klädesrimsor. — Tälten woro widt kringspridda 2–3 på hvarje ställe. Rundt omkring dem betade hästar, kor, får och getter. Äfven fun[n]os ❧ wid tälten små inhägnader liks[om] hos Tat[arerne]. Ut- och inwändigt3290 voro tälten constr[uerade] på Tat[ariskt] vis. Mycket orena. Alla kärl fulla af orenl[ighet]. Gentemot dörren (som är bel[ägen] åt ö[ster]) står skåpet med gudarna. Eldstaden i midten består af n[å]gra stenar – Golfvet utgöres af bar mark, som är betäckt med getskinn. Wid min ankomst brann på skåpet ett ljus och man sade den 15 Julii vara en stor högtid. — Gentemot dörren satt en gammal man, som i m[ån]ga år varit Djarga. En klok och skarpsinnig man  – examinerade mig flera timmar och gjorde alla slags misstänksamma frågor. Tyckte mig göra bättre att sitta hemma hos hustrun än att traska i blöta kärr. Under samtalet undfägnade mig wärdinnan med en mixtur af the (kirpits),3291 barken af lärkträd, badan och mjölk. Då man började slå the eller annan mat i koppar, stänkte värdinnan n[å]g[o]t på elden och mot dörren. Äfven gaf man mig upp❧kokt fårmjölk3292. 1345 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1345 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  modiga […] åtbörder ǁ 1. <vrediga> ǁ 2. häftiga åtbörder  See p. 1361 for a description of the shamanist session in more detail. ☙  ☙  ❧ Jag begärde att få medtaga n[å]g[o]t mjölk, men sådant sades vara förbjudet på närv[arande] högtidsdag. Följ[ande] dagen lofvade man hemta till mig så m[yc]k[e]t mjölk jag önskade. — Man ville se mina varor, och då jag sade mig ej äga n[å]g[o]t och ej vilja köpslaga, blef Dargan vred, sade mig hafva kommit utan all orsak till deras land och bad mig genast draga min kos. Tillika visade han så modiga3293 rörelser och åtbörder, att jag till undvikande af obehagl[igheter] återvände till min balagan. Under dagens lopp infann sig hos mig en och an[nan] Sojot i öfrigt att drifva handel. Jag gjorde med dem philol[ogiska] studier. Min Tat[arisk] tolk rymde ifrån mig till Mator[erne] och söp hela dagen. Jag skickade kosakerna för att uppsöka h[ono]m. Han återhemtades om natten ❧ alldeles full – Följande dagen infunno sig åtskilliga Soj[oter] jämte Darganen. Jag gaf den skänker och lät en Schaman trolla bort min tandverk.3294 Obs. I Sojot-tältet höllo en gosse och en flicka, som voro helt nakna och buro blott en bindel om lifvet, h[varan]dra omlindade med sina armar och sågo med smägtande ögon å h[varan]dra[.] 1346 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1346 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  näfver-/tält  gå ǁ besöka ☙  ❧ Minusinska kretsen. № 4. ☙  ❧ Obs. Sojoterne lifnära sig under sommaren med nästan endast mjölk: af ko, får, häst och get. Renmjölk brukas bl[ott] såsom grädda. Mjölken ätes kokad och man förtär deraf efterhand en och an[nan] kopp under hela dagens lopp. Kondyk och Sarana begagnas föga sommartiden. Obs. Kondyk, sarana, badan och barken af lärkträd begagnas sås[om] födoämnen. — Stepp-Sojot[erna] sägas vara m[yc]k[e]t rika på boskap, men bergs-Soj[oterne] äro fattiga. ☙  ❧ Sojoter (vid Ut) Ekonomie [—] Sojoternas tält äro af samma constr[uction] sås[om] Tatarernes: 1o) stora, i bottnet runda, i spetsen koniska 2) små och koniska — Om sommaren bo Sojoterna i näfvertält3295, men till wintern uppföra de rika tält af vojlok. — De flytta bo liksom Tat[arerne] 2–3 g[ån]g[e]r om året. Bo om sommaren i skoglösa, om vintern i skogiga bygder — De berga ej hö, men lemna under sommaren obetade sådana ställen, der föga eller ingen snö faller om vintern. — Många Sojoter äflas med åkerbruk, men ingen bland dem som bo i den Utska dalen. — Sojoterna drifva jagt i de Sajanska bergen och komma ofta inom Ryska området, der de jaga älgar, renar, zoblar, ekorrar, björnar, m. m. Äfven Tat[arerne] gå3296 stundom öfver till 1347 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1347 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria      deremot ǁ emot Sojoterna ǁ Tata[rerne] Fiskaren ǁ <När> bommuls-/garn Salt […] sjöar. ǁ Salt-sjöar finnas i m[än]gd ☙  ☙  ☙  Sojotiska sidan i s[ynner]het för att ❧ bedrifva bäfver-fänge. Sådant är wäl icke tillåtet, men medgifves dock af ställets egare, deremot3297, att Tat[arerne] betala lega för stället. — Sojoterna3298 wid Syrty-kem och Samzara skola utom annan boskap wara rika på renar, samt besitta hjordar af 1000 st[ycken]. De Utska och m[ån]ga andra Sojot-slägter äga endast hästar, kor, får och getter. — Liks[om] hos Tatarerne är äfven hos Sojot[erna] en rik man egare af fl[era] tabuner med hästar och tusendetal af annan boskap. Många fattiga lefva såsom arbetare och aflönas efter godtycke af husbonden. Lifegna finnas ej. — De Utska Sojot[erna] bedrifva fiskafänge dels ). ❧ med tagel-nät, dels med en trädkrok ( Fiskaren3299 passar på när fisken kommer på trädet, och drager då kroken åt sig. — Hampa och lin finnas ej hos Sojoterna men i dess st[älle] silke och bommuls[-]garn3300. Allt groft arbete sys med sena. — Fattiga Sojoter få af rika hela tabuner, kor, får och getter att wårda och begagna med willkor att ej döda n[å]g[o]t djur. Kor, får och getter gifvas blott i ringa antal. Den väsendtliga fördel af detta lån är mjölken – Obs Äfven hästar mjölkas. — Wid Kamys’ta äro alla Sojoter åkerbrukare. — Sojot[erna] köpa sina förnödenheter af Mongoliska köpmän, som årligen resa ända till Kamys’ta — Med gränsboerna drifwa äfven Buräterna handel. Så ock karagasser och Kamazintser, Ryska Kosaker, bönder ❧ och Tatarer. — Salt3301 köpes ej, utan tages ur sjöar. — Krut göra de sjelfva, äfvensom sylitra. Deras krut är ej starkt. 1348 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1348 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — När Sojot[erna] börja äta, dricka, bedja Gud, buga de sig och föra två fingrar (pek-3302 och långfingret) till pannan. — Tälten äro inredda på Tat[ariskt] vis med en eldstad i midten. Dörren åt öster  – Gent emot dörren står ett slags rödmåladt skåp med alla slags brokiga figurer. På skåpet såg jag 9 små fat l. koppar af messing. De voro fyllda en med gryn3303, en an[nan] med smör, en med grädda och3304 an[nat]. ofta äro de toma.      pek- ǁ 1. <---> ǁ 2. <--> gryn ǁ ярица och ǁ o. s. [v.] på ǁ wi[d] stort. ǁ ~ Wid Jenisej Uluk-Kem angifvas 17, af h[vil]ka hvarje ett stort fl[era] aimaker. Man nämnde 1. Baiҟara 2. Oinar. Sg Ojn — Rundt omkr[ing] tältet kistor, smutsiga koppar af träd och näfver, jerngrytor, messings-skopor etc. ☙  ❧ Sojot-stammar Hvarje stam eller aimak styres af en så k[al]l[a]d Darga, och ein Djaisan styr en mängd aimaker. Den Utska Djaisanen styr följande 6 aimaker: 1. Mat wid Ut 2. Ir-git wid Ut, blandade med Mat 3. Tjoote (Tjoote) på3305 steppen höger om och venster om Jenisej 4. Sengei Pl[uralis] Sengeilár wid Ҟamys’ta (Tat[ariska] Öök), samt å ömse sidor om Jenisej 5. K̈ara Pl. K̈aralar, å ömse sidor om Jenisej ☙  ❧ 6. K̈oodeglar S[in]g[ularis] Ҟoodex, vid Kamys’ta och å ömse sidor om Jenisej Öfwer den vanl[iga] Djaisáng finnes ännu en Sumun-Djaisan’, som emottager skatten af Djaisanen och för den till Mongol[erna]. — Antalet af (Djaisandomen) aimaker wid Jenis[ej] l. Ulu-Kem är m[yc]k[e]t stort.3306 1349 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1349 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  There is a river called Oo or Ata in the Altai, but it runs into the River Lebed’ instead of the Enisej, and further to the River Bija and the Obˈ. Castrén probably means the River O-xem/ Ojna discharging into the Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the left 351 km from the mouth of the latter. (TS)  Köjek ǁ 1. <Köjök> ǁ 2. ~ 4. Aҟ Toodet  Castrén wrote fyra and added fem above it without striking out fyra.  Djaisan ǁ Dessa  <paulin>-fjäder ǁ mös[sa]  Castrén placed this sequence here by marking it with ✘. It is possibly a later addition. ☙  ❧ Wid Syrty Kem och Bej-Kem: 1. Aҟ Toot3307 2. Kara Toot3308 wid fl[oden] oo som faller i Jenisej3309 3. Köjek3310 5. Sojan Dessa fyra fem3311 finnas wid Syrty Kem och Bej-Kem och n[å]gra fl[era] funnos ej vid dessa floder. Wid Kamzara bo äfven Ak-Tjoote. — Darga dömmer blott små saker i sin aimak. Större mål hemställer han till Kyndy och han till Djaisanerna, h[vil]ka ej heller kunna dömma i högmålsbrott, utan hemst[älla] en skrifven anmälan till de Mong[oliska] auctoriteterna. — Darga samlar skatten i sin aimak och öfverlemnar den åt Djaisanerna. Obs. Toopos Ҟus, <paulin> — Djaisan3312 bär en <paulin>-fjäder3313 (toopos ҟus) i mössan. Darga har intet märke. ☙  ❧ Obs.3314 Den längsta Embetsman är Đarga, en i hvar aimak. 2. Dernäst är Kyndy, som äfven äger domsrätt, och till honom appelleras fr[ån] Darǥa. Han bär i mössan ett märke af messing. En Kyndy öfver de 6 Darga. 3. Djaisang. 4. Sumu Djaisang Wid Ut en Sumu Dj[aisang], en Djais[ang], en Kyndy, 6 Darga 1350 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1350 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [—] skatten är: 3 soblar ell. 6 räfwar eller 120 ekorrar eller 1 рысъ3315 för hvarje rik man. I Utska aimaken betala blott 7 skatt. De fattiga betala intet. — Sojoterna kalla sig Tuba Pl. Tubalar. De tala alla Tatariska i små brytningar. De afsides boende tala en renare dial[ect] än de närbelägna. ☙  ❧ [—] Mati förtälja att de fordom varit s[am]ma folk med de Minus[inska] Matorerne3316, men om sitt fordna språk veta de intet. — Äfven förtäljdes, att en 90 årig kojbal af kolska ulusen ännu3317 för n[å]g[o]n tid sedan talat s[am]ma språk med en Sojot af st[ammen] Tjoote wid Tus. Häraf följer att äfven Sojot[erna] varit Samojeder. — Till bevis för Matorernes och Mat-stammens identitet tjenar bl[and] annat den uppgift3318, att de Ryska Mat[orerne] fordom bodde under Kyrky Task[yl] och Koodur T[askyl] samt vid de floder, som ur dem upprinna, ex. Syrty Kem – således i den nuwarande Mat-stammens granskap. Dock säges Mat[orerne] förnämsta tillhåll varit trakten af Karatus. Här synas äfven de Chines[iska] Materne fordom hafva uppehållit sig, såsom äfven deras namn Tuba (jfr. fl[oden] Tuba antyder)     Lynch. Matorerne ǁ Tatarer[ne] ännu ǁ för uppgift ǁ omst[ändighet] 1351 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1351 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  stepperna ǁ ~, men man vet intet om deras urspr[ung] v. i.  som ǁ men  lägges ǁ föres  Mscr: anlidnes ☙  ❧ Begrafn[in]g [—] Kurganer finnes i stor m[än]gd på stepperna3319 — Sojoterna begrofvo fordom sina döda på Samoj[ediskt] wis, ofvan jord på en så k[al]l[a]d лабасъ, som täcktes med träd — Nu förtiden omlindas den aflidne med kitaika eller annat tyg och Nama uppsöker för h[ono]m ett afsides st[älle]. Finner han ej genast en lämpl[ig] plats, så går det ej wäl den aflidnes slägtingar. De och deras boskap öfverfallas af sjukdom och olyckor. Nama söker afsända dem med böner. Den aflidnes bästa kläder, hästar och redskap skänkes åt Nama. M[ån]ga offra åt honom all sin egendom. ☙  ❧ — En rik man begrafves i kista, som3320 ställes afsides ofvan jord. Nama sjunger och läser böner vid begrafn[in]gen och fl[era] dagar derefter. — När Nama dör, omlindas han med silke, lägges3321 i kista och föres åt sida. — Så äfven Sumung-Djaisan och andra betydande män. Obs. Öfver kistan lägges ingen ting, icke ens jord. När den döda bl[ifvit] begrafven, återwänder man till den aflidnes hem och anst[äller] ett stort gästabud. Поминки anställes i tre år på den a[f]lidnes3322 dödsdag. — Nama tager den aflidnes häst, sadel och bästa kläder. 1352 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1352 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  The number 108 is considered sacred in several Asian religions, including Buddhism. Chinese Buddhist Encyclopedia, http://www.chinabuddhism- Religion Sojot[erna] äro tillgifna Lama-dyrkare och kalla sina Prester Nama, h[vil]ka åtnjuta en stor wördnad. Wid Kamys’ta finnas 10 Prester, infödda Sojoter. De njuta undervisning af n[å]g[o]n Mong[olisk] Prest, som kommer till Sojot[erna] enkom för detta ändamål. De Sojot[iska] Presterna äro alla underordnade och deras öfverhufvud är en, som hvarje wår besöker Soj[oterna] och wid sin afresa lemnar en efter sig till vicarius. — Nama äro tillika läkare och så wäl försedda med medicin, ett 6 kameler ej kunna föra alla deras läkemedel, som äro 108 till antalet.3323 — Sojot[erna] begåfva sina Nama med rika skänker. ☙  ❧ [—] Schamanismen utföras likasom hos Tat[arerne]. Nama tillåter Schamanerna att utöfva sin konst, då inga läkemedel hjelpa. — Nama säges kunna läsa alla m[enni]skans tankar. — De Soj[otiska] Schaman[erna] hafva trumma[,] hoppa och sjunga3324 liks[om] Tat[arernes] men gå omkring elden blott ett hvarf. ☙  encyclopedia.com/en/index.php/ 108_(number). (TS)  sjunga ǁ skrika  antingen ǁ en Kudaj är himmelens gud – den goda <----> Yzyt, underjordens Gud – den onda – kan äfven röra sig öfver jord, bringar död, sjukdom och olyckor. Oba är antingen3325 en enskildt sten med ansigte och form af m[enni]ska, eller en stor stenhög af s[am]ma höjd som ett träd. Dessutom ❧ inhuggas eller målas allehanda djurbilder i klippor. Obs. Man bör skilja Oba <---> ? Gudabilder ifrån Kozä, som äro gamla kurgansstenar. 1353 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1353 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  och ǁ till offer  i träden ǁ till offer och uppäter köttet och förärar Nama med hudarna,  tyg-/rimsor  kopparna ǁ faten  rösen ǁ maj[aker]  The River Kamyšta runs into the River Abakan. The River Ööber cannot be recognized. (TS) — Omkring Oba ställas hvarje wår färska björkar, och i björkarna hängas allehanda klädesskifvor och3326 djurhudar till offer. — Hvarje år i Augusti kommer alla små Nama samt en Mongolisk öfver-Nama. allt folk ifrån när och fjerran församlas kring Oba, anropa h[ono]m om hjelp och nåd. Man dödar alla slags djur, hänger hudarna i3327 träden och uppätar köttet. — Wid hvarje Oba finnas inskrifter, gjorda med färg, blå till färgen. ☙  ❧ — Äfven finnas inhuggna inskrifter, hka tillika äro målade. — Lärkträd betr[akta]s med Gudoml[ig] wördnad; man upphänger tygrimsor3328, djurskinn m. m. i deras gren — I religiöst häns[eende] råder hos Sojot[erna] en skrupulös pedantism. Man förbjöd mig att se på faten på det hel[iga] skåpet, tillät mig ej att föra en mjölkflaska från ett tält på d. 15 Julii. Wid hvarje liten rörelse var man ängslig, att jag skulle begå ett brott emot den Lamaiska rel[igionen]. — Obs Skåpet med de 9 kopparna3329. Blott en kopp var försedd med fot och deri brann en lampa. — Köözä Közä kallas stenbetäckta kurganer, sådana jag såg wid Ut-Kojbaliska. Mat[orerne] förtälja, att deras egna bogatirer upprest sådana rösen3330. Obs. Közä, kurgan in gen[itiv]. På stepperna emellan fl[oderna] Ööber och Kamys’ta (bifl[oder] till Jenisej)3331 finnas såd[ana] kurganer i oändl[ighet]. 1354 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1354 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Äktenskap afgöres g[enom] föräldrarna, så att brudgumens föräldrar3332 fria hos brudens föräldrar eller målsmän. Dessa bestämma en3333 kalym ända till 100–200 st[ycken] af skillda djur. Denna kalym mäkta naturligtwis gälda med ens; den betalas efter hand, stundom under loppet af flere år. Emellertid kommer fästmannen ofta på besök till bruden, lefver stundom en3334 hel månad hos henne och framalstrar barn med sin blifvande hustru. Är hela brudskatten betald, då först kan fästmannen taga bruden till sig. Han sänder en talman, (som hos Soj[oterna] är en budbärare) att tillsäga,3335 att han önskar hafva henne ❧ sig tillsänd. Då utstyres3336 bruden med kläder, vojlok till tält, hvarjehanda djur och an[nan] egendom. Anförwandterna nu bjudas till gästabud och efter dess slut begifva sig alla till brudgumen. Emellertid sänder man budbärare till brudgumen med underrättelse om sin ankomst. Han begifver sig nu med sina anförwandter bruden till möte. Nama åtföljer brudgumens tåg. Wid mötesplatsen välkomna h[varan]dra brudgumen och bruden, taga h[varan]dra i handen och kyssa h[varan]dra han på högra och hon på venstra kinden. Nama gör brudens anhöriga n[å]gra frågor och anst[äller] wigseln hvarvid förek[omma] särsk[ildta] ceremonier. Bland annat gör Nama omkring uti en ring på marken. De tillstädeswarande ❧ åtfölja honom3337 och vandra den ena bakefter den andra, hållande h[varan]dra i handen, alla utom Nama. Slutl[igen] häller man vin i en kopp, rycker gräs ur marken och gifver det åt Nama. Han doppar gräset i winet, stänker win åt alla fyra väderstreck, och derpå börjar man dricka. Nama sjelf smakar ej;3338 brudgummen för koppen till munnen och  Castrén wrote fader above the line without striking föräldrar out.  en ǁ om  en hel ǁ flere <-->  tillsäga, att ǁ fråga, om  utstyres ǁ låter  honom ǁ ~ hållan[de]  ej; ǁ ej, utan 1355 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1355 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  befallng ǁ 1. ~, att man sk[all] ǁ 2. ~ åt h  vid Ut ǁ hos Mo[ngolerna]  Sojj. ǁ Tat[arerne]  i ǁ på ☙  räcker så vinet åt bruden. Hon smakar deraf och öfverlemnar derpå koppen åt den äldsta tillstädeswarande person. Derpå gifver Nama befalln[in]g3339 att gifva vin än åt den ena, än åt den andra bland de äldsta i församl[ingen]. Wid mötesplatsen klubbar man äfven ett får och gör sig en måltid. Ifrån mötesplatsen begifver man sig till brudgumens ❧ tält och här firas först det egentl[iga] bröllopet medelst ätande, drickande, ridande[,] brottande. — Soj[oterna] hafva 1–3 hustrur. — Qvinnorna anses för orena och få alldrig med sin fot beträda den venstra sidan af tältet – Qvinnorna sitta på högra sidan. Obs. Likaså hos Tatarerne. ☙  ❧ Utseende och beteende [—] Man ser både Tatariska och Mongoliska anletsdrag. — Den Mongol[iska] voro vid3340 Ut allmännare — Soj[oterna]3341 äro m[yc]k[e]t wiga och rörliga. Jag såg dem med ett hopp skutta i sadeln utan att begagna sig af stigböglarna. — I sitt tal äro de m[yc]k[e]t högljudda. En främl[ing] skulle tro dem träta, då de föra en fredlig conversation. — Till wexten äro de m[yc]k[e]t små, men deras lemmar äro m[yc]k[e]t starka och härdade. — Ragglande i sin gång  – svaga i3342 benen  – men fasta i sadeln. 1356 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1356 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Klädedrägt. är liksom hos Tatarerne en får l. getskinspäls med wida3343 framst[ycken] tillknäppta öfver bröstet Wid lifvet3344 finnas baktill fållar3345. Pälsen är m[yc]k[e]t lång. [Sojoten]3346 är alltid förs[edd] med gördel. — Qvinnorna bära s[am]ma slags päls med den skillnad, att pälsen3347 ej är åtsittande wid lifvet och wecken anbragta ej vid lifvet, utan vid knävecken. — I stället för pälsar bära qvinnorna äfven dylika öfverplagg af rödt eller annorlunda färgart, ofta mångbrokigt tyg. — Byxorna räcka, liksom hos Tunguser och Samoj[eder] ❧ blott öfver wadorna och bestå ant[ingen] af sämsk eller ludet skinn. Stöflarna äro liks[om] de Tat[ariska] försedda med skaft, som räcka öfver knäwecken. De äro gjorda af getskinn – — Hos blott några få Soj[oter] anmärkte jag skjortor. Soml[iga] gjorde anspråk på den skjorta, jag bar på min kropp. — Mössan spetsig, konisk3348 med en toffs öfverst – — Wid gördeln hänga långa knifvar, glänsande eldstål, prydnader af jern och koppar – nåldosor, trädgafflar (till att upptaga kött ur grytan) etc. — Många [Sojoter]3349 gingo alldeles nakna, bärande blott en bindel wid veka lifvet. Deras kropp är så härdad, att de alldeles icke oroade sig, fastän hyn war alldeles ❧ full med brönsrar, mygg och flugor. — Hos soml[iga] hängde en skinnpung3350 på bröstet, som sades motsv[ara] Ryss[arnes] kors.         wida ǁ breda lifvet ǁ ~ bak[till] fållar ǁ skrynklo[r] Mscr: Tat[aren] pälsen ǁ lifvet konisk ǁ me[d] Mscr: Tat[arer] skinn-/pung 1357 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1357 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria        Männerna ǁ Soj[oterna] dylika ǁ blad Mixturen ǁ D sofvel ǁ 1. mal ǁ 2. <supa> stötes ǁ bultas sättes ǁ ätas gräfvas ǁ tor[kas] — Männerna3351 raka håret och skägget och bära öfverst på hjessan en fläta, som betäckas med mössan — Qvinnorna bära orakadt hår och tre flätor: en i nacken och på h[var]dera kinden. ☙  ❧ Anrättningar. — Sommartiden lifnära sig Sojot[erne] mest med mjölk och the. När man uppstiger ställes en gryta med kirpits på elden. Deri blandas torkad och finmalad bark af lärkträd samt dylika3352 blad af badan. Mixturen3353 ökas derefter ännu med mjölk. Förrän man börjar deraf eller i allm[änhet] förtära n[å]g[o]n sofvel3354, stänkes deraf n[å]g[o]t på elden s[a]mt åt ö[ster]. — Denna mixtur dricker man ur trädkoppar  – skedar finnas alldeles icke. — N[å]g[o]n tid derefter ställes åter en mjölkgryta på elden och man häller i sig en och annan kopp och fortfar så hela dagen igenom. ☙  ❧ Kondyk stötes3355 fin, blandas med творогъ och smör och steka denna anrättng i gryta. Kondyk sättes3356 sås[om] gryn i kött och fisksoppa, samt i mjölkwälling. Sarana begagnas äfven i st[ället] för gryn och kokas äfven i vatten. Obs. Kondyk och sarana tjena till ersättning för gryn. De gräfvas3357 under jorden om sommaren och torkas till vintern. — Soj[oterne] äro det lätt[j]efullaste folk, jag n[å]g[o]nsin sett. Om sommaren underhållas de med mjölk och kirpits  – Till vintern samla de sig sarana. Somliga bedrifva jagt och fiskafänge i ringa mon 1358 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1358 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Kondyk3358 är en m[yc]k[e]t ällskad anrättning. Den torkas, trädes i3359 ett tråd och kokas med mjölk. Sarana äger afsättning äfven i Mongoliet. ☙  ❧ — Om wintern lifnära sig Soj[oterna] med kött, sarana och kondyk. — Alla ben förvaras m[yc]k[e]t omsorgsfullt3360 i skinnsäckar och kokas, i brist på kött, med sarana l. kondyk. — Cedernötter samlas med m[yc]k[e]n omsorg och ätas med skal. — Köttet ätes både rått och kokadt – — Sojoterna ega inga magaziner och förvara nästan all sin egendom i ledersäckar. När om hösten boskapen slagtas, inlägges köttet i lädersäckar, man låter det frysa och rör ej dervid före wåren3361. Större djur, sås[om] kor och hästar omlindas i sitt eget skinn, som först afflås. Nämnda skinnsäckar uppställas på en [af] Ryssarne så k[al]l[a]d лабасъ, som är Soj[oternas] enda förwarings-ort. Dessa säckar vidröras ej om vintern, utan man endast äter soppa på ben, sarana och kondyk, eller slagtar på sin höjd getter. Obs. — Soj[oterna] slagta alldrig sin boskap om dagen, utan alltid nattetid ty man vill ej, att en främmande är närv[arande] vid slagten.     Kondyk ǁ Sarana i ǁ på omsorgsfullt ǁ <--> wåren ǁ hösten 1359 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1359 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  på ǁ mot  i fl. Altaj ǁ i Jenisej. Här finnes en  The River Altaj runs through the Sungaj to the Obˈ. No river called Irsen is known today. ☙  ❧ Diverse om Sojoterne — Renen aktas för mer än hästen emedan den är ändamålsenligare i bergsbygden och i kärr. Den snafvar ej på3362 stenar, sjunker ej på blöta ställen och bär nästan en lika stor börda som hästen. — De hafva bomärken på sina hästar. — Sojoterne äro mycket tjufaktiga, ehuru de bestraffas på ett omenskligt wis. — Soj[oterne] fiska äfven med snara. (TS)  Castrén wrote this sentence next to the second group of families but did not note its context in any way. Kaa-Xem is on the river of the same name near its confluence with the River Bij-Xem, N51°42′0″ E94°33′20″. (TS) Sojot-slägter I 1. Aҟ Toot, wid Syrty Kem 2. Ҟara-Toot, wid Oo och Tapte som utfalla i Je- nisej (Oo är högre, Tapte lägre) 3. Köjek, lefver tills[amman] med Kara Tot och lyder under en Darga. ☙  4. Sojan, wid Irsen, som faller ❧ i3363 fl[oden] Altaj, h[vil]ken äger sitt utlopp i Jenisej.3364 Obs. Dessa fyra aimaker lyda under en Djaisan. II 1. 2. 3. 4. 5. Ojen Pl[uralis] Ojnnár Saldjoҟ K̈obal Baiǥara K̈argas Dessa slägter bo bakom de Sajanska bergen på stepperne i trakten af K̈aa-Kem (Ҟaa-Kem)3365 1360 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1360 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojj. ǁ Tat[arerne]  Hoppade ǁ ~, strödde  The same shamanistic session mentioned on p. 1346. III. 1. Adaj. 2. Kazet. 3. Adaj-Tarǥat 4. ☙  ❧ Schaman-kostymen är dens[amma] sås[om] hos Tat[arerne]. Dock finnas i ändarna af de långa flikarna små fransar af kläde, tyg, getskinn m. m. Å ömse sidan om bröstet bära Soj[oterne]3366 tvenne (inalles) fyra ormar, gjorda af häst- och får-hår med ögon af perlor. På bröst och rygg hänga skramlande jernstycken. — Trumman är större, för öfrigt liks[om] hos Tat[arerne] försedd med klockor, jernst[ycken] och målade figurer. — Sojoterne anropa Yzyt och veta intet af Aina. Obs. Yzyt hos Soj[oterne] mots[vara] i allo Tat[arernes] Aina. ☙  ❧ — Jag lät en Schaman trolla bort min tandverk. Han ville först veta sjukdomens orsak (synty) och vilken tand verkte. Derpå göt han mjölk i en kopp och började se deri, hällde litet mjölk på elden och åt alla 4 väderstrek. Derpå började han känna på tandnerven tryckte derpå under käken och vid ögat, just på de ställen, der äfven verken kändes, spottade på det verkande stället åtskilliga gånger – började så bita mig på kinden och sugade ur bettet blod liksom en igel – spottade bloden i mjölken, <--->tog derur marken och kastade den i skogen. Hoppade3367 sedan på marken och förehade andra galna ceremonier.3368 1361 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1361 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Ulu-Kem ǁ J[enisej]  In the mscr (KK Coll. 539.32 p. 330–331) the families numbered with 7–10 here were originally 15–18 and the ones following them 7–14, but here they are listed in the order changed by Castrén.  venster ǁ 1. wid ǁ 2. s ☙  ❧ Tuga, Tatar, på Sojotiska I Oores, Rysse. Mol, Mongol. K̈atat, Chinesare. — Soj[oterne] ega ej släde och kärra — Soj[oterne] weta hvarken om pengar l. bröd. I st[ället] för bröd, mjöl och gryn tjena hos dem sarana och kondyk. ☙  ❧ Man kände följande slägter l aimaker: 1 Mat, vid Ut. Pl[uralis] Mattár 2 Ir-git Pl. Irgittär, vid Ut, blandade med Mat. 3. Tjoote Pl. Tjootelar, wid öfra loppet af Kam- zara och å ömse sidor om Ulu-Kem3369. 4. Sengei Pl. Sengeilär, wid Ut och Kamys’ta (Soj[otiska] Ooҟ) och vid Ulu-Kem. 5. Ҟara Pl. Karalár, å ömse sidor af Ulu-Kem. 6. Koodex Pl. Koodeglar, vid Kamys’ta och Ulu-Kem. 7.3370 Aҟ Toot, vid Syrty Kem. 8. Kara Toot, wid Oo och Tapte  – bifl[od] till Jenisej, den förra högre, den sedn[are] lägre 9. Köjek, ibidem 10 Sojan, vid Irsen, som faller i Altaj, denna i Jenisej 11 Ojen Pl. Oinnar, på stepperna venster om Ulu-Kem. 12 Saldjoҟ, Pl. Saldjoҟtar, venster3371 om Jenisej, mest vid små floder, i s[ynnerh[e]t vid Kaa-Kem. ☙  ❧ 13 Ҟobal Pl. llar, höger om Ulu Kem. 14. Baigara, wid Ulu-Kem å ömse sidor, i s[ynner]het vid små floder. 15. Karǥás, venster om Ulu-Kem på stepperna 16. Adaj, österut på Irkutska sidan 17. Adaj-Tarǥat, deras grannar 18. K̈azet, vid Djabas’ 1362 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1362 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Targa ǁ D[arga]  Kyndy ǁ Djaizang  omkr. ǁ vid ☙  ❧ Dessa tala alla s[am]ma språk i smärre dial[ecter] Deras Embetsmän äro: 1. Targa3372, en i hvar aimak = starshiná 2. Kyndy3373, råder öfver några aimaker. 3. Djaizang, är en Embetsman, som råder öfver Kyndy och Darǥa, samt har under sig ett större antal Sojoter. 4. Sumun-Djaizang, är den förnämsta infödda Embetsman. 5. Bix, en Mongolisk Embetsmän. Obs. Aimakerne äro fördelade i en m[än]gd Djaisandömen, af hvilka hvarje innefatta omkr[ing]3374 4 n[å]gra få (4) aimaker. ☙  ❧ Bifloder till Jenisej. 1. 2. 3. 4. 5 6. Altaj upptager Irzen Oo-kem Tapte Ööbyr Kaa-Kem Kamys’ta l. Öök fr[ån] höger Obs. Om Altaj och dess utlopp wisste man intet tillförlitligt. ☙  ❧ — Sojoternes Lamadyrkan är i hög grad uppblandad med deras fordna Schamanism. — Sojoterne raka af sig skägget. — Sojoterne tillreda ej airan, men kumis finnes hos dem hela sommaren igenom och de supa sig fulla alla dagar. — Sojoterne begagna bössa, båge och самострѣлецъ. Obs. пасть och черканъ finnes ej. 1363 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1363 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     björn, ǁ ~ hare, som […] öga ǁ hvad han ser var ǁ hade Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e. — Bäfver, utter, hare, колонокъ, vilda getter fångas mest med самострѣлецъ. — Elg, сынъ, björn,3375 räf, sobel, ekorre med bössa. ☙  ❧ — I Mars d. 1. dagen i nymånaden firas en allm[än] fest. Man kokar kött, brottas och rider. Kumis finnes ej på d[en]na årstid. ✔✔ — Sojoterne äro m[yc]k[e]t listiga, bedrägliga, misstänksamma, tjufaktiga och fallna för tiggeri. — De Utska Soj[oterne] lefva i lättja och fattigdom. Den Orient[aliska] lättjan har och sin poetiska sida (Fridfullhet, intet fjäsk och bekymmer.). — Sojoterne äro fullkoml[iga] wildar. Deras nakenhet, nyfikenhet, list och Habsucht. Soj[oten] will ega allt som3376 fägnar hans öga. Jag var3377 i stor nöd med mina kittlar, kaffepannor, pelsar, stöflor och andra effecter. Sjelfva skjortan, som jag bar på min kropp, ville man afkläda mig. ☙  ❧ Sojotiska namn För män: Suudjur, Tiilek, Tangma, Topor, Tjingmet, Buǥa, Angma, Ҟuraǥan, Ҟalbeges, Ҟaratjeǥai, Sööläk, Tjaqalex, Urlu Ҟulaҟ, Ҟasa Köräk, Irgelex, Baǥa[,] Bosҟa, Bediges, Toobeldjeҟ3378, Tauremdjeҟ3379, Tangat, Togdai, Tataҟaj, Tildenq, Bitjä Ҟaraҟ (lus-öga), Tektjigin, Saanagas, Kyrmä, Aҟtjeҟ3380, Ҟaten, Kiski, Bos-Ҟadjeҟ3381, Tjetjakai, ✔✔ Balder. För qvinnor: Iltäk 1364 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1364 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Sojoterne äro skickliga smeder, men dåliga snickare. Kläder sys af qvinnor Qvinnor valla kor, får och getter, männer se efter hästar – — Deras vanl[iga] handarbeten äro: vojlok, sadel och tömtyg, nät, båge och pilar. De Syrty-Kemska Soj[oterne] göra äfven bössor af utmärkt qvalitet. ☙  ❧ Notanda Kaзir Kan och Kaзir3382 taga sin upprinnelse ur samma ås. Kaзir upprinner ur tre källor: ’Sibidjän, Ҟara bola, Kaзir. Kazir upptager: a) från höger 1. Kität fr[ån] en ås nästan gent emot ’Sibidjän3383 – ’Sibidjän är n[å]g[o]t högre 2. Taaberax Tajat, m[yc]k[e]t nedanom attex Tajat. b) fr[ån] venster 1. Kara bola, från en ås 2. ’Sibidjän, id[em] 3. Tajat3384 4. Attex Tajat.3385 ☙  ❧ 5. Tiin Täjät3386 ☙  ❧  Castrén means the River Kazyr (Bolo) running into the River Tuba. (TS)  There are the rivers Verxnij Kitat running into the River Kazyr 239 km from the mouth of the Kazyr and Nižnij Kitat 187 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat discharging into the River Kazyr 143 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Verxnie Tajaty 57 km from the mouth of the River Kazyr. (TS)  The River Nižnie Tajaty 51 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Also in the case of the River Abakan Castrén was able to add some new information to what had been published in Stuckenberg 1844: 480–482, but the addition was not as significant as in some other cases. (TS)  The River Malyj Abakan or Anyj-Jak runs into the Abakan from the right 327 km from the mouth of the latter. (TS) Abakan upptager:3387 a) fr[ån] höger 1. Lilla Abakan 2 Ana Аны3388 1365 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1365 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Karasibo runs into the River Čexan from the left 11 km from the mouth of the latter. (TS)  2 ǁ och  The River Izyn-Žulˈ or Prjamoj Izin-Čul runs into the River Čexan from the left 23 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Teba or Čabal-Tibe discharges into the River Čexan from the left 35 km from the mouth of the latter. (TS)  (uppifrån) ǁ ~ 3. Чахонъ  går ǁ är m[yc]k[e]t  gick ǁ gjorde  uppställde […] bräder ǁ fäste här n[å]gra bräder och betäckte dem med stenar  hopade ǁ upp[staplade]  fiender ǁ k  förgjorde ǁ d (Djabas’, utfaller i Abak[an] 4 verst ofvan Arbatska förposten. Denna flod uppt[ager] fr[ån] venster Tjachan, som åter upptager 3 fr[ån] venster Karasiba3389, 23390 Izindjul3391 från venster, och 1. Tebä3392 fr[ån] venster 1. Tebä, 2. Izindjul, 3. Karasiba (uppifrån)3393 ☙  ❧ Traditioner on Toros — Tóros är en taskyl wid källorna af Semirätschka. Den har sitt namn af en Sojotisk Furste benämnd Tóros. Trad[itionen] förmäler att denne Toros för vid pass 200 år tillbaka begaf sig tillika med sin slägt, best[ående] af 35 pers[oner] till Ryssland. Toros’ stamförvandter vredgades häröfver och gåfvo sig att förfölja honom. Toros for öfver Toros Task[yl] och gjorde dervid en ännu synlig väg, som är bekant under namn af Toros väg. Denna wäg går3394 <кою> горю och stora stenar äro fästa å ömse sidor af vägen. För att rädda sig ifrån sina kamrater begagnade han följ[ande] list: Han gick3395 upp sin väg[,] under en brant klippa uppställde3396 han n[å]gra bräder och fastband dem med rep vid träd. Emot dessa bräder hopade3397 han en m[än]gd stenar och bidade på klippan sina fiender3398. Då dessa kommo under klippan lösband Toros repen, stenarna nedramlade och förgjorde3399 alla sina fiender. ☙  ❧ D. 17 Julii [g. st.] tröttnade jag omsider wid Sojoternes tiggeri och reste mot aftonen i regnväder till wårt sista nattläger vid framresan. 1366 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1366 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 18 Julii [g. st.] öfverreste Ural i regn och blåst, hamnade om aftonen vid Irtsuk, tillbragte natten i balaganen3400, och fortsatte följande dagen min resa till Nikolajewsk. Här tillbragte i3401 sällskap med råa3402 guldsökare och en fånig prest Eliædag. Denna fest till ära hade det roat några guldarbetare att i brist3403 på brännvin taga sig ett rus af борецъ3404. Den3405 giftiga drycken hade en sådan verkan att en af karlarna genast afled och den andra äfven <gälades> vid min afresa. ☙  ❧ ☙            balaganen ǁ en balagan i sällskap ǁ ett dygn råa guldsökare ǁ guldsökare brist på ‖ st[ället] för Aconite (Aconitum sp.), ca. 300 different species. Северная энциклопедия 2004: 105 (TS). Den ǁ Dry[cken] Idkeliga ǁ Emot Mining arrester. Petersburgare ǁ be[fann] regnet ǁ dimm[an] D.  Julii [g. st.] afreste jag från Nikolajewsk i ett stort sällskap. Dagen var mulen och regnig. Alla berg voro insvepta i moln. Idkeliga3406 regnskurar öfversköljde oss och en горный отводчикъ3407  – Petersburgare3408 till börden – befann sig i stor nöd så väl för regnet3409 som den dåliga vägen. — Wi intogo wår middag i en balagan, hamnade emot aftonen i Semirätschka och togo åter nattqvarter i en läkande balagan. — Följande morgon (d. 22 Julii) tog jag afsked af sällskapet, steg i en båt och seglade Amyl utföre. Äfven d[en]na dag var mulen, regning och obehaglig. Naturen vild och obebodd. Intet spår  ❧ till m[enni]skor men änder och gäss uppflögo wid hvarje årslag. Gamla balaganer – natten tillbragtes i en sådan. Fortsatte resan den följ[ande] dagen i wackert väder och nådde emot aftonen Karatus. Obs. När dimmor uppstiga från bergen, ät detta ett tecken till instundande regnwäder. 1367 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1367 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria         farbar ǁ segel[bar] Amyl ǁ hon nedanföre ǁ m[yc]k[e]t mycket ǁ d[jupa] hitintills ǁ å berg ǁ höga stränder widgar ǁ till floden och stränderna ǁ 1. floden, stran [= stränderna] ǁ 2. floden fördelar sig i  branta ǁ ~ poetiska ☙  ❧ ☙  Amyl blir farbar3410 efter fören[in]gen med fl[oderna] Bes och Semirätschka. Dock är Amyl3411 ännu nedanföre3412 på m[ån]ga st[ällen] så grund att, den med lätthet kan öfvervadas. Efter inloppet af Kondat är Amyl öf[ver]h[ufvu]d 1–2 sashen djup; dock finnas ofta äfven grunder och mycket3413 djupa (fem famn[ar]) gropar – ямы. — I dessa ямы draga Ryssarne not om hösten och man ser wid dem tidt och ofta balaganer af träd l. näfver – Vid Karatus är Amyl omk[ring] 2 sash[en] djup. — Allt intill Kondat äga Amyl en ganska ringa bredd (10–20) sashen. Hon beledsagas hitintillls3414 å ömse sidor oafbrutet af berg3415 och branta klippor, hv[il]ka äro utomord[entligt] pittoreska. Efter utloppet af Kondát ❧ widgar3416 sig floden3417 och stränderna blifva mera lågländta. — Floden är m[yc]k[e]t krokig. — Strid och full med smärre poroger. Dessa aftaga i nedra loppet och flodens strömkraft förminskas betydligt. — I sitt öfra lopp beledsagas Amyl å ömse sidor af bergsgrenar, h[vil]ka utlöpa från de Sajanska bergen. Än löpa dessa på n[å]g[o]t afstånd fr[ån] stranden, än störta de sig rakt i floden och bilda stundom branta3418 klippor. Wid inloppet af Kondat bl[ir] stränderna lägre, men man ser ännu här och der enskildta berg och stenklippor. I trakten af Tjuch-Tjet ser man på v[enstra] sidan vidstr[äckta] kärr, bl[and] h[vil]ka ett uppgifves äga i längd 25 verst. Tat[arerne] förmoda att detta kärr fordom varit en sjö. 1368 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1368 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ — Wattnet i öfra loppet är m[yc]k[e]t klart men nedanföre grumligt i anl[edning] af ❧ det myckna guldvaskeriet. — Vegetation: ofvanom utl[oppet] af Chaidesuk är gran (елникъ) det förnämsta trädslaget (v[enstra] s[idan]). Nedanföre a försvinner granen och пихта träder i dess ställe. Dessutom ser man poppel, björk och ceder, samt vid stränderna af Amyl: al, asp, vide och рябина. Lärkträdet frodas ej vid Amyl, men asp och hägg finnes i ymnighet. Furan växer ej ofvanom Kыndat3419 wid sjelfva Amyl, men väl wid fl[ere] bland dess bifl[oder], sås[om] Izindjul, Chaidesuk m. m. Nedanom Kыndat ser man furar äfven vid Amyl. — Amyl bildar hvarje år nya protoker och förändrar sitt lopp. Dess gamla bana k[al]l[a]s старица. Dets[amma] gäller äfvenom Abakan och andra floder.  NB. The Kindat, a different river from the Kandat. See p. 1340.  The branches of the river begin between the points where the rivers Šadat and Širyštyk flow into it. (TS)  fiskarter ǁ bifl[oder] Obs. Тополъ, poppeln börjar visa sig litet ofvanför fl[oden] Kondat och fortgår sedan hela floden utföre Obs. Nedanom Tjookur grenar sig Amyl i fl[ere] prot[oker] och stränd[erna] bl[ir] lägre.3420 Obs. Ju lägre ned man seglar på Amyl, den mera aftaga barrträden. Stränderna bl[ir] utomordentl[igt] fruktbara – äfven finnes ett stort antal vackra, gräsrika holmar. Dock äro de enda innewånarne [vid] fl[oden] Guldsökarne, h[vil]ka anlagt utom vaskerierna 7 så kallade заимки på ett afstånd af vid pass 50 v[erst] ofvanom utloppet af Karatus. — De förnämsta fiskarter3421 så väl i Amyl som andra till Jenis[ej] infall[ande] bifl[oder] äro i öfra loppet: harjus, ljenok och taimen samt utom dem i det nedra gädda, abborre, sik, lake m m) 1369 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1369 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  No tributaries to the River Amyl are listed at present between the rivers Semirečka and the Berëzovaja. (TS)  ’Sagdem-köl ǁ 1. s[am]ma ås ǁ 2. ’Sagdem-озе  venster ǁ hög[er]  höger ǁ venster ☙  ❧ Bifloder till Amyl nedanom Semirätschka. Kös’ködjul, fr[ån] venster (fr. Tjookur[)]3422 Potkin, fr. venster (fr. Tjookur) Beresowa, fr. höger, frän berget Tjytjin. Kondát, fr. höger. (fr. en taskyl). Djibidján, fr. venster (fr. Tjookur, ur s[am]ma ås som Potkin) K̈ara djul, från ’Sagdem-Taskyl. Turta fr. höger (från ’Sagdem köl3423 – en sjö på ’Sagdem-Taskyl.[)] ☙  ❧ Kazer suk, fr. höger, ur ett litet berg. Ylyk suk, fr. höger, fr. s[am]ma berg K̈ara se̮n 15 v[erst] lång. Kыndat, fr. höger, 25 v. lång från ett litet berg. Ur s[am]ma berg flyter Tyrdej Bogdát, fr. höger ut ett högt berg: Ygejäng – fl[oden] 25 v. lång. Tjux-Tjet, från venster (1 verst nedanom Bogdat) – ur Tjookur. Красная рѣчка, fr. höger, ur Ygejäng ☙  ❧ Schadát fr. venster fr. Djillix Taskyl 200 v[erst] lång – ur sjön Bulan köl Scheres’tex, fr. venster – 10 verst lång. Konduluҟ, fr. venster3424 – liten (15 v[erst]) från ett litet berg. Saap, fr. höger3425, fr. Ygejäng Koop fr. Turan-Taskyl 100 v. lång Karatus, fr. höger – 20 v. lång Karatjuga, it. en liten flod Kaзir. 1370 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1370 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Matorer ☙  ☙  (Maador) [—]De Chinesiska Matorerne förtälja att de fordom voro ett folk med de Ryska, och hos de sistnämnda finnes den trad[ition] att vid3426 Chines[iska] gränseregl[eringen] 200 Matorer (af inalles 400) tillfallit China. — Madorerna bodde fordom i3427 bergsbygden (under taskylerna Kyrky Taskyl, Koorom, Koodur vid floderna Kuks’in, Ҟaidesuk, Syrty Kem m. m. De lifnärde sig genom jagt, sarana och kondyk. Boskap ägde de icke. — Årligen samlades de att betala sin skatt vid Kis taiga, en hög taskyl wid Kootur. Men emedan detta föll ❧ sig besvärligt för Ryska styrelsen, drefvos Matorerna3428 ifrån bergsbygden att3429 bo lägre ned på Amyl. Man nämner ännu många st[ällen], der Matorer tillförene bott, ex. vid klippan Badán, som har sjelfva sitt namn af en Mador vid namn Badan. De sägas warit m[yc]k[e]t talrika, men på ett enda år drogo de af en farsot, uppkommen (sås[om] Matorerne påstå) med anledning deraf, att de började äta bröd. Nu finnas blott vid3430 pass 15 Matorer, hvilka lefva i3431 Karatus och angränsande byar. Under sin vistelse wid Amyl sägas Matorerne äfven hafva ❧ idkat fiskafänge.        vid ǁ d[e] i ǁ vid Matorerna ifrån ǁ de här[ifrån] att bo ǁ till Kara vid pass ǁ 10 i ǁ omk[ring] somliga Matorer ǁ Matorerna — Enligt sin fordna sed gå somliga3432 Matorer ännu på jagt ända till taskylerna, i s[ynner]het om hösten. Annars gör man tre jagtresor till nämnda taskyler: 1371 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1371 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  en ulus ǁ 1. ~ ǁ 2. uluser  hvilken […] försvunnen ǁ hvilka nu äro försvunna  Karatjuga ǁ nuw[arande]  deras ǁ så <----agandes>  jägare ǁ och  i ǁ hos  vid ǁ rik  ngt ǁ <- -->  lärkträd ǁ barkt[räd] 1. om våren på skara, för att fånga renar och äf- ven soblar, som uppdrifvas af hundar i träd och skjutes med bössa. 2. Om sommaren skjuter man, elg, ren, сынъ, get (кога), björn etc. men ej sobel, som då har svagt hår. 3. Om hösten skjuter man sobel, utter, ekorre och hvad som i öfrigt förefaller. Äfven jägar man bäfrar på Sojotiska sidan. ☙  ❧ [—] De nuwarande Madorerne hafva helt och hållet förgätit sitt språk. — 10 verst ofvanom byn Karatus eller den Schadatska förposten finnes vid Karatus en så k[al]l[a]d Мадорскiй степъ. Här bodde fordom Madorer i en3433 ulus, hvilken3434 nu är försvunnen. Om vintern nomadiserade de vid Karatjuga3435 (nuw[arande] Sagaiska поселенiе), Numurtux (en liten flod som infaller i Karatus) m. m. Karatus war deras3436 residens. — De gamla Madorerne voro väldiga jägare3437. Många bland dem lefde hela året om i3438 skogar. ☙  ❧ Amyl är i nedersta loppet (nedanom Karatus) vid3439 pass 50 saschen bred och 2–3 sashen djup. Ställen finnas ännu här, som kunna öfwerwadas. Emellan Karatus och Katjulka finnas m[ån]ga protoker, men vid sjelfva utloppet finnas inga protoker. Stränderna af Amyl äro m[yc]k[e]t fruktbara och gräsrika; skogen består mest af björk och wide, n[å]g[o]t3440 fura, ceder och lärkträd3441 på högra sidan men ej på den venstra. 1372 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1372 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Katjulka. en Rysk by af 20 hus wid en gren af Amyl 3 verst ofvan utloppet af Amyl. Denna by består af Осѣдлые, h[vil]ka förut tillhört Katsch[inska] domen under3442 namn af ”Верхне-Тубинскiй аймакъ”       under ǁ och Alla ǁ af lefver ǁ är gick ǁ ~ (i följe af n[å]g[o]t krig) I ǁ De The village of Bolˈšaja Irba at N54°4′42″ E92°56′16″. (TS) Alla3443 hithörande familjer härleda sitt urspr[ung] fr[ån] 2 familjer: Kononow och Kuragina Dessa familjer finnas äfven i Kuragina samt dessutom Djamódow. Alla dessa hafva redan i 12 år varit осѣдлые. Obs. Dessa äro afkomlingar af de gamla Tubintserna. ☙  ❧ ☙  Ҟaideng l. Kandakowskoj ulus af ҟai och deng, Ostj[akiska] folk Denna uluss lefver3444 nu i Katjulka och är m[yc]k[e]t fåtalig. Deras urspr[ungliga] boningsplats var Kaзir och Kizir samt deras bifloder. I fordna tider, berättar man, var d[en]na ulus mycket talrik; men en stor mängd af dem gick3445 uppför Amyl till Sojoterne, wid den tid ”когда землю раздѣлила”. De äldsta gubbar weta ej om annat språk än Tatariskan. — I3446 äldsta tider bodde Kaideng wid Kaзir, men i en sednare tid stod deras uluss wid Kizir, wid ❧ en protoka, som nu kallas Djarbatoj. Här blefvo de öfverfallna och plundrade af arbetare fr[ån] Irbinska savoden3447 och nödgades bosätta sig vid Katjulka-by. — Alla de Kandak[owska] Tat[arerne] äro döpta och m[ån]ga bo i hus. 1373 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1373 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Tatt. ǁ ~ öf[ver]hufvu]d ?  utloppet ǁ ~ af  The Petkadjul most likely means the River Sobolinka 221 km from the mouth of the Kazyr. Cf. the list below. (TS)  Castrén listed the tributaries of the River Kazyr proceeding downstream and marking the ones joining the river from the right-hand side with a) and from the left-hand side with b).  en taskyl ǁ ett ber[g]  The River Bazybaj 202 km from the mouth of the Kazyr. Its length is 69 km. (TS)  The River Rybnaja 200 km from the mouth of the Kazyr. — De äro af Ostj[akisk] härkomst h[vil]k[e]t bewisas af deras Ostj[akiska] namn 2. af deras granskap med de salbinska Ostj[akerne]. — Medan de Kandakowska Tat[arerne] bodde i skogen, egde de hvarken hästar eller boskap. — Deras språk närmar sig till Sojoternes = Matorernes. — De fiskade fordom, liks[om] Sojoterne, med nät af häst-tagel. — Tat[arerne]3448 begagnade fordom näfver-båtar – uttr[yckeligen] säges detta varit fallet med de Kandakowska. — Ifrån Kaideng härst[amma] bönderna i byarna Katjulka (wid Amyl) och Karagina (l. Kuragina) wid Tuba. Dessa bönder äro ännu осѣдлые (TS) ☙  ❧ Kaзir Den tager sitt ursprung ur ett och samma berg, sås[om] Birjusá. Äfven åsen k[al]l[a]s Birjus (?). Kaзir är ej så strid sås[om] Amyl, dock finnas äfven här några betydliga poroger. Floden anses wara farbar ända till Petkadjul. Ifrån Petkadjul till utloppet3449 räknas 3–4 dagsresor (omkr[ing] 200 verst).3450 Kazir upptager följande bifloder: fr[ån] höger och venster3451: a) 1. Petka-djul, en liten flod, 15 v[erst] lång, ur en3452 taskyl. a) 2. Baaze-baj (Baazebaj), 100 verst, ur en taskyl Baazebaj3453 hv[il]ka höra till de största bifloder. ☙  ❧ b) 3. K̈aidenzi, fr. venster 2 v[erst] nedanom Baazebaj. Kaidensi är af samma storlek som Baazebaj,3454 1374 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1374 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) 4. Kitet, fr. höger, 15 verst nedanom Kaiden- zi, är vid pass 100 verst lång3455, större än Kaidenzi, tager sitt urspr[ung] ur ett3456 och samma berg såsom Baazebaj. b) 5. Baager Tajat, från venster, 18 v[erst] nedanom Kitet, ur en taskyl – en liten flod – vid pass 50 v[erst].3457 a) 6. Taaberak Tajat, fr. höger, 25 v[erst] nedanom Baager Tajat  – omkr[ing] 100 v[erst] lång3458 – ur en och s[am]ma ås som Kitet. ☙  ❧ a) 7. Tyk-Tjet, fr. höger, 20 v[erst] nedanom Taaberak Tajat – liten flod – tager [sitt ursprung ur en] sjö3459: Teeger köl, som är vid pass 13 v[erst] lång, 5 v[erst] bred – en af de största sjöar. a) 8. Madjar, fr. höger, 3 v[erst] nedanom TykTjet, från en sjö, som äfven benämnes Madjar, 3 v. lång. Floden Madjar är 70 v. lång.3460 b) 9. Tajat, fr. venster, 6 v[erst] nedanom Madjar, ur Kamys’-taskyl;3461 fl[oden] är 40 v[erst] lång. ☙  a) 10. Toogos aazer, fr. höger, ❧ en liten flod, ur ett berg (K̈ara-Taiga) b) 11. Taabendjaaҟ, fr. venster en obetydlig flod, ur ett berg (Tarbát)3462 b) 12. Kyrät, fr. venster, en liten flod, ur ett berg.3463 a) 13. Kêzel djul, från höger, ur ett berg – en liten flod.3464 a) 14. Kizir, från höger, ur en3465 ås, en lika stor flod som Kazir, Den upptager följande bifloder: 1.–3. Kizir uppkommer genom en förening af ☙  ❧ tre små floder, som i sin mynning kallas: Yz bilter. b) 4 Ylgy från venster – 50 v[erst] lång – ur berg.  The River Nižnij Kitat 187 from the mouth of the River Kazyr. Its length is 60 km. (TS)  ett […] berg ǁ ett tasky[l]  This may be the River Čet 167 km from the mouth of the River Kazyr or some river not listed at present. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat 143 km from the mouth of the River Kazyr. Its length is not more than 39 km. (TS)  Mscr: tager sin sjö  The River Možarka/Tagosuk, discharging into the Kazyr 65 km from the mouth of the latter. Its length is 106 km. (TS)  The River Verxnye Tajaty 57 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Not listed at present. (TS)  The River Kurjatka 28 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Kinzeljuk 25 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  en ås ǁ ett och samma ås som 1375 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1375 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Nička, running into the River Kizir 92 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šinda, discharging into the Kizir 79 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džebˈ or Bolˈšaja Džebˈ 62 km from the mouth of the Kizir. (TS)  The River Kaspa 54 km from the mouth of the Kizir. At present, only two rivers are listed between the river Kaspa and Imiss (the Mulˈga and the Krasnaja). (TS)  Castrén wrote the letter x above the letter ҟ, without striking out the original letter.  The River Imiss 10 km from the mouth of the River Kizir. Its length is 30 km. (TS)  The River Šabalyk 3 km from the mouth of the Kizir. Its length is 12 km. (TS) b) 5. Alta suk, fr. venster, 100 v[erst] nedan- om Ylgy – ur en sjö: Kazel köl, 5 v. lång. a) 6. Teҟtjeng djul, fr. höger, 200 sash[en] nedanom Alta suk b) 7. Ataiǥa fr. venster, 6 v[erst] nedanom Tekt[jeng] d[jul] 5 v. lång. ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ a) 8). Niskä, från höger, en stor, farbar flod – 100 verst lång – ur en sjö.3466 b) 9. Bulbeigá, från venster – 10 verst ned[anför] Niskä. – en liten flod, 7 v[erst] lång Ur Molm (Moolom) taskyl. a) 10). Simdä, fr. höger, en stor, farbar, 100 verst lång flod. Ur en taskyl. Man färdas 5 dagar uppför denna flod. Dess källor äro helt nära till Mana.3467 b) 11. Byrny, fr. venster, en liten 6 v[erst] lång flod. a) 12. Djep, från höger, en stor ❧ farbar flod, 2. dagsresor uppför.3468 a) 13. Ҟospa, fr. höger, en större flod – Ur ett berg.3469 b) 14. Kileng, fr. venster, 6 v[erst] lång ur en taskyl: Tjilamdji. b) 15. Tooberaҟ tыx, fr. venster, en obetydlig flod. a) 16. Bagalaҟ3470, fr. höger, en liten flod. a) 17. Köktä, fr. höger, ur en stepp – en liten fl[od]. b) 18. Tenzebä, fr. venster, en liten flod – ur ett berg. a) 19. Maibet, fr. höger, en liten steppflod. a) 20. Djailor, fr. höger, en liten steppflod. b) 21. Imis, från venster, en stor flod  – 60 v[erst] lång.3471 b) 22. Sыbыlыk, fr. venster, en liten, 6 v[erst] lång flod.3472 1376 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1376 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     Suҟarlar — Wid Idra finnes en uluss, som k[al]l[a]s Suҟar[,] Pl[uralis] Suҟarlar. Dessa äro urspr[ungligen] Kamassintser, h[vil]ka qwarst[adnade] i landet, sed[a]n deras renar störtat. Dessa lefva alldeles på s[am]ma sätt och befinner sig i s[am]ma läge, som deras grannar – de Salbinska Tat[arerne]. – Hafva ett ringa antal hästar, kor och får. — De höra för ett närwarande alla till den Tinska ulussen af Katsch[inska] domen. — De hafva helt och hållet glömt sitt språk, äro rena Tat[arer] och alla döpta. ☙  ❧ mga Sojot-stammar ǁ Sojoterna på ǁ wid i ǁ wid This sentence was underlined with red coloured pencil, but this may have been done by someone unknown after Castrén’s death. Tubalar kalla sig m[ån]ga3473 Sojot-stammar och bland dem äfven Matorerne (Mattar). Samma benämn[in]g äger den Tubinska ulusen på3474 Katsch[inska] steppen, och äfven de förryskade Tubintserna i3475 Katjulka-by. Då nu Matorerne voro Samojeder3476, så följer att äfven Tubintserna på Katsch[inska] steppen och öf[ver]h[ufvu]d hela den under namn af Tubintser kända stammen. 1377 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1377 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     Cf. Stuckenberg 1844: 482–484. strid ǁ ~ och bred sommaren ǁ wåren till 200 ǁ 100 – Castrén most probably wrote 100 originally and changed it to 200, not the other way round.  mkt […] och ǁ 1. både gräs[bewuxna] ǁ 2. mkt fruktbara och rika ☙  ❧ D. . Augusti [g. st.] afreste jag från byn Katjulka R[yska] Katschulka i en liten båt Amyl utföre. 3 v[erst] nedanom Katjulka inföll i Amyl fr[ån] Kazirlxiv, som är både större och stridare än Amyl, hvilken sades wara af s[am]ma storlek med Kizir — Efter föreningen af Amyl och Kaзir kallades floden Tuba.3477 ☙  ☙  är en stor och strid3478 flod. Dess bredd uppgifves om ❧ sommaren3479 och hösten till 2003480 saschen på breda ställen och 50 på smala, men om hösten öfversvämmas den på sina st[ällen] en sträcka af 1–2 verst. Tuba flyter fram i stora så kallade плёзы eller fjärdar, hvilka skiljas från h[varan]dra g[enom] så k[al]l[a]de переборы. Fjärdarna äro olika långa, 3–4 saschen djupa 200 sasch breda De så k[al]l[a]de переборы är mycket strida, blott 50 saschen vid pass breda och 3 arschin vid pass djupa. ❧ Fjärdarna wid Tuba bilda wanl[igtwis] ett antal holmar, hvilka äro bewuxna med björk och m[yc]k[e]t gräsrika. Wid stränderna ser äfven mest öfverallt större och smärre höjder och kullar, som äro m[yc]k[e]t3481 fruktbara och wanl[igtwis] bevuxna med björkskog. Ofta ser man äfven branta klippor störta sig ned i floden, och i dessa klippor träffar man stundom lxiv. Kaзir infaller i Tuba med 3 mynningar bland h[vil]ka den medlersta är den största. 1378 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1378 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ ☙  inhuggna bilder och figurer t. ex. i klippan gent emot byn Tes, s[e] ned. Obs. Om en klippa sträcker sig ut i floden i eg[enskap] af en udde och dervid förorsakar, att wattnet bildar ❧ hvirflar, kallas klippan3482 быкъ. Sådana finnas wid Tuba3483 tvenne: 1. Большой быкъ wid utloppet af Kaзir. Hvirfveln3484 wid denna Schylla3485 är om wåren wid högt watten m[yc]k[e]t farlig och svår att komma ifrån. Klippan kallas af Tat[arerne] Ҟandagai. 2. Малый быкъ, numera3486 icke n[å]g[o]n betydan, hvarvid numera ingen hvirfvel förefinnes emedan floden har förändrat sin bana. Obs. Äfven Tuba har egenskapen att ofta förändra sina banor         klippan ǁ st[ället] Tuba ǁ Amyl Hvirfveln ǁ Denna In the Ancient Greek tradition, Scylla was a monster in the Strait of Messina between the tip of Italy and Sicily. On the other side of the strait there was the whirlpool known as Charybdis. Here Castrén is comparing the rock to the monster. Encyclopædia Britannica Micropædia 10: 576 [Scylla and Charybdis]. (TS) numera […] ngn ǁ som numera icke är af ngn äro ǁ af lefverera ǁ gå Genom dem ǁ 1. Af de[m] ǁ 2. Just d[e] [—] I Tuba saknas ossetra och sterläd, men deremot förekomma taimen, harjus, ljenok, язъ, елецъ, sik, gädda, abbore, lake etc. — Fiskafänget bedrifves med not, nät, krok. — Wid Tuba består befolkningen af idel Ryssar, bland h[vil]ka soml[iga] likwäl warit Tat[arer] och nu k[al]l[a]s Осѣдлые. Af detta slag äro3487 byarna Katjulka och Kuragina. I flera andra byar finnas äfven ensk[ildta] familjer af Tat[arisk] härkomst men de fl[esta] bestå af genuina Ryssar. Många bl[and] dem hafva ❧ i äldre tider bl[ifvit] deporterade fr[ån] Jenisej för att lefverera3488 förnödenheter till Irbinska jernbruket. Genom3489 dem anlades byarna: Katjulka, Kuragina, ’Salobolny Tes m. fl. 1379 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1379 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Šalobolino is situated at N53°56′30″ E92°17′1″. (TS)  According to Castrén, the same as Kavkazskoe. See the following one. There is, however a small village at N53°54′7″ E92°8′55″. (TS)  Kavkazskoe is situated at N53°57′51″ E91°55′50″. (TS)  Листвеговская ǁ Лѣсебоговская  Njengзa. ǁ ~ 7. Б Listvjagovo is situated at N53°58′52″ E91°39′5″. (TS)  Kočergino is situated at N53°48′57″ E92°29′24″. (TS)  Present-day Pojlovo at N53°50′38″ E92°27′4″. (TS) Byar wid Tuba: [a)] På högra sidan 1. 2. 3. 4. 5. 6. ☙  ❧ Ҟaragina l. Kuragina Artemjewa ’Salobolina, eg[entligen] wid Schuscha3490 Кохлы3491 Кавкаская3492 Листвеговская3493. Tat[ariska] Njengзa.3494 b) På venstra sidan. a) 1. Малцовская b) 2) Kotjergina3495 c) 3. Schoschinsk 4 Tesinska volosten 5. Gorodok 6. Потрожилова. I ordning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. Karatus, venster Katjulka, höger Kuragina, höger Малцовская, venster Kotjergina, venster Schoschinsk, venster nästan gent emot h[varan]dra Artemjewa, höger3496 Schalabolina, höger Tes, venster Кавкаская = Хохлы, höger. Gorodok, venster. Потрожилова, venster } 1380 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1380 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tuba upptager följande bifloder: 1. Irba från höger. Här finnes den Irbinska ☙  jern-savoden, som nu ej är i gång. Irba upptager från venster Berezowka, 10 v[erst] ofvan mynningen af Irba. Wid utloppet af Berezowka står på högra sidan en by, som äfven benämnas Berezowka 2. Schuscha, en större flod, som tager sin uppr. ur berget Tjuҟluҟ. Wid Schuscha finnas tre byar: Djetlow (öfverst), Kurgantschik och ’Salobolino (2 verst ofvan utloppet[)]. ❧ Schuscha upptager från f höger en liten flod Salba, som upprinner ur ett berg: Kylbys tag. Här tager äfven Idra sin upprinnelse. Wid Salba finnes blott en Tatarisk uluss, МалоВайгудовскiй. 3) Inga betydligare bifloder ☙  ❧  Castrén was in Tesˈ around 5/17 Aug. See his letters to Rabbe and Sjögren in the volume of letters in this series.  Most probably Colonel Fallenberg, whom Castrén names later in his notes.  dess biflod ǁ en liten  The River Ana/Ona/Munganšxolˈ runs into the River Abakan 231 km from the mouth of the latter. (TS) D. – Augusti [g. st.] afreste ifrån Katjulka öfver Kuragina, Salobolino, Tes och Minusinsk till Katschinska domen.3497 Träffade här en Ingenieur officer3498, som meddelade följande uppgifter om Abakan. Abakan k[al]l[a]s i sitt öfversta lopp Болшiй Абаканъ, till skillnad fr[ån] dess3499 biflod Малый Абаканъ. Den stora Abakan tager sin upprinnelse ur de Teletska bergen blott 2 dagsresor ifr[ån] Телетское озеро. Den upptager 1. Maloj Abakan, från höger, kommande ifrån trakten af de Sabinska bergen. ☙  ❧ 2. Ana, från höger.3500 3. Djabas’, som upptager Чаханъ. v[enstra] s[idan] 1381 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1381 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Абалаковскаго ǁ ~ (T[atariska]  är […] fåtalig ǁ har i det närmaste utdött  Jerba ǁ ~ (Tat. Dje Den 7 Augusti [g. st.] afreste jag åter ifr[ån] Katsch[inska] domen och gjorde halt 20 verst fram på steppen hos en Tat[ar] som egde 40 tabuner, 1,200 kor etc. Tat[aren] var ej sjelf hemma, men en blind man gaf mig hosfölj[ande] upplysningar om de Tat[ariska] ulusserna: ☙  ❧ Katschinska Uluser. 1. Абалаковскаго3501 bestod fordom af två släg- ☙  ̂ ter: Djaarennár, och Djiltaglar (Djыltaglar), men slägten Djыltag är3502 numera m[yc]k[e]t fåtalig. Den var fordom ryktbar genom sina Schamaner, och namnet synes tillkännagifva, att de woro af Samojed[isk] härkomst jfr. Jilsi i Samoj[ederne]. Både Djîltag och Djaarennar tillhörde fordom Kojbaliska ❧ domen, hvilket ytterl[igare] bevisas deras otatariska härkomst. Märk namnet Djaaren Sam[ojediska] Jaran. — Både Djaaren och Djыltag uppehålla sig vid Abakan, Bidja, Byry (inf[ödingar] i Uibat), Jerba3503 o. s. v. För det närw[arande] finnes höger om Jenisej ingen af dessa slägter jfr. Klapproth. — Både Djaaren och Djыltag weta förtälja, att de ej inflyttat från Katscha, och påstå sig från urminnes tider hafva bott vid Byry och Jerba. ☙  ❧ Obs. I. Djaaren är det Samoj[ediska] Jaran, Samojed. II. Djaarennar och Tinnär – dessa två ulusser tillhörde fordom Kojbalerne. ☙  ❧ 2. Шалошина 1й половины, bo wid Abakan, Jenisej och Ijus, samt höra till ant[alet] af de från Katscha invandrade genuina Tat[arerne]. De kalla sig sjelfva: Aҟ-Ҟasҟa l. AҟҞaschҟa. 1382 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1382 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Шалошина 2й пол[овины]. Tat[ariska] Ys- Ҟasҟa3504 d. ä. Ijus-Ҟasҟa bo till mesta delen wid Ijus, Kamys’ta, Abaҟan,3505 Jenisej och Uibat. 4. Яриеско-Остинской, eller vanl[igtvis] Остинской (läs Астинской) Tat. Djasteҟ. Denna ulus3506 är, såsom sjelfva namnet utvisar, s[amman]satt af 2 slägter: Djaaren och Djasteҟ. Bland dem är troligen h[varan]dra af ☙  främmande ursprung, ty namnet ❧ Djastek l Jastek och R[yska] Остинской erinra på det tydl[igaste] om namnet Ostjak. Dessa slägter bo till största delen wid Ijus, få vid Abakan m. m. 5. Мунгатовскаго är boende vid Ijus, Tat. Izer Pl[uralis] Izerlär, säga sig vara urspr[ungligen] Katschinska och bo wid Abakan, Uibat, största delen vid Ijus 6. Татаровскаго Tat. Byryt (af fl. Byry), bo vid Ijus, Ҟarыs’, Abakan o. s. v. 7. Татешевскаго Tat. Ara, = de gamla Arinerne, vid Ijus och Abakan.3507 ☙  ❧ 8. Тинскаго Tat. Tin hörde3508 liksom абалаковскаго fordom till Kojbalska domen och äro förmodligen af Samoj[edisk] urspr[ung] Större delen af denna uluss är bosatt vid Bidja, och Jerba, Ҟuҟ-suǥ och Son Obs. Till antalet af dem höra äfven de så k[al]l[a]de Suҟarlar, som bo vid Idra och äro en afkomma af Kamasintserna v. s. 9. Кубановскаго Tat. Soҟa Pl. Soҟalar, wid Abakan, Jenisej, Bidja, Ijus, Karыs (faller i Ijus) och Tujim (i Ijus). 10. Тубинскаго. Tat. Kыrgыs l Kerges, Pl. Ҟыr-❧ ☙  gыstár, bo nuförtiden vid Abakan, Uibat och Jenisej. Hit höra  Castrén wrote sch above the second s.  Abakan, ǁ Abakan och  ulus ǁ slägt  Abakan. ǁ ~ <----- -->  hörde ǁ war 1383 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1383 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria 1. åtskilliga från Katscha invandrade familjer. 2. Åtsk[illiga] Tubintser l. Tubalar (= Matorer = Samojeder) 3. Några qvarst[ående] Kirgis-familjer 4. En ifr[ån] Tomsk infl[yttad] Samojed. ☙  ❧ Jenisej Bifloder 1. 2. 3. 4. 5. Abakan, från venster Tuba, från höger Bidja ifrån venster Ҟoks’a från venster. Sыda, från höger 1384 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1384 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  en och sma ǁ sma  medlem af familjen ǁ af sönerna eller brö[derna]  men ǁ och Minusinska kretsen. № 5. ☙  ❧ D. ☙  ☙  ❧ 7 Augusti [g. st.] tog jag in i flera bland de oräkneliga ulusser, som äro kringströdda på Katsch[inska] steppen och hamnade om aftonen i en uluss vid Uibat 15 v[erst] ofvan utloppet. Här funnos inom en inhägnad 3 tält som tillhörde tre gifta bröder, hvilka utgjorde en3509 och s[am]ma familj. Öfverraskad att finna dem bo i skillda tält började jag examinera min husvärd angående detta förhållande och erhöll följ[ande] upplysningar i ämnet: 1. Hvarje gift familj bor ovilkorligen i ett särskildt tält. 2. Så snart n[å]g[o]n medlem3510 af fa❧miljen gifter sig, måste han ovilkorligen bygga sig ett skildt tält. 3. Icke en gång gifta bröder kunna bo tillsamman 4. Ogifta söner bo tillsamman i fadrens tält. 5. Om efter sönernas giftermål enigheten fortfar att råda, blir egendomen odelad, men3511 ofta skiljer sig likwäl den älsta sonen, tager sin andel ur boet och lefver åtskills. 6. Så länge egendomen är odelad, lefva alla söner och bröder sås[om] ett hushåll, äta wid s[am]ma bord[,] d. ä. antingen hos fadren, eller om han är död: hos den äldsta brodren[.] I sammanhang härmed förtäljde min huswärd, att 1. att Svärfadren åtnjuter en utomordentlig aktning hos sina sonahustrur 2. och att hans älsta son äras i det närmaste på s[am]ma vis. 1385 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1385 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  öfver ǁ på  dörren ǁ tält[dörren] Såsom bevis på d[en]na aktning anfördes, att sonahustrurna i svärfadrens och den äldsta sonens tält alldrig våga sig på den venstra sidan om tältet, utan hålla sig till höger om dörren. Obs. Denna aktning tillfaller äldsta sonen, antingen fadren lefver eller är död. Wid min ankomst till ulussen inbjöds jag af en, den älsta ❧ son i hans tält. Wanl[igtwis] blir man inbjuden i fadrens tält, men här war fadren redan död, och dessutom har jag alltid gjort den anmärkning, att den äldsta sonen bor bättre än hans fader. — Det ifrågawarande tältet var alldeles nytt, högt och teml[igen] rökfritt – inredt på vanl[igt] sätt men utmärkt renligt och väl möbleradt. Här stod kista uppå kista och skrin på skrin, det ena blankare än det andra. Brokiga mattor hängde rundtomkring tältet öfver3512 de hyllor, som voro betäckta med allehanda skräp. På venstra sidan om tältet, som tillhör männerna, var till ☙  det mesta uppfylld med kistor. ❧ På den högra sågos utom kistor, närmast till dörren3513 en hylla full med blanka kittlar, thekök, kaffe-pannor och porcellins-kärl. Obs. Tältdörren är alltid belägen åt öster. Gentemot denna befinner sig en divan, som i det närv[arande] tältet bestod af 9 tjocka vojloks-mattor, kantade med rödt, blått och grönt kläde och sammet. Framför divanen hängde en sänggardin af brokig kattun. ✔ Obs. I sommartältet är rökhålet fyrkantigt; i vinter-tältet rundt, så framt tältet består af vojlok. ☙  1386 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1386 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  I det här i fråga varande tältet war allt snyggt och ordentligt. Hvad som likwäl stötte ögat, ❧ woro3514 öfwerlefvorna af en nyligen slagtad häst, h[vil]ka3515 lågo i sin blod vid dörren. På min tillfrågan om värden sjelf [om]3516 hästkött svarade han, att hästen var slagtad för arbetsfolkets räkning3517, och att han sjelf såsom3518 Christen folk höll det för synd att förtära hästkött, ehuru det war mäktigare och mera födande än all annan köttmat. — Sedan jag intagit min plats och kommit mig väl i ordning församlade sig allt manfolk för att se på mig och sedan de sett sig mätta, blef jag åter allena med värden och samtalade med honom i hvarjehanda ämnen. Sednare mot aftonen infunno sig äfven åtskilliga unga flickor, hvilka sågo på mig med mycken nyfikenhet. Ehuru deras sällskap ❧ intresserade mig wida mera än de allvarsamma Tat[arernes], jagade dock min husbonde samtliga qvinnspersoner ut på dörren under försäkran, att jag war en m[yc]k[e]t stor herre och att det ingalunda anstod små väskor att träda inför mitt anlete. Snart förfogade sig äfven huswärden ut ur tältet och lemnade mig allena med mina papper. Emellertid framsmög helt oförmärkt en ung, ganska vacker, Tat[arisk] qvinnsperson och lade sig i divanen ej långt ifrån mig, som låg på golfvet och vid ett eldljus läste3519 en bok. När qvinnan3520 gick till sängs, lade jag boken å sido och började se på henne; hon åter smålog och såg på mig, men ingendera yttrade ordet. ❧ Så lågo wi nära en timmes tid mållösa, tills jag ändteligen släckte ut ljuset och lade mig till hvila. Qvinnan3521 fortfor att hosta, men jag begrep ingen ting. Märkas bör, att hon var huswärdens hustru, gift blott för två veckor tillbaka. Sent in på aftonen kom ändteligen         woro ǁ war en hka lågo ǁ som låg Mscr: åt räkning, och ǁ 1. sk[uld] ǁ 2. räkning, m[en] såsom ǁ höll läste en bok ǁ 1. collationerade mina anteckningar ǁ 2. upptecknade min rese qvinnan ǁ flickan Qvinnan ǁ F[lickan] 1387 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1387 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria      vara ǁ <--> betedde ǁ va[r] olika ǁ häftiga rösten, ǁ rösten och See also p. 891. ☙  ☙  wärden, lade sig vid sin hustru och frågade: ”om”, hvartill hon svarade ”nej”. Derpå följade ett hvisskande och slutligen ett snarkande. Äfven jag insomnade, men stördes snart uti min hvila af ett förfärligt trummande och tjutande, som lät höra sig ifrån steppen. Kor, får och hundar accompagnerade med sin musik till den gräsliga melodien, som framfördes i nattens mörker. ❧ Jag trodde att n[å]g[o]n wansinnig war i rörelse; men snart öppnades min tältdörr och en röst frågade på bruten Ryska om det vore tillåtet för en Schaman att söka bot för sitt döende barn. Jag kunde naturligtvis ej vägra härtill, men bad likväl att sjelf få vara3522 närw[arande] vid den magiska förrättningen, h[vil]ket ej tillstaddes. Jag frågade emellertid hvad Schamanen hade för sig och man berättade, ”att han, utstyrd i den vanl[iga] Schamankostymen, sjunger, trummar, hoppar omkring och öfver den sjukes bädd, besvärjer Aina, att han än trummar i tältet, än åter i nattens mörker springer såsom en vansinnig ute på steppen, ❧ att han stundom betedde3523 sig såsom en rasande, skrek, bet tänderna o. s. v.” Man kunde äfven i mitt tält sluta till hans olika3524 sinnesrörelser af de olika modificationerna i rösten,3525 trumslagens styrka och hastighet m. m. — Schamanwäsendet börjades i mörkret och fortfor intill midnatten. På ljusa dagen anses det ej för tillständigt att fara fram med trollkonster.3526 Obs. Soj[oterne] sägas vara stora mestare i trollkonsten och berättas fordomtima ofta hafva sändt sina Aina på de Kojb[aliska] Schamanerne, hvilka med dem skola varit vid litet <lif>. 1388 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1388 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] sände jag åtsk[illiga] personer att uppsöka n[å]gra enl[igt] Pallas i nejden befintliga sten-inscriptioner samt begaf mig äfven sjelf i s[am]ma afsigt ut på steppen. Halfva dagen voro vi i rörelse, men funno blott följande anmärkningsvärda antiqvaria ☙  ☙  1. 3 v[erst] från Uibat, venster om floden, 15 v[erst] ofvan mynningen befanns en jättestor kurgan, som var 66 ½ sashen i omkrets.3527 Dess höjd kunde ej noga bestämmas, emedan steppen var sluttande och gränsen emellan den naturliga upphöjningen samt kumlet ❧ ej utan gräfning kunde uppgifvas. Ofvan kurganstenarna, h[vil]ka utan tvifvel voro uppresta i den fasta jorden var kurganen vid pass 3 sashen hög. Rundt omkring kurganen befanns3528 stor mängd stenar, bland h[vil]ka [somliga] redan hade nedfallit, men blott de stående utgjorde 41 st. ./. Detta kummel bildade i det närmaste en qvadrat3529; i midten hade man anställt en ganska djup gräfning./. På3530 en bland kurganstenarna kunde man med möda urskilja tre inhuggna menniskoanleten, af h[vil]ka tvenne voro tätt in❧wid h[varan]dra, men den tredje n[å]g[o]t på sida. Denna3531 sten var ej af n[å]g[o]n betydlig storlek. En3532 annan större kurgansten af schiffer var försedd med en inscription. Denna sten stod med sin smala sida emot kurganen; den var i sin öfra ända nästan spetsig och bredde sig allt mera emot roten. Framsidan var rätlinig med den utåtvända sidan något3533 böjd ( ). Inscriptionen befanns på3534 den utåtvända smalsidan. I  Castrén probably means the Ujbatskij Čaa-tas I, although it is situated further away from the mouth of the river than 15 versts and is three versts to the right from the river. In the publication of Castrén’s notes in Aspelin 1901: 40 the location of the kurgan has indeed been corrected. Вадецкая 1986: 128. (TS)  befanns stor ǁ stod en utom ord[entligt]  qvadrat ǁ fyrk[ant]  På […] kurganstenarna ǁ Bland kurganstenarna  Denna ǁ E[n]  En ǁ Den[na]  något ǁ 1. n[å]g[o]t ǁ 2. hade unge[fär]  på ǁ bakom 1389 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1389 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Also this kurgan can be dated to the Tagar Culture. (TS)  Drawing and text KK Coll. 539:20 p. 15. The same inscription is also on p. 22–23 with text: [In beginning:] Början [Above the second mark:] Nb. Dessa tecken böra ställas någ[o]t högre, ty pappret rubbades. [Under the same mark:] Obs. Detta tecken är ett bomärke. [At the end:] Slut Obs. Samma tecken synas otydligt och ännu ett ann par andra. The drawing of the inscription has been published previously as Aspelin 1901: Fig. 29.  nästan ǁ je[mn]  en sten ǁ ett sten Det ǁ B  kullstjelpt ǁ störtadt ☙  hvardera ändan voro några tecken redan oläsliga och i den öfra hade till och med stycken af stenen bort❧fallit.3535 Denna inskrift är funnen wid floden Uibat. Börsäges jan och slutet äro defecta. Tecknet vara ett bomärke.3536 ☙  ❧ cont. ☙  ☙  2. Ej långt ifrån denna kurgan befanns en annan, som var nästan3537 jemn med marken, icke af synnerligen stort omfång, men utmärkte sig genom följande egenskaper: 1. Fanns på östra sidan af kurganen i h[var]dera ändan en3538 sten med m[enni]skoanlete. Det ena war inhugget i en slät sten och n[å]g[o]t otydligt, det andra uthugget, men m[yc]k[e]t groft, så att ändast näsa ögon, mun och pan❧na kunde urskiljas. Begge stenarna voro mycket glatta, och den ena med det otydliga, och såsom det tycktes manl[iga] ansigtet var svärtadt förmodligen af de offer, h[var]med bilden blifvit besmord. I öftra ändan voro begge stenarna spetsiga. Begge stenarna bestodo af granit. Det3539 ena med det uthuggna ansigtet hade blifvit uppgräfvet och låg kullstjelpt3540 på marken. 2. Utmärkte sig kurganen genom en egen farstulik utbyggnad på östra sidan. Den var i ändan öppen och sidorna bestodo af några vid h[varan]dra upprad[ad]e ste❧nar: 1390 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1390 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     ☙  åt hvlka ǁ h[vil]ka msko-skepnad ǁ likhet med ett st. ǁ n[å]g[o]t Cf. earlier in this volume. Obs. — Man omtalade, att vid Abakan äfven fanns en sten med ett m[enni]sko-anlete. — Ofta ser man på steppen kurgan-stenar, åt3541 hv[i]lka man påtagl[igen] velat gifva n[å]g[o]n m[enni]sko-skepnad3542, ehuru h[var]ken ansigte eller andra partier äro tydligt utmärkta. — Dessutom ser man äfwen offerstenar, stående så väl vid kurganen, som äfven ett3543 st[ycke] afsides. Anmärkningsvärda äro ❧ i s[ynner]h[e]t tre offerstenar vid byn Tes, belägna på ett litet afstånd ifr[ån] en jättestor kurgan.3544 Dessa hafva eg[entligen] warit fyra, men den fjerde ligger för det närv[arande] kullstjelpt och krossad på marken. Stenarna äro fyrkantiga och ko o stå den ena bako bakom den andra sål[edes]: . Wid den omförmäldta stora kurganen ser man ock en ofantlig sten, som är: 4 arshin hög 3 arsh[in] + 6 tum bred. 6 tum tjock Äfven d[en]na kurgan är i midten gräfd. 1391 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1391 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria     träffade ǁ möt[te] Dessutom ǁ Tillik[a] 10 ǁ 9 See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847, in the volume of letters in this series. ☙  ❧ ☙  — Sedan jag förjäfves hade sökt få reda på de af Pallas uppgifna inskrifterna, återvände jag till Katschinska domen och träffade3545 här en Tysk läckare: H[er]r Böttiger, som kokade mig potatis. Obs I Under d[en]na resa anmärkte jag här och der små magaziner af träd wid sommarstationerna, samt inhägnader för boskapen och gärdade ängsfält. Dessutom3546 berättade för mig en Tatar att han egde en vinter-boning med fem boningsrum. II. Swart och hvit äro hos Tat[arerne] bestämningar, som äga sin ❧ tillämpning öfverallt i naturen, t. ex. Svart och hvit skog Svart och hvit fisk. nb. Svart fisk k[al]l[a]s företrädesvis abboren jfr. i Tomska Samoj[ediskan] ҟara, abbore. Den  3547 Augusti [g. st.] ☙  Reste jag ifr[ån] Katsch[inska] domen gina vägen öfver steppen till byn Lugawskoj och träffade på d[en]na väg flera Kojbal-ulusser. I en af dem blef jag öfverfallen af en full qvinna, som ville kyssa och omfamna mig.3548 I en annan ❧ låg jag öfver natten. 1392 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1392 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Aug[usti g. st.] 3549 ☙  Gick jag till fots 5 v[erst] vid venstra stranden af Jenisej och såg öfverallt Kojbaler sysselsatta med att berga hö. I sin ängsdrägt voro män och qvinnor m[yc]k[e]t svåra att åtskilja fr[ån] h[varan]dra, ty äfven qvinnorna buro på ängen korta skjortor, med gördlar kring midjan, likasom vanl[iga] pantalonger. Också såg man qvinnorna röka tobak i kapp med männerna. En om3550 hufvudet bunden duk och hårflätorna utgjorde vanl[igtvis], dock ej alltid, kännetecknet3551 för qvinnorna. — Under min fotvandring såg jag äfven en Rysk заимка, som ❧ bestod af några små byggnader med platta tak, samt ängsfolkets hö-tält Tat. otaҟ R. станъ.  See picture on p. 964.  om ǁ omb[unden]  kännetecknet ǁ hela åtsk[illnaden]  sommar-/tiden  troget stå ǁ ej aflägs[na] Notanda. — Såsom Soj[oterne] vistas äfven Tat[arerne] sommartiden3552 ofta halfnakna. I tälten ser man alltid nakna barn. — Många berg bära sitt namn af Tura ex. Turan ҟaja, ofvan Minusinsk vid Jenisej. — Tatariska qvinnor föda sina barn i s[am]ma tält, som de wanl[igtwis] bebo. Barnmorskor tillkallas alltid wid förlossningen. Efter barnets födelse anställes ett gästabud, i synnerhet om en son blifvit framfödd. ☙  ❧ — Såsom en bl[and] Tat[ariska] hästars dygder omtalas, att de, om husbonden i fyllnaden nedfaller från ryggen, troget3553 stå vid hans sida tills han vaknat. 1393 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1393 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  NB! ǁ Man <---> — Äfven skola de alltid föra sin ryttare hem, då han är öfverlastad och oförmögen att styra hästen. — Wid wallandet af tabuner begagnas ej hundar, men för kor, får etc. begagnas de om nätterna till skygd för tjufvar och vildjur. Tat[ariska] ordspråk Håret långt, förståndet kort (om qvinnor) Tat[ariska] Tjatjeng uzung, saagandjeng ҟasҟa ☙  ❧ I sagorna anropas sol och måne. Ordspråk ”Att växa fruktade jag ej Att dö fruktar jag ej.” — Liksom Soj[oterne] gå äfven Tat[arerne] sommartiden alldeles nakna i hetta. ☙  Obs. NB!3554 Nära wid utloppet af Abakan finnes på högra sidan om floden ett högt berg uppå Kojbal-steppen. På detta stepp ser man några öfverlefvor af ett m[enni]sko-skelette ❧ (en Kojbal) och nära intill skelettet äro uppresta 3 stenrösen. — Äfven finnas på stepperna små, fyrkantiga stenurnor, fyllda med jord. 1394 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1394 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D. 11. Augusti [g. st.] anlände jag till byn Lugavskoj 25 v[erst] ofvan Minusinsk, lät tillkalla en Tatar och sysselsatte mig med honom intill d 21 Aug[usti g. st.]  Where the River Oja runs into the Enisej, at ca. N53°25′56″ E91°55′16″. (TS)  This kurgan does not seem to be marked on the appendix map and list in Вадецкая 1986. Neither does Aspelin 1901: 42– 46 locate it anywhere.  spetsigt ǁ högt  Den ǁ En  sluttade ǁ ~ sig då jag reste till byn Oja, 25 v[erst] uppför Jenisej.3555 Den . Augusti [g. st.] ☙  ☙  Lät jag samla 52 personer och begaf mig tidigt på morgonen för att upprödja en kurgan. ❧ Denna kurgan war belägen på högra stranden af Oja, tre verst ofvan utloppet (i Jenisej). På samma höjd funnos en hel hop andra kurganer, men de flesta redan uppgräfda. Bland de orödjade war den närwarande en ibland de största.3556 Den innehöll I höjd 4 ½ arsh[in] I bredd 11 ½ sash[en] I längd 13 sash[en] Längden war såsom vanl[igt] i n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Till sin form war ifrågaw[arande] kurganen ganska anmärkningsvärd. Den liknade i det närmaste ❧ en balagan eller ett spetsigt3557 tak. Den3558 slutade sig öfverst i en åsartad rygg (= takås) och sluttade3559 jemnt ned åt båda sidorna. Åsen lopp på långsidan af kurganen, men upptog ej hela kurganen, utan begge ändorna af långsidan woro äfven n[å]g[o]t sluttande. 1395 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1395 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria      hdra ǁ sö[dra] en […] kanter ǁ en smal kant constr. ǁ beska[ffenhet] sashens ǁ famns ett trädlager ǁ 1. en stenkista, som låg på ǁ 2. en trädkista  Detta träd ǁ Denna kista ☙  — Omkring denna kurgan stodo uppresta blott tre stenar: två i h[varan]dra3560 af de södra hörnen och en på v[estra] sidan. På sistnämnda ) funnos sten, som egde en trekantig form ( några inristade tecken, m[yc]k[e]t tunna, och starkt mossbevuxna. Des❧sa tecken voro utan all ordning, kringströdda wid en3561 af stenens smala kanter. Dessa figurer voro: 1) ☙  ☙  2) 3) Bland dem förekom № 1 och № 2 tvenne gånger samt № 3 4 g[ån]g[e]r. — Kurganen var starkt gräsbevuxen och jorden ofvantill hård — I anseende till den ringa arbetsstyrka jag i och för gräfningen kunde använda, beslöt jag att lemna de yttersta kanterna oup[p]gräfna, ❧ men upptog dock på långsidan något mera än takåsen och bredsidan utvidgades efterhand till en yta af 6 saschen. Att detta omfång var ganska tillräckligt, härflyter af nedan stående beskrifning öfver kurganens constr[uction]3562. Gräfningen börjades ifrån spetsen och fortgick ända till en sashens3563 djup, utan att n[å]g[o]t vidare upptäcktes än tvenne små benstycken, det ena tillhörigt en get, det andra äfven af ett djur. Alls ingen sten ❧ lät wisa sig, utan kurganens innehåll utgjordes af idel svart mylla. På en sashens djup upptäcktes omsider ett3564 trädlager, som låg på tvärsidan om kurganen ungefär i midten. Detta3565 träd war 1396 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1396 28.8.2019 14:30:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks alldeles ruttet3566, men utgjorde utan tvifvel en lik-kista, ty i det ruttna trädet upptäcktes 1. spikhål, men ingen spik och 2o) ett slags groft, hvit, pulverartadt ämne, som ej kunde vara annat än ☙  förmultna❧de ben. På3567 två famnars afstånd ifrån denna kista funnos äfven på en sashens djup några3568 refben, såsom det tycktes; af m[enni]skor, men intet träd. — N[å]g[o]t vidare upptäcktes ej i den svarta myllan. Men så snart denna blifvit bortkastad och man kom till hwit jord, befanns i midten af kurganen ett tak3569 af träd, som intog sjelfva ☙  midten af kurganen och var på ❧ långsidan 2 famnar ½ arsch[in] samt på tvärsidan 2 famn[ar] 4 tum således i det närmaste en qvadrat. Rundt omkring detta tak war jorden fast, owidrörd, hvarföre gräfningen här afbröts. Det ruttna träd-taket (af fura[)] bortkastades och wisade sig på alla fyra sidor om grafven wäggar3570, bildande en ordentlig grafkammare. Denna kammare war fylld med lös jord ända till 1 ½ arshins ☙  djup. Under detta jordlager ❧ upptäcktes n[å]g[o]t bränd kål, som äfven blifvit funnet ofvanpå taket eller locket. Sedan den lösa jorden i grafkammaren blifvit bortfört, kom man till ett trädbottnen (af fura), som var enl[igt] beräkning fyra3571 trädlager djupt – d. ä. fyra rader stockar hade blifvit lagda på h[varan]dra. I d[en]na grafkammare upptäcktes på norra sidan fragmenter: 1. Af två m[enni]sko-lik, det ena stort, det andra litet 2. Ben af en häst 3. Stycken af stenkrus ☙  ❧ 4. St[ycken] af Sadelprydnader af messing.       ruttet ǁ rutten På ǁ Ett några ǁ tvenne tak af träd ǁ brädtak wäggar ǁ en fyra ǁ <vid> 1397 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1397 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  arshins ǁ sashens  afbröt ǁ instundade  This kurgan is dated to the latest phase of the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 236–237. (TS)  in ǁ af  Castrén drew ethnic conclusions of both the general burial custom and individual artefact types. Such a method remained in use in archaeology with minor modifications until the 20th century. It also facilitated the idea of following an assumed migration of the Finnish people from their original home region to the west, work carried out in Finnish archaeology especially by J.R. Aspelin in the 1870s and 1880s. Trigger 2006: 235–241; Salminen, Timo, 2003: 152–155. (TS)  No. 4 does not exist. Gräfningen verkställdes ända till 7 arshins3572 djup, men kanterna kunde ej utwidgas emedan mörkret afbröt3573 arbetet.3574 ☙  ❧ Anmärkningar 1. Att ingen sten förekom in3575 i kurganen, och att sjelfva kurganst[enarna] voro både få och obetydliga förklaras lätt g[enom] den å stället rådande stenbristen. 2. Grafvens hela inredning skiljes sig endast g[enom] sin storlek ifrån alla de öfriga. 3. Att d[en]na graf tillhört icke (Mongoler) Tschuder, utan Kirgiser (= Tat[arer]) bevisas af följande omst[än]d[i]gheter: ☙  ❧ a) Figurerna i kurganstenen (ex. ) hafva likhet med de Tat[ariska]. b) Enahanda stenkrus finnas i alla gamla Tatar (och Mongol-grafvar) c) alldeles dylika sadelprydnader upptäcktes i grafven vid Askys d) Tat[arerne] hafva ännu i dag den sed att wid grafven döda en häst och lägga sadeln i grafven. De Tschud[iska] folkslagen (Samoj[eder] och Ostj[aker]) egde inga hästar.3576 ☙  ❧ 5).3577 Äfven g[enom] d[en]na kurgan bekräftades trad[itionen] att grafvarnas höjd uppstår derig[enom] att lik efterhand blifvit nedlagda i kumlet. 6). De gräfvande omförmälte en bland Tat[arer] allmänt gängse trad[ition] enl[igt] h[vil]ken Tschud[erne] skulle sjelfva begrafvit sig i kurgan[erna]. Den lyder: ”Wid början af den Hvita Tsarens herredöme uppstaplade de så k[al]l[a]de Tschud[erne] (= Tat[arerne]) stora jordhögar, dem de styltade på tak. Då fienden anlände och Tschud[erne] sågo sig ur stånd att 1398 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1398 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  försvara sig, kröpo3578 de under taket, borttogo styltorna och läto den ❧ öfverhängande jordmassan falla öfver sig.” — Denna trad[ition] har trol[igen] sin grund deri att man i samma graf på s[am]ma djup funnit flera skeletter, och ej rimligen kunnat antaga, att Tschud[erne] wid hvarje [begrafning]3579 upptagit och åter igenfyllt de colossala kurganerna. — Just af s[am]ma skäl, antager äfven Stepanow, att i Tschud-kumlen blott finnes ett lik, tvertemot sanna förhållandet. ❧ Hvarken den ena eller andra förklaringen är grund[ad]. Saken förhåller sig så, att kurganerna i begynnelsen ej varit högre, än att de vid hvarje förefallande dödsfall lätt kunnat öppnas och fyllas. Deras höjd har, sås[om] både trad[itionen] och verkliga facta angifva, uppkommit d[eri]g[enom] att efterhand lik blifvit lagda i kumlet. 7) De i stenen befintliga figurer äro de i kumlet jordades bomärken –  kröpo de ǁ borttogo de s[tyltorna]  Mscr: begrafvit  Castrén made this addition afterwards. Cf. the two earlier points with similar type of additions with similar ink. Då kurg[anen] war bel[ägen] wid en flod med Finskt namn, kunde den förmodas vara Tschud[isk], h[vil]ket ej är fallet.3580 ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] reste till Schuscha, tog afsked af Madame Kutusoff och Fallenberg, samt återwände D. 27 Augusti [g. st.] till Minusinsk, hvarest jag uppehöll mig intill 1399 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1399 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria  Shablaҟtы ǁ Sheblaҟtы  Djablaҟtы ǁ Djeblaҟtы  Oglaxty, situated on the left bank of the Enisej at N54°5′22″ E91°33′10″. It is well-known archaeologically especially because of its Taštyk Period cemetery (first centuries CE) published by A.M. Tallgren in 1937. There are also graves of the Tagar Culture nearby. Tallgren 1937; on the inscriptions, see Appelgren-Kivalo 1931: 11 & Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 110, 149, 163. (TS)  wäggarna ǁ denn[a]  talrika ǁ en  mskor […] sås. ǁ särskildta djur, som  Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 163.  The village of Očury is on the left bank of the Enisej at N53°10′0″ E91°39′0″. (TS)  högra ǁ venstra  See commentary on p. 1280– 1281 and also Вадецкая 1986: 165.  Tepsej is situated at N53°57′9″ E91°33′31″. On the inscriptions, see Вадецкая 1986: 163; also on kurgans of different periods, Вадецкая 1986: 111, 119, 126, 149–150. (TS)  On the cemeteries of the Tagar Culture and inscriptions, see Вадецкая 1986: 111, 119, 163. (TS) D.  September [g. st.], då jag jemte Kirejeff afreste till Abakansk. Wi färdades den första stationen till Gorodok med posthästar. Nämnda station är belägen wid Tuba, wi stego i en båt och styrde utför Tuba 15 ☙  verst till utloppet, ❧ anlände till Jenisej, kringrande en protok och kommo till klippraden Shablaҟtы3581, Tat[ariska] Djablaҟtы3582 (äfven Oǥlaҟta)3583. Wid wäggarna3584 af detta klippberg funnos talrika3585 inskärningar, som bestodo af m[enni]skor3586 och särskildta djur, sås[om] hästar, getter, kameler. Inga bokstafslika tecken föllo oss i ögat, ehuru enl[igt] Pallas sådana skola finnas gent emot mynningen af Tuba. Måhända äro de redan utnötta af tiden, eller hindrade oss den dunkla luften att se dem.3587 ☙  ❧ — Sådana klipprader, såsom Djablaktы finnas wid Jenisej i talrik mängd så wäl på wenstra, såsom i s[ynner]h[e]t wid högra sidan om floden, t. ex. 1. Wid byn Atschura på högra sidan.3588 2. Wid Majdashi, på högra3589 sidan3590 3. Berget Tipsej på högra sidan wid mynningen af Tuba på dess högra sida3591 4. Shablaktы l. Djablaktы på venstra sidan ☙  5. Berget Turan, ❧ på högra sidan.3592 1400 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1400 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Wid de flesta af dessa klipprader och de i dem befintliga hålor (пещеры)lxv hafva Tat[arerne] fästat en mängd traditioner. Så berättade man wid Djablaktы, att här ännu3593 synes en graf, dragen wid3594 pass 4 verst omkring en klippa. Denna graf skall, ehuru3595 insjunken, ännu på många ställen wara 2 arshin djup. Naturligtwis har klippan, som omgifves af grafwen, tjenat ☙  Kirgiserne ❧ till förskansning. Sådana förskansningar synas annars på m[ån]ga ställen. Wid omförmäldta graf ser man ännu en jordgrop, som tjenat3596 Kirgiserna till smidja, hvilket kan slutas deraf, att omkring gropen finnes en myckenhet jernrost (förbrändt jern). Följakteligen kände Kirgiserna bruket af jern. Bland öfriga wid Djablakty gängse trad[ition] må nämnas, att här i en brant3597 klippa synes en fåra, som kallas богатирская дорога, ☙  emedan en hjelte❧häst förmäles hafva utför denna klippa störtat sig i Jenisej och qvarlemnat tydliga spår af sina hofvar. I skötet af klippraden Djablakty finnes i en bergsdal Byn Apkas’ewa, som består blott af två hus, hvilka bebos af några förryskade Tubintser. ☙  ❧ Ifrån byn Apkas’ewa fortsatte wi resan med båt och anlände samma afton till den andra station ifrån Minusinsk, benämnd: Buзunowa, tillbragte här natten och reste följande dagen landvägen3598 till Abakansk, dit wägen går3599 ända ifrån Osnatschennaja på högra sidan om Jenisej. Wid Abakansk måste man låta flotta sig öfver floden, och wid sjelfva färjstället finnes på högra sidan om floden ett antal        ännu ǁ föru[t] wid ǁ <na> ehuru ǁ ännu på s[tällen] tjenat ǁ till brant ǁ teml[igen] landvägen ǁ med går ǁ ljen lxv. I en af hålorna wid Djablakty sitter enl[igt] trad[itionen] en flicka i sadel. 1401 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1401 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria 3600 venstra ǁ högra 3601 äro ǁ fin[nes] 3602 ej ǁ med möda 3603 Appelgren-Kivalo 1931: 10 & Abb. 125; Pallas 1776: 359, Taf. VI. Pallas described the marks in the inscriptions as equivalent to those used by illiterate people instead of signatures. ☙ 440 ❧ (TS) 3604 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. According to Aspelin 1901: 48 these inscriptions were copied by Castrén and published in Спасскiй 1857: Табл. VIII. Spasskij himself (p. 166–167) attributes the drawings to a Mr. Titov. (TS) 3605 det ǁ fragmentet 3606 På ǁ En ☙ 441 Inskriptioner. (wid Abakansk.[)] På venstra3600 sidan om Jenisej wid Abakanska färjan finnas i en klippa åtskilliga inskrifter, hvilka hos Pallas äro3601 afkopierade men så ofullständigt och oriktigt att de ej3602 kunna igenkännas.3603 Dessa inskrifter äro af två slag: 1. de som äro tecknade med svart färg (förmodligen tusch) och 2. de som äro inhuggna ❧ i klippan. A.) Inskrifter3604 af förra slaget finnas på fem särskildta stenar och hafva ursprungl[igen] funnits uppå sex, men f. d. Gouvernören i Krasnojarsk har behagat bortstjäla en hel sten och ett stycke af en annan. Bland de fem återstående är det3605 af Stepanow förderfwade fragmentet så oläsligt, att derur nu mera nästan intet återstår. På3606 1402 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 442 annan sten wisa sig äfven allenast några mörka3607 strim❧mor. Ur de tre öfriga afkopierade Kirejeff hvad3608 han kunde se och urskilja. № 1. ☙ 443 Belägen på en höjd af 2 sashen + arshin + 4 tum. Denna inskrift synes hafva bestått af 25 rader och upptagit en yta [af] 1½ arsh[in] i längd och 1 arsh[in] + 2 tum i bredd. Såsom i alla dylika3609 inskrifter, går äfven här skriften uppifrån nedåt, men bokstäfverna måste ses ifrån sida och läsas från venster till höger. ❧ Märkas bör, att i inskriften № 1. midten af sten var tom, troligen3610 af skäl att färgen blifvit utnött. Ifrån öfra och nedra kanten äro de läsligaste rader så noggrant som möjligt afkopierade. № 1 L. a) är afkopierad ifr[ån] öfra kanten3611 i en och s[am]ma fortsättning; N 1 Litt. b och c ur twenne skillda ställen på den nedra kanten.3612 No. 1 L. a. Denna inskrift är tagen wid3613 Abakanska färjan. 1403 3607 mörka ǁ dunkla 3608 hvad ǁ några 3609 dylika ǁ lik[adana] 3610 troligen ǁ antingen 3611 kanten ǁ sid[an] 3612 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. The writings have been published previously in Спасскiй 1857: Табл. VIII, and they are Mongol writing from the 13th century at the earliest. (TS) 3613 wid ǁ fr[ån] �Itineraria No. 1. L. b., L. c. Aftagna från samma sten som den föregående, men ifrån två skillda ställen på nedra kanten af stenen. 1404 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3614 Written in another hand at No. 2: Мѣста озна­ченные точками показываютъ продол­ женiе буквъ, ко­ орые т почти стерлись. No. 2. Wid Abakanska färjan. Här hafva stenflisor bort­fallit.3614 1405 �Itineraria 3615 Written in another hand: Не смотри! одѣсь въ ущелинѣ шумитъ вода, теснятся стада и пародъ. перев[одъ] 1841 года Н. Островскiй. 3616 bortfallit ǁ f[allit] No. 3. wid Abakanska färjan3615 ☙ 444 ❧ № 2. är belägen på någ[o]t mindre höjd. Inskriften upptager en yta af ¾ aln i längd och ½ arsh[in] + 1 tum i bredd. Här äro 20 rader synliga, men få läsliga, emedan färgen bleknat, och små sten flisor här och der bortfallit3616 ifrån ytan af stenen. 1406 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     №3 temligen ǁ ko[pierade] inskrifter ǁ figurer The figures cannot be dated. offrat ǁ ~ och är belägen på en höjd af 2 sashen + 2 arsh[in]. Denna inskrift innehåller blott 2 rader, hvilka äro temligen3617 läsliga och begge fullständigt afkopierade. Obs. Alla dessa inskrifter3618 äro afkopierade i naturlig storlek. ☙  ❧ ☙  ☙  B). Inskär[n]ingar De inhuggna inskriptionerna äro fyra till antalet – alla belägna ungefär på s[am]ma höjd och på s[am]ma ställe som de föregående. Figurerna äro till större delen osynliga och ofulländade. Man ser figurer liknande sig till bokstäfver, hvilka afbrytas af m[en]skliga och andra djurs bilder. Anmärkningswärd är den omst[ändi]ghet, att ofvanpå en af de med inskärningar försedda stenarna finnas ofvanpå ❧ de inhuggna figurerna en in[s]krift med svart färg. Häraf följer påtagligen, att de inskurna figurerna äro äldre än de skrifna.3619 Obs. 1. Traditionen förmäler att äfven Tatarerne i fordna tider med Gudomlig vördnad tillbedt de med inskrifter försedda stenar, att de församlat sig wid dem, offrat[,]3620 ätit och druckit. 2. Ej mindre anmärkningswärd är den omständighet, att Tatarerne ännu i dag rista ❧ figurer åtminstone af m[enni]skor, alldeles lika med de gamla. Sådana m[enni]sko-figurer anmärkte jag i en klippa 1 verst ofvanom färjan wid Abakansk pa s[am]ma sida om floden. Här funnos äfven gamla inskärningar, se № [ ]. 1407 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1407 26.8.2019 9:56:16 �Itineraria 3621 Drawings and text KK Coll. 539:20 p. 13, figs. 1–3. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 32,1–32,3. wid Abakanska färjan3621 1408 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks No 4 Denna inskrift är belägen 1. verst ofvan Abak[anska] färjan på venstra sidan om Jenisej.3622 ☙  ❧  KK Coll. 539:20 p. 14. Published previously as Aspelin 1901: Fig. 33.  The ferry port at ca. N54°16′2″ E91°22′21″. (TS)  der ǁ 1. dit jag med m[öda] ǁ 2. an ǁ 3. hvarom  förfärligt ǁ ih[ärdigt]  åt ǁ emot  och ǁ så  The actual travel report is at the beginning of the next diary book KK Coll. 539.30.3. See from p. 1421 on. Den  September [g. st.] A[f]reste jag ifrån Abakansk och satte mig i storm och oväder öfver Jenisej. Anlände om natten till färjan. Перевозъ d.  Septemb[er g. st.] 3623 ☙  lät bygga mig en flotta och afreste emot aftonen ifrån färjan samt anlände i mörkret till en holme wid byn Kopjon, der3624 jag gick wilse halfva natten. — En ihärdig nordanvind och ett förfärligt3625 snöglopp gjorde min resa både långsam och oangenäm. Dess❧utom war floden så torr, att jag ofta stötte på grund med min flotta och stundom satt fast hela dygnet på samma ställe. — Dessa widrigheter förforo allt intill den 20 Septemb[er] då winden vände sig åt3626 söder. Tillika blef floden stridare, och3627 jag tillryggalade nu på 1 ½ dygn (20–21 Septemb[er)] någ[o]t mera än 150 verst. Den 21. om aftonen anlände jag till Krasnojarsk.3628 1409 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1409 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Osnatschennaja ǁ Minusinsk 1. Osnatschennaja, venster om floden 2. Atschura, höger om floden 3. Kapterewa, höger Several villages listed by Castrén were submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake in 1966. This particularly concerns the villages on the right (eastern) bank of the river. (TS)  Nižnjaja Koja at N53°27′17″ E91°54′56″. (TS)  Castrén wrote -aja above -oje: Lugavskaja.  Potrošilovo used to be situated at ca. N53°55′ E91°34′. (TS)  Castrén wrote the letter з above z.  Situated at ca. N54°34′ E91°8′. (TS)  Bateni is situated at N54°36′48″ E90°57′34″. (TS)  Anaš is situated at N54°52′10″ E91°2′49″. (TS)  Mscr: höger  Aëška is situated at N54°55′19″ E90°50′58″. (TS)  Kokorevo is situated at N54°57′37″ E90°56′3″. (TS)  Ulazy is situated at N54°59′39″ E91°5′35″. (TS)  Novosëlovo is situated at N55°0′0″ E90°58′41″. (TS)  Koma is now situated at some distance from the Enisej at N55°0′41″ E91°12′33″. The original location was submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  Most probably meaning present-day Divny at N55°5′32″ E91°16′13″. (TS) ☙  ❧ Byar wid Jenisej nedanom Osnatschennaja3629 Osnatschennaja, venster om floden Sajansk, höger om floden Kosak-förpost. Atschura, höger Kapterewa, höger Schuscha, volost och kyrkby, höger om floden Koja, höger etc.3630 Oja. etc. höger Lugavskoje3631, höger Minusinsk, stad, höger Maidashi, заимка, höger Petroshilowa, höger, n[å]g[o]t nedanom mynningen af Tuba.3632 12. Apkas’, venster. 13. Buzunowa3633, höger 14. Abakansk, höger, volost och kyrkby 15. Перевозъ (färjan) venster 16. Kopjón, venster 17. Ust-Jerba, venster. 18. Bыskar, höger, wid mynningen af floden Bыskar3634 19. Bateny, venster3635 ☙  ❧ 20. Lepeschkina, höger. 21. Irdja l. Irdji, höger. 22. Tes, höger 23. Anas’ (Онашъ), höger, en stor kyrkby.3636 24 Ajoscha (Аёша), [venster]3637 gent emot Anasch3638 25. Kokarjewa, venster3639 26. Janowa, venster 27. Ulas, höger3640 28. Nowoselowskaja, volost och kyr[k]by, venster3641 29. Koma, höger, vid mynningen af floden Koma.3642 ☙  ❧ 30. Trifanowa, venster, gent emot koma.3643 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 1410 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1410 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ ~ ☙  Krivoscheina, venster Gläden (Глѣденъ) höger3644 Kurtaҟ, venster.3645 Biridjekowa, venster Idjul, venster.3646 Ubej (= Medwädjewa), höger, gent emot Idjul. Ust-Ubej, höger, wid ❧ sjelfva mynningen af floden Ubej, på högra stranden3647 38. Karakowa, höger. 39. Sizim, höger, vid mynningen af floden Sizim. 40. Karaulnaja, venster, n[å]g[o]t nedanom Sizim 41. Караулный острогъ, venster, en liten by med kyrka, fordom en ostrog emot Kirgiser. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 33. Ubej, höger, vid mynningen af en liten flod Ҟulaҟ. 34. Siзim, höger, nära mynningen af floden Sizim, ofvanföre  Kurtak is situated at N55°8′52″ E91°32′39″. (TS)  Idžulˈsk is situated at N55°9′15″ E91°39′17″. (TS)  At present the River Ubej flows into the Enisej at N55°4′57″ E91°40′4″. (TS)  Situated at N55°13′26″ E91°57′51″. (TS)  Situated at N55°57′20″ E92°35′5″. (TS) Atschinska kretsen Balachtinska volosten 42. Kundugasch, höger. 43. Jermolajewa, höger ☙  ❧ 44. Daurskaja, venster, gent emot Jermolaje- wa.3648 45. Potápowa, höger 46. Darashkejewa, venster 47. Djerbina, höger 48. Schelkina, höger 49. Goloschówa, venster 50. Jeзagasch, venster 51. Oscharowa, höger. Krasnojarska kretsen 52. Birjusa, venster 53. Овсянка, höger3649 54. Krassnojarsk 1411 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1411 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Cf. Castrén’s report Jenisej on p. 862–878. Stuckenberg 1844: 467–488 provides a lengthy description of the Enisej, but his information is mainly based on 18th-century explorers such as Messerschmidt, Gmelin and Pallas. (TS)  Nedanföre ǁ Här  Jenisej, ǁ ~ och  venstra ǁ högra  hvilka ǁ s[om]  löfträd ǁ ~, sås[om] hägg etc.  Nedanför ǁ Wid  At ca. N55°28′28″ E92°17′14″. ☙  ❧ (TS)  nu ǁ endast ☙  ☙  ☙  Anmärkningar om Jenisej3650 Under sitt öfversta lopp är Jenisej m[yc]k[e]t strid och full af höga vattenfall. Floden beledsagas af höga berg å ömse sidor ända till Osnatschennaja ich löper ända hitintill i en trång fåra. Nedanföre3651 Osnatschennaja grenar sig Jenisej,3652 höjderna blifva mindre betydliga, vattenfallen upphöra och landet antager naturen af stepp, i s[ynner]h[e]t på venstra3653 sidan. På den högra förekomma ännu kullar, bevuxna med löfträd, lärkskog etc. På holmarna frodas mycken poppel ❧ utom björk, vide, asp, hvilka3654 trädslag allestädes förekomma. Nedanom Tuba blir skogen äfven på den högra sidan m[yc]k[e]t sällsynt. På den venstra frodas föga n[å]g[o]n skog, men på den högra ser man allt framgent: poppel, talnik, björk, asp, hägg och andra löfträd3655. Allt byggnadsvirke måste flottas nedför Jenisej eller dess bifloder. Bränsle erhålles ifrån flodens högra sida. Emellen byarna Tes och Anas’ anmärkte jag en svag соснякъ, som åter nedanföre upphörde och ❧ gaf vika för poppel, björk, vide m. m. Jenisej fortlöper i oändliga holmar och grenar ända till Atschinska kretsen. Nedanför3656 Jezagasch3657 upphöra protokerna, floden fortlöper i en fåra (въ трубу пошекъ), är m[yc]k[e]t strid i sitt lopp. Naturen förändrar sitt utseende. De pittoreska klipporna försvinna eller blifva sällsynt. Stränderna bestå af wilda, ödsliga, dystra, sterila berg. Ingen stepp synes till; jordmonen är mager och steril, samt frambringar ❧ nu3658 i m[yc]k[en]h[e]t: сосна, елъ, пихта, lärkträd, i mindre mängd: ceder och löfskog. Åkerbruket är här föga gynnande och innewånarne sysselsätta sig d[er]före ifrigt med fiska-fänge. I anseende till flodens strida natur 1412 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1412 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ bedrifves [fisket] icke med synnerlig fördel i öfra loppet af Jenisej. Deremot far3659 man om höstetiden att fiska till Tuba, Abakan, Sizim, Ijus, Syda, Mana3660 och öfriga i Jenisej infallande bifloder. De förnämsta fiskarterna i Jenisej äro här: ossetra, ❧ sterläd, harjus, ленокъ, taimen, jelets, lake, abborre, gädda. I bifloderna finnes ej ossetra och sterläd, somliga icke ens jelets och lake, utan hufvudsakligen harjus, och äfven taimen, ljenok, abborre, gädda. Fiskafänget bedrifves i s[ynner]het höst och vår, samt i biflodernas öfra lopp blott om hösten. Man fångar ossetra och sterläd med самоловци, öfriga fiskarter med not (som äro 15–30 famn långa), nät [,]3661 mjerda, ljuster.  far ǁ fiskar  The River Mana discharges into the Enisej from the right (south) at N55°56′42″ E92°28′44″. (TS)  nät ǁ ~ och  The River Bellyk or Kara-Bellyk discharges into the Enisej from the right instead of the west at ca. N54°31′58″ E91°8′0″. (TS)  The River Beskyš runs into the Koma from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  nedflotta ǁ 1. segla ǁ 2. hemta Bifloder till Jenisej 1. Abakan 2. Tuba 3. Syda, infaller från höger och är talrikt be- bodd med Ryssar. 4. Jerba, infaller från venster, en liten flod, 50 ☙  v[erst] lång, upptager Suchaja Jerba är bebodd af Ryssar. 5. Bjelыk, en liten flod, infaller från venster, 8 v[erst] nedanom Jerba, en by vid utloppet.3662 6. Koma, en mindre flod, vid pass 50 v[erst] lång, infaller från höger, upptager från sin högra sida bifloden ❧ Beskыsch3663, wid Beskыs’ finnes en by och vid Koma tvenne. 7. Ubej, en stor flod, hvars källor gå ända upp till bergsbygden. Floden är strid, äger wattenfall, är starkt bewuxen med соснякъ, елникъ, листвякъ, кедръ, hwit skog. Ryssarna nedflotta3664 timmerskog utför floden och fiska här: harjus, taimen, ljenok, ej lake, ej 1413 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1413 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  The River Derbina discharges into the Enisej from the right 2,580 km from the mouth of the latter, i.e. 52 km downstream from the River Sisim. (TS)  The River Birjusa runs into the Enisej from the left 2,513 km from the mouth of the latter (67 km downstream from the River Derbina). (TS)  Den löper ǁ Nejden ä[r]  Unjug (Ru.)/Ӱнниг Хайа (Khak.), or ‘loud rock’, is situated on the right-hand shore of the Krasnojarsk Artificial Lake at N54°20′9″ E91°23′55″. (TS) ☙  ☙  gädda. Af Tat[arerne] besökes ej floden. Inga byar högre uppför floden 8. Sizim (Сизимъ) en stor flod, som tager sin början i бѣлогорье. Wid ❧ den flod finnas inga byar, utan Ryssarne fara att såsom vanl[igt] idka fiskafänge och nedflotta skog utför floden. Kamasintser uppehålla sig wid flodens källor. Floden är strid, äger wattenfall och all slags barrskog. 9. Djerbina, en med Sizim nästan jemgod flod, som från höger infaller i Jenisej.3665 Besökes blott af Ryssar, som fiska och härifrån nedflotta skog. Floden strid, skogig. Wid dess mynning byn Djerbina. 10. Birjusá, en liten flod, 30 v[erst] lång, hvars källor ❧ äro belägna nära wid lilla Kemtschugs.3666 Den3667 löper på venstra sidan om Jenisej, är skogig, bergig, men föga fiskrik och besökes ej af fiskare. Floden är ryktbar genom sina elgar, hvilka påsktiden fångas på skidor af Ryssarne. Mána, ifrån höger, utf[aller] i Jenisej 25 v[erst] ofvan Krasnojarsk. ☙  ❧ Klippor Långsmed hvardera stranden af Jenisej fortlöpa talrika klippor och klipprader af ett ganska pittoreskt utseende. Många bland dem hafva sina särskildta namn, såsom: Nedanom Abakansk Unjuk, 8 v[erst] ned[an]f[ör] Abakansk3668 Печки, en klippa på högra sidan. Bateny, på venstra sidan, n[å]g[o]t ned[an]för Печки. 1414 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1414 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Irdja, på högra sidan. Синый каменъ, på venstra sidan. Siputschi (Сипучи), höger. Ulas, höger. Gorodowaja, höger Krasnoj kamenj, venster. Imir, ett högt berg, 15 verst ifrån flodstranden, på högra sidan.3669 o. s. v.  Mount Bolˈšoj Imir is situated at N55°0′55″ E91°45′8″. (TS)  ant. inskurna ǁ inskurna och  nedanom ǁ blott ~  i ǁ wid På flera bland dessa klippor finnas ant[ingen]3670 inskurna eller målade figurer. Inskurna träffade jag nedanom3671 Abakansk blott ❧ i3672 en klippa nedanom Kopjon; för öfrigt voro alla målade med rödfärg och till en stor del urblekta. A) Inhuggen skrift 1. De i klippan nedanom kopjon på högra sidan befintliga voro a) på stenen № 1 b) stenen № 2 innehöll 1415 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1415 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria 3673 These drawings appear twice in Castrén’s field notes, KK Coll. 539:32 p. 468 and Coll 539:20 p. 19. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 34,1–2. [The same figures as above as drawn in Coll. 539.20 p. 19.] ☙ 469 ❧ hästar etc. Äfven finnas hästar, m[enni]skor m. fl. djur tecknade i klippan.3673 1416 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  till ǁ nästa[n]  ej ǁ för  inskriften ǁ tec[kningen] 2. Efter sednare erhållna underrättelser finnas ett stycke ifrån d[en]na klippa en annan ett stycke ifrån stranden, som äfven innehåller inskärningar. ☙  ❧ B) Rödmålade Figurer 1. Nedanom byn Tes står en klippa, som bär a) b) c) d) e) f) ☙  namnet писанный камень, emedan här finnas åtskilliga med rödfärg tecknade figurer, sås[om] vilda och tama getter björn сынъ ren m[enni]skor, som sitta på renens rygg och hålla djuret i hornen äfven ett bomärke (?) Alla dessa figurer äro ❧ illa gjorda och till3674 större delen urblekta. 2. Nedanom byn Ulas på högra sidan om Jenisej ☙  finnes i en klippa, benämnd Gorodowajá några med röd bläck tecknade figurer, utgörande cirklar och åtskilligt annat, som jag jag ej3675 kunde urskilja, emedan inskriften3676 war m[yc]k[e]t hög och dagen dunkel. 3. I klippan Krasnoj kamen, litet nedanföre, ❧ på venstra sidan, finnas äfven rödmålade figurer. Detta st[älle] passerade jag i mörkret. Figurerna sades föreställa m[enni]skor och djur. 1417 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1417 26.8.2019 9:56:19 �Itineraria  mkt illa ǁ wida sämr[e]  warit ǁ kom[mit] 4. Wid mynningen af floden Sizim på dess högra ☙  ❧ 5. 6. a) b) ☙  ❧ sida äfven figurer tecknade med röd färg. Här synas hästar, ridande m[enni]skor, och hornboskap. Inskriften i en m[yc]kt brant klippa på 2 famns höjd från marken. Teckningen illa gjord och urblekt[.] En annan dylik inskrift skall finnas i en klippa midt emot mynningen af Sizim, på venstra sidan om Jenisej. Denna kunde jag ej upptäcka; den sades föreställa: en elg, en hund, en ren etc. Fem verst nedanom byn Birjusa på högra sidan om Jenisej förekomma äfven med röd färg tecknade figurer, föreställande: 2 m[enni]skofigurer, stående En på häst ridande person. Notanda. 1. Det är anmärkningswärdt, att så snart de röd- färgade figurerna vidtaga, inhuggningarna alldeles försvinna. Af den omst[ändighet], att de äro m[yc]k[e]t3677 illa gjorda, kan man sluta dem tillhöra Ostjak[erne] h[vil]ka obestridligen här warit3678 hemmastadda. Bruket att rida på renen tillhör Sojoter och Kamasintser. ☙  ❧ 2. Kurganer anträffas i s[ynner]h[e]t på högra sidan ända till Караулный острогъ = Sizim. Nedanföre upphör både stepper och kurganer Samtidigt försvinna äfv en traditionerna om Kirgiser. ☙  ❧ ”Въ Сибирь ехаль, думалъ снасть добра, всё дрянъ, а мужики на денги живуть.[”] (När jag reste till Sib[irien], trodde jag att här fanns goda tacklage, men allt är skräp. Mynt hafva dock gossarna i sina fickor) 1418 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1418 26.8.2019 9:56:19 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 477 ❧ Качинска инородная управа. Hithörande Tat[arer] äro alla осѣдлые och lefva kringströdda i särskildta byar, sås[om] Torgos’ina, Maganskaja3679, ’Salo, Заледеева etc. De hafva alla förgätit [sitt]3680 modersmål och lefva såsom Ryssar. De bestå af 180 skattbetalande Tatarer. ☙ 479 ❧ Kamasintser A.) Wid Mana. ☙ 480 Bestå blott af 6 jurt. Alla tala ren Tatariska. De tillhöra ulussen Abalakovo3681. De äro alla jägare, sakna renar, men ega hästar och kor i ringa mängd. Bo om vintern i små stugor med ugn, men om sommaren3682 i tält. Berga hö, hafva3683 åker i ringa mängd. De så råg, hafra, korn. Wid Mana finnas ❧ fruktbara3684 stepper. öfra loppet af Mana är skogig och besökes blott tidtals (om höst3685 och wår) af jägare. Bifloder till Mana3686 d) 1. Kolba, från venster3687 c) 2. Bodjej, fr. venster.3688 b) 3. Minja, fr. höger3689 a) 4. Krol, fr. wenster3690 obs. Kolba upptager Sinjera3691 Salbeja3692 ☙ 481 ❧ Kuwaj3693 etc. 1419 3679 Magansk at N55°52′54″ E93°18′22″. (TS) 3680 Mscr: sig 3681 Abalakovo ǁ ~ oc[h] According to Donner, Jörn, 2006: 213, 219, Abolakovo south of the River Kazyr, ca. N53°38′ E94°24′, but this obviously contradicts the more northern location given by Castrén himself. Cf. also Rybinsk on p. 1422. (TS) 3682 sommaren ǁ vintern 3683 hafva ǁ men 3684 fruktbara stepper ǁ mycket <---> åker 3685 höst ǁ hösten 3686 Cf. Stuckenberg 1844: 484–485. 3687 The River Kolba runs into the River Mana 234 km from the mouth of the latter. (TS) 3688 The River Badžej or Stepnoj Badžej discharges into the Mana 239 km from the mouth of the latter. (TS) 3689 The River Mimija or Mina runs into the Mana 337 km from the mouth of the latter. (TS) 3690 wenster ǁ höger The River Krol runs into the Mana 366 km from the mouth of the latter. (TS) 3691 The River Siner discharges into the River Solbija (not Kolba) from the right 21 km from the mouth of the latter. (TS) 3692 The River Solbija or Solbeja runs into the River Kolba from the right 30 km from the mouth of the latter. (TS) 3693 The River Kuvaj discharges into the River Solbija from the left 4 km from the mouth of the latter. (TS) �Itineraria  uppgifves ǁ torde  krok, ǁ krok och [—] Ehuru Kamasintserna wid Mana tillhöra Kanska kretsen, uppgifves3694 likwäl traditionen att de äro afkomlingar af de Katsinska Tat[arerne]. De tala äfven Tatariska och hafva inga renar. — Kamasintserna wid Mana fiska med not (7–10 famn), nät, krok,3695 mjerda etc. ☙  ❧ [—] om hösten fångar man sobel, get, сынъ, elg, ren, björn, warg, ekorre. — Om wåren är fänget sämre. — Wid Mana äro alla döpta, inalles vid pass 30 själar [—] De äro Katschinska Tat[arer] som blifvit öfverförda till Kamasintserna 1420 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1420 28.8.2019 14:32:26 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 29 [Reseanteckningar, Minusinsk 1847] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/3c3656db42560760732abdf1192c5a85.pdf d11a2fae80b9c8da00be39a0fe014535 PDF Text Text Itineraria  The mscr KK Coll. 539.31.2 (Varia 6.2), p. 95–336, was probably bound from notebooks, the size of which is ca. 11 x 18 cm. In the library, the diary was titled Reseanteckningar 1847, although it consists almost exclusively of notes from 1846. No travel diary by Castrén from the autumn of 1845 to the spring of 1846 has been preserved.  The number of the notebook. It is not sure whether this numbering is by Castrén’s own hand or of a later date.  Versts travelled by Castrén as far as Turuxansk. Cf. the distances at the end of the previous travel diary (p. 1122 in this volume), where the total is 436 versts more than here. The most notable difference is 408 versts between Helsinki and Tobolˈsk.  вода […] ярахъ ǁ весной на ярахъ вода 28 ☙  ❧ [Reseanteningar] Jenisej 1788 № 11789 3007 862 740 474 552 338 5973 200 1084 72571790 ☙  ❧ 1831. strök isen på Jenisei den 28 Apr[il] ☙  ❧ [—] 18/30 Maj [1846] afreste från Jeniseisk. — Regn, åska och storm. — Nejden war lågländt, stränderna å ömse sidor af floden ovanligt låga. Man såg så väl branta stränder, som långsluttande, de förra leriga de sednare uppfyllda med liten knappersten. Det sades, att wid sommarwattenet stranden öfverallt wore låg (вода весной на ярахъ1791). Flodens grund öfverallt stenig. — Пески äro sällsynta. 1126 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1126 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Flodens1792 bredd wid wattnets sommarstånd uppgafs till 1 och 1 ½ verst; nu var den 2–3 verst bred. — Bland trädslag: talnik merendels närmast stranden och på sterila ställen barrskog; gran, tall, furu, пихта, barkträd, ceder, björk, asp, hägg, rönn etc. ☙  ❧ — Fiskafänget är wid Jenis[ei] ej särdeles gynnande. Här finnes ej tjenliga notställen, inga пески, stora stenar i flodbottnet1793; flodens stridhet är äfven hinderlig för notdrägten. Dessutom uppehåller sig fisken gerna i ямы och sådana finnas ej. Derföre fiskas här mest med krok (långref1794), mindre1795 med not och nät. Jenisei är1796 fattig på grenar (протоки), ej heller finnas holmar, och detta är en orsak till fiskafängets1797 dålighet. – med små nötter.1798 — Boskapsskötseln är ringa, ty pesten1799 är så härjande, att man i stora1800 byar skulle1801 knappast [finna] en enda ko. Korna störta med den snabbhet, att en person, som om morgonen med fröjd betraktat sin rika hjord, om aftonen ej äger en enda vid lifvet. ☙  ❧ [—] Åkerbruket är mycket lönande och jorden så fet, att den ej behöfver gödas. Men wid sjelfva floden sår man endast hafra och trädgårds-saker, och de egentliga råg- samt kornfälten äro ofta1802 belägna 40–60 verst ifrån byarna. Orsaken1803 [är] den, att stränderna dels öfversvämmas dels1804 bestå af kärr och dels tjock barrskog. — Man svedjar så wäl åker- som ängsfält. — Wattnet stiger i Jenisei ända till sl[utet] af Maj l. början af Junii, sänker sig derpå, och stiger andra g[ån]gen kring Petri och Pauli dag, då snön i bergsbygden bortsmälter.              Flodens ǁ Bland flod-/bottnet lång-/ref mindre ǁ af är ǁ war fiska-/fängets It is unclear where these three words actually belong. pesten ǁ bos[kapen] stora ǁ flera ~ skulle […] [finna] ǁ ofta ej finner ǁ Mscr: skulle knappast finner ofta […] verst ǁ belägna wid Orsaken ǁ 1. Man ǁ 2. <---> dels ǁ samt 1127 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1127 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ustˈ-Kemˈ is on the Enisej at N58°32′22″ E92°3′37″. NB. Castrén wrote Усть in Cyrillic and Kem in Latin script. (TS)  Enisejsk.  The River Kemˈ discharges into the Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)  synes […] bergssträckning ǁ widtager b en  Pages are missing here.  Inzyrevo at the mouth of the River Inzyrevka, at N62°9′29″ E89°5′52″. (TS)  каменная ǁ полская Устъ-Kem1805  – en liten by med kyrka 12 verst från staden1806. [—] Kem1807 är en liten flod befolkad med blott Ryssar. — Slättlandet fortgår till trakten af Bashenowa, på andra sidan om denna synes1808 på högra stranden en betydlig bergssträckning, (каменъ), hvarå äfven klippor скалы wisa sig. — I trakten af Jeniseisk ser man byar å ömse sidor af floden; men längre fram finner man dem blott å venstra allt intill1809 ☙  ❧ [—] ☙  ❧ [—] Antsiferovska volosten eger 1599 revis[ion] m[an]k[ön]: [—] Volosten börjas wid Ust-Kem och sträcker sig till Inserowo1810, зимовье, innef[attar] i längd 600 verst. — Åkerbruket går Jeniseisk blott till wid Nasimova. — I Antsif[erovska]-volosten besås knappt 1000 desjat[iner] jord. — Med polui förstår man flodgrenar, som bildas om våren af öfversvämningen. — Högra sidan af Jeniseisk heter каменная1811, venstra: полская. — På venstra sidan af floden finnas wid stranden wackra ängsfält och betesmarker – талникъ osv. ☙  ❧ — Wid stränderna stodo öfverallt ismassor, hvilka sades blifva beståndande intill Petrow-день — Att fiska med not ute på floden bär sig ej, emedan stora stenar ligga i bottnet. Patande wore här lämpligt. — Njelma och muksun sades ej stiga ofvanom Podkamennaja Tunguska, men väl ossetr och sterläd. 1128 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1128 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bergen på högra stranden äro m[yc]k[e]t steniga och innehålla på sina st[ällen] klippor. — Emellan Jenisej och Antisy1812 anmärkte jag blott tre holmar – men blott: — En egentlig gren (протока) och äfven denna endast tre verst lång. Den k[al]l[a]s1813 заостровка och holmen samt byn Подтёсово1814, en by, som tillförene säges hafva tillhört Pomestsnikar. Belägen 15 verst ifrån staden Jeniseisk. — Stantsi funnos ej emellan Antsif[erova] och Jeniseisk. Maj1815 blommade anemone nemorosa1816 — 18. M[aj] såg jag viola tricolor1817, anchusa offic[inalis]1818, stellarier, ☙  ❧ 1. ☙  ❧ 19  Castrén most probably means Anciferovo.  In the mscr from here to the end of the paragraph as an addition on the next page.  Podtësovo is situated at N58°36′1″ E92°5′25″. (TS)  This should probably be Juni, cf. day of departure from Enisejsk.  Wood anemone. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/woodanemone. (TS)  Wild pansy. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/wildpansy. (TS)  Alkanet. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kukkakasvit/alkanet. (TS)  Here, the Kets of the River Enisej and its surroundings without no surviving linguistic relatives after extinction of the Kott, Arin etc. Unesco Red Book, http://www.hel- Maj [g. st.] i Antsifer[ova] 20 [Maj g. st.] Ifr[ån] Antsiferowa Ostj[akiska]1819 Jenisej = Xuk (Ha-huk) Подк Тунг = Xol. (Hä-Hol) Kas = Xooses. Sym = Sym Ket = Tym Pit = Fit Tym = Keängä-ses Dögedjeng, Dö-get = Juraki1820 Hom-ses bifloder Eämol-sos till Sym Fomba = Funjus Fombang Pl[uralis] Xanas-Ket, Ostjak[iska] Tymdjeng = <J>ogotfel, en slägt af Ostj[aker] (Tymde-ge<t>) Diskat, -<f[og]> en an[nan] ☙  ❧ Шal-fog Ugat-f[og]1821 = Tjipkanop-fog (Tjipkan, <ojar>1822 Tung[usiska]) Imlják-fog } sinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Ket; Endangered Lan- guages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/ket.shtml. (TS)  The Nenets.  Ugat-f. ǁ Tji[pkanop-fog]  <ojar> ǁ zobel 1129 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1129 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  The River Pit discharges into the Enisej at N59°1′24″ E91°41′49″. (TS)  Both villages were situated between Anciferovo and Ustˈ-Pit. (TS)  Ustˈ-Pit at N58°59′1″ E91°45′31″. (TS) — Fiska med nät och ljuster i Pit1823. — Jaga i aflägsna skogar och föra tält med sig. — Förde Guldsökares varor för 7 ½ Rub[el] pudat – (1 ½ – 2 ½ Rub.) på Pit. — Ost[jaker] De Symska Ostj[akerna] bo vid Sym, Kas, (Podk[amennaja] Tunguska) och Pit, Dubc’es — alldeles s[amma] kläder och stöflor (pimy) såsom hos Ostj[akerna] ☙  ❧ Kas, 4 dagsresor till källorna på ett kärr. Sym fr[ån] widstr[äckt] kärr — Ostj[akerne] bära hårflätor och klippa ej sitt hår. Ifrån Antsif[erova] framåt upphör камень; stränderna äro låga å ömse sidor af floden; m[yc]k[e]t vilda och skogbevuxna. Löf- och barrträd frodas tillf[älligtvis] på h[var]dera sidan. Toroskowa, 8 v[erst] Пятница, 9 v[erst]1824 med kyrka, gemensam för Antsiferowa och andra byar ända till Nasimovo. Устъ-Питская (på högra sidan)1825 Gurina, station –– 1130 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1130 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Ostjak[er] smida sjelfva alla sina verktyg. — Bära skjortor. — Hos qvinnor ser man jemte vanl[iga] parki1826 äfven harskinnspelsar öfverdragna1827 med <m[ån]gbrokigt> kläde. — Håret svart l mörkt, ögonen id[em], kinderna breda – Soml[iga] äro alld[eles] ljuslätta — Ej så svarta och vilda som Samoj[ederne]  – n[å]g[o]t humaniserade så, <att> sitt yttre som inre väsen, bära skjortor, byxor, <----> och parki. — En stark1828, kraftfull man begråter sin bror, liks[om] ett litet barn  – Af hans 22 stamförwandter finnes ingen enda vid lifvet, önskar sig döden. Kalym1829 – 100–3001830 Rub[el] På Kamen finnas zoblar.  Parka or anorak, a coat with a hood. Wikipedia, https://en.m. wikipedia.org/wiki/Parka. (TS)  öfverdragna ǁ beklädda  stark ǁ fet  Bride tax.  100–300 ǁ 140  Drum, here obviously a shaman’s drum.  jernstickor ǁ <remmar> ☙  ❧ Baraban1831 5 qvarter i längd, 3 i bredd ½ qw hög — På inre sidan jernstickor1832, jernskifvor, som skramla — Trumpinnen flat, af renhorn l. träd, belagd med björntass på ena sidan. — Sången har s[am]ma melodie som annorstädes — Jern-svanor och гогаръ äro fästade vid de tunna jernstickorna — Ett jernkors i midten af trumman. 1131 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1131 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ofvanpå ǁ Utvändigt  Fören ǁ Spets[ig]  Ostjatskaja is situated at N59°11′19″ E91°19′16″. (TS)  Kolmogorovo is situated at N59°15′37″ E91°19′0″. (TS)  Ponomarëva is situated at N59°20′28″ E91°11′44″. (TS) ☙  Ostj[akerne] förfärdiga stora båtar, dragande [ ] pud, gjorda likasom lådor, med platta botten och vertikala wäggar. De äro m[yc[k[e]t lätta ❧ och begagnas med fördel på de grunda floderna. Ofvanpå1833 äro de betäckta med näfver. De dickas med mossan. Fören1834 lång och spetsig, aktern trubbig. Kopporna hafva anställt en stor ödeläggelse bland Ostj[aker]. ☙  ❧ Pit, 23 verst fr[ån] Antsif[erova] = 91 fr[ån] Jenis[eisk]. ifr[ån] Gurina till Savinova > till Ostjatskaja1835 Kolmogorowa1836 Ponomarjowa1837 – 3 – 2 – 9 – 14 1. En liten protok (1 verst vid Savinowo) på venstra sidan. 2. Emellan Kolmogor och Ponomarjewa en protok af 8 verst på högra sidan. — Njelma finnas i ringa m[än]gd ofvanom Nasimovo, muksun ej – — Den högra stranden bergig, stenig, skogsbevuxet – den venstra lägre – mera löfträd. 1132 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1132 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 20 Maj/2 Junii. 1838 ☙  ❧ [—] Wid Ponomarjewa lefva Tunguser blott 25 verst ifrån flodstranden på högra sidan – nomadiserande med renar – — Hafva detta år fångat zoblar i mängd. — Släpa med renar foror åt Guldsökare – — Begagnas af dem såsom vägvisare wid guldjagt. — På1839 högra sidan stryker åsen dels1840 invid, dels ett st[ycke] ifrån stranden  – ej synnerligt hög, ojemn, skogbevuxen. — Midt emot Ponomarjewa finnes guldsökares kontor; kallas Lopatinskoje selo. Likaså midt emot Nasimowo byn Jermakowoje emedan Jermak war en guldsökare <1)> ☙  ❧ — En ihärdig kall nordanwind. Skogen på. — Emellan Ponomarjewa och Nasimowo en protok af tre verst. — Skogen mörknar allt mer och mera löfträden aftaga. — D 2 Junii 9° [R]1841, i wattnet 7° 1842 – Pälsen oumbärlig. — Stränderna isfria med anl[edning] af en запоръ, som bildat sig wid1843 — Nedanom Antsif[erova] sås obetydligt och wid Nasimova upphör allt ? åkerbruk — Venstra sidan lerig, kärruppfylld, tundrartad; äfven боры.  The date according to the Gregorian calendar should be 1 June here if the date according to the Julian calendar is correct. Bergstadi: “Den [20 Maj/] 1 Juni e. m. foro vi af ifrån Anzyferova och anlände efter 7 versts färd till byn Toroskova, der vi gjorde ett kort besök hos mina vordna Ostjakiska tolkar, hvilka med den största glädje emottogo oss uti sina torftiga näfvertält. Derifrån begåfvo vi oss till andra jurtor, hvilka stodo 14 verst lägre ned vid floden Pitts utlopp. Der drucko vi vårt thée och trakterade Ostjakerna med bränvin, hvarföre dessa trakterade oss med båge, pilar och hvar sin lilla näfverkorg, sirad med de allra grannaste albarksmålningar. Derpå reste vi oafbrutet genom natten och ankommo kl. 12 följande dagen till byn Nasimova (107 verst nedanom Anzyferova).” Rancken 1884: 111.  På högra ǁ Högra  dels invid ǁ ej långt  Ca. 11° C.  Ca. 9° C.  Castrén left the place-name unwritten and the sentence is thus incomplete. I Nasim[ova] sås litet, åkrarna 8 verst från byn – 1133 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1133 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  vild-/renar  Siberian weasel (Mustela sibirica), a marten species found in Eastern and Southern Asia. Щипанов 2009. (TS)  Siberian chipmunk (Eutamias/ Tamias sibiricus) is the only chipmunk species found in Eurasia. Щипанов 2006. (TS)  Castrén probably means the River Kija discharging into the Enisej from the right (northeast) between Šišmarevo and Ostjatskaja, N59°8′51″ E91°29′32″. (TS)  At least today, there is no river called Kis.The River Tis runs into the Enisej from the right (east) slightly under Nazimovo at N59°32′55″ E90°54′26″, which makes it probable that the river Castrén means here is indeed the Tis. Cf. p. 873. (TS)  Sergeevo is situated at N59°39′52″ E90°50′26″. (TS)  Beloe Island is situated at present-day Novonazimovo at N59°33′36″ E90°51′11″. (TS)  Elovyj Island is situated at N59°36′48″ E90°50′7″. (TS)  Flodbrädden ǁ Stran[den]  och ǁ i s[ynner]het  det ǁ allva[ret] ☙  ❧ Zobeln finnes på hvardera sidan, mera på den högra Räfvar litet på h[var]dera sidan Elgar alldeles ej, vild[-]renar1844 föga, emedan snön är djup. Ekorrar, hermelin (колонокъ1845 och бурундукъ1846 säljas för 1. kop[ek]) [—] Ekorren finnes mer eller mindre talrikt i s[am]ma mon, som orten är rik på чишки (nötter af ceder, gran, tall, пихта). — Ekorren upphåller sig i större mängd på högra sidan, emedan denna innehåller mera barrskog, den venstra är kärruppfylld och rikare på löfskog ☙  ❧ ☙  Kij1847 wid Savinowo, dess mynning 8 verst nordligare. Kis (ej Tis)1848 litet nedanom Nasimowo 200 verst lång. — Emellan Nasimova och Sergejewa1849 finnas tvenne protoker, den ena öfra 1 ½ v[erst], den sednare nedra 8 v[erst] lång. Holmen, bildad af den förra k[al]l[a]s Бѣлое1850, af den sednare Еловое1851. — Flodbrädden1852 (яры) äro vanl[igen] leriga, här och der sandiga. De långsluttande stränderna äro fulla af liten knappersten. — Jenisei är en stor och majestätisk flod; dess widsträckta fjärdar erbjuda en imposant anblick, som förhöjes af flodens bergiga char[acter] ❧ och1853 dunkla allvarsamma skogarna på flodens högra sida, medan åter löfskogarna på den vänstra lik en glädtig maka skingra det1854 dystra allvaret på den högra. 1134 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1134 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det oaktadt lider natur af en vild enformighet. Nejden1855 är öfverfull på föremål, men dessa äro fullt enahanda och deras åskådande wäcker hos den resande en tomhet etc. Gökens galande, gässens skri, kajor och änder – Tranor. — Wid Sergejewa tilltaga bergen i höjd. Marken grå, träden utan löf. ☙  ❧ [—] Emellan Sergejewa och Schadrina1856 (cykswatka) två1857 större holmar af 2 verst i längd och 1 mindre – alla på venstra sidan – — Tranorna höllo1858 wid sol-nedg[ån]gen dystra serenader — Åsen tilltar i höjd – [—] Emellan Sergejewa och Schadrina susade skummande bäckar, som störtade sig utför berget. — Dessutom såg man öfverallt på höjderna fåror af uttorkade bäckar. — Wid Schadrina en Казовская protok holme af 7 verst på venstra1859 sidan.1860  Nejden är ǁ Ehuru  Nižnešadrino is situated at N59°55′0″ E90°39′0″. (TS)  två ǁ bl en  höllo ǁ på aftonen  venstra ǁ högra  The protok (branch) of the river begins immediately north of Nižnešadrino. (TS)  The River Kas runs into the Enisej from the left (west) at N59°57′43″ E90°35′47″. (TS)  The Ermakovo that Castrén means here was situated slightly south of Vorogovo, cf. its distance from Jarcevo as given below. (TS)  såsom ǁ och  på ǁ der Ifrån Schadrina till Kas1861 5. verst – Fl[oden] Kas utfaller i Казовская протока (7 verst lång). ☙  — De Kasowska Ostj[akerne] lefva om sommaren vid Jermakowo1862 såsom1863 formän; soml[iga] stadna der äfven om vintern och jaga på1864 den högra sidan, andra ❧ nomadisera vid Kas. — Förr funnos wid Kas m[yc]k[e]t betydligt Ostj[aker]; nu hafva de minskats, så att sista vinter endast två familjer voro här bosatta. 1135 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1135 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  куря ǁ om vintern  Common rudd (Scardinius erythrophthalmus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kalat/rudd. (TS)  <jels>. ǁ ~   – Somliga fånga omkr[ing] Petrow день i Jenis[ei].  Mscr: Schard.  bergs-/kullar  oerhörda kärr ǁ kärr  efter Iwanow-день ǁ om hösten  Midsummer Day, June 24/July 6. (TS)  fångas ǁ pläg[as]  saschen ǁ verst  utloppet  – ǁ ~ om våren öfv[er] — För öfrigt äro Ostj[akerne] ej fästade wid n[å]g[o]n best[äm]d flod, utan nomadisera vid Kas, Sym, Pit, Подkaм[енная] Тунг[уска] (– stundom och till Ket) – — De Kaska Ostj[akerne] fånga mest i sjöar och куря1865, i s[ynner]het om vintern. Sjöar finnas i m[än]gd. Fisk: gädda, abborre, сорога1866, girs (ej lake, sterläd, ossetra), <jels>.1867 ☙  ❧ [—] [Schadrina]1868 ett vackert st[älle]  – protok – höga bergskullar1869 –, [—] Men oerhörda1870 kärr 1 v[erst] från byn – Ej jord till åkerbruk. — Wid Schadrina fångas njelma efter1871 Iwanow-день1872. Högre upp fångas1873 den ej – . — Kas är m[yc]k[e]t grund, ofta mindre än 1 arschin, båtarna dragas derå; om sommaren är dess bredd 10 saschen1874 vid utloppet. [—] är så grund, att den kan öfvervadas vid sjelfva utloppet –1875 ☙  ❧ Den venstra sidan af Jenisej är full med sjöar. Wid Schadrina börjas fångsten af njelma med stora (150) famn. långa nötter efter Iwanowденъ – 5 pers[oner] om en not – Sterläd och Ossetra har dessförinnan stigit uppför floden och fångas i förbif[ar]ten med nät – Ossetra och sterl[äd] gå ifrån Öfra Tung[uska] om vären utför elfven och återwänder wid Ильинъ-денъ. Fångas h[var]dera tiden med nät, äfven om hösten, emedan höbergningen ej ger tid till notdrägt. Muksun är sällsynt Njelma stiger från hafvet. 1136 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1136 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks <-> Junii 1876 ☙  ❧ Серебрянниково – 14 verst Ярцово1877 – 31 På dessa st[ällen] fiskas ej med stora nötter (af brist på tjenl[iga] notställen) d. ä. njelma fångas alls ej. Med nät (150 famnar långa) fångas sterläd och mindre ossetra – Begge fångas och med krok om hösten, då de stiga uppför elfven, men ej om wåren (vig högt watten) ☙   The date is covered by an ink stain. According to Bergstadi, 22 May/3 June. Rancken 1884: 111.  Jarcevo is situated at N60°14′51″ E90°13′27″. (TS)  hvarmed man far ǁ 1. som ǁ 2. hvarmed man fiskar så wäl  Coregonus sp.  räfgiller ǁ ~ = lada  Castrén marked a place for an additional remark under this line, but no addition can be found. [—] Поплавны är ett slags nät för blott ossetr. – ett slags nät, hvarmed1878 man far utför floden i twå båtar  – motsvarande Finn[arne]s kullet. Dermed fångas om ❧ höst och wår. [—] Med not fångar man endast småfisk: harjus, сигы1879, тугуны, abborre, gädda, lake, елець, чебаки, girs, пескаръ, — Jagten är föga lönande Пасъ – räfgiller1880. Плашка, har-, ekorrfänge (göres i skogen). Omnjet, Omét, nät, hvarmed soblar fångas. ☙  — Elgar finnas, wildren föga. — Potäter, rofvor, murrot, lök ännu i Jartsowa. — Ifrån Jartsowa färdas man till Jermakowo (100 v[erst]) för att köpa foror. — Hästar hållas 10 och derut❧öfver; kor 10 och derunder. — Wid Jartsowa finnes en liten holme. — Jenisej är wid Jartsowa 2 verst bred om våren, 1 verst br[ed] om sommaren.1881 1137 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1137 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Nishnaja ǁ Ostjaker wid Sym ~  Kamen ǁ Podk[amennaja] Tunguska  Tungg. ǁ Ostj[akerne]  Tym ǁ Sym  under ǁ em  fångar ǁ förföljer [—] Nishnaja1882 djerevnja och Патрушово – två byar stodo ford[om] vid utloppet af Sym, några verst om Jartsovo, den förra på venstra, den sednare på högra sidan om Jenisej. De beboddes af Jenis[eiska] borgare, men hafva l[än]ge sedan varit öde. Inga hus äro synliga. — Wid Jartsowo sås hampa. — Under hela resan fortfarande nordlig wind och kall wäderlek – ☙  ❧ Ostjaker och Tunguser — Ostj[akerne] bo i näfver-tält, Tung[userna] i rentält, båda af s[am]ma form. — De Symska ostj[akerne] äro utan renar, Tung[userne] ega ett ringa antal. — De Symska Ostj[akerne] fiska och jaga på Sym, Kas, Dubc’es och om vintern till Kamen1883 – — Tung[userna] gå blott till Dubc’es. — Tung[userna] hafva näfver-båtar af 6 saschens längd, ½ bredd, ½ arsch[in] hög. — Tung[userna]1884 nomadisera på källorna af [Sym]1885, Ostj[akerne] lefva lägre ned. — Tung[userna] hafva alldrig землянки men Ostj[aker] uppbygga dem när som hellst under1886 vintern – — Ostj[akerne] wid Sym hafva ej nötter utan nät, krok, mest med sapor (pata) i kurja – ☙  ❧ — Hos Tung[userna] är fiskafänget en bisak, de fånga med krok, nät (som de köpa af Ryssar och Ostj[aker]) — Omnet (Omnjet) et nät hvarmed man fångar1887 zobeln, omringar honom och betäcker nätet nedtill med snö. Sobeln förföljes med skidor och fångas när hon lägger sig – 1138 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1138 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — De Symska Ostj[akerne] och Tung[userne] fånga ej räfvar, Tung[userne] ej heller soblar – — Ekorrar fångas med bågar skjutande – — Hvarken Ostj[aker] eller Samojeder hafva sina best[äm]da jagtst[ällen]1888. — Tung[userna] beg[a]gna blott bössa båge och <почелма>1889 – ej andra skjutredskap – — Ostj[akerne] hade kommit till marknaden med hustrur, barn och hundar  – de ämnade ❧ qvarstadna; Tung[userna] hade qvarlemnat sina qvinnor och barn wid renhjorden – — På Kis, Ost[jakiska] Tis, lefva Ostj[aker] sås[om] formän — Tung[userna] tatuera sig i ansigtet med färg af en вагулникъ (orokomkora) – — På Sym finnas fyra stammar 1. Kerno1890 (Милискинъ) 2. Kimál (Lихатевъ) 3. Tanínma (Silgitjina) 4. Tjambá (Хиви́ гинъ) betalar skatt åt Ostj[akisk] Starshina Gifta sig ej ur s[am]ma slägt.     jagt-/st. <почелма> ǁ ~ spa Kerno ǁ Milis[kin] A special volume by a different editor will be published later in this series for the linguistic Ket material collected by Castrén. Ostj[aker]1891 1. Ulal-fogatjel 6 v[id] lif (Uljanow) – 2. Diskat-fog (Lebenkoff) På Pit. 3. Haibang-jeng-fog (Савиновъ) på Dubчесъ, ☙  betala ❧ skatt åt Symsk[a] Starsch[inan] Imljak-fog 2 vid lif (Имляковъ) Kokser-fog (Kokserow) bl[ott] 2 wid lif Foskan l Uuser-fog. (Userow). 2 vid lif. Tjepkanop-f. = Ugat-fog. 3 wid lif Tymdjeng-fog. (5 familjer) Taga hustrur från skillda ätter. 4. 5. 6. 7. 8. 1139 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1139 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  dels ǁ äfven — Ostj[akerne] göra båtar af asp, utaf ett träd – liknande en art skida – — Ostj[akerne] bo om vintern blott några dagar på s[am]ma st[älle]. — Om sommaren längre tid, då man träffar på ett godt <--> — All fisk torkas. — Hos Tung[userne] torkas renblod i blåsor – ☙  ❧ Lomy finnas i mängd på Sym – Uppkomma först af holmar, bildade g[enom] lom. Högra stranden боровая, venstra tundraartad – — Grund, på sin[a] st[ällen] smal, på andra bred, m[yc]ket grund och olämplig för resor – — Ostjak-qvinnorna bära skjortor hvita och brokiga med krage — De Symska Ostj[akerne] och Tungus[erne] äro utfattiga, kunna knapt betala sin skatt – — I землянка bo numera ej de Symska Ostj[akerne] utan vanka för fängets skull af och an. Olikheten emellan Ostj[aker] och Tung[user] i klädedr[ägt], tält, båtar. Ostj[aker] döpta och mera humanis[erade] Tung[user] rikare och förnämare. ☙  ❧ — Dörren i Ostj[akerne]s näfver-tält är dels1892 af näfver, dels af холатъ — Tungus[erna] gifva i kal[ym] i <gr.> 20 renar, men bruden återhemtar 10. — Ostj[akerne] begrafva sina döda i jord, Tung[user] om sommaren i jord, om vintern ofvanpå — Tung[userna] och Ostj[akerne] bära flikar oklipt, öfre flätor med en stångpiske bakpå hjessan – 1140 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1140 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Ostj[akerne]1893 äro till uts[eende] mera ljuslätta och humaniserade än Tung[user], som äro m[yc]k[e]t mörka — Ostj[akerne] äro mera godmodiga och ej så listiga, såsom Tung[user] — Ostj[aker] och Tunguser hafva s[am]ma slags Schaman-❧väsende – — Ostj[akerne] qvarstadna till en del wid UstSym och fånga ossetra, sterläd i Jenis[ei] ända till Ильин-денъ1894 – — Hårflätorna hos Tung[user] ombundna med perl band och prydda med perlflätor, försedda med stångpiske — Dans och bågskjutning. — Kam (<---gon>) svärtas med en material, som består till hälften af kål, och hälften af kåda. Brännes in med jern — Ostj[aker] och Tung[user] bära chalater — Tungus-Furstens list. — Årorna hafva blad i h[var]dera ändan. Tung[user] sitta midt i båten och handtera den lätta åran i ömse sidor –  Ostjj. äro ǁ Ostj[akerne]s uts[eende]  20 July/1 Aug. (TS)  See p. 818–827 for a description of his encounter with the Kets and the Evenkis. He wrote down both the wordlist and the following description of a dance during that event. See also the volume of linguistic Evenki material to be published later in this series.  The words are covered by a stain of dirt.  Mscr: Ƞaal. D . Junii [n. st.] ☙  ❧ Afreste från Jartsówa. — Häftig storm – nordlig wind – Stodo stilla för motvind h[e]la dag vid Jurtorna – Tung[usiska] ord1895 [ŋ]aal1897, hand. Dillэ, hufvud. Ongokto, näsa. Is’a, öga. Djuu, jurt. Awan-ki, Tungus. <Halasi> <båt>1896 Njunga, Furste. 1141 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1141 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  The word is partly covered by a stain of dirt ’Sulaki, räf – Haajah, panna. ’Sobdon, sobel ’Seen’e, öra. Uluki, ekorre. Amnga, mun. Tjipkan, звѣрь Iikta, tand. So<--->ngo1898, ’Cooli, tunga. Hadjón, läpp. hermelin Nimngan-kî, hals. Tj<a>mbun, varg Tingan, bröst. Jantaki, filfras Hikan, id[em] Momura, and. ’Sogdondro, rygg. Horoki, tjäder ́ Hukita, mage. Hinuki, hjerp Hangan, knä. Helaki, ripa. Bókan, lår. Gag, svan. Mukóta, stuss. Gus’, örn. Tjitji, kuk. Njungnjaki, gås. Patji, fitta. Ыrian, <------> Giramdra, ben. Ninakin, hund. ☙  ❧ Böja, raska. Unjakan, finger, pekfinger. Adi,́ man. Anjki, tum Asi,́ hustru, Njúritta, hår qvinna. ☙  ❧ Biră, flod. Huttá, son, дѣвка. Jenisej, Jenis[ei] As’átkan, дочь. Djandr, Ostjak. Buga, Gud. Gugda, kulle – Maalkan, чутсъ. Uragan, яръ. Dundra, земля Moh, träd. Tukala, sand. ’Caalban, björk. Muu, vatten. Asikta, елъ. Togo, eld. Djagda, сосна. ’Sigun, sol. Hula, осина. Tugs’u, himmel. Oosikta, stjern ŋaangtэ, пихта. Beega, månad. Irákta, lärkträd. Innangi, dag. Taktekan, кедръ. Dolboni, natt – ’Seekta, талникъ. Purta, knif. Murin, häst. Ivanki, yxa. Bojún, vildren. Djăur, båt. Oron, tam ren Tolgoki, nart. Ыb<ö>j, björn 1142 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1142 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ́ Uliwun, åre. Bår (i), båge. Kotó, пальма. Pis’al, bössa. Oldro, fisk. Jэka, abborre. Gútkan, gädda Panúja, sterläd. Tanu, ossetra Pejúc’an, чаванъ1899 1. Umokón. 2 Djuuri 3. Ilan 4. Digin 5. Tunngă. ☙  ❧ 6. Njiu’un 7. Nadán 8. Djapkun 9 Ijagīn 10. Djaan 11. Umokóndji, Hallaka 12. Djurdji hal. 13. Ilandji hal. 20. Djurdjar 30 Ilandjar ☙  ❧ 40 Digindjar 100 Njamadji Aja, god. Aru, ond Hagdinga, stor. Huli, liten ’Saar, tobak. Irags’a1900, <hund>1901 Tikikta, hud på kropp ’Suun, парка. Aavun, mössa. Unta, сапоги Hís’a, sten. Gantjá, pipa. Oroktu, gräs – Amutj, sjö <L>akaka, holme – Usi,́ берёвка. Talchana1902, mjöl. Uldra, kött ’Ság’se, blod. Ukun mi, mjölk Umakta, ägg. ’Sangar, hål. Huttakan, säck  чаванъ ǁ елецъ  Castrén wrote the letter э above the first a: Irэgs’a.  <hund> ǁ <------>  Castrén wrote the letter э above the third a: Talchanэ.  armen ǁ handen Dans Njoole, njoole etc. Kaanake, kaanake <Je> En ringdans  – hålla h[var]d[e]ra armen1903, höja h[var]d[e]ra – en wiss harmonie Jech ur Noldi jekor 1143 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1143 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Nb ǁ ~ Tung[user] vill hafva  The words söker han… med i dansen are at the upper edge of the page. The words Nb: Tung vill hafva alla were marked with ✘ to be added somewhere and seem to belong here.  Ofvanom ǁ Wid  stryker […] versts ǁ 1. är Jenisej en böjn[in]g åt vester, men åsen stryker ǁ 2. stryker åsen rakt fram och på ett betydligt  Nikulino is situated at N60°24′23″ E90°4′41″. (TS)  (något) ǁ vid  Tankovo at N60°41′49″ E89°58′27″. (TS) Nb1904 Jechur jechur jechur ja Njaldi jeko njaldi jeko, njaldi jeko njaldi ja Uti Ostj[akernes] och Tung[userna]s dans utvecklar sig ett visst behag och melodien utmärkt behaglig – — wig och lätt små rörelser — Tungusen är en sprätt i sin frack Ostj[aken] tungrodd. — Båtar flata i bottnet, de Ostj[akiska] spetsiga (gjorda af asp) [—] Tungusen sprättar med glasperlor, gehäng och — En Tung[us] stretar emot och vill ej dansa, men då jag fattar h[ono]m i armen söker han med all makt draga mig med i dansen1905 ☙  ❧ — Ofvanom1906 Symflodens utlopp stryker1907 åsen på 10 versts afstånd efter floden. Efter 40 v[erst] återtar floden sin riktning och löper längsefter åsen[,] 6 verst ofvanom Mikulin1908, kommer åsen åter till floden, löper derpå 2 v[erst] efter floden, aflägsnar sig åter 10 v[erst] ifr[ån] stranden, löper så 37 verst, kommer till stranden (något)1909 3 verst ofvanom Tonkowa1910, aflägsnar sig åter 4 v[erst] nedanom Tonkova, och går så 24 verst litet (2 verst) på sidan, förenar sig med floden och fortgår så ända till Tunguska l[än]g[s]med floden Nb. Åsen går rakt, men floden böjer sig – ☙  ❧ Obs ifrån Antsiferowa till Ponomarjewa synes ej åsen Tranor om aftonen 1144 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1144 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii [n. st.]. [—] I Mikulina1911 fångas njelma med stora nötter – — Köra foror åt guldsökare – — Odlas potäter, rofvor etc – — Wid Mikulina en liten, liten holme  Mikulina ǁ ~ och Tonkowa  Pjatnica is situated at N58°53′39″ E91°41′44″. (TS)  Vorogovo is situated at N61°2′0″ E89°37′7″. (TS)  etc. ǁ ~, карасъ, ленъ Wid Tonkowa fångas ej njelma – en liten, dålig by. Här bor dock en förmögen handlande – ☙  Byarna Symsk, Kask, Pitsk etc, som på den Posnikowska chartan blifvit upptagna finnas ej, utan äro så ❧ kallade uprawi, som bestå af nomadiserande infödingar – Kyrkor: I Ystkem, Pjatnitsa1912, Nasimovo, Jartsowa, Worogówo1913. Nedanom Tonkowa stora ismassor öfwerallt wid stränderna – Åsen stryker 1–2 verst ifr[ån] stranden. — Stränderna wid Jenis[ei] äga en яръ (brant strand), men wattnet står d[er]wid endast under öfversvämnings-tiden; när fl[oden] sänker sig ser man öfverallt längsluttande, med små klapperstenar fyllda stränder – — Ju lägre ned utför floden, dess mera barrskog, dess mindre löfträd. — Wid Tonkowa: gran, tall, björk, lärkträd, пихта, кедръ, asp, talnik, etc. ☙  ❧ Fisk: ossetr, sterläd, njelma, muksun, omyl, de två sistn[ämnda] i ringa m[än]gd (sill, ej), gädda, taimen, abbore (чебакъ, ej), елечь, harjus, язъ, тигуны, <сиги>, girs etc.1914 1145 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1145 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  i ǁ vid  Osinovo is situated at ca. N61°23′ E89°45′, but the river Osinovka runs into the Enisej from the right at N61°59′48″ E89°14′44″. (TS)  13 ǁ 10  – Castrén also wrote 4 above 3.  Wågen ǁ Det  Fiskarna fara ǁ Äfven simm[a]  med ǁ wid Wid Tonkowa: ej sill, ej чебакъ (i1915 hela Jenisej). Karas och ленъ i sjöar; ej i Jenisei – ☙  — På närvarande årstid war Jenisej på sina st[ällen] 3–4 verst bred max – — Kall vind – pälsen oumbärlig — 10 verst ofvanom Sotina, (emellan Sot[ina] och Tonkowa vid bäcken Tugowóe widgar sig Jenisei till en ansenlig fjärd, ❧ som med m[ån]ga uddar fortgår ända till Осиново1916. Fjärden börjar 131917 verst ofvanom mynningen af Dubc’es. Smalnar vid Sotina. (Wågen1918 svallar emot de wid stranden uppstapplade ismassorna, tranorna skrika, för ögat synes rundt omkring en mörk oregelb[unden] skog; ismassor nedramla och gifva ett doft ljud, som liknar ett i fjerran afskjutet kanonskott). ☙  — Поплавны, 120–150 saschen utkastas ur twå båtar, som simma utför floden med nätet emellan sig. Nu far äfven fisken utför floden, men den simmar med hufvudet emot wattnet och m[yc]k[e]t långsamt, slår i wattnet på mjuka ställen, i gropar och andra lugna platser. Fiskarna1919 ❧ fara snabbare utför floden, och upphinna och fånga fisken (ossetra och sterläd). Nätet samlas i båten ute på floden. — Stora stenar midt i floden, hvilka i och för flodens strida lopp förderfva noten, i följe hvaraf man mestadels är tvungen att fiska nära till stranden så wäl med1920 not som ock поплавны – 1146 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1146 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ossetra och sterläd, h[vil]ka s[amman]fattas under den g[emen]samma ben[ämnin]gen красная рыба, återvända om hösten hvar till1921 sin flod.     hvar […] flod ǁ till den flod som station ǁ <h> brak ǁ dån Sotina ǁ Dubc’es [—] Obs. De följa häri s[am]ma ekonomie som m[enni]skorna (de nomadiserande) – och deras station1922 är under vintern Подк[аменная] Тунг[уска] — Hela vintern bo de i gropar, göra sina små excursioner om dagarna men återwända om natten till samma sin grop – ☙  ❧ [—] Ofvanom Sotina 3 holmar, den 4de litet nedanom midt emot sjelfva byn — Wid stranden fiskare  – äta rå <sprittade> fisk – — Кто плавётъ — Torosser ramla den ena efter den andra med förfärligt brak1923 ned i floden – — Sotina en liten ömklig by. — Tre verst nedanom Sotina1924 utfaller i Jenis[ei] Dub’ces; wid dess mynning stodo 6 Ostjak jurt Ostjaker ☙  [—] Wid mynningen af Dubc’es stodo 6 tält; fånga красная рыба i Jenisej intill Ильиньдень, då de fara uppför sin egen flod (Dubc’es), som är fiskrik (taimen, gädda, abbore etc men ❧ ej красн[ая] рыба[)]. — Om vintern irra de kring skogarna на польской сторонѣ, ända till Sym – — Kalla sig Haibang-Ket – 1147 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1147 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  wid två ǁ på ett  björk-/lund  поплавны ǁ Ej ~ — Hafva blott små båtar, gjorda af ett träd – — Steka bröd wid1925 två uppställda stickar – — Öfra delen af skjortan har annan färg, än den nedra – hos qvinnorna – — Dubc’es Ostj[akiska] Uuma-ses <---> = Sym – — Tung[user] finnas ej vid Dubc[’es] – — 7 душь vid Dubc’es – förr 40. — Godt, stilla, godmodigt folk, det till char[actere]n Finnar likaste – — Jurtorna stodo på ett utmärkt wackert ställe på en höjd, med en björklund1926 i närheten – ☙  ❧ [—] Worogova – 20 gårdar – stenkyrka – — Floden 2 ½ v[erst] bred om sommaren — Njelma fångas med 150 famns nötter — поплавны1927 – brukas ossetr och — sterl[äd] fångas перемѣтами och самоловцами — I Vorogowa sås ännu korn och hafra, potater etc. — Zobeln på högra sidan, räfven på venstra. — Ifrån Worog[owa] far man till Nasimovo för att köra foror — n[å]gra fattiga Ostj[aker] woro synl[iga] i Vorogówa, stodo med sitt tält i byns närhet båda sommar och vinter  – Tillhöra ant[alet] af de Dubc’eska 1148 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1148 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Worog. ǁ Osi[nova]  Step. ǁ Schveitz D 6. Junii/25 Maj — Stark s[yd]o[stlig] wind. — Emellan Vorogowa och Osinowa vidgar sig floden och framtar å ömse sidor långt utstickande uddar. Åsen stryker ett st[ycke] på sida – Den är m[yc]ket låg. — 77 holmar, belägna på venstra sidan. — Sandstränder på högra sidan, leriga å den venstra. Lera äfven på högra stranden. ☙  ❧ [—] Floden wacker g[enom] sina långt framstickande, skogbevuxna uddar, sina bugtiga stränder, sina talrika holmar – — Floden säges v[ara] på soml[iga] st[ällen] 10 v[erst] bred och ännu derutöfver. — Några få holmar äfven på högra sidan – — Den ryktbara banditen, som mördat 11 personer hade gömt sig här i skären – — På venstra sidan om floden visar sig här en bergssträckning, k[al]l[a]d Кахелова гора wid Kachelova-fl[oden] – — Emellan Worog[owa]1928 och Osinova blef kompassen så yr i hufvudet, att magnetnålen i det närmaste visade åt Ö[st] och V[est]. ☙  [—] Кáхелова är en liten flod, som utfaller i Jenisej n[å]gra verst ofvanom Osinowa. Berget åtföljer floden – — Vid Osinova på högra sidan om floden, en liten eländig skogsby – — Här finnes en Ostjak-jurt – — Wid Osinova smalnar ock floden och bergen draga sig tills[amman] från h[var]dera sidan samt hafva i fonden en ❧ dyster, allvarsam, utsigt  – Step[anow]1929 säger sig ej hafva set[t] 1149 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1149 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria          Sib. ǁ Sch[weitz] m[yc]k[e]t ǁ ~ annat beundra ǁ sett щеки längre ǁ oafbrute[n] och ǁ men kasta ǁ göra räcka ǁ sträck[a] nejden […] sig ǁ 1. uts[igten] ǁ 2. ~ ǁ 3. nejden blir öppen  granbevuxna ǁ holm[ar]  Present-day, Podkamennaja Tunguska at N61°35′54″ E90°7′46″. (TS)  muksun, ǁ muksun och ☙  n[å]g[o]t dylikt i Schweitz. Detta är väl möjligt, ty i Sib[irien]1930 gifves äfven m[ån]gt och m[yc]k[e]t1931, som ej ses i Sch[weitz], men om den lärde Gouv[ernören] hade velat omaka sig till L[a]ppland, så hade han der beundra[t]1932 dylika saker i ymnighet, i s[ynner]het vid Utsjoki – — Bergen bewuxna med en granskog draga sig till och bilda en port (шоки1933) – — klipporna (каменъ) på v[enstra] sidan brant, skroflig, längre1934 och högre granar i skrefvorna, på högra sluttande, slättare, lägre mera afbruten, och1935 trädbevuxen – — De höga klipporna och täta granarna kasta1936 dunkla skuggor — Hviskande st[e]nar under wattnet – äfven öfver wattnet höja sig m[ån]ga skrofliga klippor, holmar, granbevuxna. Strömmen vill kasta båten på denna Быкъ, kop<------ -------> ❧ klipporna räcka1937 ej l[än]ge; passet fortsättes emellertid ett st[ycke] omgifvet af höga åsar; men snart widgar sig floden, nejden1938 öppnar sig och höjderna aflägsna sig. Nejden är fortfarande pittoresk g[enom] sina granbevuxna1939 uddar och holmar, sina vikar och vidsträckta fjärdar, = sjöartad – Ust-Tunguska1940 – en by af 10 gårdar wid mynningen af Tung[uska] – — Innew[ånare] fånga красн[ая] рыба, njelma (med stora nötter), muksun,1941 taimen och omul (med not på s[am]ma tid som njelma). De tre sista fiskart[er] fångas i ringa mängd. 1150 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1150 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Forsla ej foror men sälja sin fisk åt guldsökare – Så blott potäter, rofvor och andra rotsaker – — Подк[аменная] Тунг[уска] är en nästan obebodd flod – grund om sommaren – ☙  ❧ [—] Zobeln finnes ej wid Podk[amennaja] Tunguska — Wid Tung[uska] finnas хребты å ömse sidor  – 60 verst ifrån mynningen шоки (portar), som fortgår 2–3 verst i längd. Sådana finnas äfven lägre uppför elfven — Ostj[akerne] bo ej wid Tung[uska], utan om sommaren vid Jenis[ej] och om vintern irra de i skogarna – — Äfven Tung[user] finnas ej vid floden. De hafva1942 dragit sig till Turuch[ansk]-nejden, så att floden nu är öde. Förrut lefde här både Ostj[aker] och Tung[user] och Magasins-förwaltare1943 reste uppför floden för att der emottaga skatt – Nu wid Jenis[ej]. — Wid Tung[uska] finnas farliga пороги, wågorna1944 så höga, att båten måste lättas – ☙  ❧  hafva […] Turuch-nejden ǁ nomadisera i ringa m[än]gd här i nejden  Magasins-/förwaltare  wågorna ǁ der  On the Kets at Podkamennaja Tunguska, see also p. 1159–1161.  I ǁ Wid  brant, […] pittoresk ǁ 1. brant och ǁ 2. brant, hög och sandig och  Jenis. ǁ Tung[uska]  Junii [n. st.] 1945 [—] I1946 nejden af Podk[amennaja] Tung[uska] är v[enstra] stranden åter låg men den högra brant,1947 hög och pittoresk. Den består af sandxlviii och är granbevuxen. — Omkr[ing] 15 v[erst] från Tunguska framkommer åter den ås, som blifvit synlig vid Kachelowa, den stryker rakt fram men Jenis[ej]1948 gör vid Tung[uska] en böjning åt öster. Åsen på venstra xlviii. Sanden bryter sig i ljusa och mörkare färger. 1151 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1151 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria     sommaren att ǁ sommaren, men upr. ǁ vol[osten] R. ǁ (= Ig-Bas) Mscr: Tung.-vol[osten]  – Cf. Castrén’s correction above. sidan upphör gent emot Sumarokowo. Äfven den är sandig och granbevuxen s[a]mt m[yc]k[e]t pittoresk. Der d[en]na ås begynner, aflägsnar sig den motsatta å högra sidan, men blir åter synlig wid Sumarokowo – — Wid stränderna ligga fiskare, utgångna ifrån de Ryska byarna – — Nejden af Tunguska m[yc]k[e]t bergig – Sumarokowa. ☙  — en liten eländig by af 9 gårdar på venstra sidan  – fattig <by>  – Här funnos en m[än]gd Tungusiska Ostj[aker] i sold hos Ryssar – De leja sig för sommaren1949 att fiska, men om vintern lefva ❧ de по волю i skogar – (på högra sidan) — I Sumarovk sås potäter, men trifvas ej wäl (blifva små och usliga) Ifr[ån] Sumarok[owa] widtaga зимовя — I Tung[uska] upr[aven]1950 omkr[ing] 30 själar ostj[aker] och Tung[user] inberäknade, vistas mest vid Jenis[ej] (ända till Imbatsk) 1. Symdjang (Syömdang) f[og] = Munejop f[og] 2. Kêngtahan = Толстый Kêngta’an (ahan) = Kêngtá ́ 3 Hudidjang (= Ig-Bas) R[yska]1951 Samsonoff Huutji } Obs. De till Tung[uska]-[upraven]1952 hörande Ostj[akerne] hafva bosatt sig på Jelogui (Eluk Ostj[akiska]) Kol’ = Подк[аменная] Тунг[уска] — Kaká R [yska] Antip 1152 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1152 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Ifrån Tung[uska] och Sumarokova far man ej till Nasimovo. ☙   hösten ǁ sommaren  On shamanism, see commentaries on p. 354, 428–432, 511– 512, 788, 797. — Sterläd och ossetra gå юрá<ми> (юрó) på högra sidan. En juro (= куча) går i 2–3 dagar, derpå synes ingen fisk på fl[era] dag[ar] och fiskarne wänta natt och dag på en ann[an] juro. Dess emellan ❧ fås ingen fisk. På venstra sidan fås föga fisk och mest med krok (переметами) vid stranden. Med самоловцы fångas om sommaren  – Om hösten fångas кр[асная] рыба med not – (ej med поплавны – af brist på lämpliga st[ällen]) — Ostj[akerne] fiska i Jenisej om sommaren самоловцами – D.  Junii [n. st.] — kall nordlig vind. Stodo stilla, sökte Ostj[aker] men kunde ej komma på holmen för storm och motvind ✔✔ I Tunguska wistas Ostj[aker] blott om vintern[,] ej om sommaren, emedan de ej få mjöl till låns af kronan; men om hösten1953, då de fångat n[å]gra ekorrar, få de mjöl ifrån magas[inen] och begifva sig d[er]med till skogen. Schaman-väsende1954 [—] klädedrägten: af jern från topp till tå, korn i mössan, klocka fast bak på ryggen – [—] Schamanen blir påklädd af bolwanen. — Hoppar omkr[in]g i tältet och sjunger, åskådarne hjelpa att sjunga. — sätter sig, bolwanen för ut Schamanen (ur det mörka jerntältet) 1153 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1153 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Schamanen ǁ Bolwanen  skinnsäck ǁ säck ☙  ❧ — Schamanen1955 kokar i förstone en gryta <smör>gröt åt bolv[anen] och ställer 5–7 fat framför honom – — Man frågar af Scham[anen] om helsa, fångst. — Den frågande offrar åt bolwanen p[enin]g[a]r (5 Rbl), ekorrar (30–50) – förskottswis — Om bolwanen talat sanning, får han efteråt ännu offer, men om han beljugit i fråga om helsa, så återtages offret, i andra fall ej – — Det är bolvanen som ljuger och talar sanning, ej Schamanen – — Bolvanen har flera, ända till 150–200 själar. — En bolwan ombytes ej, men efter Schamanens död bortflyger han – — Bolv[anen] ses blott af Schamanen – — Tillsäges åt trollk[arlen], huru han skall påklädas, hv[il]ket djur Scham[anen] bör gå att fånga till beklädnad – — Andra än Scham[aner] ega ej bolvaner – — De äro prydda med perlor etc. – invändigt af jern och koppar – — Bolv[anen] säga, huru m[ån]ga år man lefver, huru m[ån]ga renar man fångar. Söker upp förlorade pilar etc. — Bolvanen förvaras i en ganska liten, täckt jernsläde om sommar och vinter, kostymen och trummen i en skinnsäck1956 ☙  ❧ [—] Hos Tung[user] ligger Scham[anen] på marken, sjunger, folket sjunger efter och dansar omkr[in]g honom – — Bolvan[en] har ett par jern-hufvuden, fötter, staf af jern etc – såsom han sjelf befallt – 1154 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1154 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  vandringar, ǁ vandringar och  spetsade ǁ flere hvassa  hoppa, ǁ ~ dans[a] ☙  Iste-ginds’, jern-bolvan – Kinds’, болванъ Der äro m[ån]ga andar i en bolvan, och björnen är deras husbonde, samt Imlja, deras värdinna – Björnen vaktar bolvan-hjorden så väl i jurten, som på vandringar,1957 går främst, Imlja följer bakefter – Imlja, bor under jorden, kommer i en mörk, enkom dertill gjord jurt  – Hemtar en förfärlig köld med sig – är allas lärarinna — Trollkarlen g[enom]sticker sig med hett, glödande jern, låter skjuta sig, flyger ofv[an] Jenisej (i fordna dagar), låta sticka sig g[enom] kroppen med spetsade1958 träd, gå g[enom] låsta dörrar, brinna ej på elden – — Låta åskan gå, andarna hoppa,1959 med jern fötter, gå bort med ❧ Schamanen genom rökhålet – — Björnen rigter, Imlja talar i det mörka tältet – — Äfven Ostj[akiska] qvinnor trolla – Sutto stilla en half dag på en öde strand och hörde Ostj[akerne]s berättelser [—] Emellan Tung[uska] och Sumar[okowa] finnas ej holmar och protoker. — 7 v[erst] nedanom Sum[arokowa] fanns en liten holme. — En hög ås på högra stranden af s[am]ma sandiga, granbewuxna, pittoreska besk[af]f[en]h[e]t, sås[om] föreg[ående] dagen – — Widsträckta fjärdar, 4–5 v[erst] breda på <--- st[ällen]> – 1155 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1155 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  <hafva> ǁ 1. sträcker ǁ 2. äro  låga men ǁ låga å den  7.5° C. — Fjärdarna sluta sig vid långt framst[ickande] uddar, hvarpå en ny fjärd vidtager — Fjärdarna <hafva>1960 afrundade stränder och likna en sjö – — En holme af 8 verst på högra stranden – nära Komsino – — En каменный мысъ vid komsina — Uddar och sjölika fjärdar. [—] Яры } Komsina, 6 gårdar, ej stort potäter, men rofvor, kolrötter – кр[асная] рыба mest på högra sidan i midten På 2 dygn 2 håll – h[var]dera af 33 verst ☙  ❧  Junii [n. st.] ifrån Komsina till Inзарева (Лебедева) 33 v[erst] Fjärdar – den ena bredare än den andra – Uddar[.] Höga sandbräddar (яры) å högra sidan, låga1961 men sandiga[,] leriga å den vänstra – Barrskog öfverallt, på v[enstra ] sidan blandad med löfskog – Träd: gran, tall, lärktr[äd], ceder, пихта, björk, asp, hägg, vide, etc. — Tät talnik på v[enstra] sidan, barrskog å den högra. — Kall nordlig wind. Therm[ometern] 6° R1962 – — V[enstra] stranden låg, lerig, videbewuxen – om sommaren vid sträckta пески på v[enstra] sidan – dels leriga, dels steniga 1156 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1156 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — 3 Ostj[akiska] jurt från Inbatsk. Lefva här vinter och sommar – fattiga, halfnakna – — En täckt båt är deras magazin – stå vid en liten bäck – i nejden af Ryska byar –  Floden ǁ O<->  Mirnoe is situated at N62°17′49″ E89°0′53″. (TS)  3 ǁ 2  See p. 846–847.  annan ǁ tredje Insarewa (= Lebedjewa) – 2 gårdar på v[enstra] sida [—] Uddar och fjerdar = Leriga, sandbeströdda stränder – V[enstra] str[anden] granbevuxen – — En holme (af 1 verst) vid Духоборци. — Hundar draga en båt uppför floden – — Floden1963 3. om somm. 2 verst bred – ☙  Mirnaja1964, 31965 gårdar  – Ej поплавны, utan not (150 famn[ar]) och nät, krok – Här fångas sill i Septemb[er] med små nötter –. Sillen slipper ej längre än till Tunguska – emedan floden vid Камень är strid. Potäter, rofvor, kål, reticka (ej kolrötter) sås i Mirnaja Ifrån Mirnaja fortgå зимовья mest ❧ på högra stranden, ty den venstra är låg och öfversvämmes af vårfloden – — Äfven på v[enstra] sidan finnas låga stränder mest sterila, steniga, äfven klibbiga och sandbeströdda s[a]mt bevuxna med talnik – [—] Духоборци1966 erkänna ej n[å]g[o]n synlig kyrka, emedan för Frälsarens tid ingen slik fanns till och det i skriften heter: ”der 2 eller 3 äro församlade, der är jag ibland er” — Äro fiendtliga mot allt Prestaväs[ende], ty frågar Dux[obortsen] ”hvad gör Presten?” – Han beder för oss andra; men en annan1967 mans förböner kan ej hjelpa n[å]g[o]n till himmelriket – 1157 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1157 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  anden […] kan ǁ anden endast kan  yttre ǁ sacra[menter]  fasta ǁ pos — Göra ej korstecken, emedan handen är gjord för att arbeta, men anden1968 (ej handen) kan pläga umgänge med Gud — Erkänna inga yttre1969 sacramenter, de hålla före att Gud på ett hemligt sätt alltid är närwarande för den inre m[enni]skan; men i yttre motto försiggå ej n[å]gra sacr[amenter] – — Bikta sig dagel[igen] för Gud, men alldrig för Presten – — Hysa inga Helgon-bilder, hållande dem för Afgudar – — Prester äro ej учители, utan мучители[,] грабителы, som sälja syndernas förlåtelse och för p[enin]g[a]r tillåta hvarje syndig <l>gerning – En Prest преподобного, — Icke ens bland sig hafva Duxob[ortser] Prester  – men wid bröllop hålles bord, likaså wid begrafn[in]g, döpelse äger ej rum, ty ”wattnet är gifvet till kroppslig, Gud[s] ord till andelig spis” – ”I vattnet simma mörs och grodor, monne de också äro döpta?” – Döpelsen är oförnuftig, emedan barn intet begripa af hela historien. ☙  ❧ [—] Hata allt beläte-wäsende; ”ty åren hvarmed jag ror, hjälper mig mera än den stumma Guden” – [—] Духоборци = духомъ боримся [—] Hafva ej fasta1970, ej högtider – — De erkänna en Gud in triplo d ä en treenig Gud. 1158 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1158 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii (n. st.) — kall ruskigt wäder – nordlig vind – — Is fanns ej nedanom Tunguska – — Hästar och kor störta – Bachtinskaja1971, en by af 6 gårdar wid utloppet af Bachta, en ansenl[ig] flod, bergig, full af poroger och grunda ställen. Obebodd om1972 sommaren, om vintern besökta af några fattiga Ostj[aker] och Tunguser –1973 — I Bacht[inskaja] sås potäter — På h[var]d[e]ra stranden på torra tiden öfverallt пески, tjenliga till notdrägt – — Wid Jenisej finnas många höga1974 uddar af det slag, som Finn[arne] kalla Ohta [el]l[er] Kiwalon otta ☙  ❧  The village of Baxta is situated at N62°27′45″ E89°0′7″. (TS)  om ǁ af  Bergstadi: “Den 10 drucko vi middagstiden thée hos ett gammalt par i byn Bochtinskaja. De äro mycket rika och äga bland annan grannlåt de dyrbaraste Gudabilder och bordsservicer af gedieget silfver.” Rancken 1884: 114.  höga uddar ǁ höjder  samt ǁ och  Castrén added the word finnas later with different ink.  Castrén added the lines 12 and 13 later.  The line was struck out in the mscr. Frågor 1. 2. 3. 4. 5. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11 12 13 Namn. Slägter. Floder och deras namn. Lefnadssätt; jagt och jagtfärder samt1975 fiska fänge, vid guldverk? Religion: Gud, trolldom Andar Kalym – Giftermål (fr[ån] h[vil]ken stam) Begrafning ofvan jord? Jagtredskap och båtar. Björn. Tält-землянки (?) finnas1976 Klädedrägt. Lomy på Sym. Hafva ej Ostj[aker] best[ämda] jagtställen1977 Läkemedel1978 1159 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1159 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Novosëlovo at N62°36′50″ E88°38′42″. (TS)  Ca. 11° and ca. 9° C.  gräsbetäckta ǁ gräsbewuxna  wattnet ǁ en bäck  banar […] äfven ǁ <framstörtar>, äfven  kala ǁ lj  Not in chronological order, see 7 June on p. 1151–1153.  en ǁ h[afva] ☙  ❧ Jenisej №2 M. A. Castrén ☙  ❧  Junii [n. st.] Ifrån Bachta till Новосе[ло]вское1979 – 26 v[erst] — Lugnt wäder kl[ockan] 12., men 9° R vattnet 71980 — Låga och höga stränder omväxla, mest höga (nb på högra sidan) – — De höga stränderna äro sandiga, lerhaltiga, dels bara, dels gräsbetäckta1981, mossbelagda, eller äfven wuxna med barrskog, sås[om] gran, tall, lärkträd, ceder, pichta. — På sådana stränder wäxer i s[ynner]het i skrefvorna, der wattnet1982 om våren banar1983 sig wäg samt äfven annars, n[å]g[o]t löfskog, såsom asp, björk m. m. — De höga backorna äro genomskurna af små skrefvor, som likna wådor, äro trädbewuxna och bilda en angenäm brytning emot den kala1984 sanden – — På sina ställen snö i skogar – ☙  ❧ Ostjak-Knäs af Podk[amennaja] Tung[uska]1985 upravan till möte – — 8 Tunguser och 13 Ostj[aker] i d[en]na volost — Syum-djeng, en1986 af de Tung[usiska] ätterna – hafva kommit fr[ån] Sym — Huiti-jang, en an[nan] ätt — Kengtán (tján, tanj) – 1160 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1160 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ett räf-fänge (R клепца), brukas af Ostj[aker] (= Sam Lada)1987. Ostj[akiska] Köntei-jochs — Ekorre fångas med båge och bössa – ✔ Bachta, Ostj Bachtó. Nishnaja Tunguska, Ostj[akiska] Bongnógol Omkring Pásow-денъ1988 gå Ostj[akerne] uppför Tunguska med sitt vinter-förråd på båtar. Draga båten på land, irra vintern i skogar och återwända efter 7 månader till sin båt, seglande så till Jenisei – ☙  ❧ ☙  [—] Ostj[akerne] bära sin parka med håret inåt både sommar och vinter – [—] Deras parka bestå dels af renskinn, dels af hare  – De sistnämnda äro vanl[igtvis] öfverdragna med nankin1989 af m[ån]gbrokig färg – — Om vintern bära de dubbla parki, det ena inre1990 med håret inåt, det yttre med håret utåt. — Då Ostj[akerne] få mjöl till låns af kronan, så gå de långt afsides på Tunguska, i annat fall qvarstadna till wintern i närheten af magaziner och Ryska byar för att få sig uppehälle — På Tunguska finnas höga berg (камень) på fem ställen, en1991 af 10 versts längd på begge sidor – andra af mindre längd – — öfra loppet af Podk[amennaja] Tung[uska] ❧ är m[yc]kt[e] högländt, ej stridt – men djupt och farbart – [—] Ostj[akerne] gå 1 ½ månad till ett bredt st[älle] förmodl[igen] en sjö, utgörande efter Tung[userna]s uppgift ett haf, hvari mammuth lefva –  A portable hunting device mainly used for hunting ermine, sable etc. The animal itself releases the arrow with a spatula-like head and presses it against the frame. Бахлыков 1996: 81; Kolehmainen 1990: 49–55. (TS)  Castrén most probably means Спасов-день, Ascension Day (Day of the Saviour) or Медовый спас on 1/13 Aug. (TS)  Nankin(g) was a special type of strong cotton cloth named after the city of Nanjing in China. Simola 1914. (TS)  inre ǁ ena  en ǁ soml[iga] 1161 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1161 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria        venstra ǁ högra venstra ǁ högra Sic. högra ǁ venstra på ǁ af 10 ǁ 6 Borodino/Dolgo-ostrov is situated at N62°55′6″ E88°11′0″. (TS)  tilltager ǁ bättre  Iskup is situated at N63°0′49″ E88°8′0″. (TS) — Мельма (Mjeljma) fr[ån] venstra1992 sidan. Omkr[ing] 200 v[erst] 6 dagsresor fr[ån] mynningen — Kuma, ofvanom ’Sunja på venstra1993 sidan – — Tongses, 4 dagsresor Från högra ́ — Nîngida, ofvanom Njeljma1994, sidan — ’Sunja, l[ån]gt borta } Novoselovskoje, en by af 6 gårdar – Obs Mirnaja, Bachtinskaja och Novoselovskoje på högra1995 sidan – Чулково och Borodino på d v[enstra] Польская стар = Новолочная – ☙  Wida fjärdar, låga, med barrträd och talnik bevuxna stränder på1996 ❧ högra sidan — Wid byn Tschulkowa = Surgutskaja, liten holme D . Junii [n. st.] Borodino l. Dolgo-ostroff, en by af 6 gårdar – Wid byn finnes en 101997 verst lång holme: Dolgoi ostroff –1998 Красная рыба fångas ej med поплавны, utan перемѣтами – I allm[änhet] blir fångsten af röd fisk sämre, ju lägre man kommer, men fänget af njelma, muksun, sill och annan hafsfisk tilltager1999 – Iskupskaja2000, en by af 15 gårdar på högra sidan, 9 v[erst] nedanom Borodino. Byn är befolkad med Duxobortser. Wid byn finnes en holme. 1162 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1162 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — från Tschulkova framåt war den venstra stranden mycket låg, kärr- och tundra-artad, rik på svart, tufvig jord. Öfverallt wäxte låga widebuskar – — Den högra stranden framter ömsom höga, ömsom låga partier, de sednare bewuxna låg med talnik, de förra med granskog – — Ängar, som legat om wåren under wattnet, frambringa derpå ett tjockt med hundflokor uppblandadt starrgräs. Detta uppbrännes följande wår, hvarpå ängen frambringar bättre gräs. Sådana ängar, som föregående året bergats2001, blifva ej antända, om de icke legat under wattnet, ty de frambringa af sig sjelf goda och tjenliga wäxter – — Efter en liten windstilla blåste åter en kall nordanwind – ☙  ❧ — Den venstra sidan польская k[al]l[a]s här наволочноы2002, — På högra sidan wisa sig åter sandiga höjder, men lägre än tillförene –  bergats ǁ blifvit  Sic.  Castrén and Bergstadi stayed there until 3/15 June: “Här var en stor samling Ostjaker, hvilka vi de föregående dagarna anträffat endast uti smärre grupper omkring stationerna, der de mest arbetade hos Ryssarne. Tillika funnos här några Tunguser. […] Vår värdinna är en riker och rasker gumma, som vet att hålla i tygel ej blott sitt husfolk utan äfven sin vida yngre man, hvilken hon tagit till äkta, för att ega en hjelpreda i hushållet. Hennes manlighet kan utom annat inses deraf, att hon beständigt röker tobak och derunder kan taga sig klunkar ’som en ann’.” Rancken 1884: 114.  5 […] Imbatsk ǁ wid Imb[atsk] Werchneimbatsk, en by af 14 gårdar med stenkyrka på högra stranden – wid mynningen af den lilla bäcken Imbak – på en hög jar. I Werchneimbatsk frodas potäterna förträffligt –2003 ☙  ❧ Jelogui [—] Jelogui äger 9 mynningar – den förnämsta vid Nishne-Imbatsk — En flod af 800 (?) verst — En mynning 5 verst2004 ofvanom Öfra Imbatsk — Högra stranden högre, den venstra m[yc]k[e]t låg – 1163 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1163 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Kangotovo is situated at N63°26′45″ E87°17′43″. (TS)  andra ǁ ~ (egetl[iga])  The end of the word disappears into the soiled and worn edge of the page.  hafva ǁ från  vintern ǁ ~ mest — Jelogui har 5 mynningar  – 2 af dem äro belägna vid Werchneimbatsk, 13 verst ifrån h[varan]dra – Den öfra kallas Jelogui, den lägre Polukomsa – — Den förnämsta mynningen wid pass 10 verst ofvanom Kangatovsk2005. — Vid Jelogui är den venstra stranden högre (хребтовая), än den högra (польская) – tvertemot vanl[iga] förh[ållanden] – åsarna äro sandiga, bevuxna med ceder, lärkträd, пихта, сосна etc. Den venstra bevuxen med talnik – En annan mynning 13 verst lägre – k[al]lad Polukomsa – djupare mera farbar än den första – ✔✔ Jelogui har 2 eg[entliga] mynningar – den ena wid Werchne-Imbatsk den andra2006 wid Nishneimbatsk samt dess[utom] en m[än]gd smärre рѣчки, som långa protoker. D[en]na gren k[al]l[a]s Surgut<---->2007 ☙  ❧ [—] Wid Jelogui bo Ostjaker, Samojeder och Tunguser; de sistnämnda hafva2008 för 3 år tillbaka från Podk[amennaja] Tunguska hitflyttat och afbörda ännu sin skatt åt den Sumarokovskaja Ostjak-knäsen  – De äro 14 skattbetalande, hafva alla renar – Dessutom nomadisera wid Jelogui Symska Tunguser – — De öfra-Imbatska Ostj[akerne] wistas dels wid Jenisei, dels vid Jelogui; om vintern2009 jagande i skogarna, der ekorren finnas – — En Tung[usisk] lek består deri, att två personer slänga omkring ett rep, hvaröfver en person hoppar samt derunder från marken upptager båge och pil samt afskjuter pilen utan att tåget widrör benen – — Handskafvel, målskjutning äro wanliga tidsfördrif – 1164 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1164 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — En Samojed hade tillfälligtwis bland sina öden och äfventyr omtalat, att han en gång plågad2010 af hunger hade uppätit sin hustru  – Till2011 följe af denna bekännelse framkallad inför2012 rätta hade man bett honom anföra ett försvar för en så grym gerning. ”Hustrun war min; – följakteligen kunde jag göra med henne, hvad jag2013 för godt fann” – — En annan samojed hade nyligen2014 i lika enfalld berättat, att han mördat sin broder – Såsom orsak härtill skulle han uppgifvit, att brodren hyst2015 svartsjuka misstankar till2016 honom          plågad ǁ uppätit Till följe ǁ Framkallad inför ǁ af jag ǁ mig nyligen ǁ 1. <han> ǁ 2. ~ <---> hyst ǁ mis[stagit] till ǁ på Ljak ǁ Lag – Om vintern ǁ Om sommaren ☙  ❧ Ostjaker Is = Jes, Imback ̂ İsses-djeng, Imbatska Ostj[aker] k[al]la sig så – Ljak2017, Surg[utska] Ostj[aker] Dî-deng, Juraki – Hêngb(a), Tungus. P[luralis] Hengbán – Kuk, Jenisej – Eluk, Jelogui – Doxsj, Tas – Kanas-Ket, Ostjak – — Inga renar – fiska om sommaren vid Jenisej och dess små viski, hafva stora nötter (100–150 famn[ar]), nät, krokar. — Om2018 vintern jaga de å ömse sidor af floden. — Bo sommar och vinter i näfver-jurt – ☙  ❧ I Werchne-Imbatska vol[osten] finnas 70 skattbetalande Ostj[aker] De woro förrut talrika, men hälften har för 3 år tillbaka dött i nerf-feber – 1165 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1165 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria          Castrén added this note later. vid ǁ på Kengta ǁ Koan[enget] litet ǁ wid <Ыalnej> ǁ bäcken  – Cf. Ilnej below. bäcken ǁ floden på ǁ vid wintra ǁ för uppför ǁ fr[ån] Familjer 1. Bogdei-get a) 2. Kengtán b) 3. Koanenget. Obs.2019 Urspr[ungligen] bl[ott] Koanenget och Oljget – b) 4 Ulj-get 5 Tĭn-get. 6. Bulengándjet 7. Koratjang 1. Bogd get har sitt st[älle] vid2020 mynningen 2. b) 3. a) 4. 5. ☙  ❧ 6 af Bahtó Kengta2021 litet2022 lägre ned vid Jenisej, vid Karbanowa, Ostj[akiska] Kés Koanenget wid mynningen af Jelogui eller (wid <Ыalnej>2023, en kurja af Jelogui) Ulj-get, vid mynningen af Jelogui (ofvanom Koanenget) Litet lägre ned på Jenisej vid mynningen af bäcken2024 Tälji R[yska] Kangatow Buleng ännu lägre ned på2025 Jenisej vid mynningen af bäcken Kyegu, R[yska] Пига (Piga) [—] Somliga bland dem gå några dagar uppför små floderna på en tid, andra alldeles icke – — De Jeloguiska gå om hösten två weckor med båtar uppför Jelogui för att wintra2026 och återwända om våren samt församla sig wid Sosnówoi-jar 100 verst uppför2027, der de bedrifva Schamanen etc. Imbatska Ryssar komma dem här till möte för att handla – — Wid Sosnowoj jar blir Jelogui m[yc]k[e]t smal, så att Ostj[aker] med stora båtar ej kunna gå längre upp, utan qvarlemna här sina båtar, dragande sig sjelfva till skogarna på jagt – 1166 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1166 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D 3/15 Junii      buskar ǁ löf[träd] gran ǁ fur[a] Not ǁ Med redan före ǁ kring på ǁ den — Afreste från Werchneimbatsk  – N[ord]v[estlig] vind och regn blandadt med snö – — På högra stranden låga jary – sterila, bevuxna med barrskog – På v[enstra] buskar2028 – — Leriga, lågländta, här och der sandiga jary, bewuxna med löfträd, bland hv[i]lka reser sig en vanl[ig] torkad ceder, ett lärkträd, gran2029, tall, пихта o. s. v. [—] Alinsk, liten by på högra sidan – Potäter sås ej – — Floden 4 verst bred – [—] Höga granbewuxna jary – m[yc]k[e]t lerhaltiga – Äfven löfträd – i s[ynner]h[e]t björkar – — Här och der låga stränder bevuxna dels med barrträd, dels med talnik – — Träden blifva små, krympliga, dverglika – ☙  [—] Kangatowskaja, en by af 5 gårdar på högra sidan af floden. — Här fångas красная рыба om ❧ wåren endast перемѣтами. Поплавны brukas ej  – Not2030 kan om våren ej dragas af brist på stränder  – Om hösten fångas d[er]med бѣлая рыба – njelma, muksun, omul, sill, sik, tschir Obs. Siken och tschir stiga tidigast uppför floden; de fångas redan2031 före Petri och Pauli dag med not – — Potäter ej, men rofva, reticka etc. — Notwarpen dragas på venstra sidan, den högra är stenig, på2032 den venstra finnas пески – 1167 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1167 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria     jary ǁ stränder 12.5° C. protok ǁ by gå ǁ 1. <--> ǁ 2. går 4/16 Junii — Sandiga och leriga jary2033 på högra sidan; på den venstra synas uppgående пески – — Den warmaste dag – 10° R2034 — Emellan Peskina och Nishne-Imbatsk en protok2035 af 20 verst – hvari Jelogui utfaller — It[em] Byn Духоборцы ☙  ❧ [—] Uddar kallas på högra sidan мысъ, h[vil]ka äro höga, på v[enstra] наволокъ, d. ä. låga – — Uddar och fjärdar – — Stenhölster och sandbackar på högra sidan – Obs. Emellan öfra och nedra Imbatsk blir äfven den högra stranden alltmera lågländt och buskbewäxt, men bibehåller fortfarande sin steniga character – Nishne-Imbatsk På högra stranden – 4 gårdar – fl[oden] 5 v[erst] bred – Potäter odlas i ringa mängd – gå2036 ej – Jeloguis mynningar 1. 2 3. 5 4. 6 7 8 9 K̈uuih vid VerchneImb[atsk] K̈aatih Polkomsa Aljh Ilnej Ulih <d.> g. Ulostuit-ku (Ulostuid-gu) Kiugu Tongold-gu Kumih, den största vid Nishne Imbatsk 1168 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1168 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ VerhneImb[atska] Ostjaker  Tigel-kalen ǁ Tyn  Castrén wrote the letter э above ju.  Några ǁ Wid  är Fatj ǁ af Fatj är 64 personer – bo om vintern å ömse sidor af Jenisej, gå uppför Jelogui med båtar – de k[al]l[a] de Tasowska Sam[ojederne] Lag Tigel-kalen2037 deng, Nishn[e-]Imb[atska] Ostj[aker] – Familjer 1. (Sjulep2038) Kêlip: R[yska] Muksunoff – 2. Koanengen(g), R. Bischketoff 3. Lawaseng – R. Пескинъ – * Dessa bo wid N[ishnij] Imbatsk – — Bo till Julen i semljankor och förfoga sig derpå omkr[ing] Крещенiе till skogs. Komma om våren på skara tillbaka till Jenisej – Jaga om vintern på hvardera sidan mest på den venstra – — Renar har blott en enda och i ringa antal D / Junii. ☙  ❧ — Ännu wisa sig stundom höga яры – — Wid Фатянъ – en liten by af 4 gårdar på högra str[anden] en prot[ok] af 5 verst – — Några2039 (7) v[erst] nedanom byn utfaller fl[oden] Фатьяниха (Fatjanicha), som tager sin upprinnelse ifrån bergsbygden wid s[am]ma st[älle] som Bachta och Сухая Тунгуска – F[atjanicha] är en betydlig flod och fiskrik (taimen, njelma och красная рыба)  – Tung[userna] uppehålla sig vid d[en]na flod och Ostj[akerne] gå vinter-tiden ända till dess källor – M[yc]k[e]t stenig och full af poroger – Фатянскои каменъ omtalas såsom betydlig men är långt afsides fr[ån] Jenisej  – I mynningen är2040 Fatj[anicha] smal – 1169 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1169 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Ca. 16° C.  Present-day Vereščagino (Jamskoe) at N64°14′25″ E87°34′26″. (TS)  The River Pakulixa, running into the Enisej from the left (south-west) at N64°22′48″ E87°32′57″. (TS)  en ås ǁ g.  <en ----> ǁ <----->  25 år ǁ någon tid  Lanjbin ǁ 1. Сороки ǁ 2. Laньbin. 13° [R]2041 värme v[id] solen – Floden är på sina ställen bl[ott] 1 ½, på andra st[ällen] 5. v[erst] bred – ☙  ❧ Jamskaja på högra stranden – 4 gårdar2042 ✔✔ Nb. Här finnes (10 v[erst] nedanom Jamsk[aja]) Пакульская протока. I denna gren faller floden Пáкулька2043, som tager sin upprinnelse i Пакульское озеро. På floden Pakylka gingo köpmän i fordna dagar upp til sjön Pak[ulka], drogo så båten öfver en2044 ås (4 verst) till <en ---->2045 Pakulka och seglade utför d[en]na flod till Tas, derifrån till Beresow (h[vil]ka wägar?)  – För 25 år2046 tillbaka anlades äfven magaziner wid sjön Pak[ulka], men nejden är nu öde och magazinerna s[a]mt mjölet hafva bortruttnat – Sjön Pak[ulka] kallas Nalimje (Налимьё.). Sjön är 10 verst bred och 40 v. lång – ☙  ❧ Obs – Floden är oriktigt tecknad på chartan Sjön är bl[ott] 4 dagsresor ifrån Nishneimb[atsk]. Floden löper i nordv[estlig] riktning – är m[yc]ket krokig. Pakulska Jamska Ostjaker (4 skattbet[alande)] — Ifrån Familj: Koanengeng (Lanjbin) (?) ––– R[yska] Lanjbin2047 1170 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1170 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Dessa Ostj[aker] gå om vintern än till Tasovsky chrebet på v[enstra] s[idan], än till Kamenj å högra –  Baklanixa on the right bank of the river at N64°26′40″ E87°32′42″. (TS)  Gent emot ǁ Wi[d]  på stränderna ǁ vid backarna Baklanowa, en by af 4 gårdar, war förut belägen på ön Черно-островъ –2048 — Här finnes åter en protoka, på venstra sidan 20 verst lång  – ön som deraf bildas, k[al]l[a]s Черно-островъ — Tvenne andra protoker på s[am]ma station — Gent2049 emot Bakl[anowa] äfven en Ostjak-familj ? ✔ R[yska] Бибековъ. D[en]na fam[ilj] bor vid prot[oken] Черно-островская — Tre ell[er] 2 hundar, spända i rede för en liten båt drogo den emot strömmen med såd[an] fart, att wåg svallar emot stranden – — Myggen är om wåren stor och minskas allt mera emot hösten ☙  ❧ — Obs Ostj[akerne] vid Jenis[ei] bo allmänt på flodens venstra sida, hållande der sina båtar, undangömda vid någon smärre flod, куря, protok etc — Betydligt snö på2050 stränderna – — 1171 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1171 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Bajxa, situated at N64°59′24″ E87°52′0″. (TS)  The River Nižnjaja Bajxa, running from the right (south) into the River Turuxan at N65°44′4″ E87°3′20″.  flyter ǁ gå[r]  Known at present as Suxaja Tunguska, situated at N65°10′20″ E87°55′46″. (TS)  by ǁ gård  två ǁ en  poroger ǁ chrebti  grund. […] skidor ǁ 1. grund, men kan dock befaras af smärre (100 pud dragande) båtar ǁ 2. grund. Ostjj. g. med båtar uppför d[en]na flod D. 6/18 Junii – Baichinsk, en by af 4 gårdar.2051 Här och annorstädes finnas m[ån]ga öde gårdar – — Wid Baichina en protok af 5 verst – — Nedanom en annan af 11 verst – ✔✔ Ostj[akerne] hafva sina egend[omliga] förnamn, sås[om] Etnen, Dogon, ’Sutj, Det gifves äfven qvinno-namn – — Fl[oden] Baicha2052 flyter2053 så nära byn Baichinsk, att man på en dag kan nå den med skidor – ☙  ❧ — Tunguserna hafva en plattare näsa, smalare ögon, bredare kindknotor, mörkare hy, än de Jeniseiska Ostj[akerne] De likna mera Samojeder, ostj[aker] mera Finnar – — Högra stranden allt lägre och lägre, m[yc]k[e]t steril, barrbevuxen. Novoзалѣsskaja2054, en by2055 af 4 bebodda gårdar s[a]mt två2056 öde – i en vild skog på högra stranden – — Wid d[en]na by (1 v[erst] lägre ned) utfaller i Jenisej Сухая Тунгуска, tager jemte Bachta och Fat[janicha] sin början ur en och s[am]ma chrebet – På d[en]na flod finnas tre poroger2057. Floden är, såsom namnet angifver, grund.2058 Ostj[akerne] g[å] med skidor ända till källorna  – Tunguserna fiska i d[en]na flod бѣлая рыба (ej красная) ✔✔ — Äfven hos Ostj[akerne] styra hustrurna narten och hundarna, medan männerna jaga – 1172 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1172 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Сухая Тунг[уска] löper ut från s[am]ma хребетъ såsom Бахта  – På stränderna finnas föga granit, men mest kalksten2059 – På sina ställen dels хребетъ, dels камень å ömse sidor (= шоки) dels sandiga stränder och ängsslätter – Floden är wid sjelfva mynningen så låg, att den kan öfverwadas – Endast Tunguserna befara floden med sina näfverbåtar  – Floden är gropig (ямистая) och i den finnes2060 m[yc]k[e]n fisk – Wid d[en]na flod finnas m[ån]ga fiskrika sjöar, och en m[yc]k[e]t stor sjö, hvari äfven finnes красная рыба – Tunguserna lefva wid dessa sjöar. ✔✔ Tung[userna] göra sig nät af крапива, brännässla – Ostj[akerne] likaså, men mindre – ☙  ❧  kalksten ǁ flintsten  finnes ǁ bor  Kostino is situated at N65°19′17″ E87°58′35″. (TS)  ständigt samma ǁ en  och […] tillförene ǁ än tillförene och utan  Melˈničnaja at N65°29′20″ E88°1′11″. (TS)  verst ǁ ~ å ömse sidor  Miroedixa at N65°38′5″ E88°4′19″. (TS)  små ǁ stört[ande] Kostina2061, består af 3 bebodda gårdar och 2ne öde – — Gentemot en protok, 10 verst lång – (Ifrån trakten N[ishnij] Imb[atsk]  – Kangatovsk  – fortlöper Jenisej i ständigt2062 samma nordliga riktning, mera jembred och2063 mindre uddig än tillförene – Deremot finnas här ett större antal holmar och protoker  – Stränderna etc.) – — Mälnischkaja, en by af 5 lefvande och 2 döda gårdar –2064 — Pälsen hela dagen öfverflödig – — En jemn klippvägg stryker längsmed floden i en rät linie 12 verst2065. Ofvanom och 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk2066  – klippväggen är mycket skroflig – En tjock grane wäxer wid dess bräddar wackert st[älle]. ☙  ❧ — Af den smältande snön bilda sig små2067 bäckar, hvilka i kaskader nedstörta utför den branta klippväggen – 1173 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1173 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  twå ǁ tre  Bergstadi: “Här bodde en Njemka (eg. Esthländska), hvilken redan Ispravniken uti Jenisejsk berömt för dess skicklighet uti matlagning. Vi beställde af henne smör och en kalf. –” Rancken 1884: 114–115.  The word is covered by an ink stain.  Monastyrskoe, since 1917 Turuxansk. (TS)  Сѣверный ǁ К[амень]  Nischnaja ǁ Сухая  Nishnaja ǁ С[ухая]  The actual description of the journey continues in the next notebook (Jenisej 3). See p. 1190.  Oljget ǁ <Kêlip>  Koanenget ǁ Koanengeng  Oljget ǁ F Divgo. Obs. Камень blott på högra sidan – — Klippwäggen är wid Mirojedinsk n[å]g[o]t afbruten Mirojedinsk, en by af 3 bebodda och twå2068 öde gårdar –2069 — 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk upphör каменъ och stranden <blir>2070 låg såsom tillförene ☙  Obs. Ostjakerne fiska på наволочная d. ä. den i ans[eende] till Ryssarnes bostäder motsatta stranden – — Nishnaja Tung[uska] utfaller wid byn Monastir2071, som står på flodens högra strand — Här visade sig nord-stenen (Сѣверный камень) ❧ med sina ewiga is- och snö massor, som betäcka dess krona Сѣверный2072 кам[ень] är 3 dagsresor från Monastir – Nischnaja2073 Tunguska är en rund verst bred wid utloppet – m[yc]k[e]t strid – — Nishnaja2074 Tunguska kallas af Tunguserna: Katanga2075 Nishneimb[atska] Ostj[aker] 58 själar 1 Oljget2076 Wid Bakul 2 Koanenget2077 3 Lawaseng 4. Oljget2078 5. K̈engtaan 6. Urspr[ungligen] funnos bl[ott] K̈oanengeng och Oljget. 1174 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1174 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Baichinska Samojeder2079 utgöra2080 51 душь Lefva vid Верхная och Нижная Baicha samt vid Turuchan.  Selkups. See p. 837.  utgöra ǁ <-->  Castrén wrote the letter a above the second syllable: Kóganof.  Kalla sig sjelfva ǁ De hafva glömt sina egna familje-namn Familjer. Kusámin, (vid Nishn[aja] Baicha) – Ostj[akiska] Limbel-gup Tetjérin, – (vid Верхн[ая] Байха) Bebrúkow, – wid Laitiga Ostj. Kógonof2081, (vid Верхн[ая] Байха) Kaasel-g. Mandakoff (vid Верхн[ая] Байха) } Kalla2082 sig sjelfva (d. ä. Ostjaker[)] ’Söö, le-gup. Taska Ostj[aker] – Taaset-gup Jurak – Jurák Samojed – Samojed. Tungus – Pömbak. ☙  ❧ Rysse – Rus. Imbatska Ostj[aker] – K̈oanek Jenisej – Kuldэ. Tas – Taas. Kudasei – Kudas’ ✔✔ Obs. B[aichinska] Ostj[akerne] spela på fiol af egen not — Hafwa blott några få (2–10) renar. Ströfva sommarn om vid floderna Baicha och Turuchan, jaga och fiska om vintern. — När om sommaren myggen oroar, står man stilla på s[am]ma st[älle]; men då mygg ej finnas, drager man af till ett annat ställe. 1175 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1175 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  (ej […] omul) ǁ (ej sill)  Parkowa ǁ Нижн[ая] Baicha Castrén means the River Farkovo, running into the River Turuxan from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  hdera ǁ Ba[icha]  är […] svår ǁ kan om sommaren endast  ett […] sednare ǁ 1. tidig[are] ǁ 2. ett par dagsresor tidigare  The River Farkovo, see above.  ngt ǁ b [—] Fisk: язъ, сорога, щука, abbore, njelma och (Turuchan) äfven красная рыба om sommaren på Turuch[an] och Nishn[aja] Baicha (ej på Верхн[ая] Б[аиха])  – om vintern finnes ej кр[асная] рыба. Taimen, sik (ej2083 sill och ej omul) tugun finnas ock om sommarn. ☙  ❧ [—] omkr[ing] Turuch[ansk] finnes räf, sobel, песець, filfras, varg, björn, ekorre, hermelin, колонокъ (litet), elg (ej), vildren, utter, — De Baich[inska] Ostj[akerne] kommo enl[igt] trad[itionen] från Tas. — De Baich[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern i землянкахъ (’Culmaat-maa), om sommaren i näfver-tält (tört-maat[)] — På Верхн[ая] Baicha finnes ett magazin och blott ett Ryskt hus – På Parkowa2084 finnes ock ett hus, som nu är tomt — Nishnaja Baicha upprinner ur en sjö: Paigán paaral-tu, på chrebet (Ostj[akiska] taang) — Obs. Baicha – Ostj. Paigán. — Stränderna låga, merendels bewuxna med талникъ, vid källorna barrskog. ☙  ❧ [—] äfven finnas här höga jary på h[var]dera sidan (så wäl på Baicha som Turuchan). Wid h[var]dera2085 Baicha och Turuchan finnas äfven steniga ställen – Öfra Baicha är m[yc]k[e]t grund och strid, äger poróger är2086 om sommaren svår att befaras med Ostjak-båtar. — Nishnaja Baicha är större, ej så strid. — Nishnaja Baicha infaller ett2087 par dagsresor sednare än Верхн[ая] B[aicha] uti Turuchan. — Parkova2088, en liten flod n[å]g[o]t2089 ofvanom Nishn[aja] Baicha 1176 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1176 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Här finnas i nejden widsträckta, skoglösa tundror; äfven skogar af ceder, lärkträd, сосна, елъ etc. — I Turuch[an] och Верхн[ая] Baicha finnes en stor mängd små sjöar, men vid Nedra Baicha icke. ́ ☙  ❧ Laitiga, R[yska] Ladыga, fr[ån] högra sidan, en liten flod, som infaller i Öfra Baicha2090.  Running into River Verxnjaja Baixa 46 km from the mouth of the latter. (TS)  Jeniseiska ǁ venstra  The River Sakolˈnoselˈ-Ky, running into the River N. Baixa 32 km from the mouth of the latter. (TS)  Taska ǁ högra  Probably means the presentday River Nazylˈka, running into the River N. Baixa 57 km from the mouth of the latter. (TS) I Nedra Baicha infaller Sagas-Nuusil-kî 1. den nedersta, ifrån Jeniseiska2091 sidan (höger[)]2092 Nuusil-ki 2. ifrån Taska2093 sidan (venstra[)]2094 Yc’e-kîds’ 3. ifrån Taska2095 (venster[)]2096 Merk-kî 4. ifr. Taska2097 (venster[)]2098 Kếndigэ ifr. Jenisej2099 (höger) Piigol-kî ifr. Tas2100 (venster[)]2101 Seäkal-kî 7. ifr. venster Tas2102 Muges’endil-kî, 8 den öfversta ifrån Tas venster Baicha har till lopp ifrån söder till norr, liks[om] Jenisei – är m[yc]k[e]t krokig – så att man en hel dag kringränner en volok Öfra2103 Baicha är deremot mera rak. ☙  ❧ Turuchan, en m[yc]k[e]t torr flod, kan med större fartyg befaras blott n[å]g[o]t ofvanom Mákowicha, derifrån krono-mjölet transporteras om vintern till Tas med renar. (På öfra Baicha kan man alldeles ej fara med andra, än Ostjak-båtar). Stränderna äro å ömse sidor höga, branta och barrbewuxna2104 moar. Äfven steniga ställen. Klippor och klippwäggar finnas ej. Floden gör ej öfversvämningar. Bifloder:  Taska ǁ högra  The River Učiket, 157 km from the mouth of the N. Baixa. (TS)  Taska ǁ höger  The River Merxe-Ky, joining the River N. Baixa 245 km from the mouth of the latter. (TS)  Jenisej ǁ venster  Tas ǁ höger  The River Pikolˈ-Ky 318 km from the mouth of the River N. Baixa.  The River Sjakylˈga 353 km from the mouth of the River N. Baixa.  Öfra ǁ Nedra  barrbewuxna moar ǁ barrbewuxna 1177 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1177 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria           höger ǁ venstra höger ǁ venster höger ǁ (venster) venster ǁ (höger) The River Vymskaja, running into the River Turuxan 191 km from the mouth of the latter. (TS) venster ǁ (höger) (höger) ǁ venster The River Makovskaja, running into the River Turuxan from the left 263 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster The Bolˈšaja Bludnaja, discharging into the River Turuxan 330 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster höger ǁ (venster) The River Russkaja, running into the River Turuxan 345 km from the mouth of the latter. 1. Nishnaja Baicha, den nedersta fr[ån] hö2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. ☙  ❧ 10. I Werchnaja Baicha Ladыga, nederst, ifrån venstra sidan wid uppfarten Pok̈atelg2115, ifrån höger (vid uppf[ör]) (g af kî, flod). Turuchan utgår ur en stor2116 sjö, på tundra. Verchn[aja Baicha] börjar ur en taiga. (TS)  Castrén originally wrote the letter o in the second syllable but put it in parentheses and wrote the letter a above it.  stor ǁ liten  högre ǁ <--->  The River Xudosej runs into the River Taz from the right at N65°36′8″ E82°23′16″. (TS)  The River Pokalˈ-Ky discharges into the River Xudosej from the right 43 km from the mouth of the latter. (TS)  The Pokotylˈ-Ky, running into the Verxnjaja Baixa from the left 120 km from the mouth of the latter. (TS) ger2105 sid[a]. Farkówa, från höger2106. Werchn[aja] Baicha, fr. höger2107 Wымска, fr. venster2108 Kerówa, fr. venster2109 Чулкова, fr. (höger[)]2110 Mákowicha, fr. höger (venster[)]2111 Bludna, fr. höger2112 Wolotschanka, fr. höger2113 Руская, fr. höger2114 ☙  ❧ Tas. ☙  Tymska-Karakonska volosten består af 2 upr[aven]  – den Tymska högre2117 och den Karak[onska] lägre. Wid resan från Tas till Jenisei färdas man först uppför Kudaseja2118 (blott en dag), man kommer så till Pókatka (Ostj[akiska] pook̈atil-kî, волоная рѣка)2119, färdas på Pókatka 3 dagar, som kommer så till mynningen af en liten biflod, som kallas Malinkaja Pókatka, färdas derå en dag, drager här båten öfver chrebet (en dag), kommer till en liten sjö (Baikantu)  – derifrån en liten flod Pókatka benämnd2120, som utfaller ❧ i öfra Baicha. 1178 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1178 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — De Taska Juraki2121 äro: 1. Aasida, döpta, högre på Tas. Aas’ita,2122 nedanom och vid Часовня hafva få renar, lefva mest vid Tas och draga not i Tas. se nedan. 2. Naúsida2123, odöpta, lägre ned på Tas. lefva wid устье. Fiska äfven vid Tas, liks[om] Us’ida. Somliga äga talrika renhjordar, andra alldeles inga, de2124 sedn[are] gå om vintern till fots eller färdas2125 med hundar på jagt.  Juraki ǁ Os[tjakerne]  Castrén added this sentence later above the line.  Castrén added s’ above the s.  de […] gå ǁ gå s  färdas ǁ med  utter […] m. m. ǁ utter m. m. Obs. De Kuljóganska hafva alldeles s[am]ma språk med de Taska. De Kuljoganska komma till Karelka och d[eri]fr[ån] till Tas. ☙  ❧ De Tas[ka] Ostj[akerne] bo om sommaren i näfver jurt, om vintern i trädjurt med jord öfvertäckta – uppförda dels vid sjelfva Tas, dels vid bifloder – Om vintern lemna de ofta sin jurt och gå med en person (qvinna), som styr hundar l. renar och nart, långt in i skogen, stundom på 14 dag[ar]. De släpa ej näfvertält med sig. Fånga renar, räfvar, ekorre, sobol i ringa mängd, fjällracka, björn, varg, filfras, utter2126, hermelin m. m. Fånga hela vintern. Fisk: Liksom i Jenisei ☙  ❧ [—] största delen af de Taska Ostj[akerne] hörer till ant af Limbel-gum (gås), i anl[edning] h[är]af de af de jenis[eiska] Ostj[akerne] k[al]l[a]s <Lag> (gås). K̈aasel-g[um] woro väl urspr[ungligen] de Tymska Ostj[akerne], ty Tymfl[oden] k[al]l[a]s ännu K̈aasel-kî. — Wid Taska kyrkan bor utom Presten, Djetschih och Wachtern blott en Ostj[akisk] Furste. — Tro att mammut lefver och går under jorden – frukta – 1179 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1179 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  färdas ǁ 1. fr[ån] ǁ 2. Ku[ljogan]  Lake Nalimˈe is situated at N65°3′8″ E87°12′10″. (TS)  Ostjj. ǁ ~ wi[d]  Castrén wrote the letter o above the first a: Korelka.  Castrén most likely means the River Korlik running into the River Vax from the right 613 km from the mouth of the latter. (TS)  åtskilliga ǁ s[omliga] ☙  — De Taska veta sig best[äm]dt hafva kommit från Tomsk. — Tymska Karak[onska] vol[osten] 325 душь. — Communication ifrån Wach på Kuljógan öfver хребетъ till Pokolg (Pokotka) och Tas. Om vintern ❧ färdas2127 man från Kuljogan till Kárelka Floder: ’Sirta Kudaseja — Communication öfver Nalimje ozero (Njyynjel-tu)2128 till Pokolg (Покатка) och Tas. — Tasowska Ostj[aker]2129 1.) Wid källorna af Sabun, 3 familjer: Pinin, K̈aasel-gum. 2. Karelka2130 (som faller i Wach)2131, m[yc]k[e]t åtskilliga2132 familjer Katkaleva, Kunin, Aasin ̈ etc. Kaasel-kum. 3. Kul-jagan, Tymska och Karak[onska] ☙  ❧ Obs. K̈aasel-k̈[um] = Tymska Limbel-k[um] = Karakonska Wid Tas bo de så k[al]l[a]de Ostj[akiska] <---or>. Tymsko-Karak[onska] vol[osten] ända till Часовня, der Jurakerna vidtaga. Semljankor af träd, taket med jord betäckt, väggarna obetäckta — Renar finnas i högst ringa antal (2–10), fiska somm[ar] och vinter i små floder — Tas gör förskräckliga öfversvämningar. Högra stranden hög, venstra låg. Ceder, lärkträd, gran, tall etc. 1180 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1180 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Nb. As’ta – s[ätte]t af Juraki tillreda2133 nötter i midten af hampa, vid sidorna från wide. Widet kokas, fördelas i små skifvor och bindes såsom nät. Barknätet vid stranden, hampnätet ute på floden. – Barknätet håller blott en sommar. As’ita lefva hela sommaren vid Tas, om wintern på tundran, der de fånga wildt, i s[ynner]het wildren, räf, fjällracka, ekorre etc. (sobol ej). De fiska om vintern i sjöar med nät. ✔✔ Obs. De Taska Ostj[akerne] fiska om vintern i små floder med pator och mjerdor, gjorda af lärkträd – Om sommaren fiska de mest med nät och kotets (maarnds’), i. e. de tillstänga en liten flod ifrån strand till strand. Wid stränderna göras vanl[igtvis] pator, i midten en rundel (kotets), lemna der blott ett handbredt hål, h[vari]g[enom] fisken ingår. När fisken fångas, blir hå☙  let till täppt pch fisken upptages ❧ med2134 en hof. – Baichinska fiska2135 på s[am]ma vis. – Om vintern fångas2136 blott med mjerda. Not äro wid Tas sällsynta, krokar brukas ej. Om wåren tillstängas floderna vid2137 högt watten med kotets.  tillreda ǁ göra  Struck out before this in the upper part of the page: Karásinska Ostjaker utgöras af 2ne slägter 1. K̈aasel-kum 2 Limbel-kum – inalles 23 skattbetalande     – bo fiska dels wid Jenisej dels vid Kureika – äga små renhjordar. fiska ǁ och fångas ǁ med vid ǁ me[d] White-eye bream (Abramis sapa). Решетников 2005a. (TS)  The tomar is a blunt arrowhead for hunting fur-bearing animals. Гемуев & al. 2005: 83. (TS) — Ett wigtigt fänge är om sommaren and-fångsten, då de лѣн<ѣ>ѣтся, äfven som gäss, om hösten tjädrar ☙  ❧ [—] änderna skjutas med båge, tjädrar med пасть och snara. Änder fångas ej med snara. Клепци2138 begagnas för räfwar, fjällrackor, wargar, filfrasar, renar. Ekorrar skjutas med tomar2139. Harar med пасть, ’cang och клепци. 1181 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1181 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  An iron trap for bear-hunting. Бахлыков 1996: 82. (TS)  heller ǁ ~, ej че  Flour porridge. See p. 804. (TS)  Af ǁ Torr  Warg ǁ ~ och  teäga ǁ 1. ~ om vintern ǁ 2. ~ om sommaren med  землянкаn ǁ näfver[jurt]  rör ǁ går  A light sleigh drawn by dogs or reindeer (for a photograph, see p. 40 in this volume). Sirelius 1914, with pictures of both a dog and reindeer nart. (TS)  näfver-полокъ ǁ näfver-sk[ydd] Полок = shelf, here a type of shelter. Hermeliner fångas med lada (черканъ) Soml[iga] hafva äfven kapkán2140 och giftkakor. Samosträlets finnes ej, omjet ej heller2141 Sobol fångas båge och bössa, samt snara, som gillras vid hålet i ruttna träd, der soboln uppehåller sig. Wildren fångas dels med bössa och båge, dels med snara, som gillras i dess spår och fastbindes i ett träd. ☙  ❧ — All om sommaren bespard fisk blir torkad, äfven ossetra. — Under sommaren samlas fiskflott, inlägges i Injaur, ätes såsom soppa med torr fisk till tilltugg i st[ället] för bröd. — Burduk och salamát2142 finnas ej. — Feta änder och tjädrar torkas till wintern. — Af2143 torr fisk kokar man stundom soppa, af torr fågel ej. — Warg2144 räf och filfras ätes ej, somliga äta björn. — Obs. Björn fångas med teäga2145 och bössa – ✔✔ As’ita och Naus’. fånga mest красная рыба, som dels torkas, dels nedsättas i små sjöar s[a]mt om hösten med not uppfångas och fryses. vintern i землянкаn2146, derom kring några dagar, har med sig en nart2148 och hustru eller n[å]g[o]t barn, som drager narten (utan hundar); med lifsförråd, gräfver en grop i snön och sofver vid en eldbrasa med en näfver-полокъ2149 till skydd. Denna medtages blott då Ost[jakerne]. ☙  ❧ Ostjaker lefver hela rör2147 sig och jagar 1182 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1182 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflägsnar sig långt från землянкаn2150. När Ostjaken går ut på 3 dag[ar], tar han icke ens släde med sig, utan n[å]g[o]t mat i barmen och bössa s[a]mt båge. Ekorrar, soblar, räfvar skjutas med båge, för att [icke] förderfva skinnet. Renar, vargar, tjädrar, renar med bössa. Är skyndsamhet af nöden, begagnas båge. Är djuret på längre afstånd, skjuter man med bössa.     землянкаn ǁ he uppsökas ǁ 1. födas ǁ 2. samlas sig ǁ ~ på skarsnö Probably the River Orlovka, running into the River Ketˈ at N58°38′27″ E86°4′0″. (TS)  Probably the River Okunevka, discharging into the River Ketˈ at N58°12′50″ E90°41′5″. (TS) Räfungar uppsökas2151 om sommaren och födas. — Enhvar har sitt särsk[ildta] ställe, men jaga ostraffadt äfven på annans mark. Räfungar få naturligtwis ej fångas på annans gebiet, men skytte och fiskande är tillåtet. ☙  ❧ — Obs. Om wåren bryta familjerna upp med hustrur och barn ifrån землянкаn och förfoga sig2152, men tagande med sig hundar, renar och bohag, till aflägsna tundror eller skogar på vildrensjagt. Denna jagt fortfar 2–3 månader på skara, man återvänder hem med vinterföre. — Äfven om hösten fångas vildren, men man dröjer då blott n[å]gra veckor i skogen, lefver der utan tält etc. ☙  ❧ — De Narymska och Taska träffas ofta på sina jagtfärder. — De Taska weta wisst förtälja, att de kommit från Nárymska sidan De berätta att i Narymska sidan finnas två floder: Orelka2153 och Okunowka2154, h[vari]från de skulle inwandrat. Tas har två källfloder, den ena från Jeloguiska sidan, den andra från Wach. Båda utgå ur sjöar, belägna på хребетъ, De kallas Kolta-parel-tu 1183 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1183 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  See also p. 1186–1187 and 1200 for a list of tributaries of the River Taz along its lower course.  nära […] sidan ǁ ifrån Taska kyrkan nedanom  The River Časelˈka runs into the River Taz from the left at N64°56′34″ E81°23′28″, but there is no other tributary from either the right or the left nearby, and the River Pečalˈ-Ky discharges into the Taz 138 km upstream (693 km from the mouth of the Taz). Cf. below where Castrén notes that the Pec’elg and Grigorka are the same river. (TS)  ofvanom ǁ nedanom Cf. p. 1187, where Castrén corrected ofvanom > nedanom. The church was situated below the mouth of the River Xudosej at Njaryj Mač, present-day Krasnoselˈkup at N65°42′14″ E82°28′2″. Donner, Joakim  – Janhunen 2014: 9 (map). (TS)  There are the River Malaja Širta running into the River Taz from the right 873 km from the mouth of the latter and the Bolˈšaja Širta from the right 876 km from the mouth of the Taz. (TS)  The River Pjakalˈ-Ky, running into the River Taz from the right 486 km from the mouth of the latter. (TS)  litet ofvan ǁ nedanom  2 ǁ en  här ǁ och  sten – ǁ ~ хре[бетъ]  Castrén added above: byar.  Här ǁ 1. ~ ǁ 2. Fordom bodde  wid ǁ och  två ǁ ett ☙  Floder:2155 1. Grigorkaxlix, nära2156 Часелька på mots[atta] sidan2157 2. Wolotschanka (wid Часовня) – fordom färdades man ifrån Turuchan till ❧ Wolotschanka, dragande båten öfver kärr, ty här finnes ej хребетъ – Liten flod, folktom – 3. Kudasej (ofvanom2158 kyrkan) ’Sirta, är mest obebodd.2159 Pääk̈elg2160, litet2161 ofvan kyrkan; 22162 familjer, ifrån högra sidan – Tas är en lugn flod  – utan poroger  – lågländt, med sandiga stränder (lämpliga för notdrägt) här2163 och der leriga samt sandiga яры. Höga uddar, ingen sten –2164 Tundriga slätter å ömse sidor, kärr i ymnighet – Öfv[er]h[ufvu]d lågländt och utsatt för öfversvämningar. Ängslägenheter finnas och 4 kor vid kyrkan – Inga hästar – Ryska зимовья2165 funnos förut öfverallt wid Tas ända till källorna, hade kor, får, hästar, ordent[liga] stugor. — Här2166 synas ännu deras ängsrödjningar m. m. — Juraker bodde förrut öfwerallt wid Tas, wid Kuljógan, Korelka, wid2167 Nalimje озеро etc. Ostj[akerne] kommo och undanträngde dem  – Skarpa strider föreföllo emellan Juraker och Ostj[aker], som fortforo tills Ryssarne kommo och gjorde slut på stridigheterna. — Nära invid det st[älle] der kyrkan nu står hade Juraker två2168 afgudabilder af träd med ett gärde omkring. ☙  ❧ [—] xlix. Wid Grigorka finnas 5 familjer, både Limbeloch K̈aasel-gup. 1184 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1184 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  renar ǁ deras  omkr. ǁ w[id]  sällan ǁ ej — Floderna på högra sidan om Tas äro små och obebodda, på den venstra stora och folkrika ☙  ❧ ✔✔ Wid källorna af Wach finnas blott nomadiserande Tunguser. — Tunguserna nomadisera om sommaren wid Tas och stjäla renar2169 (jfr. Ketska Tunguser, som äfven farit af med Ostj[akerne]s renar). — De Taska Ostj[akerne] hålla sina små renhjordar omkring sin jurt och землянка. Äro så tama, att de löpa på tundran och sjelfmant återwända; dock plägar man äfven hafva en vakt eller нагонщикъ för dem. [—] För handarbeten stå kulj[oganska] Ostj[aker] i stort rop. — Tasowska Ostj[akerne] smida sjelfva, snickra — Täckta båtar finnas ej, utan <набоиници>, ветни etc. — Lemna sina semljankor omkr[ing]2170 крещенiе och gå i skogen. Taga barnen med sig, äga intet tält, utan blott тиски, som uppsättes i yrwäder. ☙  ❧ Obs. De Tasowska Ostj[akerne] färdas sällan2171 med hundar, föra sina barn med renar, någongång ock med hundar – Det händer stundom, att Ostj[akerne] under sina skogsresor öfverfalla af menföre och nödgas tillbringa wåren i skogarna. De söka då upp flod, göra en båt och komma så till Tas. — Wid sjelfva Tas finnes ringa folk, man bor wid små floder, der Ostj[akerne] bättre förstå att fiska g[enom] dämmande af små grenar – Juraki bo wid sjelfva Tas. 1185 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1185 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  komma ǁ 1. wid Tas ǁ 2. hafva  Wach ǁ Tas  The River Korylˈky or Karalˈka runs into a branch of the River Taz at N63°44′51″ E82°44′30″. (TS)  The River Tolˈka runs into the River Taz from the left at N64°2′52″ E81°56′46″. (TS)  The River Tolˈka is actually 30 km upstream from the River Pečal’-Ky. (TS)  The River Pokolˈka discharges into the River Taz from the left at N63°43′21″ E83°34′40″. It is 37 km from the River Bolˈšaja Širta is 37 km. (TS) — Alla semljankor af träd med чувалъ och vanl[ig] trattformig rör – ✔✔ —  Soblar finnas wd Tas, men blott tundra-sobeln, som är gråaktig och af ringa wärde. Bergssobeln står i wida större aktning. ☙  ❧ — Bära oklipt hår med härflätor alfärgade skinn parkor under sommaren skor af sämsk, Wid Часовня blott ett hus, hwari Wachtern bor med en Turuch[ansk] borgare. Ett litet kapel – ingen Prest Lärkskog kotel-porg, naken Taril-porg Kîrnja, brokig Communicationen emellan Tas och Jenisej på Turuchan och Volotschanka medelst Ratlixa, som infaller i volotschanka. D[en]na comm[unication] har l[än]gesedan upphört. ☙  ❧ — Tung[userna] komma2172 ifr[ån] Nishnaja Tunguska om sommaren till Tas – bränna skogar, stjäla renar och bedrifva annat ondt. Korelka faller i Wach2173 Karalka i Tas.2174 Obs. Floderna på högra sidan ifrån Rata till Tolg2175 äro belägna ofvanom Kudasej på mots[atta] sidan. Tolg och Grigorka äro belägna ungefär gentemot h[varan]dra.2176 Obs. Grigorka Ostj[akiska] Pec’elg. Чирта (’Siirta (Ostj.), en dagsresa nedanom Pokolg2177, på mots[atta] sidan. 1186 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1186 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Pääk̈elg, mellan Siirta och Kudasej – 3 familjer Limbel gum. ☙  ❧ Kudasej, wid Tasowska kyrkan, några2178 verst nedanom2179 denna. 1. Bолшая ’Sirta; en dagresa ned[anom] Pokolg 2 3. 4. 5. 6 ☙  ❧ på mots[atta] sidan. 2 skatt[betalande] (=  famil[jer]) af Kaasel-k[um]2180 Малая Чирта, nedanf[öre] (obebodd) Pec’elg, 2 dagsresor nedanom Karalg.2181 10 skattb[etalande] K̈aas[el]-g[um] och Limb[el]-g[um] Pääkelg, en dags[resa] nedanom ’Caselg.2182 En familj Limb[el]-g[um] Kue’cel-kî, (på d[en]na färdas man till Nalimje-озеро), litet2183 nedanom kôngat-ki – . Kyrbyn <här> Kuutas’ R. Kudasej. Limb[el] och Kas[el] g[um] 10 skattbet[alande]  några ǁ of[vanom]  This must be ofvanom. Castrén has thus made a mistaken correction here. Cf. p. 1184. (TS)  Selkup kin groups (families).  The distance between them is 111 km. (TS)  Distance 69 km. (TS)  litet ǁ ½ <->  källorna ǁ m[ynningen]  Castrén added above the line: ett skjylf.  Handskar ǁ ~ af r ifrån Nalimje-озеро kommer man på en liten flod till sjelfva källorna2184 af Tas. Wid ’Caaselg börjas protokerna. — Högra sidan af Tas är jarig, sand- och stenuppfyld. — Wid kyrkan säges Tas vara 40–50 v[erst] bred med prot[oker], vid часовня 100 v[erst] bred För renar göres om sommaren en slags jurt2185 af träd med näfvertält utan dörrar. Här brännes rutten träd och mossa för att jaga ut myggen – ☙  ❧ Man matar sina renar äfven med torr fisk. Handskar2186 och pimы göras af renbenling med håret utåt. I handskar insys stundom harskin, i skor стельки. 1187 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1187 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén added above this word: flätad  Most probably Ermakovo at N66°36′9″ E86°12′58″ is meant here. (TS)  Karasino is on the right bank of the Enisej at N66°53′12″ E86°42′36″. (TS)  Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″. — Hundar brukas sällan till hörsel,  – mest renar – — Kotets göres midt på floden  – å ömse sidor om den går till stranden i st[ället] för nät en yng (R.  зелникъ), gjord2187 af lärkträdsskifvor rötter. (TS)  Åsar ǁ Stör Sånger finnas ej. ☙  ❧ Juraker gå i början af Decemb[er] till Obdorsk och återwända i Febr[uari] — De äro 99 man starka, qvin[nor], barn och gubbar oberäknade. ☙  ❧ Jenisej wid Turuchansk 4–5 verst bred – Wid nedanf[öre] 1–2 verst. På smala st[ällen] är Jenis[ej] 1–2 verst. På de bredaste – 6–7 På vanl[iga] – 3–4. Wid Lusina 7 v. bred. Jenisej är på breda st[ällen] mycket lugn, på smala n[å]g[o]t stridare. — Ifrån Jermakovo2188 till Karasina2189 och d[eri]fr[ån] vidare till Igarskoje2190 gå idel holmar på högra sidan, bl[and] h[vil]ka fl[ere] äro bevuxna med barrskog. ☙  ❧ — a) Högra stranden stenig, sluttande, bevuxen med barr- och löfträd om h[varan]dra. Åsar2191 öfverallt — b) Venstra sidan låg sandig, lerblandad, videbewuxen 1188 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1188 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) På högra sidan finnas äfven lågländta stränder –2192 Пески finnas på h[var]dera stranden, mera på den venstra. b) På v[enstra] s[idan] lerhaltiga пески  – här och der knappersten – underst branta яры, bewuxna med granskog. – Ås  stränder – ǁ ~ undantagsvis  grenar ǁ <sund>  Karaul is situated at N70°4′0″ E83°12′25″. (TS) — Der ås finnas äro begge stränderna starkt granbevuxna. Лѣтовя och зимовья. ☙  ❧ Obs. Åsen på venstra sidan — Laida, korga. Flodens bredd Ås. skog. Höga uddar. Wid Selakina en hög stenig udde. — Holmar och grenar2193 fram ifr[ån] Laptukowa 50 v[erst] fr[ån] Dud[inka]  – mest på v[enstra] sidan. — (Wid Karaul2194 är Jenis[ei]. bl[ott] 2– verst. — Svag lärkskog ända till Laptukowa vid smärre bäckar. — Wid Werschinsk finnes ännu <сѣликъ> och ännu längre fram vid små bäckar. 1189 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1189 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  en ǁ den  timade ǁ skedde  Bergstadi has given a brief account of their life in Turuxansk where they arrived on 7/19 June: “Genast gingo vi in till t.  f. Sasädateln, hvilken erbjöd oss qvarter hos sig. Emedan intet annat till en början stod oss till buds, antogo vi det artiga anbudet, dock under det beslut, att så snart som möjligt flytta till ett annat ställe. Vi vilja ej falla honom besvärliga, dels derföre, att Okrushnij är med det första att vänta till staden, dels af den orsak, att han snart skulle gifta sig. I hvardera fallet var det lika nödvändigt, att vi i god tid retirerade. […] Med Posten ankom också en kosack, hvilken medförde ett memorial ifrån Okrushnij af det innehåll, att han, till följe af en ifrån Gouvernören uti Krasnojarsk till honom utgången särskild befallning, har äran att till Herr Doktor Castrén affärda brefföraren N. N. för att, så länge han kan vara behöflig, användas till allehanda uppdrag och förrättningar. –” Rancken 1884: 115. In his letter to Rabbe on 13/25 July Castrén mentions that he had met the District Chief in Turuxansk, and they had more or less settled their disagreement . See the volume of letters in this series. Bergstadi’s preserved diary notes end soon after this description. He has torn out the rest of the pages of his diary except for notes about Siberian rivers. Rancken 1884: 117.  Eliæ ǁ d[en]  om ǁ wid ☙  ❧ Jenisej N. 3. Berättelsen om en2195 Baich[insk] Ostj[ak], som troddes wara besatt af Djefwulen och blef spetsad samt uppbrännt af sina kamrater. Schamanens utslag lydde, att karlen skulle upphängas i en asp och derpå brännas; men då ingen asp fanns tillhands, söndrade man en asp-båt, och gjorde deraf hvassa stänger, med hvilka den olycklige genomborrades af en rasad folkwärm. Detta timade2196 anno 1839. ☙  ❧ Obs. ☙  ❧ D.  Julii g. st. 2197 Natten emot Eliæ2198 dag afreste wi fr[ån] Turuchansk  – Luften war kall[,] winden nordlig och lommen bådade owäder; men Eliæ-dagen hedrade sig – — Wi landade om2199 morgonen vid Schoróchina2200 = Jakuti, 40 v[erst] från Turuchansk – — Byn består af 62201 gårdar 8 Jakuter. Innewånarne äro Ryssificerade, men hafva inwandrat från Jakutska sidan på nedra Tunguska och en flod, som faller i Lena, der blott en ås åtskiljer de två floderna. De simmade på barker, öfvervintrade på vägen, hemtade sig hästar och annat2202 husgeråd – D[en]na invandring skall hafva ägt rum för 100 år sedan – somliga äldre personer kunna ännu Jakutiska – och förtälja, att de nu lefva i 4de led. De bygde sig genast hus – 1190 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1190 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Njelma från 6te Augusti. Muksun från 15 Aug (успѣнiе). Чиръ från Prokop[ii] денъ2203 (8 Julii) Sill fr. Spasow денъ2204 ☙  ☙  Schóricha2205, en liten flod wid Schorochina, strid, full af poroger, m[yc]k[e]t krokig, en weckas längd, farbar blott med Ostj[ak]-båtar – Tar sin upprinnelse ur Bундуйское2206 озера, nedanom каменъ – 25 verst lång, omk[ring] 5 v[erst] bred – fiskrik, men utan красная рыба. Tunguser och Karásinska samt Imbatska2207 och Baichinska ❧ Ostj[akerne] lefva omkring sjön om2208 sommaren  – Wid sjelfva floden Schoricha finnas inga inwånare – i2209 byn Schor[o]china finnas 62210 gårdar, 102211 kor, 2 hästar, ej får — Bland antalet af innewånare finnas utom Jakuter äfven 2 familjer Dychobortsi – — Soboln fångas ej bet[ydligt] nedanom nedra Tunguska; räfvar finnas, men ekorrfänget är det förnämsta – — Af fisket är notfisket det förnämsta – Krasnaja рыба fångas blott перемѣтами. — Jenisej är nedanom2212 Turuchansk 4–5 v[erst] bred, men smalar st[ällvis] till 1–2 verst – — Högra stranden är m[yc]k[e]t stenig, sluttande, här bevuxen med ❧ barrskog och löfträd om hvartannat – venstra sidan är sandig, – videbevuxen[.] På högra stranden finnas här och der smärre sandåsar, den venstra är låg öfullt –  Schoróchina ǁ (Argútina) = ~ Šoroxina is situated at ca. N66°6′3″ E87°52′27″. On the location of the Rivers Bolˈšaja and Malaja Šorixa, see below. (TS)  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén has replaced 7 with 6 or the other way round. Cf. below.  annat ǁ andra  Sic.  1/13 Aug. See p. 1161 in this volume. (TS)  The River Bolˈšaja Šorixa flow into the Enisej from the right (north-east) at N66°6′2″ E87°53′46″ and the River Malaja Šorixa at N66°4′56″ E87°57′45″. The Bolˈšaja Šorixa that is also referred to only as the Šorixa. (TS)  The first letter is a Latin B, not a Cyrillic V (В). The source of both rivers is in a bog instead of a certain lake, as assumed by Castrén. (TS)  Imbatska ǁ ~ Ostj[aker]  om ǁ både  i byn ǁ men (Jakuterne i Schorochina gå  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén replaced 6 with 7 or the other way round. Cf. above.  10 ǁ <ej>  nedanom ǁ emellan 1191 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1191 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Angutixa is situated at N66°7′29″ E87°15′20″. (TS)  Gorošixa at N66°23′35″ E87°30′15″. (TS)  på ǁ 3 h[us]  dragas ǁ måste ~  The village of Kurejka is situated at N66°28′3″ E87°10′22″. (TS)  på ǁ wi[d]  The River Kurejka discharges into the Enisej from the right (north-east) at N66°29′16″ E87°14′0″. (TS)  upprinnelse […] sjön ǁ 1. ~ liksom Schoricha (Imb[atska] ǁ 2. liksom Schoricha (Sam[ojediska] Sórika) ifrån sjön Munduska (Munduis’koje)  There is a Lake Djupkun on the upper course of the river, but the river actually begins already north-east of the lake. — Anguticha2213 består af 2 gårdar på venstra sidan – en familj Duchoborets. — Belägen på en hög och wacker jar. I trakten af d[en]na by finnes Lebeжiе озеро (Tjingdu), svansjön som säges vara tre dagsresor lång och 1. dagsresa bred. Karasinska Samoj[eder] och Imbatska Ostj[aker] vintra öfver vid d[en]na sjö. Gorostinskoje2214 på2215 högra sidan – består af 3 hus – — Jenisej är nedanom Turuchansk m[yc]k[e]t lugn, så att båtar dragas2216 af hundar utför floden – (TS)  om ǁ Wid  Mundus’ka […] båtar ǁ Mundus’ka, dit de från porogen färdas med sina små båtar Lake Mundujskoe is situated at N66°37′36″ E88°29′40″. ☙  ❧ (TS)  The River Mundujskoe runs into the River Kurejka at N66°41′14″ E88°11′33″. (TS) ☙  D. 2 Aug[usti]/21 Julii Kureiskoje2217, en зимовье med 3 gårdar, häst och n[å]gra kor – på2218 venstra sidan gent emot mynningen af floden Kureika2219, tager sin upprinnelse2220 ifrån sjön2221, är blott farbar vid pass 100 v[erst] till ett stort wattenfall med schoki å ömse sidor – 2 verst lång  – om2222 sommaren är floden obebodd, men vinter-tiden bo här Imb[atska] Ostjaker, Karasinska Samojeder och Tunguser. Mer eg[entligen] omkring sjön Mundus’ka2223  – ❧ De färdas på små båtar till mynningen af en liten fl[od] Mundus’ka2224, som tager sin uppr[innelse] fr[ån] sjön af s[am]ma namn och fr[ån] södra sidan infaller i Kureika – Ifrån mynningen af Mundus’ka går man med renar eller till fots 1192 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1192 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Denežkino at E86°43′23″. (TS)  högra ǁ venstra N66°37′0″ till sjön Mundus’ka. Wid Ust-Mundus’ka finnes en зимовье och krono-magazin. Ofvanom denna den omn[ämnda] porogen – — Högre upp på Kureika (Imb[atska] Ostj[akiska] Kuleiga) irra Tunguser och fånga vildren – sobel i ringa m[än]gd – På Kureika finnas höga berg, som k[al]l[a]s Бѣлый кам[ень] emedan – snön ej smälter – — Sjön Mundus’ka är ej längre än att man på en dag kan resa från början till slut – ☙  ❧ På stränderna af Jenisej allestädes jurt, tillhörande Imbatska Ostj[aker] och Karas[inska] Samoj[eder], som lefva i elände – De Imb[atska] Ostj[akerne] gå ej längre än till Kureika och Jermakowo, återv[ända] mest om hösten till tr[akten] af Imbatsk. — Äfven högra stranden mest lågländt – Öfverallt пески, mera på venstra sidan – — Man fångade ännu красн[ая] рыба med перемѣты  – Notdrägten hade ej börjats Äfven Ostj[akerne] hade stora nötter – ☙  ❧ Djeneschkina2225 på högra2226 sidan – 2 hus. Stark storm om natten – Nb. Flera bland de Imb[atska] Ostj[akerne] hafva s[amman]smält med de Karasinska — Sju tält <на> бѣлое (<en> песокъ), 13 verst ifrån Djeneschkina  – Karasinska och Imbatska om hv[aran]dra – 1193 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1193 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  ända till ǁ wid  Konoschel ǁ Kureiskoje  ett st. ǁ ett godt st. Större delen af de Karas[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern vid Kureika kring sjön Munduska, jaga om vintern i berget – Somliga bo äfven wid Jenisej och föra skjuts om vintern. De fånga äfven красная рыба med перемѣты; med not sill etc. Afyttra sin fisk åt Jenis[ejska] köpmän — Om vintern gå de efter Jul ifrån sina semljankor wid Munduska till Kureikska sidan ända2227 till berget – ☙  ❧ Jermakowo d. 3 Augusti [n. st.] En by på v[enstra] sidan  – 4 hus, bebodda af Duchobortser – — Venstra stranden är wanligtvis låg och består mest af lerhaltiga пески, här och der finnes äfven knappersten  – understundom höga, branta jary, bewuxna med granskog, sås[om] wid Jermachowa. — Emellan Jermakowo och Karasina är den venstra stranden m[yc]k[e]t rak, jemn och hög, jarig, granbevuxen, betäckt med knappersten; den högra är uppfylld med holmar – löfskog – (— Ifrån Karasina framåt vexer på holmarna barrskog –) Obs. Ifrån Karasina till Igarskoje gå idel holmar på högra sidan, bevuxna med barrskog – ☙  ❧ Obs. Långsmed venstra stranden af Jelogui löper en ås, som? blir synlig på venstra stranden af Jenisej wid byn Dolgo-ostroff. Sedermera synes ingen ås förrän wid Anguticha nedanom Turuchansk. Derpå försvinner åsen och blir synlig först wid nästa station Konoschel2228, sedan wid Jermakowa, der den följer ett2229 st[ycke] 1194 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1194 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks långsmed stranden och sedan försvinner, samt åter visar2230 sig vid Karasina,2231 och stryker h[äri]fr[ån] fram långsmed stranden. — Regn och kall nordlig vind  – Wållar uppehåll – Fruktar att förlora ankaret – ☙  ❧ Karasina Зимовье på högra sidan – 3 hus.  visar ǁ fram  Karasina, ǁ ~ sedan wid Schus’kówa och Pagarelowo [above both a’s, Castrén added the letter o: Pogorelowo], Igarskoje etc.  Pogorelˈskoe at N67°17′7″ E86°32′1″. (TS)  At present, Igarka is situated on the right bank of the river (see coordinates on p. 1188), and it is unclear whether Castrén might also have meant right while writing left. (TS) — De flesta зимовья stå toma under sommar, ty innewånarne sitta och fiska på n[å]g[o]n песокъ och bo wid d[en]na tid i så k[al]l[a]de сарай. Susch[k]owa — på venstra sidan – 2 hus – Ås fortfarande och steniga stränder på venstra sidan – på den högra holmar – Gorelowa2232 På venstra sidan – 2 hus – Igarskoje 2 hus på venstra sidan.2233 ☙  — Красная рыба fångas перемѣтами – not-❧ fiske förek[ommer] äfven, samt dessutom рѣжи  – ett fänge, som likna поплавны, men har fördelen att kunna idkas af 2 pers[oner] med en båt. Dermed fångas i s[ynner]het муксуны, sällan njelma. — Kor och hästar finnas ej wid Igarskoje – 1195 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1195 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén wrote an a above the letter o: kargá.  stenhögar ǁ småsten  Nosovaja at N67°37′37″ E86°12′50″. (TS)  Sic.  Schamanen ǁ Tungusen — Soboln har alldeles försvunnit, räfvar, ekorrar, fjällrackor, hermeliner, wildren, björnar, etc. finnas – — Uti Igarskoje undfägnades jag med varka, som Ostj[aker] och Samojeder anreda af flott och finskuren ossetra – — En låg blöt, med njascha upp fylld strand kallas laida. Korgá2234 = efter stenhögar2235 hölster ☙  ❧ [—] Stränderna äro starkt granbewuxna – äfven den venstra – — Ifrån hvarje flodbädd stiga tjocka dimmor – — Den 5 Aug[usti n. st.] sågs en björn, d 6 en ren – — Stodo stilla wid Igarskoje en natt för storm och oväder. — Nedanom Igarskoje blir åsen på v[enstra] sidan osynlig. — Jenisej smalnar stundom till 1–2 verst, men vidgar sig åter till 5–6 v. Dess medelbredd säges v[ara] 3–4 v[erst] ☙  ❧ D.  Aug[usti n. st.] Nosowo2236, en gård, den andra tom – på v[enstra] sidan – Lågo här stilla ett helt dygn förlorade rodret och höllo på att krossas emot stranden – Tungusisk Schamanism Schamanen anropar Agei k[al]l[a]de andar  – trummar  – sjunger och accompangeras2237 af de närwarande, som sitta i ring omkr[ing] honom  – Schamanen2238 hoppar omkring på 1196 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1196 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  golfvet[,] han är fastbunden med ett rep öfver bröstet, hvars andra ända bindes upp wid tält-stängerna  – Detta2239 sker för att hindra honom att falla illa, då han faller i dwala – Medan Schamanen2240 ligger i dvala, far hans själ widt omkr[in]g, och det händer under denna färd, att själen, då den kommer till dåliga ställen såsom gropar, i mörka hål etc. går förlorad och Scham[anen] dör – Agei församla sig i stor mängd, och komma med så våldsam ❧ fart, som en wäder-il.     Detta ǁ Han Schamanen ǁ Tun[gusen] Wid ǁ Scham[anerne] anropas ǁ h — Wid2241 besvärjelser dödas ofta 4–5 renar – — Tung[userna] göra bolvaner med spetsiga hufvuden – hargi kallade – — Wid besvärjelser anropas2242 äfven af träd gjorda björnar, wargar, uttrar, lommar, svanar och andra djur. — Scham[anen] bär en tung jernkostym med afbildade björnar, lommar, svanar etc. — I hvarje stam finnes en Schaman – De gå i lära och plågas förfärligt af Agei s[a]mt äta vid den tiden еловая пихта — Agei flyger med wingar och har m[yc]k[e]t mjuka fjädrar – ☙  ❧ Hatonga, Tung[usisk] ben[ämnin]g på N[ishnaja] Tunguska ́ Digin, Samojed. Djanda, Ostjak – Gobdje, Rysk bonde. Luutsel, Rysse. Njerju, kosak – Janda tji, Jenisej 1197 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1197 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  The island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″. (TS)  It is unclear whether the second letter is ē or whether Castrén replaced an original e with an i.  Lŭ́se ǁ Luts  Карасинска ǁ Хантайскiе  wid ǁ T  bo ǁ bodde  hafva ǁ ~ efterh[and] D.  Aug[usti] Till Plachina2243 en by af 3 gård på v[enstra] sidan. ☙  ❧ Juraker ~Aasieda, 55 = ~Aasi’, ~Asieda, Tasowska Bo безъ богъ wid Tas omkring ́ Marjikî, 23 Mangaseja. Tjor, 15 93 } ~Aēwasélda2244, морскiе  – ~aewaseda, hufvudlösa Haasauwa, Jurak. { Waj, Samojed, низовскiй Jenas’e’e, Jenisei. Taasm, Taas, Tasu l. Tasu jam, id[em] Pur, Jur. Pyr. Lŭ́se2245, Rysse. wai, wid Jenisej. Bet[yder] ett utst[ickande] renhorn, emedan d[en]na stam i sin sauk eger en slik prydnad. Mandu’, Avamska Samojeder Tau, Tau’us, Karasinska Taugi ́ Mungandji, Карасинска2246 ☙  ❧ — Jurakerna afraka håret på främre delen af hufvudet. — Äro svaga i benen — Pipor af mammuth-knotor l. renhorn – — De wid2247 Jenisej boende Juraker bo2248 ifr[ån] tidens begynnelse wid Jenis[ej] och hafva2249 börjat nomadisera till Tas. 1198 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1198 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Jurakerne ega blott 4–10–20 renar; de rikaste 500. Somliga äga alls inga. — Fiska om sommaren vid Tas och Jenis[ej] — De fattiga fiska äfven om vintern uti sjöar – de rika jaga.      lefde ǁ funnos The door latch. spår ǁ förespår med ǁ gen[t] 21 ǁ <23> — Habi, Ostjak. — Aasieda bo äfven om vintern trakten af Jenisej, gå stundom på en kort tid till Tas. ☙  ❧ [—] Wid Jenisei finnas Juraker af alla de tre ätter, som bo wid Tas. 19 pers[oner] (m[an]k[ön]) wid Jenisej. — De Tasowska Jurak[erne] vid Jenisej fiska med not (100 famn[ar] långa) och перемѣты, om wintern med nät. — I slägten ~Aasi äro alla döpta, i Marjikî en enda, i Tjor ingen. — Dessa Juraker nomadisera winter tiden å ömse sidor om Tas, på tundrorna, men gå ej till hafvet. De uppehålla sig wid sjöar och fiska under isen med nät. — De begrafva sina döda om sommaren i, om ☙  vintern ofvan jord, lägga liksom ❧ Tung[userna] wid kistan kläder kittel, släde, spjut, båge, pilar, knif, pipa, hvilket allt söndras en smula, så att det blir obrukbart, sås[om] hos Tung[userna]. — Twå tält af slägten peäse’ lefde2250 wid Plachina. Peä se’, träd-ansigte. [—] Запоръ2251 brukas ej af de Tasowska Jurak[erne]. — Man spår2252 med2253 jiltje se <det>. — Alla wid Tas boende Juraker betala sin skatt i Plachina (förrut wid Mangaseja). för 55 + 212254 + 15 själar 1199 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1199 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  These are the tributaries to the River Taz. See p. 1184 and 1186– 1187 for a list of the rivers running into the River Taz along its middle course. The River Russkaja/Lucajaxa runs into the Taz from the right 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Limbja-Jaxa, flows in the Vane-Parod branch of the Taz at N67°12′38″ E80°3′28″. (TS)  The River Juredej-jaxa discharges Njamboj-To branch of the Taz 61 km from the mouth of the latter. The Njamboj-To runs into the Taz 90 km from the mouth of the latter. (TS)  The Sjambuta-jaxa running into the Taz 51 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xarvuta-Jaxa runs into a nameless branch that discharges into the Taz 68 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén wrote the letter k above the g.  måste ǁ bl[ir] Luutsajaha 1. nedanf[ör] Mangas[eja].2255 Luutsajaha 2. Mănomjaha, hammarfloden. Limbejaha2256, Mesó ☙  ❧ Meso’ upptager Nadujaha, Muuduj ifrån södra sidan. Ifrån venstra sidan: nedanom Tas: Jurjéi2257 Të̂dengo-jaha l. Tidej, кедровая Hähä, Болванъ Seambuta, талниковая2258 Nuuna-jaha, стоящая р[ека] Wäsaku-j[aha] Haarwota, lärkträd-fl[od]2259 ☙  ❧ Mangasej Jur[akiska] Tasu haarad. Tas Jur. Taasem. Beresowska stammar, som bo vid Tas, nedanom Mangaseja 1. Tasung-Garjutji, lefva vid sjelfva Tas. 3 Peâseä, wid Tas och på tundran 4 Wăra’, wid Tas 2 Siunjej, wid Tas Nienjang2260, wid Tas. Haabedju’, wid Tas. Jar, wid hafvet. ☙  ❧ [—] Jurakerna spå i handen öfver hellsa, lif och död — Spår man öfver ett barn, så måste2261 dess far eller äldre bror wara tillstädes. — Qvinnor få ej vara närv[arande] vid synerier. 1200 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1200 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ~A är en ond Gud, som lefver under jorden och sänder d[eri]från allt ondt öfver m[enni]skor, såsom sjukdomar och död. Det är ~A som förgör renhjordar etc. – Han bor i mörkret. Num är ljusets Gud, som ger hellsa, rikedom, underhåller renarna och gör allt godt. Num skapade werlden, ~A är dödens fader.2262 ☙  ❧ — Schamanerna falla i dvala och sägas derwid Numna2263 jaadarnga, wandra hos Gud, ej ~Auna2264 jaadarna. — Trumman är hos Samoj[ederne] enkel, utan lommar och andra prydnader. — Schaman-kostymen består af jern, 1) en skifva på bröstet 2) en på ryggen 3) ett concavt2265 stycke öfver hvardera armen på öfra sidan (intet på det andra) 4) ett stycke öfver hvardera benet (på öfra sidan) med renhofvar. (Kring låren finnas ingen ting).  For a commentary of Nenets religious beliefs, see Castrén’s report of the 1845–1849 journey in this series.  Numna ǁ j[aadarnga]  ~Auna ǁ ~Aunaan  concavt […] öfver ǁ 1. rundt <------> på ǁ 2. <b>  om ǁ till ☙  ❧ Hä̂he, gjord dels af träd eller jern, beklädd och prydd. Seadaej, naken, af träd, — Obs. Röktobaken blandas tillhopa med björkspånor. De Jenis[eiska] Jurakerne draga sig om2266 hösten på tundrorna. De rikare gå ända till Tas; men de som ej hafva renar, bosätta sig vanl[igtvis] vid en sjö, benämnd Pîntje-to (gäddsjön), som säges vara 40 v[erst] lång, 2 ? v. bred, en dagsresa från Jenisej. — I nejden finnas ock andra sjöar, der Jurakerne uppehålla sig. 1201 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1201 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  upptill ǁ utwändigt  2 ǁ en  Lake Xantajskoe, a 80-km-long lake at N68°17′ E90°31′. (TS) ☙  ❧ Den 12/24 Aug[usti] afreste från Plachina – medan regnet sqvalade in genom taket – Båten war temligen läckfri upptill2267 – — Wid Plachina är floden m[yc]k[e]t smal; vidgar sig derefter och bildar 22268 holmar emellan Plachina och Xantajka – — Ryssarne bära allmänt Samojed-[,] Tungusoch Ostjak-plagg till och med i sjelfva Turuchansk – — Stora ismassor wid stränderna — Samojedernas bugningar – Fl[oden] Hantaika tager sin upprinnelse ur en stor sjö wid Kamen2269, bebodd af Tunguser, som betala skatt i Kureika. ☙  ❧ — Byn Chantaika på flodens venstra sida  – 2 hus och en förfallen kyrka D. 1. Sept[ember] (n. st.) — afreste från Chantaika i ett skönt och wackert solskenswäder – Obs. Emellan Chantaika och Lusina bodde fordom Samojeder, i sednare tider hafva de dragit sig mera norrut – Obs. Wid Chantaika säges floden vara knappt 2 verst bred – 1202 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1202 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Fokina flows into the Enisej at N68°39′10″ E86°18′33″. (TS) — Blöta, låga stränder – dålig skog – ☙  ❧ — Skaror af skrikande vildgäss — Djenisowa  – 20 v[erst] fr[ån] Chantaika, på venstra sidan. Blott ett enda hus med två stugor – En holme 3 verst bred straxt nedanföre – — Här widtager åsen på venstra sidan – den är skoglös – stranden stenig  betydlig ǁ ringa  vid ǁ om  aflidit […] tid ǁ aflidit, efter h[vil]ken tid [—] Obs. Furan (сосна) går ej nedanom Turuchansk – — Пихта träffas ännu i trakten af Kureika, — Cedern går till Plachina — Asp och hägg till trakten af Kureika. ☙  ❧ På andra sidan om Djenisowa försvinner chrebet, – en låg, gräsbevuxen jar är synlig för ögat. Blott små videbuskar synas på venstra sidan – på den högra växer lärkträd, ельникъ bland med талникъ. Floden är än 2 än 4 v[erst] bred ☙  — Fokina, 50 [verst] ifr[ån] Chantaika, på högra sidan – 2 hus – Wid utloppet af fl[oden] Fokina2270, af betydlig2271 storlek  – genomskär Медвѣжiй каменъ, som säges vara belägen 70 verst ifrån Jenisej. Fl[oden] besöks blott vintertiden af Samojeder och Tunguser Wid Fokina bor en Sa❧mojed-familj, h[vil]ka om sommaren draga not vid2272 Jenisej, men om wintern hålla sig till sjöar, bland h[vil]ka den största är bel[ägen] 20 verst från Fokina by och k[al]l[a]s болшее озеро. Obs. På de 2 sedn[are] åren hafva Samoj[ederne] ej fiskat wid Fok[ina] af skäl, att deras fader aflidit2273 för 2 år tillbaka, under h[vil]ken tid det ej är lofligt att fiska l. jaga inom sitt gamla område – 1203 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1203 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  29 Aug./10 Sept.  som ǁ är  All three are Enets. See p. 837, 839. (TS)  på ǁ wid  nomadisera ǁ vistas om sommaren [D.] 2. [September n. st.] Gässen återv[änder] omkr[ing] Iwanov-dag2274  – Änderna dröja längre och ett stort antal fryser ihjäl ☙  ❧ — Begge stränderna äro starkt mossbevuxna, i s[ynner]het med brun takmossa. På högra sidan, som2275 består af en lägre ås, synes öfverallt mossa, så wäl brun, som renmossa – — En deporterad har på 10 år ej kunnat wärja sig wid den Turuchanska sidan Nedanom Lusina är Jenisej 7 verst bred. D 3 Sept[ember] lågo stilla för motwind – ☙  ❧ Береговые Юраки Lambaj R[yska] Икинъ (Ikin) Jablo ~ae, gåsfot. 34 skattb[etalande] Juraker wid Jenisej ☙  ❧ Samojeder2276 1. Chantaiska, vid Lusina, nedanom Chantaika 2 Podgorodnaja, omkr. Dudina 3 Karasinska Hafva renar, bo mest sommar och vinter på2277 tundran; de fattiga fiska wid Jenisej om sommaren. Chantaiska och Karas[inska] Sam[ojeder] nomadisera2278 på högra sidan om Jenisej, Podgorodnaja på venstra. De sistn[ämnda] äro fattiga på renar och gå ej långt från Jenisej on vintern. Podgorodnije kalla sig Bai. 1204 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1204 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samatu a) Chantaiska Solda, 4 skattb[etalande] Mandu’ = Samatu ☙  ❧ Karasinska k[al]la sig Mungandji Awamska2279 k[al]l[a]s af andra Samoj[eder] Tau[,] kalla sig sjelfva Nja’ 2280 Chantaiska Samoj[ederne] äro odöpta. Podgorodn[aja] alla döpta        Awamska ǁ Fo Nganasans. See p. 839. (TS) nät ǁ not kinder ǁ sidor Ровдуга or замша, ‘suede’. jernst. ǁ ~ af fötterna) ǁ ~ Parka af Fiskandet bedrifves om sommaren med not och перемѣты, [i] Jenis[ej] om vintern med nät2281 under isen i små sjöar. Om vintern fångas fjällrackor med пасть. Vildren skjutas med båge, drifvas fram med renar; mahalki uppställas. ☙  ❧ Awamska Sam[ojeder] [—] Män och qvinnor bära flätor å ömse kinder2282. — Trumman är wanlig, enkel, utan alla prydnader. — På pelsen, gjord af ровдуга2283, finnas jernst[ycken]2284 – lommar, svanar, gäss, flata jernstycken, afbildade händer (på händerna), fötter (på fötterna) –2285 Bröst och rygg af jern, liksom hos Tung[userna] Hafva soml[iga] 2 hustrur. — Begr[afva] sina döda om vintern ofvan jord, om sommaren i grafven ☙  ❧ [—] Göra ed wid björnnosen och tassen 1205 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1205 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Castrén added this line next to the title Fyra ätter without numbering this or changing the title.  Samoj. ǁ 1. Fa<-> ǁ 2. ~ s<-->  namn, ǁ ~ ej heller kan en g  uppger ǁ sä[ger]  besöker ǁ s<-->  The Nganasans usually hold memorial meetings at the grave for three years after the death of the buried person. Гемуев & al. 2005: 606–607. (TS)  Baganida ǁ Bal[achnida] The River Boganida, running into the River Xeta from the left (north-east) at N70°53′54″ E95°20′32″. (TS)  The Tajmyr Peninsula is the northernmost point of Asia on the northern coast of Siberia between the Gulf of Enisej and the Gulf of Xatanga. Its area is ca. 400,000 km2. Северная энциклопедия 2004: 932. (TS)  The River Bolˈšaja Balaxnja, running into the Gulf of Xatanga at N72°46′28″ E105°4′47″. (TS)  The River Xatanga discharges into the Gulf of Xatanga at N72°36′8″ E104°28′54″. (TS)  The village of Xatanga is situated on the river of the same name at N71°59′0″ E102°28′33″. (TS) Fyra ätter: 1. 2. 3. 4. ~Oamdjä: vid floden Feäseda ~Amtusuojä’ ~Amtusua = vid Feäseda ~Inandjä’, wid Taimыra (Beäguo’) Beȃgúa’ vid Feäseda Badäjewska: Tysjej2286 Samoj[ederne]2287 anse det för skam att nämna sitt eget namn,2288 i synnerhet uti äldre personers närvaro, utan den äldre uppger2289 den yngres namn, om n[å]g[o]n frågar derefter Ett år efter den aflidnes död besöker2290 man en gång hans graf och offrar dervid en ren. Wid hans död offras m[ån]ga renar af den rike: renarna lemnas liggande oflådda, orörda vid grafven.2291 ☙  ❧ De Awamska Samoj[ederne] k[al]la sig sjelfva bröder (nja’) men Tunguser och Dolganer sina yngre bröder (Aja’) Samoj[ederne] bygde fordom förskansningar kring sina tält till skygd emot Jurak[erne], som anföllo dem med pilar. [—] Badäiska Samoj[eder] uppehålla sig om vintern kring sitt magazin vid Baganida2292, men emot wåren draga de sig till Balachnida och soml[iga] sägas gå ända till hafvet ☙  ❧ [—] Badäiska Samoj[eder] hafva sitt magazin ́ wid Boganida, lefva här till Mars, förfoga sig till Taimura2293 – lefva der om sommaren – och till Balachnja2294, som utf[alla] i hafvet öster om Chata[n]ga2295. De äro 19 skattbetalande – betala sina utskylder i Chatanga2296. 1206 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1206 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Samoj[ederne] ega små2297 renhjordar, fiska sommar och vinter i floder och sjöar, jaga om vintern. — Hafva ej nötter, fiska med nät och pator. — Hafva ej bössor, skjuta med bågar – wildren med nät – fjällrackor med клепци – — Inga fastboende – — gå ända till hafvet om sommaren. — odöpta, äro mera bildade än de <Awamska>2298 ☙  ❧ [—] Obs. Tunguserna äro jägare hafva bössor – små renhjordar, fiska (ej nötter) — Jakuterne bo till en del i hus, hafva somliga stora renhjordar – fiska med nötter. — Dolganerne äro till större delen nomadiserande – hafva små2299 renhjordar – fiska och lefva i det närmaste sås[om] Tung[userne] – hafva ej bössor. — Tunguser finnas i Awama2300 32 skattb[etalande]. Dessa hafva små renhjordar, jaga, fiska, lefva om vintern i trakten af Awama, om sommaren på tundran, äfven wid Есайское озеро. ☙  ❧ Awama  små ǁ få  Most of the word is covered by an ink stain.  små ǁ <-->  The River Avam, running into the River Dudypta from the right 135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Dudypta, discharging into the River Pjasina from the right at N70°51′40″ E89°54′10″. (TS)  The River Pjasina runs into the Kara Sea at N73°53′12″ E87°4′21″. (TS)  wid ǁ p[å]  bo ǁ s faller i Dudibta2301, denna i Pjasina2302. — Wid Awama en Rysk stuga. — Wid Dudipta Wid Awama finnes ej Jakuter, men 8 Dolganer Jakuter bo wid2303 floderna Cheta och Chatanga. Tunguser bo2304 wid flere st[ällen]: Awama, Baganida etc. Dolganer wid Chatanga 1207 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1207 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Ifrån ǁ Nari[lska]  Norilˈsk at N69°20′15″ E88°13′5″. (TS)  Castrén seems to mean the lakes Lama, Glubokoe and Sobačˈe/YtKjuelˈ around N69°19′ E90°45′. The River Norilˈskaja flows from Lake Lama into Lake Pjasino. (TS)  en ǁ nära  35 ǁ 26  våren ǁ hösten ☙  ❧ Tunguser [—] 29 skattbet[alande] lefva vid Narilskoje озеро, hvilka äro 3 till antalet – alla af 100 versts längd. De lefva här sommar och vinter jemte två Dolgan-slägter – — Alla hafva renar, fånga vildren i skogarna och bergen, fånga fisk med nät – — Ifrån2305 Narilska2306 till Pjasenin längs floden 100 verst längsmed floden, som ifrån Narilska sjön faller Pjasina. — De 3. Narilska sjöarna2307 äro bel[ägna] bl[ott] 10 verst den ena fr[ån] den andra och förenade genom små floder. Tung[userna] vid Narilska sjön äro odöpta — De hafva invandrat från Kureika för icke lång tid tillbaka – de nu lefvandes fäder voro de första ankomlingarna ☙  ❧ Tungus[erna] bo sommar och vinter vid sjön; Dolganerne deremot förfoga sig för sommaren nedanom Tolstoj Nos till hafsbandet, d[eri]fr[ån] de om hösten återwända. En af de tre sjöarna k[al]l[a]s Mataschkina gentemot Chantaika – är den största Wid Dawidowo sjö en2308 af de Narilska sjöarna uppehålla sig 2 slägter: Долгано-Тунгускаго рода – 352309 Жиганско-Тунгускаго р. – 26 – resa om våren2310 till hafstundrorna  – samla mammuth-ben, fånga wildren – Om vintern lefva de vid Davidova sjö – 3 dagsresor från Dudina. 1208 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1208 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — bo om vintern i trädjurt täckta med mossa med öppen spis – K[al]la sig Dongót = Dolganer. ☙  ❧ Жиганы = Adjan Sig emellan dela de sig i tre slägter: Dolgán, wid2311 Chatanga. Dongót (Dolgano-Tungusk) – 35 Adjan (жиганы) – 26        wid ǁ kr[ing] kommo ǁ ne sidan ǁ ~ till Davidovo i ǁ wi[d] hka ǁ k Fiskafänget ǁ ~, som det […] gör ǁ 1. fuktig[heten] ǁ 2. regnet dageligen fö  The River Dudinka runs into the Enisej from the right (south-east) at N69°23′34″ E86°10′55″ and the River Suxaja Dudinka 62 km downstream from this point. (TS)  nedanom ǁ wid — Galkingaa, Sakatin, Bijkaa woro tre bröder, som först kommo2312 ifr[ån] Jakutska sidan2313 och de wid Davidowa härst[amma] fr[ån] Galkingaa – — De fiska om vintern i2314 Davidowa, hafva små renhjordar. Soml[iga] äro döpta, andra och större delen odöpta. ☙  ❧ Infödingarna öster om Jenisej fånga om somma- ren wildren på hafstundrorna. Likaså äfven Ryssarne. De fördela sig i två familjer, af h[vil]ka2315 den ena fiskar, den andra jagar – ☙  [—] Samojederne idka ej fiskafänge, men väl Tunguser och Jakuter – — Fiskafänget2316 bedrifves med nät, not, krok etc – — Salt finnes ej – hv[ar]före fisken om sommaren torkas. Sill förvarar man i gropar, der jordens kyla hindrar den att alldeles förwara – Sillen kan ej torkas, emedan den är en höstfisk ❧ då det2317 dagl[iga] regnet gör torkning omöjlig. Rökning vet man ej af — Dudinka2318 har tvenne utlopp  – den nedra (mindre) nedanom2319 Samylova vinterläger – 1209 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1209 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Karas. ǁ ~, k[al]l[a]s af Jurak[erne] Baj.  Baj ǁ Pod[gorodnji]  En ǁ Den  muksun ǁ g[ädda]  vid ǁ <--> Mungandji = Karas[inska]2320 2. Samatu = Chantaiska Obs. Kallas af Jurakerne Mandu – 3. Baj2321 = Podgorodnji ☙  ❧ 1. ☙  — Lefwa på tundrorna emellan Jenisej och Pjasina – om sommaren — De fattigare fiska om sommaren wid Jenisej. — De som lefva på tundrorna, fånga vildren – — Podgorodnыje och Karas[inska] äro nu en orda. De förra ❧ bodde förut (nyligen i trakten) af Turuchansk. De jaga om sommaren i skogsbygden – somliga höger[,] andra venster om Jenisej – fånga fjällrackor – — De Chantaiska och Karas[inska] bo till en del om sommaren vid pass 50 verst nedanom Krestówa inferior wid floden Pokolka  – som tager sin uppr[innelse] ur en sjö och utfaller i Jenisej omkr[ing] 60 v[erst] ofvanom Krestówa — En2322 hög chrebet åtföljer Jenis[ej] 200 v[erst] nedanom Tolstoj nos till en hög klippa (Kamen), derifrån åsen plattar sig och ej innehåller sten – ☙  ❧ Ермыловская 1. bebodt hus och ett annat öde. — Fiskafänge bedrifves under isen med nät.  – sik, чиръ, sterläd, muksun2323, omyl, gädda Jenisej 7 verst bred Елникъ (gran) och береза (björk) finnes vid Dudinka, men vid2324 Jermilovska blott lärkträd och vide. (Laptukowa) Samylowa – Jenisej 8 v[erst] bred, ingen skog. Ett hus, som bebos af en Jenis[ejsk] köpman 1210 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1210 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Затундренскiй Samojeder Förskräcklig köld Krestowa – en liten stuga – Jenis[ej] 10 v[erst] bred. Härifrån fortlöper Jenis[ej] i grenar. Här upphör all skog.2325 Kall stuga Замыловъ Ifr[ån] Dudinka till Laptukowa – 60 v[erst] Krestowa – 602326 v.2327 Seljukina – 262328 Kasatskoj2329 – <26> ☙  ❧ — Obs. Wilda renar jagas om sommaren i vattnet – med tillhjelp af såk[al]l[a]de mahalki – De klubbas i wattnet – [—] Om wintern drifvas med tama renar på lika sätt i en grop – Om sommaren af fotgångare – — På tundrorna fångar de2330 Karas[inska] Samoj[ederne] fisk i små floder och sjöar med nät. — Rugg-gäss fångas äfven på tundran –  Krestova was situated at ca. N69°36′45″ E84°25′4″. (TS)  60 ǁ 50  Distance from the above-mentioned point.  26 ǁ 25 Cape Seljakin is situated at N69°42′32″ E84°5′49″. (TS)  Kazancevo is at N69°50′18″ E83°46′15″. (TS)  de […] Samoj. ǁ man  Square brackets by Castrén’s hand.  Samoj. […] sig ǁ ❧ Under detta ☙  samtal inträdde i rummet wid pass 20 Samoj[eder] h[vil]ka af förmannen bl[ifvit] underr[ättade] om min ankomst –  Jag […] afreste] ǁ Parallel version on mscr. p. 275 & 277: Jag rådde dem att ej förhasta sig i en så allvarsam sak, gaf dem en sup en – och afreste.  See travel report of 25 Nov./7 Dec. 1846, published as Castrén 1847h and p. 849–850 above. [Obs.2331 Samoj[eder]2332 inf[ann] sig hos mig för att få veta, om de i och för sina skullder sk[ulle] skickas till Guldvask[erierna]. I detta fall wille de häldre döda sig; midt för min näsa för att 1o) få dö i sina fäders land 2) att jag <sst.> bringa underr[ättelse] derom till öfverheten. Jag2333 tröstade dem med brännvin och afreste]2334 ☙  ❧ — Ifrån Krest[owa] fortlöper Jenis[ej] i grenar, än två, än tre (ex Seljukina) Seljukina – 2 stugor – hög strand Kasatskoj 1. stuga 1211 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1211 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  simovja ǁ stugor  Distances (in versts) travelled by Castrén from Dudinka to Karaul.  Castrén wrote våren above vinter.  sommaren ǁ vintern  It is unclear where the fragment from here to genmälte Ryssen belongs. Castrén struck it out.  stugan ǁ pörtet  mannen ǁ 1. ~ ifr[ån] tundran ǁ 2. ~ <----->  Samoj. ǁ Ostj[akerne] Obs. Ifr[ån] Dudinka framåt stå alla simovja2335 på högra sidan – — Jenisej fortlöper mera än 20 verst bred i m[ån]ga protoki. – 60 –60 –40 –50 2102336 ☙  ❧ [—] ☙  Samoj[ederne] gå icke ända till hafwet och bedrifva ej hafsfänge, Ej heller Ryssarne — Bland de Chant[aiska] Samojederne fiskar hälften wid Jenisej, så och m[ån]ga Podgorodnije – men de Karas[inska] icke – — Chant[aiska] Samoj[ederne] hade förr sitt magazin i Chant[aika], Karas[inska] i Karasina — Mahalki – om vinter2337 gåsfjädrar, om sommaren2338 snöripor  – De ställas på höga platsen – Om sommaren göras de 10 verst, om vintern en verst långa –❧ Bredden är 3 verst[.] — De göras om sommaren längre emedan Samoj[ederne] då lefva på s[am]ma ställe  – Obs En mahalka duger i fl[ere] år – hvila2339 i stugan2340, började jag examinera mannen2341 och sporde honom, huru man lefver bakom tundran. ”Ack, bästa herre”, genmälte Ryssen, — Stället der de Jenis[eiska] Samoj[ederne]2342 fånga vildren k[al]l[a]s поколки. Här synes ännu en låg chrebet wid Jenisej. 1212 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1212 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — Hvar och en har sitt särsk[ildta] sommar-st[älle] men ej för vintern – — Sommar tiden fångas2343 fjällrackor i gropar, som äro ärftliga liksom hela2344 platsen – — Chant[aiska]2345 Samoj[ederne] äro renfattiga; de Karas[inska] rika          Wid Tolstoj Nos är Jenisej 35. v[erst] bred. — 250 v[erst] nedanom Tolstoj Nos fortlöpa ännu höga stränder ända till ett st[älle] som kallas Корга, der krono-fartyg, som velat gå till Archangelsk, bl[ifvit] sönderslagna –2346 Ännu lägre ned är каменъ märkbar. ☙  ❧ [—] Tolstoj Nos är belägen wid Maloj2347 Jenisej — Nedanom2348 Tolstoj Nos fånga Ryssar samt äfven några Chantaiska Samojeder бѣлуги. Skälar finnas2349 äfven i Tolstoj Nos, men fångas icke, ehuru de stundom fastna i nätet. — I Tolstoj Nos bedrifva blott tvenne Ryssar renskötsel.2350 — Wid Ust-Pjäsina2351 fångas hvita björnar.2352 — Wid Jenisej idkas ej detta fänge, blott nedanom Krestowa — Wid Tolstoj Nos är2353 ebb och flod föga märkbar och vattnet är ej saltigt. ☙  — Simovja funnos fordom ❧ ännu nedanom Krestowa. Nu är de öde.     fångas ǁ hafva hela ǁ pl[atsen] Chant. ǁ Awa[mska] sönderslagna  – ǁ ~ Derpå äro stränderna lågländta. Maloj ǁ Nedra Nedanom ǁ Om finnas ǁ fångas renskötsel. ǁ ~  – Ifr[ån] Tolstoj Nos b Ust-Pjäsina ǁ ~ och At the mouth of the River Pjasina. See above. björnar. ǁ björnar, äfven är […] och ǁ verkar ebb och flod obetydligt, den The River Malaja Xeta discharges into the Enisej from the left (south-east) at N69°35′8″ E84°29′7″. (TS) The River Bol’šaja Xeta flows into the Enisej from the left (south) at N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)  Castrén probably means the River Solenaja/Xakdybira/Delingdè, running into the River Bolˈšaja Xeta 273 km from the mouth of the latter. (TS) — Cheta k[al]l[a]s två floder (Малая Хета och Болъшая Хета),  – Lilla Cheta utfaller i Jenisej ofvanom Krestowa2354; Stora Heta litet nedanom Krestowa, –2355 Soljëna nedanom Stora Cheta.2356 (Obs. Stroganina) 1213 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1213 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  etc. ǁ ~ Tolstoj Nos  Castrén is illogical here, because Krestova was situated upstream from Tolstyj Nos. (TS)  ny ǁ gammal  приход, ‘parish’  öster ǁ öfver  The River Anabar (Ru.)/Anaabyr (Yak.), running into Laptev Sea east of the Tajmyr Peninsula at N73°12′30″ E113°33′25″. (TS)  åtskilliga ǁ fl[ere] [—] Björn, zobel, hare, ekorre, каланокъ finnes ej vid Tolstoj Nos. — Endast räf, fjällracka, hermelin, warg, varglo etc.2357 ☙  ❧ Ryssarnes зимовья sträcka sig ännu 350 v[erst] nedanom Tolstoj Nos till Krestowa.2358 I Tolstoj Nos finnas 4 usla stugor och en ny2359, liten kyrka – ehuru hela trakten hör till den Dudinska prichoden2360. — Samoj[ederne] gå ej öster2361 Chatanga. — Wid Anabara2362 bo åtskilliga2363 Ryssar  – <---> Jakuter. — Wid Chatanga bedrifves ej hafsfänge – — 80 verst nedanom Krestowa fångas hvita björnar – — Wid Krestowa står en ständig is, men ej nedanföre – 1214 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1214 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ifrån2364 ☙  ☙  Tolst[oj] Nos Med mägtig kappsäck, nedblötta papper och skral hellsa anträdde2365 jag d. [ ] Now[ember] min återfärd från Tolstoj Nos. Wid d[en]na resa beledsagades jag [af] några Ryssar, h[vil]ka i sina egna angel[ägenheter] förfogade sig till Dudinka. – Såsom mindre wana wid renfärder förwillade [de] sig redan på första [natten] och jagade sedermera i mörkret den ena den andra på de Jeniseiska <protokerne>. Efterhand2366 samkades likväl alla under natten i vinterl[ä]gret Seljakina. Enl[igt] förrut erhållna ordres hade man här rengjort2367 en af byns tre stugor  ❧ men då det ej står i någon mänsklig förmåga2368 att afwärja frost och köld, så war stugan kall2369 som ett tält och dessutom så fuktig, att wattnet2370 rann utmed wäggar och golf. Jag tog i besittning en af sido-väggarna, lät betäcka den med renhudar och inrättade mig med2371 all den commodité, som här var möjlig. Sysselsatt2372 med the drickning warseblef jag2373 i stugan ung flicka klädd i en förnäm2374, ehuru något utblekt kattuns-klädning, med wäl uppkammadt i2375 dubbla flätor nedhängande hår, men utan skor, utan duk och utan förkläde. H[enne]s utseende, ehuru föga <--->, war <----- ------>2376. Hon stod orörlig wid ugnen och höll2377 på med strump-stickning – ett arbete, som i förening med den owanliga kostymen tillräckligt och wittnade om n[å]g[o]n bildning [ ] ❧ gaf, att flickan war en Ryssinna. Då det war tydligt, att hon troligen2378 hade ett andragande att göra, sporde jag wärden om hennes stånd och wilkor. Liks[om] enl[igt] skedd öfverenskommelse kastade sig härvid flickan2379 s[a]mt tvenne hennes2380 förespråkarinnor på knä för mina fötter och bådo för nådig bönhörelse. Härpå följde nu en widlöftig med suckar och  Cf. from p. 849 on.  anträdde […] Nos. ǁ afreste jag från Tolstoj Nos, i sällskap med en karavan, som bestå af sju slädar 20 renar och sju slädar.  Efterhand ǁ Unders[tundom]  rengjort […] stugor ǁ eldat oss en af tre stugorna  förmåga ǁ makt  kall ǁ så ~  wattnet […] golf ǁ både wäggar och golf  med […] möjlig ǁ på bästa möjliga vis för att kunna intaga mitt mitt the och mid turfliga [= torftiga] qvälsvard  Cf. Castrén 1847h and p. 850– 851 here, where Castrén relates the following event as connected with his journey northwards from Dudinka to Tolstyj Nos, not back to the south as given here.  jag ǁ en  förnäm ǁ egh  i […] skor ǁ i lockar och flätadt hår, men utan ock  This sentence is an addition at the lower part of the page, and the words disappear into the soiled and worn edge of the paper.  höll […] strump-stickning ǁ stickade en strumpa  troligen […] wilkor ǁ 1. ville blifva bemärkt och tilltalad sporde jag stugans innewånare i gemen, ant[ingen] de woro infödda eller deporterade ǁ 2. sporde gjorde jag en fråga om hennes stånd och willkor, hvad den sporde ǁ 3. förmodligen hade hon  flickan smt ǁ både flickan och  hennes […] knä ǁ 1. andra qvinnor ǁ 2. ~ ǁ 3. hennes förespråkarinnor på mina 1215 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1215 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  philosophie ǁ ~ och i korthet innehöll, att wår hjeltinna tillförene såg för  förnäm dame ǁ dame  gråtande ǁ med  unga […] kunde ǁ olyckliga en skärf  Castrén means the woman who had joined a deserted officer during the Franco-Russian war of 1812. See p. 846–847.  Wid […] tundran. ǁ I Seljakina bidade jag på månens uppgång ända till midta natten och forts[atte] derpå under natten min resa  Mscr: Seljakiska  Kort ǁ Omsider  sällskapet […] kosa. ǁ det talrika sällskapet gaf sig åter på resan.  Castrén did not write the quotation, but it can be found in Romeo and Juliet, Act 2, Scene 2: “O, swear not by the moon, th’ inconstant moon,/That monthly changes in her circle orb,/ Lest that thy love prove likewise variable.” No Fear Shakespeare, http://nfs.sparknotes. com/romeojuliet/page_86.html.       (TS) nu ǁ och ~ mållöst ǁ w wäntan på dagsljus ǁ dagsljus fann ǁ nådde till […] svigtande ǁ så uttröttade 5 […] för att ǁ man ännu behöfde 5 timmars tid, för att  för ǁ till  Den […] på mig ǁ 1. ❧ Emeller☙  tid började hade öfvade jag i den dels till följe af skakningen på den tufviga tundran, dels äfven och den instängda luften i min ki[sta] släden på mig den en släden ǁ 2. Emellertid öfvade på mig den inst. luftkistan, tårar gjord relation, som ifrån början till slut utgjorde en wederläggning af Sara Widebäcks ☙  philosophie2381[.] Det war denna philosophie ❧ som först upphöjt wår Nadjeshda ifrån en trälinna till en förnäm2382 dame och sedermera störtat henne i så djupt elände, att hon nu stod med bara fötter på det kalla golfvet och gråtande2383 på sina knän bönföll om en skärf för att mätta sin mage och dölja sin nakenhet. Jag offrade åt den unga2384 synderskan hvad jag kunde och lofvade att framdeles göra mitt bästa för att lindra h[enne]s beklagningswärda öde – D[en]na händelse erinrar mig för öfrigt om en annan deporterad qvinna i Tur[uchanska] kretsen, hvars öde ännu anslagit mig – – – – – –2385 ☙  ❧ Wid2386 min ankomst till [Seljakina]2387 var hela den vestra himmeln insvept i dimma, och man vågade sig derföre icke genast ut på den vilsamma tundran. Kort2388 efter midnatten visade månen omsider den väntade månen sitt fagra anlete och sällskapet2389 trodde med till hjelp af dess sken finna rätta kosa. Men månen är, såsom Schakespeare qväder: ”2390 Wi förlorade snart det ljusa månskenet, nu2391 följde man endast windens anwisn[in]g, men råkade snart på warga-stråt och irrade sedan mållöst2392 på den ödsliga tundran under wäntan2393 på dagsljus. Med dess tillhjelp fann2394 man ändtl[igen] Jenisej efter 9 timmars irrfärd, men nu woro renarna till2395 större delen redan så svigtande och fotfallna att 52396 timmars tid erfordrades för2397 att till<-> ett vägast[räcka] ☙  af 15 v[erst] till närmaste vinterläger.  ❧ Den2398 skarpa kölden, skaknignen [på] mosstufvorna samt den inst[ängda] luften i släden ☙  hade under  ❧ dagens lopp öfvat på mig ett så 1216 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1216 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks obehagligt infl[ytande], att jag wid ankomsten till bemälta vinter-läger nödgades intaga sjuksängen; men det onda war lyckligtvis2399 af en så öfvergående art, att resan ännu samma afton kunde fortsättas Naturligtwis skulle jag hellre hafva rastat på stället, men här fanns ej bete för renarne och wädret war så fördelaktigt, att mitt resesällskap på intet vis kunde förmås att qvarstadna. Wi fortsatte således resan genom natten och ernådde redan följande2400 dagen mitt hö[g]qwarter: Dudinka2401 ☙  ❧ ☙     Lusina [—] All hvit fisk, sås[om] muksun, omyl, sik, taimen, njelma gå till hafvet efter Filipow-постъ till денъ В[в]еденiя2402. Derefter fångas föga i Jenisej, men kosterka finnes i ringa mängd hela vintern. Dessutom lake[,] gädda o[ch] abbore. — Tschir-fiskens2403 återwändande till hafvet känner man ej, ty hon fångas ej annars än händelsewis wid strandnot. — Pä venstra sidan2404 af Jenisej större höjder wid2405 Lusina, som står på v[enstra] sidan, gentemot Se❧ljákina, o. s. v. — De Jenis[eiska] Samoj[ederne] bo icke en gång om sommarna på <sitt> ställe, hafva d[er]före inga ärftliga räf- och fjällracks gropar, utan fånga der de finna en grop. — De begagna små nötter i sina pokolki. Endast höst fisk. — Wid wildrensjagt förena sig 7, 10 och ännu fl[ere] Samojeder om fänget. Ty då fänget idkas af fotgångare, äro m[ån]ga jägare af nöden. En fångst af 100 vildrenar för ett sådant bolag anses för ringa     skärpadt i förening med den skarpa kölden en så ǁ 3. Efter ytt[erligare] ǁ 4. Efter en <---> i 5 timmars tid ǁ 5. För att <--> ǁ 6. En d genom fros ǁ 7. Den isande skarpa kölden i föreningen med , skaknignen mosstufvorna i förening med samt den inst[ängda] luften i släden hade under fär[den] nästföreg[ående] station öfvat på mig lyckligtvis ǁ dock följande dagen ǁ 1. följande ǁ 2. efter ett dygn Dudinka ǁ ~ vinterlä[ger] Cf. Castrén’s sketch for a letter on p. 1220. Castrén was in Dudinka by 10/22 Nov. See his letter to Rabbe in the volume of letters in this series. (TS) From the Feast of the Apostle Philip to The Presentation of Mary in the temple, 14–21 Nov. Old Style (26 Nov.–2 Dec. New Style in Castrén’s time). (TS) Tschir-fiskens återvändande ǁ Tschir-fisken fångas sidan ǁ ~ finnas wid ǁ ännu ~ 1217 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1217 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  Pokolka-sjö ǁ ~ (Sam Naadade – tredje Indjia)  Samojj. ǁ man  utfaller i Fura ǁ löper parall[ellt] med Fura och utfaller i Pjasina-sjö  midten ǁ ~  – Ifrån Castrén most likely means the River Bystraja/Jantododa discharging into the River Pura from the left 146 km from the mouth of the latter. The length of the Pura is 348 km. (TS)  Pjasina ǁ Jeni[sej]  wid källorna ǁ i myn[ningen]  Karasinska Samojeder ǁ Ostjak-familjer na ☙  ❧ — ☙  ☙  Fiskafänget bedrifves ej om wåren i Pokolka-sjö2406 Berajem, h[var]efter Samoj[ederne]2407 draga sig [till] floden (Sam[ojediska] Fura), som faller i Pjasina (ej i Jenisej). Wid Fura-floden bo Karas[inska] och Podgorodn[aja] wid källorna, Chantaiskije i midten och Beägua-st[ammen] bland de Awamska wid mynningen. — Ur Naadade-sjö, som säges wara omkr[ing] 70 verst lång utgår ❧ en annan flod Быстрая (Sam[ojediska] Beedutsjä), som utfaller2408 i Fura wid midten2409 — I Berajem fiska om wåren Beägua, i Naadade de Chantaiska. — Om sommaren fara de med renar (ej med båt) till Beägua till mynningen af Fura omkr[ing] mynningen; de Chantaiska wid ❧ Fura omkr[ing] sjelfva utloppet af Beedutsjä). — Karasinska Samojeder fiska om wåren i fl[oden] Egáabu, som utf[aller] i Pjasina2410; om sommaren wid2411 källorna af Fura. — Beägua och de Chant[aiska] Sam[ojederne] drifva g[emen]samt fänge. ☙  ❧ Karasinsko. 20 v[erst] ifrån Karas[ino] på högra sidan finnes en sjö ”Karasinskoje osero”, 10 v[erst] lång, men afbruten g[enom] smala sund, dock så att alla ega en slags g[emen]skap med h[varan]dra. Äfven här uppehålla sig vintertiden några Karasinska2412 Samojeder och Imbatska Ostjaker – — Wid Kureika hägg, asp, al, etc. 1218 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1218 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ det2413 <lider> dock ej alltför  On mscr p. 298 there are four fragments, the context of which remains unclear. Castrén struck out the first three completely. men jag har att skaffa här med ett ohjelpligt slägte men ändock ges för mig utom <----> till sidan ingen förlossning Med allt hvad m[enni]skan lider och sliter i d[en]na Lappm[ar]k ☙  ❧ 1 Ostj[akerne]s lif om sommaren Båten deras magazin vid en flod 2 Ryssarnes lefnads-sätt Den Sib[iriska] Ryssen och den deporterade Hatet dem emellan Duchobortsi – deras flit och huslighet Trädgårdsskötsel 3 Monastir 4. Gumman i Mirojebinsk 4 5 Turuchansk Ny series – a 5. Enlewering 6 Monastir 7 Turuchansk – 8. Historien om den Baichinska Samoj[eden], som spetsades 9. Huru inf[ödingarne] akta sig om en Embets- man – Darrande fasthålla de honom i armar, nacke, och rock skörten 1219 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1219 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  It is uncertain if this note is in Castrén’s handwriting. For the letter to F.J. Rabbe, 11/23 Jan. 1847, see the volume of Castrén’s letters in this series.  This and the next fragment seem to belong to a disappeared letter from Dudinka to either Rabbe or Collan. Cf. Castrén’s description of the journey from Tolstyj Nos to Dudinka p. 1215. For a longer draft of the same letter, see p. 1223–1224.  jag […] mig att ǁ 1. jag skynda mig a[tt] ǁ 2. ehuru trött och sönderbråkad sätta mig vid företaga mig att så wäl i officiell som privat  Det är mig ǁ Du bör så må  inlåta […] rese-angelägenheter. ǁ enl[igt] Din begäran inlåta mig i theologiska diskurs[er] och andra diskurser  en […] kategorie ǁ 1. ~ ǁ 2. ett af de kinkigaste lägen, jag som hvari en syndare någonsin kan bä ǁ 3. ett af de kinkigaste lägen jag under mina <h->  emot ǁ ut  Natten ǁ Eg  på […] stjernor ǁ på den hvarken måne, stjer[nor]  norrsken. ǁ ~ E  See Castrén 1847h and p. 851 of this volume.  detta ǁ vinter[lägret]  fick […] uppwaktningar ǁ uppvaktades  Samojediska ǁ ~ och  war […] mjölpriset” ǁ 1. är att beskärma sig öfver det höga mjölpriset, ǁ 2. war att tigga om brännvin ǁ 3. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”att yppa sina bekymmer och begära en lindring i sitt öde.”  ǁ 4. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina ☙  ❧ Cf. Rabbe 11/1 472414 Med2415 12 hundar för min släde gjorde jag för en timme sedan mitt inträde i Turuchansk. Emedan posten kanske redan i morgon afgår, måste jag2416 ehuru trött och sönderbråkad företaga mig att genast att expediera vid pass tio numror till Wet[enskaps-]Akad[emien] Det2417 är mig alltså omöjligt att denna gång denna gång inlåta2418 mig i theol[ogiska] diskurser, eller ens redogöra för mina rese-angelägenheter. Blott en omst[ändi]gh[et] synes mig vara af den vigt, att jag omöjligen kan förbigå dens[amma]. ☙  ❧ wid emottagandet af Din sednaste post befann jag i en2419 högst kinkig och beklaganswärd kategorie. Jag hade i förtröstan på friska renar och min goda pels begifvit mig emot2420 natten ut ifrån ett vinterläger, som var af cynisk och fuktig beskaff[enhet], att jag deri wille taga mitt nattherberge. Natten2421 war kall och dimmig; på2422 fästet syntes hvarken måne, stjernor eller norrsken.2423 ☙  ❧ Efter2424 min återkomst till detta2425 winterläger fick2426 jag hvarje dag emottaga uppwaktningar af Samojediska2427[,] Dolganska och ☙  Tungusiska höfwidsmän. Ändamålet med dessa besök war2428 såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer, ❧ föranledda af det stegrade mjölpriset”. Andra åter tiggade om brännwin och stundom blef man anlitad att wara skiljedomare uti ringre mål. Så beträdde en dag uti mitt rum tvenne Samojeder, hvilka2429 råkat i delo med hvarandra i fråga om en äktenskaps-handel. Begge2430 <af dem> hade en son och en dotter, 1220 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1220 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  alla giftwuxna utom den ena Samojedens dotter, som ännu icke fyllt2431 5 år. Nu hade fäderna utan2432 att se hvaran❧dras barn stiftat emellan dem en äktenskaps-förening, hvarwid fadren till den femåriga dottern wisligen fördolt hennes ålder. När sveket ändteligen upp<ve>ktes, fordrade2433 den förorättade parten <20> renar i ersättning. Genom min bemedling ned<--->de han likwäl sina anspråk till antalet <af> tio renar, hvarefter2434 bytet lagligen för sig gick. Efter afresan ifrån Dudinka mötte jag åter i Lusina en talrik samling2435 af Jenis[ejska] Samoj[eder]. I högsta grad misstrogna hade de intill närwar[ande] våret envisats att för2436 mig underhålla sjelfva de upplysningar, som rörde deras lefnadssätt2437, wistelse-orter o. m. d. Nu inträffade likw[äl] en händ[else] som förmådde dem att upplåta sitt hjerta i de allra djupaste hemligheter. Härtill war ❧ en tillstädeswarande Magazinsförwaltare eller så k[al]l[a]d Wachter en oskylldig orsak. Mannen framträdde2438 för mig i ett öfverlastadt tillstånd och anföll mig ifrån första ögonblicket med p<--->elser2439 och skymford af deltagande för hans wackra2440, hyggliga och gästfria hustru, tillslöt jag mina öron för den rusiges tal, men härigenom tillwäxte efterhand hans djerfhet till den grad, att han jagade på dörren alla2441 dem, af h[vil]ka jag ville erhålla n[å]g[o]n upplysning. Nu2442 kunde jag ej underlåta att låta min kosack2443 utdrifva Magazins-förwaltaren ur sin egen boning, ehuru det gjorde mig ondt om familjen, som åtföljde huswärden och måste tigga sig ett tak för natten. Men då Samoj[ederne] sågo denna raska handling, täflade de sig emellan att få redogöra för alla sina förhållanden[.] De berättade, att alla2444 de tre slägterna: [ ] om sommaren ❧ uppehålla sig – – –               bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant [elände], att enligt nyssn[ämnda] infödingars gemensamma witsord, menniskorna ǁ 5. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant alla Furstars elände, att ǁ 6. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer. Dessa bekymmer hafva sin grund i det g[enom] guldwaskeriernas anl[äggning] stigande mjölpr[iset] ifrån 5–10 kop. ända till 6 Rub 47 kop. stegrade mjölpriset för ett pud mjöl hvilka ǁ som Begge […] hade ǁ Hvardera hade fyllt ǁ hade ~ utan […] äktenskaps-förening  ǁ stiftat äktenskaps-förening mellan sina, men fäderna fordrade […] ersättning ǁ fordrade fadren till den fullväxta dottern tjugo renar i mellan<-----> hvarefter ǁ 1. <---> ǁ 2. hvarpå samling ǁ Samojedi[sk] för mig underhålla ǁ 1. icke meddela mig ǁ 2. ~ allt, som lefnadssätt ǁ 1. <bort> ǁ 2. ~, religion framträdde ǁ 1. up[pvaktade] ǁ 2. visa[de] p<--->elser ǁ hotelser wackra […] hustru ǁ hustru, som undfägnade mig på bästa vis alla dem ǁ allt folk Nu […] kosack ǁ 1. Detta war bewekte mig omsider att låta 1221 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1221 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria              min kosack ǁ 2. Nu ansåg jag tiden wara inne A cossack had been set by the local governor to be at Castrén’s disposal (see p. 1190). The order in its entirety is preserved as KK Coll. 539.26.10. (TS) alla […] slägterna ǁ så wäl de Kar[asinska] som Chant[aiska] och <--> erhållit ǁ upph utvalde […] till ǁ 1. fortsatte jag följ[ande] dagen min resa till ǁ 2. widtog <---> jag en ǁ 3. utrvalde jag en tolk Some unidentifiable prices in roubles and kopecks counted by Castrén. nordv. eller ǁ nordv., den intager ǁ str[äcker] wid […] vistande ǁ Jenis[ejska] samt alla rättel. ǁ i norr A fragment of a letter to Rabbe. Cf. the shorter draft of the letter on p. 1220 as well as the travel description on p. 858. Din ǁ Ditt taga ǁ vil[le] och […] ropa ǁ 1. <sig> till ǁ 2. och renarne gjorde halt. Kosak ǁ 3. och renarne gjorde halt. I dets[amma]  ǁ 4. och renarne gjorde halt af ett plaskande ljud, ǁ 5. och renarne gjorde halt. I detsamma kom kosak-halunken springande till min balok och berättade — Efter att hafva erhållit2445 dessa och dylika upplysningar af Furstarne och de äldsta bland folket, utvalde2446 jag bland de närw[arande] en ändamålsenlig tolk och fortsatte derpå resan till Chantaika. — Rummets beskaffenhet Redogörelse för de Jenis[ejska] Samoj[ederne] ☙  ❧ 2– –80 1–50 50 4–80 6–50 1–50 <8-00> 2447 ☙  ❧ D.  Januarii Afresan från Chantaika. ☙  — På wägen fr[ån] Plachina frös jag fast i flodwatten och befriades af postkarlen – Tillbragte Nyårs natten i ett näfvertält – — Följ[ande] dagen tröttnade renarne och jag gick till fots <8> verst till Igarka, hvilade här öfver natten och afreste med <os> i ❧ hufvudet. 1222 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1222 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ För att nu i få ord[ning]ställa resultat[er] af mina hittintills gjorda unders[ökningar] öfver Samoj[ediska] st[ammens] utstr[äc]k[ni]ng, delar jag densamma i tre hufvudgrenar: ❧ den nordv[estliga]2448 eller Jurak[iska], den nordöstra l. Taugi, och den södra l. Ost[jakiska]. Den östra gr[enen], som är den utan jemf[örelse] talrikaste utbreder sig från Hvita Hafvets stränder ända till Jen[isej] och in[n]efattar alla de Kan[inska] Tun[drans], de Bolsch[esemelska] Samoj[ederne] i Arch[angelska] Guv[ernementet], de Obdorska ❧ och Kas[ymska] l. Kond[inska] i Tobol[ska] och de Tas[ovska] samt Jenis[ejska] i Guv[ernementet] Jenis[ejsk]. Den östra grenen intager2449 endast den lilla terrängen ifrån Jenis[ej] till Taim[yr] och utgöres af de wid2450 och oster om Jen[isej] vistande Samojeder med undantag af de nedra Karas[inska] och de Turuch[anska], som tillh[öra] den södra grenen. Denna gren börjar rättel[igen]2451 wid Sattun-floden, som utf[aller] i Tas, och fortg[år] sedan uppför sist[nämnda] flod i ett oafbr[utet] s[amman]hang ända till Tschulym[.] Wid2452 emottagandet af Din2453 sednaste post befann jag mig i en högst kinkig belägenhet. Jag hade i förtröstan på friska renar och en god pels gifvit mig emot natten ut ifrån ett vinterläger som war af en så ömklig besk[a]ff[en]h[et] att jag deri ej taga2454 mitt nattherberge – Natten war mycket kall, men det oaktadt syntes på fästet hvarken måne, stjernor eller norrsken. Knappt hade wi tillryggalagt 5 verst <-----> nyss[nämnd] vinterläg[e]r, förrän skjutskarlen uppgaf ett nödrop, och2455 renarne gjorde halt. I detsamma hörde wi kosak-halunken ropa ifrån en an[nan] släde, att formannen i nattens  i rörelse ǁ min  wi […] stället. ǁ 1. wi som följakteligen inom kort, ǁ 2. wi följakteligen inom några ögonblick skulle sitta fastfrusna i sörjan ǁ 3. ~ Så skadad, emedan ingen att ingen <---> yxa o. s. v.  gick […] fullbordan ǁ 1. gick bokstafl[igen] i werket. Wäl arbetade wi oss fram ett stycke i sörj[an] ǁ 2. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. I ett Wi sutto likasom <-----------> förtrollade på floden och bidade wäntade började wänta afbida på hjelp ifrån höjden. Medan wi så sutto, kom anlände twenne män <---> åkande md fyra renar ǁ 3. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. Wi sutto likasom förtrollade på floden och började wänta, att Gud skulle sända oss hjelp ifrån höjden.  Kalliolinna was F.J. Rabbe’s villa in Kaivopuisto Park in Helsinki, built in 1842–1844 (architect E.B. Lohrmann). Its present address is Kalliolinnantie 12. Rabbe lived there until 1859. Pesonen 1957: 15–21, 32; see also Tommila 1982: 35, 46, 59. (TS)  Man […] <postbudet> ǁ 1. Dina bref hade ǁ 2. En post ǁ 3. En <---->  löste ǁ 1. <---> ǁ 2. hjelpte ǁ 3. <--->  några hjelprenar ǁ sina renar  företog mig ǁ 1. tillbragte återstoden af natten ǁ 2. började  jag […] lopp ǁ och då jag drog mig till minnes det  Säg […] kom ǁ 1. Sålunda <kom> Din post ur ǁ 2. Säg mig då, om ǁ 3. Säg mig då, att  angelägenheter. ǁ ~ Icke heller kan jag något  må […] att ǁ 1. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade 1223 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1223 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria ☙  ☙           jag härom dagen i samtal med en medlem ❧ af den sect, som fader August grundlade med anl[edning] af M [ ], men mannen var så absurd, att <-> ǁ 2. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade jag härom dagen i samtal med en medlem af den sect, som fader August grundlade med anl. af M [ ], men secten är på en gång så denna sect är verkl[igen] så absurd, att derom intet förnuftigt låter säga sig. Dertill äro de så k[al]l[a]de Skoptserne så fanatiska, att de med våld göra proselyter här i bygden – Denna sect vore i sanning wärd att deporteras, icke till Sibirien, utan in i afgrundens innersta sköte. ǁ 3. så vill jag endast anm[äla], att alla vilda folkslag, med h[vil-]ka jag hitintills kommit i närmare beröring, erkänna blott en enda verklig ❧ sann och verklig Gud som de igenkänna öfverallt i skapelsen, men förn[ämligast] i hafvet på land och haf, i winden och wåg, men förnämligast i det wida fästet. Också är den nordiska himmelen mera än allt annat egna[d] i naturen egnad att upplifva den religiösa känslan i […] tid ǁ 1. en tillbak[a] ǁ 2. na få ǁ komma att ~ fjällrackorna ǁ ~ och ekorrar This fragment seems to belong to a letter that has otherwise disappeared. annars ǁ med en Don Quijote in Miguel de Cervantes Saavedra’s novel. Cf. also p. 914. Tuulio 1961. (TS) till ǁ 1. <slut> ǁ 2. <--> gamla stamgods ǁ fädernegods Jean Paul was the pseudonym under which the German writer Johann Paul Friedrich Richter (1763–1825) published his ☙  ☙  ☙  ☙  mörker åkt in i en sörja af snö och flodwatten, att renarne ej mäktade få i2456 rörelse ❧ min tunga släde, att wi2457 skulle frysa fast på stället. D[en]na profetia gick2458 äfven i fullbordan, ty ❧ inom några ögonblick sutto wi liksom fasttrollade i sörjan. I denna bedröfwelsens stund sände oss Gud sin hjelp per posto ifrån Kalliolinnas2459 tinnar. Man2460 hade ifrån Turuch[ansk] affärdat till mig express med Din kronopacket; postbudet mötte mig här, och löste2461 förtrollningen med sin yxa och några2462 hjelprenar. Genomfrusen anl[ände] jag kort derpå till Sam[ojediskt] näfvertält, uppställde här mitt thekök och företog2463 mig att uppbryta <-----> bland hv[i]lka <utom ---> ett saknades <---> första <paquet> jag öppnade ❧ innehöll tvenne almanackor för innew[arande] år; jag2464 började draga mig till minnes tidens lopp och fann efter någon besinning, att nyåret just på stunden tog sin början. Säg2465 mig då, om Din post ej kom mig i grefvens [tid] tilhanda; fastän somliga bref voro halftårs gamla – Med min hellsa och öfriga affärer står det till, såsom Du kan finna ur närliggande bref. Öfverhuf[vu]d felar mig intet annat än benkläder i denna förfärliga ❧ köld är en nog känbar brist. Emedan jag med morgondagens post måste till Akad[emien] affärda åtm[instone] 10 numror och ännu ej har halfva antalet i ordning, så är det mig platt omöjligt att ingå i några vidlöftiga relationer om mina resor och öfriga angelägenheter.2466 Hvad den hedn[iska] theol[ogien] anbelangar, så må2467 det wara nog sagdt för d[en]na gång, att Obs. Turk[isk] Grammatik. 1224 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1224 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bland märkliga tilldragelser i detta land höra: 1. att solen, som i2468 två månaders tid, warit syspenderad från tjensten, åter inträdt i sin tjenste-utöfning – ☙  ❧ 2. Att Chines[erne] i nästa år torde få2469 ondt om pelsar, emedan vintern i Sib[irien] varit så kall, att fjällrackorna2470 ihjälfrusit – 3. ☙  Wid2471 mitt intr[äde] till Tur[uchansk] förliden natt rann mig i hågen, huru den berömde D[on] Q[vixote] af Lamancha annars2472 Lejonriddaren k[al]l[a]ad2473, ❧ återwände till2474 sitt gamla2475 stamgods. Jean Peaul2476 yrkar2477 i ett bref till Wagner2478, att m[enni]skan är så m[yc]k[e]t sjuk, som hon2479 sjelf will, och jag är2480 ungefär af s[am]ma tanke. Åtm[instone] har jag gjort den anm[ärkni]ng, att sjukd[omen] alldrig får makt öfver mig, der jag såsom sjuk skulle warit ohjelpligen2481 till spillo gifven. För2482 fantasien framst[äller] sig då sjukdomens elände2483 i så fasawäckande gestalt, att wiljan bekämpar hvarje kroppslig anfäktning. Så hoppas jag äfven, att min närv[arande] g[enom]2484 en ytterst mödosam resa ådragna krämpor skola snart2485                ☙  ❧ Efter2486 att hafva tagit mitt sista afsked af Samojediens tundror, anl[ände] jag för några dagar sedan till Turuchansk under nästan samma omständigheter, som den berömde riddaren af La Mancha ifrån sin andra resa återwände till hemmet2487. Som Du wäl minnes, befann sig2488 den Manch[enska] etc. innesluten2489 i en kur och framsläpades2490 i sakta mak af ett par oxar.       novels but at the same time also a fictive character in his works. Bruyn 2006. (TS) yrkar ǁ <menar> Johann Ernst Wagner (1769– 1812), a German writer. Brockhaus Enzyklopädie 19: 778 [Wagner, Johann Ernst]. (TS) hon sjelf ǁ hon är ungefär ǁ h tusende gån[ger] ohjelpligen till spillo ǁ till spillo För […] krämpor ǁ Äfven i närv[arande] saken är, att o elände ǁ faror g. […] krämpor ǁ krä[mpor] The continuation is missing. Efter […] resa ǁ Nu har jag omsider <----> tagit en evig farväl af Samoj[ediens] tundr[or] och befinner mig här för <an> <-> i Turuchansk <---gast> i samma belägenhet, som den andle riddaren af L[a] M[ancha] då han efter sin andra resa hemmet ǁ sitt arfs-st[älle] sig ǁ han innesluten ǁ 1. ~ ǁ 2. sönder<--glad> framsläpades ǁ sl[äpades] This is a fragment of a letter from 1846 that has otherwise disappeared. Another version of it is included in Castrén’s travel report from Turuxansk to Tolstyj Nos. See p. 817–818. stundom upplefver ǁ ser, erfar och i ǁ unde[r] på ǁ under man […] sjelf ǁ 1. den ǁ 2. man mången gång, <---> ǁ 3. man knapt tror sina ǁ 4. jag sannfärdeligen efter ǁ 5. jag på full rent allwar ǁ 6. ~ ǁ 7. man mången gång frågat sig detta ǁ ~ allt foster […] fantasie ǁ 1. för ǁ 2. ~ ǁ 3. foster af genom resor och nattvak 1225 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1225 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  några få ǁ 1. de sista ǁ 2. två sista weckorna  bland […] Ostjaker ǁ i sällskap med Ostjaker, Sa[mojeder]  än […] värsta af ǁ 1. än rönt all upptänklig möjlig godhet och välwilja, än åter nödgats begagna all möjlighet klokhet för att försigtighet för att wärja mig för list och bedrägerie. o. s. v. m. m. Allt sedan afresan ifrån Moltschanova by, o. s. v. ǁ 2. Försök att s blott i föreställningen försätta dig bl[and] p den ena dagen i en eländig jurten jurts smutsig <ned>rökt jurt, den andra i Excellens-försal ǁ 3. legat än på ǁ 4. Försök att blott i inbillningen försätta Dig på en stund till i en Tatar-Jurt och derifrån med ett steg förflytta Dig träda in i Excellensers lysande [ ] än åter bland deporterade banditer och stråtröfvare, hvilka utan långa betänkligheter stöta ǁ 5. Allt sedan min afresa ifrån Moltschanowa har lifvet för ǁ 6. än åter ǁ 7. än varit ett föremål – It is uncertain in which order the different versions have been written.  nödgats befara ǁ befarat  det värsta af ǁ att få mig knifstyng i hjertat  On mscr p. 324–325 is a copy of a letter sent by Castrén to the Governorate Postal Office of Tomsk in 1845 (see the volume of letters in this series). In his letter, Castrén asks to keep all mail addressed to him until he arrives to pick it up. This suggests the likelihood that these notebooks have at least partly been bound together afterwards from miscellaneous papers, and especially the last part of the diary may not have maintained its original order.  Notes probably from the summer of 1847.  bommulstyg ǁ lärft ☙  ❧ ”Icke2491 är hjerpen brokig, utan brokigt är men- ☙  niskans lif” säger ett Finskt ordspråk och jag tillägger: resenärens lif är af allt det brokigaste. Hvad man under resor stundom2492 upplefver under loppet af några få dagar, kan i2493 wanliga förhållanden icke erfaras på2494 en hel lifslängd. I s[ynner]het är lifvet här i Sibirien så rikt på mångfalld, så fullt af motsattser, att man2495 mången gång frågat sig sjelf: ”Är detta2496 äfven werklighet, eller blott foster2497 af en förvirrad fantasie?” Du skall ej finna en sådan fråga onaturlig, då Du besinnar, att jag nu inom loppet af några2498 få weckor än befunnit mig bland2499 än vilda Ostjaker och Samojeder, hedniska Tunguser, döpta Tatarer och verkliga Musulmän, Kirgiser, Judar och Zigenare, än åter lefvat i sällskap med ❧ högtförnäma Ryssar, förfinade Tyskar och Fransoser, ruinerade Polackar, än2500 sutit i smutsiga jurt och gnagat på öfrigblefna brödsmulor, än åter bespisat mig wid Excellensers bord, än stundom varit ett föremål för m[enni]skors godhet och wälwilja, men den andra nödgats2501 befara det2502 värsta af2503 ☙  ❧ Obs.2504 Tatariska qvinnor bära om sommaren långa, breda owiga skjortor, vanl[igtvis] ant[ingen af brokig kattun, eller oftare af blåfärgadt bommulstyg2505 wida ärmar – — Äfven männerna röra sig om sommaren mest i korta, blå skjortor och dylika pantalonger – — Tat[arerne] rida för wad. 1226 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1226 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     Tat[arerne] äta2506 1. hvit2507 sarana (aҟ sep2508) 2. gul s[arana] (Saarax sep2509) 3. Kandyk (’Sengne), kokas med vatten, lägges i <kött>soppa 4. Чеснокъ (Bis), rå 5 Lök (Muksun) rå 6. Badan, sås[om] dryck2510 7. Черемша (Köbirgen) – ätes rå 8. Хлѣбенка (Djomdjela) en art sarana rotfrukt ☙  ❧ 9. Ҟыrlыҟ 10. Ҟasҟara,  Obs. De Minus[inska] Tat[arerne] begagna utom Kandyk och sarana sällan gräsrötter – – Gå föga på jagt2511    ☙  ❧ Tschud      Tschudgraf.2512 ☙  ❧ Ifrån2513 Jenisejsk leder till Atschinsk en liten genwäg2514, som före anläggningen af Krasnojarsk2515 utgjorde den allmänna postvägen2516, men nu mera sällan2517 befaras af andra2518 än formän, handlande och speculanter. Af både vetenskapliga och oekonomiska skäl walde jag wid resan ifrån Jenisejsk2519 till Minusinsk2520   See also, e.g., p. 1347, 1358–1359. hvit ǁ gul Castrén wrote ’s above s. Castrén wrote ex ’s above Saarax sep, (Saarex ’sep). Bergenia crassifolia, used as tea in Siberia and Mongolia. Головкин 2005. (TS) Mscr p. 329–334, see p. 813–815. Castrén excavated prehistoric graves especially in the Minusinsk Valley in 1847. See below in this volume and also the article Om kurganer…, Castrén 2017a: 89–105. The mscr of this loose fragment is a sheet (KK Coll. 539.26.22 [Varia 1.22], p. 289) of size ca. 18 x 21.5 cm. genwäg ǁ smal <---> wäg In 1628. (TS) postvägen, men ǁ 1. stråtvägen ǁ 2. postvägen, och ǁ 3. postvägen. För sällan ǁ endast ~ andra […] skäl ǁ 1. köpmän och speculanter ǁ 2. andra än köpmän, borgare och specula[n]ter, att ej tala om ǁ 3. andra än handlande och speculanter. Många bewekelsegrunder ǁ 4. andra än handlande och speculanter. Många vigtiga skäl förmådde mig att taga denna wäg. Jenisejsk ǁ Min[usinsk] Minusinsk ǁ Ats[chinsk] In late winter 1847, Castrén stayed for three weeks in Nazimovo on the Enisej, and he arrived in Enisejsk around 15/27 March. Bergstadi left Castrén because of illness in Nazimovo and continued to Enisejsk and further on to Krasnojarsk. See Castrén’s letters to Rabbe, Lönnrot and Sjögren, 22 Feb./6 March, to Collan and Sjögren, 22 March/3 Apr. and to Rabbe, 1 Apr. (old style?) in the volume of letters in this series. (TS) 1227 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1227 26.8.2019 9:55:53 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 28 [Reseanteckningar] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d980e09e7f425c6b8c7fac47cc118a79.pdf afeb50054b0cd72c07da0b90490a3da8 PDF Text Text Itineraria         The mscr belongs to Gunnar Castrén’s family collection in the Archives of the Society of Swedish Literature in Finland (SLSA 1185). It is a book with hard covers and pages of ca. 11.5 x 17.5 cm. The first 117 pages are unnumbered. M.A. Castrén’s pagination begins from p. 118, numbered by him as No. 114. I extend Castrén’s pagination to the beginning of the diary, giving the first pages a technical numbering starting with –3. There are 344 written pages from the beginning of the book and 14 pages upside down from the end as well as one loose sheet with writing (see p. 1125). Castrén seems to have written the beginning of the diary ready for publication, but further on the text assumes the character of field notes. Some parts of the book were published as travel reports. They are shown in the commentary notes. This diary can be read alongside J.R. Bergstadi’s travel diary, published in Rancken 1884. (TS) sommaren ǁ och genom ǁ af ensam ǁ tog There was indeed a Russian military campaign in the Khanate of Khiva in 1839, but the actual reason for postponing the expedition was that answers to the preliminary questions sent by the Academy of Sciences to the GovernorGeneral of West Siberia had not arrived yet and there was no agreement between A.J. Sjögren and K.E. von Baer on how to realize the plan. Branch 1968: 337–340. (TS) rese-/understöd sommaren ǁ 1. ~ på egen bekostnad ǁ 2. ~ på bekostnad af Finska Litteratur-Sällskapet 1839 om sommaren 27 Dagbok ..–.. ☙ [–] ❧ Dagbok 8 /  – 8 / .1 ☙ [–] ❧ 1845. Helsingfors d . Februarii . 2 — Wid min återkomst ifrån en resa till Lappland sommaren3 1838 erhöll jag genom4 Collegii-Rådet Sjögren af Petersburgska Wetenskaps-Akademien ett anbud att deltaga uti en tilltänkt ”linguistisk och ethnographisk” expedition till Sibirien. Med glädje mottog jag detta anbud, emedan jag långt tillförene redan hade beslutit egna mig åt ett comparativt studium af alla med Finskan närmare eller fjermare håll beslägtade språk. Den Sibirska expeditionen blef emellertid lemnad till framtiden, emedan oroligheterna i Chiwa föranledde en militär-expedition, som ensam5 tog alla kronans tillgångar i anspråk.6 Då äfven mitt hopp att ifrån Alexanders-Universitetet i Finland erhålla ett rese[-]understöd7 slog felt, gjorde jag 1839 om sommaren8 en kort resa till Ryska Karelen, samt sommaren derpå till9 norra Österbotten10. År 1841 erbjöd mig wännen Lönnrot att emot ganska förmånliga wilkor blifva honom följaktig under en resa genom Lappland. 966 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 966 26.8.2019 9:55:37 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙ [] Resan före❧togs samma år om hösten, men knapt hade vi hunnit inom Lappska gränsen, förrän jag från Wetenskaps-Akademien i Petersburg erhöll ett förnyade anbud att deltaga i den nu omsider bestämda expeditionen till Sibirien. Tillfälliga omständigheterna fördröjde emellertid äfven denna gång expeditionens afgång, men nu erhöll jag af Finska Statsmedel ett understöd af 1000 Rub[el] Silfver, som satte mig i stånd att på egen hand fortsätta min11 med Lönnrot påbegynta resa. Nu har omsider den dag randats, då jag i egenskap af ledare för den Sibirska expeditionen och utrustad med understöd både ifrån Ryssland och Finland skall anträda min resa i Akademiens tjenst12. Jag har väntat på denna dag, ”såsom flickan wäntar fästman, som ett bördigt år man väntar”, men jag kan qväda med Pohja-dottern:       till […] Österbotten ǁ en resa genom hela Finland Castrén must have made this journey in the summer of 1840, but no diary of it has been preserved. No other texts or notes can either be unambiguously connected to it. min […] resa ǁ mina resor tjenst ǁ ~ till S[ibirien] Kalevala 1841: 174–175; Castrén 2019: 195. Kalewala XV: 122–123, 126–128. “Nyt on lähtöni lähemmä, / Toiwoni toeksi saanut, [– –] En lähekkänä ilolla, / Enkä riemulla eriä, / Tästä kullasta koista, […]” illusoriska ǁ <vissa ~> måste ǁ skall och […] hvila ǁ och få hvila ”Nu är ren min bortgång nära och mitt hopp är nu besannadt, Dock ej vandrar jag med glädje Eller skiljer mig med jubel Bort ifrån det gyllne hemmet”.13 ☙ ❧ Djupt känner ett Finskt hjerta saknaden af hemmets <luft> och denna saknad skingras icke hos mig af illusoriska14 ungdoms-fantasier. Jag vet hvad Sibiriens tundror hafva att bjuda på. Der blomma ej rosor, der sjunga ej lärkar, der klappar intet hjerta af kärlek och fröjd. Blott döden firar der sin skördefest, och (jag känner det i mitt hjerta) ett under måste15 ske, om jag skall undgå den allmänna förstörelsen och16 en gång få hvila mina ben i hemmets mjuka jord. 967 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 967 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria              afskeds-/stunden tomt är mitt ǁ tomt mitt msko-hjerta ǁ hjerta i ǁ med blotta till min ǁ mig till Det […] werlden] ǁ De flesta menniskor i werlden äro komma till rätta ǁ finna sin lust tillhör ǁ åter ~ ytterlighet af mskor ǁ ytterlighet sedan ǁ då dem […] jag ǁ jag älskar dem tagit i anspråk ǁ kostat mig min […] varit ǁ det har varit min föresatts Borgå d. . Mars. Hwad wänskapen smakar ljuf i afskeds[-]stunden17. Wid en resa till Sibirien gör det hjertat så oändligen godt att se sig omhuldad och ledsagad af trofasta och deltagande wänner. Under tre dygn har jag i deras krets njutit skillsmessans smärta. Här är wännen Elias [Lönnrot] ännu med mig, öm och deltagande som wanligt. Men i dag brister den sista länken; huru skall det vara i morgon? ☙ ❧ ☙ Fredrikshamn den  Mars. Tom är min dagbok och tomt18 är mitt hjerta. Hvad annat än tomhet kan också råda i ett m[enni]sko-hjerta19, som för en tom ide nödgats offra opp all den rikedom af fröjder, ett älskande fosterland har att erbjuda. Det är väl sant, att jag har warit oförmögen att i fullt mått njuta af dess fröjder; men jag [är] i detta afseende icke alldeles olik gibibuken. Likasom han är äfven jag nöjd i20 medvetandet, att det goda står till21 min disposition. Också har jag varit lycklig nog att komma i ego af mera, än hvad som kanske belöper sig på hvarje annans lott. Det22 gifves i werlden storätare-folk, som komma23 till rätta i allt hvad Gud ger, men finna ej sin lust i någon ting. Den som ville njuta allt, kan ej njuta något. Jag tillhör24 en annan ytterlighet25 af m[enni]skor. Jag väljer, men stöter det mesta ifrån mig. Hvad som sedan26 återstår, sitter segt vid mitt hjerta. Jag eger få vänner, ❧ men dem27 älskar jag varmt, innerligt, med hela min själ. Derföre har ock min skillsmessa ifrån hemmet varit smärtsam, hjertgripande. Den har tagit28 i anspråk all den mannamod jag eger; min29 föresatts har varit att 968 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 968 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ej30 svigta, men den menskliga svagheten har dock tagit ut sin rätt. Mycken31 oro och strid har herrskat i mitt sinne. Nu har32 jag lugn, fastän detta lugn liknar33 grafvens.    Wiborg den . Mars. ☙ ☙ Det war härifrån, som den Danske Philologen34 för ett par decennier tillbaka med tårfulla ögon blickade tillbaka på det för honom främmande Finland, der han blifvit med godhet och gästwänlighet omfattad. Huru mycket mera skäl till sorg och saknad skulle icke jag ega, då samma ❧ Finland råkar35 vara sjelfva min fosterbygd, men hos mig hafva tårarna redan förrunnit och känslorna begynt lugna sig. Den enda känsla, som nu åter tycks36 wilja arbeta sig upp ur askan af mitt förbrunna, genom tusen strider37 tärda38 hjerta, är det djupa behofwet att fylla mitt mått. Ehvad min själ i svaga stunder äfven månde tänka och känna, lika behof är dock det djupaste  – det kan39 gälla såsom ett motto för hela mitt lifs diktan och traktan. För40 ära och glans har jag ingen känsla mera; jag till och med föraktar all ära, som icke41 är förenad med menniskors vänskap, kärlek och tillgifvenhet för min person. Att arbeta för odödligheten (icke namnets, utan själens odödlighet), är åter en alltför dunkel, abstract och föga mäktig driffjäder. Att verka42 för vetenskap43 och fosterland, dertill är jag icke behöflig. Men ❧ såsom ett förnuftigt wäsen bör ju menniskan ändock söka att efter förmåga tillfyllestgöra sin förnuftiga bestämmelse och rätt handhafva det lilla pund, som kan vara honom förlånadt. Intet44 annat än detta kan bestämma mina handlingar. Om dessa sedan bära någon frukt i verlden, och om de märkas           ej svigta ǁ vara stark Mycken […] herrskat ǁ 1. Många tårar har jag gjutit, många strider har ǁ 2. Strid oro o[ch] ǁ 3. Strid ǁ 4. Mycken strid och or[o] ǁ 5. St[rid] har […] lugn ǁ är det lugnt liknar ǁ ej är olikt Rasmus Rask, who travelled via Finland to Russia and on to India in 1818. Stipa 1990: 295–298. (TS) råkar […] sjelfva ǁ är tycks […] arbeta ǁ will <--> strider ǁ sönderslitande ~ tärda ǁ 1. utmattade ǁ 2. förkrossade kan gälla ǁ är För […] glans ǁ Ifrån ärelystnadens icke är förenad ǁ ej har sin grund verka ǁ 1. åter ~ ǁ 2. arbeta vetenskap och fosterland ǁ vetenskapen och fosterlandet Intet […] detta ǁ Icke någon timlig sällhet, icke det dunkla hoppet om möjlig redovisn[ing] 969 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 969 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria                           verksamhet ǁ h<--> förekomma […] i ǁ tryckas några år i sanning ǁ belöning är ǁ och ~ det […] werlden. ǁ hvad betyder en <mask> mer eller mindre i verlden. Suomi-land; […] dagar ǁ ~. Farväl i Gud The dates are given according to the Gregorian calendar here. den store ǁ Tsar St Petersburg was founded by Tsar Peter I (1672–1725) in 1703. (TS) I dag ǁ För Cf. also Castrén’s description of the same feast in the town of Kola in 1842, p. 366–369. gungar […] o. s. v. ǁ gungar o. s. v. ett folk-lif ǁ folket eleganta spann ǁ hundradetal eleganta vagnar med rika sköna ǁ rik[a] åkande ǁ ~ sjelfva Så […] trofeer ǁ Allt hvad fåfängan förmår åstadkomma, war framsatt till allmänt åskådande. oräkneliga ǁ otaliga Also Bergstadi had the same impression. Rancken 1884: 1–2. bestod af ǁ woro hvarje vagn ǁ enhvar med […] kinderna ǁ med temligen likgiltiga blickar Dessa ǁ De till Jungfru-Stiften (Smolna kloster)  ǁ Jungfru-Stiften The Smolˈnyj monastery for women was founded in 1744 and changed into a boarding school for girls of the nobility in 1764. It was closed in 1917. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 183–188. (TS) begrafnings-/tåg St Isaac’s Cathedral (architect Auguste de Montferrand) had been under construction since 1818 and it ☙ med mitt namn, allt sådant hör till de för mig likgiltiga tingen. Tanken derpå kan icke tillfredsställa mig, ty påtagligt är, att sjelfva den starkaste individs verksamhet45 är så ringa i verldshistorien som droppen i hafvet. Hvad båtar det mig för öfrigt i döden, om äfven mitt namn skulle förekomma46 någon tid efter min hädanfärd i Tyska bok-kathaloger. Man må se saken, huru som hellst; resultatet blir, att hvarje menskligt sträfvande har sin sanning47 uti sig sjelft, är48 ett ändamål för sig. Och der❧före bör medvetandet att hafva fyllt ditt mått vara den enda och sanna belöning för menniskans sträfvanden. En helt annan sak är det, att menniskan såsom wetenskapsman icke utgör hela menniskan. Ett warmt hjertas alla behof kan wetenskapen alldrig tillfredsställa. Hjertat will njuta af lifvets fröjder, men dessa finnas ej i vetenskapen, allraminst i den vetenskap, som läres på Sibiriens tundror. En tillfredsställelse för hjertat hade endast fosterjorden kunnat erbjuda mig. Men häremot protesterade förnuftet; jag följde dess kallelse; jag tog Herakles’ wäg, utan att ega Herakles’ kraft. Kanske har jag missförstått min kallelse; men det49 är en småsak. Jag faller kanske i förtid, men hvad betyder en mask mer eller mindre i werlden! Rajajoki den  Mars ☙ För sista gången farwäl mitt älskade, saknade ljufva fosterland, ❧ du som skänkt mig lifvets första gnista, tändt kärlekens låga i mitt hjerta och wäckt hos mig en hågen till allt ädelt och godt, farwäl du fattiga, arma, missaktade Suomi-land;50 Gud skydde dina dagar! Farwäl! 970 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 970 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Petersburg den . Mars. 51 ☙ ☙ Efter att per fus och nefus hafva banat mig en väg genom tullbommarne emellan Rajajoki och Petersburg hamnade jag i går för första gången i mitt lif uti den stora Kejsare-staden. Min ankomst till Petersburg skedde så sent på aftonen, att jag ej fick erfara det så kallade första intrycket af staden. Så mycket kunde man likwäl i sjelfva mörkret urskilja, att den Wiborgska sidan af staden är en svag sida – ❧ en sida, som icke förtjenar någon gasupplysning. Wanlottad är äfven den P[eter]burgska sidan, ehuru den först grundades af den52 store Peter.53 Straxt wid mitt inträde till den egentliga staden kom jag till mitt logis. I54 dag åkte jag ut på visiter, men blef ingenstädes emottagen. Förfogade mig derpå till Nevska perspectivet för att åskåda Karneval-festen.55 Härvid förekom ingen ting, hvad jag icke redan mångfalldiga gånger sett i Ryska småstäder. Man åker, man går, man ser på en misslyckad Pajazzo, ränner på en isbana, gungar, svänger om jernwagnar o. s. v.56 Något tecken till ett57 folklif kunde jag ej varseblifva. Allt gick ut på att wisa Kejsare-stadens stela ståt. Nevska perspectivet hvimlade af eleganta58 spann, och sköna59 livreer. De åkande60 suto inbäddade i Sibiriska soblar och Amerikanska janotter. Så61 utrustade med rikedomens glänsande trofeer rullade liksom wågor på hafvet, oräkneliga62 vagnar på Nevska perspectivet.63 Bland talet af dem ❧ utmärkte sig i synnerhet en rad, som upptog hela perspectiv[e]t. Den bestod64 af Kejserliga wagnar, förespända hvarje65 vagn med sex sköna hästar och tungt belastade med kuskar och betjenter i röda livreer. Genom de halföppna wagnsdörrarna warsnade man sex     was still unfinished when Castrén visited St Petersburg. The building was completed in 1858. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/ zd/isaak_sobor.html. (TS) A.J. Sjögren noted in his diary on the same day: “7.3.1845 fick jag ett längre besök af Zandt, som hämtade till mig Castrén med dess adjunct Bergstadi och en Pastor Platan, som skall till Sitka. – Sedan med anledning af deras ankomst med Gustaf buden till middag till Zandt. Dervid 1 sup, 3 glas vin, en kopp kaffe och om aftonen 2 koppar the. – Hem ½ till 11.” KK Coll. 209.76 Eph. 7 March 1845. Gustaf Fredrik Zandt (1801–1881) was the vicar of Swedish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// www.helsinki.fi/yli oppi las mat rikkeli/henkilo.php?id=13213. Gabriel Plathan (1809–1887) was to become the vicar of the Lutheran parish in the colony of Sitka in Alaska where he worked from 1845 to 1852. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15766. Gustaf seemingly means Mrs Sofie Sjögren’s (1805–1880) brother, a mine director in Helsinki, later Head of the Department of Mines of the Grand Duchy of Finland Gustaf Fredrik Laurell (1802–1885). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13136. Cf. KK Coll. 209.75 Eph. 4 Aug. 1838; Sjögren 1955: 250. (TS) folkträngseln ǁ både ~ Bergstadi attended an opera performance and seems to have enjoyed it immensely. Rancken 1884: 2. The Imperial Winter Palace at Dvorcovaja naberežnaja 38 (architect 971 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 971 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Bartolomeo Rastrelli, 1762). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/zimniy.html. (TS) Amiralitets ǁ ~ huset The Admiralty buildings on the Second Admiralty Island, Admiraltejskij proezd 1 (arhitects Ivan Korobov 1738, Andrejan Zaxarov, 1823). Прогулки по Петербургу, http:// walkspb.ru/zd/admiral.html. (TS) The General Staff building (architect Carlo Rossi) was built on Dvorcovaja ploščad in 1819–1829. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 17–18. (TS) Monument to Alexander I’s victory over Napoleon in 1812 (A. de Montferrand, 1834), situated in Winter Palace Square. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/pam/ aleksandr_stolp.html. (TS) The Stroganov Palace at Nevskij prospekt 17 (Bartolomeo Rastrelli, 1754). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/nevskiy17.html. ☙  d.  Mars: (TS) There are two Jusupov palaces in St Petersburg, one at Sadovaja 50/A (Domenico Quarenghi, 1793) and the other on the River Mojka (JeanBaptiste Vallin de la Mothe, 1770, A.A. Mixajlov, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ sadovaya50.html, http://walkspb.ru/ zd/moyka94.html. (TS) The Demidov Palace, Bolˈšaja Morskaja 43 (1740s, A. de Montferrand, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/bol_ morskaya43.html. (TS) boningar ǁ hus Nicholas I. hyrkuskars ǁ hyrkuskarnes A.J. Sjögren related on 10 March: “F[ör]m[iddagen] följde jag Castrén på uppvaktningar hos Fuss, Schmidt, Gräfe, Frähn och Köppen, hvarefter han åt hos oss både jungfruliga anleten med66 en gulblek pensions-färg på kinderna. Dessa67 Damer sades tillhöra Mariæ- och Catharinæ-Jungfru-Stiften (Smolna kloster)68 och ega tillåtelse att tvenne gånger hvarje år sålunda visa sig på öppen gata. Processionen ehuru ståtlig och skimrande erinrade dock på ett sorgligt wis om ett begrafnings[-]tåg69. Den for till Isaksplatsen, dit äfven jag mechaniskt åtföljde folkströmmen på trotoirerna. Framkommen glömde jag ❧ snart wid anblicken af Isaks kyrkan70 och Peters bildstad den nordiska karnevalens kalla prosa.71 ☙  I dag gick jag åter ut för att bese karnevalen, men fann både perspectivet och Isaksplatsen mindre talrikt besökta än igår. Alla equipager och fotgångare skyndade nu till Italienska operan kl[ockan] 1 på dagen. Jag åtföljde tåget ända till billet-contoiret, men här hindrade mig folkträngseln72 och måhända äfven en mensklig svaghet för mina 4 Rub[el] Silfver att bereda mig en så dyrköpt njutning.73 Härifrån wandrade jag åter till Isaksplatsen, besåg winter-palatset74, Amiralitets75 och Generalstabens hus76, Alexanders-colonnen77, lät äfven wisa mig Maximilians palats, Stroganoffs78, Jusupoffs79, Dimidoffs80 och flere andra förnäma ädlingars boningar81. Under denna wandring såg jag äfven Kejsaren82 flyga fram ❧ i en liten Kasansk släde, förespänd med en grå springare. Kejsarens equipage var näst de sämre hyrkuskars83 det enklaste och anspråkslösaste, jag såg under hela karnevalen.84 972 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 972 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks d.  Mars ☙  ☙  Lik en Jerusalems skomakare85 har jag i flere dagar irrat omkring Petersburgs gator, utan att känna mig dess mera hemmastadd uti den kolossala Kejsare-staden.86 Jag har icke varit i stånd att få mig en klar bild af Peter[s]burg; allt förefaller mig87 chaotiskt och främmande. Här råder en tryckande stelhet och enformighet; alla byggnader äro så lika hvarandra, såsom hade de blifvit gjorda efter samma mått och mönster. En enda af dessa byggnader förflyttad till ett annat ställe, skulle utgöra dess88 skönaste prydnad, men i Petersburg går hela effecten ❧ förlorad, emedan det89 förträffligaste alltid har bredwid sig ett annat lika förträffligt. Om90 här funnes någon omvexling i styl, byggnader från olika tider, historiska minnesmärken, så skulle troligen ingen stad i verlden kunna täfla med Petersburg; men det evinnerligen sig lika – må det wara huru förträffligt som hellst, skönt är det dock alldrig. Dessutom saknas här, om man äfven partivis betraktar staden, föga originellt; allt wittnar om rikedom, intet om snille. Samma stelhet, som råder i byggnadssättet91, återfinnes äfven i andra92 förhållanden. Allt det nationella har dragit sig tillbaka till förstäderna93 och lustorgen94; in i staden wisa sig blott främmande colonister,95 ❧ skilda från hvarandra till nation, seder, religion, ja äfven till sin politiska öfvertygelser.96 De97 äro lycksökare, som blott ledas af sina privata intressen och alldrig kunna elektriseras af någon allmän ide. Ingen företeelse är98 så wigtig, att den kunde gjuta lif uti denna heterogena massa och wäcka hos den någon allmän rörelse. Det Petersburgska lifvet saknar derföre all färg, all charakter. Man får snart nog deraf.99 frukost och middag. [– –] Emot aftonen sökte jag med Castrén förgäfves Baer och Pletnof och war sedan med honom hos Boehtlingk.” KK Coll. 209.76 Eph. 10 March 1845. Paul Heinrich von Fuss/Pavel Nikolaevič Fuss (1798–1855) was a mathematician and secretary of the Academy of Sciences. Фусс, Павел Николаевич, Wikipedia: https:// ru.wikipedia.org/wiki/Фусс_Павел_ Николаевич. Schmidt most probably means the Dutch-born Orientalist Isaac Jacob Schmidt (1779–1847), specialized in Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43. Gräfe was the classical philologist and archaeologist, academician Christian Friedrich Graefe (1780– 1851). Wes 1992: 121–125. Christian Martin Joachim Frähn (1782–1851) was a German-born orientalist and numismatic. Deutsche biographische Enzyklopädie 3: 430 [Frähn, Christian Martin Joachim]. Karl Ernst von Baer (1792–1876) was a Baltic-German biologist and academician at the Academy of Sciences. Tammiksaar 2009. Peter von Köppen (1793–1864) was a German-born statistician and ethnographer working at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. He was highly interested in circumstances in Finland and had travelled in the Grand Duchy at least in 1835 and 1844, on the latter occasion with Castrén. Castrén had helped him also to collect statistical material about Finland for his work Finnland in ethnographischer Beziehung, published in 1846. Ригер 2009; Haltsonen 1968. Pletnof most probably refers to the poet, literary critic and rector 973 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 973 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria             of the University of St Petersburg Petr Aleksandrovič Pletnêv (1791– 1865). Коровин 2014. Otto von Böhtlingk (1815–1904) was an Indologist and scholar of Sanskrit, later Academician at the Imperial Academy of Sciences. He also had some contacts to Finland and spent several summers in Finland in the 1860s. Deutsche Biographische Enzyklopädie 1: 780 [Böhtlingk, Otto von]; Karttunen 2013: 45. (TS) The ‘Cobbler of Jerusalem’ or the ‘Wandering Jew’ is a mythical figure in the medieval European tradition. He had been cursed to wander all over the world until the second coming of Jesus after mocking him on the cross. Forsgård 1998: 181–188; Hanski 2006: 10–11, 192. (TS) Castrén and Bergstadi seem to have spent their time at least to some extent separately from each other. Rancken 1884: 2. mig ǁ ~ här dess skönaste ǁ den allra herrligaste det […] alltid ǁ det förträffligaste Om här funnes ǁ Skulle här finnas byggnadssättet ǁ det yttre andra ǁ lifwets inre förstäderna och lustorgen ǁ förstäderna On 9/21 March, Bergstadi wrote in his diary: ”Denna benägenhet att preja och bedraga är för en nykomling det vedervärdigaste, […] Snart vänjer man dock sig vid detta, […] Castrén tyckes rätt vara i sitt element då han får pruta, käbbla och munhuggas med Ryssarne. Han tyckes hafva lärt känna sitt folk.” Rancken 1884: 7. colonister, ǁ 1. ~ ock af alla nationer ǁ 2. colonister. Staden saknar sålunda all färg, all character. Stadens Innewånare utgöra en massa af lycksökare, med olika seder, religion och politiska öfvertygelser. De ka De kunna följ och Bergstadi’s description has quite similar tones. Rancken 1884: 3–4.  De […] ide. ǁ 1. De äro mästadels lycksökare, som i stället för att uppoffra sig för Ryssland, vore färdiga att offra Ryssland för sig. Ledda af sina enskildta intressen ǁ 2. Det är klart, att sällskapsla  är ǁ kan wara  In this respect Bergstadi initially had a more positive attitude towards city life. Rancken 1884: 4–6. Sjögren wrote in his diary: “Castrén till frukost. Redan i går hade jag med honom blifvit buden till middag till Köppen. Då wi vid ankomsten dit ännu icke funno honom hem, så gjorde jag med honom ett korrt [sic] besök hos Brosset, som sistone bad oss till middag i Söndag.” KK Coll. 209.76 Eph. 11 March 1845. It means that they visited the French Orientalist, Academician Marie-Félicité Brosset (1802–1880), a specialist in the Georgian and Armenian languages. Already because of shared interests in the Caucasus he had active contacts with Sjögren. Marouis 1956. There are brief notes by Sjögren also on the two subsequent days: “[12 March] Om aftonen med Gustaf hos Castrén och sedan hos Zandt.” [13 March] ”Besök af Castrén. Hos Fuss och Köppen angående hans resa.”  af ǁ om  idkeliga ǁ 1. od ǁ 2. utomordentliga  The Old Michael Palace at Inženernaja 2–4 (Carlo Rossi, 1825). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/mihail_dv.html. (TS)  Den […] palats ǁ Stående midt ibland små, men wackra bygnader dominerar är detta palats wida  Emperor Paul’s Palace, later St Michael’s Castle at Sadovaja 2 (Vincenzo Brenna, 1801). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/mihailovskiy.html (TS) 974 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 974 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  hvilka ǁ som  Sjögren described the day in his diary: “Jag for med Castrén till Ministern i afsigt att få presentera honom och för egen del betacka mig för befordran till Statsråd, [– –] Efter anmälan erhöll jag det svaret, att jag skulle komma en annan dag; han wille nu afhöra dokladen! [– –] Med Sofie och Gustaf buden till Frähns till middagen jemte Castrén. Utom oss äfven Boehtlingk med son.” KK Coll. 209.76 Eph. 14 March 1845. Bergstadi wrote about the evening: “I går skulle vi på aftonen gå till Sirén, men i dess ställe stannade vi hemma, drucko Toddy, sjöngo Bellmanniana och hade utomordentligt trefligt. Ej så våra pannor, som derigenom blefvo störda i sin nattliga hvila ända tills kl. 2 på morgonen. Hoffrén och Åkerblom ökade vår vanliga qvarto. Sedan vi denna morgon med en ypperlig glödgare, den Plathan tillredde, stärkt våra krafter, gingo vi ut att bese Gostinnoj Dwor.” Rancken 1884: 3. According to Rancken 1884: 6–7 they lived at Holmsten’s hotel or guesthouse. Bergstadi was very unpleased with the prices and quality of food and drink there. Bergstadi wrote at least the most of Russian names in Cyrillic script, and the transliterations appearing in the quotations are by Rancken. See Rancken 1884: 75 footnote. Karl Vilhelm Sirén (1795–1866) was the vicar or the Finnish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://  The Hermitage at Dvorcovaja naberežnaja 34 was built for the Imperial art collections and completed in 1787 (Georg Friedrich Felten). The New Hermitage was under construction when Castrén was in St Petersburg. It was completed in 1852. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ dvortsovaya34.html, http://walkspb.ru/ zd/millionnaya35.html. (TS)  The Imperial Academy of Arts at Universitetskaja naberežnaja 17 (J.B. Vallin de la Mothe 1787). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/univer_nab17.html. (TS)  Castrén most probably means the Kunstkamera at Universitetskaja naberežnaja 3 (Georg Johann Mattarnovi & al., 1734). The Kunstkamera was actually a cabinet of curiosities, and it is known as an ethnographic and anthropological museum also today. Прогулки по Петербургу,   www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=12978. They sang songs written by the Swedish poet, composer and musician Carl Michael Bellman (1740– 1795). Byström 1942. (TS) http://walkspb.ru/zd/univer_nab3. html; Castrén 2017b. (TS) tillika […] i audiensrummet ǁ stod i audi[ensrummet] The Minister of Education at the time (1834–1849) was Count Sergej Semënovič Uvarov (1786–1855), who is known as the original author of the official, conservative Russian nationalist ideology (Orthodoxy, Autocracy, Nationality), which he outlined in a memorandum in 1833. According to him, it would lead Russia to develop into a nation of West European type but without revolutions. On the other hand, Uvarov also had a lively interest in classical antiquity and especially worked to develop technical and scientific education in Russia. He was also the President of the Academy of Sciences in 1818–1855. His son Aleksej ☞ 975 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 975 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Sergeevič Uvarov (1825–1884) is known as the Chairman of the Moscow Archaeological Society and one of the founders of Russian archaeology. Whittaker 2004; Пряхин 2005: 70–74. (TS) som ǁ ~ äfv[en] The Imperial Public Library at Nevskij prospekt 37, present-day Russian National Library. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/nevskiy37.html. (TS) flata […] vi ǁ förargligt funno vi det till rätta ǁ ins keine The Ioanno-Bogoslovskij Monastery in Makarovka, Mordovia, is probably meant here. Святая Русь 1: 766. See also the quotation from Sjögren’s diary below. (TS) Stepan Xrap or St Stephen the Permian (1340–1396), who composed the so-called abur alphabet for the Komi Permian and Komi Zyryan languages in the late 14th century. It was in use until the 17th century. История Коми 2004: 211–212. (TS) Castrén and Sjögren saw the collection of Jan Peter van Suchtelen (1751– 1836). He and his son Paul (1788– 1833) were officers in the Russian army in the Russo-Swedish War of Finland 1808–1809 and J.P. van Suchtelen served as Russian ambassador in Stockholm in 1810–1836. His collection also contains also a considerable body of material related to Finland. See quotation from Sjögren’s diary below. National Library of Russia: Dutch Manuscript Material in the NLR, http://expositions.nlr.ru/ eng/ex_manus/netherlands/suhtelen. php; Kauppi – Klinge 2006. (TS) Mscr: der historiskt ǁ verkligt Charles XII (1682–1718), King of Sweden 1697–1718. Nenonen  – Teerijoki 1998: 200–201. (TS) d. . Mars. ☙  ☙  Åter hafva några dagar förflutit under språng och fläng. Jag har sett något mera af Petersburg och derunder erfarit, att Nevska ❧ perspectivet en smula missledt mitt omdöme af100 staden. Fortfarande misshagar mig dess ytterliga regelrätthet och i synnerhet denna idkeliga101 likeformighet, som erinrar, att Petersburg är ett verk af en enda tidsålder och snart sagdt en enda vilja, samt dertill af en despotisk vilja, som i stela drag öfverallt intryckt sin befallande physiognomie. Dock finnas här äfven många saker, hvilka man med glädje och förtjusning åskådar. Bland bygnader har i synnerhet Michaelspalatset102 behagat mig. Den103 utmärker sig framför andra palats genom en smakfullare architectur, en så att säga: lättare styl, men är tillika så colossal, att den fritt beherrskar hela den närliggande platsen. Man blir glad  ❧ till sinnes, när man ifrån Pauls mörka, klosterliga palats104 kastar ögat på Michaels ljusare boning och kan derwid ej underlåta att erinra sig fadrens och sonens olika lynnen, hvilka105 här på ett charakteristiskt wis uppenbara sig. – Utom Michaels palats har jag äfven upptäckt några privata hus, som i högsta motto behagat mig. Men den öfvertygelsen står ännu fast hos mig, att om Petersburg är en verkligt skön stad, så är det om sommaren.106 976 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 976 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  d.  Mars. ☙  ☙  Jag har allaredan besökt eremitaget107, konst-akademin108 och konst-kabinettet109. Då jag i dag tillika110 med Sjögren i audiensrummet wäntade att få tillträde till Ministern för Undervis❧ningen111, blef jag tillfälligtvis bekant med en ung litteratör, som112 ville uppwakta Ministern med sitt nyaste arbete. Denna man var Bibliothekarie och inbjöd oss på det stora Kejserliga Bibliotheket113 för att der påse ett gammalt manuscript med okända charakterer. Så gerna vi antogo inbjudningen, likaså flata114 blefvo vi, att denna gång ej kunna komma till115 rätta med vårt ABC. Och likväl upplyste en i margo tecknad anmnärkning, att språket, hvarpå boken blifvit affattad, sannolikt är någon Finsk (kanske Tscheremissisk) dialect. Författaren till ifrågawarande skrift har varit Munk och föreståndare för klostret Bogoslovskij ej långt från Makarieff116. Anmärkaren förmodar, att äfven han han (författaren) tillhört något Finskt folkslag. Det wissa är, att Munken uttänkt ett nytt alphabeth för det ❧ språk, han begagnade, likasom äfven den helige Stephan uppfann nya charakterer för Permskan.117  – Under min wandring i Bibliotheks-rummen stötte jag tillfälligtvis på en samling af Svenska manuscripter.118 Den war för ingen [del]119 obetydlig och många här befintliga handlingar tycktes ega ett historiskt120 wärde. Jag anmärkte bland annat tre folioband af Svenska handlingar, hvari förekommo många bref af Carl XII121 till bref, Nystädska Polen, Bonnewals122 freds-<puncter>123 m. m. Äfven fann jag här Gyllenkrooks124 beskrifning om Carl XIIs uppbrott ifrån Sachsen125, belägringen af och slaget vid Pultava126 o. s. v.127      Claude Alexandre de Bonneval (1675– 1747), a French officer, later general and pasha in the service of the Ottoman Empire. Converted to Islam and adopted the name Humbaracı Ahmet Paşa. Gorceix 1954. (TS) The Treaty of Uusikaupunki (Nystad) in 1721, which ended the Great Northern War and in which Sweden had to cede to Russia large areas in both Livonia and Finland. Nenonen – Teerijoki 1998: 554–555. (TS) Major, later Lieutenant General, Axel Gyllenkrok (ca. 1664–1730) who took part in the Great Northern War in Livonia and Poland with King Charles XII. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=2621; Nenonen – Teerijoki 1998: 504–505. (TS) The war was waged in Saxonia in 1705–1706 and resulted in the abdication of August II, King of Poland, in the Treaty of Altranstädt. Nenonen  – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) King Charles attempted to attack Russia via Ukraine but the Swedish army was beaten after it had sieged the town of Poltava in summer 1709. King Charles fled to Turkey. Nenonen – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) Sjögren wrote: “Middagstiden ånyo med Castrén hos Ministern, som nu emottog oss och det med mycken artighet. Vi stötte der tillsammans med Gottwald, som bad mig följa till stora Bibliotheket för att bese ett MS, som man ej wisste uti hvilket språk det vore. Enligt en Rysk påskrift skall det wara af Makarij Beltowadskij och Permisk, Ostjakisk eller Tscheremissisk. Troligast kanske det sistnämnda att dömma efter det Makarjefska klostrets 977 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 977 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria läge, hvarifrån det ursprungligen skall förskrifva sig. Äfven skriften är emedlertid alldeles obekant och boken således en så mycket större märkwärdighet. Tillika besåg jag der med Castrén en liten samling af Swenska handskrifter ifrån Grefve Suchtelens bibliothek ditkomna.”  finnas ǁ äro de  i […] kretsen ǁ 1. inom den wetenskapliga werlden ǁ 2. inom den wetenskapliga kretsen  omöjligt […] försiktighet. ǁ 1. omöjligt. Man bör framför allt taga sig ǁ 2. omöjligt. Här gäller bibelens ord: ”varan spaka som dufvor och slugg som ormar” på alla l  så måste ǁ händer det  hvad ǁ det  för […] veta ǁ framför allt weta att  beröm ǁ för ~  dagens frågor ǁ något  intresse ǁ ut  Sjögren: “Till middagen med Castrén hos Brosset, hvarest jag också tillbragte aftonen.” KK Coll. 209.76 Eph. 16 March 1845.  ”Tag […] Ert ǁ ”Tag er wäl i akt, Ert  On 28 July 1844, the literary newspaper Das Ausland wrote that there are attempts to develop a Finnish nationality as opposed to the Russian and Swedish ones and the Russian government promotes these attempts by supporting all kinds of research of Finnish culture, ‘as many people claim’, to break down the Swedish national identity of the higher and middle classes. The work of Lönnrot and Castrén was mentioned as an example of these Finnish-national studies. According to Finnish refugees in Sweden, Russia had recently lost some of the loyalty of Finland, gained since 1809, and the moral ties linking Finland to Sweden den . Mars. ☙  ☙  Under min korta vistelse i Petersburg har jag redan gjort bekantskap med de flesta bland Akademiens medlemmar ❧ samt dessutom en stor mängd af stadens öfriga litteratörer. Bland de förra finnas128 många Pedanter, och bland de sednare många dilletanter. Wisst träffas här en och annan redlig wetenskaps-idkare samt till sin personlighet intagande man; men äfven i129 den litterära kretsen råder en qvaf och tryckande athmosfer. Ett fritt meddelande är omöjligt130 – wid hvarje samtal iaktages den yttersta försigtighet. Tredje man får alldrig omnämnas, hvarken i god eller ond mening. Ty emedan hvarje corporation är delad i partier, så131 måste naturligtvis allt hvad132, som behagar en, misshaga en annan, och ett förfluget ord blir här icke ❧ ostraffadt (Expertus novi). I fråga om dagens tilldragelser må man för133 sitt lifs skull veta iaktaga det episka lugnet, och alldrig förråda sin egen mening, hurudan den ock må vara. För tadel blir man brännmärkt, beröm134 blir man misstänkt. Wisar man det allra ringaste intresse för dagens135 frågor, då är saken ovilkorligt sjuk. Man bör med ett ord låtsa frånwaro af intresse136 och öfvertygelse, för att få andas Petersburgs milda luft. Jag för min del är glad att såsom en frivillig få resa härifrån till Sibirien; annars skulle jag komma dit som en deporterad.137 978 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 978 28.8.2019 14:15:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samma dag ☙  ”Tag138 Er wäl i akt (”Nehmen Sie sich im Acht”), Ert namn förekommer i en Tysk Tidning (Ausland). Ni står med Lönnrot i spetsen för ett Finskt partie, som ❧ arbetar emot den Ryska politiken!”139 Med dessa ord hellsades jag af en person, tillhörig Ministeren. Jag frågade min rådgifvare i största förtroende, om det vore möjligt att få utgifva en i m[anu]scr[ipt] färdig Tscheremissisk Grammatica140. Detta lofvades; jag bugade mig af tacksamhet och tånkte: hvilka gyllene privilegier har ej menniskan i det Ryska Riket?” P[eters]burg d.  Mars. ☙  ❧ ☙  Ändteligen har Gud beskärt mig med en fridag, och jag vill begagna den för att kasta en lugn blick tillbaka på den tid, då våra förfäder ännu sutto såsom herrar på den plats, hvarest sedermera den Ryska örnen bygt sitt infama näste141, neml[igen] det nuwarande Ingermanland. Utan att ega några tillförlitliga historiska wittnesbörd om Finnarnes fordna bostäder, kan man dock med temmelig säkerhet antaga, att de redan tidigt woro delade i tvenne stammar: 1o den norra eller Karelska, 2do den södra eller Tavastländska. I följe af särskildta dels kända dels okända orsaker sönderföll hvardera stammen under tidernas lopp i många142 från hvarandra till språk och seder något afvikande grenar. Såsom sådana smärre utgreningar af den Tavastländska stammen har man antagit: 1. Wesser143 2. Watjalaiset l. Wadjalaiset (Voter[)], 3. Ester och Liver, 4. Tavaster. ❧ Bland dem voro enligt Sjögrén Voterna Ingermanlands första invånare. De kallas af Ryssarne after a thousand-year connection have not been broken. Das Ausland 210/1844: 837 (Finnland). It is noteworthy that Das Ausland published a brief item about Finnish nationality already on 9 April. Das Ausland 100/1844: 400 (Finnische Nationalität). Furthermore, it continued on 16 August 1845 by claiming that the Finns are willing to evoke national feelings among the Finnic tribes of northern Russia. This article was also in Swedish by Snellman in Saima on 16 Oct. 1845. Das Ausland 228/1845: 909 (Die finnische Literatur); Saima 42/1845 (Sträfvandena för Finska Litteraturen sedda med Tyska publicistiska ögon). (TS)  Grammatica ǁ Grammatik Castrén’s Cheremis (Mari) grammar was published in 1845 (Elementa grammatices tscheremissae). See the volume on the Mari language in this series. See also Castrén’s letter to Elias Lönnrot, 29 Apr./11 May 1845 in the volume of letters in this series. (TS)  St Petersburg. (TS)  många […] afvikande ǁ flere särsk[ildta]  Wesser ǁ ~ vid Bjelosero 979 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 979 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  låta förmoda ǁ göra det  ega ǁ ros  Kattila (Fi.)/Kotly (Ru.) is situated at N59°36′13″ E28°45′10″. (TS)  Schlüsselburg (Šlisselˈburg)/Orešek/Pähkinälinna (in different periods of time known also as Noteburg and Petrokrepostˈ). (TS)  The district of Carskoe Selo. Рихтеръ 1903: 816. (TS) Tschuder, hvilken benämning äfven tilldelas Wesserna wid Bjelosero. Sjelfva den inhemska benämningen Vadjalaiset (af вода) synes blott vara en öfversättning af ordet Wesser (stammen: vesi, vesj).i Både öfverensstämmelsen i namnet och till en del äfven de locala förhållanden låta144 förmoda , att Voter och Wesser ursprungligen utgjort en enda sammanhängande folkstam. Detsamma tror sig Sjögrén äfven finna bekräftadt genom språket. Votiskan är en med Finskan nära beslägtad dialect; den innehåller många egenheter lånade ur Karelskan, men skall derjemte äfven ega145 mycken slägtskap med Tschudiskan. Den Votiska folkstammen har nu sammansmält till ett ringa tal, af hvilka hvaraf de fleste äro boende i Kattila socken146 af Narwa-Härad. Deras fordna land (Ingermanland) bebos för det närvarande af Finnar, som tillhöra en annan stam, neml[igen] den Karelska. De äro: ☙  ❧ 1. Ingrikot, Ingrer, Ижоры, Ижорци 2. Savakot 3. Äyrämöiset. Alla dessa grenar bo om hvarandra uti kretsarne St Petersburg, Schlüsselburg147, Sophia148, Oranienbaum, Jamburg och Narwa. Bland dem äro Savakot och Äyrämöiset rena Finnar samt till religionen Lutheraner. Äfven med afseende i. Denna benämning afser folkets bostäder vid Bjelosero. Att taga sig ett namn af något närbeläget wattendrag, är hos de Finska stammarne ganska vanligt. Så betyder Mordva ett folk vid wattnet, Chondy-chuj, Ostjaker, Isvajas Isma-flodens bebyggare (Syrjäner) m. m. Ursprungligen synas Finnarne i likhet med många andra obildade folkslag hafva kallat sig menniskor, t. ex. Mort hos Syrj[änerne]. 980 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 980 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  å språket och sederna komma de hvarandra ganska nära. Hvad deras benämning angår, härledes ordet Savakko ur Savo, hvartill den Ryska di[mi]nutiv-ändelsen ko (kko) sedan blifvit fogad. Härigenom uppstod ordet Savokko, som enligt det Ryska språkets lynne blef Sawakko. Äyrämöiset härleder Sjögren ur Äyräpää, som är en socken i Wiborgs län. Denna härledning af ordet står i sammanhang med följande hypothes. Då Ryssland vid fredslutet år 1323 till Sverige afträdde ❧ Äyräpää-, Savolax- och Jääskis districter, skulle Savakot och Äyrämöiset hafva utvandrat till149 nuwarande Ingermanland och blifvit stamfäder åt150 de tvenne folk-grenar, som under151 samma namn ännu fortlefva i P[eters]burgska Guvernementet och sedermera genom colonister från andra orter betydligen tilltagit. Enligt denna hypothes äro Savakot och Äyrämöiset till sitt ursprung Karelare, hvilket äfven genom deras språk fullkomligen bekräftas.152 Af enahanda ursprung äro jemwäl Ingrikot, hvarföre de äfven af Woterne benämnas Karjalaiset. Uppenbart utgör sjelfva språket en dialect af Karelskan, ehuru den efterhand blifvit uppblandad med främmande idiotismer. Till153 förklarande af namnet154 Ingrikot åberopar Sjögrén det faktum, att Olof Skötkonung155 förmälde sin dotter Ingegerd med Furst Jaroslaw156, samt att dottern ❧ wid detta tillfälle i157 förläning förbehöll sig Aldeigioburg158 med159 det närliggande Jarladömet160, det närvarande Ingermanland. Denna hypothes är högst sannolik, emedan namnet Ingerin maa endast kan härledas ur det Svenska Ingrid eller Ingegerd. Ingrer (Ижоры) nämnas icke i äldre Ryska krönikor. Bland Finska stammar förekomma tidigast omnämnda Jemer och Voter. De     till ǁ ifrån åt ǁ fö[r] under ǁ seda[n] This interpretation has remained valid. Sihvo, P., 1991: 180. (TS)  Till förklarande ǁ Beträf[fande]  namnet ǁ benämn[ingen]  Olof Skötkonung (d. ca. 1022) was king of Svealand in Sweden until ca. 1022. Nenonen – Teerijoki 1998: 367. (TS)  Jaroslav I Vladimirovič (974–1058), Prince of Rostov and Novgorod, from 1019 Prince of Kiev. Nenonen – Teerijoki 1998: 867. (TS)  i ǁ såsom  Aldeigjuborg or Staraja Ladoga on the River Volxov at N59°59′50″ E32°17′51″. (TS)  med ǁ wid  Jarladömet […] Ingermanland. ǁ Jarladömet. Så mycket är åtminstone säkert 981 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 981 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria   år ǁ redan Vseslav Brjačislavič (d. 1101), Prince of Polock (in the present-day Belarus) in 1044–1101, known also as a sorcerer or seer. Назаренко 2006. (TS)  emot ǁ och  utanför ǁ vid  Mentioned in the First Novgorod    Chronicle both in its older and newer versions, Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/ novglet/novg01.htm. (TS) Jemerna […] dem ǁ 1. Jemerna omnämnas första gången uttryckligen år 1079, då Jaroslaw, Wladimirs son företog ett tåg emot dem. ǁ 2. Jemerna nämnas med detta namn första gången år 1079, då Jaroslav, Wladimirs son, företog ett tåg emot dem till Gleb Svjatoslavič (ca. 1052–1078) was Prince of Tmutarakan and Novgorod ca. 1067–1078. Tmutarakan is on the Taman Peninsula on the Black Sea and was subordinate to Kievan Rusˈ. Котляр 2014. (TS) Castrén is mistaken as far as the events of the late 1070s are concerned. The Novgorodians expelled Gleb Sviatoslavič in 1078, who fled to Zavoločˈe and was killed there by the Chuds in the same year. No attack against the Yems took place. Котляр 2014. There is one earlier mention, though, both in the Russian Primary Chronicle or so-called Nestor’s Chronicle and the First Novgorod Chronicle, referring to 1042 when Vladimir Jaroslavič attacked and conquered them. Лаврентіївський літопис, http://litopys.org.ua/lavrlet/lavr07.htm; The Russian Primary Chronicle: 138; Новгородський перший лiтопис, http://litopys. org.ua/novglet/novg01.htm. It is related by Sjögren 1832: 264, but for ☙  ☙  sednare omtalas år161 1069, då de förenade sig med Fursten Vseslaw af Polotzk162 emot163 Novgorod och ledo ett förfärligt nederlag utanför164 stadens murar.165 Jemerna166 nämnas med detta namn första gången år 1079, då Glieb Svätoslavitsch167 anföll dem i Savolotschje, d. ä. nordost om Ladoga.168 ❧ Sedan herrskar om Jemerna en allmän tystnad allt intill år 1142, då de gjorde ett fientligt anfall i169 Novgorodska området vid Ladoga, samt dervid blefvo slagna af landets förenade innevånare och förlorade 400 män.170 Hvarifrån Jemerne kommo, upplyser ej krönikan. Man finner dock af ofvananförda yttrande, att de ej171 bodde wid Ladoga. Förmodligen hade de nu dragit172 sig inåt Finska området samt der råkat i contact med Karelare, hvilka inträngde ifrån norr långsmed vestra sidan af Ladoga ända till Finska viken och sålunda söndersprängde den Tavastländska stammen.173 Karelare omnämnas första gången år 1143, då de säges hafva företagit sig ett tåg emot Jemerne.174 Sjögrén förmodar med skäl, att Jemernes tåg det nästföregående året gällt de nu redan vid Ladoga sjö bosatta Karelare, hvilka175 för att hämnas sin lidna oförrätt ❧ i förening med sina nabor: Ryssarne angrepo Jemerne i deras eget land. Dessa Karelare voro enligt Sjögrén (hvarur närvarande framställning är lånad) Ingrernas stamfäder. Namnet Ingrer war i sednare176 hälften af 12 århundradet allmänt bekant i Sverige. I början af XIII århundradet förekommer177 namnet Ingaria äfven hos Henrik Letten.178 I en Påflig bulla af år 1230 nämnas Ingrer tillika med Karelare, Lappar, Woter (Sjögrén, p. 66.). Derefter förekomma Ingrerna179 ofta omnämnda, och180 i en Påflig bulla, utfärdad [1255]181 af Alexander 982 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 982 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  den IV skiljes Ingermanland uttryckligen från Karelen och Watland (Sjögr[én] 68).182 I Ryska krönikorna framträder183 ordet Ижера184 (Ingera, Igera, Ishera) för första gången år 1240 eller 1241. Ishera är namnet185 på floden, och invånare kallas Ижеряне, ❧ hvilka uttryckligen skiljas från Esther, Karelare och Voter.186 – – – – – d. . Mars. 187 ☙  ❧ ☙  Tidigt på morgonen åkte jag ut i dag till den Petersburgska sidan af staden. Kölden var stark och på floden blåste en vind så skarp, som på Samojediens tundror. Genomfrusen kom jag till Botaniska trädgården188, der jag helt189 oförmodadt befann mig i en blomster-verld, som hade kunnat pryda ett orangerie i söderns warmaste länder. Här funnos blomster af olika climat, hvilka drefvos fram i190 olika wärme-grad. Man gick genom grönskande alleer, der rosor, röda och hvita, omsväfvade den gående. Här och der fanns wid sidan af de långa al[l]eerna en inbjudande häck191, der man kunde hvila sig och njuta wid192 åsynen af doftande blomster. Allt detta på en kall vinter-dag. ❧ Ifrån Botaniska trädgården åkte jag, efter ett besök hos Akademiens Vice-President Furst Dondukoff Korsakoff193, till Vetenskaps-Akademien, besåg här de zoologiska194 och ethnographiska, myntmedalje- och mineral-samlingarna, samt fördes slutligen till ett kabinett, der jag plöts[l]igt195 fann mig förflyttad till Egyptens forntid. Tak och wäggar woro prydda med idel Egyptiska målningar och gravyrer, bilder och hieroglyfer. På golfvet lågo talrika mumier196 sådana de för årtusenden tillbaka blifvit nedlagda i sina grafvar. Ingen ting erinrande om det närwarande some unknown reason Castrén neglects it. Concerning the events of 1079, Sjögren 1832a: 266 cites the First and Second Novgorod Chronicle. Sjögren 1832a: 282 and Sjögren 1832b: 591 place the Emˈ in the District of Tixvin and considers them to be a different people than the Emˈ mentioned in 1042, which may be why Castrén excluded them. (TS)  i […] området] ǁ emot Novgorod  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. (TS)  ej ǁ nu mera ~  dragit ǁ trängt  The pogost of Emca on the river of the same name, a tributary of the Dvina, east of Lake Onega has been proposed as a possible are of origin of the Emˈ or Jamˈ tribe It has also been suggested that Emˈ/Jamˈ could mean Western Finns in general. Uino 1997: 193; Едовин 2007. (TS)  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. Uino 1997: 192–193 has noted that the term Korela is in the plural, thus meaning people, as also Castrén translates it here. (TS)  hvilka ǁ samt att dessa  sednare hälften ǁ medle[t]  förekommer ǁ omn[ämnas]  Heinrici Chronicon XXV.6 (p. 278/ 279). (TS)  Ingrerna ǁ Karelarne  och ǁ men <--->  Mscr: 1225  Castrén cites Sjögren 1833, in which the original documents are referred to. Castrén apparently based his conclusions solely on Sjögren. (TS)  framträder ǁ finn[es]  Castrén originally wrote Ижора and replaced the o with an e.  namnet ǁ benämning 983 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 983 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  Новгородський перший лiтопис,  http://litopys.org.ua/novglet/novg24. htm (TS) Castrén did not make any entry for 6/18 March, but Sjögren wrote in his diary: ”F[ör]m[iddagen] med Gustaf och Castrén i Ethnografiskt Museum och sedan med den sistnämnde i Committéen, för att höra åt, om han kunde utfå sina penningar. Derom sade man sig ännu icke hafva fått någon föreskrift. [– –] Om aftonen besök af Akademikerna Graefe med 2 döttrar, Boethlingk med fru, Professor Preiss, Sirén med fru och dotter, Castrén med Bergstadi, fru Vater, Bernhardi och Pastor Zandt.” KK Coll. 209.76 Eph. 18 March 1845. Bergstadi stated on 9/21 March: “I det föregående glömde jag uppteckna att vi den 6 (18) om aftonen voro hos Statsrådet Sjögrén. Der voro: Gräffe, Bötling, Prüss, Bernhardy, Zandt, Sirén, Castrén och jag. Rancken 1884: 6. Gräffe again means C.F. Graefe. Peter Preuss (Petr Ivanovič Prejs, 1810–1846) was a Russian Slavic scholar. Шиловъ 1905. (TS)  The Botanical Gardens are situated on Aptekarskij Island and developed gradually during the 18th century. They were named the Imperial Botanical Gardens in 1823. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/sad/botanicheskiy_sad.html. (TS)  helt oförmodadt ǁ (mirabile dictu!)  i […] wärme-grad ǁ i wärme-grad  häck ǁ l<---->  wid ǁ af  Prince Mixail Aleksandrovič Dondukov-Korsakov (1794–1869), Vice President of the Academy of Sciences in 1842–1852. Шумков 2007: 263. In his letter to F.J. Rabbe on 10/22 March 1845, Castrén stated that both Count Uvarov and Prince       Dondukov-Korsakov had met him in a friendly tone. See the volume of letters in this series. According to Sjögren, they visited Prince Dondukov-Korsakov on the next day, 20 March. It is probable that Castrén did not write his description immediately and remembered the date incorrectly. (TS) zoologiska ǁ ~, mineral[ogiska] plöts[l]igt ǁ helt ~ mumier ǁ ~ i sina kistor, så wäl bewarade med undantag ǁ utom Прогулки по Петербургу, Marble Palace at Millionnaja 5 (Antonio Rinaldi, 1785). http://walkspb.ru/zd/ mramorniy.html. (TS) Also Bergstadi had been invited, but he did not get to know about the invitation until the next day. He described his day and Castrén’s relation as follows: “I går var jag med Sillman hos Alexander Lange. Aftonen passerade vi hos Hoffrén. Derpå gingo vi till Klée, åto der qvällsvård och drucko Champagne jemte den allmänt beprisade Capitain Starck. Först kl. 5 om morgonen kommo vi hem. Plathan var illa knäckt. I dag fick jag veta att jag till i går var bjuden till Akademikern Gräffe, och det var en stor förlust att jag först efteråt fick underrättelse derom, ty hade jag varit der, så skulle jag fått vara honom följaktig till Akademiens konstsamling, Eremitaget och Marmorpalatset. Gubben hade varit mycket bös öfver att jag uteblef. Castrén hade mycket att förtälja om de rariteter han der fick skåda, isynnerhet om de Egyptiska kamrarne.” Rancken 1884: 6. It can be speculated whether Castrén had intentionally left Bergstadi unaware about the invitation or whether he had not got to know 984 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 984 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks        att det wore onödigt att ifrån Beresof söka framtränga genom den öde sträckan directe till Turuchansk i stället för att resa dit beqvämare den stora vägen öfver Jeniseisk. Emedlertid tycktes han blifva sinnad att återkalla, hvad han sagt, då vi anmärkte, att på samma sträcka lemningar af en gammal stad Mangaseja befinna sig med en egen stam vid floden Tas, om hvars ursprung och klassificering man är i ovisshet. [– –] Om aftonen war jag med Gustaf till förströelse faren till Castrén och till Sirén, [– –].” He continued on 21 March: “Jag hade i går budit Castrén med sitt resesällskap (Candidaten Bergstadi och den till Sitka resande Pastor Platan), äfvensom Sirén och Zandt till middag. Tillfälligtvis kom äfven förut enkefru Norrmann på besök och måste derföre bedjas att qvarstanna.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 March 1845. Bergstadi wrote on 10/22 March about the night of 21 March: “Den gåriga aftonen tillbragte vi ganska angenämt hos landsmannen Jernström i sällskap med Ekman d. y. och Lange. Derpå gingo vi till Fürst.” Karl Johan Knut Jernström/Järnström (1809–1861) was a Finnish-born officer (Captain) in the Russian army. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14911. “Ekman Jr” was most probably Magnus Georg Ekman (1815–1876) who was a non-commissioned officer in the Russian army. He was referred to as Jr because of his elder brother Johan Julius Ekman (1810–1867), working at the office of the Minister-Secretary about it himself until the previous day, when Bergstadi was spending time with his friends, but there is no evidence in either direction. Sjögren attempted to get information about the necessary documents: “Hos F[uss] för att efterfråga, huru långt det lidit med Castrénska affären. Han hade icke ens ännu skrifvit om Dokumenter för honom, ej anseende saken för så pressante! Om aftonen var jag med Castrén hos Akad[emiker] Gräfe, dit buden af honom i går.” KK Coll. 209.76 Eph. 19 March 1845. (TS) närliggande ǁ krin[gliggande] fart ǁ ilande brådska släpar ǁ sam nästan ǁ jem[god] hufvud ǁ ~ – det är sannt Castrén quotes here a line from Horace’s (Quintus Horatius Flaccus, 65 BCE–8 CE) epistle The Art of Poetry: ‘Parturient montes, nascetur ridiculus mus!’ (Epistles II.3.139). It derives originally from one of the Greek author Aesop’s (ca. 650–520 BCE) fables. Aesopica, http://mythfolklore. net/aesopica/perry/520.htm; Horatius 1900: 174. (TS) There is no description by Castrén of their last three days in St Petersburg, but both Sjögren and Bergstadi made notes during them. On 20 March, Sjögren noted (cf. Castrén’s note on 19 March with commentary): “Tidigt om f[ör]m[iddagen] var jag faren med Castrén till Fursten. Han emottog oss på sitt vanliga sätt med mycken artighet och underhöll sig, oaktadt han var i begrepp att fara ut, en stund med honom, i det han gjorde honom hvarjehanda frågor öfver hans förra resor, Samojederna och Ostjakernas lefnadssätt med mera. Dervid var dock det yttrandet charakteristiskt nog, ☞ 985 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 985 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria of State for Finland in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli, http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=15051, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14348. Alexander Lange was Bergstadi’s childhood friend. Rancken 1884: 6. Sjögren on 22 March: ”Castrén’s nödvändigaste Documenter – Akademiens Memorial och Podoroshnan  – skickades ändtligen till mig ifrån Kansliet och jag var på vägen att i sällskap med Gustaf föra dem till honom [– –] när vi mötte Castrén på gatan och derföre vände om. – Vi följde honom sedan hem och gjorde derjemte en lång promenad. Under det vi woro hos honom, skickade hans wärdinna att bedja mig komma upp till sig. Hon yttrade dervid sin önskan att få bibehålla C[astrén] ännu qvar åtminstone till morgon afton om ej till måndagsmorgon och bad mig med Gustaf i morgon komma till dem att deltaga i afskedsmiddagen. [– –] Om aftonen sökte jag förgäfves Köppen och var sedan faren till Castrén, med hvilken jag drack thé hos Siréns.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 March 1845. On Sunday, 11/23 March, Bergstadi related their activities on Saturday night: “Gårdagsaftonen voro vi hos Soldan jemte Aqvilander och Neovius. Bellmaniana och andra sånger, intressanta och underhållande samtal gjorde aftonen treflig och angenäm. Castréns porträtt måladt i olja var annars väl lyckadt, men munpartierna voro ej enligt originalet. Lönnrot var sig förvånande lik. Det skall lithografieras.” Rancken 1884: 8. Soldan probably means Karl Erik Soldan (1811–1870), later Dr. ☙  med197 undantag af mina förare, som wäckte mig ur mina betraktelser genom en erinran att ❧ gå. Jag förfogade mig till Eremitaget och Marmorpalatset198, samt betraktade ännu en gång allt det herrliga, som här finnes hopadt både ifrån antiken och den moderna tiden.199 d.  Mars. ☙  Huru liten förfaller ej menniskan, sedd ifrån tornet af Isaks-kyrkan, då den närliggande200 platsen hvimlas af hundradetal bytingar, hvilka ledda, en hvar af sina småbestyr, hasta med fart201 öfver torget. Att döma af deras brådska, tyckes hvar och en af dem hafva något af särdeles vigt att fullborda, men monne väl den minsta grand, som myran släpar202 i stacken, kan deri hafva så litet att betyda, såsom de der mennisko-barnens wigtigaste tankar i historien. Jag betraktade äfven härom dagen en artig samling af apor i ett museum. När jag successivt  ❧ hade genomgått dem alla och härwid anmärkt den ringa olikhet som i yttre motto skiljer detta djur i dess högsta potens ifrån menniskan, höll jag det för möjligt, att den bästa apa äfven i andelig mon kunde vara nästan203 jemgod med den sämsta menniska, t. ex. bland de Samojeder. Men denne apans broder, hvad tycker han sig icke vara för en hög och förnäm herre på jorden. Hvad mig sjelf beträffar, är jag en narr, liksom alla de andra. Stora planer hvälfver jag i mitt hufvud204; men då jag tillika beräknar måttet af min förmåga, så blir det sannolika resultatet af min[a] wackra tankar något, som kan uttryckas genom den gamla frasen: Parturient205 montes, nascetur etc.206 986 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 986 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 33 ❧ Resan ifrån St Petersburg till Kasan. Kasan den 10 Aprill. ☙ 34 ☙ 35 Efter207 att hafva ombesörjt mina wigtigaste angelägenheter i P[eters]burg, anträdde jag d. 12/24 Mars fortsättningen af min Sibiriska resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus, korteli­ gen en Måndag, som är en af de dagar i weck­ an, på208 hvilka man i Ryssland icke gerna fö­ retager sig en resa. Under denna förewändning sökte mina wänner209 på det enträgnaste för­ må mig att210 ännu qvarstadna en dag i Peters­ burg; men ”tjensten går framför allt”, säger ett Svenskt ordspråk, och mig gör det ett werkligt nöje att alldeles i salig Kants211  ❧ anda offra mina njutningar på pligtens altare. Undfäg­ nad212 med en god frukost och ömma menni­ skors välsignelser satte jag mig alltså på den bestämda dagen uti en släde, som utom mig äfven herbergerade min reskamrat B[ergstadi] och Sitkafararen Pastor Plathan. Med tre snab­ ba hästar, en god kusk och en lätt släde hop­ pades jag uti en snabb och munter färd finna en afledning för wissa känslor, de der uti ögon­ blick, sådana som det närvarande, ogerna213 låta blanda bort sig; men214 straxt utanför Moskovska tullen bragte den fatala Måndagen öfver mig ett odrägligt yrväder215. I en väl för­ sedd Rysk släde lider man lekamligen ej216 sär­ deles af ett vanligt oväder; men det händer un­ der vissa omständigheter, att menniskan af ett mindre ondt plågas mera, än under andra af ett vida större. Så skulle väl ovädret ❧ bakom den Moskowska tullen haft föga att betyda, om re­ san exempelvis hade gällt ett besök hos någon 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 987 Med. and from 1846 Doctor at the Saimaa canal building works. Yli­ oppilasmatrikkeli, http://www.hel­ sinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=14845. Aqvilander and Neo­ vius cannot be identified. The portraits of Castrén and Elias Lönnrot were made by Gus­ tav Daniel Budkowski (1813–1884). The one of Castrén belongs to the Ostrobothnian Nation (i.e. student corporation) of the University of Helsinki and the one of Lönnrot (drawing) to the Finnish Literature Society. Salminen, Tapani, 2002; Majamaa 1997. See the back of this book. Sjögren on 23 March: “Besök af Prof. Geitlin med Castrén, en­ sam följde den sistnämnde till middagen hos Siréns, medan Gus­ taf blef hem att hålla Geitlin säll­ skap. Om aftonen kommo också de till Siréns” KK Coll. 209.76 Eph. 23 March 1845. Gabriel Geitlin (1804–1871) was Professor of Oriental languages at the Alexander University of Hel­ sinki in 1835–1849, later Professor of Exegetics. (TS) From here on, cf. the published ver­ sion in this volume from p. 705 on. på hvilka ǁ då wänner ǁ ~ i Pburg att [...] qvarstadna ǁ 1. qwar[stadna] ǁ 2. att qvarstadna ännu The German philosopher Imma­ nuel Kant (1724–1804), founder of critical philosophy. Nenonen  – Teerijoki 1998: 892. (TS) Undfägnad [...] uti ǁ Alltså satte jag mig på den bestämda dagen, uti ogerna [...] bort ǁ ej vilja nedtysta men [...] bragte ǁ men den fatala Måndagen br[agte] yrväder ǁ oväder ej särdeles ǁ <---> ej m �Itineraria                      wän […] beredskap ǁ wän, med en präktig middag i perspectiv sjelfva ǁ nu nu ǁ hos samma ǁ en en sorglig ǁ både den sorgligaste borde […] menniskans ǁ för hvar man borde utgöra hans nödgas […] Samojeden ǁ lärer väl utom Samojeden enhvar Sibirsk ǁ Samojedisk nu […] mig ǁ 1. omgifver <-> Petersburg ǁ 2. idkeligen förföljde mig bortsmälta ǁ uppsmälta tufvar ǁ tundror de […] tundrorna ǁ tundran folktom ǁ för yrwädrets skull tom på resande för ǁ <---> för <---> snömoln ǁ snömolnar inneburna ǁ egna fägring ǁ skönhet med […] fredar ǁ 1. endast har att freda ǁ 2. med möd[a] man ǁ 1. ~ ǁ 2. ögat här ǁ ~ äfven ståtliga furar ǁ 1. herrliga ǁ 2. ståtliga, Finska ☙  wän217, som tilläfventyrs haft för mig en middag i beredskap; men då sjelfva218 Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i P[eter]sburg hade tagit det sista afsked af mina Finska wänner, wäckte nu219 den lilla disharmonien i naturen hos mig på samma220 gång en221 sorglig saknad af hemmet och en bitter hogkomst af Sibiriens tundror. Det föreföll mig, såsom vore min färd ifrån hemmet till tundran på wisst sätt ett motstycke till Eliæ himla-färd. Ty likasom hemmet borde222 utgöra menniskans jordiska himmel, så nödgas223 väl enhvar utom Samojeden rättvisligen erkänna, att ofvan jord ej finnas någon ting vederstyggligare än en Sibirsk224 tundra. Att hos mig upplifva minnet af tundran såsom målet för min resa och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret äfven den odrägligt flacka natur, som nu225 omgaf mig. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, ödsliga, en❧formiga liksom tundran och utblottade på all skog. Esomoftast framskymtade genom den bortsmälta226 snön bara, mörkbruna tufvar227, alldeles likasom på de228 kärruppfyllda tundrorna. Wägen var folktom229, allt lefvande hade för230 yrvädrets skull vikit sin kos, byar och boningar bortskymdes af snömoln231. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig genom hela Petersburgska och Novgorodska Guvernementerna. Med afseende å naturen skiljer sig väl Waldaj-regionen genom sina sandiga kullar i någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar äro likväl icke större, än att de ganska väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarne på tundran. Med Novgorodska Guvernementet upphör Waldaj, och i det Tverska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande än tillförene. Utom naturens 988 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 988 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  inneburna232, konstlösa skönhet ser man såväl i det Tverska, som i de Moskowska och Wladimirska Guvernementerna många herregods, som prydas af sköna trädgårdar, ❧ parker, alleer. Men hvem njuter af naturens fägring233 i slutet af Mars, då man med234 all möda fredar sitt anlete emot det af hästfötterna ifrån landtvägen uppkastade, orena snöslagget! – I Wladimirska Guvernementet öfverraskades jag dock på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur. Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man på en gång öfverser ett helt chaos af nakna snöfält – sådana finnas äfven inom detta Guvernement –; men tillika möter man235 här236 brantare höjder, bevuxna med ståtliga237 furar, dem [ett]238 Finskt öga alltid med fröjd åskådar239. Inom Nishnegorodska240 Guvernementet upphör den nya, präktiga chossen, och den vanliga postvägen blef241 nu här så eländig, att jag nödgades fortsätta min färd långsefter Wolga. Dess stränder bestodo242 af sandiga, skoglösa, mycket höga kullar, hvilka hindra❧de mig att taga i ögnasigte det närliggande landet. Hvad243 jag deraf för öfrigt kunde244 se, bestod245 af enformiga slätter. I Kasanska Guvernementet gick min färd fortfarande långsefter Volga, men här woro dess stränder icke mera nakna sandbackor såsom i Nischnej, utan246 ❧ för ögat tedde sig247 å ena, högra sidan en bergig nejd, (горная248), rikt bevuxen med ekar och almar, samt å den (andra), venstra (луговая)249 stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. [Med]250 afseende å min resa till Sibirien har Ryssland warit för mig ett251 så kalladt malum necessarium, som jag önskat slippa ju förr, dess bättre. Min hitintills gjorda resa252  ett […] öga ǁ en Finne.  – Castrén forgot to correct the article en in the mscr while changing Finne > öga.  åskådar ǁ 1. ~ ǁ 2. åser ǁ 3. betraktar  Nishnegorodska ǁ Novgorodska  blef nu här ǁ 1. var så ǁ 2. var nu ǁ 3. blef så ǁ 4. blef nu åter  bestodo af ǁ bestodo här af höga,  Hvad jag deraf ǁ Så mycket der[af]  deraf […] kunde ǁ deraf kunde  bestod af enformiga ǁ 1. war allt flackt, ödsligt <---> ǁ 2. bestod af ödsliga  utan ǁ 1. ~ i ena högra sidan bevuxna med ekar, almar skogar af ek och alm, samt <--- ----> ǁ 2. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra sidan Lugovaja (ängs-sidan). Den På den bergiga sidan af Wolga bo Tschuwascherne, och på än ǁ 3. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden, som bebos af Tschuwascher Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra af Tscheremisser bebodda sidan Lugovaja (ängs-sidan).  sig ǁ ~ nu  горная ǁ ~ берегъ  (луговая) ǁ ~ sidan  Mscr: Men  ett så kalladt ǁ ett  resa […] verst. ǁ resa utgör vid pass 2000 verst ifrån Helsingfors. 989 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 989 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria              hofvo […] för ǁ församlades för att Staden ǁ Twers Ivan ǁ <- ---> han ej måtte ǁ sätta honom ur stånd att werldens ǁ den släde och hästar ǁ hästar o[ch] en ǁ de de […] staden ǁ 1. jag ǁ 2. de till staden i ǁ för hyrkusk ǁ 1. skjutsbonde ǁ 2. forbon[de] hela dygnet ǁ ett dygn eländigt ǁ dåligt Also Bergstadi stated that they were ‘inne på ett skräpigt värdshus’. From there they continued to Jurtino, 33 versts from Nižnij Novgorod, on the next day. Soon after their departure from Nižnij their sleigh broke down, and Bergstadi complained that they had eventually to pay three roubles for the way to Jurtino. Thereafter he has not noted anything in his diary before arrival to Kazanˈ on 28 March/9 April. There he mentioned shortly: “I Kusmo-Demjansk och Tscheboksari sågo vi de första Tscheremisser och Tschuwasser; längre fram träffade vi Tatarer. Så befinna vi oss då verkligen redan i en ny verld, Europa är de facto här slut och Asien vidtager… Kl. ½ till 12 ankommo vi hit. Vårt första göra var att uppsöka Avellan för att hafva någon som kunde tjena oss till Cicerone. Gubben ha suttit oss i afton.” Rancken 1884: 14. Kozˈmodemˈjansk is situated at N56°20′39″ E46°34′6″ and Čeboksary at N56°8′23″ E47°14′53″, both on the Volga. On Avellan, see p. 717. (TS) ☙  ☙  ifrån Helsingfors till Kasan utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag naturligtvis warit i tillfälle att se mycket, men jag har egentligen ingen ting besett. Novgorod velikij, det gamla Gardarikets lysande hufvudstad for jag förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de fria männen hofvo253 sina röster för allmänt wäl. Staden254 Twers sköna läge betraktade jag wid en kopp kaffe genom vindskammar-fönstret uppå post-stationen. I Moskwa besökte ❧ jag ändteligen Kreml, såg det gamla Tsar-palatset, rustkammare och den märkwärdiga kyrka Ivan255 Blashennoj, som Ivan Vasiljevitsch lät uppbygga till minne af Kasans förstöring, hwarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren, för att han256 ej måtte kunna uppföra en annan, lika skön byggnad. Bland fästningens öfriga märkwärdigheter warseblef jag äfven werldens257 största klocka och hörde en bonde wid dess betraktande yttra: это глупо. Efter att hafva tagit allt den märkvärdigaste, förfogade jag mig ur fästningen genom den ryktbara port, som Napoleon sprängde i luften. Härwid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som af hvarje man bör iaktagas, emedan ofwanom porten står en Helgona-bild, som kommit helbregda ur den Moskowska Smällen. I Wladimir låg jag öfwer natten och undwek derigenom en olycka, som drab❧bade flera andra resande, i det de med släde258 och hästar blefvo bokstafligen igenyrda på en259 af de staden omgifvande höjderna och der nödgades tillbringa sin natt på äkta Samojediskt wis. Halflefwande återwände de260 följande morgonen till staden, beskärmande sig ej mindre öfwer herberget, än sina i261 lösen betalade 50 Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ”, yttrade min hyrkusk262, då han erfor, 990 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 990 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  att äfven jag ärnat samma afton fortsätta min resa ifrån Vladimir. Till Nischnij Novgorod anlände jag med en svår katharr, som qvarhöll mig hela263 dygnet på ett eländigt264 wärdshus.265 I Kasan har jag ändtligen nedslagit mina bopålar för några weckor, men är ännu icke rätt hemmastadd i dess mysterier. Orsaken härtill är den, att Ryssarna nu hafva ❧ sin страстная недѣля, (veckan före266 Påsk, då hela werlden är försänkt i andakt och bön följakteligen267 otillgänglig för oskära268 blickar[)]. Liksom det öfriga folket tillbringar äfven jag ett instängdt kammar-lif och grubblar, icke öfver religiösa föremål269, utan öfwer det Kasanska landets äldre inwånare. Såsom bekant, har det Kasanska landet eller medlersta delen af Volga flod-området warit en tummelplats270 för särskildta nationer, af hvilka somliga redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men likwäl, såsom det tyckes, upphört att spela någon role i historien. De urälsta innewånare i denna nejd woro Bulgarerne – ett folk, som ej lemnat efter sig andra minnen, än grafwårdar och ruiner af förstörda städer, fastän de efter allt utseende warit i besittning af en aktningswärd cultur och warit271 af den allra största betydelse i Rysslands äldre historia. De första272 upplysningar om Bulgarerna meddelas ❧ oss af Arabiska273 och Byzantinska skriftställare. Hos274 dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, och275 till sin religion Muhamedanismen276 tillgifvet. Hufvudstaden277 för deras rike war Bolgari278, hvaraf ruiner279 ännu skola vara synliga ej långt ifrån staden Spask wid Wolga, 90 verst söder om Kasan. Bulgarerne280 hänföras af Byzantinska författare till samma folk-klass med Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet woro ett och samma folk med       före ǁ såsom följakteligen ǁ så oskära ǁ spejarens föremål ǁ ämnen tummel-/plats warit […] historia ǁ 1. <---> öfvat ett i Rysslands äldre historia ǁ 2. warit af största betydelse  första ǁ älsta  Arabiska och Byzantinska ǁ Byzantinska och Arabiska  Hos […] såsom ǁ De skola warit  och ǁ 1. ~ ǁ 2. som  Muhamedanismen tillgifvet ǁ Muhamedaner  Hufvudstaden ǁ Der[as]  Bolgari ǁ Bulghar  ruiner […] vara ǁ ännu ruiner äro  Bulgarerne ǁ De 991 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 991 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  räkna Bulgarerne ǁ föras Bulgarerne jemväl  stammen ǁ familjen  blef […] öfversvämmadt ǁ fortfor landet ännu en tid bortåt att öfverswämmas  inkräkta ǁ göra sig till herrar  en ǁ stor  Slaviska ǁ Ry[ska]  Köppen ǁ Erdmann  161,000 ǁ 230,000  hvilka ǁ 1. st[örsta] ǁ 2. som  The district of Tetjuši was situated south of Kazanˈ on the opposite side of the Volga. (TS)  hvardera folket ǁ Mongoler och  folkslag ǁ 1. f[olkslag] ǁ 2. de  familjer ǁ 1. familjerna ǁ 2. ~ Rask grundar denna hypothes på sin omfattande kännedom af flera till dessa familjer hörande språk; men äfven ur en inskränktare synkrets vore man frestad antaga åtminstone ett slägtskaps-förhållande emellan ett sådant slägtskaps-förhållande. ☙  ☙  Finnarne. Äfven nyare historici räkna281 Bulgarerne till den Finska stammen282, ”emedan”, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu talrika grenar af denna stam förefinnas i samma nejd, der Bulgarerna fordom spelat sin role.” – Bulgarernes wälde sjönk och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan till hufvudstad. När sedermera äfven tiden för det Kasanska Chanatet var kommen och allt land ända till Ural underlades den Ryska spiran, ❧ blef283 det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer, Kirgiser, Kalmucker, hvilka i förening med Finska stammar sökte inkräkta284 det fruktbara landet. Efter de mångfalldiga, men till en285 del okända folkrörelser, som föregått inom den Kasanska delen af Wolga-flodlandet, finnes här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan warit herrar af landet, neml[igen] den Finska, den Tatariska och den Slaviska286. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Köppen287 uppgifver antalet af Tatarer i det Kasanska Guvern[ementet] till 161,000288 (m[an]k[ön]), hvilka289 till största delen äro bosatta i kretsarne Kasan och Tetjusch290. Man anser Tatarerna utgöra en blandning af Turkar och Mongoler  – tvenne folkstammar, som vanligen blifvit hänförda till helt olika mennisko-racer. Af en motsatt mening ❧ är likväl Rask, som yrkar på en bestämd förwandtskap emellan hvardera291 folket samt derjemte antager ett widsträckt slägtskapsband emellan alla folkslag292, som räknas till de Mongoliska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska och Nordamerikanska familjer293. Denna mening synes i wåra dagar börja att winna allt större och större trowärdighet, 992 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 992 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  åtminstone har jag uti Ryssland lärt känna män af profession, som sett slägtskapen emellan Turkar ❧ och Mongoler utom all fråga. För öfrigt har man redan länge hört både Filologer och Fysiologer å ena sidan antaga en förwandtskap emellan Finnar och Mongoler, samt å den andra emellan Finnar och Turkar. Allt synes bevisa, att Blumenbach294 oriktigt hänför Turkar och Mongoler till olika mennisko-racer. Antingen måste äfven Turkarne och Tatarerne hänföras till den Mongoliska racen, eller gifves det ingen bestämd åtskillnad emellan de Mongoliska och Kaukasiska racerna. Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet295 Tschuvascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka samtliga folkslag tillhöra den Finska stammen. Om Tschuwaschernas ursprung finnas likwäl skillda meningar. Några anse dem för den ursprungligt Finsk folkstam, hvilken296 genom närheten och umgänget med Tatarer blif❧wit så tatariserad, att den nu mera knappt kan hänföras till den Finska familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en gren af de fordna Bulgarerne. Denna hypothes, som tillhör den berömda Orientalisten Frähn i Petersburg, är297 af ett stort intresse. Då omständigheterna ej298 tillåta mig en299 pröfning af ämnet, betraktar jag Tschuvascherne tills vidare blott såsom en tatariserad gren af Tscheremisserna. Till300 en sådan mening finner jag all301 anledning uti302 språket, de303 begge folkens bostäder, samt äfwen uti den märkliga omständighet, att Tschuwascherna af Nestor ej äro304 särskildt omnämnda. I anseende till sina  Johann Friedrich Blumenbach (1752–1840), a German physician, naturalist and anthropologist who is famous for his division of mankind into five races, which he published in his work De generis humani varietate nativa in 1776 and 1798. Hartmann 2005. (TS)  Guvernementet ǁ 1. ~ äfven ǁ 2. ~ ännu  hvilken ǁ som  är […] intresse. ǁ 1. är ǁ 2. wore wärd att närmare behjertas. ǁ 3. ~ och den förtjenar borde pröfvas och nogare behjertas.  ej tillåta ǁ förbjuda  en […] ämnet ǁ 1. en undersökning ǁ 2. en sådan pröfning ǁ 3. en pröfning af denna intressanta hypothes  Till […] finner ǁ 1. Härtill gi[fves] ǁ 2. Till en sådan mening gifves  all ǁ my[cken]  uti ǁ så wäl  de […] folkens ǁ hvardera folkets  äro ǁ blifvit 993 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 993 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  floden ǁ ~, utsträckande sig hvardera genom Guvernementerne Kasan  Den […] grenen ǁ Tschuwas[cherna]  genom ǁ öfv[er]  uppgifves ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ af Köppen  Above this, Castrén wrote inemot 400,000. There is a slight possibility that the changed numbers are by someone else than Castrén.  271,758 ǁ 1. 250,000 ǁ 2. 272[,000]  något ǁ 20[0,000]  67,651 ǁ 54,000  Rysslands Furstar ǁ 1. Rys ǁ 2. den Ryska makten  envist och ihärdigt ǁ i det längsta  det […] uppkomst ǁ den Ryska öfvermakten  gamla ǁ hedni[ska]  Castrén added a question mark in the margin here.  11,377 ǁ 12,000 Castrén added a question mark here, but he struck it out after correcting the number. ☙  ☙  ☙  bostäder äro Tschu❧wascher och Tscheremisser endast afskilda från hvarandra genom Wolga. Tschuvascherna bo hufvudsakligen på den högra, Tscheremisserna åter på den venstra sidan af floden305. Här och der finnas äfven Tschuvascher bosatta vid den venstra Wolga-stranden och Tscheremisser å den högra. Den306 Tschuvaschiska grenen utsträcker sig genom307 Guvernementerna Kasan, Simbirsk och Saratow, att ej tala om de Tschuvaschiska colonierna i Astrachan. Tscheremisserna lefva åter kringspridda uti Kasan, Wjatka, Perm, Simbirsk. Tschuwascherna skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Tschudiska folk-familjen. Antalet af dem uppgifves308 till 370,000309, bland hvilka 271,758310 äro bosatta inom Kasanska Guvernementet. Af Tscheremisser, hvilkas hela antal upp❧går till något311 öfver 200,000, finnas inom samma Guvernement endast 67,651312 själar. Sistnämnda folkstam spelar i Ryska historien en icke obetydlig role, ty under det Kasanska Chanatets tider stridde Tscheremisserne med wild förtviflan emot Rysslands313 Furstar, och äfwen efter Chanatets fall motstodo de envist314 och ihärdigt det315 Ryska wäldets uppkomst. Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till större delen döpta Greker, men widhänga icke dessto mindre sin gamla316, hedniska religions-kult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl Tschuwaschernes, so Tscheremissernes religion, seder och lefnadssätt har Madame Fuchs meddelat intressanta, i form af bref affattade upplysningar. Mordviner, utgörande den sydligaste gren af de Finska folkstammarna vid Volga, beräknas in summa till ❧ 92,000 själar317, af hvilka allenast 11,377318 finnas inom Kasanska 994 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 994 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  lefva319 ☙  ☙  Guvernementet. De öfriga i Guvernementerna Simbirsk, Saratow, Pensa, Tambow och Nischegorod. Samtliga Mordviner äro döpta och hafva enl[igt] Pallas räddat föga ur sin forntid. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1o) den vestliga, boende vid Oka, som kallar sig Ersad, 2o) den östliga wid Sura och Mokscha, benämnd Mokschad. Skillnaden emellan begge grenarne består wäsendtligen deri, att Ersanerna bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande, än Mokschanerna. Öfwerhufvud hafva320 likwäl de321 till Wolga-stammen hörande322 tre folkslag: Tschuwascher, Tscheremisser och Mordviner, hvilka inom sig äro befryndade323, blifvit i mer eller mindre mon tatariserade, och just derigenom skilja324 sig dessa nationer ifrån alla andra till den Finska folkstammen325 hörande ❧ grenar.326 Rask förmodar, att det tatariska elementet hos Volga-Finnarne icke härflyter327 af en yttre beröring, utan har sin grund i de328 Finska och Tatariska folkens allmänna förwandtskap; men i sådant fall borde wäl nämnda förwandtskap bestämdare röja sig äfven hos andra329 grenar af den Finska stammen. Hvad är för öfrigt naturligare, än att de östliga och i synnerhet de Kasanska Finnarne låtit Tatarismen på sig inverka, då de fordom warit Tatarernas undersåtar! Till den Finska befolkningen wid Wolga sluter sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga  ❧ stamförwandter äro Permier och Syrjäner – tvenne grenar330, hvilka med rätta borde betraktas såsom en enda, emedan de både till språk och seder äro från hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma331 de nordliga Votjakerne; de sydliga närma sig i             lefva ǁ 1. äro bosa[tta] ǁ 2. äro spridda hafva ǁ skola de […] folkslag ǁ alla de ifrågawarande tre folkslagen hörande ǁ class befryndade, blifvit ǁ i mer eller mindre mon befryndade, hafva lanta skilja […] nationer ǁ 1. skiljer denna stam ifrån ǁ 2. skilja sig dessa folkslag folkstammen ǁ stammen grenar. ǁ ~ Mordvinerna härflyter ǁ är en följd de […] fall ǁ den inre begge folkslagens inre förwandtskap; men så framstickande andra […] Finska ǁ de öfriga Fin[ska] grenar ǁ folkslag öfverensstämma ǁ ~ till språk, seder och lefnadssätt 995 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 995 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Tscheremisserne ǁ till ~  trosbekännelsen ǁ religionen  sin […] hvilken ǁ 1. sina hedniska bruk, hvilka ǁ 2. sin hedniska Gudalära, hvilken ǁ 3. sina hedniska bruk, hvilka  den […] Tscheremisserna ǁ Tschuwascherna och Tscheremisserna  hela antal ǁ antal  Castrén added a question mark in the margin.  Franz von Erdmann (1793–1862), German-born Orientalist and Professor of Oriental languages at the University of Kazanˈ in 1818–1845. Castrén visited him for the first time on 29 March/10 April in the morning. Rancken 1884: 15. (TS)  Glasovska ǁ uti  5,399 ǁ 5,400  Enligt […] bostäder ǁ 1. Enligt egna berättelser utsträckte sig Wotjakernes bostäder wida sydligare ǁ 2. Enligt Wotjakernes egna berättelser utsträckte sig deras bostäder  nödgades de wika ǁ 1. blefvo bortdrifna ǁ 2. wek  Wotjakerne ǁ ~ både till språk, seder, religion och bostäder  af ǁ utaf  efter […] vittnesbörd ǁ 1. efter utseende ǁ 2. efter alla häfdetecknares vittnesbörd  folk ǁ stammar ☙  ☙  någon mon Tscheremisserne332. Ehuru till större delen döpta i den Grekiska trosbekännelsen333, skola äfven Wotjakerna ännu wara tillgifna sin334 hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs, som äfven utgifvit en kort beskrifning öfver denna folkstam, är föga afvikande ifrån den335 Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal336 uppgifves till 100,000337, hvilka äro boende inom Guvernementerna Perm, Wjatka och Kasan. Deras hufvudsäte är enligt Erdmann338 Glasovska339 kretsen af Wjatska Guvernementet. Inom det Kasanska beräknas an❧talet af Wotjaker allenast till 5,399340 själar. Enligt341 Wotjakernes egna berättelser sträckte sig deras bostäder i fordna tider wida sydligare, men wid Tatarernas inbrott nödgades342 de wika sig för öfwermakten och draga sig till mera nordliga nejder, för att genom sin allmänt erkända arbetsflit äfven rödja Perms och Wjatkas skogar. Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne343 en öfwergångs-länk emellan Volga-stammen och den Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider spelat en utomordenligt vigtig role i det östliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af344 tvenne efter345 häfdetecknares vittnesbörd icke obetydliga Handels❧makter; neml[igen] den Permska eller Bjarmelandska i norr och den redan nämnda Bulgariska i söder. Den förra utgjordes af idel Finska folk346, hörande så väl till den Permska, som den Karelska stammen. Den sednare innefattade utom Bulgarer, hvilkas härkomst ännu icke är fullkomligt utredd, samtliga de Finska stammarne vid Volga. Om man nu å ena sidan också nödgas medgifwa, att ingendera af dessa makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle med gemensamma lagar och 996 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 996 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  institutioner, utan lefvat splittrade i smärre stammar med hvar sin särskildta chef eller Stam-furste till öfwerhufvud, så är å andra sidan afgjordt, att just dessa stammar grundlagt det östliga eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller om den Finska stammen öfver❧hufvud, att den utsått odlingens frö öfver hela347 norden. Ehvad stammens politiska bestämmelse äfven må warit, dess stora348 wigt och betydelse i kulturhistoriskt [hänseende]349 skall icke ens den obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättwisa finnes på jorden, så måste den Finska folk-familjen350 i hela sin351 utsträckning få352 en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge Ryssland eger en historia, ty det östliga Rysslands äldre historia är deras, fastän denna, såsom sagdt, väsendtligen är en kultur-historia. De första stegen till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska stammarne inom Ryssland warit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel ❧ beträffar, så vittna om dess betydenhet enstämmigt flere länders häfdatecknare. Ingen ting är sannolikare, än att i äldre tider en handelswäg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden, samt att denna väg sedermera fortsattes åt norr ända till Norrige, samt353 åt söder till Indien. De354 widsträckta floder, af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde en sådan handels-communication möjlig355. Wid samma floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande för culturen. Derföre träffa wi äfven de          hela norden ǁ nordens drifvor stora ǁ kulturhistoriska Castrén forgot to include this word. folk-familjen ǁ stammen sin ǁ dess få ǁ ~ sig samt ǁ och De ǁ Det är möjlig ǁ 1. lätt ~ ǁ 2. gunstig 997 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 997 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria        haf ǁ sjöar bodde fordom ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva antingen ǁ af benämna ǁ Kom[y] (Finn.), ǁ ~ tschattse (Lapp.) Wasser ǁ watten förändrad.ǁ ~ Vocal-förwandligarna oafsedt har är i Syrjänskan och Wotjakiskan  bortkastad ǁ 1. ~; <---> ǁ 2. ~; i Syrjänskan och Wotjakiskan deremot har ☙  ☙  Finska stammarne wid en mera framskriden odling bosatta vid floder, haf356 och sjöar. Såsom redan nämndt är, har Wolga sedan urminnes tider warit medelpunkten för Tschuvascher, Tscheremisser och Mordviner; ❧ den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen, bestående af Voguler och Ostjaker, är concentrerad wid Ob-floden; Karelarne bodde357 fordom vid Dvina och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero m. m. Häraf förklaras widare den anmärkningswärda, men hitintills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt namn antingen358 efter ett bestämdt vattendrag, eller helt obestämdt låta ordet watten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller Aschuj, d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierna benämna359 sig Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis: folk vid wattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m. äro idel benämningar, tagna af wattendrag. Af ordet watten låta äfven namnen ❧ Voter, Wotjaker och Wesser lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskildta Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotjak), vit (Tscher.), vesi, eg. wete (Finn.),360 wäd (Mord.), tschattse (Lapp.) o.  s.  v. Samma ordstam förekommer och i flere Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser361, vatten, вода o. s. v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungligen tvåstafviga stammen blifvit på olika sätt förändrad.362 För att ej tala om de wanskliga vocal-ombyten och i Tscheremissiskan och Mordvinskan endast slutvocalen bortkastad363. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit förwandlad till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket wanlig sak. Att äfwen i 998 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 998 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  sistnämnda språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke allenast genom jemförelsen med ❧ Lappskan364, Finskan och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap i de Finska språken, att med undantag af pronomina och particlar ett ursprungligt365 stamord ej366 är enstafvigt, så framt deri icke367 förekommer en lång vocal eller en diphthong. Följakteligen måste man för den närwarande stammen vu i Wotjakiska supponera en ursprungligare form: wut, wuti368. Och när Wotjakerne kalla sig sjelfva Wut (Ut) eller Wutmort, så betyder denna benämning, lika som Mordwa, helt enkelt folk vid wattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven namnet Woter, ehuru de sjelfva kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser, af wesi. En annan omständighet är likaså vigtig i fråga om de Finska folkslagens benämningar. Liksom  ❧ Samojeder och många andra vilda folkslag hafva äfven369 den Finska stammarne ursprungligen betecknat sig med den allmänna benämingen af menniskor. För370 det närwarande ega371 de wisserligen ett specifikt namn, men hos372 några bland dem kan benämningen373 menniska ännu icke tilldelas andra, än blott infödingar. Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af olika stam benämnas jös eller jös mort, och i pluralis voityr eller elle voityrjas, främlingar, i motsatts mot mortjas374, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar375 Tscheremissen sig sjelf Mara376, menniska, men utländningen benämnes edem af det Tatariska adam377. Olonesarnes benämning Lyyti af люды, folk, är förmodligen en öfversättning af något inhemskt378, härmed liktydigt ord. Jag återkommer till ❧ de nyss ifrågavordna orden                Lappskan ǁ andra språk ursprungligt ǁ stam[ord] ej ǁ alldrig icke ǁ ej wuti ǁ ~, hvaraf sedermera man ganska naturligt härleder <fo- - ----> äfven ǁ de[n] För ǁ Ehuru ega de wisserligen ǁ ega wisserligen de flesta Finska stammar hos […] kan ǁ ännu kan benämningen ǁ 1. ordet ǁ 2. namnet mortjas ǁ Syrjän kallar ǁ ~ sig Mara ǁ Maara adam ǁ ~, m<-> som inhemskt […] liktydigt ǁ dermed liktydigt 999 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 999 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                       mara ǁ maara mart ǁ maart Mara ǁ Maara öfvergår ǁ 1. uttala ǁ 2. ~ lätt och blir Marja ǁ Maarja som ǁ 1. och b ǁ 2. samt kan ǁ för[wandlas] Merja ǁ Meerja det gamla ǁ 1. det nuwarande ǁ 2. <de tu dem> Castrén added a question mark in the margin here. samma ǁ lika kan ǁ är <-> Tscheremisser ǁ Syrjäner Finsk ǁ gren af den folk på landet ǁ landt-folk wid ǁ af haft […] wattendrag ǁ bott wid Wolga genealogie ǁ 1. ur[sprung] ǁ 2. st[amförwandtskap] ǁ 3. ursprung och stamförwandtsk[ap] tillräckliga ǁ nödiga <s----> men om ǁ 1. men hvad h[är]af ǁ 2. men häraf är <--> The date is according to New Style (Gregorian), because Castrén later dated also his diary entry in Permˈ on 5 May. See also Castrén’s letter to Rabbe on 29 April/11 May 1845 in the volume of letters in this series. This and the following paragraph mainly follow Castrén’s letter to Rabbe, 29 Apr./11 May, 1845. See the volume of letters in this series. Bergstadi did not written daily either, but in spite of that he sent quite a long description of the month. Some quotations are worthwhile here. On 4/16 Apr.: “Det ställe, der vi här bo, är ett stort värdshus, det bästa i staden, tillhörig en viss Hedler. Den 12 inflyttade vi uti ett mindre rum, för hvilket vi betala 75 Rubel i månaden jemte åtföljande ☙  ☙  mort (mord, murt) och mara379. De äro ursprungligt ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, eom äfven betyder menniska. Här har uti Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart380) och stammen derpå antagit ett schevatiskt a till följe af de Finska språkens allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna Mara381 öfvergår382 efter det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja383, som384 till åtskillnad ifrån nomen propr[ium] Märja lätt kan385 förwandlas till Merja386. Detta namn bär hos Nestor ett Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne i trakten af det gamla387 Rostoff. Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk eger samma388 namn med sina grannar Tscheremisserna, så kan389 med ❧ skäl antaga, att berörda folk antingen warit Tscheremisser390 eller med dem nära beslägtad stam. En annan jemväl försvunnen Finsk391 folkstam, benämnd Muroma, bodde söder om Merja eller vester om de närwarande Mordwinerna, i den nejd, hvarest staden Murom nu är belägen. Ordet Muroma är sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort, murt är omisskännelig och ma, jord, land. I ordagrann öfwersättning betyder såleder Muroma folk392 på landet, i motsatts mot Mordwa, folk wid393 wattnet. Benämningarna tyckes således antyda, att dessa tvenne folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft394 sina bostäder wid ett watten❧drag, den andra (Muroma) åter warit derifrån afstängd. Ingen ting kan wara sannolikare än detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och Muroma-folkens genealogie395, borde man noggrannt undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som tilläfventyrs ännu förefinnas inom gränserna 1000 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1000 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  för hvardera folkets fordna hemwist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynnt, men nödgades i brist på tillräckliga396 lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna Merja och Muroma-länderna finnes ett stort antal ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men397 om några bland dem uteslutande tillhöra Mordviner och Tscheremisser, är en sak, som jag ❧ nu icke förmår utreda. Kasan d. . Maj. 398 ☙  ❧ ☙  En399 hel månad har jag lefvat i Kasan, men om denna månad är ej mycket att minnas.400 Medan himmelens tårar fallit digra öfver jorden och Kasans gator varit öfverdragna med en Sodomitisk smörja, har jag troligen suttit på min kammare och dragits med hvarjehanda vedermödor, dem icke att förtiga, som åtfölja401 födelsen af en ny bok402. Men det403 oaktadt har jag likväl haft mina tidsfördrif. Så bör det ej [förtigas]404, att jag varit i nåder upptagen hos405 Fru Fuchs (att icke tala om hennes man bihanget) och med mycken munterhet betraktat på fogelsfjädrarna i den vittra Madamens nattmössa, att jag406 plägat ett förtroligt umgänge med den <------> Orientalisten Erdmann, som i407 dessa dagar erhållit concilium abeundi ifrån  ❧ det Kasanska Riket, att jag hos Latinaren Vater408 hört den thesen både på Latin och Grekiska försvaras: ”Horatius castus, Sapho non meretrix”, att jag af tandwerk ej kunnat bivista Madame Ka<--->lottis concert, att jag trotts all tandverk och all werldens dy hvarje dag uppehållit mig en stund wid den Tatariska fästnings-vallen och njutit af den sköna utsigten åt409 Wolga. Mitt litterära umgänge middag och uppassning. Det är på de Ryska värdshusen vanligt att man måste reqvirera och följaktligen skildt betala för allt det minsta. […] Detta har också till följd att de resande vanligen sjelf äro försedde med allt hvad de möjligen kunna medföra. […] [S]å gjorde vi också längre fram. Ifrån Nischegorod hitåt lågo vi blott hos bönder, hvilket naturligtvis blef högst billigt. Dessa dagar hafva ej haft mycket att erbjuda. Till det mesta hafva vi sutit hemma […]” On 11/23 Apr.: “Vårt vanliga göra är att efter kl. 12 på dagen och 6 om aftonen vandra omkring fästningen på vallen utanför muren och på gatan Woskresenskaja, den förnämsta i staden, som nu redan är något folklik. Der svänga sig Kasans lejon och vi lejon göra så med. […] Castrén har haft svårt att få sig någon Tscheremiss, ty de lefva ej i städerna utan, likasom Tschuwascherne, på landet. Flere hugade spekulanter hafva infunnit sig, men de hafva varit dels Tatarer dels Ryssar som lärt sig några ord Tscheremissiska. Sluteligen fick Alcenius tag uti en infödd Tscheremissgosse, hvilken är skrifvare vid Palata. Han är mycket qvick och pfiffig. Arbetet fortgår således raskt.” On 29 Apr./11May: “Castrén har varit plågad af allehanda krämpor, hæmorrhoider, rheumatism, tandvärk och dålig mage. […] Emedan gatorna blifvit alltmera torra, hafva vi kunnat göra allt längre utflygter. […] I flera omgångar hafva vi besökt Sennaja för att få oss en Tarantas. Slutligen bestämde sig Castrén för en, som kostar 100 Rubel. I morgon skall det bära af, […] Rancken 1884: 17–21.  åtfölja ǁ ~ på 1001 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1001 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Mari grammar, published in 1845. See the volume on the Mari language in this series. In his letter to Sjögren, 26 Apr./8 May 1845, Castrén mentions also his unstable health as an important factor keeping him inside. See the volume of letters in this series.  det […] ej ǁ å andra sidan bör det ej heller förtigas  Verb is missing in mscr.  hos Fru ǁ af Mada[me]  jag ǁ ~ äfven  i […] erhållit] ǁ fått sig ett  Bergstadi in his diary on 4/16 Apr.: “Castrén bivistade en disputation hos Professor Vater, der mycken lärdom utvecklades. […] Söndagen d. 13 var Castrén hos W[erkliga] St[ats]Rådet Fuchs.” Rancken 1884: 17.  åt ǁ af  Dessutom ǁ Derjem[te]  jag ǁ man  ett ord ǁ någon ting  vore detta ǁ 1. borde man ǁ 2. borde jag tala om  Bland ǁ Ty  infödda Österländningar ǁ infödingar  The same person as Aleksandr Kazembek, see following note.  Mirza Muxammed Ali (Aleksandr Kazimovič) Kazem-Bek (1802– 1870), an Azerbaijani-Iranian Orientalist, historian and philologist in Kazanˈ. Арапов 2008. (TS)  en ǁ den ☙  ☙  har jag hufvudsakligen plägat med Tscheremisser och Tatarer. Dessutom410 har jag tillbragt några glada stunder med tvenne Finska vänner, neml[igen] Mag[ister] Alcenius och Ryska språkläraren Avellan, hvilka en längre tid uppehållit sig i Kasan för att lära sig det Ryska tungomålet. Min reskamrat Pastor Plathan, ❧ som insjuknade på resan ifrån P[eters]burg till Moskva, nödgades jag qvarlemna hos den Finska student-colonien i sistnämnda stad. Någon tid derefter sammanträffade vi åter i Kasan och lefde ännu några glada dagar tillsamman. Derpå for Pastorn all werldens väg, hvilken war ungefär densamma, som jag om några dagar ärnar beträda, d. ä. till Sibirien. Skulle jag411 vilja säga ett412 ord om Kasan på fullt allvar, så vore413 detta om universitetet. Bland414 alla werldens universiteter gifves det sannolikt intet enda, hvarest den Orientaliska litteraturen skulle med större ifver handhafvas, än wid det Kasanska. Här finnas lärare uti Arabiskan, Armenianskan, Persiskan, Sanscrit, Mongoliskan, Turkiskan, Chinesiskan, ❧ Mandschuriskan. Bland antalet af Professorer och andra lärare äro somliga infödda415 Österländningar t. ex. Chadshi-MirAbutalib Mir-Mominoff, Mirsa Abd-Ussatar Kasembek416, Muchammed-Ali Machmudoff, Alexander Kasembek417. Stora summor äro anslagna till bildande af Philologer genom resor i Orienten. För det närvarande vojagera tvenne unga litteratörer ifrån detta universitet uti Arabien och Persien. En tredje är utskickad på tio år till China för att lära sig de Mongoliska, Chinesiska och Tibetanska språken. Man må ej tro, att allt detta göres för en418 så kallad tolk-lärdom. Kasanska Universitetet räknar bland sina Orientalister män af Europeiska 1002 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1002 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ryktbarhet, och jag är full❧komligt öfvertygad419 derom, att här420 ännu i framtiden de allra vigtigaste problemer med afseende å Orienten skola komma att lösas.421 Den förberörda missionen till China afser, såsom man redan finner af sjelfva ändamålet för densamma, att problem af det allra högsta wetenskapliga intresse. Speciellt rör denna mission oss422 Finnar wida närmare, än de wåra lärda medgifva423, om också hela Europa vore derom ense. Saken är neml[igen] den, att man på goda grunder antagit en förvandtskap mellan den Finska och Turk-Tatariska stammen. Twertemot424 Claproth och andra äldre så väl natur- som språkforskare hafva nyare författare och bland dem i synnerhet Erdmann i Kasan sökt ❧ bevisa, att Mongolerna till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, således äfven med Finnarne beslägtade. Till samma resultat ledes man425 ock426 genom den Samojediska folk-familjen, som å ena sidan är beslägtad med den Finska, och å den andra sannolikt äfven med Mongoliska. Den Chinesiska missionen skall nu säga oss, om vi kunna hysa427 någon förhoppning om428 audiens i det himmelska riket. Wi äro derifrån tills widare uteslutna icke blott genom den stora muren, utan äfven genom en väg, nästan lika mödosam som den i Kalewala besjungna Pohjola-wägen429. Innan wi kunna tänka på att klättra öfver muren till China, om wi annars någonsin kunna tänka derpå, så måste vi åtminstone haf❧wa utrett, i hvilket förhållande Finskan står till Mongoliskan. Detta kan ske genom särskildta medel, t. ex. 1o) att genom Samojediska söka förmedla en slägtskap emellan Finskan och Mongoliskan, 2do) att anställa ett comparativt studium af de Mongoliska, Finska och Turk-Tatariska språken. För en  öfvertygad derom ǁ öfvertygad  här ännu ǁ här skola  The Department of Oriental Languages was moved from Kazanˈ to St Petersburg in 1854. Ahlqvist 1986: 124. (TS)  oss ǁ äfven ~  medgifva ǁ skulle ~  Twertemot ǁ 1. Nu ǁ 2. Twertom  man ǁ jag  ock […] Mongoliska ǁ genom Samojederne, som å ena sidan äro beslägtade med Finnarne, och å den andra sannolikt äfven med Samojederne  hysa ǁ ega  om audiens ǁ att blifva intagna  Kalewala: XVII: 90–192. 1003 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1003 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  höra till ǁ ligga i  öfver ǁ af  Hans Conon von der Gabelentz (1807–1874), a self-taught German linguist who had published a grammar of the Izˈva dialect of Komi in 1841 and a Mordvinian grammar in 1845. He did his most important work in the research of Malaysian and other Asian languages. Brockhaus Enzyklopädie 6: 709 [Gabelentz]; Leskien 1878. (TS)  öfver […] stam ǁ i samma riktning  sedan […] tid ǁ redan länge  Grammatik ǁ Finsk-Tatarisk ~  är ǁ kan vara  män ǁ ~ med  ifrågavarande forskningar ǁ studier af anförd art  lärer ǁ saknas ☙  ☙  ännu mera omfattande kännedom af wårt förhållande till Orienten wore det äfven af vigt att med hvarandra sammanhålla de Finska, Tungusiska och Mandschuriska språken. Huru som hellst dessa forskningar komma att utfalla, så måste de i hvarje fall gå fram, ty höra430 till tidens kraft och historien kan ej längre umbära deras resultater. Derföre se vi redan i Tyskland ❧ män af utmärkt <dugli>ghet egna sig åt dylika forskningar. Såsom bekant är, har F. H. Müller utgifvit tvenne delar af en historiskt-geographisk beskrifning öfver431 samtlige de till Finska stammen hörande folkslag. I philologiskt hänseende eger man af Gabe[le]ntz432 förtjens[t]fulla Grammatikor öfver Mordvinskan och Syrjänskan samt dessutom smärre afhandlingar öfver433 andra språk tillhörande samma stam. Sistnämnde författare yttrar i företalet till sin Mordvinska Grammatik, att han sedan434 en längre tid äfven är sysselsatt med förarbeten till en comparativ Grammatik435 öfver den Finskt-Tatariska språkstammen, hvilken han näst de Indo-Germaniska och Semitiska stammarne med allt skäl anser för den ❧ wigtigaste. Att utlänningen börjat skänka äfven vår folkstam sin uppmärksamhet är436 godt och hugneligt, om det ändock måste vara så, att vi icke ens på wår egen grund kunna gå ett steg framåt, utan att Tysken leder oss vid näsan. Bättre wore det likwäl för saken och wår egen ära, om våra egna män437 ville med allvar slå sig på ifrågavarande438 forskningar. I Kasan finnes tillfälle att bedrifva många hithörande studier, och att återkomma till Kasan, dertill lärer439 tillfälle ej heller saknas. 1004 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1004 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Resan från Kasan till Perm. Perm d.  Maj  [g. st.]. 440 ☙  Den 1. Maj (g. st.) sutto några Finska vänner och441 språkade tillsamman vid ett glas Donskoje i N. 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan. Twenne bland dem voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga skulle efter en tvåårig vistelse i Ryssland innan442 kort återse fädernejorden. En främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge paren rätt väl kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden nödvändigt måste framkalla. Men då glädje och sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa, kunna de i längden ej trifvas väl tillsamman, utan upplösa sig då443 gerna i det slags sinnesstämning, som kallas humor och i sig innehåller hvardera motsattsen. Det Finska lynnet eger allt sedan wår oltfader Wäinämöinen och hans ärade444 wän ❧ Lemminkäinens tider en så afgjord fallenhet för det humoristiska. Hos somliga naturer445 är denna egenskap så genomgripande, att man446 alldrig hör dem yttra den enklaste tanke utan447 en <----> humoristisk anstrykning. Och448 om de af förhållanderna449 stundom tvingas att tala efter det vanliga mennisko-sättet, råka de ovilkorligen ur concepterna, äro tafatta och hållas för dumma, men äro icke dessto mindre snillen i sin genre. Ett sådant lynne befann sig äfven bland de fyra af slumpen sammanförda wännerna. Mannen var i Kasan allmänt känd under namn af den gamla Svensken (Staroj Schwed), förmodligen af den anledning, att han i en stadsdel, benämnd Mokraja, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara det Svenska namnets ära. Den gamle  Old Style, cf. Kazanˈ, 5 May above.  och ǁ til[lsamman]  innan […] återse ǁ nu snart återvända till  Mscr: då struck out in pencil  ärade ǁ goda  naturer ǁ charakterer  man […] hör ǁ de alldrig kunna  utan ǁ ~ att gifva den  Och ǁ 1. Om ǁ 2. När  Sic. 1005 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1005 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  nu […] förmedlare ǁ således en betrakt[are]  alltid i ǁ i  stadigt ǁ visst  begreps det ǁ begrep man  uthärda ǁ tåla  muntrande ǁ ~ för en arm Sibiria-farare  att ‖ d[et]  till […] wid kaffe-koppen ǁ till ända wid kaffe-koppen  etc. ǁ 1. ~ ǁ 2. eller af  deröfver. ǁ ~ Ty hvad det beträffar, att i sådana knut-sällskaper de ömkligaste scandalösaste historier upptänkas uppspinnas  fenomener ǁ 1. cotterier ǁ 2. samfund och lärda  vara […] samfund ǁ tillhöra något cotterie  en […] personer ǁ den och den saken, om den och den person m. m. ☙  ☙  Svensken var nu450 såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. ❧ Främmande för allt narraktigt jäktande efter qvickheter, talade han skämt på fullt allwar och lade alltid451 i sina ord ett stadigt452, reelt innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk skinka, Finsk ost och Finsk wänskap, begreps453 det utan möda, att allt detta var någon ting ganska godt och bastant, men att man ändock efter sin undfångna del rätt wäl kunde uthärda454 en liten fasta på saken. Ingen ting kunde likwäl wara mera muntrande455, än att456 höra den gamla Svensken afslöja det Finska kotteri-lifvets mysterier, eller huru som befryndade själar i det lofvända ändamål att få tiden till457 ända, sluta sig till h[varan]dra och sedan wid kaffe-koppen, toddy-glaset, ölstånkan etc.458 med vigtig min resonera öfver all werlden i allmänhet och hvarje enskildt i synnerhet. Den gamla Svensken utlade detta med all möjlig episk lugn och hållning, liksom sjelfva saken ej heller förtjenar, att någon förar❧gar sig deröfver.459 Twertom måste man glädja sig öfver tillvaron af slika fenomener 460, så menade åtminstone den gamla Svensken, ty då man besinnar den werkliga fattigdom på goda Tidningar i landet, så skulle i sanning mycket enfalldigt utan att vara461 upptagna i ett lärdt samfund, alldrig veta, hvad de skola tro om en462 hel hop med saker och personer. I sådan anda lät den gamla Svensken sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse. Esomoftast blef han likwäl afbruten af en om sina drickspeningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarne längesedan stodo förespända. Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut och allas ögon woro riktade på den sista tåren i glaset, då för 1006 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1006 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  första gången på en hel månad någon463 ❧ främmande röst i korridorren hördes fråga efter No 12. Alla reste sig upp, allas blickar464 riktades mot dörren och in trädde en resande man i Rysk militär-uniform. Denne man var ingen annan, än Lieutenant Erikson, hvilken jemte465 hustru och svärmor befann sig på en resa till Ochotsk. Man tänke sig466 Eriksons öfverraskning, då han i följe af någon fallsk uppgift kommer till wärdshuset att träffa467 en Engelsman, som skulle468 önska sig rese-sällskap till Sibirien, och oförmodadt469 befann sig i en krets af landsmän. Nu börjades470 naturligtwis ett nytt glam, nya historier, uppdukades,471 Eriksons rese-äfventyr afhördes472; men då likwäl allt i werlden har en ända, måste473 vi tvenne Sibiria-farare slutligen gifva vika för wår nya landsman i några timmars besittning474 åt wåra Kasanska wänner och afreste, efter ❧ att hafva gifvit475 Erikson det löfte att afvänta476 honom någonstädes under resan. Den 1. Maj alltså reste477 jag ifrån Kasan. Såsom hvar man vet äro de Ryska vägarna ännu wid denna årstid478 högst479 ojemna och nästan480 ofarbara. Följakteligen måste min bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande Studerkammar-lif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i ett obeqwämt equipage. Guvernören i Kasan hade wäl gifvit mig en rekommendation, hvarigenom jag utan särdeles omständigheter kunnat481 nedsätta mig uti någon by och afbida bättre wägalag, men då man har ett ändamål för sin resa, äro sådana uppehåll ❧ alltid482 ledsamma på wägen. Dessutom hade ock den gamla Svenskens humor så besmittat mitt sinne, att jag blott tänkte på den wackra483 visan: ”lid o dödlige, det är                      någon ǁ en blickar ǁ ögon jemte ǁ med sig ǁ var träffa ǁ uppsöka skulle önska ǁ önskade oförmodadt ǁ helt ~ börjades naturligtwis ǁ börjades uppdukades, ǁ ~ af den nya ankomlingen afhördes ǁ 1. ~ med o ǁ 2. ~ med lust och glädje måste […] vika ǁ lemnade vi tvenne Sibiria-farare besittning ǁ ode gifvit […] löfte ǁ öfverenskommit med Erikson afvänta ǁ afbida reste ǁ afr[este] årstid ǁ tid högst ojemna ǁ 1. ännu knapt farbara ǁ 2. högst ojemna och <----> nästan ofarbara ǁ svåra att <befara> kunnat ǁ hade alltid […] wägen ǁ på wägen alltid ledsamma wackra ǁ gamla 1007 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1007 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                nu ǁ min ögonen ǁ mina ögon förskaffa ǁ taga nejden ǁ den nejd Detta […] synnerlig ǁ 1. Härtill behöfdes i det hela taget ingen stor ǁ 2. Detta […] särdeles genom ǁ öfver steg ǁ for sedan ǁ så blifva ǁ äro tröttsamma ǁ tröttande för ögat marken ǁ de en […] apathisk ǁ samma slags apathiska Bergstadi seems to have had more positive feelings during the journey. Rancken 1884: 21–22. i ǁ med kullar ǁ byar ☙  ☙  din lott!” och med ett orubbligt lugn uthärdade den (högst ointressanta och alldeles) opoetiska landswäga-torturen. Detta var nu484 en plåga. En annan uppkom genom en häftig och kylande motwind, som dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand. Så svårt det än war, sökte jag likwäl hålla ögonen485 öppna och förskaffa486 mig en öfversigt af nejden487, som jag bereste. Detta488 kostade i och för sig ingen synnerlig ansträngning, ty naturen var sig temligen lika öfverallt. Man for genom489 en widsträckt slätt öfver ängar och åkerfällt, steg490 på en kulle, sandig och skoglös, kom åter på ett fällt, sedan491 på en kulle och så hela dagen ❧ igenom. Sådana nejder blifva492 i längden obeskrifligt tröttsamma493, i synnerhet då marken494 ännu ej upplifvas af vårens grönska. De smitta (ovilkorligen) sinnet med sin egen gråa färg, och försätta betraktaren i en495 odräglig apathisk sinnesstämning.496 Dock hände det mig understundom, då jag såg ridande Tatarer på blixtsnabba springare ränna utöfwer de vidsträckta stepperna, att jag wäcktes ur min dwala och önskade, att fältet wore än större. Likaså när jag ifrån en högt belägen kulle i497 ett ögnakast öfverskådade en mängd Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn, der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn till andakt och bön, wille jag hafva bort alla de kullar498, som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt nöje beredde ❧ mig sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina vida chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra anleten med hvita slöjor, sådant war åter af ovana en smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid, emedan den Tatariska 1008 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1008 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något mera än 100 verst lemnade jag det Kasanska Guvernementet, och i Wjatka ser man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Votjakiska fysiognomier. Längre fram i Malmyschska samt i synnerhet inom den Glasowska kretsen blifva Votjakerne det rådande folket. Dessa utgöra, såsom bekannt är, en gren af den Permska stammen, och äro för resten ett stilla, godt och idogt folk. Under hela ❧ resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland. Att499 framkalla hvarjehanda fosterländska illusioner, dertill war först och främst naturen utmärkt gynnande, ty här såg jag floder500, skogar, kärr, moar, höjder och dalar af nästan samma beskaffenhet, såsom i Finland. Widare war det ock i grunden samma folk, som bebodde hvardera landet. Jag vill ej orda om den philologiska ofverensstämmelsen emellan hvardera folket, ännu mindre om den physiognomiska och craniologiska, utan blott om den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla,501 sedligt och ärbart lefverne, vida skildt ❧ ifrån allt, hvad man i Ryssland, särdeles i det närbelägna Kasanska Guvernementet är van att se och erfara. Således märkte502 jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrälande fyllhundar, inga tiggare och speculanter;503 en och hvar tycktes vara stadd i sina laga värf och förrättningar. På stationerna blef jag504 ej här, liksom annorstädes, öfverlupen af näsvisa och larmande505 hyrkuskar, utan allt gick för sig i största stillhet. Ingenstädes blef jag uppdragen, allt utom skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades alldrig. Utan att på förhand betinga sig arfwode  Att […] gynnande ǁ Här war först och främst naturen utmärkt på ett ovanligt vis egnad att  floder ǁ höjder  stilla, ǁ stilla och  märkte jag ǁ såg man  speculanter; ǁ ~ utan  jag ǁ man  larmande ǁ bullersamm[a] 1009 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1009 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria            känsla ǁ tac[ksamhet] kulna ǁ ~ och ser öfverallt ǁ 1. ser redan ǁ 2. ser formation ǁ ~, större och smärre bäckar bryta sig fram emellan höjderna I följe ǁ I och för sin benämningen ǁ <-----> Det […] fordom ǁ 1. Fordom sträckte sig den Permska befolkningen ǁ 2. Fordom sträckte sig detta land <-----> allt ifrån är […] befolkningen ǁ äro Permierne områden ǁ orter Perm. ǁ ~ Om eger […] läge ǁ 1. är ganska wäl belägen ǁ 2. njuter ☙  ☙  ☙  för gifna uppdrag, uppfyllde Wotjakerne med den största tjenstaktighet alla mina önskningar, och den allra ringaste wedergällning emottogs med en oskrymtad känsla506 af tacksamhet. Sådan fann ❧ jag Wotjaken – from, enkel och oskuldsfull, liksom wår Finska bonde. Måhända hade jag dock sett alltsamman i en annan dager, om ej just inom det Wjatska Guvernementet wårens hulda genius hade för första gången på detta år hellsat mig med sina milda vinder, sina ljufva dofter, sina lätta fjärlar och sitt herrliga solsken. I twå dagar fick jag njuta allt detta i ymnigt mått, men under loppet af den tredje nådde jag det Permska Guvernementet, och här mötte mig en grå himmel, kulna507 vindar, snödrifvor och ett annat mennisko-slägte. Så mycket är dock wisst, att sjelfva naturen i Perm är wida mera storartad, än uti Wjatka. Den Uralska terrassen tager sin början, man ser508 öfverallt colossala höjder af ❧ skroflig och ojemn formation509. I510 följe af landets upphöjda charakter har man äfven härledt benämningen511 Perm, Permia, Bjarmia af det Finska Waaramaa, d. ä. ett bergigt land. Naturligare är dock i philologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämn[in]g, som förmodligen Savolotschanerne i tiden gåfvo landet, så vida det var beläget bakom deras område. Det512 Permska landet sträckte sig fordom söder ända till Kama-floden, men nu är513 den Permska befolkningen af Ryssarne utträngd till mera nordligare trakter, vida utom de områden514, hvilka jag nu genomreste. Sedan jag lemnat Glasovska kretsen i Wjatka, färdades jag en dag genom Ochanska kretsen af Permska området och kom så den 6. Maj till Guvernements-staden Perm.515 ❧ Denna stad eger516 ett angenämt läge wid venstra stranden 1010 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1010 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙  af Kama, men den bästa stadsdelen ligger ännu i ruiner efter en517 stor brand, som för några år sedan öfvergick staden; och518 hvad förstäderna beträffar, erbjuda519 de en ömklig anblick af låga och jemmerfulla kojor. Om stadens innewånare kan ej sägas annat, än hvad som länder till deras berömmelse. De hafwa i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre en wiss superstitiös fruktan för utlänningen. När jag i går gjorde ett slag kring stadens gator,520 stadnade menniskorna af förvåning att begapa521 mina glasögon och hela min utländska varelse. Härwid war jag i tillfälle att höra hvarjehanda frågor522 och anmärkningar, beträffande min person, såsom: кто такiй? Чертъ его знаетъ. Такого то прежде у насъ [не] бывало. I tvenne grupper talades till ❧ och med om cholera och mordbrännare. En käring hade äfven523 den näsvisheten att emot524 min näsa säga åt sin granne: плюнъ! För öfrigt har jag i denna stad ingen ting erfarit525, som kunde förtjena att omtalas. Här finnas likasom i andra städer större och mindre hus, bredare och smalare gator, kyrkor, torg och krogor, scholor, cancellier526, qvarnar, kasernar och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är ett anständigt wärdshus, och derföre säger jag staden farväl, fastän Ericson ännu ej upphunnit mig.         en stor ǁ den stora och […] förstäderna ǁ 1. förstäderna ǁ 2. hvad åter förstäderna erbjuda ǁ utgöras gator, ǁ ~ och med glasögon på näsan begapa ǁ se på frågor och anmärkningar ǁ anmärkningar äfven ǁ till och med emot ǁ framför erfarit ǁ sett eller ~ cancellier, […] kasernar ǁ cancellier, kasernar 1011 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1011 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  hästarne ǁ mina hästar  porten ǁ porth[uset]  Studenter […] sina ǁ Studenter för lika  wår-/wädret ☙  ❧ ☙  ☙  Tjumen den / Maj . I Perm wäntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att wänta. När hästarne527 redan woro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk Tarantas utanför porten528 till porthuset, och se! just denna war den wäntade. Den innehöll utom Lieutenant Erikson hans unga Fru och gamla svärmor, den af alla Studenter529 i H[elsing]fors för sina lika billiga, som rundliga portioner wälkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den goda Frun, hvilken i så många år moderligen sörjt för Student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda Frun, som för allt sitt välförhållande ej rönte ett bättre öde, än att ❧ på gamla dagar blifva wäderdrifwen till Sibiriens ödsligaste öknar; jag beklagade de arma Studenterna, hvilka nu vår Herre må skydda för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva Fru Kristens mennisko-älskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. Öfwer detta sorgliga ämne kunde en skald författa en hel elegie, men jag tror mig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga Frun på hennes, såsom det tyckes, sista wandring öfwer de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min befattning, har dock kanhända ingen med gladare känslor än jag, öfwerstigit Urals höjder. Mig gladde det angenäma wårwädret530, den Uralska na❧turen, den odlade nejden, lifligheten på vägarna m. m. Det Permska Guvernementet öfverhufvud förhåller sig till det Wjatska, som en brusande ström till en lugn insjö, och den som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner sig wara wäckt ur en 1012 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1012 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  behaglig hvila till ett nytt, friskare lif. Sjelfva den Jekaterinenburgska delen531 af Ural eger wisserligen partier, der532 man kan slumra lika så sött, som på Wjatkas hedar, men lyckligtvis är dock mennisko-anden så vida skilld ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft åtminstone så länge, som wägen räcker ifrån ❧ den ena kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många andra saker. Emedan den heliga Nicolai festen instundade533, war wägen full af åkande, ridande och gående, hvilka i heldagsdrägt och med heldagsmin tågade till en närbelägen kyrka eller ett kloster. På Vjatka-vägen deremot märkte534 jag högst få resande, och äfven dessa voro till större delen arma Mercurii tjenare, hvilka likasom jag sjelf bråkat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra. Märk äfwen i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger, dessa sköna landt❧gods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan min ande flyger här, öfver Urals höjder. Jag har på tre ställen öfverfarit Ural; vid Obdorsk, vid Werchoturje och vid Jekaterinenburg. Wid Obdorsk stod den gamla jätten med sin535 kala hjessa höljd536 i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda armar, vid Jekaterinenb[urg]537 syntes blotta finger-knotorna. Wid Obdorsk wandrade renar, vid Werchoturje sprungo elgar, wid Jekaterinenb[urg] betade boskapshjordar538. Wid Obdorsk war allt skog, wid Jekaterinenb[urg] bestod539 det mesta af     delen ǁ si[dan] der ǁ vid hvilkas åskådande instundade ǁ war i antågande märkte […] delen ǁ såg man jag sällan någon annan n andra resan nå något annat folk, än  sin […] hjessa ǁ sitt kala hufvud  höljd i moln ǁ 1. insvept i moln ǁ 2. upprest i höjden  Jekaterinenb. ǁ Obdorsk  boskaps-/hjordar  bestod ǁ såg man 1013 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1013 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  funnos ǁ 1. ~ ǁ 2. anträffades ǁ 3. ser man  hvarken […] finna ǁ ej kan finna  likt ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ såsom sten  With the Cyrillic initial.  derest ǁ så framt  Tobolsk ǁ Tjumen ☙  odlade fält. Wid ❧ [Ob]dorsk lärde jag känna Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenb[urg] Baschkirer. Wid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenb[urg] höga hus. Dessutom funnos540 i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen saker, hvartill man hvarken541 i Obdorsk eller Werchoturje kan finna någon ting likt542 eller olikt; men jag hann ej så noga bese allt, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja, och jag var angelägen om att åtfölja sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg. Erikson tog den södra wägen öfver Ischim till Irkutsk, jag åter styrde min kosa mera norrut till Tobolsk. ☙  ❧ Nu är jag i Tjumen och hellsar Asias jord wälkommen i samma stad, dem jag för något mera än ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla werlden ett evigt farwäl. Jag reste då till Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Вeliko-Ustjug543, Kargopol, Pudosch, Petrosavodsk, Olonets och Sordawala. När jag nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återwänder till Tjumen, har jag under loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid pass 10,000 verst. Jag undrar just om ej detta skulle räknas mig till godo, derest544 jag ville söka min fortkomst vid postwerket. ☙  ❧ Tobolsk 545 den 16/28 Maj. Under resan ifrån Tjumen eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett och till leda beskrifvit – ändelösa 1014 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1014 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  slätter, dels odlade till åker och äng, dels bevuxna med en tät löfskog546. Denna natur fortfor att wara den rådande ända till Tobolsk. Emellan Tjumen och Tobolsk ser man äfven547 ofta548 en stark barrskog – moar och kärr blifva tätare –549 vildheten tilltager. En qväfwande tyngd hvilar öfver land och folk[,] man kan ej komma sig till någon gladare känsla i denna nejd. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla550 seder, sin välvilja och gästfrihet, hvilket ock till någon del kan ega sin riktighet. Men att hos folket551 förnimma någon glädje-yttring, såsom sång552, dans, allmänna eller fa❧milje-fester, sådant hör till de allra ovanligaste sällsamheter. Den som är wan att se, huru lifvets ström i Ryssland brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods uti den Sibirska stillheten. Det är icke en stillhet, som har sin grund i själens inre, fridfulla, harmlösa wäsen, utan den eger till moder köld, likgiltighet och förhärdelse. Hvad annat än förhärdelse låter också tänka sig i ett land, der största delen af befolkningen består af bofwar eller deras afföda, i en provins, hvaröfwer hela Rysslands förbannelse hvilar. Allmänneligen behöfwer menniskan, för att ej förfalla till Jude, Zigenare eller något dylikt, ett fosterland, som hon kan älska, och hvari hon sjelf åtnjuter553 menniskors aktning. Men huru skall den arma Sibirjaken ❧ wåga älska ett land, som hela werlden afskyr, och hvad aktning kan han fordra af andra, då han icke ens kan hysa aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga uti någon554 stor patriotisk handling, för att folkets sedliga medvetande må upprättas.  löf-/skog  äfven ǁ jemväl  ofta […] barrskog ǁ 1. mycken barrskog ǁ 2. ofta en mer eller m[indre]  Castrén probably originally wrote a comma here originally here replaced it with a dash, but it is also possible that the order was the opposite. The same concerns the next dash.  enkla ǁ ~ goda  folket ǁ 1. detta folk ǁ 2. det Sibirska folket  sång ǁ dans  åtnjuter […] aktning ǁ med wälwilja omfattas  någon ǁ en 1015 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1015 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  upplysningar ǁ uppgifter  meddelanden […] ställe ǁ meddelanden af sakkunniga personer på ort och ställe  instructionen ǁ 1. Akademiens instruction ǁ 2. ~ egentligen  väsendtligen […] hänseende ǁ i linguistiskt och ethnographiskt hänseende bör af mig ☙  ❧ Tobolsk den / Maj. Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar, i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå mången gång sakens hela framgång beror. Nu låter wäl min wäg på förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i ethnographiskt och linguistiskt hänseende är föga mera, än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfwerlagt och beslutadt, för att våga sig ut på villande hafvet. Petersburgska WetenskapsAkademien har wisserligen lättat mina bekymmer, derigenom att den utpekat för mig de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra nödiga sjökort har Akademien anförtrott åt min egen omtanke. Min instruction säger härom, att upplysningar555 och meddelan☙  den556, ❧ erhållna på ort och ställe af sakkunniga personer böra framför allt bestämma mina rese-tourer och leda valet af hufvud-stationer. Ännu i saknad af de flesta hithörande upplysningar har jag blott i största allmänhet kunnat bestämma resans framtida riktning. Jag har för en klarare åskådning af saken indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den medlersta eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen557 den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen558 af mig bör i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas och beskrifvas. Men såsom man vet, eller åtminstone tror sig veta, hafva åtskilliga Samojed-stammar under sin wandring ☙  ifrån Altaj till Ishafvet qvarstad❧nat i medlersta och södra Sibirien inom Ostjakernas och 1016 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1016 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Mongolernas eller Tatarernes områden. Bland dem skola somliga, enligt Stepanow: de flesta redan hafva sammansmultit med landets öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qwarlefva med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet, fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvud-folket. Sålunda påstår559 man med säkerhet, att i trakten af Narym och Tomsk vid öfra Ob ännu finnas smärre Samojed-stammar, ehuru560 de [af] landets Ryska innewånare hållas för Ostjaker. Likaså har mången lärd man varit af den mening, att Koibaler, Kar[a]gasser, Kamasintser, Sojoter och andra i södra Sibirien boende folk☙  slag ej tillhöra den ❧ Mongoliskt-Tatariska561, utan den Samojediska folk-familjen. Enligt Akademiens instruction tillhör det äfven mig, att om alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien säga, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan rimligtwis icke ske, utan att jag dessförinnan förvärfvar mig en kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig uti någon noggrann562 undersökning af de språk, hvilka563 ej äro af Samojediska upprinnelse, ehuru564 de blifvit såsom sådana betraktade (t. ex. Koibaliskan, Karagassiskan, Sojotiskan), är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk samt i synnerhet af Ostjakiskan oundgängligen nödvändig till att ådagalägga565 den närmare beskaffenheten af de genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tatariskt inflytande i mer eller mindre mon förderfvade Samojed-språk. ☙  ❧ Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag ej detta hinder att öfwerwinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många  påstår ǁ yrkar  ehuru ǁ fast  Mongoliskt-Tatariska ǁ 1. Samojediska ǁ 2. Mongoliska eller Tatariska  noggrann ǁ närmare  hvilka ǁ som  ehuru ǁ om äfven <->  ådagalägga ǁ utreda 1017 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1017 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  intressant ǁ vigtig och ~  ifrån ǁ ända ~  See Castrén’s description of the journey of 1841–1844 above in this volume.  på […] ort ǁ således här <->  och ǁ 1. ~ ifrån ǁ 2. ~ således  hvilka ǁ so[m]  Skulle […] [wara] ǁ Men om äfven denna förutsättning wore  Mscr: wore  en […] hufvud-ändamål ǁ den farhåga, att hufvudändamålet med min resa  slika ǁ filologiska  är ǁ vore  resande […] besättning. ǁ 1. resande alltid eger sin egen skuta och wid hos hvarje ny folk[-]stam ombyter besättning ǁ 2. resande eger egen båt och besättning, så att han kan uppehålla sig, der honom för godt synes  skuta ǁ båt  besättning. ǁ ~ Men  kan […] man ǁ 1. kunna endast Furstar ǁ 2. kan ej hvar man hänseenden intressant566 resa till Samojederne – intressant äfven derigenom, att den skulle sammanhänga med min föregående rese-tour. Jag har nemligen tillförene ifrån567 Mesen beledsagat den Samojediska befolkningen genom de Kaninska, Timanska och Bolschesemelska tundrorna öfver Ural ända till Obdorsk.568 Rätteligen borde jag på569 sistnämnda ort åter vidtaga mina undersökningar och570 styra min kosa ifrån Obdorsk till Nadymska wiken, derifrån till Tas och widare till Jenisej-floden. ☙  ❧ Men under denna resa möta mig folkstammar, hvilka571 af somliga författare räknas till Ostjaker, af andra till Samojeder. Förutsatt att de hvarken äro Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra, hvilket är det sannolikaste, en blandning af hvardera folket, så vore min resa utan en dessförinnan förvärfvad kännedom af Ostjakiskan i det närmaste förfelad. Skulle572 äfwen denna förutsättning [wara]573 ogrundad, så hyser jag i alla fall en574 på goda skäl grundad farhåga, att resans hufvud-ändamål på denna väg ej kan ernås. Det heter uti min rese-instruction: ”Akademien önskar, att språkstudierna skola blifva hufvud-föremålet för min ansträngda verksamhet.” Men för att sli☙  ka575 studier un❧der en sommar-tiden werkställd resa hellst med någon slags fördel skola kunna bedrifvas, är576 det alldeles nödvändigt, att den resande577 kommenderar sin egen skuta578 och kan dröja, der han will, samt så ofta som möjligt, ombyta besättning.579 Så stora tillgångar, som härtill skulle erfordras, kan580 icke hvar man disponera. Jag för min del wore nödsakad att sälla mig till hopa med Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Oberäknadt att handel och wetenskap ännu alldrig 1018 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1018 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks räckt hvarandra broderlig hand, kunna i närwarande fall mina och köpmännens intressen all☙  deles icke bestå jemte hvarandra. ❧ Ty då köpmannens resa hufvudsakligen är beräknad på fisk-handel med Ostjakerne, ligger han i god ro och saltar sin fisk vid något581 Ostjak[-]läger582, medan jag borde ligga i ett Samojed-tält. Sedan gå de Obska skutorna endast till Nadym, hvarest Ostjaker ännu äro bosatta; men huru min583 resa härifrån skall kunna vidare fortsättas till Tas, eller584 om den ens med mina tillgångar kan fortsättas, vet jag icke. Det585 wet jag blott, att sommaren på586 dessa orter är en587 högst olämplig årstid för resor i linguistiskt hänseende588. Philologen bör så inrätta sig, att han väljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, der han uppehåller589 sig en längre tid och sedan åter hastar förbi obebodda, folktoma trakter, hvarest590 för hans ändamål intet är att förtje☙  na. ❧ Wintertiden kan man efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes, för att tala i Samojedisk anda, ”folk öfverallt och wäg öfverallt”. Men om sommaren591 äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten, så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck. Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna och sednast under en resa ifrån Kolwa till Obdorsk 1843592 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska bönder på en så kallad kajuk Uusa floden uppföre och nådde efter dagars färd foten af Ural. Här nödgades jag nu ligga593 stilla på en öde tundra under wäntan på renar och winterföre i ☙  nära fem veckors tid594 och lifnära ❧ mig med kött af störtade renar. På hela resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag vid pass 9 veckor och träffade icke en enda Samojed under vägen.595 Två månader sednare hade jag596                 något ǁ sitt i någon Ostjak-/läger min resa ǁ resan eller ǁ oc[h] Det […] sommaren ǁ Hvad jag öfwerhufvud vet, är att sommaren på […] orter ǁ öfwerhufvud en […] olämplig ǁ den olämpligaste hänseende ǁ ~, så framt man uppehåller ǁ kan hvarest ǁ der sommaren ǁ sommartiden 1843 ǁ om ligga […] tid ǁ 1. <me> ǁ 2. stilla p ǁ 3. i nära 5 veckors tid tid ǁ ~, hvarunder jag ofta fick nödgades According to Castrén’s description of the journey, there was actually also a Samoyed travelling with them to Obdorsk. He probably meant that they did not encounter any local Samoyeds on the way. jag […] resa ǁ denna resa kunnat 1019 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1019 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  samma ǁ denna  på ǁ denna  Ännu […] förmår ǁ Härtill kommer ännu en omständighet, som förmår  Ishafs- ǁ 1. ~ ǁ 2. sjö Samojed-stammen ǁ Samojederna  Detta kan förmodligen ǁ Förmodligen måste jag i  Samojederne skola ǁ Samojederna skulle  i ǁ i trakten af  Probably meaning Kondinskoe at N59°38′29″ E67°24′33″. (TS)  hufvudsakligen […] Ostjakiskan. ǁ göra Ostjakiskan till mitt hufvudegentliga hufvud-studium.  der ǁ här  äro […] språket ǁ i anseende till språket äro  ett ǁ 1. ~ obearbet[adt] ǁ 2. ~ ouppodladt  med […] dialecter ǁ jemföra så många dialecter som möjligt kunnat verkställa samma597 resa på598 9 dygn och finna wägen full med nomader. Att ungefär samma förhållande skulle komma ega rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda. Ännu599 en vigtig omständighet förmår mig att slå den äfventyrliga Ishafs-600färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid floden Kasym skulle finnas 8 nomadiserande Samojed-stammar, hvilka till sitt språk sades skilja sig i be☙  tydlig mon ifrån de ❧ till Obdorska volosten hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtwis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet, utan mitt bemödande måste blifwa, att före afresan till Jenisej söka förskaffa mig någon närmare kännedom om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-stammen601. Detta602 kan förmodligen icke ske förrän i nästa höst, då de Kasymska Samojederne603 skola inträffa i604 Kondinsk605 och Surgut. I betraktande af samtliga dessa omständigheter har jag beslutit att under denna sommar endast röra mig på floderna Irtisch ☙  och Ob och derunder ❧ hufvudsakligen606 sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvud-station synes nejden af Samarowa vara bäst egnad, emedan Ostjaker af skillda district der607 stöta tillsamman och enligt härwarande Ryssars utsago äro608 i anseende till språket mycket afvikande från hvarandra. Wäl ligger en närmare utredning af de särskildta Ostjak-dialecter utom fältet för min verksamhet, men det är redan för den allmänna öfversigten af ett609 språk i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt språk af högsta wigt, att kunna med610 hvarannan jemföra flere dialec☙  ter. Dessutom ❧ hoppas jag på en möjlighet, 1020 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1020 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks att uppå denna ort redan under sommaren kunna611 erhålla nödiga upplysningar om de Kasymska Samojederna. I sådan händelse kunde jag redan med första612 vinter-föret fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction, som min egen önskan borde jag nu sträfva att komma först till Tas och sedan till Jenisej-floden, för att efter inhämtad fullständig613 kännedom af den allmänna, nordliga614 dialecten af Samojed[-] språket615 öfvergå till dess sydliga utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. ☙  Först ❧ och främst är jag ännu owiss, om man ifrån Surgutska sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt denna plan de i trakten af [Ob]616 boende Samojeder för denna gång blifva af mig obesökta. I och för deras skull wore jag sedan nödsakad att ifrån Jenisej göra en resa af flere hundrade, om ej tusen verst till Ob-floden. För att slippa denna omväg kunde617 jag äfven på det sätt inrätta min resa, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla hos de sårskildta kring Ob-floden concentrerade grenar af Samojed-stammen. Ifrån de Ketska Samojederne kunde jag sedan mot våren fort☙  sätta618 min resa efter Ket ❧ till Jenisej, styra denna flod utföre och komma tillbaka uppför Tas. Men allt detta måste619 bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig. ☙  ❧ Den 6 Junii620 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogväg ifrån Tobolsk till Bronnikowa  – den första station på Beresowska wägen. Här tog landtwägen slut och wi instufvade oss nu med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför     kunna ǁ <--> första vinter-föret ǁ först vinter-före fullständig kännedom ǁ kännedom nordliga[…] Samojed-språket ǁ nordliga och minst förderfvade dialecten  Samojed-/språket  The name of the river is missing in the mscr.  kunde jag ǁ wore det  fortsätta […] Ket ǁ efter Ket-floden fortsätta min resa  måste ǁ kommer att  New Style, cf. Castrén 1855: 39. 1021 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1021 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria                 Med […] Ryssland ǁ Ända ifrån barndomen har jag warit fastn[ad] med de fl[era] bl[and] Finlands nordl[iga] floder. Sedermera I mognare år har jag färdats ofta färdats <---- -----------> på floderna <---> i L. och N. R. These sentences can be found as a parallel version at the lower end of the page. Castrén lists rivers of Northern Finland here. See his description of the journey to Lapland in 1838 and also the beginning of the journey of 1841–1844 in this volume. (TS) samt ǁ och The rivers along which Castrén travelled in 1842–1844. See his travel reports and notes of these years in this series. med […] mig ǁ redan en tid bortåt med ett snart sagdt barnsligt lifligt intresse hade fängslat mig Jag […] skönhet ǁ [parallel versions at the upper and lower ends of the page:] 1. Såsom detta intr[esse] war alldeles främmande för resans wetensk[apliga] änd[amål], så kunde jag ej underlåta att öfv hände det understundom att jag öfverlemna mig ǁ 2. ware sig att detta intresse härrörde af we resans wetenskapl. änd., eller andra outredda orsaker, fann jag ett obeskrifligt nöje i en stilla etc. behagliga ǁ wissa angenäma flodens ǁ jungfruns skönhet ǁ behag Mscr: en dansen älskare ǁ ~ Ob skrofliga ǁ nedrasande flere elfvar ǁ elfvarna tjenstfull […] harmonie ǁ i den skönaste harmonie I ǁ Uti omwäxlande ǁ 1. om[wäxlande] ǁ 2. mycket ☙  ☙  ☙  Irtisch. Efter en i månader fortsatt resa till lands utbyter man med nöje släden och taranthasen emot den uslaste ökstock. Hwad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en wiss förkärlek till flod-färder. Floderna äro den landtwäg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda. Med621 Kemi, Torneå, Muonio, Ijå, Uleå, Ivalo, Ki❧tinen, Sombio, Luiro, Utsjoki622 samt623 många bland Finlands och Lapplands floder har jag länge sedan warit förtrogen. Sedermera har jag lärt känna Dvina, Petschora, Ischma, Uusa624 med flere floder i det nordliga Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af Sibiriens hufvud-strömmar, war en tanke, som med625 lifligt intresse fängslade mig. Jag626 kallar detta intresse barnsligt, emedan det sammanhängde med behagliga627 minnen ifrån barndomen och för öfrigt war alldeles [främmande] för resans egentliga wetenskapliga ändamål. Måhända till men för resans allwar❧ligare wärf öfverlät jag mig stundom åt en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens628 tjusande skönhet629. Lik en tärna i dansen630 rör hon sig i tusen behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare631, som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är obestridligt en af de wackraste floder i Norden. Hon upprör och skakar icke känslan genom brusande watten-fall, branta klippor och skrofliga632 berg, såsom många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller är hon så trög i sitt lopp, som flere633 elfvar i det norra Ryssland, på hvilka känslan hinner dom❧na och somna under tyngden af ett ewigt enahanda. Allt är hos henne tjenstfull634 att bilda en tafla af den skönaste harmonie. I635 sitt lopp är hon strid, men jemn; hon äger en oändlig rikedom på grenar, holmar, uddar, wikar; hennes stränder äro 1022 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1022 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  omwäxlande636, än höga och branta, än åter lågländta637 ängsslätter, som prydas af den rikaste638 vegetation. Ingen ting kan likwäl wara angenämare för ögat, än de midt639 i floden kringspridda grupperna af blommande träd, hvilka tyckas640 ega endast böljan till fäste för sina stammar. ❧ När641 man uti en liten Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna icke heller sina inwånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga642 i643 sol-nedgången melancholiska644 qwäden – jag säger melancholiska, ty ett drag af wemod hvilar äfven öfver den Chinesiska jungfuns sköna änne645. Hon sörjer, likasom björken i Kalewala646, att647 hon saknar648 en649 hugnande wård och ännu650 ej är, hvad hon i den vises hand kunde blifva. En wild natur är alltid651 wemodsfull att åskåda;  – till och med under wårens skönaste fägring liknar hon på652 sin höjd en brud i sorgdrägt. ❧ Wid Irtisch är dock den första wildheten redan kufvad. Åtminstone förekommer den icke653 mig så tryckande, såsom jag654 ofta funnit den annorstädes i Norden. Detta kan655 till en del äfven härflyta af den omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är både wigtigare och bättre känd, än de flesta andra bland Nordens floder. Med någon kännedom656 af Sibiriens öden, i synnerhet under dess eröfrings-period657, stöter man vid658 Irtisch oupphörligen på historiskt-märkwärdiga659 localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom häfderna ingen ting tala, men mannen i styret förtäljer milslånga historier, hvilka mest ❧ hvälfva sig kring Tschudiska Bogatirer, Ostjakiska och Tatariska Furstar, Jermak och Kutschum-Chan. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröringen660, hvari  lågländta ǁ ~ och prydda med  rikaste ǁ skönaste  midt […] träd ǁ 1. blommande trädd träden, som under wårfloden stå ǁ 2. små grupperna af blommande träd, midt i floden, hvilka höja ǁ 3. spridda  tyckas ǁ höja endast  När […] inwånare ǁ 1. De äro ett slags ☙                   simmande trädgårdar lustgårdar, fastän blott wattnets och himmelens förlusta sig under den de lummiga trädens skuggrika grenar. ǁ 2. De äro ett slags simmande lustgårdar, der foglar sjunga i sol-n[edgången] och de sakna ǁ 3. ❧ När uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa g[rupper] trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna ej heller sina inwånare h ǁ 4. När man uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa grupper såsom simmande lustgårdar, och den som icke wet, att de uppkommit i följe af wårfloden, sjunga ‖ 1. ~ ‖ 2. söka i dem i sol-nedgången ǁ wid melancholiska ǁ ljufliga änne ǁ panna Kalewala: XXIX: 53–112. Castrén 2019: 365. att ǁ derigenom ~ saknar ǁ SKSA A721 (6 July 1845): saknat en […] wård ǁ nödig omwårdnad ännu ej ǁ ej alltid wemodsfull ǁ 1. oändligt svår ǁ 2. alltid sorglig på sin höjd ǁ 1. endast ǁ 2. blott icke mig ǁ mig icke jag […] annorstädes ǁ wid åtskillig[a] kan ǁ kunde kännedom af ǁ 1. ~ ǁ 2. insigt uti eröfrings-period ǁ eröfrings-tid vid […] oupphörligen ǁ här oupphörligt 1023 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1023 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  historiskt-märkwärdiga ǁ kända  beröringen […] nationer ǁ beröringen med folk af skillda na[tioner]  jag […] anträffat ǁ man ~ anträffar  en […] skall ǁ som fordom lärer  vid ǁ på  jag ǁ ~ af flere skäl  om ǁ ifr[ån]  Djemjansk ǁ ~, börjandes med Alym man vid Irt[isch] befinner sig med individer af skillda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om de deporterade, bland hvilka jag661 här utom Ryssar anträffat Polackar, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfwer [man] kunde wara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga mygg-ohyran under sommar-månaderna; men ges det då något land i werlden, som ej eger sitt malum necessarium? ☙  För att återkomma till resan och ❧ dess ändamål, styrde jag ifrån Bronnikowa kosan till de Tatariska Jurtorna wid Karbin. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk, en662 volost, hvilken enl[igt] Fischer fordom skall hetat Njemjansk efter en Ostjakisk Furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerna kallas byn Num jâm, d. ä. den öfre jamen eller stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm (Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste, lägre ned vid663 floden belägna stationen. Jag hade hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kun☙  na sysselsätta mig en smula med deras språk, ❧ wäsendtligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk kateches, hvaraf äfven Reguly skall hafva erhållit ett utdrag; men denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare, än jag664 hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj. Tot-têm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i afsigt att studeras Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade wäl gifvits redan på andra sidan om665 Djemjansk666, och så hela wägen utefter; men jag befarade att de sydligt boende Ostjakernes språk vore redan i ☙  hög grad ❧ afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt derigenom olämpligt att 1024 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1024 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan wille jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste – de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej667 lät wäl förena sig med min resa, och668 emedan jag redan tillförene under mina i Obdorsk gjorda studier i Samojediskan äfven tagit någon kännedom af de669 Obdorska Ostjakernes munart. Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda, och670, att sluta af folkets cultur, ☙  den mest utweck❧lade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att läggas till grund wid en grammatikalisk behandling af språket. Slutligen wisste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på tjenliga671, uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag allestädes i Ryssland haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfwilda folkslag.672 Misstrogna i allt hysa de i synnerhet ett stort misstroende till hvarje mission af philologisk art, förmenande att man efter inhemtad kännedom af deras språk will derå af☙  fatta böcker ❧ och sedan tvinga det nya slägtet att läsa dem. Denna farhåga förekom äfwen i Djenschtschikowa, hvarest673 af sådan anledning ingen Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språk-skatt. Skadan war674 ock i det hela taget ganska måttlig.675 Emedan hufvud-befolkningen i Djenschtschikowa bestod af Ryssar, war det fara wärdt, att ett676 större antal Russicismer här insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag677 lemnade således Djenschtsch[ikowa] och nådde efter en färd af 44 verst de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâdz’em-it Ostj. Wâds’-itpa, d. ä. byn678 under berget), i  ej ǁ 1o) ej  och […] jag ǁ 2do) och jag  de […] Ostjakernes ǁ 1. Ostja[kernes] ǁ 2. der[varande]  och, att ǁ 1. att den ǁ 2. och  tjenliga […] tolkar ǁ tjenliga tolkar  folkslag. ǁ ~ Utom deras ringa kännedom i Ryskan  hvarest […] ingen ǁ der ej någon  war ock ǁ war  måttlig. Emedan ǁ måttlig, ty emedan  ett […] insmugit ǁ 1. härigenom ett större antal Russicismer spr[idit] ǁ 2. ett större antal Russicismer insmugit  Jag […] således ǁ Jag fortsatte således min resa oafbrutet  byn ǁ de un[der] 1025 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1025 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  Äfven […] motstånd ǁ Äfven här gjorde innewånarne ett hårdnackadt mo[tstånd]  här ǁ detta slägte  blifvit försökt ǁ frestat  beslöt man ǁ beslöts  få ǁ tillåtas  jag än fordrade ǁ ock fordras  af […] kan ǁ kan  dröjt ǁ ~ här  ett […] Samarowa ǁ här ett par dagar  på […] transportera ǁ nedskrifva ☙  hvilka ❧ befolkningen utgjordes af idel Ostjaker. Äfven679 i denna by gjorde man emot mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här680 sannolikt icke blifvit681 försökt allt sedan Jermaks tider. Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och Ostjaker ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt682 man, att ingen skulle få683 lemna mig något biträde, i hvilken sak jag684 än fordrade. Men min afsigt war ej heller att denna gång gifva wika. Efter wunnen upplysning om den gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folk-församlingen ☙  och bragte saken innan kort ❧ derhän, att ett par bräckliga Ostjak-Gubbar måste beqwäma sig till mina språkmestare. Derefter lefde jag fortfarande i god sämja med de Tsingalinska Ostjakerne, fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all den humanitet, man af685 ett half-barbariskt folk kan fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre weckor, och skulle kanhända ännu dröjt686 en wecka dertill, derest icke en wida beryktad Ostjak-marknad i Siljarskoj hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till nämnda marknad, men finner mig föranlåten att qvarstadna ett687 par dagar i ☙  Samarowa, för att ❧ afbida postens ankomst. Willrådig, huru jag bäst skall anwända tiden under denna wäntan har jag beslutit att på688 pappret transportera ett och annat, som förekommit mig anmärkningswärdt under resan på Irtisch, men ännu till större delen förvaras i det svekfulla minnet. Om sjelfwa floden har jag dock föga att säga, hvad som ej redan är kändt genom särskildta rese-beskrifningar och i s[ynner]het af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland. Allt som ur dem ej kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej 1026 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1026 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks låtit förena sig med ändamålet med min resa. Säledes will jag endast689 göra ett par anmärk☙  ningar i690 de ämnen, ❧ hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande. 1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk och yttrar i sammanhang härmed, att öfversvämningar ingenstädes691 ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt högsta watten ej träder mera än en famn öfver sitt wanliga läge (II. B. 379 S). Hwad kan wäl här menas med wattnets wanliga läge (gewöhnliche[r] Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit, stiger wattnet uti Irtisch oafbrutet ifr[ån]692 islossningen ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig småningom hela sommaren igenom, utan att derunder nå☙  gonsin ❧ hålla stånd693. Hos694 Stuckenberg ser jag uppgifwas, att alla Sibiriens floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1. i April och Maj, då snön smälter på slättlandet, 2. i Junii och Julii, då snö-wattnet afrinner ifrån bergen. Härom695 weta Ostjakerne vid nedra Irtisch ingen ting, utan wattnets stigande säges696 ☙  fortgå ❧ jemt och successivt ifrån islossningen ända inemot Petri och Pauli dag.697 Omkring den 1. September (g. st.) skall det under regniga år inträffa, att wattnet uti Irtisch plöts[l]igt ökes med en half eller hel arschin, men snart åter förminskas och efter winterns ankomst698 når sitt minimum. Således är floden ifrån wårens början allt intill sena hösten stadd i ett oupphörligt stigande och fallande. Det är dock icke att tala om wattnet[s] wanliga ”stånd”699 under sommar-månaderna. Men med afseende derpå, att wattnet, om icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon förändrar sitt läge            endast ǁ blott i ǁ med ingenstädes ǁ alldrig ifr. ǁ intill stånd ǁ ~ ; ännu mindre, såsom jag äfven ser hos Stuckenberg uppgifvas, i Junii och Julii månader åter stiga Hos […] uppgifvas ǁ Det heter hos Stuckenberg Härom […] ting ǁ Kan man uti förewarande ämne lita på allmogens uppgifter, så sker eger wårfloden inga sådan[a] perioder, utan wattnets stigande säges fortgå ǁ säges så väl i Ob sås[om] som i Irtisch fortgå dag. ǁ ~ Stuckenbergs uppgift ankomst ǁ annalk[ande] ”stånd” ǁ lag 1027 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1027 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  under […] skall ǁ skall under wan[liga]  i […] Augusti ǁ i Augusti  Wid sistnämnda ǁ På denna  6–8 ǁ ~ saschen  Under ǁ Wid  watten-höjden ǁ watten-höjnin[gen]  flere ǁ oändliga  och ǁ <till>  slingringar ǁ böjnin[gar]  strömmen ǁ floden  wår-floden ǁ flod[en]  watten-/höjden  öfver ǁ utöfver  Innewarande ǁ <S---->  stod ǁ stått ☙  ifrån den 15 Augusti till den 1 Sep❧tember, plägar allmogen bestämma wårflodens stigande i förhållande till watten-höjden wid sistnämnda tid. Man uppgifver då, att wårfloden under700 wanliga år skall stå 3–4 famnar högre än sommar-wattnet i701 sednare hälften af Augusti. Wid702 sistnämnda tid sades flod-wattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till 4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8703 och på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under704 min resa på Irtisch, som skedde under den högsta flodtiden, lät jag nå☙  gon gång anställa lodningar ❧ och fann watten-höjden705 i flere706 modificationer omwexla emellan 7½ och707 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemt – en följd af den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i hvirflande strömtusende slingringar708 men709. – Af det anförda will det synas, såsom skulle hos Stuckenberg wår-floden710 wara allt för lågt uppgifven och den vid Tobolsk funna watten[-]höjden711 ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att ☙  öfversvämningar wid Irtisch ”ingen❧städes ega rum i betydligare mon”, så synes äfven detta yttrande förtjena sin lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsewis wida mindre landsträckor, men jemförd med många andra bland sina likar sväller hon i betydlig mon öfver712 sina bräddar. Innewarande713 wår, då wattnet wisserligen stod714 högre än wanligt, uppgafs vid Bronnikova och Filatowa flodens bredd, utgörande nu wid pass en verst, till dubbelt emot dess wanliga extension i Augusti månad. Wid Samarowa kunde jag med möda ur- 1028 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1028 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks skilja skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man715 på en sträcka [af] ☙  20 verst ❧ ej skulle träffa en enda landningsplats, ehuru här och der en liten skogsholme tycktes höja sig något öfver watten-ytan. I716 flere byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under wattnet, sjelfva boningshusen stodo ofta tätt invid vatten-randen. Ängarne lågo flere saschen under wattnet. En stor del af min Irtisch-färd tillryggalade jag på öfverswämmade ängar och kärr samt på flodgrenar, som uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas717 på Irtisch genom wårwattnet en alldeles ny farwäg718, begagnelig icke blott af små Ostjak-båtar719 och Tobol☙  ska kajuker, utan af de allra största  ❧ Tomska skutor, hvilka720 wår-tiden gå upp till Tjumen med theladdningar. Att man på denna wäg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst på mindre än 6 timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt; men är icke dessto mindre behörigen constateradt. Just med anledning af öfwersvämningen kunna de egentliga fiskerierna vid Irtisch ej taga sin början, förrän långt in på sommaren. Ännu i början af Julii ligga alla lågsluttande stränder under wattnet. Endast berg och bråda stränder höja sig öfver watten-ytan, men de egna sig ☙  naturligtwis icke för ❧ fiskafänge721 medelst not, som både722 wid Ob och Irtisch utgör det förnämsta fisk-redskapet. Samma öfverswämningar äro icke blott wid Ob, utan äfven här och der wid Irtisch hinderliga för åkerbruket, så wida ofta just de fruktbaraste ställen ligga under wattnet723. I724 Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och med öfver brist på ko-foder. Med anledning af allt detta tyckes äfven öfwersvämningen af Irtisch wara sin       man ǁ wid p[ass] I ǁ På bildas på Irtisch ǁ bildas farwäg ǁ stråtwäg Ostjak-båtar ǁ Ostjak-skutor hvilka […] upp ǁ som vid flodwattnet färdas  fiskafänge […] not ǁ notdrägt  både […] utgör ǁ wid Ob och Irtisch är  wattnet ǁ watten-y[tan]  I ǁ Wid 1029 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1029 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria       2. ǁ 3. fullbordar ǁ fortlöpe[r] i oändligt ǁ under en oändlig genom ǁ sku[rit] med ǁ p[olui] Changes to the footnote: upprinnelse. ǁ ~ Hit höra bland andra: Nurma, fält, Repola (Ostj. rep, яръ) Iso, stor, Konda af kanta, häl, Kara l. Xara, af kara, grund, eller harju, ås, Saloma af sala maa, hemligt ställe, С Seljanowskij af Pimskaja af pimiä, mörk, Wilij, [ ] Kem, Keke, en biflod till Ket, Pitka, en gren af Ob i Nar[ymska] Kretsen, Sim, Ишимская, en station på Krasn[ojarska] wägen[,] Kowa, en biflod till Angara, Mana, [ ] Oja (Step. sid. 16 T. II.).  flodhälft) äfven прямица ǁ flodhälft)  fullständiga upplysningar ǁ 1. en ǁ 2. fullständiga uppgifter  angaf […] allmänhet ǁ kunde blott i allmänhet angifva  allaredan […] banor. ǁ redan alldeles uttorkat, så att icke ens traditionswis känner alla flodens fordna banor, utan  förlora ǁ försvinna <wissa> wärd. Skulle den ock i och för sig eller i för❧hållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ekonomie häraf är i någon mon beroende. 2.725 Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar726 Irtisch sin bana i727 oändligt många bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flere ställen genom728 den lösa jordmon skurit sig en ny ginare fåra, som af härwarande Ryssar benäm☙  nes med729 ett troligen ifrån ❧ Finskan lånadt ordii 730: polui (F. oja-puoli, flodhälft)731 äfven прямица. På somliga ställen har hufvud-strömmen dragit sig inom den nya grenen, och den gamla, Staritsa kallad, plägar under sommarens lopp utsina, ehuru wår-tiden begge grenarna äro farbara. Först mot slutet af min Ir☙  tisch-färd upp❧märksam worden på denna företeelse, kunde jag ej mera erhålla fullständiga732 upplysningar öfver staritsi wid nedra Irtisch. Man angaf733 blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af Djemjansk, wid Subotina, vid de Savodinska jurtorna, Repola m. m. Tillika anmärktes, att många starit☙  si  ❧ allaredan734 så uttorkat, att man numera endast gissningswis och i stöd af traditionen kan uppgifva flodens fordna banor.  – I sammanhang härmed förtjena att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller utgreningar af floden, som skära sig långt in på slättlandet och der förlora735 sig utan något ☙  ii. Detta är icke ett enstaka faktum af detta slag; twertom träffar man i Sibirien likasom i Östra Ryssland, esomoftast ortsnamn af Finsk upprinnelse. 1030 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1030 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflopp. Till736 sitt ursprung äro dessa ingen ting widare737, än vanliga grenar, (протоки) som genom tillandningar blifvit i ena ändan tillslutna. 3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med några andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig, den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning häraf kallas äfven wid Irtisch ☙  den ❧ högra stranden горная (Ost[jakiska] Unt-peelek), den venstra луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter äfven den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven aadem beelek, d. ä. den dåliga sidan. Denna sida är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och ängs-skötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda egenskaper, såsom den venstra. Således ser man äfven738 här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskildta wide-arter. Annars wexer på denna sida ☙  mera barrskog, bestående i ❧ gran, tall, ceder, lärkträd739. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på venstra sidan, der den hyser moar och en sterilare mark. Men jag ärnar här icke inlåta mig i några geologiska och natur[-] historiska740 betraktelser741 af floden, utan will blott afteckna de gröfsta konturer742 af dess stränder. Såsom nyss nämndes, är den högra sidan bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder. 1.743 Lågländta ängar och kärr, 2.744 höga, tvärbranta stränder, som af Ryssarne kallas яры (Sing. яръ), af Ostjakerne rep; ☙  3. Långt i floden utstickande sandbankar,  ❧ af Ryssarne пески benämnda. Stränderna af de anförda tre slagen anträffas jemte berg  Till […] dessa ǁ Dessa äro till sitt ursprung  widare ǁ wanli[ga]  äfven här ǁ 1. på ǁ 2. äfven på denna sida ǁ 3. äfven på den högra sidan  lärkträd ǁ ~ m. m.  natur-/historiska  betraktelser af floden ǁ betraktelser  konturer […] stränder ǁ 1. con[turer] ǁ 2. konturerna af flod-stranden  1. ǁ 2.  2. […] tvärbranta ǁ 1. Twärbranta 1031 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1031 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria              flod-sidan ǁ 1. flod ǁ 2. elfs-sidan kommer ǁ träder elfven ǁ floden hållet […] osynliga ǁ hållet ur sigte dessa berg ǁ bergen genom sin höjd ǁ i detta afseende Samarow[a]. ǁ ~ De flesta bland nämnda uddar tillhöra sammangande bergs berg; – endast hvardera ǁ <---> Med ǁ I ofta ǁ wanligen högra ǁ den ~ motsvaras ofta ǁ 1. wanligen ǁ 2. oftast på ǁ å den äfven på den högra flod-sidan745. Ju längre man kommer746 utför elfven747, dessto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare blifva stränderna öfverhufvud så wäl på den högra, som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola, försvinna bergen helt och hållet748 ur sigte och blifva osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa749 berg wid nedra Irtisch ej af någon owanlig storlek. Mest anmärkningswärdiga äro genom750 sin höjd några bergsuddar, belägna vid 1) Natsinsk, 2) Koschelewa, 3) Katilowa, 4) Wos’kin, 5–6) ☙  Tsingalinsk, 7) Repola och 8) Samarow[a].751  ❧ Wid Tsingalinsk finnas till och med twenne höga uddar, en på hvardera752 sidan om floden. Dessa och den Woschkinska udden tillhöra isolerade bergsknutar, alla de öfriga sammanhänga med större systemer. Med753 afseende å det inbördes förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej wara alldeles ogrundade: a) Då ett berg, såsom fallet ofta754 är, rasar på högra755 sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en sandbank (песокъ), stundom en jar. Häraf följer, att ett berg på högra ☙  sidan ❧ motsvaras756 ofta af en sandbank å den venstra. b) En tvärbrant strand, eller en så kallad jar å högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den venstra. c) Der ett berg anträffas på757 venstra flodsidan, står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag endast warseblifvit tvenne berg venster om floden – den ena belägen invid de Tsingalinska jurtorna och af Ostjakerne benämnd Wâds’-Unt eller Wâds’-ochta (d. ä. fästnings-berget), den andra, kallad Tjukes-Unt, 10 1032 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1032 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks verst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa berg endast isolerade knutar, de fortlöpa ☙  några verst i en och sam❧ma riktning och sluta sig sedan med branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden758, Wâds’unt bildar deremot en vinkel med floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV till NO. Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne759 berg, i fordna tider funnits760 en sjö, och att flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’-Unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått på högra sidan af floden. Denna tradition är761 ganska sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att den förmodade gamla flodfåran utgår af ett lågland, som under wårfloden nästan helt och hållet öfversväm☙  mas. Sam❧ma slags lågland (соръ) förekom[m]er äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till samma förmodan762 om en timad förändring i flodens lopp. 4. Det är anmärkt, att fiskerierna wid Irtisch taga sin början så snart de lågsluttande sandstränderna begynt höja sig öfver watten-ytan. Då nedsätter sig å dem wanligen763 ett Ryskt notlag eller en så kallad artelj, som består af 10 personer och blott sysselsätter sig med notdrägt. Arteljen är försedd med tvenne notbragder, utgörande764 i längd efter ställets besk[affenhet] 250 till 300 saschen och ännu derutöfver. Hvardera noten skötes af fem765 personer, hvilka omvexla med fiskafänget. ☙  Dessa fiskerier, som ❧ wid Irtisch äro de hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till 1.766 Oktober gamla st[ylen] Man fångar i ymnighet ossetra, sterläd, njelma och dessutom otaliga andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake767, girs, karass, jas768, tschebak m. m. Muksun är [en]769 fiskart, som  flod-/stranden  tvenne berg ǁ 1. de begge ǁ 2. de tvenne bergen  funnits ǁ fanns  är ǁ ~ i och för sig  förmodan ǁ försiggången <--->  wanligen ǁ wanligtwis  utgörande ǁ och  Mscr: fems  1. ǁ de[n]  lake ǁ g[irs]  jas ǁ 1. ~ ǁ 2. sirok  Mscr: ej 1033 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1033 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  grenen. […] Njelma-fisken ǁ 1. grenen. Njelma förekommer stiger förekommer lika ymnigt i hvardera grenen. Fiskens så väl ǁ 2. grenen. Äfven den  sirok ǁ ~ <--- ----> According to Castrén 1855: 50, footnote 8, vimba (Vimba vimba); thus Ru. рыбец, сырть. (TS)  ymnigare ǁ sirok  är fångsten ǁ fångas  rikare ǁ wida ~  grenen ǁ floden  begynner ǁ börjar  sig ǁ <--->  dock ǁ fler[e] ej stiger uppför Irtisch, utan håller sig till den Obska grenen.770 Den så k[al]l[a]de sirok771 fångas ymnigare772 i Ob, än Irtisch. Deremot är773 fångsten af ossetra och sterled rikare774 uti Irtisch, än vid öfra Ob. Njelma-fisken stiger lika ymnigt uppför hvardera grenen775. Fiskens stigande säges taga sin början wid den ☙  tid, då ❧ wattnet begynner776 sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande wåren förfogar sig777 fisken åter utför floden kort före och under sjelfva islossnings-tiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterled, ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se nedan). Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande sig till floden will jag äfven nämna några ord om dess äldsta kända innewånare Ostjakerne. Kringskurna af både Ryssar och Tatarer hafva de så när som på språket förlorat nästan allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsewis mind☙  re; – det Ryska deremot ❧ röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställnings-sätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af den olika cultur-grad, som hvardera folket innehar. På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken sin stuga eller jurt, men han gör den wanligtvis trängre och på allt wis sämre samt lefver deri omgifven af smuts och all slags ohyra. Wid Irtisch hafva Ostjakerne efter Ryssars föredöme begynt äflas med boskaps-skötsel; men i Tsingalinsk räknade man dock778 flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker wid Irtisch odla äfven åker; de nordliga hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka åkerbruket går ända ☙  upp ❧ till Repola. Hyrkuskeriet, som för det 1034 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1034 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ☙  närwarande utgör Ostjakernes förnämsta779 närings-gren under winter[-]månaderna780, är åter ett lån af Ryssarne. En af de näringar781, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu gäller såsom den förnämsta,) är fiskafänget. Detta bewisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn på särskildta fiskredskap, såsom: [– –]782 dels och i synnerhet af det kända faktum, att de783 redan wid eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och [med] några784 befästade ställen785 wid Irtisch-floden. Hwad annat än fiskafänget786 kunde wäl drifva dem ifrån tundran till floden, ifrån ett nomadiserande till ett  ❧ bosatt lefnads-sätt. ❧ Sina787 nät tillredde Ostjakerne förut af brännässla. Nu har hampan vunnit större ans[eende], emedan nässlan ej så väl står emot <---->. ❧ Men äfven i denna gren hafva Ryssarne skridit wida framför Ostjakerne. Fastän den sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land och watten vid nedra Irtisch sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likwäl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, wikar, bäckar, grenar, och bortarendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen,788 de förut omnämnda пески. Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig med stora notredskap789, som fiskandet i floden skulle erfordra. Den sann❧skyldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, huglöshet och brist på endrägt. Ingen ting wore lättare, än att ett helt byalag skulle förena sig om gemensamma redskap och sjelfva begagna sandbanken i stället för att åt någon äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en lumpen summa af några 50 Rubel, som delas af byala-            förnämsta ǁ nä[rings-gren] winter-/månaderna näringar ǁ närings-grenar Castrén left an empty space here for the names. See p. 741 for the list of names. de […] eröfringstiden ǁ 1. Ostjakerne ǁ 2. de wi[d] ǁ 3. de under ǁ 4. de wid tiden några ǁ wissa ställen ǁ ort[er] fiska-/fänget Sina […] förut ǁ Sin fiskredskap nät hafva Ostj[akerne] i fordna fångst-ställen […] omnämnda ǁ fångst-ställen eller de så kallade not-/redskap 1035 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1035 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  närings-/gren  nedbrunnit ǁ ~, antända wanligtwis dels af åskan, som här kring Petri och Pauli dag alla år esomoftast låter höra af sig, dels i följe af  Det är ǁ Man har  dessa menniskor ǁ detta slägte  man ǁ jag  mest ǁ blott  rått ǁ <lyriskt>  närmare […] några ǁ omständligare widröra wissa  yttre och inre ǁ enskildta get.  – Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta närings[-] gren790 är numera af föga betydenhet. Allt wildt af wärde har försvunnit dels till följe af oförnuftigt fänge, dels och enligt Ostjakernes föregifvande af den anledning, att skogarne i ☙  sednare tider öfverallt nedbrunnit791. ❧ Af soblar, räfvar och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom, skall nu mera föga wara öfrigt. Oftare träffas björnar, elgar och wildren[ar]; men äfven dessa djur fångas ej med något allwar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det792 är öfverhufvud svårt att säga, hvad dessa793 menniskor skulle göra med allwar och ifver, om man794 undantager deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre cultur-grad dertill på sätt och wis privilegierade Samojederne. Ostjaken lefver mest795 för dagen och benämner äfven derföre i sitt språk ☙  dag och lefnads-förråd med samma ord: chât. ❧ Har han genom en lyckosam fångst förvärfwat sig något utöfver dagens behof, så ligger han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu ett rått796[,] lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder, att armoden är konsternas lärarinna, och Ostjakernes oekonomiska läge är för det närwarande sådant, att de emot sin vilja tvingas till ett framåtskridande i cultur. Sinnad att ännu något närmare797 beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre798 och inre lif, will jag nu göra mitt första inträde i en Ostjakisk jurt. Wägen dit leder uppför en ☙  svår trappa och en dörr så låg, att jag ❧ utan en enkom erhållen warning ej kan undvika att 1036 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1036 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks slå pannan emot öfra dörrposten. Förwirrad af slaget glömmer jag kanske att med799 korstecknet hedra Helgonbilderna, som stå uppradade i främsta hörnet af jurten. I800 följe af denna försummelse och mitt äfwen annars i Ostjakens ögon något owanliga beteende uppstår801 en förskräckelse, som ögonblickligt jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina betraktelser i802 jurten. Det första, som i803 jurten här träffar mitt804 öga, är en egen ☙  misstänksam gråfärg, som betäcker ❧ bänkar och bord, wäggar och golf. Samma färg utgör jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd, såsom fat, koppar, knifwar, den med snö[-]watten805 fyllda drickskannan, näfver-rifvorna m. m. Golfwet i wår lilla stuga är lutande, wäggarne bågnade och fyllda med springor, som hvimla af sinom tusende bland det slags yrfän806, om hvilka Luther wille weta, huru de skulle se ut i himmelriket. Rummet är rundt omkring försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej807 heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en bred laf, tjenande till sofställe. Ugnen är bygd på wanligt Ryskt ☙  wis808 och försedd med ett ordentligt rör. ❧ Den809 är likwäl icke fastbygd810 wid wäggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten811 ugn, som under dagens lopp begagnas wid mattillredning. Denna812 ugn är ofvantill813 försedd med ett hål, hvari man alltid814 ser en gryta, fylld antingen med fisksoppa, köttsoppa, mjölkwälling eller annan sofvel. Wår jurt eger fyra fönster, anbragta815 wid twenne wäggar och alla befintliga i det hörn, hvarest ☙  Helgonbilderna äro uppställda.  ❧  Hvarje fönster består af 6 rutor, men endast ett par äro hela, med undantag af dem, som blifvit                  med ǁ göra I följe ǁ Öfwerraskade uppstår ǁ 1. ~ <----> ǁ 2. ~ nu i jurten ǁ <här>inne i jurten ǁ här mitt öga ǁ ögat snö-watten ǁ drickswatten snö-/watten <yrfän> ǁ 1. kräk ǁ 2. Guds kreatur ej […] sängar ǁ sängar ej wis […] wäggen ǁ wis, men ej fastbygd wid wäggen Den ǁ Men fastbygd ǁ ~, u[tan] liten ǁ låg Denna ǁ Detta ofvantill ǁ för[sedd] alltid ǁ ser anbragta […] uppställda ǁ 1. anbragta wid twenne wäggar uti det hörn, hvarest s ǁ 2. alla anbragta wid det hörn, hwarest Gudabilderna äro uppställ[da] 1037 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1037 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria        wärden ǁ 1. de ǁ 2. hus[folket] seden ǁ uti Denna sträfvan ǁ Detta sträfvande prisar ǁ om betryck ǁ förtryck misstänkliga ǁ tvifv[elaktiga] den […] ödmjukheten ǁ 1. den hycklade ǁ 2. den lumpna <-> ǁ 3. insta ǁ 4. den lump[na]  ärlig ǁ 1. ~ ǁ 2. redlig gjorda af perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser. Dessutom hafva också jurtens innehafware af skjutsaren derute redan fått weta, att jag ej äter upp någon, och wärden816 kommer nu för att wälkomna sin högwälborna gäst. Detta sker här på wanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom seden817 är i Obdorsk. Intressant är lik☙  wäl den blick, ❧ hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är blicken af en jägare, som hoppas winna ett byte, men tillika fruktar att sjelf falla ett rof för djuret. Man ser i denna blick svaghetens försök att wärna sig sjelf och, om möjligt, fånga sin motståndare. Denna818 sträfvan röjer sig för öfrigt uti Ostjakens hela beteende. Allt är deruti list och svek, lotsad ödmjukhet och undergifvenhet. Han talar widt och bredt om ”Богъ och Великiй Государь”, prisar819 Herrans och Tsarens utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom, och klagar öfwer det betryck820, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakens tycke misstänkliga821 ämnen, ställer ☙  han sig dum, tafatt och gunådlig, ❧ låtsar ingen ting weta och erinrar esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En wiss grad af inbundenhet hör i sjelfva werket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen, den822 ytterliga ödmjukheten och gudnådigheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller. Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig823 naturens son, men något stel, trumpen, kärf och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynne förenar han ett ☙  likaså kantigt yttre: twenne utstående ❧ kindbogar, djupt wälfda ögonhål, breda skuldror, 1038 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1038 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks kort och knubbig wäxt, en stående, svart peruk m. m. Allt detta gör Ostjaken i yttre motto högst tung824, owig och omanerlig825. Likwäl påstår man, att ingen kan öfwerträffa den arma Ostjaken i wälwilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas826 dygder. Och hvad den nyss omnämnda sträfheten827, tyngden och kantigheten beträffar, så eger denna sida äfven sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande828 godmodig humor, som Ryssen ☙  kallar ❧ вострота och säger wara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf. Men jag glömmer, att wi fortfarande befinna oss i jurten och ännu icke gjort wärdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin829 förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande väfstolen. Helt830 säkert skall hon, ehuru Ostjakiska, icke misstycka, om wi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna831 wäfnaden. Den förtjenar832 ☙  i sjelfva ❧ werket all aktning icke blott för sin bastanthet, utan äfven för beskaffenhet af sina ingredienser. Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en vida allmännare wäxt, som [är] kallad af Ostjakerne: puude<m>, d. ä. brännässla. Denna833 wäxt förstår en834 Ostj[akisk] wärdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola öfwerträffa wanliga Ryska slitskjortor och föga eftergifwa dem i finhet, hvithet och snygghet. Wår835 wärdinnas eget linne är gjord af samma ämne och utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet, en del af rygg-stycket och alla fällar prydas836 af de allra smakfullaste broderier. Hvem skulle tro, att ☙  hela ❧ den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget werk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af              tung ǁ klu[mp] omanerlig ǁ ~, eller ett Mscr: ett godt hjertats sträfheten ǁ tyngden tillhörande ǁ genomgående sin förskräckelse ǁ 1. sin första ǁ 2. den Helt […] wäfnaden. ǁ Taga wi hennes väf i betraktande. sköna ǁ bastanta förtjenar ǁ är ock <---> Denna ǁ Dera[s] en […] wärdinna ǁ hon Wår wärdinnas ǁ Hennes prydas ǁ äro 1039 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1039 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      utom […] linnet ǁ dess utom elegant ǁ skön qwinnan ǁ sjelfva husmodern blifvit anställd ǁ anställdes Ostjak-hustru ǁ hustru wext-rötter de röda och gröna färgerna, samt slutligen sjelf wid lediga stunder stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Wår wärdinna kan utom837 det sköna linnet äfwen wisa oss en elegant838 hel[g]dags-kostym, som hon sjelf förfärdigat. Den består uti en fin, fram☙  till öppen klädes-jacka, hvars ❧ fällar rundtomkring glimma af perlor och tennsmycken. Ofwanpå sina helgdags-handskar och skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes radband synes föga annat, än den glimmande perla-ståten. Allt detta bewisar, att wår wärdinna hvarken saknar flit, skicklighet eller fin smak. Skada blott, att hon ej wårdar sig mera om snygghet och renlighet i sitt hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerna wållande. De belasta den arma qwinnan med alla slags grofwa arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qwinnan839 ännu såsom den uslaste trälinna. Sjelf har jag mera än en gång hos Ostjakerne blifwit wäckt ☙  ur sömnen genom ångest-rop, ❧ frampressade ur ett qvinno-hjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett år tillbaka blifvit840 anställd besigtning och ransakning öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjak-hustru841, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingen ting är likwäl skändligare och qvinnans wärde mera förnärmande, än den lumpna handel, som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är ett rart ting, medan hon ännu sitter i sina föräldrars hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad; månne för att blifva en god menniska, en förträfflig värdinna? Af 1040 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1040 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sådan orsak ingalunda. Menskligheten till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken842 härwid ☙  omedwetet öfvar sitt inflytande. ❧ Men sanningsenligt bör icke843 heller det förtigas, att Ostjaken wid sina döttrars uppfostran afser samma fördel, såsom då han föder räfwar. Wäl gödda betala de sig väl med tiden. En god wara stadnar alldrig på hand, och döttrarna844 föryttras845 åt den mestbjudande till hustrur. Se här det wid Irtischiii gängse priset på en ordinarie hustru:         föräldra-kärleken ǁ <--- ---> icke ǁ ej döttrarna ǁ för[säljas] föryttras ǁ försäljas och ǁ eller fastmer de ǁ Presten dem ǁ hvilka brudskatten ǁ ~, och wår 2–300 Rubel i peningar. En häst, en oxe och en ko. 7–10 olika klädesplagg. Ett pud mjöl, en veder brännvin och något humla för anredande af bröllopsfesten. 1. 2. 3. 4. Allt hvad dottern ifrån hemmet ❧ erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtwis icke hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat[ariska] kalym, Ostj. Tanj), händer det icke sällan, att en unger sven, sedan han stulit sig till en flickas hjerta, äfwen stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta och på vikinga-wis bortför henne till sitt hem, och846 innan kort till närmaste kyrka, hvarest de847 älskande förenas genom band, dem848 menniskor ej mera åtskilja. Detta är bland Irtischska Ostjaker ett ganska wanligt sätt att undandraga sig brudskatten849. Äfwen wår närwarande wärdinna erkänner med rodnad på kind, att hon blifvit sålunda ta☙  gen, eller att hon fastmera sjelf  ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ любви убѣжала ☙  iii. Wid Ob skall taxan wara något högre. 1041 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1041 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      съ ǁ отъ ytterligare ǁ widare styrka ǁ seder och br[uk] wid Irtisch ǁ på I[rtisch] alla […] hvarandra ǁ 1. yxor och andra werktyg ǁ 2. <stenar> åt hvarandra  nu […] menniskor ǁ menniskorna  sköna ǁ smyck[en]  blifvit ǁ i äldre  berättelser ǁ ~ i det minutiösa съ850 отца и матьери). Wi skola icke ställa hennes blygsamhet på ytterligare851 prof, utan förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett ord om fordom. Han wet förtälja, att på den tid, då hwarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns wid Irtisch, Tschuderna rådde öfver landet. Ett under i allt, i styrka852 och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne, utwalde de till sina bostäder högsta uddar och bergsspetsar wid853 Irtisch. Det war deras sed att icke bo flere tillsamman, utan enhvar på sitt särskildta ställe. Här uppstapplade de höga jordwallar ☙  till ❧ förskansningar åt sig och omgåfwo höjderna med grafvar, bland hvilka många ännu skola wara synliga. Sådana arbeten woro för Tschuderna ett lekwerk, ty deras styrka war så omätlig, att de slungade alla854 slags verktyg åt hvarandra ifrån den ena sidan af floden till den andra. Främmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, woro de likwäl bewandrade i många kunskaper, dem nu855 tidens menniskor icke ega. Mede[l]st dem hade Tschuderna kommit i besittning af alla werldens skatter och lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och endast för sitt nöjes skull. Wäl förfarna i smidje-konst, bildade de af guld, koppar och jern sköna856 smycken och konstwerk, af hvilka många stycken ofta blifvit857 fundna wid ☙  deras fordna bostäder. Alla sina skatter och ❧ dyrbarheter nedgrofvo Tschuderna under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande wapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflykta till okända nejder. Detta och mycket annat kan gubben förtälja om nordens Giganter, men wi wilja icke längre fullfölja hans berättelser858, 1042 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1042 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks emedan de flesta bland dem röra sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne samt Tatarerne. Så äro många859 wid Irtisch förekommande Tschud-fästen till och med enligt historiska wittrnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar.860 Twå af dem äro omnämnda i gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани) och Uki (градъ Уки),861 den förra, af862 Tatarerna kallad Arimsan (R. Аримзянская) och är belä☙  gen 8 verst nedanom Bronnikowa[,] ❧ den863 sednare 80 (enligt Hydr[ographien] 20) verst nedanom Arimsan864. Utom den känner tradition lika många Tschud-fästen vid Irtisch, såsom der finnas höga uddar (se ofvanf[öre]). Naturligtwis bildade wid dem sjelfva höjden den egentliga förskansningen, men likasom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ l wâds’ (Syrj[änska] vodzj, F[inska] wasta d. ä. något framför eller emot satt), så bevisar865 äfven traditionen i866 förening [med] de ännu förhande[n] warande jordwallar och grafvar, att härvid ett och annat ☙  äfven warit af mennisko-hand tillgjordt. ❧ Wår åldrige granne wid ugnen skulle wäl kunna tyda för oss mången runa om forntids tro och forntids wishet; men han fruktar skenbarligen att härutinnan867 yppa sina tankar. Detta tyckes bewisa, att han i868 hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven869. Också har jag hört Ryska colonister försäkra, att Ostjakerne wid Irtisch ännu offra och bedja på gammalt wis, samt att de till och med förwara870 sina gamla Guda bilder871 i djupa skogen. Hwad jag med säkerhet wet, är att de,872 likasom flere andra Finska folkslag, med helig wördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagel-gubben, pels[-]  många ǁ de  Footnote, completely struck out: W[âs’] Fäste heter i Ostj. wâs’ l. wads’, hvilket ord eger sin stam [i] Syrj[änskan], der wodzj betyder både det n[å-]g[o]t, som framför och eller är framför eller emot. ifr[ån] det F[inska] wasta.  Уки), den ǁ Уки). Wid  af Tatarerna kallad ǁ som af Tatarerna kl[s] [= kallas]  den […] 20) ǁ 1. bo af ålder Tatarer, den sednare (Uki l. Ugi) 80 verst 80 verst (ej 21 (enl[igt] Hydrogr[aphien]) 2 ǁ 2. ~  ǁ 3. Utom dem känner nämner tra[ditionen]  Arimsan ǁ Tatar  bevisar ǁ finner man af  i […] äfven ǁ samt de redan omnämnda jordwallarna och grafvarna, att nägot äfven härvid  härutinnan ǁ i detta afseende  i hemlighet ǁ 1. ännu ~ ǁ 2. ~ ännu  tillgifven […] colonister ǁ tillgifven, och äfven colonisterne  förwara ǁ 1. förw[ara] ǁ 2. ännu ~  bilder […] skogen ǁ 1. ~, som hållas fördolda långt in i skogen ǁ 2. ~ i jur[ten]  de, likasom ǁ Ostjakerne i likh[et] 1043 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1043 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria     pels-/fadren särskildta ǁ fler[e] närvarande […] ro ǁ närvarande skola […] Ostjakerna ǁ skola Ostjakerna  ceremonier ǁ omstän[digheter]  Ostjakernes […] religions-kult ǁ allt detta  särskild ǁ till  ej […] mera ǁ ej dermed  Surgut […] öfverswämmad ǁ ☙  ❧ Surgut d. [ ] Aug. 1845. Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan uppehåll fortsätta resan till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelsen Petri och Pauli högtid skulle komma att firas med en af Samojeder och Ostjaker talrikt besökt marknad. Anländ till Samarova erfor fann jag till min bedröfvelse, att jag icke bl fann jag till min bedröfvelse, att jag icke allenast missräknat mig på hela marknadsglädjen, utan äfven på hoppet att erhöll jag upplysningar, som förstörde mitt hopp att wid den fräjdade marknaden folk-samlingen träffa några infödingar. Dessa hade wår herre bestraffat med en syndaflod och fördrifvit fjerran ifrån den glada tummel-platsen i Siljarskij till ödebelägna skogar, ej der ej bröd och brännvin, utan magra harar utgjorde deras m nöd☙  torftiga midsommar-spis. ❧ Sjelfva det ställe den plats, der fordom marknaden wanligen firades, låg nu öf[verswämmad]  The sequence beginning here was sent in a letter to Sjögren from Narym on 1/13 Dec. 1845 and published in Swedish in Morgonbladet and (with minor modifications) in NRF II and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences, Castrén 1846c; 1847d; 1855: 65–89. See also the volume of Castrén’s letters in fadren873”, såsom han med särskildta874 epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande875 i god ro en björn, gjuten i koppar, som i sinom tid warit en stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu i denna dag skola876 till och med de Irtisch[s]ka Ostjakerna hafva för sed att behedra hvarje fälld ☙  björn ❧ med en fest, hvarwid förekommer sång, dans, öl-drickning med flere ceremonier877, som äfven varit gängse hos Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes878 fordna religions-kult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild879 beskrifning öfver de Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej880 med mera, emedan posten redan är kommen och tiden inne till uppbrott. 1044 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1044 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Surgut 881 den [] Septemb[er] 882 Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan något uppehåll fortsätta resan ända883 till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelse Petri884 och Pauli dag skulle komma att firas med en af Ostjaker och Samojeder talrikt besökt marknad. Anländ till Samarowa885 erhöll jag wissa bekymrande underrättelser om den frejdade marknaden. Man berättade, att wår Herre bestraffat infödingarne med en allmän syndaflod och fördrifvit dem ifrån886 sina bostäder wid887 Ob och dess bifloder fjerran till ödebelägna skogar, der de mindre tänkte på ☙  den Siljarska marknads-fröjden888, än  ❧ på något medel889 att rädda sig för890 hungersdöden. Widare omtalade man såsom ett hinder för marknadens firande891, att sjelfva den till marknadsstad utsedda byn låg öfwersvämmad af wårfloden. Slutligen sades både jagten och fiskafänget hafwa892 under wåren warit så missgynnande, att ingen egde någon wara, som han893 kunde wid marknaden föryttra. Man förmodade i följe häraf, att innewarande årets marknad knapt894 kunde komma att ega rum. Enstämmigt försäkrades, att bland Samojeder, dem jag egentligen sökte, icke895 en enda skulle wid896 marknaden infinna sig.897 Deremot gaf man mig anwisning på ett Samojediskt legohjon i byn Toropkowa ☙  eller Skripunowa898, ❧ belägen899 ett stycke ifrån den allmänna farwägen emellan Samarowa och Siljarskoj. I följe af denna upplysning beslöt jag att åtminstone i förbifarten besöka Toropkowa, men möjligtwis ändock fortsätta den påtänkta resan900 till Siljarskij. Flod[-]wägen901 ifrån Samarowa till               this series and Castrén 1847c. Both Castrén 1855 and 1847c also contain the text on the relationship between the Samoyed and Finnish languages, excluded from Castrén 1846c but published separately in Suomi, Castrén 1846a. It also shows that Castrén sent that part of his text to Finland before December 1845, for otherwise it would not have been possible to print it in 1845. Because there is no certainty as to which differences between the mscr (SLSA 1185) and Castrén 1846c are in Castrén’s own hand and which were made by the editor of Morgonbladet, they are all shown here. The date has been added according to Castrén 1847d: 225. See also Castrén’s letters to Sjögren from Surgut, 12/24 Aug. and 28 Aug./9 Sept. 1845 and to Lönnrot, 13/25 Aug. 1845, J.R. Tengström, 10/22 Sept. 1845 and Rabbe, 10/22 Sept. 1845 in the volume of letters in this series. ända till ǁ till Petri ǁ kring ~ Samarowa ǁ Siljarsk[ij] ifrån ǁ fjerran wid ǁ till in marknads-fröjden ǁ marknads-glädjen medel ǁ Castrén 1846c: utväg för ǁ ifrån firande ǁ Castrén 1846c: ~ den bedröfliga händelse hafwa […] wåren ǁ under wåren hafwa han […] föryttra ǁ kunde wid marknaden föryttras knapt […] rum ǁ 1. skulle helt och hållet uteblifva ǁ 2. skulle blifva föga eller in[te] ǁ 3. skulle blifva föga besökt icke en ǁ Castrén 1846c: ingen wid […] sig ǁ wara wid marknaden närwarande 1045 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1045 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  Bergstadi formulated the same observation (in Skripunova on 4/16 July) as follows: “I Samarovo läto vi baka bröd, emedan det, hvarmed Pisarkan [i Cingalinsk] försett oss, var högst uselt och dåligt. Genom natten foro vi hit. Vi ville blott i förbigående höra åt om här funnes några Samojeder, och så, innan vi nedsatte oss här, förut göra en tour till marknaden i Siljarsk för att inhemta nödiga underrättelser. Men då vi förnummo att det egenteligen var blott en supklubb, som här församlades vid nejdens krog för att värdigt fira Petri och Pauli dag, så beslöto vi att qvarstanna.” Rancken 1884: 41–42.  Skripunova is situated at N61°19′34″ E69°45′12″. (TS)  belägen ǁ som ligger  resan ǁ Castrén 1846c: marknadsresan  Flod-/wägen  wid ǁ endast  According to both Castrén 1846c and 1847d: 225; mscr: <10>  Castrén was in Toropkova in the middle of July, New Style. See his letter to Sjögren, 4/16 July 1845 in the volume of letters in this series.  Mscr: Samarowa  fastän ǁ Castrén 1846c: ehuru  förnekade ǁ bestred  med ǁ <----->  antagit […] skjorta ǁ Castrén 1846c.: påklädt sig en Rysk skjorta och antagit ett Ryskt namn  dock ǁ ~ fortfarande ǁ Castrén 1846c.: det oaktadt  trodde sig härstamma ǁ Castrén 1846c: härstammade  Så […] tillfällighet ǁ Sedan jag sålunda i hastigheten och <-> slumpvis  Så hade […] måste ǁ Castrén 1846c: Då en lycklig tillfällighet nu fört mig en Samojed i händerna, måste  jag nu genom ǁ jag genom  man ǁ jag Toropkowa utgjorde wid902 pass [70]903 verst och tillryggalades under loppet af en stormfull natt.904 Wid min ankomst till [Toropkowa]905 bestred man i förstone tillwaron af den angifna Samojeden; men wid en af wederbörlig Starost anställd hus-visitation upptäcktes werkligen en svartluggig dverg, fastän906 man fortfarande förnekade907 hans Samojediska natur, hvilken troddes vara aflagd med908 detsamma, personen antagit909 ett Ryskt namn och påklädt sig en Rysk skjorta. ☙  För mig gällde han dock910 ❧ såsom en Samojed, icke blott för den svarta perukens skull, utan emedan han både trodde911 sig härstamma ifrån Samojediska föräldrar och höll det Samojediska språket för sitt modersmål. Så912 hade913 jag914 nu genom en tillfällighet kommit öfwer ett Samojed-individuum uti en nejd, der man915 ej kunde ega den ringaste anledning att916 hoppas att göra ett slikt fynd. Nu måste mitt bemödande naturligtwis blifva att undersöka, om icke917 tilläfventyrs ännu andra individer af denna918 art skulle befinna sig i närheten, alldeles på samma sätt som Botanikern efter upptäckten af en rar wext bör☙  jar se sig om ❧ efter andra919 likartade. I sjelfva werket lyckades det mig920 att medelst921 Starostens tillhjelp uppleta922 det ena exemplaret efter det andra ända till sex särskildta individer. I förstone923 tog jag för afgjordt, att desse924 Samojeder woro äfventyrare, som925 efter gjord bankrutt på tundran beslutit att försöka sin lycka hos Ryssarne. Men huru stor blef icke min förwåning, då jag erfor, att de sedan urminnes926 tider warit bosatta wid Ob-floden och927 utgjorde en egen afsöndrad928 stam929 benämnd Jevschi ́930! Denna stam931 skall fordom warit temligen 1046 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1046 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  talrik; men har932 nu sammansmält till inalles 8 familjer, hvilka nomadisera wid ChantscheJaha, Niistjej med flere små floder, som933 i nejden af Toropk[owa] ifrån södra sidan utfalla i Ob. ☙  ❧ Lifwad af denna upptäckt lemnade jag nu de enskildta individerna å sido och började934 anställa en jagt öfver hela stammen935. Ehuru936 man med vanlig Sib[irsk] förbehållsamhet sökte dölja rätta förhåll[andet], blef det likwäl efterhand uppdagadt, att ännu tvenne andra n[å]g[o]t937 större ätter938 bibehållit sig wid Ljamin Sor och öfra939 loppet af Nasym, utfallande940 hvardera ifrån norr i den Obska grenen. Alla941 dessa tre942 ätter sades till943 språk, seder, religion och lefnads-sätt öfverensstämma944 med sina nordliga grannar – de Kasymska Samojederne. För Historici och ethnographer måste dessa945 fynd946, om jag så får kalla dem947, wara af ☙  intresse, emedan härigenom ❧ den lucka i någon mon fylles, som hitintills till mehn för lärda forskningar åtskillt de norra wid Ishafvet nomadiserande Sam[ojederne] ifrån de södra  – de Altaiska. Ifrågawordne stam[mar]948 bilda, nogare949 bestämdt, en öfwergångslänk emellan de950 Tymska Samojederne i söder och de nyss951 omförmäldta Kasymska i norr, till hvilka sistnämnda de äfven sjelfva räkna sig, så wida de erlägga952 sin skatt i953 det gamla fästet Juilskij gorodok wid Kasym-floden. Äfven för philologen äro dessa ätter954 af betydelse955, emedan de ega ☙  en munart, som i956 hög grad tjena957 till ❧ förmedla slägtskapen emellan Samojediskan och de958 Finska språken. Men jag återkommer strax till detta ämne och går nu att redogöra för fortgången959 af min resa.                               att hoppas ǁ att förmoda tillwaro <ett> af Samojeder icke ǁ ej denna ǁ samma andra likartade ǁ 1. flera dylika ǁ 2. flera dylikartade ǁ Castrén 1846c: flera likartade mig ǁ ~ genast medelst ǁ Castrén 1846c: genom uppleta ǁ Castrén 1846c: i byn ~ förstone ǁ Castrén 1846c: början desse Samojeder ǁ Castrén 1846c: dessa som ǁ Castrén 1846c: hvilka urminnes ǁ Castrén 1846c: uråldriga och ǁ Castrén 1846c: samt afsöndrad […] skall ǁ Castrén 1846c: afsöndrad slägt! Denna slägt, Jewschi benämnd, skall stam ǁ ätt, vid Jevschi ́ ǁ Jevs’[í] stam ǁ ätt har nu sammansmält ǁ Castrén 1846c: har i följe af sin nära grannskap med Ostjaker och Ryssar småningom sammansmält som ǁ hvilka började ǁ med allwar stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägter Ehuru […] förhåll. ǁ Ehuru man med en här wanlig af wissa enskildta intressen sökte på allt wis förwilla och bortblanda ngt ǁ wida ätter ǁ Castrén 1846c: slägter öfra […] Nasym ǁ 1. flod ǁ 2. Nasym flod ǁ 3. källorna utfallande hvardera ǁ Castrén 1846c: tvenne floder, som från norra sidan utfalla Alla ǁ Samtliga tre ätter ǁ Castrén 1846c: slägter till språk ǁ öfver[ensstämma] öfverensstämma ǁ Castrén 1846c: alldeles ~ dessa fynd ǁ denna upptäckt dessa […] åtskillt ǁ Castrén 1846c: tillvaron af dessa slägter vara af 1047 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1047 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria                         intresse, emedan de tjena att i någon mån fylla den lucka som hitintills åtskildt dem ǁ den stammar ǁ ätter ǁ Castrén 1846c: Samojeder, till hvilka äfven kunna räknas de Aganska, nogare ǁ Castrén 1846c: närmare de […] Kasymska ǁ Castrén 1846c: de Tymska eller samtliga de Narymska Samojederne i söder och de Kasymska nyss omförmäldta ǁ nyssnämnda erlägga […] Kasym-floden. ǁ Castrén 1846c: betala sin skatt vid Kasymfloden i det gamla, numera förfallna fästet Juilskij gorodok. i […] Kasym-floden ǁ 1. i ǁ 2. wid ǁ 3. upp ǁ 4. wid Kasym-floden uti den så kallade Юйльскiй городокъ ätter af betydelse ǁ Castrén 1846c: slägter af vigt betydelse, emedan ǁ wigt och i […] tjena ǁ tjenar tjena […] slägtskapen ǁ Castrén 1846c: tjenar att förmedla forvandtskapen de Finska ǁ Castrén 1846c: Finska fortgången […] resa ǁ Castrén 1846c: resans fortgång marknaden i Siljarskoj ǁ Castrén 1846c: den Siljarska marknaden slå […] Toropkow[a] ǁ Castrén 1846c: slå ur hågen den länge påtänkta marknadsresan. marknads-resan ur hågen ǁ 1. hela ~ ǁ 2. ur hågen den i sin mon ǁ Castrén 1846c: äfven som […] utbröt ǁ Castrén 1846c: som jemväl innan kort utbröt utbröt ǁ utbrast och […] sönderslogo ǁ Castrén 1846c: och en skur af hagel eller rättare iskulor, hvilka voro nära två tum i diameter och naturligtvis sönderslogo sorg ǁ 1. harm ǁ 2. jemmer dess […] ej ǁ innewånarne, hvilka icke Medan […] trygg ǁ Jag för mig min del satt ganska trygg deröfver ǁ Castrén 1846c: öfver denna olyckliga tilldragelse  min ǁ mitt  marknads-/resande  ty […] hufvudet ǁ 1. ty jag egde dock, något, hvad dessa saknade  ǁ 2. och hvad i slika fall framf ǁ 3. hvad desse saknade  i […] fall ǁ Castrén 1846c: åtminstone  Bergstadi gave again a lengthy description of their hosts: “Skripunova bebos af en enda slägt Toropkoff i sju familjer. Flere af dem lefva fattigt, men tvenne bröder lefva som Furstar, åtminstone till det yttre. Ryssen älskar yttre glans och vällefnad, och har han en styfver utöfver det nödvändiga så använder han det till prål och grannlåt. Dessa begge bröder hafva tvåvåningshus, som ingalunda behöfva skämmas för sig. […] Vi stå hos Johan Jakovlev. Han är en dryg, bål herre, hos hvilken stoltheten och snålheten mägtigt strida mot hvarandra. Han vill å ena sidan visa sin frikostighet, i förhoppning måhända att få någon tacksägelse för sin emot Kejsarens män visade beredvillighet, men å andra sidan blir det honom i längden tungt att hålla oss gratis; och för stolt är han att emottaga penningar. Hvad står således att göra? Jo! att fortfarande visa humanitet och tjenstaktighet, men allt emellan på fint vis gifva tillkänna, att man gerna så snart som möjligt kunde draga till fanders. Gud bevare Eders Nåd! Gifve Gud hälsa och välmåga! voro hans fraser deremellan. Gumman var en fet välmående matrona, hvilken ansett för sin lefnads mål att göda sin lekamen, var annars slug och fintlig såsom mannen. Hon ville för oss utveckla höjden af sin kökliga konstnärlighet, och försedde vårt bord med de utsöktaste läckerheter. Skada blott att det fett, hvaraf hennes rätter flödade, ej rätt väl ville bekomma våra svaga magor! Äfven hon är dock uti en qvarn, ty hon vet ej hvad hon har att vänta. Väl frågar hon om vi pläga skrifva till Petersburg om huru vi blifva bemötta; väl myser hon vid vårt svar att 1048 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1048 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks vi så göra; men ändock vill en viss oro och ängslan ej lemna henne. Likaså kan man af vissa antydningar i hennes tal och åtskilliga fint uttänkta tillställningar ana till en djerf afsigt hos henne, att genom oss få tvenne af sina blomstrande döttrar försörjda; men vore äfven en sådan händelse höjden af lycka, hon kan dock ej rätta lita uppå om tvenne välborna Herrar ifrån sjelfva Kejsarestaden ville gifta sig med bondedöttrar. Den vänlighet och nedlåtenhet, hvarmed vi i motsatts till de Ryske embetsmännens grofva och hårda uppförande bemöta dem, fattar hon som ett bevis på framgången af sina planer. Men nu tränger hon temmeligen djerft oss in på lifvet, är väl utomordenteligen artig och förekommande, men hennes tal om vänskap o.  s.  v. gå nästan för långt. […] Medan vi äta och äfven ofta annars sitter gumman och håller långa tal om huru alla Embetsmän stå i qvarter hos dem, huru de älska henne och hennes anrättningar, huru hon älskar oss och anser oss såsom sina egne, huru hon alltid skall ihågkomma oss och tala om oss för alla sina vänner och höja oss till skyarne för vår godhet och ’gemenhet’. ’De tider då vi äta, dricka thé eller kaffe, skola vi alltid ihågkomma Eder.’ Så pladdrade gumman ifrån morgon till qväll. Allt hade varit godt och väl, hade hon blott ej velat hysa för stora planer, hade hon ej blifvit för närgången. Ryssen hålles och måste hållas strängt, annars blir han gränslöst näsvis och oförskämd.” He continued on 13/25 July: “Den 17 afreste vi ifrån Skripunova. En orolig spänning öfver huru allt skulle lyktas! Vi hade länge funderat huru man skulle ställa till med betalningen. Såsom vi förutsett, ville de ingenting emottaga; derföre gaf Castrén åt de 3 döttrarne 15 Rubel i handpenningar. Nu steg glädjen upp i taket, på allas ansigten strålade glädje och fröjd. Detta grannlaga sätt att komma ifrån saken hade de väl ej förut kunna beräkna, hvarföre de nu blefvo så mycket mera gladt öfverraskade. Åsynen af det älskade guldet lät dem glömma alla fordna planer och beräkningar. De hade i bakhåll en mängd läckra godbitar för resan, hvilka nu i en hast kröpo fram. Då vi begåfvo oss till stranden, yttrade Gumman i sitt hjertas hänförelse: ’Nu blifva våra stränder tomma och ödsliga’, och härvid trängde en tår ur hennes öga.” Rancken 1884: 42–44. Bergstadi mentioned Jakov’s wife even later after having told that he and Castrén mostly worked standing on their feet and spent a great deal of their leisure time walking outdoors: “Jakovs värdinna, hvilken, såsom nämndt, blifvit välsignad med rikligt ister både fram och bak, fann det högst generande att stå, hvarföre hon alltid satt, och detta var, […] för henne ej allenast en utomordentlig lättnad, utan äfven en den högsta njutning.” Rancken 1884: 51.  i ǁ wi[d]  Castrén dated his letter to Rabbe 25 July/6 Aug. 1845 in Čebakovo.  [öfra] ǁ Mscr: nedra ǁ Castrén 1846c: öfra  ännu wid Tschebakowa ǁ 1. ända hitintil[ls] ǁ 2. ända hittils  väsendtlig ǁ f[örändring]  qvarstadnade […] par ǁ uppehöll jag mig på detta ställe i par  Also this time, Bergstadi described their life: “Hit ankomne befunno vi oss i början väl. Ostjakgubben är en rättfram, sträf Gubbe, och har ett redligt hjerta, och vi måste tycka om honom i detta afseende. Men emedan han vid vår ankomst måste afstå sina rum och nöja sig med att snart sagdt bo under bar himmel, att han i början af den bästa fisketiden genom vår dervaro var ☞ 1049 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1049 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria       tvungen att sitta hemma, blef det för honom tryckande. Sträf, rå och saknande Ryssens hala yta, lät han sitt missnöje, sin obelåtenhet vid alla tillfällen ohejdadt utbryta. Utomdess hafva vi haft andra olägenheter. Väderleken, som ända hitintills varit qvalmig och het, förändrades genom en skarp nordanvind med ens till Novemberkall; och man tvangs att inne i rummen sitta klädd i pels. Vinden intränger genom de illa försedda väggarne, och det inverkar högst menligt på helsan. – […] Allt detta har drifvit på Castréns hæmorrhoider, förorsakat tandvärk, hufvudvärk och annat otyg, samt till den grad angripit hans lungor, att, att ett längre qvardröjande på stället kunde medföra ohjelpliga saker.” Rancken 1884: 44. Derpå ǁ Castrén 1846c: Derefter på ǁ Castrén 1846c: ned ~ A page is again missing from Bergstadi’s diary. His description continues: “ – – son var rest till Samarowa och vi väntade att få brefven med honom, hvilket ock var fallet. Men denne, om möjligt ännu bålare och högfärdigare än fadren, dröjde med att hemta brefven till oss. Derföre skickade Castrén en karl, men denne bragte det svar att man väntade oss på thé. En oförskämdhet utan like! Andra gången fick han det svar, att sonen sjelf skulle komma sedan han först uträttat några bestyr. Nu blef C. eld och lågor; aldrig har jag sett honom så vred och uppbragt. Han går till Jakovs och slungar öfver dem hårda, dundrande ord, som alldeles krossa dem till jorden. –” Rancken 1884: 45. After this Bergstadi wrote in his diary the next time on 10/22 September. dialecten ǁ Castrén 1846c: munarten I ǁ Här I […] Ostjak-by ǁ Vid nyssnämnda jurt Efter att i Toropkowa hafva erhållit ytterligare bekräftelse derpå att marknaden960 i Siljarskoj skulle, om icke helt och hållet uteblifwa, åtminstone högst fåtaligt besökas, beslöt jag slutligen att slå961 marknads-resan962 ur hågen, hellst ändamålet dermed bättre kunde ernås i sjelfva Toropkow[a]. Till detta beslut bidrog i963 sin mon ett hotande owäder, som964 ock samma dag ännu utbröt965 i en förfärlig åska och966 digra, nära två tums ☙  tjocka iskulor, hvilka sön❧derslogo nästan alla fönster i byn – till stor sorg967 för dess968 innewånare, de der ej egde nya rutor att insätta i stället för de af haglen sönderslagna. Medan969 min wärdinna skrek, gret och larmade deröfver970, satt jag ganska trygg i min971 fönsterlösa kammare, och afundades ingen marknads[-]resande972; ty973 jag egde i974 alla fall tak öfver hufvudet, hvilket wid slika tillfällen är ganska hellsosamt.975 Emellertid dröjde jag till en början icke länge i Toropkowa, utan gjorde en excursion till de närbelägna Ostjak-jurtorna i976 Tschebakowa.977 Egentliga ändamålet med denna resa war att utreda förhållandet emellan Ostjakis☙  kan vid Irtisch och ❧ [öfra]978 Ob. Det wisade sig härwid, att språket ännu979 wid Tschebakova ej undergått någon väsendtlig980 förändring. Emellertid qvarstadnade981 jag här i ett par weckors tid för att complettera mina wid Irtisch påbegynta studier i Ostjakiskan.982 Derpå983 återwände jag till Toropkowa och slog mig nu uteslutande på984 Samojediskan.985 Efter att hafva förwärfwat mig en nödtorftig kännedom af den här rådande dialecten986, fortsatte jag resan till Siljarskij och derifrån ännu 10 verst framåt till de Balynska jurtorna, der jag redan befann mig inom den 1050 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1050 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Surgutska Afdelningen af Tobolska Guvernementet. I987 nyssnämnda988 Ostjak-by träffa☙  de989 jag åter tvenne Samojeder ❧ af stam[men]990 Nitschú från Ljamin Sor991 och gjorde med deras tillhjelp992 åter en förnyad kurs i Samojediskan, ehuru denna af tillfälliga orsaker blef kortare, än jag hade önskat. I993 grund af mina så994 väl nu som tillförene gjorda studier i Samojediskan, will jag ändtligen meddela några prof ur detta språk till bevisande af dess förwandtskap med det eller995 rättare: de Finska språken. Denna förwandtskap kan996 både på grammatikalisk och lexi☙  calisk wäg ådagaläggas,  ❧ men997 här måste det grammatikaliska förwandtskapen lemnas å sido, emedan uti ett på en gång så okändt och så egendomligt språk, såsom Samojediskan, ingen ting kan göras begripligt utan widlöftiga utläggningar998 och förklaringar. Jag önskar derföre endast fästa uppmärksamheten wid en mängd beslägtade ord, som förekomma i hvardera språkstammen. Se här följande: (se Bih[anget])  träffade ǁ fann  stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägten  Sor […] tillhjelp ǁ Sor. Med deras tillhjelp gjorde jag  tillhjelp åter ǁ Castrén 1846c: tillhjelp  The text from here to Genom denna digression […] was omitted in Castrén 1846c but is included in Castrén 1855: 67–77. It is mainly the same article that was published as Castrén 1846a. The text is published here as it is in the travel diary without showing the possible differences between the different versions. It must be noted, though, that the wordlist here contains several words omitted from the published versions and on the other hand does not contain some individual words included in them. For linguistic comments to the wordlist, the reader is referred to the volume of Castrén’s Nenets materials in this series.  så […] tillförene ǁ nu och förr  eller ǁ Finska  kan […] och ǁ kunde så väl grammatikalisk som  men […] förklaringar ǁ 1. men här måste de grammatikaliska undersökningarna öfverensstämmelserna lemnas å sido, emedan blott i sitt allmänna grammatikaliska sam ǁ 2. men här kan naturligtwis intet afseende fästas wid de grammatikaliska öfverensstämmelserna, emedan de skulle inleda m erfordra widlyftiga expositioner och ǁ 3. men här måste allt det grammatikaliska såsom ledande till en alltför widlöftiga expositioner, lemnas å sido ǁ 4. men här måste allt det grammatikaliska lemnas å sido, emedan det skulle inleda mig uti alltför widlöftiga expositioner  utläggningar och förklaringar ǁ expositioner. Deremot will 1051 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1051 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Castrén wrote the letter c above ts.  katson ‖ kasson  Changes to the footnote: de […] ett ǁ 1. hvarje begynn<---> ord ǁ 2. hvarje vocal, som begynner ordet, aspireras med ett  Changes to the footnote: Förvexlingen ǁ Vocal hinta ǁ hadde (L  Changes to the footnote: tilläggas ǁ gälla s ǁ ~, m, n  Change to the footnote: gäller ǁ ~ i ännu högre grad  gran ǁ ~, tall  Changes to the footnote: Understundom ǁ Jfr puijeä ǁ ~ och ☙  ❧ Adi (Kas[ymska] atsi999), synlig, F[inska] katson1000, jag ser, Syrj[änska] adzja, Tsch[e-]r[emissiska] andz’em. Aewa, hufvud. F. aiwo Lapp[ska] oaiwe. Ameamiv 1001, dia, eg. jag diar, (Stammen: ame) F. imen (St. ime)v 1002 Ano, båt, F. wene, Lapp. wanasvi 1003 Ar, stor F. suuri (se N. 3 och 4) Atjem, wänta F. ootanvii 1004 Hada (Kas. Kata), nagel, F. kynsiviii Hadi (Kas. Kát), gran1005, F. kuusiix ☙  ❧ Hadm, dö. F. kaadun, falla. Ostj[akiska] Hádêm. Haijel (Hajel), tår. F. kyynelx 1006 iv. Det bör anmärkas, att i Samojediskan de få ord, som börjar med vocal, antaga framför vocalen ett ng, i följe hvaraf ameam med rätta uttalas såsom ngameam, ano såsom ngano o. s. v. v. Förvexlingen af vocalerna a och i är inom den Finska språkstammen mycket wanlig, t. ex. Lisä (Fi), Lasse (Lapp), tillökning, hinta (Fin), hadde (Lapp), pris. vi. I de Finska språken tilläggas j och w ofta såsom blotta i egenskap af aspirationer i början af ord. Detsamma är understundom fallet med h, k, s. Äfven n förekommer ofta i ordens början såsom ett euphoniskt tillägg. vii. Hwad som är sagdt om a och i, gäller om a och o, samt a och u, a och y. viii. I Samojediskan plägar n dels tilläggas dels bortfalla framför s, d, t, j. ix. I Finskan förbytes t framför i till s. x. Understundom omvexla i Finskan och Sam[ojediskan] j och n t. ex. puijeä F nenä, jakê, F. noki, jik, F. niska, Num F. Jumala (Juma). Detta måste väl så förklaras, att i endera språket ett n framför j bortfallit (se N [viii]). 1052 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1052 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Haijem, blifva1007 efter F. heitän. Ostj. F. jä1008 Haleä (Kas. kaleä), fisk F. kala Halla (kas.), galen F. hullu. Hanam bära F. kannan. Hangam, begära. F. anon. Hapngam (kas) l. sapngam, hugga F. hakkaan Haptam, släcka F. sammutan ☙  ❧ Harci (Kas. Kars’e), bakdel F. perse Haroam, vilja, önska, F. haluan. Ho (Kas. Koihku), björk. F. koiwu. Hora, renoxe F. härkä, Ostj. har. Hybeä (St. hy, ky), hvem, F. kuka (St. ku). Häebeä, synd. F. häpiä, skam. ☙  ❧ İ ̂l, ala. ☙  ❧ Ja, jord F. maa.xi jabi, han dricker F. juopi Jaha, flod. F. joki Lapp. jokka Jakê, sot F. noki.xii 1009 Jaleä, dag F. walo, ljus. Jeäs, Kas. Jeäns’, snara F. ansaxiii Ji, förstånd F. mieli Ji’, Kas. wit watten F. wesi.xiv ☙  ❧ Jibeä, sjuk F. kipeä.xv 1010 Jiedai (jedaej, jideä). Kas. Jeti, ny. F. uusi. Jien, bågsträng. F. jännet, jänsi Jiend, Kas. Weänt, strid ström, F. wirta.xvi 1011 Jier, Kas. Jier l. Jiel, midt F. wäli Jij, Kas. wij, måg F. wäwy xi. Jfr. ji F. mieli xii. Se No [x]. xiii. Se N. [viii, x]. xiv.  blifva ǁ lemna  Castrén finally struck out this line completely.  Castrén did not write the footnote number in the mscr, and it is added here according to Castrén 1846a: 178.  Change to the footnote: j, g, ǁ j (g) och  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma Se N. [ix]. xv. Förvexlingen af j, g, k eger rum nästan i alla Finska språk. xvi. Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. 1053 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1053 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Change to the footnote: Se N 6 och 15 ǁ Se N 6 Jfr laek F. laiska  into ǁ <--->  lat ǁ laisk[a]  jfr. ǁ <---> Jik, nacke F. niskaxvii 1012 Jileäm, lefva F. elän Jind, anda F. into1013 Jinje, rem F. hihna Juba, warm F. kuuma. ☙  ❧ Lata, bräde, golf F. lauta, lattia Laek, lat1014 F. laiskaxviii Lahanam (St. laha), tala F. lausun Lak (Kas), nära F. liki. Lekaptam (St. leka), skära F. leikkaan. Lî (leä), ben F. luu. Madm Kas. Mangam, säga, jfr.1015 F. maini, mainet, mainitsen (säga, nämna) Manj, jag F. minä. Maljem, Kas. Marjengam, bryta, krossa, F. murennan Marci, skuldra, F. hartio. ☙  ❧ Mir’, wärde, mått F. määrä Mejeä (meje) sonahustru F. minjäxix Mingam, gå F. menen. Muet (Kas) lake F. maet. Muid, lefver F. maksa.xx Myud, längsefter F. myöti. Naem, öppna F. awaan.xxi xvii. Se N [xviii]. xviii. I orden jik (F. niska) och laek har först slutvocalen gått förlorad, hvarefter ena cons[onant] äfven blifvit bortkastad, emedan i Samoj., likasom Finskan, två consonanter i allmänhet icke kunna förek[omma] i samma stafvelse. xix. Se N [x]. xx. I Samojediskan har efter slutvocalens försvinnande k blifvit bortkastad. Jfr. N. [xviii]. xxi. Se N. [vi]. 1054 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1054 28.8.2019 14:20:05 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Nie, qwinna F. neiti, flicka. Ostj. nêng, ne, qvinna Syrj[änska] nyy, flicka. Niebeä (nieweä), Kas. niemeä, moder F. emä.xxii Nim, namn F. nimi. Niseä, fader F. isäxxiii. Nienec’, Kas. niäs’, man F. mies. Nja’, mun Kas. Njang. Jfr. Lapp. njalbme, mun, ☙  ❧ Ostj. nádêm, tunga. Njalam, svälja F. nielen Njamam, fatta, gripa F. ammunxxiv Njampa (Kas), panna F. naama, ansigte. Nji, gördel. Syrj. ji F. wyö.xxv 1016 Njo, dörr F. owi Ostj. ou, auxxvi Padî xxvii 1017, kind F. poski Ostj. poxtêm. (pugodem[)] Pae, sten F. paasi, klippa. Paebi Kas. paemeä, mörk F. pimiä. Paebtam, vrida F. wäännän (eg. wääntän) Pangalngam, fläta. F. palmikoin L. parkaltam ☙  ❧ Param, brinna. Effect. Paratam, bränna. F. palan, Eff. poltan. Parngam, göra, arbeta F. pyrin Lapp. pargam. xxii. Se N. [vi]. xxiii. Se N. [vi]. xxiv. Se N. [vi]. xxv.  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma  Castrén struck this footnote out, changing it: bortfallit ǁ blifv[it] Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. xxvi. Se N. [vi]. xxvii. Emedan Finskan egt och Ostj[akiskan] ännu eger ett aspireradt t. I Samoj[ediskan] har g (h. k) bortfallit och första stafvelse blifvit s[amman]dragen. 1055 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1055 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria      Kas. ǁ fogel[bo] Piliku ǁ Pidi Kas. ǁ gamr syän ǁ syd[än] Change to the footnote: i […] är ǁ äro Peä, träd. F. puu.xxviii Peäleä, hälft Lapp. peäle, Tschr. pele, Ost. Pelek, F. puoli Peäsam, piska F. pieksän Syrj. pesa Pideä, Kas.1018 pic’e, fogelbo F. pesä Pihi, gård. F. piha. Piliku1019, något svart. F. pilkka. Pingam, frukta F. pelkään. Puengam, lägga F. panen. Puhulî, Kas.1020 Punsirî (St. punsi) F. wanha. ☙  ❧ Puijeä, näsa F. nenä. Pulî, knä F. polwi. Pu’um, blåsa F. puhun. Obs. Puirngam, söka F pyydän. Saeu Kas. haem, öga F. silmä. Lapp. ’Calbme.xxix Sanje, svans F. häntä. Sarje, regn F. sadet, saret Sawa, god F. hywä. Ser, sel (hel), ljus, hvit. F. heliä Seäi, hjerta F. syän1021. Sierau (Sieram), påkläda F. suorin Sitjem, föda F. siitän. ☙  ❧ Tä, Kas. Tang, sommar F. suwi.xxx 1022 Tadm, hemta F. tuon. Tae, näfver F. tuohi. Taliem, stjäla F. piillän.xxxi Tallam, låsa igen F. sulje. xxviii. Jfr. lî l. leä, F. luu. xxix. Saeu har genom en i Samoj[ediskan] wanlig bokstafs[-]förwandling uppkommit ur saem, detta ur saelm. xxx. Förvexlingen af t och s samt w och g i de Finska språken är en känd sak. xxxi. I <----> den Finska språkstammen omvexla ofta i ordens början tenues k, p, t. 1056 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1056 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Taram, behöfva Jfr F. tarwe’, tarwitsen. Tarkka, trång F. tarkka, noga. Taeudam, förfölja F. tawotan. Têän (tön), sena F. suoni Syrj. sön Ostj. ton. Tiebko1023, sticka. F. tikku. Tiu, det inre. Ostj. tibe F. sisä. Tjaha, Loc[ativus]1024 tjahana bakom F. taka. Locat. takana Tjungam (tjum), F. tulen Tjar, spjut. F. tuura. Tjamde’, groda F. sammakko. Tjibeä. Kas. tjem tand F. hammas. Tjinjem. lukta F. tunnen. ☙  ❧ Tjanjo, liten. F. pieni. To, insjö Syrj. ty. Tu, eld F. tuli, Tsch tol Tumdan, (lumdan), känna F. tunnen. Täem, torka F. pyhin. Wa’, Kas. Wat, gärde F. aita Ostj. oitj Wadan (wadam), föra F. wedän. Waewo, dålig, eländig F. waiwanen Wau, bädd F. wuodet. Wiä (Kas), rem F. wyö. ☙   Castrén wrote the letter p above b.  loc ǁ Dat[ivus]  hvilka ǁ neml[igen]  i stället ǁ för ljud att <-->. Med afseende å orthographien bör anmärkas, att Samojediskan äger många egendomliga ljud, hvilka har ej blifvit betecknade. Några få ljud så i Samoj[ediskan] såsom och några andra bl[and] de besl[ägtade] språken hafva dock blifvit genom provisoriska tecken utmärkta, ❧ hvilka1025 derföre behöfva en särskilld förklaring. Bokstafven c är begagnad i1026 stället ts, det Ryska ц, c’ i stället för tsch (ч i Ryskan), s’ för sch (ш), z för det weka s (Ryskans з), d’ för ett aspireradt d, Bland vocalerna betecknar ê ett djunkelt e, 1057 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1057 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  blott […] afsigt ǁ med afsigt  att […] måtte ǁ att en hvar så väl bland Philologer, som icke Philologer måtte genom dem  forntid ǁ äldsta  obemärkt […] tillbakasatt ǁ alldeles obemärkt och tillbakasatt  stamträd ǁ stora ~  hka ǁ dem  derifrån […] för ǁ afskära ifrån och  i ǁ på  uti ifrågarawarande ǁ 1. om ǁ 2. häruti ǁ 3. äfven i detta  insedt ǁ utredt  folk ǁ stammar  härinwid […] äfven ǁ det tillika  de […] bergen ǁ Uralska bergskedjan  tillerkännande ǁ och tillerkänt  en […] werldshistorien. ǁ betydelsen att såsom en för<stört> kedja, ställd wid skiljemuren af Europa och Asien, hafva i sin mon bidragit till att skydda Europas gryende cultur emot de Asiatiska invasionerna. Men då sedan denna cultur hunnit betydligen tillwäxa, och så att den war utom all fara, trädde äfven de Finska folken ned ifrån bergsbygden, öfvergåfvo sin negativa role och och började sjelfva taga del i den Europeiska cultur-processen. Sådant Detta ungefär Detta ungefärligen synes mig resultatet wara af ett sekels långa forskningar öfver den med skillda namn betecknade Finska, Ugri Tschudiska, Ugriska eller Uralska folkstammen. Man märke noga, hvad detta resultat innebär: stammens enhet i ethnographiskt och historiskt hänseende eller en insigt deri, att de särskildta grenarne woro med hvarandra befryndade och hade , att de egt fordom egt gemensamma bostäder och ett för den tiden gemensamt ändamål  I […] yttrar ǁ Så säger äfven ☙  ❧ De i ofvanstående förteckning anförda orden äro blott1027 att anses såsom exempel, med afsigt så valda bland mängden, att1028 en hvar med tillhjelp af den i noter belagda lilla handledning måtte kunna öfwertyga sig om slägtskapen af de Finska och Samojediska språ☙  ken. ❧ Och är denna en gång afgjord, hvilket ljus uppgår icke redan härigenom öfver Finnarnes forntid1029! Hela den Finska folkstammen har intill sednaste tider stått obemärkt1030 och orättwist tillbakasatt uti werldshistorien. I okunnighet om stammens äldre öden och politiska bestämmelse har man betraktat dess spridda grenar nästan såsom utwexter eller onyttiga telningar på mensklighetens stamträd1031[,] telningar, h[vil]ka1032 historiographen utan betänkande derifrån1033 afskurit för att offras åt glömskan och förgängelsen. Att i1034 wår tid wissa upphöjdare tänkesätt uti1035 ifrågawarande ämne begynt göra sig gällande, för detta har forskningen hufvudsakligast att tacka P[eter]b[urgska] W[eten]s[kaps] Akademien. Akademien [har] allt ifrån sin första instiftelse tid efter annan affärdat [expeditioner] till utredande af Rysslands historiska, statistiska och natur-förhållanden, har efterhand det sammanhang blifvit insedt1036, som eger rum emellan de inom Ryssland boende folk1037 af Finsk upprinnelse. Och då härinwid1038 tillika ☙  äfven wisat sig, att de till ❧ nämnda folkstam hörande grenar sedan älldre tider tillbaka warit hufwudsakligen concentrerade wid de1039 Uralska bergen, har man omsider begynnt samman hålla hela stammen under namn af ☙  den Uralska, tillerkännande1040 densamma ❧ en1041 icke ringa betydelse i werldshistorien. I1042 sistn[ämnda] hänseende yttrar sig tecknaren af den Finska stammens häfder F. H. 1058 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1058 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Müller: ”att flera genom sina krigsbragder och genom sin merkantila werksamhet werldsberömda folkslag tillhör denna stam” och tillägger i sammanhang härmed: ”Just de1043 Finska folken hafva gifvit största impulsen till de folkrörelser, hvilka man i Europa plägar inbegripa under namn af den stora folk-wandringen” (Müller, Der Ugrische Volkstam 1. Th. s. 3)1044. Så wäl det ena, som det andra af dessa påståenden är fullkomligen grundadt, ej mindre än den af Förf[attarena] ofta uttalade mening, ☙  att  ❧ hela1045 Norden har att tacka de Finska folken för sin första cultur. Genom den1046 sålunda wunne insigt om stammens enhet och dess werldshistoriska betydelse har forskningen wisserligen ernått ett stort och wigtigt resultat, men den1047 kan ännu icke stadna wid detta resultat. Hwem inser ej, att en folkstam, ställd på Urals ödsliga klippor, om den ock inom sig wore1048 alldrig så concentrerad, likväl står afskilld1049 ifrån hela den öfriga menskligheten. Historien känner ingen annan folkstam, som skulle hafva1050 utgått ifrån Uralska1051 bergskedjan, och1052 att åter låta den Finska stammen gälla såsom en särskilld folkgrupp, är ☙  alldeles oförenligt med de resultater, som  ❧ i1053 fråga om folkslagens förwandtskap på sednare tider genom den comparativa språkwetenskapen framträdt1054 i dagen. Forskningen1055 kan omöjligen1056 gifva sig tillfreds, innan1057 ett samband är funnet, som förenar den Finska stammen med någon större eller mindre del af den öfriga werlden1058. Att ett sådant samband werkligen gifves, och det i wida högre grad, än till och med den djerfvaste hypothes hitintills wågat antaga, derom är jag fullkomligen öfvertygad. Det wissa är åtminstone, att Finnarne genom sin slägtskap med  de […] impulsen ǁ 1. ifrån de ǁ 2. de Finska folken hafva gifvit hufvud ǁ 3. ifrån de Finska folken hafva de största impulsen blifvit  Castrén quotes Müller 1837: 3. (TS)  hela […] folken ǁ 1. Finnarn[e] ǁ 2. de Finska folken grund[at]  den ǁ denna  den ǁ kan  wore ǁ är  afskilld […] den ǁ utom den  hafva […] bergskedjan ǁ tillhöra den Uralska k[edjan]  Uralska bergskedjan ǁ den Uralska kedjan  och […] med de ǁ 1. men då den å andra sidan icke heller någon annan folkgrupp, hvilken st ǁ 2. men då den å andra sidan icke heller någon annan så enstak så isolerad folkgrupp såsom den Finska, i de  i […] om ǁ med afseende å  framträdt ǁ trädt  Forskningen […] werlden. ǁ Wetenskapens ovilkorliga fordran är ett samband den Finska stammens samband med ett samband emellan den Finska stammen med andra folkstammar  omöjligen ǁ icke  innan […] som ǁ 1. innan ett ǁ 2. innan det ǁ 3. innan ett samband emellan ǁ 4. innan ett samband är fullel[igen] ǁ 5. innan ett samband emellan  werlden ǁ menskligheten 1059 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1059 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  denna stam ǁ 1. ford[na] ǁ 2. ~ fordom  det […] sig ǁ man utan svårighet finna  att […] ifrån ǁ 1. att denn[a] ǁ 2. att [den] med få undantag ǁ 3. att [den] med få afbrott  viken […] fortlöper ǁ viken fortlöper  den ǁ f[oten]  Den […] Abakan ǁ 1. Ostjaker träffas ännu i trakten af Tomsk, hvar och fast <--> ǁ 2. enl[igt] Clapr[oth] ǁ 3. Ostjakerna anträffas ännu i  sträcker ǁ 1. uppgår ǁ 2. går  Abakan ǁ Tomsk Castrén means the River Abakan.  fortgår ǁ 1. ~ ǁ 2. fortsätter ǁ 3. fortlöper  bifloder ǁ ~ i oafbruten kedja  af ålder ǁ redan  kringskurna och osammanhängande ǁ spridda, osammanhängande och kringskurna  härvid […] förbises ǁ 1. wid ǁ 2. likwäl ǁ 3. man wid allt detta ǁ 4. man icke förgäta  stammen ǁ denna stam  till ǁ att  rättare: Turkarne ǁ Turkarne  Klaproth 1823: 210: “Nach der grossen Überschwemmung haben sie von den hohen, jetzt mit ewigem Schnee bedeckten, Gebirgen Tangnu un dem grossen Altai herabgestiegen […]” (TS). Samojederne utgått ifrån Altaj, derom kan man icke hysa något twifvelsmål, då så många grenar af denna1059 stam blifvit träffade wid nyssnämnda bergskedja. Såsom med dem beslägta☙  de måste natur❧ligtwis äfven Finnarne äga samma urhem. Will man med uppmärksamt öga följa den Finska stammens egen utsträckning, så skall det1060 i sjelfva verket wisa sig, att1061 [den] ifrån stränderna af Bottniska viken1062 med få afbrott fortlöper inemot den1063 Altaiska bergsfoten. Den1064 östligaste Finska grenen – den Ostjakiska sträcker1065 sig i söder ända till trakten af Abakan1066 och fortgår1067 härifrån längsmed Ob och dess bifloder1068 till närheten af Ural, der Wogulerna widtaga. Omedelbart efter dem följa Permierne, hvilka åter fortsättes af Wotjaker och Syrjäner, de sistnämnda boende inom Guvernementerna Archangel och Wologda, hvarest till och med enligt historiska wittnesbörd Jemer och Karelare, d. ä. de egentligen så kallade Finnarne af ålder1069 ☙  warit hemmastadda. Ehwad man nu och ❧ må hafva att orda om den Finska stammens kringskurna1070 och osammanhängande tillstånd, så bör härvid1071 likväl icke förbises det för historien wigtiga sammanhang, som stammen1072 erbjuder derigenom, att den så till1073 sägandes hållit öppen den väg, hvarpå den beträdt sin folkwandring. Till de redan anförda skälen för Finnarnes utgång ifrån Altaj kommer ytterligare deras förwandtskap med Tatarerne eller rättare:1074 Turkarne, hvilka ännu i dag utgöra ett af hufvud-folken wid Altai och enligt Claproths påstående hört till dess urinnewånare.1075 Slägtskapen emellan Turkar och Finnar har, så widt jag wet, Rask allraförst sökt göra gällande medelst några ur språket hemtade argumenter. 1060 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1060 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Sedermera äro äfwen af Prof. Geitlin1076 i Hel☙  singfors anförda några i grammatikaliskt ❧ hänseende högst wigtiga öfverensstämmelser emellan de begge språken. Dessa bewis hade1077 jag ärnat här föröka med nya, men nödgas af fruktan att1078 råka i en ändlös widlöftighet spara dem till ett annat tillfälle. Af s[am]ma anl[edning] förbigår jag äfven1079 de skäl, som förefinnas till antagande af en förwandtskap 1o) emellan Tatarer och Mongoler 2) emellan Mongoler, Mantschurer och Tunguser, hvilka samtliga folkslag tillhöra Altaj-kedjan1080. Det är nog att Finnarnes slägtskap med1081 Samojederne blifvit antydd, ty det1082 följer af sig sjelft, att Finnarne då träda i beröring med samtliga de Altaiska folkslagen och i deras historia finna stödet och utgångspunkten för sin.1083 ☙  ❧ Genom denna digression är jag1084 kommen så vidt1085 ifrån resan och dess egentliga1086 syfte, att en återblick på den tillryggalagda wägen nu blir oundgängligen nödvändig. Jag hade i början af Julii månad gifvit mig ut ifrån Samarowa och under en månads lopp i olika riktningar korsat de Obska fjärdarna emellan Samarowa och Siljarskij. Min resa skedde på en tid, då hela det närliggande landet war af wårfloden öfversvämmadt och för ögat ej tedde sig någon annan omvexling på den widsträckta, af inga stränder begränsade watten-ytan, än på1087 sin höjd obetydliga1088 skogsholmar och till hälften neddränkta byar, wanligen1089 endast små grupper af några ur wågen uppdykande trädtoppar. Jemmer och elände rådde i landet. Många Ostjak-familjer hade i följe af den owanligt höga öfverswäm☙  ningen warit nödsakade att ❧ öfwergifva sina bostäder och1090 flykta till öde skogar der  Geitlin published a study on the relationship between the Finnic and Turkic languages in 1841. Väisänen 2000/2008. (TS)  hade […] widlöftighet ǁ wille jag här föröka medelst anförande af några beslägtade ord ur hvardera språket: (se bih.) Det skulle leda till en ändlös widlöftighet att anföra de  att ǁ för  äfven ǁ det  Altaj-kedjan ǁ den  med Samojederne ǁ både med Samojeder och Tatarer  det ǁ de  This is approximately the same overall interpretation that Castrén presented in his popular lecture Hvar låg det Finska folkets vagga? in Helsinki in 1849. Castrén 2017: 110–124.  jag ǁ ~ redan  vidt ǁ långt  egentliga syfte ǁ syfte  på […] obetydliga ǁ Castrén 1846c: obetydliga  obetydliga ǁ 1. några ǁ 2. några små  wanligen ǁ <--->  och […] skogar ǁ så wäl wid Ob som i synnerhet wid dess bifloder. De hade flyktat till öde skogar 1061 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1061 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria      endast ǁ Castrén 1846c: ~ några nödtorftiga ǁ enda floden ǁ wattnet råa ǁ tunga Dessa […] dystert utseende. ǁ 1. Just dessa dimmor, hvilka mitt bröst omöjligen kunde fördraga uthärda, förmådde mig att öfvergifwa det wederwärdiga Baly, der luften dessutom den råa athmosferen äfven war förpestad af en den olidligaste en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Under resan ifrån Samarowa till Silja Baly hade jag under loppet af en månad knappt en enda gång sett någon torr fläck, som ens skulle hafva utgjort en Rysk verst i nagon längd. Men sedan jag lemnat Baly, woro stränderna i ömse sidor om floden allestädes synliga för ögat al alltid flodens begge stränder synliga för ögat synliga. Äfw På L Likwäl war det Likwäl war landet äfven här ganska lågt och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med klibbig gyttja (няша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade hvarjehanda starrwexter, skogen . Skogen åter bestod af en art wide både wide som hps härvarande Ryssar kalla: та Bland träd såg man på de lågländta stränderna föga annat än en art widen, på Ryska талникъ benämnda. Wid några få ställen markt warseblef jag äfven en upphöjdare mark upphöjdare stränder, som ej blifvit af wårfloden öfversvämmade. Dessa bestodo wanligen af sandmoar, ǁ 2. Dessa dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och mig på mitt werkade de började de så ofördelaktigt, att jag efter några dagars i det kärromgifna B wistelse i det kärromgifna Baly nödgades  började ǁ werkade endast1091 magra harar utgjorde deras nödtorftiga1092 lifsbergning. De som egde hästar och kor, hade all möda att hålla dem wid lifvet. Fiskerierna hade under wåren allestädes slagit illa ut, och med sommar- eller not-fisket kunde man ej begynna, emedan floden1093 ännu i slutet af Julii betäckte alla för notdrägt tjenliga stränder. Wid samma tid lågo äfven ängarna ännu under wattnet, och härmed war hoppet om höförråd till wintern nästan förloradt. Ty nu instundade redan hösten med sina nattfroster och kalla nordanwindar, hvilka naturligtwis skulle hindra wextligheten, om de äfven bidrogo att rengöra ☙  luften ifrån ❧ råa1094 och qvalmiga dimmor, som efter wattnets första afsättning begynte ☙  uppstiga ur det sumpiga, dybetäckta landet.  ❧ Dessa1095 dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och på mitt började1096 de werka så ofördelaktigt, att jag efter några dagars vistelse i Baly nödgades öfvergifwa detta wedervärdiga näste, der luften jemwäl war förpestad af en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Sedan jag lemnat Baly, börja☙  de Ob i någon mon förändra sitt utseende. ❧ Hitintills hade jag under hela resan icke sett en torr fläck, som ens1097 skulle hafva utgjort en Rysk verst i längd; men ifrån Baly framåt woro flodens begge stränder alltid synliga för ögat. De woro likwäl ganska låga och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med en klibbig gyttja (пяша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade ett det allra tätaste starrgräs. Skogen på de låga stränderna bestod till det mesta af en art widen, som1098 Ryssarne benämnda талникъ. På några få ställen warseblef jag äfwen upphöjdare stränder, dem wårfloden icke öfwerswämmat. Dessa bestodo af sandhedar och woro 1062 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1062 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks bevuxna med barrskog, ljungbuskar, lingonoch mjolon-ris samt särskildta mossarter. Några egentliga höjder har jag wid Ob hitintills icke1099 varseblifvit. Äfven sandbankar (пески) woro emellan Siljarskij och Surgut mycket sällsynta.1100 Allmänneligen bestodo stränderna ☙  af ❧ de på1101 Ryska så kallade яры, d. ä. branta, leriga, mest öfverallt jemnhöga, nedrasande bankar med lutande träd och ett i allo dystert utseende. Öfverallt beherrskades naturen af den colossalaste wildhet. Innewånarnes antal är oändligt ringa i förhållande till landets1102 stora widd, och äfven dessa befatta sig ej med jordens odling. Jagt och fiskafänge1103 utgöra deras hufvud-näringar, men härwid blir jorden lemnad åt sitt öde och wildheten icke besegrad. Ingen ting är wanligare1104, än att se menniskoboningar rundt omkring omgifvas af sanka kärr och ogen[om]trängliga skogar. Häraf kan man sluta till förhållandet i de öfriga, alldeles obebodda delarna af landet. Det är omvexlingen af kärr, obergade ängar och torra, merendels förbrända hedar, hvarmed den resande får förnöja sitt öga. Wid hvarje träd, som blommar och frodas, står ett annat som hastar förgängelsen till möte. Det unga gräset hämmar i sin utweckling ☙  af det ❧ gamla, som ännu i Julii betäcker ängarna med sin askfärg. Af lefwande synes sällan något annat, än tranor, wildgäss och änder1105. Högst sällan anträffas en mennisko-boning. Under resan ifrån Siljarskij till Surgut funnos på en sträcka af nära 200 verst endast tre obetydliga Ryska byar: Kuschnikowa (Kuninskaja), Tundrinskaja (Majorskaja)1106 och Pimoginskaja. Några1107 Ostjakiska sommar-jurt träffade jag emellan Siljarskij och Kuschnikowa, men längre fram woro i min wäg inga synliga. Landets hufwudbefolkning bestod1108 wäl af  ens […] utgjort ǁ 1. i lä[ngd] ǁ 2. skulle i längd ens hafva utgjort  som […] талникъ ǁ 1. af ǁ 2. på Ryska талникъ benämnda  icke varseblifvit ǁ ej anmärkt  Also here Castrén changed the word order, which, however, does not seem logical: Äfven sandbankar […] mycket sällsynta woro emellan Siljarskij och Surgut.  på ǁ s[å]  landets ǁ den  fiska-/fänge  wanligare ǁ på  änder ǁ ~, som uppfylla luften med skärande läten. Ingen  Tundrino at N61°13′30″ E72°3′10″. (TS)  Några ǁ ~ små  bestod ǁ utgöres ǁ Castrén 1846c: består 1063 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1063 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  woro ǁ äro ǁ Castrén 1846c: äro  hela […] små ǁ 1. wid de små ǁ 2. hela wintern igenom wid de många  The River Bolˈšoj Balyk flows into the Obˈ from the left (south) at N61°3′30″ E72°37′9″. (TS)  till ǁ för  Ostjaker ǁ de  Ob, der ǁ Ob. I anseende  fisk-/rättighet  I ǁ Men  hufwudfloden ǁ sjelfwa  Hwarje […] timrat ǁ 1. Sitt egentliga hem o och sina bostäder verkliga bostäder hafva de wid förut omnämnda winter-stationerna. Hwar och en äger sedan äldre tider tillbaka sina sitt särskildta fiske[-]watten. Derwid uppslår man antingen ett tält af näfver, eller bygger ǁ 2. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt häfdwunna fiskewatten; somliga  . Somliga hafwa jemwäl wid sitt fiske-läger särski byggt sig en särskilld sommar- ǁ 3. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten. Derwid hafva somliga uppbygt små sommar-jurt, andra deremot bo i wanliga näfwer-tält, af samma slag beskaffenhet, som de Samojediska. Bland jurtor Sina jurt uppföra Ostjakerna, såsom bekannt är, dels af jord, dels af träd.  Denna […] är ǁ Nämnda stugor äro  Ytterst […] sakna ǁ 1. Ofta saknar man uti ǁ 2. Ytterst små ~  den ǁ de mån[ga]  flätade ǁ rör[mattor]  fiskblåsa ǁ Castrén 1846c: blåsa  ugnen ǁ 1. ~ i ena hörnet ǁ 2. ~ i ett hörn  en spis […] ugnshörnet ǁ en härd, jemnhög med golfvet, och ett af nyssnämnda materie tillsmetadt, trattformigt rör i taket. För att skydda wäggen emot eldens åwerkan, har man besmort afståndet Ostjaker, men högst få bland dem woro1109 bosatta wid sjelfva Ob. De flesta till nedra afdelningen af Surgut hörande Ostjaker bo hela1110 wintern igenom wid de små bifloder, som inom ☙  nämnda område ut❧falla i Ob, neml[igen] Salym, Pym, Balyk1111, Jugan o.  s.  v. Blott till1112 sommar-månaderna flytta Ostjaker1113 ifrån somliga bland dessa floder för fiskafängets skull till stränderna af Ob1114, der de ega en snart sagdt uteslutande fisk[-]rättighet1115. I1116 anseende till sina små fiskbragder kunna de likväl icke taga hufwudfloden1117 i besittning, utan bedrifwa sitt fiske wanligtwis uti någon mindre ☙  gren af elfven. ❧ Hwarje1118 sådan fiskare eger sedan älldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten, hvarvid han antingen för sommaren uppför ett näfver-tält, eller redan tillförene timrat sig en stuga (jurt). Denna1119 stuga är icke af någon särdeles elegant beskaffenhet. Ytterst1120 liten i alla sina dimensioner sakna den1121 ganska ofta ugn, fönster, bänkar och bord, korteligen allt utom wäggar och ett med flätade1122 rörmattor betäckt golf. Der fönster finnas, äro de gjorda af fiskblåsa1123, ☙  och den ❧ sällsynta ugnen1124 är hopfogad af hö eller rör och lera. Detta är icke en ugn i wanlig mening, utan en1125 spis, som består af en med golfvet knapt jemnhög härd och ett1126 trattformigt rör i taket tillsmetadt af nyssnämnda murbruk. Med samma slags materie har man äfven1127 rappat hela ugnshörnet för att skydda det mot eldens åverkan.1128 Utom denna spis har1129 jag wid åtskilliga1130 sommar-jurt1131 anmärkt en särskilld ugn, äfven sammanfogad af rör och lera, men ställd på backen under bar himmel. Det är egentligen denna ugn, som begagnas wid mat[-]tillredning och hvilken derföre ofvantill1132 är försedd med hål för grytan. 1064 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1064 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bland uthus har jag wid Ostjakernas sommar-läger1133 endast varseblifvit1134 små fisk-bodar. ☙  ❧ I det föregående omnämndes, att de1135 flesta till nedra-Surgutska afdelningen hörande Ostjaker winter-tiden mest uppehålla sig wid Obs bifloder: Salym, Pym, Balyk och Jugan, till hvilka ännu1136 kan föras Torm-Jógan1137, som straxt ofvanom Surgut utfaller i Ob. Det gifves wäl Ostjaker, som tillbringa1138 både vinter och sommar wid sina egna småfloder, och sådana äro i synnerhet de Pymska och Aganska1139; men bland antalet af dem, hvilka komma för att fiska1140 i Ob under sommar-månaderna, finnes ingen enda, som wid höstens ankomst icke skulle återwända1141 till sina winter-stationer. Anledningen till denna flyttning säges1142 wara det större förråd1143 på willebråd, som finnes och i synnerhet tillförene funnits i de djupa skogarna högre upp i landet. Då likwäl jagten med hwarje år försämras1144, måste man förmoda, att Ostjakerne efterhand1145 skola fin☙  na sig  ❧ nödsakade att nedslå fasta bostäder1146 wid Ob, som genom sitt förmånliga fiske och goda ängslägenheter kan gifva1147 rum åt en ansenlig befolkning. Fördelen1148 af en sådan colonisation torde Ostjakerne i sjelfva verket redan hafva insett, men kärleken till gamla seder, en wiss skygghet för Ryska folket, lättja och framför allt en panisk fruktan för all civilisation härrör1149 af den djupt inrotade tro, att all utifrån wunnen upplysning skall förstöra hans nationalitet och göra honom till Rysse. Hos Samojederne äro uttrycken1150: att ”blifva Rysse” och ”blifva Christen” alldeles liktydiga. Ostjakerne äro wäl till största delen redan döpta, men de wilja intet vidare weta af Christendom, fruktande likasom Samojederne, att man                          emellan härden och röret med den det mellanliggande ugnshörnet med samma Ostjakiska murbruk besmort hela det hörn, hvari ugnen är anbragt ett […] tillsmetadt ǁ ett af nyssnämnda tillsmetadt trattformigt rör äfven rappat ǁ besmort Also according to Sirelius 1907– 1909: 101–103, a similar oven was widespread among different Siberian peoples. He assumed, however, that the Khanty had adopted it from outside. (TS) har ǁ finnas åtskilliga ǁ hvarje sommar-jurt ǁ Castrén 1846c: sommarjurtor ofvantill är ǁ är ofvantill ǁ Castrén 1846c: framtill är sommar-läger ǁ Castrén 1846c: sommarstugor varseblifvit ǁ anmärkt de flesta ǁ Castrén 1846c: de ännu ǁ ~ lämpligen Torm-Jógan ǁ Agan tillbringa […] sommar ǁ båda vinter och sommar uppehålla sig Aganska ǁ ~ Ostjakerne ǁ Castrén 1846c: Trom-joganska ǁ Castrén 1855: 81: Torm-joganska fiska ǁ i återwända ǁ <uppri> säges wara ǁ är påtagligen förråd på willebråd ǁ förråd försämras ǁ Castrén 1846c: försämrats efterhand ǁ med tiden bostäder ǁ Castrén 1846c: bopålar gifva rum ǁ inrymma Fordelen […] colonisation ǁ Detta härrör ǁ Castrén 1846c: hindrar dem ifrån att välja det bättre. Ostjakens fruktan för bildning och civilisation härrör uttrycken ǁ Castrén 1846c: uttryckligen 1065 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1065 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  pravoslavnoj ǁ C[hristen] ǁ Castrén 1846c.: christen  oförståndiga Prester ǁ man  för Ostjaker ǁ inrä[ttade]  wisst ǁ det wissa ǁ Castrén 1846c: det vissa  af fruktan ǁ i afsigt  hemwist ǁ hemlig  egentlig […] uppmärksamhet ǁ 1. någon slags communication. Det torde ej icke wara öfverflödigt att ännu kasta en flyktig blick på med en flyktig blick betrakta de små bifloder till Ob, hvilka inom den Surgutska afdelningen legat i min ǁ 2. Det torde icke wara öfwerflödigt att i och för deras ethnographiska egna wigt ǁ Castrén 1846c: någon egentlig ~  ej ǁ 1. ~ ǁ 2. icke  uppmanas ǁ manar  genom […] gifna ǁ af min, genom Hr Statsrådet Köppen gifna  tillförlitliga ǁ några  södra ǁ norra  ofvanom ǁ norr om  jag ǁ Ost[jakerna]  kan […] upplysningar ǁ kunna naturligtwis inga upplysningar winnas icke kan wara en sann pravoslavnoj1151, utan ☙  att tillika wara Rysse. Jag lemnar derhän, ❧ om ej det sätt, hvarpå oförståndiga1152 Prester i de på sednaste tider här och der för1153 Ostjaker inrättade scholor gått tillwäga wid underwisningen, kunnat gifva anledning till grundade farhågor i detta afseende; wisst1154 är åtminstone, att de Obska Ostjakerna, af1155 fruktan att förlora sin nationalitet, ej wilja träda ur sina skogar och vildmarker, dit en främmande cultur omöjligen förmår intränga. Ty de floder, som leda till deras hemwist1156, egna sig ej för egentlig1157 communication, fastän Ostjakerne med sina små båtar befara dem. Det torde ej1158 ☙  vara öfwerflödigt ❧ att i och för den ethnographiska betydelse, dessa floder ega, skänka dem en ringa uppmärksamhet. Jag uppmanas1159 äfven härtill genom1160 den af H[er]r Statsrådet v[on] Köppen mig gifna instruction att meddela tillförlitliga1161 upplysningar om den mycket omtvistade floden Ljamin Sor. Då denna flod, ehuru mindre känd, dock i intet hänseende är wigtigare, än de ofriga små floderna i nedra-Surgutska afdelningen, anser jag för lämpligt att i ett sammanhang vidröra samtliga dessa Obs bifloder. 1. Salym, Ostj[akiska] Sodom, rinner i sitt öfra lopp ej långt ifrån Irtisch-floden och utfaller ifrån södra1162 sidan i den Salymska grenen af Ob, 20–30 verst ofvanom1163 Siljarskij. Enligt de bristfälliga och hvarannan ofta motsägande upplysningar, jag1164 rörande denna flod ☙  af Ostjakerne erhållit, skall ❧ den i likhet med nästan alla Sibiriens större och smärre floder om wåren öfversvämma betydliga landsträckor, men under sommaren så uttorka, att Ostjakerna blott med små båtar kunna befara densamma. Om flodens längd kan1165 man 1066 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1066 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks naturligtwis icke erhålla några tillförlitliga upplysningar, emedan knapt1166 någon ens bland Ostjakerna berest floden ifrån dess källor1167 ända1168 till utloppet. Dess ungefärliga bredd i nedra loppet uppgifves1169 till wid pass 20–25 saschen. Det närliggande landet sades bestå dels af låga kärr, dels af högländta, sterila moar (урманы), hvilka sistnämnda äro1170 mest bevuxna med tall, gran, ceder och lärkträd. Berg finnas icke och ängar äro sällsynta. Flodens enda bebyggare äro Ostjakerne, bland hvilka de nordliga höra till den Tarchanska1171 volosten wid Irtisch, då deremot1172 de sydliga ☙  bilda en egen, afsöndrad volost under namn ❧ af den Salymska. Så wäl de Tarchanska1173, som de egentligen så kallade Salymska Ostjakerna lifnära sig medelst fiska-fänge1174 och jagt af soblar, räfvar, wildren, elg, ekorre och annat wildt. För att ej tala om åkerbruket, är äfven boskapsskötseln här i det närmaste okänd. Kor finnas här alldeles icke, högst få ega får, de tama renarna äro allaredan försvunna. Somliga hålla sig häst, andra1175 deremot begagna hundar till dragare. 2. Dernäst följer i ordning Ljamin Sor – en flod, hvarom de mest fantastiska föreställningar warit gängse, tills ändteligen Hr. v. Köppen wisat det rätta förhållandet och ådagalagt, att Ljamin hvarken är ett haf eller en ändlös sjö på Barabinzer-steppen utan1176 en helt liten flod, som ifrån norra sidan utrinner1177 i Ob. Floden förekommer allmänneligen under namn af Lja☙  min Sor, ❧ men dess ursprungliga1178, Samojediska benämning är helt enkelt Lám eller1179 Lámi-joha, Láemi-jaha (Lami-flod). Med Sor1180 förstå de Sibirska Ryssarne ett lågland, som wårtiden öfversvämmas af flodwattnet  – hvilken1181 benämning sannolikt afser den dy                 knapt ǁ 1. ingen ǁ 2. icke källor ǁ utlop[p] ända till ǁ allt in uppgifves ǁ uppgafs äro ǁ sades Tarchanska ǁ Tartaska deremot ǁ de Tarchanska ǁ Tartaska fiska-fänge ǁ fiske andra ǁ n[ågra] utan ǁ <-- -> utrinner ǁ Castrén 1846c: utfaller ursprungliga ǁ Samoj[ediska] eller ǁ 1. j[oha] ǁ 2. La Sor ǁ ~ (соръ) hvilken benämning ǁ en benämning, hvilken 1067 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1067 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  har […] den ǁ 1. kan jag öfver dess betydelse ej winna den ǁ 2. deröfwer  af […] upplysningar ǁ uppgift  ej […] ifrån ǁ wid  ymnighet ǁ Castrén 1846c: myckenhet  den ostliga ǁ ostlig  Castrén may have struck out the accent on the e.  The latter information was the more correct of these: the sources of the River Ljamin are on the steppe considerably to the south of Lake Numto, where the River Nadym begins. According to the present hydrographical interpretation, the Ljamin two source rivers, the Pervaja or Svjataja Ljamin (Ru.)/Emingleming (Mans.) and the Vtoraja or Borovaja Ljamin (Ru.)/ Exmingleming (Mans.), but it also has as an important tributary the River Tretjaja or Jazevaja Ljamin (Ru.)/Mevtingleming (Mans.). (TS)  tillryggalägger ǁ ko[mmer]  morasser ǁ Castrén 1846c: moras  floden ǁ hon och orenlighet (соръ), som floden lemnar efter sig. Då nu jemwäl Lj[amin] Sor öfwersvämmar stora landsträckor, ja! wid sitt nedersta lopp stundom nedsköljer ett fält af sina 15 werst, har man genom sjelfva benämningen welat angifva denna högst märkwärdiga egenskap. Med afseende å ordet Ljamin (Lam) har1182 jag öfver dess betydelse [ej] kunnat erhålla den af mig uti instructionen äskade förklaring. Om Lams eller Ljamins källor eger jag tvenne hvarannan motsägande uppgifter. I Beresow trodde man sig weta, att ifrån den stora sjön Torm-Lor skulle ☙  upprinna ❧ tre floder: Nadym, som eger ett nordligt lopp och utfaller i Ishafvet, Kasym, som flyter åt vester och förenar sig med stora Ob, samt ännu en tredje flod, som skulle rinna söderut och utfalla i öfra Ob, men af min sagesman ej kunde namngifvas. Wore uppgiften grundad, så skulle denna tredje flod omöjligen kunna wara någon annan, än Ljamin, hvilken äfven enligt Hr v. Köppens af1183 Beresovska Ispravn[iken] erhållna upplysningar tager sin upprinnelse ej1184 långt ifrån Nadyms källor. Enligt en annan sednare erhållen uppgift begynner Ljamin sitt lopp betydligt söder om Torm-Lor och upprinner ur några till kärr wordna sjöar, sådana det norra Sibirien eger i stor ymnighet1185. Widare har jag hört förtäljas, att Ljamin uppkommer genom föreningen af tre källfloder, bland hvilka den1186 ostliga af Samojederne kallas Kèjaj1187, den vestliga Tatjar, och den medlersta Lam.1188 Efter föreningen af ☙  dessa tre ❧ floder tillryggalägger1189 Ljamin i brusande lopp sin långa och bugtiga bana genom ett öde, obebodt, med morasser1190 uppfylldt land. På högra sidan beledsagas floden1191 af en högländt, med ymnig barrskog bewuxen hed (урманъ); flodens wenstra sida är deremot 1068 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1068 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks mycket låg och består mest af sumpiga kärr. Den nyssnämnda höjden, som af Samojederne kallas Laemi-peadara (den Ljaminska höjden, skogen), åtföljer i början den vestliga källfloden1192 eller Tatjar-grenen. Denna1193 höjd skall ej wara af någon särdeles betydenhet, men likwäl större, än att den af wårfloden skulle kunna öfwersvämmas. För öfrigt gör Ljamin längs hela sitt lopp widsträckta öfwersvämningar, men sammansmälter som hösten till en bredd af 20–30 saschen. Ljamin utfaller i Ob 12 verst ☙  ofvanom Kuschni❧kowa1194, d. ä. 130 verst norr1195 om Surgut. Samtliga innewånare wid ́ Ljamin äro Samojeder af ätten Nitschu’ och lydande under den Kondinska volosten (se ofvan). Den vanliga uppgiften, att äfven Ostjaker finnas wid Ljamin, är ett misstag, som härrör deraf, att ett par wid Kus’nikowa bosatta Ostjak-familjer wanligen1196 idkat sitt sommar-fiske wid denna flod. Antalet af Ljaminska Samojeder uppgår enligt deras egen uppgift till1197 wid [pass] 20 familjer och lika många skattbetalande själar. De lefva i armod och elände, ega blott några få (1–5) renar, bo1198 hela året om i ömkliga näfvertält och1199 lifnära sig hufvudsakligen både vinter och sommar genom fiskande. Wildfänget1200 är dåligt, emedan skogarna till en stor del nedbrunnit – en klagan som ☙  höres öfver hela den Sibiriska norden. ❧ Till sin religion, sina seder och sitt1201 husliga lif öfwerensstämma de Ljaminska Samojederne med andra i Tobolska Guvernementet vistande Samojeder. 3. Tio verst ofwanom Ljamin gjuter sig i Ob äfven ifrån den nordliga sidan floden Pym (Ostj[akiska] Pyng), hvilken skall wara något mindre än Ljamin, men likasom denna: strid, grund och mycket bugtig. Dess stränder äro  källfloden eller Tatjar-grenen ǁ källfloden Tatjar  Denna ǁ Den nyssn[ämnda]  Kuschnikowa ǁ Castrén 1846c: byn ~  norr om ǁ Castrén 1846c: nedanom  wanligen ǁ under de sednare åren  till wid [pass] ǁ Castrén 1846c: till  bo […] om ǁ bo ǁ Castrén 1846c: och bor ~  och ǁ Castrén 1846c: samt  Wildfänget ǁ Skogsfänget  sitt […] lif ǁ lefnadssätt 1069 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1069 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria                          wårfloden ǁ Castrén 1846c: ~ äfven utloppet ǁ sitt u[tlopp] mynningen af Pym ǁ Pym hvarvid då ǁ Castrén 1846c: hvarvid ломы (brott) ǁ Castrén 1846c: så lätteligen […] drifwed ǁ genom drifwed lätteligen kunnat tillstängas […] gång ǁ 1. tillstängas, hvarefter ǁ 2. tillstängas. Den en gång på sådant sätt utvidgat sig ǁ tillta[git] har bildat ǁ Castrén 1846c: bildat och […] froda ǁ 1. och denna ǁ 2. och slutligen hafva till och med <wäxa> skog ǁ 3. och slutligen begynnt wäxa ofvan floden ǁ 4. och slutligen tagit skog froda sig ǁ Castrén 1846c: frodas den […] bryggan ǁ 1. de […] bryggor ǁ 2. ~ Ty denna har härigenom icke förändrat sitt sin fåra, utan löper nu bokstafligen under jorden ofvan ǁ Castrén 1846c: öfver beskaffade ǁ 1. ~ ǁ 2. kallade utloppet ǁ flodens utlopp men […] sednare ǁ den sednare något Icke ǁ Li[kaså] ännu […] lika ǁ flera så Pym ǁ floden ofarbar ǁ ~ under sommare[n] floden ǁ densamma sina […] egenskaper ǁ egenskaper klent ǁ dåligt Äfwen […] skall ǁ Castrén 1846c: Jagten skall ock floden ǁ sjelfva hufwudfloden låga och blifva af wårfloden1202 öfverswämmade. I utloppet1203 förenas wid owanligt höga öfversvämningar mynningen af Pym1204 med Ljamin, hvarvid1205 då en slätt af 25 verst öfversköljes af wattnet. En särskilld uppmärksamhet förtjena wid Pym de så kallade ломы d.  ä. tillandningar ofvanpå flodvattnet. De ☙  kallas ломы1206 ❧ (brott), emedan de skola uppkommit sålunda, att vårfloden lösbrutit (ломать) sina stränder, och då dessa nedrasat i floden, har dess fåra blifvit så smal, att denna lätteligen1207 kunnat genom drifwed tillstängas1208. Den på sådant sätt en gång begynta tillandningen har sedermera år för år utvidgat1209 sig, en jordskorpa har1210 bildat sig deröfver och1211 slutligen hafva till och med träd begynt froda1212 sig på den1213 ofvan1214 floden sålunda bildade bryggan. Man omnämnde tvenne så beskaffade1215 lomy på Pimfloden: den ena tio verst ofvanom utloppet1216, den andra tre dagsresor uppför floden. Den förra sades wara twå werst lång, men1217 om längden ☙  af den sednare ❧ egde man vid Ob ingen säker kunskap. Icke1218 heller kunde man uppgifva, om ännu1219 flera lika beskaffade lomy skulle finnas högre uppför floden. Dessa lomy i förening med flodens strida lopp och låga watten göra Pym1220 snart sagdt ofarbar1221, ehuru likwäl Ostjakerne med sina små båtar understundom befara floden1222. Äfven för sina1223 öfriga egenskaper står Pym-floden i ett ganska klent1224 rykte, i synnerhet för sitt dåliga fiske. Äfwen1225 jagten skall wara föga lönande, sedan en för 20 år sedan timad brand förstört alla skogar. Då samma brand äfven ödelagt Ostjakernes hus och hem, hafwa dessa lemnat floden1226 öde och nästan mangrannt dragit sig ☙  till ❧ dess små tillflöden, hvilka numera skola 1070 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1070 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks wara bättre egnade för bäde jagt1227 och fiske. Utom nyssnämnda, hos Surgutska Ostjaker nästan enda näringsgrenar, sysselsätta sig de Pymska1228 äfven med renwård. Då1229 deras hjordar likwäl äro högst obetydliga, tvingas1230 de ej att föra ett nomadiserande lefnadssätt, utan uppehålla sig hela wintern igenom på samma ställe, boende likasom andra Ostjaker1231 i wanliga antingen af torf eller stockar uppförda jurt.1232 Utom renar ega de1233 ingen annan bo[s]kap, hvarken kor, får eller hästar. De1234 Pymska Ostjakerna kallas af sina grannar, de Ljaminska Samojederna: Paritscheäxxxii ☙  1235 – en benäm❧ning, som sedermera1236 öfvergått på staden Surgut (Paritscheä karuat), emedan de Pymska [Ostjakerna]1237 här afbörda sin skatt, då deremot Samojedernes afgår1238 till Beresow. 4. Balyk (Ostj[akiska] Pad’ak1239) är en obetydlig flod, som emellan1240 Salym och Jugan ifrån södra sidan utfaller i den så kallade lilla eller Juganska Ob. Den eger för öfrigt alldeles ☙  samma egenska❧per, som de angränsande floderna1241. Innewånarne, hvilka samtligen bestå af Ostjaker, äro till antalet få och hänföras1242 i administrativt1243 hänseende till de Juganska (Юганская подгородня). De uppehålla sig hela sommaren1244 wid den lilla eller Juganska Ob. Om hösten återwända de flesta, såsom wanligt, till sina winter-bostäder, hvilka äro                   jagt ǁ fisk[e] Pymska ǁ ~ Ostjakerne Då ǁ Castrén 1846c: Emedan tvingas […] föra ǁ 1. äro de ej nödsakade att drifva ǁ 2. <föra> de sig icke boende […] Ostjaker ǁ boende jurt. ǁ ~ Men stugor ǁ Castrén 1846c: jurtor. de ǁ ingen De […] grannar ǁ De kallas af sina grannar Changes to the footnote: Den […] Habi ǁ Egentligen betyder kallas Ostjakiskan Habi. sedermera ǁ äfven Mscr: Samojederna afgår ǁ sjelfva for Castrén underlined d twice and wrote above it = đ = dl. emellan ǁ <--> floderna ǁ ~, d. ä. en smal fåra, hvilken om wåren sväller wida öfver sina bräddar, än höga och sterila, än lågländta och sumpiga stränder m. m. hänföras ǁ uppehålla administrativt ǁ offici[elt] sommaren ǁ sommar-tiden xxxii. Den egentliga benämningen för Ostjak är i Samojediskan Habi (Kabi), som vi vocis betyder träl. Paritscheä (svart) är rätteligen blott ett epithet, som de Kondinska Samojederna synas tillägga Ostjakerne öfverhufvud i anledning af deras förkärlek för blå kläder. 1071 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1071 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  största […] wigtigaste ǁ 1. största ǁ 2. största och i ethnographiskt hänseende den wigtigaste  som […] Ob. ǁ 1. ~ utfaller ~. ǁ 2. innom Surgutska Afdelningen.  grenen ǁ ~ af Ob  The source of the River Jugan is in the Vasjugan bogs. (TS)  endast är ǁ Castrén 1846c: är endast  afbrutna […] så] ǁ Castrén 1846c: afskilda genom uddar och somliga så  wid […] möda ǁ med möda  nämnda ǁ ifrågawarande  färden på sjön ǁ färden  utan ǁ då  anledning ǁ Castrén 1846c: orsak  bebos af ǁ äro befolkade med  Ostjaker, ǁ ~, bland hvilka de Juganska äro befolk  äro fördelade i fyra ǁ 1. ~ ǁ 2. fördelas ~ ǁ Castrén 1846c: fördelas i flera  vid […] själar ǁ Castrén 1846c: till 1,240 individer  Såsom […] sommarmånaderna ǁ 1. De Ju[ganska] ǁ 2. Såsom nämndt är, uppehålla sig de Juganska Ostjakerne sommartiden wid ǁ 3. Såsom nämndt är, draga sig de Juganska Ostjakerna sommartiden till  sommar-/månaderna  hvarest ǁ der  lefnadssätt ǁ öfriga ~ belägna dels wid Balyk, dels wid dess små bifloder. ☙  ❧ 5. Näst Wach är Jugan (Ostj[akiska] Jágon) den största1245 och i alla hänseenden den wigtigaste bland alla bifloder, som1246 innom Surgutska afdelningen utfalla i Ob. Den eger sitt aflopp i Juganska grenen1247 och säges taga sin upprinnelse ur en sjö på Barabinzer-steppen, ̂ benämnd af de Surgutska Ostjakerne: Jig-waja1248 Ögnawittnen hafwa teuh d. ä. björnsjön. förtäljt mig, att denna sjö endast1249 är halfannan verst bred, men af en dessto större längd. Den säges bestå af sju fjärdar, hvilka äro afbrutna1250 genom uddar och så widsträckta, att ögat wid1251 den ena udden med möda urskiljer den andra. Ostjakerna skola för nämnda1252 sjö hysa en widskeplig fruktan, förmenande att det förfärliga mammuth-djuret eger der sin wistel☙  se och ❧ gör färden1253 på sjön osäker icke blott sommartiden, utan1254 äfven under sjelfva vintern, då wak ofta bildas och isen utan någon känd anledning1255 oförmodadt bryter sig. I nejden af ifrågawarande sjö upprinna äfven floderna Wasjugan och Djemjanka, hvilka utfalla den förra i Ob och den sednare uti Irtisch. Samtliga dessa floder bebos1256 af Ostjaker,1257 hvilka under sina widsträckta jagtfärder råka i ständig beröring med hvarandra. De wid Jugan boende Ostj[akerne] äro1258 fördelade i fyra voloster och beräknas inalles till vid1259 pass 5000 själar. Såsom1260 nämndt är, uppehåller sig en stor del bland dem under sommarmånaderna1261 wid Ob, hvarest1262 de rikare bedrifva eget fiske, men de mindre förmögna leja sig till arbetare åt Tobolska och Surgutska köpmän, hvilka för sommaren pläga betinga sig fiskewatten af Ostjakerne. I de Juganska Ostjaker☙  nes lef❧nadssätt1263 röjer alldeles ingen olikhet 1072 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1072 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks med andra i Surgutska afdelningen boende Ostjak-slägter. Somliga1264 ega tämda renar, men bland öfriga1265 hemdjur utgör hunden deras enda egendom. De Jug[anska] Ostj[akerne] bo i wanliga jurt1266, äro samteligen döpta och ega wid1267 flodens utlopp sin egen kyrka, kring hvilken några Ryska bönder coloniserat sig. Likasom1268 i ethnographiskt, så är Jugan1269 äfven uti hydrographis[k]t afseende endast i det qvantitativa olik de ofvanför1270 beskrifna floderna. Dess längd utgör 5–600 verst och den ungefärliga bredden uppgifves till 50 samt wid utloppet1271 till 100 saschen. Wårtiden är floden ☙  ganska djup och öfverallt farbar, men ❧ sommartiden1272 kunna större båtar icke ens passera sjelfva mynningen, som skall wara uppfyld af reflar och sandbankar. Bland antalet af Jugans bifloder är den så kallade: lilla Jugan (Ostj. Ai Jógan) den vigtigaste. 6. Tri-Jugan (Ostj[akiska] Torm-Jógan) är1273 en mindre flod, som efter ett lopp af wid pass 300 verst ifrån norra sidan utfaller i den1274 Saninska grenen (Sanina protoka) af Ob omkring 20 verst norr1275 om Surgut. Den1276 upptager ifrån sin vestra sida tillflöde1277 Agan, ☙  som1278 på alla mig tillgängliga  ❧ chartor är angifven1279 såsom hufvud-flod, ehuru både Ryssar och Ostjaker hålla1280 Torm-Jogan för den betydligare grenen och uttryckeligen med detta namn beteckna floden wid sitt1281 utlopp. I hydrographis[k]t hänseende eger1282 denna flod samma allmänna egenskaper, såsom dess grannar, men hvad det ethnographiska beträffar, har jag hört förtäljas, att Kasymska Samojeder sommar-tiden skola uppehålla sig wid Agans1283 källor. Den största och bofasta delen af befolkningen1284 så väl wid Agan såsom Torm-Jogan utgöres af Ostjaker, hvilka både                      Somliga ǁ ~ bland dem öfriga ǁ andra jurt ǁ Castrén 1846c: jurtor wid […] kyrka ǁ sin egen kyrka Likasom […] afseende ǁ 1. Hwad sjelfva flodens hydrographiska beskaffenhet angår, är den endast genom ǁ 2. Likasom i h[ydrographiskt]  ǁ 3. Likasom i ethnographiskt, så är äfven uti hydrographist [sic] afseende Jugan blott Jugan ǁ Juganfloden ofvanför beskrifna ǁ 1. ofvan ǁ 2. nyss[nämnda] utloppet ǁ m[ynningen] sommartiden […] mynningen ǁ under sommaren uttorkas hon i sitt öfra lopp, och vid sjelfva mynningen är ǁ ut[faller] den […] grenen ǁ Sanina protoka norr om ǁ Castrén 1846c: ofvanom Den […] ifrån ǁ Floden är till tillflöde ǁ bifl[od] som ǁ hvilken angifven ǁ upptagen hålla ǁ anse sitt utlopp ǁ utloppet eger ǁ 1. är ǁ 2. hyser Agans ǁ dess befolkningen […] Torm-Jogan ǁ Castrén 1846c: befolkningen 1073 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1073 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria     uppehålla ǁ 1. up[pehålla] ǁ 2. bebo samt ǁ och själar ǁ Ostjak[er] Sequence published as Castrén 1846c and 1847d ends here.  I.e. precisely the letter of 1/13 Dec. 1845. See the volume of letters in this series. At the same time, Castrén was also searching for a new companion for his journey, because J.R. Bergstadi had decided to return first to Kazanˈ and from there to Finland. See esp. Castrén’s letters to J.R. Tengström and Rabbe, 6/18 Nov. 1845 in the volume of letters. (TS)  The text from here to mscr p. 339 was published in modified form in Suomi, see Castrén 1847i: 1–32 and in German in Castrén 1847j: 289–316. The version in Suomi differs considerably from this draft, and the article is published in toto among Castrén’s travel reports of 1845–1849 beginning from p. 751.  wildar ǁ folkslag  beträdde landet ǁ 1. härjande beträdde Asiens wilda stepper ǁ 2. ~ woro på sitt och ǁ 3. beträdde deras stepper  dess innewånadre ǁ dem  till […] focis ǁ ❧ 1. till ett fortwifladt ☙  kamp ǁ 2. till ett förtwifladt sjelfförswar ǁ 3. till motstånd och  förfarna ǁ wäl ~  lågo […] fejd ǁ 1. lefde tillförene i fejd så wäl med hvarandra <--> ǁ 2. lågo enl[igt] trad[itionen] Ostjaker och Voguler i fejd  sina […] grannar ǁ Samojederne i norr och Tatarerne i söder  Men utom ǁ Utom  föreföllo […] tilldragelser ǁ förekommo ofta krigiska uppträden  Khanty society was structured into tribes (families, Ru. род, Khanty sommar och winter uppehålla1285 sig wid sina egna floder och lefva af jagt, fiske samt1286 renskötsel. Hela antalet af de wid Tromjogan och ☙  Agan bosatta ❧ Ostjaker uppgifves till wid pass 400 själar1287, af hvilka endast 96 tillhöra den Aganska volosten.1288 ☙  ❧ Obs. Hit hör ett bref ifrån Narym till Sjö- grén.1289 ☙  ❧ Narym d. 1/13 December 1845. Både1290 sagan och historien stämma deri öfverens, att Sibiriens wildar1291 långt före den tid, då Jermaks skaror beträdde1292 landet och twingade dess1293 innewånare till1294 en kamp pro aris et focis, woro på sitt vis väl förfarna1295 i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak wann sina flesta segrar, lågo1296 Ostjaker och Woguler i ständig fejd så wäl med hvarandra, som med sina1297 Samojediska och Tatariska grannar. Men1298 utom dessa strider, som kämpades emellan skillda nationer, föreföllo1299 idkeligen krigiska tilldragelser emellan enskildta stammar eller slägter af samma nation.1300 Nöden, roflystnaden1301, hämdbegäret satte den ena slägten1302 i harnesk mot den andra och föranledde blodiga uppträden. Så lefde landets innewånare i ett oupphörligt krigstillstånd. Fa☙  ran ❧ stod alltid lurande bak porten; inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskildta familjer af samma slägt att sluta sig närmare till hvarandra och1303 för sig utvälja ett öfverhufvud, en stamfurste1304. Bland1305 Ostjakerne hade till och med de flesta, om ej alla slägter1306 försett sig med fästen till mötande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu så kallade Tschud-fästen 1074 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1074 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks warit1307 beskaffade, torde ej1308 mera kunna utredas. Traditionen wet om dem intet widare, än att de warit1309 belägna på branta1310 uddar och andra otillgängliga ställen. Der sådana fästen rest1311 sig, anträffar man i1312 wåra dagar endast jord-högar, brutna pilar, rostade spjut, pansar-skjortor och andra krigiska qvarlefvor. ☙  ❧ Ett af nämnda1313 Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden Surgut uppreste sina tinnar. Här lefde wid denna tid en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken1314 af Ostjakerne ännu prisas såsom en mäktig1315 och tapper man. Fastän Jermak redan hade1316 krossat Kutschum-Chans wälde, hade besegrat1317 alla Ostjak-stammar wid Irtisch och öfverwunnit Wogulerna, wågade likwäl Pardak1318 en strid emot fienden. Ostjakerne kämpade med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner. I en strid med så olika wapen måste naturligtwis Pardak snart gifva sig besegrad. Fästet intogs, men Pardaks minne är ännu widt frejdadt i landet. Hans efterkommande omtala med sorg förlusten af sin Furstliga heder, men det Furstliga namnet hafva de allt intill denna dag bibe☙  hållit.xxxiii 1319 ❧ Sedan det Pardakowska fästet war intaget, uppbygde segerwinnaren på samma ställe en ostrog och anlade en stad, som efter en närbelägen gren af Ob erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af kosak-dynastiens mäktigaste wärn och hufvudpunkten1320 för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid efter annan roflystna1321 kosak-skaror, som underkufwade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar ifrån1322                       рат) until the 19th century, but since then they lost their original significance. There were, however, also larger conglomerates of tribes, and this ‘dual fratrial’ division survived longer than the tribal system. Гемуев & al. 2005: 134–136. (TS) roflystnaden ǁ ~ och slägten ǁ stammen och ǁ ~ ibland stam-/furste Bland […] flesta ǁ 1. Några, om ej ǁ 2. De flesta, om ej alla ǁ 3. Ostjakerne hade till och med de flesta ǁ 4. Ostjakerne hade till och med flere slägter ǁ stammar warit ǁ <--> ej mera ǁ nu mera knappt warit ǁ 1. ~ ǁ 2. woro branta […] ställen ǁ höga uddar och annars otillgängliga ställen rest sig ǁ 1. sägas warit uppförda ǁ 2. fordom warit uppförda i […] dagar ǁ numera nämnda ǁ dessa hvilken ǁ och mäktig ǁ modig hade ǁ kro[ssat] besegrat ǁ underkufvat Pardak ǁ 1. Irtisch ǁ 2. Jermak Change to the footnote: Furste ǁ Pardak hufvud-/punkten roflystna kosak-skaror ǁ skaror af roflystna <----> kos[aker] ifrån […] söder ǁ wid Tas, öfra Ob, Ket, med ett ord: i halfva westra Sibirien xxxiii. Efter samma Furste bär den lilla, staden Surgut förbirinnande bäcken Pardakowka sitt namn. 1075 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1075 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria  Change to the footnote: Surgut ǁ Staden  se der ǁ de ser  en gång ǁ fordom  landsbygden […] elände ǁ 1. landet staden nedsjunkit i armod och elände ǁ 2. landet ock sjelfva staden och dess inwå[nare]  elände. ǁ ~ Dessutom har Surgut mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sednaste timade år 1840 år och förvandlade staden till hela staden till en grushög. Redan före denna händelse, som beröfwat kosak-staden dess sista krafter,  Change to the footnote: den […] största ǁ större  tröstar […] titeln ǁ har nu endast titeln  mynningen ǁ <Sar>  Bergstadi offered a more pleasant view of the town. He also related an example of their menu there: “Se vår snygga goda Strjapka har redan ställt på bordet den ångande Samovaren! Sätt dig min vän! Jag vill servera. Här får jag bjuda dig ett glas, veritabelt fint blomthé, directe inkommet ifrån Kiachta! Lägg i socker efter behag! Hvad är det för krus? Spar ej på sockret! Vi sjelfva försötma oss med 15 månadtligen. Behagar dig en hvetesmörgås med det bästa Tjuchonskoje maslo (Finskt smör)? Tag äfven för dig af dessa ypperliga vofflor, dessa svällande piroguer med hjortronsylt och af Gummans bästa anrättning, denna pösande gräddkaka!  – I morgon skola vi servera dig kaffe med Fru Siréns lilla, nätta thekanna. Till middag få vi gélée på Njelma, russinsoppa, en ypperlig morotspirogue och allt det krimskrams, som vi hade till thébröd. Ishafvet i norr ända till Ket-floden i söder. Det är wisst, att under eröfrings-tiden få orter i Sibirien spelat en så wigtig och betydande role, såsom staden Surgut. Så mycket mera nedslående är den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända ruinerxxxiv 1323, se1324 der qvarlefvorna af den en1325 gång så mäktiga staden. ☙  ❧ Likasom dess fordna rikedom grundade sig på infödingarnes välmakt, så har i och med den öfwerhandtagande fattigdomen i landsbygden1326 äfven staden nedsjunkit i armod och elände.1327 Ur stånd att contribuera de wanliga utskylderna har den djerfva kosak-stadenxxxv 1328 till och med förlorat sina privilegier och tröstar1329 sig nu med blotta titeln af stad. Den är belägen wid öfra Ob, vid pass 300 verst ofvanom mynningen1330 af Irtisch.1331 Här tillbragte jag under nästförflutne ☙  sommar hela Augusti månad1332 ❧ samt1333 en del af September, sysselsatt med studium af det Ostjakiska språket1334. Ifrån Surgut ärnade jag bana1335 mig wägen öfver Wach1336 och Tas till Jenisei-floden, men då denna resa åtminstone på dåwarande årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Mitt närmaste mål blef1337 nu staden Narym, dit man från Surgut räknar närmare1338 800 verst, då resan werkställes med båt. Denna nejd är märkwärdigt nog, ännu en ödemark1339, xxxiv. Surgut har mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sista timade år 1840 och förwandlade hela staden till en grushög. xxxv. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af stadens innewånare. 1076 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1076 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks nästan öfvergifven af Ryssar, glest befolkad med Ostjaker, utan post-stationer, utan herbergen. Af sådan anledning nödgades1340 jag redan i Surgut förse mig med alla1341 för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en ordentlig farkost, ty på de Ostjakiska trågarne är färden både mödosam ☙  och äfwentyrlig. ❧ Af1342 stort behof war för mig derjemte en infödd Ostjak, både såsom tolk och förespråkare hos landets barn, hvilka jag borde söka att komma i så nära beröring, som möjligt.1343 I dessa och andra afseenden wäl utrustad anträdde jag resan1344 den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt. Mitt enda bekymmer war den sena årstiden, som enligt all sannolikhet skulle medföra både regn och snö, köld och blida, dimmor och nattfroster. Ett ehuru otillräckligt skygd emot detta onda beredde oss1345, d. v. s. mig och Bergstadi den i Surgut ombesörjda lilla farkost, hvilken war försedd med en i alla Obska båtarna wanlig kajuta. Denna kajuta war så beskaffad, att man endast krypande1346 kunde träda i och ur den, endast liggande få plats deri och blott genom ett hål i taket erhålla en skymt af dagens ☙  ljus. Här ❧ inredde wi med Bergstadi wår matsal, wårt sofgemak, wår skrif- och studerkammare. En kista begagnades till bord, stolar woro ej af nöden, emedan middagen intogs på Romerskt wis; theköket1347 war wår kamin.1348 Jag vill ej påstå, att wår kammare war öfwermåttan lysande och praktfull, men1349 likväl försäkrade magazins-förwaltaren i Surgut, en genomlärd man och god Christen, att en så1350 förträfflig boning ej egdes af Diogenes, hvilken han1351 sade wara ”en af werldens största Philosopher och en mycket bättre Christen än Plato sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens Strjapkan har moderligt sörjt för oss. Värdsfolket hafva vi ej varit så nöjda med. De äro osnygga och smått tjufske. Rummen äro illa försedda, så att man lider af drag från upp och netan’, och under kulna dagar måste med pels värja sig för kölden.” Rancken 1884: 52–53.  They arrived on 1/13 Aug. Bergstadi wrote: “Då vi ankommo till Surgut den 13/1 Augusti, var en stor prasdnik i staden, och vi uppvaktades af Sasädateln, Kasnatschejn, Kosackchefen och Presterne samt fältskärn, som påstods vara Tysk, men som af detta språk ej förstod ett enda ord. Detta förnyades hvarje Söndag. Läkaren ensam besökte oss ej. Vid vår ankomst var han bortrest och sedermera låg han i fem veckors tid beständigt full utan att kunna röra sig ifrån sängen.” According to Bergstadi the rich Mr. Tupaljoff had the reputation of being especially helpful towards the other inhabitants of the town. On the other hand, most of the Ostyaks deeply in debt to him, and therefore he could hire them for practically nothing to pull a seine or for other jobs. “Detta allt oaktadt måste han dock anses för en mägta honett man i dessa nejder. Emot oss var hans familj mycket förekommande. Han sjelf var under hela tiden ej hemma, men sökte på allt sätt gå våra önskningar till mötes. Så fingo vi af dem den ena tolken gratis, allt som oftast en vildgås, en och annan Muxun, Sterled och Njeljma, samt sist för resan en god båt och åtskilligt godt för vägkost. – Sasädateln var en fyllhund, men höll sig dock ständigt på benen. Med talandet ville det ej rätt gå, emedan tungan var bunden genom 1077 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1077 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria detta blef han mägta förtörnad, och Kosacken tvangs som ett spakt lam foga sig efter våra önskningar. – Kasnatschejn var en gammal hedersgubbe, religieus och samvetsgrann. Likasom vi ej gingo hos de andra, så underläto vi äfven att besöka honom, hvilket dock sluteligen ångrade oss, då vi vid vår afskedsvisit sågo att hans gumma var en godhjertad, fryntlig och välmenande oldmoder.” Rancken 1884: 54–56. On 10/22 Sept. he continued: “Ända hittills hafva vi oafbrutet sysselsatt oss här. Först studerade vi Ostjakiska med hvar sin tolk, och derpå begynte Castrén författa sin Grammatik, och jag öfversätta den på Latin. Stilla har tiden framskridit, vi hafva knappt gjort annat än arbetat och deremellan promenerat vid de vanliga tiderna. […] Motion är för en studérkarl en alldeles oundgänglig sak, och i synnerhet är den det här, der den råa osunda lufset (? luften) ellers annars otjenlig mat lätteligen kunna annars i grund förderfva äfven en starkare hälsa. […] Så stiga vi vanligen upp kl. 6 a 7, dricka friskt vatten i massa, promenera smått i kammaren för att morgna oss, s[a]mt brygga derunder kaffe. Sedan detta blifvit inkamineradt sätter man sig ned att arbeta (hvilket dock vanligen sker på stående fot till lättnad för bröstet och hæmorrhoiderne, hvilka det Sibiriska klimatet uppdrifvit äfven hos mig) ända till kl. 12. Härunder gör man då och då ett slag i rummet för att hvila ögonen, fortfar med bränvinets ljufliga safter, hvarföre fältskären var ständigt till hands för att uttrycka hvad Gubben sjelf ej kunde framföra. Han undvek oss så mycket som möjligt, och afreste kort före oss utan att taga afsked. […] Ispravniken [ifrån Beresoff] ankom också verkeligen, men då han erhöll kunskap om att vi voro i staden, qvarstadnade han i sin båt, föregifvande sig vara sjuk (man glunkade om att det var buteljsjukdom) […] Under det Ispr. låg för ankar vid redden, uppvaktades han af vederbörande och presten berättade för oss efteråt, att han primäl (emottog, gaf audience), d. v. s. gaf bränvin och finskt smör. En fin pik åt oss, hos hvilka han aldrig erhöll annat än högst en kopp thé. – Samme prest var en stor filou och sladdrare; söp mera betydligt af den här så omtyckta starka varan, men sade sig ej röka tobak, emedan han sade, det står skrifvet: ’Allt som utgår af munnen är synd.’ Föröfrigt var han mot oss mycket honett; skickade esomoftast en och annan hjerp af egen fångst. – Kosacken var en slipad man, söp ej bränvin, hvilket hos en Sibirisk Tschinovnik allmänneligen påstås vara ett tecken till att han har hin onde under skölden. Han var i uppenbar delo med Sasädateln och Kasnatschejn och ville på allt upptänkligt vis förmå oss att genom klagomål skada dem. Då detta ej lyckades sökte han såsom varande t. f. Sasädatel under dennes frånvaro sätta alla möjliga hinder för vår afresa. Då Castrén märkte 1078 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1078 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks           Af […] derjemte ǁ 1. Derjemte behöfde jag ǁ 2. Af stort behof war äfven för mig  The man they hired was called Pëtr Jorgankin. Bergstadi described both him and his duties in their service in Rancken 1884: 57–58. He stated, among other observations: “[…] men snart blef han dock synbarligen nöjd, emedan han torde funnit, att han såsom herrbetjent var vida bättre lottad än mängden af hans bröder. Så fick han alltid resten af vår middag till desert, och hvad ännu mera var, om aftnarne dricka fint blomthé och det med socker, en alldeles ovanlig raritet för honom. […] Lätt var i alla afseenden hans tjenst, och derföre sofde han ofta så lång dagen var, utom de tider han gjorde sina väldiga mål. Detta hade vi i det hela ingenting emot, men värre var hvad han ej kunde rå före, att hans starka natur under sömnen i abdomen förorsakade eruptioner, som med de mest förpestade svafvel-baryt-dunster förpestade vår lilla verld.”  resan […] tillförsigt ǁ den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt min långa och besvärliga resa  oss ǁ 1. d ǁ 2. af mig  krypande ǁ krypade  the-/köket  Also Bergstadi described their living conditions in a similar way. Rancken 1884: 58.  men ǁ oc[h]  så förträfflig ǁ bättre  han […] wara ǁ warit vattenblusningen och äter stundom ett eller två smörgåsar, ifall man ej redan gjort det vid kaffet. Promenaden räcker vanligen närmare till 2, hvarefter vi genast intaga vår middag. Sedan kastar man sig på sängen till 15 a 20 minuter och arbetar så till kl. 6. Under arbetet såväl före som efter middagen samtala vi, likasom till följe af en tyst öfverenskommelse, aldrig; detta sker under promenaderne, mddagen samt om aftonen, antingen någon halftimme under det man dricker thée eller ock ungefär likaså länge närmast före sängdags. Men låtom oss återvända, der vi afbröto! Eftermiddags promenaden räcker vanligen ifrån 6 till 7. Hemkomne dricka vi thé, samtala som sagdt, antingen derunder eller sednare, men arbete för öfrigt till kl. 10, då man kryper till kojs. […] Utom motion, kaffe, thé, middag, arbete och sömn har simning varit en af våra förnämsta njutningar. […] Den 20 Augusti slutade Castrén, men jag har högst gerna ännu länge fortsatt dermed om det ej såsom vanligt fallit sig högst obehagligt att simma ensam i synnerhet på ett vildfremmande ställe.” Rancken 1884: 48. samt ǁ och språket ǁ språkets dialecter bana mig wägen ǁ fortsätta resan Wach ǁ T[as] blef ǁ war närmare 800 ǁ 7–800 ödemark ǁ wild ~ nödgades jag ǁ måste den resande alla ǁ f[ör] ☞ 1079 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1079 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                    merendels […] och ǁ så branta och så vid […] får ǁ med möda får wid dem lätt […] sig ǁ ej sällan är sand-/slätter och […] kort ǁ der wandraren innan kort får Bergstadi: ”På längden började hæmorrhoiderna att taga allt mer och mer öfverhand; hufvud, nacke, rygg och alla leder värkte alldeles förtvifladt. Då gick man, så ofta färden gick längs en sandbank, der båten kunde framhalas med släptåg, så oändligt gerna på stranden för att sträcka de styfnade lederna, och inandas den friska luften, hvilken man insög i fulla drag, likasomn en hungrande efter flera dagars fasta begärligt slår sig ned öfver den mat han kan öfverkomma.” Rancken 1884: 59. Castrén has an incomplete footnote here: Märkas bör kanske, att längre in i landet Förgäfwes ǁ D[e] här efterleta ǁ leta efter De […] innewånare ǁ 1. De enda spår af menniskor ǁ 2. De enda mennisko-spår den […] stranden ǁ 1. stranden ǁ 2. Obs ödsliga st[rand] läger-/ställen en mennisko-boning ǁ 1. en m[ennisko-boning] ǁ 2. mensk[lig] dtta afstånd ǁ d[en]na wäg sommarjurt […] hufvudfloden ǁ 1. sommar-jurt. För näfverjurt ǁ 2. sommar-jurt, hvilka ej heller woro belägna wid hufvudfloden wanligt ǁ ~ uppförda Sådana ǁ T grenar […] protoki ǁ grenar (protoki), b) sägas […] utgjort ǁ bildat lopp ej oftare begagnad, än då regn och owäder gjorde det omöjligt att sitta på däck eller ströfwa kring stränderna. För sistnämnda nöje war beklagligtwis nejden föga egnad. Ehuru ☙  icke synnerligen höga, äro likwäl ❧ de Obska stränderna merendels1352 så branta och leriga, att man vid1353 dem med möda får ett fotfäste och lätt1354 utsätter sig i fara att nedstörta i floden. Höste-tiden anträffas wisserligen här och der widsträckta sandslätter1355, men äfwen de hafva wanligen en grund af blöt lera, och1356 wandraren får äfven på dem innan kort sitt lystmäte.1357 Landet närmast intill stranden består antingen af sanka kärr, eller obergade ängar,1358 som äro bewuxna med ett ogenomträngeligt starrgräs, eller wanligast af en tät wideskog. Förgäfwes1359 bemödar man sig att här1360 efterleta en gångstig. De1361 snart sagdt enda spår af innewånare, som understundom röja sig wid den1362 ödsliga stranden, äro slock☙  nade eldstäder, öfvergifna läger❧ställen1363, brutna åror, tältstänger m. m. Ytterst sällan anträffas en mennisko-boning1364. Ifrån Surgut räknades till första Ryska by, benämnd Lochosowa, 90 verst och på hela d[e]tta1365 afstånd frunnos endast uppå tvenne ställen några Ostjakiska sommarjurt1366, belägna ej wid hufvudfloden, utan såsom wanligt1367 wid dess grenar. Sådana1368 finnas wid Ob i största ymnighet. Man indelar dem i tvenne slag: a) wanliga grenar1369 eller de på Ryska så kallade protoki, b) Staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka under ☙  sommaren merendels ❧ uttorka, men tillförene sägas1370 hafva utgjort sjelfwa hufvud-fåran. I hydrographiskt hänseende förtjenar äfven anmärkas, att djupleken af Ob på närwarande årstid uppgafs ifrån tre ända till åtta saschen, ehuru floden nu war på sitt 1080 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1080 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks torraste. Om tillwaron af reflar och sandbankar öfvertygades jag redan under första dagsresan, då båten wid mörkrets inbrott styrdes1371 på ett blindskär, derifrån ingen återgång mera war möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men denna gång blefvo likwäl icke sandbankarne wårt nattherberge, utan Ostjakernas rådighet förhjelpte oss sent på qwällen till den nyss omnämnda Ryska byn Lochosowa, hvilken1372 bestod blott af ☙  några få hus. Natten till❧bragtes i byn. Wid mitt uppwaknande följande dagen såg jag till min förwåning de ännu i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmeln betäckt med winterns grå1373 mantel, såg menniskorna skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke1374 dessto mindre förfogade wi oss redan tidigt på morgonen ned i kajutan1375, tillslöto wäl1376 dess dörrar och afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt mörker öfverfölls1377 jag af en art1378 ”spökräddsla”. Det föreföll mig, såsom rasade ett owäder derute och sjelfmant återkallades i minnet de dagar1379, då jag för twå1380 år tillbaka wid foten1381 af Ural pröfwade den Nord☙  iska höstens alla wedermödor. ❧ Att samma slags widrigheter nu skulle återkomma, war en farhåga, som angrep1382 och i den mörka kajutan mäktigt oroade mitt sinne.1383 Jag tyckte mig fastfrusen wid en öde strand, öfwergifwen af menniskor, plågad af hunger1384 och köld, tärd af sjukdom och öfverhopad med all1385 de[n] smälek, som rimligen kan drabba den resande i de1386 värsta wildmarker. Lyckligtwis befriades jag snart1387 ifrån dessa ängsliga och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag wid1388 de Juwaschkinska jurtorna trädde1389 ur1390 wårt             styrdes ǁ stötte hvilken […] blott ǁ bestående blott grå ǁ gråa Icke […] mindre ǁ Emellertid kajutan ǁ wår kajuta wäl […] dörrar ǁ dörrarna öfverfölls ǁ plågades en art ǁ en så kallad dagar ǁ 1. ~ ǁ 2. hårda ~ twå ǁ ungefär ~ foten ǁ floden angrep ǁ ❧ 1. emot mitt ǁ 2. emot allt ☙  bättre wetande ~ ǁ 3. emot allt bättre wetande bemäktigade ǁ 4. mäktigt angrep mig ǁ 5. angrep mitt sinne ǁ 6. i den mör[ka]  sinne. […] Lyckligtwis ǁ sinne. Lyckligtwis  hunger och köld ǁ 1. hunger och ǁ 2. hunger, köld m. m. ǁ 3. hunger, köld och annan smälek  all de[n] ǁ all upptänkelig  de […] wildmarker ǁ 1. wildmarken ǁ 2. den värsta wildmarken  snart […] bekymmer. ǁ 1. genom ǁ 2. wid ankomsten till de Juwaschkinska jurtorna ǁ 3. snart ur min iråkade sorgsna sinnes män ǁ 4. snart ur min iråkade spökräddsla  wid de ǁ wid ankomsten till de  trädde ǁ åter ~  ur […] tillstängda ǁ 1. ur det wäl ti[llstängda] ǁ 2. ur mitt ǁ 3. ur det 1081 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1081 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                         marken ǁ gräset wackra ǁ raka så […] bättre ǁ sålunda kasta ǁ få ~ mycket ǁ ~, <-> tillredd af ǁ 1. sammanfogad af ǁ 2. uppförd af ǁ 3. tillredd af sammansynnda dem Ostjj hopsy ǁ 1. hvilka hopsys ǁ 2. ~ ǁ 3. hvilka hopsys golfmattor ǁ ~ och bildas ǁ uppföras widestammar […] näfverwäggarna ǁ 1. widestammat, hvilka ǁ 2. widestammar till att stöda och upprätthålla de utbredda nä ǁ 3. widestammar till wäggar ut jurtens yttre sida ǁ 1. hvilka komma att ǁ 2. från den yttre sidan jemwäl ǁ merendels äfven öfverdragas ǁ betäckas äfven […] sidan ǁ på yttre sidan jemväl ombindas och ǁ ombindas med <-> I […] röken ǁ Slutligen göres ett rökhål framför […] man ǁ wid ingången fästes en lös bräde […] näfver ǁ näfver eller bräde blott ǁ 1. ~ ǁ 2. endast ett hörn ǁ ett af de öfra hörnen fästas ǁ 1. är fästad ǁ 2. blir fästad är ǁ 1. ~ nu ǁ 2. ~ i det närmaste Ostjakisk sommar-jurt ǁ Ostjak-boning mål ǁ bord tillstängda winter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken1391 war åter grön, och tjusta sjöngo foglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste tält. ☙  Dit ledde en ❧ smal gång, som å ömse sidor war omgifven af wackra1392, spensliga widen. Gången war jemn och rak samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innewånare sina färde och lemnade mig så1393 mycket bättre tillfälle att ostörd kasta1394 en blick på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, dess wäggar woro mycket1395 låga, men taket var högt och spetsigt. Hela boningen war tillredd1396 af näfver-skifvor, dem1397 Ostj[akerne] hopsy i form af breda golfmattor1398, så att de kunna sammanrullas samt med lätthet transporteras från ställe till ställe. Af dem bildas1399 både wäggar och tak ☙  genom följande enkla  ❧ mekanik. Man nedslår i jorden några widestammar1400, hvilka tjenade till att upprätthålla näfverwäggarna jurtens1401 yttre sida. Emot detta underlag uppresas några taksparrar, hvilka jemwäl1402 bestå af wide. Dessa öfverdragas1403 med näfver, som äfven1404 på yttre sidan betäckes med sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas1405 och befästas med mjuka videgrenar. I1406 taket ☙  lemnas ett draghål för röken och ❧ framför1407 ingången hänger man en dörr af bräde1408 eller näfver, som blott1409 med ett1410 hörn fästas1411 wid jurten. Detta är1412 <------> allt, som erfordras till en wäl beställd Ostjakisk1413 sommar-jurt. Fönster och golf, bänkar och bord träffas alldrig i detta slags boningar. Må vi blott ej förgäta eldstaden, ty den utgör sjelfva hufvud-villkoret för Ostjakens trefnad. Lifwets högsta njutningar: ett godt mål1414 och en 1082 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1082 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks behaglig hvila äro1415 hos Ostjaken fästade wid detta enkla1416 tillbehör, som består1417 af en med stenar omgifven grop i midten af jurten. Till en angenäm hvila hör naturligtwis äfven en mjuk1418 bädd. Denna reder1419 sig Ostjaken af rörmattor, renhudar, skinnpälsar och andra ☙  klädespersedlar1420. Det roar oss icke att un-❧ dersöka innehållet af Ostjakernes wällings-grytor1421 och näfver[-]rifvor1422, ty wi weta af gammalt, att de innehålla fisk-soppor, grötar, piroger af häggbär o. m. d.1423 Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas1424 små bodar eller magasiner, timrade af stockar och, liksom i Lappland, uppställda på höga stolpar. Sådana anstalter funnos1425 dock ej wid närwarande jurt, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra stolpar och wanligen begagnad till torkning1426 af småfisk. Måhända skulle i den närliggande skogen ännu några ☙  upptäckter1427 kunna göras, men ❧ wi1428 måste påskynda wår resa, emedan tunga1429 moln höja sig från vestan bådande regn och owäder. I Sibirien bedrager man sig sällan, om man tyder himmelens tecken till det wärsta. Så skedde äfven nu, att owädret rasade med sin fulla styrka, då wi under natten landade wid en liten Ostjak-by. Drifwen af en hemlighetsfull sympathie med naturens vilda lek trädde jag för ett ögonblick ur kajutan. Jorden war om☙  gifwen af ett tillfälligt ❧ mörker, tunga windar susade1430 i luften och skarpa regnskurar smattrade i träden. Det war en af de nätter, om hvilka Asiens wildar förtälja, att de aflidnas andar ej få ro i sina grafwar, utan irra wilda och fruktanswärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas ofwan jord, ligger stilla och bäfwar; blott skuggorna drifwa nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga andar sväfwa                 äro ǁ <-> enkla ǁ lilla består ǁ endast ~ mjuk ǁ god reder ǁ tillreder klädes-/persedlar wällings-grytor och ǁ wällingsgrytor, n[äfver-rifvor] näfver-/rifvor o. m. d. ǁ och anträffas ǁ ~ äfven funnos ǁ träffades torkning ǁ fisk upptäckter […] göras ǁ upptäckas wi […] wärsta ǁ 1. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Höstetiden bedrager man sig om man tyder himmelens tecken till det wärsta ǁ 2. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger, att ”höstens wäder är det  ǁ 3. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger att ”östans-wädret ”Östens wäder är det wärsta” (idän ilmat ilkeimmät). Ungefär samma ordspråk har jag hört Samojeder och Syrjäner tillämpa på den hos oss så högt beprisade vestanwinden. Wisst är åtmin Det fördröj[des] tunga ǁ hotande susade ǁ hvilade 1083 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1083 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  menniskornas ǁ <o[ch]>  genom brott ǁ 1. genom synd ǁ 2. genom ett ǁ 3. och ett ǁ 4. genom foro ǁ 5. genom men  som ǁ hvilka nu  anblick ‖ full  Stående ǁ Om  tält-dörrarna ǁ tält-mynningar  ej […] angenämaste ǁ war egnad till att uppwäcka mindre angenäma  känslor ǁ [intr[yck]  återkommen […] hjerta ǁ 1. återkommen i kajutan, kände mig betydlig lättare till sinnes ǁ 2. andades wida lättare, då jag återkom i kajutan  hjerta ǁ <---->  jemn ǁ 1. <tro> ǁ 2. lugn  widsträckt, lika ǁ widsträckt och lika  låga ǁ leriga  sand-/slätter kring menniskornas1431 läger och hota med döden alla dem, hvilka genom1432 brott och laster förwerkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har händelsen fört oss till närheten af trenne tält, som1433 erbjuda en fasansfull anblick1434. ☙  Omhöljda ❧ af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten osynliga för ögat. Man warseblir endast den öppna ingången som upplyses af eldskenet innanföre. Stående1435 midt för de tre tält-dörrarna1436 tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter annan höras ur gapen wilda, oförstådda läten, som snart öfverröstas af regnet och stormwinden. Det wore en fåfäng möda att söka i all sin fasa skilldra denna scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina höst-windar och regnskurar. Wisst är åtminstone, att den ej1437 war egnad till att ☙  uppwäcka de angenämaste ❧ känslor1438, och att jag återkommen1439 i kajutan andades med ett wida lättare hjerta1440. Under natten lade sig owädret och följande morgon nådde wi de Magijonska jurtorna, belägna wid utloppet af en liten flod Magijon, som ifrån högra sidan utfaller i Ob. Wid afresan från dessa jurt tog jag mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den wilda nejd, jag bereste. Ingen ting nytt och ovanligt nådde mitt öga. Den ena fjärden war fullkomligen lik den andra, lika jemn1441 i sitt lopp, lika widsträckt1442, lika ödslig och öfwergifwen. Öfverallt företedde sig samma låga1443, leriga, nedrasande stränder med ewigt samma widen. För resten endast kärr och lerhaltiga ☙  sand❧slätter1444. Sedd med Europeiska ögon är Ob en dyster, wild och enformig flod, som 1084 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1084 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hos betraktaren ej förmår1445 wäcka andra känslor, än sorgens1446 och saknadens. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka ögon han betraktar åter1447 floden, och det korta men innehållsrika svaret lyder: ”Ob är wår moder”. Eller ställ samma fråga till den1448 åldrige Ostjaken, som sitter i styret1449 och tvifwelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är mannen uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa ord: ”Ob är den Gud, som wi wörda främst bland alla wåra Gudar, som wi anropa med de warmaste böner och nalkas med de rikaste offer.” För landets innewånare är Ob allt det godas gifwarinna och förutan henne hade sannolikt ingen mensklig warelse någonsin ☙  beträdt denna jord. ❧ Må derföre äfwen wi med kärleksfulla och försonande blickar betrakta1450 henne och hoppas att den tid ej skall wara alltför aflägsen, då den resande wid Obs1451 stränder skådar1452 andra taflor, än de nuwarande. Ungefär1453 i denna riktning irrade mina tankar, då ett högljudt hundskall tillkännagaf, att wi nått de Lechlesowska jurtorna. I hopp om en bättre wälkomsthellsning på stället1454 steg jag i land och besökte alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande warelse. Man förmodade att Ostjakerne warseblifvit1455 mig på däck och af räddsla ☙  gömt sig i skogen. ❧ Wi1456 fortsatte derföre wår resa oförtofwadt till den Jermakska Ostjak-byn, passerade samma dag de Wontpugolska och Wartuiska jurtorna samt nådde om natten mynningen af Wach. Denna flod tager ovillkorligen den resandes uppmärksamhet i anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin början långt in i Jeniseiska Guvernementet tillryggalägger hon  förmår wäcka ǁ wäcker  sorgens och saknadens ǁ sorg och saknad af ett bättre  åter floden ǁ 1. Ob ǁ 2. floden  den […] Ostjaken ǁ Ostjaken  styret […] fäders ǁ 1. styret, är  ǁ 2. styret och förmodli[gen] ǁ 3. styret och utan twifwel änmnu i hemlighet i sina fäders ǁ 4. styret och förmodligen  betrakta henne ǁ omfatta floden  Obs ǁ hennes  skådar ǁ 1. åskådar ǁ 2. får se  Ungefär […] tankar ǁ Försänkt i sådana betraktelser  wälkomsthellsning på stället ǁ wälkomsthellsning  varseblifvit ǁ af  Wi […] Wach. ǁ Resan fortsattes till derföre oförtöfvadt till den Jermakska Ostjak-byn, och samma deg passerades passerade wi ännu de Wontpugolska och Wartuiska och Wachpugolska jurtorna, hv[ilka] bland hvilka de sistnämnda woro belägna wid mynningen af Wach . Sistnämnda jurt bära sitt namn efter Wach-floden, wid hwars mynning de äro belägna. 1085 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1085 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  som […] verst ǁ af närmare tusen verst  omkring ǁ ända till  sitt […] lopp ǁ detta lopp  Största ǁ Större  dess ǁ Wachs  Stränderna ǁ Såsom wanligt, är den högra flodstranden mera upphöjd och steril, än den venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei). Dess stränder äro merendels låga, i synnerhet på venstra flodsidan, och i följe. Dess stränder  Changes to the footnote: Såsom ǁ ~ wanligt här ǁ wid Wach upphöjdare ǁ mera  wår ǁ ~ från Surgut  Ryska […] Wach ǁ Wid pass 100 verst norr om Labun eller i trakten af Kul-jogan skall floden  gå upp ǁ uppgå  mynningen ǁ Kul[-jogan]  i […] lopp ǁ högre upp  små […] följe ǁ wanliga Ostjak-båtar. Detta  communications-leden ǁ communicationen  upphört att begagnas ǁ 1. upp[hört] ǁ 2. blifvit tillsluten ǁ 3. råkat i glömska  befolkning ǁ bebyggare en bana som1457 utgör minst 700, men enligt innewånarnes uppgift omkring1458 1000 verst. Under sitt1459 widsträckta lopp upptager hon många bifloder, bland hvilka de wigtigaste ☙  äro  ❧ Kul-jógan, Sabun, Lawasin-jógan och Kalech-jógan, utfallande i Wach med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den högra sidan. Floden fortlöper i en oändlig mängd större och smärre böjningar. Största1460 delen af dess1461 område består af ödsliga kärruppfyllda, obebodda nejder. Stränderna1462 äro merendels låga och i följe deraf blottställda för öf☙  verswämningar.xxxvi 1463 ❧ I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje wår1464 uppför Wach till de wid Sabun-flodens utlopp i byn Larjatskij uppbygda krono-magasiner.xxxvii Ryska1465 handels-båtar skola understundom gå1466 upp ända till mynningen1467 af Kul-jogan; men i1468 sitt öfversta lopp skall Wach endast kunna befaras med små1469 Ostjak-båtar, i följe hvaraf äfven den gamla communications-le☙  den1470 emellan Ob och Jelogui allaredan ❧ upphört1471 att begagnas. Med afseende å flodens befolkning1472 kan jag ännu ej med xxxvi. Såsom wid andra Sib[iriska] floder skall äfven här den högra stranden wara upphöjdare och mera steril än den venstra. Man omnämner på wenstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt från mynningen af Kalech-jogan. xxxvii. I samma by finnas och en kyrka, uppbygd för wid pass 70 år tillbaka, samt en nyligen anlagd barnsskola. Byns innewånare bestå med undantag af krono- och kyrko-betjeningen blott af några få Ryska Colonister. 1086 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1086 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks säkerhet uppgifva annat, än ett samtliga dess bebyggare inom Tobolska Guvernementet äro Ostjaker. Sannolikt widtager wid Kul-jogan en Samojedisk befolkning, men om denna äfven fortgår öfversta1473 loppet af Wach, är mig tills widare obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Guvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära öfwerensstämmande med de1474 Obska ofwanom Surgut. De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig medelst jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor men ega smärre renhjordar. Sommartiden up☙  pehålla ❧ [de] sig wid sjelfva Wach, men deras winter-bostäder äro1475 wanligtwis belägna på ett större eller mindre afstånd ifrån hufvudfloden.1476 Ifrån mynningen af Wach gick1477 färden fortfarande genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der anträffades några Ostjakiska sommar-jurt, uppförda merendels af näfver, understundom1478 hopslagna af obilad stock. Äfven de sistnämnda woro i saknad af golf, fönster, ugn och de wanligaste husgeråds-saker. Eldstaden war placerad i midten af rummet och hela inredningen densamma, såsom i näfverjurtorna. Antalet af jurt uppgick wanligen till 3–6 på hvarje ställe. Wid inträffad öfwerbefolkning delar1479 sig byarna i smärre ☙  jurtelag, för att hafva ❧ bättre utrymme för jagt och fiskafänge1480, hvilke näringsgrenar nästan uteslutande sysselsätta Ostjakerne i1481 hela den Surgutska afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss wid afresan ifrån Wach eller de wid nämnda flods mynning belägna Wachpugolska jurt, förtjena att omnämnas de Kalymska, hvilka woro kringströdda1482 på fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samoj[ediska] ordet Kolda, Ob) samt de Mygalengska. Wid  öfversta […] Wach ǁ 1. uppför O[b] ǁ 2. öfra Ob  de […] Surgut ǁ 1. Obska, som bo omkring af Wach ǁ 2. Obska, som bo i trakten af Wach ǁ 3. Obska, som bo i Wachs ǁ 4. Obska, som bo i Wach-flodens  äro ǁ ~, liksom de Obska Ostjakernas,  hufvudfloden. ǁ ~ I och för de  gick […] genom ǁ fortgick resan genom  understundom ǁ ~ äfven  delar ǁ delade  fiskafänge ǁ fiskerier  i […] Surgutska ǁ 1. w[id] ǁ 2. i S[urgutska]  kringströdda ǁ förd[elade] 1087 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1087 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria       groft ǁ Ryskt egde ǁ buro annat ǁ något eller ǁ under ekorr-svansar ǁ ekorr-skinn märkte […] dessutom ǁ warsnade d man dessutom <--- ->  krage, ǁ krage och  funnos ǁ har man  köpare. ǁ ~ Men ej blott i klädedrägten röjde sig några bland nyss uppräknade jurt anmärkte jag, att Ostjakerne Söndagen till ära twagit sig rena, kammat sin svarta peruk och klädt sig i en lysande högtids-skrud. Den här wanliga öfwerkläden bestod både hos män och qvinnor ☙  i en paltå, liknande den Finska ❧ meckan, men kortare än denna. Hwardags-paltån war gjord af groft1483 wadmal, men den, som bars wid högtider och andra sällsynta tillfällen, hade man förfärdigat af kläde eller något annat finare tyg, som merendels war blått eller grönt till färgen. Kragen och uppslagen egde1484 ofta en annan färg och till ståtens förökande hade somliga äfven kantat sin heldagsdrägt med rödt eller annat1485 skimrande kläde, eller ock med en skinnbräm. Paltån war åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarwid hängde en stor knif med tennbeslaget skaft. Männerna buro höga, spetsiga mössor med wida, öfver öronen nedhängande skyggen. Qvinnornas hufvudbonad ☙  bestod här, liksom annorstädes, i en ❧ shavle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen war wanligtvis bar, eller1486 på sin höjd betäckt med en boa af ekorr-svansar1487. Handskarna woro sammansydda dels af brokig-färgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet märkte1488 jag ännu dessutom perlband kring halsen samt en myckenhet perlbradier, dels fastsydda wid krage,1489 uppslag m. m., dels löshängande wid gördeln. Wid samma gördel, wid de långa hårflätorna och den yfviga shavlen funnos1490 efter wanligheten fästade jern-bläck och messings-skifvor, egnade att genom sitt skrammel ådraga coquetten de unga svennernes uppmärksamhet, eller rättare sagdt: för att locka köpare.1491 1088 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1088 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Med den antagna heldagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva påtagit sig1492 ett gladare ansigte och ett frimodigare beteende än wanligt. Ders wälwilja och gästwänskap öfverskred all föreställning. Förrän wi ännu hunnit landa1493, stodo Ostjakerne wäntande1494 wid stranden, drogo båten i land, gjorde broar på den leriga marken eller buro oss på sina armar till närmaste1495 jurt. Af fruktan att misshaga wågade man alldrig bjuda oss några förfriskningar, men wid afresan öfwerhopades wi med Ostjakiska1496 läckerheter af alla slag, såsom färsk1497 och torkad fisk, bär och bär-piroger m. m. Om dessa gåfvor icke1498 äro alltför efterlängtade, mottager man dem likwäl ger☙  na, ❧ för att ej såra det goda, oskuldsfulla hjertat, hvarur de härflyta. Ty1499 att gåf[v]orna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man klart i den bedjande blicken och de ödmjuka åtbörderna. Kort efter afresan från de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi [af]1500 natt, mörker, regn och storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för att bringa oss helbregda till närmaste jurt och sjelfva få ett tak öfver hufvudet, men stormen war så wåldsam, att man snart nödgades gifva wika för dess öfwermakt och lägra sig wid en öde strand. Då morgonen åter randades och nattens skuggor weko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och ☙  resan ❧ fortsattes. Wi1501 nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derpå1502 efter1503 tvenne små Ostjak byar: den Laringska och Kitschengska samt upphunno samma dag den1504 nedra byn Lumpokolsk, efter att på fyra dygn ej hafwa anträffat en enda Rysk bebyggare eller sett en ordentlig boning. Äfven Lumpokolsk war en liten, eländig by, som bestod af en              sig ett ǁ ett landa ǁ 1. till stranden ǁ 2. i land wäntande ǁ redan ~ närmaste jurt ǁ 1. jurtor ǁ 2. jurtorna Ostjakiska […] alla ǁ gåfwor af margfalldig färsk ǁ torr icke ǁ också ~ Ty […] åtbörderna ǁ Ty man ser af den bedjande blicken och det ödmjuka åtbör[det] Mscr: att Wi […] snart ǁ Snart nådde wi derpå ǁ ~ ännu efter ǁ ~ ännu den nedra ǁ Ryska 1089 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1089 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  förryskade ǁ russi[fi]c[erade]  låg ǁ war ställd  Nedra […] Prest ǁ Liksom öfra Lumpokolsk, egde tillförene äfven den nedra  för […] Lumpokolsk ǁ 1. men för det närwarande betjenas nedra Lumpokolsk med d religionswård ifrån ǁ 2. för det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus, och menniskorna sade  ekonomie ǁ ekonomiska belägenhet  redan ǁ till och med  Såsom […] uppgafs ǁ Orsaken sades wara  welat ǁ k[unnat]  för […] året ǁ för svårighet att förse en större ladugård med foder emedan fiskerierna medtogo tiden för höbergningen  Footnote: fodra ǁ Mscr: fordra  ej ǁ ~ förr  odlingen ǁ hunnit  fälten ǁ förrän ~  sommar-jurt ǁ jurt nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre på Ryskt wis inredda Ostjak-jurt. Byns innewånare woro tre skattbetalande Ryssar och fyra Ostjaker. Jag anmärkte här, liksom på många andra ställen både wid Ob och Irtisch, att Ostjakerne, ehuru till alla delar förryskade1505, icke allenast hade bygt sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med egde en ☙  skilld ❧ begrafningsplats, hwilken war belägen i en skön lund, då deremot den Ryska låg1506 wid en ödslig strand, der wårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. Nedra1507 Lumpokolsk egde tillförene sin egen Prest, för1508 det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religions wård i öfra Lumpokolsk. Innewånarnes ekonomie1509, såsom redan1510 det yttre utwisade, i största förfall. Såsom1511 orsak härtill uppgafs den, att fiskerierna på de sednaste åren slagit illa ut och jagten försämrats. Boskapsskötseln hade man ej welat1512 uppdrifva, dels af fruktan för den härjande pesten, ☙  dels ❧ för1513 svårigheten att förse en större ladugård med foder för top månader under året.xxxviii 1514 Dessa klagomål förekomma öfverallt wid Ob, och de skola ej1515 upphöra, förrän odlingen1516 framträngt längre in i landet, fälten1517 blifvit rödjade och de giftnärande kärren uttorkade. Ifrån nedra Lumpokolsk räknas 70 verst till den öfra Lumpokolska byn. Denna wäg tillryggalades på en dag, hvarunder blott några Ostjakiska sommar-jurt1518 anträffades, såsom xxxviii. Emedan wårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man på många ställen [fodra] boskapen ända in på Juli månad. 1090 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1090 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  de Pankowska,  ❧ Tobalkinska, Waspugolska, Nachradinska, Magijonska. Winter-jurt woro i wår1519 wäg ingenstädes synliga. Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Men då de Obska stränderna årligen öfverswämmas af wårfloden, nödgas Ostjaken, för att skydda sitt hus och sin lilla egendom, söka för dem en plats på högländta, för öfverswämning skyddade, ifrån hufwudfloden mer eller mindre afsides belägna ställen. Emedan likwäl fiskafänget äfven under wintern fortfar att utgöra en wigtig näringsgren, är winter-jurten merendels uppbyggd wid någon mindre biflod eller en gren af sjelfwa Ob, der den ofta1520 omgifves af en wild, romantisk skog. Den nödwändiga fruktan för öfversväm☙  ningar har på ganska många ❧ ställen äfven afhållit Ryssarne ifrån flodstranden. Så är t. ex. Obdorsk belägen wid Polui, Beresow wid Soswa, Surgut wid bäcken Bardakowska o. s. v. Nedra Lumpokolsk låg på en höjd wid sjelfva flodstranden, men den öfra byn är åter belägen vid en gren af Ob. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades wi åtfölja hufvudfloden och lemna byn obesökt, hellst den mörka och regnige natten ej tillät en fotwandring. Byn sades ega en kyrka, fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom wid Jugan, Wach och flera andra ställen har äfven [i]1521 Lumpokolsk en schola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande af Ostjak-barn. Härmed sammanhänger en händelse, ☙  som ❧ tilldrog sig wid ankomsten1522 till de Magijonska jurtorna. Nyss insomnad i båten stördes jag plöts[l]igt af ett högljudt, förwirradt skri, som i nattens mörker nådde mina1523 öron. Öfwerraskad af oljudet skickade jag tolken att göra sig underrättad om anledningen1524 till detta owäsen. Innan denne hann       wår ǁ min ofta ǁ merendels Mscr: en ankomsten ǁ min ankomst mina öron ǁ min öra anledningen ǁ uppträdet 1091 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1091 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  larmande Ostjaker ǁ 1. Ostjaker, <-> ǁ 2. ropet ǁ 3. <oljud> ǁ 4. Os[tjaker]  uppslogos ǁ öpp[nades]  akt och mening ǁ afsigt  själa-sörjare hvilken ǁ 1. själa-sörjare. Denne hade anbefallt ǁ 2. själa-sörjare emedan  församlingens medlemmar ǁ Ostj[akerne]  öfverlemna […] omvårdnad ǁ 1. an[förtro] ǁ 2. i hans vård ö[fverlemna]  scholas ǁ behörigen ~  dess […] befordrades ǁ 1. detta allt skedde till deras fromma, o men Ostj[akerne] ǁ 2. allt sådant detta blifvit gjordt för deras egen wälfärd  I […] examinera ǁ Jag wille veta  som ǁ hvar blott kärleken ǁ kärleken  1o) […] stöd ǁ 1. 1o) Behöfde man sina barn ǁ 2. 1o) Behöfde föräldrarna barnen sina barn till arbete alla dagar 2do  komme ǁ skulle  beröfwa ǁ beröfwade  icke ǁ ej  Sistnämnda […] liderlighet ǁ 1. Af egen erfarenhet wet jag, att sistnämnda anmärkning är grun[dad] be och ǁ 2. Sistnämnda anmärknin[g]  och […] slagit ǁ 1. är ǁ 2. och för resten återwända, fylldes båten med larmande1525 Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos1526, och en röst tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne från närliggande byar församlat sig i akt1527 och mening att hos mig söka rättwisa. Härwid togo alla till ordet, den ena öfwerröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på Ryska och allt förwandlade sig till ett oredigt surr. Med tillhjelp af min tolk fick jag ändtligen utredt, att Ostjakerne will hos mig anföra klagomål öfver sin sjä☙  la-sörjare1528 ❧ hvilken anbefallt församlingens1529 medlemmar att öfverlemna1530 sina barn i hans omvårdnad, för att scholas1531 och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne hafwa pro[te]sterat med all makt, men presten skulle icke dessto mindre hafva tvungit dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till underwisnings-anstalten. Jag sökte öfvertyga det arma folket, att dess1532 egen wälfärd härigenom befordrades, men Ostjakerne wille ej höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren utan att hvarken kunna läsa eller skrifwa. I1533 förmodan att den ytterliga förbättring, som1534 schol-anläggningen framkallat hos det oförargeliga Ost☙  jak-❧slägtet, måste ega en djupare grund än blott1535 kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en bland folkets äldste och erhöll af honom följande besked: 1o)1536 Fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man omöjligen skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och att följakteligen scholan komme1537 att beröfwa1538 föräldrarna deras ålderdoms tröst och stöd, 2o) Wisste man, att de Ostjaker, som tillförene njutit uppfostran, icke1539 blifvit sitt folks apostlar, utan fiender. Sistnämnda1540 klagomål och1541 ej sällan slagit sig på 1092 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1092 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks liderlighet och allt1542 okynne. Dessa olägenheter äro lättare att inse än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket wore wunnet, om prester och schol[-]lärare1543 wille bemöda sig ingifva1544 lärjungen aktning för hans egen1545 ☙  stam och ej twertom, såsom fallet nu1546 är, ❧ fördömma1547 och såsom lutter djefvulskap stämpla allt hos1548 nationen egendomligt – en wisa, som infödingen äfven annars alltför ofta får höra af den Ryska allmogen. Emot1549 förbemäldta prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig deröfwer, att han sammankallat Ostjakerne till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande twertemot werkliga förhållandet, att faste-tiden wore förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-<svaghet>1550 wäckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva schol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig till den grad, att jag1551 nödgades gifva befallning ☙  till uppbrott1552, ehuru nat❧ten war mörk och regnig. Samma1553 regniga wäderlek fortfor sedan hela det påföljande1554 dygnet, hvarunder kajutan tog läck och alla kläder samt matförråder nedblöttes.1555 Nu hade ett tak warit wälkommet, men beklag[lig]twis funnos i wår wäg endast näfver-jurt, bland1556 h[vil]ka jag antecknat de Okkosengska, Mugtengska, Jarganska (af Jargan, Samojed), Wartuiska, Tschigaskinska, Kalymska och Panimska1557. Efter1558 nära två dygns resa träffades ändteligen i Ostjak-byn Pirtschina bland1559 jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande1560 dag woro wi åter i rörelse, fastän1561 regnet, stormen och den tilltagande kölden gjorde resan i högsta grad oangenäm1562.                      allt ǁ ~ slags schol-/lärare ingifva ǁ att wäcka och egen stam ǁ 1. eget i ǁ 2. egen nation nu ǁ ~ ofta fördömma […] egendomligt ǁ 1. tadla och fördöma allt orysk hos nationen egendomligt. ǁ 2. tadla, för[döma] hos ǁ för Emot […] uppbrott ǁ Emot förbemäldta prestman anfördes äfven ännu många andra klagomål, men då det ej stod i min makt att tillfredsställa de klagande, gaf jag befallning till afresa. national-<svaghet> ǁ nationella wälbefinnande jag ǁ ~ oaktadt uppbrott ǁ afresan Samma regniga ǁ 1. Samma regnaktiga ǁ 2. Denna påföljande ǁ nästföljande nedblöttes ǁ ~ Efter dygnets förlopp bland ǁ såsom Panimska ǁ Panym[ska] Efter […] dygns ǁ Efter att i nära twå dygn bland […] skador ǁ en mennisko-boning, der det war möjligt att i någon mon godtgöra de lidna skadorna Följande […] wi ǁ 1. Om morgonen satte wi oss ǁ 2. Om morgonen woro wi fastän ǁ ehuru oangenäm ǁ ~ och beswärlig 1093 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1093 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria             sommar ǁ höst stridde ǁ kämpade strid ǁ tid ej […] annorstädes ǁ 1. ej såsom dagarna annorstädes ǁ 2. ej såsom dagarna i Noe tid ǁ 3. wärre än Noe dagar ett […] töcken ǁ 1. dimma och töcken ǁ 2. ett nattligt mörker och håg ǁ lust excursioner […] fria ǁ excursioner jag […] mindre ǁ icke dessto mindre war jag nödsakad efterleta […] olikheter ǁ undersöka, om ej tilläfventyrs någon olikhet re tillhöra ǁ förek[omma] skiljaktighet ǁ olik[het] uppnåddes ǁ ern[åddes] Den tid war nu kommen, då sommar1563 och winter stridde1564 med hvarandra om herrawäl☙  det. ❧ Denna strid1565 plägar här afgöras på några dagar; men dessa dagar äro ej1566 såsom dagar annorstädes. Regnet sqwalar utan återvändo liksom i Noe tider, ishafvets windar tjuta i kapp med wargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett1567 nattligt töcken, på den uppblötta marken brusa leriga regnbäckar. Man har i slikt wåder ingen håg1568 för excursioner1569 i det fria, men jag1570 war nödsakad icke dessto mindre att tid efter annan omaka till mer eller mindre afsides belägna jurt för att efterleta1571 möjligen förekommande olikheter i Ostjakernes språk, seder och lefnadssättet. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva wer☙  ket en liten brytning i den sydligaste delen ❧ af Surgutska gebietet. Så förbyttes här det aspirerade t (tl) i ordens början till j, t. ex. jábet för tabet, sju, jájem för tájem, yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; weka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem m. m. I boningssättet röjde sig blott den olikhet, att den fyrkantiga jurt-formen började vika för den runda, hvilken i Tomska Guvernementet är den wanliga och företrädesvis lärer tillhöra1572 den Samojediska befolkningen. För ☙  öfrigt anmärkte jag här ingen annan ❧ skiljaktighet1573, än att hyfsningen påtagligen tilltog, ju närmare man nalkades den Tomska gränsen. Denna uppnåddes1574 efter något mera än en dagsresa från Pirtschina, sedan wi passerat de Paninska, Limtjingska, Rogorska och Muraska jurtelagen. De första jurtorna inom det Tomska Guvernementet woro de Kagleakska, tillhörande Timska volosten af Togorska afdeln[ingen] belägna wid pass 20 verst ifrån Surgutska gränsen. 1094 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1094 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Då innom det nya Gouvernement, som wi nu beträda1575, twifvelsutan nya språk och nya folk skola komma1576 oss till möte, torde det ej wara olämpligt att här kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit wår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad wid det1577 mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår ända till 18,657 själar, män och qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende inom samma Gouvernement belöper1578 sig endast 4,325 själar och den1579 Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal, neml[igen] 3,977 själar. Ostjakerne äro till stärsta delen bosatta i den Bere☙  sowska kretsen1580 ❧ (округъ) och dess tre afdelningar (отдѣленiя): den Obdorska, Kondinska och Surgutska. Nästan1581 alla den Beresowska kretsens Ostjaker tillhöra Ob-floden och utsträcka sig ifrån den Tomska gränsen i söder1582 allt intill Obska1583 wiken i norr. Dessutom1584 träffas af de Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym-fl[oden] som s[amman]hänger med de Poluiska Ostj[akerne] vid Obdorsk. De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro samt och synnerligen inskrifna under den Djenschtschikowska Afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likwäl icke innom denna afdelning, utan anträffas ännu sydligare wid floden Alym och dess mynning, beonde här tillsammans med Tatarer och jemte dem upptagna i tabellerna under namn af skattbetalande ☙  (ясач❧ные). Något ofvanom Alym1585 gjuter sig uti Irtisch floden Demjanka, som tager sin upprinnelse på Barabintzer-steppen, ej långt från källorna till Wasjugan  – en flod, som  beträda ǁ beträdt  komma […] möte ǁ möta oss  det […] folkstam ǁ 1. Ob och Irtisch är denna bland de infödda ǁ 2. det omätliga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland de infödda ǁ 3. det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland antalet af de infödda  belöper ǁ uppgifves  den […] ett ǁ 1. Samojederne uppgifves <-> ǁ 2. Samojederne utgöra ǁ 3. den Samojediska befolkningen utgör af  kretsen […] tre ǁ kretsen och anträffas i dess alla  Nästan alla ǁ Samtliga  söder ǁ norr  Obska […] norr ǁ den Obska wiken i söder  Dessutom […] Nadym-fl[oden] ǁ 1. Af de norr ǁ 2. Dessutom finnes ännu wid Nadym en ringa utgrening af de Obska Ostjakerne, ǁ 3. Dessutom finnes af de Obska Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym som lyder under den Obdorska afdelningen af Beresowska kretsen  Alym ǁ N[adym] 1095 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1095 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  Nyssnämnda ǁ Dessa  hela Ostjak-stammen ǁ Ostjakerne  steppens […] Irtisch ǁ den vestra eller Irtis[chka]  Ostjj ǁ stammen  kan upptaga ǁ träffas  Ob, är ǁ Ob-floden, är der  dess flesta ǁ nästan alla dess  dels […] kuster ǁ 1. till större delen på de skoglösa tundrorna wid Ishafvet ǁ 2. dels i det  wid Ishafvet ǁ närmast kusten  Till […] Wogulerne ǁ I förhållande till Vogulerna  omgiffwas ǁ ha  Samojeder ǁ Samojederne utfaller i öfra Ob. Nyssnämnda1586 floder kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela1587 Ostjak-stammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns bebodd af idel Ostjaker söder om dens[amma] bo Tatarer. På steppens1588 vestra sida wid Irtisch afbrytes Ostj[akerne]1589 blott här och der af Ryska Colonister, och på den östra eller Obska sidan kan1590 upptaga Samojed-colonierna emellan Wasjugan och Tym, wid Ljamin Sor och Tschebakowa en så oändligt ringa del af det omätliga fältet, att de ej inwerka på den allmänna öfversigten af Ostjak-stammens utsträckning. Beträffande ☙  åter nedra loppet af ❧ Ob1591, är Ostjakerne i besittning af sjelfva floden och dess1592 flesta grenar. Samojederne deremot nomadisera dels1593 på de widsträckta <kärren> emellan Ob och Tas dels och i s[ynner]het det skoglösa landet wid1594 Ishafvet. Till1595 så wäl de nedre-Obska, som de Irtischka Ostjakerne stöta i vester Wogulerne, boende wid Ljapin, Sosva, Konda. I söder begränsas de Irt[ischska] Ostjakerne såsom nämndt är, af Tatarerne. Ostjakerne wid öfra Ob omgiffwas1596 från norr, öster och söder af Samojeder1597. Ur en linguistisk och ethnographiskt synpunkt sönderfaller det land, hvars gränsor i det föregående korteligen blifvit utpekade, uti tre mindre områden, neml[igen] det Irtischska, det öfra-Obska och det nedra-Obska. Det Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade Denschtschikowska ☙  af❧delningen af Tobolska Gouvernementet, till öfra-Obska området hör den Surgutska Afdelningen. Obs nedra flodområde innefattar de Kondinska och Obdorska Afdelningarne. Hvart och ett af dessa områden eger både i linguis- 1096 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1096 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tiskt och ethnographiskt hänseende en någorlunda bestämd character, hvilken här i korthet må blifva antydd. Hwad först det linguistiska beträffar, så möta oss innom de trenne områden lika många Ostjakiska hufvud-dialecter, hvilka af landets innewånare benämnas: den Irtischska, den Obdorska och den Surgutska. Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska flodlandet och fortsätter ännu uppför Ob intill floden Salym inom Surgutska Afdelningen. Wid nyssnämnda flod förekommer en dialect-bryt☙  ning, ❧ som bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska hufvud-dialecten. Denna tager sin egentliga början wid Pym-floden, fortgår1598 derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen, och förekommer ännu i1599 Togorska Afdelningen af den Tomska Gouvernementet wid floden Wasjugan. Inom detta1600 vidsträckta område har man att märka åtskilliga smärre dialect-brytningar, såsom 1o) den nedra eller den så kallade Juganska, 2do) den medlersta eller Wachska, 3o) den öfra, och 4o) den Wasjuganska. I1601 Obs nedra område plägar man ock göra skillnad emellan de Kon☙  dinska och Obdorska dialecternaxxxix, men  ❧ den förstnämnda lärer ej ega någon rätt1602 egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss wid dem böra wi i fråga om hvar1603 och en utmärkande kännetecken erinra, att den olikhet, som i allmänhet röjer sig emellan skillda dialecter af ett och samma språk, wäsendtligen beror på främmande språks inflytande. Härmed       fortgår ǁ och ~ i Togorska ǁ inom Tomska detta ǁ besagda I ǁ Inom rätt ‖ fast hvar och en ǁ deras xxxix. För öfrigt finnas här wid Ljapin och Soswa Woguliska dialect-brytningar. 1097 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1097 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  samma ǁ ett och ~  utwänd lärd ǁ 1. utanlexa ǁ 2. utantill lärd  hafva […] knappt ǁ 1. så röja sig äfven i språken, att de icke en gång förmått tillegna sig det lånade, ännu mindre ǁ 2. ~ inflytandet, icke en gång  tillegna ǁ till rätt  egendomliga ǁ o[rd]  försvunnit ǁ 1. blifvit af Ryskan ǁ 2. dels ~, dels  Äfven ǁ Hela  många stycken ǁ nämnda dialect  på […] prägel ǁ intryckt sin prägel på den Irtischska dialecten  anda ǁ ~ och det i många fall till och med synes wara att afgöras och det förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utweckling, föranledd genom folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta grenar af samma1604 folk till en högre odling, än deras stam-förwandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag?  – Likwäl har det inflytande, ☙  som de Finska eller Tschudiska språken ❧ i Ryssland warit underkastade, föga ländt till deras utweckling och fullkommande. Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective] folken alldrig blifvit annat än en utwänd1605 lärd lexa, hafva1606 äfven språken, långt ifrån att utveckla och fullkomna sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått tillegna1607 sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller sistnämnda anmärkning, företrädeswis den Irtischska dialecten. Man anträffar der en oändlig mängd Ryska ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och wäsen. Många egendomliga1608 ljud, än☙  delser och ordformer hafva ❧ försvunnit1609, och gifvit wika för andra ur Ryskan lånade. Äfven1610 den syntactiska byggnaden fogar sig i många1611 stycken efter det Ryska språkmönstret. Men icke blott Ryskan, utan äfven Tatariskan har på1612 den Irtischska dialecten intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig likwäl mindre derwid, emedan både Ostjakiskan och Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda1613. I de två öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande af både Ryskan och Tatariskan, men i wida mindre grad. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit ett och annat både ur Sam☙  ojediskan och Syrjänskan. Den afviker i syn-❧ nerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, hvilken onekligen bibehållit sig renast, ehuru 1098 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1098 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks den kanske är råare och i grammatikaliskt hänseende mindre stadgad, än den Irtischska. Nu någon ord om folkets bildning – dess religion, seder och lefnadssätt. Äfven i detta afseende röjer sig hos de Irtischska Ostjakerne både Tatariskt och i synnerhet Ryskt inflytande. Dessa äro (allmänt) till religionen christna och iakttaga troget den Grekiska kyrkans yttre bruk.1614 Om sjelfva läran hafva de (föga eller) ingen kunskap,1615 men de tro likwäl obetingadt på dess sanning och hafva redan till det mesta förgätit sin hedniska religions-cult. Endast några äldre personer säges ännu i hemlig☙  het frambära offer åt sina gamla Gudar. ❧ Äfven de Surgutska Ostjakerne hänga1616 korstecknet om halsen och (spika1617) Gudabilden på wäggen (af sin jurt,) men något widare till Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de wid Pym1618, Jugan, Trijugan och andra Obs bifloder boende Ostjaker wara hedendomen i hög grad tillgifna. Wid nedra Ob befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland de till Obdorska Afdelningen hörande Ostjaker äro alla nedanom Obdorsk ännu ☙  odöpta. I sedligt hänseende prisas  ❧ hela den Ostjakiska stammen för sin stränga redlighet, sin utomordentliga hjelpsamhet och mennisko[-]kärlek1619. De Irtischska Ostjakerne hafva med en stigande civilisation begynnt aflägga dessa dygder, och äfven i1620 de öfriga delar af landet träffar man kring städer och större byar nästan mera falskhet, bedrägeri och låg winningslystnad hos Ostjakerne, än hos sjelfva de främmande Colonisterne. Fylleriet är en allmän last bland Ostjakerne och näst lättjan det förnämsta hindret för folkets wälstånd.        bruk. Om ǁ bruk, men om kunskap, men de ǁ kännedom. De hänga korstecknet ǁ bära korset spika ǁ uppspika Pym ǁ Agan mennisko-/kärlek i […] kring ǁ 1. i andra delar af landet kring ǁ 2. annorstädes röjer sig i nejden af städer och större byar ǁ 3. i de öfriga delar af landet märker 1099 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1099 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  ofta ǁ merendels  I […] närnaste jurt. ǁ I Surgutska kretsen omtalas till och med fall, då fäder bortstött och utkas  en […] mörda ǁ en Ostjak, hvilken såsom barn hade af stjuffader blifvit dömd till döden  utsatt ǁ öfverlemnat  kom […] träd ǁ 1. kom ett träd simm[ande] 2. mär[kte]  om det rätta ǁ 1. af ǁ 2. ~ ǁ 3. om rätt och orätt  tre ǁ de  ett ǁ det  Ostjj. kring Obd ǁ de Ob[dorska]  Såsom […] hyfsning ǁ I fråga om civilisationen intaga Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga, fastän de knytas af föräldra-makten och ☙  afgöras genom köp. Qvinno[-]❧handeln är ännu allmänt gängse bland Ostjaker; dock synas redan de Irtischska hålla på att emancipera sig ifrån denna råa sed. Barnen wårdas ömt och kärleksfullt, men sina stjufbarn skall fadren ofta1621 behandla med hårdhet och orättwisa. I1622 staden Surgut lärde jag känna en1623 ung Ostjak, som stjuffadren ärnat mörda men på modrens bewekande böner utsatt1624 wid en öde strand af Jugan. I tre dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande wid flodstrande[n], men på den fjerde kom1625 ett simmande träd till hans fötter. Gossen steg på trädet, höll sig wäl fast i dess grenar och räddade sig derpå till närmaste jurt. Öfverhufvud bestämmes Ostjakens sedliga handling af mera af instincten, än medvetandet om1626 det rätta. Det är ly[c]kligt, att denna instinct leder m[enni]skan desto säkrare ju vildare hon är. Wille man jemföra brottmålslängderna öfver tre1627 ifrågaw[arande] district, så skulle de ofelbart lemna ett1628 sådant resultat, att Ostj[akerne]1629 kring Obd[orsk], som lefva i den djupaste wildhet, äro de sedligaste, men de Irt[ischska] deremot, hvilka i hyfsning öfverträffa alla sina bröder, äro dem i sedligt häns[eende] under☙  lägsna. ❧ Såsom1630 nyss nämndes, intaga i fråga om hyfsning och onekligen de Irtischska Ostjakerne det främsta rummet. De ega ordentliga, på Rysk[t] wis inredda hus, idka boskapsskötsel samt till och med på wissa ställen åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne nästan uteslutande 1100 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1100 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks medelst jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje ☙  höst och wår ombyta sina ❧ bostäder samt1631 winter-tiden företaga1632 sig widsträckta jagtfärder. De bo, såsom redan1633 i det föreg[ående] blifvit omnämndt, i eländiga1634 jurt, bestående antingen1635 af stock, torf eller näf☙  ver.xl  1636 Ungefär ❧ på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och drifva vidt omkring med sina renhjordar. Hwad slutligen Ostjakernes samhällsskick beträffar, will jag wid detta tillfälle endast anmärka, att de äro fördelade i en mängd af smärre district (voloster, Ostj. mir mori) samt1637 ega egna1638 öfverhufvuden, egna egen domsrätt i smärre brottmål, fäder<nas> lagar och författningar. Hos de Obdorska Ostjakerne lefva1639 ännu1640 dessa af fäderna ärfda och inom hvarje stam eller slägt fortplantade lagar enl[igt] sitt fordna samhällsskick traditionellt i sin fulla kraft och styrka. Ostjakerne wid Irtisch hafva allaredan förgätit dem1641 och foga sig nu efter den Ryska  samt ǁ och  företaga sig ǁ 1. ~ ǁ 2. irra kring skogarna  redan […] omnämndt ǁ ofvanföre nämndt är  eländiga jurt ǁ jurt  antingen […] torf ǁ dels af träd, dels af torf  Changes to the footnote: sednare ǁ ~ genom som tilltäppes ǁ ~ vintertiden ~ blåsa, ǁ ~ papper, utgöra ǁ 1. ~ ǁ 2. <----> boningar. […] anmärkt. ǁ 1. boningar, de ega och hafva, såsom nämndt är, en ǁ 2. boningar. Att de ega ǁ 3. boningar. De äro i sakn[ad]  samt ǁ med  egna […] brottmål ǁ 1. egen domsrätt. Denna domsrätt sträcker sig till alla smärre brottmål. ǁ 2. egna öfverhufvuden, egna lag  lefva ǁ fortlefva  ännu […] lagar ǁ dess af fäderna ärfda Castrén seems to have also struck out the final version without replacing it with anything else.  dem […] bibehållande af ǁ sina egna lagar, men åtnjuta likwäl xl. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörsmattor och renhudar, för det sednare tjenar winter-tiden ett hål i taket eller wäggen, som tilltäppes med ett isstycke, med blåsa, lak-skinn o. s. v. Bland trädjurt ega somliga en spis i hörnet, andra deremot blott en eldstad i midten. De förra begagnas om wintern, de sednare om sommaren. Torfjurtorna bebos endast winter[-] tiden och äro försedda med en spis i hörnet. Näfver-jurtorna utgöra de Surgutska Ostjakernes wanligaste boningar. Att de ega en eldstad i midten af rummet, är tillförene anmärkt. 1101 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1101 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  dock ǁ naturligtvis  wissa ǁ 1. ~ allmänna ǁ 2. sina It is unclear in the mscr what Castrén actually struck out and what he meant to be the final version.  Ostjak-districten inom ǁ de Ostjak-district, som finnes ☙  rättsordningen, ❧ dock1642 med bibehållande af egen domsrätt i smärre brottmål och wissa1643 privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta liksom många afseenden, midt emellan de Irtischska och de Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districten1644 inom de fyra afdelningarne af Tobolska Gouvernementet samt dertill bifoga en i Tobolsk mig meddelad uppgift öfver innewånarnes antal inom hvarje district eller volost. 1102 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1102 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6 7. 1. Djenschtschikowska Afdelningen Turtaska volosten (Ostj[akiska] Turtas-mir), wid floden Turtas och det angränsande landet wid Irtisch Nasymska v. (Nasym-m[ir]), wid floden Nasym och dess1645 utlopp i Irtisch Öfra-Djemjanska v. (Num-m[ir]) vid floden Djemjanka och dess utlopp Mindre Narymskaxlii 1646 v. (Tjapar-m[ir]) wid Irtisch Tarchanska v.xliii 1647 (Wods’itpa-m.) wid Irtisch Mindre-Kondinska v. (Chunda-mir) vid utloppet af Konda och denna flod uppföre ända till Njachratschinska volosten, der Wogulerna vidtaga Temljaschtschewska v (Teerek-m. ell. Uut-char-m.) wid föreningen af Ob och Irtisch, samt vid Nasym-floden 117xli  dess utlopp ǁ nejden omkring ~  Change to the footnote: utgöra blott ǁ 1. hafva för det ǁ 2. betraktas numera blott såsom  Change to the footnote, see the previous endnote. 302 286. 443. 701. 828. 305. 2,982 xli. Män och qvinnor sammanräknade. xlii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. xliii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. 1103 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1103 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Changes to the footnote: Nedanstående förteckning  ǁ 1. Volosterna inom den Surg[utska] ǁ 2. Den officiella indelningen af districten inom den Surg[utska] afdeln[ingen] afviker i så motto ifrån ǁ 3. Volosterna den officiella ǁ denna Deras antal ǁ Antal desamma. ǁ ~ Så inbegripa den Wachska, Lumpokolska och Saltikowska districter voloster, hvardera  omkring ǁ wid  Trijuganska ǁ Den ~  Aganska ǁ Den ~  Wachska ǁ Lumpo[kolska]  de ǁ Rysk[a] ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 12. II. Surgutska Afdelningenxlvii 1648 Seljarowska v[olosten] (Ás-m[ir]) wid Ob i nejden af Ryska byn Seljarowsk l Siljarsk Sabymska v. (Sódom-mir) wid nedra loppet af Sabym och den Sabymska grenen af Ob Pymska v. (Pyng-m.) wid Pym-floden Podgorodnaja-v. (As-Torm-Jogan-m[ir]) omkring1649 staden Surgut wid Ob Stora Juganska v. (Entl-Jógan-m[ir]) wid stora Jugan och den Juganska grenen af Ob Lilla-Juganska v. (Ai-Jógan-m[ir]), wid lilla Jugan Trijuganska1650 (Torm-jogan m[ir]) wid Trijugan och dess utlopp Aganska1651 v (Agan-m[ir]) wid Agan-floden Wachska1652 v. (Wach-m[ir]) wid floden Wach och dess utlopp Lumpokolska v (Lung-pugoll-m[ir]) wid Ob i nejden af de1653 Lumpokolska byarna Saltikowska v. (Saltik-m[ir]?) vid Ob ofvanom Lumpokolsk Pirtschinska v. (Pirtji-m[ir]) 134 326. 166. 362. 592. 286. 297. 96. 706 808. 359. 360. 4,492. xliv. Nedanstående förteckning öfver de Surg[utska] och Obd[orska] afd[elningarne] hörande voloster grundar sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten. Deras antal är i sjelfva verket wida större, d. ä. enligt inwånarnes egen fördelning af desamma. 1104 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1104 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. ☙  ❧ III. Kondinska Afdeln[ingen] Kodskie Gorodki, söder om Beresow wid nedra Ob Podgorodnaja, omkring staden Beresow Soswinska v[olosten] wid Soswa Ljapinskaja v, wid floden Ljapin Kasymska v, wid Kasym-fl[oden] IV. Obdorska Afdelningen1654 1. Kunowatska v[olosten], i trakten [af] Ryska byn Kunowat wid Ob och Synja 2 Obdorska v., wid nedersta loppet af Ob och1655 dess bifloder samt vid Nadym 2628. 328 968 1,585 1,274 6853       Afdelningen ǁ volosten och ǁ samt 2700 ‖ 1630 resan ǁ wår resa Tomska ǁ ~ gebietet här […] oss ǁ 1. ~ ǁ 2. möta oss inom det nya gebietet  som ǁ hvad  Jurtorna […] form ǁ Jurtornas form är rund 1630 27001656 4,330 Hela antalet af Ostjaker inom Tobolska Gouvernementet 18,657 ☙  ❧ Härmed lemna wi det Tobolska Gouvernementet och fortsätta resan1657 in på det Tomska1658. De första jurt, som här1659 möta oss, äro de Kagleaks[k]a, belägna wid pass 20 werst ifrån den Surgutska gränsen. Träda wi inom dessa jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen, så se wi här föga något, som1660 wi ej redan tillförene anmärkt hos Ostjakerne i det Tob[olska] Guvernementet. Jurtorna1661 ega en rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i Surg[utska] afdelningen. Öfwerensstämmande äro äfven 1105 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1105 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  klädedrägten […] samt ǁ klädedrägten, sederna och  Klaproth ǁ Cl[aproth]  men ǁ <ut>[loppet]  Bergstadi put it in his diary as follows: “Vid Tobolska Gouvernementets gräns, omkr. 40 verst nedanom Tymfloden upphöra de Jugriske Ostjakerne, och de med Ostjaknamn stämplade Samojederne vidtaga. Desse äro efter allt utseende pfiffigare än Jugrierne.  –” Rancken 1884: 63. In Ahola – Lukin 2016: 69 it is assumed that Ostyak was a term connected to a certain economic system rather than a specific ethnicity or language. This assumption finds some confirmation also in Castrén’s observation that the Ostyaks he encountered in the Governorate of Tomsk spoke a language that he classified as Samoyedic. (TS)  norra ǁ nordvestra  språkets ǁ ord[förråd]  landets […] söder ǁ 1. alla infödingar l allt ifrån Surgutska gränsen i norr ända till trakten af i söder wid Ob och dess bifloder Tym, Tscheshabka Ket, Parabel, Tsch<a>ja, och det Tomska området af Tschylym, ǁ 2. alla infödingar wid  antaga ǁ i norr  flod, af ǁ flod uppri[nner]  helt […] löpande ǁ ej långt ifrån den till Jenisej utfallande  betydlig ǁ stor och farbar  landet ǁ det k  floden ǁ Tym ☙  ☙  ☙  klädedrägten1662 och sederna samt hela lefnadssättet. Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka några specifika olikheter, men för en wanlig betraktares öga ligga de ❧ undandolda. Rådfråga wi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth1663, att innewånarne wid Narym, öfra Tym och Ket äro Samojeder, men1664 wid utloppet säges de uttryckeligen vara Ostjaker.1665 Så benämnas de äfven af Ryssarne och widkännas sjelfve detta namn, kallande sig likwäl på sitt eget språk Tschumel-gup (’Sös’kum, Sysse-gum, Tschuje-gum). Allt detta oaktadt twekar Philologen icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller wäl många ifrån den norra1666 dialecten afvikande egenheter, men antingen man afser språkets1667 lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obe❧stridlig. Till den Samojediska folkstammen höra i Tomska Guvernementet med undantag af Ostjakerne wid Wasjugan landets1668 infödingar allt ifrån Narymska gränsen i norr ända till Tschulym-floden i söder. Såsom en naturlig gräns kan man antaga1669 i norr floden Tym, ty till dess mynning räknas blott sju verst ifrån de Kagleaks[k]a jurtorna. Sistnämnda flod1670, af Ostjakerne Kasel-kij benämnd, upprinner på den Jeniseiska kärren helt1671 nära till den i motsatt riktning löpande Sym-flodens ❧ källor.xlv Tym är en ganska betydlig1672 flod. Dess bredd uppgifves i nedra loppet till vid pass 50 saschen. Stränderna äro låga och landet1673 kärruppfylldt. Längs hela sitt lopp är floden1674 xlv. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna Tym och Sym till en communicationsled emellan Ob och Jenisei. 1106 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1106 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  befolkad med Samojeder1675, hvilka bo i wanliga jurt1676, lifnärande sig med jagt och fiskafänge. I saknad af hästar, kor och renar skola de befinna sig i yttersta fattigdom. De äro samtligen döpta och ega sin kyrka vid Ob 20 verst ofvanom1677 utloppet af Tym-floden1678 i en liten by, som efter [floden]1679 benämnes Tymsk. Detta var den första Ryska by, som alltsedan afresan ifrån nedra-Lumpokolsk ❧ anträffades wid stora Ob. Efter en här uthvilad natt1680 fortsatte wi resan1681 framåt och nådde innan1682 kort ett Ryskt fiske-läge, bestående af minst tjugo jurt.1683 Dessa woro utan all ordning kringströdda på ett widsträckt sandfält inwid flodstranden. Bland deras antal funnos ej tvenne, som hade warit den ena den andra lik. Somliga woro runda, andra fyrkantiga, andra åter pyramid- eller chon-formiga, men de flesta hade ingen regelbunden1684 form. De woro såsom wanligt sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan till och med lösdrifvit stycken af deras wäggar. ❧ Till storleken woro [de] så beskaffade, att man fyrfota1685 måste bana sig wägen genom dörren och in uti den nödgades1686 iaktaga en sittande eller liggande ställning. Näfver[-]jurtorna1687 tillhörde dels Samojeder dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta nöden twungit att träda i en förhatlig sold hos fiske-lägets1688 innehafware, som sades wara en köpman i Narym. Högt öfwer dessa jurt reste sig i1689 form af pyramid en colossal boning1690, sammanfogad af hö och wideqvistar samt1691 öfwertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfwer de tjugo tälten – en man, som just nu med långsamma steg mäter det wid❧sträckta fältet, bärande en knölpåk i handen. Att han är Rysse,                  Samojeder ǁ Ostjaker jurt […] sig ǁ jurt och lifnära sig ofvanom ǁ ofvanf[öre] Tym-floden i ǁ Tym-floden. By[n] Mscr: kyrkan Bergstadi: “Vårt sista nattläger hade vi uti byn Tymskaja, dit vi ankommo den 4 dennes [n. st.] om aftonen. Följande morgon fingo vi uppvaktning af byns Prest, hvilken var högeligen flat deröfver, att vi föregående dag hade sett honom splitterfull följa till stranden tvenne andra prester, de der besökte honom. Han fann sig särdeles smickrad deröfver att vi bjödo honom kaffe, en sällsynt raritet här på orten.” Rancken 1884: 63. resan ǁ 1. följ[ande] ǁ 2. åter ǁ 3. wår resa ǁ 4. oafbrutet innan kort ǁ efter jurt. ǁ ~ Wi wilja egna åt dem ett ögonblicks uppmärksamhet. regelbunden ǁ bestämd fyrfota […] dörren ǁ endast krypande kunde inträda nödgades ǁ alltid ~ Näfver-/jurtorna fiske-lägets ǁ någon i […] colossal ǁ midt på det öppna fältet en hög boning ǁ jurt samt ǁ och 1107 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1107 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  hvilka […] uppförda ǁ med wäggar  åter ǁ en  sitta […] skjortärmar ǁ <svettas> i warma fårskinns-pelsar  ett […] helgonbilder ǁ en helgonbild  bättre ǁ 1. warmare, skönare ǁ 2. warmare och  i […] föredraga ǁ föredraga  sofwa ǁ här  stads-/gemak  Detta […] luft ǁ Hwad mig beträffar, saknade jag här frisk luft i synnerh[et]  den […] kraf ǁ om menniskan  hastar han ǁ skyndar han sig att  beskydd ǁ ~ och förfogar sig ut på fria fältet i det fria  vilja […] det ǁ låt oss ännu kasta en flyktig blick deröfver på den kunna wi sluta af det yfviga skägget och den blå uniformen. Wid sidan af hans hotelle står en lång rad magaziner, hvilka1692 jemväl voro uppförda af hö och samman-flätade widen. På ett litet afstånd ifrån dem ser man åter1693 en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned i den underjordiska boningen, låtom oss träda derin på ett ögonblick.  – Wälkommen, mycket wälkommen! hellsar oss med en mun ett talrikt gille af lustiga bröder, förmodligen handelsdrängar, som sitta1694 i brokiga skjortärmar kring ett ☙  rykande thekök. ❧ Wärden träder oss till möte med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej för wärmens, utan upplysningens skull. Med dess tillhjelp se wi, att hålan eger alla de beståndsdelar, som höra till en wäl beställd mennisko-boning. Här finnas alltså fyra wäggar, fastän de bestå af rena mullen och äro belagda med ett tjockt lager af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt med torf; en spis, som är sammanfogad af hö och lera; en bänk, en dörr, ett1695 antal helgonbilder m. m. Wår wärd, fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för sin trefnad ej behöfver en bättre1696 boning än denna, ☙  och säger sig i1697 wida mon föredraga att  ❧ sofwa1698 här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak1699. Detta1700 må ega sin sanning, men den1701 som utom bukens kraf äfven känner behof af ljus och frisk luft, så hastar1702 han med mig att antwarda jurten i sina helgons beskydd1703. Innan wi lemna fiskaläget, vilja1704 wi med en flyktig blick öfverskåda det widsträckta fältet. Wi se här ett hwimmel af menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin warma fårskinnspels och 1108 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1108 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  spelar herre på täppan, ❧ medan Ostjaken och Samojeden i betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd nacke1705 och krokiga knän. Äfven bland Ryssar warseblifva wi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han lik en wådeld öfver fältet, hoppar, wäsnas1706 och förför sig på allt som träffdade honom på wägen. För1707 hvarje mötande kamrat eger han alltid ett skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går han såsom1708 en bröms städse på lifvet, ger hon[om] knuffar och sidohugg, röfvar hans ☙  mössa och narrar den ❧ tungfotade gubb-menniskan att följa sig i tusende krumsprång ända till fältets ända. Här tages wår uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröppliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qwinnorna hafva dragit till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit från den rika mannens bord, bestående i all slags småfisk, som här rensas och upphänges till rökning. Barnungarna skrika likt hungrande korpar kring1709 bytet och hundarna instämma med1710 full hals i den oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet deltaga de sistnämnda såsom sekundanter i en strid, der Samojed-ungarna1711 pröfva ☙  styrka af hvarandras peruker. ❧ Striden1712 är i det hela taget en lek, men detta tyckas secundanterna ej begripa. Äldre1713 personer äro1714 införlifvade i brottningar och andra manligare lekar. Somliga förlusta sig1715 bakom tält-knutarna med durak1716 och fem kort. Sånger ljuda rundt omkring fältet, och harmonicans toner ☙  äro här lika ❧ hemmastadda, som på gatorna i Moskwá, P[eters]burg och Kasan. Wid afresan ifrån fiskaläget war skymningen redan förhanden och ett1717 owäder i  nacke ǁ od  wäsnas ǁ sjunger och <----kas>  För […] alltid ǁ Möter han en Ostj[akisk] kamrat på fältet, wips han har  såsom ǁ lik[som]  kring ǁ <---->  med ǁ i  Samojed-ungarna ǁ Samojeder[ne]  Striden […] kort ǁ 1. Striden är i det      ǁ 2. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; men ǁ 3. Striden är i det hela taget en lek, men detta tyckas sekundanterna icke begripa. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; de förlusta sig mest bakom tältknutarna med durak och femkort. ǁ 4. Äfwen äldre personer se wi ofv här och der hår i hop med hvarandra Äldre ǁ Äfven äro införlifvade ǁ se wi sig ǁ ~ äfven durak ǁ f[emkort] ett owäder ǁ s[tormen] 1109 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1109 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria          regnet ǁ <--> den […] andra ǁ 1. ~ ǁ 2. oupphörligt stötte ǁ styrde <löpa> ǁ flyta flöt ǁ 1. ~ ǁ 2. lopp den […] dagen ǁ utan uppehåll Askinska ǁ Kanask[inska] redan tillförene ǁ i det föregående Changes to the footnote: Hvad Stuckenberg ǁ Ethymologien af ordet Was är mig obekant saknar all grund. ǁ eger ingen grund. Tilläfventyrs är Wasjögan betyder […] Gud ǁ betyder Gud lärer Wasjugan ǁ 1. skall Wa[sjugan] ǁ 2. Was[jugan] blir ǁ är antågande. Efter intaget the och slutad qvällsward låg jag länge waken i den mörka kajutan och lyssnade på stormens sus, på de brusande wågorna och regnet1718, som sqwalade ned öfver däck. Derwid märkte jag, att båten den1719 ena gången efter den andra stötte1720 på grund. Oaktadt flera förnyade tillsägelser åt styrmannen att hålla längre ut ☙  från stranden, spordes dock ingen för❧bättring i wår färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade till påföljd, att båten började <löpa>1721 obehindradt; men om den flöt1722 upp eller ned för floden kunde ingen i kajutan afgöra, och pilten i bakstammen yttrade på härom gjord förfrågan, att han nog wore karl att styra ut ifrån grund, men ej kunde rå för wind och wåg, allraminst med orklösa qvinnor till roddare. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto wi att lägga i land och afbida owädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna hade medtagit ett dibarn, som under en sådan natt ej kunde umbära sin ☙  moders wård.  ❧ Sedan owädret rasat ut, fortsattes resan den1723 följande dagen i kallt och dimmigt wäder förbi de Askinska1724, Karaschinska, Iskinska och Kas’chenska [jurtorna]. Emot aftonen uppnåddes mynningen af den redan1725 tillförene omnämnda floden Wasjugan, Ostj[akiska] Elle-jogan, stor flod, Samoj[ediska] War-ki (eg. warg, stor, och ki, flod).xlvi 1726 Såsom sjelfva namnet antyder, är xlvi. Hvad Stuckenberg anför så wäl om betydelsen af Was (stor), såsom Torm (liten) saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud och Wasjögan är sannolikt blott en Rysk förvridning af Waijógan, såsom Ostj[akerne] benämna vidsträckta Tscheshabka-grenen (se ned[an]). Annars lärer Wasjugan af Ostjakerne på soml[iga] orter 1110 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1110 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Wasjugan en flod af mera än wanlig betydenhet. Den tager sin upprinnelse ur de widsträckta1727 Barabinzer-kärren, i trakten af Mammut☙  eller Björn-sjönxlvii, och ❧ ej långt ifrån källorna af Tui och Djemjanka, h[vil]ka1728 floder utfallande i Irtisch, samt Jugan, som eger sitt aflopp i Ob. Wasjugan säges wara mera än 600 verst lång, i sitt lopp mycket bugtig, lugn och öfwerallt farbar. Bland dess bifloder nämnas1729: K<w>enelka, Purelka, Njurelka (Ostj. Jargan-jogan d. ä. Samojed-floden), Halát eller Salat, Tscheshabka (Sam.1730 Tschádschap-kî, Ostj. Wai-jógan, d. ä. elg-floden) m. m. Såsom ofvanföre är omnämnd, bebos hela1731 detta flod-område af Ostjaker, med undantag af Tscheshabka-grenen1732, som innehafves af ☙  Samojeder.  ❧ Wasjugans innewånare befinna ungefär på samma bildnings-grund med de Surgutska Ostjakerne. De bo i jurt med öppen spis, lifnära sig med1733 jagt och fiskafänge1734, leja sig för sommaren till arbete hos Ryska köpmän m. m. Wid pass 200 verst ofwanom flodens utlopp finnas en sedan älldre tider tillbaka uppbygd kyrka, men ingen Prest, ej heller någon Rysk colonie, utan blott några få Ostjak-jurt. Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60 verst till Narym. Denna wäg är talrikt befolkad med både Ryssar och Ostjaker, men ☙  deras boningar ligga ej wid all❧männa farwägen,1735 utan efter wanligheten wid smärre  widsträckta Barabinzer-kärren  ǁ ryktbara Barabinzer-kärren, hvilka både åt Ob och Irtisch skänka många tillflöden och <-->  hka […] utfallande ǁ som utfalla  nämnas ǁ <må> ~  Sam. ǁ Ostj.  hela ǁ detta  Tscheshabka-grenen ǁ Tscheshabka  med ǁ mede[lst]  fiska-/fänge  farwägen, ǁ ~ och de woro på närwarande årstid kallas Watj-j[ugan] d. ä. den smala jugan, i hvilken händ[else] ethymologien af det Ryska ordet blir ännu redigare. xlvii. Detta är förmodligen samma sjö, som hos Stuckenb[erg] heter den Wasjuganska, ehuru den af sistnämnda förf[attare] är placerad på orätt ställe. 1111 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1111 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria       utan ǁ ~ blott benämnt ǁ brännmärkt utanför ǁ wid uppnåddes ǁ ernådde[s] Octob. ǁ ~ efter en resa, <----> Castrén 1847i: 1–32 and 1847j: 289– 316 end here. Bergstadi: “Samma dag om aftonen fingo vi uppvaktning af stadens Starschina, Petr Aleksejevitj Rodjukof. I dag på morgonen ankom till oss Sasädateln och Sjukhus-Smotriteln uti Uniform. Sednare gjorde vi en visit hos Aleksej Semenovitj Rodjukof, fader till Starschinan. Derefter fingo vi besök af Ivan Semenovitj Rodjukof. Emedan Smotriteln bjudit oss uppå badstu, är det tid att sluta för denna gång.” Rancken 1884: 63. After this, Bergstadi did not write until 5/17 Dec. but, despite this his entries are the only diary documentation we have of the period between October 1845 and March 1846. There is, however Castrén’s letter to Sjögren from Makovskoe, 3/15 April 1846, published as a travel report in the Bulletin, see Castrén 1847j: 316– 320 and the volume of letters in this series. It is, therefore, worthwhile to quote or relate the main points of Bergstadi’s text here. First, he described their life in Narym: “Uti Narym förlefde [vi] 68 dagar. Den hufvudsakligaste företeelse under hela denna långa tid var, att vi den 10 October flyttade till ett bättre qvarter hos Ivan Patritj, Rodjukoffs bokhållare. För öfrigt genomlefde vi inga stormande skiften, om man såsom sådant ej vill anse Aleksejs lömskhet emot oss. Denne man var nemligen af helt annan ull än Túpaljoff uti Surgut. På denna aflägsna ort hade han samma inflytande som denne uti Surgut, men hans grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda jurt, bebodda ej af hela familjer, såsom i Surg[utska] afdelningen, utan1736 af enskildta fiskare, hvilka blott för en kortare tid nedsatt sig wid flodbädden. Nejden fortfor sålunda att wara wild och ouppodlad, liksom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åld☙  rig stad, och det tycktes ingalunda wara utan ❧ skäl, som man benämnt1737 sjelfva <hamnen> utanför1738 Narym med namnet Kamschatka. Denna uppnåddes1739 ändteligen d. 25 Septemb[er]/[7] Octob[er]1740 i hög tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen frusen.1741 1112 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1112 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ortsnamn af Finsk upprinnelse I Tobolska Gouvernementet. Nurma, af1742 Nurmi, fält. Kara, Sam[ojediska] Xara (flod) af harju, ås, jfr. Karatsea, en Sam[ojedisk] slägt Saloma, af salo och maa. Pim, af pimiä? Ischim, af iso maa Iso, stor (i Beres[owa]) ☙  ❧ I Tomska Governem[entet] 1743 Ket, af Sam. kî = joki (Keke, af käki?) Pitkä, en protok af Ob i trakten af Narym. ☙  ❧ I Jenisejska Governem[entet] 1. Kem = Jenisej. 2. Kem, en biflod till Jenisej Kemtschug, en biflod till Tschulym. Sym, jfr. Fin. Simo. Meso F. mesa, utfaller i Tas. Jaga1744, S. jaha, F. joki en by och flod på Minus[inska] wägen ☙  ❧ I Minusinska kretsen Oja, flod Ijus, Ija m. m. jfr. Finn. ii (Iijoki, waara, järwi). ☙ b ❧ Surgut och Nar[ym] äro ungefär tvenne lika storheter, begge Krasnojarsk och Tomsk äro tvenne bland Sib[iriens]s notabiliteter character var sämre än dennes. Uti allt ville han visa sin vigtighet, och att han verkligen ägde en särdeles magt syntes deraf, att han kallades Narymska Gouvernören. Uti staden hade han snart sagdt en oinskränkt magt, hvilken ännu ökades derigenom, att hans son blifvit utvald till Starschina. […] Med denne mägtige man råkade vi snart i delo, ty han bedrog oss vid ett uppköp af mjöl, hvarföre vi framdeles köpte allt hos Tataren Mamét. Detta lärer bragt Aleksej uti eld och lågor, ty sedan denna tid ledo vi stor smälek af stadens innevånare. Så retade de på oss hundar då vi vandrade på gatorne och drefvo i allt ett fullkomligt pöbelspel med oss. Alla Tschinovnikar drogo sin hand ifrån oss, ty så befallte Aleksej, hos hvilken de hvarje söndag gjorde sin uppvaktning. Det enda undantag gjorde Smatriteln, hvilken fortfarande bjöd oss på badstuga, samt trakterade oss med rofvor, potäter, snus, bläck och pennor. Skada blott att Gubben söp för mycket, hvilket ådrog honom längre fram en sjukdom, som hindrade oss att stå i fortfarande kommunikation med honom. Han kunde ej tåla Aleksej och var derför af alla djupt föraktad. – Sasädateln blef snart genom Aleksejs åtgärd afsatt, och i hans ställe kom en Polack, hvilken ej en enda gång besökte oss. Läkarn var en Lukas, hvilken man hellst ville vara qvitt. Den enda, hos hvilken vi hela tiden gingo, var Mamet, den der onekligen var den mest flärdlösa och redliga karl uti hela staden. Af honom köpte vi allt som behöfdes: socker, thée, kaffe, mjöl o. s. v. Sednare besökte vi äfven Ivan Semenovitj, hvilken hela tiden hållit sig i godt förstånd med oss. Han ägde ett godt bibliothek, hvilket vi högst 1113 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1113 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria några rader på Ptjela. Sedan gjorde han många försök att närma sig, gjorde till och med en uppvaktning med läkaren och gamla Sasädateln. Dock vi gingo ej en enda gång mera till honom. – […] Vår värd Ivan Patritj var en grobian. Uppretad af Rodjukof pungslog han oss för rum, ljus och matlagning 99 Rubel. Maten köpte vi sjelf, och hans värda gemål, Alexandra Feodorovna visste att häri se sig till godo. […] Socker och théaskarne måste idkeligen fyllas ånyo, och då hon brände kaffe, behöll hon ¾ för egen räkning. […] Gumman var för öfrigt en stor pfiffica, hvilket just också bevisas deraf, att hon kunde stjäla så mästerligt. […] Litet haffsig var hon, hvarföre vi gerna sågo, att hennes fosterdotter Marfa tillredde maten under de många dagar då Mutter var på kalas eller annars supit sig full.” Rancken 1884: 65–67. Сѣверная пчела was a political and literary newspaper in St Petersburg, founded by F.V. Bulgarin and published in 1825–1864. It emphasized especially loyalty to the throne. Большая российская энциклопедия 29: 629 [Северная пчела]. The governor of the Governorate of Tomsk also visited Narym while Castrén and Bergstadi were there. Rancken 1884: 67. On 1/13 Dec. Castrén and Bergstadi left Narym (see Castrén’s letter to Rabbe, 1/13 Dec. 1845, in the volume of letters in this series and Castrén 1847c), arriving in Togur on 4/16 Dec. The town is situated where the River Ketˈ joins the Obˈ at N58°21′34″ E82°50′11″. “[…] vi togo in hos Wachtern Evlantij Ivanovitj Nestorof, hvilken vi genom Maméts föranstaltande träffat uti staden [Narym]. Ehuru han ännu qvarblef der efter oss, blefvo vi gerna begagnade, och här las jag för första gången Bulgarins arbeten. Af honom bekommo vi äfven fisk, samt till låns Sibirskij Västnik och en Vojlok för resan.” Rancken 1884: 64–65. Faddej Venediktovič Bulgarin or Jan Tadeusz Bułharyn (1789–1859) was a Polish-born Russian journalist and writer, known as a conservative and promoter of the idea of ‘Orthodoxy, Monarchy and Nationality’ advocated by S. S. Uvarov. Федута 2006; Terras 1991: 191. Сибирскiй вѣстникъ was a journal published in St Petersburg by Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) in 1818– 1824, and under the title of Азiатскiй вѣстникъ in 1825–1827. It also contained articles on the history and prehistory of Siberia. Анисимов 2009. See also Castrén 2017a: 95. Bergstadi continued: “Länge stodo vi i spändt förhållande till Aleksej, hvilket gjorde oss detsamma, ty vårt arbete var ändock vår enda fröjd, och deri hade vi kunnat blifva störda i fall vi varit nödsakade att fortfarande emottaga och besvara visiter. Den enda förtret var, att till all olycka mina pantalonger, hvilka redan uti Surgut spruckit vid knäet och nu uti Narym reparerats, vid en Namnsdagsfest hos Ivan Rodjukof åter sprucko. Detta bemärktes väl endast af gamla Sasädateln men inom några minuter efter vår bortgång var det allom bekant, såsom jag sednare erfor. Att schikanera en annan är Ryssens högsta fröjd. Denna lust hade till följd, att Starschinan följande dag fordrade mitt pass, hvilket sedan afresan ifrån Tobolsk ovidrördt legat uti min kappsäck. Ändtligen fick Aleksej på Sävernaja ptjela läsa en kort relation om vår resa. Hvad alla dokumenter ifrån högsta ort ej verkat, det verkade 1114 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1114 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks man beundra hennes fasthet och bestämdhet i charakteren, hennes flit och omtänksamhet.  […] Wachtern sjelf var mycket litet hemma, hvarmed vi voro synnerligen belåtne, ty hans väsende var i allmänhet mindre behagligt. Hustrun deremot var en i allo älsklig qvinna, den der mycket väl sörjde för oss. Snatteri såg man ej i det huset, hvilket också ej väl kunde ske, då vi togo allt utaf dem sjelfva.” Rancken 1884: 67–70. According to Bergstadi, Castrén was working on the Samoyedic dialects. “Bland tolkar var den onekligen intressantaste Semjon Karbin från Ketska skogsbygden. Af honom fingo vi många intressanta upplysningar. Under de så kallade sqvallertimmarne berättade han oss med en vildes hela naivetet om Embetsmännens beteende emot Infödingarne, &c. lärorika saker. Åt denne man förärade jag ett par förbrukade byxonier jemte ruinerna af min röda sammets-schlafrock. –” Rancken 1884: 72. Castrén and Bergstadi were still in Togur at least on 11/23 Jan. 1846. They continued from there to Molčanova near Tomsk (N57°34′55″ E83°46′37″) where they arrived on 16/28 Jan. after a journey of two days. The Governor had not sent a letter about their arrival and therefore they had to search for accommodation for a while, before they got two rooms on the upper floor of the tavern. Rancken 1884: 72; Castrén to Rabbe, 11/23 Jan. 1846 (see the volume of letters). “Vårt qvarter är ej att skryta med. Castréns rum går någorlunda an, men mitt är ett fullkomligt kråkbo. På åratal har det ej blifvit bebodt af dock hyggligt emottagna af hans hustru. – […] Wachtern höll Obivatelskaja kvartira, och det uppläts naturligtvis åt oss. Det utgjordes af en sal med 3 stora fenster i gafveln […] Vårt rum var stort och vackert, men dess stora fel var det, att vara kallt. Isynnerhet var golfdraget alldeles odrägligt då vinden blåste ifrån brinken. Då måste man med storstöflor skydda sig emot kölden, ty åtminstone om morgonen stelnade fotbladen och smalbenen till is. Ehuru mycket vi än sökte skydda oss emot köldens menliga inverkan kunde vi dock ej hindra, att fötterna ledo af ett starkt rheumatiskt sendrag. För att helst litet upphäfva verkan deraf, började jag att gymnasticera. Sådant var också nödvändigt för mina öfverhandtagande hæmorrhoider och den dåliga matsmältning, hvaraf jag långa tider varit plågad. Castrén hade ett universalmedel emot allt detta onda, nemligen spatserturer. Sedan vistelsen i Surgut har jag upphört att på dem vara hans beständige följeslagare. Blott sällan vandrade jag med honom i Togur. Vanligtvis tågade jag genom byen ned till Ob och så förbi vårt qvarter C. till möte längs den lilla skogsväg, der han alltid spatserade. I byn ville han ej gå, ty han kunde ej tåla beständiga åkandet, hojtandet och skrikandet. – […] Vårt lif försiggick stilla och lugnt. Den enda omvexling deri gjorde Julen med sina prasdnikar. Dock var äfven detta buller mera inre än yttre, ty hufvudsakligast kände vi till följe af den feta maten häftiga revolutioner i magdepartementet. […] Maten var i allmänhet god. Synnerligen måste man prisa soppan som ett non plus ultra. Snygghet och ordentlighet voro i allmänhet egenskaper, hvilka prydde vår värdinna. Dessutom måste ☞ 1115 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1115 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Jan. 1846 and 5/17 March 1846 in the volume of letters in this series and Castrén 1847b. “Men intressantast var mötet med vår gamla bekanta f. d. Sasädateln uti Narym. Gubben lefde som förr inskränkt, tog sig dagligen sina vanliga klunkar[,] befann sig följakteligen väl […] Castrén afsände till Petersburg en hel samling af Ostjakiska jagtredskap, för hvilka han hade tusende bestyr och besvärligheter. Föröfrigt hade han att göra med Guvernören, hvilken äfven bjöd honom på middag, samt vid afresan trakterade oss med franska bullor och finskt smör.” Rancken 1884: 80–81. They left Tomsk on 6/18 March and arrived in Ačinsk on Saturday, 9/21 March. The latter date also proves that Bergstadi gave the dates according to the Gregorian calendar. “Om Söndagen skulle vi afresa och skickade derföre redan tidigt på morgonen en karl till Postkontoret för att fordra hästar, men emedan Posterna ifrån Tomsk och Krasnojarsk hvardera voro i farvattnet, kunde inga hästar för denna dag erhållas. C. gick derpå till Semskij Sudd [земский суд], förevisade sina papper och erhöll genast löfte om Semska hästar. Knappt hemkommen fann han dessa redan på gården. Men nu hade för en stund sedan en Gensdarm-Officer ankommit till staden. Denne gjorde också anspråk på hästarne, men då C. häftigt pockade på sina rättigheter, gaf denne med och hästarne spändes redan för vår släda. Men medan detta föregick, kommer i flygande fläng en Sikter ifrån Sudden och säger, att desse hästar tillkomme Officeren och att vi genast skulle erhålla andra. Detta tilldrog sig kl. 10 före middagen. Vi vänta och vänta, men inga hästar någon menniska, utan endast begagnadt till förvaringsrum af potäter, rofvor, kål och qvas. Med ett ord det har begagnats till källare. Och en källare är det, ty kölden och draget deri äro så omenskliga, att jag aldrig funnit dess like. Intet enda fönster är helt och väggarne likasom golfvet äro på otaliga ställen genomskinliga.” Rancken 1884: 73–74; see also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 March 1846, in the volume of letters in this series. The letter has originally been published as Castrén 1846d. “Medan vi varit här, hafva alla Narymare rest till Irbit, men endast Mamét besökte oss. Detsamma gjorde Läkaren, hvilken i enskilda angelägenheter gjorde en resa till Tomsk. Dessutom hade vi besök af en Polack och en Tysk, hvardera i tjenst hos Pochljäfskij, Ångbåtsredaren i Tomsk. […] Till vår umgängeskrets härstädes hör Presten, en enkel och flärdlös man, samt Povärennij, hvilken genom ett anständigt väsende fördelaktigt utmärker sig framför sina gelikar. Dock hafva vi mest lefvat för oss sjelfva. – Maten hafva vi här, likasom uti Narym, sjelfve uppköpt, hvarvid dock den skilnad egt rum, att uppköparene här föga eller intet stulit. Vårt hufvudsakliga mål är middagen. Till den hör vanligen fisk med potäter, köttsoppa och mannagryns-gröt. Endast undantagsvis äta vi vattsoppa. Morgon och qväll nöja vi oss med smörgås.” Rancken 1884: 76–77. Castrén and Bergstadi left Molčanova on 27 Feb./11 March via Nikolaevsk (on the River Šegarka running into the Obˈ at N57°21′0″ E83°58′0″), Kornouxovo (28 Feb./12 March), Tigildjaevo and Eušta (1/13 March) for Tomsk where they arrived on 2/14 March. Rancken 1884: 77–80; see also Castrén’s letters to Rabbe 11/23 1116 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1116 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks till en Fru Jakubovitsch, hvilken C. under sin förra resa träffat uti Ischma, och hvilken han aldrig kunnat nog prisa för dess ovanliga bildning, för dess älskvärdhet, för dess ljufva och barnsliga väsende. Redan första dagen efterfrågade vi uti Gostinnoi dvor om de kunde lemna oss några upplysningar angående de gamle. En beskedlig borgare gaf oss ock genast alla nödiga underrättelser om dem. Efter erhållandet af dessa ämnade vi endera dagen begifva oss till dem, men innan vi hunnit utföra denna plan, fingo vi redan besök af Gubben, en ärevördig gråhårsman. Nu hände nemligen så besynnerligt, att just samma [dag?] då vi ankommo till staden, ett bref ankom ifrån deras dotter, hvilken underrättade dem derom, att C. under sin resa skulle besöka Krasnojarsk. Sådant hade hon inhemtat ur de allmänna Tidningarne. Tillika erhöll Gubben den underrättelse, att Resande Herrar uti Gostinnoj förfrågat sig angående honom. Han kunde ej tvifla att det var mannen qvestionis, och derföre begaf han sig genast till Polisen för att efterfråga vårt qvarter. Gubben kom och glädjen öfver mötet var på hvardera sidor stor. Vi gingo samma dag till de gamle och tillbragte hos dem en högst treflig afton. För dem var det ett stort nöje att af C. efterfråga de minsta omständigheter angående deras måg och dotter, och C. kunde gifva dem godt besked, ty han hade i två månaders tid lefvat dageligen i deras sällskap. Likaså var det åter för C. roligt att erhålla underrättelse om deras sednare öden. – Dessa gamla voro deporterade ifrån Moskovska Guvernementet, der de varit slafvar hos en Adelsman. Här synas till. Kl. 12 går C. ånyo till Sudden och nu lofvas åter hästar med det första. Man hade skickat efter dem till en närbelägen by och af sådan orsak hade de dröjt så länge. Tiden förflyter dock utan att några hästar ankomma. Då går C. åter kl. 3 till ort och ställe och hotar att anföra klagomål direkte till Petersburg. Detta verkar, och kl. 4 erhålla vi ändteligen hästar. Orsaken till hela trakasseriet var helt enkelt den, att Officeren hade skickat sin betjent till Sudden med en 5 Rubels sedel. Han kände sitt folk. –” After stopping in a nearby village to interview Kačinsk Tatars, Castrén and Bergstadi arrived in Krasnojarsk on the next day, 11/23 March. “Derefter begåfvo vi ned till Polisen, hvarifrån en kosack beordrades att föra oss till kronoqvarteret. Detta var särdeles lysande och grannt, men värdsfolket visade genast hvad vi hade att vänta, ty omedelbart efter vår ankomst tillstängdes alla dörrar till deras egna rum och vi stodo alldeles öfvergifna i de präktiga gemaken. Sedan vi genomläst den rika skörden ifrån Posten, begåfvo vi oss ut för att helst med några munsbitar stilla hungern i våra fastande magor. Snart var en god middag inkaminerad och vi återvände till qvarteret. Men här mötte oss den sorgliga upptäckt, att värdsfolket öppnat spjellen för att med köld utjaga de ovälkomna gästerna. Under sådana förhållanden var ingen trefnad att påräkna, hvarföre vi åter begåfvo oss till samma ställe, der vi ätit middag, och ackorderade oss mat, qvarter och uppassning för silfverrubel per lurjus i dygnet. Detta kunde synas dyrt, men var det ingalunda för härvarande förhållanden.” Rancken 1884: 83–86. “I K. gjorde vi ett intressant besök. Det var hos ett gammalt par, föräldrar ☞ 1117 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1117 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria att smått kröka på armen. […] Vidare voro vi hos Ispravniken och en Rysk bergsofficer vid namn Karpinskij. Denne var en utomordentligen bildad man och till sitt väsende en af de bästa Ryssar. – Uti Jenisejsk förlefde vi hela tiden i ett ständigt hvimmel. Middag och qväll tillbragte vi alltid hos någon af de besagde Herrar.” Rancken 1884: 89–91. After this, Castrén and Bergstadi travelled separately in the surroundings of Enisejsk: Castrén left for Makovskij and Bergstadi for Anciferovo on 24 March/5 April. Bergstadi collected material on the Ket language, with Michaila Leäbenkoff as his informant. Makovskoe is situated 90 versts west of Enisejsk at N58°11′12″ E90°52′43″. Rancken 1884: 91, 98; Castrén’s letters to Lönnrot, 20 March/1 Apr. 1846 and Sjögren, 3/15 Apr. 1846 (see the volume of letters in this series). “Under denna bedröfvelsens tid [Bergstadi’s hosts in Anciferovo were ill] erhöll jag af C. den 1 Maj ett paquett med Tidningar […] Af Saima medföljde den fatala N:ro 4, deri jag fick mig på pelsen. Uti ett medföljande långt bref [uttalade C.] sitt missnöje öfver den kompromettering, som offentligen vederfarits mig och lofvade högtidligen gifva mig upprättelse inför Allmänheten. Hela brefvet andades en vänskaplighet och värme, som C. aldrig förut visat mig. Den lilla skymfen hade under andra förhållanden kännts måhända tung nog, men Castréns grannlagenhet gjorde, att jag nu ej ens kom mig att reflektera deröfver. Uti brefvet klagade C. öfver sin dåliga helsa, och det i ordalag, som gåfvo anledning att befara det värsta. Läkare-eleven, som hitkommit för Maria Nikolajewnas hade de förvärfvat sig allmän aktning genom sitt vackra och hedrande uppförande. […] C. gjorde sin uppvaktning hos Guvernören, och var af honom bjuden på middag. Jag deremot gick ut blott för att spatsera och jemte C. uppköpa för resan nödvändiga saker, såsom: socker, kaffe, thée, sviskon, russin, gryn, mjöl o.  s.  v.” Rancken 1884: 88–89. Mrs Jakubovič was the wife of the local police chief of Ižma. Castrén lived in their house while doing research in the village in April 1843. See Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 Apr. 1846 in the volume of letters. On 16/28 March, the travellers continued from Krasnojarsk. “Emedan vägen till första stantsien var alldeles bar, måste slädan fastbindas öfver underredet till en vanlig Tarantas. Härigenom kommo vi att sitta på en ovanlig hög ståndpunkt, hvilken var temmeligen halsbrytande på en gropig väg och dertill under en kolmörk natt. Utan några obehagliga äfventyr kommo vi dock midnattstiden till den första stantsien, der vi hvilade oss till morgonen. Derifrån framåt var föret klingande godt. […] Den [19/]31 Mars ankommo vi till Jenisejsk, der oss anvisades qvarter hos Handlanden Sorokin. Denne var en infödd Kirgis, ehuru numera alldeles förryskad. Han var kyrkovärd […] Vårt första besök gällde Okruschnij Natjalnik, hvilken gaf oss audiens med en ministers hela värdighet. Sedan han dock genomsett våra papper, bevisade han oss den största artighet. Hos honom lärde vi känna en Tysk Läkare, Schultz, ifrån Kurland. […] En annan Tysk, Zschwickert, som var Bergsofficer, lärde vi äfven känna. Denne var en utomordentligen god och älskvärd man, men hade det felet 1118 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1118 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hoppas, i kretsen af dervarande Finnar, kunna öfvervinna den hemsjuka, som nu lärer plåga honom. Detta är högligen att beklaga, ehuruväl men gerna medger, att det fordras härdadt mot att bära de mödor och försakelser, hvilka irrfärder sådane som Castréns göra nödvändiga. Säkert skulle dock C. icke länge blifva utan en deltagare i sina mödor, om blott de förkunskaper vore allmännare, hvilka erfordras för ett verksammare deltagande i hans arbeten. Men äfven nu bör man hoppas, att mången ung landsman skall eftersträfva äran och det goda medvetandet af, att hafva delat sträfvanden, för vetenskapen och fäderneslandet så betydelsefulla som Castréns.” Saima 4/1846: Resor för Finsk Språkforskning. A comment by Castrén was published in Saima No. 27/1846: Från Dr. Castrén. It is an extract of Castrén’s letter to Fabian Collan, 8/20 May 1846. See the volume of letters in this series. Bergstadi left Anciferovo for Enisejsk on 10/22 May and arrived there on the next day, in order to continue with Castrén to the north. By then, Castrén had been in Enisejsk for a few days (see the letter cited above). “Uti Polisen fick jag uppgift på Castréns qvarter. Han bebodde ett vackert hôtel hos Borgaren Tjernsushoff. Kort efter min ankomst fingo vi besök af herr Sabludski, en deporterad Polack, hvilken talade Tyska såsom en mästare. Med honom gingo vi ut. att spatsera och besågo derunder en mängd båtar, hvilke voro utbjudna till salu. – Följande morgon gingo vi ut för att besöka Okrushnij, men emedan denne ej var hemma, beslöto vi att par curiositée göra en visit hos den mägtige skuld, återreste till staden samma afton. Jag gjorde honom sällskap. […] Uti Ust-Kem åtskiljdes vi. Han for till staden och jag till Jelanska Volosten, belägen vid vägen till Mákowskij. […] Mot aftonen ankom jag till Jelansk, […] Jag var villrådig, antingen jag borde sjelf fortsätta resan till Makovskij eller ditsända en ridande express, för att inhemta närmare underrättelser om Castréns helsotillstånd. Men snart blef jag befriad af denna tvehågsenhet, ty då jag håll på att bereda mig till hvila, kommer Castrén intågande. Han var blek och förstörd efter den utmattande färden. Följande dagen var han dock bättre och mente, att han småningom kunde stå sig här på egen hand. Emedan också jag för min del var angelägen om att fortsätta mina studier uti Anzyferova, blef det beramadt, att jag ännu samma dag skulle anträda återresan. […] Några dagar efter min återkomst erhöll jag den [25 Apr./] 7 Maj) åter en försändning ifrån Castrén. Han underrättade mig om, att hans sjukdom haft en krisis, hvilken lyktats sålunda, att hufvud, ögon, öron och tänder nu vore angrepna af en häftig fluss.” Rancken 1884: 100–102. “Jelansk” means Jalan at N58°21′14″ E91°50′40″. Parts of Castrén’s letter to Fabian Collan of 1/13 Nov. 1845 (see the volume of letters in this series) were published in Saima 4/1846, with a postscript most probably by J.V. Snellman: ”För ett bevis på detta sistnämnda förhållande [= general indifference towards linguistic studies] räknar C. med skäl de svårigheter, han haft vid att vinna ett biträde för sina arbeten. Hans nuvarande följeslagare Herr Bergstadi är äfven sinnad att i vår eller sommar återvända från Sibirien och begifva sig till Kasan, hvarest B. ☞ 1119 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1119 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Guldsökaren Solovjoff, af hvilken C. ofta blifvit inbjuden. Här funno vi stadens hela haute volée församlad. Till en början blefvo vi trakterade med en frukost, hvarvid Champagnen flödade i strömmar. Vidare blefvo vi qvarbjudne till middagen, hvilken var enkel och anspråkslös men läcker och delicat. […] De följande dagarne sutto vi mest hemma eller gjorde blott korta besök hos några af stadens Herrar, såsom: Ispravniken, Postmästaren, Skolinspektorn och en yngre broder till Karpinski. Deremot hade vi dageliga besök af ofvannämnda Sabludski och en annan deporterad Polack vid namn Hildebrandt, hvilken var Skrifvare vid Bjelska Volosten. Denne är en vacker och ståtelig ung man, den der för rabulistiska idéer blifvit hitsänd 1838 från Universitetet i Dorpat, der han studerade.” Rancken 1884: 105–108. The Hildebrandt they met was Carl Hildebrand (b. 1815) who had studied economics at the University of Dorpat/Tartu in 1837–1838. In Siberia he became “Tischvorsteher in der 1. Abtheilung der Oberverwaltung des östlichen Sibiriens”, but later he could return to Poland and lived as an estate owner there. Album Academicum der Kaiserlichen Universität Dorpat No. 3759. “Då C. uppvaktade Guvernören i Krasnojarsk, hade denne tillkännagifvit, att C. uti Jenisejsk skulle erhålla en kosack. Detta mundtliga löfte hade C. omnämnt till Okrushnij och denne hade visat sig mycket beredvillig att uppfylla detsamma. Men nu lärer han hafva väntat, att C. något mera skulle krusa och kurtisera, och då C., såsom dokumenterad Akademisk Resande, ej just hade lust att på minsta vis gifva efter af sin ☙ b ❧ Madschar = Baschkat. (<-----> s[amman]hänga m[e]d dem) Ugren = ungern (se Finl, Estn.) — Slägtskapen emellan Tschu[derne] och Tat[arerne] bevisar ej sl[ägtskap] emellan Finnar och Tat[arer] (Crit[ique] af Rask). — Hun och Suomi. — Emedan Hun-chan förek[omma] i den Mong[oliska] Tat[ar-]historien, är det intet tvifvel, att Hunnerna d[eri]fr[ån] utgått. — Kymyn – Kung – Kun, m[enni]ska Mong[oliska] Kup, Narym — 77 språk i werlden — Sofva på ugn med fruktan att falla. Jag skulle kunna säga dig, huru det är att sofva på ugn. — Föga uträkning att stjäla hustrur, ty presten tar i slikt fall tiondet af brudskatten — Wäderlek får ej förespås — När jag kom till Krasnoj[arsk], war det mitt första [uppgift] att uppsöka [ ]. <Han> stillade upproret i Ischma1745. — M[enni]skan blir det mera kräsmage, ju längre han lefver (Tscher) den Ketska <-----> — En svart ko med svart tunga – Negrer (läkares indication) — Tunguser, Tatarer, Samojeder etc. De deport[erade] och Sibirjaker (мы россискiе не <-->). — I Tomsk köpte en nagaika  – wägen säker? (Tomsk) Jag lemnar d[e]tta sorgl[iga] folk för att betr[äda] den stad, Дѣлай, что хочетъ! 100 vadar brännvin på en dag Kuai, själ, Ob. 1120 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1120 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Företal 1746 ☙ b ❧ Irt[ischska] dial[ecten] mest bildad, mest ord – mindre gramm[atikaliska] egenheter, đ, t försv[unnit] bland bokst[äfverna] Det språk, hvars grammatik <---> här bl[ifvit] i korthet behandlad, tillhör1747 den Finska språk-st[ammen] och utgör jemte Vogul[iskan]1748 en särskild klass, som blifvit benämnd den Ugriska. Till <--- den> har wanl[igen] äfven bl[ifvit] räknad Ungerskan, men Ostj[akiskan] och Vog[uliskan] äro deremot att betr[akta] sås. dial[ecter] af h[varan]dra. Bland de öfriga klasserrna1749 af den Finska språk-st[ammen] <kommer1750 --- Tscheremiss[iskan]> samt den Permska. Gens Ostjarorum är bosatt hvar? dess dialecter -----> försök det första Vocalerna De dunkla ljuden <afgå> till ы. Sjögrens ex[empel] har1751 jag ej velat följa, emedan jag saknat för ringa kännedom af språket.     Winnen, wann, gewonnen.1752        värdighet, blef Okrushnij dag ifrån dag alltmera fåordig och förnäm, samt gjorde den ena invändningen efter den andra emot Castréns lagenliga fordringar. Isynnerhet blef han krånglig i fråga om Kosacken, och gaf efter många räfaktiga omsvep ändteligen det bestämda svar, att ingen sådan kunde Castréns räkning utkommenderas. Sedan denna dag voro de skiljda vänner. – Under vistelsen i staden uppköpte C. allt för resan nödvändig och för 60 Rubel en stark resbåt. Ehuru det ej anstår Embetsmän i Sibirien att resa uti öppen båt, riskerade vi dock vår ära uti detta afseende mot nöjet att obehindradt kunna beskåda floden och dess stränder. För sakerne hade vi tillräckligt bastmattor och för oss sjelfva ett stort och ypperligt Kirgisiskt filttäcke, ett varmt och ogenomträngligt skydd emot nattkylan och regnet. –” Rancken 1884: 110. (TS) af ǁ f<--> Sic. Jaga ǁ Minus[inska] kretsen ~ Here, Castrén appears to mean the Ižma peasant revolt of 1833– 1838 against road-building duties and other heavy natural taxes. История Ижмы, http://www.old. izhma.ru/history/. (TS) This is a draft for the foreword to the Khanty grammar. Cf. Castrén 2018b: 41–45. tillhör ǁ utgör Vogul ǁ ~ och Ungerskan klasserna ‖ språk-~ <kommer> ǁ närma sig har ǁ M The following page of the mscr book (p. 5–6 from the end) has been torn out so that only a narrow strip with some individual letters has been preserved. 1121 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1121 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Castrén’s travels in 1845–1849. The list must have been composed after the return to Helsinki. Cf. the numbers in KK Coll. 539.31.2 (see p.  1126), where the total distance from Helsinki to Turuxansk is 436 versts shorter than here.  Ačinsk is situated at N56°15′10″ E90°29′29″. In Castrén’s time it was a district town of slightly over 2,000 inhabitants. Статистическiя таблицы: 12. (TS)  In Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) at N53°43′17″ E91°27′45″.  In the village of Ustˈ-Esˈ, at the mouth of the River Esˈ, N52°56′54″ E90°15′4″. Aspelin 1901: 29. (TS)  On the River Abakan. Мамышева 2009: 187. (TS)  Šušenskoe is on the Enisej at N53°20′0″ E91°56′0″. (TS)  Tesˈ is on the River Tuba at N53°52′6″ E92°11′12″. (TS) ☙❧ Ifrån H[elsing]fors till Tobolsk1753 3,415 862 Ifrån Tobolsk till Surgut Ifr. Surg[ut] till Narym 800 (med omvägar) 470. Ifr. Narym till Tomsk 552 Ifr. Tomsk till Krasnojarsk 330. Ifr. Krasnojarsk till Jeniseisk 90 Ifr. Jeniseisk till Makowskij 90 Ifr. Makowsk[ij] till Jeniseisk 1084 Ifrån Jenisejsk till Turuchansk 567 Ifr. Turuchansk till Dudinka 250 Ifrån Dudinka till Tolstoj Nos 1,911 Ifr. Tolstoj Nos till Jenisejsk 340 Ifrån Jenisejsk till Atschinsk1754 Ifrån Atschinsk öfver stepperna 600 (minimum) till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen1755 25 Till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen 100 Till Sagaiska domen 25 Till gamla Sagaiska domen1756 11,231 Transport ☙ b ❧ Till nya Sagaiska domen Till Koibalska domen1757 Till Ut Resor på Kojbal-steppen Ifrån Ut till Osnatschennaja Ifrån Osnats[chennaja] till Schuscha1758 med omvägar Till Minusinsk med omvägar Till Tes1759 Till Karatus Till Nikolajewska guldvaskeriet Till China Till Karatus Till Tes med omvägar Till Minusinsk ☙ b ❧ Till Uibat med omvägar Till Katschinska domen 25 10 10 120. 40 v. 60 70 40 84. 150. 100? 250 120 40 100 40 1122 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1122 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Resor på Kojbalsteppen Ifrån Lugavskoj1760 till Schuscha1761 1763 Minusinsk Till Från Minusinsk till Krasnojarsk efter floden med omvägar, vid pass Ifrån Krasnojarsk till Rybinsk Ifrån Rybinsk till öfra Andsha Ifrån Andsha till Tyrbys’ Till Mergenjowa Till öfra Andsha Till Tyrbys’ Till Korastelja1764 Till Agulik1765 50 351762 60 500 126 100 50. 20 70. 50 45? 35 14,461 ☙ b ❧ Till 35 Korastelja 70 Till Kansk1766 40 Till Ustjansk1767 120 Till Tasejewsk1768 120 Till Ustjansk 60 Till Ingasch1769 259. Till NishneUdinsk 490. Till Irkutsk 190 Till Tunkinsk1770 190 Till Irkutsk 4308 ¾ Resor bakom Bajkal d. ä. ifrån Irkutsk till Njertsch[inska] Central-Verket och d[eri]från tillbaka till Irkutsk på särskilta omvägar sa förra resan1771  Lugavskoe is situated at the Enisej at N53°31′18″ E91°47′35″. (TS)  Schuscha ǁ Minusinsk  35 ǁ 27  Till Minusinsk ǁ Ifrån Minusinsk till  Korostelevo is situated at N55°40′18″ E95°36′7″. (TS)  Agul is on the river of the same name at N55°30′9″ E95°53′33″. (TS)  Kansk is situated on the River Kan at N56°12′36″ E95°43′3″. (TS)  Ustˈjansk is situated at N56°31′22″ E96°1′23″. (TS)  Taseevo is situated at N57°12′52″ E94°53′35″. (TS)  Nižnij Ingaš is situated at N56°12′3″ E96°30′42″. (TS)  Tunka is situated at N51°44′25″ E102°32′48″.The centre of the duma was situated in the ulus of Torskoe. Мамышева 2009: 187. (TS)  In 1841–1844. , 11,231 31,674 1123 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1123 28.8.2019 14:22:43 �Itineraria  Governorate centre, present-day capital of Bashkortostan, on the River Belaja, N54°43′31″ E55°56′30″. In his letter to Rabbe, Dec. 2/14, 1848, Castrén states that he is going to travel from Omsk, where the River Om joins the Irtyš, N54°59′0″ E73°22′0″, to Moscow via Petropavlovsk, Zlatoust, Ufa and Kazanˈ. Zlatoust is located north-east of Novosibirsk at N55°15′37″ E84°8′44″. See also Castrén’s letter to Sjögren, 21 Dec. 1848/1 Jan. 1849, both published in the volume of letters in this series. (TS)  Tre ǁ 1. Twå ǁ 2. 3  A list of hunting arrows purchased by Castrén, subsequently lost. See Castrén's letter to Sjögren, 5/17 March 1846 in the volume of letters.  Två björnpilar ǁ 1 Sobel-pil  Fogel-pil ǁ And[-pil]  These items have not been found. Lehtinen, I., 2017: 104–105. ☙ b ❧ Ifr[ån] Irkutsk till P[eters]burg öfver Ufa1772 Till H[elsing]fors 6116 415 6,531 + 20,443 26,974 26,974 11,231 38,205 Andra resan Första resan 1. Tre1773 wanl[iga] wildjur-pilar i s[ynner]het ren-pilar1774 № 2 Två1775 björnpilar (fara djupt in och hafva hvassa hullingar) № 3. 1 Fogel-pil1776 № 4 En pil för Samosträlets, i s[ynner]het för uttrar, № 5 En D[it]o, med ett snöre, som fästes wid bågsträngen, så att uttern måste draga bågen efter sig. № 6. Twå wanl[iga] djur (i s[ynner]het renpilar) i Tomska Guvern[ementet]1777 ☙ b ❧ № 1124 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1124 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Appendix . Parabel1778 Ostj[akerna] hafva hästar och kor på 70 verst från mynningen – Högre upp med hundar, kor finnas icke – Ryska stugor med ugn öfverallt. Wid sina winter[-]fängen1779 hafva de små jurt af träd med spis (чувалъ). Fiska1780 om sommaren på olika st[ällen] och bo i näfver-jurt. På parabel och dess bifloder höga berg, en bergssträckn[in]g.  A loose sheet in the diary SLSA 1185.  winter-/fängen  Fiska ǁ Fara  Obska ǁ Parabelska  der ǁ med  For a picture of a čuval, see Гемуев & al. 2005: 102. (TS)  From here until the end of the next sentence as well as the beginning of the list of families on the Obˈ on another loose sheet.  fiske-/watten  Most probably to Johan Robert Tengström.  Fabian Collan (1817–1851), teacher of history in the secondary school of Kuopio, later Lecturer in Philosophy at the University of Helsinki, active participant in the pro-Finnish movement. Luukkanen 2000. (TS) Obs. Här se wi, hvad förr eller sednare inträffar wid öfra Ob (Jugan), neml[igen] att de Obska1781 Ostj[akerna] coloniserat sig wid Ob, men ännu hafva sina vinterfängen vid Parabel, der1782 de jemväl ega em stuga med tschuval1783. Hvarje eger sitt särsk[ildta] ställe1784, med utsatt rå (bestående i ett qvistadt träd). Dessutom wid Ob hvarje by sitt fiskewatten1785 (gemensamt). Wid Parabel fångas sobel, räf, ekorre, ren, björn, elg. Obs. Wid Ob – familjer – ’Cai, en flod, wid Togor, från Barab[inzka] kärren d 7. Bref till Rabbe, Tengström1786, Collan1787, Lönnrot 1125 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1125 26.8.2019 9:55:48 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 27 Dagbok 27.2.1845–25.9.1845 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/e47a865e2f53265f2ced90d78b991df8.pdf dcf786c9c576b267d51a98a72886c9f2 PDF Text Text Itineraria  The mscr has not been preserved. The report was published in Suomi 1850 p. 81–92 and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. The German report is dated 8 Feb. 1849. Castrén 1849; 1850a. 26 Rapport till Kejs[erliga] VetenskapsAkademien i S:t Petersburg,1471 af M. A. Castrén. Nyss återkommen ifrån en fyraårig resa, verkställd till Sibirien på bekostnad af Kejserliga Vetenskaps-Akademien, anser jag för min första pligt att meddela Akademien en kort öfversigt af resans förlopp och tillika redogöra för dess vigtigaste resultater. Det torde ej vara opassande, om jag härvid i förbigående äfven vidrör en annan föregående resa, som väl ej blifvit verkställd af mig i Akademiens tjenst, men likväl står i det närmaste sammanhang med den nu fulländade. Några tidigare undersöknings-resor, dem jag verkställt dels på egen, dels på främmande bekostnad, kunna vid detta tillfälle lemnas ovidrörda. Blott i förbigående må omnämnas, att jag 1838 om sommaren gjorde en resa till Finska Lappmarken i afsigt att utreda det slägtskaps-förhållande, som äger rum emellan de Finska och Lappska språken. I sistnämnda ändamål företog jag mig åter 1841 i sällskap med D[octo]r Lönnrot en ny forsknings-resa, som denna gång utsträcktes icke blott till den Finska, utan äfven till en del af de Norska och Ryska Lappmarkerna. Under denna resa erhöll jag af H[er]r Statsrådet Sjögrén ett anbud om deltagande i en expedition, som vid nämnda tid af Kejserliga Vetenskaps-Akademien förbereddes till Sibirien. Såsom det hufvudsakligaste ändamålet för min verksamhet i Akademiens tjenst uppgaf Hr Statsrådet en i lingvistiskt och ethnografiskt hänseende möjligast noggrann undersökning af de inom Sibirien boende Samojediska folkstammarna. 954 Itineraria 5osa 1845_49.indd 954 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Vigten af en sådan undersökning hade man äfven i Finland insett, och det var redan tidigare både min och D:r Lönnrots afsigt att besöka de närmast boende Europeiska Samojederna, ehuru bristande understöd och andra missgynnande omständigheter gjorde denna plan om intet. Med så mycket större glädje emottog jag Hr Sjögréns ofvannämnda anbud, omfattande ett fält för forskningar, vida utsträckt öfver de förhoppningar, hvarmed jag tillförene hade vågat smickra mig. Akademien hade väl icke anslagit något understöd för undersökningen af de Europeiska Samojedernas språk och ethnografiska förhållanden; men då desse omöjligen kunde lemnas utan all uppmärksamhet, blef det bestämdt att jag i och för detta ändamål skulle af Finska statsmedel erhålla ett särskildt understöd. Sedan nyssnämnda understöd år 1842 om hösten kommit mig tillhanda, anträdde jag oförtöfvadt min resa ifrån Archangelsk och styrde kosan upp till Mesen. Härifrån fortgick min resa allt i nordlig riktning inom de Kaninska Samojedernas tundra-gebit. Kommen till Kanin-Nos styrde jag min kosa österut till de Timanska Samojederna och fortsatte färden utmed Ishafvets stränder ända till Petschora-flodens mynning. Härifrån hade jag varit sinnad att fortsätta resan öfver den Bolshesemelska tundran till Kolva, men nu instundade redan våren och invånarne på orten försäkrade med en mun, att den af mig uppkastade reseplanen ej kunde utföras, emedan slädföret snart aftog och Samojederna höllo på att öfvergifva tundran. Jag vände derföre min kosa söderut och reste uppför Petschora till Ustzylmsk och Ishemsk, der jag hela våren sysselsatte mig med Syrjänska språket. Knappt hade floderna blifvit isfria och vattenkommunikationen öppnats, förrän jag åter skred till fortsättningen af min Samojediska resa. I en liten fiskare-båt, som ifrån Ishma afgick till Uusa, styrde jag uppför Petschorafloden till byn Kolva, som är belägen på den Bolshesemelska tundran och bebodd dels af Syrjäner, dels af Samojeder. Hela sommaren 1843 tillbragte jag i denna 955 Itineraria 5osa 1845_49.indd 955 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria by, sysselsatt med Samojediska studier. Den 4 (16) September steg jag åter ombord på en lodja och seglade i sällskap med några Syrjänska bönder uppför floden Uusa till dess källor, der vi nedsatte oss i en liten fiskarekoja för att afbida vinterföre. En rund månad aflopp under denna i alla afseenden odrägliga väntan. Först i slutet af Oktober kunde jag anträda fortsättningen af min resa, och ej förr än i November anlände jag till den lilla köpingen Obdorsk inom Sibiriens område. Här skulle min resa i Akademiens tjenst vidtaga, och det var beslutadt att jag ifrån Obdorsk skulle fortsätta min resa längs Ishafvets stränder till Jenisej-flodens utlopp; men beklagligtvis hade min helsa genom resans mödor blifvit så försvagad, att jag nödgades slå ur hågen en så äfventyrlig färd och i Januari 1844 begifva mig till Beresow för att söka läkare-hjelp. Här rådde mig en insigtsfull medikus att för någon tid aflägsna mig ifrån de kulna tundrorna och tills vidare afhålla mig ifrån alla vetenskapliga sysselsättningar. I följe af detta råd lemnade jag Sibirien 1844 om våren samt återvände till Finland öfver Tobolsk, Werchoturje, Solikamsk, Weliko-Ustjug och Petrosawodsk. Hemkommen underkastade jag mig en medicinsk behandling, som hade den lyckliga påföljd, att mina läkare redan efter ett halft års förlopp gåfvo mig tillåtelse att för andra gången anträda en resa till Sibirien. Jag begaf mig derföre i början af år 1845 till Petersburg, emottog mina instruktioner af Akademien och fortsatte med vinterföre min resa till Kasan. Här tillbragte jag menförstiden med studium af Tscheremissiskan, afreste åter i början af Maj och anlände i slutet af samma månad till Tobolska guvernementet, der mina undersökningar i Akademiens tjenst skulle begynna. Egentligen var det väl den Samojediska stammen, som enligt instruktionen skulle utgöra föremålet för mina studier; men då Samojeder och Ostjaker i somliga delar af Sibirien förvexlas med hvarandra, ansåg jag det för ett noggrannt åtskiljande af dessa folkstammar vara nödvändigt att äfven egna en 956 Itineraria 5osa 1845_49.indd 956 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports sidoblick på Ostjakernas språk och ethnografiska förhållanden. I sådan afsigt uppehöll jag mig hela sommaren 1845 vid Ob och Irtisch inom Ostjakernas område. Emot hösten drog jag mig högre uppför Ob till den Narymska kretsen af Tomska guvernementet och företog till undersökning en här boende Samojed-stam, som förut med orätt ansetts vara af Ostjakisk härkomst. Under denna sysselsättning förgick hela hösten och vintern. Om våren 1846 flyttade jag fältet för min verksamhet till Jenisejska flod-området och fortsatte i förstone mina undersökningar öfver nyssnämnda Samojed-stam, hvaraf talrika grenar anträffades på flera särskilda orter, isynnerhet inom Turuchanska området. Sedan dessa undersökningar blifvit bragta till ända, förfogade jag mig om sommaren 1846 till de Samojeder, som uppehålla sig vid nedra loppet af Jenisej och tillhöra tvenne stora stammar: den Vest-Samojediska eller Jurakiska och den Ost-Samojediska eller Tawgystammen. Då den förra bland dessa stammar redan tillförene blifvit af mig med sorgfällighet undersökt, kunde jag nu nästan uteslutande egna min tid och mina bemödanden på den östra stammen. Den uppehöll mig emellertid ifrån slutet af Juli 1846 intill början af Januarii 1847, hvilken tid jag tillbragte inom polar-regionen uti vinterlägren vid Plachina, Chantajka, Dudinka, Tolstoj Nos o. s. v. Härpå vände jag mig åter söderut till de Jenisejska Ostjakerna och sysselsatte mig med dem hela återstoden af vintern. Om våren 1847 anlände jag till Minusinska kretsen och egnade mig här åt undersökningen af särskilda numera tatariserade Ostjak- och Samojed-stammar. Derjemte sysselsatte jag mig äfven med archeologiska undersökningar, upprödjade kurganer, aftecknade inskrifter, samlade alla slags antiqvaria m. m. Under sommaren gjorde jag en utflygt öfver de Sajanska bergen till Mongoliet och fann äfven här tatariserade stammar af så väl Ostjaker, som isynnerhet af Samojeder. Om hösten förflyttade jag mig ifrån de Minusinska stepperna till det Kanska flodlandet, der Tatarer, Kotter och Samojeder 957 Itineraria 5osa 1845_49.indd 957 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria (Kamasintser) togo i anspråk min verksamhet nästan hela återstoden af året. Om vintern 1848 uppehöll jag mig först hos Karagasserna i Nishneudinsk, besökte sedan de Tunkinska Samojederna och hamnade mot våren i den Sabajkalska nejden. Här upphörde alla spår af Samojederna redan på den Selenginska steppen, och enligt instruktionen hade jag varit berättigad att nu sluta min resa; men den stora vigt, som lande bakom Bajkal både i archeologiskt och ethnographiskt hänseende äger, förmådde mig att ännu fortsätta resan ända till Njertschinsk, derifrån jag förliden sommar ändteligen anträdde min genom många under vägen inträffade sjukdomsfall fördröjda återresa. Efter att nu i yttersta korthet hafva antydt riktningen af min i nära åtta års tid fortsatta resa, vill jag i lika korthet söka redogöra för dess frukter, ehuru de beklagligtvis ännu bestå i en massa af oordnade materialier. Förutsatt att inga yttre omständigheter lägga hinder i vägen för utarbetningen af dessa materialier, hoppas jag efterhand kunna till Akademiens bepröfvande öfverlemna särskilda skrifter, isynnerhet af ethnografiskt och lingvistiskt innehåll. I enlighet med min instruktion har jag jemväl sysselsatt mig med historie, mythologie, archeologie, statistik, topografie och hoppas äfven i dessa ämnen kunna lemna några för vetenskapen mer och mindre vigtiga bidrag. Sånger, sagor och mundtliga traditioner har jag öfverallt efterletat och omsorgsfullt upptecknat. Likaså har det varit mitt bemödande att samla äldre historiska dokumenter, ehuru jag ännu icke kan yttra något afgörande om deras värde. Samma anmärkning gäller äfven om mina samlingar af antiquaria, manuskripter, alla slags ethnografiska föremål o. s. v. Såsom det före vetenskapen vigtigaste material anser jag mina lingvistiska anteckningar öfver Samojediskan. Detta språk sönderfaller, såsom jag i mina speciella relationer angifvit, uti tre hufvud-dialekter: 1:o den Nordvestra eller Jurak-Samojediskan, 2:o den Nordöstra eller Tawgy-Samojediskan, 3:o den Södra eller Ostjak-Samojediskan. Hvarje af dessa dialekter 958 Itineraria 5osa 1845_49.indd 958 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports innefattar åter ett större eller mindre antal varieteter. Så kan man till Jurak-Samojediskan räkna följande fem dialekt-brytningar: 1:o den Kaninska och Timanska, 2:o den Ishemska, 3:o den Karassinska, 4:o Bai-dialekten, 5:o den Kamasinska. Slutligen innefattar Ostjak-Samojediskan tvenne varieteter: den Tomska och den Turuchanska, hvilka åter sönderfalla i en mängd smärre brytningar (se mina special-relationer). Öfver alla dessa dialekter och deras mångfaldiga varieteter besitter jag rikhaltiga, ehuru ännu oordnade anteckningar. Det är min afsigt att i framtiden för hvarje af de tre hufvud-dialekterna utgifva en särskild grammatik, ett mera eller mindre rikhaltigt vocabularium samt dessutom en kortare chrestomathie åtminstone för Jurak-Samojediskan. Kanske blir det nödvändigt att äfven för Kamasinskan, som är en ifrån Ostjak-Samojediskan betydligt afvikande dialekt-varietet, utgifva en skild formlära med dertill hörande vocabularium. Hvad åter de öfriga dialekt-varieteterna beträffar, så erfordra de ingen särskild behandling, utan kunna upptagas i de arbeten som behandla hufvud-dialekterna. Bland de språkstammar, hvilka utom den Samojediska, tagit i anspråk min verksamhet under resan, ställer jag i främsta rummet den Finska. Häröfver har jag redan under sjelfva resan utgifvit några smärre arbeten, såsom en Syrjänsk och en Tscheremissisk språklära samt en afhandling som accentens inflytande i Lappskan, att ej tala om min dissertation ”de affinitate declinationum in lingua Finnica, Esthonica & Lapponica,” som utkom redan 1839 efter min första resa till Lappland. I det Lappska språket äger jag ännu en mängd oordnade anteckningar, hvilka hänföra sig till vokal-systemet, olikheten emellan dialekterna o. s. v. Dock består med afseende å den Finska stammen mitt rikaste material uti anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan. Detta språk sönderfaller äfven i tre hufvud-dialekter, af hvilka en förekommer vid Irtisch, en annan vid öfra och en tredje vid nedra Ob. Mina anteckningar öfver Ostjakiskan inskränka sig till den 959 Itineraria 5osa 1845_49.indd 959 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria två förstnämnda dialekterna och några bland deras varieteter. Öfver den tredje hufvud-dialekten har jag ej varit i tillfälle att utsträcka mina undersökningar, och jag har icke ens ansett det för nödigt, då Hr Reguly, såsom bekant är, uppehållit sig en längre tid hos de Obdorska Ostjakerna och vinnlagt sig om deras språk. Mina anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan äro redan till en del utarbetade och bestå i en etymologie samt en ordförteckning. Under namn af Ostjaker förekommer äfven vid stränderna af Jenisej en folkstam af några hundrade själar, som i språkligt hänseende ej står i något närmare slägtskapsförhållande till de Ugriska Ostjakerna, ej heller till de af mig så kallade Ostjak-Samojederna och ännu mindre till andra kända folkstammar i Sibirien. Till följe af min instruktion har jag äfven sysselsatt mig med deras språk, så vidt tiden och mina krafter det medgifvit. Likaså har jag egnat min uppmärksamhet åt Kottiskan, som är en med Jenisejska Ostjakiskan beslägtad dialekt, men för det närvarande endast talas af några få personerxc. Ehuru icke fullkomligt tillfredsställd med mina anteckningar öfver ifrågavarande språkstam, anser jag dem icke desto mindre vara tillräckliga för utarbetandet af en formlära och ett vocabularium, omfattande begge de nämnda dialekterna. Undersökningen af Samojedernas och de Jenisejska Ostjakernas härkomst ledde mig vidare in på de Turkiska och Mongoliska språkgebiten. Det finnes hos äldre författare uppgifvet, att vid öfra loppet af Jenisej och dess bifloder Abakan, Tuba, Kan, Mana m. m. skulle uppehålla sig strödda Ostjak- och Samojed-stammar under namn af Kojbaler, Matorer, Ariner, Assaner, Kamassintser, Karagasser, Sojoter o. s. v. Då dessa uppgifter i en sednare tid blifvit af Stepanow med allt möjligt eftertryck bestridda, förelades det mig af Akademien xc. I sednaste tid hafva Kotterna, så väl de genuina som de redan förryskade förenat sig till en liten colonie vid floden Agul, der de synas vilja upplifva sitt gamla språk. 960 Itineraria 5osa 1845_49.indd 960 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports att söka utreda det sanna förhållandet och ändteligen lösa den tvistiga frågan. Det visade sig vid mina undersökningar, att de äldre uppgifterna, ehuru i många afseenden obestämda, ofullständiga och missledande, i hufvudsaken likväl voro grundade. Men för att bana mig till detta resultat, nödgades jag taga kännedom af de Turkiska och Mongoliska språken, emedan de omtvistade folken med få undantag tillegnat sig dessa tungomål, men med bibehållande af vissa ifrån de Ostjakiska och Samojediska språken lånade idiotismer och dialekt-egenheter. Mina studier öfver de Turkiska och Mongoliska språken omfatta många särskilda dialekter, tillhörande de folkstammar, hvilka till sitt ursprung äro Ostjaker och Samojeder. Till qvantiteten äro mina anteckningar öfver de Turkiska eller Tatariska dialekterna så vidsträckta, att jag i framtiden hoppas kunna utgifva en Tatarisk grammatik med thy åtföljande text och ordförteckning. Ungefär af samma omfång äro äfven mina samlingar öfver de Mongoliska eller Burätiska dialekterna. I fråga om mina philologiska samlingar må slutligen omnämnas, att jag äfven i Tungusiskan äger materialier till en formlära och ett vocabularium, utarbetade enligt den Njertschinska dialekten. Visserligen är denna dialekt i någon mån burätiserad, men i betraktande af den fullkomliga okunnighet, hvari man intill denna dag befinner sig med afseende å de i Sibirien nomadiserande Tungusers språk, torde likväl mitt ifrågavarande arbete icke sakna allt intresse. Liksom i philologiskt hänföra sig äfven i ethnografiskt hänseende mina rikaste samlingar till Samojederna. Jag har beledsagat denna folkstam i dess hela utsträckning ifrån Altajbergen i söder till Ishafvet i norr, ifrån Jenisej-floden i öster till Hvita hafvet i vester, och det är min afsigt att öfver nämnda stam utgifva en fullständig, ethnografisk beskrifning. Jag lemnar emellertid oafgjordt, om denna beskrifning utkommer på en gång, eller efterhand i smärre afdelningar. Detta arbete kan jag dock troligen icke 961 Itineraria 5osa 1845_49.indd 961 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria företaga mig, förrän mina lingvistiska anteckningar blifvit något så när ordnade. En annan ethnografisk beskrifning har jag varit sinnad att utgifva öfver de Jenisejska Ostjakerna och deras stamförvandter Kotterna. I detta arbete torde äfven komma att ingå ett och annat om Ariner, Assaner, Kojbaler, Sojoter och andra tatariserade grenar af samma stam. Deremot ärnar jag öfver de Ugriska Ostjakerna utgifva en särskild, till sitt omfång något inskränktare beskrifning. Bland Sibiriens öfriga folkslag hafva i synnerhet de Minusinska Tatarerna väckt mitt intresse, så väl hvad seder och lefnadssätt, som isynnerhet hvad deras religiösa föreställningar beträffar. Jag har varit betänkt på att äfven öfver dem utgifva ett ethnografiskt arbete, hvilket synes mig vara så mycket nödvändigare, som de Minusinska Tatarerna i betydlig mån skilja sig ifrån sina öfriga stamförvandter i Sibirien. Om Buräter och Tunguser har jag äfven samlat ethnografiska fakta, men de äro af en mera rhapsodisk beskaffenhet och kunna endast tjena till bidrag för andra fullständigare arbeten. Sånger och sagor har jag företrädesvis samlat hos Samojederna och de Minusinska Tatarerna. De äro upptecknade till en del i original, till en del i öfversättning. Originalerna har jag ärnat bifoga såsom text till de påtänkta grammatikorna; men derjemte är det min föresats att i öfversättning utgifva en större samling af Samojediska, Tatariska och Burätiska sånger och sagor. I archeologiskt hänseende har jag företrädesvis egnat min uppmärksamhet åt de i Minusinska kretsen talrikt förekommande grafkummel och inskrifter. Likartade undersökningar har jag i inskränktare styl äfven anställt i den Sabajkalska nejden. Ehuru obefogad att på förhand orda något i min egen sak, tilltror jag mig dock att med temmelig säkerhet kunna bestämma uppkomsten af en stor del bland ifrågavarande ålderdomslemningar och dymedelst sprida ett ljus öfver den södra Sibiriens forntid. 962 Itineraria 5osa 1845_49.indd 962 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Med förbigående af mitt mythologiska, historiska, statistiska och topografiska material, som jag ännu ej hunnit behörigen granska och genomgå, vill jag ännu erinra derom, att jag städse bemödat mig att förse Akademiens ethnografiska kabinet med fynd och antiqviteter af alla slag, med skilda nationers kostymer, deras verktyg och redskap m. m. Af detta slags föremål finnes hos mig ännu ett litet förråd, som jag är villig att vid anfordran afstå till Akademien. Några Mongoliska manuskripter, dem jag öfverkommit på Burät-stepperna, stå jemväl till Akademiens disposition, så framt de i Bibliotheket saknas. Härmed har jag nu korteligen redogjort för min verksamhet under de resor, för hvilka jag i en mängd af år åtnjutit offentligt understöd. Skulle frukterna af denna verksamhet måhända synas alltför obetydliga, så beder jag den stränge granskaren icke förgäta, att jag haft ett tungt och oländigt fält att bearbeta, samt att jag, frukterna oafsedt, uppå detta fält offrat mitt lifs bästa bemödanden. 963 Itineraria 5osa 1845_49.indd 963 21.8.2019 16:24:13 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 26 Rapport till Kejs[erliga] Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/33ea1be27ffafefc2dfa982078081d1d.pdf 822fb10cec35938af2c69ba58ef60740 PDF Text Text Itineraria  många […] yttra ǁ 1. de traditio[ner] ǁ 2. på högre <-> se  en […] stam ǁ 1. folk ǁ 3. ett Turk[iskt]  The sentence is incomplete.  rörande ǁ om  uppför […] lilla ǁ till den lil[la]  sistn. ǁ denna  hästar ǁ ko[r]  Några Upplysningar ǁ Upplysningar  Finnar ‖ KK Coll. 539.29.14: Finnarne The final version of this report was sent by Castrén to the Ecclesiastical Expedition of the Imperial Senate in Finland and it is preserved as a clean copy by his own hand in KA Senate Archives, Ecclesiastical Expedition KD 22/5 1849, consisting of six pages on three sheets of folio size (35.4 x 22.2 cm). The draft in KK Coll. 539.29.14 p. 609–619 (Varia 4.14) consists of five loose sheets measuring ca. 21.5 x 35 cm. This edition follows the final version but its differences from the draft version have been shown and the pagination is given according to the draft version. See also Castrén 1848l. Senator Lars Gabriel von Haartman (1789–1859) had given Castrén the task of collecting information on the conditions of Finnish prisoners in Siberian mines, and Castrén’s report was discussed in the Senate of the Grand Duchy of Finland on 21 May 1849. Juntunen 1983: 88–89. The text was originally published as Castrén 1870c. (TS)  Both criminal and political prisoners as well as prisoners of war were sent to Siberia since the 17th century. The mining industry, in particular, would not have been possible without prisoner labour. ☙  ❧ Om andra äldre, försvunna folkslag funnos här på orten inga mundtliga berättelser, men ur skriftliga urkunder winner man den upplysning att Mongolerna1295 icke warit den Baikalska bygdens urälsta innewånare. De1296 Mong[oliska] historiska [skrifterna] uppgifva, att på den tid då i Tibet regerade en Furste wid namn Dalaj-Sobin-Aru-Altan Schiretu1297 en af hans Embetsmän Longnam ägde tre söner, hvilka begåfvo sig till främmande länder och den yngsta, benämnd Burtutschino till den ”stora floden Baikal,” i hvars närhet han träffade ett folk, som benämnes Bité. Min källa, som är en gammal handskrift och förmodl[igen] ett utdrag ur Sinen Sitsen Chan Taidshi lemnar1298 ingen widare upplysning om det nyssomförmäldta folket, men många1299 både lärda och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan, att ifrågawarande Bite warit Kirgiser d. ä. en1300 Turkisk stam. Namnet1301 ☙  ❧ cont. Men i st[ället] för att uppehålla mig wid dessa benämningar Efter dessa flyktiga anmärkningar rörande1302 den Sabajkalska nejdens äldre innewånare återkommer [jag] till min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan uppehåll fortgick till Werchneudinsk och härifrån uppför1303 Selenga till den lilla staden Selenginsk. I nejden af sistn[ämnda]1304 stad öfverraskades jag d. 4. Mars helt oförmodadt af bar mark och dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätt-hålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar1305, kor, får, getter och kameler. Mycket liknande sig till vår etc. 944 Itineraria 5osa 1845_49.indd 944 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ 1306 25 Några Upplysningar om de 1307 till Sibirien deporterade Finnar Alla de till Sibirien deporterade Finnar1308 inbegripas under en1309 af de allmänna rubrikerna: 1o Arbetsfångar (катаржные1310) och 2o Colonister (Поселенцы). Till förra classen höra endast sådana gröfre förbrytare, som enligt Finsk lag dömas till döden1311. Classen af Colonister innefattar enligt ordets i lag stadgade betydelse alla slags mindre1312 brottslingar,1313 såsom tjufvar, lurendrejare, lösdrifvare, politiska förbrytare, religions-svärmare och så vidare. Både de förra och de sednare äro1314 förlustige alla sina medborgerliga rättigheter, men då arbetsfångarne äro bundna wid en viss ort och ett visst1315 yrke, äga deremot Colonisterne rättighet att obehindradt röra sig inom Sibiriens område och sysselsätta sig med hvarje fri1316 näringsgren. Hvarje arbetsfånge erhåller af Kronan1317 ett bestämdt, efter hans krafter och skicklighet afpassade arbete, samt1318 åtnjuter för detta sitt arbete ett offenligt underhåll. Colonisten dere☙  mot er❧håller1319 af Kronan1320 intet underhåll, men har å andra sidan också inga skyldigheter1321 att uppfylla – ja han är till och med befriad ifrån skatten och rekryteringen, samt står i detta afseende friare1322 än Kronobonden1323. Finska1324 arbetsfångarne i Sibirien äro ganska få till antalet och lefva spridd öfver hela landet1325 vid särskildta grufvor, fabriker, arbetshus, bränvinsbrännerier1326 och andra allmänna After being released, the former prisoners were obliged to remain as settlers in Siberia. The first Finnish prisoners were sent to Siberia during the Great Northern War of 1700–1721 and the last ones in 1888. There were several Finnish colonies of former prisoners in the Governorates of Tobolˈsk, Omsk and Enisejsk in the 19th century. During Castrén’s journey, the most important one of these was Ryžkovo in the Governorate of Tobolˈsk but it was destroyed by fire in the spring of 1848. Juntunen 1983; Granö, J.G., 1905: 6, 9 etc.; Kaila 1916: 1393, 1400–1402; Granö, P., 1926. (TS)  en ǁ någon  каторжные ǁ KK Coll. 539.29.14: катаржные  döden […] Colonister ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. döden, den andra classen ‖ 2. ~ The Swedish Law of the Realm of 1734 was in use in the Grand Duchy of Finland also after incorporation into Russia in 1809. There were several dozen crimes that should be punishable by death, but Emperor Nicholas I declared in 1826 that in all other cases except crimes against the state and the murder of a member of the Imperial family the punishment should be commuted to forced labour in Siberian mines and factories; a Russian law of that had come into effect in 1822. The death penalty did not formally cease to exist for these crimes either, for which it was not applied in practice. From 1826 to 1888, at total of 3,321 Finns were sent to Siberia. Of them, 899 were sentenced individuals, whose death penalty 945 Itineraria 5osa 1845_49.indd 945 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria                 had been commuted to forced labour in Siberia. Ca. 1,200 had been sentenced to prison and had voluntarily applied for converting their penalty to exile in Siberia. Juntunen 1983: 36–37, 48–55; Blomstedt 1986; Ruotsin valtakunnan vuoden 1734 laki, http://agricola.utu.fi/julkaisut/julkaisusarja/kktk/lait/1734/. (TS) mindre brottslingar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. smärre förbrytare ‖ 2. ~ brottslingar, […] vidare. ‖ KK Coll. 539.29.14: brottslingar, politiska förbrytare, religions-svärmare o. s. v. äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. hafva ‖ 2. ~ visst ‖ KK Coll. 539.29.14: wisst fri ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. lofli[g] ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan samt ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. och ‖ 2. ~ erhåller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. nju[ter] ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan skyldigheter ‖ KK Coll. 539.29.14: skylldigheter friare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till och med ~ ‖ 2. ~ Kronobonden ‖ KK Coll. 539.29.14: kronobonden Finska arbetsfångarne ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. Antalet af ‖ 2. De Finska arbetsfångarne landet ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Sibirien ‖ 2. ~ bränvinsbrännerier ‖ KK Coll. 539.29.14: brännwins-brännerier The Finnish Senate made two applications, in 1849 on the basis of Castrén’s report and in 1863, to concentrate the Finnish inrättningar.1327 Det är egentligen icke brottets beskaffenhet, utan de särskildta inrättningarnes behof af arbetare1328 och i synnerhet handtverkare, som bestämmer orten, dit arbetsfångarne blifva1329 deporterade. Emellertid gifves det äfven en Kejserlig Förordning1330, som anbefaller att de allra gröfsta förbrytare skola befordras till de bakom Bajkal-sjön belägna grufvor; och såsom alla de till Sibirien deporterade Finnar höra till antalet af sådana1331 förbrytare, så utgör ifrågavarande1332 landsort1333 deras förnämsta tillhåll. Det nyss omnämnda landet bakom Bajkal innefattar Sibiriens sydöstligaste del1334 och lyder i administrativt hänseende under Irkutska Gouvernementet. Den Ryska Kronan1335 äger1336 här ganska betydliga bergverk1337 för guld, silfver, jern ☙  och  ❧ bly.1338 Man indelar nämnda bergverk1339 uti fem stora district, bland hvilka de mest aflägsna torde wara belägna på ett afstånd af något mera än 1000. verst ifrån hvarandra. Af Finska förbrytare finnes innom hvarje district ett större eller mindre antal; men talrikast uppehålla sig Finnarne för det närwarande i Njertschinska Central-werket1340, som är beläget på ett afstånd af 7,340 ¾ verst ifrån Petersburg och 1,324. verst ifrån Gouvernementsstaden Irkutsk. Det gifwes i nämnda bergverk1341 många särskildta slag af arbetsfångar, såsom handtverkare, grufarbetare, guldvaskare1342, fabriks-arbetare o. s. v. De1343 fleste af fångarne gå lösa och äro befriade ifrån all slags bevakning1344, men det finnes äfven sådane1345, som i följe af någon på stället föröfvad förbrytelse tvingas1346 att arbeta i jern och äro ställda under en militärisk uppsigt.1347 Vanliga1348 arbetare äro enligt lag förpligtade att arbeta 10–12 timmar i dygnet. Arbetet fortgår dag och natt, söndag och hvardag, några få högtidsdagar oberäknade. Wid hvarje inrättning är arbetsfolket 946 Itineraria 5osa 1845_49.indd 946 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports fördeladt i tvenne flockar, af hvilka den ena hålles i arbete om dagen och den andra om natten. ☙  ❧ Utom de sednast anförda slagen af arbetsfångar finnes i bergwerken ännu sådana, som i accord erhålla ett bestämdt arbete för en dag, en vecka1349, en månad och till1350 och med för en ännu längre tid. Så1351 beskaffade arbetare äro ej bundna vid1352 sitt arbete ett bestämdt antal timmar; det står dem till och med fritt att ställa för sig en annan arbetare; man fordrar af dem intet vidare1353, än att arbetet innom den bestämda terminen behörigen fullbordas1354. Till detta lyckliga slag af arbetare hör företrädeswis alla de1355, som bedrifva något handtverk1356. Desse äro äfven i många andra afseenden bättre lottade än de öfriga arbetarne. De kunna bland annat på allehanda sidovägar1357 bereda sig betydliga1358 biförtjenster, och af sjelfva kronan erhålla1359 de ett rundligare underhåll än alla öfriga arbetare. Ty då en vanlig1360 arbetsfånge månatligen erhåller 2. pud mjöl samt dessutom för hela året 24. Rubel1361 Banco Assignationer i contant betalning, så består kronan åt hvarje handtverkare1362 utom den monatliga provianten 15. kopek1363 samma mynt på hvarje arbetsdag. ☙  ❧ Bland Finska arbetsfångar äro1364 de fleste handtverkare1365 och åtnjuta deras bättre1366 förmåner. Icke desto1367 mindre lefva de, med ganska få undantag, uti allra största armod och elände. Såsom den förnämsta orsaken härtill uppgifva Finnarne sjelfve, att de af wissa religiösa betänkligheter ej kunna förmå sig att äkta qvinnor1368 af den grekiska trosbekännelsen – de enda som i1369 nejden finnas; men för en ogift man1370 skall det här på orten vara snart1371 sagdt omöjligt att komma sig upp till välstånd1372, emedan1373 en sådan person nödgas hyra sig in hos en annan, med familj försedd förbrytare, som ingalunda1374              prisoners in one place, above all at Nerčinsk, and to send a Lutheran clergyman there for them. The principle was accepted by the Russian authorities, but it was never realized in practice. Juntunen 1983: 89–93. (TS) arbetare ‖ KK Coll. 539.29.14: ~ och i synnerhet handtverkare blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. skola ‖ 2. ~ Förordning ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ukas ‖ 2. förordning sådana förbrytare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. dem ‖ 2. ~ ifrågavarande ‖ KK Coll. 539.29.14: ifrågawarande landsort ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. landsända ‖ 2. ~ del ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. gräns ‖ 2. ~ Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan äger […] betydliga ǁ 1. äger här en ganska betydlig ǁ 2. har här bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk Since the early 18th century, the most important centres of the Siberian mining industry were in the Nerčinsk region and in the southern parts of Western Siberia, with silver and gold as their main products. Зуляр – Снытко 2014: 172–173. (TS) bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk Central-verket ‖ KK Coll. 539.29.14: Central-werket The town of Nerčinsk is on the River Nerča at N51°58′34″ E116°35′11″, but the mines (Nerčinskij zavod), founded in 1704, are near the Chinese border at N51°18′33″ E119°36′54″. Kaila 1914; Бардакова & al. 2009; Морозов 2009. (TS) 947 Itineraria 5osa 1845_49.indd 947 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14: bergwerk  guldvaskare ‖ KK Coll. 539.29.14: guldwaskare  De […] fångarne ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. De flesta arbetare ‖ 2. De flesta bland fångarne  bevakning ‖ KK Coll. 539.29.14: bewakning  sådane ‖ KK Coll. 539.29.14: sådana  tvingas ‖ KK Coll. 539.29.14: twingas  Officially, when a new prisoner was brought to the mines, he was required to work the whole of his trial period in chains. According to a new regulation issued in 1845, this period was eight years for prisoners sentenced to forced labour for life. If they served the trial period without problems, they were released from chains for the rest of their sentence. The lifetime sentence was 20 years of forced labour, after which the former prisoners could settle freely in the area, but still under control of the authorities. Juntunen 1983: 81–82. (TS)  Vanliga […] äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Alla äro de ‖ 2. Wanliga […] äro  vecka ‖ KK Coll. 539.29.14: wecka  till ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. än[nu] ‖ 2. ~  Så […] timmar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Dessa arbetare är det äro ej bundna wid sitt arbete ett bestämdt wisst antal timmar; det är dem icke en gång förmenadt ‖ 2. ~  vid ‖ KK Coll. 539.29.14: wid  vidare ‖ KK Coll. 539.29.14: widare  fullbordas ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. utföres ‖ 2. ~  de […] lottade ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. handtwerkare, hvilka derjemte åtnjuta många andra förmoner, ǁ 2. handtwerkare, hvilka äfven i många andra afseenden äro ‖ 2. ~  handtverk ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerk  sidovägar ‖ KK Coll. 539.29.14: sidowägar  betydliga ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. en ‖ 2. ~  erhålla de ‖ KK Coll. 539.29.14: erhålla  vanlig ‖ KK Coll. 539.29.14: wanlig  Rubel […] betalning ‖ KK Coll. 539.29.14: Rub. B[anco] i contant-betalning  handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerkare  kopek […] mynt ‖ KK Coll. 539.29.14: kop B[an]co  äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. höra ‖ 2. ~  handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14: handtwerkare  bättre ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. högre ‖ 2. ~  desto ‖ KK Coll. 539.29.14: dessto  qvinnor ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Grekis[ka] ‖ 2. ~  i nejden ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. på orten ‖ 2. ~  man ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. person ‖ 2. ~  snart […] omöjligt ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ganska svårt ‖ 2. ~  välstånd ‖ KK Coll. 539.29.14: wälstånd 948 Itineraria 5osa 1845_49.indd 948 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports  emedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. af d[en] ‖ 2. ~  ingalunda ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. enligt den här gängse bruk ~ ‖ 2. ~  underlåter […] wäg ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. underlåter att tille[gna] ǁ 2. att på alla upptänkliga wägar ‖ 2. ~  väg ‖ KK Coll. 539.29.14: wäg  dryckenskapslasten ǁ KK Coll. 539.29.14: dryckeslasten  vigtig […] vigtigare ‖ KK Coll. 539.29.14: wigtig ~ wigtigare  vissa ‖ KK Coll. 539.29.14: wissa  arbetsfångarnes ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. fångarnes ‖ 2. ~  känsla ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ nedlagd ‖ 2. ~  han ‖ KK Coll. 539.29.14: hon  taga wård ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. wårda sig ǁ 2. att ‖ 3. ~  vård ‖ KK Coll. 539.29.14: wård  till […] brottslingar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. de gröfsta förbrytare ‖ 2. ~  brottets ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sina ‖ 2. ~  Ledd […] erfarenhet ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Af sådan anledning ‖ 2. ~  Regeringen […] förmå ‖ KK Coll. 539.29.14: 1. regeringen med all makt arbetat derpå ‖ 2. regeringen sökt med all makt ‖ 3. regeringen förmått  Undantagsvis ‖ KK Coll. 539.29.14: Undantagswis  finska ‖ KK Coll. 539.29.14: Finska  motvilja ‖ KK Coll. 539.29.14: motwilja  irrläriga hustrur ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. heterodoxa messaliancer ‖ 2. ~ A note in pencil for the German translator in the margin of KK Senate arch., Eccl. Exp. KD 22/5 1849 reads: hustrur af annan religion  varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit  de […] förbrytarena ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Finnarne ǁ 2. de ǁ 3. wåra Finska förbrytare ‖ 4. ~  förbrytarne ‖ KK Coll. 539.29.14: förbrytarena  blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. i hvarje hänseende ~ ‖ 2. ~  skulle ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ äfven ‖ 2. ~  religionsvård ‖ KK Coll. 539.29.14: religions-wård  vinnande ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. samm[a] ‖ 2. winnande  Pastoral care was the only aspect of the prisoners’ conditions in Siberia that Finnish authorities had any right to improve, and therefore also Castrén paid special attention to it. Juntunen 1983: 89–90. (TS)  Äfven ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. I ‖ 2. ~  hitintills ‖ KK Coll. 539.29.14: hittintills  Wisserligen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Det ‖ 2. ~  anbefaldt ‖ KK Coll. 539.29.14: anbefalldt  en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. eft[er] ‖ 2. ~  likväl ‖ KK Coll. 539.29.14: likwäl  fångar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ar[betsfångar] ‖ 2. ~ ☞ 949 Itineraria 5osa 1845_49.indd 949 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  sjutton ‖ KK Coll. 539.29.14: 17  varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit  se sin själasörjare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. er[hålla] ǁ 2. Her ǁ 3. bega ǁ 4. erhålla religion ǁ 5. se ǁ 6. meddela sig med en själas[örjare] ǁ 7. ~ ǁ 8. och ännu har ingen enda prestman besökt ‖ 9. ~  på […] Finska ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. med de Fin[ska] ‖ 2. ~  svenska och finska ‖ KK Coll 539.29.14: Svenska och Finska  The mother tongue of the Lutheran priest in Irkutsk was most likely German. Castrén’s report had the result that literature in Finnish and Swedish was sent to the pastor in Irkutsk, at that time Konstantin Butzke, to be used with the Finnish- and Swedish-speaking prisoners. Juntunen 1983: 83–85. (TS)  beklagansvärd ‖ KK Coll. 539.29.14: beklaganswärd  mera än ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. framför ‖ 2. ~  vård. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. wård. Utstött ifrån samhället, afskydd af menskligheten skulle den botfärdige brottslingen åtminstone behöfva den tröst, att ‖ 2. wård  Colonisterne ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. De Finska ~ ‖ 2. ~  närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14: närwarande  slaget. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ Derjemte haf skola äfven många deporterade ifrån Ehstland och i synnerhet deras barn hafva antagit det under wistelse i Sibirien antagit det Finska språket Finnarnes språk, som i den Finska colonien är det allmännast rådande. ‖ 2. ~  Hvad […] tillhörde ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Det andra slaget af underlåter1375 att på loflig och oloflig väg1376 tillegna sig hyresgästens lilla egendom. Kanske är äfven den hos Finska arbetsfångar allmänt rådande dryckenskapslasten1377 en lika vigtig1378, om ej ännu vigtigare orsak till deras fattigdom. Det vissa1379 är, att uti dessa förenade omständigheter ligger roten till de Finska arbetsfångarnes1380 djupa elände. Det är en känd sak, att familje-bandet är ett mäktigt medel till att befrämja individens både sedliga och ekonomiska förbättring. Instinctmässigt ligger hos menniskan den känsla1381, att ☙  han1382 är förpligtad ❧ taga1383 vård1384 och hägn om sin egen afvel. Denna känsla är till och med mäktig hos banditen, och man ser i Njertschinsk dagliga bevis derpå, att till1385 och med de mest förhärdade brottslingar i och för uppfyllandet af sina föräldra-pligter afskudda sig brottets1386 ok och underkasta sig ett ordnadt lefnadssätt. Ledd1387 af en sådan erfarenhet har äfven Ryska Regeringen1388 med all makt sökt förmå de Njertschinska arbetsfångarne att inträda i äktenskapliga förhållanden. Undantagsvis1389 hafva dock de finska1390 fångarne i detta afseende blifvit lemnade utan all uppmärksamhet, förmodligen af den anledning, att deras motvilja1391 för irrläriga1392 hustrur varit1393 styrelsen obekant. Emellertid kan med fullkomlig säkerhet antagas, att de1394 Finska förbrytarne1395 i Njertschinsk, så framt de kunde inrätta ett familje-lif efter sitt sinne, skulle blifva1396 mest utmärkta inwånare. Utan tvifvel skulle1397 en ändamålsenlig religionsvård1398 äfven i sin mon medverka till vinnande1399 af samma ändamål.1400 Äfven1401 i detta afseende hafva de Finska fångarne hitintills1402 warit helt och hållet börtglömda. Wisserligen1403 ☙  är det den lutherske presten i Irkutsk anbe-❧ faldt1404 att en1405 gång hvarje år besöka de 950 Itineraria 5osa 1845_49.indd 950 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Njertschinska grufvorna, men jag har likväl1406 träffat Finska fångar1407, hvilka under loppet af sjutton1408 år icke en enda gång varit1409 i tillfälle att se1410 sin själasörjare, och bland alla de prester, som hitintills besökt Njertschinsk, skall ingen enda hafva förmått meddela sig på1411 de svenska1412 och finska språken.1413 Denna omständighet är så mycket mera beklagansvärd1414, som det i synnerhet tyckes wara brottslingen, hvilken mera1415 än alla andra dödliga är i behof af religionens vård.1416 Efter att i det föregående hafva nämnt några ord om de Finska arbetsfångarne, vill jag ännu tillägga några anmärkningar om Colonisterne1417, ehuru deras närvarande1418 belägenhet är af mig föga känd. Af Finska Colonister finnas i Sibirien tvenne slag: 1o Deporterade och 2o Kronobönder. Det är ☙  egentligen Ingermanland och ❧ i synnerhet staden Petersburg, som förser Sibirien med Colonister af det förra slaget.1419 Hvad1420 åter det andra slaget af Finska Colonister beträffar, så härleda de sig ifrån trakten af Narva1421. Desse Colonister tillhörde fordom den till Sibirien landsförviste Baron Ungern von Sternberg1422, men de hafva år1423 1802 frivilligt nedsatt sig i Sibirien och der grundlagt en liten colonie under namn af Ryschkova1424. Vid1425 sin inflyttning till Sibirien utgjorde de första Colonisterne endast 126 personer, men sedermera har deras antal betydligen ökats genom tillkomsten af deporterade. Få1426 af dessa deporterade äro likwäl Finnar; de flesta bland dem härleda sig ifrån Ehstland och Liffland. Hela1427 antalet af Colonister i Ryschkova1428 uppgafs år 1840. till 700. personer, och bland dem utgjordes1429 de flesta dels1430 af genuina Finnar, dels af Ehstländare1431, hvilka sistnämnda äfven till största delen voro1432 det Finska språket mäktiga.             Finska Colonister härleder sig ifrån trakten af Narwa och tillhörde ‖ 2. Hwad ~ tillhörde Narva ‖ KK Coll. 539.29.14: Narwa Baron Otto Reinhold Ludwig von Ungern-Sternberg (1744– 1811), estate owner on Dagö (Hiiumaa), who was imprisoned and exiled to Siberia in 1804, being accused of killing the captain of his ship two years previously. He worked as office clerk in Tobolˈsk until his death. Stackelberg s.a. [1931]: 456. (TS) år 1802 ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sedan ǁ 2. omkring ‖ 3. ~ Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa Ryžkovo is situated at N56°0′0″ E71°0′. For a description of it and its development, see Granö, J. G., 1905: 6–22. (TS) Vid ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Anta[let] ‖ 2. Wid Få ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Äfven ‖ 2. ~ Hela […] mäktiga. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Emellertid skola Finskan wara förstådd icke blott af Finnarne, utan äfven af de flesta Ester och i synnerhet af deras barn. Hela antalet af Colonister i Ryschkowa uppgafs år 1840 till 700 personer, bland hvilka de flesta woro Finska språket mäktiga. ‖ 2. ~ Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa utgjordes ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. woro ‖ 2. ~ dels […] dels ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. antingen ~ eller ‖ 2. ~ Ehstländare, hvilka ‖ KK Coll. 539.29.14: Estländare, hwilka voro ‖ KK Coll. 539.29.14: woro 951 Itineraria 5osa 1845_49.indd 951 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria  i […] Tobolska ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. i Tobolska ‖ 2. ~  eller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ wid pass ‖ 2. ~  Colonien består ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Colonien ǁ 2. Denna  ǁ 3. <---> ǁ 4. Colonien skall wara belägen på ‖ 5. ~  vara ‖ KK Coll. 539.29.14: wara  Regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14: regeringen  den […] delen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. öfra loppet ‖ 2. ~  vara ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. såsom ‖ 2. ~  den nya colonien ǁ Rysch[kowa]  Meaning Verxne-Suètuk, the Finnish colony founded in 1857. Granö, P., 1906: 293; Juntunen 1983: 98–101. (TS)  Vid ‖ KK Coll. 539.29.14: Wid  afresa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åter[resa] ‖ 2. ~  jag ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ redan ‖ 2. ~  Ryschkowa-colonister ‖ KK Coll. 539.29.14: Ryschkowa-Colonister  men […] ännu ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. men de kännde ännu ‖ 2. ~  huruvida ‖ KK Coll. 539.29.14: huruwida  colonien i Ryschkowa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Ryschk[owa] ‖ 2. ~  skall ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. kommer att ‖ 2. ~  massan af de ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. de ‖ 2. ~  framdeles […] bosatt. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. 1. för det närwarande är bosatt ǁ 2. i framtiden ‖ 3. ~  närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14: närwarande  regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14: Regeringen  tider ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åren ‖ 2. ~ ☙  ❧ Den nyssnämnda colonien Ryschkowa är belägen i1433 vestra Sibirien inom Tobolska Gouvernementet, 400. verst söder om staden Tobolsk, eller1434 3,950.¼ verst ifrån Petersburg. Colonien1435 består af tre närliggande byar, hvilka skola vara1436 uppbygda på ett af naturen mindre gynnadt ställe. Denna omständighet har hos Regeringen1437 wäckt tanken att få Colonisterne i Ryschkowa öfverflyttade till Östra Sibirien, der den1438 öfra delen af Jenisejska flodområdet anses vara1439 ett förlofvadt land för landtmannen. Enligt det uppgjorda projektet skulle den1440 nya colonien anläggas i Minusinska kretsen af Jenisejska Gouvernementet wid pass 5000 v[erst] ifrån Petersburg.1441 Vid1442 min afresa1443 ifrån denna ort mötte jag1444 en skara Ryschkowa-colonister1445, som redan tågade till Minusinsk; men1446 det är mig obekant, huruvida1447 ännu andra Colonister följt dem i spåren. Likaså kan jag icke med bestämdhet uppgifva, om colonien1448 i Ryschkowa skall1449 helt och hållet upplösas, och hvar massan1450 af de Finska Colo☙  nisterne framdeles1451 kommer att blifva ❧ bosatt. För det närvarande1452 torde de ännu uppehålla sig i Ryschkowa. För de Finska Colonisterne i Ryschkowa har Ryska regeringen1453 på de sednare tider1454 bekostat en1455 Luthersk Prest, som stått under uppsigt af det Moskowska Domkapitlet. För1456 en kort tid tillbaka blef denna tjenst ledig, och det är mig obekant, om den sedan1457 hunnit besättas. Det1458 vissa är att denna plats förr1459 eller sednare blir besatt, då deremot den nya colonien i Minusinska området torde af1460 Ryska Regeringen komma att i religiöst hänseende tills vidare lemnas utan all uppmärksamhet. Skulle Styrelsen1461 finna sig för godt att förse en eller annan af dessa tre localiteter med 952 Itineraria 5osa 1845_49.indd 952 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Prester ifrån Finland, så torde följande upplysningar dervid ej befinnas öfverflödiga: 1) En1462 Prestman i Njertsch[inska] området behöfver för sitt nödtorftiga uppehälle ett underhåll af minst 800. Rubel Silfver och dessutom för1463 resor inom districtet skjuts för tvenne1464 hästar. 2) Presten i Minusinska kretsen kan1465 med afseende å vissa1466 honom tillfallande sportler och andra förmåner försörja1467 sig med sex1468 à sju hundra Rubel Silfver. ☙  3) Till underhåll för Presten i Ryschkowa ❧ är1469 ett anslag af fyra1470 eller fem hundra Rubel Silfver erforderligt. M. A. Castrén  en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ särsk[ild] ‖ 2. ~  För […] tjenst ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Nu är tjensten ‖ 2. ~  sedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. redan ‖ 2. ~  Det vissa ‖ KK Coll. 539.29.14: Den wissa  förr ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. eft[er] ‖ 2. ~  af […] Regeringen ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. tills widare ‖ 2. ~  Styrelsen […] att ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. det blifva i fråga om att ‖ 2. styrelsen ~  En […] uppehälle ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Att En Prestman i Njertsch[inska] området för sitt nödtorftiga uppehälle behöfver ‖ 2. ~  för ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till ‖ 2. ~  tvenne ‖ KK Coll. 539.29.14: twå  kan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. bör ‖ 2. ~  vissa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sina ‖ 2. wissa  försörja ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åtnöja ‖ 2. ~  sex […] Rubel ‖ KK Coll. 539.29.14: 6–700 Rub.  är […] Rub. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. är enligt nuwarande förhållanden samma proportioner ett underhåll af 500 Rub. ‖ 2. ~  fyra […] Rubel ‖ KK Coll. 539.29.14: 4–500 Rub. 953 Itineraria 5osa 1845_49.indd 953 21.8.2019 16:24:13 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 25 Några Upplysningar om de till Sibirien deporterade Finnar (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7af79148119f1370e025f33af999f9fe.pdf a829dbfd7df339adaccb5c66622b0328 PDF Text Text Itineraria  Bulletin: Kóder…  eller ‖ och  The mountain tops called Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sajan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  In Morgonbladet “Forts. härnäst” from the mscr, but there is no continuation. However, see Castrén 1848b: 317–320; 1848a; 1848g and the diary notes beginning from p. 1367.  The mscr in SKSA A721 is a notebook of 56 pages of ca. 15 x 22.5 cm. It has the pencil-written title: Till Assess[or] Rabbe. This is followed by the title Rese-anteckningar. This travel report does not belong together with the ones numbered I and II. Castrén sent it to Sjögren from Irkutsk on 12/24 August 1848. The report was published in Morgonbladet 99/1848 and 5, 7, 8/1849 (28 Dec. 1848, 18, 25, 29 Jan. 1849) and Castrén 1855: 387–409. It appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1848i; 1848–1849. Cf. from p. 1482 on.  It is uncertain if this number is in Castrén’s own hand.  The governorate centre on the River Angara west of Lake Bajkal at N52°16′24″ E104°17′3″. The Cossack fort of Irkutsk was founded in 1661 and it was awarded the privileges of a town in 1686. The Governorate of Irkutsk was founded in 1764. In Castrén’s time Irkutsk had ca. 14,000 inhabitants and it was also an industrial centre. Статистическiя таблицы: 14; Губернии wänder sig derpå äfwen åt öster. Det är på denna gren, wi ❧ nu ega wår ståndpunkt, och tätt inwid wår sida reser sig den skyhöga, snöomhöljda bergstoppen Káder-taskyl1113. På något afstånd warseblifwa wi flere andra lika höga och med stora snömassor betäckta bergstoppar eller1114 taskyler, såsom Korom-, Kyrky, Kodur-, Ala-taskyl m. m.1115 Om nästan alla bland dessa taskyler kan wår Tatariska följeslagare förtälja någon forntida sägen, men här wilja wi endast anföra hans berättelse om Toros-taskyl, hvilken utan tvifvel äger en historisk grund. ”Toros hette en Sojotisk man, som lefde för 200 år tillbaka och betalte skatt åt den Chinesiske Kejsaren. I afsigt att undandraga sig denna skatt beslöt ☙  Toros att flykta till ❧ Sibirien med sin hela slägt utgörande 35 personer. Häröfwer uppretade gåfwo sig Sojoterne att förfölja sin[a] undanflyende landsmän. Då Toros märkte att fienden stod honom bak hälarna, uppsteg han på den efter honom benämnda Toros-taskyl och banade sig i största hast en wäg uppför berget, som ännu skall wara synlig och af Tatarerne benämnes Toros’ wäg. Kommen på den brantaste klippspets, radade Toros några stockar wid klippans rand, fastband dem med starka remmar och uppstapplade mot stockarna en hög af stora stenar. Så snart de förföljande hunnit under klippan, afskar Toros alla de remmar, som uppehöllo stockarna och ☙  stenhögen. Wid det nu timade stenregnet ❧ omkommo fienderna till sista man, men Toros och hans slägt fortsatte lyckosamt sin wäg till Amyl, der de sedan lefde i sämja och frid med Matorerne.” Medan jag lyssnade på Tatarens berättelser, hade oss ovetande ett digert åskmoln samlat sig öfver wåra hjessor. Plötsligt skrällde i luften ett slag, så starkt att det colossala berget tycktes svigta under wåra fötter. Förskräckta rusade alla på sina hästar, och nu bar det af i fullt strek utför Ural in på det Chinesiska området. (Fortsättning härnäst)1116 ☙  918 Itineraria 5osa 1845_49.indd 918 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Российской империи: 112; Дулов & al. 2008. Reinhold Ferdinand Sahlberg had travelled in the same region in 1842 until he left Irkutsk for the west in January 1843. Sahlberg 2007: 346–433 (TS) Solen höll just på att kasta sina sista aftonstrålar öfver de guldfärgade kyrktornen i Irkutsk1119, då jag den 1. Mars [g. st.] ilade ut ifrån staden med ett1120 spann af tre snabba posthästar1121. Wid min ankomst till Bajkalska tullen twingade mig wakten att göra en half timmas uppehåll, hvarunder skymningen redan inbröt, och då jag omsider nådde Angara, kunde ögat icke urskilja annat än de dunkla konturerna af flodens berguppfyllda stränder. Ur stånd att göra några rese-iaktagelser1122 under färden på den frejdade Angara-strömmen, lyssnade jag till tidsför☙  drif på min formans ❧ muntra sånger och monologer. Det dröjde ej länge förrän jag anlände till närmaste station och ännu långt före midnatten hade jag tillryggalaggt de 60 verst, som utgöra afståndet ifrån Irkutsk till Bajkal.1123 Ehuru det på de wanliga poststationerna sällan kan blifva fråga om någon nattro, ansåg jag likwäl för rådligt att afbida morgonen i en station-stuga, förrän jag begaf mig ut på det Bajkalska ”hafvet”.lxxxiv 1124 En f.d. Polsk Öfwerste hade den artigheten att underhålla mig en stor del af natten1125 med sannfärdiga1126 berättelser om sina “Ist diese Herleitung richtig, so liegen die beiden Mongolischen Wörter bajan „reich“, und [correctly ] ghool, „Fluss“ der Etymologie zu Grunde Bei S a n a n g S e t s e n, Geschichte der Ostmongolen u. s. w. S. 86 u. sonst heisst der See baighal muren (Strom).”    III1118  Rese-anteningar.1117  24  ☙ ❧  ett […] tre ǁ tre  post-/hästar  rese-iaktagelser […] färden ‖ rese-iaktagelser  The Angara runs from Lake Bajkal to the Enisej. Its mouth in the Bajkal is at N51°52′22″ E104°49′15″. (TS)  In Castrén 1848i: 302 there is a further note here by the translator (Anton Schiefner?): The History of the Eastern Mongols by Sanang Setsen (Secen Sagang) written in 1662 and published with a German translation by I.J. Schmidt in St Petersburg in 1829. Ssanang 1829: 299. (TS – JJ)  natten ǁ den  sannfärdiga berättelser ǁ berättelser lxxxiv. I dagligt tal förekommer Bajkal mest under benämningen af haf, Russ. море, Bur[ätiska] talai. Ordet Bajkal är af Mongolisk härkomst och betyder vi vocis den rika floden. 919 Itineraria 5osa 1845_49.indd 919 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  getskinns-/tröja  betäckte ǁ ~ ännu  The largest indigenous ethnic group of the Lake Bajkal region both in Castrén’s time and today. The Buryats speak a Mongolian language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Buryat (TS)  The Evenki, speaking a Turkic language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html#Evenki. (TS)  The town of Kjaxta (Ru.)/Hjaagta (Bur.)/Hiagt (Mong.) is situated at the present-day RussianMongolian border at N50°21′19″ E106°27′0″. Until 1858, the town of Trojckosavsk and the border station of Kjaxta were the only places where trade between China and Russia was allowed. It faced the Chinese trading site of Majmačin on the opposite side of the border. Старцев 2009. R.F. Sahlberg visited Kjaxta in December 1842. Sahlberg 2007: 416–422. (TS)  Verxneudinsk, originally called Udinsk, present-day UlanUdè, where the River Udè (Burj.)/Uda (Ru.) flows into the River Selenga at N51°49′29″ E107°34′58″. It was founded in 1666 as a Cossack fortress and before long became a leading centre of Russian-Chinese trade. Паликова 2009. (TS) dueller och öfriga bedrifter – en artighet för hwilken han dock småningom började fordra af mig en ☙  wedergällning i re❧da peningar. Att öfwersten werkligen war i behof af en allmosa, derom wittnade mera än tillräckligt hans utslitna getskinns[-]tröja1127, men på mig gjorde likwäl denna anhållan ett så obehagligt intryck, att jag innan kort lät förespänna hästarna och ännu före solens uppgång fortsatte min resa. Skymningen och en tjock dimma betäckte1128 både hafvet och Angara-floden. Morgonen war i början lugn, men wid solens uppgång hof sig en häftig östanwind, som jagade hvirflande snömoln utmed det smala hafwet. Förjäfwes skärpte jag min blick för att mäta höjden af de berg, hvilka sades fortlöpa å ömse sidor om hafwet; jag kunde i det häftiga yrwädret med möda skönja den branta ☙  klippvägg, wid hvars sida wägen framskred. Min ❧ skjutskarl förtäljde emellertid att bergen både norr och söder om Bajkal på en klar och wacker dag äro lätta att öfverskåda från hvarje punkt af hafvet, men att ögat åt öster ej träffar något mål. Om strändernas beskaffenhet yttrade han för öfrigt, att de rundt omkring hela Bajkal bestodo af skrofliga, klippuppfyllda berg. Med anledning häraf sade han det för Ryska Colonister ej hafwa warit möjligt att få ett stadigt fotfäste wid hafwets stränder, hvilka derföre nästan öfwerallt woro lemnade till pris åt Buräter1129 och wilda Tungus-slägter1130. Så otillgängliga äro i sjelfva werket de Bajkalska stränderna att man allt intill denna dag ej förmått bana en sommar-wäg ifrån Irkutsk till Kjachta1131 och Werchneudinsk1132, i följe hvaraf både posten och alla resande, som ej ☙  wåga anförtro sig åt det stor❧miga hafvet, som sommaren nödgas bana sig fram hela sju stationer med ridhästar. Wintertiden kan man deremot icke önska sig någon bättre wäg än den som ifrån Irkutsk leder öfver Bajkal till Werchneudinsk. De oupphörliga stormarna bortsopa nästan all snö från 920 Itineraria 5osa 1845_49.indd 920 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports hafvet och på den glatta isen framskrider färden med beundranswärd snabbhet. Ehuru owädret gjorde något uppehåll i min resa, hade jag likwäl under loppet af fyra timmar sett mig förflyttad ifrån den ena stranden af hafwet1133 till den andra, och hela min Bajkalska resa, belöpande sig till 130 verst, medtog knappt tio timmars tid. I och med detsamma jag lemnat de Bajkalska omgifningarna bakom ryggen, antog landet ett wida gladare utseende. Bergen hade wäl ännu icke förswunnit, men de förekommo mig nu mindre ☙  dystra ❧ och skrofliga än wid stränderna af Bajkal. Dessutom utbredde sig öfwerallt större och smärre slätter, och på dem sågos talrika byar, hvilka genom sin välmåga buro wittne om landets fruktbarhet. Wid den allmänna farwägen bestodo inwånarne af idel Ryssar, men på sidorna sades den Burätiska befolkningen wara wida öfwerwägande. Tunguser och Sojoter funnos alldeles icke i denna nejd. Om äldre, förswunna folkslag ägde man ännu1134 här inga mundtliga berättelser, men ur skriftliga urkunder inhemtas att den Mongoliska befolkningen, ehuru redan i urminnes tider bosatt på orten, likwäl icke warit det1135 Bajkalska landets äldsta innewånare. Det uppgifwes att den första Mongoliska colonie, som under anförande af Burtutschino1136 anlände till den ”stora floden Bajkal”, i ☙  dess ❧ närhet träffade ett folk, som benämnes Bite1137. Min källa lemnar ingen widare upplysning om det nyssnämnda folket, men många både lärda och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan att ifrågawarande Bite torde warit Kirgiser d. ä. en Turkisk stam.lxxxv 1138 Namnet1139 Bite har wäl redan förswunnit ur folkets minne, men att Kirgiserne före Mongolernes ankomst warit boende i landet, är     hafwet ǁ Ba[jkal] ännu här ǁ här på orten det […] landets ǁ landets Bulletin: Burte tschino Borte-Čino (“ash-grey wolf”) together with his wife XoMaral (‘light chestnut doe’) were the mythical ancestors of the Mongols, first mentioned in a chronicle from 13th century. Неклюдов 1987a; Елисеева 2001–2016: Борте-Чино (http:// mifolog.ru/mythology/item/f00/ s00/e0000857/index.shtml). (TS)  Castrén originally placed the next footnote here.  Castrén refers in his footnote to Klaproth 1823. In Castrén 1848i: 304, the translator added his note here: “Hiemit vergleiche man S a n a n g S e t s e n a.  a.  O. und dazu die Anmerkungen von J. J. Schmidt, wie auch des Letztern „Forschungen u.  s.  w.“ S. 33 folg. u. S. 70.” He refers to Isaac Jacob Schmidt (1779– 1847), a scholar specialized in the Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43 [Schmidt, Isaak Jakob] (TS)  Cf. the mscr fragment KK Coll 539.26.19, see p. 941–943. lxxxv. Såsom bekannt är, har man welat tillämpa detta namn, som äfven läses Bida, på Mongolerne, se Klaproth, Asia polyglotta pagg. 258 etc. 921 Itineraria 5osa 1845_49.indd 921 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria     stenkummel ǁ jordkum[mel] Khirigsuur, cf. p. 1499. stammar ǁ folkslag It is unclear which river Castrén meant. There are several rivers called Xasuj-Jaxa in Russia, but they all belong to the catchment area of the Obˈ. (TS)  The River Purja runs to an artificial lake at N55°58′34″ E103°9′38″ and from there onward to the River Angara. (TS)  The River Aga runs into the River Onon at N51°31′51″ E115°50′8″. The Onon belongs to the catchment of the River Amur. (TS)  The River Karenga runs into the iver Vitim at N54°27′41″ E116°31′1″. They belong to the catchment of the River Lena. (TS)  Castrén meant the River Janga, a tributary of the River Kan in the catchment of the Enisej. (TS)  The River Garga to the Barguzin, see p. 1487.  Selenginsk is situated northwest of Verxneudinsk (UlanUdè) at N52°0′0″ E106°51′55″.        (TS) –25° C. blottställda ǁ utsatta nämnda ǁ sådan[a] –35–50° C. några […] dröjsmål ǁ dröjs[mål] wid ǁ uti The village of Gusinoe ozero is at the south-western end of a lake of the same name at N51°7′1″ E106°16′6″. (TS)  Below, Castrén applies throughout the concepts of the Christian church to a Tibetan Buddhist temple and the Tibetan Buddhist system of philosophy. Despite the predominant position of the Buddhist religion åtminstone wid Selenga en allmänt gängse tradition. De talrika stenkummel1140 eller kurganer, hvilka förekomma på den Selenginska steppen, tillskrifvas uttryckligen Kirgiserne och benämnas äfven på sina ställen, i synnerhet vester om Selenga Krigit-ür d. ä. Kirgisbon eller boningar.1141 Låt äfwen wara att ifrågawarande minnesmärken i sjelfwa werket icke ☙  äro af Kirgisisk upp❧rinnelse, så qwarstå dock till stöd för traditionen många ifrån Turkiskan lånade ortsnamn, t.ex Kuda, Kudaj, Kudarej (af stammen Kudaj, Gud), Tura, en benämning på många berg och floder, som bewisligen är af Turkisk härkomst o. s. v. Utrymmet tillåter mig ej att här omtala alla de mundtliga och skriftliga berättelser, hvilka blifvit mig meddelade af Buräterne till upplysande af de folkrörelser, som i forntiden ägt rum uti den Bajkalska nejden. I förbigående will jag endast anmärka, att man hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om Tschuderne, utan alla deras berättelser om detta ryktbara fornfolk äro lånade af landets Ryska befolkning. Öfwerhufvud är det i nejderna af Bajkal ganska svårt att uppvisa spår af några andra folkslag, än Turkar, Mongoler och Tungu☙  ser. En mängd ortsnamn tyckes likwäl ❧ antyda, att äfwen Finska och Samojediska stammar1142 i en aflägsen forntid warit här hemmastadda. Dessa ortsnamn äga wäl icke alltid någon betydelse, men deras ljudbygnad och i synnerhet den omständighet, att samma namn tillika förekomma innom de af Finska och Samojediska folkslag bebodda områden, berättiga mig till att förmoda dem wara af ett Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana ortsnamn äro bland andra: Uda (Sam[ojediska] hand, arm), Ut, Konda, Bachta l. Bochta, Chasui1143 (Sam. torr), Narym (Ostj[akiska] kärr), Purja1144, Aga1145, Selenga, Karenga1146, Janga1147, Karga1148 o. s. v. Efter denna korta utflygt återkommer jag till min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan 922 Itineraria 5osa 1845_49.indd 922 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports མཁན་པོ ་ཚང ་ཆང     uppehåll fortgick till Werchneudinsk och derifrån uppför floden Selenga till den lilla staden Selen☙  ginsk.1149 ❧ I nejden af sistnämnda stad öfwerraskades jag d. 4 Mars helt oförmodadt af bar mark och dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätthålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar, kor, får, getter och kameler. Mycket liknade sig till wår, men gräset war ännu grått, fönsterrutorna frusna och thermometern förkunnade –20° R1150. Såsom man häraf kan sluta, hade just icke den öfverdrifna wärmen warit drifvornas bane, utan bristen på snö sades härröra af steppernas egen saltartade natur å ena sidan och deras skoglösa, för stormwindar blottställda1151 beskaffenhet å den andra. Af nämnda1152 orsaker finnes till och med i midwintern alls ingen snö i Kjachta och på många andra orter bakom Bajkal, der kölden ofta uppgår till 30–40° R1153. Landtmannen sätter ett högt wärde på ☙  en sådan local, emedan han här kan walla ❧ sina hjordar hela året om på stepperna och följakteligen har föga omak med höbergningen; men för hvar och en annan wore twifvelsutan en snöbetäckt mark wida kärare än de askgrå stepperna med sina stormande windar och sin yrande flygsand. Åtminstone kände jag mig rätt illa till mods, då nödvändigheten tvingade mig att ifrån Selenginsk fortsätta resan med sommar-equipage, och jag ansåg det för en werklig lycka att efter en resa af 30 verst få anledning till några1154 dagars dröjsmål wid1155 den Gusino-oserska1156 Burät-kyrkan1157. Då denna kyrka eller datsan1158 står under uppsigt af sjelfva den Burätiska Erkebiskopen (Bandida Chamba)1159, tor[de] det ej wara öfwerflödigt, att wi egna densamma några ögonblicks uppmärksamhet.1160 ☙  Den Gusino-oserska datsanen1161 äger ❧ ett ganska fördelaktigt läge, der den reser sig wid stranden af en widsträckt insjö (Gusinoje osero) på en stepp, som begränsas af wackra höjder. Kyrkan among the Buryats and its efforts to efface the older shamanistic myths, the traditions could survive by adopting external forms from Buddhism and blending with it. The Tibetan Buddhist system of beliefs, therefore, owes a great deal to the earlier shamanistic traditions of Mongolia. Hoffmann 1967 passim; Heissig 1980: 3, 6–23, 43; Tucci – Heissig 1970: 338–347; Жуковская 1987. (TS)  The datsan is a Tibetan Buddhist monastery and educational institution. See Галданова & al. 1983: 34–45 on the datsan as a building p. 45–64. (TS)  In Castrén 1848i: 305 there is the translator’s footnote: “Dieser Name ist aus einem Sanskritwort und aus einem Tibetischen entstanden, nämlich Candida aus Pandita und Chammkhanpo, was ba aus dem Sanskritworte Upâdhjâja entspricht. Auch Datsang ist Tibetischen Ursprungs ( [correctly ], was die Mongolisch-Tibetischen Wörterbücher durch ‘Versammlungsort’ wiedergeben.)” The Xambo-Lama is the director of a datsan, an older monk and teacher, and the Pandito Xambo is, as Castrén states, the head of all the datsans. At the time of Castrén’s visit, the Pandito Xambo was Šojbon Ešižamsuev, and his residence was in fact at the Gusinoe ozero (Tamčin) datsan. Wikipedia: Хамбо-лама, https://ru.wiki pedia.org/wiki/ Хамбо-лама. (TS – JJ) 923 Itineraria 5osa 1845_49.indd 923 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  See also p. 1489–1493.  The datsan on Lake Gusinoe was founded in the 1740s or 1750s and it was the centre of Buryat Buddhism until the 1930s. Галданова & al. 1983: 21.     (TS) hvilket ǁ som hvälfver ǁ höf mera ǁ ganska Burxan is a Mongolic name for a Buddha. Неклюдов 1987b. (TS)  In Castrén 1848i: 306 Maider (Maitreja). The Maitreja is a future Buddha coming to the earth to teach the real dharma. Tcheuky Sèngué 2002: 95–96; Мялль 1988a. (TS)  Meaning Shakyamuni (Castrén 1848i: 306: Çâkjamuni) or the historical Buddha, Siddhārtha Gautama. Tcheuky Sèngué 2002: 81; Мялль 1988b. (TS) består af en ansenlig trädbygnad, som i likhet med wåra korskyrkor är försedd med tvenne flyglar. Både framför och bakom kyrkan finnes en liten utbygnad, af hvilka den främre bildar förstugan och den baktill belägna sakristian. Ännu framför förstugan ser man ett tak, som hvilkar på en mängd pelare och är försedd med talrika prydnader i Asiatisk smak. Det sammanhänger med sjelfwa kyrktaket, hvilket1162 liksom i wågor hvälfver1163 sig öfwer kyrkans skillda afdelningar. Takets höjd är ganska betydlig, då deremot wäggarna äro mera1164 låga. Öfwerst på taket höjer sig ett betydligt antal större och smärre bleckbeslagna torn, hvilka i solskenet ☙  omstråla ❧ datsanen med en Guda-glans. Taksparren löpa widt ut ifrån wäggen och hvila på en rad af colonner, hvilka ej sträcka sig ända ned till marken, utan stöda sig emot en med grundwalen jemnhög brädgång, som ifrån yttre sidan omgifver hela kyrkan. Enligt hvad den oss beledsagande Laman uppgifver, pläga Presterne läsa böner på denna gång, under det de i en långsam procession skrida omkring kyrkan. Tätt inwid datsanen stå i en liten grupp ej mindre än 16 smärre kapell (suma), somliga med fyra, andra med åtta wäggar, alla försedda med små, spetsiga torn, och liksom datsanen omgifna med trädstaketer. I dessa kapell firas Gudstjenst wid wissa särskildta högtidligheter. Kapellen innehålla böcker, målade och gjutna helgonbilder eller burcha☙  ner1165, ❧ gjorda offer, särskildta till den Buddhaiska Gudstjensten hörande redskap o. s. v. I ett af kapellen wisade man mig en med trädhäst förespänd wagn, som sades wara bestämd till emottagande af den Messias eller Maider1166, som efter Schigimuni1167 komma skall. Efter att med en flyktig blick hafva öfverskådat de talrika kyrkbygnaderna, wilja wi nu med Chamba-Lamas tillåtelse göra ett besök i sjelfwa templet. Må wi ej fasa för de twenne lejonen, som 924 Itineraria 5osa 1845_49.indd 924 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports  står ǁ befinner  Prayer wheel, Bur. kürdün (kürden > kurden/hurden, ‘rotate’). med widöppna gap bewaka ingången och synas vara färdiga att rusa till anfall; – ”de äro”, försäkrar oss wår Lama, ”gjorda af lera och tillfoga oss ingen skada”. Komna in i kyrkans första afdelning: förstugan se wi wäggarna uppfyllda med svärd, panzar, lejona-hudar, björn- warg- och filfras-skinn, hvilka ☙  blifwit upphängda till offer åt burchaner❧ne. Midt i rummet står1168 en låda, hvilken är så inrättad att den kan wridas omkring, hvarunder ett plinglande ljud låter höra sig ur några wid lådan befintliga små klockor. Denna låda kallas af Buräterne kurda1169 och säges wara uppfylld med mani1170 samt andra böner, skrifna och omskrifna tusende sinom tusende gånger. Hwar och en, som inträder i kyrkan, wrider omkring kurdan och läser derunder sitt mani, genom hvilken handling själen enligt Presternes försäkran skall blifva renad ifrån synd. Ifrån förstugan leder oss en smal gång genom hela den egentliga kyrkan. Å ömse sidor om gången se wi åtskilliga bänkrader, hvilka löpa utmed långsidan af kyrkan. Främst i hwardera raden stå några med rödt kläde öfverdragna stolar, hvilka äro be☙  stämda för Chamba-Lama, Schiretü och an❧dra högre uppsatta Prester, då deremot bänkarne under1171 Gudstjensten upptagas af det lägre Presterskapet.lxxxvi Kyrkan är inwändigt uppfylld med pelare; ifrån taket nedhänger en tallös mängd hvita och gula sidenrimsor; på wäggarne ser man talrika målningar, föreställande särskildta burchaner; wid1172 de twenne första bänkraderna ligga på bänkar och golf pukor, trummor, pipor, flöjter, metallskifvor1173 och andra skrällande instrumenter.1174 Midt på ljusa dagen herrskar i kyrkan en half skymning, ty fönstren äro både små och det inträngande ljuset betages dessutom af pelare, sidenrimsor m. m.1175 (JJ)  In Castrén 1848i: 306–307, the translator has his footnote here: “Darüber vergleiche man den vierten Band dieses Bulletin’s S. 330 folg. Es ist die bekannte Formel Om mani padme hûm gemeint.” He refers to Bibliothèque bouddhique ou Index du Gandjour de Nartang, composé sous la direction du Baron Schilling de Canstadt, read at the Academy in November 1847. Mani means ‘jewel’, an abbreviation of the mantra ‘om mani padme hum’. It can mean either this mantra, a stone on which the same text is engraved or a prayer wheel with the same mantra. (JJ)  under […] upptagas ǁ uppta[gas]  wid ǁ framför  metallskifvor ǁ 1. ~, <---> ǁ 2. ~, koraller  On the most common musical instruments used in a Tibetan Buddhist ceremony and the different ways of playing them in different contexts, Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192; on Tibetan Buddhist symbolism, Hoffmann 1967: 54–65. (TS)  Various objects with a symbolic function in the temple, Tucci  – Heissig 1970: 140 (Fig. 6). (TS) lxxxvi. För åhörarne finnas inga säten, utan de intaga en stående ställning wid dörren antingen innan- eller utanför kyrkan. 925 Itineraria 5osa 1845_49.indd 925 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  The music and way of playing depend on the kind of liturgy being performed and the kind of deities for which its meant: for peaceful deities it is played softly and ‘in rageful manifestations’ more violently. Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192. (TS)  There are different liturgies depending on the different parts of the tantra cycle. Tucci  – Heissig 1970: 137–139. (TS)  naturligtvis icke ǁ ej  Höger ǁ Wenster  Maitreja  Aryapalo. Tcheuky Sènguè 2002: 342. (TS)  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 308: “Was es mit dem Lama-Tschodba für eine Bewandniss habe, ist nicht leicht zu entscheiden, da der Name nicht ganz genau wiedergegeben zu sein scheint. Arjabala ist nach dem Wörterverzeichniss Lishigurkhang, Blatt 206 aus Arjâvalokita, der unter dem Namen Avalokiteçvara bekannter ist, corrumpirt. Naidan ist das Tibetische gnas-brtan, im Sanskrit Sthavira; s. B u r n o u f, Introduction à l’histoire du Buddhisme, S. 289. Die Sechzehnzahl bezieht sich auf die grossen Lehrer, die nach, die nach dem Dahinscheiden Kâçjapa’s, des Nachfolgers Çâkjamuni’s im Lehramte, als Verkünder der Lehre nach den verschiedensten Gegenden ziehen.” གནས་བ ན Wid wårt inträde i kyrkan sitta nära 40 Prester på de två främsta bänkarna å ömse sidor om gång☙  en. De sitta der med korslagda armar och ben, ❧ klädda i ljusröda och gula talarer. De äro lika orörliga såsom sjelfva burchanerne, hvilkas lof de förkunna i en sång, som för ingen del kan kallas vacker, men dock röjer en djupt religiös känsla. Enligt sin melodie är denna sång icke egnad att på fridens wingar höja mennisko-anden upp öfver jordens dunstkrets; men att fylla syndarens hjerta med ångest och bäfvan, att hos det svaga mennisko-barnet injaga fruktan för härarnes Gud1176, dertill synes Lama-messan wara werksammare än till och med en protestantisk lagpredikan.1177 Wi tala naturligtvis1178 icke om wåra egna känslor, men der står wid dörren en fattig Burät, som tyckes skälfva i alla sina lemmar och leder, under det han hör på sången. Plötsligt dåna trumpeterna, det blåses i alla pipor och basuner, metall-skifvorna slås tillsamman ☙  och  ❧ det skräller till, liksom wore den yttersta domen förhanden. Nu dignar den arma Buräten ned på sitt anlete, och allt utwisar att han icke drifver en conventionell lek med sina förtviflansfulla åtbörder, utan känner sitt hjerta djupt skakadt af Zebaoths mäktiga stämma. Fördrista wi oss nu att genom den öppna ingången skrida till det allra heligaste eller sakristian, så måste wi känna wårt öga mäktigt bländadt af den himmelska glans, som strålar oss till möte. Här äro icke allenast wäggarna uppfyllda med målade burchaner, utan i fonden af sacristian står ett altare belastadt med bilder af den blankaste messing och somliga till och med förgyllda. Midt på altaret sitter Presternas höga beskyddare (Laman Tschodbo) och njuter af de rökoffer, som upptändas till hans ära. Höger1179 om honom se wi en mindre bild, föreställande Maider1180 och wid hans sida wisar man oss ☙  ett helt palats, hvari bur❧chanen Arjabola1181 säges sitta innesluten. På venstra sidan om altaret stå 926 Itineraria 5osa 1845_49.indd 926 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports likaledes gjutna bilder af de sexton Naideng, af Schigimuni och andra stora burchaner.1182 Framför denna Guda-stat ses en spegel, och en mängd blanka messings-koppar, uppfyllda med heligt watten, med säd och andra offer. På altarduken finnas dessutom många särskildta slag af offer, hvilka till större delen äro tillredda af smör och andra ätbara ingredienser.1183 Framför burchanerna brinna talrika lampor och helig rökelse uppstiger ur offer[-] charen1184.1185 För att lemna en omständligare beskrifning af Lama-templet, dertill wore en exposition af sjelfwa den Buddhaiska religions-läran1186 oundgängligen nödvändig.1187 Men af fruktan att härigenom ledas på afvägar wilja wi nu taga wårt afträde ifrån templet och följa wår ledsagare till Chamba-Lama, hvars boning är belägen utanför det widsträckta trädsta☙  ketet, ❧ som skiljer samtliga kyrkbygnaderna ifrån Presternas boningar. Dessa boningar bestå till större delen af låga, eländiga kojor, uppbygda i Burätisk styl. Ett lysande undantag gör likwäl Chamba-Lamas bostad, som äger en bättre architectyr och består af twenne små etager. Chamba-Lama residerar sjelf på nedra bottnet och hans kabinet utgör en kyrka i miniatyr. Här finnes ett altare, uppfyldt med samma slags föremål, som wi redan anmärkt1188 uti sacristian. Framför altaret brinna äfwen här talrika lampor och tid efter annan upptändes rökelse för burchanerna af de tillstädeswarande lägre Presterna. Såsom sig bör, intager Chamba-Lama den öfwersta platsen i rummet. Swept i en röd mantel sitter han på en med rödt siden öfverdragen länstol1189 och blickar omkring sig så stolt som en Gud. ☙  På ett ❧ wördnadsfullt1190 afstånd ifrån honom stå åtskilliga lägre Prestmän och lyssna med uppmärksamt öra till sin ärade förmans andraganden. Chamba-Lama är föga mäktig det Ryska språket och måste derföre låta alla sina tankar öfversättas för mig af         The footnote refers to Introduction à l’histoire du Bouddhisme Indien (1844) by the French Orientalist Eugène Burnouf (1801–1852). Burnouf was a pioneer of Iranistics. Brockhaus Enzyklopädie 3: 511 [Burnouf, Eugène]. (TS – JJ) There are different types of sacrifices depending of the content of the cult performed, but edible ingredients are common in them. Tucci  – Heissig 1970: 141. (TS) offer-/charen Castrén bought some Buddhist items and sold them later to the Ethnographic Museum of the Alexander University in Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 105, 134–139. (TS) religions-/läran Here Castrén reveals that he is informed about the principles of building a Tibetan Buddhist temple according to the mandala picture of the world. Keilhauer  – Keilhauer 1985: 180– 185. (TS) anmärkt ǁ sett län-/stol wördnadsfullt ǁ wördnadswärdt 927 Itineraria 5osa 1845_49.indd 927 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  sina Prester ǁ de närwarande  This sentence was omitted in Castrén 1848i, obviously because of censorship.  i […] antagit ǁ antagit  i […] wandel ǁ sedlighet  The Gančžur is a collection of 12 writings attributed to Siddhārtha Gautama himself (Buddha Shakyamuni) and the Dančžur contains 18 writings by other authors of Mahayana Buddhism. Лепехов 2009a; 2009b; Галданова & al. 1983: 82. (TS)  hvad ǁ allt  kommer att ǁ skall  meddelade mig Chamban ǁ lät Chamban meddela  The Dalai Lama was the religious and political leader of the Tibetans. The 11th Dalai Lama Khedup Gyatso (Mkhas-grubrgya-mtsho) reigned in Castrén’s time (1838 until 1856). Despite losing political power and living in exile since 1959, the Dalai Lama still has considerable influence in Tibet today. Tcheuky Sèngué 2002: 172; Maher 2005: 133; Norman 2005; Encyclopædia Britannica Micropædia 3: 854 [Dalai Lama]. (TS) en bland sina1191 Prester. Samtalet gäller den Buddhaiska religionens företräde framför alla andra religionsläror. Detta företräde grundar Chamba-Lama på Buddhaismens höga ålder, rika litteratur och den stränga sedlighet, som råder hos denna läras anhängare. Med mycken ifver och wältalighet söker han ådagalägga, att åtminstone de Sabaikalska Buräterne på närvarande tid äro högst illa betjenta med Christendomen, alldenstund de icke förstå det Ryska språket och ej äga någon möjlighet att komma till insigt af den Christna lärans föreskrifter. Också1192 anser han det wara genom erfarenheten nogsamt bekräftadt, att de Buräter, hvilka i1193 sed☙  nare tider antagit den ❧ Christna läran, försjunkit i den djupaste osedlighet. Deremot yrkar han om sina egna trosförwandter, att de med yttersta noggranhet iaktaga sin kyrkas föreskrifter och känna en djup fasa för synden. Hwad särskildt clerici beträffar, så yttrar Chamba-Lama den öfvertygelse, att de Buddhaiska Presterne både i kunskaper och i1194 sin religiösa wandel wida öfverträffa de christna. ”Då af en christen Prest”, utlåter sig Chamban, ”endast fordras en ytlig kännedom af några evangelier och epistlar, några psalmer och böner, så måste deremot en Mongolisk Lama känna Gandshur, Dandshur1195 och många andra böcker, hvilka tillsamman utgöra flere hundrade tomer. Dessa böcker läras hos oss på Tibetanska språket, och hvad1196 som ur den föredrages wid gudstjensten, allt detta måste wåra Prester känna utwändigt, emedan ingen bok får begagnas wid Gudstjenstens förrättande. Alldeles oundgänglig är för en Buddhaisk Prest äfven en insigt i astronomien, medicinen, calliographien, bok☙  tryckeri-konsten, offer-tillredningen o. s. v. ❧ Derjemte måste hvar och en, som låter inwiga sig till det andliga ståndet, göra ett edeligt löfte inför Presterne att natt och dag hafva Gud i tankarne, att läsa mani, att fasta, bedja och uppfylla budorden, hvilka för de högre Presterna äro 253 till antalet.” 928 Itineraria 5osa 1845_49.indd 928 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Så utbredde sig Chamba-Lama långt in på aftonen öfver förträffligheten af sin Schigimunianska religionslära, men han berörde härwid endast dess yttre föreskrifter och undvek med yttersta försigtighet allt som angick sjelfva dogmerna. Samma försigtighet iaktog han äfven i alla medicinska och astronomiska frågor. Deremot ordade han med mycken frimodighet i historiska ämnen, anförde många underbara berättelser och Dshingis-Chan, förtäljde om den Chinesiska Kejsarens sten, som skall hafva förespått att hvita Chanen kommer1197 ☙  att eröfra det Chinesiska riket än❧da till Peking o. s. v. Wid en tillfälligtvis wäckt fråga om Tibet lät Chamba-Lama uppsöka ett gammalt manuscript af en Burätisk Pilgrim, som omkring år 1770 gjort wallfart till Dalaj Lama. Ur detta document meddelade1198 mig Chamban följande korta upplysningar: ”I Tibet finnas twenne andliga öfwerhufwuden: Dalaj Lama1199 och Bogdo Bantschin1200, den förre boende i landskapet Dujba, den sednare i Sanba. Fordom innehade Dalaj Lama den högsta både andliga och werldsliga makt öfver hela Tibet, men sedan detta rike år 1713 råkat under Chinas herrawälde, har Dalaj Lama förlorat nästan hela sitt werldsliga inflytande och är till och med i kyrkliga ärender underordnad BogdoBantschin.lxxxvii 1201 ❧ Det oaktadt njuter han ännu det största anseende i Tibetanska Riket, emedan han är ☙   The Paṇchen Lama (or Paṇ’cen bla ma, abbreviated from Paṇdita Chan-po Lama), the second-highest leader of the Gelug Tibetan Buddhism after the Dalai Lama. In Castrén’s time (1781 until 1854), it was the seventh Paṇchen Lama, named with different spellings Lobzang Tenpai Nyima or Blo-bzang-bstan-pa’i-nyima. Encyclopædia Britannica Micropædia 9: 109 [Paṇchen Lama]. (TS)  Change in the footnote: inhemtat ur andra källor ǁ ur andra källor inhemtat Translator’s footnote in Castrén 1848i: 310: “Die Namen der beiden Tibetischen Landschaften sind durch die Burjätische Aussprache ein wenig entstellt. Die erstere heisst  dbus und wird jetzt Ui ausgesprochen, die Letztere gtsang; Bantschin aus dem Tibetischen pan-tshhen, das seiner Seits wieder eine Zusammenziehung aus   „grosser  Pandita“ ད ས གཙང པཎ་ཆེན པ ིྜ་ཏ་ཆེན་པོ ist.” (TS – JJ) lxxxvii. Denna uppgift strider emot allt hvad jag inhemtat ur andra källor, hvilka angifva att Dalaj Lama är både kyrkans och statens högsta öfverhufvud, ehuru han i politiskt hänseende står under ledning af tvenne Chinesiska Generaler. 929 Itineraria 5osa 1845_49.indd 929 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  Potala Palace in Lhasa in Tibet, founded in the 7th century CE. Unesco World Heritage Centre: Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http:// whc.unesco.org/en/list/707 . kyrkans förnämsta helgon. Dalaj Lama bebor ett palats, som består af 999 kamrar och är uppbygd[t] af rå sten ifrån berget Budalan1202. På en half wersts afstånd ifrån palatset reser sig den ryktbara kyrkan Dshou1203, hvarifrån Budhaiska läran utbredt sig öfwer hela Tibet. I denna kyrka församla sig wid nyåret prester ifrån andra kyrkor och förrätta andaktsöfningar under loppet af 21 dygn. Antalet af de församlade Presterne uppgår än till 18,000, än till 14–16,000. Alla dessa Prester åtnjuta, så länge högtiden1204 warar, sitt underhåll ifrån Da❧laj Lamas skattkammare, ty kyrkan Dshou står under hans uppsigt. På tio dagsresors afstånd ifrån Dshou finnes1205 en annan betydlig kyrka, hvari 3000 prester äro ständigt tjenstgörande. Öfwer denna kyrka har Bogdo-Bantschin högsta tillsynen. Utom dessa finnas ännu många andra mycket stora och praktfulla kyrkor. En af dem bär namnet Baldan Braibulin1206 och äger 7000 tjenstgörande Prester. I en annan, benämnd Sire1207 uppgår Presternes antal till 5000. En tredje med namnet Khegan1208 räknar 3500 Prester. Slutligen finnes ännu en ansenlig kyrka, som är äldre än alla de nyssomnämnda. Här finnas 2500 Prester och kyrkan bär namnet Sampo” – – – –1209 (TS – JJ)  The temple of Jokhang in Lhasa, also from the 7th century. Unesco World Heritage Centre: Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http://whc. unesco.org/en/list/707. (TS – JJ)  högtiden ǁ Guds[tjensten]  finnes ǁ står  The Congolˈ or Baldan-Brajbun-Lin datsan in Muroči near Kjaxta. Жемуева 2009. (TS)  Širee, meaning ‘table, chair, throne’, an important temple, can refer to different temples. ☙  (JJ)  The monastery of Ganden (dga’ ldan), 40 km north.east of Lhasa, founded in 1409. See also the next endnote. Dowman 1988: 103. (TS)  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 311: “Die vorstehenden Namen der Tibetischen Tempel sind durch die Burjätische Aussprache ein wenig unkenntlich geworden. Der Dshou-Tempel heisst mit seinem ganzen Namen lhasai-tshhos-khang und befindet sich auf dem Potâlaberge; Baldan Braibuun muss abras-spungs mit dem Epithet dpal-ldan „glückselig“ sein; Khegan wird aus dga-ldan corrumpirt sein; endlich kann Sampo schwerlich etwas anderes sein, als der Tempel samjes, ་སའི་ཆོས་ཁང འབྲས་ ངས དཔལ་ ན དགའ་ ན ☙  ❧ Öfwerraskad att här finna ett ord, som i de Finska runorna är af den allra wigtigaste betydelse, lät jag afbryta läsningen af manuscriptet och sporde Presterne, om de ej kunde lemna mig någon förklaring öfver ordets ursprung och ethymologie. Härtill genmälte man att Sampo, såsom ordet af སམ་ཡེས 930 Itineraria 5osa 1845_49.indd 930 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Mongolerna uttalas, i Tibetiskan ljuder Sangfu och i detta språk betecknar en ”hemlig källa” (till all lycksalighet), af sangwa, hemlig, F[inska] sala och fu, källa, upphof[,] F. pää. Denna förklaring tjenade att ännu mera öka min öfverraskning, ty äfven i Kalewala skillras1210 Sampo såsom en för lycka och wälgång outtömlig källa. ”Der är såning, der är plöjning, der är all slags wext och gröda, der en oförgänglig lycka”, qwäder Wäinämöinen i Kalewala ☙  om ❧ det Finska Sampo.1211 Tager man härwid ännu i betraktande, att den Finska mythens Pohjola, enligt hvad andra redan ådagalagt, till sin localitet sammanfaller med staden Cholmogor, så ligger den hypothes nära förhanden att äfven1212 Kalewala-sångens Sampo är1213 en kyrka, nemligen det i Islands sagor frejdade Jumala-templet. Så anslående denna hypothes äfven förekommer mig, kan jag dock ej här widare utbreda mig deröfver, emedan den i alla fall ej kan göras gällande utan widlöftiga historiska undersökningar.1214 Också är det redan tid att wi taga afsked af Chamba-Lama samt det lärda Prest-collegiet wid Gusinoje osero. Härifrån leder wår wäg öfver en liten stepp till en wida frejdad Burät wid namn Njen☙  dak Banpylow.1215 Ur en af ❧ Njendak författad sjelfbiografie finner man, att han i sjunde led härstammar ifrån en ryktbar Mongolisk härförare vid namn Baras Bagatur Taidsha Tsakyr, att han är embetsman af 12te classen, öfverhufvudet (Taischa) för alla de till Selenginska domen hörande Buräter, korrespondent af Kasanska universitetet, att han med egna medel uppbygt en lysande datsan, att han för sina många förtjenster om fosterlandet i allmänhet och Buräterne i synnerhet blifvit hugnad med en guld[-]medalj1216 och andra nådebewis, hvarå blotta förteckningen upptager fyra ark. Alla dessa upplysningar erhåller man endast ur pappret, ty i sitt wäsende är Njendak sjelfwa den Burätiska fromheten. ☙  Han yfves ej öfver sina sju anor och sjutton titlar, ❧ der als der älteste angesehen wird; s.  G e o r g i , Alphab. Tibet. S. 240 folg. K l a p r o t h im Nouv. Journ. Asiatiq. Tom. IV. S. 282 u. 292. Das po in Sampo ist wohl, wie oben bei Bezeichnung der Landschaften ba, nur der zur Unzeit hinzugefügte Tibetische Artikel. Somit ist auch die Herleitung von gsang-ba „geheim“ nicht richtig, und nebenbei ist die Aehnlichkeit dieses Wortes mit dem finnischen sala, wie des Wortes phu mit pää eine höchst zufällige.” གསང་བ Georgi, Alphab. Tibet. cited above is Alphabetum Tibetanum by the Italian theologist and linguist Augustinus Antonius Georgi (Agostino Antonio Giorgi, 1711–1797), published in 1762. Fagioli Vercellone 2001: 302 (on the Internet: http://www.treccani.it/enciclopedia/agostino-antoniogiorgi_(Dizionario-Biografico)/). (TS – JJ)  skillras ǁ är  Kalewala: XX: 223–225: Siin’ on kyntö, siinä kylwö / Siinä kaswo kaikenlainen, / Siinäpä ikuinen onni. Castrén 2019: 272. (TS)  äfven Kalewala-sångens ǁ Kalewala-sångens  är […] det ǁ är det  Cf. Castrén’s description of Xolmogor on p. 412–413.  Translator’s footnote in Castrén 1848i: 312: “Der Name Njendak muss Tibetischer Herkunft sein; es sind aber mehrere Möglichkeiten da; am wahrscheinlichsten scheint mir eine Verunstaltung von 931 Itineraria 5osa 1845_49.indd 931 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria ན་གྲགས        snjan-grags „Ruhm, Berühmtheit.“ Sollte Njendak’s Vorfahr im siebenten Gliede vielleicht der zu Anfang des 10ten Jahrhunderts häufig von S a n a n g S e t s e n genannte Barsa Bolod sein?” (TS – JJ) guld-/medalj sitt hus ǁ sin boskap tabuner ǁ Buräter Burät-/stuga wacker ǁ särskildt sedan ǁ derpå träd-/boningar gör ej wäsen af sina långa meriter, utan håller det för angelägnare att wårda sitt1217 hus och hafva ett waksamt öga öfver sina tabuner1218. Liksom hvarje annan Burät går han klädd i en fårskinnspäls, som blott wid högtidliga tillfällen bär ett öfverdrag af siden. Hans boning består än af ett tält, än af en wanlig Burät[-]stuga1219; men till emottagande af förnäma gäster har han uppfört en wacker1220 bygnad tätt inwid sin egen låga hydda. Fromt tillgifven sina fäders tro och seder har Njendak med all ifver egnat sig åt den Mongoliska litteraturen och försett sig med en utmärkt samling af Mongolernes religiösa skrifter, hvilka stå hvarje litteraturens wän till fritt begagnande. ☙  På dessa litterära skatter ruade jag ❧ mig i nära fjorton dagars tid och gaf mig sedan1221 åter ut på de monotona stepperna. Jag hade endast några få stationers wäg till Kjachta, men äfwen de förekommo mig nog långa i anledning af den folktomhet, som herrskade i nejden. Endast här och der syntes några Burätiska ulusser, hvilka jemwäl woro af den beskaffenhet att ögat föga fägnade sig öfver deras anblick. Buräterne bodde ännu i sina winterläger och jag anmärkte, att de förmögnare hade till winter-bostad uppbygt små Ryska stugor, då deremot de fattiga till större delen uppehöllo sig i vojloks-tält, hvilka woro af samma utseende och construction ☙  som de Tatariska.lxxxviii Utomdess bemärkte jag ❧ hos mindre bemedlade personer en slags trädboningar1222, som utgjorde ett mellanting af tält och stuga. Dessa boningar woro åttkantiga jurt med låga wäggar och ett högt tak. Liksom i tälten hvilade lxxxviii. Det förtjenar anmärkas att vojlokstältet hos Tatarerne utgör den vanliga vinter-boningen och till sommaren utbytes emot ett tält af näfver. Buräterne bo deremot företrädeswis om sommaren i vojlokstältet, men pläga då till åstadkommande af luftdrag höja vojloksbetäckningen några tum upp ifrån marken. 932 Itineraria 5osa 1845_49.indd 932 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports taket äfven här på ett stockwerk, som underhölls af fyra stolpar. Någon ugn fanns ej, utan elden brann i midten af rummet och röken banade sig ut genom ett hål i taket, som äfven tjenade till fönster. Å ömse sidor om eldstaden lågo1223 några bräder, föreställande golf. Gentemot dörren stod en bänk eller divan, och framför denna sågs här och der en mer eller mindre utvald samling af Burchaner. På den venstra sidan om ingången stodo wanligen bänkar, kistor eller skrin, men på den högra warseblef jag merendels hyllor, uppfyllda med koppar, kittlar, näfverrifvor1224 m. m. ☙  ❧ Liksom vojlokstälten begagnas äfven nyssnämnda boningar mest om sommaren. Wintertiden tjena de till kök och bebos äfven i nödfall af fattiga familjer. Såsom nödfalls-boningar begagnas dessutom tält af bark, trädrötter, hö o. s. v. För boskapen bygges stundom ett eländigt tält, men vanligtwis blott en obetäckt inhägnad. Smärre wisthus äro ej ovanliga. De timras vanligen1225 af bräder, uppföras1226 på hjul och äro så lätta, att ett par oxar draga dem efter sig wid inträffande nomad-färder. Somliga bland dessa rullande hus utgöra små kapell samt äro uppfyllda med burchaner, heliga böcker o. s. v. Ehuru Buräten i närwarande tid redan förstår att uppföra boningar af särskildta slag, fortfar dock vojlokstältet allt ännu att utgöra hans mest älskade ☙  boning. ❧ Här inreder han sig med wida mera smak och elegans än både i winterstugan och sommarjurten. Hos en rik Burät är tältet långsmed hela den venstra sidan om ingången uppfylldt med dyrbara, ofvanpå hvarandra uppradade kistor, hvilka sägas innehålla zoblar, fina tyger, helgedags-kläder1227 o. s. v. På den högra sidan om ingången1228 är antalet af brokiga kistor wida mindre, men här ser man åter den del af wäggen, som witter åt dörren, uppfylld med glänsande thekök, kastruller, caffe-pannor och andra köksredskap, hvilka stå uppradade på hyllan blott till fägnad för ögat. Midt emot dörren       lågo ǁ hade man näfver-/rifvor vanligen af bräder ǁ af träd uppföras ǁ ~ ofta helgedags-kläder ǁ dyrbara ~ ingången ǁ dörren 933 Itineraria 5osa 1845_49.indd 933 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  silfver-/fästen  guld-/smycken  siden-/toffs står divanen, uppbäddad af mjuka vojloksmattor och ofvantill betäckt med rödt kläde eller något fint tyg. Framför divanen paraderar den Buddhaiska Gudastaten med dertill hörande pukor och basuner. Å ömse sidor om divanen har jag stundom varse☙  blifvit ❧ silfverprydda sadlar, gamla bössor med silfverbeslagna kolfvar, svärd med silfver[-]fästen1229, silfver-kannor, zirligt utsmyckade bågar och pilar, panzar-skjortor o. s. v. I somliga tält har jag till min förundran anmärkt, att de stolpar, hvilka underhålla taket och dagligen nedrökas under eldningen, warit färgade med indigo och ofvantill utsmyckade med fint silfver-arbete. Det är tydligt att de Buräter, hvilka egna en så utmärkt omsorg åt sina boningar, för ingen del försumma sin toilette. I hvardagslag kan get- eller fårskinnspälsen wara lagom för både fattig och rik; men gäller det att wisa sig i parade, hvar finner man wäl en nattrock af svartare soblar och finare siden än hos den råa Buräten? I damernas toilette måste ☙  man framför allt skänka ❧ sin beundran åt de brokigt skimrande stenar, perlor, silfver- och guld[-] smycken1230, hvilka icke allenast pryda armar och hals, utan i talrik massa nedhänga öfverallt, der en örsnibb, en hårlock, en duk, en bandstump låna ett fäste åt slika dyrbarheter. Genom denna yttre herrlighet framskiner af silke eller någon annan finare chinesisk materie en mycket wid, ända till hälarna nedhängande klädning, som framtill fastknäppes, men ej tillsnöres om lifvet. Ofvanpå denna klädning ser man Burätiska damer, i synnerhet då de sitta till häst, bära ett tätt åtsittande lifstycke utan ärmar[.] Både män och qwinnor bära på hufvudet en spetsig sidenmössa med zobelskinns-bräm och en röd si☙  dentoffs1231 öfwerst i spetsen. På fingrarna ❧ glimma guld- och silfver-ringar; ifrån gördeln nedhänga långa knifvar med glänsande slidor; den chinesiska messingspipan utgör ett non plus ultra af prydlighet. 934 Itineraria 5osa 1845_49.indd 934 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports  anses ǁ <h[öra]>  fots, eller ǁ fots <--->  hvardags-/lag Så omgifver sig äfven hos Buräterne den rike med glans och ståt, medan den fattige nödgas bära lifvets ok med möda och sorg, under suckar och tårar. En fattig Burät bebor wanligen ett nedrökt, genomskinligt vojlokstält, som skänker honom ett alltför otillräckligt skydd emot vinterns stormar. Och i detta tält består den lösa egendomen uti några svarta trädskrin, några grytor, byttor och näfver-rifvor, några sönderslitna vojloksmattor o. s. v. Sällan är Buräten så fattig att han ej äger några kor och får, ty i saknad af dessa husdjur kan han hvarken föda ☙  eller kläda ❧ sig, utan måste underkasta sig det afskydda träldomsoket. Äfven ridhästen anses1232 höra till de nödwändiga husdjuren, men den kan likwäl umbäras, och i detta fall gör Buräten sina resor antingen till fots1233, eller sätter sig än på en oxe, än på en långbent kamel. Hwad klädedrägten beträffar, så utgör fårskinnspälsen den fattiga Burätens allt i allom. Schlafrockar af Chinesiska tyger widröra aldrig hans leder, utan samma tunga fårskinnspäls får göra tjenst både vinter och sommar, i hetta och köld, i regn och solsken. Är hettan alltför brännande, så ser man Buräten liksom Tataren afkläda sig fårskinnspälsen och gifva sin nakna kropp till spis åt mygg, flugor, brömsar och getingar. ☙  ❧ Anmärkningswärdt är att i födo-ämnen och mat-tillredning föga eller ingen olikhet kan skönjas hos rika och fattiga Buräter. Deras förnämsta föda består uti Mongoliskt the, som uppkokas med mjölk, uppblandas med smör och förtäres utan widare tillbehör. Denna anrättning har äfven wunnit burskap hos härwarande Ryssar och föregifwes utom sin närande kraft hafva egenskapen att hela sjuka lungor. Näst thet intager hos Buräterne mjölken det förnämsta rummet. Härtill komma ost, smör och sommartiden airanen eller mjölkbrännwinet. Ehuru många Buräter äro åkerbrukare, begagna de likwäl ☙  ganska sällan bröd i hvardags[-]❧lag1234. Icke en gång köttet hör till de hvardagliga födo-ämnen, och 935 Itineraria 5osa 1845_49.indd 935 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria      husmans-/kost lands-/bygden är ǁ utgör klädes-/priser fortfarande blifva ǁ blifva fisk ser man hos Buräterne nästan alldrig. Det är med ett ord thet, hwarmed Buräten egentligen lifnärer sig under årets alla dagar, och denna föda är lika allmän hos både fattiga och rika. Samma the utgjorde den husmans[-]kost1235, hvarmed äfven jag undfägnades i hwarje uluss, intill dess jag nådde den allmänna landswägen. Här mötte mig ej mera några ulusser, utan endast oodlade och obebodda bygder, nakna stepper, furubewuxna moar, sandiga åsar och en i alla afseenden torftig natur. Det war en wäg, enkom banad för postiljoner och det slags resande, hvilka färdas ifrån stad till ☙  stad utan att någonsin ❧ upplåta sitt equipage i afsigt att offra en blick åt den fattiga landsbygden1236. Lyckligtwis var denna wäg icke lång till versttalet, ty efter att hafva tillryggalagt ett par stationer, anlände jag till den ryktbara handelsplatsen Kjachta wid Chinesiska gränsen. Kjachta är egentligen namnet på en liten flod, som utfaller i Selenga, men med samma namn betecknas i dagligt tal jemväl den Ryska staden Trojtskosawsk med sina förstäder Torgowaja Sloboda och Ust-Kjachta samt den Chinesiska köpingen Majmatschin. Alla dessa localiteter äro i och för sig ganska obetydliga, men för den Ryska handeln äga ☙  de en utomordentligt stor betydelse. Längs ❧ hela den Sibiriska gränsen är1237 Kjachta i närwarande tid den enda ort, hvarest Ryssland och China träda i handels-relationer med hvarandra. Här åter drifwes en colossal handel, ty allt sitt chinesiska the erhåller Ryssland ifrån Kjachta och afsätter på samma ort till China kläde och pelswerk för vid pass femtio millioner [Rubel] B[an]co årligen. Chinesarne klaga wisserligen öfver de Ryska köpmännens höga klädes[-] priser1238 och hota att rigta hela sin handels-rörelse på England; men det synes dock såsom skulle för Mongoliet och Chinas nordliga provinser relationerna med Ryssland fortfarande1239 blifva de fördelaktigaste[.] 936 Itineraria 5osa 1845_49.indd 936 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Lemnande detta ämne till Statistikers bedömande wilja wi nu ifrån vårt högqvarter i Trojtsko☙  sawsk göra en utflygt till den Chine❧siska köpstaden. Efter en resa af fyra verst befinna wi oss utanför tullporten till den egentliga handelsplatsen eller Torgowaja sloboda. Bommen är nedfälld och åtskilliga Ryska tullnärer infinna1240 sig med mycken beställsamhet för att inhändiga wåra säkerhetskort och revidera wårt equipage. Sedan desse herrar på ett eller annat wis blifvit tillfredsställda, upplyftas bommen och wår droshka flyger inom några ögonblick genom Torgowaja sloboda till den chinesiska stadsporten. Här står ingen wakt, här frågar man ej efter pass och contraband, men kusken gör icke dessto mindre halt utanför1241 porten, emedan det är en antagen sed att man promenerar till fots på gatorna i Majmatschin. ☙  ❧ Porten som leder in i den himmelska staden är, såsom man lätt kan förstå, mycket trång; men hwad som brister i bredden, det ersättes fullkomligt genom portens höjd. Försedd med ett högt hwalf förhöjes nämnda port ännu1242 genom ett torn, som reser sig midt öfver hvalfvet. Å ömse sidor om tornet stå colossala helgonbilder, hvilka jemväl skänka porten ett förhöjdt utseende. Staden, som är bygd i form af qvadrat, äger inalles åtta sådana ingångsportar, tvenne på hvar sin sida. Dessutom äro några qvarter af staden åtskillda från hvarandra genom samma slags portar, hwilka alltid om aftonen tillslutas och om morgonen åter upplåtas1243. Ifrå☙  gawa❧rande portar i förening med det trädplank1244, som från alla fyra sidor omgifver staden, gifva densamma utseendet af en fästning eller ett fängelse. Innanför staden fäster sig wår blick med wälbehag wid dess1245 raka och renliga, ehuru nästan för trånga gator. Å ömse sidor om gatan fortlöper en rad af bygnader, bildande mot gatsidan en tätt sluten wägg, som endast afbrytes af portgångarne.  infinna […] beställsamhet ǁ infinna sig  utanför porten ǁ wid stadsporten  ännu genom ǁ genom  upplåtas ǁ tillslutas  träd-/plank  dess raka ǁ raka 937 Itineraria 5osa 1845_49.indd 937 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria      Nästan alla ǁ Alla widgår ǁ be[träffar] folktoma ǁ toma på dagdrifvare konst-/färdighet wal-/språk Nästan1246 alla bygnader wid gatan bestå af uthus och magaziner, hvilka öfverhufvudtaget äga en höjd af knappt två sashen. Utwändigt beslagna med lera och wanligen försedda med jerngaller i stället för fönster måste de ovilkorligen göra ett högst ofördel☙  aktigt intryck ❧ på ett Europeiskt öga. Det wisar sig wid första ögonkastet att Chinesaren icke söker sin trefnad på gatorna, och hvad den lilla köpingen Majmatschin widgår1247, så träffar man dess gator merendels alldeles folktoma1248. Men att det icke dessto mindre herrskar rörelse i staden, kan man sluta af den talrika mängd hästar och kameler, som stå fastbundna dels utanför staden, dels på gatorna wid sidan af nästan hvarje portgång. Hwad som på gatorna i Majmatschin mest fägnar den nyfikne wandraren, äro de praktfulla portikerna med sina höga, öfverhängande hvalf. Dessa hvalf underhållas af wackra pelare och prydas ☙  ofvantill ❧ af en mängd svartmålade lerbilder, hvilka troligen föreställa Chinesiska helgon. Dessutom ser man under hvalfven ett helt gallerie af målade och i träd inskurna bilder, hvilka på det fördelaktigaste wittna om Chinesarnes konstfärdighet1249. Slutligen äger hvarje porthvalf en eller flera med kalligrafisk skicklighet tecknade inskrifter, bland hvilka somliga innehålla husägarens namn, andra åter ett af honom antaget walspråk1250, t. ex. ☙  ”Lugn och endrägt” ”Den renaste rättrådigheten.” ”Rättrådigheten är den bästa källa till rikedom” ”Den genom ärfda dygder sig upprätthållande.” ”Den genom lyckliga företag sig ❧ alltid förkofrande.” ”Den af lyckan städse gynnade.” 938 Itineraria 5osa 1845_49.indd 938 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports Genom porten träder man in på en gård, som att sluta af förhållandet1251 i Majmatschin framter det mest lysande i en Chinesisk stad. Gården är hos Chinesarne icke ett förwarings[-]ställe1252 för slädar, wagnar, såar och andra husgerådssaker, utan en promenad-plats eller fastmera en salong. Den står till en del under bar himmel och betäckes till en del af ett högt hvalf, som påtagligen skänker en rik och angenäm skugga i solhettan. Gården är från alla tre sidor tätt omsluten af bygnader, utgörande till en del boningsrum, till en del magaziner. Framför byg☙  naderna står ❧ rundt omkring gården en rad af pelare, målade med dyrbara färger. Wäggarna till husen äro på gårdssidan ofta lakerade och prydas dessutom af målningar, inskrifter, inskärningar m. m. I det inre af gemaken herskar en om möjligt ännu större snygghet och elegans än på den yttre sidan. Wäggarna äro öfverdragna med fina tapeter och utsmyckade med wackra målningar. Hela den främre delen af hvarje boningsrum upptages af en bred divan, som wanligen är betäckt med dyrbara mattor. Rundt omkring rummet stå betsade bord,1253 stolar, kommoder och andra möbel, hvilka till en del ☙  äro af Rysk tillverkning. In❧gen ugn är synlig, ty eldningen verkställes under golfwet. Fönstren bestående dels af glas, dels af papper, äro mycket små och rummen följakteligen mörka. Nästan hvarje rum äger en särskildt ingång från gårdssidan och köks[-]departementet1254 är alltid afskildt ifrån boningsrummen. Om Chinesarnes husliga lif erhåller man i Majmatschin en högst ofullkomlig föreställning, så wida många af stadens inwånare lefva på resande och alla på ungkarls fot.lxxxix Med förbigående af  förhållandet i Majmatschin ǁ förhållandet  förwarings-/ställe  bord, ǁ bord och  köks-/departementet lxxxix. Det skall finnas en lag i China, som stadgar att ingen qvinna får röra sig utom landets gränsor, icke en gång i Mongoliet, som är ett Chinesiskt lydland. 939 Itineraria 5osa 1845_49.indd 939 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  i ǁ för ☙  detta äm❧ne kan jag dock ej underlåta att nämna ett ord om den utomordentliga gästfrihet, hvarmed Chinesarne i Majmatschin bemöta hvarje besökande främling. Det är i synnerhet under nyårs-högtidligheterna, som denna gästfrihet framstrålar i sin fulla glans; men äfwen på hwarje annan tid blir man i Majmatschin med wälwilja emottagen och undfägnad med the, tobak, win, chinesiska frukter och confecter m. m. Midt under sina trägnaste göromål är Chinesaren ledig att emottaga och undfägna objudna gäster, hvilka blott af nyfikenhet besöka honom. Ehuru stolt öfver sin nationalitet hyser han för mycken takt för att låta sitt för☙  menta företräde påskina ❧ i1255 närwaro af sina utländska gäster. Å sin sida fordrar han med rätta samma artiga bemötande af gästerna, och de talrika resande, som föra klagomål öfver de i Majmatschin wistande Chinesares grofhet, torde genom sitt eget uppförande hafva gifvit Chinesarne anledning till missnöje. För min del har jag i Majmatschin rönt en artighet, hwari man med fog ej kan klandra annat än öfverdriften. Anm[ärkning]. Att ofvanstående anteckningar, som äro skrifna under en swår frossfeber, sluta ungefär der de börja, är ett fel eller kanske hellre en förtjenst, som ☙  icke bör tillskrifvas mig utan min ❧ läkare, hvilken ansett det wara nödigt att tills widare förbjuda mig all tanke-ansträngande sysselsättning. Irkutsk den 10/22 Augusti 1848 M. A. Castren. 940 Itineraria 5osa 1845_49.indd 940 28.8.2019 14:11:38 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ ☙  Bite1256 har wäl i1257 det närmaste försvunnit ur folkets minne, men att Kirgis[erne] för[e] Mongolernes ankomst warit boende i landet, är en wid öfra Selenga allmänt1258 gängse trad[ition]. Alla1259 de jordkummel eller kurganer, som anträffas på den Selenginska steppen tillskrifvas uttryckeligen Kirgiserna och benämnas äfven på1260 många ställen, i s[ynner]het vester om Selenga Kirgisi-ųųr1261 d. ä. Kirgis-bon eller boningar. Det1262 är urspr[ungligen] bevisligt, att åtminstone1263 icke alla här befintliga kurg[aner] är[o] af Turk[isk] upprinnelse, men att Turk[arne] af1264 ålder warit boende i landet, dertill kan man till och med sluta af åtsk[illiga]1265 ortsnamn, hvilka1266 äga en Turkisk rot, t. ex. Kudaj, Gud, Kudarej (af s[am]ma stam),1267 Tura, stuga o s v Min källa uppgifver widare att i 11 led efter Bartotschino af Torgoloshin Bajin föddes tvenne söner: den äldre Dobo Sochor och den yngre: Dobo Mirgin, bland ❧ b)1268 hvilka den förra blef stamfader för Kalmukerne och den sednare för Mongolerne. Om Buräternes härkomst nämnes ej ordet, men trad[itionen] angifver uttryckeligen, att kalmuker och Buräter härstamma ifrån s[am]ma fader. Dessa stammars gemens[am] ursprung bevisas äfven af öfverensstämmelsen i språket, och sjelfva benämningen Burät är wäl endast en dialect-förändring af Oirat, såsom Kalmukerne äfven benämnas. Hvad som göra  The mscr of this fragment is KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 159–162, measuring ca. 18 x 21 cm and p. 163–164, measuring ca. 17 x 26 cm. The pages have been numbered in the wrong order in the library.  i […] minne ǁ i folkets min[ne]  allmänt ǁ m  Alla de ǁ Alla här befi[ntliga]  på […] om ǁ vester om  Khirigsuur, cf. on p. 1499.  Det ǁ <Om>  åtminstone ǁ <--->  af ǁ <st.>  åtsk. ortsnamn ǁ 1. många orts[namn] ǁ 2. fl[era]  hvilka ǁ ~ dels  stam), ǁ ~ dels förekomma inom de andra af Turkar bebodda områden, t. ex. Tu[ra]  b) […] Mongolerne. ǁ b) hvilka den äldre sednare blef stamfadren för Mongolerna 941 Itineraria 5osa 1845_49.indd 941 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  Čingis Xaan (Genghis Khan) (ca. 1165–1227), the first Khan of the Mongols. Bawden 2010. (TS)  voro […] vid ǁ 1. bodde ǁ 2. voro boende bakom ǁ 3. voro boende i när[heten]  Härifrån […] dragit ǁ 1. Härifrån sägas Kirgiserne för <--> vid pass 500 år tillbaka hafva dragit ǁ 2. Härifrån sägas åt[skilliga]  till ǁ mot  Toghon Temür, Togon-temür or Togontömör (1320–1370), Emperor of China in 1333– 1368 and the last Khagan of the Mongols. Encyclopædia Britannica Micropædia 11: 821 [Togon-temür]. (TS)  åt vester ǁ 1. vidare ti[ll] ǁ 2. åt vester till sina närw[arande] boningss[tällen]  alla […] berättelser ǁ 1. den ǁ 2. alla de traditioner och historiska ǁ 3. alla de mundtliga och skriftliga meddelanden  af […] upplysande ǁ till <-->  så […] förhållanden. ǁ deras forntid. Också har jag i <-> ännu ej hunnit till alla deras pröfva halten af deras halt och inre consequens; men så mycket  man […] Tschuderne ǁ 1. då hos landets Ryska befolkning förekomma talrika traditioner berättelser om de frejdade Tschudernes ǁ 2. man hos Buräterne om detta fornfolk ej weta ej äga  Turkar ǁ B[uräter]  stammar ǁ ~ måhända  Dessa […] betydelse ǁ 1. Många bland dessa ortsnamn äga wäl mig weterligt ingen betydelse <--> men <dels> ǁ 2. Få bland dessa äga wäl en ǁ 3. Många bland dessa ortsnamn äga väl mig veterligt ingen bet[ydelse], ☙  Buräternes identitet med Kalmukerne nästan otvifvelaktig, är den uppgift i min urkund att Oiraterne eller Kalmukerne under Dschingis Chans1269 tid voro1270 boende vid Bajkal. Härifrån1271 sägas somliga aimaker af Burät-Kalmukerne hafva dragit sig till1272 Mongoliet och vidare vesterut under de oordningar och inbördes krig, som föreföllo sedan Togos Temyr1273, den 15de Chanen efter Dschingis Ch[an]. I år 1368 förlorat herrawäldet öfver China. Om Kirgiserne angifver traditionen, att de äfven för 4–500 år mangrannt öfvergifvit landet och först dragit sig till Mong[oliet] samt derifr[ån] åt1274 vester till de Saj[anska] stepp[erna]. Utrymmet tillåter mig ej att här utlägga alla1275 de mundtliga och skriftliga berättelser, hvilka blifvit mig meddelade af1276 Buräterna till upplysande af ❧ så1277 wäl deras som andra befryndade stammars forntida förhållanden. I förbigående will jag endast anmärka, att man1278 hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om de frejdade Tschuderne, utan alla deras berättelser om detta ryktbara fornfolk synas vara lånade af landets Ryska befolkning. Öfverhufvud kan man i den Sabajk[alska] nejden svårligen uppvisa spår af några andra folkstammar än Turkar1279 och Mong[oler]. Endast några få ortsnamn synas dunkelt antyda att äfven Finska och Samojediska stammar1280 i aflägsen forntid warit här hemmastadda. Dessa1281 ortsnamn äga icke alltid n[å]g[o]n betydelse1282 men sjelfva1283 deras ljudbyggnad och den omst[ändighet] att de tillika förek[omma] inom de af Finnar och Samojeder bebodda områden berättiga1284 mig åtminstone till att förmoda dem wara af ett Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana locala benämningar äro t. ex.1285 942 Itineraria 5osa 1845_49.indd 942 21.8.2019 16:24:12 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ c) Konda, en benämning på särskildta små floder i Njertsch[inska] och Werchneud[inska] kretsen, samt på en af Obs bifloder, som bebos af Ostjaker och Voguler.     Uda, en biflod till Selenga i Werchneudinska Kretsen och1286 till Angara i den Nish[n]eud[inska]. Af samma ursprung äro måhända Ut1287, en biflod till Jenisej. I Samoj[ediskan] äger Uda, ut1288? bet[ydelsen] af hand arm.   Bachta Bochta, Bochto, en biflod till i Njer¸ tsch[inska] kretsen och till Jenisej till dess nedra lopp.   Chasuj, en biflod till Selenga. Detta ord äger i Samoj[ediskan] betydelsen: torr. Narym en biflod till Uruljunguj i Njertsch[inska] kretsen.1289 Betecknar i Ostjakiskan kärr1290 och antr[äffa]s i Tomska Gouv[ernementet] såsom benämning på1291 ☙  ❧ Purja Aga, en biflod till Onon. Ordet synes vara af samma ursprung sås[om] i Samoj[ediskan] jaga, jaha, flod, i Finskan joki, Lapp[skan] joga. Selenga, Karenga, Janga, Karga1292 o.  s.  v. förråda1293 både genom sin ljudbyggnad och sin ändelse (ga, nga) ett1294 Finskt-Sam[ojediskt] ursprung.          men dels jag ǁ 4. Några bland dessa ortsnamn äga till och med en bet[ydelse] i de Finska och Samoj[ediska] språken, andra åter betydelse ǁ ~ i Finsk[a] sjelfva deras ǁ deras berättiga ǁ gi[fva] t. ex. ǁ ~ bland – The sentence is incomplete. och ǁ som Ut, en biflod ǁ 1. i Minus[inska] kretsen och i Mongoliet ǁ 2. de talrika floder <num-> ǁ 3. bifloden ǁ 4. <en> It is unclear whether Castrén struck this word out. The River Naryn or Bolˈšoj Naryn, running into the River Uruljunguj on the uppermost course of the latter. The Uruljunguj is a tributary of the River Argunˈ running into the Amur. (TS) kärr ǁ <--> The sentence is incomplete. Karga ǁ ~, Purja förråda […] ändelse ǁ 1. äga en ändelse som ǁ 2. röja ett ǁ som Mongolerna […] innewånare ǁ 1. redan före Mong[olerna] ǁ 2. nejd st ǁ 3. nejderna af Bajkal De Mong. […] uppgifva ǁ 1. Det uppgifves ǁ 2. Man finner hos ǁ 3. De Mong. historiska skrift<---> ǁ 4. De Mong. historiska den uppg[ift] ǁ 5. De Mong. historiska [skrifterna] uppgifvit Širee-tü, the one on the throne, a high-ranking lama or other regent. (JJ) lemnar […] nyssomförmäldta ǁ 1. uppgifver ej ǁ 2. förtäljer intet widare om d[et] ǁ 3. lemnar ingen widare upplysning om det omförmäldta 943 Itineraria 5osa 1845_49.indd 943 21.8.2019 16:24:12 �Itineraria  många […] yttra ǁ 1. de traditio[ner] ǁ 2. på högre <-> se  en […] stam ǁ 1. folk ǁ 3. ett Turk[iskt]  The sentence is incomplete.  rörande ǁ om  uppför […] lilla ǁ till den lil[la]  sistn. ǁ denna  hästar ǁ ko[r]  Några Upplysningar ǁ Upplysningar  Finnar ‖ KK Coll. 539.29.14: Finnarne The final version of this report was sent by Castrén to the Ecclesiastical Expedition of the Imperial Senate in Finland and it is preserved as a clean copy by his own hand in KA Senate Archives, Ecclesiastical Expedition KD 22/5 1849, consisting of six pages on three sheets of folio size (35.4 x 22.2 cm). The draft in KK Coll. 539.29.14 p. 609–619 (Varia 4.14) consists of five loose sheets measuring ca. 21.5 x 35 cm. This edition follows the final version but its differences from the draft version have been shown and the pagination is given according to the draft version. See also Castrén 1848l. Senator Lars Gabriel von Haartman (1789–1859) had given Castrén the task of collecting information on the conditions of Finnish prisoners in Siberian mines, and Castrén’s report was discussed in the Senate of the Grand Duchy of Finland on 21 May 1849. Juntunen 1983: 88–89. The text was originally published as Castrén 1870c. (TS)  Both criminal and political prisoners as well as prisoners of war were sent to Siberia since the 17th century. The mining industry, in particular, would not have been possible without prisoner labour. ☙  ❧ Om andra äldre, försvunna folkslag funnos här på orten inga mundtliga berättelser, men ur skriftliga urkunder winner man den upplysning att Mongolerna1295 icke warit den Baikalska bygdens urälsta innewånare. De1296 Mong[oliska] historiska [skrifterna] uppgifva, att på den tid då i Tibet regerade en Furste wid namn Dalaj-Sobin-Aru-Altan Schiretu1297 en af hans Embetsmän Longnam ägde tre söner, hvilka begåfvo sig till främmande länder och den yngsta, benämnd Burtutschino till den ”stora floden Baikal,” i hvars närhet han träffade ett folk, som benämnes Bité. Min källa, som är en gammal handskrift och förmodl[igen] ett utdrag ur Sinen Sitsen Chan Taidshi lemnar1298 ingen widare upplysning om det nyssomförmäldta folket, men många1299 både lärda och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan, att ifrågawarande Bite warit Kirgiser d. ä. en1300 Turkisk stam. Namnet1301 ☙  ❧ cont. Men i st[ället] för att uppehålla mig wid dessa benämningar Efter dessa flyktiga anmärkningar rörande1302 den Sabajkalska nejdens äldre innewånare återkommer [jag] till min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan uppehåll fortgick till Werchneudinsk och härifrån uppför1303 Selenga till den lilla staden Selenginsk. I nejden af sistn[ämnda]1304 stad öfverraskades jag d. 4. Mars helt oförmodadt af bar mark och dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätt-hålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar1305, kor, får, getter och kameler. Mycket liknande sig till vår etc. 944 Itineraria 5osa 1845_49.indd 944 21.8.2019 16:24:12 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 24 Rese-anteckningar (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/dda6842742e293c5163359440e9ab829.pdf 4ceb371b2f7030db611a9e6044c044af PDF Text Text Russia and Siberia –, Travel Reports 23 ☙ ❧ [Reseberättelse I–II] I.923 Inbäddad i en sandig steppdal och rundt omkring omgifwen af nakna kullar ligger Minusinsk wid en gren af Jenisej, som i sig upptager den lilla floden Minusa.lxvii Staden är ännu hwad den war under Stepanows tid: en ville champètre, och dess förnämsta prydnad utgöres kanske af de rika blomster, som prunka på torg, gator, ja till och med på många tak. Nästan helt och hållet i saknad af offentliga byggna☙  der består staden till ❧ större delen af små, eländiga hus, som äro uppbyggda i half-tatarisk styl: med höga tak och låga wäggar. Dessa kojor herbergera utom en obetydlig embetsmanna-personal och några få köpmän endast fattiga borgare, hvilka både till sitt yrke och sin bildning äro idel bönder. Sin största märkwärdighet äger Minusinsk924 måhända derigenom, att man här på en klar och wacker dag kan med blotta ögonen urskilja de Sajanska bergens snöbetäckta toppar.  The mscr SKSA A721 consists of two notebooks, which were made by folding sheets of paper measuring 21.5 x 26 cm in two to make pages of 13 x 21.5 cm. The first notebook contains 56 pages and the other one 45 pages. A third notebook that should belong to the travel report has not been preserved. Castrén sent at least the second part to Sjögren on 1/13 December 1847. Parts I–II were published in Morgonbladet 86– 93/1848 (9, 13, 16, 20, 23, 27, 30 Nov., 4 Dec.) and Castrén 1855: 291–332, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1848k; 1848n.  Minusinsk måhända ǁ måhända Minusinsk lxvii. Om uppkomsten af namnet Minusa förtälja Tatarerne, att tvenne bröder af det ”gamla folket” (Tschud) hade råkat i strid med hvarandra angående några lägenheter wid floden och derunder hvardera utropat: ”min usa, min usa!” Detta uttryck trodde man i Tschudspråket beteckna: ”min andel”, och det wore då identiskt med det Finska: ”minun osa.” 879 Itineraria 5osa 1845_49.indd 879 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  The River Abakan flows into the Enisej from the left (south-west) at N53°43′53″ E91°30′23″. (TS)  The generic term ‘Tatars’ means several Turkic and also Mongolic tribes and peoples of Siberia. Here, the Sagaj Tatars, present-day Khakasses who still call themselves tadar. Ramstedt 1917: 2036–2037; Чертыков 2009. (TS)  Ulus, meaning approximately village. Here, the village of Ustˈ-Abakanskoe, i.e. the present-day city of Abakan at N53°43′17″ E91°27′45″. (TS)  denna ǁ ~ lilla  i det lilla ǁ inom  annan dag Pingst ǁ Castrén 1857c: d. 12 (24) Maj 1847  The Sagajsk steppe is situated between the rivers Askiz and Ujbat and the Kačinsk steppe north of the Ujbat towards and past the River Erba. The largest steppe area, between the rivers Abakan, Tabat and Enisej, is called the Koibal or Abakan steppe. The River Askiz (Ru.)/ Asxys (Khak.) joins the River Abakan from the left (west) at N53°7′34″ E90°32′53″ and the River Ujbat flows into the Abakan from the left (west) at N59°31′0″ E91°10′54″. The River Tabat runs into the Abakan from the right (south-east) at N53°5′25″ E90°32′46″. The River Erba runs into the Enisej at N54°22′58″ E91°7′14″. The village of Sagajskoe, however, is situated east of the Enisej at N53°38′32″ E92°47′46″. Латкинъ 1894b: 642; Краснов 1932: 459. (TS)  Meaning the Khakas Koibals, not to be confused with the Några verst nedanom staden gjuter sig i Jenisej ifrån dess venstra sida en betydlig biflod, benämnd Abakan925. Å ömse sidor om denna flod nomadisera talrika Tatar-slägter926, och wid sjelfwa dess mynning står en uluss927, der man midt ibland ☙  åtskilliga näfwertält warseblifver ❧ ett anständigt hus, som är den Katschinska Tatar-chefens cancellie (дума). Den som älskar en skön natur, torde med mig gerna utbyta staden Minusinsk emot denna928 uluss, hellst han här i929 det lilla cancelliet äfwen kan finna en tyst, fridfull, för vetenskapliga studier egnad boning. I denna uluss tillbragte jag under nästförflutna wår runda tre weckors tid och sysselsatte mig derunder med undersökningar öfver Tatarernes språk, seder, religiösa föreställningar m. m., som hörde till mitt wetenskapliga rese-ändamål. Derjemte sökte jag här under inflytande af wårsolens strålar uppfriska mina af sjukdom och ansträngning medtagna krafter. Något wederqwickt till hellsan afreste jag ifrån nämnda uluss annan930 dag Pingst på en wäg, som ledde längs venstra stranden af Abakan utöf☙  ver ❧ de Katschinska och Sagaiska931 Tatar-stepperna. Wid sjelfwa afresan warseblef jag på motsatta sidan af Abakan en talrik samling af Tatarer, hvilka rörde sig af och an omkring en eldbrasa, upptänd wid sluttningen af en hög kulle. Dessa Tatarer woro, såsom min skjutskarl upplyste, af den ryktbara Kojbal-stammen932 och hade församlat933 sig på kullen, i afsigt att fira en fest till minne af en afliden anförwandt. Härom underrättad afbröt jag genast min resa, lät ro mig öfver elfven och begaf mig i sällskap med några Tatarer till den Kojbalska begrafnings-festen. Under wägen lät jag mina följeslagare göra en kort framställning af så wäl Kojbalernes som öfriga Tatarers begrafnings-sätt. De berättade, att wid ryktet om ett timadt dödsfall Tatarer i talrik mängd infinna sig för att åt den aflidne gräfwa en ☙  graf. Hwarje Tatar anser för ❧ sin heligaste pligt att 880 Itineraria 5osa 1845_49.indd 880 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports med denna tjenst behedra den hädangångna, hwars934 egna anförwandter likwäl alldrig kunna deltaga i detta arbete. De nuwarande Tatarerne begrafva sina döda alltid på upphöjda ställen och äro mycket angelägna derom, att på de allmänna begrafningsplatserna samtliga grafkummlen935 fortlöpa i en och samma linie, samt att hvarje graf äger en ostlig och westlig riktning. Hvad storleken beträffar, så äro de ny-tatariska grafvarne endast 2–4 arschin långa och sällan936 mera än en arschin djupa. För äldre personer timras in i sjelfva grafven en slags kista af träd, men Schamaner937 nedläggas wanligen i bar jord, och barn omlindas endast med ☙  näfwer.lxviii  938  ❧ Den aflidne svepes hellst i silke eller annat finare tyg och påklädes sina bästa939 kläder. Enligt det nu gängse bruket måste den döda i sin graf intaga en liggande ställning, med ansigtet uppåtwändt och ögonen riktade åt öster. För hvarje lik gräfves med få undantag940 en skilld graf. Wid likets fötter nedlägges en sadel, hvarjemte ett förråd af brännvin, ost, kött, smör m. m. åtföljer såsom wägkost. Grafven fylles, såsom vanligt, med jord och förses med ett kummel af 1–2 fots höjd, som ofwantill täckes med sten och äger samma aflånga form, såsom sjelfva grafven.941 Sedan den aflidne på anfördt wis blifvit nedlagd i jorden, tillställa de närwarande, hvilka till större delen bestå af den aflidnes anförwandter, vid sjelfva grafven ett gästabud, hvarvid hvarken sparas ☙  airán942 eller annan ❧ förplägning. Detta gästabud firas wanligen tre dagar efter den hädangångnas död. På den tjugonde dagen församla sig anförwandterna för andra gången omkring grafven, för lxviii. Flera Tatariska, Samojediska och Finska folkslag upphänga sina döda, i synnerhet barn, i kronan af lummiga träd. Till detta ändamål tjenar företrädesvis lärkträdet, som jemväl af de nämnda folkslagen äras med offer och allehanda vördnads-betygelser.           Kamas-Koibal Samoyeds. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Kamas; Функ 2009. (TS) församlat […] kullen ǁ församlat sig hwars […] kunna ǁ 1. men hans när[maste] ǁ 2. hwars egna anförwandter kunna dock ej grafkummlen ǁ grafkummel sällan ǁ <nar> Schamaner […] omlindas ǁ barn nedläggas wanligen i bar jord, omlindad[e] Change in the footnote: offer […] vördnads-betygelser ǁ en helig vördnad bästa ǁ 1. finast[e] ǁ 2. raraste undantag ǁ ~ (se nedan) It was still a common practice in the 19th century to furnish Tatar graves with different utensils for the dead. Валеев – Томилов 1996: 111–112. (TS) Nowadays ayran means a beverage mixed of yogurt, water and salt, but below it can be seen that in Southern Siberia in the1840s it was spirits made by distilling fermented cow’s milk. Castrén also describes several times in his travel diaries people who had become intoxicated from drinking ayran, which means that its alcoholic content was significant. Kumys is equivalent to ayran but made of horse milk. Большая российская энциклопедия 16: 336–337 [Кумыс]; Харитонов & al. 2009: 58. (TS) 881 Itineraria 5osa 1845_49.indd 881 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      likwäl ǁ redan benen ǁ sina ben airan deri ǁ deri airan helt […] en ǁ en söndersliten ǁ i slarfvor att genom ett dylikt gästabud begå den aflidnes minne. Samma ceremonie upprepas åter den fyrtionde dagen, och wid detta tillfälle dödas äfven den aflidnes älsklings-häst, som på sin husbondes dödsdag erhållit sin frihet, men nu uppfångas ur någon bland ulussens tabuner. Hästen förtäres wid grafven och dess hufvud upphänges i spetsen af en stör, som är upprest i ändan af grafkumlet. Härpå firas ännu en minnesfest hundra dagar efter den aflidnes hädanfärd, och det war just en sådan fest Kojbalerna begingo wid den graf, dit jag nu styrde mina steg. ☙ Här funnos församlade wid pass fyrtio ❧ gäster, bland hvilka en och hvar hade medfört till festen airan, kokt och stekt kött, ost, mjölk, smör och andra matvaror. Dessa håfvor woro likwäl943 wid min ankomst redan till större delen förtärda, och många bland gästerna lågo redan berusade på fältet. De som ännu stodo på benen944, rökte i all trygghet sina pipor och skakade med bedröfvad uppsyn sina toma airan-flaskor. Wid en af grafwarna – den sista i raden – suto höger om kumlet några qvinnor, hvilka ömsom åto, drucko, rökte, greto och sjöngo sorgesånger. En af dem war påtagligen den aflidnes enka, ty i minnet af sina fordna pligter utbredde hon feta ister-skifwor på den hädangångne makens grafkummel och göt airan945 deri ur stora skålar. Midt emot henne satt på den venstra sidan om graf☙  ven ❧ helt946 allena en ålderstigen qvinna med magra händer, skumma ögon, insjunkna kinder och darrande lemmar. Den gamla höll i handen en staf och war insvept i en grof, kolsvart, söndersliten947 mantel. Detta war den aflidnes moder, en sjuttioårig moder, som hade myllat ned i jorden sin ålderdoms stöd, sin enda trettioåriga son. Ej under således, att hon nu satt ensam wid grafven, och hvarken åt eller drack med de öfriga. Hon gret, klagade, slog sin staf emot kumlet och sporde den aflidne, hvi han haft hjerta att lemna sin gamla moder så wärnlös i lifvet. Tidt och ofta utsträckte hon sina magra armar, 882 Itineraria 5osa 1845_49.indd 882 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports famnade den toma luften och utbrast i ett wildt tjutande. En gång dignade hon till och med sanslös ned ☙  på marken, och jag gladde ❧ mig redan i hoppet att den arma fått andas ut sin sista sorg, då hon åter uppsteg, kastade sig med armarna öfwer kumlet, uppref grafstenarna och tycktes wilja med wåld upprista ur jordens sköte den älskade sonen. Så rasade den öfwergifna modren i wild förtwiflan, tills ändteligen en ung Tatar af förbarmande lyftade henne upp i sin kärra och förde henne bort ifrån den sorgliga platsen. Men ännu en lång tid derefter hördes steppen genljuda af den bedröfvade modrens klagoljud.948 Sedan begrafningsgästerna efterhand börjat skingra sig, tog äfven jag mitt afträde från festen och återwände till mitt equipage. Detta bestod i en ☙  Tatarisk kärra, som ❧ war så illa inrättad, att jag derur ej kunde se åt någondera sidan om wägen, utan endast rakt fram i en och samma riktning.949 Så sedd framtedde steppen på en lång sträcka icke den ringaste ojemnhet på sin grönskande yta. Här reste sig ingen tufwa, ingen buske, ingen sten upp ifrån mullen; knappt ett grässtrå hade nog djerfhet att öfwerflygla sin närmaste granne. Steppen i och för sig liknade en jemn, omsorgsfullt wårdad gårdsplan, men på dess jemna yta kunde man dock urskilja några lätt i ögonen fallande föremål. Här stod en grupp af gamla grafkummel, hvilka på alla sidor woro omgifna af höga stenwårdar. Der skimrade åter i solskenet en Tatar-by eller så kallad uluss, ☙  som bestod af ❧ några näfvertält. Rundt omkring tälten betade talrika hjordar af wilda och tama hästar, af kor, får och getter. Hwarje djurslag rörde sig i skillda grupper och hästarna woro dessutom fördelade i skillda tabuner.lxix Herdar och herdinnor redo  See also p. 1239–1240, 1273.  Most probably it was a tarantas, a four-wheeled carriage commonly used in Siberia in the 19th century. To quote J.O.I. Rancken’s description of a tarantas: “Tarantás är en Tatarisk vagn af mycket enkel, men för härvarande förhållanden högst ändamålsenlig construction. Emellan begge hjulparen löpa långa (till antalet vanligen 3 eller 4) trädlinjaler (droguer) hvarpå en vanlig kärrkorg (med eller utan kur) är ställd så att dess främre sida faller ofvan det främre hjulparet, och den bakre hvilar uppå midten af droguerne eller något längre fram Härigenom får åkdonet en behaglig svigtning, likaså god som någonsin genom de mest konstmässiga ressorter.” Rancken 1884: 21. See also Wikipedia: Тарантас, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Тарантас. (TS) lxix. En tabun består af 30–70 ston, hvilka beledsagas af en enda hingst. 883 Itineraria 5osa 1845_49.indd 883 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria     äro ǁ ~ alla nöt-/kreatur siden-/skjorta get-/skinnspäls omkring på steppen, upprätthållande ordning en och hwar inom sitt district. Allt detta kunde jag utan möda se ur min djupa wagnskorg, och så ofta jag derur steg ned på steppen, visade sig både höger och venster om vägen talrika höjder och kullar. Dessa woro lika nakna och skoglösa såsom sjelfwa steppen, men på den venstra, ☙  lågländta ❧ stranden af Abakan och på de talrika holmar, floden bildar under sitt lopp, reste sig här och der en skogsdunge af poppel, björk, vide, lärkträd m. m. Åkerfält syntes ingenstädes, ty i följe af jordmonens sterila beskaffenhet hafva Ryska colonister icke nedsatt sig wid Abakan, och de Katschinska Tatarerne äro950 nästan utan undantag herdar. De utgöra för öfrigt bland antalet af alla Minusinska Tatarer den allra rikaste stam. ”Hos dem”, yttrade en fattig Kojbal, ”finnes airán och kumýs hela året om, och liksom myror rör sig boskapen omkring deras tält.” Sanningen af detta yttrande fick jag besanna re☙  dan den första dagen ❧ af min resa, då händelsen förde mig till en Tatar, som till och med enligt sin egen uppgift war egare af 6000 hästar, 2000 nötkreatur951, 1000 getter och får, samt dessutom af några hundra tusen rubel i contanter. Ehuru millionär skillde sig den ifrågawarande Tataren i sitt lefnadssätt alldeles icke ifrån sina stamförwandter, ja hans sadel war till och med mindre blank och prydlig, än hos Tatarer wanligt är. Såsom Christen åt han icke hästkött och drack ej kumys, men airan utgjorde hans älsklingsdryck och hans enda botemedel emot alla sjukdomar. Wid min ankomst påtog mannen en siden-skjorta952 och en sammets-kaftan med zobelskinnsbräm, men sedan ☙  wi ❧ blifvit närmare bekanta, utbyttes den rara kaftanen emot en gammal getskinnspäls953. Tältet, hvari Tataren logerade, war af det förnämare slaget, som utmärker sig genom ett rundt underlag och ett kupolformigt tak. De Minusinska Tatarerne äga äfven konformiga tält, alldeles lika med Fjäll-Lappar- 884 Itineraria 5osa 1845_49.indd 884 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports nes och Samojedernes, men dessa begagnas endast af fattiga familjer och äro förmodligen ett arf af landets fordna innewånare. I hvardera slaget af tält är inredningen alldeles densamma. Golfwet består af bar jord, skorstenen af ett hål i taket, eldstaden af några stenar, lagda i en ring midt i tältet. Dörren är alltid rigtad åt öster, och gentemot denna finnes i hwarje tält en diwan af mjuka vojloks-mattor954, ☙  som utgör  ❧ wärdens och wärdinnans läger. Wid sitt inträde i tältet warseblir man på högra sidan qvinnornas, och på den venstra männernas departement. Hyllor äro anbragta rundt omkring tältet och uppfyllda på männernas sida med kistor, på qvinnornas med kittlar, pannor thekök och andra husgerådssaker. Men för att återkomma till Tatar-millionären, så böra wi ej lemna oanmärkt, att han955 warit utmärkt lycklig i walet af hustru, hvilken både war ung, skön, sin man undergifwen och en mästarinna i konsten att tillreda airan. Då jag sporde Tataren, hvar han funnit detta ideal af alla fullkomligheter, genmälte han med ett Tatariskt ordspråk: ”ser du ett ☙  godt willebråd, så skjuter du det; mö❧ter dig en wacker flicka, så tager du henne.” Detta ordspråk härstammar ögonskenligen från de tider, då Tatarerne både wid jagt och frieri iaktogo ungefär samma lag, ej rådfrågande någon annan auctoritet än styrkan af sin arm. Denna lag hålles ännu i helgd af fattiga Tatarer, men öfverhufvud anses dock ett så beskaffadt frieri nu för tiden lika med stöld, och man kan wäl förstå att Tatar-millionären icke så ordagrannt hade följt det ordspråk, han med synbar sjelfförnöjelse åberopade. Twertom sade han sig hafva friat till sin unga maka i runda två års tid och tre gånger om året besökt hennes956 närmaste anförwandter, förande med sig airan, smör, kött, ost, sköna hästar, fina tyger, med ett ord: den gängse ☙  brudgåfvan957.958 ❧ Denna gåfwa utgör959 enligt nu rådande begrepp en wigtig paragraf i den  Vojlok is thick, felt-like woollen cloth used especially in the mountain and steppe areas of Central Asia and South-Eastern Europe. Сергеенков – Жуковская 2006. (TS)  han ǁ den  hennes ǁ älskarinnans  brudgåfvan ǁ brudskatten  There are also descriptions in Castrén’s diaries of the practice among other Siberian peoples of payment for the bride to her parents. See p. 747, 1040– 1042, 1131, 1241, 1355–1356, 1469. (TS)  utgör ǁ är 885 Itineraria 5osa 1845_49.indd 885 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria     anhöriga ǁ anf[örwandter] börjat ǁ af får ǁ gumsar sattes ǁ fästades Tatariska äktenskaps-balken, men kommer ej i fråga, då qvinnan är enka, samt då hon antingen lupit ifrån sin man, eller af honom blifvit förskjuten. Wid Tatarernes giftermål iaktages äfwen den lag, att mannen ej får äkta en qvinna ur sin egen slägt, wore förwandtskapen än aldrig så aflägsen. Deremot äro i skillda slägter äktenskap tillåtna emellan de allra närmaste anhöriga960. Så hade äfven wår nuwarande wärd äktat sin egen systerdotter, följande härwid icke sitt Grekiskt-Christna, utan sitt Tatariska samvete. Öfwerträdelsen af Moses’ lag hade i närwarande fall haft till påföljd, att en nyligen utkorad stam☙  chef börjat961 fordra af wår Tatar ❧ hundra goda oxar i syndabot. Påtagligen hade just denna fordran förmått Tataren att ställa sig i spetsen för en intrig, hvarigenom den nya chefen skulle störtas ifrån sitt embete. I hopp att hos mig finna råd och hjelp i sitt förehafwande lät Tataren ifrån när och fjerran sammankalla alla Furstar och andra inflytelserika personer. Detta werkställdes mig ovetande under nattens lopp, medan jag sof i min djupaste sömn. Wid mitt uppwaknande om morgonen kunde jag tydligt förmärka, att ett gästabud war i annalkande. Man slagtade får962, kokade ägg, stekte bröd, tillredde ostar och hällde mjölk i rymliga kärl. En ofantlig jerngryta fylldes med surnad mjölk och lyftades på elden. Grytan täcktes med ett lock af träd, som bestod af ☙  tvenne afdelningar och wid sidan ❧ war försedt med ett hål. Genom detta hål leddes i grytan ett bågformigt trädrör, hwars andra ända sattes963 i en jernkanna, hvilken åter låg i en med warmt watten uppfylld så. Alla hål och springor både i locket af grytan, i röret och jernkruset blefvo tätt fastsmetade med lera. Och så snart mjölken i grytan råkat i kokning, rann den nektarljufwa airanen genom trädröret in i jernkruset.lxx Allt hvad som i grytan lxx. Airan tillredes af komjölk, och alldeles på samma sätt tillreder man kumys af stomjölk. 886 Itineraria 5osa 1845_49.indd 886 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports qvarblef af den sura mjölken, blef sedermera förwandladt till ost. Midt under dessa gästabuds tillredelser församlade sig de utkorade till964 ett antal af nära tjugo personer. Så snart de inträdt i tältet, satte de sig ned ☙  rundt ❧ omkring eldstaden, suto så med korslagda armar och ben, rökande sina pipor under den hemlighetsfullaste tystnad. En ovan åskådare skulle säkert hafwa fasat för Tatarernes965 blickar, hvilka voro lika mörka såsom färgen på deras hy, hår och kläder. Jag för min del hyste ingen fruktan, utan afbidade endast med otålighet att få erfara, hvad desse rådsherrar ändteligen skulle företaga sig. Under denna wäntan hann solen redan så högt öfver horizonten, att dess strålar banade sig wäg genom rökhålet in i tältet och kastade en ljusstrimma öfver Tatarernes mulna anleten. Kort derpå lyftades äfven airan-grytan ifrån elden, vinet tappades på bouteljer och värden framtog ur sitt skrin966 en något ☙  gammalmodig, ❧ men ganska rymlig silfverbägare. Härvid yppade sig ändteligen några betydelsefulla rörelser i den stela rådsförsamlingen. Man knackade tobaks-askan ur sina pipor, hostade, rörde om elden och enhvar sökte på ett eller annat vis gifva sin närwaro tillkänna. Silfverbägaren började omsider967 göra sin rund omkring laget, den ena flaskan tömdes efter den andra, feta fårlår, wäldiga ostar och stenhårda ägg följde winet i spåren. Nu kunde man äfven förmärka att det fanns ljud i dessa stilla män, men såsom till större delen furstliga personer iaktogo de likwäl en anständig wärdighet i sitt uppförande och njöto airan blott så mycket, som deras natur wäl kunde tåla wid. Sedan måltiden, som alltid utgör den första ☙  akten i Tatarens företag, ❧ blifvit med all ordentlighet intagen, församlade sig de närwarande till en preliminär rådplägning utanför tältet, lemnande mig att sitta framför ett med ost, ägg och andra anrättningar rågadt bord. Efter någon tids förlopp     till ǁ <saro> Tatarernes ǁ deras skrin ǁ kis[ta] omsider ǁ ändteligen 887 Itineraria 5osa 1845_49.indd 887 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      äfven många ǁ åtskilliga half-/qwädet Ca. 34° C. här och der ǁ bew[uxen] Пикульник, hempnettle (Galeopsis sp.). (TS)  äfven airanberusade ǁ airanberusade  upphanns […] kort ǁ upphanns jag infunno sig i tältet några bland de sammansvurna, hvilka anförde klagomål öfver åtskilliga oförrätter, tillfogade af stamchefen så väl dem sjelfwa, som äfven968 många andra bland menigheten. På dessa oförrätter ärnade Tatarerne grunda sin ansökan att få stamchefen afsatt. Man önskade hafva mig till sin sakdrifware, och de deputerade läto mig i enrum förstå, att min möda ingalunda skulle blifva obelönad. Om jag ej missförstod ett half[-]qwädet969 ord, ☙  så ärnade man gifva mig ett par hästar ❧ i advokats arfvode. Å sin sida hade äfwen stamchefen, det olyckliga föremålet för dessa stämplingar, några dagar förut anhållit om mitt biträde i samma mål och i wedergällning erbjudit mig en Kasansk reswagn. Så skulle jag nu för godt pris hafva kunnat komma mig både till hästar och equipage, men såsom mindre hemmastadd i den Ryska lagfarenheten afsade jag mig det twåsidiga målet samt fortsatte min resa med lejda hästar och lånad wagn. Middagen war redan för handen, då jag tog afsked af Tatar-Aristokraterna och åter gaf mig ut på steppen. Solen brände het såsom i rötmånaden och thermomethern visade +27° [R]970, fastän stora ☙  snömassor ❧ ännu lågo qvar i de Sajanska bergen. Athmosferen war svept i ett qvalmigt töcken, som utan tvifvel stod i sammanhang med drifvorna i bergen, ehuru Tatarerne försäkrade, att den tunga luften endast härrörde af gökens galande. Steppen, ehuru jemn för ögat, war här971 och der bewuxen med en art iris (пикулникъ)972, som genom sina tjocka stammar förorsakade en obehaglig skakning under färden på det wäglösa fältet. Såsom wanligt wisade sig på steppen talrika tält, betande boskapshjordar, herdar och herdinnor. Ofta warseblef jag äfven973 airanberusade Tatarer, hvilka svettades under bördan af sina fårskinnspelsar, samt unga jung☙  frur, som suto ❧ och sömmade i gröngräset. Sysselsatt med dessa betraktelser upphanns974 jag innan kort af fyra Tatar-Furstar, hvilka redo på 888 Itineraria 5osa 1845_49.indd 888 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports  rännde ǁ redo  förstod ǁ wäjde  i ǁ un[der] blixtsnabba springare. De fyra männerna rännde975 framom mig utan att yttra ett ord; min skjutskarl följde dem i spåren, och då skakningen nu kändes vida mindre besvärande, så kunde jag häraf tydligen skönja, att Furstarne kommit för att wisa mig wägen, sedan de förmodligen ifrån tältet varseblifvit, att min skjutskarl ej förstod976 att wäja undan för iris-stjelkarna. Under Furstarnes ridt war jag i tillfälle att besanna den af mig ofta gjorda anmärkning, att Tataren är wida bättre hemmastadd på hästryggen, än på sina egna ben. Tung och ragglan☙  de ❧ i sin gång sitter han i sadeln så behagligt, såsom woro denna <i>ställning den enda för honom naturliga. Nykter och full, sofvande och vakande, är Tataren alltid säker i stigbögeln, eller åtminstone utom all fara. Sådant härrör till en del af wana, till en del af det ömma wänskapsförhållande, som råder emellan ryttaren och hans häst. Nästan hvarje förmögen Tatar äger en älsklingshäst, som är honom kärare än hans hustru och hans Gud, och som han i stället för att exercera och tyrannisera dagligen smeker och wårdar liksom sitt öga. Å sin sida drager äfven hästen all möjlig omsorg om sin husbonde, i synnerhet under hans svaghetsstunder. Så har jag ☙  hört Tatarerne med ❧ en mun försäkra, att en god ridhäst alldrig viker ifrån sin ryttarens sida, om det undantagsvis inträffar, att ryttaren i977 sömnen eller ruset dimper ur sadeln och blir liggande på fältet. Mången Tatar är till och med öfvertygad derom, att ridhästen äger ett medvetande om sin ryttares tankar, planer och företag, samt att den delar hans glädje, sorg och bekymmer. I gamla hjeltesånger ser man hästen ofta framträda för att wärna och hjelpa sin ryttare i farans stund och om ryttaren stupar, så åtföljer honom hästen lika troget i döden, såsom i lifvet. Sålunda är hos Tatarerne hästen icke ett lastdjur, utan sin ryttares bästa wän och ledsagare i alla mödor. 889 Itineraria 5osa 1845_49.indd 889 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) was a Russian historian and explorer and editor of the magazine Сибирскiй вѣстникъ who investigated the antiquities of Southern Siberia in the first decades of the 19th century. He was a corresponding member of the Imperial Academy of Sciences. Белокобыльский 1986: 45–54. (TS)  Mentioned in Спасскiй 1818– 1819: 12, but he does not describe them in any way. (TS)  sitt särskildta ǁ särskildt  alla ǁ samtliga ☙  ❧ De fyra ryttarne, som föranledt ofwanstående anmärkningar, beledsagade mig vid pass 10 verst till den lilla floden Uibát. I stället för att öfverfara denna flod och fortsätta min resa på den allmänna farwägen, gjorde jag här en afvikning åt höger och begaf mig att uppsöka gamla inskrifter, hvilka enligt en anwisning af Spasski978 borde finnas på några grafstenar, belägna wid pass 15 verst ofvanom utloppet af Uibat.979 Jag reste ifrån uluss till uluss och gjorde efterfrågningar både hos gamla och unga, men ingen kunde lemna mig den ringaste upplysning om de nämnda inskrifterna. Under denna bokstafsjagt började solen sjunka ned bakom bergen och jag fann mig föranlåten att söka nattherberge i en uluss, som ☙  beboddes af tre rika bröder samt en ❧ mängd fattiga familjer. De tre bröderna woro gifta och bodde derföre i hvar sitt tält, ty det är en bland Tatarerne allmän sed, att hvarje gift familj måste äga sitt särskildta bo. Så snart en af sönerne gifter sig, så träder han i samma stund ur fadrens tält. Icke en gång gifta bröder kunna bo inom samma wäggar, och i månggiftets tider ägde till och med hvarje hustru sitt980 särskildta tält. Detta oaktadt lefva dock familjens medlemmar wanligtwis i sämja och endrägt, låta egendomen förblifva odelad, äta wid samma bord och fortfara att utgöra blott ett enda hushåll. Familjens angelägenheter wårdas naturligtwis af fadren, men efter hans död träder den äldsta sonen alltid i ☙  sin faders stad och ställe. Så hade äfven i ❧ närwarande uluss den förstfödde bland de tre bröderne blifvit beklädd med fadersmakten, och ehuru endast 22 år gammal wördades han likwäl såsom en Patriarch af hela familjen, i synnerhet af dess qvinliga personal. I hans närwaro wågade icke en gång de tvenne brödernas hustrur träda fram ett steg ur köksdepartementet, och vid den minsta wink af honom lupo alla981 qvinnor ur tältet. Ett frimodigare beteende iaktog endast wärdinnan, ett sextonårigt barn, som låg bakom förhänget i divanen, gjorde 890 Itineraria 5osa 1845_49.indd 890 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports barnsliga grimacer och kastade på mig skalkaktiga blickar. Liggande utsträckt wid eldstaden gaf jag akt på denna sällsamma mimik långt in på qvällen982, ☙  tills den sista vedklabben ut❧brunnit och den983 unga wildinnan inslumrat wid sidan af sin allaredan snarkande make. Kort derefter höllo äfven mina ögon på att sluta sig, då ljudet af dånande trumslag oförmodadt nådde mina öron. I detsamma öppnades tältdörren984 och en röst hördes yttra, att det fanns i ulussen ett döende barn, som man med tillhjelp af en Schaman wille återkalla till lifvet. Min yttrade önskan att få bivista985 den magiska förrättningen blef ej bifallen, men af budbäraren erhöll jag den upplysning, att Schamanen, klädd i sin wanliga trollkostymlxxi, hoppade af och an omkring barnets ☙  wagga,  ❧ under det han rörde på sin trumma och anropade sina tjensteandar. Ofta hördes han träda ut ur tältet och ränna omkring på steppen, der han i nattens mörker trummade, hvisslade, skrek och tjöt liksom en wansinnig. Uppskrämda af detta olåt började äfven hundarna skälla, boskapen råma, och de vilda tabunerna lupo med sådan häftighet på steppen, att marken dånade liksom en åska under deras hofslag. Denna ohyggliga serenad tog sin början efter mörkrets inbrott och fortfor allt intill midnatten.lxxii 986 Tidigt på morgonen gaf jag mig åter ut på steppen i afsigt att fortsätta efterspaningen af de ☙  omförmäldta ❧ inskrifterna. Under denna färd upptäckte jag ändteligen på en grafsten några inskurna      qvällen ǁ natten den unga ǁ unga tält-/dörren bivista ǁ delt[aga] See also p. 1385–1388. lxxi. Till denna kostym hör en spetsig mössa, som betäcker ögonen och en stor del af ansigtet, samt en yfvig, fotsid mantel med hängande klädes- eller kattunsflikar, hvilka föreställa Schamanernes tjensteandar, de så kallade Aina. lxxii. En magisk förrättning af detta slag utföres hos Tatarerne alldrig i dagsljuset. 891 Itineraria 5osa 1845_49.indd 891 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  warseblef ǁ an[märkte]  boskaps-/hjordar figurer, dock ej de hos Spasski förekommande. Dessa kunde omöjligen igenfinnas, förmodligen af det skäl att kumlen blifvit uppgräfda och stenarna derwid myllats ned under jorden. För att åter framdraga dem i ljuset, dertill erfordras både mera tid och större kostnader, än jag i och för detta ändamål trodde mig kunna uppoffra. Jag drog mig således tillbaka till den allmänna farwägen och fortsatte min resa öfver Uibat. Sedan denna lilla flod blifvit öfwerwadad, anmärkte jag att steppen småningom började höja sig något öfwer ytan af Abakan. Innan kort befann jag ☙  mig på ett litet berg: ❧ Yy-tag och hade härifrån en widsträckt utsigt öfver en ny stepp. Bland de talrika föremål, som här tedde sig för mitt öga, förtjenar i synnerhet anmärkas en uluss, hvilken i betydlig mon skillde sig ifrån alla de ulusser, jag hitintills varit i tillfälle att se. I stället för de wanliga näfvertälten warseblef987 jag här tält af vojlok och några små, på Ryskt vis uppförda stugor. Dessutom funnos här talrika inhägnader för boskapen, små wisthus, stora förråder af bergadt hö o. s. v. Förwånad öfver all denna lyx inledde jag med min skjutskarl ett samtal i ämnet och erhöll af honom den upplysning, att ifrågawarande uluss var ett Tatariskt vinterläger. I sammanhang härmed omtalade formannen, att de Katschinska Tatarerne wanligen ombyta ☙  sina bostäder tre gånger ❧ under årets lopp: om wåren, sommaren och hösten. De som äga rika boskapshjordar988, nödgas flytta sitt bo till och med flera gånger under sommaren, men fattiga familjer uppehålla sig hela sommaren på samma ställe. Många sakna äfwen särskildta wårstationer, hvilka för öfrigt äro alldeles lika beskaffade med sommarstationerna. Både sommar- och vårstationerna äro belägna på sådana ställen, som äga fördelen af goda mullbeten, men sitt vinterläger uppreser Tataren alltid i en skogbewäxt nejd wid en flod eller sjö. Winterstationen är Tatarens egentliga hem; här 892 Itineraria 5osa 1845_49.indd 892 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports bebor han en stuga eller åtminstone ett tält af vojlok; här äger han sina ängar och stundom989 sin ☙  åker; ❧ här timrar han äfven, såsom redan nämndt är, icke blott wisthus, utan äfven hägnader för sin boskap. I dessa hägnader föder han ej sin boskap hela wintern, utan endast i oväder och då tillfälligtwis en alltför djup snö nedfaller på steppen. De vilda hästarna drifvas alldrig i hägnader, utan här födas blott tama hästar, kor, får och getter. Af fruktan för odjur plägar hornboskapen alltid om natten hållas instängd i hägnaderna. Wid min ankomst till det ifrån bergstoppen synliga winterlägret war aftonen990 så långt framskriden, att herdarna redan höllo på att drifva boskapen i hvar sin kytta. En åldrig Tatar skänkte mig herberge för natten, men på någon hvila war det ej ☙  tänka, ty hvarest flere hundrade991 ❧ kor, får och getter äro församlade, der bestås i ymnighet af den slags musik, hvarom Wäinämöinen säger, att den ”sönderspränger alla örats hinnor och bortjagar sömnen för en hel wecka.”992 Lyckligtwis war husets wärd af sångare[-]slägt993, och han underhöll mig nästan hela natten med gamla hjeltesagor. Dessa böra rätteligen afsjungas under accompagnement af en twåsträngad harpa, men emedan sångaren wid ett så beskaffadt föredrag alldrig hinner afsluta ett hjelteqwäde under loppet af en nattlxxiii, så lät jag den gamle mannen enligt sin egen önskan blott i korthet meddela mig innehållet af några bland sina bästa sånger.994 De Tatariska hjeltesångerna skilldra ❧ i djerf☙  va drag en utmärkt kämpes bedrifter, låta honom besegra både menniskor och Gudar, samt sluta vanligen dermed, att den oöfverwinnerliga hjelten tillkämpar sig en maka, wid hvars sida han sedan lefver i ostörd ro intill sin höga ålderdom. Wid     stundom ǁ ~ äfven aftonen ǁ ~ redan hundrade ǁ tusende Kalevala XXII: 171–173. Castrén 2019: 287.  sångare-/slägt  Tatar tales collected by Castrén were published in Castrén 1857b: 193–271; 1857a: 181–257. lxxiii. Sångaren öppnar, liksom Schamanen, blott under natten sin språklåda. 893 Itineraria 5osa 1845_49.indd 893 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria     högst ǁ många alla ǁ hvarje gärdsel-/stör sorg och saknad ǁ saknad och smärta  öfver ǁ <---->  mången ǁ mera än en  wishetens ǁ sin andes jemförelsen af Tatarernes hjeltesånger med de Finska och de Samojediska träffar man högst995 anmärkningsvärda öfverensstämmelser så wäl i det hela, som i många enskildta partier. Först och främst är det colossala i föreställningen ett för dem alla utmärkande drag, ty hvad man i de Finska sångerna läser om naturens rikedom på silfver och guld, om himmelshöga träd, om djur som med sin volym uppfylla hela länder och haf, om hjeltar och män, wid hvilkas blotta rop hafvet svallar, jorden skälfver och ☙  bergen remna, allt detta och mycket mera ❧ igenfinnes nästan ordagrannt i Tatarernes och i något gröfre form äfven uti Samojedernes hjelteqväden. – Ett starkt syskontycke röjer sig widare i det innerliga lif, som dessa folkslags dikter förmå ingjuta i alla996 natur-föremål, tilldelande hvarje fisk och fågel, hvarje buske, sten och gärdsel[-]stör997 ett hjerta, som känner både glädje, sorg998 och saknad. – Många beröringspunkter erbjuda jemväl de tre folkstammarnes skaldestycken, hvad det magiska föreställningssättet beträffar. I detta afseende wilja wi anmärka att äfven hos Tatarerne magiens d.ä. wishetens makt aktas högre än svärdets. Man färdas ofta öfver999 flere länder för att söka wisa råd, och mången1000 oöfver☙  vinnerlig hjelte besegras af en svag qvinna blott ❧ genom wishetens1001 kraft. Härwid kunna vi ännu tillägga den anmärkning, att äfven enligt Tatarernes föreställning sången är wishetens högsta uttryck. Det gifves intet wäsen i naturen, som förmår motstå sångens makt. Jag har hört Tatarerne med andaktsfulla känslor förtälja, huru de sju Kudaj sitta på en molnspets och lyssna på sköna, af harpans toner beledsagade sånger. Sjelfva Aina sägas höja sig ifrån jorden ända upp till bröstet för att höra på harpans och sångens toner, hvilka äfven betaga luftens fåglar, wattnets fiskar och markens djur, ja till och med klippor och berg. Hvem erinras icke här om Wäinämöinens sång, då han för första gången rörde strängarna på sin nya gäddbens harpa! 894 Itineraria 5osa 1845_49.indd 894 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  innesluten ǁ förborg[ad]  bakom […] tält ǁ i ett tält ☙  ❧ De Tatariska hjeltesagorna synas i historiskt hänseende kunna lemna många wigtiga upplysningarlxxiv, men sitt största wärde äga de likwäl genom den skatt af mythologisk wishet, som i dem ligger innesluten1002. De upplysa ibland annat, att Tatarerne af ålder tillbedt sin högsta Gud under namn af Kudaj, äfven Djiite Kudaj (sju Kudaj), Toogas Kudaj (nio Kudaj) och Toogos Tjejän (nio Tjejän)[.] Man hyser om Kudaj den föreställning, att han bor ofvan molnen och i en saga framställes han sittande bakom1003 förhänget i ett tält, sysselsatt att i en stor bok ☙  införa födda och döda. Kudaj har mycket att ❧ skaffa med jorden, hvars styrelse han anförtrott åt tappra hjelte-kaner. Öfver dem har han tillsatt en så kallad Ulu Kan (stor kan)lxxv, hvilken tolkar Kudajs wilja på jorden ur en skrifven bok. I en saga berättas om en sådan Ulu kan, att han föddes då ljuset föddes, att sjukdom och död ej hade någon makt öfver honom, och att hans ålder vexlade såsom månans tider. Sagan nämner många andra hjeltar, hvilka af Kudaj blifvit begåfvade med en odödlig natur, men traditionen förmäler att sådana hjeltar med tiden börjat trottsa sjelfva Kudaj, och till straff för sitt öfvermod blifvit förvandlade till stenar. Alla de stenbilder, dem man i stor mängd möter på de Sajanska stepperna, sägas i sinom tid hafva varit berömda hjeltar och ☙  hjeltinnor. ❧ Kudaj representerar i Tatarernes mythologie den goda principen, hvaremot alla onda, mot Kudaj fiendtliga wäsen benämnas Ainá. Dessa föra sitt regemente under jorden och beherrskas af ett öfverhufvud, som bär namnet: Irle-Kan. Liksom hjeltarna njuta beskydd af Kudaj, så tros åter lxxiv. Här må blott i förbigående omnämnas, att i nästan hvarje Tatarisk hjeltesång menniskorna d.ä. Tatarerne ursprungligen sägas hafva bott ”i ett hörn af jorden, wid ett hvitt haf, under ett högt berg.” lxxv. Så kalla Tatarerne den Chinesiska kejsaren, hvaremot den Ryska benämnes: Ak kan (hvit kan). 895 Itineraria 5osa 1845_49.indd 895 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria       andar ǁ andewäsen af ǁ för ormen och björnen ǁ björnen åtskilliga ǁ många dock slutligen ǁ slutligen morgon-/svalkan Schamanerna stå i godt förstånd med Irle-Kan och äga i sin sold ett antal Aina, hvilka äro tillstädes och bispringa Schamanerna wid deras besvärjelser. Till sitt egentliga wäsen äro Aina osynliga andar1004, men de ikläda sig ofta skepnaden af menniskor, ormar, hundar, räfvar, fåglar m. m. Wärdigheten af Aina åtnjuta äfven, såsom nämndt är, alla i Schmankostymen fastsydda klädesrimsor, alla dertill hörande klockor, bjellror och öfriga jernstycken. ☙  Ett föremål för dyrkan utgjorde ❧ fordomtima äfven höga klippor, hvilka till ett tecken af1005 sin helighet blifvit försedda med wissa antingen målade eller inskurna figurer, samt dessutom grafvårdar och de förromnämnda stenbilderna.lxxvi Bland antalet af träd åtnjuter, såsom redan nämndes, lärkträdet samma heliga wördnad hos Tatarerna, som hos Finnarna rönnen. Gemensam för dessa och många andra folkstammar är dyrkan af ormen1006 och björnen. Äfven åtskilliga1007 fåglar hållas af Tatarerne för heliga, men högst i anseende står svanen. Sin wördnad för detta djur ådagalägga Tatarerne genom följande allmänt brukliga sed. Så snart en Tatar skjutit en svan, går han dermed till sin granne, undfägnar honom med airan och skänker honom svanen, hvarpå grannen är förpligtad att åt gifvaren afstå sin bästa häst. Den nya egaren af swanen för☙  fogar ❧ sig åter till sin närmaste granne och gör ett lika fördelaktigt byte. Så cirkulerar svanen ifrån tält till tält, men klart är att den dock1008 slutligen måste stadna på hand hos någon, som till sin sorg nödgas för en rutten fågel bortgifva sin bästa häst. Utan att intränga i de Tatariska religions mysterierna wilja wi nu åter gifva oss ut på steppen och i morgonsvalkan1009 fortsätta wår resa. Tatarerne lxxvi. Det berättas, att många Tatarslägter ännu i dag skola församla sig för att fira sina fester wid foten af en ”skrifven klippa” eller omkring en stenbild. Om dyrkan af elden, wattnet och solen skall nedanföre ordas. 896 Itineraria 5osa 1845_49.indd 896 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports hafva spännt i rede för wår tarantas fyra otamda hästar, hvilka i flygande streck skena fram uppå fältet. Twenne ryttare sitta i sadeln och anstränga sina yttersta krafter för att hejda de vilda pegaserne; men huru de rycka och slita om grimskaftenlxxvii, så bär det af allt1010 med samma snabba, hejdlösa, ☙  swindlande fart. Wäl är steppen jemn ❧ och slät, men huru lätt kan dock ej ett hjul eller en axel krossas under detta wilda galopp? Blott en hastig slingring af wägen kan föranleda en kullerbytta, som efter all beräkning måste slutas med jemmer. Och skulle en kurgan möta oss på wägen, så är det troligt att en annan graf ej behöfver redas för wåra jordiska qvarlefvor. Wid dessa tankar igenlykte jag mina ögon, höll mig wäl fast i tarantasen och afbidade med ångest utgången af detta äfventyr. Liksom besatta rännde hästarna hela hållet i samma skenande1011 lopp, utan att lyssna hvarken till sina ryttares förmaningar eller min kosaks krigiska eder och wälsignelser. Sjelfmant gjorde de omsider halt, och då jag nu uppslog ögonen befann jag mig wid floden Askys, som utgör gränsen emellan de Katschinska och Sagaiska stepperna.1012 ☙  ❧ Wid utloppet af nyssnämnda flod stodo några ramlande hus, bland hvilka ett utgjorde cancelliet för den Sagaiska domstyrelsen.1013 Sådana cancellier eller rådhus finnas i den Minusinska kretsen trenne: det Katschinska, Kojbalska och Sagaiska. Hwarje rådhus har till föreståndare en Stamchef, som upprätthåller ordning och skick, afdömer och bestraffar smärre förbrytelser, samt motsvarar Golowan i en Rysk volost. Stamchefen äger till sitt biträde tvenne embetsmän, som kallas Sasädatlar, och en skrifvare eller secretair, hvilken är förpligtad att alltid uppehålla sig vid cancelliet. Till den Tatariska  allt med ǁ med  skenande lopp ǁ galopp  Castrén is mistaken here. The Kačinsk steppe is not situated south of the River Askiz but north of the River Ujbat. See above. (TS)  Already during Castrén’s journey, its administrative centre was in the village of Askiz at N53°7′47″ E90°32′18″, where the duma was officially moved in 1853. Мамышева 2009: 187. (TS) lxxvii. Betsel höra hos Tatarerne till antalet af lyx-artiklar. 897 Itineraria 5osa 1845_49.indd 897 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria              äga ǁ hafva och dessutom ǁ och sjelfwa wälja ǁ utw[älja] It is unclear what Castrén meant with these numbers. They are marked like an upper index at the upper corner of the word Under. förnämsta […] de ǁ förnämsta Today, the village of Belˈtirskoe is situated at the Abakan at N53°1′12″ E90°23′56″. Founded in 1822, the steppe dumas were a system for local administration for the nomadic Non-Russian peoples of Siberia. Мамышева 2009: 185. (TS) wid floderne ǁ wid There are the rivers Belyj Ijus (Khak. Ах-Ӱӱс) and Čërnyj Ijus (Khak. Хара-Ӱӱс), both running together into the River Čulym at N54°56′56″ E89°50′2″. The Čulym is a tributary of the Obˈ. (TS) inflyttat ǁ inwandrat At present in the southern part of the Kemerovo region. (TS) The River Kača discharges into the Enisej in the centre of Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′58″. Krasnojarsk was the administrative centre of the Governorate of Enisejsk since 1822. It had ca. 7,000 inhabitants in 1840. Губернии Российской империи: 110; Статистическiя таблицы: 12. (TS) qwarlefvor ǁ lemni[ngar] Under […] eröfring ǁ Redan under <--- ---> embetsmanna-personalen höra dessutom: 1. Furstarna, hvilka motsvara de Ryska Starschiny och ☙  haf❧wa sig ombetrodt att uppbära skatten samt äga1014 närmaste tillsyn öfver ordningen i hvarje uluss; 2. en skattmestare; 3. en vaccinatör, och 4. ett obestämdt antal skrifvare i ulusserna. Alla dessa embetsmän böra wara infödda Tatarer med undantag af skrifvarne och vaccinatören, hvilka wanligwis äro Ryssar och1015 dessutom de enda, som tjena för lön. Samtliga embetsmännen utwäljas af menigheten och på obestämd tid. Endast Stamchefens embete är ärftligt, men kan äfven förverkas, och i denna händelse äga Tatarerne rättighet att sjelfwa1016 wälja sig ett nytt öfverhufvud. 33.1017 Under hvarje dom lyda ett antal byalag, hvilka bildas af åtskilliga till en del befryndade, till en del alldeles främmande slägter. De förnämsta1018 bland de slägter, som höra till den Sagajska domen, äro Sagaj och Beltir1019. Desse hålla sig för landets ☙  aborigines och säga sig ❧ fordomtima hafva bott wid1020 floderne Abakan och Ijus1021. Alla de öfriga slägterna: Tom, Sor, Kej, Kisil-Kaja, Karga, Kobi och Tajas hafva i sednaste tider inflyttat1022 från Kusnetska kretsen1023 af Tomska Gouvernementet. Samtliga de Sagaiska Tatarerne påstå sig vara obemängda Turkar – en uppgift som dock af flere skäl kan dragas i tvifvelsmål. De till Katschinska domen hörande Tatarer bodde tillförene wid Katscha-floden1024 omkring Krasnojarsk, hvarest ännu svaga qwarlefvor1025 af denna stam igenfinnas. Under1026 Sibir[i]ens eröfring gjorde de Katschinska Tatarerne gemensam sak med kosakerne, hjelpte dem att utdrifva sina ☙  stamförwandter Kirgisernelxxviii och blef❧wo derpå herrar öfver den nu så kallade Katschinska steppen. Omförmäldte Tatarer hade redan under sin wistelse vid Katscha upptagit och med sig lxxviii. Desse kallas i ett Tsarbref Kajtaschinska Tatarer. 898 Itineraria 5osa 1845_49.indd 898 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports assimilerat Arinernelxxix 1027 – en med de Jenisejska Ostjakerne beslägtad folkstam, som ännu kallar sig Ara, men i officiella handlingar bär namnet: Tateschewskij uluss. Efter sin bosättning i Minusinska lxxix. Före sin inflyttning till Minusinska landet plägade Arinerne sommartiden slå sitt läger på en holme i Jenisej, benämnd Tateschewskij ostrow, men om wintern bodde de tillsamman med Katschinska Tatarer omkring berget Kumtigej wid Katscha-floden. Deras stam säges fordom hafva warit ganska talrik, men sedermera blifvit snart sagdt förintad genom en olycklig strid med landets eröfrare. Om denna strid förvaras ännu följande tradition. En ung Arin hade på fältet warseblifvit en orm och sönderskurit den i tvenne delar. Ännu icke dödad begaf sig ormen till sin höfding med klagomål öfver Arinen. Förtörnad sammankallade ormhöfdingen alla sina underlydande små ormar och drog ut för att hämnas den tillfogade oförrätten. Det war sommar och Arinerne bodde såsom wanligt ute på sin holme. När ormarna hade uppnått den gentemot holmen belägna stranden af Jenisej, började de ropa efter båt. En gammal Arin hörde ropet och då han ej kunde tro annat, än att de ropande woro menniskor, skyndade han till dem med en båt. Men huru stor blef ej hans förwåning, när han kommen öfver elfven såg hela stranden glimma af idel ormar! De woro mycket uppretade och argsinta, i synnerhet de små ormarna. Alla wille de föra ordet, men ormhöfdingen nedtystade dem, packade dem i båten, så många som deri rymdes, och twang gubben att ro dem till holmen i flere särskildta laddningar. Sedan alla de små ormarna woro öfverförda, steg äfven ormhöfdingen sjelf i båten och lät ro sig till holmen. Under färden sade han åt gubben: ”när du kommer hem, så glöm ej att strö aska omkring ditt tält och att ombinda det med ett brokigt, af svart och hvitt hästtagel sammanflätadt snöre.” Dessa ord lade gubben på sitt hjerta, och när han kom hem gjorde han såsom ormhöfdingen hade befallt honom. Derpå gick han till hvila, men då han följande morgon uppwaknade, war hela ulussen förstörd och alla dess innewånare dödade. Blott gubbens familj hade blifvit skonad, och ifrån denna härstamma alla nu lefvande Ariner.  Changes in the footnote: ro dem ǁ ~ öfve[r] äfven ormhöfdingen sjelf ǁ äfven ormhöfdingen åt gubben ǁ ~ dessa ord att ombinda ǁ ombinda Dessa […] hjerta ǁ Mera sade han ej, men gubben behöll dessa ord i sitt minne gick […] hvila ǁ lade han sig att sofva Arins spoke the Arin language, a Enisejan language that became extinct in the late 18th century. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Arin. (TS) See also p. 1249, 1256, 1261– 1262. 899 Itineraria 5osa 1845_49.indd 899 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria     skola ǁ hafva lydt under ǁ blifvit räknade till nu förtiden ǁ uti närv[arande] The present-day Tofalar, presumed to have spoken Mator until the 18th century. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#tofa; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/tofa.shtml. (TS)  I […] Tubalar ǁ Tubalar war <---> ☙  landet har den Katschinska ❧ stammen blifvit ytterligare förökad genom tillkomsten af några Kirgis-familjer och andra heterogena slägter, såsom: Tin, Djastek, Djaren, Djiltag, Sukarlar och Tubalar eller Tubintser. Nämnda slägter föregifva sig hafva warit landets urinwånare, och bland dem skola1028 allt in☙  till sednaste tider Tin, Djaren och Djiltag ❧ lydt1029 under den Kojbaliska domen. Hwad dessa slägters härkomst beträffar, så föregifva sig Tin och Djastek (Ostjak?) stå i förwandtskap med Ariner och de Kojbal-slägter, hvilka bewisligen härstamma från Ostjaker. Alla de öfriga äro twifvelsutan af Samojedisk upprinnelse. Med afseende å de så kallade Tubalar kan likwäl den anmärkning göras, att ifrågawarande namn nu1030 förtiden icke betecknar en wiss slägt, utan tilldelas alla de wid Tuba-floden fordomtima nomadiserande folkstammar, hvilka woro dels af Samojedisk, dels af Ostjakisk härkomst.1031 Gifver man åt nämnda ord en så widsträckt betydelse, ☙  så blir ❧ det i sanning swårt att utreda, huruwida de Katschinska Tubintserne härstamma antingen ifrån Ostjaker eller Samojeder. I1032 sjelfva verket är dock Tubalar enligt sitt wanliga och ursprungliga begrepp en allmän benämning för Samojederne, i hvilkas språk äfven ordet tuba eller wanligen tebe anträffas såsom ett appellativum, betecknande 1o) en mansperson, 2o) en Samojed. Tager man härjemte äfven i betraktande, att Matorerne, hvilka inom Chinesiska området ännu i dag kalla sig Tubalar, af ålder innehaft Tuba-flodgebietet, så torde det utan all fara för misstag kunna antagas, att den Katschinska Tubintser-slägten är en Matorisk utgrening. Till detta antagande finner man sig äfwen föranledd af ☙  den omständighet, att ❧ de 400 Matorerlxxx, hvilka fordom nomadiserade på högra sidan om Jenisej, i lxxx. Bland dem hafva enligt traditionen 200 öfwergått till China och lefva der ännu i dag under namnet Mattar. 900 Itineraria 5osa 1845_49.indd 900 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports närwarande tid sammansmält till endast åtta skattbetalande själar.1033 Hwad nu till slut angår de mycket omtwistade Kojbalerna, så hålla de sig näst det gamla, i mythernas dunkel omhöljda Tschud-folket för landets1034 äldsta innewånare. De bestå af följande slägter: stora och lilla Bajgado (Baj), Kang, Taradjak, Tjoda, Mador, Köl, Ingara, Bögödji, Yrgen, Artji, Köjäk och Kajdeng. I anseende till sin1035 härkomst sönderfalla dessa slägter, hvilka för det närwarande redan äro ☙  fullkomligen tatariserade, ❧ uti: 1. Samojeder och 2. Jenisejska Ostjaker. Af Ostjakisk upprinnelse äro endast stora och lilla Bajgado samt Kajdeng-slägten; alla de öfriga höra till antalet af Samojeder. Med mycken tillförsigt och under sken af stor1036 sak-kännedom utgifver Stepanow samtliga dessa Kojbal-slägter för genuina Tatarer; men icke1037 dess mindre intygar hvarje Kojbal, att hans förfäder warit af en helt annan stam och talat ett eget språk. Det finnes ännu wid lif några ålderstegna Kojbaler1038, hvilka erinra sig ett och annat ord af sitt gamla språk, och just på dessa ord har jag så väl wid detta som flere andra tillfällen grundat mina påståenden om Kojbalernes härkomst.  Mator was a Samoyed language that became extinct soon after Castrén’s visit to the region. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Mator. (TS)  landets ǁ det  sin ǁ de[ras]  stor sak-kännedom ǁ sak-kännedom  icke […] mindre ǁ det oaktadt  Kojbaler ǁ Tatarer 901 Itineraria 5osa 1845_49.indd 901 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  See also Castrén 1848e.  Uty at N53°4′36″ E90°46′55″. (TS)  göra ǁ 1. bek ǁ 2. gi  Peter Simon Pallas (1741–1811), a German naturalist who travelled across Russia in 1768– 1774, sent by the Academy of Sciences. He visited the Koibals in September 1772. Pallas 1776: 373–378. (TS) ☙ ❧ II.1039 Wid Sagajska domen anwände jag en weckas dagar till uppgräfning af gamla grafkummel, sådana man här anträffar i största ymnighet. Sedan detta arbete war slutadt, lät jag sätta mig öfwer floden Abakan och började en ny series af resor på den Kojbalska steppen. Denna stepp utbreder sig längs högra stranden af Abakan emellan Jenisej och den i Abakan infallande Tabat-floden. En fattig och undertryckt stam hafwa Kojbalerna på sin fruktbara stepp nödgats inhysa ett talrikt antal Katschinska och Sagajska Tatarer. Alldagligen befolkas äfven denna stepp af Ryska colonister, hvilka redan anlagt stora ☙  byar ❧ wid åtskilliga bland de små floder, som genomflyta steppen. Ledda af deras föredöme hafva äfwen fattiga Kojbal-familjer timrat sig små stugor wid den lilla bäcken Ut, hvaraf sedermera sjelfva Kojbal-byn erhållit sin benämning.1040 I denna by framlefde jag nära tre weckors tid och plägade ett dagligt umgänge med Kojbalerne, hvilka bemötte mig med en utmärkt wälwilja. De räknade sig till en synnerlig heder, att jag bemödade mig om deras språk och sporde dem om framfarna tider. En gammal Kojbal hade gjort den anmärkning, att alla resande, som komma ifrån sjelfwa residenset, göra1041 sig mycken möda i och för Kojbalerne, med anledning hwaraf Gubben yttrade: ”Det torde så förhålla sig, att hvita Kanen skattar oss högre än alla ☙  öfriga Ta❧tarer”. Bland det nyssnämnda slaget af resande erinra sig många ålderstigna personer ännu Pallas’1042 expedition, hvilken för öfrigt bildar en sorglig epok i Kojbalernes annaler. ”Den har icke medfört oss annat än sorg”, utlät sig en fattig man, ”ty straxt derpå inträngde colonisterne och pesten förstörde wåra boskapshjordar.” Wid min förklaring att Pallas och hans följeslagare ej hade någon del i dessa olyckor tillade Kojbalen: ”monne de då för ro skull lefde hela weckor i djupa skogar undan folkets 902 Itineraria 5osa 1845_49.indd 902 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  medelst ǁ genom  fattigdom ǁ armod åsyn?” Hwad särskildt den härjande pesten beträffar, så woro äfven somliga Kojbaler af den mening, att Pallas framkallat den, icke medelst1043 trollkonster, utan genom gräfning i de gamla kumlen. Denna för☙  modan understöddes äfven af många ❧ Ryska colonister, men det oaktadt lät man mig i all ro sköta min dödgräfware-befattning, hwarom eljest många stridiga meningar förspordes bland Kojbalerne. Mycket gängse war i synnerhet det rykte, såsom skulle jag förstå att på de gamla Tschudskallarne tillreda en decoct, hvilken wore werksammare än både sassa parilla och alla werldens läkemedel. Under min wistelse i Ut anställde jag tidt och ofta smärre ströftåg till kringliggande ulusser. Öfwerallt rådde fattigdom1044 och elände, men de arma menniskorna tycktes mig dock wara wida bättre än deras rykte. Man beskyller Kojbalerne för allt slags okynne och i synnerhet för tjufaktighet; men i det allmänna rättslöshets tillstånd, som råder på stepper☙  na, är nyssnämnda svaghet hos det ❧ nödställda folket snart sagdt oundviklig. Härwid kan jag ej underlåta att omtala en händelse, som torde lända till någon upplysning i detta ämne. En fattig Kojbal hade i arf efter sin fader emottagit en gumse, hvilken han sökte bewara med sådan omsorg, att han om nätterna sof ute på fältet och derunder höll om sin arm ändan af ett rep, hvars andra ända han fastbundit vid gumsens hals. Sålunda trodde sig Kojbalen i säker besittning om sin gumse, men se der lurar i buskarna allt sedan skymningen en deporterad skälm, som fått öga på det wackra djuret. Så snart natten svept sitt mörker öfwer jorden, kryper den illparige skälmen fram ur sitt gömsle, förfogar sig till den redan snarkande Koj☙  balen, afskär repet och ❧ löper i hast sin kos med gumsen. Man föreställe sig den arma Kojbalens häpnad och förskräckelse, då han wid sitt uppwaknande om morgonen gnider sina ögon, ser sig omkring och ser hela sin arfwedel förlorad, hela sin timliga wälfärd förspilld. Emellertid har han nu lärt sig konsten 903 Itineraria 5osa 1845_49.indd 903 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  smögo ǁ ~ äfven  insläppta ǁ ~ och att för godt pris förwärfwa sig främmande gods, och hwem undrar wäl deröfwer, om äfven han i sin ordning skulle begagna skumrasket till sin förmon! Irrande omkring på Kojbal-steppen hamnade jag sent en söndags-afton uti en eländig uluss, der mörkret och ett annalkande regnwäder twingade mig att tillbringa natten i ett af tälten. Ehuru det bästa i ulussen war äfwen detta tält i högsta grad ☙  osnyggt och så slarfwigt, ❧ att winden och regnet hade fri passage genom näfverflisorna. Wid min ankomst lågo tältets innewånare kringströdda på golfvet och woro med undantag af wärdinnan alla airanberusade. Rundt omkring eldbrasan wältrade sig i stoftet några nakna barnungar, hvilka gråtande af hunger utsträckte sina armar och tungor mot en gryta, som hängde öfwer elden. Förmodligen i hopp om att få deltaga i det blifvande skiftet smögo1045 sig hundarna af och an omkring eldstaden, viftande beställsamt på sina svansar. Uppskrämda af owädret stoppade äfven kalfwar och får esomoftast sina nosar in genom tältdörren och tillkännagåfvo i en högst sorglig tonart sin önskan att blifva insläpp☙  ta1046. Ehuru man påtagligen ❧ hade för afsigt att befria mig ifrån detta sällskap, woro de bönfallande likwäl så enträgna, att wärdinnan äfwen till deras disposition nödgades afstå ett hörn af tältet. Efterhand nedtogs grytan ifrån elden och tältets wärdinna framsatte nu ett kött-tråg för de airanbetyngda, sedan hon förrut på ett mindre ömtåligt sätt hade bragt dem till sansning. Förrän måltiden begyntes, anmärkte jag att wärdinnan kastade ett köttstycke i elden, och på min tillfrågan, hwad detta hade att betyda, svarade hon: ”äfwen elden är en Gud.” Detsamma yrkade hon om wattnet och omtalade härwid, att Tatarerne äfven plägade kasta förstlingen af wissa rätter uti en flod eller ☙  sjö.  ❧ Slutligen anmärkte hon, att man af all slags sofwelmat borde offra första portionen åt östern eller den uppgående solen, ehuru denna ceremonie 904 Itineraria 5osa 1845_49.indd 904 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports mera sällan iaktogs. Alla dessa offer sade hon wara wärdinnan förbehållna och trodde, att de wärdinnor som röja försumlighet i uppfyllandet af nämnda pligt, blottställa sig för faran att komma till Irle-Kans rike och lida samma straff med dem, hvilka arbetat wid solens nedgång, framräckt wattenblandad mjölk åt sina gäster ofta o. s. v. Medan jag war införlifvad i nyss anförda samtal med wärdinnan, infann1047 sig i tältet en trasig Kojbal, som genast wid sitt inträde lät weta, att han hette Sabakin (af sabaka, hund) och äfwen gjorde skäl ☙  för nam❧net. Derpå började han omtala sina bragder, ordade1048 med fräckhet om sitt fylleri och sina slagsmål, wisade sina blessurer och war så stolt öfver dem, som trotts någon krigare. Mannen förteg ej heller sina stölder och yttrade i synnerhet en stor glädje öfwer det onda han stiftat genom sina processer. Pekande på trenne i tältet närwarande qvinnor yttrade han med sjelf-förnöjelse: ”alla dessa warelser hafwa i tiden warit mina hustrur, men jag har kört dem på dörren den ena efter den andra”.lxxxi 1049 Efter något besinnande hördes han sakta frammumla dessa ord: ”den axelbreda hade jag ändock kunnat behålla”. Der☙  på gick1050 han och satte sig wid ❧ den axelbreda qvinnan, lät gifva sig en twåsträngad harpa och sjöng en sång, hwars innehåll i få ord war följande: ”Tjenar Kus hette en Tatar, som ägde många tält, mycket folk och mycken boskap. Han war redan något till åren, då han tog sig en hustru, hvilken war både ung och fager. Tjenar Kus älskade henne med ömhet, men det tycktes honom, såsom rönte han ingen genkärlek hos sin maka, och han beslöt derföre att sätta hennes sinne på prof. Han låtsade en dag fara ut på steppen för att efterse sin boskap, men sedan1051 han ridit ett stycke från hemmet, damp han  infann ǁ inträdde  ordade […] om ǁ ordade om  Change in the footnote: männerna ǁ hust[rurna]  gick ǁ tog  sedan ǁ efter lxxxi. Att männerna bortjaga sina hustrur är en hos Tatarerne lika wanlig sak, som att hustrurna sjelfmant löpa ifrån sina män. 905 Itineraria 5osa 1845_49.indd 905 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Označennaja, today, Sajanogorsk at N53°5′15″ E91°23′59″. (TS) med afsigt ned ifrån sadeln och blef liggande på fältet, liksom skulle han warit död. Då ❧ herdarna sågo sin husbonde ligga orörlig på marken, lupo de hän till tältet och omtalade för de hemmawarande hwad som timat hade. Wid underrättelsen härom satte sig hustrun genast upp i sadeln, red till den fallne och började gråta wid hans sida. Tjenar Kus trodde ej på sin hustrus tårar, utan förblef qvarliggande på fältet. Förtviflad framdrog hustrun sin dolk ur slidan och yttrade: ”Om du ej uppstiger Tjenar Kus! så will jag icke längre lefwa på jorden. Alldrig skall folket säga, att den som warit Tjenar Kus’ maka, lupit omkring såsom enka för att söka sig en annan man. Nej wid dig skiljer jag mig icke, min herre och gemål!” Då ☙  Tjenar Kus ännu icke uppsteg, så stack hon ❧ sin dolk i barmen och nedföll död wid hans sida. Nu gjorde det Tjenar Kus ondt i hjertat, att han hade misstänkt sin hustru för ett kallt sinnelag, och han begret sedan hela sitt långa lif den trogna makan”. Med denna sång wilja wi taga afsked af de föraktade Kojbalerne och i hast förflytta oss öfwer deras stepp till Osnatschennaja1052, som inom Ryska området är den öfversta by wid Jenisej. Man räknar härifrån endast 40–50 verst till de Sajanska taskylerna, men denna wäg säges om sommaren wara ofarbar, emedan floden är alltför brusande och dess stränder samt hela den kringliggande nejden berguppfyllda. Sålunda ur stånd att komma högre uppför elfwen ☙  war jag nödsakad ❧ att twertemot min föresatts fara utför strömmen. Min flodfärd utgjorde blott widpass 100 verst och tillryggalades under loppet af några timmar. Huru gerna hade jag ej önskat förlänga dessa timmar till lika många dagar, men så strid är floden i sitt lopp, att den resande knappt hinner se en skymt af de leende holmar, hvilka liksom blomstergårdar höja sig upp ifrån böljan, och de branta klippor, som störta sig brådstupa i floden, kastande dunkla skuggor öfwer den glatta wattenytan. Det war en tid, då folk af skillda tungor församlade sig att här fira sina ☙  906 Itineraria 5osa 1845_49.indd 906 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports wårfester och antände rika offer wid foten af de colossala klipporna. Denna tid är redan1053 i det när☙  maste försvunnen, men ännu skådas nämnda ❧ klippor af hvarje man med häpnad och beundran. Om de1054 redan i och för sig är wördnadsbjudande, så wäcka de ännu mera den förbifarandes deltagande genom de talrika figurer, som äro tecknade i deras wäggar. Lätt igenkänner man i dessa figurer spåren af skillda nationer, hvilka åtminstone under sitt eget namn numera ej finnas i landet. En af dessa nationer utgöra owedersägligen Kirgiserne, och för deras handarbete hålla wi alla de tecken, som äro i klippwäggen inhuggna. Nämnda tecken äro till större delen bilder, föreställande mångfalldiga1055 djur och natur-föremål samt särskildta slag af redskap. I största mängd förekomma menniskor, hvilka liksom ☙  alla öfriga föremål äro afbildade i en ganska liten ❧ skala. Menskliga figurer framställa sig i klippwäggen än enskildt, än parwis; än i större grupper; de synas både gå och stå, rida, förfölja med spänd båge ett undanflyende willebråd o.  s.  v. Bland fyrfotade djur igenkänner man utom hästen kor, får, wilda och tama getter, elgar, renar, harar, räfwar, wargar, björnar, kameler o.  s.  v. Här och der förekomma äfven ormar, särskildta slag af fåglar och träd m. m. Bland redskap har jag endast warseblifvit båge och pil, svärd och piske.1056 Inhuggna1057 tecken och figurer, hvilka äga likhet med bokstäfwer1058, äro i klippwäggarna mycket sällsynta. Sådana warseblifvas oftare i graf☙  stenarlxxxii 1059, dels kringströdda på ❧ stenen, dels fortlöpande i ett naturligt sammanhang. I många bland dessa figurer igenkänna Tatarerna gamla bomärken, och det är möjligt att ifrågawarande  redan ǁ 1. nu ǁ 2. wäl  de ǁ reda[n]  mångfalldiga […] natur-föremål ǁ djur, na[tur-föremål]  Both animals and humans appear in Siberian petroglyphs of several different periods, and without more precise information it is impossible to date the figures Castrén describes here. Есин 2010. (TS)  Inhuggna ǁ Tecken  Castrén means the ancient Turkic inscriptions from the 7th– 9th centuries CE. They were documented by several scholars from the early 18th century onwards, including Castrén and the three expeditions of the Finnish Antiquarian Society led by J.R. Aspelin (1842– 1915) in 1887–1889. The texts were identified as Turkic and translated by the Danish linguist Vilhelm Thomsen (1842– 1927) in the 1890s. AppelgrenKivalo 1931; Белокобыльский 1986: 13–21, 46–52, 69, 79–90; Salminen, Timo, 2003: 71–90, 98–100. (TS)  Changes in the footnote: härkomst ǁ me wigtiga ǁ giltiga See commentary on Om kurganer…, Castrén 2017: 89– 105. (TS) lxxxii. Just af denna omständighet berättigas man att anse de inhuggna tecknen för Kirgisiska, ty att sjelfwa grafkumlen äro af Kirgisisk härkomst, för denna mening finnas många wigtiga skäl, ehuru de här i få ord ej kunna göras gällande. 907 Itineraria 5osa 1845_49.indd 907 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  Abakanskoe, originally the Abakansk Cossack fort, on the eastern bank of the Enisej at N54°15′40″ E91°28′21″. Submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake in 1966. Быконя 2009; Appelgren-Kivalo 1931: Karte des Minussinsker Kreises. (TS)  Today’s Tuvans. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#tuvan. (TS)  A Samoyed-speaking group of people whose language became extinct in the late 20th century. Unesco Red Book, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Kamas. (TS)  Castrén means here the people speaking the Turkic Karagas (Tofa) language. The Samoyed(Mator-)Karagas had become extinct by the time of his visit in the region after the Mator Karagas had changed their language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html#Tofa, http:// www.helsinki.fi/~tasal min/nasia_report.html#Mator. (TS)  bilder ǁ 1. tecken ǁ 2. bilder ǁ 3. före  sjelfva inskrifterna ǁ inskrifterna  The River Tuba discharges at present into the Krasnojarsk Artificial Lake on the Enisej from the right (east) at N53°55′59″ E91°33′32″. (TS) stenskrift ingen annan betydelse äger. Utan att här närmare angifva de särskildta ställen, hvarest Kirgisiska inskrifter förekomma, will jag endast nämna, att alla inhuggna figurer af hvad slag de äfven äro, fortgå ifrån Osnatschennaja ända till trakten af Abakansk1060 och anträffas så wäl wid sjelfva Jenisej, som i synnerhet wenster om densamma uti klippor och kurganstenar.lxxxiii Ett stycke nedanom Abakansk widtaga i de Jenisejska klipporna figurer, målade med röd färg. Dessa äro få till antalet, af en mera ☙  plump tillwerkning, och föreställa ❧ utom hästar, getter och särskildta figurer, menniskor som rida på renar. Då nyssnämnda sätt att färdas ännu är gängse hos Sojoter1061, Kamasint[s]er1062, Karagasser1063 och deras stamförwandter, hvilka jemväl uppehållit sig just på de orter, hwarest nämnda bilder1064 äro målade, så kan öfwer deras ursprung intet twifwelsmål äga rum. Af mera tvifwelaktig beskaffenhet äro några inskrifter, tecknade med svart färg i en klippa ej långt ifrån byn Abakansk. Dessa utgöra sannolikt en werklig bokstafsskrift, men beklagligtwis återstå af dem numera endast obetydliga fragmenter. Det mesta är medtaget af tiden och på twenne ställen har äfven Gouvernören Stepanow låtit lösbryta klippstycken, dem han i och med sjelfva1065 inskrifterna bortfört. Att framställa de förmodanden, som ☙  hos mig upp❧stått med anledning af de få öfrigblefna fragmenterna, besparar jag till ett annat tillfälle. Härmed lemna wi nu de Jenisejska stränderna, dragande oss österut på den wäg, som ifrån Minusinsk leder uppför Tuba-floden1066. Här möta oss nejder och landskap, mycket olika dem vi tillförene sett inom Abakanska flodområdet. De jemna, skoglösa stepperna äro åtminstone på den högra sidan om Tuba ganska sällsynta och af ringa omfång. Landet är lxxxiii. Innom samma område befinnas äfven de flesta grafkummel, och det war äfven här Kirgiserna fordom uppehöllo sig. 908 Itineraria 5osa 1845_49.indd 908 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Kirgis-/folket genomskuret af höjder, hvilka åtskiljas från hvarandra genom trängre eller widsträcktare dalar. Så wäl på bergen som i dalarne möter ögat små, angenäma skogslunder, bestående af björk, poppel, asp, vide, ett och annat lärkträd m. m. Wackra, betesrika ängar, hvilka inom Abakanska flod-området mera sällan fö☙  rete sig, fortgå ❧ wid Tuba nästan utan afbrott. Gräswäxten är här mycket yppig, i synnerhet på bergen, hvilka öfwerallt i det Minusinska landet äro mera bördiga än slätterna. Den wanligtwis under sommarmånaderna rådande torkan förorsakar, att wextligheten i alla lågländta nejder och framför allt på stepperna förtwinar, bleknar och bortsinar, då deremot i bergsbygden både gräset och träden äga ett friskare utseende. Dertill äro de Minusinska slätterna ännu mycket ömtåliga för frostnätter, hvilka redan i augusti månad pläga infinna sig. Af denna dubbla anledning plöja colonisterna hellst sin åker på bergen, hvilka äro så utomordentligt bördiga, att ett och sam☙  ma åkerfält besås i mera än tjugo år och gifver ❧ en ymnig skörd, utan att man genom några yttre medel befrämjar dess fruktbarhet. Ej mindre bördiga äro de oräkneliga holmar, hvilka bildas både af Tuba, Jenisej och Abakan, men till åkerbruk äro de föga ägnade, så wida de ofta öfverswämmas och under loppet af några år helt och hållet bortföras af wårfloden. Det sköna och fruktbara land, som genomskäres af Tuba-floden, innehades fordom af wilda jägare-stammar, hvilka med sina renhjordar irrade omkring i skogarna. Att Kirgis[-]folket1067 i högst ringa mängd utbredt sig höger om Jenisej, bewisas icke blott af historien och traditionen, utan äfven af sjelf☙  va grafkumlen, hvilka här äro ganska fåtaliga. ❧ Det är äfven naturligt att Kirgiserna, såsom ett herdafolk, hellre togo i besittning venstra sidan af Jenisej, på hvars nakna stepper de lättare kunde handhafva wården om sina talrika boskapshjordar, än i de Tubinska skogarna. De folkslag, af hvilka nämnda skogar genomströfvades, woro enligt hvad i det 909 Itineraria 5osa 1845_49.indd 909 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  The River Salba runs into the Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of the River Tuba, at N53°58′35″ E92°19′43″. (TS)  Tuba ǁ sjelfva ~  The rivers Amyl (from the left) and Kazyr or Bolo (from the right) merge to form the River Tuba at N53°46′58″ E92°52′39″. (TS)  The River Kizir runs into the River Kazyr from the right (north-east) at N53°50′58″ E93°6′12″. (TS)  The River Sizim or Mizin does not run into the River Tuba but into the River Malyj Enisej (Kaa-Xem) 144 km from its mouth to Enisej. (TS)  Present-day Karatuzskoe at N53°36′12″ E92°52′13″. Cossacks guarded the border against China since the early 18th century, when Russian rule was extended to the region. Similarly, Cossacks were used to guard other borders of Russia. The vorpost (outpost) was a type of Cossack settlement. Сагнаева  – Фраенева 2008; Ганин 2008. (TS)  The brook known as the Karatuz runs into the River Amyl from the left (south) at N53°37′34″ E92°52′32″. (TS)  rid-/wäg  Castrén has also dated his letter to Sjögren from Schadatska förposten 5 July (Old Style) and stated that he has eventually decided to travel to the Chinese side of the border to meet the Soyots. Castrén did not have the needed documents to cross the border there but he was not willing to leave the question of the origin of the Soyots föregående redan blifvit anmärkt, till en del Samojeder och till en del Ostjaker. Af hvardera folkstammen hafva i sednare tider talrika colonier öfvergått dels till China, dels till de Katschinska och Kojbalska stepperna. De som qvarstadnat i landet, hafva antagit både sed och språk först af Tatarerne och sedan af Ryssarne. I egenskap af Tatarer fortlefva ännu, utom de åtta omförmäldta Matorer, tvenne små Ost☙  jak-slägter, af hvil❧ka den ena (lilla Bajgado) uppehåller sig wid Salba1068 och den andra (Kajdeng) wid sjelfva Tuba. I öfrigt utgöres hela befolkningen wid Tuba-floden af infödda, deporterade och assimilerade Ryssar. I anseende till landets fruktbarhet är colonisationen ganska stark wid Tuba1069, men dess mäktiga tillflöden Amyl1070, Kisir1071, Sisim1072 äro ännu snart sagdt obebodda. Den öfversta colonie inom hela detta flodsystem utgöres af Schadatska kosak-förposten1073, som är belägen wid den lilla, i Amyl utfallande floden Karatus1074. Några verst ofvanom nämnda förpost upphör äfven landswägen, och endast en smal ridwäg1075 leder den resande uppför Amyl in i de Sajanska bergen. ☙  ❧ På denna wäg anträdde jag den 5 Julii [g. st.]1076 en resa till Sojoterna i sällskap med guldsökare, prester, embetsmän och kosaker, hvilka i hvar sitt särskildta wärf förfogade sig till de Amylska guldvaskerierna. Ehuru mycket olika till stånd och vilkor, bildade likwäl de resande för tillfället en republik, der man knappt kunde urskilja herre från tjenare, prest ifrån klockare, Rysse från Tatar. Presten hade aflagt sin kåpa, embetsmannen sin frack, guldsökaren sin palteau, och alla voro1077 klädda i den wanliga skogs-uniformen, som här på orten består i en kirgisisk kappa af kamelhår, en hufva af häst-tagel, som till skygd för myggen bäres om hufvudet, en rund Tatar-mössa med wida skärmar o. s. v. Samtliga kosaker och åtskilliga guldsökare voro dessutom försedda med bössor och pistoler, hvilka tid efter annan aflossades till nödig påminnelse för vargar och björnar. 910 Itineraria 5osa 1845_49.indd 910 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ❧ Under sin färd framskred sällskapet i en lång procession, ty wägen war så smal, att twenne personer ej kunde rida i bredd utan följande den ena den andra i hälarna. Ryttarne iaktogo den högtidligaste tystnad och tycktes alla wara mycket upptagna af omsorgen för sin wälfärd. Också war denna omsorg för ingen del öfwerflödig, ty i de Sajanska bergen möter den resande nästan wid hvarje steg faror och äfwentyr. Man färdas här på en wäg, som midt i sommaren är så blöt, att hästen måste wada i gyttjan ända ned till buken. Det är wäl om djurets fötter under denna gyttja möta en fastare1078 grund, ty då är ryttaren utom all fara och endast utsatt för obehaget att öfverhöljas med den af hästfötterna uppkastade dyn. Ofta händer det likwäl att djuret med någon ☙  af ❧ sina framfötter blir fastsittande i leran och med all ansträngning ej kan hjelpa sig upp igen. En mindre liflig ridhäst gör härvid icke ens något försök att uppstiga, utan kastar sig genast på sida, och wid sådana tillfällen har jag mera än en gång warit i fara att bryta mitt ben i stigbögeln. Är deremot hästen af en mera otålig natur, så söker den med all makt arbeta sig upp ur dyn, gör med sina lediga bakfötter skutt på skutt, slänger sig åt hvardera sidan, och om ryttaren ej är [på] sin wakt, så kan han härwid lätt massacrera sina armar och ben1079 emot ett närstående träd, ja till och med få sig ett hål i hufvudet af öfverhängande1080 grenar och qvistar. Ur sådana trångmål kan dock en omtänksam ryttare alltid hjelpa sig, men det gifwes1081 äfven på den Amylska wägen många ställ☙  en, der ❧ man1082 måste stiga upp och nedför branta klippor och berg. Här beror ryttarens wälfärd helt och hållet af hästen, ty om den är mindre fast i sina hofwar, så kan1083 en kullerbytta ej undvikas. Må det likwäl märkas, att sådana kullerbyttor äro ganska sällsynta, ty lifvet är äfwen kärt för hästen och den anwänder en snart sagdt otrolig klokhet för att afböja den hotande faran. Gäller det att stiga nedför ett brant berg, så har jag ofta anmärkt att hästen,        unsolved. See also Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 22 March/3 April 1848 in the volume of letters in this series. See also p. 1258–1260, 1316, 1342–1366 and Castrén 1848n: 218–224; 1848b: 316–317. (TS) voro klädda i ǁ hade påtagit sig fastare ǁ jemnare ben […] träd ǁ ben öfverhängande […] qvistar ǁ en öfverhängande torr trädgren gren och gifwes äfven ǁ gifwes man ǁ den resande kan ǁ bär 911 Itineraria 5osa 1845_49.indd 911 21.8.2019 16:24:10 �Itineraria  betydligt ǁ en ~  wid ǁ emo[t]  men ǁ och om den ej litar på sina hofvar, lägger sig ned på sin buk och med framfötterna drager sig och sin ryttare sakteligen utför berget. Om det wid sådana tillfällen är klokast att låta hästen styra sig sjelf, så gifvas deremot många lika stora faror, dem ryttaren endast genom sin egen omtanke kan undwika. Bland de ☙  oräkneliga äfventyr, i hvilka min ❧ owana wid ridfärder och bristande omhugsan inledde mig under den Chinesiska färden, will jag här omtala ett af de mest wådliga. Under färden genom en tät skog mötte oss ett af stormen afbrutet träd, som låg nedstjelpt öfver wägen, men så högt ifrån marken, att min förridare endast behöfde luta sig något ned i sadeln, för att komma fram under trädet. Ledd af hans föredöme gjorde äfven jag en bugning och den så djup, att mitt bröst kom att hvila emot sadelknappen. Olyckligtwis råkade min häst wara betydligt1084 högre än förridarens, och emedan jag ej tagit denna omständighet i betraktande, hände sig att min rygg kom att häfta wid1085 trädet, hvarwid naturligtvis bröstet klämdes emot sadelknappen. Jag kom wisserligen lyckligt igenom, men lifvet berodde dock här på mindre än en ☙  tum, och i alla fall ❧ aflopp min bröstklämma ej utan menlig påföljd. Ehuru ängslig, äfwentyrlig och mödosam äger en sådan skogsresa derjemte äfwen sina ljusare sidor. Låt oss t. ex. se, huru wårt kavalleri beter sig, då det wid mörkrets inbrott finner sig nödsakadt att slå läger i en öde skog. Sedan hästarna äro afsadlade, eldbrasan antänd, grytor och thepannor upphängda, utbredas på marken så många sadeltäcken som sällskapet äger och rundtomkring dem nedläggas sjelfwa sadlarna i egenskap af stolar. På det dukade bordet framför nu enhwar sina förråder, bland hvilka naturligtwis prestens och guldsökarens äro de bästa, men1086 litteratörens de sämsta. Sedan sätta sig skogens män gränsle på sadlarne och nu uppstår ett gästabud i äkta skogsmaner. Ost, brännwin och piroger, the, bouillon och madera, fisk, kött, champagne och 912 Itineraria 5osa 1845_49.indd 912 21.8.2019 16:24:10 �Russia and Siberia –, Travel Reports  stört-/regn ☙  caviar, allt förtäres om hvartannat och med ❧ lika god smak, ty det mål som nu intages, utgör både frukost, middag och qwällsward. Sedan hungern är stillad, sitta de gamla qwar wid bordet och dricka, ej såsom nutidens män, utan såsom det dracks i de gamla kämparnas tider. Och wid det de dricka, ljusna efterhand deras fårade pannor och deras kinder skina rosenröda wid skenet af den högt upp i luften fladdrande brasan. Emellertid hafva några svärmande ynglingar dragit sig afsides ifrån det bullersamma dryckesbordet och qväda i all enslighet wemodsfulla sånger. Manade af ynglingarnes föredöme uppstämma äfven de gamla en chorus och glädjen stiger nu ända upp till skyarna. Ännu några glas och wi se den ena efter den andra sjunka ned emot ett träd, en tufva eller stubbe. Så ligga nu skogens män kringströdda på ☙  den fuktiga marken, och så ❧ stark är winets makt att ingen äger den ringaste känning af det sqvalande störtregn1087, som natten om besköljer hans lemmar. Ett så beskaffadt äfventyr tilldrog sig, om jag ej missminner mig, tvenne dagar efter wår afresa ifrån den Schadatska kosak-förposten. På den tredje fortsattes resan i regn och rusk genom en bygd, som företrädeswis kallades den svarta skogen. Öfwerhufvud indela Sibiriens infödingar all skog uti svart och hvit, hvilken indelning ofta äfven tillämpas på jorden, wattnet, fåglarna i luften, fiskarna i hafvet och snart sagdt alla föremål i naturen. Med dessa benämningar afses icke blott föremålens färg och utseende, utan äfven deras inre beskaffenhet, och af sådan anledning indelas till och med Gudar och menniskor i svarta och hvita. Tillämpad på skogen tillkännagif☙  ver benämningen svart ❧ alla slags barrträd, då der[e]mot med hwit skog betecknas så väl björken som andra löfträd. Ordet swart klingar wäl nog sträft såsom ett epithet för den gröna skogen, men icke dessto mindre gjorde den skog, hvarest vi nu befunno oss, fullt skäl för sitt namn, ehuru den bestod af ett trädslag, som torde benämnas den hvita eller 913 Itineraria 5osa 1845_49.indd 913 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  dunkel ǁ dunkelhet  stigar ǁ spång  Bulletin: ”Einige von den Herren, die einen etwas grössern Umfang hatten …”  knän ǁ ben  stiga upp ǁ uppstiga  Castrén calls his horse rosinante after Rocinante in Miguel de Cervantes Saavedra’s (1547–1616) novel Don Quijote. He also refers to Don Quijote elsewhere in his travel notes and letters in 1847. See p. 1224– 1225. On 5/17 March 1846, he had asked Rabbe to send Don Quijote to him. See also Castrén’s letters to A.J. Sjögren, on 22 Feb./6 March and 5/17 Aug. 1847 in the volume of letters in this series. (TS)  mina […] förut ǁ jag förrut  hufvud-/stupa silfvergranen (R[yska] пихта). Det är likwäl möjligt att skogens dunkel1088 för det närwarande till en del äfven härrörde af de tjocka dimmor, hvilka liksom rökmoln höjde sig upp ifrån bergen och förmörkade hela athmosferen. Detta dunkel ökades ytterligare derigenom, att i den svarta skogen ej fanns någon uthuggen wäg, utan endast några smala, i kors och twärs löpande stigar1089, hvilka beskuggades af lummiga träd. Emellan dessa träd war passagen så trång, att karawanen med största möda slog sig derigenom. ☙  Några bland ❧ de andliga herrarne, hvilka i colossala dimensioner ej sällan taga öfwerwigt af lekmän, nödgades till och med för det trånga utrymmets skull lemna sina hästar och pustande fortsätta resan till fots.1090 Uttröttad af den beswärliga ridten gjorde äfwen jag ett försök att för omwexlings skull anställa en fotwandring, men fann härwid mina knän1091 så illa medfarna, att jag knappt kunde röra mig ur stället. Det war således nödwändigt att åter stiga1092 upp i sadeln, men denna uppstigning för sig gick så långsamt, att karavanen under tiden hann komma mig ur sigte. Nu fogade äfwen missödet att den lilla stig, hvarpå jag framred, i en handwändning förswann liksom genom ett trolleri. Häröfwer blef min rosinante1093 så bestört, att den utan all besinning börja☙  de ränna  ❧ in i den djupa skogen. Det bar af i skenande streck, och om mina1094 knän ofta förut fått pröfva styrkan af de Sajanska granarna så war jag nu i fara att krossa alla leder och lemmar. Mon om att åtminstone rädda mina ögon betäckte jag dem med min högra hand och sökte, så widt möjligt, hejda hästen med den venstra. Troligen skulle dock mina bemödanden hafva förblifvit fruktlösa, om ej händelsen fört i min wäg en göl, hvarwid hästen så tvert afstadnade att jag hufvudstupa1095 nedföll i gyttjan. Knappt uppstigen i sadeln hörde jag min häst utbrista i ett gällt gnäggande, och nu bar det åter af i en annan direction, men med allt samma fart och under en oafbruten bastonade. Det räckte lyckligtwis ej 914 Itineraria 5osa 1845_49.indd 914 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  länge, förrän hästen åter ❧ hejdade sitt lopp, och då jag nu omsider fick tid att se mig omkring, så warseblef jag tätt framför mig en del af karavanen och på ett litet afstånd twenne guldwaskerier. Det behöfwer knappt nämnas, att alla de andliga och många werldsliga herrar qvarstadnade i vaskerierna för att vårda sina sår. Då de mina wid en anställd besigtning ej befunnos wara af någon alltför farlig beskaffenhet, så lät jag endast torka mina kläder under natten och fortsatte följande dagen min resa i sällskap med några kosaker och guldsökare. Wår wäg gick nu till en början öfver berget Tschókur, som tillwunnit sig en widsträckt ryktbarhet genom fruktanswärda bråddjup. Efter att utan synnerliga ☙  olyckshändelser hafwa passerat dessa bråddjup, ❧ uppnådde1096 wi mot aftonen Amyl-floden och fortsatte nu wår resa uppför dess stränder. Här satte hwarken granarna eller bergen något hinder i wägen för wår resa, men guldsökarne höllo dock detta wägastycke för det allraswåraste, emedan man här måste arbeta sig fram öfver ett ojemt stenhölster1097 och oupphörligt sväfvade i fara att ifrån de hvassa klippkanterna nedstörta i floden. Ehuru steril stranden war, tyckte jag mig dock på något ställe warseblifwa spår af en gammal wäg, hvilken förmodligen warit banad af Matorerne. Ty enligt hwad traditionen förmäler, uppehöllo sig fordomtima wid Amyl talrika Mator-familjer, hvilka än jagade i bergsbygden, än åter bedrefvo fiskafänge i floden. Nu har detta slägte allaredan försvunnit, och den resande mö☙  ter ❧ wid1098 Amyl för det närwarande endast några ömkliga balaganer, af1099 hö eller näfwer, hvilka höstetiden bebos af Ryska fiskare, men om sommaren stå öde och om wåren till större delen bortsopas af flodwattnet. Undantagswis fann jag dock tre af de nämnda balaganerna upptagna af kosaker, hvilka blifvit posterade wid Amyl för att hafwa ett waksamt öga öfver de talrika förrymmare, hvilka nästan alldagligen aflägsna sig ifrån guldvaskerierna.     uppnådde ǁ kommo sten-/hölster wid ǁ me af ǁ hvilka 915 Itineraria 5osa 1845_49.indd 915 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  styrde […] med ǁ kastade sig en af mina följeslagare med raskt m[od]  starka ǁ häft[iga] Komna öfwer berget Tschókur hamnade wi innan kort uti en af de omförmäldta kosak-balaganerna. Här tillställdes, såsom wanligt, en serenad om aftonen, men wid dagens gryning sadlades åter hästarne och karavanen satte sig i rörelse. Af de många korstecken, som mina rättrogna reskamrater gjorde ☙  wid afresan, kunde jag ❧ med lätthet sluta att de wäntade sig en svår dag, kanske i följe af det sqvalande regnet, kanske äfven för den svåra wägens skull och troligen mest af den anledning, att karavanen under dagens lopp måste bana sig twenne gånger öfver floden Amyl, som ansågs wara mycket farlig både för sitt strida lopp och djupa watten. Sistnämnda fruktan hade till den grad betagit några guldsökare, att de vid första öfwerfartsstället alldeles icke wågade sig i wattnet, utan beslöto att hellre göra en liten omwäg och låta ro sig öfver floden med en båt. Emellertid styrde1100 en af mina följeslagare sin häst med raskt mod ned i floden, jag följde honom i spåren och landade lyckligt på motsatta stranden. Ge☙  nom denna be❧drift blef jag skilld ifrån guldsökare-karavanen och fortsatte nu min resa i sällskap med twenne kosaker, hvilka ifrån sjelfva begynnelsen blifvit bestämda till mina drabanter. De tvenne kosakerna woro raska och modiga män, hvilka rusade fram öfver skrofliga klippor med en sådan lätthet, såsom hade de ridit på en öppen landsväg. Wisserligen bar det ofta öfwerända så wäl för dem såsom för mig, men wid dessa kullerbyttor ledo dock hästarne större skada än deras ryttare. Och de skråmor, som föllo på min lott, fördrog [jag] med wida större lugn, än den kalla nordanwinden och det starka1101 regnet. Det war i sjelfwa werket den hårda wäderleken, som äfven förmådde kosakerna att skynda på, ty de woro högst angelägna att åtminstone för natten få sig tak ☙  öfwer hufvudet. Häri lyckades de ❧ äfven enligt sin önskan, ty ännu före mörkrets inbrott anlände wi till Nikolajewsk, som är ett af de förnämsta guldvaskerierna i Amylska systemet. 916 Itineraria 5osa 1845_49.indd 916 21.8.2019 16:24:11 �Russia and Siberia –, Travel Reports Det hade warit min afsigt att utan uppehåll fortsätta min resa ifrån Nikolajewsk, men här mötte mig den obehaglighet att guldsökarne wägrade gifwa mig skjuts, under förewändning att de med lärda resande ej hade något att skaffa. Sålunda ur stånd att komma från stället nödgades jag qwarstadna i guldvaskeriet under1102 wäntan på den af mig öfwergifna karavanen, hvari befunno sig några inflytelserika personer och bland deras1103 antal sjelfwa den Minusinska kretschefen. Genom hans1104 bemedling lyckades det mig omsider att efter tre da☙  gars wäntan erhålla ett nö❧digt antal hästar och en Tatarisk wägwisare, som enligt egen försäkran tillbragt större delen af sitt lif hos Sojoterne. Jag anförtrodde mig helt och hållet åt denne mannens ledning och styrde min kosa Amyl-floden uppföre genom wäglösa, oländiga och obebodda nejder. Efter en dagsresa anlände jag till mynningen af floden Irtsuk1105, belägen endast tre dagsresor ifrån den Swarta sjön (Kara köl), hwadan Amyl tager sitt ursprung1106. Lemnande denna flod åt höger fortsatte jag nu min resa uppför1107 stranden af Irtsuk, som beredde åt mig och min lilla karavan ett svårt dagswerke. Här fanns ej tecken till wäg, marken war uppfylld med bottenlösa källsprång och så starkt skogbewäxt, att man än måste bryta1108 sig fram ☙  med yxa, än åter wada ❧ uppför den strida och steniga flodfåran. Många wådliga äfwentyr tillstötte oss under loppet af denna dag, men wid aftonens inbrott befunno sig likwäl alla helbregda på spetsen af de Sajanska bergen eller den så kallade Ural.1109 Kasta wi härifrån en blick omkring oss, så se wi på1110 alla håll en wild skogsbygd, genomskuren af talrika floder, hvilka åtföljas af betydliga bergsgrenar1111, löpande ut ifrån den Sajanska kedjan. Sjelfwa denna kedja delar sig wid Svarta sjön i twenne grenar1112 eller Uraler. Den ena och såsom det tyckes större grenen fortlöper i öster och vester, men den andra gör wid Svarta sjön en böjning åt norr och            under ǁ och deras antal ǁ dem hans ǁ den The River Urten-Suk, flowing into the River Amyl from the right 228 km from its mouth, at N53°1′11″ E94°21′40″. (TS) Lake Kara Köl where the River Amyl begins is at N52°49′14″ E94°7′14″. (TS) uppför ǁ längs bryta ǁ bana The mountains on the Russian-Chinese border, at present the internal Russian border of the Tuva Republic. Its highest points are over 1,700 m above sea level. Castrén reached it at ca. N52°56′ E94°25′. (TS) på ǁ en bergs-/grenar grenar […] Uraler ǁ grenar, bildande tvenne Uraler 917 Itineraria 5osa 1845_49.indd 917 21.8.2019 16:24:11 �Itineraria  Bulletin: Kóder…  eller ‖ och  The mountain tops called Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sajan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  In Morgonbladet “Forts. härnäst” from the mscr, but there is no continuation. However, see Castrén 1848b: 317–320; 1848a; 1848g and the diary notes beginning from p. 1367.  The mscr in SKSA A721 is a notebook of 56 pages of ca. 15 x 22.5 cm. It has the pencil-written title: Till Assess[or] Rabbe. This is followed by the title Rese-anteckningar. This travel report does not belong together with the ones numbered I and II. Castrén sent it to Sjögren from Irkutsk on 12/24 August 1848. The report was published in Morgonbladet 99/1848 and 5, 7, 8/1849 (28 Dec. 1848, 18, 25, 29 Jan. 1849) and Castrén 1855: 387–409. It appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1848i; 1848–1849. Cf. from p. 1482 on.  It is uncertain if this number is in Castrén’s own hand.  The governorate centre on the River Angara west of Lake Bajkal at N52°16′24″ E104°17′3″. The Cossack fort of Irkutsk was founded in 1661 and it was awarded the privileges of a town in 1686. The Governorate of Irkutsk was founded in 1764. In Castrén’s time Irkutsk had ca. 14,000 inhabitants and it was also an industrial centre. Статистическiя таблицы: 14; Губернии wänder sig derpå äfwen åt öster. Det är på denna gren, wi ❧ nu ega wår ståndpunkt, och tätt inwid wår sida reser sig den skyhöga, snöomhöljda bergstoppen Káder-taskyl1113. På något afstånd warseblifwa wi flere andra lika höga och med stora snömassor betäckta bergstoppar eller1114 taskyler, såsom Korom-, Kyrky, Kodur-, Ala-taskyl m. m.1115 Om nästan alla bland dessa taskyler kan wår Tatariska följeslagare förtälja någon forntida sägen, men här wilja wi endast anföra hans berättelse om Toros-taskyl, hvilken utan tvifvel äger en historisk grund. ”Toros hette en Sojotisk man, som lefde för 200 år tillbaka och betalte skatt åt den Chinesiske Kejsaren. I afsigt att undandraga sig denna skatt beslöt ☙  Toros att flykta till ❧ Sibirien med sin hela slägt utgörande 35 personer. Häröfwer uppretade gåfwo sig Sojoterne att förfölja sin[a] undanflyende landsmän. Då Toros märkte att fienden stod honom bak hälarna, uppsteg han på den efter honom benämnda Toros-taskyl och banade sig i största hast en wäg uppför berget, som ännu skall wara synlig och af Tatarerne benämnes Toros’ wäg. Kommen på den brantaste klippspets, radade Toros några stockar wid klippans rand, fastband dem med starka remmar och uppstapplade mot stockarna en hög af stora stenar. Så snart de förföljande hunnit under klippan, afskar Toros alla de remmar, som uppehöllo stockarna och ☙  stenhögen. Wid det nu timade stenregnet ❧ omkommo fienderna till sista man, men Toros och hans slägt fortsatte lyckosamt sin wäg till Amyl, der de sedan lefde i sämja och frid med Matorerne.” Medan jag lyssnade på Tatarens berättelser, hade oss ovetande ett digert åskmoln samlat sig öfver wåra hjessor. Plötsligt skrällde i luften ett slag, så starkt att det colossala berget tycktes svigta under wåra fötter. Förskräckta rusade alla på sina hästar, och nu bar det af i fullt strek utför Ural in på det Chinesiska området. (Fortsättning härnäst)1116 ☙  918 Itineraria 5osa 1845_49.indd 918 21.8.2019 16:24:11 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 23 [Reseberättelse I–II] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/84ccbcb675b4c90a4b25ec2a14b8d82a.pdf 4c785af564ea238ae08a944560d05cbd PDF Text Text Itineraria            Mscr KK MC 29.3 p. 223–238 (Varia 4.3) seems to have originally consisted of loose sheets, measuring 21.5 x 36 cm. The text has been published as Castrén 1857c. Cf. p. 1412–1414 (Anmärkningar om Jenisej). The Enisej is the river with the most water in the whole of Russia. Its length is 3,487 km from the confluence of the rivers Bij-Xem (Bolˈšoj Enisej) and KaXem (Malyj Enisej) or 4,102 km when measured from the sources of the Malyj Enisej. It discharges into the Kara Sea. The whole Enisej Basin comprises an area of 2,580,000 km2. The breadth of the Enisej varies from some hundreds of metres to 5 km, and its maximum depth is ca. 60 m. Коротаев – Кузьминых 2007. For a list of the tributaries to the Enisej, see Государственный водный реестр (http://www.textual.ru) with search “Енисей”. (TS) Huk ǁ C The Samoyed groups mentioned here are all Selkups. (TS) tillryggalägger […] ǁ Parallel version in the margin: Under sitt lopp ifrån Turuchansk till Ishafvet tillryggal[äg]ger Jenis[ej] [footnote: Jenis. k[al]l[a]s af Ostj[akerne]] om när en sträckning af vid pass 200 verst och framter derunder en m[ån]gfaldt etc. till […] utlopp ǁ till Tolstoj Nos vidpass ǁ 1. närmare ǁ 2. omkring flod-/bottnet skall hon ǁ 1. säges floden ǁ 2.säges Jenisej ǁ 3. säges hon sommar-/watten upptaga ǁ endast ~ The River Angara runs into the Enisej from the right (east) at N58°6′0″ E93°0′0″. It was previously also known as the Verxnjaja Tunguska along its middle course, before they were discovered to be the same river. At present, V. Tunguska is the name of another river in the Omsk region. Гаврилов 1970. (TS) ☙  ❧ ☙  22 Jenisej.615 Floden Jenisej, som af Ostjakerne benämnes Huk616 l. Kuk, af Tunguserne: Joandesi, af Natsko-Pumpok[olska] Samojeder617: Njoandesi, af de Turuchanska Samojederne: Kold, af de Tasowska Njakal-Kold tillryggalägger618 ifrån Jenisejsk till619 sitt utlopp vidpass620 2000 verst. Under detta vidsträckta lopp företer hon en mångfalldt vexlande character. I början af sin bana är hon ganska strid, men eger dock inga wattenfall, inga farliga klippor eller skär, ehuru flodbottnet621 säges wara ganska ojemt och stenigt. Här nästan öfverallt jembred skall hon622 vid lågt sommarwatten623 upptaga624 1–2 verst, men om wåren öfverswämmar hon en dubbelt och mer än dubbelt så stor yta. Ända ifrån utloppet af Angara eller öfra Tunguska625 allt intill mynningen626 af Sym fortlöper Jenisej i samma riktning, utan att derwid bilda några betydliga holmar eller grenar.lxv Af flodens stränder är den venstra mycket lågländt, lerhaltig, uppfyld mer kärr och ängsslätter, samt ❧ bewuxen627 med en lxv. På resan ifrån Jenisejsk till Ust-Sym anmärkte jag endast 12 större och smärre holmar, bland hvilka de tvenne största sades äga en längd af 8 verst, men öfriga allenast af 1–3 verst. 862 Itineraria 5osa 1845_49.indd 862 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ymnig löfskog. Denna sida benämnes af Ryssarne omkring Jenisejsk polskaja (af поле, fält, ängsslätt), men lägre ned navolotschnaja (af наволокъ, låg udde) och närmare628 utloppet Juratskaja d. ä. den af Juraker bebodda sidan. Den högra sidan är allestädes känd under namnet:629 kamennaja d. ä. den bergiga eller steniga sidan. Denna sida är af en mycket steril beskaffenhet och frambringar mest630 barrträd631, sås[om] gran632, tall633, ceder634, lärkträd635, den så k[al]l[a]de pichtá (abies[)]636. Långsmed nämnda637 sida beledsagas Jenisej638 af bergssträckning639, som än fortlöper wid sjelfva flodbädden, än640 aflägsnar sig 2–6 verst ifrån stranden, än åter helt och håller försvinner ur ögnasigte, såsom vid staden Jenisejsk, nedanom byn Antsyferowa o. s. v. Denna höjd är ej af någon särdeles betydenhet; den liknar blott en ås och kallas641 vanligtvis äfven af Ryssarne chrebet642, men643 innehåller likväl en stenbunden mark och på sina ställen äfven klippfasta hällar. Å ömse sidor begränsas Jenisej wid högt vatten af en brant strand eller så kallad jar644, men då vårvattnet afsätter sig, äro begge645 stränderna merendels långsluttande och uppfyllda646 dels med knappersten[,]  ❧ dels647 med stora stenhölster eller på648 Ryska så kallade korgí.649 Sandstränder förekomma i en talrikare mängd först under flodens nedersta lopp. Så väl den högra som den venstra stranden är befolkad. Hwardera650 stranden är befolkad med Ryssar och Ostjaker, men företrädeswis intaga likwäl inom ifrågawarande       mynningen ǁ utloppet bewuxen ǁ 1. be[wuxen] ǁ 2. öfverallt närmare ǁ omkring namnet: ǁ namnet af mest ǁ endast mest barrträd […] lärkträd ǁ 1. mest gran, tall samt flere andra slags barrträd. ǁ 2. mest gran, tall och andra med ǁ 3. mest gran, tall samt flere andra slags barrträd ǁ 4. mest barrträd, gran, tall, ceder, lärkträd ǁ 5. mest barrträd, sås. gran, tall, ceder, lärkträd  Siberian spruce (Picea abies obovata). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norway-spruce. (TS)  Scots pine (Pinus silvestris). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/scots-pine. (TS)  With ceder Castrén means Siberian cembra (Pinus cembra sibirica/P. sibirica) growing throughout the taiga zone. Семенов – Белов 2015: 239–245. (TS)  Siberian larch (Larix sibirica), growing both in European Russia and Siberia, and in both the taiga and the forest steppe zone. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/fi/puut/ siperianlehtikuusi; Семенов  – Белов 2015: 239–241, 246–248. (TS)  Siberian fir (Abies sibirica), growing at altitudes higher than 600 m above sea level in the taiga zone. Семенов – Белов 2015: 241. (TS)  nämnda sida ǁ sin högra strand  Jenisej ǁ flods<tr[an]d>en  bergs-/sträckning  än ǁ ~ åter  kallas vanligtvis ǁ kallas  Ridge.  men […] hällar ǁ ehuru den är ganska stenbunden och på sina ställen innehåller klippfasta wäggar hällar  Ravine.  begge […] långsluttande ǁ stränderna å ömse sidor sluttande  uppfyllda[…]s med ǁ 1. uppfyllda med ǁ 2. betäckta med 863 Itineraria 5osa 1845_49.indd 863 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria                           dels ǁ ~ äfven på […] kallade ǁ så k[allade] korgí. […] Hwardera ‖ korgí. Hwardera Hwardera ǁ 1. ~ ǁ 2. Så[som] venstra ǁ högra Castrén wrote here a mark for a footnote, but the footnote itself does not exist. mynningen ǁ P[odkamennaja] Castrén is mistaken here. The Enisej actually turns towards the east ca. 10 km after the River Sym but it resumes its original north-west direction already 10 km later. (TS) The River Dubčes discharges into the Enisej at N60°55′53″ E89°40′12″. (TS) Togówa ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ vidgar sig Jenisej Wid ǁ H Zotino at N60°53′44″ E89°41′30″. (TS) hon sig väl ǁ sig floden åter emellan […] Osinowa ǁ 1. öfverträder kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa widgar hon sig till ǁ 2. öfverträder kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa utbreder sig ǁ 3. kort derpå emellan byarna Worógowa och Osinowa utbreder sig ǁ 4. kort derpå emellan byarna Worógowa och Osinowa åter ny ǁ wi[da] This number is quite correct. (TS) ganska ǁ oändligt sina ǁ den reser ǁ wisar som […] Kachelowa ǁ 1. som säges fl ǁ 2. den hör Kach[elowa] The River Xaxalevka, discharging into the Enisej from the left (northwest) at N61°21′17″ E89°34′0″. (TS) löpa ǁ fortlöpa på […] upptäcker ǁ ej warsnar trånga bergspass ǁ fåra wackra ǁ ins[jölika] Detta bergspass ǁ 1. Det nämnda ǁ 2. Detta bergspass ǁ 3. Det nämnda bergspasset, som af Ryssarne kallas <m>oku, är å ömse sidor omgifven ☙  område begge folkslagen den venstra651 stranden, då deremot Tunguserne förnämligast uppehålla sig höger om floden.652 Wid utloppet af Sym gör Jenisej en betydlig böjning åt öster och bibehåller denna riktning ända till mynningen653 af Podkamennaja Tunguska.654 Under detta stadium vidgar sig floden några verst nedanom utloppet af Dubtsches655 eller vid sjelfva mynningen af Togówa656 till en ansenlig fjärd – den första nedanom Jenisejsk. Wid657 Sotina by658 samlar hon659 sig väl inom strängre gränsor, men emellan660 byarna Worogowa och Osinowa öppnar sig åter661 ny, wida större fjärd, hvilken på somliga ställen uppgifves äga en bredd af 10 verst662. Fjärden erbjuder en ganska663 pittoresk anblick genom ❧ sina664 oräkneliga holmar, uddar och vikar. Bergen fortlöpa såsom vanligt på flodens högra sida, men snart reser665 sig äfven å den venstra en ansenlig bergssträckning, som666 till Jenisej beledsagar den lilla ån Kachelowa667, med anl[edning] hvaraf äfven sjelfva berget benämnes Kachelowa Gora. Bergssträckningarna å ömse sidor om Jenisej löpa668 i en bågformig riktning och draga sig så nära tillsamman, att ögat på669 afstånd ej upptäcker den trånga670 bergspass, som leder ifrån den wackra671, insjölika fjärden. Detta672 bergspass omgifves å ömse sidor af colossala klippwäggar, emellan hvilka wattnet störtar sig fram i brusande hvirflar, utan att likwäl bilda någon egentlig chataract. Straxt673 nedanom nämnda bergspass upptager Jenis[ej] det mäktiga tillflödet af 864 Itineraria 5osa 1845_49.indd 864 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  ☙  Podk[amennaja] Tung[uska], antager674 dervid en [nordvestlig] riktning och fortgår675 sedan i obetydliga böjningar ända till utloppet676 af Jelogui. Under detta stadium begynner flodens strömkraft redan ❧ förminskas677 och hon tillryggalägger nu sin bana i djupa fjärdar, hvilka äro 2–4 verst breda och skiljas från hvarandra genom sina framskjutande uddar och näs. Stränderna äro å ömse sidor höga, sandiga, stundom nakna, men vanligen öfverwuxna med barrträd. Den bergssträckning, som tillförene blifvit sedd på678 venstra sidan slutar sig i en udde wid Sumarokowa-by679, hwarefter680 denna sida återtager sin lågländta, lerhaltiga, kärraktiga character. Allt681 fortfarande ser man å ömse sidor äfven stenuppfyllda682 stränder, och wid Komsina-by683 finnes en udde, som i följe af sin steniga beskaffenhet benämnes Kamennoj Mys. Wid samma by anmärkte jag en holme, som684 sades vara 8 verst lång. En annan af 10 verst är belägen wid Borodina; men för öfrigt äro holmarna äfven inom denna station både ganska685 få och obetydliga. Nedanom Sumarokowa by widtaga de så kallade vinterlägren, hvilka allt intill Turuchansk med få undantag äro belägna på den högra elfs-sidan.686 Efter utloppet af Jelogui gör687 Jenisej en böjning åt [nordost]688 och689 fortlöper sedermera i denna690 riktning691 med flera smärre böjningar allt692 till hafvet. I693 början af detta vidsträckta lopp ❧ bibehåller Jenisej fortfarande694 sin förra character. Hon695 är696 endast mera rak i  Straxt nedanom […] ǁ 1. Kort derpå upptager Jenisej infall. ǁ 2. D[etta] ǁ 3. Bergspasset upptager blott en längd af N<e> ǁ 4. Straxt nedanom detta ǁ 5. Straxt nedanom det nämnda bergspasset  antager […] riktning ǁ gör dervid en böjning åt  fortgår sedan ǁ fortlöper derpå  utloppet ǁ 1. utlopp[et] ǁ 2. mynn[ingen] ǁ 3. sin  förminskas […] fjärdar ǁ 1. förminskas, och hon tillryggalägger sina <---> <bana> i en oräknelig mängd fjärdar ǁ 2. förminskas och hon tillryggalägger nu sin bana under characteren af fjärdar  på […] sidan ǁ 1. ~ ǁ 2. venster om floden  Sumarokovo is situated at N61°39′30″ E89°45′9″. (TS)  by, hwarefter ǁ by. Derpå är den venstra  Allt fortfarande […] ǁ 1. Dock finnas så wäl äfven å högra som venstra ǁ 2. Li  stenuppfyllda ǁ steniga  Komsa at N61°52′0″ E89°18′32″. (TS)  som […] lång ǁ af 8 verst  ganska få ǁ få  […] elfs-sidan. ǁ ~ Jelogui utfaller i Jenisej med nio särskildta mynningar  gör ǁ antager  Castrén forgot the direction, Castrén 1857c: 278 added: NO (?).  och ǁ uti  denna ǁ samma  riktning med ǁ riktning, men i  allt ǁ ända  I […] lopp ǁ Ända till utloppet af nedra Tunguska förändrar Jenisej icke s icke  fortfarande character ǁ ungefär samma character såsom under nästföreg. stadium  Hon ǁ 1. Jen[isej] ǁ 2. Kanske är ǁ 3. Floden  är endast ‖ är 865 Itineraria 5osa 1845_49.indd 865 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  som ǁ s<-->  […] storlek. ǁ 1. ~ Vegetationen undergår ingen annan betydlig för[ändring] ǁ 2. ~ Vegetationen börjar aftaga och träden antaga redan ett dwer[g]artadt utseende.  venstra ǁ högra  varseblir man ǁ ser man låga  med undantag […] ǁ esomoftast långt utstickan[de]  (наволокъ). ǁ 1. ~ , medan uppå den högra brandta d uddar (мысъ) här och der här och der wisa upp<-> ǁ 2. men på den högra resa sig vanl. esomoftast brandta uddar (мысъ).  [man] ǁ den resande  – Castrén has forgotten to write the word to replace den resande; man, added in Castrén 1857c: 278.  ännu ǁ <->  inemot […] af ǁ 1. till utlopp[et] ǁ 2. till mynningen af  Efter att […] ǁ 1. Genom tillflödet före for af sistnämnda flod ǁ 2. Wid utloppet ǁ 3. Efter att hafva upptagit nyssnämnda [flod] vidgar sig Jenisej till en ganska vidsträckt fjärd, men kort derefter snart ut<g>ör säges uppgifves flodens bredd endast knapt till tvenne verst. ǁ 4. Efter att hafva upptagit nyssnämnda flod widgar sig Jenisej till en ganska betydligt [sic] fjärd, men nedanom Turuchansk kort derpå smalnar hon åter och fortlöper sedan än 2, än 3 <-> <--> med en omvexlande bredd af 2–7 verst ända till mynningen af Dudinka.  kort derpå ǁ åter  tillryggalägger […] verst. ǁ 1. fortlöper sedan med den omvexlande bredden af 2 <--> –6 verst bredd, intill ǁ 2. fortlöper sedan en bet. sträckning med den omvexlande bredden af 2 <--> –6 verst bredd, intill ǁ 3. tillryggalägger sedan flera hundrade verst med en omvexlande bredd af 2–4 samt 5–6 verst intill Lusina-b[y] vinterläger, der floden säges vara 7 verst bred. sitt lopp och fjärdarna afvexla ej så ofta som697 under föreg[ående] stationen. Holmarna tillwexa så väl i antal som storlek.698 På venstra699 sidan om floden varseblir700 man med701 undantag af åsen wid Dolgo-ostroff endast låga landtungor (наволокъ).702 Ungefär 12 v. ofvanom Mirojedinska vinterlägret öfverraskas [man]703 af en brant klippwägg, som nästan utan afbrott fortlöper långsmed den högra stranden ännu704 10 verst nedanom nyssn[ämnd] by, eller inemot705 mynningen af nedra Tunguska. ☙  ❧ Efter706 att hafva upptagit nyssnämnda flod vidgar sig Jenisej till en ganska betydlig fjärd men smalnar kort707 derpå och tillryggalägger708 sedan flera hundrade verst med en omvexlande bredd af 2–4 samt 5–6 verst. Wid709 Lusina vinterläger når710 hon en bredd af 7 verst, vid Samylowa uppgifves711 bredden till 8 och wid öfra Krestowa till712 10 verst bred. Nedanom Krestowa delar sig Jenis[ej]713 i flere grenar, hvilka sammanräknade upptaga714 wid715 Seljakina 20 och wid Tolstoj Nos 35 verst. Ju716 mera floden breder717 sig på ytan, dessto lugnare blir den718 i sitt lopp, och nedanom Turuchansk är dess719 strömkraft öfverhufvud ganska obetydlig. Inom detta stadium märker man720 en721 mängd holmar utmed den högra flodstranden ifrån Jermakowa till Karasina och allt framgent till Igarskoje, men i722 största antal anträffas de likwäl nedanom Krestowa.723 Den högra sidan724 af floden ☙  bibehåller sin725 upphöjda char[acter] ❧ ännu726 200 v[erst] nedanom Tolst[oj] 866 Itineraria 5osa 1845_49.indd 866 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports Nos, hvarefter åsen efterhand sänker sig. På den venstra omvexla nedanom Anguticha både höga och låga stränder.727 Vegetationen aftager nästan vid hvarje steg. Furan hinner ej längre än till Turuchansk, aspen728, häggen729 och пихта upphöra vid Kureika; cedern träffas ej730 nedanom Plachina; granen och dwergbjörken731 förekomma sparsamt vid Dudin[k]a; lärkträdet upphör i trakten [af] Öfra Krestowa, wid732 floderna Cheta733 och Solennaja vid Tolstoj Nos frodas734 blott låga videbuskar. Oaktadt735 naturens736 njugga gåfvor hafva737 likväl Ryska colonister nedsatt längs flodens lopp ännu 350 [verst] nedanom T[olstoj] Nos och skola etc. i fordna tid[er] hafva sträckt sig ännu vida nordligare. Deras vinter-läger äro [till] större [delen] belägna vid738 den högra flodsidan, ehuru äfven många anträffas739 på den venstra, i synnerhet emellan st[aden] Turuch[ansk] och byn Chantaika. ☙  ❧ För740 att nu äfven nämna om Jen[isej] flodens skatter, så hvimlar hon af en oändlig mängd särskildta741 och till en del ganska läckra fiskarter, sås[om] ossetra, sterläd, kosterka742, muksun, njelma, tschir743, taimen744, peljedka745[,] omyl746, sik747, harjus748, sill749, peskar750, jelets751, att752 ej tala om gädda, abborre, lake, girs och särskildta753 insjö-fiskar, såsom karas, jelets, ljen754, kunsja755, tschebak m. m.756 Samtliga dessa fiskarter indelas af ortens inwånare uti757 tvenne slag: 1. rödfisk, hvarmed man förstår de tre störarterna: ossetra, sterläd och kosterka, 2o) hvit-fisk, hvilken758 benäm[nin]g innefattar alla de  Wid Lusina ǁ 1. Nedanom Dudinka ǁ 2. Nedanföre  når […] verst ǁ 1. säges floden vara sju ǁ 2. vidgar sig floden till sju ǁ 3. når hon ändteligen  uppgifves ǁ 1. till ǁ 2. säges  till 10 ǁ 10  Jenis. ǁ floden  upptaga ǁ än  wid ǁ nedanom  Ju mera […] ǁ 1. Floden är i sitt nedra lopp ǁ 2. I hela sitt nedra lopp är Jenisej öfverhufvud ganska lugn i sitt lopp  breder sig ǁ 1. s ǁ 2. vidgar sig  den ǁ hon  dess ǁ flodens  man ǁ <-->  en mängd ǁ ett betydligt f<---> antal  i […] anträffas ǁ 1. i största mängd förekomma de ǁ 2. största mängd af holmar förekomma  Krestowa. ǁ ~ , hvarest floden liknar en s[<jö>]  sidan af floden ǁ flodstranden  sin ǁ 1. af ǁ 2. <-->  ännu […] stränder. ǁ 1. ända till flodens utlopp, men på den venstra omvexla både höga och låga stränder. ǁ 2. ända till flodens utlopp, men på den venstra omvexla nedanom Anguticha-vinterläger både höga och låga stränder.  […] stränder. ǁ 1. ~ Ofvanom Turuchansk anmärkte jag bl <--> alltsedan ofvan<---> ǁ 2. Emellan Sumarokowa ǁ 3. Ryssarnes vinterläger äro belägna å ömse sidor om elfven, ofvan  Aspen (Populus tremulus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/aspen. (TS)  Bird cherry (Prunus padus borealis). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)  ej nedanom ǁ ännu vid  Dwarf birch (Betula nana). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/puut/dwarf-birch. (TS) 867 Itineraria 5osa 1845_49.indd 867 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  wid […] Tolstoj Nos ǁ 1. i trakten af Tolstoj Nos ǁ 2. och i trakten af Tolstoj Nos  Castrén means the Bolˈšaja Xeta, running into the Enisej at N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)  frodas […] låga ǁ vexa endast svaga  Oaktadt naturens […] Chantaika. ǁ 1. borgare. De lifnära Då åkerbruk De lifnära sig i hela Turuchanska samt den större norra delen af Jenis[ejska] området genom hufvudsakligen genom fiskafänge, som olika [på] orter bedrifves på olika så efter fiskens som flodens eg<en> beskaffenhet. ǁ 8. Innewånare i de  naturens ǁ ve[getationens]  hafva […] nedsatt ǁ bo likväl Ryska colonister ännu etc.  vid ǁ på  anträffas ǁ 1. ~ ǁ äfven ~  För […] fiskarter, sås. ǁ Såsom bekannt är, hvimlar Jenisej-floden af en oändlig mängd fiskarter, såsom  Mscr: skärskildta  The roe of a young sturgeon was called kosterki, according to Pallas 1831: 92–93: “Ovula nigrescentia, raro casu (in Jaïcensibus) alba, in seniori pisce, parciora et sapidiora tumque Imperiali mensae destinata; juniores asperrimi, macilenti, viles, pro diversa varietate, imo specie quibusdam habiti, Kosterki appellantur; […].” Castrén, however, seems to have understood that kosterka would be a separate species, in which he is mistaken. (TS)  Чир or щокур, broad whitefish (Coregonus nasus), living in Siberian rivers. Северная энциклопедия 2004: 1066. (TS) Innewånare vid nedersta loppet af Jenisej bestå af Ryssar, Samoje och skillda grenar af den ut vidsträckta Samojed-stammen. ǁ 2. Innewånare är ǁ 3. Ryska ǁ 4. Innewånare är ǁ 5. De Ryska vinterlägren fortgår ännu 350 verst nedanom Tolstoj Nos och skola i fordna tider hafva sträckt ännu wida nordligare. Ifrån Turuch[ansk] ända till Chantaika äro de vinterlägren till större delen belägna på venstra flod-sidan men ned lägre ned anträffas nästan utan undantag på den högra sidan. Den nordligaste kyrkan är belägen wid Tolstoj Nos, der likväl ǁ 6. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, Turuchanskanska [sic] borgare och en stor mängd deporterade. ǁ 7. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, deporterade och Turuchanska 868 Itineraria 5osa 1845_49.indd 868 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Таймень, taimen or Siberian salmon (Hucho taimen), a salmonrelated fish in Siberia and eastern parts of European Russia. Северная энциклопедия 2004: 932.    (TS)  Пелядь, peled or northern whitefish (Coregonus peled). Luontohttp://www.luontoportti. portti, com/suomi/en/kalat/peled. (TS)  Омуль, omul (Coregonus migratorius), living in other northern rivers of East Russia and Siberia except the Obˈ. Решетников 2014a.  (TS)  sik ǁ om[yl] Common or European whitefish (Coregonus lavaretus) with a wide distribution in Northern Eurasia. Luontoportti, http://  www.luontoportti.com/suomi/en/ kalat/whitefish. (TS)  harjus, […] peskar ǁ harjus, peskar Grayling (Thymallus thymallus), a salmon-related fish with a wide distribution in Eurasia. Luontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kalat/ grayling. (TS)  Herring (Clupea sp.). (TS)  Пескарь, gudgeon (Gobio gobio). Luontoportti, http://www.luonto   portti.com/suomi/en/kalat/gudgeon; Решетников 2014c. (TS) Елец, common dace or Eurasian dace (Leuciscus leuciscus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/dace. (TS) att ej […] ǁ kunsja särskildta ǁ s[åda]na Линь, tench (Tinca tinca), living in European lakes and rivers and also in the Obˈ and Enisej as well as Lake Bajkal in Siberia. Luontoportti, http://www.luontoportti. com/suomi/en/kalat/tench; Решетников 2010b. (TS) Кунджа, whitespotted char (Salvelinus leucomaenis), a trout-related fish, living in the Bering, Okhotsk and Japan Seas. Решетников 2010a. (TS) Also Латкинъ 1894a: 640 lists the same fish species as Castrén as the most important ones. According to him, maritime species were found in the river as far as the mouth of the River Xantajka, and some species as far as the Osinovo rapids. He criticizes the fishermen because of their irrationality and inability to produce even the simplest processed products such as caviar. (TS) uti […] slag: ǁ uti hvilken […] innefattar ǁ 1. ~ ǁ 2. under hvilken benämg man förstår jelets ǁ ljen ☞ 869 Itineraria 5osa 1845_49.indd 869 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  Den röda […] Jenisej. ǁ 1. Den röda fisken säges wårtiden styra komma i största mängd ifrån Baikal utför Angara och styra Jenisej utåt hafvet utför Jenisej ned åt hafvet, derifrån den m om hösten återwänder till sitt winterläger antingen i Angara eller någon ǁ 2. Den röda fisken säges under wintern b  påstås ǁ 1. är bekant ǁ 2. är troligt  att endast […] hinner ej ǁ 1. att sterläden ej hinner ǁ 2. att endast ossetran hinner fullborda dna vidstr. färd, ty åtminstone hinner ǁ 3. att endast ossetran hinner fullborda dna vidstr. färd, ty åtminstone Sterläden säges  trakten ǁ om  Krestowa ǁ C  icke ses nedanom ǁ återwänder ifrån  simovje ǁ зимовье  Sturgeon migrates 500–2,500 km to the sea to spawn and the migration may last over a year. Северная энциклопедия 2004: 703. (TS)  Mscr: årstiden  De följas […] ǁ 1. Hwad åter den så kallade hvita fisken beträffar, ǁ 2. Så wäl den röda störarne som äfven många fiskarter tillryggalägga sin wandring i stora skaror, (Russ.) juro) och ǁ 3. H<--->  юра  behöfver ǁ 1. dra ǁ 2. två  2 ǁ 1  enda stör ǁ f[isk]  […] sig. ǁ ~ Detsamma gäller äfven om sillen och flera hvita fisk-arter. Men hvad deras  rikta […] hufvud ǁ håller hufvudet  dna fisk ǁ hon  rastar, så ǁ rastar i  den […] ekonomie ǁ störens ek[onomie]  följer ǁ iaktager  resor […] floden ǁ flod-resor  uppstiger ǁ wisar sig ☙  ☙  öfriga fisk-slagen. ❧ Den759 röda fisken säges om våren komma i största mängd ifrån Baikal och styra utför Angara till Jenisej. Hon synes hafva för afsigt att under sommaren göra en excursion till hafvet, men det påstås760, att761 endast ossetran hinner fullborda d[en]na vidstr[äckta] färd, ty åtminstone sterläden hinner ej längre än till trakten762 af Krestowa763 winterläger, och att kosterka-fisken icke764 ses nedanom Sagubskoje simovje765, belägen 80 verst nedanom Tolstoj Nos.766 Alla dessa fiskarter återwånda om hösten till sina vinter-stationer, ty de älska att under denna kalla årstid767 ligga stilla i djupa gropar. En del stadnar i Jenis[ej], en annan del går uppför Angara till Baikal  – den förra säges om sommaren vara fetare och mera mörk, än den som öfvervintrar i Jenis[ej]. De768 följas wanligen åt i stora skaror (R. juró769) och det säges, att en skara ofta behöfver770 2771 a 3 dagars tid för att passera ett ställe, hvarefter åter på flere dagar ingen enda772 stör wisar sig.773 Wid sin färd utför floden framskrider stören ganska långsamt och på sådant sätt, att hon alltid rikta774 sitt hufvud emot strömmen. Dessutom ligger ❧ d[en]na775 fisk ofta stilla och rastar,776 så snart hon anträffar djupa och mjuka gropar i flodbottnet. Så be[s]kaffad är den777 röda fiskens ekonomie. Hwad den så kallade hvita fisken beträffar, så följer778 hon en i många afseenden motsatt lefnadsart. Hon älskar företrädeswis hafvet och gör sommar-tiden endast korta resor779 uppför floden. Tidigast om wåren uppstiger780 tschir-fisken, 870 Itineraria 5osa 1845_49.indd 870 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports   hvilken begynner781 sin färd under sjelfva islossningen och782 hinner till Turuchansk kring783 Petri och Pauli-dag784. Samtidigt ☙  med tschir börjar äfven siken sin wandring och fortsätter densamma under större delen af sommaren. Derpå785 visar sig njelma-fisken, som fångas wid786 Turuchansk ifrån början af Augusti uti 2–3787 veckors tid. Nu788 följer de talrika fiskarter, som af Ryssarne benämnas muksunar, taimener, omyler789 o. s. v., hvilka inträffa i Turuch[ansk] omkring medlet790 samt sedn[are] hälften af Aug[usti]. Allra sist uppstiger sill-fisken791, hvilken under792 hela hösten ej hinner längre än till Podkamennaja Tunguska.793 Samma794 är fallet är fallet med tschir, muksun och till och med den så k[al]l[a]de njelma-fisken. Bland ❧ de öfriga fiskarterna träffas795 njelma ännu wid Schadrina, inom Jenis[ejska] kretsen, men bl[and]796 de öfriga från hafvet uppgående fisk-arter blifva endast797 sik, tugun798 fångade ofvanom Podk[amennaja] Tunguska. Å799 andra sidan fångas fisk<-->800 i vida större mängd ofvanom Podk[amennaja] Tunguska, än nedanför densamma. Samtliga de hvita fisk-arterna draga sig till hafvet efterhand under hela hösten, allt inpå Dec[ember] månad. Fänget801 af de nyssomförmäldta802 fiskarterna bedrifves803 på olika orter med804 olika redskap. Emellan Jenisejsk805 och Schadrina fångas den så k[al]l[a]de röda fisken endast med krok, samt den hvita med små nät och strandnot. Stora806 nötter och nätbragder kunna807 här ej                          begynner sin färd ǁ 1. wid Tolstoj Nos går uppför floden ǁ 2. inträffar wid Tolstoj Nos och hinner ǁ och af sådan anledning <--> kring […] Pauli-dag ǁ 1. omkring ǁ 2. i början af Julii 29 June Old Style. Derpå […] njelma-fisken ǁ 1. Njelmafisken hi[nner] ǁ 2. Efter dessa fiskarter följer kommer wid ǁ omkring 2–3 ǁ tva Nu […] fiskarter ǁ Derpå komma i m omyler o. s. v., ǁ omyler, medlet […] af Aug. ǁ medlet af Aug. sill-fisken ǁ sillen under […] ǁ 1. redan ǁ 2. också ej fångas wid Turuch. omkring Tunguska. ǁ Tunguska, der hon begynner sitt återtåg. Samma ǁ 1. Njelma ǁ 2. Sammar träffas ǁ fångas bl. de öfriga ǁ de flesta endast ǁ 1. de sällan |2. s<ä>lla[n] A whitefish sp. (Coregonus tugun) in Siberian rivers. (TS) Å […] fångas ǁ Å andra sidan är den röda fisken dessto mindre gifvande mer Castrén 1857c: 281: den röda fisken Fänget ǁ Fångsten nyssomförmäldta ǁ skillda bedrifves ǁ 1. är ǁ 2. fången med […] redskap ǁ mycket olika Jenisejsk ǁ Turuchansk Stora […] nätbragder ǁ Stora nätbragder kunna här ǁ kunna 871 Itineraria 5osa 1845_49.indd 871 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria                            dess botten ǁ flod-/bottnet brukas vid ǁ begagnas för njelma ǁ ~ fisken I byn […] ǁ Om I byn Jartsówa är omkring några v. ofvan utloppet af Sym beg fångas den röda fisken så väl icke allenast med <-> krok, såsom utan äfven med <--> fångar man den röda fisken med det så kallade póplaвny, hvilket redskap utkastas ifrån tvenne båtar, hvarefter fiskarne ro utför floden med nätet emell med nätet utför floden utföre som är en slags not, men <-> och utkastas Jarcevo at N60°14′47″ E90°13′42″. (TS) utloppet ǁ Sym 100–150 […] poplavny ǁ 1. poplavny – ett redskap, som liknar det Finska kullet och ǁ 2. ett redskap ǁ [the following on mscr p. 237:] 3. ett redskap, som be af Ryssarne ǁ 4. ett redskap (poplavny), hvarmed man som so som består af 100–150 famnar långt nät, hvilket ut <---> både <---> ǁ 5. ett redskap poplavny, som har erh From Ru. поплавать, ‘swim’. (TS) För öfrigt […] ǁ Såsom sjelfva namnet hvarwid ǁ <--> redskapet ǁ nätets Detta […] ǁ Wid Worogowa Norr om ǁ Nedanom skötas ǁ be med ǁ af Castrén left an empty space here and did not complete his text. In Castrén 1857c: 282 there are four dots (….) here. med hka ǁ 1. hvars ǁ 2. som ǁ 3, h[vil]ka höste-tids ǁ under hösten idkar ǁ 1. begagn[ar] ǁ 2. utläggas och ǁ för Mscr: Jenis., corrected in Castrén 1857c: 282. nedan ǁ ofvan fiskens ǁ den <-> visade ǁ infunno nedanom Turuchansk ǁ i Turuch. handels-/skutor hvilka ǁ 1. h<--> ǁ 2. <----> ☙  begagnas, emedan floden är alltför strid, dess808 botten ojemt och stränderna för notdrägt otjenliga. Wid Schadrina-by brukas809 vid fänget af njelma810 100–150 famn[ar] långa notredskap. I811 byn Jartsówa812, åtta verst ofvan utloppet813 af Sym, fångas den röda fisken med ❧ 100– 150814 famnar långt nät, som af Ryssarne benämnas poplavny815 – ett redskap, som både utkastas och upptages ute på floden. För816 öfrigt werkställes, såsom redan namnet tillkännagifver, werkställes fånget med poplavny sålunda, att man ror nätet utför elfven, hvarwid817 naturligtwis tvenne båtar äro af nöden  – en för hvardera ändan af redskapet818. Detta819 slags fänge idkas ej nedanom Podk[amennaja] Tunguska, utan rödfisk fångas med krok, och andra fiskarter med stora nötter. Norr820 om Turuchansk förekommer ett redskap (räshí), som liknar det så k[al]l[a]de poplavny, men äger fördelen att kunna skötas821 med822 en enda båt. I ena ändan af nätet […]823 De nyssförmäldta fiskbragderna begagnas blott om sommaren, med undantag af de wanliga näten, med824 h[vil]ka man höste-tids825 äfwen idkar826 höstfiske under isen och827 uppfångar så väl hvit som röd fisk. Öfverhufvud bedrifves fiskafänget wid Jenis[ej] med wida mindre ifver än wid [Ob]828. Anledning härtill är utom flodens strida lopp nedan829 Podk[amennaja] Tunguska, fiskens830 dåliga afsättning i Turuch[anska] gebietet. Under hela sista sommar visade831 sig nedanom832 Turuchansk i trakten af Dud[inka] och Tolstoj 872 Itineraria 5osa 1845_49.indd 872 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  Nos endast tre handels[-]skutor833, hvilka834 redan i Julii återwände till Jenisejsk. All835 den fisk, som efter denna tid uppfångas, äger836 ej någon afsättning, utan begagnas till föda för hundar. Hvad837  ❧ åter betr[äffar] den åt köpmännen försålda fisk, så838 lemnar den en ringa <fisk>, alldenstund köpmännen här839 med un[dan]tag af den röda fisken endast uppköpa840 muksun och njelma och för dessa fiskarter bet[ala] 20–30 kop[ek] st[ycke]. Sålunda är det förklarligt, att allmogen midt i det rikaste öfverflöd saknas bröd för dagen och åtnjuter sitt underhåll af kronan. Efter841 att i föregående hafva842 kortl[igen] vidrört sjelfva843 hufvudfloden, vill844 jag845 nu äfven egna några846 raders uppmärksamhet åt de talrika bifloder, hvilka847 infalla i Jenis[ej]. De inom848 det ifråg[avarande] geb[ietet] ifr[ån] Jenis[ej] till Ishafvet849. De äro:850 A) På högra sidan:851 1. 2 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Pit Ostj[akiska] Fit. Kij852 Kis Ostj[akiska] Tis853 Podkam[ennaja] Tung[uska] Ostj[akiska] Chot. Bachtá.854 Fatjanicha855 Suchaja Tunguska856 Nishnaja Tunguska Ost[jakiska] Bongnól Kureika Ostj[jakiska] Kuleiga. Dudinka857  All […] hundar. ǁ 1. All den fisk ǁ 2. Större delen af fisk, som ǁ 3. Det förstås, att ǁ 4. All den fisk som efter denna tid uppfångades ǁ 5. All den fisk man efter denna tid uppfångade, bl[ef] upptorkad och beg[ag]nad till föda för hundar ǁ 6. All blef ‖ Castrén 1857c: 282: All den fisk, som efter denna tid uppfångas, äger ej någon afsättning, utan begagnas af innevånarne dels för eget behof, dels till föda för hundar.  äger ǁ war  The text from here to the end of the paragraph was omitted in Castrén 1857c: 282.  så […] den ǁ 1. så är äfven ǁ 2. så lemnar äfven den  här […] endast ǁ här endast  uppköpa […] st. ǁ betala 20–40 kop[ek] för de tvenne fiskarter muksun och njelma, för hv[il]ka utgör  Efter […] ǁ 1. Sedan jag nu meddelat några facta ǁ 2. Det  hafva kortl. ǁ hafva  sjelfva hufvudfloden ǁ några de wigtigaste facta angående Jenisej  vill ǁ wilja  jag nu ǁ jag  några raders ǁ 1. någon ǁ 2. liten ǁ 3. ringa  hvilka ǁ so[m]  inom ǁ <--->  Ishafvet ǁ s  äro: ǁ ~ högra sidan  Castrén omitted several smaller tributaries here. All the tributaries of the Enisej are listed in Государственный водный реестр, http://textual. ru/gvr/index.php?card=212155. (TS)  The River Kija running into the Enisej at N59°8′47″ E91°29′19″. (TS)  The River Tis discharges into the Enisej at N59°32′47″ E90°54′37″. (TS)  The River Baxta runs into the Enisej at N62°28′13″ E88°58′0″. (TS)  The River Fatˈjanixa discharges into the Enisej at N64°7′37″ E87°33′0″. (TS) 873 Itineraria 5osa 1845_49.indd 873 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria  The River Suxaja Tunguska runs into the Enisej at N65°11′1″ E87°55′27″. (TS)  The River Dudinka runs into the Enisej at N69°23′32″ E86°10′47″. (TS)  The River Kemˈ discharges into the Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)  The River (Bolˈšaja) Kas runs into the Enisej at N59°57′45″ E90°35′47″. (TS)  uppfyllda ǁ och ~  full ǁ ~ (<-->  poroger och ǁ 1. poroger. Wid Podkammaj  Icke […] ǁ På  anläggningen ǁ g[uldvaskerierna]  en ǁ <->  soml. år ǁ understundom  hvilka ǁ men <-->  öfvervintra ǁ 1. unders ǁ 2. <-----> bedrifva under winter ǁ 3. jaga  bergsbygden ǁ ~ och  de sägas ǁ sägas  ett antal ǁ ett stort antal B.) På venstra Sidan. ☙  ❧ 1. Kem858 2. Kas859 3 Sym 4. Dubtsches 5. Jelogui 6. Turuchan 7. Cheta 8 Solena Hwad först betr[äffar] de floder, h[vil]ka ifrån högra sidan infalla i Jenisej, så taga de sin upprinnelse i bergsbygden och genomlöpa idel bergiga nejder. De äro af sådan anled[ni]ng strida, steniga, uppfyllda860 med vatten full861 eller så kall[a]de poroger862 och i högsta grad otjenliga för segelfart. Icke863 desto mindre har anläggningen864 af guldvaskerierna framkallat en865 liflig rörelse på floderna Pit och Tis. Podk[amennaja] Tunguska besökes soml[iga]866 år af de Sumarokska Ostj[akerne], hvilka867 somliga år gå uppför floden för att öfvervintra868 på bergsbygden869. Äfven Tunguser uppehöllo sig fordom vid s[am]ma flod, men de sägas870 på sednare tider mangr[annt] hafva dragit sig till Jelogui. Dessutom pläga Ostj[akerna] höstetiden bedrifva fiskafänge medelst ljustning så väl i de tvenne nyssn[ämnda] floder som äfven i Kis, Bachta, Suchaja Tung[uska] och Fatjan[icha] h[vil]ka tre floder taga sin upprinnelse ur s[am]ma sjö, äro sommartiden alldeles obesökta. Wid Nishnaja Tunguska uppehåller sig ett871 antal Tu[n]guser och ifrån Turuch[ansk] 874 Itineraria 5osa 1845_49.indd 874 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports ☙  afgå årligen872 uppför denna flod åtta större fartyg med kronomjöl873 till infödingarne. Kosackerne, hvilka874 ombesörja transporten, uppehålla875 sig wid876 Tung[uska] ända till våren uti små enkom för detta ändamål uppförda stugor. För öfrigt finnas icke ens wid denna flod några Ryska colonister. Äfven877 wid ❧ Kureika finnas blott ett kronomagazin för Karasinska och Imb[atska] Ostj[aker] samt Tunguser h[vil]ka uppehålla sig wid den stora sjön Munduschka, hv[ari]från en flod af s[am]ma namn utf[aller] i Kureika. Denna878 flod Kureika är farbar blott 100 verst ofvanom879 utloppet, hvarefter880 färden förhindras af ett stort wattenfall.881 Dudinka är882 en stor, men alldeles öde flod.883 Wid mynningen af Dudinka träffas ett af de största vinterläger nedanom Turuch[ansk], men sjelfva fl[oden] är alldeles öde och obebodd. De från venstra sidan till Jenisej infallande floder upprinna ur widsträckta kärr och tillryggalägga sin långsamma bana genom lågländta nejder. De äro i lopp mycket krokiga, upptaga merendels en stor yta, men äro i samma mon grunda och svåra att befara. I884 somliga bland dem, såsom Sym och Kas, försvåras segelfarten af de så kallade lomy, hvilka äro ett slags trädbroar, bildade af de885 under islossningen ned rifna träden. Genom sitt lugna886 watten och jemna botten egna sig emellertid den venstra sidans floder bättre för fiskafänge, än den högra. Derföre äro887 nästan alla bland de från venster infallande floder både888 sommar och                  årligen ǁ hvarje år krono-/mjöl hvilka ǁ som uppehålla ǁ <----> wid ǁ ända Äfven wid […] ǁ Deremot har man wid Denna […] Kureika ǁ Denna flod ofvanom ǁ 1. ofvan ǁ 2. och ǁ 3 <--> hvarefter ǁ till ett stort […] wattenfall. ǁ ~ De infödingar, h[vil]ka betjena sig af Krono-mag[a]z[in] vid I. är […] men ǁ är flod. ǁ 1. flod; en ǁ 2. flod; men wid dess mynning I somliga ǁ 1. <Sist[nämnda]> ǁ 2. Somliga de ǁ 1. dri[f] ǁ 2. den lugna […] botten ǁ lugna watten äro ǁ ~ med undantag af Cheta och Solna både sommar ǁ talrikt 875 Itineraria 5osa 1845_49.indd 875 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria         Sym ǁ Tym Jelogui […] mynningar ǁ Jelogui Äfven […] ǁ H<--> att och <-----> ej It remains slightly unclear whether Castrén here means the River Verxnjaja Baixa or the upper course of the River Nižnjaja Baixa, which he called Baixa in his travel diaries. The River Verxnjaja Baixa flows into the River Turuxan from the right (south-west) at N65°51′10″ E86°13′1″. (TS) vinter-/tiden omständligare ǁ <--> bifloder ǁ små åsidosättas för […] ǁ åsidosättas, af skäl att [vinter] talrikt besökta af infödingar. Wid Sym889 och Kas och Dubtsches uppehålla sig endast Symska Ostj[aker]. Jelogui890, som utfaller i Jenisej med nio mynningar är besökt af både Imbatska Ostj[aker], Samoj[eder] och Tunguser. Wid Turuchan och dess bifloder uppehålla sig Turuchanska Ostj[ak]-Samoj[eder] samt Imb[atska] Ostj[aker]. Äfven891 finnes wid öfra Baicha892 ett krono-magazin och ett Ryskt vinterl[äger]. De två angränsande floderna Cheta och Solena besökas vintertiden893 endast af Juraker ifrån Tolstoj Nos. En omständligare894 beskrifning af de bifloder895 måste här åsidosättas896 för bristande utrymme. 876 Itineraria 5osa 1845_49.indd 876 21.8.2019 16:24:09 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ Slutligen897 torde det wara mitt åliggande att äfven nämna några ord om sjelfva898 floden hvarpå jag tillryggalagt resan ifrån Jenisejsk ända till T[olstoj] N[os] – floden Jenisej, som af [ ] benämnes [ ], af etc. Under sitt vidsträckta lopp etc. ☙  ❧ till en widsträckt fjärd, men något nedanföre samlar899 hon sig åter inom trängre gränser900 – och omvexlar derpå ifrån 1–2 ända till 6–7 verst. I901 trakten af Chantai- ☙  ☙  ka träffar man ännu ställen af mindre än 2 versts bredd, men lägre ned902 widgar sig floden ifrån 3–4 ända till 20 verst, hvilken bredd hon uppgifves äga wid Tolstoj Nos. Den så mycket omvexlande bredden sammanhänger med beskaffenheten af flodens stränder. Den högra sidan903 erbjuder efter wanligheten anblicken af mer eller mindre upphöjda åsar904, den venstra905  ❧ framter deremot mera lågländta stränder, hvilka här på orten benämnas dels laidi906, dels peskilxvi[.] Likväl907 wisa908 sig äfven på högra stranden låglända ställen och909 på den venstra träffas mångenstädes höga åsar910, såsom vid Anguticha911, Konoschel, Jermakowa912 ifrån Karasina ❧ ända  The mscr of this fragment KK Coll. 539.26.19 p. 179–183 consists of three sheets of ca. 18 x 22 cm.  sjelfva ǁ den  samlar […] gränser ǁ antager hon åter sin wanliga bredd af <->  gränser […] derpå ǁ gränser – Derpå omvexlar  I ǁ 1. Något ǁ 2. Nedanom  ned widgar ǁ 1. är ǁ 2. ned omvexlar å  sidan […] upphöjd ǁ stranden är efter wanligheten mera wida upphöjd öfver den <->  åsar ǁ barrbewuxna ~  venstra […] mera ǁ 1. venstra är deremot lågländt och ǁ 2. venstra framter deremot mer i rik  laidi, dels ǁ 1. laidi. Dock ǁ 2. laidi. Em[ellertid] ǁ 3. laidi, om de äro mycket lerhaltiga  Likväl ǁ Emellertid  wisa sig ǁ 1. f ǁ 2. är ǁ 3. träff[as]  och på ǁ och höga åsar  åsar […] vid ǁ 1. åsar. Det är mig obekant om ǁ 2. åsar. Om åsarna på , som te sig på den venstra stranden äga ett inbördes, eller ǁ 3. åsar. Så bem ǁ 4. åsar. Nedanom Turuchansk skönjer man på  Angutixa is situated at N66°7′38″ E87°15′56″. (TS)  Jermakowa […] Plachina ǁ 1. Jermakowa, Karasina, Schuschko och härifrån framåt ǁ 2. ifrån Karasina allt till Plachi- lxvi. Skilln[aden] emellan laidi och peski 877 Itineraria 5osa 1845_49.indd 877 21.8.2019 16:24:09 �Itineraria      stationer ǁ ställen Hvarest floden ǁ Der <--> plägar ǁ widgar blir […] trög ǁ blifva trögare Det […] venstra sida ǁ 1. Hela ǁ 2. Det är kändt, att Jenisej ǁ 3. Nedanom Turuchansk bildar Jenis[ej] ett rikt antal holmar, men det förtjenar kanske anmär[kas] och att dessa till större delen träffas på äro belägna på den venstra flodstranden. Undantagswis träffas dock ett bland h[vil]ka de flesta äro belägna på flodens venstra sida. Emedan jordmon på lägländta stränd[er] ǁ 3. Låg ǁ 4. Det faller af sig sjelf holmar, hvilka nedanom Turuchansk anträffas i stor myckenhet  hellst ǁ företrädesvis  Igarskoje, […] framåt ǁ 1. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej är <--> nedanfö[r] nedanom Turuchansk är utomordentli[gt] mycket öfverallt öfwerallt är ganska rik på holmar <- ----> den egen<-> talrikast förek[omma] emot ǁ 2. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men att dessa <-> fram först ifrån Laptukowa nästan oafbrutet fortgå till hafvet ǁ 3. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men först ifrån Laptukowa framåt for[tgå]  Med […] Turuch. ǁ 1. Om vegetationen ǁ 2. Flodens stränder blifva ǁ 3. Vegetationen är i trakten af Turu[chansk]  likwäl ǁ ändock  ända till ǁ vid ☙  ☙  framom Plachina, wid Djenisowa, Lusina och flere andra stationer913. Hvarest914 floden å ömse sidor beledsagas af åsar, är hon wanligtwis smal och strid, men om någondera stranden är lågländt, plägar915 floden widga sig och blir916 mera trög i sitt lopp. Det917 faller af sig sjelf holmar, 918 bilda sig i lågländta trakter, der hellst jorden ❧ är af en lösare beskaffenhet. De anträffas derföre till största delen på flodens venstra sida, men äfven på den högra har jag utom många ensk[ildta] holmar anmärkt en liten skärgård, som fortlöper emellan stat[ionerna] Jermakowa och Igarskoje,919 och ifrån Laptukowa framåt fortgå de i en nästan oafbruten kedja allt intill hafvet. ❧ Med920 afseende å vegetationen vill jag anmärka, att furan ej får längre än till Turuch[ansk], att aspen, häggen, abies picea upphöra i trakten af Kureika, att granen redan wid Lusina blir ganska sällsynt, men likwäl921 här och der wisar sig ända922 till Laptukowa, hvarefter man endast warseblir lärkträd, widebuskar och dvergbjörkar. 878 Itineraria 5osa 1845_49.indd 878 21.8.2019 16:24:09 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 22 Jenisej (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0101afd59dc8a2fb010e19629d325263.pdf dbeedd6b2a6f60fea3fc92fb7f7e9659 PDF Text Text Russia and Siberia –, Travel Reports  ☙ [] ❧ 581 21  Jenisejsk d.  Mars/ April . Rapport till Kejserl[iga]  Wetenskaps Akademien i Petersburg The mscr in SKSA A721 is a draft in Castrén’s hand of eight pages, the size of which is ca. 21.5 x 26.5 cm. It was published in Morgonbladet 47/1847 (July 1, 1847) and in Castrén 1855: 269–275. Castrén sent it to Sjögren on 22 March/3 April 1847 and it appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1847f; Castrén 1848f: 263– 268.  Change in the footnote uppehålla de sig ǁ ~ enligt Samojedernes allmänna sed Tolstoj Nos utgjorde wändpunkten för min resa åt norr utmed Jenisej-flodens stränder. Nedanom denna ort hade jag ingen ting öfrigt att uträtta, emedan man derstädes wintertiden icke anträffar infödingar, utan endast några glest strödda Colonister. Wid sjelfva Tolstoj Nos bestå infödingarne eller de här så kallade Asiaterne blott af en enda Jurak-slägt, som kallar sig Lambaj och hos Ryssarne bär namnet af Strand-Juraker.lxi 582 Denna slägt har enligt sägen inwandrat till Jenisej ifrån Obdorska sidan, der den utan twifvel lefwat i nära beröring med de Tasowska Ostjakerne. Härtill slutar jag af språket, som hos Strand-Jurakerne i de allra minsta detaljer öfverensstämmer med den Tasowska dialecten, men i någon ringa mon afwiker ifrån den Obdorska. Redan förut nära inwigd i den Tasowska dialectens mysterier hade jag lxi. Den Ryska, äfwen i vetenskapen häfdwunna benämningen har sin grund deri, att omförmäldta Juraker under loppet af sommaren idka fiskafänge wid stränderna af Jenisej. Om hösten irra de enligt Samojedernes allmänna sed kring tundrorna och utlägga giller för fjällrackor, räfwar, wilda renar m. m.; men winter-tiden uppehålla de sig wid Cheta och Soljena i skygd af den svaga lärkskog, som frodar sig wid nämnda floder. 855 Itineraria 5osa 1845_49.indd 855 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  ethnographiska ǁ <---->  warmare, gladare ǁ warmare och m[era] följakteligen i linguistiskt hänseende föga att förtjena i Tolstoj Nos, men för mitt ethnographis☙ [] ka583 ändamål war denna Thule-färd ❧ ganska fruktbar, emedan jag hos Strand-Jurakerne erhöll utförliga upplysningar om de Samojed-stammar, som nomadisera wid mynningen af Tas och tillhöra så wäl Jenisejska, som Tobolska Gouvernementet. Ifrån Tolstoj Nos återwände jag ännu i slutet af Nowember till mitt högqvarter i Dudinka. Här hade under min frånwaro ett talrikt antal Awamska Samojeder församlat sig både i egna och kronans angelägenheter. Detta war en för mig högst gynsam omständighet, emedan jag derigenom befriades ifrån nödwändigheten att fullborda den länge påtänkta resan till Pjasina. Med tillhjelp af nämnda Samojeder granskade jag mina i Dudinka gjorda anteckningar och öfwertygade mig härwid, att hos de åtta wid Pjasina och ännu längre österut wid Taimura nomadiserande Samojedslägter ingen wäsendtlig olikhet i lingvistiskt hänseende röjer sig. I följe häraf ansåg jag mig kunna med godt samvete slå Pjasina-resan ur hågen och ändteligen skrida till undersökningar af de Jenisejska Samojedernes språk och ethnographiska förhållanden. I sådan afsigt afreste jag i början af December ifrån Dudinka till Lusina och medtog ifrån sistnämnda winterläger några tjenliga tolkar till Chantaika. Jag hade hoppats att i Chantaika finna en warmare584, gladare och mera hellsosam boning, än det usla winterlägret i Lusina hade att erbjuda; men i denna förhoppning blef jag ty wärr sviken på det mest nedslående sätt. Den under sommaren ☙ [] så lju❧sa och trefliga stugan i Chantaika war nu oaktadt sin bastanta ugn och sina fyra isfönster nästan lika kall och mörk, som ett Samojediskt 856 Itineraria 5osa 1845_49.indd 856 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports näfvertält585. Fuktigheten i stugan war så stark, att wattnet rann utför wäggarne, ehuru renhudar uppspikades586 på rummets yttre sida. På den inre lät587 jag omkring mitt sofställe utbreda några bastmattor, hvilka fastfröso så starkt588 wid wäggen, att de sedermera endast styckewis kunde lösslitas. Ett ungefär lika beklaganswärdt öde drabbade några af oförsigtighet på wäggen upphängda klädesplagg. Det är naturligt, att en så stark fuktighet skulle åstadkomma både os och en annars osund athmosfer i rummet; men mest led jag likwäl af den förfärliga589 rök, som wid590 eldningen uppfyllde rummet och under sjelfva nyårsnatten jagade mig ifrån bädden ut i skogen. I ett så beskaffadt logis satt jag i runda tre weckors tid wid en talgdank, som brann oafbrutet ifrån morgonen till aftonen, och sysslade med den Jenisejska Samojediskans twenne dialect-brytningar, den ena tillhörig de Chantaiska och Karasinska, den andra de staden underlydande Samojederne eller Baj-slägten. Begge dessa munarter sluta sig nära till Tawgy-språket eller den Awam☙ [] ska Samojediskan, ❧ och afvika sig emellan blott i några owäsendtliga omständigheter. Naturligtwis erinrar hwardera dialecten tidt och ofta om Jurakernes och de Turuchanska Samojedernes granskap. Dessutom synes Baj-språket hafva låntagit ett och annat ifrån den Jenisejska Ostjakiskan. I och med undersökningen af de Jenisejska Samojed-dialecterna war mitt uppdrag i den Turuchanska polar-regionen fulländadt, och nu bar det åter af till den ryktbara staden Turuchansk. Hvilken ljuf klang äger icke ordet Turuchansk, sedan man lefwat ett591 halft år på tundran och i twenne månader warit beröfwad solens ljus! I Turuchansk skiner solen alla dagar, här kan man till och med        näfver-/tält uppspikades ǁ blef[vo] lät ǁ hade starkt ǁ hårdt förfärliga ǁ star[ka] wid ǁ under ett […] år ǁ sex månader 857 Itineraria 5osa 1845_49.indd 857 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  och ǁ under  förfrös ǁ hände  stationerna, som ǁ stationerna. Dessa på sin kammare fröjda sig af dagsljuset, emedan Turuchansk åtminstone äger fyra hus med glasfönster. Af längtan och otålighet att snart hinna till den solbelysta staden hade jag beslutit att twertemot min wana fortsätta resan både natt och dag; men redan den första natten mötte mig ett äfventyr, som helt och hållet rubbade min reseplan. Samojeden, min skjutskarl, hade under nattens mörker icke warseblifvit, hurusom Jenisej widt och bredt war öfwersvämmad af watten, som uppspirat genom den här och der sönderbrustna isen. Han åkte således in i flödwattnet, renarne förmådde ej draga slädan i land, och wi suto bokstafligen fastfrusna på elfwen  – utan råd, utan hjelp, i fara att uti den skarpa kölden förfrysa wåra lemmar. Ur denna nöd räddade oss en lycklig tillfällighet. Man hade af respect för några akademiska bref-paquetter affärdat till mig en ☙ [] post ❧ ifrån Turuchansk, postkarlen råkade möta oss midt under det farliga äfwentyret, och han icke allenast förhjelpte oss i land, utan lotsade oss äfwen till ett Samojediskt näfwertält, der jag sedermera tillbragte hela natten och592 wärmde min frusna blod med the och de erhållna brefwens innehåll. I nyssnämnda affär förfrös593 en Samojed sina fötter, och en annan, som blifvit utskickad på rekognoscering, borttappades till mitt stora bekymmer. Öfwerhufwud war resan ifrån Chantaika till Turuchansk förenad med äfwentyr och obehagligheter af alla slag. Dessa fördröjde min resa, så jag sällan kunde tillryggalägga mera än 20–30 verst under dygnet. Än brast en rem, än söndrades en släde, wägen förlorades, renarne tröttnade och man war ofta nödsakad att till fots bana sig wägen till stationerna594, som utgjordes af förfallna winterläger, i hwilka den resande knappt finner nödig 858 Itineraria 5osa 1845_49.indd 858 28.8.2019 14:08:50 �Russia and Siberia –, Travel Reports wärme, ännu mindre någon förfriskning.lxii  595 Man föreställe sig min glädje, då jag efter sådana wederwärdigheter omsider emot medlet af Januarii gjorde mitt intåg i Turuchansk, sittande i en liten596 släde, som var förespänd med sexton hundar. ☙ [] ❧ I597 Turuchansk dröjde jag endast tre dagar och har sedermera under en ständigt fortfarande opasslighet småningom bråkat mig fram till staden Jenisejsk. Min sysselsättning under resan har warit undersökningen af den Jenisejska Ostjakiskans twenne dialecter: den Imbatska och den Symska. Under detta studium har jag tillfyllest öfvertygat mig om sanningen af de Författares vittsord, som hålla den Jenisejska Ostjakiskan för ett ifrån de Finskt-Samojediska språken mycket afvikande tungomål. Wisserligen träffar man många beröringspunkter så väl emellan Samojediskan, som i synnerhet den Ugriska och Jenisejska Ostjakiskan; men det oaktadt kan jag ej betrakta sistnämnda språk annorlunda än såsom ett fragment af en egendomlig, med de Finskt-Samojediska språken på afstånd beslägtad familj. Den Jenisejska Ostjakiskan är en art Chinesiska, som ej äger598 någon fullständig flexion; den älskar att ställa rotstafvelsen i slutet och låter flexionen i nödfall försiggå i början eller midten af ordet, t. ex. dagafuot, kagafuot, dagafuot,599 jag, du, han väntar (roten: fuot Finn. ootan). Ehuru enkel i sin formbygnad är Jenisejska Ostjakiskan likwäl  Change in the footnote: oerhörd ǁ förut ~  liten släde ǁ släde  I ǁ Efter  äger ǁ tillåter  In Castrén 1855 there is a footnote by Sjögren: “Månne 1:sta och 3:dje personen äro alldeles lika? Sannolikt är här ett misstag begånget.” In Castrén 1848f: 266: “Sollten die erste und dritte Person ganz identisch sein? Wahrscheinlich waltet hier irgend ein Versehen ob. S[jögren].” lxii. I Turuchanska kretsen har eländet under innewarande år nått en oerhörd höjd, af skäl att kronan med mindre frikostig hand än tillförene utströr allmosor åt landets innewånare. Emellertid har mjölpriset stegrat sig till den grad, att man i sjelfva Jenisejsk för det närwarande betalar 7 Rub. 50 kop. pudet. 859 Itineraria 5osa 1845_49.indd 859 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Aleksandr Petrovič Stepanov (1781–1837), the first Governor of Enisejsk Government 1822– 1831, Active State Councillor, poet and writer, published several descriptions of his administrative area and collected historical and archaeological material as well as Siberian languages. Энциклопедическiй словарь XXXI: 594– 595 [Степановъ, (Александр Петрович)]. Ethnographic description of the peoples in western Siberia with samples of their languages Степановъ 1835 II: 32–117. (TS)  måhända ǁ 1. troligen ǁ 2. kanske  Jenisej ǁ floden Dubtsches  enligt […] traditioner ǁ af äldre pa  eg. ǁ d. ä.  The River Kan discharges into the Enisej from the right (east) at N56°31′6″ E93°47′3″. (TS)  Ulug-Xem is a Khakas name for the Enisej, not its tributary. (TS)  Af […] innehåll ǁ Sådana  uppkomsten […] element ǁ det Ugriska element ☙ [] genom sina outtömliga bokstafsförwandlingar det mest kaprisiösa språk, jag någonsin studerat. Stepanow600 omtalar en tradition, enligt hvilken Ostjakerne inwandrat till Jenisej ifrån Tasfloden, kanske till och med ifrån Irtysch. Denna tradition grundar sig måhända601 derpå, att Tasowska Samojeder af ❧ slägten Limbel-gup nedsatt sig wid Jenisej602 och efterhand sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Twenne andra slägter bland de Symska Ostjakerne påstås hafwa uppstått genom en dylik beblandning. Om man med stöd af gängse traditioner följer den Ostjakiska colonisationen i spåren, så finnas bland de Symska Ostjakerne tre och de Imbatska endast twå veritabla Ostjak-slägter.lxiii Äfwen dessa reduceras enligt603 trowärdiga, ehuru mindre utspridda traditioner till tvenne, af hvilka den ena benämnes: Kanas-ket Pl[uralis] Kan-djeäng, folk af Kan, och Ulj-get Pl. Ulj-djeäng, folk af Ulj, eg[entligen]604 watten-folk. Man inser lätt, att med benämningarna Kan och Ulj åsyftas de twenne floder Kan605 och Ulu-Kem606, som Jenisej i sitt öfra lopp upptager. Liksom sjelfva benämningarna, angifwer äfven traditionen, att Ostjakerne utwandrat ifrån Jenisej-flodens källor. Man talar till och med om en hög, oöfwerstiglig ås (Altaj), som skulle hafwa brustit, hvarefter Ostjakerne genom den bildade fåran banat sig wägen till Sibirien. Af607 sådant innehåll äro de traditioner, jag erhållit; men de förklara ej uppkomsten608 af det Ugriska element, som förefinnes i den Jenisejska Ostjakiskan. Lättast förklaras saken, om man anlxiii. Enligt Prest-tabellerna uppgår hela den Ostjakiska stammen wid Jenisej till 904 själar, qvinnor och barn inberäknade. 860 Itineraria 5osa 1845_49.indd 860 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports     ☙ [] tager, att Ugriska colonier utwandrat ifrån  ❧ Obska systemet609 och sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Till denna förmodan610 berättigar en tradition, enligt hvilken slägten Chaibang611 tillförene skulle hafva bott wid en ”stor flod” (Ob eller Wach) på ”Surgutska sidan”. Wäl motsäger sig traditionen derigenom, att nämnda slägt uppgifwes wara af Samojedisk härkomst612 och uttryckligen benämnes Limbel-guplxiv; men denna motsägelse grundar sig kanske på någon613 förwexling af Chaibang med den ifrån Tas utgångna Imljak-slägten. Huru äfwen härmed må förhålla sig, så har den skarpt framstickande, till en del ursprungliga, till en ännu större del genom juxtaposition uppkomna frändskap med den Ugriska Ostjakiskan twingat mig att taga en närmare kännedom af den Jenisejska, än afsigten i förstone warit. Hittintills sysselsatt med att samla har jag ännu ej hunnit ordna och systematisera mina anteckningar; men detta skall blifva mitt första göromål efter ankomsten till Minusinsk614, dit jag i dessa dagar ärnar begifva mig, efter att hafva tillbragt ett helt år i den Jenisejska kretsen.   systemet ǁ sidan förmodan ǁ tradition Chaibang ǁ ~ Ket härkomst […] Limbel-gup ǁ härkomst någon ǁ en The town of Minusinsk is situated on a protoka (branch) of the Enisej that separates from the main river south of the town and joins it again downstream. The location of Minusinsk is N53°42′31″ E91°41′6″. The valley surrounding Minusinsk has been of a crucial importance in archaeological research of Southern Siberia since the 18th century, and also several Finnish scholars visited it after Castrén. Белокобыльский 1986 passim. (TS) lxiv. Såsom bekant är, tillhör Limbel-gup det Tasowska flodsystemet. 861 Itineraria 5osa 1845_49.indd 861 21.8.2019 16:24:08 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 21 Jenisejsk d. 22 Mars/3 April 1847, Rapport till Kejserl[iga] Wetenskaps Akademien i Petersburg (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/81c6f8696b786c5b42c984695199e743.pdf f366db07cd7cedaa5cccf7626a938bf2 PDF Text Text Russia and Siberia –, Travel Reports 20 Tolstoj Nos den  Nov[ember]  ( Dec[ember]) .568 Den 16569 November [g. st.] infunno sig i Dudinka några Dolgáner för att efter aftal beledsaga mig med sina renar till Tolstoj Nos570. En af Dolganerne bekände sig till Christna läran och öfverraskade mig på det högsta derigenom, att han vid afresan kastade sig på knä framför Guds moders bild och uppläste en lång bön för min välgång. Sedan denna lithania var ändad, inpackade man mig i en så kallad balok, d. ä. en med renhudar öfvertäckt släde, liknande till sin yttre form ett aflångt skrin. Kl[ockan] 10 om morgonen skedde afresan från Dudinka och då jag efter en färd af 60 verst kröp ur skrinet genom dess trånga sidolucka, gol tuppen sin sista nattväckt i Samylowa. Detta vinterläger bestod, liksom de flesta andra nedanom Dudinka, af blott ett enda litet hus, hvilket sades tillhöra en Jeniseisk köpman, men för det närvarande beboddes af en sjuttioårig qvinna och en mansperson, som vid mitt inträde i stugan föll mig till fota och i de mest ödmjuka ordalag bad mig förlåta, att han ehuru Rysse till börden, var född bakom tundran. Då detta fel i mina ögon endast var en förtjenst, undfägnade jag mannen med en sup och lät honom sedan berätta för mig allt hvad han visste om sederna och lefnadssättet i sin födelseort Chatanga571. Midt under hans berättelser fylldes rummet af Karasinska Samojeder, hvilka genom Dolganerne hade blifvit underrättade om min resa och redan en tid bortåt afbidat min ankomst till vinterlägret, i afsigt att för mig få yppa sina sorger, såsom den tillstädesvarande Fursten yttrade sig. Efter att hafva  Podgorodnaja ǁ Den ~  Jur. ǁ Sam.  Above this, Castrén has written: Jur.  Badejewska ǁ 1. Badäjewska ǁ 2. ~ Med undantag af stammarne  The travel report from Dudinka to Tolstyj Nos was probably sent from Nazimovo on 22 February/6 March 1847. No mscr exists. The report was published in Morgonbladet 33/1847 (3 May 1847), in Castrén 1855: 236–241, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. Castrén 1847h; Castrén 1848j: 231–236.  16 ǁ NRF: 16 (28).  Tolstyj Nos is situated in Karaul at N70°7′0″ E83°11′0″. (TS)  Xatanga is on the river of the same name at N71°58′41″ E102°27′52″. (TS) 849 Itineraria 5osa 1845_49.indd 849 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Seljakino at N69°42′36″ E84°5′31″. (TS)  In his travel diary KK Coll. 539.31.2 Castrén combines this encounter with the journey back from Tolstyj Nos to Dudinka. See p. 1215–1216. utbedt sig min tillåtelse att sitta ned på golfvet och istoppa sina pipor, började Samojederne beskärma sig öfver en Magazinsförvaltare i Tolstoj Nos, som hade hotat afsända till guldvaskerierna alla Jeniseiska Samojeder, för att genom arbete aftjena sina mångåriga mjölskulder till kronan. Öfvertygade att träldomen och det tunga arbetet i vaskerierna skulle tillskynda dem döden, hade förbemäldte Samojeder enligt sin egen försäkran beslutit att hellre ”mörda hvarandra inbördes, för att åtminstone få hvila i sina fäders jord”. Detta grymma beslut sade sig de vilda männerna hafva för afsigt att genast utföra, så framt de af mig erhöllo full visshet derom, att kosakens hotelser grundade sig på öfverhetliga bud och befallningar. Tvertemot verkliga förhållandet kunde jag väl icke fullkomligt bestrida sanningen af Magazinsförvaltarens uppgifter, men genom goda ord och brännvin lyckades det mig ändock att lugna Samojedernes sinnen, så att de icke allenast slogo ur hågen den påtänkta slagtningen, utan till och med förärade åt mig några fjällrackor, såsom ett bevis på sin tillfredsställelse med höga öfverheten. Glad att så lyckligen hafva kommit ifrån den Samojediska mordaffären fortsatte jag min resa på morgonen, utan att hafva njutit någon hvila under hela den föregående natten. Obehaget att såsom ett lik forslas fram i den trånga, dunkla kistan förmådde mig att nu taga min plats i en formanssläde; men denna oförvägenhet fick jag inom kort umgälla med förfrusna fötter, fingrar och skilda delar af ansigtet. Då denna olycka i nästföljande vinterläger upptäcktes, ansåg jag för tjenligt att återvända till mitt fängelse och låg der innesluten hela den återstående delen af dagen. Genomfrusen anlände jag sent på aftonen till Seljakina572 vinterläger, som bestod af tre usla kojor. I en af dem logerade ett ungt fruntimmer, som väckte min uppmärksamhet genom sin fina, ehuru något utslitna klädsel och sitt förnäma beteende.573 Knappt hade jag sport husvärden om hennes stånd och vilkor, 850 Itineraria 5osa 1845_49.indd 850 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports förrän hon kastade sig på knä framför mina fötter och anhöll om nådig bönhörelse. Härpå följde en vidlöftig, med suckar och tårar beledsagad syndabekännelse, som utgjorde en sorglig vederläggning af Sara Widebäcks äktenskaps-philosophie.574 Denna philosophie hade väl i förstone upphöjt vår unga synderska ifrån en fattig slafvinna till en förnäm dam, men sedermera störtat henne i ett så djupt elände, att hon nu nödgades på sina knän bönfalla om en skärf för att värja sitt unga lif emot hafvets frostiga vindar. Jag offrade åt den olyckliga, hvad jag förmådde och lofvade göra mitt bästa, för att åstadkomma en lindring i hennes beklagansvärda öde. Ifrån Seljakina afreste jag ännu samma afton och hamnade emot morgonen i vinterlägret Kasatskoj. Efter att hafva bestyrt om thé, frukost och en brasa, lät jag på den drypande väggen uppspika några renhudar, i tanke att genom några timmars hvila vederqvicka mina genom frossa, hunger och nattvak uttröttade lemmar. Men knappt hade jag igenlykt mina ögon, förrän tvenne högljudda Samojeder inträdde i rummet och störde min ro genom ett sällsamt köpslageri. Hvardera Samojeden egde en son och en dotter, alla i det närmaste giftvuxna, utom en af flickorna, som ej längesedan fyllt sina fem år. Nu önskade fäderna genom ett vänskapligt utbyte af sina döttrar förse sönerna med hustrur; men då fadren till den fullväxta flickan naturligtvis gjorde anspråk på en mellangift af den minderåriga flickans fader, så uppstod med anledning häraf en långvarig och hårdnackad strid emellan de begge parterna. Efter mycket prutande och köpslagande träffade man omsider den öfverenskommelse, att fadren till det femåriga barnet skulle med tio renar ersätta den äldre flickans mognade meriter. Sedan denna byteshandel blifvit afslutad, afreste jag ifrån Kasatskoj och fann åter i nästföljande vinterläger stugan uppfylld med Jeniseiska Samojeder. ”Hvad betyder denna Samojediska folkvandring”?  Castrén refers to the literary character Sara Videbeck in the Swedish writer Carl Jonas Love Almqvist’s (1793–1866) novella Det går an, published in two parts in 1838 and 1839. Sara Videbeck, the main character, demands from her lover that they should not marry each other but live together out of wedlock and without sharing their property. Almqvist was therefore stigmatized in public opinion for promoting of promiscuity, and during the most intense debate another Swedish writer, August Blanche (1811–1868), wrote a parody of the same theme, Sara Widebeck, En tafla ur lifvet, in 1840. Wizelius 1942; Bohman 1942: 357. (TS) 851 Itineraria 5osa 1845_49.indd 851 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  Around Lake Pjasino, situated at N69°48′ E87°43′. At present, the industrial city of Norilˈsk is at the southern end of the lake. (TS)  The River Pura, running into the River Pjasina from the left at N72°58′0″ E86°45′32″. Tawgy means the Nganasans, the same people that Castrén previously called with their other name ‘Avam’. The River Tajmura runs into the River Nižnjaja Tunguska at N63°45′40″ E98°3′57″. (TS)  Luzino at N68°54′20″ E85°50′11″. (TS)  Tundra Enets groups. Cf. p. 837. sporde jag mannen med den rödtskimrande Furstliga uniformen, och han genmälte: ”Vi hafva hela sommaren legat ute på tundrorna, fiskat, fångat vilda renar, räfvar, fjällrackor m. m. Nu sedan vintern inträdt, uthärda vi ej den skarpa kölden i hafsbandet, utan jagas bort till skogen, som åtminstone skänker oss ett skydd emot stormen. Våra sommartält”, fortfor den Furstliga mannen, ”uppslå vi på de Pjasinska tundrorna575 vid floden Furalix 576, men vintertiden uppehålla vi oss i nejden af Lusina-vinterläger577, der vi äfven erlägga vår skatt. För öfrigt dela vi oss i tre slägter eller så kallade Ordy: den Chantaiska (Samatu), den Karasinska (Mungandji eller Mogadji) och den under staden lydande eller Podgorodnaja (Bailx)578. Bland dessa slägter besöka blott de Karasinska Samojederne i en talrikare mängd tundrorna vid Pjasina. lix. Utom Jeniseiska Samojeder uppehåller sig vid samma flod, som utfaller i Pjasina, en slägt af Tawgystammen. Tvenne andra Tawgy-slägter äro bosatta vid sjelfva Pjasina och vid Taimura vistas ej mindre än fem slägter af samma stam. lx. Såsom sjelfva dessa benämningar tillkännagifva, hafva de Jeniseiska Samojederne fordom utsträckt sig vida sydligare än i närvarande tid. Ännu för några decennier tillbaka öfvervintrade de vid Chantaika och erlade sin skatt i detta vinterläger. Om Karasinska Samojeder vet man med säkerhet, att de tillförene nomadiserat kring Karasina vinterläger, och hvad Bai-slägten beträffar, så har den qvarlemnat tydliga spår af sin vistelse i nejden af Turuchansk uti flod- och bya-namnen: Baijcha. Anmärkningsvärd är för öfrigt den historiska uppgift, att slägten Mugadji (enl. Fischer: Mokase) under Sibiriska eröfringstiden blifvit träffad vid Tasfloden. Detta factum i förening med Bai-slägtens tidigare vistelse vid Bajicha gifver anledning till den förmodan, att Tawgy-stammen, hvartill äfven de Jeniseiska Samojederne böra hänföras, i fordna tider egt en mera verklig utsträckning, såsom förhållandet äfven varit med Jurakerne och de vid Jenisej förekommande grenar af den södra Samojed-stammen. 852 Itineraria 5osa 1845_49.indd 852 21.8.2019 16:24:08 �Russia and Siberia –, Travel Reports  samma dag ǁ NRF: ~ (d. 18 (30) Nov.). Hela Bai-slägten och en stor del af de Chantaiska Samojederne utgöras af fiskare, hvilka både vinter och sommar uppehålla sig vid Jenisej”. Efter denna relation började Fursten presentera mig för de rikaste och mest betydande män, som voro tillstädes i stugan, samt anhöll slutligen om en sup för sig och sina vänner. Jag lät ur släden framtaga ett brännvinskrus, men i den bistra kölden hade brännvinet förbytt sig till is. Man lade kruset i ugnen, men denna var redan så afkyld, att brännvinet icke upptinade. Mitt förslag att man borde nedsänka kärlet i kallt vatten förkastades af fruktan för en möjlig beblandning; men deremot hittade en af Samojederne på det i hans tanke klokare råd att rulla den iskalla lerflaskan på sin bara, blanka, isterskinande mage. Denna åtgärd hade verkligen till påföljd, att brännvinet lät uttappa sig, hvarpå samtlige Samojderne utbrusto i fröjderop och bådo mig omtala för mina hemmavarande vänner att den Samojediska ugnen ändock vida öfverträffar den Ryska  – ett uppdrag, som jag härigenom anser mig hafva uppfyllt. Efter att hafva förplägat Samojederne med brännvin, fortsatte jag åter min resa och nådde ännu samma579 dag det ryktbara vinterlägret Tolstoj Nos, som lärer vara beläget emellan 71 och 72 graders nordlig bredd. Nämnde vinterläger består af fyra hus, det ena uslare än det andra, och alla för det närvarande nästan helt och hållet insvepta i drifvor. Boningsrummen äro så illa försedda, att vattnet än dryper långsmed väggarne, än åter förbyter sig till en slags rimfrost. En isande vind blåser in genom väggspringorna och de murkna golftiljorna. Vid eldningen, som verkställes om natten, är man i fara att qväfvas af rök och den kalla ånga, som inströmmar genom den vidöppna dörren. De annars så kyliga isfönstren lända mig ej här till någon olägenhet, ty då det i alla fall är omöjligt att arbeta vid dagsljus, har jag låtit från inre sidan fastkila alla fönstergluggar med trädluckor. Så lefver jag nu i min trånga stuga, omgifven af ett evinnerligt 853 Itineraria 5osa 1845_49.indd 853 21.8.2019 16:24:08 �Itineraria  In Castrén’s diary of 1846 (KK Coll. 539.31.2 p. 282–289 there is a draft version of a travel report from Tolstoj Nos to the south. See p. 1215–1217. mörker och förnöter enligt Fornfinsk sed större delen af min dag vid den värmande ugnshärden. Med anledning af det nu rådande mörkret bör jag tillägga, att solen redan försvann i medlet af November och sedan denna tid gifvit sig tillkänna blott genom en svag rodnad vid horizonten. Deremot har man vid sjelfva middagstiden sett månen skrida fram öfver fästet, med blekt och dystert anlete. Tundrorna hafva under dagens lopp merendels varit omhöljda af ett gråaktigt töcken, men vid aftonens inbrott har jag anmärkt, att dimmorna pläga försvinna, hvarefter månen, stjernorna och det fladdrande norrskenet sprida en glans, som med underbar tjusningskraft gjuter sig öfver de vidsträckta snöfälten. Det är i sjelfva verket natten, som skänker ljus åt de arma nordanländerna, ty det så kallade dagsljuset är åtminstone vid Tolstoj Nos af en så mystisk beskaffenhet, att jag vid dess betraktelse alltid ihågkommer profetian om de yttersta dagarna. Härmed afslutar jag denna relation, som för sitt magra innehåll torde finna en ursäkt deri, att den är skrifven i Tolstoi Nos, nära vid Ishafvets stränder.580 854 Itineraria 5osa 1845_49.indd 854 21.8.2019 16:24:08 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 20 Tolstoj Nos den 25 Nov[ember] (7 Dec[ember]) 1846 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/16b5ee91c0e00e6cf1db1a3ad6ca7e15.pdf 73fe8b7f99b32ed1386e40217523f3bf PDF Text Text Itineraria  The mscr KK Coll. 539.30.2 (Varia 5.2) p. 57–109 is a notebook measuring ca. 14 x 21 cm. A clean copy of the same report is preserved in SKSA A721. Castrén sent this report on 12/24 January 1847. It has been published in Swedish in Morgonbladet 25–29/1847 (1, 8, 12, 15, 19 Apr. 1847; Castrén 1847g) and partly in Castrén 1855: 209–235. It has also appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg and in Das Ausland in Stuttgart (Castrén 1848d; 1848j: 209–231). The version published here follows the mscr in KK Coll. 539.30.2, but the changes made in the version SKSA A721 have been shown. See also from p. 1126 on and 1549 with drafts of some parts of the text. See also Castrén 1848h and the volume of letters in this series.  Someone else than Castrén himself has added the year in the mscr.  Enisejsk is on the River Enisej at N58°27′18″ E92°10′16″. (TS)  The northernmost parts of Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of the tundra in Siberia is of subarctic character. Семенов  – Белов 2015: 234–237. (TS)  på ǁ wid  торос, pack ice  wågen ǁ wattnet  skarp ǁ SKSA A721 (1846): en ~  ensliga ǁ strödda  The clean copy of the mscr from here to the end of the paragraph (torosser) was written by someone else than Castrén himself. ☙  ❧ 19 Rese-Anteningar af   Dr M. A. Castrén328 Den 18/30 Maj 1846329 tog jag afsked af den guldrika staden Jenisejsk330, steg i en liten öppen båt och styrde deri tillika med min reskamrat Jenisej-floden utföre till det Turuchanska tundralandet.331 Wid denna tid war sjelfwa floden redan fullkomligt isfri, men på332 dess stränder lågo ännu colossala ismassor (torosser333), hvilka än reste sig upp i form af spetsiga torn, än åter bildade en brant wägg emot det sqvalpande wågen334. Luften war fuktig och kall, himmelen merendels mulen[,] skarp335 nordostwind blåste med ihärdig enwishet och medförde tid efter annan skurar af regn, snö och hagel. Träden stodo nakna och på de grå ängarna såg man blott här och der ensliga336 grupper af gula ranuncler, blå violer, bleklagda ☙  sippor och stellarier. På land och flod var ❧ allt337 stilla och tyst, liksom i en sluten graf. Hvem längtar ej att åtminstone på sjelfwa Pingstmorgonen få lyssna till klockornas ljud och se en landtlig skara med andaktsfulla blickar draga till Herrans hus? Men här i hjertat af Sibirien är man redan glad att få se en Ostjak-julle338 skjuta fram ur sitt gömställe mellan buskarna i en bortskymd wik, och att lyssna till gökens galande, tranornas nattliga skri, wågens plaskande emot den isbelagda stranden och det i många brytningar återljudande braket af kullstörtade torosser. 816 Itineraria 5osa 1845_49.indd 816 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Det säges att Jenisej i sitt öfra lopp skall framte de mest pittoreska nejder. Äfwen nedanom Jenisejsk anträffas ställen af sällsynt skönhet, att endast nämna det mångbeprisade bergspasset vid mynningen af medlersta339 Tunguska340; men öfverhufvud lider dock naturen af wildhetens wanliga monotonie. Det är samma skog, samma åsar, samma klippor, samma stränder, samma fjärder ☙  och samma ismassor, som öfverallt ❧ möta betraktarens öga. Så länge resan ännu fortsättes inom det Jenisejska guldlandetl 341 kan man åtminstone342 glädja sig öfwer en och annan wälmående by; men längre fram glesna äfwen byarna och bestå till343 det mesta af små, smutsiga, förfallna kojor, i hvilka den resande ej utan ekel och wederwilja inträder. För öfrigt lider man i denna nejd af en owanlig kyla och frusenhet344. Jag wet ej, om denna kyla345 utgår ur wattnet, luften eller menniskornas hjertan men wisst är, att man ännu i medlet af Junii städse känner ett behof att svepa pelsen bättre omkring sig och ej så [o]gerna346 kryper i en Ostjak-tält emellan stationerna, för att wärma sina leder wid en fladdrande brasa. ☙  ❧ Det obehag, en resa under sådana förhållanden nödwändigt framkallar, mildrades i någon mon genom347 umgänget med den wisserligen svaga, men likwäl högst brokiga befolkning, som dels med, dels emot sin egen wilja lägrat sig wid l. Såsom bekant är, finnas Sibiriens rikaste guldwerk i Jeniseiska kretsen emellan öfra och mellersta Tunguska, wid de Uderejska och Pitska flodsystemerna. Antalet af vaskerier inom detta område säges uppgå ända till 120, hvilka fortlöpa i samma riktning med Jenisej och äro belägna på ungefär lika stort afstånd ifrån nämnda flod.  When using the name Ostyak on the Enisej, Castrén means the Ket. Castrén 1857b: 92–93 as well as the final report to the Academy of Sciences (see p. 954–963) show that he was aware of the linguistic difference between the Ket and what he called the Altaic peoples. The Ket are a people living on the Enisej and its surroundings and their language does not have surviving relatives after the extinction of Kott, Arin etc. In the early 1990s, there were ca. 500 remaining speakers of Ket. Unesco Red Book, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/nasia_ report.html#Ket; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea. ras.ru/en/languages/ket.shtml. (TS)  medlersta ǁ NRF II: Podkamennaja  The River Podkamennaja or Srednij (Stony/Middle) Tunguska runs into the Enisej from the right (east) at N61°35′26″ E90°7′48″. (TS)  Change in the footnote: med Jenisei ǁ och äro belä[gna] Gold production in Siberia tripled after the 1812 law that permitted gold prospecting for all Russian subjects. There were ca. 200 gold producers in Siberia in 1837, especially along the rivers Enisej and Verxnjaja Tunguska (today, Angara). The gold finds in the Minusinsk taiga, including the rivers Birjusa and Uderej were especially rich. Сапоговская  – Мухин 2008: 851; 817 Itineraria 5osa 1845_49.indd 817 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria Лешков – Сапоговская 2009: 602. The River Bolˈšoj Pit runs into the Enisej from the right (east) at N59°1′30″ E91°42′0″, but the River Uderej discharges into the River Kamenka, which runs into the Angara.             (TS) åtminstone ǁ ännu till det mesta ǁ endast frusenhet ǁ kylenh[et] kyla ǁ kylighet [o]gerna ǁ ~ emella[n] – SKSA A721 (1846): ogerna genom ǁ af den Anciferovo is situated at N58°52′24″ E91°51′44″. (TS) för ǁ till Nazimovo at N59°30′50″ E90°55′59″. (TS) 21 May/1 June 1846. här […] likwäl ǁ funnos här Evenki. The Evenki language is one of the Tungusic languages, which are spoken in China, Mongolia and Southern Siberia and were considered endangered in the 1990s. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Evenki. For linguistic details, see the volume of Evenki in this series. (TS) Jenisej-flodens stränder. Då jag i staden Jenisejsk ena dagen befann mig i sällskap med Sibiriska, Petersburgska, Moskowska och Malorossianska Ryssar, med werldsomswärmande Tyskar, med Tatarer, Judar och Kirgiser satt jag den andra i byn Antsyferowa348 och språkade med upplysta Polackar, hvilka här hade sitt högqwarter. Tredje dagen efter afresan hamnade jag i ett Ostjakiskt näfvertält och tillbragte, efter att hafva muntrat tältets af naturen tystlåtna innewånare med brännwin, the och tobak, flere angenäma stunder i förtroligt samtal med det fromma och enfalldiga folket. Den derpå följande morgonen wäcktes jag i båten af ett högljudt ka☙  nondunder. Jag uppslog mina ögon och ❧ såg förwånad åt alla håll, men warseblef endast twenne små byar, en på hwardera sidan om floden. Roddarne upplyste, att den ena af dem tillhörde ”guldsökare”, hvilka egde sina waskerier wid Pit-floden, men för349 communicationens befrämjande hade inrättat åtskilliga contoir wid Jenisej gentemot Nasimowa-by350. Orsaken till kanondundret förklarade åter på ett tillfredsställande sätt den Ryska Kalendern, deri namnen Konstantin och Helena woro med kursiv stil utmärkta.351 Utomdess anmärkte en af roddarne, att ”Guldsökare-byn” kallades Jermakowa, af skäl att att ”Jermak”, såsom orden föllo sig, ”warit Sibiriens första guldsökare”. En annan guldsökare-by, benämnd Lopatinskoje Selo hade nyss först blifvit passerad. Twenne dagar efter nyss omtalta händelse landade jag en wacker Junii morgon wid mynningen af Sym. På detta ställe såg man hwarken Guldsökare-contoir eller ens Ryska bondstugor, ☙  men här352 funnos likwäl ett slags boningar,  ❧ hvilka oaktadt sin torftighet påkalla den resandes synnerliga uppmärksamhet. En Tungusisk353 och en Ostjakisk Furste hade i spetsen för hwar sin 818 Itineraria 5osa 1845_49.indd 818 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports stam seglat Symfloden utföre och slagit sina läger wid dess utlopp, der de efter gammal bruk årligen församla sigli 354, för att betala sin skatt åt kronan och afyttra sitt pelswerk åt Jenisejska köpmän. Marknaden hade ännu icke hunnit taga sin början, men boningarna d. v. s. näfwertälten woro redan uppförda och på wanligt sätt inredda. De stodo fördelade i tvenne gruppe[r]355, den ena naturligtwis tillhörig Tunguser och den andra Ostjaker. De nämnda grupperna hade blifvit ställda på ett betydligt afstånd ifrån hvarandra, förmodligen i följd af den missämja, som allt ännu fortfar att råda emellan dessa till språk, seder och religion åtskill☙  da stammar. ❧ Wid de Ostjakiska tälten rörde sig om hvarandra män, qvinnor, hundar och barn, men wid de Tungusiska wisade sig endast manliga ansigten. Härtill sades orsaken vara den, att Tunguserne äga små renhjordar, till hvilkas bewakning de måste qwarlemna sina hundar och hustrur; Ostjaken deremot är en lös och ledig karl, som på sin höjd besitter hustru och barn, några hundar, en båt och ett näfvertält – allt sådana saker, som han utan svårighet kan taga med sig på marknaden. Utom de nämnda föremålen såg man wid stranden Jenisejska lodjor, barker och båtar i en ansenlig mängd. Infödingarnes farkoster lågo kullstjelpta på backen och woro356 förfärdigade dels af ett enda urhålkadt träd, dels af sammansydda357 näfwerstycken – de förra tillhöriga Ostjaker, de sednare af Tungusisk fabrik. Omkring tälten warseblefs, utom kläder och matwaror, ett stort förråd på korgar, skrin och husgerådssaker, hvilka  församla sig ǁ SKSA A721 (1846): 1. församlade sig ǁ 2. ~ Change in the footnote: m. m. ǁ och andra mindre kända  Mscr: gruppen  woro förfärdigade ǁ bestodo  sammansydda ǁ sammanflätade li. Dylika samlings- eller marknads-ställen (сугланныя мѣста) äro sanctionerade äfwen wid utloppet af floderna Dubtsches och Podkamennaja Tunguska, i byarna Imbazk, staden Turuchansk m. m. 819 Itineraria 5osa 1845_49.indd 819 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  hvarpå ǁ s[om]  högeligen ǁ mest  Castrén also described other events during his journeys, where his spectacles became an object of wonderment or even rage (in Raznavolok 1842 and Permˈ 1845). See p. 356, 1011.  Tungusernas gula physiognomier ǁ de gula Tungus physiognomierna  bak ǁ p[å]  Mscr: hwilken  For pictures, see Fedorova 2017: 18–19, 30–55; Lehtinen, I., 2017: 124–130. till stor del woro förfärdigade af näfwer och utsmyckade med många konstiga zirater. Bågar, pi☙  lar, yxar och knifvar belastade ❧ yttre sidan af tältwäggen. Wid sjelfwa ingången till Tungustälten stod wanligen ett barthuggande svärd eller den så kallade paljma, hvarpå358 en del af skaftet war nedstött i jorden. Medan jag tog i betraktande dessa mångfalldiga och för mitt öga sällsamma föremål, omringade mig efterhand en talrik skara Tunguser. De sågo mig an med nyfikna blickar, smålogo sig emellan och tycktes högeligen359 förundra sig öfwer mina glasögon.360 Jag för min del betraktade med icke mindre förwåning Tungusernas361 gula physiognomier med sina tatuerade, bågformiga prydnader, på de utstående kindbenen, deras långa med perlor besmyckade stångpiskor bak362 på hjessan och hela den egendomliga kostymen. Det mest utmärkande i den Tungusiska klädedrägten är en snäft tillskuren, af sämsk eller ludet renskinn förfärdigad frack. Denna beklädnad är wanligen rikt utsmyckad med glasperlor, klädesrimsor, tagel☙  strån m. m. och så trång, ❧ att den med möda kan tillknytas, ty äfwen Tungus-modet fordrar, att bröstet bör wara öppet, för att den perlbeprydda bröstbetäcknaden måtte få tillfälle att skina i sin fulla glans. Ofwanpå hjessan buro de Symska Tunguserna små, runda Tatar-mössor, hvilka glimmade af idel perlor. Deras korta knäbyxor woro gjorda af fin sämsk; så äfwen skorna, hvilka dessutom pryddes af perlbroderier. Öfwer ena axeln buro Tunguserne ett perlgehäng, hwilke[t]363 uppbar en liten pung för elddon, som äfwen war stickad af brokiga glasperlor.364 I denna lätta och på sitt vis smakfulla kostym rörde sig Tunguserne med en wighet och ett behag, som på det skarpaste stack af emot Ostjakernes 820 Itineraria 5osa 1845_49.indd 820 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports tunga manér, att ej tala om klädedrägten, som hos de sistnämnda bestod i en slarfwig på inre luden, på den yttre fodrad ren- eller harskinnspels samt i några andra lika slarfwiga prydnader. Ett påtagligt företräde hos Ostjakerne härrörde af deras finare anletsdrag, hvilka röjde ett mera Tatariskt än Mon☙  goliskt tycke ❧ och dessutom hade fördelen att ej wara wanställda genom tatuering. Att sluta af blotta physiognomien är Tungusen något listig och beräknande, Ostjaken deremot mera enkel, from och godhjertad. Dessa charaktersdrag röja sig äfwen i sjelfwa beteendet, men wi återkomma snart till detta ämne och gå nu att emottaga de twenne Furstarne, som wisa sig ute på fältet. Det förstås af sig sjelft, att Tungus-Fursten war klädd i en utmärkt lysande drägt efter sitt folks maner, men hans365 Ostjakiska broder bar på sig en päls, hwarpå ryggsidan war nästan alldeles bortbränd. Den förre trädde mig till möte med mycken wärdighet, aftog mössan och räckte mig sina fingerspetsar till wälkomsthellsning; den sednare hellsade mig blott med ett enkelt och ärligt handslag. Härpå togo mig de begge Furstarne i sitt huldrika hägn, de ställde sig en på hvardera sidan om mig och beledsagade mig på detta wis till Tungus-Furstens tält. En talrik skara Ostjaker och ☙  Tunguser åtföljde oss under wägen, ❧ men i tältet inbjöd Fursten, utom oss resande, endast sin Ostjakiske embetsbroder, några Starschiner och sina närmaste anförwandter. Den Furstliga boningen bestod af ett wanligt näfwertält366 med marken till golf och några stenar till eldstad. Fursten lät utbreda ett par renhudar på golfwet och367 de närwarande satte sig på dem rundt omkring den kyttande elden. Här war jag nu i tillfälle att anställa närmare betraktelser öfwer Tungusernas egendomliga lynne och character. Allt deras tal  hans ǁ den  näfwertält ǁ SKSA A721 (1846): renhudstält  och ǁ SKSA A721 (1846): 1. för ǁ 2. ~ 821 Itineraria 5osa 1845_49.indd 821 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  bland […] sällsynt ǁ sällsynt  ingen enda ǁ SKSA A721 (1846): ingen  Sable (Martes zibellina) was perhaps the most important and most famous of all Siberian mammals that have been hunted for their fur. Over 11,000 sables were killed in Siberia in 1912, but because of the drastic decrease of their population, they were officially protected from 1913 to 1916. By the 1930s, the overhunting of sable had led practically to its extinction, but the population has revived since then. Brofeldt 1916; Щипанов 2015. (TS)  Mscr: att  deras seder ǁ 1. s[eder] ǁ 2. ~ och utmärkte sig genom en bland368 infödingar sällsynt klokhet och belefwenhet; men råkade jag tillfälligtwis göra en fråga om zobel-fångsten, så drog man straxt öronen åt sig och det ropades ifrån alla håll: ”Batjuschka, Batjuschka, Vasche Lahorodje!” och alla försäkrade med en mun, att ingen369 enda zobel blifwit sedd allt sedan fädernas tid ehuru det är en känd sak, att de Symska Tunguserne idka ett ganska rikt zobelfänge.370 Med tillhjelp [af]371 den Sibiriska talisma☙  nen – brännwinet lyckades det mig att ❧ i någon mon beweka Tungusernas misstrogna hjertan, i följe hvaraf somliga med mycken öppenhjertlighet började omtala sina sällsamma skogsäfventyr. En af de närwarande blottade till och med sin kropp och wisade derpå ärren af tretton sår, erhållna i en strid med skogens herre, björnen. Ansatt af den wäldige hade mannen warit ohjelpligen förlorad, om ej hundarna kommit sin husbonde till hjelp och gifwit björnen sysselsättning på jemt så lång tid, som jägaren behöfde för att bringa sitt lif i säkerhet. På sådana berättelser woro Tunguserne mycket frikostiga; men i allt sådant, som rörde deras372 seder, bruk och hedniska Gudalära, iaktogo de fortfarande en djup förbehållsamhet. Deremot anställde man på sistone en ringdans, som beledsagades af en ganska wacker och melodisk sång. De dansande, som bestodo af raska ynglingar, fasthöllo hwarandra under armarna och bildade en så tätt sluten krets, att de enskillda individerna nästan ☙  försvunno för åskådarens blickar. Li❧kaså blef under dansen, som utfördes på fria fältet, den enskildta ansträngningen omärkbar, och det tycktes såsom skulle en osynlig, mechanisk kraft hafva gifvit den massiva gruppen sin styft taktmessiga rörelse. Ännu ett annat prof på sin skicklighet i ridderliga bragder ådagalade Tunguserne genom 822 Itineraria 5osa 1845_49.indd 822 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports följande lek. Twenne personer fasthöllo i hwardera ändan ett rep, som de med all kraft svängde omkring i luften, härwid noga aktande, att repet under svängningen ej fick widröra marken. Emellertid hoppade en tredje person barfotad öfwer repet och upptog derunder från marken båge och pilar,373 spände bågen och afsköt pilarna, utan att repet en enda gång widrörde hans bara ben.  – Djerfwa Tunguser sågos på samma sätt blottställa sina ben för egget af paljmá, som en på marken utsträckt person svänger omkring sig efter yttersta förmåga. Emellertid utföras de svåraste, eller åtminstone de mest beundrade konststycken wid magiska förrättningar af Schamanen, men relationen derom önskar jag bespara till ett annat tillfälle. ☙  ❧ Ifrån Tungusernes tält beledsagar oss nu Ostjak-Fursten till de sina. Här möter oss genast en flägt af den glada, öppna, oskuldsfulla hjertlighet, som företrädeswis har sitt hem i låga tjäll, under slitna plagg. Det lönar redan mödan att se, med hvilken oförställd wälwilja dessa åldriga gubbar under ödmjuka bugningen och med blottade hjessor hellsa374 oss wälkommen till sina fattiga tält. Qvinnor och yngre personer gifwa sitt deltagande tillkänna, derigenom att de [med] mycken ifwer fastbinda hundarna, rena fältet, feja tälten och werkställa sin toilette. Härwid består hufwudsaken i hårets kammande, flätande375 och benande. Uti hwardagslag låta Ostjakerne sitt hår hänga i wild förwirring öfver skuldror, panna376 och kinder377; men wid högtidliga tillfällen plägar håret uppkammas och undangömmas af männerna i en stångpiske och af qvinnorna i twenne flätor, hvilka nedhänga en på hvardera kinden. Dessutom378 wisa sig männerna nu uti sina bästa harskinns-pel☙  sar, men Ewas döttrar bära på sig endast ❧ ett brokigt, fotsidt linne med en liten krage, som är  pilar, ǁ pilar samt  hellsa ǁ bjuda  flätande och benande ǁ SKSA A721 (1846): benande och flätande  panna ǁ ansigte  kinder ǁ SKSA A 721 (1846): tinning  Dessutom ǁ 1. Denna ger ǁ 2. Det förstås att Ostjak 823 Itineraria 5osa 1845_49.indd 823 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  räfwar ǁ SKSA A721 (1846): ekorrar  bäfrar ǁ SKSA A721 (1846): räfvar  lärdomar ǁ råd ǁ SKSA A721 (1846): råd och lärdom  brännwins-/flaska  till och med ǁ icke en gång tillknäpt öfver bröstet. Fursten gör sig inga bekymmer med toiletten, men anför likwäl till ursäkt för sin ryggfria pels, att han ingen bättre äger, ty under sistförflutna winter har han endast fångat 150 räfwar379, 4 zoblar, några bäfrar380, wargar och wildrenar. I sanning en ringa fångst, och tager man härvid i betrakta[n]de, att mjölpudet i Jeniseiska kretsen betalas med 5. Rub[e]l B[an]co, så må ett och annat hål i pelsen gerna ursäktas. Med Ostjak-Fursten är dessutom förhållandet sådant, att hans resliga wäxt, hans sköna ansigte och framför allt hans ädla, anspråkslösa hjerta öfwerskyla smärre brister i beklädnaden. Må wi derföre med ögat tillykt för tingens wanskliga natur träda i Furstens tält och knyta en förtroligare bekantskap med den Furstliga familjen. Wårt öga träffar här Furste-fadren – en bräcklig gråhårsman, som sitter bakom härden och efter utseendet håller på att gifva wisa lärdomar381 åt de twå lefnadsglada piltarne, hvilka påtagligen äro Furstens söner. Furstin☙  nan ❧ sitter i ett afsides hörn af tältet och börjar wid wår ankomst pyssla om ett litet barn, för att derigenom dölja sin förlägenhet. Äfven hon, fastän Furstinna, bär på sig ingen annan klädnad än linnet, och eger inga andra prydnader än sitt hjertas fromma oskuld. Jag intog det mig anwisade sätet höger om eldstaden bredwid Fursten, hvilken i största tysthet skötte om en brännwins[-]flaska382, som jag anförtrott i hans omvårdnad. När winet efterhand hade löst den inneburna Ostjakiska phlegman, började Fursten omtala sina öden och lidanden under nästförflutna wintern. Den stackars mannen hade sträfwat efter sin yttersta förmåga, men med föga framgång. Långt ifrån att ligga stilla i torftältet, hade han dragit ut till skogs redan på första snön. Irrande kring skog och mark sade han sig till383 och med blott i 824 Itineraria 5osa 1845_49.indd 824 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports yttersta nödfall hafwa uppslagit näfvertältet och wanligen tillbragt sjelfva natten på öppna drif☙  vor384. Man ❧ föreställe sig den redlige385 mannens förtwiflan, när han efter386 dagens mödor lägrar sig wid elden, som hustrun tillredt under wäntan på willebråd, och han ej har att räcka den ömma wännen så mycket som en ripa att läggas i grytan. Det klena mjöl-förrådet och den under sommaren besparda, torra fisken hade i förtid tagit slut, och man war ofta387 nödsakad att förtära köttet af wargar och andra rofdjur388. Det är wisst att äfven sådana öden erfordra sitt hjeltemod. Sedan Fursten slutat sina jeremiader öfwer det närwarande, började hans gamle fader utbreda sig öfver den förflutna tiden,389 då räfwar hoppade i hvarje buske och zoblar fångades i hvarje stubbe. Gubbens skildringar röjde på det tydligaste, att hans egen ungdomstid redan hunnit blifva för honom en sagolik dröm, ty för att ej tala om hans underbara zobelfänge, hvilket nästan liknade det det stora fiskafänget390, berättade Gubben om Gudarnes wandring på jorden, Schamanernes flygt i ☙  luften, andarnes uppenbarelser ❧ och trollens strid, såsom skulle han sjelf warit ett ögonwittne till slika tilldragelser. Hwad han ordade om sina fäders religiösa insigter, innehöll mycket af intresse, som här blefwe alltför widlöftigt att omtala. Jag will med stöd af Gubbens berättelser endast anmärka, att de Jenisejska Ostjakerne, ehuru Christna, ännu dyrka tre mäktiga Gudamakter: 1. Himmelens Gud, som de benämna Es, 2. En underjordisk qvinlig Gudomlighet, som benämnes Imlja, 3o) Jordens Gud  – Björnen. Om björnen hyser Ostjaken den föreställning, att han icke är ett djur som alla de andra, utan djurfällen hos honom blott utgör en förklädnad, hvarunder han döljer en mensklig skepnad samt en Gudomlig kraft och wishet.  drifvor ǁ SKSA A721 (1846): drifvan  redlige ǁ arma f  efter ǁ ur  ofta ǁ nö[dsakad]  rofdjur ǁ ~, hvilka  tiden, ǁ ~ öfver sin ungdomstid  fiska-/fänget 825 Itineraria 5osa 1845_49.indd 825 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  bågskjutning ǁ olympisk  församlat sig ǁ SKSA A721 (1846): samlats  så ǁ SKSA A721 (1846): 1. som ǁ 2. ~  ring-/dans Samma föreställning är i sjelfwa werket rådande äfven hos Tunguser, Samojeder och alla Finska stammar; men den Jenisejske Ostjaken gör björnen ännu dessutom till en wäktare för hela den lägre ☙  andewerlden. Denna makt delar björnen ❧ med Imlja, hvilka begge synas wara underordnade himmelens Gud. Efter denna korta utflykt till forntiden återwända wi till det närwarande och gå att åskåda en bågskjutning391, hvartill de unga Furste-sönerna i wänlighet inbjuda oss. Här stå redan på fältet, uppställda i led, byns unga män och pröfwa med senfull arm styrkan af sina bågsträngar. Bakom ynglingarna står en rad af blomstrande tärnor, hvilka församlat392 sig för att åskåda leken. Det är äfwen troligt, att mången yngling, som med jernpilen träffat istorossen derborta, skjutit en annan mera vek i de unga tärnornas hjertan. Det sistnämnda målet synes i sjelfva verket wara det enda sannskylldiga, ty med jernpilen är men just icke angelägen att träffa ett gifwet mål, utan de afskjutas endast för att utwisa de unga svennernas armkraft. Derföre se wi dem ofta riktas upp i toma rymden, der de jaga den ena den andra, likt flygan☙  de falkar. Med tjusta ❧ blickar beskåda tärnorna hvarje wäl afskjuten pil och hellsa med ett uthållet hee! den lyckliga skytten. Huru ljuft detta bifallsrop ljuder i ynglingens öron, derom wittna tillräckligt hans rodnande kinder. Jag hade trott mig efter lekens slut få åskåda en olympisk seger-belöning, men denna uteblef så393 när som på twenne pilar, hvilka utan all förtjenst skänktes åt mig af Furstens söner. Kanske låg dock någon ting olympiskt till grund för den ringdans394, hvari man på sistone svängde sig omkring på det fria fältet. Dansen utfördes på Tungusiskt wis, endast med den åtskillnad, att här både 826 Itineraria 5osa 1845_49.indd 826 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports svenner och jungfrur deltogo i dansen. De bildade likwäl hvar sin särskildta halfbåge, ty den nordiska kyskhetskänslan förbjöd dem, att räcka hvarandra armen, och man såg derföre under hela dansen ett litet tomrum emellan hwardera395 halfbågen. ☙  Under wistelsen wid marknads❧platsen396 förflöto twenne dagar, hvarefter resan fortgick med få afbrott ända till Turuchansk. Stränderna af Jenisej woro allt framgent befolkade med Ryssar och Ostjaker, bland hvilka de förra ägde hus och hem, men de sednare endast en båt och ett näfvertält. Allt utwisade att man nedanom Sym redan397 befann sig utom gränsorna för det wälsignade guldlandet. Ty för att ej tala om Ostjakernas nödställda belägenhet, woro sjelfva Ryssarne så utblottade, att många ibland dem nödgades dölja sin nakenhet med brokigt sammanflickade Ostjakslarfwor. Nästan i hvarje by såg man någon boning, som blifvit lemnad förgängelsen till rof och bland bebodda398 hus bestodo de flesta af ömkliga kojor. De ägde merendels helt små med kattguld399 betäckta fönster-gluggar, skorstensrör af träd och låga, platta tak, hvilka prunkade med hvarje handa cryptogam-wexter och utgjorde byns enda blomstergårdar. Inwändigt herbergerade dessa kojor wanligen blott swaga och sjukliga personer, ☙  ty de arbetsföra bedrefvo ❧ nu som bäst sitt fiskafänge utmed stränderna af Jenisej.lii 400 De      hwardera ǁ de marknads-/platsen redan […] sig ǁ lefde bebodda ǁ de Bulletin: Marienglas. Marienglas is actually a specific gypsum mineral, selenite, which can be more or less transparent. ‘Cat gold’ is a name for a much broader array of different glittering minerals, although often only meaning pyrite or mica, and has often been used allegorically. It cannot be said whether Castrén’s contemporaries immediately understood cat gold as meaning a specific mineral or not. Brockhaus Enzyklopädie 7: 343 [Gips] 401–402 [Glimmer]. (EB – TS)  Change in the footnote: rofwor ǁ ~ och Vorogovo is situated at N61°1′40″ E89°37′8″ and Verxneimbatsk at N63°8′59″ E87°58′51″. (TS) lii. I norra delen af Jenisejska kretsen utgör fiskafänget den hufvudsakliga näringsgrenen. Åkerbruket idkas ej med allwar norr om staden Jenisejsk. Inom hela den Antsyferowska volosten, som sträcker ifrån mynningen af Kem i söder ända till Inserowska vinterlägret i norr och utgör i längd wid pass 600 verst, upptagas blott 1000 desjatiner wid pass af åkerjord. Rågen sås alldeles icke norr om Nasimowa och Worógowa är den sista by, hvarest man utsår korn. Potates-odlingen fortgår ända 827 Itineraria 5osa 1845_49.indd 827 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  efter ǁ med  The original mscr of the section beginning from here is KK Coll. 539.26.19 p. 169–176. It consists of four sheets of ca. 18 x 22 cm. It is published in its entirety on p. 845–847.  In the Russian tradition, the combination of bread and salt has been and still is considered as providing good luck. Therefore bread and salt are also given as a present for example at housewarming parties. Wikipedia: Хлеб-соль, https:// ru.wikipedia.org/wiki/Хлебсоль. (TS) sistnämnda woro lägrade än i ett näfvertält, än i en riskoja, än wid sjelfwa stranden under bar himmel. Medan de uppehöllo sig i fiskeläget, tycktes deras lefnadssätt föga skilja sig ifrån infödingarnes. Åtminstone såg jag dem efter401 hvarje notwarp sönderskära några lefvande fiskar och förtära dem på stället utan salt, bröd och andra kryddor, alldeles på måsens sätt. Det402 heter wäl, att fisken sålunda förtärd skall skydda emot den här mycket gängse skorbuten, men jag förmodar likwäl, att det icke är ☙  för ❧ sin hellsas bewarande, utan af helt andra orsaker, som den Sibiriska Ryssen försakar sitt heliga chleb-solj.403 Den enda sannskyldiga orsaken är nöden, ty hela den Jenisejska norden, som genom sitt rika pelswerk tillförene ansågs utgöra Sibiriens rätta guldland, har genom anläggningen af waskerierna och den häraf föranledda stegringen på priset af alla lifsförnödenheter, nedsjunkit i det djupaste elände. Det Turuchanska landet, som både genom sin aflägsenhet och sin fattigdom på producter ej kan taga någon wäsendtlig skade-ersättning på vaskerierna, lider naturligtwis mest genom deras tillwaro. För att rädda dess bebyggare ☙  från fullkom❧lig hungersnöd, har kronan nödgats taga dem på rota och under hela wintern förse dem med föda, som wäl utdelas i egenskap af lån, men föga torde komma att återbetalas. till Imbazk; rofwor, rätikor och kål froda sig ännu i Turuchansk. Såsom ett wigtigt hinder för åkerbrukets bedrifwande anför man utom klimatets stränghet landets sterila beskaffenhet på högra sidan af floden och strändernas låga, för öfwerswämningar blottställda läge å den venstra. Dessutom säges den venstra sidan wara uppfylld dels af sanka kärr, dels af ofruktbara moar, hvilka twinga landsmännen att ofta beså sin åker på ett afstånd af 40 till 60 verst ifrån flodstranden. 828 Itineraria 5osa 1845_49.indd 828 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Dessa riksens fattighjon utgöra annars en egen mikrokosmos, som den resande ej utan ett wisst intresse åskådar. Han träffar här Ryssar404, Polackar, Tatarer, Estländare, Permier, Ostjaker, Samojeder, Tunguser m. m. I religiöst hänseende indelas ortens innewånare allmänneligen uti twenne classer, af hvilka den ena innefattar rätt-trogna Greker, den405 andra åter alla Duchobortser, Skobtser, Raskolniker406, Katoliker, Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga bekännare af den Samojediska, Ostjakiska och Tungusiska religionen. De rättrogna äro till största delen af det slags menniskor, hvilka i Sibirien betcknas med namnet: olyckliga407 och tillförene gjort sig kända såsom tjufvar, lurendrejare, förrymmare m. m. Man träffar bland detta folk en och annan, som föreger sig hafva warit herre på ett ☙  eget botten; men största delen ❧ af deporterade i Turuchanska kretsen lärer dock bestå af lifegna.408 Utan afseende på deras fordna stånd och vilkor äro de nu i det närmaste hvarannan lika, ty olyckan har den egenskapen att jemna yttre förhållanden. I andelig motto är deras inflytande likwäl mycket olika, i ty att den hos somliga förödmjukar, hos andra åter förhärdar hjertat. Grofwa brottslingar röja wanligen köld409, liknöjdhet och förhärdelse, klaga ofta öfver orättwisa domar och i stället för att wisa ett ångerfullt och botfärdigt sinne iaktaga410 de ett trotsigt och hånfullt beteende. De som icke förhärdat sig i brottets skola, yppa wanligen wekare411 känslor och längta städse att återse Rysslands kära sol. Religiösa förbrytare bära naturligtwis sitt kors med tålamod; de betrakta sig såsom trons heliga martyrer och wänta belöningen för sina lidanden i det tillkommande. Bland dem wäcka i synnerhet Ducho[bo]rtserne den resandes sympathier. Dertill bidrager i någon  Ryssar ǁ Moskowiter  den ǁ men ~  The Duxobory are a faction of the Old Believers or Starovery. Raskolˈniks is a general title for them used by outsiders. The skopcy are a religious group whose members’ most important hallmark has been castration. The skopcy were exiled to Siberia in the 18th century. Vlasov 1999: 71; Большая российская энциклопедия 30: 361 [Скопчество]. See also p. 1157–1158. (TS)  olyckliga ǁ 1. ~ och nästan blo[tt] ǁ 2. ~ och bestå  In addition to voluntary immigration from the west to Siberia, criminals were exiled there since the early 17th century. Mass deportations did not begin until the 1760s, when they were connected to the industrialization of the region. Ca. 62,500 people were deported during the 1840s, but the numbers were at their largest in the 1870s when over 17, 000 people were sent to Siberia. The most important centres of deportation were situated in West Siberia. At the end of the century, 4.8 % of all deported people lived in the Zabajkalˈskij region. Зуляр  – Снытко 2014: 201–209. (TS)  köld ǁ trotts  iaktaga ǁ förråda de wan  wekare ǁ af otå 829 Itineraria 5osa 1845_49.indd 829 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  han added in pencil, unclear if by Castrén or somebody else.  A Russian born in Siberia. Sometimes Sibirjaks are characterized also with special anthropological features distinguishing them from Russians of the European side of the empire. Жигунова – Фурсова 2009: 102. (TS)  passagerare-/fot  will ǁ bl  rotfrukter ǁ ~ och  krukor ǁ blomkrukor ☙  mon  ❧ redan det wackra utseende, som på ett fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserne framför större delen af ortens öfriga bebyggare. Deras wackra anletsdrag wanställas icke heller af de fåror och skrynklor, som wanligen utgöra brottslingens Kains-märke. Duchobortsen wisar städse en ren och öppen panna, han fäster gerna sin svärmande blick wid himmelens blå och man ser honom ofta i tysthet förrätta sin andakt i naturens rymliga tempel  – det enda han äger och såsom tempel erkänner. I sitt yttre beteende är Duchobortsen stilla anspråkslös och tillbakadragen. Å ena sidan gör han412 ej wäsen af sin förnäma Ryska extraction, såsom fallet plägar wara med de öfriga deporterade, och i den andra nedlåter han sig ej heller till den infödde Sibirjakens413 krumsmidiga bugningar och ekelfagra tal. Duchobortsen bär korteligen en Rysk bondes enkla maner och synes äfven i öfrigt hafva blifvit sitt stånd trogen. Han är öfver all måtta arbetsam, gästfri utan beräkning, tjenstwillig och hörsam i allt, som ej angår hans ☙  religiösa ❧ öfvertygelse. Genom sin drift och omtänksamhet förmår han i sjelfva det Turuchanska landet skapa sig en huslig trefnad, som man förjäfves söker hos de öfriga Colonisterne, hvilka i hopp om snar befrielse från sin deportations-ort uppehålla sig här på passagerare[-]fot414. De sistnämnda äga utom ett nödtorftigt bo föga eller intet, som till lifvets njutning och beqvämlighet hörer. Hos Duchobortserna finner man deremot många ting, som den resande i denna nejd icke ens kan göra sig räkning uppå. Jag will415 endast nämna deras trädgårdstäppor med sina herrliga rotfrukter416, sina blommande wallmon, astrer, geronier m. m. Ömtåligare planter drifvas i krukor417, och jag har mången gång med wemod betraktat den ömhet, hvarmed en stackars deporterad jungfru wårdar 830 Itineraria 5osa 1845_49.indd 830 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports sig om sina418 små blomster419, hvilka liksom hon sjelf twina bort och blekna, sedan de blifvit förflyttade under nordens kalla himmel. ☙  ❧ I den ödemark, hvarest wi nu befinna oss råkar420 den resande i ganska stor förlägenhet om en fridfull, för litterära sysselsättningar egnad boning. Oaktadt sin idoghet bebo till och med Duchobortserna endast låga hyddor, ty de ärliga landtmanna-näringarna gifva i Turuchanska landet en winning, som icke421 en gång förslår till lifvets nödwändigaste behof, ännu mindre till uppbyggande af ordentliga hus. Här finnas wäl twå eller tre handlande422 bönder, hvilka äga en öfverflödig stuga, uppfylld med speglar423, helgonbilder och en lysande the-service424 men det här förefallit mig, såsom skulle dessa velmosher wara mera angelägna att wisa sina dyrbarheter, än att skänka ☙  ett her❧berge åt den resande. Såsom den förnämsta bland detta slags notabiliteter må jag omnämna en Malorossiansk qvinna i Öfra-Imbazk, hvilka sjelf gaf425 mig den uppriktiga försäkran, att hon icke är synnerligen svag för gäster. Med denna dame är förhållandet dessutom sådant, att hon älskar upplifva sina söderländska känslor med nordiskt vin, hvilket ingifver henne mera tapperhet, än för den resandes wälbefinnande godt är. Uti detta huswillhets tillstånd känner den resande en osäglig glädje, då han omsider wid mynningen af Nedra-Tunguska426 varsnar tinnarna af ett Gudi helgadt kloster.427 Naturligtwis hoppas han här få lägga ned sin wandringsstaf och hvila sig efter mödorna. Ty wärr blir han äfven denna gång sviken uti sina förhoppningar, ty i det ramlande ruckel, som föreställer kloster-bygnaden, ☙  finner knapt prior ❧ ett skygd för sin grå hjessa. Och nu återstår för den resande ingen annan tillflyktsort än den wanfrejdade staden Turuchansk,           sina ǁ dessa blomster ǁ blommor råkar ǁ sväfwar icke ǁ knapt handlande bönder ǁ velmoscher d. ä. ~ A mirror symbolizes the visible world. In the Mongolian shamanistic tradition, it is meant to frighten evil forces and spirits, to reflect everything including the most secret thoughts, and to turn away the projectiles of an evil force. Tucci  – Heissig 1970: 137; Heissig 1980: 19. (TS) the-service men ǁ the-service. För att få tillfälle att åt den resande framwisa sina dyrbarheter och tilläfventyrs i hopp att genom honom winna en långväga rykte är en slik velmosch alltid glad att gaf ǁ f[örsäkrade] The River Nižnjaja Tunguska runs into the Enisej from the right (east) at N65°47′0″ E87°57′20″. (TS) The monastery was founded in 1657. The village around it was called Monastyrskoe. It was situated at N65°47′23″ E87°58′0″ where also the town of Turuxansk was moved in 1917. Акишин 2009: 321; Резун – Хромых 2009. (TS) 831 Itineraria 5osa 1845_49.indd 831 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  nyssnämnda ǁ denna  И. С. Пестовъ, Записки объ Енисейской губернiи иосточной Сибири, 1831 года. Москва 1833.  ifrågawarande ǁ nedanstående  Castrén cites Johann Eberhard Fischer (1697–1771), a German historian who took part in the so-called Great Siberian Expedition of 1733–1743 in 1740– 1741. His Sibirische Geschichte was published in 1768. Gmelin 1999: 40, 312–313. The town of Turuxansk (originally Novaja Mangazeja) was founded at the mouth of the River Turuxan in 1672 after the town of Mangazeja at the Taz had been abandoned. In 1917 it was moved further to the village of Monastyrskoe on the opposite bank of the Enisej. Резун  – Хромых 2009. (TS) som blott är belägen vid pass trettio verst från klostret. För att skingra den ängslan, som närheten af nyssnämnda428 stad ingifver, vilja wi under wägen genomägna en legend, hvarigenom det förberörda klostret wunnit sin ryktbarhet. I sina anteckningar öfver Jeniseiska Gouvernementet börjar Pestow429 ifrågawarande430 legend med den otvifvelaktigt falska uppgift, att staden Turuchansk eller den förr så kallade staden Mangaseja omkring år 1600 stod 400 verst nordligare wid Jenisej-stranden, eller på det ställe, hvarest för det närwarande byn Chantaika är belägen.liii 431 Staden befann sig wid denna tid, säger Pestow, i ett blomstrande läge och war befolkad med ett talrikt borgerskap. Hos en af stadens rikaste köpmän tjenade såsom handelsdräng legendens ☙  hjelte: ❧ Wasilij med tillnamnet Mangaseiskij. Emedan han war en from, trogen och rättskaffens tjenare, hade husbonden anförtrott all sin egendom i hans wård. Men då Wasilij en natt biwistade den tidiga ottesången i Herrans hus, hände honom den olycka, att tjufwar gjorde inbrott i magazinerna och bortförde en stor del af egendomen. Köpmannen misstänkte Wasilij för delaktighet i brottet och öfverlemnade honom i makthavande Vojevodens händer för att tvingas till bekännelse. Ynglingen ställdes på pinbänken, men då han ej lät förmå sig till ett falskt wittnesmål emot sig sjelf, gaf honom den förbittrade köpmannen ett så starkt slag i hufvudet, att Wasilij i ögonblicket afled. Man förklarade honom för en förhärdad syndare och hans döda kropp kastades utan all ceremonie ut på fria fältet till ett rof för hundarne. liii. Enligt Fischer anlades Mangaseja år 1601 wid Tasfloden på ett afstånd af vid pass 600 verst ifrån Turuchansk. 832 Itineraria 5osa 1845_49.indd 832 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Mera432 än ett halft sekel efter denna händelse timade i det heliga Trefaldighets klostret wid Turuchansk följande under. Klostrets föreståndare och grundläggare, benämnd Tichon, förnam under sina nattliga böner en Gudomlig röst, ☙  som ❧ bjöd honom att gå till det redan ödelemnade Mangaseja och bringa de jordiska qvarlefvorna af den orättwist dödade Wasilij i helgedomens sköte. Fader Tichon, lydig i all Herrans bud, gaf sig genast å färde och tillryggalade i egenskap af wandrande pilgrim den långa och alldeles obanade wägen till Mangaseja. Ankommen till stället warseblef han midt433 i den kallaste vinter ett grönskande434 blomsterfält, hwarpå en, såsom det tycktes honom, nyligen insomnad yngling låg försänkt i ljufva drömmar. Gubben knäböjde wid ynglingens sida, sände en andaktsfull bön till höjden, tog så den döda Wasilij i sina armar och begaf sig genast på återwäg. Med den kära bördan wandrade han i435 stränga vinterkölden genom drifvor af snö, men såg rundt omkring sig endast gröngräs och doftande blommor. Utan att njuta någon föda eller hvila, gick han till fots mera än 1000 verst och kände likwäl ingen hunger, ingen trötthet. Legenden uppgifver, att hela färden war fulländad inom loppet af några få dagar, hvilket allt tillfyllest ådagalägger, att Wasilij war en helig ☙  och ❧ rättfärdig Guds man. Också dyrkas han ännu i dag af ortens innewånare såsom ett helgon, ehuru han icke är formligen kanoniserad. Utan att inlåta oss i några kritiska undersökningar öfver authentien af denna wackra legend, wilja436 wi nu göra wårt första inträde i staden Turuchansk. Härwid kommer det oss wäl till437 pass, att aftonen är ljus och klar, ty i438 saknad af en noggrann local-kännedom löper wandraren fara att på en mulen och regnig dag bryta sitt ben på de        Mera än ǁ Wid pass midt ǁ ett grönskande ǁ blomstra[nde] i ǁ genom wilja […] nu ǁ gå wi nu till ǁ wid i […] local-kännedom ǁ i okunnighet om alla de 833 Itineraria 5osa 1845_49.indd 833 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  Joukahainen ǁ unge ~  likwäl ǁ ~ såsom nykomlingar  om ǁ öfver murkna och slippriga bräder, som skola ersätta trotoirerna, eller åtminstone drabbas af samma olycka, hvarmed gubben Wäinämöinen i wårt Finska epos bestraffar Joukahainen439, då han qwäder den unge mannen ”ned i kärrets dy till midjan”. Nu deremot kunna wi med iaktagande af nödig försigtighet till och med skänka några ögonblicks uppmärksamhet åt de lutande gaflarna, hvilka wetta åt ☙  gatan; de platta, ❧ torfbetäckta taken; de mossbelupna wäggarna med sina till torkning upphängda fiskhufvuden; de med papper, kattguld och lakskinn tilltäppta fönstergluggarna m. m. Då hvarken plank eller portar åtskilja gårdstomtarna ifrån gatan, så störas wi esomoftast uti wåra antiquariska betraktelser af en skara stora och till utseendet fruktanswärda draghundar, hvilka med ett förfärligt tjut rusa emot oss wid hvarje hus. I afsigt att befria oss ifrån deras misshandling wisar sig merendels en rytande kämpe, klädd i raggig renskinnsfäll, med Kosak-märket i mössan. Men hvem skall hjelpa oss förbi den gräsbetande rådsförsamling, som tillspärrat gatan derborta? Se här trippar en Dame i röd klädning, röda skor och en slöja a là Jenisejsk; – det är klart, att hon hastar till wår undsättning och befrielse. Wandra wi nu wår bana fram i samma riktning, så nå vi innan kort stadens betesrika, hornbetyngda forum. Här öppna sig för oss nya utsigter, nya föremål för betraktelsen. ☙  Utom strandgatan eller ”façaden” warse❧blifwa wi nu äfven en kärrgata eller den så kallade ”kokuj”. Begge gatorna äro af fullkomligt samma architectyr och utseende, blott deri olika hvarandra, att de rika och förnäma tagit façaden i besittning, då deremot kärrgatan, åtminstone för det närwarande, bebos af idel bakstuguhjon. Ehuru stadens herrlighet nu ligger utbredd för våra blickar, sväfwa wi likwäl440 uti mycken owisshet om441 834 Itineraria 5osa 1845_49.indd 834 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports en mängd föremål, som möta wårt öga; ty det är för nykomlingen en ganska svår sak att i Turuchansk skilja kyrkan ifrån ett salt-magazin och högwakten ifrån en krog. Wi wilja så mycket mindre uppehålla442 oss wid de enskilta föremålen, som de flesta bland dem nödwändigt skulle inleda oss i alltför allwarsamma betraktelser öfver tingens vansklighet, att endast nämna de gamla kyrkruinerna, de nedramlande handelsmagazinerna, ☙  den lutande timwisaren ❧ med Middendorffs443 tafla uppå o. s. v. De onekligen gladaste föremålen för wår blick utgöras af några wid stranden uppresta Samojed-tält, men wi hinna ej taga dem i närmare skärskådande, ty här träder oss till möte en ”Herodes af Bethlehem”  – en man i bonjour, gröna glasögon och röda skor. Redan af den förnäma utstyrseln kan man sluta, att han är stadens högsta styresman, men hwem skulle tro, att samma man tillförene warit Student i Charkow, att han äfven försökt sin lycka på scenen och genomgått andra sällsamma444 öden, tills han omsider hamnat såsom tjenstförrättande Länsman i Turuchansk! Med mycken artighet inbjuder oss den fordna Studenten i sin boning, hvarest wi finna hela den Turuchanska societeten församlad. Denna societet består utom huswärden af en läspande Kosak-Fändrik, af en själasörjare, som njutit sin upp☙  fostran i Jakuzk, och en hellsowårdare, hvilken ❧ försäkrar sig hafva sett twenne solar lysa liktidigt på den Turuchanska himmelen  – en observation, för hvilken han hoppas erhålla kallelse till medlem af något lärdt gille, hotande att i annat fall lemna alla vetenskapliga445 forskningar på båten. Efter all werldens sed sitter sällskapet vid en flaska – jag vill ej säga: hvad slags win, och rökar en tobak, som är tillredd af gröna blad och björkspånor. Medan herrarna sitta och språka wid glaset, skulle  uppehålla oss ǁ 1. inlåta oss i sys ǁ 2. dröja  Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894) who led the expedition to Siberia in 1843–1845. Also Castrén’s expedition was principally considered as a part of Middendorff ’s expedition, although Castrén was not subordinated to him in any way. Сухова  – Таммиксаар 2005. (TS)  sällsamma ǁ otroliga  vetenskapliga ǁ lärda 835 Itineraria 5osa 1845_49.indd 835 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  Emellertid […] wi ǁ 1. Här ǁ 2. ~ här  icke […] uppköper ǁ SKSA A721 (1846): icke köper  der ǁ derwid  egentligen blott ǁ SKSA A721 (1846): blott  finner man ǁ finnes  hela den ǁ SKSA A721 (1846): den  Changes in the footnote: Jenisej ǁ Turuch[an] sedan ǁ derpå Turuchan har ǁ Turuchan på The River Xudosej runs into the River Taz from the right at N65°36′8″ E82°23′16″ and the River Pokalˈ-ky into the Xudosej from the right 43 km from its mouth. The only river today that is called Voločanka runs into the River Xeta on the Tajmyr Peninsula, but it is not the one that Castrén meant. (TS) man hålla dem för de bästa wänner i werlden, men onda tungor förtälja icke desto mindre, att de besagde qvadrumvirerne skola bilda twenne emot hvarandra fruktanswärdt fiendtliga partier. Emellertid446 wilja wi lemna deras bedrifter utan all widare uppmärksamhet. Min ankomst till Turuchansk inträffade wid ☙  tiden för årsmarknades firande. ❧ Ehuru i och för sig obetydlig, är denna marknad likwäl i vigt för stadens innewånare; ty den som icke447 der448 nu uppköper sitt socker af Jeniseiska köpmän för 2 Rub[el] 50 kop[ek] marken, nödgas om vintern för samma quantitet betala 6 Rubel åt sina wänner. Sin förnämsta betydelse äger marknaden emellertid derigenom, att ortens infödingar wid detta tillfälle erlägga sina krono-utskylder. Fursten för hvarje stam eller slägt har wäl redan förut werkställt uppbörden, så att egentligen449 blott hans närwaro vore wid marknaden behöflig, men man bör weta, att en Furstlig person icke engång bland de Ostjaker och Samojeder kan offentligen uppträda, utan att beledsagas af en talrik skara Drabanter. I sjelfwa werket finner450 man wid hela451 den Turuchanska marknaden ingen ting märkwärdigare, än just dessa processioner af Jenisejska Ostjaker, Bajichinska,liv Tasowskalv 452 ☙  liv. De Bajichinska Samojederne uppehålla sig så väl wid Turuchan, som i synnerhet ❧ wid floderna öfra och nedra Bajicha. lv. Med Tasowska Samojeder förstå wi här icke Jurakerne, utan blott de twå slägter eller stammar, hvilka under namn af Limbel-gum och Kaasel-gum hänföras till den Tymsko-Karakonska upravan. Endast de förstnämnda besöka den Turuchanska marknaden och begagna härwid den medlersta af de tre communications-wägar, hvilka om sommaren leda ifrån Tas till Jenisej. De gå uppför floden Kudasej och dess biflod 836 Itineraria 5osa 1845_49.indd 836 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports och Karasinska Samojederlvi 453, hvilka i sällsamma kostymer draga kring gatorna med hvar sin ☙  Josua454 till banerförare. Ingen bland ❧ dessa skaror underlåta att behedra455 oss med en uppwaktning och underrätta sig om Hans Kejserliga Majestäts hellso-tillstånd. Man will äfven weta om fjolårets skatt kommit Hans Majestät riktigt till handa och huru H. M. warit der med tillfredsställd. De bland Furstarne, som blifvit för☙  lända med röda kaftaner och medaljer, buga ❧ sig underdånigst för gåfvorna och lofva att äfven framdeles troget uppfylla sina tjenste-åligganden. ”Men skulle Tsar-Guden icke wara nöjd med mig,” yttrade en Ostjak-Furste, så hellsa Du och bed Tsaren icke afsätta mig, utan endast gifva sitt missnöje mig tillkänna, så skall jag godwilligt afträda mitt embete åt en wärdigare”. Detta tal war i sjelfva werket icke Furstens allwar, ty han trodde sig stå i särdeles stor nåd hos Majestätet, af skäl att han årligen afsände till Tsar-Guden en svart räf i egenskap af gästwänskaps-skänk ”(гостинница).” Samma Furste gjorde mig många Pokatka till landtryggen, draga sina båtar deröfver till Bajicha-sjö och styra sedan utför öfra Bajicha till Turuchan. Den norra communications-vägen ifrån Mangaseja uppför Wolotschanka till Ratílicha och Turuchan har ej blifvit begagnad alltsedan stadens flyttning. Deremot händer det stundom, att Samojederne bana sig wäg ifrån Tas till Jenisej öfver Nalymje-osero. ☙  lvi. Dessa benämnas wanligtwis Ostjaker och ❧ tillhöra jemte de Bajichinska och de Tymsko-Karakonska Samojederne den södra Samojed-grenen. De uppehålla sig i trakten af Kureika och böra noga skiljas ifrån en annan Karasinsk stam, hvilken tillika med [de] Chantaiska Samojederne och de så kallade Podgorodnyje sluter sig till den nord-östra grenen. Jurakerne åter höra till nord-vestra grenen.  Changes in the footnote: Ostjaker ǁ Ostjakerna åter ǁ h[öra] The River Kurejka runs into the Enisej from the right (east) at N66°29′11″ E87°14′6″. The Enisej Ostyaks are Kets. The Taz, Bajxa and Karasino Samoyeds are Selkups, in Castrén’s time known as Ostyak-Samoyeds. They are considered to be a hybrid of the Nenets and the earlier population of Northern Siberia between the rivers Obˈ and Enisej. Their language belongs to the Southern Samoyed group, and there are ca. 1,000 speakers of it today. The other Karasino tribe, the Xantajka and Podgorodnye Samoyeds, mentioned in the footnote are the Tundra Enets, whose language has nearly become extinct. Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/selkup.shtml, http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/enets.shtml; Unesco Red Book, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/nasia_report.html; personal communication, Jarmo Alatalo, 13 Sept. 2016. (TS)  Joshua was Moses’s successor in the Jewish Torah and the Christian Old Testament. Bible, Book of Joshua, http://www. biblestudytools.com/joshua/. (TS)  behedra ǁ gör 837 Itineraria 5osa 1845_49.indd 837 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  de […] svaromålen ǁ svaren  den […] karlen ǁ SKSA A721 (1846): den bättre  dermed ǁ med den höflighets betygelse  tömde ett glas ǁ tog mig en sup  Selkups. (TS)  Change in the footnote: sommarens ǁ wårens The River Turuxan runs into the Enisej from the left (south-west) at N65°55′45″ E87°41′40″, the River Eloguj from the left (south-west) at N63°13′21″ E87°44′4″ and the River Dubčes from the left (west) at N60°55′54″ E89°40′34″. (TS) besynnerliga frågor angående mitt embete, och då han af ❧ de456 obestämda svaromålen kunde sluta, att jag ej war den tredje, knapt nog den femte mannen näst Kejsaren, så började han hålla sig sjelf för den457 bättre karlen och fordrade, att jag skulle kyssa honom på handen, men lät slutligen nöja sig dermed458, att jag hans Furstliga person till ära tömde459 ett glas. Med undantag af några Tungus-familjer, äro alla de infödingar, hwilka under sommaren besöka Turuchansk och andra vid Jenisej befintliga marknadsstäder, till sitt egentliga näringsfång fiskare, ehuru de äfven såsom binäringar bedrifva jagt och renskötsel. De utgöras till en del af Ostjaker, till en del af Samojeder, men inbegripas wanligen alla under den förra benämningen.460 Begge stammarne uppehålla sig till det mesta venster om ☙  Jenisej, emedan ❧ denna sida genom sina lugna och farbara floder bättre egnar sig för fiskafänge, än den högra, der floderna äro strida, grunda och ofarbara.lvii 461 Deremot är den högra sidan i följe af sin bergiga natur rikare på zoblar, räfvar, wilda renar m. m., och derföre hafva Tunguserna, hvilka bedrifva jagten såsom sin hufvudsak, tagit  förnämligast denna sida i besittning. De ☙  lvii. Höger om Jenisej anträffas Ostjak-Samojeder blott wid Kureika, nedra Tunguska och några smärre floder. På venstra sidan deremot lefva de kringspridda vid floderna Turuchan, Bajicha, Jelogui, Sym, Dubtsches, Tas och dess många bifloder. Med undantag af de Tasowska och Bajichinska bedrifva nästan alla de öfriga Ostjak- och Samojed-stammar sitt fiskafänge längs venstra stranden af Jenisej ifrån sommarens början allt inpå Augusti, då de förfoga sig uppför de nämnda bifloderna till sina jagtställen. 838 Itineraria 5osa 1845_49.indd 838 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Samojed-stammarlviii 462, hvilka walt renskötseln till sin födkrok, nomadisera jemte några Tungusoch Jakut-slägter på de mossbelupna tundrorna ☙  wid hafsbandet. ❧ Bland de463 anförda tre folkslagen befinna sig, hvad det ekonomiska tillståndet beträffar, renägande464 Samojeder i de bästa omständigheter. Närmaste rummet intager det Tungusiska jägarfolket, och wärst deran äro onekligen de så kallade Ostjakerne. Deras fattigdom härrör sannolikt af den nära beröring, hvari de lefwat med Colonisterne, hvilka naturligtwis icke underlåtit att draga vexel på infödingarnas enfalld och godhjertenhet. Nämnda beröring har emellertid haft det goda med sig, att Ostjakerne härigenom hunnit ett steg längre i odling, än så wäl Tunguserne, som i synnerhet det Samojediska tundra-folket. Liksom alla fiskare öfverhufvud, äro äfven de Jenisejska Ostjak-Samojederne i högsta grad osnygga, tröga och lättjefulla, men de ut☙  märka sig likwäl ❧ framför ortens öfriga infödingar genom mildare seder och hysa deri ett bestämdt företräde, att de åtminstone muntligen bekänna sig till den Christna religionen. Om de nordliga Samojederne vet man, att de ännu lefva i den djupaste råhet och okunnighet. En lärd Munk har wäl meddelat mig ett manuscript, deri han till stöd för sin förmodan om Samojedernes härkomst från de Israeliter åberopar deras kunskap om de heliga bud[-]orden465; men att denna kunskap ej slagit någon djupare rot, derpå är redan följande händelse ett tillräckligt bewis. En nomadiserande Samojed har466 för någon tid sedan blifvit häktad  With present-day names 1) Nenets, 2) Enets and 3) Nganasans and Dolgans. Nganasan is a Samoyed language, spoken by ca. 500 people. Dolgan is a dialect of Yakut, a Turkic language, spoken by ca. 5,600 people in the 1990s. Unesco Red Book, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/nasia_report.html; Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/nganasan.shtml. (TS)  de ǁ dessa  renägande Samojeder ǁ 1. Samoj[ederne] ǁ 2. de renägande Samojederne  bud-/orden  har ǁ hade ☙  ❧ lviii. Hit höra: 1) Jurakerne 2.) De Jenisejska Samoje- der, som inbegripas under benämningarna Chantaiskije, Karasinskije och Podgorodnije, 3o.) Awamska och Chatanga-Samojederne. 839 Itineraria 5osa 1845_49.indd 839 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  eget ǁ ett  See also p. 1165.  Ostjak-Samojederne ǁ Ostjakerne  mordhistoria ǁ SKSA A721 (1846): mordhändelse  framkallad ǁ föranledd  yrseln ǁ SKSA A721 (1846): febern och förd till Turuchansk, för det han dödat och enligt berättelsen uppätit (?) sin hustru. När domaren wid anställd undersökning tillsporde Samojeden om orsaken till det begångna brottet, ge[n]mälte denne med kallblodighet: ”Hustrun min hade jag köpt och ärligen betalt, och med min egendom kan jag förfara efter eget467 godtfinnande.”468 Nästan dylika ohyggligheter berättas äf☙  ven om Tunguserne; men hwad ❧ Ostjak-Samojederne469 beträffar, så wet man om dem intet widare, än att de i sin fattigdom föra en stilla och christelig wandel. Mig wetterligt har bland dem på sednare tider tilldragit sig blott en enda mordhistoria470, och äfven denna synas wara framkallad471 af sjelfva den Christna religionen. Såsom händelsen blifvit för mig berättad, skulle en Bajichinsk Samojed hafva insjuknat i en häftig feber och under yrseln472 yttrat fantasier, som bragt anförwandterna på den tanken, att patienten wore besatt med Djefvulen. Medan man öfwerlade om medlen att utdrifva den onda anden, dog den sjuka till sin egen lycka; men in[n]an kort föll en af den aflidnes söner i samma sjukdom och förhöll sig derwid alldeles på samma wis såsom fadren. Slägten församlade sig till en ny rådplägning, hvarwid de wisaste yttrade den mening, att Djefvulen öfverflyttat ifrån far till son och tvifvelsutan skulle fortfara att till sista man förgöra slägten, derest han ej i tid blefve allvarligen näpst och tuk☙  tad. ❧ Men att komma åt den lede owännen war ingen lätt sak, emedan han troddes hafva tagit sitt säte i det allra innersta af patienten. För att emellertid verkställa sitt uppsåt, förfärdigade man störar af det sega aspträdet, täljde störarna wäl hwassa och angrep med dessa wapen den olycklige patienten, hvilken med otaliga styng genomborrades. Det förstås att han genast afled, men 840 Itineraria 5osa 1845_49.indd 840 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports historien förmäler att också den onde sedermera icke låtit höra af sig.473 Litterära sysselsättningar med infödingarna qwarhöllo mig i Turuchansk ifrån början af Junii ända till slutet474 af Julii [1846]  – en årstid som annorstädes werlden plägar föra med sig allsköns glädje och wälsignelse, men i Turuchansk är den qvalmiga hettans, den odrägliga myggens, de alldagliga åskornas och regnskurarnas tid. Med den 20 Julii/2 Aug[usti]475, som enligt Ryska tideräkningen är sjelfva Eliæ-dag, ingår enligt allmogens metheorologiska observationer ett nytt tidskifte. ☙  Den wanliga myggen ❧ börjar småningom aftaga och efterträdes af en mindre476, ännu mera beswärlig art af samma slags ohyra; skarpa nordanwindar afkyla luften; himmelen antager en förtörnad uppsyn och låter sin wrede nedrasa öfver jorden i häftiga skurar. En solskensdag hör wid denna tid redan till undantagen och utgör477 wanligen ett förebud till åska och owäder. Gräset gulnar, träden fälla sina löf, änder och gäss begynna småningom sitt återtåg. De bland infödingarne, hvilka under sommaren bedrifvit fiskafänge wid Jenisej, draga sig till skogsbygden eller tundrorna, och alla handelsskutor hasta att uppsöka en säker hamn undan de fruktade stormarna. På denna sena årstid inträffade äfven min afresa ifrån Turuchansk till den 567 verst nedanföre belägna byn Dudinka478. Ehuru verkställd i en större, däckad båt war likwäl denna resa förknippad med mödor och faror af alla slag. De nordliga ☙  windarne föranledde nästan hwarje dag ❧ ett lägre eller kortare uppehåll wid någon öde strand, der fartyget ofta war i fara att krossas emot klippor och sandbankar. Esomoftast sönderslogs rodret, och wid ett tillfälle förlorades till och med ankaret – att ej tala om smärre skador, hvilka dagligen  According to Castrén’s travel diary (see p. 1190) this happened in 1839.  slutet af Julii ǁ den 20 Julii/2 Aug[usti]  In the Gregorian or New Style date Castrén is mistaken by one day. 20 July Old Style was equivalent to 1 August New Style in the 19th century. (TS)  mindre ǁ änn[u]  utgör ǁ är  Dudinka is situated at the mouth of the river of the same name at N69°23′50″ E86°10′58″. (TS) 841 Itineraria 5osa 1845_49.indd 841 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  föranledda ǁ wållade  endast ǁ m[edföra]  Sättet […] hundar ǁ Detta sätt att färdas [It cannot be said if the alteration is in Castrén’s hand or by the editor of NRF.] ǁ SKSA A721 (1846): Detta sätt att färdas  en ǁ ett  som […] ifrån ǁ som med ängsliga nödrop flytta från d[en] inträffade. Dessa af owädret föranledda479 widrigheter ökades af en städse rådande fuktighet, som icke allenast förderfwade provianten och särskildta rese-persedlar, utan äfven öfvade ett menligt inflytande på hellso-tillståndet ombord. Det kan wäl synas, såsom skulle en resa af några hundra verst utmed strömmen äfven i värsta fall endast480 medföra en pina af några få dagar; men så är dock ej förhållandet. Nedanom Turuchansk hejdar Jenisej sitt snabba lopp, och då flodens kraft numera icke forthjelper den resande, nödgas han i dessa folkfattiga bygder skaffa sig fram med hundar. Dessa spännas allt efter omständigheterne till ett ☙  antal af 4–8 kreatur framför en större båt. ❧ Man fastbinder dem wid en lina, som med sin andra ända är fästad wid masten eller fören af fartyget. En fotgångare drifwer dem utefter stranden och nödgas derwid anwända sin hela förmåga, för att styra de extrawaganta lastdragarne. Sättet481 att färdas i båt dragen af hundar är så utomordentligen långsamt, att man i bästa fall kanske gör en dagsresa af 20 verst, men i missgynnande wäder bråkar ifrån morgonen till aftonen på en fjärd af fem eller tio verst. Härwid hinner den resande naturligtwis skänka en482 tillräcklig uppmärksamhet åt videbuskarna venster och granarna höger om floden, åt de oförgängliga ismassor, som wårfloden här och der qvarlemnat wid stränderna, åt de tallösa skaror af svanar, wildgäss och änder, som483 i känsla af den kommande wreden med ängsliga nödrop fly bort ifrån tundran. Roar det tilläfventyrs att göra en promenade på mosstufvorna ☙  wid stranden, så upptäckas öfverallt spår af ❧ räfvar, wilda renar, wargar och björnar. Af menniskor äro spåren något sällsynta, men om wäderleken ej är alltför missgynnande, kan man likwäl hoppas, att efter en eller twenne dagsresor nå ett 842 Itineraria 5osa 1845_49.indd 842 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports såkallad vinterläger484 (зимовье), som wanligen bebos af någon deporterad Rysse, men för det närwarande står öde, emedan Colonisterne485 på denna [årstid] idka fiskafänge wid sina sommar-stationer (лѣтовья), hvilka här på orten bestå dels af tält, dels af usla rökstugor. Äfven träffar man emellan Turuchansk och Kureika ett och annat486 näfvertält, som bebos antingen af en fattig Tungus-familj eller af Imbatzka Ostjaker, eller Öfra-Karasinska487 Samojeder. Dessutom uppehålla sig i det Schorachinska vinterlägret488, 40 verst nedanom Turuchansk några förryskade Jakut-familjer, hvilka enligt sin egen uppgift för ☙  100 år tillbaka inflyttat från Lena-floden. ❧ Wid pass 365 verst nedanom Turuchansk finnes ett winterläger, som benämnes Pláchina489 och består af tre ömkliga kojor. I granskapet af denna by hade Fursten för de Tasowska Jurakerne och en stor del af den Furstliga slägten uppslagit sina sommar-tält, för att enligt gammal sed bedrifva sitt fiskafänge i490 Jenisej. I afsigt att sysselsätta mig någon tid med nämnda folkstam, lät jag för mig och min reskamrat utrymma en af de förbemäldta kojorna, hvilken föga öfverträffade en wanlig Ostjak-jurt. Dagens491 [ljus] erhölls i denna studerkammare genom en qvarters hög pappersglugg så sparsamt, att man ofta midt på dagen nödgades arbeta wid eldsljus. Härwid war det en icke ringa olägenhet, att ljuslågan oupphörligt fladdrade för vinden, som blåste in genom de bräckliga wäggarne. Ännu menligare för arbetet war den förskräckliga rök, hwarmed rummet uppfylldes wid eldningen, som ☙  på ❧ innewarande årstid d. ä. i början af Augusti omöjligen kunde underlåtas. Mest stördes likwäl studierna i nämnda rum genom de ewiga regnskurarna. Ehuru jag låtit reparera det genomskinliga taket, inströmmade likwäl wattnet wid hwarje  vinterläger […] wanligen ǁ vinterboning (зимовье), hvilket wanligtwis  Colonisterne på ǁ 1. en ǁ 2. <-> ǁ 3. Colonisterne wid  annat ǁ 1. <annall> ǁ 2. jurt ǁ 3. <nalt>  Öfra-Karasinska ǁ 1. Bajichinsk[a] ǁ 2. Karasinska ǁ 3. Nedra-Ka[rasinska]  vinterlägret […] några ǁ vinterlägret några  The Island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″. (TS)  i ǁ wid  Dagens [ljus] ǁ SKSA A721 (1846): Dagen 843 Itineraria 5osa 1845_49.indd 843 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  upphöra ǁ in[packa]  The River Xantajka runs into the Enisej from the right (east) at N68°6′46″ E86°30′12″. (TS)  Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″. (TS)  af ǁ SKSA A721 (1846): med  å, som här ǁ bäck, som wid sjelfva  blomster ǁ SKSA A721 (1846): blommor häftigare regnwäder med sådan häftighet, att man nödgades upphöra492 med allt arbete, inpacka sina papper och skydda sin egen person på samma sätt, som under bar himmel. Till råga på alla dessa förtretligheter kom slutligen bekymret om de ting, som till lifvets nödtorft och uppehälle fordras. Efter tre weckors wistelse i Plachina flyttade jag till det 40. verst nedanföre belägna Chantaiska vinterlägret493 och fortsatte här mina studier ännu i åtta dagar, eller intill dess Jurakerne gjorde uppbrott ifrån Jenisej. I Chantaika blir den resande gladt öfverraskad af en kammare med ordentlig ☙  ugn och stora, ❧ ehuru något bristfälliga glasfönster. I stället för den svarta och wederwärdiga fiskoljan (warka), hvarmed han i saknad af egen matsäck måste nöja sig i Plachina, Igarskoje494 m.  m., framräcker Chantaika-mor en oljekruka af495 den hvitaste mjölk. Utom ett godt herberge äger Chantaika fördelen af en skön natur, i synnerhet wid den lilla å496, som här utfaller i Jenisej. Den resande skall ej ångra sin möda, om han på den ojemna stranden banar sig fram några verst uppför ån. Må han ej glömma att här taga sitt afsked af lunder och ängar, och gröngräs och blomster497. Sin nästa promenade gör han kanske på tundrorna wid Dudinka, och hvad han der kan finna utöfwer sanka kärr, mosstufvor och widebuskar, det har jag under tre månaders vistelse på ort och ställe ännu ej mått upptäcka. 844 Itineraria 5osa 1845_49.indd 844 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ Det498 heter499 wäl, att fisken sålunda förtärd, skall skydda emot skorbutiska sjukdomar, men jag förmodar likwäl att den500 Sibiriska Ryssen för sin hellsas skull hvarken501 skulle försaka salt, bröd eller brännwin, om dessa articlar endast wore honom bättre tillgängliga. Det502 sanna förhållandet är emellertid sådant, att hela den Jeniseiska norden, som genom503 sitt rika pelswerk tillförene ansågs utgöra Sibiriens guldland, efter anläggningen af guldvaskerierna och den härigenom föranledda stegringen af priset på alla lifsförnödenheter nedsjunkit i det allra djupaste elände. Det Turuchanska landet, som genom504 sin aflägsenhet och fattigdom505 på producter ej ☙  kan taga någon väsendtlig skade-er❧sättning på waskerierna, lider naturligtwis mest506 genom dessas tillwaro. För att rädda dess bebyggare ifrån total hungersnöd507, har kronan nödgats taga dem på rota och under hela wintern försörja dem med bröd, hvilket wäl utdelas i egenskap af lån, men föga torde kunna återbetalas. Dessa riksens fattighjon utgöra annars en egen508 mikrokosmos, som den resande ej utan ett wisst intresse åskådar. Han finner509 här Moskowiter, Polackar, Malorossianer, Liffländare, Judar, Zigenare, Tatarer, Jakuter, Permjaker, Ostjaker, Samojeder, Tunguser o. s. v. I religiöst hänseende indelas ortens510 bebyggare allmänneligen uti tvenne classer, af hvilka den ena ☙  innefattar511 blott rättrogna Greker, ❧ den512 andra åter alla Duchobortser, Raskolniker, Katoliker, Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga individer af den Samojediska, Tungusiska, Ostjakiska trosbekännelsen. De rättrogna äro till  The mscr fragment KK Coll. 539.26.19 p. 169–176 consists of four sheets of ca. 18 x 22 cm. Cf. p. 828–830.  heter ǁ säges  den […] Ryssen ǁ Ryssen  hvarken ǁ ej  Det […] förhållandet ǁ Nu är förhå[llandet]  genom […] tillförene ǁ tillförene genom sitt rika pelswerk  genom […] taga ǁ ej kan tag[a]  fattigdom ǁ bristen  mest ǁ allra m[est]  hungersnöd ǁ ~ och död  egen ǁ 1. ege[n] ǁ 2. särsk[ild] ǁ 3. ~ art ǁ 4. ~ slags  finner här ǁ träffar här folk af många skillda tungomål, såsom  ortens bebyggare ǁ de  innefattar blott ǁ blott innefattar  den ǁ men 845 Itineraria 5osa 1845_49.indd 845 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria    menniskor, hvilka ǁ folk, som nästan […] af ǁ består af idel förrymmare ǁ tullförsnillare, ~, menedare, hexor och månglerskor  herre […] botten ǁ 1. en liten herre ǁ 2. ant[ingen] ǁ 3. sjelf ǁ 4. herre i werlden ǁ 5. ~ eller åtminstone en förnäm stor herres kammartjenare lakej dräng ǁ 6. eller till och med en beklädt ett litet statens tjenare ǁ 7. arbetare i statens tjenst ǁ 7. sjelf herre på eg[et] – The sequence of the changes is unclear.  De […] bekomma sig ǁ Med undantag af Duchobortserna träffas i Turuch[anska] området här högst få indivi[der] deporterade, som wäcka den resandes deltagande; de öfriga äro alla till största delen förhärdade syndare, hvilka låtit olyckan föga bekomma sig och  alla […] näringar ǁ 1. sina ǁ 2. alla slags olofliga handtwerk och näringsfång  Alltid […] lättare ǁ Wisserligen är wäl en mensklig känsla lättare alltid  ishårda ǁ isiga  men […] resandes ǁ men någon ting rätt wackert och bewekande intagande har jag hos bland det wanliga slaget af deporterade endast funnit hos en äldre qvinsperson ifrån Stor-Novgorod, men de förmå dock ej wäcka den resandes  draga […] deltagande ǁ wäcka ett särdeles deltagande hos den resande  deltagande ǁ 1. känslor ǁ 2. medlidande  vissa ǁ en wiss  Den […] qvinnan ǁ 1. Hon ǁ 2. Den stackars <raskan> största delen af det slags menniskor,513 hvilka i Sibirien betecknas med namnet: olyckliga och nästan514 endast består af tjufvar, lurendrejare och förrymmare515, myntpreglare o.  s.  v. Man träffar bland detta folk en och annan indiwid, som föreger sig hafva varit herre516 på eget botten men största delen af deporterade i Turuchanska gebietet lärer dock bestå af lifegna, hvil☙  ka synas vara sitt öde wäl värda. ❧ De517 äro öfverhufvud taget förhärdade syndare, hvilka, i stället för att låta olyckan bekomma sig, tvertom anse sig nu ega ett privilegium att bedrifva alla518 slags olaga fång och näringar. Alltid519 är wäl en mensklig känsla lättare framlockad ur deras, än de infödda Sibirjakernes ishårda520 hjertan; men521 bland det wanliga slaget af deporterade ☙  träffas dock sällan ❧ någon individ som i n[å]g[o]n högre mon förmår draga522 till sig den resandes deltagande523. Jag erinrar blott en äldre qvinsperson, som genom berättelsen om sin deportation wäckte hos mig vissa524 medlidsamma känslor. Den525 stackars qvinnan hade under Franska campagnien526 förälskat sig i en ung soldat, som å527 sin sida warit henne af själ och hjerta tillgifven.528 Den Ryske soldatens kärlek är, som bekant, sällan af det ridderliga slag, som will offra sig för ära,529 fosterland eller någon högre idé, utan530 tvertom af en531 så egennyttig beskaffenhet, att532 den för sitt sjelfbestånd låter allt det öfriga fara. Inseende att en Fransk kula kunde göra ett533 spratt i den påbegynta kärlekshandeln beslöt soldaten534 att535 rädda sin kärlek ☙  på bekostnad af tjensten. Han rymde ur ❧ ledet och öfvertalte älskarinnan att536 blifva sig följaktig, under försäkran, att han nog skulle etc. Redan dessförinnan hade han öfvertalt älskarinnan att öfvergifva537 sin rättmätiga herre, under 846 Itineraria 5osa 1845_49.indd 846 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports  The Franco-Russian war of 1812. (TS) försäkran538 att han skulle539 finna en säker fristad för deras ömsesidiga540 kärlek. I541 besittning af fågelns frihet542 ilade nu de begge älskande sin543 dunkla framtid till möte. Deras wäg ☙  gick genom ❧ öde544 skogar och war förenad med svårigheter, hvilka545 tidigt kommo älskarinnan att minnas546 sin fördna och rättmätiga herre, hos hvilken hon tillförene i ostörd547 ro hade fått548 njuta af detta lifvets goda. Innan kort kom äfven lagens hand och lade sig tung öfver den unga kärleken. Äktenskapet upplöstes och de älskande blefvo dömda att deporteras till ”hvar sin aflägsna vrå i Sibiriens öknar.” Här hafva de nu lefvat i mera549 än trettio år, utan hvarken se, eller höra af hvarandra. Emellertid har älskarinnan låtit550 fjettra sig med starkare band vid en an[nan] make och lefver nu på sitt vis förnöjd en annan551 make. Sin ”ungdoms dårskap” fortfar552 hon dock alltid att begråta och längtar ☙  städse553 ❧ att ”ännu en gång få återse Novgorods klara sol.” Ett särskildt slag af deporterade utgöra de under namn af Duchobortser allmänt kända religiösa svärmare. Oaktadt sina möjliga religiösa frivillelser dem jag här förbigår hysa likwäl anhängarne af denna utbredda religions-sekt många egenskaper, hvilka åtminstone hos en ytlig betraktare wäcka de warmaste sympathier. Härtill bidrager till någon mon redan det ädla, wackra utseendet, som på ett öfvermåttan fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserna framför ortens öfriga554 bebyggare.555  å sin sida ǁ i och för sin kar  tillgifven. ǁ 1. ~ Soldaten ǁ 2. ~ Emedan soldaten insåg  ära, ǁ ~ sanning,  utan tvertom ǁ twertom  en så egennyttig ǁ den egennyttiga  att […] fara ǁ 1. som will bestå ǁ 2. att den för sitt sjelfbestånd uppoffrar allt annat  ett spratt […] kärlekshandeln ǁ 1. en ända på kärleken ǁ 2. ett spratt i hans kärlek  soldaten ǁ den unga ~  att […] tjensten. ǁ 1. befria sig ifrån denna och sätta sig utom all fara, derigenom att han rymde från tjensten ǁ 2. befria sig ifrån denna och sätta sig utom all fara, derigenom att han rymde ur från ledet och förmådde älskaren ǁ 3. sätta sig utom all fara derigenom att han rymde från ledet[.] Dess  att ǁ till  öfvergifva ǁ göra sig redo till fly[kten]  försäkran ǁ föregifvande  skulle finna ǁ egde  ömsesidiga ǁ gen[sidiga]  I […] skogar ǁ 1. Så sväfvade färdades nu de älskande två på kärlekens lätta wingar genom skog och ödemark, med i besittning af fågelns frihet och fågelns fröjder. ǁ 2. Så sväfvade nu de älskande två, efter den erotiska terminologien ”på kärlekens lätta wingar” sin fram dunkla framtid till möte. Deras wäg gick genom skog och ödemark  frihet ǁ ~ och fågelns fröjder  sin ǁ till 847 Itineraria 5osa 1845_49.indd 847 21.8.2019 16:24:07 �Itineraria  öde skogar ǁ genom skogar och ödemark, der de  hvilka tidigt ǁ som snart  minnas ǁ tänka på  ostörd ro ǁ rikt mått  fått njuta ǁ njutit  mera än ǁ närm[are]  låtit […] förnöjd ǁ 1. tröstat sig öfver förlusten öfver af sin första make och kar lefver nu förnöjd ǁ 2. älskare och lefver nu förnöjd med starkare fjettrad sin  annan ǁ ~, laglig  fortfar […] längtar ǁ 1. kan hon dock icke förlåta sig ǁ 2. bittrat begråter hon sitt brottet emot ”sin fordna herre som bevisat henne mycket godhet och slutligen längtar hon  städse ǁ ~ af allt sitt hjerta  öfriga ‖ alla ~  bebyggare. ǁ ~ Tvertemot allmänna meningen tilltror jag Duchobortserne jemväl till och med äfven en vida högre fjällsadel, än hela det öfriga vänskapets deras samteliga samtliga deras  This fragment does not directly belong to the travel report above but it describes the same part of the journey. The mscr KK Coll. 539.26.19 p. 177–178 consists of one sheet of ca. 18 x 22 cm.  högre ǁ hela  Tscherno-ostroff. ǁ ~ Om anledning till Jurakernes nordliga inwändning emot norr norden norr <--> förtäljes följ[ande] trad[ition] be  uppjagade ǁ uttro<--->  Samojederne ǁ ~ hafva  tvingat ǁ haf[va]  egentl. ǁ endast  Chantaiska ǁ Den ~ upravan Appendix . ☙  ❧ öfra556 flodet af Wach samt högre557 upp wid Jenisej, der de uttryckl[igen] sägas hafva bott i nejden af det nu så k[al]l[a]de Tscherno-ostroff.558 Wid Jenisej blefvo Jurakerna uppjagade559 af den Ryska befolkningen, och wid Tas sägas de Ostjakiska Samojederne560 wid sin inwändning ifrån Tomska Gouvernementet hafva med härsmakt tvingat561 dem att draga sig högre upp i landet. Med Samojeder förstår man i Turuchanska gebietet egentl[igen]562 de stammar, som nomadisera öster om Jenisej. De sönderfalla i officiellt häns[eende] uti följ[ande] fem så kallade upraver: ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. Chantaiska563, Sam[ojediska] Mandu. Podgorodnaja564 Jur[akiska]565 Wai Sam. Bai. Karasinska, Sam.566 Mungandji. Awamska, Sam. Tau. Badejewska567 848 Itineraria 5osa 1845_49.indd 848 21.8.2019 16:24:07 �Russia and Siberia –, Travel Reports 20 Tolstoj Nos den  Nov[ember]  ( Dec[ember]) .568 Den 16569 November [g. st.] infunno sig i Dudinka några Dolgáner för att efter aftal beledsaga mig med sina renar till Tolstoj Nos570. En af Dolganerne bekände sig till Christna läran och öfverraskade mig på det högsta derigenom, att han vid afresan kastade sig på knä framför Guds moders bild och uppläste en lång bön för min välgång. Sedan denna lithania var ändad, inpackade man mig i en så kallad balok, d. ä. en med renhudar öfvertäckt släde, liknande till sin yttre form ett aflångt skrin. Kl[ockan] 10 om morgonen skedde afresan från Dudinka och då jag efter en färd af 60 verst kröp ur skrinet genom dess trånga sidolucka, gol tuppen sin sista nattväckt i Samylowa. Detta vinterläger bestod, liksom de flesta andra nedanom Dudinka, af blott ett enda litet hus, hvilket sades tillhöra en Jeniseisk köpman, men för det närvarande beboddes af en sjuttioårig qvinna och en mansperson, som vid mitt inträde i stugan föll mig till fota och i de mest ödmjuka ordalag bad mig förlåta, att han ehuru Rysse till börden, var född bakom tundran. Då detta fel i mina ögon endast var en förtjenst, undfägnade jag mannen med en sup och lät honom sedan berätta för mig allt hvad han visste om sederna och lefnadssättet i sin födelseort Chatanga571. Midt under hans berättelser fylldes rummet af Karasinska Samojeder, hvilka genom Dolganerne hade blifvit underrättade om min resa och redan en tid bortåt afbidat min ankomst till vinterlägret, i afsigt att för mig få yppa sina sorger, såsom den tillstädesvarande Fursten yttrade sig. Efter att hafva  Podgorodnaja ǁ Den ~  Jur. ǁ Sam.  Above this, Castrén has written: Jur.  Badejewska ǁ 1. Badäjewska ǁ 2. ~ Med undantag af stammarne  The travel report from Dudinka to Tolstyj Nos was probably sent from Nazimovo on 22 February/6 March 1847. No mscr exists. The report was published in Morgonbladet 33/1847 (3 May 1847), in Castrén 1855: 236–241, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. Castrén 1847h; Castrén 1848j: 231–236.  16 ǁ NRF: 16 (28).  Tolstyj Nos is situated in Karaul at N70°7′0″ E83°11′0″. (TS)  Xatanga is on the river of the same name at N71°58′41″ E102°27′52″. (TS) 849 Itineraria 5osa 1845_49.indd 849 21.8.2019 16:24:08 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 19 Rese-Anteckningar af Dr M. A. Castrén (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0c842f246b80648965dca16a80806648.pdf 8ce5c017477adc2d4f976a07f195b31d PDF Text Text Itineraria  This travel report was sent to the Academy on 5/17 March 1846 from Tomsk. It was originally published in Swedish in the journal Suomi (Castrén 1847i) and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg as well as in Das Ausland in Stuttgart (Castrén 1847a; 1847j: 289–316). A draft version of its first part can be found in SLSA 1185, Castrén’s travel diary from 27 Feb. until 25 Sept. 1845 p. 248–339. See this volume from p. 1074 on and Castrén 1847c. There is no manuscript of the latter part of the article in Suomi (p. 33– 62). M. A. Castrén sent his next travel report, dated in Surgut on 1 September 1845 (unclear, whether Old or New Style), to Sjögren from Narym on 1/13 December 1845. Its manuscript is included in his travel diary of 1845 and it is published on p. 1045–1074 of this volume. 750 Itineraria 5osa 1845_49.indd 750 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  18  Rese-anteningar i Sibirien154 af M. A. Castrén Både sagan och historien stämma deri öfverens, att Sibiriens vildar långt före den tid, då Jermaks skaror beträdde landet och tvingade dess innevånare till en kamp pro aris et focis, varit på sitt vis väl förfarna i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak vann sina flesta segrar, lågo tillförene Ostjaker och Woguler ofta i fejd, så väl med hvarandra, som med sina Samojediska och Tatariska grannar. Men utom dessa strider, som kämpades af skilda nationer, föreföllo esomoftast krigiska tilldragelser emellan enskilda stammar eller slägter af samma nation. Nöden, roflystnaden, hämdbegäret satte den ena stammen i harnesk emot den andra och föranledde stundom de blodigaste uppträden. Ännu dertill har både hos Samojeder, Ostjaker och flere andra bland Sibiriens folkslag sången förevigat minnet af enskilda hjeltar, hvilka drogo i härnad, för att med sitt goda svärd vinna ungmöns hjerta och hand.155  – Så lefde nationer, slägter, individer i ett fortfarande krigstillstånd. Det var en allmän ofred i landet  – bellum omnium contra omnes. Faran stod städse lurande bak porten, inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskilda familier af samma slägt eller stam att sluta sig närmare till hvarandra och för sig utvälja ett gemensamt öfverhufvud, en stamfurste.156 De Ostjakiska stammarne hade till och med försett sig med något slags fästen (wosch, wasch) till motande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu så kallade Tschudfästen varit beskaffade, torde ej mera kunna utredas. Traditionen vet om dem intet vidare, än att de varit belägna på höga, branta uddar och andra  In case of the Nenets, Castrén refers to sung poetry, the earliest whole denotations of which he collected himself. The poetry is divided into three different types, sjudbabtses, jarabtses and hinabtses. All of them can be characterized mythical-historical, which means that the events described in them lay between the real and imagined, on the borderline of the present life and the afterlife as well as mythical and historical. Crucial themes in the poems are marriage, the long journeys of heroes and blood revenge, leading to long and disastrous wars. The singers merged heroes known in history or topics of the day especially into the jarabtses and hinabtses told in the first person. In them, the adventures of the Nenets rebellion leader Vavli Nenjang, leaders and judges of the cities in the area inhabited by the Nenets and the Tsar himself appear. Usual actors are also the Khanty (habi, the name also means hired farmworker or slave), the Enets (bai and manto) and the Evenk (tungos), of whom the two latter represent enemies in the poetry. For more details, see Куприянова 1965; Головнёв 1995; Пушкарёва – Хомич 2001; Golovnev  – Osherenko 1999; Niemi 1998. (KL) On different Khanty tribes, see Гемуев & al. 2005: 133– 134. (TS) 751 Itineraria 5osa 1845_49.indd 751 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The closest example to the Surgut of these Late Iron Age and medieval fortifications is Barsova gora. Чемякин  – Шатунов 2002.  Surgut was founded in 1594 on the Obˈ at N61°14′40″ E73°23′19″. Бакулин – Ярков 2009. (TS)  Castrén means the fort of Barsova gora. Чемякин – Шатунов 2002: 40. (TS)  The Khanty “Prince” Bardak is actually known to have collaborated with the Russians and aided in building the town of Surgut. Mandelstam Balzer 1999: 32. (TS)  The River Kopylovskaja Ketˈ runs into the Obˈ at Narym at N58°54′2″ E81°33′32″. (TS) föga tillgängliga ställen. Der sådana fästen fordom stått, anträffas i våra dagar endast jordhögar, brutna pilar, rostade spjut, pansarskjortor och andra krigiska qvarlefvor.157 Ett af nämnda Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden Surgut158 reste sina tinnarix.159 Här lefde på denna tid en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken ännu af Ostjakerne prisas såsom en mäktig och tapper man. Fastän Jermak redan hade krossat Kutschum-Chans välde, hade underkufvat Wogulerne och besegrat alla Ostjak-stammar vid Irtisch, vågade likväl Pardak en strid emot fienden. Ostjakerne stridde, såsom vanligt, med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner. Det är naturligt, att i en kamp med så olika vapen Ostjakerne snart måste gifva sig besegrade. Fästet intogs, men Pardaks minne är ännu aktadt och äradt af hans stamförvandter, och närmast af hans egen slägt, som allt intill denna dag bibehållit det Furstliga namnet.160 Sedan det Pardakska fästet var intaget, uppbygde segervinnaren på samma ställe en ostrog och anlade en stad, som efter någon närbelägen gren af Obfloden erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af kosak-dynastiens mäktigaste värn och utgångspunkten för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid efter annan roflystna kosak-skaror, hvilka underkufvade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar ända ifrån Ishafvet i norr allt intill Ket-floden161 i söder. Det är afgjordt, att under eröfringstiden få orter i Sibirien spelat en så betydande role, som den djerfva kosak-stadenx Surgut. Så mycket mera nedslående är den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända ix. Surgut är belägen vid öfra Ob, omkring 300 verst ofvanom mynningen af Irtisch. x. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af stadens innevånare. 752 Itineraria 5osa 1845_49.indd 752 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ruinerxi, se der qvarlefvorna af den fordom så mäktiga staden. Här finnes ej en enda anständig gata, icke ens en ordentlig bygnad, ja! det är till och med sällsynt att träffa glasfönster, och hela rutor hör snart sagdt till undantagen. Fattigdomen har under de sednaste decennierna i så hög grad tilltagit, att staden icke en gång kunnat contribuera de nödvändiga utskylderna till kronan. Den har till följe häraf gått miste om sina privilegier och tröstar sig nu med blotta titeln af stad. Här tillbragte jag under nästförflutne sommar hela Augusti och en del af September månad, sysselsatt med studium af de närgränsande Ostjak-stammarnes olika munarter.162 Ifrån Surgut hade jag ärnat bana mig en väg efter floderna Wach163 och Tas164 till Jenisej165, men då denna resa åtminstone på närvarande årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Hufvudmålet för min resa blef nu Narym166 – en liten stad inom Tomska167 Gouvernementet, till hvilken man ifrån Surgut räknar vid pass 800 verst, då resan verkställes med båt. Landet emellan dessa tvenne städer utgöres af öde nejder, hvilka äro nästan öfvergifna af Ryssar och endast glest befolkade med infödingar. Man träffar på denna väg icke ens provisoriska poststationer, som dock annorstädes i Sibirien äro högst vanliga. Af sådan anledning nödgades jag redan i Surgut förse mig med alla för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en ordentlig farkost, ty i de Ostjakiska trågarne är färden både mödosam och äfventyrlig. Af stort behof var derjemte en infödd Ostjak, hvilken kunde i sin enda person förena de mångfaldiga egenskaperna af tolk, betjent, kock, skjutsrättare och tuktomästare, samt tillika ersätta bristen af resepass. I dessa och alla andra hänseenden väl utrustad anträdde jag den 12 (24) September min resa med godt mod och gladt hopp. xi. Surgut har ofta fått vidkännas härjande vådeldar, bland hvilka den sednaste timade år 1840 och förvandlade hela staden till en grushög.      The Khanty live in the areas of the large Obˈ and Irtyš rivers and their tributaries in Western Siberia. The southern (Irtyš) Khanty language became extinct in the 20th century. Unesco Red Book, http:// www.helsinki.fi/~tasalmin/ nasia_report.html, http://www. helsinki.fi/~tasalmin/fu.html . More detailed list of the rivers inhabited by the Khanty, see Гемуев 2005: 57. (TS) The River Vax runs into the Obˈ from the right (east) at N60°48′53″ E76°47′39″. Its headwaters are closest to those of the River Taz around N62°40′ E82°56′, but because the Taz flows into the Kara Sea, Castrén would have continued along smaller rivers from it to the Enisej (Енисей, the scholarly transliteration used instead of the standard English spelling Yenisei) in the north. The most direct route from the Vax to the Enisej is between the headwaters of the rivers Vax and Sym around N61°18′ E81°42′ where they are separated by only a narrow watershed. Castrén’s chosen route via Narym brought him even further south. (TS) The River Taz runs into the Kara Sea at N67°33′5″ E78°33′21″. (TS) The Enisej discharges into the Kara Sea at N71°49′46″ E82°42′57″. (TS) Narym is on the Obˈ at N58°55′25″ E81°35′21″. (TS) Tomsk is situated at the River Tom, a tributary of the Obˈ at N56°29′14″ E84°56′48″. (TS) 753 Itineraria 5osa 1845_49.indd 753 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Diogenes of Sinope (ca. 404– 323 BCE), one of the Cynic philosophers of Ancient Greece. None of his works have been preserved. Internet Encyclopedia of Philosophy, http://www.iep.utm.edu/ diogsino/. (TS)  Plato (Platon, 427–347 BCE), philosopher in Ancient Greece. Internet Encyclopedia pf Philosophy, http:// www.iep.utm.edu/plato/. (TS)  Most of Castrén’s travels were in the taiga or forest zone covering the major part of Siberia. In the north, tundra gradually changes to the forest zone and in the south it changes to steppe. On the different types of taiga, see Семенов – Белов 2015: 237–246. (TS) Mitt enda bekymmer var den sena årstiden, som enligt all förmodan skulle medföra både regn och snö, köld och blida, dimmor och nattfroster. Ett, ehuru otillräckligt skydd emot detta onda beredde för mig och min vapenbroder Bergstadi, den i Surgut ombesörjda lilla farkost, hvilken var försedd med en i de Obska båtarne vanlig kajuta. Denna kajuta var så inrättad, att man endast krypande kunde träda i och ur den, endast liggande få en plats deri och blott genom masthålet erhålla en skymt af dagens ljus. Kajutan, som upptog hela midten af båten, var väl i hvardera ändan försedd med dörrar, men dessa måste alltid hållas tillslutna, emedan annars hvarken roddare eller styrman kunde få plats i båten. I denna mörksens boning inredde vi vår matsal, vårt sofgemak, vår skrif- och studerkammare. En kista begagnades till bord; stolar voro ej af nöden, emedan middagen intogs på Romerskt vis; theköket utgjorde vår kamin. Jag vill ej påstå att vår kammare var öfvermåttan lysande och praktfull, men likväl försäkrade Magazinsförvaltaren i Surgut, en genomlärd man och god Christen, att en så förträfflig boning ej egdes af Diogenes168, hvilken han sade varit ”en af verldens största Philosopher och en mycket bättre Christen, än Plato169 sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens lopp ej oftare begagnad, än då regn och oväder gjorde det omöjligt att sitta på däck eller ströfva kring stränderna. För sistnämnda nöje var beklagligtvis nejden föga egnad. Ehuru icke synnerligen höga, äro likväl de Obska stränderna merendels så branta och leriga, att man vid dem med möda får ett fotfäste och lätt utsätter sig för faran att nedstörta i flodbädden. Höstetiden anträffas visserligen här och der vidsträckta sandslätter, men äfven de hafva merendels en grund af blöt lera, hvarpå vandraren innan kort får sitt lystmäte. Landet närmast intill stranden består antingen af sanka kärr, eller obergade ängar, öfvervuxna med ett ogenomträngligt starrgräs, eller vanligast af en tät videskog.170 Förgäfves bemödar man sig att här efterleta en gångstig. De snart sagdt enda spår af 754 Itineraria 5osa 1845_49.indd 754 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Lokosovo at N61°7′52″ E74°51′14″. (TS) menniskor bestå i slocknade eldstäder och öfvergifna lägerställen. Ytterst sällan anträffas en menniskoboning. Ifrån Surgut räknades till Ryska byn Lochosowa171 90 verst och på hela detta afstånd funnos blott tvenne små Ostjak-byar, men äfven dessa voro ej belägna vid hufvudfloden, utan såsom vanligt, vid dess grenarxii. I vår väg lågo endast några Ryska fiskelägen, till större delen redan öfvergifna och så bofälliga, så illa medfarna genom höstens åverkan, att både himmelens fåglar och markens djur försmått taga i besittning de till deras fria bruk öfverlåtna herbergen. Sedan de talrika fiskarene brutit upp ifrån sina colonier, herrskade äfven på elfven en graflik stillhet och en enformighet, som blott sällan afbröts af en snabbt framilande Ostjak-julle. När man färdas genom en så ödslig och folktom nejd, önskar man naturligtvis att genom en skyndsam färd kunna bereda sig helst någon slags omvexling af föremål, men huru man och må skynda, mera än tre verst lider det ej i timmen. Under all den ledsnad, som en ödslig natur och en så långsam färd nödvändigt framkallar, var det likväl en lycka, att vi åtminstone i början af vår resa kunde fägna oss med godt och vackert väder, med fågelsång, med anblicken af grönskande ängar och träd samt den i solskenet herrligt glänsande vattenytan. Några sällsamma äfventyr mötte oss ej, så framt jag till deras antal icke vill räkna ett litet missöde, som inträffade redan den första natten af vår resa, då båten i mörkret styrdes inom ett skär af sandbankar, derifrån ingen återgång var möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men denna gång blefvo likväl icke sandbankarna vårt nattherberge, utan Ostjakernes rådighet förhjelpte oss sent på qvällen till den omförmälda byn Lochosowa, xii. Ob äger en oräknelig mängd större och mindre grenar. De indelas af Ryssarne i tvenne slag: a) protoki eller vanliga grenar, b) staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka om sommaren till mesta delen uttorka, men tillförene sägas hafva utgjort sjelfva hufvudfåran. 755 Itineraria 5osa 1845_49.indd 755 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Cf. Castrén’s description from November 1843 on p. 476–478. der ordspråket om de Småländska gästgifverierna egde sin fulla tillämpning. Den klena välfägnaden oaktadt blef, dock natten tillbragt i byn. Vid mitt uppvaknande följande morgonen såg jag till min förvåning de ännu i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmelen betäckt med vinterns gråa mantel, såg menniskorna skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke desto mindre förfogade vi oss redan tidigt på morgonen ned i kajutan, tillslöto dess dörrar och afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt mörker öfverfölls jag af en art spökrädsla. Det föreföll mig, såsom rasade ett Herrans väder derute, och sjelfmant återkallades i minnet de dagar, då jag för två år tillbaka vid foten af Ural pröfvade den nordiska höstens alla vedermödor.172 Att samma slags vidrigheter nu skulle återkomma, var en farhåga, som i den mörka kajutan mäktigt oroade mitt sinne. Jag tyckte mig fastfrusen vid en öde strand, öfvergifven af menniskor, tärd af sjukdom och öfverhopad med all den smälek, som möjligen kan drabba den resande i de värsta vildmarker. Lyckligtvis befriades jag snart ifrån dessa ängslande och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag vid de Juwaschkinska jurtorna trädde ur vårt väl tillstängda vinter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken var åter grön, menniskorna hade aflagt sina skinnpelsar, och tjusta sjöngo fåglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste jurt. Dit ledde en smal gång, som å ömse sidor var omgifven af vackra, spensliga viden. Gången var jemn och rak, samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innevånare sina färde, lemnande mig så mycket bättre tillfälle att få egna några ögonkast på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, låga väggar och ett högt spetsigt tak. Hela boningen var tillredd af näfverskifvor, hvilka, sedan de genom kokning blifvit uppmjukade, hopsys i form af vanliga golfmattor, så att de kunna sammanrullas och med lätthet 756 Itineraria 5osa 1845_49.indd 756 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  transporteras ifrån ställe till ställe. Af dem bildas både väggar och tak genom följande enkla mechanik. Man nedslår i jorden några videstammar, tjenande till att från jurtens både yttre och inre sida upprätthålla näfverväggarna. Emot detta underlag uppresas några taksparrar, hvilka jemväl bestå af vide. Dessa öfverdragas med näfver, som äfven på yttre sidan betäckes med sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas och befästas med mjuka videgrenar. I taket lemnas ett draghål för röken och vid ingången hänger man en dörr af bräde eller näfver. Detta är nu i hufvudsaken allt, som erfordras till en Ostjakisk sommar-jurt. Fönster och golf, bänkar och bord anträffas aldrig i en slik boning. Må vi blott ej förgäta eldstaden, hvilken utgör sjelfva hufvudvilkoret för Ostjakens trefnad. Lifvets högsta njutningar: ett godt mål och en behaglig hvila, äro hos Ostjaken fästade vid detta enkla tillbehör, som består af en med stenar omgifven grop i midten af rummet. Till en angenäm hvila hör naturligtvis äfven en mjuk bädd. Denna tillreder Ostjaken af rörmattor, renhudar, skinnpelsar och andra klädesplagg. Det roar oss ej att undersöka Ostjakernes vällingsgrytor och näfverrifvor, ty vi veta af gammalt, att de innehålla fisksoppor, mjölvällingar, grötar, piroger af häggbär o. m. d. Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas små bodar eller visthus, timrade af stockar och, liksom i Lappland, uppställda på höga stolpar173. Sådana anstalter funnos dock ej på närvarande ställe, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra styltor och vanligen begagnad till torkning af småfisk. Måhända skulle i den närliggande skogen ännu några upptäckter kunna göras, men vi måste påskynda vår resa, emedan tunga moln höja sig från vestan, förebrådande regn och oväder. I Sibirien bedrages man sällan, om man tyder himmelens tecken till det värsta. Så hände äfven nu, att ovädret rasade med sin fulla styrka, då vi under natten landade vid en liten Ostjak-by. Drifven af någon slags sympathie med naturen trädde jag för några ögonblick ur kajutan. Jorden var omgifven af ett There were also completely or partly underground dwellings, used especially winter. Khanty buildings are pictured in Гемуев & al. 2005: 98–108. (TS) 757 Itineraria 5osa 1845_49.indd 757 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  At present the town of Megion on the right bank of the Obˈ at N61°1′33″ E76°7′1″. (TS) tiofalldigt mörker, tunga vindar susade i luften och skarpa regnskurar smattrade i träden. Det var en af de nätter, om hvilka Asiens vildar förtälja, att de aflidnas andar ej få ro i sina grafvar, utan irra vilda och fruktansvärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas ofvan jord, ligger stilla och bäfvar, ty skuggorna drifva nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga hamnar sväfva kring menniskornas nattliga läger och stämpla förderf åt alla dem, hvilka genom laster och brott förverkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har händelsen fört oss till närheten af trenne tält, hvilka för tillfället erbjuda en fasaväckande anblick. Omhöljda af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten nästan osynliga för ögat. Man varseblir endast den öppna ingången, som upplyses af eldskenet innanföre. Stående midt för de tre tältdörrarna tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter annan ljuda ur gapen vilda, oförstådda läten, som snart öfverröstas af regnet och stormvinden. Det vore en fåfäng möda, att söka i all sin fasa skildra denna nattliga scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina vindar och regnskurar. Visst är, att den icke var egnad till att väcka de angenämaste känslor, och att jag, återkommen till kajutan, andades med ett vida lättare hjerta. Under natten lade sig ovädret och följande morgon nådde vi de Magijonska jurtorna174, belägna vid utloppet af Magijon  – en liten flod, som ifrån högre sidan utfaller i Ob. Vid afresan ifrån dessa jurt tog jag mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den vilda nejden jag bereste. Ingen ting nytt och ovanligt mötte mitt öga. Den ena fjärden var fullkomligen lik den andra, lika jemn i sitt lopp, lika vidsträckt, lika ödslig och öfvergifven. Öfverallt tedde sig samma låga, leriga, nedrasande stränder, bevuxna med evigt samma viden. För resten endast ängar, kärr och lerhaltiga sandslätter. Sedd med Europeiska ögon 758 Itineraria 5osa 1845_49.indd 758 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports   är Ob en vild och enformig flod, som hos betraktaren knappt förmår väcka andra känslor, än saknadens och vemodets. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka ögon han åser floden, och det korta, men innehållsrika svaret lyder: ”Ob är vår moder.” Eller ställ samma fråga till den åldrige Ostjaken, som sitter vid styret och tvifvelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är man uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa ord: ”Ob är den Gud, som vi vörda främst bland alla våra Gudar, som vi anropa med de varmaste böner och nalkas med de rikaste offer.” För landets innevånare är Ob allt det godas gifvarinna och förutan henne hade förmodligen aldrig någon mensklig varelse beträdt detta usla land. Må derföre äfven vi med glada och försonande blickar betrakta floden, och hoppas att den tid ej skall vara alltför aflägsen, då den resande vid Obs stränder skådar andra taflor, än de nuvarande. Ungefär i denna riktning irrade mina tankar, då ett högljudt hundskall tillkännagaf vår ankomst till de Lechlisowska jurtorna. I hopp om en bättre välkomsthelsning på stället steg jag i land och besökte alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande varelse. Man trodde att Ostjakerne varseblifvit mig på däck och af rädsla gömt sig i skogen. Vi fortsatte således resan oförtöfvadt till den Jermakska Ostjak-byn, passerade ännu samma dag de Wontpugolska175 och Wartuiska176 jurtorna samt nådde under natten mynningen af Wach. Denna flod tager ovilkorligen den resandes uppmärksamhet i anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin upprinnelse långt in i Jeniseiska Gouvernementet, tillryggalägger hon i ständigt slingrande lopp en bana, som utgör minst 700, men enligt invånarnes uppgift omkring 1000 verst. Under sin vidsträckta färd upptager hon en oändlig mängd bifloder, bland hvilka de största sägas vara: Kul-jógan177, Sabun178, Lawasin-jógan179 och Kalech-jógan180, utfallande, med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den högra sidan. Största delen af Wachs område består    Vampugol at N60°51′35″ E76°36′24″. (TS) Today, Nižnevartovsk at N60°55′42″ E76°33′54″. (TS) It is unclear which river Castrén means here. The rivers Ljuk-Kolen-Ëgan and the Kolyv-Ëgan run into the River Vax but they are short and small. (TS) The River Sabun runs into the Vax from the right (north) at N61°4′21″ E80°13′15″. (TS) It is unclear which river Castrén means. The River Labazëgan runs into the Vax from the right and the Labaznaja is so short that it can hardly be included among the most significant tributaries of the Vax. (TS)  The River Kolek”ëgan running into the Vax from the right (north) at N61°5′32″ E78°16′24″. (TS) 759 Itineraria 5osa 1845_49.indd 759 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Larjak at N61°6′0″ E80°16′0″. (TS)  The headwaters of the River Eloguj are on the same watershed mentioned above (p. 753) in connection with the River Sym and it discharges into the Enisej at N63°12′39″ E87°45′5″. (TS) af ödsliga, kärruppfyllda, folktoma nejder. Stränderna äro mestadels låga och i följe deraf blottställda för öfversvämningarxiii. I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje vår med mjölladdningar till de vid Sabun-jogans utlopp i byn Larjatskij181 uppbygda krono-magasinerxiv. Mindre båtar löpa obehindradt ända till mynningen af Kuljógan; men i sitt öfversta lopp skall floden endast kunna befaras med vanliga Ostjak-båtar. Förmodligen af sistnämnda orsak har den gamla communicationsleden emellan Ob och Jenisej förmedelst Wach och Jeloguj182 längesedan upphört att begagnas. Med afseende å befolkningen vid Wach kan jag med säkerhet endast uppgifva, att samtliga dess bebyggare inom Tobolska Gouvernementet äro Ostjaker. Sannolikt begynner vid Kul-jogan en Samojedisk colonisation, men om denna äfven sträcker sig till öfre loppet af Wach, är mig ännu obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Gouvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära öfverensstämmande med de Obska ofvanom Surgut. De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig med jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor, men äga smärre renhjordar. Sommartiden uppehålla de sig vid sjelfva Wach, men deras vinterboningar äro vanligen belägna på något afstånd ifrån hufvudfloden. Ifrån mynningen af Wach gick resan fortfarande genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der anträffades Ostjakiska sommar-jurt, som merendels xiii. Liksom vid de flesta Sibiriens floder, skall äfven här den högra stranden vara upphöjdare och mera steril än den venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt ifrån mynningen af Kalech-jogan. xiv. I samma by finnes äfven en åldrig kyrka och en nyligen anlagd barnskola. Byns innevånare bestå, med undantag af krono- och kyrkobetjeningen, endast af några få Ryska colonister. 760 Itineraria 5osa 1845_49.indd 760 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports voro uppförda af näfver, understundom hopslagna af obilad stock. Äfven de sistnämnda voro i saknad af golf, fönster, ugn och de vanligaste husgerådssaker. Eldstaden hade sin plats i midten af rummet och hela inredningen var alldeles densamma, som i näfverjurtorna183. Antalet af jurt uppgick vanligen till 3–6 på hvarje ställe. Vid inträffad öfverbefolkning dela sig byarna i smärre jurtelag för att äga bättre utrymme för jagt och fiskafänge, hvilka näringsgrenarne nästan uteslutande sysselsätta Ostjakerne i Surgutska Afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss vid afresan ifrån Wachs mynning, förtjena att omnämnas de Wach-Pugolska184, de Kalymska, hvilka voro kringströdda på fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samojed. ordet Koldaxv, Ob) och de Mygalengska. Vid några bland nyssnämnda jurt bemärkte jag, att Ostjakerne söndagen till prydnad tvagit sig rena, benat och kammat sin svarta peruk, samt påklädt sig en lysande högtidsskrud. Den vanliga öfverklädnaden bestod både hos män och qvinnor i en paltå, liknande den Finska meckan, men kortare än denna. Hvardagspaltån var gjord af groft vadmal, men den för högtider och andra sällsynta tillfällen bestämda hade man förfärdigat af kläde eller något annat finare tyg, merendels blått eller grönt till färgen. Krage och uppslag ägde stundom en annan färg och till ståtens förökande hade somliga till och med kantat sin helgdagsdrägt med rödt kläde eller med en skinnbräm. Paltån var åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarvid hängde en knif med tennbeslaget skaft. Männerna buro höga, spetsiga mössor med vida, öfver öronen nedhängande skyggen; qvinnornas hufvudbonad bestod i en shawle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen var merendels bar, eller på sin höjd betäckt med en boa af ekorr-svansar. Handskarna voro sammansydda  näfver-/jurtorna  Vaxpugolˈskia was on the River Vax immediately upstream from its confluence with the Obˈ, ca. N60°48′9″ E76°48′39″. Атласъ Маркса 1910: 46. (TS) xv. Denna benämning är gängse bland de Tomska Samojederne samt omvexlar med Kuai, hvaraf 3 pers. suff. är Kualda = Kolda), ande, själ. 761 Itineraria 5osa 1845_49.indd 761 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria   Larino at N60°31′13″ E77°40′58″. (TS) Present-day Aleksandrovskoe at N60°25′40″ E77°52′14″. Александровский район: Историческая справка, http://www. als.tomskinvest.ru/history.html. (TS) dels af brokigfärgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet såg man kring halsen talrika perlband samt dessutom en mängd perlbroderier, dels fastsydda vid krage, uppslag, handskar och skor, dels löshängande vid gördeln. Vid samma gördel, vid de långa, falska hårflätorna och vid den yfviga shawlen hade man äfven fästat jern-, bläck- och messings-stycken, egnade att genom sitt skrammel ådraga coquetten de unga svennernas uppmärksamhet, d. ä. att locka köpare. Med den påklädda helgdagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva antagit en gladare blick och ett frimodigare beteende än vanligt. Deras välvilja och gästvänskap öfvergick all föreställning. Förrän vi ännu hunnit landa, stodo Ostjakerne väntande vid stranden, drogo båten i land, gjorde broar på den leriga stranden eller buro oss på sina armar till en torr plats. Af fruktan att misshaga vågade man aldrig bjuda oss förfriskningar i jurtorna, men vid afresan öfverhopades vi med Ostjakiska läckerheter af alla slag, färsk och torkad fisk, bär och bärpiroger m. m. Om dessa gåfvor ej äro alltför efterlängtade, mottager man dem likväl gerna, för att ej såra det fromma, oskuldsfulla hjertat, hvarur de härflyta. Ty att gåfvorna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man tydligt i den bedjande blicken och de ödmjuka åtbörderna. Kort efter afresan ifrån de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi af mörker och natt, regn och storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för att bringa oss till närmaste jurt, men stormen var så våldsam, att man snart nödgades gifva vika för dess öfvermakt och lägra sig vid en öde strand. Då dagen åter randades och nattens skuggor veko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och resan fortsattes. Vi nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derefter de Laringska185 och Kitschengska jurtelagen samt upphunno samma dag den nedra byn Lumpokolsk186, efter att på fyra dygn ej hafva anträffat en enda Rysk bebyggare och ej sett en ordentlig boning. Äfven nedra 762 Itineraria 5osa 1845_49.indd 762 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  The River Vaspuxolˈ, running into the Obˈ from the left (south-west). (TS) Lumpokolsk var en liten, eländig by, som bestod af en nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre på Ryskt vis inredda Ostjak-jurt. Byns skattbetalande innevånare bestodo af tre Ryssar och fyra Ostjaker. Jag anmärkte här, liksom ofta annorstädes, att Ostjakerne, ehuru till alla delar förryskade, icke allenast hade bygt sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med ägde en skilld begrafningsplats, hvilken var belägen i en skön lund, då deremot den Ryska låg vid en ödslig strand, der vårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. I nedra Lumpokolsk fanns tillförene en särskild prest, men nu tycktes blott kråkorna fira sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religionsvård i öfra Lumpokolsk. Innevånarnes ekonomie var, såsom redan det yttre utvisade, i största förfall. Såsom orsak härtill uppgaf man, att fiskerierna på sednare tiden slagit illa ut och jagten år för år försämrats. Boskapsskötseln hade man ej kunnat och ej velat uppdrifva, dels af fruktan för den härjande pesten, dels för svårigheten att förse en större ladugård med foder för tio månader under åretxvi. Sistnämnda klagomål förekomma öfverallt vid Ob, och de skola ej förr upphöra, än odlingen framträngt till det inre af landet, än skogen blifvit rödjad och de pestnärande kärren uttorkade. Ifrån nedra Lumpokolsk räknas vid pass 70 verst till öfra byn Lumpokolsk. Denna väg tillryggalades på något mera än en dag, hvarunder åtskilliga sommar-jurt anträffades, såsom de Pankowska, Tobalkinska, Waspugolska187, Nachradinska och Magijonska. Vinter-jurt voro ej synliga vid den allmänna farvägen. Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Så trångt, torftigt och uselt detta hem äfven är, så vill Ostjaken naturligtvis ändock ej lemna det till pris åt vårflodens raseri, utan ställer sin jurt på en xvi. Emedan vårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man ofta föda boskapen med förra årets hö ända in på Julii månad. 763 Itineraria 5osa 1845_49.indd 763 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The River Bolˈšoj Jugan runs into the River Juganskaja Obˈ from the left (south-east) at N61°4′1″ E73°10′17″. (TS) högländt, för öfversvämningar skyddad, ifrån hufvudfloden mer eller mindre afsides belägen plats. Såvida likväl fiskafänget äfven under den kalla årstiden fortfar att utgöra en vigtig näringsgren, så är vinter-jurten merendels uppbygd vid någon mindre biflod eller en gren af sjelfva Ob, der den ofta omgifves af en vild och romantisk skog. Den nödvändiga fruktan för öfversvämningar har på ganska många orter äfven afhållit Ryssarne ifrån moderfloden. Så är Obdorsk belägen vid floden Polui, Beresow vid Soswa, Surgut vid bäcken Bardakowka m. m. Nedra Lumpokolsk stod på en höjd vid sjelfva Ob, men den öfra byn sades vara belägen vid en mindre gren af floden. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades vi åtfölja hufvudfloden och lemna byn obesökt, helst den mörka och regniga natten ej tillät en fotvandring. Byn sades ega en kyrka, fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom vid Wach, Jugan188 och på flere andra orter, har äfven i öfra Lumpokolsk en skola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande af Ostjak-barn. Dermed sammanhänger en händelse, som tilldrog sig vid min ankomst till de Magijonska jurtorna. Nyss insomnad i båten väcktes jag plötsligt af ett högljudt, förvirradt skri, som i nattens mörker nådde mina öron. Öfverraskad af oljudet, skickade jag genast min tolk, för att göra sig underrättad om anledningen till denna sällsamma serenad. Innan denne ännu hann återvända, fylldes båten med larmande Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos, och en röst tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne ifrån närliggande jurt församlat sig här i akt och mening att genom mig söka rättvisa. Härvid togo alla till ords, den ena öfverröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på råbråkad Ryska, men ingen kunde göra redo för sitt ärende. Med tilhjelp af min tolk fick jag slutligen utredt, att Ostjakerne ville hos mig anföra klagomål öfver sin prest och själaherde, hvilken anbefallt församlingens medlemmar att öfverlemna sina barn i hans omvårdnad för att behörigen skolas och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne 764 Itineraria 5osa 1845_49.indd 764 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  August Ahlqvist had a similar experience with the Mansi in 1858. Ahlqvist 1986: 251. (TS) hafva protesterat med all makt, men presten hade icke desto mindre tvingat dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till undervisningsanstalten. Jag ville öfvertyga det arma folket, att dess egen välfärd härigenom åsyftades, men Ostjakerne ville ej höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren, utan att hvarken kunna läsa eller skrifva. I förmodan att den ytterliga förbittring, som skolanläggningen föranledt hos det oförargeliga Ostjakslägtet, tilläfventyrs egde en djupare grund, än blott kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en af de äldste och erhöll af honom följande besked: 1:o fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man ej skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och att följakteligen skolan komme att beröfva föräldrarne deras ålderdoms stöd; 2:o visste man af gammalt, att de Ostjaker, som tillfälligtvis erhållit en ”Rysk” uppfostran, icke blifvit sitt folks apostlar, utan fiender, och ej sällan slagit sig på liderlighet och ett sedeslöst lefverne. Dessa olägenheter äro lättare att inse, än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket vore vunnet, om prester och skollärare ville bemöda sig att ingifva lärjungen aktning för sin stam och ej tvertom, såsom fallet nu är, fördömma och såsom lutter djefvulskap stämpla allt hos nationen egendomligt – en visa, som infödingen äfven annars alltför ofta får höra ifrån den Ryska allmogens mun. Emot förbemälte prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig deröfver, att han sammankallat Ostjakerna till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande tvertemot verkliga förhållanden, att fastetiden vore förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-svaghet väckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva skol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig till den grad, att jag, uttröttad af så mycken jemmer, nödgades gifva befallning till uppbrott, fastän natten var regnig och mörk.189 Samma tunga och regniga väderlek fortfor sedan hela det påföljande dygnet, 765 Itineraria 5osa 1845_49.indd 765 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Ostjak-/byn  Castrén refers to the myth of the Great Flood in Genesis 7, Bible, https://www. biblestudytools.com/genesis/7. html. On flood myths, see    Dundes 1988. (TS) For linguistic comments on Castrén’s Khanty material, see Castrén 2018b. Cf. above in this paragraph and the text Ostjaker vid nedra Ob in the volume of the ethnological writings in this series: Pirtschina and Pirtjimir. There is a different beginning for this paragraph in KK Coll. 539.26.22 p. 309. See p. 808. hvarunder kajutan tog läck och alla kläder, matförråder samt öfriga effecter nedblöttes. Nu hade ett tak varit välkommet, men beklagligtvis funnos i vår väg endast några usla näfver-jurt, bland hvilka jag antecknat de Okkosengska, Tschigaskinska, Kalymska och Paninska. Efter nära två dygns resa i detta väder anträffades ändteligen i Ostjak[-]byn190 Pirtschina bland jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande dag voro vi åter i rörelse, men det fortfarande regnet och inträffad kall väderlek gjorde resan i högsta grad obehaglig. Påtagligen var den tid nu kommen, då sommar och vinter stridde med hvarandra om herraväldet. Denna strid plägar här afgöras på några dagar, men dessa dagar äro ej såsom dagar annorstädes. Regnet sqvalar utan återvändo, liksom i Noe tider191, Ishafvets vindar tjuta i kapp med vargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett nattligt töcken, leriga regnbäckar brusa på den uppblötta marken. Man eger under slika omständigheter ingen lust för excursioner i det fria, men jag var icke desto mindre nödsakad att omaka mig till närbelägna jurt, för att efterleta möjligen förekommande olikheter i Ostjakernes språk, seder och lefnadssätt. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva verket en liten brytning inom södra delen af Surgutska området. Så förbyttes här det aspirerade t (tl) till j, t. ex. jábet för tabet (tlabet), sju; jájem för tajem (tlajem), yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; veka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem, ond o. s. v.192 I boningssättet röjde sig blott en ringa olikhet deruti, att den fyrkantiga jurt-formen började vika för den runda, som i Tomska Gouvernementet är den vanliga och företrädesvis lärer tillhöra den Samojediska befolkningen. Någon ting egendomligt i seder och lefnadssätt kunde jag ej varseblifva, men det var likväl ögonskenligt att folkets hyfsning tilltog i den mån vi närmade oss Tomska gränsen. Denna uppnåddes efter något mera än en dagsresa från Pi[r]tschina193, sedan 766 Itineraria 5osa 1845_49.indd 766 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  vi passerat de Paninska, Limtingska, Rogorska och Muraska jurtelagen. Då194 inom det nya Gouvernement, som vi nu beträda, tvifvelsutan nya språk och nya folk skola komma oss till möte, torde det ej vara olämpligt att här kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit vår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad vid det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår enligt officiella uppgifter ända till 18,657 själar, män och qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende inom samma Gouvernement, belöper sig endast till 4,325 personer, och den Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal eller inalles 3,977 själar.195 Ostjakerne äro till största delen bosatta i den Beresovska kretsen och dess tre afdelningar i den Obdorska, Kondinska, och Surgutska. Samtliga dessa Ostjaker tillhöra Obfloden och utsträcka sig ifrån Tomska gränsen i söder ända till Obska viken i norr. Blott vid floden Nadym196 anträffas en ringa utgrening af de Beresowska Ostjakerne, boende utom det Obska området. De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro samtligen inskrifna under Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likväl icke inom nämnda afdelning, utan anträffas ännu något sydligare vid floden Alym197 och dess mynning, boende här tillsammans med Tatarer och jemte dem i folk-tabellerna upptagna under namn af Skattbetalande (Jassatschnyje198). Något nedanom Alym gjuter sig i Irtisch floden Djemjanka199, som tager sin upprinnelse på Barabinzersteppen200, ej långt ifrån källorna till Vasjugan201, en flod, som utfaller i öfra Ob. Floderna Djemjanka och Vasjugan kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela Ostjakstammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns befolkad med idel Ostjaker; söder om densamma bo Tatarer och Samojeder.202 På steppens vestra sida afbrytas de Irtischska Ostjakerne blott här och der af Ryska colonister, och på Castrén has given a more detailed account of the number of different groups of people in the governorates that he visited. See his 1844 mscr Ostjaker vid nedra Ob in the volume of ethnological writings in this series. The sums listed there differ from the ones here. See also Castrén 2018b: 42 (note 5). (TS)  The River Nadym runs into the Kara Sea at N66°13′21″ E72°3′36″. (TS)  Alymka at N59°1′22″ E68°47′50″. (TS)  Ясачные люди, paying ясак, a tribute (tax) collected in natural products. The system was applied in the Volga region and Siberia. In Siberia it came into effect in 1822. Дамешек 2009. (TS)  The River Demˈjanka runs into the Irtyš from the right (east) immediately south of present-day Demˈjanskoe at N59°33′13″ E69°18′0″. (TS)  Forest steppes and steppes comprise the southern parts of Siberia except for the Sajan and Altai mountains at the Mongolian border. Семенов  – Белов 2015: 246–250. The Barabinsk steppe or Barabinsk lowland is situated between the rivers Irtyš and Obˈ, at ca. N55°17′ E78°10′. (TS)  The River Vasjugan runs into the Obˈ from the right (north) at N59°5′35″ E80°42′25″. (TS)  On Castrén’s synthesis of the ethnic composition of the Siberian peoples, see Castrén 1857b. 767 Itineraria 5osa 1845_49.indd 767 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  The River Bolˈšoj Salym discharges into the Obˈ from the left (south-west) at N61°6′7″ E70°54′8″. (TS)  The River Pim runs into the Obˈ from the right (northeast) at N61°17′11″ E72°0′5″. (TS)  Togur, situated at N58°21′37″ E82°50′16″. (TS) den östra eller Obska sidan upptaga Samojederna vid Tym, Ljamin-Sor och byn Tschebakowa en så oändlig ringa del af det omätliga fältet, att de vid en allmän öfversigt af Ostjak-stammens utsträckning ej kunna tagas i betraktande. Vid det nedersta loppet af Ob äro företrädesvis Ostjakerne i besittning af vattudragen; Samojederne åter nomadisera dels på de vidsträckta kärren emellan Ob och Tas, dels och i synnerhet vid sjelfva Ishafskusten. Till så väl de nedra Obska, som de Irtischska Ostjakerne stöta i vester Vogulerna, att ej tala om de Ljapinska och vid Ishafvet irrande Samojeder. I söder begränsas de Irtischska Ostjakerne, såsom nämndt är, af Tatarer. Ostjakerne vid öfra Ob omgifvas af Samojeder både från norra, södra och östra sidan. Ur en lingvistisk och ethnographisk synpunkt sönderfaller det land, hvars allmänna gränslinier i det föregående blifvit utstakade, uti tre mindre områden, hvilka kunna benämnas: det Irtischska, det öfra-Obska och det nedra-Obska. Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet, till Obs öfra område hör den Surgutska afdelningen, och det nedra området innefattar de Kondinska och Obdorska afdelningarna. Hvart och ett af dessa tre Ostjak-district äger en någorlunda bestämd character, hvilken här skall blifva korteligen antydd. Hvad först det lingvistiska beträffar, så möta oss inom nämnda tre områden lika många hufvud-dialecter: den Irtischska, den Surgutska och den Obdorska. Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska flodlandet och fortsättes ännu uppför Ob intill floden Salym203 inom Surgutska afdelningen. Vid nyssnämnda flod förekommer en dialect-brytning, som bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska hufvud-dialecten. Sistnämnda munart tager sin egentliga början vid Pymfloden204, fortgår derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen och förekommer ännu i Tagurska205 afdelningen af Tomska Gouvernementet vid floden Vasjugan. Inom 768 Itineraria 5osa 1845_49.indd 768 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports detta vidsträckta område har man att märka några smärre dialect-brytningar, såsom 1:o) den nedra eller den vanligen så kallade Juganska, 2:o) den medlersta eller Vachska, 3:o) den öfra och 4:o) den Vasjuganska dialecten. Vid Obs nedre lopp plägar man äfven göra skillnad emellan de Kondinska och Obdorska dialecternaxvii 206, men den förstnämnda lärer ej äga någon rätt egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss vid dem höra vi i fråga om deras särskildta skaplynne erinra, att den olikhet, som röjer sig emellan skilda dialecter af ett och samma språk, hufvudsakligen beror på främmande språks inverkan. Härmed förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utveckling, föranledd af folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta grenar af samma folk till en högre odling än deras stamförvandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag? Likväl har det inflytande, som de Finska språken i Ryssland varit underkastade, föga ländt till deras utveckling och fullkommande. Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective] folken aldrig blifvit annat, än en utvändigt lärd lexa, så hafva äfven språken, långt ifrån att utveckla sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått behörigen tillegna sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller sistnämnda anmärkning företrädesvis den Irtischska dialecten. Man anträffas der en stor mängd Ryska ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och väsen. Många egendomliga ljud, ändelser, ord och ordformer hafva dels försvunnit, dels vikit för andra ur Ryskan lånade. Äfven den syntactiska bygnaden synes i många stycken foga sig efter det Ryska språkmönstret. Men icke blott Ryskan, äfven Tatariskan har på nämnda dialect intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig  The River Ljapin flows into the Obˈ from the right (northwest) at N63°37′28″ E61°53′55″ and the River Sosˈva from the left (west) at N59°32′59″ E62°20′4″. (TS) xvii. För öfrigt finnas här vid floderna Ljapin och Sosva Woguliska dialect-brytningar. 769 Itineraria 5osa 1845_49.indd 769 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  See Ulla-Maija Forsberg's commentary in Castrén 2018b: 44–45 (notes 11 and 12).  In connection with the occupation of Kašlyk/Sibirˈ/Isker in 1582. (TS)  religions-/cult  The River Trom"ëgan flows into the Obˈ from the right (north-east) just east of Surgut at N61°13′18″ E73°42′9″. (TS) likväl mindre dervid, emedan både Ostjakiskan och Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda. I de tvenne öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande, men i vida mindre grad, åtminstone hvad Ryskan beträffar. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit åtskilligt ur både Samojediskan och Syrjänskan. Den afviker i synnerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, som otvifvelaktigt bibehållit sig renast, ehuru den kanske är mera rå och i grammatikaliskt hänseende ernått mindre fasthet, än den Irtischska munarten.207 Nu några ord om den olika bildnings-grad, som Ostjakerne i de omnämnda tre districten innehafva. Såsom det Ryska väldet först befästades vid Irtisch208 och derifrån efterhand utbredde sig öster- och norr-ut, så är det naturligt, att de Irtischska Ostjakerne bättre hunnit bemäktiga sig den Ryska bildningens frukter, än deras öfriga stamförvandter. De äro längesedan döpta och iakttaga ganska troget den Grekiska kyrkans religions-bruk. Om sjelfva den Christna läran äga de väl ingen kunskap, men tro likväl obetingadt på dess sanning och hafva till det mesta redan förgätit sin hedniska religions[-]cult209. Äfven de Surgutska Ostjakerne bära korstecknet om halsen och upphänga Gudabilden på sin vägg, men något vidare till Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de vid Pym, Jugan, Trijugan210 och andra Obs bifloder boende Ostjaker vara hedendomen i hög grad tillgifne. Vid nedra Ob befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland de till Obdorska volosten hörande Ostjaker äro alla nedanom Obdorsk ännu till och med odöpta. I sedligt hänseende prisas hela den Ostjakiska stammen för sin stränga redlighet och rättskaffenhet, sin utomordentliga hjelpsamhet, välvilja och mennisko-kärlek. De Irtischska Ostjakerne hafva dock med en stigande civilisation begynt aflägga dessa dygder, och äfven i de öfriga delarna af landet möter man redan 770 Itineraria 5osa 1845_49.indd 770 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports   föräldra-/makten On Castrén’s idea of progress, see p. 51–54. (TS) kring städer och vid större byar nästan mera falskhet och bedrägeri hos Ostjakerne, än sjelfva colonisterne. Fylleriet är en allmän last hos Ostjakerne och näst lättjan, det förnämsta hindret för folkets välstånd. Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga, fastän de knytas af föräldra[-]makten211 och afgöras genom köp. Barnen vårdas ömt och kärleksfullt, men sina stjufbarn skall Ostjaken stundom behandla med mycken hårdhet och orättvisaxviii. Det visar sig så väl häruti, som äfven i allt annat, att Ostjakens sedliga handling mera bestämmes af instincten, än medvetandet om det rätta. Det är lyckligt, att denna instinct leder menniskan desto säkrare, ju mindre bildad hon är. Ville man jemföra brottmålslängderna öfver de tre Ostjak-districten, så finge man otvifvelaktigt det resultat, att Ostjakerne kring Obdorsk, som lefva i den djupaste vildhet, äro de sedligaste, att de Surgutska Ostjakerne äro dem i det närmaste jemgoda, men de Irtischska, hvilka onekligen ega den största bildning, begå de flesta förbrytelser. Härvid bör likväl tagas i betraktande, att der bildningen är ringa och få behof yppat sig, hvika ej med lätthet kunna tillfredsställas, der slumrar äfven passionen och utrymmet för brott är i samma mån mindre. Afser man den yttre civilisationen, så ega de Irtischska Ostjakerna såsom redan anmärktes, ett afgjordt företräde framför sina öfriga bröder.212 De äro försedda med ordentliga, på Ryskt vis inredda hus, idka boskapsskötsel samt på vissa orter till och med åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade xviii. I Surgut lefver för det närvarande en ung Ostjak, som stjuffadren för några år tillbaka velat mörda, men på modrens bevekande böner utsatt vid en öde strand af Jugan. I tre dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande vid stranden, oviss hvad han månde företaga sig. På den fjerde varseblef han ett träd, som dref utför floden, simmande helt nära till stranden. Gossen beslöt att sätta sig på trädet, seglade så utmed strömmen och upptogs välbehållen af en fiskare. 771 Itineraria 5osa 1845_49.indd 771 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom en binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne nästan uteslutande med jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje höst och vår ombyta sina bostäder samt under vintern företaga sig vidsträckta jagtresor. De bo, såsom i det föregående redan blifvit omnämndt, uti eländiga jurt, uppförda antingen af stock, torf eller näfverxix. Ungefär på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och drifva vidt omkring med sina talrika renhjordar. Hvad slutligen Ostjakernes samhällskick beträffar, vill jag vid detta tilfälle endast anmärka, att de äro fördelade i en mängd smärre district eller voloster (Ostj. mir, mori) och hafva egna öfverhufvuden, egen domsrätt i smärre mål, egna af fäderna ärfda lagar och författningar samt vissa af regeringen dem tilldelade privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Obdorska Ostjakerne bibehålla allt ännu sin ursprungliga, patriarchaliska författning, hvilken väsendtligen grundar sig på folkets indelning uti vissa slägter eller stammar. Ostjakerne vid Irtisch hafva med den upphäfda stam-skillnaden äfven förgätit sina gamla stadganden och foga sig nu i det närmaste efter den Ryska rättsordningen, dock med bibehållande af sina allmänna privilegier. xix. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörmattor, renhudar m. m., det sednare genom ett med is, blåsa, lakskinn tiltäppt hår i väggen, understundom genom ett hål i sjelfva taket. Bland trädjurt äga somliga en spis i hörnet, andra deremot en eldstad i midten af rummet. De förra begagnas om vintern, de sednare mest sommartiden. Torfjurtorna bebos blott om vintern, hvarföre de alltid äro försedda med spis. Om näfver-jurtorna är redan omnämndt, att de utgöra Ostjakernes sommarboningar och hafva en eldstad midt i jurten. 772 Itineraria 5osa 1845_49.indd 772 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta, liksom många andra afseenden, midt emellan de Irtischska och Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districter inom de fyra afdelningarne af Tobolska Gouvernementet och dertill bifoga en någorlunda tillförlitlig uppgift öfver innevånarnes antal inom hvarje district.213 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 1. Djenschtschikowska Afdelningen. Turtaska volosten, Ostj. Turtas-mir (vid floden Turtas214 samt sjelfva Irtisch) män och qvinnor sammanräknade Nasymska v., Ostj. Nasym-mir, (vid floderna Nasym215 och Irtisch) Öfra-Djemjanska v., Ostj. Nummir (vid floderna Djemjanka och Irtisch) Narymska v., Ostj. Tjapar-mir (vid Irtisch) Tarchanska v., Ostj. Wodschitpamir (vid Irtisch) Mindre-Kondinska v., Ostj. Chundamir (vid utloppet af Konda och denna flod uppföre ända till Njachratschinska volosten, der Wogulerna vidtaga Temljaschtschewska v., Ostj. Térek-mir ell. Ut[-]char-mir (vid föreningen af Ob och Irtisch)   This list is also included, with a slightly different classification, in Castrén’s 1844 mscr Ostjaker vid nedra Ob. See the volume of his ethnological writings in this series. The River Turtas flows into the Irtyš from the right (east) at N59°6′9″ E68°50′15″. (TS) The River Nazym discharges into the Obˈ from the right (north) at N61°11′37″ E68°55′40″. (TS) 117. 302. 286. 443. 701. 828. 305. 2,982. 773 Itineraria 5osa 1845_49.indd 773 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria    The River Malyj Jugan discharges into the Bolˈšoj Jugan from the right (east) at N60°39′42″ E73°51′40″. (TS) The River Agan runs into the Trom”ëgan from the left (east) at N61°23′34″ E74°35′23″. (TS) The River Kazym discharges into the Obˈ from the right (south) at N64°6′6″ E66°2′9″. (TS) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 2. Surgutska Afdelningen. Seljarowska v., Ostj. As-mir (vid Ob i nejden af Ryska byn Seljarowa) Salymska v., Ostj. Sódom-mir (vid floden Salym och den Salymska grenen af Ob) Pymska v., Ostj. Pyngmir (vid Pym floden) Podgorodnaja v., Ostj. As-Tórmjóganmir (vid Ob i nejden af Surgut) Stora-Juganska v., Ostj. Entl-jóganmir (vid stora Jugan-floden samt den Juganska grenen af Ob) Lilla-Juganska v., Ostj. Ai-jóganmir (vid lilla Jugan-floden216) Trijuganska v., Ostj. Tórm-jóganmir (vid floden Trijugan) Aganska v., Ostj. Agan-mir (vid floden Agan217) Wachska v., Ostj. Wach-mir (vid floden Wach och Ob) Lumpokolska v., Ostj. Lungpugotl-mir (vid Ob i nejden af de Lumpokolska byarna) Saltikowska v., Ostj. Saltik-mir, (vid Ob ofvanom öfra Lumpokolsk) Pirtschinska v., Ostj. Pirtji-mir (vid Ob inemot Tomska gränsen) 134. 326. 166. 362. 592. 286. 297. 96. 706. 808. 359. 360. 4,492. 1. 2. 3. 4. 5. 3. Kondinska Afdelningen. Kodskije Gorodki (vid nedra Ob, ofvanom staden Beresow) Podgorodnaja (vid Beresow) Soswinska v. (vid floden Sosva) Ljapinska v. (vid floden Ljapin) Kasymska v. (vid Kasym-floden218) 2,628. 328. 968. 1,585. 1,274. 6,853. 774 Itineraria 5osa 1845_49.indd 774 21.8.2019 16:24:04 �Russia and Siberia –, Travel Reports  4. Obdorska Afdelningen. 1. Kunovátska volosten (mellan Obdorsk och Beresow i nejden af byn Kunovát) 2. Obdorska volosten (i nejden af Obdorsk) 1,630. 2,700. 4,330. Anm[ärkning]. Ofvanstående förteckning grundar sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten. Enligt folkets egen fördelning är deras antal vida större, i synnerhet inom de Kondinska och Obdorska afdelningarna. Härmed lemna vi det Tobolska Gouvernementet och fortsätta resan in på det Tomska. De första jurt, som här möta oss äro de Kagleakska, belägna vid pass 20 verst ifrån Surgutska gränsen. Träda vi inom dessa jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen, så se vi här föga eller intet, som vi ej redan tillförene anmärkt hos det Tobolska Gouvernementets Ostjaker. Jurtorna äga väl en olik, rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i Surgutska Afdelningen. Öfverensstämmande äro äfven klädedrägten samt alla yttre bruk och plägseder. Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka vissa specifika olikheter, men för en vanlig betraktares öga ligga de undandolda. Rådfråga vi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth, att innevånarne vid Tschulym219, Narym, ofra Tym220 och Ket221 äro Samojeder, men vid utloppet af Tym, der vi nu befinna oss, sägas de uttryckeligen vara Ostjaker. Så benämnas de äfven af Ryssarne och vidkännas sjelfva detta namn, kallande sig likväl på sitt eget språk: Tschúmel-gop, (nedanom Narym), Schösch-kom (ofvanom Narym), Sysse-gom (vid Ket), Tjunje-gom (vid Tschulym) d. ä. landets folk (af tschu, tju, sye, lera, jord, land)222. Allt detta oaktadt tvekar philologen likväl icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller väl mycket egendomligt och från den norra dialekten afvikande, men antingen The River Čulym is one of the largest tributaries of the Obˈ, running into it from the right (north-east) at N57°43′54″ E83°49′34″. (TS)  The River Tym discharges into the Obˈ from the right (north) at N59°25′55″ E80°1′40″. (TS)  The River Ketˈ (Ru.)/Қыыт (Selkup) runs into the Obˈ from the right (south-east) at N58°53′56″ E81°33′30″. (TS)  These are Selkup families. Гемуев & al. 2005: 312–316. (TS) 775 Itineraria 5osa 1845_49.indd 775 21.8.2019 16:24:04 �Itineraria  Khasel-/ky  The River Sym runs into the Enisej from the left (southeast) at N60°17′29″ E90°6′0″. (TS)  Tymsk is on the Obˈ at N59°22′25″ E80°17′53″. (TS) man afser språkets lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obestridlig. Till den samojediska folkstammen höra i Tomska Gouvernementet med undantag af floden Wasjugans bebyggare, som till största delen äro Ostjaker, landets samtliga infödingar alltifrån Surgutska gränsen i norr ända till Tschulym floden i söder. Men för att ej gå berättelsen i förväg, fortsätta vi resan ifrån de Kagleakska jurterna. Efter att hafva tillryggalagt en väg af några få verst nådde vi mynningen af Tym, hvilken flod af infödingarne benämnes Khásel[-]ky223 d. ä. abborr-floden (al kaha, kasa, kassa, abborre och ky, flod). Denna flod upprinner ur de Jeniseiska kärren, helt nära intill den i motsatt riktning löpande Sym-flodens224 källorxx. Den är för öfrigt en ganska ansenlig flod och säges i nedra loppet äga en bredd af vid pass 50 saschen. Dess stränder äro låga och landet rundtomkring kärruppfylldt. Längs hela sitt lopp är floden befolkad med Samojeder, hvilka bo i vanliga jurt och lifnära sig endast genom jagt och fiskafänge. De äro samtligen döpta och äga sin kyrka vid Ob, 20 verst ofvanom utloppet af Tym, i en liten by, som efter kyrkan benämnes Tymsk225. Denna by var den första Ryska ort, som alltsedan afresan ifrån Lumpokolsk anträffades under vägen. Efter en här uthvilad natt fortsatte vi resan oafbrutet och nådde innan kort ett Rysk fiskaläge, som bestod af minst tjugo jurt. Dessa voro utan all ordning kringströdda på ett vidsträckt sandfält invid flodstranden. Bland deras antal funnos ej tvenne, som hade varit den ena den andra lik. Somliga voro runda, andra fyrkantiga, andra åter pyramid- eller chonformiga, men de flesta hade ingen regelbunden form. De voro till största delen sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan äfven lösrifvit stycken af deras väggar. Till storleken xx. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna Tym och Sym till att bilda en communications-led emellan Ob och Jenisei. 776 Itineraria 5osa 1845_49.indd 776 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Sic. voro de flesta så beskaffade, att man på händer och fötter måste krypa in genom dörren och ej annorlunda kunde bärja226 sig uti dem än i en sittande eller liggande ställning. Alla sådana boningar tillhörde dels Samojeder, dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta nöden tvungit att träda i en förhatlig sold hos fiska-lägets förpaktare, som sades vara en Narymsk köpman. Men högt öfver dessa jurt reste sig en colossal, pyramidformig boning, sammanfogad af hö och vide samt öfvertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfver de tjugo tälten, en man som just nu med långsamma steg mäter det vidsträckta fältet, bärande en knöl-påk i handen. Att han är Rysse, kunna vi sluta af det yfviga skägget, och den blå uniformen. Vid sidan af hans hotel utsträcker sig en lång rad af magasiner, uppförda af samma slags material, som sjelfva hotellet. På ett ringa afstånd ifrån dem ser man åter en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned i den underjordiska hålan; låt oss oförskräckt träda derin.  – Välkommen, mycket välkommen! helsar oss med en mun ett talrikt gille af lustiga sällar – förmodligen handelsdrängar, hvilka sitta i brokiga skjortärmar kring ett rykande thekök. Värden träder oss till möte med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej fär värmens, utan för upplysningens skull. Med dess tillhjelp se vi, att hålan äger de flesta beståndsdelar, som höra till en välbeställd menniskoboning. Här finnas alltså fyra väggar, fastän de bestå af rena mullen och äro betäckta med ett tjockt lager af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt med torf; en spis, som är tillsmetad af hö och lera; en bänk, en dörr, ett antal helgonbilder m. m. Vår värd, fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för sin trefnad ej behöfver en bättre boning än denna, och säger sig i vida mån föredraga att sofva här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak. Detta må äga sin sanning, men den som utom bukens kraf äfven känner behof af frisk luft och ljus, hastar att med mig antvarda jurten i sina helgons beskydd. 777 Itineraria 5osa 1845_49.indd 777 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  krum-/språng  Durak, a Russian card game. The last player with cards in his hands is a durak, or stupid fellow. Wikipedia: Дурак (Карточная игра), https:// ru.wikipedia.org/wiki/ Дурак_ (карточная_игра). (TS)  Three-card poker. Wikipedia: Трёхкарточный покер, https://ru.wikipedia.org/wiki/ Трёхкарточный_покер. (TS) Men förrän vi lemna sjelfva fiskeläget, vilja vi ännu egna det en flyktig blick. Vi se här ett hvimmel af menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin varma fårskinnspäls och spelar herre på täppan, medan Ostjaken och Samojeden i betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd nacke och krokiga knän. Äfven bland Ryssarne varseblifva vi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han, lik en vådeld, öfver fältet, sjunger, hoppar och förför sig på allt, som han träffar under vägen. För hvarje mötande kamrat äger han ett skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går han, lik en bröms, städse på lifvet, ger honom knuffar och sidohugg, röfvar hans mössa och tvingar den tungfotade gubbmenniskan att följa sig i tusende krumsprång227 ända till fältets ända. Här tages vår uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröpliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qvinnorna hafva dragit sig till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit ifrån den ”rika mannens bord”, bestående i all slags små fisk, som här rensas och upphänges till torkning. Barnungarna skrika, likt hungrande korpar, kring bytet och hundarna instämma med full hals i den oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet deltaga de sistnämnda såsom secundanter i en strid, der piltar pröfva styrkan af hvarandras peruker. Striden är i det hela en lek, men detta tyckas secundanterna icke begripa. Äldre personer äro dels införlifvade i brottningar och andra manligare lekar, dels förlusta de sig bakom tältknutarna med durak228 och trekort229. Sånger ljuda rundt omkring tältet och harmonicas äro här lika hemmastadda, som på gatorna i Moskva, Petersburg och Kasan. Vid afresan ifrån fiskeläget var skymningen redan förhanden och ett oväder i annalkande. I samma mån som mörkret tilltog, förökades äfven ovädret och hof sig under natten till en förfärlig storm, som beledsagades af väldiga regnskurar. Emellertid låg jag vaken 778 Itineraria 5osa 1845_49.indd 778 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports i den mörka kajutan och anmärkte, att båten den ena gången efter den andra stötte på grund. Oaktadt flere förnyade varningar åt styrmannen att hålla längre ut ifrån strand, märktes dock ingen förbättring i vår färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade ändtligen till påföljd, att båten började löpa obehindradt. Men om den for upp- eller nedför floden, det kunde ingen i kajutan afgöra, och pilten i bakstammen på härom gjord förfrågan, att han nog vore karl att styra bort ifrån strand, men ej kunde råda öfver vind och våg på brusande floden. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto vi att lägga i land och afbida ovädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna hade med sig ett dibarn, som i en sådan natt ej kunde umbära sin moders vård. Sedan stormen rasat ut, fortsattes resan påföljande dag i kall och dimmig väderlek förbi de Askinska, Kanaskinska, Iskinska och Kaschkinska jurtorna. Emot aftonen uppnåddes mynningen af floden Vasjuganxxi 230, Ostj[akiska] Elle-jógan, stor flod, eller Watjjógan smal flod, Sam[ojediska] War-ky (af Warg, stor och ky, flod). Denna flod tager sin upprinnelse på de vidsträckta Barabinzer-kärren, ej långt ifrån källorna af floderna Tui och Djemjanka, hvilka utfalla i Irtisch, samt Jugan, som eger sitt utlopp i den Juganska grenen af Ob. + säges vara mer än 600 verst lång, i sitt lopp mycket bugtig, lugn och öfverallt farbar. Bland dess bifloder omnämnas såsom de betydligaste: Kwenetka, Purelka, Njurelka231 (Ostj. Jargan-jógan, d. ä. Samojed-floden), Stalát ell. Salát232, Tscheshabka233 (Sam. Tschádschap-ky, Ostj. Waj-jógan, elg-floden) m. m. Såsom nämndt är, bebos detta flodsystem af Ostjaker, med undantag af Tscheshabka, hvilken är svagt befolkad med Samojeder och i sitt öfversta lopp alldeles  See esp. Stuckenberg 1844: 366. (TS)  The River Njurolka runs into the River Vasjugan from the right (south-west) at N59°5′23″ E78°58′31″. (TS)  The River Salat runs into the River Čižapka from the right (south) at N58°53′28″ E79°30′13″. (TS)  The River Čižapka discharges into the River Vasjugan from the right (south) at N58°59′0″ E79°37′20″. (TS) xxi. Hvad Stuckenberg anför om betydelsen så väl af Was (stor), som Torm (liten), saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud, och Wasjugan är troligen blott en Rysk förvridning af Watj-jógan. 779 Itineraria 5osa 1845_49.indd 779 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  Narym was founded in 1601 and moved to its present location in 1629. Зиновьев 2013: 88. (TS)  The draft mscr in the travel diary (SLSA 1185) ends here. No mscr exists for the rest of this travel report, but the report was published in German in the Bulletin, Castrén 1848c. The next phases of Castrén’s journey are also documented in his letter to Sjögren from Makovskoe on 3/15 April 1847, published as ‘Septième rapport’ in the Bulletin, but because it is clearly no travel report but a letter, it is not included here, but instead, in the volume of letters in this series. See also Castrén 1847j: 316–320. obebodd. Så väl Ostjakerne som Samojederne befinna sig här på ungefär samma bildningsgrad som vid Ob-floden. De bo i jurt med öppen spis, äga hvarken hästar eller kor, och lifnära sig hufvudsakligen medelst jagt och fiskafänge. Vid pass 200 verst ofvanom flodens utlopp finnes en för äldre tider tillbaka uppbygd kyrka, men ingen prest. Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60 verst till Narym. Denna väg är talrikt befolkad med både Ryssar och Ostjaker, men deras boningar ligga ej vid allmänna farvägen, utan efter vanligheten vid små grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda jurt, som ej beboddes af hela familjer, utan enskilda fiskare. Nejden fortfor att vara vild och ouppodlad, såsom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åldrig stad234, och det tycktes icke vara utan skäl, som sjelfva hamnen utanför Narym bar namnet Kamschatka. Denna ernåddes den 25 September (7 October) i den allra lämpligaste tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen redan isbetäckt.235 Efter att nu hafva fulländat mina undersökningar inom de till Tomska Gouvernementet hörande Samojeders område, anser jag mig pligtig att deröfver meddela en och annan upplysning, tjenande till att fästa en närmare uppmärksamhet vid detta i ethnographiskt hänseende högst vigtiga men hitintills ofullständigt kända och till en del origtigt framställda folkgebiet. I stöd af äldre uppgifter har man ansett hufvudbefolkningen i de mordliga delarna af Tomska Gouvernementet utgöras af Ostjaker och åt Samojederne endast inrymt några smärre district vid högra stranden af Ob samt floderna Tym, Ket och Tschulymxxii. Nu är xxii. Se Klaproth, Asia Polyglotta, sidd. 163, 164 ifr. sid. 197. 780 Itineraria 5osa 1845_49.indd 780 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports förhållandet emellertid sådant, att Ostjakerne endast äro bosatta inom Wasjugans flodområde, då deremot Samojederne innehafva det öfriga landet så väl vid sjelfva Ob, som dess bifloder Tym, Ket, Parabel236, Tschaja237, Tschulym och Tscheshabka-grenen af Wasjugan. Bland bifloderna äro de förstnämnda längs hela sitt lopp befolkade med idel Samojeder, men vid Tschulym består hufvudbefolkningen af christna Tatarer, och Samojederne bebo endast tvenne små voloster, belägna vid flodens nedersta lopp. Sistnämnda flod kan anses såsom en gräns för Samojedernes område i söder, men i sjelfva verket fortgår den Samojediska befolkningen ifrån Tschulyms mynning ännu 25 verst uppför Ob, ända till de Ambarska jurtorna, hvarefter landets infödingar bestå af Tatarer, hvilka icke allenast antagit den Grekiska religionen, utan äfven på somliga orter emot Ryskan utbytt sitt modersmål. Den nordliga gränsen för de Tomska Samojedernes område bildas, så framt man ej afser den Ostjakiska befolkningen vid Wasjugan, af floden Tym, som tillika utgör den ungefärliga gränsen emellan de Tomska och Tobolska Gouvernementerna. I och med dessa på philologisk väg lätteligen vunna resultater komma gränserna för hela den Samojediska stammen att bestämmas på ett redigare, för historien och ethnographien förmånligare sätt, än fallet hitintills varit, liksom å andra sidan äfven Ostjak-stammen härigenom mera sammanhängande och inom sig concentrerad, än den åtminstone af Klaproth blifvit framställd. Man kan öfverhufvud indela hela det nordvestra Sibirien uti tvenne hälfter: 1:o den vestra eller Ugriska, som bebos af Ostjaker och Woguler, 2:o den östra eller Samojediska, inom hvilken åter Samojederne utgöra den mäktigaste folkstam. Gränsorna för det Ugriska landet äro i vester: Ural, och i öster: Irtisch samt nedra Ob. Den östra eller Samojediska hälften innefattar det ödsliga landet emellan floderna Ob och Jenisei. Vid denna, blott för en allmän öfversigt egnade gränse-bestämning bör ej förbises, att både  The River Parabelˈ runs into the Obˈ from the left (south) at N59°3′40″ E81°1′6″. (TS)  The River Čaja discharges into the Obˈ from the left (southeast) at N58°16′55″ E82°37′35″. (TS) 781 Itineraria 5osa 1845_49.indd 781 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The River Ljamin runs into the Obˈ from the right (north) at N61°16′58″ E71°47′52″. (TS)  The River Synja runs into the Obˈ from the left (west) at N65°13′35″ E64°42′0″. (TS)  Turuxansk was in Castrén’s time in the present location of the village of Staroturuxansk, at N65°54′50″ E87°34′42″. Резун – Хромых 2009: 321. (TS) Samojeder och Ostjaker intaga betydliga sträckor utom de nämnda områden. Sålunda anträffas mäktiga grenar af Ostjak-stammen: 1:o på Barabinzer-steppen norr om floderna Djemjanka och Wasjugan, 2:o långsmed hela sträckningen af Ob nedanom Tymfloden, 3:o vid alla de bifloder, hvilka inom sistnämnda gebiet utfalla i Ob, med undantag af Ljamin Sor238, som jemte några andra små localiteter i samma nejd är befolkad med Samojeder, 4:o vid floden Nadym. Å andra sidan hafva Samojederne ännu talrikare öfverträdt sina gränsor, i det de 1:o upptagit hela Ishafs-kusten emellan Chatanga-viken i öster och Hvita Hafvet i vester, 2:o utbredt sig på Barabinzer-steppen vid floderna Tschaja, Parabel och Tscheshabka, 3:o nedsatt sig i smärre colonier vid de Uralska floderna Ljapin och Synja239. För öfrigt synas de flesta Förf[attare] vara ense derom, att vid Jenisei-floden Samojeder ej skola finnas ofvanom Turuchansk240, hvilket måhända äger sin riktighet; men det är icke desto mindre obestridligt, att hufvud-befolkningen emellan Ob och Jenisei i det inre af landet utgöres af Samojeder, samt att dessa ej äro att betraktas såsom isolerade och kringströdda colonier, utan äga ett ganska nära inbördes samband. Inom Tomska Gouvernementet är afståndet emellan de Tschulymska, de Ketska och de Tymska Samojederne så ringa, att de på sina jagtfärder ofta råka i beröring med hvarandra. Norr om Tym afbrytes väl i Tobolska Gouvernementet Samojed-kedjan vid Wach af Ostjaker, men vid Kul-jogan säges befolkningen åter bestå af Samojeder, hvilka enligt trovärdiga uppgifter lefva i förbindelse med de Tymska. Ifrån Kul-jogan fortgår sedermera Samojed-stammen i ett oafbrutet sammanhang ända till Ishafvet. Detta allt har redan H[er]r Statsrådet Sjögrén uti sin för mig uppgjorda rese-instruction med säker blick antydt, men en fullkomligt noggrann insigt af Samojedernes verkliga samband kunde, åtminstone hvad stammens sydliga utsträckning angår, omöjligen vinnas, så länge Klaproths uppgifter voro bestående. Sådant detta samband nu i sjelfva verket 782 Itineraria 5osa 1845_49.indd 782 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  See the article Hvar låg det Finska folkets vagga, Castrén 2017a: 110–114. är, länder det likväl endast till att ytterligare bekräfta Klaproths vigtiga hypothes om Samojedernes utgång ifrån Altai-kedjan. Ty det är klart, att ju större enhet och sammanhållning stammen äger i sin sydliga riktning, desto mera styrka vinner denna hypothes, som äfven skall gifva det slutliga och afgörande utslaget i fråga om den Finska stammens utgångs-punkt.241 Men jag åsidosätter här alla historiska anteckningar öfver de Tomska Samojedernes språk, religion, lefnadssätt och öfriga förhållanden. Med afseende å språket vill jag endast fästa uppmärksamheten vid några i större eller mindre mån ifrån hvarandra afvikande munarter. Dessa äro: 1) den nedra, som ifrån Tobolska gränsen i norr fortgår ända till Ketfloden i söder och inom sig sönderfaller i tre smärre brytningar: den Tymska, den öfraoch nedra-Narymska; 2) den medlersta eller Ketska, som förekommer vid Ketfloden och i obetydliga afvikelser äfven talas vid floderna Tschaja, Parabel och den närliggande delen af Ob; 3) den öfra, som äfven vid Tschulym och vid Ob framter några smärre olikheter. – Bland de tre hufvuddialecterna utmärker sig den nedra genom en mängd ur Ostjakiskan lånade ord och idiotismer. Den öfra har åter varit blottställd för ett starkt inflytande af Tatariskan. Deremot synes den medlersta dialecten hafva bibehållit sig ganska ren och är i öfrigt mest anmärkningsvärd genom sina idkeliga consonant-fördubblingar, t. ex. apa äldre syster, K[et] appa; ud, hand, K. utte, Tsch[u]l[ym] utö; kegak, jag vill, K. kekkang; pudap, öfverföra, K. puttau m. m. Till Ketska dialecten sluter sig i Jeniseiska Gouvernementet den Natsko-Pumpokolska, hvilken Klaproth i stöd af en falsk ordförteckning anser för en dialect af Jeniseiska Ostjakiskan, liksom han i Tomska Gouvernementet med hvarandra förvexlar Samojedernes och de Obska Ostjakernes munarter. Hvad religionen beträffar, så äro Samojederne i Tomska Gouvernementet längesedan döpta, men vidhänga ännu på många orter sin hedniska Gudadyrkan 783 Itineraria 5osa 1845_49.indd 783 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The indigenous peoples of Western Siberia were converted to Orthodox Christianity in the first decades of the 18th century. The work was led by Filofei Leszczyński, Bishop of Tobolˈsk. See, e. g. Golovnev  – Osherenko 1999; Toulouze 2011. (KL)  The Tundra Nenets word num and the Selkup nom and nop also mean weather, heaven as a god. As Castrén states, num is understood as living in heaven. He is a creatorgod who does not take part in the events of the world and to whom sacrifices are sometimes offered. Like many others, Castrén connects features of the Christian God to num in a way that has been criticized later. It is likely, however, that the two also merged in the perceptions of northern ethnic groups. See Хомич 1977; Sundström 2008: 145–193; Lar 1998: 14–19; Lehtisalo 1924: 28–31; Selkup Mythology 2010: 166–167. (KL)  Tundra Nenets илибямпэртя, ‘tokanhoitaja = reindeer herder’, ‘manager of assets’, has been connected with num also later. Some scholars such as Andrej Golovnëv and Leonid Lar consider num and jilebjampertja to be two distinct spirits. There is probably regional and temporal variation in notions about them. Хомич 1966: 195–196; Sundström 2008; Лар 1998: 14— 19; Головнёв 2004: 305–306, 390–312. See also p. 436–438. och skilja sig i detta afseende föga ifrån sina nordliga stamförvandterxxiii.242 Hvardera stammen erkänner väsendtligen en Gud, som kallas: Num, Nom, Nop,243 men är så fruktad af de nordliga Samojederne, att de med synbar bäfvan nämna honom vid sitt rätta namn, och hellre begagna sig af epithetet Jeleumbaertje, d. ä. boskapens (renarnes) väktare.244 De Tomska Samojederne tilldela Num epithetet: ildscha, ildja, gubbe, oltfar, motsvarande i Finska mythologien Ukko, som ursprungligen endast är ett epithet åt Jumala. Num anses råda äfver hela skapelsen, men hans egentliga hem är den höga himlen, som af sådan anledning benämnes: Nuu-syndje (af Num, Ge. Nuu och syndje det inre). Allt hvad som i luften timar och der har sin upprinnelse, såsom snö, regn, väder, åska (ildscan-Nom), hagel (Hirn-Nom), deri ser Samojedern Nums omedelbara närvaro. I öfrigt föreställer han sig Num såsom ett för menniskan otillgängligt, genom offer och böner oblidkeligt väsen, tillämpande på honom gerna det Ryska ordspråket: ”det är för högt till Gud och för långt till Tsaren” (до бога высоко, до Царя далёко). Num fullkomligt underordnade och af honom beroende äro de af Tomska Samojeder så kallade Lohet eller Loset Sing. Loh l. Los, Obd[orska] Hähe l. Seadaei, Ostj. Lonk. Dessa äro till sin egentliga natur osynliga Ande-väsen och såsom sådana äfven för den vanliga menniskan otillgängliga. Endast Schamanerna äga den öfvernaturliga förmåga, att de kunna se, samtala och förtroligt umgås med Lohet, samt af dem antingen omedelbart eller genom deras förböner hos Num erhålla råd, hjelp och bistånd, både för sig och andra. Schamanerna besitta dessutom i Tomska Gouvernementet den utomordentliga konsten att förkroppsliga Lohet, så att de må blifva nyttiga och tjena xxiii. För att ej nödgas upprepa samma uppgifter, anhåller jag att i detta ämne få hänvisa till mina föregående meddelanden, tryckta i Helsingfors Morgonblad för åren 1843 och 1844. (KL) 784 Itineraria 5osa 1845_49.indd 784 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports såsom skyddsgudar för hvar man. Äfven de nordliga Samojederna äro fetisch-dyrkan i hög grad tillgifna, men hos dem syntes fetischens Gudakraft icke ovilkorligen bero på på Schamanen, ty de tillbedja icke allenast formade beläten, utan äfven ovanliga stenar och träd och andra sällsynta föremål i naturen. Deremot mena de Tomska Samojederne, att fetischen bör vara gjord och signad af Schamanen, liksom äfven de klokare bland folket i en sådan fetisch endast se en bild af Gudomligheten, jemförande den med Ryssarnes helgonbild. Hvad en Ketsk Samojed berättade för mig om slika Gudomligheter, anser jag mödan värdt att här i öfversättning meddela. ”När en Schaman är underrättad derom, att jag ej äger någon skyddsgud, så kommer han till mig och säger: ’vän, du har ingen Los, ärnar du blifva Rysse?’ Då ger jag åt Schamanen ett ekorr-, hermelin- eller något annat djurskinn, som jag för tillfället äger. Dermed går Schamanen sina vägar, och när han återvänder, har han åt djurfällen gifvit en mensklig gestalt och beklädt den med sådana plagg, som hos oss äro i bruk. Men kläderna har han icke sjelf sytt, utan de förfärdigas alltid af en obefläckad jungfru. Är nu Los färdigsydd och klädd, så nedlägger jag honom i en korg, som äfven bör vara af jungfru flätad. Korgen för jag sedan i ett visthus, men i detta visthus får ingen ting annat förvaras, än Guden och dess offer. Också här det till våra religionsbud, att en gift person aldrig får kringgå visthuset, samt att en gift qvinna ej äger rätt att träda inom dess väggar. – Är det nu så, att jag af Los vill erhålla hjelp uti någon sak, såsom vid jagt, fiskafänge, under sjukdom m. m., så bringar jag åt honom ett offer. Såsom gift kan jag icke sjelf frambära offret, utan måste derom anlita en ungkarl. Offret består vanligen uti ekorrar, hermeliner, vackra band och dukar, små kattun-245 och klädesflikar, glasperlor m. m., hvilket allt nedlägges i korgen. Penningar offra vi endast åt den Ryska Guden, men åt våra egna pläga vi dessutom vid jagt-färder och fiskerier nu och då koka en gryta  Calico, a cheap, printed cotton cloth, originating initially from Calicut, India. Encyclopædia Britannica Micropædia 2: 742 [Calico]. (TS) 785 Itineraria 5osa 1845_49.indd 785 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  On Nenets religion and shamanism, see p. 426–442, 511– 512.  Tundra Nenets хэхэ хан, sleigh containing gods’ images. It is driven at the head of the line of reindeer pulling sleighs and kept, in the village, outside the tent on the line beginning from behind the opening at the rear of the tent. (KL) fisk eller kött. Detta offer kan hvem som hellst frambära, ja till och med en gift qvinna. Tillgången härvid är sådan, att man framför Los nedlägger ett eller flere fat af det kokade, samt dessutom salt och bröd, knif och sked. Sedan maten stått någon tid framför Gudabilden, borttages den och uppätes af de offrande sjelfve. Men benen kastas ej för hundarna, utan bortföras och undangömmas, på något afsides ställe”.246 Hos de nordliga Samojederne äger hvarje familj en oräknelig mängd fetischer, hvilka förvaras uti en särskild släde, som på de vanliga nomad-färderna städse åtföljer karavanen.247 I Tomska Gouvernementet sägas de Samojeder, hvilka ännu äro hedendomen tillgifna, äga hvar sin särskilda skyddsgud; men mera än en dyrkas aldrig på samma gång, och då ägaren dör, blir äfven Guden ansedd död och nedkastas i en flod. Tillförene hafva äfven de Tomska Samojederne, i likhet med många andra Ostjakiska och Samojediska folkslag, ägt Gudabilder, tillhöriga hela stammar eller slägter. Ännu för några år sedan fanns en så beskaffad Los i de Karbinska jurtorna vid Ketfloden. Guden var gjord af messing, formad med gestalt och storlek af menniska samt afbildad i en sittande ställning. Denna märkvärdiga bild säges varit ett arf ifrån de gamla, konsterfarne Tschuderna, och skall både för sin ålder och sin skönhet hafva åtnjutit en utomordentlig dyrkan. Den förvarades äfven i ett visthus, som enligt min berättares utsago hade varit uppfylldt med zoblar, räfvar och andra dyrbara offer, belöpande sig till ett oberäkneligt värde. Guden, visthuset och alla dess dyrbarheter hafva Tungusernexxiv för några år tillbaka offrat åt lågorna, för att derigenom hämnas xxiv. I sammanhang härmed må anmärkas, att några Tungus-familjer ifrån Pit-floden öfverflyttat till Ket, ehuru de fortfarande betala si skatt i Jeniseisk. Annars sägas Tunguserna i alla tider hafva nomadiserat på den Obska sidan och Samojederne klaga, att främlingarna bemäktigat sig deras renar. 786 Itineraria 5osa 1845_49.indd 786 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports någon af byns innevånare dem tillfogad oförrätt. Vid branden har Gudabilden förlorat sin sannskyldiga gestalt och blifvit så vanställd, att den numera aktas såsom död.248 Genom offer och böner anses hvarje menniska kunna blidka och försona Lohet, så att de nådeligen villfara hennes önskningar. Men gäller det att af Gudarne erhålla råd, upplysningar, orakelsvar, så kan detta endast lyckas genom biträde af en Schaman. Ty de hudomhöljda Lohet äro idel stumma Gudar och till den dunkla andeverlden äger, såsom i det föregående redan nämndes, endast Schamanen tillträde. Han allena mäktar besvärja de osynliga andarna och hans beteende är dervid följande. Midt i rummet intager han sin plats på en pall eller ett skrin, som ej får innehålla knifvar, kulor, nålar eller andra farliga redskap, i synnerhet af stål och jern. Rundt omkring Schamanen sitta vanligen talrika åskådare, men gent emot honom får ingen taga sitt säte. Schamanen sitter med ansigtet vändt emot dörren och låtsar, såsom skulle han ingen ting se eller höra. I högra handen håller han en pinne, hvars ena sida är slät, men den andra uppfyld med gåtliga tecken och figurer. Uti Schamanens venstra hand varseblir man tvenne pilar med spetsarna uppåt vända samt en i hvardera pilspetsen fastbunden klocka af ringa storlek. Schamanen bär ingen utmärkande drägt, utan påtager sig för tillfället den bönfallande personens kläder. Besvärjelsen börjas dermed, att Schamanen uppstämmer en högtidlig sång, hvari han med mäktiga ord framkallar andarne. Medan sången fortfar, slår Schamanen med trollstickan lätta slag emot hvardera pilskaftet, hvarvid klockorna ljuda i taktmessig klang. De närvarande lyssna med djup andakt till den inspirerade siarens qväde. Så snart andarne framträda, uppstiger Schamanen och utför en med svåra och konstiga kroppsrörelser beledsagad dans. Härunder fortfar han oafbrutet att sjunga och pingla med de små klockorna. Sången innehåller ett samtal med andarna och utföres  Spirits can be divided into private, family-specific and regional spirits, and those linking a more extensive ethnic group or several groups. Private spirits are often dolls depicting a spirit and kept in a holy sleigh. Images of spirits of a more general kind are distinctive stones or trees in the landscape or figures with pointed heads specially made for this purpose. Лар 2004; Lehtisalo 1924: 64. (KL) 787 Itineraria 5osa 1845_49.indd 787 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The Siberian shamans’ techniques of ecstasy are analysed e.g. in Siikala – Hoppál 1992: 10–12, 26–40. (TS)  Such displays of strength and power belong to shamanism also more generally. On the one hand, they are part of the ritual, but on the other hand also oral tradition associated with shamanism. Siikala 1999: 50–63; Lukin 2012: 365–375. (KL) dels med större, dels med mindre emfasxxv. I förra fallet deltaga äfven de tillstädesvarande i sången och omqväda Schamanens ord, men i det sednare sitta de blott såsom stumma åhörarexxvi. Sedan Schamanen genom slika konster vunnit alla nödiga upplysningar, tyder han Gudarnas vilja åt den spörjande. I fråga om tillkommande öden kastar han trollstickan framför de nyfikne. Faller stickans tecknade sida nedåt, så är en olycka i annalkande, men i motsatt fall aflöper allt efter önskan.249 Så väl i Tobolska och Archangelska, som i Tomska Gouvernementet äro Schamanerna inöfvade i allehanda taskspelarekonster, hvarigenom de förstå att lätt förblända den enfalldiga hopen och tillvinna sig ett större förtroende.250 Ett ibland Schamanernas vanligaste upptåg i Tomska Gouvernementet består uti följande både af Ryssar och Samojeder beundrade hocus pocus. Schamanen sätter sig på afviga sidan af en midt på golfvet utbredd, torr renhud. Derpå låter han de tillstädesvarande fastbinda sig till händer och fötter. Fönsterluckorna tillstängas och Schamanen begynner framkalla sina tjenste-andar. Plötsligt uppstår ett obegripligt spökeri uti det mörka rummet. Röster förnimmas ifrån olika delar af jurtens så väl yttre, som inre sida; på den torra renhuden höres ett taktmessigt knattrande och trummande. Björnar brumma, ormar hväsa och ekorrar springa rundt omkring rummet. Ändtligen upphör detta oväsen och åhörarne afbida med otålighet lekens utgång. Några ögonblick förlida under denna väntan, och se! nu inträder Schamanen lös och ledig utifrån gården. Ingen tviflar, att det ju xxv. Om sångens innehåll och särskilda vid besvärjelsen förefallande omständigheter upplysa Morgonblads-artiklarna. xxvi. Den som ifrån början ej varit närvarande vid ceremonien, får ej instämma i sången. Qvinnor äga dertill alls ingen rätt, ej heller gifves bland dem Schamaner i Tomska Gouvernementet. 788 Itineraria 5osa 1845_49.indd 788 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ej varit Lohet, som trummat, brummat och väsnats i jurten, som löst Schamanen ifrån sina hand och på hemliga vägar bragt honom ur rummet. Man måste också medgifva, att denna konst-exposition är vida skickligare, än den råa seden hos de nordliga Schamanerna, att låta skjuta sig en kula för pannan – ett vågstycke, hvarvid det stundom händt, att en stackare tillsatt lifvet.251 Utom sin magiska religions-cult hafva de Tomska Samojederna äfven räddat andra qvarlefvor ifrån forntiden, bland hvilka företrädesvis höra nämnas deras hjeltesångerxxvii. Skaldestycken252 af samma slag förekomma äfven hos nordliga Samojeder och Ostjaker – ja sjelfva den Finska Kalevala-dikten är blott att anses såsom en skön utveckling af de frön, hvilka redan i den Samojediska sången ligga fördolda. Hjeltarna i Kalevala draga vanligen ut i härnad för att tillvinna sig ungmöns hjerta och hand, och samma ämne är äfven i Samojedernes sånger det oftast förekommande. Men om vi fråga den Samojediska sångaren, hvi han låter den så djupt föraktade qvinnan253 blifva målet för ädel bragd, så svarar han utan betänkande med följande ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed blifvit hos oss vördad, att vi aldrig tagit oss hustrur ur vär egen, utan en annan främmande, obefryndad stam. Nu lefde Castrén describes one such event from Sëmža in late 1842. See p. 428.  Another version from here to the beginning of the first song related below, see p. 812.  Pallas 1776: 70–71 already described the poor situation of women in Samoyed society and considered it even worse than its equivalent in Ostyak societies. (TS) xxvii. Hjeltesången kallas i Tomska Gouvernementet Kyeldet eller Kyeldschut, men i norra dialecten Sjudubaepts. Sistnämnda ord betecknar egentligen jättesång, (af Sjudubeä, jätte) och angifver, att hjeltesången ursprungligen varit af mythisk natur. I sjelfva verket har jag hos de nordliga Samojederne upptecknat några sånger, i hvilka Sjudubeerne skildras såsom förfärliga jättar och grymma mennisko-ätare, de der ej underläto att före måltiden skoningslöst martera den olycklige, som råkat i deras våld, svängande honom af och an på jerngungor. I Tomska Gouvernementet har jag ej funnit så beskaffade sånger, icke ens sjelfva orden Sjudubeä och Sjudubaepts. Liksom det sednare här ersättes genom Kyeldet, så betecknas äfven hjelte med ett egendomligt ord: Mádur, hvilket tillika lämpas på de gamla Tschuderna. 789 Itineraria 5osa 1845_49.indd 789 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  The metre of Nenets oral, sung poetry operates on two levels. The so-called basic text is in a hexasyllabic or six-syllable metre. While singing, the singer adds to the basic text meaningless additional syllables, which sets a pace to the presentation, also in a regular way. The reduced vowel that is often not pronounced is counted as a part of the metre, and because of this Castrén did not realize the existence of a metre. It was not discovered until the late 1980s, when Peter Hajdú and Eugen Helimski proved its existence. Helimski has also noted that Nenets shamanistic poetry is trochaic like the Finnish-Karelian poetry. Jarkko Niemi has analysed the structure of sung poetry. Hajdú 1978; Helimski 1989; Niemi 1997; Niemi 2016. (KL)  Toivo Lehtisalo has edited the epic songs collected by Castrén. They have been published in two volumes, Lehtisalo (hrsg.) 1940; 1960; Castrén 2018a. (KL)  A short mscr fragment KK Coll. 539.26.22 p. 317 can be connected to this. It is one page measuring 17.5 x 21.5 cm and reads in its entirety: I frågan om Samojedernes sagoberättelser har jag anmärkt, att de äga viss[a] allmännaste frändskaps-förhållanden till de Finska Kalewala-sångerna. Allt detsamma återk[ommer] igenfinnes äfven i Tatarernes sånger; A change in the fragment above: de skilda stammarna fordomtima vanligen i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, och derföre stod det ofta hårdt att i godo komma i besittning af en hustru. Detta kunde åtminstone ej ske utan en brudpenning, som var utomordentligt hög i följd af det fordom brukliga månggiftet och den häraf föranledda bristen på ogifta qvinnor. För att i synnerhet afskudda sig denna pålaga, har den starke hos oss tagit sig hustru med armens rätt”. I Kalevala åter säges uttryckligen Pohja-jungfruns skönhet varit den driffjäder, som lockade hjeltarna till strid och äfventyr. Lösepenningen ville ingen afskudda sig. Så har den Finska sången en renare, ädlare character än den Samojediska; men det är likväl sannolikt, att alla de runo-cykler i Kalevala, som besjunga Väinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-färder till Pohjola, ursprungligen härflutit ur samma grumliga källa, som Samojedernes giljare-visor. Åtminstone är det en anmärkningsvärd sak, att äfven jungfrun i Kalevala tillhör en främmande, fiendtlig stam och ej kan vinnas utan en dryg lösepenning (Sampo). Andra smärre öfverensstämmelserxxviii erbjuda de Finska och Samojediska sångerna allt igenom.254 Hvad särskildt beträffar characteren af Samojedernas qväden, hvarom här egentligen fråga är, så torde denna bäst inses genom en recit af innehållet uti ett par hjeltesånger, upptecknade: den förra i Tomska och den sednare i Tobolska Gouvernementet255.256 xxviii. Dessa öfverensstämmelser kunna utsträckas ända till den yttre formen. I de Samojediska sångerna finnes väl ej något bestämdt versmått, och huru vore detta möjligt, då endast sångens innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt det öfriga utgör en improvisation för tillfället? Emellertid är äfven den Samojediska versens öfvervägande benägenhet för trocheer utom all fråga. 790 Itineraria 5osa 1845_49.indd 790 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports I. ”Vid257 flodens mynning födes en hjelte. Liggande ännu i vaggan menar han det vara tid att se sig om efter en hustru. Snart reser han sig ifrån vaggan och sätter sig på jerngolfvet. Begrundande allt öfver sitt giftermål besluter han att derom rådgöra med sin fader. Men fadren bodde på ett annat afsides ställexxix, och resan till honom medförde sina bekymmer, emedan vägen till hans boning gick under jorden. Medan hjelten sitter och öfverväger resans svårigheter, öppnas jerngolfvet af sig sjelft. Käckt nedstiger nu vår hjelte genom öppningen, färdas så på den underjordiska vägen och når efter sju dagars färd sin faders boning. Framkommen tilltalar han sin fader med dessa ord: ”Du har rest all verlden omkring; har Du icke funnit en hustru för mig?” Fadren säger sig ej hafva funnit och råder sonen att sjelf söka sig en maka. Dermed är hjelten tillfreds och lofvar begifva sig till berg[s]slottet, för att vinna Kunga-dotterns hand. Fadren gillar beslutet och hjelten återvänder till sin egen boning. Hemkommen beväpnar han sig genast med svärd och båge, svingar sig sedan på en örn och rider åstad genom luften. Efter en färd af sju dagar i sydlig riktning stadnar örnen i ett träd nära invid bergsslottet. Hjelten sitter och spejar i trädet, Han ser vid stranden lägrade tre hjeltar, som seglat ifrån främmande land, och ett stycke ifrån dem varseblir han sju andra hjeltar. I borgen firas gästabud. Sedan hjelten i sju dagar sutit i trädet, förbyter han sig till ett zobel-djur och klättrar i denna skepnad ned på marken. Derpå återtager han sin egen gestalt, inträder i Konungens boning och gömmer sig bakom ugnen, bemärkt endast af Kungen sjelf, som likväl ej låtsar märka honom. Medan hjelten ligger bakom ugnen, sitta Konungen och hans sju söner kring bordet och dricka. De dricka i dagar sju, men på  de […] frändskaps-förhållanden ǁ 1. de ǁ 2. några bland till sin allm[änna] syfte äga ett wiss en wiss förwandtskap  ǁ 3. några bland [dem] äga ett stort slägttycke med de Finska Kalewala-sångerna ǁ 4. viss de <som> KK Coll. 539:31.2 p. 329–334 contains a field note of the same song written while listening to a performance. See p. 813–815. xxix. Härmed antydes, att fadren var rik och mäktig samt ägde många hustrur, hvilka bodde i hvar sin olika jurt. 791 Itineraria 5osa 1845_49.indd 791 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria den sjunde stiger Kungen upp och spörjer af sina söner, hvem den mannen månde vara, som inkommit i stugan och gömt sig bakom ugnen. Nu uppstego äfven sönerna, gingo till den främmande hjelten och försökte två i sender upplyfta honom ur hvardera handen. De äldre sönerna förmådde icke, ehuru två om en, att få hjelten upprätt, utan gingo gråtande ifrån honom. Slutligen framträdde äfven den yngsta sonen, och allena uppreste han den liggande mannen. Nu tillredde Konungen ett nytt gästabud, gaf den ankomne plats vid bordet och bad den yngsta sonen leda sin syster till hjeltens sida, för att blifva hans maka. Bröllopsfesten räckte i sju dagar, hvarpå hjelten tog afsked och, beledsagad af sin brud, återvände till trädet, der han qvarlemnat sin örn. Men när de främmande kämparna vid stranden sågo honom fara af med Kunga-dottern, hvilken äfven de hade önskat vinna, tändes harmen i deras hjertan. En af dem spände sin båge, afsköt en pil emot borgen och bräckte dess koppartak. Nu rusade ur borgen en af Konungens söner med svärdet i hand; han dödade den främmande kämpen, men fick dervid äfven sjelf sin bane. Ett lika öde drabbade den fallnes fem andra bröder, som kommo hvarandra till hjelp. Men när systern i trädet såg sina bröders död, började hon bittert gråta. Då steg hennes man med gestalt af en zobel ned ifrån trädet, men i detsamma kom äfven Konungens yngsta son ut ifrån borgen, spände sin båge och afsköt en pil, som träffade en af de främmande kämparna i bröstet. Pilen for ännu allt fram och dödade derunder femhundrade man. Derpå återvände den sjelfmant till hjelten och genomborrade andra femhundra man. Sammalunda gick det hvarje gång hjelten spände sin båge och sköt en pil emot strandens kämpar. För hvarje skott föllo tusen man. Men då pilen nio gånger hade flugit fram och tillbaka, se då fanns ingen enda af de främmande kämparna mera vid lifvet. Åter bytte sig hjelten till ett zobel-djur och uppklättrade i trädet. Såg sig omkring, såg sin örn, men såg ej sin hustru. Hon hade, medan striden varade, på sin örn bortflugit emot norden. 792 Itineraria 5osa 1845_49.indd 792 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports Hjelten följde henne i spåren och nådde snart en borg med sju kämpar. Hans örn stötte med bröstet så starkt emot borgens koppartak, att taket bräcktes och tre kämpar dervid omkommo. Hjelten återfordrar sin hustru, men borgens öfrigblefna kämpar vägra att utlemna henne, under förevän[d]ning att hon sjelfmant kommit till deras borg. Nu uppstod en strid, hvari alla borgens kämpar fingo sin bane. Men under striden hade hustrun åter flytt och begifvit sig till en annan borg med fem och trettio hjeltar, utom mycket annat folk. Detta oaktadt styrde vår hjelte sin örn oförskräckt emot borgens koppartak, hvilket brast och krossade tvenne hjeltar. Äfven i denna borg vägrade hjeltebröderna att återgifva den förrymda, men lofvade lösa henne med sin egen syster. Härmed lät vår hjelte ej nöja sig, utan inlät sig i en strid med borgens alla män och kämpar. Han hade knapt hunnit begynna striden, då svågern, ridande på en vingsnabb örn, kommer honom till hjelp. De tvenne hjeltarne dödade nu i samråd borgens kämpar, så allt blott några få återstodo. Men på sistone hade sångens hjelte så när fått sin bane. Så väldig var en bland de fiendtliga kämparne, att en af honom afsk[j]uten pil i sju dagar oafbrutet fortfor att flyga vår hjelte mot bröstet. Sedan väcktes till lif en i två delar afhuggen kämpe och ansatte sångens hjelte med den häftighet, att blott svågerns mellankomst kunde rädda honom ifrån döden. Likväl var han nu alldeles uttröttad och bragtes till hvila af svågern, som allena afslutade striden. Hjelten sofde i sju år, och då han ändtligen vaknade, sutto hustru och svåger invid honom. Nu ville hjelten, att svågern skulle döma sin syster, men denne afsade sig all domsrätt öfver annan mans hustru, hvarpå hjelten sjelf genomborrade och spetsade henne. Emellertid hade en af borgens kämpar blifvit skonad ifrån döden, och denne gaf nu sin syster åt hjelten till maka. Bröllopet firades i sju dagar, och derefter återvände hjelten med sin hustru och svåger till ”flodens mynning”. Här tillreddes åter et gästabud, hvilket lyktades så, att svågern för sina stora tjensters skull fick hjeltens syster till äkta. 793 Itineraria 5osa 1845_49.indd 793 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  There is a field note of the song with a translation in KK Coll. 539.8 p. 167–174. The text has been published in Lehtisalo (hrsg.) 1940: 33– 48. Castrén 2018a, https:// www.sgr.fi/manuscripta/items/ show/504. II. I258 tvenne tält bodde en fader med sin son. Fadren hette Hähendie Hapt (gudomlig ren), sonens namn var Jálensie Hapt (glänsande ren)xxx. De hade i tvenne år ställt i ordning sina slädor; nu sitta de sysslolösa på renlassen. De sitta så i dagar tio; de yttra ej ordet, men fadrens anlete ömsom mörknar och ömsom ljusnar. Omsider spörjer sonen: ”Hvad ser du, Far?” Fadren genmäler: ”Bakom sju månaders väg ser jag Vajetile Hapt (renoxe med kort framhorn). Dragremmen har brutit och köraren släpar sjelf sin släde på sju dagars afstånd ifrån renen. Skicka din yngre syster honom till möte, ty om den resande kommer hit, så går oss ej väl”. Sonen tog sin rensnara, fångade hundra renar i ett kast, spände dem i rede och affärdade sin syster med följande råd: ”När du rest sju månaders väg härifrån, så möter du en ren med kort framhorn; den skall du fånga och fastbinda bakom din sista släde. Sju dagar derefter möter du en Samojed, som sjelf släpar sin släde efter sig. Mannen har hos oss intet att göra; må han återvända hem med dig”. Flickan afreste, mötte och fångade renen samt öfverlemnade den åt sin egare, hvilken genast återvände, tagande flickan med sig. Under vägen frågade Vajetile Hapt af sin följeslagarinna, hvad det var, som pustade i hennes medlersta släde. Flickan sade der finnas en lefvande Gud, som man borde anropa i sjukdomar. De färdades nu i en lång tid, sågo många tält, som tillhörde Vajetile Hapts broder och upphunno slutligen hans egna tält. Vajetile Hapt löste sin ren, gick in i tältet och skickade derifrån Jesinji Seadota (jerngördeln med ansigten) för att spänna flickans renar ur rede. Här började nu flickan att lefva tillsamman med Jesinji Seadota. De lefde på samma ställe hela sommaren. Tiden led och hösten kom; nätterna mörknade och stormarna begynte susa. I en sådan natt smög sig flickan ur tältet, gick till sin xxx. Hjeltarna i sången blifva ofta benämnda efter beskaffenheten af sina renar, vapen, kläder och andra yttre kännetecken. 794 Itineraria 5osa 1845_49.indd 794 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports medlersta släde och afskar repen, med hvilka släden var ombunden. Ur släden uppsteg nu i stället för den lefvande Guden en obeväpnad manxxxi. Flickan gaf åt mannen ett sjudande svärd (Sivunaei jése), som sedermera blef hans namn. ”Hvart gick nu mannen i mörka natten med sjudande svärdet?” spörjer sången. Han gick ifrån tält till tält och dödade allt folk, som fanns i tälten. Kom så äfven till det tält, der hans syster hade lefvat tillsamman med Jesinji Seadota. Denne råkade i en häftig ångest och sökte fly än genom dörren, än genom rökhålet, men undkom dock ej Sivunaei jeses sjudande svärd. Sedan Sivunaei jese till sista man nedgjort tältens innevånare, begaf han sig tillika med sin syster till hafvets strand och nådde snart sjuhundrade tält. Folket i tälten firade bröllop, men i ett af dem sutto två gubbar, som förde ett skrytsamt tal. Sivunaei jese satte sig i detta tält och gaf akt på de gamles ord. Pangadioda-gubben yttrade: ”Vi tvenne landets starke hafva kommit tillsamman, hvem kan oss besegra?” Naraei-gubben tillade: ”Högt på åsen vid hafvets strand hänger i trädet Hähonie-gubbensxxxii hufvudskål. När Jalensie Hapt kommer för att uppsöka den, skola vi slita honom i stycken”. Då Sivunaei Jese förnam detta tal, reste han sig förgrymmad upp ifrån sitt säte, fattade den förvägne Naraei i fötterna, brukade honom såsom tillhugg och dödade på detta sätt tältens alla innevånare. Derpå gaf han sig åter å färde med systern, men blef under vägen öfverfallen af tvenne hjeltar, hvilka så hårdt ansatte honom, att han endast såg döden framför sig. På sitt yttersta erinrade han sig, att Jalensie Hapt tillförene lofvat ”på en half dag xxxi. I det följande upplyses, att denne man var en af flickans bröder, ehuru han blifvit förtegad i början af sången. xxxii. Med Hähonie-gubben menas här Hähonie-Hapts fader, d. ä. Jálensie-Hapt och Sivunaei jeses farfader. Honom hade Naraei-gubben mördat och Sivunaei Jese kommer nu afsigtligt för att hämnas farfadrens död, ehuru hämden för att sluta af Naraei-gubbens ord, med rätta hade tillkommit Jalensie Hapt, som utan tvifvel var den äldre bland bröderna. 795 Itineraria 5osa 1845_49.indd 795 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria upphinna den döende mannen” och komma honom till hjelp. I detsamma susar en väderil och Jalensie Hapt står vid sin broders sida. Efter att hafva nedgjort de tvenne kämparne anförtrodde Jalensie Hapt sin trötte broder i sin systers vård och yttrade bland annat: när hans ögon öppna sig, går han väl, dit honom för godt synes”. Härmed vänder sig sången ifrån Sivunaei Jese och hans syster till Jalensie Hapt. Han återvände hem, men finner vid sin ankomst alla tälten förstörda. På något afstånd ifrån dem såg han sin fader förföljd, ”lik en snöripa”, af Siu Naraeixxxiii. Härvid yttrar Jalensie Hapt: ”hvem far snabbare: far jag snabbare eller pilen snabbare?” Med desa ord ilade han sin fader till hjelp, tog och gömde honom i sitt pilkoger. Derpå började Jal[ensie] Hapt och Siu Naraei att skjuta pilar mot hvarandra. När de skjutit tio år utan återvändo, kom ett bud ifrån en broder till Siu Naraei, som kallas Jése meada jieru (jerntältets husbonde). Budet sade Jese m[eada] jierus önskan vara den, att Siu Naraei skulle spänna renarna för Jal[ensie] Hapts släde, d. ä. gifva sig besegrad och blifva tjenare åt Jal[ensie] Hapt. Men Siu Naraei hotar att ej upphöra med striden, så länge han mäktar röra sina händer. Sedan fortfara ännu de tvenne kämparne att skjuta i tio år, under hvilken tid Jalensie Hapt småningom dref sin motståndare ända till jerntältet och der omsider tog honom af daga. Jese m[eada] jieru ansåg det vara fruktlöst att söka hämnas sin fallne broder, utan började fastmer bedja för sitt kära lif. Jalensie Hapt skonade den bedjande, hvilken af tacksamhet lofvade gifva honom sin dotter till äkta utan all betalning. Jese m[eada] jieros son utstyrde derpå sin syster på bästa vis och spände sjelf renarna för Jalensie Hapt, som nu med hustru och tjenare återvände till sitt eget land. xxxiii. För att hämnas det af Sivunaei Jese begångna mordet på Naraei-gubben hade nu en utvald kämpe ifrån dennes ätt kommit för att döda den gamle Hähonie Hapt. 796 Itineraria 5osa 1845_49.indd 796 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports Så beskaffade sånger stå hos Samojederne i stort anseende. Med259 en nästan religiös andakt lyssna åhörarne till hvarje ord, som flyter från sångarens läppar. Liksom Schamanen, sitter äfven sångaren på en pall eller ett skrin i midten af rummet, medan åhörarne intaga sina säten rundt omkring honom. I Tomska Gouvernementet har jag anmärkt, att sångaren genom sina åtbörder vill ådagalägga ett slags deltagande för sina hjeltar. Hans kropp skälfver, rösten är darrande, med sin venstra hand betäcker han städse det tårfulla ögat, medan den högra omsluter ett pilskaft, hvars spets better emot golfvet. Åhörarena sitta merendels stumma, men då en kämpe antingen faller eller på en vingsnabb örn svingar sig upp till molnen, instämma de i ett hee, motsvarande vårt hurra! Ett vida mindre anseende åtnjuta jemförelsevis de lyriska sångerna.260 Också fortgår de ej ifrån slägte till slägte, utan föda och förgå med stunden. Man anser det ej löna mödan att bevara dem i minnet, emedan hvar och en tilltror sig förmågan att kunna uttrycka sitt hjertas fröjd och smärta. Att dikta en visa, anses bland Samojederne för en ringa sak; men att sjunga och väl exequera visan, detta är en sällsynt och högt skattad talang. Rösten och melodien utgöra enligt Samojedens begrepp det förnämsta i en lyrisk sång; på innehållet gör man ej större anspråk, än att det på ett enkelt och lättfattigt sätt uttrycker vanliga känslor och föreställningar. Se här några profbitar på de nordliga Samojedernesxxxiv lyrik.  The following account is one of the earliest and few descriptions of Nenets or Selkup song performances. According to later descriptions, both shamans and singers of epic poetry used a so-called repetitor (Tundra Ne. teltanggoda) as an aid in the sessions to repeat or clarify the line performed by the singer. The role of the audience is greater in the shamanistic sessions, where it also took part in singing or creating the soundscape. See also p. 813–815. (KL)  Here Castrén means personal songs, which are short, lyric or rather employing abundant metaphorics and composed by people for personal purposes. They can also be performed but not if the object of the song is present. Пушкарёва 2001; Niemi  – Lapsui 2004; Niemi 2002. (KL) xxxiv. I Tomska Gouvernementet har det ej lyckats mig att uppteckna någon lyrisk improvisation, ty här innehafva Samojederne redan den bildningsgrad, då sångens genius ej alltid och allraminst på befallning framträder. 797 Itineraria 5osa 1845_49.indd 797 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria 1. Hustruns klagan öfver mannens död. Då jag blef gift, bittert begret jag skilsmessan ifrån min moder; men sedan jag lefvat någon tid tillsamman med min älskade make, så förgick den sorgliga hugkomsten af modren. Förr trodde jag, att det ej gifves något annat smärtande afsked, än då man skiljes vid sin moder; men nu är jag af en annan tanke. Död är min make och honom sörjer jag mera, än jag fordom sörjde min moder. Mannen efterlemnade fyra söner; när skall jag väl glömma deras och min egen sorg? Mitt lif är nu sådant, att jag med tårar söker skingra ena hälften af min sorg, och den andra med sånger. Aldrig stiger min man ur grafven, aldrig återser jag honom mera. 2. Qvinnans hämd. Ofruktsam är jag och derföre älskas jag ej af min man. Alla mina svägerskor hafva barn och de åtnjuta äfven sina männers kärlek. För deras slädar spänna männerna sina bästa renar, men min man utväljer för mig de allrasämsta. Hvarje gång vi färdas tillsamman, måste jag nästan leda min ren vid grimman och sjelf gå till fots. De andra bröderna hjelpa på branta ställen sina hustrur, att de ej måtte stjelpa, men mig hjelper ingen. Af harm jagade jag en gång mina renar hejdlöst utför berget, körde öfver svågrarna och krossade deras slädar. För att framdeles undvika en slik näpst, har min man derefter börjat akta och vårda mig bättre. 3. Mannens hämd. Min vän togo de af daga. De bundo honom, lade honom på slädan och förde honom bort. De förde honom öfver floden och hängde honom mellan tvenne granar. ”Du har,” sade mördaren, ”lefvat i förtroligt umgänge med min hustru och derföre skall du dö”. 798 Itineraria 5osa 1845_49.indd 798 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  4. Bröllopsqväde. Hör mig frände! Min dotter har jag nu gifvit åt din son, för att ej mera få henne tillbaka. Se renens hufvud stekes i rökenxxxv och derföre är det ej lofligt att numera göra ändring. För all vår lifstid hafva vi trädt i frändskap. Jag beder, förfaren ej strängt med min dotter. Jag har lärt henne att lefva väl med sin man och lyda honom. Min hustru har äfven varnat henne att lefva i sämja. Och så fara vi nu hem, men du min dotter! blicka ej bakom oss och gråt ej. Jag har bortgifvit dig åt denne man, för att du må lefva och dö i hans boning. Och nu kyssa vi, fader och moder, vår dotter och säga henne farväl. The Nenets narrative tradition is popular and has a wide range of motifs. Its thematics extend from mythlike tales to more everyday ones. Toivo Lehtisalo has published the most extensive collection of Nenets prose. Elena Puškarёva has classified the tales. Lehtisalo 1947; Пушкарёва 2003. (KL) Så väl de sydliga, som i synnerhet de nordliga Samojederne älska jemte sång äfven sagoberättelser261; men det är anmärkningsvärdt, att de flesta bland deras sagor äro i större eller mindre mån utifrån lånade. Åtminstone har jag i Tomska Gouvernementet ej funnit en enda af verkligt inhemsk upprinnelse. Deremot synes en och annan bland de norra Samojedernes sagor ega en alldeles egendomlig character, men utrymmet förbjuder oss att här meddela några prof på denna slags litteratur. Hvad fordna bruk, plägseder och institutioner beträffar, så hafva de i Tomska Gouvernementet redan till det mesta råkat i förgätenhet och skola framdeles, i fråga om de nordliga Samojederne taga i betraktande. Deremot vilja vi här med afseende å Samojedernes forntid nämna ett ord om vissa i Tomska Gouvernementet talrikt förekommande ålderdoms-lemningar, hvilka äro bekanta under namn af Tschud-grafvar (Sam[ojediska] Laed). De Tomska Samojederne äga om dem följande tradition: ”Fordomtima hade våra fäder den sed att begrafva sina döda ofvan jord. Den aflidne lades i en xxxv. Betecknar att renen är slagtad och bröllopet firadt. 799 Itineraria 5osa 1845_49.indd 799 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria  Tschud-/grafvar  Burials in kurgans or grave mounds were common in large parts of Eurasia, including Southern Siberia, from the Chalcolithic Period to the Iron Age (ca. 3300 BCE–400 CE). There are both individual and collective burials, and therefore the size and structure of the mounds vary, but the largest ones are from the Late Bronze Age Tagar Culture in the Enisej Basin. For more details, see commentary to Om kurganer…, Castrén 2017: 89–105. Grjasnow 1970: 51–52, 64–65, 95–96, 104–106, 158–160, 235–238; Anthony 2007: 307–311, 448– 450. (TS)  Tschud-/grafvarne kista, hvarvid man äfven nedsatte ett och annat af den hädangångnes egendom, såsom kläder, båge och pilar, yxa, knif, sked, kittel, m. m. Allt detta blef sedan öfvertäckt med en jordhög, emedan man skydde att hysa den döda nära för ögonen och dessutom ville hafva honom skyddad för vildjur”. Så lyder den allmänna traditionen om Tschudgrafvarna i Tomska Gouvernementet; men på somliga orter har jag äfven hört tilläggas, att Tschuderna begrafvit alla medlemmar af samma familj i en enda hög. Då enligt berättelsen kistorna ej blifvit lagda bredvid, utan ofvanpå hvarandra, så hade följakteligen kumlen efterhand vuxit till en ofantlig höjd. Ännu i denna dag skulle somliga Tschudgrafvar262 vara rätt ansenliga, ehuru de naturligtvis under tidernas lopp hunnit i betydlig mån sänka sig.263 Bland de i Tschudgrafvarne264 gjorda fynd har jag endast hört omtalas koppar-pilar och mennisko-ben, hvardera af en utomordentlig storlek. Då så väl pilarna, som i synnerhet de oerhörda mennisko-benen och på vissa orter äfven de större kumlen, uttryckeligen tillskrifvas en främmande folkstam, så finner man tvenne skiljaktiga traditioner angående Tschud-grafvarne vara i omlopp. Den ena antager, att Samojedernes egna förfäder varit det folk, som Ryssarne benämnda Tschud; den andra tyder dunkelt på försvunna folkslag. Den förra har bestämdt sin historiska grund, ty seden att begrafva de döda ofvan jord är ännu i dag gängse hos de nordliga Samojederne, hvilka likväl mig vetterligt aldrig med jord öfvertäcka lik-kistan. För att utreda sanningen af den andra traditionen, som vid somliga Tschudgrafvar fäster minnet af en främmande folkstam, så erfordras dertill ingen ting mindre än en noggrann undersökning af grafvarnes innehåll. En sådan undersökning har af mig ej kunnat verkställas i anseende dertill, att min resa i Tomska Gouvernementet försiggått under årets kallaste månader. Såsom en möjlighet vågar jag likväl med stöd af traditionen antaga, att somliga Tschudgrafvar kanske äro lemningar af Finska folkslag. Det är afgjordt, att Ostjaker, Lappar, Finnar och andra deras stamförvandter äfven begrafvit sina döda 800 Itineraria 5osa 1845_49.indd 800 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Castrén 1847i: 55: Ostjaker i jord-kummel (Finn. Aarnin haudat). Att dessa folkslag före Samojedernes invandring varit hemmastadda i landet, låter väl ej med fullkomlig klarhet bevisa sig; men saken är dock ganska trovärdig, emedan de Ugriska Finnarne ännu utgöra Samojedernes närmaste grannar emot norr, samt i följe af sin forvandtskap med Samojederne måste, i likhet med de sistnämnda, anses hafva ifrån söder invandrat. I förbigående må äfven nämnas, att inom detta gebiet åtskilliga ortsnamn af Finsk upprinnelse låta uppvisa sig, men detta ämne önskar jag härnäst upptaga i ett vidsträcktare sammanhang. Efter dessa anmärkningar, hvilka hufvudsakligen hänföra sig till den Samojediska forntiden, går jag att i yttersta korthet redogöra för de Tomska Samojedernes nuvarande yttre läge och lefnadsart. I detta afseende har man att noga skilja emellan de vid sjelfva Ob och de vid bifloderna bosatta Samojeder. De förstnämnda hafva redan allmänneligen iklädt sig den Ryska bondens lefnadsart och afvika ifrån honom endast genom sitt råare skick, sitt fattigare läge, samt genom sin lättja, håglöshet och bristande omtanke för att intellectuell och ekonomisk förkofran. De bo i stugor, hvilka äro uppförda och inredda på samma sätt som de Ryska, men till sina dimensioner trängre och för resten kalla, osnygga, i saknad af nödiga husgeråds-articlar och på allt sätt bofälliga, med anledning hvaraf de af Ryssarna benämnas jurt. Den vigtigaste näringsgren både hos Ryssar och [Samojeder]265 utgöres af fiskafänget, som fortfar hela året om, och bedrifves alldeles på samma sätt som vid Irtisch och nedra Ob. Här hafva likväl infödingarne ej en uteslutande rätt till floden, utan fiskevattnet är fördeladt emellan Ryssar, Samojeder och Tatarer. Jagten är vid Ob föga lönande och anlitas blott af de fattigaste Samojeder, hvilka för sådant ändamål begifva sig till aflägsna skogar (тайги́). Liksom Ryssarne äflas äfven Samojederne med boskapsskötsel, men framgången af denna näringsgren hämmas i hög grad genom missgynsamma yttre förhållanden, i synnerhet den årligt härjande pesten. Åkerbruket är en för 801 Itineraria 5osa 1845_49.indd 801 21.8.2019 16:24:05 �Itineraria de Tomska Samojederne fullkomligt främmande sak, ehuru klimatet ej lägger några hinder i vägen för dess idkande, åtminstone icke ofvanom Narym, der jemväl många Ryssar äro åkerbrukare. Att träda i tjenst hos Ryska bönder och köpmän är blott en tillflykt i nöden och aktas så väl af Ostjaker, som Samojeder lika med den svåraste fångenskap. En vigtig näringsgren är hos de Tomska Samojederne formansyrket. Dessutom träffas bland detta folk skickliga smeder, timmermän, snickare och andra handtverkare. – Redan af dessa anmärkningar inser man, att de Obska Ostjakerne befinna sig i alldeles samma läge, som de Irtischska Ostjakerne, om hvilka jag tillförene utförligare ordat. Hvad vidare beträffar de Samojeder, som bo vid Tym, Ket, Parabel och andra i Ob utfallande bifloder, så äga de i hvarje hänseende en utomordentligt öfverensstämmelse med Surgutska Afdelningens Ostjaker. Obestridt har i Tomska Gouvernementet den Ryska culturen hos infödingarna slagit djupare rot, än i nyssnämnda district af det Tobolska; men om man endast afser det egendomliga hos hvardera folket, så kan om de Tomska Skogs-Samojederne föga sägas, som ej redan är sagdt om de Surgutska Ostjakerne. I följe af sin öfvervägande hyfsning hafva väl de Tomska Samojederne äfven på aflägsnare orter börjat bygga och bo i likhet med Ryssar, men jurtorna fortfara ännu att utgöra ett slags provisoriska boningar, hvilka begagnas under jagt och fiskafänge. Vid Tym och öfra Ket hafva Ryska stugor ännu icke ens hunnit komma i bruk, utan innevånarnes fasta boningar bestå merendels i jurt af torf, och de rörliga i näfver-jurt, att ej tala om de af stock och bräder uppförda, hvilka tjena till lägerställen för jägare. – Till sin construction och öfriga beskaffenhet äro Samojedernes och Ostjakernas jurt föga skiljaktiga. Den snart sagdt enda olikhet hänför sig till näfverjurtornas form, som redan förut blifvit af mig anmärkt. Den nationella klädedrägten är hos de Tomska Samojederne lika sällsynt och äfven lika beskaffad, som hos de Obska Ostjakerne. Den yttre beklädnaden 802 Itineraria 5osa 1845_49.indd 802 21.8.2019 16:24:05 �Russia and Siberia –, Travel Reports består i en kort, framtill öppen och utvändigt luden renskinnspels, som hos männerna är slät, men hos qvinnorna något veckad bakom ryggen. Skoplaggen äro äfven gjorda af renskinn och försedda med långa dels af vadmal, dels af mjuk renhud förfärdigade skaft, som tjena till att ersätta benkläder. Skjortan hör ej till den nationella beklädnaden. Männernas hufvudbonad är hög och spetsigxxxvi, qvinnornas platt och afrundad; den förra gjord af mjuka renskinn, den sednare af ekorr- eller hermelin-skinn. Vildrenarnes årliga förminskning och en stigande civilisation hafva förmått så väl Samojeder som Ostjaker att utbyta de ludna renskinnsplaggen emot den Ryska klädedrägten, hvilken här i synnerhet utmärker sig genom ett öfverplagg af vadmal, liknande till formen den Samojediskt-Ostjakiska renskinnspelsen. Den kallas af Ryssarne sipunxxxvii, af Samojederne kundsch eller kundje och bäres både hos Samojeder och Ostjaker af hvardera könet, med den angifna generiska åtskillnaden bak på ryggen. Liksom i klädedrägt och boningar, röjer sig det Ryska inflytandet äfven i Skogs-Samojedens öfriga ekonomie. Det förtjenar i synnerhet omnämnas, att vid floderna Ket, Parabel, Tschaja och Tschulym en och annan innevånare, med bibehållande af draghunden, redan begynt föda hästar, men kor finnas blott vid Tschulym och får vid ingen af de omnämnda bifloderna. Bruket af salt och bröd, som hos Skogs-Samojederne efter råd och förmögenhet är mera eller mindre allmänt, måste äfven tillskrifvas den Ryska civilisationens inflytande. Bröd äter emedlertid Skogs-Samojederne i allmänhet icke oftare, än då han är i saknad af kött. Såsom xxxvi. Den spetsiga formen åtnjuter hos Samojederne ett högt anseende, af hvilken anledning äfven Gudarne afbildas med en spetsig hjessa. xxxvii. Detta plagg nyttjas äfven af de Finska stammarne vid Volga, men torde in i Ryssland vara föga brukligt. Uti Finland förekommer det åter under namn af mekko. 803 Itineraria 5osa 1845_49.indd 803 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  Sarsaparilla or chinaroot (Smilax china or Radix chinae) was used especially against gout, syphilis and some skin diseases but also for increasing the excretion of sweat and urine. On the history of the medicinal use of sarsaparilla, see Borschberg 2006. Sal ammoniac or ammonium chloride NH4Cl has been used mostly as an expectorant. Brockhaus Enzyklopädie 1: 459 [Ammoniumverbindungen]. (TS)  Саламата or соломат, a kama (талкан) flour porridge, eaten commonly in Eastern Europe and Siberia. Большая российская энциклопедия 29: 228 [Саламат]. (TS) bekant förtära de nordliga Samojederne gerna rått kött, men de sydliga hålla sådant för synd och pläga derföre koka eller steka köttet af elgar, renar, harar, ekorrar samt dessutom soltorka fåglarxxxviii. Fisken ätes både råxxxix 266, kokt, stekt, torkad och saltad. Utom de nyssomnämnda äga Skogs-Samojederne få anrättningar, och äfven dessa synas vara lånade af Ryssar och tatarer. Bland dem må företrädesvis omnämnas tvenne öfver hela nordliga Ryssland under namn af burduk och salamát267 kända anrättningar. Den förra består i tunn vattvälling, den sednare utgöres af en compact och kräselig gröt, som efter omständigheterna kokas i smör, fiskflott, laklefver o. s. v. Efter att hafva nämnt några ord om Skogs-Samojedernes boningar, klädedrägt och födoämnen, vilja vi ännu i korthet vidröra deras alldagliga värf och förrättningar. Det är höst och Samojederne sitta församlade i sina små byar, sysselsatta en och hvar med förberedelser till den stundande jagten. Männerna smida och snickra, qvinnorna sy och baka. Knapt har vinterns välde stadgat sig, då hela byn börjar rusta sig till uppbrott. Hvarje xxxviii. De Tomska Samojederne äta ej vargar, räfvar, soblar och filfrasar. Af gammal, helig vördnad för björnen förtär man mera ogerna äfven ”oltfadrens” (ildschakka, dim. af ildscha, se ofv.) kött. Det gifves till och med en sådan fördom bland folket, att en jägare, som ätit björnkött, sjelf blir uppfräten af björnar. Den som ej är jägare, riskerar härvid mindre, men samvetsgrannt iakttager man likväl det påbud, att fisk och björnkött ej ätas vid samma mål, emedan en blandning af dessa näringsämnen skall hafva till påföljd, att all fisk försvinner ur floden. xxxix. Det är kändt att alla Sibiriens infödingar begagna rå fisk, samt till en del äfven rått kött såsom läkemedel vid skorbutiska sjukdomar. För öfrigt inskränka sig de Tomska Samojedernes medicinska kunskaper till användandet af fnösk-kuren, bruket af sassa parilla, som här kallas det dyra gräset (дорогая трава), salmiak, och nägra enkla decocter. Högre än all medicin aktas Schamanernas omedelbara bistånd. 804 Itineraria 5osa 1845_49.indd 804 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  For a picture of a samostrelec, see Louheranta 2019: 215. familj bereder för sig några så kallade nart d. ä. små slädar, som dragas af hundar. Dessa nart fyllas med mjöl, bröd, skorpor, gryn, fisk och andra lifsförnödenheter, kläder, yxor, knifvar, jagtredskapxl 268, ett näfver-tält m. m. Äfven små barnungar blifva i narten inbäddade. Sedan allt är packadt och inlagdt, förespänner man efter råd och lägenhet två, tre eller flera hundar för hvarje nart. Hästar kunna ej nu begagnas; de qvarlemnas i byn utan all annan vård än att man förser dem med ett för par månaders tid erforderligt höförråd, som uppläggas i ett öppet skjul, tjenande till stallxli. Nu är man i full ordning och familjerna draga till skog och ödemark, hvar åt sitt olika hållxlii. Husfadren ställer sig i spetsen för tåget, banar väg med skidor och ser sig om efter villebråd. Honom i spåren följa familjens öfriga medlemmar, hvilka äfven löpa på skidor, styra hundarna och hjelpa dem att draga narten. Så fortsättes resan ifrån morgonen till aftonen. Vid mörkrets inbrott stadnar den lilla karavanen, näfvertältet uppslås, kitteln upphänges på elden och skogens trötta vandrare sitta nu i behaglig ro kring den värmande brasan. Vid dagens gryning är xl. De Tomska Samojedernes vanligaste jagtredskap äro: a) bössa, b) handbåge, c) ekorr-fälla (Sam. lada), d) räf-giller (Sam. tjapkos), e) ett slags svärd med långt trädskaft (Sam. teaga), som ersätter spjutet, f) en båge (Russ. Samosträlets), som gillras ut på marken och är försedd med en tagelsträng, vid hvars minsta vidrörande pilen far af och ovilkorligen träffar sitt mål. Denna båge är ett farligt redskap, som föranledt många sorgliga tilldragelser och så när kostat äfven mig lifvet. xli. Understundom qvarlemnas i byn en väktare, och vid Tschulym stadna både qvinnor och barn alltid hemma, medan männerna draga ut på sina jagtfärder. xlii. Af ålder äger hvarje familj sitt särskildta jagtställe och fiskevatten. Vid familjernas tillvext bestämmer Starschinan (åldermannen) eller den här vanligen så kallade Knjasets (dim. af Knjas, furste), i förening med menigheten ett visst district, inom hvars gränsor hvarje nykommen familj äger en obestridlig rätt att fiska och jaga. 805 Itineraria 5osa 1845_49.indd 805 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria karavanen åter i rörelse. Efter en i flere dagar sålunda fortsatt färd har man anländt till sitt jagt-ställe. Här finnes merendels af gammalt en jurt af stock eller bräder, men i nödfall håller man äfven till godo med näfver-tältet. I nejden af denna boning begynner nu Samojeden att ströfva på jagt och irra kring skogarne. Hvarje dag är han i rörelse från morgonen till aftonen; mången gång tillbringar han sjelfva natten i en snödrifva. Han skjuter, utlägger och efterser sina giller, uppsporrar villebrådxliii m. m. Äfven qvinnor och barn deltaga i jagten, men de röra sig ej långt ifrån hemmet och äflas mest med ekorrfänge. De spädaste barnen öfverlemnas under föräldrarnes frånvaro åt sitt öde; men sådana som tillförene visat tecken till okynne, fastbindas i jurten vid en rep-ända. När om aftonen familjens medlemmar återvända från skogen och sitta församlade kring den ångande grytan, har vanligtvis en och hvar ett litet äfventyr att förtälja; och hvad som brister i verkligheten, ersättes med en berättelse från sagans verld. Så förrinner dag efter dag, vecka efter vecka, under möda och bråk, uppoffring och försakelse; men då Julen är för dörren, draga skogens män till sina byar för att njuta af högtidens fröjder. Deras jul-arbete är föga mera, än ett tidsfördrif. De fiska, och göra resor till häst, afyttra sina varor vid någon krog xliii. De vanligaste slagen af villebråd äro i Tomska Gouvernementet: ekorre, hermelin (R. колонокъ), hare (R. ушканъ), räf, elg, ren, varg, filfras, björn, zobel, utter, bäfver. Bland dessa djur träffas zobeln blott på venstra sidan af Ob, och elgen är sällsynt i de nordliga delarna af landet. Räfvar och zoblar förekomma här öfverallt i ringa antal, bäfvern är nästan försvunnen. Vildrenen uppehåller sig i dessa nejder hufvudsakligen blott om vintern, men om ej mycken snö under hösten nedfaller, säges djuret infinna sig här i ringa mängd. Den onekligen största och säkraste vinning skänker åt jägaren ekorr-fänget, som äfven bedrifves i en så stor styl, att en enda familj gillrar ända till 500 fällor, hvilka utläggas i flera smärre ringar. Hvarje fälla förses med ett fiskbete, men Samojederne beskärma sig deröfver att filfrasen ofta uppäter betet och förderfvar fällorna. 806 Itineraria 5osa 1845_49.indd 806 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  tjäder-/fångsten och förse sig med nya lifsförnödenheter. I slutet af Januari eller början af Februari företager man sig en ny skogsresa och dröjer nu borta allt intill mensförstiden. Hemkommen använder Samojeden den korta våren, för att göra sig redo till det förestående fiskafänget. Så snart isen försvunnit ifrån sjö och flod, lemnas byn åter öde och invånarne ro med sina små båtarxliv ifrån strand till strand, ifrån ett fiskevatten till ett annat. Vid hvarje lägerställe uppslås näfvertältet, som utgör Samojedens vade mecum. Likasom Ostjakerne fiska äfven de Tomska Samojederne med nät, mjerda, not, krokar, pator m. m. Fiskafänget fortfar oafbrutet till början af September, vid hvilken tid höbergningen, tjäderfångsten269 samt insamlingen af lingon och cedernötter infalla. Sedan dessa arbeten äro förrättade, fortsättes fiskafänget ännu allt intill isläggningen, då hvarje familj åter förfogar sig till hembyn med besparnda förråder af torkad fisk (pors). Till det anförda vore väl ännu mycket väsendtligt att tillägga, men andra för ögonblicket vigtigare åligganden tillåta mig ej att denna gång meddela en mera detaillerad redogörelse. xliv. Både Ostjaker och Samojeder äga flera slag af båtar, men de vanligaste och mest egendomliga bestå blott af en urholkad trädstam och äro så lätta, att de utan all svårighet af en enda person kunna dragas öfver torra landet. I Tomska Gouvernementet göras båtarna helst af asp, emedan detta trädslag lättast låter töja ut sig; men i det Tobolska begagnas äfven cedern, som likväl anses mera tjenlig till skidor och medar. Bågar göras af lärkträd; skedar, fat och andra husgerådssaker af björk. I sammanhang härmed må anmärkas, att bland Samojederne hvarje man är snickare till husbehof; – ja de Tomska Samojederne förfärdiga äfven till afsalu åt Ryssar fat, tråg, skedar, båtar, slädar, skidor, korgar, rifvor m. m. Att smida är äfven en ganska allmän färdighet så väl bland Ostjaker och Samojeder, som i synnerhet bland Tunguser. Alla dessa folk besitta äfven konsten att förfärdiga blåsbälgar och andra till yrket hörande redskap. I sömarbeten, af hvad slag de äfven vara må, äro qvinnorna lika förfarna, som männerna i de öfriga handtverken. 807 Itineraria 5osa 1845_49.indd 807 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  The mscr of the fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 309–310 is a single sheet measuring 22 x 35 cm.  den tid ǁ tiden  pligtig ǁ skylldig  kasta ǁ lemna  kort […] linguistisk ǁ lingui[stisk]  folkslag jag ǁ 1. länder jag ǁ 2. länder och de fol[kslag]  ändamålet ǁ 1. ~ ǁ 2. hufvud~  den […] munarter ǁ det Samojediska språket  Ostjakerne ǁ 1. ~ ǁ 2. och de ~  så äfven ǁ 1. så skall man böra icke ǁ 2. än det will jag äfven inrycka dem uti min af kort öfversigt ǁ 3. så kan vill jag ej underlåta att  Till ǁ För  afdelningar: 1o) ǁ 1. ~ nedan[före] ǁ 3. sträckningar: 1o) ǁ 4. ~ Områd[et]  Innan ǁ Taga wi först i betraktande nedra Irtisch-området, så bestod dess äro dess Appendix . ☙  ❧ I270 beråd att lemna det Tob[olska] Guvernem[en- tet] som jag jag under twenne förnyade resor till Sibirien i twenne särskildta riktningar genomskurit, synes omsider nu den271 tid wara förhanden, då jag är pligtig272 att kasta273 en kort274 ethnographisk och linguistisk återblick på de folkslag275 jag under mina färder besökt. Det mig försatta vetensk[apliga] ändamålet276 har warit en utredning af den277 Samojediska folkstammen och dess särsk[ildta] munarter, men då jag härwid ej kunnat undgå en mångfalldig beröring med ett annat bland Sibiriens hufvudfolk: Ostjakerne278, så279 vill jag äfven i förbigående egna en blick åt de[m]. Till280 vinnande af mera redighet framställningen indelar jag i topographiskt häns. mitt fält uti tvenne afdelningar281: 1o) Flodsträckningen vid nedra Irtisch ifrån Djem[jansk] till Sam[arowa] 2) Obs nedra område ifrån Sam[arowa] till Ishafvet 3) Öfra Obs område ifr[ån] Sam[arowa] till Tomska Gränsen. Att denna indelning äfven med afs[eende] å folk-förbindelserna, skall i det följande wisa sig. ☙  ❧ Innan282 wi skrida till en 808 Itineraria 5osa 1845_49.indd 808 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ ☙  eller283 för att eröfra gods och skatter, eller ock för att utöfva hämd. Likaså i den Samojediska sången, men det bör märkas, att de Finska sångerna äro wida renare, skärare och alltid äga en, om jag så får säga, mera ädel och sedlig grund, än Samojedernas episka sånger. När de tre Kalewa-hjeltarne: Wäinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen draga ut för bortröfva Sampo  – det mäktiga redskapet för lycka och wälgång, så träder den egna fördelen härwid i bakgrunden, och genom hela sången framlyser hjeltarne[s] ädla håg att lyckliggöra sitt284 folk, sin stam, sina anförwandter. Deremot är det alltid omsorgen om eget wäl285 driffjädern till de samojediska hjeltarnes ut till härnad286. I de flesta fall är ungmöns hjerta den287 skatt som lockar den kämpelystna vikingen ut på stridens fält. Fråga wi nu den Samojediska Skallden, hur han låter den så djupt föraktade qvinnan ❧ blifwa målet för ädel bragd, så svarar han oss utan betänkande med dessa ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed blifwit hos oss wördad, att man alldrig tagit sig hustru ur sin egen, utan en annan, främmande, obefryndad stam. Nu lefde288 wåra stammar fordomtima wanligen i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, hvarföre det mången gång stod289 hårdt att i godo tillwinna sig en hustru. Detta kunde åtminstone icke ske utan en brudpenning, som till följe af det hos oss brukliga månggiftet och den häraf föranledda bristen på ogifta290 qvinnor war utomordentligt stor. För att afskudda sig denna pålaga har den starke hos oss i alla  This is a fragment of eight mscr pages, KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 151–158 (4 sheets) of ca. 17 x 22 cm. The fragment is included in a further developed form in the travel report above (p. 788–790), and in Castrén 1855: 167–169.  sitt ǁ ett helt  wäl driffjädern ǁ 1. wäl, som jagar ǁ 2. wäl, som drifver de  härnad ǁ härnadståg  den […] fält ǁ målet för deras färd  lefde wåra ǁ 1. stodo ǁ 2. lefde de ǁ 3. lefde så  stod hårdt ǁ 1. war svårt ǁ 2. stod svårt  ogifta ǁ ung[a] 809 Itineraria 5osa 1845_49.indd 809 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria  tagit ǁ köpt  armens ǁ svärdet  säges åter ǁ 1. åter säges ǁ 2. ~ uttryckligen  att […] fejd ǁ på wikinga färd  det ǁ ~ äfven här  Ja […] hjelten. ǁ Ja wi kunna wara derom fullkomligt forwissade, att  runo-cykler ǁ sång-cykler  Andra ǁ Smärre  Dessa […] utsträckas ǁ 1. Annars har jungfr[un] ǁ 2. Annars har J Grimm på ett tillfredsställande sätt ådagalagt, att de till och med de Skandinaviska och Forntyska sångerna ega många beröringspunkter med de Finska och följakteligen äfven med de män befryndade Samojediska, hvilka åter torde stå i nära samband med Tatarernes Tatariska och andra Sibiriska folkslags fornsånger. Grimm har utsträckt sina jemförelser  är trochæisk struck out in the mscr, but Castrén did not replace it with anything else.  sångerna ǁ forns[ångerna]  See p. 790, note 254 where the existence of a certain metre in Nenets poetry is explained.  In his footnote, Castrén refers to Jacob Grimm’s (1785–1863) article on the Kalevala, which was the subject of considerable attention in Finland in its time. It was translated into Swedish and published in Fosterländskt album. Grimm 1845. (KL) ☙  ☙  ☙  tider tagit291 sig hustru med armens292 rätt.xlv I Kalewala säges293 åter jungfruns skönhet warit den ❧ ende driffjäder, som lockade wåra hjeltar att294 draga i fejd för Pohjas dotter. Lösepenningen wille ingen afskudda sig. Emellertid är det295 en märkbar öfverensstämmelse, att äfven jungfrun i den Finska sången tillhör en fiendtlig stam och ej kan winnas utan en dryg lösepenning (Sampo). Ja296 Kullervo, Kalervos son röfvar sig en brud alldeles på s[am]ma sätt som den Samoj[ediske] hjelten. Utan tvifvel hafva alla de runo-cykler297, som besjunga Wäinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-försök i Pohjola ursprungligen egt samma grund och character, som Samojedernes sånger nu ega. Andra298 smärre öfverensstämmelser röja de Finska och Samojediska sångerna allt igenom.xlvi ❧ Dessa299 jemförelser kunna utsträckas ända till den yttre versformen som både i Finska och Skandinaviska fornsången är300 trochæisk[.] I de Samojediska sångerna301 finnes ej något bestämdt versmått, och huru wore detta möjligt, då endast diktens innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt det öfriga utgör en improvisation för tillfället?302 Den Samojediska versens öfverwägande benägenhet för trocheer ❧ kan emellertid icke dragas i något tvifvelsmål. – Sålunda synas sjelfwa sångerna antyda en gemenskap emellan de Germaniska och de obestämdt så kallade Finskt-Tatariska xlv. Sådant är i det närmaste förhållandet ännu i denna dag. xlvi. Dessa öfverensst[ämmelser] kunna utsträckas ända till den yttre formen. 810 Itineraria 5osa 1845_49.indd 810 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports ☙ 156 ☙ 157 folkslagen.xlvii 303 Naturligtwis är dock, såsom redan till en del blifvit antydt, andan i alla de förberörda folkens fornsånger wäsendtligen olika.304 Man har sagt, att magien i den Finska sången utgör ett öfverwägande element och bestämmer dess character. Detta kan med wida större skäl sägas om den Samojediska hjeltedikten. ❧ Will man sammanhålla på305 en gång den Finska och den Skandinaviskt-Germaniska, så kan man säga, att i Samojedernas dikt magien verkar allt, i Finnarnes åter sången306, i de öfrigas svärdet. Jag nämnde i det föregående, att den Samojediske hjelten lefver hellst för sig och sina enskildta intressen, då deremot den Finske, i synnerhet gamle vise307 Väinämöinen, äfven omsorgsfullt wårdar sig om308 stammens, sina anförwandters sällhet. Den Skandinaviska wikingen lefwer ej mera för sig och de sina; han har trädt ut i statslifvet, der de privata intressen mindre309 gälla. Derföre ❧ strider han blott för att strida och hans förnämsta winning är dervid äran. Hvad särskildt beträffar characteren af den Samojediska hjelte­ sången, hvarom här egentl[igen] fråga är, så torde denna bäst inses genom en, om äfven kort och ofullständig relation af innehållet i ett par af Samo­ jedernas mest omtyckta hjeltesånger, antecknade den förra i Tomska, de sednare i Archang[elska] Gouvernementet. xlvii. I sin bekanta afhandling om det Finska epos har Grimm anfört några i Tyskan och Finskan beslägtade ord. Utsträckes jemförelsen öfver hela den Indogermaniska språkstammen å ena sidan och den Finskt-Tatariska å den andra, så kan ett helt vocabularium af beslägtade ord med lätthet tillwägabringas. 811 304 The idea of a national spirit, Volksgeist, reflected by language and culture, e.g., folk poetry, can be traced back to the German philosopher Johann Gottfried von Herder (1744–1803). It was discussed by several scholars in the 1830s and 1840s and it formed the most essential basis for Castrén’s thinking in general. The idea of the crucial significance of song and word in Finnish-Karelian poetry is still one of the most important points of view in interpreting the so-called Kalevala type poetry, but otherwise the approaches have changed radically. The power of the word is dealt with in various ways in time and space, but also as understandings manifested in different types of oral tradition and influencing the ways of performing poetry. Interpretations of poetry as a reflection of a national spirit are no longer topical. Nisbet 1999; Häkkinen, K., 2006; Tiitta 1994: 239–241; Apo 2006; Tarkka 2005; Hautala 1960. (TS – KL) 305 på [...] gång ǁ den 306 sången ǁ ~ och ordet 307 vise ǁ trygge 308 om [...] sina ǁ om andras sällhet; den Skandinaviske wikingen offrar deremot offrar eget och andras väl för sin ära 309 mindre ǁ ej mera �Itineraria         hjelte ǁ ~, han war yttrar ǁ menar sjunker ǁ far Färdas ǁ Han men […] ko[mmer] ǁ och återwänder sedan Sic. mö för ǁ 1. hustru för ǁ 2. mö åt hustru. ǁ ~ Son[en] 1. ☙  Wid flodens mynning föddes en hjelte310. Liggande ännu i waggan yttrar311 han: ”det wore tid att gifta sig.” Han stiger ur waggan och sätter sig på jern-golfvet, men golfvet brister och hjelten sjunker312 ned under jorden. Färdas313 sju dagar under jorden, men314 på sjunde dagen ko315 till sin faders stuga och yttrar till honom. ❧ ”Du har rest all werlden omkring, har Du icke funnit en mö316 för mig?” Fadren säger sig ej hafva funnit och råder sonen att sjelf söka sig hustru.317 812 Itineraria 5osa 1845_49.indd 812 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports Appendix . ☙  ❧ En318 ☙  ☙  hjälte födes – sätter sig på en stol i ett rum med jerngolf – faller g[enom] golfvet int[ill] jorden, stiger upp, frågar af sin far efter brud. Fadren ber honom sjelf <-->se se sig om – väpnar sig, tar på sig 3 <---------->, svärd vid sidan, båge på arm – Beder sina Gudar, de nedsänka hufvuden och svartna i ansigtet till tecken af missnöje. Beder andra g[ån]gen så l[än]ge kitteln koka <--> Gud[arna] upplyfta hufvudet och le. Sätter sig på en örn, örnen höjer sig upp till molnen och far till söder (åhörarne hurra) – Flyger 7 dag[ar] och 7 nätter, ser en stad, örnen sätter sig på ett träd – det var kungens träd. Sju an❧dra hjeltar anlända med båtar och 60,000 beväpnade. I staden är gästabud, alla är wälplägade  – Hjälten sitter i träden och ler  – Förfogar sig i gästestugan  – Ingen blir honom varse. Bakom spisen ligger319 <wed> – Hjelten kryper derunder – ligger320 der 7 nätter och dagar – Gästab[udet] fortfar. Kungen har 7 söner – stiger upp, och upptäcker hjelten – <-----> för sönerna – 2 af dem bortkasta321 <weden> vilja upplyfta hjelten <för hv[ar]>dera handen  – mäkta ej  – 2 andra bröder försökte mäkta ej – 2 åter mäkta ej[.] Den yngsta sonen lyftade upp och hjelten och förde hon[om] till bordet – Fadren ber yngsta sonen gästa hjelten och hemta322 systern att sitta vid honom. Såsom <sydt> af ❧ en uppflygande andskock, så ljöd suset af flickans perlbeprydda klädnad, då hon uppstod. Ställda vid systern kallade honom svåger – Nytt gästabud. Hjelten bortför sin brud vid handen. Förvandla sig till soblar, gå upp i kung-trädet, återtaga sin förra skepnad  – Sitta fem dagar och nätter i trädet[.] En af hjeltarne i  This is a field note of the song published on p. 791–793 or as a parallel poem to it. The mscr belongs originally to the travel diary KK Coll. 539.31.2 p. 329– 334. The diary is published beginning from p. 1126 of this volume.  ligger ǁ stå[r]  ligger ǁ Gästar  bortkasta ǁ ej  hemta ǁ ställa 813 Itineraria 5osa 1845_49.indd 813 21.8.2019 16:24:06 �Itineraria     anhåller ǁ från Går ǁ Fly[r] vägra ǁ <---> Slår hufvudet ǁ Nu falla de två hono[m] ☙  ☙  båten tager sin båge och sönderskjuter locket af ett jernbebetäckt berg. (hurra) I blotta skjortan rasar kungens äldsta son till båtarna, afslår med ett tag båten. Blir dödad i en <--->. 2 andra bröder springa till i skjortärmar, förl[ora] sina hufvun, åter 2 andra, hufvut af  – Flickan gråter i trädet  – Hjelten stiger från trädet, anhåller323 yngsta brodren och skickar honom hem – Spännar sin båge. Pilen ❧ for af, dödade en hjelte och 1000 män (hurra.), återkom till hjelten – sköt 7 g[ån]g[e]r, dödade 7 hjeltar och 7000 män,  – Hurra, hurra, hurra. Går324 tillbaka i trädet  – Bruden är borta – Sätter sig på örnen – ser spår på snön, följer på spåren. Flyger en månad, kom till en stad till bruden – Örnen krossade med sina wingar stadens kopparbetäckta tak och dödar 3 hjeltar – Fyra hjeltar återstå – fordra af dem sin brud  – hotar att annars förstöra hela staden  – Hjeltarna vägra325  – Sagans hjelte drager sitt svärd och afhugger hufvd på en (hurra) – Fordrar åter  – wägras  – afhugger hufvudet på en an. (Hurra!). Fordrar ❧ åter – De 2 åte[r]st[ående] skjuta med pilar, de flyga ej 7 båglängder till hjelten  – Slår326 hufvudet af den 6te Börjar ihjälslå an[nat] smått folk – 7de hjelten skjut[er] honom i bröstet  – Pilen krossas  – Hjelten g[enom]sköt med pil den 7de – Han uppstiger rasar på hjelten, faller omkull framför hans fötter  – Hjelten afhugger hufvudet på den 7de  – Han hoppar omkring och förbrytas till st[yc]k[en] – ser sig om bruden – Hon är borta – Flyger åter till en stad. Här funnos 25 hjeltar  – Örnen söndrar stadensxlviii koppartak och dödar 3 hjeltar – Begär sin brud af Komb[ãs’] K[an]. Denne lofvar sin xlviii. Kombãs’ kan var herre af staden. 814 Itineraria 5osa 1845_49.indd 814 21.8.2019 16:24:06 �Russia and Siberia –, Travel Reports  återger ǁ ger ☙  enda syster – Hjelten ihjälslår K[ombãs’] K[an]. (Hurra) Slår ❧ ihjäl den ena efter den andra  – Den qvarbl[ifvande] svågern kommer honom tillhjelp – De döda alla med und[antag] af yngsta brodren – Han återger327 bruden och sin yngsta syster  – Bruden hade lupit bort af egen vilja. Hjelten ber hennes bror dömma henne – Han öfverlåter åt fästmannen, som ihjelsticker henne[.] Tager den nya bruden, flyger hem med henne och svågern – Ger åt honom sin syster – Hjeltens namn: Pad<u>rgejexlix Go<b>en Los Kob, m[enni]ska (hud) Los, namn – xlix. Желтый мѣдъ. 815 Itineraria 5osa 1845_49.indd 815 21.8.2019 16:24:06 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 18 Rese-anteckningar i Sibirien af M. A. Castrén (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/dc6b3abafdbf8e007de9b1cd43865732.pdf 7d6646c368783462acdbbfb8056d7144 PDF Text Text Itineraria  The mscr is a notebook sent by Castrén to Sjögren via Helsinki to St Petersburg (SKSA A721) on 12/24 August 1845. Its size is ca. 21 x 26.5 cm. Its cover bears the title Reseanteckningar af Dr M. A. Castrén. The letter arrived in Helsinki on 3 Nov. 1845. The clean copy is not by Castrén but most probably by Bergstadi. Cf. letter to F.J. Rabbe, 25 July/6 Aug. 1845, in the volume of letters in this series. The footnotes are by Castrén. The report was dated Samarovo, 24 June/6 July 1845. A draft version of this report is included in the travel diary SLSA 1185 and it is published from p. 1021 on. The description has been published in Swedish in Morgonbladet and in NRF II, and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg and in Das Ausland in Stuttgart. See Castrén 1845b; 1846a; 1855: 39–60; 1847e: 137–152. Some sequences have been omitted in Mbl, Bulletin and Ausland. Frans Johan Rabbe (1801– 1879) was Doctor of Medicine and manager of the baths at Ulrikaborg/Ullanlinna in Helsinki. He was one of the three founders of the journal Suomi and he was active in the Finnish Literature Society since its founding. Rabbe took care of Castrén’s affairs on several occasions in Helsinki during the latter’s travels. Luther 2001b; Tommila 1982: 46, ☙ ❧ 17 Reseanteningar106 Juni Samarowa den 24 Juli 1845. 6 Den 25 Maji/6 Junii107 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogsväg ifrån Tobolsk till Bronnikowa108 – den första station på Beresovska vägen. Här tog landsvägen slut och vi instufvade oss nu med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför Irtisch109. Efter en i månader fortsatt resa till lands utbyter man med nöje släden och tarantasen emot den uslaste ökstock. Hvad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en viss förkärlek till flodfärder. Floderna äro den landsväg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda. Ända ifrån barndomen har jag varit förtrogen med flera bland Finlands nordliga floder. I mognare år har jag ofta färdats på floderna i Lappland och norra Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af Sibiriens hufvudströmmar, var en tanke, som med lifligt intresse fängslade mig. Såsom detta intresse var fremmande för resans vetenskapliga ändamål, så hände det understundom att jag öfverlemnade mig åt en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens tjusande skönhet. Lik en tärna i dansen rör hon sig i tusen behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare Ob, som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är obestridligt en af de vackraste floder i Norden. Hon upprör och skakar icke känslan genom brusande vattenfall, branta klippor och skrofliga berg, såsom många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller är hon så trög i sitt lopp, som flera elfvar i det norra 59. (TS) 730 Itineraria 5osa 1845_49.indd 730 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports Ryssland, på hvilka känslan hinner domna och somna under tyngden af det evigt enahanda. Allt hos henne tjenar till att bilda en tafla af den skönaste harmoni. I ☙  sitt lopp är hon strid men jemn, ❧ hon äger en oändelig rikedom på grenar, holmar, uddar, vikar; hennes stränder äro omvexlande, än höga och branta, än åter lågländta ängsslätter, som prydas af den rikaste vegetation. Ingenting kan likväl vara angenämare för ögat, än de midt i floden kringspridda grupperna af blommande träd, hvilka tyckas ega endast böljan till fäste för sina stammar. När man uti en liten Ostjakbåt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna icke heller sina invånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga i dem vid solnedgången melancholiska qväden – jag säger melancholiska, ty ett drag af vemod hvilar öfver den Chinesiska jungfruns sköna änne. Hon sörjer, likasom björken i Kalevala, att hon saknat en hägnande vård och ännu ej är, hvad hon i den vises hand kunde blifva. En vild natur är alltid vemodsfull att åskåda;  – till och med under vårens skönaste fägring liknar hon på sin höjd en brud i sorgdrägt. Vid Irtisch är dock den första vildheten redan kufvad; åtminstone förekommer den icke mig så tryckande, såsom jag ofta funnit den annorstädes uti Norden. Detta kan till en del äfven härflyta af den omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är både vigtigare och bättre känd, än de flesta andra af Nordens floder. Med någon kännedom af Sibiriens öden, isynnerhet under dess eröfrings-period, stöter man vid Irtisch oupphörligen på historiskt märkvärdiga localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom häfderna ingenting tala, men mannen i styret förtäljer milslånga historier, hvilka mest hvälfva sig kring Tschudiske Bogatirer, Ostjakiske och Tatariske Furstar, Jermak110 och Kutschumchan111. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröring, hvari man vid Irtisch befinner sig med individer af skilda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om  New Style, cf. Castrén 1855: 39. According to Bergstadi, on 23 May/5 June. Rancken 1884: 35.  Bronnikovo is on the River Irtyš at N58°29′28″ E68°24′3″. (TS)  The headwaters of the Irtyš are in China and it flows into the Obˈ from the left (southeast) at N61°4′50″ E68°49′50″.   (TS) Cossack ataman Ermak Timofeevič (ca. 1540–1585) who occupied the capital of the Siberian khanate Kašlyk/Sibirˈ/ Isker on the Irtyš for Russia in the early 1580s. A large number of archaeological finds have been collected from the gorodišče in the late 19th century, and the majority of them are kept in the National Museum of Finland in Helsinki for which they were bought in 1897 (KM 3626). Солодкин 2007; Kuujo 2004: 88; Salminen, Timo, 2003: 105–106; Tallgren 1917. (TS) Küçüm (Tat.)/Köçöm (Sib. Tat.)/Kučum (Ru.) was the last khan of the Siberian Khanate in 1563–1598. Солодкин 2010. (TS) 731 Itineraria 5osa 1845_49.indd 731 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria       In all probability Karbina at N58°44′5″ E68°36′12″. (TS) Demjanskoe at N59°35′22″ E69°19′32″. (TS) The Hungarian researcher Antal Reguly (1819–1858) who travelled in Siberia in 1843–1846. Castrén was about to meet him in Kazanˈ in the spring of 1845, although, according to what he wrote to Sjögren, he was not especially interested in such a meeting. Eventually Reguly did not arrive in Kazanˈ before Castrén’s departure from there. Castrén to Sjögren, 30 March/12 Apr. and 26 Apr./8 May 1845 (see the volume of letters in this series); Stipa 1990: 301–306. (TS) munart ǁ språk Cingaly at N60°10′24″ E69°42′19″. (TS) According to Bergstadi, they arrived there on 29 May/11 June. Rancken 1884: 35. Bergstadi mentioned their night in Karbinskie jurty before Cingaly: “I Karabinskie Jurti lågo vi öfver natten hos den Tatariske Starschina. Vi ankommo hit vid midnatt och blefvo genast förda uti en kammare i öfre våningen. Genast framhemtades ypperliga madrasser och dynor samt lakan, och sitt i orientalisk smak utsydda täcken. Trötte af resan inslumrade vi här snart godt.” Rancken 1884: 37. Also Bergstadi described their life in Cingalinsk. One page of his diary has been torn out, however, including specification of the date and place, but the place can be identified according to his next entry. He de deporterade, bland hvilka jag här utom Ryssar träffat Polacker, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfver man kunde vara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga myggohyran under sommarmånaderna; men ges det då något land i verlden, som ej äger sitt malum necessarium? ☙ ❧ För att återkomma till resan och dess ändamål, styrde jag ifrån Bronnikowa till de Tatariske Jurtorne vid Karbin112. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk113 – en volost, hvilken enligt Fischer fordom skall hetat Njemjansk efter en Ostjakisk furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerne kallas byn Num-jâm, d.ä. den öfre jamen eller stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm (Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste lägre ned vid floden belägna stationen. Jag hade hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kunna sysselsätta mig en smula med deras språk, väsendteligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk Katheches, hvaraf äfven Reguly114 skall hafva erhållit ett utdrag; men denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare än jag hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj. Tottêm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i afsigt att studera Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade väl gifvits redan på andra sidan om Djemjansk, och så hela vägen utefter; men jag befarade att de sydligt boende Ostjakernes språk vore redan i hög grad afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt derigenom olämpligt att tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan ville jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste, de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej lät väl förena sig med hufvudändamålet med min resa, och emedan jag redan tillförene, under mina i Obdorsk gjorda studier i Samojediskan, äfven tagit någon kännedom af de Obdorske Ostjakernes munart115. 732 Itineraria 5osa 1845_49.indd 732 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda och, att sluta af folkets cultur, den mest utvecklade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att läggas till grund vid en Grammatikalisk behandling af språket. Sluteligen visste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på tjenliga uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag ☙  allestädes i Ryss❧land haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfvilda folkslag. Misstrogne i allt, hysa de i synnerhet ett stort misstroende till hvarje mission af philologisk art, förmenande att man efter inhemtad kännedom af deras språk vill derå affatta böcker och sedan tvinga det unga slägtet att lära dem. Denna farhåga förekom äfven i Djenschtschikowa, hvarest af sådan anledning ingen Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språkskatt. Skadan var ock i det hela taget ganska måttlig. Emedan hufvudbefolkningen i byn bestod af Ryssar, var det fara värdt att ett större antal Russicismer här insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag lemnade således Djenschtschikowa och nådde efter en färd af 44. verst de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâds-itpa, d.ä byn under fästet)116, i hvilka befolkningen utgjordes af idel Ostjaker.117 Äfven i denna by gjorde man emot mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här sannolikt ej blifvit försökt alltsedan Jermaks tider. Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och Ostjakerne ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt man, att ingen skulle få lemna mig något biträde, i hvilken sak jag än fordrade. Men min afsigt var ej heller att denna gång gifva vika. Efter vunnen upplysning om den gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folkförsamlingen och bragte saken innan kort derhän, att ett par bräckliga Ostjakgubbar måste beqväma sig till mine språkmästare. Derefter lefde jag wrote: “Utom desse blodsugare [mygg] ledo vi äfven af andra, nemligen skrifvaren och hans familj, till hvilken vi måste vända oss i matväg. Mannen var en Polsk deporterad, och föregaf sig hafva i tiden varit en betydande man, samt talte om sina vänner, hvilka, ehuru lika så brottslige som han, nu suto i Senaten och innehade andra höga embeten. Vare huru sig vill, nu var han genom så väl physiskt som moraliskt förfall vorden ett mensklighetens afskum; Jewo Sijatelstwo var nu blefven Jewo Svinjatelstwo. Fylleri och dryckenskap, lismeri och bedrägeri voro hans starka sidor. Hustrun sades väl ej supa, men hal och bedräglig var hon i högsta grad. Den tredje personen i denna hedervärda krets var Nemkan. Hon var en gammal ogift qvinna, hvilken för sina synders skull blifvit hitskickad. Detta följe var vant att såsom vampyren suga sig fast vid hvart förbiresande, för hvilka de också voro nödvändiga, emedan Ostjakerne ej gerna kunna laga mat för svagare magor än sina egna stensmältande bukar. Ett sådant tiggande och försnillande kan man då ingenstädes få se. Man kan bli sjuk af att se den totala brist på hederskänsla, ärlighet och redlighet, som utgjorde hufvuddraget hos dessa usla menniskor.  –” Rancken 1884: 40–41. Его Сиятельство = His Excellency; Его Свиньятельство = His Swinishness. (TS) 733 Itineraria 5osa 1845_49.indd 733 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria      Selijarovo at N61°17′38″ E70°21′5″. (TS) Castrén was in Samarovo on 25 June/6 July. See his letters to Rabbe in the volume of letters in this series. Samarovo, present-day Xanty-Mansijsk (Ru.)/Jomvoš (Khanty)/ Abga (Mansi) on the Obˈ at N61°0′10″ E69°1′10″. (TS) Here Castrén is referring to Johann Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, published in six volumes in 1844–1849. Volumes 1 and 2 had appeared before Castrén’s departure for the east in 1845, and vol. 2 also deals with Siberian rivers. Stuckenberg 1844. The description of the Irtyš is in Stuckenberg 1844: 369–390. It is mostly based on literature, where the most prominent source for him was Ritter 1832. However, he also used other sources of information, which he often does not cite by name. (TS) The feast day of Peter and Paul is on 29 June. (TS) fortfarande i god sämja de Tsingalinske Ostjakerne, fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all den humanitet, man af ett halfbarbariskt folk kan fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre veckor, och skulle kanhända ännu dröjt en vecka dertill, derest icke en vida beryktad Ostjakmarknad i Siljarskoj118 hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till nämnde marknad, men finner mig föranlåten att qvarstadna ett par dagar i Samarowa, för att afbida postens ankomst.119 Willrådig, huru jag bäst skall använda tiden under denna väntan, har jag beslutit att ☙  på pappret nedskrifva ett ❧ och annat som förekommit mig anmärkningsvärdt under resan på Irtisch, men ännu till större delen förvaras i det svekfulla minnet. Om sjelfva floden har jag dock föga att säga, hvad som ej redan är kändt genom särskilda Resebeskrifningar och isynnerhet genom Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland120. Allt som ur dem ej kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej låtit förena sig med ändamålet med min resa. Således vill jag endast göra ett par anmärkningar i de ämnen, hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande.121 1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk, och yttrar i sammanhang härmed, att öfversvämmningar ingenstädes ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt högsta vatten ej träder mera än en famn öfver sitt högsta vanliga stånd (B. II, s. 379). Hvad kan väl här menas med vattnets vanliga stånd (gewöhnlicher Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit, stiger vattnet uti Irtisch oafbrutet ifrån islossningen ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig småningom hela sommaren igenom, utan att derunder någonsin hålla stånd.ii  122 Omkring den ii. Hos Stuckenberg ser jag uppgifvas, att alla Sibiriens floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1) i April och Maj, då snön smälter på slättlandet, 2) i Juni och Juli, då 734 Itineraria 5osa 1845_49.indd 734 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  vårens ǁ vinterns 1 September (g. st.) skall det under regniga år inträffa, att vattnet uti Irtisch plötsligt ökes med en half eller hel arschin, men snart åter förminskas och vid vinterns ankomst når sitt minimum. Således är floden ifrån vårens123 början allt intill sena hösten stadd uti ett oupphörligt stigande och fallande. Det är då icke att tala om vattnets vanliga ”stånd” under sommarmånaderna. Men med afseende derpå, att vattnet, om icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon för☙  ändrar sitt läge ifrån den 15. Au❧gusti till den 1. September, plägar almogen bestämma vårflodens stigande i förhållande till vattenhöjden vid sistnämnde tid. Man uppgifver då, att vårfloden under vanliga år skall stå 3–4 famnar högre än sommarvattnet i sednare hälften af Augusti. Vid sistnämnde tid sades flodvattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till 4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8 och på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under min resa på Irtisch, som skedde den högsta flodtiden, lät jag någongång anställa lodningar och fann vattenhöjden i flera modificationer omvexla emellan 7 ½ och 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemnt – en följd af den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i tusen slingringar hvirflande strömmen. Af det anförda vill det synas, såsom skulle hos Stuckenberg vårfloden vara alltför lågt uppgifven och den vid Tobolsk funna vattenhöjden ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att öfversvämningar vid Irtisch ”ingenstädes” ega rum i betydligare mon, så synes äfven detta yttrande förtjena sin lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsevis mindre snövattnet afrinner ifrån bergen. Härom veta Ostjakerne vid nedre Irtisch ingenting, utan vattnets stigande säges fortgå jemnt och successivt ifrån islossningen ända inemot Petri och Pauli dag. 735 Itineraria 5osa 1845_49.indd 735 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  Castrén 1847e: 141: Titowa  af allt ǁ häraf landsträckor, men jemförd med många andra bland sina likar sväller hon i betydlig mon öfver sina bräddar. Innewarande vår, då vattnet visserligen stod högre än vanligt, uppgafs vid Bronnikowa och Filatow124 flodens bredd, utgörande nu vid pass en verst, till dubbelt emot dess vanliga extension i Augusti månad. Vid Samarowa kunde jag med möda urskilja skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man på en sträcka af 20 verst ej skulle träffa en enda landningsplats, ehuru här och der en liten skogsholme tycktes höja sig något öfver vattenytan. I flera byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under vattnet; sjelfva boningshusen stodo ofta tätt invid vattenranden. Ängarne lågo flera saschen under vattnet. En stor del af min Irtischfärd tillryggalade jag på öfversvämmade ängar och kärr samt på flodgrenar, hvilka uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas på Irtisch genom ☙  vårvattnet ❧ en alldeles ny farväg, begagnelig icke blott af små Ostjakbåtar och Tobolska kajuker, utan af de allrastörsta Tomska skutor, hvilka vårtiden gå upp till Tjumen med theladdningar. Att man på denna väg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst på mindre än 6. timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt, men är icke desto mindre behörigen constateradt. Just med anledning af öfversvämningen kunna de egentliga fiskerierna vid Irtisch ej taga sin början förrän långt inpå sommaren. Ännu i början af Juli ligga alla lågländer under vatten. Endast berg och bråda stränder höja sig öfver vattenytan, men de egna sig naturligtvis icke för fiskafänge med not, som både vid Irtisch och Ob utgör det förnämsta fiskeredskapet. Samma öfversvämningar äro icke blott vid Ob, utan äfven här och der vid Irtisch hinderliga för åkerbruket, såvida ofta just de fruktbaraste ställen ligga under vatten. Vid Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och med på brist på ko-foder. Med anledning af125 allt detta tyckes äfven öfversvämningen af Irtisch vara sin 736 Itineraria 5osa 1845_49.indd 736 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports   visa värd. Skulle den ock i och för sig eller i förhållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ékononomie häraf är i någon mon beroende. 2. Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar Irtisch sin bana i oändligt många bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flera ställen genom den lösa jordmånen skurit sig en ny genare fåra, som af härvarande Ryssar benämnes med ett troligen ifrån Finskan lånadt ord poluiiii (F. oja-puoli, flodhälft), äfv. прямица. På somliga ställen har hufvudströmmen126 dragit sig inom ☙  den nya grenen, och ❧ den gamla, Staritsa kallad, plägar under sommarens lopp utsina, ehuru vårtiden begge grenarne äro farbara. Först mot slutet af min Irtischfärd uppmärksam vorden på denna företeelse, kunde jag ej mera erhålla fullständiga upplysningar öfver Staritsi vid nedra Irtisch. Man angaf blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af Djemjansk, vid Subotina127, vid de Savodinska Jurtorne, Repola128, m. m. Tillika anmärktes, att många Staritsi allaredan så uttorkat, att man numera endast gissningsvis och i stöd af traditionen kan uppgifva flodens fordna banor. I sammanhang härmed förtjena att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller utgreningar af floden, som skära sig långt inpå slättlandet och der förlora sig utan något aflopp. Till sitt ursprung äro dessa ingenting vidare, än vanliga grenar (протоки), som genom tillandningar blifvit i ena ändan tillslutne.  hufvud-/strömmen Subotina ǁ de Castrén probably means Lugovaja Subbota and Gornaja Subbota at ca. N59°50′ E69°61′. (TS) Repolovo at N60°39′6″ E69°50′24″. (TS) iii. Detta är icke ett enstaka factum af detta slag. Twertom träffar man i Sibirien, likasom i det östra Ryssland, ganska ofta ortsnamn af Finsk upprinnelse. Men härom wid ett annat tillfälle. 737 Itineraria 5osa 1845_49.indd 737 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria 3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med många andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig, den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning häraf kallas äfven vid Irtisch den högra stranden горная (Ostj. Unt-peelek), den venstra deremot луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven äfven aadera beelek, d.ä. den dåliga sidan. Denna sida är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och ängsskötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda egenskaper som den venstra. – Sålunda ser man äfven här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskilda videarter. Annars växer på denna sida mera barrskog, bestående i gran, tall, ceder, lärkträd. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på den venstra sidan, der denna äger moar och sterilare mark. Men jag ärnar icke här inlåta mig i några geologiska och naturhistoriska betraktelser af floden, utan vill blott afteckna de gröfsta konturer af dess ☙  stränder. Så❧som nyss nämndes är den högra sidan bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder: 1) lågländta ängar och kärr; 2) höga, tvärbranta stränder, som af Ryssarne kallas яры (Ostj. rep); 3) långt i floden utstickande sandbankar, af Ryssarne пески benämnda. Stränder af de anförda tre slagen anträffas jemte berg äfven på den högra flodsidan. Ju längre man kommer utför elfven, desto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare blifva stränderna öfverhufvud så väl på den högra, som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola, försvinna bergen helt och hållet ur sigte och blifva osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa berg vid nedra Irtisch ej af någon ovanlig storlek. Mest anmärkningsvärda äro genom sin höjd några bergsuddar, belägna vid: 1) Natsinsk, 2) Koscheleva, 738 Itineraria 5osa 1845_49.indd 738 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports 3) Katelowa, 4) Woschkin, 5) och 6) Tsingalinsk, 7) Repola, och 8) Samarowa. Vid Tsingalinsk finnas till och med tvenne höga uddar, en på hvardera sidan om floden. Dessa jemte den Wosc[h]kinska udden tillhöra isolerade bergsknutar; alla de öfriga sammanhänga med större systemer. – Med afseende å det inbördes förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej vara alldeles ogrundade: a) Då ett berg, såsom fallet ofta är, rasar på högra sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en sandbank (песокъ), stundom en яръ. Häraf följer, att b) Ett berg vid högra flodstranden ofta motsvaras af en sandbank å den venstra. c) En tvärbrant strand, eller en så kallad яръ, å högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den venstra. ☙  d) Der ett berg anträffas på venstra flodsidan, ❧ står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag endast varseblifvit tvenne berg venster om floden – den ena belägen invid Tsingalinska jurtorna, och af Ostjakerne benämnd Wâds’-unt eller Wads’-ochta, d.ä. fästningsberget; den andra, kallad Tjukesunt, 10 werst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa berg endast isolerade knutar, de fortlöpa några verst i en och samma riktning, och sluta sig sedan med branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden, Wâds’-unt deremot bildar en vinkel med floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV till NO. – Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne berg, i fordna tider funnits en sjö, och att flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått på högra sidan af floden. Denna tradition är ganska sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att den förmodade gamla flodfåran utgöres af ett lågland, som vårfloden nästan helt och hållet öfversvämmar. Samma slags lågland (соръ) förekommer 739 Itineraria 5osa 1845_49.indd 739 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  not-/drägt  Осетрина, Siberian sturgeon (Acipenser baerii baerii), living in all significant rivers in Siberia. According to Schiefner’s footnote in Castrén 1857c: 279, Acipenser sturio but its distribution does not extend to Siberia. Северная энциклопедия 2004: 703; Решетников 2014b. (TS)  Стерлядь, sterlet (Acipenser ruthenus). (TS)  Карась, crucian carp (Carassius carassius), found in European and Siberian rivers as far as the Lena. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kalat/crucian-carp ;    Решетников 2009. (TS) Чебак, Siberian roach (Rutilus lacustris). (TS) See also notes to Castrén’s travel reports of 1841–1844. According to the presentday interpretation in Russia, the formation process of the Khanty ethnicity began at the end of the first millennium CE and continued at the beginning of the 2nd millennium. Гемуев & al. 2005: 77. (TS) äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till samma förmodan om en timad förändring i flodens lopp. 4. Det är anmärkt att fiskerierna vid Irtisch taga sin början så snart de lågsluttande sandstränderna begynt höja sig öfver vattenytan. Då nedsätter sig å dem vanligen ett Ryskt notlag, eller en så kallad artelj, som består af tio personer och blott sysselsätter sig med notdrägt129. Arteljen är försedd med tvenne notbragder, utgörande i längd efter ställets beskaffenhet 250 till 300 saschen och derutöfver. Hvardera ☙  noten skötes af fem personer, hvilka om❧vexla med fiskafänget. Dessa fiskerier, som vid Irtisch äro de hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till den 1 Oktober gamla stylen. Man fångar i ymnighet ossetra130, sterläd131, njelma och dessutom otaliga andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake, girs, karass132, jas, tschebak133 m. m.134 Muksun är en fiskart, som ej stiger uppför Irtisch, utan håller sig till den Obska grenen. Äfven den så kallade sirok fångas ymnigare i Ob än uti Irtisch. Deremot är fångsten af ossetra och sterläd rikare uti Irtisch än vid mellersta Ob. Njelma-fisken stiger lika ymnigt uppför hvardera grenen. Fiskens stigande säges taga sin början vid den tid, då vattnet begynner sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande vår förfogar sig fisken åter utför floden kort före och under sjelfva islossningstiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterläd, ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se nedan). Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande sig till floden, vill jag äfven nämna några ord om dess äldsta kända innevånare Ostjakerne.135 Kringskurne af både Ryssar och Tatarer hafva de så när som på språket förlorat allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsevis mindre; – det Ryska deremot röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställ- 740 Itineraria 5osa 1845_49.indd 740 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  ningssätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af ☙  den olika cul❧turgrad, som hvardera folket innehar. På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken sin stuga eller jurt, men han gör den vanligtvis trängre och på allt vis sämreiv 136 samt lefver der omgifven af smuts och all slags ohyra.137 Vid Irtisch hafva Ostjakerne efter Ryssarnes föredöme begynt äflas med boskapsskötsel; men i Tsingalinsk räknade man dock flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker vid Irtisch odla äfven åker; de nordligare hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka åkerbruket går ända upp till Repola. Hyrkuskeriet, som för det närvarande utgör Ostjakernes förnämsta näringsgren under vintermånaderna, är åter ett lån af Ryssarne. En af de näringar, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu gäller såsom den förnämsta) är fiskafänget.138 Detta bevisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn på särskilda fiskredskap, såsom: chódêp139, nät, jadam, not (Tat. ilim), sájep, en slags ryssja, pun, mjerda, pos, liten mjerda, war, pata o. s. v., dels och i synnerhet af det kända factum, att de redan vid eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och med några befästade ställen vid Irtischfloden. Hvad annat än fiskafänget kunde väl drifva dem ifrån Tundran till floden, ifrån ett nomadiserande till ett bofast lef☙  nadssättv. Men äfven i denna gren hafva ❧ Ryssarne    Changes to the footnote: egde kännedom ǁ kände bruket med en […] trädspjelor ǁ 1. uti ǁ 2. med en art af sjelor ǁ 3. med en art af skjelor motsägas […] infödde ǁ motsägas med skäl af de infödde till och med ǁ äfven For illustrations of Khanty buildings, see Гемуев & al. 2005: 104–105. (TS) The overall picture has not changed much since Castrén’s time. Some Khanty have gone over to horse-breeding instead of reindeer husbandry. Гемуев & al. 2005: 79–88. (TS) From here until pata o. s. v. in Castrén’s hand. iv. Ehuru Ostjakerne ej wårda sig om någon ordentlighet i sina egna byggnader, sägas de likwäl wara mästare i konsten att bygga och timra, hvarföre de i sådant hänseende äro mycket anlitade af Colonisterne. v. De Ryska Colonisterne har jag hört förtälja, att Ostjakerne före deras ankomst ej egde kännedom af nät och flere andra nu brukliga redskap utan bedrefvo sitt fiskafänge sålunda, att de under flodtiden medelst pator tillstängde smärre floder, grenar, vikar, och efter wattnets aflopp fångade den nedstigande fisken med en art af trädspjelor 741 Itineraria 5osa 1845_49.indd 741 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria skridit vida framför Ostjakerne. Fastän de sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land och vatten vid nedra Irtsich sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likväl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, vikar, bäckar och flodgrenar, samt bortarrendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen – de förut omnämnda пески. – Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig med så stora notredskap, som fiskandet uti floden skulle erfordra. Den sannskylldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, håglöshet och brist på endrägt. Ingenting vore lättare än att ett helt byalag skulle förena sig om gemensamma redskap och sjelfva begagna sandbanken, i stället för att åt någon äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en lumpen summa af 50 Rubel, som delas af byalaget. – Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta näringsgren, är numera af föga betydenhet. Allt vildt af värde har försvunnit dels till följe af oförnuftigt fänge, dels ock, enligt Ostjaker☙  nes före❧gifvande, af den anledning att skogarne i sednare tider öfver allt nedbrunnit. Af soblar, räfvar och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom, skall numera föga vara öfrigt. Oftare träffas björnar, elgar och vildrenar, men äfven dessa djur fångas ej med något alfvar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det är öfverhufvud svårt att säga hvad dessa menniskor skulle göra med alfvar och ifver, om man undantager deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre sammanfogade mjerdor (pos). Ungefär detsamma berättas å ömse sidor af Ural om Samojedernes fiskafänge. Men dessa berättelser motsägas af de infödde, bland hvilka Ostjakerne till och med förmena sig redan af ålder innehaft konsten att af brännäslan bereda allehanda fiskredskap (se nedan). 742 Itineraria 5osa 1845_49.indd 742 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports culturgrad på sätt och vis privilegierade Samojederne.vi Ostjaken lefver mest för dagen och benämner äfven derföre i sitt språk dag och lefnadskost med samma ord chât. Har han genom en lyckosam fångst förvärfvat sig något utöfver dagens behof, så ligger han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu ett rått, lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder att armodet är konsternas lärarinna140, och Ostjakernes ékonomiska läge är för det närvarande sådant, att de emot sin vilja tvingas till framåtskridande i cultur. Sinnad att ännu närmare beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre och inre lif, vill jag nu göra mitt inträde i en Ostjakisk jurt. Vägen leder ☙  uppför en svår ❧ trappa och en dörr så låg, att jag utan en enkom erhållen varning ej kan undvika att slå pannan emot öfra dörrposten. Förvirrad af slaget glömmer jag kanske att med korstecknet hedra Helgonbilderne141, som stå uppradade i främsta hörnet af jurten. I följe af denna försummelse och mitt äfven annars i Ostjakernes ögon något ovanliga beteende uppstår en förskräckelse, som i ögonblicket jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina betraktelser i jurten. Det första, som här träffar mitt öga, är en egen misstänklig gråfärg, som betäcker bänkar och bord, väggar och golf. Samma färg utgör jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd, såsom fat, koppar, knifvar, den med snövatten fyllda drickskannan, näfverrifvorna m. m. Golfvet i min lilla stuga är lutande, väggarne bågnade och fyllda med springor, som hvimla af sinom tusende bland det  Theocritus was a Greek poet who lived ca. 300–260 BCE. In his Idyll No. XXI (Fishermen) he says: ‘There’s but one stirrer-up of the crafts, Diophantus, and her name is Poverty.’ Classical Texts Library: Theocritus, Idylls 19–25, http:// www.theoi.com/Text/TheocritusIdylls4.html. Encyclopæ-  dia Britannica Micropædia 11: 685 [Theocritus]. (TS) Helgon-/bilderne vi. Märkas bör likwäl, att Ostjaken, då han en gång gripit sig an ett arbete, utför det med en utomordentlig kraft, seghet och ihärdighet. Men endast nöden kan bringa honom i rörelse och werksamhet. 743 Itineraria 5osa 1845_49.indd 743 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  In his letter to Rabbe, 24 June/6 July 1845, Castrén specifies: “mygg, loppor och vägglöss”. See the volume of letters in this series.  Different Khanty buildings are described and pictured in Гемуев & al. 2005: 98–108. (TS) slags yrfän, om hvilka Luther ville veta huru de skulle se ut i himmelriket.142 Rummet är rundtomkring försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en bred lafve, tjenande till sofställe. Ugnen är murad på ☙  vanligt Ryskt vis, och försedd med ett ordent❧ligt rör. Den är likväl icke fastbygd vid väggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten ugn, som under dagen begagnas vid mattillredning. Denna ugn är ofvantill försedd med ett hål, hvari man alltid ser en gryta, fylld antingen med fiskspad, köttsoppa, mjölkvälling eller annan sofvel. Vår jurt eger fyra fönster, anbragta vid tvenne väggar  – dem, hvilka omsluta det hörn, der Gudabilderne äro uppställda. Hvarje fönster består af 6. rutor, men endast ett par äro hela, med undantag af dem, som blifvit gjorda af perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser.143 Dessutom hafva också jurtens innehafvare af skjutsaren derute redan fått veta, att jag ej äter upp någon, och värden kommer nu för att välkomna sin högvälborna gäst. Detta sker här på vanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom seden är i Obdorsk. Intressant är likväl den blick, hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är blicken af en jägare, som hoppas vinna ett byte, men tillika fruktar att sjelf falla ett rof för odjuret. Man ser i denna blick svaghetens försök att värna sig sjelf och om möjligt fånga sin motståndare. Denna sträfvan röjer sig föröfrigt uti Ostjakens hela beteende. ☙  Allt är deruti list och svek, ❧ låtsad ödmjukhet och undergifvenhet. Han talar vidt och bredt om ”Богъ och Великiй Государь”, prisar Herrans och Tsarens utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom, och klagar öfver det intrång, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakernes tycke misstänkliga ämnen, ställer han sig dum, tafatt och gunådlig, låtsar ingenting veta och erinrar 744 Itineraria 5osa 1845_49.indd 744 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En viss grad af inbundenhet hör i sjelfva verket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen, den ytterliga ödmjukheten och gunådligheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller. Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig naturens son, men något stel, trumpen, kärf och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynnet förenar han ett likaså kantigt yttre: tvenne utstående kindknotor, djupt välfda ögonhål, breda skuldror, kort och knubbig växt, en stående svart peruk, m. m. Allt detta gör Ostjaken i yttre måtto högst tung, ovig och omanerlig. Likväl påstår man, att ingen kan ☙  öfverträffa den arme ❧ Ostjaken i välvilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas dygder. Och hvad den nyss omnämnda sträfheten, tyngden och kantigheten beträffar, så eger äfven denna sida sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande godmodig humor, som Ryssen kallar вострота och säger vara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf. Men jag glömmer att vi allt fortfarande befinna oss uti jurten och ännu icke gjort värdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande väfstolen. Helt säkert skall hon, ehuru Ostjakska, icke misstycka om vi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna väfnaden. Den förtjenar i sjelfva verket all aktning icke blott för sin bastanthet, utan äfven för beskaffenheten af sina ingredienser. Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en vida allmännare växt, kallad af Ostjakerne puuden, d.ä. brännässla.vii Denna växt förstår en Ostjakisk värdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola vii. Såsom anmärkt är, tillredde Ostjakerne fordom äfven sina nät af brännäslan. Nu skall hampan hafva wunnit ett större anseende, emedan den bättre än nässlan står emot wäte. 745 Itineraria 5osa 1845_49.indd 745 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  eftergifva ǁ sägas ~  Various geometric designs predominate in traditional Khanty ornaments. Иванов 1963: 52–. For illustrations of them, especially on clothing, see also Гемуев & al. 2005: 107, 111–113, 116–118, 122, 124. (TS)  Also Bergstadi mentioned the same. Rancken 1884: 39. According to Pallas 1776: 53, an Ostyak did not consider his wife much better than a necessary domestic animal. (TS) ☙  öfverträffa vanliga Ryska slitskjortor, och fö❧ga eftergifva144 dem i finhet, hvithet och snygghet. Vår värdinnas eget linne är gjordt af samma ämne och utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet, en del af ryggstycket och alla fållar prydas af de allra smakfullaste broderier.145 Hvem skulle tro att hela den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget verk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af vextrötter de röda och gröna färgerna, samt slutligen vid lediga stunder sjelf stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Vår värdinna kan utom det sköna linnet äfven visa oss en elegant heldagskostym, som hon sjelf förfärdigat. Den består uti en fin, framtill öppen klädesjacka, hvars fållar rundtomkring skimra af perlor och tennsmycken. Ofvanpå sina helgdagshandskar och skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes radband synes föga annat än den glimmande perleståten. Allt detta bevisar, att vår värdinna hvarken ☙  saknar flit, skicklighet eller ❧ fin smak. Skada blott, att hon ej vårdar sig om snygghet och renlighet i sitt hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerne vållande. De belasta den arma qvinnan med alla slags grofva arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qvinnan ännu såsom den uslaste trälinna.146 Sjelf har jag mera än engång hos Ostjaken blifvit väckt ur sömnen genom ångestrop, frampressade ur ett qvinnohjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett år tillbaka blifvit anställd besigtning och ransakning öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjakhustru, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingenting är likväl skändligare och qvinnans värde mera förnärmande, än den lumpna handel, som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är ett rart ting medan hon ännu sitter i sina föräldrars 746 Itineraria 5osa 1845_49.indd 746 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports   hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad; månne för att blifva en god menniska, en förträffelig värdinna? Af sådan orsak ingalunda. Menskligheten till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken härvid omedvetet öfvar sitt inflytande. Men sanningsenligt ☙  bör icke heller det förtigas, att Ostjaken vid ❧ sina döttrars uppfostran afser samma fördel, som då han föder räfvar. Väl gödda betala de sig väl med tiden. En god vara stadnar aldrig på hand, och döttrarna föryttras åt den mestbjudande till hustru. Se här det vid Irtischviii gängse priset på en ordinär hustru: 1. 2 till 300 Rubel i penningar. 2. En häst, en oxe och en ko. 3. 7–10 olika klädesplagg. 4. Ett pud mjöl, en veder bränvin och något humla för anredande af bröllopsfesten. Allt hvad dottern ifrån hemmet erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtvis icke hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat. kalym) Ostj. tanj), händer det icke sällan, att en ungersven, sedan han stulit sig till en flickas hjerta, äfven stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta och på vikingavis bortför henne till sitt hem, samt147 innan kort till närmaste kyrka, hvarest de älskande förenas genom band, dem menniskor ej mera åtskilja.148 Detta är bland Irtischka Ostjaker ett ganska vanligt sätt att undandraga sig brudskatten. Äfven vår närvarande värdinna erkänner med rodnad på kind, att hon blifvit sålunda tagen, eller att hon fast☙  mera sjelf ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ любви убѣжала съ отца съ матери). Wi skola icke ställa hennes blygsamhet på ytterligare prof, utan förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett ord om fordom. Han vet förtälja, att på den tid, då hvarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns vid Irtisch, samt ǁ och – It is unclear who made the change. Castrén’s relation is cited in Гемуев & al. 2005: 148–152 (p. 151) where the Khanty marriage system is described. (TS) viii. Wid Ob skall taxan wara betydligt högre. 747 Itineraria 5osa 1845_49.indd 747 21.8.2019 16:24:03 �Itineraria  Present-day Nižnie Aremzjany at N58°29′53″ E68°37′14″. (TS)  Uki is situated at N58°51′34″ E68°49′12″. (TS) Tschuderne rådde öfver landet. Ett under i allt, i styrka och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne, utvalde de till sina bostäder de högsta uddar och bergsspetsar vid Irtisch. Det var deras sed att icke bo tillsamman, utan enhvar på sitt särskilda ställe. Här uppstaplade de höga jordvallar till förskansningar åt sig och omgåfvo höjderna med grafvar, bland hvilka många ännu skola vara synliga. Sådana arbeten voro för Tschuderne ett lekverk, ty deras styrka var så omätlig, att de slungade alla slags verktyg åt hvarandra från den ena sidan af floden till den andra. Fremmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, voro de likväl bevandrade i många kunskaper, de nutidens menniskor icke ega. Medelst dem hade Tschuderne kommit i besittning af alla verldens skatter samt lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och endast för sitt nöjes skull. Väl förfarne i smidjekonst, bildade de af guld, koppar och jern sköna smycken och konstverk, af hvilka många stycken ofta blifvit fundna vid deras fordna bostäder. Alla sina skatter ☙  och dyrbarheter nedgrofvo ❧ Tschuderne under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande vapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflygta till okända nejder. Detta och mycket annat kan Gubben förtälja om nordens Giganter, men vi vilja icke längre fullfölja hans berättelser, emedan de flesta bland dem röra sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne samt Tatarerne. Så äro många vid Irtisch förekommande Tschudfästen till och med enligt historiska vittnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar. Två af dem äro omnämnda i den gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани)149 och Uki (градъ Уки)150, den förra af Tatarerne kallad Arimsan (R. Аримзянская), belägen 8. verst nedanom Bronnikowa, den sednare 80 (enl. 748 Itineraria 5osa 1845_49.indd 748 21.8.2019 16:24:03 �Russia and Siberia –, Travel Reports  Hydr.  20) verst nedanom Arimsan.151 Utom dem känner traditionen lika så många Tschudfästen152 vid Irtisch som der finnas höga uddar (se ofvanf.). Naturligtvis bildade vid dem sjelfva höjden den egentliga förskansningen; men liksom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ eller wâds’ (Syrj. vodzj, F. vasta, d.ä. något framför eller emot satt), så bevisar äfven traditionen i förening med de ännu förhanden varande jordvallarne och grafvarne, att härvid ett och annat äfven varit af menniskohand tillgjordt. ☙  ❧ Vår åldriga granne vid ugnen skulle väl kunna tyda för oss mången runa om forntids vishet och forntids tro, men han fruktar skenbarligen att härutinnan yppa sina tankar. Detta tyckes bevisa att han i hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven. Också har jag hört Ryske colonister försäkra, att Ostjakerne vid Irtisch ännu offra och bedja på gammalt vis, samt att de till och med förvara sina gamla Gudabilder in uti djupa skogen. Hvad jag med säkerhet vet, är att de likasom flera andra Finska folkslag, med helig vördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagelgubben, pelsfadren”, såsom han med särskilda epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande i god ro en björn153 af koppar, som i sinom tid varit en stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu i denna dag skola till och med de Irtischke Ostjakerne hafva för sed att behedra hvarje fälld björn med en fest, hvarvid förekommer sång, dans, öldrickning med flera ceremonier, som äfven varit gängse hos Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes fordna religionskult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild beskrifning öfver de Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej med mera, emedan posten redan är kommen och tiden inne till uppbrott.   Castrén is referring to Книга Большому Чертежу, originally written in the second half of the 16th century and compiled ca. 1597–1598 but known especially as a version from 1627. It had just been published in print in 1838. Хитров 2009; Небольсинъ 1849: 14–15, 18. (TS) Tschudfästen […] uddar ǁ Tschudfästen som det finnas höga uddar vid Irtisch björn af koppar ǁ björn 749 Itineraria 5osa 1845_49.indd 749 21.8.2019 16:24:03 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 17 Reseanteckningar (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors