4
20
1683
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b1023203fdf030cff36232002a525e11.pdf
2b5ad828d1d35a0291a56e832b8189e8
PDF Text
Text
Itineraria
blir ǁ är
Tatariskan […] Kasan. ǁ Tatariskan,
som med största fördel torde kunna studer[as] läras studeras i Kasan.
för att ǁ att
begynna ǁ 1. ~ ǁ 2. under vintern sysselsätta
under […] studera ǁ 1. studera ǁ 2. ~ ǁ
3. studera
Mordviner ǁ Tscheremisser
Under […] winter ǁ 1. W[intern] ǁ 2.
Följande wintern ǁ 3. Den derpå följande vintern <- ->
är ǁ wore
på […] tid ǁ och dröja der ett helt år
derstädes ǁ der
The mscr of the travel report published here is not preserved, but its
original version, containing many
differences in expressions compared with this one, can be found
in Castrén’s travel diary beginning
on 10 April 1845, see from p. 987 on.
The report was published partly in
Morgonbladet No. 59–61/1845 (Castrén 1845c) and partly in the journal
Suomi (Castrén 1846e), and also in
Castrén 1855: 5–17, 23–36 where the
two earlier publications were combined. This publication follows the
structure of Castrén 1855 but the
spelling of Castrén 1845c and 1846e
except for corrections of some obvious misprintings.
In traditional Slavic culture it was
prohibited or at least not recommended to initiate any new action on Mondays, such as travelling out of the town or building a
house. Амосова 2005 (http://www.
ruthenia.ru/folklore/amosova3.htm).
☙
Petersburg och derstädes studera Turkiska språket, ❧ hvars kännedom blir40 för mitt ändamål
oundgängligen nödwändig, emedan det med
Turkiskan närbeslägtade Tatariska språket är
till sin grammatikaliska byggnad högst ofullständigt utredt. Till följe af mina föregående
studier i Turkiskan hoppas jag under hösten
kunna förvärfva mig en tillräcklig insigt i detta
språk, för att kunna begynna med Tatariskan41.
Detta språk torde med största fördel kunna studeras i Kasan. Åtminstone wore jag här bäst i
tillfälle för42 att begynna43 med Tatariskan.
Detta språk har jag ärnat under44 wintern studera i Kasan, med särskildt afseende fästadt wid
den Kasanskt-Tatariska dialecten, som enligt
sakens natur bör närma sig mest de i nejden bosatta folkstammars språkarter. Wåren och hela
sommaren skulle jag komma att vistas hos
Tschuwascher och Tscheremisser, samt hösten
hos Mordviner45. Under46 påföljande winter
är47 jag sinnad att begifva mig till Sibirien på48
ett helt års tid, för att undersöka de derstädes49
bosatta Finska och Tatariska folkstammars
språkförvandtskap. Skulle det, såsom jag förmodar, lyckas mig att under resan göra några
besparingar af understödet, så will jag använda
den till anställande af ytterligare undersökningar, vare sig af Sibiriska eller andra till den
Skythiska stammen hörande språk.
(TS)
704
Itineraria 5osa 1845_49.indd 704
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
16 Utdrag ur Reseanteningar
50
af Do[or] M. A. Castrén.
Kasan den 29 April (11 Maj) 1845.
Efter att hafva ombesörjt mina vigtigaste angelägenheter i S:t Petersburg, anträdde jag den
(12) 24 Mars fortsättningen af min Sibiriska
resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus,
eller med andra ord en Måndag, d. ä. en sådan
dag, på hvilken ingen rättroende kristen i Ryssland företager sig en resa.51 Uti denna omständighet funno mina vänner en förevändning att
ännu söka qvarhålla mig en dag i Petersburg;
men ”tjensten går framför vänskapen,” säger ett
ryskt ordspråk, och för öfrigt ansåg jag det ej
heller löna mödan att af 3 X 365 tjenstedagar för
vänskapens räkning bestjäla kronan på blott en
enda. Undfägnad med en god frukost och ömma
menniskors välsignelser, satte jag mig alltså på
den bestämda dagen uti en släde, som utom mig
äfven herbergerade min reskamrat Cand[idatus]
Bergstadi och Sitka-fararen Pastor Plathan.52
Med tre raska hästar, en god kusk och en lätt
släde hoppades jag uti en snabb och munter färd
finna en afledning för vissa känslor, de der uti
ögonblick, sådana som det närvarande, ändock
ogerna låta bortblanda sig; men den fatala måndagen bragte straxt utanför Moskowska tullen
ett odrägligt yrväder öfver mig. I en välförsedd
Rysk släde lider man lekamligen ej särdeles af
In Johan Reinhold Bergstadi’s diary on March 12/24, it can be found
that they had planned their departure already for Sunday evening: “I går voro vi på middag hos
Sirén. Skulle resa på aftonen, men
deraf vardt ingenting. Under qvällens lopp dracks toddy hos oss. […]
Kl. 7 på morgonen i dag voro hästarne beställda, men inpackningen i slädan och öfriga anstalter för
afresan gjorde att vi dröjde ända till
kl. 12 på dagen. En rikelig och präktig afskedsfrukost åts dessförinnan
hos Siréns.” Rancken 1884: 8–9.
Johan Reinhold Bergstadi (1820–
1850) followed Castrén from the
beginning of the journey until the
spring of 1847, when he returned
first to Kazanˈ and from there back
to Finland because of deteriorating health. Bergstadi completed
his MA degree in 1847 and worked
as teacher of German and Russian
in Pori, Helsinki and Turku until
his early death. Rancken 1884: esp.
XXXIII–XXXIV; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=15656.
Gabriel Plathan (1809–1887)
was appointed Lutheran vicar in
Sitka, Alaska in 1845. He stayed
there until 1852. Plathan's predecessor had been Uno Cygnaeus in
1839–1844. It should be noted that
the Finnish-born marine officer
Arvid Adolf Etholén (1799–1876),
also known as a collector of ethnographic artefacts, was Governor
of Alaska in 1840–1845. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.
php?id=15766. Engman 2007: 17–20.
(TS)
705
Itineraria 5osa 1845_49.indd 705
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
According to Bergstadi’s diary, they had, however, got
with them a large bag of delicacies to make their journey
more comfortable: “I dag hafva vi åkt 86 verst. Här öppnades vår präktiga matsäck. Efter
anställd visitation funno vi att
den innehöll 18 skilda slag af de
utsöktaste rariteter. Bullor, tortor, mandelkakor, smör, thée,
socker, torkade äpplen, päron
och aprikoser med flere delicer
utgjorde den makalösa säckens
ovärderliga innehåll. Vid théebordet kom den till oss utmärkt
väl till pass.” Rancken 1884: 9.
Castrén refers here to 2 Kings
2:11: ‘As they were walking
along and talking together,
suddenly a chariot of fire and
horses of fire appeared and
separated the two of them and
Elijah went up to heaven in a
whirlwind’. Bible (New International Version), http://www.
biblestudytools.com. (TS)
On 13/25 March they were at
Jajcevo near Novgorod, crossing
the River Volxov at N58°38′48″
E31°26′24″, on the 14/26th in
Edrovo (N57°55′9″ E33°35′51″),
on 15/27th in Toržok (N57°2′28″
E34°57′36″; “Castrén och Plathan
begynna att krassla.”) on the
16/28th in Zavidovo (N56°31′41″
E36°31′41″) and on the 17/29th
they arrived in Moscow. At the
time of the arrival, “Plathan var
mycket krasslig, […] Castrén
har hållit sig temmeligen uppe
och sökt att med glam och skratt
raisonnera bort sina krämpor.”
Before Tverˈ the bad road conditions had broken their sleigh
and it had to be repaired on the
way. Rancken 1884: 9–11. (TS)
ett ännu vida värre oväder, än det närvarande; men
till och med den sämsta abc-darius i det menskliga
eländets historia vet så mycket, att man under vissa omständigheter af ett mindre ondt plågas mera,
än under andra vida större. Så skulle ovädret bakom
den Moskowska tullen sannolikt haft föga att betyda, om resan exempelvis hade gällt ett bröllopp eller
en Magisterpromotion; men då sjelfva Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i Petersburg hade
tagit afsked af mina sista öfrigblefna, Finska vänner,
väckte nu den lilla disharmonien i naturen hos mig
på samma gång en sorglig saknad af hemmet och en
bitter hugkomst af Sibiriens tundror.53 Det föreföll
mig, liksom vore min färd ifrån hemmet till tundran på visst sätt ett motstycke till Elie himlafärd.54
Ty likasom hemmet borde utgöra vår jordiska himmel, så lärer väl rättvisligen en hvar utom Samojeden
nödgas erkänna, att ofvan jord ej finnes någonting
vederstyggligare, än en Sibirisk tundra. Att hos mig
upplifva minnet af tundran, såsom målet för min resa
och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret
äfven naturens egen beskaffenhet. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, skoglösa, ödsliga och enformiga, såsom tundran; ofta framskymtade genom
den bortsmälta snön bara, mörkbruna fläckar, alldeles likasom på de kärruppfyllda tundrorna. Vägen var
folktom, allt lefvande hade för ovädrets skull flytt sin
kos, byar och boningar bortskymdes af yrsnön. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig
nästan genom hela Petersburgska och Nowgorodska
guvernementerna.55 Med afseende å naturen skiljer
sig Waldaj-regionen56 genom sina sandiga kullar i
någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar
äro likväl icke högre, än att de rätt väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarna på tundran.
Med Nowgorodska guvernementet upphör Waldaj,
och i det Twerska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande, än tillförene. Utom
naturens egen inneburna, konstlösa skönhet ser man
706
Itineraria 5osa 1845_49.indd 706
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
så väl i det Twerska, som i de Moskowska och Wladimirska guvernementerna57 många herregods, som
prydas af sköna trädgårdar, parker, alleer m. m. Men
hvem njuter af naturens skönhet i slutet af Mars, då
man med möda fredar sitt ansigte emot det af hästfötterna ifrån landsvägen uppkastade orena snöslagget! I Wladimirska guvernementet öfverraskades jag
likväl på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur.
Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man med ens öfverskådar
ett helt chaos af nakna snöfält; – utom dem möter
man i detta guvernement äfven brantare, med ståtliga granar bevuxna höjder, hvilka ett Finskt öga
alltid med fröjd betraktar. Inom Nishegorodska guvernementet58 gick min färd längsefter Wolga. Dess
stränder bestodo af skoglösa, sandiga, mycket höga
kullar, hvilka hindrade mig att taga i ögnasigte det
närliggande landet. Allt hvad jag deraf såg bestod
af ett evigt slättland. I det Kasanska guvernementet
fortsatte jag resan utmed Wolga, men här voro dess
stränder ej mera nakna sandbackar, såsom i Nishneij,
utan för ögat tedde sig å ena, den högra sidan af floden en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar,
samt å den venstra vidsträckta slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält.
Min hitintills gjorda resa ifrån Helsingfors till
Kasan59 utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag
naturligtvis varit i tillfälle att se mycket, men jag har
egentligen ingen ting besett. Nowgorod Welikij60,
det gamla Gardarikets lysande hufvudstad, for jag
förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de
fria männen fordom upphofvo sina röster för allmänt
väl. Staden Twers61 sköna läge betraktade jag vid en
kopp kaffe genom vindskammarfönstret på stationen. I Moskwa besökte jag ändtligen Kreml, såg det
gamla Tsarpalatset, rustkammaren och den märkvärdiga kyrka, som Iwan Wasiljewitsch62 lät uppbygga
till minne af Kasans eröfring, hvarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren,
The Valdaj uplands, the watershed area between St Petersburg
and Tverˈ. Its length from northeast to south-west is ca. 450 km
and its breadth is ca. 100 km.
The highest point is 346 m above
sea level. Маккавеев 2006. (TS)
The Governorate of Vladimir
is ENE of Moscow, and the
city of Vladimir is at N56°7′47″
E40°24′10″. (TS)
The Governorate of Nižnij
Novgorod east of the Gov. of
Vladimir. The city of Nižnij
Novgorod is located at the confluence of the Oka and the Volga at N56°19′38″ E43°59′58″. (TS)
Kazanˈ is on the River Kazanka, approximately at the point
where it joins the Volga at
N55°48′19″ E49°4′20″. It was a
Governorate
administrative
centre since 1708. In Castrén’s
time it had ca. 45,000 inhabitants. At present it is also a
prominent centre of education
and research with a university,
learned societies and other institutions. The university was
founded in 1804, and the first
chair in Mongol languages in
Europe was opened there in
1833. Several Finnish scholars
visited Kazanˈ also after Castrén. Статистическiя таблицы: 14; Губернии Российской
империи: 118; Салахов – Бухараев 2008; Salminen, Timo,
2003: 105, 109 etc.; 2009: 228,
239 etc. (TS)
Novgorod is on River Volxov at
N58°31′15″ E31°16′35″. (TS)
Tverˈ is on the River Volga at
N56°51′35″ E35°55′5″. (TS)
Ivan IV the Terrible (1530–
1584), Grand Duke of Moscow
and Tsar of Russia in 1533–1584.
707
Itineraria 5osa 1845_49.indd 707
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Nenonen – Teerijoki 1998: 844–
845. (TS)
Castrén means the Church of
Vasilij Blažennyj (Собор Покрова Пресвятой Богородицы,
что на Рву) on the Red Square
in Moscow, built in 1555–1561.
Ильина 1973: 9, 22–23, Fig.
105–111. (TS)
Again, Bergstadi described their
social life in Moscow in more
detail than Castrén. On 18/30
March: “Om morgonen uppsökte jag Finnarne: Boström,
Martinsson, Boisman, Öhman,
Cairenius, Hultman, Sederholm
och Tollet. De hade väntat oss
till Påskaftonen. Vi frågade väl
vid ankomsten till staden efter
Glavnaja Kvartira Finlandzef,
men emedan ingen derom kunde gifva oss besked, så åkte vi
in på Yards värdshus. En väldig
Påskfrukost åts hos Finnarne.
Vin och punsch flödade i massa. Vi dröjde hos dem ända in
på sena qvällen.” He continued
on the next day: “På morgonen
hitkom Öhman och derpå Hultman. Vi höllo turvis den kranke pastorn sällskap. Castrén
var med Öhman till Kreml och
på Bokuppköp.” He also mentioned Castrén’s fear that the
spring would come so soon that
they would not cross the Volga
before the break-up of the ice
but because the winter seemed
to continue, Castrén decided to
depart on the next day. Rancken
1884: 11–12.
All the listed Finns were in
Moscow to learn Russian. Of
them, Johan Petter Boström
(1819–1871) was later an adjunct pastor. Fabian Martinson
(1821–1896) became lecturer in
för att han ej måtte kunna uppföra ett annat dylikt
verldens underverk.63 Bland fästningens märkvärdigheter fick jag äfven se den ryktbara jätteklockan
och hörde en bonde vid dess betraktande utropa: что
глупо. Efter att hafva tagit allt det märkvärdigaste i
ögnasigte, förfogade jag mig ut ur fästningen genom
en port, som Napoleon sades hafva sprängt i luften.
Härvid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som
af hvarje man bör iakttagas, emedan en Helgonbild
hänger ofvanom porten, som skall hafva kommit helbregda ifrån den Moskowska smällen.64 Efter tre dagars uppehåll i Moskwa fortsatte jag resan till Wladimir65, den närmaste guvernementsstaden. Här låg jag
öfver natten och undvek derigenom en olycka, som
drabbade många andra resande, i det de med släde
och hästar blefvo igenyrda på en till staden nära belägen höjd, hvarest de äfven nödgades tillbringa sin
natt på äkta Samojediskt vis. Halflefvande återvände
de följande morgon till Wladimir, beskärmande sig ej
mindre öfver herberget, än sina i lösen utbetalade 50
Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ,” yttrade min hyrkusk,
då han hörde, att äfven jag ärnat samma natt fortsätta min resa. – Till Nishnij Nowgorod anlände jag
med tusen krämpor, men fortsatte icke desto mindre
utan uppehåll min resa till Kasan. Här har jag omsider nedslagit mina bopålar för några veckor, men är
ännu icke rätt hemmastadd i stadens mysterier. Saken
är den, att Ryssarne nu hafva sin страстная недѣла
(veckan före Påsk), då hela verlden är försänkt i andakt och bön, följakteligen otillgänglig för oskära
blickar. Alldeles liksom de rättroende tillbringar äfven
jag ett instängdt kammarlif, men grubblar mindre öfver mina synder, än öfver Kasanska guvernementets
äldre invånare. – – –
Såsom bekant är, har det Kasanska landet eller
medlersta delen af Wolga-flodområdet varit en tummelplats för en mängd folkslag, bland hvilka somliga
redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men de
flesta likväl, såsom det tyckes, upphört att spela en
708
Itineraria 5osa 1845_49.indd 708
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
role i verldshistorien. De uräldsta innevånare i denna
nejd voro Bulgarerne – ett folk, som ej lemnat efter
sig andra minnen, än grafvårdar och ruiner af förstörda städer, ehuru de efter allt utseende varit i besittning af en aktningsvärd cultur och för öfrigt äro af
den allrastörsta betydelse i Rysslands äldre historia.66
De första upplysningar om Bulgarnerne äga vi genom
Arabiska och Byzantinska skriftställare. Hos dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, till sin
religion Muhamedanismen tillgifvet. Hufvudstaden
för deras rike var Bolgari, hvaraf ruiner ännu skola
vara synliga vid Wolga ej långt från staden Spask, 90
verst söder om Kasan.67 Bulgarerne hänföras af Byzantinske Historie-skrifvare till samma folkklass som
Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet voro Finnarnes förfäder. Allmänt räknas äfven af nyare historici
Bulgarerne till den Finska stammen, hufvudsakligen
på den grund, att, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu
talrika grenar af nämnda stam förefinnas i den nejd,
hvarest Bulgarerne fordom spelat sin rol.”68 Bulgarernes välde sjönk, och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan som hufvudstad. När sedermera äfven dess tid var kommen och allt land ända
till Ural underlades den Ryska spiran69, blef det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer,
Kirgiser, Kalmucker, hvilka med de Finska stammarne
vid Wolga gjorde gemensam sak emot Ryssland.
Efter de mångfaldiga, men för äldre tider föga
kända folk-rörelser, som föregått inom den Kasanska
delen af Wolga-flodlandet, finnas här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan varit
de herrskande, nemligen den Finska, den Tatariska
och den Slaviska stammen. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Vid senaste revision
uppgafs i Kasanska Guvernementet antalet af Ryssar
till 504,930, af Tatarer till 136,47070 och af de Finska
stammarne inalles till 356,191. Beträffande Tatarerne tror man dem utgöra en blandning af Turkar och
Russian at the Alexander University in Helsinki. Erik Vilhelm Johan Boisman (1821–
1880) was to become a vicar
in Hämeenlinna. August Mauritz Öhman (1819–1849) was already at the time a teacher of
Russian in Porvoo, and later
a bookseller in Helsinki. Isak
Leonard Cairenius (1823–1860)
was later teacher of Russian in
Helsinki. Karl Hultman (1824–
1884) became a state clerk. The
most notable career that of
Karl Adolf Teodor Sederholm
(raised to the nobility as Cederholm, 1824–1911) who became Senator and Vice Chairman of the Judicial Department
of the Finnish Senate (i. e. the
Supreme Court of the Grand
Duchy of Finland). Before that
he held several other positions.
Karl Arvid Tollet (1823–1892)
was later a clerk at the Administrative Court of Turku. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15617,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15917,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15932,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15648,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=16164,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15995,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15894,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15942.
(TS)
On 20 March/1 April, they were
in Bogorodsk and arrived in
Vladimir on the next day. There
709
Itineraria 5osa 1845_49.indd 709
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
they could initially get horses,
because postal coach had taken
them all. On 22 March/3 April
they reached Slobodišči at
N56°10′9″ E42°26′36″. Rancken
1884–12–14.
The Bulg(h)ars or Bolg(h)ars
were a semi-nomadic tribe
speaking a Turkic language
and originating probably from
Central Asia. They founded the
state of Old Greater Bulgaria in
the first half of the 7th century north of the Black Sea, but
it was short-lived and broke
up. Subsequently, some Bulgar
tribes wandered to the north
and founded the state of Volga Bulgaria, which lasted until
the 13th century. Bulgaria was
occupied and subjugated by
the Mongols in 1236. The Finnish archaeologist A.M. Tallgren
(1885–1945) wrote the first archaeological overview of Volga Bulgarian antiquities on the
basis of materials bought from
Kazanˈ for the National Museum of Finland in 1909. Копорина & al. 2005; Tallgren 1918.
(TS)
Bolghar was situated in the later village of Bolgar(y) at the
Volga at N54°58′55″ E49°2′4″.
(TS)
Castrén cites Ferdinand Heinrich Müller’s work Müller 1837.
(TS)
Russians occupied and subjugated the Kazanˈ Khanate after
lengthy wars by 1552. Большая
российская энциклопедия
12: 405–406 [Казанско-русские войны]. (TS)
According to the census of 2002,
there are ca. 5.5 million Tatars
in Russia today. Всероссийская
Mongoler, hvilka under det Mongoliska herraväldet
förenat sig till ett folk. Det oaktadt anses Turkar och
Mongoler vara så afvikande från hvarandra, att man
vanligen hänfört dem till tvenne olika menniskoracer. Af en helt motsatt mening är dock den Danske
Philologen Rask, som yrkar på en bestämd förvandtskap emellan hvardera folket samt derjemte antager
ett vidsträckt slägtskapsband emellan alla de folkslag, som blifvit räknade till Mongoliska, Mandschuriska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska,
Nordost-Sibiriska och Nord-Amerikanska familjerna.
Denna mening synes i våra dagar vinna allt större och
större trovärdighet. Åtminstone har jag i Ryssland
lärt känna män af profession, som satt slägtskapen
emellan Turkiskan och Mongoliskan utom all fråga.
För öfrigt har man redan länge hört både Philologer
och Physiologer å ena sidan antaga en förvandtskap
emellan Finnar och Mongoler, liksom å den andra sidan slägtskapen emellan Finskan och Turkiskan numera knappt kan betviflas. Således kommer man äfven genom det Finska medium till ett sådant resultat,
att Turkar eller Tatarer och Mongoler måste tillhöra
samma menniskorace.
Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet äfven Tschuwascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka sistnämnda folkslag samtligen tillhöra den Finska stammen.
Om Tschuwaschernas ursprung finnas likväl tvenne
skilda meningar. Några anse dem för en ursprungligt Finsk folkstam, hvilken genom närheten och
umgänget med Tatarerne blifvit redan så tatariserad,
att den numera knappt kan hänföras till den Finska
familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en afkomma af
de gamla Bulgarerne.71 Denna mening, som tillhör
den berömde Orientalisten Frähn i S:t Petersburg,
är af stort intresse samt förtjenar att på det nogaste
710
Itineraria 5osa 1845_49.indd 710
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
pröfvas och behjertas.i Men då mina insigter i saken
ej tillåta mig ifrågavarande pröfning, betraktar jag
Tschuwascherne blott såsom en tatariserad gren af
Tscheremisserna. Till en sådan mening finner jag all
anledning uti språk-förvandtskapen, de begge folkens angränsande bostäder, samt äfven uti den omständighet, att Tschuwascherne af Nestor ej blifvit
särskildt omnämnda. I anseende till sina bostäder äro
Tschuwascher och Tscheremisser endast afskilda från
hvarandra genom floden Wolga. Tschuwascherne bo
hufvudsakligen på den högra eller bergiga (горная)
sidan af Wolga, Tscheremisserna åter på venstra eller den så kallade ängsidan (луговая). Här och der
finnas äfven Tschuwascher bosatta vid den venstra
Wolga-stranden och Tscheremisser vid den högra.
Tschuwaschiska grenen utsträcker sig genom Guvernementerna Kasan, Orenburg, Saratow, Simbirsk,
Wjatka; den Tscheremissiska genom Kasan, Kostroma, Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Perm, Wjatka.
Tschuwascherne skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Finska folkfamiljen. Antalet af dem
uppgifves till inemot 400,000 själar72, bland hvilka 271,758 lefva inom Kasanska Guvernementet. Af
Tscheremisser, hvilkas hela antal uppgår till något öfver 200,000 själar73, finnas uti nämnda Guvernement
endast 67,657. Detta folk spelar uti Ryska historien
en icke obetydlig rol, ty under Kasanska Chanatets
tider74 stridde Tscheremisserna med vild förtviflan
emot Rysslands Furstar, och äfven efter Chanatets fall
motstodo de envist det Ryska väldets uppkomst. –
Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till största delen döpta, men vidhänga icke desto mindre sin
gamla hedniska religionskult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl
Tschuwaschernes, som Tscheremissernes religion,
перепись населения 2002
года, http://www.perepis2002.
ru/index.html?id=87. (TS)
The present conception of the
Chuvash is that they are descendants of Bulgars, Suvars
who had immigrated from
the Caucasus and Finno-Ugrians. It is unanimously accepted that their language belongs
to the Turkic languages. Schafer 2004. Already August Ahlqvist, who studied Chuvash
language in 1856 and 1857, rejected Castrén's assumption.
Ahlqvist 1986: 133, 183. (TS)
The Chuvash population numbered ca. 1.6 million in 2002.
Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
In 2002, ca. 604 000 Maris. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
The second half of the 15th and
the first half of the 16th century. (TS)
i. Det vore möjligt, att namnet Bulgarer, Bolgarer (Volgarer) icke ens är ett nomen proprium, utan betecknar Wolga-flodens bebyggare i gemen.
711
Itineraria 5osa 1845_49.indd 711
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Castrén visited Fuchs for the
first time on 29 March/10 April
in the morning. Rancken 1884:
15.
In 2002, ca. 834,000 Mordvinians. Всероссийская перепись населения 2002 года,
http://www.perepis2002.ru/index.
html?id=87. (TS)
In 2002, ca. 637,000 Udmurts.
Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
Glazov was a district town
in the Kazanˈ Governorate at
N58°8′27″ E52°40′24″. (TS)
seder och lefnadssätt har Madame Fuchs75 meddelat
ganska intressanta upplysningar.
Mordwiner, utgörande den sydligaste gren af
de finska folkstammarne vid Wolga, beräknas in
summa till 92,000 själar76, af hvilka blott 1,137 äga
sin vistelse i Kasanska Guvernementet. De öfriga lefva kringspridda i Guvernementerna Kasan,
Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Pensa, Saratow och
Simbirsk. Samtlige Mordwiner äro Greker. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1:o den vestliga,
Ersad, boende vid Oka, 2:o den ostliga, som kallar sig
Mokschad, vid Susa och Mokscha. Skilnaden emellan
de begge grenarne skall egentligen bestå deri, att Ersanerne bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande,
än Mokschanerne. Öfverhufvud hafva likväl de till
Wolga-stammen hörande tre folkslag: Tschuwascher,
Tscheremisser och Mordwiner, i mer eller mindre
mån tatariserat sig, och just derigenom åtskiljas de
ifrån alla andra till den Finska stammen hörande
grenar.
Till den Finska befolkningen vid Wolga sluter
sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste
gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga stamförvandter äro Permier och Syrjäner – tvenne grenar,
hvilka rätteligen kanske borde betraktas såsom en
enda, emedan de både till språk och seder äro från
hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma
de nordliga Wotjakerne; de sydliga närma sig i någon mon Tscheremisserne. Ehuru till större delen
döpta i den Grekiska trosbekännelsen, skola äfven
Wotjakerne ännu vara tillgifna sin hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs är föga afvikande
ifrån den Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal uppgifves till 100,00077, hvilka
äro bosatta i Guvernementerna Kasan, Orenburg och
Wjatka. Deras hufvudsäte är i Glasowska kretsen78 af
Wjatska Guvernementet. I Kasanska landet beräknas
deras antal endast till 5,399 själar.
712
Itineraria 5osa 1845_49.indd 712
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne en
öfvergångslänk emellan Wolga-stammen och den
Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider
spelat en utomordentligt vigtig rol i det ostliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af
tvenne, efter häfdatecknares vittnesbörd, icke obetydliga handelsmakter: den Permska i norr och den
redan nämnda Bulgariska i söder. Till den förra hörde idel Finska folk, af så väl den Permska, som den
Karelska stammen. Den sednare innefattade utom
Bulgarer, hvilkas härkomst ännu är outredd, samtliga
de Finska stammarne vid Wolga. Om man nu å ena
sidan också nödgas medgifva, att ingendera af dessa
makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle
med gemensamma lagar och institutioner, utan varit
splittrade i smärre stammar, med hvar sin särskilda
chef eller stamfurste till öfverhufvud, så är å andra sidan afgjort, att just dessa stammar grundlagt det östra eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller
om den Finska stammen öfverhufvud, att den utsått
odlingens frö öfver nordens drifvor. Ehvad stammens
politiska betydelse äfven må hafva varit, dess stora
vigt och betydelse i cultur-historiskt hänseende skall
icke ens den mest obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättvisa finnes på jorden, så
måste den Finska folkfamiljen i hela sin utsträckning
få en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och
Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge
Ryssland äger en historia, ty det ostliga Rysslands
äldre historia är deras, fastän den nu, såsom sagdt,
väsendtligen är en cultur-historia. De första stegen
till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska
stammarne i Ryssland varit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel beträffar, så vittna
om dess betydenhet enstämmigt flera länders häfdatecknare. Ingenting är sannolikare, än att i äldre tider
en handelsväg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet
genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden,
713
Itineraria 5osa 1845_49.indd 713
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
samt att denna väg ytterligare fortsattes åt norr ända
till Norige, åt söder till Indien. De vidsträckta floder,
af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde
en sådan handels-communication möjlig. Vid samma
floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med
framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för
nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande
för culturen. Derföre se vi äfven de Finska stammarne vid en mera framskriden odling bosatta vid floder,
haf och sjöar. Såsom redan i det föregående blifvit
omnämndt, har Wolga sedan urminnes tider varit
medelpunkten för Tschuwascher, Tscheremisser och
Mordwiner; den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen,
bestående af Woguler och Ostjaker, är koncentrerad
vid Ob-floden; Karelarne bodde fordom vid Dvina
och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero
m. m. Häraf förklaras vidare den anmärkningsvärda, men hittills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt
namn antingen efter ett bestämdt vattendrag, eller
helt obestämdt låta ordet vatten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller As-chuj,
d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierne benämna sig
Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis folk
vid vattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m.
äro idel benämningar, tagna af vattudrag. Af ordet
vatten låta äfven namnen Woter, Wotjaker, Wesser
lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskilta
Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotj.), wit (Tscher.), wesi
eg[entligen] wete (Finn.), wäd (Mordw.), tschatt[s]e
(Lapp.), o. s. v. Samma ordstam förekommer ock i flera Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser, vatten, вода,
o. s. v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungliga tvåstafviga stammen
blifvit på olika sätt förändrad. För att ej tala om de
vanskliga vocal-ombytena, är i Tscheremissiskan och
Mordwinskan blott slutvocalen bortkastad. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit
714
Itineraria 5osa 1845_49.indd 714
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
förvandladt till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket vanlig sak. Att äfven i sistnämnda
språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke
allenast genom jemförelsen med Lappskan, Finskan
och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap hos de Finska språken, att, med undantag af
pronomina och partiklar, ett ursprungligt stamord ej
är enstafvigt, så framt deri icke förekommer en lång
vocal eller diphtong. Följakteligen måste man för den
närvarande stammen wu i Wotjakiskan supponera en
ursprungligare form wut, wuti. Och då Wotjakerne
kalla sig sjelfve Wut (Ut) eller Wut-mort, så betyder
denna benämning, likasom Mordwa, helt enkelt: Folk
vid vattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven
namnet Woter, hvilka sjelfve kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser af vesi.
En annan omständighet är likaså vigtig i frågan om de Finska folkslagens benämningar. Likasom
Samojeder och många andra vilda folkslag, hafva äfven de Finska stammarne ursprungligen betecknat
sig med den allmänna benämningen af menniskor. För
det närvarande ega de visserligen ett specifikt namn,
men hos några bland dem kan benämningen menniska ännu icke tilldelas andre, än blott infödingar.
Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af annan
stam benämnas jös eller jös-mort, och i pluralis woityr eller woityrjas, främlingar, i motsats emot mortjas, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar Tscheremissen sig sjelf Mara, menniska, men utländningen
benämnes edem af det Tatariska adam. Olonesarnes
benämning Lyyti (af люди, folk) är förmodligen en
öfversättning af något inhemskt, härmed liktydigt
ord. Jag återkommer till de nyss ifrågavarande orden
mort (mord, murt) och mara. De äro ursprungligen
ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, som äfven betyder menniska. Här har uti
Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart) och
stammen derpå antagit ett schevatiskt a, till följe af
715
Itineraria 5osa 1845_49.indd 715
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Rostov or R. Velikij is on the
northern shore of Lake Nero
at N57°11′0″ E39°25′0″. The area
inhabited by of the Meryans is
assumed to been on the Volga,
extending to the 19th-century
Governorates of Kostroma and
Jaroslavlˈ. Леонтьев 1996; Рябинин 2014. (TS)
Murom is on the River Oka
at N55°34′24″ E42°3′58″. The
Murom people are assumed to
have lived on the lower course
of the Oka. Рябинин – Кузнецова 2014. (TS)
de Finska språken allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna mara öfvergår efter
det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja, som,
till åtskilnad ifrån nomen proprium Marja, lätt kan
förvandlas till Merja. Detta namn bär hos Nestor ett
Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne, i trakten af det gamla Rostow.79 Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk äger samma
namn med sina grannar Tscheremisserne, så kan med
skäl antagas, att detsamma antingen bestått af Tscheremisser eller utgjort en med dem nära beslägtad
stam. En annan jemväl försvunnen Finsk folkstam,
benämnd Muroma, bodde söder om Merja, eller vester om de närvarande Mordwinerne, i den nejd, hvarest nu staden Murom är belägen.80 Ordet Muroma är
sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort (murt)
är omisskännelig, och ma, jord, land. I ordagrann öfversättning betyder således ordet Muroma, folk på
landet, i motsats emot Mordwa, folk vid vattnet. Benämningarna tyckas således antyda, att dessa tvenne
folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne
grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft sina bostäder vid ett vattudrag, den andra (Muroma) åter varit
derifrån afstängd. Ingenting kan vara sannolikare än
detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och
Muroma-folkens genealogie, borde man noggrannt
undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som
till äfventyrs ännu förefinnas inom gränsorna för
hvardera folkets fordna hemvist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynt, men nödgades i brist
på tillräckliga lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna
Merja- och Muroma-länderne finnes ett stort antal
ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men
om några bland dem uteslutande tillhöra Mordwiner
och Tscheremisser, är en sak, som jag nu icke förmår
utreda.
716
Itineraria 5osa 1845_49.indd 716
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
I.
Perm den 8 (20) Maj 1845.
Den 1 Maj g[amla] st[ylen] sutto några Finska vänner
och språkade tillsamman vid ett glas Donskoje81 uti
N:o 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan.82 Tvenne
bland dem83 voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga84 skulle efter en tvåårig vistelse i
Ryssland innan kort återvända till fädernejorden. En
främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge
paren kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden måste framkalla. Men då glädje och
sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa,
kunna de dock i längden ej trifvas väl tillsamman,
utan upplösa sig gerna i humor, hvilken innehåller
uti sig hvardera af de nämnda motsatserna. Det Finska lynnet äger sedan vår oltfader Wäinämöinens och
hans ärade vän Lemminkäinens tider en afgjord benägenhet för det humoristiska. Likasom envisheten,
är äfven humorn hos oss en allmän nationalegenskap.
Hvarje äkta Finne äger deraf sin större eller mindre
anpart. Hos somliga personer är den så inbiten, att
de knappt kunna yttra den vanligaste tanke, utan att
gifva den en viss humoristisk anstyrkning. Ett sådant
lynne befann sig äfven ibland de fyra af slumpen
sammanförda vännerna. Mannen var i Kasan allmänt
känd under namn af den gamla Svensken (Star[o]j
Schwed)85, förmodligen af den anledning, att han i
en stadsdel, benämnd Mokraja86, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara
det Svenska folkets ära. Den gamla Svensken var
nu såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en
alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. Främmande för allt narraktigt jägtande efter qvickheter,
talade han skämt på fullt allvar och lade i sina ord
alltid ett stadigt, redbart innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk ost, Finsk skinka och Finsk
vänskap, begrep man utan möda, att allt detta var
Wine from the Don. (TS)
According to Bergstadi, they
were having breakfast before
the journey. Rancken 1884: 21.
(TS)
Castrén and Bergstadi.
Karl Alexander Alcenius (1819–
1853) who studied Oriental
languages in Kazanˈ in 1843–
1845
(Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15470) and Jakob
Vilhelm Avellan (1806–1891),
teacher of Russian in Hämeenlinna, who studied in Kazanˈ in
1841–1844 (Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsinki.
fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=14368). (TS)
Castrén may mean Avellan
who was eldest in the group.
(TS)
Today, the neighbourhood of
the Central Railway Station.
История: какой была Привокзальная площадь Казани
в конце 19 века, Аргументы
и факты Казань 17, April 27,
2011, http://www.kazan.aif.ru/
realty/details/82214. (TS)
717
Itineraria 5osa 1845_49.indd 717
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
He was Justus Adolf Eriksson
(Ericsson) (1820–1895), naval
officer, and director of the pilot service of Finland in 1874–
1882. Rancken 1884: 21; Åkerman 1941: 44. (TS)
Johan David Valerius’s (1776–
1852) ode Tålamodet (Patience),
was awarded the Grand Prix
of the Swedish Academy in
1803. Valerius 1807: 207: “Lid
då, dödlige! – det är din lott; /
Lid med tålamod, – det är din
heder. / Tro det goda, straffadt,
lika godt; / Mer än vägen, skåda, hvart han leder.” I express
my thanks for this information
to Ph.D. Oula Seitsonen. J.D.
Valerius pursued a career in
administration, serving finally
as the chief of the Royal Chancery and the Exchequer of
Sweden. He was awarded the
title of chancery councillor. As
a poet he represented the 18thcentury style, and several of his
poems and songs were popular
in the early 19th century. Nilsson 1955. (TS)
någonting ganska godt och bastant, men att man
ändock efter sin undfångna del kunde tåla en liten
fasta på saken. I sådan anda lät den gamla Svensken
sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse.
Esom oftast blef han likväl afbruten af en om sina
drickspenningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarna längesedan stodo förespända.
Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut
och allas ögon voro riktade på den sista tåren i glaset,
då en främmande röst i korridoren hördes fråga efter
N:o 12. Alla reste sig upp, allas blickar riktades mot
dörren, och in trädde en man i Rysk militär-uniform.
Denne man var till allas vår glädje och förundran
en landsman – Lieutenant Erikson87, hvilken med
hustru och svärmor befann sig på en tioårig resa till
Ochotsk. Man tänkte sig Eriksons öfverraskning, då
han kom till värdshuset i afsigt att uppsöka en resande Engelsman och helt oförmodadt befann sig i en
krets af landsmän. Nu börjades naturligtvis ett nytt
glam, nya historier uppdukades, den Eriksonska familjens reseäfventyr afhördes, samtalet fick en gladare, lifligare färg. Men då allt i verlden har en ända,
nödgades vi tvenne Sibirie-farare slutligen gifva vika
för hyrkuskens otålighet och säga farväl åt våra vänner, efter att likväl hafva gifvit Erikson vårt löfte att
afvänta honom någonstädes under resan.
Den första Maj afreste jag alltså ifrån Kasan.
Såsom man vet, äro de Ryska vägarna vid denna årstid högst ojemna och dåliga. Följakteligen måste min
bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande studerkammarlif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i
ett obeqvämt equipage. Men den gamla Svenskens
humor hade så angripit mitt sinne, att jag blott tänkte
på den vackra visan: ”lid o dödlige, det är din lott,”88
och med ett orubbligt lugn uthärdade den opoetiska landsvägstorturen. Detta var nu en plåga. En annan uppkom af en häftig och kylande motvind, som
dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand.
718
Itineraria 5osa 1845_49.indd 718
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Malmyž was a district town
in the Vjatka Governorate at
N56°30′56″ E50°39′50″. (TS)
Så svårt det var, sökte jag likväl hålla ögonen öppna och förskaffa mig en översikt af nejden, som jag
bereste. Den tycktes vara sig temligen lika öfverallt.
Man for öfver en vidsträckt slätt midt igenom ängar
och åkerfält, steg på en liten kulle, sandig och skoglös, kom åter på en slätt, sedan på en kulle och så
hela dagen igenom. Så länge marken ännu icke upplifvas af vårens grönska, äro sådana nejder obeskrifligt tröttsamma att befara. De smitta sinnet med sin
egen gråa färg och försätta betraktaren uti en odrägligt tung och sömnig stämning. Dock hände det mig
understundom vid anblicken af ridande Tatarer, som
på blixtsnabba springare rände utöfver de vidsträckta
stepperna, att jag väcktes ur min dvala och önskade
att fältet vore än större. Likaså när jag ifrån en högt
belägen kulle i ett ögonkast öfverskådade en mängd
Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn,
der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma
förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn
till andakt och bön, ville jag hafva bort alla de kullar,
som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt
nöje beredde mig äfven sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina
chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra
anleten med hvita slöjor, sådant var åter af ovana en
smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid,
emedan den Tatariska befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något öfver 100 verst, lemnade
jag det Kasanska guvernementet, och i Wjatka ser
man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Wotjakiska fysiognomier. Längre
fram i Malmyschska kretsen89 samt i synnerhet uti
den Glasowska blifva Wotjakerne det rådande folket. Desse utgöra, såsom bekant är, en gren af den
Permska stammen och äro för resten ett stilla, godt,
idogt folk. Under hela resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland.
Att framkalla allehanda fosterländska illusioner, dertill var först och främst naturen utmärkt gynnande,
719
Itineraria 5osa 1845_49.indd 719
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
ty här såg jag, likasom i Finland, floder, sjöar, skogar, kärr, moar, höjder och dalar. Vidare är det ock i
grunden samma folk, som bebor hvardera landet. Jag
vill icke här orda om den filologiska öfverensstämmelsen mellan Finnar och Wotjaker, ännu mindre
om fysiognomiska och craniologiska, utan blott om
den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna
öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla,
sedigt och ärbart lefverne, vida skildt ifrån allt, hvad
man i de flesta andra guvernementer är van att se och
erfara. Således märkte jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrålande fyllhundar,
utan enhvar tycktes vara stadd i sina laga värf och
förrättningar. På stationerna gick allt för sig i största
stillhet. Ingenstädes blef jag bedragen, ty allt utom
skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades
aldrig. Utan att på förhand betinga sig arfvode för
gifna uppdrag, uppfyllde man med största beredvillighet alla mina önskningar, och den allraringaste
vedergällning emottogs med en oskrymtad känsla af
tacksamhet. Sådan fann jag Wotjaken – from, enkel
och oskuldsfull, liksom vår Finska bonde. Måhända
hade jag likväl sett alltsamman i en helt annan dager,
om ej just inom det Wjatska guvernementet vårens
hulda genius för första gången på detta år hade helsat mig med sina milda vindar, sina ljufva dofter, sina
lätta fjärlar och sitt herrliga solsken.
Tvenne dagar njöt jag af vårens glada gåfvor
under Wjatkas himmel. Under loppet af den tredje
kom jag till Permska guvernementet, och här mötte
mig på en gång en grå himmel, kulna vindar, stora
drifvor och dystra, bergiga nejder. I anledning af landets ojemna karaktär hafva några författare härledt
namnet Perm, Permia, Bjarmia af det Finska vaaramaa
(bergsland). Naturligare är dock i filologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämning,
som förmodligen Sawolotschanerne i tiden gåfvo
landet, emedan det var beläget bakom deras område.
Den Permska stammen utsträckte sig fordom ifrån det
720
Itineraria 5osa 1845_49.indd 720
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
norra Sawolotschje-landet vid Dvina ända till Kamafloden i söder. Nu är redan den egentliga Permska
befolkningen af Ryssarne utträngd vida nordligare,
långt bortom de orter, hvilka jag genomreste. Efter
att hafva lemnat Glawoska kretsen, färdades jag en
dag inom Permska området i kretsen Ochansk och
kom så den 6 Maj till guvernementsstaden Perm.90
Nämnde stad äger ett fördelaktigt läge vid venstra
stranden af Kama, men den bästa stadsdelen ligger
ännu i grus och aska efter den stora brand, som för
några år tillbaka öfvergick staden. Förstäderna åter
bestå till det mesta af låga och jemmerfulla kojor.
Om stadens innevånare kan ej annat sägas, än hvad
som länder till deras berömmelse. De hafva i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre
en viss superstitiös fruktan för fremlingar. När jag i
går gjorde ett slag kring stadens gator, stadnade allt
folk att begapa min utländska figyr. Härvid var jag i
tillfälle att höra mångahanda mig rörande frågor och
anmärkningar, såsom: Кто такiй? Чертъ его знаетъ.
Такого то прежде у насъ не бывало o. s. v. I en
grupp talades om cholera och mordbrännare. En käring hade till och med den näsvisheten att midt för
min näsa säga åt sin granne: плюнь! För öfrigt har
jag i denna stad ingen ting erfarit, som skulle förtjena att anmärkas. Här finnes, likasom i andra städer,
större och mindre hus, bredare och smalare gator,
torg, kyrkor och krogar, skolor, cancellier, kaserner
och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är
ett anständigt värdshus, och derföre säger jag staden
farväl, fastän Erikson ännu ej är kommen.
Permˈ was founded on the River Kama at N58°0′44″ E56°12′56″
in 1781. It was a mining centre
and governorate administrative town since 1796. In Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. Permˈ had been destroyed by fire in 1842 and another disastrous fire was to
come in 1879. Горячко – Чагин
2014: 725; Статистическiя таблицы: 34; Губернии Российской империи: 216. (TS)
721
Itineraria 5osa 1845_49.indd 721
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Tjumenˈ is on the River Tura at
N57°9′33″ E65°31′56″. In Castrén’s time it was a district town
in the Governorate of Tobolˈsk
with slightly less than 10,000
inhabitants. Статистические
таблицы: 48. (TS)
On 8/20 May. They continued
from Ekaterinburg on 11/23
May, arriving in Tobolˈsk five
days later. Rancken 1884: 26–
27.
II.
Tjumen den 13 (25) Maj.91
I Perm väntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att vänta. När hästarna redan voro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk tarantas utanför posthuset, och se! just denna var den
väntade.92 Den innehöll utom Lieutenant Erikson
hans unga fru och gamla svärmor – den af alla studenter i Helsingfors för sina lika rundliga, som billiga portioner välkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den
gamla, hvilken i så många år moderligen sörjt för
student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och
hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda frun, som för allt sitt välförhållande
ej rönte ett bättre öde, än att på gamla dagar blifva
väderdrifven till Sibiriens öde kuster; jag beklagade
de arma studenterna, hvilka nu vår Herre må bevara
för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva fru Kristéns menniskoälskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. En skald kunde öfver detta sorgliga
ämne författa en hel elegie, men jag tycker mig hafva
uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga frun på hennes, såsom det tyckes, sista vandring
öfver de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min
befattning, har dock måhända ingen med gladare
känslor, än jag, öfverstigit Urals höjder. Mig gladde
det angenäma vårvädret, den upphöjda naturen, lifligheten på vägarna, den odlade nejden o. s. v. Det
Permska guvernementet förhåller sig till det Wjatska,
såsom en brusande ström till en lugn insjö, och den
som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner
sig vara väckt till en ny, frisk verksamhet. Den Jekaterinenburgska delen af Ural äger visserligen partier,
der man kan slumra likaså sött, som på Wjatkas hedar; men lyckligtvis är menniskoanden så vida skilld
ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast
722
Itineraria 5osa 1845_49.indd 722
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft
åtminstone så länge, som vägen räcker ifrån den ena
kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna
togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många olikartade föremål. Då
man i Wjatka endast varseblef några få resande – till
större delen arma Mercurii93 tjenare, hvilka likasom
jag sjelf skakat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra – var deremot den Uralska vägen
full af åkande, ridande och gående, hvilka i helgdagsdrägt och helgdagsmin tågade till någon närbelägen
kyrka för att fira den instundande Nicolai-festen94.
Märk äfven i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger,
dessa sköna landtgods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad
har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg
emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan
min ande flyger hän öfver Urals höjder.
Jag har på tre ställen öfverfarit Ural, vid Obdorsk95, Werchoturje96, Jekaterinenburg97. Vid Obdorsk stod den gamla jätten med sin kala hjessa insvept i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda
armar, vid Jekaterinenburg syntes blotta fingerknotorna. Vid Obdorsk hoppade renar, vid Werchoturje
sprungo elgar, vid Jekaterinenburg betade boskapshjordar. Vid Obdorsk var allt tundra, vid Werchoturje allt skog, vid Jekaterinenburg bestod det mesta af
odlade fält. Vid Obdorsk såg jag Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenburg
Baschkirer. Vid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenburg höga hus. Dessutom
funnos i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen
saker, hvartill man ej finner någonting likt eller olikt
uti Obdorsk och Werchoturje; men jag hann ej bese
mycket, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja och jag
ville följa sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig
våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg.
Erikson tog den södra vägen öfver Ischim till Irkutsk;
jag åter styrde min kosa mera norrut [t]ill Tobolsk.98
Mercury (Mercurius), the Roman god of merchants and
messengers. (TS)
The so-called Spring Nicholas on 9/21 May to distinguish
it from the Winter Nicholas on
6/18 Dec. Шагина 2001: 345.
(TS)
On the way to Siberia in October–November 1843. Obdorsk
(today, Salexard) is situated
near the mouth of the River Obˈ
at N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS)
On the way back to Finland
in early 1844. Verxoturˈe is on
the River Tura at N58°51′37″
E60°40′23″. (TS)
Ekaterinburg is at N56°50′38″
E60°35′19″. (TS)
Tobolˈsk is on the River Irtyš
at N58°11′58″ E68°15′16″. When
Castrén visited it, it was a governorate centre with ca. 16,000
inhabitants. Статистические
таблицы: 48. (TS)
723
Itineraria 5osa 1845_49.indd 723
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Turinsk is on the River Tura
at N58°3′50″ E63°41′5″, Solikamsk is on the River Kama
at N59°42′0″ E56°42′0″ and Velikij Ustjug is on the River Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″.
Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″,
Pudož is on the River Vodla
at N61°48′18″ E36°32′36″, and
Petrozavodsk is on the opposite
side of Lake Onega at N61°48′9″
E34°20′23″. Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) is at the confluence of
the rivers Megrega and Olonka at N60°58′44″ E32°58′19″ and
Sortavala, which was in the
Grand Duchy of Finland, is at
the northern end of Lake Ladoga at N61°42′0″ E30°41′30″. (TS)
Bergstadi described their physical condition in Tobolˈsk on 22
May/3 June: “Castréns vanliga
krämpor hafva stundom visat
tänderna, men jag har lyckligt
nog, hela tiden varit vid god
helsa. Så till vida är det godt
och väl, men mat och annat
hvad till kroppens nödtorft hörer? Den kräsliga vägkost, bestående af hjerpar, orrar, äplen,
päron, aprikoser, smör, bullor,
bakelser o. s. v. allt af det utsöktaste och delicataste slag,
hvilken vi medfört ifrån Petersburg, var, så när som på en
del af desserten, med helsan
förtärd då vi ankommo till Kasan. Här åto vi alla dagar: 1:mo
soppa med kött, 2:do kött, 3:tio
kött, 4:to kött; voro alltså fullkomligt assurerade mot hungersnöd. Men då vi derifrån
afreste, befarade vi på fult alfvar, att den Stora Fasta, hvarmed den ädla Fru, som så rikeligen försett vår matsäck vid
Nu är jag i Tjumen och helsar Asias jord välkommen i samma stad, der jag för något mera än
ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla verlden ett evigt farväl. Jag reste då öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Welik[o]-Ustjug, Kargopol,
Pudo[s]ch, Petrosavodsk och Sordawala.99 Då jag
nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återvänder till Tjumen, har jag under
loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla
sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid
pass 10,000 verst. Jag undrar just, om ej detta skulle
räknas mig till godo, så framt jag ville söka min fortkomst vid något postverk!
III.
Tobolsk den 16 (28) Maj.100
Under resan ifrån Tjumen, eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett
och till leda beskrifvit – ändelösa slätter, dels odlade
till åker och äng, dels skogbevuxna. Allt är ödsligt,
enformigt, liflöst. En qväfvande tyngd hvilar öfver
land och folk. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla seder, sin gästfrihet
och välvilja, hvilket allt till en del kan äga sin riktighet. Men att hos det Sibiriska folket förnimma
någon glädjeyttring, t. ex. sång, dans, allmänna eller familjefester, sådant hör till de allra ovanligaste
sällsamheter, åtminstone i Tobolska guvernementet.
Den som är van att se, huru i Ryssland lifvets ström
brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods
uti den Sibiriska stillheten. Det är icke en stillhet,
allstrad af själens inre, fridfulla, harmlösa väsen, utan
den har till moder köld, likgiltighet och förhärdelse.
724
Itineraria 5osa 1845_49.indd 724
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Hvad annat än förhärdelse låter väl också tänka sig
i ett land, der största delen af befolkningen består
af bofvar och deras afföda – ett land, hvaröfver hela
rikets förbannelse hvilar. Allmänneligen, behöfver
menniskan, för att icke förfalla till jude, zigenare eller något desslikes, ett fosterland, som hon kan älska
och hvari hon sjelf åtnjuter menniskors aktning. Men
huru skall den arma Sibirjaken våga älska ett land,
som hela verlden afskyr, och hvad aktning kan han
fordra af andra, då han icke ens kan hysa någon aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga
uti någon stor patriotisk handling, för att folkets sediga medvetande må upprättas.
IV.101
Tobolsk den 19 (31) Maj.
Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå ofta
sakens hela framgång beror. Nu låter väl min väg på
förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i linguistiskt och ethnografiskt hänseende ännu
är föga mera än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfvertänkt och beslutadt, förrän man gifver sig ut på villande hafvet.
Vetenskaps-Akademien har visserligen lättat mina
bekymmer, derigenom att den uppgifvit alla de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra
nödiga sjökort, detta har Akademien anförtrott åt
min egen omtanke. Min instruction säger härom, att
upplysningar och underrättelser, erhållna på ort och
ställe af sakkunniga personer, hufvudsakligen böra
bestämma mina resetourer. Ännu i saknad af alla
afresan ifrån Petersburg, hotat
oss, beklagligtvis nu skulle instunda. Men lyckan stod oss
ännu bi. Smotritelfruarna trakterade oss med det bästa köket
förmår: smakliga kålsoppor,
biffstekar, kiselj, blini, och hvad
som var det bästa, med de delicataste fisksorter, Sterleder och
Ossetriner, tillredde än i soppor
än med såser. Och då vi sammanträffade med fru Christén
lefde vi såsom uti Eden. Ej nog
att hon under resan moderligen
sörjde för vårt välbefinnande; nej, hon gaf oss före skiljsmessan en mängd välmenande
och ypperliga råd, så att vi nu
fär alla tider äro i detta afseende fullt betryggade. Allt har
således emot förmodan aflupit
lyckligt, och vi hafva under
hela vår färd ej varit utsatta för
någon nöd, om jag undantager
den gröna, hvarvid våra näsor,
i brist på bättre kost, här beklagligtvis nödgats vänja sig!”
Rancken 1884: 28–29.
The green is snuff of poor
quality. See next page.
Another description, from
24 May/5 June, reads: “Under
vår vistelse härstädes hafva vi
besökt apothekaren Kasch, hos
hvilken vi åto en middag, och
Gymnasii Directorn, hos hvilken vi tillbragte en afton. Der
var Gymnasii hela Philologiska Section in toto, och bland
dem en qvidam, som författat
en Wogulisk Katekes, af hvilken äfven Castrén fick del, men
emot skriftelig förbindelse att
återställa’t.
Såsom Nemtser fick vi en
mängd uppvaktiningar af andra Nemtser. De otvifvelaktigt
725
Itineraria 5osa 1845_49.indd 725
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
intressantaste af alla voro dock
trenne: en Fransyska, samt
tvenne Tyskar, Teller och Wahlström. Fransyskan, vanligen företrädesvis kallad Nemkan, var
en gammal gumma, som i tiden
tjenat hos någon Rysk General,
som sedermera blifvit Guvernör uti Sibirien. Så hade hon
kommit till Tobolsk. Här njöt
hon högt anseende genom det
delicata bröd, som hon förstod
att baka, och hvarmed hon dageligen försedde de förnämare husen uti staden. Såsnart
ryktet om vår ankomst hunnit sprida sig, infann sig också Nemkan hos oss, och vi sågo
det så mycket hellre, som vi
funno, att hon verkeligen i hög
grad förtjenade det loford, som
den allmänna opinionen tilldelat henne. Hvarje dag försedde hon oss kräseligen, och vid
afresan bullade hon upp en makalös vägkost –
Likasom Nemkan var berömd genom sitt bröd, så var
Teller det genom sitt snus. Alla
finare näsor uti Tobolsk förser han med en kost vida öfver
den, hvilken de handlande tillhandahålla den härstädes bosatta menskligheten. Denna
är nemligen ett otyg, likt det
som man får se hos våra Finska spågummor, och som vanligtvis bär namnet af den gröna
nöden. Under sådana förhållanden var oss Tellers tjenstaktighet af lika stor, om ej större vigt än Nemkans. Också var
han mycket beredvillig att i
framtiden per posto tillhandahålla oss snus. Häraf ses nogsamt, att mannen väl förtjenar
sin lilla tirad. Dessutom gjorde
hithörande upplysningar, kan jag blott i största allmänhet redogöra för resans framtida riktning.
Till vinnande af en klarare åskådning har jag indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den mellersta
eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen bör af mig
i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas. Men såsom man vet, eller åtminstone förmodar,
hafva åtskilliga Samojedstammar, under sin vandring
ifrån Altaj till Ishafvet, qvarstadnat i medlersta och
södra Sibirien inom Ostjakernas, Mongolernas och
Tartarernas närvarande områden. Bland dem skola somliga redan hafva sammansmultit med landets
öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qvarlefva
med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet,
fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvudfolket, utan blifva förvexlade dels
med Ostjaker, dels med Mongoler och Tatarer. Enligt
den gifna instructionen tillhör det äfven mig, att om
alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien utreda, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan
rimligtvis icke ske utan en dessförinnan vunnen kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska
språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig
uti en noggrannare undersökning af de språk, hvilka
tilläfventyrs ej äro af Samojedisk upprinnelse (t. ex.
Kojbaliskan, Sojotiskan m. m.), ehuru man så betraktat dem, är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk och i synnerhet af Ostjakiskan nödvändig
till att ådagalägga den närmare beskaffenheten af de
genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tartariskt inflytande ombildade Samojedspråk.102
Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag
ej detta hinder att öfvervinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många hänseenden intressant resa
till Samojederne – intressant äfven derigenom, att
726
Itineraria 5osa 1845_49.indd 726
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
den skulle sammanhänga med min föregående resetour. Jag har nemligen tillförene ända ifrån Mesen
beledsagat den Samojediska befolkningen genom de
Kaninska, Timanska och Bolscheseme[l]ska tundrorna öfver Ural allt intill Obdorsk. Rätteligen borde jag
på sistnämnde ort åter vidtaga mina undersökningar
och styra kosan ifrån Obdorsk till Nadymska Viken,
derifrån till Tas och vidare till Jenisej-floden. Men
under denna resa skulle jag komma i beröring me[d]
folkslag, hvilka af somliga författare hållas för Samojeder, af andra för Ostjaker. Förutsatt att de hvarken
äro rena Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra en
blandning af hvardera folket, så vore min resa den
Ostjakiska lärdomen förutan i det närmaste förfelad.
Skulle nu äfven denna förutsättning vara ogrundad,
så hyser jag i alla fall en på goda skäl grundad farhåga, att resans ändamål på denna väg ej kan ernås.
Det heter uti min instruction: Akademien önskar, att
språkstudierna skola under resan blifva hufvudföremålet för min ansträngda verksamhet. Men för att
slika studier under en sommartiden verkställd resa
hellst med någon framgång skola kunna bedrifvas,
är det oundgängligen nödvändigt, att den resande
kommenderar sin egen skuta och efter godtfinnande
kan bestämma sin resa. Så stora tillgångar, som härtill
skulle erfordras, kan icke hvarje man disponera. Jag
för min del vore nödsakad att sälla mig tillhopa med
Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Men handel och vetenskap räcka hvarandra sällan
en broderlig hand, och i närvarande fall kunna mina
intressen alldeles icke bestå tillika med köpmannens.
Medan han köpslagar med Ostjaken, eller i god ro insaltar sin fisk på någon öde strand, borde jag ligga i ett
Samojedtält, der köpmannen sommartiden ingenting
har att uträtta. Härtill kommer, att de Obska skutorna
på sin höjd komma till Nadym, hvarest Ostjaker ännu
äro bosatta; men huru min resa härifrån skall kunna
fortsättas till Tas, eller om det med mina tillgångar ens
är möjligt, vet jag icke. Det vet jag blott, att sommaren
han oss stora tjenster vid anstalterna för resan; och vi funno här till vårt nöje, att Tyskheten, då den framträder utan
anspråk, är någonting högst
älskvärdt. […] Vår andre man
Wahlström, var en gråhårsgubbe, som i det närmaste sett ett
sekel fly, och derunder varit
förkastad många skiften. Född i
Stralsund, hade han i sina yngre år tjenat vid svenska flottan.
[…] Men treåriga kriget utbröt,
och han blef tillfångatagen vid
Hogland. Kort derefter gick
han i Rysk krigstjenst […] Sedermera blef han mycket begagnad af höge Herrar, och reste som betjent med dem kring
hela det stora Ryska riket […]
Gammal vorden, hade han för
alltid bosatt sig uti Tobolsk, der
han öfver 30 år lifnärt sig med
bokbinderi samt förfärdigandet
af paraplyer, hvilket gaf honom
en nödtorftig utkomst. […] Vi
hafva haft honom nästan hvarje afton hos oss, och det har
varit ett högt nöje att betrakta denna ärevördiga minnesvård från framfarna dagar. Likasom vi njutit af hans, så har
också han njutit af vårt umgänge, ty ha menar att han nu
kunde dö med fröjd, då han efter en så lång tid ännu engång
fick höra Svenskans för honom
så kära ljud. –” Rancken 1884:
32–35. (TS)
This description has been published in German as Castrén
1845a.
A critical edition of Castrén's
Khanty grammar, see Castrén
2018b.
727
Itineraria 5osa 1845_49.indd 727
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
Kolva is situated on a small river of the same name near its
confluence with the River Usa,
N65°57′47″ E57°21′42″. (TS)
There is a footnote by Sjögren
in Castrén 1845a here: Eben
hier war es auch, wo Dr. Castrén damals den Grund zu der
Krankheit legte, von der er später in Obdorsk befallen wurde, und die einen so drohenden Charakter annahm, das er
auf den dringenden Rath seines Arztes in Beresow die damals bereits von der Akademie
beschlossene Fortsetzung seiner Reise einstweilen aufgeben
und eiligst nach seinem Vaterlande zurückkehren musste,
um dort in nöthiger Ruhe die
zur Zeit noch sogar problematische Wiederherstellung seiner zerrütteten Gesundheit abzuwarten. S[jögren].
See p. 504–528, esp. 523–528.
There is a footnote by Sjögren
in Castrén 1845a here: Hat der
V[er]f[asser] hier nicht etwa
Samojeden f a m i l i e n schreiben wollen? S[jögren]. Castrén
denied it in his letter to Sjögren
on 25 July/6 August 1845.
på dessa orter är en högst olämplig årstid för resor i
linguistiskt hänseende. Philologen bör så inrätta sig,
att han för sina egentliga studier utväljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, men undviker allt dröjsmål på obebodda, folktoma trakter, der för hans ändamål naturligtvis ingenting är att förtjena. Vintertiden
kan han efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes,
för att tala i Samojedisk anda: folk öfverallt och väg
öfverallt. Men om sommaren äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten,
så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck.
Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna
och sednast under en resa ifrån Kolva103 till Obdorsk
1843 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska
bönder på en så kallad kajuk Uusa-floden uppföre och
nådde efter vid pass tvenne veckors färd foten af Ural.
Här nödgades jag ligga stilla på en öde tundra under
väntan på renar och vinterföre i nära fem veckors tid
och lifnära mig med kött af störtade renar.104 På hela
resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag nio veckor, utan att träffa en enda Samojed på vägen. Tvenne
månader sednare hade jag kunnat verkställa samma
resa på nio dygn och finna vägen full med nomader.
Att ungefär enahanda förhållande skulle komma att
äga rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda.
Ännu en omständighet förmår mig att slå den
äfventyrliga Ishafs-färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid
floden Kasym skulle finnas åtta nomadiserande Samojedstammar105, hvilka i anseende till språket troddes i
betydlig mon skilja sig ifrån de till Obdorska volosten
hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtvis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet,
utan mitt bemödande måste blifva, att före afresan
till Jenisej söka förskaffa mig närmare upplysningar
om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-ätten.
Detta kan förmodligen icke ske förr än om hösten,
då de Kasymska Samojederne skola besöka Kondinsk
och Surgut.
728
Itineraria 5osa 1845_49.indd 728
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
I betraktande af alla dessa omständigheter har
jag i nästa sommar endast ämnat röra mig på floderna
Irtisch och Ob samt derunder hufvudsakligen sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvudstation tyckes nejden af Samarova vara bäst egnad,
emedan Ostjaker af skillda district der stöta tillsamman och enligt härvarande Ryssars utsago äro i anseende till språket betydligt afvikande från hvarandra. Väl ligger en närmare utredning af de särskildta
Ostjakdialecterna utom fältet för min verksamhet;
men det är redan för den allmänna öfversigten af ett
språk, i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt
språk, såsom Ostjakiskan, nyttigt och nödvändigt,
att med hvarannan jemföra flere dialekter. Dessutom
hoppas jag på en möjlighet, att här på orten redan
under sommaren kunna erhålla nödiga upplysningar
om de Kasymska Samojederna. I sådant fall kunde jag
straxt med första vinterföre fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction,
som min egen önskan, borde jag nu sträfva att komma
först till Tas och sedan till Jenisej, för att efter inhemtad, fullständig kännedom af den allmänna, nordliga
dialecten af Samojedspråket öfvergå till dess sydliga
utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. Först och
främst är jag ännu oviss, om man ifrån den Surgutska
sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt nämnda plan de i trakten af Narym boende
Samojeder blifva för denna gång af mig obesökta. I
och för deras skull vore jag sedan nödsakad att ifrån
Jenisej göra en resa af flere hundrade verst till Ob-floden. Till undvikande af denna omväg kunde min resa
äfven inrättas på det sätt, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla mig hos de särskildta Samojed-grenarne
vid Ob-floden, resa om våren uppför Ket till Jenisej,
styra denna flod utföre och göra återresan uppför Tas.
Men allt detta måste bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig.
729
Itineraria 5osa 1845_49.indd 729
21.8.2019 16:24:03
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
16 Utdrag ur Reseanteckningar 1845 af Doct[or] M. A. Castrén (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/ee0406037b89535911f52d5fb5fe2887.pdf
7ed0d58837de9cf56fb4a9f0d54d2c92
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript KK Coll. 539.26.4
(Varia 1.4) p. 11–17 consists of either
loose sheets or a notebook measuring ca. 21 x 33.5 cm. Castrén sent
this plan to Sjögren on 23 May/4
June 1845 from Tobol'sk. See the
volume of letters in this series.
egnat ǁ äfven ~
There are different interpretations
of whether the Scythians were actually a single people or an ethnically more heterogeneous group
with similar cultural adaptation
and orientation. The term Scythians is used in literature both in the
broader sense of referring to southeast European and Asian steppe
nomads from the 9th century BCE
to the 1st century CE and, more
specifically, to one of these peoples from the 7th to the 3rd century BCE, who probably spoke an
Iranian language. Historical information about the Scythians is derived above all from Herodotus,
but there is a wide range of archaeological remains connected
to them, especially kurgan graves,
many of which have revealed spectacular finds of gold and silver artefacts. They began to be collected
for the Imperial museums of Russia
at the beginning of the 18th century. The Scythians themselves have
been and inspiration for attempts
at historical explanations of various kinds, both mythical and scholarly. Lebedynsky 2009: 7, 26–31, 37,
44–47, 50–52, 60–62; Ильинская –
Тереножкин 1983.
A connection between Finns
and Scythians was proposed by
several scholars in the 18th and early 19th centuries, mainly to support
the idea of a link between Finns
and classical antiquity, but already
Y.S. Forsman (later Yrjö-Koskinen)
☙ ❧
15
Rese-plan.1
Ehuru ringa uppmärksamhet man hitintills
egnat2 åt den Skythiska folkstammen3, så öfverensstämma4 likwäl de fleste bland sednare
tidens forskare deri, att nämnda folkätt är en af
de mest utbredda på jorden. Särdeles öfwerraskande äro i detta afseende resultaterna af den
werldsberömde Professor Rasks5 forskningar.
Han har sökt bewisa, att den Skythiska ätten, hvaraf äfven den Finska folkstammen är en
utgrening, sträcker sig från Grönland oafbrutet
öfver hela norra delen af America, Asien och
Europa till Finnmarken (Norrska Lappmarken)
och i äldre tider ända till Elbe, ja! att den till och
med anträffas i Spanien och Frankrike, samt
åter från Hvita Hafwet fortgår till andra sidan af
Kaukasus. I motsatts mot Klapproth6, Leontiew
m. fl. yrkar han jemwäl7, att icke blott8 Tatarer,
utan äfven Mongoler, Mandschurer och Finnar
höra till samma folkätt, och påstår, att enhvar,
som eger kännedom af Lappska och Finska
språken, skall ovilkorligen öfvertyga sig om
denna förvandtskap, ty9 många ord och ändel☙ ser äro enligt Rasks ❧ uppgift öfverensstämmande i dessa språk, och ordställningen skall
vara ungefär densamma. På ett annat ställe yttrar han om Tatariska och Mandschou-språken,
hvilkas inbördes slägtskap äfven blifvit ifrågasatt, att de äro ganska nära beslägtade, och att
”isär hele den grammatikaliska Indretning i
700
Itineraria 5osa 1845_49.indd 700
21.8.2019 16:24:01
�Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports
4
begge er aldeles densamme, så att de tydelig og
klart höre som forskjellige Sprog-klasser till en
og samme Sprogæt (eller Rase).”10 I fall det således kan anses för afgjordt, att Tatariskan, Mongoliskan och Mandschou-språken äro med
hvarannan befryndade, så måste äfven Finskan
hänföras till samma språkstam, emedan Tatariskan och Finskan otvifvelaktigt11 äro beslägtade språk. Till bewis12 för deras förwandtskap
anför Rask bland annat, att Adelung13 m. fl. ansett Woguler, Tscheremisser,14 Wotjaker o. s. v.
för idel blandningar af Finnar och Tatarer. Detta
är enligt Rask en orimlig förklaring, emedan15
alla dessa16 folkstammar lefva17 icke blott isolerade, utan till18 och med i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, ty ”saken är, säger han19,
att de utgöra mellanliggande leder, men för ingen
☙ 13 del blandningar”. Rask20 har äfven på ❧ philologiska grunder sökt ådagalägga slägtskapen
emellan Finnar och Tatarer, och denna åsigt hyllas i sjelfva verket af de flesta språkforskare21.
Af det anförda synes, att den Skythiska
språkstammen erbjuder ett rikt fält för comparativa undersökningar. Hvilken oerhörd mängd
utgöra icke22 de Uralska och kaukasiska språken? Sibirien hwimlar af oräkneliga folkstammar. Likaså det norra America. Tatarer, Mongoler och Mandschurer sönderfalla i flere stammar.
Och de språk, som höra till den egentligen Finska stammen, utgöra redan i och för sig ett icke
ringa antal. – Det är intet tvifvel underkastadt,
att ju icke alla23 dessa språk skola med24 tiden
undersökas, och25 deras inbördes frändskap utredas, likasom26 man nu söker uppdaga slägtskapen emellan de Sarmatiska eller Kaukasiska
språken. Intill sednaste tider hafva sistnämnda
språk i anseende27 till sin rikare litteratur
701
5
6
denied it. Korhonen, M., 1986: 27;
Forsman 1862: 54, 61. (TS)
öfverensstämma [...] deri ǁ 1. äro likwäl de fleste bland sednare tidens
forskare ense derom ǁ 2. komma
Danish linguist and philologist
Rasmus Kristian Rask. See p. 198.
(TS)
Julius von Klaproth (1783–1835),
German orientalist, adjunct member of the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg in 1804–1812,
worked later in Paris and Berlin.
Tallqvist 1912. (TS)
7
jemwäl ǁ äfven bestämdt
8
blott ǁ allenast
9
ty [...] öfverensstämmande ǁ 1. ty
”mangfoldige ord i disse Sprog”, säger han ǁ 2. ty många ord och ändelser skola enligt Rasks uppgift
öfverensstämma
10 The quotation is from Rasmus
Rask’s letter to the antiquarian Rasmus Nyerup (1759–1829) from St Petersburg in March 1819, published
posthumously in Rask 1834: 71. (TS)
11 otvifvelaktigt ǁ ovilkorligen
12 bewis ǁ st
13 Johann Christoph Adelung (1732–
1806), a German philologist, specializing in the German language. (TS)
14 Tscheremisser, ǁ Tscheremisser och
15 emedan ǁ då
16 dessa ǁ ~ fyra
17 lefva [...] blandningar ǁ lefva mycket isolerade och alldeles icke ingå
några äktenskap med hvarandra, ju
samt då några icke engång bosatta
sig bland främmande stammar, ej
heller tåla dem ibland sig, hvilket
omöjligen låter förmå sig med den
åsigten, att de äro blifvit sammanblandade. ”Saken
18 till och med ǁ äfve[n]
19 han ǁ Rask
20 Rask ǁ 1. ~ ǁ 2. Han ǁ 3. Samma Förf[attare]
�Itineraria
språkforskare ǁ språklärda
Rasmus Rask divided all the languages of the world into eight ‘language races’, dividing them further in classes. Like his contemporaries, Rask assumed that linguistic relations were also ethnic relations. He wrote about these ideas
in various contexts. In subsequent
years, the same idea was proposed,
with slight modifications, also by
Wilhelm Schott (1802–1889) and
Johann Ferdinand Wiedemann
(1805–1887). Bjerrum 1959: 69–71;
Sommer 2016: 155. (TS)
icke ǁ ej redan
alla ǁ samteliga
med tiden ǁ under tidernas
och ǁ att
likasom ǁ på samma
anseende till ǁ 1. ~ ǁ 2. anledning af
slägtskapen ǁ frändskapen
undersökningar ǁ ändamål
jemföra […] blott ǁ i möjligaste
måtto utreda
ordformer ǁ f[ormer]
structur ǁ ~, lagarna, som i språket
uppenbara sig
The 19th century was the period
when comparative linguistics developed quickly. A crucial figure
in these developments was Rasmus
Rask, whom Castrén cites above.
Hovdhaugen & al. 2000: 159–163.
(TS)
åtnjutit privilegium att uteslutande vara föremål för de språklärdes forskningar. Men sedan
den comparativa språkforskningen gjort sig
gällande, och men börjat studera språk i och för
☙ deras egen skull, så har detta privilegium ❧
upphört, och många enskilda språk af den
Skythiska stammen hafva till sin grammatikaliska byggnad redan blifvit undersökta. Jag wågar således hoppas, att äfven en comparativ undersökning af slägtskapen28 emellan den Finska
och den Tatariska språkstammen, som utgör ändamålet för den resa, till hvars verkställande jag
i ödmjukhet anhåller om litterärt understöd,
skall ega icke blott fosterländskt, utan äfven ett
allmänt wetenskapligt intresse. Då likwäl en
saks wetenskapliga wärde beror, icke så mycket
på sjelfva problemets beskaffenhet, som på
sjelfva sättet, hvarpå det utredes, så torde det ej
vara öfverflödigt att med några ord antyda den
method, jag ärnat följa wid min tilltänkta
undersökning.
Alla forskare, som hitintills sökt utreda
slägtskapen emellan de Skythiska språken, hafva härigenom velat komma folkslagens slägtskap på spåren. Språkforskningen har icke warit deras hufvudsak, utan de hafwa begagnat
den såsom medel för historiska undersökningar29 och ansett det vara tillfyllest för sitt ändamål att anställa jemförelser emellan enskilda
☙ ord och ordformer, ❧ med åsidosättande af
språklagarne och hela den grammatikaliska
byggnaden. Men härmed åtnöjer sig för ingen
del den comparativa språkwetenskapen. Den
går ut på att jemföra30 icke blott ord och ordformer31, utan framför allt språkens inre
structur32.33 Ty emedan språken äro stadda i en
ständig utweckling och dessutom utsatta för
702
Itineraria 5osa 1845_49.indd 702
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
yttre inflytande, så är det tydligt, att de under
olika förhållanden kunna i yttre måtto utveckla
sig mycket olika. Detta är i synnerhet fallet, om
en folkstam blir söndersprängd eller annars åtskild, medan språket ännu befinner sig i sin naturliga utwecklingsprocess, ty med reflexionens
framskridande förswinner småningom det onomatopoetiska lifwet, och de skilda språken fortgå nu på hwar sin egendomliga bana. Om således den comparativa språkforskningen skall
vara fruktbärande, så måste den hufvudsakligen
stödja sig på sjelfva språklagarna. Wisserligen
kunna34 äfven dessa under språkens utweckling
undergå förändringar, men det hör jemwäl till
philologiens problemer att på35 comparativ och
genetisk wäg utreda språklagarnes ursprungliga beskaffenhet.
☙ ❧
Sådan är i korthet den method, jag ärnat
wälja till ernående af mitt föresatta ändamål.
Nu är det väl möjligt, att den icke omedelbart
kan tillämpas på de Finska och Tatariska språken. Derföre har jag warit sinnad att taga nödig
kännedom af åtskilliga Finska språkarter36, som
utgöra länkar emellan nämnda språkstammar,
samt i synnerhet Mordvinska, Tscheremissiska
och Tschuwaschiska språken.37 Hela den Bjarmiska språk-klassen, som utgöres af Syrjänskan, Permskan och Wotjakiskan, har jag, för
att icke kasta mig alltför widt ut, ärnat tills widare lemna åsido, men deremot wore min plan
att undersöka Woguliskan och Ostjakiska[n] eller Kondi-språken i Sibirien, hvilka enligt all
sannolikhet äro beslägtade med Finskan och
Tatariskan.
Hwad nu sjelfwa resan beträffar, så är38
det min afsigt att, efter återkomsten från39
Samojederna, nästkommande sommar resa till
kunna […] dessa ǁ hafva de
på ǁ <d---->
språkarter ǁ 1. språkstammar ǁ 2.
<->
språken. ǁ ~ Tschuwaschiskan torde
i sjelfva verket bilda öfvergången
ifrån Finska till Tatariska språken,
ty det anses af somli[ga] några för
ett Finskt, af andra åter för ett T[atariskt] m
är det ǁ har det warit
från ǁ till
703
Itineraria 5osa 1845_49.indd 703
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
blir ǁ är
Tatariskan […] Kasan. ǁ Tatariskan,
som med största fördel torde kunna studer[as] läras studeras i Kasan.
för att ǁ att
begynna ǁ 1. ~ ǁ 2. under vintern sysselsätta
under […] studera ǁ 1. studera ǁ 2. ~ ǁ
3. studera
Mordviner ǁ Tscheremisser
Under […] winter ǁ 1. W[intern] ǁ 2.
Följande wintern ǁ 3. Den derpå följande vintern <- ->
är ǁ wore
på […] tid ǁ och dröja der ett helt år
derstädes ǁ der
The mscr of the travel report published here is not preserved, but its
original version, containing many
differences in expressions compared with this one, can be found
in Castrén’s travel diary beginning
on 10 April 1845, see from p. 987 on.
The report was published partly in
Morgonbladet No. 59–61/1845 (Castrén 1845c) and partly in the journal
Suomi (Castrén 1846e), and also in
Castrén 1855: 5–17, 23–36 where the
two earlier publications were combined. This publication follows the
structure of Castrén 1855 but the
spelling of Castrén 1845c and 1846e
except for corrections of some obvious misprintings.
In traditional Slavic culture it was
prohibited or at least not recommended to initiate any new action on Mondays, such as travelling out of the town or building a
house. Амосова 2005 (http://www.
ruthenia.ru/folklore/amosova3.htm).
☙
Petersburg och derstädes studera Turkiska språket, ❧ hvars kännedom blir40 för mitt ändamål
oundgängligen nödwändig, emedan det med
Turkiskan närbeslägtade Tatariska språket är
till sin grammatikaliska byggnad högst ofullständigt utredt. Till följe af mina föregående
studier i Turkiskan hoppas jag under hösten
kunna förvärfva mig en tillräcklig insigt i detta
språk, för att kunna begynna med Tatariskan41.
Detta språk torde med största fördel kunna studeras i Kasan. Åtminstone wore jag här bäst i
tillfälle för42 att begynna43 med Tatariskan.
Detta språk har jag ärnat under44 wintern studera i Kasan, med särskildt afseende fästadt wid
den Kasanskt-Tatariska dialecten, som enligt
sakens natur bör närma sig mest de i nejden bosatta folkstammars språkarter. Wåren och hela
sommaren skulle jag komma att vistas hos
Tschuwascher och Tscheremisser, samt hösten
hos Mordviner45. Under46 påföljande winter
är47 jag sinnad att begifva mig till Sibirien på48
ett helt års tid, för att undersöka de derstädes49
bosatta Finska och Tatariska folkstammars
språkförvandtskap. Skulle det, såsom jag förmodar, lyckas mig att under resan göra några
besparingar af understödet, så will jag använda
den till anställande af ytterligare undersökningar, vare sig af Sibiriska eller andra till den
Skythiska stammen hörande språk.
(TS)
704
Itineraria 5osa 1845_49.indd 704
21.8.2019 16:24:02
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
15 Rese-plan (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1eba9661b1e96322d979b8b849d139c9.pdf
034ea93e83b4c3bd33b766ab448961c7
PDF Text
Text
Itineraria
Castrén wrote the review for
the Imperial Academy of Sciences in order to answer if
Schrenk’s work should be
awarded the Demidov Prize
and it was published in Suomi
1850 p. 68–80. The mscr has not
been preserved. The prize was
awarded to Schrenk. Castrén
1850; Bulletin de la classe historico-philologique VII: VIII,
Suppl.; Бэръ & al. 1850.
The Demidov Prize was given from a special fund donated to the Academy of Sciences
by Pavelˈ Nikolaevič Demidov
(1798–1841), from which 5,000
roubles were given yearly to
different scientific works. Mikkola 1910: 237. (TS)
Alexander Gustav von Schrenk
(1816–1876) was a naturalist of
Baltic German origin, assistant at the Botanical Gardens
at St Petersburg in 1834–1837,
later lecturer and Privatdozent
of mineralogy at the University of Tartu (Dorpat) in Livonia.
Schröder 1891. (TS)
Reise dur
14 die Srenk’sder Samojeden.
Tundren
bedömd af M. A. Castrén2715
Oftare än någonsin förut hafva under de sistförflutna åren vetenskapliga resor blifvit verkställda till de nordliga delarna af Ryssland och Sibirien. Både inhemska och utländska lärda hafva
ansträngt sina bemödanden att med forskningens fackla belysa de dunkla polar-länderna. Det
är företrädesvis den yttre naturens särskildta
företeelser, som utgjort föremålet för de lärdas
nitfulla sträfvanden. Hvad åter det menskliga
lifvets förhållanden beträffar, så har man åt detta håll vanligen egnat endast en ringa och ytlig
uppmärksamhet. I synnerhet har bland nordens
innevånare den Samojediska folkstammen blifvit med likgiltighet betraktad. Bland de resande,
som likväl bemödat sig om att vinna en noggrannare kännedom af nyssnämnda folkstam,
intager H[er]r Schrenk2716 onekligen ett af de
främsta rummen. Visserligen var ethnologien
äfven för honom en bisak, men han har likväl
vårdat sig derom med en omsorg, som förtjenar
all aktning.
Såsom bekant är, verkställde Hr Schrenk
1837 om sommaren en resa till Samojed-tundrorna i Archangelska gouvernementet på bekostnad af Kejserliga Botaniska trädgården i S:t
Petersburg. Resultaterna af denna resa har han
nyligen börjat framlägga för allmänheten uti ett
678
Itineraria 4osa 1841_44.indd 678
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
arbete, som bär till titeln: Reise nach dem Nordosten des europäischen Russlands durch die Tundren
der Samojeden zum arktischen Uralgebirge auf
allerhöchsten Befehl für den Kaiserlichen botanischen Garten zu S:t Petersburg im Jahre 1837 ausgeführt von Alexander Gustav Schrenk. Af detta
verk har första delen år 1848 utkommit i Dorpat och utgör 730 sidor i 8:o. Den andra delen,
som äfven tyckes blifva den sista, ligger ännu
under pressen, men ref[erenten] har dock varit
i tillfälle att äfven af denna del se de hitintills
tryckta arken, hvilka redan upptaga 432 sidor. I
den förra delen, som är affattad i form af dagbok, redogör Förf[attaren] för resans förlopp och
meddelar dervid i kronologisk ordning sina under resan gjorda iakttagelser. Den andra delen
innehåller åter strödda uppsatser, som hänföra
sig dels till sjelfva landet och dess produkter, dels
till ortens innevånare, deras språk, sånger o. s. v.
En af dessa uppsatser är Förf. meddelad af Hr
Keyserling2717, en annan af Prof. Kämtz2718, tre
äro lånade ur tryckta källor, de öfriga nio hafva
flutit ur Förf:s egen penna.
Då ifrågavarande skrift blifvit af Förf. inlemnad till Demidoffska pris-konkursen, har
Kejserliga Vetenskaps-Akademien i Petersburg
af mig affordrat ett bedömande öfver de delar
af arbetet, som beröra ethnologiska förhållanden. Förrän jag går att uppfylla detta förtroende, torde det vara mig tillåtet att ur företalet
till Förf:s arbete åberopa följande ställe: ”Dem
wissenschaftlichen Publikum, dem ich dies Werk
vertrauungsvoll in die Hände lege, wünsche ich
darin en treues Bild von der Natur eines wenig
gekannten, wenig einladenden Landstrichs mit
dessen Bewohnern gegeben zu haben. An einem
redlichen Eifer dieses Bild nach allen Seiten hin
Count Alexander Friedrich Michael Lebrecht Nikolaus Arthur von Keyserling (1815–
1891), Baltic German geologist
and palaeontologist, biologist
and geographer, considered
to be the founder of geological research in Russia. He also
held administrative positions
at the University of Dorpat/
Tartu in the 1860s. Keyserling
arranged an expedition to the
River Pečora in 1843, and his
book about it was awarded the
Demidov Prize of the Imperial
Academy of Sciences. Stackelberg s.a. [1930]: 142–143; Eesti
elulood: 155–156; Tammiksaar
2007a; Fritscher 2007. (TS)
Ludwig Friedrich Kämtz (1801–
1867), physicist and meteorologist, known as the founder of
modern meteorology, Professor of Physics at the University of Dorpat/Tartu, later Member of the Academy of Sciences
in St Petersburg. Tammiksaar
2007b: 189–190; Allgemeine
deutsche Biographie XV: 76.
(TS)
679
Itineraria 4osa 1841_44.indd 679
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
mit seinen Schatten und Lichtern hervorzuheben, hat
es nicht gefehlt, und wo eine lautere Wahrheitsliebe
die Feder des deskriptiven Reisenden führte, da können auch die magersten Berichte Nutzen schaffen. Das
Mehr oder Weniger dieses Nutzens aber wollen wir
nicht erwägen, da ein Jeder nur so viel ausgiebt, als
er mehr besitzen könnte.” – Med dessa ord har Förf.
velat antyda den synpunkt, hvarur han önskar se sina
rese-iakttagelser bedömda. Att detta bör ske efter
principen: ”non qvantum, sed qvale,” är Förf:s billiga
fordran, och för min del skall jag bjuda till att i detta
afseende gå hans önskningar till möte.
Jag vill således icke fästa någon synnerlig vigt
derpå, att Förf. dels alldeles stillatigande förbigått, dels
ofullständigt behandlat vissa ämnen, hvilkas i ethnologiskt hänseende äro af den allrastörsta betydelse. I
förbigående må likväl nämnas, att man ur Förf:s arbete
ej är i stånd att vinna någon redig insigt om Samojedernas sociala förhållanden i allmänhet, och allraminst
om deras egendomliga sätt att sig emellan skipa lag
och rätt. I d. II bilagan VI meddelar Förf. visserligen
i utdrag en öfversättning at det till Samojedernas i
Archangelska gouvernementet förvaltning utgifna och
allernådigst stadfästade reglemente; men såsom hvarken läskunniga eller det Ryska språket mäktiga lefva
de flesta Samojed-stammar ännu i okunnighet om detta reglemente och följa i de flesta mål sina egna af fäderna ärfda stadganden. Om dessa i många afseenden
obestämda och godtyckliga, men i hvarje fall ganska
vigtiga stadganden har Förf., såsom nämndt är, lemnat
läsaren i okunnighet. Bristfällig och till en del felaktig
är äfven Förf:s framställning af Samojedernas magiska religions-kult, deras allmänna lynne och karaktär,
deras känslo- och föreställnings-sätt, deras språk, seder o. s. v. I allmänhet har Förf. under sin korta, af
olikartade göromål upptagna resa ej hunnit egna tillbörlig uppmärksamhet åt sådana ämnen, som afse folkets inre, andliga verksamhet – ämnen, hvilka i följe
680
Itineraria 4osa 1841_44.indd 680
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
af sin ideella natur äro svåra att i hast uppfatta och
genomskåda.
Deremot äro hans ethnologiska uppgifter mera
uttömmande och med få undantag högst pålitliga uti
alla de frågor, som röra lifvets yttre förhållanden.
Van att såsom naturforskare mikroskopiskt skärskåda föremålens minsta beståndsdelar, låter han äfven
såsom deskriptiv ethnolog ingen ting halka förbi sin
blick, utan aftecknar allt med den yttersta noggrannhet. Hans ethnologiska beskrifningar skola måhända
förekomma den stora allmänheten alltför minutiösa
och föga underhållande, men för vetenskapsmannen
äga de ett högt värde i och för teckningens trohet. Det
synes tydligt att Förf. med allvar omfattat sitt reseändamål, och om den ethnologiska delen af hans arbete
här och der också erbjuder några svagare partier, så
öfverskylas de dock lätt af det goda och förtjenstfulla,
som Förf. äfven i ethnologiskt hänseende presterat.
Då jag med fullt erkännande af Hr Schrenks förtjenster likväl tilldelat hans arbete icke blott särskildta
brister, utan äfven verkliga fel, torde det vara min pligt
att till rättfärdigande af mitt omdöme ur hans arbete uppsöka åtminstone en och annan felaktig uppgift.
En fiende till all småaktig kritik skall jag bjuda till att
framhålla sådana misstag och förseelser, som enligt
min åsigt äro antingen i ethnologiskt eller lingvistiskt
hänseende af någon större betydenhet.
En omständighet, hvarpå Förf. sjelf synes fösta
en synnerlig vigt, är det ömsesidiga förhållande, hvari
Samojeder och Ishemska Syrjäner stå till hvarandra.
Såsom billigt är, tager Förf. de förtryckta Samojedernas parti, men det vill synas mig såsom skulle han härvid göra sig skyldig till mången orättvisa emot Syrjänerna. Han skildrar dem ifrån början till slut såsom ett
på en gång halsstarrigt och krypande, otjenstfärdigt,
misstroget, sniket och vinningslystet slägte. Han äger
för dem inga bättre epitheter än äfventyrare och djerfva fribytare, han beskyller dem för mord, plundring
och de gröfsta illgerningar. Han låter ingen dager falla
681
Itineraria 4osa 1841_44.indd 681
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
på den mörka tafla, hvarpå han tecknat en bild af de Ishemska Syrjänernas national-karaktär. Och dock torde
hvarje opartisk domare nödgas erkänna, att man just
hos de Ishemska Syrjänerna träffar mera ädelt, godt
och berömvärdt, än hos samtliga deras grannar. Hvad
jag i synnerhet skattar högt hos Syrjänerna, är deras
veka, milda, ömma hjertelag, hvarom äfven alla genuina sånger bära ett öjäfaktigt vittnesmålxv. En naturlig
följd af detta hjertelag är den allmänt kända välvilja
och hjelpsamhet, som Syrjänen är redo att visa hvar
man, som med vänskap och förtroende nalkas honom.
Äfven för sin djupa rättskänsla åtnjuter Syrjänen till
och med hos sina fiender mycken aktning. Slutligen
har jag hört hans trofasta, redbara, pålitliga karaktär
öfverallt på det fördelaktigaste vitsordas, och jag har
äfven sjelf varit i tillfälle att se de mest otvetydiga bevis på denna för de Finska folkslagen nästan medfödda
dygd. Det kan med rätta läggas Syrjänerna till last, att
de på olofliga vägar tillegnat sig Samojedernas renar
och gjort sig till herrar öfver deras land, men så mycket
jag med Förf. beklagar det arma Samojed-folkets öde,
xv. Förf. yttrar i del I. sid. 222, att bland Syrjänerna både
män och qvinnor ”nur russisch singen”. Denna uppgift är
dock alldeles ogrundad. Det borde icke vara Förf. obekant,
att Syrjänska folksånger esomoftast blifvit genom trycket
meddelade i Rysk öfversättning. Just på de orter, der Forf.
sjelf färdats, har äfven jag antecknat åtskilliga sånger, diktade på Syrjänernas eget tungomål. Tvenne af dessa sånger finner Förf. utgifna i Svensk öfversättning i tidskriften
”Fosterländskt Album.” – En annan inadvertens beträffande
Syrjänerna har Förf. låtit komma sig till last i samma del sid.
223, der han säger: ”seit kurzem erst ist das Neue Testament
von einem russischen Geistlichen zu Ishma aus dem Slawonischen in die syrjänische Sprache übertragen worden.”
Det är kändt att en på Syrjänska affattad öfversättning af
Matthei evangelium redan 1823 blifvit utgifven i Petersburg.
Denna är dock icke gjord af en Ishemsk prest, utan af Protojerey i Ustsüssolsk Alexander Schergin. Skulle den Ishemska
öfversättningen tilläfventyrs existera i manuskript?
682
Itineraria 4osa 1841_44.indd 682
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
tror jag dock att Syrjänerna ej drifvit förtrycket längre
än hvarje annan nation i deras ställning skulle hafva
gjort.2719 Hvad jag med visshet vet, är att Syrjänerna
under min vistelse i Ishemsk rådplägade om medlen
att göra en ända på detta förtryck och få de sämsta
bland sina bröder, hvilka uppgåfvos till trettio man,
utdrifna ifrån tundran. Redan denna enda handling
bevisar tydligt, att mängden bland Syrjänerna ändock
är ett ädelt, rättänkande folk, och att våldsverkarne äfven bland dem göra till undantagen. Men Förf. har i
sin skildring af Syrjänerna endast haft de sitt varma
deltagande för Samojederna, helt och hållet förbisett
de många ädla egenskaper, som utmärka kärnan af det
Syrjänska folket.
Lika frikostigt Förf. varit i tadel mot Syrjänerna,
likaså mycket beröm har han å andra sidan slösat på
Samojederna. Han ser i dem endast lidande martyrer,
som med tålamod och undergifvenhet bära sitt öde,
som bemöta sina förtryckare med underdånig lydnad
och lätt glömma lidna oförrätter. Med min kännedom
om Samojederna vore jag frestad att tilldela dem nästan
helt och hållet motsatta egenskaper. Att de i grunden
äro ett godt, fridsamt och försonligt slägte, derom är
ingen fråga. Men hvad deras tålmodighet och ”resignierte Unterwürfigkeit” beträffar, så äro dessa dygder
hos Samojederna af en ganska tvetydig beskaffenhet.
Sannt är väl att de i yttre måtto visa mycken kyla och
likgiltighet, att de bära skenet af ett orubbadt lugn, att de
icke ofta öfverila sig i handling, utan i allmänhet förhålla sig emot vän och fiende så passivt som möjligt. Men
det oaktadt äro de af ett ängsligt och ömtåligt lynne, de
knota och klaga öfver hvarje småsak, lägga den minsta
förolämpning tungt på sitt sinne och glömma visst icke
så lätt, som Förf. menar, en liden oförrätt. Alltför slappa
att gifva luft åt sin vrede harmas de så mycket mera i
sitt inre och gömma sina känslor i djupet af sitt hjerta. Sålunda har enligt min åsigt Förf:s uppfattning af
Samojedernas lynne och karaktär mera sin tillämpning
på deras yttre beteende, än deras inre väsen.
Although Castrén himself had
criticized quite sharply the
aim of the Komi of acquiring
Nenets’ reindeer and pasture
land for themselves, here the
idea of Finno-Ugric ethic affinity overrides the critical viewpoint. (TS)
683
Itineraria 4osa 1841_44.indd 683
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
Att Förf. öfverhufvud icke hunnit kasta en djupare blick i Samojedernas inre, andliga lif, denna af mig
redan ofvanföre uttalade mening finner jag isynnerhet bekräftad i framställningen af nämnda folks religiösa föreställningar. Många bland Förf:s reflexioner
inom detta gebiet äro nästa på måfå uppkastade och
sig emellan föga sammanhängande. Det heter t. ex.
sid. 402: ”Num ist gütig und herrlich und gewaltig: er
sieht und weiss alles, aber er ist zu erhaben um auf die
Schicksale der armseligen Menschengeschlechts herabschauen zu wollen; er ruht daher, nachdem er Einmal
alles Wesen ins Leben rief, und überlässt die Leitung
der Welt den Tádebzen. Die Tádebzo sind unsichtbare
Wesen geistiger Natur mit überirdischer Macht begabt;
sie erfüllen die Erde und die Lüfte und regieren die
Schicksale der Menschen; sie stellen ursrprünglich das
Princip des Bösen dar, welches dem Num, dem Princip
des Guten, zuwider handelt; denn sie wollen überall
das Böse und schaffen es, allein sie verhüten es auch
und schaffen Gutes dem, welchem sie wohlwollen, der
ihre Abbilder in Ehren hält und ihnen zahlreiche Opfer
bringt.”
Förf:s mening är i så tydliga ord uttalad, att den ej
kan missförstås. Num förställer den goda, Tadebzjerna
den onda principen. Hvad Num vill, det vilja således
icke Tadebzjerna, utan handla städse i motsats mot
hans önskningar. Icke desto mindre har Num, för att
få hvila i ro, godvilligt öfverlemnat verldsstyrelsen åt
Tadebzjerna – sina fiender och vedersakare. Det orediga och motsägande i denna framställning faller en och
hvar lätt i ögonen. Det är omöjligt att begripa, hvarföre
den maklighet älskande Num gifvit sig mödan att skapa verlden, då han godvilligt anförtror den i händerna
på onda, mot hans afsigter fiendtliga makter, hvilka till
följe af sin inneburna natur omöjligen kunna underlåta att förstöra hans verk. Förf. medger visserligen att
Tadebzjerna äfven kunna öfva det goda, men då äro de
ju icke den onda principens representanter; ty fattas
det onda såsom princip, så kan väl derur icke annat än
684
Itineraria 4osa 1841_44.indd 684
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
ondt emanera. Den motsägelse, hvari Förf. här sväfvar,
synes han i sjelfva verket äfven sjelf hafva anat, ty han
korrigerar sina ord på följande sida och yttrar, att Tadebzjerna ”das wandelbare Princip des Bösen darstellen.” Men uttrycket: ”das wandelbare Princip” innehåller en ny motsägelse, ty det hör till begreppet af ordet
princip, att det icke kan vexla emellan tvenne motsatser, utan är och förblir sig evigt, oföränderligt lika.
Till dessa och många andra härmed sammanhängande motsägelser synes Förf. hafva blifvit förledd af Grekiska religions-bekännare, hvilka med
afsky betrakta Samojedernas hedniska kult och föreställa sig deras Tadebzjer såsom absolut onda väsen,
hvilket de i Samojedernas egen föreställning icke äro.
Man tilldelar dem visserligen små nycker och kapriser, men såsom Nums vedersakare framträda de dock
alldrig, utan hysa för honom mycken fruktan och underkasta sig lydigt hans vilja. Men det är icke allenast
Num, som äger makten öfver Tadebzjerna; äfven
Schamanerna förmå att hålla dem i tygel, och deras
hela makt består enligt Samojedernas föreställning i
konsten att använda Tadebzjerna för sina ändamål.
Det är just i egenskap af Schamanernas tjenste-andar,
som Tadebzjerna spela en betydande role och derpå
syftar äfven sjelfva deras namn, som är bildadt af
taadibe, Schaman. Om deras öfriga verksamhet hafva
Samojederna föga kunskap, ehuru Förf. tilldelar dem
många vigtiga egenskaper. Han yttrar bland annat,
att alla de med namnen Hahe och Sjadaei betecknade
idoler ”nur Abbilder der Tadebzien sind.” Måhända
förekommer denna föreställning här och der hos mera
civiliserade Samojeder, hvilka genom umgänget med
Ryssar kommit till den insigt, att helgonbilderna hos
den grekiska kyrkans anhängare endast äro symboler
af helgonen. Men är det fråga om genuina Samojeder,
så tro de om sina idoler fullt och fast, att de icke blott
representera, utan verkligen äro gudomliga väsen.
Såsom Förf. sanningsenligt anför, pläga Samojederna
offra renar åt sina idoler och smörja dem med blod.
685
Itineraria 4osa 1841_44.indd 685
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
ord-/derivation
Detta göra de i den öfvertygelse, att idolerna ingalunda äro bilder, utan lefvande väsen, som behöfva föda
och näring. Utom den materiella förmågan att äta och
dricka tilldela Samojederna sina idoler äfven många
andliga egenskaper, men fatta dem ej såsom utom bilden existerande, utan deri inneboende. Hahe och Sjadaei
äro sålunda förkroppsligade gudamakter och utgöra
föremålet för hvar mans dyrkan. Tadebzjerna deremot
äro idel andeväsenden, synbara blott för Schamanens
öga och otillgängliga för hvar och en, som ej är invigd
i magiens hemligheter.
I fråga om de tvenne slag af gudabilder, som
Samojederne benämna Hahe och Sjadaei, förklarar
Förf. sid. 405 not. 1, att han ej kunnat utreda skillnaden
emellan nåmnda idoler, men förmodar likväl på grund
af en högst misslyckad ord[-]derivation2720, att Sjadaei
betecknar ”en art oread,” en gudabild (Hahe), upprest
på en höjd (sja’). Det rätta förhållande är emellertid,
att Hahe betecknar gudabilder i allmänhet och de af
sten i synnerhet, då åter med Sjadaei endast förstås af
träd formade, med mennisko-anleten afbildade idoler.
Ordet Sjadaei härstammar icke af sja’ höjd, såsom Förf.
menar, utan af sja’ anlete (gen. sjad) och betecknar i
bokstaflig öfversättning: ”med anlete försedd.” Det
är egentligen på sina träd-idoler, som Samojederna
inskära menskliga anleten, och af sådan anledning
hafva företrädesvis dessa blifvit benämnda Sjadaei.
Förf. föreger visserligen (sid. 405), att det äfven gifves
sten-idoler, som Samojederna försett med menniskoanleten, men för min del har jag aldrig sett sådana och
vågar till och med betvifla deras tillvaro.
Hvad Förf. sid. 408 yttrar om Samojedernas
björndyrkan äger till en del sin riktighet. Jag skulle
dervid likväl vilja anmärka, att Samojederna i björnen
icke enligt Förf:s åsigt endast ära ett skadedjur, utan en
verklig gudomlighet. Icke heller kan jag dela Förf:s mening deri, att björnen hos Samojederna skulle åtnjuta
en lägre rang än Tadebzjerna, ty jag har mig bekant
att åtminstone några Sibiriska Samojed-stammar, i
686
Itineraria 4osa 1841_44.indd 686
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
björn-/guden
likhet med de Jeniseiska Ostjakerna, uti björnen vörda
Tadebzjernas högsta styresman och öfverhufvud. Äfven af de Archangelska Samojederna aktas en ed, som
svärjes vid björnens nos, för vida mäktigare än den vid
idoler, hvilka Förf. håller för Tadebzjernas representanter. Att Förf. sett björnkranier ligga strödda såsom
offer kring idolerna bevisar i det hela taget ingen ting
för hans åsigt, ty det är icke, utan den inneboende gudomliga kraften och visheten, som Samojederna i björnen dyrka. Den yttre djuriska företeelsen anse de blott
för en omklädnad, som björnguden2721 tros kunna efter behag utbyta emot hvarje annan gestalt.
I första delen sid. 523 o. f. lemnar Förf. en utförlig
beskrifning af Samojedernas begrafnings-sätt och särskildta dervid förekommande ceremonier. Bland Förf:s
här meddelade uppgifter äro somliga något afvikande
ifrån de af mig erhållna; men då bruk och plägseder
på olika orter kunna vara olika, vill jag ej förneka den
möjliga sannfärdigheten af Förf:s iakttagelser. Endast
hvad sjelfva begrafnings-sättet beträffar, måste jag
anmärka att Samojederna, enligt de upplysningar jag
erhållit, endast om sommaren hafva för sed att nedgräfva de hädangångna i jorden. Om vintern deremot
nedlägga de sina döda ofvan jord i så beskaffade kistor,
som Förf. skildrar i del I sid. 682 o. f., utan att likväl
nämna ett ord om deras bestämmelser af vinter-grafvar. Att det olika begrafnings-sättet om vintern och
sommaren af Förf. icke blifvit vidrördt, förundrar mig
så mycket mer, som andra redan förut fästat uppmärksamheten vid denna omständighet.
Förf:s framställning af Samojedernas religiösa
föreställningar och särskildta vid den yttre kulten förekommande bruk skulle i sanning erbjuda tillfälle till
många speciella anmärkningar; men då det ifrån början icke varit min afsigt att ingå i en detaillerad kritik
af Hr Schrenks vidlöftiga arbete, vill jag härmed lemna
hela det religiösa gebietet å sido och tillåta mig ett par
flyktiga anmärkningar af historiskt innehåll.
687
Itineraria 4osa 1841_44.indd 687
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
ålderdoms-/lemningar
Historian Aron Christian Lehrberg (1770–1813). Wichmann
1913. (TS)
De i nordliga delarna af Archangelska gouvernementet här och der förekommande jordgropar anser
Förf. vara en qvarlefva af de gamla så kallade Tschuderna, hvilka varit ortens Aborigines. Mig synas likväl dessa gropar icke äga den ålder, att de rimligen
kunna tillskrifvas det härifrån längesedan försvunna Tschud-folket. Jag har derföre på ett annat ställe
uppkastat den förmodan, att ifrågavarande ålderdoms-lemningar2722 varit Syrjänernas fordna bostäder
och såsom stöd för denna mening anfört, att de i Syrjänskan benämnas gort, som tillika betecknar hem. Jag
har häruti kanske misstagit mig, men i Hr Schrenks
framställning förekommer dock intet, hvarigenom min
mening vore vederlagd. Tvertom synes mig hela hans
behandling af dessa minnesvärda fornlemningar vara
nog lösligt hållen.
Uti den andra delen (sid. 222–258) förekommer
en bilaga under titel: ”Über die Jugren und das Jugrische Land.” Förf. söker häri vederlägga Lehrbergs2723
åsigt om utsträckningen af Jugrernas land och beskaffenheten af deras nationalitet. Enligt Hr Schrenks mening har namnet Jugrer ursprungligen betecknat icke
Ostjaker och Woguler, utan transuralska Samojeder,
och hvad landet Jugrien beträffar, så låter han det utsträcka sig ända till hela den af nämnda Samojeder bebodda Ishafskusten. Kanske har Lehrberg i sjelfva verket felat deri, att han bestämt den 67:de breddgraden
till Jugriens nordliga gräns. Orsaken till denna skarpa
gränsbestämning är påtagligen den, att Lehrberg ville
från hvarandra noga åtskilja Samojedernas och Jugriernas (d. ä. Ostjakernas och Wogulernas) områden.
Men en sådan råskillnad existerar ej i verkligheten, ty
likasom å ena sidan Samojederna intaga stora sträckor
söder om den 67:de graden, likaså träffas äfven nomadiserande Ostjak-stammar vida norr om denna breddgrad vid sjelfva Ishafskusten. Skulle Lehrberg nogare
hafva betänkt detta förhållande, så hade troligen också
han utsträckt det Jugriska landet ända till Ishafskusten,
men med reservation att befolkningen närmast kusten
688
Itineraria 4osa 1841_44.indd 688
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
endast till en ringare del utgöres af Ugrier. För denna modifiering af Lehrbergs mening vore jag för min
del mycket benägen. Men att det ursprungligen varit
Samojeder, som blifvit kallade Jugrier, och att sistnämnda beteckning först i en sednare tid blifvit öfverflyttad på Ostjaker och Woguler, detta är en åsigt för
hvilken Förf. troligen icke vinner någon anhängare.
Att redan i urälsta tider Jugrier och Samojeder blifvit
från hvarandra åtskilda, bevisar bland mycket annat
en kronik-anteckning i Karamsin II: not 238.2724 Förf.
skall kanske emot denna anteckning anföra detsamma,
som han anfört emot en annan likartad, af Lehrberg
åberopad, ännu tidigare kronik-anteckning, neml[igen] att man med Samojeder här bör förstå de vester
om Ural boende. Men hvad berättigar Förf. till detta
antagande? Ingalunda den omständigheten att Jugrien
tilläfventyrs utsträckte sig till Ishafvet, ty här funnos
ju icke blott Samojeder, utan äfven Ostjaker. Något
annat bevis, som vore värdt att nämnas, har jag dock
ej kunnat ur Förf:s afhandling utleta för denna hans
djerfva mening. Det vill öfverhufvud förekomma mig,
såsom skulle Hr Schrenk i sin kritik öfver Lehrberg
hafva gifvit sig ut på ett fält, der han ej varit rätt hemmastadd. Jag skall kanske snart nog komma i tillfälle
att närmare motivera detta påstående.
En annan bilaga har Förf. sid. 259–331 egnat åt de
Samojediska och Syrjänska språken. Han nämner här
inledningsvis ett och annat om det förstnämnda språkets allmänna natur och lemnar derpå en förteckning
på Samojediska och Syrjänska ord. Efter mitt omdöme
är äfven denna bilaga af en mera underordnad förtjenst.
Hr Schrenks ordsamlingar äro visserligen rikare och
i alla afseenden bättre än Klaproths, men de uthärda
dock ej någon strängare kritik. Först och främst måste
det läggas Förf. till last att han, utan att äga någon nogare kännedom om ljudens natur och väsen, företagit
sig att bilda ett nytt orthographiskt system, som strider emot ljudlärans första begrepp. Så känner han icke
naturen af mouillerade konsonanter, utan betraktar
Castrén refers here to Nikolaj
Mixajlovič Karamzin’s Geschichte des Russischen Reiches, a work published in several different editions in various languages in the 1810s
and 1820s, above all in twelve
volumes in Russian in 1816–
1829. Forsman – Mikkola 1912;
Schönle 2004. (TS)
689
Itineraria 4osa 1841_44.indd 689
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
N written above g.
N written above g.
In the footnote at the word
jagana, Castrén wrote in both
cases an h above the g: jahana.
H written above g.
namn-/likhet
mouilleringen såsom hörande till efterföljande vokal
och betecknar den med en prick ofvan vokalen, t. ex.
nė, (nje) weib, salė (salje) Vorgebirge, nu̇ (nju) Sohn.
Dock är icke ens denna princip systematiskt följd, utan
ė blir af Förf. ofta begagnadt, utan att föregående konsonant är mouillerad, alldeles såsom det Ryska е t. ex.
nėbe (läs: njebe) Mutter, méjė (läs: mēje) Schwägerin,
jė́sė (läs: jēse) Eisen o. s. v. Utom dessa och otaliga andra af Förf. begångna fel i orthographien har han äfven
påtrugat Samojediskan åtskilliga ljud, som det mig veterligen icke äger, t. ex. ъ, дз, дъ o. s. v. I företalet till
sitt arbete yttrar Förf. om ö, att det är helt och hållet
främmande för Samojediskan, men i ordförteckningen
förekommer dock nämnda ljud i flera ord, t. ex. tösa
(s. 277)[,] görm2725 (278), görmandsj2726 (314). Till felaktigheterna hör vidare att han i talrika fall förvexlar
med hvarandra skilda former: den absoluta med den
suffixiva, casus Nominativus med Locativusxvi 2727,
Infinit[ivus] med Supinum o. s. v. Slutligen kan jag
ej underlåta att anföra klander emot Förf:s gränslösa
passion för ordhärledningar, hvilka ofta äro högst fantastiska, men icke desto mindre tjena till grundlag för
vigtiga resultater. Jag har redan förut anmärkt, huru
Förf. af Sjadaei, en med anlete försedd gudabild, gjort
en oread, en ”Hügelgott”. Genom en lika vågad kombination bildar han Ugrer af ordet orgoi2728, såsom Samojeder benämnas af Ostjaker, och just denna förmenta
namn[-]likhet2729 anför han såsom ett bevis för Samojedernas identitet med Jugrierna. Ännu ett prof på Förf:s sätt att gå till väga vid sina ord-derivationer. Han
säger i första delen s. 536–7: ”Die Sterne bezeichnet das
Wort Númgy, dessen Etymologie, Himmelsohren oder
Gottesohren, die Gottheit in einem eigenthümlichen
Bilde uns vorführt, wie sie, aus den unermesslichen
xvi. Exempelvis må nämnas, att i Förf:s ordförteckning ja
betecknar jord, land, jagana ort, ställe. Men nu är jagana
(jahana) i sjelfva verket ingen ting vidare än Locativ af ja.
690
Itineraria 4osa 1841_44.indd 690
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
härlednings-/ändelse
Räumen des Himmels zur Erde herablauschend, durch
Myriaden Ohren zugleich deren wechselnde Schicksale
vernimmt.” Att Förf. på detta ställe härledt Numgy af
Num Gud, himmel och ha öra, är ögonskenligt, men
i ordförteckningen sid. 277 förekommer åter en helt
annan derivation. Här analytiserar Förf. ordet Numgy jemväl i tvenne sjelfständiga beståndsdelar, men
nu kommer ej mera det ”lyssnande örat” i fråga; utan
Numgy betecknar på detta ställe himmelstjerna och
härledes af Num himmel samt gy, som enligt Förf:s
uppgift skall betyda ”stjerna.” Nu är emellertid rätta
förhållande sådant, att Num betecknar både Gud och
himmel, men gy är en hos adjectiva mycket vanlig härlednings[-]ändelse2730, som utmärker något, som till
föremålet hörer. Sålunda betecknar Numgy 1:o något
till Gud eller himmelen hörande, 2:o stjerna.
Jag inskränker mig till dessa anmärkningar öfver den till min granskning ombetrodda ethnologiska
delen af Förf:s arbete. Mycket vore visserligen ännu
att tillägga till det redan anförda, men vid bedömandet af ett så omfattande och förtjenstfullt arbete som
Förf:s, förbiser man gerna små brister och svagheter.
Det ligger ju ej inom omfånget af mensklig förmåga
att åstadkomma det fullkomliga, men så allvarliga bemödanden som Hr Schrenks förtjena dock alltid aktning och erkännande. Såsom ethnolog har Hr Schrenk
i förevarande arbete troligen presterat mindre än i de
flesta andra gebiet, som utgjort föremålet för hans;
men äfven sin ethnologiska mission har han fyllt på
ett sätt, som berättigar honom till grundade anspråk
på uppmuntran ifrån Vetenskaps-Akademiens sida.
691
Itineraria 4osa 1841_44.indd 691
21.8.2019 16:05:50
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
14 Schrenk’s Reise durch die Tundren der Samojeden (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/740b6e3df64b025d5002021635242bc1.pdf
4ffdfc82404f405a568fe78554c71ffb
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK Coll. 539.29.12 (Varia 4.12)
exists in three versions. One of them
is the beginning of a letter to Counselor of State Peter von Köppen
(p. 569–572, two sheets of ca. 13 x 21
cm), the other is a clean copy of the
former but more extensive (p. 573–
578, three sheets of ca. 20.5 x 34.5
cm) and the third one is a draft-like
text, which is, however, the most extensive of them all (p. 579–587, five
sheets of ca. 21.5 x 36.5 cm). The third
version is a draft of a report to the
Academy of Sciences and Letters.
None of the versions have any title,
but the actual hydrographic part of
the third version has the title Hydrographiska anmärkningar öfver den
Mesenska kretsen af Archangelska
Guvernem[entet]. It has also been
published as Castrén 1870a where its
background is explained. Parts of it
have appeared also in Castrén’s travel reports in newspapers and were
included in Castrén 1852b.
fick ǁ erhöll
Peter von Köppen (1793–1864), a
German-born statistician and ethnographer at the Imperial Academy
of Sciences in St Petersburg. He had
also considerable interest in conditions in Finland and he had travelled in the Grand Duchy of Finland at least in 1835 and 1844, on the
latter occasion with Castrén. Castrén had also helped him collect statistical material on Finland for his
work Finnland in ethnographischer
Beziehung, published in 1846. Ригер
2009; Haltsonen 1968. (TS)
ännu […] hydrographiska ǁ 1.
ethnogr[aphiska] ǁ 2. hy[drographiska] ǁ 3. till större delen okända ǁ 4.
ännu föga kända ethnographiska
på ǁ <-->
tid ǁ stund
omätliga ǁ öfv
det då tycktes ǁ jag då trodde
Hydrographiska
anmärkningar öfver den
Mesenska kretsen af
Arangelska Guvernem[entet]2426
13
☙ ❧ Redan för mera än ett år tillbaka fick2427 jag
af H[er]r Statsrådet2428 genom Veten-
☙
skaps-Akadem[ien] i uppdrag att lemna någon liten skärf till utredande af den höga
nordens ännu2429 föga kända hydrographiska förhållanden. Detta uppdrag råkade
jag erhålla på2430 den olyckliga tid2431, då
en genom omätliga2432 physiska och
psychiska ansträngningar ådragen bröstsjukdom tvang mig att, såsom det2433 då
tycktes för alltid öfvergifva Sibiriens
ogästwänliga öknar.2434 Men2435 likasom
de sköna förhoppningarnas drömmar2436
ofta ramla öfverända, så händer det lyckligtwis äfven stundom, att förtviflans dystra
skuggor2437 vika2438 eller åtminstone för en
tid skingra sig[.] ❧ Hemmets2439 sol har
åter upplifvat mina svigtande krafter och
satt mig i stånd att för andra gången beträda Asiens2440 jord, med2441 hvilken framgång, må framtiden utwisa. Under sjelfva
resan erhöll2442 jag i Kasan af Hr Statsråd
jemte2443 ett ex[emplar] af Stuckenbergs
Hydr[ographie] öfver Ryssl[and]2444 ett
förnyadt uppdrag att lemna bidrag till
662
Itineraria 4osa 1841_44.indd 662
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
ett2445 närmare kännedom af Sibiriens2446
watten-system. Att mina upplysningar i
detta afseende ej2447 kunna blifva särdeles2448 rikhaltiga, kan2449 jag nästan förutsäga, då jag i betraktande2450 mängden och
beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Att med studium af menniskan förena studium af naturen, är alltid ett
svårt problem. Men i närwarande fall ökas
svårigheterna derutaf, att jag för att finna2451 menniskor måste aflägsna ifrån floder och wattendrag. De äro i2452 sjelfva Sibirien redan till stor del inkräktade2453 af
Ryssar. Samojederne åter2454, dem jag måste uppsöka nomadisera på de ofruktbara
tundrorna. Emellertid2455 skall jag, så2456
widt omständigheterna nu medgifva, äfven
fästa uppmärksamheten vid Hr Statsrådets
uppdrag och med all2457 ifver samla data
till utredande af de2458 hitintills så[som]
geographiska som hydrographiska förhållanden. Att sådana2459 ämnen också hitintills ❧ af2460 mig ej blifvit alldeles2461 åsidosatta, önskar2462 jag ådagalägga
genom2463 meddelande af några hydroanmärkningar
öfver
gr[aphiska]2464
2465 [af] mig längesedan besökta Meden
senska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets innefattar den omätliga landtsträcka2466, som är belägen
emellan Ishafvet i norr, Hvita hafvet och
Pinega-kretsen i vester, Guvern[ementet]
Vologda i söder, Kara-floden och Ural i [öster]2467. Detta2468 land sönderfaller så väl i
ethnographiskt, som geographiskt hänseende uti2469 tvenne hälfter
This shows that Castrén was given
the task in the winter of 1844. (TS)
Men ǁ A
drömmar […] öfverända ǁ 1. <farmagascer> stundom störta ǁ 2. drömmar mången gång ǁ 3. drömmar ofta
och vanl[igtvis] ramla öfverända
skuggor ǁ 1. d<--> ǁ 2. tankar
vika […] skingra sig ǁ 1. <----> ǁ 2.
aflägsna sig. Hägnad och omhuldad ǁ 3. vika eller åtminstone för en
tid aflägsna sig
Hemmets sol […] ǁ 1. Hägnad och omhuldad af wänsk[apens] ǁ 2. Omhuldad af ǁ 3. I fosterlandets ljufva dalar
omhuldad af wänskapens wårluft i ǁ
4. H[er]r ǁ 5. Om[huldad] ǁ 6. I hemmets dalar omhuldad af vänskapens
vårluft känner mig åter worden en
ny förädlad menniska. I hafven,
H[er]r St[atsråd], tillika <--> gjort
af mig beledsag[ad] ǁ 7. I hemmets
dalar omhuldad af vänskapens vårluft känner mig worden en förädlad
menniska. Herr Statsråd har <----> ǁ
8. Resan till Finnland har har mig
åter framkallat en ljusstråle på öfver
min dunkla himmel. Hr Statsrådet
har sjelf besökt besökt Fin besökt
genomrest en del af Finnland och
jag har warit lycklig haft den lyckan att åtfölja Hr St. under dna resa.
Wårt land befanns fattigt språkligt,
som religiöst och statsskick[lig]t
häns[eende], men säg mig dock, Hr
Statsråd, war det äfven fattigt på
wacker natur, på goda menniskor?
Asiens ǁ Si[biriens]
med hvilken ǁ men hvad
erhöll […] Kasan ǁ erhöll jag
This shows that Castrén wrote
his replies after leaving Kazanˈ for
Siberia, i. e. at the earliest in the
spring of 1845. (TS)
jemte […] ett förnyadt ǁ ett förnyadt
Castrén is referring here to Johann
Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, which
663
Itineraria 4osa 1841_44.indd 663
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
was published in six volumes in
1844–1849. Volumes 1 and 2 had appeared before Castrén’s departure
for the east in 1845, and it is precisely
vol. 2 that also deals with the rivers
of Siberia. Stuckenberg 1844. (TS)
ett […] kännedom ǁ hydrographie
Sibiriens ǁ det nordliga Rysslands
och i s[ynner]het Sibiriens
ej ǁ <-->
särdeles ǁ nog
kan […] förutsäga ǁ 1. kan jag förutsäga ǁ 2. kan jag ty wärr förutsäga
betraktande mängden […] ämnen ǁ 1.
betraktande, att ǁ 2. betraktande det ǁ
3. betraktande omfånget af mina
finna ǁ uppsöka
i […] till ǁ redan till
Mscr: inkränktade
åter ǁ 1. deremot [three times] ǁ 2.
dem
Emellertid ǁ Då det nu wäsendtligen
så […] medgifva ǁ så vitt möjligt är
all ifver ǁ omsor[g]
de […] geographiska ǁ Sibiriens geogra[phiska]
sådana ämnen ǁ dessa <--->
af […] blifvit ǁ ej blifvit af mig
alldeles ǁ fullkoml[igt]
önskar ǁ hoppas
genom […] några ǁ 1. med ett ǁ 2. med
några ǁ 3. genom ett kort meddelande om ǁ 4. genom ett kort meddelande af några an[märkningar]
hydrogr. anmärkningar ǁ anmärkningar
den [af] mig […] ǁ 1. w[attendragen] ǁ
2. watt[endragen] ǁ 3. de watt[endrag] ǁ 4. watten[dragen] ǁ 5. wattend[ragen] ǁ 6. det
landt-/sträcka
Mscr: vester.
Cf. p. 421, 438, 443, 502.
uti ǁ <--->
This fragment is upside down in the
lower part of the mscr page.
Wäxterna wåga […] ǁ 1. Träden
fo [förmå] ǁ 2. Träden ej ǁ 3. Träden
förmå ej resa upp ifrån jorden, utan
Wäxterna2470 wåga ej afhölja sina ädlare
delar, utan lefva2471 mest såsom cryptogamer. Bland djur förek[ommer]2472 utom
renar, endast räfvar, fjällrackor, råttor2473,
möss2474, som para sig under jorden.
☙ ❧ Somsja
är vigtig ort för Samojeder af den
Kaninska och Tim[anska] tundran
något mera, än ett år tillbaka blef2475 jag
af Hr Statsrådet genom Petersburgska Wetenskaps-Akademien anmodad att lemna bidrag2476 till utredande af den Ryska2477 nordens hitintills föga kända hydrographiska2478
förhållanden. Detta uppdrag råkade jag erhålla på den olyckliga tidpunkt, då en genom
öfverdrifna physiska och psychiska ansträngningar ådragen bröst-sjukdom tvang mig att,
såsom det då tycktes, för alltid öfvergifva Sibiriens ogästwänliga öknar. Men2479 omständigheterna hafva förändrat, förtviflans
dystra skuggor hafva åter vikit, eller åtminstone för en tid skingrat sig, och jag andas2480
nu för andra gången på Asiens jord. Under
min2481 hitresa erhöll jag af Hr Statsrådet
jemte ett exemplar af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland ett förnyadt uppdrag
att samla bidrag till utredande af wattendragen i detta Utopien. Om en förut gifven försäkran öfverhufvud har något att betyda, så
kan Hr Statsrådet wara derom öfvertygadt,
att jag reser med öppna ögon och med2482
omsorg anmärker allt, som möter mig på wägen. Att det oaktadt mina anmärkningar i
hydrographiskt hänseende ej skola2483 blifva
särdeles rikhaltiga, kan jag ty2484 wärr förutse, då jag tager i betraktande mängden och
☙ ❧ För
664
Itineraria 4osa 1841_44.indd 664
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Hufvud-ändamålet för min resa är
både2485 enligt Akademiens och min egen
önskan:2486 studium af menniskan, Att dermed äfven förena ❧ studium af naturen är
alltid ett svårt problem; och i närwarande fall
ökas svårigheterna ännu2487 derigenom, att
jag, för att finna mitt genus hominum, nödgas
aflägsna mig ifrån wattendragen. Dessa äro
redan i sjelfva Sibirien till en stor del inkräktade af Ryssar; – Samojederne nomadisera på
ställen, dit wägen går öfver hedar och morass
men icke efter flodbäddar. Allt2488 detta oaktadt skall jag, så vidt omständigheterna medgifva, bibehålla2489 äfven Hr Statsrådets uppdrag i minnet och efter2490 mina svaga2491
krafter söka2492 att i hvarje hänseende
befordra en2493 närmare kännedom af Sibirien. Att för öfrigt de till Ryska Hydrographien hörande ämnen äfven2494 hitintills ej
blifvit af mig alldeles förbisedda2495, önskar
jag få ådagalägga genom några meddelanden
i den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets omfattar den
omätliga landsträcka som är belägen emellan
Ishafvet2496 i norr, Hwita hafvet och Pinega-kretsen i vester, Guvernementet Wologda
i söder, Kara-floden och Uralska bergen i öster. Detta land kan2497 så väl i ethnographiskt,
som geographiskt hänseende indelas i tvenne hälfter, hvilka från hvarandra afskiljas genom floderna, Pjosa, Tsilma och medlersta
loppet af Petschora2498. Den2499 södra2500 af
dessa hälfter är befolkad med Ryssar och Syrjäner, hvilka ännu2501 idka åkerbruk och boskapsskötsel samt sysselsätta sig [med] alla
lefva mest ǁ lefva
förek. ǁ 1. eger tundran ǁ 2. finnes
råttor ǁ 1. mossor ǁ 2. möss
möss ǁ ~ och öfverhufvud sådana
djurslag
blef […] anmodad ǁ 1. fick jag ~ i
uppdrag ǁ 2. erhöll jag ~ i uppdrag
bidrag ǁ en liten skärf
Ryska ǁ höga
hydrographiska förhållanden ǁ 1. hydro[graphiska] ǁ 2. wattensystemer
Men […] hitresa ǁ Men likasom
mången gång ett helt orangerie af
de skönaste förhoppningar ögonblickligt försvinner, så händer det
lyckligtvis äfven stundom, att förtviflans dystra skuggor kunna [addition above the line: förjagas, eller] för en tid besvärjas. Hemmets
sol har åter upplifvat mina svigtande krafter att och satt mig i stånd
att för andra gången beträda Asiens
jord – med hvilken framgång, må tiden utwisa. Under sjelfwa min resa
till Sibirien
andas […] gången ǁ har nu för andra
gången beträdt
min hitresa ǁ hitresan
med […] anmärker ǁ bemärker
skola ǁ kunna
ty wärr ǁ dock
både enligt ǁ enligt
önskan: studium ǁ 1. önskan att ǁ 2.
önskan <-->
ännu derigenom ǁ derigenom
Allt […] oaktadt ǁ Emellertid
bibehålla ǁ äfven
efter ǁ enligt
svaga krafter ǁ krafter
söka […] hänseende ǁ söka
en […] Sibirien ǁ Sibiriens kännedom
uti hvarje hänseende
äfven ǁ ej
förbisedda ǁ åsidosatta
Ishafvet ǁ H[wita]
kan […] indelas ǁ består ~ hänseende
af
Petschora ǁ ~ och Usa (Uusa)
665
Itineraria 4osa 1841_44.indd 665
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
Den […] nomadiserande Samojeder. ǁ Denna sålunda ifrån vester
till öster uppdragna linj gräns-linie
kan med afseende å landets kultur
gälla såsom en slags polcirkel polar-cirkel, Den norra af dessa hälfter utgör den så kallade tundran,
och som genomströfvas af nomadiserande Samojeder.
södra ǁ sednare deremot
ännu idka ǁ idka
norra ǁ södra
för all odling ǁ och såsom det tyckes, ~
otillgänglig ǁ ofruktbar
den ǁ dem
upp ǁ upphöj[da]
de sprida sig ǁ breda ut
i en ǁ 1. ~ ǁ 2. ut[an]
utan […] mest ǁ 1. <--> ǁ 2. och lefva
derföre mest
djur ǁ djurslag
What Castrén describes here is
the so-called southern tundra. The
whole of northern Eurasia is within the tundra zone. Северная энциклопедия 2004: 973–974. (TS)
större ǁ små
Den […] ibland dem ǁ 1. Det egentliga w[attendraget] ǁ 2. Det hufvudsakliga watten-draget är inom
tvenne ǁ den
Petschora ǁ Pescha
Efter ǁ Denna
med ǁ <sås[om]>
sjelfwa folkets ǁ folk[ets]
och Pjoscha-floden. ǁ allt intill Pjosa-floden i söder. Sjelffa [sic] staden Mesen tillhör den Kaninska
tundran, hvilken i söder sträcker
sig ända till sloboden Lamposchnja
18 verst söder om staden.
☙
☙
slags landtmannawärf. Den ❧ norra2502 deremot utgör en ofruktbar, för2503 all odling
otillgänglig2504 tundra, som genomströfvas
af nomadiserande Samojeder. Inom den sednare, den2505 polara delen af landet aftager
och hopkrymper under den eviga frosten allt
animalt och vegetabilskt lif. Träden förmå ej
att skjuta upp2506 i höjden, utan de2507 sprida
sig genast wid jord-ytan i2508 en mängd
smärre grenar utan saft och märg. Wäxterna
wåga ej afhölja sina ädlare delar, utan2509 lefva mest såsom cryptogamer. Bland djur2510
förekomma här, utom renen, endast räfvar,
fjällrackor, möss, råttor och öfverhufvud sådana familjer, som bo och para sig under jorden.2511 Till sin yttre beskaffenhet är nejden
låg, skoglös, kärruppfylld och genomskuren
af en oräknelig mängd större2512 och mindre
floder. Den2513 största ibland dem är Petschora, hvilken under sitt nedersta lopp afdelar
den Mesenska tundran uti tvenne hälfter:
den östra eller den stora tundran (тундра
Болшеземельская) och den vestra hälften,
som åter innefattar tvenne2514 tundror: den
Timanska emellan floderna Petschora2515 och
Pjoscha, samt den Kaninska emellan Pjoscha
och Hvita Hafvet. Efter2516 indelning af landet öfverensstämmer med2517 sjelfwa2518 folkets så väl civila som ecclesiasti[s]ka indelning uti Kaninska, Timanska och
Bolschesemelska Samojeder, hvilka äfven till
språk och seder i någon mon skilja sig från
hvarandra. På den Kaninska tundran har
man widare att märka halfön Kanin Nos samt
det fasta landet emellan Hvita Hafvet och2519
Pjoscha-floden ❧ af den Timanska tundran
kallas landet emellan Kolokolska viken
666
Itineraria 4osa 1841_44.indd 666
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
(Колокольковская губа) och Petschora-floden2520 af Samojederne: Laptá, d. ä. lågt land,
af Ryssarne: lilla tundran (тундра Малоземельская) i motsatts mot den stora öster om
Petschora belägna (тундра Болшеземельская). Till följe af wissa renbeten rörande
stridigheter har i sednare tider den stora2521
tundran blifvit på något godtyckligt sätt fördelad emellan de under Pustoserska, Ustzylmska och Ischemska volosterna lydande Samojeder; men denna indelning saknar laga
sanction och skall vara tillwägabragt genom
Syrjänska2522 bönder, hvilka, efter att först
hafva tillvällat sig de2523 Ishemska Samojeders renar, äfven ville komma i uteslutande
besittning af deras land.xiii 2524 Samtliga
dessa tundror ega åt2525 sin ❧ sydliga sida en
Petschora-floden ǁ Petschora-viken
stora ǁ Bo[lschesemelskaja]
Syrjänska […] efter ǁ 1. Syrjänska,
hvilka efter att hafva tillvällat ǁ 2.
Syrjänska bönder, hvilka, först efter
rof och bedrägeri
de Ishemska ǁ 1. S[amojedernes] ǁ 2.
de Ischemska
See also p. 522–523.
Changes in the footnote:
afhändt ǁ till
största […] deras renhjordar ǁ deras renhjordar
renar ǁ 1. hjordar ǁ 2. egna
anhöllo […] i Mesen ǁ anhöllo de
sydöstra ǁ sydvestra
måtte beviljas ǁ måste tilldelas
delen ǁ at [åter]
tillfalla ǁ färd[as]
kom ǁ stadnade
renhjordar ǁ h[jordar]
Samojeder ǁ Samojederne
åt ǁ <->
xiii. Man berättar härom följande skandalösa
historia. Sedan Ishemska Syrjäner, såsom till och
med authenti[s]ka documenter utvisa, genom
mord, plundring och bedrägerier af alla slag afhändt de under samma volost lydande Samojeder största delen af deras renhjordar, wille de nu
äfven försäkra sig om tjenliga betesmarker för
sina renar. För sådant ändamål anhöllo de hos
Landträtten i Mesen uti Ishemska Samojeders
namn, att sydöstra delen af den Bolschesemelska
tundran, d. ä. Usa med närliggande floder, måtte
beviljas Samojeder af deras volost, men den
nordvestra delen åter tillfalla Samojeder af de
tvenne öfriga voloster. Sedan denna anhållan af
Landträtten äfven blef beviljad, kom den östra
delen af tundran nästan uteslutande i Syrjäners
ego, ty de Ishemska Samojederne ega, såsom
sagt, obetydliga renhjordar, och de öfriga Samojeder äro genom Landträttens dom afstängda
ifrån den Ischemska tundran.
667
Itineraria 4osa 1841_44.indd 667
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
men naturligare ǁ men med afseende
å
tjena […] förena ǁ som tjena till att
föra
Castrén appears to mean the Timan
ridge, a long ridge running from the
south-east to the north-west around
N64°37′ E50°23′ or its highest point,
Četlasskij kamenˈ. (TS)
på […] ǁ mott [mötte]
utloppet af Somsja ǁ flodens mynning
Januari ǁ ~ № 31.
Petersburg ǁ ~ genom dess Ordföran[de]
några bilaggda ǁ medsända
Hydrographie, omfattande […] Ob. ǁ 1.
De medsända utdragen ǁ 2. Utdragen
innefatta omfatta strömsystemerna
Ob flodsyste[me]rna Petschora, Dvina samt Ob samt en mängd i det Europ i Europ. Ryssland samt Ob i Si
och Irtisch i Sibirien.
omfattande ǁ m
Ehuru […] sådant wärf ǁ 1. Ehuru det ǁ
2. Ehuru gerna jag önskade uppfylla detta för mig smickrande [uppdrag] har dock min resas riktning
warit sada [sådan] ǁ 3. Ehu[ru] ǁ 4.
Huru smickrande detta uppdrag för
mig äfven är, känner jag mig icke ej
i stånd att behörigen uppfylla detsamma. ǁ 5. Huru smickrande detta
uppdrag äfven är, känner jag mig ej i
stånd att behörigen uppfylla detsamma, emedan min resas riktning var
hitintills warit, att jag sällan kommit [i] beror. [beröring] ǁ 6. Ehuru
smickrad ǁ 7. Ehuru smickrad g
nödgas […] wärf ǁ 1. nödgas ǁ 2. har
dock ändamålet, riktningen, beskaffenheten warit af min resa
Det […] ändamålet ǁ 1. Ändamålet ǁ
2. Det ändamål ǁ 3. Åndamålet
språken ǁ språkets
seder […] Mythologie ǁ 1. historia, mythologie och öfriga eth[nographiska] ǁ 2. seder, lefnadssätt,
☙
af ålder bestämd gräns, hvarigenom nästan
hela den Mesenska kretsen faller inom tundrornas område, men2526 naturligare är i hvarje hänseende den af mig uppdragna gränslinie långsmed floderna Pjosa, Tsilma och
Petschora.
I hydrographiskt hänseende äro bland
de tre tundror, hvilkas gränsor nu i korthet
blifvit utstakade, den Kaninska och Timanska
af föga märkwärdighet. De sakna ett sammanhängande watten-system. Alla de oräkneliga små floder, som inom dem upprinna ur
kärrens dy, skrida genom det låga landet hvar
sin ensliga bana till hafvet. De möta under
sitt korta lopp inga hinder, som skulle störa
deras bana och tjena2527 till att förena dem
med andra nästlöpande floder. Obetydliga
äro i synnerhet floderna på den Kaninska
tundran. Den Timanska eger genom berget
Tschaitsin eller Timanskij kamenj2528 en mera
ojemn charakter, i anledning hvaraf på denna
tundra bildat sig ett par större floder (Pjoscha
och Indiga); men det korta afståndet till hafvet har äfven här hindrat uppkomsten af några betydande elfvar. Den Timanska är ock
jemförelsevis rikare på sjöar, än den Kaninska, hvarest blott Osero Okladnikovo och
sjön Wishas skola vara af någon betydenhet.
Bland antalet af floder, som på2529 den Kaninska tundran mötte mig under resan ifrån
Mesen upp till Kanin Nos förtjena endast följande att omnämnas: Sjomsha upprinner ur
en liten sjö vid namn Mjelkoje och utfaller i
Hvita Hafvet tätt invid mynningen af floden
Mesen. Wid utloppet2530 af Somsja finnes en
Rysk ❧ by med samma namn, belägen 40
verst norr om staden Mesen[.]
668
Itineraria 4osa 1841_44.indd 668
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
1.
Medelst skrifvelse af den 14 Januari2531 innewarande år har Kejserl[liga] Wet[enskap]s Akad[emien] i Petersburg2532 uppmanat mig att meddela commentarier till
några2533 bilaggda utdrag ur Rysslands äldre Hydrographie2534, omfattande2535 flodsystemerna Petshora, Dwina, Irtish och Ob.
Ehuru2536 gerna jag önskade uppfylla detta
för mig lika smickrande, som för wetenskapen vigtiga uppdrag, nödgas2537 jag förklara mig fullkomlig oskicklig till ett sådant
wärf. Det2538 hufvudsakliga ändamålet för
min [resa] har hitintills varit en utredning
af de Lappska och Samojediska språken2539,
samt de begge folkens seder2540, lefnadssätt,
och Myth[ologie]. Ledd af detta ändamål
har jag under mina resor ej kunnat åtfölja
loppet2541 af stora, vanl[igtvis] med andra
stammar befolkade [floder]2542, utan min
bana2543 har till det mesta försiggått i2544
nejder, der blott smärre2545 bäckar och sjöar
varit att anträffas.2546 Bland de uppgifna floderna äro2547 Petschora och Uusa snart sagdt
de2548 enda, hvarpå jag tillryggal[ag]dt några dagsresor2549 sedan den, under sistl[idne]2550. Efter fulländad resa i Beresowska
krets af Tob[olska Guvernementet] hoppas
jag kunna lemna några bidrag till utredande
af det2551 mäktiga flodsystem, som i2552 fl[ere] riktningar genomskär d[e]tta land. Wid
detta tillfälle vill jag allenast tillsända akademien några geogr[aphiska] anm[ärkningar] öfver den nordl[iga] delen af Mesenska
kretsen innehållande i det närmaste endast
en nomenclatur till de floder, hvilka2553
Gudar ǁ 3. seder, lefnadssätt, Gudalära
loppet af [floder] ǁ 1. stora och widstr[äckta] ǁ 2. loppet af stora <-> ǁ
3. loppet af stora vanl[igtvis] af ǁ
4. loppet af stora med andra stammar bebodda befolkade floder, utan
mina stigar ǁ 5. loppet af stora floder, ty dessa äro vanl.
Mscr: folkstammar
bana ǁ wäg
i […] anträffas ǁ 1. på Lapplands fjäll
och Samojediens ǁ 2. i no[rdliga] ǁ 3.
på ödsliga tundror ant[ingen] ǁ 4. på
fjäll eller ödsliga tundror, h[varest] ǁ
5. i nejder hvarest ǁ 6. på de Lappska
fjällen och de Samojediska Samojediens tundrorna, hvarest
smärre […] sjöar ǁ en fjällbäck
[…] anträffas. ǁ 1. ~ Sålunda är
Dwina för mig endast b[ekant] ǁ 2.
~ Sålunda är Dvina ǁ 3. ~ Sålunda
har jag vid på Dwina endast
tillryggalagt de Dwina <-> <--->
äro […] Uusa ǁ 1. är Petschora den enda
<--> ǁ 2. äro Petschora och d[ess] ǁ 3.
äro Petschora med dess biflod Uusa
de enda ǁ 1. den enda ǁ 2. den enda
hufvudflod
dagsresor sedan […] ǁ 1. dagsresor.
Enl[igt] min närw[arande] ǁ 2. dagsresor. Enligt denna rese-plan ǁ 3.
dagsresor, men just dessa floder äro
och torde för det närw[arande] alldr
all allra minst ǁ 4. dagsresor, men just
denna flod torde allra minst behöfva
sistl. ǁ ~ sommar. [Castrén seems to
have forgotten something of this
clause.]
det […] flodsystem ǁ flo[dsystemet]
i fl. […] ǁ ge[nomskär]
hvilka ǁsom
landets ǁ nordens
Hydrographiska ǁ 1. ~ ǁ 2. Geographiska
den ǁ d[en]na
sydvest ǁ vester
floden ǁ Ka[ra]
669
Itineraria 4osa 1841_44.indd 669
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
bergs-/ryggen
Emot söder ǁ I söder e[ger]
landet […] gränser ǁ 1. <-> ǁ 2. landet
ej några naturliga gräns<-->er ǁ 3.
kretsen inga naturliga gräns<-->er,
den stöter i vester till P ǁ 4. kretsen
inga naturliga gränser, den skiljes
Mscr: den har
rålinien ǁ gränslinien
Uralska bergstoppen ǁ bergstop[pen]
Mount Sablja at N64°46′12″ E58°53′19″,
1497 m above sea-level. (TS)
med […] söder ǁ 1. nästan i vestlig
riktning emot längsmed Wologska
Guvernementet Vologda ǁ 2. i vestlig riktning något bortom floden ǁ 3.
i en mot söder ngt nedböjd
Waschka ǁ förbi ~ [Castrén has forgotten to add the preposition]
emot ǁ denna
samma riktning ǁ sin nordl[iga] riktning i flera smärre böjningar
allt […] Samojeder. ǁ 1. emellan
Samojed-landet ǁ 2. emellan Samojedernes och Ryssa[rnes] ǁ 3. emellan Samojediska och Ryska <-> ǁ 4.
emellan Samojeders och Ryska bebyggares områden [addition above
the line: i Arch[angelska] guvern[ementet].] <--> Ifrån Wid Lampoжня
belägen 18 verst s[öder] v[ester] om
M[esen] floden Mesen, bryter sig
rå-linjen åt norr och når [addition
above the line: snart] i denna riktning Hvita hafvets strand.
[…] Mesen. ǁ 1. ~ Landet bebos långsefter vid emot sin sydliga gräns af
Ryssar och Syrjäner; den nordliga
delen genomströfwas af nomadiserande Samojeder. ǁ 2. D[etta] ǁ 3. Ä ǁ
4. Den nordliga delen af detta [addition above the line: stora] område a utgöres af ett skoglöst slättland
(tundra), som genomströfvas af nomad[iserande] Samojeder, samt Ryssar och Syrjäner. Den sydliga skogbewexta delen bebos af åkerbrukande Ryssar och Syrjäner. De begge
mött mig under resan i detta land. Till riktande af afh[andlingen]s innehåll meddelas några anm[ärkningar] öfver landets2554
innew[ånare].
☙ ❧
Hydrographiska2555 anmärkningar
öfver den Mesenska kretsen af
Archangelska Guvernem[entet]
Den <---> omätliga landsträcka, som utgöres
af den2556 så k[al]l[a]de Mesenska kretsen,
begränsas i n[orr] af Ishafvet, i sydvest2557 af
Hvita hafvet, i öster af floden2558 Kara samt
den Uralska bergsryggen2559. Emot2560 söder och sydvest eger landet2561 inga naturliga gränser, den2562 habituellt uppdragna
rålinien2563 löper ifrån Uralska2564 bergstoppen Sablja2565 med2566 en ansenl[ig] böjn[ing] åt söder Waschka2567, en af Mesens
bifloder, böjer sig här åt nordvest och fullföljer emot2568 den Pinegska kretsen samma2569 riktning (intill sloboden Lampochna;
som af ålder utgjort en gränspunkt[,] allt2570
intill Hwita hafvets strand, som hon når något söder om Mesen.2571 Ehuru2572 således
den Mesenska kretsen i administrativt2573
hänseende ej eger någon g[enom] physiska2574 förhållanden bestämd gräns, emot söder2575 har dock naturen2576 utstakat wissa2577 råmärken, hvilka äro alltför skarpa2578
för att kunna lemnas2579 ur sigte. Uppå det
Mesenska slättlandet upprinna tvenne floder, Pjosa och Tsilma2580 hvilkas källor äro
skilda2581 från h[varan]dra blott g[enom] ett
ringa afstånd. Dessa2582 floder,2583 hvilka
u[t]falla Den förra i Mesen, den sednare
med Petschora bilda med den sistnämnda en
670
Itineraria 4osa 1841_44.indd 670
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
☙ ❧
gränslinie2584, som2585 ❧ungefär i samma
östliga riktning sträcker sig ända till floden
Uusa och härifrån2586 vidare nord2587 ost2588
sträckning fortgår till Ural. Denna gränslinie
är af största vigt både i geographiskt2589 och
ethnographiskt hänseende. Ty2590 för det
första antager naturen här2591 en fullkomlig
polar-karakter, och2592 för det andra utgör
just2593 denna linie redan af ålder gränsen2594 emellan nomadiserande Samojeders2595 område i norr, samt Ryssar2596 och
Syrjäner2597 i söder.2598 Ifrågawarande2599
[floder] utgöra alltså södra2600 gränsen af
den2601 Samojediska tundran, såsom landet
af Ryssarne. Denna tundra sönderdelas åter
genom2602 floden Petschora i tvenne hälfter,
neml[igen] den Bolschesemelska tundran i
öster2603, samt de Kaninska och Timanska
tundrorna, hvilka från hvarannan åtskiljas
g[enom] floden Pjosha, som utfaller i vestra
hörnet af Tscheskaja Guba.
2.
I hydrogr[aphiskt] häns[eende] äro bland de
tre tundrorna, hv[il]kas gränser nu i korthet bl[ifvit] utstakade, den2604 Kaninska och
Timanska af föga märkwärdighet2605, ty de
sakna ett2606 större, sammanhängande wattensystem.2607 Alla de oräkneliga små floder,
som inom dem upprinna ur kärrens2608 dy,
skrida genom2609 det låga landet2610 hvar
sin ensliga2611 bana till2612 hafvet. De möta
under sitt korta lopp inga impedimenter2613,
som skulle tjena till att störa deras bana och
föra dem tillsamman med andra närlöpande
floder. Obetydliga2614 äro i synnerhet den2615
sistnämnda De tvenne sistnämnda
folkstammar äro talrikast bosatta
inom den sydliga dele[n]
Ehuru således ǁ Ehuru
administrativt ǁ 1. politisk[t] ǁ 2. ej
physiska ǁ naturlig[a]
söder ǁ Wologdska Guvernementet
naturen ǁ 1. ~ i den Mesenska ǁ 2. ~ i
de södra del[arna] af
wissa ǁ 1. na [några] ǁ 2. wissa andra
skarpa ǁ påtagliga
lemnas ǁ 1. unds ǁ 2. förbises
Tsilma ǁ ~ tätt invid hvarandra
skilda ǁ en
Dessa […] Petschora. ǁ 1. Bland dem
löper den förra i östlig vestlig riktning till floden Mesen, den sednare <----> tager en ostlig direction
och uttömmer sig i Petschora, hvilken je<-----> in<--> hitintills äfven
fl<---> hwars hitintills warit ifrån
öster till vester. Sistn[ämnda]
floder, hvilka ǁ 1. floder bilda med
Petschora ǁ 2. floder utfalla
gränslinie ǁ <->
som […] Uusa ǁ 1. som med få g
ojemnheter sträcker sig ända till
Uusa floden Uusas utlopp i Petschora. ǁ 2. som g med få ojemn[heter] ǁ
3. som i östlig ǁ 4. som ungefär i
s[amma] ǁ 5. en ǁ 6. som med föga
rubbad ǁ 7. som med få
härifrån vidare ǁ långsefter sistnämnda flod
<nord ost> […] Ural ǁ 1. fortgår i något föändr[ad] ǁ 2. fortgår mot ǁ 3.
nordl[ig]
ost ǁ ostlig
geographiskt ǁ physiskt
Ty […] ǁ Ty det är
här ǁ 1. här sin ǁ 2. norr om denna
linie
och […] ǁ om ock sjelfva polar-cirkeln bör sökas någon grad högre
upp. Wid de af de tre nämnda floderna Isch Pjosa, Tsilma och Petschora
finnas <tri>fves om anträffas ännu
några spår till landtmanna-odling,
671
Itineraria 4osa 1841_44.indd 671
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
men högre norr är landet en fullkomlig djup ödemark, kallad af tundra. Här upphör skogen granskogen
just denna ǁ denna
redan […] gränsen ǁ gränsen
Samojeders område ǁ Samojeder
Ryssar ǁ fastboende ~
Syrjäner i söder ǁ Syrjäner
[…] i söder. ǁ 1. ~ Det händer wäl undantagswis, att Samojeder [öfwerträder] denna sig af ålder bestämda
rå, likasom å andra s Ryssar andra
sidan anträffas här och der ännu vid
i Pustosersk. Här upphör åkerbruket
och all landtmanna-odling; ǁ 2. ~ Undantagswis öfwerträder wäl Ryssar
Before this a note in the mscr:
Obs. Polar-cirkeln
Gradueringen af chartan.
Jemförelse med Finland. Productiviteten – Öster – af öster – solens
Obdorsk
södra ǁ den sydliga
den ǁ dem
genom […] ǁ i tvenn[e]
öster ǁ norr
den ǁ b
märkwärdighet, ǁ 1. betydenhet. ǁ
2. märkwärdighet. De bilda ej n[ågon] ǁ 3. märkwärdighet. De ega ej
ett ǁ något
wattensystem. ǁ wattensystem, utan
kärrens dy ǁ kärren
genom ǁ 1. uti ǁ 2. långsefter de
landet ǁ ~ uti
ensliga bana ǁ 1. väg b ǁ 2. ba[na]
till ǁ b
impedimenter ǁ h[inder]
Obetydliga äro […] ǁ 1. På den
Tim[anska] ǁ 2. Den T[imanska]
den […] floder ǁ 1. floderna på den
Kaninska tundran ǁ 2. den Kaninska
tundrans floder den Timanska är genom ǁ 3. den Kaninska tundrans floder den Timanska tjenar ǁ 4. floderna på den Kaninska tundran [Structure of the versions 2–4 unclear.]
Det Timanska […] ǁ 1. Berget Tschaischin gifver åt den Timanska
☙
Kaninska tundrans floder. Det2616 Timanska
landet har genom berget Tschaischin en mera
ojemn charakter, i anl[edning] hvaraf2617 på
denna tundra bildat sig ett par större2618 floder2619 men det korta afståndet till hafvet
har äfven här hindrat uppkomsten af några
betydande elfvar. Den Timanska tundran
är ock jemförelsewis rikare på sjöar; på den
Kaninska skola blott sjön Okladnikovo2620
(оз[еро] Окл[адниково]) samt invid Mesen samt Wiiжas vara af någon betydenhet.
Bland antalet af floder2621, som mötte mig på
vägen ifrån Mesen upp till Kanin Nos, må2622
följande omnämnas:
Somsja2623 ([Сомжа]) med2624 en2625
liten Rysk by af samma namn, belägen2626
vid flodens utlopp 40 verst ifrån2627 staden
Mesen. Somsja upprinner ur en liten sjö, vid
namn Mjelkoe och eger2628 sitt utlopp2629
i hafvet vid mynningen af floden Mesen.
Innewånarne i byn Somsja ega renhjordar
och drifva en stark handel med Samojederne, hvilka om hösten församla sig här, dels
för att afyttra sina varor och förse sig med
förnödenheter till wintern, dels för2630 att
aflefverera sin skatt men hufvuds[akligen]
för att tillfredsställa sin allmänt kända böjelse för brännvin.
Mgla utfaller i hafvet, 30 verst norr om
Somsja. Wid utloppet2631 af floden stå tvenne gårdar, bebodda af Ryska inwånare.
Nes, den wigtigaste af alla floder på den
Kaninska tundran, emedan här bildat sig en
liten Rysk colonie 15 verst ofvanom2632 flodens utlopp i Hvita Hafvet.❧ Colonien2633
består allenast af nio hus2634, som bebos af
fattiga, såsom borgare i Mesen inskrifna
672
Itineraria 4osa 1841_44.indd 672
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
Ryssar, h[vil]ka lifnära sig medelst boskapsskötsel2635, fiske,2636 jagt och Samojed-handel. Fordom2637 var2638 Nes samlingsplatsen
för Samojederne under höstmånaderne, men
sedan brännvinsförsäljningen blifvit försatt
till Somsja, är Nes föga besökt, fastän här
18[31]2639 uppbygdes en kyrka för deras
behof.2640
Ууза och Сосна utfalla den förra i
Hvita H[afvet] eller på R[yska] så k[alla]de
Канюшинская губа, den sednare uti det innersta hörnet af Tscheskaja Guba. Genom2641
dessa floder är Kanin Nos nästan afskiljd
från fasta landet, ty de nämnda flodernas
källor ligga så nära intill h[varan]dra, att
Samoj[ederne] med2642 små båtar komma
ifrån den sidan af halfön till den andra.2643
Sjelfwa Kanin2644 Nos blef af mig öbesökt,
emedan Samoj[ederne] under wintern 1843
mangrannt hade öfvergifvit halfön. Härtill2645 sades anl[edningen] warit den, att det
ymniga regnet under hösten starkt2646 uppblött [den]2647 lågländta, sanka och fuktiga
tundran2648, hvarefter snart2649 inträffade
häftiga2650 froster öfverdragit mossorne med
en is, som2651 renen ej2652 kunde g[enom]bryta för att finna sig föda. Sådant2653 skall
ej sällan intr[äffa] på den Kaninska Halfön,
och2654 är en stor olycka för Samoj[ederne]
h[vil]ka h[äri]g[enom] beröfwas sitt hafsfänge, som2655 här skall vara mycket gifvande, i s[ynner]h[e]t omkring näset Mikulkin.
Samoj[ederne] nödgas då sammantränga på
det fasta landet af Kaninska tundran samt
vid den Timanska stranden. Desse2656 utlade för mig korteligen landets läge samt
besk[a]ff[en]h[et] och namngåfvo följande
tundran en <----> mera ojemn charakter, som kunde kunde <--> möjligtvis skulle tillåta en bildning af
i anl[edning] hvaraf ǁ och det har
större ǁ 1. ~ ǁ 2. mera betydande
floder ǁ 1. ~ (Pjosja) och Indiga), som
förtjena, ǁ 2. ~ (Pjosja) och Indiga), men öfverhufvud ǁ 3. ~ (Pjosja)
och Indiga), som åter förtjena <--->
<----->
Okladnikovo ǁ Ок[ладниково]
floder […] Nos ǁ floder
mä följande ǁ kunna på sistn[ämnda]
Somsja ǁ 1. <-> ǁ 2. Puj, b[elägen] ǁ 3.
I ǁ 4. Somsja, be[lägen]
med en […] ǁ 1. belägen ǁ 2. utfaller
en […] by ǁ en by
belägen […] 40 ǁ belägen 40
ifrån ǁ norr om
eger […] Mesen. ǁ utfaller i hafvet
tätt invid utloppet mynningen af
floden Mesen.
utlopp i hafvet ǁ utlopp
för ǁ och
utloppet ǁ 1. utlop[pet] ǁ 2. utf[all]
ofvanom ǁ norr
Colonien […] Samojed-handel. ǁ 1.
Colonien består af Mesenska borgare, hvilka redan i äldre ǁ 2. Colonien består af Mesenska borgare,
hvilka för en längre ǁ 3. Colonien
består af Mesenska borgare, hvilka
utflyttat <--> ǁ 4. Colonien består af
Mesenska borgare, hvilka lockade
af den fördelaktiga Samojed-först
handeln, här uppfört sig ǁ 5. Colonien består af Mesenska borgare,
hvilka urspr[ungligen] endast tidtals uppehållit sig i Nes, och
hus ǁ gårdar
Mscr: bokskapsskötsel
bokskapsskötsel, fiske, jagt och ǁ
bokskapsskötsel och
fiske, jagt above the line
Fordom ǁ <----->
var ǁ utg[jorde]
Castrén has left the end of the year
open, 1831 in his travel description,
see p. 448, 659.
673
Itineraria 4osa 1841_44.indd 673
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
[…] behof. ǁ 1. ~ Wid ǁ 2. ~ Flod[en]
Genom dessa […] båtar ǁ 1. Deras
källor upprinna så nära intill hv[aran]dra, att Samoj[ederne] stundom
med båt kunna öfvergå ifrån T ǁ
2. Deras […] Samoj[ederne] sägas
kunna med båt ǁ 3. Deras […] Samoj[ederne] sägas kunna stundom
öfverfara med båt öfverfara
med […] komma ǁ 1. m[ed] ǁ 2. sägas
med båt stundom kunna ǁ 3. med
båt ǁ 4. med små båtar färdas
andra. ǁ andra, medelst en liten
Kanin Nos ǁ den Kaninska halfön
Härtill […] warit ǁ 1. Anledn[ingen]
härtill sades ǁ 2. Sådant händer ǁ 3.
Detta händer, så ofta
starkt ǁ <->
Mscr: det
tundran ǁ landet
snart ǁ g[enast]
häftiga […] ej kunde ǁ 1. så isbelagt
alla n ǁ 2. tundror ǁ 3. tundrorna ǁ 4.
mossorna ǁ 5. att renar omöjligen ǁ
6. att renar ej kunde
som ǁ h[vari]g[enom]
ej ǁ upp
Sådant […] intr. ǁ 1. Af sådan anl[edning] hade de Kaninska ǁ 2. Så ofta
detta intr[äffar]
och ǁ <---->
som […] gifvande ǁ 1. som de annars ǁ 2. som de med fördel skola
bedriffva va vid den wid va ǁ 3. som
<annars>
Desse ǁ Af
som ǁ ~ 1o)
löpa ǁ hafva sitt utlopp
Чоша ǁ <T>
Чsh. ǁ <->
min ǁ den
Nes ǁ till
Wisas ǁ Wiisas
är ǁ af
bäckar ǁ ~, och
af ǁ på
utfaller ǁ är och en
floder, som2657 [utfalla] i Hvita Hafvet, neml[igen] Ууза, Волосова, Кiя, Шойна, Миска,
Торна, Солница, Болшая Бугреница,
Мал[[ая] Б[угреница], Мозориха, 2do) som
löpa2658 vestl[ig] o[ch] östlig riktning flyta
till Tscheska[ja] Guba: Чоша2659, Голубица,
Собака, Перепуска, Губиста, Жемчужна
m. fl. 3) som hafva sitt lopp åt norr och utfalla
i Чsh[eskaja Guba?]2660: Болшая Камдалица, мал[ая] Камд[алица], Мыквина m. fl.
Då jag af ofvan anförd grund nödgades lemna min2661 påtänkta resa till den
Kan[inska] Halfön <--> ofullbordad, wände
sig min kosa från Nes2662 österut till den
södra stranden af Tschesk[aja] Guba. Här
mötte följande floder:
☙ ❧
Wisas2663 eller Wishas, af Samojederne
Sambijaha kallad – en ringa flod, som upprinner ur en sjö af samma namn[,] utfaller i
innesta hörnet af Tschesk[aja] Guba. Wid flodens utlopp finnes en Rysk inbyggare.
Oma, på Samoj[ediska] Häeta, är2664
något större och upptager bifloden Letinska.
Oma utfaller i hafvet 30 v[erst] öster om
Wisas.
Paltsowa, Panowa, Omitsa, Petschanka
äro föga mera än bäckar2665. De hafva samtl[iga] sitt utlopp i hafvet.
Snopa, af2666 Sam[ojederne] Jieta benäm[n]d, utfaller2667 i hafvet. Floden är af
ringa storlek, men d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, och2668 blott d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att äfven här lefva några
Ryska familjer.
Snopitsa, Grabesnoj m. fl. smärre bäckar2669, som utfalla i hafvet.
674
Itineraria 4osa 1841_44.indd 674
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
Pjosja kallas af Samojederne Peasti, och
upprinner2670 ur berget2671 Tschaischin, utfaller i Tscheskaja Guba, samt upptager i sig
flere2672 smärre bifloder, såsom Jegorewa,
Gusinets[.] I2673 förhållande till de öfr[iga fl[oderna] på Kan[inska] och Tim[anska
tundran] Pjosja2674 hör till de större. Den är
derföre2675 bestämd till gräns emellan de begge2676 tundrorna, fastän den2677 Timanska
stranden2678 rättel[igen]2679 begynner wid
Snopa, och2680 af Samoj[ederne] äfven anses begynna vid Snopa. Fyrtio verst ofvanom
flodens utlopp i hafvet finnes en kyrka för
Timanska Samoj[ederne] samt några Ryska
colonister. Ännu 20 verst nedanföre anträffas tvenne Ryska gårdar. Wid Pjosja fann jag
en stark granskog, tjenlig till timmer. Nejden
prisades2681 för sina goda ängs-lägenheter,
rikedom på fiske, fogel och annan willebråd. Pjosja är snart sagdt det enda [flod] på
de Kan[inska] och Tim[anska] tundrorna, i
hvars skogar björnen uppehåller sig.
Nu följer en rad af smärre [floder],
h[vil]ka samtl[iga] taga sitt urspr[ung] ifrån
Tschaischin och utfalla i hafvet på2682 ringa
afstånd från hvarandra. Dessa2683 äro:
Pjosjitsa, Prisetjenok, Prisjetinitsa, Pesuusna, Wolonga med dess biflod Travjanka,
Suwoina, Peщanka, Peredni, Welika, Sobnoj,
Tscherna, Wäsakoj, Lemtsa, m. fl.2684
☙ ❧
Indiga l.2685 Indeka, som af Samojederna kallas Paejaha, bergsflod, emedan hon
uppwäller2686 ur berget Tshaischin. Indiga
är en ansenlig flod och upptager i sig flere
bifloder, såsom: Ijobka, Gusintsa, Bogatoj,
Bäla mf. Fyratio verst ofvanom flodens utlopp finnes en Rysk colonist.
och […] familjer] ǁ 1. att här finnes
en ǁ 2. att här lefva några Ryska fami[ljer] ǁ 3. att några
bäckar ǁ floder
upprinner ǁ 1. uppp ǁ 2. an[tagen] ǁ
3. är antagen till ǁ 4. är en o
berget Tschaischin ǁ Tschaischin
och
flere […] bifloder ǁ en biflod Gusinets
I […] hör till ǁ 1. I förhållande till de
öfriga floderna på Kan[inska] och
Tim[anska] tundrorna är Pjosja
måhända den ǁ 2. Näst Indig[a]
Pjosja […] större ǁ 1. är ǁ 2. Pjosja är
en af de största och vidsträcktaste
derföre ǁ be[stämd]
begge ǁ Kan[inska]
den ǁ tu[ndran]
stranden ǁ tu[ndran]
rättel. ǁ eg[entligen]
och […] Snopa ǁ 1. h[vil]ken flod
Samoj[ederne] äfven sig emellan
håller för en gränsflod ǁ 2. hken
flod Samojj. äfven uppgåfvo för ǁ
3. hken flod Samojj. äfven för mig
uppgåfvo såsom
prisades ǁ fr
på ǁ och
Dessa ǁ Bland
m. fl. ǁ 1. W ǁ 2. o. s. v.
l. ǁ f
uppwäller ǁ tager sitt
675
Itineraria 4osa 1841_44.indd 675
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
i […] hvaraf ǁ <der> jag
egen[tligen] ǁ ej kunde erhålla
förteckning ǁ uppgift
Chvostowa ǁ Х[востова]
Tsirowo ǁ Jeedurtsaej (P
Čirovo (< чир, ‘whitefish’)
Sam. ǁ J[eedurtsaej]
(Nikatie) ǁ S[eldovka]
m. fl. ǁ ~ Såsom ofvanföre nämndes,
löper flyter Petschora i sitt nedersta lopp midt emellan den Bolsch[esemelska] tundran i öster samt och
Timanska i vester.
dels […] riktning ǁ dels en sydlig eller vestlig <-->
och ǁ till
öfver ǁ 1. ~ ǁ 2. harut [härutinnan] ǁ
3. öfver ǁ 4. härutinn[an]
Peschtschanka ǁ 1.
Krivaja ǁ 1. Tschernaja ǁ 2. Krivaja
(?)
Wid Indiga böjde sig min kosa österut
åt Pustosersk, i2687 följe hvaraf jag egen[tligen]2688 ej kunde erhålla någon noggrannare förteckning2689 å de floder som öster om
Indiga utfalla i Ishafvet. Man omnämnde såsom de wigtigare Gornostalj, Jarishna samt
framför allt Kolokowa, som utf[aller] i Kolokolstova Guba. Några ifrån den Timanska
tundran till Petsch[ora] fallande floder skola
ned[an]f[öre] omnämnas.
Bland sjöar på den Timanska tundran förtjena att anmärkas: Sorwan, fyra
sjöar med namnet Inditskoj, Pätowa, Urdiga (Sam[ojediska] Urjer), Anutiej, Liisutej,
Chvostowa2690 (Taeuwan-to), Tsirowo2691
(Sam[ojediska]2692 Jeedurtsaej) [,] (Nikatie)2693, Seldovka, Ljubivo m. fl.2694
Floderna på den B[o]l[sche]s[emelska] tundran hafwa dels en nordl[ig] riktning och utfalla i Ishafvet, utan bilda n[å]g[o]t s[amman]häng[an]de wattensystem;
dels2695 flyta i en sydlig l. vestlig riktning
och2696 upptagas af Uusa och Petschora.
Antalet af floder, som ifrån den
B[o]l[sche]s[eme]l[ska] tundran utf[aller]
i hafvet, skall wara lika ansenl[ig] som på
de westliga tundrorna, men då jag sjelf [ej]
besökt de nordliga delarne af tundran och
g[enom] efterfrågningar ej kunnat erhålla
nog fullständiga upplysningar öfver2697 dess
floder och bäckar, vill jag allenast omnämna
de wigtigaste:
Peschtschanka2698, som säges upprinna på tundran och utfalla i Bolvansk[aja]
Guba
Krivaja2699, som i sig upptager från
öster Urjer[,] fr[ån] vester Tschernaja och
676
Itineraria 4osa 1841_44.indd 676
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
utfaller i Hafvet wid vestra hörnet af ön
Warandej2700.
Häebide puudaraxiv 2701 (af Ryssarne
Хайпудыр2702 k[al]l[a]d) upptager tvenne
bifloder: Partsio från vestra2703 och Samjaha
från [östra] sidan. Bifloder2704 upprinna ur
sjöar2705 med2706 samma namn. Hufvudfloden utfaller i Haeb[ide] P[uudara] guba.
Korotaika, en bet[ydande] flod, som
utfaller i nordöstra <hörnet> af Haeb[ide]
Guba.
Ojo utfaller i Jugorskoj Schar.
☙ ❧
Kara, gränsfloden emellan det2707 Europeiska och Asiat[iska] Ryssl[and], upptager
flere bifloder, bl[and] h[vil]ka den wigtigaste
är Silova (Sula), och utfaller i K. v.
Ifrån den nordligaste delen af Uralska
bergskedjan upprinner Uusa, som jemte
Petschora bildar ett af den Europeiska nordens största wattensystemer.
Petschora eger2708 en längd af 1000
verst och längden af Uusa uppgifves efter
en ungefärlig beräkning till 5–600 verst.2709
Under detta lopp, som med färre krökningar
fortgår ifrån nordost till sydwest, upptager
Uusa en oändlig [mängd] större och smärre bifloder, löpande2710 ifrån den Uralska
bergsryggen i öster, som2711 från2712 den
motsatta vestl[iga] sidan. De wigtigare2713
bland Uusas bifloder äro följande:
Ostrov W.
Changes in the footnote:
syndig ǁ helig
skog ǁ ~, ty <->
Хайпудыр ǁ I sa
vestra ǁ vester
sidan. […] guba. ǁ ~, upprinna de ur
sjöar med s[am]ma namn. Floden
utfaller i viken <--->
sjöar ǁ floder
med ǁ af
det ǁ den
eger ǁ uppgifves
[…] verst. ǁ 1. ~ Efter sin förening med Uusa säges Petschora efter
medelberäk[ni]ng ega en bredd af
tvenne verst och sedan hon u sedan
hon sedan Petschora upptagit bifl[oderna] dess nedersta lopp uppgifves
till 3 verst fastän hon här grenar sig i
flere armar ǁ 2. ~ Efter […] bifl. i sitt ǁ
3. ~ Efter […] bifl. dess ǁ 4. ~ Efter […]
bifl. i sitt nedersta lopp
löpande ǁ så väl
som ǁ såsom
från ǁ 1. <-> ǁ 2. ifrån ǁ 3. från ǁ 4.
som ǁ 5. <---->
wigtigare ǁ 1. förnämst[a] ǁ 2. storr
[större]
Text missing from here onwards.
1.2714
xiv. En Samoj[edisk] benä[mni]ng som betecknar syndig (urspr[ungligen] helig) skog. Anl[edningen] till d[en]na be[nämni]ng är det att vid
fl[oden] finnes en skog, hvari Samoj[ederne] älska att begrafva sina döda.
677
Itineraria 4osa 1841_44.indd 677
21.8.2019 16:05:49
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
13 Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernem[entet] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/352826d1a11410119c1492d55db64db1.pdf
aeadd3d44772c70ba5f5bc35ca2af938
PDF Text
Text
Itineraria
The mscr in SLSA 1185 is
a notebook and travel diary from 1842 and 1843. It
measures ca. 12 x 14 cm and
it has 128 unnumbered pages.
Castrén started to write from
both ends of the notebook.
Where necessary, I have numbered the pages here as [1–79]
from one end and as [b1–b31]
from the other end of the notebook. There are 18 empty pages between the written pages. Castrén made some of the
changes found in the text during his journey, others only afterwards, and it is not possible
to say if the latter were made
while Castrén was still in Russia or even later. Therefore, in
this publication the two types
of changes have not been distinguished from each other.
Castrén analysed these placenames in his article Anmärkningar om Savolotscheskaja
Tschud, see with commentary
in Castrén 2017a: 48–88. (TS)
Lodˈma
och ǁ <->
Палозеро ǁ ~, Pal
Majmaksa
In pencil in the list beginning
with the word ‘Majmaks’.
Solombala
12
☙ [] ❧
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
[Anteningar ]
Finska1968 ortsnamn
kring Archangelsk1969
r. Mudjuga (Мудьюга) – en å 6 mil n[orr] om Arch[angelsk], som utfaller i Сухое море, en vik af Hvita hafvet. – af muta och joki. Här sades Чухны (Чухонки) hafva bott i en icke alltför aflägsen forntid.
1. Kuja (Куя), en å, litet nordligare.
Lapa, nedanom Mudjuga, – en å.
Ishma (Ижма) å af Iso maa, nedanom Lopa. Is.
Syr[jänska] klippa?
Lodma (Лодма)1970, latomaa, å och1971 insjö, lägre
ned.
Хаврагорье, kauramäki, by.
Kegostroff (Кѣгостровъ), käkisaari.
Kurja, flod.
Sumosero.
Jura (юра), ura, flod.
Палозеро1972, Палово, m. fl. likartade ben[ämningar]
Маймаксъ1973, maa-maksa, by. Ordet maksa[,]
lefver[,] förek[ommer] och i Arch[angelska]
Ryskan. Likaså затула, ett skygd för vinden (tuuli), туясъ (tujes) af tuohi, на улку, ulos etc.
Här fångas ännu lake1974
Sollombull1975, af Lappska suolo.
Waravina, en by (Варавино), helt nära Arch[angelsk]
610
Itineraria 4osa 1841_44.indd 610
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
✔ Uima1976, en liten å (med by), som faller ut i Dvina,
☙ [] ej […] ❧ än kreaturen beqvämligen simma deröfver
på bete till motsatta1977 stranden
Pyrnavolokъ1978 (Пуръ наволокъ), Archangelsks
fordna benämning, af pyry (буря) – flackt ställe
Юрасъ, flod, juuri l. ura.
Sollombola, suollo och pala, saaren pala; l. suo, lompolo.
Маймакса, налима печенка (–maksa bet[yder] i
Arch[angelsk] lakens lefver).
? Нячеры, af няча, мокрая права.
? Кѣхта1979, flod, lat, trög i sitt lopp
Койдокуря1980, koito, kurja.
Ненокса, flod och by. Nenä, oksa.
Jarenga, flod. Obs. sund, сальма. liten vik, лакта.
Una,
☙ [] ❧ Pertomaa1981, pirttimaa. (Пертома)
Maida1982, Samojednamn1983
Лаярѣка1984, af laaja (joki)
Kurostroff, kurki?
Вавчугра1985,
Uemskij
motsatta ǁ en
Pur-Navolok
Kexta
Kojdokurˈja
Pertominsk
Majda
Samojednamn ǁ flod, maito
(майда)
Laja
Vavčuga
Вага ǁ P
Čamovo
Kurgomenˈ
I Shenkursk.
Вага1986, flod, vaka.
Суланда, sula.
Сюма, sumu
Tshamowa1987 (på Ryska Еремевская? деревня)
Skillinga,
Waijenga,
Tshasostroff,
Kurgomen1988
611
Itineraria 4osa 1841_44.indd 611
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Pirinemˈ
Šardonemˈ
Cf. Sojana
Karˈepolˈe
Kuzomenˈ
Pokšenˈga
Kojnas
Kargopolˈ
Vajmuga
Solozero
Lobskoe
☙ [] ❧
I Pinega.
Pirema, piru.
Pireniemi (Пиренеми)1989
Шардонеми1990, шардо, т (= putki (kar), тросникъ.
Сояла1991, Suojala af suoja.
Karjepol1992, af karja.
Kuloja, ant[ingen] guolle, kala, l. kuulu oja
Kusoniemi1993, Kuusiniemi.
Покшенга1994, paksu jänkä
(Койниса1995
Юрома,
Пеза, pesä.
Sotka, faller i Kuloj.
Salosero, af sala.
☙ [] ❧ Kargopol1996, af karhu.
Kargosero, id.
Waimuga1997
Solosero1998
Lopskoje1999
Kuloj
Solosero
Sollombola
Jarenga
Maida
Padrokurja
Ano, båt.
Wankosero
Тёгра
Обокша
Syrj[änska]
Juma,
Koroksa, ?
Шеленга, шеля
Njeжma, näsa.
Kurja.
Шanj, vacker, Pinega.
Шeljenskaja Pin[ega]
Juburskaja Pin[ega]
612
Itineraria 4osa 1841_44.indd 612
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧
Ponoj
Warsuga2000, varsa
Umba, umpi
Kandalaks2001
Kieretti2002; sjö.
Panosero2003.
Floder, som falla i Dvina:
Емца, Ваймуга, Сiя, Паленга2004, Пинега, Уйма,
Кунчукуря, Юрасъ, Маймакса, Ижма.
☙ [] ❧
Resan (d. 12 November)
Klockringen – örfilstriden – Smotritel, ett <Original> – Bemötandet på stantier.
Koskowa gora. Mironawagora, skrifves Боброва
гора. Kurja by och flod, mellan Archangelsk och
Cholmogor.
Cholmogor2005, Ehuru jag redan på förhand blifvit
noggrannt underrättad derom, att Cholmogor numera eger intet qvar af sina fordna minnen, täcktes
jag ej fara förbi denna werldsberömda ort utan att
åtminstone taga dess läge och yttre beskaffenhet i
ögnasigte. Ligger vid östra stranden på2006 en mils
lång ö, som omärmas af Dvina. När man känner
dess fordna öden, erbjuder den2007 flacka omgifningen anblicken af en förödd nejd. Man <s--> wid
☙ [] en så namnkunnig ord fästen och höjder, ❧ naturliga och konstgjorda fästen, men när man ser den
sorgsna kalhet, så2008 långt ögat når, intages man
nödigt af tanken2009, att <härjning> jemnat d[en]na bygd. Så idylliskt det är att nödgas bana2010 sig
v<-->2011 genom skaror af feta kor, som <---------->
maka sig fram på gatorna, och2012 höra deras enformiga melodie, känner2013 sig likväl af denna anblick ängslig till sinnet, emedan man vid Holmogor
Varzuga
Kandalakša
Keretˈ
Fi. Paanajärvi, Ru. Panozero
Palenˈga
Cholmogor ǁ ~, ligger på en
See also Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan and Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 20–
88.
på ǁ af
den flacka […] anblicken ǁ 1.
den flacka omgifningen för
ögat ǁ 2. den jemna skoglösa
nejden anblicken af en ǁ 3. den
flacka omgifningen för ogat ǁ
4. jemn for ǁ 5. förödd n[ejd]
så ǁ som
tanken ǁ den ~
bana ǁ 1. <maka> ǁ 2. leta
v<--> genom ǁ fram mellan
och höra […] ǁ eller att betrakta de spillande
känner ǁ <vant>
613
Itineraria 4osa 1841_44.indd 613
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
striderop ǁ <-->
en ǁ <->
förflutna ǁ ~, samt ett par
klocktorn med kanongluggar
See also below.
In the spring of 1843 Castrén still wrote to the University Senate in Helsinki and declared himself willing to send
to the University valuable archaeological artefacts, such as
gold rings, found in the northern parts of the Arxangelˈsk
Governorate. The university
was willing to receive them
but Castrén had already left
the region for the east. HYKA
KoA minutes of the University
Senate (Consistorium academicum) 30 June 1843 § 8. (TS)
Padrokurˈe.
Castrén wrote an o above the
a.
Castrén wrote a я above the e.
en […] staden ǁ staden
skog ǁ ~ <--> – gran
Bjarma-/templet
Selˈgozero
Šenˈga
Pukšenˈga
Above: Jemza
Mexrenˈga
Kalažma
Kenˈga
flyter ǁ löper
Bystrokurˈe.
Sic.
en arm ǁ floden
Sic.
är van att tänka sig sköldars striderop2014 och wapenklang. Blott en2015 dunkel furuskog på en närbelägen holme erinrar om det förflutna2016. Der
staden förut stått, finnes nu blott en begrafningsplats.2017
☙ []
Kurtsowa, Katshkowo, Padrokurja2018 (Курцева2019, Качково, Падрокуре2020) voro 3 urgamla
byar (af kolma enl. Karamsin). Namnen hafva ❧ ännu bibehållit sig. Vid Padrakurja, som är
Nishnej posad, finnes begrafningsplats. Man vet
best[äm]dt förtälja, när en2021 del af ? staden stått
här. Kurtsowa är верхный позадъ, här äfven begrafningsplats och några hus.
— Kurostroff, här finnes tjock skog2022 i midten ett
tomt fält. Man förmodar, att Bjarmatemplet2023
stått här.
Sjöar
Ano, sjö, Solosero, Palosero, Wankosero, Lopskoje
(Лобское), Selgosero2024, Ko<r>obosero
Floder
Шенга2025, Юма, Корокса, Пинекша, Пеповка,
Повой, Пукшинга2026, Шеленга,
Емца2027, Мекренга2028, Тёгра, Waimuga, М<->?лась,
Kalashma2029, Кенга2030, Нежма, Сiя (sia), Оногра,
Kurja, Обокша,
flyter2031 rakt mot norr vid Chol[mo]gor,
skickar ut en arm Быстрокурка2032 åt venster.
Omkring en verst sydligare utgår en annan arm
Равдогорка. Mellan dem ligger en ö Naljostroff.
Från Быстрогорка2033 utgår en2034 arm Onogra.
Kort derefter förenar sig Быстрок[урка] med
Ровдогора2035. Alla dessa floder falla i Куря, som
kommer från vester och faller i Dvina.
☙ [] ❧ Dvina
614
Itineraria 4osa 1841_44.indd 614
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
Mixail Vasil’evič Lomonosov (1711–1765), Russian writer and scientist, Professor of
Chemistry in St Petersburg.
Карпеев & al. 2011. (TS)
Ostarkt […] torget. ǁ Sandjord,
gräset svagt in uti, omkring
starkt.
Torget ǁ П[лощадь]
Lomonosoff2036 föddes på Kurostroff.
Pinega faller i Dvina 18 verst nordligare.
☙ [] ❧ I[nne]wånare: 650; 257 borgare.
På Kurostroff en tjock furu-skog (ель), i midten en
площадъ, der finnas små upphöjningar och gropar, omkring 15 saschen lång och 8 bred. Ostarkt2037
gräswäxt i torget. Sjelfva holmen är omkr[ing] 20–
25 verst lång eller 5–6 bred. Torget2038 var fordom
större, såsom synes deraf, att smärre träd vuxit deromkring. Flere byar finnas på holmen.
Platsen har i fordna dagar varit begrafningsplats.
Obs. I Ryskan änd[elsen] ская (t. ex. Товринская
(деревня, волость, об<--->я)
615
Itineraria 4osa 1841_44.indd 615
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Toinokurˈja
Чухченема ǁ ~ Dvinskoj Lätopis
innehåller, att Xolmogorska gebietet при Новгор Влад
Here Castrén lists the route
that he followed from Arxangelˈsk to Mezenˈ. (TS)
Ustˈ-Pinega at the mouth of
the River Pinega, N64°8′57″
E41°55′20″. After leaving UstˈPinega Castrén partly followed the River Pinega but in
places such as Palenga he also
moved away from it. (TS)
Palenga
at
N64°10′57″
E42°15′28″. (TS)
Castrén means Kuzomenˈ at
N64°16′24″ E42°56′40″. Cf. below. (TS)
Veškoma
at
N64°24′27″
E43°12′8″. (TS)
Jurola ǁ Jula
Situated at N64°33′46″
E43°19′4″. (TS)
The Kuloj is a river running
from the north to the River Pinega. Castrén reached it
somewhere north-northeast
of the district town. (TS)
Lampožnja on the River Mezenˈ
at N65°41′45″ E44°20′41″. (TS)
Kring Cholmogor.
Челмонта
Пингишма.
Товра.
Вавчуга
Куростровъ.
Унтостровъ.
Тоинокуря.2039
Тоиватово
Чубала. (palo).
Чухченеми2040
☙ [] ❧ Elfenbens-arbeten
göra bönderna kring Xolm[o-
gor].
Om Kurostroff – se Арханг[ельская] Вѣдомость
för 2 år tillbaka
werst2041
Ifr[ån] Archangelsk till Cholmogor
72
Till Pinega
133.
Ifr. Cholmogor till Ustpinega2042
19.
Till P(i)lenga (Palinga)2043
14.
Till Uusenga
22
Till Kuronemskaja2044
22.
Till Weshkoma (колинская)2045
20
Till Jurola2046 (Юрола)
20
Till Pinega
18
135
Till Kuloj2047
Till Njemjuga
Till Лампоженская2048
Till Mesen
30
43
51.
18
142
616
Itineraria 4osa 1841_44.indd 616
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Omkring
Archangelsk och Cholmogor träffas flere
Lappska physiognomier. Märkvärd[i]gt att detta
undgått de lärdas uppmärksamhet.
[—] I Pinega faller en liten bäck, vid namn Tinga.
— Wid Pinega nämnas ställen, der Tshuder bott.
De sägas varit återbrukad
— Гбаджъ2049, en by mellan Kusom[enskoje]2050
och Wesh[koma].
— Enl[igt] trad[itionen] vid2051 Pinega hafva Tshuder fordomtima bott i alla närv[arande] Ryska byar.
Antalet af gårdar har varit ringa. I Kuromenskoje2052 var2053 fordom bebott af 3 gårdar; der finnas
nu trettiofem.
— Tshuderna voro rika; de hade betsel af silfver.
Gbač.
Sic. This makes it likely that
Castrén means Kuzomenˈ.
vid […] ǁ hafva
Sic.
var ǁ som
grafvar ǁ begr[afningsplats]
See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén
2017a: 20–47.
Sofija Kirillovna Gromova,
alias Hedvig Sophia Lencqvist. See p. 414.
folket […] ryktbarhet ǁ står
folket i rop för dåliga seder;
<Jfr.> Finska kurganer, Arnin haudat (ej de vid
<Кисыл>)
— Waldakurja, en by, 8 verst fr. Pinega
— Wid Waldakurja finnes kurganer (Jelnik på Ryska k[al]l[a]de, granskog), Tshudernas grafvar2054
der de äfven begrafvit sina skatter. Nu äro de bevuxna med skog.
☙ [] ❧ En
kurgan nära vid staden Pinega – likt ett batterie? nu jemnad, åker. Arnin hauta. Dessa Arnin
haudat i Finland, monne ej g[am]la begrafningsplatser.2055
[—] Jag anmärkte, att bönderna vid Pinega hafva
m[yc]k[e]t likhet med Finnar. Samma anmärkng
gjord af Gorodnitsins fru2056. Tavastl[ändska]
m[enni]skor.
[—] För öfrigt folket2057 förvärfvat sig samma
ryktbarhet som bönderna i Mändyharju.
617
Itineraria 4osa 1841_44.indd 617
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
upplöjt ǁ vid
This addition originally came
18 pages later [p. 32] in the
mscr.
är ǁ s
Kevrola on the River Pinega
at N63°57′17″ E44°30′47″. (TS)
— Wid Pinega igenkänner man lätt Finska physiognomier.
— Чушола, en by nära Pinega. Här uppgifvas
familjer, som härst[amma] från Tshuder. Äfven
skatt. i Чуш[ола] funnits en begrafningsplats,
och ben hafva ofta bl[ifvit] h[äri]fr[ån] uppdragna i ljuset. Man berättar vidare, att en person upplöjt2058 en underlig kittel, men vid fyndet blifvit
så förskräckt, att han lupit sina färde och lemnat
kitteln der liggande, som sedermera bl[ifvit] åter
bet[äckt] m[e]d jord
Adde[nda]2059: När den omförmälte Ryssen plöjde
fastnade plogen vid örat af en gryta, han hörde en
klang af penningar, gaf till en svordom, blef förskräckt, och sprang bort. Grytan sjönk för svordomens skull ned i jorden.
☙ [] ❧ Pinega
922 invånare
anlagd 1780 – 390 invånare – 180 inv[ånare] i sjelfva staden, de öfr[iga] Posad, 30 verst fr[ån] staden – 64 hus i sjelfva staden
Staden fastlades, emedan (passagen dit var svår för
<svåra> berg) den var belägen i yttersta gränsen
af districtet. Kretsen k[al]l[a]d[e]s Кеврольскiи
уѣздъ. Pinega är2060 i midten af kretsen och har
ett lämpligt läge till marknad för de kringboende
borgare
Kewrol2061, nu by, var fordom stad, derefter
Wongá
618
Itineraria 4osa 1841_44.indd 618
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
[—] Den 6te Dec[ember] en stor marknad med
Samojed-varor.2062
[—] Staden oregelb[unden], 5-a 6 ordentl[iga]
byggnader.
— Dotter till D[octo]r Lencqvist – Prost i Orihwesi
Gorodnitsins Fru styr staden. Hon har infört trädgårdsskötseln och potatisodlingen som bönderna
ej ville gå in på, ty de <mena> att om pot[ates]2063
frodas, växer ej säd. De mena, att potates växa på
det ställe der Judas blef hängd. Begge lyckades
straxt första året. Derpå begge <--> och bönderna
att så potatis. En utmärkt värdinna, kor etc. Den
Finska välviljan och gästfriheten. Förstår sig på
medicin. Om man gifter sig af kärlek, har man ej
ledsamt.
Gorodnitsins favorit-språk: ”wie man sagt”, och
längre kommer han ej.
These notes continue the description of Pinega above.
pott.
vofflor ǁ br[öd]
Annunciation Day.
☙ [] ❧ Gorodnitsins fru serverade mig med Finska anrättningar Finskt smör, skorpor, vofflor2064, Finskt
bröd och då hon erfarit mina svaga sidor, sände
hon mig genast dryga anrättningar.
Jag hade recommendationer till alla Embetsmän,
Prester m. m. Gorodnitsins Fru gaf mig bättre upplysningar, än alla andra tillsammantagna hitintills
på hela resan gifvit mig, lät uppsöka ålldriga personer, som kunde förtälja om fordna tider, samlade
sjelf dylika berättelser och meddelade mig.
(Ankomsten till Pinega – bemötandet hos Gorodn[itsin] Gorodn[itsin]s Fru (beskrif[ni]ng). Till
slut bör ännu anm[ärka]s, att Gorodn[itsin]s Fru
är dotter till Dr Lencqvist i Oriwesi.
Jarmarkt i Pinega 1) fr. Николаевская d. 6te
Dec[ember] till d. 12, 2) från 25 Mars till den 30
m[ars], Благовѣщенская2065.
619
Itineraria 4osa 1841_44.indd 619
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
åker […] fält ǁ ett vidsträckt
<--->
branta ǁ ett
ligger ǁ flyter
Den östra […] åkerfält. ǁ På
den östra breder sig ett vidsträckt fält.
Omkring […] grafvar ǁ 1. Wallen är till det m[esta] ǁ 2. Wallen har ganska branta väggar.
Blott en sida är
insjöar ǁ 1. s[jöar] ǁ 2. insjöar.
Några tyckes vara
nedersta ǁ lägsta
hög ǁ brant
Den ǁ Här
och ǁ <->
endast ǁ der[ifrån]
Nedanför ǁ 1. S ǁ 2. Wid
Öfverst ǁ Hela
blifvit ǁ varit
finnes ǁ bef[inner]
Šardonemˈ is a village southeast of Kevrola at N63°54′17″
E44°35′43″. (TS)
The Chuds of the mythical
tales were often described as
‘white-eyed’. The stories were
told in a similar manner also
in Western Siberia. Wikipedia: Чудь белоглазая, https://
ru.wikipedia.org/wiki/Чудь_
белоглазая. (TS)
Пещера, ‘cave’.
Kulogora
at
E43°27′37″. (TS)
N64°44′0″
☙ [] ❧ Jordvall
Городокъ vid Pinega.
Höjer sig lik en holme på åker2066 uppodladt fält.
Är genom sitt naturliga läge tjenligt till ett fäste.
Det omgifves å den norra och vestra sidan af branta2067 kullar. En smal, djup däld ligger emellan
dem och vallen[.] Å södra sidan ligger2068 en vik af
Pinega. Den2069 östra sidan är svagast, framvisar
för ögat blott ett vidsträckt åkerfält. Fästet är rundt
och utgör omkring 300 fot i omkrets, dess höjd synes vara omkring 30 fot. Omkring2070 vallen ligger 3 konstgjorda ganska djupa grafvar fyllda med
vatten, samt tvenne insjöar2071. Wallen har
m[yc]k[e]t branta väggar. Den östra består af tre
afsattser, den nedersta2072 är hög2073, de tvenne
öfversta låga. Den2074 nedersta afsattsen är mot
vestra sidan <lång>sluttande, och2075 endast2076
☙ [] derifrån ❧ kan man uppstiga på fästet. Nedanför2077 den befinnes en af de konstgjorda grafvarna. Öfverst2078 är kullen odlad till ett åkerfält.
Traditionen förmäler, att den blifvit2079 gjord af
Tshuder, men inga minnen för öfrigt äro dervid
fästade.
Invid jordwallen finnes2080 en by, benämnd Liewa
Левая Murga.
Murga k[al]l[a]s här i nejden gropar af alla slag.
I Шардонеми2081 lefver en bonde Чудиновъ, som
härst[ammar] från Tshuder. Hans ögon äro m[yc]k[e]t ljusa2082 och han talar ej ren Ryska.
Пешеры2083 vid byn Kulogra2084, 4 verst fr Pinega, de äro så stora, att en m[enni]sk[a] kan gå deri.
De brukas af bönder i st[ället] för källare. En hund
släpptes deri, kom ej tillb[aka].
620
Itineraria 4osa 1841_44.indd 620
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
I Чушала2085 ock en Tshudisk familj.
I Shenkursk2086 likaså en familj.
☙ [] ❧ Novgoroderne
invandrade i skaror och fördrefvo
Tshuderne (Siriäner2087) i morassiga och skogiga
nejder.2088
— I2089 городокъ hafvaTsh[uderne] begrafvit sina
skatter. Der har man ock funnit ett gyllne armband.
— Vid byn Verkola, 180 verst från Pinega uppför elfven har man gjort en jordfynd af tusen
kopek-st[ycken] hvar<[a]f> <jag> eger n[å]gra.2090
— Det berättas, att Tshud[erne] begrofvos på högt
belägna ställen2091
— Enligt trad[itionen] blefvo Sirjänerne från Pinegska trakten fördrifna till Njuktsha (нюхча)2092,
den sista volost i Pinegska kretsen åt Jarenska
kretsen i Guvern[ementet] Vologda, der Sir[jänska] <st.> vidtager
☙ [] ❧ När
Novgoroderne kommo till Kewrol togo Sirj[änerne] till flykten och tågade 802093 verst ditom
Njukts[h]a, der Sirj[äner] ännu finnas.
Mynt:
1 Alex алекс
Michail михаил
Den tredje raden oläslig2094
}
På ena sidan
Čušela at the Pinega at
N64°35′9″ E43°21′41″. (TS)
Šenkursk is situated on
the River Vaga at N62°6′6″
E42°54′28″. (TS)
Siriäner ǁ <-->
This tradition refers to the
Middle Ages, when Russian
expansion from the southwest reached the northern areas. An overview, see Saarikivi 2006: 26–38, 296. (TS)
I ǁ På
Verkola is on the River Pinega
at N63°47′47″ E45°9′39″. Castrén seems to connect the kopecks to the mythical Chuds,
but they are, of course, of
more modern origin. See
Castrén’s description of the
coins below. (TS)
Castrén repeats this tradition in connection with his
archaeological work in Siberia. See p. 748 in this volume
and the article Om kurganer..,
Castrén 2017a: 89–105. (TS)
Njuxča is situated at ca.
N63°26′ E43°33′. (TS)
80 verst […] ǁ till Njuktsha
This coin is from the reign
of Aleksej Mixajlovič (1645–
1676), the whole text probably
approximately: ЦРЬ I BEЛ/ИКИ
КНЯSЬ/ЯЛEКСЂІ/МІХЯІЛОВ/
ІЧЪ BСEЯ/РУСИ. Docent Tuuk-
ka Talvio’s email to the editor,
22 Aug. 2016. (TS)
Castrén did not describe the
reverse face of the coin.
Probably from the reign of
Mixail Fedorovič 1613–1645.
Doc. Tuukka Talvio’s email to
the editor, 22 Aug. 2016.
På andra sidan2095
2. K<I>KHS
ХАИЛ2096
621
Itineraria 4osa 1841_44.indd 621
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
Probably from the reign of
Mixail Fedorovič 1613–1645.
Doc. Tuukka Talvio’s email to
the editor, 22 Aug. 2016.
This text upside down at the
lower edge of the page.
Lieutenant Jakob Henrik
Boisman (1786–1873) and his
wife Klara Johanna Fredrika
Silfversvan (1791–1872) from
Holma in Orivesi. The Silfversvans were of nobility but
the Boismans were priests
and also officers. Their connection with the Lencqvists
remains unresolved. Bergholm 1901: 157. (TS)
by ǁ ~, соколъ fågel
Олькинская. ǁ ~ olka
Olkino
Bovykino
Maletino
3. Oläslig Slavonska.
4 D[it]o
5. De två första raderna oläsliga
Den tredje: Мiха2097
Hedvig2098 Sofia Lenqvist (Eric Lenqvist) Софiа
Кириловна Громовъ. Silfversvan och Boisman2099 (Tante på Holma i Orihwesi).
☙ [] ❧
Bya namn.
Сояла (Suojala), приходъ Suoja
Ревошурская, by. Repo
Сурминская, by Surma
(Соколовская, by2100).
Тѣминская, by.
Тюряшинская, id[em]
Хедоровская. Keto rova
Шанегорская. Шanj, vacker
Шулонемская Sulo niemi
Лейбонеми (Leiboniemi) Leipä
Л<а>ревская,
Maltasovskaja.
Марьегорская (Berget Marje Марьина гора)
Наволокъ Юрьевъ.
Олькинская.2101
☙ [] ❧ Ревпольская,
Сонпольская.
Телеверовская.
Шельенская.
Кузнечевское общество, селенiе.
Бовыкинская.2102
Малетинская.2103
622
Itineraria 4osa 1841_44.indd 622
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
✘ Чушелская (Чушела) ✔
✘ Чушепалская (-pala) Palo.
Вешконемская (Вёшкома) ✔ ?
Каргонемская. Karhu niemi
Окатовская.
Пепинская.2104
Юролькое селенiе (Юрола)
Pepino
Verxopadenskoe selenie
Ugzenˈga
Sovpolˈe
Малонемнюская ǁ Малонемскомъ
Čižgora
Гбачевская (Гбачь)
Кузонемская. Kuusi niemi
☙ [] ❧ Л<су>новская.
? Чугмая.
Верхнопаленское селенiе2105
Нижнопаленская.
Угзенская.2106
Карьеполское селенiе.
Совполская.2107
Малонемнюская2108 l. Чижгорская.2109
Херпольская.
Айногорская.
Власьевская.
Тупиковская
Юрьевская.
Скропотовская.
Сивазгорская (siewä)
Друневская (neva)
Корзинская (Корзина k[al]las en af rötter (коренъ <-----> <korej>).
☙ [] ❧ Курахтинская (Kura, ahdet)
Мелеговская.
Осташевская.
Ярушевская.
Якушевская.
Биричевская.
Ортевская.
623
Itineraria 4osa 1841_44.indd 623
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
Kotoši
Šejmogory
Vixtovo
Letopala
Paxurovo
Kučkas
Njuxča
Олоковская.
Андгорская.
Чусовская.
Гоголевская.
Котошинская.2110
Митуринская.
Оксовская.
Пытковская.
Кочумская (кочую)
Курская
Пиринемская (# pyry)
Пурская.
☙ [] ❧ Шеймогорская.2111
Шетогорская.
Юбирская.
Вихтовская.2112
Валтегорская (valta)
Печьгорская.
Почизерская.
Торонемская (tora).
Летопалская.2113
Касконемская (kaski)
Лавелс[к]ая (Лавела)
Олькинская
Рѣшитцо
Засурская.
Пиндерская.
Поганосурская.
☙ [] ❧ Пахуровская.2114
Шулонемская.
Исиднемская.
Кучкаская.2115
Тимошинская (Нюхченская)2116
624
Itineraria 4osa 1841_44.indd 624
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Klädedrägten
har <-----> öfverensst[ämmelse]
med Finska och <--> matlagningen2117
Finsk, egen hästras, stark, den Mesenska rasen2118.
Finska anrättningar – ej piroger, gröt som i Finland, kornbröd från egen åker bakas som i Finland.
Till Jul bakas ej surt, utan sött kornbröd. Man kokar öl till prasnikar (få ej i Ryssland), kokar det i
stora grytor (ej i ugn); ölet2119 dylikt som i Finland
(ej <опага>2120)
I Shenkursk m[ån]ga2121 trad[itioner], Finska drägter, Finska mössor (pata-lakki). Man tycker sig vara
i Finland. Så och vid Pinega.
matlagningen ǁ ~ är alld[eles]
rasen ǁ krets[en]
ölet ǁ Ryssar
<опага> ǁ < при>
Possibly meaning опара,
‘starter dough’.
mga ǁ <-->
Kornmjölsgröt ǁ Korng[röt]
Silmä means here a a dab
(‘eye’) of butter in a plate of
porridge. (TS)
mjölk. ǁ Egentl[igen] R[ysk]
velling ǁ ~. Ry
Utan Salt ǁ Salt
kunna ǁ <-->
från […] ǁ skildt
M[ån]ga bönder bära tröjor (i s[ynner]het i Shenkursk) under kaftan.
Tshuderna hafva brännt Johannis eldar.
Qvinno-mössor likna mera Finska än Ryska.
☙ [] ❧ Skjortor
brukas med kragor, ej som Ryssarne.
Grytorna äro gjorda accurat som i Finland, äro
gjorda af malm. (Ryssarnes små af koppar) –
Kornmjölsgröt2122 med silmä2123 och mjölk.2124
Wanlig rätt velling2125 alldeles som i Finland. Ej
Ryssar le deråt.
Ryssarna kunna ej lefva utan kött. Här är det sällsynt. Utan2126 Salt fisk kunna2127 de ej lefva.
De hata Maskali (Stor-Ryssar) och hålla sig för ett
från2128 Ryssar alldeles skildt folk.
625
Itineraria 4osa 1841_44.indd 625
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
deraf. ǁ ~ De b
åker ǁ fält
ryssjor ǁ Rys
Castrén originally made an
addition explaining the pot
found while ploughing a field
here, but it was moved to the
page where the issue is explained further (p. 618).
Landtmanna ǁ idog[het]
☙ []
De älska rofvor, steka i ugn, ❧ som Finnar. Ryssar
veta ej deraf.2129
De odla kaski. Är åkern jorden god, brännas rötterna andra året, göra det sedan till åker2130.
— I Pinega pator, ställas ryssjor2131, äfven not, alldeles lika med de Finska – dragas icke.
— Här älskar man boskapsskötsel.
— Hufvudrätterna äro saltfisk, gröt och mjölkvälling.
— Midsommar-eldar och tjär-tunnor, springa öfver
elden.
☙ []
— Midsommar-festen k[al]l[a]s här Иванова купала. Man badar då liks[om] i ❧ Finland. Flickorna
gå i floden[,] kasta qvasten öfver hufvudet i floden
och der de stadna, der blifva de gifta. Så och i
Finland.2132
— Tavastländska hästar.
— Långsamhet, betänklighet, ej detta lif och d[en]na rörlighet. Man mötes på vägen man betänker
sig, tar sig bak örat, makar sig småningom. Svär
ej väsnas ej.
— Naturen enahanda – skogig nejd – såtor, <vedsrofvor > i skogen, spår af Landtmanna2133 idoghet –
— Boskapsskötseln florerar, åker brukas.
☙ [] ❧ Enl[igt] theorien böra Finnarne hafva älskat d[en]-
na nejd.
— Taibal, бдагополучный gaibal
626
Itineraria 4osa 1841_44.indd 626
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
— Pertor brännas i pihti.2134
Wid floden Pishma, som faller i Petshora2135, finnas spår af Tshuders hus.
☙ [] ❧ —
— Dessa Tshuder skiljas uttryckligen från Karelare. De blefvo efter Ryssarnes ankomst med dem
uppblandade.
— Tshuderne hade i Kolmogor sin egen Knäs.
— Flere underjordiska gångar2136 – печеры2137
vid floden Pinega, omkr[ing] 100 verst från Kolmogor – Tshuder bodde i dem. D[en]na tradition
härrör af sagan, att de med sina skatter gått in i
jorden, d. ä. gömt sig undan.
☙ [] ❧ Chabarow
och Sumorokoff i Pustosersk härstamma från Tshuder.
— I Schenkursk brännes kaski2138 [u]tomordentligt2139, långt ifrån byn. Qvistarna brännes andra2140 året, då de bl[ifvit] torra.
☙ [] ❧
Cholmogor2141
Enl[igt] Müller2142 hette Kolmogor2143 först Holmgrad (Голмградъ), utbreddes d[eri]fr[ån] ända till
Novgorod, som fordom k[al]l[a]des m[e]d s[am]ma namn.
A burning shingle giving
light to a room was usually
held in a special metal clamp
(Fi. pärepihti, pihti) either on
the wall or standing on the table or the floor. It was widely known. Vuorela 1975: 321–
322. (TS)
The River Pižma runs into the
River Pečora from the left at a
point 419 km from the mouth
of the latter. (TS)
gångar ǁ ~ vid
Пещера = cave.
Slash-and-burn cultivation.
Mscr: otomordentligt
andra ǁ ej
See also above in these notes.
Ferdinand Heinrich Müller
and especially his work Der
Ugrische Volksstamm, oder
Untersuchungen über die Ländergebiete am Ural und am
Kaukasus in historischer, geographischer und ethnographischer Beziehung (1837) is
meant here. (TS)
Kolmogor ǁ Holmgard
холмы ǁ holmar
горы ǁ ~ (b
sista Novgorodska ǁ Novgorodska
Холмогоры, emedan nejden består af холмы2144
(kullar) och горы2145.
Холмогардь af г[ородъ] холмовъ (островъ) гардiя правителство, правителственный городъ.!
Xolmogor nämnes första g[ån]gen 1401 under sista2146 Novgorodska sammansvärjningen under
627
Itineraria 4osa 1841_44.indd 627
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
<--> ǁ i <->
”Одолыта öfvervunnen ǁ
Одолыта
Vasilij I Dmitrievič (1371–
1425), Grand Prince of Moscow in 1389–1425. Nenonen –
Teerijoki 1998: 1141. (TS)
Марѳа посадица <-->2147 Двинской Лѣтописець: «Одолыта2148 öfvervunnen полки Великаго княза и убита множество Двинянъ и Заволочанъ, а инный истопота (dränkt), а князь
ихъ раненъ, кинулся въ лотку и убѣжалъ на
Холмогоры, многыхъ руками изымата, потомъ
и грады ихъ взята, и приведота, землю ту всю
подъ Великаго Княза (d. ä. Moskowska Knäsen
Vasilej Dimitrievitsch2149).
Novgorodska Biskopen Ioanns bref, så lydande:
☙ [] ❧
[”]Благослови Архиэпископъ Новгородскiй Iоаннъ Владика у Св. Михаила вседневную службу, и благослови Игуменскомъ Луку къ Св.
Михаилу, и буди милость Божiя и
Святыя Софiи и Святаго Михаила на
посадникахъ Двинскихъ, и на Двинскихъ боярахъ Нрвгородскихъ, на
владичнѣ Намѣстникѣ, на Купечкомъ сторона с<-->ѣ и на всѣхъ Купцахъ Новгородскихъ и Заволоческихъ и на Игуменахъ, и на попѣхъ,
и на всемъ причты церковномъ, и
на соцкомъ, и на в[с]ѣхъ Крестьянахъ отъ Емцы и до моря, что с<а>тъ
потребовали милости Божiей Св.
Михаилу вседневную службу и Вы
быти мои почтитеся о милостынѣ
къ Св. Михаилу, и къ Игумену, и ко
всему стаду. А ты Игуменъ съ соборомъ и со стадамъ Св. Михаила, Бога
моли за всѣхъ крестьянъ, и буди милость Божiя, Св. Софiи и Св. Михаила, на всѣхъ Крестянахъ, и <--> владычне благословскiя Iоанново.”
628
Itineraria 4osa 1841_44.indd 628
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Novgorods2150 Lätopicets angifver tre Erkebiskopar
i g[am]la Stornovgorodska Eparchien med namnet
Ioann. Den första vigd till Erkeb[iskop] 1140, † 1160,
den andra utn[ämnd]2151 till Biskop 1155 till 1186.
Den tredje bl[ef] Biskop 1386 till 1414. Documentet
saknar åratal och datum, man vet ej af hvem.
Novgorods ǁ Novgorodska
utn. ǁ från 1165 till
Nestor ǁ 1. Kal ǁ 2. O
See also Anmärkningar om
Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.
Матигори ǁ <->
komna ǁ d[e]
Alla äldre documenter förstördes genom Archang[elska] branden 1738, 26 Nov[em]b[er]. Dit
hade archivet från Cholm[ogor] bl[ifvit] flyttat
1723 vid flyttandet af den första <Arch.>-Magistrat.
☙ [] ❧ De
första invånare vid Dvina utgjordes af den utaf
Nestor så kallade Саволоцкая Чудь, s[amman]blandad med Ryska Colonister – Nestor2152 räknar
dessa Tshuder bland de under Novgorodska Slaväner underkufvade och skattskyldiga folk under Ruriks tid (868). Dessa Tshuder lydde sedan under
Novgorod. Tshuderna antogo Christendomen i 11te
årh[undrade] från Novgoroderna.2153
Novgorod styrde det Tshudiska folket genom de så
kallade Двинские посадники och Новгородские
бояры. Hvar dessa styresmän bodde är osäkert, men deras vicarier voro bosatta i byarna
Матигори2154 och Ухтостровъ. (Enl[igt] Ioann;
om Холмог[ор] nämnes ej).
— I Ioanns bref nämnas Novgorodska och Savolotska купчи. De förra sannolikt гости, komna2155
för att handla, de sednare här bosatta. Man tror, att
de sednare bodde i de urgamla byarna Курцево,
Качкова, Падрокурья.
Belägenhet. Xolm[ogor] på en ö i Dvina 112 verst
fr[ån] Hv[ita] hafvet, 72 fr. Arch[angelsk.] Ön är
omkr[ing] 5 verst lång, 2½ bred. Vid Xolm[ogor]
ligga fyra större öar – Куростровъ, Нальостр[овъ]
på vestra sidan, Ухтостр[овъ] och Чухченемскiй
på östra –
629
Itineraria 4osa 1841_44.indd 629
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
omkr. [---] Söder ǁ Söder
Vavčuga is on the River Dvina
at N64°13′51″ E41°55′42″. (TS)
Холмогорскiй ǁ Ch
This text upside down at the
lower part of the page.
döda ǁ lik
handel ǁ 1. handel, so<-> ǁ 2.
<--> <->
(sannolikt) ǁ (sannolikt hamn)
Ivan III Vasilˈevič (1440–1505),
Grand Prince of Moscow in
1462–1505. Nenonen – Teerijoki 1998: 844. (TS)
Новохолмогоръ ǁ Novo[holmogor]
hafva ǁ sägas
och […] ǁ och hans farfar säges
varit Tshud,
beskrifver ǁ är
Floder.
☙ [] ❧ Berg:
Omkr[ing] 2 verst fr[ån] Onogra ett högt
berg m[e]d by Матигоры. omkr[ing]2156 5 verst
Söder om Курополька står vid Dvinas vestra arm
på ett högt berg byn Быстрокурья midt emot
Naljostroff. Ровдина, berg och by – Вавчуга på
berg.
— Man tror, att en fästning, городище funnits i
Kurtsevska posaden och i byn Vavtsuga2157.
— Холмогорскiй2158 и Важескiй Эпископъ
Åkerbruk2159 och boskapsskötsel. Förfarna i smide
och all хитрость. I besittn[in]g af guld och silfver,
som de nedgräft i jorden – elden – Bygt sina gårdar på högt belägna ställen. Begrafvit sina döda2160
likaså.
☙ [] ❧
Arch[angelsk]
Fordom Purnavolok. Här stod förrut ett gammalt
kloster. Orsaken till dess anläggning skall varit
ställets fördelaktiga läge för handel2161 med utländningar (sannolikt)2162 dess goda hamn. Grundlagd
1504 på befallning af Iwan Vasilj[ewitsch] II2163.
Staden k[al]l[a]d[e]s först Новохолмогоръ2164
ända till 1610[.]
☙ [] ❧ Traditionen
om Чудerna går blott ett par secler
tillbaka. Så hafva2165 Mesens Invånare för omkring
2ne secler tillb[aka] hafva invandrat från Novgorod
och enl[igt] trad[itionen] funnos här vid den tiden
Tshuder. En bonde i Pinega <-----> talar än bruten
Ryska och2166 det i jorden funna myntet beskrifver2167 sig från Alexej Mich[ailowitsch] tid.
630
Itineraria 4osa 1841_44.indd 630
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ I
Чу<ы>детала (by) 140 verst från Mesen bodde
Tshuder, funnos spår af deras boningar, gjorda af
sten eller träd, betäckta med jord. De hade ej renar,
men förde dock ett nomadis[erande] fiskare- och
jägare-lif.
I Pustosersk finnas ock dylika.
De blefvo Ryssar och samojeder.
☙ [] ❧ Mesen
På2168 Kaninska och Tim[anska] t[undro]r
Svina2169, Kan[in] fl[od]
Oma, Häeta чумище.
Wisas Saambijaha2170
Kija
Wolonga Häeydi2171
Jugorowo
Pjosja, Pearti
Pessanka2172, hoojaha2173.
Judguj
Soima, Tovutah2174.
Pätowa, sjö
The list is upside down beginning from the lower edge of
the page.
On S, Castrén wrote a Ш
without striking out S.
Ending with я̆ха, ‘river’. The
beginning is probably related
to verb самбӑ-, 1) ‘to be able
to talk with the soul of a deceased or accompany the soul
to the underworld (referring
to a shaman); 2) ‘to be a shaman’. (TaS)
Possibly from the word хэвды,
‘rib, edge’. (TaS)
On ss, Castrén wrote tsch
without string out ss.
Хо я̆ха, ‘Birch river’. (TaS)
Possibly the Western Tundra
Nenets dialect word Товота,
elsewhere Тоёта, perfect participle of the verb тоёць, ‘to
use something instead of a
blanket’. (TaS)
(Dubbel) ǁ De
☙ [] ❧ Till
Семжа kommo Ryssar från Moskva och köpte
stället.
— I Mesen kallas sund шаръ.
— (Dubbel)2175 trad[itioner] om Tshudernas försvinnande: bortträngde till skogiga trakter eller
assimilerade af Ryssarne.
631
Itineraria 4osa 1841_44.indd 631
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
Azapolˈe
Баповская ǁ Бановская И
Bereznik
Dorogorskoe
Лобановская ǁ ? Лобанов<--->й
Lampožnja
Cf. Čulasa
Uščelˈe
☙ [] ❧ Mesenska
kretsen.
1. Жердская волость
✔ Азапольская Asu2176
Боровая.
Выченская.
? Баповская2177.
Больше березницкая.2178
Дорогорская.2179
Жердская.
Жукогорская.
Закакурская.
Заозерская.
Игумновская.
Киможенская.
Килецкая.
Косминъ (городокъ).
Лобановская2180.
✔ Лампоженская.2181
? Мойтевская.
Малоберезницкая.
☙ [] ❧ Русольская.
Смоленская.
? Селищенская.
Холмогорская.
Чулащельская.2182
Ущельская (пустынъ)2183
Олемскаго селенiя
Олемская.
Рецельская.
Кебская.
632
Itineraria 4osa 1841_44.indd 632
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
III. Устцылмской Волости.
Устцылмской Слободки
?
?
☙ [] ❧
?
802–8732184.
Великопоженскiй скитъ
Гарева. Гаревой
Верховская.2185
Загривочная
Кривошежская
Паровая2186
Сергiевошежская2187
Унжная
Хабарицкая
Устьпелская.
Чуркинская
Устьцелемская.
6–9
93–10.
7–8
104–100.
7–8
93–113.
58–69
116–147
29–24
19–12.
Ижемской Волости.
The numbers of inhabitants
in different villages, men –
women.
Verxovskij
Above o, Castrén wrote e without striking out o.
Сергiевошежская ǁ Сергевощельская
Castrén has added the two
latter names afterwards.
Dijur
The names written in the
Latin alphabet were added afterwards, probably in Castrén’s own hand.
Ustˈ-Uxta
Картаjoлская ǁ ? ~
Kartaëlˈ
At present, there is no settled
location at the mouth of the
River Kedva. (TS)
Кельчиюрская ǁ Кольчимагорская
Брикаланская. l Брикинская
73–69.
l Кычкарская2188
? Болшепонев<->ская. Дьюрская Dijur 2189
43–60.
Устьухтын- (holmens <------>)2190
ская.2191
Галовая. Galpih (Gabriels son)
33–40.
Дивожская. Divöж (holmens sva<ns>) 56–56.
Злобская. Зlöbah
156–175
Картаjoлская2192. Kartajuol2193
47–55 (juol, bäck[)]
Кедвавомская. Kedvavom, af Kedva,
36–46
en flod, och wom, mun, mynning2194
Красноборская. (Miчa jag[)]
145–160.
Ижемская. Iiswa
526–556.
Кельчиюрская2195. Kelчijur,
28–31.
сороги (särki) голова
Колвинская
33–34.
Самоедская
Ластинская. (Lasta)
141–142.
Могченская. Mogчa
504–539.
}
{
633
Itineraria 4osa 1841_44.indd 633
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
Мошюская ǁ ? ~
Nerica
Сизябская ǁ ? ~
Sizjabsk
Ustˈ-Ižma
Ustˈ-Kožva
Щельяюрская ǁ ? ~
Великовысочная ǁ Великовыюченская
Pylema
☙ [] ❧ Гальская
(Гамская) (Gam)
Мошюская2196. Kulыm kk, af Sirj[änska]
volosten, men floden dv. heter Moшjuh.
Нерицкая. Nieridзj.2197
Пустозерская.
Поромовская Poromos
Сизябская2198. Ыыв, (ыырза,
bebyggare).2199
Устьижемская. (Ustjä)2200
Устькожвинская.2201 Köжva (flod) vom
Щельяюрская2202. Щeljajur
183–210.
104–127.
110–110
10–10.
33–33.
604–655.
52–56.
65–60.
92–120.
V. (Устинская) Телвиская волость.
Пустозерскаго селенiя
Андревская.
Бѣдовская.
Великовысочная2203.
Голубковская
Екушенская.
Куйская.
Лабоская.
Макаровская.
Норыгинская.
☙ [] ❧ Никитцинская.
Оксинская.
Пустозерская.
Поселовская.
Пылемская.2204
Сопочная.
Тельвисочная
Устинская.
46–48
45–49
178–183.
15–30
30–27.
68–75.
61–73
29–26.
76–93.
60–58.
87–95.
58–65.
37–41
6–11
37–49.
63–67
83–88.
634
Itineraria 4osa 1841_44.indd 634
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
VI. Долгощельской2205 Волости.
Долгощельская слободка.2206
Сынская деревня.
Семежское (усолье) Семжа.
Живущiе селелями между рѣками
Важарой, Омой и Снопой.
201–254.
56–75
44–51.
18–16.
VII. Вожгорской Волости
122–127.
Бѣлощелькая2207
Вожгорская.2208
211–220.
Засульская.2209
197–203.
Койнайская2210
164–165
Лѣбская2211
77–76.
☙ [] ❧ Латюгская.2212
103–102.
Малопыская.
18–22.
Чуркинская2213.
5
Небская.
18–32.
Палащельская2214
92–84.
Пыское селенiе
103–123.
Политовское.
20–29.
<П>атрановская2215.
18–24.
Родомская2216.
57–57
Устькымская2217.
59–54.
Чучепалская.
99–105
Цѣногорская2218.
129–179
Живущiе селенями по Печерской рѣкѣ
Долгощельской ǁ Долгощеньской
Dolgoščelˈe
Beloščelˈe
Vožgora
Zasulˈe
Above o, Castrén wrote a,
without striking out o.
Kojnas
Above ѣ, Castrén wrote e,
without striking out ѣ.
Latjuga
Чуркинская ǁ ? ~
Paloščelˈskoe
Or Татрановская
<П>атрановская ǁ ? ~
Родомская ǁ Ro[domskaja]
Rodoma
Устькымская ǁ Устьнымская
Ustˈ-Kyma
Цѣногорская ǁ Ценогорская
Cenogora
Djedjina, täti.
635
Itineraria 4osa 1841_44.indd 635
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
нарядный ǁ ~, vacker
Castrén marked an accent
over both vowels in turn and
struck out both of them.
Вачеги ǁ В<-->
There was an accent above
the a, which Castrén had
struck out.
Sirj. öde-väg ǁ 1. skogsväg,
spång, mossa med liten skog. ǁ
Sirj. biwäg
ett mål ǁ appetit
stark ǁ <--->
Кочaмъ ǁ Кочемъ
заливъ ǁ проливъ
vik ǁ sund
☙ [] ❧
Provincial-ord i Mesen.
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔
✔
✔
✔✔
✘
✔
✘✔
✔
✔✔
✘ ✔✔
☙ [] ❧
✔
✔
✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
Бажоный, smekord (голубчикъ).
Баскá (ый), adj[ectiv] нарядный2219.
Баки́лый, storstöflor Sirj[änska]
Батосъ2220, staf (палка) Sirjänska Batäg
(Бѣли, arsenik.)
Бѣднился, gjorde (visade) sig fattig.
Вáриги, ullwantar. Ej
Вачеги2221, handskar af skinn. Sirj[änska]
Вéресь, en träd (можинеьникъ) Ej
Виска, bäck (ручей) från insjö Sirj[änska]
истокъ
Вица, vitsa (spö) Finska
Вóрга (vorga), Sirj[änska], öde-väg2222
(t. ex. på <lunden>.)
Выть vuitj, ett2223 mål, så m[yc]k[e]t en m[enni]ska mäktar äta. Sirj[änska].
Глѣзка, stycke (кусочикъ). Sirj[änska].
Деди́на, täti, тётка. Tiot Sirj[änska].
(✘ ✔✔ Доръ), genomflottigt (fett) kött. Sirj[änska] сало. Dör, жиръ.
Дресва, толченый каменъ, kisel-sten) Sirj[änska].
Дюжiй, stark2224.
Хостъ, fångst (итти въ хостъ, gå på fångst)
Кавышь, liten and.
Канатся, be, bedja, просить.
Калыпъ, form att gjuta kulor uti.
Калтусъ, backe på en mosse Sirj[änska].
Калги, kalhu, skida utan skinn.
Камысъ, renbenlingar utan hår.
Киса, rensel af skinn. Sirj[änska].
Кичига, en maschin att tröska bröd. Sirj[änska].
Кочамъ2225, århake (i båt)
Кубъ, der Topf, горшекъ, stor gryta. Sirj[änska].
Кумка, kopp (the-kopp) Sirj[änska].
Курья, заливъ2226, vik2227. Sirj[änska].
636
Itineraria 4osa 1841_44.indd 636
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ ✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
☙ [] ❧
✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔
✔✔
✔✔
☙ [] ❧ ✔✔
Кутъ, knut, på inre sidan, u[gn]shörn2228.
Лона2229, förra året.
Лопатиня, klädebonad. Lopatinja, gammalt
plagg.2230
Луда, sten under vatten på Ryska: полуда.
Qvicksilfver (under spegeln)
Межень, (Meshenj), равноденствiе
Мѣсто, sofställe, sia.
Мешень2231, mål, уѣли. Sirj[änska].
Конъ, расъ Наконъ,2232 одинъ разъ
Нерпа, hyljet, skäl, тюлень. Sirj[änska].
Новый, 1) ny, 2) loinen.
Ныласъ, тонкiй ледъ, glatt.
Няша, våt, mjuk, kal jord, илъ. Sirj[änska].
Обмѣненился, ошабся.
Кутать, täck.
Ошкуй, бѣлый медвѣдъ. Ошку, björnhud.
Тóжня, stöflor utan skaft.
Раушка2233, (benrangel), mager.
Релка, ett högt ställe, som ej öfversvämmas af
vårfloden.
Ропакъ, sönderstyckad is, Sirj[änska] (оврагъ,
ett däld emellan berg)
Слудъ, skara. Слусъ.
Сусломъ, die Garbe.
Сувой, farvatten, djupt ställe, syvä. Sirj[änska]?
Suvoj, farvatten, глубина.
Торокъ, выкоръ.
Туесъ Sirj[änska]
Улова, vattenhvirfvel, Sirj[änska]?2234 Ej
Утилга, hyljet af honsl[ä]g[t]et.
Урасъ, svullnad. Sirj[änska]?
Шаръ, Sirj[änska] проливъ. sund
Шашга, bröd.
Шýга, snö, s[amman]frusen med is. Sirj[änska]
Щ.
Щелья, klippig strand. (Шелья) Syrj[änska]
Юро, Juróh множество рыбы (въ воду).
Mscr: ungshörn
Castrén put а in brackets and
wrote и above it: лони
[…] plagg. ǁ ~ Лосъ, <taget>
under vatten Sirj[änska].
Мешень ǁ Мишень
Наконъ, […] разъ ǁ (Наконъ,
одинъ разъ)
Раушка ǁ R[auschka]
Sirj.? ǁ <->
637
Itineraria 4osa 1841_44.indd 637
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
uppför ǁ norr om
puutun ǁ п
Ражово ǁ Рашово
sjö ǁ ~?
Езить ǁ Есить
забырат ǁ ~ Waga (Вага),
— 50 verst uppför2235 fl[oden] Mesen i byn Kasmin
Gorodok lefde Tshuder vid en flod, som faller i Mesen och k[al]l[a]s ручеи Югрина. Man har funnit
i jorden vid floden Vorotin 600 Rubel, som tillhört
dem.
Мурашъ, muurahas Lopota, lapio.
Сал<-->а.
Макса.
Затулье.
Лахта.
бдагополучный тайбалъ. Тайбала, väg genom
en öde sträcka.
Morda
Surpa
merta
Вёрша
путаюсь, п puutun2236
}
Pun̆ anets, liten fogel, ej röd.
Nora (Нора), nori (der räfvar bo). Kajtni.
☙ [] ❧ Kurja,
bäck, Syrjänska.
Чумъ, <->ir. Tschom.
Мянda, 2 малинкiй елникъ 1) малинкiй ель, af
mänty.
Хруско, grof (mjöl). Ражово2237, mjöl ej groft ej
fint, af medelslaget.
Заспа, gryn
Сватъ, talman
Сватья
Loh Лохъ, hos Ryssar vraklax, lohi.
Viska, flod, som löper ut från en sjö2238
Tealviska, by vid Pustosersk af teal лап. гора
пу
Kurja, vik af flod.
Jes (Есъ (езъ) заборъ для рыбы. Езить2239, заборъ забырат2240
638
Itineraria 4osa 1841_44.indd 638
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Kut, Knut, aflägset hörn, i Mesen.
Топоръ, yxa Ryssar påstå, att detta är ett lånt ord.
Witsa, spö i Mesen. R[yska] Розга, ruoska.
☙ [] ❧ Оссипъ2241
Андреевичъ Филатовъ2242
Feodor Petrovitsh Kanikow-Kan
Filip Jegorovitsh Kanjukow Timanskoj Desjatsho<-->
Vasili Konradjevits Kanjukoff-kan2243
Оссипъ ǁ Ossip
Филатовъ ǁ Davidov
These four persons were probably Castrén’s informants. Cf.
below.
Obs […] klagomål struck out.
The latter sentence appears
to be connected with the Russian bandit whom Castrén met
in December 1842. See p. 468.
(TS)
Nižnjaja Pëša on the River
Pëša. (TS)
jern ǁ silf[ver]
Obs. Ryssar ega ej rätt att fiska och de bo vid hafvet.
Samojederna frukta honom som för synden – hotat sönderslå deras båtar – M[ån]ga följde mig till
hos Maste tsjum och <----> anför klagomål2244
Pjoshja2245 till Uusje
Ifrån Uusje till Pjosjits
Ifr. Pjosjatsa till Prisjatinitsa
Ifr. Prisjatinitsa till svojnoj Nos
Ifr. till Pesjanka
till Lemtsa, b<ä>ck, uria
I Urja Indiga
Till Indiga
☙ [] ❧ Ifrån
20
15 (9) +
15 (9) ++
30 (20) +++
7
60
<50> (20)
50
+ Betalt för 14 verst
++) Betalt för 14 verst
+++) Betalt för 26 verst
☙ [] ❧ —
I L<---> bodde Tshud – på höga ställen, gropar i
jorden synas efter dem – arbetade enl[igt] n[å]gra
koppar, och jern2246 i dem, voro mästare i konsten – Eld<en> Urianer, der de begrafvit sina skatter. Hela Mesenska landet säges i fordna tider hafva bebodt af Tshuder – ingen Rysse – De hade
m[yc]k[e]t renar, men åkte blott med en –
639
Itineraria 4osa 1841_44.indd 639
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
ett ǁ att man
Possibly ңув’ тер, ‘contents
of grass’. (TaS)
Possibly related to хуни’ ~
хо”ни’, ‘each of the poles
forming the framework of the
tent’. (TaS)
си’, ‘the part of the tent opposite to the door opening’. It is
considered holy. (TaS)
ва”ӑв, ‘the part of the tent
meant for sleeping’, ‘bed’.
Sagan täljer, att Kejs[aren] sände Ryssar att
bekriga dem, men Ryssarne kunde ej bl[ifva] dem
öfvermäktiga. Då befallte Kejs[aren] ett2247 envig.
Man skulle hugga ett träd, Ryssen på ena, Finnen
på andra sidan – På den sida, som trädet föll, han
skulle blifva den andra underdånig. Finnen högg
efter sin sed fäst ned, Ryssen högre upp, trädet föll
derföre på Finska sidan. Tshuderne sprungo bort
(TaS)
сея, ‘the part of the tent at the
door (the women’s part of the
tent)’. (TaS)
сарва, ‘the top (of the tent)’
(TaS)
ңу, ‘pole of the tent’; ея, ‘upper winter fur covering of the
tent’; мюйко, 1) ‘the first covering layer of the tent under
the ңу in winter, with fur on
the inside’, 2) ‘filling’. (TaS)
па”, ‘a stick with drilled holes
and a hook at the end, for
hanging kettles over the fire’.
(TaS)
пи”мя, ‘trousers’ (TaS)
пэвӑрка, ‘to be darker, to be
tarnished’ (TaS)
теця̆рка, ‘to be colder’ (TaS)
мӑле, ‘already’ (TaS)
halmbetäckning i tsjum2248
Hunjier, risbetäckningen.2249
Sii’eh¸väggen emot dörren –2250
Wau, bädden och väggen d[er]wid2251
Siejeh, väggen å ömse sidor om dörren.2252
Saarováh hållas de stänger, som först uppresas vid
uppförandet af tsjum2253
Uh, jeeje’h, myjkoh,2254
Pa’, stänger för grytor –2255
Paadojaaptaa, stukor, som fasthåller dem –
Pimeäh, byxor af renhud2256
Paevarkka, темновать af paevih2257
Dietserkka, холодновать af dietsch2258
Mallie, уже2259
☙ [] ❧ Uuntjer,
☙ [] ❧ —
Bröd stekes på spett
— Fattiga Timanska Samojeder fånga vildren om
vår (äfven om hösten) i skogiga trakter, vid Mesen.
Skjuta dem, soml[iga] fånga med snaror. På tundran finnes ej vildren.
— Skjuta vargar, fånga i gropar.
— Navaga fångas om hösten – de äro ej goda om
vintern m[a]gra
— Björnar finnas.
— En stor olycka för Timanska Samojederna är,
att Ka<---> och Ryssarne stå <vid> hafvet och
upp<--->ta mossan, som fånga горные
640
Itineraria 4osa 1841_44.indd 640
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧
Samojedisk trollkonst
[—] En Sam[ojed] tog från sin dotters bröst en ryttare med häst och lans –
— En annan tog en pil
— Hvad Gud sänder, kan ej hjelpas – Hvad andra
m[enni]skor skicka, kan hjelpas.
— Trollkarl säger hvarest god fångst, h[vil]ken dag
är lycklig etc.
— Wid <p--si> frågas råd af Hähe
— Renhufvudet åt Num ställes på en stör –
☙ [] ❧
Om morgonen
Jileumbaertje,
Pudar (uut)sidin,
Manj (uut)side ham
Какъ ты станешъ
Такъ мы станемъ.2260
Om aftonen
Jileumbaertji
Hensertseejeh (Henser seejeh[)],
Manj koonungum
Илебямбэртя, пыдӑр сидын /
маня” сидёхома”, ‘you woke
up, let’s wake up’, but the latter sentence seems to be more
like the singular than the plural 1st person. (TaS)
This note by Castrén is somewhat unclear. “Manj koonungum” looks like the singular,
which would mean that Castrén’s translation is not precise.
Henser (expectably Hanser) is unambiguously ‘how’.
Seejeh might be a form of (Терещенко 1965; Lehtisalo 1956)
‹сея›, ‘the part of the tent closest to the door, the women’s
part’, but its meaning cannot be connected to the meaning ‘to be extinguished’. Manj
should be ‹мӑня”› = /mənyaq/,
‘we’, not ‘I’, but it may be a dialectal form west of the Pečora.
Koonungum could be a false
form of the verb, meaning ‘to
sleep’ or ‘to fall asleep’, with
the poor Russian translation
‘мы спать’. (TaS)
пюды, ‘elder wife (in polygamy)’ (TaS)
Ты (заря
Какъ потухъ <спанешъ>
так и мы <спать>2261
Med ansigtet vändt mot solen
Siirtjeh gå under jorden, hafva guld, silfver, bäfver –
Болванскiя шопки (горы) – wackra ställen
Pivdii, första hustrun.2262
641
Itineraria 4osa 1841_44.indd 641
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
☙ [] ❧
Byar vid öfra Petshora.
Andjech, närmast till hafvet, 10 gårdar
Noriga, Nori här hål, i hvilka (räfvar) звѣрь bo.
Sopka.
Bädovo.
Makarowo.
Nikitsa.
✔✔ Kuja.
Poilovo.
Jokushets.
Telwiska.
Utsjenskaja.
Gorodok.
Golubkovskaja.
Oksinskaja.
P<ы>limetskaja.
Laboskaja
Welikoviska
Sula
1000 innevånare på 3 när vid revisionen.
Enl[igt] Prest-tabellen:
1014 mankön
1163 qvinkön.
2177
H[äri]fr[ån] afgå invalider:
11 mk.
45 qk.
56
642
Itineraria 4osa 1841_44.indd 642
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Märg
äta Samoj[ederne] råa.
Benmyskler och innanmätet i hufvudet ätes.
— Blod samla Samojederne i blåsor, låta frysa,
koka med mjöl, burduk. En nödfallsreso<--->
— Soml[iga] fattiga2263 koka mjöl och vatten –
pustovara. (пусто варять)
☙ [] ❧ Observanda
1.2264 Idkar någon Samojed hafsfångst på egen
hand? Sv[aret]. Få rika göra det. Fattigare idka
fångst med små båtar i hafsvikar, som kan2265
ros af tvenne personer. Ryssarne leja ofta 10–12
personer.
2. Hvad betala Ryssarne? Efter öfverenskommel-
fattiga ǁ äta
1. ǁ Fiska
kan ǁ blott ~
Нѣрпа ǁ N[erpa]
Specifically, ringed seal
(Pusa hispida), living widely
in the Arctic region. Also several other species are often
called нерпа in Russian vernacular language. Жариков
2013. (TS)
Beluga whale. (TS)
Walrus (Odobenus rosmarus),
widely hunted in the traditional Arctic culture. (TS)
Killer whale (Orcinus orca),
living in both the Barents and
White Seas. Северная энциклопедия 2004: 431. (TS)
isbjörn ǁ hafs
metas ǁ fångas
se, antingen en del af fångsten, eller vanligare
eft[er] afbetala Sam[ojederne] h[äri]g[enom]
sin skuld hos Ryssar.
3. Huru många personer på samma båt?
4. Huru fångas?
5. Hvilka djur. af skälar tre slag
Нѣрпа2266.
Лисунъ
Сѣрка.
}
тюленъ.
Морскiй зdець
бѣлуга.2267
моржъ.2268
Косатка, stor2269
Оскуj, isbjörn2270
6. Huru metas2271 navaga? Med krok.
643
Itineraria 4osa 1841_44.indd 643
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
hafvet ǁ <----> andra
The River Sula flows into the
Pečora from the left (west) at
N67°16′26″ E52°5′25″. (TS)
The Cilˈma is a river discharging into the Pečora from
the left (west) at N65°26′33″
E52°5′41″. (TS)
The distance might place
them somewhere around the
present-day village Filippovo
at N65°26′8″ E51°6′14″ but they
cannot be identified. (TS)
☙ [] ❧ Hvarifrån
taga floderna på Kaninska, Timanska
och Bolshesemelska tundran sitt urspr[ung]?
Pjo[shja] De flesta från sjöar och tundror. Pjoshja,
från Чаишинъ.
☙ [] ❧ Tundrorna
äro så lägländta, att soml[iga] floder
löpa i en mot hafvet motsatt riktn[in]g och uttöma
sig sedan i andra elfvar.
Näset Suvoinoi Nos är mycket smalt. Om hösten
pläga Samojederne med renar jaga på yttersta
spetsen af näset тець och skjuta dem eller fånga
dem i vattnet. Тець lifnärer sig af морскй звѣрь
och träffas d[er]före i m[än]gd vid hafvet.
Ryssars och Samojeders förhållande till h[varan]dra.
Bolshesem[elskaja tundra]
— Samojederna samlas vid Pustosersk till Jul att
betala sin skatt, försälja sina renhudar och andra
skinnvaror samt förse sig med mjöl krut etc. Efter
2 veckors vistelse begifva de sig till hafvet2272
— På Tim[anska] och Kan[inska] tundran samla
Starschinerna skatten –
k[al]l[a]d[e]s fordom Suva2273
Ishma af Sir[jänsk] Iswa.
☙ [] ❧ Sula
Kring Tsilma2274:
Små floder: Jorsja, Tshurwa, Soswa, Jonwa (sjö),
Uita, (sjö).
Maksara (bäck)
På Petschora högre upp (верхъ) en biflod Laja.
På Tsilma, 70 verst från Ustzilmsk finnas Tsjudgrafvar.2275
644
Itineraria 4osa 1841_44.indd 644
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Шенъ, i Шenkursk, Шenga o[ch] fl[ere] andra ord
☙ [] ❧
— Paleniina, förbrandt ställe
— Purga, pyry.
— Lapa, fot, tass, nedre del af fot
— Мутный, mutanen –
Mulnej, k[al]l[a]s två små bifloder till Petschora
Пучка, putki
som ǁ men de hafva
Castrén probably meant undandrifna.
See the commentary to the
article Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 84–85.
lika ǁ d[ito]
Mscr.: bränga
☙ [] ❧ Af
Philip Alexeievits 50 Rub[el] för bränwin åt
Innokenti
☙ [] ❧ På
ön Kalgujeff bor Tshud. Här höras ofta röster,
renar drifvas, hundar skälla, men ingen är synlig.
Somliga hafva till och med sett Tshuder åka med
renar, som2276 ej visat sig sedermera i någon
Tshjum. Till en Samojed hade en gång kommit 2ne
hundar med ha[l]sduk på hals.
☙ [] ❧ Sihrtjeh,
bo och vandra under jorden, der de ega
guld, silfver, bäfrar m. m.
☙ [] ❧ —
På Dvina, säger trad[itionen] i Ischma, bodde
fordom m[ån]ga Tschuder i byar; på Petschora funnos blott enskilda nomadiserande familjer. De blefvo underrättandrifva2277 af Ryssar; flyttade längre
bort undan dem.
— I trakten af Ischma finnes i skogar ugnar liknande nutidens badstugu-ugnar. De säges vara lemningar af Tshudernes boningar.2278
— Tshudgrafvar finnas wid floden Tobisch, 7 verst
från Ischemsk. Runda, en saschen djup, lika2279
bred, i bottnet aska, kol, fogelben. Wid sidan en
stor hög brän[d]a2280 stenar, kring stenarna en liten skog.
645
Itineraria 4osa 1841_44.indd 645
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
nära ǁ ind
All these are struck out.
Krasnobor is situated on the
River Ižma/Izˈva at N65°17′38″
E53°17′13″. (TS)
Ustˈ-Ižma at the mouth of the
River Ižma/Izˈva at N65°18′7″
E52°55′15″. (TS)
Ščeljajur on the Pečora at
N65°19′36″ E53°25′11″. (TS)
Njašabož on the Pečora at
N65°27′38″ E53°51′14″. (TS)
Situated
at
N65°28′20″
E54°15′26″. (TS)
Situated on the Pečora at
N66°18′49″ E56°6′16″. (TS)
150 ǁ 1. 70 ǁ 2. 80
Apparently Ustˈ-Usa at the
mouth of the River Usa at
N65°58′38″ E56°55′6″. (TS)
The Kolva runs into the River
Usa from the right (north) at
N65°55′31″ E57°19′9″. (TS)
grop ǁ så k[al]l[a]d
stenarna ǁ h
Några ǁ E
Kolva ǁ ~ - Sirj[änerna] köpa
renhudar bakom Kamen
— Man har funnit ofvan jorden nära2281 Krasnobor
☙ [] m[yc]k[e]t små silfver-fat och en ❧ stor aflång
guldring. Wid Ischma en yxe, hög, men ej bred, såsom de Ryske.
— Gort, grop, Sir[jänska] Gortыn, дома.
Sirj[änska] voloster – antal – Prester – renar – Sibirska och marknads resor – byar.)2282
ifr[ån] Joma till Krasnobor2283
Till Ust-Ishemsk2284
Till Materik l. Щeljajurskaja2285
Till Njeжdi
Till Njaжabers2286
Till Kычkara l. Brykalanskaja2287
Till Praskan (3–4 hus)2288
Till Ust<im>зja2290
Till Kolva2291
40
15
25
12
8
20
1502289
80 (60)
25
345
☙ [] ❧ Wid
<Syrj[änsk]> Ischma undersökte jag en
grop2292, som sades vara Tshudisk. Här fanns blott
kol och brända stenar. Gropen var starkt jordbevuxen, omkring en aln. Tätt derinvid fanns ett
jordbevuxet stenröse, stenarna2293 voro brända.
Några2294 famnar derifrån åter ett likartadt stenröse. <---->ben upptäcktes g[enom] gräfning
— Dylika ställen finnas ock på fl[ere] andra
st[ällen]
— Enl[igt] trad[itionen] wisa sig om nätterna kor
och hundar på fl[ere] ställen –
— Bifloder till Petschora: Dboinik (tvenne ofvan
om Kычkara), Чarka, Mutnej (2), Lebed (Jusjuh),
Djenisovka, Laaja (ofvan om Praskan), Andruшkina, Kolva2295
646
Itineraria 4osa 1841_44.indd 646
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Enahanda
traditioner och myther anträffas hos
Ryssar, Samojeder, Finnar, Lappar, Syrjäner.
— Historien om myggen.
— Björnen helig hos Samojeder.
— Jijieru, Ваденный чертъ – ween emäntä. Syrj[änsk] Kulj.2296
— Лѣсовый чертъ, Wörsa,
— Metamorphoser. M[enni]skan förvandlar sig till
varg, blir skjuten.
— (ordspråk motsv[arande] i Finskan och Ryskan).2297
☙❧
inner
cover
Adrian2298 Sosonoff2299
и’ ерв ’, ‘water guardian spirit’ (TaS)
After these notes there are
18 empty pages in the notebook. The following text begins from the other end of the
notebook.
This text is on the inner side
of the cover of the notebook.
Sosonoff ǁ Со[соновъ]
Probably also these three persons were Castrén’s informants, cf. above. (TS)
These three lines are upside
down in the lower part of the
inside of the cover.
lifliga ungdomsfriskt ǁ 1. lifliga.
Men ǁ 2. lifliga. De äro afv ǁ 3.
lifliga. De äro friskt
Ivan Wasiljeff Istomin
Ivan Artejeff2300
Wysjym2301
Waara, гора
’Sar, salmi (прочь)
☙ [b] ❧ Fräta
råa köttet, bloden rinner
1. Samojedernas fina känsla. De första halfsjungna
qväden.
Ivan, Ablej
Ofta har jag tänkt, att Finnar, Lappar, Samojeder
äro gubbar, lefvat ut sin tid. (Ryssar, unga, lifliga. ungdomsfriskt2302, slägte.) Ryssen sjunger
vid s<ur>t och bröd. Lik en obetänksam yngling
är han ej särdeles nogräknad om sina handlingars
moralitet.
647
Itineraria 4osa 1841_44.indd 647
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
personer ǁ resand[e]
Castrén probably meant byta.
än ǁ 1. ~ nödigt vore ǁ 2. ~
före<--> nödigt <vore> ǁ 3. ~
Om den gäller ǁ 4. ~ Den
Castrén left the sentence
unfinished.
en ǁ s[lik]
kan […] visan ǁ qväder en
åldrig visa
Ehvart ǁ Jag kan
den[n]a […] vore ǁ detta ej vore
Upside down in the lower
part of the page.
Moskva ǁ Novgor[od]
Samojedhandel ǁ ~ och
From here to the end of the
page, the notes are in pencil
and in worn-out condition.
vägrade ǁ ville
This description is from December 1842 in the tundra, cf.
p. 447.
The word disappears in the
fold of the notebook.
Det är en gammal klagan, att personer2303 som egnat sig åt en resandes nomadiserande lefnadssätt,
vanligtvis bryta2304 läger oftare, än2305 På en2306
slik resande kan2307 tillämpas den bekanta visan:
m[yc]k[e]t gagnt etc. Jag kan ej neka, att icke
s[am]ma otolighet besvärat mig. Ehvart2308 jag
kommit, har jag alltid hållit före, att den[n]a2309
ort ännu ej vore rätta stället för min verksamhet.
Icke hemmastadd. Hemmet allerstädes – Archangelsk kurerade den sjuka
Aap; Matvej, Sa<m[ojed]> Petr.
Ivan Archiresovits Kutennik känner k.2310
☙ [b] ❧
Rese-anteckningar.
Mesen. Dess namn Byggnadssättet, invånare från
Moskva2311. St[aden] privilegierad samma år, som
det nya Pinega (köpman. Samojedhandel2312. Inga
hist[oriska] minnen.
Puja
Somsja Inv[ånare] fr[ån] Moskva omgifven af Samojeder vinter tiden. Bönder drifva Samojedhandel. Föra Ma<---->or m. m. till marknaden i Pinega.
Stanovoj vill se pappren. Паруютъ – паштпортъ.
— Kåtan emellan Som[s]ja och <--gla>2313 äro
vinnstiggunst. Ledd dervid vägrade2314 jag den
tredje supen åt Samoj[eden] under förevändning,
att sonen skjutsat mig dåligt. Gif ej åt sonen.
Yrväder.2315
— I <---gla> trakterades jag utan betal[ning]
— Det ruskiga inträdandet i Nes: köld: <---->2316
— Samojederne köpa af Ryssarne smör som betalas med 40, om hösten med 50 kop[ek]
648
Itineraria 4osa 1841_44.indd 648
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
— De köpa äfven i ugn stekt surmjölk, som de under vintern släpa m[e]d sig i tunnor. Tunnan, in☙ [b] rymmande 20 pud kött, kostar 8 Rubel. Sur❧mjölken uppsmältes om vintern i kittel, om sommaren
wåren smälter den naturligtvis af sig sjelf.
— 60 verst norr om Nes vidtager K[anin] Nos.
den 23 [December 1842 nya stilen] kom till Nes.
Julen gick mig ur händerna, utan2317 att jag wisste
n[å]g[o]t d[er]om, ty jag hade förlagt2318 min
almanacke.
Nyårsdagen. Derom hade jag ändteligen en kunskap. För att fira den på ett anständigt vis, utlade
jag snaror för snöripor med ponomaren2319, men
vår2320 fångst misslyckades totaliter. Derefter gick
jag ut med min bössa, men det blef, jag såg intet,
hörde blott wingslagen. Jag fick alltså inskränka
mig till den sura fisken och en måttlig mjölkvälling. Sjelfva2321 nyårsaftonen inbjöds jag dock till
Prestfrun, som trakterade mig the.2322 Också kunde jag ej undgå att dricka ett glas vodka hos henne.
Slutligen presenterade hon mig äfven med några
☙ [b] lökknoppar, med den försäkran, att de ❧ skulle2323 göra god effect i fisksoppan. Med min värd
kunde olyckligtvis ej bestå n[å]g[o]n fisksoppa.
Wäntan på Samojed.
utan att ǁ så a[tt]
förlagt ǁ bortglömt
Precentor. (TS)
vår ǁ fån[gsten]
Sjelfva ǁ Nyårsaftonen
Cf. Castrén’s dramatic and
obviously embellished published description of the visit
on p. 449–452.
skulle […] fisksoppan ǁ voro
mycket goda att läggas i уха,
fisksoppa
This text is not in Castrén’s
own hand.
From here until 3. probably in
Castrén’s own hand.
Виноградье2324 красно зеленое, что во далечемъ, далечемъ во чистомъ <поѣхъ>2325 6.
<к.> 3. что еще того подалѣ на украинкѣ | стояла яблокъ кудрявая, по<-> того же яблокъ кудрявого | стояли столы дубовые | , ножки точеныя подолоченыя, | на тѣхъ столахъ
скатертечки бирчатые разослалы монатъ, | на
☙ [b] нихъ кушаньѣ сахарньѣ стоятъ, | ❧ радлить,
наливки разналивчиться, | за тѣми то столами
сидить красна девушка душа | Марѳа
649
Itineraria 4osa 1841_44.indd 649
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
вашей ‖ ~ <модечной Е---неѣ су---гѣ> также попд, к и
<----> тоже бѣдный Нѣмець
The words отричаюся отренохся were added with pencil
to the right of the line beginning with Fruktan and noted
with an x belonging here.
–25° C. (TS)
det ǁ sju
gjorde ǁ 1. br ǁ 2. gjorde Samojeder
In Sëmža, see the travel description written for publication on p. 453.
Петровна, | она шила выживала то<ню было>
полотно, шила выживала о четрырехъ углахъ, | первый уголъ выживала круты горы, со
лѣсами, круты горы со лѣсами, со лѣ<сами>
<--> совѣрями, | на второмъ то выживала светель мѣсяцъ со луками, | со частыми со звѣздами, на третьемъ – то выживала красно солнце съ маревами со теплыми со вѣтрами, | на
четвертомъ выживала сине море со волнами, |
сине море со волнами со черными кораблями
со белыми парусами съ удалыми молодцами, | на середсѣ выживала всѣ Россiѣ со лѣдыми, | съ отцомъ съ матужного, | со добрымъ
конемъ съ родныя брателномъ
☙ [b] ❧ на
берегѣ, гдѣ <мы л>
отъ муки ходилъ я пѣшкомъ изъ Краснобора
до Материки, сжида<лъ> здѣсь лодку и читаю
пѣсны Шиллера. За мою муку покорно благодарю Вамъ и вашей2326
☙ [b] ❧ [—]
Samojedens bedrägeri och klagomålet hos
Ispravnik.
— Fruktan för min person.
— Det allmänna tiggeriet.
— Samojedens döpelse, hvarmed jag deltog såsom
fadder. Hans dåraktighet. Аминъ говори, Ійсусе. отричаюся отренохся2327 ся ся ся. Погоди.
Doppades i ett vak uti floden vid 20o [R]2328 köld.
Under det2329 Presten läste böner, gjorde2330 en
vattenkonst.
— Min Samojediska läromestare: молчите, вы не
ученые люди.2331
650
Itineraria 4osa 1841_44.indd 650
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
Emellan Nes2332 och Wisas finnas tvenne2333 smärre åar: Jolguj2334 och Kruta. Den förra faller i Nes
och sednare i hafvet.
Mellan Wisas och Oma följ[ande] åar: Vorovka ✘,
Letinska ✘, Rossocha.
The River Nesˈ runs into
Mezenˈ Bay at N66°39′14″
E44°35′2″. (TS)
tvenne ǁ följande
Jolguj ǁ Jolgoj
måste ǁ kunna
Mys Mikulkin is the easternmost point of Kanin nos at
N67°48′39″ E46°41′37″. (TS)
Перепуски ǁ ~ 4
Emellan Oma och Snopa: Paltsova, Panova, Omitsa, Peschanka
☙ [b] ❧ Ooma,
<чули>ще.
— Om jorden fryser starkt om hösten, så måste2335
alla Samoj[eder] till vintern draga sig d[eri]från,
emedan marken der är m[yc]k[e]t blöt och renarne
följ[akteligen] ej få lös n[å]g[o]n mossa. De uppehålla sig då kring Ческая Губа. Men om jorden ej
fryses, uppehålla de sig på venstra sidan om Kap
Mikulkin2336, der промышли äro goda.
Floder på Kanin
1.
2.
3.
4.
5
6
☙ [b] ❧ 7.
8.
9
Чиза, midt emot Чоша
Волосова.
Кiя
Шойна, Soina.
Торна
Салница.
Болша Бугриница
Малая Б[угриница]
På högra sidan
1. Голубница (Golubnitsa[)]
2. <Uul>ta
3. Перепуски2337
651
Itineraria 4osa 1841_44.indd 651
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
The list beginning here is separately in the lower part of
the page, but Castrén noted it
as belonging here.
Above an unclear <--rk>
This and the next mscr page
are of extremely worn writing
in pencil.
<-----> ǁ <Baldje>
Wisas (Saambijaha)2338
Vorovka
Letnitska
Oma (Häetáh[)]
Punovoj
Oomitsa
Pessjanka
Snopa Jietéh
Medva<s>i
Snopitsa
Gravesnoj
Jugrovo
́
Pjosja Peastih
Gusintsa
Pjosjitsa
Priseljenok Mu<o>rm<a>jaha
Prisetintsa
Pesuusna
Volonga Häeydi
Svoina
Pess’anka я Hoajaha2339
Peredni, Jierjaha
Björnar finnas der
Dessa äro nedanom Чоша och falla i Ческ[ая]
Г[уба] från
1. Чоша.
2
☙ [b] ❧
Den2340 <----->2341 Timan <--> kåtan. Godt folk –
Resa <----->fvadt folk flickan gör <-->t
— Den 3 Febr[uarii] Yrväder – Wärre och wärre –
4 a 5 g[ån]g[e]r till s[am]ma flod. Sover n[å]g[o]t.
Foro tidigt vilse Богъ привесъ Jemtschik[arne]
tänka stadna, känna ej nejden, wåga d[er]före ej
652
Itineraria 4osa 1841_44.indd 652
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
komma till mig[.] Renarne vilja åt venster. Sålunda upptäckes <Ijjuanes> Болшiй чумъ R<---->as
öfver färden hela natten. Min klädedrägt våt –
frusen köld mot aftonen – Intet synligt – berg
och hafvet – Fruktan att Jemsts[chikarna] skulle förvillas från h[varan]dra – Intet andrum; <i>
<synl> <----> <----> höjder2342
Den 4 Febr[uari] Morgonen2343 klar. Gaf mig
åstad[.] Ännu värre yrwäder är följande dagen.
<---->, trötthet – yr i hufvudet, darrning – Slår
hufvudet mot <väggar> – Fruktan att hafva förlorat förståndet var ett tecken till lif – Emottagandet i <Indiga>
Страхъ – Följ[ande] dagen <kåtan>. Bot mot
sot – Gick att kämpa mot vind – medvind återkomsten – Flodvatten – Badstuga. Spiritus – absolut nykterhet – Har ej tagit en snapps på 8 månader2344 – dåligt bränvin – ej sofvit i säng på 12
månader2345
This description is from the
winter 1843, cf. the published
version on p. 474–476.
Morgonen ǁ Da[gen]
Cf. description of the visit to the priest’s wife in Nesˈ
on New Year’s Eve 1842 on
p. 649.
Cf. Castrén’s description of
his stay in Nesˈ around Christmas and New Year on p. 449–
453.
пэ” савӑк”, ‘the ones with
sharp stones’. (TaS)
The lakes of the Kanin tundra
are in a group around N65°56′
E48°33′. (TS)
The lakes of the Timan tundra
are located around N67°21′
E50°1′. (TS)
Mscr.: stå
Above Castrén wrote in pencil: Pätova
Тырабэй то, ‘Dried lake’.
(TaS)
Чаишинъ på Samoj[ediska] Pae(t)sauk, вострый
каменъ2346 bergssträckningen k[al]l[a]s så.
☙ [b] ❧
På Kaninska tundran finnas få sjöar,2347 på Timanska många och fiskrika2348. De äro till det
mesta s[m]å2349. De stora: Sorvan (Sam[ojediska]), Inditskoj (på R[yska] och S[amojediska]),
Pætoua2350 (på R. och S), Urjer, Сухо озеро (Tiribaej-toh)2351, Ańutieh (Sam[ojediska] -tiej2352,
R[yska]), Liisute’eh (Sam[ojediska] -tej, R[yska])[,] Taeuan-to (Хвостовый)2353, Jeedurtsaetieh
(Цирово)2354, Niekatieh2355, (Селд<с>овка), Häevudo-Waevuko2356 (Любиво), Sjaatorej-toh (Суци-озеро)2357 Kokorej-to2358
Possibly Ңануте”э, ‘with
plentiness of boats’. (TaS)
Тэван-то, ‘Tail lake’ (TaS)
Едурцяте”э̆, ‘with abundance of whitefish’, in Ru. actually Чирово, from the fish
name едурця, Ru. чир, ‘broad
whitefish’ (Coregonus nasus).
(TaS)
The third letter was added by
Castrén in pencil.
Häevudo-Waevuko ǁ Ха
Сяторэй’ то, ‘Pike lake’ (TaS)
Probably Хохорэй’ то, ‘Swan
lake’. (TaS)
653
Itineraria 4osa 1841_44.indd 653
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
Хэхэ̆-я̆ха, ‘River of spirits’
(TaS)
Waeres I<i>jovka ǁ Waeres Indiga I<i>jovka
Пэ-я̆ха, ‘Stone river’ (TaS)
Я̆на-я̆ха, ‘Peace river’ (TaS)
Probably Хӑверо” я̆ха (western dialect, in literary Tundra
Nenets Хӑберо” я̆ха), ‘River of
bodies’, from the word хӑвер”
(western dialects) ~ хӑбер”
(middle and eastern dialects),
‘body’. (TaS)
Тоцё = То” сё, literally ‘Throat
of lakes’ (TaS)
faller ǁdo
Urdiga ǁ Irdi[ga]
Obviously present-day Urdjužskoe ozero at N67°14′14″
E50°11′27″. (TS)
It is not clear in the mscr,
whether Petschora belongs
here.
☙ [b] ❧
Velikoj (Wälikoj), Häehijaha (Образъ)2359
Subnoj
Черна, stor flod, Poruvui
U<ä>skenoj, <J>yyniéh
Lemtsä
Waeres
Iijovka2360
Gusintsa
falla i Indiga
Bogatoj (Богатый)
Bäla (Бѣла)
Indiga, Paejaha2361
Святлый, Janajaha.2362
Малый Святлый, Haverojaha.2363
Inditska-Viska, Totsjo, to озеро, sjoh, виска, flod,
som löper ut från en <--->, går ut från Petschora
och faller dit igen2364
Soima, faller i Sula. Tovutah, Sam[ojediska] Urjer,
Sam[ojediska] Urditska-Viska, faller2365 i Soima,
Urdiga2366, stor sjö2367.
Sula, faller i Petschora vid dess utlopp
}
☙ [b] ❧
floder ifrån Sula framåt
Tschulúm (Naaleseada), liten
falla i Viska sjö
Jarschap, liten flod
Materska-Viska
Wiska, faller i Ular – Petschora2368
Materska, Petschora
}
Ifrån Kanin Nos falla i Ческая Губа
1 Kambalnitsa
2 Velika
3 Moskirna
654
Itineraria 4osa 1841_44.indd 654
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
Resan från Indiga.
Yrwäder – Morgonen klar, luften ren, <---> –
Morgonrodnaden, himlen grå. Skog tillräckligt –
Wi förde med oss ett tält) Mötet med Samojeder –
Stod stödd på ena benet, bakåtlutad, det andra
benet böjdt – Talande höjde han högra handen
pekande med fingret. Prydlig med blå malitsa
med ludiga hundskinns fransar. Ena ögat2369 tillslutet, andra halföppet – Pannan bakåtlutande,
en skrynkla öfver näsan, läpparna2370 tunna tilltryckta. H[an]s beskrifn[in]g precis – Hans tsjum
och värdinna – Vi lemnade tsjumen – Resan vidare – sökte den Bolshesemelska tsjummen – Funno den oförmodadt – Folket olikt – Jiherau2371
Utseendet – öron2372-<hålen> stora – Fisken
ringen och snusdosan – 1 verst – Samtalade in på
morgonen – Till Sula –2373
☙ [b] ❧
ögat ǁ <--->
läpparna ǁ <hjess[an]>
ехэрав, ‘I don’t know’ (TaS)
öron ǁ öronen
Cf. the description written for
publication on p. 478–480.
hamna ǁ landa
Sula, består af 9 gårdar traditioner om Tshuder
äro ymniga – M[yc]ken skog –
Wiska, 50 gårdar – En flod, Jarshap
Pustosersk
[—] Här fanns fordom en городокъ, soldater och
en Commissarie – för att skydda nejden för anfall
af Karatseja.
— Alla båtar måste hamna2374 vid Gorodok
— I Gorodok funnos fordom 150 gårdar. Soldaterna riktade sig, hade renhjordar och egna gårdar.
— I Pustos[ersk] fanns Воеводская канцелларiя,
fanns till 1730. Här funnos Commissarier-Chef
655
Itineraria 4osa 1841_44.indd 655
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
These are Castrén’s notes for
learning Russian. (TS)
i ǁ fram
adv. ǁ af
☙ [b] ❧
Bokstäfver2375
Conson[anten] g t. ex. Грегорiй.
Asp đ kunna Ryssarne uttala i <Lon> ord. Halfl[judet] ь är cons[onanten] j, d[eri]g[enom] vekare, att det likasom hänger vid cons[onanten].
Detta j förek[ommer] i2376 я, е, ю. Att skrifva ь i
slutet af ord och åsidosätta den t ex vid денъ är
inconsequent.
Voc. я, е, (ю), ѣ äro beteckngar för två skilda ljud,
det uttr[ycker] 1) ja, je, ю, jä, 2) ea, eo, eu?, eä,
åtm[instone] i Arch[angelska] Guv[ernementet]
☙ [b] ❧
Wid nomina är änd[elsen] o grunden, j är bildningsvocal vid nom[ina].
Obs. af такiй adv[erb]2377 такъ, af какiй adv[erb] какъ.
— Den förlängda formen är Arc[hangelska]
Guv[ernementet] ovanlig utom i Bo<romiн> och
utan tvifvel är den förkortade grundformen. Wid
den förl[ängda] formen blott förlänges vocalen,
t. бѣлā (ej бѣлая). Доброе höres med <fullm.>
— Obs. копье läses kopjo; föreg[ående] hårda
vocal verkar detta
ѣ, Vasilej, Vinjamin, увидятъ
đ
t, лодка, lodka.
656
Itineraria 4osa 1841_44.indd 656
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
Klagopunkter emot mig inför bya-styrelsen i
Ustzilma.2378
1. Går om nätterna i badstugor och qvarnar,
Cf. Castrén’s description of
the events that made him
leave the village on p. 490.
just ǁ br
No. 8 is missing altogether.
nyssn. ǁ mater[ie]
med ǁ om nätterna
vid ǁ i sh
ritar kors och andra symboliska figurer i
wäggarna
2. Går ej på stora landvägar utan på smärre stigar, skogsvägar och andra obesökta
ställen.
3. Har eldat min kammare tre gånger om
dagen.
a)
4. Jag har kommit att bringa cholera i landet
5. Jag har förgiftat brunnar
6. Jag går på Petschora, för att förderfva dess
vatten
7. Jag är Pollack och just2379 samma man,
som uppbränner städer i Ryssland.
Går och ser för mig, hvilka orter jag om
sommaren skulle antända
9.2380
b)
10. Går i skogar, gör sträck i träd med någon
☙ [b]
slags mate❧rie, som om sommaren
<fnötar> eld i solhettan.
a) 11. Eldar kakelugnen om natten, kokar då
nyssn[ämnda]2381 mater[ie]
b)
12. Går med2382 jern-fötter och jernhänder
Djefvulen i Ishma.
Evangelium.
70 pers[oner] med barn brände sig i ett Raskolnik kloster vid2383 Ustzilma för 70 år tillbaka
657
Itineraria 4osa 1841_44.indd 657
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
tror ǁ kan
правленiе ǁ p[ravlenie]
hugga ǁ försvara
underk. ǁ emotta[ga]
The Udora District is at present the westernmost part of
the Komi Republic, around
N63°30′ E48°30′. (TS)
☙ [b] ❧
Sirjaner
Surmjölk – Mjölk-kärna – Qvinno-flit. Bröllops
och begrafningsvisor – Sex saschen omkring sitt
hus tror2384 man sig kunna till och med slå ihjäl
sin nästa utan ansvar – I правленiе2385 får den
brottslige ej straffen utom sparren, han eger rätt
att värna sig derutom.
☙ [b]
— Fordom fanns den lag bl[and] Sirj[änerna], att
man kunde kring sitt hus utmäta 6 sasch[en] och
förbjuda hvem man ville, att träda inom denna omkrets. Öfverträdaren kunde saklöst ihjälklubbas
— Ännu för 30 år sedan fanns i byastyrelsens
stuga en skrank. M[enin]gen var, att den skyldige ej fick bestraffas, så l[än]ge han höll sig utom
skranket, ja han egde till och med rätt att saklöst
hugga2386 ifrån sig, om lagens tjenare vågade angr[ipa] honom utom skrank Men kunde man
locka inom skranket ❧ så var han skyldig att tåligt underk[asta]2387 sig bestraffningen
— Äldre pers[oner] erinra sig ännu den tid,
då man ej tog rekryter, utan menigh[eten]
ut<esl[utande]> lefvererade sjelf ett visst antal
pers[oner]. Menigh[eten] utvalde efter behag;
men den utvalde egde rätt att försvara sig, och
om han kunde löpa undan samt fördölja sig ett
halft år, så följde intet ansvar.
— Till Ischma inflyttade första Colonisten Philip
från Glotova слобода i Jarenska kretsen. I nämnda slobod och Ischma alld[eles] s[am]ma dial[ect].
— Udoria2388, som förut innef[attade] Guvern[ementen] Archangel och Wologda, utg[ör] nu landet emellan Glotova och Mesen.
— Gortыn, дома i gropen.
658
Itineraria 4osa 1841_44.indd 658
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
— Sirjänerne i Ischma Iзvasajas2389 hamnat
mort2390, человѣкъ, känna de ej. Denna2391
brukas och om Ryssar, sås[om] upplyses af en
visa, der dottern begär af sin moder tvål beredd
af m[enni]skor (= Ryssar). Jós2392 betecknar
främling2393
(Sirjäner-antal i alla voloster. Prester. Näringss. renar. Sibir[iska] resor på Urja – m[ar]knads resor).
På revision fr[ån] år 1834 finnes
1229 skattbet[alande]
i Ischma2394
i Мокча
1163
i Красноборская 740.
3,132
изьвасаяс, in present-day
Komi изьватас, ‘Izˈva people’. (PK)
морт, ‘man’. (PK)
Denna ǁ J
йöз. (PK)
främling ǁ ~, och
Ischma ǁ М[окча]
prichoder ǁ ti[llhöra]
Ustzylmska ǁ Samojederna
Because of the rinderpest that
killed large numbers of them.
See p. 471. (TS)
bestå ǁ äro
Mscr: kägg
Dessa prichoder2395 tillhöra Ischemska volosten.
De ega tills[amman] 120,470 renar. År 1803 funnos omkring 15,000
— Ustzylmska2396 bönder ega 3,500 renar.
☙ [b] ❧ Pustoserska bönder ega omkr[ing] 30,000 (alla
byar hörande under Telviska volosten).
Obs. Samojed[erne] på Bolsches[emelska tundran] ega omkring 30,000 renar, egde för 30 år
tillb[aka] öfver 100,0002397
☙ [b] ❧
Krasnobor, prichod; kyrkan uppbygd 1831. Antalet af innev[ånare] 848 m[an]k[ön] 900 qv[in]k[ön] fördelta på <-> <-> byalag, af h[vil]ka tre
på Petschora. De fl[esta] på Petschora lyda under
Ischma.
Stränderna vid Petschora bestå2398 af lerig, tung,
jord, äro ojemna, än höga än låga, men ingenstädes
synes någon sten. Bland träd finnas här gran, tall,
furu, björk, vide, [h]ägg2399, al, asp. Mossor finnas
väl i m[än]gd, men och sandmoar samt fruktbara
ställen med yppig vegetation – Röd mossa
659
Itineraria 4osa 1841_44.indd 659
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
landet ǁ inga
lerberg ǁ ~, <-->
пожöм, ‘pine’. (PK)
гым, ‘thunder’. (PK)
гымалö, ‘it is thundering’,
‘thunders’. (PK)
гöгара, in present-day Komi
гöгöра, ‘black-throated diver’
(Gavia arctica). (PK)
Izˈva dialect, ен мегыр, ‘rainbow’. (PK)
яран, ‘Nenets’. (PK)
инька, ‘mother-in-law’. (PK)
de fyrfotade ǁ kor och får
Mscr: nedra.
bjuder ǁ 1. ~ ǁ 2. <---->
mödan ǁ ~, men m
icke […] theorier ǁ inga theorier
(d. 27 reste fr[ån] Isma, 28 till Krasnobor, d 29 gick
öfver näset till Materik, vänta der, den 30 for tillbaka till lodjan, d. 1. Julii låg stilla, vandr[ade] i
skogen kom till Materik – d 2 låg stilla i Materik,
hade piltar att simma påklädda för 2 kop[ek] st. d.
☙ [b] ❧ Petschoras bred[d] intill dess fören[in]g med Kol-
va öf[ver]h[ufvu]d 2 verst – Ej strid, emedan landet2400 är jemt – Wattnet granlagt, lerigt om våren, om sommaren rent, klart och helsobringande.
Landet omkring med tät skog bevuxet nära stränderna kärr, moar, äfven renmossa – Stundom ordentl[iga] lerberg2401
Poжäm, сосна2402. Gыm, громъ2403. Gыmalä,
громитъ2404. Gögarä, гагаръ, kaakkuri2405. Jenmäg gыr, радуга2406 Jaran, Samojed.2407, Inka,
di<nn>a2408 –
☙ [b]
— Jag börjar få nog dessa månadslånga färder g[enom] wildmarker, der man ej kan räkna på n[å]g[o]n slags beqwämlighet. Emellan Krasnobor
och Isma finnes väl n[å]gra ömkliga byar, men jag
trädde ej en enda g[ån]g inom wäggarne[.] Jag
wet oändligen väl, hvad här finnes – tvenne fähus,
det ena för ❧ de2409 fyrfotade, den nedra etagen,
det andra för tvåbenta kreatur, den [öfra]2410.
Dock bjuder2411 jag hvarje resande vara god och
omaka sig på backen vid byarna Materik och
Kычеtskara – det lönar sannerligen mödan2412
— Naturen är vacker, men jag kan sannerligen
raisonera, ty jag har icke2413 hunnit uppgöra några theorier öfver det sköna. Mitt sätt att umgås
med naturen är sådant, att jag <---> alldeles fördjupar mig i dess åskådning
— Kulak af segelstängen på Ivanova день
— öknamn – пѣтухъ.
— matbrist hos m[an]skapet och mig
660
Itineraria 4osa 1841_44.indd 660
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧ [—]
Färder på Petschora – Ischemska Fiskare –
Tscherdenske2414 Köpmän, Ischemske från tundran
— Ischemske köp[er] renhudar bakom Petschora –
— De Ischemskes båtar – balaganer –
— Is vid Petschora –
— Fiskare vid Petschora –
— 15 verst ofvan Praskan böjer sig Petsch[ora]
österut; naturen förändrar sig – barrskogen aftager och videt blir det rådande trädslaget Granarna bl[ir] små och erh[åller] den mörka färgen,
härrörande af den myckna mossa, som lägrar sig
på dem.
— Petschora är en lugn, Uusa en strid2415 och bred
elf. Svag skog, blandad gran, björk och vide
☙ [b] ❧
Ötor, muödor, den ena, den andra2416, ötor, muödor
pom, den ena, den andra ändan – (ej om personer –2417
Ödorni, muödorni2418; Ötek ötorni vistala, muödor
muödirni (= ötimvoз = ötikmvoз, muödmvoз).2419
Nöшta, еще2420
Öddja, het2421
Ыыb, Сизябская, Ыыbза, byns bebyggare2422
Gal, Gabriel2423
Ljuok, лоховина, влохъ, lohi i L.
Dörä, till stranden, schörä l schörlanj.
Dörädжыk, schörädжыk.
Kulj, воденный чертъ Kulj чjunj, en sten2424
Wörsa, 1) i skogen befintlig, 2) skogsGud (vör),
R[yska] лѣшакъ af лѣсъ2425
Wälkan, hackspik
From Čerdyn, a medieval
town and the centre of Greater Perm in the 14th and 15th
centuries on the River Kolva at N60°24′0″ E56°29′20″.
Чагин 2014. (TS)
strid ǁ bister
öтор – мöдор, ‘one (of the
two) – the other (of the two)’.
(PK)
öтор, мöдор пом (PK)
öторни – мöдорни, ‘in one
way – in another way’. (PK)
In present-day Komi most
probably, Ӧтик ӧторни висьтала, мӧдор мӧдорни, meaning freely translated ‘I’m
telling one way and another way’. Castrén’s informant
could have used this kind of
construction, e. g. after telling
about something in one way
and wishing still to clarify his
words with another expression. Öтимоз/öтикмоз, ‘in
one way’; мöдмоз, ‘in another
way’. (PK)
нöшта, ‘still’, ‘yet’. (PK)
öдъя, ‘hot’, ‘steamy’. (PK)
The village of Yb and its inhabitants. In a dialectal form
with long wovel Yyb. (PK)
Gal is derived from Galaktion.
(PK)
куль, ‘vesihiisi’ (water spirit), ‘vetehinen’ (water spirit); куль чуньб, ‘thunderbolt’
(stone axe) , ‘belemnite’. (PK)
вöрса, ‘metsähiisi’ (forest spirit), ‘metsänhaltija’ (guardian
spirit of the forest). (PK)
661
Itineraria 4osa 1841_44.indd 661
21.8.2019 16:05:48
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
12 [Anteckningar 1842] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a6b686c8a3b7a9710a6550d27ee43a86.pdf
7689d75942e46c59d0dbc1aaff35d58b
PDF Text
Text
Itineraria
The diary fragment dates from
1842. Mscr SLSA 1185.1.3 (Gunnar Castrén’s collection) is a
small notebook without page
numbering made by folding
and cutting, size ca. 11.5 x 18
cm. In addition to the notebook, two loose sheets belong
to the same diary. Cf. the same
passage in the travel description Castrén wrote for publication. A technical page numbering by the editor of this publication is used here.
This one-page note without
a title is from Inari in January 1842. The mscr is KK Coll.
539.31.1 p. 47, in the library erroneously bound together with
the 1838 journey to Lapland.
Cf. Castrén 1852b: 110–111, 125–
128. On the reverse page there
are three stanzas of a romantic
poem in German. Castrén and
Lönnrot met Germans in Inari.
(TS)
The Finnish name day of Matti
is on 24 February. (TS)
kan ǁ ~ förmå att
Fiskar-/lifvet
Mga ǁ Stora
Castrén left an empty space
here.
This note is connected with 27
Feb. 1842. (TS)
Mscr: Karηjauri.
11
[Resedagbok ]1874
Matinaho1875
Folkförsamlingen i Enare – Resan öfver Ukon selkä och den i oöfverskådliga Kattila selkä: Wälikota
Mats dagen1876 firades så godt omst[ändi]gh[eterna]
det <-----> En Lappsk flicka, som ej kan1877 sjunga.
En sång, få forntida minnen <----> få antiquiteter.
Ankomsten till en kåta i Patsjoki – Hvar uppförd –
Fiskar[-]lifvet1878 – Dess upphjelpande – Resan till
<Moine> by Couperadt och skogbeväxt – M[ån]ga1879 sjöar – Inga fjällar – Ett heligt ställe, förbi
h[vil]ket man ej får fara oäten – Stockeld – Finsk och
Lappsk – Berg<f[o]rs> hette Njannom Upka [ ]1880
f. en stor sjö vid namn Njannoms jäuri Noblasjäuri1881 Glädjen att omsider se elden lysa – Hundarnes
och fårens helsning
På Finska sidan: Sulkisjäuri 2 Puolc’ihj[äuri],
Alkäsjäuri, Kar[ŋ]jauri1882
Sjöar: ’Coalmejäuri, 3 Kallajäuri, 4 Noblasj. 1
Njannomj, 2 ’Coalmejäure, 5 Guttjesj.
[– –]
598
Itineraria 4osa 1841_44.indd 598
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙❧
[loose
sheet
:]
Den1883 19. Maj1884 afreste vi från Kem1885, färdades
6 verst långsmed Kemi1886, kommo så ut på Hafvet,
der stora ismassor ännu voro liggande. På morgonen hindrade de oss1887 att vidare framfärdas. Wi
vandrade långsmed isen till1888 en liten holm[e],
skickade efter hästar från Solovetskoj (15 verst). Under väntan på dem förnöjde vi oss med thé och en
torftig middag. Sent på aftonen kommo hästarna
Ingen1889 banad väg – man åkte utmed stranden.
Holmen vacker, rik på ängar och björkskog, men
orödjad. På1890 afstånd visa sig redan kloster-tornen.
The notebook SLSA 1185.1.3 begins.
Probably Old Style.
Kem ǁ Solovet[skoj]
Kemi ǁ ~ elf
oss ǁ vår
till ǁ på
Ingen […] väg ǁ Vägen gick
På […] sig ǁ Ändtligen visar
Sic, cf. previous sentence.
gjordt ǁ inrättad
utmärktaste ǁ d[yrbaraste]
dyrbarheter, som […] ǁ dyrbarheter. Drägterna fulla med
stora ǁ gyll[ene]
ögat ǁ blicken
Klostret Соловецкiй (munk-kloster) af 1. Classen,
på ön Solovetskoi. är grundadt 1429 under Novgorodska Republikens tid af Prepodobnien Savvatiej,
men sedan är kyrkan af Pre[po]dob.1891 Зосимъ inrättadt во имя преображенiя Господня och
gjordt1892 till kloster. Är rikt prydd af flere Ryssar,
☙ omgifven ❧ af en stenvägg med kanoner. Risnitsa
[loose full af de utmärktaste1893 dyrbarheter,1894 som hufsheet
vuds[akligen] bestodo i <munk>-skrudar, glänste af
:]
perlor och kostbara stenar. Jag menar, att af de rarare drägterna enhvar uppgick till tiotal tusen Rubels
värde. Och af sådana drägter funnos flere dussin. Af
mindre kostsamma 100detal. Jag vill ej tala om stora1895 guldkors, gyllene ljus-stakar m. m. – Armarium – spjut, lansar, stridsyxor af flere slag, d[it]o
pilar, klubbor, pansarskjortor, bågar, bössor och kanoner från skilda tider, svärd m. m. – I kyrkor 200
munkar. Kyrkorna blända, men fängsla ej ögat1896.
d. 21 [Maj] Resan till Anser, 22 verst – d. 22. till
Golgof, väl belägen på en hög, rund bergsspets,
omgifven af sjö. Flygel – Adjutanten och Muren
lieutenanten. I dem lefva blott några få munkar –
Labyrinten; Svenskarne förstenade. Arestanterna
visades af Archimandriten – 20 Raskolniker
599
Itineraria 4osa 1841_44.indd 599
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
The place-names are missing.
Gick ǁ Wandrade
beskåda ǁ taga mig kännedom
☙❧
[loose
sheet
:]
d. 25 Afresan från Anser Solovetskoi – Is och
köld. Bäluger, foglar. Sandiga stränder – Skuggan
af vågorna – Hvita hafvet kommer att befolkas –
Karelare – Finska namn – Hög<-->? – Сюсма,
Muksalmi,
Ifrån [ ] till [ ]1897 med häst.
29. Belägenheten vid Archangel. Huru staden
presenterar sig från sjösidan – Vacker vår-afton – solens nedgång – Värdshuset. Musiken
röfvar samvetsqvalen – Renskt och Champagne –
Wäll<ers>tens Gudarna på vår kammarvägg –
D. 1. Junii. Gick1898 jag ut dels för att beskåda1899
staden[,] dels för att söka någon vacker promenadplats. Under min vandring kom jag till närheten af några slagtare-bodar
Samojediska kojor – Tarmar – Orenlighet – Hundar – Samojeder<---->
d. 12 Junii – snö och storm.
600
Itineraria 4osa 1841_44.indd 600
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙❧
[loose
sheet
:]
Om Kolska districtet.
Af 26 Ryska byar, som finnas inom detta district,
sysselsätta sig blott fem innewånare med åkerbruk; de öfriga lifnära sig medelst djur-, i synnerhet fiska-fänge, med undantag af dem, som drifva
utländsk eller inländsk handel. Men den hufvudsakligaste näringsgren är otvifvelaktigt hafsfisket. Den del af Ishafvets strand, som börjar med
Святой носъ och slutar vid Norska gränsen är
bekant under namn af Мурманскый берегъ. Bönderna k[al]la Murm[anskij] bereg kusten ända
från Ponoj. I dess många bugter drifves fiskeri –
här1900 hafva fiskare bygt sig kojor och bodor.
Byarna Керетъ, Ковда, Кандалакша, Умба,
Чернорѣцкое (Mustajoki) och Порьегубское1901
utgöra medelpunkten för dessa1902 orters fiskeri.
Der lefva de rikaste fiskare-bönder, som köpa
snäckor (шнякъ) och försträcka sina arbetare med
bröd. Snäckor de minsta fartyg 1mastiga, dernäst
каченара, större 2mastiga, slutligen лодя. Brödet
föres föreg[ående] året. Murmanski gå till fots i
Mars (April) eller1903 släpa sina saker med hundar till Разнаволоцной станщiи, der Lappar ligga dem till möte med renar. De som fiska mellan
Святой носъ och Кола färdas ifrån Rasnavolog
med renar; men de som fiska mellan Kola och
Norrska gränsen skilja sig från de förra och gå
eller åka med renar till Kola. Fiskandet fortfar till
den 15 Augusti, till 20 (25), då det är litet fisk utom
i Мотовской губы (<Modska> viken)1904, som
ligger mellan gränsen och Kola, der det upphör i
slutet af Junii (g[am]la st[ilen]) ❧ En vigtig nä☙
[loose ringskälla är Hvita Hafvet. De som qvarstadna
sheet
hemma, fånga här sill och lax (семга) skjuta och
:]
fånga med nät skälar1905, eller förrätta vid dess
stränder vanliga landtarbeten: slå hö, skaffa ved
fiskeri – här […] ǁ fiskeri; stugor
oc[h]
Fi. Porjalahti, formerly situated at N66°42′59″ E33°51′55″.
Itä-Karjala 1934. (TS)
dessa ǁ denna
eller ǁ och
Motovskij zaliv (Ru.)/Muotkavuono (Fi.) on the northern
coast of the Kola Peninsula at
N69°32′25″ E32°34′17″. (TS)
skälar ǁ нерпу?
601
Itineraria 4osa 1841_44.indd 601
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
i ǁ af
höst ǁ vin[ter]
visar ǁ syna[s]
i ǁ af
Varzuga on the river of the
same name near the southern
coast of the Kola Peninsula at
N66°24′5″ E36°35′13″. (TS)
Castrén added irra to the word
kringsprida without striking
out the original word.
som ǁ de
hafsdjur ǁ sh
döda ǁ 1. skjuta ǁ 2. fånga
On the lodja (barge) after departing from Arxangelˈsk to Tri
Ostrova (28–30 June).
för vinter o. s. v. Walfiskar (бѣлуга) fångas blott
i1906 Kieretti af två eller tre invånare, emedan
dertill erfordras dyra verktyg.
Sommar och höst1907, särdeles i Oktober och
November, visar1908 sig i Hvita Hafvet en otalig
mäng[d] skälar, stundom till ett antal af några tusende. --- De fångas förnämligast i1909 volosterna
Умба och Варзугской1910.
”Lapparne nomadisera om sommaren vid
hafsstränder och floder, till hösten flytta de till
sjöar, men om vintern kringsprida1911 de sig på
fjällen. Deras näringssätt antager olika skepnad
efter beskaffenheten af de producter, som1912 finnas på de särskilda ställen, der de nomadisera; om
sommaren fånga de stockfisk, skjuta hafsdjur1913;
höst och vinter döda1914 männerna renar, björnar,
räfvar etc, men qvinnorna fiska i floder eller sjöar.
Dets[amma] kan sägas om Karelare, utom det att
de ej nomadisera”.
Fiska-fänget har sedan år 1800 aftagit, ehuru Fiskarnes antal varit stående, ja till och med förökats.
[– –]
☙ [] ❧
sista1915 strålen sjunker. Plötsligt upphäfva
tranorna ett förfärligt oljud. Jag kröp ned i kajutan, der min sofkamrats snarkande ljöd ännu obehagligare än tranornas vilda skrän.
602
Itineraria 4osa 1841_44.indd 602
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
Julii 1–3 På dessa tre dagar kommo vi fram tre
verst. Hettan om dagarna plågsam; min helsa vill
ej förbättras. På lodjan en sur torsk1916 stank; båten1917 är ombord och jag slipper ej i land. Nätterna vakade jag på däck1918 oaktadt anmärkningar
af min husbonde, som blef störd i sin sömn genom min nedkomst i kajutan efter midnatten.
☙ []
☙ []
D. 4. Natten mot den 4de medförde sljutligen medvind. Wi seglade1919 förbi byn Mudjuga med en
elf (ga- bjuga-joki1920, L[appska] jokka, ga1921). ❧
Ordet har en Tshudisk klang, och en Matros, som
var hemma fr[ån] orten, förtäljde mig, att enligt
gammalt folks utsago Чухны i1922 aflägsna tider
bott derstädes. Nära (25 verst) intill finnes en annan by Kuja, med elf af s[am]ma namn. –
torsk ǁ tr<-->
båten ǁ var
däck ǁ natten
seglade ǁ foro
joki ǁ bjuga-joki
SaaN johka, joga. (TS)
i […] tider ǁ tillfor [tillförene]
[…] form. ǁ ~ Uti form gifves ingen intet <------>
snöbeströdda ǁ 1. is<--> ǁ 2. <-->
ǁ 3. isbet[äckta]
Square bracket in Castrén’s
hand, the other one is missing.
The River Päälitsa/Pjalica runs
into the White Sea at N66°11′15″
E39°31′7″. (TS)
The River Pulonga, the
mouth of which is situated at
N66°15′27″ E39°59′7″. (TS)
Sosnovec Island at N66°29′17″
E40°40′57″. (TS)
Om morgonen lemnade vi den Archangelska kusten, de inbjudande зимные горы; på dagen syntes ej land, blott ett mystiskt obegränsadt chaos,
hvarpå Guds ande sväfvade. Anblicken af ett sådant chaos är i början högtidligt, men ögat härdar
ej länge med att betrakta något så oformligt; de
fordrar begränsning, form.1923 ❧ Mot aftonen
började det Terska landet visa sina hvita snöbeströdda1924 stränder. Men vinden hade börjat draga sig till öster, och i stället för att landa vid Tri
Ostroff, voro vi drifna närmare 15 mil sydligare,
nedanom Tshapomaa (ett Finskt Lappskt namn).
[1925Ifrån Tshapomaa till Päälitsa1926 27 verst,
d[eri]fr[ån] till Puulonga1927 (finsk klang) 20
verst, till Babsa 20, till Sosnoj1928 (en ö i sommar-tid bebodd af Fiskare Lappar) 20 till Ponoj
50, till Tri Ostroff 12?).
603
Itineraria 4osa 1841_44.indd 603
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
sände […] fläktar ǁ erinrade en
kylig fläkt
njutning ǁ ~ för mitt efter njutning törstade sinne
så ǁ och ~
vågorna ǁ wattnet
hemska ǁ vildt
natur-/makterna
medvetande ǁ till
straxt […] att ǁ genast så tungt,
utan att jag
5. Wi kryssade fram med ganska slappa segel.
Luften mild; stranden sände1929 oss Ishafvet[s]
hälsningar med sina kulna fläktar. Natten var
mild och rik på njutning1930.
☙ []
☙ []
☙ []
6. Morgonen var så härrlig, så1931 lugn och förtjusande, att sjelfva Sjömännerna beundrade den. ❧
Men i ett ögonblick hof sig den förfärligaste stormen. Ljusen tändes i kajutan (det var Mariæ dag,
Богородица), sjömännen ligga på knä framför
helgonen. Derunder brister ankar-tåget; lodjan
drifves i flere timmar vid för våg. Man spänner ett
par segel och söker taga hamn vid Päälitsa. Det
lyckas ej, ty vinden är N[ord]n[ord]o[st]. Nu ser
man sig nödsakad att spänna alla segel och styra
för sidovind mot Archangelska kusten. Ovädret
tilltager. Skeppet brakar, tågen gnissla, vågorna1932 spola öfver däck. Jag söker hålla mig fast i
tågen, är i vägen för manskapet, sätter mig i barkasen och blir öfversköljd. Matroserna supa sig
fulla; värden ropar till mig: ❧ Rom, rom; – brännvinet ger i dag ej rus. Mot natten infaller mist;
folket knappt urskiljer hvarand[r]a på fartyget.
Man svär, skriker och super. Jag betraktade med
häpnad detta hemska1933 skådespel, som visade
den svaga, eländiga m[enni]skans vildt förtviflade trotts emot natur[-]makterna1934. Under detta
åskådande uppslukades <mitt> jag af min omgifning till den grad, att jag hvarken kom att reflectera till mitt inre eller yttre läge. Plötsligt väckte
mig en våg mig medvetande1935 af det sednare.
Tillräckligen genomblött drog jag mig ned i kajutan, slängdes der från den ena väggen mot den
andra, kom efter några väldiga stöter uti min
säng, och insomnade straxt,1936 utan att vara
sjösjuk, utan att veta det ringaste ❧ af den förfärliga natt, hvaraf sjöfolket har ett minne för sin
hela lefnad.
604
Itineraria 4osa 1841_44.indd 604
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
7. Vid mitt uppvaknande följande morgonen befunno vi oss vid зимные гори, drifna 100 verst
tillbaka. Landet gaf oss tillräcklig skygd mot den
allt fortfarande stormen. Kort efter oss kommo
äfven andra lodjor till s[am]ma hamn, och från
en af dem fick min värd låna ett ankare, n[å]g[o]t
bättre än det han sjelft egt i <reserv>.
i ǁ oc[h]
See also Castrén’s letter to
Sjögren 23 July/4 Aug. 1842 in
the volume of letters in this series.
på ǁ der[på]
segrare ǁ beherrskare
Folket ǁ Man
Den 7de och påföljande dagar fortfor samma
N[ord]ostl[ig] vind att blåsa m[e]d mer eller
mindre skärpa. För att fördrifva ledsnaden i1937
anledning af vårt enformiga, stillasittande lif,
drack och ofta the med min värd och samtalade
med honom flitigt i skilda ämnen. Han berättade
mig bland annat:
Bakom Muotka viken finnes en holme
☙ [] ❧
Aniki Аникiевъ, der en inscription är inristad på
en klippa.1938 Om dess uppkomst berättas följande: En Engelsk wiking seglade hvarje sommar till
Murmanska stranden, och kräfde skatt af fiskare,
fisk, mjöl, gryn, flott etc. Wikingen utmanade fiskarne på envigeskamp och satte sitt skepp med
allt hvad der finnes emot den bestämda skatten
han fordrade. Ingen vågade mottaga anmaningen.
Ett år följde med en fiskare, såsom en kock en
person af ringa storlek, men så mycket större
styrka. Såsom bevis på1939 mannens handkraft
anföres att hans husbonde gaf honom ett
☙ []
par skinnhandskar att sko<--->. ❧ Detta verkställde han vårdslöst, hvarpå husbonden sände
honom att förnya tvagningen. Nu vred han båda
handskarna tver af, besvarande husbondens förebråelse dermed, att handskarna varit svaga, såsom fnösk[e]. Efter vanligheten kom den Engelske
vikingen, utmanande i envig, och bjudande
skepp, folk och egendeom åt sin segrare1940. Då
ingen emottog anmaningen, bad kocken att
få kämpa med vikingen. Folket1941 log, dock
605
Itineraria 4osa 1841_44.indd 605
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
The berserks were Scandinavian soldiers mentioned in the
sagas who went into battle in a
violent rage and were considered especially dangerous adversaries. Kouvola 2012. (TS)
den Ryska ǁ Rys[sens]
bonde ǁ <->
vin ǁ <--->
☙ []
beviljades hans önskan. Han tog på sig en skinnmantel, så tätt åtsittande wid kroppen, att man ej
kunde fatta tag deri. Kämparna voro Bersirkar1942
och rusade mot h[varan]dra i cirkelformig rörelse. Engländaren förmådde intet emot ❧ den lille
mannen, hvilken stötte sina hälar g[enom] Engländarens bröst. Denna händelse upptecknade
han sedan på den förberörda klippan.
— Min värd förtrodde mig sina widsträckta handels-speculationer, hvilka voro ovanligt klokt
och väl beräknade. Ryssen har en underbar speculations-förmåga. Han förstår att på allt sätt
draga fördel af omständigheterna. Finnen plöjer. D[er]före duger han ej att bo vid Hvita hafvet, som är likasom skapadt för den1943 Ryska
speculations-andan
— Min värd ansågs för en fattig bonde1944, men
☙ [] han drack the tvenne gånger hvarje dag, var ❧ försedd med kringlor, citroner, vin1945, <chräm> och
m[ån]ga andra öfverflöds articlar.
— Min helsa förvärras af det stilla sittande lifvet och den ruttna maten. Genom täta simningar
ådrog jag mig en häftig förkylning.
☙ []
D. 10. Förfärlig storm, som fortfor hela natten. Ingen sof, man var besluten att hvarje ögonblick lyfta
ankar och segla, dit Gud och vinden styrde. Med
den n[ord]o[stliga] vinden hade vi sannolikt kommit till Onega. Wärden vill landsätta mig, men
ehuru sjuk kunde jag ej gå in derpå, ty erfarenheten har lärt mig, att man alldrig skall ❧ öfvergifva
en fattad plan, med mindre än oöfverstiglig omöjlighet sätter sig vägen för dess utförande.
D. 11. När jag på morgon efter några timmars orolig hvila uppvaknade, war stormen omåttlig. Värden hade tändt vaxljusen framför Helgonen och
606
Itineraria 4osa 1841_44.indd 606
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
bad dem om bistånd. Matroserna voro fulla; en
sjuk. Då Helgonen ej förlänade sitt bistånd, började äfven värden att supa, tömde 2 stakaner rumm
och en butelj brännvin. Jag mäktar ej lyfta hufvudet från dynan. Hetta i kroppen, styng i ryggen
☙ [] och stark hufvudwärk. Man ärnar nu ❧ på allvar
styra till Onega. Man berättar, att 8 verst ifr[ån]
hamnen1946 funnos tvenne Fiskar[-]torp1947, och
nästan tvang mig att lemna fartyget, som i anseende till min sjukdom blef en nödvändighet. Jag
sattes i land, och wandrade taliter qvaliter på en
half dag till torpet. Här fanns en застава1948 och
ingen vågade begifva sig att afhemta mina effecter af fruktan för kontraband. Förargelsen gaf
mig nya krafter, jag vandrade jemte tvenne pojkar till effecterna, hjelpte att bära dem till torpet.
Sträng visitation.1949
hamnen ǁ <-->
Fiskar-/torp
Customs station. (TS)
Especially here and further on,
cf. p. 407, originally published
in Castrén 1852b.
sjukdom ǁ helsa
älskade ǁ he[mland]
dig ǁ 1. ~, du gyllne natur, du
gröna äng, <-------> blifva
<-----> af <------> ǁ 2. ~, du
gyllne natur
begifva ǁ br
☙ [] ❧
D 12. Låg jag i full feber, skickade emellertid bud
till fartyget, att jag skulle återvända, om min
sjukdom1950 något gaf sig.
– Gjorde på dagen en liten vandring till en närbelägen skog. Här är allt så vackert, som i mitt hemland. Gröna björkar, blommande häggar, foglar
qvittra på grenarna, getingar svärma i gräset.
Huru ofta har jag i mitt älskade1951 fosterland sutit omgifven af en sådan natur, låtit känslan svärma fritt omkring, bygt förhoppningar, som svikit,
☙ [] älskat och njutit. Nu sitter jag ensam och sjuk ❧ i
ett främmande land, der hjertat blott kan samtala
med dig1952[.]
d. 13.Om natten sträng feber. Nödvändigheten att
återvända, hellst Fiskarne måste begifva1953 sig
till ett annat lägerställe.
— Febern tilltager. Lodjorna stå ännu stilla, men
just nu förändras vinden. Med djup smärta ser jag
lodjorna afsegla och min favorit-plan ramla.
607
Itineraria 4osa 1841_44.indd 607
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Erhöll ǁ d. 16.
Farbror ǁ 1. <Doctorn> ǁ 2. fr
With Farbror (Uncle) Castrén probably means Elias
Lönnrot who had returned to
Finland at the end of June. (TS)
Fredrik Cygnaeus (1807–1881),
at the time Docent of History
at the University of Helsinki,
later Professor of Aesthetics
and Modern Literature. Klinge
2003. (TS)
för ǁ ett
In some connections, Castrén seems to mean with
haemorrhoids what is presently known as the meaning
of the term, but in some cases it seems that it may also
have some other meaning. See
his letters to Rabbe 2/14 May
and 4/16 Aug. 1842, 11/23
March 1843, to Fabian Collan,
22 Sept./4 Oct. 1842, to Elias
Lönnrot 11/23 June 1843, to
Sjögren 28 Aug./9 Sept. 1845,
3/15 Nov. 1848 in the volume of
letters in this series. (TS)
Letter to Rabbe, see the volume of letters in this series.
Other letters mentioned by
Castrén in this list have not
been preserved.
Frans Johan Rabbe (1801–
1879), Doctor of Medicine,
manager of the baths at Ulrikaborg/Ullanlinna, Helsinki.
Rabbe was one of the three
men who founded the journal Suomi and he was active
in the Finnish Literature Society since its founding. Luther
2001b. (TS)
☙ []
Febern odräglig. Hetta, sträng hufvudverk,
rysningar, styng i ryggen, elak smak. I detta tillstånd lät jag ro mig från Коздела 22 verst till
Kuja. ❧ Om aftonen tilltog febern, men om natten utbrast den häftigaste svettning, som fortfor
allt intill morgonen.
d. 14 Afreste från Kuja på dervarande Таможный
Казырителs båt jemte hans fru – ett obelefvadt
fruntimmer.
d. 15 om morgonen anlände till staden, till hälsan
sämre, sedan jag föreg[ående] dagen befunnit
mig bättre.
Erhöll1954 bref från Farbror1955, Cygnæus1956 m. fl.
af det gladaste innehåll. Det var för mitt sinne,
som för1957 fältet ett lindrigt regn efter en långvarig torka. Gamla ljufva minnen upplefvades, utan
att dock lemna efter sig d[en]na pinsamma känsla, såsom jag vanligen förut erfarit.
☙ []
D. 16. Min sjukdom börjar reducera sig till hemorroider, hvilken mina sjukdomar ❧ vanl[igen]
taga.1958
D. 17. flyttade ut till Uima.
D. 21. skref jag till Rabbe1959 och T[en]gström1960
D. 24 ––––––– till Farbror och Ehrström1961
D 7 Aug. till Sjögren
608
Itineraria 4osa 1841_44.indd 608
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
d. 5 Aug. kom Stjopan.
ett Stjopan
Most probably to Johan Jakob
Tengström (1787–1858), Professor of Practical Philosophy,
whose daughter Castrén later
married. Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsin-
1-75.
50
1-75
70
35
ki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=11688. (TS)
Most probably Dr. Med. Karl
Robert Ehrström (1803–1881),
District Medical Officer in
Tornio, later in Vaasa. Castrén
had travelled with him in the
summer of 1838, and they remained in contact until the end
of Castrén’s life. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://
<35>1962
70
301963
6-40
80
7-20
2-80
Cont –––
100.
☙ [] ❧ Warawina1964,
första byn.
Uima, flod, som vid Uima by förenar sig med Dvina – så liten, att man kan simma deröfver
Archangelsk k[al]l[a]s en afd[elning] af Uima,
emedan Peter, sedan1965 han sett d[e]tta vackra ställe, ångrat att ej hafva här grundat Arch[angelsk.] På motsatta sidan om elfven ligger byn
Shirshja1966, kronans заводъ.
Кореля by.1967
Maimaks, Isma, Kurja, Lodma, Sollombol
Кѣгостровъ (Käkisaari), Mudjuga, Куя.
Lopa (flod), Палозеро (Palosaari), Хаврагорье
(Kauramäki),
Зату́ла, мaksa, туясъ (af tuohi)
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694 .
See also p. 73. (TS)
35 ǁ 4
The total of the sums listed above is 5 roubles and 5 kopecks, but in order to obtain
6-40 below, we should have
5-40 here. (TS)
30 ǁ 40
Varavino, now part of the city
of Arxangelˈsk, at N64°30′39″
E40°40′0″. (TS)
sedan ǁ der
Shirshja ǁ Sirtsa med <-->
Širša
at
N64°26′42″
E40°44′29″. (TS)
Here Castrén lists villages in
the region of Arxangelˈsk because of their names. See Castrén 2017a: 48–88. (TS)
Traditioner om Tshuder, kurganer, försvarsfästen) i Onega kring Archangelsk vid Petschora.
609
Itineraria 4osa 1841_44.indd 609
21.8.2019 16:05:45
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
11 [Resedagbok 1842] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/076a0a02ade5fdae17f474a8bd446878.pdf
eeba72b02b1963893035ba41b7d83397
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK MC 29.8 (Varia 4.8) contains
two versions of this text, a draft and
a clean copy. The clean copy consists
of five sheets (p. 479–487) and contains only the beginning of the article, size ca. 13.5 x 22 cm. The draft extends to the whole text and consists of
nine sheets (p. 489–501 and 503–506),
size ca. 21 x 33 cm. The article was
published in NRF VI p. 43–52 (Castrén 1870g). The clean copy is followed
here as far as it has been available.
Its differences with the draft version
have been noted.
roande ǁ Draft: 1. underhållande ǁ 2.
roande
till […] Kuolajärwi ǁ Draft: 1. till Muonioniska ǁ 2. till det obscura Kuolajärvi
Muonioniska in the first version
proves that Castrén did not write the
text in its original form in 1841 but instead during his journey to Lapland
in the summer of 1838. This was the
only time that he visited Muonioniska. See p. 78. (TS)
komiska ǁ Draft.: comiska
behörigen ǁ Draft: 1. no[vell] ǁ 2. behörigen
en ǁ ~ så kallad ǁ Draft: en
majestetiska Sallatunturi ǁ Draft: 1.
majestätiska Pallastunturi ǁ 2. majestätiska Sallatunturi
Also Pallastunturi is situated in
Western Lapland like Muonioniska.
See p. 80. (TS)
med […] hjessa ǁ Draft: 1. med sina
snöomhöljda tj toppar ǁ 2. med sin
hvita i moln ǁ 3. med sin hvita hjessa
själen ǁ Draft: 1. min själ ǁ 2. själen
storhet ǁ Draft: höghet
endast ǁ Draft: blott
under […] resa ǁ Draft: 1. så väl nu
som under mina föregående resor ǁ
2. under min resa
sistledne sommar ǁ Draft: i sommar
Change because of reuse of the
text.
tjenar det factum ǁ Draft: må anföras
☙ ❧
10
Utdrag ur ett bref,
dateradt Kuolajärwi
den December 1655
Enligt mitt löfte wore jag wäl skyldig att undfägna dig med en rese-beskrifning, d. ä. en roande1656 berättelse om de förhållanden, under
hvilka min person småningom blifvit från det
lysande Helsingfors förflyttad ända upp till
det obscura Kuolajärwi1657. Detta borde äfven
vara en för mig angenäm sysselsättning, emedan i en sådan beskrifning mitt jag finge agera
hufvudpersonen; hvartill allt annat skulle förhålla sig, såsom radierna i en cirkel till dess
medelpunkt. Hvem skulle icke önska att spela
en så vigtig role, i synnerhet då det står rese-beskrifvaren fritt, att förgylla sin berättelse
med små historietter, roande anecdoter komiska1658 och tragiska äfventyr, med ett ord: göra
sig till hjelten i en behörigen1659 utstyrd no☙ vell. Detta vore i sanning det enda sättet ❧ för
mig att gälla för en1660 iso herra, såsom skjutsbönderna wanligen kallat mig, då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och andra resenärer, färdats beskedligt med deras hästar
och språkat förtroligt med dem sjelfva om deras oekonomie, lefnadsförhållanden med mera
dylikt. Men då jag skådar midt för mig det majestetiska Sallatunturi1661 med1662 sin kala
hjessa, så intages själen1663 af häpnad, och
hela min förmenta storhet1664 sammanfaller
584
Itineraria 4osa 1841_44.indd 584
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
till ett intet. I känslan af denna min litenhet
skall jag således endast1665 meddela dig några
få notiser, dem jag samlat under1666 min flyktiga resa genom Finland.
Emedan jag, såsom du troligen har dig
bekant, sistledne1667 sommar tog wägen
långsmed kusten, så har jag naturligtwis icke
☙ kunnat göra någon betydlig ❧ skörd af
fornsånger och mythiska traditioner. Må dock
ingen påstå, att sång och saga helt och hållet
försvunnit från kustlandet. Till wederläggning af ett sådant påstående tjenar1668 det
factum, att jag till och med i Ulfsby Socken1669
antecknat några trollrunor, och öfverhufvud ej
funnit någon ort i Finland så fattig på mythiska1670 qwarlefvor, att der icke1671 varit något
att skörda.1672 Likwäl har jag ännu ingen stadgad öfvertygelse om den af Agricola angifna1673 olikheten emellan1674 Tawastländska
och Karelska stammarnes mythiska föreställningssätt.1675 Att trollsångerna och hela den
magiska kulten1676 warit hos hvardera stammen af1677 enahanda beskaffenhet, är intet1678
tvifvel underkastadt. Men bland de i Kalewala
befintliga1679 runor synas åtskilliga hafva utvecklat sig på Karelsk botten. Hela mythen om
Sampo1680 torde1681 warit obekant för Tawast☙ ländska1682 folkstammen, ❧ och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer icke rätt
väl med Tawastarnes1683 allvarsamma och betänkliga lynne. Deremot afspeglar den fullkomligt Karelarnes raska1684 wikinga-sinne.
Wäinämöinen och Ilmarinen hafva väl warit
gemensamma för begge1685 stammarne; men
då Karelarne uppfattat dem såsom historiska
personer, synas deremot Tawastarne hafva
egnat dem någon1686 slags Gudomlig vördnad.
Ulvila (Fi.)/Ulfsby (Swe.) on the west
coast of Finland, N6822915 E227272
(N61°26′37″ E21°52′56″). (TS)
mythiska ǁ Draft: 1. fornti[dens] ǁ 2.
mythiska
icke ǁ draft: ej
skörda […] öfvertygelse ǁ Draft: 1.
skörda. På de undersökningar, jag
i detta anseende anställt, låta ännu
inga bestämda resultater grunda sig;
men jag har lagt mig ǁ 2. skörda. På
de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig. Likwäl har
jag ännu icke kunnat komma ins
<Reise> ǁ 3. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt,
låta ännu inga bestämda resultater
grunda sig. Likwäl har jag ännu icke
förmått utreda san[ningen] ǁ 4. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga
bestämda resultater grunda sig. Likwäl har det ännu icke lyckats mig ǁ
5. skörda. Likwäl har jag ännu ingen
bestämd öfvertygelse
angifna ǁ Draft: 1. <----> ǁ 2. angifna
emellan ǁ Draft: af de
Castrén refers to the list of Tavastian
and Karelian gods published by Bishop Michael Agricola (ca. 1510–1557) in
the introduction to his Finnish translation of David’s Psalter in 1551. Siikala 2013: 27–28. (TS)
kulten […] stammen ǁ Draft: culten är
hos hvardera folkstammen varit
af ǁ Draft: 1. <de> ǁ 2. af
intet ǁ Draft: icke något
befintliga […] synas ǁ Draft: 1. befinteliga Sånger synas ǁ 2. befinteliga Runor
torde ǁ 3. befinteliga Runor synas
The sampo myth is one of the central
themes on which the Kalevala epic
is built and different interpretations
of its meaning have been suggested.
The sampo was a source of prosperity and it is assumed to have been the
so-called pillar of the world bearing the heavens and when the latter
585
Itineraria 4osa 1841_44.indd 585
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
rotate it, it becomes a mill producing
wealth. Siikala 2013: 178–199. (TS)
torde warit ǁ draft: 1. <su> ǁ 2. torde
hafva varit ǁ 3. torde varit
Tawastländska […] öfverensstämmer ǁ
Draft: 1. Tavastarne ǁ 2. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer. Sjelfva Lemminkäinen ǁ 3. Tavastländska
stammen. Begge stammarne hafva
egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer, ja, man
vore nästan frestad att tro ǁ 4. Tavastländska stammen. Begge stammarne
hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer och
bland de runor, som besjunga Lemminkäinens bragder, kunna svårligen
förklaras ur det Tawast[ländska] ǁ 5.
Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga
Gudomligheter och mythiska personer och Lemminkäinens personlighet
återspeglar ǁ 5. Tavastländska folkstammen, och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer
Tawastarnes […] fullkomligt ǁ Draft:
1. Tawastländska folklynnet ǁ 2. Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne, då han deremot ǁ 3.
Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne me ǁ 4. Tawastarnes
alwarsamma och betänkliga lynne
afspeglar deremot fullkomligt
raska ǁ Draft: 1. muntra ǁ 2. raska
begge ǁ Draft: 1. båda ǁ 2. begge
någon […] Gudomlig ǁ Draft: en högre, ja någon slags gudomlig
har ǁ Draft: 1. ~ såsom Agricola ǁ 2. har
stammen ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. ~ sannolikt ǁ
3. ~ <--------> ǁ 4. stammen
skulle förutsätta ǁ Draft: 1. äro ǁ 2.
skulle förutsätta
Kuolajärvi ǁ Draft: Muonioniska
annat […] philologiskt ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2.
annat, som vårt kustland har att erbjuda, i philologiskt
särskilda ǁ Draft: särskilta
Åtminstone måste det sluga i Wäinämöinens
charakter föras på Karelarnes räkning. För
öfrigt har1687 enligt all sannolikhet hvardera
stammen1688 egt några egendomliga Gudomligheter. – Du finner, att några bland dessa påståenden skulle1689 förutsätta en bevisning,
som hvarken kan tillvägabringas i Kuolajärvi1690, ej heller här wore på sitt ställe. Må vi
derföre lemna mytherna och gå att skärskåda
ett och annat1691, som vårt kustland har att erbjuda i philologiskt och antiquariskt
hänseende.
☙ ❧
Af eder, historici, indelas det Finska folket i många särskilda1692 stammar, såsom:
Karjalaiset, Savolaiset, Suomalaiset, Hämäläiset, Pohjolaiset, Kainulaiset (Westerbottningar!)1693. Philologen kan omöjligen antaga
mera, än tvenne folkstammar: den Savolax-Karelska och den Tawastländska. Språket1694 i Nyland, Åbo län1695 och Satakunda är
uppenbart en försämrad Tawastländska1696.
Österbottniskan har åter efter gifna lagar utvecklat sig ur1697 den Sawolax-Karelska dialecten, och sannolikt har Tawastländskan,
hvartill den Österbottniska munarten1698 i
många fall närmar1699 sig, bidragit till denna
utveckling,1700 liksom äfven i1701 Satakunda
wissa språkegenheter förekomma, som röja
ett Sawolaxiskt inflytande. Dessutom förefinnas i hvardera kustdialecten några idiomer af
alldeles egen art. I Åbo Län, Satakunda1702 och
nästan öfverallt vid kusten, der den Tawastländska stammen framträngt1703, fördubblas
ofta1704 efter en kort vocal alla consonanter,
☙ om1705 den efterföljande vocalen ❧ är lång,
t. ex. pahhaa, wihhaa, ajjaa, läjjään, wikkaa,
takkoo, tullee, willaa, ommaan, sammaa,
586
Itineraria 4osa 1841_44.indd 586
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
tappaa, reppii, perrään, purree, wässyy, assuu,
wettää, etteen, hyvvyys1706, avvain. Denna fördubbling inträffar1707 wanligen1708 å första1709
stafwelsen, någon gång äfwen den tredje och
femte stafwelsen (t. ex. otettavvaa, ajattellee,
lynnähyttelleepi), men alldrig i en accentlös
stafwelse.1710 Å andra sidan1711 händer det äfven1712 i vissa trakter, att consonanterna tvertemot regeln förenklas, i fall den efterföljande
vocalen är kort, och detta inträffar förnämligast i Casus Allativus, Adessivus och Inessivus, samt dessutom i några1713 andra enskildta
fall, t. ex. pääle, päälä, pääsä, kujeran, vihelän,1714 m. m.1715 – Den1716 Österbottniska
kust-dialecten röjer åter en afgjord benägenhet för aspirationer, som uppkomma derigenom, att af tvenne likartade vocaler, som äro
åtskilda1717 genom spiranten1718 h, den förra
antingen bortkastas, eller omkastas1719, t. ex.
panhan eller panhaan1720 i stället för panna☙ han; otethan eller otethaan för ote❧tahan; keitethän l. keitethään för keitetähän, kirkhon l.
kirkhoon för kirkkohon1721 m. m.1722 – Alla1723
dessa egenheter finnas förenade i den dialect
af Finskan, som talas i Kemi, Torneå, Rovaniemi, Muonioniska1724, Sodankylä och Enare.
Jag tilltror mig ej att med bestämdhet
kunna utreda1725 grunden till dessa1726 egenheter, men vill dock till deras1727 förklarande
anföra en iaktagelse, som jag gjort i Sombio
by1728 af Sodankylä Socken1729. Nämnda1730
by bebos så väl af Finska, som Lappska familjer, hvilka1731 sistnämnda icke allenast iklädt
sig Finnarnes seder och lefnadssätt, utan äfven
antagit deras språk. Nu1732 förekomma alla
dessa i fråga warande1733 språk-egenheter1734
i wida högre grad hos Lapparne, än hos den
såsom […] Westerbottningar!) ǁ Draft:
såsom: Hämäläiset), Karjalaiset, Sawolaiset, Suomalaiset, <och> <--->
Kainulaiset, Pohjolaiset, m. m. –
Probably after Kainulaiset belongs
the addition in the margins of the
draft version: med h[vil]ken sista en
benämning, hvarmed som likväl af
Finnarne tilldelas vesterbottningar.
Språket ǁ Draft: 1. Ty språket ǁ 2. Språket
län ǁ Draft: Län
Tawastländska ǁ Draft: 1. Savola[xiska] ǁ 2. Tawastländska
ur ǁ Draft: ifrån
munarten ǁ Draft: dialecten
närmar ǁ Draft: 1. ~ ǁ något ~
utveckling, liksom ǁ Draft: 1. utveckling. Ty fastän den wida största delen af Österbottens befolkning utgöres af Savolaxare, så kan man likwäl
taga för afgjordt, att jemväl många Tavastländska familjer ditflyttat, från T.,
lockade dertill ǁ 2. utveckling, liksom
i Satakunda […] förekomma ǁ Draft: å
andra sidan i Satakunda förekomma
språkegenheter
Åbo […] Satakunda ǁ Draft: 1. Satakunda, Åbo Län ǁ 2. Åbo Län, Satakunda.
framträngt ǁ Draft: 1. framsp<--> ǁ 2.
framträngt
fördubblas ofta ǁ 1. fördubblas ǁ 2.
kan fördubblas ǁ Ddraft: 1. fördubblas ofta ǁ 2. fördubblas
om […] vocalen ǁ Draft: 1. om den
vocal, som följer på consonanten ǁ 2.
om efterföljande vocalen
hyvvyys ǁ Draft: 1. hyvvää ǁ 2. hyvvyys
In the draft version after this: likväl
dock nästan uteslutande endast andra stafvelsens begynnelse-bokstaf,
which Castrén struck out and replaced with the change written in
the margin.
wanligen ǁ Draft: 1. likväl ǁ 2. dock
nästan uteslutande ǁ 3. endast andra
stafvelsens begynnelse-bokstaf ǁ 4.
dock s ǁ 5. förnämligast
587
Itineraria 4osa 1841_44.indd 587
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
första […] lynnähyttelleepi) ǁ Draft: 1.
första stafwelsen ǁ 2. första, stundom
äfwen den tredje stafwelsen (t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.) ǁ 3. första stafwelsen, någon gång äfwen den tredje
(t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.)
In the dialects of the Finnish language,
three different types of gemination
phenomena are distinguished, called
primary gemination, the secondary
gemination of the south-western dialects and the secondary gemination of
the eastern dialects. See Palander 1987:
9–16, on primary gemination also Nahkola 1987: esp. 17–35. (KH)
Å andra […] enskildta fall ǁ Draft:
Deremot Å andra sidan händer det
icke sällan, att consonanterna framfor en kort vocal förenklas i ordens
slutstafvelser, hvilket alltid inträffar och detta inträffar alltid med charakter-bokstafven i Casus Allat[ivus],
Ades[sivus]. och Iness[ivus] samt
dessutom i många enskilta fall
äfven […] trakter ǁ äfven icke sällan
några ǁ Draft: många
The shortening of geminates is found
in three main regions, 1) the southwestern dialects, 2) dialects of northernmost Ostrobothnia and 3) dialects
of south-eastern Finland and southern
Savonia. On the distribution more detailed Rapola 1966: 273–277. (KH)
m. m. ǁ draft: o. s. v.
Den Österbottniska […] afgjord ǁ Draft:
Wid den Österbottniska kustdialecten
röjer sig åter en viss
åtskilda ǁ Draft: åtskiljda
spiranten ǁ Draft: 1. consonanten ǁ 2.
spiranten
bortkastas eller omkastas ǁ Draft: 1.
bortkastas ǁ 2. dels bortkastas, dels omkastas ǁ 3. bortkastas eller omkastas,
d[eri]g[enom] de begge vocalerna flyta tills[amman] i ett ljud ǁ 4. den förra
omkastas
In the draft version, Castrén originally wrote all these pairs of words with
a short vowel in the last syllable and
replaced them later with a long one.
kirkkohon ǁ Draft: kirkohon, tuphin
[in which i is struck out and replaced
with ii] f.r tuppihin
The variation of h in suffixal environments has been extensively investigated by Mantila 1992. (KH)
Alla dessa ǁ Draft: 1. Dessa ǁ 2. Begge
dessa
Muonioniska […] Enare ǁ Draft: Muonioniska och Sodankylä. Också sker så wäl
fördubblingen som aspirationen oftare
och mera regelrätt i denna dialect än
andra ǁ 2. Muonioniska och Sodankylä.
Också sker så wäl fördubblingen som
aspirationen oftare och mera regelrätt i denna dialect än vid kustlandet ǁ
3. Muonioniska och Sodankylä. Också
sker så wäl fördubblingen som aspirationen oftare och mera regelrätt här än
annorst[ädes] i landet.
utreda ǁ Draft: afgöra
dessa ǁ Draft: nyss nämnda
deras ǁ Draft: dess
Most parts of Sompio village were
submerged under the Lokka artificial
lake in the 1960s. Mutenia was situated in Sodankylä at N7546353 E517243
(N68°1′51″ E27°24′47″) and Lake
Sompiojärvi at N7552963 E518597
(N68°5′24″ E27°26′48″). (TS)
Castrén visited Sodankylä on his way
back from Inari in the late summer of
1838. Therefore, he did not yet have the
material on the Sodankylä dialect at
his disposal while he was at Muonioniska. Thus, parts of his letter can be
dated to between 1838 and 1841. (TS)
Nämnda […] väl af ǁ Draft: 1. Denna ǁ
2. Nämnda by bebos af så väl
hvilka sistnämnda ǁ Draft: 1. men de ǁ
2. hvilka sistnämnda hafva
Nu förekomma […] högre grad ǁ Draft:
1. förekomma ǁ 2. Men det är anmärkningswärdt, att aspirationer och
consonant-fördubblingar ega rum ǁ
3. Men det är anmärkningswärdt, att
588
Itineraria 4osa 1841_44.indd 588
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
aspirationer och consonant-fördubblingar i wida högre grad ega rum
It is unclear whether Castrén wrote
ifrågawarande or i fråga warande.
språk-egenheter ǁ språk-idiomer
nämnda […] förekomma. ǁ Draft: 1. ifrågawarande egenheter härröra af det
Lappska språket, hvarest ǁ 2. ifrågawarande egenheter härröra från Lappskan, der äfven i sjelfva verket aspirationer och consonant-fördubblingar är
ganska talrikt förekomma.
ljud […] och ǁ Draft: ljud och
i Lappskan och Finskan ǁ Draft: 1. i
<lapp-> och <-----> ǁ 2. i Lappskan och
Finskan
att consonanterna […] språket. ǁ Draft:
1. att Lappskan är har en wida större
consonant-för[dubbling] ǁ 2. att consonant-fördubblingen är i Lappskan wida
allmännare, ǁ 3. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan,
än i dess ǁ 4. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan,
än uti F. i det Finska språket. ǁ 5. att
consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan än Finskan.
i det […] sednare ǁ i det Lappska, som i
må ǁ Draft: 1. må ǁ 2. vill
språk-classen ǁ Draft: språket
päiwä ǁ Draft: ~ sol,
L. ǁ Draft: Lapp. – similarly also with
other words
tila ǁ Draft: ~, tillstånd,
tawara, ǁ Draft: ~, förmögenhet,
tuli, ǁ Draft: ~ eld,
kåta, ǁ Draft: ~ tält,
kala, ǁ Draft: ~ fisk,
harwa, ǁ Draft: ~ gles,
harvve, ǁ Draft: ~ <joki>
reikä, ǁ Draft: ~ hål,
waara, ǁ Draft: ~ berg,
waras, ǁ Draft: ~ tjuf,
osa, ǁ Draft: ~ lott,
aivo, ǁ Draft: ~ hjerna,
oaivve ǁ Draft: ~, o. s. v.
Castrén’s observation of the prolongation of original short consonants in the
Saami language(s) is correct concerning the strong grade of consonants.
The grade alternation comprises basically all consonants in Saami. According to present-day interpretations, also
some of the gemination phenomena
in the dialects of northernmost Ostrobothnia can be explained by the influence of Saami. Palander 1987: 11. (KH)
The words listed by Castrén in present-day North Saami: beaivi, dilli,
dávvir, dolla, goahti, guolli, hárvi, ráigi, várri, – –, oassi, oaivi.
angifna consonant-förenklingen i ǁ
Draft: nämnda förenklingen af charakter-bokstafven i casus
inverkan ǁ Draft: 1. inflytelse ǁ 2. inverkan
The tendency of shortening can be considered as a natural reduction change
with no need to seek models in other languages. Rapola 1966: 274. Similar change is also found in such Baltic
Finnic languages in which there is no
reason to assume Saami influence such
as the dialects of South-Western Finland, Votic and Estonian. (KH)
dessa […] m. m. ǁ Draft: tvenne af dessa
casus redan försvunnit ur Lappskan
och den tredje förändrats, så återstår
likwäl några enskilta ord med den ursprungliga casus-ändelsen och i dem
är charakter-bokstafven enkel, t. ex.
bagje-le (allat.), siske-le, davve-le, ala,
lus lusas lusa, sisa, m. m.
stöd ǁ Draft: 1. grund ǁ 2. stöd
och […] Finnarnes ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. sammanblandat sig med Finnarne samt
och antagit deras
Finnarnes ‖ Draft: deras
lefnadssätt och språk ǁ språk och lefnadssätt ǁ Draft: lefnadssätt och språk
med bibehål[lande]
likwäl ǁ Draft: dock
tungomål ǁ Draft: 1. språk ǁ 2. tungomål
☞
589
Itineraria 4osa 1841_44.indd 589
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
sedermera ǁ Draft: ~ äfven
i […] språket ǁ Draft: i Finskan
The clean copy written by Castrén
ends here. The rest of the text exists
only in draft form.
winner ǁ skulle winna
trowärdighet […] med hvarandra ǁ 1.
trowärdighet så wäl af Finska traditioner, som af det i nordliga Finland vanliga förhållandet ǁ 2. Enligt
traditioner hafva Finnar och Lappar lefwat fredligt till[samman] ǁ 3.
trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen
förmäler, att Finland ursprungligen
beboddes af Jättar, hvilka med woro
Hedningar och med Christendomens
införande flydde ur landet, och Lappar ǁ 4. trowärdighet af den gängse
traditionen ǁ 5. trowärdighet den hos
vår allmoge gängse traditionen ǁ 6.
trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen
förmäler, att ǁ 7. trowärdighet af den
hos vår allmoge gängse traditionen,
enligt hvilken ǁ 8. trowärdighet af den
hos vår allmoge gängse traditionen,
att Finnar och Lappar lefvat fredligt
tillsamman, men att de sistnämnda
Lapparne […] dragit ǁ 1. Lapparne varit tvungna att, i brist på renbeten,
draga sig ǁ 2. Lapparne hafva sjelfmant dragit
mera ǁ ho
att […] i landet ǁ 1. att de ǁ 2. att flere
bland dem Lappar, som ej äflats med
renskötsel, d. ä. Fiskare-Lappar Fiskare-Lapparne, hvilkas lefnadssätt lefnadsart i sjelfva verket utgör en länk
emellan det nomadiserande och stationära lifvet, qwarstadnat i landet
Endast […] antagande ǁ 1. Genom anförda ǁ 2. Att Lappskan företrädesvis
lemnat spår efter sig i kustspråket
wid hafskusten vore äfven lätt förklarligt genom ǁ 3. Också ǁ 4. På annat sätt ǁ 5. Endast g[enom] ǁ 6. Endast geri[genom]
kustspråket ǁ <-->
genuint Finska befolkningen. Det är således
sannolikt, att nämnda1735 språk-idiomer, äro
☙ ett urgammalt arf ifrån Lappskan, der ❧
jemwäl både aspirationer och consonant-fördubblingar ganska talrikt förekomma. Såsom
bekant är, eger Lappskan tre aspirerade
ljud1736, hväsljuden oberäknade, och en jemförelse emellan beslägtade ord i1737 Lappskan
och Finskan har öfvertygat mig derom, att1738
consonanterna fördubblas vida oftare i1739 det
förra, än i det sednare språket. Exempelvis
må1740 jag anföra några ord ur hvardera
språk-classen1741: F[inska] päiwä,1742 L[appska]1743 bæivve; F. tila1744, L. dille; F. tawara,1745 L. davvir; F. tuli,1746 L. dolla; F. kåta,1747
L. goatte; F. kala,1748 L. guolle; F. harwa,1749 L.
harvve;1750 F. reikä,1751 L. raigge; F. waara,1752
L. woarre; F. waras,1753 L. warras; F. osa,1754 L.
oasse; F. aivo,1755 L. oaivve1756.1757 – Den i det
föregående angifna1758 consonant-förenklingen i Allativus, Adessivus och Inessivus är troligen också en följd af Lappskans inver☙ kan1759.1760 Ty ehuru ❧ dessa1761 casusändelser till största delen försvunnit ur språket, så finner man dock af de ord, hvari de blifvit bibehållna, att charakter-bokstafven i casus-ändelserna varit enkel, t. ex. bagjele,
siskele, davvele, ala, lusa, m. m.
I stöd1762 af det anförda vill väl du, såsom historicus, uppställa den hypothes, att enskilda Lappfamiljer troligen qvarstadnat i Finland, och1763 antagit Finnarnes1764 seder,
lefnadssätt1765 och språk, men likwäl1766 bibehållit några egenheter ur sitt eget tungomål1767, hvilka sedermera1768 wunnit burskap
☙ i1769 det Finska språket.1770 ❧ Denna hypothes winner1771 trowärdighet1772 af den hos
590
Itineraria 4osa 1841_44.indd 590
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
vår allmoge gängse traditionen, att Finnar och
Lappar lefvat fredligt tillsamman med hvarandra. – Efter landets uppodling säges väl Lapparne1773 hafva dragit sig allt mera1774 norrut;
men det är troligt, att1775 flere Fiskare-Lappar
qvarstadnat i landet och under tidernas lopp
sammansmält med Finnarne till ett folk. Sådant har åtminstone förhållandet varit i den
nordliga trakten af Finland, och är det till en
del ännu i dag. Endast1776 genom det antagande, att Fiskare-Lappar qwarblifvit i Finland,
kan man förklara orsaken, hvarföre kustspråket1777 företrädesvis varit utsatt för inflytelse
af Lappskan.
Att Lapparne i1778 fordna dagar verkli☙ gen bebott Finland, är af eder, historici, ❧
längesedan antaget i stöd af de uppgifter, som
finnas1779 hos Johannes Buræus1780, M. Olaus
Petri Niurenius1781, Zacharias Plantinus1782
samt i en testamentarisk disposition till St
Henrics kyrka i Åbo af Magnus1783 Kazi1784
(Kaasa)1785. Emot1786 dessa uppgifter kan likwäl anmärkas, att de dels grunda sig på osäkra
källor, såsom Buræi, dels på dunkla hörsagor,
såsom Niurenii och Plantini, samt att benämningen1787 Lapp, såsom sjelfva1788 ordets ethymologie tillkännagifver, icke uteslutande
tillhört den Lappska folkstammen, utan sannolikt äfven1789 af söderbyggare blifvit begagnad till att utmärka nordligare bosatta Finnar
(se Suomi, 2. H.)1790. Af samma skäl minskas1791 äfven halten af deras bewisning, som
trott1792 sig kunna afgöra saken genom åberopande af en1793 mängd i Finland befintliga
ortsnamn, i hvilka ordet Lapp förekommer,
t. ex. Lappfjärd, Lappträsk, Lappå1794, Lappvik, Lappajärwi, Lappee[n]randa (Wildman-
i fordna […] ǁ bebott
finnas hos ǁ meddelas af
Johannes Bureus (1568–1652) was
born in in Finland and later director of
the Royal Library and Royal Archives
in Stockholm. He studied rune inscriptions and Swedish language and
proposed the collection of folk poetry.
Nenonen – Teerijoki 1998: 60. (TS)
Olaus Petri Niurenius (1580–1645) was
vicar of Umeå and the author of several writings on the Saami people. His
main work Laplandia was not published until 1905. Fjellström 1990. (TS)
Zacharias Plantinus (1620/1626–1688)
was Olaus Petri Niurenius’s son and
a pastor. He is particularly known for
a Saami word list which he probably
compiled in 1672 in Offerdal, Sweden.
Setälä 1890: 86–87. (TS)
Magnus ǁ Katz[i]
Castrén has an asterisk here like the
sign of a footnote, but there is no
footnote.
On 5 Jan. 1390, Magnus Kase, bailiff
of Tavastia, donated an estate to the
church except for its squirrel hunting forests, fishing waters and the
Lapps belonging to it. Diplomatarium fennicum DF 986, http://df.narc.
fi/document/986. (TS)
Emot […] Plantini ǁ 1. Men hvad dessa
uppgifter beträffar, så ǁ 2. Men de tre
förstnämnda uppgifter grunda sig
dels på osäkra källor, de[ls] såsom
Buræi, dels på dunkla hörsagor såsom Niurenii och Plantini, och kunna således icke gälla för fullkomligt
tillförlitliga bewis. Hwad åter Kaasas
testamente beträffar, så kan väl dess
authenti betviflas, men
benämningen ǁ ordet
sjelfva ordets ǁ redan dess
äfven […] utmärka ǁ 1. äfven blifvit
begagnad till ǁ 2. äfven varit en allmän beteckning för
Castrén 1841.
minskas ǁ förefaller
trott ǁ 1. genom ǁ 2. sökt
591
Itineraria 4osa 1841_44.indd 591
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
en ǁ <-->
Lappo, Lapua.
(Wildmanstrand) ǁ (Willman[strand)]
Finland ǁ Finska
Åtskilliga ǁ Flere
At present, Lapp cairns are usually
mean burial cairns situated in the inner parts of the country and dating
mainly from the Bronze Age. They
are mostly without any finds. Because the ancestors of the presentday Saami population mainly inhabited the inner parts of Finland, they
may indeed have a connection with
‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS)
mig […] hitintills ǁ hittills
har jag sökt ǁ beslöt ja[g]
öfvertyga ǁ grund[a]
tillvaro och beskaffenhet ǁ 1. beskaffenhet ǁ 2. så väl tillvarelse
dessa minnesmärken ǁ dem
att […] Lapprösen ǁ att slika rösen väl
funnits på fler[e]
Lapprösen ǁ slika ~
Jättrösen ǁ så kallade ~
ugnarne ǁ de så kalla[de]
i […] skogar ǁ 1. i stugor och ǁ 2. i djupa stugor
Likväl ǁ Dock
varit ǁ äfven ~
(ugnställen) ǁ (ugnstäder)
föga […] anmärkningswärdt ǁ ej in
annat att anmärka
jordbewuxna ǁ ~, samt att de äro öfre
deremot ǁ <a>
saknat ugnar ǁ ej varit försedda med
någon varit utan
kring ǁ äfven ~
multnade ǁ for [förruttnade]
stockar ǁ 1. ~ , byg ǁ 2. ~, som
icke […] vara ǁ ej äro
Finnarnes […] ugnar ǁ Finnarne enligt traditionen alldrig begagnat eldstäder, ut[an]
This passage is based on Castrén’s
text Ett Postscriptum. See p. 194. (TS)
Nämnda […] Finland. ǁ 1. De af mig
undersökta stenrösen hafva ǁ 2.
strand)1795 o. s. v. En wida mera ❧ bevisande
kraft äga en mängd i Finland1796 gängse traditioner, hvari man igenkänner Fiskare-Lappen,
sådan han ännu i dag visar sig så väl i sitt yttre, som inre lif. Åtskilliga1797 Författare omnämna äfwen ett slags monumenter efter
Lapparne, som kallas Lapprösen (Lapin rauniot).1798 Då ingen mig1799 vetterligt hitintills
undersökt dessa rösen, utan grundat sina påståenden om deras tillvaro på blotta traditioner, så har1800 jag sökt att genom egna undersökningar öfvertyga1801 mig om deras tillvaro
och beskaffenhet1802. Att finna så beskaffade
rösen är ingen lätt sak. Ty ehuru de omtalas så
väl i Österbotten, som Savolax och Karelen,
Satakunda och Tawastland, så är det likwäl
ganska svårt att träffa på dessa1803 minnesmärken. Äldre personer förtälja, att1804 de
i sin ungdom sett många Lapprösen1805, men
påstå, att de sedan den tiden mestadels blifvit
förstörda. På somliga ställen förvexlas de åter
med Jättrösen1806 (om hvilka nedanföre) och
ugnarne1807 efter de så kallade piilo-pirtit, d. ä.
lönnstugor, som under stora ofreden blifvit
uppbygda i1808 djupa skogar. Likväl1809 har
jag varit1810 i tillfälle att undersöka några få
stenrösen, som troligen tillhört Fiskare-Lap☙ par och påtagligen tjenat ❧ till eldstäder,
hvarföre de äfven benämnas uunin siat (ugnställen)1811. Wid dem är föga1812 mera anmärkningswärdt än att de äro ganska små och wanligen jordbewuxna1813. De öfversta stenarne
äro brända, de underliggande deremot1814
oförändrade, hvilket bewisar, att dessa eldstäder saknat1815 ugnar. På ett och annat ställe
har jag kring1816 stenröset märkt spår af multnade1817 stockar1818. Bönderne försäkra, att så-
☙
592
Itineraria 4osa 1841_44.indd 592
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
dana rösen icke1819 kunna vara tämän kansan
tekemiä, i thy att Finnarnes1820 eldstäder i alla
tider skola varit försedda med ugnar.1821
Nämnda1822 monumenter synas således lända
till något, om äfven svagt, bevis för Lapparnes
vistelse i Finland. – Utom dem har man i de
nordliga delarne af landet visat mig ett slags
gropar1823, Lapin haudat (Lappgrafvar) benämnda.1824 Jag har redan tillförene beskrifvit
dem1825 och anmärkt, att man medelst gräf☙ ning finner i deras botten ❧ aska, bränd sten
och brända jernstycken m. m. De skola varit
öfvertäckta och hafva enligt traditionen utgjort Lapparnes urälsta bostäder.1826 Äfven är
af mig förut omnämndt1827, att spår af dylika
boningar ännu anträffas i Enare, hvarest fårhusen är ungefär på lika sätt inrättade. Till1828
och med några bland Fiskar-Lapparnes kåtor i
Enare vittna om ett sådant boningssätt. – Det
finnes ännu ett annat slag af grafwar, som äro
större och enligt traditionen blifvit1829 af Lapparne begagnade till vildrensfängen. Några
bland dem äro försedda med trädwäggar, och
det är troligt, att de i Finland befintliga stengrafvar tjenat till samma åndamål. Sistnämnda slag af grafvar har jag väl icke sjelf sett,
men har dock af trovärdiga personer inhämtat, att sådana1830 minnesmärken skola finnas
i Kiimingi kapell samt i Kesälaks socken vid
Willa1831 by kanske äfven i Siikajoki1832.
Ännu återstår ett bevis för Lapparnes
vistelse i Finland, bestående i en mängd ortsnamn, som till sitt ursprung äro Lappska. Sådana benämningar förekomma ymnigt i norra
delen af landet. Exempelvis må anföras: Akon
koski, Akon korwa, Akon järvi, Akon lahti (af
Aku, en Lappsk Gudomlighet), Äjän selkä (en
Sanningsenligt måste jag ännu anmärka ǁ 3. Jag öfverlemnar åt dig att
afgöra, huruwida dessa stenrösen tillhört Lappar, eller
gropar ǁ 1. monum[enter] ǁ 2. minnesmärken
[…] benämnda. ǁ ~ De äro redan så
jordbewuxna, att deras ursprungliga
form och storlek ej med noggrannhet kan bestämmas. I sitt närwarande skick äro de runda, vid pass tre
vid pass två alnar djupa.
See p. 114, 124; Castrén 1852a: 85–86.
Castrén interprets the ‘Lapp graves’
elsewhere also as reindeer hunting
pits and does not specify what he considers to be the main differences between the two types of pits or their
distinctive features. The term ‘Lapp
grave’ is not used in present-day archaeological terminology. See p. 124.
(TS)
omnämndt ǁ an[märkt]
Till och […] vittna ǁ Jag har till och
med hört omtalas, att några F[iskare] bland Fiskar-Lapparnes kåtor i
Enare ännu i dag skola vittna
blifvit ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva ~
sådana ǁ de<s>[sa]
Castrén 1870g: Willala – See p. 582.
In Castrén’s time the centre of Siikajoki parish in Ostrobothnia was situated at N7192234 E392646 (N64°50′14″
E24°44′13″). (TS)
Lumijoki is in Northern Ostrobothnia at N7191537 E413835 (N64°50′14″
E25°11′1″). (TS)
Kuusamo is in the eastern part of
Northern Ostrobothnia, at N7317588
E599806 (N65°57′49″ E29°11′47″). (TS)
egendomligt ǁ inh[emsk]
Uleåborg ǁ som enligt
det Finska […] ǁ 1. antingen ǁ 2. <---->
folket […] hugskott. ǁ 1. folket i gemen,
eller åtminstone de så kallade Quener
(Kainulaiset), hvilka man utan någon
giltig anledning hållit för en Finsk
folkstam Kainulaiset kallas ännu i
593
Itineraria 4osa 1841_44.indd 593
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
dag af Finnarne Kainu och Kainun
maa äro benämningar hvarmed ännu
i dag Finnarne beteckna Westerbottningar, och Westerbotten och äfven
jag ofta åberopade stället i Egils Saga
räknas Qvinland inom Sveriges område. Rask har sökt bevisa att J Jätte varit en b de fordna Skandinaverne med Jättna-Jötnar och Qvener
äro identiska, Qvener eller Kainulaiset har han åter på Renwalls auctoritet ansett för en Finsk folkstam. För
öfrigt Huru åter Jättarnes identitet
med Finnarne öfverhufvud beträffar,
så synes mig ǁ 2. folket liksom åter
Dvergarne och Lappar vore identiska
Castrén is referring to En Udsigt
over de Lappiske og Finniske Stammers
Historie by the Danish philologist
Rasmus Rask (1787–1832), published
posthumously in 1834. Rask had proposed this interpretation in 1815 in his
publication of Ottar’s and Ulfsten’s
travelogues The Finnish vicar and
philologist Gustaf Renvall (1781–1841)
considered Kainuu or Quænland to
be synonymous with Ostrobothnia.
Rask 1834: 84–85, 314–315, 332–333;
Renvall 1826: 49; Wiklund 1896: 114;
Julku 1986: 18; Holmberg 1976:173. On
Renvall see Väisänen 2006/2009; on
dvergs and jotuns concisely in Pulkkinen 2005a. In Egil’s Saga Kvenland
was listed between Helsingialand and
Finnland. Egils Saga: 36. (TS)
By Rudbeckiana, Castrén means a
romantic embellishment or even imagined history in the sense of the
Swedish historian Olof Rudbeck Sr.
(1630–1702). On Rudbeck, see, e. g.
Alkarp 2009: 137–144. (TS)
grundar ǁ bygger
Struck out here in the margin of the
mscr: Den på hypothesen
namnet Jättar ǁ denna benämning
Castrén later changed his opinion
about the builders of what we now
call Bronze Age burial cairns and
assumed that they were Finns. Cf.
mo i Lumijoki1833), Äiän paikka (af Äiä, motsvarande Finnarnes Ukko), Seitakorwa (af Seita, som är en benämning på Lappska Gudabilder), Kätkäwaara (af geädge, sten),
☙ Njoma❧laisen selkä i Kuusamo1834 (af njobmel, hare), Turun korwa, Torangi, Torakan korwa (af Tor, som torde vara en egendomligt1835
Lappsk Gud); Kuolajärwi (af guolle, fisk), Oulu
(Uleåborg1836, som enligt traditionen fått sitt
namn af en på Kallisen mäki bosatt Lapp, vid
namn Oula), Ouluwaara, Oululampi, Oulan☙ gansuu, m. m. ❧ Må detta wara nog sagdt om
Lapparnes vistelse i Finland. Jemte dem omtalar traditionen att ännu äldre i Finland bosatt
slägte, som är bekant under namn af Jätit, Jättiläiset, Jatulit, Hiidet, motsvarande Svenskarnes Jötnar eller Jättar och Lapparnes Stalok.
Åtskilliga förf[attare] hafwa welat inbilla sig,
att i den Skandinawiska Sagan med Jötnar betecknas det1837 Finska folket1838 liksom åter
Dvergarne vore identiska med Lappar men
denna hypothes tyckes höra till antalet af
Rudbeckiana1839, eller hvad man må benämna
det slags historiserande, som grundar1840 sina
resultater på lösa hugskott.1841 Med wida större skäl kunde man påstå, att Finnarne med
namnet1842 Jättar afsett de Svenske, så wida
ett slags stenrösen, som utan tvifvel blifvit
uppbygda af Svenskar1843, wanligen benämnas Jätin haudat. Men denna benämning har,
såsom jag1844 i det följande skall söka ådagalägga, mera sannolikt sin grund i en helt
annan omständighet. – Jättarne äro nordens
☙ ❧ giganter, de föreställa den råa natur-menniskan, som med sin physiska styrka trotsar
sjelfva Gudarna. Den Finska traditionen låter
Jättarne slunga klippor och berg, och den
594
Itineraria 4osa 1841_44.indd 594
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
erkänner ingen ting, som i styrka kan jemföras med detta inhumana slägte.1845 Oaktadt
sin oerhörda styrka måste Jättarne likväl, enligt traditionen, vika för det evangeliska ljuset, hvilket innebär, att christendomen humaniserat menniskorna. Sagan om Jättarne synes
alltså wara en1846 myth ifrån folkets naturtillstånd1847 – från den tid, då själskrafterna ligga
outwecklade och den physiska styrkan utgör
menniskans allt i allom. Denna saga igenfinnes derföre äfven hos hvarje nation, som från
barbarie upparbetat sig till någon högre grad
af cultur och civilisation.
Men för att återkomma till Jätte-rösen,
så hafva de utan tvifvel af det skäl blifvit förknippade med sagan om Jättarne, att somliga
bland dem bestå af stenar, hvilka, för att begagna allmogens uttryck, ”vanliga menniskor
omöjligen mäktat handtera”.1848 Ganander
har i Åbo1849 Tidningar för år 17821850 beskrifvit de af honom så kallade Ättehögarne i Laihela Socken, hvarest de finnas i största
☙ mängd.1851 ❧ För öfrigt anträffas de mest öfverallt i1852 kustlandet, i synnerhet längsefter
Bottniska viken; men norr om Kalajoki1853 har
jag icke hört dem omtalas.1854 Ytterst få rösen
äro funna högre upp i landet. Någorstädes har
jag likwäl sett uppgifvas, att de ännu förefinnas i Saar[i]järvi1855, och jag har sjelf undersökt ett jätteröse i Lappajärwi Socken1856.
Nämnda rösen höja sig upp från marken i det
närmaste likt en kon; somliga1857 äro aflånga
och i spetsen något insjunkna. Deras storlek
är ganska olika. Ganander säger sig hafva funnit ett, som innehållit1858 29 famnar i omkrets
och nio i höjden. Såsom1859 Ganander anmärker, hvila de största rösen på stora, jordfasta
Förslag till en undersökning af de i
Finland befintlige grafkumlen, Castrén 2017a: 106–109. (TS)
jag […] ådagalägga ǁ i det följande
skall ådagaläggas
[…] slägte. ǁ ~ En tre dagar gammal
flicka gick händelsewis ut på fältet
och träffade der en man, som plöjde
upp sin åker med ett par oxar. Flickan tog karl, plog och sjelfva oxarna i
sitt förkläde, bar dem till sin moder
och frågade om icke de behornade
voro torndyflar.
en myth ǁ ett minne
naturtillstånd ǁ råhets
Castrén means, above all, the Bronze
Age burial cairns known especially
along the coasts here. Lavento 2015:
160–170. (TS)
Åbo ǁ gamla
Ganander 1782.
[…] mängd. ǁ ~ Han uppgifver deras
antal till mera än 200 stycken.
Castrén has copied Ganander’s
article: KK Coll. 539.2: 167–168.
i ǁ vid
Kalajoki is at N7128925 E351622
(N64°15′15″ E23°56′16″). (TS)
They are now known from along the
whole Ostrobothnian coast up to the
north. Lavento 2015: 160–170. (TS)
Saarijärvi is in Northern Tavastia at N6953922 E411258 (N62°42′18″
E25°15′55″). (TS)
Lappajärvi is situated in Southern
Ostrobothnia at N7013649 E331515
(N63°12′44″ E23°38′54″). (TS)
somliga […] insjunkna. ǁ 1. dock ǁ 2.
de flesta äro dock insjunkna och må
innehållit ǁ varit
Såsom […] igenom röset. ǁ 1. I bottnen af dem befinner ǁ 2. I bottnen af
dem finner man några (vanligen tre)
jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit sten-röse fann jag spår af ǁ 3.
I bottnen af dem finner man några
(vanligen tre) jordfasta stenar, och i
ett enda nedrifvit sten-röse har jag
märkt s[tenmur] ǁ 4. I bottnen af dem
595
Itineraria 4osa 1841_44.indd 595
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
finner man några (vanligen tre) jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit
sten-röse märk ser man en stenmur,
som löper midt igenom röset.
Mscr: begrus, corrected according to
Castrén 1870g.
Bronze Age cairns can have different types of internal structures, including stone rings and cists as well
as walls separating primary and secondary burials. The cremation burial custom was in use. Lavento 2015:
163–165. (TS)
Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern
Ostrobothnia at N7011270 E261092
(N63°9′4″ E22°15′20″). (TS)
Finnarnes ǁ Finska
dels ǁ så
Dock […] lemna ǁ Ännu måste jag
skulle ǁ skol[a]
hålla ǁ anse
urgamla ǁ <------> gamla
såsom […] ǁ stensättningar och
The drawing Castrén refers to has
not been found.
stenar, ”som stå midt i rundelen”, och i några
finner man en stenwägg, som löper midt igenom röset. I bottnen af dessa rösen har man
vanligen funnit aska, be[n]grus1860 och kål.1861
Ganander har till och med gjort fynder af
guldringar, förbrända häst-smycken, messings-kedjor, stycken af hjelmar och värjor m.
m. Jag är i besittning af ett spjut, som blifvit
uppgräfvet ur ett Jätte-röse i Wörå1862 och röjer tydligen spår af eldens åverkan.
Det är troligt, att ofvanberörde Jätterösen tjenat till monumenter öfver slagne Svenska hjeltar, sedan deras ben enligt Odins lag
först blifvit förbrända till aska. Detta bestyr☙ kes ❧ af Finnarnes1863 traditioner, enligt hvilka de tjenat Jättarne till grafvar, såsom de äfven vanligtvis benämnas. Att de åter blifvit
uppförda af Svenskar, bevisas dels1864 af dylika rösens tillwaro i Swerige, dels äfven deraf,
att så beskaffade monumenter förnämligast
anträffas vid kusten. Dock1865 bör jag ej lemna
oanmärkt, att traditionen äfven finnas, enligt
hvilka de skulle1866 vara Finnarnes nedramlade fästen (linnat), Lapparnes kyrkor eller förvaringsrum för deras Gudabilder (Lapin kirkot), Jättarnes ugnar (Hiitten kiukaat). Några
hålla1867 dem till och med för urgamla1868 boningar, och Ganander yttrar den förmodan, att
de blifvit begagnade till visthus; men jag anser
dessa uppgifter icke förtjena någon vidare
uppmärksamhet.
Utom rösen finnes ännu ett annat slag
af minnesmärken, som påstås hafva tillhört
Jättar och kallas Jatulin tarhat (Jätte-hägnader). De äro såsom1869 hosföljande teckning
utwisar1870, stensättningar med många slingrande gångar, inom hvilka det behagat de
596
Itineraria 4osa 1841_44.indd 596
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
hederwärda Jättarne att springa omkring, tills
de efter mycket omak omsider kommit ur den
kuriösa trollkrets. Äfven dessa minnesmärken anträffas mest på kustorterna, och i Kemi
finnes en antiquitet af detta slag, hvarå man
skönjer ett af stenar infattadt årtal, hvari likväl allenast siffrorna 14-- äro läsbara. Troligen
äro äfven dessa minnesmärken ett verk af
Svenskarne; ty Finnarne hvarken widkännas
dem, ej heller hafva de någonsin visat någon
benägenhet för slik Gymnastik.
Ännu skulle det roa1871 mig, att anföra
några traditioner om Jättarne, deras styrka,
lefnadssätt1872 m. m., men1873 denna min epistel måste i dag expedieras.
roa mig ǁ återstå
lefnadssätt ǁ lefnadssätt, lynne
men […] expedieras ǁ 1. men min
kammare är <otan> ǁ 2. men i dag
är jag bjuden på ett bröllop, och i
morgon måste jag med Domare-suiten expediera detta <---> denna min
epistel. ǁ 3. denna min epistel måste ännu i dag expedieras <emedan>
med några bönder. Kanske kan den
tjena oc[h]
597
Itineraria 4osa 1841_44.indd 597
21.8.2019 16:05:45
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
10 Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/4a04de01acc13e9a06b5e6a6bf63ee88.pdf
c3f74c9c4b36686125e4acf2f4df3d40
PDF Text
Text
Itineraria
The original mscr KK Coll. 539.26.22
(Varia 1.22) p. 355 is a single page
measuring ca. 18.5 x 23 cm.
Det ges dock ǁ 1. i egenskap af ǁ 2. Det
ges wisserligen
äro i ǁ äro kanske de flesta i
hvilka dyrka ǁ som ho
i deras ǁ såsom utan
och […] icke ǁ utan att i det ring[aste]
tillbedja ǁ skänka sin dyrkan åt
wattnet ǁ ~ i deras
Kanske […] märkas ǁ Om denna dyrkan
är ursprunglig, så bör man dock antaga
lefvande […] wäsenden ǁ lefvande, personliga wäsen med själ begåfvade
Af […] slag ǁ Likaså
The mscr KK Coll. 539.2.4 (Fennica 2.4)
p. 127–130 consists of a sheet of paper
folded in two. The size of the pages
thus formed is ca. 11.5 x 37 cm. Castrén wrote out all these notes at once,
but they seem to have been collected
during a longer period. The notes from
Satakunta and Ostrobothnia are most
probably from his voyage to the north
in the autumn of 1841, but the ones
from Mäntyharju and Kesälahti may
even have been collected during the
journey to Karelia in summer 1839.
The shared original form for the infinitive signs for Baltic Finnish and
Saami is a combination of an originally deverbal nominal suffix *-ta/tä and
the sign of the lative *k. In different
languages it has developed phonologically in different ways. On the historical development of the form, see Korhonen, M., 1974: 122 etc. In the Saami
languages the outcome of the t element is what is most clearly visible. In
Finnish standard language and several dialects there is a clusile-like glottal sound which is not shown in writing but can appear in speech. In any
case, it triggers gradation (= alternation of strong and weak grade of certain consonants) like any other consonant. Castrén's grammar of Finnish,
see Castrén 2019: 671–758. (KH)
☙ ❧
Appendix .
Det1612 ges dock1613 individer, och sådana
äro1614 i norra Sibirien de flesta, hvilka1615 dyrka naturföremålen i1616 deras materiella form,
och1617 aldeles icke weta något om de inneboende andarne, aldeles på samma sätt som
de äfven tillbedja1618 himmelen, solen, elden,
wattnet1619 och andra elementära makter. Kanske1620 är denna dyrkan i sjelfva verket den
ursprungliga, men härwid bör märkas, att de
vildar, som t. ex. dyrka träd och stenar, städse
betrakta de dyrkade föremålen såsom lefvande1621 och personliga wäsenden. Af1622 samma
slag är jemwäl den dyrkan, som de egna åt sina
gudabilder. Spörjer man dem, genom hvad under ett stycke träd eller sten, en docka af ekorroch hermelin-skinn kan förwandlas till en gud,
så får man wanligen nöja sig med detta svar:
”wi weta det ej, men wi dyrka samma slags gudar, som wåra fäder dyrkat före oss och under
hvilkas beskydd de lefvat ett lyckligt lif.”
580
Itineraria 4osa 1841_44.indd 580
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
9
Hvarjehanda
anmärkningar1623
Infinit[iv] Ottaat, lähtiät, veät, m. m.1624
Jättrösen omtalas straxt wid ankomsten till
Björneborgs län och särdeles i Säkylä1625, der
de skola finnas vid Säkylä sjö och i Köyliö1626
(?). De kallas Jätin haudat och Hiitten kiukaat.
I Kumo1627 finnes äfven en så kallad Hiien kellari – förmodligen1628 en bergskrefva, som enligt berättelsen är försedd med fasta dörrar,
som innesluta silfver och guld. Ifrågavarande
Jättrösen äro förnämligast vid kusten befintliga – så väl wid Bottniska som Finska viken. I
största mängd anträffas de dock uti Laihela1629.
Norrut anträffas de ännu i Kelwiä1630, ja till
och med i Rautio1631 kapell under Kalajoki,
kanske ännu högre upp. – De flesta Jättrösen
äro aflånga och mer eller mindre infallna i midten. Somliga äro likväl runda och något platta i
spetsen, utan ingröpning. Man har upptäckt
kål i deras botten. (Se vidare Åbo Tidn[in]g)1632.
De äro vanligen uppförda på klippor eller berg.
I Karvia besåg1633 jag flere smärre rösen; men
der omtaltes äfven ett röse, som skall ega tydliga spår af väggar, och der skall Thors (Tuori)
bild blifvit förvarad och dyrkad. Nära intill finnes ett hemman, Tuorila.1634 De i Karwia
☙ befinte❧liga rösen kallas ömsom Hiitten
Kiukat1635, ömsom Lapin rauniot, och voro belägna på smärre hymplar af ett kärr, som
Säkylä is in the region of Satakunta
at N6777099 E248352 (N61°2′53″
E22°10′15″). (TS)
Köyliö (Fi.)/Kjulo (Swe.) is a former parish, at present part of Säkylä in Satakunta at N6784726 E247393
(N61°6′56″ E22°18′35″). (TS)
Kokemäki (Fi.)/Kumo (Swe.) is in
Satakunta at N6800400 E250796
(N61°15′29″ E22°21′7″). (TS)
förmodligen en bergskrefva ǁ ett ställe
i en
Laihia (Fi.)/Laihela (Swe.) is in
Southern Ostrobothnia at N6992774
E247376 (N62°58′35″ E22°0′46″). (TS)
Kälviä is a former parish, now part
of Kokkola in Central Ostrobothnia
at N7086547 E325463 (N63°51′45″
E23°26′52″). (TS)
Rautio is in Northern Ostrobothnia at N7108494 E363700 (N64°4′34″
E24°12′18″). (TS)
Castrén is referring to Ganander
1782. (TS)
besåg jag ǁ finnas
Tuorila is in present-day Merikarvia
at N6871494 E217863 (N61°52′16″
E21°37′54″), and there are Bronze Age
cairns at two separate sites west of the
village, Hiittenkallio and Hirvikallio
(Hiidenharju 484010019 and Hirvikallio 484010022). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna https://
www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/
read/asp/r_default.aspx. (TS)
Hiitten Kiukat ǁ J[ätin]
Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern
Ostrobothnia N7011266 E261092
(N63°9′4″ E22°15′20″). (TS)
skall ǁ enl[igt]
under […] tid ǁ fordom
This is a reference to one of the mythical prehistoric kings of Finland. (TS)
Castrén describes typical the Bronze
Age burial cairns of Western Finland here. Their distribution extends
throughout the coastal region from
Viipuri (Vyborg) to Tornio. The largest ones are from the Early Bronze Age
581
Itineraria 4osa 1841_44.indd 581
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
(ca. 1500–1300 BCE) and usually contain only a few finds or no finds at all.
The cairn burial tradition was adopted from Scandinavia and it is also considered a possible sign of immigration.
The largest cairns are found in Satakunta. Lavento 2015: 160–169. (TS)
Kokemäki.
Tyrvää (Fi.)/Tyrvis (Swe.) is a former parish in Satakunta, today part
of Sastamala, at N6808924 E283025
(N61°21′13″ E22°56′29″). (TS)
No Bronze Age graves are known from
Sastamala at present. Museovirasto,
kulttuuriympäristön
palveluikkuna,
https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Sastamala). (TS)
Castrén means Villala village in the
former parish of Kesälahti in Karelia, now part of Kitee, at N6881937
E634048 (N62°2′45″ E29°33′49″). Cf.
p. 593. No Bronze or Iron Age graves
are known from the village. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.
aspx (Kesälahti). (TS)
Kiiminki is a former parish in Northern Ostrobothnia, presently belonging
to Oulu, at N7224145 E441754 (N65°8′8″
E25°45′31″). No Bronze or Iron Age
graves are known from within its borders. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.
fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Kiiminki). (TS)
Jatulintarha (‘giant’s garden’ or ‘giant’s
enclosure’) means a round or oval stone
labyrinth. These structures are dated
from the Early Iron Age to the historical period. They may have marked territorial right of possession in border regions between villages or parishes, but
a function connected to solar cult has
also been proposed. They are found in
most parts of Europe, also along the
coasts of Finland, but no definite ones
are known from Keminmaa. Museovi-
kallades Lapin lakso – Jag upptäckte i ett af
dem bränd sten. (Jag eger ett spjut, som är uppgräfvet i ett stenröse i Wörå1636). Äfven gyllne
armband skola hafva blifvit funna i dem, samt
i alla aska, i somliga ben. – Ganander omtalar
ett ställe Attan pää, men backen heter rätteligen Ättän otta (af Acce, liksom metsä till
mettä). Der skall1637 under1638 Guns tid1639 hafva funnits ett röse, nu synes inga spår
deraf.1640
Hiidet och Jättiläiset äro i Satakunda identiska.
De hafva varit mycket starka. En Hiisi har fattat tag i en klippa, slungat den 1/8 dels mil
framåt, hvarunder klippan skall hafva brustit,
och har den ena delen deraf nedfallit i Kumo
elf, samt bildat der en fors. Det andra stycket
står ännu vid ett stall, och man kan derå urskilja spåren af Hiisis fingrar. – Hiiet sägas hafva
uppbygt kyrkor. När Kuumo1641 kyrka uppfördes, bodde några Hiidet på ett närbeläget berg,
Ripowaara. När de hörde Kanns (kyrkans
namn) kattar gnälla, nedrefvo de kyrkan, och
anbefalte, att den skulle byggas på sitt närvarande ställe. Då befolkningen åtlyddes, åstad☙ kommo de ❧ att, hvad om dagen uppbygdes,
om natten tillwäxte md hälften.
— Äfven i Tyrwis1642 skola finnas jätterösen.1643
— I Kesälaks Socken och Willa-by1644 finnes
Lapin rauniot en stengraf. Dylika omtalas i
Kimingi.1645
— Jatulin tarhat i Kemi1646 på holmar i Borgå
vid Fin[n]by1647, i Satakunda m. m. En Jatulin
tarha i Kemi har ett1648 årtal som börjas med
14 --. (De öfriga siffrorna äro förstörda).
582
Itineraria 4osa 1841_44.indd 582
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
— Sawolahti är en wik af Saimen1649. Säges fått
sitt namn deraf, att, då Finnarne kommo till
orten, en rök ur någon Lappby lägrat sig öfver
viken.
— Lapinkivi i Mändyharju1650 har erhållit detta
namn, emedan Lapparne på samma sten ställt
en hund att drifva fisk i nätet.
— Hiienniemi i Lochteå1651. Här säges en Hiisi
varit bosatt.
— Tuorila är ett namn på många hemman i
Finland. Likaså Teppo och Luoma k[al]l[a]s ett
hemman i Kalajoki.
Äfven i Torneå brukas1652 Casus-ändelsen -sta
adverbialiter för -sti.1653
Rapia förek[ommer] blott i Arch[angelska] och
Kemi-Finskan.1654
Laib, bröd i Tyskan.
rasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/
mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx
(Keminmaa); Pietiläinen 1999; Ridderstad 2013. (TS)
There are three known labyrinth sites
in the Porvoo (Swe. Borgå) archipelago, on islets on both sides of the island of Emäsalo/Emsalö. The central
point of a triangle between these islands
is at ca. N6674687 E423064 (N60°12′6″
E25°36′44″). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna: Porvoo
613010072 (Andersholmen), 613010036
(Rågskär), 613010037 (Skallerhamn).
https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/
mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx
(Porvoo). (TS)
ett ǁ af
Lake Saimaa (Fi.)/Saimen (Swe.)
in South-East Finland, N6792267
E570813 (N61°15′29″ E28°19′12″). (TS)
Mäntyharju is situated in Southern
Savonia, at N6808485 E490793
(N61°24′37″ E26°49′39″). (TS)
Lohtaja (Fi.)/Lochteå (Swe.) is a former
parish in Central Ostrobothnia, today
part of Kokkola, at N7104134 E329042
(N64°1′18″ E23°30′2″). Cape Hii(d)enniemi cannot be precisely located. (TS)
brukas ǁ förekommer
The use of the elative case ending as
an adverbal derivative is quite usual both in dialects of Finnish and old
literary Finnish. See, e. g. Hakulinen
1979: 231–233. Some adverbs with the
elative ending are also used in standard Finnish (välistä, äkistä). (KH)
There are several different rapia words
in the dialects of Finnish, on the meaning of which see, e.g. Nikkilä1981: 67–
69. Without knowing the meaning and
context it is impossible to say which
one Castrén meant, because information on distribution from his time is
not based on systematic research and
is thus unreliable. On different equivalents to the nomines of general Finnish
in different dialects, see, e.g. Kettunen
1940, map 191. (KH)
583
Itineraria 4osa 1841_44.indd 583
21.8.2019 16:05:44
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
9 Hvarjehanda anmärkningar (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/5dddf510af800a373c85a511fd70823f.pdf
5de12d7e7c2208198ad197414594a9f5
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK Coll. 539.27.3 (Varia 2.3)
p. 253–680 consists of notebooks or
loose sheets, measuring ca. 18.5 x 23
cm. The clean copy was jointly written by several persons. Mscr p. 255–
384 and thereafter from the beginning of p. 606 to the beginning of
p. 607, from the middle of p. 609 until the upper part of p. 612 as well as
p. 617–644 are most probably by Natalia Castrén. M.A. Castrén himself
wrote mscr p. 385–440, from p. 521
to the beginning of p. 606, from the
beginning of p. 607 until the middle
of p. 609 and from the upper part
of p. 612 until the end of p. 614, another probably female person mscr
p. 441–520 and a third, also probably female, person from the upper
part of p. 644 to the end of p. 680.
The parts written by Castrén himself contain relatively numerous
changes. The spelling used by other persons differs slightly from the
spelling used by Castrén himself,
but the inconsistencies have been
preserved unaltered here. The parts
written as a clean copy by Castrén
himself have also his own pagination but in the other parts the situation varies. Therefore, only the
numbering made in the library is
given in this publication.
Mscr pages 335–380 were originally in Castrén’s letter to Fabian
Collan of 4 October 1842, p. 420–435
in Castrén’s letter to F.J. Rabbe of 17
December 1842, p. 438–522 in Castrén’s letter to Collan of 1 May 1843,
p. 531–538 and 549–551 in Castrén’s
letter to Rabbe of 15 September 1843,
and p. 617–623 to Castrén’s letter to
Rabbe of 14 November 1843. Pages
462–470 and 565–614 form a separate travel report. The letters to Collan are preserved in KK Coll. 37.13,
and the letters to Rabbe in SKSA.
☙ & ❧
Resa
8 norra till Lappland,
Ryssland o
Sibirien åren –.1
I
År 1841 anträdde jag i sällskap med D[octo]r
Lönnrot2 och till en del på hans bekostnad en
resa, som enligt vår först uppgjorda plan blott
skulle komma att omfatta vissa delar af Lappland och Archangelska Gouvernementet, men
sedermera till följe af oförutsedda omständigheter för mig erhöll en vida större utsträckning.
Utgångspunkten för denna resa var Kemi moderkyrka3, belägen vid pass 25 verst [öster]4 om
Torneå stad. Enligt förut fattad öfverenskommelse sammanträffade vi här i början af November och anträdde den 13. i samma månad
vår resa uppför Kemi elf5. Emot vår beräkning
var vintern i denna nejd ännu så litet framskriden, att vi i början endast med största svårighet
kunde fortsätta vår färd. Den icke längesedan
banade landswägen ifrån Kemi till Rowaniemi6
och derifrån ett stycke framåt Kemiträsk7 var
icke allenast illa rödjad och af sådan anledning
☙ svår ❧ att fara, utan äfven på många ställen
ännu i saknad af snö. Egentligen är väl Kemi elf
den landsväg, som äfven vintertiden gerna begagnas af de resande; men nu var äfven den
obegagnelig, emedan isarna ännu voro ganska
316
Itineraria 4osa 1841_44.indd 316
21.8.2019 16:05:31
�Lapland, Russia and Siberia –
svaga och osäkra. Vi banade oss emellertid fram,
så godt vi kunde; åkte mest steg för steg och
promenerade äfven ofta till fots medan skjutshästen släpade våra effekter. Efter en i 14 dagar
sålunda verkställd resa hade vi tillryggalaggt
240 verst och anlände så till Salla kyrkby i Kuolajärwi kapell8 och Kemiträsk församling. Härifrån ärnade vi begifva oss in åt Ryska Lappmarken och hoppades genom denna resa göra en
god skörd för vetenskapen, emedan oss veterligt ännu ingen resande hade ordentligen9 undersökt denna del af Lappland i lingvistiskt och
ethnografiskt ändamål. Särskildt intresserade
oss Lapparne i Akkala10 by, ty enligt den Finska
allmogens försäkran hafva dessa hållit sig i
sträng afsöndring så väl ifrån Ryssar som andra
nationer och det syntes oss derföre sannolikt,
☙ att språket och natio❧naliteten hos dem måste
hafva behållit sig renare, än i andra delar af
Lappland. Vårt intresse för Akkala-Lapparna
ökades ännu mera derigenom, att de både i Finland och Lappland anses för det mest trollkunniga folk i hela norden.11 En oförutsedd händelse fogade likväl så, att vi nödgades slå ur hågen
vår tilltänkta Akkala-färd. Vi råkade i Salla ut
för ett ogint, schackrande, illslugt folk, som ej
ville gå våra önskningar till möte och för modererad skjutslega ledsaga oss öfver den 140 verst
vida ödemark, som åtskiljer Akkala från Salla,
utan endast tänkte på att plundra vår klena reskassa. Ur stånd att förmå bönderna till fogligare
anspråk beslöto vi att tills vidare qvarstadna i
Salla och afbida bättre konjunkturer. Såsom vi
hade anledning att förmoda infunno sig äfven
efter få dagars förlopp några Akkala-Lappar i
Salla med särskilda handelsvaror, som skulle
här föryttras, hvarefter de ärnade återvända
The final published text differs sometimes considerably from the original
letters, but the changes are shown
here only if they have either been
made by the editor of Helsingfors
Morgonblad and accepted by Castrén
as such, or if they provide some additional information compared with
the final version. Otherwise, the
reader is referred to the volume of
Castrén’s letters in this series.
In all parts where the mscr in
Castrén’s hand has been preserved,
it is followed in this edition. Otherwise this publication has been made
by combining the clean copy and
the publication in Castrén 1852b.
The changes made by Castrén to the
parts written by someone else show
that Castrén has accepted the clean
copy written by others, but it is inevitable that he also accepted the
NRF version (Castrén 1852b), which
differs from them in some details.
Before Castrén 1852b the mscr
pages 275–334 had been published
in Suomi 1842, p. 3–35, partly Helsingfors Morgonblad 87, 89, 90,
93, 96, 97/1842 (14, 21, 24 Nov., 5,
15, 19 Dec. 1842), p. 420–435 partly in Hf. Mbl. 4–5/1843 (12, 16 Jan.
1843), p. 438–522 in Hf. Mbl. 50–52,
54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (3, 6, 10,
17, 20 July, 14, 17 Aug., 28 Sept., 2
Oct. 1843) p. 531–538 in Hf. Mbl. 18–
19/1844 (4, 7 March 1844), p. 617–
623 in Hf. Mbl. 6/1844 (22 Jan. 1844)
and p. 462–470 and 565–614 in Hf.
Mbl. 37–41/1844 (20, 23, 30 May, 3,
6 June 1844). (Castrén 1842a; 1842c;
1843a; 1843c; 1844a; 1844b; 1844c.)
Elias Lönnrot’s travel letters in
Hf. Mbl 36, 37, 57, 59–61, 80, 84/1842
(19, 23 May, 1, 8, 15 Aug., 20 Oct., 3
Nov. 1842) are from the same journey
as this description. (Lönnrot 1842a;
1842b; 1842c.)
317
Itineraria 4osa 1841_44.indd 317
21.8.2019 16:05:31
�Itineraria
Elias Lönnrot (1802–1884) who
worked as district medical officer
in Kajaani at the time, was a collector of folk poetry, the compiler-author of the epic Kalevala epic and
later Professor of Finnish language
at the Alexander University in Helsinki. Majamaa 1997. (TS)
The church of Keminmaa (Kemi
rural parish) at N7301261 E387770
(N65°48′47″ E24°32′41″).
In Castrén’s letters and travel notes it can be read that he left
Helsinki on 25 June 1841, travelling from there to Kemi via Koski
(Turku Province), Säkylä, Kokemäki, Ulvila, Karvia and Lohtaja. See
Castrén’s letters to Lönnrot on 24
July 1841 and on 23 June 1843 to
Rabbe in the volume of letters and
p. 581–583. (TS)
Mscr and Castrén 1852b: 99: vester. In Castrén’s time, Tornio was
a town of ca. 600 inhabitants. It
is located at N7306206 E369604
(N65°51″2′ E24°8′35″). Teerijoki
2006: 126 etc. (TS)
The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) discharges into the Gulf
of Bothnia at N7296916 E384355
(N65°46′22″ E24°28′26″).
Elias Lönnrot wrote a letter to
the Finnish Literature Society on 12
November announcing their intention to leave on the next day. SKSA
B1611 minutes 1 Dec. 1841. (TS)
Rovaniemi is situated on the River Kemijoki at N7375638 E443436
(N66°29′41″ E25°43′44″). (TS)
The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E519321 (N66°42′57″
E27°26′17″). (TS)
Since 1936 called Salla. The original
centre of the parish, the village of
Sallansuu, used to be situated west
of the present-day Куолоярви at
hem med toma kerisser12 (renslädor). Vi togo
för afgjordt att denna händelse skulle befria oss
☙ ifrån Salliternas roflystna ❧ händer, men dessa
menniskor voro oss för kloka. Medan Lapparne
ännu lågo lägrade ett stycke ifrån byn och vi lefde i okunnighet om deras ankomst, hade några
bönder förenat sig om att uppköpa deras samtliga förråder och sedan förmå dem att aftåga,
utan att ens hafva besökt byn. Denna spekulation misslyckades väl fullkomligt, emedan man
ej förliktes om varupriset, men nu hittade bönderna på den utvägen att göra oss misstänkta
hos de enfaldiga Lapparne. Man inbillade dem
att vi voro utskickade för att tvinga dem13 att
lära sig läsa, att vi skulle fråntaga dem korset
och påtvinga dem vår egen trosbekännelse
m. m.14 Denna sammansvärjning hade till påföljd, att Lapparne oss ovetande lemnade byn.
Harmsna öfver sprattet gjorde vi nu till förargelse en liten ändring i vår reseplan och beslöto
att först begifva oss till Enare15 samt derifrån
efter Jul fortsätta resan till Ryska Lappmarken.
Till detta beslut bidrog äfven i sin mån den upp☙ lysning, vi i Salla erhöllo, att de ❧ Ryska Lapparne ända till Julen äflas med fiskande och bo i
de jemmerfullaste kojor, men derefter draga sig
till sina vinterstugor, hvilka sades erbjuda ett
bättre skygd emot köld och oväder.16
Med denna nya plan i sigte lemnade vi
Salla i början af December, tillryggalade så ett
par mil till häst och satte oss sedan i hvar sin
rensläde. Den första dagen af vår resa åtföljde vi
en liten flod, hvilken var så öfversvämmad af
flödvatten, att vår färd i de kullriga kerisserna
liknade nästan en båtfärd. Min keris var mycket
låg och det hände derföre ganska ofta, att vattnet sqvalade in öfver kerissens bräddar. En gång
318
Itineraria 4osa 1841_44.indd 318
21.8.2019 16:05:31
�Lapland, Russia and Siberia –
blef min ren uppskrämd af en hund, som sprang
af och an på isen. Renen började i yttersta förtviflan löpa från vägen, rände fram och tillbaka
på isen och stjelpte mig slutligen i en sjö af flödvatten. Detta var något att börja med. De följande dagarne färdades vi äfven idel berg och mossor, uthärdade derunder många små äfventyr
☙ med våra ostyriga renar och ❧ anlände slutligen till Tanhua17 by vid Luiro elf18. Efter par dagars hvila härstädes fortsatte vi vår färd uppför
elfven och anlände lyckligt till Korvanen19, det
nordligaste hemman i Sodankylä20, beläget 200
verst ifrån Salla och ungefär på lika stort afstånd
ifrån Enare kyrka.
På nyssnämnda hemman fingo vi till vårt
begagnande ett rum, der enligt Lönnrots anteckning ”något år förut sex räfungar hade blifvit uppfödda.” Rummet vat naturligtvis högst
illa försedt, det ägde väl en öppen spis, men var
i saknad af spjell, hvarför man efter hvarje eldning var tvungen klättra upp på taket och tilltäppa rökhålet med en hötapp.21 I detta näste
uppehöllo vi oss i runda tolf dygn under väntan,
att Ukkos22 – den gamla snögubbens vrede
skulle lägga sig. Jag sprang esomoftast ut på
gården för att tillse, om han ej ärnade befria oss
ifrån snöbollarnas dynasti, men ingen hoppgifvande strimma syntes på himlahvalfvet. Solen
var redan försvunnen på en lång tid och luften
☙ så ❧ förmörkad, att man stundom midt på ljusa
dagen ej såg att läsa utan eldsljus. När omsider
väderleken lugnat sig, samlades på samma
hemman menniskor ifrån östan och vestan,
hvilka i likhet med oss ärnade sig till Enare kyrka. Äfven de hade blifvit uppehållna af ovädret
och legat många dagar på de angränsande
hemmanen. Dagen före Julaftonen skedde
N66°58′3″ E29°12′37″ and has belonged to Russia since the peace
treaty of Moscow 1940. (TS)
ordentligen undersökt ǁ besökt
The Akkala Saami lived at Lake
Imandra. The village of Aˈkkel (Akkala Sa.)/Akkala (Fi.)/Babinsk (Ru.)
used to be situated at ca. N67°32′56″
E32°19′19″. Kulonen 2005; appendix
map in Kulonen & al. 2005. (TS)
The Akkala (Aˈkkel/Babino) Saami
language is at present considered
to be an independent language. It
was characterized as ‘on the brink
of extinction’ in Solbakk 2006: 226,
according to the Unesco Red Book
on Endangered Languages extinct
since 2003, http://www.helsinki.
fi/~tasalmin/fu.html. (TS)
The geres is a boat-like sledge
drawn by reindeer and it was the
most typical winter means of transport in Lapland. Itkonen, T.I., 1948
I: 399–410 with several pictures of
different types. (TS)
dem ǁ Lapparne
The Akkala Saami were of the Orthodox Christian confession. (TS)
Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/
Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). The
chapel of Inari was at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri
(SaaI), at N7648953 E504641
(N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J.,
2003: 132–133. (TS)
See also Castrén’s letters to Alexander Blomqvist 12 Feb. 1842 and
F.J. Rabbe 13 Feb. 1842, published in
the volume of letters in this series.
A village in present-day Savukoski, belonging in Castrén’s time
to Sodankylä, N7490335 E523019
(N67°31′41″ E27°32′23″). (TS)
The River Luirojoki discharges
into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079 E521505
(N67°10′1″ E27°29′48″) and the latter
319
Itineraria 4osa 1841_44.indd 319
21.8.2019 16:05:31
�Itineraria
almost immediately thereafter into
the River Kemijoki. (TS)
Korvanen used to be a village in
Sodankylä, of which only a small
sandbank in the Lokka artificial
lake remains at present, N7538156
E533106 (N67°57′21″ E27°47′26″).
(TS)
Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/
Suáđigil (SaaI)/Suäˈđjel (SaaS) was
one of the first Finnish parishes in
Lapland, originally comprising the
whole of central Lapland from west
to east. The centre of Sodankylä is located at N7477693 E482457
(N67.4151 E26.5902). Onnela 2006:
325–333. (TS)
It was a cabin without a chimney,
still common in the remote parts of
Finland in the 19th century. (TS)
The god of thunder for both the
Finns and the Saami. In Inari Saami
he was called Äijih. Itkonen, T.I.,
1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011:
231. (TS)
ändteligen uppbrottet. Billigheten hade fordrat,
att hela sällskapet på samma gång hade gifvit
sig åstad för att med förenade krafter bryta sig
fram öfver de fruktade Sombio-fjällen, men åtskilliga bland bönderna qvarstadnade på hemmanet till följande dag, emedan de funno det
beqvämare att åka efter oss på banad väg. I förtröstan på Korwanens goda renar och raska
skidlöpare anträdde vi resan i sällskap med tre
Finnar och två Lappar eller inalles sju personer.
Renarnes antal utgjorde vid pass trettio, raidrenarne eller lastdragarne inberäknade. De två
första milen färdades vi på sådant sätt, att en
Lapp rännde fram på skidor i spetsen af tåget
☙ och ❧ ledde efter sig en lös ren, som upptrampade spåret för de efterföljande. På de nästföljande två milen var snön mindre djup, hvarföre
resan nu kunde tillryggaläggas utan skidlöpare.
Härmed var den första dagsresan ändad. Till
natten lägrade vi oss på en drifva och antände
en stockeld, som dock var mera till för namnet
än nyttan. Under det vi sofde, utbrast ett häftigt
oväder och då jag om morgonen vaknade, voro
tvenne reskamrater försvunna. De upptäcktes
dock slutligen under hvar sin drifva, der de sofvit hela natten i ostörd ro. Vid dagens inbrott
lemnade vi åter vår hvilostad under fortfarande
oväder. I början begagnades skidlöpare, men sedan vi uppstigit på det egentliga fjället, var snön
så fast sammanpackad af blåsten, att den nästan
öfverallt bar renen. Det räckte ej länge, innan vi
kommo öfver fjället, nu blef föret åter sämre
men lyckligtvis upphörde stormen och ovädret.
Sjelfva månen blef synlig och stjernorna glindrade på fästet. Trött af resan inslumrade jag i
min keris och tyckte mig i drömmen försatt i en
elegant salon. Stjernorna förekommo mig
320
Itineraria 4osa 1841_44.indd 320
21.8.2019 16:05:31
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
såsom Julljus och granarna presen❧terade sig
såsom menskliga figurer i hvilka jag igenkände
mina bästa vänner som församlat sig för att fira
Julaftonen. Med en af de församlade julgästerna
råkade jag i en häftig strid angående beskaffenheten af några Lappska vokal-ljud och striden
lyktades så, att jag i hettan slog min panna emot
min trätobroders. I detsamma vaknade jag och
kände mycken vedermöda i pannan, ty renen
hade fört mig med hufvudet emot en gran. I yrseln ville jag bedja granen, min stridskamrat23,
allra ödmjukast om förlåtelse och arbetade med
all ifver att få den fastsnörda mössan af hufvudet, då Lappen, som kom åkande bakefter mig,
gjorde den förståndiga anmärkning, att jag borde låta mössan sitta qvar på hufvudet, men lösa
dragremmen ifrån granen. Kort efter detta äfventyr kommo vi till en obebodd kåta, som man
uppbyggd i fjällbygden till de resandes beqvämlighet. Här togo vi nattqvarter, efter att på denna dag hafva tillryggalaggt endast tre mil. Midt
☙ uti kåtan antän❧des en stor julbrasa, köttgrytorna lades på elden och sedan kraftsoppan blifvit förtärd, anställdes ett thekalas, hvars like väl
aldrig blifvit sedt i Suoma-kåtan24. Efter all denna välfägnad lade man sig att sofva, dels på bänkar, dels på golfvet, som utgjordes af marken,
hvarpå man strött något hö och tallqvistar. När
jag om morgonen uppvaknade, blickade stjernorna vänligt in vår hydda genom det halföppna taket. Om denna anblick var skön, så var det
ännu skönare att utanför kåtan betrakta Guds
fria verld. Den var så tyst, så fridsam och högtidlig, såsom hade äfven den firat sin andakt på
ljusets och försoningens dag. Men kort är den
nordiska vinterns ro. Redan före middagen började det yra och vi tackade vår lycka att till
The word stridskamrat was originally ridkamrat in the clean copy
of the manuscript, but Castrén
has added the missing letters. This
seems to show that the clean copy
has been written from dictation.
The Suomu tent (goahti) near
Saariselkä, south of Ivalo, known
today as Suomunruoktu. Itkonen,
T.I., 1948 I: 204; Jantunen 2017,
http://www.kiilopaa.fi/blogi/kirjoitus/2017/04/suomun-ruoktu-toimijo-lonnrotin-aikana-majapaikkana.
html. (TS)
321
Itineraria 4osa 1841_44.indd 321
21.8.2019 16:05:31
�Itineraria
A pair of lakes, Ylempi Akujärvi
and Alempi Akujärvi (SaaI VyeliÁhujävri & Paje-Áhujävri) south
of Lake Inari, at N7618122 E528367
(N68°40′25″ E27°41′57″). (TS)
The clergyman was Josef Vilhelm
Durchman (1806–1891), who served
in several parishes, among other
duties as chaplain of Inari 1838–
1847 and vicar of Ruovesi 1853–
1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13893).
See p. 133–136. (TS)
natten finna skygd undan ovädret i en Lappstuga vid Akujärwi sjö25. Härom hade vi redan
börjat misströsta, ty i hela sällskapet fanns blott
en enda man, som kände vägen, men han var
nästan blind och hade dessutom Juldagen till
☙ ära tagit sig ett så väldigt rus, att ❧ han knappt
kunde styra sin ren. Sistnämnda omständighet
var måhända just vår lycka, ty enligt mannens
egen bekännelse var det hans förträffliga ren,
som under dagens lopp hade varit vår vägvisare
och fört oss till målet, ehuru den blott en enda
gång förrut hade tillryggalaggt samma väg.
Ifrån Akujärwi afreste vi följande morgon och
ärnade samma dag hin[n]a fram till Enare kyrka, men detta var en missräkning, ty då vi kommo på Enare sjö, inbröt mörkret och nu förvillade sig både renen och vägvisaren, af hvilka den
förra aldrig sades hafva blifvit begagnad vid
färden öfver sjön. Stephanus till ära åkte vi nu
länge af och an på en fjärd af den vidsträckta
sjön, hvarvid flödvattnet sqvalade in i min keris
och isade sig fast vid mina kläder. Omsider fann
man spåret, men vår blinda vägvisare vågade
sig numera ej ut på träsket. Vi vände om och
upptäckte en Lappstuga, der vi lägrade oss bland
får och annan fänad, ty stugans menskliga innevånare hade begifvit sig till kyrkan med undantag af tvenne Lappflickor, hvilka sedermera
☙ upptäcktes på en granrisbädd ❧ i skogen, der
de vaktade sina renar. Följande morgonen lotsade oss den ena flickan vid stjernornas sken till
Enare kyrkstad. Här bereddes oss en ganska angenäm hvilostad efter våra mödor. ”Då jag 1837
om våren var rest till Enare, skrifver Lönnrot till
en vän, ”funnos här endast kyrkan och en
mängd usla Lappstugor, nu har stället helt och
hållet omskapat sig, sedan det fått sig en egen
322
Itineraria 4osa 1841_44.indd 322
21.8.2019 16:05:31
�Lapland, Russia and Siberia –
prest.26 Kyrkan har blifvit rödmålad, presten
har en byggning med fem rum för egen räkning
och dessutom finnes här ännu en annan byggning, som består af en sal och tvenne kamrar,
uppförd, såsom jag vill minnas för Kyrkoherdens räkning, som väl bor i Utsjoki, men understundom äfven måste infinna sig i denna Kapell-församling. I nästa sommar skall man ännu
uppföra en tings- och domar-stuga. Förundra
dig ej deröfver att jag nämnt och beskrifvit sådana ting, som dessa byggnader. På andra orter
vore de visserligen ej värda att omnämnas, men
här i Lappmarken! När man någon tid vältrat
☙ sig bland röken ❧ i en Lappkåta, så känner man
först värdet af ett ordentligt hus, liksom man
efter en öfverstånden sjukdom njuter bäst af
helsan, och liksom solen den 18 Januari [1842],
då vi åter för första gången sågo henne, förekom oss så underbart härlig, att man på lång tid
ej kunde vända ögonen ifrån henne.”
Under vår vistelse i Enare erhöllo vi den
upplysning, att den frejdade Lappska missionären och författaren Pastor Stockfleth27, som vi
ärnat uppsöka borta i Alten28, för det närvarande vistades i Karasjoki29, dit man från Enare endast räknar 16 korta mil. Denna lyckliga tillfällighet förmådde oss att i början af Januari
begifva oss till Karasjoki. Denna färd är anmärkningsvärd genom tvenne stora fjällsträckningar, ofver hvilka vägen nästan oafbrutet
fortgår, nemligen Muotka-30 och Iskuras-tunturi31. Den förra passerade vi i sträng köld, men
utan att likväl råka ut för något svårare oväder.
När vi efter en och en half dagsresa skulle sätta
oss utför nämnda fjäll hände mig det missödet,
☙ att renen stadnade midt i sin fart, hvarvid ❧ kerissen slängdes omkull och min högra arm
Niels Joachim Christian Vibe
Stockfleth (1787–1866) was originally an officer and later clergyman and missionary who served
in Finnmark, Northern Norway. He
is remembered especially for his
studies in the Saami language. He
also published literature in Saami,
among other works a translation
of New Testament. Castrén had
met Stockfleth in Pori in the autumn of 1838 when returning from
his first journey in Lapland. They
travelled together to Turku where
they stayed for a couple of days.
Stockfleth had arrived in Helsinki in the summer and had met also
A.J. Sjögren at the beginning of August. See Castrén’s letter to Jacob
Fellman, 15 Dec. 1838, in the volume of letters in this series; KK
Coll. 209.75, Eph. 3, 6, 7 Aug. 1838.
Wichmann 1917. (TS)
Alta (No.)/Áltá (SaaN)/Alattio (Fi.)
on the northern coast of Norway
at N7783264 E814646 (EU89 UTMsone 33) (N69°57′52″ E23°15′6″). (TS)
Kárášjohka (SaaN)/ Karasjok (No.)/
Kaarasjoki (Fi.) in Northern
Norway at N7741674 E909427
(N69°28′0″ E25°30′13″). (TS)
The fell group known as Muotkatunturit
(Fi.)/Muotkeduoddarat
(SaaN) is situated on the Finnish
side of the border. Their highest
point is ca. 500 m high at N7683242
E471484 (N69°15′27″ E26°16′43″). (TS)
The Iškoras fells are on the Norwegian side of the border. Their highest elevation is 644 m at N7722128
E907376 (N69°17′51″ E25°22′5″). (TS)
323
Itineraria 4osa 1841_44.indd 323
21.8.2019 16:05:31
�Itineraria
Jorggástat (SaaN)/Jorgastak (No.) is
on the Norwegian side of the border at N7709659 E923586 (N69°9′46″
E25°43′1″). (TS)
The River Teno or Tenojoki (Fi.)/
Deatnu (SaaN)/Tana (No.) is the
border between Finland and Norway. It flows into the Arctic Ocean
at N7876495 E994663 (N70°30′5″
E28°22′23″). (TS)
jemte körremmen råkade komma under kerissen. I denna svåra belägenhet måste jag framför
allt arbeta att få armen fri, men detta kunde jag
ej åstadkomma utan att tvärtemot regeln släppa
remmen. Nu var det likväl naturligt att renen,
då den kände sig frigjord, icke skulle stå och
vänta, tills jag åter hunnit komma upp i kerissen, utan enligt sin natur skyndsamt ila bort efter sina kamrater och lemna mig på fjället. För
att förekomma detta, fattade jag genast med
min venstra arm, som var lös och ledig, i ryggstödet af kerissen och lät renen sedan draga mig
i släptåg efter sig. Detta sätt att färdas var likväl
så besvärligt, att jag innan kort måste lemna
mig efter. I mörker och yrväder hade denna dag
kunnat blifva min sista, men nu hade jag intet
att frukta, ty blåsten var lindrig och aftonen
klar, så att jag ej lätt kunde förvilla mig ifrån
vägen. Kamraterna hade emellertid tillryggalaggt en half mil, förrän min utevaro upptäcktes
☙ ❧ och det var redan något sent på aftonen, då
de kommo mig till möte. Kort efter detta äfventyr anlände vi till Jorgastak32, ett om vintern
obebodt fiskare-läger vid Teno-elf33, hvarest
Lapparne alltid stadna för att åtminstone beta
sina renar. Vi tillbragte på detta rätt ohyggliga
ställe en sömnlös natt och gjorde uppbrott redan före gryningen. Efter en half mils färd på
Teno elf stego vi på Iskuras-tunturi, der åter ett
äfventyr väntade mig. Min obändiga ren fick vid
färden utför en höjd det infallet att veka från
vägen och rännde efter yttersta förmåga till en
björk, hvaremot jag fick en så häftig stöt, att bloden strömmade från mun och näsa, hvilka partier varit de mest utsatta. I min sorg och bedröfvelse blef jag dock ganska glad när Lönnrot gaf
mig det hopp, att näsan ännu kunde räddas,
324
Itineraria 4osa 1841_44.indd 324
21.8.2019 16:05:31
�Lapland, Russia and Siberia –
ehuru den visserligen blifvit illa blesserad. Då
naturligtvis en och hvar är högst angelägen om
att åtminstone bibehålla denna kroppsdel, fattade jag nu det fasta beslut, att framdeles under
mina renfärder aldrig utsätta den för någon
☙ fara. ❧ Denna försigtighet kan äfven i de flesta
fall iakttagas, så framt man ej är nogräknad om
sina ben, utan i alla svårare fall sätter dem i
sticket och isynnerhet använder dem till att hejda kerissens slingrande rörelser. Härvid måste
man sorgfälligt undvika att stoppa emot med
hälen, ty då är man alltid i fara att bryta benet
af sig, utan man måste sätta sig gränsle öfver
kerissen, trycka knäna fast vid dess sidor[,] låta
benen släpa efter och med sjelfva fötterna hindra kerissen att slänga sig emot träd och stenar.
Theorin är väl ganska enkel, men praktiken
svår, emedan renen just då ger den minsta betänketid, då man är i största behof deraf, vid färden utföre fjällen. Det bär ofta af med sådan
fart, att man ej kan urskilja föremålen omkring
sig, om man annars uthärdar att hålla sina ögon
öppna för den massa af snö, som renen med
sina klöfvar uppsparkar emot ansigtet. Att i
nödfall kasta sig omkull med kerissen är i djup
snö en god konst, emedan kerissens ryggstöd
fäster sig i snön och nästan ögonblickligt hin☙ drar ❧ renens fart; men på fjällen kan denna
utväg icke begagnas, emedan snön här oupphörligen bortsopas af de häftiga stormvindarna.
Rika och förnäma resande bruka alltid hafva åtminstone en lös ren i reserve och låta vid färder
utför höjder binda den bakom sin keris, ty det
är en egenskap hos en sålunda bakbunden ren
att den efter sin yttersta förmåga stretar emot
och städse hindrar körrenen att taga fart. För
mindre bemedlade resande som ej kunna
325
Itineraria 4osa 1841_44.indd 325
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
The distance between the top of
Iškoras fell and Karasjok Church is
ca. 20 km. (TS)
19 January 1842.
Castrén leaves unmentioned here
that after arriving in Inari, from
roughly 3 to 10 February, he visited
a village further away in the fells.
Lönnrot did not follow him there.
See e.g., Castrén’s letters to K.F.
von Willebrand 3 Feb., Alexander
Blomqvist 12 Feb. and F.J. Rabbe 13
Feb. 1842 in the volume of letters in
this series.
fattade ǁ ändteligen ~
On the background and early stages of the expedition, see the introduction in this volume as well
as Branch 1968; Branch 1968: 336–
342; Korhonen, M., 1986: 47; Branch
1973: 262; Branch 1999: 127–130;
Tammiksaar 2009: 145; Сухова –
Таммиксаар 2005: 244; Летопись
Российской Академии Наук II:
324–325. See also Castrén’s letters
to Sjögren 14 Feb. 1842, and to Rabbe 13 Jan. 1844, in the volume of his
letters in this series. (TS)
tillgripa denna utväg, ät det hufvudsakligen att
vid ifrågavarande fjällfärder aldrig söka hejda
renen i dess fart, utan låta den ila fram efter sitt
eget behag. Härom erhöll jag en tydlig föreställning vid färden utför Iskuras-tunturi, som är ett
af de högsta fjäll jag någonsin passerat. Det sänker sig ned i många branta afsattser. Då jag
styrde ned för en af dessa sökte jag med all
makt hejda renen, men stötte mig härvid flera
gånger emot träd och stenar. Vid en annan af☙ satts lät jag åter renen ❧ fara så fort den förmådde, åkte omkull en annan ren, och for öfver
en raid-släda, men kom ändock lyckligt utför
branten. I och med detsamma voro vi på Karasjoki prestgård34 och emottogos med öppna armar af Pastor Stockfleth. I hans sällskap tillbragte vi 10 lärorika dagar och begåfvo oss sedan d.
18 Januari åter till Enare. Gynnad af ett utmärkt
vackert väder var denna vår återresa en verklig
lustfärd. På Iskuras-tunturi visade sig till och
med solen, ehuru den ännu höjde sig föga öfver
horizonten. Då vi efter en dagsresa om aftonen
anlände till Jorgastak, kunde vi ej underlåta att
anställa ett litet kalas i anledning af solens återkomst. Under tiden rymde alla våra renar, men
ertappades lyckligtvis ändock på ett närbeläget
fjäll. Ånnu samma afton begåfvo vi oss åstad,
åkte länge vilse, men upptäckte slutligen en
Lappstuga, der vi tillbragte återstoden af natten.
Följande dag35 anlände vi till Enare.36
Kort efter vår återkomst till Enare erhöll
☙ ❧
jag ifrån Herr Sjögren i Petersburg en skrifvelse, deri han underrättade mig om Kejserl[iga]
Vetenskaps-Akademiens fattade37 beslut att låta
en vetenskaplig expedition afgå till Sibirien och
föreslog mig att i egenskap af linguist och
ethnograph deltaga i denna expedition.38 Då
326
Itineraria 4osa 1841_44.indd 326
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
detta förslag fullkomligt öfverensstämde med
mina egna, innersta önskningar, förklarade jag
mig villig att emottaga Akademiens uppdrag.
Enligt H[er]r Sjögrens skrifvelse kunde dock
den ifrågavarande resan till Sibirien ej företagas
förrän efter förloppet af ett år, och det blef mig
tillåtet att begagna denna tid efter eget godtfinnande. Likväl gaf mig Hr Sjögren det råd, att jag
ej borde afbryta min nuvarande Lappländska
resa, utan enligt den förut uppgjorda planen
ifrån Enare begifva mig in åt Ryska Lappmarken, fortsätta derifrån min färd till Archangelsk
och sedan styra kosan till de Europeiska Samojederna39 och slutligen öfver norra Ural bana
mig vägen till Sibirien, der mitt uppdrag i Aka☙ demiens tjenst skulle begynna. ❧ Huru denna
vidsträckta reseplan af mig blifvit utförd skall i
det följande visa sig.
Samoyeds, meaning here Tundra Nenets, were and still are living along the whole tundra zone of
Russia from the Arxangelˈsk region
in the west to the Tajmyr Peninsula
in the east. Гемуев & al. 2005: 386.
(TS)
327
Itineraria 4osa 1841_44.indd 327
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
The text from here onwards, to p.
334 of the manuscript, was published in Suomi 1842 p. 3–35 (Castrén 1842a). It is probably the same
travel report that Castrén mentioned in his letter to Rabbe on
May 14, 1842. The original mscr
has not been preserved. The text is
published here according to Castrén 1852b, but the differences between the two published versions
have been shown when they originate from Castrén’s hand.
The fragment incorrectly included as page 47 in KK Coll. 539.31.1
(Reseanteckningar 1838 Lappland)
belongs to this phase of his travels. It is published together with
the fragment of travel diary SLSA
1185.1.3. See p. 598.
On the annual market in Inari, see
Itkonen, T.I., 1948 II: 212–213, 219–
221. (TS)
The two spellings of the word
mäktig/mägtig appearing in the
travelogue show among other details that there were editorial inconsistencies in the published travel report. Castrén himself mostly
used the spelling mäktig. Similar
pairs are ega/äga and fremmande/
främmande, with Castrén using the
latter alternative of both.
Sales of spirits were prohibited for
the first time in Lapland in 1740.
Some alleviations were introduced
in 1752 and the ban was practically
forgotten in the following decades,
until all importation of spirits to
Lapland was forbidden in 1838. One
reason for this was the large consumption of alcohol during market
times. Itkonen, T.I., 1948 I: 296–298;
1948 II: 213. (TS)
☙ ❧
II.
Då40 Enare församling intill sednaste tider varit
i saknad af egen prest och blott några få gånger
om året blifvit betjenad med religionsvård af
Pastorn i Utsjoki, så är det tydligt att menigheten vid sådana tillfällen desto talrikare församlat sig vid kyrkan till öfvande af gemensam andakt. Måhända har dock hos större delen af den
församlade Lapp-allmogen andaktsöfningen ej
varit bevekelsegrunden till dessa för mången
ganska långväga kyrkresor. Detta kan med fullkomlig säkerhet påstås icke blott om Ryska Lappar, utan äfven om Norrska och Finska Fjäll-Lappar hvilka vanligen i stor mängd infunnit sig
vid Enare kyrka under de så kallade samlingseller marknads-tiderna.41 Men hvad kan då hafva utgjort den mägtiga42 driffjäder, som förmått
bringa tillsamman menniskor från så många
och så vidt aflägsna landsändar? Mest alla
folkslag ega traditioner om en jordisk sällhet,
en timlig lycksalighet, som gått dem förlorad. Så
omtala äfven Lapparne med känslor af saknad
och sorg den gyllne tid, då bäckar af vin kringflöto Enare kyrka och hundradetal menniskor
☙ strömmade tillsamman, ❧ för att värma sin af
fjällens vindar afkylda blod.43 Sittande vid den
matta eldbrasan i sin ensliga kåta, utbrister
Fjäll-Lappen understundom i en elegie öfver
denna förgångna tid med dess många nöjen och
njutningar. Nu skänker honom Enare marknadsplats intet vidare, än ett sorgfullt minne af
det förflutna. Ytterst sällan händer det i vår ordentliga tid, att någon djerf äfventyrare vågar
trotsa lagens bud och i skogarnes djup undandölja ett ringa förråd af den elyseiska drycken, som dessutom endast hålles tillhanda för
328
Itineraria 4osa 1841_44.indd 328
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
särdeles goda och bepröfvade vänner. Man kan
under sådana förhållanden ej undra deröfver,
att så väl Ryssarne, som äfven Fjäll-Lapparne
till det mesta upphört att besöka Enare marknader. Dessa hafva äfven förlorat sin ursprungligen religiösa betydelse, sedan församlingen erhållit sin egen prest, hvilken det åligger att hela
året om vistas inom kapellet. Icke desto mindre
församla sig Enare-Lapparne efter gammal sed
några vissa söndagar talrikare än annars vid
Gudstjensten och uppehålla sig då flere dagar å
rad i sina vid kyrkan uppförda små stugor. Det
☙ är svårt att säga, hvad dessa ❧ menniskor
egentligen hafva för sig under sina samlingstider, om jag undantager några bröllop, barnsöl
och förlofningar, som vanligen firas vid slika
tillfällen. Det röjer sig här, att Lappen af naturen ej har sinne för nöjen, offentliga förlustelser
eller något gemeinleben öfverhufvud. Hvar och
en synes vara fullkomligt upptagen af egna
småbestyr, såsom kokning, vedsläpning, omvårdnaden af sina renar m. m. På sin höjd kan
man se några vänner och fränder gå och språka
tillsamman i största tysthet. Det måste vara en
särdeles ovanlig händelse, som kan tillvägabringa en större folkskockning. En sådan tilldragelse erbjöd sig någon dag i slutet af Februari månad, då vi, tvenne Finnar, samt ett par
individer af den ädlare, den germaniska stammen, skulle gifva oss åstad ifrån marknadsplatsen. Nyfikenheten och ännu mera ett naturligt
deltagande för de resande förde tillsamman
större delen af den vid kyrkan tillstädesvarande
Lapp-allmogen. En hvar ville arbeta sig fram,
för att räcka handen till afsked och skänka oss
sin välsignelse till vägkost. Härvid strålade ur
Lapparnes trinda solbelysta anleten en innerlig
329
Itineraria 4osa 1841_44.indd 329
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
The fortress and later town of Kola
(Ru.)/Kuola (Fi.)/Kuâlõk (SaaS)/
Guoládat (SaaN) at N68°52′56″
E33°1′9″. The coordinates of places in Russia are given according to
Google Earth if other sources are
not cited. (TS)
Nordkapp in northernmost Norway
at N7930997 E886623 (N71°10′15″
E25°47′0″). (TS)
Kasariselkä (Fi.)/Skállujorŋâ (SaaI)
in Lake Inari at N7660146 E531299
(N69°3′0″ E27°47′4″). See also p. 209.
(TS)
Ukonselkä (Fi.)/Äijihjorŋâ (SaaI)
in Lake Inari at N7648370 E512611
(N68°56′45″ E27°18′52″). (TS)
Castrén wrote about the Saami religion also in his description of his
1838 journey. See p. 90.
A seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a holy
or sacrificial place, also considered
as a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. They are
usually stones or rocks that are in
some way exceptional in the landscape, but sometimes a sieidi can be
also a wooden post. Like the saivo
lakes, also sieidis are liminal places
through which the other world can
be accessed or a contact with it can
be made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316–
321; Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen
2005e with a distribution map; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS)
Per Högström (1714–1784) gives an
extensive description of the Saami
religion in Högström 1747: 172–213
(on sieidis and sacrifices to them p.
182–185, 190–197). (TS)
☙
hjertlighet och kär❧leksfullhet, ett obegränsadt
deltagande för de resande. Mången kunde med
ett förnämt förakt anse denna enfaldiga välvilja,
men Lapplandsfararen, som endast är van att
skåda nakna klippor omkring sig, tecknar en sådan tilldragelse icke blott i dagboken, utan tillika i djupet af sitt hjerta.
Under många välsignelser och lyckönskningar anträdde vi alltså vår långa och besvärliga resa till den Ryska småstaden Kola44, medan
våra Tyska kamrater styrde sin kosa åt
Nordkap45. En talrik mängd Lappar återvände
hem i vårt sällskap. Färden gick till en början
tvärs öfver Enare sjö, men vi hunno på den första dagsresan icke längre, än till midten af det
vidsträckta träsket, då mörkret inbröt och tvang
oss att söka herberge i en obebodd kåta på någon sjöholme. Vi hade på denna dag färdats öfver tvenne stora fjärdar, benämnda Ukon-selkä
och Kattilan selkä46. Den sednare har enligt traditionen erhållit sitt namn i anledning deraf, att
någon Lapp med en kittel, fästad vid ändan af
ett rep, pejlat färdens djup. Benämningen
Ukon-selkä (Äije jarngga)47 har åter en mythisk
☙ grund ❧ och föranleder mig till några anmärkningar rörande Lapparnes fordna Gudalära.48
Öfverallt der Lappsk tunga talas, hör man
traditioner om Seider (Seida, Sieida), d. ä. Gudabilder af sten, för hvilka Lapparne knäböjt och
framburit offer.49 Offren hafva merendels bestått i horn och ben af renar, särdeles vildren.
Högström50 omtalar, att somliga Seider varit
omgifna af ett vidsträckt gärde, och hvilka djur
som helst Lappen skjutit inom denna omkrets,
har han af dem offrat åt Seiden hufvud och fötter samt dessutom vingarna af fåglar. Äfven har
jag hört berättas, att Lapparne på vildrens-jagt
330
Itineraria 4osa 1841_44.indd 330
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
lofvat hufvudet och halsen af en vildren till offer
åt Seiden, ifall jagten skulle aflöpa lyckligt. Den
öfriga, bättre delen hafva jägarne sjelfva förtärt
vid offerstället, men icke dess mindre återvändt
hem med hungrig mage, emedan allt, hvad man
ätit, endast kommit Seiden till godo. Enligt
Högström hafva Ren-Lapparne äfven brukat bestryka Seiderna med renblod, liksom Fiskar-Lapparne besmort dem med fiskflott. När
flottet sedan torkat i solhettan skall den enfaldi☙ ga fiskaren hafva trott, att Seiden förtärt ❧
hans offer. – Både Tornæus och Högström
öfverensstämma deri, att Seiderna ej blifvit formade af menniskohand, utan äro ”sådana, som
naturen tyckes sjelf hafva gjort dem, men hafva
dock merendels en sällsynt skepnad, såsom petrifikater, krusiga och knottriga.” (Högström)
Detta må hafva varit fallet med de flesta. Dock
har jag varit i tillfälle att på någon holme i Enare sjö få se en Seida, upprest af smärre stenar
och afbildad så till form som storlek i likhet med
menniskan. – Om de af Högström omnämnda51
trädbeläten ”tillhuggne af rötter under liknelse
af menniskor” har jag i Lappland kunnat erhålla
någon upplysning, men i Finlands nordligare
trakter anträffas bilder med mensklig gestalt,
formade vid ytan af växande träd. Dessa benämnas Molekit52 och sägas i fordna tider blifvit
hedrade med Gudomlig dyrkan. I Sodankylä
församling brukar man ännu i dag forma dylika
bilder, hvilket sker, då en person för första
gången besöker ett ställe. En sådan bild kallas
Hurikkainen, skild från Karsikko, som i Kajana
län brukas för samma ändamål, men göras på
☙ det sätt, att man afhugger qvistar❧na på ett
träd, med undantag af en enda, hvilken bör vara
riktad åt den trakt, hvarest den resande har sitt
omnämnda ǁ ~ (d<[it]o> pag[ina])
The name Molek (Moloch) is from
the Bible where it repeatedly signifies a non-Christian deity. See Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles&q=
molek&t=niv&c=all. (TS)
331
Itineraria 4osa 1841_44.indd 331
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
See also Castrén 1853a: 204, 206;
Johansson 1997: 73 (http://www.
johannordlandersallskapet.se/oknytt/
1997_3-4.pdf). (TS)
The German scholar Johannes
Schefferus’s (1621–1679) work Lapponia (1673) was the most important work on Lapland for several
decades and was known all over
Europe. Its image of the Saami became the standard one for two
centuries. Klinge 2006; Pulkkinen
2005b. (TS)
Juksakka, Jaabmeakka. ǁ Castrén
1842a:7: Juksakka.
There were several different
feminine áhkká deities in the Saami
religion, and they were mostly
women’s gods. Itkonen, T.I., 1948 II:
308; Pulkkinen 2011: 232–233; Pulkkinen – Porsanger 2005: 281. (TS)
hem.53 – Det är sannolikt, att nyssnämnda Hurikkaiset, ej mindre än Molekit varit Lapparnes
fordna Gudabilder, identiska med de hos Scheffer54 och flere andra författare omnämnda
Wiron Akka, Storjunkare m. m. samt med de af
Högström beskrifna trädbeläten. Utan att vilja
bygga något resultat på denna hypothes är det
emellertid af det anförda tydligt, att Lapparne
varit den råa, sinliga naturdyrkan tillgifne. De
hafva väl i Seiderna ej dyrkat sjelfva stenen,
men å andra sidan icke heller föreställt sig dessa
stenbeläten såsom representanter eller symboler af något Gudomligt väsen, utan Gudomligheten har tänkts inneboende i sjelfva bilden. I
enlighet med denna uppfattning af Seidernas väsen, låter man dem icke blott förtära offren, utan
tilldelar dem äfven lif och rörelse. ”En del Lappar,” säger Högström, ”äro alldeles i den tron, att
desse stenar hafva lif och kunna gå.” Detta bekräftas af en bland Enare-Lappar allmänt gängse
☙ tradition, som omtalar, att ❧ Seiderna länge rört
sig på vattenytan utan att sjunka, då Päiviö störtat några bland dem i Enare sjö.
Utom Seiderna och de ofvanföre nämnda
trädbeläten, förekomma i den Lappska Mythologien äfven några personliga Gudomligheter,
såsom Äije eller Äijsh (i Sv[enska] Lappm[arken] Aija, Aijeke, Atja), Akku, Hiidda, Tuona,
Lempo, Madderakka eller Mudderakka, Saarakka, Uksakka eller Juksakka, Jaabmeakka55. Äldre författare omnämna ännu några andra Gudomligheter, men dessa torde antingen vara
Lapparne pådiktade, eller hafva de sin grund i
något missförstånd, ty de förutsätta så höga religionsbegrepp, som omöjligen kunnat finnas
hos ett vildt natur-folk. Bland dem, som verkligen tillhöra den Lappska Mythologien synas
332
Itineraria 4osa 1841_44.indd 332
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
åtminstone de flesta vara desamma som hos
Finnarne. Så är äfven i Finska Mythologien
Ukko känd under namn af Äijä; Akku är vår
Akka eller Ämmä. Hiidda, Lempo, Tuona äro de
Finska Gudomligheterna Hiisi, Lempo, Tuoni. –
☙ Äije och Akku förekomma i ❧ Enare såsom benämningar på berg, höga klippor, stora sjöar.
Vidare kallas åskan i Finska Lappmarken Äijsh,
som är ett diminutivum af Äije, likasom hos
Finnarne åskan vanligen betecknas med den diminutiva formen Ukkonen. Regnbågen benämnes af de Finska Lapparne Äije daugge56, hvilket
motsvaras af benämningen Ukon kaari hos Finnarne. Hiida har jag endast hört i uttrycket
mana Hiidan (mene Hiiteen). Tuona, Tuone eller
Tuon är upptagen i Lindahls och Öhrlings Ordbok, men så väl i Norrska som Finska Lappmarken är ordet okändt. Jaabmeakka57 (Fin[ska]
Tuonen akka) och Madderakka (Fin. maan akka,
mannun eukko) förekomma äfven i den Finska
Mythologien, men Saarakka och Uksakka äro för
den fremmande. Mythologerna förmena att både
Madderakka, Saarakka och Uksakka blifvit anropade vid barnsbörd, men deras uppgifter äro öfverhufvud föga tillförlitliga, och den närvarande
har måhända blott en philologisk grund. I Svens☙ ka Lappmarken betyder, ❧ enligt Lindahls och
Öhrlings Lexikon, ordet madder (vanligen maddo) härkomst och saret skapa. Genom dessa bemärkelser kan man lätt leda sig till egenskaper,
som blifvit Madderakka och Saarakka tilldelade.
Men D[octo]r Lönnrot har fästat min uppmärksamhet dervid, att dessa benämningar möjligen
härstamma från de Finska orden: manner, fastland, jord, och saari, holme. I philologiskt hänseende möter denna härledning inga svårigheter,
såvida manner (urspr[ungligen] mantere deraf
Arvedávgi or bajándávgi in the present-day North Saami language
Jaabmeakka […] fremmande. ǁ Castrén 1842a: 7 Madderakka, Saarakka
och Uksakka äro åtminstone såvida
lånade från den Finska Mythologien, som ordet Akka i dem ingår.
(TS)
333
Itineraria 4osa 1841_44.indd 333
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
☙
There is obviously an indirect etymological connection between the
Finnish words manner, mantu and
the Saami máddar- ‘pro-, proto’
(e.g. máddar-áddjá ‘progenitor’).
Suomen sanojen alkuperä 2 s. v.
manner, mantu. (KH)
This etymology is no longer accepted, but the explanation of the word
is unclear. Pulkkinen 2011: 232. (TS)
[…] Wiljan Eukko. ǁ Castrén 1842a:
8–9: ~, men jag lemnar oafgjordt,
huruvida den Lappska Gudomligheten antingen omedelbart är lånad af Finnarne eller möjligen utvecklat sig på inhemsk grund förmedelst det inflytande, som Finnarnes Mythologie utöfvat på Lapparnes religiösa föreställningssätt öfverhufvud. ❧ [Footnote:]
Jag har någon gång tillförene omnämnt, att äfven Thor förekommer
i den Lappska Mythologien samt
tillika yttrat den förmodan, att
han ej ursprungligen tillhört den
Skandinaviska, utan den FinsktTatariska folkstammen, I enlighet
med de här ofvanföre uttalade
åsigter måste dock nämnda
Gudomlighet anses för ett lån i den
Lappska Mythologien. [Body text
continues:] Detta inflytande har,
enligt hvad vi i det föregående sökt
ådagalägga, varit hvarken större
eller mindre, än att Lapparne just
derigenom kommit till begreppet
af personliga Gudomligheter. Ty att
Äije, Akku, Tuona m. m. vore hvardera stammen ursprungligen tillhöriga Gudomligheter, är knappt
att förmoda, emedan de hvarken
äro kända öfver hela Lappmarken,
eller ingå i några myther och traditioner, utan blott förekomma såsom ortsnamn eller i några enskildta för både Finnar och Lappar gemensamma uttryck.
mander och slutligen manner) enligt det Lappska språkets lynne och lagar kan öfvergå till
madder, liksom hinta öfvergår till hadde, rinta
till radde, pinta till bidde, kant till gadde, sand
till saddu o. s. v.58 Ifrågavarande härledning bekräftas i afseende å Madderakka ännu ytterligare af följande mig utaf Kyrkoherden J. Fellman
benäget meddelade fragment: Mon laem Madderest ja Madderi mon boadam, Madderakast mon
laem aellam ja Madderakka kuullui mon boadam, d. ä. af Madder är jag och till Madder kommer jag, af Madderakka har jag lefvat och till
☙ Madderakka kommer jag. ❧ Detta är påtagligen en öfversättning af de i vår Christna begrafnings-ceremonie förekommande orden: Af jord
äst du kommen, till jord skall du varda. Om nu i
Madderakka och Saarakka i sjelfva verket de
Finska orden manner och saari ingå, så är ingenting troligare, än att Finnarne omdöpt de
Lappska Seiderna och kallat Madderakka en på
fasta landet befintlig Seida samt med namnet
Saarakka åter betecknat sådana Seider, som
Lapparne dyrkat på sjö-holmar.59 Hvad vidare
Uksakka eller Juksakka beträffar, så kan detta
ord lämpligast härledas ur det lappska Juksu,
fångst, byte. Juksakka vore således identisk med
Finnarnes Wiljan Eukko.60
Efter denna korta utflygt till Lapparnes
dunkla forntid skola vi återkomma till vårt resesällskap. Det har församlat sig61 en grupp kring
den värmande brasan, tänd i midten af kåtan.
Qvinnorna hålla sig dock på något afstånd från
elden, och en ung blomstrande mö har dragit sig
längst i en vrå, der hon med barnsligt nöje betraktar en ring, en sked och en duk – gåfvor,
som hon på marknaden erhållit af sin fästman.
☙ Karlarne sköta med förenade ❧ krafter om de
334
Itineraria 4osa 1841_44.indd 334
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
ångande grytorna, trycka med ifver hvarje uppåtsträfvande köttbit under vattnet och uppfånga
tid efter annan något stycke, pröfvande med
kännare-min, om köttet icke redan kokat tillräckligt.62 Understundom tömmes ett glas
Norrskt brännvin. Vinet löser Lapparnes tungor, man skämtar, berättar muntra historier och
gör sig med ett ord: en rolig afton. Omsider tagas grytorna från elden; sällskapet fördelar sig i
smärre grupper, enhvar kring sin gryta. Sedan
man i djup andaktsfull tystnad intagit en rundlig måltid, sjunker den ena efter den andra med
förnöjdt sinne ned på sin björkrisbädd. Snart
ligga alla försänkta i den djupaste sömn. Sjelfva
elden slocknar; – blott stjernorna vaka derute.
Följande morgonen åtskiljdes sällskapet; – vi fortsatte resan öfver Enare träsk och
kommo så till en enstaka Lappstuga i Patsjoki
by.63 Ställets egare var en bland Lappar ovanligt klok och fördomsfri man. Ganska klart utlade han för mig det förvända i Enare-Lapparnes närvarande lefnadssätt och insåg äfven
☙ tydligt den utväg, hvar❧igenom de kunde
komma sig upp till bättre välmåga. ”Våra renar,” yttrade han bland annat, ”äro en högst
osäker egendom. På en enda natt kan vargen
förstöra en stor del af Fiskare-Lappens ringa
renhjord och under sommaren, då renarne äro
utan all bevakning, händer det ej sällan, att de
förskingras, utan att någonsin mera igenfinnas.
Hvad fiskafänget åter beträffar, så är detta yrke
nästan lika opålitligt som renskötseln. Om nu
sommar-fisket slår illa ut och renhjorden blir
förstörd, hvarmed vill den arma fiskaren då
berga lifvet under den långa vintern? Skulle
han deremot vårda sig om boskapsskötseln, så
hade han icke blott en säker egendom, utan
sig en grupp ǁ Castrén 1842a: 9: sig i
en grupp
On cooking meat soup, see Itkonen,
T.I., 1948 I: 264. (TS)
They probably arrived at presentday Nellimö (Fi.)/Nellim (SaaN)/
Njellim (SaaI)/Njeäˈllem (SaaS) village that formed a part of the Paatsjoki village at N7637857 E552585
(N68°50′49″ E28°18′21″). (TS)
335
Itineraria 4osa 1841_44.indd 335
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
The River Ivalojoki (Fi.) Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN)
flows into Lake Inari at N7628230
E524450 (N68°45′52″ E27°36′18″).
(TS)
Kolonister ǁ Castrén 1842a: 10: Colonister
The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI), discharging into Lake
Mutusjärvi at N7664597 E506893
(N69°5′30″ E27°10′23″). (TS)
Joenjoki ǁ Castrén 1852b: 117: Ioenjoki
The River Joenjoki or Juutuanjoki (Fi.)/Juvduujuuhâ (SaaI) flows
into Lake Inari at the present-day
main or church village of Inari at
N7644295 E500676 (N68°54′35″
E27°1′0″). Suomen kartta 1927: 57.
(TS)
The
River
Paatsjoki
(Fi.)/
Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk
(SaaS)/Паз or Патсойоки (Ru.)/
Pasvikelva (No.) flows from Lake
Inari to the Barents Sea at Kirkenes
on the Russian-Norwegian border,
N7805872 E1079224 (N69°42′43″
E30°6′5″). (TS)
lokala ǁ Castrén 1842a: 11: locala
According to Itkonen, T.I., 1948 II:
122, domesticated reindeer were
not necessary for the Inari Saami,
because their livelihood was mainly based on fishing, wild reindeer
hunting and raising sheep. See also
Kortesalmi s. a. [2007]: 26–27. (TS)
kultur ǁ Castrén 1842a: 11: cultur
kunde äfven genom smörhandeln på Norrige
göra sig en god förtjenst.” Det är obestridligt,
att boskapsskötseln, skulle härstädes kunna bedrifvas med framgång, ty stränderna vid Ivaloelf64, som blifvit upprödjade af Finska Kolonister65, bevisa ögonskenligt, att ängsodlingen är
möjlig i Enare-Lappmark. På få ställen i sjelfva
Finland skall man anträffa en så yppig gräsväxt, som vid nämnda elf, och jag har vid dess
mynning öfverskådat stora slätter, som med
☙ ringa odling kunde bringas ❧ till samma fruktbarhet. Ängslägenheter finnas jemväl vid Kamasjoki66, Joenjoki67, Patsjoki68, på holmar
samt här och der vid sjöstränder. – Det kan ej
vara min mening att boskapsskötseln skall helt
och hållet utesluta renvården och fiskafänget,
den borde endast blifva Enare-Lappens förnämsta näringskälla. Derjemte kan han alltför
väl hålla några renar, fiska, skjuta vildren och
för sitt lifs bergning begagna alla utvägar, som
de lokala69 förhållanden i öfrigt erbjuda. Men
derest boskapsskötseln ej vinner insteg i Enare
församling, så försjunker denna ort ofelbart
allt mera och mera i fattigdom och elände. Detta är lätt att inse, när man besinnar, att renafveln, som i Enare redan länge varit i aftagande70, i fordna tider utgjort en lika vigtig om ej
ännu vigtigare näringskälla, än sjelfva fisket.
Boskapsskötseln vore således blott ett surrogat
för renafveln, hvilket brännvinshandeln med
Fjäll-Lapparne redan utgjort en tid bortåt. Men
skulle det måhända icke vara ändamålsenligare
att söka upplifva renskötseln och bringa allt till
sitt förra? Detta är, enligt min oförgripliga tanke, rent af omöjligt, ty jag är fast öfvertygad
☙ derom, att icke så ❧ mycket yttre förhållanden,
som icke mera Enare-Lappens högre kultur71
336
Itineraria 4osa 1841_44.indd 336
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
vållat ren-afvelns förfall. Det är väl sannt, att
Fjäll-Lapparne äro i många afseenden farliga
för Fiskare-Lapparnes renhjordar, men den
hufvudsakliga orsaken till renarnes aftagande
ligger otvifvelaktigt deri, att Enare-Lappen redan vant sig vid ett slags stationärt lefnadssätt.
Ju fastare Lappen nedslår sina bopålar, desto
omöjligare blir det för honom att underhålla en
större renhjord, så vida renbetet äfven vid de
bästa lägenheter snart blir uppätit72, och en
mansålder åtgår, innan ny mossa åter
uppväxer.
Jag nämnde nyss att Enare-Lapparne redan gjort några framsteg på odlingens bana.
Detta röjer sig förnämligast i deras religiösa
bildning. De äro mycket boksynta och väl bevandrade i sin Christendom, samt älska derjemte ett stilla och Gudaktigt utvärtes lefverne.
Gröfre brott äro ganska sällsynta, om jag undantager den icke ovanliga företeelsen, att Fiskare-Lappen stundom ränner en kula genom
någon från Fjäll-Lapparnes hjordar förvillad
renoxe. Detta anses för en ringa förseelse, såsom man redan kan finna af den obetydliga om☙ ständigheten, ❧ att en särdeles samvetsgrann
Fiskare-Lapp på fullt allvar framställde till mitt
besvarande den frågan, om det verkligen vore
synd att skjuta en och annan af Fjäll-Lappens
renar.73 Öfverhufvudtaget afskyr man dock allt
orättmätigt tillgripande i annan mans egendom.
Enare-Lappen är äfven i motsatts mot andra
Lappar exemplariskt nykter. Liksom de flesta
dödliga försmår han icke ett glas, då det erbjudes honom, men han öfverlastar sig nästan aldrig. – Man förebrår Enare-Lappen för egennytta, vinningslystnad, prejeri, och denna
förebråelse torde ej vara alldeles ogrundad. I
uppätit ǁ Castrén 1842a: 11: uppätet
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
261 a poor fisherman was even allowed to kill a reindeer belonging
to a rich owner, if he really needed
it and later informed the owner of
it. (TS)
337
Itineraria 4osa 1841_44.indd 337
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
ovillkorligt ǁ Castrén 1842a: 12:
ovilkorligt
In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis Henry Morgan (1818–1881) who
considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had
been developed by Enlightenment
philosophers such as Jean Jacques
Rousseau (1712–1778). Broome 1963:
48–49; Burke Leacock 1967: lxv.
Already in the 18th century agriculture was the predominant
source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding
became important during the late
19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185. (TS)
kultur ǁ Castrén 1842a: 12: cultur
Fiskarena ǁ Castrén 1842a: 12: Fiskarne
oländig ǁ Castrén 1852b: 119: eländig
synnerhet har jag hos dem anmärkt en ytterst
minutiös ömtålighet i allt, som i den ringaste
mon kommit att såra deras privat-intressen,
samt en dermed sammanhängande missundsamhet för hvarandras lycka och framgång.
Men sådana egenskaper alstras nästan ovillkorligt74 hos ett folk, som lefver i armod och, för att
berga lifvet, oupphörligt måste kämpa med en
njugg och jernhård natur.75
I fråga om Enare-Lapparnes kultur76 kan
jag ej underlåta att nämna några ord om deras
☙ husliga lif. I detta afseende har civili❧sationen
åtminstone så vida framskridit, att de ega hus,
fastän dessa bebos endast vintertiden. Under
sommaren föra Fiskarena77 ett nomadiserande
lefnadssätt, flytta ifrån ena kåtan till den andra
och fiska än i ett träsk, än i ett annat. Men då
fiskafänget upphör och vintern börjar nalkas, så
drager sig Fiskaren till sin ensliga stuga, uppförd i någon oländig78 bergstrakt. Vid valet af
boningsställe för vintern afser han icke andra
fördelar, än ett godt bete för sina renar, bark till
egen förtäring och bränsle. När någon af dessa
förnödenheter börjar tryta, så måste han söka
sig ett nytt boningsställe. Äldre personer hafva
förtäljt mig, att de nödgats sålunda ombyta boningsplats tre, fyra ja till och med fem gånger
under sin lefnad. Det är klart at Lappen under
sådana förhållanden ej vårdar sig mycket om
sina byggnader. Hans stuga är vanligtvis icke
större, än att den med möda inrymmer familjens medlemmar samt dessutom några får, hvilka oaktadt sitt spaka lynne hållas i fängsligt
förvar under sängen. Dess höjd är under takåsen ungefär lika med en reslig karls storlek,
☙ men på sidorna kan man ej ❧ stå i upprätt ställning. Den till fårahus upplåtna delen af rummet
338
Itineraria 4osa 1841_44.indd 338
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
bildar stundom ett departement för sig, i ty att
den sjunker något ned i jorden. Köket79 utgör
en annan afdelning af stugan80 . Hvad spisen
beträffar, så är dess inrättning ganska enkel.
Den består af tvenne i ögonen fallande partier,
ett fasaväckande gap och ett skorstensrör, hvarigenom lågan obehindradt kan svinga sig i fria
luften. Det enda som stöter på lyx i en Lappstuga, är ett och annat fragment af en glasruta i en
liten fönsterglugg. Bord och stolar kunna räknas bland rariteter. Äfven skedar äro icke allmänna, ty Lapparne sjelfva förtära vanligtvis
sin soppa med slefvar.81 – Framför somliga
Lappstugor finnes en liten utbyggnad, deri man
förvarar sina klädesplagg m. m., som ej få rum i
sjelfva stugan. Rikare Lappar hafva äfven fårahus, och de som ega kor, måste naturligtvis bestå sig ett särskildt fähus. Dessutom har hvarje
hushåll så väl vid sina sommar- som vinter-stationer en eller flera små bodar. Dessa äro upp☙ byggda på höga stolpar, för att deras ❧ innehåll, som till det mesta består i matvaror, måtte
vara bättre skyddadt för vargar, filfrasar och
andra rofdjur.82
Hvad Enare-Lapparnes ekonomi83 för
öfrigt beträffar, så är derom föga att orda, som
icke redan tillförene är nästan hvar man bekant
genom särskilda beskrifningar öfver Lappmarken. Deras förnämsta näringsgren är fiskafänget, såsom de äfven alla äro Fiskare-Lappar. Den
fisk, som ej blir förtärd under sommaren, hänges att torka och besparas för vintern. Men under den kallare årstiden åtnöjer sig Lappen icke
gerna med denna lätta föda. Han äter ett hufvudmål om dagen, som intages sent på aftonen,
och då vill han gerna hafva köttmat. Om morgonen bespisar han sig med föregående dagens
Köket […] enkel. ǁ Castrén 1842a: 13:
Köket utgör en annan afdelning af
stugan och är derifrån åtskild medelst en stock, hvilken löper parallelt med sidoväggen närmast spisen. Sjelfva spisen är åter en mycket enkel inrättning.
stugan ǁ ~ och är derifrån åtskild
medelst en stock, hvilken lö[per]
See also p. 113, 116. Different types
of Saami dwellings are explained
and illustrated in Itkonen, T.I., 1948
I: 174–197, 205–216. Timbered houses were used by the Saami since the
18th century (p. 205–216). (TS)
Here Castrén means the storehouses called nili, which came into use
in the early 18th century. Itkonen,
T.I., 1948 I: 230–235. (TS)
ekonomi ǁ Castrén 1842a: 13: oekonomie
339
Itineraria 4osa 1841_44.indd 339
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
On the diet of the Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 267–268. Also
Itkonen, T.I., 1948 I: 281 mentions
this kind of attitude towards fish
and meat. (TS)
Bread did not become common
among the Saami until the late 19th
century. Itkonen, T.I., 1948 I: 292–
295. (TS)
Milking reindeer became known
only gradually among the Saami
and it was still unknown in the
Kola Peninsula in the early 20th
century. On the dairy economy
and especially cheese-making, see
Itkonen, T.I., 1948 I: 273–278. (TS)
Christmas and Easter, in particular, were times when the Saami
traditionally ate better meals than
in everyday practice. Berries were
eaten especially in the autumn. Itkonen, T.I., 1948 I: 263, 291–292. (TS)
dagligen ǁ Castrén 1842a: 14: dageligen
Such dishes offered to a traveller in
Lapland werer already described in
the early 17th century. Itkonen, T.I.,
1948 I: 268. (TS)
ovillkorlig ǁ Castrén 1842a: 14: ovilkorlig.
There were attempts to launch the
teaching of the Saami language in
the first half of the 18th century, but
they were unsuccessful, because all
books were printed in Southern
Saami, which was unintelligible
in the north. From then on, Finnish became the language of teaching and the church in Lapland until the middle of the 19th century,
when Saami l was gradually taken
into use. Itkonen, T.I., 1948 I: 75–76.
besparingar eller med sin torra fisk.84 Många
Lappar äro dessutom försedda med bröd85, ost
af renar86, kor och får, frusen renmjölk,
hjortron, kråkbär och andra slika läckerheter.87 – Sitt kött får Fiskare-Lappen dels genom
vildrens-jagt, dels från sina egna små hjordar,
men isynnerhet af närboende Fjäll-Lappar.
☙ Dessa sälja väl ogerna ❧ sina renar, emedan
deras hjordar ändock nästan dagligen88 förminskas genom vargen, hvilken för att begagna mig af en Fjäll-Lapps uttryck, ”är lika farlig
för hans renhjord, som Djefvulen är för menniskan,” men brännvinet är en mäktig, en alltbesegrande förespråkare. Kommer man såsom
resande till en fjällby och efter landsens sed
bjuder sitt värdsfolk en eller par supar, så blir
man rikligen begåfvad med renstekar, tungor,
märgben m. m.89 Det anses med rätta såsom en
förolämpning om man vägrar emottaga dessa
gåfvor, men har man engång emottagit dem, så
är det en ovillkorlig90 skyldighet att med
brännvin vedergälla det undfångna godset, enligt ordspråket: ”Gåfva mot gåfva, eller gif min
gåfva åter.” Förglömmer man denna skyldighet,
så blir man derom inom kort erinrad. Härpå
följa åter nya skänker och en ny traktering,
hvilket fortfar, så länge den resande har en
droppe qvar i sitt krus. Häraf synes hvilken
oerhörd vinning en beräknad månglare kan
draga på sin brännvinshandel med Fjäll-Lappen. Ej under, att Enare-Lapparne ansett denna
handel för en vigtig näringsgren.
Sedan jag nu kommit att orda om
Fjäll-Lapparne, torde det vara mig tillåtet att
☙ ännu ❧ bifoga några anmärkningar om detta
slägte. Fjäll-Lapparne stå i religiöst och sedligt
hänseende vida under Fiskare-Lapparne. Dertill
(TS)
Lottáž, ‘little bird’. (TS)
Sjelf […] ömhet. ǁ Castrén 1842a:
15: Sjelf har jag sett […] resa, kyssa
hustru och barn samt smeka dem
340
Itineraria 4osa 1841_44.indd 340
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
är vållande icke blott deras nomadiserande lefnadssätt, utan äfven obekantskapen med de
tungomål, hvarpå religionsundervisningen
blifvit dem hitintills meddelad.91 Icke desto
mindre synes äfven Fjäll-Lappen ega ett djupt
religiöst anlag, ty han läser dagligen vissa
bordsböner, morgon- och aftonböner, samt undervisar med omsorg sina barn i de stycken,
hvari han sjelf är hemmastadd. Liksom Fiskare-Lappen är han en afgjord fiende till vidskepelse och hedendom, samt känner derföre föga
eller intet af sin forntid. Fjäll-Lappens religiösa
sinnelag visar sig äfven i oändlig kärlek till
maka, barn och tjenstefolk. En Fjäll-Lapp berättade för mig, att han under sitt trettioåriga äktenskap aldrig vexlat ett ondt ord med sin hustru, aldrig tilltalat henne annorlunda än med
det vackra ordet ”loddadsham” (lintuiseni, min
lilla fågel)92. Sjelf har jag sett Fjäll-Lappen, då
han om aftonen hemkommit från sina renar eller återvändt från en resa, kyssa och smeka sin
hustru och sina barn med en varm, innerlig ömhet.93 Med denna vekhet i sinnet förenar
☙ Fjäll-Lappen ❧ en djerfhet och frimodighet,
som stundom öfvergår till trotts och förakt för
skick, sed och lag.94 Gröfre brott äro väl bland
Fjäll-Lapparne lika sällsynta som hos Fiskarena, men det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, hvilka ej finnas specificerade i Tio Guds Bud och om dem har
Fjäll-Lappen föga kunskap.95 På äkta fornnordiskt vis älskar han göra sin vilja gällande medelst näfrätten; hans språk är ofta96 fräckt och
hela hans beteende plumpt och öfvermodigt.
Det97 kan ej annorlunda vara, ty oaktadt
Fjäll-Lapparne redan antagit christendomen, så
tillhöra de dock ännu antalet af vilda folk. De-
med en takt och finhet, som blott
derigenom skiljer sig från den civiliserade menniskans, att den ej är
en sedvana utan ett naturligt uttryck af en ren och innerlig kärlek.
och lag. […] föga kunskap. ǁ Castrén
1842a: 15: ~ Detta härrör dock ej af
ett djupt rotadt sedligt förderf, utan
har sin grund i ovana vid sedliga
förhållanden och ett mera civiliseradt lefnadssätt i allmänhet. Gröfre
brott äro bland Fjäll-Lapparne nästan lika sällsynta som i Enare; men
det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, som
ej specificeras i Tio Guds Bud, och
om dem har Fjäll-Lappen föga kunskap.
Itkonen, T.I., 1948 I: 58–61 gives
an overview of jurisprudence in
the Saami area especially explaining cases involving the Saami and
Finnish settlers, but not so much
actual criminal cases within the
Saami communities. The religious
revival movement of Lars Levi
Læstadius reduced the use of alcohol in the Saami community, which
also led to a decreasing crime rate.
The most common crimes among
the Saami were burglary and theft.
Kent 2014: 40–41. (TS)
ofta ǁ Castrén 1842a: 15: stundom
Det kan […] ifrån hvarandra. Castrén 1842a: 15–16: Det kan ej annorlunda vara. Icke kan fjällens son
lefva efter samma norm, som slättlandets bebyggare. Van att ända
ifrån sin spädaste barndom irra
omkring på fjällen och föra ett fritt,
från alla menskliga förhållanden
oberoende lefnadssätt, känner han
ej andra pligter, än dem han kunnat inhemta i familjens och naturens sköte. För att icke behöfva
omskrifva min mening med många
ord och slippa att begagna mig af
341
Itineraria 4osa 1841_44.indd 341
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
de missförstådda orden: sed, sedlighet, civilisation, nödgas jag ehuru mot min vilja, fälla om Fjäll-Lapparne det omdöme, att de ännu tillhöra antalet af vilda folk. Detta röjer sig på det ögonskenligaste i deras yttre lif. Ty att börja med deras
boningar, så uppehålla de sig i tält,
som äro af den uslaste beskaffenhet. De uppföras på följande vis:
Först nedstötas i jorden fyra bågformiga träd på det sätt, att de bilda
tvenne halfcirklar [half-/cirklar],
som ställas i parallel riktning på
par alnars afstånd från hvarandra.
mekanik ǁ Castrén 1842a: 16: mechanik
Tents (goahti) of this type were
in use among the reindeer nomad Saami but became increasingly rare during the 19th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 180–185 (see esp.
figs. 33–36). (TS)
The laavu (Fi.)/lávvu (SaaN) is a
simple, mostly open shelter covered with a fabric. Itkonen, T.I.,
1948 I: 175–177. (TS)
Så besvärliga […] renar. ǁ Castrén
1842a: 16: Ännu mera besvärlig än
flyttningen, är för Fjäll-Lappen den
ständiga bevakningen af renarna.
ras vildhet röjer sig ögonskenligt redan i deras
yttre lif. För att börja med deras boningar, så
uppehålla de sig, liksom de flesta andra vildar i
eländiga tält. Dessa uppföras sålunda, att man i
jorden nedstöter fyra bågformiga träd, bland
hvilka två och två bilda en halfcirkel och äro
ställda i paralell riktning på ett par alnars afstånd ifrån hvarandra. Dessa sammanfogas sedan medelst några tvärträd och nu är sjelfva
skrofvet eller underredet färdigt. Deremot stäl☙ ler man ❧ en mängd stänger i sluttande läge,
lemnar blott ett litet draghål för röken och en
dörröppning. Kring denna rustning drages sedan ett vallmars-täcke, hvaraf en flik tillika utgör dörren. I midten af kåtan göres en eldstad
medelst en sådan mekanik98, att några stenar
radas kring det ställe, hvarest elden skall brinna. Kasta nu litet björkris på golfvet, bred några
renhudar deröfver, så har du byggnaden färdigt
inredd. En sådan kåta (goatte) utgör Fjäll-Lappens högqvarter.99 Här bo hustru och barn
samt ålderstigna personer. Sjelf följer han och
hans tjenstefolk med renhjorden, lägrande sig
stundom i snödrifvan, stundom i en så kallad
laovu, som är en ännu bristfälligare inrättning
än kåtan.100 Den uppslås, så snart renbetet
kring kåtan tager slut och renarne aflägsna sig
blott ett litet stycke derifrån. Finnes renbete ej
mera på nära håll, så blir det en allmän flyttning af tält, husgeråd, matvaror och annan
egendom. Sådana flyttningar inträffa enligt
Högströms uppgift tvenne gånger hvarje månad. Dessutom draga sig Fjäll-Lapparne om våren till hafskusten och vända om hösten tillba☙ ka till fjällen. – ❧ Så101 besvärliga dessa
flyttningar än äro, så har dock Fjäll-Lappen
ännu mera omak med den ständiga bevakning-
342
Itineraria 4osa 1841_44.indd 342
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
en af sina renar. Natt och dag måste han vara på
vakt mot vargen – denna listiga ovän, som lurar i buskarna och begagnar sig af det första
tillfälle att gripa sitt byte. Hufvudsaken vid renarnes bevakning består i konsten att hålla
dem väl tillsamman. Ty då antalet af en FjällLapps renar uppgår till tusendetal och alla Lappar som bo i en så kallad Fjällby, hafva sina renar i en hjord, så är det naturligtvis en
omöjlighet att hafva öga öfver dem alla, om de
slippa att sprida sig i flera smärre flockar. Derföre löper Lappen af och an på skidor och söker
sammanhålla renhjorden medelst hundar, hvilka äro så väl dresserade, att Lappen blott behöfver peka på den ren, som aflägsnar sig från
hjorden, hvarefter hunden genast drifver honom tillbaka. Oaktadt en så sorgfällig omvårdnad, händer det likväl ofta, att vargen får tillfälle att döda flera renar på en enda natt. Under
hela vintern behöfver Fjäll-Lappen ej hafva besvär med att slagta någon ren för eget behof.
☙ Han äter i sitt dagliga lif ❧ endast vargfrat och
går således miste om de bästa stycken, samt
isynnerhet bloden – denna läckerhet, som han
älskar dricka rå. – Man hyser vanligen den falska föreställning, att Fjäll-Lappen endast lifnärer sig med kött. Det är väl sannt, att han till
qvällen kokar sig en kraftig köttsoppa, hvilken
han, i motsatts till Fiskare-Lappen, äter osaltad,
men sjelfva Fjäll-Lapparnes domestiker har jag
sett bespisa sig med bröd, smör, saltfisk, renost
m. m. Till bark som utgör ett vigtigt näringsmedel för Fiskaren, behöfver Fjäll-Lappen ej
taga sin tillflygt. Han är på sitt sätt rik, och detta är hans enda väsendtliga företräde framför
Fiskaren. Ty enligt hvad jag i det föregående
korteligen antydt, står Fiskare-Lappen både i
343
Itineraria 4osa 1841_44.indd 343
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
arkitekturen ǁ Castrén 1842a: 17: architecturen
ekonomiskt ǁ Castrén 1842a: 18:
oekonomiskt
The original Suõ’nnjel (SaaS)/Suonikylä (Fi.) was a Skolt Saami winter village which in Castrén’s time
was on the Russian side of the Finnish-Russian border, ca. N68°45′20″
E30°29′43″. Later, after the peace
treaty of Tartu in 1920 when Russia
ceded the Petsamo/Pečenga area
to Finland the Skolt Saami moved
to Finland and the new village of
Suonikylä was built ca. 50 km west
of the old one. Suomen kartta 1927:
59; see also Kortesalmi s. a. [2007]:
283–284 Sverloff 2003: 19, 30. (TS)
religiöst och sedligt hänseende vida öfver sin
broder på fjällen. Sednast har jag äfven sökt
ådagalägga, att Fjäll-Lappens lefnadssätt är
vida mera vildt och ohyfsadt, än Fiskarens.
Denne tillbringar större delen af vintern i en
kanske alltför ostörd ro hemma i sin stuga, då
deremot Fjäll-Lappen har att kämpa med köld,
☙ storm och oväder ❧ samt öfverhufvud nödgas
föra ett lif, som mera liknar djurets än menniskans. – Fiskare-Lappens byggnadssätt utvisar ej några stora framsteg i arkitekturen102;
men då han en gång byggt upp ett hus, kommit
sig till får och möjligen någon ko, så har han
derigenom med ett stort steg närmat sig till en
stationär lefnadsart. Såvida han likväl om somrarne irrar omkring och stundom äfven om
vintrarne flyttar bo, så är han ännu till hälften
nomad, och bildar sålunda en länk emellan
Fjäll-Lappen och Nybyggaren. Fiskare-Lappen
är i sjelfva verket stadd i en brytningsprocess,
men alla brytningar äro svåra, och hos Enare-Lapparne har öfvergången ifrån nomad till
fastboende nybyggare alstrat ett ekonomiskt103
förfall. Måtte de som kunna något verka för
Lapplands väl, inse beskaffenheten af nämnda
brytning och söka bringa Enare-Lapparne, icke
till fjällen, icke till de Norrska fjorderna, utan
till det mål, hvartill de sjelfva omedvetet
sträfva, som är ett fullkomligen stationärt
lefnadssätt.
☙
Efter alla dessa omvägar skola vi ändte-❧
ligen rusta oss på resan. Dervid få vi likväl icke
göra oss någon brådska, ty för att renarne skola
härda ut på det tolf mils långa hållet från Patsjoenniska till den Ryskt-Lappska byn Synjel104,
måste de i ostörd ro få njuta sin koitto-lepo
(skymnings-hvila) och derpå ännu beta en
344
Itineraria 4osa 1841_44.indd 344
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
stund. Sedan är det en svårighet att fasttaga renarne. Man fångar dem med en snara, hvilken
kastas så, att hornen fastna deri. Men somliga
renar, isynnerhet de, som äro af vildrensras105,
låta ej lätt snärja sig, utan skygga redan på afstånd för menniskan. – Måltiden, på morgonstunden intagen, är ej så hinderlig för Lappen,
som den vanligtvis är för Finnen. Men begge
ega de samma obegripliga förmåga att förhala
tiden, utan att någonting väsendtligt ändock
blir uträttadt. Sålunda var äfven vid vår afresa
från Patsjoenniska middagstiden nära för handen, då vår värd omsider gaf tecken till uppbrott. Detta tillkännagifvande sker vanligtvis
alltid, förrän renarne blifvit förespända, ty denna operation är så enkel, att dertill, enligt Lap☙ pens sätt att tala, alls ingen tid är af nöden. ❧
Den verkställes på följande vis.106 Kring renens
hufvud bindes en grimma, hvarvid körremmen
är fästad. Oket består af mjukt renskinn, och
bildar en ögla kring renens hals, sträckande sig
ända under frambenen. Dragremmen utgör en
beståndsdel för sig, den löper mellan renens ben
och är med ena ändan fästad vid oket samt med
den andra vid en lycka, som sitter under spetsen
af renslädan. Denna liknar till sin yttre form en
på midten afsågad båt, är försedd med ryggstöd
och har för balancens skull en bred köl107 i bottnet. Till sin storlek är renslädan så beskaffad, att
en person beqvämligen kan sitta deri och ännu
hafva en rensel till stöd emot fötterna.
Nu äro renarne förespända och allt i ordning. Lappen läser ännu i tysthet sitt ”Fader
vår” och sedan bär det öfver backar och berg,
med en hastighet, som knappt kan öfverträffas
af något annat än fågelns bevingade flygt. Snart
hejdar dock renen sin fart, och nu börjas den
vildrensras ǁ Castrén 1842a: 18: vildrensrace
See also Itkonen, T.I., 1948 I: 412–
415 with illustrations. (TS)
köl i bottnet ǁ Castrén 1842a: 19: köl
345
Itineraria 4osa 1841_44.indd 345
21.8.2019 16:05:32
�Itineraria
tigger […] stormen. ǁ Castrén 1842a:
19: tigger om stöd af en ungdomsvän och qvider bittert, då
stormen ej unnar honom den glädjen att dö i fred.
då han […] snö ǁ Castrén 1842a: 19 …
då han hopat öfver dem en ättehög,
hvilken åtminstone under vintern
undandöljer de nakna liken
drifvor ǁ Castrén 1842a: 19: små ~
kolossala ǁ Castrén 1842a: 19: colossala
This address shows that also this
text probably comes from a letter.
vanliga, oföränderliga lunken, som genom sin
enformighet uttröttar både kropp och själ. Det
☙ är mycket uppfriskande att stundom få sätta ❧
sig utför någon ättestupa, men vägen emellan
Patsjoenniska och Synjel löper beklagligen
hvarken öfver fjäll eller några höga berg. Deremot kommer man att färdas öfver en oräknelig
mängd mer eller mindre vidsträckta sjöar, och
dessa pröfva allra mest tålamodet, emedan de
äro ödsliga, enformiga och dessutom lemna fritt
spelrum för väder och vind. Lyckligtvis ligger i
vår väg jemväl mycken skog, hvarest man åtminstone har något skygd för vinden, men äfven här finnes ingen annan omvexling, än den
som kan upptäckas i olikheten emellan tallarna,
intet annat lif, än hvad som röjer sig i vilddjurens spår, intet annat ljud än vindens tjutning
och en sorglig klagan af något åldrigt träd, som
lutande under årens tyngd tigger108 om stöd af
sin granne och fruktar att förkrossas af stormen.
Många bland hans bröder ligga redan kullstjelpta
och förkrossade af den skoningslösa tyrannen,
men denne har likväl ärat sina motståndare såsom hjeltar, då109 han öfver dem hopat stora ättehögar af snö. Hvad äro dock dessa drifvor110
emot de kolossala111 vårdar, som naturen upprest öfver sin egen graf? Du112 tror kanske, att
☙ de endast ❧ äro molnskyar – dessa mörka vålnader, som skymta der långt i fjerran. Ser du ej
huru orörligt de stå på sitt ställe, säger dig icke
allt, hvad du skådar omkring dig och bland annat jordens egen hvita svepning, att de blifvit
satta till att vittna om död och förgängelse?
I en sådan dyster skepnad framställde sig
för mitt sinne den Lappska naturen under början af vår färd från Patsjoenniska. För att gifva
åt mina betraktelser en annan riktning körde
346
Itineraria 4osa 1841_44.indd 346
21.8.2019 16:05:32
�Lapland, Russia and Siberia –
jag vid lägligt tillfälle fram till vår förare och
sökte bringa å bane något muntert samtal med
Lappen. Jag sporde honom bland annat huru
det kom till, att vi, efter att hafva passerat Ryska
gränsen, fått öfver oss ett fullkomligt oväder.
Lappen genmälte, att vid sjelfva gränsen, i stället för tullkammare, varit ett heligt ställe, en
basse baikke113, så kallad, emedan derå finnes en
Seida. I fordna tider hafva Lapparne aldrig rest
förbi Seiden, utan att dervid göra sin måltid och
naturligtvis äfven offra något åt Guden. Ännu i
dag iakttaga Ryska Lapparne denna plägsed, af
fruktan, att de annars skola öfverfallas af hunger
och andra plågor, hvarmed den förgrymmade
☙ Guden bestraffar ❧ en sådan öfverträdelse.
”Måhända”, tillade Lappen leende, ”hade Seiden
äfven af oss kräft något offer och vill genom detta oväder visa, hvad han förmår.” I afsigt att
blidka Gudens vrede anställdes en libation, men
den tjenade nu mera till intet. Ovädret fortfor
och nästan tilltog. För oss fanns således ingen
annan utväg, än att med ihärdigt lugn afbida
ovädrets utgång och trösta oss med hoppet att
få tillbringa natten vid en god eldbrasa. Detta
hopp gick äfven i fullbordan. Vi funno en tall
som låg kullstjelpt på marken, och hade en rot,
vid hvilken snart sagdt en evig eld kunnat underhållas. Dervid gräfde vi en rymlig grop, gjorde i dess botten en bädd af qvistar, bredde på
vindsidan ett segel (loudet), ställde grytan på
elden och sutto sedan förnöjda vid den värmande brasan. Vi hade nu mera intet men af vinden;
den tvertom underhöll vår brasa vid friskt lif
och roade oss genom sin konversation114 med
tallarna. Det förstås af sig sjelft, att man vid ett
sådant tillfälle ej underlåter att tömma ett glas
och upplifva känslans glöd genom erinringen af
Bassi báiki (SaaN) meaning sacred
place. (TS)
konversation ǁ Castrén 1842a: 20:
conversation
347
Itineraria 4osa 1841_44.indd 347
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
ekonomi ǁ Castrén 1842a: 21: oekonomie
minnen ǁ Mscr and Castrén 1842a:
21: reseminnen
Lake Sulkusjärvi (Fi.)/Sulgušjävri
(SaaI) at N7632492 E565418
(N68°47′46″ E28°37′15″). (TS)
Lake Puolžâhjävri (SaaI) on the Russian side of the present-day border
at N68°46′45″ E28°45′30″. (TS)
Lake Algašjaur at 68°44′48″
E28°54′56″. (TS)
In Castrén 1852b: 128 this name was
incorrectly changed to Kamajäyri.
Lake Karnjaur is situated at
N68°47′5″ E29°8′14″. (TS)
Lake Ylä-Njaannamjärvi or more
probably Ala-Njaannamjärvi (in
Russian Ilja-Njaannamjarvi and
Ala-Njaannamjarvi) at N68°49′27″
E29°26′51″. (TS)
Lake Kallajaur west of Lake Kukkesjaur. Suomen kartta 1927: 59.
(TS)
Lake Nollesjaur between Lakes
Kallajaur and Kukkesjaur. Suomen
kartta 1927: 59. (TS)
Lake Kukkesjaur at N68°42′53″
E30°12′30″. (TS)
There is no actual mountain ridge
east of the Njaannamjärvi lakes.
(TS)
detsamma ǁ Castrén 1842a: 21: detta
berg
sina vänner och annat, som man eger dyrbart i
sitt saknade hemland. Sålunda går tiden lätt och
☙ lustigt under ❧ väntan på den kostliga soppa,
som ofelbart förhjelper Lapplandsfararen till en
rolig hvila i sjelfva den djupaste vildmark. –
Vederqvickt genom en ljuflig sömn, är man redobogen att möta, hvad hellst den nytända dagen må bära i sitt sköte. Den 27 Februari var en
sådan dag, om hvilken jag kunde säga perdidi
diem, ifall jag verkligen vore en iso herra, såsom
de Finska skjutsbönderna stundom kallat mig,
då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och
andra resenärer, färdats beskedligt med deras
hästar och språkat förtroligt med dem sjelfva
om deras ekonomi115, lefnadsförhållanden och
mera dylikt. Om denna dag finner jag bland
mina minnen116 antecknat föga mera, än namnen på en mängd sjöar, som lågo i vår väg ända
ifrån Patsjoki till Synjel. De äro: 1) Sulkishjäyri117. 2) Puoltshihjäyri118, 3) Alkäsjäyri119, 4)
Karngjäyri120, 5) Njannomjäyri121. 6) Tshoalmejäyri, 7) Kallajäyri122, 8) Noblasjäyri123, 9) Gukkisjäyri124. Emellan Njannomjäyri och Tshoalmejäyri löper en temligen hög bergsrygg,
benämnd Ukka-shaelke125. På detta berg fanns
troligen åter en hungrig Seida, ty så snart vi
☙ kommit ❧ öfver detsamma126 utbröt ett häftigt
yrväder, som tilltog dessmera ju närmare vi
hunno till byn och på det milslånga Gukkisjäyri
höll på att helt och hållet förhindra vår ytterligare framfart. Sedan det ändteligen lyckats oss
att komma deröfver, återstod ej mera än en half
mil till byn. Enhvar lärer dock inom sig hafva
gjort den erfarenhet, att liksom tidens längd
icke alltid låter bestämma sig efter timmar och
minuter, så är äfven den geometriska måttstocken af famnar och fot mången gång icke lämplig
348
Itineraria 4osa 1841_44.indd 348
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
till bestämmande af vägens längd. Det är otroligt huru lång en half mils väg förefaller i Lappland, då man blir öfverfallen af yrväder, är uttröttad efter en mödosam resa och börjar längta
att ändtligen få träda under ett gästfritt tak.
Man anstränger sina synorganer till det yttersta, för att få se den efterlängtade elden skymta
fram emellan träden. Fantasin127 underlåter ej
att gäcka den otålmodige Lapplandsfararen med
tusende eldar, som vänligt vinka honom till sig,
men i nästa ögonblick försvinna, för att sedan
på samma sätt åter tändas och slockna. Ledsen
☙ vid detta ❧ bedrägeri anser man sjelfva den
sannskyldiga elden för ett dylikt gyckel, tills
hundarnes omisskänneliga helsning öfvertygar
den resande, att att han omsider hunnit till
målet.128
Sedan vi sålunda kommit till den första
Lappby inom Ryska området, skulle det väl
höra till ordningen att taga i ögnasigte det mest
anmärkningsvärda, som orten erbjuder. Men
såsom Synjel är den närmaste gränsby till Enare, så äger den äfven mycket gemensamt med
Finska Lappmarken, som ej igenfinnes i andra
Ryska Lappbyar. För att således förvärfva oss
någon kännedom om de Ryska Lapparne öfverhufvud, synes det vara ändamålsenligare, att vi
förutsätta såsom bekanta äfven åtskilliga andra
Lappbyar och i grund af denna bekantskap med
några allmänna drag utmärka de Ryska Lapparnes lynne, lefnadssätt och andra förhållanden. I
afseende å lefnadssättet skilja sig Ryska Lapparne ej mycket från våra Enare-Lappar.129 De
lifnära sig hufvudsakligen genom fiskande och
lefva under sommaren kringspridda vid sina
☙ träsk, vid floder och hafsstränder, ❧ boende i
kåtor eller andra slags Fiskare-kojor. Men om
Fantasin ǁ Castrén 1842a: 22: Fantasien
Cf. also KK 539.31.1 p. 47, field note
ending at this point (see p. 598).
See Лукьянченко 2003a: 78–85.
(TS)
349
Itineraria 4osa 1841_44.indd 349
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
Castrén’s logic seem to be based on
the assumption of reindeer herding
as an original means of livelihood
in the Saami region. According
to Solbakk 2006: 40 and Лукьянченко 2003b: 66, reindeer husbandry actually became common
on the Kola Peninsula in the late
19th and early 20th century, i.e.,
after Castrén’s time, when immigrants from Norway came into the
region. Лукьянченко 1971: 32 assumes that there had never been a
deeply-rooted tradition of reindeer
husbandry in the western parts of
the Kola Peninsula before it was replaced by a fishing economy. (TS)
Imandra is a large lake at N67°48′19″
E33°8′34″. (TS).
Notozero (Ru.)/Nuorttijärvi (Fi.)/
Njuohttejávri (SaaN) used to be a
lake at ca. N68°30′52″ E31°8′12″. At
present, it is part of the Upper Tuloma artificial lake. (TS)
Лукьянченко 1971: 34–44 gives
a description of different fishing
methods in the Saami communities
of the Kola Peninsula in the late
19th century with reference to their
roots further back in history. (TS)
hösten och sednast efter jul-fastans utgång flytta de till sina vinterboningar, hvilka ej äro så
vidt skilda från hvarandra, som Enare-Lapparnes, utan efter det Ryska sättet mästadels sammanpackade i trånga byar. Sjelfva detta boningssätt bevisar tillfyllest, att de Ryska
Lapparne ej kunna vara i besittning af stora
renhjordar, emedan i sådan händelse nejden
innan kort skulle blifva utblottad på renbete och
byn följakteligen nödsakad att den ena gången
efter den andra ombyta boningsplats. Men så
ringa är antalet af deras renar, att smärre byalag
kunna uppehålla sig tiotal år på ett och samma
ställe. Att de Ryska Lapparne vant sig ifrån renskötseln130 och nästan uteslutande slagit sig på
fiskeri, dertill gifves mera än ett skäl. Först och
främst är naturen utmärkt gynnande för sistnämnda yrke. Ishafvet och Hvita Hafvet äro
verkliga guldgrufvor för Fiskaren. Dessutom
finnas inom Ryska Lappmarken ett par stora
och fiskrika träsk Imandra131 och Nuotosero132,
☙ samt en oräknelig mängd ❧ smärre insjöar. Hvi
skulle ej Lappen begagna dessa näringskällor
och utbyta det vilda fjäll-lifvet emot Fiskarens
jemförelsevis mycket lättare värf?133 Också torde den Grekiska religionen i sin mon hafva bidragit till att vända Lapparnes håg åt detta yrke.
Ty då denna religions bekännare nästan halfva
året måste umbära den slags föda, som Lappen
kunnat erhålla från sin renhjord, så blef det äfven af religiös grund en nödvändighet för den
Ryska Lappen att kasta sig på en annan näringsgren. Då han vidare måste afhålla sig från köttmat äfven på den tid, då han, engång vorden
Fiskare, har vård om sina renar, och blott ett par
månader om året är i tillfälle att lifnära sig med
denna föda, så har han i sanning föga skäl att
350
Itineraria 4osa 1841_44.indd 350
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
underhålla stora renhjordar, om detta annars
vore möjligt för en Fiskare-Lapp. Emellertid är,
näst fiskafänget, renvården Ryska Lappens förnämsta näringsgren.134 – Äfven handeln tjenar
honom till ett bergningsmedel. Således finner
☙ man Gudabilden och ❧ besmanet vanligen alltid hängande på väggen i hans stuga. Här frågas
sällan, hvad man får gifva den resande till mat,
utan han måste låta sig afväga fisk, bröd och i
allmänhet allt hvad han ärnar förtära. Så röjer
sig i allt en öfverhandtagande handelsesprit,
men de Ryska Lapparne äro ännu alltför fattiga,
för att kunna företaga några egentliga spekulationer135, göra resor, besöka marknader. Ändock
visar sig understundom vid Enare kyrka en och
annan Lapp från någon närbelägen Rysk Lappby, hitkommen i någon handelsaffär136. Likaså
besökes äfven Salla i samma afsigt af Akkala-Lappar. Om man öfverhufvud vågar tro på de
Ryska Lapparnes stigande i ekonomisk137 förkofran, så är utan tvifvel sistnämnda egenskap
eller deras handelsesprit det medel, hvarigenom
de skola gå framåt. Boskapsskötseln är för detta
folk alldeles främmande. Ingen enda bland dem
eger en ko, icke ens alla hafva får. Det är så
mycket mindre troligt, att uppmärksamheten
☙ skall rigtas åt detta håll, som boskaps❧skötseln
äfven försummas af Ryssarne – deras
läromästare.
I boningssättet visar sig en stor mångfald
hos de Ryska Lapparne.138 Största delen af dem
bor under vintern i stugor, hvilka i det närmaste
likna Enare-Lapparnes och således äro låga,
mycket trånga samt försedda med en öppen
spis. Den mest i ögonen fallande skiljaktigheten
består i taket som i Enare är upphöjdt men i
Ryska Lappmarken brukas plattadt. In i sjelfva
Лукьянченко 1971: 44–54 also
emphasizes hunting, especially
sea hunting with traditions going
back to the Neolithic Period on the
coasts of the Kola Peninsula. (TS)
spekulationer ǁ Castrén 1842a: 23:
speculationer
handelsaffär ǁ Castrén 1842a: 23:
handels-speculation
ekonomisk ǁ Castrén 1842a: 23:
oekonomisk
Also Лукьянченко 1971: 88–105
describes several different types
of buildings with comparison with
the Scandinavian Saami region but
without any analysis of their relationship to each other. (TS)
351
Itineraria 4osa 1841_44.indd 351
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
Itkonen, T.I., 1948 I: 206 quotes this
description in his account of Skolt
Saami dwellings. (TS)
De […] ihopsydde ǁ Castrén 1842a:
25: Sistnämnda plagg, äro hos de
Ryska Lapparne tillhopasydda
stugan visar sig den olikhet, att de Ryska Lapparne i stället för säng hafva breda bänkar kring
rummet. – Vid hafskusten, i fjälltrakter och på
trädfattiga orter i allmänhet bo de Ryska Lapparne äfven vintertiden i kåtor. Dessa äro dock
gjorda af träd eller bräder, uppställda i något
lutande riktning. Kåtan är bredast i midten och
smalnar mot hvardera ändan. Väggarna löpa
dock icke tillsamman, utan i kåtans begge ändar
befinnes en smal sidovägg. Taket är platt och
torfbetäckt; golf saknas; midt i kåtan finnes en
vanlig eldstad. – Ett tredje slag af boningsrum
☙ utgöres af pörten, hvilka ❧ dock äro vida mindre och bristfälligare än våra Finska rökpörten.
Ugnen hvilande på ett underlag af träd har en
rundad form; den liknar våra badstugu-ugnar,
men är vanligen mycket liten och så illa uppförd
att lågan slår genom stenarna. Rökhålen tilltäppes med en uppstoppad säck eller dyna, som
med tillhjelp af en stång ditlyftas.139 – Ännu finnes hos några få Ryska Lappar ett fjerde slag af
boningar, nemligen ordentliga stugor, fullkomligt lika med de Ryska Karelarnes och således
äfven försedda med vanliga rör-ugnar. Hos de
Lappar som ega antingen rökpörten eller sistnämnda slag af stugor är kåtan förnedrad till
kök. För samma ändamål begagnas kåtor äfven
på flere ställen i Österbotten, hvilket bruk utan
tvifvel är ett spår af Lapparne.
Klädedrägten är hos alla Lappar ungefär
densamma. Lappens oumbärligaste klädespersedlar är renmudden samt skor och benkläder af
renbenlingar. De140 tvenne sistnämnda plaggen
äro hos de Ryska Lapparne ihopsydde; andra
Lappar hafva dem åtskilda, men dock så väl
☙ fast❧snörda om smalbenet, att snön ej kan
tränga sig derigenom. Norska och Finska
352
Itineraria 4osa 1841_44.indd 352
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
Lappar bära i köld omkring halsen en björnskinnskrage, hvilken ej blott skyddar öron och
ansigte utan äfven betäcker bröstet och axlarna.
Ryska Lappar sakna detta plagg; men i stället
för att andra Lappar hafva föga skygd för ansigtet af sin mössa, som är den ”Ryska kuskmössan”, är dessas hufvudbonad försedd med örlappar, hvilka täcka en stor del af ansigtet. – På
detta sätt är Lappen företrädesvis141 klädd på
sina resor och denna klädnad är ungefär densamma hos karlar och qvinnor. Största olikheten består i mössan, hvilken enligt det
Ryskt-Lappska modet, hos karlarna har en rundad, men hos qvinnorna en plattad, högre och
bredare kulle. Den Finskt-Lappska qvinnomössan har jag någon gång tillförene142 beskrifvit. I
sitt hvardagliga lif bära i vår Lappmark så väl
karlar som qvinnor, en klädnad af vallmar143,
som i det närmaste liknar en skjorta, men i Ryska Lappmarken har man utom mycket annat
äfven antagit den Ryska nationaldrägten.144
☙ ❧
Efter dessa anmärkningar, som blott beröra de Ryska Lapparnes yttre förhållanden, skola
vi nu nämna några ord om deras inre lif. I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg145 ståndpunkt. De hafva föga eller
ingen146 kännedom af Christendomens anda
och föreskrifter, ingen af dem kan läsa i bok och
ganska147 sällan betjenas de med religionsvård
af prester från någon närbelägen Rysk by eller
stad.148 Sabbaten blir således icke helgad af dem
annorlunda, än som en hvilodag. På sin höjd går
man i bönehuset, som dock finnes i hvarje by
eller pogost149, och gör några korsningar framför Helgonbilderna, hvilken ceremoni150 kallas
bön. I sitt dagliga lif iakttaga Ryska Lapparne
troget den Grekiska kyrkans ceremonier m. m.,
företrädesvis klädd ǁ Castrén 1842a:
25: klädd
Castrén 1842b from the journey to
Lapland in 1838, published in this
volume.
vallmar ǁ NRF: vadmal
On the clothing of the Russian
Saami, see Лукьянченко 2003a:
85–92; 1971: 122–144. (TS)
When inspecting the manuscript
for printing in Castrén 1852b, printing official (censor) C.A. Sanmark
struck out the words beklagligtvis
alltför. See his note on mscr p. 315.
C.A. Sanmark struck out the words
eller ingen. See mscr p. 315.
ganska […] betjenas de ‖ C.A. Sanmark changed the text published in
Castrén 1852b: endast sällan kunna
de betjenas. See mscr p. 315.
Castrén 1842a: 25: I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg ståndpunkt. De
hafva föga eller ingen kännedom
af Christendomens anda och föreskrifter; ingen af dem kan läsa i bok
och ganska sällan betjenas de med
religionsvård af Prester från någon
närbelägen Rysk by eller stad.
This version is the same that
Castrén aimed to publish in NRF
but it was changed by the censor.
A pogost was a parish and tax-paying district in the Russian countryside especially in the Middle Ages,
but the name was used also later.
Nenonen – Teerijoki 1998: 396. (TS)
ceremoni ǁ Castrén 1842a: 25: ceremonie
353
Itineraria 4osa 1841_44.indd 353
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
kulten ǁ Castrén 1842a: 26: culten
hälsa ǁ Castrén 1842a: 26: helsa
charlataneri ǁ Castrén 1842a: 26:
charlatanerie
Shamans, however, used various
hallucinogens to achieve a trance.
Mental instability has also been
referred to as a characteristic of a
shaman. Siikala – Hoppál 1992: 10–
11, 26–40. (TS)
okultiverade ǁ Castrén 1842a: 26:
ocultiverade
som hör till den yttre kulten151; men under denna christna yta döljer sig mycken öfvertro och
vidskepelse. I synnerhet är tron på trolldom hos
dem starkt rotfästad. Högst i anseende stå de
förr omnämnda Akkala-Lapparne för sina magiska kunskaper. De äro äfven i Finland så be☙ ryktade att ❧ bönder ända ifrån Savolax vallfärdas till dem, i afsigt att återvinna sin hälsa152,
sina förlorade skatter eller hvad som tilläfventyrs kan ligga dem ömt om hjertat. Om Akkala-Lapparnes sätt att gå till väga vid sina signerier har jag ej erfarit vidare, än att de falla i en
magisk dvala och derunder erhålla uppenbarelser, som för dem äro i ett eller annat hänseende
nödiga. Lapparne mena härom, att själen i detta
tillstånd öfvergifvit kroppen, att den färdas vidt
omkring och förskaffar sig alla slags erforderliga upplysningar: kunskapar om det stulna godset, söker utreda sjukdomens upphof, o. m. d. –
Att denna dvala numera är till stor del
charlataneri153, torde ej kunna dragas i tvifvelsmål.154 Men den är så allmän hos alla okultiverade155 folkslag och i alla verldsdelar, att man
omöjligen kan tvifla på dess ursprungliga verklighet. Också torde detta fenomen i sjelfva verket icke höra till antalet af dem, som allenast
kunna förklaras genom den animala magnetismen, d. ä. som ej kunna förklaras. Den är till sin
☙ grund ingenting ❧ vidare, än en vanmakt efter
den onaturliga extas, hvartill trollkarlen upparbetar sig under sin magiska handling. Troligen
framställa sig för honom under detta vanmaktstillstånd, liksom i sömnen, hvarjehanda orediga
föreställningar om det, hvarmed hans själ sednast varit sysselsatt. Dessa har man tagit för uppenbarelser, och således ganska naturligt börjat
anse dvalan för ett magiskt medel. Man säger
354
Itineraria 4osa 1841_44.indd 354
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
att trollkarlen när som helst kan försätta sig i ett
sådant tillstånd, och äfven det anser jag för möjligt, så vidt fråga är om trollkarlar som tillhöra
vilda nationer. Åtminstone står detta fenomen i
sammanhang med många andra, som berättas
om råa nationer. Jag vill blott anföra några få,
som kanske äro mindre vigtiga, men derigenom
ändamålsenligare, att de röra Ryska Lappar. –
Man hade under min resa i Lappmarken ofta
gifvit mig den varning, att jag borde taga mig
väl i akt för de Ryska Lapparne och i synnerhet
deras qvinnor, emedan de understundom skulle
☙ råka i vanvettigt till❧stånd och derunder ej
veta hvad de göra.156 I början lyssnade jag ej till
dessa berättelser, utan ansåg dem för vanliga,
den Lappska nationen pådiktade fabler. En157
gång hände det mig att jag uti en by i Ryska
Lappmarken stötte tillsamman med några Karelare, samt tvenne Ryska köpmän. Bland dem
varnade mig åter någon att icke på minsta vis
uppskrämma de Lappska qvinnorna, menande
detta vara en res capitalis. I sammanhang härmed berättade en Karelare följande tilldragelse:
”Då jag uti min ungdom fiskade i hafvet, råkade
jag en gång på en båt, som roddes af Lappar. I
båten fanns äfven en qvinna, som höll ett spädt
barn i sina armar. Då hon varseblef min ovanliga klädedrägt, blef hon så utom sig af förskräckelse, att hon kastade sitt barn i sjön.” En annan
Karelare androg åter en så lydande berättelse:
”För många år sedan befann jag mig i en krets af
Terska Lappar. Vi sutto och samtalade öfver likgiltiga ämnen, då plötsligt ett slag, liksom af en
☙ klubba eller hammare, lät höra sig ❧ bakom
väggen. Men hvad händer? I ögonblicket digna
alla Lappar ned på golfvet, sprättla litet med
händer och fötter, blifva sedan orörliga såsom
So-called Arctic hysteria, which
was known to occur especially
among women over 40. According
to T.I. Itkonen, it had almost disappeared in the first decades of the
20th century. He cites several descriptions of it by different authors.
Itkonen 1948 I: 152; II: 453. (TS)
In Raznavolok. See the next page.
355
Itineraria 4osa 1841_44.indd 355
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
knifvar, yxor ǁ Castrén 1842a: 27:
yxor, knifvar
lik. Efter en stund börja de åter resa sig och förhålla sig, såsom hade ingen ovanlig tilldragelse
egt rum.” För att öfvertyga mig om dessa och
andra likartade berättelser af de Karelska bönderna, erbjödo sig de Ryska köpmännen att visa
mig några prof på de Lappska qvinnornas lättskrämdhet. Dessförinnan undanskaffade han
alla knifvar158, yxor och andra tillhugg, som
voro lätt åtkomliga. Derpå trädde han helt hastigt framför en qvinna och slog sina händer tillsamman. Straxt rusade qvinnan lik en furie på
honom, ref, slet, slog och piskade honom på det
eftertryckligaste. Efter att sålunda en stund hafva misshandlat den arma köpmannen, dignade
hon ned på en bänk och utstod en våldsam kamp
innan hon återfick andedrägten. Återkommen
till full sans, gjorde hon det beslut, att ej vidare
låta skrämma sig. Också aflopp det nästa försöket så, att hon blott uppgaf ett gällt, genomträngande skri. Medan hon gladde sig öfver det
☙ misslyckade försöket, viftade ❧ den andra köpmannen en näsduk förbi hennes ögon, men
sprang i och med detsamma sjelf ur rummet. Nu
var det att se, huru qvinnan rusade från den ena
till den andra, kastade en till marken, slog en
annan, slängde några mot väggen, skakade andra från håret. Sittande i en vrå af rummet afbidade jag med otålig ängslan, att ordningen äfven skulle komma till mig. Med fasa ser jag
henne slutligen fästa vid mig sin vildt stirrande
blick; derpå rusar hon emot mig med utsträckta
armar och skall just hugga i mitt ansigte med
sina naglar, då tvenne handfasta Karelare i en
behaglig stund ryckte henne åt sidan. Vanmäktig nedsjönk hon i deras armar. Det troddes att
mina glasögon retat henne till detta vilda raseri.
Man sökte äfven uppskrämma en ung flicka
356
Itineraria 4osa 1841_44.indd 356
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
fakta ǁ Castrén 1842a: 28: facta
Magins ǁ Castrén 1842a: 29: Magiens
på det sätt, att en perta nedfälldes på hennes
hufvud. Hon skrek till och sprang ut. Ytterligare
slog man med en hammare emot yttre väggen.
Den ofvanberörda qvinnan spratt till, men i och
med detsamma betäckte någon hennes ögon
med sina händer, och då sansade hon sig has☙ tigt. – ❧ Dessa fakta159, huru obetydliga de äfven må vara, torde ändock kunna tjena till bevis
derpå, att råa menniskor med lätthet kunna
bringas ur sin fattning och råka i ett vanmäktigt
tillstånd. Särdeles bör detta gälla om trollkarlar
och besvärjare, hvilka genom häftiga extaser
och sina själskrafters onaturliga ansträngning
ofta våldfört sig emot sin menskliga natur.
Men för att återkomma till de Ryska Lapparnes trollkonst, så har jag hos dem icke uppdagat några besvärjelse[-]formler, liknande Finnarnes läsningar, utan allenast anmärkt vissa
traditionella konstgrepp och symboliska handlingar. Såsom ett bevis på denna art af trolldom,
må jag anföra, huru en qvinna i Ryska Lappmarken botade en ledvrickning. Hon förde sina fingrar af och an på det vrickade stället och tycktes
likasom leta efter plågorna. Efter mycket letande
lyckades det henne äfven att få dem mellan sina
fingerspetsar. Derpå klämde hon dem mellan
sina naglar, förde dem så till munnen, sönder☙ malade dem mellan ❧ tänderna och utspottade
slutligen de sålunda tilltygade plågo-andarne.
Detta upprepades flere gånger, men dervid förekom ingen läsning, ty qvinnan språkade under
hela den löjliga operationen öfver likgiltiga ämnen. Vidare förmår jag ej utreda mig öfver beskaffenheten af de Ryska Lapparnes trollkonst,
emedan jag hvarken kunnat samtala med dem
så ledigt, som det hade varit af nöden vid utredande af Magins160 hemligheter, ej heller
357
Itineraria 4osa 1841_44.indd 357
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
besökt de delar af Ryska Lappmarken, hvarest
trollkonsten hufvudsakligast bedrifves.
Ännu några ord om de Ryska Lapparnes
lynne. Det Lappska lynnet är sig temligen lika
öfverallt; det är att liknas vid en bäck, hvars bölja flyter fram så sakta, att man knappt märker
om den ens rör sig. Ställer sig något större hinder i bäckens väg, så böjer den sig vackert åt sidan, men kommer ändock slutligen till målet. Så
är ock Lappens lynne: stilla, fredligt, eftergifvande. Frid är hans valspråk; om frid är hans
första fråga, frid är hans afskedshelsning, frid
☙ hans allt. Friden ❧ älskar han som modren det
barn, hon närt vid sin egen barm. Sagan täljer
att i det Lappska landet allt i yttre måtto är naket, fult och fattigt, men tillägger, att i djupet
döljes det renaste guld. En skönare skatt kan väl
knappt ägas än det fridfulla lugn, hvaraf Lappen är i besittning. Utblottad på de flesta af lifvets njutningar, omgifven af en obetvinglig natur, försänkt i armod och elände, är honom
beskärd den afundsvärda lott, att med ett orubbligt lugn kunna uthärda alla vedermödor. Han
fordrar blott, såsom ett oundvikligt vilkor för
sin trefnad, att icke blifva störd i njutningen af
sitt lilla, icke rubbad i sina gamla sedvanor eller
på något sätt ofredad. Den missgynnsamma naturen drifver honom ofta till arbete och rörlighet, men dessemellan öfverlåter han sig gerna
åt ett makligt, eller, efter hans egen terminologi,
fredligt lif. Han älskar icke vidtutseende planer,
kloka beräkningar eller någon slags utåt rigtad
verksamhet, utan lefver helst försänkt i en stilla
begrundning öfver religiösa föremål eller andra
☙ ämnen, som förefinnas i hans lilla verld. – ❧
Det torde redan synas af denna korta skildring,
att den Finska typen återspeglar sig äfven i det
358
Itineraria 4osa 1841_44.indd 358
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
Lappska folklynnet. Likasom Lappen besitter
också Finnen i grunden samma lugna, fridfulla,
fördragsamma väsen. Äfven han viker gerna
undan, så länge det blott är fråga om en småsak;
men gäller det en i hans tanka vigtig angelägenhet, då är han en hjelte. På samma sätt eggas
Lappen stundom till en ytterligt envis ansträngning, men förlorar lätt den lugna sansen, som
sällan öfverger hans manligare broder – Finnen.
Den inåtvända själsverksamheten, den lugna
meditationen är äfven gemensam för dem begge, men161 den är dock hos Lappen mera dvergartad än hos Finnen. I djupet af det slutna lynnet döljer sig hos dem hvardera en viss grad af
slughet och aktsamhet eller misstänksamhet –
karaktersdrag162, hvilka dock i vida högre grad
tillhöra Lappen än Finnen. Vidare hafva äfven
Lapparne sin dryga del af det sorgsna lynne,
som karakteriserar163 Finnarne och den Finska
☙ stammen öfverhufvud, men den djupa sorg, ❧
som skoningslöst tär på sin egen märg, och blifvit räknad till den ”Finska heroismen”, denna
sorg torde ej höra till det Lappska lynnet. Det är
under karakteren164 af ett yttre betryck, som
Lappens sorgsna sinne vanligen framträder. Öfverhufvud synes det, som skulle Lappen vara
Finnens svagare broder, eller såsom hade han
ärft mera af sin moder, Finnen deremot mera af
sin fader. – Såsom vi nu i korthet sökt skildra
det Lappska folklynnet, sådant röjer det sig äfven hos de Ryska Lapparne på många afsides
belägna ställen. Men i de byar, som ligga vid
den stora Murmanska stråtvägen hafva Lapparne redan börjat träda ifrån sitt ursprungliga
skaplynne. Den inre förnöjsamheten har gifvit
vika för en yttre, tanklös glädtighet, den stilla
begrundningen har nödgats lemna rum för en
men […] Finnen. ǁ Castrén 1842a:
30: men hos Lappen är den dvergartad, jemförelsevis med den colossala Finska begrundningen.
karaktersdrag ǁ Castrén 1842a: 30:
charaktersdrag
karakteriserar ǁ Castrén 1842a: 30:
charakteriserar
karakteren ǁ Castrén 1842a: 30: charakteren
359
Itineraria 4osa 1841_44.indd 359
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
förgäfves ǁ Castrén 1842a: 31: förjäfves
invånarenas ǁ Castrén 1842a: 31: invånarenes
national-karakteren ǁ Castrén 1842a:
31: national-charakteren
Söndagarna ǁ Castrén 1842a: 31:
Söndagarne
Ryssarna ǁ Castrén 1842a: 31: Ryssarne
The title of a district police chief
from 1775 until 1917. Большая российская энциклопедия 12: 91 [Исправник]. (TS)
From then on, their numbers have
remained the same or have decreased slightly. The most recent
figures are from the mid-1990s,
and according to them there were
1,500–2,000 Saami in Russia. Less
than half of them speak the Saami
languages any more. Solbakk 2006:
223–225. (TS)
praktisk klokhet, det lugna lifvet är utbytt emot
en fjäskande rörlighet. Hos dem söker man förgäfves165 den vekhet i sinnet, den hjertliga välvilja, som så fördelaktigt utmärker andra Lappar. Handelsandan samt den täta beröringen
☙ med Ryssar och ❧ Karelare har tjenat till att
bringa dem ur sitt naturliga oskuldstillstånd.
Äfven har det Lappska skaplynnet lidit mycket
genom invånarenas166 beblandning med Ryska
Karelare. Men framför allt har den ryska national[-]karakteren167 intryckt omisskänneliga
spår i det Lappska lynnet. I en krets af Ryssar
igenkänner man väl alltid den tysta, saktmodiga
Lappen, men i förhållande till andra Lappar är
han redan en Rysse. Det Ryska språket tyckes
han tala lika ledigt, som sitt modersmål. I saknad af egna sånger älskar han understundom
att gifva luft åt sina känslor i något Ryskt qväde.
Om Söndagarna168 roar han sig, till och med på
den kallaste vinterdag med bollspel och andra af
Ryssarna169 lånade förströelser. Äfven i Lapparnes husliga lif märker man idel Ryska bruk och
plägseder, för att ej tala om den Ryska klädedrägten. Hvad vi i det föregående ordat om deras glädtighet, rörlighet, handelsesprit m. m. det
är allt en följd af Ryskt inflytande. Man kan i
grund af allt detta ej annat förmoda, än att de
Ryska Lapparne förr eller senare skola fullkom☙ ligt assimileras med den Ryska ❧ nationen, och
det så mycket mera som de ej ens hafva eget
bokspråk. De Ryska Lapparnes ringa antal tjenar såsom ett ytterligare stöd för en sådan förmodan. Enligt de uppgifter, jag erhållit af
Ispravniken170 i Kola, utgöres hela den Lappska
befolkningen i Ryssland in summa af 1844
själar.171
360
Itineraria 4osa 1841_44.indd 360
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
Kanske […] tillägga ǁ Castrén 1842a:
31: Ännu borde vi kanske tillägga
derpå ǁ Castrén 1842a: 32: derå
Kanske172
borde jag ännu tillägga några
anmärkningar om de Ryska Lapparnes språk,
men det torde redan vara hög tid att tänka på
afresan. Låtom oss derföre utan alla omvägar
och vidlyftigheter anträda det 150 verst långa
hållet till Kola. Må vi icke ens fästa någon särdeles vigt vid den omständigheten, att våra renar
blifvit rikligen utsmyckade med klockor, bjällror
och en myckenhet brokiga remtyg. Vi kunna
blott ej med stillatigande förbigå den för Lapplandsfararen ändock ganska vigtiga frågan om
väderleken, utan måste anmärka, att den 1 Mars
var en i sjelfva Lappland ovanligt ruskig dag.
Deröfver anstår det oss likväl ej att föra någon
klagan, såvida samma himmelens vrede måste
uthärdas af ett nyfödt barn, som i vårt sällskap
☙ föres till den hyperboreiska staden, ❧ för att
der intagas i Herrans församling. Visst är den
moderliga famnen mera skyddande än en öppen keris; men ehuru vi ännu på sätt och vid äro
barn i Lappland, kunna vi likväl med temligen
manligt mod vältra drifvorna ifrån oss. Dessutom är det en källa till förtröstan, att vi en gång
fått goda renar, och de Ryska Lapparne hafva
dertill den berömvärda seden, att köra friskt.
Också gingo de två första milen, så att säga, i ett
andetag. Så vidt jag kunde se omkring mig för
snöflingorna och det inbrytande mörkret, var
denna väg öfverallt skogbeväxt. Sedan kommo
vi på det vidsträckta Nuotosero (Nuotjäyri,) färdades derpå173 ytterligare tvenne mil, stego så i
land och togo nattqvarter vid en brasa på drifvan. Det är intressant att se, med hvilken utomordentlig hastighet den Ryska Lappen tillreder
sin brasa. Han täljer några spånor, bryter några
qvistar, spjelkar några klabbar, föser allt detta
kring en tjäru-stubbe, och straxt har han brasan
361
Itineraria 4osa 1841_44.indd 361
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
finsk ǁ Castrén 1842a: 32: Finsk
Wolf (Canis lupus). Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/suomi/
fi/nisakkaat/susi. (TS)
färdig. Den duger väl knappt till annat än tobakseld, eller att smälta snö till dricksvatten;
men hvad göres honom behof af något bättre,
☙ då han ligger insvept i renhudar, fällar och ❧
fårskinnspelsar? Enare-Lappen använder vanligtvis mycken tid och möda på sin brasa; den
blir ock i samma mon bättre, men är dock intet
emot en ordentlig finsk174 stockeld. Fjäll-Lappen vårdar sig ej om brasa. Då han om aftonen
träffar på ett godt bete åt sin ren, gräfver han en
grop i snödrifvan och sofver der i god ro intill
morgonen. Denna konst är ock att föredraga
framför en dålig eld. Har man en god lappmudd,
drager den öfver öronen, träder ut armarna och
håller äfven dem inom mudden, så kan man rätt
väl uthärda en vinternatt på fjället. Men så snart
man eger det ringaste tecken till brasa, kläder
man gerna den tunga mudden af sig, och då
händer det vanligen alltid, att man ej får njuta
en så rolig hvila, som det kanske varit påräknadt. Man vaknar genomfrusen och måhända
öfversnögad, flyr så till brasan – den är slocknad. Man blåser upp en ny eld, lägger sig och
insomnar, för att efter en stund åter vakna i en
lika ömklig belägenhet, som förra gången. Sålunda tillbragte jag natten vid vår närvarande
hvilostad. När omsider den efterlängtade mor☙ gonen grydde, fortsattes ❧ resan ännu en mils
väg på Nuotosero. Ulfvar175 lupo, likt hundar, på
det ödsliga träsket och sneglade glupskt på våra
feta renar. De hade under natten legat på lur och
ofredat renarne hvilka nu voro trötta och alldeles uthungrade. Komna i land, måste vi således
göra halt och låta renarne beta. Renen prisas
högt af Lapparne för dess utomordentliga natur-instinkt, till följe hvaraf den genom drifvor
af snö kan urskilja om mossa finnes för handen,
362
Itineraria 4osa 1841_44.indd 362
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
tillryggalaggt ǁ Castrén 1842a:33:
tillryggalagt
afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts
så snart den blott sticker nosen i snön. Såvida
likväl denna förmåga utgör vilkoret för djurets
bestånd och hela tillvaro, är den kanske mindre
beundransvärd, än åtskilliga andra egenskaper,
som jemväl anträffas hos goda renar. Så har jag
icke nog kunnat förundra mig öfver den egenskap, som några renar ega, att de utan det ringaste tecken till väg eller spår sjelfmant, föra sin
körare till målet, om de allenast en enda gång
förut tillryggalaggt176 samma väg. Äfven det
vittnar om renens goda egenskaper, att han med
ett så enkelt ting, som körremmen är, kan läras
till att förstå och lyda sin körare. Kastar man
☙ denna rem på högra sidan om ❧ renen, så löper
han åstad, men stadnar åter, så snart remmen
blir kastad på den venstra. Denna manipulation
tjenar dock till intet då det bär utför backar och
berg; ty här följer renen icke körarens, utan sitt
eget hufvud, som bjuder honom att sätta af det
bästa han förmår. En sådan färd är nöjsam men
kan ock stundom blifva ganska farlig, såsom jag
sednast erfor uti en backe, hvilken mötte oss efter några timmars färd från det nyssnämnda betesstället. Backen är mycket hög, och stora tallar
växa vid vägen, som i många krökningar slingrar sig ned på en elf, benämnd Nuotjoki. Oaktadt yrvädret de näst föregående dagarne var
vägen mycket hård, ty den skyddades af skogen
och vinden hade äfven legat öfver den motsatta
sidan af berget. Genom mycket åkande hade på
vägen bildat sig smärre afsatser, hvilka likt vågor höjde och sänkte sig hela backen utföre. Här
fick min ren det infallet att löpa efter sin yttersta
förmåga. Kerissen flög ifrån den ena afsatsen
till den andra, utan att det minsta vidröra mar☙ ken. När den i nästa afsats177 åter stötte ❧ emot
den stenhårda vägen, var det en icke ringa
363
Itineraria 4osa 1841_44.indd 363
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
dragremmen ǁ Castrén 1842a: 34:
körremmen
afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts
afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts
dag ǁ Castrén 1842a: 35: dagen
kolossalt ǁ Castrén 1842a: 35: colossalt
svårighet att hålla sig i kerissen. Om der ännu
råkade växa något träd tätt invid vägen, såsom
fallet var mest öfverallt, så måste man skynda
sig att vända kerissens botten deremot, emedan
annars hufvudet stod i fara. Men hände det att
vägen i och med detsamma böjde sig åt motsatt
riktning, så skulle man med tillhjelp af händer
och fötter eller genom någon häftig kroppsrörelse söka vända kerissen. Ty om des spets kom
att löpa bakom trädet, så är ingenting sannolikare, än att dragremmen178 skulle brista och
köraren dragas med hufvudet emot trädstammen. Jag hade lyckligen afböjt en sådan fara och
derigenom kommit ur balancen, då kerissen
åter så häftigt stötte emot en afsats179, att jag
kastades upp ifrån den och sedan nedföll sidlänges deri. I denna belägenhet hade jag varit
alldeles ohjelplig, om icke nästa afsats180 genom
en förnyad stöt lyckligen bragt mig åter i min
rätta position. När vi omsider kommit ned på
elfven stadnade renen plötsligt, vände sig om
☙ och betraktade med synbar förundran ❧ den
svåra backen. Derefter gick färden mycket beskedligt långsmed elfven ända till vårt nattherberge, som togs i en för resandes räkning särskildt uppbyggt kåta, ej långt från elfstranden.
Följande dag181 sågos tvenne fremlingar
från en hög fjällspets betrakta Kola stad, der den
ligger i en däld, från alla håll begränsad af höga
berg, samt omsluten af tvenne elfvar: Tuloma
och Kola, hvilka straxt nedanom staden systerligt omfamna hvarandra, för att sedan med lättare mod kunna möta sin död i Ishafvets böljor.
Ifrån sjelfva staden resa sig en mängd åldriga
byggnader, men snart drages blicken ifrån dessa
små hyddor till ett kolossalt182 tempel från Tsar
Peters tid. När man ser denna jättebyggnad från
364
Itineraria 4osa 1841_44.indd 364
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
ett så långt afstånd, att dess många torn visa sig
för ögat, såsom en enda väldig kupol, är man
nästan färdig att anse den för ett Lappländskt
fjäll.183 Bredvid detta tempel står ett annat, som
både genom sin glänsande yta, och som litenhet
☙ erinrar om en nyare tid.184 Sedan ❧ de resande
en stund betraktat allt detta, såg man dem med
pilsnabb fart sätta sig utför det branta fjället.185
Castrén means Voskresenskij
Church built in 1681–1684 and destroyed by the British fleet in the
Crimean war in 1854. It had 19
domes and its height was 37 metres. Никонов 2009. (TS)
The Church of the Annunciation,
built in 1804. Северная энциклопедия 2004: 390. (TS).
The text published in Castrén 1842a
ends here. It is followed by the date
and the author’s name Kem den 14
Maj 1842. M. A. Castrén.
365
Itineraria 4osa 1841_44.indd 365
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
The text from here to mscr p. 380
originally belonged to Castrén’s
letter to Fabian Collan 4 Oct. 1842
(KK Coll. 37.13) and was published in Helsingfors Morgonblad
87/1842 (Castrén 1842c). There are
some minor differences especially
in spelling between the letter and
the Castrén 1852b version. Most of
them are shown here, but the reader is also advised to consult the volume of Castrén’s letters in this series. The first paragraph of the letter and newspaper article (Sedan
[…] välvilja.) is omitted in Castrén
1852b and it is published here following the spelling of the original
letter.
The River (Severnaja) Dvina discharges into the White Sea through
a wide delta area at N64º45ʹ E40º2ʹ.
(TS)
Castrén 1852b continues.
In 1842, Shrovetide of 1842 was
from Monday, 24 Feb. until Sunday,
2 March (Old Style). Мѣсяцословъ
и общй штатъ 1842: IX; Соснина
2001. (TS)
☙ ❧
III.
Sedan186 jag sist lemnade Eder en berättelse
om mina rese-äfwentyr, har vintern gifvit wika
för våren, wåren för sommaren och nu utöfvar
hösten sitt kulna herrawälde. Under denna tid
har jag från fjällborgen Kola arbetat mig till den
mossomgifna staden vid Dvinas187 stränder, derifrån gjort en lustresa till Terska kusten, sedan
dvalts några weckor i en Rysk bondby, och nu
befinner jag mig åter i Erke-Engelen Michaels
frejdade stad. Att i detalj utföra en beskrifning
öfver denna resa, vore för mig lika omöjligt, som
för Häfdatecknaren att skrifva en historia, ända
från gamle Adams dagar. Minnet är en dålig
hjelpreda, då det är fråga om fullständighet af
facta, om noggrannhet af tids- och orts-bestämningar. Dock vill jag bjuda till, så vidt det står i
min förmåga, att ur den förgångna tidens graf
mana fram ett spökeri af små, för mitt egentliga
ändamål till mesta parten oväsendtliga tilldragelser, rikligen belönad för min ringa möda, om
det kan bereda dig och någon god vän dessutom
ett litet tidsfördrif på en ruskig höstqväll. Med
glädje flyger minnet tillbaka till den lilla staden
bakom bergen, hvarest man emottog oss med
den mest förekommande välvilja.
Vi188 inträffade i Kola straxt före den så
kallade Maslinitsan189, som i hela Ryssland är
en vecka af jubel och fröjd, hvarmed man vill gå
den långa och sorgliga fastan till möte. Utan att
iakttaga de vanliga uppvaktnings-ceremonierna, blefvo vi dock öfverallt inbjudna och med
hjertlighet bemötta. Under hela veckan gick ingen dag förbi, då vi ej blefvo kallade att taga del i
stadens festliga fröjder. Vid dessa tillfällen skulle Natural-Historikern haft den yppersta lägen-
366
Itineraria 4osa 1841_44.indd 366
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
het att studera Ishafvets Ichtyologie, utförd i
otaliga folianter af svällande piroger, samt derjemte låna sin uppmärksamhet åt Lapplands
Flora, sammanpressad inom permarna af mångfärgade nalifka-flaskor190. Äfven fornforskaren
kunde här finna talrika föremål för sin vettgirighet, så väl i en mängd föråldrade bruk och
plägseder, som och i särskilda dyrbara curiosa,
hvilka gått i arf från slägte till slägte. Mig191
roade det allra mest att taga i skärskådande de
Ryska national-drägterna, i synnerhet dem,
☙ hvilka prydde Borgare-fru❧arne och deras hulda döttrar. Det mest i ögonen stickande var en
tröja (schubejka192) af rödt kläde eller sammet,
prydd med en rik guldbrodyr och glittrande
perlor. Tröjan var ganska vid, den saknade ärmar och sträckte sig ända till rorna. Ej mindre
strålande var flickornas hufvudbonad, hvilken
äfven omtalas i de Finska runorna och der liknas vid en ”upprättstående (hellre bakutlutande) molnspets.” Skada att den Finska sångmön
ej råkat på infallet att äfven taxera denna kostbarhet; sannolikt hade hon ej låtit saken passera
för ett ”brunt räfskinn”, då plagget ännu i vår
perlrika tid betalas med 3 à 500 Rubel. Klädningen är en bred och styf rustning, men dess
färg var olika, emedan alla från andra orter inflyttade damer bibehållit sin hemorts färg. Ett
par hvita lösarmar höra ännu till kompletteringen af det hufvudsakliga i kostymen. De
voro oformligt vida och uppdragna nästan i
jemnhöjd med öronen, samt tjenade till att gifva
åt den allra huldaste tärna ett uttryck af trumpenhet och styfsinthet. Då jag för första gången
☙ såg ett tåg af unga sjuttonåriga ❧ flickor i sådan
utstyrsel skrida gravitetiskt fram, höjande sig
vid hvart steg på tåspetsarna och blickande med
Наливка = berry wine, liqueur. (TS)
See also Castrén’s letter to K.F. von
Willebrand, Apr. 4, 1842, in the volume of letters in this series.
Шубейка (< шуба) means actually
a short fur coat, but Castrén uses it
as a term for some thinner, waistlength clothes. (TS)
367
Itineraria 4osa 1841_44.indd 367
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
–32.5˚ C. Castrén used the Réaumur thermometer. (TS)
förnämt allvar framför sig, tyckte jag mig åskåda ett lustspel, föreställande en jungfrulig stolthet, som grundar sig på fädrens skatter. Till Kola-flickornas lof måste dock anmärkas, att denna
theatraliska representation ej utfördes på fullt
allvar. Ty då de stränga mödrarnas blickar mot
aftonen blefvo rigtade från de kära döttrarna till
de ännu kärare the-kopparne svängde sig de
nyss så trumpna flickorna gladt och lustigt i
hurtiga masurkor.
Men om det lyster dig att skåda dessa fjällens döttrar i sitt rätta element, så följ mig på en
promenad till ”Lappska berget”, der man roar
sig med ett nöje, som hos oss kallas skrinna
backe, på ryska кататься. Hvilket tåg af kavaljerer och damer, ilande parvis i små renslädar utför det branta fjället! Allas anleten stråla af en
hjertinnerlig glädje. Gossen fröjdar sig öfver
den blixtsnabba färden, ynglingen känner den
stolta fröjden att vara sin flickas beskyddande
☙ riddare; men hvad kan det vara för ❧ en fröjd
som sprider en rodnad på flickans kind? Eller är
det måhända den bistra kölden, som målar dessa
rosor? Detta är visst det naturligaste, ty vi hafva
nu 26° R.193, och flickorna äro klädda i tunna siden-schubejkor, i lätta ljusa kattuns-klädningar
med röda förkläden. Om hufvudet bära de blott
en bindel; händerna skyddas af svarta sammetsvantar. Men låt oss betrakta tåget närmare. Se
der kommer midt i skaran en junker, som spänt
en hund för sin ahkia. Så munter färden är för
den lilla köraren, så oangenäm är den för hunden, hvilken esomoftast får vidkännas häftiga
stötar af spetsen på kerissen. I förtreten spelar
hunden sin beherrskare det arga sprattet, att
han stadnar midt i backen och lemnar den öfvermodiga tyrannen att tillse, huru han nu månde
368
Itineraria 4osa 1841_44.indd 368
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
Vi draga oss härifrån ‖ Letter: Låt
oss draga härifrån – Changed by
the editor of Hf. Mbl.
värja sig sjelf för andras ahkior. Äfven vi lemna
honom åt sitt öde, i hopp, att han vår omsorg
förutan hjelper sig ur sin nöd; ty der kommer
med pilens snabbhet en lös keris, som ovillkorligt påkallar vår uppmärksamhet. I kerissen sit☙ ter en ungersven med sin flicka i famnen. ❧
Stolt och säkert styr ynglingen sin släde i alla
slingringar och gropar, men flickan – hon darrar
af ångest. I den vilda farten har hårbindeln löst
sig och lockarna fladdra för vinden. Hon vänder
sin lågande blick mot älskaren. Heroiskt slår
han sin arm kring flickans lif, men förlorar i detsamma balansen, och den poetiska excessen ändas så, att herrskapet får svalka sina känslor i
närmaste snödrifva, till icke ringa munterhet
för de kringstående. Nu kommer en modig amazon, som styr sin skuta sjelf och styr den lyckligt
hela berget utföre. Hon belönas med hurrarop.
Men se här har åter midt i den lysande skaran
sällat sig en ahkia, full med trasiga gatpojkar,
som skrika, larma, pingla med klockor och bjellror. Berget skallar af skrattsalfvor.
Vi hafva redan stått och betraktat detta
lustspel alltför länge, för att ej väcka uppseende.
Folkskarorna börja draga sig omkring oss och
nöjet är ej mera så lifligt. Från alla håll ljuder
det: ”Behagas det att skrinna backe, Ers välborenhet”? ”Min keriss är god” – ”min är bättre” –
☙ ”min” – ”min”, o. s. v. Vi194 ❧ draga oss härifrån, så länge det ännu är möjligt.
Den glada veckan är förbi. Månne vi icke
nu kunna göra en rund hos stadens högtärade
herrskaper och tillse, huru de månde befinna sig
efter Maslinitsans fröjder? Bred sitter Doktorn i
sin breda divan, talar om tung luft och nödvändigheten att preservera sig emot skörbjugg.
Tullförvaltaren klagar öfver den ledsamma
369
Itineraria 4osa 1841_44.indd 369
21.8.2019 16:05:33
�Itineraria
Стряпчей, later стряпчий, ‘solicitor’. (TS)
Городничий, police and administrative chief in a district centre
1775–1862. Яновскiй 1893. (TS)
According to Castrén’s letter to
K.F. von Willebrand of 4 Apr. 1842
(see the volume of letters in this series) the monk was Polish and had
been deported to Kola because of
his participation in the Polish revolt of 1830.
Судья, ‘judge’. (TS)
Situated on Kildin Island in the Barents Sea, at N69°19′18″ E34°20′42″.
(TS)
tiden, då man icke ens får tullfritt röka tobak.
Paedagogen, hans vän, råder honom att röka
fritt, menande att Gud förlåter (Богъ проститъ).
Sjelf har Paedagogen fått ett illartadt utslag.
Ispravniken lider af rheumatism. Sasädateln visar oss gula fläckar på sitt bröst. Sträptshej’n195
sitter hos sin hysteriska dotter. Gorodnitsen196,
Capuciner-Munken197 m. fl. besväras af hufvudvärk. Huru det står till med Sudjan198, är svårt
att säga, ty han yttrar ej ordet. Samtliga damer
sitta hemma och (törs jag säga ut det?) äta kål.
Så följer matthet och domning på öfvermåttet af
glädje. Emellertid fortfar man att emot oss bevisa samma vänskapliga bemötande. Den som
framför alla andra omfattade oss med en ut☙ märkt väl❧vilja, var Ispravniken – en man
hvars bekantskap lände oss till båtnad äfven i
vetenskapligt afseende. Han hade på sitt embetes vägnar lefvat många år bland Samojeder och
Lappar, samt kunde således lemna oss många
nyttiga upplysningar om hvardera folket. Äfven
Paedagogen sökte på sitt vis gå oss tillhanda;
han öfvade våra språkorganer vid de Ryska
bokstafs[-]ljuden, handledde oss efter sin förmåga i Ryska grammatiken, samt försåg oss
med Rysk lektyr.
Oaktadt den myckna välvilja och tjenstaktighet, som vi erforo i den Lappländska staden,
började jag likväl känna en hemlig längtan till
Lapparne sjelfva. Denna längtan var dock högst
obefogad, emedan jag på långt när ännu ej innehade den kännedom af Ryskan, som varit mig
nödvändig, då jag ärnade begagna mig deraf till
kommunikations-medel vid lärandet af de Ryska Lapparnes munarter. Emellertid företogs en
liten utflygt till den närbelägna Lappbyn Kildin199, men byn var för tillfället tom på
370
Itineraria 4osa 1841_44.indd 370
21.8.2019 16:05:33
�Lapland, Russia and Siberia –
innevånare och vår planlösa färd bestraffades
så, att vi nödgades återvända med nästan ❧
oförrättade ärender. Men hvar var bya-folket?
Största delen hade begifvit sig att skjutsa de så
kallade Murmanski200 till Ishafvet, och återstoden af befolkningen tågade under vår vistelse i
Lappbyn till Kola, för att se och högtidligen
emottaga den ditförväntade archangelska
Guvernören.
Det var vår afsigt i begynnelsen att välja
Kola till ett slags medelpunkt för våra excursioner i Ryska Lappmarken och derifrån med första öppet vatten begifva oss öfver Mesen201 till
Samojederna; men från Petersburg inlupo underrättelser, som förmådde oss att ändra denna
plan och ifrån Kola allra först begifva oss till Archangelsk202. Här ärnade vi nemligen undangöra en preliminärkurs i Samojediskan under ledningen af Archimandriten Winjamin203. För att
hinna med detta studium och tillika före vintern
kunna verkställa den Samojediska resan, sågo
vi oss föranlåtna att använda vida mindre tid på
Ryska Lappskan än det i början var påräknadt.
☙ Vi måste således lemna Semio❧stroff204, Muotka med flere norr om Kola belägna Lappska orter obesökta, och fingo nöja oss med en kort
vistelse hos de Lappar, som lågo i vår väg emellan Kola och Kandalaks205. Här finnes väl endast en ordentlig Lappby men vid de allmänna
poststationerna lefva en eller flere lappfamiljer
från skilda landsändar. Vid hvarje station finnes
åtminstone en välförsedd stuga, och vi hade
följaktligen under denna resa ganska beqvämt
kunnat studera den Ryska Lappskans särskilda
munarter, med undantag af den Terska dialekten, om206 icke olyckan fogat att vi nu skulle
råka ut för den Murmanska folkvandringen,
☙
See below.
Mezenˈ is a town of at the mouth
of the river of the same name,
N65°50′39″ E44°14′47″. In Castrén’s
time it had ca. 1,600 inhabitants.
Статистическiя таблицы 1840: 2.
(TS)
Arxangelˈsk, governorate centre
near the mouth of the River Dvina
at N64°32′23″ E40°31′12″. (TS)
Archimandriten Winjamin ǁ Letter:
en Archimandrit vid namn Winjamin, hvilken deltagit i en mission för de i Mesenska kretsen boende Samojeders omvändelse, lärt
sig deras språk, författat derå en
Grammatik och ett Lexicon samt
öfversatt de fyra Evangelierna,
hvilka samtliga arbeten ännu ligga
i manuscript
Semiostrovskoe used to be situated
on the northern coast of the Kola
Peninsula, at the mouth of the River Xarlovka, N68°46′51″ E37°19′53″.
Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)
Kandalakša (Kar./Ru.)/Kantalahti
(Fi.), a town at N67°8′57″ E32°24′20″.
(TS)
om […] att ǁ Letter: men olyckan
fogade, att – Changed by the editor
of Hf. Mbl.
371
Itineraria 4osa 1841_44.indd 371
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
[море]
Lake Onega (Ru.)/Oniegu (Ka.)/
Ääninen (Fi.) is in Russian Karelia
at N61°37′ E35°41′. (TS)
Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) is ca. 60 km
west of Soloveck on the western
shore of the White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″
E34°36′58″. (TS)
The village of Imandra on the eastern shore of the lake of the same
name at N67°51′2″ E33°15′28″. (TS)
This post station was at the northern end of Lake Imandra and must
not be confused with places of the
same name on the western and
southern shores of the White Sea.
(TS)
poststation ǁ letter: post-station
Cape Svjatoj Nos on the northeastern coast of the Kola Peninsula
at N68°8′54″ E39°46′16″. (TS)
till […] Kola ‖ Letter and Hf. Mbl.:
till sin bestämmelse-ort.
The Murman shore means the
northern coast of the Kola Peninsula as far as Cape Severnyj Nos.
Северная энциклопедия 2004:
591. (TS)
The Ter shore means the southeastern and southern shore of the
Kola Peninsula from Cape Severnyj
Nos to the River Varzuga. Северная энциклопедия 2004: 944. (TS)
lodjor, katschmaror och snäckor ǁ
Letter: lodjor (лодя), katshmaror
(качмара?) och snäckor (шняка)
See also the diary fragment from
1842 below in this volume.
vid […] fiskelägen ǁ Letter: vid sitt
fiske-läger – Changed by the editor
of Hf. Mbl.
Vadsø on the southern shore of
the Varanger Peninsula in Norway
at N7842410 E1055376 (N70°4′49″
E29°43′51″). (TS)
som var oss till icke ringa hinder i våra litterära
företag.
De så kallade Murmanski (ordet är ett
mixtum compositum af morje207 och man, betyder således ethymologiskt hafsmän) äro till en
del Ryssar, till en del Karelare och Lappar, samt
färdas i slutet af Mars och början af April till
Ishafvets stränder för att der idka fiske under
våren och sommaren. Kommande ända från
☙ trakten ❧ af Onega208 och Kem209 styra dessa
Murmanski sitt tåg öfver Kandalaks och
Imandra210 upp till Rasnavolok211, som är en
poststation212 11 mil söder om Kola. Här fördelar
sig tåget i tvenne flockar. De som fiska i hafsfjordarne mellan Kola-viken och Norrska gränsen, fortsätta sin färd upp till Kola och derifrån
vidare framåt. De åter, som fiska emellan Kola
och Svjatoi-Nos213 fara från Rasnavolok rakt
till214 sin bestämmelseort, utan att besöka Kola.
Hela hafskusten från Norrska gränsen till Svjatoi Nos är bekant under namn Murmanska
stranden215, hvartill ännu i dagligt tal räknas en
del af Terska stranden, under hvilket namn man
annars förstår Hvita Hafvets vestra kust216. Det
nyssnämnda tåget af Murmanski utgöres till det
mesta af legofolk. Sjelfva segla husbönderna i
Juni och Juli månader med smärre fartyg, som
efter sin olika storlek och konstruktion kallas
lodjor, katschmaror och snäckor217, för att afhämta fisken och öfverföra bröd för följande
årets behof. Somliga åtnöja sig att qvarstadna
☙ vid218 sina ❧ fiskelägen inemot slutet af Augusti, då fiskeriet upphör; andra åter fortsätta färden till Vadsö219, Hammerfest220, Tromsö221 och
andra Norrska hamnar, föra med sig mjöl, gryn,
ravenduk, rep, hampa, fiskflott, tvål med flere
varor, dem de utbyta emot torsk, räfskinn,
372
Itineraria 4osa 1841_44.indd 372
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
rumm, kaffe, the, socker, och andra specerier
som hafva god afsättning i hemorten.
Men för att fullfölja händelsernas episka
gång, skola vi säga vännerna i Kola ett farväl!
och sedan i behörig ordning afresa. I detsamma
vi skulle göra uppbrott öfverraskade oss en stor
del af stadens icke obetydliga embetsmanna-personal med ett besök, tömde ett glas för
vår välgång och ledsagade oss vid den slutliga
afresan ett godt stycke på vägen. Sedan vi ändtligen nödgats taga det sista afskedet af dessa oss
uppriktigt tillgifne vänner, fortsattes resan under en stjernklar af norrsken flammande himmel till den första poststationen222 Kitsa
(Kjeddjam)223, 30 verst från Kola. Komna på
backen blefvo vi varse något svart, som likt ett
bårtäcke vidt och bredt betäckte den hvitskim☙ rande snön. ❧ Vi gingo att förskaffa oss upplysning om denna spökelse-scen och funno här
några tjog sofvande, väl bepelsade Murmanski,
hvilka i brist på utrymme i stugan nödgats lägra
sig på drifvan. Vi skulle träda in i stugan, men
vid hvarje försök att få fast fot på golfvet ljöd
oss till möte ett aj! ett oh! ett чертъ! eller en
ännu kraftigare interjektion, om tillfälligtvis
något parti af de sofvande kom att sitta hårdt
emellan. Ur stånd att sjelfva få något fotfäste på
golfvet anmodade vi Jemstschiken224 att vara
oss behjelplig. Hans dundrande Blahorodnie225
ljudi! väckte ögonblickligt värden, som icke blott
lotsade oss fram genom den Murmanska skärgården, utan äfven utrymde en bänk till vårt
hvilo-läger. Om morgonen väcktes jag af ett förfärligt skrikande, handklappande och fotstampande. Af fruktan att min redan i kerissen illafarna rygg vore hotad af någon fara hastade jag
att stiga upp och ställa mig i försvarsskick.
The present city of Hammerfest
on the northern coast of Norway
at N7862774 E819889 (N70°39′48″
E23°40′55″). (TS)
The present city of Tromsø at
N7731678 E653476 (N69°38′56″
E18°57′24″)
poststationen ǁ Letter: post station
Mokraja Kitsa south of Lake Kitsa
at N68°37′50″ E33°16′11″. (TS)
ямщик, ‘coachman’ (TS)
Blahorodnie ljudi! ǁ Letter: Благородные люды!
373
Itineraria 4osa 1841_44.indd 373
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
–37,5˚ C.
Mscr: värme-/graden
At the northern end of Lake Pulozero at N68°27′9″ E33°17′26″. See
Fellman 2008: 6. (TS)
husbondsfolket ǁ Letter: husbondafolket
Snart blef jag dock varse att min räddhåga var
ogrundad. Den nattliga kölden, som enligt de
thermometer-observationer, jag kunde anställa
med tillhjelp af min näsa, torde varit vid pass
☙ 30o R.226, hade ❧ genomträngt den Murmanska
kolonins skinnpelsar och man var i brist på eld
och brännvin nödsakad genom slika palliativer
söka återvinna den nödiga värmegraden227. Sedan stugans redan förut talrika inhysingar blifvit förökade genom den exsulariska kolonins
inträngande, var rummet så uppfyldt af menniskor, att man ordentligen stridde om plats,
och det blef den svages lott att jagas på backen
och der intaga sin frukost eller oäten begifva sig
å färde. Att i denna hvimmel begynna med några litterära företag, hade varit lika dåraktigt,
som omöjligt. Vi begåfvo oss alltså ännu samma
morgon åstad, i hopp att på nästa station finna
ett mindre bullersamt sällskap. Men i denna förhoppning blefvo vi fullkomligt bedragne. Ty då
vi kommo till Angesvarre228 (22 verst från Kitsa), funno vi åter ett fullt hus af Murmanski,
hvilka samtligen deltogo såsom handlande personer i en representation, hvilken kunde kallas
Kittelstriden, emedan här striddes om rättigheten att få kitteln på elden. Emedan alla hade ungefär lika stor och lika liten rättighet härtill, ville naturligtvis ingen maka åt sig, ehuru mycket
☙ man ordvexlade, knuffades och ad❧vocerade.
Följande rättsprinciper tycktes likväl i berörda
hänseende vilja göra sig gällande inom den
Murmanska korporationen. §1. Ho som ingen
ved på elden bringat, vare från elden förvist. §2.
Ho som kokar soppa på bröd vike för den som
fisksoppa kokar. §3. Vike qvinnan för mannen,
och pilten för qvinnan. §4. Legohjonen vike för
husbondsfolket229. §5. Afgöre husbönderna
374
Itineraria 4osa 1841_44.indd 374
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
inbördes och legohjonen inbördes, i hvilken
ordning de enhvar sin kittel på elden sättja må.
Dessa paragrafer i den Murmanska kittelbalken
äro påtagligen alltför otillräckliga, och det vore
derföre önskligt att en Lykurgus230 skulle uppträda inom det Murmanska samhället och lika
förträffligt reglera dessa förhållanden, som fordom den Spartanske lagstiftaren i sin stat ordnade samma kinkiga kapitel. – Men vi lemna
Murmanski på Angesvarre att der för tillfället
stifta provisoriska lagar, och begifva oss att
åskåda nya scener. Sådana erbjuda sig i mängd
på vägen emellan Angesv[arre] och Maanselkä231. Emedan Maanselkä är en temmeligen ansenlig by hade kittelstriden här ej vållat så stort
☙ dröjsmål för Murmanski, som på ❧ Angesv[arre], hvarföre vi straxt efter vår afresa från sistnämnda station började möta skaror af dessa
Ishafsfarare. De färdades 20, 30, ända till 50
personer i skocken och bestodo af män, qvinnor,
åldriga gubbar, unga gossar och flickor. De flesta
släpade efter sig en liten rensläde, hvarur framskymtade pelsar, limpor, båtsankare, kittlar m.
m. Stundom hade tvenne förenat sig om en keris, som de antingen framsläpade gemensamt
eller turvis, och ej sällan mötte man kerisser,
som drogos af hundar. Mer än en gång anmärkte jag äfven att en ungersven utom det öfriga
bagaget hade i sin ahkia en tärna, som förmodligen insjuknat under den mödofulla färden.
Skarorna framryckte merendels under sång och
ett högljudt skrål. De flesta anleten uttryckte
trotts och oförvägenhet. Många bandit-fysionomier röjde sig i hopen, och de trasiga kläderna,
orenligheten samt en i allt rådande vårdslöshet,
i förening med det vilda skrålet och de fräcka
sångerna, gåfvo det hela utseendet af ett
Lycurgus, mythical king and lawmaker of Sparta in the 8th century BCE, known especially from
the works of Xenophon. Cartledge
1998: 84, 128–129. (TS)
Maselga/Maaziellˈk at N68°14′33″
E32°57′30″. Kulonen & al.: appendix map.
375
Itineraria 4osa 1841_44.indd 375
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
herrskare ǁ Letter: ~ (владѣтель)
On Valit/Varent, see also Baer
1844: 73–74.
Branch 1973: 203, 268 cites here
Sjögren’s work Bemerkungen über
die zum Grossfürstenthum Finnland
gehörigen Lappmarken published in
1830. (TS)
röfvare-tåg. Emellertid var det för omvexlingens skull roande att se detta lif och denna rörlighet på Lapplands öde stigar.
☙ ❧
Vi kommo till Maanselkä eller Maasesiid.
Denna benämning är påtagligen Finsk, och äfven många andra ortsnamn anträffas både på
östra, vestra och södra kusten af Hvita Hafvet,
ja in i sjelfva Lappland, hvilka leda sitt ursprung
från Finskan. Detta synes leda till bekräftelse å
den af Sjögrén uppställda hypothes, att ”Karelarne engång utsträckt sina boningsplatser – – –
igenom hela den Kolska kretsen ända till Norra
Oceanen.” Sjögrén grundar denna hypothes
mindre på orters Finska benämningar, än på det
inflytande, Finska språket påtagligen utöfvat på
Ryska Lappskan, samt på en gammal tradition
om en Valit eller Varent, ”en namnkunnig herrskare232 i Karela eller Kexholm och vasall under
Novgorod”, hvilken skulle eröfrat ”Lappland eller det Murmanska landet” och tvungit Lapparne att betala tribut till Novgorod.233 Hvad vigt
man äfven i öfrigt må tilldela denna tradition,
åberopad vid ett gräns-konvent emellan Ryssland och Danmark af de Ryska sändebuden, så
bevisar den dock föga i afseende å Ryska Lappmarkens kolonisation af Karelare. – Om det är
☙ lof❧ligt att i detta dunkla ämne yttra någon
mening, så finnes min uttalad i nedanstående
rader:
Såsom man kan sluta dels af muntliga traditioner, dels af skriftliga urkunder, hafva Finnar, särdeles af den Karelska stammen, ofta i
äldre tider gjort ströftåg till Lappland icke i afsigt att der bosätta sig, utan endast för att vinna
byte. Stundom hafva rätt väldiga strider blifvit
kämpade, vid hvilka naturligtvis Lapparne enligt sina egna berättelser behållit öfvervigten.
376
Itineraria 4osa 1841_44.indd 376
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
Något dylikt ströfveri ligger sannolikt äfven till
grund för den varentska traditionen. Men så väl
enligt Lappska och Finska traditioner, som till
en del historiska vittnesbörd och för att sluta af
det ännu gängse förhållandet, hafva enskilda
Finska familjer under oroliga tider och missvextår inflyttat till Lappland, blott i den fredliga afsigt, att här nedslå sina bopålar. Om man vid
valet af boningsställe tilläfventyrs kommit att
göra intrång i Lappens häfdvunna rättigheter
till skogsmark, fiskevatten m. m., så har saken
vanligtvis blifvit afgjord genom en liten skärmytsling, i anledning hvaraf många orter i det
☙ nordliga ❧ Finland enligt traditionen blifvit benämnda Riitasaari, Torajärvi m. m. Men när dette ibesittningstagande ej skett till men för landets fordna innevånare, hafva Finnarne fått
ostördt bygga och bo, om äfven Lapparne med
sneda blickar betraktat deras företag.234 I händelse de första kolonisternas ansträngningar
blifvit krönta med framgång, så har ryktet härom ditlockat äfven andra bebyggare, och på
detta vis skall mera än en Finsk koloni, enligt
traditionen, hafva bildat sig i Lappland. Exempelvis må jag nämna kolonierna i Enare, Alten,
Pulmak235, Seida236 samt äfven Karasjoki. Alla
dessa hafva väl i sednare tider uppstått, men det
nyssnämnda sättet för deras uppkomst torde
gälla om alla tider. Få och i ryska Lappmarken
ingen enda af dessa kolonier har det lyckats att
bibehålla sitt språk och blifva sin nationalitet
trogna, hvilket synes bevisa att de invandrande
Finska kolonisters antal ej varit alltför betydligt, ännu mindre så ansenligt som Sjögrén synes antaga, då han påstår, att Karelarne fördrifvit Lapparne från hela södra och östra delen af
Kolska kretsen samt sjelfva tagit landet i
The Finnish settlers and the Saami
could indeed live without disturbing each other, but in several cases the Saami appealed in court because settlers had violated their
rights to the land. Enbuske 2008:
164–192. (TS)
Polmak (No.)/Buolbmát (SaaN)
in Norway at N7826501 E991545
(N70°4′15″ E28°0′26″)
Seida (No.)/Sieiddá (SaaN) at
N7845361 E993304 (N70°13′53″
E28°9′33″). (TS)
377
Itineraria 4osa 1841_44.indd 377
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Letter: SV ǁ Castrén 1852b: 155 sydost
The parish of Ylitornio (Fi.)/Övertorneå (Swe.) on both sides of the
River Tornionjoki was divided
by the 1809 border between Sweden and Finland/Russia. Its centre
on the Finnish side is at N7358942
E350769 (N66°18′52″ E23°40′11″).
(TS)
Called Muonio at present, at
N7541384 E360556 (N67°57′11″
E23°40′11″). (TS)
uppdagas […] stamfäderna ǁ Letter:
uppdagas, och de utreda, att stamfäderne – Changed by the editor of
Hf. Mbl.
Rovaniemi is at N7375638 E443436
(N66°29′41″ E25°43′44″). (TS)
Present-day Keminmaa at N7301261
E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″).
(TS)
Alatornio at N7303913 E370140
(N65°49′48″ E24°9′25″). (TS)
Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″
E24°48′7″). (TS)
Karelians are considered to have
settled in Lapland especially in the
12th until 14th centuries. Later they
had to withdraw because of a wave
of migration from western Finland.
Enbuske 2008: 78–81. (TS)
☙
besittning och derpå framträngt ännu ❧ högre
upp mot norden. I sådant fall hade väl ej det
styfva Finska national-lynnet kunnat uppfrätas
af det äfven i andelig motto vida underlägsna
Lappska folket. Och hvad det beträffar, att dessa
Karelare sedermera i sin ordning blifvit af Ryssarne utträngda åt [sydvest]237. och derigenom
bidragit till att ”befolka de ostliga delarna af Kemi-Lappmark”, så är denna hypothes alldeles
obestyrkt och motsäges af den svaga Ryska kolonisationen i Lappmark. Obestridligt är det likväl, att invånare vid Kemi och Torneå elfvar utgöra en blandning af Savolaksare, Karelare och
Lappar. Det Savolaksiska elementet är öfvervägande högre upp mot norden, i Kemiträsk, Sodankylä, Öfver-Torneå238, Muonioniska239.
Denna kolonisation kan ännu genom familje-traditioner till en del uppdagas240, hvilka utreda, att stamfäderna invandrat på skilda tider,
från skilda orter och af särskilda orsaker, men
vanligast under krigsoroligheter eller missvextår. Den Karelska stammen är mäktigast i Rovaniemi241, Kemi242 och Neder-Torneå243. Dess
invandring är svept i dunkel, men sannolikt
☙ tyckes det mig, att ifrågavarande ❧ kolonister
småningom inflyttat från nuvarande Kemska
kretsen, först och mäktigast befolkat Rovaniemi
samt derifrån framträngt till Terwola244, Kemi
och Neder-Torneå. Detta har af ålder varit en
temligen allmänt stråtväg vid Karelarnes handelsfärder, hvilka måhända äro en förnyad form
af deras fordna vandringar och ströfverier inom
det Finska området. Anmärkningsvärdt är det
åtminstone, att Karelska kolonisationen upphör
med Rowaniemi.245 I det af naturen i flere afseenden gynnade Kemiträsk finner man knappt
spår till en beblandning med Karelare, och just
378
Itineraria 4osa 1841_44.indd 378
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
The pronouns mie and sie are still
considered a Karelian feature today
(see e.g. Lehtinen, T., 2007, 274.)
denna ort hade bordt tjena Karelarne till den
förnämsta tillflyktsort, om de från Ryska Lappmarken blifvit till Finland undanträngda. Men
att invånarne i Kemi, Torneå och Rowaniemi
verkligen äro befryndade med Ryska Karelare
bevisas af flera sammanträffande omständigheter. Påfallande äro i detta afseende åtskilliga
språkegenheter, bland annat pronomina-personalia: mie, sie246, verbal-ändelsen -oitsen
(-öitsen)247, adverbial-ändelsen -sta248 (för -sti i
☙ Torneå) och många enskildta ord, som annor-❧
städes ej anträffas. Den äldre klädedrägten är
hos hvardera folket så lika, att jag och en annan
jemte mig för några år sedan ansåg en bonde
från min födelseort Tervola för en Rysk Karelare. Samma likhet röjer sig i åtskilliga redskaper
och husgerådssaker, såsom slädar, båtar, lior,
skåp m. m.249
Om det i grund af föregående anmärkningar är mindre troligt, att Ryska Lappmarken
någonsin varit talrikt, och dess sydliga del uteslutande befolkad med Karelare, så skönjes här
dock mest öfverallt, särdeles inom den sydliga
delen af Kolska kretsen, en blandning af Lappska och Karelska elementer. Den röjer sig ej
blott i språket, utan äfven i kroppsbildning och
anletsdrag, i boningssätt och seder. Så voro Lapparne i Maanselkä af en mycket reslig vext,
hade rena ansigtsdrag och ej denna fina, gnällande stämma, hvarpå man genast igenkänner
Lappen, utan en grof bas. De bodde till en del i
rökpörten, till en del i Karelska stugor och hade
i decennier bebott samma ställe, hvilket ej är
Lappens sed. Språket var öfversvämmadt af Ka☙ relska ord och talesätt. ❧ Väl kunde det icke ens
här lyckas oss att göra detsamma till föremål för
ett ordentligt studium, emedan i hvarje stuga
(KH)
The same derivational suffix is also
known in other dialects of Finnish,
but the combination of the consonants -ts- is characteristic of some
dialects from the Karelian Isthmus.
In the western dialects, there is -ttinstead (see maps 8–10 in Kettunen
1940). The ‘Karelian’ variant has
also been established in Standard
Finnish, although instead of -oitse-,
usually the shorter suffix -oi- is
used nowadays. Cf. tupakoitsen,
tupakoin. Häkkinen, K., 1994: 431.
(KH)
The elative ending is relatively
commonly used as a derivational suffix to produce adverbs both
in dialects and old literary Finnish (see e.g. Nikkilä 1994: 252–254).
Thus, this feature is not typical of
Karelian only. (KH)
Castrén’s view of the colonization
history of Finnish Lapland is derived from Jacob Fellman, but present-day research does not confirm
it. The origins of settlement were in
different regions and the Karelian
influence in the Rovaniemi area is
considered to have been relatively
weak. Karelians came to the Kola
Peninsula in the 11th century, and
more extensive Karelian, Finnish
and Russian settlement began in
the second half of the 19th century.
Vahtola, J., 1996: 143–145; Ruotsala
2005: 161–162 (TS)
379
Itineraria 4osa 1841_44.indd 379
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Pečenga (Ru.)/Petsamo (Fi.) at
N69°32′40″ E31°12′49″. (TS)
Èkostrov (Экостров) at ca.
N67°37′25″ E32°42′24″. Kulonen &
al. 2005: appendix map where it is
incorrectly spelled ‘Jokostrov’. (TS)
Aˈkkel/Akkala. (TS)
Ljavozero (Лявозеро) (Ru.)/Lejjaavvˈr at N68°14′5″ E36°17′38″. On
Kulonen & al. 2005: appendix map
erroneously spelled Levozero. (TS)
Voronežskij used to be situated on
the Kola Peninsula at the location
where the River Lanˈiok joined the
River Voronˈja, ca. N68°45′ E35°34′.
Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)
The River Ponoj discharges into the
Barents Sea just south of the easternmost point of the Kola Peninsula at N66°58′55″ E41°16′58″. (TS)
fanns ett större eller mindre antal Murmanski,
som drefvo någon slags nålhandel med Lapparne; men vi hörde här åtminstone Lappskan talas
och dröjde äfven af denna anledning några dagar i byn.
Det vore sannolikt af ringa intresse att
uppräkna en mängd Fennicismer, dem jag antecknat i Maanselkä. I dess ställe vill jag skrifva
ett omdöme öfver den Ryska Lappskans allmänna beskaffenhet, hvarunder dock den Terska
dialekten, såsom alldeles okänd ej är inbegripen. Ryska Lappskan erbjuder i grammatikaliskt hänseende icke så väsendtliga olikheter
från de öfriga Lappska dialekterna, som man
vanligen antager. Den närmar sig till en del
Fjäll-Lappskan, till en del Enare-dialekten och
ligger på många orter midt emellan dem båda.
Dess egendomliga karakter består visserligen
äfven i smärre form-skiljaktigheter, men förnämligast i ändelsernas förkortning. Slutvoka☙ len har öfverallt gifvit vika för de ❧ Ryska
halfljuden ь och ъ. Den i andra dialekter vanliga konsonantförstärkningen förekommer här
mera sällan. Likaså finner man ej i denna munart den oändliga mängd vokal-modifikationer
som anträffas i Fjäll-Lappskan samt i synnerhet
uti Enare-dialekten. I formrikedom kan den ej
mäta sig med Finnmarkska, än mindre med
Svenskt-Lappska dialekten. De Ryska Lapparna indela sjelfva sitt språk i trenne hufvud-dialekter, bland hvilka en förekommer i Petsingi250, Muotka, Patsjoki, Synjel, Nuotosero,
Ekostroff251, Babia252, en annan i Semiostroff,
Lävosero253, Woronesk254, Kildin, Maanselkä,
och den tredje på Terska halfön emellan Svjatoj
Nos och Ponoj255. Då jag ej besökt alla dessa orter, kan jag ej heller borga för indelningens
380
Itineraria 4osa 1841_44.indd 380
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
rigtighet och måste, hvad särskildt Babinska
Lappskan beträffar, yttra den mening, att denna
dialekt måhända med större skäl kan föras till
den sednare med Finskan mera uppblandade
klassen. Det var egentligen den första af dessa
hufvud-dialekter, som åtminstone på de orter vi
undersökte densamma, låg midt emellan
☙ Fjäll-Lappskan och Enare-språket. ❧ Den andra
aflägsnar sig något från hvardera. Samtliga det
Lappska språkets dialekter komma väl temligen
nära öfverens, om man abstraherar från de
främmande elementer, som de enhvar på sitt vis
från skilda språk upptagit. Men Lapparne hafva
haft den olyckan att komma i nära beröring med
främmande folkslag, medan deras språk ännu
var i sin spädaste barndom, och häraf har följden varit den, att språket ej blott upptagit en
gränslös mängd fremmande ord, utan äfven i
många grammatikaliska hänseenden gestaltat
sig efter främmande mönster. Just denna inverkan från skilda håll begrundar olikheten emellan de Lappska dialekterna. Så röjer sig i den
förstnämnda af Ryska Lappskans munarter ej
blott Ryskt och Finskt inflytande utan äfven en
inverkan af Norrskan. Den andra hufvud-dialekten har åter varit mera utsatt för Ryskt och
Karelskt inflytande. På somliga orter är det Ryska elementet starkare, på andra, särdeles i Akkala-Lappmark, har Karelskan mäktigare inverkat. Vill man engång komma det Lappska
☙ språkets ❧ urtyp på spåren, så kan det endast
ske derigenom, att man underkastar de enskilda
dialekterna en noggrann jemförelse och vid alla
sig företeende olikheter oväldigt pröfvar, om de
kunna genom främmande inverkan förklaras –
en skärseld, som sjelfva Finskan ännu kunde
tåla vid.
381
Itineraria 4osa 1841_44.indd 381
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
förgäfves ǁ Letter: förjäfves
The Russian writer and historian Nikolaj Mixajlovič Karamzin
(1766–1826), was known as a representative of conservative Tsarist
ideology, a dominant figure in Russian literature during the first decades of the 19th century. He was a
widely travelled person with personal contacts with several West
European writers and philosophers. Schönle 2004; Terras 1991:
155–159; (TS)
Letter: Какая смѣсь одеждъ и
лицъ / Племенъ, наречiй, состоянiй!
The quotation is not from Karamzin but instead from Aleksandr
Sergeevič Puškin’s (1799–1837)
poem Братья разбойники (1825).
Пушкин, А.С., Собранные сочинения в 10 томах , т. 3: http://rvb.
ru/pushkin/01text/02poems/01poe
ms/0787.htm. (TS)
denna station ǁ Letter: Rasnov[olok] – Changed by the editor of Hf.
Mbl.
Orpheus of Greek mythology was
torn into pieces by a crowd of
bacchants after attempting to fetch
his beloved Eurydice back from the
Underworld. Harrauer – Hunger
2006: 381. (TS)
och blifvit ǁ Letter: att blifva –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
See previous chapter.
In the article in Hf. Mbl. there is a
footnote by the editor here: Suomi 1842, h. IV, s. 27 ff. referring to
Castrén 1842a.
afresan ǁ letter: vår afresa
In the letter also with the Russian
name Voronˈeozerskaja.
Af fruktan att blifva mera vidlyftig än
tillbörligt, vill jag afbryta dessa anmärkningar
och utan vidare uppehåll begifva mig till Rasnavolok (Rasnjarg) för att tillse om ej Lappska
språkets studium på denna station må med någon större framgång kunna bedrifvas. Allt förgäfves256! Här om någonstädes kunna vi med
Karamsin257 utropa:
Hvad blandning utaf folk och drägter,
Af stammar, stånd och dialekter!258
Ty då alla Murmanski, som i det föregående nämndes, måste färdas genom Rasnavolok,
då vidare skjuts-Lappar ligga de längre vesterut
farande fiskare på denna station till möte, så
kan man lätt föreställa sig, hvilken rörelse här
eger rum under den Murmanska folkvandring☙ en. Det skall för några år sedan ❧ hafva tilldragit sig, att 1200 personer på samma gång varit
lägrade vid denna station259. Dermed likartadt
var väl förhållandet ej mer, men ändock befanns
antalet af menniskor vara mera än tillräckligt
för att uppfylla ett par trånga stugor. I en af dem
utrymde tvenne Kolska köpmän, som lågo på
stationen och sålde bröd åt Murmanski, för vår
räkning ett hörn, hvarest jag ihärdigt fasthöll
mig närmare ett dygn, med papper och blyertspenna i handen. Det var i samma hörn jag så
när hade delat Orphei260 öde och blifvit261 söndersargad af en rasande qvinna.262 Denna263
obehagliga omständighet, förmådde mig att påskynda afresan264 från Rasnavolok till Rikkataival (Rik-suolo)265.
Den lappska naturen, som under vår färd
ända från Kola haft föga anmärkningsvärdt att
erbjuda, började nu åter visa sig från sin
382
Itineraria 4osa 1841_44.indd 382
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
Umptek (Kildin Sa.)/Xibiny (Ru.) at
N67°44′15″ E33°34′39″. Its highest
point is ca. 940 m above sea level.
kolossala sida. Man har i Lappland hvarken
sommar eller vinter att söka det natursköna i en
rik omvexling af föremål och en sträng begränsning af den förhandenvarande taflan, såsom jag
☙ skulle ❧ definiera det täcka, det vackra, det som
vanligen kallas skönt. I Lappmarken anträffas
det sköna, om det annars ej är förvist från detta
land, i det täckas raka motsatts, det omätligt
enahanda. Vi befinner oss nu på Imandra sjö
och skåda rakt framför oss fjärdar, åt hvilka ögat
förgäfves söker någon annan begränsning, än
den dunkelblåa horizonten; åt venster resa sig
de dunkla molnlika konturerna af jätte-fjället
Umptek.266 Så enformig och chaotisk denna anblick äfven må vara, så verkar den dock med en
underbar makt på det menskliga sinnet. Trotts
allt sitt filosoferande är och förblir menniskan
sådan, att hon igenkänner Skaparens hand tydligare i det stora och kolossala, äfven om formen
der ej blifvit så tydligt utritad, än i det lilla och
dvergartade, vore det än aldrig så form-fulländadt. Men skulle det tyckas någon, att en natur,
sådan som den närvarande, måste förefalla död
och verka tryckande på sinnet, så må man blott
föreställa sig, att luftens vindar spela på de vidsträckta fjärdarna, eller att åskan dånar på de
☙ skyhöga fjälltopparna och man skall ❧ ej sakna
lif. Men den som ej finner behag i et sådant lefverne må färdas här om vacker vinternatt, då
himlen lågar af stjernor och norrsken. Så långt
man förmår skåda framför sig ser man på hvarje punkt af det omätliga snöhafvet en viss obetydlig rörlighet, en fin dallring, så förtjusande,
att hela ens väsende hotar bortsmälta vid dess
åskådning. Vill man åter rigta blicken på
fjälltopparna, så ser man dem omhöljda af ett
fladdrande sken, som synes flyga upp ur sjelfva
(TS)
383
Itineraria 4osa 1841_44.indd 383
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Castrén never travelled in Italy or
any other foreign country except
brief visits to Swedish Lapland in
1838 and Finnmark in Norway in
1842. (TS)
stationerna härstammade ǁ Letter:
stationer: Ekostroff och Sasheika
härstammade
36 verst ǁ Letter: tre mils
Zašeek at N67°24′31″ E32°33′0″. (TS)
fjället, likt lågan ur kratern på ett eldsprutande
berg. Skenet sprider sig öfver hela himlen,
fladdrar någon tid och försvinner, för att efter
en stund på samma sätt åter uppstiga och försvinna. Med ett ord, nog finner man det natursköna så i Lappland som Italien267, blott man
helt anspråkslöst upplåter sitt sinne för dess intryck och ej mästrar det efter förut af reflexionen uppgjorda theorin.
På Rikkataival blefvo vi ändtligen befriade från den Murmanska svärmen. Så angenämt
det var att efter 10 dagars oupphörligt hvimmel
☙ omsider komma i ro, likaså ❧ förargligt var det
derjemte att genom detta tillfälliga hinder hafva
till större delen förfelat resans ändamål. Saken
kunde ej mera upphjelpas, ty på Rikkataival och
de tvenne andra ännu återstående stationerna268 härstammade de flesta innevånare från
Finnar och språket var följaktligen förderfvadt.
Också tvang oss det infallande menföret att påskynda färden. Lapparne yttrade redan betänkligheter vid att skjutsa oss på dagen, befarande
att deras renar skulle tröttna på hållen, hvilket
och någongång inträffade. Af sådan anledning
nödgades vi efter ankomsten till Ekostroff
(Tshuk-Suolo) ännu sent på aftonen begifva oss
på det 36 verst269 långa hållet till Sasheika
(Nieshke)270. Kort efter afresan från nämnda
station mötte mig ett litet äfventyr. Man hade
spännt för min keris en ung, oinkörd, usel ren.
Medan jag satt obekymrad och betraktade norrskenet, började renen flyga åt höger och venster
om vägen. Naturligtvis lemnade jag ingen möda
ospard att tukta honom för slika extravaganser,
men härvid fogade sig ej bättre, än att tömmen
fastnade vid en långt framstickande hornspets.
☙ Häraf råkade ❧ renen i yttersta förtviflan,
384
Itineraria 4osa 1841_44.indd 384
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
hoppade och svängde sig af alla krafter, hvarvid
tömmen allt mera trasslades. Jag reste mig upp
för att klarera den, men renen begrep ej min
välmening, utan fortfor med sitt ofog så att
tömmen helt och hållet invecklades. Stumpen
var ännu lindad kring min arm, men jag stod nu
så nära renen, att dess rörelser började kännas
mig odrägliga. Jag blef derföre nödsakad att
lemna tömmen och det så mycket mera, som renen nu började gå offensivt tillväga. Fästande
sina skarpa hornspetsar vid min mage, hade
den kunnat göra ett nesligt slut på min timliga
varelse, om jag ej hunnit gripa i hornen och vrida renens hufvud ner till marken. Naturligtvis
var renen dermed föga belåten, och nu börjades
en strid som sannolikt hade lyktats på ett för
mig bedröfligt vis, derest jag ej fått tillfälle att
hoppa tillbaka i kerissen. Äfven detta var vådligt; ty på det vidsträckta Imandra, som hvimlade af bivägar och dessutom för tillfället var betäckt med en hård skara, hade renen lätt kunnat
bringa mig på villostråt, då jag ej ägde något
☙ medel att ❧ styra den. Men nöden tvang mig att
tillgripa denna utväg och lyckan gynnade mig
så, att jag inom kort upphann kamraterna. Sedan vi med förenade krafter bragt tömmen till
rätta, tillryggalades färden, några små äfventyr
oberäknade, ganska lyckligt till Sasheika, hvarest vi hamnade tidigt på morgonen. – Samma
dag fortsattes resan till Kandalaks, en medelmåttig Rysk by vid Kandalakska viken af Hvita
Hafvet. Hit hade ryktet om våra egenskaper
hunnit förr än våra personer. Jag var renommerad såsom en ovanlig siare och L[önnrot] såsom
en undergörande läkare. Käringarna öfverhopade mig med böner, att jag måtte utreda deras
temligen lätt utredda framtids-härfva; men i
385
Itineraria 4osa 1841_44.indd 385
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Становой пристав, local police
commander of a стан formed from
a few municipalities. Большая советская энциклопедия 24:1: 1247–
1248.)
Paxkov.
See Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.
stället för att aflägga några specimina i Augurernas vetenskap, begåfvo vi oss å färde, efter
att först hafva gästat Stanovoj Pristaff271 och
föryttrat våra numera onödiga kerisser, muddar
och andra lappska persedlar åt borgaren
Pahkoff272.
Vägen från Kandalaks till Kem, som var
vårt närmaste mål, utgör 262 verst och löper till
☙ en del efter kusten, till en del ge❧nom det inre
af landet. Kusten är befolkad med Ryssar, men
de byar som ligga några mil åt sidan bebos af
Karelare. Många Karelare anträffas äfven i de
Ryska byarna, men de äro alla i en sednare tid
inflyttade. Dock bevisa så väl de många i nejden
förekommande Finska ortsnamn, som bland
innevånarne allmänt gängse traditioner, att äfven de Ryska byarne, åtminstone många bland
dem, tidigare varit bebodda af Karelare. Traditionen skiljer emellan Finnar, hvilka af Ryssarna vanligtvis kallas Svenskar (Шведы) Karelare
(Кориляки[,] Корели) och Tschuder (Чухны).
På sydvestra sidan om Hvita hafvet förekomma
blott traditioner om Karelare, på den södra och
östra sägas landets äldre innevånare varit
Tschuder, hvilka traditionen förknippar med
Ingrer och Ester.273 Utan att här inlåta mig i
några vidlyftigare argumentationer öfver den
med tillräckliga skäl bestyrkta hypothesen, att
den Finska stammen fordom sträckt sig ända till
Hvita Hafvets kuster, vill jag allenast upptaga
den svårlösta frågan: Hvart hafva dessa kust☙ landets äldre inne❧vånare tagit vägen? Att de
af Ryssarna blifvit undanträngda inåt Lappland
och derifrån tillbaka till Finland, synes vara en
otillfredsställande förklaring. För att sluta af
sannolikheter, här och der befintliga traditioner,
samt den ännu svaga Ryska befolkningen i de
386
Itineraria 4osa 1841_44.indd 386
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
nordliga delarna af Archangelska Guvernementet, hafva Ryssarna ej intågat till dessa öde
och ofruktbara nejder med härsmakt eller i
större massor; utan vanligtvis har nöden, hoppet om en bättre lifsbergning, äfventyrare-andan eller tillfälliga yttre orsaker förmått enskilda familjer att här söka sig en bostad. Styrkans
rätt torde således mera sällan kommit i fråga,
åtminstone på de tider, då samma religion och
en gemensam styrelse tjenade till ett föreningsband emellan landets äldre innevånare och de
nya kolonisterna. Emellertid uppstod en nödvändig konflikt emellan de genom språk, seder
och föreställningssätt åtskilda folkens nationalitet. Denna konflikt måste vid Hvita Hafvets
kuster lyktas med den Finska nationalitetens
undergång, så vida denna trakt, hvilket jag
straxt i det följande skall ådagalägga, erbjuder
☙ sådana näringsgrenar, som väl ❧ kunde locka
Ryssarna, men ej Finnarne, att här talrikt kolonisera sig. Att den Ryska befolkningen fredligen hitträngt och i stället för att fördrifva, assimilerat den Finska folkstammen, bestyrkes
ytterligare af det orena med fennicismer uppfyllda Ryska språket i Archangelska Guvernementet samt af de omisskänneliga Finska anletsdrag, man här oupphörligt anträffar under
den Ryska hatten.274
Antingen man antager denna eller Sjögréns mening om Finnarnes försvinnande från
Hvita Hafvets kuster, så kommer man i hvardera fallet till det resultat, att den äldre befolkningen måste hafva varit ringa och svag, då den
kunnat antingen fördrifvas af, eller sammansmälta med Ryssarne, hvilka ännu i dag utgöra
ett ganska ringa antal i det nordliga kustlandet.
Detta finner jag äfven af andra skäl antagligt.
The Slavic settlement of Russia has
been dated at its earliest to the 8th
and 9th centuries. According to toponymic evidence, it spread further to the north approximately in
the 13th century. Bjørnflaten 2006:
69–71; Saarikivi 2006: 296. (TS)
387
Itineraria 4osa 1841_44.indd 387
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
The idea of Finns as representatives
of the first agricultural civilization
in the north and especially in Finland survived in Finnish archaeology practically until the 1970s and
even longer in the general image
of prehistory. As long as the settlement of Finland was explained by
assuming a gap in settlement in the
Pre-Roman period followed by the
immigration of a new agricultural population, the ancestors of the
present-day Finns, this basic idea
was not questioned. See, e. g., Kivikoski 1961: 118–119, 124. (TS)
Similarly also in Anmärkningar om
Savolotscheskaja Tschud, Castrén
2017a: 48–88.
då […] här ǁ Letter: deremot Finnen
här vanligtvis – Changed by the
editor of Hf. Mbl.
Om jag icke helt och hållet misstagit mig om det
Finska folkets lynne och fallenheter, så utgöra
icke Hvita Hafvets kuster fältet för dess naturliga verksamhet. Åkerbruket och boskapsskötseln äro de näringar, som företrädesvis egna sig
☙ för Finnarnes lynne, ❧ och Försynen tyckes
hafva sändt dem upp till norden, för att de med
sin outtröttliga kraft, sin tålmodighet, sitt lugna,
alldrig misströstande mod måtte bringa odling
öfver Finlands, det nordliga Rysslands och
Skandinaviens vildmarker.275 Finnen älskar
dessa yrken, emedan det för hans trefnad är ett
oundvikligt vilkor, att han har en liten verld
omkring sig, der han ensam och oberoende kan
råda och herrska. Derföre utbyter han ofta ett
bekymmerfritt lif under annan mans herravälde
mot ett torftigt hem i öknen, menande det vara
bättre att i sitt eget hem ”dricka vatten ur en
rifva”, än uti en annans boning ”tömma öl ur
silfverstopet.”276 I följd af detta anlag för en stilla, fredlig oberoende verkningskrets kunde ej
en större Finsk kolonisation nedsätta sig vid
Hvita Hafvet. Dess ofruktbara, för odling otillgängliga stränder och de ständigt kulna vindarna göra åkerbruket snart sagdt omöjligt. Här
måste menniskan lifnära sig af hafvet, hvartill
fordras ett rörligt, irrande, oroligt lif, ett oupphörligt äflande med planer och spekulationer,
korteligen: ett lefnadssätt öfverensstämmande
☙ med det Ryska lynnet. ❧ I Kolska kretsen finnas 26 Ryska byar, och i dem sysselsätta sig
blott fem innevånare med åkerbruk. Äfven boskapsskötseln är ytterst klen. Dock herrskar
bland Ryssarna mycken välmåga, då277 vanligtvis Finnen här framträder under den ömkliga
skepnaden af tiggare eller träl. Samma näringskällor stå väl öppna för hvardera; men de äro
388
Itineraria 4osa 1841_44.indd 388
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
begåfvade med olikartade krafter, och Ryssens
hela styrka består i hans på planer, beräkningar
och alla slags företag outtömliga snille. Ryssen
hatar denna enformiga ro, som utgör Finnens
högsta sällhet. Att dväljas under hemmets tak
och räkna omfånget af några tegar för sin verld,
vore för Ryssen olidligt. Hans lust är att irra vidt
omkring och från fjerran trakter draga skatter
till hemmet. Så finna vi honom under sommaren än liggande med sin lodja i Archangels
hamn, än kryssande vid Norriges kuster; men
om vintern träffas han åter på Moskvas gator
och N[ižnij] Novgorods278 torg. Den som saknar medel till så stora företag, blir ej derföre
hemma; med sin lilla julle plöjer han Hvita Haf☙ vets tegar, ❧ fångar somga279 och sill280, skälar
och bäluger281. Ty det är ett axiom, att den som
vill äta bröd om vintern, får ej ligga hemma under sommaren. Han måste ut på förtjenst, och
om det härunder lyckas honom att förtjena några kopek utöfver hvad han behöfver för sig och
sin familj, företager han sig under vintern mer
och mindre vidsträckta handelsresor. Sådant är i
korthet lefnadssättet vid Hvita Hafvets kuster,
och onekligt egnar sig detta lefnadssätt bäst, om
ej uteslutande, för landets natur. Således synes
Ryssen med sitt oroliga lynne, sin rörlighet och
framför allt: sitt kloka, beräknande förstånd
vara enkom danad till att bebo denna nejd. Måhända har sjelfva naturen – den stora uppfostrarinnan – tjenat till att bilda menniskorna till
det de äro; hon har då funnit ett ämne, som varit
lätt att bearbeta. För att dömma af det Archangelska Guvernementets Ryska bebyggare, finnes
ingen annan nation i verlden, som ägde den
klokhet att begagna sig af alla konjunkturer,
den presence d’esprit att fatta i hvarje tillfälle
A city in central Russia at the junction of the Volga and the Oka,
N56°17′48″ E43°56′9″. (TS)
Mscr: songa; letter: somga. Сёмга,
salmon (Salmo salar). (TS)
Herring (Clupea harengus). (TS)
Beluga whale (Delphinapterus leucas). (TS)
389
Itineraria 4osa 1841_44.indd 389
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Подорожная, a document, with
which a traveller could attest his
right to obtain state-owned horses
for transport Энциклопедическiй
словарь… XXIV: 801. (TS)
tvinga […] skjutslega ǁ Letter: preja oss på högre skjutslega, hvilken man dock var rädd att uttryckligen begära, emedan L. egde ett
papper från Finland, som i nödfall
kunde passera för подорожная. –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
[…] kampar. ǁ Letter: ~ Komna till
Kem måste vi med afseende å det
fullkomliga menföret och andra
bevekande omständigheter besluta att nedsätta oss här på några
veckor, för att sedan med första öppet vatten begifva oss sjöledes till
Archangelsk.
The town of Kemˈ emerged in the
15th century. From the next century it belonged to the Soloveck
monastery and became a district
town in 1785. In 1894 it had 2,150
inhabitants. Книповичъ 1895: 928.
(TS)
The visit to Kemˈ was somewhat
unpleasant for Castrén because of
the street urchins and their disrespectful comments. See Castrén’s
letter to F.J. Rabbe, 14 May 1842 in
the volume of letters in this series.
The Raskolniks or Starovery (Old
Believers) are a group of Russian
Orthodox Christians that did not
accept the reforms of the Orthodox
Church of Russia in the 1650s and
1660s, preserving instead the old
confession and forms of Orthodox
Christianity. Зеньковский 1995:
esp. 258–322. See also Castrén’s descriptions on p. 260–261, 399–401,
489–490, 572–573 as well as his letter to F.J. Rabbe from Turuxansk,
28 June/10 July 1846. (TS)
☙
och sig till fromma ❧ använda alla, äfven de
obetydligaste omständigheter, som just det Ryska folket.
På detta det Ryska folkets praktiska snillekraft fingo äfven vi erfara några obetydliga prof
på stationerna emellan Kem och Kandalaks. Vid
afresan från Kola hade vi försummat att lösa
den så kallade podoroshna282, hvarförutan den
resande ej är berättigad att färdas med post-hästar. Han måste i slikt fall hjelpa sig fram medelst
ackord. Men vid den ringaste misstanke, att vi
ej voro behörigen dokumenterade, sammangaddade sig bönderna att ej föra oss ur fläcken.
Man uppgaf såsom förevändning att alla hästar
voro i skogen, att de nyss hemkommit och voro
uttröttade, med mera dylikt, som endast gick ut
på att tvinga283 oss att betala högre skjutslega.
I närmaste by till Kem gjorde man ett så hårdnackadt motstånd, att jag nödgades till fots begifva mig till staden, för att derifrån förskaffa
oss hästar. Fruktan för en möjlig efterräkning
hade dock bevekt bönderna, att kort efter min
bortgång förespänna ett par usla kampar.284
Såsom bekant är, är Kem en obetydlig
☙ ❧
stad vid utloppet af Kemi elf.285 Här finnes
hvarken Biskop, Guvernör, eller andra höga
Herrar; således inga stora hus eller kolossala
minnesvårdar samt öfverhufvud inga stora anstalter.286 Staden äger måhända sin största
märkvärdighet genom en här talrikt utbredd
religionssekt, hvars anhängare kalla sig Starovärtser, men af andra benämnas Raskolniker.287
Desse Raskolniker äro på visst sätt Rysslands
pietister. Äfven de ifra för den gamla, ursprungliga, om icke just apostoliska läran (старая
вѣра), tillbringa sin mesta tid i bön och andakt,
samt anse det gudomliga vara lika vidt skildt
390
Itineraria 4osa 1841_44.indd 390
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
från allt, hvad verlden tillhörer, som afståndet
är emellan jordytan och himlahvalfvet. För att
således vara Gudi behaglig, måste menniskan
helt och hållet vända ryggen åt verlden, trottsa
dess hat, ovilja och förföljelser samt derigenom
förvärfva sig en martyr-krona i himmelen.
Samma förakt för det verldsliga predikas äfven
af pietisterna, men under en vida mera kolossal288 och omfattande form, sträckande sig un☙ derstundom till sjelfva ❧ det herrligaste, konsten danat och vetandet frambragt. Den gamla
lärans anhängare i Ryssland utgöras af personer, som ej förstå sig på slika ting. Från sin inskränktare synkrets kriga de blott emot vissa
små menskliga bestyr, som hvarken lända till
själens uppbyggelse, ej heller äro oundgängligen nödvändiga för kroppens nödtorft. I synnerhet hyser man ett gränslöst hat till alla slags
nöjen och förlustelser. – Men oaktadt några yttre likheter finnas dock vida större olikheter
emellan Rysslands och Finlands pietister. De
våra predika väsendtligen en lefvande Christendom, då deremot religionen hos Starovärtserna hårdnat till vissa yttre ceremonier, hvilka
de med judisk envishet289 vidhänga. Så hafva
och pietisterna hos oss ej i ringaste mon skilt
sig från kyrkan och dess antagna lärosatser, då
deremot Starovärtserna bilda en egen religions-sekt, hvadan äfven benämningen Raskolniker d. ä. Heterodoxi (af расколъ, åtskillnad.)
Det är en bland härvarande Starovärtser gängse berättelse att Nikon290 – den ryktbare religi☙ onsreformatorn i ❧ Ryssland, – logerat trenne
år med djefvulen i en grotta samt der enligt den
senares diktamen förändrat alla renläriga religions-böcker. ”Då arbetet var färdigt begaf sig
Patriarken att omvända den regerande Tsaren
kolossal […] form ǁ Letter: colossal ~
charakter – Changed by the editor
of Hf. Mbl.
“With Jewish stubbornness”. Cf.
the German 19th-century view
of Jews as tough-hearted people.
Forsgård 1998: 184. (TS)
Nikon (b. Nikita Minin, 1605–1681),
seventh Patriarch of Moscow. The
reforms of the Orthodox church
were decided in his time, in 1654
and 1656. Зеньковский 1995: 185–
258; Pentikäinen 1999. (TS)
391
Itineraria 4osa 1841_44.indd 391
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Aleksej Mixajlovič (1629–1676) was
Tsar of Russia from 1645 to 1676.
Nenonen – Teerijoki 1998: 628. (TS)
icke […] sjelfva ǁ Letter: mindre
sjelfva – Changed by the editor of
Hf. Mbl.
Alexei Michailovitsch291. Denne hade förut genom en dröm blifvit varnad för en orm, som
skulle komma att fresta honom, och för säkerhets skull ställt en sträng vakt för sitt palats;
men vakten kunde under Patriarkens mantel ej
ana ormen, utan lemnade honom tillträde till
Tsaren. Denne blef omvänd och de nya böckerna införda.” Om dem vilja Starovärtserna ej
höra talas. De läsa med förkärlek gamla legender och andra utnötta kloster-böcker, som äro
tryckta med slavonska stilar. Men likasom läsningen af böcker ej utgör någon hufvudsak hos
Starovärtserna, så vida få af dem kunna läsa i
bok, så gäller äfven striden icke292 så mycket
sjelfva läran, som ej mera hvarjehanda yttre
bruk och ceremonier. Bland annat älska Staro☙ värtserna en lång process vid sin an❧daktsöfning. Äldre personer stå och korsa sig stundom
i timtal framför helgonbilderna. För att ceremonin ej måtte slutas i förtid, gör man esomoftast
ett uppehåll midt under den gudeliga förrättningen, blir dervid stående framför helgonbilden och samtalar under tiden med sin omgifning öfver förefallande ämnen. Sättet att korsa
sig är en af de förnämsta stridspunkterna emellan den gamla och nya lärans anhängare. De
sistnämnda korsa sig med de tre första fingrarna, Starovärtserna deremot med tummen och
de tvenne sista. En Starovärts utlade för mig
det irrläriga i de Orthodoxas korsnings-sätt på
följande vis: Tummen betecknar Gud Fader,
ringfingret Guds Son, lillfingret den Heliga
Anda. Derföre skall en rätt Christen korsa sig
med dessa tre fingrar, hvilka tillsamman beteckna den heliga Treenigheten. Så lära de
gamla böckerna, men huru säger Nikon? Korsa
dig med tummen, pekfingret och långfingret.
392
Itineraria 4osa 1841_44.indd 392
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
helgonbilderna sägande ǁ Letter: Helgonbilderna, yttrande – Changed
by the editor of Hf. Mbl.
Här ser du huru djefvulen åter haft sin hand
med i spe❧let; ty det vet du väl, att pekfingret
betecknar jorden och långfingret himmelen.
Hvilken djefvulsk uppfinning att göra en treenighet af Gud, himmel och jord! Men icke nog
härmed. Då de tre personerna i Gudomen äro
lika höga, så måste äfven fingerspetsarna vid
korsningen vara jemnhöga. Nu är långfingret
högre än pekfingret, liksom himmelen är upphöjd öfver jorden, och när dessa fingrar ställas
jemnhögt, så har Guds boning blifvit förnedrad
ända till den syndiga jorden.” Af samma beskaffenhet äro äfven de öfriga tvistefrågorna. Att
man reducerat de sju bröden vid nattvarden till
fem, och annat dylikt, anses af Starovärtserna
för oerhörda afvikelser från den rena läran,
samt en oöfverstiglig skiljemur emellan dem
och den orthodoxa kyrkans anhängare. Starovärtserna besöka aldrig Herrans hus, och då jag
sporde vår värdinna i Kem, som bekände sig till
den heterodoxa läran, hvarföre de undandrogo
sig den offentliga Gudstjensten, svarade hon
helt kort: ”För att ej begå synd,” pekade dervid
helgonbilderna293 sägande: вотъ наше церковъ! (se der vår kyrka!). De hafva sina egna
☙ prester, ❧ som döpa deras barn, begrafva deras
döda, viga, bigta, med ett ord: anställa alla presterliga förrättningar. Starovärtserna äro så vida
toleranta, att de hvarken visa någon fördömmelse-anda eller omvändelse-ifver; men med
yttersta aktsamhet afhålla de sig från all gemenskap med olika troende. Äro föräldrar och
barn af skilda läror, så spisa de ej vid samma
bord och ur samma kärl; icke heller gå de på
samma gång i badstugan. Kommer man sommartiden till en källa i nejden, som bebos af
Starovärtser så äro alla björkar i närheten
☙
393
Itineraria 4osa 1841_44.indd 393
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Vaarakylä was situated at ca.
N65°34′ E31°37′. In his description
of the 1839 journey, Castrén places this encounter in Miinoa. See
p. 260–261. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm. Itä-Karjala 1934. (TS)
afskalade och marken vidt och bredt betäckt
med näfverbitar, ty alla Starovärtser, som dricka
ur källan, måste för hvarje gång förse sig med
ett nytt näfverstycke, emedan det är osäkert om
ej någon af olika lära begagnat sig af de förhandenvarande. Då jag år 1839 färdades i Ryska Karelen, kom jag en gång till en liten by (Waarakylä)294 som beboddes af idel Starovärtser.
Uttröttad efter en lång vandring begärde jag
kallt vatten och litet mat till förfriskning. Man
visade mycken beredvillighet att tillfredsställa
☙ mina ringa an❧språk, men i gården funnos
inga kärl för främmande trosförvandter. Ett
bud utskickades till andra gårdar men budet
återvände med den underrättelse att i hela byn
ej funnos slika ting. Emellertid hade bya-folket
församlat sig att betrakta en så sällsynt företeelse, som en Svensk hedning. Bland åskådarnes antal befunno sig äfven några åldriga
gubbar. Jag framställde till deras bepröfvande,
om det ej vore större synd att tvinga en medmenniska till att hungra och törsta, än att orena
en träkopp. Då framträdde ur hopen en gråhårsman, och lutande sig mot sin staf höll han
en så lydande oration: ”Gifven honom i Guds
namn mat och dricka så att han varder mättad;
ty det är menniskans pligt emot sin nästa. Men
J skolen ej sätta för honom ett trädkärl, ty den
hedniska besmittelsen tränger sig så djupt i trädet, att du i all evighet ej rentvår det. Nej låten
honom äta ur ett stenkärl, ty se! detta förmår
han ej orena, så att du icke får det rent igen, när
du tvättar det väl med sand och vatten.” Talet
hade sin åsyftade verkan, men jag märkte likväl, att värdinnans hand darrade, då hon
☙ fram❧bar det heliga fatet. Otaliga uppträden af
lika komisk beskaffenhet kunde jag anföra om
394
Itineraria 4osa 1841_44.indd 394
21.8.2019 16:05:34
�Lapland, Russia and Siberia –
dessa Starovärtser, men saken är i hvarje fall
alltför allvarsam, för att göras till föremål för
skämtet, ty det står ju skrifvet, att ”hvar och en
skall varda salig af sin tro.”295
I den nyssnämnda Raskolnik-staden blefvo vi emot vår villja tvungna att för menförets
skull uppehålla oss en rund månads tid, tills
det ändteligen d. 19 Maj296 blef oss möjligt att
fortsätta vår resa. I anseende dertill att det ej
ges någon sommar-landsväg ifrån Kem till
Onega, måste vi nu gifva oss ut på Hvita Hafvets stormiga böljor. Målet för vår resa var Archangelsk, och det hade varit vår önskan att
utan något uppehåll på vägen kunna i en köpmans-lodja omedelbart förflytta oss dit, men
härtill fanns för det närvarande ingen utsigt,
emedan vatten-kommunikationen emellan
Kem och Archangelsk ännu icke hunnit taga
sin början. Vi beslöto derföre på inrådan af stadens innevånare att begifva oss till klostret So☙ lovetskoj, som ligger på en ö i Hvita Hafvet, ❧
60 verst ifrån Kem297, och hoppades sedermera
här finna någon lägenhet att komma öfver till
Archangelsk.298
I en liten båt, som färde några pilgrimer
till klostret fingo äfven vi plats som passagerare. Färden skedde nattetid, hvarunder den påhängsna sömnen ej tillät oss att gifva akt på de
talrika holmar och skär, som sades hafva legat
i vår väg. Efter att hafva tillryggalaggt 30 verst
ifrån Kem, befunno vi oss på det vida, öppna
hafvet, men här stötte vi snart på isbelaggda
fjärdar och nödgades derföre låta sätta oss i
land 15 verst ifrån klostret. Återstoden af vägen
tillryggalades på en ytterst svag is med hästar
och kärrar som blefvo efterskickade ifrån sjelfva
klostret.
[…] tro. ǁ Letter & 1842c continue:
~ Amen! P. S. Detta amen kommer väl nästan för tidigt, men jag
hinner omöjligen bringa min epistel denna gång till ända, emedan
jag hvarje dag är sysselsatt 12 à
14 timmar dels med Archimandriten Vinjamin, dels med min Samojediska läromästare. Dessutom är
jag förargad öfver hela detta scriptum, emedan det hvarken duger
till ett bref eller en Tidnings-artikel. Gör dermed, hvad dig för godt
synes. – – –
Castrén’s letter to Fabian Collan
4 Oct. 1842, continues further, but
the text quoted from it ends here.
On the Old Believers in Karelia, see Pentikäinen – Raudalainen
1999: 51; on their rituals, Pentikäinen 1999: 15–16; Vlasov 1999: 67.
(TS)
Probably Old Style.
Soloveck is situated in the White
Sea, the monastery main building
at N65°1′29″ E35°42′35″. See commentary to Utdrag ur Solovetska
kloster-krönikan, Castrén 2017a: 20.
(TS)
Arxangelˈsk was founded at
the mouth of the River Dvina
(N64°32′3″ E40°31′4″) in 1584. It was
originally called Novaja Xolmogory.
It became the administrative centre of a governorate in 1708 and in
Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. The town of Xolmogory
was inhabited by ca. 1,300 people
at the same time. Губернии Российской империи: 35; Статистическiя таблицы […] 1840: 2 (http://
dlib.rsl.ru/viewer/01003542943#page
2?page=9). Белов & al. 2005. (TS)
395
Itineraria 4osa 1841_44.indd 395
21.8.2019 16:05:34
�Itineraria
Castrén 1843d; 2017: 20–47.
gifwa […] isbeströdda ǁ trottsa på –
Correction in Castrén’s own hand.
liten båt ǁ In the clean copy in Natalia Castrén’s hand: liten, lejd båt
huru […] medfärde ǁ med huru stora besvärligheter den äfven var förknippad – Correction by Castrén’s
hand.
See also Castrén’s letter to Sjögren,
4 Apr. 1842, in the volume of letters
in this series.
Framkomna till det ryktbara klostret erforo vi till vår ledsnad att segelfarten till och
ifrån Archangelsk ej kunnat taga sin början,
emedan stora ismassor ännu drefvo omkring på
hafvet. Under sådana omständigheter kunde vi
naturligtvis icke annat än med tacksamhet
emottaga Archimandritens anbud att bosätta
☙ oss i klostret, intill ❧ dess det kunde blifva oss
möjligt att fortsätta resan till Archangelsk.
Medan vi nu lågo stilla och väntade på vår befrielse, inbjödo oss de heliga fäderne alldagligen
att åhöra Gudstjensten, bese klostrets talrika
prydnader, göra excursioner till tvenne andra
närbelägna filial-kloster o. s. v. Mera än dessa
nöjen intresserade det oss likväl att taga kännedom om de skiftande öden, som det solovetska
klostret undergått sedan sin stiftelse 1429.i 299
Snart blef äfven detta intresse tillfredsstäldt, och
vår otålighet att ändtligen hinna fram till
Archangelsk stegrades nu till den grad, att vi beslöto gifwa300 oss ut på det isbeströdda hafvet
och i en liten301 båt söka bana oss fram till det
Archangelska kustlandet. Den 26 anträdde vi
vår resa och huru302 stora besvärligheter den
äfven medförde, så anlände vi dock efter fyra
dygns resa till Archangelsk.
Dagen efter vår ankomst till nyssnämnda
stad besökte vi Archimandriten Vinjamin – en
☙ Samojedisk missionär, som var vida ❧ frejdad
för sina djupa insigter i Samojed-språket. Redan
före vår resa hade vin genom Hr Sjögrén fått
anvisning på denne man, som vi trodde blifva
oss utomordentligt nyttig vid studium af ifrågavarande språk.303 Hvad mig beträffar, så hade
i. Jfr. Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen för år
1843; 4de häftet.
396
Itineraria 4osa 1841_44.indd 396
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
jag föresatt mig att under loppet af hela sommaren begagna mig af hans undervisning, och sedan med vinterföret begifva mig till Samojedernas eget land. Olyckan fogade emellertid att
Archimandriten af litterär jalousie ej lät förmå
sig att lemna oss den äskade undervisningen.304
Kanske var härpå i det hela taget icke mycket
förloradt, emedan Archimandritens Samojediska kunskaper i sjelfva verket befunnos vara
ganska305 ytliga, men visst är att vår resa härigenom fick en helt annan riktning. Lönnrot fattade beslutet att slå alla Samojediska studier ur
hågen och begifva sig till Olonetska Guvernementet, för att taga kännedom af det här boende Tschud-folket.306 Hvad åter mig beträffar, så
vidhöll jag allt fortfarande min plan att med
första vinterföre begifva mig till Samojed-tund☙ rorna, men sommarmånaderna ville jag ❧ använda för en resa till de Terska Lapparne, dem
vi under den förflutna vintern ej hunnit
besöka.
For more details, see Castrén’s letters to Sjögren 26 June, 22 July/4
Aug., 1 Oct. and <13> Nov. 1842, and
to Rabbe 25 June and 1 Oct. 1842, in
the volume of letters in this series.
ganska ytliga ǁ bristfälliga – Correction by Castrén.
It was mentioned in the annual report of the Finnish Literature Society for 1841 that Lönnrot and Castrén had travelled to Russian Lapland to study the Saami language
and especially its relationship to
Finnish. Lönnrot wrote to the society on May 14, 1842, that he is going to turn to Karelia instead. SKSA
B1612 minutes 16 March (annual
meeting), June 8, 1842. (TS)
397
Itineraria 4osa 1841_44.indd 397
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
This chapter is deals with the same
sequence in Castrén’s journey as
the travel diary in SLSA 1185.1.3.
The description in the diary differs partly from the published account, and it can be found below
in this volume. The clean copies of
this chapter and the next one in KK
Coll. 539.27.3 are in Castrén’s hand
and they are used here instead of
the NRF version (Castrén 1852b).
Cf. also Castrén’s letter to Rabbe,
21 July 1842, in the volume of letters in this series.
It is uncertain whether Castrén
uses dates of Old or New Style
here, but Old Style was most likely
used.
Tri Ostrova at N67°6′30″ E41°24′12″.
(TS)
woro […] medtagna ǁ 1. war jag så
utt[röttad] ǁ 2. woro mina krafter så
utmattade
In his letter to Sjögren, 4 Aug.
1842, Castrén wrote that he left
Arxangelˈsk against Lönnrot’s advice. See the volume of letters in
this series.
Detta […] följa ǁ 1. Detta råd skulle
jag ǁ 2. Detta råd hade jag äfven haft
fullt skäl att följa, så snart ǁ 3. Detta råd hade jag äfven haft fullt skäl
att följa, derest icke luftens windar
styrt mina ǁ 4. Detta råd hade jag
wisserligen haft skäl att följa
☙ ❧
IV.307
Den 27 Juni308 steg jag ombord på en större
lodja, som låg segelfärdig, för att ifrån Archangelsk med en mjölladdning afgå till den Murmanska stranden. Fartyget skulle under färden
anlöpa Hvita hafvets vestra kust wid Tri
Ostroff309, hvarest jag ärnade låta landsätta mig,
för att sedermera fortsätta min resa till de i nejden boende Terska Lapparne. En fortfarande
sjuklighet, ådragen under föregående winter
genom färderna i Lappland, wäckte hos mig
många farhågor öfver utgången af denna widsträckta resa, hvars mål war ett wildt och öde
land. Just i det ögonblick, då afresan skulle ske,
woro310 mina krafter så medtagna af sjukdom,
att jag blott med möda förmådde bana mig fram
till sjelfwa fartyget. Lönnrot ansåg wäl min
☙ sjukdom icke ❧ wara af en alltför farlig beskaffenhet, men han rådde mig dock att ej fortsätta
resan, utan låta landsätta mig wid Dwina, så
framt mitt hellso-tillstånd intill påföljande dag
ej skulle förbättras.311 Detta312 råd kom jag dock
ej i frestelse att följa, fastän jag dertill hade haft
fullt skäl; ty då jag följande morgon uppwaknade, befunno wi oss redan på Hvita hafvets böljor. Naturligtvis war ingen återresa numera
möjlig, och huru eländigt mitt tillstånd äfven
war så måste jag finna mig uti mitt öde att såsom invalid qvarstadna på fartyget.
Ifrån Dwinas mynning skall resan till Tri
Ostroff kunna med god vind tillryggaläggas på
ett dygn; men en sådan wind blåste dock ej i
wåra segel. När wi hade kommit ett stycke ut i
☙ hafwet, uppstod ett ❧ fullkomligt stiltje, som
twang oss att kasta ankar under en holme. Här
nödgades wi nu ligga stilla den ena dagen efter
398
Itineraria 4osa 1841_44.indd 398
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
den andra och låta steka oss af solens brännande strålar. Härunder blef min hellsa allt sämre
och mina krafter utmattades till den grad, att jag
knappt förmådde lemna min sjukbädd och släpa
mig fram på däcket ifrån min trånga och qvalmiga kajuta. I det hela taget hade icke heller
däcket något för mig särdeles inbjudande, ty
under det313 wi lågo för ankar, började besättningens314 matförråder taga skada i den starka
wärmen och spridde i315 skeppet en olidelig
stank, för hvilken man dock war bäst skyddad i
kajutan. I alla fall war det mitt åliggande att regelbundet316 twenne gånger om dagen lemna
☙ kajutan, ty här förrätta❧de både skepparen och
besättningen, hvilka woro stränga raskolniker317, hvarje morgon och afton långa andaktsöfningar, dem jag, såsom otrogen, enligt förrut
fattad öfwerenskommelse ej fick biwista. Deremot kunde det naturligtwis icke wara mig förmenadt att fritt yttra min protestantiska trosbekännelse och efter bästa förmåga förswara den
emot skepparens oförtrutna anfall. Påtagligen
war det hans afsigt att få mig omvänd till sin
egen lära, men då hans bemödanden i detta afseende fullkomligt misslyckades, hemtade han
till mig en dag ifrån en annan lodja, som äfven
låg för ankar ej långt ifrån wår, en ordentlig
raskolnik-prest, hvilken skulle utföra hvad
skepparen icke förmådde. Liggande på min
sjukbädd underkastades jag ett långt förhör, och
det märktes tydligt att presten icke war alldeles
otillfredsstäld med min theologi, ty efter slutad
bigt drack han helt ogeneradt the ur mitt glas
☙ och försäkra❧de mig upprepade318 gånger, att
min kätterska trosbekännelse war wida bättre
än den orthodoxt grekiska. Wid sitt afsked lofvade han äfven319 framdeles besöka mig och
det […] ankar ǁ under wår långwariga <->
besättningens ǁ 1. skeppet[s] ǁ 2.
skeppsfolkets
i ǁ en
regelbundet ǁ åtminstone
raskolniker ǁ raskolnins
upprepade ǁ f[lera]
äfven ǁ fr[amdeles]
399
Itineraria 4osa 1841_44.indd 399
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
bjuda […] öppna ǁ öppna
dag ǁ dagen
A species of sturgeon (Acipenseridae). (TS)
gaf ǁ han
tänka […] morgonbönen ǁ uppläsa
några morgonböner
färd ǁ kosa
Zimnye Gory, Zimnegorsk(ij) at
N65°28′50″ E39°42′50″. Cf. Топографическая карта Q-37, 38, published http://mapq38.narod.ru/q3738.
html. (TS)
ur ǁ ifrån
Mscr: östra, corrected in Castrén
1852b: 175.
isbeströdda ǁ snö
Wid […] ǁ En m
According to the diary fragment
(see p. 603) at Čapoma, N66°6′8″
E38°52′18″. (TS)
bjuda320 till att öppna för mig den rätta wägen
till paradiset.
Denna afsigt kunde han dock icke utföra,
ty följande dag321 (d. 4 Juli) medförde ändteligen
medvind, och det war naturligtvis både för
presten och skepparen wida mindre angeläget
att locka mig i sina garn, än att fånga störar322 i
Murmanska hafwet. Hwad skepparen beträffar,
så gaf323 han sig knappt tid att tänka324 på sin
egen frid och förrätta den wanliga morgonbönen, förrän seglen spänndes och den tunga
lodjan efter en weckas hvila åter blef satt i rörelse. Wår färd325 gick nu till en början längs östra
stranden af Hvita hafvet eller den så kallade
Dvina-bugten. Winden war god och wi sågo wid
☙ kusten den ena byn efter den andra skym❧ta
förbi wåra blickar. Komna till en udde wid namn
Simnija Gory326 lemnade wi den Archangelska
kusten och styrde ut i öppna sjön. Wid middagstiden hade wi redan lemnat hela det östra kustlandet ur327 ögnasigte, och det förgick några
timmar, då wi rundt omkring oss ej sågo annat,
än det öde hafvet och himmelens dunkla hvalf.
Snart började likwäl den [vestra]328 eller Terska
kusten afhölja sina hvita, isbeströdda329 stränder och jag hoppades med säkerhet, att wi ännu
samma dag skulle hinna fram till Tri Ostroff.
Men i en hast kastade sig vinden åt nordost och
jag warseblef till mitt bekymmer, huru fartyget
allt mer och mer afwek ifrån sin rätta kosa.
Wid330 solens nedgång nådde wi wäl den Terska
kusten, men dermed war dock föga wunnet, ty
enligt skepparens utsago befunno wi oss wid
pass 150 verst söder om Tri Ostroff.331 Här lågo
☙ wi åter ❧ för ankar hela den påföljande dagen
och wäntade med otålighet på wår förlossning.
Jag gjorde mig emellertid noga underrättad om
400
Itineraria 4osa 1841_44.indd 400
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
den angränsande lokalen, och då jag erfor att wi
befunno oss endast 20 verst söder om en mindre
rysk by, ärnade332 jag låta landsätta mig och ensam uppsöka byn, i hvars närhet jag hoppades
finna333 Terska Lappar. Emot denna plan anförde likwäl skepparen så många betänkligheter,
att jag beslöt ännu qvarstadna på lodjan och åtminstone afbida hvad den följande dagen skulle
bära i sitt sköte. Nämnda dag (den d. 6 Juli) war
en för raskolnikerna mycket stor334 högtidsdag335, och med anledning häraf hoppades skepparen nu genom sina varma förböner kunna förskaffa oss en gynsam vind. ”Du skall få se att
Gud är nådig och i morgon ger oss medwind”,
☙ yttrade han till mig för❧tröstansfullt efter slutad aftonbön och anförde sedan på sitt hviloläger åtskilliga berättelser om sjöfarande, hvilka
genom träget fastande och bedjande fått winden
att blåsa i sina segel. Att hos wår herre utwerka
sig wind ansåg skepparen wisserligen höra till
en af de svåraste uppgifter, emedan han, som
styr molnens lopp, genom att bönhöra den ena
lätt kan förfördela den andra; men för det närwarande trodde skepparen honom likwäl icke
befinna sig i ett336 sådant dilemma. Alla rätt[-]
trogna sträfvade ju nu till samma mål, den Murmanska stranden, de behöfde således samma
wind, och deras böner måste naturligtwis gälla
mera inför337 wår herre än andra syndares, som
möjligen hade andra önskningar.
Ungefär338 på detta sätt raisonerade skepparen, och så rolig hans logik äfven förekom
mig, werkade339 likwäl hans fasta tro och förtröstan lifwande på mitt sinne och närde340 äfven hos mig glada förhoppningar för morgon☙ dagen. ❧ Knappt war denna dag i sin gryning,
förrän skepparen skyndade att framför helgo-
ärnade ǁ umgicks
finna ǁ träffa
stor […] hoppades ǁ 1. stor hög[tidsdag] ǁ 2. betydelsefull, och på en sådan dag hoppades
If Castrén uses dates of New Style,
he may mean St John’s Day (Midsummer) on 24 June/6 July.
ett ǁ di[lemma]
inför ǁ än
Ungefär […] ǁ Så
werkade ǁ så ~
närde […] mig ǁ närde
401
Itineraria 4osa 1841_44.indd 401
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
den rätta ǁ denna
Connected to the word klara there
is a note in the margin: ✘ # 12. It remains unclear what it refers to.
höjde ǁ upphöfvo
med […] hastighet ǁ allt mer och
Då […] woro ǁ Dessa företeelser
woro
alldeles ǁ hogs [högst]
på däck […] upp ǁ 1. ombord på däck.
Men de hade kna[ppt] ǁ 2. ombord
på däck, men de hade knappt hunnit upp
åtlyddes ǁ åtfölj[des]
endast ǁ blo[tt]
svordomar ǁ 1. ~ och förbannelser,
önska ǁ 2. ~ och förbannelser, sade
sig ingen ting
hvarwid det blef ǁ och det blef härwid
nens anleten upptända alla waxljus, som funnos
i kajutan, att kringströ myrham och rökelse,
göra täta knäfall och läsa långa böner. Hela besättningen war kallad att deltaga i denna andakts-förrättning, men såsom ej hörande till
den341 rätta fårahjorden måste jag efter wanligheten begifwa mig på däck, der wakthållningen
nu blef mig anförtrodd. Trogen mitt kall spejade
jag ut åt hafwet och dess wida fjärdar, dem jag
ännu alldrig sett så lugna och klara342 som i
dag; men snart höjde343 sig på den norra himmelen digra moln, hvilka tycktes hota med en
stormfull dag. Kort derpå warseblef jag på något afstånd en krusad wattenrand, som med344
☙ mycken hastighet närmade sig fartyget ❧ och
åtföljdes af en tjock mist. Då345 dessa företeelser i mina ögon woro alldeles346 owanliga,
skyndade jag att afbryta gudstjensten och kalla
manskapet på347 däck. Min kallelse åtlyddes348
ögonblickligt, men de bönfallande hade ännu
icke hunnit upp, förrän stormen hven förfärligt
och allt war insvept i ett ogenomträngligt töcken. ”Ankaret upp” ljöd skepparens stämma, men
knappt hade dessa ord gått öfwer hans läppar,
förrän man hörde ett brakande och såg fartyget
börja att drifva för vinden. Ankaret, wårt enda
ankare war förloradt. ”Hwad blir nu wårt öde?”
frågade jag af skepparen, i hopp att erhålla någon tröst i olyckan, men han utfor endast349 i de
☙ förskräckligaste svordomar350 ❧ och yttrade till
slut den önskan, att F[a]n måtte taga både honom och mig och hela skeppet med, sedan han
förlorat sin goda ankare, som kostat honom
sina hundrade rubel. Oaktadt sin vilda förtwiflan sammankallade han dock manskapet till
öfwerläggning, hvarwid351 det blef beslutadt,
att man borde hålla sig så nära kusten som möj-
402
Itineraria 4osa 1841_44.indd 402
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
ligt och försöka att segla in i en närbelägen flod,
der fartyget wore skyddadt för stormen. Denna
plan, så wäl anlagd den äfven tycktes wara,
kunde dock ej utföras, ty352 fastän blott ett halft
segel uppspändes och manskapet med353 långa
störar sökte drifwa fartyget in genom flodmynningen, kastades det likwäl af354 den häftiga
stormen inom några ögonblick ut i öppna sjön.
☙ Här kändes ❧ stormens raseri på ett ännu mera
eftertryckligt355 sätt. Tacklaget hven och gnisslade356 förfärligt, mästerna swigtade, och357
tycktes wara färdiga att brista, ur sjelfwa
skepps-skråfwet hördes ofta ett brakande, som
lät förmoda att det hade remnat i stycken. Höga
som torn reste sig hafvets358 wågor och rullade
öfwer däck den ena efter den andra. Allt löst,
som fanns ombord, måste359 antingen fastbindas eller bergas under däck, emedan det annars
hade blifwit wågornas rof. Sjelfva matroserna360 måste fasthålla sig wid tågen och befunno361 sig i stor fara, då det gällde att ifrån ena362
ändan af fartyget begifwa sig till den andra. För
mig hade man anvisat363 en plats i364 en ofvanpå däcket fastbunden barkas. Sittande i bottnet
af barkasen fasthöll365 jag mig med begge hän☙ derna wid dess sidor, ❧ emedan366 jag fruktade
att annars blifva bortsköljd af någon bland de
tusende störtsjöar, som med våldsamhet slogo
ned öfver fartyget.
Efter det misslyckade försöket att segla in
i367 flodmynningen beslöt man att styra öfwer
till den motsatta sidan af Hvita hafvet i hopp att
här finna en skyddande hamn; men winden war
i början icke gynnande för denna plan, utan hotade att drifwa oss till de Solowetska öarna och
krossa fartyget emot deras stränder368. Både
skepparen och besättningen började med allwar
ty ǁ f[astän]
med […] ǁ ansträngde sina yttersta
krafter för att
af […] ǁ inom
eftertryckligt ǁ efters
gnisslade förfärligt ǁ gnisslade
och […] ǁ skepps-skråfwet
hafvets […] den ǁ wågorna på
hafwet och rullade de[n]
måste ǁ blef
matroserna ǁ manskapet
befunno […] fara ǁ det förenadt med
lifsfara
ena ǁ den ~
Mscr: anvisatt
i ǁ in uti
fasthöll […] händerna ǁ måste jag
med begge händerna fasthålla mig
emedan […] ǁ 1. emedan wågorna stundom slogo ned med sådan
kraft ǁ 2. för att icke ǁ 3. för
i ǁ genom
stränder ǁ klippor
403
Itineraria 4osa 1841_44.indd 403
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
öste […] ǁ seglade fram och åter
tidt och ofta ǁ i enru[m]
drog […] ned ǁ började äfwen manskapet den ena efter den andra krypa in
likwäl ǁ emellertid
om aftonen ǁ inemot midnatten
skickade ǁ dref
hvarpå ǁ hvarest
försjönk ǁ insomnade
påföljande ǁ förfärliga
om morgonen ǁ den följande dagen
Mscr & Castrén 1852b: vestra.
inemot ǁ widpass
anländt ǁ efter otroliga ansträngningar ~
dem ǁ dessa fartyg
farkost ǁ fartyg
en ǁ ett
flera […] händelse ǁ hela fem dygn
(7–11 Juli)
misströsta om wår räddning och togo sig i förtviflan ett rus. I detta tillstånd kunde de naturligtwis ej uträtta något med besked, utan öste369
☙ endast ur sig ❧ svordomar och förbannelser.
Skepparen beklagade sig tidt370 och ofta för mig
deröfwer, att brännvinet ej wille gifwa honom
något riktigt rus och gaf mig ingen ro, förrän
jag till hans disposition afstått en rumm-butelj.
Sedan han efterhand tömt hela dess innehåll,
befann han sig i ett sådant läge, att han ej mer
förmådde komma på däck, utan blef liggande i
kajutan. Härefter drog371 sig äfwen manskapet
den ena efter den andra ned uti hvar sin koj, och
skeppet dref nu wind för wåg på det willande
hafvet. Jag satt allena på däck och afvaktade i
min barkas med dystra känslor den afgörande
stunden. Snart warseblef jag likwäl372, att winden började draga sig mera åt ost, och efter denna lyckliga upptäckt begaf jag mig om373 aftonen
ned i kajutan, wäckte den snarkande skepparen
och skickade374 honom på däck, hvarpå375 jag
☙ sjelf intog hans hvilobädd. Ut❧mattad genom
dagens fasawäckande scener försjönk376 jag
snart i den djupaste sömn och sofde bort hela
den påföljande377 natten, hvaraf sjöfolket sade
sig äga ett minne för hela lifvet. Wid mitt
uppwaknande om378 morgonen befunno wi oss
i säkerhet wid Hvita hafvets [östra]379 kust under det förromnämnda Simnija Gory. Utom
wårt hade inemot380 trettio andra fartyg blifvit
wäderdrifna öfwer hafwet och anländt381 till
samma hamn. Ifrån ett af dem382 hade min
skeppare fått låna ett nytt ankare, som höll wår
farkost383 fästadt wid foten af en384 skyddande
höjd. Ännu i flera385 dygn efter denna händelse
fortfor stormen att rasa med större och mindre
häftighet. Under denna tid började min hellsa,
404
Itineraria 4osa 1841_44.indd 404
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
som fortfarande warit svag, till den grad föratt skep❧paren ej längre wille bibehålla mig ombord, utan sökte på allt sätt förmå mig
[att]386 stiga i land och återwända till Archangelsk. För min del wille jag ej så lätt afstå ifrån en
fattad plan, och dessutom war jag fullkomligt
öfwertygad derom att min helsa skulle stärkas
genom de strapatser387, som förestodo mig i
Terska Lappmarken. Jag qwarstadnade således
på fartyget, drack the och underhöll theologiska
diskurser med skepparen, emottog388 ofta besök från de öfriga fartygen och sökte med ett
ord göra min vistelse på389 sjön så dräglig som
möjligt. I hopp att erhålla någon upplysning om
vissa inskrifter, som skola finnas ristade wid
några klippor på Murmanska stranden, lät jag
en dag kalla till mig en gammal skeppare, som
sades wara wäl förfaren i alla sådana ämnen.
☙ Skepparen wisste äfven förtä❧lja om en inskrift, som han sjelf hade sett390 i en klippa på
ön Anikejew391, men ej kunnat dechiffrera,
emedan de i inskriften392 begagnade karaktärerna icke warit af rysk härkomst. Enligt skepparens berättelse skulle393 likwäl ifrågawarande inskrift blifvit werkställd af en Rysse och
innehålla minnet af följande händelse. ”I långt
aflägsna tider hade en engelsk [viking]394 haft
för sed att hvarje sommar komma seglande
med395 sitt skepp till Murmanska stranden, för
att af derwarande fiskare utkräfwa en skatt, bestående i fisk och flott, mjöl, gryn, o. s. v. Wägrade fiskarena att utbetala skatten, utmanade
vikingen den bästa kämpe till en enwigs-strid.
Då den engelska vikingen war modig och stark,
wågade ingen af fiskarena emottaga hans utmaning, utan man beqvämde sig hellre till att er☙ lägga den ❧ fordrade skatten. En sommar be-
☙ sämras,
att ǁ Mscr: och, corrected in Castrén 1852b: 179.
strapatser ǁ fotwandringar
emottog […] från ǁ gjorde ofta besök
till
på sjön ǁ 1. så ǁ 2. på lodjan
sett […] på ǁ sett på
Bolˈšoj Anikiev Island on the northern coast of the Kola Peninsula at
N69°42′3″ E33°6′21″. The oldest datable inscriptions there are from the
early 16th century and were documented for the first time in 1826.
Аникиев, Большой и Малый,
http://lexicon.dobrohot.org/index.
php/
АНИКИЕВ,_Большой_и_
Малый. (TS)
inskriften ǁ sk[riften]
skulle likwäl ǁ skulle
The word viking is missing in the
mscr, added in Castrén 1852b: 180.
med ǁ till
405
Itineraria 4osa 1841_44.indd 405
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
befann sig ǁ ~ dock
en man […] ringa ǁ en man af ringa
emottog ǁ ~ slutligen <-->
berättelsen ǁ traditionen
hela min rese-plan ǁ 1. hela min
res[e-plan] ǁ 2. alla
storm ǁ wind
och sväfvade ǁ utan fartyget började
drifwa och wi sväfwade
fann396 sig bland fiskarenas antal en397 man,
som för sitt ringa och oansenliga utseende begagnades såsom kock, men icke dess mindre
war i besittning af en utomordentlig styrka.
Denne man emottog398 wikingens djerfwa utmaning, och det lyckades honom att ändteligen
befria fiskarena ifrån den besvärliga gästen.”
Det är denna seger, som kocken enligt berättelsen399 skall hafva förewigat i den förrberörda
kllippan.
Min afsigt hade warit att under närwarande resa taga så wäl denna, som andra wid Murmanska stranden möjligen befintliga inskrifter i
närmare skärskådande, men snart inträffade
händelser, som bragte hela400 min rese-plan om
☙ ända. Sedan wi i fem dygn (7–11 Ju❧li) befunnit
oss i god säkerhet under Simnija Gory började
(d. 11. Juli) en ny wind blåsa upp och wäxte snart
till en förfärande storm. Emot denna storm401
ägde wi intet skygd i wår närwarande hamn,
och402 sväfvade derföre i stor fara att för andra
gången förlora wårt ankare. Stormen fortfor
hela den påföljande natten, hvarunder besättningen icke sofde en blund. Då jag om morgonen uppwaknade, fann jag waxljusen upptända
i kajutan och skepparen liggande på knä framför helgonbilderna. Sedan han slutat sin andaktsöfning, meddelade han för mig en högst
bedröflig skildring af wårt läge. Stormen hade
under natten ännu mera tilltagit och skeppet
börjat drifva. Uttröttade af nattens ansträng☙ ningar ❧ hade matroserna i förtwiflan supit sig
fulla och woro med undantag af en enda odugliga att sköta sin tjenst. Under sådana förhållanden trodde sig skepparen ej äga någon annan
utwäg, än att lyfta ankar och segla, dit winden
styrde. Mig sökte han fortfarande förmå att
406
Itineraria 4osa 1841_44.indd 406
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
stiga i land och ej utsätta mig för nya faror.
Dessa403 voro i sjelfwa verket ganska hotande,
men ännu mera bekymrade mig den omständighet, att jag genom en under föregående dag anställd simning ådragit mig en förkylning, som
började404 gifva sig tillkänna i wissa högst betänkliga feber[-]symptomer. Det oaktadt wägrade jag ännu att efterkomma skepparens önskan, men sedan äfven han undfägnat sig med en
butelj brännwin och twå stakaner rumm, ansåg
jag det ej mera för rådligt att öfverlemna mig åt
☙ hans beskydd, utan beslöt ❧ att åtminstone tills
widare stiga i land och sedermera låta det bero
på omständigheterna, huruwida jag antingen
skulle återwända till fartyget eller begifva mig
till Archangelsk.
Sedan den ena nyktra matrosen rott mig
öfwer en brusande sjö till närmaste land405,
qvarlemnade jag på stranden mina små effekter
och gaf mig ensam åstad för att uppsöka ett406
tillhåll för fiskare, som sades wara beläget widpass 8 verst ifrån hamnen.407 I min sjuka och
utmattade belägenhet måste jag uppbjuda mina
yttersta krafter för [att]408 tillryggalägga denna
wäg, och nästan en half dag hade förgått, innan
jag uppnått409 mitt mål, der410 jag endast fann
ett par eländiga kojor411. Framkommen bad och
bönföll jag fiskarena412 på det enträgnaste, att
☙ de emot ❧ skälig wedergällning skulle afhemta
mina mitt på stranden qvarblefna gods, men
jag413 förmådde ej bewekna det lumpna folket
att414 göra mig denna ringa tjenst. Upprörd och
förgrymmad af ett så omenskligt bemötande
lemnade jag genast fiskeläget, återwände till
mina effekter och bar dem sjelf under nattens
lopp till fiskeläget415, der jag fick ett416 uselt
kyffe anwisadt till min boning. Efter denna
Dessa ǁ Mitt
började gifva ǁ gaf
land ǁ strand
ett tillhåll […] som ǁ 1. fiskarenas lägerställe, som ǁ 2. ett fiske-läger ǁ 3.
ett tillhåll för några fiskare, som
In SLSA 1185.1.3 diary notes (see
p. 608) Castrén calls the village Kozdela, but most probably
it should be Kozly at N65°14′52″
E39°53′18″. (TS)
Word att missing in mscr, added in
Castrén 1852b: 181.
uppnått ǁ uppfann
der […] fann ǁ hvarest jag fann
kojor ǁ fiskare[-kojor]
In his letter to Rabbe on 21 July 1842
(see the volume of letters in this
series), Castrén wrote only about
one fisherman. Otherwise his description from there seems to correspond to the diary. Cf. also Castrén’s letter to Sjögren 4 Aug. 1842.
jag […] ej ǁ 1. det stod ej i min makt
ǁ 2. det stod ej i min förmåga att
att ǁ <->
Cf. p. 607.
ett […] kyffe ǁ 1. ett slags skulle ǁ 2.
ett höskulle
407
Itineraria 4osa 1841_44.indd 407
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
Cf. p. 607–608.
låg jag ǁ ~ på min skulle
full ǁ min
sade […] ǁ enligt
måste jag ǁ åtestod för mig icke annat än
att uppsöka ǁ att <-s->
mig ǁ <->
benämnd ǁ 1. b[enämnd] ǁ 2. wid
namn ǁ 3. nämnd
Situated at N65°5′0″ E40°5′45″. (TS)
ej ǁ 1. ej ǁ 2. knappt
återstod […] wal, än ǁ ägde jag icke
annat wal, än
Ehuru icke […] ǁ Fiskarenas omenskliga beteende gjorde mig emellertid
oerfaren ǁ med
dess förhållanden ǁ obekant med
verlden
högt ‖ Castrén 1852b: 182: högst
röfvare och famlade ǁ banditer och
röfware, famlade
i […] näste ǁ 1. på höskullen ǁ 2. i
mitt mörka ku
någonstans […] förföljelser ǁ dölja
mig undan mina förföljare
inne i kyffet ǁ på skullen
kraftyttring kände jag, huru febern allt mer och
mer börja[de] sjuda i mina ådror. I runda tre
dygn417 låg418 jag nästan utan allt medvetande,
och då jag återkom till full419 sans, hade alla fartygen redan afseglat. Då äfwen fiskarena
sade420 sig wara sinnade att oförtöfwadt lemna
☙ sitt lägerställe, ❧ måste421 jag naturligtwis
wara betänkt på, att422 uppsöka ett annat herberge. Jag tog åter min tillflykt till fiskarenas
ädelmod och anhöll, att de icke skulle lemna
mig423 ensam och sjuk på en öde strand, utan ro
mig till närmaste by, benämnd424 Kuja425, som
war belägen 22 verst ifrån fiskeläget. Nu tycktes
äfwen fiskarenas hjertan öppna sig för mina böner, men då jag började accordera med dem om
skjutslegan, sade de sig i anseende till den fördelaktiga tiden för sitt fiskafänge ej426 kunna
åtaga sig att föra mig till byn, utan att för sin
möda erhålla widpass 100 Rub[el] B[an]co. Då
denna fordran wida öfversteg de tillgångar, jag
för det närwarande kunde disponera, åter☙ stod427 för mig naturligtwis icke ❧ något annat
wal, än att qvarstadna i fiskeläget och wänta,
hvad ödet månde mig beskära.
Ehuru428 icke alldeles oerfaren429 med
lifwet och dess430 förhållanden blef jag likwäl
på det högsta uppskakad af fiskarenas omenskliga bemötande och började ängsligt grubbla
öfwer mitt sorgliga läge. Naturligtwis kunde en
sådan sinnesstämning icke annat än högt431
menligt inwerka på min sjukdom. Jag föll åter i
en slags feber[-]yrsel, tyckte mig derunder omgifwen af röfvare432 och famlade af och an i433
mitt mörka näste, i tanke att någonstans434 finna en tillflykt undan deras förföljelser. Men då
jag ej ansåg mig wara nog säker inne435 i kyffet,
lemnade jag mitt sjukrum och gaf mig att
408
Itineraria 4osa 1841_44.indd 408
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
wandra ut i skogen. En smal ❧ gångstig ledde
mig till en436 liten bäck, hvars bräddar pryddes
af gröna björkar och blommande häggträd437.
Denna anblick wäckte mig åter till klart438 medvetande,439 jag lade440 mig ned vid den porlande441 bäcken, lyssnade till fåglarnas sång och
inan[da]des blommornas doft. Mitt hufvud war
i början så tungt, att jag knappt förmådde höja
det upp från marken och wid hvarje sådant försök öfwerfölls442 af svindel samt443 höll på att
förlora min sans, men ju längre det led på dagen, dess lättare kändes det mig att lefwa.
Öfwerraskad af en så hastig förbättring började
jag redan frukta444, att min445 sjukdom warit en
andelig förwirring; men wid närmare besinnan☙ de fann jag dock, att ❧ febern allt ännu glödhet
rasade i min blod. Af wissa symptomer446 trodde jag mig nu till och med kunna draga den slutsats, att min sjukdom icke war någon ting wärre
än en katharhal-feber447. Efter448 denna upptäckt blef jag åter lugnare till sinnes och beslöt
att genast återwända till fiskeläget, der449 jag450
nu ärnade söka bota mig genom någon svettdrifvande dryck. Men då jag skulle träda in i
min451 dystra boning, warseblef jag utanför
densamma twenne soldater, hvilka hade sina
blickar skarpt fästade wid min person. Jag
tillsporde karlarna452 om deras wägar, och de
genmälte med kärfhet, att tullförwaltaren i Kuja
hade skickat dem till fiskeläget för att besigtiga
mina effekter. Utan all protest underkastade jag
☙ mig be❧sigtningen och belönade till och med
soldaternas möda med en drickspening453. Min
afsigt war att söka förmå dessa personer att ro
mig till Kuja, men det war tydligt att de454 egennyttiga fiskarena skulle uppbjuda all sin förmåga för att tillintetgöra denna plan, som hotade
en […] pryddes ǁ en källa, som omgafs
häggträd ǁ ~, hvilk[a]
Bird cherry (Prunus padus). Luontoportti,
http://www.luontoportti.
com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)
klart ǁ ett ~
medvetande, ǁ medvetande och
lade ǁ satte
porlande bäcken ǁ klara källan
öfwerfölls ǁ höll på att
samt ǁ och
frukta ǁ fruktas
min ǁ <->
symptomer ǁ sjukdoms-sy[m]pt[omer]
Catarrhal fever meant a fever following a sudden lung or stomach
inflammation. Influenza was also
included among these fevers. Tietosanakirja 4: 513 [Katarri-kuume].
(TS)
Efter […] beslöt ǁ Denna upptäckt
lugnade mig mycket och jag beslöt
der ǁ och
jag […] bota ǁ jag ärnade bota
min […] boning ǁ min boning
karlarna ǁ dem
drickspening […] war att ǁ drickspening, i afsigt att härigenom
de […] fiskarena ǁ det egennyttiga
fiskare-folket å sin sida
409
Itineraria 4osa 1841_44.indd 409
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
embetsman ǁ ~, att jag war bekant
med Guvernören i Archangelsk
annan ǁ någ[on]
honom ǁ tullförwaltaren
febern […] bedröfligt ǁ 1. min feber,
ehuru mitt hellso-tillstånd i öfrigt
ännu war ganska eländigt ǁ 2. min
feber, ehuru jag
allmänna ǁ hellsto [sic]
Cf. p. 608.
i den […] fråga om ǁ börjat repa sig
och det blef fråga om
att beröfwa dem en säkert påräknad inkomst.
Liksom gluppska ulfwar smögo de sig omkring
mig och spärrade sina öron för att uppsnappa
mitt samtal med soldaterna. Dessa hyste i början ett stort misstroende till mig, men med tillhjelp af mitt pass lyckades det mig likwäl småningom att öfwertyga dem derom, att jag war
rysk undersåte och en i kronans värf stadd em☙ betsman455. ❧ Dessa argumenter och i synnerhet den omständigheten, att jag icke allenast
war en wälborenhet, utan till och med ägde en
åtminstone lika hög rang som sjelfwa tullförwaltaren, gjorde på soldaterna den verkan, att
de wälwilligt inbjödo mig i sin båt och emot en
måttlig skjutslega rodde mig till Kuja. För sin
egen säkerhets skull förde de mig genast till
tullförwaltaren och afgåfwo sin rapport, som
war af det innehåll, att de hos mig hvarken funnit kontraband eller annan456 egendom med
undantag af några böcker. Härpå framställde jag
för tullförwaltaren öppenhjertligt alla mina
öden, hvilka gingo honom457 så mycket djupare
till hjertat, som han tydligen märkte, att jag
ännu war ganska hårdt ansatt af min feber-sjuk☙ dom. Ledd af verkligt del❧tagande för mig drog
tullförwaltaren försorg derom, att jag icke allenast erhöll ett godt herberge i byn, utan äfwen
blef försedd med all den omvårdnad, jag i mitt
sjukliga läge behöfde. Lyckligtwis war han
äfwen försedd med svettdrifwande the och andra enkla läkemedel, genom hvilkas anwändande jag innan kort befriades ifrån febern458, ehuru mina krafter ännu woro ganska svaga och
mitt allmänna459 hellso-tillstånd högst bedröfligt. Sedan mina krafter efter några dagars wistelse i Kuja460 i461 den mon repat sig, att det
kunde blifva fråga om afresa, lät tullförwaltaren
410
Itineraria 4osa 1841_44.indd 410
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
ännu, för att kröna sitt ädla werk, bemanna en
slup, hvari jag af fyra soldater roddes till Ar☙ changelsk. ❧ På ett för vetenskapen så ofruktbart sätt slutades min äfwentyrliga resa till Terska Lappmarken.
Efter återkomsten till Archangelsk befann
jag mig i en ganska brydsam belägenhet, i det
jag ej ägde medel att uppehålla mig i staden och
ännu mindre kunde företaga462 mig några resor
i det kringliggande landet, som jag i antiqvariskt
hänseende gerna hade velat undersöka. Min463
hela kassa utgjorde widpass femton464 silfwerrubel, och med denna summa kunde naturligtwis
icke mycket uträttas för wetenskapen. Emellertid funnos i Archangelsk några Samojeder, hvilka woro ännu fattigare än jag och skattade sig
öfwermåttan lyckliga, då jag emellanåt besökte
deras tält och undfägnade dem med en sup
brännwin. En af dessa individer blef så hänryckt
☙ af min frikostighet, ❧ att han förklarade sig willig att465 blifwa min tjenare och följa mig466 till
werldens ända. För467 min del fordrade jag af
honom icke så stora uppoffringar, utan upphöjde
mannen till min läromestare i Samojediskan och
begaf mig med honom468 icke längre, än till en
17 verst ifrån Archangelsk belägen by wid namn
Uima469. Här uppehöll jag mig sedermera
med470 min Samojed återstoden af sommaren,
hvarunder både min hellsa och mina Samojediska kunskaper betydligt förkofrades. Sjelfwa min
kassa wann471 snart en lysande förkofran, ty
Finska staten hade för min472 resa anslagit ett
understöd473 af tusen rubel silfwer, och474 så
snart dessa medel kommit mig tillhanda, begaf
jag mig åter till Archangelsk, der jag allt
☙ fram❧gent fortsatte mina Samojediska studier
under loppet af hösten.
företaga mig ǁ ~ enligt min önskan
Min ǁ Till
femton ǁ tio
att blifwa ǁ att icke allenast blifwa
Castrén added two letters (an?)
above the word mig and struck
them out again.
För […] upphöjde ǁ Jag upphöjde
honom ǁ 1. <bl> ǁ 2. honom ǁ 3. <bl>
Here Castrén means the village
named Uemskij instead of the one
called Ujma today, at N64°28′46″
E40°50′57″. Cf. p. 611. (TS)
med […] sommaren ǁ 1. oafbrutet allt
intill Oktober månad ǁ 2. med min
Samojed hela ~
wann ǁ fick
min resa ǁ mig
understöd ǁ rese-understöd
och […] medel ǁ hvilka medel i Oktober månad
411
Itineraria 4osa 1841_44.indd 411
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
Mot ǁ I
skulle ǁ äfven ~
med […] ǁ bjudit till att
såsom […] förenad ǁ såsom förenad
strapatser ǁ 1. svårigheter ǁ 2. besvär
som […] ǁ 1. som ǁ 2. trottsande
hwarje fara ej skydde någon ǁ 3.
och en tillförsigt
ägde ǁ hade
i […] bättre ǁ en bättre
rese-/pass
rekommendations[-]bref ǁ rekommendationer
The gorodišče of Xolmogor was situated on the River Dvina from the
Middle Ages until the 17th century.
After the founding of Arxangelˈsk
on the coast it gradually lost its significance. Xolmogor has not been
archaeologically excavated, and its
area has largely been destroyed by
later settlement. The location of the
present-day village of Xolmogory
is N64°13′30″ E41°39′0″. Ясински –
Овсянников 1998: 89.
See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a:
48–88. (TS)
For a recent analysis of the Biarmia
problematic, see Koskela Vasaru
2014.
ringa ǁ liten
The Biarmians were said to have
worshipped a deity called Jomali,
Jomala or Jumala. For a description
of Xolmogor and Arxangelˈsk in late
17th century, see Ясински – Овсянников 1998: 173–175. On Biarmians
in historical sources, see Koskela
Vasaru 2014: 199–204. Cf. Castrén’s
note on the temple of Xolmogor in
his relation of the Buddhist temples
of Tibet in his travel report from
Gusinoe ozero in 1848, p. 931. (TS)
och […] belägna ǁ förmodas hafva
stått
Bjarmisk ǁ begr[afningsplats]
☙ ❧
V.
Mot475 slutet af November månad lemnade jag
för tredje gången Archangelsk, i det fasta beslut
att ej mera återwända till denna stad, huru
äfwen min nu förestående resa till Samojedernas tundror skulle476 komma att aflöpa. Mina
wänner i Archangelsk hade med477 de mörkaste
färger skildrat för mig dessa tundror och på det
sätt sökt afråda mig ifrån den Samojediska resan, såsom478 i deras tanke förenad med mödor
och strapatser479, dem jag med min wacklande
helsa ej ansågs kunna uthärda. I någon mon delade jag äfven sjelf denna farhåga, men hvem är
wäl ej i sin ungdoms enthousiasm redo att för
en idé offra sjelfwa lifwet! Hoppet att för veten☙ skapen göra en eller annan eröfring ❧ ingaf
mig ett mod, som480 åtminstone på närwarande
tidpunkt ej kunde bringas i rubbning. Också
ägde481 jag nu i482 många hänseenden en vida
bättre garanti för resans lyckliga fortgång, än
fallet förrut hade warit. Min hellsa hade under
wistelsen i Uima och Archangelsk betydligen
förbättrats, min rese-kassa war i det allra yppersta skick, jag ägde dessutom ett förmånligt
resepass483 och utmärkta rekommendations[-]
bref484 så wäl af Inrikes-Ministern som den heliga synoden. Sålunda i alla afseenden wäl utrustad anträdde jag med de gladaste förhoppningar min Samojediska resa.
Wägen ledde mig först 70 verst till Cholmogor485, som fordom war Bjarmernas486 frejdade fäste men nu är en ringa487 och obetydlig
kretsstad. Jag hade under nästförflutna sommar
☙ ❧ gerna welat anställa gräfningar på det ställe,
der Jumala-templet488 och489 en gammal Bjarmisk490 begrafningsplats förmodas hafva warit
412
Itineraria 4osa 1841_44.indd 412
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
belägna, men då saknade jag medel till ett så
kostsamt företag, och nu war marken så491 frusen och snöbetäckt, att jag icke ens wille göra ett
försök med dess upprödjande. Jag dröjde dock
några dagar i staden och erhöll derunder talrika
traditioner om det hädangångna Bjarma-folket,
dess fäste och tempel, dess skatter och glans.ii
Härpå fortsatte jag min resa till en annan ännu
mindre kretsstad vid namn Pinega492, som är
belägen 132 verst ifrån Cholmogor. I Pinega fann
☙ jag ❧ mig åter föranledd att dröja några dagar,
ty den erbjöd många föremål för min vettgirighet, bland hvilka jag i synnerhet bör nämna ett
gammalt Tschud-fäste och Polismestarens493 fru
Sofia Kirilowna Gromoff. Då jag för den missgynnsamma årstidens skull ej kunde sysselsätta
mig mycket med undersökningen af fästet, hade
jag dessto bättre tillfälle att göra bekantskap
med Frun. Hon war en i hela den kringliggande
nejden mycket älskad, aktad och berömd qvinna. Folket skildrade henne såsom en moder icke
blott för sina sex egna, wälartade barn, utan
äfwen494 för hvar och en annan, som behöfde495
en moders huldrika wård. Äfwen för de sjuka
war hon en tillflykt, understödde496 dem med
☙ goda råd och ❧ försåg dem derjemte med enkla
läkemedel, dem hon sjelf sades förstå att tillreda
af vilda vexter. Mest prisades hon dock för den
trefnad, son hon genom sina husliga dygder
hade förmått att sprida icke blott i staden Pinega, utan äfven på landsorterna. Hon sades
hafwa här och der infört trädgårdsskötseln samt
genom sitt exempel och sina goda råd förmått497
så […] icke ǁ 1. frusen, snöbetäckt,
oåtkomlig me[d] ǁ 2. så frusen, snöbetäckt och snar, att den ej
Pinega was a district town in the
Governorate of Arxangelˈsk at
N64°41′53″ E43°23′40″. In Castrén’s
time it had ca. 650 inhabitants.
Статистическiя таблицы 1840: 2.
(TS)
From here onwards the text is
based on Castrén’s letter to F.J.
Rabbe, 5/17 Dec. 1842, which was
originally published in Helsingfors
Morgonblad 5/1843 (Castrén 1843a).
For the original letter, see the volume of letters in this series.
äfwen för ǁ för
behöfde ǁ 1. behöfde ǁ 2. war i behof
af
understödde ǁ hjelpte
förmått ǁ want
ii. Större delen af dessa traditioner har jag meddelat
uti min afhandling om ”Sawolotscheskaja Tschud”, se
tidskriften Suomi för är 1844.
413
Itineraria 4osa 1841_44.indd 413
21.8.2019 16:05:35
�Itineraria
att ǁ och
Potato cultivation was initiated in
the Governorate of Arxangelˈsk in
the 1810s, but it was not really promoted before the 1840s, when related Imperial orders were given.
Яновскiй 1895: 629–630. (TS)
i ǁ med
boskapsskötselns ǁ s
ansåg ǁ 1. skall ǁ 2. hade hon ǁ 3. war
ǁ 4. trodde
Efter att […] frun ǁ 1. Dessa och andra
likartade förtjenster hade jag redan
under sjelfwa resan hört tilldelas den
frejdade frun och war derföre mycket angelägen högst intresserad att
personligen göra hennes personliga
bekantskap ǁ 2. frun
Everyone arriving to a district centre in Russia had to have his passport stamped at the local police
station. Энциклопедическiй словарь… XXII: 924–925. (TS)
bringa ǁ hemta
insigtsfulla ǁ kunskapsfulla
iakttagelser ǁ observationer
ömhet ǁ hela ~
de utsöktaste ǁ 1. de utsökt[aste] ǁ 2.
mina favorit
Hedvig Sophia Lencqvist was born
in 1791. She was married to sergeantmajor Israel Hemanus (1785–1818) in
1807 but fled with the Russian officer
Gromov, her future husband, during
the Russian-Swedish War of Finland
1808–1809. KA Orivesi, parish records 1790–1795: 170, http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=24827982;
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/
henkilo.php?id=11377; KA Orivesi, lists
of married persons 1807, http://digi.
narc.fi/digi/view.ka?kuid=6428834.
allmogen att498 odla potäter.499 Äfwen i500 afseende å boskapsskötselns501 befrämjande an☙ såg502 man henne mycket förbunden. ❧ Efter503 att hafva hört alla dessa rykten och
berättelser var jag naturligtvis högst intresserad
att lära personligen känna den mångbeprisade
frun, och jag fann verkligen uti henne en utomordentligt energisk, klok och huslig qvinna. Så
snart jag kom till staden och för polisen anmälde mig såsom en wetenskaplig resande504, satte
hon mig ovetande alla polisbetjenter i rörelse
och lät dem ifrån när och fjerran bringa505 till
mig insigtsfulla506 män. Onekligen erhöll jag
dock af henne sjelf de flesta och wigtigaste upplysningar om orten. I synnerhet wisste hon förtälja en stor mängd traditioner om de gamla
Tschuderna, och det märkwärdiga war, att hon
genom egna iakttagelser507 hade kommit på
den tanken, att ifrågawarande Tschuder warit
Finnar. Jemte det Polismestarfrun sålunda med
☙ all ifver sökte befrämja ❧ mina vetenskapliga
intressen, glömde hon icke heller mina lekamliga behof, utan sökte tillfredsställa dem med en
husmoders ömhet508. Hwarje dag måste jag spisa wid hennes bord, och sedan hon derunder
med mycken fintlighet utforskat mina svaga
sidor, lät hon wid afresan bringa till mig ett rikt
förråd af de509 utsöktaste läckerheter. Jag bör ej
lemna oanmärkt, att detta sällsynta fruntimmer
äfven widkännes namnet Hedvig Sofia Lenqvist510 och är dotter till framlidne kyrkoherden
i Orihwesi511 Theol[ogie] och Filos[ofie] D[octo]r
Erik Lenqvist512. Liksom mången annan bland
Finlands döttrar hade äfven hon under sista kriget skänkt sitt hjerta åt en segrande riddare och
med honom irrat werlden kring till hon slutligen funnit en fristad i det lilla Pinega.513
Laasonen 2000 does not mention
Hedvig Sofia in the list of Erik Lencqvist’s children. (TS)
414
Itineraria 4osa 1841_44.indd 414
21.8.2019 16:05:35
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
Med rördt hjerta skildes jag ifrån denna
ädla landsmaninna och fortsatte min resa till
Mesen, dit man vinter-tiden514 ifrån Pinega
räknar 143 och ifrån Archangelsk 345 verst. Liksom wid Hwita515 hafvets vestra kust Kola, så
är wid den östra Mesen werldens yttersta stad
och slutpunkt för all civilisation. Ända till Mesen är landet bebodt af christna menniskor,
Ryssar till nationen, men längre fram widtager
den Samojediska befolkningen516, som till större
delen ännu är hedendomen tillgifwen. Redan i
Mesen såg jag tungt bepälsade517 Samojeder släpa sig fram längs gatorna. Jag sökte förmå en
och annan bland dem att träda i tjenst hos mig
☙ såsom tolkar och läromestare, men de antogo ❧
ogerna mina518 anbud och uppfyllde sina åligganden på sådant sätt, att jag snart519 nödgades
förafskeda dem alla och begifwa mig till en 40
verst ifrån Mesen belägen by wid namn
Somsha520, som på närwarande tid sades vara
Samojedernas521 egentliga tillhåll. Dock wille
mina bemödanden icke ens der krönas af någon
framgång, ty en allmän dryckenskaps-mani
hade nu522 angripit det arma folket. Jag tog i min
sold den nyktraste person, som fanns i Somsha,
men äfwen han war efter wår föreställning en
fyllhund. Härpå försökte jag taga till mitt biträde en Samojedinna, men också523 hon kunde ej
hålla sig nykter en enda dag. Sedan wände jag
mig till en utarmad tiggare, som omöjligen kun☙ de bestå sig ett rus; ❧ äfwen med honom kunde
ingen ting uträttas, emedan hans lättjefulla lynne ej tillät honom att tänka ut ett redigt och förnuftigt svar. Då det alltså icke lyckades mig att i
godo erhålla en lämplig tolk och språkmestare,
tog jag slutligen min tillflykt till mina ministeriella papper, i hopp att genom deras tillhjelp
Orivesi (older form Orihvesi) is
in Southern Finland at N6840678
E360159 (N61°40′26″ E24°21′28″).
(TS)
Erik Lencqvist (1719–1808) was a
pastor at Orivesi and also known
as a historian and collector of folk
poetry. Laasonen 2000, http://
www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2473/. (TS)
[…] Pinega. ‖ Castrén 1843a: ~ Hon
sade sig ej ett ögonblick ångrat detta steg, ty hon hade gift sig af kärlek och sedermera fortfarande älskat sin man; i Finland hade döden
bortryckt hennes fader och andra
nära anförvandter.
vinter-tiden ifrån ǁ ifrån
Hwita hafvets ǁ A[rchangelsk]
Tundra Nenets. Unesco Red Book,
http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Tundranenets. (TS)
bepälsade […] gatorna ǁ 1. bepälsade
Samojeder släpa sig sömniga och
halfrusiga ǁ 2. bepälsade Samojeder
släpa sig längs gatorna sömniga,
halfrusiga och ǁ 3. bepälsade
Samojeder släpa sig längs gatorna
sömniga, halfrusiga, öfwerhöljda
med smuts och på allt sätt
mina anbud ǁ anbud
snart nödgades ǁ nödgades
Sëmža (Сёмжа) on the eastern
shore of Mezen’ Bay at N66°8′51″
E44°7′3″. (TS)
Samojedernas […] tillhåll ǁ det rätta
tillhållet för Samojeder
nu angripit ǁ 1. antagit ǁ 2. nu antagit
också ǁ icke
415
Itineraria 4osa 1841_44.indd 415
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
dokumenternas innehåll ǁ innehållet
af dokumen[terna]
utvalde […] ifrån ǁ walet föll på en
samma dag ifrån
Cape Kanin Nos is situated north
of Mezenˈ and Sëmža, its tip at
N68°36′59″ E43°25′55″. (TS)
ansågs ǁ sad[es]
den klokaste ǁ klokaste
The text based on Castrén’s letter
to Rabbe 5/17 Dec. 1842 is interrupted here but continues after the next
paragraph.
dock icke ǁ icke
som ǁ be
Bacchus, Roman god of wine. Harrauer – Hunger 2006: 141–143. (TS)
föreföllo ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ nu
komma ǁ <b[ära]>
mycket noga ǁ noga
bättre lyckas i mina förehafwanden. Jag lät således ifrån krogen uppkalla samtliga tillstädeswarande Samojeder, meddelade dem dokumenternas524 innehåll och fordrade på grund af dem,
att man skulle förse mig med en nykter, ordentlig och förnuftig tolk. Ett hörsamt och fruktande
folk, såsom Samojederna äro, satte de sig genast
till råds och utvalde525 till mitt biträde en sam☙ ma dag ❧ ifrån Kanin Nos526 anländ Samojed,
som ansågs527 wara både den nyktraste och
den528 klokaste karl på hela den Kaninska tundran. Personen uppkallades och tycktes i början
göra skäl för sig, men efter några timmars sysselsättning ledsnade han wid mina frågor och
gjorde sig sjuk. Han lade sig på golfwet, wåndades, qved och klagade, kröp till mina fötter och
bad om förbarmande, tills jag uttröttad af hans
böner i vredesmod körde honom ut på dörren.
Kort derefter såg jag mannen ligga full på en
snödrifwa wid krogen.529
Han war dock530 icke den enda, som531
dignat ned under rusets tyngd, utan hela snöfäl☙ tet rundt omkring Bachi532 tempel ❧ war uppfyldt af slagna hjeltar och hjeltinnor. De lågo
alla med ansigtet wändt emot drifvan och woro
till hälften igenyrda. Grafvens tystnad herrskade i denna krets, men ifrån sjelfwa krogen hördes det wildaste skrål. Det oaktadt föreföllo533
inga slagsmål, utan alla woro hjertansglada och
försonligt stämda. Ofta såg jag halfrusiga personer af mankönet komma534 ut ifrån krogen, bärande en kaffepanna i handen. Af fruktan att
förlora något af pannans innehåll, wandrade de
med mycken försigtighet fram och tillbaka på
snöfältet, skärskådade derunder mycket535 noga
hvarje fallen kamrat och letade påtagligen efter
en maka, en moder, en brud eller något annat
416
Itineraria 4osa 1841_44.indd 416
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
kärt föremål. Så snart den åsyftade upptäckten
blifvit gjord, lades pannan ❧ tills widare å sido
på drifvan och man företog sig nu att bringa536
den slumrande i en uppåtwänd ställning. Sedan
detta blifwit werkstäldt, tog man åter kaffepannan i handen, satte pannans pip i sin älsklings
mun537 och lät538 den ljufva brännwins-nektarn
rinna ned i dess539 hals. Härpå wände540 man
patienten i dess förra ställning och underlät ej
att täcka wäl dess ansigte, som annars hade
kunnat erhålla ett och annat frostbett.
Då541 jag icke engång i Somsha kunde med
besked idka mina filologiska studier, plägade
jag ofta till tidsfördrif betrakta dessa ömma,
kärleksfulla scener, hvilka nästan alla dagar
upprepades542. Dessemellan uppehöll jag mig
mest uti ett wid543 byn beläget tält, som bebod☙ des af Tiggar-Samojeder ❧ och nu i nödfall måste tjena mig till studerkammare. Här kunde det
naturligtvis under544 larmet af skrikande barn,
gnällande hundar och tjutande vindar ej blifva
fråga om noggranna iakttagelser545 i språket;
men jag promenerade dock tidt546 och ofta till
tältet, emedan här för mig såsom nybegynnare,
dock547 alltid war något att inhemta. Under
dessa promenader råkade jag en gång ut för ett
äfwentyr, som lätt hade kunnat afskräcka mig
ifrån mina besök i tältet, så framt jag af annat
orsak ej warit föranledd att afbryta dem.
Emellertid548 vandrade jag träget alla dagar till tsjummen549, till dess ett litet äfventyr
afskräckte mig från dessa promenader. Såsom
du troligen har dig bekannt, är den nordliga
delen af Mesenska kretsen ett flackt, skoglöst,
kärruppfylldt land. Redan i trakten af Mesen utbreda sig för ögat omätliga slätter, som af Ryssarne kallas tundra.550 Detta ord är utan tvifvel
☙
bringa […] uppåtwänd ǁ wända ~
motsatt
mun ǁ hand
lät ǁ den
dess ǁ sin
wände man ǁ bemödade man sig att
åter wända
From here on again based on Castrén’s letter to Rabbe 5/17 Dec. 1842.
upprepades ǁ föres[tälldes]
wid byn beläget ǁ närbeläget
under […] språket ǁ 1. ej blifva fråga
om noggranna språk ǁ 2. ej blifva
fråga om noggranna observationer
i språket, emedan man
iakttagelser ǁ obs[ervationer]
tidt och ofta ǁ tro[get]
dock alltid ǁ alltid
The paragraph from here to Samojediska lectioner was omitted from
Castrén 1852b. It is published here
according to the letter Castrén to
Rabbe 5/17 Dec. 1842. For the whole
letter, see the volume of letters in
this series. Cf. also Castrén 1843a
where it was originally published.
For illustrations and an explanation of the structure of a čum, see
Гемуев & al. 2005: 100 (Khanty),
430–436 (Nenets). (TS)
The northernmost parts of Russia and Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of tundra
is of subarctic character. The characteristics of tundra include permafrost soil and no trees or only
stunted ones because of the cold
climate. Семенов – Белов 2015:
234–237. (TS)
417
Itineraria 4osa 1841_44.indd 417
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
At present both tunturi (Fi.) and
тундра (Ru.) are considered to be
Saami loanwords. Suomen sanojen
alkuperä 3: tundra, tunturi). (KH)
The sequence omitted in Castrén
1852b ends here.
en […] wistelsen ǁ 1. under wistelsen ǁ 2. en dag under wistelsen
танзер’ нумгӑна, ‘it is bad weather’, literally ‘in snowdrift weather’,
‘it is windy in the sky’; танзер’,
Ru. ‘позёмка’, the whole expression according to Tereščenko 1965
‘в сне́жном бура́не’, translations
in Lehtisalo 1956: ‘im Schneesturm’,
‘in dem Schneegestöber’. The word
num has several meanings, ‘sky,
weather, god’, here simply ‘weather’. (TaS – KL)
det Finskt-Lappska Tunturi551 och betecknar här
(märkvärdigt nog) ett kärr, hvarå renmossa växer. I Lappland växer mossa på fjällen, det öfriga landet består af sanka kärr. Här i Mesenska
landet träffas renfödan på sjelfva kärren, der de
nemligen bestå af något solidare ämne. Fasthåller man sig vid den oekonomiska betydelsen af
ordet tundra, så finner man det förklarligt, huru
det klangfulla ordet Tunturi med sitt sublima
begrepp af ett skyhögt fjäll kunnat nedplattas
till det ringa sägande tundra och missbrukas
till att beteckna det lägsta och simplaste på jorden. – En tundra i ordets flacka betydelse utgör nejden kring Somsja. Det är Hvita Hafvets
botten, som här visar sig i hela sin nakenhet.
Att sjelfva detta haf ifrån vestra sidan begränsar
Somsja-landet, tjenar ej till att förminska kalheten, ännu mindre att hindra de bångstyriga
vindarne att öfva sin æoliska harpolek. En lugn
dag hör i Samojed-landet öfverhufvud till de så
kallade res rarae. Det är troligen för de skarpa
vindarnes skull, Samojeden finner sig nödsakad
att bära mera plagg än Lappen. Han är i afseende å klädedrägten en Lapp in dupplo, bär på
sig en tvåfalld af pälsar, mössor, stöflor. Sjelfva
hans kåta är sammanfogad af dubbla renhudar.
Sommartiden gör han sig tält af näfver, som till
och med vindas fyrdubbelt kring tältets stänger.
Fattigt folk måste äfven vinter-tiden inskränka
sig till sistnämnda slags boningar, och så beskaffadt var äfven det tält, hvari jag tog Samojediska lectioner.552
☙ cont. ❧ Jag hade en553 afton under wistelsen i tältet bemödat mig om att inhemta några Samojediska glosor och just lärt mig att till Samojedernas nöje uttala orden tanser Numgana (det är
oväder hos Gud)554, då i sjelfva verket en för-
418
Itineraria 4osa 1841_44.indd 418
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
färlig storm lät förnimma sig. ❧ Tältet brakade, snön yrde derin genom springorna och rökhålet, tjärlampan släcktes och Samojederna
drogo sig undan sina skinnfällar. För mig,
som555 ingen skinnfäll ägde, återstod icke annat
än att krypa ut genom dörren och anträda556
min wandring till byn. Afståndet war wäl icke
stort, men den häftiga stormen gjorde dock min
promenad ganska besvärlig. Utan att hafwa
frestat windarna på en557 Samojedisk tundra
lärer dock en och hvar hafva erfarit, att man i
storm och oväder har svårt att andas, att hålla
ögonen [öppna]558 och stå rätt på benen. Dessa
olägenheter förmådde mig att tid efter annan
wända ryggen åt winden, för att få litet andrum, skrapa bort snön ifrån mina ögon och hvila mig efter den öfverdrifna ansträngningen.
Men under dessa svängningar blef jag snart
☙ hufvudyr och ❧ kunde så mycket mindre igenfinna den rätta kosan, som vinden än blåste
från ett hål, än från ett annat. Jag hade nyligen
läst Karamsins qväde om de i yrwädret dansande trollen, och denna fantasi framträdde559 lifligt för mitt sinne, medan jag nu kämpade med
luftens windar och förgäfwes sökte upptäcka en
ljusstråle ifrån min boning. Jag tyckte mig wara
hemfallen till rof åt onda makter, och denna
fantasi560 stegrades ännu mera, då jag innan
kort började förnimma en tung flämtning tätt
inwid min sida. Häraf lät jag dock icke afskräcka
mig, utan beslöt att anställa en noggran undersökning öfver detta spöklika fenomen. Jag upptäckte innan kort, att det war en Samojed, som
hvilade sina renar på tundran, och gaf mig tillkänna genom ett: hvarthän? Till krogen, svarade en trygg stämma. Härpå presenterade jag
mig för Samojeden såsom en resande em-
som […] ägde ǁ som ej ägde någon
skinnfäll
anträda ǁ begy[nna]
en […] tundra ǁ Samojediska tundror
The word öppna added in Castrén
1852b: 191.
framträdde […] kämpade ǁ 1. rann
mig nu i sinnet, medan jag kämpade ǁ 2. framträdde nu lifligt för mitt
sinne, medan jag kämpade
fantasi ǁ tanke
419
Itineraria 4osa 1841_44.indd 419
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
honom ǁ Samojeden
Men […] sinne ǁ Men med sitt misstänksamma Samojed-sinne tolkade
Samojeden
ifrån Archangelsk ǁ till <->
тадебя, ‘shaman’ (KL)
hvilken ǁ so[m]
mitt […] Mesen ǁ staden, som i sjelfwa verket ännu war mitt högqvarter
blifva ǁ att ~
inskränkte […] dertill ǁ bestod
egentligen blott
A note in the margin: 13do Arkal. Its
context is unclear but it appears to
refer to the word Gouvernören.
lät […] torg ǁ midt på stadens torg
lät uppresa ett kolossalt Samojedtält
låtsade förespå ǁ fö[respådde]
exc:s ǁ excellens’
jag märkte ǁ det märktes
wille […] wärf ǁ 1. lät trumfunnen t ǁ
2. lät nödtwungen utfärda
om […] ǁ mig
i […] ǁ på
Wi […] Mesen. ‖ Castrén 1843a
(spelling here according to the original letter, for the whole text of
the letter, see the volume of letters
in this series): Slika saker har jag
redan bjudit till att samla, och sista natt måste jag vaka hos Guvernören samt för honom öfversätta
några sånger och sagor af mythiskt
innehåll. Han lofvar genom trycket
meddela dem för det Ryska publicum och jag skall ej heller underlåta att från Pustosersk tillsända
eder några profbitar.
Det måste hafva väckt din förundran, att bland de otaliga breflappar, hvarmed jag på sednare tider öfverfallit dig, intet enda innehållit något om den sak, som nu är
och en tid bortåt redan varit min
hufvudsak, jag menar Njentsernes
bets❧man och inledde med honom561 ett samtal, hvarunder jag bland annat sporde honom
om antalet af de renar, han hade förespända
framför sin släde. Min mening med denna fråga
war ingen annan, än att på ett höfligt vis säga
åt Samojeden: du åker wäl med så många renar,
att de kunna draga oss begge till byn. Men562
Samojeden uttolkade med sitt misstänksamma
sinne min fråga så, som skulle jag hafwa haft
lust till hans boskap. Han började således bedja
mig om nåd och förskoning, blottade hufvudet
och nedföll på knä framför mina fötter. Å min
sinda lofwade jag icke blott lemna hans renar
oantastade, utan äfven undfägna honom med
en sup, så framt han wille skjutsa mig till byn –
ett förslag, som Samojeden jemväl med nöje
antog.
☙ ❧
Wid återkomsten till mitt logis erfor jag,
att Civil-Gouvernören ifrån563 Archangelsk helt
nyligen hade anländt till Mesen och genast affärdat ett ilbud till Somsha, för att derifrån afhemta en Samojedisk Tadibe564 eller trollkarl,
hvilken565 skulle wisa sina konster för hans excellens. detta war för mig en bewekelsegrund
att återwända till mitt566 högqvarter Mesen, ty
jag hoppades med säkerhet blifva567 inbjuden
till representationen. I detta hopp blef jag också
icke besviken, men hela roligheten inskränkte568 sig hufvudsakligen dertill, att Gouvernören569 lät570 uppresa ett kolossalt Samojed-tält,
midt på stadens torg, gatpojkarne till stor förlustelse. Wisserligen dundrade Tadiben deri
med sin trumma och låtsade571 förespå hans ex☙ c[ellens]s572 tillkommande ❧ öden, men jag573
märkte lätt, att han behandlade sin sak såsom
raljeri och wille574 slippa sitt wärf för så godt
pris som möjligt. Då jag sedermera i enrum
☙
420
Itineraria 4osa 1841_44.indd 420
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
yttrade för Tadiben mitt missnöje med hans sätt
att gå till wäga med ceremonien, bad han om575
mitt beskydd hos Gouvernören och lofwade i
sådant fall wisa för mig ett wida bättre profstycke i576 sitt eget tält på Kaninska tundran.
Wi577 öfwerenskommo att träffas der efter några dagars förlopp578 och gjorde oss hvardera
redo att anträda wår afresa ifrån Mesen.
Förrän579 jag tager580 mitt sista afsked af
☙ af denna stad och gif❧wer mig ut på de ödsliga
tundrorna, will jag i förbigående uppkasta några gränslinier på det widsträckta land, der mina
närmast581 förestående resor skola komma att
försiggå. Detta land begränsas i norr af Ishafvet,
i öster af Ural, i vester af Hvita hafvet, i söder af
granarna582 eller skogsregionen, som uppgifves
sträcka sig till 66583 eller 67 gr[ader] lat[itud].
Detta [omätliga]584 land585, som utgör den så
kallade Mesenska tundran, afskäres af floden
Petschora586 uti tvenne hälfter, af hvilka den
östra eller större hälften, som är belägen emellan Petschora och Ural, af Ryssarne benämnes
den Bolschesemelska tundran (тундра большеземельская) eller det stora landet (большая
земля), af Samojederna åter aarka ja587, som
☙ äfven betecknar att stort land. ❧ Den vestra,
emellan Petschora och Hvita hafvet belägna
hälften äger hos Ryssarne ingen gemensam benämning, men af Samojederna kallas den njude
ja588 d. ä. det lilla landet. Detta land fördelas
åter i tvenne hälfter, den Kaninska och den Timanska eller Tiunska tundran. Sistnämnda
tundror äro åtskilda från hvarandra enligt officiella uppgifter genom floden Pjoscha589, men
enligt Samojedernas eget utsago genom floden:
Snopa590, hvilka begge utfalla i Tschesskaja
Guba. Vester om den ena eller den andra591 af
föraktade tungomål. För denna tystlåtenhet gifves dock ett det mest
aktningsvärda skäl i verlden; den
grundar sig på den gamla läran: melius tacere, quam male loqui. Om jag
icke irrar mig, hade äfven den store mästaren Pythagoras, bland andra wackra föreskrifter, för sina lärjungar stadgat den lag, att de under
sin första lärotid ej skulle få yttra
någon mening utan först genom en
grundlig, sjelfständig, inom sig sluten meditation bringa sina åsigter
till mognad. För denna föreskrift har
jag alltid hyst en djup respect, hvilken i samma mon tilltagit, som jag
erfarit, att menniskorna i vår moderna tid läras mindre till att tänka,
än att resonera, att vetenskapen ej
sällan betraktas antingen såsom en
hygglig galanteri-vara, eller en loflig födkrok. […] Deremot skulle jag
hafva lust att förtälja ett och annat
om de gamla Tshuderna så väl enligt gängse traditioner, som i grund
af den likhet i seder och lefnadssätt, som eger rum emellan innevånare i Pinegska kretsen och våra
Finska bönder; men emedan min
resa är oåterkalleligen beramad till
morgondagen, måste historien om
Tshuderna uppskjutas till ”nästa
gång”, hällst jag framför allt är skyldig att nämna ett par ord om Софiа
Кириловна Громова.
förlopp ǁ ~ ty tadiben är
The paragraph from here on is preserved also as a different version
in KK Coll. 539.26.22 p. 301 and it
is published as Appendix 8.3 on
p. 578–579.
Förrän jag tager ǁ 1. Men förrän jag
gifv[er] ǁ 2. Men förrän jag nu
närmast ǁ nu
granarna ǁ ~ och det gröna gräset
66 […] grad. ǁ 66˚–67˚
Mscr: omältliga
421
Itineraria 4osa 1841_44.indd 421
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
land ǁ fält
The River Pečora flows into the Arctic Ocean at N68°13′4″ E54°13′58″.
At present the Mezenˈ tundra belongs to the Nenets autonomous
district. (TS)
Ңарка я (TaS)
Нюдя я (TaS)
Castrén’s note in the margin: ?
Schrenk. This refers to Alexander
Gustav von Schrenk’s (1816–1876)
book Reise nach dem Nordosten des
europäischen Russlands, durch die
Tundren der Samojeden zum arktischen Uralgebirge (1848), which
Castrén also reviewed for the
Academy of Sciences. His review
was originally published in the
journal Suomi in 1850. See p. 678–
691. Castrén 1850b.
The River Pëša runs into Chosha
Bay (Čëšskaja Guba) east of Cape
Kanin Nos at N66°53′38″ E47°34′28″.
dessa floder utbreder sig den Kaninska tundran, hvarunder äfven halfön Kanin Nos inbegripes, den Timanska tundran sträcker sig
åter österut till Petschora. Af Samojederna
benämnes den Kaninska tundran Salje,
☙ som ❧ betecknar näs och egentligen hänför
sig till Kanin nos eller det Kaninska näset.592
Samojedernas benämning på den Timanska
tundran är Jude-ja, det mellersta landet, d. ä.
landet emellan de Kaninska och Bolschesemelska tundrorna.iii 593
För att ej gå min rese-berättelse i för☙ ❧
wäg, will jag inskränka594 mig till dessa få
topografiska notiser rörande det Mesenska
tundralandet och i det följande nogare595 angifva de lokaliteter, hvilka här ådragit sig min
uppmärksamhet.
(TS)
The River Snopa discharges
into Čëšskaja Bay at N66°49′53″
E46°54′52″. (TS)
andra […] floder ǁ andra
Сӑля, meaning ‘cape’, here Cape
Kanin Nos. (TaS)
Ёнэй я, ‘the middle country’. (TaS)
The explanation equivalent to
the footnote here can be found in
more extensive form in Castrén’s
letter to Fabian Collan, 1 May 1843,
and in a newspaper article in Helsingfors Morgonblad 54/1843 (Castrén 1843c). See mscr p. 462.
Changes in the footnote:
ordet tundra ǁ ben[ämningen]
[…] tunturi. ǁ ~ Wisserligen är
begreppen tundra och tunturi något afwikande i det
Ryssarnes boljschaja ǁ det Ryska ~
(iso maa), ǁ ~ is’ maa
Ishma […] en flod. ǁ 1. Ishma.
Egentligen betecknar f ǁ 2. Ishma.
☙ ❧ iii. I afseende å nyss anförda benämningar för-
tjenar kanske anmärkas, att någon bland dem
hvarken härstamma från Ryskan eller Samojediskan, utan sannolikt äro lånade ifrån de gamla
Tschudernas eller de nuwarande Finnarnes språk.
Så är t. ex. ordet tundra främmande för både
Ryskan och Samojediskan, men igenfinnes
deremot i Finskan under formen tunturi. Bland de
öfriga benämningarna anser jag Ryssarnes
boljschaja semlja och Samojedernas aarka ja wara
en ren öfwersättning af Finnarnes isomaa (iso
maa), hvaraf Ryssarne bildat sitt Ishma, som ännu
begagnas till betecknande af en flod. Liksom i Ishma, synes äfven i adjektivet Timansk den sednare
beståndsdelen af ordet wara det Finska maa land.
Se mera härom i min ofvananförda afhandling om
Savolotscheskaja Tschud.
422
Itineraria 4osa 1841_44.indd 422
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
VI.596
Den597 19 December 1842 stod utanför Polismästarens hus en kibitk598, förespänd med tvenne
hästar. Jemstschiken sågs ur hotelet utbära små
skrin och renslar, med vaxduk belagda paketter
m. m. hvilket allt inlades i kibitken av tvenne
polisbetjenter. Medan detta påstod, samlade sig
på gatan en talrik mängd åskådare, män och
qvinnor, gamla och unga. Oaktadt den bistra
kölden stodo de vid kibitken i nära två timmars
tid, väntande med otålighet att få se den resande
ändtligen inpackas. Många utsträckte sina hufvuden spejande genom den låga fönsterrutan,
om ej middagsmåltiden, som vållade dröjsmålet,
snart tog en ända. Omsider stod den väntade
personen för de nyfiknas blickar. Medan han
mönstrade sina effekter och gaf anordning till
hvarjehanda små förändringar, hörde han de
omkringstående göra några ljudeliga anmärkningar öfver honom och hans resa. ”Så ung, och
måste till Sibirien,” yttrade sig en matrona, och
☙ hennes gran❧ne tillade: ”Det säges att han
måste dröja der, i många, många år. När han engång återvänder, är han en599 gubbe och hvad
har han då af hemmet?” – ”Den som ändå visste
hvarföre den stackarn skickas till Sibirien?” yttrade åter någon. ”Derom har jag mina egna tankar”, menade en annan. ”Jag såg huru
Njemtsen600 vid ankomst till staden genast tog
in hos Polismästaren, och fastän Polismästaren
ej var hemma, lät Njemtsen inbära sina saker,
blef der i qvarter, och har hela tiden sutit hos
Polismästaren lik en fånge. Sedan kom Gensd’arme-Öfversten601 till staden, och fastän man hyrt
ett annat qvarter för honom, ville han ändå bo
hos Polismästaren, der Njemtsen bodde. Och
För det närwarande betecknar väl
Ishma en flod, men ordets ǁ 3. Ishma. För det närwarande betecknar
väl Ishma en flod, men detta ords
etymologi tillkännager ǁ 4. Ishma.
För det närwarande betecknar väl
Ishma en flod, men etymologin af
detta ord visar ögonskenligt, att
denna betydelse icke ej är den ursprungliga. Såsom ordets sednare
beståndsdel ma uttryckligen utwisar, har härigenom ursprungligen
betecknats ett land, och då floden Ishma begränsar en del af den
Bolshesemelska tundran, så håller
jag det för sannolikt, att Finnarne
med detta namn betecknat nämnda tundra.
i Ishma ǁ i ordet Ishma
det Finska ǁ lånad ifrån ~
inskränka ǁ här ~
nogare ǁ när[mare]
From here to mscr p. 520 the clean
copy is in again in different handwriting. The same person also
wrote the clean copy of mscr pages
635–644. Some spelling principles
differ from the ones used in the
previous parts of the text; e. g. the
word gudomlig was written with
a small initial. The editor of NRF
(Castrén 1852b) followed the same
practice. The text is mostly based
on letters from Castrén but differs
from them in places. Cf. the volume
of letters in this series.
The text from here to Pustosersk,
onekligen ett af de ödsligaste ställen
på jordklotet is based on Castrén’s letter to Fabian Collan of
19 Apr./1 May 1843 and was previously published in Helsingfors Morgonblad 50–52, 54, 55, 62, 63, 75,
76/1843 (Castrén 1843c). See the
volume of letters in this series. Differences of content between the
two versions are noted here, but
423
Itineraria 4osa 1841_44.indd 423
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
differences in spelling only if they
contain additional information. In
case of the latter ones the reader is mostly referred to the volume of Castrén’s letters in this series, where the letter is published
in its entirety. The spelling in Hf.
Mbl. was decided by the editor, and
Castrén could not have any influence on it. In many cases he seems,
however to have accepted the
changes made by the editor, as can
be seen in NRF (Castrén 1852b).
The beginning of the article Hf.
Mbl. 50/1843 reads: Sviker mig ej
minnet, så lemnade jag dig i mitt
sednaste bref uti den lilla staden
Kem, hvarom jag nu mera knappt
äger någon annan hugkomst, än att
jag der var ett föremål för skators
och gatpojkars hån. Härifrån må du
hjelpa dig på egen hand uppå Hvita Hafvets isbeströdda böljor till
Klostret Solovetskoj och än vidare till Archangelsk. Namnet Mesen
verkar ett behagligt intryck på min
sinnesstämning mindre för folkets
egen skuld, än en ringa tilldragelse,
som vid hogkomsten af denna lilla
stad alltid träder för minnets spegel. Saken är af följande beskaffenhet. Den 19 December 1842 […]
The кибитка is a covered wagon or
in this case more likely a sleigh. Энциклопедическiй словарь… XV:
41–42. (TS)
en gubbe ǁ Letter & Hf. Mbl.: en
gubbe (стариъёкъ)
It was a common practice in Russia
to call all foreigners немцы, meaning literally Germans but originally
people speaking an unintelligible
language. Бучатская 2013: 371. (TS)
The so-called gendarmerie was
mainly state police and frontier
guards in imperial Russia. It was
founded in the late 18th century
Gensd’arme-Öfversten skall ofta hafva talat
med Njemtsen långt in på nätterna uppå ett
främmande språk. Nej! det hänger aldrig rätt
ihop med Njemtsen och hans resa till Sibirien;
det vet jag.” – ”Du vet mindre än en snöripa602,”
☙ genmälte en för❧ståndig borgare; men jag vet
att Njemtsen har papper från höga herrar, och
kan göra hvad han vill. Liksom Gensd’arme-Öfversten och andra herrar, som resa i603 kronans
ärender, tog Njemtsen in hos Polismästaren,
emedan staden hyrt huset för sådana resande.
Men hvarföre han reser till Sibirien, se det har
jag reda på. Ty då jag en afton satt hos Alexej
Vasiljevitsch, kom Njemtsen till honom med en
stor bok i handen. Alexej, som lefvat 20 år på
tundran och vet allt, Alexej sade honom namnen på alla berg och alla floder, och Njemtsen
skref det i sin bok. Och ännu sade honom Alexej,
i hvilka berg finnes svart sten, och i hvilka blå
sten, hvar man kunde finna koppar och jern, ja
guld och silfver. Allt skref Njemtsen i sin bok,
och deraf vet jag att han söker guld och annat,
som finnes i bergen.”
Detta yttrades med en sådan tillförsigt att
ingen vågade invända något häremot. Tvertom
yttrade någon bifallande till denna mening: ”Nu
☙ få vi se ❧ om de Ischemska Syrjänerne vilja
vackert bekänna, hvar guldbergen finnas, eller
om de trots kanonerna, som för några år sedan
fördes till Ischemsk604, ännu våga sätta sig emot
öfverhetliga bud och befallningar.” Medan mina
aktier repat sig, började medlidandets röst ånyo
höja sig ur ett och annat känsloömt hjerta. Man
ömade ej endast för mig, utan alla de hemmavarande, i synnerhet för den arma, öfvergifna
hustrun605. Slutligen kringsvärmades jag af en
mängd tiggare, gnällande med ömkelig ton:
424
Itineraria 4osa 1841_44.indd 424
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
”I606 Christi namn en liten skärf åt de fattiga.”
Särdeles enträgen var en skröplig gumma med
vid mössa och randig kjol. ”Gif åt den fattiga en
djeneschka607,” yttrade gumman, ”så ber hon
för dig, och Guds moder står dig bi under resan;
hon hör de armas bön.” Verkligen nödgades jag
lösa bältet och strö tvåstyfvers allmosor omkring mig. Derpå kröp jag hastigt608 in i kibitken, och då jag härifrån kastade en blick på de
kringstående, såg jag en rad af ålderstigna per☙ soner, med ansigten vän❧da åt Soborn, korsa
sig, bedjande enligt gummans löfte för min välgång. I detsamma ljöd ifrån Soborns torn ett609
dånande klockslag, som bebådade aftonsången.
Alla blottade sina hufvuden och gjorde korstecknet. Derpå hördes ännu ett610 chor af ”Gud
välsigne” men efter611 en stund hörde jag ej vidare än kyrkklockornas dofva ljud.
Under sådana auspicier anträdde jag min
Samojediska resa. Klockringningen ljöd ännu i
mina öron, då vi anlände till byn Somsha. Kurirklockan tillkännagaf för byns innevånare ankomsten af en med podoroshna utrustad resande. Min kibitk kringrändes genast af nyfikne.
Emedan jag redan tillförene från Mesen gjort en
excursion till byn, emottog man mig såsom en
gammal bekant, och jag var glad612 att denna
gång undslippa revisionen af pass och andra säkerhetskort. Min glädje var dock alltför tidig.
Knappt hade jag hunnit kasta pelsen af mig,
förän tvenne lagens tjenare inträdde i kamma☙ ren, och framförde från en till ❧ byn samma
dag anländ Stanovoj Pristaff den befallning, att
jag i ögonblicket skulle uppvakta hans613 välborenhet. Detta gaf anledning till en munter rangstrid, som lycktades på det sätt, att Stanovoj innan kort uppvaktade mig tillika med en mängd
and was organized during the first
decade of the 19th century. Яновскiй 1894: 718–719. (TS)
Willow grouse (Lagopus lagopus), a gallinaceous bird generally
shot as game in the Arctic region.
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/willowgrouse. (TS)
i […] ärender ǁ Letter & Hf. Mbl.: i
kronans ärender (по казенной надобности)
Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) on the
river of the same name, N65°0′39″
E53°54′55″. (TS)
hustrun ǁ Letter: ~ (!)
”I […] fattiga.” ǁ Letter & Hf. Mbl.:
Христа ради милости сатюшка.
Денежка meaning here a small coin
in general, later (1849–1866) a coin
of half-kopeck value. Denga was a
monetary unit from the 1360s until
the reforms of Peter I when it was
replaced by the kopeck. Kovalev
2004. (TS)
hastigt ǁ Letter & Hf. Mbl.: skyndsamt
ett […] aftonsången ǁ Letter & Hf.
Mbl.: ett dånande klockslag
ett […] välsigne” ǁ Letter & Hf. Mbl.
ett chor af Господи благослови
(Gud välsigne)
efter en stund ǁ Letter & Hf. Mbl.:
sedan
glad […] revisionen ǁ Letter & Hf.
Mbl.: glad att åtminstone denna
gång undslippa den idkeliga revisionen
hans välborenhet ǁ Letter & Hf.
Mbl.: hans Wälborenhet (Его благородiе)
425
Itineraria 4osa 1841_44.indd 425
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
Tadebtsjo ǁ Letter & Hf. Mbl. without exception: Tadebtsioh
тадебцё, a shaman’s assistant
spirit. (TaS)
för […] samvete. ǁ Letter: för en
pligt att till och med respectera ett
Samojed-samvete. ǁ Hf. Mbl.: för en
pligt att respektera till och med en
Samojeds samvete.
betydande bönder, dem han ålade att utan ringaste dröjsmål uppfylla alla mina lagenliga fordringar. Tillika sporde han mig, om jag för ögonblicket ej hade något att befalla. Emedan jag i
Mesen stämt möte med en Samojedisk Tadibe,
som uppehöll sig några mil från Somsha begärde jag ren-skjuts till honom. Till min förtret
fanns ingen i byn, som kunde upplysa hvar
Samojedens tält var beläget. I följe häraf afsände Stanovoj Pristaff genast en person att uppsöka tältet och bringa Tadiben till mig. Emedlertid
satte jag mig ned att ordna gamla anteckningar,
ett arbete, som jag alltid plägar företaga mig, då
intet bättre finnes förhanden.
Först tredje dagen efter min ankomst till
☙ Somsha återvände den utskickade ❧ jemte Tadiben. Då jag nu erinrade mannen om vår öfverenskommelse, bekräftad å min sida med en silfver-rubel, sade han sig hafva råkat i ånger och
ruelse deröfver, att han, christen vorden och
vandrande vid grafvens brädd, gifvit sig i slang
med djefvulen, föregaf sig hafva uppbränt sin
spåtrumma, och ville icke engång rådfråga Tadebtsjo614 för att finna bot för sin sjuka dotter.
Silfver-rubeln var han redobogen att antingen
återgifva eller gälda med hvarjehanda upplysningar om Tadibernas konst och annat, som
kunde lända mig till fromma. Det hade varit
mig lätt att anskaffa en annan trumma, och med
några supar brännvin förmå Tadiben, att träda
ifrån sina christliga föresatser, men jag ansåg
det för615 en pligt att respektera den arma
Samojedens förkrossade samvete. Dessutom
var kännedomen om Samojedernas magiska
kunskaper, dem Tadiben lofvade meddela mig,
mycket vigtigare, än sjelfva utöfningen af kon☙ sten, som man hos oomvända Samojeder ❧
426
Itineraria 4osa 1841_44.indd 426
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
med lätthet kan se och erfara. Se616 här några
anmärkningar rörande den Samojediska
trolldomskonsten.
Hos alla folkslag äro föremålen för magien enahanda, och dessa föremål äro till talet lika många, som menniskans önskningar,
afsigter och behof. Men företrädesvis är trollkonsten: 1:o läkarekonst, 2:o spådomskonst.
Hos somliga folkslag, såsom hos Finnarna är
läkarekonsten, hos andra åter, t. ex. Samojederna, är spådomskonsten öfvervägande.617 Efter
olika folkslags olika kulturgrad, känslosätt samt
det mått af andelig kraft, som blifvit hvarjom
och enom tilldelad, antager magien en af dessa
hufvud-karakterer: antingen är trollkarlen den
Gud, som ur sin egen andes djup öser allt, hvad
han för sitt ändamål har af nöden, eller anlitar
han andra Gudar om bistånd. Så är den Finska
trollkarlen mästare hufvudsakligen618 genom
sin andeliga kraft, nemligen genom sin mäktiga
vilja, sådan den finnes uttalad i de så kallade sanat samt genom sina djupa insigter innehållna
i synty-orden.
☙ ❧
Enligt Samojedernes mening förmår trollkarlen af sig sjelf föga eller intet, han är blott andeverldens tolk, och hans hela förmåga består
deri, att han kan försätta sig i korrespondens med
andarna, Tadebtsjo kallade, och619 af dem erhålla
alla nödiga upplysningar. Likasom Samojederna
sjelfva, äro äfven Tadebtsjo ett listigt, egensinnigt
och nyckfullt slägte. Än få de infallet att ej hörsamma Tadiben, än leda de honom bakom ljuset
genom falska orakel; med gamla Tadiber drifva
de blott spe och begabbelse. Den Tadibeiska
konsten fordrar alltså unga och kraftfulla
idkare. En sund och muskelstark kropp är äfven
derföre af nöden, att Tadiben på befallning af
Se […] trolldomskonsten. ǁ Letter &
Hf. Mbl.: Då jag nu tillfälligtvis
kommit på kapitlet om Tadibeer, är
du väl angelägen om att förnimma
något om deras mystiska yrke. För
att ej lemna din wetgirighet alldeles otillfredställd, vill jag ur strödda
pappersblad deschiffrera så mycket
mitt tålamod för denna gång medgifver.
For an overview on shamanism
among the Siberian peoples, see
Siikala – Hoppál 1992: esp. 1–40.
Castrén on Nenets religion and
shamanism, see also p. 782–788.
(TS)
hufvudsakligen ǁ Letter & Hf. Mbl.:
blott
och […] upplysningar ǁ Letter & Hf.
Mbl. 2o) [2:o] att han förmår hålla
dessa Tadebtsioh i tygel
427
Itineraria 4osa 1841_44.indd 427
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
Shamanistic rituals contain parts in
which the shaman damages himself
by cutting or shows his might in
different ways. In addition to presentations of the shaman’s might
they have also been interpreted as
references to his initiation period.
According to Tatjana Bulgakova
who has studied the Nanai, damaging oneself can act as a sacrifice
and a means to fight against other, hostile shamans. There is a great
deal of oral tradition about the supernatural deeds of the shamans,
of which also the story below is an
example. See Siikala 1987: 210–211;
Bulgakova 2013: 24–33; Lukin 2012.
(KL)
synes bevisa ǁ Letter & Hf. Mbl.: bevisar
fyrade […] framgång ǁ Letter: tryckte af; kulan flög tillbaka – Changed
by the editor of Hf. Mbl.
flyga ǁ Letter: ~ i luften – Changed
by the editor of Hf. Mbl.
behaga ǁ ~ och af dem erhålles alla
nödiga upplysningar
Tadebtsjo stundom måste skära och martera sig
med knifvar och andra hvassa vapen.620 Denna
sed skall nu mera vara i aftagande, men fordna
Tadiber, berättar sagan, genomborrade sig med
spjut, sköto sig med pilar, läto skära sig i många
☙ stycken, och lefde upp igen. – ❧ Slikt berättas
äfven om några nu lefvande Tadiber, och efterföljande berättelse synes621 bevisa, att saken
måste äga någon slags grund. – För några månader tillbaka sammanträffade i ett tält på Timanska tundran tre Samojeder och en Rysse. Bland
Samojederna var en invigd i Tadibernas mysterier. Af en eller annan anledning anmodade honom de öfriga att slå kudes, såsom Ryssarne
kalla den magiska handlingen. Uppbragt i den
vanliga exaltationen, anbefallte Tadiben under
sjelfva ceremonien, att man skulle skjuta honom
med ett skarpt laddadt gevär. En af Samojederna
åtlydde befallningen, men kulan träffade ej, eller
enligt berättelsen: den studsade tillbaka från
kroppen. Bössan laddades åter, och den andra
Samojeden fyrade af, men622 med lika liten
framgång. Förvånad häröfver laddade Ryssen
geväret, sköt och – träffade. Samojeden afled på
fläcken. På Kaninska tundran mötte jag en
mängd embetsmän, som blifvit skickade att utre☙ da målet. Jag känner ej resultater❧na af deras
undersökning; min berättelse grundar sig på det
allmänna talet. Om forntidens Tadiber berättar
man många andra historier, som äfven igenfinnes i den Finska folksagan. De flyga623, simma
under vattnet, fara upp till molnen, gå in i jorden
och ikläda sig derunder, hvilken skepnad de
behaga624.
Om sättet att blifva Tadibe, låter ej mycket
säga sig. Yrket är ärftligt; magus non fit, sed
nascitur. Så mena äfven Finnarna, men då den
428
Itineraria 4osa 1841_44.indd 428
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
Finska trollkarlen måste lära sig långa lexor af
besvärjelse- och ursprungsord, samt dessutom
många andra konster, slipper deremot Samojeden allt detta bråk. Ty hvad den förra åtager sig
att sjelf utgrunda med sin af fäderne ärfda vishet, allt detta låter den sednare blifva Tadebtsjernas omsorg. Han blott öfversätter, hvad de på
sitt, endast af Tadibens öra förnimbara språk,
yppat för honom. Väl har jag hört Samojederna
begagna uttrycket: ”gå i lära hos Tadiber”, men
ingen kan göra ordentligt besked, hvari denna
☙ lära skulle bestå.625 – ❧ Hvad626 en Samojed i
största förtroende berättat mig, vill jag här i lika
förtroende meddela. Nämnde Samojed hade vid
femton års ålder blifvit skickad i lära hos Tadiber, emedan flere i hans ätt blifvit utmärkta
Schamaner627. Tvenne Tadiber skulle blifva hans
läromästare. De bundo en duk för hans ögon,
gåfvo honom en trumma i handen och bådo honom bulta på. Under detta slog honom den ena
Tadiben med handen öfver hjessan, och den
andra klappade honom på ryggen. Detta fortfor
en stund, och se! nu vardt det ljus för lärjungens
ögon. En talrik skara Tadebtsjo visade sig för
piltens syn, dansande på hans händer och fötter.
Lärjungen blef förskräckt, for till presten och lät
döpa sig. Derefter sade han sig ingen Tadebtsjo
hafva sett. Upplysningsvis bör jag nämna, att
lärlingens inbillning förut blifvit af Tadiberna
upphetsad genom vidunderliga sagor och berättelser om Tadebtsjo.628
Är nu en Tadibe väl invigd i yrket, så förser han sig med trumma, samt en särskild
☙ kostym. ❧ Trumman är efter Tadibens förmögenhet mera eller mindre prydligt utsmyckad
med messingsringar, tennskifvor och annan
grannlåt. Till formen är den rund, men dess
According to Siikala – Hoppál 1992:
5–7 there is indeed an initiation period, during which an apprenctice
must adopt certain skills and wisdom, which vary from one region
to another. (TS).
Hvad […] meddela. ǁ Letter: Hvad
en Samojed härom i förtroende berättat för mig, will jag i lika förtroende meddela dig. ǁ Hf. Mbl.: Hvad
en Samojed härom i förtroende berättat, vill jag äfven i förtroende
meddela.
Schamaner ǁ Letter & Hf. Mbl.:
trollkarlar
Among the indigenous peoples of
Siberia, becoming a shaman is almost without exception conceived
of as a selection made by the spirits, not by man. Shaman candidates
learn their knowledge and skills often from older shamans, and a person assisting at a Nenets shamanistic ritual is also often a shaman
candidate. As Anna-Leena Siikala
has shown in her studies on Siberian shamanism, a shaman must,
in addition to techniques of ecstasy and ritual poetry, have a command of knowledge about the afterlife and ways of moving there.
See Хомич 1966: 209–212; Lehtisalo 1924: 151–159; Лар 1998: 34–36;
Siikala 1987: 201—211. (KL)
429
Itineraria 4osa 1841_44.indd 429
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
försedd med endast ǁ Letter: endast
försedd med – Changed by the editor of Hf. Mbl.
самбурця”, самборця”, meaning
‘shaman’s paraphernalia’, ‘shamanic tools’. (TaS)
klädeslapp […] andeverlden. ǁ Letter & Hf. Mbl.: klädeslapp.
sin ǁ en
att […] begära ǁ Letter: att begära af
Tadebtsioh – Changed by the editor of Hf. Mbl.
тэлтаңгода, ’repeater’ (KL)
storlek är ej lika. Den största jag sett, var omkring fem qvarter i diameter, samt af ett halft
qvarters höjd. Trumman är försedd629 med endast ett botten af tunnt genomskinligt renskinn.
Denna lilla anstalt är ett mäktigt redskap i Tadibens hand. Det är med den han stärker sitt eget
mod; dess mäktiga ljud tränger sig till andarnas
dolda verld, och väcker dem ur sin lättjefulla
sömn. Tadibens kostym är lika prydlig, som
sällsam. Den består uti en skjorta af sämsk;
samburtsja630 kallad, hvarå finnes en fåll af rödt
kläde. Alla sömmar äro med rödt kläde öfversydda och axlarna prydas med epåletter af samma skimrande tyg. Öfver ögonen och hela ansigtet nedhänger en klädeslapp631; ty det är icke
med ögat, utan med sin632 inre blick, som Tadiben tror sig kunna intränga i andeverlden. Hufvudet är obetäckt; blott en smal röd klädesrimsa
☙ löper kring nacken, samt en annan ❧ öfver
hjessan. De tjena till att fästa klädeslappen. Öfver bröstet bär Tadiben en jernskifva.
Så utsmyckad nedsätter sig trollkarlen
att633 af Tadebtsjo begära råd och bistånd. Han
biträder härvid af en i konsten mindre invigd
Tadibe. Handlingen börjas sålunda att den förnämligare Tadiben slår på sin trumma och qväder några ord med en mystisk, förfärande melodie. Den andra Tadiben faller genast in, och
begge omqväda nu, liksom våra Finska runosångare, desamma orden. Hvarje ord och hvarje
stafvelse uttänjas i oändlighet. När man efter en
kort prolog börjar samtala med Tadebtsjo, blir
den bättre Tadiben ofta stum och slår svaga
trumslag. Sannolikt lyssnar han då till
Tadebtsjos svar. Emedlertid fortfar medhjelparen634 att omqväda, hvad mästaren sednast
sagt. Sedan denna slutat sitt stumma tal med
430
Itineraria 4osa 1841_44.indd 430
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
Tadebtsjo, utbrista begge Tadiberna i ett vildt
tjut, trumslagen tilltaga i styrka och orakel-språket afkunnas. – Jag bör ännu anmärka att Tadibeernas qväden blott innehålla några få ord och
äro föga mer än impromtu-stycken. I Samojedernas sånger öfverhufvud är det ej fråga om ett
och annat enskildt ord, än mindre om versmått
och pedes. Vet sångaren, hvad han har att säga,
☙ så kommer ❧ ordet af sig sjelft, och passar det
ej till melodien, så halkar man öfver en och annan stafvelse eller tänjer den635 längre ut, – allt
efter som melodien fordrar. Men om Samojeden
ej afsjunger, utan blott reciterar ett qväde, då är
han angelägen om en viss rythm som äfven mitt
öra vant sig vid. Denna rythm låter ej analytisera sig till något bestämdt versmått, men likväl
röjer den en viss benägenhet för tvåstafviga
trocheer.636
Låt637 oss nu efter dessa allmänna betraktelser framdraga några särskilda fall af Samojedisk trolldomskonst. Om t. ex. en ren gått förlorad är ceremonien mycket enkel. Tadiben kallar
först Tadebtsjo, och en Tadibe sade sig härvid
begagna följande ord:
den […] ut ǁ Letter: dem längre –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
On ways of reciting Nenets poetry
and its metre, see Niemi 1998; Niemi 2016. Tundra Nenets folklore
collected by Castrén, see Castrén
2018a. (KL)
Låt […] trolldomskonst. ‖ Letter:
Detta är nu, hvad jag i allmänna
ordalag denna gång vill meddela
dig om Samojedernes magie; men
emedan det är alltför otillräckligt
att bibringa dig ett redigt begrepp
af saken, må jag ännu i korthet redogöra för tillgången vid ett par casus. ‖ Hf. Mbl.: Ännu i korthet något om tillgången vid utöfningen af
deras Magie.
Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga
andar!)
Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga
andar!)
Kommen, kommen
Trolldoms andar!638
Om J ej kommen,
Jag till er kommer.
Vaknen, vaknen
Trolldoms andar639
Jag till er kommit,
Vaknen ur sömnen.
431
Itineraria 4osa 1841_44.indd 431
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
På […] Tadebtsjo. ǁ Letter & Hf.
Mbl.: På denna anmaning infinner
sig vanligtvis blott en Tadebtsioh.
There are practically no existing
tape recordings of Nenets shamanistic rituals, but according to later studies among the Nganasan it
has been stated that a shaman performs the speech of different spirits with different voices or melodies. On the musical structure of
Nenets and Nganasan shamanistic sessions, see Добжанская 2008.
(KL)
må ǁ Letter: skulle – Changed by
the editor of Hf. Mbl.
är ǁ Letter: blifvit – Changed by the
editor of Hf. Mbl.
håna ǁ Letter & Hf. Mbl.: begabba
m. m. ǁ Letter: och andra dylika accidentia ǁ Hf. Mbl.: och dylika accidentia
☙ ❧
Tadebtsjo svara:
Säg i hvilka
Värf du löper,
Hvarför kom du
Vår ro att störa?
Tadiben:
Nyss till mig
Kom en Njenets, (Samojed)
Mig den karlen
Ifrigt plågar,
Hans ren är borta.
Derför har nu
Till er jag kommit.
På640 denna anmnaning infinner sig, yttrade
min berättare, vanligtvis blott en enda Tadebtsjo.
Om de komma i mängd, talar den ena på ett,
den andra på annat sätt, och Tadiben vet ej
hvem han skall tro.641 Tadiben börjar nu bedja
sin tjenste-ande att uppsöka renen. Sök honom,
sök noga, att ej renen må642 gå förlorad. Tadebtsjo åtlyder naturligtvis befallningen. Emedlertid uppmanar honom Tadiben, att söka mycket
noga och ej upphöra förrän renen är643 funnen.
När Tadebtsjo återvänder, börjar Tadiben åter
tillhålla honom att tala sanning. ”Ljug ej; om du
ljuger går mig ej väl. Då skola kamraterna
håna644 mig. Hvad du sett, säg rent ut; säg det
☙ onda, säg det ❧ goda. Säg blott ett ord. Talar du
mycket (d. v. s. obestämdt och oredigt) går mig
ej väl” o. s. v. Tadebtsjo nämner nu stället, der
han sett renen. Härpå går Tadiben tillika med
den hjelpsökande till det anvisade stället, men
han rår ju ej för det, om renen under tiden lupit
bort, om en annan Tadibe med sina Tadebtsiers
tillhjelp betäckt renens spår m. m.645
Det bör ej lemnas oanmärkt, att Tadiben före
432
Itineraria 4osa 1841_44.indd 432
21.8.2019 16:05:36
�Lapland, Russia and Siberia –
eller […] tvinga ǁ Letter: eller tvinga – Addition made by the editor of
Hf. Mbl.
andebesvärjelsen underrättar sig om alla de förhållanden, under hvilka renen blifvit förlorad,
när detta skett, hvar händelsen tilldragit sig, om
Samojeden förmodar att renen blifvit stulen,
hvilka han haft till grannar, om någon bland
dem är hans ovän o. s. v. Kan den tillsporde ej
lemna behöriga upplysningar, griper Tadiben
till sin trumma, spörjer Tadebtsjo äfven om slika saker, examinerar åter Samojeden och fortfar
härmed, intill dess han på grund af Samojedens
egna uppgifter bildat sig en öfvertygelse om sakens förhållande. Det är denna förut fattade öfvertygelse, som Tadiben sedermera under exal☙ tationen hör uttalas af ❧ Tadebtsjo. Måhända
bildar sig äfven denna öfvertygelse någon gång
under det exalterade tillståndet, likasom en
dröm eller magnetisk syn; – det vissa är, att Tadiben verkligen tror sig hafva förnummit orakel-språket ur de för hans inbillning framträdande Tadebtsjos mun. Derom öfvertygar mig
utom Tadibernas lugna, andaktsfulla och enstämmiga berättelser om sakens förhållande,
isynnerhet den omständigheten, att trollkarlen
ofta erkänner sig, antingen ej hafva förmått
mana fram Tadebtsjo, eller646 ej kunnat tvinga
dem att gifva ett redigt svar, och detta äfven i
sådana fall då han med lätthet kunnat dikta
ihop hvilken profetia som helst. Det har roat
mig att sålunda sjelf anställa proba på Tadibernas ärlighet.
Utom nyssnämnda medel gifves det ännu
en annan konst, att få reda på en förlorad ren,
och den begagnas af Samojeder, som äro oanvigda i Tadibernas vetenskap. Man gör af renhorn
en ring på marken, i midten af ringen lägger
man en slipsten, derpå ställes ett eldstål, en yxa,
eller något annat jernstycke, på det sätt, att de
433
Itineraria 4osa 1841_44.indd 433
21.8.2019 16:05:36
�Itineraria
Detta […] eget bruk.
The description until the end of
this paragraph was published in
Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843).
See also the volume of letters in
this series and cf. Castrén 1843a
where it was originally published.
хэхэ̆, 1) ’хэхэ́ , ‘guardian spirit, spirit
of bad weather’, 2) ‘idol’; used by
Castrén in the latter meaning. (TaS)
☙
bilda ett kors med slipstenen, och med yttersta
lätt❧het falla åtskils. Derpå går en Samojed
kring ringen, intill dess anstalten nedfaller. Nu
vet han, vid hvilken kant renen finnes, och när
han sedermera går åt detta håll, kommer renen
sjelfmant honom till möte. På samma sätt uppsöker han äfven förvillade menniskor, blott med
den skilnad, att ringen göres af menniskohår.
Detta647 slags orakel grundar sig på en bön till
Häheh648, såsom Samojederne kalla sina Gudabilder, motsvarande Lapparnes Seider. Häheh äro
formade af träd, hafva mensklig gestalt, med undantag af hufvudet, som är trekantigt och ändas
med en spets. Slika Gudabilder föra oomvända
Samojeder med sig öfverallt hvar de färdas, bestryka dem, liksom Lapparne sina Seider, med
renblod, offra åt dem hufvudet och klöfvarne af
renar. Hufwudet ställes, der sig göra låter, i ett
träd, midt för Gudabildens anlete, och klöfvarne
kastas på marken framför belätet. Dessa Häheh
anlitas om bistånd i mindre vigtiga angelägenheter, såsom vid jagt, fiskafänge samt i synnerhet vid edgång[.] Om en Samojed blifvit bestulen och bär misstanka till tjufven, så kallar han
den misstänkte till edgång. Han gör då en Hähe
af sten, jord, i nödfall af snö, för den misstänkte
personen till bolvanen, slagtar dervid en hund,
sönderhugger Hähe och yttrar till sin wederpart:
”om du stulit, må du omkomma, såsom denna
hund”. Edgången är så fruktad af Samojederne,
att den sannskyldige tjufven alldrig låter förmå
sig dertill; han återgifver hellre godvilligt det
stulna. Man tror, att en tjuf, som underkastar sig
edgången, skall på samma sätt styckas af Hähe,
som denne blifvit styckad af Samojeden. I stället
för bolvanen plägar man ock sönderskära nosen
af en hvit björn. Denna edgång hålles för ännu
434
Itineraria 4osa 1841_44.indd 434
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
kraftigare. Man säger, att eden vanligast förekommer vid tjufnader, men den kan ock begagnas för andra ändamål och det är oomvända
Samojeder tillåtet att inför domstolen aflägga ed
efter sitt eget bruk.
☙ ❧
Om649 en sjuk anlitar Tadiberna om hjelp,
cont. så begynnes ej kuren samma dag, huru trängande behofvet än vore, utan man bidar dermed till
”första morgonrodnaden”. Under natten umgås
Tadiben med sina Tadebtsjo, sökande hos dem
råd och hjelp. Har den sjuka blifvit något bättre
till morgonen, så är tiden inne att gripa till
trumman; i annat fall måste man ännu hålla upp
till ”sjunde morgonrodnaden”. Är den sjukes
tillstånd då ej bättre, så förklarar honom Tadiben för ohjelplig och gör i sådant fall icke ens
försök att bota honom. Men om en behandling
af sjukdomen genom inträffad förändring inom
den bestämda tiden verkligen är indicerad, så
spörjer Tadiben den sjuke, om han till äfventyrs
☙ har sig be❧kant, af hvem sjukdomen blifvit honom påsänd. Vet han det ej, så börjar Tadiben
examinera honom, hvilka han har till ovänner,
med hvem han slagits650 och tvistat m. m. d.
Kan den sjuke ej lemna nödiga upplysningar så
rådfrågas Tadebtsjo. Utan att veta, hvarifrån det
onda har sitt ursprung, vågar ej Tadiben företaga sig något. Det651 kunde hända att sjukdomen
vore sänd af Gud, och hans allmakt får Tadiben
ej strafflöst fresta. Men om det upplyses, att
sjukdomen härleder sig från onda menniskor,
så gör Tadiben i alla fall intet vidare, än beder
Tadebtsjo hjelpa den sjuke. Af denna hjelp är
det en oundviklig följd, att den som tillfogat
sjukdomen, nu sjelf insjuknar. Jag vet ej om
man kan lita på Tadibernas uppgifter, men de
hafva försäkrat mig, att inga flera konster
Castrén 1852b continues.
slagits och tvistat ǁ Letter: “slagits
och tvistat”
Det […] af Gud ǁ Letter: Ty det kunde hända, att sjukdomen vore sänd
af Gud (märk detta!)
435
Itineraria 4osa 1841_44.indd 435
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
vid […] botande ǁ Letter: vid botandet af den sjuke – Changed by the
editor of Hf. Mbl.
ett […] tecken ǁ letter: ett lyckligt
omen – Changed by the editor of
Hf. Mbl.
inses att Tadiberna ǁ Letter: finner
du, att Tadibeerne – Changed by the
editor of Hf. Mbl.
De […] tjenste-andar. ǁ Letter: De
äro dem icke heller af nöden, då
Tadebtsioh allt verka. ǁ Hf. Mbl.: De
hafva dem eller icke af nöden, då
Tadebtsioh allt verka.
нум’, 1) ’sky’; 2) ’weather’; 3) ’higher deity, god’; илебям’ пэртя, in
Nenets mythology a good supreme
deity, giving reindeer and game to
people. (TaS)
In the letter and Hf. Mbl. 52/1843
(Castrén 1843c) this is followed by
a sequence expanded in Castrén
1852b: 207–212 mainly according to
Castrén’s travel report from 24 Dec.
1843 (KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1; see
p. 503–): Jileumbaertje i den Samojediska Mythologien motsvarar Ukko
i den Finska. Han thronar i luften,
är herre öfver åska och blixt, regn
och snö, lif och död; han, med ett
ord, beherrskar allt och är allt, hvad
herrligt är; himmel, sol, stjernor.
Himmel och luft kallas derföre Num,
stjerna nämnes jemväl efter honom
Numgii. När dagen randas, träder
Samojeden ur sitt tält, vänder sig
med ansigtet mot solen och yttrar:
”Såsom du Jileumbaertje! uppstiger,
så uppstiger äfven jag” och då aftonsolen sänker sig, gör Samojeden
sin korta bön med dessa ord: ”Såsom du Jileumbaertje! nedgår, så går
äfwen jag till hvila”. Jileumbaertje
är alltså äfven sol. Det är till honom,
Samojeden riktar sina böner i hvarje vigtigare angelägenhet. Hähe är,
så att säga, endast en husgud, och
förekomma vid652 den sjukes botande. De säga
sig ej veta af några läsningar och besvärjelser, ej
eller äga de någon kunskap om naturliga läkemedel. Åtminstone har jag ej kunnat uppdaga
hos dem några andra kurer, än den hos snart
sagdt alla folkslag kände brännkuren. Härvid gå
Samojederna så tillväga, att de torka en
☙ björksvamp, skära derur ett par små ❧ stycken,
hvilka antändas och läggas på det värkande
stället. Äfven Samojederna hålla det för ett653
godt tecken, om svampbitarna spritta från kroppen. Värken har nu flugit bort med dem. Af det
anförda inses654 att Tadiberna, ehuru de vördas
såsom vise och insigtsfulle män, i sjelfva verket
besitta ringa kunskaper. De655 hafva också inga
flera insigter af nöden, då de i Tadebtsjerna äga
så förträffliga tjenste-andar. Dock äro icke ens
Tadebtsjerna allsvåldiga, utan lyda under Num
eller Jilibeambaertje (Jileumbaertje), såsom
Samojederna kalla sin Gud.656 Detta bevisar657
bland annat ett qväde, deri Tadiben sänder Tadebtsjo upp till Num för att begära hjelp åt den
sjuke. Tadiben tilltalar i qvädet Tadebtsjo med
dessa ord: ”öfvergif ej den sjuke, gå upp till höjden, gå till Jilibeambaertje och bed honom om
bistånd. Tadebtsjo åtlyder befallningen, men
återvänder snart med det budskap, ”att Jilibeambaertje ej658 ger ordet”, ej förlänar hjelp.
Tadiben börjar nu anropa Tadebtsjo sjelf om bistånd, men denna genmäler: ”huru kan jag hjelpa? Jag är ju mindre än Num, icke kan jag gifva
hjelp.” Tadiben fortfar att bedja Tadebtsjo begifva sig till höjden, och med ifver bedja Num, om
☙ hjelp ❧ och räddning. Tadebtsjo uppmanar å
sin sida Tadiben att sjelf fara upp till honom.
Härtill genmäler Tadiben: ”jag når ju icke Num,
han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle
436
Itineraria 4osa 1841_44.indd 436
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
jag icke bedja dig, utan jag ginge sjelf till honom. Men nu når jag icke honom; gå derföre
du.” Tadebtsjo låter ändtligen beveka sig, yttrande: ”För din skull må jag gå; men på mig
bannas Jilibeambaertje oupphörligt, och säger
sig ej vilja gifva ordet.” o. s. v.
I659 sammanhang härmed vill jag ännu
meddela en och annan upplysning rörande
Samojedernas hedniska gudalära. Om den förrberörda Num eller Jilibeambaertje förmäla Samojederna ungefär detsamma, som man i Finska
sångerna läser om Ukko. Num thronar i luften
och nedsänder derifrån dunder och blixt, regn
och snö, väder och vind. Ofta förvexlas han med
sjelfva den synliga himmeln, som äfven benämnes Num. Stjernorna betraktas såsom beståndsdelar af Num och kallas i anledning deraf Numgy, d. ä. något till Num hörande.660 Regnbågen
anses utgöra fållen af Nums mantel, såsom dess
benämning af Numbanu tillkännagifver. Äfven
solen vördas såsom Num eller Jilibeambaertje,
ty då dagen randas, träder Samojeden ur sitt
☙ tält, vänder sig med ❧ ansigtet mot solen och
yttrar: ”Då du Jilibeambaertje uppstiger, så uppstiger äfven jag”, och då aftonsolen sänker sig,
gör Samojeden sin bön med dessa ord: ”Då du
Jilibeambaertje nedgår, så går äfven jag till hvila.” Några Samojeder har jag hört förtälja, att
äfven jorden, hafvet, och hela naturen, äro Num.
Andra deremot hafva förmodligen i följe af
christendomens inflytande lärt sig att fatta honom såsom verldens661 skapare och förmena,
att det är han som äfven styr och uppehåller
verlden, som åt menniskorna förlänar lycka och
välgång, gifver dem renar, räfvar662, fjällrackor663, och all slags rikedom. Num säges äfven
bevara renarne för vilda djur, och i anledning
med Tadebtsioh plägar blott Tadiben umgänge vid sina magiska förrättningar. I sagorna omtalas utom
dessa Gudomligheter wattnets värd,
jordens nafvel och flere andra, men
de synas wara Gudar blott till namnet. – Beträffande ännu ethymologien till ordet Jileumbaertje, så
kan det betyda: 1o) de lefvandes görare, 2do) de lefvandes väktare. Hvardera betydelsen passar fullkomligt
till hans väsende. Han har danat allt
det goda, som finnes och lefver, och
han wakar natt och dag öfver goda
menniskor, så att intet ondt wederfares dem. – Num (Num’ah) betyder åter: jag står, är fast beståndande. Ho wet, om ej ordet är befryndadt med vårt Finska Jumala, som af
Tscheremisserne kallas Juma. Num
och Juma stå i philologiskt hänseende ungefär i samma förhållande till
hvarandra, som isä och det Samojediska ordet niseˈäh (fader), имя och
nimˈoh (nimi, namn.)
Detta bevisar […] gå upp ǁ Letter:
Att nu, såsom ofvanföre sades, Tadebtsioh äro Num underordnade,
härflyter af ett qväde, deri Tadiben
sänder Tadebtsioh till Num för att
begära hjelp åt den sjuke. ”Öfvergif
ej den sjuke”, säger Tadiben, ”gå upp
att Jilibeambaertje […] vilja gifva ordet” o. s. v. ǁ Letter: att Jileumbaertje
ej gaf ordet. Tadiben börjar nu begära hjelp af Tadebtsioh. Denne genmäler: ”Huru kan jag hjelpa, jag är
mindre än Num; icke kan jag hjelpa eder”. – Ytterligare beder Tadiben, att Tadebtsioh måtte begifva sig
till höjden och ifrigt bedja Num om
hjelp och räddning. Tadebtsioh å sin
sida uppmanar Tadiben att sjelf fara
till honom. Denne yttrar: ”Jag når
icke Num, han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle jag ej bedja dig; sjelf gick jag till honom. Men
437
Itineraria 4osa 1841_44.indd 437
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
nu når jag honom icke, gå derföre
du”. Tadebtsioh låter ändteligen beveka sig, sägande: ”För din skull må
jag gå, men på mig bannas Jileumbaertje oupphörligt och säger sig ej
gifva ordet” o. s. v.
[– –] några gränslinier å det kulna land, der det är bestämdt, att min
varelse under året 1843 skall röra
sig. Dessa äro i norr Ishafvet, i vester Hvita hafvet, i Öster Ural, i söder granarne och det gröna gräset.
Detta omätliga fält, utgörande det
Mesenska Samojedlandet, afskäres
af floderna Petschora och Ischma i
tvenne hälfter. Den östra större hälften kallas af Ryssarne тундра болшеземелская, eller blott болшая
земля. Tundra är det Finska tunturi och betecknar här ett lågt, sankt,
mossbevuxet, skoglöst land. Болшая земля betyder ett stort land
och är utan tvifvel en öfversättning
ifrån Finskan. Då Finnarne ännu
voro herrar här i landet, kallades
den Bolschesemelska tundran iso
maa, hvaraf sedermera floden Ischma, som begränsar detta stora land,
fick sin benämning. Efter Finnarnes
föredöme hafva äfven Samojederne kallat ifrågavarande landsträcka
aarkka jeäh, stort land, ehuru det ej
är stort nog för deras oroliga, till sin
kära hembygd – Sibirien – längtande
lynne. Sig sjelfve kalla de Bolschesemelske Samojederne Aarkkajenderah. – Den vestra af nyssnämnde
hälfter indelas åter i tvenne tundror:
den Kaninska och den Timanska.
De äro skilda från hvarandra enligt
chartan genom floden Pjoscha, men
enligt Samojedernes uppgift genom
Snopa, som utfaller i vestra hörnet af
Tscheskaja Guba. Vester om elfven
utbreder sig den Kaninska tundran,
hvarunder äfven halfön Kanin Nos
inbegripes; den Timanska tundran
häraf bär han epithetet Jilibeambaertje d. ä. boskapens väktare. Ehvad som sker på jorden, allt
detta vet och ser Num. Och ser han menniskorna öfva det goda, så låter han dem gå allt väl i
handen, gifver dem renar, och godt fänge, skänker dem ett långt lif o. s. v. Men om de begå
synd, så störtar han dem i fattigdom och elände,
och sänder öfver dem en förtidig död. I saknad
af en redig föreställning om ett tillkommande
☙ lif, äro Samojederna ❧ allmänt af den åsigt, att
vedergällningen ovillkorligen skall försiggå i
detta lif. Denna tro underhåller hos dem en
gränslös fasa för synd (haebea) och onda gerningar, isynnerhet för mord, stöld, mened och
äktenskapsbrott. Ehuru begifna på dryckenskap
hålla likväl äfven de ett omåttligt fylleri för
synd, såsom man redan slutar af den omständigheten att de benämna de Christnes Söndag för
haebida jalea (syndig dag) hvartill orsaken ej
torde vara någon annan, än det sedvunna bruket på tundran att under Sön- och Helgedagar
öfverlåta sig åt fylleri och dryckenskap.664 Beträffande de särskildta straff, med hvilka Num
hemsöker syndare, har jag hört anföras, att
mord och mened straffas med död, stöld med
fattigdom, okyskhet med en olycklig förlossning o. s. v.
Utom Num, dyrka Samojederna äfven
sina husgudar, fetischer eller så kallade Hahe665,
yppa för dem sina önskningar och behof666,
bedja af dem hjelp och bistånd i alla sina företag, och isynnerhet ett lyckligt fänge. Hahe och
☙ Tadebtsjo äro analoga, Num underordnade ❧
gudomligheter, men dem emellan äger dock den
åtskilnad rum, att Tadebtsjerna äro andeväsenden,667 otillgängliga för hvarje annan än
Tadibens allseende blick, då deremot de
438
Itineraria 4osa 1841_44.indd 438
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
förkroppsligade Hahe kunna rådfrågas äfven de
af magiens mysterier oinvigde. Ifrågavarande
Hahe äro antingen naturliga eller konstgjorda668. Till det förra slaget höra ovanliga stenar,
träd, och andra sällsynta föremål i naturen. Råkar Samojeden på en sådan raritet, som enligt
hans theologie kan gälla för Gud, så omlindar
han den med brokiga band eller klädes-flikar
och släpar den med sig, ehvar han färdas. Hedniska Samojeder äga en skild släde, Hahen
gan669 kallad, hvari de förvara sina husgudar,
hvilka åtfölja dem under alla deras färder. Om
det gudomliga föremålet är af den storlek, att
det icke beqvämligen kan inpackas i slädan, så
dyrkas det såsom en gemensam folkgud. Sådana folkgudar finnes på ön Vaigats670 i stor
mängd, hvilka alla sägas bestå i stenar och klip☙ por.iv 671 ❧ Den förnämsta bland dem är belägen
midt på ön och bär namnet ja jieru Hahe, d. ä.
landets herre Hahe.672 Denna bild säges bestå
uti en större sten, belägen nära intill en jordhåla. Enligt berättelsen har stenen ej funnits här i
äldre tider och ingen bet, hvadan den kommit.
Dess form skall vara lik en menniskas med undantag af hufvudet, som på stenen är spetsigt.
Efter detta original, förtäljer traditionen, hafva
Samojederna börjat forma större och smärre
gudabilder af träd, hvilka pläga benämnas Sjadaei673 af den anledning, att de äro försedda
med ett menniskolikt anlete (sja’)674. Dessa bestå dels af manliga och dels af qvinliga gudomligheter, de äro vanligen klädda i Samojedisk
iv. Islavin föreger att antalet af de på Vaigats befintliga gudabilder uppgår ända till 20, utom hvilka
tillförene ännu skall funnits en af träd, som af Missionärerna blifvit uppbränd 1827.
sträcker sig åter från Snopa österut till floderne Petschora och Ischma. De Kaninska Samojederne kalla
sig sjelfve Saljendierah och sitt land
Saljeh, näs – den Timanska tundran
kallas Juodeijeäh, landets midt, och
innevånarne Juodeijendierah. Men
de Timanska Samojeder, som bebo
landet emelllan Kolokolskaja Guba
och Petschora-viken kalla sig med
ett särskildt namn Laptandierah och
sitt land Laptah, som betyder lågt
land. Nyssnämnda indelning af landet i tvenne tundror har blott en statistisk grund och torde vara af sentida ursprung. Ur en vetenskaplig
synpunkt kan man på sin höjd indela de Mesenske Samojederne i tvenne classer, nemligen de Kaninskt-Timanske och de Bolschesemelska.
Visserligen röjer sig emellan de
Kaninska och Timanska Samojederne en viss olikhet i lynnet, men detta
härrör af vissa yttre och helt nyligen
tillvägabragta förhållanden. I philologiskt hänseende äro de oåtskiljeliga. De Bolschesemelska Samojederne skilja sig derigenom från
de Kaninskt-Timanske, att det Ryska inflytandet hos dem ännu ej hunnit göra alltför stora framsteg. Deras nationalitet framträder således i
renare, om äfven vida råare gestalt,
än till och med de Kaninska Samojedernes. Så är äfven språket hos dem
mera oförderfvadt och eger derjemte många egenheter, som äro grundade i dess egen, inre natur.
The latter paragraph is equivalent to Castrén 1852b: 183–184,
cf. also Hf. Mbl. 4–5/1843 (Castrén
1843a). Thereafter the text of the letter and Hf. Mbl. continues in Castrén 1852b: 212.
The sequence from here to the
words hålles för synd och bringar
ofärd published in Castrén 1852b:
439
Itineraria 4osa 1841_44.indd 439
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
207–212 is missing from the letter
and Hf. Mbl. It is equivalent to a
part of the report KK Coll. 539.30.1
(Obdorsk 24 Dec. 1843; see p. 512)
and has been published in Hf. Mbl.
38/1844 (Castrén 1844c).
Castrén’s analysis is correct. The
word means ‘something in the sky’
and derives from нум. (TaS)
verldens […] förmena ǁ personlig
Gud, de kalla honom
Fox (Vulpes vulpes). (TS)
Arctic fox (Vulpes lagopus). (TS)
хэбидя яля.
Хэбе(сь) ‘to be forbidden, unclean, can also be translated as ‘sinful’. Its derivative is хэбидя ‘holy,
sacred’. Dangerous, forbidden and
unclean belong to the signification
field of sacred, as significations emphasizing order in other contexts.
In this sense хэбидя яля should
rather be translated as a holy day.
‘Holy’ and ‘sinful’ together mean
‘taboo’. In addition to Christian
holy days, the expression is used of
feast-days in a more general sense.
Castrén writes below about the
other word in the Tundra Nenets
language belonging to the field of
significations of holy or sacred. See
Anttonen 1996: 76–77, 93–96, 154–
155; Lehtisalo 1956: 181. (KL – TaS)
Häheh, see an earlier commentary.
(TaS)
In the right-hand margin of the
mscr page there is an unclear note
by possibly Castrén here.
andeväsenden ǁ andar af dem
konstgjorda ǁ ~ Gudomligheter
Hahen gan ǁ Hangar
хэхэ̆’ хӑн (хэхэ̆ңгӑн), ‘a holy
sledge in which religious cult
equipment is kept’. (TaS)
Vajgač Island in the Pečora Sea at
N70°1′13″ E59°28′56″. (TS)
drägt och på bästa vis utsmyckade med gördlar,
röda band och all slags glitter. Dock ser man äfven nakna Sjadaei vid Samojedernas fångst-ställen, der de stå med ansigtet vändt åt vester675.
I saknad af träd pläga Samojederna äfven
bilda fetischer af jord och snö, hvilka bära det
för alla slags fetischer gemensamma namnet
☙ Hahe. Dessa bilder ❧ och isynnerhet de af snö
danade, kunna naturligtvis komma ifråga,
blott676 då deras närvaro för någon kortare tid
är af nöden påkallad, t. ex. vid en edgång. Denna religiösa handling skall ofta förekomma hos
de Samojeder, hvilka äro hedendomen tillgifna.
Har en sådan Samojed blifvit bestulen och bär
misstanke till tjufven, så kallar han den misstänkta personen till edgång. Han anskaffar då
en Hahe antingen af sten, träd, jord, eller snö,
för sin vederpart till bilden, slagtar så en hund,
förstör bilden och tilltalar den under misstanke
befintliga tjufven med dessa ord: ”Om du begått
stölden, så må du omkomma liksom denna
hund”. Edgången skall hos Samojederna vara så
fruktad, att den sannskyldiga brottslingen nästan aldrig låter förmå sig dertill, utan hellre vidgår sitt brott. I stället för Hahe brukar man vid
edgången äfven begagna nosen af en björn, och
sönderskär den i stycken. En sådan ed anses för
den allra kraftigaste, ty enligt Samojedernas föreställning är äfven björnen677, såsom framdeles kommer att ådagaläggas, en mäktig gud,
vida mäktigare än Hahe. Samojederna föregifva, att edgången oftast förekommer vid tjufnader, men den skall äfven kunna begagnas för
☙ andra ändamål, och det är ❧ för oomvända
Samojeder tillåtet att inför den Ryska domstolen i alla förekommande fall aflägga sin ed efter
eget bruk.
440
Itineraria 4osa 1841_44.indd 440
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
I de fall, då man anlitar Hahe eller Sjadaei
om hjelp och bistånd, är alltid ett offer af nöden.
Gäller det att hos dem bönfalla om ett lyckligt
fänge, så kan hvem som helst frambära offret;
men i vigtigare angelägenheter bör en Tadibe
vara tillstädes och anställa offringen. Sättet
hvarpå denna ceremoni för sig går, är på olika
orter och hos olika Tadibeer mer och mindre afvikande. På somliga orter har jag hört förtäljas,
att Tadiben, efter att på marken hafva upprest
en Hahe, ställer midt för gudabilden ett nedåtlutande spö, vid hvars öfversta spets ett rödt
band är fästadt. Derpå sätter sig Tadiben bakom
spöet med ansigtet vändt emot gudabildens,
börjar678 så att larma med sin trumma och qväda till Hahe en sång, som innehåller en förbön
för den bedjande. Då han härmed fortfarit en
stund, begynner679 bandet (i följe af någon
hemlig680 åtgärd från Tadibens sida) att röra sig
på stickan, hvilket för åskådarena är ett tecken,
att Hahe nu tilltalar Tadiben. Detta tal tolkas sedan af Tadiben för den bönfallande, och dess
innehåll består vanligen deri, att Hahe lofvar
uppfylla den bönfallandes önskningar, men
☙ med vilkor att han ❧ till offer erhåller en renoxe, vaja, kalf o. m. d. Det händer ej sällan, att
den bönfallande, antingen börjar pruta med guden och beder, att i stället för en oxe få lefverera
en vaja, i stället för en vaja en kalf o. s. v., eller
anhåller om uppskof med offringen, hvilket allt
guden efter skälens beskaffenhet antingen förviljar eller förkastar. Så snart det blir fråga om
offringens anställande, aflägsnas till en början
alla qvinnor från offerplatsen. Sedan framledes
renen midt för guden, och strypes här af Tadiben. Hufvudet, hornen, så till och med sjelfva
huden pläga upphängas i ett träd framför
The text of footnote No. iv belongs
originally to the actual text in mscr
p. 465–466, but it has been changed
to a footnote probably by Castrén
himself.
Change in the footnote: Islavin ǁ
Islovin
Castrén
means
Vladimir
Aleksandrovič Islavin (1818–1895),
an official at the Ministry of Finances, whose book on the Samoyeds
(Nenets) Самоеды въ домашнемъ
и общественномъ быту was published in 1847. Северная энциклопедия 2004: 326 [Иславин Владимир Алексардрович]. (TS)
я’ ерв, ‘guardian spirit of the land’,
хэхэ does not change the meaning
significantly. (TaS)
сядэй, ‘wooden idol, bolvan’. (TaS)
ся”, ‘person’. Castrén’s analysis deriving сядэй from ся” is undoubtedly correct, although the derivation
is not of regular type. (TaS)
vester ǁ ~ , <-----> fetischer af jord
och snö
blott ǁ endast
For Castrén, the divinity of the bear
was one argument for the SamoyedFinnish relationship. Several peoples of northern hemisphere, not
only Finno-Ugric and Samoyed
ones, have provided the bear with a
divine birth in heaven and signified
it therefore as a deity. The bear has
also been a totem animal for several Finno-Ugric peoples. For an overview, see Pulkkinen 2014: 212–219;
Иванов – Топоров 1988. (TS)
börjar […] sång ǁ tager sin trumma
och börjar till Hahe qväda en sång
begynner ǁ <------>
hemlig ǁ dold
441
Itineraria 4osa 1841_44.indd 441
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
Hahe. Gudens ǁ 1. Guden. Dess ǁ 2.
Hahe, hans
gudens ǁ 1. ~ ǁ 2. sjelfva ~
The following parts of the text have
been ordered differently in NRF
(Castrén 1852b) compared with
Castrén’s letter to Collan and the
article in Hf. Mbl.
Efter […] tjenligt fält. ǁ I följe häraf fattade jag beslutet att
styra min färd öfver Kaninska
och Timanska tundrorna upp till
Pustosersk, som åter egnade sig
utmärkt väl för fortsättningen af
mina Samojediska studier, emedan orten vinter-tiden utgör en
samlingsplats för Bolschesemelska
Samojeder samt äfven besökes af
den angränsande Timanska tundrans befolkning. För en vetenskaplig resande är ingen ting angelägnare, än att han öfverallt kan finna sig hemmastadd och ej rymmer
ett för sitt ändamål tjenligt fält af
några yttre considerationer. På
mina vägar är det i synnerhet nödvändigt att afsäga sig anspråken
på lifvets så kallade beqvämligheter. Man måste vara lika redobogen att dväljas i trånga rökstugor
och arbeta under larmet af qvinno-trät och barna-skri, som att lefva i kamrar, der snön tränger sig in
genom väggspringorna, der ljuslågan fladdrar för vinden och vargskinnspälsen måste låna skygd
emot kölden. Sådant har jag omsider vant mig vid; men att bo i tält,
är en vana, som jag ännu ej hunnit
förvärfva mig. Med det inbrytande
mörkret lägrar jag mig gerna vid
Samojedernes gästvänliga härdar,
språkar långt in på nätterna med
wärden och värdinnan samt söker
på detta sätt göra mig förtrogen
med folkets känslo-, föreställningsoch lefnadsart. Men då dagens
Hahe.681 Gudens anlete bestryker Tadiben med
renens blod och bränner något af dess fett på
elden. Häri består gudens682 måltid, men allt
den öfriga af renen förtär Tadiben sjelf, tillika
med de vid offringen närvarande. Härvid bör
dock den försigtighet iakttagas, att den ätande
ej låter någon blod-droppe falla ned på sina kläder. Detta hålles för synd och bringar ofärd.
Efter683 att hafva kastat en flyktig blick i
Samojedernas inre verld, är det måhända tid, att
☙ vi be❧gifva oss för att åskåda deras yttre lif, så
vidt det kan ske under de öden, dem vi nu gå till
möte. Det gäller att bana oss fram 700 verst öfver den Kaninska och Timanska Tundrans ödemarker, upp till den Ryska kyrkbyn
Pustosersk684 vid utloppet af Petschora. På denna väg måste vi vara beredda, att afsäga oss alla
lifvets yttre beqvämligheter och dväljas än på
de stormupprörda, villsamma tundrorna, än i
Samojedernas ömkliga tält, än åter i de Ryska
kolonisternas trånga stugor, der685 snön tränger
sig in genom väggspringorna, ljuslågan fladdrar
för vinden och vargskinnspelsen måste lemna
skygd emot kölden. Det är en vetenskaplig resandes första pligt, att han öfverallt finner sig
hemmastadd och af yttre konsiderationer ej
rymmer ett för hans ändamål tjenligt fält. Denna pligt skola vi samvetsgrannt söka uppfylla
under den oss nu förestående resan.
I686 det föregående glömde jag nämna, att
den omförmäldta Stanovoj Pristaff, för att vedergälla sin emot mig begångna förolämpning
vid sin afresa från Somsha skänkte åt mig en
☙ bast öfvertäckt ❧ rensläde. Framför denna släda
se vi någon morgon i sednare hälften af December en Samojed förespänna fyra friska renar.
Sedan han äfven för sin egen, öppna släde
442
Itineraria 4osa 1841_44.indd 442
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
förespännt ett lika antal dragare, binder han en
af mina renar medelst en lång rem bakom sin
släda. Härpå sätter han sig uti sin egen, främre
släda, fattar körremmen i ena handen och en
lång stör i den andra, ger så med stören en stöt
åt hvarje ren, och nu bär det af i ilande fart ut på
tundran. Vår kosa går rakt åt norr, och framför
oss ligger den Kaninska tundrans omätliga
yta.687 Tundran är nästan lika naken och arm,
som dess moder – hafvet, hvars östra rand är
synlig för ögat. Ja vore icke vindarna nog tjenstfärdiga att afmeja den snö, som himlen af barmhertighet nedsänder öfver detta mörka land, så
skulle vi vara i villrådighet om det element,
hvarå vi befinna oss. Blott här och der möter oss
en svag granskog, kallad af härvarande Ryssar
med det från Finskan lånade ordet mjanda688
(mänty). Oftare stöter man på ett snår af videbuskar, som689 Ryssarne med ett Syrjänskt ord
kalla jorá. En sådan småskog690 antyder vanligtvis tillvaron af någon liten bäck, som arbetar
sig sakteligen fram på den jemna tundran. Vid
☙ en minutiös betraktelse upp❧täcker man ännu
öfver allt smärre upphöjningar, bland hvilka
många till sin yttre form likna de Lappska fjällen; men vintertiden äro de knappt märkbara,
emedan snön fyller groparna rundt omkring
dem. Der en sådan ojemnhet höjer sig något betydligare öfver jordytan, är marken bar, eller på
sin höjd öfverdragen med en tunn hård snöskorpa, hvarigenom en tät renmossa uppspirar.691 Detta var allt hvad jag under flera timmars omsorgsfullt spejande med fyra ögon
kunde upptäcka på min färd från Somsha. Jorden var ”öde och tom”, nästan som vid skapelsens början, och sjelfva himmelen hade påtagit
sin gråa mantel. Vår färd skred makligt fram,
första strålar genom rökhålet falla
in i den mörka boningen, då gripes
jag af en oemotståndlig längtan att
enligt ett Samojediskt talesätt ”flytta från det lilla tältet ut i det stora”.
The village of Pustozërsk is situated at N67°32′11″ E52°34′54″. (TS)
der ǁ i hvilka
The sequence from here until ut
på tundran does not have a direct
counterpart in the letter to Collan
or the articles in Hf. Mbl.
Wår […] yta. ‖ Letter & Hf. Mbl.:
Enligt compassens anvisning skola
vi till en början styra vår kosa [Hf.
Mbl.: Enligt kompassens anvisning
styr vi nu till en början vår kosa]
från Somsja rakt mot norr. Här ligger nu midt för oss den Kaninska
tundrans omätliga yta.
mjanda ǁ Letter: мянда
som […] jorá ǁ Letter: som Ryssarne
kalla ёра (Syrjänskt ord)
småskog ‖ Letter: snårskog.
Castrén describes the typical tundra of Northern Siberia here. Because of the cold climate, trees do
not grow and mosses and lichens
form the most important vegetation of the tundra. There is permafrost in the ground. The elevated parts of the terrain described by
Castrén consist of frozen peat. Семенов – Белов 2015: 234–237. (TS)
443
Itineraria 4osa 1841_44.indd 443
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
Torova ǁ Letter: Torove (здоровье)
Castrén had a new innovation in
his pocket: the first matches that
could be lit by striking came into
use around 1830. Matchsticks containing phosphor, in addition to
potassium chlorate, sulphur and
other ingredients were introduced
in 1832. They were extremely flammable even when slightly pushed
against a surface and were therefore soon replaced by less dangerous and less poisonous matches without phosphor. Siintola 1917.
(TS)
snöflingorna började flyga mot ansigtet, Jemstschiken gnolade en enformig melodie.
Ändtligen visade sig ett tält. Det tilhörde
Jemstschikens föräldrar. Vid vår ankomst till
tältet stodo värden och värdinnan oss till mötes.
Afsigtligt stadnade jag en stund vid släden för
att se, huru man ärnade emottaga mig. I det
minsta väntade jag en inbjudning till tältet, men
jag väntade förgäfves. Samojederna stodo
orubbligt stilla på samma plats, mannen häftade
vid mig sin plirande blick, hustrun såg än på
☙ mig, än ❧ på sin man. Jemstschiken spände
långsamt sina renar ur redet, gick derpå till sina
föräldrar, helsade med det från Ryskan lånade
”Torova”692. – ”Torova”, svarade på en gång far
och mor, men härvid afstadnade samtalet. Nu
trädde äfven jag till mitt tystlåtna värdskap,
gjorde efter Jemstschikens föredöme min
kompliment med ett Torova, och fick samma ord
igen. Härpå följde åter en lång paus, den jag
omsider afbröt, med tillsägan, att man skulle förespänna friska renar. Jag begaf mig nu till tältet och öppnade dörren; här var mörkt som i en
graf. Jag anmodade värdinnan att uppgöra eld,
och steg åter in i tältet, uti den säkra förmodan,
att man ej skulle lemna mig der i mörkret. Äfven häri for jag vilse. Jag upprepade min befallning, men utan framgång. Famlande i tältet
stötte jag på en hög af torra risqvistar, föste så
alltsammans i härden, tog en fosforsticka693 ur
fickan och antände för mitt nöje en flammande
julbrasa. Vid eldskenet varseblef jag en flicka,
som dragit sig längst i ett hörn, och höll på, att
med den outtröttligaste ifver förföra sig på ett
rått, genomfrusit köttstycke. Hon brukade härvid ingen knif, utan högg med tänderna i hela
stora stycket, slet och skakade om hufvudet, så
444
Itineraria 4osa 1841_44.indd 444
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
att lockarna i vild förvirring svajade kring det
blodröda ansigtet. ❧ På mig kastade hon en och
annan förstulen, om en förtviflad ångest talande
blick. Men i hast förändrar sig uttrycket i hennes ansigte, hon lägger köttstycket å sida och
börjar ordna sina lockar694. Ansigtet återfår sin
naturliga färg, och ögat strålar af glädje. Hvem
skulle tro, att ett så ringa ting, som en vid eldslågan glimmande snusdosa, kan framkalla en så
stor förvandling i menniskosjälen? Medan flickan satt betagen af dosans skimrande695 glans,
inträdde det öfriga sällskapet, tagande sin plats
vid brasan. Sonen satte sig vid min sida till
venster om härden; far och mor förfogade sig
enligt bruket till höger derom.696 Flickan drog
sig ur vrån till modrens sida697 för att på närmare håll betrakta snusdosan. Så sutto vi nu alla
i en krets, men med iakttagande den djupaste
tystnad. Eldens sprakande var det enda ljud,
som hördes i tältet. Tystnaden afbröts af flickan,
som vid upptäckten af en ring på mitt finger utbrast i ett för mig obegripligt utrop. Derpå började hon medelst modren underhandla med mig
om ringens värde, förutsatt, att någon ville köpa
den. Vid min försäkran, att den ej stod till köps
för något annat pris, än en vacker Samojedinnas
varma hjerta, drog sig flickan åter i skamvrån.
☙ ❧
Emedlertid hade Jemstschiken småning698 ur sin barm hunnit framdraga en flaska
om
brännvin. Han hällde deraf en betydlig qvantitet i en trädkopp, tömde brännvinet i ett andetag och öfverlät derpå flaskan jemte koppen åt
sin fader. Denne krusade ej ifrån sig, utan hällde
i sig koppens hela innehåll och återgaf derpå
flaskan åt dess ägare. Man tuggade litet rått renkött, tog sig åter en klunk och fortfor härmed,
tills intet mera återstod i flaskan. Allt detta
☙
lockar ǁ mörka ~
skimrande ǁ Letter: glittrande –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
A Nenets tent is traditionally divided into several departments. The
central part, where the householder lives with his wife, is the most
highly appreciated of them. The
men’s sleeping places are in the
middle part of the back wall. Гемуев & al. 2005: 436. (TS)
till modrens sida ǁ Letter: till sidan
af sin moder – Changed by the editor of Hf. Mbl.
småningom […] barm ǁ Letter: ur
sin barm småningom – Changed
by the editor of Hf. Mbl.
445
Itineraria 4osa 1841_44.indd 445
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
lät […] skrin ǁ Letter: lät jag inbära
mitt brödskrin
sporde […] åter ǁ Letter: sporde åter
jag – Changed by the editor of Hf.
Mbl.
lära ǁ tro
Polygamy was still practised by
some Samoyeds at the beginning of
20th century. Donner, K., 1916: 735.
(TS)
är här ǁ 1. är ǁ 2. nu är ǁ 3. är nu
betraktade modren med smärta och oro; hon
yttrade ej ett ord, men ögat talte ett desto mera
rörande språk. Sonens hjerta rörde det ej; han
tömde utan betänkande sjelf den sista klunken.
Förargad öfver denna kallsinnighet lät699 jag
ur slädan inbära mitt skrin, och började traktera värdinnan med en ytterlig frikostighet. Nu
blef det annat ljud i tältet; far och son föllo mig
till fota, bedjande om endast en sup, af mitt
”förträffliga brännvin”. ”J hundens söner”, utfor
jag, ”blygens J ej att tigga en främling om
brännvin, då J sjelfva ej unnen en droppa åt
den, som är eder närmaste nästa. Det är blott
för eder hårdhets skull, jag nu beplägar värdinnan. I detta ögonblick äter du, den oförskämdaste bland söner, dina föräldrars kost; detta
☙ har ❧ du gjort all din tid, men din moder anser
du ej vara värd en sup brännvin.” – ”Hvem är
min moder”? frågade Jemstschiken med häpnad. ”Denna der, är hon icke din moder”? sporde700 jag åter, pekande på värdinnan. ”Icke är
hon min moder”, var Jemstschikens korta svar.
Nu frågade jag värden om ej värdinnan var
hans hustru. Härpå följde först ett nekande, sedan ett jakande svar. Jag var färdig att tro det
värsta om Samojedens äktenskaps-förhållanden, men vid ett ytterligare anställdt spörjsmål
om sakens sammanhang, anförde Jemstschiken: ”Vi äro ej Christna, utan hafva vår egen
lära701, och tro ej på den Ryska Guden. Denna
vår tro tillåter oss att taga så många hustrur,
som vi för godt finna. Bland dem står den första
hustrun högst i anseende702, och jag är född af
en sådan, icke af henne, som är703 här närvarande. Skulle min egen moder varit tillstädes,
så hade jag visst afgifvit henne en sup; men
den, som blott äger femton renar, förmår ej
446
Itineraria 4osa 1841_44.indd 446
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
undfägna hela familjen.” Något blidkad genom
denna förklaring gaf jag åt far och son hvar sin
sup, dock med förbehåll, att renarna skulle genast förespännas. Men förrän befallningen åtlyddes, måste jag ännu bestå en sup öfver laget.
☙ Nu förfogade704 sig sällskapet ändtligen ❧ ur
tältet. Med hundarnas tillhjelp började man
drifva renarna tillsamman, drog ett rep omkring hjorden, och utvalde derur åtta renar,
bland hvilka fyra705 spändes för hvardera slädan. Vi voro färdiga till uppbrott, då värden
ännu anhöll om en sup för sig och sin hustru.
”Hvad godt har du gjort mig, att jag skall gifva
dig brännvin”? sporde jag Samojeden. ”Du åker
med mina renar”, svarade denne. ”Derför betalar jag för dig skjutslega”, var mitt svar. ”Jag
har gifvit dig goda renar”, menade Samojeden.
”Men din son kör dåligt,” yttrade jag. ”Derför
bör du ej gifva någon sup åt honom”, var Samojedens faderliga råd. Med ett ord, jag måste
ännu gifva åt värden och värdinnan hvar sin
sup. Derpå begåfvo vi oss åstad, öfverföllos af
mörker och yrväder, samt nådde efter mycket
obehag under natten byn Nes, som är belägen
från Somsha 60 och från Mesen 100 verst.
Byn Nes har sitt läge vid en flod af samma
namn, omkring 15 verst från dess utlopp i Hvita
Hafvet.706 Den består af eländiga kojor, som bebos af några i Mesen inskrifne borgare. Deras
förfäder hafva nedsatt sig här i tanke att upphjelpa sina förfallna affärer genom den så fördelaktiga handeln med Samojederna707. Men708
☙ kanske till men för byns gamla ❧ näringsfång
håller kronan nu Samojederna tillhanda för
drägliga priser, mjöl, salt, bly och krut. Mera än
detta verkar till709 de inflyttades skada följande
omständighet. Fordom fanns i Nes en
förfogade […] ändtligen ǁ Letter:
förfogade sig omsider sällskapet –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
fyra […] slädan ǁ Letter: fyra spändes för min och fyra för jemstschikens släde. – Changed by the editor
of Hf. Mbl.
Nesˈ is near the western coast of
Kanin Nos at N66°36′2″ E44°40′44″.
(TS)
genom […] Samojederna ǁ Letter
& Hf. Mbl.: genom bedrägeri och
plundring
Men […] men ǁ Letter: Till oberäkneligt men
till […] skada ǁ Letter: till byns förderf
447
Itineraria 4osa 1841_44.indd 447
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
För […] sakens ǁ Letter: För sakens
Present-day Nižnjaja Pëša at
N66°45′7″ E47°45′37″. Латкинъ
1901. (TS)
1833 ǁ Letter & Hf. Mbl.: 1843
The text is written in 1842.
‘Eldest’, leader of the local community. Энциклопедическiй словарь… XXXI: 460. (TS)
brännvinsförsäljning, och då utgjorde byn en
samlingsplats för de Kaninska Samojederna. År
1825 utsändes en mission att omvända Samojederna till den Christna läran. Omvändelse-verket kröntes med framgång, om framgången kan
bestämmas efter antalet af de döpta. För710 den
goda sakens ytterligare framgång var det af nöden, att Samojederna skulle förses med kyrkor
och prester. Så erhöllo de tre tundrorna hvar sin
kyrka, den Bolshesemelska vid floden Kolva,
den Kaninska i byn Nes, den Timanska vid floden Pjoscha711. De två förstnämnda uppbygdes
år 1831, den sednare 1833712. Någon tid efter invigningen af den Kaninska kyrkan flyttades af
lättfattliga orsaker brännvinsförsäljningen från
Nes till byn Somsha. Sedan denna tid är Nes sällan besökt af Samojeder, de församla sig nu
kring Somsha och bönderna i denna by hafva
slagit under sig nästan all den handel, som förut
tjente innevånarne i Nes till födkrok.
I Mesen underrättad om alla dessa förhållanden beslöt jag att bosätta mig på några veckor i Somsha, men såsom jag redan anmärkt, var
krogen kärare för Samojederne än min studerkammare. I följe häraf drog jag mig till kyrkan,
i hopp att under helgedomens skydd med bättre
☙ framgång kunna idka mina ❧ studier. I sådan
afsigt lät jag straxt efter min ankomst till Nes
tillkalla den Kaninska tundrans Starschina713,
och anbefallte honom att genast anskaffa mig en
i Ryskan väl bevandrad Samojed. Starschinan
lofvade redan följande dag uppfylla min befallning, och jag var nog enfaldig att bygga på hans
löfte. Dagar förflöto, en vecka förflöt, ingen
Samojed syntes till. Under denna väntan, gick
nästan hela Julhelgen till ända.
448
Itineraria 4osa 1841_44.indd 448
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
Läsaren714 är715 väl kanske nyfiken att
veta, huru en Samojedisk Jul ser ut. Detta beror,
likasom mycket annat i verlden, på yttre omständigheter, och för mig voro dessa till en början ej särdeles gynnande. Emedan presten var
bortrest, tog jag in hos den embetsman, som
hade uppsigt öfver mjöl-, krut- och salt-magasinerna i byn. Han hade hyrt sig en liten kammare af klockaren, som sjelf jemte en talrik familj
från Mesen bodde i köket framför kammaren.
Min värd, brödförsäljaren kallad, var den ideelaste gnidare, jag någonsin träffat. Hans garderob utgjordes af ett par nankins-benkläder716,
en fårskinnspels och en uniforms-syrtut. Sistnämnda plagg begagnades endast vid högtidliga
tillfällen, i717 hvardagslag fick fårskinnspelsen
göra718 tjenst. Brödförsäljarens dagliga föda bestod utom brödet, konseqvent i en enda sur fisk,
som om morgonen stektes och under dagens
☙ lopp små❧ningom intogs. Med samma kost
ämnade han äfven afspisa mig, men min mage
gjorde protest emot detta tyranni. Jag gaf penningar åt klockaren till uppköp af något bättre,
men sannolikt på brödförsäljarens tillställning
fick jag mina penningar igen, med den försäkran att i byn ingenting stod att erhålla. Julen719
kom, den sura fisken frambars i en svart stekpanna på mitt arbetsbord. Jag slängde stekpannan i vrån, der fisken blef hundarnes rof. Sedan
lexade jag opp brödförsäljaren med det eftertryck, att han i stället för den till spillo gifna fisken beställde720 åt mig en bastant mjölkvälling.
Blidkad genom vällingen lefde jag åter på fredlig fot med min värd och lät åtnöja mig med den
sura fisken. Nyåret721 närmade sig. Jag gillrade
tillika med klockaren snaror för snöripor; men
då vi nyårs-aftonen gingo att efterse snarorna,
Läsaren […] huru ǁ Letter: R[abbe]
frågar mig, ”huru
är ǁ <------->
Nankin(g) was a special type of
strong cotton cloth. It was named
after the city of Nanjing in China.
Simola 1914. (TS)
tillfällen, i ǁ tillfällen. I
göra tjenst ‖ Letter: ~ från morgonen till aftonen
Here Castrén means Christmas according to the Gregorian calendar
or New Style. The Russians celebrated their Christmas 12 days later. (TS)
beställde ǁ Letter: bestyrde
New Year in New Style. (TS)
449
Itineraria 4osa 1841_44.indd 449
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
Cf. p. 649: “Sjelfva nyårsaftonen inbjöds jag dock till Prestfrun, som
trakterade mig the.”
hade vi den sorgen att se våra förhoppningar
felslagna. Återkommen hem, tog jag min bössa
på armen och gaf mig att skida ut i snårskogen.
Ingen snöripa lät höra af sig. I beråd att återvända hem märkte jag på motsatta sidan af elfven en tät snårskog. Jag beslöt att förfoga mig
dit, helst denna tur beredde mig nöjet att tvenne
gånger få styra ut för backen. I första backen
fanns ett brant fall, som uppifrån ej kunde mär☙ kas. ❧ Hade jag förut vetat af fallet, så är jag
öfvertygad, att färden aflupit lyckligt, men nu
bar det af med händer, hufvud och bössa in i
snödrifvan. Lyckligtvis bemärkte ingen min
skymfliga nedfärd och jag återvände hem med
god min. Hemkommen började jag åter tänka
på medel till Nyårets firande. Genom den misslyckade jagten voro utsigterna betydligt förmörkade. Min enda tillflykt var nu prestfrun.
Brödförsäljaren hade skildrat henne för mig såsom en stygg hexa, och afrådt mig att göra hennes bekantskap. Men den ytterliga nöden förmådde mig att våga ett försök. Brödförsäljaren
ovetande tog jag min mössa och gick.722
I prestfruns gemak brinner ett svagt ljus; i
köket är mörkt. Med beklämdt hjerta öppnar
jag köksdörren, från lafven höres en tung
snarkning. Jag träder med tysta steg till kammardörren, men att gripa till nyckeln, dertill
saknas mig mod. Att åter vända om var vådligt,
ty om jag tilläfventyrs bemärktes af ett vaket
öra, kunde man anse mig för en tjuf. Denna tanke bemannade mig. Jag fattade dristigt i nyckeln,
slog upp dörren, och steg in. Vid bordet sitter en
engel af ungdom och skönhet. Hon läser i en
stor bok, vid hennes fötter sitter uppå en pall
ett litet barn, lyssnande med andakt till de ”heligas lefverne”. Framför helgonbilderna brinner
450
Itineraria 4osa 1841_44.indd 450
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
ett vaxljus. Jag trädde ett par steg fram och gjorde min helsning723, men vidare ❧ hann jag ej
säga, innan prestfrun aflägsnade sig till köket,
tagande barnet med sig. Hvad!724 skall hon lemna mig här allena, tänkte jag. Det vore dock ett
spratt, om äfven rättvist. Invid de ”heligas lefverne” låg en liten visbok. Jag begynte läsa deri,
läste flera sidor, utan att någon visade sig. Ändtligen kom en domestik med theköket725. Kort
derpå inträdde äfven prestfrun i en metamorfoserad gestalt. Nu fulländade jag den afbrutna
meningen med en726 ursäkt för min dristighet
att störa hennes ensamhet. Hon åter förebrådde
mig i milda ordalag, för det jag ej ”bevärdigat”
henne med ett besök. ”Vi lefva här,” tillade hon,
”ett sorgligt lif, och anse vår vistelse i denna
ödemark såsom ett straff af Försynen. När någon resande kommer till oss, äro vi innerligt
glada, och er hafva vi redan länge väntat.” Detta
tog jag för en727 tom kompliment och genmälte
derföre helt torrt, att personer af728 min lära
vanligtvis ej äro mycket efterlängtade gäster.
Prestfrun yttrade med värma: ”vi veta ej mycket
och hafva ej sett mycket af verlden, men goda
menniskor frukta vi ej, de må vara af729 hvilken
lära som helst. Onda menniskor hata vi och
afsky, om de ock äro våra egna. Fastän ni ej besökt oss, har jag dock förmodat, att ni måste
hafva ledsamt hos den stygga och snåla
☙ bröd❧försäljaren; derföre har jag låtit uppbygga730 mellanväggen till Diakonens rum, som nu
stå obebodda. Meningen har varit, att efter min
mans hemkomst bjuda eder till oss; men om det
behagar er, så kan ni redan i morgon flytta in.” –
Derpå visade hon mig kammaren, ett ljust och
gladt rum. Prestfrun hade sjelf öfverdragit väggarna med karduspapper731, och målat dem
☙
helsning ǁ letter: ~ med извините
Hvad! […] äfven rättvist. ǁ Letter:
”Hvad! skall hon lemna mig här allena?” tänkte jag, ”detta vore dock
ett spratt, men rättvist vore det. –
Changes made by the editor of Hf.
Mbl.
‘Tea-kitchen’, a samovar (‘selfcooker’), a Russian tea water kettle
heated with coal. Otavan iso tietosanakirja 7: 1025 [Samovaari]. (TS)
en ursäkt ǁ Letter: en platt ursäkt
en tom kompliment ǁ Letter: en meningslös artighet ǁ 2. en meningslös, tom artighet
af min lära ǁ Letter: från mitt land
och af min lära
af […] helst ǁ Letter: af hvilken lära
och nation som helst
uppbygga ǁ Letter & Hf. Mbl.: upphugga
Thick wrapping paper. Solitander
1912. (TS)
451
Itineraria 4osa 1841_44.indd 451
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
Detta […] bekymmer. ǁ Letter: Dock,
detta lände mig numera ej till något
bekymmer. ǁ 2. Dock, detta skedde
mig likväl numera ej till något bekymmer.
Cf. p. 649.
”På stunden” ǁ Letter: Сей часъ
en […] måltid ǁ Letter: en kostlig
måltid för Ispravniken
Christmas according to the Julian
calendar or Old Style, 25 Dec. corresponding 6 Jan. New Style. (TS)
ett […] angenämt ǁ Letter: det angenämaste
med blå färg. Rummet pryddes af en liten soffa
och några snygga trädstolar. En blankt skurad
samovar stod på ett rent bord. Vi togo allt i
ögnasigte och förfogade oss derpå till thebordet,
hvarpå, utom de vanliga ingredienserna till ett
hyggligt thekalas, under vår frånvaro tillkommit en bär-pirog. Aftonen förflöt under angenäma samtal, hvarvid jag bortglömde mitt egentliga ärende, att anhålla om materialier till en
anständig nyårs-måltid. Detta gjorde mig likväl
numera ej något bekymmer.732 Tvertom var jag
besluten att tåligt nedsvälja den sura fisken intill prestens återkomst.733
När jag återkom på min kammare, låg
brödförsäljaren snarkande vid sidan af den varma kakelugnen. Jag satte mig ned att arbeta.
Kort efter midnatten hör jag ljudet af en kurir-klocka, och straxt derpå stadnar en kibitk
☙ utanför vår ❧ port. Med spetsen af min fot uppväckte jag brödförsäljaren. Han hade knappt
hunnit öppna sina ögon, förrän Ispravniken inträdde i rummet, ropande redan vid tröskeln
efter mat. ”På734 stunden”, genmälte brödförsäljaren, och jag lyckönskade Ispravniken till en
smaklig måltid. Men brödförsäljaren visste,
hvad han var sin chef skyldig, och uppdukade ur
prestfruns skafferi en735 förträfflig måltid. Under Ispravnikens vistelse i Nes lefde vi fortfarande på prestfruns bekostnad, och genast efter
hans afresa återkom presten. Nu öfvergaf jag
brödförsäljaren och tillbragte den Ryska Julen736 på ett737 ganska angenämt sätt hos det
glada och välvilliga prestherrskapet. Bondfolket
hade hitintills hyst en viss skygghet för min utländska, antichristna person, men då de märkte
den välvilja, hvarmed presten och hans fru omfattade mig, sågo dem spisa vid samma bord
452
Itineraria 4osa 1841_44.indd 452
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
med mig (hvaremot, i förbigående sagdt, anmärkningar läto höra sig), sågo presten på sjelfva Juldagen rena mig med vigvatten, då började
man omsider låta äfven mig gälla för menniska.
Juldagen738 hade jag det nöjet att emottaga en
skara unga bondflickor, hvilka genom Prestfrun
anhöllo, att för mig få afsjunga en visa. Mening☙ en var att gifva mig en ❧ brud, hvars rikedom,
skönhet och talenter upphöjdes till skyarna. –
Om ursäkt att jag uppehållit läsaren så länge
med småsaker. Ja, för mången äro väl ett välvilligt bemötande, ett godt bord, en vacker visa, ett
hjertligt ord idel småsaker; men739 på de Samojediska tundrorna äger äfven sådant ett högt
värde, och den resande får vanligtvis träda
många tunga fjät, förrän ödet sänder en välvillig prestfru i hans väg.
Genom Ispravnikens bemedling erhöll jag
omsider en Samojedisk läromästare, som740 var
hemma i Ryskan och begåfvad med ett hos
Samojeder ovanligen redigt förstånd. Mannen
var medvetande af sin öfverlägsenhet, och såg
derföre under sin lärare-tid med förakt ned på
sina svagare bröder. Engång ville några Samojeder rätta litet741 i hans öfversättning, men han
bad dem tiga, och tillade att de ej voro lärdt folk.
Jag sökte genom alla medel binda denna sällsynta Samojed vid mig för en längre tid, språkade vänligt med honom, betalte honom väl, gaf
honom brännvin alla dagar och vägrade honom
aldrig att taga sig ett rus, när lusten påkom. Icke
dess mindre långleddes han och längtade oupp☙ hörligt till tundran. – ”Du lefver fredligt ❧ med
mig, och derföre älskar jag dig”, yttrade han till
mig en dag, ”men jag kan ej lefva i rum. Var
derföre mild och befria mig.” Jag ökade nu på
dagslegan, gaf Samojeden mera brännvin, lät
Juldagen […] skyarna. ǁ Letter:
Hvad tycker du väl derom, att
på Juldagen en skara unga flickor, vinograd (виноградье) kallad,
medelst Prestfrun anhöll att för
mig få afsjunga en visa. Meningen
war att gifwa mig en brud; hennes
rikedom, skönhet och talenter upphöjas till skyarna.
men […] resande ǁ Letter: men du
bör ej förgäta, att vi för det närvarande befinna oss i något olika
kathegorier. I njuten af lifvets goda
i rikt mått, men jag
som […] med ǁ hemma i Ryskan och
med
litet […] folk ǁ Letter: något i hans
öfversättning. Han yttrade med
stolthet: молчите, вы не учевные
люди, d.ä. I tigen, när lärdt folk talar.
453
Itineraria 4osa 1841_44.indd 453
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
skicka efter hans hustru och barn, gaf äfven
brännvin åt hustrun, sökande på allt upptänkligt sätt muntra Samojedens sorgsna sinne. Härigenom lät han åter förmå sig att qvarstadna
några dagar. Så suto nu på mitt kammargolf, likasom i ett tält, man, hustru, och deras barn,
omgifna af renhudar, benlingar, knifvar, skrin
och andra redskap. Mannen var helt och hållet
sysselsatt med mig; hustrun sydde Samojed-plagg och biträdde stundom sin man vid öfversättningen. Ofta hörde jag henne draga djupa suckar, och då jag engång sporde henne om
orsaken till sitt bekymmer, brast hon i gråt och
svarade under snyftningar, att hon sörjde öfver
sin man, som måste lefva instängd i kammaren.
”Din man”, yttrade jag, ”lider ju ej värre nöd, än
du sjelf. Säg mig hurudan finner du din egen
belägenhet?” ”Jag tänker icke på mig sjelf, jag
sörjer blott öfver min man”, var hennes naiva
svar. Derpå började man och hustru bedja mig
☙ så en❧träget om befrielse, att jag ej längre
mäktade motstå deras böner. – Nu erbjöd sig en
annan Samojed sjelfmant att blifva min läromästare, men han var af det vanliga Samojed-slaget, trög och obegriplig. Hvarje fråga
måste jag förelägga honom flera särskildta
gånger, och ändock begrep han mig sällan rätt.
När jag t. ex. bad honom öfversätta uttrycket:
”min hustru är sjuk”, blef hans öfversättning:
”din hustru är sjuk.” ”Säg ej din, säg min hustru,”
fortfor jag. ”Såsom jag sagt, så är det”, inföll
Samojeden. Nu bad jag honom öfversätta uttrycket: ”din hustru är sjuk.” Härtill genmälte
Samojeden: ”om du talar om min hustru, så är
hon likaså frisk, som jag.” ”Men det kunde ju
hända,” yttrade jag, ”att din hustru skulle insjukna. Om du engång skulle komma till mig
454
Itineraria 4osa 1841_44.indd 454
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
och berätta, att din hustru blifvit sjuk, huru
skulle du säga detta på ditt eget språk?” Samojeden svarade: ”när jag for till dig, var min hustru frisk; om hon sedan insjuknat, det kan jag
icke veta.” Detta erinrar mig on en Lappsk
klockare, som jag bad öfversätta det Finska ordet lunastan, betydande 1:o) jag löser, 2:o) jag
återlöser. Lappen teg, jag upprepade min fråga
särskilda gångor. Ändtligen yttrade han med
högtidligt allvar: ”Hvarken jag eller du återlöser, utan vår Herre Jesus Christus har återlöst
oss alla för våra synders skull.”742
☙ ❧
Uttröttad genom min nya lärares enfald,
blef jag mäkta glad, när prestfrun en morgon
föreslog mig att i sällskap med henne fara till ett
Samojediskt bröllopp, som firades omkring 30
verst från kyrkan. Medan prestfrun gjorde sig
resfärdig, inkallade jag våra Samojediska ledsagare och lät dem redogöra för tillgången vid ett
Samojediskt äktenskap. Deras berättelse lyder i
korthet affattad på följande sätt: När en Samojed vill gifta sig, ser han sig om efter en talman,
och begifver sig med honom till den af föräldrarne utkorade flickans hem. Då de anländt till
tältet, skall enligt bruket friaren stadna utanföre vid sin släde. Talmannen743 går in, vänder sig
till flickans fader eller målsman och andrager
sitt ärende. Blir svaret nekande, så återvänder
man genast hem. Men om fadren ger sitt samtycke, frågar talmannen åter744, när brölloppet
skall firas. Ännu vet man ej, om det blir något
bröllopp af, ty hos Samojederna är bruket sådant, att friaren måste betala något för flickan åt
hennes fader. Förut har man på friarens sida
taxerat brudens värde och talmannen är derom
underrättad. Men om flickans fader skulle lägga
☙ ett högre pris på sin dotter, då ❧ går talmannen
It is possible that Castrén meant
precisely this person when describing a serious-minded ‘Lapp catechumen’ in his description of the
journey of 1838 in Inari. See p. 142–
143.
Talmannen […] hem. ǁ Letter: Talmannen går in och yttrar, genast
vid sitt inträde, till flickans fader,
eller målsman: ”En ungkarl har
skickat mig att fria; samtycker du
eller ej?” Svaras härtill nej, så återvänder man genast hem, och friaren visar sig ej i tältet.
åter […] firas ǁ Letter: åter, ”när
bröllopet blir” (djuuna sjaangaenguu)
455
Itineraria 4osa 1841_44.indd 455
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
till friaren, och öfverlägger med honom, om
man tilläfventyrs skulle öka på en och annan
ren. Så handlas och köpslås, prutas och bjudes,
tills saken blir på ett eller annat sätt afgjord. Öfverenskommer man ej om priset, så träder friaren icke i tältet. Men om talmannen lyckats afsluta handeln, så leder han in brudgummen.
Efter förlofningen besöker brudgummen
ej bruden, utan alla angelägenheter afgöras
medelst talmannen. Kort före brölloppet begifva sig brudens slägtingar att gästa brudgummen. Sedan man ätit och druckit sitt lystmäte,
binder talmannen fyra renar – tvenne oxar och
tvenne vajor – i rad efter hvarandra, betäcker de
tvenne första med rödt kläde, hänger en klocka
på halsen af kör-renen, leder renarne tre gångor
omkring tältet och spänner dem sedan för brudgummens släde. Nu bär det af till bruden. Brudgummen åker främst, och talmannen styr hans
renar. Sedan man kommit fram, kör talmannen
tre gångor kring brölloppstältet, stadnar bakom
detsamma och lemnar brudgummen der sittande i sin släde. Vid brudgummens ankomst slagtas en ren. Man tömmer ett glas och begynner
måltiden, men brudgummen får ej dervid vara
närvarande, utan talmannen bär mat och bränn☙ vin åt honom, der ❧ han sitter bakom tältet.
Sedan måltiden är lyktad, ledes omsider brudgummen i tältet af talmannen. Här sitta på ena
sidan om härden brudgummens, på den andra
brudens slägtingar. Brudgummen träder till
brudens anhöriga, och sätter sig höger om henne sjelf. Talmannen sitter vid brudens och brudgummens fötter. Sedan enhvar tagit sin lagliga
plats, börjar värden undfägna gästerna med
brännvin. De första glasen räcker han medelst
talmannen åt brudgummen; denna tömmer
456
Itineraria 4osa 1841_44.indd 456
21.8.2019 16:05:37
�Lapland, Russia and Siberia –
On the different regional varieties
of a Nenets wedding, see Гемуев &
al. 2005: 463. (TS)
hälften och ger den andra hälften åt bruden. När
alla gäster blifvit undfägnade med ett och annat
glas, börjar man äta uppkokadt kött; hjertat gifves åt brudparet. Efter måltiden upphör all ceremoni; enhvar super, så mycket han förmår.
Brölloppet upphör med brännvinet. Men skulle
brännvinet taga slut den första brölloppsdagen,
så måste i alla fall brudgummen qvarstadna till
följande morgon. Derpå begifver man sig till
hans tält. Bruden ligger betäckt i sin släda; hennes renar styras af brudgummens moder. Så
snart man hunnit fram, kör svärmodren med
bruden tre gångor omkring tältet. Derpå aftages
brudens täckelse och svärmodren leder henne i
tältet. Här börjas en ny brölloppsgästning; renar slagtas, brännvin framsättes, man sjunger,
träter, skämtar och slåss.745
Det var en akt, eller rättare en scen, af detta romantiska drama, jag med prestfrun for att
åskåda. Vid vår ankomst till brölloppstältet,
hade handlingen såvida framskridit, att alla
☙ hunnit ❧ blifva väl beplägade. Somliga lågo redan vanmäktiga på fältet. De lågo der med blottade hufvuden; hufvudet hade insjunkit i drifvan och vinden samlade snö öfver ansigtet. Men
se här kommer en äkta man, famlar från det ena
liket till det andra, igenkänner sin hustru, ruskar om hennes hufvud, vänder henne med ryggen mot vinden, och lägger sig sedan bredvid
henne, näsa mot näsa. Der går en annan med en
kaffepanna i handen, letar efter sin käraste, finner henne och börjar hälla brännvin i hennes
hals. Der stöter någon på sin fiende, ger honom
några lömska hugg och aflägsnar sig. Här lyftas
åter en stackare på slädan, man fastbinder honom derpå, tar hans renar i släptåg och far sin
kos. Medan jag stod och betraktade dessa
457
Itineraria 4osa 1841_44.indd 457
21.8.2019 16:05:37
�Itineraria
lågo och sutto ǁ sågs ǁ Letter: lågo ǁ
Hf. Mbl.: sågs
bacchanaliska uppträden, kringsvärmade mig
en mängd halfrusiga brölloppsgäster. Enhvar
hade något att säga eller fråga, och alla gjorde
anspråk på att blifva hörda. Ur stånd att på engång samtala med hela sällskapet, vände jag
mig till den nyktraste. Då fattade mig de öfriga i pelsen, de började draga och slita mig enhvar åt sitt håll. Jag gjorde ett förtvifladt utfall
och slog mig lyckligt genom ringen. Gaf mig
sedan att springa undan mina förföljare, såg
på afstånd en mängd flickor och ilade till dem.
Flickorna voro sysselsatta med en lek af egen
art. De hade fördelat sig i tvenne grupper, sju
i hvardera gruppen, stående gent emot hvar☙ andra. ❧ Man kastade lyra med en mössa.
Den grupp, till hvilken mössan blef kastad,
vände sig om och sökte på bästa sätt undangömma mössan. Derpå kastade sig dessa sju i
en hög på drifvan. Sedan kommo de andra sju,
föllo öfver motparten och började en strid om
mössan. Först tumlade man om i snödrifvan,
sedan stod man upp och fortsatte striden, tills
mössan blifvit funnen. Leken utfördes med
den ifver, att man i början ej blef mig varse.
Men sedan min närvaro blifvit upptäckt, bar
det af i fullt språng långt ut på tundran. Nu
återvände jag till tältet; värden kom mig till
möte på vägen och inbjöd mig på en kopp thé.
Vi trädde i tältet, det var stort, men icke rundt
eller pyramidformigt, såsom Samojedernes
tält öfverhufvud äro konstruerade, utan
aflångt och sammanfogadt af tvenne vanliga
tält. Här lågo746 och sutto om hvarandra män,
qvinnor, gamla gubbar, unga flickor. Bland de
slagnas antal befann sig äfven brudgummen.
Jag satte mig att dricka thé tillika med värden
och talmannen. Med möda kunde jag förmå
458
Itineraria 4osa 1841_44.indd 458
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
Castrén’s margin note in his letter
to Collan, 19 April/1 May 1843: Uff !
värden att äfven inbjuda Prestfrun i vårt aktningsvärda samqväm.
Efter intaget thé anbefallte värden att en
ypperlig ren skulle slagtas. Ett lindrigt slag af
yxhammaren emot pannan fällde renen till
marken. Derpå stack man en knif i hjertat och
uttog luftstrupen. Härom uppstod bland menigheten en väldig strid, hvilken lyktades så, att
brudparets närmaste anförvandter delade stru☙ pen emellan sig och på fläcken förtärde ❧ hvar
sin anpart. Renen flåddes, buken uppskars, det
oätbara bortkastades, och djuret uppstyltades
på rygg. Det erbjöd anblicken af ett stort aflångt
fat, hvarest simmade uti en ansenlig blodmassa
lunga, lefver, och andra godbitar. Värden tog
mig i handen, ledde mig till sidan af renen och
bad mig begynna måltiden. Ehuru tydligt meningen uttalades, var jag nog enfaldig att ej förstå den. Jag blef således stående helt overksam
vid slagtoffret. Emedlertid församlades brölloppsgästerna deromkring, framtogo sina långa
knifvar, afskuro stycken af det varma, rykande
köttet, doppade köttstycket i bloden, förde det
med ena handen till munnen, tuggade derå med
uppåtvända ansigten och afskuro under tuggningen en del af stycket. Åter doppades stycket
i bloden och fördes så till munnen. Bloden rann
utför mungiporna och den utsträckta halsen!747
Lunga och lefver åtos som desert. Sedan denna
vidriga måltid blifvit ändad, anhöll jag att ett
stycke kött skulle kokas för min och prestfruns
räkning. Denna anhållan var dock öfverflödig,
ty i tältet kokade allaredan en stor gryta. Halfrått togs köttet ur grytan och utdelades i stora
fat åt de förnämsta brölloppsgästerna. Jag anmodades att spisa ur samma fat med värden och
talmannen. Åt prestfrun räckte man några
459
Itineraria 4osa 1841_44.indd 459
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
en Samojed […] ansigte ǁ Letter: ett
spetsigt Samojed-ansigte
byttor ǁ Letter: mjölk-byttor
☙
stycken på ett bräde till den ❧ venstra, mindre
aktade sidan af tältet. Under måltiden sjöngo
flickorna Samojediska visor, till innehållet vackra, men med en melodie, som nära nog liknade
grodornas musik. Sången och måltiden afbrötos
genom ett tragiskt uppträde. Genom dörren tittade en748 Samojed med spetsigt ansigte och anhöll med gnällande röst att få deltaga i brölloppsglädjen. Någon bland gästerna bad
personen inträda och denne åtlydde kallelsen.
Detta skedde utan värdens vetskap. När han
blef den objudne gästen varse, befallte han utkasta honom. Flere beredvilliga händer hastade
att åtlyda befallningen; andra åter rustade sig
till motvärn. Värden och talmannen grepo hvarandra i lufven; jag klämdes jemmerligt midt
emellan dem. I tältet var ett stort tumult, man
skrek, svor och bultade om hvarandra, grytor,
kaffe-pannor, köttfat, byttor749, allt vräktes öfver ända. Leken lyktades slutligen så, att Samojeden blef utdrifven. Sedan menskligheten åter
lugnat sig, förtäljde min värd, att snyltgästen
nyligen upptedt för honom en skrift, som skulle
varit af mig affattad och af sådant innehåll, att
Samojeden ägde i hvarje tält för min räkning
uppbära 20 Rubel B[anco] Ass[ignationer]. Den
tredskande skulle af mig skickas fängslad till
☙ Archangelsk. För detta ❧ nedriga bedrägeri ville nu min värd nu bestraffa sin illsluge broder,
och vid helgona-bilden bedyrade han, att bedragaren aldrig finge ostraffadt träda inom
hans dörr.
Nu vore väl tid att orda något om brudparet, men om fästmannen är föga mer att förtälja,
att han låg full vid tältdörren hela den tid, jag
bivistade brölloppet. Utom ett blodigt ansigte,
varseblef jag hos honom intet utmärkande. Han
460
Itineraria 4osa 1841_44.indd 460
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
bar på sig en vanlig malitsa, d. ä. en renskinnspels med hårsidan vänd åt kroppen, liknande till formen en skjorta.750 Malitsan var
hvarken försedd med ett lysande öfverdrag eller
en någon prydlig hundskinnsbräm. Till utseendet var fästmannen lik andra Samojeder; han
hade breda kinder, tjocka läppar, små ögon, låg
panna och en platt näsa, som i det närmaste
bildade en rät linea med pannan, stora näsborrar, becksvart, börstlikt hår; glest skägg, mörk
hy, med flera kännetecken, som751 de Mongoliska folken. Bruden var ett barn af tretton år,
men752 hos753 Samojederna gällde hon för en
verklig skönhet. Ett litet rundt ansigte, fylliga,
rosenröda kinder, och läppar, hvit panna, svarta
lockar, små,754 mörka ögon äro kännetecknen på
☙ en skönhet af det Samojediska slaget. ❧ Så prisas ock i någon Samojedisk visa en flicka för sina
små ögon, sitt breda ansigte och dess rodnad,
liknande morgonrodnaden före ett instundande
oväder, för sin raka näsa, och sin utåtböjda gång.
Äfven755 ett annat ideal af en sådan skönhet,
som ännu tillhörde de ogiftas tal, lät visa sig på
brölloppet, och det roade mig att betrakta, huru
alla unga svenner ville kyssa henne, icke vid näsan, såsom vanligt, utan på hennes röda läppar.
Något, som i hög grad bidrager till en ung Samojedinnas täckhet, är hennes smakfulla drägt – en
kort renskinnsjacka, som sluter sig tätt till lifvet,
men nedanföre vidgar sig, och vid knäna ändas
med en yfvig hundskinnsbräm. Dess vikna krage, fastknäppt öfver det fylliga bröstet, är utmärkt behaglig för ögat. Vadorna döljas af brokigt sammanflikade renskinnsbenlingar. Att
hänga denna drägt på en vägg, och med anatomisk noggrannhet skärskåda alla dess tusende
sinom tusende brokigheter, vore att allt för
See Sirelius 1913; Donner, K., 1916.
som […] folken ǁ Letter: som anträffas hos den Mongoliska racen, särdeles den Kalmuckiska folkstammen
men […] skönhet ǁ Letter: men vacker var hon, såsom Samojed-flickorna vanligen äro
hos samojederna ǁ i Samojedernas
tycke
små, mörka ǁ Letter: små, skälmska,
mörka
Äfven […] visa sig ǁ Letter: Idealet af
en sådan skönhet lät visa sig
461
Itineraria 4osa 1841_44.indd 461
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
For a picture of a Tundra Nenets
female costume, see Гемуев & al.
2005: 443. (TS)
en ungmö ǁ Letter: ett jungfruligt
sinne
smidiga ǁ Letter: veka
mycket blottställa sina skratt-muskler, men på
en lifslefvande Samojedinna är det en ganska
naturlig prydnad.756 Eller finnes det kanske
ingen natur deri, att en757 ungmö blyges hölja
sin smidiga gestalt med ett lurfvigt vilddjurs
fäll. Denna fäll kan hon väl ej fullkomligt umbära, men hon formar den åtminstone efter
sina smidiga758 leder, och insyr deri rödt och
☙ gult och blått, på det man ej må taga ❧ henne
för en hund, en ren, en varg eller något desslikes. Det verkligen komiska i en Samojedinnas
paryr, äro hennes dubbla af band sammanflikade och med knappar eller annan grannlåt öfvertäckta hårflätor, hvilka stundom hänga ända
ned till hälarne. I denna national-drägt visade
sig äfven bruden på sin brölloppsfest. Endast
tvenne band af blå glasperlor öfver pannan
skilde henne från de andra. Föröfrigt var hon ej
så drucken som hennes leksystrar; i deras amazoniska lekar såg jag henne aldrig deltaga.
Bland de öfriga flickorna och bland brölloppsgästerna öfverhufvud var det svårt att upptäcka
någon enda, som på sitt ansigte ej bar blodiga
spår efter en utkämpad strid. Isynnerhet tilltog
stridslystnaden emot aftonen. Ehvart man kastade blicken, sågos menniskor hår ihop med
hvarandra. Det var den yfviga svarta peruken
som allra först ansattes, derpå bultade man om
hvarannan med näfvarne, och ej sällan grep
man i ett tillhugg. Striden börjades utan all anledning. Enär tvenne personer möttes, flögo de
ovilkorligen hvarandra i håret, utan afseende
på ålder och kön. Här hvarken gafs eller begärdes pardon, enhvar högg ifrån sig, så godt han
förmådde. Den besegrade blef vanligtvis liggande på drifvan och segraren gick att utföra
nya bragder. – Mättade af detta skådespel
462
Itineraria 4osa 1841_44.indd 462
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
begåfvo vi oss efter mörkrets inbrott på
hemfärden.759
☙ ❧
Några760 dagar efter brölloppsfärden gjorde jag uppbrott ifrån Nes. Min väg böjde sig nu
österut åt Tscheskaja Guba. Att styra kosan upp
till sjelfva den Kaninska halfön, hade varit utan
ändamål, emedan landet under denna vinter var
alldeles utblottadt på menskliga innevånare.
Det händer ej sällan, att halfön sålunda utrymmes. Orsaken dertill säges761 vara följande.
Hafs-stränderna vid Kanin Nos äro mycket låga
och sanka. Under regniga höstar blifva äfven de
torrare762 ställen starkt uppblötta. Om nu vintern begynnes med skarpa froster, bildar sig öfverallt en tjock isskorpa och den är renens död,
ty med sina klöfvar förmår han ej genombryta
isen och tränga sig till mossan. Jag förmodar att
renmossan bör finnas på bergen, men detta båtar Samojederne föga, emedan de både vinter
och sommar äflas med hafsfänge och följaktligen måste bo nära hafs-stranden. Öfverhufvud
är Kanin Nos mindre talrikt besökt. Äfven de
Kaninska Samojederne uppehålla sig mest vid
den Timanska stranden. Före Jul draga de sig i
mängd till trakterna af Mesen och Somsha, der
de afyttra sina renhudar, räfskinn och annat
vildt, som de ur land och haf uppfångat, förse
sig med mjöl, smör, surmjölk, krut, bly, brännvin och andra förnödenheter. Efter Julen åter☙ vända de till hafvet, med undantag af ❧ några
få de fattigaste, som resa ända till Pinega, Kolmogor, Archangelsk, der männerna lefva såsom
hyrkuskar och qvinnorna tigga. Vid min afresa
från Nes den 19 Januari763 [1843] hade större delen af Samojederna redan fulländat sitt återtåg.
Jag tillryggalade omkring 160 verst utan att anträffa mer än ett enda tält, och der var värden
See also Louheranta 2006: 307.
From here on, see also Castrén’s
letter to Sjögren, May 18/30, 1843,
in the volume of letters in this series.
säges vara ǁ Letter: är
torrare ǁ Letter: torra
It is not clear if this date is according to Old or New Style.
463
Itineraria 4osa 1841_44.indd 463
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
beständigt ǁ Letter: behändigt
The River Vižas runs into Chosha
Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′10″
E46°1′15″. (TS)
The River Oma runs into Chosha
Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′24″
E46°33′36″. (TS)
The River Viska flows into the River Mezenˈ at N64°56′11″ E45°36′2″2.
(TS)
kyrkan […] samt ǁ Letter: kyrkan,
omkring 40 verst uppför floden
Pjosja, samt
Present-day Nižnjaja Pëša. (TS)
min ovän. Han hade bland Kaninska Samojeder
utspridt det rykte, att jag såsom utländning ej
kunde vara sänd af Ryska regeringen, utan det
”Nemtska” folket hade skickat mig för att
utspionera, huru man på beständigt764 sätt kunde döda alla Samojeder och sedan fara af med
deras renhjordar. Wid floderna Wisas765,
Oma766, Snopa, Wiska767 fann jag enstaka Ryska gårdar och förderfvat folk. Ej sällan mötte
mig Ryska karavaner, som kommo från Samojedernas tält och återvände hem med rikt byte.
Vid floden Pjoscha, några verst från dess utlopp
i hafvet, stötte jag omsider på ett Samojed-läger,
bestående af tre tält. Ett ibland dem tillhörde
samma Tadibe, som i Somsha meddelat mig sina
hemliga kunskaper. Nu träffade jag aftal med
Tadiben att han om ett par dagar skulle uppsöka
mig vid den Timanska kyrkan768, som var beläget omkring 40 verst från tältet uppför floden769, samt der handleda mig någon vecka i
sitt modersmål. Aftalet bekräftades medelst
☙ några supar och jag afreste med lättadt hjerta ❧
till kyrkan. Här funnos af menskliga innevånare
endast barn och några ålderstigna personer, ty
presten, klockaren och deras hustrur, hvilka tillsammantagna utgjorde två tredjedelar af ställets befolkning, hade begifvit sig till Mesen.
Bristen på menskligt umgänge ersattes mig rikeligen genom ortens vackra läge. Här återsåg
jag för första gången på flere månader skog och
höjder. För att till fyllest njuta af denna fosterländska natur, skaffade jag mig ett par skidor,
tog min bössa och rännde ut i skogen. Snart varseblef jag en skock med snöripor. Deras förderf
låg mig om hjertat, men mitt onda uppsåt emot
riporna hade så när sjelf bragt mig i förderfvet.
Lurande på ripskocken skidade jag ned i ett
464
Itineraria 4osa 1841_44.indd 464
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
öppet, med lös snö öfvertäckt källsprång. Med
stor möda kom jag derifrån upp igen, och på
hemfärden hade jag så när förfrusit mig uti
mina våta kläder. En badstuga uppvärmde åter
mina afkylda leder och befriade mig från alla vidare efterräkningar. Sålunda kom jag lyckligt ur
detta bryderi, men en förlägenhet af annan art,
bereddes mig derigenom, att Tadiben ej höll
ord. Hans lärdom kunde jag väl undvara, men
det var en vida mer tänkvärd sak, att vid kyrkan
ej fanns ett enda kreatur, hvarmed jag kun☙ nat ❧ förskaffas helst 20 verst till en lägre ned
vid Pjoscha belägen gård. Äfven ur denna förlägenhet räddades jag efter tio dagars arrest af
tvenne Timanska Samojeder, som fått väderkorn på mitt lilla bränvinsförråd och i förväntan
på ett rus företagit sig en resa af närmare hundra verst till kyrkan. Dessa erbjödo sig att icke
blott sända renar till mig, utan ville770 äfven
låta en budkafvel gå från tält till tält för att underrätta Samojederna om ankomsten af en i rätta värf stadd Tschinovnik771. Sistnämnda åtgärd
syntes mig öfverflödig, men Samojederna yrkade ifrigt derpå, föregifvande att ”tundran ej var
rätt säker”, ett uttryck som jag under sjelfva resan lärde mig att behörigen kommentera.
Egentligen gick jag in på förslaget af den grund,
att man utan en föregående kännedom om tältens läge ovilkorligen skulle komma att leka
blindbock på tundran.
Efter sådana försigtighetsmått anträdde
jag den 1. Februari772 resan från Pjoscha kyrka.
Snart uppstod ett häftigt oväder, som förmådde
mig att göra halt vid den lägre ned på elfven
belägna gården. Jemstschiken for med sina renar till ett närbeläget tält, och jag nedsatte mig i
gården att afbida ovädrets öfvergång. Allt intill
ville […] budkafvel ǁ Letter: ville
låta budkafwel – Changed by the
editor of Hf. Mbl.
Чиновник, ‘official’. (TS)
Also here it is unclear which calendar Castrén was using.
465
Itineraria 4osa 1841_44.indd 465
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
taga […] ledsagare. ǁ Letter: taga lagens tjenare till min beledsagare –
en försigtighet, som hitintills blifvit af alla resande iaktagen och troligen af mig framdeles skall iaktagas.
midnatten hven vinden utan återvändo. Derpå
insomnade jag, men väcktes efter en kort hvila
☙ af hundskall. Jag gick till fön❧stret, men kunde
ej se något genom de isiga rutorna. Vinden andades sina sista djupa andetag. Medan jag lyssnade till dessa andaktsfulla ljud ur naturens
hjerta, öppnades min kammardörr. ”Hvem är
det?” ”Vi få en vacker dag herre!” svarade
Jemstschiken. Renarna förespändes och resan
fortsattes. Långt före dagens uppbrott nådde vi
de första tälten. Här fann jag åter min Tadibe.
Han höll sig i början undan, men då jag redan
var färdig till uppbrott, kom han till min släde
och begynte tigga om en sup. ”Brännvinet är ej
till hands, och för din skull lönar det ej mödan
att besvära sig”, yttrade jag till den enträget tiggande. ”Gör det ej för min, gör det för himmelrikets skull, ty det står ju skrifvet, att den som
vill ärfva himmelriket måste besvära sig här på
jorden”, genmälte skälmen. Vid min afresa från
tältet hade morgonen så vida framskridit, att
solen begynte uppgå. Härvid bredde sig eldröda
moln öfver större delen af himlahvalfvet,
fladdrande i luften likt norrsken. Anande ett
oväder sökte jag påskynda min resa, men på en
Samojedisk tundra är man ej alltid herre öfver
sina beslut. Jag trodde mig hafva iakttagit alla
nödiga försigtighetsmått, då jag förberedt tund☙ rans in❧nevånare på min ankomst; men jag
hade uraktlåtit det nödvändigaste, att taga773 en
lagens tjenare till min ledsagare. För Samojeden
har man intet att frukta, ty oaktadt sin råhet
kan han alltid vinnas genom brännvin och ett
godt ord; men på tundrorna nomadisera, likasom Samojeder, ett stort antal Ryssar och Syrjäner, hvilka sedan äldre tider vant sig att drifva
ett slags stråtröfveri i ödemarken. De hafva
466
Itineraria 4osa 1841_44.indd 466
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
genom all slags orättvisa, ofta genom uppenbar
plundring, kommit sig till Samojedernas renhjordar och småningom gjort sig till herrar i
Samojedernas rättmätiga land.774 För att göra
en ända på deras nesliga förtryck, samt tillika
vänja Samojederna sjelfva vid någon slags borgerlig ordning, har Regeringen nyligen utfärdat
en så kallad Ustaff775, som enligt mitt förstånd
äger776 ett högt värde. Men det faller af sig sjelft,
att lagens öga, om än aldrig så vaksamt, ej kan
varsna allt som tilldrager sig i den Samojediska
vildmarkens natt. Förtrycket fortfar oafbrutet,
mera sällan under gestalten af stråtröfveri, men
så mycket oftare under bedrägeriets mildare
skepnad. Hufvudkällan till det onda är brännvinet, som trots lagens stränga förbud fortfarande
☙ föres till ❧ Samojedernas tält, och sannolikt föras skall, intill dess Regeringen finner sig föranlåten att här och der på tundrorna, såsom i
Somsha, Pustosersk, Ischma o. s. v. utsätta militärposter, med rättighet att konfiskera brännvinet och andra i Ustaffen förbjudna artiklar, samt
föröfrigt vidmakthålla ordning och skick, isynnerhet under Samojedernes samlingstider. Så
mycket i allmänhet om näringsidkarena på
tundran. – Äfven på mig ville besagde personer
draga vexel. Ett enigt brödraskap, skjutsade de
mig icke till Samojedernes läger, utan jag fördes
från det ena Ryska tältet till det andra. Man förde mig fram fem eller sex verst, men skjutslega
måste jag vanligtvis erlägga för femton. Ändtligen fick jag en Samojedisk Jemstschick. Han
skjutsade mig enligt alla Samojeders uppgift 20
verst, men fordrade skjutslega för trettio. Efter
en lindrig protest emot hans gjorda påstående
förklarade han sig tillfreds med den skjutslega,
jag fann för godt att tilldela honom. Blidkad
On the way along the River Usa
Castrén initiated a discussion on
this topic. See p. 517–523.
Устав, ‘regulation’. (TS)
äger […] värde ǁ Letter: är ett ideal
af fullkomlighet
467
Itineraria 4osa 1841_44.indd 467
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
The place was probably called
Maste. Cf. p. 639.
genom denna eftergifvenhet, ärnade jag betala
hvad han i början begärt. Då jag redan höll på
att räkna penningarne, trädde till min släde en
Rysse med vild uppsyn och sönderslitna kläder.
Hemskt grinade de hvita tänderna genom hans
☙ svarta skägg; ögonen glänste af ❧ ilska och skadefröjd. Han liknade ett rasande vilddjur, som
är i beråd att hoppa på sitt byte, men ännu samlar sig styrka och efterser, hvar han skall gifva
det dödliga hugget. ”Du vill icke betala skjutslegan”, skrek han slutligen i vildt raseri, ”men vi
skola lära dig. Vi skola spänna renarna ur redet
och lemna dig på tundran. Gå till fots du hundens son.” I denna stil fortfor han en god stund.
”Är menniskan vid sina sinnen?” sporde jag
omsider af den närmast stående Samojeden.
”Fullkomligt”, svarade Samojeden, ”men han
har af naturen ett oroligt lynne.” Nu fattade vreden låga i min syndiga själ och jag ljungade
emot röfvaren ordets blixtar, som kommo honom att sänka den utsträckta armen. Härpå
upptecknade jag banditens namn och afreste.
Efter en timmas färd nådde jag ett enstaka
tält.777 Uppstigen ur slädan varsnade jag på
tundran en mängd fyrspännare, som styrde kosan emot tältet. Utan att låna dem någon vidare
uppmärksamhet gick jag i tältet. Efter mig anträdde en mängd Samojeder, kommande från
det läger, som jag nyss hade lemnat. Ändamålet
med deras resa var att anföra klagomål öfver
samma Rysse, som öfverfallit mig med hotelser
och skymford. Stölder och våldsamheter af alla
slag påbördades ej mindre honom, än många
andra på tundran nomadiserande Ryssar. Till
den grad hafva desse objudne gäster förmått
uppreta Samojedernes i grunden fredliga lynne,
att man på Kaninska Tundran nu umgicks med
468
Itineraria 4osa 1841_44.indd 468
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
planen, ❧ att afsända en deputation till sjelfva
Majestätet och i underdånighet anhålla, att Ryssarne måtte blifva åtminstone från hafskusten
aflägsnade. Denna supplik ärnade man isynnerhet stöda derpå, att Ryssarnes stora renhjordar
inom kort uppbeta all renmossa vid hafs-stränderna, hvaraf följden påtagligen blir den, att
Samojederne antingen måste upphöra med allt
hafsfänge, som för det närvarande utgör en af
deras vigtigaste näringsgrenar, eller också nödgas lemna renskötseln å sido. Äfven dessa
olyckor äro i Ustaffen visligt förebyggda genom
ett stadgande, som tillerkänner hvarje från äldre tider på Tundran bosatt kolonist 60 desetiner778 utmätt jord, hvarutom han ej äger att
röra sig med sina renhjordar. Då Samojederne
äfven vid närvarande tillfälle yppade mig sin
djerfva plan, rådde jag dem att först taga kännedom af sina omätliga privilegier och sedan hos
vederbörande Embetsmän i Guvernementet anhålla, att Hans Majestäts nådiga stadganden
blefvo åtlydda.779
Under dessa diskurser hade aftonen så
vida framskridit att det nu mera ej var att tänka
på afresa, ty jag hade för mig ett håll af 60 verst
och ovädret hade allaredan begynnt rasa. I sjelfva verket kände jag också ingen åhåga att öfvergifva mitt angenäma värdsfolk. Jag befann mig
☙ nu hos Timanska Samojeder, ❧ och dessa äro
oaktadt sin fattigdom af alla Samojeder de ädlaste. För att karakterisera dem, är det nödigt att
förut veta ett och annat om Samojedernes lynne
öfverhufvud. I detta liksom i många andra afseenden äga de mycket gemensamt med Finnarna.
De äro ytterst betänksamma, inom sig slutna
och saktmodiga, misstrogna780, envisa och egensinniga, i sina företag långsamma, i utförandet
See vocabulary.
Here, Castrén’s words reflect the
tradition of legalism, common in
the Finnish society since 17th century and onwards. See, e. g., Katajala 2002: 487–491.
In his letter to Sjögren on 11
March, 1844, Castrén mentions,
however a petition letter that had
been “obtruded” on him by some
Samoyeds to be sent to the Ministry of Internal Affairs. Castrén
had mailed it along with other letters to the Finnish Literature Society in Helsinki to be forwarded to
St Petersburg, but it was not sent to
the ministry. See KK Coll. 539.25.8
where it is preserved today. (TS)
misstrogna ǁ Letter: aktsamma
469
Itineraria 4osa 1841_44.indd 469
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
Liksom […] opålitliga. ǁ Letter: Såsom Lapparne äro de misstrogna,
lättretliga, nyckfulla, bedrägliga
och opålitliga.
men […] lugn ǁ Letter: men den argaste cynicus torde ej betrakta saken med mera lugn
Härom […] en Finne.
This sequence was published in
Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the spelling of the
original letter (Castrén to Collan
19 Apr./1 May 1843). For the whole
letter, see the volume of letters in
this series.
ihärdiga. Liksom781 Lapparna äro de äfven
mycket nyckfulla, bedrägliga och opålitliga.
Tvenne sistnämnda egenskaper tillhöra företrädesvis de Kaninska Samojederna och böra rätteligen ej tagas i betraktande, då fråga är om
Samojedernas national-karakter i allmänhet.
Ett gemensamt drag hos alla Samojeder är en
mörk åskådning af lifvet och dess förhållanden.
Likasom det yttre, så bär äfven det inre hos
Samojeden nattens färg. Skulle detta inre låga af
häftigare passioner, så vore Samojederna otvifvelaktigt hvad de anses vara: ett af de vildaste
folkslag på jorden. Men nu har en huld försyn
fogat så, att de kunna med fullkomlig liknöjdhet
betrakta de flesta omständigheter i verlden. Naturligtvis utgör ett godt mål enligt Samojedernas filosofi en af lifvets vigtigaste frågor; men782
äfven denna fråga torde ingen betrakta med
☙ mera lugn, än just Samojeden. Han till och ❧
med umbär ofta för det större nöjet att sofva, det
mindre att äta. För sin maklighet är han färdig
att hungra, törsta och lida all slags smälek. Men
försök att träda en af dessa Ishafvets söner in på
lifvet, förnärma honom, säg honom en förolämpning, eller väck hos honom allenast tanken
på en oförrätt, och det skall visa sig, att hans sinne om äfven förmörkadt och afkyldt under polar-himmelns inflytande, dock äger en temperatur-grad, som det troligen erhållit under en mera
glödande sol. Härom783 vore mycket att tala,
men ämnet hör till antalet af dem, om hvilka jag
af vissa subjectiva skäl tills vidare ogerna talar.
Ändock vill jag till ämnets upplysande anföra ett
samtal, som nyligen föreföll emellan mig och en
Samojed af den Bolschesemelska tundran. ”Du
är rik på renar, min vän! är du äfven rik på hustrur?” sporde jag Samojeden. ”Mina hustrur äro
470
Itineraria 4osa 1841_44.indd 470
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
nu tvenne; förut voro de tre, men den tredje
skickade jag till sin fader,” genmälte denne. ”Säg
mig, broder! hvarföre gjorde du detta?” fortfor
jag. ”Hon födde en son, som ej var min”, yttrade
Samojeden torrt. ”Huru kan du veta, att saken så
förhåller sig?” – ”Jag vet det, och hon bekände
det sjelf för jordgumman, såsom seden är hos
oss, att man och hustru före barnets födelse måste bekänna sina äktenskaps-synder, om förlossningen skall aflöpa lyckligt.” – ”Känner du äfven
förföraren?” frågade jag vidare. ”Kände jag honom, så skulle, vid Gud! mitt spjut sitta i hans
hjerta,” utfor Samojeden i raseri. Säg mig, om ett
sådant ord någonsin kan eller kunnat uttalas af
☙ en Finne? ❧ Detta784 mörka, vilda, och på sitt
cont. sätt passionerade lynne röjer sig företrädesvis
hos Samojeder af den Kaninska Tundran. Det
underhålles här af folkets välmåga och deraf alstradt högmod, samt dess envisa framhärdande
vid sin hedniska Gudadyrkan. Helt annat är förhållandet på den Timanska tundran. Här rasade
åren 1831 och 1833785 en pest, som störtade omkring 20,000 renar och bragte folket i armod.
Större delen af Samojederna sjelfva omkom genom pesten, emedan de förtärde sina besmittade
renar. Efter denna näpst hafva de Timanska
Samojederna blifvit ett fromt och saktmodigt
folk, samt vändt sig mangrannt till den Christna
Guden. Visserligen se äfven de lifvet i mörker;
men den vilda passionen är borta. Deras hjerta
är vekt, deras sinne saktmodigt, sorgen bor i
djupet.
Dessa786 drag, tillhörande egentligen den
Finska folkstammen, framträda här öfverallt hos
det svagare, betryckta och misshandlade könet.
De Samojediska qvinnornas sånger hafva derföre
att stort slägttycke med våra lyriska qväden.
Text published in Castrén 1852b
continues.
1831 och 1833 ǁ Letter: 1831–1833
Dessa […] seclers secler. – This paragraph and the following poem
were published in Castrén 1843c
but omitted in Castrén 1852b. Published here according to the original letter (Castrén to Collan, 19
Apr./1 May 1843. For the whole letter, see the volume of letters in this
series.
471
Itineraria 4osa 1841_44.indd 471
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
Kanin Samoyeds. Castrén 1852b.
472
Itineraria 4osa 1841_44.indd 472
21.8.2019 16:05:38
�Lapland, Russia and Siberia –
Timan Samoyeds. Castrén 1852b.
☞
473
Itineraria 4osa 1841_44.indd 473
21.8.2019 16:05:38
�Itineraria
Castrén 1852b continues.
äger föga ǁ Letter: ej eger
Kläder man dem i runometherns sorgdrägt, så
kunna de nästan gifvas ut för Finska folksånger.
Följande visa är en sålunda omklädd, för öfrigt
ordagrann öfversättning från Samojediskan:
Då jag blef till hustru tagen,
Bittert sörjde jag mitt afsked
Från min hulda fostrarinna;
Men en liten tid jag lefde
Med min man, den ädle vännen,
Och min hela sorg förglömde.
Förr jag tänkte så: det ges ej
Någon annan afskeds-smärta,
Än då man från modren skiljes,
Men nu kom också en annan:
Han dog bort, den ädla maken,
Han, som medlerst var bland bröder.
Mera jag nu honom sörjer,
Än jag förr min moder sörjde.
Utom mig han efterlemnat
Ännu fyra späda söner;
O! när skola vi förgäta
Sorgen efter den försvunne?
Nu på sådant sätt jag lefver,
Att jag hälften af min smärta
Söker genom sånger skingra,
Men med tårar andra hälften
Af min djupa sorg förmildra.
Ej min man ur grafven stiger,
Alldrig ser jag honom åter,
Icke under seclers secler.
Bland787 Samojedernas allmänna egenskaper bör jag ännu omnämna deras hjelpsamhet
emot fattiga. Denna dygd försonar mig med
många kantigheter i det Samojediska lynnet.
Min känsla kan rätt väl uthärda dervid, att ett
vildt med fattigdom kämpande folk, som äger788
☙ ❧
474
Itineraria 4osa 1841_44.indd 474
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
föga begrepp om rätt och orätt, om789 godt och
ondt, genom våld, list och bedrägeri söker komma åt sina ovänners egendom, då å andra sidan
samma folk äro redo att med sina vänner dela
den sista munsbiten. Samojedernas hjelpsamhet
röjer sig bland annat deri, att de i likhet med
Lapparna upptaga och vårda fattiga anförvandter. Äfven på min närvarande station fanns en
sålunda upptagen flicka. ”Är hon din dotter?”
sporde jag värdinnan under samtalet. ”Nej! Gud
har icke gifvit mig några barn; hon är en faderoch moderlös, som skulle hungrat och frusit
ihjäl, om vi ej tagit henne till oss, klädt och födt
henne. Hon är en aflägsen anförvandt, som vi
underhållit af barmhertighet.” Flickan nedslog
ögat och begynte röra om snön i en gryta. Då jag
märkte, att hennes känsla blifvit sårad af den genom brännvinet upprörda värdinnans skoningslösa tal, yttrade jag till flickans försvar: ”Om du
hjelpt den värnlösa i hennes barndom, så hjelper
hon dig nu på din ålderdom.” – ”Nog stretar och
☙ arbetar den arma, ❧ och svårt blir det för mig,
när hon gifter sig och blifver sin egen.” Vid detta
uttryck kastade husbondens broder den790 ömmaste blick på flickan, men hon såg ned och
stickan började åter röra sig i grytan. Kort derpå
gick fästmannen att vakta renarna, och vi drogo
oss enhvar under fårskinns-fällen. Men då elden
slocknat på härden, hörde jag flickan smyga sig
sakta ut genom dörren för att med sin älskare
genomvaka natten i det förfärliga ovädret.
Tidigt om morgonen väckte mig värden
med den hugneliga underrättelsen, att ovädret
saktat sig, samt att vi nu utan fara kunde begifva oss på resan, tilläggande likväl med ett visst
eftertryck: ”om ovädret öfverfaller oss på tundran, så är det en Guds skickelse, och derföre rå
om […] våld ǁ Letter: om godt och
ondt, om ett tillkommande lif och
en dom efter döden, att ett sådant
folk genom våld
den ‖ Mscr: en den
475
Itineraria 4osa 1841_44.indd 475
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
Castrén seems to mean the
ca. 200-m-high fell or ridge at
N67°14′43″ E48°59′26″. (TS)
ej mera ǁ Letter: knappt
Jemstschikarna ǁ letter: Jemstschikarne
A sovik is a long, closed fur coat
that is worn over the malitsa on
long journeys. Гемуев & al. 2005:
439. (IL – TS)
ej vi.” Skyndsamt begåfvo vi åstad. Värden sjelf
och hans broder erbjödo sig att gemensamt beledsaga mig, emedan vägen var villsam och årstiden opålitlig. Min färd gick, såsom jag ofvanföre anmärkt, längsefter Tscheskaja Guba, så att
jag än färdades på Ishafvet, än åter på det fasta
landet. Detta var en betydlig omväg med afseende å mitt yttersta mål – Pustosersk; men att
resa den gina öfver berget Tschaischin791, var
både vådligt och för mitt vetenskapliga ändamål
onyttigt, såvida inga Samojeder här uppehålla
sig. Sedan vi nu tillryggalagt några verst, visade
sig tecken till ett annalkande oväder. Snart gjor☙ de Jemstschikarna halt, och ❧ började med
hvarandra en öfverläggning. De samtalade
länge, skakade betänkligt på hufvudet och fortsatte åter resan. Såsom jag sedermera erfor,
hade man ärnat föreslå mig att återvända till
tältet, men man vågade ej komma fram med
förslaget. Ovädret tilltog och var vid middagstiden så häftigt, att man ej792 mera kunde se renarna framför sin släda. Kuren på min släda,
som i början skänkte mig något skygd emot
ovädret, blef längre fram på dagen, bortförd af
stormen. Bekymrad om mitt öde sporde jag
mina ledsagare om den tillryggalagda vägens
längd, och erhöll till svar: ”vi känner ej stället
och se intet”. Detta svar upprepades hvarje
gång, Jemstschikarna kommo att afspada de
snödrifvor, yrvädret samlat öfver mig. De gjorde härvid den bedröfliga upptäckt, att min malitsa blifvit af snön nedblött och den ena af
Jemstschikarna793 var nog ädelmodig att erbjuda mig sin sovik794 – ett plagg som motsvarar
Lapparnas peski, och bäres ofvanpå malitsan.
Mitt öde är, att i lineara dimensioner fylla något
mera, än det vanliga Lappska och Samojediska
476
Itineraria 4osa 1841_44.indd 476
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
måttet. Detta har i fråga om renslädar och klädesplagg mången gång bragt mig i förlägenhet.
Äfven nu måste jag af slik anledning afslå
Samojedens vackra anbud, och med tålamod underkasta mig den hårda nödvändigheten att
småningom blifva alldeles genomblött. Resan
☙ fort❧sattes fot för fot; man styrde än åt ett håll,
än åt ett annat. Det var berget Tschaischin man
sökte, men ej fann, ehuru vi stundom måste varit nära dess fot. Den ena Jemstschiken åkte ett
stycke förut med sin lätta släda, undersökte lokalen, så vidt sig göra lät, och tillsåg framför
allt, hvar vi med våra tunga slädar lättast kunde
komma fram. Ändtligen nådde vi en af
Jemstschikarna väl känd flod.795 Förköraren
störtade med sin ren ned på floden, och for så
att eftersöka något för oss bättre farbart ställe.
Härunder förvillade han sig ifrån oss. Den andra Jemstschiken for att eftersöka kamraten och
jag satt nu allena på tundran åtminstone796 två
timmars tid, utan att veta hvart Jemstschikarna
tagit vägen, ty allt, hvad jag nu berättat, erfor
jag först efter vår ankomst till tältet. I början
visste jag icke ens att mina lotsar försvunnit,
men sedan jag förvärfvat mig härom en sorglig
erfarenhet, tog jag för afgjordt att de lupit undan af rädsla. Jag ville ej försöka en skildring af
mitt inre läge. Det yttre var sådant, att mina kläder under dagens lopp blifvit genomblötta. Men
då kölden emot natten skärpte till, angreps jag
af en olidelig frossa. Jag trodde mitt timglas
vara fyldt och gjorde mig redo, att anträda fär☙ den öfver ett annat fält. ❧ Emellertid återvände
Jemstschikarna. Wi foro lyckligt öfver elfven,
förvillade oss åter och kommo, enligt Jemstschikarnas utsago efteråt, fem särskilda gångor
till samma elf. Sedan vi för sjette resan färdats
Castrén may mean the little river running into the River Indiga at
N67°37′56″ E48°58′9″. They would
thus have been at ca. N67°30′
E48°59′. (TS)
åtminstone ǁ Letter: i runda
477
Itineraria 4osa 1841_44.indd 477
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
slutade Jemstschicken. ǁ letter: ~
Богъ привесь, Богъ привёсь.
Castrén returns to his memories
of this stormy night in his notes
of autumn 1845 when travelling
south-east along the Obˈ in Southern Siberia. It had remained such a
frightening experience in his mind
that two years later the threat of a
storm still evoked a strong reaction
in him. See p. 750.
The River Indiga discharges into
the sea at N67°41′30″ E48°43′40″.
(TS)
The tip of Cape Svjatoj Nos is situated at N67°54′42″ E48°35′50″. (TS)
fram ett stycke väg, började våra renar efter
eget hufvud hålla åt venster, då Jemstschikarna
åter efter sitt ville styra åt höger. Renarna fingo
naturligtvis umgälla sin envishet med idkeliga
stötar af körstången; men icke dess mindre stretade de oupphörligen åt sitt håll. Ändtligen
måste man gifva dem sin vilja, och detta hade
till påföljd, att vi innan kort nådde en by af sju
tält. Hundskallet hade redan före vår ankomst
kallat Samojederna ur sina tält. Innan Jemstschikarna gåfvo sig i samtal med dem, kom den äldre till mig, knäböjde vid min släda, och lättade
öfvermåttet af sin glädje med en tacksägelse till
Gud, ty ”Han och icke jag har räddat dig i natt”,
slutade797 Jemstschiken.
Nästan hela det återstående af natten
språkades i vårt tält öfver de äfventyr, af hvilka
jag blott anfört den minsta delen. De väckte ett
så stort deltagande, att ingen lät förmå sig till
att vakta renarna; men om morgonen erfor man
att vargen anställt ett betydligt nederlag i hjorden. Det var min afsigt att hvila en dag i tältet,
men vissa brännvinsförsäljare, hvilka nu uppehöllo sig här, voro så angelägna om min afresa,
att jag nästan emot min egen vilja nödgades
åter följande morgon begifva mig å färde. Väd☙ ret hade i någon mån lug❧nat sig, och den väg
jag hade för mig, var lätt igenkännlig. Jag befann mig nu vid utloppet af floden Indiga798
några verst söder om Svjatoj Nos799. Det var
nämnde flodsträckning jag borde följa allt intill
en Rysk gård, belägen 40 à 50 verst uppför elfven. Der hade jag beslutit att qvarstadna någon
tid, och lejde mig derföre från de nyss lemnade
tälten en Samojed till min språkmästare. Liksom föregående dagen tilltog ovädret äfven nu,
ju längre det led emot aftonen, och nådde
478
Itineraria 4osa 1841_44.indd 478
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
slutligen den höjd, att man i motvind hvarken
kunde andas, eller hålla ögonen öppna. För örat
ljöd oupphörligt en susning, som verkade800
döfvande på sinnet. Den fuktiga snön nedvätte
mig under dagen; det blef natt och natten medförde köld. Genomfrusen anlände jag efter midnatt till den Ryska gården. Mina krafter voro så
uttömda af resans besvärligheter, att jag knappt
kunde hålla mig på benen. Medvetandet hade
jag nästan förlorat och mina synorganer voro så
försvagade af blåsten, att jag den ena gången
efter den andra stötte pannan emot väggen.
Vindens susning kunde jag på ett helt dygn ej få
ur mina öron. För öfrigt aflopp färden utan något omedelbarligen efterföljande ondt, som
skulle förtjena att anmärkas.
Efter tio dagars vistelse i Indiga801, anträdde jag resan vidare framåt. Från de sju tälten skickade man mig 20 renar, 3 Jemstschikar
och ett litet tält, för att uppslås, om till äfventyrs
ett oväder öfverföll oss på det förestående långa
☙ ❧ hållet af 80 verst till byn Sula. Det var en
herrlig Februari802 morgon, då jag satte mig i
rörelse. Solen höll just på att träda ur sitt tält
och sände en vemodig rosenblick på det ödsliga
fältet. Jag åkte i förkörarens släda och han utlade för mig landets beskaffenhet vidt och bredt.
Häraf erfor jag bland annat, att den Timanska
tundran är mycket rik på floder och sjöar. Floderna taga sin upprinnelse från berget
Tschaischin; men emedan landet är jemnt, och
intet hinder stör dem i sin engång erhållna
bana, församla de sig ej i några större vattenmassor, utan löpa hvar efter sin fåra ut i hafvet.
Bland sjöar finnes blott en enda af betydenhet.
Sjön kallas Urier803 efter en af i Samojedernes
fornsägner mycket frejdad Tadibe, som med
verkade […] sinnet ǁ Letter: borttog
all eftertanke
Today, the village of Indiga is only
ca. 15 km from the mouth of the river. (TS)
Februari ǁ Letter: Februarii
Urdjužskoe ozero at N67°14′11″
E50°10′17″. (TS)
479
Itineraria 4osa 1841_44.indd 479
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
honom. ǁ ~ Sagan om Urier och hans
Himlafärd lyder (Se № 39.)
The text from here to the end of the
paragraph was published in Castrén 1843c but was omitted in Castrén 1852b. Here it is published according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843).
For the whole letter, see the volume
of letters in this series.
Castrén refers to 2 Kings 2:11: ‘As
they were walking along and talking together, suddenly a chariot of
fire and horses of fire appeared and
separated the two of them and Elijah went up to heaven in a whirlwind’. Bible (New International
Version): http://www.biblestudytools.
com. (TS)
Probably Ва”мы = perfect participle of the verb ваць, ‘to fence, enclose by a fence’, meaning thus
‘fenced’. (TaS)
Derived from the verb хунӑ-, ‘to
flee’. (TaS)
Ңармбэй (= Ңарӑмбэй), ‘aged’.
(TaS)
Castrén seems to mean Islam here.
renar farit upp till himlen från en hög bergsspets på Ural. Sjelfva Ural förmodas bära sitt
namn efter honom.804 Berättelsen805 om Uriers
himla-flygt erinrar om den bibliska traditionen
rörande Elias.806 I allmänhet förtjenar det anmärkas, att Samojederne ega mycket gemensamt med de gamle Hebreerne. Hit hör bland
annat lagen, att en broder skall äkta sin broders
enka. I språkligt hänseende finnes äfven många
öfverensstämmelser; men mest har det förvånat
mig, att hos Samojederne finna åtskilliga äkta
Hebreiska namn, hvilka ej äro i bruk hos Ryssarne. Exempelvis må jag anföra namnen Ableh,
Lot, Elej, Malkej, Ion. Dessutom hafva många af
Samojedernes, likasom Hebreernes namn en
betydelse, tagen ur vissa lefnadsförhållanden.
Så betyder, enligt Samojedernes egen utläggning, namnet Waamuih, han föddes vid ett gärde807, Wiisuih, han kunde ej gå på lång tid, Hunih, föddes af en flykting808; Aarumbaej, växte
hastigt809 o. s. v. – Detta är åter en vink till uppsökande af något samband emellan Samojederne och Ilaismens810 bekännare; ty med Judarne
sjelfve hafva väl Samojederne alldrig stått i någon omedelbar beröring.
☙ ❧
Medan jag satt språkande med Jemstschicont. ken, mötte vi ett stort sällskap Samojeder. En
bland dem väckte min uppmärksamhet genom
sin ovanliga klädedrägt, sitt sällsamma skick
och utseende. Samojeden bar på sig en malitsa,
öfverdragen med ljusblått kläde, och prydd med
en yfvig hundskinnsbräm. Hans mångbrokiga
☙ stöflar ❧ voro ofvanom vaden fastbundna med
prydliga skoband, af hvilka toffsarna hängde
ända till smalbenet. Öfverst på hjessan satt lutande åt sida en luden, spetsig renskinnsmössa.
Samtalande med min Jemstschik iakttog
480
Itineraria 4osa 1841_44.indd 480
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
Samojeden en baklutande ställning. Den venstra handen låg troget vid sidan, den högra var
utsträckt, pekfingret gjorde commata och tankestreck. Det ena ögat höll Samojeden tillslutet,
med det andra fixerade han så mycket skarpare
sitt föremål. Hans läppar voro mycket tunna och
rörde sig omärkligen under talet. Ansigtet egde
ej den vanliga Samojediska bredden. Pannan
var låg, hjessan spetsig. Denna sällsamma fysionomi tillhörde en Samojedisk aristokrat. Du
ler, läsare, men var viss derpå, att en rik Samojed i sitt eget tycke är vida bättre karl än mången liten Knäs, och tyranniserar sina fattigare
bröder med mera stränghet än flere bland jordens mäktiga. Eger han dertill ett litet embete,
så har hans högmod ingen gräns. Den nyssnämnda Samojeden, som af menigheten blifvit
utvald till biträde åt Kaninska tundrans Starschina811, var derigenom upphöjd öfver andra sitt
folks aristokrater, att han förstod uppföra sig i
öfverensstämmelse med den sjelfkänsla, rikedo☙ men och hans embetes ❧ vigt ingåfvo honom.
Han812 var fullkomligt herre öfver sig sjelf;
hvarje ord och åtbörd voro uttänkta och beräknade813. Emot mig war hans beteende helt annorlunda, än emot min Jemstschik. Icke som
skulle han hafva ansett mig jemngod med sig
sjelf; men han bemötte mig dock med mycken
värdighet. Storsinnadt bad han mig, efter ankomsten till sitt tält utvälja så många renar, jag
behagade, och det oaktadt tiggde han hvarken
brännvin eller prutade om skjutslegan. Vi åtskiljdes, körde några timmar och kommo till
Samojedens tält. Efter ombyte af renar fortsatte
vi resan, lemnade efter oss en Jemstschik och
vårt tält. Tälten ansågs öfverflödigt, emedan
Samojed-aristokraten visat oss vägen till ett
See vocabulary.
Han […] beräknade. – This sentence
was published in Castrén 1843c but
while editing the version for Castrén 1852b he first included it but
then struck it out.
beräknade ‖ uttänkta väl och ~
481
Itineraria 4osa 1841_44.indd 481
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
Sula by ǁ Letter: ~, som var rik på
Tschudiska minnen
Pustosersk […] jordklotet. ǁ Letter:
Pustosersk. Denna by är onekligen
ett af de ödsligaste ställen på jordklotet. Sjelfva Obdorsk skall jemförelsevis vara ett eden.
After this sentence, both the
letter and Castrén 1843c continue
with a description of Pustozërsk
and its surroundings, divided here
by Castrén to continue in the next
chapter.
The text based on Castrén’s letter
to Collan, 19 Apr./1 May 1843, ends
here. After this paragraph in the
mscr of Castrén 1852b (mscr p. 518–
520) there is a part of the text sent
by Castrén as a letter to Rabbe on
2/14 Nov. 1843. It was moved later
in Castrén 1852b. Also the text that
Castrén sent in his letter to Rabbe on 11/23 March 1843 (SKSA) and
was published in Castrén 1843b belongs after this chapter. See p. 568–
569 and the volume of letters in this
series.
From here to p. 606 of the mscr the
clean copy was written by Castrén
himself.
Den Pustoserska […] snömassorna.
Based on Castrén’s letter to Fabian Collan 19 Apr./1 May 1843. The
sequence was published in Castrén
1843c (Hf. Mbl. 76/1843). The beginning of the chapter in the version
of the original letter and Hf. Mbl.:
I vidsträcktare mening förstår man
med Pustosersk 18 byar, bland hvilka några, t. ex. Sula, rätt väl egna
sig till menniskors bostäder, men
egentligen betecknar Pustosersk
den vid insjön Pustosero (пустое
озеро) belägna kyrkbyn, äfven Gorodok kallad, emedan här i fordna tider fanns en ostrog till skydd emot
Samojeders täta anfall. Denna och
läger, vid pass 20 verst ifrån hans tält. Vi kommo till det anvisade stället, men funno hvarken
tält eller renspår. Emedlertid utbrast ett oväder,
det var natt och till Sula återstod ännu vid pass
30 verst. Sedan vi begått den oförsigtigheten att
efterlemna tältet, måste vi nu försöka att genom
natten arbeta oss fram till byn. Men knappt
hade vi färdats en timmas tid, förrän vi helt
oförmodadt stötte på lägerstället. Här funnos
Bolschesemelska Samojeder, bland hvilka ingen
förstod det Ryska språket. Genom tolk och min
egen ringa kännedom i Samojediskan underhöll
jag mig med det välvilliga folket långt in på
morgonen. Några gångor väckte jag väl fråga
☙ om afresa, men Samojederna bådo ❧ endräget,
att jag måtte qvarstadna och språka med dem.
Härunder förärade värdinnan mig en fisk, men
fordrade såsom gengåfva en guldring, den hon
såg glimma på mitt finger. Mångfaldt ersatte jag
fiskens värde, men Samojedinnan lät med intet
annat trösta sig, och satt hela natten tårögd i en
vrå af tältet. Vid dagens anbrott fortsatte jag
åter resan och nådde innan kort Sula814 by. Den
derpå följande dagen släpades jag af ett par hästar till byn Pustosersk, onekligen en af de ödsligaste ställen på jordklotet815.816
482
Itineraria 4osa 1841_44.indd 482
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
VII.817
Den818 Pustoserska volosten innefattar inalles
18 större och smärre byar, bland hvilka somliga
äro belägna wid sjelfva Petschora i dess nedersta lopp, andra åter wid dess grenar och wid819
närbelägna sjöar. Störst ibland alla dessa byar är
Pustosersk, som bär sitt namn efter en derinwid
belägen sjö pustoje osero (den ödsliga sjön)820.
Byn benämnes äfven i wanligt tal Gorodok821,
emedan här i fordna tider skall hafva funnits ett
fäste till skydd emot Samojedernas täta anfall.
Både denna och flera andra närgränsande822
byar äro omgifna af ytterst torftig och wild na☙ tur. Man ser här ❧ knapt823 något tecken till
skog, icke ens klippor och stenar frodas i denna
nejd, utan för ögat ter sig wintertiden endast824
ett flackt, omätligt snöfält, hvarpå windarna
ostördt kunna drifwa sitt vilda spel. De rasa här
nästan utan uppehåll och stundom med den häftighet, att ortens innewånare hvarken kunna
förskaffa sig watten eller825 upphemta wed till
eldning af sina rum.826 Stormen bortför stundom taken ifrån deras hus och hopar kring827
wäggarna snödrifwor, hvilka höja sig ända upp
till taksparren. För att ej blifwa ordentligen inmurade pläga828 innewånarena gräfwa smala
gångar omkring sina hus, emedan829 det skulle
kosta dem830 alltför mycken möda att831 helt
och hållet undanskofla de stora och tätt sammanpackade snömassorna.
☙ ❧
Uti en så dyster och öde nejd nedslog jag
nu mina bopålar på832 ett par månaders tid, i
afsigt att fortsätta mina studier öfwer Samojedernas språk, seder, religion o. s. v. Härtill erbjödo de Pustoserska byarna genom833 sitt läge
midt i Samojedernas land ett utmärkt gynnande
andra lägre ned på sjelfva Petschora belägna byar äro begränsade af
en natur, torftigare än den torftigaste hed på Finlands jord. Man ser här
inga träd, inga höjder, inga klippor,
med ett ord: intet utom ett omäteligt snöfält. Under de sju veckor, jag
uppehöll mig i denna nejd, stormade det nästan hvarje dag, stundom
så häftigt, att folket ej kunde förskaffa sig dricksvatten ifrån stranden. Snödrifvorna höjde sig ända
till taksparren. För att ej blifva ordentligen inmurade, måste man
gräfva gångar rundt omkring husen. Må vara, att denna vinter i
mannaminne ej haft sin like; men
en like till Pustosersk må man i alla
fall ej söka i vår verldsdel. Så hårdt
det är, måste jag nu lemna dig i denna vildmark, medan jag sjelf njuter
af min varelse i ljusare bygder.
wid […] sjöar ǁ bifloder
The village of Pustozërsk is situated
on the northern shore of the lake.
The lake is at N67°31′53″ E52°36′40″.
(TS)
Gorodok ǁ ~ (fäste)
närgränsande byar ǁ 1. närw[arande]
ǁ 2. närgränsande byar wid
knapt […] ǁ inga träd, inga höjder,
inga
endast ǁ blott
eller ǁ ifrån
[…] rum. ǁ ~ De äro mången g[ång]
kring […] hvilka ǁ så höga drifvor
kring wäggarna, att
pläga ǁ måste
emedan ǁ så framt de ej
dem […] mycken ǁ en alltför stor
att […] undanskofla ǁ att undanskofla
på […] fortsätta ǁ i afsigt att under
ett par månaders tid sysselsätta
mig med
genom […] ǁ ett u[tmärkt]
483
Itineraria 4osa 1841_44.indd 483
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
Den […] afsigten ǁ Afsigten
hitkomst ǁ besök
så wäl med ǁ med
tidt […] besök ǁ förnya sina besök,
så ofta wäderleken det tillät
framgång ǁ frams[teg]
och ǁ at[t]
i […] Trogen ǁ kom till henne, och
trogen
gumman ǁ hon
och […] ändamål ǁ för hvars skull
hon sade sig hafva gjort
Nicholas, Bishop of Myra (ca. 270–
ca. 343) who was sanctified first in
the Orthodox and later in the Catholic Church has been considered a
protector of seafarers, travellers,
children and several other groups
of people. There are two feast days
of Saint Nicholas in the Russian Orthodox calendar, 9 May (Old Style,
Spring-Nicholas) and 6 Dec. (Old
St., Winter-Nicholas). St Nicholas
was also the national saint and protector of the Russian people. Attwater 1975: 250–251; Шагина 2001:
345–346. (TS)
In the second half of the 19th century, i. e. soon after Castrén’s journey, many Nenets of European
Russia considered themselves to
be Christian. They had adopted the
Orthodox saints into their system
of beliefs and used churches on the
tundra as offering places. St Nicholas or Mikola became a central spirit also in the religious system of the
Siberian Nenets. Lehtisalo 1924: 5,
32–33; Lukin 2011: 240–262; Vallikivi 2003. (KL)
hade ǁ på en
tillfälle. Nästan alla dagar församlade sig här
Samojeder icke allenast ifrån den Bolschesemelska, utan äfven ifrån de Kaninska och Timanska
tundrorna. Den834 hufvudsakliga afsigten med
deras hitkomst835 war att afyttra sina varor och
förse sig så836 wäl med mjöl som andra
förnödenheter; men derjemte lockades mången
af begäret efter brännwin att tidt837 och ofta förnya sina besök. Undantagswis lärer en och an☙ nan äfven ❧ hafwa begifwit sig till Pustosersk i
afsigt att besöka Guds hus. Åtminstone hörde
jag en äldre Samojediska qvinna för ortens prest
omtala, att orsaken till hennes ankomst warit
den nyss angifna. Hon sade sig under wistelsen
på tundran för widpass ett halft år tillbaka
hafwa förlorat en renkalf, som för sin smidiga
gestalt och hvita färg hade warit henne oändligt
kär. I hopp att återfå kalfven hade hon anlitat
Tadiber om bistånd och åt Hahe framburit rika
offer, men utan all framgång838. I sin ängslan
och bedröfwelse hade hon slutligen wändt sig
till den ryska Guden och839 utlofwat åt honom
en rubel banko, i fall han skulle åtaga sig att
återföra det bortlupna djuret. Knapt war detta
löfte af henne aftaladt, förrän renen i840 fullt
☙ språng kom henne till möte. Trogen sitt löfte ❧
kom gumman841 nu för att afbörda sin skuld
och842 gjorde i och för detta ändamål en resa af
omkring 200 verst. Jag förmodar att detta offer
gällde undergöraren Nikolaus843 eller Mikola,
såsom han af Samojederna benämnes, ty detta
helgon dyrkas till och med af oomvända Samojeder såsom en mäktig Gud.844
Bland de Samojeder, som ifrån tundran
anlände till Pustosersk träffade jag aldrig någon
så nykter individ, att jag hade845 kunnat antaga
honom i min tjenst, men det lände mig dock till
484
Itineraria 4osa 1841_44.indd 484
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
stor båtnad att dagligen få samtala med personer ifrån skilda orter angående846 lifvet och sederna på tundran. Wid mina språkliga studier
begagnade jag mig mest af några Tiggar-Samojeder, som hade uppslagit sina tält invid de Pustoserska byarna. Äfven rådfrågade jag847 ofta så
☙ väl i detta ❧ som848 många andra afseenden en
Samojedisk kolonist, hvilken849 war ett ljus
bland sitt folk och wida frejdad genom de tragiska öden850, han genomgått. Först hade han
såsom ett litet barn blifvit af sin moder bortsåld
åt en Rysse för 1 pud mjöl och sedermera, liksom en annan handelswara, gått ifrån hand till
hand, tills han wid åtta års ålder kommit i tjenst
hos en på Bolschesemelska tundran nomadiserande Rysse. Samojeden skildra[de]851 denna
sin nya husbonde såsom en hård och sniken
man, hvilken tvingade honom att halfnaken
och med knapp föda dag och natt wakta sina
renar. Ifrån detta träldomsok blef gossen likwäl
efter någon tid förlöst af en Ispravnik, som un☙ der en852 inspektions-resa på853 ❧ tundran854
hade kommit att fästa sin uppmärksamhet wid
honom i anledning af hans usla drägt och ömkliga utseende. Efter att hafwa gjort sig underrättad om den855 öfwergifna gossens sorgliga
läge beslöt Ispravniken att taga honom856 i sin
wård och gifwa honom ungefär samma uppfostran som sina egna barn. Olyckligtwis blef
Ispravniken snart skild ifrån sin tjenst och lemnade orten, hvarpå Samojed-pilten åter råkade
på tiggarstråt. Något mera till åren kommen
☙ hade han i rusets yra sålt857 sig till rekryt, ❧
men såsom sjuklig och till krigstjenst oduglig
genast åter kommit på fri fot. Derpå hade han
wankat någon858 tid såsom tjenare kring tundrorna och slutligen bosatt sig uti en liten859,
angående ǁ och
jag […] i ǁ jag i
som ǁ 1. afs[eende] ǁ 2. och
hvilken ǁ som
öden ǁ <-->
Castrén left the last syllable out
at the turn of the pages. Added in
Castrén 1852b: 248.
en ǁ 1. sin ǁ 2. <-->
på ǁ fick
tundran […] Ispravniken att ǁ 1. tundran fäste ǁ 2. tundran händelsewis
fästade ǁ 3. tundran händelsewis
hade fästat sin uppmärksamhet wid
hans usla drägt och bedröfliga utseende. Ispravniken twang den snikna
husbonden att ǁ 4.
tundran händelsewi[s]
den […] gossens ǁ det öfwergifna
barnets
honom […] wård ǁ 1. honom i sin
tjenst ǁ 2. gossen i sin wård
sålt ǁ gifvit
någon tid ǁ länge
liten […] der ǁ rysk by nära Pustosersk. Här
485
Itineraria 4osa 1841_44.indd 485
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
mindre […] bibehållit ǁ mindre bibehållit
genom […] tillhörde ǁ tillhörde
naturligtvis […] förbehållsamma
ǁ äro skygga af naturen och emot
främ<lin>[gar]
Det […] esomoftast ǁ 1. Jag hade
önskat oftare ǁ 2. Jag hade haft för
afs[igt]
färder ǁ 1. <--> ǁ 2. ut[flygter]
oblid ǁ ~ på tundrorna
kunde ǁ s[åg]
nyss verkställda ǁ nästföregående
förespådde […] stormar ǁ 1. hotade
mig med ännu svårare stormar, ty ǁ
2. hotade mig med ännu svårare
stormar. I sjelfwa werket fick
besök ǁ oförmodadt ~
den […] häftighet ǁ den häftighet,
att
nyfikenheten […] fria ǁ påklädde
mali[tsan]
nära Pustosersk belägen by, der han timrat sig
en stuga och gift sig med en Ryssinna, men icke
dess mindre860 twertemot det vanliga förhållandet bibehållit sin kärlek till den nation, han
genom börden tillhörde861.
Denna person behöll jag flera weckor i
min tjenst och begagnade honom med fördel såsom förespråkare hos de ifrån tundran dagligen
ankommande Samojeder, hvilka naturligtvis862
i sitt förhållande till mig, såsom främling och
embetsman, woro mycket skygga och förbehållsamma. Stundom anställde jag äfven i sällskap
med samma min mentor smärre utflygter till de
☙ närmast belägna ❧ Samojed-tälten. Det863 låg i
min plan att esomoftast förnya dessa för mig
högst lärorika färder864, men de oupphörliga
stormarna hindrade mig att utföra denna föresats. Wintern war detta år så oblid865, att sjelfwa Samojederna beskärmade sig deröfwer och
plägade tacka Gud, då owädret ej war desto svårare, än att de kunde866 se renarna framför sina
slädor. Att detta icke alltid är fallet på tundran,
derom hade jag äfwen sjelf förwärfwat mig en
bedröflig erfarenhet under min nyss867 verkställda resa till Pustosersk. Det war länge min
tro, att jag under denna resa pröfwat tundrornas värsta oväder, men innewånarena i
Pustosersk förespådde868 ännu svårare stormar,
☙ och deras spådom gick äfwen i fullbordan. ❧ Tidigt en morgon erhöll jag ett besök869 af min
hyreswärd, som rådde mig att för denna dag inställa min wanliga promenad, emedan stormen
enligt hans försäkran rasade med den870 utomordentligaste häftighet. Jag åtlydde ej denna
wälmenta warning, utan nyfikenheten871 dref
mig ut i det fria. Med mycken försigtighet klättrade jag utför trapporna och kom lyckligt ända
486
Itineraria 4osa 1841_44.indd 486
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
till det nedersta trappsteget. Hitintills hade huset lånat mig något skygd emot winden; men då
jag nu nedsteg på marken, kände jag att stormen war mig öfwermäktig och skyndade att
med båda händerna fatta tag i ledstången872. Nu
förestod mig en swår kamp med luftens osynliga andar.873 Det gälde blott att taga ett enda
☙ steg, men detta steg ❧ tog874 hela min kraft i
anspråk. Efter en förtviflad ansträngning lyckades det mig wäl att blifwa herre öfwer wädret,
men då jag återwände till kammare, woro mina
krafter så utmattade, att jag ej förmådde stiga i
min bädd, utan wanmäktig och nästan sanslös
neddignade på golfwet.
Under875 den Pustoserska himmelens
mulna hwalf uppehöll jag mig förtfarande, så
länge Samojeder ifrån tundran ännu wisade sig
i nejden. Men så snart de försvunnit, lemnade
äfwen jag denna ort och begaf mig till en 250
verst sydligare belägen Rysk by, benämnd
Ustzylmsk876, hvarest Tundra-Samojeder ännu
☙ sades uppehålla sig. Min färd till Ustzylmsk ❧
gick877 uppför Petschora genom en nejd så öde
och tom, att den enligt härwarande presterskapets försäkran ej878 kan hafwa blifwit skapad
af wår herre, utan tillkommit först efter syndafloden. Här finnes föga af det slags skapelser,
som föryngra sig och lefwa upp i nya slägten879, ja man finner här nästan inga skapelser.
Jorden består till det mesta af sanka, lågländta
tundror och när880 i sitt inre en is, som förqwäfwer nästan all vegetation. Åtminstone ser
man i denna nejd inga ordentliga träd, utan
blott här och der wid stränderna ett spår af täta
widebuskar, och af sådan anledning nödgas innewånarena i Pustosersk begagna drifwed till
eldning af sina rum. Såsom jag redan förrut
Mscr: ledstängen; corrected according to Castrén 1852b: 249.
andar. Det gälde ǁ andar, och det
gällde
tog […] anspråk ǁ tog i anspråk
From here to the beginning of Castrén’s description of his journey
over the Urals, the text is based on
Castrén’s letter to F.J. Rabbe 3/15
Sept. 1843, part of which was published in Hf. Mbl. 18–19/1844 (Castrén 1844b). However, Castrén rewrote it almost completely. The
parts of the letter published in Castrén 1844b and 1852b are published
on p. 570–577 and the whole letter
can be found in the volume of Castrén’s letters in this series.
Ustˈ-Cilˈma (Ru.)/Čil ́imdin (Komi)
is situated at the point where the
River Cilˈma discharges into the
Pečora, N65°26′2″ E52°9′12″. It was
founded in 1542. Лисовскiй 1902.
(TS)
gick […] tom ǁ 1. gick genom en
nejd ǁ 2. gick uppför Petschora genom en nejd ǁ 3. gick uppför
Petschora genom en öde och obebodd nejd
ej ǁ om[öjligen]
slägten ǁ gestalten
när […] vegetation ǁ 1. bär ǁ 2. höljer
i sitt inre en is, hwarur inga blommor spira
487
Itineraria 4osa 1841_44.indd 487
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
trifwas ǁ s
betydligt ǁ i betydlig mon
stundom ǁ här
skall ǁ frodas
en min skjutsbondes ǁ en af mina
skjutskarlars
It is a commonly known tradition
that Judas hung himself from an aspen tree (Populus tremula) after betraying Jesus. It has also been told
that Jesus was crucified on a cross
made of aspen. Relve 2002: 52–53.
(TS)
hafwa ǁ finnas
möjliggöra ǁ 1. åstadkomma ǁ 2. <-->
bad- […] rökstugor ǁ rökstugor
kokar […] nattherberge ǁ hvilar sina
hästar,
en […] ǁ små <-->
anses […] icke ǁ 1. ej ǁ 2. anses ej
anmärkt, ❧ will icke engång stenen trifwas881
wid stränderna af Petschora, utan de innehålla
hufwudsakligen lera. Wid flodens nedersta lopp
äro de mycket låga, men längre uppför floden
resa de sig betydligt882 och bilda stundom883
rätt ansenliga höjder. I den mon elfstränderna
höja sig, i samma mon tilltager äfwen vegetationen, och redan i trakten af Ustzylmsk, skall884
enligt en885 min skjutsbondes försäkran ”hvarje
trädslag frodas”, såsom granen, tallen, björken,
wideträdet, alen, häggen, rönnen, för att ej tala
om den föraktade aspen, hwarwid enligt samma skjutsbondes utsago Judas skall hafva hängt
sig.886
Bland de djurslag, som talrikt uppehålla
sig i trakten af nedra Petschora, förtjena i synnerhet snöriporna att omtalas, och det af föl☙ jan❧de anledning. Emellan Pustosersk och
Ustzylmsk hafwa887 ännu inga fasta bebyggare
nedsatt sig, emedan hvar och en, som ärnar göra
sin lycka i denna region, hellst styr sin bräckliga
skuta till Pustosersk, der han onekligen kan bereda sig en säkrare bergning dels genom hafsfänge, dels äfwen genom renjagt, nb. i Samojedernas tama hjordar. För att likwäl möjliggöra888
en kommunikation emellan ifrågawarande byar
har man vid stränderna af Petschora uppbygt
några små bad-889 eller rökstugor, i hvilka den
resande kokar890 sin fisk och tager nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa stugor inrymma tidtals en891 talrik mängd Ryska
jägare, som gillra ut snaror för snöripor. Här på
orten står wisserligen ripan i mera dåligt anseende, och det anses892 just icke för någon storar☙ tad spekulation att begifva sig ❧ på ett afstånd
af flera hundrade verst för att fånga ripor; men
säkert är dock, att ripfångaren får sin möda wäl
☙
488
Itineraria 4osa 1841_44.indd 488
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
betald. Det händer ofta, att han på en enda dag
löser ur sina snaror hundrade ripor, och likwäl
bortsofwer893 han en stor del af dagen på
badstu-lafwen, drömmande om lycklig fångst.
Men då sömnen tryter honom, roar han sig och
sina kamrater med sånger och sagoberättelser.
Bland dessa ripfångare färdades jag i894
nära en weckas dagar med ett par eländiga hästar och anlände i början på April till den förrberörda byn Ustzylmsk, som räknar sin tillwaro
ända ifrån Tsar Iwan den stränges895 tid och bebos af de råaste och mest hårdnackade raskolniker, jag någonsin sett.896 Utan att känna ett enda
☙ af tio897 Guds bud, lefvande ❧ i fylleri, otukt,
lättja och kif hålla de sig för898 wida bättre än
andra syndare och inbilla sig, att wår herre utkorat blott dem till sin himmel, för det de korsa
sig899 med tummen, ring- och lillfingret, buga sig
för fula och utslitna helgonbilder, kalla Frälsaren
Isos och aldrig besöka Guds hus. Att fördöma900
annat folk, detta har901 i alla tider warit sekterismens fröjd, detta är den boja, hvari det andliga
högmodet städse snärjer sig och ger tillkänna,
hwars andas barn hon902 är. Raskolnikerna903 i
Ustzylmsk gingo i sitt sekteriska öfwermod ända
derhän, att de icke blott förkättrade den rättrogna grekiska kyrkans anhängare, utan till och
☙ med sina egna trosförwandter, ❧ så framt deras
lära ej till alla delar öfwerensstämde med den i
Ustzylmsk rådande. Ej under då, att jag såsom904
en anhängare af den protestantiska läran, blef
illa ansedd af dessa den rena lärans kämpar. De
utmålade mig såsom en trollkarl, mordbrännare,
förgiftare905 af floder och brunnar, de påstodo
att jag lefde i förbund med onda andar och att
jag med deras biträde906 hade i Ustzylmsk
tillwägabragt många förskräckliga saker.
bortsofwer ǁ tillbringar
i ǁ en
Ivan IV the Terrible (1530–1584),
Grand Duke of Moscow and Tsar
of Russia in 1533–1584. Nenonen –
Teerijoki 1998: 844–845. (TS)
See also Castrén’s other descriptions of the Starovery or Raskolniks both from this journey and
from Karelia in 1839 (p. 260–261,
390–395, 399, 401). Ustˈ-Cilˈma and
Pustozërsk were among the most
important centres of all the Russian
Old Believers. Pentikäinen – Raudalainen 1999: 43–44; Vlasov 1999:
67. (TS)
tio […] bud ǁ Guds bud
för […] ǁ icke blott
sig med ǁ 1. me[d] ǁ 2. sig för
fördöma ǁ fördömma
har […] sekterismens ǁ 1. är sekterismens ǁ 2. har alltid
hon ǁ han
Raskolnikerna […] trosförwandter ǁ
Raskolnikerna i Ustzylmsk gingo i
sitt sekteriska öfwermod ända derhän, att de icke tillochmed förkättrade sina grekiska egna trosförwandter, så framt
såsom ǁ som
förgiftare ǁ och
biträde ǁ tillhjelp
489
Itineraria 4osa 1841_44.indd 489
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
låtit […] jemte ǁ skall hafva åtföljt af
under […] ǁ 1. och ǁ 2. samt
med […] sett ǁ sett
hwarefter det åter ǁ men derifrån
störtat in i ǁ instörtat i
Up to here the text is based on Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843
(see Appendix 8.3 on p. 578–579
as well as the volume of letters).
See also Castrén’s letter to Rabbe,
19 Apr./1 May 1843, where Castrén
related that he was even accused of
burning down the towns of Kazanˈ
and Permˈ. In the latter letter Castrén also described other events not
included in the published description. See also p. 657. (TS)
Om […] person ǁ 1. Om dessa och
många andra likabeskaffade rykten ǁ 2. Många sådana rykten hade
i Ustzylmsk blifwit satta i omlopp
angående min person
dagliga ǁ <-->
beklädde ǁ der ~
soldat ǁ militär
fosterland ǁ 1. s ǁ 2. fosterjord
bemödade […] att ǁ sökte
han wille ǁ wille
instänga ǁ alldeles ~
wille öfwerlemna ǁ öfwerlemnade
Sålunda berättade man, att jag medelst gräfning
i snön hade åstadkommit ett underjordiskt skri,
som låtit907 höra sig jemte dunder och blixt under908 loppet af flera dygn. Derpå skall jorden
hafwa öppnat sig och ett behornadt widunder
uppstigit ur dess sköte. Detta widunder hade
många personer med909 egna ögon sett uppfa☙ ra ❧ till molnen, hwarefter910 det åter nedsänkt
sig och med ett förfärligt läte störtat911 in i
Petschora-floden.912
Om913 de mångfaldiga rykten, hvilka i
Ustzylmsk hade blifvit satta i omlopp angående
min kätterska person, erhöll jag dagliga914 rapporter genom en Grusinsk Furste, som war bosatt i denna by och beklädde915 ett forstmestar-embete. Tillförene hade han i egenskap af
rysk soldat916 uppehållit sig många år i Finland
och derunder fattat mycken kärlek till mitt fosterland917. I åtänkan af det goda bemötande han
hos oss åtnjutit, omfattade han mig med en ut☙ märkt wälwilja, besökte ❧ mig dagligen och bemödade918 sig om att på allt sätt förljufwa min
wistelse på denna oangenäma ort. En dag såg
jag honom redan kl[ockan] 6 om morgonen inträda i min kammare, full af ångest och förskräckelse. Orsaken till detta tidiga besök war
följande. Enligt inlupen rapport hade 25 raskolniker under nattens lopp warit församlade i
bya-stugan och öfwerlagt, hvad de med mig borde företaga sig. Fursten tycktes wara medwetande af deras fattade beslut, men han919 wille ej
underrätta mig derom, utan gaf mig endast det
wänliga råd, att jag antingen borde instänga920
mig på min kammare, eller åtminstone icke annorlunda än till häst och under betäckning af
twenne handfasta karlar, dem han wille921
öfwerlemna till min disposition, företaga mig
490
Itineraria 4osa 1841_44.indd 490
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
promenader ut i det fria. Trotts denna warning
begaf ❧ jag mig på wanlig tid helt allena och till
fots ut på gatan, wandrade med trygghet fram
min wäg, och922 kunde omöjligen tro, att någon
fara skulle möta midt på ljusa dagen. Men i en
hast ser jag en talrik mängd berusade menniskor
med wild uppsyn springa ut ifrån en krog och
fästa923 på mig sina gluppska blickar. Innan kort
såg jag mig omringad af denna924 svärm, som
till det minsta bestod af 25 personer, bland hvilka äfven funnos några qvinnor. Under ett wildt
skri fattade de mig i malitsan och började slita
mig hvar åt sitt håll. De hade försigtigtwis först
tagit mina armar i beslag, men efter en förtwiflad
ansträngning lyckades det mig att frigöra925 den
högra armen; och då jag nu under ett utrop af
vrede höjde den i luften, såg jag hela svärmen,
☙ lik en uppskrämd fårskock, taga till ❧ flygten
och fördölja926 sig i de närmaste husen. Härpå
fick jag tillbringa min dag i ostörd ro, men till
natten hade man omkring mitt qvarter utsatt en
patrull, som tasslade under mitt fönster allt intill
morgonen och injagade927 hos mig den fruktan,
att man beslutit anfalla928 mig på min kammare
under nattens mörker. Medan jag under ängslan
och oro afbidade detta anfall, hörde jag dörren
till farstugan öppnas och en person med sakta
steg gå utför trappan. Jag smög mig nu helt sakta till fönstret och warseblef929 tre personer, af
hvilka twenne woro försedda med bössor, men
den tredje, som troligen war min husbonde,
tycktes wara obewäpnad. Jag befarade att den
sistnämnde skulle åt930 de bewäpnade männen
☙ öppna wägen till min kammare, ❧ och ställde
mig i förswarsskick bakom dörrposten, men
snart hörde jag husbonden återwända till sin
stuga och lemna931 patrullen ut på gården.
☙
och ǁ <sam[t]>
fästa på mig ǁ fästa
denna svärm ǁ hela svärmen
frigöra ǁ göra
fördölja ǁ gömma
injagade […] fruktan ǁ i nattens
mörker uppwäckte i mitt sinne
många slags farhågor
anfalla ǁ öfwerfalla
warseblef ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ i månskenet
åt […] öppna ǁ öppna patru[llen]
lemna patrullen ǁ patrullen
491
Itineraria 4osa 1841_44.indd 491
21.8.2019 16:05:39
�Itineraria
att ǁ om
om nätterna ǁ 1. under nattens mörker ǁ 2. i nattens mörker
brunnar, […] och ǁ brunnar och
det yttersta ǁ wåldsamheter
längre ǁ p[romenad]
mitt ǁ att
wäg […] byn ǁ wäg
skock […] mig ǁ folkskock ansåg jag
w<ä>
den […] ǁ för ~
sedan jag kommit ǁ då jag kom
ledde […] skocken ǁ 1. war obewakad ǁ 2. ledde förbi hopen
Jag […] ǁ Utan betänkande
massan […] rop ǁ 1. hopen ett wildt
skri ǁ 2. hopen ett högljudt rop
och ǁ som
Cf. Castrén’s letter to Rabbe 3/15
Sept. 1843 (Appendix 8.2).
jag genast ǁ jag
At N65°0′39″ E53°54′53″.
en […] by ǁ en stor, af Syrjäner bebodd by
The River Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi)
runs into the Pečora at Ustˈ-Ižma,
N65°19′18″ E52°54′36″. (TS)
Såsom jag sedermera erfor, skall det ej hafva varit patrullens mening att bryta sig in i mitt rum,
utan endast i den händelse anfalla mig, att932 jag
under nattens lopp lemnade min kammare. Ryktet hade förkunnat, att jag om933 nätterna
plägade gifwa mig åstad för att förgifta byns
brunnar,934 förderfva åkerfälten och bestryka
husen med ett ämne, som under sommaren skulle antändas af solens strålar, och man wille öfvertyga sig om sanningen af detta rykte, förrän
man skred till det935 yttersta. Efter en genomvakad natt företog jag mig den följande morgonen
en längre936 promenad ut på Petschora, i afsigt
att wederqvicka mitt937 nedstämda sinne och
☙ uppfriska mina krafter. När jag ❧ återwände
ifrån denna promenad, såg jag min wäg938 till
byn tillspärrad af en folkskock, som helt säkert
bestod af flera hundrade personer. Att träda
midt i denna skock939 syntes mig äfwentyrligt,
men ännu mera äfwentyrligt hade det warit att
wända om, emedan min wisade fruktan skulle
hafva gifvit den940 wilda massan ett förökadt
mod. Jag trädde derföre dristigt fram, redo att
möta det wärsta, men sedan941 jag kommit helt
nära folkskocken, warseblef jag en smal gångstig, som ledde942 förbi hela skocken och ginade
till mitt qvarter. Jag943 beslöt att följa denna
ginwäg, ilade fram med snabba steg och kom
lyckligt förbi folkmassan, förrän den hunnit besinna sig på en ny anfallsplan. I sin förbittring
☙ upphof nu hela den för❧samlade massan944 ett
högljudt rop, och945 detta war enda yttringen af
denna massas hjeltemod.
Återkommen946 till mitt logis beställde
947 genast hästar och befann mig redan efter
jag
en timme på wägen till Ishemsk948. Detta är
namnet på en949 stor by wid Ishma-floden950,
492
Itineraria 4osa 1841_44.indd 492
21.8.2019 16:05:39
�Lapland, Russia and Siberia –
som bebos af Syrjäner och är belägen 100951
verst söderom Ustzylmsk. Wid ankomsten till
denna för sin gästwänlighet prisade by wäckte
det min förwåning, att jag härstädes952 med
godo ej kunde få mig tak öfwer hufwudet, utan
för detta ändamål nödgades taga min tillflygt till
en på stället boende embetsman, som efter genomläsningen af mina dokumenter twang en af
byns innewånare att för mig upplåta sina dörrar.953 Denna gensträfwighet från de godmodiga
Syrjänernas sida wäckte hos954 mig den förmodan, att ryktet om mina egenskaper redan hun☙ nit utbreda sig ❧ ända till Ishemsk, och det wisade sig äfwen snart, att min förmodan icke war
ogrundad. Redan dagen efter min ankomst till
byn blef jag af den nyssnämnda embetsmannen,
som lyckligtwis war en ganska fördomsfri person, inbjuden att åskåda, huru den onde dref sitt
spel i en fattig Syrjäns stuga. Jag åtföljde honom
med nöje, icke blott för att få bewittna den lilla
roligheten, utan äfwen i hopp att kunna i någon
mon inverka på den vidskepliga mängden och
skingra de fördomar, man om955 mig hyste.
Komna956 till det förtrollade stället funno wi
utanför stugan en talrik folksamling och i dess
midt en prest, som war klädd i sin högtidligaste
☙ embetsdrägt och bar krucifixet i handen. ❧ Presten kom oss till möte och omtalade med bäfwan
de förskräckliga händelser, som under natten
hade tilldragit957 sig i stugan. En malitsa och958
en renhud hade företagit sig att wandra ned från
ugnslafven, en sax hade af en osynlig hand blifvit kastad ifrån ena wäggen till den andra, en
wattenså hade råkat i gungning o. s. v. Syrjänerna trodde naturligtwis att jag hade åstadkommit
alla dessa hexerier, och denna tro hade så mycket
fastare rotfästat sig hos de959 här församlade
100 ǁ wid[pass]
härstädes med godo ǁ god<-->
In his letter to Sjögren on 3/15 April
1846, Castrén, however, makes the
reader understand that he stayed
with a local police chief called
Jakubovič, which conflicts somewhat with what he writes here.
Castrén recalled this later, because having arrived in Krasnojarsk he met Mrs. Jakubovič’s parents there. Their meetings is described by Castrén’s travel companion J.R. Bergstadi in his travel
diary. Rancken 1884: 88–89, quoted
on p. 1117–1118 of this volume; Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 April
1846 (see the volume of letters in
this series). (TS)
hos […] ǁ f[örmodan]
om mig hyste ǁ hyste om mig
Komna […] folksamling ǁ 1. Komna
ǁ 2. Wi begåfwo oss således till det
förtrollade stället och funno utanför stugan en talrik folksamling
tilldragit sig ǁ timat
och […] ned ǁ hade nedf[allit]
de […] försäkrat dem ǁ 1. dem, som
en af de här församlade åskådarena
ǁ 2. dem, som en af byns innewånare skall hafva försäkrat för de här
församlade åskådarena
493
Itineraria 4osa 1841_44.indd 493
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
hexerier ǁ händelser
nämnda ǁ dessa
legat […] ǁ under
ugnen […] nedkastat ǁ 1. ugnen
och ǁ 2. ugnen samt derifrån nedkastat sin ǁ 3. ugnen. Plågad
af […] qvarlemnad ǁ qvarlemnad
den […] warit ǁ och troligen der warit
Mscr: wattsån, corrected in Castrén
1852b: 256.
These phenomena related to Castrén are a typical example of a poltergeist, commonly known in different cultures and explained by
the local people with features familiar to them from other contexts
of their lives. Klemettinen 1996. (TS)
hade bragt ǁ bragt
i […] natt ǁ 1. nu waka natten om i
stugan ǁ 2. genom
under åkallande ǁ 1. och åkalla ǁ 2.
samt åkalla
af […] ǁ äfven
åskådarena, som en af byns innewånare försäkrat dem, att han warit i tillfälle att se mina händer och fötter och funnit dem wara smidda af
jern. För att bringa det widskepliga folket på
bättre tankar, begaf jag mig tillika med embets☙ mannen ❧ in i stugan, der wi anställde en noggrann undersökning af de under nattens lopp
timade hexerier960. Härwid uppdagade wi efter
många förfrågningar, att de flesta bland nämnda961 hexerier hade blifwit föranledda af en
wansinnig person, som legat962 öfwer natten
ofwanpå ugnen963 och i anseende till den der rådande hettan nedkastat både renhuden och malitsan, hvilka tjenat honom till sängkläder.
Äfwen saxen hade enligt wärdinanns försäkran
blifwit den nästföregående aftonen af964 henne
qvarlemnad på ugnen, den965 hade troligen här
warit den wansinnige i wägen och af honom
blifvit nedslängd med en sådan kraft, att dess
spets djupt inträngt i den motsatta wäggen. Med
watt[en]sån966 war det åter så beskaffadt, att
den hvilade på en lös tilja och kom i rörelse, så
☙ ofta någon ❧ steg på tiljan.967
Till en sådan obetydlighet reducerade sig
nu de förmenta hexerierna, som hade968 bragt i
rörelse en stor del af den Ishemska befolkningen och förmått presten att i969 stugan genomwaka en hel natt, under970 åkallande af Guds
bistånd emot den ondes arga stämplingar. Men
huru handgripligt orsaken till nämnda häxerier
af971 mig och embetsmannen äfwen framställdes för bönderna, så litade de icke mycket till
wåra ord, utan fortforo allt framgent att betrakta mig med misstänksamma blickar. Det hjelpte
ej, att embetsmannen och hans fru samt flera
ansedda bönder i byn med wärme åtogo sig mitt
förswar; den stora hopen såg i mig blott en
494
Itineraria 4osa 1841_44.indd 494
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
trollkarl och gudsförnekare. Detta972 oaktadt
fick jag i Ishemsk ostörd idka mina studier under den långa menförstiden. Jag sysselsatte mig
☙ dels med den Ishem❧ska dialekten af Samojediskan, dels äfwen med det Syrjänska språket.
Derjemte bemödade jag mig om att förskaffa973
mig några upplysningar om Syrjänerna[s]974
nationella egenheter; men i detta afseende war
dock föga att skörda, emedan de Ishemska Syrjänerna både till religion, seder och lefnadssätt
på det närmaste öfwerensstämma med ortens
Ryska befolkning. Sjelfva975 grunddragen i den
Syrjänska national-karaktären röja likwäl ännu
en omisskännelig slägtskap med Finnarnes och
hela den Finska stammens, hvartill äfwen Syrjänerna höra. Betänksamhet, allwar och flärdlöshet976, godmodighet, redlighet och ordhållighet
äro de dygder, hvilka företrädeswis äfven977
tillskrifwas Syrjänerna, liksom å978 andra sidan
☙ slughet, ❧ misstänksamhet och afvundsamhet
anses utgöra deras förnämsta, medfödda979 lyten. Bland Syrjänernas mindre wackra, ehuru
icke980 så mycket i sjelfva national-karaktären981, som982 ej mera i folkets lägre kultur-tillstånd grundade egenskaper förtjenar äfwen
omnämnas, att mannen lägger på qvinnans axlar allt, som han sjelf vore förpligtad att bära
och aktar till och med sin egen maka lika med
en trälinna.983 Syrjänens ringa aktning för
qvinnan röjer sig redan i det ömsesidiga förhållande, hvari bruden och brudgummen träda
till984 hvarandra på sjelfwa bröllopet. Här måste bruden i alla gästernas närwaro qwäda en
sång, deri hon under tårar och bugningar beder
brudgummen förbarma sig öfwer hennes wärdelösa tillstånd och taga henne till sin äkta hustru. Meningen härmed är naturligtwis den,
Detta oaktadt ǁ Emellertid
förskaffa ǁ utforska
Corrected in Castrén 1852b: 257.
The text from here to the beginning of the wedding songs below is
based on Castrén’s letter to Rabbe
3/15 Sept. 1843, published partly in
Hf. Mbl. 18/1844 (Castrén 1844b).
flärdlöshet, godmodighet ǁ flärdlöshet
äfven tillskrifwas ǁ tillskrifwas
å andra […] ǁ äfwen deras öfriga
stamförwandter
medfödda lyten ǁ 1. lyten ǁ 2. förnämsta lyten
icke […[ sjelfva ǁ 1. icke i sjelfwa ǁ 2.
mindre i sjelfwa
national-karaktären ǁ nationalch[arakteren]
som ej ǁ än i
Castrén described this more extensively in his letter to Rabbe, 11/23
June 1843. See the volume of letters
in this series. (TS)
till hvarandra ǁ under sjelfwa bröllopet
495
Itineraria 4osa 1841_44.indd 495
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
att […] sig för ǁ mannen af bruden
skall erkännas såsom
för ǁ såsom
make ǁ unga m[ake]
bröllop ǁ f
Changes in the footnote:
en slags ǁ ett slags
rythmisk ǁ rhyth[misk]
The song is not included in Castrén’s letter to Rabbe.
☙
att985 ❧ bruden ej måtte yfwas deröfwer, att
mannen anhållit om hennes hand, utan erkänna
sig för986 hans ödmjuka trälinna. I samma mening måste äfwen bruden efter vigsel-ceremonin afkläda sin make987. Wid ett Syrjänskt bröllop988 förekomma dessutom ännu många andra
om qvinnans förtryck och djupa förnedring
wittnande bruk, men i stället för dem will jag
här anföra ett par qwäden, som af bruden och
hennes medhjelparinnor afsjunges under bröllopet.v 989
1. 990
☙ ❧
Tog man fritt min fria vilja,
Tog man ömt min warma ömhet,
Snärjde man mitt unga hufvud
Fasthöll mina gyllne lockar,
ledde mig med wid fingerspetsen?
O min fostrare, min fader,
O min mor, min fostrarinna,
Broder du, som falken modig,
Och min egen, ömma syster,
Hulda farbror, goda faster!
J så uttänkt och beslutet,
Att mitt hem jag måste lemna.
Nyss jag gick till gyllne bordet,
Tog en bägare, den fyllde,
Kringbar win åt alla gäster,
Såg derwid på hela skaran
Genom gyllne ögonbrynen,
Men min broder såg jag icke.
v. Den här begagnade Finska runo-methern tillhör
ej de Syrjänska sångerna, hvilka äro affattade i en
slags rythmisk prosa.
496
Itineraria 4osa 1841_44.indd 496
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
dunkla ǁ mörka
Wet ǁ Hör
snabbaste ǁ sto [största]
☙ ❧
Borta är den glada falken,
Sitter hän på svarta tundran,
Wid en wik af dunkla991 hafvet,
Under Urals höga hällar.
Skynda hit, min ädle broder,
Wet992 du ej, att jag nu skickas
Bort ifrån det gyllne hemmet?
Kom, o kom min dyre broder
Närd wid samma moders sköte,
Kom att se min snara bortgång!
Wälj ur hjorden goda renar,
Sex de snabbaste993 och största,
Spänn dem för en stadig släde,
Och med starka remmar gördla,
Ila så i hast till hemmet.
Men om hundra tjugu floder,
Wårens floder skulle yfvas,
Skulle wägen för dig stänga,
Höj dig då till flyget som svanen
Eller som den lätta anden.
Goda fader, hulda moder!
Jag ju war en trogen tärna,
Som en son jag städse fostrats;
Hvarför skulle ni så skjuta
Bort den trogna tjenarinnan
Till en okänd fader, moder,
Obekanta bröder, systrar?
Hundrawis jag borde wara,
Borde jemt mitt hufvud böja
För att glädje hos dem finna.
Men om i det nya hemmet
Ingen glädje för mig blomstrar,
Will jag lefva uti minnet
af den sällhet, som jag ägde
Fordom hos min far och moder.
497
Itineraria 4osa 1841_44.indd 497
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
Change in the footnote: anförwandter ǁ brudgu[mens]
far ǁ mor
jag ǁ af er ~
Corrected in Castrén 1852b: 260.
kärlek ǁ ömhet
☙ ❧
2.
Du mitt lif, min goda fader!
Samla slägtens dubbla röttervi 994,
Red åt dem ett mål till qvällen,
Red ett gladt och muntert gästbud,
Bordet fyll med rika håfvor.
Moder du min fostrarinna!
Duka upp det bästa bordet,
Bordet med sin cederskifwa
Hopa derpå söta rätter,
Drycker ock af bästa slaget.
O mitt lif, min far995 och moder!
Som en son jag996 hit[t]ills997 fostrats,
Följt i allt min goda vilja;
Nu den sista dagen kommit,
Nu den sista stunden nalkas,
Då min goda vilja gäller,
Då jag om min kärlek998 råder,
Sitter som en ärad jungfru.
Allt hos mig, beklaganswärda,
Allt med denna dag försvinner,
Allt förblir hos far och moder,
vi. Med slägtens dubbla rötter förstås anförwandter
ifrån både brudgumens och brudens sida.
498
Itineraria 4osa 1841_44.indd 498
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
Mscr: Om, corrected in Castrén
1852b: 260.
☙ ❧
☙ ❧
Nu farväl, min glada ungdom.
Som en brodd mitt hem jag lemnar,
Lemnar stället, der jag städse
Haft en god och sorgfri näring,
Der jag granna kläder burit,
Fått min hvila ostörd njuta.
O min goda, milda moder!
Hwarför blef du wid mig ledsen,
Wid din trogna tjenarinna?
Njöt jag wäl för mycken näring,
Nötte ur för mycket kläder,
Då du gaf mig bort så tidigt?
O999 min mor, min fostrarinna!
Låt mig arma flicka gråta
Hundra tårar i sekunden,
Då jag allt nu måste lemna
All min fröjd hos far och moder.
Och j goda barndomswänner!
Hysen ej i hjertat wrede
Mot den arma, som er lemnar,
Som med gladt och sorgfritt sinne
Gick med er på gröna ängen,
Sen, hur allt jag måste lemna
Uti wårens första dagar,
Nu, då alla bäckar brusa,
Då de höga träden störta
och de fasta stenar remna,
På en tid, så sorgsna göken,
Wårens gök begynner qväda.
Tidigt qväder sorgsna göken,
Mera tidigt dock jag arma
Skall i nya hemmet qväda.
Far nu wäl, min far, min moder,
O farwäl min ungdomsglädje!
499
Itineraria 4osa 1841_44.indd 499
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
From here to mscr p. 561 again
based on Castrén’s letter to Rabbe
15 Sept. 1843, see p. 572–573.
Kolva is on a small river of the same
name near its confluence with the
River Usa, N65°57′47″ E57°21′42″.
(TS)
werkställde ǁ tillryggalade
en […] floden ǁ en till Kolw[a]
The River Usa runs into the Pečora
west of Kolva, at N65°57′54″
E56°56′2″. (TS)
sedermera ǁ och ~
In his letter to Rabbe 11/23 June
1843, Castrén mentioned that he
had not yet decided whether he
would continue directly from Kolva to Obdorsk or first go to Permˈ.
He explained that this depended on
the information he was to receive
from St Petersburg especially concerning Sjögren’s possible journey
to Siberia. See the volume of letters
in this series. (TS)
wägen […] på ǁ 1. fär[den] ǁ 2. resan
försiggick längs
de […] Ural-bergen ǁ det nordliga
Ural
boskapsskötsel ǁ åkerbr[uk]
Innewånarena […] fiskafänge ǁ Innewånarena i denna nejd äro ännu
till hälften nomader och jägare
hela denna ǁ denna
genom ǁ <->
Uti1000 Ishemsk och några andra till samma volost hörande byar uppehöll jag mig intill sednare hälften af Juni, då det åter blef mig möjligt att
fortsätta resan till Samojedernas gebit. Närmaste målet för min resa war en liten by wid namn
Kolwa1001, belägen på den Bolschesemelska
tundran, 400 verst ifrån Ishemsk. Denna resa
☙ werkställde1002 jag under ❧ loppet af 15 dygn i
en1003 ifrån Ishemsk till floden Uusa1004 afgående fiskarebåt. Min färd gick först utför floden
Ishma, sedermera1005 uppför Petschora och dess
biflod Uusa ända till Kolwa-flodens mynning.1006 Den wida största delen af wägen1007
tillryggalade jag på Petschoras böljor. Denna
flod kallas af Samojederna haf (jam) och hon
gör äwen skäl för namnet. Upptagande i sig alla
bifloder, som upprinna ifrån vestra sidan af
de1008 nordliga Ural-bergen, vidgar hon sig under sitt nedersta lopp till en bredd af tre verst
och på några ställen ännu derutöfwer. Liksom
Dwina tillryggalägger hon sin bana i ett jemnt
lopp; här och der forekomma wisserligen strida
ställen, men i min wäg fanns ingen enda fors.
☙ Floden säges wara fiskrik, dess stränder ❧ äro
wid medlersta loppet ganska frodiga, men för
åkerbruk säges de dock i anseende till klimatets
stränghet ej vara egnade. Deremot erbjuda de
ett godt tillfälle till boskapsskötsel1009, ehuru
denna näringsgren ännu hitintills icke gjort
några stora framsteg. Innewånarena1010, hvilka
i hela1011 denna nejd bestå af Syrjäner, lifnära
sig hufwudsakligen genom1012 jagt och fiskafänge. De lefva dock ej såsom nomader, utan
uppehålla sig i små byar, hvilka lyda under den
Ishemska volosten.
Wid medlersta Petschora wore i slutet af
Juni oändligen mycket att bemärka, beundra
500
Itineraria 4osa 1841_44.indd 500
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
och beprisas, såsom den majestätiska elfven,
wackra1013, skogbewuxna stränder, grönskande
ängar och holmar, den1014 djupa wildheten, den
mörka, melankoliska färgen, som i den höga
☙ norden hvilar ❧ öfwer gräset, skogarna och
sjelfva wattnet, det bländande skenet af någon
snödrifva1015, som under skygd af någon betydligare höjd förmått motstå solens glöd o. s. v;
men den som redan1016 lefwat någon1017 tid i
skötet af en så beskaffad skön natur, kan ej särdeles förtjusas deraf, åtminstone icke till den
grad, att han wore känslolös för de tusende
myggbett, som hvarje ögonblick falla på hans
lott. Tvertom aktar han för en hufvudsak att
värna sig emot detta onda, som med skäl kan
ställas i bredd med Egyptens sju1018 plågor.
Huru han härwid äfven må gå till wäga: antingen hölja sig med en hufva af tagel eller draga
sig1019 under balaganen (ett lärfttält, som här
under sommaren utgör ett vade mecum)1020, så
går han i begge fallen misste om naturens skönhet. Äfven solens här om sommaren odrägligt
brännande strålar förslöa sinnet och göra
☙ det1021 otill❧gängligt för intryck. För min del
kunde jag äfven på den grund icke ega någon
synnerlig uppmärksamhet åt den yttre naturen,
att jag ungefär på halfva wägen till Kolwa fick
min hufvudskål skadad genom ett oförmodadt
fall af masten. En underbar skickelse fogade likwäl så, att en af mina roddare råkade vara härwid tillstädes och i betydlig mon hejda styrkan
af slaget. Jag hade den Ryska Johannes1022 till
ära gifvit åt mina följeslagare en flaska
brännwin, och i samma ögonblick en af dem infann sig för att emottaga flaskan, inträffade det
fatala slaget, som hotade att i förtid afskära min
lifstråd.
wackra ǁ dess ~
den […] ǁ fåglarnas
snödrifva ǁ of
redan lefwat ǁ lefwat
någon tid ǁ några sommar
In the mscr, there is a question
mark above the word sju.
The real number of the plagues
of Egypt according to Exodus
7–10 was ten. Water was turned
into blood, and there were frogs,
lice, flies, diseased livestock, boils,
thunderstorms of hail and fire, locusts, darkness for three days and
the deaths of firstborn children. Bible, http://www.biblestudytools.com.
(TS)
sig ǁ sit[t]
The word balagan actually means a
temporary stage built e.g. at a market place for performing plays for
the public. Wikipedia: Балаган,
https://ru.wikipedia.org/wiki/Балаган. (TS)
det ǁ ~ resande
Midsummer Day (24 June) according to Old Style, i.e. 6 July New
Style. (TS)
501
Itineraria 4osa 1841_44.indd 501
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
utloppet […] namn ǁ den med samma namn
I denna ǁ I ett
dess ǁ <b>
hålla ǁ kunna ~
The pagination of the mscr jumps
here from p. 561 to 564. National Library of Finland pagination p. 564
is p. 42 in Castrén’s original numbering. It marks the end of one
notebook, and a new one begins
with page number 1.
Syrjänska ǁ Samojedis[ka]
i […] ǁ af
De […] studierna ǁ Mina Samojediska studier
vistelsen ǁ min vistelse
en […] underjorden ǁ 1. en vidskeplig fasa för underjorden och allt underjordiskt ǁ 2. en vidskeplig fasa
för den under ǁ 3. en fasa för det
underjordiska rummet
Cloudberry (Rubus chamaemorus),
a highly appreciated berry that
grows on bogs. Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/cloudberry. (TS)
VIII. ǁ IX.
In the travel report of 24 Dec. 1843,
(KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1) there is
an introduction preceding this paragraph: Under sitt lopp genom Archangelska Guvernementet beskrifwer
floden Petschora en båge, som i wester utgör gränsen för den Bolschesemelska tundran af Mesenska Samojed-landet. I norr begränsas nämnda
tundra af Ishafwet, i söder och öster
af Uralska bergskedjan. Den sydliga gränsen Tundrans sydliga gräns
uppgör wid berget Salja, som tillika
utgör gränspunkten för sjelfva det
Archangelska Guvernementet.
hos Ryssarne ǁ här ~
Bolschesemelska tundran ǁ KK Coll.
539.30.1: Bolschesemelska tundran
(тундра большеземельская)
Illa tilltygad af detta slag anlände jag i
början af Juli månad till den omförmäldta byn
Kolva, belägen några verst ofvanom utloppet1023 af den med samma namn betecknade flo☙ den. ❧ I nyssnämnda by finnes en för de
Bolschesemelska Samojedernas räkning nyligen
uppbygd kyrka, särskildta boningar för tvenne
prester och en djakon samt dessutom nio trånga
kyffen, som bebos af fattiga Samojeder, hvilka
till större delen antagit Syrjänernas språk och
lefnads-art. I1024 denna by nedsatte jag mig för
återstoden af sommaren och fick till min bostad
ett af dess1025 allra uslaste kyffen, der jag plågades både af hetta och fuktighet, af mygg, ohyra
och en gnällande barnskara. Ehuru wan att arbeta under mångfalldiga förhållanden hade jag
likwäl all möda att här hålla1026 mina tankar
tillsamman och måste ofta taga min tillflykt till
☙ en under kyffet befintelig källare.1027 ❧ I denna
underjordiska boning författade jag min Syrjänska1028 Grammatik, ehuru jag äfwen här
stördes i1029 min sysselsättning både af råttor
och möss. De1030 Samojediska studierna, hvilka
under vistelsen1031 i Kolwa utgjorde min
hufwudsak, nödgades jag bedrifva i det öfra
etaget, emedan mina läromestare hyste en1032
wiss fasa för underjorden och ogerna inträngde
i dess sköte. För öfrigt ströfwade jag alldagligen
kring skog och mark, sköt änder, plockade hjortron1033 och sökte med ett ord förse mig med en
bättre spis än den, som Samojederna plägade
uppduka för mitt bord.
502
Itineraria 4osa 1841_44.indd 502
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
VIII.1034
Den1035 omätliga landtsträcka, som hos1036
Ryssarne bär namnet af den Bolschesemelska
tundran1037, är fördelad emellan de under den
Pustoserska, Ustzylmska och Ishemska volosten
inskrifna1038 Samojeder på det sätt, att den
nordvestra hälften tillhör1039 Pustoserska och
Ustzylmska, den sydöstra1040 åter Ishemska
Samojeder. Det ligger1041 dock i sakens natur,
att Samojederna, såsom ett nomadiserande
folk, ej så noga iakttaga denna1042 gräns, utan
ströfwa dit hågen och yttre förhållanden drifva
dem1043. Också torde ifrågawarande fördelning
af tundran aldrig1044 hafva wunnit högwederbörlig1045 sanktion. Den säges wara bestämd af
landträtten1046 i Mesen på gjord hemställan af
☙ Syrjänska1047 bönder, hvilka, ❧ efter att1048 på
loflig och oloflig wäg hafva bemäktigat sig
de1049 Ishemska Samojedernas renar, äfven1050
måste söka att komma i besittning af deras betesmarker. De1051 gjorde wäl sin ansökning i
de1052 Ishemska Samojedernas namn och för
deras räkning, men då nämnda1053 Samojeder
nästan1054 inga renar äga och de öfriga enligt
landträttens beslut blefvo förbjudna att1055 öfverträda den förrberörda gränsen, så stadnade
naturligtvis den sydligare delen af tundran i
Syrjänernas1056 ego. Denna del utgöres egentligen1057 af det skogiga landet wid Uusa och dess
bifloder1058. Wintertiden1059 egnar sig denna
nejd förträffligt för renvården, emedan skogarna lemna ett skygd emot de häftiga stormwindarna, hvilka göra uppehället på tundrorna
wådligt1060 och icke blott för menniskorna,
utan äfven för sjelfwa renen. Men sommartiden kan1061 rendjuret med sin warma pels icke
inskrifna ǁ KK Coll. 539.30.1: inskrefna
tillhör ǁ KK Coll. 539.30.1: tilhör
sydöstra åter ǁ KK Coll. 539.30.1:
sydöstra
ligger dock ǁ KK Coll. 539.30.1: ligger
denna […] ströfwa ǁ KK Coll.
539.30.1: den utstakade gränsen; de
styra ströfwa
dem ǁ KK Coll. 539.30.1: ~ och låta
lika litet styra sin yttre, som sin
inre warelse
aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig
högwederbörlig sanktion ǁ KK Coll.
539.30.1: Högwederbörlig sanction
landträtten ǁ KK Coll. 539.30.1:
Landträtten
Syrjänska ǁ KK Coll. 539.30.1: Ishemska Syrjänska
att […] hafva ǁ KK Coll. 539.30.1: att
hafva
de […] Samojedernas ǁ KK Coll.
539.30.1: de Ishemske Samojedernes
äfven […] betesmarker ǁ KK Coll.
539.30.1: äfven ville komma i ego
besittning af deras land
De […] Syrjänernas ego. ǁ KK Coll.
539.30.1: De bönföllo wäl om södra
hälften af tundran för de Ishemske
Samojedernes räkning, men då
dessa nästan inga renar ega och de
öfriga Samojederne frånsades rättigheten att öfverträda den fastställ[da] i Mesen föreslagna och i
Mesen fastställda gränsen, så stadnade ganska naturligt nyssnämnda
hälft i Syrjänernes ego.
de Ishemska Samojedernas ǁ Samojedernas
nämnda ǁ nyssnämnda
nästan […] äga ǁ äga få eller nästan
inga renar
att ǁ af
Syrjänernas ǁ de
egentligen ǁ KK Coll. 539.30.1: bestämdare
503
Itineraria 4osa 1841_44.indd 503
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
Uusa […] bifloder ǁ KK Coll. 539.30.1:
”Uusa och dess bifloder”
Wintertiden […] rika skörden. ǁ KK
Coll. 539.30.1: Winter-tiden egna sig
skogiga nejder wäl för renwården,
emedan de lemna skygd emot windarne, hvilka på tundran rasa med
yttersta hastighet och samt göra
uppehället icke allenast wådligt och
plågosamt icke allenast för menniskan, utan äfven för rendjuret. Sommartiden kunna åter renarne icke
uthärda hettan i skogarne. Derföre
nödgas Syrjänerne sjelfve öfwerträda sin gräns och till sommaren förfoga sig ut på de svala tundrorna.
När hösten nalkas, maka de sig åter
sakteligen till skogarne. – Wid samma tid begifva sig från de Ishemska
byarne åtskilliga rikare Syrjäner,
hvilka sjelfva ej vårda sina renar
ifrån Ischma de Ishemska byarne
uppför Petschora och Uusa <----->
hjordarna till möte för att möta sina
hjordar och skörda winning.
wådligt ǁ ~ och plågsamt
kan rendjuret ǁ kunna renarna
förfoga ǁ draga
sakteligen ǁ åter
Ishemsk ǁ de till
taga […] renwården ǁ wårda sina renar
tundrorna ǁ KK Coll. 539.30.1: tundran
fjöllrackor […] o. s. v. ǁ KK Coll.
539.30.1: fjällrackor, fisk, fjäder m. m.
De Ishemska […] kolonister o. s. v. ǁ
KK Coll. 539.30.1: De Ishemske bönderne åtnöja sig ej med det lilla, som
deras vicarier eller legohjon kunnat insamla till och under hösten;
de resa ifrån tält till tält och göra
sig på ett eller annat vis till egare
af Samojedernes besparingar. Efter
winterns ankomst fortsätta somliga
resan ända till Sibirien och uppköpa
der enahanda waror af Samojeder
☙
uthärda hettan i skogsbydgden, och af ❧ sådan
anledning nödgas Syrjänerna wid sommarens
ankomst öfwerträda gränsorna för sina betesmarker och förfoga1062 sig till de svala, skoglösa tundrorna. När hösten åter nalkas, maka de
sig sakteligen1063 tillbaka till skogsregionen.
Samtidigt begifva sig ifrån Ishemsk1064 och
andra till samma volost hörande byar åtskilliga
rikare Syrjäner, hvilka sjelfwa ej taga1065 sig
någon befattning med renwården, uppför Uusa
och Petschora för att möta sina hjordar och inberga den rika skörden. Öfwerallt är hösten
den rätta bergningstiden. På tundrorna1066
skänker renstekar, renhudar, räfskinn, fjällrackor, fjäder o. s. v.1067 De1068 Ishemska bönderna
åtnöja sig ej med der lilla, som deras förwaltare1069 och legohjon kunnat insamla på1070
tundrorna; de resa sjelfwa om hösten ifrån tält
☙ till tält ❧ och göra sig äfven1071 på ett eller annat wis till egare af Samojedernas gjorda besparingar. Efter winterns ankomst fortsätta
somliga resan ända till Sibirien och uppköpa
der pelswerk af Ostjaker och Samojeder, mjöl af
Ryska kolonister o. s. v.1072
Med1073 en af dessa Sibiria-farare hade
jag under wistelsen i Ishemsk träffat öfverenskommelse om resesällskap till Obdorsk ifrån
den omförmäldta Samojed-kolonien Kolwa,
som [af]1074 Syrjänerna alltid pläga besökas i
förbifarten. I följe af denna öfwerenskommelse
anträdde jag den 4/16 September min Asiatiska
resa1075 i en farkost, som af Ryssarne benämnes
☙ kajuk1076 ❧ och består uti en större, däckad
skuta, som är bred i fören, stammen smal och
blott försedd med en enda mast.1077 De kajuk,
hvari jag werkställde min resa, ansågs för1078
den bästa i hela nejden, men jag1079 fann mig
504
Itineraria 4osa 1841_44.indd 504
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
dock icke fullkomligt tillfredsställd med denna
boning1080. I synnerhet plågade mig här en
wederwärdig stank, föranledd af sur fisk och
förskämdt kött, hvilka tjenade besättningen till
föda och derföre bewarades i öppna tunnor. Till
fartygets mindre förträffliga egenskaper hörde
☙ äfven den, att dess1081 däck ❧ war alldeles genomskinligt och läkande. För att i någon mon
skydda sig1082 emot höstens skurar, hade några – de förnämare om bord – försett sig med
små tält eller så1083 kallade balaganer. Sådana
funnos under däcket fyra. En1084 af dem tillhörde naturligtwis mig, en annan skutans egare,
en tredje hans brorson och dennes hustru; men
hvem tillhör wäl denna1085 balagan, som är
sammansydd af de rosiga shavlarna? Förmodligen en skönhet med rosiga kinder, men1086
denna skönhet wisar sig aldrig på däck. Sådant
röjer modesti, jungfrulig blygsel1087 och en naturlig fruktan för det råa sjöfolket. Wi skola i
det följande göra1088 hennes bekantskap.
Enligt1089 hwad jag redan förrut omnämnt, finnes i byn Kolwa en Samojedkyrka,
och1090 denna kyrka är inwigd i undergöraren
Nikolai namn. En tioårig erfarenhet har bekräftat, att den hel[ige] Nikolaus alltid1091 bereder
☙ medvind åt dem, som ❧ wid1092 förbiresan
vika af till Kolva och1093 kosta på sig en litania
i kyrkan. En ny bekräftelse på riktigheten af
nämnda erfarenhet war den märkwärdiga kasus1094, att winden vände sig till wår fördel
just1095 i samma ögonblick wi nådde kajuken.
Hela1096 den återstående delen af dagen fortfor
samma vind och wår färd skred muntert fram.
Den påföljande1097 dagen medförde snöslagg1098 och motwind. Wi1099 nödgades1100
således ligga för ankar, besättningen roade sig
och Ostjaker samt dessutom mjöl
af Rys de Ryske colonisterne, fisk af
Ostjakerne m. m. o. s. v.
förwaltare ǁ förb
på ǁ under
äfven på ǁ på
The text based on Castrén’s letter to
Rabbe of 15 Sept. 1843, ends here.
Med […] genomskinligt och läkande. ǁ
KK Coll. 539.30.1: Med en af dessa Sibiria-farare hade jag under min vistelse i Kolwa Ishma träffat öfverenskommelse om ett rese-sällskap till
Obdorsk ifrån den lilla Samojed-colonien Kolwa som ligger nära invid Kolwa-flodens utlopp till Uusa
och af Syrjänerne vanligen besökes
wid förbifarten. I grund af nämnda öfverenskommelse anträdde jag
den 4/16 September min Asia-resa.
Den war bestämd att till en början
för sig gå på en så kallad kajuk –
en rymlig, däckad skuta, bred i fören, i stammen smal, med en mast,
utan kajuta, utan pumpa. Dess däck
höjde sig nästan lika mycket öfver relingen, som skrået sänkte sig
derunder. Å ömse sidor om däcket
funnos <---> ledstänger, wid hvilka
man radat några bräder, för att bereda en communication emellan fören och backstammen. Wid sidan af
däcket fanns en glugg, som utgjorde ingången i skutan, hvilken likwäl
denna gång ej war så full lastad, att
man ju ej kunde krypa under däck
genom skutans främre ända. Kajuken, för att tala om dess inre egenskaper, var rutten, läck, lappad, genomsur och stinkande. Stanken ökades af sur fisk och förskämdt kött,
som tjenade besättningen till föda
under resan och derföre bewarades
i öppna tunnor. Däcket war öfwerallt genomskinligt och läkande, skutbottnet klibbigt och alla effecter
nedblötta.
505
Itineraria 4osa 1841_44.indd 505
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
af Syrjänerna ǁ Mscr: Syrjänerna,
preposition added in Castrén 1852b:
266.
resa i en ǁ resa. Den war
kajuk och består ǁ kajuk. Man förstår
med detta namn en rymlig, däckad skuta, som är bred i fören, stammen smal och blott försedd med en
mast. Å ömse sidor om däcket finnas ledstänger, h[vilka] wid hvilka
man radar några bräder, för att bereda en kommunikation emellan fören
och bakstammen, ty på det kullriga
däcket är passagen mycket besvärlig.
Wid sidan af fartyget finnes en glugg,
hvarigenom man kryper in i fartyget.
Pictured in Donner, Joakim – Janhunen 2014: 10. (TS)
för ǁ wara
jag fann ǁ 1. den ǁ 2. jag war
boning ǁ ~, ty den war halfrutten
dess däck ǁ däcket
sig emot ǁ KK Coll. 539.30.1: sig sjelfva emot
så kallade ǁ KK Coll. 539.30.1: här ~
En af dem ǁ KK Coll. 539.30.1: En
denna […] shavlarna ǁ KK Coll.
539.30.1: balaganen, som är sammansydd af de rosiga shavlarne
men […] däck. ǁ KK Coll. 539.30.1:
men wi wåga ej höja fliken af balaganen, och dess egarinna wisar sig
alldrig på däcken.
blygsel […] fruktan ǁ KK Coll.
539.30.1: blygsamhet och måhända
en wiss fruktan
göra hennes bekantskap ǁ KK Coll.
539.30.1: göra bekantskap
Enligt […] namn. ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojed-kyrkan i Kolwa är inwigd
uti Undergöraren Nikolai namn.
och […] inwigd ǁ som är inwigd
alltid ǁ KK Coll. 539.30.1: ovilkorligen ~
wid förbiresan ǁ i förbifarten
och […] kyrkan. ǁ KK Coll. 539.30.1:
och låta Presterne anställa Gudstjenst kosta på sig en litania i kyrkan.
med att spela durak1101, jag stod och wärmde
mig framför eldbrasan, som brann i fören af
kajuken. D[en]1102 18 Septemb[er]1103 nådde vi
med Nikolai tillhjelp mynningen af Synja1104,
en liten biflod, som ifrån1105 östra sidan infaller
i Uusa och angifves1106 vara belägen 40 verst
ifrån Kolva, 60 ifrån Petschora. Här böjde sig
Uusa åt norr, en god wind blåste upp ifrån1107
söder, och den tunga kajuken strök med lätthet
fram på de brusande böljorna. Den sydliga win☙ den förhjelpte1108 oss 90 verst ifrån ❧ Synja till
en större biflod Chirmor eller Adsjwa1109, hvarvid Uusa åter böjer sig åt öster. Ända hitintills1110 hade naturen warit ungefär sådan, jag
fann henne wid Petschora – rik på ängar och
skog wid1111 elfstränderna, men i det inre af landet uppfylld med sanka1112 kärr och sandhedar.
Öfverhufwud äro stränderna mycket låga, men
här och der anträffas likwäl upphöjdare ställen,
hvilka af1113 Syrjänerna benämnas tschelja1114.
Den rådande jordarten är lera, hvilken likwäl
wid Uusa aftager1115 högre uppför floden. Stenar äro högst sällsynta ända till Chirmors utlopp, men härifrån framåt börja de wisa sig här
och der wid stränderna. Några verst ofwanom
sistnämnda flod ser man till och med en ofantlig
klippa, som bär namnet Adak. Nu antager äfven
hela1116 den öfriga omgifningen ett förändradt
☙ utseende. Skogen glesnar ❧ och träden erhålla
en dvergartad karakter. Björken börjar förvandla sig till buske, granen förlorar sina grenar och söker dölja1117 sin nakenhet med en
mörk mossa. Det1118 allmännaste trädslaget är
widebusken, som wid stränderna bildar täta,
nästan1119 ogenomträngliga snår. Nejden1120 röjer med ett ord en stark benägenhet att öfvergå
till tundra.
506
Itineraria 4osa 1841_44.indd 506
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
Det1121 är klart att kulturen här ej mera
kan rotfästa sig, men en annan fråga är, huruwida icke1122 floden Uusa i sitt nedra och
Petschora i sitt öfra lopp kunde egna sig för någon slags odling. Det yrkas allmänt af både lärda och olärda, att åtminstone åkerbruket här
icke kan med framgång bedrifvas. En så allmän
mening förtjenar wisserligen1123 respekt, men
genom erfarenheten kan den icke anses wara
bekräftad, alldenstund landets innewånare
hvarken förstå1124 sig eller wårda sig om åker☙ bruk. ❧ Uti sjelfva Ishemsk1125, som står i högt
anseende för sin agrikultur, äro åkrarna upptagna1126 under ett widsträckt kärr; de dikas
aldrig1127 och plöjningen är en sak, som verkställes blott för syns skull. Men1128 med antagande af åkerbrukets otjenlighet för orten erbjuda dock Uusa och Petschora outtömliga
källor till1129 uppehälle äfwen för en annan befolkning än den nomadiserande. Häri finnas
utmärkt wackra ängslägenheter, floderna1130
äro utomordentligt1131 fiskrika och skogarna
uppfyllda med all slags willebråd. Oaktadt
dessa naturens håfwor är nejden öde och obe☙ bodd. ❧ Wid1132 Petschora finnas, såsom redan
nämndt är, endast några få och1133 svagt bebodda byar; innom Uusas flodsystem träffas åter
med undantag af Kolwa ingen enda koloni. Det
är tydligt1134, att naturen under sådana förhållanden skall bära prägeln af den djupaste
wi[l]dhet1135. När man i September månad färdas på Uusa, så ser man wid stränderna widsträckta ängar, som stå obergade och äro öfwerdragna med höstens grå likfärg. Öfwerallt
möter ögat torra ruttnade träd, af hvilka somliga äro upprättstående, andra deremot ligga
kullslagna. Esomoftast blir man äfwen varse
kasus ǁ KK Coll. 539.30.1: casus
just i samma ǁ KK Coll. 539.30.1: i
samma
Hela […] fram. ǁ KK Coll. 539.30.1:
Seglet spändes, wädret blåste och
färden skred muntert fram.
påföljande ǁ KK Coll. 539.30.1: följande
snöslagg ǁ KK Coll. 539.30.1: snö
Wi […] eldbrasan. ǁ KK Coll. 539.30.1:
Wi stodo stilla, besättningen spelade durak, jag wärmde mig för eldbrasan.
nödgades […] ligga ǁ lågo
Durak, a Russian card game. The
last player left holding cards, is a
durak, a stupid fellow. Wikipedia:
Дурак (Карточная игра), https://
ru.wikipedia.org/wiki/Дурак_(карточная_игра). (TS)
D. 18 […] Synja, en ǁ KK Coll. 539.30.1:
Den derpå följande dag, den 18 September, nådde vi med Nikolai tillhjelp Synja, en
Old Style, cf. below the dates of 27
Sept. and the end of October.
The River Bol’šaja Synja, running
into the River Usa from the left
(south) at N65°58′20″ E58°1′16″. (TS)
ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från
angifves ǁ KK Coll. 539.30.1: säges
ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från
förhjelpte ǁ KK Coll. 539.30.1:
forthjelpte
The River Xirmor or Xyrmor
(Nenets)/Adzˈva (Komi) joins the
River Usa from the right (north) at
N66°35′16″ E59°21′49″. (TS)
hitintills ǁ KK Coll. 539.30.1: hittills
wid […] dvergartad karakter. ǁ KK
Coll. 539.30.1: wid elfstränderna. Det
inre landet består af moar och kärr
och sandhedar. Rådande jordarten
är wa[r] är lera, hvilken likwäl wid
Uusa aftager, i den mon man höjer
sig uppför floden. Elfstränderna äro
låga; blott här och der anträffas mer
och eller mindre upphöjda ställen,
507
Itineraria 4osa 1841_44.indd 507
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
som af Syrjänerne kallas tschelja (schtschelja) och jemwäl bestå af lera. – Wid Chirmor undergår naturen en skenbar förändring. Stenar börja wisa sig
vid stränderna; ju några verst
ofvanom Chirmor finnes redan
ett stenberg, benämndt Adak.
Skogen glesnar; alla träd antaga ett dwerglikt, sammanfruset
utseende.
sanka ǁ idel
af […] ǁ bestå
щелля (PK)
aftager ǁ ~ i den mon man
hela den ǁ den
dölja ǁ KK Coll. 539.30.1: hölja
Det allmännaste ǁ KK Coll.
539.30.1: Det råd[ande] allmännaste
nästan ogenomträngliga ǁ KK
Coll. 539.30.1: ogenomträngliga
Nejden […] stark ǁ KK Coll.
539.30.1: Korteligen: naturen
röjer en stark
Det […] bedrifvas. ‖ KK Coll.
539.30.1: Det yrkas allmänt af
lärda och olärda, att nejden
wid Uu[sa] Petschora och Uusa
i anseende till klimatets stränghet sa ej egnar sig för åkerbruk.
icke ǁ ej
visserligen respekt ǁ KK Coll.
539.30.1: respect
förstå sig ǁ KK Coll. 539.30.1:
förstå sig på
Ishemsk […] agrikultur ǁ KK
Coll. 539.30.1: Ischemsk, som
står i anseende för sin agricultur
upptagna under ǁ Castrén 1852b:
268 upptagna tätt under (original formulation)
aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig
Men […] ljusare bygder. ǁ KK
Coll. 539.30.1: Men med antagande af åkerbrukets otjenlighet för hela Petschora-området erbjuda lik äfven dessutom floderna Petschora och
Uusa outtömliga källor till
menniskans bergning, genom
sin rikedom på ängar, fisk, fågel och all slags willebråd. Man
kan antaga, att nästan hälften af Ischmas befolkning hufvudsakligen lifnärer sig genom den fisk, de hvarje sommar och höst uppfånga ur Uusas och Petschoras böljor. Det
oaktadt finnas wid Petschora högst få, wid Uusa alls inga
colonier med undantag af den
obetydliga byn i wid Kolwa –
en af Uusas bifloder. Följakteligen bär allt prägeln af vildhet,
död och förruttning. När man
i September månad färdas wid
på Uusa, ser man wid stränderna widsträckta, obergade ängar , med höstens likfärg öfwerdragna ängar. Öfwerallt möter ögat torra, ruttnade träd,
af hvilka somliga stå upprätta,
andra deremot ligga kullslagna
508
Itineraria 4osa 1841_44.indd 508
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
Dädali ǁ KK Coll. 539.30.1:
Ikars – Changed by the editor
of Hf. Mbl.
Castrén means flying referring to the Greek tale of Daedalos and his son Ikaros. Harrauer – Hunger 2006: 119. (TS)
fulländning ǁ 1. uppfinning ǁ 2.
utbildning
The word utbildning was
written in pencil in the margin of the mscr. It is unclear if
the writing is in Castrén’s own
hand. Uppfinning was struck
out with pencil and fulländning
written with ink, which shows
the sequence of the changes.
bygd ǁ KK Coll. 539.30.1: natur
alstrar ǁ KK Coll. 539.30.1: väcker
ängsliga ǁ Mscr: ängliga, corrected in Castrén 1852b: 269
Ifrån […] Rögöwei. ǁ KK Coll.
539.30.1: 1. Till följe af den hel[ige] Nikolai fortfarande bewågenhet seglade vi för god vind
från Chirmor ǁ 2. Från Chirmor
seglade vi för god vind omkring 40 verst till den mäktiga
bifloden Kosja, derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor eller Rögöwej.
The River Kosˈju, discharging
into the River Usa from the left
(south) at N66°17′51″ E59°52′55″.
Its headwaters are in the Urals.
af stormen. Nästan hvarje dag
får man se en räf, en fjällracka,
en björn eller något annat willbråd springa vid stranden. I
stället för mennisko-boningar träffar man blott öfvergifna
fogel-bon och tillhåll för wilda
djur. Otaliga Tallösa svärmar af
gäss och änder återwända med
oharmoniska fröjde-rop till ljusare bygder.
till ǁ äfven för
ängslägenheter, floderna ǁ 1.
ängslägenheter, skogarna ǁ 2.
ängslägenheter, och
utomordentligt […] willebråd. ǁ
1. så fiskrika, att ǁ 2. utomd ǁ 3.
utomordentligt fiskrika. Skogarna äro uppfylda med all slags
willebråd.
Wid […] af Kolwa ǁ 1. Wid
Petschora finnas såsom redan
nämndt är, högst få kolonier
och wid Uusa alldeles inga kolonier, om man undantager den
lilla byn wid Kolva ǁ 2. Wid
Petschora finnas såsom redan
nämndt är, högst få kolonier
och inom Uusas hela flodsystem träffar man, med undantag
af Kolwa
och ǁ af l<a>tt
tydligt ǁ naturligt
wildhet ǁ Mscr: widhet, corrected in Castrén 1852b: 269
villdjur ǁ Castrén 1852b: 269:
vilddjur
(TS)
☞
509
Itineraria 4osa 1841_44.indd 509
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
The River Rogovaja or Verxnjaja
Rogovaja or Bolˈšaja Rogovaja flows
into the River Usa from the right
(north) at N66°30′13″ E60°37′1″.
wädret […] stranden. ǁ KK Coll.
539.30.1: wädret; wi kastade ankar
wid stranden.
tacklaget ǁ KK Coll. 539.30.1: taklaget
ankaret häfta ǁ KK Coll. 539.30.1: ankaret att häfta
ändteligen suto ǁ KK Coll. 539.30.1:
ändtligen sutto
en […] spillo och ǁ KK Coll. 539.30.1:
enhvar till hvilo. Emellertid fortfor owädret. Regnet nedföll i den
mängd, att hvarken däck eller balaganer stodo deremot. Länge låg jag
begrundande ofver en casus, som
mera än en gång bragt mig i bryderi. Antingen jag borde låta den gifva
min ena, till hälften nedblötta sida,
alldeles till spillo och
Jag […] och ǁ Länge låg jag och
hörde […] elden ǁ KK Coll. 539.30.1:
hörde jag elden
eldbrasan ǁ KK Coll. 539.30.1:
eld-brasan
renskinns-mantel ǁ renskinnsm[antel]
ǁ KK Coll. 539.30.1: renskinns mantel
i […] nedhänga ǁ nedhä[nga] ‖ KK
Coll. 539.30.1: nedhänga i fantastisk
förvirring
fantastisk ǁ Mscr: fantastik, corrected in Castrén 1852b: 270
filfras-skinn ǁ Mscr: filsfras-skinn,
corrected in Castrén 1852b: 270 ǁ KK
Coll. 539.30.1: filfrasfäll
messingsskifvor ǁ skifv[or]
ryggen. ‖ KK Coll. 539.30.1 [struck
out]: ~ Spöket är knappt af två alnars höjd, men vidgar sig desto
mera på bredden.
Genom […] anletet ǁ KK Coll.
539.30.1: Af anletet synas genom
den lurfviga mössan
twenne ǁ tj[ocka]
knapt ǁ KK Coll. 539.30.1: knappt
brädden ǁ Castrén 1852b: 270: bredden
räfwar, fjällrackor, björnar och andra villdjur1136, som springa längs stränderna. I stäl☙ let ❧ för mennisko-boningar träffar man endast öfwergifna tillhåll för vilda djur. Dagligen
ser man tallösa skaror af änder och wilda gäss
under fröjderop återwända till ljusare bygder.
Man wore glad att kunna följa dem i spåren,
men då Dädali1137 uppfinning ännu icke nått
den härtill erforderliga fulländning1138, så måste man åtnöja sig med den ringare glädjen, att
medelst en icke alldeles olik uppfinning få ila
förbi en bygd1139, som wid en minutiös betraktelse alstrar1140 äng[s]liga1141 tankar i själen.
Ifrån1142 den förrberörda floden Chirmors
mynning seglade wi för god wind omkring 40
verst till Uusas mäktiga biflod Kosja1143 och
derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor
eller Rögöwei1144. Wid wår ankomst till sistnämnda flod lugnade sig wädret1145 och wi kastade ankar nära invid stranden. Medan sällskapet satt och superade under däck, utbröt ett
☙ förfärligt owäder; regnet ❧ nedstörtade i häftiga skurar, stormen hven i tacklaget1146 och hotade sönderslå kajuken emot den klippiga
stranden. Med yttersta möda lyckades det oss
att komma ut på elfven och få ankaret1147 häfta.
Då vi ändteligen1148 suto säkert fasthakade, begaf sig en1149 och hvar till hvila. Emellertid
fortfor owädret att rasa. Regnet nedstörtade i
så häftiga skurar, att hvarken däcket eller balaganerna stodo deremot. Jag1150 låg länge stilla
och anställde betraktelser öfver en kasus, som
mera än en gång bragt mig i willrådighet: antingen jag borde lemna min ena till hälften
nedblötta sida alldeles till spillo och söka skydda den andra, eller låta dem begge broderligen
dela ödets lotter. Fördjupad i dessa betraktelser
510
Itineraria 4osa 1841_44.indd 510
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
hörde1151 jag till min stora förnöjelse elden
spraka i fören af kajuken. Då jag nu höjde fliken af balaganen, möttes mitt öga af en sällsam
företeelse. Omkring eldbrasan1152 rör sig nå☙ got, som ovilkorli❧gen kommer det fördomsfriaste, emot alla spökerier stålsatta samvete
att wackla. Detta något har svept sig i en luden
renskinns-mantel1153, hvarur i1154 fantastisk1155
förwirring nedhänga klädesrimsor af regnbågens alla färger. Hufvudet, skuldrorna och en
del af ansigtet höljas med en sammanhängande rustning af filfras-skinn1156, prydd med
blanka, löst hängande messingsskifvor1157, som
skramla bak på ryggen.1158 Genom1159 denna
lurfwiga mössa synas af anletet endast twenne
mörka, blixtrande ögon, twenne1160 tjocka läppar och ett par breda näsborrar. Spökelsen är
knapt1161 af två alnars höjd, men widgar sig
desto mera på brädden1162 medelst1163 sin yfviga renpels1164. Det1165 spöklika föremålet synes
skrida sakteligen omkring jernspjellet, hvarpå
elden är antänd; men wid spjellets alla fyra sidor står det stilla en stund och bugar sig för
☙ alla1166 fyra wäderstreck. Wid1167 dessa ❧ spökets rörelser warseblifva wi, att dess ena ben
är betydligt kortare än det andra. När således
spöket står med ansigtet wändt åt öster och påtagligen har för afsigt att buga sig åt detta håll,
gör kroppen1168 under sjelfva bugningen en så
betydlig lutning åt norr, att hela komplimangen tillfaller detta wäderstreck. Will det åter
böja sitt hufvud åt vester, så sker bugningen i
sjelfva verket åt söder. Ehwart äfwen1169 hufvudet will sända sin salut, så protesterar benet
deremot och tvingar förstnämnda kroppsdel
att salutera ett annat wäderstreck. Detta kan
wäl1170 i det hela wara sak samma, emedan1171
medelst ǁ KK Coll. 539.30.1: genom
renpels ǁ ~ och de widt pösande ma
Det […] antänd; men ǁ Wårt spöklika ‖ KK Coll. 539.30.1: Om vi nu noga
äfven fästa uppmärksamheten wid
fenomenets rörelser, så synes det
sakteligen skrida omkring jernspjellet, hvarpå elden är antänd, men
alla […] wäderstreck ǁ KK Coll.
539.30.1: hvarje wäderstrek
Wid […] hufvud åt ǁ KK Coll. 539.30.1:
Härvid warseblifwa wi, att det ena af
bestiens <ben> tvenne ben är i betydlig mon kortare, än det andra. När
hon derföre står med ansigtet wändt
åt öster och ögonskenligen har för
afsigt att buga sig åt detta håll, sker
bugningen gör kroppen en lutning åt
norr så betydlig vinkel tal lutning åt
norr, att hela complimangen rätteligen tillfaller sistnämnda wäderstrek.
Ärnar hon åter böja hufvudet åt
kroppen ǁ 1. kropp[en] ǁ 2. hufwude[t]
äfwen ǁ KK Coll. 539.30.1: ock
wäl ǁ KK Coll. 539.30.1: nu
emedan ǁ men
kuriöst raljeri ǁ KK Coll. 539.30.1: curiöst railleri
wäderstreck […] och börjar ǁ KK Coll.
539.30.1: wäderstrek blifvit på nyssnämnda vis saluterad, satte sig den
widunderliga gestalten fra[mför]
med korslagda ben framför eldbrasan, utbrast utbrister i ett ”hu, hu,
hu” och började
Nu […] wattnet” war ǁ KK Coll.
539.30.1: Nu begripa wi lätt att här
för sig går en Samojedisk beswärjelse, men om beswärjaren kommit
”ur lu ”från luften eller wattnet” war
besvärjelse af windarne ǁ besvärjelse
Gripen […] andarnes werld. ǁ KK
Coll. 539.30.1: Gripen af löjets demon kröp jag nu från min bädd genom sidoluckan uppå däck, makade
mig i tysthet till däckets främre ända
och gjorde härifrån ett litet ”salto
mortale” till fören. Samojedinnan
511
Itineraria 4osa 1841_44.indd 511
21.8.2019 16:05:40
�Itineraria
(ty personen var en sådan) gaf upp
ett skri, men lugnade sig snart och
yttrade med kallblodighet: ”Sätt och
wärm dig wid brasan, ty winden är
kall och regnet tyckes hafva nedwätt
dina kläder.” Detta yttrades med en
ton, som tillkännagaf, att gumman
ville till hvad pris som hellst köpa
min vänskap, på det jag ej måtte för
res-sällskapet yppa hennes nattliga
utfart till andarnes werld.
nu ǁ ~ i tyst[h]et
upp på däcket ǁ på d[äcket]
”saltomortale” ǁ Mscr: ”saltomale”,
corrected in Castrén 1852b: 271
rop ǁ högljudt ~
Female shamans were quite common among the Nenets. Pers. comm.
Karina Lukin 25 Aug. 2016. (TS)
magiska kunskaper ǁ KK Coll.
539.30.1: möjliga kunskapsförråd
i allmänhet ǁ KK Coll. 539.30.1: annars
andra ǁ och
sådana ǁ KK Coll. 539.30.1: de
jekar […] icke) ǁ KK Coll. 539.30.1: jekar, motswarande det Lappskt-Finska uttrycket: kuka tietää
екар”, ‘I don’t know’ (TaS)
Samojedgummans ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojed-Gummans
gudomliga ǁ KK Coll. 539.30.1: Gudomliga
som […] meddeladt ǁ 1. som tillfället ǁ 2. som redan till en del i det
föregående blifvit meddeladt ǁ KK
Coll. 539.30.1: som tillfället ej medgifver att här utlägga. – In KK Coll.
539.30.1 this is followed by the sequence on the Samoyed religion,
corresponding to p. 462–468 of the
mscr of Castrén 1852b (I sammanhang […] bringar ofärd.).
Hwad […] med följande ord: ǁ KK Coll.
539.30.1: Mest frejdad är ibland Tadibeerne den vise Urier, om hvilken det
tal är allmänt gängse, att han uppfarit
till himlen och der lefver ett odödligt
lif. Berättelsen om Uriers himlafärd
dock hvarje wäderstreck efterhand får sin behöriga salut, men ett kuriöst1172 raljeri är det af
naturen, att hon låter tvenne kroppsdelar träda
i en så bizarr opposition till hvarandra. Sedan
nu hvarje wäderstreck1173 blifvit på nyssanfördt sätt saluteradt, sätter sig den widunderli☙ ga gestalten ❧ med korslagda ben framför eldbrasan, utbrister i ett ”hu, hu, hu” och börjar
med lindriga slag bulta på jernspjellet. Nu1174
begripa wi att här försiggår en Samojedisk besvärjelse1175 af windarne; men om den beswärjande personen kommit ”ifrån luften eller
wattnet” war för mig en gåta, intill dess mitt
öga händelsewis föll på den rödrosiga, af eldskenet upplysta balaganen. Gripen1176 af löjets
demon kröp jag nu1177 ifrån min bädd upp1178
på däcket, makade mig sedan i tysthet fram till
dess främre del och gjorde härifrån ett
”saltom[ort]ale”1179 till fören. Samojedinnan –
ty personen war en sådan – uppgaf först ett
rop1180 af förskräckelse, men lugnade sig snart
åter och yttrade sig med kallblodighet: ”sätt
och wärm dig wid brasan, ty winden är kall och
regnet tycks hafva nedblött dina kläder”. Detta
sades med en ton, som tillkännagaf att gum☙ man till hvad pris som hellst wille köpa min ❧
wänskap, troligen på det jag för ressällskapet
ej skulle omtala hennes nattliga utflygt till andarnes werld.1181
Mitt bemödande måste naturligtwis
blifwa att tillegna mig Samojedinnans magiska1182 kunskaper. Det är i1183 allmänhet ingen
lätt sak att få en individ af det Samojediska
slägtet till några andra1184 relationer, än sådana1185, som kunna göras med det korta ordet
jekar1186 (jag wet icke); men nu kostade det
mig ingen möda att uttömma Samojedgum-
512
Itineraria 4osa 1841_44.indd 512
21.8.2019 16:05:40
�Lapland, Russia and Siberia –
mans1187 hela fatabur. Det innehöll mångt och
mycket om gudomliga1188 och menskliga ting,
som1189 redan i det föregående blifvit till större
delen meddeladt. Hwad1190 jag här ännu önskar tillegga, är gummans berättelse om Urier,
denna1191 Samojediska schaman, om hvilken1192 det tal är allmänt gängse, att han
☙ lefvande uppfarit till himmelen.1193 ❧ Denna
berättelse förtäljdes af gumman ungefär med
följande ord1194:
☙
”I fordna tider lefde på jorden en
Tadibe, benämnd Urier1195, och
han1196 en Tadibe bland Tadibeer,
en wis bland wise, alla läkares läkare, alla spåmäns spåman1197, han
war en mestare, sådana wår tid ej
mera föder till werlden. Gällde det
att finna en förlorad ren, att igenfå
stulna skatter, återwinna1198 helsa,
bereda1199 sig lycka och rikedom1200
m. m., så lönade det ej att i sådant
rådfråga någon1201 annan Tadibe än
Urier. I besittning af talrika1202 renhjordar hade Urier färdats i många
land och sett många folk; men1203
sluteligen1204 ledsnade han wid
jordlifwets mödor och beswär.
”Här”, yttrade han, ”blir renafveln
allt svagare och svagare, mossan aftager år för år, wildbrådsfänget blir
sämre och sämre,1205 men deremot
tilltaga stöld, bedrägeri och all slags
orättwisa bland1206 menniskorna.
Jag1207 will icke lefva längre ❧ på
denna usla jord, utan söka mig en
bättre bostad i himmelen.” Så sagdt
Urier och hans himlafärd meddelade
wår förberörda Samojed-gumma ungefär med följande ord:
denna Samojediska ǁ en Samojedisk
hvilken ǁ hvilket
Castrén 1852b: 272 contains the footnote ‘Jfr. pag. 243.’, referring to the
previous chapter mentioning Urier.
See p. 477–478.
ord ǁ f<->
A footnote in KK Coll. 539.30.1: Urier
synes genom en i Samojediskan ganska vanlig bokstafsförwandling hafva
uppstått ur det bibliska ordet Uriel.
Urier, och han ǁ KK Coll. 539.30.1:
Urier. Han
spåman ǁ Mscr: spåmän, corrected
in Castrén 1852b: 272
återwinna […] rikedom m. m. ǁ KK
Coll. 539.30.1: återwinna helsa, förutsäga tillkommande öden, bereda
sig lycka och rikedom
bereda ǁ for<->
rikedom ǁ wälgång
någon […] Urier. ǁ KK Coll. 539.30.1:
en annan Tadibe, om det af Urier
icke bragtes till wäga.
talrika renhjordar ǁ KK Coll. 539.30.1:
rika hjordar
men […] beswär. ǁ KK Coll. 539.30.1:
men ingenstädes behagade det honom att lefwa på jorden.
sluteligen ǁ han
sämre, men deremot ǁ KK Coll.
539.30.1: sämre, deremot
bland ǁ KK Coll. 539.30.1: hos
Jag […] sednare hustru ǁ KK Coll.
539.30.1: Det duger ej att lefva längre på jorden; må wi söka oss en bättre bostad i himlen. Så sagdt, gaf han
befallning åt sina begge hustrur att
sy åt honom och sig sjelfwa nya kläder samt förfärdiga åt renarne nya
körredskap. Strängt förbjöd dem
att inflicka något gammalt och förut brukadt i de nya tillrustningarna.
Sedan allt war färdigt, gaf han sig
åstad tillika med begge hustrurna.
513
Itineraria 4osa 1841_44.indd 513
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
Främst styrde han sjelf med fyra
renoxar, hustrurna följde honom
i spåren på twenne skilda spann.
Knappt hade man hunnit på halfwa
wägen, förrän Uriers renar började
wackla och sänka sig nedåt. Anande
orsaken härtill, sporde han af hustrurna, om de hopsydt plaggen och
renarnes körtyg, såsom han befallt
dem, af nya stycken. Nu tillstod den
yngre, Uriers sednare hustru
förse […] ǁ sy både för hans
körredskap, […] i bruk. ǁ körredskap. Strängt warnade han dem att
ej inflicka något gammalt eller förut
br[ukadt]
med ǁ och
hopsytt ǁ Mscr: hoppsydt, corrected
in Castrén 1852b: 273
tårfulla ǁ KK Coll. 539.30.1: tårfyllda
Bewekt […] mark m. m. ǁ KK Coll.
539.30.1: Bewekt af hustruns böner,
sände henne Urier till jorden igen.
Sjelf for han upp till himlen med sin
förstgifta hustru. Der fann han allt,
hwad menniskan någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor,
willbråd i skog och sjö m. m.
☙
gaf han befallning åt sina tvenne
hustrur att förse1208 både honom
och sig sjelfva med nya kläder samt
åt renarne förfärdiga nya körredskap,1209 men varnade dem strängt
att i dessa persedlar ej inflicka något, som förrut hade warit i bruk.
Sedan allt war färdigt, gaf han sig
åstad tillika med sina begge hustrur
och styrde genom rymden i en släde, som war förespänd med fyra
starka renoxar. Hustrurna följde honom i spåren med1210 hvar sitt skilda renspann. Sedan man kommit
ungefär på halfwa wägen, började
Uriers renar att wackla och sänka
sig nedåt. Anande orsaken dertill
sporde Urier af sina hustrur, om de
hopsytt1211 klädesplaggen och renarnes körtyg, såsom han hade ❧
befallt, af idel nya stycken. Nu tillstod Uriers sednare hustru, att i
hennes klädnad fanns ett litet band,
som tillförene hade blifvit brukadt.
Tillika bad hon och bönföll med tårfulla1212 ögon att få återwända till
jorden, der hon nödgats qvarlemna
sina twenne söner. Hon ville hellre
lida jordens sorger, då hon delade
dem med sina barn, än njuta himlens sällhet, då barnen ej fingo dela
den med henne. Bewekt1213 af hustruns böner sände Urier henne till
jorden igen, men for sjelf upp till
himlen med den förstgifta hustrun
och fann der allt, hvad menniskan
514
Itineraria 4osa 1841_44.indd 514
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor, wildbråd i skog
och mark m. m.vii 1214
☙ ❧
Såsom någon ting högst märkwärdigt
förtjenar anföras, att Samojederna tro1215 på
fortfarande himlafärder. Händer1216 det att en
menedare och illgerningsman spårlöst försvinner på de ödsliga tundrorna, så heter det, att
han blifwit uppäten af björnen; men om samma
öde drabbar en wäl ansedd person, så antager
man såsom en afgjord sak, att han lik1217 Urier
begifvit sig till de himmelska boningarna. I
okunnighet om sistnämnda föreställning sade
sig en rysk missionär hafva welat wäcka några
hedniska Samojeders kärlek till christendomen
genom berättelsen om Elie himlafärd, men
Samojederna hade med likgiltighet åhört berättelsen1218, och efter dess slut skall en af dem
med kallblodighet hafva yttrat sig: ”bror min
for ock till himmelen för några månader
sedan.”
☙ ❧
Odödligheten1219 är en vigtig företrädesrättighet, som Tadiberna äga framför vanliga
menniskor, ty Samojederna lefva i den dunkla
tro, att döden ändar hela menniskans tillvaro.
Visst tyckes man förmoda, att den aflidne ännu
vii. Af denna berättelse finnes en variant, enligt
hvilken Uriers begge hustrur och barn skola åtföljt
honom till himlen. Någon tid derefter berättas en af
sönerna hafva återwändt till jorden på ett besök och
för Samojederna beskrifvit all himlens herrlighet,
dess rikedom på renar, renbeten o. s. v.
Changes in the footnote:
Någon tid […] o. s. v. ǁ Hf. Mbl.
(this page is missing in the mscr KK
Coll. 539.30.1): ~ Någon tid derefter
har en af sönerna kommit till jorden
på ett besök och beskrifvit för Samojederne all himlens herrlighet, dess
rikedom på renar och renbeten m. m.
återwändt ǁ 1. <-> ǁ 2. återkommit
tro ǁ ännu ~
Händer […] månader sedan.” ǁ Hf.
Mbl. (the pages are missing in the
mscr KK Coll. 539.30.1): Så hände
det nyligen en religions-lärare, som
trodde sig röra Samojedernes härdade samveten med berättelsen om
den hel[ige] Eliæ himlafärd, att någon bland de närvarande efter berättelsens slut öfverraskade honom
med detta lugna yttrande: ”bror min
for ock till himlen för några månader sedan.” Bland Samojedinnans
öfriga berättelser vilja vi ännu anföra några sagor (wadako), i hopp att
genom dem sprida något ljus öfver
folkets hjertelag, dess känslo- och
föreställnings-sätt. – – – – – –
lik Urier ǁ begifvit
berättelsen ǁ hans berättelse
Odödligheten […] lefva ǁ Om ‖ Hf.
Mbl. (page missing in the mscr KK
Coll. 539.30.1): 4. Utom sin förmåga
att samtala med gudarne ega Tadiberne ännu en annan, icke mindre
vigtig företrädesrättighet framför
vanliga menniskor, och denna är –
odödligheten. Såsom ofvanföre blifvit anmärkt, lefva Samojederne
515
Itineraria 4osa 1841_44.indd 515
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
Tadiberna ǁ KK Coll. 539.30.1: Tadiberne
Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: ~Itarmah
~Itarma
om ǁ Mscr: af ǁ KK Coll. 539.30.1 and
Castrén 1852b: 274: om
Tadebtsjo ǁ KK Coll. 539.30.1:
Tadiebtsio’
nattetiden ǁ KK Coll. 539.30.1: natte-tiden
Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: Itarmah
Itarma’
Styrkt […] mig ǁ KK Coll. 539.30.1:
Styrkt af slika berättelser
The muse of tragedy in Ancient
Greek mythology. Harrauer –
Hunger 2006: 338. (TS)
Det […] bruket ǁ KK Coll. 539.30.1:
Bruket
öde […] andordnad ǁ KK Coll.
539.30.1: öde, kröp jag under balaganen, påklädde en renpels och lade
mig på en bädd, anordnad
Om […] sände ǁ KK Coll. 539.30.1:
Följande dag, den 22 September,
sände
hvilka […] regnskurar ǁ KK Coll.
539.30.1: sändande öfver oss väldiga
skurar
omsvept i dimma ǁ omsvept af en
tjock ǁ KK Coll. 539.30.1: svept i
dimmor
Genom […] följande sätt: ǁ KK Coll.
539.30.1: Genom dimmorna framskymtade flacka, gråklädda mossor med lutande granar och gulnade björkar. Roflystna örnar sväfvade
öfver mossorne, spejande efter byte.
Uppskrämda af båtsmannens skri,
lupo björnar ur sina gömslen och
ilade bort utmed mossorne. Emellertid tillryggalades den ena fjärden
efter den andra, allt med spända segel. När dagen mörknade, syntes
många eldar lysa på afstånd, tända
vid stranden af Ischemske bönder,
som foro till sina renar. Vi sällade
lefver någon tid i grafven, och det är väl i grund
af denna förmodan, som man icke blott vid den
aflidnes sida nedlägger en härd, en knif, en yxa,
ett spjut, penningar och särskillta lifsförnödenheter, utan äfven tid efter annan slagtar någon
ren vid grafven; men då liket förmultnat, anses
det vara ute med menniskan. Endast Tadiberna1220 äga ett odödligt lif; de förvandla sig efter
döden till så kallade Itarma’1221, hvilka enligt
allt, hvad jag om1222 dem kunnat inhemta, äro
just den Kaninska tundrans Tadebtsjo1223. Man
berättar, att de än hvila i sin graf, än åter vandra
på jorden, särdeles nattetiden1224, och efter sin
fordna sinnesart öfva antingen godt eller ondt.
Öfverhufvud hyser man dock en viss fruktan
för Itarma’1225 och derföre älska Samojederna ej
att orda mycket om dem.
Styrkt1226 af de berättelser, med hvilka
Samojedgumman underhöll mig, uthärdade jag
med lugn en regnig och stormfull natt under
höstens remnade tak, då deremot min Melpomene1227 tid efter annan nödgades stärka sitt
mod med essensen ur en i barmen befintelig
grön flaska. Det1228 flitiga bruket af essensen
hade till påföljd, att gumman slutligen insomnade wid eldbrasan. Lemnande henne åt sitt
öde1229 kröp jag nu under min balagan, påklädde mig en renpels och lade mig på min bädd,
som war anordnad af slip- och tegel-stenar.
Om1230 morgonen sände oss wår skyddspatron
Nikolaus åter en gynnande wind. Wädret blåste
ur tunga moln, hvilka1231 derjemte undfägnade
oss med väldiga regnskurar. Luften war mörk
och jorden låg omsvept1232 i dimma. Genom1233
denna dimma framskymtade widsträckta1234
☙ kärr, på hvilka man ❧ här och der warseblef
en1235 lutande gran, en gulnad björk, en af
516
Itineraria 4osa 1841_44.indd 516
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
båtsmännens rop uppskrämd1236 björn, som ilade bort utmed stranden, en roflysten örn, som
spejade efter byte o. s. v. Föga upplifvad af dessa
och andra föremål såg jag med förnöjelse, huru
den hel[ige] Nikolaus stod oss bi och förhjelpte
oss att med spända segel tillryggalägga den ena
fjärden efter den andra. När dagen mörknade,
märkte wi på afstånd många eldar, upptända
på1237 stranden af Ishemska bönder, hvilka jemväl woro stadda på färd till sina renhjordar. Wi
sällade oss till dem och beslöto att anställa ett
litet gästabud wid Uusas öde strand. Hela säll☙ skapet inbjöds i wår rymliga kajuk och satte ❧
sig omkring en upp- och nedvänd tunna, som
tjenade oss till bord. Medan theet intogs, sutto
Syrjänerna trumpna1238 och allwarsamma kring
tunnan, men sedan kognaks-flaskan1239 kommit
i rörelse, började den Syrjänska flegman småningom lösa sig. Jag begagnade mig af tillfället
att bringa å bane ett samtal om Samojedernas
tillstånd och deras förhållande till kolonisterna
på tundran. Detta war ett ömtåligt ämne, ty
Samojederna beskylla de främmande kolonisterna och i synnerhet Syrjänerna för mången1240 liden orättwisa och förmena, att de i följe
af kolonisternas samvetslösa prejerier1241 råkat
i sin närwarande högst jemmerfulla belägenhet.
Syrjänerna å sin sida vilja åter gälla såsom
Samojedernas välgörare och söka bemantla sina
gerningar åtminstone med skenet af rättwisa.
Jag will här anföra några bland deras för☙ svars❧grunder och med möjligaste noggranhet
referera de yttranden, som afgåfwos af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i wår lilla rådsförsamling, som war en aktad1242 kyrkowärd, utlät sig ungefär1243 på
följande sätt:
oss till dem och anställde ett litet
gille vid Uusas öde strand. Sällskapet inbjöds i vår rymliga kajuk och
satte sig omkring en upp- och nedvänd tunna, tjenande till bord. Medan theet intogs woro resonemangerna af ett allmänt, tomt och vattigt
innehåll, men då vinet började lösa
den Syrjänska flegman, antog samtalet en lifligare charakter. Det rörde sig mest omkring Samojedernes
tillstånd och förhållande till colonisterne på tundran. Man är allmänt
af den mening, att Samojederne genom desse colonisters i synnerhet
Syrjänernes winnigslystnad och
bedrägeri råkat i sin närwarande
högst jemmerfulla belägenhet. De
till utseendet samwetsgranna Syrjänerne underlåta ej att bemantla
sina gerningar med skenet af rättvisa och billighet. Wi wilja här upptaga några de vigtigaste bland deras försvarsmeningar försvarsgrunder, såsom de framlades af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i råds försam[lingen] i vår lilla rådsförsamling yttrade
sig ungefär på följande vis:
widsträckta ǁ flacka
en […] björk ǁ en lutande gran, en eller en gulnad björk. Öfwer mossan
kärren sväfwade
uppskrämd ǁ uppe s
på ǁ wid
trumpna och allwarsamma ǁ stumma och högtidliga
kognaks-flaskan ǁ cognac
mången ǁ de
prejerier ǁ förfarande
aktad ǁ ärad
ungefär ǁ på
517
Itineraria 4osa 1841_44.indd 517
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
Då […] beslut ǁ Då det nu förhåller
sig så, att ‖ KK Coll. 539.30.1: Är det
nu så, att Syrjänerne kommit i ego
af Samojedernes renar, så har detta
utan twifwel skett till följe af Guds
beslut.
såsom ǁ KK Coll. 539.30.1: som
men […] afsigter. ǁ KK Coll. 539.30.1:
men Gud fogar allt efter sina afsigter.
tatariska trosläran ǁ KK Coll.
539.30.1: Tatariska läran
genom […] dig ǁ KK Coll. 539.30.1:
genom ett lätt fattligt exempel förklara dig
bragt […] djefwulen ǁ KK Coll.
539.30.1: wändt till godo det onda,
Djefwulen
skapade jord ǁ KK Coll. 539.30.1:
skapade sol, m[åne] jord
alla stjernor ǁ KK Coll. 539.30.1:
stjernorna
gräset, djuren o. s. v. ǁ KK Coll.
539.30.1: gräset och alla djuren.
djefvulen ǁ KK Coll. 539.30.1: Djefvulen
försämra ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. förderfva ǁ 2. försämra
många gräs ǁ KK Coll. 539.30.1:
många <giftiga> gräs
fiskarna […] laken ǁ KK Coll.
539.30.1: fiskarne laken och gäddan
englarne ǁ KK Coll. 539.30.1: Englarne
togo […] göras. ǁ KK Coll. 539.30.1:
togo de dem, förde dem till Gud
och frågade, hvad han befalte, att
man med dem skulle göra.
dem missing in the mscr, added in
Castrén 1852b: 276
fiskarna ǁ KK Coll. 539.30.1: fiskarne
ett kors […] hufvuden ǁ KK Coll.
539.30.1: <en> kors (Jag mins ej
rätt, hvar korsen sades sitta. Härom
bör man spörja någon sak-kännare) i deras hufvuden.
☙
”Jag förlitar mig på Gud och tror, att
förutan hans vilja intet sker i werlden. Då1244 nu, såsom bekant är,
Syrjänerna kommit i besittning af
en stor del bland Samojedernas renar, så har detta helt säkert skett till
följe af Guds beslut. Icke såsom1245
skulle djefvulen ej verkat mycket så
wäl i denna, som i andra saker;
men1246 äfven hans verk har Gud fogat och skall allt framgent foga efter
sina afsigter. Då duviii är en främling, af den tatariska1247 trosläran
och obekant med det sanna ljuset, ❧
så will jag genom1248 ett exempel
upplysa dig, huru Gud redan ifrån
werldens början bragt1249 till rätta
det onda, djefwulen öfwar. Så är det
skrifwet, att Gud på de sex första dagarne skapade1250 jord och himmel,
sol, måne och alla1251 stjernor, menniskan, gräset,1252 djuren o. s. v. Men
nu ville djefvulen1253 på allt vis försämra1254 Guds skapade verk, förderfvade menniskan, förgiftade
många1255 gräs, frambragte ormar
och andra skadliga djur. Så skapade
han ock bland fiskarna1256 gäddan
och laken. När englarne1257 blefvo
varse dessa fiskar, togo1258 de och
förde dem till Gud, spörjande af honom, hvad med [dem]1259 borde göras. Gud betraktade fiskarna1260, och
då han märkte ett1261 kors i deras
viii. Talet war ställdt till mig.
518
Itineraria 4osa 1841_44.indd 518
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
☙
hufvuden, wälsignade han dem, så
att de nu äro goda och för menniskan gagneliga. Hwad Gud sålunda
välsignat, det höfwes menniskan1262
icke att klandra, om äfven den1263
onda skulle haft sin del i verket. Uppenbart hvi❧lar Guds välsignelse
öfver wåra renhjordar, ty de tilltaga
och förkofra sig med hvart1264 år,
samt utgöra wår förnämsta egendom. Frågar du nu, i1265 hvilken afsigt Gud skän[k]t1266 åt oss Samojedernas1267 renar, så tro wi oss äfven
kunna upplysa dig om denna sak.
Förrän1268 kolonisterna hade framträngt till tundrorna, lefde hela
den1269 Samojediska slägten i hednisk förvillelse och galenskap. Dessa
menniskor offrade allenast för stammar, och nådens sol war för dem insvept i ett ogenomträngeligt töcken.
De hade om gudomliga ting föga
mera kännedom, än hundar1270 och
fjällrackor. Nästan lika oerfarna
woro de i menskliga värf och förrättningar. De1271 kände ej bruket af
skjutgevär, saknade1272 nät och ordentliga fiskbragder, förstodo ej att
bewaka sina renar och ägde i allmänhet intet begrepp om en förnuftig hushållning. Derföre sände Gud
Ryssar och Syrjäner ut på tundran, ❧ han sände dem tll läromestare åt Samojederna1273 så väl i gudomliga som i menskliga ting. Det
behagade honom att gifwa åt oss
Samojedernas1274 renar och låta dem
menniskan icke ǁ KK Coll. 539.30.1:
icke menniskan
den […] haft ǁ KK Coll. 539.30.1: den
onde hade
hvart år, samt ǁ KK Coll. 539.30.1:
hvart år och ut[göra] samt
i […] afsigt ǁ <--> ‖ KK Coll. 539.30.1:
till hvad ända
skänkt ǁ Mscr: skänt, corrected in
Castrén 1852b: 276
Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojedernes
Förrän […] gudomliga ǁ KK Coll.
539.30.1: Förrän de Ryske kommo
ut på tundran, lefde hela den Samojediska slägten i hednisk förwillelse och galenskap: offrande åt stumma Gudar, wår nådens sol svept för
dem i en ogenomtränglig dimma.
De med ett ord: hade om Gudomliga
den ǁ det
hundar och fjällrackor ǁ KK Coll.
539.30.1: ”hundar och fjällrackor”
De […] tundran, ǁ KK Coll. 539.30.1:
innehade ej konsten att förskaffa
sitt uppehälle ur land och sjö, förstodo ej att bewaka sina renar, och
e egde och ega i denna dag intet begrepp om en rätt och förnuftig hushållning m. m. Derföre sände Gud
de Ryske ut i öknen,
saknade ǁ innehade k[onsten]
Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojederne
Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojedernes
519
Itineraria 4osa 1841_44.indd 519
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
De ǁ M
De äro […] christna, så ǁ KK Coll.
539.30.1: De äro nu wåra tjenare.
Må de nu tjena ut sin läro-tid, må
de upplysa sitt förstånd och förbättra sitt hjerta; så
blifva […] christna ǁ 1. ock förädla
sitt sinne ǁ 2. blifva sanna christna
rådets ǁ KK Coll. 539.30.1: Rådets
Margfaldig ǁ KK Coll. 539.30.1:
M<ån>gfalldig
om ǁ så väl
christna, som hedningar ǁ KK Coll.
539.30.1: Christna som Hedningar
Sålunda […] sjelfva Syrjänerna. ǁ KK
Coll. 539.30.1: Så gifves det ibland
Samojederne många naturligen
goda menniskor och samt ibland
de Ishemske många bedragare och
skälmar. Sådana äro onekligen de
fleste bland våra med renar äflande bröder. De sämsta hafva tagit sin
tillflykt till tundran, emedan de här
ostraffadt kunna öfva sitt okynne.
Men frågan är, om desse wåldswerkare bringa mera skada åt Samojederne, än åt sjelfve de Ishemske.
bland ‖ ib[land]
flacka […] tundrorna ǁ 1. äflas med
renar ǁ 2. äflas med renwård
öfva ǁ fo
För […] tjufnader. ǁ KK Coll. 539.30.1:
Nu äro de utfattiga, hos dem finnes nästan intet att taga. Den som
genom orättfärdighet will komma
i besittning af annan mans egendom, vare han Samojed eller Syrjän, anställer naturligtwis hellst sin
jagt i wåra rikare hjordar. Så har det
hänt skett, att wi alla här församlade hafwa förlorat ett betydligt antal af våra renar, visserligen genom
Samojeders, men ännu långt mera
genom egna bröders tjufnader.
det […] naturligt ǁ derföre är det
tyd[ligt]
har ǁ <--->
årligen ǁ for [förlorat]
sjelfva träda i lära hos oss. De1275
äro1276 nu wåra tjenare, men om de
ordentligt tjena ut sin lärotid och
derunder blifva1277 goda, rättrogna
christna, så skall Gud säkert upptaga
dem i sin nåd, ty han wårdar sig om
hvar och en, som förtröstar sig på
honom.”
En annan ibland rådets1278 män yttrade
sig i sådana ord:
☙
”Margfaldig1279 är menigheten, säger ordspråket, och detta gäller
om1280 alla folk, så väl christna,1281
som hedningar. Sålunda1282 gifwes
det bland1283 Samojederna många
goda och ordentliga menniskor,
bland Syrjänerna åter många bedragare och skälmar. Af detta slag äro i
synnerhet många bland de Syrjäner,
hvilka flacka1284 kring tundrorna.
De hafva tagit sin tillflykt till ödemarken, emedan de ❧ här ostraffade kunna öfva1285 sitt okynne. Men
frågan är, om dessa våldsverkare
bringa mera skada åt Samojederna,
än åt sjelfva Syrjänerna. Såsom sakerna nu stå, äro wi utan tvifvel de
mest lidande. Samojedernas klagan
är en följd af fordna lidanden.
För1286 det närwarande finnes hos
dem föga att förtjena, och det1287 är
således naturligt, att hvar och en,
som genom orättfärdighet will komma i besittning af annan mans egendom, helst anställer sin jagt i wåra
520
Itineraria 4osa 1841_44.indd 520
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
rikare hjordar. Så har1288 det äfwen
skett, att wi alla här tillstädeswarande årligen1289 förlorat ett betydligt
antal renar, stundom genom Samojedernas, men oftare1290 genom
wåra egna bröders tjufnader. Långt
ifrån att taga sådana personers försvar1291 önska wi tvertom på1292 det
högsta, att de måtte öfverlemnas åt
lagens hand. Hafva1293 de engång
blifvit bortjagade ifrån tundran, så
upphöra af sig sjelft de stridigheter,
som nu äga rum emellan Samojeder
och Syrjänerna. ❧ Då skola äfven
Samojederna finna, att de1294 af oss
hafva en1295 större fördel, än de nu
wilja medgifva.”
”Att1296 wi kommit i besittning af
Samojedernas renar”, yttrade sig en
tredje, ”länder hela detta land till
nytta och fördel. I Samojedernas
hand hafva renarne städse warit en
ofruktbar1297 egendom, emedan deras lefnadsart är af en högst förwänd
art. Den rike ligger alldeles1298
overksam i sitt tält och samlar omkring sig fattiga anförwandter, hvilka tära på hans egendom, intill dess
äfven han blir utarmad och måste
lefva af sin nästas gunst. Hos1299
detta folk finnes sålunda intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot
förskaffa medelst wåra hjordar arbete och näring åt flera hundrade
Syrjäner och Samojeder. Wi använda dem att bereda sämsk, att1300 sy
oftare ǁ ännu ~
försvar […] att ǁ KK Coll. 539.30.1:
försvar, önska vi tvertom, att
på det högsta ǁ af allt hj[erta]
Hafva […] medgifva.” KK Coll.
539.30.1: Hafva de en gång blifvit
undanskaffade, så upphöra af sig
sjelft de stridigheter, som nu ega
rum på tundran”.
de […] hafva ǁ vi äro d[em]
en ǁ <-->
”Att […] vilda land.” ǁ KK Coll.
539.30.1: ”Här har”, yttrade sig en
tredje, ”ännu ej warit fråga om den
allmänna nyttan och fördelen deraf,
att wi kommit i besittning af Samojedernes renar. Hos Samojederne är
lefnadssättet af en egen, förwänd
art. Den rike sitter ligger i sitt tält
owerksam och bekymmerslös. Omkring honom församla sig fattiga anförwandter, lefvande på den rikes bekostnad, intill dess äfwen han blir utarmad och nödgas lefva på af andras
gunst. Här finnes de ingen intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot
förskaffa medelst wåra hjordar uppehälle åt många hundrade Samojeder och Syrjäner. Wi anwända dem
till att bereda sämsk, sy kläder, bewaka renar, jaga, göra resor göra resor[,] jaga, fiska o. m. d. Med renar
forsla wi från Sibirien säd, fisk och
andra nödwändighets-artic[lar] varor. Wi besöka marknader och försälja här wår sämsk, renhudar, renhår,
skinnplagg, samt bringa bringande
på detta wis peningar till wårt fattiga
land bygd. Wi med ett ord: förstå att
anwända renarne oss sjelfve, Samojederne och hela landet till gagn,
samt kunna blott medelst renar finna
wår bergning i detta wilda land.”
ofruktbar ǁ högst ~
alldeles overksam ǁ overksam
Hos ǁ Här
att sy ǁ sy
både […] ǁ till fors [försäljning]
521
Itineraria 4osa 1841_44.indd 521
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
fiska och jaga ǁ göra resor, jaga, fiska
o. s. v.
mjöl ǁ säd
till […] gagn ǁ 1. till gagn både för
oss ǁ 2. till allmänt ǁ 3. både till eget
all[mänt] och
See also p. 667. The division of the
Bolˈšezemelˈsk tundra had been
made in 1803, and it left practically
the southern parts of the tundra to
the Komi. It has been estimated that
the number of reindeer owned by
the Nenets decreased from 150,000
to 15,000 from the late 18th century to the middle of the 19th century,
and the number owned by the Komi
grew from 10,000 to 124,000. The
Nenets served the Komi as hired labour, mostly bound to their landlords through debt. There were over
50 chamois factories in the Izˈva region in the middle of the 19th century.
Reindeer hides were also bought from
Obdorsk during the annual journeys.
Lehtonen 1994: 36, 44–48, 52–56. (TS)
i […] allmänt ǁ KK Coll. 539.30.1: i
Rådsförsamlingen; man blott discuterade öfver de redan anförda och
war, såsom det tycktes, allmänt
1) Syrjänerna […] uppehålla ǁ KK
Coll. 539.30.1: 1o) Syrjänerne samt
öfwerhufvud colonisterne på tundran bidragit och fortfarande bidraga
till Samojedernes bildning och förädling; 2do) att Samojederne för det
närwarande ej lida något intrång af
desse colonister, utan twertom hos
dem erhålla arbetsförtjenst; 3o) att
hvar Syrjänerne ej kunna förutan
renar uppehålla
kolonisterna ǁ de
och ǁ a[tt]
kolonisterna […] Samojediska landet ǁ KK Coll. 539.30.1: Colonisterne finnes en och annan redlig man,
nyttig för dem <i> både Gudomliga
och menskliga ting. Dock tro de sig
nu mera kunna umbära deras religiösa ledning, sedan de erhållit egna
☙
kläder både1301 till wårt eget bruk
och till försäljning, att bevaka våra
hjordar, fiska1302 och jaga. Med renar forsla ❧ wi ifrån Sibirien
mjöl1303, fisk och andra nödvändighetsvaror. Wi besöka marknader,
försälja på dem sämsk, renhudar,
renhår, skinnplagg m. m. och bringa
på detta wis penningar till wår fattiga bygd. Wi förstå, med ett ord, att
använda renarna till1304 allmänt
gagn och kunna blott genom dem
finna vår bergning i detta vilda
land.”1305
Några nya meningar läto ej höra sig i1306
rådsförsamlingen, utan man diskuterade blott
öfver de redan anförda och war allmänt ense
derom, att 1) Syrjänerna1307 och kolonisterna1308 öfverhufvud bidragit samt fortfarande
bidraga till Samojedernas bildning och förädling; att 2) Samojederna för det närwarande ej
lida något betydligt intrång ifrån kolonisternas
sida, utan tvertom hos dem erhålla arbetsförtjenst; och1309 att 3) Syrjänerna endast med till☙ hjelp af sina renhjordar ❧ kunna uppehålla sig
i dessa ofruktbara bygder. Taga wi nu äfven
Samojederna till råds, så erkänna de wisserligen, att ibland de fremmande kolonisterna1310
finnes mången redlig1311 man, som är dem till
nytta både i gudomliga och menskliga värf1312.
Men öfverhufvud hysa de likwäl en stor förbittring emot dessa nykomlingar och lägga1313 dem
till last, att de genom stöld och bedrägeri1314
tillegnat1315 sig Samojedernas renar, ja till och
med tagit deras barn och anhöriga i en babylonisk fångenskap, att de allt1316 fortfarande
522
Itineraria 4osa 1841_44.indd 522
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
förswåra deras uppehåll på tundran, i det de
med sina talrika hjordar uppbeta renmossan,
göra dem förfång i villdjursfänge, bedraga dem
i handel, bestjäla dem på renar o. s. v. Derföre
önska alla de1317 Samojeder, som ännu äga större eller smärre renhjordar, ingen ting högre, än
att de1318 främmande kolonisterna måtte antingen alldeles fördrifvas ifrån tundran, eller
åtminstone inskränkas innom wissa bestämda
gränsor och ej, såsom fallet hitintills warit,
☙ til❧låtas att spela herrar öfwer hela det Samojediska landet.
Men låtom oss lemna den Samojediska
politiken och fortsätta wår resa. Under den natt,
som följde på nyss anförda samtal lugnade1319
sig wädret och wi måste nu taga oss fram på det
sätt, att fem personer med ett tåg drogo kajuken
långsefter stranden. Sålunda uppnådde1320 wi
den stora bifloden Ljomwa1321, 90 verst ifrån1322
Rögöwei. Här blåste åter upp en gynnande wind,
men då seglet skulle1323 spännas, försummade
man att ordentligt fastgöra tågen, och1324 detta
hade till påföljd, att mastträdet brast. Detta föranledde en dags uppehåll på stället, hvarunder
en ny mast upprestes. Men1325 med den brustna
masten brast äfven wår lycka. Under tre1326 påföljande dygn blåste en ihärdig motvind. Tillika
☙ blef Uusa allt stridare och stridare,1327 ❧ på
ställen war den äfwen så torr, att kajuken,
medan den drogs uppför floden1328, ofta stötte
på grund. Emellertid1329 nådde wi efter stora
ansträngningar d[en]1330 27 Sept[ember]1331
wår första bestämmelse-ort1332, som war en liten obebodd koja1333 wid Uusa, omkring 40
verst ifrån Ural.1334
Uti denna trånga koja1335 eller jurt nedsatte sig nu femton personer, för att wänta1336
kyrkor och prester samt låtit underwisa en och annan ibla[nd] af sina
söner i de offentliga scholorna. Alla
werldsliga göromål säga de sig kunna förstå att sköta utan främmande biträde. De tilltro sig att kunna
jaga och fiska på egen hand samt
säga sig besitta konsten att förfärdiga de flesta härtill erforderliga redskap. Deremot anföra de emot colonisterne i synnerhet emot Syrjänerne, att de dels röfvat, dels lurpassat
deras renar, tagit deras barn och anhöriga i en Babylonisk fångenskap,
att de fortfarande försvåra deras uppehåll på tundran, i det de med sina
talrika hjordar uppbeta renmossan,
göra dem förfång i wildrens willdjurs-fänge, tillegna sig och förstöra
deras bedraga dem i handel, bestjäla dem på deras renar m. m. Beträffande Syrjänernes påstående, att de
ej kunna utan renwård lifl af kunna
lifnära sig, så är detta naturligtwis
en sak, hvarom Samojederne föga
bekymra sig. Wi åter äro af den mening, att Petschora med sina bifloder
wore för Syrjänerne wida mera gagnelig, än tundran, om de kunde låta
förmå sig att äta de endast wille utbyta sitt lätta skojare-lif emot landsmannens mödofullare yrken.
redlig ǁ för dem
värf ǁ h<->
lägga ǁ förgi
bedrägeri ǁ 1. ~ ǁ 2. all slags ~
tillegnat ǁ icke bl[ott]
allt […] ǁ förswåra deras
alla […] som ǁ de
de ǁ alla
lugnade […] drogo ǁ KK Coll. 539.30.1:
lugnade wädret, och wi togo oss nu
fram på det sätt, att fem personer
drogo
uppnådde ǁ KK Coll. 539.30.1: 1.
hjelpte wi oss fram till ǁ 2. uppnådde
The River Lëmva discharges into
the River Usa from the left (south)
at N66°30′15″ E61°59′24″. (TS)
523
Itineraria 4osa 1841_44.indd 523
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från
skulle spännas ǁ KK Coll. 539.30.1:
spändes
och […] brast ǁ KK Coll. 539.30.1:
hwilket hade den olyckliga påföljd,
att mast-tåget trädet brast och wid
fallet så när
Men med ǁ KK Coll. 539.30.1: Med
tre […] dygn ǁ KK Coll. 539.30.1: tre
dygn
stridare, […] på grund ǁ KK Coll.
539.30.1: stridare samt var på många
ställen så grund, tror torr, att kajuken ofta stötte på grund
floden ǁ elfwen
Emellertid ǁ D[en]
den 27 Sept. ǁ KK Coll. 539.30.1: den
27de September
Old Style, cf. later.
bestämmelse-ort […] sällskap ǁ KK
Coll. 539.30.1: bestämmelse-ort – en
liten rökstuga vid Uusa, omkring 40
verst från foten af Ural. Här nedsatte sig femton personer att afbida
wänta på winterns ankomst och sedan i ett sällskap
koja ǁ rökstuga
In the region where the Usa turns
from the north to the west, west of
the present-day village of Eleckij,
N67°2′ E64°6′. (TS)
koja ǁ stuga
wänta ǁ afbida
en […] boning ǁ KK Coll. 539.30.1: en
trång, mörk, het, osig, rökfull, oren
boning
kunde ǁ KK Coll. 539.30.1: skulle
till […] fortsätta ǁ fortsätta
fortsätta […] färden ǁ KK Coll.
539.30.1: fortsätta resan och på ett
eller annat vis hjelpa mig fram till
Obdorsk; men resan färden
Today, Salexard at N66°32′27″
E66°34′49″. (TS)
faror […] förmenande sig ǁ KK Coll.
539.30.1: faror, wedermödor och
omöjligheter, att ingen lät ingen wille blifwa mig ingen lät Syrjänerne
på winterns ankomst och sedermera uti ett och
samma sällskap begifva sig till Sibirien. Af
fruktan, att denna wäntan i en1337 obeqväm,
oren, osig, mörk, het och rökfull boning tilläfventyrs kunde1338 blifva mig alltför lång, ärnade jag utan uppehåll till1339 fots fortsätta1340
min resa ända fram till Obdorsk1341, men färden ansågs wara förenad med så många faror1342 och wedermödor, att Syrjänerna ej1343
gåfvo mig några följeslagare på wägen; förme☙ nande sig ej vilja taga min möjliga ❧ ofärd1344
på sitt ansvar och sina samveten. Då1345 jag sålunda fann mig nödsakad att qvarstadna, blef
det mitt hufvudsakliga bekymmer att få hvarje
dag till1346 ända bragt. Att tänka på någon sysselsättning i kojan1347 war icke möjligt, ty här
kunde1348 sjelfva Syrjänerna för rökens, osets
och hettans skull icke1349 dväljas om dagen. Utflygter1350 i det fria woro åter mindre angenäma för det ewigt uthållande regnet, som den
lika uthållande vestanvinden medförde. Emellertid ströfwade1351 jag flitigt omkring de1352
ödsliga mossorna, aflägsnande mig stundom så
långt ifrån min boning, att jag med möda återfann den. Nejden war rundt omkring en tundra,
hvarmed1353 man, såsom redan i det föregående blifvit anmärkt, rätteligen bör förstå ett
skoglöst land, jorden1354 i dess nakenhet. På1355
en tundra kunna förekomma både höjder och
☙ dalar, ❧ hedar och kärr, sjöar, floder m. m., men
der saknas vegetation. Måhända skulle ett mikroskopiskt spejande öga äfven på tundran1356
upptäcka en liten werld af alla1357 slags lefvande skapelser, men för en vanlig betraktares
blick framträda här endast låga videbuskar, den
gråa renmossan, några grässlag och en1358
mängd kryptogamiska vexter. Bland djur
524
Itineraria 4osa 1841_44.indd 524
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
varseblir man utom1359 renen endast vargar,
räfwar, fjällrackor, korpar, kråkor, ugglor samt
en oerhörd myckenhet af råttor och möss.1360
Den1361 som erfarit den dystra tomhet, som
herrskar på tundran, torde ej förundra sig öfver
den egna föreställning hos Samojederna, att
dödens gud thronar ofwan jord, men att de elyseiska fälten äro belägna i underjordens sköte.
I1362 enlighet med denna föreställning begrafva
de vanligen sina döda ofvan jord, och1363 låta
☙ Ta❧dibernas mörka andar sväfva deröfver i
nattens dunkel, men förtälja deremot, att djupt
in i jorden bor ett godt1364 och lyckligt folk, som
de benämnna Siirtjei, ett folk, som lefver i rik
besittning af mammuth-djur – dess renar – af
bäfrar, soblar, silfver och guld.1365
Här erinras jag om en öfverraskning,
som1366 en gång vederfors mig under mina
ensliga promenader1367 på den nu ifrågawarande tundran. Wid ett plötsligt inträffande
owäder nödgades jag söka mig en1368 tillflygt1369 under ett wid elfstranden1370 stående
träd. Ej1371 långt ifrån trädet varseblef jag en
anstalt, som wäckte både min förwåning och
nyfikenhet. Anstalten bestod uti1372 en fyrkantig kista af vidpass1373 tre alnars längd och en
alns bredd. Kistan war timrad1374 af grofva,
ojemnade stockar, uppstyltad1375 på några stol☙ par och ❧ betäckt med tvenne stockhwarf1376.
Utan betänkande1377 företog jag en undersökning af kistans innehåll1378, lösryckte först
twenne öfver1379 kistan löpande tvärstänger,
wältrade sedan åsido de stockar, som tjenade
till en slags lock eller betäckning af kistan. Sedan dessa hinder blifvit undanrö[jd]a1380, låg
för mitt öga ett1381 vidrigt antiqvarium – ett
stinkande mennisko-lik.1382
hwarken gåfwo mig renar eller beledsagare, föregifwande sig
ej […] följeslagare ǁ hvarken gåfvo
mig renar eller följeslagare
ofärd ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. död ǁ 2.
ofärd
Då […] nödsakad ǁ KK Coll. 539.30.1:
Sålunda nödsakad
till […] bragt ǁ KK Coll. 539.30.1: till
ända
kojan ǁ KK Coll. 539.30.1: stugan
kunde […] Syrjänerna ǁ KK Coll.
539.30.1: kunde icke sjelfwa Syrjänerne
icke […] dagen ǁ KK Coll. 539.30.1: ej
dwäljas under dagarne
Utflygter […] fria ǁ KK Coll. 539.30.1:
Excursioner ut i det fria
ströfwade […] att jag ǁ KK Coll.
539.30.1: ströfvade jag mest på
tundrorna på de ödsliga mossorna,
aflägsnande mig stundom så långt
från stugan, att jag knappt på öde
från stugan, att jag
de […] mossorna ǁ tundrorna
hvarmed […] förstå ǁ KK Coll.
539.30.1: hvarmed man rätteligen
förstår
land, jorden ǁ land. På
På […] förtälja ǁ KK Coll. 539.30.1: På
en tundra förekomma sjöar, floder,
smärre höjder, hedar, kärr; här der
saknas blott en lefvande vegetation.
Måhända skulle ett mikroskopiskt
spejande öga äfwen här k[unna]
upptäcka en flägt af lif liten werld
af lefvande gestalter skapelser, men
för en wanlig betraktare-blick framträda endast låga, mörka wide-buskar, den gråa renmossan, några
grässlag och cryptogamiska vexter.
Bland djurslag warsnar man på en
ren utom renen endast blott vargar,
räfvar, fjällrackor, råttor och möss,
korpar, kråkor, ugglor. – Hwem
som erfarit den djupa stra tomhet,
som herrskar öfwer detta sorgens
land på en Samojedisk tundra, han
525
Itineraria 4osa 1841_44.indd 525
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
förundrar sig ej öfwer det egna
föreställnings-sätt hos Samojederne, att de låta dödens Gud
throna ofwan jord, men försätta de E elyseiska fälten i underjordens djupaste sköte. Till
följe af denna föreställning
begrafwa de sina döda ofwan
jord och låta Tadibernes andar
sväfwa deröfwer i nattens mörker, men deremot förtälja
tundran upptäcka ǁ en tundra
kunna upptäcka
alla slags ǁ lefvande
en mängd […] ǁ kryptogamer
utom ǁ här ~
A small range of different species and adaptation to cold conditions are typical of tundra
fauna as a whole. Семенов –
Белов 2015: 260–262. (TS)
Den som […] ǁ 1. Efter att häfwa ǁ 2. Hwem
I […] denna ǁ På grund af en sådan
och ǁ men
godt ǁ 1. go[dt] ǁ 2. rikt
The Tundra Nenets word сихиртя, in western dialects
сиртя, refers to beings from
the sphere of beliefs, tales
about which are still being told
in the 21st century. The sixirtja
tales consist of international
motifs and resemble, e. g., Finnish tales of gnomes (maahiset)
or Saami gufhttar folklore. In
them, people are in interaction
with sixirtjas dwelling under
the earth and possessing great
wealth and supernatural powers. In addition to crystallized
sixirtja tales there are many
personal narratives or memorates. The tradition consists
typically of both the tradition
of beliefs and historical narratives, because of which the
Nenets have combined, e.g., archaeological finds with sixirtjas. Therefore, some Russian
archaeologists have called the
Palaeo-Eurasian peoples sixirtjas, which has led to confusion
between folk tradition and archaeological data. Lukin 2011:
170–194. (KL)
som […] vederfors ǁ KK Coll.
539.30.1: som wederfors mig
någon gång
promenader […] tundran ǁ KK
Coll. 539.30.1: wandringar på
tundran
en tillflygt ǁ 1. tillflygt under en
häftig skur ǁ 2. ett skygd emot
de
tillflygt ǁ KK Coll. 539.30.1; tillflykt
elfstranden ǁ KK Coll. 539.30.1:
elfs-stranden
Ej […] trädet ǁ KK Coll. 539.30.1:
Wid trädet
Anstalten […] uti ǁ KK Coll.
539.30.1: 1. Anstalten utgjordes
af ǁ 2. Anstalten war ǁ 3. Anstalten bestod i
vidpass tre ǁ KK Coll. 539.30.1:
tre
timrad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1.
tillredd ǁ 2. timrad
uppstyltad […] betäckt ǁ KK
Coll. 539.30.1: väl omstyltad
och betäckt
stockhwarf ǁ KK Coll. 539.30.1:
stockwarf
betänkande ǁ KK Coll. 539.30.1:
betänklighet
innehåll […] lock ǁ KK Coll.
539.30.1: innehåll – lösryckte
ett först tvenne öfver kistlocket
526
Itineraria 4osa 1841_44.indd 526
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
Någon gång ǁ Men någon f<--->
med ǁ ett
nästan […] förefalla ǁ alltid skola erbjuda sig
odrägligt. Den ǁ odrägligt, ty
den
[…] vanvett. ǁ KK Coll. 539.30.1
& Hf. Mbl.: ~ Man anser fylleriet för en lastfull vana, som
härrör af dålig uppfostran,
onda föredömen, olyckliga lefnads-förhållanden o. m. d. Hos
Samojeder och andra råare folk
är lusten att berusa sig en af
de starkaste naturdrifter, hvi
en drift, som alldeles oberoende af wanan delas i nästan lika
hög grad af alla, utan afseende
på ålder och kön. Märkwärdigt,
att en sådan, blott till wanwett
ledande drift skall wara nedlagd i mennisko-naturen!
I […] vintern ǁ KK Coll. 539.30.1:
Omsider inträdde wintern
Syrjänernas renhjordar ǁ KK
Coll. 539.30.1: Renarne
för ǁ KK Coll. 539.30.1: till
fördelade i ǁ KK Coll. 539.30.1:
fördelade <---> i
Ru. аргиш (TaS)
Med […] utom släden. ǁ KK Coll.
539.30.1: Med arjish förstår man
antalet af slädar, som en person
för efter sig – en sammanhängande karawan. Hwarje af de
i karawanen befintliga slädar
drages vanligen af twenne renar. Hwardera renen fastbindes
medelst en grimma wid föregående släde samt tvingas härigenom att åtfölja karavanen.
De öfriga wid för ett renspann
oumbärliga redskapen äro:
oket, som består i en rem,
löpande twärstänger, som voro
i förening med styltorna å wid
hvardera ändan af kistan, wältrade sedan å sido stockarne,
som tjenade till lock
öfver […] wältrade ǁ tvers öfver
kistlocket löpande tver-stänger
och undanvältrade
undanröjda ǁ Mscr: undanrödja,
corrected in Castrén 1852b: 281
ett […] antiqvarium ǁ KK Coll.
539.30.1: ett sällsamt antiquarium
Burials on the surface of earth
have been common in the tundra, where the permafrost
makes it impossible or at least
difficult to dig. Гемуев & al.
2005: 464–467 with pictures of
Nenets graves. (TS)
Hvad […] dårhus. ǁ KK Coll.
539.30.1: Emellertid blef min belägenhet i stugan med hvarje
dag allt mera plågsam och bekymmerfull. Genom det dagliga
umgänget förlorade mitt rese[-]
sällskap efterhand all aktning
för min utländska wälborenhet och samt började öfverlåta sig åt fylleri och ett lastfullt
lefverne. Med någon fallenhet
för humor kan ett nyktert sinne en och annan gång muntra
sig wid åskådandet af de bachana[liska] komiska scener, som
ovilkorligen alltid skola erbjuda sig i en Bachanalisk krets,
men i längden blir detta spectakel hemskt och olideligt. Ty den
dram, som uppföres i en krog,
är ingen annan än den, som
ageras i ett dårhus.
mera ǁ ~ och mera
ett ǁ d
☞
527
Itineraria 4osa 1841_44.indd 527
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
kastad öfver renens nacke, samt
en för begge renarne gemensam
dragrem, hvilken löper fritt emellan medarne och med sina begge
ändar är fästad vid oket midt under renens framben. Körarens renar, hvilka äro 3–4 till antalet, förses dessutom med bukgördlar, som
uppehålla dragremmen och hindra
den, att wid de lösa oroliga svängningar komma undan benen. Ifrån
bukgördeln löpa remmar, medelst
hvilka renarne äro fastbundna
vid hvarandra. Körrenarne styras med en töm, fästad wid hufvudet af den yttersta renen på venstra sidan. De bångstyrige twingas
till lydnad med spetsen af en lång
stör, kallad af Samojederne hariej,
wid hvars ena ända alltid finnes ett
spjut. – Ren-slädarne äro wanligen
höga, för att ej samla snö under sig
och sommartiden icke möta hinder
af tufvorna på de ojemna tundrorna. Af sådan anledning finnas också inga medorna sammanhållande band. Dragslädarne äro långa,
körarens släde deremot så kort,
att knappt endast tvenne personer
k[unna] få rum deri. Köraren sitter
alltid med ryggen wänd åt höger
och fötter hängande utom släden.
en […] mindre ǁ 1. ett antal ǁ 2. en liten, sammanhängande
består ǁ skötes af en enda person
och ~
arjishen ǁ karavanen
denna ǁ en sådan karavan
In the margin here there is note
struck out by Castrén: Obs. I Tidn.
<-----> en beskr[ifning] af slädan.
tvärn ǁ Mscr: tvära, corrected in
Castrén 1852b: 282
arjishen ǁ KK Coll. 539.30.1: karawanen
dragsläde […] jag dock ǁ KK Coll.
539.30.1: dragsläde, hwarest deri
jag fritt kunde se både höger och
Hvad1383 min wistelse i den trånga Syrjän-kojan beträffar, så blef den med hvarje dag
allt mera1384 plågsam och olidelig. Genom det
dagliga umgänget förlorade mitt res-sällskap
efterhand all respekt för min utländska wälborenhet och började öfverlåta sig åt ett1385 omåttligt fylleri. Någon1386 gång kan man wäl
med1387 nyktert sinne roa sig åt de komiska
☙ scener, som ❧ nästan1388 alltid förefalla i en
bachanalisk krets; men i längden blir detta
spektakel hemskt och odrägligt.1389 Den dram,
som uppföres på en krog, är i det hela ingen
annan än den, som ses i ett dårhus. Berusningen är blott en öfvergående paroxysm af
vanvett.1390
I1391 slutet af Oktober (g[ammal] st[il])
inträdde ändteligen vintern, den i en lång månads tid efterlängtade vintern. Syrjänernas1392
renhjordar anlände och man började göra tillrustningar för1393 resan. I en hast bildades en
karavan af 150 slädar, hvilka blefvo fördelade1394 i 15 så kallade arjisher1395. Med1396 arjish
förstår man en1397 sammanhängande, mindre
karavan, som består1398 af vidpass tio slädar.
Hwar och en af dessa slädar drages vanligen af
tvenne renar, hvilka medelst en grimma äro
fastbundna vid nästföregående släde och sålun☙ da tvingas att ❧ åtfölja arjishen1399. I spetsen
för denna1400 åker alltid en person, sittande i
en lätt släde1401, som drages af 3–4 renar. En
sådan släde äger så korta dimensioner, att köraren alltid måste sitta deri på tvär[n]1402, med
ryggen vänd till höger och fötterna hängande
utom släden. Emedan detta sätt att färdas är
både obeqvämt och i längden mycket uttröttande, lät jag fastbinda mina renar wid arjishen1403
och instufvade mig i en vanlig dragsläde1404,
528
Itineraria 4osa 1841_44.indd 528
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
der jag kunde intaga en halft liggande ställning
och skåda både åt1405 höger och åt venster. Den
första dagen hade jag dock intet att bemärka,
emedan wi först på1406 aftonen kommo oss till
wägs1407 och innan kort nödgades uppslå wåra
tvenne tält. Tillgången1408 härwid är följande.
Man uppreser först twenne stänger, hvilka i
öfra ändan äro sammanfästade medelst en
lycka. Genom denna lycka inskjutas sedan åt☙ skilliga ❧ lösa stänger, som1409 med sin nedra
ända nedstötas1410 i marken och bilda en efter
tältets beskaffenhet afpassad större eller mindre periferi. Omkring dessa stänger dragas1411
dubbla wäggar, som bestå af sammansydda
renhudar och utgöra fyra skilda afdelningar.
Wäggarna omsnöras starkt och under1412 owäder fordrar försigtigheten, att hela1413 tältet
fastbindes antingen wid1414 ett närstående träd
eller en lastsläde, emedan wädret lätteligen
bortför hela huset. På1415 inre sidan om tältet
betäckes marken med bräder, qvistar eller mattor1416 och renhudar. Härden består af ett
jernspjäll1417, och deröfver löpa twenne wid
tältwäggen1418 fastbundna stänger, ifrån1419
hvilka grytorna nedhänga. Dock är kokningen
ej någon hufwudsak på tundran. Icke1420 alle☙ nast ❧ Samojeder utan äfven Ryssar och Syrjäner äro wana att förtära1421 rå fisk och rått kött.
Äfven1422 många bildade personer begagna sig
här af rå spis, i synnerhet af frusen fisk, anseende den för ett verksamt preservativ1423 emot
skorbutiska sjukdomar. Huru ock härmed må
förhålla sig, så tvingas menniskan af det vanliga lefnadssättet på tundrorna att vänja sig vid
rå föda. Det händer ofta att man på flere dygn
antingen ej finner bränsle eller för ovädrets
skull icke1424 kan uppslå sitt tält; ja äfven under
venster om mig. Första dagen var
dock
åt ǁ hoge [höger]
på ǁ KK Coll. 539.30.1: emot
wägs ǁ KK Coll. 539.30.1: väga
Tillgången […] owäder ǁ KK Coll.
539.30.1: Härwid tillgår på följande
sätt: Man uppreser twenne stänger,
sammanfogade i öfra ändan medelst en lycka, hvarigenom inskjutes
ett antal lösa stänger, bildande vid
marken en efter tältets storlek större eller mindre omkrets. Omkring
stängerna dragas dubbla wäggar af
renhud, hvilka utgöra fyra skilda
afdelningar. Hwarje wägg omsnöres starkt och wid owäder
som ǁ 1. hvi[lka] ǁ 2. som fas [fästas]
nedstötas ǁ instötas
dragas ǁ ~ nu
under ǁ wid
hela ǁ KK Coll. 539.30.1: sjelfwa
fastbindes […] wid ǁ KK Coll.
539.30.1: fastbindes wid
På […] tältet ǁ KK Coll. 539.30.1: Invändigt
mattor och ǁ KK Coll. 539.30.1: mattor, samt
jernspjäll […] tundran. ǁ KK Coll.
539.30.1: jernspjell. Deröfver löpa
twenne wid wäggen fastbundna stänger, hvarur grytorna nedhänga. Dock utgör är kokningen
icke ej någon wäsendtlig sak på
tundran.
tältwäggen […] stänger ǁ 1. sjelfva
tältstängerna fastbundna grytor ǁ
2. sjelfva tältwag [tältwäggen]
ifrån hvilka ǁ hvarur
Icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Ej ǁ 2. Icke
förtära ǁ KK Coll. 539.30.1: äta
From here to the words de klokares
tal the clean copy of the mscr is by
Natalia Castrén.
preservativ ǁ KK Coll. 539.30.1: præservativ
icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. ej ǁ 2. icke
529
Itineraria 4osa 1841_44.indd 529
21.8.2019 16:05:41
�Itineraria
resan ǁ KK Coll. 539.30.1: resor
From here until mscr p. 609 the
clean copy has been written by
Castrén himself.
deri […] gerna velat ǁ KK Coll.
539.30.1: deri, att han begabbar begabbelsen. I det Samojediska folklynnet ligger ett drag, som i brist
på tjenligare uttryck kunde benämnas: krånglighet, inbundenhet, lakonism. Huru fredligt man
äfven må umgås med Samojeden,
så menar han dock, att man ovilkorligen vill träda honom på lifvet.
Han söker derföre hålla sig på en
viss distans, tager en bister uppsyn, är mycket fåordig och inlåter sig alldrig i bestämda svaromål.
Wid en något mera framskriden
förståndsodling utvecklar sig härur ur detta national-drag den skarpaste humor – de allwarsamma minerna falla bort och det inbundna
lynnet döljer sig nu bakom skämtets udd. Hos wår för dåre allmänt
ansedda Samojed hade humorn urartat till satir, men han använde
den endast till sjelf-försvar. Att just
detta satiriska lynne hos de allwarsamma Syrjänerne ådragit Samojeden epithetet dåre, derom öfwertygades jag redan wid wårt första lägerställe. Sedan agapen blifvit slutad, vil[le] hade man velat
han […] allt ǁ skrattar åt allt
[…] begabbelse. ǁ 1. ~ På detta sätt
skämtsamma lynne aflade han ǁ 2. ~
Bland hans skämtsamma ǁ 3. ~ Men
öfvertygades ǁ öfvertyges
han ǁ KK Coll. 539.30.1: personen
The word han is missing in the
mscr, but added in Castrén 1852b:
284.
syndasmitta ǁ KK Coll. 539.30.1:
synda-smitta
själarna ǁ KK Coll. 539.30.1: själarne
vanliga förhållanden hinner man på resan1425
alldrig anordna den så nödvändiga middagsmåltiden. Derföre plägar enhvar föra med i släden ett stycke rått kött eller helst en renstrupe,
som han förtär, då lusten påkommer. Emellertid underlåter man ej att hvarje morgon och afton ställa grytan öfver elden, då förhållandena
det medgifva. – Är nu tältet uppslaget och
qvällsvarden i antagande, så smyger sig den
ena efter den andra sakteligen in i tältet, söker
sig en behaglig plats kring härden och sitter
☙ med förnöjdt sinne vid den ❧ ljuft ångande
grytan. Dock visar sig i vår brokiga krets en
stor olikhet i sättet, hvarpå enhvar njuter af sin
varelse. Ryssen sjunger glada visor, skämtar,
gycklar och skalkas. Syrjänen läser böner, berättar legender och moraliserar. Samojeden sitter stilla och lyssnar uppmärksamt till de klokares tal. Blott1426 en enda individ af sistnämnda
slägte låter stundom höra af sig. Han hålles af
Syrjänerna för en dåre, men hans dårskap består allenast deri, att1427 han1428 ler åt allt och
med skämtets vapen afspisar hvarje förebråelse, hvarje förolämpning, ja till och med kamraternas hån och begabbelse.1429 Att han visst
icke war en dåre, derom öfvertygades1430 jag
fullkomligt wid wårt första lägerställe, hvarest
följande händelse tilldrog sig. Sedan qwällswar☙ den war slutad, hade man ❧ gerna velat skänka öfwerlefvorna af måltiden åt Samojeden,
men då han1431 icke bar korstecknet om halsen,
fruktade man, att [han]1432 skulle orena faten
och dymedelst öfverföra sin hedniska syndasmitta1433 på de frälsta själarna1434 Medan sällskapet satt i oro1435 och bekymmer öfver denna
vigtiga punkt, antog Samojeden en bedröfwad,
halft1436 gråtande uppsyn, fattade i en
530
Itineraria 4osa 1841_44.indd 530
21.8.2019 16:05:41
�Lapland, Russia and Siberia –
närliggande isbit och började med stor ifver
rentwå sin menlösa tunga. Man tog detta för
vansinne, men demonstrationen hade likwäl
den verkan, att ett fat genast framsattes för
Samojeden. Emellertid1437 började den heligaste bland Syrjänerna genast preservera1438 sig
emot smittan med en rödskrifven bön1439, som
han uppläste ur en rysk bönebok1440. Under
läsningen varseblef han i1441 marginalet orden
”Christi påsk”. Erinrande sig den snart förestående tunga fastetiden1442, afbröt han genast
läsningen och slängde boken ifrån sig under
☙ utropet: ”drag för ❧ tusan d[jefvula]r”. Troligen ansåg han sig likwäl nu wara skyddad mot
all smitta och lade sig förtröstansfullt till hvila.
Vi1443 öfriga följde1444 hans föredöme. – Natten
åtföljdes af en herrlig morgon. Enligt min ringa
insigt i himmelska och jordiska ting har den
höga Norden intet skönare att erbjuda, än en
stjärnklar1445 höstmorgon, då marken är betäckt med snö, men skogen ännu mörk och isarna1446 blanka, då luften är ren1447 och lätt, som
lättaste ether, då ingen vindflägt, ingen fågel,
intet ljud stör naturens djupa tystnad.1448
Hwad1449 wår resa beträffar, så försiggick
den så långsamt, som det allenast är möjligt uti
Samojedernas land. På de fyra första dagarna1450 (25–28 Oktob[er]1451) tillryggalade wi
sammanräknadt wid pass 40 verst, men nådde
ännu icke Ural, emedan man, för att äga en
lämplig passage1452 öfver berget, nödgades
göra en betydlig omväg. Härpå inträffade en
blida, som höll1453 oss stilla i två dagars tid.
Den 31 Oktober satte vi oss åter i rörelse och
öfverforo på dagen Kötschpel1454, en af Uusas
många bifloder. Här såg jag de sista granarna1455 på vestra sidan af Ural; videbusken blef
oro och bekymmer ǁ KK Coll.
539.30.1: bekymmer och djup oro
halft ǁ KK Coll. 539.30.1: nästan
Emellertid ǁ KK Coll. 539.30.1: 1.
Emellertid ǁ 2. Icke desto mindre
preservera ǁ KK Coll. 539.30.1: præservera
bön […] bönebok. ǁ KK Coll. 539.30.1:
bön.
bönebok ǁ kalender
i marginalet […] påsk” ǁ KK Coll.
539.30.1: wid sidan af bönen margo orden Пасха Христова (Christi
Påsk)
fastetiden […] lade ǁ KK Coll.
539.30.1: faste-tiden, upprepade
han orden: ”Christi Påsk” och tilllade medwetslöst: ”Ach tusende
D[jefvula]r.” Emellertid ansåg han
sig nu vara wäl bergad och lade
Vi ǁ KK Coll. 539.30.1: De
följde ǁ ~ snart
stjärnklar höstmorgon ǁ KK Coll.
539.30.1: stjernklar höst-morgon
isarna ǁ KK Coll. 539.30.1: isarne
ren och lätt ǁ lätt och ren
tystnad. ‖ KK Coll. 539.30.1: ~ Hur
qwäder ej Nordens Skalder om detta?
Hwad […] land. ǁ KK Coll. 539.30.1:
Wår resa gick för sig så makligt,
som det allenast i detta land är möjligt.
dagarna ǁ KK Coll. 539.30.1: dagarne
Oktob. ǁ KK Coll. 539.30.1: Oktober
[Old Style]
passage öfver ǁ KK Coll. 539.30.1:
öfwerfarts-punkt af
From here to the words granar och
lärkträd (mscr p. 612) the clean
copy is written in Natalia Castrén’s
hand.
The River Këčˈ-Pelˈ discharges into
the River Usa from the left at 452
km from its mouth. (TS)
531
Itineraria 4osa 1841_44.indd 531
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
granarna ǁ KK Coll. 539.30.1: granarne
omstrålad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. omstrålad ǁ 2. höljd ǁ 3. omstrålad
Castrén most probably means the
1,235-metre high top at N66°56′42″
E65°23′35″. North of it, at N66°58′30″
E65°35′23″, there is a lower pass,
through which the Urals could be
crossed. Even today the northern
railway between European Russia
and Siberia uses the same pass. (TS)
Пэˈ ерв, ‘guardian spirit of the
Urals’. According to other information, the highest mountain top
of the Northern Urals is called Пэˈ
малˈ хада (‘The grandmother of
Urals’ head’) or Минисэй. Lehtisalo
1924: 106–107; Головнёв 1995: 491–
492; Лар 2003: 107–108. (KL)
förrberörde ǁ KK Coll. 539.30.1: förberörda
Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1:
Samojederne
Castrén is standing at the pass at
ca. N67°0′ E65°25′. (TS)
hvilka ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. som ǁ 2.
hvilka
The River Elec joins the River Usa
at N67°2′47″ E64°5′22″. (TS)
Пад я̆ха, ‘Sack river’, an established
Tundra Nenets name for the River
Sobˈ. (TaS)
The westernmost point of the
headwaters of the River Sobˈ (Ru.)/
Padjaxa (Nenets) is in the Ural
mountains near the present-day village of Poljarnyj Ural at N67°0′43″
E65°6′59″ from where the distance
to a lake from which a tributary of
the River Elec begins is only about
1.5 km, although it is ca. 10 km to the
Elec itself. The River Sobˈ reaches
the Obˈ at N66°19′9″ E66°8′49″. (TS)
vore ǁ KK Coll. 539.30.1: war –
Changed by the editor of Hf. Mbl.
produkter ǁ KK Coll. 539.30.1: producter
nu det allrådande trädslaget. Emot aftonen lägrade vi oss vid foten af Ural; under natten uppstod ett regn som fortfor i tvenne dygn och
hindrade oss att fortsätta resan. Den 3 Novem☙ ber helsades vi åter ❧ af en klar, lugn morgon.
Nu såg jag för första gången Ural i dess fulla
prakt – omstrålad1456 af stjernors glans, som
belyste de våglika, skyhöga topparne. Stolt hof
ur midten ”Urals Furste”ix sin hvita hjessa och
tallösa stjernor hängde deröfver.1457 Deras
skimrande sken göt sig, lik en ande, öfver Furstens anlete och gaf lif åt de stelnade dragen.
”Du ser att fursten är mild i dag, men han kan
ock taga sig en annan uppsyn,” sade den förrberörde1458 Samojeden, som oförmärkt smugit sig
till min sida. Härpå förtäljde han om de mäktiga stormar, som rasa på Ural, slungande stenar
och hela klippor utför berget. Han berättade att
många bland hans bröder i storm och oväder
tillsatt lifvet vid öfverfarten af Ural. Så fruktad
är Urals Furste af Samojederna1459, att de alldrig våga inträda färden öfver berget, utan att
förut hafva hvilat sina renar någon dag under
bergsfoten. Med friska renar öfverfares berget
på en dag. Till öfverfartsställen tjena åtskilliga
☙ bergpass ❧ eller så kallade ”portar,” genom
hvilka bergssträckningen ofta afbrytes. Passen
bestå af mer och mindre vidsträckta åsar, hvilka
ega en ganska betydlig höjd, fastän de, från afstånd sedda, likna låga dälder.1460 Vår färd gick
öfver den ås, som man nu ärnar genombryta
med en kanal, för att med hvarannan förena
tvenne floder, hvilka1461 taga sin upprinnelse
ix. Samojederna kalla Ural Pae, sten, och högsta
toppen i hvarje bergssträckning benämnes vanligen
Pae jieru, Urals Furste eller Herre.
532
Itineraria 4osa 1841_44.indd 532
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
på åsen och utfalla den ena Jielets i Uusa1462,
den andra i Obs biflod Padjaha eller Sob1463.
Meningen vore1464 att bilda en segelled emellan Ob och Petschora samt öfver Pustosersk
bringa utomlands nordiska produkter1465. Om
detta företag en gång realiseras1466, så kommer
det ovillkorligen att utöfva det största inflytande på landets kultur1467 och de vilda invånarnes
hyfsning.
Lyckligt och skyndsamt gick vår resa genom bergpasset, men knappt hade vi hunnit
sänka oss utför åsen, förrän ett stormväder
upphof sig från vester, som till och med på den
östra, vindfria sidan af berget var så häftigt att
vi med yttersta möda fingo våra tält uppresta.
☙ Under ❧ natten lugnade sig vädret så vida, att
vi åter följande dag (d. 4 November)1468 kunde
fortsätta resan. Vi färdades nu i sydostlig1469
riktning, långsefter högra stranden af den Sobska floden1470, genom en nejd, som var mycket
ojemn och1471 tätt bevuxen med granar och
lärkträd.1472 Efter1473 trenne dagars långsam
och mödofull färd1474 i denna skogsbygd lemnade wi floden Sob åt höger och befunno1475
oss snart på en widsträckt tundra, färdades
halftannat dygn på tundran och nådde så en
höjd, derifrån1476 Ob omsider lät se sig med
sina talrika vikar1477, holmar och grenar.1478
Emedan floden1479 ännu icke hade lagt sig, slogo wi läger på1480 höjden och utskickade några
personer för att uppsöka Ostjakiska jurt och
söka förskaffa oss en båt, hvarmed jag1481 kunde komma öfver elfven. De utskickade återvände emot aftonen med det besked, att de wäl
funnit några jurt, men Ostjakerna hade wägrat
att beledsaga mig öfver elfven, under fö☙ re❧wändning, att de ej ägde någon båt. Af
realiseras ǁ KK Coll. 539.30.1: att realiseras
kultur ǁ KK Coll. 539.30.1: cultur
Old style.
sydostlig ǁ KK Coll. 539.30.1: sydöstlig
floden […] var ǁ KK Coll. 539.30.1:
floden. Nejden var
och ǁ samt
[…] lärkträd. ǁ KK Coll. 539.30.1: ~
Sistnämnda trädslag anträffas ymnigt på denna sidan af Ural, men
invid sjelfva berget ligga de flesta
af detta trädslag kullslagna af stormen. Lärkträdet är ett resligt träd,
men af ringa fasthet, granen besitter
en seghet, som trottsar sjelfwa Urals
pustar, fastän hon är dwerg jemförelsevis med lärkträdet.
Castrén means Siberian larch
(Larix sibirica). (TS)
From here to mscr p. 615 the clean
copy is by Castrén.
färd […] Sob åt ǁ KK Coll. 539.30.1:
färd utefter Sob lemnade wi floden
åt
befunno ǁ anlände
derifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarifrån
sina […] vikar ǁ KK Coll. 539.30.1:
alla sina wikar
Castrén reached the Obˈ somewhere in the region of presentday Labytnangi, opposite Obdorsk
(Salexard) at N66°39′ E66°24′. (TS)
floden ǁ KK Coll. 539.30.1: elfven
på […] förewändning, att ǁ KK Coll.
539.30.1: på höjden. Några personer
utskickades för att uppsöka Ostjakiska jurtor samt förskaffa mig en båt
och följeslagare öfwer elfwen. De
utskickade återwände emot aftonen med den underrättelse, att de väl
funnit några jurtor, men Ostjakerne hade wägrat föra mig öfver elfven, föregifvande såsom orsak till sin
vägran, att
jag ǁ wi
533
Itineraria 4osa 1841_44.indd 533
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1: Ostjakerne
nu ǁ KK Coll. 539.30.1: genast
begaf […] jurtorna ǁ KK Coll.
539.30.1: begaf mig till jurtorna
wälkomst-helsning ǁ KK Coll.
539.30.1: wälkomst-hellsning
helsning ǁ KK Coll. 539.30.1: tilltal
genom ǁ KK Coll. 539.30.1: medelst
Ostjakerna […] framför mina ǁ KK
Coll. 539.30.1: Ostjakerne innan
kort derhän, att de alla nedkastade
sig för mina
desto ǁ KK Coll. 539.30.1: dessto
elfven ǁ KK Coll. 539.30.1: Ob
Orsaken […] förderfva ǁ KK Coll.
539.30.1: Orsaken härtill var uppenbart deras fruktan för isen, som redan simmade i elfven och lätteligen
kunde förderfwa
i […] isstycken ǁ små isstycken redan
simmade i floden
lyckades […] fiskare-båt ǁ KK Coll.
539.30.1: förmådde jag det fega folket till det medgifvande, att de
omsider sade sig ega en gammal,
obrukbar, usel fiskare-båt
förmå ǁ få
en af Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1:
den förnämsta i jurtan
äfven ägde ǁ KK Coll. 539.30.1: ock
egde
smärre ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. större ǁ
2. smärre
ökstockar ǁ Castrén 1852b: 287: farkoster
Följande […] uthärdat. ǁ KK Coll.
539.30.1: Följande dag (den 9. November) öfverfor jag lyckligt Ob
och anlände samma dag till den vid
bäcken Poluj belägna byn Obdorsk,
efter en resa, som sammanräknadt
medtog nära två månaders tid och
war förenad med besvärligheter,
som i närmare detalj utförda kunde
synas otroliga för enhvar, som sjelf
ej beträdt wildmarkens stigar.
fruktan, att Ostjakerna1482 under natten kunde
taga till flykten, lät jag nu1483 förespänna fyra
renar och begaf1484 mig i egen person till en af
jurtorna. Wid mitt inträde i rummet mötte mig
en åldrig man med den wälkomst-helsning1485,
att jag kunde förfoga mig tillbaka samma wäg,
som jag kommit. Långt ifrån att låta afskräcka
mig af denna helsning1486 bragte jag tvertom
genom1487 stränga och hotfulla ord Ostjakerna1488 i en sådan nöd, att de alla innan kort
nedkastade sig framför mina fötter. Icke desto1489 mindre stodo de envist fast i sitt fattade
beslut att ej föra mig öfver elfven1490. Orsaken1491 till denna oginhet war uppenbart den,
att i1492 floden redan simmade små isstycken,
och man befarade att de möjligen skulle för☙ derfva om ej alldeles krossa båten. Genom ❧
fortfarande hotelser och löftet att ersätta båtens
wärde lyckades1493 det slutligen att förmå1494
Ostjakerna till det medgifvande, att de ägde en
gammal, läck och obrukbar fiskare-båt. Nu lät
jag en1495 af Ostjakerna sätta sig i min släde och
for att besigtiga båten. Under wägen bekände
Ostjaken, att han äfven1496 ägde en annan båt,
erinrade sig sedan en tredje, så en fjerde och
femte, slutligen en sjette, oberäknadt ett antal
smärre1497 ökstockar1498.
Följande1499 dagen (den 9 November1500)
öfverfor jag lyckligt Ob och anlände så1501 till
Obdorsk1502 efter en resa, som medtog en1503
tid af vid pass tvenne månader och var förenad
med de största besvärligheter, jag förr1504 eller
sednare under någon resa uthärdat.
534
Itineraria 4osa 1841_44.indd 534
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
IX.1505
Ehuru1506 den sednaste långa och mödofulla
färden hade uttömt mina krafter, förderfvat min
helsa och nedstämt mitt mod, kunde jag mig likväl efter ankomsten till Obdorsk glad och lycklig i känslan deröfver, att jag nu äntligen befann
mig på modren Asias aktade jord, att jag andades den luft, som gjutit den första lifsgnistan i
våra fäders bröst och ännu fortfarande underhåller vid lif många bland deras djupt beklagansvärda bröder.1507 Väderdrifna af ödet, somliga till Urals kulna1508 höjder, andra till
Ishafvets än kyligare mossar, är deras ande bunden med en boja, nästan lika fast, som den is,
hvilken binder naturens hjerta i deras närvarande fosterland. Denna boja är råhetens, mörkrets, vildhetens. Visst1509 är äfven denna råhet
parad med många vackra, älskvärda egenskaper, och det har stundom förefallit mig, som
skulle de så kallade naturfolkens klara instinkt,
oskuldsfulla sinne och goda hjertelag i många
☙ afseenden bringa på ❧ skam hela det europeiska vishetskramet; men under mina vandringar i
ödemarken har jag, ty värr! bland mycket vackert, godt och ädelt hos samma natur-folk varseblifvit så mycken styggelse och djurisk råhet, att
jag slutligen ändock mindre älskar än beklagar
dem. Denna erfarenhet minskade likväl icke
värmegraden af mina känslors fröjd, då jag omsider befann mig i mina drömmars land, midt
ibland folkslag, som på närmare eller fjärmare
håll leda sin härkomst från Kalewas moder. Det
var just i afsigt att göra dessa folkslags bekantskap, som jag styrde min kosa till Obdorsk, den
nordligaste koloni på Sibiriens vestra jord ej
långt ifrån Obs utlopp i Ishafvet. För det
November ǁ ~ g. st. – Here in the
margin there is struck-out note in
pencil, unclear whether in Castrén’s
own hand: Obs. 9 Nov. g[ammal]
st[il] f<ärdas> brefvet derf[öre] är
dat[umet] 2 Nov. g. st.
så ǁ till
The Obˈ runs into the Gulf of Obˈ in
Kara Sea at N66°22′49″ E71°46′43″.
Obdorsk (today, Salexard) is situated near the mouth of the river at
N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS)
en tid ǁ widpass <->
förr […] uthärdat ǁ någonsin uthärdat
From here to mscr p. 635 the clean
copy is probably by Natalia Castrén.
Based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe 2/14 Nov. 1843 (SKSA), published
in Helsingfors Morgonblad 6/1844.
The original letter is published in the
volume of letters in this series, and
differences from it are not mentioned
here unless they explain Castrén’s
words in the published report. A version of the text is also on pages 518–
520 of this mscr. It differs essentially from the published variant in only
two details, which are shown below.
Here Castrén is referring to the presumed original Asian home of the
Finns. See also Castrén 2017a: 110–124.
kulna ǁ Mscr p. 518: kala
Visst […] vishetskramet; men ǁ Letter: Visserligen har jag hört menniskor förarga sig deröfwer, att man
tager den Europeiska bildningen till
måttstock och rättesnöre wid bedömande af folkslagens cultur-grad,
äfven {Mscr p. 518}: kultur, äfven]
har det stundom förefallit mig sjelf,
som skulle de så kallade natur-folkens klara instinct [Mscr p. 519: instinkt], deras flärdlösa, oskuldsfulla
sinne och goda hjertelag vara mera
värda, än hela det Europeiska vishetskramet, men [Mscr p. 519: vishetskramet. Nu]
535
Itineraria 4osa 1841_44.indd 535
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
The centre of a governorate
on the River Irtyš downstream
from the mouth of the River
Tobolˈ, N58°12′0″ E68°15′9″. (TS)
Berëzov, present-day Berëzovo, is on the River Vogulka at N63°55′57″ E65°3′11″. The
fortress was founded in 1593.
Резун 2009: 195. (TS)
Bland […] mängd. ǁ Letter:
Bland dem föregifver sig en
vara Pollack, en annan är Kalmuck till nationen, men har
förgätit sitt modersmål, och
just nu sitter hos mig en Kirgis,
som i sinom tid varit en betydande person. Handlande Tatarer och Syrjäner finnas här i
mängd.
närvarande åtnjuter Obdorsk ett ringa anseende,
men fordom var det ett frejdadt namn och förekom
till och med i den Tsarliga titeln. Ordet är åtminstone till ena hälften Syrjänskt och betecknar Obs mynning (af Ob och dor, det yttersta). Det är möjligt, att
Syrjänerna äfven lagt grunden till denna lilla kolo☙ ni, hvars benämning ❧ härleder sig ifrån deras
språk; men hvad som åtminstone till och med på
historisk väg kan utredas, är det faktum, att de i
långt aflägsen forntid gjorde handelsresor till
Obdorsk. I en vida sednare tid begynte äfven Ryssar
från Tobolsk1510 och Beresow1511 besöka orten och
byggde sig här små kojor och magasiner, men uppehöllo sig blott tidtals på stället. För de besvärliga resornas skull funno de sig dock snart nödsakade att
nedslå fasta bostäder i denna öde nejd. Den Ryska
kolonisationen börjades knapt för ett sekel tillbaka;
de flesta kolonister hafva inflyttat inom de sista trettio åren och uppehålla sig här med pass, hvilka årligen förnyas. Till förstärkning af koloniens svaga
befolkning tjenar ett antal deporterade. Bland1512
dem föregaf sig en vara Polack, en annan Kalmuck,
en tredje en Kirgis till nationen. Äfven funnos här
för tillfället handlande Tatarer och Syrjäner i mängd.
Landets egentliga innevånare äro Ostjaker och
Samojeder. Många Ostjak-familjer stodo med sina
fasta jurt rundt omkring byn, och innan kort skulle
ännu andra, nomadiserande Ostjaker samt en talrik
mängd Samojeder infinna sig i nejden
☙ ❧
Häraf synes att Obdorsk var rätta orten för
min närvarande verksamhet. Den var för mig ett
London, Paris, Berlin &c. och dock fanns der ingen
bok utom den Sibiriska lagboken, ingen journal
utom den, som underhölls af damerna i skumrasket,
ingen antiqvitets- och naturalie-samling, fastän allt,
hvad der fanns skulle taga sig ganska väl ut i de
flesta samlingar. Det värsta af allt var, att jag till en
början ej kunde bland de Christnas tal upptäcka
536
Itineraria 4osa 1841_44.indd 536
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
någon individ, som skulle varit tillgänglig för andra
intressen än dem, som inbringa hundrade, sinom
hundrade procent. Hvad1513 annat kan man väl också vänta af personer hvilka afsagt sig alla det civiliserade lifvets fröjder och njutningar, endast i afsigt
att genom list och svek komma sig de enfaldiga och
godtrogna infödingarnas med svett ovch möda förvärfvade egodelar? Häri hafva de visserligen lyckats, men denna framgång har störtat de flesta bland
dessa lycksökare i ett moraliskt förderf, hvarjemte
de försjunkit i en cynisk råhet, som förekom mig
☙ vida vämjeligare än sjelfva vildarnas. ❧ Då1514 jag
vid mitt1515 första inträde till Obdorsk sökte logis
hos en ifrån Tobolsk inflyttad borgare, fann jag hela
hans familj sittande på golfvet och sysselsatt med att
förtära rå fisk, som husfadren sjelf sönderskar i skifvor. Och då jag kort derpå besökte den mest bildade
person på orten, som var ett slags lägre tjensteman,
räknade han sig till beröm att i ett halft års tid ej
hafva njutit någon annan förtäring än rått kött.
Också försäkrade mig den nyss omförmäldte Polacken, som var kock till professionen och sade sig
tillförene hafva spelat en lysande roll i de Petersburgska köken, att hans konst i Obdorsk föga lönar
sig, alldenstund menniskorna här lefva à la Samojède. De äga visserligen hus, bland hvilka till och med
några bestå af två etager, men dessa äro uppförda af
gammalt skeppsvirke och skänka vintertiden ett
ringa skygd emot kölden och de bistra vindarna. In☙ ne❧vånarnes beklädnad är i hvardagslag mest densamma, som hos Samojeder och Ostjaker. Många
bland dem liknade äfven Samojederna deri, att de
underhöllo mer eller mindre talrika renhjordar. Kor
och får voro dock ej alldeles sällsynta, men hästar
saknades, och i deras ställe begagnades så väl renar,
som i synnerhet hundar. Men för att vara rättvis
emot Obdorsk bör jag ej lemna oanmärkt, att här i
somliga borgare- och köpmanshus äfven finnas en
Hvad […] rått kött. ‖ Letter and
Hf. Mbl.: Dyrheten i Obdorsk
öfverstiger allt, hvad jag ännu
hunnit erfara. För en liten
bräcklig kammare begär man i
hyra 60 Rubel; en mark socker
betalas med 2–3 Rubel; dåligt
hvetemjöl kostar 12 rubel pudet och allt annat i samma förhållande. Häraf är en naturlig
följd, att de flesta bland byns
innewånare nödgas afhålla sig
från allt öfverflödigt ätande
och drickande.
Då […] rått kött. ǁ Den mest
bildade man på orten, som var
en slags lägre embetsman, räknade här sig till beröm att i ett
halft års tid ej hafva njutit någon annan förtäring än rått
kött.
mitt första ǁ mitt
537
Itineraria 4osa 1841_44.indd 537
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
The sequence copied to the
mscr pages 518–520 ends here.
kuriosa och antiqvaria ǁ Letter:
curiosa och antiquaria
The Great Northern War of
1700–1721. (TS)
[…] sig. ǁ Letter: ~ Богъ съ
нимъ!
Med […] statistiska upplysningar. ‖ Letter & Hf. Mbl. (spelling
of the letter): Sedan vi sålunda
tagit en öfversigt af Obdorsk,
borde jag väl och nämna några ord om min resa till denna
märkeliga ort; men saken är, att
mina rese-anteckningar ännu
ligga i kappsäcken på hinsidan
Ob, som för isgångens skull nu
icke kan öfverfaras. Det kostade mig icke ringa möda att på
de Ostjakiska trågen få min
egen person helbregda transporterad öfver elfven. Hvad jag
utan alla anteckningar vet förtälja, är att mitt bröst under resan blifvit oändligen bullersamt
och oroligt. Jag hostar natt och
dag; stundom visa sig små hvita gryn. Hetta beswärar mig
om nätterna. Antingen detta är
lungsot eller icke, så lefwer jag i
det ljufva hopp, att stafven ännu
ej är bruten öfver mig. [Hf. Mbl.:
Jag hostar natt och dag; – – –
skulle detta vara lungsot…? –
The published parts of the letter
to Rabbe end here.
Already in Hf. Mbl. 17/1844
a short notification was published about Castrén’s travel grant to Siberia: ”HELSINGFORS. Angående vår Landsman
Castrén hafva vi hugneliga underrättelser att meddela. I följd
af Hr Koll. Rådet Sjögréns gällande förord har nemligen C. af
Kejs. Vetenskaps-Akademien i
S:t Petersburg blifvit engagerad
fläkt af Tobolskt, eller något som åtminstone vill
gälla såsom sådant. Här saknas ej fina rockar, lysande schalar, stora speglar, muskatell-vin, fagert tal
och tobak af Suwarows No 1.1516 Till ortens kuriosa
och antiqvaria1517 räknas familjen Charpow, en i Beresowska kretsen vidt utspridd prestslägt. Familjen
sades vara svensk till sin upprinnelse. Dess ättefader skulle under Peters krig med Sverige1518 hafva
förrådt sin Konung och efter krigets slut lupit undan
till denna aflägsna vrå af verlden, för att undgå faran att blifva utlefvererad. Huru härmed må förhål☙ la sig, så ville dock medlemmarne ❧ af denna familj
ej vidkännas någon frändskap med mig, som man
äfven ansåg vara af Svensk börd. Kom jag dem inom
skotthåll på gatorna, vips flögo de mig ur näfvarna
och stängde till porten efter sig.1519 Med1520 samma
skygghet och oginhet bemöttes jag äfven af de flesta
andra bland byns innevånare, hvilka i mig tycktes
misstänka en för deras kommerciella sträfvanden
högst farlig kunskapare. Denna misstanke var så
mycket naturligare, som jag oupphörligt sysselsatte
mig med infödingarne och af dem insamlade icke
blott philologiska och ethnographiska utan äfven
alla slags statistiska upplysningar.
Egentligen var dock den rätta tidpunkten för
mina sysselsättningar ännu icke kommen, ty i de
Obdorska jurten funnos endast några fattiga, till
hälften förryskade Ostjak-familjer, och flesta öfriga
infödingar uppehöllo sig allt fortfarande på sina öde
☙ tundror. ❧ Det dröjde dock ej länge innan enskildta
slägter både af den Ostjakiska och Samojediska
stammen började anlända till den Obdorska marknaden, som fortgår ifrån vinterns början ända in på
Februari månad, under hvilken tid infödingarne stå
lägrade med sina tält och renar rundt omkring den
Ryska kolonien. I och med deras ankomst börjades
ett nytt, sällsamt och brokigt lif i den lilla byn. Alldagligen infunno sig der talrika skaror af tundrans
538
Itineraria 4osa 1841_44.indd 538
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
tungbepelsade söner och döttrar, hvilka skredo makligt fram på gatorna och gapade med undran på de
höga husen. Att de voro hitkomna för att köpa och
sälja, derom hade jag svårt att öfvertyga mig, ty
dessa marknadsgäster visade sig fullkomligt intresselösa och förde1521 icke sina varor till torgs. Det gick
dock ett rykte, att under deras yfviga pelsar doldes
både svarta räfvar, blå fjällrackor och andra dyrbarheter. Men de voro icke tillgängliga för hvarje köpare, utan man smög sig med dem helt oförmärkt till
en särdeles god vän, lät honom undfägna sig på bästa vis och afslöt derpå i all tysthet sin köpenskap.
☙ Vilden inser ganska väl, att han ❧ förlorar på denna
hemlighetsfulla handel, men hans försagda lynne
skyr för en offentlig marknad, och dessutom står det
ej i hans fria vilja att sälja sin vara åt den mestbjudande. Bland de tusendetal infödingar, hvilka årligen
infinna sig på den Obdorska marknaden ifrån vidt
aflägsna tundror, ges det blott några högst få individer, hvilka ej stå i bok hos köpmän, borgare och kosacker för vida mer än hvad de äga. Skulle de nu fördrista sig att med sin vara vända sig till någon annan
än sin löftesman, så vore väl denna icke sen att tillgripa vildens hela egendom och till på köpet göra
honom sjelf till sin tjenare.1522 Det händer väl ändock understundom, att infödingen bemannar sig
och föryttrar åtminstone någon del af sin vara åt en
främmande köpman, men han måste naturligtvis
söka att härvid iakttaga största möjliga försigtighet,
och äfven detta bemödande intrycker kanske på en
och annan marknadsfarare den prägel af hemlighetsfullhet, som utgör det mest framstickande på den
Obdorska marknaden. Under innevarande år ökades
☙ den hemlighetsfulla ängsligheten ❧ vid marknadens
början af ett i omlopp varande rykte, som förkunnade, att handeln ej finge begynna, förrän kronan fått
sin skatt af alla stammar ordentligt1523 uppburen.
Denna nyhet kunde ej annat än verka högst
för den ethnografisk-linguistiska missionen i Siberien på 3 år,
med ett understöd af 1,000 Rb.
S:r för hvarje; H. Exc. Ministern
för Allm. Undervisningen har
redan härtill gifvit sitt bifall.
Emellertid ankom för ett par
veckor sedan en af C. på Samojedernas tundror författad Syrjänsk Grammatik, hvilken, till
Hr Koll. Rådet Sjögrén afsänd,
sannolikt af Vetenskaps-Akademien befordras till trycket.
C. har sålunda, efter hvad vi
hoppas, redan på förhand rättfärdigat Akademiens till honom satta förtroende. Försedd
med Akademiens instruktioner samt för resan nödiga litterära hjelpmedel (ss. böcker
och kartor) lärer C. nu komma att fortsätta resan ifrån sin
sednaste vistelsort, Obdorsk,
vidare åt öster, åtminstone till
Jenisej och Turuchansk, samt
derifrån åt söder uppför Jenisej. – Måtte den ihärdige forskaren under de nya, oerhörda
svårigheter som förestå honom
på Siberiens öde slätter, på helsans vägnar stå bi; ty både vilja och förmåga att till vetenskapens tjenst uppoffra alla sina,
icke vanliga krafter, brister honom sannerligen icke. – En
skrifvelse från C., som åtföljde
den nämnda Grammatiken och
med densamma länge varit fördröjd på vägen, skall, ehuru af
tidigare datum än det sednaste
brefvet (N:o 6), med det första
i utdrag meddelas, emedan den
innehåller intressanta upplysningar om fortgången af C:s resor och forskningar.”
förde icke ǁ hemtade all[d]rig
Also Karjalainen 1900b: 15 describes the situation with
539
Itineraria 4osa 1841_44.indd 539
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
wording quite similar to Castrén, even quoting him. (TS)
ordentligt uppburen ǁ uppburen
Irbit in the Permˈ region at
N57°40′4″ E63°3′55″ where a
yearly market had been held
since 1643. Резун – Раев 2009:
643. (TS)
nedslående på infödingarne, ty många bland dem
ägde ingen annan utsigt till bergning, än att döda
sina få renar, hvilket åter var omöjligt emedan de
oundgängligen behöfde renarne för sina nomadfärder. De hade efter vanligheten begifvit sig till
Obdorsk, i hopp att der med sina varor få tillbyta sig
bröd, mjöl och andra lifsförnödenheter. Men om
denna byteshandel ej fick äga rum förrän uppbörden
blifvit afslutad, så skulle de i nära tre månaders tid
nödgas föra ett fastande lif, alldenstund de aflägsnaste Samojed-slägter först i Februari månad hinna
fram till Obdorsk. Medan man ännu sväfvade i okunnighet om sanningen af ifrågavarande rykte, infann
sig på orten en embetsman ifrån Guvernement-staden Tobolsk, som förseglade köpmännens magasiner och förbjöd all handel. Denna gerning föranledde ett stort larm i lägret. Infödingarne klagade öfver
☙ skedd oförrätt emot deras dyrbaraste intressen – ❧
de som hänföra sig till bukens kraf; äfven köpmännen knotade och föregåfvo att de ej skulle i rättan tid
hinna fram med sina varor till den Irbitska1524 marknaden och i anledning deraf komma att ikläda sig
stora förluster. Förenade genom ett ömsesidigt intresse sammansvuro sig nu de båda parterna
att med alla medel söka förmå den Tobolska embetsmannen till upphäfvande af handelsförbudet, men
den ena deputationen efter den andra återvände från
honom med oförrättade ärender. Plötsligt utbredde
sig det tal, att infödingarne ärnade med våld uppbryta magasinerna, plundra och möjligen uppbränna
hela byn. Innevånarne ansågo detta rykte för så
mycket sannolikare, som en dylik sammangaddning
för blott några få år sedan upptäckts och dess ledare
blifvit inför laglig domstol öfverbevista om sina
brottsliga afsigter, ja till och med undergått sitt välförtjenta straff. I sjelfva verket började rörelser och
folkskockningar äga rum på gatorna, och saken tycktes antaga ett ganska betänkligt utseende. För min
540
Itineraria 4osa 1841_44.indd 540
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
del ansåg jag väl alltsamman blott vara en krigslist,
men den ifrågavanarnde embetsmannen var af an☙ nan tanke. Då han ❧ ej vågade taga på sitt ansvar ett
möjligen uppkommande tumult, fann han sig föranledd att upphäfva handels-förbudet mot vilkor, att
köpmännen skulle ikläda sig borgen för skattens behöriga inbetalning.
Sedan både kronans, infödingarnes och köpmännens intressen sålunda blifvit på ett för alla tillfredsställande sätt förmedlade, fortgick handeln åter
nästan på samma tysta, hemlighetsfulla vis som tillförene. Köpmännens magasiner fyllde sig efterhand
med pelsverk, bestående i räfvar, fjällrackor, vargar,
isbjörnar m. m., med färdigsydda renskinns[-]kläder1525, med fjäder, renkött, frusen ossetrin1526,
mammuth-ben o. s. v. För dessa varor erhöllo infödingarna i utbyte mjöl och färdigbakadt bröd, tobak,
grytor och kittlar, glas, knifvar och nålar, messingsknappar och ringar, glasperlor och en talrik mängd
andra småsaker. En offentlig bränvinshandel är i
Obdorsk ej tillåten, men för den medicinska nytta,
som ett måttligt bruk af bränvinet enligt en läkares
afgifna intyg skall medföra, var dock dess införsel
☙ icke helt och hållet förbjuden. ❧ Man kunde också
på infödingarnes skick och väsen tydligen förmärka,
att de under vistelsen i Obdorsk ej underläto att begagna sig af denna medicin och efter bästa förmåga
sörja för sin helsa. I den Obdorska marknadshandeln
ingick äfven ett annat läkemedel: Sassa parilla, som
öfver hela Sibirien är kändt under namn af det dyra
gräset och af infödingarne betraktas såsom ett universalmedel i alla sjukdomar.1527 Emedan bruket af
denna medicin fordrar en försigtighet, som infödingarna med sina dåliga boningar kringvandrande
lefnadssätt ej kunna iakttaga, händer det understundom att kuren undergås i Obdorsk och patienten låter vårda sig af någon bland dess invånare. En patient hade äfven af min hyresvärd blifvit inlogerad i
renskinns-/kläder
Sturgeon. See Castrén’s descriptions of the Siberian economy on p. 562–564.
Sarsaparilla or china root (Smilax china) was used especially
to treat gout, syphilis and some
skin diseases but also for increasing the excretion of sweat
and urine. Garrison 2015. (TS)
541
Itineraria 4osa 1841_44.indd 541
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
talrikt ǁ mycket
Prince Aleksandr Danilovič
Menšikov (1673–1729), former
friend and favourite of Emperor Peter I the Great and holder
of several offices and distinctions, who was exiled to Berëzov in 1727 and died there two
years later. Зуев 2009b: 349.
(TS)
fursten (?) ǁ mannen ǁ Castrén
1852b: 296: magnaten
en liten skrubb invid mitt rum. Denna person var
Ostjak till nationen och sade sig i många år hafva lidit af verk i sina leder och ben. I förmodan att denna
sjukdom kunde vara af någon elakartad beskaffenhet företog jag mig en gång att göra mig underrättad
☙ om hans äktenskapliga ❧ förhållanden och sporde
honom, huru länge ha redan varig gift. ”Jag kan ej
minnas året, men det är mycket längesedan,” genmälte Ostjaken. Kan du då icke draga dig till minnes
huru många år du fyllt, då du tog dig en hustru?”
återtog jag. Härtill genmälte Ostjaken: ”Icke har jag
tagit mig någon hustru, utan vid mitt sjette år köpte
min fader en liten flicka och med henne har jag lefvat
tillsamman allt sedan denna tid.”
Huru allmänt handelsmännen än klagade
deröfver, att den Obdorska marknaden på grund af
infödingarnes tilltagande armod med hvarje år försämrades, var denna marknad likväl ganska talrikt1528 besökt af köpmän, handlande, borgare, bönder och kosacker. De flesta bland dessa ankomlingar
voro innevånare från staden Beresow, och till deras
antal hörde äfven en gammal afskedd kosack, med
hvilken jag kom att stå i en ganska nära beröring,
emedan han bebodde ett hörn i samma skrubb der
den sjuka Ostjaken låg på sin renhud. Denne man
☙ intresserade mig mer än andra kosacker, på grund ❧
af den afgudadyrkan han egnade den till Beresow
landsförviste Menschikow1529. I allmänhet ära staden
Beresows innevånare minnet af denna sin frejdade
gäst med de mest andaktsfulla känslor och hålla honom för föga mindre än ett helgon. Men hvad den
ifrågavarande kosacken beträffar, så kunde han ej
utan hänryckning tala om den biltoge, i onåd fallne
fursten (?)1530, och allt hvad Menschikoff hade sagt
och lärt, var för honom en trosartikel. Han kände äfven Menschikows enformiga öden under den tid,
han lefde i landsflykt och förnedring, wida bättre än
någon af de legender, dem han hvarje morgon och
542
Itineraria 4osa 1841_44.indd 542
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
afton plägade studera. Enligt hans framställning
hade Menschikow efter sin ankomst till Beresow
börjat allvarligen begrunda sitt själstillstånd och
derunder kommit till den öfvertygelse, att han hittills icke haft något annat ändamål för sitt lifs diktan
och traktan, än sin egen ära och upphöjelse. Både enskildt och offentligen hade han erkänt sig hafva brutit emot sin furste och förklara sig vara väl förtjent af
☙ det svåra straff, som drabbat honom. ❧ Han hade
icke engång betraktat det som ett straff, utan såsom
en himmelsk välgerning, hvilken för honom banade
vägen till nådens portar. För att vinna sina synders
förlåtelse, beslöt han nu att egna hela sitt återstående lif åt botöfningar och lät till den ändan i Beresow
uppbygga en kyrka, vid hvars förfärdigande han
sjelf lade handen. Sedan kyrkan var färdig, antog
han dervid en beställning såsom den lägsta tjenare,
en klockare, och uppfyllde punktligt alla sina förrättningar. Hvarje dag var han den första och sista i
templet, och mången gång plägade han ännu efter
slutad gudstjenst meddela den församlade menigheten undervisning i andliga ämnen. Wår kosack var
outtömlig på lärdomar, hvilka Menschikow vid dessa
och andra tillfällen hade meddelat sina åhörare, utan
att äga någon aning derom, att de ännu efter mer än
ett sekel skulle lefva i ett välsignelserikt minne hos
staden Beresows tacksamma innevånare. Så har Peter I:s gunstling äfven i det lilla vunnit ett erkännande, som endast faller på stora andars lott. Om Peters
☙ tvenne andra gunst❧lingar Dolgorukow1531 och Ostermann1532, hvilka äfven blefvo deporterade till Beresow, visste den fromma kosacken ingenting att
omtala. Bland hans berättelser om Menschikow vill
jag ännu bifoga, att hans jordiska qvarlefvor år 1821
blifvit uppgräfda ur jorden och efter 92 års förlopp
befunnits alldeles oförmultnade – en omständighet,
som kosacken ej kunde förklara annorlunda än såsom ett under, bevisande den aflidnes heliga vandel.
Aleksej Grigorˈevič Dolgorukov (d. 1734), Member of Higher Privy Council. He arranged
Menšikov’s exile to Siberia but
was exiled himself in the course
of political changes in 1730
when Anna Ioannovna ascended to the throne. Зуев 2009a.
See also Ahlqvist 1986: 282. (TS)
Count Heinrich Johann Friedrich Ostermann or Andrej
Ivanovič Osterman (1687–1747),
Diplomat, Vice-Chancellor of
Russia in 1725–1741, exiled to
Siberia in 1742 after Elizaveta
Petrovna’s ascension to the
throne. Klueting 1999. (TS)
543
Itineraria 4osa 1841_44.indd 543
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
The Russian system of offices
had 14 classes, making the 12th
class third lowest. It included e.g. the offices of Governorate Secretary and Lieutenant.
Табель о рангах, http://gosudarstvo.voskres.ru/army/rangetable.htm. (TS)
pligt ǁ <a--k>
Castrén’s travel description
written for publication ends
with the following account of
Khanty culture. In January 1844
he still planned to continue his
research in Siberia and, despite
financial problems, did not consider returning to Finland to be
an alternative. Two months later in Berëzov he wrote, however, that a doctor called Vakulinskij had diagnosed him with
tuberculosis and had strongly
recommended that he should return to Finland as soon as possible, although he had been informed at the same of a grant of
1,000 roubles for continuing his
fieldwork. According to the letters Castrén seems to have made
the decision to return between
16 and 24 March, but he also
had plans to return to Siberia already in the next autumn. There
is no description of the journey
home. See Castrén’s letters to
Rabbe 11 and 24 March 1844 and
to Sjögren, 28 Feb./11 March and
4/16 March 1844 in the volume of
letters in this series.
There is a competing explanation, however, for Castrén’s
return home. An unknown correspondent from Helsinki wrote
to Academician K.E. von Baer,
as follows: “Castrén är nyligen
hit återkommen från sin Siberiska resa, ganska frisk och sund,
och enligt alla omdömen, till
Sedan jag nu en gång kommit att tala om mina
bekantskaper i Beresow, kan jag ej med stillatigande
förbigå den Tobolska embetsmannen, som på ett så
eftertryckligt sätt ingrep i den Obdorska marknaden.
Hr Scherschinewitsch, Polack till börden, hade på
tjenstemanna-banan endast hunnit bråka sig fram
till 12:te klassen1533, men om rangen skulle mätas efter bildning och kunskaper, så hade han sannerligen
i hela det Tobolska guvernementet ej haft någon sin
like. Han hade blifvit uppfostrad i Odessa, der med
mycken heder genomgått ett Orientaliskt institut
och sedermera i lång tid fortsatt sina studier på egen
☙ hand. Hans afsigt hade varit att uteslutande ❧ egna
sig åt lärda studier, men då utsigterna på denna bana
tycktes honom nog mörka och ej tillfredsställde hans
äregirighet, beslöt han att söka sin lycka i Sibirien,
der guldet är halt och höga embeten och äreställen
lätt åtkomliga. Straxt efter sin ankomst till Tobolsk
blef han äfven engagerad i tjenst hos Civil-Gouvernören och fick sig uppdraget, att utarbeta ett lagförslag för de i Tobolska guvernementet vistande Ostjaker, Woguler och Samojeder. För att med besked
utföra detta uppdrag, ville han först taga kännedom
af de traditionella stadganden som äro gällande hos
dessa folkslag, och detta var egentliga ändamålet
med hans resa till Obdorsk. Men han egde derjemte
äfven åtskilliga andra uppdrag och bland annat hade
han af General-Gouvernören i Vest-Sibirien, fått sig
anbefallt, att samla all slags ethnografiska, historiska
och statistiska upplysningar om Ishafvets vildar. Då
samma ämnen redan en tid bortåt hade utgjort ett
föremål för mina forskningar, var det för mig en angenäm pligt1534 att meddela honom alla de notiser
hvarmed jag kunde tjena honom, liksom äfven han å
sin sida gjorde mig ännu större tjenster, icke blott
☙ genom sitt fina ❧ bord och angenäma sällskap, utan
äfven derigenom, att han på grund af sin vidsträckta
myndighet för vår gemensamma räkning tillhanda-
544
Itineraria 4osa 1841_44.indd 544
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
höll alla sådana individer, som kunde vara oss i ett
eller annat hänseende gagneliga. Resultatet af mina
härvid anställda forskningar skall jag framdeles omständligen meddela i ett mera omfattande arbete och
önskar här endast fästa en flyktig uppmärksamhet
vid den Obdorska Ostjak-stammen, hvarom jag tillförene ej varit i tillfälle att meddela några upplysningar. Jag lemnar för denna gång frågan om deras
ursprung, deras afgjorda förvandtskap med Finnar
och Magyarer, samt andra historiska förhållanden
alldeles å sido, och vill endast i största korthet meddela några upplysningar om deras samhällsskick, religion, seder och lefnadssätt.1535
Liksom1536 Samojederna sönderfalla äfven Ostjakerna i en mängd smärre slägter, af hvilka hvar och en
inom sig bildar ett litet samhälle, eller rättare: en stor
familj.1537 Hos de Ostjaker, hvilka antagit Christendomen, har slägtskillnaden redan upphört, ty de sty☙ ras af Ryska auktoriteter och enligt Rysk lag.1538 ❧
Endast de Obdorska Ostjakerna, hvilka med all envishet emotstått det Ryska presterskapets omvändelse-ifver, vidmakthålla ännu denna patriarkaliska
institution, hvilken bättre än all lag och alla yttre
band, bibehåller folket i sämje och endrägt, upprätthåller sedlighet och afböjer många slags förbrytelser.
Den makt, som i ett sådant samhälle manar till god
gerning, är slägtkärleken. Hvarje slägt består af ett
antal familjer, hvilka äga en gemensam härkomst
och anse sig såsom på närmare eller fjermare håll
med hvarandra befryndade. Det finnes bland Ostjakerna och i synnerhet bland Samojederna sådana
slägter, hvilka bestå af flera hundrade, ja till och med
tusendetal individer, bland hvilka flertalet ej
mera kan utreda sitt inbördes slägtskapsförhållande,
men de betrakta sig icke dess mindre såsom an-
utseendet vida friskare än någonsin tillförene. Också uppgaf
han orsaken till denna sin hemkomst icke för att sköta sin hälsa, utan ’för att i ordning ställa sina papper’, d. v. s. att först
utarbeta och framställa resultatet af denna sin resa, innan han
emottager eller vidtager ett nytt
uppdrag (Jemf. Borgå Tidning
No 38, Helsingfors Tidningar No
39, och Helsingf. Morgonblad
No 37) ich dertill har han visserligen skäl. Han hade för fem
veckor sedan träffat Reguly i Tobolsk, der han såsom icke tillräckligen [doc]umenterad blifvit
i Guvernörens frånvaro, af hans
vikarie quarhållen, utan att slippa hvarken fram eller tillbaka.
Castrén berömde numera ganska myc[ket] Reguly, sedan denne uteslutande <mera> fästat
sig vid voguliskan, hvarigenom
också deras banor och [– –]
ningskretsar numera icke skära
eller korsa hvarandra. Han försäkrade att han aldrig, åtminstone icke [– –] tillskrifvit Sjögren
annat än allt godt om Reg. och
det enda hvad han yttrat, varit
att Reg. icke sjelf ännu [– –] bestämdt ändamålet med sin resa.
Också harmades han hög<el>in
om S. antingen [– –] <ord> eller velat nedsätta R., eller och om
han i sådan afsigt begagnat tillfälle att [– –] från ett möjligen
gam[m]alt för par år sedan skrifvet bref[.]” University of Giessen Library, Manuscript Department, K.E. von Baer’s collection,
Mappe 43, unidentified sender to
Baer 20 May 1844. I express my
gratitude for a copy of this letter
to Ph.D. Erki Tammiksaar, Tartu.
The letter is partly fragmentary, but its message is clear.
545
Itineraria 4osa 1841_44.indd 545
28.8.2019 14:02:15
�Itineraria
As it was written to Baer, the
sender is willing to convince
him that there was no real dispute between Castrén and Reguly, and that Castrén’s possibilities for carrying on the task
for which he had been chosen
had not diminished. Therefore, it cannot be used either as
completely reliable testimony
of Castrén’s physical health at
that time
The cited items of news relate following information:
“Sistl. Söndag ankom hit
[Borgå] äfven Magister Docens Castrén, hvilken, efter att
i tre år till största delen hafva
vistats bland Lappar, Syrjäner,
Samojeder, Ostiaker och deras stamförvandter, ämnar tillbringa sommaren i Finland, för
att ordna sina Lingvistiska anteckningar och samla nya krafter för verkställandet af det
ärofulla uppdrag, han af Vetenskaps-Akademien i Petersburg
i enahanda ändamål och för
tre år erhållit. Återresan skedde från Beresoff öfver Tobolsk,
Werchoturie, Ustjug, Kargopol samt (norr om Onega-sjön)
Sordavala och Wiborg. Vi äre i
tillfälle att meddela den glada
underrättelsen att den Sibiriske resandens helsa, enligt läkares yttrande härstädes, lemnar
godt hopp om restitution, ehuruväl en resa hemåt högeligen
varit af behofvet påkalladt.”
Borgå Tidning 38/1844, 15 May
1844. See also below.
“Mag. Castrén, hvars helsa lyckligtvis ej ger anledning
till derom yttrade farhågor, anträder om någon tid ett nytt vikingatåg till norra Asiens vildar och ödemarker.” (Helsingfors
förvandter, ingå ej äktenskapliga förbindelser med
hvarandra, och anse för en pligt att hjelpa och bistå
den ena den andra. Vanligtvis hålla sig alla till en
och samma slägt hörande familjer tätt tillsammans,
äfven under sina nomadfärder, och den allmänna se☙ den påbjuder, att uti ett sådant ❧ samhälle den rike
skall dela sina håfvor med den fattige. Ostjakerna
äro öfverhufvud ett ganska fattigt folk och lefver
mest för dagen. Derföre består den hjelp, som de
kunna skänka åt sin nästa, egentligen blott deri, att
de dela dagens byte broderligt med hvarandra. Och
det anmärkningsvärda är härvid, att man aldrig anlitar hvarandra om en almosa, utan anser det såsom
sin ovilkorliga rättighet, att utan all ceremoni tillgripa sin nästas egendom. Det är klart, att i ett samhälle af så sinnade individer, misshälligheter sällan
skola yppa sig. Emellertid äger hvarje slägt sin äldsta (Starschina), hvars åliggande det är, att vidmakthålla ordning och sämja inom slägten. Om tvenne
individer af samma slägt råka i delo med hvarandra
och i godo ej kunna bilägga målet, så hänskjutes det
till Starschinan, hvilken på fläcken afkunnar sitt utslag, utan alla juridiska formaliteter. Med denna
dom är parterne vanligen tillfreds, men i motsatt fall
kunna de äfven appellera till en högre instans, som
är fursten. En mängd slägter, som uppehålla sig
☙ inom hvarandras närhet, ❧ erkänna sedan uråldriga tider ett gemensamt öfverhufvud, som bär namn
af furste – en värdighet, som af Kejsarinnan Katharina II1539 blifvit genom ett formligt diplom tillerkänd Ostjak-furstarne1540 i Obdorsk och Kunovat1541
i Beresowska kretsen. Hvarje furste kan inom sitt
distrikt afdömma alla mål, med undantag af dem,
hvilka enligt gammal Rysk lag bestraffas med lifvets
förlust. Furstens förnämsta åliggande är dock att
upprätthålla samdrägt emellan de skilda slägterna
och afluta sådana tvister, hvilka med anledning af
betesmark, fiskvatten, jagtställen m. m. uppstå
546
Itineraria 4osa 1841_44.indd 546
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
emellan individer af olika slägter. Under honom subordinera alla slägtens äldsta (Starschiner), men
sjelf är han blott beroende af de Ryska auktoriteterna, i synnerhet Guvernörs-embetet och landsrätten.
Så väl furstens, som stam-chefernas värdighet är
ärftlig och öfvergår från far till son. Är sonen omyndig, så utser menigheten åt honom ern farbror eller
någon annan nära anförvandt till förmyndare. Skulle ingen son finnas, så blir den aflidnes närmaste
anförvandt korad till hans efterträdare. Någon bestämd lön tillfaller hvarken fursten eller de öfriga
embetsmännen, men de blifva dock af sina underlydande ihågkomna med frivilliga gåfvor.
☙ ❧
Det ges utom frändskapen ännu ett annat föreningsband emellan individer af samma slägt, och
detta band består uti en gemensam religions-öfning.
Hvarje slägt äger sedan urminnes tider sina egna
gudabilder, hvilka ofta förvaras i en särskild jurt och
af slägten behedras med offer och andra religiösa
ceremonier. Denna ”guda-jurt” står under uppsigt af
en andelig man, som, på en gång är siare, prest och
läkare, samt åtnjuter ett snart sagdt gudomligt anseende.1542 Då Ostjakernas hela religions-väsende består i magi, så äro äfven deras prester företrädesvis
siare eller Schamaner. De rådfrågas i alla tvifvelaktiga fall både af slägten och den enskildta, men Schamanen besvarar sjelf ingen fråga omedelbart, utan
hänskjuter den först till gudarnes afgörande och tolkar sedan deras svar för de spörjande.
Dessa frågor kunna dock ej föreläggas den
högsta himmelska guden, den af Ostjakerna så kallade Tūrm (Tūrum), ty han talar till menniskan blott
med åskans och stormvindens vreda stämma. Tūrm
anses visserligen följa menniskan öfverallt i spåren,
honom undgår hvarken det goda eller onda i verlden, och han underlåter ej att låta hvar och en
rättvisa vederfaras, men det oaktadt är han ett
för de dödliga otillgängligt och på det högsta
Tidningar 39/1844, 18 May
1844.)
“… hvaremot Mag. Castrén
under sommaren stadnar i landet för att sköta sin helsa och
utarbeta någon del af sina vetenskapliga samlingar.” Helsingfors Morgonblad 37/1844,
20 May 1844.
Thus, especially Borgå Tidning gives the impression that
poor health was indeed the
original reason why Castrén
returned home. It says only
that according to doctors in
Porvoo, there is good hope for
recovery. The Helsinki newspapers leave possibilities for all
interpretations open.
Helsingfors
Morgonblad
37/1844 published also Castrén’s travel description of 12/24
Dec. 1843 from Obdorsk, which
is published in this volume in
its entirety. See also Castrén’s
letter to Sjögren on 12/24 March
1844 where he mentions his encounter with Reguly. In an earlier letter to Sjögren, 27 Aug./
8 Sept. 1843, Castrén had criticized Reguly quite sharply. (TS)
From here to mscr p. 644 the
clean copy is in the same handwriting as mscr p. 440–520.
This text is based on the material that is published together with Castrén’s ethnological notes in this series and on
which Castrén also based his
mscr Om de Obdorska Ostjakerne (KK Coll. 539.5.9).
According to Гемуев & al.
2005: 134–135, the significance
of рода gradually diminished
and finally disappeared during
the 17th–19th centuries. (TS)
Pallas 1776: 38–66 contains a
description of the Khanty, their
547
Itineraria 4osa 1841_44.indd 547
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
appearance, buildings, clothing
as well as language, religion
and other areas of their culture.
It was also a crucial source for
Castrén, although he did not
agree with Pallas regarding all
the details. (TS)
Catherine (Ekaterina) II (1729–
1796), Empress of Russia in
1762–1796, a German princess
by birth. Nenonen – Teerijoki
1998: 897. (TS)
The ‘prince’ of Obdoria had the
special title of Tajša-Gyndin.
On the background and etymology of the title, see Futaky
1999. (TS)
The Kunovat is a river flowing into the Obˈ from the right
(east) through a lake into which
it discharges at N65°0′46″
E66°0′0″. (TS)
According to the Finnish linguist and ethnologist Kustaa
Fredrik Karjalainen (1871–1919),
there were no longer any shamans on the River Demˈjanka
in the 1890s. Karjalainen 1900a:
40. (TS)
☙
fruktansvärdt väsen. ❧ Honom nå inga böner, utan
han styr verldens och menniskornas öden efter rättvisans oföränderliga lagar. Man kan ej genom ett
offer tillvinna sig hans gunst, ty inför honom gäller
intet annat än menniskans egen inre förtjenst, och
derefter utdelar han sina håfvor, utan att hvarken
kräfva offer eller böner. När derföre Ostjaken i en
eller annan angelägenhet har ett högre bistånd af
nöden, så måste han vända sig till andra underordnade gudomligheter. Dessa äro på ett eller annat vis
afbildade och utgöra dels slägtens gemensamma tillhörighet, dels tillhöra de äfven enskildta familjer
och individer. Begge dessa slag af gudabilder, äro
ofta alldeles oskiljaktiga, de äro åtminstone till
största delen formade af träd, äga en mensklig gestalt och föreställa dels manliga, dels qvinliga väsenden. Dock hafva slägtens gudabilder under tidernas
lopp blifvit mera prydligt utsmyckade, än de öfriga.
Man ser dem utstyrda i röda kläder, halskedar och
andra smycken. Deras anleten äro ofta belagda med
jernbleck, och de manliga bilderna bära stundom
svärd vid sidan och pansarskjortor. Såsom jag redan
nämnde, förvarar slägten gerna sina gudabilder i en
jurt, men i brist derpå antingen i ett tält, eller under
bar himmel i någon aflägsen skogsbacke. Öfverhuf☙ vud vilja ❧ Ostjakerna ej utsätta sina gudabilder för
främmande menniskors blickar och derföre hafva de
äfven uppbygt sina heliga jurt eller tempel på obesökta, afsides belägna ställen – en försigtighet, som
också på den grund är nödvändig, att i templen förvaras dyrbara öffer af pelsverk och penningar, hvilkas borttagande Ryssar och Syrjäner ifrån sin religiösa ståndpunkt knapt skulle anse för ett helgerån.
Jag vet ej huru allmänna jurt- och tält-templen äro
bland Ostjakerna, men visst är, att jag under min
färd till Obdorsk en gång helt oförmodadt, råkade i
sällskap med Ostjakiska gudar, hvilka stodo uppresta under lummiga lärkträn. De voro samt och
548
Itineraria 4osa 1841_44.indd 548
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
synnerligen nakna och skilde sig ej i ringaste mån
ifrån Samojedernas Sjadaei. Ostjakerna benämnde
dem Jiljan till skilnad ifrån alla andra slags bilder,
hvilka med ett gemensamt namn kallades Long,
motsvarande Samojedernas Hahe. De nyssnämnda
Jiljan voro af mycket olika storlek, men enligt mitt
ögonmått tycktes de största i längd ej öfverstiga 1½
aln, då deremot den minsta knapt var hälften så
lång. I samma lund, der gudarna voro uppställda,
varseblef jag äfven en talrik mängd renhudar och
☙ horn, hvilka voro upphängda i ❧ trädens toppar
och så ställda, att gudarna kunde hafva dem framför
sina ögon. Ej långt ifrån detta ställe vistades en fattig Ostjak-slägt, som begagnade lunden såsom sin
gemensamma helgedom.1543 Om Ostjakernas privata och familje-gudar gäller allt detsamma, som i det
föregående blifvit yttradt om Samojedernas (s. 208
m. fl.)1544. De bestå dels i ovanliga stenar och andra
sällsamma föremål, hvilka dyrkas i sin naturliga gestalt, dels och förnämligast i små trädbilder med
mennisko-anlete och ett spetsigt hufvud. Hvarje familj, ja till och med enskildta personer äga en eller
flera sådana idoler, hvilka tjena Ostjaken såsom
skyddsgudar och äro honom följaktiga på alla hans
vandringar. De förvaras liksom hos Samojederna i
en särskildt släde och äro insvepta i en prydlig Ostjak-drägt, som är utsmyckad med röda band och
andra prydnader. Ofta har hvart och ett sådant gudastycke en särskildt funktion sig ombetrodd. Somliga beskydda renhjorden, andra bereda ett godt
fänge, sörja för helsa, äktenskaplig sällhet o. s. v.
Man plägar vid förefallande behof uppställa den i
tältet, på renarnes betesmarker, och vid sina djuroch fiskfängen. Härvid ihågkommas de tidt och ofta
☙ med offer, som vanli❧gast består deri, att man bestryker deras läppar med fiskflott eller blod och
framsätter ett fat med fisk, eller kött till deras förtäring. Sådana enskildta offer-ceremonier kan hvem
For descriptions of Khanty deities and their system of beliefs, see Karjalainen 1900a:
30–40 where he also describes
the differences in religion between the Northern and Southern Khanty. There are different
animal deities in Khanty culture. Kulemzin & al. 2006: 56–
61; Гемуев & al. 2005: 168–169.
(IL – TS)
The page numbers in brackets
refer to Castrén 1852b. It shows
that this part of the description
was not written as a clean copy
until after getting the page
proofs of the first chapters.
Here p. 438–442.
549
Itineraria 4osa 1841_44.indd 549
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
Karjalainen 1900a: 41 also mentions that the offering ceremonies of the whole community
had disappeared and only private offerings were made. A
description of a ceremony is
given in Karjalainen 1900a: 41–
52. (TS)
Belonging more or less together with this sequence is fragment KK Coll. 539.26.22 p. 355,
see Appendix 8.4 here.
On the offering ceremony
and the shaman’s duties, see
Kulemzin 2006: 64. (TS)
From here to the end of the
mscr the clean copy is again in
different handwriting.
icke blott ǁ icke
som helst förrätta, men då allmänna offer skola
frambäras åt gudarna och då deras råd antingen af
slägten eller den enskildta skall inhemtas, så är vid
alla sådana tillfällen presten eller Schamanen en
oumbärlig person, ty blott han förmår att öppna gudarnes hjertan och med dem samtala.1545 För Schamanen är åter trolltrumman en ytterst nödvändig
artikel. Ett vanligt ljud trängas ej till gudarnas öron,
utan samtalet måste af Schamanen föras medelst
sång och trumslag. Å sin sida tager äfven den framför Schamanen uppställda gudabilden stundom till
orda, men hans tal förnimmer naturligtvis endast
Schamanen. För att emellertid öfvertyga den lättrogna mängden, att guden verkligen låter ett tal utgå
ifrån sina läppar, plägar Schamanen framför honom
fästa ett band i spetsen af en lutande sticka, och då
bandet antingen af en händelse, eller genom tillställning af Schamanen kommer i rörelse, så begriper naturligtvis en och hvar, att gudens anda i ohör☙ bara ljud tränger ❧ sig fram till Schamanen. Det
förstås af sig sjelft, att ett sådant tillfälle aldrig aflöper, utan ett offer, som vanligen består i en eller flera renar. Sedan de af Schamanen blifvit dödade, blifva huden och hornen till gudarnes ära upphängda i
heliga träd, men köttet förtäres af den församlade
menigheten, efter att först hafva paraderat en stund
framför gudarnes anleten. En del af offerköttet tillfaller alltid Schamanen.1546
Att1547 anropa och med offer blidka gudarna
utgör nästan all den gudstjenst som hos Ostjakerna
kommer i fråga. Understundom fira dock de särskildta slägterna vissa allmänna fester till gudarnas
ära. Mest frejdad bland nämnda fester är en, som
anställes om hösten, då de nomadiserande Ostjakerna med rika håfvor återvända ifrån tundran till sina
fiskande bröder wid Ob. Festen skall firas skilda år
af skilda slägter, men deri deltaga icke1548 blott slägtens egna medlemmar, utan Ostjaker af andra
550
Itineraria 4osa 1841_44.indd 550
21.8.2019 16:05:42
�Lapland, Russia and Siberia –
slägter församla sig äfven till högtidligheten, förande med sig några bland sina äldsta gudabilder ❧ för
att helsa på nabo-gudarna och hos dem åtnjuta gästvänskap. Alla de främmande gudarna uppställas i
samma jurt, der slägten förvarar sina egna bilder;
men de slägter, som ej äga jurt för sina gudar, uppresa åt dem för tillfället ett rymligt tält. Festen firas
alltid nattetid och ett ögonwittne beskrifwer tillgången härvid på följande vis: ”Ceremonin begynte
omkring kl[ockan] 8 om aftonen och fortfor till kl. 2
efter midnatten. Vid dess början lupo barn framför
de särskildta jurt, för att kalla Ostjakerna till gudstjenst. De framtjöto härvid obekanta, vilda ljud och
betedde sig så, som hade de warit förskräckta. Härpå församlade man sig småningom i den till gudstjenst bestämda jurten. Vid sitt inträde i densamma
vände sig hvarje Ostjak tre gånger framför gudabilden och satte sig sedan på högra sidan af rummet,
antingen i sido-afdelningen eller på golfvet. Hvar
och en underhöll sig med sin granne och sysselsatte
sig, med hvad han för godt fann. Venstra sidan af
☙ jurten var af❧skild genom ett förhänge, bakom
hwilket somliga gingo, sedan de i likhet med alla de
andra vändt sig tre gånger omkring framför guden.
Sedan alla hade församlat sig, slamrade Schamanen
med sablar och jernbeslagna lansar, hvilka förut
blifvit bragta till jurten och lagda på stänger framför
gudabilden. Derpå gaf han åt hvar och en bland de
närvarande, med undantag af qvinnorna, hvilka äfven befunno sig bakom ett förhänge, en sabel ooh
en lans, tog sjelf en sabel i hvardera handen och
ställde sig med ryggen emot gudabilden. De öfriga
Ostjakerna uppställde sig åter med sina vapen i rader längs rummet, och somliga stodo på samma vis
ordnade i sido-afdelningarna. Derpå vände sig alla
med ens tre gånger omkring och höllo derunder
svärden utsträckta rakt framför sig. Schamanen slog
sina två sablar mot hwarandra och nu begynte de
☙
551
Itineraria 4osa 1841_44.indd 551
21.8.2019 16:05:42
�Itineraria
i sido-afdelningarna ǁ på <- - ->
golfvet ǁ marken
Pallas 1776: 66 writes that (translated) “among the Ostyaks
downstream from Berëzov,
dombra is the usual name for
the instrument which also the
Russians use. The Ostyaks upstream from Berëzov call it
the narisjuch and the Voguls
the sanneltup or schangiltop”.
This suggests the likelihood
that Castrén meant the fivestringed Khanty lyre instead
of the Russian domra or Turkic-Mongol dombra. Väisänen
1931; Niemi 2002: 204; a photograph of a dombra player by
Sakari Pälsi in Tiitta 2009: 51.
Бахлыков 1996: 108 calls the
same instrument наркас-юх, cf.
томра on p. 110; cf. also Музыкальный энциклопедический словарь: 179–180. (TS)
alla på en gång att på hans kommando ropa ”hai” i
olikartade toner, hvarvid de tillika läto kroppen
☙ göra ❧ en gungande rörelse ifrån den ena sidan till
den andra. Än följde detta rop efter långa pauser, än
åter ganska tätt och hastigt och vid hvarje upprepning af ”hai” böjde de sig turvis åt höger och venster; än sänkte de sina sablar och lansar mot marken,
än sträckte de dem uppåt. Ostjakernas rop och gungande rörelser fortforo vid pass en timme. Männerna
råkade derigenom i allt häftigare exstas och kommo
slutligen derhän, att jag icke utan fasa kunde se på
deras anleten, så intagande de i början äfven förekommit mig. Sedan de skrikit sig mätta förstummades alla på en gång, upphörde med sina gungande
rörelser, vände sig åter liksom i början omkring
framför guden och gåfvo sina sablar och lansar åt
Schamanen, som efter gjord insamling lade dem tillbaka på sitt förra ställe. Bland Ostjakerna satte sig
somliga i1549 sido-afdelningarna, andra på golfvet1550, nu hof sig förhänget, som hade dolt qvinnorna, man spelade dombra1551 och så väl män som
☙ qvinnor började dansa. ❧ Denna dans var omvexlande, vild och komisk, ofta ganska oanständig och
räckte mycket länge. Då uppträdde några taskspelare eller komedianter i särskilda komiska kostymer
och utförde samma slags upptåg, som äfven förekommo under dansen. Slutligen utdelade Schamanen ännu en gång sablar och lansar liksom tillförene. Ostjakerna rörde sig med dem en stund, ropade
”hai” liksom förut, vände sig sedan tre gånger omkring och stötte lika många gånger lansspetsarne
mot golfvet, derpå gåfvo de vapnen åt Schamanen
och återvände till sina boningar.” I denna beskrifning omnämnes blott en enda gudabild och festen
framställes såsom firad blott af en slägt. Äfven i åtskilliga andra detaljer afviker ifrågavarande skildring från de uppgifter, jag i ämnet erhållit. Så har jag
hört berättas, att festen skall firas tio nätter å rad
552
Itineraria 4osa 1841_44.indd 552
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
närvarande […] qvinnorna ǁ
närvarande
och att den nyss beskrifna vapendansen framför gudarna första natten utföres af Schamanen allena,
☙ den andra af två Ostjaker, den tredje af tre ❧ och
fortfarande i samma progression allt intill den sista
natten, då alla de närvarande1552, ja till och med
qvinnorna äga rättighet att bevisa gudarna samma
hedersbetygelse. Vid denna fest skola enligt mina
upplysningar äfven offer komma i fråga. De från
tundran återvändande Ostjaker undfägna sina hemmavordna gudar med yppiga måltider. Man offrar
renar och Schamanen frambär åt gudarna hvar sitt
fat af det råa köttet, bestryker deras läppar och anlete med blod, ger dem vatten till dryck och undfägnar
dem på bästa vis. Sedan gudarna efter Schamanens
tanke förtärt sitt lystmäte, borttages faten, och deras
innehåll förtäres af af Ostjakerna sjelfva. Hvad som
blir öfrigt af offermåltiden tillfaller Schamanen. Sådana gemensamma offerceremonier skola annars
verkställas vid flera särskildta tillfällen, såsom vid
begynnelsen af allmänna företag, vid förestående
längre resor och flyttningar o. s. v. Är fiskafänget i
Ob missgynnande, så skola de Obdorska Ostjakerna
☙ stundom ❧ hänga en sten kring halsen på någon
ren och nedsänka den till offer åt floden.
Ehuru man i dessa offer och fester ej kan underlåta, att finna tecken till en begynnande religions-kult, så är denna kult likväl af en ganska underordnad betydelse. Det är icke något djupare religiöst
behof utan blott egennyttan, som utgör förnämsta
bevekelsegrunden till gudarnas dyrkan. Man offrar
åt dem och visar dem ära ej för deras egen skull, ej
af andakt och undergifvenhet för deras höghet och
makt, utan i afsigt att derigenom få sina önskningar
och behofver uppfyllda och tillfredsställda. För allt
hvad man åt dem gifver, begär man städse en gengåfva. Offret är antingen en handpenning, hvarmed
man städslar gudarna i sin tjenst, eller en lön för
redan gjorda tjenster. Ej sällan bestämma gudarna
553
Itineraria 4osa 1841_44.indd 553
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
Castrén was able to buy such
images, published in Fedorova
2017: 60.
sjelfva redan på förhand den betalning de för sina
tjenster åstunda. Schamanen är i detta, liksom i alla
andra hänseenden, gudarnas tolk. I händelse af allt☙ för dryga anspråk ifrån gudar❧nas sida, söker trollkarlen med stränga ord och hotelser förmå dem till
måttligare anspråk, hvilket wanligen sker med god
framgång. Det är således tydligt, att Ostjakerna i
sina gudabilder ej dyrka några absoluta makter,
utan endast sina egna lydvilliga tjensteandar. Endast Tūrm, eller den himmelska guden åtnjuter ett
högre anseende, ehuru han ej utgör föremål för någon slags kult. Af mindre betydenhet äro deremot
skogens gud Meang och vattnets ande Kulj, bland
hvilka i synnerhet den sistnämnde skildras såsom
en ond och förderflig gudomlighet. Ett slags gudomlig anseende åtnjuter hos Ostjakerna, liksom alla
andra befryndade folk, den med en öfvermensklig
kraft begåfvade björnen. Hos de Obdorska Ostjakerna har jag till och med varseblifvit små björnbilder,
hvilka äro gjutna i koppar och skola aktas såsom
gudomliga väsenden.1553 Traditionen förmäler, att
sådana bilder i fordna tider blifvit hitförda af Per☙ mier och Syrjäner, hwilka äf❧ven varit björndyrkan tillgifna. Vidare skola Ostjakerna äfven egna sin
dyrkan åt vissa träd och heliga ställen. Om en ceder
står midt i en granskog, så anses både cedern och
hela nejden deromkring såsom heliga. Med helig
vördnad betraktar man äfven sådana ställen, der sju
lärkträn stå invid hvarandra. Vanligtvis träffar man
på en sådan plats en eller flera gudabilder och en
mängd i trädtopparna till deras ära upphängda renhudar, horn o. s. v.
I fråga om Ostjakernas religion kan jag ej med
stillatigande förbigå den hos Ostjaker, liksom äfwen
hos Samojeder och många andra folkslag, öfliga sed
att med offer och andra ceremonier ära den aflidnes
minne. Denna ärebetygelse grundar sig på den
gängse tro, att den hädangångne, ehuru behörigen
554
Itineraria 4osa 1841_44.indd 554
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
skrinlagd, ännu fortfar att äga samma behof och
idka samma slags sysselsättningar, som under lifs☙ tiden. Derföre nedlägger man dels in i, ❧ dels bredvid hans graf släde, spjut, härd, gryta, knif, yxe,
el[d]don och andra redskap, genom hvilkas tillhjelp
han kan förskaffa sig föda och tillreda sin måltid. Så
väl vid sjelfva likbegängelsen, som ännu några år
derefter offra anförvandterna äfven renar vid hans
graf. Dör en äldre mera aktad person, så förfärdiga
hans närmaste1554 anförvandter genast en bild, som
förvaras i den aflidnes tält och åtnjuter samma heder, som tilldelades honom sjelf under lifstiden. Vid
hvarje måltid hemtas bilden till maten, hvarje afton
blir den afklädd och inbäddad, hvarje morgon åter
påklädd och intager städse den aflidnes vanliga
plats. Bilden hedras på detta vis i tre år och blir sedan nedkastad i grafven. Under nämnde tid anses
den aflidnes kropp redan hafva förmultnat och dermed tager äfven odödligheten en ända. (Jfr. sid.
2741555).
Såsom en handling af den högsta religiösa betydelse anses af Ostjakerna, liksom äfven af Samoje☙ derna eden. Har ett brott ❧ blifvit hemligen föröfvadt emot en Ostjak och denne bär misstanke till
ogerningsmannen, så kan han kalla den misstänkte
personen till edgång. Äfven hos Ostjakerna gäller
en ed, som aflägges vid björnens nos, såsom den
kraftigaste. Liksom hos Samojederna, sönderskär
den anklagade björnnosen med en knif och yttrar
dervid: ”må björnen uppäta mig, om min ed är falsk.”
Ostjakerna svärja äfven vid elden och i detta fall tager den anklagade med sin knif ett kol ifrån härden,
håller det en stund emellan tänderna och yttrar sedan: ”må elden uppbränna mig, om jag gör en falsk
ed.” Likaså kan en ed äfven afläggas vid vattnet,
hvarvid tillgången åter är sådan, att den anklagade
tager vatten i en slef, rister deri med sin knif och
yttrar dervid: ”må jag drunkna om min ed är
närmaste anförvandter ǁ närmaste
Castrén is referring here to
what he wrote about the immortality of Samoyed shamans
(here p. 515).
555
Itineraria 4osa 1841_44.indd 555
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
This is also mentioned by Pallas 1776: 45. (TS)
falsk.” – Att svärja vid gudarna är äfven öfligt hos
Ostjakerna och verkställes med samma ceremoni,
☙ som hos Samojederna. Såda❧na eder hållas i stor
helgd, och hvarje Ostjak är fast öfvertygad derom,
att en falsk ed ovilkorligen skall blifva hämnad. om
således den anklagade vet sig vara skyldig till det
åtalade brottet, så underkastar han sig ej gerna edgången, utan vidkännes hellre sin förbrytelse. Följakteligen aktas en person, som aflagt värjemåls-eden,
alldeles ren och tadelfri i all sin framtid. Man har
någon person blifvit uppfrätt af björnar, drunknat,
förgåtts i lågorna, eller genom någon annan olyckshändelse omkommit, så hör man ej sällan den förmodan yttras, att han i lifstiden begått en falsk värjemåls-ed. Någon annan ed än denna är hos
Ostjakerna icke öflig. Vittnen höras aldrig på ed,
utan tros obetingadt på sina ord, och alla andra än
vansinniga personer äro fullkomligt vittnesgilla.
Barn kunna vittna emot sina föräldrar, syskon emot
syskon, makar emot makar o. s. w. Sådant vittnar
☙ om sträng rättskänsla och ett ❧ inbördes
förtroende.
I sammanhang med religionen vill jag äfven
nämna några ord om äktenskapet, som dock hos
Ostjakerna är mera en social än en religiös förbindelse. Liksom hos Samojeder och hos andra beslägtade stammar afslutas äktenskapet ifrån brudens
sida af fadren eller närmaste målsman. Sjelf äger
qvinnan i denna liksom i de flesta andra angelägenheter, hvilka röra hennes dyrbaraste intressen, alldeles ingen talan. Hon är en trälinna i ordets aldra
strängaste betydelse.1556 Men icke nog dermed; hon
betraktas derjemte såsom ett orent väsen och lefver
i den djupaste förnedring. Tidtals blir hon nästan
afskild ifrån familjens öfriga medlemmar, hvarje
hennes rörelse bevakas med den ängsligaste noggrannhet, hvarje ställe, der hon nedsatt sig renas
med rökelser. I känslan af sin djupa förnedring
556
Itineraria 4osa 1841_44.indd 556
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
vågar qvinnan aldrig yttra en egen vilja, utan äger
att i allt med undergifvenhet ❧ foga sig efter den
starke mannens hvarje nyck. Så måste hon med
lugnt mod åse, huru hennes hjerta af fader, bröder,
eller någon annan nära anförvandt bortsäljes till
den mestbjudande. Hennes egna önskningar, om
hon djerfves hysa några sådana, komma härvid aldrig i fråga, utan man förfar med henne liksom med
hvarje annan handelsvara. Man bjuder väl icke ut
henne på marknader, men det är emellertid det högsta anbudet som bestämmer hennes framtidsöde.
Priset på en ung flicka är på olika orter mycket omvexlande. I Obdorsk betalas en rik mans dotter med
50 à 100 renar, men en fattig man försäljer sitt barn
till 20 à 25 rendjur. Att den rikes döttrar stå i ett
högre pris än den fattiges, dertill uppgifves orsaken
vara den, att den blifvande mågen i framtiden hoppas erhålla hjelp och bistånd af sin svärfader, att ej
tala om den större utstyrsel, som genast tillfaller
☙ dottern. Det förhåller sig med ❧ en dyr hustru liksom med hvarje annan dyr vara, att de i längden
medföra sin ägare ett större gagn, än hvad som köpes till billigare pris. Emellertid betraktas brudskatten icke såsom ett förskott, hvilket man i framtiden
skall få åter ersatt, utan såsom en verklig betalning
för en erhållen vara. Ingenting är enligt Ostjakens
föreställning rättvisare, än att flickans fader, eller
vårdare hugnas med en sådan betalning. Döttrarna
bortgifvas ju vanligen wid den ålder då de blifva arbetsföra och kunna endast afsättas på en alldeles
främmande hand. Men huru kan väl en okänd främling göra anspråk derpå, att man åt honom föder,
underhåller och uppfostrar en hustru, som sedan
trälar och arbetar i hans tjenst hela lifvet igenom?
Fadren kunde ju behålla sin dotter hemma hos sig,
och då skulle hon nog vid mognare år mångfaldt er☙ sätta den kostnad, hon i sin barndom ❧ förorsakat
honom. Men när han godvilligt afstår ifrån sin
☙
557
Itineraria 4osa 1841_44.indd 557
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
rättmätiga egendom, så är det väl billigt, att afnämaren, den blifvande mannen, med en skälig brudskatt
lönar hans på dotterns använda möda och kostnader. Brudskatten är med ett ord en ersättning för
döttrarnas vård, underhåll och uppfostran under deras späda år. Denna brudskatt kan enligt förut fattad
öfverenskommelse erläggas både före, efter och vid
sjelfva äktenskapet. Men skulle betalningen redan
hafva utfallit före äktenskapet och bruden eller
brudgummen aflida, förrän de hunnit ingå sin förbindelse, så blir brudpenningen åt den aflidnes slägtingar återgäldad. Dock skall brudgummen vid brudens frånfälle hafva rätt att för sin brudpenning
fordra en annan dotter, så framt en sådan finnes.
☙
Hos Ostjakerna är månggifte ❧ en tillåten
sak, men skall dock för den dryga brudskattens skull
mera sällan förekomma. Under min vistelse i
Obdorsk nämnde man blott en enda person, som
ägde tre hustrur, och mycket betydligare var ej heller antalet af dem, hvilka voro försedda med tvenne
makar. Vid månggifte gäller det märkvärdiga stadgande, att en man på samma gång kan ägta flera
systrar; men man hyser dock farhågor för sådana
äktenskap, emedan erfarenheten visat, att systrar
vanligen ej sämjas väl tillhopa i ett och samma gifte.
Bland öfriga äktenskapsbud må nämnas, att tvenne
bröder ej kunna äkta tvenne systrar, om dessa äfven
äga skilda mödrar. En yngre broder är förpligtad att
gifta sig med den äldres enka. Har man eller hustru
aflidit, så kan den efterlefvande makan ej ingå ett
nytt gifte, förrän åtminstone ett år förlidit efter
☙ dödsfallet. Son och dotter ❧ äro förpligtade att afhålla sig ifrån giftermål i två år efter sin faders eller
moders död.
Den låga ställning, som qvinnokönet intager
både hos Ostjaker och andra Sibiriens vildar, röjer
sig bland annat äfven deri, att en qvinna aldrig ärfver. Följakteligen ärfver också mannen ingenting
558
Itineraria 4osa 1841_44.indd 558
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
med sin hustru, och likaså får ej heller enkan någon
del af förmögenheten efter sin mans död. Hela den
aflidnes egendom fördelas jemt emellan sönerna,
hvilka äro förpligtade att underhålla mor, systrar
och andra qvinliga medlemmar i familjen. Skulle sönerna vid fadrens frånfälle vara omyndiga, så vårdas de jemte familjens qvinliga individer af närmaste anförvandt, hvilken för denna vård undfår en lika
stor lott af egendomen, som hvar och en bland sö☙ nerna. Har den ❧ aflidne icke efterlemnat någon
son, så delas egendomen efter frivillig öfverenskommelse af hans närmare eller fjermare anförvandter, hvilka det då äfven åligger att sörja för enkans och döttrarnas underhåll.
Till sin lefnadsart sönderfalla de Obdorska
Ostjakerna i tvenne slag: fiskare och renägare. De
förra uppehålla sig vid floder, i synnerhet vid Ob
och Nadym1557, de sednare åter nomadisera åtminstone någon del1558 af året på tundrorna och lefva der
i ständig beröring med Samojeder. Antalet af Ostjaker, som uteslutande äflas med renskötsel, är jemförelsevis ganska ringa och skall årligen förminskas
genom assimilation med den mäktiga Samojed-stammen. Denna assimilation har redan så vida
försiggått, att de renägande Ostjakerna icke allenast
tillegna sig Samojedernas religion, seder och lef☙ nadssätt, utan äfven känna deras språk ❧ ofta till
och med vida bättre än sitt eget. Vill man således
betrakta Ostjakerna i deras egendomliga lif, så bör
uppmärksamheten rigtas på dem, hvilka sysselsätta
sig med fiskafänge. Äfven dessa framte en olikhet i
sitt lefnadssätt, i det somliga endast idka fiskafänge,
andra åter derjemte bedrifva renskötsel. Bland dem
måste de sistnämnde åtminstone till sommaren fördela sig i två hushåll, af hvilka det ena uppehåller
sig vid sitt fiskeläge, men det andra åtföljer renarne
på deras irrfärder.1559 Det är renens natur att för den
varmare årstiden draga sig till hafsbandet, emedan
The River Nadym runs into the
Gulf of Obˈ in the Kara Sea at
N66°13′38″ E72°0′8″. (TS)
åtminstone […] del ǁ stora delen
Khanty fishing was studied in
detail in Sirelius 1906: 1–97.
U.T. Sirelius distinguished several different types of weirs
and fish traps used in different
circumstances and at different
times of the year. (TS)
559
Itineraria 4osa 1841_44.indd 559
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
Skatten […] erlägga. ‖ The first
sentence of the footnote originally belonged to the text itself and formed the beginning
of the next paragraph, and the
rest of the footnote was a footnote to it, but in the final version Castrén combined both
sentences into a footnote,
which he placed here.
hon med sin tjocka pels behöfver en svalare atmosfer och dessutom här är mindre besvärad af mygg,
som för renarne är en mördande pllåga under hårlossningstiden. Medan Ostjaken vistas med sina renar vid Ishafs-kusten, idkar han der i likhet med
Ryssar och Samojeder hafsfänge, dödar skälar, val☙ ross, hvita björnar o. s. v. ❧ Bland Ostjakerna förfoga sig likväl ganska få ända till sjelfva hafvet. De
flesta skola uppehålla sig den hetaste tiden på de
nordliga tundrorna, men sedan luften hunnit afsvalna och myggen försvunnit, förfoga de sig till skogsbygderna öster om Ural, der de jaga räfvar och fjällrackor. Vid vinterns första ankomst börja äfven de
vid hafvet nomadiserande Ostjaker och Samojeder
sitt tåg till skogsregionen, hufvudsakligen för att
söka ett skygd för sig och sina renar mot de förfärliga stormarna. Denna färd försiggår i största maklighet, man gör korta dagsresor, rastar ofta en och annan dag på samma ställe och sysselsätter sig flitigt
med jagt. Hvarje slägt håller sig tätt tillsamman och
färdas med sin furste eller Starschina i spetsen. Mot
slutet af December infinna sig alla dessa nomadiserande skaror på den Obdorska marknaden. På em☙ betets väg❧nar måste i synnerhet alla furstar och
Starschiner vara der närvarande, emedan det åligger
dem, att hvar inom sin stam och slägt vid detta tillfälle uppbära skatten och sörja derför, att alla de af
kronan bestämda slagen af djurskinn till sitt fulla
belopp inflyta.x 1560 Ifrån den Obdorska marknaden
x. Skatten består egentligen i tvenne grå fjällrackor för
hvarje mansperson, men hela skatten får dock ej lefvereras till kronan i idel fjällracksskinn, utan det är engång
för alla stadgadt, huru många skinn af hvarje djurslag
de skilda stammarna böra erlägga. Skulle nu ett och annat skinn af något slag brista, så är det furstarnes och
Starschinernas sak, att med andra öfverloppsskinn ersätta de bristande.
560
Itineraria 4osa 1841_44.indd 560
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
och ǁ Castrén 1852b: 315: ock
draga sig alla infödingar åter till skogsbygden och
bedrifva der sin jagt under den kalla årstiden. Samojeder och de Ostjaker, som endast idka renskötsel,
begifva sig redan tidigt på våren till hafskusten,
men alla sådana Ostjaker, som hafva en del af sin
familj boende wid flodstränderna, brådska ej med
sin afresa, hvilket också för dem är mindre nödigt,
då de ej pläga besöka Ishafvets aflägsnare kuster.
Under sin vistelse i skogsregionen stå de sistnämnde lägrade med renhjorden vid sina fasta bostäder,
eller de så kallade jurt, som Samojederna och de
☙ städse nomadiserande Ostja❧kerna helt och hållet
umbära.
Det är tydligt, att de Ostjaker, hvilka alla år
kunna i en så lång tid uppehålla sig på samma ställe,
blott äga ett ringa antal renar, ty stora hjordar
erfordra vidsträckta betesmarker och tillåta ej ett ett
stationärt lefnadssätt. Men huru obetydliga de här
ifrågavarande Ostjakers renhjordar äfven äro, så
anses dock deras besittning för en stor rikedom, så
vida renen icke allenast skänker Ostjaken föda
och1561 kläder, utan äfven gör honom en stor tjenst
under jagtfärder och andra resor. De Ostjaker, hvilka äro i saknad af renar, måste för sina färder begagna sig af hundar, hvilka i stället för att gifwa
☙ nä❧ring åt sina ägare, tvertom måste af dem underhållas med icke ringa kostnad, utan att de ens såsom
lastdragare kunna uppfylla renens plats. För dessa
Ostjaker är fiskafänget det vigtigaste och snart sagt
det enda medlet till lifvets bergning.
Erfarenheten visar mest öfverallt i polar-trakten, att sådana stammar, som uteslutande sysselsätta sig med fiskafänge, ej förmå upparbeta sig till
något välstånd, utan vanligen lefva i ett stort armod,
som icke sällan förenas med lättja, dryckenskap och
sedligt förderf. Orsaken härtill anser jag till större
delen vara tillfällig och grunda sig dels på en oförmåga, att rätt begagna sig af de rika källor, naturen
561
Itineraria 4osa 1841_44.indd 561
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
Alcoholism is one of the phenomena described by several researchers of the northern
peoples in the 19th and 20th
centuries. Karjalainen 1900a:
14 connects it with moral depravation, which he attributed to an encounter with a new,
different and modern culture
causing an abrupt change in
the way of life. A strong moral
and condemning aspect is typical of his approach even more
than with Castrén. See also
Karjalainen 1900a: 27–29; Karjalainen 1900b: 17. (TS)
danat till menniskans uppehälle, dels äfven på de
vilda stammarnas moraliska svaghet, då det gäller,
att motstå frestelsen för starka drycker, hvilka af de
☙ fremmande kolonisterna ❧ hållas dem tillhanda.1562
I dessa omständigheter ligger förnämsta grunden
åtminstone till den fattigdom, som för det närvarande råder hos de fiskande Ostjakerna. Dessutom är
äfven kolonisternas egennyttiga och oredliga handel, ett icke ringa hinder för välståndets fortskridande. De hafva infört ett förderfligt kredit-system och
förstått att påtruga Ostjakerna alla slags öfverflöds-artiklar, dem de nästan utan afnämarenas vetskap taxerat till hvad pris de för godt funnit. Härigenom har Ostjakernas skuld efterhand i den mån
tilltagit, att den numera aldrig kan fullkomligt utplånas. Tvertom blir den årligen förökad, emedan
behofven alltmer tilltaga, utan att arbetsfliten och
omtänksamheten i väsendtlig mon framskrida.
Hvad Ostjaken för det närvarande åtminstone ej
kan umbära är brödfödan, som hålles honom till☙ handa af köpmännen. Ur stånd ❧ att genast kunna
betala varan, emedan han redan af gammalt är
skuldsatt, nödgas han förbinda sig, att följande året
lefverera sin fisk till gäldenären. Men då han sålunda helt och hållet är i köpmannens händer, taxerar
denne både sin egen och Ostjakens vara, såsom det
honom för godt synes. Denna så väl för Ostjakerna,
som Sibiriens öfriga infödingar högst förderfliga
handel har väl regeringen sökt förebygga dels genom förordningar, dels genom inrättandet af egna
mjölmagasiner, men det onda har redan hunnit slå
allt för djupa rötter, för att i en hast kunna utrotas.
All den fisk, som Ostjakerna på anfördt sätt föryttra
åt handlande, uppfångas om sommaren. Under hela
denna årstid färdas spekulanter ifrån Obdorsk, Beresow och Tobolsk med sina lodjor på Ob-floden,
☙ tillegna sig Ostjaker❧nas fångst och insalta sjelfva
den erhållna fisken, som de tills vidare lemna i
562
Itineraria 4osa 1841_44.indd 562
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
förvar uti sina vid flodens stränder uppbygda magasiner. Vid höstens ankomst återsegla de hvar och en
till sin bestämmelseort och medtaga nu, sedan deras
med mjöl belastade lodjor blifvit uttömda, sina vid
framresan i magasinerna insatta fiskförråder.xi
Emellertid fortfara Ostjakerna allt ännu med sitt
sommarfiske1563. En del af den fisk, som nu uppfångas, blir insatt i smärre insjöar eller dammar, derifrån den om hösten åter uppdrages med not och
utsättes att frysa. Vid vinterns ankomst infinna sig
☙ åter både Ryssar och Syrjäner för att uppköpa ❧
den frusna fisken, hvaraf1564 en del äfwen af Ostjakerna sjelfva transporteras till den Obdorska marknaden. Fiskafänget fortfar ännu under vintern, men
all den fisk, som nu uppfångas, äger i handeln ett
ringa värde och erhålles sällan i den mängd att
fångsten skulle öfverstiga det dagliga behofvet. De
vanligaste fisk-arter i nedra Ob äro: 1) gädda1565, abborre1566, girs1567, mört, hvilka både sommar och
vinter uppehålla sig i Ob; 2) stör (R[yska] ossetr), sill,
lake1568 och särskildta lax-arter, hvilka af Ryssarne
benämnas muksun1569, njelma1570, syrok, pydshan –
alla det slags fiskar, som i början af Juni straxt efter
islossningstiden stiga uppför floden och efterhand
under vinterns lopp återvända till hafvet. Det är förnämligast stören och de skiljda lax-arterna, som stå
i pris; den öfriga fisken använder Ostjaken mest till
☙ sin egen och sina hundars föda. ❧ Sitt sommarfiske
idkar Ostjaken mest med not och ligger derunder
lägrad vid en sandig, för notdrägt ändamålsenlig
strand (R[yska] pesok). Ett wanligt fiskredskap
under sommaren äro äfven ett slags ryssjor,
förfärdigade af hampa; dessa instickas i pator
xi. Många Ryssar idka sjelfwa fiskafänge vid Ob och
med mångfaldt bättre framgång, än Ostjakerna, emedan
de kunna disponera vida större redskap och mera mansstyrka än de arma infödingarne.
sommarfiske ǁ fiskafänge
hvaraf en del ǁ hvilken dessutom
Northern pike (Esox lucius) living in the whole of Northern
Eurasia from West Europe to
Kamčatka. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/
en/kalat/pike; Северная энци-
клопедия 2004: 1103. (TS)
European or Eurasian perch
(Perca fluviatilis), whose geographical distribution extends
to the River Lena in the east.
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/
perch; Решетников 2014d. (TS)
Eurasian ruffe (Gymnocephalus
cernuus). Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/
en/kalat/ruffe; Б. Решетников
2007. (TS)
Burbot (Lota lota), found widely in northern Eurasia and
America, is common in Siberian rivers. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/
en/kalat/burbot; Решетников
2013b. (TS)
Муксун, a whitefish sp. (Coregonus muksun), a migratory
fish living in the large Siberian rivers in winter and nearby
maritime areas in summer. Решетников 2013a. Castrén 1855:
50, footnote 7: Sibirisk nors.
(TS)
Белорыбица, нельма, nelma
(Stenodus leucichthys) is also a
whitefish-related fish in Northern Eurasia, and is economically especially important. Решетников 2005b. (TS)
563
Itineraria 4osa 1841_44.indd 563
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
rör-/mattor
förvarings-/rum
eller stängsel, som slås tvärs öfver smärre flodgrenar. Man fiskar äfven med krok, och då nätterna
blifva mörkare, användes ljustring. Såsom ett fiskredskap för sommaren begagnas jemväl ett säckformigt nät, som med tillhjelp af en deri inlagd sten
nedsänkes i flodbottnet. Nätet är fastbundet vid ett
rep, hvars andra ända fiskaren fäster vid sin båt,
hvarmed han färdas floden utföre. Då fiskaren lyftar
på säcken, märker han lätt om något byte förirrat
sig deri, hvilket i anseende till flodens fiskrikedom
☙ ofta nog skall inträffa. Vintertiden består det van-❧
ligaste och minst besvärliga fiskafänge deri, att man
uppslår en pata öfver en mindre flodgren och insticker deri en mängd mjerdor, som förfärdigas af
fina lärkträdsspjelor. Äfven idkar man vinterfiske
med nät, mete o. s. v.
De Obdorska Ostjakernas klädedrägt är, om
jag undantager qvinnornas af de angränsande Tatarerna låntagna sed att beslöja sig, så nära öfverensstämmande med Samojedernas, att den i en så allmänt hållen framställning, som denna, ej kan göras
till föremål för en särskildt undersökning. Hvad boningssättet beträffar, så forma de nomadiserande
Ostjakerna sina tält alldeles på samma sätt, som deras Samojediska grannar. De så kallade jurt, som bebos af fiskande Ostjaker, bestå allmännast uti små,
☙ mycket låga stugor, hvilka ❧ äro försedda med en
öppen, af lera förfärdigad spis (tschuwal) i ett hörn
af rummet. Till surrogat för fönster tjenar ett hål,
antingen i väggen eller taket, som vintertiden betäckes med ett isstycke. I bättre jurt är rummet längs
en eller flera väggar betäckt med flätade rörmattor1571, hvilka utgör familjens egentliga vistelseort
och i synnerhet begagnas till lägerställen. Stundom
finnes framför ingången till jurten en liten förstuga,
som tjenar till förvarings[-]rum1572 för klädesplagg
och husgerådssaker. Af sådan beskaffenhet äro de
vanliga vinter-jurt. Utom dem äga många familjer
564
Itineraria 4osa 1841_44.indd 564
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
särskildta sommar-jurt, hvilka äro af en ännu bristfälligare natur, i det de sakna både golf och spis.
Fönstren bestå af lakskinn. Elden brinner på en härd
midt i jurten och röken utgår genom ett hål i taket.
☙ Här och der anträffar ❧ man äfven Ostjakiska tiggar-familjer boende i torfbelagda jurt, hvilka till en
del äro belägna under jordytan.1573
Öfver Ostjakernas utseende och karakter förekommer hos Pallas följande skildring: ”De äro till
större delen af en mera liten, medelmåttig växt, svaga till sina krafter och särdeles tunna, magra om benen.1574 Deras anleten äro öfverhufvud oangenäma,
bleka och platta, dock utan någon karakteristisk utbildning. Det allmänneligen rödaktiga, i det ljusa
nedfallande håret, som hos männerna hänger oordnadt kring hufvudet, vanställer dem än mera. Bland
fullväxt qvinnfolk, i synnerhet af mognare ålder,
finner man få angenäma anleten. Ostjakerna äro
skygga, vidskepliga och enfaldiga, annars temmeligen godhjertade, i sitt mödosamma och usla yrke
☙ ända ifrån ❧ ungdomen arbetsamma; men då de
fått sina behof tillfredsställda, äro de och i synnerhet
männerna ej böjda för annat än lättja. I sin hela hushållning äro de ända till äcklighet osnygga.”1575 Vid
denna skildring nödgas jag, hvad först utseendet beträffar, göra den anmärkning, att jag visserligen sett
ganska många Ostjaker med blond hy och ljust hår,
men hos flertalet har dock hyn varit mörk och håret
becksvart, liksom hos Samojederna; och denna observation har ledt mig på den tanken, att de blonda
Ostjakerna möjligen äro afkomlingar af de Syrjäner,
hvilka flydde undan den hel[ige] Stephans omvändelseifver till Sibirien. För öfrigt höra Ostjakerna
visst icke till Sibiriens vanskapligare folkslag, ty de
äga ej den platta näsan, de smala ögonen och oform☙ ligt breda kind❧knotorna, som anträffas hos
Mongoler och Tunguser, utan närma sig mera Finska, Samojediska och Turkiska stammarna. Någon
Sirelius 1906–1908: 76–104 and
Sirelius 1907–1909: 8–27 give a
detailed description of dwellings among the Ob-Ugrian
peoples based both on his own
observations of 1898–1900 and
older literature. (IL – TS)
Castrén added an unclear question mark in the margin here.
Pallas 1776: 39. (TS)
565
Itineraria 4osa 1841_44.indd 565
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
folkslag […] fördelaktigt ǁ folkslag, men hvad som i synnerhet
på ett fördelaktigt
skarpt utbildad typ synas de dock ej äga, hvilket
kanske är en följd af inskedd uppblandning med
främmande stammar. Skygghet, vidskepelse, enfald
och godhjertenhet äro egenskaper, som igenfinnas
hos alla Sibiriens vilda folkslag1576. En af Pallas förbisedd egenskap, som på ett fördelaktigt sätt utmärker Ostjaken, är hans hjelpsamhet och hans redliga
sinne. Ostjaken sviker ej sin vän i nöden, han tillstänger ej sin dörr för den klappande; hvad han
äger, delar han gerna med sig, den rike anser det för
sin pligt att bispringa den fattige. Stölder begås nästan aldrig, huset står alltid oläst, egendomen qvar☙ lemnas ofta midt på tundran. Ostjaker❧na hysa ej
någon misstanke till hvarandra, utan lefva tillsamman såsom bröder. Den af Pallas Ostjakerna påbördade osnyggheten är en utmärkande egenskap för
alla fiskande folkslag och anträffas i lika hög grad
vid Norriges kuster, som vid Obs stränder Många
bland fiskarens sysselsättningar äro i och för sig
mindre renliga, hans vid fiskeläget uppförda, vanligen provisionella boningar äro alltför trånga för att
kunna dölja alla de trasiga, halfruttna plagg, som
fiskaren begagnar vid sitt besvärliga yrke. Röken
gör sitt till för att öka osnyggheten in i rummet, och
utanföre samlar sig af den rensade fisken en orenlighet, som icke blott är vämjelig att åse, utan äfven
efter inträffad förruttnelse sprider ifrån sig pestartade dunster. Tidtals hindras fiskaren äfven af sitt allt☙ för trägna ❧ och brådskande arbete att skänka nödig omsorg åt vården om sig och sitt hus, och
osnyggheten öfvergår småningom till vana.
Att den hos Ostjakerna icke är något utmärkande national-drag, utan en följd af sjelfva lefnadssättet, bevisas tydligt derigenom, att den endast
framträder hos fiskare, men ej hos nomader och renägare. Det hör till nomadlifvets företräden, åtminstone i polar-trakterna, att dervid ej förekomma
några särdeles orenande sysselsättningar. Den
566
Itineraria 4osa 1841_44.indd 566
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
The published description ends
oupphörliga flyttningen ifrån ett ställe till ett annat
medför äfven den fördel, att någon orenlighet ej
hinner samla sig hvarken i eller utom tältet. Hvad
som ifrån ugnshärden och de sotiga grytorna möjligen fäster sig vid kläderna, bortblåses lätt af tund☙ rans vindar och är äf❧ven annars föga märkbart på
den ludna renskinns-plaggen.1577
here, but Castrén wrote about
his return to Finland on 13/25
May 1845, in his travel diary (SLSA 1185): ”Jag reste då till
Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, <Kaj>, [V]eliko-Ustjug, Kargopol, Pudosch,
Petrosavodsk, Olonets och Sordawala.” Turinsk is on the River Tura at N58°3′50″ E63°41′5″,
Verxoturˈe on the same river at
N58°51′45″ E60°48′27″, Solikamsk
is on the Kama at N59°42′0″
E56°42′0″, Velikij Ustjug is on the
Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″,
Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″, Pudož
on the River Vodla at N61°48′18″
E36°32′36″, Petrozavodsk is on
the opposite shore of Lake Onega at N61°48′9″ E34°20′23″, Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) where
the River Megrega runs into
the River Olonka at N60°58′44″
E32°58′19″ and Sortavala at the
northern end of Lake Ladoga at
N61°42′0″ E30°41′30″. In Sortavala, Castrén was already within
the borders of the Grand Duchy
of Finland. See also the quotation from Borgå Tidning on p.
546. (TS)
567
Itineraria 4osa 1841_44.indd 567
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
This is the version of Castrén’s
letter to Rabbe 23 March 1843
(SKSA), published in Helsingfors Morgonblad 38/1843 (15
May 1843; Castrén 1843b). The
editor of Hf. Mbl. made some
changes also to this text. The
original letter is published in
the volume of letters in this series.
Mercury (Mercurius), the Roman god of merchandise, merchants and messengers. Encyclopӕdia Britannica/Micropӕdia 8: 29–30. (TS)
Chief, ‘head’. (TS)
Misprint meaning Nes.
Appendix .
I1578 detta ögonblick kom till mig ett flämtande ilbud, som förkunnade, att i nästa ögonblick en
Mercurii1579 tjenare skall af byns Golova1580 med
extra-post affärdas till Mesen. Hvad jag inom detta ena ögonblick hinner säga, är knappt så mycket,
som en Samojed medhinner på en half dag. […] Genom Guds underbara skickelse och mina dokumenters allmakt erhöll jag vid Kaninska Kyrkan ditt bref
med full valuta. Från nämnda kyrka belägen i byn
Pes1581, färdades jag efter den i brefvet från Mesen
angifna rese-planen och anlände den 16 Februari
med lifvet till Pustosersk. Orten är, såsom sjelfva benämningen tillkännagifver, en ödemark. På miltal
anträffas ej ett träd, utom hvad Petschora hemtar
till bränsle åt dem, hvilka händelsevis vant sig att
äta sin mat kokad. Vidt och bredt är landet jemnt,
så jemnt, som hafvets yta. Här hviner stormen utan
återvändo, stundom så häftigt, att man med lifsfara
ej vågar sätta näsan utom dörren. En gång råkade
jag på det djerfwa infallet att, under ett oväder, häftigare än vanligt, mäta mig med vindarna. Knappt
hade jag kommit utför trappan, förrän jag, lik en
snöboll, slängdes mot närmaste vägg. I detta ögonblick lider min strupe mycken nöd, emedan man på
två dygn ej kunnat hemta vatten från Petschora.
Icke dess mindre infunno sig i går några Samojeder i byn. Jag sporde dem om wädret på tundran.
”Gudi ware lof! man kunde se renarna framför slädan.” Detta kunde man ej på tvenne dygn, då jag
från Pjosha färdades långsmed Tsheshkaja Guba till
Svjatoj Nos. Under denna för mig evigt minnesvärda
568
Itineraria 4osa 1841_44.indd 568
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
resa åkte jag bland annat vilse i tolf timmar. Om
dagen blef jag våt ända till kroppen och om natten
stelnade kläderna till is. Några timmar ännu och
mitt mått hade varit fullt. Sjelfva skjutskarlarne
voro tröstlösa; men tvärtemot all beräkning bragte oss ändock renarna omsider till ett tält. Den som
erfarit dylikt, hålles väl ursäktad för följande fråga:
”Är F – –1582 ännu vid lifvet, eller höljer honom en
Samojedisk drifva?”xii – – – Om fjorton dagar ämnar jag begifva mig till ljusare bygder, till Ischemsk,
hufvudsakligen i afsigt att undersöka, om Samojediskan står i något närmare frändskaps-förhållande
till Syrjänskan. Om så är, kommer jag sannolikt att
göra en tur in åt guvernementet Wologda, der Syrjäner anträffas i vida större mängd, än i Ischemska
byarna. Är åter, såsom jag nästan tager för afgjordt,
slägtskapen mellan dessa språk obetydlig, så bär det
af från Ischemsk till Kolwa, och derifrån vidare – till
Sibirien. En geographisk anmärkning: Ischemsk, belägen omkring 330 werst söder om Pustosersk, är en
by vid floden Ischma, som faller i Petschora. Kolwa
är åter en Samojedisk koloni på Bolshesemelska
tundran. Här finnes en Kyrka, tvenne Prester samt
en Samojedisk tolk. I byn finnas blott 11 fastboende
Samojeder, och äfven dessa skola utbytt sitt modersmål mot Syrjänskan. – Huru länge jag kommer att
dröja i de Ischemska byarna, låter naturligtvis ej på
förhand bestämma sig. – – – –
Student Robert Mauritz von
Fieandt (1821–1890), later
county agronomist in Tavastia, was going to follow Castrén as his assistant and to carry out own natural-scientific
research and study the Russian
language in the northern parts
of the empire. He received
the required permission from
the University Chancellor, i.e.
Carevič Aleksandr Nikolaevič,
but because the application
period of the university’s travel grants had already run out,
he did not get funding for his
journey. HYKA KoA University Senate minutes 5 Nov.
1842 § 15, 3 Dec. 1842 § 7, 10
Dec. 1842 § 5, referring to the
Chancellor’s letter of 14/26
Nov. 1842; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://www.
helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/
henkilo.php?id=15823; see also
Castrén’s letters to Sjögren
5/17 Dec. 1842 and to Rabbe
11/23 March 1843 in the volume
of letters in this series. (TS)
xii. Till Läsarens underrättelse bör här meddelas, att vår
Resandes farhågor för den unge Landsman, som hade
ämnat uppsöka honom i polarnejderna och sedermera bli
hans reskamrat, ännu välbehållen befinner sig i fosterlandet, emedan hans resa mött hinder. Red:s not.
569
Itineraria 4osa 1841_44.indd 569
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
Mscr of Castrén’s travel report, belonging to Castrén’s
letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843
(SKSA) and published partly
in Helsingfors Morgonblad 18–
19/1844 (Castrén 1844a) and
more extensively in Castrén
1852b. While rewriting his text
Castrén also rearranged its
contents in places. The editor
of Hf. Mbl. made considerable
changes to Castrén’s original
text. For the whole letter, see
the volume of letters in this series.
Elementa grammatices syrjænæ, Helsingfors 1844. Castrén used part of it, De nominum declinatione in lingua
syrjæna, also as a doctoral
dissertation at the Alexander
University of Helsinki. See the
volume on the Komi language
in this series. (TS)
Appendix .
Så1583 är nu mitt Syrjänska opus1584 färdigt all att gå
ur stapeln – tack vare myggen och de sjumilslånga
kärren, hvilka hållit mig hela sommaren inspärrad i ett Samojed-kyffe. Mest har jag dock för den
qwallmiga hettans skull logerat under jorden, d. v. s.
uti en källare. Mitt arbete är följakteligen underjordiskt, men önskar icke dess mindre att gläda sig af
dagens ljus. Derföre anhåller jag, dess målsman och
patron, att det oförtöfvadt blefve afsändt till Coll[egii] Råd A. J. Sjögrén i Petersburg. […]
Här måste jag wäl beqwäma mig till att göra
korteligen redo för riktningen af mina wandringar
på sednare tider. Allt sedan min afresa från Pustosersk
har jag nästan fortfarande åtföljt Petschora-flodens
wida fåra. Först färdades jag 250 verst till Ustzylma
genom en nejd, som nära nog var sådan, den af vår
Herre blifvit lemnad för sextusende år tillbaka (fastän
detta land enligt härwarande Presterskapets intyg
skall hafva uppkommit först efter syndafloden). Här
finnes föga af det slags skapelser, som föryngra sig
och lefva upp i nya slägter; ja, här finnas nästan inga
skapelser. Jorden, bestående af sanka kärr och låga
tundror, när i sitt inre en is, hwarur ingen blomma
spirar. Med drifvor af snö och en grå renmossa höljer
hon sin svarta yta. Derjemte finnes här och der vid
stränderna ett snår af låga widebuskar. Men anmärkningswärdt är, att stenen ej trifwes wid Petschoras
stränder. De bestå af lera och äro vid nedersta loppet
af Petschora mycket låga, höjande sig knappt öfver
watten-ytan; men något högre uppför elfwen resa de
sig i betydlig mon och bilda stundom rätt ansenliga
570
Itineraria 4osa 1841_44.indd 570
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
lerberg. I den mon elfstränderna höja sig, i samma
mon tilltager vegetationen så att redan vid Ustzylma
enligt min skjutsbondes utsago “hvarje trädslag frodas”, d. ä. gran, tall, björk, vide, al, hägg, rönn, för att
ej tala om den föraktade aspen, hvarvid enligt samma skjutsbondes uppgift Judas hängt sig. Bland nejdens rörliga innewånare förtjena omtalas snöryporna, och detta af följande anledning. Emellan
Pustosersk och Ustzylma finnas nästan inga fasta
bebyggare, emedan enhvar, som ärnar göra sin lycka
i denna isregion, hellst styr sin bräckliga skuta till
Pustosersk, der han, utom ett anständigt sällskap,
kan njuta af tvenne vigtiga fördelar: 1°) hafsfänge om
sommaren, 2do) om vintern renjagt, nb. i Samojedernes tama hjordar. För att likväl göra en commu[ni-]
cation möjlig emellan Pustosersk, Ischemsk och
Ustzylmsk, samt till befordrande af Postgången, har
man vid Petschora uppbygt små badstugor, i hvilka
den resande kokar sin fisk om dagen och söker sig
nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa
stugor inrymma tidtals en hel liten colonisation af
personer, de der gillra snaror för snörypor. Rypan
står visserligen i mera dåligt anseende här på orten,
och i hvarje fall är det ingen storartad speculation,
att resa sina hundradetal werst på rypfångst; men
denna möda hör åtminstone till antalet af dem, som
väl löna sig. […] Större del af dagen tillbringar rypfångaren på badstugu-lafven, drömmande om lycklig
fångst. När sömnen tryter honom, roar han sig och
sina kamrater med berättande af sagor – en sak,
hwari Ryssarne ega en beundransvärd virtuositet.
De tro med ett oskyldigt barna-sinne på sagans sanning, lefva deri med hela sin själ och tälja den följakteligen med andakt och hänryckning, utan
alla egna reflexioner, kritiska anmärkningar och
satiriska parentheser. – Bland ett sådant sagoberättande och idylliskt folk färdades jag i en
weckas tid med ett par bräckliga hästar och anlände
571
Itineraria 4osa 1841_44.indd 571
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
The text from here to störtat
under isen was omitted in Castrén 1844a but included in Castrén 1852b.
så i början af April månad till Ustzylmsk – en stor
volost, som räknar sin tillvaro från Tsar Iwan den
stränges tid och bebos af Raskolniker – de råaste och
mest hårdnackade jag hitintills anträffat. Utan att
känna ett enda bland Tio Guds Bud, lefvande i fylleri,
otukt, lättja och kif, hålla de sig ej blott för wida bättre, än andra syndare, utan tro till och med, att Gud
med förkastande af allt dödligt endast utkorat dem
till sin himmel, för det de korsa sig med tummen och
lillfingret, buga sig för utslitna, konstfattiga Helgonbilder, kalla Frälsaren Isus och alldrig besöka Guds
hus. Att fördömma annat folk, detta är sekterismens
ewiga fröjd, detta är den boja, hvarmed det andliga
högmodet snärjer sig och ger tillkänna, hvars andas
barn hon är. Denna1585 charakter hade sekterismen i
Ustzylma antagit till den grad, att sjelfva Majestätet
ej undgick fördömmelsen, och detta förnämligast på
den vigtiga grund, att det gamla goda ordet Tsar blifvit utbytt emot den främmande titeln: Imperator. Ej
under, att en så ringa varelse, som jag, höll på att
komma till korta med dessa den rena lärans kämpar.
Efter att hafva utmålat mig för en trollkarl, mordbrännare, förgiftare af brunnar och floder m. m. började man afreda mig på gatorne, utställde till natten
karaoler under mitt fönster, och skulle, såsom trovärdiga personer försäkrat mig, haft för afsigt att vid
minsta oförmodadt inträffade olyckshändelse, såsom
en eldsvåda, ett hastigt dödsfall m. m., göra slut på
min timliga tillvaro. Om trons styrka är stor, så är väl
wantrons än större. Ingen troende själ kunde wäl inrymma, hvad hvarje Raskolnik i Ustzylmsk är redo
att taga på sin salighet, neml[igen] att jag bland flere
andra under tillvägabragt följande: Medelst gräfning
i snön hade jag åstadkommit ett underjordiskt skri,
som åtföljdt af dunder och blixt, fortfarit i flere dagar.
Derpå hade jorden öppnat sig, ett behornadt vidunder uppstigit, sänkt sig sedan småningom ned på
Petschora och med ett förfärligt läte störtat under
572
Itineraria 4osa 1841_44.indd 572
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
isen. Sådana rykten och af dem föranledda farhågor
förmådde mig att snart lemna Ustzylmsk. Efter att
åter hafva tillryggalagt 40 verst på Petschora, nådde
jag Ischma-flodens mynne, färdades ännu 60 verst på
Ischma och anlände så kring medlet af Aprill till den
stora volosten Ischemsk, inbegripande under sig 22
smärre eller mindre byar, belägna dels vid Ischma
dels på Petschora. Samtlige dessa byar bebos af Syrjäner, hvilkas antal vid sednaste revision uppgick till
3,132 skattbetalande själar. Då Syrjänerne förwärfwat sin bildning under Ryskt inflytande, så är det
klart, att de i sitt yttre lif skilja sig föga från Ryssarne. Dock är deras national-charakter så oförändrad,
att derom intet kan sägas, som ej gäller om Finnarne.
Betänksamhet, allvar, redlighet och flärdlöshet träffar Du både i den Finska och den Syrjänska bondstugan. De Ischemske Syrjänerne stå ock i rop för sin
Gudsfruktan och sin ordhållighet. Ett handlande folk
fara de wintern om på marknader, och så ondt det är
om kredit i Ryssland, twekar dock ingen köpman att
åt en Ischemsk bonde lemna waror utan wexel, utan
borgen, utan all säkerhet. – De Syrjänska qvinnorna
prisas åter för sitt kyska sinne, sin flit och huslighet.
Deremot tadlar man Syrjänen, för det han på qvinnans svaga axlar lägger en börda, den han rätteligen
sjelf borde bära, och aktar sin äkta maka lika med en
trälinna. Syrjänernas bristande aktning för det svagare könet röjer sig wid sjelfva deras bröllop. Här
måste bruden i alla gästernes närvaro qwäda en elegie, deri hon under tårar och idkeliga bugningar beder brudgummen förbarma sig öfver hennes värnlösa tillstånd och taga henne till äkta. Meningen är väl,
att bruden härigenom skall erkänna brudgummen
för sin herre. I samma mening måste bruden efter
wigsel-ceremonien afkläda sin fästman. Slika plägseder fortlefva ännu i hela sin kraft. Andra omtalas
blott såsom ett minne från aflägsna tider. Bland dem
förtjenar att anföras följande bruk: Om tvenne
573
Itineraria 4osa 1841_44.indd 573
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
personer stodo i fiendtligt förhållande till hvarandra,
utmätte de sex saschen hvar kring sin stuga och egde,
efter afkunnad krigsförklaring rättighet att slå ihjäl
sin fiende, så snart han trädde inom detta territorium.
Inför byns domstol var det den brottslige icke förment att wärna sin rygg emot lagens gissel inom den
ena hälften af rättsstugan; men lyckades det executorn att genom våld eller list bringa delinquenten
inom den andra för executionen bestämda hälften, så
måste den sednare utan gensträfvighet undergå sitt
ådömda straff. – Öfwerhufwud hafva dock Syrjänerne räddat föga från sin forntid. Nästan alla deras traditioner hvälfva sig omkring det af mythens dimmor
höljda Tschud-folket. I Ischemsk wisade man mig till
och med några så kallade Tschud-grafvar, som skulle
hafva tjenat detta i jordens djup försvunna slägte till
bostäder. Ehuru jag ej hyser det ringaste tvifvel derom, att wåra Finnar under namet Tschud en gång
herrskat öfver detta land, så synes mig likwäl troligt,
att de numera något humaniserade och förnämvordne Syrjänerne sjelfve logerat i nyssnämnde jordgropar. För denna mening talar i synnerhet följande omständighet. I frågawarande Tschud-grafwar kallas på
Syrjänska gort, likasom Ostjakerne med ett närbeslägtadt ord sägas benämna sina likartade underjordiska boningar: jurt. Nu har väl enhvar observerat,
att i Finskan hem och tält betecknas med samma ord:
kota l. koti. Det Finska uttrycket mene kotihin, gå
hem, betyder alltså ursprungligen: gå i tältet. Häraf
kan man med temmelig säkerhet sluta dertill, att Finnarne fordomtima bott i tält. Medelst samma bewisning kommer man till det resultat, att de här befintliga Tschud-grafvarne äro Syrjänernes fordna hemvist,
ty hos dem betyder ordet gort tillika grop och för uttrycket: gå hem begagnar Syrjänen talesättet: mun
gortä, gå i gropen. Min ofvan yttrade öfvertygelse, att
Finnarne varit detta lands äldre innewånare, stöder
sig 1o) på många från Finskan lånade ord och
574
Itineraria 4osa 1841_44.indd 574
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
ortsnamn, som i Archangelska Guvernementet öfverallt anträffas, 2do) på den bestämda tradition, att det
gamla Tschud-folket varit en från Syrjänerne skild
folkstam, 3o) på åtskilliga hos Finnar och Ryssar
öfverenstämmande seder och bruk, hvilka annorstädes i Ryssland ej igenfinnas. Af det anförda härflyter,
att Finnar och Syrjäner här i norden alldrig utgjort en
enda sammanhängande stam, ehuru man af språkens
nära förwandtskap kan draga den slutsats, att de ursprungligen talat samma tungomål och varit ett folk.
Deremot är det en på philologiska grunder lika antaglig sanning, att Finnar, Lappar och Ehster vida
längre tid hängt tillsamman, ja kanske först vid sina
närvarande boningsplatser åtskilt sig. Hwad för
öfrigt slägtskapen emellan Finskan och Syrjänskan
beträffar, så är den i gramm[ati]kaliskt hänseende
begge språken genomgripande och äfven i lexicalisk
wäg lätt bewislig, ehuru den ur sistnämnda synpunkt
blifvit någon gång af lärda män förnekad. Detta öfvertygar mig på det kraftigaste derom, att all
språkjemförelse – äfven den af orden – bör grunda
sig på en insigt af språkens inre lagar. Mig förfaller
detta bemödande, att genom likheten i ordens ljud
vilja bewisa språkens slägtskap, lika vanskligt och
fruktlöst, som att i botaniskt hänseende grunda örternas slägtskap på likheten i deras färg. Det närmare slägtskaps-förhållandet emellan Finskan och Syrjänskan bör kunna inses af åtföljande Grammatik,
hvilken är utarbetad efter nyssnämnda princip, ehuru den, såsom en frukt af twå eller tre månaders ansträngningar, ej kan göra anspråk på någon fullständighet. Det war förnämligast härmed, jag sysselsatte
mig under min vistelse i de Ischemska byarne. Sedan
Grammatikan var färdig i hufvudets manuscript,
lemnade jag åter Ischma, styrande nu färden till
Kolwa. Denna färd, utgörande omkring 400 verst,
tillryggalade jag på 15 dagar – seglade först utför
Ischma och stakade mig sedan sakteligen uppför
575
Itineraria 4osa 1841_44.indd 575
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
Petschora. – Sistnämnda flod kallas af Samojederne
jam, haf, och hon gör skäl för detta namn. Upptagande i sig alla bifloder, som upprinna på denna sidan af
Ural, bland andra den mäktiga, med sjelfwa Petschora i storlek täflande bifloden Uusa, widgar hon sig uti
sitt nedersta lopp till en bredd af trenne verst och
ännu derutöfver. Likasom Dwina, tillryggalägger
hon sin bana i ett jemt, af inga forssar rubbadt lopp.
Vegetationen vid Petschora är nästan lika yppig, som
vid Dwina, men för åkerbruk egnar sig ej denna nejd
för klimatets stränghet. Deremot erbjuder hon ett
ypperligt tillfälle till boskapsskötsel samt till jagt och
fiske. Men odlingen har ännu ej hunnit till Petschora.
Blott här och der finnas utfattiga Syrjänska colonier,
som ej förstå att rätt begagna sig af naturens håfvor.
Sannolikt kommer floden att coloniseras af humaniserade Samojeder och Syrjäner, om ej en segel-led
kan öppnas emellan Ob och Petschora, som ofelbart
framkallar Ryska colonier.
I slutet af Junii vore vid Petschora oändligen
mycket att bemärka, beundra och beprisa: den majestätiska elfven, dess vackra, skogbewuxna stränder,
dess löfvande ängar, blommande holmar, sjungande
fåglar, den djupa wildheten, den dystra melancholiska färgen, som här i norden hvilar öfver gräset,
skogarne och sjelfva vattnet, det bländande skenet
af någon snödrifva, som skyddadt af bergens famn
förmått motstå solens glöd och tusende andra saker;
men den som redan hunnit wänja sig vid en så beskaffad skön natur, kan härvid ej så förgäta sin materiella tillvaro, att han vore känslolös för de tusende
myggbett, som hvarje ögonblick svida honom i hullet. Tvertom aktar han för en hufvudsak att värna sig
emot detta onda, som med allt skäl kan ställas i bredd
med Egyptens sju plågor. Huru han äfwen härwid
må gå till wäga: antingen hölja sitt anlete med hufva
af tagel, eller draga sig under balaganen (ett lärfttält,
som här under sommaren utgör ett vade mecum), så
576
Itineraria 4osa 1841_44.indd 576
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
Actually ca. N66° E57°. (TS)
går han i begge fallen miste om njutningen af naturens skönhet. Äfven solens här odrägligt brännande hetta gör känslan slö för slika intryck. Dessutom
hade jag ännu det missödet att ungefär på halfva
wägen till Kolwa få min hufvudskål massacrerad genom ett oförmodadt fall af mast-trädet. En underbar
skickelse fogade så, att en bland mina Jemstschiker
råkade wara härvid till hands och något hejda styrkan af slaget. Jag hade den Ryske Iwan till heder förärat Jemstschikarne med en flaska brännvin. I samma
ögonblick en af karlarne kom att emottaga flaskan,
inträffade det fatala fallet, som hotade att afskära
min lifstråd.
Sedan början af Julii befinner jag mig i byn
Kolwa på den Bolschesemelska tundran af Samojed-landet, några werst ofwanom Kolwa-flodens utlopp i Uusa. Dess geographiska läge är enligt föga
tillförlitliga chartor: 66° lat[itud] och 76° long[itud]1586. Här finnes en kyrka, twenne Prester och nio
trånga kyffen, bebodda af fattiga Samojeder, som antagit Syrjänernas språk, seder och lefnadssätt, samt
äktat deras döttrar. Många bland dessa Colonister
hafva ännu Samojediskan i godt minne, och med
deras tillhjelp har det lyckats mig att tränga mig ett
godt stycke in i detta lika svåra, som märkwärdiga
tungomål. Om det Samojediska språkets egenheter
hinner jag nu icke orda, ty innan [da]gen åter randas,
befinner jag mig på wägen till en annan werld. – – –
577
Itineraria 4osa 1841_44.indd 577
21.8.2019 16:05:43
�Itineraria
The original mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 301–302 is a single
sheet measuring 11 x 36.5 cm.
som innefattar ǁ 1. både Kaninska
Timansk[a] ǁ 2. som genom floden Pjosa ǁ 3. som utgöres ǁ 4.
som är indelad ǁ 5. som utgöres
af
samma ǁ nyss[nämnda]
det […] emellan ǁ 1. det fasta
land, som begränsas ǁ 2. ~ ǁ 3.
det fasta land som innefattar
floden […] Pjoscha ǁ 1. floden
Pjo[scha] ǁ 2. i
i ǁ och
Pjosa ǁ 1. ~ samt efter dess utlopp
i M[esen] ǁ 2. ~. Efter ut[l]opp ǁ
3. Den Kaninska tu[ndran]
Mesen ǁ staden ~
Halfön […] nordligt ǁ 1. Läget
af Kanin Nos är på den för mig
tillg[änglig] af – – – utgifven
charta märkligt orätt angifven, enligt <-- ----> ǁ 2. Läget
af Halfön Kanin ǁ 3. Halfön Kanin Nos är på den af mig begagnad ǁ 4. Halfön Kanin Nos
är på den af mig tillg[änglig]
af ǁ 5. Halfön Kanin Nos är på
den af mig medförda, af – – –
charta wordna charta öfver
Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g
1829 ǁ 6. Halfön Kanin Nos är
på den af mig tillgänglig wordna charta öfver Arch. Guvern., utg. i Pbg 1829 falskt utsatt i angifvet. Derå eger halfön en rakt nordlig [riktning]
men bör ega en n[ord]ostl[ig]
sträckning ty enl[igt] innewånarnes utsago en m[yc]k[e]t
norr v ej vara rätt utsatt ǁ 7. ~
läge
Kalgujeff […] belägen ǁ Kalgujeff belägen
☙ ❧
Appendix .
som1587 innefattar1588 1o) den Timanska tundran öster om floden samt 2o) den Kaninska = v[ester]
om samma1589 flod[.] Sistnämnda utgöres åter af
tvenne hälfter, halfön Kanin Nos, samt det1590 fasta landet emellan Hvita hafvet och floden1591 i Öster, Pjoscha i ö[ster]. Kanin Nos i1592 norr och <söder> floden Pjosa1593[.] Sjelfva Mesen1594 tillhör den
Kaninska tundran, h[vil]ken sträcker sig ända till
sloboden Lamp<ы>shna, bel[ägen] 18 verst söder
om staden. Halfön1595 Kanin Nos är på den af mig
tillgänglig wordna charta öfver Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g 1829 ett
alltför nordligt, den sträckning; – dess läge är enligt
Samojedernes utsago mera åt nordost[.]
Härig[enom] har ön Kalgujeff1596, som är belägen
utanför spetsen af Kanin Nos, erhållit ett alldeles
orimligt läge i förhållande till den Timanska stran☙ den. ❧ Samojederne hafva förtäljt mig att de på
en1597 dag segla ifrån Svjatoj Nos till Kalgujeff1598 dit
de stundom med båtar öfverföra sina renhjordar och
hvarest1599 de bedrifva ett godt fänge af hvita1600
björnar och särsk[ildta] hafsdjur Sydliga1601 gränsen
för det Timanska landet löper1602 enl[igt] äldre
<uppgifter> något söder om Pjosa1603 och Tsilma
men den egentl[iga] tundran sträcker sig ej utöfver
nämnda1604 [floderna], hvilka jemväl af Samoj[ederne] ej1605 öfverträdas, om icke n[å]g[o]n <------> undantagsvis. Af den Timanska tundran kallas landet
emot <Kolok.> Guv[ernementet] af1606 Samoj[ederne] Lapta, d. ä. lågt land1607, af Ryssarne den
578
Itineraria 4osa 1841_44.indd 578
21.8.2019 16:05:43
�Lapland, Russia and Siberia –
Malosemelska tundran, i motsatts mot den Bolshesemelska. Sistnämnda tundra, begränsad i1608 norr
af Ishafvet, i öster af Kara och Ural, i vester af
Petschora, har emot söder ingen bestämd1609 gräns,
men med hänsyn till Samojedernes ströfwerier
och1610 landets besk[af]f[en]het blir Uusa samt1611
efter dess förening med Petsch[ora] sistnämnda flod
de naturliga gränserna. Äfven den B[olsche]s[emelska]
en […] segla ǁ 1. ett dygn ǁ 2. en
dag <--->
Kalgujeff ǁ halfön Kanin Nos
samt ifrån
hvarest ǁ deri
hvita […] särsk. ǁ 1. hafsdjur ǁ
2. särsk[ildta] ǁ 3. hvita björnar
m. m.
Sydliga […] landet ǁ 1. Den Timanska tundran ǁ 2. Sydliga gränsen för den Timanska
tundran
löper ǁ är wäl bestämd att
Pjosa och Tsilma ǁ de nämnda
floderna
nämnda ǁ d[em]
ej öfverträdas ǁ blott undantags[vis]
af ǁ och
лӑбта, ‘lowland’ (TaS)
i ǁ af
bestämd ǁ naturlig
och […] blir ǁ är flo[den]
samt […] naturliga ǁ den natur[liga]
579
Itineraria 4osa 1841_44.indd 579
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
The original mscr KK Coll. 539.26.22
(Varia 1.22) p. 355 is a single page
measuring ca. 18.5 x 23 cm.
Det ges dock ǁ 1. i egenskap af ǁ 2. Det
ges wisserligen
äro i ǁ äro kanske de flesta i
hvilka dyrka ǁ som ho
i deras ǁ såsom utan
och […] icke ǁ utan att i det ring[aste]
tillbedja ǁ skänka sin dyrkan åt
wattnet ǁ ~ i deras
Kanske […] märkas ǁ Om denna dyrkan
är ursprunglig, så bör man dock antaga
lefvande […] wäsenden ǁ lefvande, personliga wäsen med själ begåfvade
Af […] slag ǁ Likaså
The mscr KK Coll. 539.2.4 (Fennica 2.4)
p. 127–130 consists of a sheet of paper
folded in two. The size of the pages
thus formed is ca. 11.5 x 37 cm. Castrén wrote out all these notes at once,
but they seem to have been collected
during a longer period. The notes from
Satakunta and Ostrobothnia are most
probably from his voyage to the north
in the autumn of 1841, but the ones
from Mäntyharju and Kesälahti may
even have been collected during the
journey to Karelia in summer 1839.
The shared original form for the infinitive signs for Baltic Finnish and
Saami is a combination of an originally deverbal nominal suffix *-ta/tä and
the sign of the lative *k. In different
languages it has developed phonologically in different ways. On the historical development of the form, see Korhonen, M., 1974: 122 etc. In the Saami
languages the outcome of the t element is what is most clearly visible. In
Finnish standard language and several dialects there is a clusile-like glottal sound which is not shown in writing but can appear in speech. In any
case, it triggers gradation (= alternation of strong and weak grade of certain consonants) like any other consonant. Castrén's grammar of Finnish,
see Castrén 2019: 671–758. (KH)
☙ ❧
Appendix .
Det1612 ges dock1613 individer, och sådana
äro1614 i norra Sibirien de flesta, hvilka1615 dyrka naturföremålen i1616 deras materiella form,
och1617 aldeles icke weta något om de inneboende andarne, aldeles på samma sätt som
de äfven tillbedja1618 himmelen, solen, elden,
wattnet1619 och andra elementära makter. Kanske1620 är denna dyrkan i sjelfva verket den
ursprungliga, men härwid bör märkas, att de
vildar, som t. ex. dyrka träd och stenar, städse
betrakta de dyrkade föremålen såsom lefvande1621 och personliga wäsenden. Af1622 samma
slag är jemwäl den dyrkan, som de egna åt sina
gudabilder. Spörjer man dem, genom hvad under ett stycke träd eller sten, en docka af ekorroch hermelin-skinn kan förwandlas till en gud,
så får man wanligen nöja sig med detta svar:
”wi weta det ej, men wi dyrka samma slags gudar, som wåra fäder dyrkat före oss och under
hvilkas beskydd de lefvat ett lyckligt lif.”
580
Itineraria 4osa 1841_44.indd 580
21.8.2019 16:05:44
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
8 Resa till Lappland, norra Ryssland och Sibirien åren 1841–44 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d87cbd0d5e56acf8f42dc435f70d8ba9.pdf
cd1e35466a3ec41b570840cd8b946082
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK Coll. 539.2.3 (Fennica 2.3) p. 103–125 consists of a
notebook or loose sheets measuring ca. 10.5 x 34.5 cm. Castrén’s own page numbering begins with 1. The notes seem
to follow Castrén’s route, and
therefore their succession has
been preserved unaltered here.
Pyhäwesi ǁ Pyhäjärwi
Pyhä place-names often signify a border Anttonen 1996:
111–116; Suviranta 2007. The
lake mentioned by Castrén is
situated at N6732488 E447173
(N60°43′28″ E26°1′54″). (TS)
Fi. Artjärvi, a former parish now belonging to Orimattila. Its centre is at the abovementioned Lake Pyhäjärvi,
N6734864 E449653 (N60°44′46″
E26°4′35″). (TS)
Fi. Mäntyharju, situated at
N6808487 E490801 (N61°24′37″
E26°49′40″). (TS)
Fi. Mikkeli. The town of Mikkeli in Southern Savonia at
N6839604 E514101 (N61°41′22″
E27°15′59″) had just been founded in 1838 and it had only 63
inhabitants when Castrén was
there. Kuujo 1971: 55, 194. (TS)
Lake Oulanki is situated west
of Mikkeli at N6833419 E506013
(N61°38′3″ E27°6′48″). (TS)
Mscr: nedra
Lakes Iso-Vuolinko and Pieni-Vuolinko. The former is situated at N6838459 E508125
(N61°40′45″ E27°9′13″). (TS)
Situated at N6974022 E532310
(N62°53′41″ E27°38′8″). (TS)
Käärmeen käräjäkivi (‘Snakes’
thing [assembly] stone’) are
stones that were said to be connected with snakes and their
meetings. Many of them have
☙ () ❧
7
Hvarjehanda philologiska,
mythologiska historiska
m. m. anteningar i Finskan,
gjorda under sommaren .302
Pyhäwesi303, ett träsk i Artsjö304 in wid Hiitelä
by. Träsket är omgifvet af höga klippor.
Perween pohja (pro Peräween pohja), en by i
Mändyharju305 in wid en lång wik af ---Wid St Michel306 finnas 2ne träsk, det nedra Oulenki307, det [öfra]308 Wuolenki309. Monne benämningarna äro af Lappsk origine?
Leppä, blod. Savolax.
Sawilahti, en wik af Kallawesi nära staden
Kuopio.310 H[är]af Savolax?
Käärmeen käräjä kiwi. Så k[al]l[a]s en m[yc]k[e]t slät oval sten, som ormarna lemna efter sig,
der de om våren komma tills[amman]. Den bl[ir]
slät d[er]af, att hvar och en har den i sin mun, är
en talisman311
Jälsi, björks<o>fva312
Rytäri, hingtfåle, ylpiä.
Pisanwuori, ett chrystall?-berg313 i Nilsiä.314
Lapinranda och Lapinmäki i Leppäwirda315
s[a]mt slägtnamnet Lappalainen.316
Lapinsaari i Wiinijärwi317 i Libelits. Här berättas,
att Lapparne flyktat i skogar undan Ryssarne och
d[eri]fr[ån] sedermera318 dragit sig mera norrut.
290
Itineraria 3osa 1839.indd 290
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
Äfven talte man här om Lappugnar, man319 sade,
att stenarne i dem woro brända inwändigt.
Yösilmä, ett märke på h[var]dera af hästens
framfötter. En häst, som saknas dem, får ej gå i
mörkret.
Ormen gick fordom på tu ben och upprätt, men
war då ett grofligt djur (kauhia eläwä), och bl[ef]
d[er]före beröfvad dem.
Intet djur utom wargen skadar, utan att wara
”nostettu”.
Pyy pyrähti, maa järähti, Jesuksen sydän wawahti. – Pyy war neml[igen] fordom ett så stort djur,
att när det rörde sig ”jorden &ra –” Jesus besvor
den då att till domedagen bl[ifva] så liten, att den
flyger g[enom] en ring –320
Imeinen,321
Pakkua, tigga. Pakkuri.
Larikka = Laurukainen i Karelen
Kuore-kokkaro, enl[igt] L[önnrot] af kuore, en
fisk och kokkaro – (K[an]ske af kuore, fil –
☙ () Till❧redas så, att kuore borttages, h[var]efter
surmjölken blandas med korngryn och bredes på
en brödskifva – <O>rätt)322
Ukon pii, marmor.
Lapin hauat finnas m[ån]ga i Paldamo. Wid Kuluntalahti omkr[ing] en mil s[öder] om Kajana323
undersökte jag flere bland dem och fann medelst
gräfning att de innebar324 brända stenar, kol,
jernslagg. De sades hafva tjent Lapparna till boningar och varit försedda med tak.325
Lyylytys, afgudadyrkan.
been collected for museums.
Tales of a society of snakes
are explained by their habit of
overwintering in groups under
stones or the rhizomes of trees.
Pulkkinen 2014: 279. (TS)
Castrén struck this line out.
chrystall?-berg ǁ mar<--->
Pisa hill is situated at N7010392
E566613 (N63°12′59″ E28°19′30″).
It is in the former parish of Nilsiä, present-day Kuopio. There
is a stone marking the Swedish-Russian border of 1595 on
the hill. (TS)
Fi. Leppävirta is a parish at
N6929086 E540624 (N62°29′26″
E27°47′17″). (TS)
Place or personal names with
the term ‘Lappi’ are often
though not always signs of
‘Lappish’ settlement. They can
also be relicts of other people
who led a nomadic life. Aikio
2007; Paikkala 2007. (TS)
The village of Viinijärvi is the
centre of the Orthodox parish of Taipale, on the southern
shore of Lake Viinijärvi. See
above. (TS)
sedermera ǁ småni[ngom]
man ǁ och
Traditions about the hazel grouse
(Tetrastes bonasia) are common
in Finnish and Karelian folklore.
According to the tradition related by Castrén here, God created
it so large that its sprint when
taking flight frightened him and
he decided to make it smaller. It
also tells that the apocalypse will
come when a hazel grouse can
pass through the eye of a needle.
Järvinen 1991: 54, 147–149; Luontoportti: http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/hazelgrouse. (TS)
291
Itineraria 3osa 1839.indd 291
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
There is another version of the
section beginning here bound
together with the notes from
Lapland from 1838, KK Coll
539.31.1 p. 89. According to it the
text reads:
Imeine [Castrén has written
here afterwards: Stor Stor]
Pakkua, tigga Pakkuri poika
tiggare gosse
Larikka = Laurukainen [Castrén afterwards: Stor Stor Stor]
Kuore-Kokkaro göres af korngryn [change by Castrén: n[å]g[o]n > korngryn], och filmjölk,
ehuru ej sjelfva filen (Kuore) läggs
der [Castrén afterwards: Stor]
Ukonpii, <marmor> [Castrén
afterwards: Stor Stor]
Lapin hauat i Paldamo upptäcktes till flere 10tal på en enda
fläck – trad[itionen] att de tjent
Lapp[arne] till hus – varit försedda m[e]d tak – Deri upptäcktes
brända stenar, kol, jernslagg
According to Vuorela 1975: 253
the same as kalitta. See below.
(TS)
Kuluntalahti is situated at
N7127407 E541654 (N64°16′13″
E27°51′36″), i.e. not south but ca.
8 km north-east of the town of
Kajaani. (TS)
innebar ǁ 1. in ǁ 2. ned
Iron slag suggest the probability that the sites were used for
melting iron. At present an iron
melting furnace is known from
Lehtola in the village of Ryynäsenjoki (Kajaani 940010015),
but none from the northeastern
part of the present-day Kajaani
area where Castrén excavated.
Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.
Wanha kansa har dyrkat terwaskantoja.
Kolpitta (-tsa), förwaringsrum för mat under
wintern, bygd wid sidan af ugnen.326
Woarnikat (kka), större insekter, häraf boskapen
plågas i brist på tjenligt foder
Wäiweet, (we) mindre
Helpponen, lättsinnig.
Sahalainen, som har att skaffa med såg
Urakko miehet = summa-miehet.
Selänne (af selkä), On hän täs sa327 semmosta
selännettä.
Kuolaniemi, wid Uleå träsk?328 jfr. Kuolajärwi
Akon koski i Kuhmo; Akonlahti329 i Kuhmo och
Wuokkiniemi – jfr. Wenakko, Rysk hustru – ”Ei
ne Wenäläiset sitä tee waan Wenakot” (Siwakka,
dess derivation)
Turun korwa i Sotkamo330 –
Wuokatti331, Hiiwatti332, Radix?
Anmärkningswärdt är, att bl[ott] få st[ällen]
emellan333 Sotkamo och Kuhmo, s[a]mt i Ryska
Karelen ha Lappska benämngar. Jemförelsewis
torde de L[appska] benäm[ni]ngar vid Kemi334
elf vara flere.
Ämmä, vid Kajana –335
Päiwäniemi – ett hemman i Pudasjärwi –
Byn Katerma i Kuhmo.336
Merkummäki, ett hemman wid Akonkoski i Kuhmo337 (Hildula i Uppbörds<---->
☙ ❧ Wieksi by i Kuhmo –338
()
Laus, hemman i Kuhmo –
Hotakka, D[it]o339
kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/
read/asp/r_default.aspx. (TS)
292
Itineraria 3osa 1839.indd 292
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
Rajalinna, Do340
Kotajärwi Do341
Akonjärwi Do
Louhi Do
Lendua by i Kuhmo342
(Lendira by vid gränsen343
Uppi, en stång med jernspets, som wid notdrägt
nedstötes i bottnet för att fasthålla båten.
Jalku, Jalut, äro stånger, medelst h[vil]ka seglet
är fästadt i masten –
Käsine, want, handske –
Ke(h), ken, mi, min. Sihen i Repola
Matata pro matkata, kosen pro kosken Uson pro
uskon, Lasen pro lasken, Lesen pro lesken, men
leski och leskin
Naiskulut, gamla pigor, qvinnor.
Kisata, spela. kisa, spel: dansa &
Riepu-hattara.344
Etähän, från söder.
Joama, landswäg.
Wärtsi, hoawo = säkki.
Irgentää, förstå – k[an]ske af Järki.
Aiwonen, tidig.
Lempi ei nouse hänellä; lemmettä mänöö, waan
pitää olla pohatta.
Nousi poika Pohjolasta,
Uros uuesta kylästä
Wihma, regn.
Wid Akon lahti finnas Lappgrafvar med kol
(sysiä)345
According to Vuorela 1975: 410
a box-like bench (Ru. голбец),
used as a sitting- and sleepingplace. Its lid covered stairs leading to a storeroom downstairs,
karsina. (TS)
Onhan tässä
Castrén probably means the village of Kuolaniemi in Sotkamo
south-east of Kajaani at Lake
Iso Sapsojärvi, N7109757 E565214
(N64°6′30″ E28°10′19″). (TS)
Both a village and rapids called
Akonkoski in the River Pajakkajoki in Kuhmo at N7113928
E619139 (N64°7′52″ E29°26′52″).
Akonlahti is located immediately northeast of Akonkoski. (TS)
Castrén may have meant
Turunkorva in Paltamo at
N7138797 E552529 (N64°22′15″
E28°5′18″). (TS)
There is a hill called Vuokatti
in Sotkamo at N711102 E561148
(N64°7′16″ E28°15′20″) and a village of the same name north of
it as well as another Vuokatti
hill in present-day Kajaani at
N7095678 E535648 (N63°59′10″
E27°43′42″). (TS)
No locations called Hiivatti are
known in Finland today. (TS)
emellan ǁ af
Kemi ǁ Torneå
Castrén may mean the Ämmänkoski rapids in Kajaani at
N7122866 E535334 (N64°13′49″
E27°43′42″) or Ämmänmäki
hill in Koivukylä south-west of
Kajaani at N7101930 E523230
(N64°2′36″ E27°28′32″). (TS)
Situated at N7109240 E596879
(N64°5′46″ E28°59′16″). (TS)
Situated on the southern shore
of the Akonkoski rapids. (TS)
There is Ylä-Vieksi at N7134500
E600823 (N64°19′18″ E29°5′8″)
293
Itineraria 3osa 1839.indd 293
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
and Ala-Vieksi at N7122348
E596911 (N64°12′49″ E28°58′49″).
(TS)
At present a village at N7100744
E628763 (N64°0′35″ E29°38′2″).
(TS)
SItuated at N7085852 E621702
(N63°52′43″ E29°28′40″). (TS)
Lake Kotajärvi at N7145268
E605305 (N64°25′0″ E29°11′9″).
There is a hill called Ukonmurto on the eastern shore of the
lake. (TS)
Lentuankylä on Lake Lentua at
N7123324 E632680 (N64°12′38″
E29°44′2″). (TS)
Lentiira
is
situated
at
N7143449 E636327 (N64°23′22″
E29°49′38″). (TS)
A rag wound around the foot
when wearing a shoe. Vuorela
1975: 535, 586. (TS)
Possibly tar-burning pits,
known also at present from
the villages of Akonlahti and
Akonkoski. (TS)
i ǁ <-->
skulle ǁ kunde
Cf. p. 262–263, 281.
Tradition.
Wid Lusmanlahti bodde fordom 2ne Lappar wid
en tid, då en Knäs regerade i Moskwa i346 st[ället] f[ör] Tsar. Han fick ingenstädes bot för sin
sjuka fot. Lät d[er]före i alla trakter utgå Ukaser
☙ () om ❧ folk, som skulle347 bota såret. Nämnde
Lappar foro till Moskwa, efter att hafva af Knäsen erhållit respengar. Knäsen stälde dem på
prof. Han framställde dem frågan, huru många
ungar en hynda hade i magen, och widare, huru
m[ån]ga hundar och huru m[ån]ga hyndor. Svaret var 6 ungar; 4 hundar, 2 hyndor; h[vil]ket äfven besannades. Sedan framst[älde] han frågan,
huru beskaffad fåle en häst skulle föda. Sv[aret]
En hingst m[e]d hvit fläck på pannan och venstra
foten hvit, svarade den ena, den andra sade, att ej
pannan war hvit, utan att det war spetsen af
svansen, som war hvit och sträckte sig till pannan. Så förhöll sig ock – Ni äro kunniga män, jag
ser det, sade Knäsen, men kan ni bota mig – Siun
miekka miun pää, om vi ej kunna. På nio dygn
botade de h[ono]m medelst trolldom och slickande af såret. Knäsen bjöd dem uppehälle för lifstiden, men de afslogo anbudet och begärde endast att få ostörda idka laxfiske i Lusmanlahti
räfvar vid Repokiwi i Särkiniemi Dessa Lappar
bl[efvo] sedan dödade af Finnar i ett krig, som ej
skonade dem, ehuru de afstodo ifr[ån] nämnda
besittningar. Ännu i dag finns en stenpata efter
dessa Lappar i Lusmanlahti.348
294
Itineraria 3osa 1839.indd 294
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
nb. ǁ <---------->
Wepsan sanoja
Naku, siellä.
Wiereen, lapatas.
Karhi (astiwo), äkästä.
Suawi, heräntö,
Weräjä, pärstäkka
Korennukse, (<->gå) rakt fram.
Iso ämpäri, koati –
Hame, kaapas.
Säkki, Hawato –
Pieni nuotta, kerikota
Pyri (ryssja), meresä.
☙ ❧ Saukko, Sagarwo.
()
Taula, tiksi.
Tuli, lämmä.
Tschappam, hugga = Lapp[ska] ’coappam
Täällä, täkällä –
Siellä, sigellä –
nb. I Wepsa finnes kantele, men man anwänder
den blott till dansmusik
☙ ❧ Der svalan börjar i
()
gård kommer lycka
ymnighet bygga bo, till den
och wälstånd, men den gård
förstörs (häwiä) der sirkku (sparfven) bygger
bon –
konsa, karel[iska] pro koska. K efter S nb.349
<kl-------->as efter S en kort staf[velse] som
<----> <--->
(kepiä, kapio, heponen
Tuotane (= tuotakaan); Jos et tuotane totelle.
Sopiu. Ei se sihen sopiu.
295
Itineraria 3osa 1839.indd 295
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
They protected only the toes
and the sole of the foot and
were used especially when
burn-clearing fields or mowing
hay in wet meadows. Vuorela
1975: 590. (TS)
See riepu-hattara on p. 293.
Ala-Vuokki at the Vuokkijärvi Lake in Suomussalmi,
N7182407 E616409 (N64°44′50″
E29°26′20″).
Patsas, ugnstolpe.
Löttö, lötöt, näfverskor.350
Olkah mit’ olkah (pro olkoon).
Kun ruwenee, niin ruwekkah (kkoon)
Warwashattarat, linne-trasor, som bindas kring
fötterna sommartiden.351
Walkia tanhua är, der den finnes, ingången till
musta tanhua.
En tijä, tullah ko he wai ei.
Hawenta-rotu, skägg.
Lähemme weneheh (weneeseen).
Ensimäinen arki
Toinen D[it]o
Kolmas päiwä. Serota.
Neljäs Do
Peätnitsa
Suowatta
Pyhä –
(I Mändyharju buro flickor i fordna dagar vid sitt
bälte en knifslida (– bl[ott] gifta qvinnor fingo
bära knif deri). När någon friade, satte han en
knif i flickans slida. Antog fl[ickan] anbudet, så
lät hon knifven sitta deri; hvarom ej, kastade hon
bort den –) –
Wuokkiniemi, Wuokin salmi, Wuokki by i Hyrynsalmi352, Wuokatti –
Kätyt pro kätkyt –
296
Itineraria 3osa 1839.indd 296
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
h. ǁ ~ Ex.
Adj[ectiv-]änd[elsen]; ni pro nen är wanl[ig].
Brukas äfven hos. Subst[antiv] Inkerwöini, Ankerwoini 1: 66 Alani pro alanen &ra. Dat[ivus]
Sing[ularis] Int. ändas på h.353
3 pers[onae] sing. Præs[ens] Ind[icativus] Act[ivus] på v och u (Sopiu, laatiu) –
☙ ❧ Det form ersättes g[enom] Locat[ivus] Instr[uc()
tivus] Sing[ularis]. Jalan, purston. Emellan i och
o inskjutes i Wuokkiniemi ett v. Kunnivosi.
Wuotamah, Infin[itivum]
Etsittäneh <-->: <17>.
Tuotanehe, mist on takko tuotanehe.
Liittähös, ottahos, katsohos, han måg
(kahten pro kahen i Plur.)
Salpoa pro salwa.
Emut, pag: 60. poartelete, lyöte (67)
Syrhelete pro syrhettele, pyörtelete
kolme yheksiä = nio
Puuta mäni keskeh pro välih.
ta, tai, tahi, tahikka l taikka
Meitten.
Yleitse.
Koprastah, ablat[ivus] inst[rumentalis] suff[ixus]
pro koprastahan
Paikka, duk = huiwi.
Mesa = rå.
Taimen, frö
(Jos ne wanhat welhot eläsi, jo olis maa ilmalla)
297
Itineraria 3osa 1839.indd 297
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
For an overview of fireplaces,
see Vuorela 1975: 316–320. (TS)
It is unclear what Castrén is
referring to with these page
numbers.
Fi. Hamina.
The centre of Virolahti parish was situated in Castrén’s
time at N6708391 E537778
(N60°30′35″ E27°41′17″). (TS)
Kiuas är hos Karel[arne] enda ben[ämnin]gen på
ugn –354
I Akonlahti besåg jag Lappgrafvar. De voro fl[ere] in wid h[varan]dra, m[e]d bränd jord och kol
i botten och på sidorna – Trattformiga tyckas ej
hafva varit boningar utan eldstäder (och k[an]ske
<-----> förwaringsrum för matwaror.)
Sortuoho, kaatuoho, pag. 73355.
Pujottelemme 73. Panemme
— Ormen kan ej simma utan att ha ett höstrå i
mun. Med detta strå kan man s[amman]bryta
jern –
☙ ()
— Siitä Ukkoa rukoilewi Pauannetta palweloowi – så ❧ sjunger Arh[ippa] om Wäin[ämöinen],
då den på sin första Pohjola färd anropat Ukko
för att komma i land
— Kal[ewala] 26: 59. Läpi taiwahan yheksän, Läpi
&ra bör wara Läpi t[aiwahan] kaheksan – ”Ei ole
taiwoa ku kaheksan – Ilmaa on yheksän –
tie pro tee pag. 71.
Skammi (скамейка) = renkku (vik.) = lawitsa
(l lautsa af lauta?) = rahi.
Laituri, bryggan i stranden, der båten hamnar =
Porras.
Wirolahti, 1sta socken fr[ån] Fredricshamn356 åt
Wiborg till.357
Sillatsi, monitse.
Kesrätä; Ohra, otra, osra. Kaisla.
Kesseli = konti
Sanan, suun (p. 58) Instr[uctivus]
298
Itineraria 3osa 1839.indd 298
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Porolampi358 en by nära Lowisa (i Arkijärwi359)
Ämmänlahti och Ämmänkoski vid Niskajärwi i
Vuokkiniemi
Mitys = mitäs –
Läsiä pro läksiä
Elkää kaatuo, tuuo
Pitkempi
Wuuet, pl[uralis] af wuosi
Castrén is probably referring to
Porlammi (Fi.)/Porlom (Swe.) at
N6727695 E447169 (N60°40′53″
E26°2′0″) belonging at present
to Lapinjärvi/Lappträsk. (TS)
Artjärvi (Fi.)/Artsjö (Swe.). (TS)
Innewånarne ǁ Till
Ori(h)vesi at N6840680 E360167
(N61°40′36″ E24°21′29″). (TS)
af hken ǁ som
Kivijärvi, former village at
N64°48′41″ E30°6′10″. EKI Place
Names Database, http://www.
eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
midt emell. ǁ nära
Kajoani on Kivijärwestä Otuksista päin
Innewånarne360 i Latwajärwi säga sig härst[amma] i 6te led fr[ån] Orihwesi361
nb. I Wuokkiniemi härleda Finnarne sin härkomst fr[ån] Finland; i Repow[esi] mest fr[ån]
Ryssland.
Alakiwi k[al]l[a]s en sten som till hälften är uti
jorden.
☙ ❧
()
Myggen skyr röken, emedan mannen, af362 h[vil]ken Paholainen fick hålet efter gärdsgårdsstören
tillstängde det m[e]d en kekäle – ”Sitä enn[en]
siitä tuli säskiä, kun turkin hiasta[”] –
I kiwijärwi363, Latwajärwi, Tschenaniemi m. m.
finnas Lapprösen och Lappgrafvar. I Latwajärvi
talte man äfven om en Lappsk kung, som skulle haft sitt säte midt364 emell[an] Vuokkin[iemi]
och Kem, men blifvit d[eri]från fördrifven. Ruinerna efter hans slott skola ännu vara synliga.
Pane ovi umpeh –
299
Itineraria 3osa 1839.indd 299
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
Reindeer-hunting pits. See p.
124. (TS)
gifva ǁ bilda
stinger ǁ d<->
Poskehen = syrjään
Wessi maa är öster W<ui>sno Vologda –
Man berättar, att i skogar skola finnas Lappgrafvar, som äro större än de vanliga. Dessa skola
hafva tjent till renfången –365
Liitih (hääwirsi 1). D[e]tta h tyckes här tjena till
att gifva366 reflexiv betydelse.
Late = laattia, golf.
Wälehin, <grf>.
Kyly, badstuga.
Waatetkäsi, ruoskakäsi. Compar[ativum] af Subst[antivus] ind[icerande] adj[ectiv] betyd[else]
Angervon kukka = Spiræa ulmana
Waarnat, = seinä-naulat
Palwipuu, = wisa.
Pienehkö, suurehko, lewiähkö, olawahko, ylä (ala)
wähkö. Mots[varar] i Sv[enskan] något så stor &c
Talwikko är en fyrfotad, hvit fogel med ”ruskia
nenä”, tränger sig om vintern i stall och fähus,
der hon stinger367 och med sitt styng dödar kor,
hästar m. m.
Sylki Syöjätär wesille
Lapaliwo lainehille –
brukas i allm[änhet] om en ❧ liderlig,
otäck, bakslug, belackande qvinsperson –
☙ () Lapalivo
Uupu Juutas juossahan
Wäsy &ra
300
Itineraria 3osa 1839.indd 300
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Commentar: Ormens första bragd bestod deri,
att han med sitt styng trollade den förbifarande Juutas (se on: metsän paha, kalmasormi,
joka juoksee ja ihmisille pahaa laati). G[enom]
ormbettet skall Juutas något förlorat sin snabbhet, h[vari]g[nom] han först tillfogat oräkneligt
ondt –
Kuona ǁ Kino
Castrén wrote u above the second a without striking the a
out: warwussa.
Ormen bet Juutas, så att fradgan stod honom i
mun:
Kuona368 juoksi konnan suusta
Kino ilkiän kiasta
Wahti <wankan> sieramista
Uinota, sofva Kal[ewala] 31: 210 sjunges om
Wellamo.
kaisla = kahila
Wärttinässäki on maon wihat ja warwassa369
(varpa = varpu).
Akonjärwi, Akonlahti och Sawonlahti i Wuoninen
by
Hiisiwaara i Hiien hauta i Kuittijärvi träsk –
Pörhöniemi (Mölköniemi, Hämehenniemi och
Hämehen saari i Kuittijärvi träsk
Wuosmo och Torassaari äro holmar i Kuittijärvi –
Joikua, sjunga (i Jywälahti) –
En gång hände sig, att från himmelen sänkte sig
ned en <mörk> warelse – Med honom råkade en
bonde i samtal och frågade, hvadan åskan kom.
Den himmelska varelsen svarade, att bonden
☙ () icke skulle kunna ❧ uthärda ordet, h[vari]g[enom] d[e]tta förklaras. Han lofvade derföre
nämna det ordet för bondens oxe, från h[vil]ken
301
Itineraria 3osa 1839.indd 301
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
besofvit ǁ lig
tills ǁ så
skickade ǁ san [sände]
af ǁ <-->
men ǁ och
In the two last verses, Castrén
wrote an e above the a: Ikusille
istumille./Polwisille portahille.
denne sedan kunde erhålla den äskade förklaringen. Men när han sade det, klyfdes oxen i
ögonblicket midt i tu[.]
Werldens skapelse förmedelst Fan: Urspr[ungligen] fanns bl[ott] watten. Gud skick[ade] Fan
att ur kaislas rot hämta jord. Efter 2ne misslyckade försök fick fan upp litet jord. D[er]af skapade
Gud werlden[.]
Gud wille beröfva den åldrige Wäin[ämöinen] lifvet, emedan han redan lefvat nog (enl[igt] andra,
emedan besofvit370 sin egen moder) och emedan
han war ”Luojoa parempi, Jumaloa yläwämpi”.
Wäin[ämöinen] bönföll då hos Gud att ännu få
lefwa, tills371 han slitit ut 3 par jernskor. Gud
biföll hans begäran. Då nu en så lång tid åtgått,
att Gud trodde Wäin[ämöinen] hafva hunnit slita ut jernskorna, skickade372 han ett sändebud
att döda Wäin[ämöinen]. Men Wäin[ämöinen]
(sade sig ännu icke hafva) hade ännu icke hunnit
göra ända på något skopar (han hade aldeles icke
begagnat dem). Han begärde och fick förlängning
af373 lifvet. Andra gången intr[äffade] detsamma.
När det äfven hände 3 g[ån]gen bl[ef] Gud wredgad och sade att Wäin[ämöinen] skulle få lefva
så l[än]ge werlden står, men374 utfärdade öfver
h[ono]m följ[ande] dom:
☙ () ❧
”Mäne tuonne kunne käsken
Kurimuksen kurkun suuhun
Meren ilkiän kitahan
Ikusilla istumilla
Polwisilla portahilla375
Sielt’ et pääse päiwinäsi
Selkiä sinä ikänä.”
302
Itineraria 3osa 1839.indd 302
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Also called kuorekakkara, a
pasty eaten with cream or
coddled milk. Vuorela 1975: 253.
Enl[igt] andra fick Wäin[ämöinen] först, enl[igt]
Guds dom g[enom]gå de öden, som i Kal[ewala]
1 och 2 R[unan] besjungas –
(Paawila = Paul).
Wuotscha och Kintismä, forssar i Kem.
(TS)
I ǁ <----->
Trollredskap ǁ En trollkarls reds[kap]
This seems to be the equipment Vaassila Kieleväinen
showed to Castrén. See p. 268.
Huoppi (substitueras i Kal[ewala] för huova) yksi
korvanen astia?
Sanki, smärre brödkakor med ringa grynfyllning
och bestrukna med olja.
Kalitta, tunnare bröd med mera grynfyllning och
jemväl öfverstrukna med olja.376
Ollvila, twål.
Silmätä är att med blotta ögonen stifta ondt (I377
s[ynner]het hos besvärjare derigenom skada
barn –
Trollredskap378
käärmehen käräjä kiwi löyettään kallioilla rukiin
leikkuu-aikana, koska käärmehet lähtöö pois. Se
on hywä käräjissä.
Karhun sappi
K[äärmehen] suoli. Sitä pannan heposen juomiseen ja ruokaan. Ei laihu sitte hevonen.
K[äärmehen] suunahka (strupe). Genom den
dryper man watten 3 g[ån]g[e]r i munnen på
halspatienten.
K[arhun] hammas, att trycka med under uppläsande af trollformler
Kiwi, joka Iwanan päiwän aikana otetaan koskesta suulla.
Heinä, joka oikeuessa voittaa. Densamma m[e]d
h[vil]ken ormen simmar?
303
Itineraria 3osa 1839.indd 303
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
klädningen ǁ plagge[n]
är ǁ bör
A sleeveless smock to be worn
over a shirt with long sleeves,
Ru. костол. Vuorela 1975: 554.
(TS)
<-------------> ǁ 1. ~ ǁ 2. <------>
Sorokka or harakka, consisting
of three parts, see description
in Vuorela 1975: 549. (TS)
Pirun peukalo, begagnas mot ”rauan raanta” och
för att få kor och mjölka.
Majoan häntä. Sitä painetaan tauwissa.
☙ ❧ Majoan hammas. När man dermed slipar sin yxe,
()
h[var]med man rensar sin äng, så wäxer derpå
sedermera ingen mossa. Ej heller ogräs i åkern,
då man slipar karhi.
Patwaskan ruoska med pung. Deri finnas käärmehen käräjä kivi, qwicksilfver uti en penna och tre
korn. med denna piska gör talmannen, när han
kommer i brudstugan, ett kors framför dörren,
uttalande dervid några Ryska ord, som innehålla,
att ingen må skada det unga paret.
Paita k[al]l[a]s männernas skjorta, qwinnors
Rätsi l. Rätsinä
Kosto k[al]l[a]s hos qvinnorna klädningen379.
Den är vanl[igtvis] af lärft och ofärgad. Är den
röd färgad, heter den kumasnikka och är380 en
högtidsdrägt.381
Kitaikka är svart och brukas vid högtidligh[<eter>] af <------------->382 besk[affenhet]
Palahwana är en grof och kort mantel.
Kauhtana är längre och finare.
Haljakka, 1) blått kläde. 2) Blå mantel.
Päärihma, qvinnornas hufvud<band>
Sorokka, k[al]l[a]s unga hustrurs hufvudbonad383; de äldres är lakki.
Kun eläwä on ammuksissa, niin nuoli mänöö
eläwän läpi –
Wuontislahti boernes härkomst är följ[ande]:
Slägten Kielewäinen härstammar från Siikajoki;
304
Itineraria 3osa 1839.indd 304
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Kossilo är från gränsen384 och Jaakkonen är en
Lappsk slägt.
gränsen ǁ sl
Castrén wrote Herodes above
Moses.
allt ǁ m[yc]k[e]t
af ǁ <---->
Wetehinen = Ween emäntä –
”Se on korja” – ”Olkah” (pro olkoon)
Pesemme, kumartelemme pro pesimmä, kumartelimma –
Kuusienne, yheksienne.
Uwehtia. siell on orihit uwehtimassa. L. <k>. 2.
☙ ❧
()
Kal[ewala] 372–73.
Olipa Tiera tieossansa
Kuuro kuulemoisissansa –
nb. Tierän, jag vet, brukas <n[å]g[o]n> i Vuokk[iniemi]
Wunukka, dotterson
(Moses385 kom för att uppäta Frälsaren. Då yppade han för Maria? allt386 af387 d[en]na verldens
visdom utom 1) den dag i Petri helgd, då gräsen
ej växer; 2) den dag i <Jul>-helgden, då barken
wisnar fr[ån] träd, 3) hvad åska är – yppade det
för oxen, som &ra) –
Siiwatta k[al]l[a]s i Wuokkiniemi kor, oxar, får
och om dess synty sjunges.
Siiwatta on sampahan jalan juuresta
Kirjokannen tutkalmesta.
Mato syöpi maan vihoja
Sammakko ween vihoja.
305
Itineraria 3osa 1839.indd 305
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
stocken ǁ skaftet
Mscr: rännnan
hornbeslagen ǁ af
g. ǁ att
smärre ǁ sk
Castrén struck this sentence
out.
Poaru = sielu.
Kun eläwä tuloo ammuksihen, niin nuoli mänöö
läpi; sattuuko pahaan paikkaan, niin se kuoloo.
Öfveralt i Wuokkiniemi talas man om Lappgärden.
Tschuppu = soppi, hörn (icke bl[ott] ugnshörn).
Jousi
Bågens beståndsdelar
Selka, bågen – af (jern) stål.
Jänsi, strängen
Sääri, stocken388 – karnan af träd, beslagen med
horn, och rännan389 beslagen med jern. Den öfre
delen af stocken är ej hornbeslagen390 –
Lipatsin och nakla, h[var]med pilen afskjutes.
Lotko (= Loukko), ränna.
Kanta af jern.
Pilen (wasama) med 3 sulat, 2 på sidorna och en
öfverst –
Ratas – En jägare war alltid försedd med 4 pilar och en Kolkkapoika, hvars åliggande det war
g[enom]391 att kolista i träden och d[eri]g[enom]
wisa, hvar ekorren war och att återhemta pilarna. Sköt jägaren bom, och gosse ej var i stånd
att få reda på pilen, sköt han en pil till åt s[am]ma håll o. s. v.
☙ ❧
()
I Uhtuva talte man om tjufkrig som smärre392
ströfpartier föröfvat.393
Lapprösen säges vara ugnställen, tillhöriga
ruin<in>[er]
306
Itineraria 3osa 1839.indd 306
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Lappgropar, i h[vil]ka renar bl[ifvit] fångade
skola394 vara 1½–2 famn[ar]395 i qvadrat 1 famn
hög – försedda396 med wäggar.
Rintalastanen war walaskalan (kian) suupieli –
hängdes för bröstet –
I Uhtuwa talte man om tjufkrig (varastus-soat,
peitto-soat), dem Finska gränsboer fört emot
dem. Under dessa krig skola Lapparne blifvit
från landet utrotade. Traditionen förmäler att
ett sådant ströfpartie skulle bortröfva en Gubbe i
Alajärvi. Hans unga son stod på andra stranden
och hotade nedskjuta dem alla, i fall de icke frigåfvo hans far. Som bevis på sin skickligh[et] att
skjuta klyfde han ifrån motsatta stranden m[e]d
en pil ett äpple på fadrens hufvud. Hållet397 öfver398 sundet var långt och fadren varnade sin
son sålunda: Poikani, käsi ylenä, toinen alena,
järwen? vesi wetää399 – Nu afstod fienden ifrån
sitt mordanslag.
skola ǁ berättas
famn[ar] ǁ aln[ar]
försedda ǁ med
Hållet ǁ Fadr[en]
öfver ǁ va[r]
wetää ǁ k<--->
North Sa. oaivi, head.
knät ǁ Wäin[ämöinen]s
der ǁ förva
säger: ǁ ~ ”Mi munassa &c och
förvandlar dem till jord, himmel &ra.
Wattelo, wesihako.
Kuta ketäki
☙ ❧ Aiwo mies = oiwallinen. Lapp[ska] oaivve400
()
Örnens ägg, som hon lade på Wäin[ämöinen]s knä, sväljde gäddan, sedan de nedfallit från
knät401. Örnen söker efter dem; finner dem i buken, der402 de hade förändrat sig. Det är örnen
som säger:403
nb.
Miks’ on muuttunut munani,
Kuks on soannut soallehine
Mi munassa ruskiata &ra
307
Itineraria 3osa 1839.indd 307
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
bl. ǁ om
från hka ǁ ifrån hen[ne]
wåld ǁ ~, men hon
bågbärande män ǁ personer
putki ǁ kukka
It is unclear what plant Castrén
is referring to here. Hukanputki
is fool’s parsley (Aethusa cynapium) and koiranputki is cow
parsley (Anthriscus sylvestris).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fools-parsley. (TS)
Stinging nettle (Urtica dioica).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/stinging-nettle. (TS)
Piharatamo, greater plantain
(Plantago major). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/
suomi/en/kukkakasvit/greaterplantain. (TS)
Peltomatara, false cleavers (Galium spurium). Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/
suomi/en/kukkakasvit/falsecleavers. (TS)
In Finland, the name saviheinä
is usually used for jauhosavikka,
fat hen (Chenopodium album),
but the Swedish name förgätmigej is equivalent to lemmikki,
forget-me-not (Myosotis spp.).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fat-hen, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/water-forget-me-not. (TS)
Heinätähtimö, lesser stitchwort.
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/lesser-stitchwort. (TS)
Rautanokkonen, annual nettle.
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/annual-nettle. (TS)
In Finland, the name kukkaroheinä is usually used for peltotaskuruoho, field pennycress
I Haapawaara, 3 mil n[orr] om Uhtuwa skall fordom hafva bott ett folk, benämndt Naikon kansa,
Naikkolaiset. Äfven de skola hafva bl[ifvit]404
utrotade under warastus l. peitto-soat – Deras
ursprung är från den Ondt, Piru l. metsän paha,
h[vil]ken först skall hafva röfvat åt sig en Christen qvinna och med henne framalstrat 2ne barn,
från h[vil]ka405 sedermera det öfr[iga] sl[ägtet]
utbr[edt] sig. En Lapp hade trollat qvinnan ur
den ondas wåld406[.] Uti nämnda Haapawaara
skola 17 bågbärande407 män, utom qvinnor och
barn, hafva uppehållit sig.
Kulakka, parall[ell] m[e]d Siwakka och Ussakka.
Haljakka Är änd[ock] af Rysk origine –
Hinkalo, stocken framför ugnen, motsvarande
☙ () pankko. Hinkalon alu❧sta, rummet derunder –
Hopehia h<uo>pin täyen –
Katan betäcka
Hukan putki408 = koiran putki Lomium amp409
Piitiäis heinä, piitiäinen, blind nässla410
Rauan heinä, melifolium.411
Terwa-heinä, Galium.412
Savi-heinä, förgätmigej413
Härkin heinä, stellaria graminea414
Tsilahainen, urtica urens.415
Kukkaro-heinä, cucubalus behen.416
Tuli heinä, rumex417
Piiro<n>-heinä, vicia (cr.?)418
Kassikaisheinä
308
Itineraria 3osa 1839.indd 308
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
— Ett ströfparti fiender (Finska gränsboer[)] kom
till Uhtuwa tidigt på våren och plundrade der i
lång tid. Ryktet om fiendens grymma framfart utbredde sig i närgränsande byar. Hellre än att lemna sin egendom i härjarens händer sådde man sin
säd på snön (– fick äfven god skörd) och gjorde
ända på resten g[enom] att mata sina hästar och
andra creatur dermed. Den som ej hyste någon
fruktan för fienden och icke heller widtog några
försigtighetsmått var ägaren af det enda i Röhö419
by då befinteliga hemman. Han var en rik man –
hade 3 bodar fylda med säd – När fienden kom,
☙ () stälde han sig framför dörren ❧ af en bland sina
bodar med yxe i handen. Der blef han dödad. Derpå tågade fienden420 till Waarakylä421. Här fanns
en man, vid namn Lahonen Tiitta, en utmärkt löpare. Han waknade knapt vid fiendens ankomst. I
brådskan fick han blott ett par byxa och båge i
handen; derpå gaf han sig att springa. Fienden i
hamn och häl efter honom. När man just var i beråd att gripa honom, vände han sig med bågen
mot fienden och ropade: ”Katscho mie ammun”.
Derigenom bragte ovännen i förvirring tills han
fick ena böx-benet på sig. Så åter att springa. Derpå upprepade han sitt förra knep och undkom sluteligen i skogen. Efter422 att här hafva uppeh[ållit] sig i 14 dagar, begaf han sig hem i hopp att
fienden redan hunnit aflägsna sig. Men när han
hemkom, var fienden ännu i byn och nedgjorde
honom. Derpå färdades man till Kiisjoki wid
Tuoppajärwi. Här fingo de en lots i sitt sälskap.
De wille, att han skulle föra dem till Pääjärwi. När
man kom till Niska – en fors med brant fall i ändan af Tuoppajärwi, hoppade han på en sten. Fyratio mössor blefvo423 funna under fallet –424
(Thlaspi arvense). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/
suomi/en/kukkakasvit/field-pennycress. (TS)
In Finland, the name tuliheinä is
usually used for hevonhierakka,
northern dock (Rumex longifolius). Luontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/northern-dock. (TS)
Hiirenvirna, tufted vetch (Vicia
cracca). Lontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/tufted-vetch. (TS)
Röhö (Fi.)/Regozero (Ru.), former
village at N65°28′19″ E31°15′30″.
EKI Place Names Database,
http://www.eki.ee/knab/knab.
htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
fienden ǁ han
Vaarakylä used to be situated
at ca. N65°34′ E31°37′. EKI Place Names Database, http://www.
eki.ee/knab/knab.htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
Efter […] uppehållit sig ǁ Här uppehöll han sig [While changing
the beginning of the sentence,
Castrén left everything else
unaltered. The following wording is in the mscr: Efter att här
hafva uppehöll han sig]
blefvo ǁ kommo
Cf. the tales about Laurukainen
collected by Castrén in Lapland.
Ru. Olanga, discharging into
Lake Pääjärvi (Fi)/Pjaozero
(Ru.) at N66°11′5″ E30°37′6″. (TS)
Kivakkatunturi Fell at N66°12′20″
E30°33′1″. Its height is ca. 480 m.
(TS)
geađgi, stone
Nuorunen Fell at N66°8′44″
E30°14′42″. Its height is ca. 570
m. There is a sieidi stone on the
highest point of the fell. (TS)
The island of Luptsinkasaari
(Fi.)/Lupčinga (Ru.) at N66°11′
E30°59′. (TS)
309
Itineraria 3osa 1839.indd 309
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
olik ǁ <->
Saami winter village sites are
commonly called kenttä (Fi.)/
gieddi (SaaN). Several of them
have been archaeologically excavated in the 20th century. A
kenttä usually consists of foundations of semi-underground
buildings in a close row or group.
There can be ten or more of
them. Late prehistoric and medieval Saami structures in Forest
Lapland are usually round with
a fireplace in the middle. Log
houses were introduced in the
17th century. Itkonen, T.I., 1948 I:
198–200; Halinen 2011: 152–153;
Carpelan 2005: 78. (TS)
broar ǁ tak
ej ǁ renarne
och ǁ utan hafva de
dem ǁ renarne
(Der de annorstädes ǁ (eller
annorstä[des]
This kind of reindeer-hunting
with pits was common in Lapland until historically recorded
times. Itkonen, T.I., 1948 II: 39–
40. (TS)
tak-bräder ǁ wäggar
Situated at N7318167 E631061
(N65°57′26″ E29°53′1″). (TS)
Situated at N7319062 E626340
(N65°58′2″ E29°46′50″. (TS)
Situated at N66°24′4″ E30°33′31″.
(TS)
Lakes Iso Jalmajärvi and Pieni Jalmajärvi north-west and
south-east of N7316638 E628396
(N65°58′2″ E29°49′25″). There are
also Lakes Iso-Akka and PikkuAkka. Cf. Castrén’s notes from
Lapland in 1838 on p. 234 where
he lists place-names with Ukko,
Äijä and Akka. (TS)
Situated at N7314882 E620751
(N65°55′55″ E29°39′15″). (TS)
Lake Hiidenjärvi or Kaunistonjärvi at N7325290 E607989
☙ ❧
()
Wero, mål.
Rupiama.
Kasa, framhörnet på yxen
Koarn<u>hus, kråkbär.
Nb Sorsa pro suorsa.
Saiha, så kallas bänken, der näfver tjera tillredes
Sawaltaa pro sukeltaa (Pääjärvi)
Anastaa –
Oulungansuu. Oulunga är en flod som kommer
fr[ån] Panajärwi och uttöm[m]er sig i Pääjärvi.425
Ouluwaara och Oululampi nära Röhö.
Wid Waarakylä finns en af en Lapp till sten förwandlad m[enni]ska, Lapinkiwi kallad.
Kiwakka, ett ofantligt högt berg wid Pääjärvi.
Här skall Fan haft sin boning. Hans ben hafva
blifvit upptäckta på berget –426
Kätkäwaara (af Geädge427, sten) vid Pääjärwi.
Små sten i ymnighet.
Njomalaisen selkä i Pääjärwi, af Njobmel, hare.
Nuoru (l. Nuorison vaara)428, Painuoru, Tschulketti[,] Ukon woara äro höga berg vid Pääjärvi,
samt Kiperin woara på Luptschengin soari429.
Nb. Tschulketti, jfr Vuokatti, Hiiwatti –
I Pääjärvi finnas äfven och i s[ynner]h[e]t spår
efter Lappar – stenrösen och grafvar (– nb nära in
wid rösen). Kentställen visas ännu öfverallt. Invid dem skall blott växa småskog. nb. Wid en
☙ () Kentä har man för 2 år tillbaka uppgräf❧vit en
kapli, som säges hafva tillhört Lapparna, olik430
de på orten brukliga.431
310
Itineraria 3osa 1839.indd 310
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
I Ku[u]samo berättar man om Lapparnes renfångst-gropar, att de warit försedda med broar432,
liknande tak, af sådan beskaffenhet, att de ej433
förmått understöda renarna, och434 tjent till att
förleda dem435 i gropen. Sådana rengropar hafva
blifvit gjorda wid uddar (Der436 de annorstädes
bl[ifvit] gräfda, hafva de troligen alltid haft gärden, som fört i dem.437
— I en skog i Kuusamo har man för ej lång tid
sedan wid ett kullfallet furuträd funnit kadavret
af en Lapp; samt en af rost illa medtagen kittel,
knif och yxe –
Papuluoma, Wasaluoma, Kallioluoma, Särkiluoma, Säynäjäluoma, Oiusluoma äro smärre träsk
i Kuusamo.
Riwakka, slägtnamn i Kuusamo
Ren-fångst-groparna äro så inrättade, att öfverst
på dem finnas fasta tak-bräder438 – derefter
lösa – moss- eller mull-betäckta –
Hirwaswaara439 och H. järwi440 i Kuusamo. Hirvasjärvi finns ock i Ryska L[a]p[p]m[arken]441
Jalma-waara och -Järwi i Kuusamo442
Muojärvi & -waara i D[it]o443
Hiienjärvi, i Do.444
☙ ❧
()
Lapparnes kent- eller445 läger-ställen anträffas öfverallt i Kuusamo. De äro öp[p]na ställen med
stenrösen446 och ännu blott bevuxna med småskog. Det älsta fragment af en kentta skall enl[igt] trad[itionen] finnas vid Kirpisto träsk447
och Heikkilä gård på Teeriniemi udde448. Det
skall vara 400 år gammalt d. ä. denna tid har förflutit, sedan familien Heikkinen (– den älsta i
(N66°1′47″ E29°22′57″). (TS)
eller ǁ och
stenrösen ǁ små[skog]
träsk ǁ gård
Located in and around Lake
Kirpistö are Cape Kenttäniemi,
Kenttälahti Bay and the island
of Kenttäsaari, all of them south
of the above-mentioned Heikkilä
farmhouse. Cape Kenttäniemi
is situated at N7319885 E618866
(N65°58′39″ E29°37′2″). (TS)
At present, there is only one
Cape Teeriniemi in Kuusamo, at
Lake Iijärvi much further south
than the other places mentioned
by Castrén. He is undoubtedly
referring only to Cape Kenttäniemi in Lake Kirpistö. (TS)
Puolanka is at present a municipality, situated at N7193735
E532048 (N64°51′59″ E27°40′34″).
(TS)
eller ǁ och
Lake Oivanginjärvi is situated
at N7327195 E593395 (N66°3′6″
E29°3′44″). (TS)
Toranki is both a lake and a village in Kuusamo. The lake is
situated at N7316482 E599995
(N65°57′13″ E29°11′58″). (TS)
Lake Vuolajärvi is in Kuusamo at
N7304390 E637607 (N65°49′52″
E30°0′46″). (TS)
At present, Raistakka is a village on Lake Yli-Kitka in Posio,
N7328237 E547962 (N66°4′16″
E28°3′35″). (TS)
There are two hills called Pyhävaara in Kuusamo. Castrén
must have meant the one next to
Rukatunturi Fell, i.e. N7336465
E597270 (N66°8′1″ E29°9′17″). (TS)
Rukatunturi Fell is situated at
N7340097 E596966 (N66°9′58″
E29°9′3″). (TS)
Munakkasuo bog is situated at
N7317285 E595592 (N65°57′43″
E29°6′12″). (TS)
311
Itineraria 3osa 1839.indd 311
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
The Raasakkakoski rapids are
situated in the River Iijoki at
N7245165 E430582 (N65°19′19″
E25°30′35″). (TS)
The Vuormankoski rapids situated at N7240093 E478837
(N65°17′0″ E26°32′47″). (TS)
The Maalismaankoski rapids are
situated at N7243673 E438471
(N65°18′37″ E25°40′47″). (TS)
Pajarinkoski rapids are situated at N7244842 E431906
(N65°19′10″ E25′32°18″). (TS)
There are rapids called Kypäräkoski in the River Suolijoki in
Puolanka at N7227904 E548712
(N65′10°15″ E28′2°22″), but it is
likely that Castrén meant some
other rapids with same name. (TS)
The Vihanti farmhouse is situated in the village of Kantokylä in
Kuusamo at N7310946 E609197
(N65°54′3″ E29°23′50″). (TS)
The farmhouse called Tiermas is
situated at Lake Kallunkijärvi at
N7357948 E601126 (N66°19′30″
E29°15′26″), but only a narrow
isthmus separates it from Lake
Tiermasjärvi. (TS)
There are several locations
called Valamo in Finland. (TS)
Lake Ruokamojärvi in presentday Posio at N7344170 E559513
(N66°12′43″ E28°19′20″). (TS)
Lake Nolimo is in present-day
Posio at N7364300 E550438
(N66°23′39″ E28°7′44″). (TS)
The River Kuusinkijoki is a tributary of the River Oulankajoki
on the Russian side of the border at N66°15′24″ E29°47′5″. (TS)
The present-day village of Saapunki is situated on the lake
of the same name at N7322037
E602559 (N66°0′9″ E29°15′37″). (TS)
Lake Suininki is situated at
N7329608 E616728 (N66°3′56″
E29°34′45″). (TS)
Kuusamo?) inflyttade ifr[ån] Puolanga449. Den
nuvarande ägaren säger sig i 5te led härstamma
fr[ån] hemmanens grundare. Betr[äffande] dessa
så k[al]l[a]de kenttor är det anmärkningsvärdt,
att man här antr[äffat], såsom det synes, pört- eller450 badstugu-ugnar. Så upptäckte jag af en
händelse en kentta, der ett större stenröse (påtagl[igen] en infallen ugn) fanns till invid ett mindre, som alltför väl kunde vara ett kentröse. Mähånda hafva Lapparne här redan iklädt sig en
half-Finsk lefnadsart, eller äro rösen lemningar
af de pörten, flyktingar för tillfället uppbygt till
gömställen åt sig.
Sotaniemi, i Posio by af Kuusamo
Murhaniemi, på Oivangi träsk451. D[it]o Här
skall en strid hafva förefallit emellan Lappar och
Kiwekkäät (se nedanf[öre]).
Thorangi452
(Brauelin törmä i Kemi, emellan Wilmilä och
Rautiola har sitt namn af en Handlande vid namn
Brauel).
Wuolajärvi453 och Joukama i Multijärvi.
☙ ❧ Raistakka, wik af Kitka454
()
Pyhä-455 och Ruka-waara456 i Kuusamo begge,
men i s[ynner]het den sednare anmärkningsvärda igenom en egen underbar formation –
Munakka (an-) suo i Kuusamo –457
Same, gräns?
Kieretti, en köping vid Hvita hafvet.
Ikku, Raasakka458, Wuorma459, Maalismaa460,
Thorvakon Koski, Pajari461 äro ofantliga forssar
vid Ij elf. Pajari är ofarbar.
312
Itineraria 3osa 1839.indd 312
21.8.2019 15:57:03
�Karelia
Kypäräkoski vid kostojoki.462 Namnet, som numera ej är kändt på orten, kunde tjena som bevis
derpå, att Finnar länge bott vid d[en]na elf.
Wihandi, gård i Kuusamo.463
Tiermas, träsk och gård i D[it]o.464
Sotkamo, Kuusamo, Paldamo, Walamo465, Ruokamo (träsk i Kuus[amo])[,]466 Nolimo, (träsk i
Do)467. Etymol[ogie]?
I Kuusamo förekommande ortsnamn af okänd
origine:
Kuusamo, vanl[igtvis] af Kuusi moa. G[enom]
bortkastning af a enl[igt] Lapp[ska] Kuusimo.
Enl[igt] andra af Kuusame, try. Fordom har try
vuxit å orten och växer än vid Kuusingi bäck.
Kuusingi468, Saapungi (träsk och gård, har sitt
namn d[er]af, att en saapukki (= saapka) bl[ifvit] der upptäckt i jorden)469, Suiningi (träsk)470,
Kuoringi471, Wuotungi (d[it]o)472 Oiwangi (träsk,
af oiwa, i enl[ighet] af de närbel[ägna] berg?)[,]
Taatangi och Kolwangi473 (m[e]d Kuusamo förenade träsk)[,] Lusmingi474 (jfr. Karungi, Kihlangi
vid Torneå elf). Oulanga (å)475
☙ ❧
()
Maananga (träsk) –
Kondioluoma476, Kallioluoma477, Oiusluoma478,
träsk – Luoma = Lampi?
Woho, träsk –479
Ajakka (träsk)480
Miekkasaari,481
Kivintojärvi.
Akka, träsk
Wuolajärvi och Joukamo, träsk
(Muojärvi och Muosalmi, supra)
Lake Kuorinki in Kuusamo is at
N7313541 E610198 (N65°55′26″
E29°25′16″). There is another
lake with same name at Rovaniemi. (TS)
Lake Vuotunki is in Kuusamo
at N7338129 E616050 (N66°8′31″
E29°34′19″). (TS)
Lake Kolvanki is in Kuusamo at
N7320075 E601034 (N65°59′7″
E29°13′31″). (TS)
Lake Lusminki is in Kuusamo at
N7300954 E629000 (N65°48′14″
E29°49′17″). (TS)
The River Oulanganjoki flows
into Lake Paanajärvi on the
Russian side of the border, at
N66°15′12″ E29°49′1″. (TS)
Lake Kontioluoma in Kuusamo
at N7294817 E594784 (N65°45′39″
E29°4′10″). (TS)
Lake Kallioluoma in Kuusamo at
N7292034 E622059 (N65°43′36″
E29°39′41″). (TS)
Lake Oijusluoma in Kuusamo at
N7307032 E594518 (N65°52′14″
E29°4′20″). (TS)
Vohonselkä is a part of Lake Simojärvi in present-day Ranua at
N7330270 E509203 (N66°5′34″
E27°12′13″). (TS)
There are two lakes called Ajakka, one in Kuusamo at N7350758
E602545 (N66°15′36″ E29°16′59″)
and another in present-day
Posio at N7343134 E542513
(N66°12′20″ E27°56′40″). (TS)
At present, a cape in Posio at
N7336982 E547734 (N66°8′58″
E28°3′29″). There are many
reindeer-hunting pits on Cape
Miekkasaari. (TS)
At present, there is only one
Lake Iijärvi in Kuusamo at
N7301244 E612785 (N65°48′46″
E29°28′3″). (TS)
313
Itineraria 3osa 1839.indd 313
21.8.2019 15:57:03
�Itineraria
The hill known as Iivaara in
Kuusamo at N7300400 E622388
(N65°48′6″ E29°40′35″) is ca.
470 m high. (TS)
Kometto is a hill in Puolanka
at N7225755 E545640 (N65°9′7″
E27°58′24″). (TS)
Lake Tavajärvi, since 1940 in Russia at N66°5′28″ E30°6′26″. (TS)
Lake Juumajärvi in Kuusamo at
N7344481 E626840 (N66°11′41″
E29°49′1″). (TS)
Lake Mourujärvi in presentday Posio at N7362329 E564665
(N66°22′26″ E28°26′46″). (TS)
There are several lakes called
Irnijärvi. Castrén may mean
the one in present-day Posio at
N7366750 E539343 (N66°25′4″
E27°52′53″). (TS)
Present-day Lake Pikku-Aska in
Taivalkoski at N7259366 E574093
(N65°26′54″ E28°35′53″). (TS)
Lake Iso-Aska in present-day
Taivalkoski at N7258170 E572469
(N65°26′17″ N28°33′45″). (TS)
Situated at N7463957 E486813
(N67°17′31″ E26°41′38″). (TS)
Lake Juujärvi at N7363675 E513704
(N66°23′32″ E27°18′24″). (TS)
The hill known as Juuvaara at
Kemijärvi at N7362746 E515323
(N66°23′2″ E27°20′34″). (TS)
Cape Hämeenniemi in Posio
at N7352492 E551270 (N66°17′17
E28″8°33′). (TS)
gård ǁ by
The Koutaniemi farmhouse is
in the village of Vaimojärvi at
N7333516 E608557 (N66″6′12″
E29°24′7″). (TS)
There is an empty page at the
end of the mscr (p. 126).
This brief note was bound together with Castrén’s notes
from Lapland from 1838, KK
Coll. 539.31.1 p. 84, but it belongs
to the journey in Karelia in 1839.
Kirpisto.
Iijärvi (fl[ere] i Kuusamo)482 och Iiwāra483.
Wuopaja och Siikawuopaja d. f.
Suolijärven lahti.
Kometto.484
Watajärvi och Aksojärvi –
Tawajärvi.485
Kukkea –
Juumajärvi.486
Mouru, träsk –487
Irni, D[it]o488
Alaaska489, Isoaska490, Byn Aska i Sodankylä491
Näskämä, träsk –
Juujärvi492 och -waara493. Träsket i Kemijärvi
Hämehen niemi i Posio by –494
Koutaniemi – gård495 i Kuusamo496 och en köping i Hvita Hafvet
Kiwekkäät hafva gjort ströftåg i Kuusamo (se p.
s. st.)497
☙ ❧
Mehtäkan i Repola kyrkby498
314
Itineraria 3osa 1839.indd 314
21.8.2019 15:57:03
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
7 Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteckningar i Finskan, gjorda under sommaren 1839 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/2a78ee398989eac58c2d13c60896071e.pdf
e748a10c9558d8a9f0731584389481b2
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript is in SKSA A1938
(Matkakertomuksia runonkerääjien). The text has also been copied
in the minutes of the Finnish Literature Society’s meeting of 6 November 1839 (SKSA B1611), appendix 29. The original consists of 14
loose sheets, the size of which is ca.
17 x 21.5 cm.
allt […] ǁ i det när[maste]
Lönnrot 1834, esp. nos. 57, 60/1834.
min ǁ den
☙❧
6
Redogörelse för min resa
under sistledne sommar.243
Såsom ändamål för den resa, jag under sistledne
sommar på Finska Litteratur-Sälskapets bekostnad werkställde, hade jag uppgifvit mig 1o) vilja
samla myther, äldre historiska traditioner och
sagor, 2do) söka förskaffa allehanda upplysningar till Kalewala. Anledningen, hvarföre jag
tänkte göra just dessa ämnen till föremål för
min resa, war i korthet följande: Det låg förnämligast i min plan att samla bidrag till en
Finsk Mythologie. Genom D[octo]r Lönnroths
runo[-]samlingar trodde jag allt244 mythiskt i
det närmaste wara skördadt, som genom sång
blifvit i folkets minne förwaradt. Men det war
☙ att förmoda, att jemwäl många myther ❧ genom mundtlig berättelse blifvit räddade till efterwerlden. I synnerhet anade det mig och ett
yttrande af Dr Lönnrot på H[elsing]fors Morgonblad245 stärkte mig i min246 förmodan, att
bland den mängd sagor, som ännu fortlefva i
Ryska Karelen, en stor del skulle wara af
mythisk art. Detta war förnämsta anledningen,
hvarföre jag erbjöd mig att samla sagor. Derjemte hade jag till biafsigt, att genom dem lemna ett mönster af ren Finsk prosa. – Med äldre
historiska traditioner, dem jag äfven erbjöd mig
att samla, afsåg jag likaså hufvudsakligen den
möjliga vinst man i mythologisk hänseende
kunde af dem hafva. Men äfven i historiskt
276
Itineraria 3osa 1839.indd 276
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
hänseende hade jag i framtiden tänkt göra bruk
af sådana, som stå i beröring med frågan om
Finlands ur-innewånare. – Beträffande min
uppgift att söka förskaffa till Kalewala hörande
upplysningar, är behofvet af dem och i synner☙ het af philologiska för❧klaringar allmänt erkändt. Huru det lyckats mig, att i anseende till
hvarje af dessa ändamål motsvara Sällskapets
mig gifna förtroende, går jag nu att
redogöra247.
Då mig wetterligt ännu ingen genomrest
Sawolax, i afsigt att hälst i allmänhet undersöka, huruwida der ännu icke kunde finnas
mythiska qwarlefvor, beslöt jag att hellre taga
wägen derigenom, än den östra genom Karelen,
hvarest248 Dr Lönnrot ströfvat särskilta somrar.
Hvad som äfven bestämde mig för resan genom
Sawolax, war att jag wille undersöka några af
den Sawolaxiska dialektens egenheter, och i
synnerhet naturen af de utaf Rask249 så kallade
”Forslags”-ljuden. Också war det hufvudsakligen blott i philologiskt hänseende jag hade någon nytta af denna resa. Enligt min erfarenhet
är ingen trakt i hela Finland fattigare på fornti☙ da minnen, än just Sawolax. Wisst hafva ❧
mytherna äfven i Tawastland dött ut; men det
herrskar i Tawastländarens hela föreställningssätt en wiss uråldrighet, som om den också icke
riktar Forskarens samlingar, likwäl kan wara af
större wigt och intresse för honom, än många
nakna fakta.
Då således min resa genom Sawolax emot
all förmodan illa aflopp, beslöt jag i Kuopio, att
ej taga den gina wägen genom Idensalmi till Kajana, dit jag nödwändigt måste komma, för att
kommunicera mig med Dr Lönnrot, utan först
göra en resa inåt Karelen. Jag gjorde således
redogöra ǁ meddela
hvarest ǁ der
Danish linguist Rasmus Kristian
Rask (1787–1832). (TS)
277
Itineraria 3osa 1839.indd 277
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
The same letter mentioned previously in this text.
omvägen genom Kaawi, Libelits, Juuga, Nurmis
och Sotkamo. Det första [ ], man kommer till
Karelen, öppnar sig en ny werld för Fornforskaren. Blott det yttre lifvet hos Karelaren försätter honom i fornwerlden, förklarar många
dunkla ställen i runo-poesin och gör för honom
lefwande, hvad han förr endast oredigt kunde
ana och föreställa sig. Men framför allt röjer sig
☙ det urgamla i ❧ folkets känslo- och föreställningssätt. Här lyckades det mig således att uppteckna en mängd myther och traditioner. Ibland
de förra må jag såsom en af de wigtigaste omnämna den gängse sägen, att wåra förfäder
dyrkat trä’n och stubbar (terwas-kantoja). –
Denna uppgift bekräftas af en påflig bulla, utfärdad af Gregorius IX250, af några runors wittnesbörd, samt widare deraf, att wissa trän ännu
i dag på många ställen hållas heliga, hvadan
äfven Tapion puu är ett träd, som ej får afhuggas, och Tapion kanto en stubbe, derifrån nya
skott utskjuta. Då det för mig är omöjligt, att
här specificera de mythiska sägner, jag [i] Karelen erhöll, will jag blott omnämna, att de flesta
af dem hafva ett magiskt innehåll. – De historiska traditionerna åter angå Lappar. Men det
☙ mest anmärkningswärda härwid är, ❧ att jag i
Karelen åhörde aldeles enahanda berättelser
med dem, jag i Lappmarken antecknat. Berättelserna om Laurukainen, som i Karelen kallas
Larikka, äro allmänt kända i Libelits; och några
bland de bragder, Lapparne tillskrifva Päiwiöslägten, tillämpas jemwäl af Karelarne på samma Larikka. Karelarne säga neml[igen] honom
hafva utfört sina hjeltebragder i strider med
Ryssarne.
Under min resa genom Karelen uppehöll
jag mig ett par dagar i en Rysk by, wid namn
278
Itineraria 3osa 1839.indd 278
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
Sotkumaa, der man försäkrat mig, att sångare
skulle finnas. Men de twenne bönder, på hvilka
jag fått anvisning, hade vid min ankomst till
byn flytt undan, af fruktan att jag war en uppbördsman251; och för öfrigt fanns i byn blott en
☙ qwinna, som sjöng bröllops[-]❧qwäden, dem
jag ej ansåg löna mödan att uppteckna, emedan
de i det närmaste öfwerensstämde med 14de och
15de Sången i Kalewala.252 Dessutom hörde det
ej till min rese-plan, att anteckna sånger af lyriskt innehåll. – Utom Sotkumaa besökte253 jag
en annan Rysk by, wid namn Taipale; men äfven här fanns ej annat, än bröllops- och begrafnings-sånger. – Några trollsånger antecknade
jag i Juuga och Nurmis, och hade kunnat erhålla
än flere, i fall jag wetat göra betydliga afwägar,
men jag ansåg det ändamålslöst, då jag hörde,
att Dr Lönnrot besökt samma trollkarlar och uttömt deras254 förråder. Dessutom war jag osäker, om jag alls borde egna mig åt dessa håll,
inan jag fick kommunicera mig med Dr Lönnrot
angående hans samlingar. – Resultaterna af min
☙ resa genom Karelen äro ❧ således endast: en
mängd mythiska berättelser och historiska traditioner, samt philologiska observationer.
Äfwen antecknade255 jag så wäl under resan genom Sawolax, som Karelen en mängd ortsnamn,
som äro af Lappskt ursprung, och således bättre
än alla monumenter, dem jag jemwäl tagit kännedom af, bewisa att Lapparne uppehållit sig i
dessa trakter. Om dessa resultater ej äro stora
och wigtiga, så war också icke det Finska Karelen enligt min rese-plan egentliga fältet för min
werksamhet. Wäl hade jag önskat göra några
flere och widsträcktare excursioner derstädes;
men jag befarade, att tiden för min wistelse i
Ryssland derigenom skulle blifva för kort.
uppbörds-/man
Castrén refers to the Old Kalevala
of 1835–36. See Castrén 2019: 181–
204. (TS)
besökte jag ǁ uppehöll jag mig
deras ǁ all[a]
antecknade ǁ har
279
Itineraria 3osa 1839.indd 279
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
inan ǁ innan
sina ǁ s<-->
Kuhmo is in Eastern Finland near
the Russian border at N7113588
E622151 (N64°7′38″ E29°30′33″).
Castrén collected runes SKVR 125,
136 and 3578 there. Suomen kansan
vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)
återkomma ǁ hemkomma
i Repola ǁ all[aredan]
In Castrén’s report Repola, corrected in the minutes as Miinoa.
der ǁ dit
ej ǁ icke
trollrunor ǁ bröllops-sång[er]
mannen ǁ <->
Dessutom måste jag skynda mig till Kajana,
inan256 Dr Lönnrot hann företaga sig sina257 inspectionsresor. – Sedan jag af honom erhållit
för min resas fortsättande nödiga upplysning☙ ar, ❧ begaf jag mig i början af Junii månad från
Kajana. Då det war min afsigt, att genom Kuusamo återwända till Uleåborg, så låg det i sakens natur, att jag skulle söka komma till den
mest sydliga ort af Ryska Karelen, som möjligt
war. Jag tog alltså wägen genom Kuhmo258, och
derifrån ej den gina wägen till Miinoa, utan for
först till Kolwasjärwi, som är en liten by inom
Repola Socken af Olonetska Guvernementet,
och derifrån till Repola Kyrkby. Här dröjde jag i
flere dagar under wäntan på en ryktbar Kalewala-Sångare, den Dr Lönnrot alldrig fått träffa.
Men då det war ovisst, när han skulle återkomma259, och mitt arbete i260 Repola allaredan war
slut, beslöt jag att icke längre afbida hans ankomst, hälst äfven många satte hans skicklighet
i fråga. Äfven wille jag skynda mig till
☙ [Miinoa]261, der262 jag hörde att ❧ omkring 60
bönder, som blifvit sammankallade för att arbeta wid gränse-regleringen, lågo owerksamma.
Jag betänkte ej wid detta steg, att jag war oförpassad, och wisste ej263, med hwilken stränghet
de Ryska Herrarne gå till wäga i denna sak. Så
när hade äfven den Ryska Compromissarien
skickat mig öfver gränsen med en Stanowoj till
följeslagare. – I Miinoa dröjde jag en hel wecka,
och antecknade trollrunor264. Härifrån gjorde
jag en excursion till en närbelägen by wid namn
Lusmanlahti, för att träffa en af de förnämsta
Kalewala-Sångarne; men han hade samma dag
rest öfver till Finland. Jag satte då genast efter
mannen265, men war ej lycklig nog att anträffa
honom. Min nästa station war Akonlahti – den
280
Itineraria 3osa 1839.indd 280
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
första by inom Wuokkiniemi Socken af Archangelska Gu❧vernementet. Uti nämnda Akonlahti by antecknade jag nära 40 trollrunor af en
enda sångare, samt dessutom sagor och traditioner. Han ensam höll mig i den strängaste
werksamhet uti hela fem dygn. En med honom
jemngod sångare war borta. Dessutom funnos i
samma by en mängd smärre sångare; och få
woro de, som ej hade något att sjunga eller berätta. Bland traditioner syftade wida största delen på Lappar. De upplyste, bland annat, att på
en tid då en266 Knäs (ej Tsar) herrskade i Moskwa, twenne Lapp-familjer warit bosatta i trakten af267 Akonlahti, och fått af nämnda knäs
tillåtelse att ostörda idka den ena laxfänge i
Lusmanlahti, den andra räffångst i Särkiniemi.
Traditionen förmäler widare, att Finnarne från
gränsen hade, för att tillegna sig dessa fördelar,
☙ nedgjort Lapparne, oaktadt de i godo welat ❧
afträda nämnda besittningar. I allmänhet war
den sägen gängse, att Lapparne warit landets
ur-innewånare, och blifvit utrotade af Finnar
under de så kallade ”warastus” eller ”peitto[-]
sodat”, om hvilka många berättelser förekomma. I Akonlahti wisade man äfven monumenter
efter Lappar. Dessa äro af flere slag. Minst268
pålitliga äro de så kallade Lapprösen269 (Lapin
rauniot). Endast minnesmärken af detta slag
wisste man omtala ifrån Libelits ända till trakterna af Kajana, der så kallade Lappgrafvar (Lapin haudat) finnas i stor ymnighet. Dessa sägas
hafva varit försedda med tak och tjenat Lapparne till boningsplatser. De äga samt och synnerligen en konisk form, aska och kål, brända stenar och jernslagg, som troligen härrör af
☙ förbrända husgeråds-saker. I Repola ❧ war
fattigt på minnen efter Lapparne; men i
☙
en knäs […] Moskwa ǁ i Moskwa en
”Knäs” (ej tsar) blifvit konung
af ǁ hä
Minst ǁ De
Lapp-/rösen
281
Itineraria 3osa 1839.indd 281
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
beskyllning ǁ ~, utan
icke ǁ <->
[…] hitflyttat. ǁ ~ Nog om traditioner
Wuokkiniemi anträffar man öfverallt spår efter
dem. Bland monumenter anträffas här utom rösen och de wanliga grafvarne, större gropar,
deri Lapparne sägas fångat wildren, samt dylika
gärden, hvaraf man finner spår i de nordliga delarne af Finland. – Många familjer sägas wara af
Lappskt ursprung. Äfven hörde jag berättas om
en Lappsk Kung, som skulle herrskat i trakten
af Kem. Ruinerna af hans borg skulle ännu wara
synliga. (Kunde detta syfta på Bjarmerna?) –
Lapparne sjelfva omtala fiendtligheter, som Karelarne skulle föröfvat emot dem; men Karelarne widgå ej denna beskyllning270. Sägner om
Jatulit och Hiiet förekomma ej i Ryssland; men
ortsnamn lånade af Hiisi och Hiidet äro äfven
☙ här wanliga. – Några ortsnamn, ❧ såsom Hämehen niemi och Hämehen saari i Kuittijärwi,
samt en by, wid namn Häme, kunde gifva anledning till en förmodan om någon Tawastländsk
colonisation. Denna förmodan får ytterligare
stöd af den tradition, att innewånarne uti
Latwajärvi by skulle i 6te led härstamma från
Orihwesi. För öfrigt hafva enligt tradition de
flesta familjer inom Wuokkiniemi Socken inflyttat från Finland; några få sägas härstamma
från Lappar och ännu färre från Ryssar. Dessa
traditioner och monumenter äro af icke271 ringa
wigt, i thy att de jäfva den allmänt antagna meningen om ortens befolkning af en kolonisation
från nord-ost. De lemna påtagligen det resultat,
att dessa trakter fordom warit bebodda af Lappar, och att landets nuwarande innewånare i en
icke alltför aflägsen forntid från Finland
hitflyttat.272
Hwad mytherna angår, är det numera en
☙ ❧
hos mig stadgad öfvertygelse, att hos Finnarne
alla myther af någon större betydenhet blifvit
282
Itineraria 3osa 1839.indd 282
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
förewigade genom sång. Men der sången upphört, der hafva äfwen mytherna bortdött. Endast öfver smärre omständigheter, som alldagligen förete sig, och till magien hörande ämnen
kan man erhålla en mythisk förklaring. Med
största sorgfällighet har jag likväl äfven antecknat dem, emedan det wid första påseendet ringa
och owäsendtliga i ett mythologiskt system ofta
kan blifva af stor wigt.
Nu följer att tala om sagorna. Jag nämnde,
att det mythiska elementet hos Finnarne endast
innehålles i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll? De flesta äro enligt berättarnes
☙ egen utsago öfversättningar från Ryskan. ❧ De
hvälfva sig således till det mesta kring Tsarer,
Tsar-söner och Tsar-döttrar, Bojarer och Bogatirer m. m. Några hafva slägtskap med berättelserna i Tusen och en natt, i andra öfverraskas
man till och med af någon scen ur Odyssén. Så
räddar sig hjelten i en saga ur en borg, derigenom att han med en jernstör stinger ögat ur jätten273 som war blind på det andra, och sedan
under ett får smyger sig genom porten. Några
sagor finnas jemwäl, som äro af ett mera Finskt
innehåll. De angå Syöjätär-Akka; men hon spelar i dem ej någon större role, än att hon genom
list bortgifter sina döttrar med Tsar-söner. För
öfrigt äro sagorna om henne så enformiga, att
man wore frestad anse dem för variationer af ett
enda thema.274
När således de mythiska berättelserna
☙ woro få och af mindre betydenhet, ❧ då sagorna woro af275 ett icke allenast för mitt ändamål,
utan måhända äfven för den Finska litteraturen
främmande innehåll276, så war det naturligt, att
jag för att icke gå miste om hufvud-ändamålet
för min resa, skulle söka att på annan wäg få
jätten ǁ en jätte
Cf. KK Coll. 539.1.3 (Fennica 1: Poemata variae) p. 153–328, the contents of which Castrén at least
partly collected during this journey.
af ǁ ick[e]
innehåll ǁ 1. <-> ǁ 2. intresse
283
Itineraria 3osa 1839.indd 283
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
flere ǁ en mängd
Cf. KK Coll. 539.1.1 (Fennica 1) p.
87–91.
erhållit ǁ lyckats erhålla
detsamma realiseradt. Jag trodde mig bäst kunna komma till målet genom en samling af trollrunor. Ty enligt min innersta öfvertygelse är uti
Finnarnes mythiska utwecklingsprocess Magien det första och wigtigaste element, lika som
det är det mest utwecklade. Gudaläran är ännu i
sitt frö. Christendomen hindrade den att komma till full mognad. Härwid måste jag likwäl
anmärka, att enligt min tanka Wäinämöinen
och äfven Ilmarinen endast äro att betraktas så☙ som Magiens Representanter. ❧ I grund af det
anförda är under närwarande förhållanden en
samling af trollrunor det förnämsta vilkoret och
det bästa bidrag till en Finsk Mythologie. Men
om äfven wigten af en slik samling ej kan bestridas, torde någon anse min möda derå förspilld, då wi redan äga Topelii och Lönnrots
runosamlingar. Utan att vilja förringa wärdet af
dem, måste jag likväl yrka, att denna slags litteratur är så rik, att den alldrig fullkomligt kan
inbergas. Trollrunorna äro i sjelfwa werket få
till antalet; rikedomen består egenteligen i en
oerhörd mängd af varianter.
Men till resan. Ifrån Akonlahti färdades
jag genom flere277 smärre byar till Latwajärwi,
hwarest onekligen den största Kalewala-sångare wid namn Arhippa, är bosatt. Då alla hans
sånger redan finnas i Kalewala, antecknade jag
☙ endast ordningen, ❧ i hvilken han sjunger dem,
och några wigtigare varianter278, samt sådana
qwäden, som besjunga Christendomens eller
egenteligen Frälsarens seger öfver den hedniska werlden. Ty wärr! hafva dessa sånger redan
börjat utdö, så att jag med största möda endast
erhållit279 högst få af detta slag. En så beskaffad
sång utgör den sista Runan i Kalew[ala], som i
sjelfva werket är sammansatt af tvenne, utaf
284
Itineraria 3osa 1839.indd 284
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
hvilka den förra, som blott till hälften är intagen
i Kalewala, skildrar Frälsarens seger öfver Hiisi,
och den sednare öfver Wäinämöinen. Andra
sånger förhärrliga hans seger öfver Turso och
Herodes280. Frälsaren föreställes wandrande
omkring på land och haf, och krossande allt,
som fiendteligt ställer sig i hans wäg. Redan häraf inses, som på den 32 Runan begrundar Wäinämöinens Gudomlighet. Då måste ju äfven
☙ Herodes warit en Gud. ❧ Mången kunde anse
för owigtig en samling af sånger, som hafva ett
med Christendomen uppblandadt innehåll. Men
enligt min tanka hör det till en fulländad Finsk
Mythologie, att den äfven framställer Hedendomens öfvergång i Christendom. För öfrigt må
man ej tro, att dessa sånger blott tillhöra de Grekiskt-Christna. Jag har i min barndom hört
uti281 Österbotten berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem jag nu i form af sång antecknat i Karelen.
Ifrån Latwajärwi färdades jag widare genom Schenaniemi282 till Wuokkiniemi kyrkby.
Här träffade jag en Rysk Prest, som var hemma
från trakten af Onega och talte en med Finskan
nära beslägtad dialekt, som i Karelen är bekant
under namn af Wepsan kieli. I nämnda land
skall kantele ännu wara i bruk; men ”Karjalan
☙ runoja” trodde man ej ❧ finnas der. Språket
skiljer sig föga från Karelskan; – några ord äga
likwäl större slägtskap med Lappskan. Utom
Wepsan maa omtala bönderna ett n[ord]o[st]
om Moskwa beläget land wid namn Wessin maa
(Wesser), der ren Karelska ännu skall talas.283
Från Wuokkiniemi kom jag till Wuoninen, och gjorde der en betydlig skörd på trollrunor, myther och traditioner. Här fick jag äfven
bese en temligen fullständig samling af
Meaning Herod the Great, who
reigned as a vassal king of the Romans in Palestine in 37–4 BCE. Nikolainen 1962. (TS)
uti […] innehåll ǁ berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem
uti Österbotten
Tšenanniemi or Keynäsjärvi (Fi.)/
Kenasozero (Ru.), former village
at N64°57′0″ E34°24′49″. EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934:
kartta. (TS)
The Vepsians have been assumed to
be descendants of the Vesˈ people
mentioned in the Russian Primary Chronicle. On the Vepsians, see
Pimenov – Strogalštšikova 1994:
19–25; Kotshkurkina 2005: 29–31.
(TS)
285
Itineraria 3osa 1839.indd 285
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
wissa ǁ ko[nstgrepp]
trollredskap. Ägaren af denna samling, som var
den ryktbaraste trollkarl i hela Karelen och hette Kielewäinen, yppade för mig en mängd
troll<medel> af egen art. De bestå nemligen i
wissa284 konstgrepp, och upplösande af några
högst korta trollformler. – Så wäl uti Wuoninen,
som på många andra orter hörde jag berättelser
om Wäinämöinens hädanfärd, som aldeles afvika från den i Kalewala upptagna mythen. Lika☙ så har jag till den första sången hört en ❧ i min
tanka högst wigtig wariant. Den innehåller i
korthet följande: Ursprungligen fanns i werlden
endast hafvet och örnen. Traditionen förutsätter
likwäl i det följande Wäinämöinen, drifven omkring på böljan. Örnen kom och lade några ägg
på Wäinämöinens knä. Derifrån rullade de ned
i hafvet. Örnen – modren – kommer och söker
sina ägg, finner dem ej der de blifvit lagda, träffar dem sluteligen i gäddans buk, men bortskämda. Då utropar örnen:
”Miks on muutt<a>nut munani
kuks on soannut soalliheni?
När sade min berättare af äggen ej blef örnar,
skapade modren af dem en hel werld, utropande:
Munasen ylänen puoli &ra
Ifrån Wuoninen gå flere wägar till Finland. Jag tog den Ostligaste genom Jywälahti
och Uhtuwa. Här funnos i ymnighet traditioner
om krig med gränsboerne, hvilka märkwärdigt
☙ nog aldeles ❧ öfverensstämde med de Lappska. – Här omtaltes äfven ett jättelikt slägte wid
namn Naikkolaiset eller Naikon kansa, som
skulle bott uppå ett närbeläget berg, wid namn
Haapawaara. Om detta folk har jag hvarken
förr eller sednare hört talas.
286
Itineraria 3osa 1839.indd 286
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
Efter att hafva uppehållit mig 11 dygn i
Uhtuwa, en by af 90 gårdar, till det mesta sysselsatt med antecknande af trollrunor, afreste
jag derifrån genom Tuoppajärwi och Pääjärwi
till Kuusamo. Jag lät bönderna förleda mig till
denna långa omväg, som ej medförde annan
winst, än några torftiga upplysningar i Lappsk
Mythologi.
I Kuusamo lyckades det mig att komma
colonisationen derstädes på spåren, likasom jag
förut med mer eller mindre framgång anställt
undersökningar rörande den Finska befolkningen i Muonioniska, Enare och Sodankylä
Lappmark.285 Nämnda kolonisation i Kuusamo
☙ är anmärknings❧wärd derigenom, att nästan
hela socken härstammar från 4 familjer. Innewånarne äro af Sawolaxisk härkomst och hafva
ditflyttat under stora Ryska fejden286 från Paldamo287, Pudasjärwi288 och Rowaniemi289. Före
nämnda tid woro Lappar och Ryska Karelare
landets innewånare. Om hvardera, och i synnerhet om Lapparne, finnes en otalig mängd
traditioner. Bland annat hörde jag omtalas, att
Lapparne stått i fiendtligt förhållande till ett
folk, hvarom man ej wet widare, än att de blifvit
kallade Kiwekkäät. En sten, liknande slunga
som290 man upptäckt i ett träsk, der en strid
skall hafva förefallit emellan Lappar och nämnde Kiwekkäät, har hos mig gifvit anledning till
den förmodan, att de fått sitt namn deraf, att de
begagnat sten-slungor till wapen. Ordet skulle
då okontraheradt heta Kiwikäet, och med aspiration Kiwikkäet, deraf Kiwekkäät. – Om Lapparnes jurisdiction har jag äfven hört ett och
annat af intresse, som blefve291 alltför widlöf☙ tigt att här omtala. ❧ Här slutas den andra och
mest fruktbara delen af min resa. Resultaterna
Cf. esp. p. 152, 203, 205.
The so-called Great Wrath of the
Great Northern War when Finland was under Russian occupation
from 1713 to 1721. (TS)
Paltamo on the northern shore
of Lake Oulujärvi at N7142912
E540233 (N64°24′34″ E27°50′5″).
(TS)
Pudasjärvi is situated in Northern
Ostrobothnia at N7251784 E495283
(N65°23′19″ E26°53′55″). (TS)
Rovaniemi is situated in Southern Lapland on the Arctic Circle
at N7375542 E443596 (N66°29′38″
E25°43′57″). (TS)
som man ǁ som blifvit
blefve ǁ här
287
Itineraria 3osa 1839.indd 287
21.8.2019 15:57:02
�Itineraria
myther, ǁ myther och
Ännu ǁ Nu
ställen ǁ orter
kommit ǁ ~, nemligen att
Fi. Kemijärvi, situated at N7399769
E 519321 (N66°42′57″ E27°26′17″).
(TS)
är ǁ <->
Fi. Kälviä, a former parish, at present part of Kokkola in Central
Ostrobothnia at N7086547 E325463
(N63°51′45″ E23°26′52″). These locations seem to form Castrén’s route
in Ostrobothnia when returning
from Karelia. See letter from Castrén to Jacob Fellman 12 March 1840
in the volume of letters in this series. (TS)
Härmä or Alahärmä, a former
parish, today part of Kauhava
at N7019681 E291999 (N63°14′44″
E22°51′24″). (TS)
Kauhava at N7002788 E301553
(N63°5′59″ E23°4′1″). (TS)
Fi. Lapua at N6988229 E297511
(N62°58′2″ E23°0′18″). (TS)
deraf äro, utan en mängd myther,292 traditioner,
philologiska iaktagelser och sånger af blandadt
innehåll, omkring 100 st[ycken] trollrunor, när
jag inberäknar wigtigare varianter, widare trollmedel och andra till magien hörande trollkunskaper. Dessutom har jag med största ifver sökt
förskaffa upplysningar till Kalewala, och wågar
hysa det hopp, att åtminstone i philologiskt
hänseende många hinder genom min resa blifvit undanröjda.
Ännu293 återstår, att nämna några ord om
återresan. Föremålen för densamma skulle enligt min rese-plan blifva, att 1o) undersöka de i
Finland under flere namn förekommande stenrösen 2do) fortsätta en redan förut påbegynt undersökning angående Lappska språkets infly☙ tande på Finskan uppå åtskilliga orter. ❧ Hwad
det första ämnet för min undersökning beträffar, måste jag afstå derifrån, först och främst i
anseende till den ringa tid, jag numera hade att
egna deråt, och för det andra, emedan den tanken waknade hos mig, att ifrågawarande monumenter kunde vara af Göthiskt ursprung; hvarföre det vore nödigt, att först taga kännedom af
de i Swerige undersökta stenrösens beskaffenhet – en sak, som jag helt och hållet åsidosatt.
Jag inskränkte mig således nu att göra mig underrättad om de ställen294, hvarest dylika rösen
förnämligast finnas, och huru beskaffade de äro.
Beträffande åter det andra föremålet för
min undersökning, kan jag här endast i allmänhet upptaga de resultater, hvartill jag hitintills
kommit295. Lappska språkets inflytande på Finskan röjer sig förnämligast i Muonioniska, So☙ dankylä, Rowa❧niemi, (mindre i Kemiträsk296,
ehuru denna Socken är297 nordligare belägen), i
Kelwia298, Härmä299, kauhawa300 och Lappå301.
288
Itineraria 3osa 1839.indd 288
21.8.2019 15:57:02
�Karelia
Grunderna för dessa påståenden ämnar jag i sinom tid offentlig-göra.
För att icke uttrötta Sälskapets tålamod
med ett och annat, som ännu borde tilläggas,
slutar jag här min redogörelse, hvarjemte jag
får betyga min tacksägelse för det förtroende
Sälskapet mig wisat. Å min sida kan jag försäkra, att redlig wilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de mål, som röra vårt Fosterland.
Helsingfors den 26 September 1839
M. A. Castrén.
289
Itineraria 3osa 1839.indd 289
21.8.2019 15:57:02
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
6 Redogörelse för min resa under sist ledne sommar (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b20a1af1ec793dfdf3fe9a487ce01482.pdf
3acd8aad176e07e55e55c6c6220c394d
PDF Text
Text
Itineraria
Resa […] ǁ IV.
Ryska Karelen ǁ Archange[lska]
Mscr KK Coll. 539.27.2 (Varia 2.2) p.
203–250) consists of notebooks or
loose sheets, the size of which is ca.
18.5 x 23 cm. Castrén formulated this
version for Nordiska resor och forskningar I on the basis of the report he
delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of 1839 (Castrén
1852c). It was discussed at the meeting of the society on 6 November 1839
(SKSA B1611, minutes 6 Nov. 1839 appendix 29), and the original copy is
kept in SKSA A1938. As the original
version differs considerably from the
published one, both versions are published here separately beginning with
the travelogue written for NRF.
Resa till […] ǁ IV.
Ryska Karelen ǁ Archangelska Gouvernementet
Academician Anders Johan Sjögren
(1794–1855) in particular promoted
this idea. The decision for undertaking an expedition was made and a
general plan was accepted on 18 May
(o. st.), 1838. There was no unanimity, though, on how the expedition
should be realized and to whom the
task should be given, and the final decision was not made until August 27,
1841. Сухова – Таммиксаар 2005:
28–30; Branch 1999: 130–131; Tammiksaar 2009: 143. (TS)
blifvit ǁ 1. plötsligt ~ ǁ 2. plötsligen ~
afbrutna ǁ 1. ~, emedan en annan,
mera maktpåliggande krigsexpedition ǁ 2. ~, emedan en krigisk expedition ǁ 3. ~, emedan en plötslig krigsrustning till Chiva för det närwarande
tog statens medel i anspråk
sade […] weta ǁ kunde ej upplysa mig
expeditionen ǁ ~, utan
derpå ǁ ej
The Finnish Literature Society decided
to give Castrén the above-mentioned
☙ ❧
☙ ❧
5
Resa1 till Ryska Karelen2
år .3
Resa4 till Ryska5 Karelen
Wid min återkomst ifrån Lappland hörde jag
ifrån flera håll omtalas, att en wetenskaplig expedition innan kort skulle af Kejserliga Wetenskaps-Akademien i Petersburg utrustas till Sibirien, och att man wid denna expedition önskade
fästa en Finne i och för undersökningen af åtskilliga i Sibirien boende, med den finska stammen befryndade folkslags språk och ethnographiska förhållanden.6 I hopp att tilläfwentyrs
erhålla detta förtroende inledde jag med en vid
academien engagerad landsman, H[er]r Sjögrén,
en korrespondens, som hade till påföljd, att jag
oförtöfwadt måste påbegynna förberedande
studier i och för resan. Dessa fortsatte jag oafbrutet intill wåren 1839, då Hr Sjögrén underrät☙ tade mig, att till❧rustningarna för den wetenskapliga expeditionen blifvit7 afbrutna8. Hr
Sjögrén sade9 sig ej weta, om och när det åter
kunde blifva fråga om den wetenskapliga expeditionen10. Han rådde mig blott att derpå11 ej
bygga några framtida förhoppningar, utan alldeles oberoende af akademien inrätta mina studier efter eget behag. Knappt hade jag emottagit
dessa underrättelser, förrän jag wände mig till
finska Litteratur[-]sällskapet, med anhållan om
254
Itineraria 3osa 1839.indd 254
21.8.2019 15:57:00
�Karelia
ett understöd i och för en redan förrut påtänkt
resa till de i Archangelska Gouvernementet boende Karelare. Sällskapet willfor med beredwillighet min begäran och tilldelade mig ett understöd af 300 Rub[el] B[an]co-Assign[ationer] för
☙ fyra sommar[-]❧månader.12 Beledsagad af
twenne unga Studenter J. M. och J. R. Tengström13 afreste jag i början af Maj månad 1839
ifrån Helsingfors och återwände dit i medlet af
September. Min öfver nämnda resa till Litteratur-Sällskapet afgifna redogörelse lyder med
smärre tillägg och förändringar sålunda:
Såsom14 ändamål för denna resa15, hade
jag för Sällskapet uppgifvit, att jag wille samla
sånger, sagor, traditioner och alla slags upplysningar till Kalewala.16 Min önskan att göra just
dessa ämnen till resans syfte grundade sig på
en af mig redan länge närd plan att utarbeta en
finsk mythologie och en svensk öfwersättning
af Kalewala.17 I och för det mythologiska arbe☙ tet ❧ innehöllo wisserligen Kalewala och andra äldre run-samlingar18 ett rikt material;
men det syntes mig likwäl sannolikt, att de
ännu osamlade trollrunorna, sagorna och
mundtliga traditionerna kunde lemna många
för mythologien wigtiga bidrag. Mera än dessa
ämnen intresserade mig likwäl för tillfället
öfwersättningen af Kalewala, emedan den i
sjelfwa Finland war af behofwet påkallad och
för utländningen utgjorde det enda medlet,
hvarigenom han för det närwarande kunde
göra sig förtrogen med wårt national-epos.
Öfwertygad om wigten af nämnda arbete hade
jag redan förrut gjort början dermed, men i
brist på tillfredsställande19 ordböcker20 och andra nödiga hjelpmedel sett mig föranledd att
afstå ifrån företaget, tills det blefve mig
sum of money in its meeting on 1
May 1839. Castrén had applied for
200 roubles, but his abilities were
considered worth a larger sum.
SKSA B1611, minutes 1 May 1839.
See below for a comment on internal disputes within the society and
Castrén’s position in them.
The sum given to Castrén was
equivalent to ca. 86 silver roubles,
one silver rouble being worth 3.5 paper roubles. See e.g. Sjögren 1955:
246. (TS)
Johan Martin Jakob af Tengström
(1821–1890), later Dr. Med., and Johan Robert Tengström (1823–1847),
later Docent of Philosophy. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.
helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15653,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=15660. (TS)
SKSA A1938 report begins here.
denna resa ǁ den resa jag under
sistlidne sommar på Finska Litteratur-sällskapets bekostnad werkställde till Ryska Karelen
The first version of the Kalevala,
known as the Old Kalevala was published in 1835–1836, but the collection of material was continued also
in subsequent years and the new and
more extensive version appeared in
1849. Castrén regarded the Kalevala
to be an ancient folk epic but interpreted it mythologically instead of
historically. Kuusi – Anttonen 1985:
90–94; Laaksonen 2008: 284; Karkama 2001: 240–258. (TS)
Castrén’s Swedish translation of the
Kalevala was published in 1841, and
his lectures on Finnish mythology
were published posthumously. The
Kalevala translation has recently appeared in a critical edition, Castrén
2019: 25–395, including Castrén's
vocabulary and explanations of the
255
Itineraria 3osa 1839.indd 255
21.8.2019 15:57:00
�Itineraria
Kalevala, Castrén 2019: 396–670.
A new commented edition of the
mythology lectures in Finnish appeared in 2016. Castrén represented the mythological tradition of interpreting the Kalevala instead of
the historical one. Castrén’s translation of the Kalevala was based on
an earlier one by Carl Niclas Keckman (1793–1838), but Keckman was
not acknowledged by the society,
although it had already undertaken to publish his translation. Irma
Sulkunen has described this event
as one example of how Elias Lönnrot (1802–1884) and Castrén, with
the support of other leaders of the
society, practically stole the heritage left by Keckman. The society
paid 500 paper roubles to Castrén
for his translation. SKSA B1611–
1612 minutes March 3, 1841, March
16, 1842; Kuusi – Anttonen 1985:
178; Siikala 2013: 41–43; Sulkunen
2004: 62–63, 81–85; Pikkanen 2004:
36; Castrén 1853; see also Castrén
1870f; Castrén 2016; Ahola – Lukin
2016. (TS)
Zachris Topelius Sr. (1781–1833),
Elias Lönnrot and also some others had published Finnish folk poetry in the 1820s and 1830s, before
Lönnrot compiled the Kalevala.
Kuusi – Anttonen 1985: 86–90; Sihvo, H., 2003: 87–91. (TS)
tillfredsställande ǁ <->
ord-/böcker
der ǁ ~ på ort och ställe
alla ǁ de
Kuopio was a town of some 2,000
inhabitants in Castrén’s time. It
is the centre of Northern Savonia, situated at N6973671 E534771
(N62°53′29″ E27°41′2″). Toivanen
2000: 89–90. (TS)
Fi. Iisalmi, in Castrén’s time a parish, later a town, north of Kuopio.
☙
möjligt att göra en resa till runornas ❧ hemland och der21 förskaffa mig alla22 erforderliga
upplysningar.
Med nyssnämnda planer i sigte styrde
jag min kosa ifrån Helsingfors genom Sawolax
till Kuopio.23 Härifrån hade jag ärnat fortsätta
min resa genom Iidensalmi24 till Kajana25, men
fann mig sedermera föranledd att förändra
min plan, emedan den erfarenhet stadgat sig
hos mig under resan till Kuopio, att för mitt
ändamål föga war att skörda i Sawolax. Med
anledning häraf fattade jag i Kuopio beslutet
att göra en liten afväg in åt Karelen och werkställa resan till Kajana genom Kaawi26, Libelits27, Juuga28, Nurmis29, Sotkamo30. Så
snart jag trädt31 innom Karelens område, öppnade sig en ny werld för mig. Sjelfwa Karelarnes32 yttre lif, sådant det röjer sig i seder33 och
☙ lefnadssätt, försätter forskaren ❧ i forntiden;
men framför allt röjer sig det uråldriga i folkets inre lif, i dess hela känslo- och föreställnings-sätt. Det röjer sig äfven i34 hågen för
forntida sånger, sagor och traditioner. Jag
fästade hufvudsakligen min uppmärksamhet
wid traditionerna, bland hvilka jag här35
företrädeswis vill omnämna den gängse sägen,
att Fornfinnarne i likhet med Lapparne,
Ostjaker och andra befryndade stammar med
helig wördnad tillbedt wissa träd. Med
afseende å Finnarne bekräftas denna sägen
genom en af påfven Gregorius IX utfärdad
bulla, som förmäler, att Tawastarne fordomtima
plägat jaga sådana personer, som antagit
christendomen, omkring sina heliga träd, tills
de förlorade lifvet.36 Äfwen i wåra gamla
runor omtalas heliga träd, att endast nämna
rönnen, som ofta benämnes pyhä puu (heligt
256
Itineraria 3osa 1839.indd 256
21.8.2019 15:57:00
�Karelia
träd).37 På wissa orter betrakta38 Finnarne
☙ ännu somliga träd ❧ med39 sådan wördnad,
att40 de ej gerna vilja nedhugga dem, hvilket
i41 synnerhet skall wara fallet med Tapion puu,
skogsgudens träd d. ä. en fura, som saknar
kåda, Tapion kanto, skogsgudens stubbe, en
stubbe, hvarur nya skott utskjuta o. s. v.42
Flertalet bland de traditioner, som jag i
Finska Karelen upptecknade, hvilade43 på en
mythisk grund och woro starkt uppblandade
både med magiska och christliga föreställningar.
Derjemte lyckades det mig äfven att
öfwerkomma åtskilliga sägner af historiskt
innehåll. Dessa rörde sig till större delen kring
landets äldre innewånare Lapparne och ägde
en nära öfwerensstämmelse med dem, jag i
Lappland upptecknat. Berättelserna om Lauru☙ kainen, som i ❧ Karelen44 kallas Larikka, äro
åtminstone i Libelits allmänt kända, och många
bland de bedrifter, som Lapparne tillskrifwa
Päiwiö-slägten, hörde jag här berättas om
samma Larikka. Liksom Lapparne förtälja äfven Karelarne, att han utöfvat sina hjeltebragder i striden med Ryssarne.45
Under resan genom Karelen uppehöll
jag mig ett par dagar i en af grekiska Finnar
bebodd by wid namn Sotkumaa46. Det hade
blifvit för mig uppgifwet, att här skulle finnas
tvenne utmärkta sångare, och jag wille, om
möjligt, tillegna mig deras qwäden47. Olyckan
fogade emellertid, att jag ej fick träffa dem, ty
straxt wid min ankomst hade de jemte flere
andra af byns innewånare tagit till flykten,
☙ emedan de befarade ❧ att jag war en uppbördsman48. Utom nyssnämnda sångare fanns
i byn en gammal qvinna, som äfwen sades
wara kunnig i yrket, men tillika hade det
Its centre was situated at the time
at N7050236 E508528 (N63°34′48″
E27°10′18″). (TS)
Fi. Kajaani, town north of Iisalmi
at N7122208 E535247 (N64°13′27″
E27°43′35″). In Castrén’s time, Kajaani had approximately 350 inhabitants and Elias Lönnrot worked
there as a district medical officer at
the time. His status as collector of
Finnish folk poetry was so strong
that practically no one dared to
challenge it and work in the field
without his support. Ahonen 1961:
17; Sulkunen 2004: 81–84; Majamaa
1997. (TS)
Kaavi is a parish east of Kuopio,
at N6983674 E575551 (N62°58′30″
E28°29′25″). This change of route
made Castrén’s journey cross in
places A.J. Sjögren’s route of 1824
and 1825. Sjögren had come from
Petrozavodsk in Russian Karelia
via Ilomantsi and Eno to Liperi and
travelled from there to Sortavala in
1824. In the following spring in 1825
he came from Povenec to Ilomantsi again and continued from there
around Lake Pielinen to Kaavi. In
the summer he travelled to Kajaani and from there via Sotkamo
to Kemˈ on the White Sea. Branch
1973: 62, 65–68. (TS)
Fi. Liperi, a parish in Northern Karelia, at N6935299 E622874
(N62°31′41″ E29°23′16″). (TS)
Fi. Juuka, a parish in Northern Karelia, at N7014956 E613664
(N63°14′44″ E29°15′27″). (TS)
Fi. Nurmes, a parish at the northern
end of Lake Pielinen, at N7048131
E606143 (N63°32′43″ E29°8′9″). (TS)
Sotkamo is a parish east of Kajaani
at N7112442 E568406 (N64°7′54″
E28°14′19″). (TS)
trädt ǁ kom
Karelarnes ǁ Karelarens
257
Itineraria 3osa 1839.indd 257
21.8.2019 15:57:00
�Itineraria
seder ǁ hans ~
i hågen ǁ deri,
här […] vill ǁ likwäl här endast will
Pope Gregory IX to the Archbishop
of Uppsala and his subordinate
bishops dated 9 December, 1237,
DF 82, Diplomatarium fennicum,
http://df.narc.fi/document/82. (TS)
By the time of Castrén’s Karelian
journey, the designation ‘pyhä puu’
(holy tree) was known from more
than a hundred runes collected in
several places around Finland, Russian Karelia, Ingria and Värmland
in Sweden. Suomen kansan vanhat
runot, http://www.skvr.fi. About
holy rowan trees, see Siikala 2013:
396. (TS)
betrakta Finnarne ǁ betraktar den
Finska allmogen
med ǁ e<->
att ǁ de
i synnerhet ǁ uttryckligen
Tapio was the god of the forest in
Finnish mythology. Tapion puu,
Tapio’s tree, was mentioned approximately as frequently in folk
poetry as the holy tree. Suomen
kansan vanhat runot, http://www.
skvr.fi; Siikala 2013: 375–380. (TS)
hvilade ǁ had[e]
Karelen ǁ Li[belits]
After Lönnrot had published the
Kalevala epic, Karelia gained special significance as a source on the
ancient Finnish past. This idea led
also Castrén on his journey. Sihvo,
H., 2003: 93–97, 103–104. (TS)
Sotkuma is a village in present-day
Polvijärvi, in Castrén’s time part of
Liperi, located at N6958411 E624375
(N62°44′6″ E29°26′2″). (TS)
qwäden ǁ skatter
uppbördsman ǁ ~ och fikade efter
<--> wanliga skatter
hade ǁ höll
rykte om sig att äga ett häftigt och ondsinnt
lynne. På sistnämnda egenskap hade49 jag så
när fått erfara ett50 ganska handgripligt prof,
ty så snart jag wäckte fråga om att få lära mig
några af hennes sånger, fattade hon i sopqvasten och ärnade jaga mig51 ur rummet, men
kom likwäl dessförinnan till besinning och åtnöjde sig med att omtala för mig följande berättelse om gossen och Manalainen.52 ”Engång”, började gumman, ”hade en gosse fått i
sitt hufvud, att han borde blifva en stor53 och
frejdad sångare. I sådan afsigt hade han länge
gått i lära hos de kunnigaste mestare, men af
dem alla erhållit54 det enstämmiga wittsord,
☙ att han ej kun❧de lära sig den ädla konsten.
Häröfwer blef han nu mycket bedröfwad,
grubblade dag och natt och öfwerlade med sig
sjelf, hvad han borde göra för55 att få sin önskan uppfylld. Men huru mycket han äfwen
tänkte och grubblade, så blef det ej56 dessto
bättre sångare af honom. En gång hände det
sig, då han satt försänkt i sorgsna tankar, att
en obekannt person helt57 plötsligt trädde för
hans åsyn. Det war Manalainen, som kom och
sporde honom58 om orsaken till hans bekymmer59. Sedan gossen gjort besked för allt tog
Manalainen honom wid handen och ledde honom bort, långt bort till en aflägsen ödemark.
Sedan de kommit till det allra dystraste stället
af ödemarken, förswann Manalainen lika hastigt, som han hade kommit och lemnade gossen åt sitt öde. Men då nu60 denne såg sig en☙ sam och öfvergifven midt ❧ i den djupa
ödemarken, waknade den rätta sorgen i hans
hjerta61 och gaf sig luft i sånger – de herrligaste sånger, dem en dödlig någonsin diktat.” Af
denna berättelse gjorde gumman nu en
258
Itineraria 3osa 1839.indd 258
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
tillämpning på mig och sökte råda mig att söka
sånger, icke i Karelen, utan i mitt eget hjerta.
Emellertid lät hon slutligen förmå sig att afsjunga för mig ett och annat af sina qväden.
Dessa hörde till antalet af de så kallade
hää-wirret (bröllops-sånger) och woro i sitt
slag ganska utmärkta, men jag ansåg det likwäl ej löna mödan att uppteckna dem, emedan
de till större delen öfwerensstämde med redan
förrut tryckta runor. Dessutom hörde det också icke egentligen till min reseplan att uppteckna sånger af lyriskt innehåll.62
Utom Sotkumaa besökte jag äfven en annan af grekiska trosförwandter63 bebodd by,
☙ benämnd Taipale64, men jag uppehöll mig ❧
derstädes blott en kort tid, emedan det ej lyckades mig att erhålla något annat, än bröllopsoch begrafnings-sånger. I Juuga och Nurmis
skulle jag måhända äfven hafva kunnat förskaffa mig trollrunor65, i fall jag velat göra excursioner ifrån allmänna stråtwägen; men detta syntes mig ändamålslöst, emedan jag hörde
berättas, att Lönnrot redan besökt alla schamaner66 i nejden och uttömt deras förräder.67
Också hade min wistelse i68 ryska Karelen härigenom blifvit för kort, och dessutom måste
jag69 nu skynda till Kajana för att träffa Lönnrot, som innan kort skulle begifwa sig ut på
sina medicinska inspections-resor i distriktet.
Enligt beräkning inträffade jag just i rättan tid hos den frejdade runo-samlaren, och efter att af honom hafva erhållit alla för min resas
☙ fortsättning nödiga upplysningar, be❧gaf jag
mig i början af Juni ifrån Kajana. Min färd, som
hitintills försiggått i70 kärra längs allmän
landswäg, måste nu fortsättas i båt uppför floder och sjöar. Efter en i några dagar sålunda
ett […] handgripligt ǁ det allra handgripligaste
mig ǁ med
Traditions of the underground folk,
see Sarmela 1994: 169–172. (TS)
stor […] sångare ǁ stor skald
erhållit ǁ fa [fått]
för ǁ få
ej ǁ 1. icke någon ǁ 2. ingen
helt […] för ǁ kom och ställde sig
midt
honom ǁ gossen
bekymmer ǁ 1. sorg ǁ 2. stora bekymmer
nu denne ǁ denne nu
hjerta ǁ sinne
Epic runes especially of mythicalhistorical character were the most
highly esteemed ones among the
early folk poetry collectors, although lyric songs were also collected. Siikala 2013: 139–140. (TS)
trosförwandter ǁ F[innar]
Taipale in Liperi at N6948209
E614610 (N62°38′48″ E29°14′10″).
(TS)
trollrunor ǁ några ~
schamaner ǁ Schamaner
Lönnrot had visited the region of
Juuka and Nurmes in 1828, 1832
and 1837 and was there again in
1841. Also in Russian Karelia, Castrén visited several places where
Lönnrot had been. Anttila 1931:
map in appendix; Lönnrot 1833;
1834; 1835. (TS)
i ǁ <-->
jag ǁ man
i ǁ lan [längs]
259
Itineraria 3osa 1839.indd 259
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
innan kort till ǁ till
Kolvasjärvi, former village in
Russian Karelia, at N63°49′42″
E30°32′47″. (TS)
Rebolˈa (Ka.)/Repola (Fi.)/Reboly
(Ru.) is situated at N63°49′48″
E30°48′41″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
Suomen kansan vanhat runot 213,
987. http://www.skvr.fi. (TS)
Miinoa, former village in Russian
Karelia at N64°21′9″ E30°18′57″.
Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm. (TS)
Cf. p. 394. The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of
Russian Orthodox Christians that
did not accept the reforms of the
Orthodox Church of Russia in the
1650s and 1660s, preserving instead
the old forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258–
322. Castrén described them also in
connection with his later travels.
See p. 390–395, 399–400, 489–493
and in his letter to F.J. Rabbe from
Turuxansk, 28 June/10 July 1846
(in the volume of letters in this series). For a later description of the
Starovery from Russian Karelia, see
Juvelius 1889: 26–28. (TS)
till […] orenade ǁ orenade
In his description of the 1841–1844
journey, Castrén wrote that this
encounter would have taken place
in Vaarakylä, situated at ca. N65°34′
E31°37′. EKI Place Names Database,
http://www.eki.ee/knab/knab.htm .
Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
lycklig ǁ lyckligt
ansvar ǁ <->
verkställd resa nådde jag ryska gränsen, gick
sedan öfwer landtryggen och anlände innan71
kort till Kolwasjärwi72 by i Olonetska Gouvernementet. I nämnda by fann jag dock icke skäl
att göra något längre uppehåll, utan fortsatte
oafbrutet min wandring till Repola73 kyrka.
Här dröjde jag några dagar och sysselsatte mig
förnämligast med att uppteckna runor af episkt
och magiskt innehåll.74 Enligt hwad jag hade
hört berättas, fanns på detta ställe en utmärkt
sångare, men han war för det närwarande stadd
på en liten resa. Jag hade gerna afbidat hans
återkomst, men i okunnighet om tiden för den☙ samma tyckte ❧ jag mig dock hellre böra fortsätta min wandring till en närbelägen by Miinoa75, der ej mindre än 60 bönder sades wara
församlade i och för den nu som bäst pågående
gränseregleringen emellan Finland och
Ryssland.
Min ankomst till nyssnämnda by skedde
under högst ogynnsamma auspicier. Olyckan
fogade, att en af mina kamrater wid sjelfwa inträdet till byn kom att dricka watten ur en
brunn och derefter begagnade en wårt wärdsfolk tillhörig knif wid måltiden. Både brunnen
och knifwen ansågos af byns innewånare, som
woro stränga raskolniker76, härigenom hafva
blifwit till77 den grad orenade och förderfwade,
at man ej trodde dem kunna begagnas åtminstone under den nu förhanden warande fastetiden.78 Ett sådant ingrepp i de sekteriska innewånarnes religions[-]stadgar kunde naturligtwis
icke annat än framkalla de skarpaste demon☙ strationer ifrån de förorättades sida. En ❧ lycklig79 tillfällighet befriade oss likwäl ifrån allt
ansvar80 för de begånga religions-förseelserna.
Medan den brottsliga kamraten efter intagen
260
Itineraria 3osa 1839.indd 260
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
måltid hwilade på en bänk och åhörde raskolnikernas anföranden, hände sig att en på wäggen
upphängd helgonbild nedföll ofwer hans
hufwud och tillfogade honom någon sweda.
Detta uttydde raskolnikerna så, som hade helgonet i egen hög person bestraffat brottslingen,
och ansågo81 det numera ej för tillständigt82 för
dem sjelfva att ålägga oss någon vidare näpst.
Men knappt hade wi lyckligen kommit83 ifrån
detta bryderi, förrän en84 ännu större ledsamhet blef oss beredd. Kort85 efter wår ankomst till
Miinoa anlände till samma by en wid landtpolisen engagerad lägre embetsman eller en så kallad semskij sasädatel86, hvilken af en händelse
kom att inqvartera sig i samma stuga, der wi
kort förrut hade tagit87 wårt herberge. Ledd af
☙ ❧ tjenstenit88 hade han under nattens lopp inställt visitation icke blott i wåra renslar, utan
äfven i wåra fickor, och derwid öfwertygat sig,
att wi woro oförpassade och borde behandlas
såsom andra lösdrifware.89 Han ansåg sig sålunda berättigad att arrestera och med fångskjuts skicka oss till närmaste ryska stad; men
innan detta beslut af honom bragtes i werkställighet, ansåg90 han försigtigheten fordra, att
han anmälde saken hos cheferna för gränseregleringen, emedan det war honom bekant, att wi
dagen förrut aflagt ett besök hos den ena af dem
och blifwit af honom ganska wälwilligt emottagna. Ifrån wår sida hade wi också allt skäl att
räkna på hans beskydd, ty utom det att han war
wår landsmän, hade wi ifrån Finland medfört
till honom ett rekommendations-bref och dessutom warit i tillfälle att göra91 honom en liten
tjenst. Det oaktadt ansåg92 han sig ej nu kunna
antaga sig wårt förswar, och wi trodde oss redan wara dömda till bojor och fängelse, då ett
ansågo […] ålägga ǁ ansågo sig numera ej för tillständigt att ålägga
tillständigt […] sjelfva ǁ tillständigt
kommit ǁ undsluppit
en ǁ ett
Kort ǁ När
sasädatel ǁ Sasädatel
Земский заседатель, see vocabulary.
tagit ǁ lägrat
tjenstenit ǁ ett hos dylika embetsmän ganska wanligt ~
Although Castrén leaves it slightly unclear here whether or not they
had passports, in his report to the
Finnish Literature Society he states
explicitly that they did not have
them. See p. 280. (TS)
ansåg ǁ trodde
göra ǁ b
ansåg ǁ trodde
261
Itineraria 3osa 1839.indd 261
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
uppteckna runor ǁ 1. sköta mina göromål ǁ 2. uppteckna runor af de så
wäl af byns innewånare som af de
från skillda orter sammankallade
bönder
Lužma (Ka.)/Lusmanlahti or Lusma
(Fi.), former village ca. N64°27′3″
E30°20′45″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
Akonlahti (Fi.)/Babˈja Guba (Ru.),
former village at N64°31′35″
E30°8′31″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
The centre of Vuokkiniemi (Fi.)/
Voknavolok (Ru.) is situated at
N64°57′9″ E30°33′14″. Itä-Karjala
1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm. See picture on the first endpaper of this volume. (TS)
While he was there he collected
runes SKVR 50, 67, 138–141, 250,
250a, 341, 350, 385–389, 457, 499,
500, 558, 575, 667, 676, 818–820, 890,
891, 937, 937a, 948, 949, 1063, 1068,
1087, 1099, 1361, 1362, 1519, 1634–
1637, 1673–1675, 1700, 1701, 1711, 1737,
Sampo 1, Vellamon neito 8, Kilpakosinta 4 and Lemminkäisen virsi
6. Suomen kansan vanhat runot,
http://skvr.fi. (TS)
Lapparne ǁ landets äldre innewånare ~
Tsarer […] Knäser ǁ tsarer, utan knäser
Possibly Šarkiniemi (Ka.)/Tikšezero
(Ru.) at Lake Tiiksjärvi at N66°12′17″
E32°1′28″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
lapparne ǁ de
Cf. p. 295.
Most of these traditions are connected with the long state of war
between Sweden and Russia in
☙
ryskt collegii-råd, som var en för oss ❧ alldeles
obekant storhet, beskärmade sig öfver oss och
utfärdade åt oss ett dokument, som ändteligen
bragte den nitiska sasädateln till tystnad. Sedermera fick jag i ostörd ro uppteckna93 runor och
sköta mina öfriga göromål. Wid bäsk[t] barkbröd förekommo mig wisserligen dessa göromål något tunga, men jag uppehöll mig icke
dess mindre en hel wecka i samma by, som hade
ganska mycket af intresse att erbjuda.
Ifrån Miinoa gjorde jag en liten utflygt till
en närbelägen by Lusmanlahti94, der en berömd
sångare sades uppehålla sig. Händelsewis hade
han just samma dag råkat begifwa sig på en
handelsresa till Finland. Jag satte wäl genast efter mannen, men det lyckades mig ej att ertappa
☙ honom. Nu ❧ fortsatte jag min wandring till
Akonlahti95, som war den första by jag nådde i
Wuokkiniemi96 församling af Archangelska
Gouvernementet. I denna by meddelades mig
nära 40 trollrunor samt dessutom en mängd sagor och traditioner af en enda person, hwilken
under loppet af fem dygn höll mig i sträng
werksamhet.97 En annan lika utmärkt sångare
sades wara stadd på en resa till Finland i handelsangelägenheter. I samma by funnos dessutom åtskilliga mindre berömda sångare, och de
woro högst få, som ej hade något att sjunga eller förtälja.
Bland traditioner, dem jag här antecknade,
hänförde sig den största delen på Lapparne98.
Man berättade bland annat, att i en långt aflägsen forntid, då ännu icke Tsarer99, utan Knäser
herrskade i Moskwa, twenne utmärkta Lappska
Schamaner hade warit bosatta i Akonlahti.
☙ Desse skulle ❧ enligt berättelsen hafwa skänkt
lifwet åt en döende knäs och i belöning för
262
Itineraria 3osa 1839.indd 262
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
denna handling fått uteslutande rättighet att
idka, den ena laxfiske i Lusmanlahti och den andra räffångst i Särkiniemi100. Traditionen förmäler widare, att några finska gränsboer hade
nedgjort Lapparne och tillegnat sig deras besittningar, ehuru lapparne101 i godo welat afträda
dem.102 Öfwerhufwud war den tradition allmänt gängse på orten, att Lapparne warit landets äldsta innewånare och att de efterhand
blifwit utrotade af Finnarne under så kallade
warastus-sodat, peitto-sodat (tjufkrig, lönnkrig).103 I Akonlahti wisade man mig jemväl
några fornlemningar af104 lappsk härkomst. Redan förrut hade jag så wäl i Finland, som i Ryska Karelen warit i tillfälle att se särskildta
minnesmärken, hwari105 de106 nuwarande
☙ innewånarne trodde ❧ sig igenkänna spår af
Lapparne, men mig förekom det likwäl, såsom
skulle många bland dessa minnesmärken wara
så beskaffade, att deras lappska härkomst
tilläfwentyrs kan sättas i fråga. Af en högst
twetydig natur äro i synnerhet enligt min tanke
många107 bland de så kallade Lapprösen (Lapin
rauniot).108 Med detta namn har man wäl egentligen att förstå Lapparnes fordna eldstäder, med
det tillämpas jemwäl mångenstädes109 på alla
slags rösen, som äga en sällsam och egendomlig
form, vare sig att de blifvit danade110 af naturen
eller genom menniskohand tillkommit. I synnerhet tilldelas ifrågawarande benämning åt111
de i Finland talrikt förekommande ättekummel,
hvilka åtminstone112 till större delen torde wara
af skandinavisk härkomst.113 För öfrigt passera
äfven under detta namn gamla ugnar och eldstäder, som tillhört Finnarnes jagt- och fiska☙ re-stugor samt de under krigs[-]❧tider i djupa
skogar uppbygda lönnpörten114 (piilo-pirtit).
the 16th century, which ended in
a peace treaty in 1595. On the other hand, there had also been similar periods previously, especially in
the 15th century. The terms varastussota, vaippasota, peittosota, sissansota and salasota are known in
Karelian folklore concerning the
war in the 16th century. Luukko
1954: 714; see also Juvelius 1889: 58–
69 in which a selection of these traditions is published and Sarmela
1994: 182–183. (TS)
af […] härkomst ǁ , som sades wara ~
hwari […] Lapparne ǁ som förmentes wara af samma härkomst,
de […] innewånarne ǁ man
många […] de ǁ de
At present, Lapp cairns usually
mean burial cairns in the inland
regions, dating mainly from the
Bronze Age. They are for the most
part without any finds. Because the
ancestors of the present-day Saami
population mostly inhabited the
inland regions of Finland, they may
indeed have a connection with the
‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS)
mångenstädes […] rösen ǁ 1. på
naturliga ǁ 2. mångenstädes på
nat[urliga]
danade ǁ formade
åt ǁ talrikt för[ekommande]
åtminstone […] wara ǁ twifwelsutan
äro
The Bronze Age culture of the
Finnish coastal regions displays a
clear Scandinavian influence, but
it is not unambiguous whether this
should also be considered a sign
of immigration from the west. The
meaning of the concept of Finns
or Finnishness depends on definition, but if it is used to refer to a
population speaking the Finnish
language in the present-day sense,
Baltic-Finnic language continuity
263
Itineraria 3osa 1839.indd 263
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
cannot be dated back further than
the first millennium BCE. Lavento
2015 passim; Häkkinen, J., 2010: 58;
Lang 2018: 195–196, 204–226. In his
research programme proposed in
1850, Castrén himself doubted the
Scandinavian origins of the cairns.
Castrén 2017a: 108. (TS)
lönn-/pörten
hvilka ǁ som
Castrén also interpreted the ‘Lapp
graves’ elsewhere as reindeer
hunting pits without specifying
what he considered to be the main
differences between the two types
of pits or their distinctive features.
The term ‘Lapp grave’ no longer
appears in present-day archaeological terminology. See p. 114, 124. It
is not impossible that they could be
also dwelling pits. Šahnovič 2009:
89; see also Juvelius 1889: 38–51,
56–57 with descriptions of ‘memories of Lapps’ collected in Russian
Karelia. Juvelius classed the Lapp
graves into two groups, the smaller
reindeer hunting pits and the larger dwelling pits. (TS)
stenar ǁ torf
Med så ǁ Så
Finland och Karelen ǁ Finland
finner ǁ äro
aska ǁ bran [brända]
jernslagg, ǁ jernslagg och
Ryssland ǁ Lappland
äfwen ett ǁ ett ännu
sägas […] blifvit ǁ enligt traditionen
blifvit
man i […] ǁ åtskilliga familjer
i Ryska Karelen sades wara af
Lappsk härkomst
ordade […] om ǁ omtalade
fordomtima ǁ sk[ulle]
Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) on the
White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)
i dag skulle ǁ skulle
Det är i synnerhet fornlemningar af detta slag,
som jag i de nordliga delarna af Finland hört
benämnas Lapprösen. I trakten af Kajana och i
Ryska Karelen war jag dessutom i tillfälle att se
ett annat slag af fornlemningar, hvilka115 benämnas Lappgrafwar (Lapin haudat) och
owedersägligen äro af lappsk härkomst. Dessa
hafwa enligt traditionen tjenat Lapparne till boningsställen och röja i sjelfwa werket en nära
öfwerensstämmelse med ett slags tält, som jag
warseblifvit i skogfattigare delar af Lappland.116
De sistnämnda utgöras af gropar, hvilka äro betäckta med konformiga, at träd, stenar117 och
torf bildade tak. Med118 så beskaffade tak skola
enligt traditionen äfven de i norra Finland119
och Karelen förekommande Lappgrafvarne ur☙ sprungligen warit försedda. I bott❧net af
nämnda Lappgrafwar finner120 man kol, aska121,
brända stenar, jernslagg,122 förbrända jernsaker
och annat, som tydligen utwisar, att de i sjelfva
verket haft den af traditionen angifna bestämmelsen af bostäder. Det gifwes i de nordliga
trakterna af Finland och Ryssland123 äfwen124
ett annat slag af Lappgrafwar, hwilka ej haft
denna bestämmelse, utan sägas125 hafva blifvit
af Lapparne begagnade till wildrensfängen.
Med förbigående af öfriga om Lapparne gängse
[traditioner] will jag endast omnämna, att
man126 i Wuokkiniemi socken ordade127 mycket
om en lappsk kung, som fordomtima128 skulle
hafwa varit boende i trakten af staden Kem129,
och påstod, att ruinerna af hans borg ännu i130
dag skulle wara synliga.
☙ ❧
Några sägner om131 Jatulin kansa eller
Jättiläiset och Hiidet, hvilka i Finland äro mycket utbredda132, upptäckte jag ej på Ryska sidan,
men ortsnamn, lånade af Hiisi (plur[alis] Hiidet)
264
Itineraria 3osa 1839.indd 264
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
äro äfwen här wanliga133, t. ex. Hiisiwaara, Hiiden hauta o. s. v. I fråga om de locala benämningarna bör jag anmärka, att många orter i134
Ryska Karelen bära sitt namn efter Tawaster,
t. ex. byn Häme, Hämehen niemi och Hämehen
saari i Kuittijärwi135 m. m. Nyssnämnda omständighet kunde gifwa anledning till den förmodan, att colonister ifrån Tawastland nedsatt
sig i Ryska Karelen, och denna förmodan bestyrkes än mera derigenom att innewånarne i
☙ Latwajärwi136 by i137 ❧ sjelfwa werket föregifwa sig wara en Tawastländsk colonie, som
redan i sex mansåldrar lefwat innom Ryska gebietet. Äfwen i många andra till Wuokkiniemi
församling hörande byar har jag anträffat138
slägter, hvilka leda sitt ursprung ifrån särskildta139 delar af Finland och ännu kunna redogöra
sina slägtskapsförbindelser derstädes. Grundbefolkningen140 i landet torde dock hwarken
härstamma från Finnar eller Lappar, utan utgör
sannolikt en lemning af de gamla Bjarmerna eller de141 Ryska kronikernas Sawolotscheskaja
Tschud.142
Traditioner af mythiskt innehåll woro i
Ryska Karelen mycket sällsynta. Öfwerhufvud
will det synas mig, som skulle både hos Finnar
och Ryska Karelare alla myther af någon större
☙ betydenhet hafva blifvit förefwigade ❧ genom
sång. Det är blott med möda man någon gång
lyckas erhålla mythiska sägner i form af berättelser, och äfwen dessa sägner hänföra sig wanligen blott till alldagliga143 företeelser. Med
största sorgfällighet har jag emellertid sökt
uppteckna äfwen sådana sägner, emedan det
wid första påseendet ringa och obetydliga i en
wetenskapligt utarbetad mythologie kan blifva
af största wigt och betydelse.
om ǁ och
‘Jatuli’ means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius
1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
wanliga ǁ ganska ~
i […] ǁ bära sitt namn ef[ter]
The three lakes Ylä-, Keski- ja AlaKuittijärvi (Ozero Verxnee, Srednee and Nižnee Kujto) form a chain
east of Vuokkiniemi. Itä-Karjala
1934: kartta. (TS)
Latvajärvi, former village at
N64°49′53″ E29°53′39″. (TS)
i sjelfwa […] wara ǁ 1. förege sig
härstamma ǁ 2. i sjelfwa verket föregifwa sig hafwa inkommit ifrån
anträffat ǁ <->
särskildta […] Finland ǁ Finland
Grundbefolkningen ǁ Den
de ǁ den
Castrén’s article on Zavoločeskaja
čudˈ, Castrén 2017a: 48–88.
alldagliga ǁ wissa ~
265
Itineraria 3osa 1839.indd 265
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
utgör ǁ äro
hvälfwa ǁ an[tingen]
Polyphemus was the strongest of
all the cyclopes and was struck
blind by Odysseus. Homeros 1997:
I 68–73, IX 182–555. (TS)
jätte ǁ hj[elte]
skickar ǁ sänder
omlopp ǁ Karelen
bestå ǁ wara lånadt
benämnd ǁ som benämnas
Emellertid […] ǁ Hennes diktan och
traktan
bestånds-/delar ǁ ~ , så wida hennes
diktan och traktan merendels går
ut på att bortgifta sina döttrar med
Tsarsöner
Jag nämnde nyss, att det finska folkets
mythiska minnen wäsendtligen innehållas i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll?
Enligt min erfarenhet utgör144 en icke ringa del
af dem, som i Karelen äro i omlopp, öfwersättningar af ryska sagor, ty de hvälfwa145 sig mest
kring Tsarer, Tsarsöner och Tsardöttrar, Bojarer
och Bogatyrer m. m. Några bland dem förråda
en slägtskap med berättelserna i ”tusen och en
☙ natt”, andra åter bära en germanisk prägel. ❧
Såsom någon ting sällsamt förtjenar anmärkas,
att jag i ryska Karelen till och med fann en saga,
som erinrar om Ulysses i Polyphems grotta.146
Hjelten i den karelska sagan sitter innesluten i
en borg, der han bewakas af en jätte147, som är
blind på ena ögat. För att rädda sig ur borgen
hittar den karelska hjelten på samma list, som
den grekiska. Han utsticker om natten ögat på
jätten, och då denne följande morgon skickar148
sina får ut på bete, gömmer sig fången under ett
af fåren och kommer sålunda lyckligen ut genom porten. Troligtwis har både denna och
många andra i omlopp149 warande sagor blifvit
genom ryska munkar fortplantade till Karelen.
Flertalet torde dock bestå150 dels af ryska, dels
☙ af skandina❧viska folksagor. Härwid bör dock
ej lemnas oanmärkt, att det i ryska Karelen
äfwen gifwes åtskilliga sagor, som äga en mera
inhemsk karaktär. Ämnet för dem hänför sig
mest till en mythisk person, en qvinna benämnd151 Syöjätär-akka (ätare-gumman). Emellertid152 äro sagorna äfven om henne starkt
uppblandade med ryska beståndsdelar153. De
äro för öfrigt hvarannan så lika, att man nästan
kunde anse dem utgöra variationer af ett och
samma thema. Då nu enligt min föregående
266
Itineraria 3osa 1839.indd 266
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
framställning de mythiska traditionerna i154
ryska Karelen woro få och af mindre betydenhet, då jemwäl sagorna ägde ett för mina155
mythologiska studier främmande innehåll, så
☙ war ❧ det naturligt, att jag måste wara betänkt
på att få mina önskningar på någon annan wäg
uppfyllda. Detta trodde jag bäst lyckas genom
en samling trollrunor. Sådana samlingar hafva
wisserligen redan förrut blifvit gjorda både af
Ganander156, Topelius, Lönnrot och Sjögrén,
men blott få hafva hitintills sett dagen, och hvad
som ligger undangömdt i bibliothekerna, torde
ej heller utgöra någon ting fullständigt157. I
sjelfwa werket är denna slags litteratur enligt
min åsigt så rikt, att den aldrig torde158 kunna i
all fullständighet inbergas. Egentligen är de159
ämnen, hvilka besjungas i trollrunorna, få160 till
antalet, men så mycket större är förrådet på varianter.161 Såsom hwilande på en mythisk
grund, utgöra naturligtwis162 detta slags runor
ett högst163 wigtigt bidrag till en finsk mytholo☙ gie, och jag ansåg mig ❧ derföre med all ifver
böra egna mina bemödanden åt denna
litteratur.
Efter dessa anmärkningar återkommer
jag till min resa. Sedan mina göromål i Akonlahti woro slutade, fortsatte jag resan genom
några164 smärre byar till Latwajärwi. Sistnämnda by låg wäl något på sida ifrån den allmänna
stråtwägen, men jag wille dock besöka den för
att träffa en der bosatt, vida frejdad runosångare wid namn Archippa.165 Då de flesta af hans
sånger redan finnas tryckta i Kalewala, antecknade jag endast mig166 till minnes den ordningsföljd, hvari han sjunger dem, samt nedskref167
dessutom i förbigående några hitintills otryckta
i […] woro ǁ woro
mina […] studier ǁ min reseplan
Christfrid Ganander (1741–1790),
chaplain of Rantsila, published
the first general survey of Finnish
mythology, Mythologia fennica, in
1789. Vahtola 2004; Siikala 2013:
42–43. (TS)
fullständigt ǁ ~ , så wida då det ej
icke blifvit offentliggjordt
torde kunna ǁ kan
de ǁ en
få ǁ 1. ~ ǁ 2. högst få
These variants were published in
the series Suomen kansan vanhat
runot in 1908–1948 and 1997, now
also available as an electronic database at http://skvr.fi. (TS)
naturligtwis […] runor ǁ alla runor
af detta slag naturligtwis
högst wigtigt ǁ wigtigt
några […] Latwajärwi ǁ Kiurjärwi
till en liten by benämnd Latwajärwi
The famous Arhippa Perttuńe
(1762–1841) had also sung for Elias Lönnrot. The runes that he certainly or probably sung for Castrén
are Suomen kansan vanhat runot
No. 54b, 339a, 362a, 399a, 411b,
759b, 836a, 921, 1103b, 1103c, 1105b,
1182, Aino 1, Laivaretki ja kantele
2; http://www.skvr.fi. Haavio 1948:
35–36 quotes Elias Lönnrot’s description of Arhippa and states that
it seems as if Castrén was unable
to empathize with Arhippa or his
world. (TS)
mig […] hvari han ǁ ordningen,
hwari han
nedskref ǁ dessutom
267
Itineraria 3osa 1839.indd 267
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
Timonen 2008: 19 has stated that
Arhippa’s Christian faith was by
no means unambiguous, and that
he even dictated charms to Elias
Lönnrot. (TS)
sina […] ǁ oss
ryska ǁ K[arelen]
Vuonninen (Fi.)/Vojnica (Ru.) is situated at N65°10′54″ E30°17′31″. (TS)
Suomen kansan vanhat runot contains only two runes collected by
Castrén with explicit, albeit also
here uncertain, provenience from
Vuonninen, SKVR 712 and 713, but
some others collected by him there
have been mistakenly been placed
at Uhtua. Suomen kansan vanhat
runot, http://skvr.fi. (TS)
af ǁ Scham[anerna]
Vaassila Kieleväinen (ca. 1755–ca.
1840), cf. p. 286. See also Timonen
2008: 10. (TS)
runor,i som besjunga christendomens eller
egentligen frälsarens seger öfwer den hedniska
☙ werlden. Twert❧emot min uträkning erhöll jag
af Archippa inga trollrunor; han sade sig aldrig
hafwa welat taga kännedom af dem, emedan
han höll hela schamanwäsendet för en syndig
och gudlös sak.168 Det oaktadt war han icke särdeles intagen af sina landsmäns religiösa fördomar, utan hyste så liberala åsigter, att han icke
allenast gaf sina169 egna fat och knifwar till wårt
begagnande wid måltiden, utan äfwen tillät oss
att röka tobak in i stugan – friheter, hvilka annorstädes i ryska170 Karelen aldrig blefvo oss
beviljade.
Ifrån Latwajärwi fortsatte jag färden till
Wuokkiniemi kyrka och härifrån widare till en
by benämnd Wuoninen171. I denna by lyckades
det mig att göra en ganska betydlig skörd på
traditioner och trollrunor.172 Också fick jag här
bese en temligen fullständig samling af sär☙ skildta redskap, som ❧ af173 schamanerna begagnas wid sjukdomars botande. Ägaren af
denna samling, som war den ryktbaraste schaman i hela nejden174, lät mig intränga i sina allradjupaste mysterier, i det han yppade för mig,
huru han brukade tillreda sin medicin och hvilka alla konstgrepp han begagnade wid utöfningen af sitt läkare-kall. Dessutom meddelade
han mig en variant till första runan i Kalewala,
hvars innehåll jag här i korthet will framställa.
De första warelser, som funnos i werlden, woro
en örn, som flög i luften, och Wäinämöinen,
som irrade omkring på hafwet. Blickande ned
ifrån höjden warseblef örnen den af wädret
kringdrifne Wäinämöinen, hvarpå hon sänkte
i. Numera äro äfwen dessa runor genom trycket
utgifna i 3 delen af Kanteletar.
268
Itineraria 3osa 1839.indd 268
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
sig ned, byggde ett bo på Wäinämöinens knä
och lade några ägg i boet. Dessa rullade seder☙ mera ifrån ❧ boet ned i hafvets djup och uppslukades der af en gädda. Örnen började nu
öfwerallt175 eftersöka sina ägg, och fann dem
slutligen i gäddans buk, men de hade här redan
hunnit blifwa förskämda. Vredgad deröfwer utropade örnen:
Miks on mu[u]ttunut munani,
Kuks on soanut176 soaliheni?177
öfwerallt ǁ eftersöka sina
soanut ǁ saanut
Suomen kansan vanhat runot places
this fragment at Uhtua, but this is
most likely a mistake. SKVR 114a.
http://skvr.fi. (TS)
till […] runan ǁ om Wäinämöinen
Wäinämöinen ǁ den
The other variant mentioned in
Castrén’s footnote is SKVR 697a,
collected at Lonkka. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)
likwäl ǁ till
d. ä.
Hwad har nu af äggen blifvit,
Hvartill har min frukt förwandlats?
Ur stånd att af de förskämda äggen dana ungar,
beslöt örnen att ändock icke låta sin afföda gå
alldeles förlorad, utan frambragte deraf werlden, hvilket skedde förmedelst de bekanta skapelse[-]orden:
Munasen ylänen puoli
Yläseksi taiwahaksi m. m.
Äfwen till178 den sista runan i Kalewala
har jag både i Wuoninen och på andra orter hört
☙ en variant, ❧ som betydligen afwiker ifrån den
af Lönnrot anförda. Enligt nyssnämnda variant
hade skaparen (luoja) beslutit att beröfwa Wäinämöinen179 lifvet, emedan denne tyckte sig
wara ”luojoa parempi, jumaloa yläwämpi” d. ä.
bättre än skaparen, högre än Gud.ii 180 Med
många böner lyckades det likwäl181 Wäinämöinen att få sin lifstid förlängd, tills han hunnit
slita ut tre par jernskor. Nu förgick en lång tid,
ii. Enligt en annan variant skulle gud hafva fällt
dödsdomen öfver Wäinämöinen, emedan han besofvit sin egen moder.
269
Itineraria 3osa 1839.indd 269
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
desamma ǁ sina jernskor
till ǁ f[ör]
göra […] skorna ǁ slita ut sina jernskor. Men
de ǁ skorna
Suomen kansan vanhat runot places
also this rune – probably incorrectly – at Uhtua, SKVR 115. http://skvr.
fi. (TS)
blef ǁ s
Jyvöälakši (Ka.)/ Jyvöälahti (Fi.)/
Juvalakša (Ru.) at N65°6′43″
E30°55′13″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
Uhtua is a large village on Lake Keski-Kuittijärvi, N65°11′56″ E31°10′56″.
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
hwarunder Wäinämöinen alldeles icke begagnade desamma182. Emellertid skickade skaparen
särskildta gånger sina sändebud ned till183 jorden för att erfara, om Wäinämöinen icke redan
hunnit göra184 slut på skorna. Då sändebuden
alltid återwände med det svar, att de185 ännu
woro hela, blef skaparen slutligen förtörnad och
☙ beslöt att han skulle få lefwa ❧ i all ewighet,
men utfärdade öfwer honom följande dom:
Mäne tuonne, kunne käsken,
Kurimuksen kurkun suuhun,
Meren ilkiän kitahan,
Ikuisille istuimille,
Sielt et pääse päiwinäsi,
Selkiä sinä ikänä186
d. ä.
Gif dig hän, dit jag manar,
In i wattenhvirfwelns strupe,
I det ilskna hafvets käkar,
Der skall du ett ewigt säte
och en ewig trappa finna,
Derifrån du aldrig slipper,
Reder dig ej nånsin mera.
En annan variant framställer Wäinämöinens
hädanfärd på det sätt, att han blef187 dömd af
skaparen att först irra omkring på hafwet och
☙ genomgå de öden, som skildras i början ❧ af
Kalewala, samt efter långwariga irrfärder slutligen hamna i wattenhvirfwelns gap.
Sedan jag tillbragt några dagar i Wuoninen, fortsatte jag min färd genom Jywälahti188
till Uhtuwa189 by, som sades bestå af 90 hus. Här
dröjde jag i 11 dygn och sysselsatte mig, liksom
förrut, hufwudsakligen med upptecknandet af
trollrunor. Dessutom erhöll jag äfwen i denna
270
Itineraria 3osa 1839.indd 270
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
by åtskilliga traditioner, hvilka woro af ett historiskt innehåll och mestadels190 hänförde sig
till de förrberörda tjufkrigen. En af dessa traditioner skildrade ett ströftåg, som en mängd Finska gränsboer hade gjort till Alajärwi191 by. Efter att hafwa plundrat byn ville de med wåld
bortföra en af dem länge förföljd och hatad gubbe. Medan de släpade192 honom bort längs ena
☙ stranden af träsket, ❧ följde hans unga, tolfåriga son på den andra och hotade att nedskjuta
alla fiender, så framt de ej försatte fadren i frihet. Långt193 ifrån att lyssna till gossens hotelser smädade honom194 endast wåldswerkarne
och handterade fadren195 dessto grymmare.
Men då gossen icke lät afskräcka sig härigenom,
utan allt framgent fortfor med sina hotelser, lofvade fienderna slutligen villfara hans begäran
med wilkor, att han ifrån den motsatta stranden
skulle afskjuta en pil, som klyfde ett äpple (omena), stäldt på fadrens hufvud.196 Gossen åtog sig
werkligen det djerfva försöket, och fadren gaf
honom härwid följande råd: ”käsi ylennä, toinen alenna, järwen wesi wetää” d. ä. höj den
ena handen,197 sänk den andra, ty insjöns watten drager” (pilen) åt sig. Twertemot fiendernas
uträkning träffade pilen riktigt sitt mål, äpplet
klyfdes i tu och fadren blef befriad ifrån sin
☙ fångenskap. I en annan, mera ❧ genuin tradition framställes en talrik skara finska gränsboer
härjande och plundrande widt och bredt i ryska
Karelen. För att undan fiendens hand rädda
hwad räddas kunde, hade landets innewånare
bortgömt sina skatter och gifwit sin besparda
säd dels till föda åt boskapen, dels kringstrött
den på snön och deraf enligt198 berättelsen erhållit en god skörd. Under detta plundringståg
hade fienden öfwerraskat en karelare, benämnd
mestadels ǁ till
There was formerly a village
called Alajärvi (Fi.)/Alozero (Ru.)
in Russian Karelia at N64°42′58″
E33°365′19″ and at least two other
lakes with the name Alajärvi. It is
unclear which one is meant here.
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
släpade ǁ släppade
Långt ifrån ǁ I stället för
honom ǁ de
fadren ǁ hans
A variant of the William Tell legend, in which the hero shot an apple placed on his son’s head. The
legend was known in modified
form also in Scandinavia. Bergier
1990: esp. 78–114; Sarmela 1994: 183.
(TS)
handen, ǁ handen och
enligt ǁ erhall [erhållit]
271
Itineraria 3osa 1839.indd 271
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
sig ǁ sin[a]
fienderna nalkades ǁ någon af fienderna närmade sig
se […] jag ǁ se jag
sina fiender ǁ fienden
sådan ǁ forwi [förwirring]
åter […] tillfälle ǁ lyckades
ströftåg ǁ ströfståg
Lake Tuoppajärvi (Fi.)/Topozero
(Ru.) is situated at N65°44′ E31°50′.
(TS)
The River Kiisjoki (Fi.)/Kizreka (Ru.)
discharges into Lake Tuoppajärvi
from the south-west at N65°31′45″
E31°54′53″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
finnes ǁ ligger
Cf. the item of tradition which Castrén had recorded in Lapland, attributing the same deeds to Päiviö or
Laurukainen. See p. 93. (TS)
båtens ǁ dess
Lahonen Tiitta, medan han låg försänkt i sin
djupaste sömn. Uppwäckt af bullret omkring sig
rusade Lahonen upp ur sin bädd, tog i hast båge,
pilar och ett par benkläder på armen, gaf sig så
att springa undan den förföljande fienden. En
snabb löpare skulle han snart hafva räddat sig
genom flykten, men den stränga winterkölden
☙ twang honom att ❧ tänka på betäckningen af
sina bara ben. När han således hade wunnit ett
litet försprång framför fienden, beslöt han att
stadna och draga på sig199 benkläderna. Men
han hade knappt hunnit få det ena benet betäckt, förrän han uppnåddes af fienden. Rask
och rådig spännde han sin båge, och så snart
fienderna200 nalkades för att angripa honom,
riktade han bågen än mot den ena, än mot den
andra, ropande: ”katscho, mie ammun” (se201
dig för, jag skjuter dig). Genom denna list bragte
han sina202 fiender i sådan203 förwirring, att
han åter204 fick tillfälle att fly och fullända sin
klädsel, hvarpå han gömde sig undan i skogens
djup. De roflystna fienderna fortsatte emellertid
sitt ströftåg205 och kommo, efter att hafwa
föröfwat många wåldsgerningar, till en sjö, be☙ nämnd Tuoppajärwi206. Härifrån ❧ önskade de
färdas sjöledes till Pääjärwi, men i okunnighet
om wägen förmådde de en bonde i Kiisjoki207
att styra deras båt till det åsyftade målet. På den
wäg, som fienderna hade för sig utstakat, finnes208 en fors, benämnd niska, som äger ett
stort wattenfall. Så snart de nalkades denna
fors, styrde lotsen fartyget helt nära till stranden, hoppade sedan på en sten och sparkade
härwid båten ut åt floden.209 Fienderna kunde
numera icke hejda båtens210 fart, utan den fördes af strömmen in i den sjudande forssen. Derefter upptäckte man 40 mössor nedanom fallet.
272
Itineraria 3osa 1839.indd 272
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
Utom dessa och andra likartade berättelser om de Finska gränsboernes ströftåg till ryska211 Karelen hörde jag i Uhtuwa berättelser om
ett jättelikt folk, som benämndes Naikkolaiset
☙ eller Naikon kansa.212 Om detta ❧ folks härkomst gick den sägen, att skogsrået (metsän
paha) hade röfvat åt sig en christen qvinna och
med henne sammanaflat en gosse och en flicka,
hvilka sedermera äktat hvarandra och frambragt till werlden en213 gudlös afföda, känd under det214 anförda namnet Naikkolaiset. Afskyende allt christligt215 umgänge säges detta folk
hafva uppehållit sig på ett berg, wid namn Haapawara, och der bildat ett innom sig slutet samhälle. Antalet af personer216, som tillhört detta
slägte, uppgifwes blott till 17 bågbärande män,
hvilka under tjufkrigen påstås217 hafva blifvit
till sista man utrotade. Om detta folk har jag
hwarken förr eller sednare hört218 någon
sägen.
Efter att hafwa rådfrågat de erfarnaste219
☙ personer i Uhtuwa och ❧ uttömt deras kunskaps-förråder220, begaf jag mig först till Tuoppajärwi och fortsatte221 sedan härifrån min resa
genom Pääjärwi222 till Kuusamo223. Under denna resa fann jag föga något annat, som för mitt
ändamål war af intresse, än en mängd traditioner om Lapparne224. Man berättade225 om dem
bland annat, att de fordom stått i fiendtligt förhållande till ett folk, som benämnes Kiwekkäät.226 Måhända utgör227 detta namn en förwrängning af kiwikäet (sing[ularis] kiwikäsi
stenhändt) och antyder att ifrågawarande folk
begagnat stenar såsom stridswapen. Till bekräftelse för denna förmodan tjenar den omständigheten, att man på ett ställe, der enligt traditionen en strid förefallit emellan Lapparne och
ryska ǁ Ryska
The Naikkolaiset people remain unidentified. Cf., however, kven. (TS)
en ǁ <->
det […] Naikkolaiset ǁ 1. namnet
Naikkolaiset ǁ 2. det anförda namnet af Naikkolaiset
christligt […] uppehållit ǁ 1. christligt
folk hade ǁ 2. christligt folk säges
desse Naikkolaiset hafva bildat
personer ǁ detta
påstås […] blifvit ǁ blifwit t<i[ll]>
hört ǁ förnum[mit]
erfarnaste ǁ kunnigaste
kunskaps-förråder ǁ forrad [förråder]
fortsatte sedan ǁ fortsatte
Lake Pääjärvi (Fi.)/Pjaozero (Ru.) at
N66°5′ E31°0′. (TS)
Kuusamo is a parish in Finland near
the Russian border at N7317528
E599772 (N65°57′47″ E29°11′44″).
(TS)
Lapparne ǁ ~ och deras strider
berättade om dem ǁ berättade
See e.g. oral tradition collected in
Suomussalmi in 1909, noting that
the kivekkäät were immune against
witchcraft, because they had gone
through fire and water before
coming on raids to Finland. SKVR
4620, Suomen kansan vanhat runot
http://skvr.fi. (TS)
utgör ǁ är
273
Itineraria 3osa 1839.indd 273
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
som woro ǁ som i denna <-> woro
Kotakäräjät (‘goahti [Saami tepee]
assembly’) was a Saami institution
for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I.,
1948 II: 257. (TS)
mördaren ǁ den
genast ǁ på stället
desamme ǁ samm[e]
de trakter ǁ den landsträcka
This sentence may be the main reason why C.G. Borg had dated Castrén’s article Ett Postscriptum to
1839 and connected it with his Karelian journey, instead of his travels in Lapland in 1838 where it correctly belongs. See p. 190–200. (TS)
Kiwekkäät, skall hafva funnit en sten, som liknat en slunga. Bland öfriga traditioner, som228
☙ woro gängse om ❧ Lapparne, will jag ännu anföra en, som gifwer en föreställning om deras
sätt att skipa lag och rätt. En Lapp, boende i
Kuusamo, hade i lönndom aflifwat sin hustru,
men denna illbragd blef dock sedermera upptäckt af Lappens egen son, som war ett tioårigt
barn. Gossen yppade brottet för sin dödade moders anförwandter, och dessa anmodade åter
byns äldsta att häröfver anställa ransakning. Efter häfdwunnen sed församlade sig domarene
hos den brottslige och anställde här ett så kalladt tält[-]ting (kåta-käräjät).229 Öfwerbewisad
om sitt brott dömdes mördaren230 att hänga,
och domen utfördes genast231 af desamme232
män, som fällt utslaget. Man wisar ännu stället,
der Lappen skall blifvit hängd, och ortens in☙ newånare förtälja, att man för icke lång ❧ tid
tillbaka wid en kullfallen fura funnit hans skelett jemte en rostad kittel, en knif och en yxa.
I och med ankomsten till Kuusamo nödgades jag afbryta mina wetenskapliga sysselsättningar, emedan sommaren nu redan war till
ända och mina medel i det närmaste uttömda.
Dessutom woro äfwen sjelfva de233 trakter, jag
nu hade att genomresa, fattiga på alla slags
forntida minnen. Min wäg gick ifrån Kuusamo
till Uleåborg och derifrån genom Österbotten
och Tawastland till Helsingfors. Längs hela denna sträcka hafva både runosången och nästan
alla minnen ifrån den mythiska fornåldern försvunnit.234 För ethnographen och linguisten
skulle kanske dessa nejder erbjuda ett rikt fält,
☙ men så beskaffade undersökningar ❧ woro för
mitt närwarande ändamål främmande. Blott i
förbigående egnade jag min uppmärksamhet åt
274
Itineraria 3osa 1839.indd 274
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
forntidens döda minnesmärken, i synnerhet åt
de särskildta slag af stenrösen, som i största
mängd förekomma längs hafskusten. Jag kunde
nu ej sysselsätta mig med deras upprödjande,
utan underrättade235 mig blott om de ställen,
hvarest ifrågawarande rösen förekomma, i
akt236 och mening att framdeles kunna göra
dem till föremål för en sorgfällig undersökning.
Hwad nu de hufvudsakligaste237 resultaterna af min resa beträffar, så bestå de i238 en
samling trollrunor, en239 mängd myt[h]iska och
historiska traditioner240, ett antal sånger af
blandadt innehåll o. s. v. Med största sorgfällighet har jag äfven sökt förskaffa mig alla slags
till Kalewala hörande upplysningar och wågar
hysa det hopp, att jag genom deras tillhjelp innan kort skall kunna utgifva en sven[s]k öfver☙ sätt❧ning af detta wårt241 national-epos. Det
skulle glädja mig, om jag härigenom kunnat
uppfylla det förtroende, sällskapet wisat mig,
och ersätta de kostnader, min resa föranledt.
Hvad jag med full tillförsigt kan säga, är att redlig vilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de
mål, som röra fosterlandets intressen.242
underrättade mig blott ǁ gjorde mig
blott underrättad
akt och mening ǁ hopp
hufvudsakligaste ǁ egentliga
i ǁ af
en mängd ǁ i ~
The collected traditions are preserved in SKSA Castrén M.A.
Kerääjäsidokset (S) 1–2.
wårt national-epos ǁ epo[s]
There are three empty pages at the
end of the mscr (p. 250–252).
275
Itineraria 3osa 1839.indd 275
21.8.2019 15:57:01
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
5 Resa till Ryska Karelen år 1839 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/04ce882a318fee4562a6492f019cd7da.pdf
1c5cb401eaafe0424c6bc30ac7fc0a25
PDF Text
Text
Itineraria
en ǁ <->
qväden ǁ sånger
In Suomen kansan vanhat runot,
there are twelve runes collected
by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from
Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437,
1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from
Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)
De ǁ <-->
plan-/mässigt
ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>
The text of the manuscript is incomplete.
Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia
6.1) is a 94-page notebook, bound of
originally loose sheets in the library.
Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm.
The notes are mostly in pencil and
they are partly extremely unclear.
A considerable number of pages
are missing and the preserved ones
have partly been bound in incorrect
order. Here they have been arranged
according to Castrén’s route, but
the original succession cannot be
fully reconstructed. The pages also
contain some notes that Castrén did
not use in his published reports and
therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does
not belong to the 1838 journey but
to the one from 1841–1842, and page
84 probably to the 1839 journey in
Karelia. In this publication, they
have been moved to their correct
contexts (p. 314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll.
539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong
to this journey to Lapland and have
now been joined to these field notes
notes (p. 203–206).
Upper part of the mscr page.
It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from
till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon
g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen
sluta till wäxtens benämning. Widare har det
lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en
mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger,
neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka
afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens
djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke
☙ plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta
icke inse deras syfte och hufvudändamål; – de
äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart
anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den
Finska lyriken i allm[änhet].
Här wore stället att nämna några ord om
versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne
af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken,
der jag hoppas finna claven till runometherns
uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro
följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är
ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3)
Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin
Alexandrinska bildning1275
200
Itineraria 2osa 1838.indd 200
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
4
☙ ❧
☙ ❧
[Reseanteningar .
Lappland.]1276
För1277 300 år sedan ha Finska innevånare
bosatt sig i Kolari1278 (De äro i d[en]na dag
alla Smeder H[var]före?
Kittiläboernes1279 härkomst – Ifrån Savolax
kommo 2ne bröder och bosatte sig en i Jääskö
(Alakylä by)1280, en i Ollila (nu Prästbord)1281,
och en ifrån Storkyro1282 som bosatte sig i
Kyrö by – 4de leden lefver nu i kittilä.1283 Före
d[en]na tid säges Lappar innehaft landet –
Några få Lappar <bo> i Kittilä <laviasti>
asunneet
adde1284: 3
Puukero1285, Siepinkero1286,1287 Palokero1288,1289
den största – Lappby – <-----> – Kolfors
Keräsjärwi1290 är ½ fjerded[els] lång
ifrån Keräsjärwi wandrade wi en <-> öfwer
fjällen längsefter en fjälldal, som skiljer
kerästunturi ifrån Wuontistunturi1291
På södra sidan befann jag mig på perif[eri] af
en cirkel; på norra likaså – Snö! ifrån fjället
kommo wi rakt till stranden af Wuontisjäur<i>1292, ett litet träsk, som ej må förvexlas
med ett Wuontis jauri högre upp1293 – En1294
Rautalammi in Savonia. Vahtola, J.,
1991: 227–228. (TS)
Kittiläboernes ǁ Kittiläboerne. innewånare
The Ranta-Jääskö and Mäki-Jääskö
farm properties are still in Kittilä,
in the village of Alakylä on the River Ounasjoki, N7471780 E409033
(N67°20′55″ E24°52′59″). (TS)
Castrén probably means Ollila
farm in the village of Kaukonen,
N7485951 E410814 (N67°28′34″
E24°54′48″). When the vicars of
Sodankylä visited Kittilä in the late
18th century they would stop at
Kaukonen where a chapel was built
in the 1770s. His wording, however,
is not unambiguous, because a new
church was built in Yli-Kittilä already in 1831. Kittilän seurakunnan
historia: http://www.kittilanseurakunta.fi/historiaa/; Onnela 2006:
329. (TS)
Fi. Isokyrö, situated at the River
Kyrönjoki in Southern Ostrobothnia, N6994751 E262964 (N63°00′16″
E22°19′2″). (TS)
See also Onnela 1995: 149–150. (TS)
The text is upside down beginning
from the foot of the page.
Castrén probably means Cape Puukeronniemi on Lake Vuontisjärvi in Muonio, N7551014 E370049
(N68°2′37″ E23°53′4″). (TS)
Sieppikero in Muonio, N7557061
E373156 (N68°5′57″ E23°57′6″). (TS)
Siepinkero, ǁ ~ La<u>kkukero, Himmelrik, Orottama, Pyhäkero, Nu<--->ala
(Njobmel, hare) kero,
Palokero in present-day Enontekiö, N7559518 E375258 (N68°7′20″
E23°59′57″). (TS)
Palokero ǁ ~ , Keräskero, Saiwokero,
Wuontiskero Lumikero, Suvastunturi,
Lake Keräsjärvi in Muonio at
N7561870 E373898 (N68°8′34″
E23°57′50″). (TS)
201
Itineraria 2osa 1838.indd 201
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
The valley between the Keräskero
and Vuontiskero fells at N7561578
E376630 (N68°8′28″ E24°1′47″). (TS)
Lake Vuontisjärvi at N7562958
E379314 (N68°9′17″ E24°5′34″). (TS)
There are three different lakes with
the name Vuontisjärvi in presentday Enontekiö and one in Muonio.
Here Castrén probably means the
one at the village of Vuontisjärvi,
see p. 81. (TS)
En af […] ǁ Wi foro öfve[r]
strand ǁ träsk
qvart ǁ h
Yli-Kyrö at N7564661 E382411
(N68°10′17″ E24°9′55″). (TS)
och ǁ ifrån
sades i Peldowuoma ǁ sades
Jatuli ǁ Jätt[e]
Jatuli means ‘giant’ in North
Ostrobothnian folklore. Calamnius
1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://
☙
Kyrö by har sitt namn af en ifrån Peldo by
och1298 Kyrö gård inwandrad <------> – Härifrån har den nuvarande ägarens faster flyttat
till Kyrö i Enari och gifvit byn dess namn –
Om Stalo sades i Peldowuoma1299, hvad jag
förmodat, att stalo = Jatuli1300 och k[al]l[a]d[e]s1301 äfven Liha-tontti1302 – Lappska
trad[itioner] – Ifrån Kyrö efter Ounasjoki <3>
mil1303 – Ounastunturi sågo wi nu från nordliga sidan, om v[enster] en half mil ifrån den;
hade mest snö – Sedan efter Käkkäläjoki 1 ½
mil och efter Peldojoki ½ mil till Peldowuoma – käkäläjoki tar sitt ursprung ifrån Peldå
tunturi – likaså Peldojoki – De som färdas till
Utsjoki efter Teno elf böra taga följande kurs:
Palojoensuu1304 –1305
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
klds ǁ liha
Lihatonttu.
mil ǁ ~ h
Castrén probably planned to explain the route from it very beginning at the western border of Finland in Palojoensuu (Fi.)/Bálojohnjálbmi (SaaN), N7579696 E337960
(N68°17′3″ E23°4′25″). (TS)
The rest of the text is missing.
poika ǁ joki
hugger ǁ <sköt>
Suomen kansan vanhat runot XII.1
No. 62–65 and 67 from Lapland
and Northern Ostrobothnia, http://
www.skvr.fi. (TS)
Upper part of the mscr page.
Då […] önskan ǁ Hade det icke
varit din uttryck[ta] önskan, att –
önskan ǁ <--->
lemna ǁ meddela
af karlarne kringrände träsket för att anskaffa
båt ifrån motstående strand1295 – Ännu
wandrade wi en qvart1296 mil och kommo till
kyrö1297 ❧ belägen 2 mil ifrån Sieppi –
<-> Pallastunturi i n[ord] och s[yd] Wid lappkåtan hundar – Sieppi hör under Kittilä, Kyrö
under Enontekis.
☙ ❧
Wäin[ämöinen] k[al]l[a]s i runor, dem jag
hört i Peldowuoma Pätosen poika1306. Ex[emplaris] gr[atiae] i de sånger der han hugger1307 sig i knäet –1308
☙ ❧
— Då1309 jag nu skall enl[igt] ditt önskan1310
går att lemna1311 dig n[å]gra torftiga upplysningar om1312
202
Itineraria 2osa 1838.indd 202
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Om utsigterna för det kommande året i åtskilliga delar af Finnland – och Finska Lappmarken –1313
Gunstige1314 läsare! Denna (Utdrag ur en
resandes dagbok –)
Öfwer-Torneå d[en] 26 Junii.1315
I Kittilä har man i1316 wåras uppgräft
häst<rat>, som under wintern dött af brist på
hö –
This is the beginning to a letter
struck out by Castrén.
Castrén also struck out also this title.
Gunstige ǁ <--->agne
Castrén struck out this date.
i ǁ <---->
The fragment from here to the
words den <wilda> naturen is from
KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p.
165–168. It is a draft of Castrén’s
letter to K.F. von Willebrand in July
1838 (see the volume of letters in
this series). It consists of two manuscript sheets of ca. 19 x 24 cm.
kaffe ǁ ~ och
nuwarande ǁ K[emi]
[– –]
☙ ❧ drucko1317 kaffe1318, metade, samlade insekter
och traditioner. Durchman christnade ett barn
och erhöll derföre en ost, hvilken han broderligen delat med oss. Ehrström såg på de sjuka
och utdelade medikamenter, men hans praktik war icke så inbringande som Durchmans,
hvarföre någon i sällskapet yttrade sig att
”tron frambringar (eller inbringar) de bästa
frukter”
Hitintills hade det icke lyckats mig att
erhålla några traditioner om Finnarnes inwandring till trakten af Torneå och Muonio-elf, men i Kihlangi erhöll jag fakta, som i
afseende å detta ämne lemna följande resultater. Om det med full wisshet icke kan bestridas, att innewånarne wid Kemi och Torneå elf (eller rättare: i nuwarande1319 Kemi
och Torneå Moderkyrko församlingar), så
hafva inwandrat ifrån trakterna af hvita hafvet, så anser jag det likwäl för otvifwelaktigt
att <bjarmi> vid Muonio elf icke tillkommit
203
Itineraria 2osa 1838.indd 203
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
In the village of Juoksenki, farm
of Filpus in Turtola, situated at
N7383556 E360202 (N66°32′22″
E23°51′8″). Leinonen, H., 1958: 134.
(TS)
Af […] hörde jag ǁ 1. Från Kardinen ǁ
2. ~ (?) Kardinen) fingo wi
Above this word Castrén wrote:
Kiexisvaara
In Castrén’s time, slash-and-burn
cultivation was practised only in
the inland regions of Finland. Vuorela 1975: 144 (map). (TS)
Kuusamo is situated in the eastern part of Northern Ostrobothnia,
at N7317588 E599806 (N65°57′49″
E29°11′47″). (TS)
genom en allmän folkwandring utan genom
colonisationer ifrån skilda orter och på skilda
tider. Derigenom är förklarligt, huru man till
och med i de närmast belägna byar stöter på
folk med utseende och språk, som förråda
skilda racer. Sålunda anmärkte jag på Toolanen Gästgifveri1320 följande språkegenheter,
som jag hvarken förr eller sednare erfarit:
”Wenete pro wene, purete pro puree tulete
pro tule” o. s. v. Af1321 de karlar, som stakade
oss ifrån Kieksiswaara hörde jag, att en boda
skulle finnas på Kardinen (?)1322 med Savo☙ laxisk ❧ inscription, att Savolaxare och Lappar fordom bebott landet, men blifvit fördrifne af Nederbyggarne. Werkeligen finner man
äfven vid Kardinen <--> stora svedjeländer –
en odling, hvarpå landets nuwarande innewånare aldeles icke förstå sig.1323 Efter
Lapparne har man ända ifrån Karungi otaliga
lemningar, och till största delen ugn-ställen.
Men till landets nuwarande innewånare. Karlarne som skjutsade oss ifrån kolari hade ett
mycket markeradt utseende. Jag drog mig
straxt till minnes att någorstädes hafva funnit dylika physiognomier samt erinrade mig
sluteligen, att de liknade Kuusamo-boers1324.
Sedermera har jag hört en tradition, enligt
hvilken 3ne smeder (kolare) kommit ifrån
nedra landet, bosatt sig i Kolari (en i Kiexiswāra) och gifvit orten dess namn. Första inbyggare på Kihlangi torde warit en lycksökare. Han skall hafva bygt sig en stuga, som
nyligen blifvit nedrifven och warit omkring 3
aln[ar] i quadrat, odlat ett litet stycke jord och
inan kort begifvit sig till hafvet (= Ishafvet)
under föregifvande, att brusningen af en närbelägen ”niva” (liten fors) stört hans
204
Itineraria 2osa 1838.indd 204
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
☙
nattro. – En tradition förmäler, att Muonioniska boerne härstamma från Muhos1325.
Men deras spr[åk] röjer det ej. Den är ganska
lik kemi och Torneå Finska, men äger i stor
mängd Lappska ord. Allt detta sammanlagdt
bevisar, om annars traditioner bevisa någon
ting, att innevånarne hitkommit från skilda
orter. Att orten på olika tider blifvit befolkad
är ett hi❧storiskt faktum, och behöfwer således icke några ytterligare bevis. – På färden
ifrån Kihlangi gjorde wi bekantskap med myriader myggor, hvilka i anseende dertill att
jag saknade handskar och flor, så oroade mig
att jag nödgades smörja mig med bäckolja.
Bäckoljan afhåller dem blott omkring en timmas tid, och emedan jag icke alltid kom att
smörja mig i behörig tid, var jag till ansigte
och händer aldeles uppsvullen wid1326 min
ankomst till Muonioniska. – I anseende till
den revolutionära anda1327, som råder hos
dessa nordens talrika innewånare och deras
Lappska styfsinthet, som charakteriserar
dem, wäckte en af skjutskarlarne fråga om
deras ändamål. En annan afgaf derpå följande förklaring. ”De äro nyttiga för Lappen, likasom de äro hans trogne följeslagare, i thy
att de sammanhålla renarne om sommaren,
då hundarne icke kunna göra det. Saken är
den, att Lappen, så ofta han vill hafva sina
renar tillsamman, gör upp eld, och då renen
märker röken, ilar den dit för att blifva qvitt
sina besvärliga gäster.” Hvar har icke den ädla
nyttighets principen sin anwändning? –
Landet blir allt mer och mer obebodt, så
att ifrån Kihlangi1328 till Muonioniska på en
wäg af 7 ¼ mil eller rättare till nedre Muonio
by – 6 ¼ mil icke finnes en enda gård på1329
Muhos is also in Northern Ostrobothnia, at N7188305 E451936
(N64°48′57″ E25°59′16″). (TS)
wid ǁ för[e]
This is a reminiscence of the revolutionary events in France and
Poland in 1830. Nenonen – Teerijoki 1998: 408, 822–823, 1055.
Kihlangi ǁ Kolari
på Finska ǁ och på Sv[enska]
205
Itineraria 2osa 1838.indd 205
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
Castrén means Alkkula in Ylitornio.
sammanhänger ǁ har sin grund i
följande
lyste […] afstånd ǁ på mils afstånd
lyste
vid ǁ på
mil, som ǁ mil kan
Finska sidan och på den Svenska endast tvenne. Uti den ena af dem togo wi nattqwarter,
och blefvo rätt väl undfägnade, neml[igen]
med fisk, som är en sälsynthet här i landet.
Allt sedan wår afresa ifrån Alkala1330 har det
blott på 2ne ställen lyckats oss att få fisk. Men
wi hafwa gjort den anmärkning, att Svenska
sidan är bättre försedd med matwaror än den
☙ Finska. Måhända ❧ är dock detta en tillfällighet, som sammanhänger1331 med Franska expeditionen, hvilken Pastor Laestadius skulle
denna wäg låtsa till Lappmarken. Han kom
här ned, och har troligen warnat sina landsmän att wara väl försedde. Men Fransoserne
hafva troligen färdats en annan wäg – Annars få de <-> lång näsa – ty wi hafwa ätit
upp det bästa och druckit kaffet.
30 Junii. Då wi i dag mot middagen nalkades
Muonioniska, lyste1332 på mils afstånd emot
oss hvita, snöbetäckta fjällar, wid hvilkas åsyn
en af wåra karlar, som förut ej warit här, med
förbittring utropade: ”Ha! Tä[ä]llä meidän
leipäwuoret loistaa”! och tillade efter en paus:
”Härifrån wåra 10åriga misswäxter – Dessa
orter borde ej bebos af menniskor, utan af
Djeflar och Lappar.”.
Jag har med flit ända hittils besparat en
beskrifning af Lokalen. Jag lemnade dig wid
wåra Finska bergstoppar i Turtola, och är nu
sjelf vid1333 de Lappska fjällarne i Muonioniska. Afståndet oss emellan är stort till milen
men ringa i så motto, att jag endast behöfver
ledsaga dig en half mil, för att skaffa Dig en
åskådning af det hela. På denna halfva mil,1334
som jag äfven, om du så vill, kan förlänga till
flere, färdas du först långsefter stranden af en
206
Itineraria 2osa 1838.indd 206
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
<--gt>, som på sina ställen är torr, men oftast wåt och bevuxen med små björkar och
höga granar, bland h[vil]ka flere af ålder och
sitt svaga underlag hviskande luta mot jorden; – sedan finner du en ljungbevuxen hed,
der jemväl en tät granskog wäxer1335. Likasom af en tillfällighet förflyttas man nu då
och då midt i den allra herrligaste natur. Ifrån
så herrlig, trolliusbevuxen äng sänder denna
nordens yppersta blomma och häggen sina
doftar, solen lyser i norr, på motsatta stranden ser du en1336 klippa, vinkelrätt störta sig
i djupet1337 och i spetsen af den1338 står en
renwaja med sin kalf, och blickar förskräckt
omkring sig under det äfven1339 hon vill njuta af den <wilda> naturen.1340
☙❧
wäxer ǁ ~, <samt>
en klippa ǁ 1. nordens ǁ 2. de fasta ǁ
3. de älskade ǁ 4. en klippa, som
djupet ǁ ~, på afstånd höres brusningen af en sjudande forss
den ǁ en klippa
äfven ǁ <--->
The fragment from KK Coll.
539.26.19 ends here.
KK Coll. 539.31.1 is continuing.
Kittilä Alakyrö ǁ Kittilä
Present-day Raattama at N7560865
E384502 (N68°8′17″ E24°13′11″). (TS)
Enare1341. I Peldowuoma war kornet ännu ej i
ax d. 20 sås[om] fallet var i Enare hvarest
några sått Walborgsdagen kälan hade naturligtvis legat i jorden ”mutta ei ole lapsi ennenkään kylmettynyt äitin wattasa”.
Colonisationen i Enare: 3 Bröder Henrik, Thomas och Pehr kommo ifrån Storkyro (enl[igt]
andra fr[ån] Turtola Kyrö) till Kittilä kyrö.
Thomas och Pehr qvarstannade i Kittilä1342
Alakyrö1343, men Henrik kom till Enare och
var den första Finska inbyggare i Kyrö by.
Henriks nästan hela egendom förstördes af
wargar och björnar, så att några af hans barn
måste flytta bort, somliga qvarstadnade och
af de bortflyttade återvände somliga. H[an]s
söner voro: Henrik, Michel, Johan, Pehr, Lars.
Johan och Michel äro ännu wid lif. Döttrarna
voro: Anna, Margreta, Brita, Caisa och Elsa –
207
Itineraria 2osa 1838.indd 207
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
att ǁ <-->
Kyrko-Bok ǁ Communio[ns]
KA Inari parish records 1731–1790: 5
(http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid
=6112533). (TS)
Henriks ǁ s
fadrens ǁ Lars
Sirkka, situated at N7523144 E407533
(N67°48′30″ E24°48′21″). (TS)
nytt ǁ eget
¼ mil ǁ <-> [number]
Af Lars Henriks son, som flyttade till Norrige
köpte Thomas Thomasson en egendom, som
var i det skick, att Thomas bygde 5 rum utan att
behöfva använda häst till att1344 släpa stockar
☙❧
☙
Alla öfriga i Kyrö bosatta familjer äro fr[ån]
Kittilä, med undantag af Kyrkovärden, som
är från Enontekis. Enl[igt] den älsta Kyrko-Bok1345 i Enare <öfver> 1749 finnes upptecknad Henrik Michaelis Kyrö nat[us] 1727,
hustru Carin Henriks d[otte]r – Barn Anna,
Margeta, Brita, son Michael född 1763 7/141346
Henrik, Henriks son – upptog ett nytt nybygge
Michel, ännu vid lif, har på fadrens ¼.
Johan, d[it]o bor på fadrens 1/4
Peter upptog nytt nybygge –
Lars flyttade bort, och köpte Henriks1347,
fadrens1348 ¼ –1
Dottern Maria gift md Magnus Magni fr[ån]
Hetta! fick och ¼, som åter är delad i 3: 1/3 åt
Peter Johannis Autio, 1/3 Matts 1/3 och Johan
1/3, alla Johan Autios söner.
Af deras söner har ingen upptagit nytt nybygge –
Ifrån Kittilä hafva dessutom inflyttat Johan
Autio ifr[ån] Kittilä, Cirka1349 by, och ❧ upptog nytt1350 nybygge – Inflyttade för 26 år
tillbaka –
Petter Jakobi Mettäjärwi ifrån Kittilä, upptog
nytt nybygge –
3 bröder Akujärvi hafva nybyggen och af
dem 2 wid Akujärwi ¼ mil1351 landväg och
1 mil båtväg – Akujärwernas far var Lappe,
mor Brita Henriks d[otte]r.
208
Itineraria 2osa 1838.indd 208
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Lappar1352 med nybyggen: Morottaja, Aikio,
John Matthiæ Lajetts.
Misswäxt-år jagade folk ifrån Kittilä1353 till
Enare, der lättheten att från Norrge få mjöl
är g[an]ska stor – –
Lappar med nybyggen ǁ Lappar
Kittilä till ǁ Kittilä, om
hafva ǁ ~ upptagit sig
4–5 ǁ 4 a 5
en […] ovetande ǁ en qvinna
¾ mil ǁ för att
der ǁ forma [förmå] st
och ǁ in
och ǁ ut
See also p. 330.
2ne Sodankyläboer hafva1354 ett nybygge vid
Kamas å, Thule benämndt
☙❧
5.
Gutbefinden hos Kyrö Thomas. Wälmågan i
Enare större än i Peldowuoma – men bröd
fanns icke. Med stor möda fingo wi på detta
ställe 5 bröd, som för 4 karlar sk[ola] räcka i
4–51355 dygn –
Wanha talo. Under regnet ilade en1356 qvinna oss ovetande, som hört, att wi har brist på
bröd ¾ mil1357 till kappeln för att der1358 låta
baka oss. När wi rodde förbi d[e]tta st[älle],
stod en stor menighet församlad på backen
i sina hel[g]dagskläder. Wi hvilade en stund
på årorne och öfverlade om wi skulle stiga in.
Wår följeslagares slägtskap med husbonden
desiderade oss d[er]till, och när wi kommo till
stranden, lupo emot oss och1359 vadade i sjön
män, qvinnor och barn för att välkomna oss.
Stugan i ordning stäld – murad – granris –
Enare sjö skall vara m[yc]ket djup – Man berättar att en bonde för lång tid sedan sökt mäta det
och nedfällt 260 famn[ar] tåg med en kittel i ändan utan att nå bottnet. Man förklarar d[e]tta
så att en haltia drog tåget ned, och1360 ej gaf det
åter – Sjön är 12 mil lång – 8 bred – Wattnet
stiger genom floders tillopp 1 famn –
209
Itineraria 2osa 1838.indd 209
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
marken ǁ g<--->
lager ǁ härb
och ǁ Träd
en lappby ǁ han
färden ǁ båten
It seems that Castrén wrote a mark
resembling ˇ above the letter i.
Máttit Bálggesoaivi (SaaN)/Määddib Pälgisuáivi (SaaI) and Taaveeb
Pälgisuáivi, the former at N7665440
E495229 (N69°5′58″ E26°52′49″) and
the latter at N7667174 E492809
(N69°6′53″ E26°49′9″). (TS)
Tuorpumapää (Fi.)/Tuárbumuáiváš
(SaaN) at N7662724 E492453
(N69°4′30″ E26°48′39″). (TS)
Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN). (TS)
☙ ❧
d[en] 28 [Juli] om morgonen kommo wi till
den första Lapp-kåta – Jutua – Med ett perlband förmådde 2ne flickor att sjunga, men de
sjöngo ej Lappska, utan en Finsk psalm – efter
½ mils vandring e[fter]m[iddagen] kommo vi
till Enare kyrka – gingo till fots 1 mil och kommo till en lappby ben[äm]nd Otho – Härifrån
skulle vi öfver sjön Muddusjärwi (Isojärwi),
men fiskaren v[ar] borta – Wägen var för lång
och dålig att kringränna – Wi skickade på tillstyrkan af vår opas h[ono]m och vår dreng att
tända en nuotio på en långt skjutande udde
Alla dörrar voro öppna och alla husgerådssaker kringspridda på marken1361 – yxor, grytor, nät, dessutom fisk, som torkades –
(nb. märkeligt att Lappen ej vill taga emot
n[å]g[o]n ting för förtäring – det är icke sed i
vårt land – <--------> m[yc]k[e]t välvilliga) –
(I skogen träffar man lager1362 af bark, som
Lapparne skalat – och1363 afskalade träd) –
Wår wäg wisare är aldeles osammanhängande – En nuotio behöfdes ej, emedan en1364
lappby icke var l[ån]gt aflägsen –
Vi bäddade oss i en sa<-->, en bädd, som ej
hade annat fel än att taket ej höll vatten –
Kl[ockan] 4 kom vår Opas med båt. Vi rodde efter Muddusjärwi, drogo båten öfver ett
litet näs och fortsatte färden1365 efter den
2dra afd[elningen] af Muddusjärwi – Fjällen
på v[estra] sidan om sednare afd[elningen]
voro: Polku-tunturit (Balges aiwe1366)1367
s[a]mt på längre afstånd Doorbim aiwe1368
som är en afdeln[ing] af M<oa>tke aiwe1369
210
Itineraria 2osa 1838.indd 210
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
☙ ❧
kl[ockan] 7 kommo vi till Enare kyrkovärd –
Genast frambars nya1370 renhudar, muddar,
fårskinsfällar och ett lakan breddes deröfver – Derefter ett kärl med mjölk, betäckt
med lock
(En Lappkåta har 6. afdeln[in]g[a]r1371 – I
de vid dörren belägna nyttjas å1372 ena sidan
wed, å andra skoplagg, kläder m. m., på högra sidan om eldstaden bor husbonden och
h[an]s hustru, i dom det öfriga folket – i de
bakre afd[elninga]r nyttjas kokkärl1373
d[en] 29 [Juli] Gudstjenst hos kyrkovärden –
Barn i wagga bl[ef] införde – En lappsk wagga har följande utseende:
nya ǁ ren[hudar]
Cf. Castrén’s published description
above where he lists nine distinct
spaces. Itkonen, T.I., 1948 I: 196 Fig.
50 shows Saami dwellings with 5–9
spaces. (TS).
å […] skoplagg ǁ wed, skoplagg
kokkärl ǁ ~ I Enare fångas mest sik,
n[å]g[o]t taimen = tammukka, rautu, små sill – (Taimen har rödt, rautu hvitt kött – Taimen har brokig,
rautu röd mage); <-----> gädda,
abbore, lake –
vaggan […] hållet ǁ Den är gjord
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
475–476 (see esp. Fig. 259) a Saami
cradle komsio (gietkka) is made by
carving a block of wood. See also
Guttorm 2005. (TS)
Castrén wrote the explanations of
the drawing over this sentence up
to here.
skinnet ǁ och ~
spänt ǁ ~ och är g[enom]
och […] ǁ hett[e]
skråfvet
vaggan helt och hållet1374 af trädrötter1375, och
helt och hållet öfverdraget med skinn1376[,]
skinnet1377 är upphöjt öfver hufvudet genom
tvenne i motsatt riktning löpande bågformiga pertor. Ifrån den ena af dem utgår 3 remar,
som håller skinnet öfver hufvudet spänt1378
☙
(Lappen har en förargelig, h[ono]m charakteriserande sed, den att säga ”Jag wet visserligen
icke” till nästan hvar fråga – Han vet icke hvad
hans far och1379 farfar hette och ❧ knapt nog
hvad han sj[elf] heter. På 10 tal år känner han
sin ålder – Han vet icke, huru m[ån]ga renar
han har, huru m[yc]k[e]t fisk har fått – Detta
211
Itineraria 2osa 1838.indd 211
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
353 rāha means a women’s waistcoat. Cf. also Castrén’s explanation
below. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 357: the vuolpu
used in Enontekiö, Inari and Synjel.
Jag vet icke synas ofta v[ara] en blott höflighet – – Lappen är ej stolt öfver sitt, men väl kär
i sitt – Han blygs, när man talar med h[ono]m
om hans oekonomi – Han tycks v[ara] sin egen
skugga, lemning ifrån en forntid, som vill lefva
förgäten och obegråten – Det är bl[ott] det
ovanliga som intresserar den resande
(TS)
hakar ǁ ~ – I den n
According to Itkonen, T.I., 1948
I: 355 raddelijne (SaaI) is a men’s
scarf, the ends of which form a bag
for various small utensils. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 361–363: belts
(boagán [SaaN] or čevđipoovij
[SaaI]). (TS)
bäras ǁ vid <-->
Cf. Castrén’s description on p. 115,
117.
turk ǁ turkki
kläds ǁ <->
Raha, Qvinnornas h[u]f[vud]st[ycke] – drages på <-----> wallm[an]1380
Matsu: karlars och qwinnors wallmans mecka
Walpu (läs vualpu) k[al]l[a]s qvinnornas
vallmans mecka, om hon har skrynklor –1381
Peski = mudd; kinnuspeski då håret är afbarkadt –
Turk = Turkki
Rađđalin, fickor, som hos karlar och qvinnor
hänga öfver bröstet fastfästade kring halsen
med hakar1382 –1383
Boaga Kantsh. (Powi Enare) är bälte.1384
Sådana bäras1385 af män och qvinnor och är
full af förgylda silfverspännen
☙❧
Lappars klädedrägt1386
I Enare.
Klädedrägten är hos karlar och qwinnor ungefär densamma. De nyttja ej skjortor, utan
wanligen både sommar och winter en fårskinspels (turk1387), och på den en peski eller
kläds1388 waippa, h[vil]ken om den bakom
ryggen saknar skrynklor, sås[om] altid är
fallet med karlarnes och någon gång med
qvinnornas k[al]l[a]s Matsu, och i det fall
att skrynklor finnas Walppu. Wanl[igtvis]
212
Itineraria 2osa 1838.indd 212
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
nyttjas om sommaren antingen blott fårskinnspelsen, i fall det är kallt, eller blott
matsu l. walpu i wärme; och om vintern nyttjas på fårskinnspelsen <-------> – I1389 regn
nyttjas en kinnuspeski, bestående af i1390 al
barkade och väl smorda renskinn.
Raððelin äro lösa fickor, som brukas1391 af
män och qvinnor hängande öfver bröstet och
fastfästade kring halsen med hakar –
Män och qvinnor nyttja böxor vanl[igtvis] af
skinn men äfven af kläde –1392
☙
Poaga Kautok[eino] (Powi Enare), bälte ❧
Sådana bäras af män och qvinnor och högtidsbälten äro fulla med förgylda silfverspännen – Uti de, som bäras i hvardagsdag har jag
märkt 1) en stor knif 2) nycklar 3) ett instrument af renhorn, h[var]med bark afskalas –
I regn ǁ <----->
i al ǁ 1. rensk[inn] ǁ 2. <-->
brukas ǁ hos
Itkonen, T.I., 1948 I: 355–356 does
not mention trousers of skin. (TS)
Gahpir.
Different forms of headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363–369. (TS)
messingssked ǁ k
The spoons used in Lapland were
of the Medieval or Renaissance
form with a large, round bowl and
a short handle. Fjellström 1962:
179–194. See also Itkonen, T.I., 1948
I: 518, 526, 533. (TS)
Artefacts of brass were considered
to have magical properties among
the Saami. Fjellström 1962: 197–198.
(TS)
nb. Qvinnor ha längre mekkor än männerna och i Enare hafva qvinnorna kragen särskilt, som är fast sydd vid ett lifst[ycke] och
bäres än öfver, än under kjorteln s[a]mt
k[al]l[a]s Raha – I Utsjoki är kragen fastsydd
i mekkan –
Qvinnor bära äfven alltid mössa kapper1393 som
om sommar och vinter är lika – Männers sommarmössor se Sjögren – Wintermössarne1394
Män och qwinnor bruka om handlafwen en
messingssked1395 (Væikke paddik)1396, troende att handen ej tröttnar på det ställe, der den
finns.1397
nb. I Utsjoki bruka ej männerna, utan blott
Qvinnorna fårskinspelsar – Männerna nyttja
213
Itineraria 2osa 1838.indd 213
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
This definition corresponds to the
one given by T.I. Itkonen. (TS)
Upper part of the mscr page.
Middle part of the same mscr page.
färskfisk ǁ torrfisk
Upper part of the mscr page.
mekkan ǁ <-->
wallmans takki underst och peski på – När
qvinnorna nyttja fårskinspels nyttjas vanl[igtvis] bl[ott] takki, i köld peski derpå. Raha
brukas ej i Utsjoki, utan kragen är fastsydd i
mekka.1398
☙ ❧
Om renlappen har irrat werlden kring, så
känner fiskar lappen föga utom sina notvarp.
☙ ❧ I1399
Utsjoki bruka bl[ott] qvinnorna fårskinnspelsar –
I Utsjoki bruka männerna wallmanstakkin
underst och peski på –
Raha nyttjas ej i Utsjoki qvinnor utan kragen
är fastsyddd i wallmansrocken –
När qvinnorna i Utsjoki har fårskinnspels,
nyttja de ibland takki och peski derpå men
vanl[igtvis] bl[ott] takki –
Kämmenpeukalo –
när1400 Ryssen för 1 våg mjöl tar 2 ½ våg
färskfisk1401, tar Norrsken 5, och när Norrsken för 1 våg torr fisk ger 1 våg mjöl, ger
Ryssen för D[it]o 1 våg och 8 – .
☙
nb. D[en]na handel äger rum med Finnen men
Lappen prejas jemmerligen af brännvin med
Ryssen få blott handlas i Rötmånaden – Har
Lappen ej fisk till det ❧ belopp1402 <----> vid
hvarje tillfälle consumerar brännvin, kläder
köpmannen mekkan1403 af honom – Samma
händer på Enare marknadsplats –
Lappska barn äro hårda emot sina föräldrar –
214
Itineraria 2osa 1838.indd 214
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Bränwinsförsälning1404 i Enare –
☙
Bränwinsförsälningen har hintintills varit
Enareboers allt i allom – Af mjölet1405 han
genom fiske förtjent har han bränt bränwin –
med bränwinet köpt renar (en oxe för kannan) – Med renarne har han åter handlat sig
mjöl – för en renoxe 8–10 L , och för en vaja
6–8 L – Denna handel med renar emot
brännvin1406 sker med här om1407 vintern
bosatta Norrska Lappar – Mjölet köpes ifrån
Norrige – Till d[en]na resa få de gratis renar
af Norrskar 7–8 renar vägras aldrig – De lemnas för att köras upp – En1408 Norrsk Lappe
icke allenast lemnar sin ren åt en Enarens
gratis, och då den bl[ir] utkörd, lemnar han
en annan – Norrskarne gifva dem en stek för
1 sup1409 – Vill en Enarens handla m[e]d dem,
blifva de utan sup till taleman utkörda –1410
Ad nota Enarelappen smakar knapt bränvin – Att således bränvinet hitintills utgjort
Enarensernas förnämsta <föda> är klart och
att ❧ Norrmännen så m[yc]k[e]t mindre
borde utköras, som Finnarne om sommaren
beg[a]gna sig af deras betesmarker – Och
hvad gör Enarensen med sina renbeten? –
Cf. p. 221–222.
mjölet ǁ s[itt?]
brännvin ǁ Norrskar
om ǁ bo[satta]
En […] ǁ Här
sup ǁ ~ – med ett
utkörda – ǁ ~ Att således brännvin
Åkerbruk – ǁ ~ När, hos de rikaste
Men frågan bl[ir] huru kan Enarensen hjelpa sig fram brännvin och renbeten förutan –
Skall man återföra dem till det förra nomadiska lifvet? – till en lägre cultursgrad! Detta
är ock omöjligt, då Enarens[erna] hafva fasta
bostäder – Orimligt få han fisk<a> öfver hösten – Ängsbeten äro dåliga – kunna ej rödjas,
ty de vexa bl[ott] 1 år –
Åkerbruk –1411
Fl[ere] hafva upphört att så
215
Itineraria 2osa 1838.indd 215
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Vandraren ǁ När man hos Enare
la[ppen]
väggarna ǁ <----->
En […] kske ǁ Frågar man honom
mil sjöledes ǁ mil
mil fotväg ǁ mil
Lappen ǁ en
till ǁ öfver
närmaste ǁ Klockars
lättade ǁ gjor[de]
The word disappears in the middle
fold of the pages.
This page belongs most probably
here.
röjde ǁ 1. märk[te] ǁ 2. yp[pade?] ǁ 3.
vis[ade]
nb. Enare-Lappen köper sitt brännwin af Finnen –
Vandraren1412 träder
I Enare lappens kåta skall han oaktadt dennes
omtanke finna barkskifvor radade kring väggarna1413 – En1414 okunnig frågar k[an]ske
hvartill tjenar detta? <Burost> <----> <---->
<räkna>, svarar Lappen, <----> <en> <------>
och äter m[e]d god appetit –
☙ ❧
Ad notam – Vildrensfänge är en tillfällig näringsgren och numera fisket äfven –
Bränvinsbr[ännin]gen och försäln[in]gen existerar ingenstädes i mindre grad än Enare –
Ifr[ån] Kyrkovärden tillryggalade vi 2 knappa
mil1415 sjöledes till E<----> <----> <----> <-->
en Sodankylä bonde d[eri]fr[ån] fyra mil1416
fotväg till Lappen1417 Päders kåta[.] På d[en]na väg må den resande bida ett ögonblick på
Turun harju och betr[akta] uts[igtet] åt <----->
fjäll[,] från Päder 2 mil sjöväg och 2 knappa
mil fotväg – till1418 närmaste1419 kåta –
d[en] 30 [Juli] hade vi idel mossor att gå på –
De 2 sista milen förlängde wår opas genom
sin okunnighet om wägen dubbelt – En orimligt kall wäderlek lättade1420 <---->1421
☙ ❧
ligheterna.1422 Då vi redan trodde oss hafva
öfvervunnit dem och kommo till stränderna
af den insjö, hvarest en fiskare läger skulle
finnas röjde1423 vår opas att han var i
fullkomlig okunnighet de<--->. Nästan på
216
Itineraria 2osa 1838.indd 216
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
☙
måfå gåfvo vi oss att wandra långsefter1424 insjöns stränder, jag för min del fast öfvertygad
derom, att vår direction var oriktig – <Under>
dessa bekymmer öfverföllos vi af ett svårt
regn, som snart nog öfverföll oss – Ett ögonblick vacklade modet hos mig – Wi hade
wandrat öfver 1 dygn – 9 mil – och endast
njutit n[å]gra ögonblicks orolig1425 hvila – Vi
voro sål[edes] aldeles uttröttade och befunno1426 oss nu på en mossa, der ej en torr1427
tufva ❧ fanns, der ett träd ej kunde lemna oss
skygd eller en stockeld1428 upptändas; – kalla
vindar isade bloden – Emot förmodan kommo vi rätt – Vi tänkte stiga in i kåtan – det
enda <--> rum på d[e]tta st[älle] – Men när vi
skulle öppna dörren framträdde en bedröfvad
man, med en1429 djup sorg målad ansigtet –
Han yttrade den, trädde tillbaka, och drog
dörren igen – Wi voro nästan i s[am]ma belägenhet – En <båt> och nuotio – det dödfödda
barnet – R<---> sökte tydliggöra g[enom] att
sätta fingret i mun – såsom osäkerhet –1430
långsefter ǁ 1. wid ǁ 2. lan [långsefter] ǁ 3. up[p]
orolig hvila ǁ hvila
befunno ǁ befunnos
torr tufva ǁ tufva
stockeld ǁ eld
en ǁ s[org]
After this, Castrén with his companions arrived at the church of
Utsjoki. Cf. the travel report p. 132.
(TS)
Castrén added this note in the upper edge of the page. Cf. p. 127. (TS)
en käring ǁ h[en]ne
Huru länge har du bott här? Jag vet wisserligen [icke], men d[e]tta år är det nionde
En Lappsk likkista
Lapparne – män och qvinnor – bruka om
handlafven en messingsked (Vaeihke paddik)
troende, att handen ej tröttnar på d[e]tta ställe
Lapparne, i s[ynner]het fjäll lapparne gräfva
silfver i jorden –
☙ ❧
Ijo1431 Prostinnan är cousin åt en1432 käring,
som jag träffade i Enare uti en fiskar-stuga
217
Itineraria 2osa 1838.indd 217
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Middle part of the mscr page. According to Castrén’s travel report
this event belongs to this phase of
the journey. See p. 128.
Referring either to Högman’s property on the way back from Utsjoki to Inari (see later) or events at
the church of Inari after the visit to
Utsjoki on 12 August. Because the
words ‘järvessä on juomaa’ refer
to the route from Inari to Utsjoki
(see p. 128), it can be concluded that
Castrén did not write all his notes
immediately but later in random
order. (TS)
Fiskare Lappar ǁ sina
hade ǁ stod
sås. ǁ p[å]
hörde ǁ funno
Säytsjärvi (Fi.), Seavžejávri (SaaN),
Sevžjävri (SaaI), N7695804 E510451
(N69°22′17″ E27°15′57″). (TS)
förmådde ǁ voro
hvarpå ǁ som
These words suggest the likelihood
that this page refers to the route
from Inari to Utsjoki, assuming
that Castrén did not combine the
words of two different persons in
the statement of one man (Aikio) in
his published report (cf. p. 129). On
the other hand in such a case, this
text would belong in the middle of
mscr p. 32, which cannot be considered probable. (TS)
☙ ❧
Päder1433 – På min anhållan att få dricka fick
jag anvisning på träsket – ”Järvessä on juomaa” – Lushistorien1434 – Att afk[l]äda sig i
en kall nordanköld är ohyggligt –
[– –]
☙ ❧
vid en björkstam – Wår Opas, som emot Fiskare1435 Lappar iaktog en så sträng rätts
känsla, att han icke en g[ån]g ville oss tillåta
att göra upp eld på deras kenta, än mindre att
beg[a]gna n[å]g[o]n förhanden warande
stubbe, hade1436, sås[om]1437 vi hörde1438 på
återresan, stulit <bort> en m[än]gd horn,
som sålunda <bl[ifvit]> efterlemnade –
Wid Schäutsjaur1439 beswarades vårt rop efter
en förut öfverenskommen båt utaf en barnstämma. Wi förmådde1440 i början icke urskilja ett ord af det han sade; – men hans wana
wid d[e]tta yrke war beundranswärd – Han
talte med sin späda röst en oändlig m[än]gd
meningar, men förstod att antaga en djup bas
vid sådana ord, hvarpå1441 <mesta> eftertryck
hvilade – I dessa ord drog han ut hvar stafvelse – V– – – (vene) – – – – <-----> goađest
En Lappes yttrande om hans behof – Wi
behöfva icke mer än myggen1442 – Wärme,
köld, mat, allt är likgiltigt –
Lapparne äro snabbfotade – Ogina att svara –
Det dystra fjället – Aikio slägten härst[ammar] fr[ån] Finnar – Hastigh[eten] att färdas,
när man bestält båt<ar> <Mera> en gosse
vedergäller mig – <’Cih’> stuorra muorjek –
[– –]
218
Itineraria 2osa 1838.indd 218
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
☙ ❧
Enare Lappen. Hans kåta – sommarstuga –
bodor på trädpelare, för att skydda dem mot
odjur – bekläder sin kåta med torf – <-->1443
<--> <regel> har 9 afdelningar hvarje kåta –
Enare lappen står1444 på öfvergångs punkten
fr[ån] Nomad till bosatt1445. Winterstugor i
barkstugor1446 – kor och får – högst1447 få
odla jord1448 – Få renar, emedan wargen i
brist på vård förtärt de flesta – Fiska (sås[om]
Bönderna) i Ishafvet ifrån Mariæ till Johannis – säljer fisken åt Ryssen, och köper
mjöl från Norrsken, som om vintern transporteras till Enare. M[ån]ga fattiga Lappar
hafva sin stora fördel af dessa transporter –
Efter Johannis fiska E[nare] Lappen i Enare
träsk, och får (hvilka fisk se på s. st.). Om hösten flytta de i sina granskogar – för att få
bark, den de inblanda i all mat. I år har förtjensten1449 i Norrige1450 v[arit] dålig emedan de för 12 L fisk bl[ott] fått 2 L mjöl –
och en ka[– –]1451 har per medium fått1452
3–4 (waja (6–8 L fisk –
Enare Lappar äro af flere slag:
☙ 1) fjälllappar1453 ❧ 1)1454 med1455 kåtor åt1456
Ryska Lappmarken, [– –]1457 som draga
sig ofta ända till trakterna af Kola och uppehålla sig wanl[igen] i Ryska1458 fjällen.
2)1459 med boningsrum1460 – låta sina få
renar springa lösa om sommaren
<--> […] kåta ǁ 9 afdelningar i hvarje kåta
står ǁ har
bosatt ǁ <-->
bark-/stugor
högst […] jord ǁ odla ej jord
The Saami of Southern Lapland began to keep cattle and sheep already in the 17th century, but this
was not common amoung the
Saami population of Inari until the
1840s. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–184.
(TS)
förtjensten ǁ fisk[en]
Norrige ǁ En[are]
Disappears in the middle fold of
the pages.
fått ǁ förtjen[t]
fjälllappar ǁ med kåtor som flytta
1) ǁ 2)
med […] ǁ som flytta b med sina renar till Norrige om wintern.
åt ǁ på
Disappears in the middle fold of
the pages.
Ryska ǁ i trakterna af ~
2) ǁ 3)
boningsrum ǁ ka [kåtor]
An imperial decree of 1836 ordered
that these families should either
become subjects of Russia instead
of the Grand Duchy of Finland or
remain in Inari. The last ones did
not leave Inari until after 1875. Itkonen, T.I., 1948 I: 125–126. (TS)
nb. 6 Enare Lappfamiljer i Kola – Kejserl[iga] Ukasen.1461 Utan religionslärare Utsjoki
fjällappar äro 16 familjer. Enare Lappens ren
betar hemma <är> af ett starkt slag –
nb. Enare Lapparne stiga till 6–700, Utsjoki
till 400 –
219
Itineraria 2osa 1838.indd 219
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Sodankylä ǁ Lappar
bon ǁ Lappen
tager dock ǁ gör ändock
sårande ǁ <->
nb. Norrska Lappen betar Enare Lappens
renbeten
Sodankylä1462, Enare och Utsjoki lappar fiska
i Norrige uti Fälles distrikt –
De wackraste ängar jag sett finnas i Enare –
gödas väl – Också är smöret den enda exportwara föres till Norska fjorderna i slutet af
November och utbytes emot mjöl – Likv[äl]
ha få mer än 10 mjölkande kor –
☙ ❧
När Lappen fått anledning att genom ett halft
ord misstro en m[enni]ska, får han aldrig
mera förtroende till h[ono]m. Wår opas, en
utm[ärkt] redlig man kom att skryta öfver
sin bössa för en Lappe – Lappen som var en
stor skytt ville göra sig till ägare af dens[amma] och gjorde sig möda att färdas 7 mil för
att handla den – Men nu råkade bössan hafva
ett mindre hål än mannen föregifvit – Ehuru
man md s[am]ma bössa skott till måls på 162
fots afst[ån]d wille han dock icke ingå handel
med h[ono]m, sås[om] han sjelf sade, för att
karlen ljugit om hålet –
☙❧
Enare bon1463 taxerar för ingen ting, knapt
nog för skjutsen men tager1464 dock gerna
emot, så m[yc]k[e]t man ger h[ono]m –
Lappen tager aldrig emot någon ting för maten man förtär – Sjelfva anbudet wore ett
sårande1465 af Lappens gästfrihet, så framt
främlingen ej skulle ursäktas med uttr[ycket]
D[e]tta är ej sed i wårt land.
Qvinnorna i Enare synas till det mesta v[ara]
af Lappsk härkomst –
220
Itineraria 2osa 1838.indd 220
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
Petäjä, burist rokka – buoremus1466
Enare Lappen förstår Finskan wida bättre, än
Svenska Lappskan – Ja! Blott några få lärda
förstå sistn[ämnda] språk –
Fåren mjölkas af Enare Lapparne och äro så
tama att de vilja äta upp vägkosten af den
resande –
Castrén has written the word buoremus above burist rokka.
Norrska ǁ Finnlan[d]
hvars ǁ st
The rest of the text is missing.
Cf. p. 215.
Enareboernes ǁ Innewånar[nes]
näringsfång ǁ 1. bränwins ǁ 2. bränvins
hittills ǁ si
det ǁ den
renar […] Lappar ǁ renar
mjöltransporten ǁ tr[ansporten]
Fattig-Skol och Arbetshusinrättning –
Fonden erhålles af vaccinatorslön 50 Rub[el]
silfver, af Fiskare i Norrska1467 fjorderna
omkr[ing] 100 Rb. silfver och af Norrskar,
hvars1468 renar afbeta Finska betesmarker
omkring 100 – <--->der <emot> Arbetshuset
Lappar antaga sig de fattiga som <-----> arbeta, 2) Orklösa antages af1469
[– –]
☙❧
En1470 wigtig källa till Enareboernes1471, besynnerligen Finnars näringsfång1472, har varit brännwin och hittills1473 gällande
förhållanden [till] Norrska Lappar:
Af det1474 mjöl, Fiskaren i Norrige g[enom]
byte erhållit, har han bränt brännvin – och
med bränwinet 1) köpt renar1475 af Norrska
Lappar – vanl[igtvis] erhållit 1 oxe för kannan – Med renarne har han åter ifrån Norrige skaffat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L
s[a]mt för en vaja 6–8. Till mjöltransporten1476 få de renar af de Norrska Lapparne
mot vilkor att inköra dem utan ans[enlig]
betalning – 3) Bränvinet är den bästa taleman
221
Itineraria 2osa 1838.indd 221
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Norrsk<e> Lapp. ǁ Norr<---->
är ǁ d<----> ~
ringa ǁ wäsen[dtlig]
Swedish currency was valid in Finland until 1840. Nenonen – Teerijoki 1998: 415. (TS)
i all handel och för den fås när som hellst en
renstek – Utan sup blir man i handel afvist –
Norrsk<e> Lapp[ar]1477 synas alltså v[ara] till
stor nytta för Finnarne – men de uppäta deras renbeten – Finn[arne] utöfva repressalier
om sommaren. Sjelfva tror Enarens[erne], att
de ej kunna lefva Norrskar och brännvin förutan – Dåliga ängsbeten är1478
[– –]
och Enare Lappen köper brännwin af Finnarne
☙ ❧
nb
man frågar, huru kan Fiskare lappen komma
sig till bränwin[.] Få, nybyggarne oberäknade, hafva tillgång till pannor, rum m. m.
De lemna åt n[å]g[o]n ex professo brännvinsbrännare några pud mjöl, få för 2 L
mjöl blott 1 kanna brännvin, ehuru 1 L mjöl
redan renderar 5 halfstop brännwin – Jag
känner en nybyggare, som nästan ute slutande lifnärt sig m[e]d d[e]tta yrke –
☙ ❧
Renbetet emellan Utsjoki och Enare är helt
och hållet förtärdt – Norrska Lapparne bosätta sig således nu i närheten af Enare. En
ringa1479 näringsgren är fårafvel. Dock finnas
dem (Thomas [Kyrö]) som haft öfver 100 får,
men emedan vargar på en gång förstört 60
st[ycken], har d[e]tta antal nu betydligen förminska[t]s och belöper sig för det närvarande
till n[å]g[o]t öfver 60. Fårull på Enare marknad kostar 16–24 <R[iksdale]r> – goda fårskinn betalas högst med 1 R[<ik]sd[ale]r>1480
222
Itineraria 2osa 1838.indd 222
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
Enare Lappar äro af 2 slag: Fiskare- och
Skogslappar. De förra äga inga renar, Skogslapparne äga renar ifrån 10 till 200, dem de
sommar och winter beta på Finska sidan om
Riksgränsen – Båda slagen idka fiske dels i
Norrska fjordarne, dels i Enare träsk –
☙
(nb. I hafvet fiska somliga hela sommaren
igenom – Om1481 wåren fångas torsk med
krok – om hösten Saihu1482 med nät och not.
Bönder1483 ha berättat mig, att de i ett hvarp
fått <9> båtar fulla af d[e]tta slag1484 – Om
hösten fångas äfven Pallas, hvaraf några skola väga 10 våg) – Rötmånstiden idkas1485 Frihandel af ❧ Ryssar och Handl[ande] fr[ån]
sydliga orter i 6 weckors tid. På annan tid tilllåta Norrskarne Fiskarne1486 ej att idka handel med andra – De taga 10de 1487 af dem –
Quo jure?1488
När Ryssen för 1 wåg mjöl tager 2 ½ wåg färsk
fisk, tager Norsken 5; – och när Norrsken för
1 wåg torr fisk betalat 1 wåg mjöl, har Ryssen
gifvit 1 våg och 8 M. Så handlas med Finnar, men Lappar prejas jemmerligen genom
brännvin. Ofta skall köpmannen kläda jackan
af en1489 fattig Lappe, som supit mera än han
förmår betala vid d[e]tta tillf[älle].
Om wåren ǁ Mot hösten
Above: Sai<æ>?
Bönder ǁ 1. S ǁ 2. <--> ǁ 3. Man
slag ǁ slag)
idkas ǁ f[rihandel?]
Fiskarne ǁ dem
[= tionde]
[…] jure? ǁ ~ Det heter väl, att de
som
See also Itkonen, T.I., 1948 I: 542.
Most probably the taxes can be derived from the time when Lapland
was taxed by both Sweden and
Denmark, i.e. before 1751. (TS)
en […] Lappe ǁ den fattig[a] Lappen
Norrige ǁ Norrige)
(nb. Det tionde Norrska köpmän uppbära,
tillfaller Presterne i Norrige1490 – hvarföre ej
i Finland – ½, der Fiskarne bo)
Fiskeriet bedrifves så, att en vid hafvet bosatt
Fiskare, som har båt och redskap, tager 2ne
karlar till sig, delar fångsten i fyra delar – en
för sig, en för båten och redskapen s[a]mt 2
för sina medfiskare
223
Itineraria 2osa 1838.indd 223
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
besynnerligen ǁ h
Castrén uses partly Finnish and
partly Swedish names for the fishes.
Taimen or tammukka (Fi.) = brown
trout (Salmo trutta). Rautu or nieriä
(Fi.) = arctic char (Salvelinus alpinus). Gädda (Swe.) = pike (Esox lucius). Abbor[r]e (Swe.) = perch (Perca fluviatilis). Lake (Swe.) = Burbot
(Lota lota). All these were of considerable economic significance in
Finland. It is not clear what Castrén meant with “small herring”.
Luontoportti:
http://www.luonto-
☙ ❧
Äfven de Lappar som fiska i Enare, torrka
större delen af sin fisk – besynnerligen1491
småfisk – De stora ätas genast och resten saltas vanligen –
I Enare fångas sik, taimen = tammukka
(med rödt kött, brokig under magen) rautu,
med (hvitt kött, röd mage), och sill s[a]mt
n[å]g[o]t gädda, abbore och lake –1492
portti.com/suomi/en/kalat/browntrout; http://www.luontoportti.com/
http://
suomi/en/kalat/arctic-char;
www.luontoportti.com/suomi/en/
kalat/pike; http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/perch; http://
www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/burbot. (TS)
Reisivuono is the Finnish name for
Bugøyfjorden in Northern Norway, N7815913 E1046962 (N69°52′5″
E29°21′15″). (TS)
Näätämövuono (Fi.)/Neidenfjorden (No.) N7799644 E1057439
(N69°42′17″ E29°31′7″). (TS)
lämpligt ǁ <->
bränsle ǁ träd
Upper part of the mscr page. Isbergen possibly meaning Spitsbergen
(Svalbard).
Vardø (No.)/Vuoreija (Fi.)/Várggát
(SaaN)/Vuorea (Kven) is a harbour
in northern Norway at N7886993
E1097801 (N70°22′14″ E31°6′34″).
(TS)
2ne Norrmän ǁ Skaale (en <Fors------>)
Den mesta fisk torrkas, alls ingen saltas,
ut<an> en del säljes färsk åt Ryssar under
rötmånaden, annars åt Norrmän
(M[ån]ga Enare Lappar hafva kor och får) –
Wildrenen har en besynnerlig instinkt i walet
af lägerst[älle]. Den lägrar sig på de högsta
tiewa på en mossa och wänder hufvudet med
vinden – Ty med sitt fina wäderkorn känner
den väl om någon kommer bakifrån; framåt
ser den åter de kommande –
I Reisi Wuono1493 besynnerligen och äfven
Näätämä Wuono1494 wore ett lämpligt1495
hamnst[älle] – Reisi Wuono är lämpligare,
emedan vägen dit är kortare, mossan bättre och bränsle1496 finnes. Detta motsades
af Kyröboerne. Till Näätämä kommer man
m[e]d fartyg bättre –
☙ ❧
Isbergsfararne1497 –
För 2 år sedan afseglade ifrån Wardö1498 ett
Norrskt fartyg under Kapten Brunn – Ankomna till närheten af Isbergen lade en båt
ut ifrån fartyget hvars besättning utgjordes
af 2ne Normän1499, en af börd vid namn Skale,
2ne Finnar och en Lappe –
224
Itineraria 2osa 1838.indd 224
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙❧
En af Lapparnes närings grenar är äfven
wildrensfångst – dels med skjutgewär – fordras m[yc]ken skicklighet och försigt[ig]h[et].
De wigtigaste reglorna d[er]vid äro: Hunden
sporrar opp renen men får ej skälla – Renen
förföljes under wind i ans[eende] till ofantligt skarpa väderkorn (nb. Efter skottet
springer wildren[en] jorden 4–5 mil. Den
sker besynnerligen om hösten brunsttiden
ifrån Korsmässan till Allahelgonetiden
s[a]mt om wåren, ifrån Mars så länge snön
finnes på marken – nb. Hunden uppdrifver
renen 2 mil. Den och körrenen1500 lemnas i
de trakter der man af hundens vädring finner
att renen1501 är i närheten – Snarfångsten
sker på s[am]ma tid – Man gör ett gärde omkr[ing] ½ mil1502 långt, lemnar här och der
några öppningar, sätter deri en stor snara och
midt i snaran ett kors, så att ohornade1503 äfven må fastna deri. Många fånga t. o. m. 30–
401504 renar under en wildrenstid – Fjällapparne bry1505 sig ej om detta yrke.
☙ ❧
körrenen ǁ ren[en]
renen ǁ den
½ mil ǁ 1 mil
ohornade ǁ horn[ade]
t. o. m. 30–40 ǁ 30–40
bry […] om ǁ odla ej
gör ǁ st
flere […] hål ǁ ett hål
1–1 ¼ ǁ 1 a 1 1/4
i ǁ <->
om ǁ h[vil]ket b
ett ǁ an [ända]
och nätet […] ǁ (uti ett d[eri]fr[ån]
3–4 famn[ar] belget hål sätter man
ett annat i botten – Deri sätter binder man ett smalt tåg
djupt ǁ grundt
Af sitt sommarfiske hafva Lapparne obetydliga besparingar för vintern, men de fiska då
med juomuks<-->: När isen börjar bära, så
gör1506 man flere1507 rundte hål af 1–1 ¼1508
aln i1509 diam[ether] (om1510 isen tunn, göres
hålet mindre), i ett hål sticker man ett1511 träd
ända i bottnet, och1512 nätet fästes deri, med
ett annat långt träd (’cuolgguo) leder man tåg
ifrån ena hålet till det andra intill det sista. –
Sedan man fått tågändan dit, drages nätet
d[er]med ifrån första hålet till det sista. På
lågt watten sättes nätet äfven fast i ett till
botten stucket träd. Men man fiskar gerna i
djupt1513 watten, sättes först ett träd tvert öfver <wa>ket. Derwid fästes ett träd medelst
225
Itineraria 2osa 1838.indd 225
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Lower part of the mscr page.
fruser fast ǁ fastnad i ise[n]
trädet ǁ <-->
The rest is missing.
Kateketens ǁ Allt
Growing potatoes became common in Inari and Utsjoki in the
1850s. Turnips were also cultivated.
Itkonen, T.I., 1948 I: 294, II: 193. (TS)
Enare ǁ Iwa[lo]
och ǁ <-->
☙
☙ ❧
en deri befintelig krok bildad af n[å]g[o]n
qvist h[vil]k[e]t träd ❧ förlänges1514 g[enom]
tåg – m[yc]k[e]t lågt vatten duger ej emedan
nätet lätt fruser1515 fast
I m[yc]k[e]t djupt watten fås ej heller juomus
trädet1516 ej räcker till
Stenigt vatten undvikes – Juoŋas – Juomus1517
(Min karl skrattar ännu åt mitt infall att <---->
mitt fall vid <Portiset> ej differerte (<fann>
emellan min näsa och en klipp-spets –)
Nedför Ot<i>joki färdas man huru? 3 forssar – Båt från Högmans –)
Det grå gräset = mossan – Lessingsröda gräs –
Den projekterade färden till Tam<----> Informatorer – <Allt> <kan> <vara> svart – Kateketens1518 ämbets[-]pligter; betalningen – kyrkovärdens välsignelser – <---> Pastor – kyrkoherdens ängskötsel – <Spenat> Rediser – kolrötter – <---->sallad – ej ärter <----->1519 –
☙
Fiskarlapparne i Utsjoki äro m[yc]k[e]t fattiga, <----> ❧ medan fjällapparne uppehållit sig
närmare Enare på de sednare åren.
(nb. Aftonen före wår ankomst till Enare1520 –
kringränningen och1521 vandringen på <salgar> – Foten widrör ej marken – Vägen måste
först banas – Genomwåta – beslöto att ej sofva – Sömnen i bötes-regnet – Första stugan –)
Fjällbäckar i m[än]gd wid Utsjoki –
(Gudstjensten i Utsjoki) –
226
Itineraria 2osa 1838.indd 226
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Enare Lapparne (Fiskar L[appar]) tåla ej att
de k[al]l[a]s Lappar – Sig k[al]la de inarilaiset
och FjellLapparne benämna de Lappar –
☙ ❧
☙ ❧
Einari1522 Anders är ett mestare af Sjögren.
Mannen är ifr[ån] Norrige och har alldrig bott
knapt nog varit i Enare. Utsjoki FiskareLappar
k[al]la Fjälllapparne Lappalaiset – Lapparne
<--> flere1523 sommarställen, och då de flytta
från ett till ett annat lemnas allt för wäder och
wind – Till och med Fjällappar lemnar
n[å]g[o]n g[ån]g sina renar1524
Lower part of the mscr page.
flere ǁ <all> <sin>
renar ǁ ~ <för> <wäder> <--->
No source reveals where Castrén
took part in läksiäiset (the sendoff celebration), but because the
place where he stayed for the longest time was Utsjoki, it is possible
that the event took place there. It is
also possible that the description is
not from the 1838 journey at all but
from the 1841 one to Inari. (TS)
dygn ǁ da[gar]
g. ǁ med
Efter ǁ 1. ~ ǁ 2. Då
en mgd ǁ alla
Läksiäiset1525 –
firas en, 2 och 3 weckor efter wigningen, som
sker i kyrkan – Under tiden syr bruden utstyrsel åt sig sjelf och gåfvor åt sina nya slägtingar – Läksiäiset fortf[ar] i fl[ere] dygn1526, allt
efter omständigh[eterna] – De börjas sål[unda], att då talmannen och bruden träder in; talmannen g[enom]1527 ett handslag med brudens
målsman bekräftar kontraktet (nb. då talm[annen] träder in, frågar han, om nattqvarter kan
erhållas) Efter1528 handsl[aget] klädde målsmannen rocken på sig. – Derpå st[äller] sig
målsm[annen] i bordsändan och brudgummen
sätter sig (jemte talm[annen], kosiomies) att
utdela peninge gåfvor åt slägtingar. Han frågar
vid hvar gåfva är det nog? Om n[å]g[o]n är så
<------>, att han ej är beläten med sin gåfva, får
han mer, höfver dock en och an[nan] närw[arande] förkl[ara] sitt ogillande[.] Sedan alla
p[enin]g[a]r äro utdelade, kommer bruden för
att taga en1529 m[än]gd löspe[ni]ngar, dem
brudgummen stält fram – Hon måste m[e]d
wåld taga dem fr[ån] den mot<----->nande
227
Itineraria 2osa 1838.indd 227
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
jag ǁ endast
kommer ǁ s
Huru ǁ Hvarmed
dessa […] som ǁ Er, som
under ǁ till
There is writing between the lines,
but it cannot be read except for the
words gäster som komma.
en ǁ s
☙
☙
kosiomies – Bruden fick <---> hälften dem hon
tycktes utdela bl[and] sina slägtingar[.] ❧ Derpå frambär talmannen brudgummens bröd
<---- ---- ---->, värdinnan brudens – Brudens
måste sättas på – Men talmannens will ha
brudgummens öfverst – Den förra segrar –
Den får sedan talmannen – Nu går bruden jemte brudskaran ut. Kommer in gråtande. Dörren
öppnas af slägtingar. Bruden tillsluter. Sist öppnar modren, l. i fall hon är död, den närmaste i
qwinnoled[.] <---> kom bruden jemte sin syster gråtande till målsmannen. Derpå till oss –
Jag kommer ej att tigga gammalt kopparmynt,
jag1530 kommer1531 för att m[e]d klagan lugna
mitt sorgsna sinne – Huru1532 skall jag tacka
dessa1533 gäster, som <dessa> öfv<------->
kommit under1534 wårt låga tak [– –]1535 Ni
hafva gått g[enom] höga scholor, ni hafva rest
g[enom] m[ån]ga riken. M[ån]g[a] tusen tack
för det ni kommit under wårt låga tak. Ni ären
snygge män – Wår stuga är osnygg <Wi> tusen tack ni kommit i wår osnygga stuga
o. s. v. – Sången är extempore – Innehåller
n[å]g[o]n g[ån]g skälsord – <---- ---->, men är
vanl[igtvis] – djupt melankolisk – ❧ Drickande och sjungande – Nu komma de eg[entliga]
läksiäiset – Brudens hår kammas af alla slägtingar – Koaso sjunger under det håret kammas – Brudg[ummen] kammar ock. Sist sättes
säpsä på hufvudet – Nu företas wandringen –
Brudens utstyrsel – Gåfvorna ställas på en päls
på gården – Modren ställer ett bröd på brudens
h[ufvu]d – Man går in, ställer sig wid bordet –
Brudg[ummen] bruden. Talman och koaso
doppa en1536 g[emen]sam i ett fat m[e]d
uppwärmd mjölk och äta ett <-> <--->
ske<--->[.] Ätande och drickande. Nu drickas
huomen-tuopi, deri sättas gåfvor (loihaa) –
228
Itineraria 2osa 1838.indd 228
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Koaso bjuder sukukunta (slägten) att kamma. Äfven brudgummen kammar. Koaso är
vanl[igtvis] brudens syster (?). Under det bruden kammas, sjunger bruden:
Tulkoote1537 sukimahan
☙ ❧
Suuri sukukunta
Suruttomilla1538 sukasilla
Tulkoota harjoamaan
Hallattomilla harjoilla –
När brudgummen kammar, sjunger koaso:
Hywin kowatpa sull on koprat
Kokon koprilla kopristel<et>1539
När mössan af koaso påsättes, ber hon bruden
slunga den Hiien hemmon kattilahan – Först
på den 4de g[ån]g[en] tar hon mössan på sig –
Tulkoote ǁ Sukiite, suki[ite]
Suruttomilla ǁ Sukiite sukite
Ink has spread on the end of the
word.
Lower part of the mscr page. The
journey back from Utsjoki to Inari
begins here.
Mantojärvi (Fi.), Máttajávri (SaaN),
N7749454 E500787 (N69°51′10″
E27°1′14″). (TS)
Eden – ǁ 1. ~ endast deri olikt
P[aradiset?] ǁ 2. ~ och <--> skilda
ifrån werldens
This refers to the vicarage of
Utsjoki on the western shore of the
lake. (TS)
dref ǁ har drifvit
The edge of the page is outworn.
*****
☙ ❧
☙
Återresan1540
d[en] 9 Augusti – Mandusjauri1541 – Jag sitter i
båten och blickar tillbaka på de fjäll, wid hvilka goda m[enni]skor skapat sig ett litet
Eden –1542 Det förefaller mig nu såsom ville
jag här lefwa och – dö bortglömd, ❧ obegråten, men den tanken oroar mig tillika, att det
icke är mig beskärdt att i lifvet finna ro – Eller
hvarföre belyser solen nu de fjällar jag lemnat
då tjocka moln lägrat sig öfver m[i]g. Se der en
bild af mitt lif – Oron dref1543 mig ut, Jag ville
som örnen finna ro i stormen – – men hvart
hellst jag kom, mötte jag glädje och trefnad –
blott icke i mitt eget bröst fanns frid – Det synes som hade Försynen velat str[af]fa1544 mig
mitt oroliga sinnelag Högman – wi inträdde
en vanlig Lappstuga. Längst och <k[al]lad>
229
Itineraria 2osa 1838.indd 229
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Medan ǁ Jag löp[er]
draga ǁ hjelpte
efter ǁ uppför och ned för fjällarna
draghålet ǁ rok [rökhålet]
lapp-kåta ǁ re
stökade ǁ an
Cf. the version in the published report, see p. 138.
This is the same place where they
buried the dead baby on their way
to Utsjoki (see p. 131–132).
Upper part of the actual text on the
mscr page.
☙
<våra> Lappska – Ur den lusiga sängen uppgräfdes sockerskrinet – Till kaffeskedet användes k<-->[.] ❧ Högman hade 34 filbunkar
af 4 kor. Fordom hade han haft ända till 15,
men det hade icke lönat sig, emedan
tjenstefolket under wintern icke kunnat
sysselsättas – Ängsbeten i Utsjoki äro
dessutom m[yc]k[e]t dåliga –
s[am]ma dag – Medan1545 andra draga1546
båten upp för ½ mil lång fors, löper jag som
en vildren efter1547 fjällarna. Härwid trodde
jag mig hafva gått wilse, slutande dertill af 2ne
omständigheter 1) hade jag ej attenderat till
ett sandberg, som var m[yc]k[e]t karakteristiskt, 2) kände ej trakterna för öfrigt 3) drägt
på en ½ mil ifrån ½4 till 6 nb. Visarens <fel>
☙ ❧
☙
Försöket att krypa in g[enom] draghålet1548 i
Päders lapp-kåta1549 – Slapp i bodan – stökade1550 sorgfällg[i]t undan alla <ylle> och andra utslitna kläder <s[a]mt> lade mig på en
peski – Röstet af mina kamrater wäckte mig
efter en timme1551 – De hade wadat i forssen
till midjan –
D[en] 10 [Augusti] i natten anlände wi efter 4
mils färd till <------> Pehrs kåta1552 – Wi lägrade oss wid en nuotio, som låg inwid kåtan – Gubben beklagade sig öfver sitt träd –
men vi tröstade h[ono]m med, att han icke
släpat det sjelf – Dessutom voro wi g[enom]
wåta, och då <-------> man icke särdeles –
Mot morgonen uppvaknade wi i ett ynkeligt
skick – Öfversnöade och frusna så att tänderna ❧ skakade1553 – En kopp kaffe i närmaste
hjelpte oss på <rät>
230
Itineraria 2osa 1838.indd 230
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Lappen1554 tog för afgjordt, att wi tagit hans
båt och md den färdats uppför Teno – Han
sade sig sörjt den. Wi hade att tacka regnvädret och de wåta <--> d[er]för, att wi fingo
Opas –
☙ ❧
Lappkäringen1555 lönade min ynnest mot
hennes pilt med att som en pil (hök) skjuta
efter hjortron, dem jag hukade mig ned att
upptaga – Derpå utbrast hon i gapskratt
d[e]tta var n[å]g[o]t groft railleri, ett <olken>
på en bränannde solskensdag
It is uncertain but probable that
this fragment belongs here.
Lower part of the mscr page.
Fjälllapparne ǁ Nb. ~
qvarblifva ǁ bl[ifva]
utan ǁ ~ att
särsk. ǁ hela
Modren ǁ Lap[pkäringen]
[…] gapskratt – ǁ 1. ~ D[e]tta var
nästan för groft ra[illeri] ǁ 2. ~ Men
på en mossa, der ej en enda <vått>
<part> var till finnandes, och på en
het solskensdag –
Most probably Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) at N7674966 E511203
(N69°11′4″ E27°16′57″). (TS)
Fjälllapparne1556 öda ren- och fårbetet, hämta
vargar som qvarblifva1557 efter deras flyttning
öfver fjället, taga deras renar med sig, och
<-----> återgifva dem utan1558 särsk[ild]1559
betalning
☙ ❧
Modren1560 lönade min bevågenhet mot h[en]n[e]s pilt med att som en hök skjuta efter
hjortron, dem jag hukade mig ned för att
upptaga och m[e]d dem släcka min brännande
törst. Derpå utbrast hon i gapskratt –1561
En karavan af 8 pers[oner] tågade wi till
marknaden (= kyrkan) – Gossens kringsprång – Huru jag nämnas på käringen
för hjortron då hon steker sin fisk – Fisken
brinner – – Aje jaur1562 – Huru Lappkäringen med bark släcker min törst, medan opas
skickades på expedition (för att söka vatten –) Jag åt bl[ott] hvad oundgängligen var
af nöden – men käringen skalade alla träd i
närh[eten] och åt barken
[– –]
231
Itineraria 2osa 1838.indd 231
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
angående ǁ mellan
anser ǁ har
bivista ǁ åhöra
☙ ❧
8 mil tillryggalagda på en dag
Förkyl[ni]ng och illamående förorsakad af
kallt watten och hjortronkast – Några ögonblicks hvila och badstuga – Försöket att slita
tvisten mellan Lappar och Nybyggen angående1563 Fiskewatten och ängsmarker – Lappar
afvundas Finnarne – Oaktadt de ingen ko
hafva, vilja de ej tillåta Finn[arne] att berga
hö – En grym oförsonlighet är ock en egenskap hos Lapparne – En Nybyggare (<Eru>
Jussi) har ett document derpå, att han får
fiska vid utloppet af Kamas – Detta fiskvatten anser1564 Aikio för sin tillhörigh[et] och
har på det grymmaste förföljt <Eru> Jussi
för hans pretensioner – Bland annat har han
skjutit ut Johans båtar och lemnat h[ono]m
på en holme
Den andra sprang i det iskalla vattnet och
ådrog sig <d[it]o> <en> <långsam> sjukdom –
☙
Enare Prästagård – On se ❧ ikään kun lehmän kello – D[er]med sprang en annan vigtig man kring kyrkbacken –
Illamående hindrade mig att bivista1565 Aftonbönen – jag åhörde d[er]före Gudstjensten i <---> I<------->, som är wägg i wägg
med kyrkstugan
Glädjen att i Enare träffa Finnar war så stor,
att jag ehuru uttrött icke fick nog länge språka tills[amman] med dem. Jag tyckte mig
vara åter kommen till civiliserade länder –
Andakten i Enare – Wid nattvarden s<-->kade Comm[unionen] från Publikanens ord:
232
Itineraria 2osa 1838.indd 232
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Lapparnes vanl[iga] svar: En tiedä, Itte
tiedät – Miks’ ej – On kyllä Ei1566 taida olla –
I Enare finnes1567 en talrik Lappslägt Walle och är i kyrkoboken för år 1749 walle för
Samuel Mattsson utstruken, – i dess st[älle]
står Walle <-----> –
Under predikan sade en i Enare till Prestens
ord: Den som intet fått af h[ono]m &c. ”Niin
on –1568
☙ ❧
Enare d[en] 12 Aug[usti]
På Enare kyrkbacke är ett sittande råd af
socknens högwisaste ledamöter. De slå sina
hufvud tillsamman för att öfverlägga om en
ugn –
Emellertid sitta deras makar och kärälskliga
bredvid1569 och lusa dem (nb Till kärleks betygelse hörer att älskarinnan lusar älskaren) –
Ei ǁ (On –
finnes ǁ 1. kyrkobok ǁ 2. för[samling]
The rest of the text is missing.
bredvid ǁ invid
This text is upside down beginning
from the lower edge of the page.
If Castrén means Cape Kiviniemi
(Fi.)/Keđginjargâ (SaaN)/Källeenjargâ (SaaI) in Lake Syysjärvi (Fi.)/
Čovčjävri (SaaI), N7684951 E508991
(N69°16′27″ E27°13′40″), one of the
dates is incorrect, either this or the
previous one, Inari 12 August, because the lake is situated north of
the church of Inari. (TS)
En […] stackare ǁ En stackare
The word is covered by a blot, but
Castrén means Riksdaler, see below.
Haf ǁ De[raf]
The word is covered by a blot.
honom […] smörask ǁ sin smörask
fyllas på
The text is upside down starting
from the lower edge of the page.
och gjort ǁ och naturlig slöhet gjort
131570 Augusti. kiviniemi1571 d[en] 13 Augusti.
En1572 fattig stackare åt en annan fattig stackare en silfver-<----->1573 att d[eri]g[enom]
smörja hjulen<!> – Den andra stackaren
vägrar att taga något för sitt besvär – H[är]af1574 blir den förra mäkta svårmodig, och tager för afgjordt, att hans <----->1575 misslyckas – Emellertid förbjuder den andras fåfänga
att taga Riksdalern – Deremot låter han, för
att lugna sin nästa, – honom1576 fylla på sin
smörask –
☙ ❧
d[en]1577 <13> Augusti Morottaja – Med några 12 >D[ale]r <I> brist på silfvers tog jag
afsked af d[e]tta beklagansvärda usla slägte,
som fattigdomen förtryckat och1578 gjort till
233
Itineraria 2osa 1838.indd 233
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
See above.
Lake Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri
(SaaI) south of Lake Inari, N7628492
E519456 (N68°46′2″ E27°28′53″). (TS)
Akuniemi (Fi.)/Áhunjargâ (SaaI) on
the northern shore of Lake Ukonjärvi, N7629562 E519176 (N68°46′37″
E27°28′29″). (TS)
Castrén is probably referring to
the a pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI Vyeli-Áhujävri & Paje-Áhujävri) south
of Lake Inari, at N7618122 E528367
(N68°40′25″ E27°41′57″). There is
also a small lake called Akujärvi
(Fi.)/Áhuvärjáávráš (SaaI) north of
Lake Inari on a hill known as Akuvaara/Áhuvääri, N7668231 E526820
(N69°7′23″ E27°40′28″). (TS)
reser ǁ d<---->
<sjön> ǁ Hafvet
Castrén means Ukonsaari or
Ukonkivi (Fi.)/Äijihsuálui (SaaI)
Island in the southern part of
Lake Inari, N7645987 E534095
(N68°55′22″ E27°50′58″). A cave on
the island is a well-known offeringplace that was in use until the late
19th century. It is also famous as
an archaeological site, because the
British archaeologist Sir Arthur Evans (1851–1941) found a silver earring there in 1873. It became known
in Finland in 1914, and C.A. Nordman published it in 1923. The latest
excavations there were carried out
in 2006. Nordman dated the ring to
the 11th century and stated that it
represented an eastern type. Christian Carpelan has given a broader
date to it with a terminus ante quem
in the 13th century. Nordman 1923;
Carpelan 2003: 80; Äikäs 2011: 40.
Carpelan 2003: 78–81 and Vahtola,
J., 2003: 130–131 list place-names in
Inari reflecting a sacred function in
Saami culture. (TS)
slafvar af de uslaste bland laster i girighet,
misstänksamhet, <kallstughet> – Detta slägte förnekar sig sjelf, och skall d[er]före förnekas, förintas –
☙ ❧
den 13 Aug[usti
Emellan Utsjoki och Enari finnes ett träsk
vid namn, Äje jaur.1579 Invid Morottaja finnes ock ett stort träsk benämnt Ajejaur1580,
samt Akuniemi1581 med Seida – Akujärvi1582
i Enare har ej Seida – I Enare träsk kan den
resande ej undgå att fästa uppmärksamhet
vid en klippa, som lik ett torn reser1583 sig
ur <sjön>1584 – Denna k[al]l[a]s Aje och en
Gudomlig wördnad har bl[ifvit] dens[am]ma
tilldelad –1585
(Ifrån marknaden färdades wi 6 båtar i s[am]ma sällskap – 5 voro Finnar;1586 Jag intog min
plats i en Lappsk tillhörig Cathek[et]1587, af
hvars högre insigt i Lappskan jag ville profitera. Du må icke missunna m[i]g d[e]tta val –
Fisk lukt – Bort s<----> fågel i pannan. dålig
<var> – i första årtagen bl[ef] vi efter) –
med flott trodde katech[eten], att <---> den
bl[ifvit] smord, emedan stenen i solsken lätt
suger den i sig, h[är]af troddes att den <--->
<---> dricker smörja1588 –
☙ ❧
På wel<---->t1589 på en holme i Enare besåg
jag en med <händer> gjord Seida bestående
af på hvarann staplade stenar –
Ett berg benämndt Akku1590 visades mig på
fasta landet vid Enare träsk, och sades1591 varit en Gudomligh[et] i fordna dagar – , och
ett it[em] d[er]fr[ån] Äje – Bakom den finnes
Äjejaur1592 –
234
Itineraria 2osa 1838.indd 234
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Stalo förföljer i osynlig gestalt, och befaller
n[å]g[o]n g[ån]g den förföljda att komma
och möta h[ono]m för att brottas – För 4 år
tillb[aka] hade en Reisivuonå brottats ock dödat en Stalo vid ett slikt möte. Stalorne skola
flyttat till hafs holmarne
Akunpää är en fjälltopp i Enare
Mennä Louheen (fara till Louhi)
Stalo trollades på m[enni]skor men s<ia>de
ej <m[yc]k[e]t> öfver de [Christne]1593– Stalot förföljdes och dödades af Päiwiö –
Päiviö förföljer på kamratens anmodan
vildrenar, dödar en vaja m[e]d dess kalf.
☙ ❧
Finnar; ǁ ~ men <--> <--> sk<u>ll
Cathek, af ǁ Cathek. D[e]n
smörja ǁ <--->
Between the church of Inari and
the village of Kyrö. Cf. p. 142.
Probably Castrén means the one
south of Lake Inari at N7631744
E519255 (N68°47′47″ E27°28′37″).
(TS)
sades varit ǁ omtalades sås[om]
Probably Ukko (SaaI Äijih) at
N7627719 E521367 (N68°45′37″
E27°31′43″), although it is an island
in Ukonjärvi south of Lake Inari
(see above). (TS)
Xne
Päiwiö ǁ såg
i syfte ǁ vältra
This note shows that Castrén wrote
this while listening to the story in
an authentic situation.
Orjiladsch, renlapp –
Wuolabb Päiwiö1594 såg hemligen Stalo i1595
syfte att att lyfta en sten – mäktade ej d[er]med – wältrade – Päiviö kom och lyfte <--->
Stalo att springa – Päiviö lät h[o]n[om] fara –
ångrade sig och förföljde Stalo hoppade öfver
Näytämä – Päiwiö efter och dödade Stalo –
Lapp[arne]1596 tyckte om historien och gåfvo
sitt bif[all] till<-> <-----> En Lappe vid namn
Wuoleb Walle var Päiviös följeslagare –
Då Päiviö en g[ån]g återvände fr[ån] en notfärd, råkade han ut för motwind – kom till en
holme – Kastade den notbelastade båten på
skuldran, och bar den öfver –
Hans ädelmod prisas m[yc]k[e]t – Han gaf åt
sin dreng den största fisken de steka –
Päiviö förföljde en varg, som jagade ofta hans
får – tog den i svansen och slog mot klippa –
235
Itineraria 2osa 1838.indd 235
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Cf. p. 164 (footnote): Sandesaari.
This is a version formulated later
by Castrén on the basis of the field
notes above.
skrattade ǁ och
Af ǁ Då
råkade ǁ kom
motvind ǁ <storm>
Upper part of the mscr page.
åratal ǁ inscript[ion]
Laurukainen här äfven känd i Enare för sin
hjeltebragd emot Ryssarne
Päiviös kentta i Enare träsk på Sadesaari1597
der Juutua <--> har sin kentta –
☙ ❧
Wuoleb1598 Päiwiö, berättade en Enare Lappe,
hade i hemlighet sett en Stalo vilja lyfta en
sten – Han mäktade ej dermed, utan skulle
vältra den – Päiwiö framträdde, skrattade1599
åt Stalo och lyftade den till det best[äm]da stället – Af1600 fruktan för sin öfverlägsna fiende
gaf sig Stalo att springa[.] Päiwiö lät honom
fara, men ångrade sig kort derpå och började
att förfölja h[ono]m. Stalo hoppade öfver
Näytämä floden; – Päiviö gjorde dets[amma] –
och dödade Stalo –
(En Lappe vid namn Wuoleb Walle hade varit
Päiviös ständiga följeslagare. H[ono]m hade
Päiviö undfägnat m[e]d den bästa och största
fisk, som fångades, enl[igt] n[å]gra af gästfrih[et], enl[igt] andra för att i sin tjenst få bibehålla en så utm[ärkt] man) –
Då Päiwiö en g[ån]g återwände fr[ån] en notfärd, råkade1601 han ut i motvind1602, kom till
en holme – kastade den notbelastade båten på
skuldran och bar den öfver –
P[äiwiö] förföljde en varg, som jagade h[an]s
får – tog den i svansen och slog i klippan –
☙ ❧
Ett1603 st[ycke] s[öder] om Kyrö Thomas på
wägen till Sombio skall finnas en grafvård af
sten med åratal1604 på en gran, som utvisar att
monumentet är nära 500 år gammalt
236
Itineraria 2osa 1838.indd 236
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
nb. RyskLapp[ar] begrafva sina lik, der de dö,
och Presten kastar mull åt d[e]tta håll –
Wirolainen k[al]l[a]s en, som i skepnaden af
björn1605 varg1606 eller annat odjur gör skada
(Sombio). Berättelse om n[å]g[o]n, som sköt
sin granne h[vil]ken ant[agit] sk<epn[aden]>
af en björn, och skadat hans boskap. Hotelsen – Katosi toisen talon isäntä –
björn ǁ en ~
varg ǁ gör skada
Middle part of the mscr page.
med ǁ mot
storm ǁ motw[ind]
f. m. ǁ morgon
på ǁ 1o)
stridde ǁ täfl[ade]
värme – ǁ ~ Wi woro insvepta
(N. O) ǁ s[om]
Troll karl nu för tiden återst[älla] tjufgods –
☙ ❧
Toragas1607 vet Uts[joki] Lappen ej af = Toralas – Päiviö – Bäiwe –
☙ ❧
d[en] 14 Augusti – Afresan fr[ån] Kyrö – Åskväder och fruktan för nattfrost – (wackra åkrar
öfverallt –) men natten tillbragd vid nuotio
war g[an]ska wacker – Fredagen omvexlade
en m[yc]k[e]t kall nord med regnskurar och
solbadd – E[fter]m[iddagen] var i s[ynner]het
m[yc]k[e]t het – Men med1608 mörkret uppstod
en förfärlig storm1609, som gjorde wårt nattläger wid nuotio högst obeh[a]gligt – Följ[ande] f[ör]m[iddagen]1610 var på1611 Sombio insjö
så kall, att wi stridde1612 om rodden – E[fter]m[iddagen] utomordentligt het – Samteligas
wår fruktan för d[en]na natt – Icke en g[ång]
karlarne kunde oaktadt den ❧ häftigaste rodd
och påpelsning få värme –1613 – Himlen var
klar inemot morgonen, men n[å]g[o]n blåst,
([nordost])1614 som mot morgonen medbragte
ett moln, och hindrade radikal frost – Följande
morgonen war het och qvalmig – Riestos fruktan det oaktadt – Man öfverlägger om skärningen[.] Argumenter pro & contra – E[fter]m[iddagen] omvexl[ade] kall nordost med olidelig hetta – Klart hela e[fter]m[iddagen].
☙
237
Itineraria 2osa 1838.indd 237
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
midn. ǁ kal
Beginning of the mscr page.
Lower part of the mscr page.
Raututunturit, a group of over 400
m-high fells in the southern parts
of Inari. From here on, Castrén lists
the major fells or hills that they
climbed or passed on their way
from Inari to Sodankylä. (TS)
bestego wi ǁ best[år] af
Palopää (Fi.)/Buollánoaivi (SaaN)/
Puállámuáivi (SaaI) at N7594166
E521467 (N68°27′34″ E27°31′26″). (TS)
Urupää (Fi.)/Urroaivi (SaaN)/Urruáivi (SaaI) at N7594168 E518525
(N68°27′34″ E27°27′8″). (TS)
Kaunispää (Fi.)/Čaabuáiváš (SaaI)
at N7591292 E518175 (N68°26′2″
E27°26′35″). (TS)
Probably Ahopää at N7583914
E520725 (N68°22′3″ E27°30′14″). (TS)
Palkispää in Sodankylä at N7575220
E519251 (N68°17′22″ E27°27′59″). (TS)
Peselmäaapa is a bog, but because Castrén otherwise lists fells
or hills here, he most likely meant
Peselmäpalo at N7568921 E516234
(N68°14′0″ E27°23′32″). (TS)
höga fjäll ǁ -berg
Tankavaara
(Jorpulipää)
at
N7563211 E506948 (N68°10′57″
E27°10′3″). (TS).
Probably Luironpalo in present-day
Pelkosenniemi at N7451297 E521991
(N67°10′40″ E27°30′29″). (TS)
Seita ǁ förfallen
A village in Sodankylä at N7546353
E517243 (N68°1′51″ E27°24′47″). On
the villages of Sodankylä in the
18th century, see Onnela 2006: 32–
34. (TS)
At present, Pelkosenniemi, the centre of a municipality of the same
name. In Castrén’s time, it was a
village in Sodankylä, at N7443664
E522059 (N67°6′34″ E27°30′29″).
☙
☙ ❧
Mot midn[atten]1615 ej en enda fläkt – Men
kl[ockan] 12 uppstego ung-moln – Det oaktadt
war redan frost på jorden – Men den natten
skedde ingen ❧ skada1616 – (Nb. vår enögde
vägwisares profetior) –
Natten1617 emot 15 Aug[usti] tillbragtes wid
Nuotio
15. A[ugusti] Rautatunturi1618 bestego1619 wi
Palopää1620, Urupää1621, Kaunispää1622, A<ho>pää1623, Palkispää1624, <Pesselmäapa>1625 höga
fjäll1626 – <----->, <----> fjäll, Tanka fjäll1627,
Luirofjäll1628
☙ ❧
d[en] 16 Aug[usti] Natten emot d[en] 16 oförmodadt tillbragt vid nuotio – på ett fjäll. En
ohygglig natt!
Sombiojärwi En hvit sten – Akan kiwi v[estra]
s[idan] träsket – Ej l[ån]gt d[eri]fr[ån] på fasta landet en Seita1629 – förfallen, emedan man
anstält gräfningar. Man har funnit d[er]vid
ringar <--->
– Pyhätunturi – d[er]på
skola Lapp[arne] haft ett offerst[älle] – Pyhä<kaani> är en wik i Sombio – Kuusajan
waara – D[er]på en seida –
För öfrigt är Sombio omgifven af berg
Mutenia1630 Innewånarne härstamma i 3dje led
ifrån en Colonist fr[ån] Pelkola1631 vid namn
Olof1632 – Från d[en]na Olof härst[ammar]
alla i Mutenia bosatta familjer h[vil]ka äro 5
till antalet – Riesto1633 har en Lappsk befolkning – Lapparne afundades, att Finnarne slogo under sig alla ängsmarker1634 och började
derföre sjelfva idka1635 boskapsskötsel
(TS)
238
Itineraria 2osa 1838.indd 238
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙ ❧
<---> <wacker> <--->
<-----> kantaja <blo-> gömmer undan
Lauruk[ainen] dödar Ryssarne
Köngäs uti Patsjoki
Lauruk[ainen] och Päiwänen erkännas äfven
af Finn[arne] varit Lappar –
Olof1636 Mattsson flyttade fr[ån] Pelkola till
Mutenia, Johan, d[en] <2.> broder bosatte
sig i Lokka och Henrik 3dje brodren qvarblef
i Pelkola –
På Riesto bor för det närw[arande] Olofs son
Jakob – Der bodde före Jakob Lappar, af h[vil]ka den sista hette Johan Johans son Ara. Ifrån
denne Ara härstammar ägaren af andra Riesto
vid namn Erik Ara – Han är gift med Jakobs
dotter, och Jakobs hustru är en anförwandt till
denne Ara –
Olof ǁ ~ (Hans broder bosatte sig i
Lokka)
Riesto used to be a village in
Sodankylä, which was submerged
by the artificial lake of Lokka in
the 1960s, At present, it is only a
small island at N7532828 E525789
(N67°54′32″ E27°36′52″). (TS)
ängs-/marker
idka ǁ <-->
Under the text written in ink there
is another, largely similar text in
pencil.
From here on, under the text written with ink there is another, mostly similar text in pencil, but there
are also some differences between
the two texts.
Actually, the passive form in the
function of the 3rd person plural
is typical of most Karelian dialects.
Cf. Nirvi 1947: 5–22; Pääkkönen
1990. (KH)
Matts,1637 de nämnde 3 brödernas fader inflyttade (Sawolax) – Språket synas bevisa
sanningen af d[en]na trad[ition] – Det liknar m[yc]k[e]t Uleåborgdial[ekten]. Men 3
pers[ona] plur[alis] menthin (jalat menthin),
tulthin &ra äro rent Savolax[iska] ändelser.1638
Matts son (?) Jakob flyttade till Wiborg –
Johans son flyttade till Lokka hade inga barn
utan tog ifrån Kairawuopio Ollila en fosterson
vid namn Anders, som hade en son vid namn
Olof hvars 2ne söner nu innehafva 2ne gårdar
i Lokka. Den tredje innehafs af en Colonist
som om sin härkomst ej wet annat, än att han
haft en landsskojare och <vrakling> vid namn
Pehr till Fader –
239
Itineraria 2osa 1838.indd 239
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
This fragment is a part of the original text of the page written in pencil. Its beginning cannot be read
under the text written with ink.
Savolaxiska ǁ T[avast]ländska
Lower part of the mscr page. Kiurujärvi is a village in Savukoski,
which belonged to Sodankylä in
Castrén’s time, N7486556 E517946
(N67.4947 E27.4194). (TS)
härst[amma] ǁ i 2dra led
Also on this page Castrén doubled
the pencil writing with ink, possibly changing it in places. Kelujärvi
is a village in Sodankylä, N7483189
E502157 (N67°27′53″ E27°3′2″). (TS)
tredje ǁ 3dje
Kemikylä is a group of farms along
the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and
Arajoki in present-day Savukoski.
The Tenniöjoki flows into the River Kemijoki at N7462159 E554590
(N67°16′16″ E28°15′58″). See also
Suomen kartta 1927: 49. (TS)
Castrén means here the parish
called later Salla. (TS)
The ink writing over pencil writing
ends here.
Nuwarande ǁ Inn[ewånare]
gård ǁ liten ~
mig1639, att Sombio boerne härst[amma] från
Lappar, men mina undersökningar hafva öfvertygat mig, att det ej är fallet – Nu lefvandes förfäder ha ej kunnat tala Lappska, och
de nu lefvande äro ock m[yc]k[e]t svaga i
språket – Savolaxiska1640 stugor (ugnar) –
☙ ❧
kiurujärwi1641 gård (nu en gård), Ägaren
härst[ammar]1642 i 2 led Kemi, Poikila hemman – En Lappe, bror till en D[it]o Tanhua
var första innewånaren i Kiurujärvi.
Innewånare i Tanhua äro Lappar i 3dje led).
☙ ❧
Kelujärwi.1643 1) Aikioniemi. Ägaren härstammar fr[ån] en Lappe som i tredje1644 led bor
”lannaksi” – Familjen heter Aikio. 2) Gustafsberg. Här war första innewånaren en Lappe
vid namn Matts Raasakka. Nu bebos hemmanet af Anders Mattlins 2ne söner, men de
hafva sålt hemmanet till Kyrkovärden – 3)
Kelujärwi – 4. Siuramaa. Första innewånaren
en Lappe, d[er]på <--> Johan Mattlins son –
Innevånarne i Kemikylä1645 skola härst[amma] fr[ån] Kuolajärwi1646) –1647
Kelujärwi. 1) Aikioniemi – Nuwarande1648
husbonden härstammar ifr[ån] en Lappe
Aikio som för 3 mansleder sedan började bo
lannaksi – 2) På Gustafsberg bodde var första
innevånaren en Lappe vid namn Matts Rasakka. Nu bo der Anders Mattlins 2 söner –
de hafva <--->
nb. Wid Luiroelf hafva bönderna högst få renar. Blott ytterst få Lappfamiljer drifva här
ren skötsel –Tanhua är blott 1 gård1649 –
240
Itineraria 2osa 1838.indd 240
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙ ❧
Anm[ärkning]. Tanhua husbonden bor <-->
ibland folk som tala ren Savolaxiska – Men
Tanhua som är Lappe, talar Kemi dialekt. I
s<[ynnerhet]> h före ofta – l fördublas1650 –
Likaså på Aiki[o]niemi, der jemwäl husbonden är en Lappe[.] Likväl är man ej consequent häri –
nb. I Sodankylä församlings rättigh[eter] och
skyld[igheter] finns ett document af 4 Martii
1672 deri Påhl Pelkonen botlägges för tillfynd
intrång uti Lapparnes näring samt ålägges
att flytta sig bort fr[ån] Lapparnes ägor. (Häri
uppdagas att Nyb[yggaren] fr[ån] Österb[otten] Pelkonen inflyttat för 8 ell[er] 9 år sedan)
☙ ❧
Korwanen1651 har äfven warit befolkad1652 af
Lappar, tills dess nuvarande ägare från Peldowuoma köpte hemmanet –
Päiwänen har bott i Sombio – Laurukainen likaså. Dessutom omtalas Turwanen (Torjonen
och Akumieli, ifr[ån] h[vil]ken sistn[ämnde]
Korwanen härstammar) –
(Teno Anders sorg)1653. Laurukainens öde<->
Ryssarne g[enom] att förleda den till Sombio – Sjelf gömde han sig i en håla –1654 Hans
hustrus knep [–] Tjärblossen – Elden i kåta –
— Ryssarne, då de i skogen stött på Lauruk[ainen] i h[an]s köttboda, ville döda h[ono]m
och befalte h[ono]m komma ned – Lauruk[ainen] dröja och stoppar sin peski full m[e]d
dun – Kasta den i hopen – Ryssarne döda
h[varan]dra till sista man – Laur[ukainen]
var äfven1655
It is not clear what phenomena
Castrén is referring to with his
fragmentary notes, as there are
no examples. By h, he may mean
preaspiration (e.g. Saami áhkku
‘grandmother’, Fi. akka), and by
the doubled l, the strengthening
of the original single consonants
(Fi. (dial.) kallaa, Standard Finnish kalaa) which is also typical of
the Saami languages. Sammallahti
1998: 48–49, 54–55. (KH)
Korvanen was formerly a village in Sodankylä. At present, it is
only a small sandbank in the Lokka artificial lake, N7538156 E533106
(N67°57′21″ E27°47′26″). These notes
are from around 17–19 August on
Castrén’s journey. The whole page
was written at once, making it likely that Castrén did not write this
tale of Laurukainen on paper until after he had arrived in Sodankylä. However, cf. note on Anders of
Teno (TS)
befolkad ǁ bebodt
Anders of Teno is the Lapp of
whom Aikio told him on the way
from Inari to Utsjoki in July. See
p. 129–130. (TS)
[…] håla – ǁ ~ nb. Ryssarne trodde
h[ono]m för <--> säkra uppgifter
om <-----> Ryssarne.
The rest of the text is missing.
241
Itineraria 2osa 1838.indd 241
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Continuation of the page.
After this, Castrén has written
notes on the village of Lokka as
well as tales on Laurukainen.
Karjalansaari, see p. 93.
Lauruk. ǁ en[ligt]
Tuokah […] ǁ Tule tänne <----->
ja ǁ och
Tääl […] ǁ Näin Lauruk[ainen]
☙ ❧
d[en]1656 18 [Augusti]. En g[an]ska wacker
dag, ehuru folket på ängen beklagade sig, att
de <froso> dem fingrarne – Vädret hade
fr[ån] n[ord]o[st] vänt sig till <---->1657 –
Glädjen öfver d[en]na wäderleks förändring –
— I Lokka blandas bark med vesirikko i st[ället] för halm
Vesi-rikko (Cerastium vulgatum) torkas och
survotaan ynnä petäjän kansa –
Laurukainen förgjorde Ryssarne i Ounasjärvi
på holmen Kirjalan saari1658
Laurukainens pälsar, som han kastade åt Ryssarne var fyld med kött och torr fisk –
☙
Hvar helst en köngäs finnes der har Lauruk[ainen]1659 enl[igt] trad[itionen] ❧ förgjort
Ryssar – I Luiro bundit 7 båtar i rad, lagt
Ryssarne under täcket, hoppat sj[elf] på
klippan –
När Lauruk[ainen] lemnat Ryssarne på holmen dök en till båten Lauruk[ainen] afhögg
fingret och fick en silfverring i båten – Tuokah1660 weneh pyhä weli, tääll on huttu ja1661
hutri neuwot, ruotsin woita silmäks’ pannaan[.] Oma hutri annetaan – Tääl1662 on
hutri ja hutri neuwot[.] Karj[alainen:] kuuma
tinaa suuhus waletaan –
nb Lauruk[ainen] rodde kring holmen i 9
dygn för att Ryssarne ej måtte undkomma
g[enom] flotta
242
Itineraria 2osa 1838.indd 242
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
Unari1663 by
Luusua, kallats, Wierilä, Nyb[ygget] Riskilä, Kandola, Martin, Martin, Martin, Lassali, Lassali, 2 Sywäjärwi, Leipäjärwi, Mattanen, Nyb[ygget] Sywäjärwi, Hingamaa
(1sta Colon[ist] ifr[ån] Pelkola hemman i
Lumijoki)1664, 2 Riipi, Nyb[ygget] Riipi,
Kumbula –
Waalajärwi by1665
Pumbanen, Nyb[ygget] Häätylä, Pumbanen,
Nyb[ygget] Mäki, Toiwola, Jessiö, Yli-Jesiö,
Wäli Jesiö, Nyb[ygget] Wäli-Talo, Jesiö, Nyb[ygget] Wikewänkorwa, Ala-Jesiö –
Kyrkoby1666
Prästgården, Annaberg, 2 Halonen, Poikela,
1. Arpela, Poikela, 1. Piilola, Aikioniemi, Gustafsberg, Kelujärvi, Onnila, Salmi, Orajärwi,
Huhtala, Orajärvi –
Unarin Luusua (Luusua of Unari),
a village in Sodankylä, N7448033
E445009 (N67°8′40″ E25°43′52″). In
the following Castrén lists farms in
the different villages of Sodankylä
parish. (TS)
Lumijoki is a parish in Northern
Ostrobothnia, at N7191541 E413831
(N64°50′14″ E25°11′1″). (TS)
Vaalajärvi is a village in Sodankylä at N7478444 E466317 (N67°25′13″
E26°12′50″). (TS)
Sodankylä.
Sattanen is a village in Sodankylä
at N7488224 E483730 (N67°30′34″
E26°37′8″). (TS)
Madetkoski is a settlement in
Sodankylä at N7530968 E489659
(N67°53′35″ E26°45′14″). (TS)
At present, the village is called Torvinen. Vaiskojärvi is a bog (former
lake) east of it. Torvinen is situated at N7453591 E484652 (N67°11′56″
E26°38′42″). (TS)
Sattas by1667
Sattas, Nyb[ygget] Riipi, Riipi, Sattas, Waara,
Nyb[ygget] Takakangas, Sattas l. Ollila, Sattas, Ollila, Rajala –
Madetkoski by1668
Kaaretkoski, 2 Aikio, Nyb[ygget] Marjawaara, Äärelä, 2 Moskuwaara –
Waiskojärwi by1669
☙
4 Aska, Ala aska, Nyb[ygget] Portikangas
1. ❧ Mattila, 4 Torwinen, Wuojärwi
243
Itineraria 2osa 1838.indd 243
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
The village was called Kairavuopaja in Castrén’s time, at present Kairala in Pelkosenniemi at N7452498
E519649 (N67°11′20″ E27°27′15″). See
KA Sodankylä parish records 1838–
1844: 75–77, 82–92 (http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=5842563 etc.),
1859–1866: esp. 29–30 (http://digi.
narc.fi/digi/view.ka?kuid=7835806
etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)
The village of Hietasuvanto belonged later to the village of Sivakkamaa and is now part of the
village of Luiro in Pelkosenniemi
at N7456390 E523243 (N67°13′24″
E27°32′17″). KA Sodankylä parish records 1838–1844: 78–80 (http://digi.
narc.fi/digi/view.ka?kuid=5842728
etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)
This sentence is in the margin at
the mention of the following four
villages.
At present, the main village of
Pelkosenniemi. Suomen kartta
1927: 49. (TS)
Saunavaara is a village in Pelkosenniemi, in Castrén’s time it belonged to Sodankylä, N7437905
E523225 (N67°3′27″ E27°32′2″). (TS)
At present, there is no village called
Sompio, because most parts of it
were submerged under the Lokka
artificial lake in the 1960s. On the
location of Mutenia and Lake Sompiojärvi, see above. (TS)
See p. 240.
A group of settlements along the
rivers Tenniöjoki, Kemijoki and
Arajoki, see above.
Kairawuopio by1670
3 Pyhäjärwi, Ollila, Nyb[ygget] Ahoniemi,
Lakso, Jaakkola, Keskitalo, Kairawuopio, 2
Hyötylä, Yli-Talo, Nyb[ygget] Salmela –
Hietasuando by1671
Waara, Takkinen, Wälitalo, Nyb[ygget] Hautajärwi, 2 Luiro.
Räknas till Sombio[:]1672
Pelkola by1673
kilpimaa, Mäkitalo, Pelkola, Terwo,
Alatalo, Pulskala –
Saunawaara by1674
Matomaa, 3 Bertula, Oinas, Arwola,
Säärelä, Oinas, Nyb[ygget] Kandola,
Nyb[ygget] Kuoppala.
Sombio by1675
5 Mudenia, 2 Raesto, 2 korwa, 2 Lokka.
Kiurujärwi by1676
Seitajärwi, Kiurujärvi, Tanhua.
Kemikylä by1677
2 Halonen Nyb[ygget] Halonen, 2 Kuosku,
Karppinen, Nousu, Törmänen 3 Nousu, Nyb[ygget] Alatalo, Nyb[ygget] Wärriö –
244
Itineraria 2osa 1838.indd 244
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
d[en] 20 [Augusti] Afresan fr[ån] Sodankylä – Askan kosket1678, Orakoski1679, K<-->kikoski1680, Porttikoski1681 –
Nedanför Akan koski
Vid Kitinen ofvanom Sodankylä kyrka Ukon
harjut1682 och i Jesiö Ukon mukka1683 i1684
elfven och Ukon harjut –
(Lapparnes kåta käräjät)1685
Matts Halonen inflyttade först från Kemiträsk
till Kyrkoby (år 1730). Han hette Halonen
och ant[og] det nu delta hemmanet – under
h[an]s son[.] Matts hade en son Lars, som1686
sålde ½ af hemmanet åt C. G. Mathlin. Lars
hade en son Lars, h[vil]ken sednares söner
ännu lefva –
Poikela – Upptogs sås[om] Nyb[ygge] af Pastor Wegelius1687, som sålde hemmanet åt en
Colonist ifrån Rovaniemi vid namn Matts
(h[an]s yngsta son nuwar[ande] ägaren af
kiurujärvi är). Matts hade 4 söner Matts,
Hans, Michel, Henrik (på Kiurujärvi). ½ af
hem = Piilola <fisk> Matts, ½ = Arpela Hans.
Denna1688
[– –]
The Askankosket rapids were probably situated at N7462889 E487776
(N67°16′57″ E26°42′59″), but the
name is not known any longer. Cf.
Askankangas west of the place. (TS)
Orakoski is a rapids location in
the River Kitisenjoki at N7468871
E485952 (N67°20′9″ E26°40′24″). (TS)
These rapids were between Orakoski and Porttikoski in the River
Kitisenjoki. (TS)
Porttikoski is a rapids in the River Kitisenjoki at N7465661 E487020
(N67°18′26″ E26°41′55″). (TS)
There is a hill called Ukonharju mostly submerged by the Porttipahta artificial lake in the 1960s. Only a small
island remains at N7544858 E486881
(N68°1′3″ E26°41′9″). It is uncertain,
however, if Castrén meant this or
some other Ukonharju closer to the
church of Sodankylä. (TS)
Ukonmukka in the River Jeesiöjoki
at N7487864 E475649 (N67°30′20″
E26°25′47″). (TS)
i ǁ och
Kotakäräjät (‘goahti [Saami tent]
assembly’) was a Saami institution
for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I.,
1948 II: 257. (TS)
som ǁ denn[e]
Henrik Wegelius (1707–1780), chaplain and later vicar of Sodankylä
1730–1763. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852 http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=5663.
(TS)
The rest of the text is missing.
245
Itineraria 2osa 1838.indd 245
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
Sodankylä.
The end of the word disappears at
the damaged edge of the page.
Matomaa is a farm in the village of
Saunavaara. (TS)
Mudajoki ǁ ~ , till Körkö
The village of Vuojärvi is in the
southern part of Sodankylä on
the shore of a lake of the same
name N7441100 E483419 (N67°5′12″
E26°37′6″). (TS)
spets ǁ sida
Oratunturi Fell, rising to 450 m
above sea-level, is situated east
of the church of Sodankylä at
N7471740 E504825 (N67°21′43″
E27°6′44″). (TS)
A hill known as Kevitsa is situated at N7507735 E498556 (N67°41′6″
E26°57′57″). The coordinates place
the sieidi stone on its highest point.
Salminen 2019: 38, 47. (TS)
Ämnet ǁ Den är
The word is covered by a fleck of
dirt.
From here on to the end of the page
there is illegible writing in pencil
writing under the ink writing.
Ämmänvaara is a hill on Cape Ämmänniemi in the Ämmänselkä part
of Lake Kemijärvi at N7387943
E526165 (N66°36′33″ E27°35′26″). A
Stone Age settlement and a quartz
quarry are known from Ämmänniemi and Ämmänvaara is classified as a nationally significant prehistoric site on the because of its
related Saami cult site traditions.
Museovirasto, kulttuuriympäristön
palveluikkuna, https://www.kyppi.
fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_
default.aspx objects No. 320010302,
320010043 and 320010303 (Ämmänniemi, Ämmänvaara 1 & 2). In this
case, as in many others, the name
beginning with ämmä is connected
with the cult of Saami áhkka deities.
Mallat 2007a: 144; 2007b. (TS)
Kyrkoby1689
Till Halonen hafva innewånare kom[m]it
från Kemiträsk
Till Poikila från Rovaniemi ko[– –]1690.
Hans.
Salmi är nyligen upptagen –
Suanto. Innevånarne som nu lefva i 3dje led
ha kommit från Kokkos, dit de inflyttat fr.
Savolax –
Kairavuopio första colonist fr[ån] Kemiträsk
för 200 år tillbak[a]
Till Matomaa1691 ha Colonister kommit fr[ån]
öfre Saunawaara (I Bertula)
Till Saunawaara (Oinas) hafva Colon[isterne] infl[yttat] fr[ån] Kemiträsk Oinas
Till Anti ifrån Wiiri, till Wiiri ifrån H<i>tt<i>
vid Mudajoki1692.
☙ ❧
I Sodankylä uti Wuojärvi1693 finns Pyhä kumpu, en hympel vid hvars spets1694 man funnit
grafvar. Der har varit Palwelus paikka – På
Orastunturi1695 en <park> af träd 3 ½ alns
hög – smord – lika tjock öfverallt – utan
bilder.
Grafvar i Waalajärvi –
På Keitsa berget i Sodankylä finns en Seita af
sten1696 1 famn hög, bred i toppen och smal
nedtill. Ämnet1697, sade min berättare, för
hårdt till lera, för mjukt till sten, gråaktigt – I
nejden finns rundt omkring ingen enda sten
utan mylla. Vid en köngäs invid Kitinen finns
ock klippor, h[vil]ka [– –]1698 bl[ifvit] tillbedda, som Seider (nb. Vid1699 Stuorra jaur fanns
ock en naturlig Seida
246
Itineraria 2osa 1838.indd 246
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
<NB.> Kemiträsk beklaga <---> <skjuts--------->
sig <fl[ere]> <lemna>
☙ ❧
Amman waara1700 vid Kemiträsk skall varit
ett andakts ställe under Hedendomen –
Wid en udde i1701 Kemi elf nära Kemiträsk
<lund> Kalkoniemi1702 skola fordomdags
grafwar funnits och man har der upptäckt
jernkorg –
Seitakorva är en fors 3 [mil] nedanom kemiträsk kyrka.1703
Hertikan D[it]o
Jujärvi1704, Jukoski, Juwaara, Ju 2 ind?
Ämmän pää, en klippa i Ounaskoski1705
Ämmän koski i Kemi1706
Ämmän saari och Pietin (Pietarin?) saari1707
bredvid h[varan]dra vid Kähkönen i Terwola
Pohjasen otta vid D[it]o
☙ ❧
Boskaps pesten i Kemitr[äsk]
Intill 22 [Augusti?] ha störtat 6 kor och 1
kalf1708
Om Islossningen i öfre loppet af Ounas &
Kemi elf –
Säpsä1709 och Juotas1710 i Kemi elf äro svåra1711
att komma ned af brist på vatten – Islossningen har i Säpsä fört1712 klippor i fåran –
i ǁ vid
Cape Kalkonniemi is situated south
of Kemijärvi at N7394398 E524785
(N66°40′2″ E27°33′39″). There are
both Stone Age and Iron Age finds
known from there. Museovirasto,
kulttuuriympäristön palveluikkuna,
objects No. 1000015657, 320010231
and 1000012115 (Kalkonniemi 1–3).
https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/
mjreki/read/asp/r_default.aspx. (TS)
The Seitakorva rapids are situated
at N7368744 E515495 (N66°26′16″
E27°20′51″). (TS)
Lake Juujärvi is situated at N7363675
E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″).
Juuvaara hill is on its eastern shore
and is known as an ancient offering place. There is also a Stone Age
dwelling site on Cape Juuniemi at
the opposite shore. Museovirasto,
Kulttuuriympäristön palveluikkuna,
objects No. 320010072, 320010074
(Juuvaara, Juuniemi), https://www.
kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/
asp/r_default.aspx. (TS)
The Ounaskoski rapids were situated in the centre of Rovaniemi
at N7376285 E443925 (N66°30′2″
E25°44′23″). (TS)
The Ämmänkoski rapids were
at Lautiosaari in Keminmaa at
N7298949 E387708 (N65°47′32″
E24°32′43″). (TS)
Pietinsaari Island is in Tervola at N7338035 E415568 (N66°9′5″
E25°7′42″). The island of Ämmänsaari no longer exists after the construction of large hydroelectric
power plants in the River Kemijoki.
(TS)
kalf ǁ ~ s[a]mt
Säpsä is a rapids location in the
River Kemijoki in Rovaniemi at
N7356703 E500490 (N66°19′48″
E27°0′39″). (TS)
The Juotaskoski rapids in Kemijoki
in Rovaniemi almost immediately
247
Itineraria 2osa 1838.indd 247
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
downstream from Säpsä at N7356167
E498248 (N66°19′31″ E26°57′39″).
(TS)
svåra ǁ så ~
fört ǁ sk
The village of Ylikylä is in Kemijärvi at N7419880 E520651 (N66°53′46″
E27°28′18″). From here on Castrén
lists again the farms of different
villages on the River Kemijoki. (TS).
The village of Isokylä is in Kemijärvi at N7397496 E524535 (N66°41′42″
E27°33′21″). (TS)
Three letters are covered by an ink
stain.
Alakylä in Kemijärvi, which no
longer exists. Castrén lists here
farm properties on the shores of
Lake Kemijärvi downstream from
the centre of Kemijärvi. (TS)
The cape Kelloniemi is situated
at N7392343 E523766 (N66°38′56″
E27°32′14″). (TS)
Here Castrén lists farms in Kuolajärvi or present-day Salla. He copied the list from the parish records
of Kuolajärvi. Several of the listed properties have later grown to
become villages. Kursu is a village
at N7405696 E550007 (N66°45′56″
E28°8′10″). (TS)
Vuolukka is a farm in Kursu on
Cape Vuonneniemi. (TS)
Salmijärvi is a farm in the village
of Salmivaara at N7413209 E562063
(N66°49′50″ E28°24′49″). (TS)
Aatsinki is a village in Salla, at
N7419448 E584691 (N66°52′52″
E28°55′59″). (TS)
Kellokumpu belonged to the village of Aatsinki and is situated
at N7425983 E580632 (N66°56′27″
E28°50′42″). There is also another
Kellokumpu in Salla, but it did not
exist until the 1850s. KA Salla: parish
records 1832–1862, http://digi.narc.
☙ ❧
Öfwerby1713
3 Oinas, 4 Helistu, 4 Tapio, 2 Talwensaari,
2 Kostamo, 3 Kostamowaara, 2 kulpakko, 2
korpela, 3 Peldoniemi, Mäkelä, 3 Suopangi, 2
Junttila, Puikko, Laurila, Peldoperä, 3 Pauna,
2 Aho, 2 Jankkila, kaisamatti, 2 Kyhkynen,
Kumbula, Helistenkangas, Majawaniemi,
Tohmola, Hietala, Kaakkuriwaara
Storby1714
3 Kärppä, 3 Törmänen, Ylikärppä, 2 Ollila,
Soppela, Könönen, Terwola, kujala, könönen,
2 Kehkelä, Lahtela, 2 Jaakkola, Maa-Jaakkola, 2 Kotajärwi, 2 Räisänen, 2 Tarwas, 2
Kallanwaara, 2 Imbonen, 5 Joutsijärwi, Kotaniemi, 2 Wälikangas, Ojala, 2 J[– –]sila1715,
Iipola, Rytilahti, Nikunlassi, Kaisanlahti,
Lehtola, Ruotsala, Sallmela
☙ ❧
Nederby.1716
Ämmälä, 3 Halonen, 3 Pietilä, Kujala, 3
Halonen, 4 Luusua, Juujärwi 2 Pietilä,
keskitalo, 3 Pöytiö, 2 kelloniemi1717, 2 Tywikelloniemi, 2 Kangas, 3 Tuulaniemi, Ulkoniemi, Narkinlahti, Hannuniemi, 2 Häckman, 2
Särkikangas, Jyväperä, Ruopsaperä, Siiwola,
Seinälä, Kiwilahti, Niemelä, Paawola, Mesikangas, Säynäjäkangas.
fi/digi/dosearch.ka?sartun=306451.
KA. (TS)
248
Itineraria 2osa 1838.indd 248
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
Kuolajärwi.
☙
Kursu1718, Kursu-Leskelä, 2 kursu, KursuHeikkilä, 4 Wuonala, Wuonala-Wuolukka1719, –
3 Sallmijärwi1720, Tenno-Isola, 2 Tenno-Terwo, 2 Tenno-kandola, Tenno-Kiwilä –
2 Atsingi1721, Kellokumpu1722, Lambela, 2 Ongamo1723, 2 Kallungi-Niemelä, Kallungi, Haliselkä1724, Hautajärwi1725, Hirvasjärwi1726[,] ❧
Hietajärwi-Niskala1727, Tuuliainen, Nojonen,
Nojonen-Ahola, Palojärwi1728, Kiwilä1729, 4
Saariniemi1730, Säjä1731, Kalliskota, Särkelä1732,
Mukkala1733, 5 Salla1734, Korja1735, Sotkajärwi1736, Kesälahti1737, Ukuniemi1738, Kairala1739,
2 Sulasalmi, Wuorijärwi1740, Tumsa-Kurtti1741,
Tumsa-Hautaniemi, Tuutjärwi1742, Leikala,
Ongamo,
☙ ❧
Till Luusua1743, kemiträsk, ha de första innew[ånarena] kommit fr[ån] Tervola
☙ ❧
På1744 Antti hemman, som är den 1sta i Rovaniemi, börjas åter berättelserna om Jatulin
kansa. Antti Michel wet berätta, att de bott på
udden vid en gård, och visar deras ugnställen
wid Pirtikoski s[a]mt grafvar, hvari de fångat
vildrenar – Båge var deras vapen.
Ett lat slägte? – Iddes knapt bära bränsle –
En frågade sin kamrat? Kuinka tässä walkia
sammu? Svar: ”Wasta tähän kannon onnen
kennen” –
Onkamo is a village in Salla, at
N7404192 E591561 (N66°44′33″
E29°4′42″). (TS)
Cf. Lake Halijärvi at the village of
Hautajärvi. (TS)
Hautajärvi is a village in Salla, at
N7378444 E590431 (N66°30′43″
E29°2′1″). (TS)
Hirvasjärvi is the present-day village of Hirvasvaara on Lake Hirvasjärvi in Salla at N7381720 E570879
(N66°32′47″ E28°35′46″). (TS)
Castrén means Niskala farm at
Lake Karhujärvi in the presentday village Karhujärvi at N7376198
E559999 (N66°29′57″ E28°20′54″).
There is Lake Hietajärvi north of it.
KA Salla: parish records 1832–1838:
191 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka?
kuid=7871864). (TS)
Palojärvi is a farm near the presentday village of Paloperä at N7371848
E552815 (N66°27′41″ E28°11′7″). (TS)
Kivelä in the present-day village
of Vuorela at Lake Kivelänjärvi at
N7368607 E554291 (N66°25′56″
E28°13′1″). (TS)
The houses of Saariniemi farm
were in the village of Saija. Tietoja
Saijan historiasta, http://www.saija.
net/historiikki2.html; see also following note. (TS)
The village of Saija at N7442402
E578722 (N67°5′19″ E28°48′44″). (TS)
Originally belonging to the village
of Saija, later Mukkala, at N7436624
E586468 (N67°2′5″ E28°59′10″); Tietoja Saijan historiasta, http://www.
saija.net/historiikki2.html. (TS)
Mukkala village is situated at
N7438416
E583988
(N67°3′5
E28°55′50″). (TS)
The farms of Salla were situated in
the village of Sallansuu, the centre
of the parish. (TS)
The village of Korja was situated at Lake Autiojärvi at N67°7′54″
E29°32′32″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
249
Itineraria 2osa 1838.indd 249
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
Near Lake Sotkajärvi at ca. N67°9′
E29°32′. The Sotkajärvi, Kesälahti, Ulkuniemi, Sulasalmi and Vuorijärvi farms were all in the village
of Tenniö. KA Salla parish records
1853–1859: 162–171 (http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=7873796 etc.).
Since 1940 in Russia. Suomen kartta
1927: 50. (TS)
Kesälahti farm was situated in the
village of Tenniö around Lake Tenniöjärvi, N67°11′ E29°40′. Since 1940
in Russia. Suomen kartta 1927: 50.
☙ ❧
d[en] 26 Ännu större fruktan. Klarnar1746 –
☙ ❧
(TS)
Ulkuniemi in the village of Tenniö.
KA Salla parish records 1853–1859:
165
(http://digi.narc.fi/digi/view.
ka?kuid=7873800). Since 1940 in
Russia. (TS)
The village of Kairala was situated
on Lake Kuolajärvi at N66°55′47″
E29°36′34″, near the present-day
village of Kajraly. Since 1940 in
Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)
The village of Vuorijärvi was situated at Lake Vuorijärvi at N66°47′24″
E30°9′24″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
The village of Kurtti was situated
south-west of the present-day village
of Alakurtti at N66°57′9″ E30°18′23″.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
Tuutijärvi was a village in Salla on
the lake of same name, N66°32′6″
E29°50′55″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 46. (TS)
Luusua is a village in Kemijärvi at N7373890 E513381 (N66°29′2″
E27°18′2″). (TS)
A struck-out text in the uppermost part of the page: <uti>
<Monum[enter]>
Lower part of the mscr page.
Klarnar ǁ D[it]o
inwid ǁ och
Johan Wiktor Calamnius (1838–
1891) visited the site in 1862 and
stated that it was a former pond
d[en]1745 25 Aug[usti] Åter fruktan för frost –
Kall nordlig vind började klarna mot aftonen – Blåste h[e]la natten igenom
I Terwola störta 8–10 hästar och n[å]gra
kor – mossor och pölar
3 frostnätter emot Söndag, Måndag och Tisdag – Åkrarne mindre för sig komna än i Kemiträsk och Rovaniemi –
☙ ❧
En Jatulin hauta i Wiianmaa inwid1747 Terwola kyrka, kan v[ara] 2 famnar djup –1748
Molekit1749 gjordes för att befria sig riiwatun pauloista – ännu på sedn[aste] tider har
man tillvägabragt sådana – De ha manlig och
qvinlig gestalt – Soml[iga] påstå, att man g[enom] dem afbildat m[enni]skor, h[vil]ka man
önskat skada –
Jons1750 kåta (Jonnin kåta) belägen i Terwola
nära Prästagården –
Sielutin saari i Tervola1751
Molekki på Pajarin waara1752. Bildad på ett
wäxande trä. Mol[ekki] är af m[enni]skostorlek och m[e]d dess form
250
Itineraria 2osa 1838.indd 250
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
Tervola
Koiwu by1753
Rynänen, Kähkönen, Kilpinen, Lambela, Saari, 3 Fränti, Kojo, Niska, Honkanen, Tolonen,
2 Peura, Räihä, kratari, Olkila, Aurela, Wähäkari, koiwuperä –
Rungaus by –1754
Kurwi, 2 Liimatta, Leinonen, Siitonen, 2 Mattinen, 2 Saaren, Oinas, Lumbus, Tarwas, Kähkölä, Niemelä, Wajoensuu1755. (Bl[ott] löst
folk Aska)
Lapiniemi by1756
Junna, 2 Tossala, 4 Terwo, 2 kaperi, kaasi, 2
Romsi, Wuolukka, Jurwa, 2 Olliterwo, 4 Kando, 3 Palosaari, 2 Rötkönen, kapellansbordet,
Kolmonen, Harjuniemi, Riimala, Koiwusalo,
Hornela, Koiwula, Niskawaara, Myllyaho,
Palokangas, Siiwola (öde),
☙ ❧
measuring ca. 30 x 10 m, thus not
made by human hands at all. Calamnius 1868: 199. (TS)
Molekit ǁ Molekin hauta
Jons ǁ Johns
Tervola ǁ ~ m[e]d
Sielutinsaari is situated on
the River Kemijoki at N7334459
E403677 (N66°6′57″ E24°52′4″). (TS)
Pajarinvaara is in Tervola at the
site of the village of Pajarinperä,
N7324472 E398878 (N66°1′29″
E24°46′10″). (TS)
Koivu is a village in Tervola at
N7339932
E419393
(N66°10′9″
E25°12′43″). (TS)
Runkaus is no longer an actual village. It is situated in Tervola at N7337433 E412493 (N66°8′42″
E25°3′38″). (TS)
Wajoensuu ǁ Waajoensuu, Ask[a]
Lapinniemi is the centre of Tervola.
(TS)
At present, the village of Yli-Paakkola along the River Kemijoki
at N7322122 E396061 (N66°0′10″
E24°42′33″). (TS)
Paakkola by1757
Pajari, 2 Waara, Pesonen I Hannuksela, Pesola, 2 Peldo, 2 Raatikka, 2 Mölö, Marto, Pyttinen, Pajari, Kaisajoki, 2 Kaara, Iso, Karwo,
Oinas, Kuiri, Hätelä, Peldomaa.
251
Itineraria 2osa 1838.indd 251
21.8.2019 15:49:55
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
4 [Reseanteckningar 1838. Lappland.] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a30bbee55292b382e795e8990bc02a59.pdf
9a99cef500bfe685d4d7fb0049e5efea
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript KK Coll. 539.29.7
(Varia 4.7) p. 469–478 consists of
five loose sheets measuring ca. 21 x
32 cm. The article has been published in NRF VI p. 33–42 with
the title Postskriptum efter en resa
genom Tavastland. The editor Carl
Gustaf Borg assumed that the text
dates from 1839, which has been
noted on the p. 469 of the manuscript. Borg seems to have based
his interpretation on Castrén’s
words in his 1839 travel report that
he returned from Karelia via Oulu,
Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki. However, Castrén writes here
that he is on his way to Lapland to
get acquainted with Lappish poetry, and consequently the article
must date from the spring of 1838.
Also, Castrén writes both that the
Tavastians expect a warm summer
and that the poor growth of vegetation restricted his possibilities
to collect names of plants, which
both mean that the travelling cannot have taken place in autumn
but in spring or early summer. Further evidence is the fact that Castrén and Ehrström had planned to
meet at Lappajärvi. Castrén 1870e.
Cf. note No. 12 above. Castrén reused parts of this text in his Utdrag
ur ett bref… (see p. 584–597). (TS)
Wäinämöinens ǁ ett <->
Also here Castrén is referring to
the first edition of the Kalevala,
published in 1835. (KH)
Above the word återskalla Castrén
wrote frambringa without striking
out the original word.
tanke ǁ om o
olikheter ǁ Tavast[ars]
Tavastars ǁ Tavastarnes
Christfrid Ganander (1741–1790),
chaplain of Rantsila, published
the first general survey of Finnish
mythology, Mythologia fennica in
☙ ❧
3
Ett Postscriptum1147
Tawastarnes storartade land, den friska natur sinne, okonstlade seder och på bedrifter
rika forntid hade hos mig alstrat den förmodan, att sångens gerning icke kunnat
öfwergifva dessa för henne fordom så kära
nejder, att Wäinämöinens1148 kantele, den
hans wid sin flykt ”qvarlemnade Suomis söner till evig glädje” (Kal[ewala] 32: 249)1149,
ännu skulle återskalla1150 hälst några brutna
toner om forntids wishet och forntids kraft.
I denna förmodan stärktes jag af ett ”pium
desiderium” – hoppet, att till wisshet bringa
och vidare uti en af mig länge närd tanke1151
om olikheter1152 i Tavastars1153 och Karelares
religiösa föreställningssätt. Denna hypothes
alstrades hos mig af swårigheten att förena
Gananders1154 och Lencqwists1155 uppgifter
med dem vi i wåra runo-samlingar erhålla.
Men såsom ett objectiwt bevis härå gäller Agricolas1156 försäkran, att desse folkstammar
dyrkat skilda Gudar. Oaktadt denna sak
således icke widare kan bestridas, sökte jag
emellertid ur folkets egen mun bekräftelse
härå under en flyktig resa genom T[avast]land.1157 Ty värr! blef resultatet af mina
forskningar att Runotar flyktat från Hämehs
bygder och med henne alla minnen om det
framfarna.
190
Itineraria 2osa 1838.indd 190
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
Jag påminner mig ännu med bedröfvelse, huru en bonde omtalade, att han under
sina resor i Savolax sett ett owanligt instrument, hvars namn han bortglömt. På min
fråga, om [han]1158 i Tavastland aldrig sett
detta instrument, svarade han: ”Aldrig, utom
hos Savolaxare, då de färdats i T[avast]land.”
”Men fortfor jag: i Savolax har ni utan tvifvel hört en mängd sånger1159 och forntida1160
minnen; äro dessa helt och hållet okända i
T[avast]land”? ”Wi wårda oss mera om Gudsfruktan och åkerbruk än sådan fåfänga!” war
svaret. ”Har ni då aldrig hört talas om Wäinämöinen? fortfor jag widare”? – ”Om hvem
frågade herren? Wiina-Jussi eller huru?[”]
Samma bonde omtalade likväl till min
förnöjelse, huru han såsom fattig Dreng råkat förälska sig i en lika så fattig flicka. De
gifte sig. Begäret efter oberoende förde honom i en ödemark, der han med hustru och
ett dibarn lägrade sig wid roten af ett träd och
sofde wid en stockeld. ”Barnet gret och modern gret, men jag högg timmer till min stuga”. Inom 14 dagar war stugan färdig och
inom 4½ år hade jag ett1161 det yppersta
torp1162. Då ville min husbonde tvertemot
wår öfwerenskommelse pressa mig till stora
utlagor. Jag wägrade och man körde bort mig.
Nu skördas den rike fruktan af min möda”.1163
Det är naturligt, att Tawastländarne såsom
ett åkerbrukande folk, hvilket således med
☙ sitt svett betala1164 ❧ hvarje munsbit de förtära, akta sin egendom som sitt hjerteblod.
Men det är upplyftande att se och höra huru
lugnt och undergifvet de alltid, i dessa hårda
t[ider]1165 fördraga sina motgångar. ”Nog
hjelper oss Gud ännu, ty aldrig har han
1789. Vahtola, J., 2004; Siikala 2013:
42–43. Castrén is obviously referring here to Ganander’s suggestion
that the Swedish, Finnish and Lappish (Saami) mythologies and religions were alike with regard to
their main features. Ganander 1789:
Företal. (TS)
Christian Lencqvist (1761–1808),
the son of vicar Erik Lencqvist
(1719–1808), defended his master’s
thesis De superstitione veterum fennorum theoretica et practica, written by Professor Henrik Gabriel
Porthan (1739–1804) in 1782 and
based largely on the material collected by Erik Lencqvist. Also here,
Porthan considers the same mythological characters as having spread
all over Finland. Lencqvist 1782: 6.
(TS)
Agricolas ǁ end[ast?]
Michael Agricola (ca. 1510–1557),
Bishop of Turku, published in the
preface of his Finnish translation of David’s psalms (1551) a list
of Tavastian and Karelian deities,
presenting them as two different
groups of gods. The latest facsimile
and characterization of Agricola’s
list is published in Siikala 2013: 27–
28. (TS)
Tland ǁ ~ , och detta i akt och mening att
The word was added in Castrén
1870e.
sånger ǁ gamla ~
forntida minnen ǁ tra[ditioner]
ett ǁ de[t]
torp ǁ ~ med bonings
Fi. torppari, Swe. torpare means a
tenant farmer. The founding of tenant farms became more frequent
especially in the late 18th century, when manors and large farms
needed growing numbers of workers. Tavastia was one of the centres
of the tenant-farm economy in the
191
Itineraria 2osa 1838.indd 191
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Finnish countryside until all tenants could buy their farms as their
own freeholds in the 1920s. Soininen 1980: 390–391; Rasila 1982: 142–
145. (TS)
betala ǁ fort [förtära]
alltid, t. o. med i dessa hårda t[ider] ǁ
1. alltid i dessa hårda t ǁ 2. [Castrén
struck through the previous words
but restored them to the text by
underlining them and adding after
them:] t. o. med.
en Tavastländsk ǁ den Tavastländska
[Mscr: en Tavastländska]
g. […] förjagas ǁ förjaga under hårda år
omtala ǁ 1. med förbittring ǁ 2. om
möjligt
lands sträckor ǁ s[träckor]
The church of Kangasala is situated at N6817909 E343847 (N61°27′48″
E24°4′9″). (TS)
Pälkäne is the eastern neighbouring
parish (municipality) of Kangasala
at N6804482 E353531 (N61°20′48″
E24°15′41″). (TS)
och ǁ för
stående, och röjer ǁ stående. Här är
allt föråldradt, och i en T[avast]ländsk stuga stöter man på idel
antiqui[te]ter och röjer
bland annat ǁ utom
öfvergifvit oss i nödens stund;” så talar en1166
Tawastländsk bonde, då han g[enom]1167
misswäxt förjagas ur hus och hem; men så talar
endast den allt försakande, allt uppoffrande
tron. I allmänhet hör man honom sällan beklaga
sig, han synes af den hårda natur, hvarmed han
har att kämpa blifvit härdad till förhärdelse,
otillgänglig för alla m[en]skliga känslor och lidelser dum träg och tafatt; – men skåda honom
djupare – det är mödan wärdt! Såsom en möjligen naturlig orsak till det elände, som för det
närwarande råder i wårt Land, har jag hört bönderna omtala1168 strömrensningar. Derigenom,
säga de, hafva stora lands1169 sträckor uppdykat;
de innehålla källsprång och på sina ställen
gäslera, hvilka alstra nattfroster. Märkeligt är
åtminstone, att i Kangasala1170 och Pälkäne1171
frost-nätter och strömrensningar hafva s[am]ma datum. Sakkännare må pröfva om dessa
uppgifter kunna äga någon sannfärdighet.
Efter d[en]na digression återgår jag till
mitt egenteliga ämne – resultatet af mina litterära undersökningar under resan g[enom] T[avast]land. Likasom Gudaläran, så har äfven Magien gifvit wika för Christendomens högre ljus.
Af förfädernas wishet återstår här ingenting annat, än hvad som hör till lifvets yttre förhållanden. Likwäl hörde jag en bonde äfven i detta afseende yttra misstroende och1172 påstå att de
gamla i många stycken warit oförståndiga (ymmärtämättömät), och hänförde såsom exempel
härå deras sätt att s[amman]hopa sitt hus, i följe
hvaraf wid inträffad wådeld flera olyckor blifvit
tillväg bragta. Emellertid har T[avast]ländarens
bildning warit stilla stående,1173 och röjer sig
bland1174 annat i de såk[al]l[a]de g[am]las märken. Så wäntar sig t. ex. T[avastländning] en
192
Itineraria 2osa 1838.indd 192
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
warm sommar i år, emedan snön hållit sig hela
wintern på trädens grenar. Österb[ottningen]
uttr[ycker] detta så: Sommarn blir warm, eme☙ dan wintern war kallxxv 1175, ❧ T[avast]ländingen säger äfven1176: Lommens och swalans tidiga
ankomst (h. e. då isarne ligga) bådar kall wår.
Österb[ottningen] deremot säger, att wåren blir
kall, då Maji börjar med warm. Men1177 äfven i
Österb[otten] har jag hört sägas, att såningstiden är inne, då spindelnät synes på marken. Man
finner lätt, att T[avast]ländares föreställningssätt är äldre, att det tillika har sin grund i erfarenheter, Österbottningens deremot en förklaring af dessa fakta. Ännu mera än i ren kunskap
[framträder]1178 d[en]na sk[illnad] mellan T[avast]ländare och Österb[ottning] i handtwerk1179
och slöjder, och T[avast]ländaren medgifver
sjelf, att Österb[ottningen] är hans öfwerman i
slika förrättningar. D[en]na förändring försiggår
redan i [Orihwesi]1180 socken och yttrar sig alla
förhållanden. Ansigts- och kropps-bildning, klädedrägt, åkdon, husgerådssaker, antaga ett annat, smakfullare utseende, folket winner i ledighet, språket och i s[ynner-]het uttal i ledighet,
men förlorar i renhet, logisk precision och grammatikalisk regelmässighet1181. I allmänhet har
det Finska skaplynnet renast bibehållit sig i T[avast]land; i Österbotten har det upparbetat sig
inom tankens och i Savolax inom känslans område. Men såsom en märkwärdighet anmärkte
jag, att innewånarne1182 i de socknar som gränsa
Changes in the footnote:
isarne och ǁ isarne starka och
ej lätt ǁ ej gerna
äfven ǁ <-->
Men ǁ (Men
Mscr: främtrader.
handtwerk ǁ egentl[iga]
Mscr: Ohriwesi
Orivesi (older form Orihvesi)
is situated at N6840678 E360159
(N61°40′26″ E24°21′28″). (TS)
regelmässighet ǁ regelbundenhet
innewånarne ǁ de
xxv. På min fråga om anl[edningen] till wår k[al]la
maji svarades, att den äfven härrör af winterkölden
som gjort isarne och kälen så starka, att de ej lätt
smälta. Den stränga torkan i Maji härleddes af det
myckna regnet sistliden höst.
193
Itineraria 2osa 1838.indd 193
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Fi. Virrat, N6904897 E332080
(N62°14′17″ E23°46′4″). (TS)
Fi. Alavus, N6944302 E326471
(N62°35′19″ E23°37′14″). (TS)
Lappajärwi ǁ Lappajärwi <-->
Lappajärvi, N7013667 E331506
(N63°12′45″ E23°38′53″), is considered as belonging to Ostrobothnia.
(TS)
En hållkarl ǁ 1. En ǁ 2. Sålunda
Tulijoki is situated at the opposite
end of Lake Toisvesi as seen from
the church of Virrat, N6921169
E327324 (N62°22′54″ E23°39′37″).
(TS)
stöld ǁ ~, och påstod
medgaf ǁ påstod
GCarleby ǁ Kokkola
The town of Kokkola (Fi.)/Gamla Karleby (Swe.) is the most important centre of Central Ostrobothnia. The coordinates of its old
marketplace are N7084819 E309629
(N63°50′19″ E23°7′42″). (TS)
om ǁ hwart
Oriwesi ǁ redan i Ohriwesi
Söyrinki,
N7014408
E328728
(N63°13′4″ E23°35′32″). (TS)
bekräftelse ǁ <---> ej
väl ǁ om
bestrida ǁ bestrida)
men ǁ 1. <på> ǁ 2. <------> ǁ 3. <usel>
långt in ǁ till
Finnland ǁ ~s sydligare delar
At present, ‘Lapp cairns’ usually mean burial cairns situated in
the inland regions of Finland, dating mainly from the Bronze Age.
They are mostly without any finds.
At least some of the cairns shown
by the peasants to Castrén belong
to this group, but it is possible that
some of them were actually the remains of ovens as he assumed or
even field-clearing cairns. Lavento
2015: 168–169. (TS)
klde ǁ benämnde
till T[avast]land (i s[ynner]het i Wirdois1183,
Alawo1184, Lappajärwi1185) sakna all nationalitet.
En1186 hållkarl i Wirdois som var Österbottning
afrådde mig att taga nattqvarter norr om
Tuulijoki1187, emedan såsom han sade Pohjas seder då widtaga. Med Pohjas seder (Pohjan tawat)
förstod han stöld1188. Likväl medgaf1189 han, att i
hela werlden icke fanns ett så ärligt slägte som
norr om G[amla-]Carleby1190. I Alawo blef jag
tillfrågad, om1191 jag ärnade mig till Pohja-landet
(Pohjanmaalle). Hvad kallar ni då ert eget land?
”Ei tämä ole mitään maata”, var svaret. Det är
derföre troligt och bevisas äfven folkets utseende, att innewånare i dessa orter utgöra en blandning af flere stammar. Till och med Lappska anletsdrag har jag tyckt mig igenkänna i wissa
orter, såsom Oriwesi1192, men i s[ynner]het uti
Lappajärwi, byn Söyringi1193. I sistnämnde Socken war jag äfven nog lycklig, att ur folkets egen
mun finna bekräftelse1194 – (väl1195 icke på deras
härkomst ifrån Lapparne, h[vil]ket Finnarne alltid bestrida1196 men1197 på) den gamla bespottelsen att Lapparne fordomdags sträckt sig långt1198
in uti Finnland1199.
☙ ❧
Bönderna visade mig lapprös1200, som de
k[al]l[a]de1201 Lapparnes ugnsställen. En sådan
lät jag uppgräfva1202 och erfor derwid sanningen
af böndernas anmärkning, att den ej är ”tämän
kansan tekemiä”, ithy att den saknade ugnsställe, att ingen aska upptäcktes inwändigt men i
ymnighet utanpå stenröset, att stenarne woro
alltför små för att kunna begagnas till1203 en
ugn1204 m. m.1205 Ett annat hos bönderna gängse
bewis för Lapparnes tillwaro i L[appa]järwi1206
är en1207 total brist på gammal skog, h[vil]ken
skall bl[ifvit] på det sätt förstörd, att Lapparne af
brist på renmossa1208 nedfällt skogen och födt
194
Itineraria 2osa 1838.indd 194
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
renarna med trädla<v>a1209 – en tillflykt, som
Lapparne än skola tillgripa under sådana år, då
jorden betäckes af så tjock isskorpa, att mossan
är otillgänglig för renarne – Lappmarkens
misswäxt. När all skog war förstörd, drogo Lapparne bort. Widare anförde en bonde till styrkande af d[en]na sak, att så wäl uti ett invid prästagården beläget sund som och på m[ån]ga
andra st[ällen] i träsket skulle finnas en
n[å]gra1210 aln under1211 wattnet nedsjunkna
stockpator eller kassjor, dem Lapparne uppbygt
till lax-fänge. Såsom ett bevis på traditionens
sannfärdighet anmärkte samma bonde (emot en
af mig gjord invändning) att1212 om deras förfäder skulle uppfört dylika pator, så skulle man1213
väl ännu göra dem.1214 – Lappajärwi, berättade
någon bonde, var fordom ett laxrikt träsk, men
nu mera fås här ingen lax, hv[il]ket är en följd
af1215 en Lappes besvärjelse, h[vil]ken i harmen
d[er]öfver, att hans1216 barn omkom af ett laxben, trollade all lax ifrån träsket.1217
Emot dessa traditioner, som mången kunde anse såsom fullkomliga bevis på Lapparnes
wistande1218 i L[appa]järwi, kan anmärkas,
att1219 Finnarne i fordna tider troligen fört ett
dylikt lefnadssätt som Lapparne och att de således icke allenast varit Nomader utan äfven
[ägt]1220 renar, att1221 lapprösen lika väl kunna
v[ara] uppförda af Lappar, som Finnar, 2do)1222
att benämningen Lappar äfven1223 tillkommit
Finnar. ”Efter Barders1224 afresa, heter det i Aspegréns1225 beskrifning öfver Pedersöre1226
Sokn pag. 47, sköflades dess provincier tourvis
af Svenskarne, Ryssarne och de Norrske, till
dess et utskott af1227 Finnarne utgjordes å desse
orter i Eric den Heliges1228 tid efter Finlands un☙ derkufvande af dem, hvilka ❧ landsförwistes
uppgräfva ǁ ~ och undersöka
till ǁ i
ugn ǁ 1. Finsk ǁ 2. Fin
See also p. 592–593.
i Ljärwi ǁ å dess[a]
en […] brist ǁ den totala bristen
af brist på renmossa ǁ under sådana
år då
Reindeer moss (Cladina rangiferina) Valokki-nettikasvio, http://kasvio.avoin.jyu.fi/laji.php?id=338. (TS)
Castrén 1870e: lafven af träd.
några aln ǁ 1. n<-> ǁ 2. omkr[ing]
<3> alnar
under ǁ <--- ---->
att […] förfäder ǁ 1. att Finn ǁ 2. att
förfäderne ǁ 3. att om förfäderne
man ǁ wäl
Different types of fishing dams
have been used in most parts of
Finland until the 20th century.
Vuorela 1975: 106–109. (TS)
af […] besvärjelse ǁ 1. deraf, att en
Lapp[e] ǁ 2. af en Lappes sp
hans barn ǁ en Lappe
träsket. ǁ ~ Såsom ett bevis derpå på
slägtsk[apet] med Lapparne länder
utom det anförda, innewånarnes
widskepelse och fördomar, hvari
de wida öfwerträffa sina grannar.
wistande ǁ <->
att ǁ 1o)
The verb added in Castrén 1870e
[egt], spelling changed here according to Castrén’s usual own
practice. (TS)
att ǁ 1. 2do) att ǁ 2. och att
Finnar, 2do) ǁ 1. Finnar. De ǁ2. Finnar.
<-->
äfven ǁ icke
According to Aspegren 1766: 46–
47, a local king from Västerbotten,
Dumbus, occupied “that part of
Biarmia that is now called Ostrobothnia” in 867. He was followed
by his son Barder (Balder) but
Harald, the King of Norway drove
him away to Iceland in 874. (TS)
195
Itineraria 2osa 1838.indd 195
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Hans Henrik Aspegren (1741–1790)
was a vice-surveyor in Pedersöre.
His father was a vicar in the same
parish. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=8199.
(TS)
Pedersöre ǁ Pedersöhre
af […] utgjordes ǁ gjordes af Finnarne
Erik (IX) Jedvardsson or St Erik
(d. ca. 1160), King of Sweden ca.
1156–1160. He is known from the
tradition of organizing the socalled First Crusade to present-day
Finland in the 1150s. Nenonen –
Teerijoki 1998: 84. (TS)
Ett […] ǁ Beträffande
udde ǁ hemman i Lap[pajärwi]
Cape Nykälänniemi extends to
the north on the western shore of
Lake Lappajärvi, N7018151 E331168
(N63°15′10″ E23°38′11″). (TS)
så […] rum ǁ ställe
På ǁ Wid
stenarna ǁ en
gräsbewuxna. ǁ gräsbewuxna: wid
ser man ǁ synes
wägg af ǁ wägg, men
tyckes ǁ synes
Mina wägwisare ǁ Bönderna
hken ǁ men d
There have been several archaeological sites on Cape Nykälänniemi,
but most of them were destroyed
in the 20th century. Museovirasto:
Kulttuuriympäristön palveluikkuna: https://www.kyppi.fi/palveluik
kuna/mjreki/read/asp/r_kohde_det.
aspx?KOHDE_ID=1000006293. (TS)
om ǁ af
namnen ǁ han[s]
de jättar ǁ dem
höll på ǁ höll just på
Chilia ǁ N[alli]
In Castrén 1870e: 39, this word was
spelled Muukalainen, but should
efter k[onung] Erics förordning, för det de ej
ville antaga Christna läran, dessa förenade sig
med de närwarande Bjarmer, och blefvo af de
Christnade Finnar för sin landsflyktighets skull
Lappar kallade, hvilket namn ifrån dem till andra folkslag öfverfört denna tid begynte blifva
brukbart, och på alla i Norden flyttande folkslag
lämpadt”. Ett1229 vigtigt monument i Lappajärwi hade jag så när förgätit. På Nykälä udde1230
wisar man minne af en så kallad Lapp-kyrka.
Jag har besett detta så1231 k[al]l[a]de rum och
vill i korthet beskrifva den. På1232 en utmärkt
wacker udde finns en oval stenring af omkring
4½ alns längd och 3½ alns bredd. Höjden är på
sina ställen till 2 aln, ehuru stenarna1233 nu
mera till en del äro gräsbewuxna.1234 Midt uppå
ser1235 man bestämdt en jemt wägg1236 af 2 alnars längd och det tyckes1237 som skulle här
funnits 4 dylika murar. Mina1238 wägwisare
gjorde mig uppmärksam på en ingång, h[vil]ken1239 de ansågo lända såsom ett bewis derpå,
att ringen warit en kyrka; men denna ingång
war högst problematisk. Ingen reliquier hafva
här blifvit upptäckta. – En graf? –1240
Äfven om1241 Jättarne hörde jag de
wanliga sägnerna, neml[igen] att de bygt
kyrkor och bott i skogar. Pedersöre kyrka skall
af dem blifvit uppförd, och på mellantaket skall
ännu i dag förwaras det ofantliga skelettet af
byggmästaren, som efter kyrkans uppbyggande
nedstörtade från tornet af följande anledning.
Han hade, då kyrkan var färdig, fått det infall,
att lofva efterskänka sin andel af betalningen,
om någon uppgifva namnen1242 på de1243 jättar
som deltagit i kyrk-bygnaden. En mor höll1244
på att wagga sitt barn till sömn, och sjöng dervid
följ[ande] waggwisa:
196
Itineraria 2osa 1838.indd 196
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
most probably be Munkalainen. It
was common folklore that giants
built churches. Härkönen 2011: 5–8.
”Älä itke hywä lapsi
Kun Chilia1245 kirkkoa tekeewi
Nalli nauloja takoowi
Munkalainen1246 muuraa[”]
☙ ❧
Ju mera jag blef öfwertygad derom att
mytherna försvunnit i T[avast]land, desto mera
odeladt begynte jag egna uppmärksamheten åt
detta lands sköna språk. Tawastarnes uttal behagar mig just icke; men hans meningar äro så
helgjutna, uttrycken så punctila och till det de
beteckna så kort, att en Stilist icke skulle skämmas för dem. Bruket af pronomina, praepositioner och conjunctioner är inskränkt, inblandningen af främmande ord sällsynt.xxvi 1247. Med
ord: T[avast]ländare har g[enom] sitt isolerade
läge bibehållit sitt språk rent, och borde således
icke Savolaxarne anse sig för de enda rättfärdiga.1248 Det grundfalska i deras påståenden, som
förfäktat den Savolaxska dial[ekten]s företräden, utgår just ur denna tro på rättfärdigheten
af deras språk samt är väl, att äfven Savolaxiskan är en oförderfwad munart; men att den i sin
utv[ecklin]g nått en högre grad än T[avast]ländskan, hvars ideal T[avast]ländskan numera
utgör, och att den borde wara1249 den attiska
dialekten i Finnland1250, synes vara påstående1251, framkalladt af en alltför warm patriotism. Man betänker härwid ej, att den Savolaxiska dialekten alldeles icke blifvit i prosa
bearbetad1252 och således icke kan vara utweck☙ lad.1253 ❧ De som säga att W[est-]Finskan är
platt fördärfvad, som således må förkastas för
att gifva rum åt den rena Sawol[axiskan] tala
xxvi. Kärra heter här rattaat stol jaluus (rahi, lawitta), r<----> rahil m. m.
(TS)
Change in the footnote:
m. m. ǁ ~ Men på Hikiä Gästg.
<--- --> st[ällen] k[al]l[a]d[e]s kärra ratas, och öfverallt kärrhjul pyo
(<-- --> på kärra) pyörä. Måhända
har ratas urspr[ungligen] ej betydt hjul utan, sås[om]. här, kärra.
D[e]tta synes bekräftas af rattastaa,
rida, hvars st[am]ord ratas är, ell.
kan ratsi <--> det.
The first part of the 19th century
was a period of a struggle between
dialects in the development of the
Finnish literary language. Writers
originating from the province of
Savo were considered as initiators
of this struggle, among them especially Reinhold von Becker (1788–
1858), a Finnish writer, journalist and scholar of history and the
Finnish language, who emphasized
the superiority of the Savonian dialects in the newspaper Turun Wiikko-Sanomat, which he had founded
in 1820. Carl Axel Gottlund, who
had lived in Juva in his childhood,
started to use a Savonian-flavoured
language in his writings, but this
was no genuine dialect. Korhonen,
M., 1986: 67–70; Hanski 2001. (KH)
wara ǁ tagas till
A reference to Ionian-Attican
Greek, on which the classical literary Greek language was based
from the 5th century BCE onwards.
Hohti 1978: 3228. (TS)
påstående ǁ ett ~
Old literary Finnish from the 16th
century until the beginning of the
19th century was mainly based on
the western dialects, which were
often called, especially when speaking about the literary language,
197
Itineraria 2osa 1838.indd 197
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Dialectus Aboicus ‘Turku dialect’.
This does not mean the same, however, as the Turku dialect today.
Especially in the 18th century the
literary language was developed
grammatically closer to the Tavastian dialects. Those who developed
it were aware of the large numbers of loanwords and especially
of Swedish loans, but some of them
such as Gustaf Renvall (1781–1841)
and Elias Lönnrot (1802–1884) considered at any rate western dialects
cleansed of their Swedish influences to be the best basis for a general
literary Finnish language. Häkkinen, K., 1994: 436–451. (KH)
[…] utwecklad. ǁ ~ Det är ett stort
framsteg i ett språk. att den i prosa
blir är anwändas. Willja Savolaxiskan Savolaxarne ej åtnöja sig med
den förhanden warande prosa, så
må de försöka att bearbeta en ny,
men må de bes<---> förgäta, att det
g[am]la ordspråket: factum infectum fieri nequit” – – (kan n[å]g[o]t
Savo dial[ekt] en ny prosa bearbetas?)
Rasmus Kristian Rask (1787–1832),
Danish linguist. Finnish and other Finno-Ugrian languages were
among his interests and he visited Finland in 1818. Stipa 1990: 295–
298. (TS)
Castrén 1870e: 40: maa, pää, edes
(Sav. moa l. mua, peä, ies)
Castrén 1870e: oo, öö (tuloo, mänöö)
utan insigt i saken. Bibel-öfversättningen
innehåller otvifvelaktigt många språk-fel, men
de hafva sås[om] man ser af det hela, mera sin
grund i de band, som en öfversättning och ett
ouppodlat språk medföra, än i språkets inre förderf. Savolaxiskan[,] ropar åter någon, bör införas för sin ord- och form-rikedom. Häremot kan
man, hvad ord-rikedomen betr[äffar], anmärka,
att Savolax[iskan] såsom i prosa aldrig begagnadt, med sina visserligen rika förråder på sinnliga ting, nödv[ändi]gt måste sakna uttryck för
abstr[acta] begrepp. Betr[äffande] formrikedomen torde karelskan eller Kalewala dialekten
h[vil]ken jag anser wara vida mera skild fr[ån]
Savol[axiskan], än denna från den T[avast]ländska vara Sawol[axiskan] wida öfwerlägsen.
Skulle Sawolaxiskan likasom i sig uppsluka alla
de öfriga dial[ekter]s förråder, så vore saken lätt
afgjord. Men då detta icke är fallet, då widare
W[est-]F[inskan] äfven är en ren språkart och
dessutom äfven blifvit i prosa bearbetad, så har
en opartisk svårt att inse, h[var]före den ifrågaw[arande] reformen bör företagas, och huru
den skulle tillvägabringas, s[a]mt huru de sk[ulle] bära sig åt, som så lättsinnigt yrka på förkastandet af en genom sekler förvärfvad odling af
språket. Jag förmodar att de skulle låna hufvudsaken ifrån V[est-]F[inskan] och smäcka språket fullt med Savolaxska idiomer. Ytterst må
desse reformatorer betänka, att Savolaxiska
munartens af Rask1254 så k[al]l[a]de ”förslagsljuden” o, a, och i (motsv[arande] de Ryska
ю, я, е och Lapparnes <Arabls> m. <->. förslagsljud) t. ex. i orden m’a, p’a, i’es1255, den skarpa
aspirationen óo, öö1256 m. fl. bevisa en ringa
grad af odling i språket. De hafva trol[igen] tillhört Finska språket i gemen, men sederm[era]
198
Itineraria 2osa 1838.indd 198
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
utv[ecklat] sig till best[äm]dare rena, enkla
ljud.1257 Det vissa är, att de ej finnes hos fl[era]
☙ Savol[axiska]1258 Colon[ier]. ❧ Ware det likväl
långt ifrån att i alla gilla den T[avast]ländska
dialekten. Mycket misshagar mig de auxiliära
ljuden l och vxxvii s[a]mt h[va]d sj[elfva]
pronunciationen beträffar de d[e]tta språk och
Savol[axiskan] g[emen]samt tillhöriga Guttural-ljuden1259 t. ex.1260 uo i ordet kuoli,1261 som
nästan uttalas utan läpparnas biträde. Ännu
mera skärande1262 äro de nasala ljuden ng och
nk besynnerl[igen] i det fall att en guttural
vocal efterföljer. Allm[änna] grunden till d[e]tta
missljud är svårigheten för en genuin Finne att
på1263 en g[ån]g anwända fl[era] språk-organer.
När t. ex. T[avast]l[ändaren] uttalar ordet runko, så kan han icke röra tungan för att utstöta
ko ljudet, utan bibehåller s[am]ma ställning
sås[om] vid uttalet af första staf. Af ofvan1264
angifven grund saknar Finskan aspirerade bokstäfver, vid h[vil]ka fl[era] org[aner] tillika måste v[ara] i verksamhet. Att1265 Finskan åter äger
tenues, men mediae endast sparsamt och 6 aldeles icke, h[vil]ka1266 likv[äl] stå lägre i utv[ecklin]gs serien (v. Becker) härflyter deras wana att
utstöta ljuden så skarpt ur gommen, att de af
öfra org[aner] ej1267 kunna modifieras till veka
medialljud. Herder1268 k[al]lar Hebr[äiskan] i
ans[eende] till dess rikedom på Guttural-ljud
hjertats språk; m[e]d s[am]ma skäl kunde Finskan så benämnas.
I lexicaliskt hänseende har min resa varit
mest fruktbar. Blotta wextnamn har jag samlat
At present,diphthong phenomena
of this kind are considered to be
later than monophthongs. Itkonen,
E., 1969: 76–83; Mielikäinen 1994,
Chapter VI. (KH)
Savol. ǁ Colo[nier]
Gutturals are velar sounds made
with the back of the tongue near or
touching the soft palate. (KH)
t. ex. ǁ (t. ex.
kuoli, ǁ kuoli),
skärande ǁ misshaga[nde]
på ǁ ut
ofvan angifven ǁ sådan
Att ǁ Men
hka ǁ här[flyter]
ej ǁ <icke>
Johann Gottfried von Herder (1744–
1803) was a German philosopher,
one of the first to propose the idea
of nations based on languages and
history. Nisbet 1999. (TS)
xxvii. Införande af <--> och andra mediæ s[a]mt
aspiratae är en af stridsfrågorne. Aspiratae i Kemi
Finskan Alawuren, weren, joulun. Lapua.
199
Itineraria 2osa 1838.indd 199
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
en ǁ <->
qväden ǁ sånger
In Suomen kansan vanhat runot,
there are twelve runes collected
by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from
Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437,
1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from
Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)
De ǁ <-->
plan-/mässigt
ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>
The text of the manuscript is incomplete.
Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia
6.1) is a 94-page notebook, bound of
originally loose sheets in the library.
Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm.
The notes are mostly in pencil and
they are partly extremely unclear.
A considerable number of pages
are missing and the preserved ones
have partly been bound in incorrect
order. Here they have been arranged
according to Castrén’s route, but
the original succession cannot be
fully reconstructed. The pages also
contain some notes that Castrén did
not use in his published reports and
therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does
not belong to the 1838 journey but
to the one from 1841–1842, and page
84 probably to the 1839 journey in
Karelia. In this publication, they
have been moved to their correct
contexts (p. 314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll.
539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong
to this journey to Lapland and have
now been joined to these field notes
notes (p. 203–206).
Upper part of the mscr page.
It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from
till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon
g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen
sluta till wäxtens benämning. Widare har det
lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en
mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger,
neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka
afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens
djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke
☙ plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta
icke inse deras syfte och hufvudändamål; – de
äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart
anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den
Finska lyriken i allm[änhet].
Här wore stället att nämna några ord om
versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne
af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken,
der jag hoppas finna claven till runometherns
uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro
följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är
ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3)
Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin
Alexandrinska bildning1275
200
Itineraria 2osa 1838.indd 200
21.8.2019 15:49:52
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
3 Ett Post scriptum (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/60178ede16142d6628185fa727a6e74f.pdf
72d48b65f1375668db4472560e670243
PDF Text
Text
Lapland
2
Några dagar i Lappland1122
En qvarlefva af det rese-sällskap, hvarmed
den Tidningsläsande Allmänheten redan gjort
bekantskap på N:is 90 och 92 af Helsingfors’
Morgonblad för år 18381123, höll kring medlet af
sistledne Juli månad ett plenum i Peldovuoma
by och Enontekis Lappmark. Förnämsta ämnet
för rådplägningen angick den väg, de resande
borde taga för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma till Utsjoki.iii – Kapellanen i Enare D[urchman] och undertecknad hade redan i Kemi för sig uppgjort följande plan: nemligen, att i Wuontisjärvi (en by i
Enontekis) köpa sig en båt, dermed färdas fyra
mil uppför en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki,
låta draga båten en mil öfver fjället, derefter
bana sig väg utför den tremils långa Nuolasjoki (äfven en fjällbäck) och sedan på egen hand
fortsätta resan utför Enare- och Teno-elfvar.
Emot detta förslag gjorde Peldovuoma-boerne
många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki,”
sade de, ”är strid och på denna årstid så grund,
att knappt en tom båt kan flyta derpå. För
att bära effecterna och draga båten öfver det
branta fjället, erfordras mycket folk, eller helst
iii. Vid skrifningen af Lappska nomina propria följa
vi här det allmänt antagna, ehuru mycket oriktiga
bruket. Rätteligen borde Utsjoki skrifvas Otsajoka,
Enare Anar o. s. v.
The article was originally published in Helsingfors Morgonblad
No. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24
and 28 Jan. 1839) and most parts
of it in NRF I p. 10–33. Its manuscript has not survived and the text
is published here according to Hf.
Mbl. The reader is advised to read
this text in parallel with the travel
description published above.
The author refers to two letters
from the French geologist Eugène
Robert to the Russian Minister in
the Hansa Cities (Hamburg), Heinrich von Struve (1772–1851). Struve was also a geologist. The letters
refer to the same scientific expedition to Scandinavia, Lapland and
Spitsbergen (Svalbrd) that Castrén
mentions in his description of his
journey (see p. 77–78). Helsingfors
Morgonblad published extracts of
them in nos. 90/1838 (22 Nov.) and
92/1838 (29 Nov.). The former letter was written at Kaafjord on 29
August 1838, and the latter one in
Stockholm on 29 September 1838.
Robert also took part in the second
expedition and published two extensive scientific letters to Struve
as a special publication, Robert
1841. It remains unclear why Castrén wanted to associate also himself and his companions with the
French expedition here. See also
Hfors Mbl 84 and 86/1838, where
C.R. Ehrström published his account of the first part of Castrén’s
and the others’ journey. Deutsche
biographische Enzyklopädie 9: 796;
Wikipedia: Louis Eugène Robert,
https://fr.wikipedia.org/wiki/Louis_
Eug%C3%A8ne_Robert. (TS)
157
Itineraria 2osa 1838.indd 157
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Swedish currency was used in
Finland alongside Russian currency until 1850. Myllyntaus
1980: 340–341. (TS)
Castrén probably means the
source of the River Kietsimäjoki, known as Inarijoki in
its lower course. The River Kietsimäjoki begins at
N7609051 E417535 (N68°34′53″
E24°58′34″), but there is no actual lake there. (TS)
några hästar. Nuolasjoki åter är till och med under
flodtiden så grund, att båten måste dragas hela floden utföre.” Mera än skildringen af dessa mödor
afskräckte oss ifrån vår tilltänkta plan den försäkran, att Wuontisjärvi-folket knappt för hundrade
Riksdaler1124 skulle åtaga sig att vara oss behjelpligt. Denna uppgift öfverensstämde fulkomligt med
E[hrström]s, som några år förut på en vida lämpligare årstid begagnat samma väg, att dessa 8 milen
kostat honom sjuttiofem Riksdaler. Vi slogo projektet ur hågen. I detsamma uppkastades det förslag,
att vi, i ställe[t] för att köpa en båt i Wuontisjärvi,
skulle låta timra en ny vid Saunajärvi, der Enarejoki tages sin början.1125 Alla ropade bravo! och redan tillfrågades tillstädesvarande ”båtsmeder”, om
de ville taga sig verket an, då Erik Peldovuoma, en
äkta Finne, med satiriskt löje sporde oss, hvar vi
ämnade taga virke? Derjemte gaf han oss följande råd: ”Herrarne,” sade han, ”taga sina renslar på
ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra
till Jorgastack (en by vid Teno-elf); der ären J säkre, att träffa Fiskare, som med beredvillighet skola
föra Er till Utsjoki utför Teno. Men,” fortsatte Erik,
”duger ej detta förslag, så gifves ej annat råd, än att
Ni tager den 20 mil längre och mångfaldt besvärligare vägen genom Enare.”iv Tvenne omständigheter förmådde oss att antaga det sednare förslaget:
1:o) ville B[lank], som åtföljt oss till Peldovuoma, i
sådant fall blifva vår reskamrat; 2:o) trodde D., att
hans åhörare ungefär vid det laget, då vi skulle inträffa i Enare, höllo marknad, d. ä. voro samlade för
att under några dagar förrätta sin andakt.
Nu var hufvudfrågan afgjord, och till öfverläggning förehades, huruvida å orten skulle finnas
någon duglig karl, som vore bugad att blifva oss
iv. Den som i god tid bestämt sig till en Lappsk resa, gör
klokt, om han under vintern låter anskaffa båt till Tscheskemjaur eller Saunajaur (?).
158
Itineraria 2osa 1838.indd 158
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
följaktig under resan. ”Jessjö och ingen annan är
lämplig till detta värf,” sade Erik utan betänkande.
”Jessjö,” yttrade en annan i rådsförsamlingen, ”skall
föra er fram; om han för er ofvan eller under vattnet
(veen yläsin eli alasin puolin) vet jag icke; men det
vet jag, att han för er fram.” Jessjö!” ”Jessjö!” ljöd
det från allas munnar. Jessjö inkallades och hade
ingenting emot förslaget. Till de loford, kamraterna
fortforo att slösa på honom, yttrade han ödmjukt:
”med Guds hjelp skola vi komma fram och åter.
Men,” fortfor han, ”Herrans vägar äro obegripliga;
endast Han vet, hvad hända kan. Derföre måste jag
först till Wuontisjärvi för att taga afsked af hustru
och barn. I morgon afton är jag här åter.” Församlingen upplöstes och enhvar begaf sig till hvila. Följande dagen åtgick till större delen under förberedelserna till resan. Den derpå följande instufvade
vi oss i en liten båt under tusende välsignelser och
välgångs-önskningar af byns välvillige innevånare.
Det var en regnig dag, då vi embarkerade, och
en regnig dag är en rätt ledsam sak för Lapplandsfarare, i synnerhet om de på 30 mil ej finna annat
tak öfver sina hufvuden, än de mörka molnen,v 1126
annan brasa, än den, som antändes vid roten af ett
träd, annan bädd, än den, som tillredes på en fuktig
mossa, eller, till förfång för ulfven, i någon bergsklyfta. Föreställningen om följande dagens mödor
bidrog i sin mon att öka ledsnaden. Ej ett ord vexlades; enhvar tycktes blott tänka på sig sjelf. Undertecknad, som hade den ledsamheten, att sitta något
obeqvämt, intresserade sig likväl i så motto för det
allmänna, att han började eftertänka, hvartill de
många effecterna vi medtagit, skulle behöfvas. 2–3
lisp[und] bröd tycktes vara mer än 4 karlar kunde förtära på 7–8 dagar; likaså 5 skålp[und] fisk,
An unknown reader in the early 20th century or earlier has
commented Castrén’s footnote in the copy digitized by
the National Library of Finland with a pencil note: “jasså!”
On the Internet: http://digi.
kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/
binding/393792#?page=2. (TS)
v. Det är en bekant sak, att Lapplands himmel sällan är
klar.
159
Itineraria 2osa 1838.indd 159
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers to the first edition of the Kalevala, published
in 1835. The more extensive
version known at present as
the Kalevala was published in
1849. (KH)
Castrén assumed that the
Pohjola appearing in the Kalevala was a historical location
and he placed it in Biarmia, i. e.
east of Lapland. Siikala 2013:
47. The quotation from the Kalevala in the footnote: Kalevala
1835 VI: 241–246. (TS)
d:o kött. 3 kannor bränvin och 5 skålp. tobak voro
oundgängligen nödvändiga, för att mildra Lapparnes hjertan; men de digra renslarne, hvardera af
åtminstone 15 skålp[und]s vigt, hvarföre skulle de
medtagas? Erik Peldovuoma hade i ersättning för
50 spik, dem vi köpt för att begagnas vid båt-reparationer, skänkt oss en jernskopa och i min tanke
bevisat oss en verkelig tjenst. Upplysningsvis må
nämnas, att den sedermera kom oss väl till pass,
såsom öskar, tvättfat, punsch-bål, dryckeskäril och
kittel. – Också förargades jag ej litet öfver lappmudden, jag köpt i Peldovuoma, då i detsamma
ryggen kändes våt, och jag fann mig befogad träda den på mig. Denna metamorphos spridde någon
munterhet i sällskapet. Mudden hade blott en ärm,
var på somliga ställen luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om
vadorna fastsurrade stöfvelskaft vidtogo. Min hvita
mössa och glasögonen bildade en skärande kontrast
emot den öfriga kostymen.
Ändteligen upphörde regnet; solen framskymtade emellan de glesnande molnen, och luftens innevånare flögo fram ur sina gömställen,
med glada lofsånger firande ljusets seger. Samtidigt
med denna förändring klarnade äfven Eriks panna.
Också han höjde sin stämma, och sjöng på Fädernes enkla melodi om Wäinämöinens första äfventyrliga färd till Pohjola, om flickan i norden, den
olyckliga återresan med flere af den Finska poesiens herrligaste alster. Öfverraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som börjat blifva
sällsporda i Suomis dalar, frågade jag Erik, sedan
han slutat, hvarifrån Peldovuoma-boerne inflyttat.
”Du skall veta,” sade Erik, ”att vi härstamma ifrån
Ryssland (Karelen)vi 1127 och att min stamfar hette
vi. Att Lapparne med Ryssar förstå Karelare, är utom
allt tvifvel och behöfver intet bevis. Likaså visst är det,
att Päiviö-slägten verkeligen existerat och utmärkt sig i
160
Itineraria 2osa 1838.indd 160
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Aisari. Denne hade åter en son, benämnd Päiviö,
som var far åt tre söner, hvilkas lof ännu genljuder
kring hela Lappland. Om du icke har dig någonting
bekant angående Päiviö-slägten, så skall jag i afton,
der vi tända upp eld och lägra oss, förtälja gamla
minnen om dess underbara bragder.”
striden mot Karelare. Jag lemnar derhän, huruvida den
Päiviö-slägt, hvarom Tornæus talar, är identisk med den,
som ännu fortlefver i folkets minne, ehuru skäl visserligen finnas för en sådan förmodan; – men jag appellerar
till Kalevala, der Päivilä och Päivän poika nämnas i varianterna, och förekomma uti fiendtligt förhållande till
Kaleva-ätten. – Hvad beträffar min berättares sägen, att
Päiviö-slägten härstammar ifrån Karelen, måste den lemnas i sitt värde. Det vissa är, att icke allenast Lapparne
tillegna sig den och dess bragder, utan äfven många Finnar anse den vara af rent Lappsk härkomst. – För öfrigt
får jag till vederbörandes bepröfvande hemställa, om det
icke vore mödan värdt och skulle lända så väl till upplysande af Finlands historiska förhållanden i forntiden,
som i synnerhet af Kalevala-dikten, att uppsöka och noggrannt anteckna de traditioner, Lapparne ännu äga om
sina strider med Karelare. Äfven i geographiskt hänseende kunde detta företag leda till vigtiga resultater. Så
t. ex. synes blott den omständigheten, att myther om Karelare ymnigast förekomma i Enare, och den sägen, att
de alltid styrt nedför Patsjoki lända såsom ett bevis till
för den förmodan, att Karelska stammen sträckt sig ända
till Ishafvet. Det är troligen Patsjoki fall (köngäs), som i
Kalevala skildras med följande ord:
”Jo laulo mokomat miehet
Rutjan koskehen kovahan
Kinahmen ilkiähän
Johon puut päin putoovat
Perin vierivat [sic] petäjät
Hongat latvoin lankiavat.”
Men härom en annan gång.
161
Itineraria 2osa 1838.indd 161
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén seems to be thinking about Pindar’s ode, saying:
“[…] the gray-colored adornment of olive, which once /
Amphitryon’s son brought /
from the shady springs of Ister / to be the fairest memorial of the contests at Olympia.” Pindar 1997: 81 (Olympia
3 verses 12–15). I express my
gratitude for this information
to Mr. Arto Kivimäki.
The only context where
Heracles or Hercules is explicitly connected with the River Alpheios is when he led the
rivers Alpheios and Peneios to
make them clean the Augean
stables, but no olive trees are
mentioned in this connection.
Apollodoros 2004: 93, 95 (2,
88–89). (TS)
Castrén means bluethroat
(Luscinia svecica), often called
nightingale of Lapland. The
thrush nightingale (Luscinia
luscinia) is not found in Northern Finland. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/en/
linnut/bluethroat;
http://www.
luontoportti.com/suomi/en/linnut/thrush-nightingale. (TS)
Pätönen and Väinämöinen, cf.
Kalevala 1835 III: 79. The same
rune about Väinämöinen’s
boat carving is the only one
collected in Southern Lapland
where the Pätönen character
appears. Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65, 67:
http://www.skvr.fi. (TS)
Solen var ännu högt uppe, då vi satte i land
och lägrade oss tätt invid den sakta sorlande bäcken
uti en herrlig lund af yfviga björkar. Sällsynt i Lappland, påminte den om de oliver, som Hercules säges
hafva planterat vid Alphei stränder.1128 Här hörde
jag för första gången de mångfaldt omvexlande
tonerna af nordens näktergal (Satakielinen).1129 Det
förekom mig, liksom hade näktergalen utvalt lunden till sin bostad, och liksom vore hans sång egnad till en välkomst-helsning åt de sällsamma gästerna. Emedlertid lockade röken ifrån den i luften
fladdrande brasan till vår åsyn en ren, som ställde
sig vid branten af en utstående klippa på motsatta
stranden, men ilade bort inom några ögonblick af
fruktan för den skoningslösa jägarens kula. – Redan hade Philomela tystnat och Trollius tillslutit
sina knoppar, då Erik väckte mig, der jag stod lutad
mot en björkstam och betraktade den i vågen oroligt sprittande skuggan af björkens blad, ifrån mina
fantasier och erbjöd sig att påbörja den utlofvade
berättelsen om Päiviö-slägten. ”Men,” sade han,
”medan jag slutar min qvällsvard, kan du emedlertid, hellre än stå sysslolös och se på de onyttiga
girsarna, gå i skogen och afskära några tvågreniga
qvistar, hvilka jag sedermera skall begagna för att
lemna dig en åskådlig bild af Päiviös vildrens-fängen (vuomenet).” Jag åtlydde befallningen och satte
mig derefter vid Eriks sida för att åhöra hans berättelser om Päiviös hjelte-ätt.
”I fordna dagar,” så började Erik, ”då Finnar
och Lappar ännu lefde broderligt med hvarandra,
och hvardera folket bodde i Finland, var det icke
så fredligt i Norden, som nu. Ifrån långt aflägsna
trakter och främmande verldsdelar kom ett folk,
som ville bemäktiga sig Finland och underkufva
dess gamla innevånare. Då uppmanade den åldrige Pätönen sin son Wäinämöinen1130, att ställa sig
i spetsen för Finnar och Lappar, samt förjaga de
162
Itineraria 2osa 1838.indd 162
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
nykomna gästerna. Sjelf gammal vorden kunde han
icke deltaga i striden, utan ville i dess ställe anordna
en smidja i någon bergsklyfta och smida männer
förödande svärd. Nu börjades en strid på lif och
död. Männer föllo å ömse sidor såsom tallar i skogen. De våra segrade, och fienden drog sig på andra
sidan hafvet. – Långt efter dessa tider, och sedan
Lapparne dragit sig till den yttersta Norden, blefvo
de ofta oroade af Ryssar (Karelare), som i stora skaror invandrade för att plundra och röfva. De foro
fram värre än vargar och björnar, plågade menniskor på allt upptänkligt sätt, tills de fingo veta,
hvar skatterna voro nedgräfde. Ej förr än de fyllt
flere båtar med silfver och andra dyrbarheter, tågade de till sitt eget land för att följande år återkomma och bedrifva samma ofog. Det var i striden mot
desse röfvare, som Päiviö-slägten i synnerhet utmärkte sig. Om du kommer hit någon vinter, medan Lapparne ännu äro här med sina renar, så skola
de berätta för dig många sagor om de hjelte-bragder, hvilka så väl fadren, som sönerna utöfvat. Men
jag tror icke gerna annat än hvad jag sjelf sett; ty
det heter i ordspråket: ”vanhain valhet nuorten
todet.” Således skall jag om Päiviö-fadren allenast
förtälja, huru han fångade vildren med sina vuomenet, hvilka ännu i dag anträffas på flere ställen.”
Af de qvistar, jag bragt ur skogen, andordnade nu
Erik ett vildrens-fänge i miniatur och lemnade derå
ungefär följande beskrifning: Päiviö hade nedhuggit en mängd stora, tvågreniga granar och i toppen
sålunda fastgjort begge grenarne, att han trädt dem
igenom ett med hål försedt bräde. Dessa granar begagnade Päiviö till störar vid tvenne gärden, hvilka
bilda en allt mer och mer smalande ingång till ett
tåg, som formeras af tvenne vanliga och parallelt
löpande gärden. I ändan af tåget finnes trenne upphöjningar, som äro gjorda af mossbelaggda stockar;
de äro alla 3–4 alnar höga och ungefär 100 famnar
163
Itineraria 2osa 1838.indd 163
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Ounastunturi (Fi.)/Ovnnesduottar (SaaN) is a fell in Enontekiö
and Muonio, N7575835 E368792
(N68°15′55″ E23°49′26″). Its highest point is 725 m above sea level. It is unclear what Erik meant
with ‘Suinarova’. There are several place-names beginning
with Suina in Enontekiö. (TS)
Pasmarova (Fi.)/Basmaroavvi
(SaaN) is situated at N7589709
E392027 (N68°23′58″ E24°22′16″).
(TS)
Guovdageaidnu (SaaN)/Kautokeino (No.)/Koutokeino (Fi.)
is in Northern Norway at
N7676798 E820627 (N69º0ʹ45ʺ
E23º2ʹ28ʺ) and today it is the
most important centre of Saami
culture in the North Calotte
region. Kárášjohka (SaaN)/
Karasjok (No.)/Karasjoki (Fi.)
is also in Northern Norway, at
N7742290 E909614 (N69º28ʹ19ʺ
E25º30ʹ40ʺ). Sandesaari (in the
footnote), cf. p. 236: Sadesaari.
(TS)
Lake Venejärvi (Fi.)/Venejávri (SaaN) in Enontekiö,
N7590297 E394863 (N68°24′21″
E24°26′22″). (TS)
ifrån hvarandra. Gran-gärden äro ¼ à ½ mil långa,
och det vanliga gärdet sträcker sig ifrån 2 ända till
5 mil (t. ex. ifrån Suinarova till Ounastunturi1131).
Allt detta hade Päiviö helt allena tillvägabragt samt
derpå med sitt folk på skidor drifvit vildrenarne i
tåget och jagat dem utför nämnda branter. Om renarne kommo oskadde nedför dem alla, så blefvo
de ändock sluteligen fångade inom ett stängsel, som
Päiviö gjort efter sista upphöjningen. ”Ändamålenligheten af denna uppfinning,” fortfor Erik, ”kan du
inse deraf, att Päiviö på en enda gång fångat öfver tusen renar med sin ”vuomen” i Pasmarova1132.
Päiviö blef följakteligen mäkta rik, och bestod hans
rikedom, likasom de fleste Lappars ännu i dag, uti
renar. Derjemte hade han i sin tjenst trettio drängar
och trettio pigor, ägde mycket silfver, fiske-vatten
och lägerställen (kenttä)vii 1133. Men silfret hade
han kort före sin död nedgräfvit vid sin ”kenttä”
i Wenetjärvi1134, utan att någon förmått upptäcka
skatterna.”
”Ryktbarast ibland Päiviös tre söner är Olof.
Stor, stark och modig, såsom fadren, hade äfven han
gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryssar. Då han
en gång ärnade företaga sig en resa och fruktade
att fienden under tiden skulle göra ett besök i hans
hem, så bar han en ofantlig stock på fjället utanför ingången till sin kåta och bad hustrun säga åt
fienden: ”Meiän poika sen kanto.” Kort efter hans
afresa kom äfven en skara Ryssar för att plundra.
Men innan de grepo verket an, fästade stocken deras uppmärksamhet. De kunde icke begripa, huru
vii. I sjelfva verket tror man sig kunna uppvisa hans
lägerställen i Enontekis, Kautokeino, Karasjoki, Kittilä,
Enare och Utsjoki. I Enare säges hans kenttä varit på Sandesaari, der familjen Juutua nu har sitt sommarläger. Äfven i Sombio har man vid Luiro-elf visat mig stället, der
Päiviö bott. Uti en gammal Communion-bok i Sodankylä
förekommer namnet Hans Päiviö.
164
Itineraria 2osa 1838.indd 164
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Päiviö here as a surname
meaning Olof. (TS)
den blifvit förd uppför det branta fjället, och begärde en förklaring af Olofs unga hustru. Hon svarade,
såsom hennes man befallt. Ryssarne föllo i största
förvåning, då de hörde, att en ung qvinna kunde
vara mor åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen. Emedlertid beslöto de att afvakta hans återkomst, för att, om möjligt, bringa honom om lifvet. Men då Päiviö1135 kom, vågade ingen angripa
honom. Likväl försäkrade Ryssarne skrytsamt, att
i deras land fanns en kämpe, som var hans öfverman, och föreslogo, att Olof skulle följa dem åt och
mäta sin styrka med hans. Olof emottog anbudet
och for till Ryssland. Då kämparne möttes och helsade hvarandra med handslag, krossade Ryssen
Päiviös hand. Päiviö grep sin motståndare om lifvet, och slog honom till marken. Ryssen steg upp
och angrep i sin ordning Päiviö, men hade samma
öde. Nu varnade honom Päiviö att icke mera försöka sin lycka. Desto mera förgrymmad rusade
Ryssen på Olof, hvilken för tredje gången slog sin
fiende till marken och besparade honom mödan att
vidare uppstiga.”
— ”När Päiviö en gång vandrade i skogen, såg
han en Staloviii i beråd att lyfta en oerhörd sten.
viii. Beträffande Lapparnes föreställning om Stalok,
såsom ett mennisko-ätande slägte, se Helsingfors Morgonblad för 1838, N:o 92. L. L. Læstadius håller dem för
ett historiskt folk. Märkeligt är, att många Lappar ej äga
någon kunskap om Päiviö-slägtens strider med Karelare,
men deremot veta förtälja, att den stått i fiendtligt förhållande till Stalo-folket. I det följande kommer att anföras
en berättelse, huru Päiviö Isak sköt en Karelsk höfding.
Enligt andra var Karelaren en Stalo. – En vanlig, kanske
sednare, föreställning om Stalok är den, att de i osynlig
gestalt förfölja menniskor och tvinga dem att brottas med
sig. Segrar Stalo, så dödar han utan skonsmål sin motståndare och äter upp honom. Det är en Lappland vida
utspridd sägen, att en Reisivuono-Lapp för fyra år tillbaka brottats med Stalo och besegrat honom. Stalok säges
165
Itineraria 2osa 1838.indd 165
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Men då Stalo icke mäktade dermed, tog han sig före
att i sakta mak vältra stenen. Obemärkt åskådade
Päiviö en stund Stalos företag; derpå framträdde
han ur sitt gömställe, skrattade åt Stalos svaghet
och bar den till sitt bestämda ställe. Af fruktan för
denne mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa. Päiviö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och
började förfölja mennisko-ätaren. Stalo hoppade
öfver Näytämä- (Neid-) floden; Päiviö gjorde detsamma, ertappade Stalo och dödade honom.ix
— ”Till bevis på Olofs styrka länder ock följande händelse: Då Päiviö ätervände ifrån en notfärd, öfverfölls han på Enare träsk af motvind och
svårt väder. Hellre än att ro och kämpa med vågorna, som hotade att fylla hans af en not och mycket
fisk lastade båt, beslöt han att lägga i land vid en
holme, kastade den tunga båten på skullran och bar
den öfver land.”
— ”På sin snabbhet har Päiviö ådagalagt lika
utomordentliga prof. Det var Päiviös sed att aldrig
förfölja vildrenar, om de ej voro flera i skocken. Sig
hände, då Päiviö var stadd på en vildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare Wuolleb
(Olof) Walle, att denne började förebrå sin husbonde, för det han i stället för att fånga en vildren, som
jemte sin kalf sprang förbi dem, skrämde bort renarne. Päiviö gaf sig att förfölja dem, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven lefvande,
skänkte dem sedan med förakt åt sin anspråkslöse
tjenare.”x
numera uppehålla sig på hafsöarne, dit de tagit sin tillflykt straxt efter Christendomens införande.
ix. Denna och nästföljande berättelser om Olof Päiviö
äro äfven och i synnerhet allmänt gängse i Enare.
x. Annars visar Päiviö mycken aktning för Walle. Så t.
ex. ger han vid fiskfängen alltid största fisken åt drängen.
166
Itineraria 2osa 1838.indd 166
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
See also Itkonen, T.I., 1948 II:
308. (TS)
Goavddis.
— ”En dag förföljdes Päiviös fårahjord af en
varg. Päiviö börjar sätta efter vargen, fattar tag i
svansen och krossar vargen mot en klippa.”
— ”Då ingenting förmådde motstå Päiviös
handfasta arm, och sjelfva Stalo icke vågade mäta
sig med honom i styrka, öfverlade Päiviö i sitt sinne,
huru en strid med björnen månde aflöpa. Derpå går
han i skogen, väcker björnen ur sitt ide och nedlägger den starke utan några vapen.”
Sina sista bragder utförde Olof för trons seger.1136 Han hade sjelf varit en nitisk Afgudadyrkare; men då ryktet om den nya läran nådde hans
öron, beslöt han att sätta de hedniska makterna på
prof. Han slog på kuobdies (spåtrumman)1137 för att
af bjellrornas klang utforska, huru hans tillämnade
vildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett gynsamt
förebud, men löftet svek. – Gudarne åter pröfvade
Olof på följande sätt: Han satte sig att flinta upp eld
i regnväder och anropade sina Gudar om bistånd.
Men då hans förehafvande icke lyckades, vände han
sig till den Ende Guden, och straxt tändes fnösket. –
Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorne,
nedref Seiderna och förstörde allt, hvad han
öfverkom af hedniska monumenter.xi
xi. I sammanhang härmed anföre vi ur Prosten och Kyrkoherden Mag. Tornaei ”beskrifning öfver Torneå och
Kemi Lappmarker, förf. år 1672” följande berättelse: – –
”uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiviä, en
ärlig, välbehållen och Gudfruktig Lapp. Han vardt död
för två år sedan och hade många söner, hade ock en tid
i förstone med alt sitt husfolk troligen tjänt och dyrkat
sin Seita; men det hände sig en gång, att Renarne begynte mycket dö för honom, derföre han anropade och
flitigt ärade Seitan, men det halp intet, Renarne dödde
immerfort. På sistone drager han med alla sina söner
til afguden, förer med sig många Lass torr ved, pryder
vackert med friska granqvistar kring om, gifver honom
offer, de hudar med bellingar, horn och hufvud, som han
af de döda Renar dragit hade, falla alla på knä, innerligen
167
Itineraria 2osa 1838.indd 167
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
The place-name is missing.
Castrén also marked two asterisks here as the sign of a footnote, but there is no footnote.
(TS)
”Mätt af år och ära begaf han sig på sistone
hela trettio milen till1138, för att i Herrans hus öfva
sin andakt. Der hvilar hans stoft i vigd mull.”
Sedan Eric ledsagat Olof Päiviö till sin hvilostad, började han tänka på sin egen hvila under
nattens återstående timmar. Emedlertid förmådde
jag honom att ännu förtälja några traditioner om
de begge öfriga Päiviö-sönerna.
”Isak Päiviö,” fortfor han således, ”utmärkte
sig såsom bågskytt. Hans säkerhet att skjuta var så
stor, att han träffade harren, då den slog. Också han
förföljde Ryssar och utförde bland andra följande
värf: I spetsen för en skara Ryssar, som härjade i
Lappland, stod en från hufvud till fot kopparklädd
höfding. I sin rustning var Ryssen så styf, att han
icke kunde föra gaffeln till munnen, då han åt, och
bedja Seitan, att han med något tekn sig uppenbara ville,
om han en Gud vore: När på sådant tecken intet syntes,
ändock de hela dagen lika som Baals Propheter (I. Reg. 18.)
tilbedit hade, stodo de up ifrån sin förmenta gudelighet
och kastade all den torra ved som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så upbrände hela
Bys afguden: då hans Pagani ville dräpa honom derföre,
svarade han lika som Gideon (Jud. 6.): Låt afguden hämna
sig sjelf på mig. Denne Lappen Päiviä, var så fast i sin tro,
at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig vilja
trolla honom, begynte han sjunga emot dem Trones och
Fader vårs sånger. Item Nu bedje vi then Helige And. O! tu
helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han dem fann, och sände sin
äldsta Son, som hette Vuollaba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at han
där måtto förbränna alla deras afgudar och Seitar, hvilka i
den byn rätt många voro, det Wuollaba ock efterkom, och
derföre måste han dem undfly til annat Konungarike Norrige, der bor han än.” – – – Det är just härpå, jag grundat
min förmodan om identiteten af Tornaei Päiviö-slägt med
den af oss omtalta. Men Lapparnes strider med Karelare
måste förflyttas till en långt aflägsnare tid. Må hända har
man på Päiviö tillämpat äldre traditioner.
168
Itineraria 2osa 1838.indd 168
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
måste derföre matas af sin dräng. Päiviö, som länge
lurat på höfdingen, fick ändteligen öga på honom,
just då han höll på att göra sin måltid. Päiviö spände sin båge, och då drängen förde gaffeln till munnen, flög en pil, som träffade gaffelns skaft och dref
den i halsen på Ryssen.” –1139
”Tredje Päiviö-sonen säges hetat Johan. Han
var en mäktig trollkarl, sådana numera ej födas i
Lappland. Här har det gamla trollslägtet dött ut; i
nedra landet skola stora trollkarlar ännu finnasxii;
men Lapparne kunna endast ”vända ögonen” på
menniskor och utskicka sina tjenste-andar på de
sjelfve eller deras boskap. Deremot kunde de i fordna dagar åstadkomma hvad helst de ville. Män och
qvinnor voro lika indrifna i konsten. Hvad nu Johan
Päiviö beträffar, så vill jag berätta, huru han förgjorde en mängd Ryssar, som tagit honom till vägledare till någon ort, der rikt byte var att förvänta.
Johan förde dem till en brant på Pallastunturi, och
lät klockor ljuda, eldar lysa och byar synas under
berget. Dit går vägen, sade han; men för att ingen
må taga vilse i den mörka natten, skall jag gå förut
med ett bloss i handen. I detsamma kastade han sitt
bloss utför branten, men blef sjelf stående på berget,
osedd af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo elden
fara och förgingo så i afgrunden.”xiii
This tradition is told in connection to both Päiviö and
Laurukainen. Bartens 2017: 70–
73. (TS)
xii. Såsom bevis på forntida trollkonst har jag hört
omtalas följande händelse: En Finsk trollhexa skickade
i veckans början allt sitt folk ut på ängen, och lofvade
Lördagsaftonen sjelf komma för att se, huru arbetet lidit,
och upptaga allt det hö, som under veckan blifvit slaget.
Dermed tillgick sålunda, at hon ställde sig midt på ängen
och verkställde några hexerier, hvarpå folk såsom moln
nedströmmade från luften. De nya arbetarne begärde räfsor, men gumman lät dem räfsa med fingrarne.
xiii. Denna berättelse tillämpas af flere och med många
variationer uppå Laurukainen. Också lokaliseras den olika på olika orter.
169
Itineraria 2osa 1838.indd 169
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Så litet dessa enkla berättelser äfven må synas vara egnade att väcka och underhålla något
intresse, hade de likväl hos mig förjagat sömnen
och framkallade, sedan Erik slutat, en mängd allvarsamma betraktelser. De voro en ovillkorlig följd
af det gängse ropet, som äfven nått mina öron, att
Lapparne i alla tider utmärkt sig såsom ett fegt och
uselt slägte. Beskyllningen för feghet tycktes mig ej
vara rätt befogad emot ett folk, som genom sekler
räddat minnet af sin hjelte-ätt och med stolthet omtalar dess bragder, då deremot frågan: ”huru hette
din Farfar?” ofta och vanligen lemnas obesvarad af
Lappen. Låt äfven vara, att Päiviö-slägten ej vore
af Lappsk härkomst, så bevisar dock den omständighet, huru högt de skatta mannamod och den
ära, som inlägges i tappra idrotter. Fegheten kan
alltså icke utgöra grundtonen i Lapparnes charakter, ej heller det sjelfförakt, man velat tillskrifva
dem. Huru skulle de med dylika driffjädrar hafva bibehållit sina förfäders seder och skyddat sig
emot främmande inverkanxiv, då, som bekant är,
xiv. Vid anställd jemförelse af tillståndet i Kemi Lappmark under dess första religions-lärare (Esaias Mansueti,
Jacobus Lapodius, Esaias och Nils Fellman), sådant det
skildras af Nils Fellman, och nämnda Lappmarks nuvarande ställning, synes Finnarnes inflytande på Lapparnes odling i sednare tider mera af- än tilltagit. I anförda
Nils Fellmans ”berättelse”, dat. den 3 Juni 1751, heter det
bland annat: – – – ”och såsom the (Es. Mansueti och Jac.
Lapodius) voro Finsk födda Österbottningar, – – – hafva the lärt Lapparne Finska språket, och straxt på rent
Österbottniskt Finska begynt undervisa them i theras
Christendom; Förskaffadt Finska böcker, och lärt theras
ungdom läsa i book” – – (§. 2). Vidare: ”Och såsom min
salig Fader-Fader haft i synnerhet i förståne mycket svårt
att intrycka Finska språket hos Lapparne, har han, i anseende till de fördelachtiga belägenheter här funnits till
att upptaga Nybyggen bedrifvit at åtskilliga ifrån Ijo och
170
Itineraria 2osa 1838.indd 170
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
hvarken Svenskar, Finnar eller Norrmän uraktlåtit
att göra dem gällande.
Att Lapparne dragit sig upp till den yttersta Norden, kan ej lända till bevis på deras feghet.
Ty äfven med förutsättning, att de i fordna dagar
Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), ”andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt
och ehuru Lapparne i förståne velat utdrifva them blefvo
likväl af Konungens Befallningshafvande maintenerade vid sina Nybyggen.” – – – ”Desse bönder, som voro
Finnar, doch belefvadt och booksynt Fålck, hafva gagnat
Lapparna otroligen och varit min sal[ige] Fader-Fader til
icke ringa understöd med deras omvändelse, så att the
icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt
thet Finska språket; utan ock med theras exempel uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig
läsa och ehrhålla then sanna kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet
befryndat sig med bönderna, hafva the mästadelen aflagt
Lappska språk och begynt tala Finska mellan sig och sina
barn, äfvensom andra bönder” (§. 4). – För att ej tala om
Lapparne i Utsjoki, hvilka och i synnerhet Fjäll-Lapparne
äro ganska litet hemmastadda i Finskan, talas det till och
med i Enare blott af karlarne någorlunda obehindradt.
Sig emellan tala Lapparne öfverallt sitt modersmål. ”Oma
maa, oma kieli!” är äfven deras valspråk. Ännu mindre,
än i språket, röjer sig nu för tiden Finnarnes inflytande
på Lapparne i mythiska qvarlefvor och lefnadssättet. Öfverallt, der Lappar och Finnar råkat i beröring med hvarandra, hafva Finnarne till det mesta förgätit sina egna
och upptagit Lapparnes mythiska föreställningar, då det
deremot är ganska problematiskt, om de sednare lånat
något ur den Finska Mythologien. Beträffande lefnadssättet, finnes i Enare blott tre Lappska Nybyggare; men
äfven desse odla ingen jord och lefva i det närmaste såsom Fiskar-Lappar. Äktenskapliga förbindelser emellan
Lappar och Finnar äro i våra dagar en sällsynthet och anses af begge nationerna för en mesalliance.
171
Itineraria 2osa 1838.indd 171
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers here to Pehr
Högström’s (1714–1784) description of the Saami and Lapland in general. Högström was
a pastor at Gällivare in present-day northern Sweden, and
he published his work in 1747.
It was printed also in German
translation in 1748. Högström
1747: esp. 150–160; 1748. (TS)
innehaft Finland, är det outredt, af hvilken anledning de öfvergifvit landet. Minst antaglig är den
förmodan, att de rymt fältet af fruktan för den beprisade Finska tapperheten. Men om äfven så vore,
måste man taga i betraktande, att Lapparne, såsom
ett nomadiserande folk, ej aktade mödan värdt att
kifvas om en jordfläck, helst de genom Lappmarken fingo sin förlust mångfaldt ersatt. Finland var
sannerligen icke en alltför fet bit för Lappen, sedan
landet blef uppodladt, och mossarna (förutsatt, att
Finland var ett mossfältxv) uppbrändes till svedjeländer. I sjelfva verket är det brist på renbete, som
af Finnarne uppgifves, såsom förnämsta orsaken
till Lapparnes utvandring. Det synes således vara
enligare med sanningen, att ur physiska grunder
härleda nämnda faktum (om annars Finnarnes härvaro kan gälla för ett historiskt faktum), än ligga
den folkets charakter till last.xvi 1140
xv. Utan en sådan förutsättning kan åter Lapparnes härvaro rimligtvis icke antagas.
xvi. I sin ”beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande Lappmarker” m. m. skildrar P. Högström Lapparne,
såsom ett i moraliskt hänseende föraktligt slägte. Likväl
yttrar han sig berömmande om deras modighet. ”Jag vet
icke”, säger han pag. 155, ”om jag må säja, att detta folket
äro af naturen klenmodige och rädde, emedan jag tycker
mig kunna med mera fog säja, att de äro till större delen
mer behjertade, än man trodt dem om.” – Den omilda,
och enligt min tanke orättvisa, tillvitelse för feghet, misstänksamhet, ohjelpsamhet, m. m., som vanligen påbördas Lapparne, har troligen sin grund deri, att man vid
bedömande af deras charakter tagit till ögnamärke deras
förfarande emot sina grannar, eller med andra ord, emot
samvetslösa förtryckare, som i känslan af sin andliga och
materiella öfverlägsenhet sätta en ära i handlingar, för
hvilka den sunda känslan måste rysa. Jag har sjelf hört
Finnar prisa nidingsdåd, som de föröfvat emot Lappar,
hvilka, i fall af laga åtal, skulle af samhället brännmärkas med de mest vanärande straff. Till försvar för sina
172
Itineraria 2osa 1838.indd 172
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Under dessa betraktelser började solens första strålar tränga sig genom den mörka lunden. Naturen vaknade till nytt lif, som röjde sig i näktergalens sång, hos de på vattenytan plaskande fiskarne,
ja! till och med uti blommornas verksamhet, i det
de åter höjde sina stjelkar och uppläto de doftande
kalkarne. – En besynnerlig, alldeles barnslig, fantasi intog mig vid anblicken af de mot solen glittrande daggdropparna. De förekommo mig såsom
klart strålande ögon af de genier, hvilka den Finska
Mythologien tilldelar hvarje väsen. Och när någon
daggdroppe ifrån de öfverhängande björkbladen
nedföll på mitt ansigte, trodde jag den vara en tår,
som någon huld ”haltia” fällde af tacksamhet för
min kärlek emot henne – den försmådda. Med denna fantasi insomnade jag.
handlingar åberopa desse uslingar: ”Är det synd att bedraga Lappar; de äro ju icke menniskor, utan vilda djur;
dessutom hafva de silfver mer än de behöfva och af sådan anledning nedgräfva i jorden, då vi nästan svälta
ihjäl” o. s. v. Är det under, om Lapparne vant sig emot
dylika barbarer använda feg list och slughet, om de visa
sig misstänksamma emot dem, iakttaga förbehållsamhet
och yttersta försigtighet i deras umgänge. I ställe för sistnämnda laster skulle jag i fråga om Lapparnes inbördes
vandel, bland deras hufvud-dygder på goda skäl omnämna uppriktighet och förtrolighet. Emot fattiga äro
de mästadels hjelpsamma. Gästfrihet tillkommer dem i
vida högre grad, än de Finska Nybyggarne i Lappmarken.
Så läto Finnarne i Enare ösa penningar på sig för hvarje småsak. Bland Lapparne ansågs sjelfva anbudet för en
skymf. Hade en Lapp undfägnat oss med det bästa han
äger, och i ersättning derföre erhållit några skonålar eller
litet tobak, ansågs detta för en oförtjent gåfva och spridde
stor glädje öfver hela familjen samt framkallade tusende
välsignelser öfver gifvaren. De rådande lasterna hos Enare-Lapparne och troligen alla Fiskare-Lappar äro: böjelse
för lättja och maklighet, bristande omtanke, osnygghet;
och hos Fjäll-Lapparne, i synnerhet en gränslös passion
för bränvin.
173
Itineraria 2osa 1838.indd 173
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Solen var redan högt öfver horizonten, då vi
öfvergåfvo vår lugna fristad för att gå dagens mödor till möte. Då vi emedlertid ännu hade en mils
båtfärd utefter Peldojoki öfre lopp (vanligen Ylijoki
kallad), uppmanade jag Erik att förkorta vägen med
någon berättelse. Han började som följer: ”När du
kommer till rätta Lappmarken, skall du erfara, at
Lapparne äro mycket användbara, såsom vägvisare. Vana ända ifrån sin barndom att löpa omkring
såsom hundar, finns på flere mil ej träd, ej sten, ej
källa, som de icke hafva reda på. Men ännu har ingen menniska funnits, som hade kännt så noga alla
trakter i Lappmarken, såsom Laurukainen (Lapparnes Laurukadsch). I hela det vida Lappland finnes
ingen vrå, dit han icke skulle kännt vägen. Derföre
voro Ryssarne angelägne att begagna honom såsom vägvisare under deras ströftåg i Lappmarken.
Laurukainen var också mycket beredvillig att vägleda dem; ty han var en klok man och visste ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en neslig död,
när de kommit i hans klor. Anmärkningsvärd är i
synnerhet följande bragd: Laurukainen skulle föra
en mängd Ryssar öfver Ounasjärvi; men de blefvo hungriga på vägen och anbefallte Laurukainen
att lägga i land. Han styrde på en holme. – Sedan
hungern var stillad, lade sig Ryssarne att sofva, efter att likväl hafva anordnat en vakt vid båtarne.
Men småningom somnade äfven vakten. Nu tyckte
Laurukainen tiden vara inne för honom att utföra
sitt anslag; – han sköt ut båtarne – de voro tre, enligt andra: sju till antalet, alla fullastade med mjöl
och andra matvaror, samt af Lappar röfvade dyrbarheter) och var just i beråd att stiga i en af dem,
då vakten vaknade. Han grep efter sitt svärd, men
det var borta. Laurukainen hade nemligen bragt i
båtarne allt hvad han kunnat åtkomma utan fara
att väcka Ryssarne, såsom yxor, gryta, matvaror,
m. m. Till lycka för Laurukainen hade Ryssarne
174
Itineraria 2osa 1838.indd 174
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
med undantag af vakten lemnad sina svärd efter sig
i båtarne. När nu Ryssen till sin stora förargelse såg
sig afväpnad, sprang han i vattnet och fattade i närmaste båten, hvilken var densamma, hvari Laurukainen stigit. Denne knäppte Ryssen på fingrarne med hans eget svärd, hvarvid Ryssen hade det
missödet att förlora alla sina fem. De föllo i båten
jemte en stor guldring. Först nu gjorde Ryssen allarm, men Laurukainen var redan långt ute på träsket, då Ryssarne ilade till sin kamrats hjelp. De började bedja Laurukainen om förbarmande och sade:
”Kom hit, helige broder! här får du äta gröt med
Svenskt smör till öga och med egen (enligt andra:
din husbondes) sked.” Laurukainen svarade: ”Här
är gröten och mjölet med.” När Ryssarne funno, att
böner ej hjelpte, ropade någon: ”Kom hit, och smält
tenn skall gjutas i din strupe.xvii – I nio dygn rodde
Laurukainen kring holmen, bevakande Ryssarne,
att de ej måtte undkomma med flotta eller genom
någon oförmodad händelse. På den tionde gick han
i land. Då voro alla döda; blott en enda lyftade ännu
litet sitt hufvud. Holmen, der detta tilldragit sig,
kallas ännu i dag Karjalan saari.”
xvii. Det är anmärkningsvärdt, att Lapparne på Karelsk
munart anföra detta samtal. Deraf synes vara påtagligt,
att Lapparne sjelfve med Ryssar förstå Karelare. Samtalet
lyder på Finska sålunda:
Karel.
A! tuokah veneh, pyhä veli! tääl’ on huttu
ja hyvä ruoka, Ruotsin voita silmäks’ pannah, oma hutri annetah.
Lauruk. Mull’ on huttu ja huttu neuvot.
Karel. Ka! tules tänne; kuuma tina kulkkuh
valetah.
För öfrigt berättas denna tradition på flerfaldigt sätt, och
är icke blott gängse i Lappmarken, utan äfven i norra delen af Österbotten.
175
Itineraria 2osa 1838.indd 175
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
— ”En annan gång hade Ryssarne tagit Laurukainen till styrman utför Patsjoki. När man kommit
till närheten af ett deri befinteligt fall, fastband han
alla (sju) båtar, och bad Ryssarne krypa under sina
täcken, för att de icke måtte falla i förskräckelse vid
anblicken af det ofantliga vattenfall, hvaraf de redan
hörde dånet. Utan betänkande åtlydde Ryssarne anmaningen. Derpå styrde han tätt förbi en klippa och
hoppade på den; men Ryssarne förgingos i fallet.”
”En annan gång styrde han åter Ryssarnes båt
rakt mot en klippa i samma flod. Ryssarne drunknade, men Laurukainen undkom äfven denna gång,
emedan han var ”veen ärimys.” –
”Efter dessa och dylika bragder fattade Ryssarne dödligt hat till Laurukainen och beslöto att förgöra honom. Det skall äfven hafva lyckats dem, men
efter många svårigheter, och sedan Laurukainen tillfogat dem stora olyckor, såsom då de öfverraskade
honom i hans köttboda. Ryssarne stodo utanföre och
skreko, brinnande af otålighet, att han skulle komma ned. Men Laurukainen gjorde sig ingen brådska,
lät dem väsnas och packade i allsköns trygghet kött
i en peski (lappmudd). Ryssarne blefvo allt mer och
mer högljudda, samt hotade öfvermanna honom i
bodan, om han icke skyndade sig ut. Omsider kastade Laurukainen sin med kött fyllda peski ut genom
en lucka i skullen. Ryssarne togo den för Laurukainen och rusade alla att genomborra honom med sina
spjut. Laurukainen flydde under oredan, och fogade
genom sin trollkonst ännu så, att Ryssarne, i tanke
att mörda honom, vände sina vapen emot hvarandra, och stupade så till sista man. – Laurukainen var
en silmän-kääntäjä.”xviii
xviii. Äfven denna tradition berättas på olika sätt, t. ex.
så: att Laurukainen fyllt sin peski med dun, nedkastat
den och begagnat tillfället att fly, medan Ryssarne voro
insvepta i dun-molnet.
176
Itineraria 2osa 1838.indd 176
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
– – – ”Säg mig,” sporde jag Erik, sedan vi
kommit till Seidajärvi, ”hvaraf detta träsk har sitt
namn. Seider voro ju Lappska Gudomligheter; måhända har någon Seida stått i närheten af träsket?
Annars tycker jag, att vattnet här är mycket klart,
och dylika träsk har jag hört Lappar kalla Saivojaru, emedan deras Förfäder under Hedendomen
skola hyst den vantron, att träsk med klart vatten
beboddes af Saivo kallade Gudomligheter, om hvilka Lapparne jemväl berätta, att de ej tillåtit Fiskare
idka sitt fänge inom deras områden, hvarföre de,
som voro nog djerfva att försöka sin lycka, måste
med sakta rodd bedraga Guden.xix Säg mig således, hvarföre detta träsk kallas Seidajärvi och icke
Saivojärvi?” – ”Din förmodan är mycket riktig,”
vidtog Erik, ”på udden, du ser framsticka venster
om oss, har verkeligen en Seida funnits. – Men härmed sammanhänger en annan saga, som jag äfven
skall förtälja. ”En trollkarl, benämnd Lompsolo,
bodde i fordna dagar på nämnda udde, och hans var
Seidan, som stod derpå. Med Gudens tillhjelp fick
Lompsolo mycket fisk. På motsatta stranden hade
en annan trollkarl uppslagit sitt läger. Han fiskade
utan Seida och fick ingenting. Hvad gjorde nu han
för att lyckas i sitt fänge? Jo, när Lompsolo sof, nedref han dennes Seida, hvilket hade den af honom
beräknade påföljd, att blott hans fänge lyckades,
men Lompsolos alls icke, så vida Lompsolo hade
hela sin kraft af Guden. – Lompsolo lät icke heller
saken dervid bero. Han bygde en ny Seida, och nu
xix. Anledningen till denna föreställning torde vara
följande: I så kallade Saivo-träsk idkas hufvudsakligast
sik-fiske; men siken är så lätt skrämd, att han af minsta
buller gömmer sig undan, hvadan äfven föreställningen
om träsk med dubbelt botten härrör. Men denna föreställning är sednare; ursprungligen hyste man den tron,
att Saivo undanhöll fiskarna.
177
Itineraria 2osa 1838.indd 177
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
kom all fisk i hans nät, tills att den andre trollkarlen åter fick Seidan nedrifven. Slutligen öfverenskommo begge trollkarlarne att sammanträffa på det
der berget åt höger och afgöra tvisten genom ett
envig, hvarvid besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Men när Lompsolo kom springande uppför
berget under den antagna skepnaden af en ren-oxe,
och den andre likväl redan på afstånd igenkände
honom, yttrande dervid: ”du är Lompsolo,” gaf sig
denne besegrad och flydde.” I denna berättelse må
läsaren gifva akt på tvenne omständigheter: 1) det
consequenta deri, att Lompsolo, såsom den der har
sin kraft af Guden, dukar under för den andra i en
strid, der blott den egna kraften tages i anspråk; 2)
de tvenne slag af trollkonst, som i berättelsen angifvas, nemligen det ena, grundande sig helt och hållet på individuell kraft, och det andra, hvari Guden
framträder såsom medel. –
I sammanhang med sednast anförda tradition
omtalade Erik följande händelse: ”En Lappkäring
hade fattat hat till en Finsk trollhexa och trollat en
stor björn på den sistnämndas kor. Men Finngumman fogade så, att björnen om aftonen kom hem
med korna i allsköns sämja. Derpå tog hon björnen
till herde åt sina kor för hela sommaren. När hösten
kom, och korna togos in, skickade hon den trogne
herden att utkräfva betalning för sin hafda möda af
den, i hvars tjenst han först utgått. Björnen gick och
åt upp alla Lappkäringens renar.” –
”Det bär aldrig på rätt: vägvisaren har gått
vilse:” är en farhåga, som plågar Lapplandsfararen,
så ofta han börjar tröttna under sin börda och längtar till målet. Måhända har samma betänklighet insmugit sig hos den benägna läsaren, som åtagit sig
mödan att göra de resande sällskap på deras irrfärder i Lapplands sago-verld. Det är i sådant fall min
pligt att taga mig en vägvisares rol och med äkta
sakkännare-min öfvertyga mina följeslagare att vi
178
Itineraria 2osa 1838.indd 178
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
ännu äro på rätt. Vi befinna oss nemligen vid stranden af Seidajärvi, ej långt ifrån Peldotunturi, som
utgör vatten-gränsen. Ifrån detta fjäll tar Peldojoki
sin början, flyter genom Pahtajärvi och Armojärvi,
men blir först farbar, sedan äfven Seidajärvi lemnat den sitt bidrag. Flodtiden skall man endast med
möda kunna taga sig fram till Armojärvi uppför
nämnda bäck, och på den årstid vi färdades ansåg
Erik ifrågavarande farled ej kunna begagnas. Men
på södra sidan af Peldo-fjäll fortlöper i lång sträckning en mängd smärre träsk, hvilka icke en gång
under flodtiden sammanhänga. Oaktadt besvärligheterna med båtdragning och effecternas bärande,
föredrog Erik denna farled i anseende till träsken,
hvilka lågo i vår väg. – Således fördelades vid Seidajärvi effecterna i trenne bördor, hvardera af 3–4
lispunds vigt, hvilka Erik utan krus lyftade på våra
skullror. Han sjelf och Jessjö drogo den toma båten.
På detta sätt tillryggalades vägen emellan Seidajärvi och Kaakkurinjärvi, Nokkanainen, Kouhtajärvi,
Pitkäjärvi, Pahtajärvi och ett litet namnlöst träsk.
Dagen var brännande het, och beckoljan, som i
ymnighet användes för att afhålla myggen, ökade
hettan i ansigtet. Moln af mygg åtföljde karavanen,
och voro, ehuru de af respekt för beckoljan höllo
sig på behörigt afstånd, likväl genom sin vedervärdiga musik ett ganska förargeligt sällskap. – Ifrån
Pahtajärvi räknas en knapp ¼ mil till Wiettajärvi.
Denna distans drogs båten med förenade krafter,
likasom ifrån Wiettajärvi ¾ mil öfver fjället till
Korsajärvi, der Ivalojoki tager sin början. Båt-dragningen öfver Peldotunturi var ytterst mödosam och
fortfor, oaktadt en onaturlig ansträngning, ifrån
kl[ockan] 9 e[fter] m[iddagen] till kl. 6 följande
morgon. Eriks osäkerhet om vägen och den bekännelse, att han förde oss fram på beskrifning, gjorde
oss modlösa. Han sökte väl trösta oss med det gamla ordspråket: ”kokennut kaikki tietää,” men detta
179
Itineraria 2osa 1838.indd 179
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
var en eländig tröst, då vi vid provianteringen just
icke tagit några upptäcktsresor med i beräkning.
Till råga på allt detta plågades vi af en olidelig törst,
som omöjligen lät stilla sig med bara vatten. Sedan
vi i lång tid utstått denna plåga, beslöts ändteligen,
att någon af sällskapet skulle återvända till de vid
Wiettajärvi qvarlemnade effecter och medtaga en
rumm-butelj – den enda vi egde i vårt våld. Emedlertid skulle de öfriga arbeta sig fram med båten, så
godt de kunde. Förtroendet beträffande rumm-buteljen föll på min lott, som dermed icke var särdeles
belåten, emedan jag lätteligen kunnat förvilla mig
på det ödsliga fjället. Min enda ledstjerna var den
nedgående solen. Inga spår af båten kunde skönjas
i den tjocka mossan. Men hvad stod att göra? Med
blicken ständigt riktad emot solen, vandrade jag till
träsket och kom, såsom jag tyckte, till det ställe, der
sakerna qvarlemnades. Men de voro icke synliga.
Jag gick af och an långsefter den med täta videbuskar betäckta stranden och sökte med otålighet det
efterlängtade godset. Förgäfves! Mörka aningar
började intaga mitt sinne. Efter mycket sökande
upptäckte jag omsider bördorna. Med rumm-buteljen i ena handen och skopan i den andra ilade
jag till kamraterna, icke utan fruktan att förvillas,
helst solen redan var nedgången. Emedlertid hade
desse kommit till en obetydlig fjällbäck, hvilken,
enligt den beskrifning Erik erhållit, tycktes vara en
borgen derför, att vår kosa var riktig. Då Erik jemväl försäkrade, att denna bäck utföll i Korsajärvi,
började vi draga båten utför den. Men detta var till
och med mödosammare än vårt förra arbete, emedan stora stenar lågo i bäcken, och allas krafter icke
kunde användas på samma gång. Snart afstodo vi
således ifrån denna plan och fortsatte dragningen i
vår ursprungliga direction. Emedlertid utskickades
Eric att söka träsket. Efter flere timmar återvände han med det ljufliga εϊςηχα. Vi voro helt nära
180
Itineraria 2osa 1838.indd 180
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
träsket, ehuru i litet sned direction. Men nu voro
också allas krafter uttömda. En af sällskapet till
och med dignade ned på fjället, och de som hunno
fram, kastade sig utmattade och kraftlösa, hvar det
träffade, lyckliga om de funno en sten eller stubbe
till hufvudgärd. –
Kort efter middagen uppvaknade vi frusne
och genomvåta; trötta i benen, så att vi knappt förmådde stå; med ryggen och sidorna rådbråkade;
bröstet i det skick, att vi både känt oss frestade uppstämma ett trio af: ”Movitz! din lungsot” o. s. v.1141,
i fall våra lungor tillåtit en sådan kraftyttring. Att
resan i en sådan belägenhet, och sedan vår pratsamme vägvisare skiljt sig ifrån oss vid Korsajärvi,
var alltför enformig för att förtjena en beskrifning,
ligger i sakens natur. Jag vill således blott till framtida resandes efterrättelse omnämna, att Korsajärvi lätt igenkännes genom sitt inom fjällar instängd
läge. Träsket är omkring en half mil långt och så
smalt, att man ej märker det, innan man står tätt
invid detsamma. Mot norr smalnar det allt mer
och mer och förlorar sig småningom i en obetydlig
ådra, der båten på en half mil ej löper ett steg, utan
att dragas. Sedan förenar sig denna bäck med den
egentliga Ivalojoki; och nu kan den resande nästan
oafbrutet sitta i båten, om han annars ej föredrager
nöjet att springa bland vide-buskarna på våta och
tufviga mossor. Efter en dags resa kommer han till
en så kallad lompolo (utvidgning af floden), som
omgifves af vackra ängar och bildar ett intressant
afbrott emot de enformiga mossorna. Här kan han,
om lyckan är god, träffa någon fiskare, som i det fall,
att vägvisaren icke varit rätt säker om Korsajärvi,
bringar honom den fröjdefulla underrättelsen, att
han verkeligen är på Ivalojoki, och i alla händelser
är ett ganska angenämt fynd i nejder, der man är
säkrare att träffa vargar och björnar än menniskor.
Denna lycka vederfors oss ej, hvarföre vi, efter att
The quotation comes from the
first stanza of the Swedish poet
and composer Carl Michael
Bellman’s (1740–1795) Fredmans epistel No. 30: “Drick ur
ditt glas, / se döden på dig väntar, / slipar sitt svärd och vid
din tröskel står. / Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn
gläntar, / slår den igen, kanske än på ett år. / Movitz, din
lungsot den drar dig i graven. /
Knäpp nu oktaven: / stäm
dina strängar, sjung om livets
vår.” Project Runeberg: Till fader Movitz under dess sjukdom,
lungsoten, Elegi; http://runeberg.org/fredepis/30.html. Byström 1942. (TS)
181
Itineraria 2osa 1838.indd 181
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
hafva fångat en mängd rugg-gäss, genast fortsatte
vår färd och innan kort smittades af samma lethargi, hvari den oss omgifvande dystra och dimmiga
naturen låg försänkt. – –
”Rök, menniskor!” ljöd det efter några timmars
maklig rodd på en gång från allas läppar. Innan vi
ännu lagt i land, helsade oss en Fiskar-Lapp, der han
låg vid sin stockeld, med vigtig min: ”hvilka ären
J, som ron på Ivalojoki, och hvart är Er väg? Dock,
hvi spör jag Eder om ting, dem jag allaredan känner. Jag har sett Er i drömmen, och dig, Jessjö! i din
afledne Faders skepnad.” Detta är ett godt subjekt
för mig, tänkte jag, och satte genast mitt artilleri i
verksamhet, d. ä. gaf Lappen en sup och litet tobak,
köpte hvarjehanda småsaker af honom sjelf utan att
pruta det minsta och skänkte åt hans gosse några
böcker. En sup till, och Lappen var den uppriktigaste menniska i verlden. Han berättade besynnerliga trollkonster, dem han sjelf och andra ryktbara
trollkarlar utöfvat m. m., som ingick i mitt intresse.
Men hans berättelser saknade sammanhang, hvilket
troligen var en följd af den andra supen. Följande
tradition om Johan Päiviö och Torag’asxx var, ehuru
äfven osammanhängande, likväl den redigaste: En
trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, benämnd Kirsti
Nouhtua, hade kommit till Kittilä, för att derifrån
förtrolla all vildren till sitt land. Päiviö, som kände anslaget, skickade Torag’as till Ivalojoki, för att
vid renarnes öfverfart öfver elfven göra företatget
om intet medelst besvärjande af trollhexan. – När
xx. Namnet Torag’as är vida fräjdadt icke allenast i den
egentliga Lappmarken, utan äfven i de trakter af Finland,
der Lappar bevisligen bott, t. ex. vid Torneå elf, hvarest
Torakas ännu i dag är namnet på en gård och en liten fors
(Torakan korva). – För öfrigt påminner detta namn, likasom Torjonen, en beryktad Lapp, som skall hafva lefvat i
Sombio, samt Turun harju, en ås i Enare, om Thor, hvilket
ännu af Lapparne begagnas såsom dopnamn.
182
Itineraria 2osa 1838.indd 182
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
renarne kommo, mönstrade Torag’as dem alla, af
fruktan, att trollhexan möjligen antagit skepnaden
af en ren. Men i hela hjorden fanns ingen enda, den
han misstänkte för Kirsti; allraminst kunde han
ana, att den, som sprang efterst och för sin halta fot
knappt kunde följa renhjorden åt, hvilken dessutom
var mager och vanskaplig, kunde vara den beryktade hexan. Då han således icke igenkände henne,
kunde han med all sin förmåga ej hindra renarne
att simma öfver elfven. Först då han såg den halta
och vanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan dyka öfver elfven, öfvertygades han, att
denna var Kirsti Nouhtua. Men sedan hon lyckligen
kommit till motsatta stranden, förmådde Torag’as
ingenting emot henne. Han gick alltså till Päiviö och
berättade huru saken aflupit. Denne, som hade bekant, att trollhexan bodde i Ryska Lappmarken, utan
att likväl veta, hvem hon var, skickade Torag’as dit,
för att skaffa sig underrättelse om hennes namn och
några andra omständigheter. Trollhexan förrådde
sig sjelf genom sitt skryt. När Torag’as sålunda fick
sitt ärende uträttad, skyndade han tillbaka för att
bringa Päiviö den äskade underrättelsen. Nu satte
sig Päiviö sjelf att trolla och skickade Torag’as till ett
ställe, benämndt Kuivaselkä, för att se till, om renarne verkeligen återvände. De kommo med sådan fart,
att Torag’as redan på tre mils afstånd hörde, huru
renfötterna knarrade (nasasi). Floden, hvarvid renarne voro, då Torag’as hörde ljudet af deras fötter,
kallas till minne af denna händelse Nasamajoki. –
Jag har hufvudsakligen anfört denna berättelse för att göra läsaren uppmärksam på den äfven
i Lappska Mythologien förekommande läran om
Metamorphoser.xxi Om deras betydelse en annan
xxi. Finnarnes tro på olika förvandlingar kunde bekräftas genom tusende exempel. Ett ibland många: Tvenne
bönder voro nära grannar. En af dem var rik, den andra fattig. Den fattige mannens kor blefvo ofta skadade
183
Itineraria 2osa 1838.indd 183
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
gång. Men hvad det faktiska angår, är det en hos
många Lappar ännu i dag gängse tro, att en mäktig trollkarl kan ikläda sig hvilken skepnad han
behagar. I en sådan omklädnad kallas trollkarlen
(Wiroladsch Wirolainen, Estländare). Vår Fiskare
afsjöng för mig ett på Finska affattadt qvädexxii,
som innehåller många dylika förvandlingar. Då äfven det saknar allt sammanhang, vill jag blott summariskt upptaga dess innehåll. Ifrågavarande qväde
börjar med en inledning, deri en trollkarl (Karkias?)
beklagar sig öfver det lidande, som blifvit hans land
tillfogadt derigenom, att Torag’as trollat all vildren
till Kittilä. Karkias anropar Gud, att han måtte förbarma sig öfver det nödställda landet och återge renarne. – På denna inledning följer en beskrifning
öfver den smälek, Karkias sjelf lidit af denne ”onde
ovän.” Torag’as hade nemligen ihjälslagit Karkias
och kastat honom i sjön. Der hade han uppehållit sig
många år under en gäddas lefver, tills att Torag’as
uppfångat gäddan, hvilken han jemte Karkias låtit
ligga tre år i sin boda. Sedan hade han för andra
gången ihjälslagit Karkias, då denne återvändt från
en jagtfärd. – Det som nu följer, äger formen af
ett drama: Karkias qvicknar åter vid, ehuru (såsom
af björnen; den rikes ofredades aldrig. En dag kommer
den rike mannen till sin granne och säger sig med visshet veta, att dennes kor ännu samma afton skulle ansättas af björnen. Den fattige mannen laddar sin lodbössa
och begifver sig emot aftonen ut i skogen, för att efterse
sina kor. Till sin stora förundran möter han dem redan
i tåget, springande undan en ofantlig björn. Han lägger
an, björnen faller och ifrån granngården försvinner dess
husbonde. (”katos’ki toisesta talosta isäntä!”). –
xxii. Samma qväde torde äfven af några Lappar afsjungas på deras eget modersmål. Åtminstone har jag läst det
i en högst dålig Lappsk öfversättning, hvilken jag också
här begagnat för att complettera det Finska originalet.
184
Itineraria 2osa 1838.indd 184
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
det tycks) först i grafven. Här börjar han längta
efter sin son. Sonen kommer flygande till honom
under skepnaden af en tjäder. Detta förtryterxxiii
fadren, och då han börjar förebrå sin son för denna förvandling, flyger sonen bort. Fadren antager
gestalten af en knipa och återhemtar honom, samt
fortfar med sina förebråelser. De råka i en häftig
ordvexling, sonen flyger bort och hotar att aldrig
mer återkomma. –
Af sådant, magiskt innehåll voro de fleste
produkter, Lappen hade att erbjuda. Han lofvade
meddela mig många flere, när jag härnäst besökte
honom hemma i Kittilä, samt äfven visa mig Päiviös Seida. ”Denne,” sade han mystiskt, ”äter menniskor, men med mig till följeslagare har du intet
att frukta.” Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B–s
och min förmåga. Han höll den förres insekt-hofvar och saxar för troll-machiner, samt pekade på
det öfverstrukna i ett papper, derur jag uppläste en
besvärjelse, yttrande dervid med betydelsefull min:
”Se der ligger kraften!” – För öfrigt var han en af de
olyckliga, som alltid lefvat midt ibland Finnar och
under deras stränga ok förlorat all hållning. I hans
väsende röjde sig, utom den hos flere, i synnerhet
Lappska, trollkarlar vanliga svagheten att vilja lysa
med sin konst, en blandning af feghet, bedrägeri,
låg vinningslystnad med flere af de laster, hvilka
man vanligen tilldelar det Lappska folket i gemen.
I synnerhet ådagalade han en sällsynt virtuositet i
konsten att handla. Vi köpte af honom några färska
harrar, hvilka han lät oss betala efter behag. Han
måste hafva tyckt, att handeln bar sig, emedan han
xxiii. För att inse grunden till fadrens förtrytelse, bör
man veta att Lapparne hålla flygande trollkarlar för
de förnämsta. Fadren kunde ej lida, att sonen var hans
jemlike.
185
Itineraria 2osa 1838.indd 185
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Cf. the shoe cream on p. 104.
genast ur sin väska framdrog tvenne torkade harrar
och bestämde priset för dem i proportion efter det,
han erhållit för de färska. Sedan uppsökte han fragmenterna af sin sista måltid – några gåsfötter, och
ville äfven sälja dem, mumlande för sig sjelf: ”hvem
hade trott, att jag skulle göra så god marknad vid
Ivalojoki?” – Hans gosse hade smort våra stöflor
med smörja, tillredd af tarmarne utaf den fisk, vi
köpt af fadren.1142 Ehuru gossen blef rikligen vedergäld för sin möda med pengar, böcker och bröd,
ropade likväl fadren, då vi redan voro i beråd att
sätta oss i båten: ”smörjan är obetald, smörjan är
obetald!” Då äfven den blifvit betald, trodde vi oss
hafva uppfyllt allan rättfärdighet. Men han fordrade ännu en sup på köpet.
Återstoden af vår färd ända till Kyrö by, belägen ej långt ifrån Ivalo elfs utlopp till Enare sjö,
är anmärkningsvärd genom en storartad, högst majestätisk natur. Vi hade knappt förlorat åsynen af
vår husville värd, innan vi hörde bruset af forssar –
en musik, som sedan i nära tre dygn oupphörligen
ljöd i våra öron. Å ömse sidor ledsagades floden
af skyhöga fjäll. På en sträcka af två mil höjde sig
dessa ”urverldens gamla bautastenar” vinkelrätt ur
vågen, utan att någonsin afbrytas. Der elfven gjorde en krökning, bildade dessa rätliniga vinklar, som
erbjödo en förfärande anblick dels för sitt dystra utseende, dels derföre, att fjällen, från något afstånd
betraktade, vid hvarje sådan krökning tyckas löpa
tillsamman, – och man väntar blott, att inom några
ögonblick krossas mot klippan. Der det händer, att
ett vattenfall finnes straxt ofvanom elfvens böjning,
i hvilken händelse fjällen naturligtvis sänka sig,
tror man det bära rakt i afgrunden, så länge man
ej ser fjällens fortsättning. – En sådan natur måste
ovilkorligen stämma hvarje sinne till högtidligt allvar, helst man ej sällan skådar faran anlete mot anlete. Mig förefaller det åtminstone såsom ett under,
186
Itineraria 2osa 1838.indd 186
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
att vi lyckligen räddade oss ifrån alla de vådor, som
hotade så väl dem, hvilka med bärlingar arbetade
sig nedför forssarne, som dem, hvilka, för att lätta båten, voro nödsakade att, der sig möjligtvis lät
göra, klättra upp- och nedför fjällen, hvarvid blott
en enda oförsigtigt steg ofta kunnat störta dem i
olyckan.
Längtande till målet bestego vi ofta de högsta
fjällspetsarne, i hopp att få skåda Enare träsk. Men
så långt ögat nådde, syntes i norr, söder, öster och
väster, allenast fjällsträckningar. Fanns der någon
fjäll-dal, erbjöd den öfver dalen hvilande dimman
på afstånd anblicken af en sjö, och vi trodde oss redan en gång vid en dylik företeelse skåda det efterlängtade Enare, då Jessjö gaf oss den enkla upplysning, att floden ej upphör, så länge fjäll-systemet
fortfar. Dessutom ser man på en sådan fjäll-spets
moln, seglande långsefter fjällarna. Är dagen klar,
får man ock se en och annan kämpe-gestalt med
”brynjor och silfverhjelm om hjessan.”
Nyfikenheten dref oss en gång att klifva på
en öfver floden utstående fjällspets med en sjudande forss inunder. Jag vill och kan ej beskrifva denna anblick och de känslor den framkallade; jag vill
blott nämna, att man icke står der såsom en yttre
betraktare och anställer reflexioner öfver det vilda
spelet derunder. Då, om någonsin, lösgöra sig alla
mennisko-hjertats vilda demoner och hota att med
gigantisk arm slunga sitt rof ned i afgrunden.
Innan jag slutar dessa rader, kan jag icke
underlåta att fästa billig uppmärksamhet vid vår
följeslagare. Såsom någonting ovanligt anmärkte
jag hos denne natur-son, att hans annars vanligen
mörka panna klarnade, så ofta han gick hotande faror till möte. Hans mod var icke af det vilda slag,
som oförväget söker faran, men i medvetande af
sin kraft skydde han det ej heller. Då vi vid några
tillfällen önskade, att han skulle stiga i land och på
187
Itineraria 2osa 1838.indd 187
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
förhand undersöka strömfåran i forssarne, yttrade
han vanligen: ”hvad tjenar detta till? Vi måste ju i
alla fall fram.” Också var denna försigtighet onödig
för honom, som med sin bärling förmådde hejda
båten midt i en brinnande forss och med en enda
blick öfverskådade den lämpligaste farled.
Ändtgeligen upphörde forssarne och med dem
fjällsträckningen. En annan, nästan sydländsk natur
företedde sig för våra blickar. Ännu några timmars
rodd, och vi befinna oss i kretsen af Finske bröC – – n.
der.xxiv
xxiv. Jag har ärnat omständligare skildra våra brokiga
äfventyr vid Ivalo elf; men då min afhandling redan dessutom vuxit utöfver gränsorne för en vanlig Tidnings-artikel, så hafva af sådan anledning inga specialiteter deri
kunnat ingå.
188
Itineraria 2osa 1838.indd 188
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
☙ b ❧
År1143 1838 om somm[aren] sammanträffade dagen före midsommaren fyra Lapplandsfarare.
D[octo]r E[hrström], Pastor D[urchman], Mag[ister] B[lank] och undertecknad. Jag1144 hade
med Dr E[hrström] redan långt tillförene öfverensskommit d[en]na1145 resa[,] de två öfriga
neml[igen] B[lank] och D[urchman], woro
oss1146 lika oväntade som välk[omna] res-kamrater. Öfver början af d[en]na resa har Dr E[hrström] skrifvit i form af bref följ[ande] korta
relation.
This fragment is written at
the end of Castrén’s travel diary from Siberia SLSA 1185 (27
Feb.–25 Sept. 1845) and refers to
Ehrström’s article in Helsingfors Morgonblad 84, 86/1838.
År […] midsommaren ǁ Dagen före midsommar sammanträffade år 1838
Jag […] E ǁ Twenne af oss
dna resa ǁ 1. om res-sällskap
till Lapp[land] ǁ 2. ~, hvartill
naturli[gtvis]
oss lika ǁ 1. <fri---> ǁ 2. alld[eles]
189
Itineraria 2osa 1838.indd 189
21.8.2019 15:49:51
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
2 Några dagar i Lappland 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1c155d6aed64876485bed1272a71ce8c.pdf
5d9420440165b6ba260b90400be8c31e
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript in Castrén’s own hand
(KK Coll. 539.27.1, Varia 2.1) consists of
notebooks or loose sheets, measuring
18 x 23 cm. Most parts of the text were
written immediately after the journey,
but the final form is from ca. 1850. The
text has been published in its entirety
in Nordiska resor och forskningar (NRF,
Castrén 1852) I p. 1–74, partly (from p.
83 of the manuscript) in Calender till
minne af Kejserliga Alexanders-Universitetets andra secularfest edited by Jakov Grot, p. 205–232 and partly in Helsingfors Morgonblad No. 2–4, 6–8/1839
(7, 10, 14, 21, 24, 28 Jan. 1839). The
manuscripts for the articles in Hf. Mbl.
and Calender are not preserved. This
publication follows the manuscript for
NRF (Castrén 1852), but its differences
from the version in Calender (Castrén
1842b) are given the notes. The article
in Hf. Mbl. (Castrén 1839) is published
separately in this volume.
I ǁ II
Castrén wrote this ca. 1850. (TS)
min […] werksamhet ǁ mitt hela lifs
bemödanden
öfriga ǁ andra
winnlagt ǁ beflitat – The change was
marked in pencil and it is unclear if
it is by Castrén or someone else.
erhålla ǁ finna
så widsträckta […] ǁ utföra[ndet]
Carl Robert Ehrström (1803–1881), Dr.
Med., municipal physician of Tornio
(Fi.)/Torneå (Swe.) 1838–1839, District
Medical Officer of Tornio 1839–1855,
municipal physician of Raahe 1855–
1871. Ehrström was a close friend of
Johan Vilhelm Snellman (1806–1881)
and cooperated with him in promoting the rights of the Finnish language.
He also collected donations for establishing the Museum of Raahe and was
otherwise active in the cultural life of
the town. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694;
Vähäkangas 2009.
☙❧
1
I2
Resa till Lappland
år 1
Resa till Lappland år 1838.
I
För wid pass femton år tillbaka3 fattade jag beslutet att egna min4 lefnads werksamhet åt undersökningen af den Finska och andra dermed
beslägtade folkstammars, språk, religion, seder,
lefnadssätt och öfriga5 ethnographiska förhållanden. För detta ändamål hade jag redan under
min studie-tid wid universitetet med all omsorg
winnlagt6 mig om en både theoretisk kännedom af Finskan, samt derjemte äfwen sökt winna en förberedande kunskap af de härmed nära
befryndade Lappska och Ehstniska språken. Det
wisade sig likwäl snart, att jag, för att med
☙ framgång kunna fortsätta mina ❧ studier innom detta gebiet borde wara betänkt på att förse mig med ett rikare och mera tillförlitligt material än det i skrift tillgängliga, och till den
ändan nödgades anställa forskningsresor till
särskildta delar af Europa och Asien. Men att
erhålla7 medel till så8 widsträckta resor, erbjöd
för mig så många svårigheter, att jag redan började misströsta om att någonsin kunna utföra
min ungdoms käraste plan, då en god wän och
studie-kamrat D[octo]r Ehrström9 år 1838 erbjöd mig fri resa till Finska10 Lappmarken, som
☙❧
72
Itineraria 2osa 1838.indd 72
21.8.2019 15:49:44
�Lapland
han i egenskap af läkare under sommarens lopp
ärnade genomströfwa. Huru ringa frukter en
hastig11 resa äfwen lofwade mig, så emottog jag
☙ dock med glädje min ❧ wäns frikostiga anbud
och anträdde redan tidigt på wåren min färd
ifrån Helsingfors.12
Kort efter min afresa hade äfwen en annan
alumn af Alexanders-universitetet Mag[ister]
Blank13 beslutit att i natural-historiskt ändamål
besöka Lappland och werkställa sin resa i wårt
sällskap. Dessutom fogade händelsen, att en
prest, wid namn Durchman14, blifwit af Domkapitlet i Åbo anbefalld att wid samma tid begifwa sig till Enare-Lappmark, för att derstädes
öfwertaga religions-wården. Wi sammanträffade alla kort före midsommaren i Torneå15, som
war Ehrströms station, uppgjorde här en gemensam reseplan och anträdde den 23 Juni wår
Lappländska färd.16
Några mil ofwanför Torneå stad höjer sig
det ryktbara17 berget Aawa saksa18, hvarpå re☙ sande ifrån ❧ östan och vestan alla år pläga
församla sig för att se midsommar-solen. Åtföljda af en ung Tysk19 klättrade äfwen wi uppför
det höga berget och nådde dess spets precis på
slaget 12.i 20 Här uppe funno21 wi församlade
några bland ortens herrar och damer;22 en Holländsk Professor Akkersdyk23, hitkommen, såsom det tycktes, för att justera sitt ur; en skara
gnällande antakaa lantti (gif en slant); slutligen
en hop karlar och qvinnor, lägrade kring
i. Det näst följande ända till sid. 12 utgör till större
delen ett utdrag ur Dr Ehrströms dagbok. Se Helsingfors Morgonblad för år 1838, N. 84, 86.
In Castrén’s time, Tornio at
the mouth of the River Tornionjoki, N7306159 E369639 (N65°51′0″
E24°8′37″) was a quiet town with ca.
600 inhabitants. The 1830s, in particular, were a period of crisis because of diseases, adverse economic
trends and poor harvests. Teerijoki
2007: 126 etc. Its location N7306206
E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″).
The location of a town or a main
village of a parish is given according
to the church, sometimes marketplace, because they were the most
important points of orientation in
Castrén’s time. In several cases the
present-day centre has moved to another location. (TS)
Finska Lappmarken ǁ Lappland
hastig ǁ 1. sådan ǁ 2. fly[gtig]
From Ehrström’s letter (draft) to J.V.
Snellman s.d. 1838 it can be read that
Ehrström and Castrén had originally planned to meet at Lappajärvi, but
instead Ehrström received a letter
from Castrén announcing that he is
coming to the north. Snellman 1992:
646–650. (TS)
Jakob Fredrik Blank (1808–1860),
MA in zoology, later Dr. Med. and
municipal physician of Nykarleby (Swe.)/Uusikaarlepyy (Fi.). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/
henkilo.php?id=14277) (TS)
Josef Vilhelm Durchman (1806–
1891), clergyman in several parishes, chaplain of Inari 1838–1847, vicar of Ruovesi 1853–1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=13893). (TS)
Torneå ǁ ~ stad
Castrén gave a more detailed description of his adventures during the
first part of the journey in a letter to
Knut Felix von Willebrand (1814–
1893; Muonioniska s. d. 1838). See the
volume of letters in this series. (TS)
73
Itineraria 2osa 1838.indd 73
21.8.2019 15:49:44
�Itineraria
ryktbara ǁ wids[träckt?]
Aavasaksa is a granite hill in Ylitornio at N7368072 E353749 (N66°23′52″
E23°43′31″), rising to 242 m above sea
level. Aavasaksa has been famous for
its Midsummer festivities since the
early 19th century, as it is the southernmost point in Finland where the
midnight sun can be seen. A French
party of explorers led by Pierre Louis
Moreau de Maupertuis (1698–1759)
carried out a geodesic expedition to
Lapland in 1736–1737 to determine
the shape of the earth by measuring the length of meridians and also
made measurements on Aavasaksa;
there was also an expedition to South
America for the same purpose. Aavasaksa also belongs to the Struve chain
of survey triangulations named after
the astronomer Wilhelm von Struve
(1793–1864). Terrall 2002: 88–129. (TS)
The young German was called Vermehren, see Castrén’s letter to K.F.
von Willebrand s. d. 1838, volume of
letters in this series. (TS)
C.R. Ehrström published his travelogue of the journey in Helsingfors
Morgonblad No. 84 and 86/1838 (1,
8 Nov. 1838, Utdrag ur ett bref från
Landsorten), and especially the first
part of Castrén’s description is a direct quote from it. (TS)
Amendment in the footnote: följande ända till sid. 12 ǁ följande
funno wi församlade ǁ funno wi
damer; ǁ damer, hvilka sågo ut, såsom hade de tänkt den som wore wäl
hemma och i sängen; – Ehrström:
”Fruntimmer, hvilka sågo ut, såsom
de hade tänkt: Den som vore väl hemma och i sängen!” HF. Mbl. 84/1838.
Jan Ackersdijck (1790–1861), Adjunct
Professor of Law at the University
of Utrecht, Professor of Law at the
same university from 1840 to 1860,
also rector of the university in 1840–
1841. He is remembered for his large
collection of historical maps, which
en stor eldbrasa. Sedan de förstnämnda dragit
hädan och wi köpt oss fred af de sednare, sällade wi oss till de sistnämnda, och nu först wisade
sig taflan, sådan den borde. Sjelfva localn der☙ uppe har ingen ting wackert, ❧ omgifningen så
mycket mera. Torneå stora elf24 och Tengeljoki25, som just wid bergets fot förena sig deras
stränder, prydda med wackra byar26 och gårdar,
samt twenne kyrkor, Matarängi27 å Svenska,
Alkkula28 å Finska sidan, och horizonten, begränsad af höga berg – sådan är det namnkunniga bergets omgifning. Tänk dig wårt lilla sällskap med ett par buteljer i kretsen, de unga
karlarna, rullande stenar utför en ättestupa,
flickorna glammande omkring brasan o. s. v.,
tänk dig denna tafla, upplyst af en klar midsommar-sol, och du har en skuggbild af vår Johanne-natt på Aawa saksa.
Wårt uppbrott war signal till ett allmänt.
Trefligt war att se den långa raden, klättrande
utför den slingrande bergsstigen. De följde oss
till stranden och på elfven; flickorna sjöngo sina
☙ wisor, och då wi skildes ifrån ❧ wårt sällskap,
war klockan redan 4. Wår Tysk war utom sig af
förtjusning. ”Herrlich, schön, wunderschön!”
woro hans utrop wid hvarje steg. Allt syntes
honom så intressant, så märkwärdigt; och då wi
åto på gästgifwaregården, stoppade han ett
stycke bröd (det war här på orten wanligt kornbröd) i fickan29 och sade, att han wid sin hemkomst till Lübeck skulle wisa sina wänner
huru30 man äter i ”Lappmarken”.
Följande dag åtgick med besök i Alkkula
kyrka och på berget Luppio, som är ett märkwärdigt lusus naturæ¸ ett werkligt bergsflott
med lodräta murar, af rectangulära stenblock
hopfogade trappor, grottor, hvalf o. s. v.31 Wi
74
Itineraria 2osa 1838.indd 74
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
kunde ej få reda på några traditioner rörande
stället, men då jag under wandringen deruppe frågade en wägwisare: ”onko tässä haltiota?” syntes han bestört och svarade hviskande:
”kyllähän täällä32 on haltio.”33
☙ ❧
Wid Alkkula kyrka slutas för det närwarande landswägen och resan fortsattes således
med båtar. Elfstränderna samt träden å desamma buro djupa märken efter isens framfart.
Den skall gå fram med en ryslig wåldsamhet,
och på en del ställen hade wattnet stigit ända
till tre famnar öfwer sin nuwarande yta. Man
har å orten gjort den anmärkning, att floden
(tulwa) iakttar en tjuguårig cykel. Så omtalas
ännu 1798 års wårflod såsom alldeles förfärlig,
likaså den af 181834; nu 1838 war den åter högre
än wanligt, dock icke så härjande, som de begge
föregående.
Den 25. kl. 11 f[öre] m[iddagen] observerade wi en märkbar öfwergång i wår omgifning.
Höjder och berg förswunno, landet blef lågt,
idel kärr och mossor tedde sig, och på stränder☙ na funno wi wexter, ❧ hvilka uteslutande tillhöra Lapplands flora. Träd35 finnas här i ymnighet, i synnerhet granar36, men de bära ålderdomens stempel, de stå mossinpelsade37 och se
så mörka, så38 dystra, så sörjande ut, såsom stodo de der, för att utmärka sjelfwa skapelsens
graf. Man saknar blott det stora korset med sin
inscription: ”Här hvilar”, man ser dock fragmenter deraf – ser du dessa hvita massor, känner du, hvilken kyla de sprida. Och orsaken till
all denna förändring? Wi passerade nyss
polarcirkeln.39
Sålunda befinna wi oss nu innom Lapplands naturliga gräns. Efter en sådan öfwergång
till köldens och nattens rike wäntar man knappt
was bequeathed to the Utrecht University Library. Ackersdijck had
travelled in Finland also in 1835, on
that occasion at Imatra and Viipuri with Peter von Köppen. Utrecht
University Library: Collectie Ackersdijck, http://repertorium.library.
uu.nl/node/2704; Haltsonen 1968: 31;
see also Castrén’s letter to K.F. von
Willebrand s. d. 1838 in the volume
of Castrén’s letters in this series. (TS)
The River Tornionjoki (Fi.)/Torne älv
(Swe.)/Duortnoseatnu (SaaN)/Tornionväylä (Tornio Valley Fi.) is 510 km
long, running from Northern Sweden
to the Swedish-Finnish border and
discharging into the sea at N7300678
E369229 (N65°46′4″ E24°7′31″). (TS)
The River Tengeliönjoki is a tributary of the River Tornionjoki and
passes around Aavasaksa. The
mouth of the river is at N7366610
E352355 (N66°23′2″ E23°41′45″). (TS)
byar ǁ gårdar
Matarengi (Swe.)/Matarenki (Fi.) is
the centre of Övertorneå in Sweden, N7390255 E885892 (N66°23′27″
E23°39′26″). Until the Hamina Peace
Treaty of 1809, it belonged to the
same parish as the villages east of
the river, i.e. present-day Ylitornio
in Finland. (TS)
Alkkula is the centre of Ylitornio
in Finland, N7358929 E350779
(N66°18′52″ E23°40′11″). (TS)
fickan ǁ sin ficka
huru ǁ hurudant bröd
Luppioberget is situated in Övertorneå on the Swedish side of the border, N7381390 E884923 (N66°18′49″
E23°36′27″). Its height is 193 m. (TS)
täällä on haltio ǁ se on
Haltio, haltia or haltija is a Finnish term for the guardian spirit of a
place. Produce of various kinds from
agriculture hunting and fishing were
sacrificed to them to keep them satisfied and favourably disposed. Sarmela 1994: 158–168; Siikala 2013: 87,
75
Itineraria 2osa 1838.indd 75
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
369–376; Pulkkinen 2005f. On this
wandering, see also Castrén’s letter
to K.F. von Willebrand s.d. 1838, volume of letters in this series (TS)
The great flood of 1818 destroyed houses
and properties in Tornio worth 46 000
roubles. Tornion kaupunginarkisto:
Tornion aikajana, https://www.tornio.
fi/index.php?p=Tornionaikajana. (TS)
Träd […] men ǁ 1. Skogar funnos
här wäl i mängd, i synnerhet granskog ǁ 2. = 1 Skogar funnos här wäl
ans[enligt], i synnerhet granskog ǁ 3.
Skogar finnas här i ymnighet, men
Spruce (Picea abies) grows in whole
Finland except the northernmost Lapland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norwayspruce. (TS)
mossinpelsade ǁ med skallig hjessa
så dystra ǁ så sörjande ut
In his letter to K.F. von Willebrand
s. d. 1838 Castrén mentions separately also the rapids of Kattilakoski, N7381388 E357615 (N66°31′7″
E23°47′47″). See the volume of letters
in this series. (TS)
tvenne ǁ för
Nils Ekström (1785–1870), administrative county district clerk of Tornio
and industrial entrepreneur. He was
a well-known person in Turtola
where he lived until 1853. Aska 2004:
85–96; Ruisniemi 1969, http://www.
svanstein.be/byn/elina.html; Teerijoki 2007: 473. See Castrén’s letter to
K.F. von Willebrand s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. Aska
2004: 92 is mistaken when stating
that Castrén visited Ekström twice.
During his journey in Lapland in 1841
Castrén did not travel in at all in the
valley of the River Tornionjoki. (TS)
Turtola is a village in Pello, previously also name of the parish, N7394834
E362025 (N66°38′28″ E23°52′50″). (TS)
Castrén and his companions continued from Turtola to the village of
Pello (N7411884 E 367703 [N66°47′47″
mera tecken till någon odling. Ingen ting är angenämare, än att i denna wäntan bli bedra☙ gen. ❧ Jag kan derföre ej underlåta att nämna
tvenne40 ljuspunkter i detta chaos. Den ena är
Direktören E[kström]s41 hus i Turtola42, 12 mil
norr om Torneå, ett hus, som kunde pryda hvilken del af Finland som hellst. Böcker, musikalier, instrumenter m. m. – intet af allt detta, som
en finare odling gjort till menniskans behof,
saknades. Döttrarna i huset woro ty wärr borta;
wi blefwo dock trakterade med musik, och innan wi gingo till sängs, hade wi från fönstren sett
midnattssolen och sett den börja en ny dag.43
Den andra ljuspunkten är Kengis jernbruk, ännu nordligare. Här har culturen för
mera än 200 år tillbaka slagit rötter. Det har
sina privilegier af44 Drottning Christina45 från
år 1637 och fortgår ännu med oförsvagade krafter.46 Bruket tar sin malm ifrån bergen i grannskapet, har fordom producerat äfwen koppar
☙ och är beläget ❧ wid Torneå elf, straxt ofvanom
dess förening med Muonio47, i en wild, skön
nejd. Forssen är en af de allrastörsta jag någonsin sett, och skall göra ett fall af 72 fot48 på en
sträcka af vidpass 1000 alnar.49
Men sedan wi en gång kommit till Lappland, måste jag wäl nämna ett50 ord om den
härwarande allmogen. Den består ifrån51 Torneå ända upp till Muonioniska52 af idel Finnar53, hvilka dels äro afkomlingar af landets
äldre inwånare Lapparne, dels äfwen colonister
ifrån särskildta delar af Finland och från kusterna af Hvita hafwet. Många familjer kunna
ännu redogöra för sin härkomst, och hwad de
härom förtälja, bewisar tydligt, att rikedomen
på fisk och willebråd lockat de första colonisterna att bosätta sig i denna vildmark. Efterhand
76
Itineraria 2osa 1838.indd 76
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
hafva dock dessa näringsgre❧nar allt mera och
mera försämrats, samt i följe deraf åkerbruket
och boskapsskötseln år för år wunnit större insteg å orten.54 Öfwerhufvud äga55 inwånarne
wid Torneå elf i sitt lefnadssätt nu för tiden
mycken öfverensstämmelse med landets öfriga
bebyggare. Detta röjer sig till och med i deras
sätt att bo och bygga. Gården utgör wanligen
en qvadrat, är kringbygd på alla fyra sidor56
och innefattar: 1) boningsrummen, bestående af
ett stort, rymligt pörteii 57, hwarest man wistas
och arbetar om dagen, och ett eller par mindre
rum, bestämda för natten om sommarn; 2) en
mindre bygnad, innehållande58 främmande och
sommar-rum; 3–4) särskildta uthus. Många
☙ slags prydnader, skurna i ❧ träd och brokigt
målade, äro anbragta kring fönster och dörrar,
stundom äfwen en blomster-bukett (vanligen af
trollius europæus59) hängande i taket eller dylika blommor strödda på golfwet. Dessa prydnader, så obetydliga de än äro, gläda ögat, ty de
wittna, att innewånarne dock hafva någon
stund öfrig ifrån tryckande närings-omsorger.
Möbleringen i rummen är högst tarflig, men
öfwer allt, som ej är i dagligt bruk, hvilar
snygghet och renlighet. I synnerhet är det trefligt att se gummornas mjölk-kamrar med sina
hvita bunkar och deras appetit wäckande
innehåll.60
En tillfällig orsak till den utomordentliga
☙ ❧
renlighet, som rådde öfwerallt på stationerna,
war utan twifwel den, att allmogen blifvit underrättad om den Franska polar-expeditio-
ii. Pörtet har wanligen fönster och en stor ugn med
skorsten, består dock stundom i ett rökpörte.
E23°59′24″]) and to Kardis (Swe.)/
Kaartinen (Fi.), N7456988 E882859
[N66°59′1″
E23°47′34″]),
Kengis
(Swe.)/Köngänen (Fi.), N7477944
E867243 [N67°11′28″ E23°30′40″]) and
Kieksiäisvaara (N7481155 E866544
[N67°13′28″ E23°31′2″]), all on the
Swedish side of the border. See letter
to K.F. von Willebrand, s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. (TS)
af ǁ ifrån
Christina (1626–1689) was Queen of
Sweden in 1632–1654. In 1640, during
the regency prior to her gaining maturity, the university or academy of
Turku was founded. It was moved to
Helsinki in 1828. Nenonen – Teerijoki 1998: 256. (TS)
The privileges of the Kengis or
Köngänen ironworks date from 1646.
Awebro 1993: 361–369. Castrén and
his companions visited the site on 27
June. Castrén to K.F. von Willebrand
s.d. 1838, see the volume of letters. (TS)
The River Muonionjoki discharges
into the River Tornionjoki on the border, N7455596 E350967 (N67°10′49″
E23°33′18″). Castrén reached this
point on 27 June. See Castrén to K.F.
von Willebrand s.d. 1838, volume of
letters in this series (TS)
Weights and measures, see vocabulary.
After Kengis, Castrén continued via
Kieksiäisvaara
ett ǁ några
ifrån ǁ långs
Present-day Muonio, at N7541384
E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). See
picture on the cover of this volume. (TS)
Finnar ǁ Finska
The Finnish colonization of Lapland
began in the 16th century, and it extended throughout the region by the
late 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I:
114–119; Virrankoski 1973: 78–97.
äga […] öfwerensstämmelse med ǁ
skilja sig inwånarne wid Torneå elf i
sitt lefnadssätt nu för tiden föga ifrån
77
Itineraria 2osa 1838.indd 77
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
In different variations, it was typical
of a traditional West Finnish farmhouse site that its buildings were
placed around a closed yard. In the
valley of the River Tornionjoki, the
centralized Swedish layout, in particular, was followed, in which the
dwellings were in a closed square
and the other structures were placed
outside it. Vuorela 1975: 297–299. (TS)
Amendment to the footnote: består
dock stundom ǁ 1. är dock stundom ǁ
2. är
bygnad, innehållande ǁ stuga, in[nehållande]
Globeflower. Typical especially of
Lapland but also growing also in
some parts of Finland further to the
south. Luontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/globeflower. (TS)
innehåll ǁ ~ En främmande sak, som
här mötte ögat och påminte om
Lappland Lappmarken, woro pulkor
och ahkior. Renen fyller redan här
understundom hästens plats, och den
måste wara en ostyrig best, ty jag såg
flere personer, som buro märken efter
sina renfärder. Framdeles hoppas jag
få göra dess närmare bekantskap.
King Louis Philippe (1773–1850;
reigned 1830–1848) sent two expeditions to Lapland in 1838 and 1839
to collect information and material on northern botany, zoology, geology, mineralogy, astronomy, ethnography etc. The expeditions were
carried out together with Swedish
and Norwegian scientists. Helsingfors Morgonblad published extracts
of two letters from the French geologist, Dr. Eugène Robert (1806–1882)
to the Russian minister in Hamburg
in the autumn of 1838. See p. 157.
Borm 2014. (TS)
främlingarna ǁ gästerna
färdats ǁ rört sig
nens61 snara ankomst och anbefalld att hålla
allt i beredskap i dess emottagande och fortskaffande. Man afbidade med spänd nyfikenhet de sällsynta främlingarna62, men det märktes dock tydligt, att de ej woro särdeles
välkomna gäster. Fransmän hade äfven förrut
färdats63 i denna nejd och ej gjort sig kända
ifrån någon särdeles fördelaktig sida.64 I synnerhet tadlade man deras oförmåga att uthärda strapatser och yttrade en stor förtrytelse
deröfwer, att de ej, såsom andra resande, wil☙ ja65 beqwäma sig att ❧ stiga i land och gå till
fots, medan båten stakas uppför strida forssar.
Wisserligen sörjde äfwen Engelsmännen för
sin beqvämlighet, men så betalte de ock en
mångdubbel skjutslega, ställde sig ofta att meta
i forssarne och skänkte hela sin fångst åt
skjutskarlarna.
Hwad oss beträffar, så kunde man åtminstone icke föra någon klagan deröfwer, att wi
sågo för mycket wår beqvämlighet till godo. Wi
ströfwade66 ofta hela dagen genom skog och
mark, tillryggalade stundom67 miltal genom
sanka, kärruppfyllda nejder, hjelpte dessemellan wåra skjutsbönder med att draga båten och
bära wåra effcter uppför forssarne m. m. Under
allt detta hade wi att kämpa med en olidelig
hetta, med mygg och andra yrfän. Hettan war
☙ stundom så plågsam, att ❧ wi nödgades rasta
om dagen och i dess ställe fortsätta wår resa om
natten. Hände det någon gång, att wi under de
långa stationerna öfwerföllos af regn och owäder, så uppgjordes vid68 stranden en stockeld,
hvarvid wi torkade wåra kläder. Illa försedda
med proviant nödgades wi ofta stilla wår
hunger med halmbakad kornbröd69 och annan
mindre70 wälsmaklig föda. Oaktadt alla dessa
78
Itineraria 2osa 1838.indd 78
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
mödor och obehagligheter fortsatte wi resan
med gladt mod och anlände den 30 Junii till
Muonioniska kyrka.71
☙ ❧
Här72 gjorde wi ett par weckors uppehåll,
dels för att hvila oss efter wåra öfwerståndna
mödor och samla krafter till nya73, dels äfwen
för att sköta74 wissa mer och75 mindre angelägna76 göromål.77 Det war egentligen jag som röstade för dröjsmålet, icke78 blott derföre att mina
krafter woro mycket medtagna af den föregående resan, utan äfwen af det skäl att jag här fann
ett lika godt som oförmodadt tillfälle till befrämjande af det wetenskapliga ändamålet för
min resa. Händelsen fogade, att en infödd
Lappsk kathechet79, slom blifwit uppfostrad af
☙ Pastor Stockfleth80 och gått honom tillhanda ❧
wid religiösa skrifters affattande på lappska
språket, wid denna tid uppehöll sig i Muonioniska. Då studium af nyssnämnda språk utgjorde den81 hufvudsakliga driffjädern till min resa,
så ville jag naturligtwis icke låta detta tillfälle
till ändamålets winnande gå mig obegagnadt ur
händerna. Å sin sida war äfwen katecheten lika
angelägen att få begagna min handledning i82
Finskan, ty det war i och för dess studium, som
han ifrån Norige hade begifwit sig till Muonioniska. Ledda af ömsesidiga intressen beslöto wi
att förena oss om gemensamma sträfwanden
och arbetade med all ifwer hvar för sitt ändamål. Äfwen mina reskamrater funno på denna
ort tillfälle till en efter deras håg afpassad werk☙ samhet. B. ströfwade widt83 omkring nejden ❧
med sin insekt-håf, D. war presterskapet behjelplig wid andliga förrättningar och E. sysselsatte
sig med utöfningen af sitt praktiska läkare-kall.
Oförutsedda händelser förmådde dock den sistnämnda att efter några dagars vistelse i
This may refer to the escape journey of the Duke of Orléans Louis
Philippe, later King Louis Philippe of
France, to northern Norway in 1795.
Pekonen 2014: 81–89. (TS)
wilja beqwäma ǁ beqwäma
Wi ströfwade ǁ Än hjelpte wi
stundom ǁ ofta
vid […] stockeld ǁ en stockeld
kornbröd ǁ kornbröd, illa surnad mjölk
mindre wälsmaklig ǁ osund
Castrén and others travelled via Kolari (N7472409 E361742 [N67°20′9″
E23°47′1″]) and Kihlanki (N7500847
E353441 [N67°35′12″ E23°33′15″]). Both
these settlements are again on the
Finnish side of the border. Castrén to
K.F. von Willebrand s.d. 1838, see volume of letters in this series. (TS)
Här ǁ II. Wid Muonioniska kyrka
Castrén originally divided his
text into two different chapters here.
nya ǁ de kommande
sköta ǁ samla
och ǁ eller
angelägna ǁ wigtiga
It was here that Castrén originally
wrote the letter that he published
later in connection with his 1841
journey in the north with the title
Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841. See the 1841–
1844 travel materials. (TS)
icke blott ǁ emedan
Isaksson/Isaksen from Norway. See
Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Muonioniska s.d. 1838, and
Ehrström 25 Sept. 1838 in the volume
of letters in this series.
Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an
officer and later a clergyman and
missionary who served in Finnmark,
Northern Norway. He is known especially for his studies in the Saami
language. He also published literature in Saami, among other works,
a translation of the New Testament.
Wichmann 1917. (TS)
79
Itineraria 2osa 1838.indd 79
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
den […] till ǁ det förnämsta ändamålet för
i ǁ af
widt ǁ om[kring]
In the margins of the manuscript (p.
21) there is a note reading: – ända
hit afskrift till Tyskland. It is unsure
if it is in Castrén’s own hand or by
someone else.
återwända från Lappland ǁ sluta
wår resa
During their stay at Muonioniska, Castrén also visited Olostunturi
Fell (N7537862 E366186 [N67°55′27″
E23°48′30″]), with an elevation of
509 m above sea level. (TS)
på ǁ 1. derig[enom] ǁ 2. på den
The Pallastunturi Fells (Fi.)/Bállasduottar (SaaN) are a group of fells in
Muonio in West Lapland, N7554149
E377265 (N68°4′30″ E24°3′13″). Their
highest parts are 646–809 m above
sea level. (TS)
en […] reskamrater ǁ någon resande
Present-day Yli-Kyrö in Enontekiö,
N7564823 E382336 (N68°10′22″
E24°9′48″). Enontekiö (Fi.) Enontekis (Swe.)/Eanodat (SaaN)/Iänudâh
(SaaI) is situated in the north-westernmost part of Finland. (TS)
Kittilä (Fi.)/Gihttel (SaaN)/Kittâl
(SaaI) in west Lapland was in Castrén’s time a chapelric of Sodankylä, and from 1854 an independent
parish. Virtamo 1962. Its centre is
on the River Ounasjoki N7507210
E410451 (N67°39′59″ E24°53′17″). (TS)
Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/
Suáđigil (SaaI)/Suä’đjel (SaaS) is
one of the first Finnish parishes in
Lapland, comprising originally the
whole of central Lapland from the
west to the east. Sodankylä was
divided for the first time in 1874,
when Kittilä became an independent parish. The centre of Sodankylä is situated at N7477577 E482631
Muonioniska afbryta sina göromål och återwända till Torneå.84
Wi tre öfrigblefna resande qvarstadnade i
Muonioniska ända till den 16 Juli, då den lappländska sommaren redan war så långt framskriden, att wi nödwändigt måste göra uppbrott för
att i behaglig tid kunna återwända85 från Lappland.86 Wid wår afresa från Muonioniska hade
wi ännu icke uppgjort för oss någon fullständig
reseplan, utan endast beslutit att rigta wår kosa
☙ åt den stora landtås, ❧ som ifrån hvarandra åtskiljer Ishafwets och och den Bottniska wikens
wattendrag. För att på87 ginaste wäg nå nyssnämnda ås, styrde wi kursen öfver de frejdade
Pallas-fjällen88, dem en89 af mina reskamrater
liknade wid ett kolossalt ”jättetempel med
många kupoler.” Efter att hafwa öfwerstigit
dessa fjäll fortsatte wi till fots wår färd och anlände efter 4 mils wandring till Kyrö by90 uti
Kittilä91 kapel och Sodankylä92 Socken.93 Härifrån begåfwo wi oss med båt uppför Ounasjoki94, som är en mäktig gren af Kemi-elf95, färdades ytterligare 5 mil och kommo96 så till
Peldowuoma by97 i Enontekis Lappmark.
Efter98 wår ankomst till nyssnämnda by
sammankallades99 de äldsta och erfarnaste män
☙ till en rådplägning ❧ angående den wäg wi
borde taga, för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma öfwer landtåsen. Förslagswis hade wi redan förut warit betänkta på
att i Wuontisjärwi (en by nära Peldowuoma)100
köpa oss en båt, färdas dermed fyra mil uppför
en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki101, låta sedan draga wår båt en mil öfver landtåsen till
Nuolasjoki102 och styra utmed denna bäck till
Enare-elf103, som i sitt nedra lopp bär namnet
Teno104 och leder till Utsjoki-Lappmark. Emot
80
Itineraria 2osa 1838.indd 80
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
detta förslag gjorde likwäl Peldowuoma-boerne vid wår rådplägning många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki”, sade de, ”är strid
och på denna årstid så grund, att knappt en tom
båt kan flyta derpå. För att bära effecterna och
☙ draga båten ❧ öfwer fjället, dertill erfordras
mycket folk eller hellst några hästar. Nuolasjoki
äger till och med under flodtiden så litet watten, att båten måste dragas hela bäcken utföre.
Mera än skildringen af de mödor och beswärligheter, med hvilka denna resa war förenad,
skrämde oss de härwid förekommande kostnader. Man talade om hundra rubel och ännu105
mera, hvartill Wuontisjärviboerne tillförene
plägat taxera de resande för denna färd. Ur
stånd att disponera öfver så stora summor nödgades wi slå denna106 plan helt och hållet ur
hågen. I detsamma uppkastades det förslag, att
wi, i stället för att köpa en båt i Wuontisjärwi,
skulle låta timra en ny wid Saunajärwi, der
Enare-elf107 tager sitt ursprung.108 Denna plan
wäckte i början ett stort bifall, och wil tillfråga☙ de redan alla109 tillstädes wa❧rande båtsmeder, om icke någon af dem wille åtaga sig att timra oss en farkost, då Erik Peldowuoma110, en af
hufvudpersonerna i wår rådsförsamling, med
hånfullt leende sporde oss, hvar wi ärnade taga
wirke. Derpå gaf han oss i största wälmening
följande råd: ”Herrarne”, sade han, ”taga sina
renslar på ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra till Jorgastack” (en lappby wid
Teno-elf)111. ”Der ären I säkra att träffa fiskare,
hvilka med beredwillighet skola föra er med
båt utför Teno112 till Utsjoki113. Men”, fortfor
Erik, ”duger ej detta förslag, så gifwes intet annat råd, än att Ni tager den 20 mil längre och
mångfalldt beswärligare wägen genom
(N67°24′50″ E26°35′41″). Onnela
2006: 325–333. (TS)
At Kyrö Castrén met the vicar of
Karesuando, Lars Levi Laestadius
(1800–1861). Laestadius was of
Saami birth on his mother’s side
and he is known both as a collector of Saami folklore, initiator of a
religious movement and a botanist.
Castrén wrote to K. F. von Willebrand about his great appreciation
of Laestadius as well as the friendship they forged during their brief
meeting. Castrén to Willebrand s. d.
1838, see the volume of letters in
this series; Talonen 2000/2012. (TS)
The Ounasjoki (Fi.)/Ovnnesjohka
(SaaN) is the largest tributary of
the River Kemijoki, length nearly
300 km, discharging into the latter at Rovaniemi, N7377608 E443558
(N66°30′45″ E25°43′51″). (TS)
The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) with a length of 550 km is
Finland’s longest river. It discharges
into the Gulf of Bothnia at N7296916
E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). (TS)
kommo ǁ anlände
The village of Peltovuoma (Fi.)/
Bealdovuopmi (SaaN) in the parish (municipality) of Enontekiö is
on the River Pasmajoki, a tributary
of the River Ounasjoki, N7588208
E384732 (N68°22′59″ E24°11′44″). (TS)
From here on, the contents of the
text follow the article published in
Helsingfors Morgonblad in 1839. (TS)
sammankallades ǁ sammankallade
wi
Lake Vuontisjärvi (Fi.)/Vuottesjávri
(SaaN) is situated ca. 12 km northwest of Peltovuoma, N7594527
E377495 (N68°26′12″ E24°0′44″). (TS)
The River Käkkälöjoki (Fi.)/Geahkkil (SaaN) is a tributary of the River
Ounasjoki. Its mouth is at N7587611
E373545 (N68°22′23″ E23°55′28″). (TS)
81
Itineraria 2osa 1838.indd 81
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The River Nuolasjoki (Fi.)/Njuolasjohka (SaaN) runs from the Norwegian side of the border to the River
Kietsimäjoki (Fi.)/Skiehččanjohka
(SaaN) at the border, N7615519
E423405 (N68°38′28″ E25°6′55″). (TS)
The River Inarijoki (Fi.)/Anárjohka (SaaN) runs from the Norwegian
side to the Finnish-Norwegian border and joins the River Kaarasjoki
(Fi.)/ Kárášjohka (SaaN) in the River Tenojoki (Fi.)/Tana (No.)/Deatnu
(SaaN) at Karigasniemi (Fi.)/Gáregasnjárga (SaaN) in Utsjoki, N7703405
E453234 (N69°26′9″ E25°48′25″). (TS)
The River Tenojoki (Fi.)/Deatnu
(SaaN)/Tana (No.) became the border between Sweden (Finland) and
Norway in the treaty of Strömstad in
1751. It flows into the Arctic Ocean
at N7876495 E994663 (N70°30′5″
E28°22′23″). (TS)
ännu ǁ dessuto[m]
denna ǁ he[lt]
Enare-elf ǁ Enarajoki
The River Inarijoki begins on the
Norwegian side of the border. (TS)
alla ǁ några
Castrén seems to mean Erik Johansson Kyrö (b. 1795). KA Enontekiö parish records 1826–1834, http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=7543264. (TS)
Also the village of Jorggástat (SaaN)/
Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659
E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS)
Teno ǁ Tenojoki
Utsjoki (Fi.)/Ohcejohka (SaaN)/Uccjuuhâ (SaaI)/Uccjokk (SaaS) is the
northernmost parish and municipality in Finnish Lapland. It was
colonized by Finnish inhabitants in
the middle of the 18th century, but
as late as in 1910 their number did
not exceed 50. An independent parish since 1747. Its church is located
at N7750677 E500233 (N69°51′49″
E27°0′21″). Itkonen, T.I., 1948 I: 119;
Vartiovaara 1965. (TS)
Enare114.” Twenne omständigheter förmådde
oss att antaga det sistnämnda förslaget. Först
☙ och främst wille B. ❧ endast i detta fall blifwa
wår reskamrat, och för det andra trodde D. att
hans åhörare ungefär wid det laget, då wi skulle inträffa i Enare, woro der församlade för att
förrätta sin andakt.
Nu war hufvud-frågan afgjord, och till
öfwerläggning förehades, huruwida på orten
skulle finnas någon duglig karl, som wore hugad att blifva oss följaktig under resan. ”Jessiö115 och ingen annan är lämplig till detta
wärf”, yttrade Erik utan betänkande. ”Jessiö”,
tillade en annan, ”skall föra er fram, lika mycket om han för Er ofvan eller116 under wattnet,
men117 på wägen skall han icke lemna Er.” Denna fördelaktiga tanke om Jessiö delade äfwen
alla andra i rådsförsamlingen. Mannen inkallades och förklarade118 sig beredvillig att blifva
wår följeslagare. Han utbad sig likwäl att dess☙ förinnan ❧ få119 göra en färd till Wuontisjärwi
för att taga afsked af hustru och barn, men med
förbindelse att inom halftannat dygn återwända till Peldowuoma. Härpå upplöstes församlingen och alla begåfwo sig till hvila. Den följande dagen åtgick till större delen under
allehanda förberedelser till resan. Morgonen
derpå återwände Jessiö och förklarade120 sig
nu redobogen att anträda resan. Äfwen Erik
erbjöd att blifwa oss följaktig121 såsom wägwisare under de twå första dagsresorna, eller tills
wi hunnit öfver landtåsen. Wi anförtrodde oss
med full tillförsigt i dessa twå männers wård,
instufwade oss i en liten båt och anträdde nu
den egentliga början af wår lappska resa.122
Dagen123 war regnig, då wi embarkerade,
och det är mindre angenämt att på en sådan
82
Itineraria 2osa 1838.indd 82
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
dag begyn❧na en resa, hvarunder man på
trettio mil ej kan finna124 något annat tak
öfwer sitt hufvud än Lapplands dunkla himmel, någon annan eldstad än den som för125
stundens behof tillredes af en fura, någon annan bädd än den fuktiga marken eller i bästa
fall en bergsskrefwa. Tanken på följande dagens mödor bidrog126 äfven i sin mon att öka
obehaget vid sjelfwa begynnelsen af wår resa.
Wi kunde med bästa wilja ej öfwerwinna wåra
swårmodiga känslor, utan suto trumpna127 och
mållösa i båt, en128 och hvar försänkt i sina enskildta betraktelser. Undertecknad, som hade
den ledsamheten att sitta något obeqwämt, intresserade sig likwäl i så måtto för det allmänna, att han började eftertänka, hvartill all wår
medtagna packning wore af nöden. Denna
☙ pack❧ning war i sjelfwa werket ganska obetydlig, men för nöjet att sitta litet129 beqvämare skulle jag för min del gerna hafwa afstått
något af provianten, som bestod i 2–3 lispund
bröd, 5 skålpund kött och lika130 mycket fisk,
3131 kannor brännvin och 5 skålpund tobak m.
m. Dessutom132 hade hvar och en af de resande
för sin enskildta räkning medtagit en rensel af
15 skålpunds wigt och133 en lappmudd134.
Bland sistnämnda effecter syntes mig i135 synnerhet mudden wara temmeligen öfwerflödig,
då i detsamma ryggen kändes wåt och jag fann
mig befogad att träda på mig136 det lappska
plagget. Min härigenom timade förwandling
spridde någon munterhet i sällskapet. Mudden
☙ hade blott en ärm, ❧ war på somliga ställen
luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om wadorna fastsurrade stöfwelskaft widtogo. En hvit mössa i
hufvudstads maner och ett par glasögon
Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/
Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). In Castrén’s time, Inari was a chapelric
under Utsjoki. It became an independent parish and municipality in
1881. The chapel of Inari was located at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953
E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133; Inarin seurakunta: Pielpajärven erämaakirkko,
https://inarinseurakunta.fi/index.php/
sivu/pielpajarvenkirkko. (TS)
He can no longer be identified.
eller ǁ och
men ǁ ~ att
förklarade ǁ yttrade
få […] färd ǁ begifva sig <->
förklarade ǁ nu
följaktig […] wägwisare ǁ följaktig
The extract from Ehrström’s diary
ends here.
Dagen war regnig ǁ Det war en regnig dag
finna ǁ h<-->
för […] tillredes ǁ tillredes
bidrog […] att ǁ tjenade äfven i sin
mon till att
trumpna ǁ stumma
en och hvar ǁ en hvar
litet ǁ något
lika ǁ d[it]o
3 ǁ b[rännvin]
Dessutom […] räkning ǁ För sin enskildta räkning hade hvar och en
bland de resande
och ǁ samt dessutom
A frock-like fur coat usually extending to the ankles, Fi. peski, lapinpeski,
SaaN beaska (Itkonen, T.I., 1948 I: 335:
peäs’kâ; a worn out peski: muöd’dä
[muoddá]). For a detailed description,
see Itkonen, T.I., 1948 I: 335–337. (TS)
i […] mudden ǁ mudden
mig ǁ l[appska]
With the River Peltojoki Castrén
means the present-day River Pasmajoki thus named as far as Lake Angelijärvi and from there on called the
83
Itineraria 2osa 1838.indd 83
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
River Peltojoki on its lower course. It
flows into Lake Peltojärvi (Fi.)/Bealdojávri (SaaN) at N7588063 E381887
(N68°22′50″ E24°7′35″). (TS)
framskymta ǁ mellan
wattenytan ǁ wågen
melodi ǁ melodie
Väinämöinen is the mythical seerhero of Finnish folk poetry. Kuusi –
Anttonen 1985: 137–140; Siikala 2013:
219, 237–268 etc. (TS)
äfwentyrliga ǁ första
Pohjola is one of the mythical places in
Finnish folk poetry, inhabited by different monsters and antagonists of Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 132–134;
Siikala 2013: 324–325 etc. (TS)
Louhi is the name of the evil mistress
of Pohjola in some magic verses and
was adopted from there to the Kalevala by Elias Lönnrot (1802–1884)
who compiled and authored the published epic. The daughter of Louhi
mentioned here is most probably the
Maiden of Pohjola who is proposed
to in folk poetry. Kuusi – Anttonen
1985: 130, 133; Siikala 2013: 220, 221,
258, 262, 291, 324. (TS)
o. s. v. ǁ 1. om ǁ 2. och ǁ 3. om
redan äro ǁ börjat blifva
trodde ǁ härledde
Peder Päiviö (SaaN Beaivváš or
Peaivvas) is the mythical great magician of Lapland, of whom there is a
rich body of folklore. The origins of
this tradition are usually placed in
Kittilä, but they are also connected to
a real historical person who lived in
Enontekiö and died ca. 1670. On the
folklore of Päiviö and especially his
son Olavi (Wuolabba, SaaN Vuolát,
Vuolábaš), see Itkonen, T.I., 1948 II:
545–547, Pulkkinen 2005c, on the sorcerers of Lapland in general Itkonen,
T.I., 1948 II: 331–334; Bartens 2017: 40,
51, 70–73, 81–82; Koponen 2005. (TS)
meddela ǁ förtälja
gå att anföra ǁ 1. lyssna till ty | 2. lyssna till
bildade en skärande kontrast till den öfriga
kostymen.
Regnet fortfor nästan utan uppehåll hela
den första dagen af wår resa, hvarunder wi
sakteligen arbetade oss fram uppför en liten å,
benämnd Peldojoki137. Först emot aftonen började himlen ljusna och solen framskymta138
mellan de glesnade molnen. En lifwande glans
göt sig öfwer den dunkla wattenytan139, blommor och träd antogo en ljusare färg. Fiskarna
sprutto upp ur wågen och luftens innewånare
flögo qvittande fram ur sina gömställen. Äfwen
☙ i wår krets började gladare känslor ❧ gifva sig
luft. Sittande i styret höjde Erik sin stämma och
sjöng på fädernas enkla melodi140 om Wäinämöinens141 äfwentyrliga142 färder till Pohjola143, om den sköna Louhi-dottern144, o. s. v.145
Öfwerraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som redan146 äro sällsporda i
sjelfwa Finland, började jag anställa efterfrågningar angående Peldowuoma-boernes härkomst och erhöll af Erik den upplysning, att
hans familj härstammade ifrån det på sånger
rika Karelen. Sin första, till Lappland inwandrade stamfader kallade han Aisari och
trodde147 sig weta att denna haft en son vid
namnet Päiviö eller Päiwiä, hvilken tillika med
☙ sina tre söner wunnit ❧ en stor ryktbarhet
öfver hela den Finska Lappmarken.148 Erik utbad sig att wid wårt blifvande nattläger meddela149 några berättelser om Päiviö-slägtens
underbara bragder, men innan wi gå150 att anföra dessa berättelser, må151 det tillåtas oss att
ur Prosten och Kyrkoherden Mag[ister]
Tornæi152 ”beskrifning öfwer Torneå och Kemi
Lappmarken förf[attad] år 1672”153 meddela
följande utdrag:
84
Itineraria 2osa 1838.indd 84
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
”Uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiwiä, en ärlig, wälbehållen och Gudfruktig Lapp. Han wardt död för twå år sedan och
hade många söner, hade ock en tid i förstone
alt sit husfolk troligen tjänt och dyrkat sin Seita154, men det hände sig en gång, at Renarne155
☙ begynte mycket dö för honom, derföre ❧ han
anropade och flitigt ärade Seitan, men det halp
intet, Renarne dödde immerfort. På sistone
drager han med alla sina söner til afguden, förer med sig många Lass torr wed, pryder wackert med friska granqvistar kring om, gifver honom offer, de hudar med bellingar, horn och
hufvud, som han af de döda Renar dragit hade,
falla alla på knä, innerligen bedja Seitan, at
han med något tekn sig uppenbara wille, om
han en Gud vore. När på sådant tecken intet
syntes, ändock de hela dagen lika med Baals
Profeter (1. Reg. 18.)156 tilbedit hade, stodo de
up ifrån sin förmenta Gudelighet och kastade
all den torra wed, som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så up☙ brände hela Bys ❧ afguden: då hans Pagani
wille dräpa honom derföre, svarade han lika
som Gideon (Jud. 6)157: Lät afguden hämna sig
sjelf på mig. Denne Lappen Päiwiä, war så fast
i sin tro, at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig wilja trolla honom, begynte
han sjunga emot dem Trones och Fader wårs
sånger. Item nu bedje wi then Helige And. O! tu
Helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro158
etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han
dem fann, och sände sin äldsta Son159, som hette Wuolabba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at
han där måtte förbränna alla deras afgudar och
Seitar, hvilka i den byn rätt många woro, det
må det tillåtas oss ǁ wilja wi
Johannes Tornæus (d. 1681), vicar of
Tornio, known as a teacher of the
Saami. Vahtola, J., 2007; Pulkkinen
2005g. (TS)
Tornaeus’s 1672 description Beskrifning öfwer Tornå och Kemi lappmarker was published in print (not in
full) in 1772. Vahtola, J., 2007. (TS)
Seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a sacred
place, a sacrificial place also considered to be a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. Usually they are stones or rocks, in some
way exceptional in the landscape,
but sometimes a sieidi can be also a
wooden post. Like the saivo lakes,
also sieidis are liminal places through
which the other world can be accessed or a contact with it can be
made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316–321;
Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e
with a distribution map; Sarmela
1994: 45; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS)
The reindeer of Lapland are the semidomesticated variant of Rangifer tarandus. The precise date of their domestication and the adoption of reindeer husbandry are not known but it
has been assumed that they can be
dated to the 8th century CE. Largescale reindeer herding began in the
17th century and it was at its peak
in the early 19th century. Niskanen
2005a; Niskanen 2005b; Carpelan &
al. 2005. (TS)
1 Kings 18: 22–24, 26, 28–29: “Then
Elijah said to them: “I am the only one
of the Lord’s prophets left, but Baal
has four hundred and fifty prophets.
Get two bulls for us. Let Baal’s prophets choose one for themselves, and let
them cut it into pieces, and put it on
the wood but not set fire to it. I will
prepare the other bull and put it on
the wood but not set fire to it. Then
you call on the name of your god, and
I will call on the name of the Lord. The
85
Itineraria 2osa 1838.indd 85
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
god who answers by fire – he is God.
[…] So they took the bull given them
and prepared it. Then they called on
the name of Baal from morning till
noon. ‘Baal, answer us!’ they shouted. But there was no response; no
one answered. And they danced
around the altar they had made. […]
So they shouted louder and slashed
themselves with swords and spears,
as was their custom, until their
blood flowed. Midday passed and
they continued their frantic prophesying until the time for the evening
sacrifice. But there was no response,
no one answered, no one paid attention.” Bible (New International Version), Bible Study Tools, http://www.
biblestudytools.com/1-kings/18.html.
(TS)
Judges 6: 28–31: “In the morning
when the people of the town got up,
there was Baal’s altar, demolished,
with the Asherah pole beside it cut
down and the second bull sacrificed
on the newly built altar! They asked
each other, ‘Who did this?’ When
they carefully investigated, they
were told, ‘Gideon, son of Joash, did
it.’ The people of the town demanded of Joash, ‘Bring out your son. He
must die, because he has broken
down Baal’s altar and cut down the
Asherah pole beside it.’ But Joash
replied to the hostile crowd around
him, ‘Are you going to plead Baal’s
cause? Are you trying to save him?
Whoever fights for him shall be put
to death by morning! If Baal really is
a god, he can defend himself whem
someone breaks down his altar.’” Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/judges/6.html. (TS)
This phrase comes from the hymn O
Fader wor, barmhertig och godh, written by Olaus Petri (1493–1552) and
based on a German model. It was already in the Några Gudhelige Wijsor (1530) and Swenske songer 1536
☙
Wuolabba ock efterkom, och ❧ derföre måste
han dem undfly till annat Konungarike Norrige, der bor han än.”
Af dessa Tornæi ord skönjes tydligt, att
Päiwiö-slägten twertemot wår berättares utsago war af Lappsk160 härkomst, hvilket äfwen
Lapparne sjelfwa högtidligen försäkra.161 Enligt
Tornæus har nämnda slägt förherrligat sitt162
namn genom sin hjeltemodiga strid för Christendomens seger. Detta erkänner äfven traditionen, men enligt dess wittnesbörd skall Päiwiö med sina tre söner äfven hafva utmärkt sig
genom många andra bragder och i synnerhet
genom sina strider med163 Ryska Karelare, hvilka i de lappska traditionerna wanligen förekomma under benämningen af Ryssar. Å sin
☙ sida äga164 äfven ❧ Karelarne165 traditioner om
om Päiwiö-slägtens krigiska bedrifter, och i
sjelfwa Kalewala nämnas Päiwilä och Päiwän
poika såsom fiendtliga emot Kalewa-folket.166
Wisserligen äga både Lapparnes och Karelarnes
traditioner om ifrågawarande slägt en mythisk
färg, men att de stödja sig på en historisk grund
kan så mycket mindre sättas i fråga, som det är
ett kändt faktum att Karelarne fordom gjort täta
ströftåg till Lappland.167
Men för att ej gå wår berättare i förwäg,
wilja wi nu taga168 i land och lägra oss i169 en
lund af yfviga björkar.170 Här satte sig Erik wid
☙ min ❧ sida och började med djup andakt anföra sina berättelser. Om Päiwiö-fadren wisste
han dock föga mera, än att denne171 warit en
mäktig kämpe i striden mot Karelarne, ”hvilka i
stora skaror inwandrade till Lappland för att
plundra och röfwa, plågade menniskor på allt
upptänkligt wis, tills de fingo weta, hvar deras172 skatter lågo fördolda, och ej återwände
86
Itineraria 2osa 1838.indd 86
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
förrän de fyllt sina båtar med silfver och andra
dyrbarheter”. Päiwiö war i synnerhet mycket173
utsatt för Karelarnes174 rofbegär, emedan han
war i besittning af omätliga skatter. Hans förnämsta rikedom skall hafwa bestått i175 renhjordar, hvilka woro så talrika, att han i och för deras bewakning måste löna trettio drängar och
☙ trettio pigor. Dessutom ❧ skall176 han äfwen
hafwa ägt ett stort förråd på silfwer, som han
likwäl kort före sin död gömt177 ned i jorden,
utan att någon sedermera förmått upptäcka
hans skatt.
Bland Päiwiös tre söner war enligt wår
berättares utsago Olof Lapp[ska]178 Wuolabba179 den ryktbaraste. Stor, stark och modig liksom fadren hade äfwen han gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryska Karelare. En af Olof
☙ emot dem utförd bragd skildrade ❧ Erik med
följande ord: ”Då Olof en gång ärnade företaga
sig en resa och fruktade, att fienden undertiden
skulle göra ett besök i hans hem, så bar han en
ofantlig stock ofvanpå fjället, lade den framför
ingången till sitt tält och bad hustrun säga åt
fienden: ”wår son har burit den hitupp”. Kort
efter hans afresa infann sig äfven en skara Ryssar, hvilkas180 uppmärksamhet genast fästades
wid den stora stocken. De kunde ej begripa huru
den blifvit hemtad uppför det branta fjället och
begärde af Olofs unga hustru en upplysning
derom. Hustrun svarade såsom mannen hade
befallt henne. Ryssarne föllo i största förwåning, då de hörde att en ung qwinna war moder
åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen.181 Emellertid beslöto de att afwakta Olofs182
återkomst, för att om möjligt bringa honom om
lifvet. Men då Olof kom, wågade ingen angripa
honom. Likwäl försäkrade Ryssarne skrytsamt,
p. 43–44. In the first official Swedish
hymnal of 1695 it is no. 188 and in the
1986 Swedish hymnal no. 372 (beginning of the fourth stanza). Swenske
songer: 43–44; Den gamla psalmboken, http://docplayer.se/10139542-Dengamla-psalmboken-ett-urval-ur-16951819-och-1937-ars-psalmbocker-utgivnaav-svenska-akademien-svenska-klassiker.html; https://sv.wikipedia.org/wiki/
O_Fader_v%C3%A5r,_barmh%C3%A4rtig,_god. Sibelius-akatemia: Gamla
psalmmelodier från Finland http://
www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_
s.cgi?idi=00158. (TS)
Son ǁ son
Lappsk ǁ lappsk
These words from Castrén words
show that he considered Tornaeus’s
remarks about Päiviö’s historical nature to be reliable. Also Itkonen, T.I.,
1948 II: 545 and Pulkkinen 2005c accept this view. (TS)
sitt namn ǁ genom
med ǁ emot
äga ǁ hafwa
Karelarne […] Kalewa-folket. ǁ Karelarne räddat minnet af samma slägt,
ty i deras gamla runor nämnas Päiwilä och Päiwän poika såsom fiendtliga
emot Kalewa-folket.
Päivilä/Päivölä is interpreted as a
mythical place and Päivän poika,
appearing in the 48th rune of the
Kalevala (the birth of fire), as a mythical
person. Siikala 2013: 213, 261, 267–272,
280, 283–285, 346, 465. (TS)
See Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan with commentary, Castrén
2017a: 20–47.
taga ǁ sätta
i en […] yfviga ǁ 1. under skuggan af
lummiga ǁ 2. under skuggan af några
lummiga
Especially downy birch (Betula pubescens) grows almost in whole Finland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/downybirch (TS)
87
Itineraria 2osa 1838.indd 87
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
denne ǁ han
deras skatter ǁ skatterna
mycket ǁ häftigt
Mscr: Karellarnes
i ǁ för h
skall […] skatt ǁ 1. ägde ǁ 2. skall
han äfwen ag [ägt] ǁ 3. skall han äfwen haft ägt stora forra [förråd] ǁ 4.
skall han äfwen hafwa ägt ett stort
förråd af silfwer, som han likwäl
skall kort före sin död nedgräfvit
gräft ned i jorden, utan att någon
sedermera förmått upptäcka denna
skatt hans
gömt ned ǁ nedgräf[vit]
Lapp. ǁ 1. den ǁ 2. eller
Wuolabba ǁ enl[igt] Tornæi skrifsätt)
hvilkas […] ǁ 1. för att plundra, <-->
ǁ 2. men härwid de ǁ 3. men härwid
kunde den stora stocken ej undgå
att wäcka
See also Bartens 2017: 81–82. (TS)
Olofs ǁ hans
Päiwiö-sonen […] med den ǁ 1. han
skulle följa dem åt ǁ 2. Päiwiö-sonen skulle följa med dem till Karelen för att mäta sin styrka med sin
ånyo ǁ i sin ordning
warnades han ǁ warnade honom
mera ǁ widare
några ǁ twenne
berättelser, […] hvilka ǁ berättelser.
Den ena
på […] sätt ǁ så
lastade ǁ fulla[stade]
En […] berättelse ǁ Den andra berättelsen
Stalo ǁ 1. Stallo ǁ 2. ~ (d. ä. en jätte)
Stállu was an evil equivalent
to man in Saami folklore and religion, somewhat larger than a human. The phenomenon is related to
various Nordic traditions of giants.
Its origins are unclear. Pulkkinen
2011: 239–242; Porsanger – Pulkkinen 2005. (TS)
☙
att i deras ❧ land skulle finnas en kämpe, som
wore Olofs öfwerman, och föreslogo att Päiwiösonen183 skulle följa dem till Ryssland för att
mäta sin styrka med den karelska hjelten. Olof
mottog anbudet och begaf sig med Ryssarne till
deras land. Då de twenne kämparne här möttes,
hellsade de hvarandra med handslag, hwarwid
Ryssen tryckte Olofs hand förderfwad. Derpå
grep Olof sin motståndare om lifwet och slog
honom till marken. Ryssen uppsteg och angrep
i sin ordning Olof, men blef ånyo184 kullslagen.
Nu warnades185 han af Olof att icke mera186 försöka sin lycka, men dessto mera förgrymmad
rusade Ryssen på honom. För tredje gången
slog Olof sin fiende till marken och besparade
honom mödan att widare uppstiga.”
☙ ❧
Till bewis på Olofs styrka anförde Erik
ännu några187 andra berättelser188, en bland
hvilka lydde på189 följande sätt: ”Då Olof en
gång återwände ifrån en notfärd, öfwerfölls
han på Enare sjö af motwind och owäder. Hellre
än att ro och kämpa med vågorna, hwilka hotade att fylla hans med nät och fisk lastade190 båt,
beslöt han att lägga i land wid en holme. Anländ
till stranden kastade han den tunga båten på
skuldran och bar den öfwer land.” En191 annan
berättelse war af följande innehåll: ”När Olof en
gång wandrade i skogen, såg han en Stalo192 i
beråd att lyfta en sten193. Men stenen war af en
så oerhörd storlek, att Stalo ej kunde194 få den
upplyftad, hvarföre han började wältra den
fram i sakta mak. Obemärkt åskådade Olof en
☙ stund Stalos företag, trädde195 sedan fram ❧ ur
sin gömställe, skrattade åt Stalos svaghet och
bar stenen till sitt bestämda ställe. Af fruktan
för sin mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa.
Olof lät honom först196 fara, men ångrade sig
88
Itineraria 2osa 1838.indd 88
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
sedan och började förfölja Stalo197. Kommen till
Nejdfloden198 hoppade Stalo till motsatta stranden199 och trodde sig nu hafwa befriat sig ifrån
sin förföljare. Men Olof gjorde ett dylikt språng,
ertappade nu Stalo och tog honom af daga”. Wid
denna berättelse måste anmärkas, att Stalok
(Plur[alis] af Stalo) hos200 Lapparne motsvara
Svenskarnas jättar, Finnarnes jättiläiset och hiidet201. Stalok skildras wanligen af Lapparne såsom ett grymt,202 mennisko-ätande slägte. De
sägas203 under hedendomen warit204 talrikt utspridda öfwer hela Lappland, men efter Christendomens införande tros de hafva flyktat bort
☙ till hafsöarne. ❧ Äfwen205 på sin snabbhet har
Olof ådagalagt många utomordentliga prof. Så
skall han en gång hafwa sprungit fast en warg,
som förföljt hans renhjord, fattat tag i dess
svans och krossat wargen mot en klippa. En annan gång hade han warit på wildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare
Wuolleb (Olof) Walle, och derunder afsigtligen206 skrämt bort en wildren, som med sin
kalf sprang förbi jägarne. Då Walle sedermera207 förebrådde sin husbonde för detta öfwerdåd, gaf sig Olof att springa efter renarne, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven
lefwande.208 Derpå skänkte han med förakt det
ringa bytet åt sin anspråkslösa tjenare, ty det
☙ war209 ❧ Olofs sed att aldrig förfölja wildrenar, om de ej woro flera i skocken.210
Hwad Tornæus enligt min211 föregående
framställning anför om Päiviö-fadren eller den
af honom så kallade Päder Päiwiä212 och hans
omwändelse till Christendomen, ungefär detsamma hörde jag Erik berätta om sonen Olof.
Han hade länge warit en nitisk afguda-dyrkare,
men då ryktet om den nya läran nådde hans
sten ǁ oerhörd ~
kunde […] upplyftad ǁ förmådde
bära den
trädde ǁ derpå
först fara ǁ fara
Stalo ǁ j[ätten]
Näätämöjoki (Fi.)/Neidenelva (No.)/
Njávdánjohka (SaaN), a river flowing from Lake Iijärvi to the Arctic
Ocean. (TS)
till motsatta stranden ǁ i ett skutt of
[öfver]
hos Lapparne ǁ enligt Lapparnes
In Finnish-Scandinavian traditions,
mythical giants or Jotuns were believed to have lived on the earth
before modern civilization. Siikala
2013: 222–223; on giants especially
in Northern Ostrobothnia, see Jättiläis- ja lappalaistarinoita, http://
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
grymt, mennisko-ätande ǁ starkt
och resligt
sägas ǁ tros
warit ǁ hafwa ~
Äfwen ǁ På
afsigtligen ǁ skran [skrämt]
sedermera förebrådde ǁ började
lefwande. Derpå ǁ lefwande, skänkte sedan
war ǁ ~ eljest
Cf. Castrén’s field notes on p. 235–
236, where Päiviö is given as the
hero of all these four traditions.
min ǁ wår
Päiwiä och ǁ Päiwiä, ungefär
89
Itineraria 2osa 1838.indd 89
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The Saami shamans, also known
as sorcerers, used a special drum
(goavddis), on which deities and
other mythical characters were depicted, to see into the future. Lutheran clergymen began to destroy
Saami shamans’ drums in the 17th
century and only a few of them
have survived. Pulkkinen 2011:
254–261; Itkonen, T.I., 1948 II: 333–
344; Rydving 2005. (TS)
Seider ǁ Gudar
med […] till ǁ till
Castrén wrote about the Saami religion more extensively in his description of his 1841–1844 journey.
See p. 330–334.
harren ǁ den snabba ~
icke ǁ ej
Nu ǁ Straxt
en […] hvilka ǁ en mäktig trollkarl,
sådana
Supernatural skills were attributed
to the Saami and they were regarded as sorcerers in different traditions of the neighbouring peoples,
to some extent even farther away.
Itkonen, T.I., 1948 II: 344–345. (TS)
öron, beslöt han att sätta de gamla gudarna på
prof. Han slog på spåtrumman213 för att af bjellrornas klang utforska, huru hans tillärnade
wildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett
gynsamt tecken, men jagten misslyckades icke
dessto mindre. En annan gång satte han sig för
☙ att ❧ slå upp eld i regnwäder, anropande sina
Seider214 om bistånd. Men då han ej lyckades i
sitt förehafwande, wände han sig med215 böner
till den sanna Guden och straxt tände sig fnösket. Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorna, nedref Seiderna och förstörde alla hedniska minnesmärken, dem han öfverkom.216
Om den andra Päiwiö-sonen, Isak benämnd, förtäljde wår wägwisare, att han utmärkt sig såsom en skicklig bågskytt. Hans säkerhet att skjuta hade warit så stor, att han
träffat harren217, då den gjort ett slag ofvan
wattenytan. Också han skall hafwa bekrigat så
kallade Ryssar och emot dem utfört många ly☙ sande bragder, ❧ bland hvilka jag enligt Eriks
berättelse antecknat följande: ”I spetsen för en
skara Ryssar, som härjade i Lappland, stod en
ifrån hufwud till fot kopparklädd höfding. I sin
rustning war Ryssen så oböjlig, att han icke218
sjelf kunde föra gaffeln till munnen, då han åt,
utan alltid måste matas af sin dräng. Isak hade
länge lurat på höfdingen och fick en gång öga
på honom, just då han höll på att göra sin måltid. Nu219 spände Isak sin båge, och då drängen
förde gaffeln till munnen, kom pilen flygande,
träffade gaffeln och dref den i halsen på höfdingen.”
Namnet på den tredje Päiwiö-sonen skall
warit Johan. Om honom berättade Erik, att han
warit en220 af de mäktiga trollkarlar, hvilka nu☙ mera ej födas i ❧ werlden.221 Sin trollkonst
90
Itineraria 2osa 1838.indd 90
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
skall han icke sällan hafva anwändt till att förgöra Ryssar, då de kommo för att plundra i landet. En gång hade de welat twinga honom att
wägleda sig till något ställe, der ett rikt byte war
att förwänta. Johan förde dem då till ett brant
ställe222 på Pallas-fjällen och lät med tillhjelp af
sin konst klockor ljuda, eldar lysa och byar wisa
sig under branten223. ”Dit leder wägen”, yttrade
Johan, ”men för att ingen må förwilla sig i den
mörka natten, skall jag gå förut med ett bloss i
handen.” Derpå kastade han sitt bloss utför
branten, men blef sjelf stående på fjället, osedd
af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo blosset224
☙ fara och förgingos så i afgrunden. ❧ Sistnämnda berättelse är allmänt225 gängse både226 hos
Lappar och Finnar, men tillämpas icke alltid på
Päiwiö-sonen, utan på en annan frejdad hjelte,
som på Finska benämnes Laurukainen, på Lappska Laurukadsch.227 Om honom kände Erik åtskilliga andra traditioner, dem han följande dagen berättade under wår färd uppför Peldojoki.
Hans ord woro ställda till mig och lydde ungefär
på följande sätt:
”När du kommer till det egentliga Lappland, skall du erfara att Lapparne äro mycket
anwändbara såsom wägwisare. Wana allt228
ifrån sin barndom att löpa omkring såsom hundar, känna de innom flere mils omfång hvarje
sten, hvarje träd, hvarje källa. Men ännu alldrig
har någon menniska funnits, hvilken hade warit så hemmastadd i Lappland, som Laurukai☙ nen. Af ❧ sådan anledning woro Ryssarne
mycket229 angelägna att få begagna honom såsom wägwisare under sina ströftåg. Å sin sida
war äfven Laurukainen beredwillig230 att wägleda dem, ty han war en klok man och wisste
ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en
ställe ǁ berg
branten ǁ berget
blosset ǁ elden
allmänt ǁ myck[et]
både hos ǁ så wäl ho[s]
Tales about Laurukainen /Fi.)/Lávrekaš (SaaN)/Lavrukâš (SaaI)/Saa’rkaž (SaaS) are known from Lapland
to South Finland. Some of them
are considered original in Lapland,
while others were adopted from
elsewhere, and they were commonly adapted to the natural environment of the region where they were
told. Itkonen, T.I., 1948 II: 542–545;
Luukko 1954: 714; Sarmela 1994:
181–182; Bartens 2017: 30–73. (TS)
allt […] ǁ att
mycket […] ströftåg ǁ 1. under sina
ströftåg mycket ang[elägna] ǁ 2. i
Lappland
beredwillig ǁ <-->
91
Itineraria 2osa 1838.indd 91
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
sedan ǁ så n[eslig]
Lake Ounasjärvi (Fi.)/Ovnnesjávri
(SaaN) is in Enontekiö at N7589082
E360192 (N68°22′48″ E23°35′54″).
The village of Hetta/Heahttá, the
centre of Enontekiö, is on its northern shore. (TS)
båtar ǁ talrika ~
Ryssarnes […] ǁ 1. Laurukainen gaf
noga akt på Ryssarne och ǁ 2. Det
hände sig likwäl <--->
hade […] stiga ǁ 1. war just i beråd
att stiga i ǁ 2. hade knappt stigi[t]
waktkarlen ǁ Ryssen
sin fiendes ǁ Ryssens
stor guldring ǁ guldring, som Ryssen hade burit på ett af sina fingrar
Nu ǁ Först
kommo […] stranden ǁ ilade till
kamratens hjelp
sade ǁ ropade
din ǁ sin
undkomma ǁ ~ genom
neslig död, sedan231 de kommit i hans wåld. En
gång hade han åtagit sig att beledsaga en skara
af dessa röfware öfwer en sjö benämnd Ounasjärwi232. Under färden deröfwer blefwo Ryssarne hungriga och anmodade Laurukainen att
lägga i land på en holme. Efter att här hafwa
stillat sitt hunger lade de sig att sofwa, sedan de
likwäl ställt en wakt wid sina båtar233, hvilka
woro sju (enligt andra: tre) till antalet, alla fullastade med lifsförnödenheter och röfwade
☙ skatter. Ryssarnes234 öde fogade lik❧wäl så
olyckligt, att äfwen wakten insomnade. Nu bar
Laurukainen i båtarne allt hvad Ryssarne hade
med sig i land, såsom yxor, svärd, grytor, matvaror o. s. v. Derpå sköt han ut båtarne och
hade235 knappt hunnit stiga in uti en af dem, då
i och med detsamma wakten uppwaknade. Han
grep efter sitt svärd, men det war borta. Då
waktkarlen236 såg sig afväpnad, sprang han i
wattnet och fattade tag i närmaste båt, hvilken
war densamma, hvari Laurukainen befann sig.
Den sistnämnda grep i ett svärd och afhögg dermed sin237 fiendes fem fingrar, hvilka föllo i båten jemte en stor238 guldring. Nu239 gjorde
waktkarlen allarm, men Laurukainen war redan
långt ute på träsket, då Ryssarne kommo240
ilande till stranden. I sin nöd började de bedja
☙ Laurukainen om ❧ förbarmande och sade241:
”Kom hit, helige broder, här får du äta gröt med
svenskt smör till öga och med din egen” (enligt
andra: med din husbondes) ”sked.” Laurukainen
svarade: ”här är gröten och mjölet med.” När
Ryssarne sågo, att böner ej hjelpte, ropade någon: ”kom hit och smält tenn skall gjutas i din242
strupe.” Efter denna händelse rodde Laurukainen i nio dygn kring holmen och bewakade
Ryssarne, att de ej skulle undkomma243. När
92
Itineraria 2osa 1838.indd 92
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
han på det tionde dygnet steg i244 land, woro
Ryssarne döda utom en enda, som ännu kunde245 röra litet på sitt hufwud. Holmen, der detta tilldrog sig, kallas ännu i dag den Karelska
(Karjalan saari)246.”
”En annan gång”, fortfor Erik, ”hade Rys☙ sarne tagit Laurukainen till styrman ❧ utför
Patsjoki247. Då de kommit till närheten af ett
deri befintligt wattenfall, fastband Laurukainen
deras sju båtar och bad dem sjelfwa krypa under
sina täcken, för att de ej måtte råka i förskräckelse wid anblicken af det fruktanswärda fallet.
Utan att ana något svek, underkastade sig Ryssarne hans anmaning. Nu styrde Laurukainen
båtarne tätt förbi stranden248 och räddade sig
sjelf på en klippa; men Ryssarne249 förgingos i
fallet.”250
”Wid ett annat tillfälle styrde han åter
Ryssarnes båt251 rakt mot en klippa i samma
flod. Båten krossades och Ryssarne omkommo
manngrant, men Laurukainen räddade sig äfven denna gång, emedan han war oåtkomlig för
wattnets åwerkan eller en252 på Finska så kallad
weden ärimys253.”
”Efter sådana bragder blef Laurukainen så
☙ hatad af Ryssarne, att de beslöto ❧ bringa honom om lifvet. Detta skall äfven hafwa lyckats
dem, men efter stora svårigheter och sedan
Laurukainen tillfogat dem stora olyckor. En
gång öfwerraskade254 de honom i hans köttboda och trodde sig nu wara alldeles säkra om
hans person. Stående utanför bodan wäntade
Ryssarne med otålig längtan, att han skulle
komma ut, och sökte genom hotelser twinga
honom dertill. Men Laurukainen gjorde sig
ingen brådska, utan packade i allsköns trygghet
kött i sin Lappmudd. Emellertid blefvo Ryssarne
i land ǁ h<-->
kunde […] litet ǁ rörde
Karjalansaari Island in Lake Ounasjärvi in Enontekiö in westernmost Lapland is most likely meant
here, N7590157 E363506 (N68°23′18″
E23°40′39″). According to Sarmela 1994: 181 the theme of the island is the most widespread of all
Laurukainen tales, being mostly
known from the regions of Lake
Saimaa and Lake Pielinen, but less
in Lapland. On these tales, Bartens
2017:30–40. (TS)
The River Paatsjoki (Fi.)/Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/
Паз or Патсойоки (Ru.)/Pasvikelva
(No.) flows from Lake Inari to the
Barents Sea at the Russian-Norwegian border in Kirkenes, N7805872
E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″).
(TS)
stranden […] klippa ǁ en klippa,
hoppade sjelf på klippan
Ryssarne […] ǁ lät
Cf. p. 272. See also Bartens 2017:
42–45. (TS)
båt ǁ båtar
en […] kallad ǁ en så kallad
This title seems to belong to the tradition of guardian spirits of lakes,
rivers and other waters, which is
common in Finnish culture. Pulkkinen 2014: 76–78. (TS)
öfwerraskade de ǁ hade de öfwerraskat
93
Itineraria 2osa 1838.indd 93
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
genom ǁ ut
marken ǁ gården
ännu genom ǁ genom
på […] att ǁ så, att
med den olikhet ǁ 1. såle[des] ǁ 2.
med den ringa olikhet
woro ǁ ännu ~
See also Bartens 2017: 50. (TS)
Seitalompolo/Seitaluoppal (SaaN)
in Enontekiö, N7589447 E405282
(N68°24′6″ E24°42′20″). (TS)
Underrättad af ǁ 1. ~ ǁ 2. Upplyst om
träskets ǁ detta
det ǁ 1. ~ ǁ 2. träsket
The concept of saivo has different meanings in different parts of
the Saami region. In Finland, it has
usually meant a lake with a double
bottom, through which it was possible to enter the underworld. Spirits lived in a saivo lake. Äikäs 2011:
34. (TS)
Ty enligt ǁ Enligt
denna ǁ sistnäm[nda]
innom ǁ i
härstädes ǁ här
fresta ǁ försöka
söka ǁ be[draga]
Sáiva spirits were thought to be
guardian spirits who lived in lakes
with very clear water. The lakes
with sáivas were thought to be especially plentiful with fish. The
concept of sáiva has also meant
‘sacred’ in general. Pulkkinen 2011:
219; Pulkkinen 2005d; Pentikäinen
1995: 146–149. (TS)
allt mera högljudda och hotade att öfvermanna
honom i bodan, om han icke skyndade sig ut.
Slutligen kastade Laurukainen sin med kött
fyllda lappmudd genom255 en lucka i skullen ut
☙ på marken256. Ryssarne togo mudden för ❧
Laurukainens egen person och rusade alla att
genomborra den med sina spjut. Laurukainen
flydde under oredan och förvillade Ryssarne
ännu257 genom sina trollkonster på258 sådant
sätt, att de, i akt och mening att döda Laurukainen, wände sina wapen emot hvarandra och
till sista man omkommo.” Denna tradition hörde jag sedermera andra berätta med259 den
olikhet, att Laurukainen fyllt sin mudd med
dun, nedkastat den och begagnat tillfället att
fly, medan Ryssarne woro260 insvepta i dunmolnet.261
Erik hade knappt slutat sina berättelser
om Laurukainen, då wi nådde ett litet träsk,
som bar namnet Seidajärwi262. Underrättad
af263 Erik om träskets264 namn, anmärkte jag
att det265 hellre borde kallas Saiwojärwi266,
emedan dess watten war särdeles klart. Ty267
☙ enligt hvad Lapparne förtälja, ❧ skola så beskaffade träsk ofta bära denna268 benämning till
följe af den hos Lappfolket fordom gängse föreställningen af, att dessa träsk beboddes af Saiwo
kallade Gudomligheter, om hvilka man jemwäl
hör berättas, att de ej skola tillåtit fiskare att
idka sitt fänge innom269 deras watten-område,
hvarföre alla de, som härstädes270 ville fresta271
sin lycka, måste söka272 att genom en sakta rodd
bedraga Gudarna.273 Wid denna anmärkning
fästade Erik ingen uppmärksamhet, utan widhöll sitt påstående, att träskets sannskyldiga
namn war Seidajärwi och uppgaf såsom grund
till benämningen, att på en till venster om oss
94
Itineraria 2osa 1838.indd 94
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
framstickande udde fordom hade274 stått en
lappsk Seida. Denna Seida skulle hafva till☙ hört ❧ en frejdad trollkarl wid namn Lompsolo, som med Gudens tillhjelp idkade ett rikt fiskafänge. På motsatta stranden hade en annan
trollkarl uppslagit sitt fiske-läger, men han egde
ingen Seida, hvarföre också hans fänge misslyckades. I öfrigt att förbättra sin lycka beslöt
han att, medan Lompsolo sofde, nedrifva dennes Seida, hvilket hade den beräknade påföljd,
att hans275 fänge lyckades, då deremot
Lompsolo, som tillförene276 haft Seiden att
tacka för sitt goda fänge, numera ej fick någon
fisk. Lompsolo lät dock saken icke härwid bero.
Han försedde sig med en ny Seida, och nu kom
åter all fisk i hans nät, tills den andra trollkarlen
åter fick Seidan nedrifven. För att göra en ända
på denna tvist öfverenskommo de tvenne troll☙ karlarne att sammanträffa ❧ på ett närbeläget
berg och ingå ett enwig, hvarwid endast trollkonster och besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Lompsolo begaf277 sig till mötesplatsen
under den antagna skepnaden af en ren[-]oxe278
och trodde sig i denna gestalt ej279 kunna igenkännas af sin wederpart. Men då den280 andra,
som redan stod stridsfärdig281 såg renoxen
komma springande uppför berget, ropade han
på282 afstånd: ”du är Lompsolo”. Utan att widare
försöka sin283 lycka, gaf sig Lompsolo besegrad
och flydde, ty han märkte nu, att han utan bistånd af sin Seida uti intet kunde mäta sig med
sin fiende.
– – – ”Det bär aldrig på rätt, wägwisaren
har gått wilse”: är en farhåga, som ofta oroar284
Lapplandsfararen, då han börjar tröttna under
☙ sin ❧ börda och längtar till målet. Måhända
har samma farhåga insmugit sig hos den
hade ǁ en
hans […] Lompsolo ǁ 1. hans fänge
lyckades, men Lompsolos icke ǁ 2.
Lomp[solo]
tillförene […] Seiden ǁ 1. hade haft
Guden ǁ 2. hade haft Seiden
begaf ǁ gaf
ren[-]oxe ǁ oxe
ej […] igenkännas ǁ blifwa sig
den […] renoxen ǁ denne såg
Lomps[olo]
stridsfärdig ǁ redo på berget
på afstånd ǁ redan ~
sin ǁ sig
oroar ǁ plag [plågar]
95
Itineraria 2osa 1838.indd 95
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
beledsaga de ǁ 1. följa de ǁ 2. beledsaga oss
deras ǁ wåra
sagorika bygder ǁ sago-werld
sedan […] tillryggalagt ǁ tillrygga[lagt]
Peldotunturi ǁ ~, som på wår stråtwäg
At present, Peltotunturi is the
name of a fell in Enontekiö near
the Norwegian border, but here
Castrén meant Árbmobuolža in
Enontekiö, N7588967 E407530
(N68°23′54″ E24°44′56″). Cf. the
lakes south of “Peldotunturi” listed
below. (TS)
It is possible that Castrén meant present-day Armolompolo(Fi.)/Árbmoluoppal (SaaN) with this name,
N7589718 E407199 (N68°24′18″
E24°44′25″), but in that case he must
have listed the lakes in reverse, i.e.
ascending, order. (TS)
Armojärvi (Fi.)/Árbmojávri (SaaN)
in Enontekiö N7589337 E407832
(N68°24′6″ E24°45′21″). (TS)
man [….] möda ǁ man med stor
möda
fram ǁ ~ med båt
swårligen ǁ alldeles icke
söka […] annan wäg ǁ 1. i dess ställe begagna en wälja en annan, i
hans tanke wida beqvämare wäg ǁ
2. söka oss en annan wäg
Tillika ǁ Ehuru
De ǁ Sje[lfwa]
Kaakkurijärvi (Fi.)/Gáhkkorjávri
(SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588961 E406652 (N68°23′53″
E24°43′39″). (TS)
Noukunainen (Fi.)/Novgonaš (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588481
E407356 (N68°23′38″ E24°44′42″). (TS)
Kouhtajärvi (Fi.)/Góvttajávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588001
E408288 (N68°23′24″ E24°46′5″). (TS)
Pitkäjärvi (Fi.)/Guhkesjávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
benägna läsaren, som åtagit sig mödan att beledsaga285 de resande på deras286 irrfärder i
Lapplands sagorika287 bygder. Det är i sådant
fall min pligt att taga mig an en wägwisares rol
och öfwertyga mina följeslagare, att wi ännu
äro på rätt. Wi hafva sedan288 wår afresa ifrån
Peldowuoma by tillryggalagt fyra mil uppför
Peldojoki och befinna oss nu wid stranden af
Seidajärwi, ej långt ifrån Peldotunturi289. Ifrån
detta fjäll tager Peldojoki sin början, flyter genom Pahtajärwi290 och Armojärwi291, men blir
först farbar, sedan äfven Seidajärwi lemnat den
sitt bidrag. Under sjelfva flodtiden skall man292
endast med möda kunna bana sig fram293 flod☙ wägen ❧ upp till Armojärwi, men på nuwarande årstid ansåg Erik denna farled swårligen294 kunna begagnas. Han föreslog derföre,
att wi nu skulle lemna Peldojoki watten-system
och söka295 på en annan wäg komma öfwer
landtryggen. Han underrättade oss, att på södra
sidan af Peldotunturi i en lång sträckning
fortlöpa många små träsk, hvilka leda till sjelfwa landtryggen. Tillika296 gjorde han oss uppmärksamma derpå, att nämnda träsk ej äga något samband med hvarandra, hvarföre det
blefwe nödwändigt att draga båten och bära effecterna ifrån det ena träsket till det andra.
☙ Ehuru detta arbete ❧ wisserligen förekom oss
nog beswärligt, trodde wi oss dock böra wälja
denna farled i anseende till träsken, som lågo i
wår wäg och underlättade wåra ansträngningar.
Således fördelades wid Seidajärwi effecterna till
tre bördor, hvardera af 3–4 lispunds wigt, dem
Erik och Jessiö utan krus lyftade på wåra skuldror. De297 drogo sjelfwa den toma båten och wi
följde dem med wåra bördor tätt i spåren. På
detta sätt tillryggalades wägen emellan
96
Itineraria 2osa 1838.indd 96
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Seidajärwi och Kaakkurinjärwi298, Nokkanainen299, Kouhtajärwi300, Pitkäjärwi301, Nimitöin järwi302 och Pahtajärwi303.304 Afståndet
☙
emellan nyssnämnda ❧ träsk war mycket ringa,
men ifrån Pahtajärwi till närmaste träsk, benämndt Wiettajärwi305 räknas i det närmaste
en ¼ mil. Hela denna sträcka drogs båten med
förenade krafter, och sedan den306 blifvit transporterad till Wiettajärwi, återwände wi307
mangrannt till Pahtajärwi och afhemtade derifrån308 wåra effecter. Efter att hafwa rott öfwer
Wiettajärwi befunno wi oss under sjelfwa
landtåsen, hvilken här, så framt jag ej
missminner mig, bär namnet Korsatunturi.309
Först nu börjades wåra wärsta mödor, ty ifrån
stranden310 af Wiettajärwi höjde sig fjället311 i
en temmeligen brant riktning, och för att kom☙ ma deröfwer måste wi tillryggalägga ❧ en wäg
af ¾ mil. Uttröttade af dagens föregående312 ansträngningar föreslogo några i313 sällskapet, att
wi nu borde lägga oss till hvila och uppskjuta
färden öfwer fjället till följande dag, men Erik
satte sig med ifwer emot detta förslag och försäkrade, att wi efter några timmars hvila skulle
känna oss ännu mera trötta och rådbråkade.
Då314 äfwen Jessiö instämde i denna åsigt, funno wi för godt att kl[ockan] 9315 på aftonen
anträda den mödosamma färden. Liksom wid
Pahtajärwi qwarlemnade316 wi äfwen här allt317
löst gods efter oss och företogo318 oss att till en
början släpa fram wår toma farkost. Efter ytterliga ansträngningar lyckades det oss att komma
uppför fjället, men här började till319 och med
de bästa krafter att swigta. Nu kom äfwen Erik
☙ fram med den bekän ❧nelsen, att han icke war
fullt säker om wägen, utan förde oss fram på
beskrifning. I320 wår tröstlösa belägenhet satte
N7587489 E409088 (N68°23′8″
E24°47′17″). (TS)
Nimitöin järwi ǁ Pahtajärwi ett litet
namnlöst träsk och
This lake that Castrén mentions
without a name or as ‘the nameless
lake’ is now known as Ahvenjärvi, N7587209 E409838 (N68°23′0″
E24°48′24″). (TS)
Pahtijärvi (Fi.)/Báhttejávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
N7586895 E410272 (N68°22′50″
E24°49′2″). (TS)
[…] Pahtajärwi. ǁ ~ Dagen war
brännande het och beckoljan, som
i ymnighet anwändes begagnades
till att afhålla myggen, ökade hettan i ansigtet.
Vietkajärvi (Fi.)/Vietkajávri (SaaN)
is situated in Kittilä, N7585573
E411800 (N68°22′9″ E24°51′20″).
There is a small lake called Kivijärvi between lakes Pahtijärvi and
Vietkajärvi. (TS)
den […] till ǁ wi nått stranden af
wi […] effecter ǁ hela sällskapet till
Pahtajärwi, för att derifrån afhemta
effecterna
derifrån […] effecter ǁ effecterna
Here Castrén is mistaken. The hill at
Vietkajärvi is now called Vietkajärvenpalo (Fi.)/Vietkabuollán (SaaN),
N7585825 E412370 (N68°22′18″
E24°52′9″), while Korsatunturi (Fi.)/
Gorsaduottar (SaaN/Korsâduotâr
(SaaI) is on the opposite side of
Lake Korsajärvi, N7588136 E 418882
(N68°23′40″ E25°1′32″). Its height is
468 m above sea level and it is the
conjunction of the borders of the
municipalities of Kittilä, Enontekiö
and Inari. (TS)
stranden af Wiettajärwi ǁ Wiettajärwi
fjället ǁ fjällkanten
föregående ansträngningar ǁ mödor
i sällskapet ǁ bland de resande
97
Itineraria 2osa 1838.indd 97
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Då […] instämde ǁ 1. I denna åsigt
instämde äfwen Jessiö och det wi
wi öfriga måste beqväma oss att
ännu
kl. 9 ǁ ännu ~
qwarlemnade wi ǁ qwarlemnades
afve [äfven]
allt […] gods ǁ alla s lösa effecter
företogo oss ǁ började
till och med ǁ äfven
I […] fjället ǁ 1. Wi började finna ǁ
2. Wår belägenhet war tröstlös och
wi satte oss ned på fjället
Wid ǁ Men
kunde dock ǁ kunde
wår wärjo ǁ wårt wåld
i […] fortskaffa ǁ efter bästa förmåga fra[mskaffa]
tycktes […] riktig ǁ war oss en borgen derpå, att wår kosa war riktig
ty wi ännu befunno oss
i ǁ ut
Lake Korsajärvi (Fi.)/Gorsajávri
(SaaN) is a long and narrow lake
located partly in Enontekiö och
partly in Kittilä, N7587942 E416673
(N68°23′31″ E24°58′19″). (TS).
och […] början ǁ längs
här […] wäg ǁ 1. nödga[des] ǁ 2. här
lågo i wägen
förra ǁ ursprungliga
funno ǁ började
men ǁ ehuru
träsket ǁ ~ och woro nu så till den
grad utt[röttade]
lade ǁ neddignade
wi oss ned på fjället, itände wåra pipor och höllo råd. Wid321 denna rådplägning kunde322 dock
ingen ting widare beslutas, än att en af sällskapet skulle återwända till Wiettajärwi och derifrån afhemta en rumm-butelj – den enda wi
ägde i wår323 wärjo, men de öfriga fyra bjuda
till att i324 mån af sina krafter fortskaffa båten
efter Eriks anwisning. Förtroendet beträffande
rumm-buteljen föll på min lott, och jag uppfyllde
det till allmän tillfredsställe[lse], ehuru föga
☙ fattades, att jag ej förwillade mig på det ❧ ödsliga fjället. Undertiden hade kamraterna hunnit
till en liten fjällbäck, hwilken efter den beskrifning, som Erik hade erhållit öfwer wår wäg,
tycktes325 bewisa, att wår kosa ännu war riktig.
Såsom Erik försäkrade, utföll denna bäck i326
Korsajärwi327, och det war just til samma träsk,
dit wi sträfvade. Efter hafwa tömt buteljens
innehåll började wi draga båten med förnyade
krafter och328 följde i början nyssnämnda bäck,
men här329 lågo i wår wäg stora stenar, hvilka
innan kort tvungo oss att lemna bäcken och
fortsätta dragningen i den förra330 riktningen.
Sedan wi hela natten igenom med all ihärdighet
fullföljt detta mödosamma arbete, utan att
☙ komma till ❧ Korsajärwi, funno331 wi oss slutligen föranlåtna att skicka wår wägwisare för
att uppsöka träsket. Han återwände efter någon
tids förlopp med den glada underrättelsen, att
wi woro helt nära målet, men332 att wår kosa
icke war fullkomligt riktig. Först kl. 6. på morgonen hunno wi fram till träsket333 . Erik och
Jessiö begåfwo sig nu efter wåra wid Wiettajärwi qvarlemnade saker, men wi öfriga lade334
oss till hvila wid stranden af Korsajärwi.
Kort efter middagen uppwaknade wi frusna och genomwåta, med trötta ben, rådbråkade
98
Itineraria 2osa 1838.indd 98
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
sidor, styng i bröstet335 och ett förstämdt lynne.
☙ Att resan ❧ i en sådan belägenhet, och sedan
wår pratsamma wägwisare skilt sig ifrån oss
wid Korsajärwi, war högst336 ängslig och oangenäm, ligger i sakens natur. Jag337 will derföre
icke uppehålla mig wid dess detaljer, utan blott
till framtida resandes efterrättelse nämna några
ord om riktningen af wår kosa. Wi rodde till en
början utmed Korsajärwi, som lätt igenkännes
genom sitt inom fjällar instängda läge. Träsket
är omkring en ½ mil långt och så smalt, att
man338 från landsidan knappt blir det warse,
förrän man befinner sig wid dess339 strand. Mot
norr smalnar insjön allt mera och förlorar sig
☙ småningom i en obetydlig ådra, ❧ der båten ej
löper ett steg, utan att dragas. Längs denna bäck
fortsättes färden wid pass en ½ mil, hvarpå man
ändteligen når Iwalojoki340, en större flod som
äger sitt aflopp i Enare sjö. Redan wid sina källor har341 nyssnämnda flod ett så djupt342 watten, att den resande nästan oafbrutet kan sitta i
båten, så framt han ej föredrager att springa
bland widebuskarna på den wåta och tufwiga
stranden. Efter några timmars färd på Iwalojoki
når han en så kallad lompolo d. ä. en bred, insjölik utwidgning af floden. Här framte sig för ögat
sköna, torra stränder med yfwiga343 björkar och
en rik vegetation. Botanikern skall säkert på
☙ detta ställe upptäcka ❧ många rara örter, men
för oss war zoologien af ett större intresse. Wi
företogo oss derföre att anställa jagt efter rugggäss och hade den lyckan att få wåra klena matförråder i betydlig mon förökade. Härpå fortsatte wi344 åter wår färd i maklig rodd utför
floden.
”Rök, menniskor!” detta345 rop ljöd efter
några timmars färd på en gång ifrån wåra
Here may be seen the first symptoms of the disease that developed
into tuberculosis and became fatal
for Castrén later. (TS)
högst […] [oangenäm ǁ 1. mycket ǁ 2.
föga angenäm och unde
Jag […] detaljer ǁ Jag will derföre
icke söka att skildra dess detaljer,
utan
man ǁ wi
dess ǁ st[randen]
Iwalojoki ǁ källorna af ~
The River Ivalojoki (Fi.)Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN). Its
headwaters are situated near Lake
Korsajärvi, and it flows into Lake
Inari 180 km to the north-east at
N7628230 E524450 (N68°45′52″
E27°36′18″). (TS)
har ǁ är
djupt ǁ watt[en]
yfwiga ǁ höga, ~
wi åter ǁ wi
detta […] ljöd ǁ ljö[d]
99
Itineraria 2osa 1838.indd 99
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
er ǁ Er
trollkarl ǁ menni[ska]
On the folklore of the sorcerer
Toragas, collected especially by
Samuli and Jenni Paulaharju, see
Suomen kansan vanhat runot XII.1
No. 262, 265–267, 269, 3528; XII.2
No. 813, http://www.skvr.fi. (TS)
It is a common theme in the folklore of sorcerers or magicians that
they attempt to cause damage
to others, as was still believed in
many places in the early 20th century. On the case of the Tornionjoki valley, see Toratti 1998: 182–183.
(TS)
härstädes ǁ wid renarnes öfwerfart
öfwer elfwen
som […] anse ǁ 1. hwari ǁ 2. som
kunde anses
denna ǁ ~ i sjelfva verket
läppar. Förrän wi ännu hunnit lägga i land, hellsade oss en fiskare, som låg lägrad wid en stockeld, med följande ord: ”hvilka ären I, som ron på
Iwalojoki, och hvart går er346 wäg? Dock hvi
spör jag eder om ting, dem jag redan känner.
Jag har sett er alla i sömnen och dig, Jessiö i din
afledne faders gestalt.” Sedan fiskaren sålunda
☙ förrått, hvars ❧ andas barn han war, började
jag genast sätta mitt artilleri i rörelse, d. ä. jag
gaf mannen en sup och litet tobak, köpte allehanda småsaker af honom, utan att pruta det
minsta, och skänkte åt hans gosse några böcker.
En sup till, och fiskaren war den uppriktigaste
trollkarl347 i werlden. Han omtalade mycket besynnerliga saker, dem så wäl han sjelf som andra trollkarlar utöfwat. Beklagligtwis saknade
likwäl hans berättelse allt sammanhang, hvilket
troligen war en följd af den andra supen. Följande berättelse om Johan Päiwiö och en annan
frejdad trollkarl benämnd Toragas348 war en af
de redigaste:
En trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, be☙ nämnd Kirsti Nouhtua, hade ❧ begifvit sig till
Kittilä, i afsigt att derifrån förtrolla all wildren
till sitt eget land.349 Päiwiö, som kände hennes
anslag, afsände Toragas till Iwalojoki, för att
härstädes350 förtrolla hexan och hindra renarne
att komma öfwer elfven. Då Toragas såg renarne anlända, började han mönstra dem mycket
noga, emedan han befarade att trollhexan möjligen antagit skepnaden af en ren. Men i hela
hjorden fanns ingen enda, som351 han kunde
anse för en metamorphoserad Kirsti, och allraminst föll det honom i sinnet att misstänka den
sista renen, som war halt, mager, wanskaplig
och med möda åtföljde hjorden. Ur stånd att
igenkänna hexan kunde han med all sin
100
Itineraria 2osa 1838.indd 100
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
förmåga ej hindra renarna att simma öfwer floden. ❧ Först då han såg den halta och wanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan
dyka öfwer elfwen, öfwertygades han, att just
denna352 war den beryktade Kirsti.353 Men sedan hon lyckligen kommit öfwer till motsatta
stranden, förmådde Toragas ej mera tillintetgöra hennes anslag. Han återwände alltså till Päiwiö och berättade för honom, huru saken
aflupit. Nu beslöt den sistnämnda att afsända
Toragas till Ryska Lappmarken, för att göra sig
noga underrättad om trollhexans namn, egenskaper o. s. v. Sedan Toragas uppfyllt detta åliggande till Päiwiös tillfredsställe[lse], företog sig
denne att med354 tillhjelp af sina mäktiga355
☙ trollkonster förmå renarna ❧ att återwända.
Tillika afskickade han Toragas för356 att tillse,
om ej renarna woro synliga. De kommo i sjelfwa werket springande med sådan fart, att Toragas redan på tre mils [afstånd] hörde, huru357
renfötterna knarrade (nasasi). Hjorden358 befann sig då wid en flod, som till minne af denna359 händelse kallas Nasamajoki360.
☙ ❧
Af361 ett likartadt innehåll woro de flesta
berättelser, dem fiskaren meddelade mig. De
innehöllo en skildring af utmärkta Schamaners
bragder, och i de flesta berättelser prisades i
synnerhet den egenskap hos forntidens362 Schamaner, att de kunde ikläda sig hvilken gestalt de
för godt funno.363 Tron på en sådan förmåga
hos Schamanerna har tillförene warit wida ut☙ bredd så wäl i Finland364 ❧ som i synnerhet uti
Lappland, och ännu i dag är denna widskepliga365 tro hos Lapparne icke fullkomligt366 utplånad. Åtminstone hör man wåra Finska Lappar försäkra, att det i Ryska Lappmarken skall
gifwas Schamaner, hvilka i likhet med Päiwiö,
☙
Metamorphosis tales of this kind
are widely known and common
also in Lapland. They often refer
precisely to sorcerers. Huuskonen
2011: 284–288. (TS)
med ǁ genom
mäktiga trollkonster ǁ trollkonster
för att […] ǁ till ett ställe, benämndt
Kuiwaselkä,
huru ǁ ren[fötterna]
Hjorden […] ǁ 1. Floden, hvarwid
renarna då ǁ 2. Renarna
It is probably here that the words
that Castrén wrote in the margin
and struck out later would belong:
af Lapparnes magiska be<----->.
Naskamajoki
(Fi.)/Náskanjohka
(SaaN) is a tributary of the River
Ivalojoki, with its mouth at N7582371
E435755 (N68.3467 E25.4398). Sandström 1985: 135 considers the etymology possible but not verifiable.
(TS)
Af ett likartadt […] ǁ 1. Af ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, fiskaren meddelade mig.
De rörde sig alla omkr[ing] kring
det slags tro[llar] Schamaner, som
Finnarne kalla Wirolaiset och Lapparne Wiroladschak (Sing[ularis]
Wiroladsch, Finn. Wirolainen). Ordet betecknar egentligen estländare, men brukas äfwen till att utmärka stora så beskaffade trollkarlar
och i synnerhet sådana, som äga
förmågan att ikläda sig hvilken gestalt de behaga. ǁ 2. Af ett likartadt
innehåll woro de flesta berättelser,
som fiskaren meddelade mig. De
rörde sig mest kring magiska ämnen
forntidens ǁ utmärk[ta]
Castrén later collected similar tales
also from Siberia. (TS)
Finland ǁ Lappland
widskepliga tro ǁ tro
fullkomligt utplånad ǁ utplånad
101
Itineraria 2osa 1838.indd 101
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
börjas ǁ begynner
med ǁ genom
fått ǁ hade ~
igen och ǁ igen, gömt sig
förwarat den jemte ǁ låtit den j
åter qwickna ǁ 1. åter ǁ 2. å nyo framte ǁ 3. å nyo
Här […] han ǁ Han börjar b
utfara […] ord ǁ utfara i häftiga förebråelser emot
Toragas m. fl. kunna påtaga sig skepnaden af
renar, björnar, wargar, fiskar, fåglar m. m. I en
sådan omklädnad kallas Schamanen af Lapparne Wiroladsch, af Finnarne Wirolainen, som
egentligen betecknar Estländare. Wår fiskare afsjöng för mig ett på Finska affattadt qväde, som
innehöll en mängd af detta slags metamorphoser.
Då ifrågawarande qväde saknar allt inre sammanhang, vill jag blott summariskt anföra dess
☙ innehåll[.] ❧ Sången börjas367 med en inledning, deri en trollkarl, wid namn Karkias, beklagar sig öfver det lidande, som blifwit hans land
tillfogadt derigenom, att Toragas med368 sina
trollkonster förjagat all wildren derifrån till Kittilä. På denna inledning följer en beskrifning
öfwer den smälek, som Karkias sjelf fått369 lida
af denna sin ”onda owän”. Toragas hade nämligen ihjälslagit Karkias och kastat honom i en
sjö. Här hade dock Karkias kommit till lifs
igen370 och uppehållit sig många år i någon förändrad gestalt under en gäddas lefwer. Derpå
hade Toragas uppfångat gäddan och förwarat371
☙ den jemte ❧ Karkias tre år i sin boda. Befriad
derifrån hade Karkias begynt vanka omkring i
mennisko-skepnad, men under en jagtfärd blifvit ertappad och för andra gången dödad af
Toragas. Derpå låter sången Karkias åter372
qwickna wid, men (såsom det tyckes) först i
grafwen. Här373 börjar han längta efter sin son,
och knappt har han yttrat denna längtan, förrän
sonen kommer flygande till honom i gestalten
af en tjäder. I förtrytelsen deröfwer, att sonen i
trollwishet war hans egen jemlike, börjar Karkias utfara374 emot honom förebrående ord.
Häröfwer förgrymmad flyger sonen sin kos. Nu
☙ antager fadren ge❧stalten af en knipa, börjar
derpå att förfölja sin son, upphinner och
102
Itineraria 2osa 1838.indd 102
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
återhemtar honom. Härpå råka far och son i en
häftig ordwexling, som slutas dermed att sonen
för alltid öfwergifver sin fader. Lapparnes magiska berättelser och sånger anföras i bihanget.375
Sedan376 jag upptecknat några bland fiskarens sånger och sagoberättelser, samt derunder frikostigt unfägnat honom med tobak och
bränwin, fattade en sådan wänskap till min
person, att han bad mig framdeles besöka hans
☙ hem i Kittilä. ❧ Här lofwade han berätta377 för
mig ännu mera378 underbara saker samt dessutom wisa mig Päiwiös Seida. ”Denne”, yttrade
han med högtidligt allwar, ”äter menniskor,
men med mig till följeslagare har du intet att
frukta. Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B.s
och min kunskap i samma yrke. Han höll379
den förres insekt-håfvar och saxar för trollmaschiner, och då jag ur ett papper uppläste en
beswärjelse, pekade han på ett öfwerstruket
ställe, yttrande härwid: ”se der ligger kraften.”
Till sin härkomst war fiskaren en Lapp, men
han hade ända ifrån barndomen lefwat bland
☙ Finnar och derunder förlorat sin ❧ nationalitet
och med den all känsla af sitt mennisko-wärde.
I hans wäsende röjde sig en blandning af feghet
och låtsad ödmjukhet, slughet, snikenhet med
flere bland de egenskaper, som wanligen
utweckla sig hos förtryckets barn. I synnerhet
ådagalade fiskaren en stor skicklighet i köpslageri. Wi köpte af honom några färska harrar,
dem han lät oss betala efter behag. Mer380 än
tillfreds med wår öfwermåttan frikostiga betalning framtog han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska twenne torra, med all orenlighet bekajade harrar och bestämde381 nu för
dem ungefär samma pris, som382 han hade
The Appendix does not exist.
Sedan jag […] ǁ Utan att längre uppehålla mig wid Lap[pens] fiskarens sånger och sago-berättelser
will jag
berätta ǁ meddela
mera ǁ flera
höll ǁ s
Mer […] torra ǁ 1. Han måste hafwa
tyckt att handeln bar sig, emedan
han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska framtog ǁ 2. Öfwer
bestämde ǁ för dem
som han hade ǁ som han genom wår
ytterliga frikostighet hade
103
Itineraria 2osa 1838.indd 103
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
dessa ǁ äfven ~
gåsfötter ǁ gåsfötterna
få […] dem ǁ 1. äfwen få dem ǁ 2. äfwen få ǁ 3. uttryck
hans gosse ǁ en honom följaktig
gosse
dertill ǁ derwid
Cf. the shoe cream in the Helsingfors Morgonblad version on p. 186.
att ǁ för ~
erhållit för de färska. ❧ Sedan dessa383 blifvit
nöjaktigt betalda, började han ihopsamla
fragmenterna af sin sista måltid, hvilka bestodo
i några gåsfötter384, och då det lyckats honom
att få385 äfwen dem utprånglade, yttrade han
sjelfbelåtet: ”hwem hade trott, att jag skulle
göra en så god marknad wid Iwalojoki!” Emellertid hade hans386 gosse smort wåra skoplagg
och dertill387 begagnat wår egen smörja.388
Gossens möda hade wi rikligen wedergällt med
peningar, böcker och bröd, men icke dessto
mindre ropade fiskaren, då wi redan woro i beråd att sätta oss i båten: ”smörjan är obetald,
smörjan är obetald”. Sedan äfwen den blifwit
☙ ❧ betald, trodde wi oss hafwa fullgjort all rättfärdighet, men fiskaren fordrade ännu en sup
på köpet.
Fortsättningen af wår färd utför Iwalo
war anmärkningswärd genom natur-omgifwelsernas storartade beskaffenhet. Wi hade knappt
förlorat ur sigte wår huswilla wärd, förrän wi
hörde dånet af brusande forssar – en musik,
som sedan i nära tre dygn oupphörligt ljöd i
wåra öron. Så förfärande dessa forssar också
woro, hade wi dock ingen annan utwäg än att
hjeltemodigt kasta oss midt ibland de sjudande
bränningarna, hvilka nästan wid hwarje steg
hotade oss med fara. Wattenmassan i Iwalo war
wäl icke alltför stor, men dock mer än tillräcklig
att389 uppsluka oss och wår lilla farkost. För att
☙ den flyende strömmen ej skulle kasta oss ❧ mot
klippor och skär, måste wi oupphörligt hålla båten tillbaka med långa störar eller så kallade lärlingar. Hela dagen igenom woro wi sysselsatta
med detta mödosamma arbete, och natten tillbragtes wid stockeldar. Wi funno aldrig något
skygd öfwer wåra hufwuden, utan lefde i åtta
☙
104
Itineraria 2osa 1838.indd 104
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
dagars tid under bar himmel, städse390 utsatta
för ett ihållande regn och en kall wäderlek.
Men för att återkomma till floden och dess
beskaffenhet, så391 ätföljes den längs en stor del
af sitt öfra lopp af höga392, fruktanswärda fjäll,
hvilka på somliga ställen höja sig lodrätt öfver
wattenytan och fortlöpa hela mil i ett oafbrutet
sammanhang. B. och jag klättrade ofta med lifs☙ fara ❧ uppför dessa fjäll, i hopp att ändteligen
få fägna393 oss öfver anblicken af Enare-sjö394.
Men så långt ögat nådde, syntes åt norr, söder,
öster och wester endast oöfwerskådliga fjäll.
Der en djupare dal sänkte sig ned mellan fjällen,
erbjöd den öfwer dalen hvilande dimman understundom anblicken af en sjö, och wi troddes
oss redan en gång vid395 en sådan företeelse
hafwa skådat i fjerran det efterlängtade Enare,
men Jessiö störde wåra illusioner med den försäkran, att wi396 ej skulle nå denna sjö, så397
länge fjällen lågo i wår wäg.
Några398 mil ofwanom Iwalo-elfs utlopp
399 Enare aflägsnade sig ❧ ändteligen denna
☙ i
dystra fjällsträckning, som lik en ond genius
förföljt den strida, i wild förtwiflan
undanflyende400 strömmen. I fjerran syntes401
ännu kala fjälltoppar framskymta, men rundtomkring oss sågo wi endast402 sköna, gräsbewuxna slätter. Elfwen hejdade403 sitt strida
lopp och bildade smärre holmar, som bekläddes
af lummiga löfträn. Snart404 wisade sig spår af
menniskor, såsom höstackar, gärden405 m. m.
Wi406 uppbjödo wåra yttersta krafter för att
medelst en ansträngd rodd snart hinna någon407
mensklig boning och trodde408 knappt wåra
ögon, då wi409 i stället för jemmerfulla410 kåtor
midt i det djupa Lappland blefvo411 warse wälbygda finska gårdar, omgifna af grönskande
städse utsatta ǁ 1. i ǁ 2. städse utsatta
ǁ 3. derunder
så […] lopp ǁ kan jag ej lemna obemärkt oanmärkt, att den längs en
stor del af sitt öfra lopp åtföljes
höga […] fjäll ǁ höga fjäll
fägna ǁ det efterlängtade
Enare-sjö ǁ Enare-träsk
vid […] skådat ǁ skåda
wi ǁ 1. flo[den] ǁ 2. denna
så länge ǁ förrän
From here on the text has been
published in Castrén 1842b, corresponding to Castrén 1852a: 33–52.
i […] denna ǁ Castrén 1842b: till
Enare sjö upphör, eller rättare vidgar sig, den
undanflyende ǁ Castrén 1842b: flyende
syntes […] slätter ǁ Castrén 1842b:
skymta ännu de hala [kala] fjälltopparna, men rundtomkring ser
du en skön, gräsbevuxen slätt
endast sköna ǁ sköna
hejdade […] bekläddes ǁ Castrén
1842b: hejdar sin fart och bildar
små holmar, som beklädas
Snart […] spår ǁ Castrén 1842b:
Ändteligen visa sig äfven nägra
spår
gärden m. m. ǁ gärden, gårdar m. m. ǁ
Castrén 1842b: gärdesgårdar m. m.
Wi […] wåra ǁ Castrén 1842b: Man
uppbjuder sina
någon ǁ Castrén 1842b: en
trodde […] wåra ǁ Castrén 1842b:
tror knappt sina
wi ǁ Castrén 1842b: man
jemmerfulla ǁ Castrén 1842b: jemmerliga
blefvo ǁ Castrén 1842b: blir
105
Itineraria 2osa 1838.indd 105
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
sinnet […] tillryggalagt. ǁ Castrén
1842b: sinnet.
fjäll ǁ Castrén 1842b: fjällar
har […] egenskap ǁ werkar i längden döfwande på sinnet ǁ Castrén
1842b: döfvar sluteligen alla känslor
ej ǁ att ǁ Castrén 1842b: icke
lek ǁ ~, utan
spänstighet […] omgifwelserna ǁ
Castrén 1842b: spänstighet
stum ǁ Castrén 1842b: stum, brutal
naturen sluteligen ǁ Castrén 1842b:
sluteligen naturen
de […] elementerna ǁ Castrén 1842b:
de nyss så vilda elementer
då […] känslor ǁ Castrén 1842b: då
vaknar äfven hos menniskan lusten
att lefva och glädja sig af lifvet
äfven i ǁ i
friska ǁ lefva[nde]
till och med ǁ Castrén 1842b: äfven
tyckes ǁ Castrén 1842b: synes
åre ǁ Castrén 1842b: åra
och med ǁ Castrén 1842b: med
den […] småsak ǁ hwarje små[sak]
lif och trefnad ǁ Castrén 1842b: ett
underbart lif
allra dystraste ǁ Castrén 1842b:
dystraste
The chapter equivalent to the article in Helsingfors Morgonblad ends
here. (TS).
II. ǁ Reseminnen ifrån Lappland och
☙
ängar och wackra sädesfält. ❧ Det är otroligt,
huru wälgörande en sådan anblick verkar på
sinnet412 efter det slags färder, som wi hade tillryggalagt. Den oupphörliga åsynen af skyhöga
fjäll413 och brusande forssar har414 en döfwande egenskap. Menniskan kan i längden ej415 uthärda att inom sig reproducera naturens vilda
lek416. Sinnet förlorar sin spänstighet417 att
emottaga intryck af de fasawäckande omgifwelserna och bemäktigas af en stum418 häpnad.
Men då naturen slutligen419 återgår i ro, då
de420 vilda elementerna i fridfull förening
afspela naturens sanna skönhet, då421 spritta
äfven i422 mennisko-hjertat glada, friska423
☙ känslor. Det är likwäl anmärk❧ningswärdt, att
till424 och med den skönaste natur tyckes425 likasom ligga lik, så snart den icke röjer några
spår af menniskor, då deremot ett wägamärke,
en afbruten åre426, en eldstad och427 med ett
ord: den428 ringaste småsak, hvari man igenkänner naturens herre, sprider lif429 och trefnad öfwer den allra430 dystraste wildmark.
Hwilket paradis är då icke Kyrö by.431
Karelen II.
II. ǁ III.
Kittilä […] I förstone ǁ Castrén
1842b: Läsaren önskar tvifvelsutan
lära känna uppkomsten af denna
lilla hyperboreiska colonie, och jag
är lycklig nog, att kunna tillfredsställa hans önskan. – Kittilä, ett kapell under Sodankylä, är i våra dagar, och skall alltid hafva varit fattigdomens rätta hemvist. Hungersnöden hade för omkring 100 år tillbaka förmått en Finne, vid namn
Henrik Kyrö, att härifrån begifva
sig till den efter honom benämnda
106
Itineraria 2osa 1838.indd 106
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
☙ & ❧
II.432
433
Kittilä434 kapel säges i alla tider hafwa warit
fattigdomens och eländets rätta hem. För
wid pass hundra år tillbaka hade en inträffad,
svår hungersnöd twungit en derstädes bosatt
hemmansegare, wid namn Henrik Kyrö,
att lemna hus och hem, för att på främmande
ort söka sin bergning. I sådan afsigt begaf han
till den efter honom sedermera benämnda
Kyrö by435 wid Iwalojoki, hwarest goda
ängslägenheter och ett rikt fiskewatten
lofwade honom en sorgfri framtid. I förstone
hade han äfven en god framgång, men innan
kort wädrade wargar och björnar upp
☙ hans ensliga hydda, förstörde ❧ hjordarna
och bragte honom436 åter i armod. Han437
hade en talrik familj, som han efter sina
lidna olyckor ej kunde underhålla i hemmet.
Han mäste derföre låta sina äldre barn draga
sin kos ifrån fäderne-huset och söka annorstädes sin fortkomst. Bland dessa flyktingar
hade sonen Lars efter en438 till439 Norrige
werkställd resa begifvit440 sig till Kittilä
och der utbjudit441 till salu ett nybygge,
som han föregaf442 sig hafva upptagit
i Kyrö by och bragt i det allra yppersta skick.
En af hans slägtingar, wid namn Thomas Kyrö,
hade redan långt443 före detta ledsnat wid
fattigdomen i Kittilä och köpte obesedt444
det utbjudna nybbyget för en ganska dryg
summa. Tidigt en wår begaf han sig till det445
nya hemmet och tog wägen utför Iwalojoki.446
Sjelf styrde han sin båt utmed floden, medan
☙ hustrun dref fram ❧ hjordarna447 längs fjällen.
Hwardera hade de under wägen utstått
Kyrö by, hvarest Enare fiskrika sjö
och förträffliga ängslägenheter lofvade honom lifvets bergning. I början
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
118–119, Nahkiaisoja 2003: 167–168
and Vahtola, A., 2005: 384, the first
farmhouse in the later village of
Kyrö was inhabited by Finnish colonists in the middle of the 18th century, but it was deserted later and
not inhabited again until the early 19th century. Today, Kyrö is part
of the village of Ivalo, the centre of
Inari, N7617710 E523388 (N68°40′13″
E27°34′34″). (TS)
honom åter ǁ honom
Han […] fortkomst. ǁ Castrén 1842b:
Henrik hade en talrik familj; de
äldre barnen nödgades öfvergifva
hemmet och söka sin räddning på
fremmande ort.
en […] resa ǁ Castrén 1842b: efter en
resa till Norrige
till […] ǁ resa
begifvit ǁ hafva ~
utbjudit ǁ Castrén 1842b: bjudit
föregaf ǁ föregifvit ǁ Castrén 1842b:
sagt
långt […] ledsnat ǁ Castrén 1842b:
ledsnat
obesedt […] summa ǁ Castrén 1842b:
det obesedda nybygget för en dryg
summa
det nya hemmet ǁ Castrén 1842b: sitt
nya hem
Iwalojoki. […] härunder ǁ Castrén
1842b: Ivalo elf. Floden var ännu
hög och strid; fjällbäckar brusade
i ymnighet. Thomas for sjelf med
en båt utför elfven, medan hustrun
dref sina hjordar längs fjällryggarna. Det är rörande att höra den
goda gubbens gamla gumma omtala de faror och mödor, som de hvardera utstodo. Deras enda tröst
hjordarna ǁ sina
107
Itineraria 2osa 1838.indd 107
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
mödor ǁ ~ och faror
de […] funno de ǁ Castrén 1842b: man
omsider kom fram, fanns
ej ǁ icke
torfwa ǁ Castrén 1842b: torfve
Det […] lugn ǁ Castrén 1842b: Nu brast
gumman i gråt, men Thomas sade
hvilkas ǁ och
bittra ǁ strida
gumma […] Thomas ǁ Castrén 1842b:
gumma.
ordat om ǁ 1. om[nämnt] ǁ 2. nämnt om
ej ǁ Castrén 1842b: icke
stock ǁ Castrén 1842b: träd
träd ur skogar ǁ Castrén 1842b: stock
ur skogen
stocken ǁ all ǁ Castrén 1842b: all
stocken
Dessutom är sandbacken ǁ Sandbacken är ǁ Castrén 1842b: Sandbacken är
trettio […] får ǁ Castrén 1842b: sextio
får och trettio kor
alla de ǁ Castrén 1842b: de
genmälte ǁ Castrén 1842b: sade
att bringa ǁ Castrén 1842b: att innan
kort bringa
lockade småningom ǁ Castrén 1842b:
lockade
bosätta sig ǁ upptaga nybyggen ǁ
Castrén 1842b: bosätta sig och upptaga nybyggen
hafwa efterhand ǁ Castrén 1842b: hafva
nedra ǁ Castrén 1842b: nedersta
elf. […] by ǁ Castrén 1842b: elf.
som […] namnet ǁ man benämner
nybyggarne i Kyrö ǁ Castrén 1842b:
Kyröboerne
jagt […] åkerbruket ǁ Castrén 1842b:
fiske och jagt. Åkerbruket
bisak […] påminner mig ǁ Castrén
1842b: bisak. Ängarna vårdas med
mycken omsorg, och jag påminner
mig aldrig
sådan ǁ mycken
sällan […] hafwa ǁ 1. påminner mig
aldrig ǁ 2. sällan hafva
Norska ǁ Castrén 1842b: Norrska
oerhörda mödor448, och deras enda tröst härunder war det goda nybygget, som skulle bereda dem en sorgfri framtid. Men när de449
ändteligen kommo fram, funno de ej450 tak öfver hufwud, ej odlad torfwa451. Det452 war rörande att höra den gamle Thomas’ hustru
skildra dessa sorgliga öden, hvilkas453 erinran
hos henne frampressade bittra454 tårar, men
sjelf yttrade Thomas med lugn: ”låt det
framfarna wara glömdt, gumma455, och klaga
ej öfwer försynens skickelser.” Till det som
hustrun hade ordat456 om deras svikna förhoppningar i afseende å det nya hemmet tillade Thomas: ”Fanns här ej457 gård, så fanns här
dock stock458 att bygga gårdar af, och behöfde
☙ wi wäl häst för att släpa hem träd459 ur ❧ skogar? Nej! på denna fläck, der gården står, är
stocken460 fälld med dessa tvenne armar. Dessutom461 är sandbacken förwandlad till en
grönskande äng, som födt, du minns det wäl,
trettio462 kor och sextio får.” Här afbröts Thomas af sin hustru, som anmärkte att alla463 de
sextio fåren inom några ögonblick blifvit dödade af wargen. ”Må wara”, genmälte464 Thomas,
”men hafva wi icke för wåra mödor och motgångar fått en pening att bära på bröstet och en
silfverbägare, hvarur tvenne höga herrar
druckit?”
Den wälmåga, hvartill Thomas förstod
att465 bringa sig upp, lockade466 småningom
allt flere och flere Finnar ifrån Kittilä och
☙ Enontekis att här bosätta467 sig. Sålunda ❧
hafwa468 efterhand wid pass ett dussin Finska
nybyggen uppstått wid nedra469 loppet af
Iwalo elf.470 Det äro dessa nybyggen, som471
bära namnet af Kyrö by.
108
Itineraria 2osa 1838.indd 108
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Trogna den wink naturen utstakat,
hafwa nybyggarne472 i Kyrö iklädt sig en lefnadsart, som i hela wårt nordliga Finland wore
det ändamålsenligaste. De lifnära sig förnämligast genom boskapsskötsel, jagt473 och fiskafänge, då deremot åkerbruket betraktas mera
som en bisak474 och inskränker sig hufvudsakligen till odlingen af korn, potatis och rofvor. Ängarna wårdas med sådan475 omsorg,
att jag sällan476 påminner mig hafwa sett en
wackrare höwäxt än i Kyrö by. Sitt smör forslar man i slutet af November med renar till
Norska477 fjorder och utbyter det emot mjöl478.
Häraf har hitintills största delen blifwit för☙ bränd till ❧ brännwin, ty consumtionen479 af
bröd är hos Finnarne i Enare ganska
obetydlig.480
Om de481 i Kyrö bosatta colonisters sedliga och religiösa tillstånd hafwa presterna på
orten lemnat mig ganska482 fördelaktiga
wittsord. Hwad483 jag484 sjelf erfarit, är ett
sällsynt bevis på deras485 hjelpsamhet och
gästwänlighet486, som jag ej kan underlåta att
här anföra. Händelsen hade fogat, att wårt487
brödförråd under den långwariga färden på
Iwalojoki i förtid tagit en ända. Komna till
Kyrö köpte wi af Thomas allt det mjöl han
ägde, men488 det räckte endast till åtta bröd489,
af hvilka twenne förtärdes på stället. De sex
återstående borde förslå åt fyra personer i fem
dagars tid. Efter anställd sjelfpröfning funno
wi detta quantum490 wara allt för otillräckligt491 och beslöto derföre att under färden utför Iwalo uppsöka en nybyggare, som sades
☙ wara ❧ rikligen492 försedd med mjöl. Wid493
wår ankomst till nybygget494 erforo wi likwäl
till wår bedröfvelse, att hela förrådet redan
mjöl […] obetydlig. ǁ Castrén 1842b:
mjöl, hvaraf likväl hitintills största
delen blifvit förbrändt till brännvin.
consumtionen […] Finnarne ǁ liksom
Lapparne bröd consumeras
This kind of economy was typical
of the region in Castrén’s time and
also later when there was large-scale
freight transport with reindeer between Finnish Lapland and Northern Norway and the White Sea coast.
Kortesalmi s. a. [2007]: 236–248. (TS)
de […] bosatta ǁ Castrén 1842b: dessa
ganska fördelaktiga ǁ Castrén 1842b:
de fördelaktigaste
Hwad ǁ Men
Hwad […] af Thomas ǁ Castrén 1842b:
Att de icke heller äro fremmande för
all slags civilisation, önskar jag att
få ådagalägga genom följande tilldragelse. Kort före vår ankomst till
Kyrö by gjorde vi den sorgliga upptäckt, att vårt bröd-förråd tagit slut.
Af Kyrö Thomas
deras hjelpsamhet ǁ hjelpsamhet
gästwänlighet ǁ gästf[rihet]
wårt brödförråd ǁ wi
men […] till ǁ och dera[s] ǁ Castrén
1842b: och deraf bakades
Castrén 1842b, footnote: Nybyggarne i Enare hjelpa sig fram utan bröd.
quantum […] otillräckligt ǁ Castrén
1842b: qvantum alltför otillräckligt
att tillfredsställa våra behof
otillräckligt ǁ ~ för wå[rt]
rikligen försedd ǁ Castrén 1842b: försedd
Wid […] qvarhöll oss ǁ Det ǁ Castrén
1842b: Detta var dock allt förbrändt
till brännvin. För att hafva någonting
att trösta oss med, i fall nöden blefve
stor, köpte vi en kanna af denna etheriska vara, och voro just i beråd att
fortsätta vår färd, då i och med detsamma ett förfärligt åskregn inträffade och qvarhöll oss ännu
Called Vanhatalo, see Castrén’s field
notes on p. 209.
109
Itineraria 2osa 1838.indd 109
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Derefter […] woro ǁ Castrén 1842b:
Derefter tillryggalade vi åter omkring
två mils väg, då vi vid ett nybygge öfverraskades af en betydlig folkmassa – män och qvinnor –, hvilka stodo
på backen och voro alla
en wäg […] ǁ wi[d]
Emedan […] ej ǁ Castrén 1842b: Dagen började redan lida mot aftonen,
och roddarne yrkade, att vi icke
utan […] färd för ǁ Castrén 1842b: för
i […] påskynda ǁ påskynda
lappby […] Samlingen ǁ Castrén 1842b:
Lappby. Denna mening understöddes
ifrigt af lotsen, som sade, att tjocka
dimmor vanligen vid midnatten lägra
sig öfver insjön, hvarvid den skickligaste lots lätt kan taga miste om kosan. Men samlingen
In summer, the Juutua Saami village
was situated on the island of Kourinsaari (Fi.)/Kovinsuálui (SaaI) and in
wnter at the mouth of the River Juutuanjoki, where the church of Inari was built in 1895. Castrén visited Kourinsaari Island at N7639070
E517457 (N68°51′44″ E27°26′2″) https://
inarinseurakunta.fi/index.php/sivu/
inarinkirkko; Museovirasto: Valtakun-
nallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt, Inarinsaamelaisten
vuotuismuuton talvi- ja kesäpaikat,
http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_
det.aspx?KOHDE_ID=5216. (TS)
sade det wara ǁ påstod att
ofta ǁ wanlige[n]
inbjudande ǁ Castrén 1842b: dragande
se […] kusin ǁ Castrén 1842b: ville betrakta den på något närmare afstånd.
Jag erinrade mig då, att vår följeslagare ifrån Peldovuoma, Jessiö, var kusin
närmare ǁ <->
förrän ǁ Castrén 1842b: innan
knäna, fattande ǁ Castrén 1842b:
knät, fattade
golfwet […] nyss ǁ Castrén 1842b: det
rena golfvet var beströdt med granris och spisen så nyligen
hunnit förwandlas till brännwin. Då alltså ingen brödbakning kunde komma i fråga, beslöto
wi att oförtöfwadt fortsätta wår resa, men i
detsamma inträffade ett starkt åskregn, som
qwarhöll oss några timmar i nybygget. Derefter495 satte wi oss åter i rörelse och hade tillryggalaggt en496 wäg af wid pass två mil, då
wi warseblefwo en betydlig samling af män
och qvinnor, hvilka stodo på backen wid ett
nybygge och alla woro klädda i helgdagsdrägt.
Emedan497 dagen redan började lida till sitt
slut, yrkade roddarne att vi ej borde lägga i
land, utan498 i499 dess ställe påskynda wår färd
för att i god tid hinna fram till Juutua lappby500, belägen på en holme i Enare sjö.501 Man
☙ sade502 det wara äfwentyrligt att ❧ om natten
färdas på nämnda sjö, emedan den ofta503 efter
sol-nedgången betäckes med tjocka dimmor,
hvilka kunna wilse leda till och med den skickligaste styrman. Samlingen på backen hade
emellertid någon ting så inbjudande504, att jag
till hvad pris som hellst wille se505 den på
närmare506 håll. För att få min plan genomdrifwen, anmärkte jag att Jessiö, enligt hwad
han förrut meddelat mig, war kusin till nybyggets förwaltare, och detta ansågs af alla, utom
Jessiö sjelf, för ett nog giltigt skäl att lägga i
land. Men wi hade ännu icke uppnått stranden,
förrän507 de på backen stående karlarne sprungo i floden ända till knäna,508 fattande tag i
båten, drogo den på torra landet och hellsade
oss med ett hjertligt wälkommen. Wi fördes i
en främmanstuga, der golfwet509 war skuradt510 och beströdt med granris, bänkar och
☙ bord städa❧de och spisen så nyss reparerad,
att den ännu ej511 hunnit torka. Alla512 wisade
oss en synnerlig wälwilja, och wärdinnan
110
Itineraria 2osa 1838.indd 110
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
räckte mig twenne warma, wäldiga bröd, framstämmande derwid några ord till ursäkt för
sina ringa håfwor. Hela denna tilldragelse har
sin förklaring deri, att ifrån513 nybygget, der514
wi afbidade regnets öfwergång, ett ilbud oss
owetande hade515 blifvit hitskickadt, för att underrätta516 nybyggets innewånare om wår förlägenhet på bröd.517 Budet hade i518 förbigående
wikit in uti några skogsgårdar och deras519 innewånare strömmade tillsamman för att wälkomna oss520 och i synnerhet sin nya prest.
För att på ett wärdigt sätt emottaga oss, hade
man i hast städat och reparerat rummet. Lyck☙ ligtwis ❧ fanns i nybygget äfwen litet521 mjöl,
som under loppet af några timmar bakades till
bröd. Huru detta tillgick522, kan jag ej närmare
förklara, men wisst är, att sjelfva faktum äger
sin riktighet.
Efter523 att hafwa språkat en stund med
ortens wänliga innewånare, lemnade wi nybygget och fortsatte wår resa utmed Iwalo. Då
wi nådde Enare-sjö524, war aftonen redan525
långt framskriden. Emellertid kunde wi ännu
på insjöns vestra sida skönja dunkla konturer
af höga fjäll, medan på den östra otaliga
holmar tedde sig för ögat. Mellan holmarna
framskymtade här och der omätliga fjärdar,
☙ ofwer hwilka natten ❧ höll på att utbreda sitt
dunkla flor. Wår wäg ledde ej526 öfver de stora
fjärdarna, utan blott öfwer en wik af527 den
stora insjön. Medan wi färdades deröfwer, underhöll oss styrmannen med allehanda berättelser öfwer sjöns beskaffenhet. Han trodde
sig weta att Enare528 (äfven529 Enari, Enara
Finn. Inari, Lapp. Anara, Einara) war 12 mil
lång, 8 mil bred530 och så rik på holmar, att
ingen dödlig någonsin haft531 räkning på dem
skuradt ǁ nyss ~
ej ǁ Castrén 1842b: icke
Alla […] räckte ǁ Castrén 1842b: Mig
förde man likväl först i pörtet, der
en ung, blomstrande enka – värdinnan – med rodnad på kind räckte
ifrån nybygget ǁ man ~
der ǁ Castrén 1842b: hvarest
hade blifvit ǁ Castrén 1842b: blifvit
underrätta […] bröd ǁ underrätta om
wår förlägenhet på brödföda ǁ Castrén
1842b: underrätta om den förlägenhet,
hvari vi befunno oss i brist på bröd
Castrén 1842b, footnote: Läsaren förstår kanske icke, huru man på så kort
tid hunnit baka oss bröd; men jag kan
försäkra, att det verkligen lät göra
sig, ehuru jag icke äger tillräcklig insigt i brödbaknings vetenskapen för
att kunna förklara detta faktum.
i […] uti ǁ Castrén 1842b: derjemte lemnat underrättelse om vår ankomst i
deras innewånare ǁ Castrén 1842b:
folket
oss […] riktighet. ǁ Castrén 1842b: sin
nya prest. – Uti detta beteende röjer
sig en finhet, som det torde tillåtas
oss att kalla civilisation, änskönt man
icke finner den hos de civiliserade.
litet ǁ några marker
tillgick ǁ med
Efter […] beskaffenhet. ǁ Castrén
1842b: Efter mycken välfägnad lemnade vi nybygget, och befunno oss
innan kort på Enare vidsträckta sjö.
Det började redan lida inpå natten.
Matt studsade solens strålar tillbaka från den klara insjöns blåa yta,
och mörk var skuggan vid de klippiga, tallbevuxna holmarna. På insjöns
vestra strand syntes mörka konturer af höga fjäll, medan man åt den
östra blef varse otaliga holmar. Mellan dem framskymtade nu och då
omätliga fjärdar, uppå hvilka natten
höll på att utbreda sitt dunkla flor.
Vår språksamma lots roade oss med
hvarjehanda berättelser.
111
Itineraria 2osa 1838.indd 111
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Inari(n)järvi (Fi.)/Enare träsk (Swe.)/
Anárjávri (SaaN)/Aanaarjävri (SaaI)/
Aanarjäu’rr (SaaS), the third largest
lake in Finland, situated in Inari. (TS)
redan långt ǁ långt
ej öfver ǁ egentligen blott öfver
af ǁ öfwer
Enare […] Einara) ǁ Castrén 1842b:
Enare sjö
(äfven […] ǁ (Lapp. Anar[a])
Both the length and breadth of the
lake are exaggerated here. Actually, it measures ca. 80 x 40 km, its
area thus being according to different sources ca. 1080–1390 km2. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi,
http://www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
haft […] på ǁ Castrén 1842b: känt
The present figure is 3,318. Järviwiki:
Inarijärvi, http://www.jarviwiki.fi/
wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001).
(TS)
Päiwiö […] undantagen ǁ Castrén
1842b: med undantag kanske af Päiviö
undersöka ǁ Castrén 1842b: mäta
tågända […] sjön. ǁ Castrén 1842b:
tågända.
låtit […] löpa ned ǁ Castrén 1842b:
nedsänkt 260 famnar af tåget
skyddsande […] allmänt ǁ Castrén
1842b: haltia hafva kommit och bemäktigat sig kitteln. Sedermera har
ingen sökt utforska sjöns djup, och
är den tron allmän [In Castrén 1842b,
there is a note by the editor here:] Så
kallas hos Finnar och Lappar ett ekstatiskt tillstånd, i hvillket deras trollkarlar stundom råka. Det åtföljes af
förskräckliga kroppsrörelser, fradga
i munnen, ögonrullning, o. m. dyl.
afskurit ǁ kommit och ~
Efter ǁ Sedan
The deepest point of the lake has
been measured as 92 or 95 m. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi, http://
alla532, Päiwiö533 kanske undantagen. Sjöns
djup hade i fordna dagar en Lapp welat undersöka534 på sådant sätt, att han fastbundit en
kittel wid en tågända535 och nedsänkt kitteln i
sjön. Men sedan han låtit536 260 famnar af tå☙ get löpa ned, skall ❧ wattnets skyddsande537
(haltia) hafva afskurit538 tåget och bemäktigat
sig kitteln. Efter539 denna tilldragelse har
ingen wågat sig på att pejla djupet, utan man
antager allmänt, att de stora fjärdarna äro
bottenlösa.540
I541 hopp att542 före nattens inbrott hinna fram till Juutua aflöste543 wi på träsket
wåra roddare, och satte oss sjelfwa wid årorna. Wi rodde turwis, men544 sedan min tur
war545 förbi, insomnade jag och waknade först
mot morgonen546 – dock icke i Juutua, utan
wid en obebodd holme, der styrmannen warit
nödsakad att sätta till, af fruktan att förwilla
sig på den dimomhöljda insjön. Wid mitt
uppwaknande hade dimmorna redan börjat547
☙ skingra sig, och wi gåfwo ❧ oss åter å färde.
Efter några timmars rodd nådde wi lyckligt548
den omförmäldta Lappbyn, som war den första wi sett under hela wår549 resa.
Anblicken af en lappby hör550 åtminstone sommartiden icke till de allra angenämaste
företeelser. Rundtomkring på marken ser551
man fisktarmar, fiskfjäll,552 ruttnande fiskar
och all553 slags orenlighet, som med en wederwärdig stank förpestar athmosferen. Knappt554
har man med ekel och wämjelse öfwerstått
denna pröfning, förrän555 man måste uthärda
en ännu swårare. Genom den låga ingången
till556 tälten557 utkrälar en skara menniskor, så
öfwerhöljda med smuts och ohyra, att man
skyggar558 tillbaka wid deras åsyn. Sjelfwa
www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
112
Itineraria 2osa 1838.indd 112
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
taga559 de likwäl saken ganska lugnt. Artigheten bjuder, att hvarje mensklig warelse i
☙ tältlaget560, ❧ små barn icke undantagna, wälkomnar561 den resande med ett562 handslag.
Sedan denna pinsamma563 ceremonie564 i all
tysthet för sig gått, får man nästan altid565
göra sig beredd på följande frågor: ”Är det fred
i landet? Huru befinner566 sig Kejsaren,
Biskopen och Landshöfdingen.” I567 Juutua blef
jag dessutom568 tillspord om mitt hem, och då
jag sade det wara beläget långt bortom569 fjällen, sporde mig en Lapp, om jag war hemma
från570 det land, der tobaken571 wäxer. Detta
påminner om Göthes: ”Kennst du das Land, wo
die Citronen blühn?”572
Under mitt573 samtal med Lapparne anmärkte jag en utomordentlig liflighet hos574
byalagets qvinliga personal. Det war förwånande att se, med hvilken snabbhet dessa korta
och efter utseendet owiga varelser lupo575
☙ ifrån det ena tältet till det andra. Resulta❧tet
af denna liflighet war, att wi innan kort inbjödos i ett576 litet, mörkt kyffe, som skulle föreställa en stuga. B. och jag antogo oförskräckt
inbjudningen, men D. hade redan577 dessförinnan rymt fältet och begifwit sig inåt skogen,
der han dröjde i flere timmars tid, innan han
åter wågade578 närma sig Lapparnes smutsiga
nästen. Emellertid579 sofde jag ganska godt i
den swala stugan och kände mig derefter så
wederqwickt580, att jag nu till581 och med hade
mod att inträda582 i en583 af lappkåtorna.
Denna kåta war, likasom Enare-lapparnes kåtor öfwerhufvud, sålunda uppförd584,
att underredet eller grundwalen utgjorde585
en fyrkant, som war bildad af tre ofwanpå
☙ hvarannan ställda stockar, då deremot ❧ den
I […] oss ǁ Castrén 1842b: I afsigt att
snarare hinna fram till Juutua, hade
vi aflöst våra roddare och sjelfve
satt oss
att ǁ af
aflöste ǁ hade
men ǁ s[edan]
war ǁ Castrén 1842b: gått
morgonen […] styrmannen ǁ Castrén
1842b: morgonen vid en obebodd
holme, der lotsen
börjat […] färde. ǁ Castrén 1842b:
skingrat sig så mycket, att lotsen
åter vågade sig ut.
lyckligt […] war den ǁ Castrén 1842b:
Lappbyn – den
wår resa ǁ Castrén 1842b: resan
hör […] företeelser. ǁ Castrén 1842b:
sommartiden hör icke till de angenämaste.
ser man ǁ Castrén 1842b: ligga
fiskfjäll, ruttnande ǁ Castrén 1842b:
fjäll, ruttnade
all […] swårare. ǁ Castrén 1842b: annan orenlighet. Dessa, i förening
med den till torkning uppsatta och
ofta till hälften ruttnade fisk, sprida
en vedervärdig och pestartad lukt.
Sedan man öfverstått detta intryck,
så erfar man snart ett, om möjligt,
ännu plågsammare.
Knappt […] med ǁ Har man utan
förrän ǁ så
till ǁ tält
tälten utkrälar ǁ Castrén 1842b: kåtan framkrälar
skyggar ǁ Castrén 1842b: nästan fasar
taga de likwäl ǁ Castrén 1842b: taga
de
tältlaget ǁ kå[tan] ǁ Castrén 1842b:
kåtalaget
wälkomnar ǁ Castrén 1842b: skola
välkomna
ett handslag ǁ Castrén 1842b: handslag
pinsamma ǁ ~ widlöft[iga]
pinsamma ceremonie ǁ Castrén
1842b: ceremonie
113
Itineraria 2osa 1838.indd 113
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
altid ǁ Castrén 1842b: alltid
befinner […] Biskopen ǁ Castrén 1842b:
mår Kejsaren, Bispen
I ǁ Wid ǁ Castrén 1842b: Vid
dessutom tillspord ǁ Castrén 1842b:
tillspord
bortom […] sporde ǁ Castrén 1842b: bort
om fjällarne, frågade
från ǁ Castrén 1842b: ifrån
tobaken ǁ Castrén 1842b: tobak
Mignon’s song in the first chapter
of the third book of the novel Wilhelm Meisters Lehrjahre symbolizing a
yearning for far-away lands. The first
stanza reads: “Kennst du das Land, wo
die Zitronen blühn / Im dunkeln Laub
die Goldorangen glühn, / Ein sanfter Wind vom blauen Himmel weht, /
Die Myrte still und hoch der Lorbeer
steht? / Kennst du es wohl? / Dahin!
Dahin! / Möcht ich mit dir, o mein Geliebter ziehn!” Goethe s.a.: 707. (TS)
mitt ǁ Castrén 1842b: detta
hos ǁ Castrén 1842b: bland
lupo […] andra ǁ Castrén 1842b: sprungo ifrån den ena kåtan till den andra.
Komna till dörren, kastade de sig ned
på händerna, och i ett huj voro de inne.
ett […] stuga ǁ Castrén 1842b: en stuga
redan dessförinnan ǁ redan ǁ Castrén
1842b: redan
wågade ǁ Castrén 1842b: dristade
Emellertid […] afdelningarna. ǁ Castrén
1842b: Efter par timmars hvila hade
mitt mod så tillvuxit, att jag åter vågade mig i en af kåtorne. En Fiskar-Lappes kåta i Enare är uppförd på följande sätt: Underredet eller grundvalen
består af en fyrkant, bildad af trenne på hvarannan ställda stockar. Den
öfra har en pyramidalisk form och är
sammanfogad af bräder, samt i midten försedd med draghål. I Utsjoki, der
man har brist på stock, har jag sett den
nedra delen bestå af stenar, hvilka äro
belagda med torf. Äfven den öfra delen är vanligen torfbelagd. Kåtorna i
Utsjoki hafva en rundad form. De likna i det närmaste halfklot. – Invändigt
är en Lappkåta efter konstens reglor
inrättad på följande sätt: Ifrån hvardera sidan af dörren går en stock genom hela kåtan. Dessa genomskäras
af tvänne andra, som löpa tvärt igenom rummet. Sålunda bildas nio särskilta afdelningar, af hvilka de tre närmast dörren belägna begagnas för ved,
skoplagg och gröfre husgerådssaker.
Af de derpåföljande tjenar den medlersta till eldstad. Rummet höger om
eldstaden är värdens och värdinnans
lägerställe, det till vänster upptages af
husets öfriga befolkning. Är kåta-laget
stort, så begagnas de öfriga sido-afdelningarna äfven till lägerställen. De tre
innersta äro bestämda för matvaror
och finare husgerådssaker. Rundt omkring väggarna äro upphängda knifvar
och andra smärre redskap. [Footnote:]
Man anträffar vid Finlands nordliga
gränser, särdeles i Kajana län, och i det
Archangelska gouvernementet små så
kallade Lappgrafvar. Traditionen gör
dem till Lapparnes bostäder. Gropen
skulle hafva motsvarat det fyrkantiga underredet och varit på något sätt
öfverbygd. Jag har anställt gräfningar i så beskaffade gropar och funnit på
botten af dem kål, förbrända jernsaker
m. m. (Se min redogörelse på Finlands
Allmänna Tidning för år 1839). Nämnde tradition vinner bekräftelse deraf,
att man i Enare ännu träffar lika beskaffade fårhus.
The Lapp grave is not an established
concept in archaeology, but Castrén
interprets apparently correctly the excavated remains as those of dwellings.
He is incorrect concerning the year of
the Finlands Allmänna Tidning which
he refers to here. The report that he
wrote to the Finnish Literature Society after his journey in Karelia in 1839
(see p. 276–289) was published in No.
114
Itineraria 2osa 1838.indd 114
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
barkade renhudar, som trädes på kroppen lik en skjorta) och påtagit sin hvita valpu, som var gjord af vadmal och
till snitten lik peski. Uppå denna bar
hon ett lifstycke, raha (?) kallad. Kring
halsen var af lärft fästad en såkallad
raddelin, hvaraf flikarna hängde ned
på bröstet, och bildade ett slags fickor.
Det mest lysande i hela kostymen var
gördeln (poaga l. povi), rikt utsmyckad med silfverspännen. Dervid hängde en knif och ett instrument af ben
(eller horn) hvarmed Lapparne ifrån
träd afskala barken. Särdeles karakteristisk är de Lappska qvinnornas hufvud[/]bonad. Öfver hjessan uppstiger
en hästskolik halft qvarters hög grannlåt, som erhåller sin form genom ett i
mössan befinteligt träd-apparat. – Karlarnes klädedrägt är i det närmaste lik
qvinnornas. Deras mekko, på Lappska
matsu kallad, är kortare än qvinnornas
och räcker endast till knät. Både karlar
och qvinnor nyttja benkläder af renskinn. De förras mössor hafva ingen
bestämd form. – Jag behöfver knappt
anmärka, att såväl karlar som qvinnor
vintertiden kläda sig med muddar (pelsar) af renhudar, som räcka ända till
hälarna, och äro försedda med så liten
inskärning framtill, att en ovan endast
med yttersta möda kan träda den af
och på sig. Beträffande Lapparnes utseende kan jag icke vidgå den allmänna mening, att de äro till växten korta.
Detta gäller allenast qvinnor. I Utsjoki
träffar man mycket resliga karlar. I
Enare äro de af medelstorlek; men det
är anmärkningsvärdt, att karlarne öfverhufvud äro ganska magra, hvarföre äfven i en Finsk runa laihavatta tilldelas såsom epithet åt Lappen. Qvinnorna deremot äro mycket frodiga och
82–83/1840 (8–9 April) of the newspaper. See p. 264, 281, 293, 298–300. (TS)
wederqwickt ǁ ~ af sömnen
till ǁ <-->
inträda ǁ för första gången i mitt lif ~
en af lappkåtorna ǁ en lappkåta
uppförd ǁ for
utgjorde ǁ <->
war ǁ Castrén 1842b: är
på […] ifrån ǁ 1. äro lagda på ǁ 2. fortlöpa ifrån
Härigenom ǁ På
tre ǁ sistn[ämnda]
få ǁ kunn[a]
For a description of different types of
Saami dwellings, see Itkonen, T.I., 1948
I: 174–216, esp. 185–190 corresponding
to the types described by Castrén. They
were in use until the early 20th century.
See also p. 211, 338–339. Also Carpelan
2005. (TS)
Kåtan […] Enare-Lappens ǁ Castrén
1842b: Kåtan är dock icke Fiskar-Lappens
äger han alltid ǁ Castrén 1842b: har han
för […] rofdjur. ǁ Castrén 1842b: för att
vara skyddade emot åverkan af vargar,
björnar, räfvar m. m.
Förmögnare ǁ Rikare
Förmögnare […] sommaren. ǁ Castrén
1842b: Rikare Lappar hafva till och
med stugor, som de likväl icke bebo
sommartiden. [Footnote:] Här är allenast fråga om Fiskar-Lappens bostäder
under sommaren.
äro dessutom försedda ǁ Castrén 1842b:
hafva till och med
Då […] renwård. ǁ Castrén 1842b: Det
torde kanske intressera någon läsare
att göra bekantskap med Lapparnes
klädedrägt, utseende, allmänna karakters drag och lefnadssätt. – Under vår
hvila hade Lapparnes och i synnerhet
de Lappska qvinnornes klädedrägt undergått en fördelaktig förändring. Särdeles väl utstyrd var värdinnan. Hon
hade aflagt sin peski (ett öfverplagg af
☞
115
Itineraria 2osa 1838.indd 115
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
välmående. – En djup, dyster betryckthet hvilar öfver de rent Lappska anletsdragen. Pannan är låg och
nedtryckt, kinderna utstående och
ögonen små. Det tyckes, som skulle främre delen af hufvudet genom
ett yttre våld blifvit nedtryckt, och
kindbenen derigenom utpressade. Jag sade, att de Lappska anletsdragen röja ett betryckt sinne. Detta är i sjelfva verket en grundegenskap i Lapparnes national karakter. Händelserna lägga sig vanligen
tungt på Lappens själ; han är sällan
glad, och ser med förkärlek sakerna
ur deras mörka sida. Om någonting
går honom emot, så står han der, tafatt och hjelplös. Blir han förorättad, så är han försvarslös och täres
af en stum grämelse. I sin vrede är
han vild, i sitt hat oförsonlig. Får han
anledning till misstankar, så är han
ytterst aktsam; men vinner man en
gång hans förtroende, så är han den
uppriktigaste varelse i verlden; och
har man icke sårat honom, så är han
ganska lätt att fås till vän. Gästfrihet är en särdeles utmärkande egenskap bland Lappar. Emot sina fattiga
äro de hjelpsamma. Öfverhufvud äro
Lapparne ett fromt och fredligt slägte. Inbördes stridigheter bilägga de
antingen i tysthet, eller genom sina
såkallade kåta-keräjät (kåta-ting).
Enare fiskrika sjö har sannolikt
lockat Lapparne ifrån deras mödosamma kringirrande nomadlif till
fiskarens beqvämare lefnadsart. För
det närvarande finnes i hela Enare
kapell ingen enda Fjäll-Lapp, men
väl en mängd såkallade Skogs-Lappar, hvilka om sommaren sysselsätta sig med fiske, och om vintern med
renskötsel.
öfwerraskade ǁ 1. öfwer[raskade] ǁ 2.
woro Lapparne
Castrén describes different items of
Saami clothing separately in his field
öfra delen ägde en pyramidalisk form och
war586 sammanfogad af bräder. I Utsjoki plägar man af brist på stock bilda den nedra afdelningen af sten och till wärmens underhållande
belägga med torf hela tältet. Också hafva kåtorna här icke en pyramidalisk, utan en rundad form och likna i det närmaste halfklot.
Hvad tältens inredning beträffar, så är den
öfwerallt i Lappmarken ungefär densamma.
På långsidan af tältet d. ä. emellan dörren och
bakwäggen löpa twenne paralella stockar genom hela tältet. Dessa genomskäras af tvenne
andra, som på587 twärsidan fortlöpa ifrån den
ena wäggen till den andra. Härigenom588
bildas i tältet nio särskildta afdelningar, af
hvilka de tre första närmast dörren begagnas
☙ såsom förwaringsrum ❧ för wed, skoplagg
och gröfre husgerådssaker, då åter de tre589
yttersta wid bakwäggen äro bestämda för
matwaror och finare redskap. Af de i midten
befintliga tre afdelningar tjenar den medlersta, under rökhålet belägna, till eldstad. Rummet höger om eldstaden utgör wärdens och
wärdinnans logis, det till venster upptages af
husets öfriga befolkning. Är familjen stor, så
få590 dess mindre betydande medlemmar inqvartera sig i någon af de öfriga afdelningarna.591
Kåtan592 eller tältet är icke Enare-lappens enda byggnad. Wid sitt hufvudläger
äger593 han alltid en eller flera små fisk-bodor,
som äro uppförda på höga stolpar, för594 att
☙ deras innehåll måtte wara bättre skyddadt ❧
för åwerkan af wargar, räfvar, björnar och andra rofdjur. Förmögnare595 Lappar596 äro
dessutom försedda597 med stugor, hvilka likwäl icke bebos om sommaren.
116
Itineraria 2osa 1838.indd 116
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
Då598 wi först anlände till Juutua, öfwerraskade599 wi Lapparne i deras enkla hvardagsdrägt, men under wår hvila hade de påtagit sina helgdagskläder.600 Både män och
qvinnor hade afkastat sin svarta peski, som är
en om sommaren bruklig öfwerklädnad af
barkade renhudar med formen af en skjorta601, och i dess ställe påtagit602 ett liknande
öfwerplagg af kläde603.604 Ofwanpå denna
buro qvinnorna ett lifstycke, och kring halsen
hade de fästat en lös lärftkrage, hvaraf långa
flikar nedhängde på bröstet och bildade ett
slags fickor. Om lifwet sågs hos begge könen
☙ en ❧ med blanka silfver- eller messings-spännen rikligen utsmyckad gördel.605 Särdeles
characteristisk war hos qvinnorna hufvudbonaden. Den utmärkte sig förnämligast genom
en öfwer hjessan framstickande, halft qvarters
hög, hästskolik grannlåt.606 Hufwudbonaden
hos männerna hade ingen bestämd form.607
Begge könen buro skoplagg och benkläder af
mjukt renskinn med afbarkadt hår.608 En noggrannare beskrifning öfver Lapparnes klädedrägt meddelar A. J. Sjögren i sina ”Anteckningar om församlingarna i Kemi Lappmark”
sid. 244 o. f. Här will jag blott tillägga, att
både609 män och qvinnor om vintern bära
en610 öfverklädnad af ludna renskinn, som i
likhet med peski är framtill fastsydd och en☙ dast försedd med en ❧ så liten öppning, att en
owan med största swårighet kan träda den af
och på sig.611
Hwad Lapparnes utseende beträffar, så
är det en känd612 sak, att de öfwerhufvud613
taget äro till wexten mera korta614 och i ansigtets bildning närma sig den mongoliska typen
d. ä. hafva låg panna, utstående kinder, små
notes and gives also there a summary of the whole set of clothing. See
p. 212–214. Itkonen, T.I., 1948 I: 323–
380.
Itkonen, T.I., 1948 I: 336 mentions
that a worn-out, hairless paltsapeski
was commonly used in summer. (TS)
påtagit ǁ hade qvinnorna ~
kläde ǁ ~, som
Castrén means mekko or kauhti
(SaaN gákti, SaaI mááccuh). Itkonen,
T.I., 1948 I: 346–351. (TS)
Belts with silver mountings have
been documented among the Saami
since the early 16th century, and
they date back to a prehistoric tradition. Fjellström 1962: 97–128, esp.
106–108. See also Itkonen, T.I., 1948
I: 361–363. (TS)
On female headwear, see Itkonen,
T.I., 1948 I: 365–368. The picture on p.
368 illustrates ládjogahpir, the type
Castrén describes here. (TS)
On the different forms of male headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363.
(TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 323–330 does
not describe hairless shoes of reindeer skin. (TS)
både […] qvinnor ǁ Lapparne
en öfverklädnad ǁ ett öfverplagg
[…] sig. ǁ ~ <-->
Here Castrén seems to mean the
type of clothing, described in Itkonen, T.I., 1948 I: 337. (TS)
känd ǁ allmänt ~
öfwehufvud […] äro ǁ äro
Itkonen, T.I., 1948 I: 138–140 presents
anthropological measurements of
height made in different times in the
19th and 20th centuries and states
that the Saami are the shortest people in Europe, but also that there is
quite a remarkable variation. On p.
140–148 he presents also other measurements, including craniometrical
information. (TS)
117
Itineraria 2osa 1838.indd 117
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Here Castrén follows in main features the common view of his time.
It had been formulated, e.g. by Reinhold von Becker in 1820, but it had
longer roots extending into early
modern era. There was a lively discussion both in Finland and abroad
going on, whether Finns were Mongols or not. Kemiläinen 1993: 59–61,
85, 107–112; Ojala 2009: 86–92.
Itkonen, T.I., 1948 I: 142–144 presents measurements of different part
of face, stating also that the characteristic epicanthic fold of the eyelid is rather rare. Itkonen’s description contains still the evaluative approach of earlier centuries, when he
adds that there are faces that can be
considered beautiful also according
to ‘European’ (in quotation marks)
idea of beauty. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 150 does not accept the assumption of hospitality
without exceptions. (TS)
Castrén gave also another, slightly
differently constructed description
of the Saami character in 1841. See
p. 358–360. Itkonen, T.I., 1948 I: 149–
150 repeats that description considering it otherwise correct except
too idealized. According to him,
there is more variation in the Saami
character than Castrén thought. He
also quotes a genuinely Saami characterization of themselves. (TS)
Forest Saami is today’s established
name for the “Fisher Lapps”. Joona
2013: 27. (TS)
bland […] sistnämnda ǁ hvilka
Also Itkonen, T.I., 1948 II: 133 confirms this situation. (TS)
Skogs-lapparne ǁ Castrén 1842b: de
A general overview of fishing at the
Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 536–
543. Also according to him, fishing
has “always” been the most important source of livelihood for them. (TS)
åsidosätta wården ǁ wanwårda
ögon o. s. v.615 Till sitt lynne äro de ett trögt,
tungsinnt och trumpet slägt. Man tadlar dem
för afundsamhet, missundsamhet, oförsonlighet, slughet och andra med dem sammanhängande egenskaper. Deremot prisas de för sitt
fromma hjertelag, sin wälwilja, hjelpsamhet
och gästfrihet616, sin gudsfruktan och sedliga
wandel m. m.617
I Enare har den fiskrika sjön lockat Lapparne ifrån sitt ursprungliga, mödosamma nomadlif till fiskarens beqvämare lefnadsart. För
☙ det närwarande ❧ finnes i hela Enare Lappmark ingen enda werklig Fjäll-lapp d. ä. en nomadiserande Lapp, som endast sysselsätter sig
med renskötsel; utan Lapparne äro här antingen fiskare eller så kallade Skogs-lappar618,
bland619 hvilka de sistnämnda om sommaren
sysselsätta sig med fiskafänge och om vintern
med renwård.620 Likwäl hålla äfwen Skogs-lapparne621 fiskafänget för sin hufvudsak622 och
åsidosätta623 wården om sina renar, hvilka
derföre enligt innewånarnes624 egen utsago
äro i starkt625 aftagande. En626 lättnad med
afseende å renwården äger wisserligen Skogslappen deri, att hans renar om wåren icke,
såsom Fjälllappens draga sig till kusterna af
Ishafwet, utan äro wanda att både vinter och
sommar uppehålla sig i skogsregionen; men
de behöfwa dock mycken omwårdnad627, för
att ej förwillas, förwildas, förgöras628 af var☙ gar och förswinna i Fjäll-❧lapparnes talrika
hjordar629. Ju630 mera Lappen631 träder inom
gränserna af fiskarens yrke, dessto svårare blir
det för honom att skänka sina renar den nödiga wården. Det är derföre Skogs-lappens ovilkorliga öde att förr eller senare blifwa fiskare,
och denna förwandling har redan i632 det
118
Itineraria 2osa 1838.indd 118
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
närmaste försiggått icke blott i Enare kapel,
utan äfven i Utsjoki moderkyrko-församling633. I allmänhet hafwa Lapparne uti hela
wår Finska Lappmark redan till större delen
hunnit634 förbi de twå första stadierna af wildhet, de hafwa öfwergifwit fjällen och skogen
eller635 med andra ord upphört att wara Fjälloch Skogs-lappar. Deras636 närwarande
stadium har jag betecknat med ordet fiskare,
och den tid torde icke wara alltför aflägsen, då
de afsäga637 sig det638 wilda lifwet och blifva
nybyggare.639
☙ ❧
Hwad640 nu den närmare beskaffenhet
af de i Finska Lappmarken och företrädeswis i
Enare kapel boende Lappars lefnadssätt beträffar, så641 torde en kort skildring deröfwer
icke sakna allt intresse. Den wigtigaste epok642
i Lapparnes enformiga lif bildar bland643 årets
alla644 tider wåren eller Marie-tiden. Wid denna tid draga Fiskar-lappar ifrån Utsjoki och
Enare, stundom äfven bönder ifrån Sodankylä,
till Norska hafskusten, för att der efter gammal
lag och häfd idka fiskafänge i det så kallade
”Faelleds-distriktet645.”646 Tillgången647 wid
☙ detta fiskeri är sådan, att twå eller tre ❧ personer af de wåra slå sig tillhopa med en wid hafvet boende, Norrsk fiskare, som är försedd
med båt och bragder, låta honom behålla ena
hälften648 af fångsten649 och dela den andra
sig emellan. Af denna650 fångst måste likwäl
både Finska och Norrska fiskare åt651 derwarande presterskap widlägga652 tionde, som
på653 stället utkräfwes af handlande, hvilka
under sommaren ligga i fjorderna och med
mjöl tillbyta sig fiskarens besparingar.654 Lapparne tadla dessa köpmän för ett samvetslöst
prejeri655, och anse för en lycka att ifrån Juli
innewånarnes ǁ Castrén 1842b: invånarnes
starkt ǁ Castrén 1842b: ständigt
En […] behöfwa ǁ Castrén 1842b:
Ehuru renarne i Enare blifvit vanda,
att icke i likhet med Fjäll-Lapparnes
renar, om våren draga sig till hafskusten, utan både sommar och vinter vistas i Enare, så behöfva de
omwårdnad ǁ eftersyn
förgöras ǁ Castrén 1842b: förstöras
hjordar ǁ Castrén 1842b: renhjordar
Ju […] besparingar. ǁ Castrén 1842b:
Att renskötseln i Enare åsidosättes, härrör dels af Fiskar-Lappens
förakt för fjäll-lifvet, dels af lättja
och maklighet samt hans vana vid
ett mindre besvärligt och mera civiliseradt yrke. Vi skola försöka en
kort skildring af Fiskar-Lappens lefnadssätt. Mariæ-tiden draga ej mindre Fiskar-Lappar ifrån Utsjoki och
Enare, än bönder ifrån Sodankylä
till Norrska hafskusten, för att enligt
gammal häfd och lag fiska i det såkallade ”Faelleds-distrikt”. Härvid tillgår sålunda, att en vid hafvet bosatt
fiskare, som är försedd med båt och
bragder, slår ihop med två eller tre af
desse fremlingar, låter dem dela ena
hälften af fångsten och behåller den
andra för sig. Af denna fångst måste
såväl Norrska som Finska fiskare betala tionde åt Norrska presterskapet,
som på stället utkräfves af handlande,
hvilka ligga i fjorderna och med mjöl
byta sig till fiskarens besparingar.
Lappen ǁ fis[karen]
i det närmaste ǁ till det mest[a]
moderkyrko-församling ǁ Lapparne
hunnit förbi ǁ öfwergifvit både
eller […] ord ǁ eller
Deras ǁ I nära
afsäga ǁ blifwa fullkomligt
det […] lifwet ǁ nomadlifwet
In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis
119
Itineraria 2osa 1838.indd 119
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Henry Morgan (1818–1881) who
considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had
been developed by Enlightenment
philosophers such as Jean Jacques
Rousseau (1712–1778). Broome 1963:
48–49; Burke Leacock 1967: lxv.
Already in the 18th century agriculture was the predominant
source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding
became important during the late
19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185; Kortesalmi s. a. [2007]: 273–276, 280–283.
(TS)
Hwad […] beträffar ǁ För att gifwa
läsaren en föreställning om den
Finska Fiskar-lappens
så ǁ tor[de]
epok ǁ epock
bland ǁ wåren
alla ǁ samtliga
The southern shore of the Varanger
Fiord was the only region where
joint Norwegian-Russian possession of territory remained also after
the peace treaty between Denmark
(incl. Norway) and Sweden (incl.
Finland) at Strömstad in 1751. Itkonen, T.I., 1948 I: 57. (TS)
It was common among the Saami
to move to the Norwegian coast to
fish for summer. The custom was
continued even after closing the
border between Finland and Norway in 1852, although the government of Norway reduced the fishing rights of the Saami of Finland
on the coast. Different groups left
for Norway in different time of
spring, mostly around April. Itkonen, T.I., 1948 II: 225–226; Itkonen,
T.I., 1948 I: 57, 541–543. (TS)
Tillgången […] ǁ Härwid tillgår s
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
542 one third. (TS)
fångsten ǁ fänget
denna fångst ǁ detta fänge
åt […] tionde ǁ betala tionde åt
widlägga ǁ widläggande
på […] utkräfwes ǁ utkräfwes
Itkonen, T.I., 1948 I: 542 follows
here, at least partly, Castrén’s description. (TS)
120
Itineraria 2osa 1838.indd 120
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
According to Itkonen, T.I., 1948 II:
206 there were complaints concerning the merchants at least
since early 17th century. At the
time, mainly merchants from Bergen were trading in fish in Northern Norway. There was also direct
trade between the Saami of Norway and Finland until the government of Norway banned it in 1839.
Itkonen, T.I., 1948 II: 208. (TS)
till […] fri ǁ Castrén 1842b: till slutet
af Augusti, då fri
The so-called worm time when fish
will not keep because of the warm
weather and must be sold as quickly as possible. Itkonen, T.I., 1948 II:
214. (TS)
hvilka […] tid ǁ hvilka nämnda ǁ
Castrén 1842b: som vid nämnde tid
i mängd infinna sig här
köpmäns ǁ Castrén 1842b: handlandes
1 ǁ en
fisk […] Ryssen ǁ Castrén 1842b:
fisk; Ryssen deremot
1. wåg […] torr fisk ǁ för 1 wåg torr
fisk lemnar 1. wåg 8 marker mjöl
1. wåg […] torr fisk ǁ Castrén 1842b:
1 våg torkad fisk ger han 1 våg och
8 marker mjöl
Prices, see Itkonen, T.I., 1948 II: 214.
(TS)
den […] isfria. ǁ Castrén 1842b: denna fördel, emedan de midsommartiden, då insjöarne vanligen äro isfria, till största delen återvända
hem, för att fiska i eget vatten.
begifwa sig ǁ återwända
fjorderna […] inträffar ǁ 1. fjorderna.
Detta intr[äffar] ǁ 2. fjorderna. Deras återresa
midsommaren ǁ midsommartiden,
då de begynna att fiska i sina egna
insjöar, hvilka wid nämnda tid
wanligen
Fishing Saami moved back from
the coast around Midsummer, but
the reindeer-herding families usually in September–December. Itkonen, T.I., 1948 I: 542; Itkonen, T.I.,
1948 II: 225–228. (TS)
☞
121
Itineraria 2osa 1838.indd 121
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Lappens gyllene ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappens gyllne
betraktar ǁ Castrén 1842b: erinrar sig
hvilket […] tillfredsställer ǁ Castrén
1842b: med, om icke tusen fröjder,
den all jordisk glädje inneslutande
sällhet, att fredad för mygg få sofva i
sin kåta med mättad mage, obekymrad för morgondagen. Att Lappen
ej vill utbyta denna sällhet mot hela
verldens skatter, det är ganska säkert.
En omständighet i Lappens fiskarlif kan jag icke förbigå, emedan
den tjenar, att i någon mon störa
hans makliga ro. Det är flyttningen
ifrån den ena kåtan till den andra.
Lapparne hafva genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre sjöar, och allt efter lektiden fiskar
man än i den ena, än i den andra.
Ofta sammanhänga dessa träsk genom någon ådra, så att man kan anställa flyttningen med båt; men då
detta icke är fallet, så har Lappen ett
förskräckligt bestyr med båtdragning, transporterande af nät, husgerådssaker m. m. Emedan stöld är en
nästan okänd sak i Lappland, så kan
han likväl lemna allt obehöfligt efter sig.
Nu är sommaren till ända, och
Lapparne uppsöka sina vinterstugor, för att der lifnära sig af de under sommaren gjorda besparingar.
Men dessa, bestående till det mesta
i torkad fisk, utgöra ett alltför otillräckligt födoämne under den långa
vintern. Höstfisket under isen, juongas, på Finska juomus kalladt, tillfredsställer
en omständighet ǁ ~ i Lappens fiskar-lif
makliga ǁ lj[ufva]
träsk ǁ sjöar
idkar ǁ anställer
träsket ǁ f<-->
all ǁ allsköns
till656 Augusti månads slut, då en fri handel i
fjorderna är tillåten657, få föryttra sin fisk åt
Ryssar, hvilka658 i talrik mängd infinna sig
wid nämnda tid. Om man kan lita på de upp☙ gifter, Lap❧parne lemnat mig, skall följande
förhållande äga rum emellan Norrska och
Ryska köpmäns659 priser: för 1660 wåg mjöl
fordrar Norsken 5 wåg färsk eller 1 wåg torkad
fisk661, då deremot Ryssen betalar 1 wåg mjöl
för 2 ½ wåg färsk fisk och 1.662 wåg663 8 marker mjöl för 1 wåg torr fisk.664 Blott få ibland
de Finska Lapparne kunna begagna sig af
den665 större fördel, som handeln med Ryssarne erbjuder, ty de pläga dessförinnan begifwa666 sig hem ifrån fjorderna667, hvilket
wanligen inträffar omkring midsommaren668.
Wid denna tid begynna wåra Lappar att fiska i
sina egna insjöar, hvilka redan hunnit blifva
isfria.669
Nu instundar Lappens670 gyllene tid –
en tid, som han under hela den påföljande vin☙ tern be❧traktar671 som ett förloradt paradis,
hvilket672 skänkt honom den högsta jordiska
sällhet, att få sofwa i sitt tält, fredad för mygg,
med mättad mage och utan bekymmer för
morgondagen. Denna sällhet will Lappen säkert icke utbyta emot halfwa werldens skatter,
men beklagligtwis förekommer dock en omständighet673, som i någon mon förmår störa
hans makliga674 ro. Han måste en och annan
gång under sommaren förflytta sig ifrån ett
träsk till ett annat. Denna flyttning måste nästan hvarje Fiskar-lapp i Enare underkasta sig.
Här hafwa Lapparne genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre träsk675, och allt
efter fiskens lektid idkar676 man sitt fänge antingen i det ena eller andra träsket677. Ofta
122
Itineraria 2osa 1838.indd 122
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
☙
sammanhänga des❧sa träsk med hvarandra
genom en liten ådra, och i detta fall kan flyttningen i all678 beqvämlighet werkställas med
båt; men då träsken ej äga något samband
med hwarandra, måste Lappen underkasta sig
det mödosamma beswäret att landwägen
transportera båtar, nät, husgerådssaker m. m.
Sedan sommaren tilländalupit uppsöka
Lapparne sina winterstugor679, för att der
lifnära sig med sina under sommaren gjorda
besparingar, hvilka till större delen bestå i torkad fisk. Dess förråder äro680 dock alltför681
otillräckliga till att fylla den långa winterns
behof. Höstfisket under isen (Lapp. juongas,
Finn. juomus)682 tillfredsställer knappt dagens
behof. Mera683 lönande är deremot jagten684
☙ och i synnerhet ❧ wildrensfångsten, som äger
rum ifrån685 Korsmessan till686 Allhelgone-dagen om hösten och om687 wåren ifrån
Marie-tiden688 intill dess marken blir bar. Redan689 i äldre tider war wildrensfångsten en
wigtig näringskälla för Lappen, och för690
detta ändamål begagnades ett691 nu mera
obrukligt fänge, benämndt wuomen, som den
ofwanföre åberopade Tornæus beskrifwer på
följande sätt: Wuomen anställes sålunda692:
En eller twå mil långt i flacka och bara fjällar,
där aldrig någon skog är, och en mil eller mera
bredt, sätter han (jägaren) up höga stakar,
quasi duo cornua: i förstone sätter han något
långt imellan stakarna, sedan det leder framåt
(ty marken är lång en mil eller twå) sätter han
tätare och på hvar staka något svart och grymt,
det Renen kan sky ifrån: när det kommer till
☙ angustiora, gjör han en hög såsom ❧ i Swerige brukas gjärdesgårdar, så gjöra de och höga
gårdar, der renen icke öfwerspringa förmår:
Castrén 1842b [footnote]: Lapparne
i Enare hafva byggt sina vinterstugor i granskogar, för barkens skull,
den de kalla sin bästa mat och inblanda i hvarje anrättning.
äro ǁ utgöra
alltför otillräckliga ǁ ett alltför otillräckligt
Juoŋas (SaaN)/juomus (Fi.) means
especially the net used for fishing
under ice. Aapala 2005. (TS)
Mera lönande ǁ Castrén 1842b: Lönande
jagten […] wildrensfångsten ǁ Castrén 1842b: vildrensfångsten
ifrån […] Allhelgone-dagen ǁ Castrén
1842b: emellan Korsmessan och Allhelgone-dagen
ifrån Korsmessan till ǁ emellan Korsmessan och
om […] ifrån ǁ ifrån
Marie-tiden ǁ Castrén 1842b: Mariæ
Redan […] beskrifwer på ǁ Castrén
1842b: I alla tider synes vildrensfångsten varit en vigtig näringskälla för Lappen. Vi hafva vid något
tillfälle lemnat en på tradition grundad framställning om beskaffenheten af de under namn af vuomenet
bekanta vildrensfängen. Tornæus,
på hvars tid de ännu voro i bruk, beskrifver dem på
On wild reindeer hunting, see
Halinen 2005. Vuomenet, see illustrations in Kolehmainen 1990:
75–81. (TS)
för ǁ <->
ett […] fänge ǁ ett fänge
sålunda ǁ Castrén 1842b: således
Also the description in Itkonen, T.I.,
1948 II: 16–17 is based mainly on
Tornæus but partly on Samuli Paulaharju. (TS)
Lapparnes berättelser ǁ Castrén
1842b: sägen
i […] wåra dagar ǁ Castrén 1842b:
här och der i Finland befintelige
123
Itineraria 2osa 1838.indd 123
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
”Lapp-grafvar” varit slika vildrensfängen. Fordom fångade man äfven
vildrenar med snara. Detta fänge
fortfar ännu, fastän jag icke vet, om
det sker på alldeles enahanda sätt.
äro ǁ 1. warit så <--> ǁ 2. for[dom]
Reindeer-hunting pits were in use
especially in Northern Finland since
the Mesolithic Stone Age and they
were in use in Lapland still in the
19th century. Halinen 2015: 62–64;
Itkonen, T.I., 1948 II: 39; Šahnovič
2009: 89. Castrén interprets the
‘Lapp graves’ also elsewhere as
dwelling pits and does not give examples of what he considers to be
the main differences between the
two types of pits or their distinctive
features. See p. 264, 281, 293, 298–
300. Today’s archaeological terminology does not use the term Lapp
grave. (TS)
This type of reindeer hunting disappeared during the second half of the
19th century. Itkonen, T.I., 1948 II:
41–42. (TS)
dock […] mest ǁ Castrén 1842b: likväl
Lappen företrädesvis
både […] wår-fänget ǁ så wäl ǁ Castrén 1842b: under brunstetiden
det ǁ Castrén 1842b: ~ dock
alltid […] opålitlig ǁ Castrén 1842b:
måste vara tillfällig och högst opålitlig
Fiskare-lappen ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappen i Enare
uppehälle för wintern ǁ Castrén
1842b: uppehälle
Allt […] lyckades ǁ Castrén 1842b:
Det mjöl, han lyckats
Fiskare-lappen ǁ 1. <--> ǁ 2. fis[karen]
under wistelsen ǁ genom fiskande ǁ
Castrén 1842b: genom fiskande
lät han sedermera ǁ lät han ǁ Castrén
1842b: lät han
sjelf […] älskare af ǁ Castrén 1842b:
sjelf, som bekant är, icke älskar
Men […] lefnadsart. ǁ Castrén 1842b:
Men i anseendet till brännvinets demoraliserande verkan har det ofta
sedan in angustissimo är ett Bråttfall med 5
trappor neder, där sedan en hög och stark gård
omkring, såsom et stakett och säck wäl bewarad, att intet Creatur därutur komma kan. Då
far Lappen kring om alla fjäll, der han finner
Renhopar, räddar han dem sakta och makelig
til den sidan, som hans Wuomen är. Då Renarne komma imellan de stakar, töras de intet gå
därigenom på någondera sidan, ty de sky för
det swarta, som på stakarne är. Lappen med
sitt folk är efter och hafwer akt därpå, att Renarne icke komma igen tilbaka, utan låter dem
saktelig skrida fram, äta ibland hwit måssa
(som är deras mat), ligga ned och hvila sig,
☙ lika som ingen farlighet på färde ❧ wore, men
när de komma till angustiora och angustissima,
där en stark gård på bägge sidor står, då far
han med magt efter, och kjörer Renarne in
præcipitium utföre de 5 trappor, som han gjort
hafver; därifrån de intet förmå eller orcka
springa upp igen, utan måste blifva där in suo
carcere: sedan kommer Lappen när han vil och
dräper dem alla, både små och stora, och därmed öda Renalstret utur landet, sig sjelf och
androm till skada; därföre sådane ock af andra
Lappar hatade äro”.693 Enligt Lapparnes694
berättelser har man i fordna dagar äfwen
fångat wildren i gropar, och det är sannolikt
att de i695 Finland här och der förekommande
”Lappgrafvar” till stor del äro696 gamla wildrensfängen.697 Bruket att fånga wildren med
snara har bibehållit sig intill wåra dagar.698
☙ Nu för ❧ tiden älskar dock699 Lappen mest att
fälla renen med sin säkra lodbössa, och jag har
hört Lappar berätta, att de både700 under höstoch wår-fänget ofta skjutit 30–40 renar. Men
huru lönande wildrensfänget också må wara,
124
Itineraria 2osa 1838.indd 124
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
så ligger det701 i sakens natur, att denna näringskälla alltid702 måste wara opålitlig. Det
säkraste medlet för Fiskare-lappen703 att betrygga sitt uppehälle704 för wintern, war
förrut brännwinshandeln med Fjäll-lapparne.
Allt705 det mjöl, Fiskare-lappen706 lyckades
förtjena sig under707 wistelsen i fjorderna,
lät708 han sedermera Finska nybyggare förbränna till brännwin och bytte sig dermed till
renkött af Fjäll-lapparne, hvilka under wintern i stor mängd uppehålla sig i Enare. Det
wanliga priset för en kanna brännwin skall
hafva warit en renoxe, och för en half kanna
☙ en renko. Då Fiskar-❧lappen sjelf709 icke är
en alltför passionerad älskare af starka drycker, så finner man lätt, hvilken oerhörd winning brännwinshandeln beredt honom.
Men710 i anseende till brännwinets demoraliserande werkan har handeln med denna wara
i711 sednare tider blifwit helt och hållet förbjuden712 i wår Finska Lappmark.713 Hwad
Enare-Lapparne härigenom714 förlorat i yttre
förmoner715, torde de med tiden kunna ersätta
genom en förbättrad och mera ändamålsenlig
lefnadsart.
Men jag glömmer att wil allt ännu befinna oss i Lappkåtan716 och efter ett så långt
dröjsmål derstädes åter behöfva inandas litet
frisk luft. Låt oss derföre taga afsked af Juutua
och fortsätta wår färd; men wi717 skola dock718
ej försumma att i förbifarten anställa en719
hus-visitation på den720 nära Juutua belägna
Enare-prestgården721. Hufwudbyggnaden på
☙ denna prestgård utgöres af twenne rum, ❧
tillgängliga för allt annat utom solens strålar.
Yttre rummet prydes af en bänk, svartmålad af
Lapparnes pelsar722, i det inre ser man en med
varit fråga om att förbjuda all brännvins-handel i Lappland. I Norrige
var detta nyligen en Landtdags-fråga; men man stadnade vid det beslut,
att genom en hög brännvins-taxa
endast söka göra brännvinet mera
otillgängligt för Lapparne. Denna
åtgärd tjenar icke annat, än att bereda ett större utrymme för köpmäns
prejerier. – I vår Finska Lappmark
är brännvins-handeln helt och hållet
förbjuden. Häraf har man att hoppas
icke allenast en förbättrad sedlighet
hos Fjäll-Lapparne, utan äfven ett
ändamålsenligare lefnadssätt bland
Enare Fiskar-Lappar.
i […] blifwit ǁ bl[ifvit]
förbjuden […] Lappmark ǁ förbjuden
The sales of spirits were forbidden
for the first time in Lapland in 1740.
Some alleviations were introduced
in 1752 and the ban was eventually
forgotten in the following decades,
until all export of spirits to Lapland
was forbidden in 1838. One of the
consequences of this resolution was
that Russians did not visit the annual market of Inari as eagerly as they
had done before. Itkonen, T.I., 1948 I:
297; 1948 II: 213. (TS)
härigenom ǁ derigenom
förmoner ǁ fördelar
Lappkåtan ǁ Castrén 1842b: en Lappkåta
wi […] att ǁ Castrén 1842b: glömmom
ej, att
dock ej ǁ likwäl icke
en hus-visitation […] af twenne ǁ Castrén 1842b: husvisitation på Enare
prestgård. Några uppstoppade ugglor och ekorrar utgöra prestgårdens
innevånare. Hufvudbyggnaden består af tvänne
den ǁ det i
Vicarage was situated at Pielpajärvi.
Nahkiaisoja 2003: 200. (TS)
pelsar […] fjolgamla ǁ Castrén 1842b:
muddar, och det inre af en med årsgamla
125
Itineraria 2osa 1838.indd 125
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
fjolgamla ǁ gamla
fängslad […] kamrarna ǁ Castrén
1842b: fängslad
De […] försäkrade oss, att ǁ Castrén
1842b: Vi lyckönskade D. till hans
nya residens, och lemnade detta ugglenäste, vandrade en mil och kommo
så till stranden af Stuorrajaur. Men
huru stor blef icke vår förvåning, då
vi märkte, att kåtan var öde och båtarne borta? Lotsen försäkrade att
felslagit ǁ slagit fel
Lake Isojärvi (Fi.)/Stuorrâjävri (SaaI)
is part of Lake Mutusjärvi (Fi.)/Mudusjävri (SaaI), N7651029 E490613
(N68°58′12″ E26°45′56″). Castrén and
his companions had arrived somewhere on the southern shore of the
lake. In his field notes (see p. 210) he
mentions that they came to a Saami
village called Otho, but its location
remains unclear. (TS)
Mitt […] ej ǁ Castrén 1842b: Hvad
stod att göra? Mitt förslag, att en eld
skulle uppgöras, vann icke
på […] stor eld. ǁ Castrén 1842b: här
undanskymdes af klippiga uddar. Vi
skickade alltså vägvisaren och vår
ständige följelagare Jessjö att uppgöra eld på en af uddspetsarne.
undanskymdes ǁ war
branta ǁ höga och kli[ppiga]
antända ǁ 1. ant[ända] ǁ 2. göra
en […] all ǁ Castrén 1842b: eld, i allsköns
frågat ǁ sporde
hade ǁ wille
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
hade dock ǁ Castrén 1842b: hade
twingat ǁ Castrén 1842b: förmått
ej ǁ Castrén 1842b: icke
ärnade ǁ Castrén 1842b: ~ sig
ro båten ǁ Castrén 1842b: ro
beteende […] dermed fram ǁ Castrén
1842b: uppförande, hade Jessjö återvändt och affärdat sin kamrat med
sträng befallning att skynda sig tillbaka. Högst trumpen återvände Lappen först klockan 4 om morgonen
fjolgamla723 björkblad uppfylld säng, som
upptager mera än halfva rummet. I stället för
kakelugnar har man i hvardera rummet anbragt en spis, och wärmen hålles fängslad724 i
de twenne kamrarna medelst en hötapp, som
ifrån taket stoppas in i skorstenspipan. De725
enda innewånare, som woro synliga på prestagården, bestodo i några uppstoppade ugglor
och ekorrar. D:s förhoppning, att wid wår ankomst till Enare finna Lapparne församlade
wid kyrkan, hade sålunda felslagit726, och han
beslöt derföre att med oss fortsätta resan till
Utsjoki. Wi lyckönskade honom emellertid till
hans nya boning och anträdde härpå wår afre☙ sa, tillryggalade till fots en mil ❧ och kommo
så till stranden af Stuorrajaur727. Här funno
wi en Lappkåta, men till wår ledsnad war kåtan tom och båtarne borta. Wägwisaren försäkrade oss att sjön ej kunde kringrännas.
Mitt728 förslag, att en eld skulle uppgöras wid
stranden, wann ej bifall, emedan denna i
Lappland wanliga signal på729 detta ställe undanskymdes730 af några ut i sjön framstickande,
branta731 uddar. Efter en lång öfwerläggning
beslöto wi att skicka Lappen och wår ständige
följeslagare Jessiö, för att på en af uddarne
tillreda en stor eld. Jessiö återwände wid midnattstid och berättade, att Lappen, i stället för
att antända732 en733 eld, i all tysthet wandrat
förbi uddarna. Då Jessiö frågat734 honom om
anledningen dertill, hade735 Lappen736 icke
welat inlåta sig i något swaromål, utan endast
☙ anmodad Jessiö att följa med sig. ❧ Slutligen
hade737 dock Jessiö genom hotelser twingat738
Lappen till den bekännelse, att han ej739 war
okunnig om kåtalagets wistelseort, och att han
ärnade740 dit för att skaffa båt. Jessiö hade han
126
Itineraria 2osa 1838.indd 126
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
tagit med sig för att ro741 båten wid återfärden.
Förargad öfwer Lappens oredliga beteende742
beslöt Jessiö att återwända och affärdade Lappen med sträng befallning att ej försinka tiden, utan skynda sig tillbaka det fortaste han
kunde. Icke dessto mindre war klockan redan 4
på morgonen, då Lappen återwände. Han war
trumpen till sitt sinne och hade troligen743 af
förargelse medtagit en så bräcklig båt, att wi
med möda hjelpte oss dermed fram till närmaste Lappby, belägen på en holme i Stuorrajaur.744 I745 denna by funnos twenne temligen wälförsedda stugor, men Lapparne746
bodde icke dessto mindre i kåtor747. Såsom
☙ skäl ❧ dertill uppgafs, att man i748 den rökfulla kåtan icke749 ofredades af mygg. Det råkade
nu wara en Söndag750, med anledning hwaraf
D. ansåg sig wara förpliktad att hålla Gudstjenst i Lappbyn. Derefter fortsatte wi åter wår
resa, färdades twå mil sjöwäg och anlände så
till ett Finskt nybygge751 wid Kama-elfs752
mynning. Här röjde sig tydliga spår af det
slags elände, som ej753 har sin grund i tvingande yttre omständigheter, ej heller i en754
bristande bildning – wärdinnan war af familj755 – utan i en genom brännwinet förwållad moralisk depravation. Efter ett kort uppehåll lemnade wi denna eländets boning och
gåfwo oss ut på fjällen. Först nu befunno wi
oss i det rätta renlandet. Widt och bredt sågo
wi ej annat än renmåssa – detta gråa gräs,
som756 jag aldrig757 kunnat åse, utan att känna
☙ mig förstämd till sinnet. ❧ De758 widsträckta
kärren, som här och der afbröto fjällen, tjenade
ej till att öka trefnaden. Till råga hade wi
ännu fått till wägwisare en ordkarg och
omedgörlig759 Lapp från Juutua. Trumpen och
med en båt så bräcklig, att vi med
möda dermed hjelpte oss fram
troligen af förargelse ǁ <---> i forar
[förargelde]
Castrén may mean the island of Riutulan Lammassaari (Fi.)/Rivdul-Savzâsuálui (SaaI), N7650341 E491413
(N68°57′50″ E26°47′8″), which would
mean that they crossed Leutolahti (Fi.)/Liävdooluohtâ (SaaI) Bay
from Lahdenperäjänkä (Fi.)/Luohtâpottjeggi (SaaI), N7648869 E 494177
(N68°57′2″ E26°51′17″). (TS)
I […] wälförsedda ǁ Castrén 1842b:
Här funnos tvänne välförsedda
Lapparne ǁ familjer[na] ǁ Castrén
1842b: familjen
kåtor ǁ Castrén 1842b: kåta
i […] ofredades af ǁ Castrén 1842b: i
kåtan var mera fredad för
icke ǁ war battr [bättre]
Söndag […] mynning. ǁ Castrén 1842b:
Söndag, och D. höll gudstjenst, hvarefter vi åter färdades nära två mil
sjöväg, och anlände till ett nybygge
vid Kama-elfs utlopp.
ett Finskt nybygge ǁ ett nybygge
The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI) that discharges into
Lake Mutusjärvi at N7664597
E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS)
ej ǁ Castrén 1842b: icke
en […] en Lapp, ǁ Castrén 1842b: bristande civilisation – värdinnan var af
en i norra Österbotten väl känd familj –, utan i moralisk förslappning
och deraf härrörande benägenhet
för det smutsiga. Vi lemnade snart
denna eländets boning och anträdde
vår vandring öfver fjällarna till Utsjoki. Nu befinner man sig i det rätta renlandet. Fjällarna äro betäckta med tjock renmossa; så långt ögat
når, ser man ofta icke annat, än detta gråa gräs, som nedstämmer sinnet
och gör den resande tråkig till lynnet. Man skattar sig nästan lycklig att
någon gång få stiga ned på ett kärr,
der färgen har hälst någon slägtskap
127
Itineraria 2osa 1838.indd 127
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
med den gröna. Här plågas man åter
af mygg och ett qvalmigt klimat, och
börjar längta tillbaka på fjällarna. För
öfrigt är vandringen i den djupa, hala
renmossan lika besvärlig, som på de
sanka kärren. Till vår olycka hade vi
råkat få en högst omedgörlig och ordkarg vägvisare ifrån Juutua. Man fick
använda anti[n]gen den yttersta slughet, eller mest befallande stränghet
för att aflocka honom ett tillfredsställande svar. På den vanliga frågan om
vägens längd fick man alltid till svar:
”visst är den lång (on kyllä)”. Frågan,
huru lång den är, besvarade han med
sitt förargliga: ”en tiedä (jag vet icke)”.
Att inlåta sig i ytterligare svaromål,
stridde helt och hållet emot hans lynne, och blef han tvungen dertill, så
var han i lång tid harmse[n] och missnöjd. Uttrycken: ”en tiedä, en suinkaan tiedä (jag vet icke, jag vet sannerligen icke)” nyttjas annars ofta af
Lappen utan betydelse. När jag af en
ganska språksam Lapp kom att fråga,
In his field notes Castrén points out
that she was the cousin of the wife
of the dean of the parish of Ii. See p.
217. (TS)
som […] åse ǁ som hos en owan hos
mig hvars
aldrig ǁ sällan
De […] trefnaden. ǁ 1. Också nu skattade ja[g] ǁ 2. Också nu war det för
mig en glädje att någon gång få nedstiga på ett kärr,
omedgörlig ǁ högst ~
ett af Lapparnes ǁ ett af <--->
i […] utan ǁ ofta utan allt
vid […] tillfälle ǁ en gång
utföll ǁ bl[ef]
utföll svaret sålunda ǁ Castrén 1842b:
så svarade han
oafbruten wandring ǁ Castrén 1842b:
vandring
till […] sitt ǁ Castrén 1842b: till en
Lappkåta, hvarest Wuolabbas (så
hette vår vägvisare) fader då höll sitt
wår wägwisares ǁ wäg[wisarens]
missnöjd wandrade han framför oss med sin
börda på ryggen och lät hwarken genom
brännwin, goda ord eller hotelser beweka sig
att lemna ett tillfredsställande swar på wåra
frågor, utan afspisade oss wanligen med ett760
af Lapparnes älsklings-uttryck: ”jag wet icke,
jag wet sannerligen icke.” Dessa uttryck begagnar Lappen i761 allt sitt tal och utan att i
dem inlägga någon betydelse. När jag vid762
något tillfälle sporde en Lapp, huru länge han
bott på sitt närwarande ställe, utföll763 svaret
sålunda764: ”jag wet sannerligen icke, men
detta året är det nionde.”
☙ ❧
Efter åtta timmars oafbruten765 wandring hade wi tillryggalaggt fyra mil och anlände klockan 2 om natten till766 ett ställe, der
wår767 wägwisares fader hade uppslagit sitt
fiskeläger. Wi hade således allt skäl att wänta
oss ett godt768 och gästfritt bemötande769,
men770 detta ställe war likwäl det enda i hela771
Lappland, der wi blefwo ogint emottagna. Uttröttad af den beswärliga772 wandringen begärde773 jag wid min ankomst en dryck watten
till förfriskning;774 men i ställe[t] för att
undfägna mig med denna ringa gåfwa pekade
Lappen på ett träsk, som war beläget wid pass
en verst ifrån tältet.775 I den påtagliga afsigt att
slippa all traktering började han beklaga sig
öfver dåligt fiskafänge. Wi sade oss icke
behöfva mat, utan hwila, men Lappen776 hade
☙ icke heller777 sofrum för wår räkning. Wi ❧
började778 redan widtaga779 anstalter för att
lägra oss på fjället, då780 en781 liten boda ändteligen blef upplåten till782 wårt begagnande.
Här stördes wi dock snart i wår hwila783 af
skäl, att man inbäddat oss i renhudar, hvilka784
woro fulla af ohyra. Wi skyndade oss bort
128
Itineraria 2osa 1838.indd 128
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
ifrån detta ogästwänliga ställe och kommo efter par mils wandring till en kåta, der man
emottog785 oss med den mest förekommande
wänlighet. Familjens hufwud war en gladlynt,
språksam och frimodig man. Hans fiske hade
slagit illa ut under sommaren, men han tröstade786 sig i olyckan dermed, att hans och Lapparnes behof öfwerhufwud787 icke woro mycket större än myggornas. Då jag icke dessto
mindre beklagade Lappfolkets armodsfulla788
öde, yttrade han med förnöjdt sinne: ”I all789
wår fattigdom lefwa wi ett sorgfritt lif och
☙ längta ej efter något bättre.” ❧ Han yttrade
tillika790 den öfwertygelse, att Lappen ovilkorligen791 wandrar till sin graf, så snart han
öfwerger sitt792 hemlands fjällar, och anförde
till793 bewis härpå794 en gosse, hvilken
fadren795 nyligen hade, såsom orden föllo sig:
”bort sålt åt en rik herre.” Gossen hade kort
derpå aflidit, och Lapparne hyste allmänt den
tron, att Gud hade bestraffat den snikna, känslolösa fadren med sonens död. Denne fader
träffade jag sedermera wid Utsjoki kyrka. Han
hade kommit dit för att bivista gudstjensten,
men tyckte796 sig wid närmare besinnande ej
wara wärdig att träda i Guds hus. Stum och
dyster wankade797 han798, lik ett spöke, under
hela gudstjensten i kyrkogården.
Wid det wi skulle begifwa oss ifrån
☙ Lappbyn799, hörde ❧ jag wår800 wägwisare
spörja wärden om wägen till Mieraschjaur801,
som war wår nästa station.802 Samtalet fördes
helt sakta på lappska språket, och jag förnam
deraf intet803 mera, än att wi under fortsättningen af wår färd skulle komma att stiga på
ett fjäll och derwid borde följa en uttorkad
fjällbäck. Kl. 4804. e. m. anträd[d]e805 wi wår
godt och gästfritt ǁ Castrén 1842b: godt
bemötande ǁ emottagande
men […] likwäl ǁ Castrén 1842b: och
likväl var detta ställe
hela Lappland ǁ Castrén 1842b: Lappland
beswärliga ǁ Castrén 1842b: mödosamma
begärde […] en ǁ Castrén 1842b: begärde jag en
förfriskning […] beläget ǁ Castrén
1842b: förfriskning. Lappen pekade
på ett träsk, beläget
tältet. […] beklaga ǁ Castrén 1842b:
kåtan. Han beklagade
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
heller ǁ en[s]
började redan ǁ började
började […] widtaga ǁ Castrén 1842b:
gjorde
då […] begagnande. ǁ Castrén 1842b:
då slutligen en fiskbod[a] blef för oss
upplåten.
en […] boda ǁ en fisk[boda]
till […] begagnande ǁ för wår räknin[g]
hwila […] att ǁ Castrén 1842b: hvila,
emedan
hvilka ǁ Castrén 1842b: som
emottog ǁ Castrén 1842b: mottog
tröstade […] längta ej ǁ Castrén 1842b:
tröstade sig dermed, att han icke behöfde mycket. ”I allmänhet”, sade
han, ”äro Lappens behof icke större,
än myggens. I vår fattigdom lefva vi
ändock ett gladt och temligen sorgfritt lif, och längta icke
öfwerhufwud icke ǁ icke
armodsfulla ǁ olycks[fulla]
all wår ǁ wår
tillika ǁ ~ oförstäldt ǁ Castrén 1842b: ~
oförställdt
ovilkorligen wandrar ǁ Castrén 1842b:
vandrar
sitt hemlands ǁ hembygdens ǁ Castrén 1842b: hembygdens
till […] Denne fader ǁ Castrén 1842b:
såsom exempel en gosse, hvilken, såsom orden föllo, ”Teno Anders sålde
åt en rik herre. Jag sörjer icke öfver
129
Itineraria 2osa 1838.indd 129
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
gossen”, tillade han, ”ty säkert dog
han efter Guds råd, fastän Lapparne
icke vilja tro det: men att beklagas
är hans olyckliga fader, som lefver
fast i den tro, att Gud straffat honom
med gossens död, och icke kan förlåta honom den stora synd, att hafva
bortsålt sin egen son”. Denne Teno
Anders
härpå ǁ derpå
fadren ǁ Castrén 1842b: en lapp, wid
namn Teno Anders
tyckte ǁ Castrén 1842b: trodde
wankade ǁ wandrad[e]
wankade […] i kyrkogården. ǁ Castrén 1842b: vandrade han hela kyrktiden ibland grafvar.
Lappbyn ǁ 1. wår närwarande station ǁ 2. wårt närwarande hwiloställe ǁ Castrén 1842b: denna kåta
wår […] wärden ǁ Castrén 1842b:
Wuolabba spörja Aikio
Mieraschjaur […] station ǁ Castrén
1842b: Mieraschjaur – vår nästa station
Mierasjärvi (Fi.)/Mierašjávri (SaaN)
is a long and narrow lake, actually
a widening of the River Utsjoki. Its
southern end is situated at N7711180
E507209 (N69°30′34″ E27°11′4″). (TS)
intet […] stiga ǁ Castrén 1842b: icke vidare än att vi skulle komma att stiga
4 ǁ Castrén 1842b: 3
Mscr: andträde
wandring […] han war ǁ Castrén
1842b: färd. Efter en half timmes
vandring kommo vi till ett träsk, der
Wuolabba redan var
Detta hade ǁ Det befanns dock
sedan wår wandring ǁ Castrén 1842b:
vår färd
Men […] på trakten, ǁ Castrén 1842b:
Jag hade med uppmärksamhet sökt
gifva akt på kosan, och anmärkte,
sedan vi kommit uppå nyssnämnda fjäll, att Lappen ofta ändrade sin
kurs. B. hade gjort samma anmärkning. Wuolabba underkastades nu
ett strängt förhör. Han medgaf sig
wandring806 och hoppades ännu samma afton
nå målet för wår wandring. Detta807 hade under wanliga förhållanden ovilkorligen bordt
inträffa, men olyckan fogade att wår wägwisare ej war rätt säker om wägen. Redan efter en
half timmas wandring yttrade han wid wår
ankomst till ett träsk, att han war willrådig,
hvilkendera stranden wi borde följa. På Jessiös
inrådan följde wi den norra och fortsatte se☙ dan808 wår wandring ❧ på Guds försyn. Till
min stora glädje upptäckte jag dock efter en i
3–4 timmar fortsatt färd det af wärden i tältet
omtalta fjället. Men809 sedan wi lemnat detta
fjäll, märkte jag att wägwisaren esomoftast
förändrade sin kosa. Samma anmärkning hade
äfwen blifvit gjord af B. I följe häraf underkastades Lappen ett strängt förhör. Han nödgades
medgifwa, att han sommartiden aldrig810
färdats denna wäg, men påstod dock, att han
wintertiden gjort flera resor till Utsjoki och
hade noga811 reda på trakten812, ehuru han
måhända icke förde oss fram den ginaste wäg.
Orsaken, hvarföre han så ofta förändrat kosan813, war814 den, att i wår wäg legat oländiga ställen, dem han nödgats kringränna. Wi
nödgades815 låta nöja oss med denna
förklaring. Efter816 att åter hafwa wandrat ett
godt stycke wäg, pekade wår wägwisare på en
☙ hög fjällspets, hvarpå wi ❧ skulle komma att
stiga, och försäkrade, att wi derifrån skulle
kunna se Mieraschjaur. Wi klättrade uppför817
fjället, kommo till dess818 spets och sågo – icke
Mieraschjaur, utan819 ett moln så mörkt, som
natten. En kall wind hwen på fjället och snart
uppstod äfven ett så häftigt regn, att fjällbäckarna började brusa.820 Utan att säga ett ord
fortsatte Lappen sin wandring och steg821 på
130
Itineraria 2osa 1838.indd 130
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
med så snabba steg, att wi med möda kunde
följa honom i spåren. Först822 omkring midnatten nådde wi tältet i Mieraschjaur.
Då wi just823 woro i beråd att träda in i
nyssnämnda tält, öppnades dörren ifrån den
inre sidan, och derur trädde ut en Lappman
med bedröfwad uppsyn och tårfull blick. Han
framstammade med824 oredig röst orden: ”Jag
☙ blir enkling”, återwände derpå ❧ i tältet och
tillslöt dörren efter sig. Efter några ögonblick
kom han åter ut och berättade825 nu, att han ej
kunde herbergera oss i tältet, emedan hans
hustru låg för döden. Han bad oss derföre
stjelpa omkull en båt och skydda826 oss derunder för regnet, så godt wi kunde. Detta war827
wisst ett godt råd, men frusna och genomvåta,
som wi woro, behöfde828 wi en stockeld.
Olyckligtwis fanns utmed hela fjällkanten intet ända för sådant ändamål tjenligt träd.
Utanför Lappens tält829 låg wisserligen en
kullstjelpt tall, men det syntes, att han
begagnade den till830 att torka sina nät på
qvistarna831. Icke dessto832 mindre förklarade
Jessiö trädet för god pris; men wår833 wägwisare sökte med all makt förhindra honom
att förstöra det för Peder så nödwändiga834
trädet. Hans835 föreställningar tjenade dock
till intet, ty Jessiö bedref saken så, att wi inn☙ an ❧ kort suto wid en fladdrande brasa. Derpå836 skickade837 wi honom till tältet för att,
om möjligt, bispringa838 Lapphustrun.
Äfwen839 häri lyckades han förträffligt, ty innan wi ännu hunnit insomna, kom Peder ur tältet och begärde en sup för sin, genom Jessiös
biträde, med ett dödfödt barn lyckligen förlösta hustru. Följande morgonen lade wi barnet i
en grop, som täcktes wäl med stockar och
sommartiden aldrig hafva färdats
denna väg. Deremot hade han vintertiden gjort flera resor till Utsjoki,
och påstod sig af fjällsträckningen
ganska väl känna direktionen,
aldrig ǁ icke
noga ǁ fullko[mligt]
trakten ǁ kosan
kosan ǁ om
kosan […] kringränna. ǁ Castrén
1842b: sin kosa, skulle vara den, att
han nödgats kringränna oländiga
ställen.
nödgades ǁ Castrén 1842b: måste
Efter […] stiga ǁ Castrén 1842b: Efter
en länge fortsatt vandring pekade
Wuolabba på en fjällspets, hvarpå vi
skulle stiga
uppför […] och ǁ Castrén 1842b: på
fjället, och
dess spets ǁ spets
utan ǁ Castrén 1842b: men
brusa. ǁ Castrén 1842b: ~ Till min
olycka hade jag qvarlemnat min
tunga mudd i Enare, och blef således
genomblött.
steg på ǁ Castrén 1842b: gick fram
Först […] med ǁ Castrén 1842b: Vid
midnattstid nådde vi omsider Lappbyn, men när vi voro i beråd att träda i kåtan, öppnades dörren ifrån
inre sidan, och utkom en man med
just woro ǁ woro
med […] efter sig. ǁ Castrén 1842b:
med möda de orden: ”jag blir allena”;
derpå gick han in och tillslöt dörren.
berättade […] döden ǁ Castrén 1842b:
berättade, att hans hustru låg för döden, och att han icke kunde herbergera oss derinne
skydda […] kunde. ǁ Castrén 1842b:
lägra oss derunder.
war wisst ǁ Castrén 1842b: var
behöfde […] hela ǁ Castrén 1842b: behöfde vi nödvändigt en stockeld, och
längs hela
tält låg wisserligen ǁ Castrén 1842b:
kåta låg väl
131
Itineraria 2osa 1838.indd 131
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
till […] qvistarna ǁ Castrén 1842b:
för att på dess qvistar upphänga
och torka sina nät
qvistarna ǁ trädets qvistar
dessto ǁ Castrén 1842b: dess
wår […] med ǁ Castrén 1842b: Wuolabba, som hörde yxslagen till kåtan, skyndade sig ut, och sökte med
nödwändiga ǁ Castrén 1842b: oumbärliga
Hans […] wid ǁ Castrén 1842b: Det
hjelpte dock icke; innan kort suto
vi vid
Derpå ǁ Nu
Derpå […] till tältet ǁ Castrén 1842b:
Nu skickades Jessjö till kåtan
bispringa ǁ Castrén 1842b: bistå
Äfwen […] tältet ǁ Castrén 1842b:
Sjelfva lade vi oss att sofva; men innan jag ännu hunnit insomna, kom
Peder ut,
willdjuren ej ǁ Castrén 1842b: odjur
icke
There was no established burial
custom among the Saami, and different procedures were followed.
The body of the deceased could either be left on the ground or put in
a pit, with or without a coffin. Itkonen, T.I., 1948 II: 350–351. (TS)
fortsatte wi ǁ ~ resan
wår […] utmed ǁ Castrén 1842b: på
egen hand, resan utför
Utsjoki […] färd ǁ Castrén 1842b:
målet för vår besvärliga resa
färd ǁ re[sa]
The excerpt published in Castrén
1842b ends here.
stenar, för att willdjuren840 ej måtte komma åt
liket.841 Efter denna ceremoni fortsatte842 wi
med Peders båt wår843 resa på egen hand utmed Utsjoki elf och nådde ännu samma afton
Utsjoki844 prestgård, som utgjorde målet för
wår beswärliga färd845.846
132
Itineraria 2osa 1838.indd 132
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
☙ ❧
Minnen847
Ifrån Lappland o Karelen
☙ ❧
III. 848
Wid tiden för wår ankomst till Utsjoki lefde der
en finsk prestfamilj, som redan hade dwalts
många år i denna ödemark, widt skilld ifrån
wänner och fränder, ifrån fosterbygd849 och
hela den bildade werlden. Hufwudet för denna
familj war kyrkoherden J. S[tenbäck]850, en
man med mycken bildning och en energisk karaktär. Ledd af en inre kallelse hade han beslutit
att bosätta sig i Lappland, icke för att genom
nya upptäckter inom851 wetenskapens område
skörda de lärdes lager, ännu mindre för att härigenom852 bereda sig en ginwäg till framtida
☙ befordran, utan för att med redligt ❧ allwar
uppfylla sitt mödosamma missions-väg hos fjällens wilda söner.
För att i någon mon förljufwa sin wistelse
i denna glädjelösa bygd hade S. straxt i början af
sin ankomst till Lappmarken warit betänkt på
att afsäga sig det ensliga eremit-lifvet, som större delen af missionärerne853 före honom plägat
föra. Till den ändan inredde och iståndsatte han
med854 all möjlig omsorg missionärernas gamla
boning, som bestod i en liten, usel koja wid
Mandu-sjö tätt inwid Utsjoki kyrka. Derefter
begaf han sig till Finland och afhemtade derifrån en ung, älskwärd maka, som oaktadt sin
svaga helsa ej drog i betänkande att ledsaga sin
gemål nära nog till werldens ända. Och henne
☙ åtföljde med ädel855 sjelfuppoffring demoi-❧
selle E[mma] R[euter]856, som wid denna tid
endast war en femtonårig flicka.
Minnen ǁ Reseminnen
III ǁ IV
The clean copy of this chapter
seems to have been made later than
those of the other chapters.
fosterbygd ǁ sin ~
Karl Fredrik Stenbäck (1798–1875)
was appointed vicar of Utsjoki in
1833 and he served there until the
mid-1840s. He was later vicar or
Alavus. His wife was Emilia Ottilia Christina von Essen (1817–1915).
Castrén thus gives an incorrect initial for his first name. Ylioppilasmatrikkeli: http://www.helsinki.fi/
ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?
id=13116; Seppänen 2003. (TS)
inom ǁ innom
härigenom bereda ǁ bereda
missionärerne ǁ Lap[plands]
med […] koja ǁ en liten koja
ädel ǁ ädell [ädelt?]
Emma Charlotta Reuter (1819–
1900) was Mrs Ottilia von Essen’s
cousin. Bergholm 1901: 1085 (T. 2);
Seppänen 2003. (TS)
133
Itineraria 2osa 1838.indd 133
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
att […] äfventyr ǁ ännu många
tillfälliga faror och äfventyr att
bekämpa
A fire destroyed the vicarage on 10
April 1834. Seppänen 2003. (TS)
wid […] tillfälle ǁ under denna
olyckliga tilldragelse
det ǁ deras
wid ǁ efter
öde ǁ br
Midt under winterns kulnaste tid banade
sig den lilla familjen fram öfwer Lapplands
fruktade fjäll. Här måste de unga damerna lära
sig att balancera den lilla, rankiga pulkan, medan renen i hejdlös fart ilade upp- och nedför
fjällens branta wäggar. Dag ut och dag in nödgades de sitta fängslade i detta obeqväma equipage, som ej skänkte dem det ringaste skygd
emot de isande fjällwindarna. Och då natten
inbröt, fingo de mången gång hålla till godo
med ett herberge, sådant drifvan eller ett eländigt Lapptjäll för tillfället erbjöd. Utom sådana
för hvarje Lapplandsfarare oundvikliga wedermödor hade wåra resande att857 bekämpa
☙ många tillfälliga faror och äfventyr, ❧ hvilka
lätt hade kunnat kosta dem lifvet. Försynens
hulda hand ledde dem dock oskadda fram till
målet. De anlände lyckligt till sin bestämmelse-ort, och huru låg den hydda äfwen war, som
nu blef deras hem, så funno de sig dock oändligt sälla i känslan att hafva bergat sig undan
fjällens stormar och få sitta i lugn wid en wärmande härd.
Denna glädje fingo de dock ej länge njuta,
ty kort efter deras ankomst till Utsjoki föll den
lilla boningen ett rof för lågorna.858 Kyrkoherden S. war wid859 detta tillfälle stadd på en
embetsresa, äfven tjenstefolket hade aflägsnat
sig ifrån huset, och de unga damerna woro snart
sagdt de enda hemmawarande. Man kan lätt
föreställa sig det860 förskräckliga i deras
belägenhet under denna olyckliga tilldragelse.
☙ Men ❧ ej mindre förskräckligt måste det hafva
warit för S. att wid861 sin återkomst se huset
nedbrändt och sväfvan i owisshet om de sinas
öde862. Sjelf yttrar han härom i ett bref till en
wän: ”hvilken hemsk syn då jag hemkom
134
Itineraria 2osa 1838.indd 134
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
twenne dagar efter eldswådan och såg framför
mig den rykande ruinen! Min körren, som war
något uttröttad efter 16 mils färd, lemnade jag
på träsket, ref af mig kläderna och sprang till
gården. Derunder hann jag besinna, att wägens863 längd till den närmaste granngård
söderut (Sodankylä prestgård) war 50 mil och
norrut till Wadsöe 16 mil, och att min hustru
war i wälsignadt tillstånd. Närmast intill stodo 2
a 3 kojor utan tak och dörr. Jag tillade in, men
fann ingen lefvande warelse. Då öfwerföll mig
☙ den grufliga tanken: ”äro ❧ de uppbrände? Eller hafva de undkommit lågorna, så måste de
nödwändigt hafwa frusit ihjäl”, ty ej ens någon
Lapp bodde på en mils närhet. Jag wille ropa,
men kunde icke få fram ett ljud. I en sådan
belägenhet hade jag säkert inom få ögonblick
förlorat förståndet, om ej Emeli och Emma i
detsamma kommit mig till möte från en af
Lappkojorna. Elden hade utbrutit om natten. Kl.
3 om morgonen waknade min hustru och ropade
på pigan, utan att ännu ana någon annan fara,
än att hon märkte rök i sängkammaren. Då stod
köket redan i låga och utgången genom dörren
war omöjlig. Min hustru måste hoppa ut genom
fönstret, utan att hinna kasta på sig annat än sin
kofta, i hvilken drägt hon äfven mötte mig.
Sjelfmant flöto nu mina tårar af ren glädje att
☙ återfinna i lifvet mina käraste. Förlusten om ❧
egendomen bekymrade mig föga, men möjligheten att min hustru, under sin dåwarande belägenhet, kunnat lida genom förskräckelse och
ansträngningar oroade mig så mycket mera,
som flere olyckshändelser sedermera tillstötte,
hvilka lätt hade kunnat kosta henne lifvet.”864
Efter den olyckliga eldswådan nödgades
S. med sin familj i mera än ett halft års tid bebo
wägens […] 16 mil ǁ femtio Sv[enska]
mil åt söder war den närmaste
granngård (Sodankylä prestgård)
och 16 mil norrut Wadsöe
It has not been possible to find out
to whom this letter has been addressed. (TS)
135
Itineraria 2osa 1838.indd 135
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
wanligtwis […] Lapparne ǁ Lapparne hade uppbygt
deras ǁ sina
wäggen ǁ wäggarna
en ny boning ǁ en boning
inneslöt ǁ war
det ǁ hvad
den […] frun ǁ hans fru
hon älskade ǁ älskade
höga ǁ wilda
10 ǁ några
en koja, som wanligtwis865 tjenade Lapparne
till ett skjul under deras866 kyrkresor. Öfver
denna koja förekommer i det anförda brefvet
följande skildring: ”sedan man blifvit upphettad af kolelden på ena sidan, wände man den
andra, som emellertid blifvit afkyld, till elden.
Rök war alltid i rummet, men det gamla ordspråket kunde wi ej tillämpa: ”har man rök, så
☙ har man wärme”. ❧ Taket i stugan eller kojan
läkte som ett såll, och herrans wäder spelade
harmoniska sånger genom hålen och springorna i wäggen867 – –”– –
Under de fem år, som sedan denna sorgliga händelse förlidit intill wår ankomst, hade S.
redan hunnit förse sig med en868 ny boning,
som wisserligen war liten och inskränkt, men
icke dessto mindre inneslöt869 ett mått af sällhet
och trefnad, som säkert war wida större än
det870 man wanligen finner i de rymliga gemaken. Den lilla familjens medlemmar kände sig
förenade med hwarandra genom kärlekens
ljufwa band, och detta war allt hvad de behöfde
för sin sällhet. Åtminstone försäkrade mig S.,
att han ingenstädes i werlden kännt sig så lycklig som i denna bergsskrefwa, och äfven för
den871 unga frun gled lifvet lätt och ljuft wid si☙ dan af en älskad make och älskade barn. ❧
Hwad demoiselle R. beträffar, så fann hon sitt
behag icke blott i familjen, utan hon872 älskade
äfwen med enthusiasm de höga873 fjällen, och
det gjorde henne ett nöje att med de ystraste
renar ila hän öfver deras toppar. Icke desto
mindre trodde wi oss ur hennes harpas toner
stundom förnimma en wemodsfull klagan öfver
lifvets torrhet. Dessa toner gjorde på D. ett så
djupt intryck, att wi efter 10874 dagars vistelse
på stället fingo tillfälle att fira hans förlofning
136
Itineraria 2osa 1838.indd 136
28.8.2019 11:02:45
�Lapland
med den älskwärda flickan. Wid denna
förlofnings-fest war likwäl B. icke mera närwarande. Han hade kort förut begifvit sig uppför Teno elf till Muonioniska, och dagen efter
förlofningen, som war d. 9 Augusti, anträdde
äfven jag tillika med D. återresan till Enare.
☙ ❧
Man har i Lappland icke att wälja emellan många wägar, utan samma kosa, som
blifwit följd wid framresan, måste wi äfven
för875 att nå Enare kyrka hålla wid återfärden.
Det var Utsjoki elf med sina brusande forssar,
som till en början utgjorde wår landswäg.
Medan Jessiö och D. stakade sig upp för forssarna, wandrade jag till fots min bana fram på
fjällen. Wemodsfulla känslor intogo mitt sinne,
när jag under min wandring öfverallt såg den
förödelse, som sommarens fiende frosten hade
åstadkommit under wår wistelse på Utsjoki-prästgård. De här och der wid fjällkanten
kringströdda dwergbjörkarna hade redan
till876 en del förlorat sin grönska och på877
somliga ställen till och med fällt sina blad.
☙ Blommorna buro en likfärgad hy och ❧ stodo i
nedböjd ställning, lutande878 sitt anlete mot
jorden. Fjällens fåglar flögo mållösa omkring,
sökande sig ett skygd emot kulen wind879. Allt
omkring mig war så ödsligt880, att jag ofta med
saknad kastade min blick tillbaka på den trefliga prestgården, men den war snart förswunnen ur åsynen881, och för mitt öga stod, omsvept af tjocka882 dimmor, toppen af det
snöbetäckta fjället Raste Kaise883. Dessa dimmor bildade sig efterhand till mörka moln,
hvilka till min harm och bedröfvelse företogo
sig att följa mig i spåren. Jag ägde wäl emot
dem en god talisman i min lappska peski, men
den hade jag qwarlemnat i båten, som nu war
för […] återfärden ǁ taga wid återfärden för att nå Enare kyrka
till […] förlorat ǁ förlorat
på […] ställen ǁ här och d[er]
lutande sitt anlete ǁ lutande
wind ǁ luft
ödsligt ǁ ängsligt
åsynen ǁ 1. mitt ǁ 2. min åsyn
tjocka ǁ mörka
Rásttigáisá is a 1066 m-high fell
in Norway at N7805366 E927932
(N69°59′53″ E26°15′56″). (TS)
137
Itineraria 2osa 1838.indd 137
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
finna ǁ söka
Castrén means a lock called smarti,
which was made of dry birch. It has
a quadrangular spindle pushing itself out at a right angle, into which
a wooden stick with a hole of similar form is stuck from outside and
turned to make a clasp ascend or
descend. Itkonen, T.I., 1948 I: 191
(Fig. 43), 483. (TS)
förnöjelse ǁ tillfredsställelse
hittade ǁ fann
stora ǁ ytterliga
Då ǁ Wid
försofwit ǁ sofvit
Cf. the version in Castrén’s field
notes later in this volume.
flere timmars wäg bakom mig. För att berga
mig undan det hotande owädret, be❧slöt jag
att påskynda mina steg i hopp att finna884
skygd i ett litet fiskare-tält, hvarpå jag laggt
märke wid framresan. Det lyckades mig äfven
att före owädrets utbrott nå tältet, men det war
till min olycka tillåst med det wanliga Lappska
trädlåset885, för hwars öppnande man wisserligen icke behöfver någon nyckel, men likwäl
mera öfvade fingrar än de mina. Ur stånd att
genom dörren komma in i tältet försökte jag
att bana mig en wäg genom rökhålet, men äfven detta försök misslyckades. Härpå började
jag se mig om ett annat skjul och upptäckte äfven till min förnöjelse886 en liten boda ej långt
ifrån tältet. Äfwen bodan war tillreglad på det
lappska sättet, men hårdt ansatt af både regn
och snö och storm hittade887 jag ändteligen i
☙ min stora888 nöd på konsten att öppna låset. ❧
Så war jag nu lyckligen under tak, men det
kostade mig ännu mycken möda att i det
trånga, af kittlar och grytor och andra husgeråds-saker uppfyllda bodan rymma ut för mig
en hvilostad. Omsider lyckades mig äfven detta, och jag insomnade inom få ögonblick på en
utbredd renhud. Då889 jag åter uppwaknade,
war det min första tanke att jag troligen
försofwit890 mig, att kamraterna i okunnighet
om mitt gömställe färdats förbi och möjligen
fortsat[t] sin resa ända till Enare. Uppsk[r]ämd
af denna tanke ilade jag till stranden, och sjelf
i samma ögonblick sköts äfwen båten ut ifrån
land. Man hade i sjelfwa verket sökt och ropat
mig an; men då intet svar förnummits, trodde
man att jag fortsatt min wandring ända till
Peders tält, som befanns i närheten af detta
ställe.891
☙
138
Itineraria 2osa 1838.indd 138
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
Då wi anlände till nyssnämnda tält, war
dagen redan till ända och wi nödgades stadna
☙ här öfwer ❧ natten – dock icke i det osnygga
tältet, utan wid sidan af en nuotio, antänd af
qwarlefvorna från den fura, som Jessiö under892 wår framresa ansett sig berättigad att
taga i besittning. Det förstås att vi wid detta
tillfälle ej underlöto att anställa besigtning af
de håfvor, hwarmed det omtänksamma893
präst-herrskapet hade894 utrustat oss för resan. Och då det befanns att wår matsäck war
wäl försedd med både mat och dryck, gjorde wi
oss ett godt mål wid895 den fladdrande brasan
och tömde ett glas för wår saknade wärd och
wärdinna, och för den ensam-blefna, sörjande
bruden. Denna förfriskning war också för
ingen del öfwerflödig, ty owädret896 rasade
hela natten igenom och öfverhöljde oss med
regn och snö, så att wi oaktadt aftonens897
wälfägnad kände oss frusna och högst898 illa
till mods, då wi om morgonen uppwaknade.
☙ ❧
Utan att hwarken hinna intaga en ordentlig frukost eller torka wåra kläder nödgades wi
redan tidigt på morgonen gifva oss åstad, för att
i god tid hinna till Enare kyrka, der det war bestämdt att D. efter twenne dagars förlopp skulle
hålla Gudstjenst för Lapparne. Den oförmodade
förlofningen hade uppehållit oss i Utsjoki längre än det war påräknadt, men899 att tjenstens
fordringar härigenom icke skulle komma att
åsidosättas, måste wi nu bjuda till att efter yttersta förmåga påskynda wåra steg. Med Peder
till wägwisare rännde wi öfver fjäll och morass
med en900 sådan hastighet, såsom hade det gällt
att rädda lifvet. Under loppet af 16 timmar
rastade wi blott en enda gång, och äfwen då
gåfwo wi oss icke tid att intaga901 ett ordentligt
under […] ansett ǁ ansett
omtänksamma ǁ gästwänliga
hade utrustat ǁ utrustat
wid ǁ och tömde ett gl[as]
owädret ǁ vi hade
aftonens ǁ all wår
högst illa ǁ illa
men ǁ och
en […] hastighet ǁ en hastighet
intaga ǁ göra
139
Itineraria 2osa 1838.indd 139
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
som […] der ǁ som här och der
ofta ǁ snart
hade […] deraf ǁ 1. hade hon redan
hunnit bortsnappa och uppäta det ǁ
2. det
ej att ǁ att
förmaningar ǁ tänkesätt
i […] hjortronen ǁ till förtäring
förtäring ǁ kost
resan ǁ min resa
alldeles […] stånd ǁ wanmäktig och
alldeles ur stånd
kunde […] nog ǁ war jag i tillfälle att
nästan oafbrutet ǁ 1. nästan ǁ 2. de
ǁ 3. med få afbrott ifrån morgonen
till aftonen
Lapp […] bok ǁ 1. öppnade sin bok,
utan ǁ 2. Lappe
en […] anmärkningswärd ǁ anmärkningswärd
kunskap i religionen ǁ kunskap
äldsta ǁ första
Charles IX (1550–1611) was regent
of Sweden from 1595 to 1604 and
reigned as king from 1604 to 1611.
Nenonen – Teerijoki 1998: 198–199.
(TS)
☙
mål. Plågad af hunger ❧ och törst sökte jag i
förbifarten plocka hjortron, som902 wäxte här
och der på morassen, men ett oblidt öde hade
skickat i wår wäg en missundsam lappgumma,
som gjorde mig ett stort förfång i detta mitt
förehafvande. Hon följde mig tätt i spåren, och
så ofta903 jag lutade mig ned för att upptaga ett
hjortron, hade904 hon med roffågelns snabbhet
redan satt sig i besittning deraf. Det hjelpte
ej905 att jag både med goda och onda ord sökte
beweka henne till bättre tänkesätt, hon endast
log åt mina förmaningar906. Först då hon märkte att mina krafter började svigta, afskalade hon
några barkskifvor ifrån träden och räckte mig
dem i907 ersättning för hjortronen. Med denna
magra förtäring908 fortsatte jag min wandring,
och huru mycken möda det äfven kostade mig
att släpa fram min renselbetyngda varelse, så
anlände wi dock wid midnattstid till det första
Finska nybygge, efter att på denna dag hafva
☙ tillrygga❧laggt ej mindre än 8 Svenska mil (80
verst). Efter denna kraftansträngning war jag
äfven så uttröttad, att det hade warit mig omöjligt att följande dagen fortsätta resan909, så
framt den ej till större delen kunnat werkställas
med båt. Ännu i flere dagar derefter kännde jag
mig alldeles910 wanmäktig och ur stånd att anträda en ny fotwandring.
Denna tid tillbragte wi dels wid Enare
kyrka, dels i Kyrö by. Under wistelsen wid kyrkan kunde911 jag icke nog beundra den djupa
och uthållande andakt, hwarmed Lapparne firade sin Gudstjenst. I nära twå dygn woro de nästan912 oafbrutet sysselsatta med andaktsöfningar, dels i kyrkan, dels i sina egna små stugor.
Några bland dem woro också till den grad
bewandrade i sin christendom, att de kände nya
140
Itineraria 2osa 1838.indd 140
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
testamentet nästan utantill, och under gudstjensten gjorde jag ❧ den anmärkning, att wid
psalmers afsjungande ingen enda Lapp913, men
wäl mången Finne behöfde anlita sin bok. Det
är i sanning en914 högst anmärkningswärd
företeelse, att Lapparne i Enare kunnat tillegna
sig så mycken kunskap915 i religionen, hellst de
under en lång följd af år warit i saknad af presterlig wård. Och det är icke alltför länge, sedan
Lapparne först gjort en förtroligare bekantskap
med Christendomen. Wisserligen torde de redan under Katholska tiden hafva blifvit döpta,
men de äldsta916 kyrkorna i Lappmarken uppbygdes först under Carl den IXs regering917 och
på hans egen bekostnad omkring år 1600.918
Emellertid klagas allt framgent öfver Lapparnes
swaga religions-kunskap och Nils Fellman919
försäkrar i en920 till Domkapitlet i Åbo921 afgifven berättelse af år 1751, att de ”intill Drottning
Christinæ tid såsom villfarande får wandrat i
☙ sitt hedniska mörker, brukat ❧ troldom och
widskeppelser, dyrckat och tillbedit steen- och
trä-Afgudar och thet, som fasligit warit, åfrat åt
them sina egna barn”.922
Sedan denna tid har snart sagdt sjelfva
minnet af hedendomen förswunnit hos Lapparne. Sina fordna gudomligheter Aija (Finn.
Äijä, Ukko)923, Akka (Finn. Akka, Ämmä)924,
Tuona (Finn. Tuoni)925, o. s. v.926 känna de numera knappt till namnet. Allmännare kända
äro de nyssomnämnda927 ”steen- och trä-afgudar” eller Seider, dem Lapparne i forntiden
dyrkat i egenskap af penater.928 Om träd-seiderna har jag hört förtäljas, att de warit formade
med mennisko-gestalt929, ungefär på samma
☙ sätt som ❧ de ännu i dag formas af Ostjaker,
Woguler och andra aflägsnare grenar af den
☙
There have been priests in Kemi
and Tornio since the 14th century. The first church in Lapland was
built in Enontekiö in 1600. Inari Church was completed around
1647. Vahtola, J., 2003: 132; Itkonen,
T.I., 1948 I: 62–65. (TS)
Nils Fellman (1718–1799) was pastor
in several parishes in Lapland, later
vicar in Liminka in northern Ostrobothnia. Vahtola, J., 2003/2007. (TS)
en […] berättelse ǁ ett visitations[-]
protocoll
Since the late 14th century the border between the bishoprics of Uppsala and Turku was between the
rivers Kaakamajoki (Kalixälven)
and Kemijoki. Luukko 1954: 266.
(TS)
The older, pre-Christian traditions
continued living alongside the new
religion among the Saami communities. Kylli 2012: 135–186. (TS)
The god of thunder who was
known under different names in
different parts of the Saami area. In
Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS)
Ukko’s wife. There were several
different feminine áhkká deities in
the Saami religion, and they were
mostly women’s gods. Itkonen, T.I.,
1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232–
233; Pulkkinen – Porsanger 2005:
281. (TS)
‘Death; realm of the dead’. Cf. Ganander 1789 s.v. Jabmiaimo, Tuoni,
Tuonela. (KH)
o. s. v. ǁ Hiita (Finn. Hiisi), Jäabmeakka (Finn. Tuonen Akka), Madderakka (Finn. maan, mannun emä)
nyss-/omnämnda
On sieidis and other holy places
among the Saami, see Itkonen, T.I.,
1948 II: 310–321; Äikäs 2011. (TS)
mennisko-gestalt ǁ gesta[lt]
141
Itineraria 2osa 1838.indd 141
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
This comparison dates the text to
post 1849, because it was not until
during his long journey to Siberia.
See his travel reports and diaries in
this volume.
Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″
E24°48′7″). (TS)
Present-day Keminmaa at N7301261
E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″).
(TS)
The name Molek (Moloch) is taken
from the Bible where it repeatedly
signifies a non-Christian deity. See
Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles
&q=molek&t=niv&c=all. (TS)
Denna […] blifvit ǁ Troligen har
denna benämning blifvit
dessa ǁ så beskaffade
någon gång ǁ äfwen
Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/gieddi
(SaaN). Several of them have been
archaeologically excavated in the
20th century. A kenttä consists
usually of the foundations of semiunderground buildings in a close
row or group. There can be ten or
more of them. Late prehistoric and
medieval Saami buildings in Forest Lapland were usually of round
form with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in
the 17th century. Itkonen, T.I., 1948
I: 198–200; Halinen 2011: 152–153;
Carpelan 2005: 78. (TS)
och ǁ hvilka
tillkännagifwer ǁ 1. synas ǁ 2. antyder att Lapparne
blifvit […] mennisko-hand ǁ af mennisko-hand
wisade ǁ ~ mig
på […] ǁ de
kunde […] oss ǁ skulle tillfoga oss
borde ǁ skulle
denna ǁ detta
Finska stammen.930 Så beskaffade idoler skall
man för icke lång tid tillbaka hafva funnit i
Terwola931 kapel af Kemi socken932, der de warit kända under namn af Molekit933. Denna934
benämning har troligen blifvit bildad af christna prester, hvilka härigenom welat antyda att
man åt Seiderna, likasom åt Molochs-bilden
framburit mennisko-offer – en uppgift, som
likwäl tål att betviflas. – Beträffande de så kallade sten-seiderna upplyser traditionen, att de
till större delen bestått i naturliga, genom sin
storlek eller yttre form ovanliga stenar. I de delar af Lappmarken, som bebos af Finnar, hör
man dessa935 stenar någon936 gång benämnas
kenttä-kiwet, af de finska orden: Kenttä, läger☙ ställe937 och kiwi (Pl. ki❧wet) sten, och938 just
denna benämning tillkännagifwer939, hwad
som äfven på andra grunder är antagligt, att
seiderna warit Lapparnes penater. Men för att
återkomma till deras form, så har det äfwen
bland sten-seiderne gifvits sådana, som blifvit940 danade af mennisko-hand. De bestå uti
en massa af sammanlaggda stenar, bland hvilka somliga föreställa hufwud, andra skuldror,
bröst med flere kroppsdelar.
En seid af detta slag war jag i tillfälle att se
på en holme i Enare-sjö under wår färd från
kyrkan till Kyrö by. Lapparne hyste en stor fasa
för denna Gudomlighet, wisade941 med afsky
på942 dess yta mörka fläckar af ister och blod,
hvarmed seiden i fordna tider sades blifvit be☙ smord, ❧ och tycktes för öfrigt hysa den föreställning att en ond ande ännu uppehöll sig i
sten[-]bilden. Af fruktan att den inneboende
anden kunde943 sända öfver oss ett owäder,
yrkade en oss följaktig lappsk katechet att wi
oförtöfwadt borde944 lemna denna945 styggels-
142
Itineraria 2osa 1838.indd 142
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
ens ort, och knappt hade wi kommit ut på sjön,
förrän han den sanna Guden till ära uppstämde
en milslång bot- och böne-psalm.946 I sjelfva
werket uteblef det fruktade owädret och wi anlände lyckligt till gamle Thomas, som nu åter
skänkte oss ett gästwänligt herberge947 för
några dagar.
Egentligen war det icke wår afsigt att
göra något uppehåll i Kyrö, men efter den omförmäldta förlofnings-promenaden woro mina
krafter allt ännu så medtagna, att jag knappt
förmådde röra mig öfver golfwet948 i stugan,
☙ ännu mindre företaga mig ❧ en tio mils wandring öfver Sombio-fjäll949. Sålunda nödsakad
att sitta qwar i owerksam ro såg jag med bekymmer, huru den lappländska himmelen med
hwarje dag blef allt mera mulen och hotande,
huru stormen hwen, gräset gulnade, träden
fällde sina löf, flyttfåglarna återwände och alla
höstens tecken infunno sig. Uppskrämd af
dessa tecken måste jag ändteligen d. 15 Augusti
beweka mig att anträda den tunga wandringen
öfwer fjällen, ehuru krafterna ännu woro swaga, lederna swullna och fotbladen söndertrampade.
Dagen950 war redan långt framskriden,
då wi951 fastbundo wåra renslar på ryggen och
med en Finne952 till wägwisare begynte953 wår
☙ långa färd954. ❧ Men wi hade knappt hunnit955
tillryggal[ägg]a twå timmars wäg, förrän åskan956 började dåna och starka skurar gjuta sig
ned öfver oss ifrån den molnbetäckta himmelen.
Lyckligtwis war nejden skogbewäxt och wi
funno snart ett skygd emot det sqwalande
regnet under några lummiga furar. Här
upptäckte wi äfven en källa med klart rinnande
watten957 och beslöto efter denna upptäckt att
It is possible that Castrén means
this catechumen while writing
about a ‘Lappish precentor’ in his
travel notes of the winter 1843 from
Nes’ in northern Russia. Cf. p. 455.
herberge ǁ tak
golfwet ǁ mig
Sombio-fjäll ǁ fjällen
The Sompio area is located between Inari and Sodankylä. (TS)
Dagen […] framskriden, då ǁ Det
war redan sent långt på aftonen då
Because Blank had turned back
from Utsjoki towards Muonioniska, it can be concluded that also
Pastor Durchman returned to Kemi
with Castrén. See also Castrén’s
notes in Sodankylä, p. 152.
Finne ǁ Sodan[kylä-bo]
begynte ǁ an
färd ǁ ~ under tusende wälsignelser
och wälgångs-önskningar af den
gamle Thomas och hans talrika familj
hunnit tillryggal[ägg]a ǁ tillryggala<->
åskan […] himmelen ǁ åskan började dåna öfwer wåra hufvuden och
den molnbetyngda himmelen nedsände ett så öfwer och starka
watten och ǁ watten. Efter denna
upptäckt beslöto wi att på denna
143
Itineraria 2osa 1838.indd 143
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
till ǁ för
i ǁ från
en […] stormwind ǁ ett häftigt
stormwä[der]
Castrén’s Lapland diary, see p. 201–
251.
Uttröttade ǁ 1. Efter att ǁ 2. Mot
både af ǁ af det
under […] grenar ǁ med sina lummiga grenar
ett […] skygd ǁ 1. något skygd ǁ 2.
något slags skygd
hvila ǁ sömn
ej ǁ icke
oss ǁ wåra hufvuden
They crossed Pyhätunturi Fell (Pyhä-Nattanen) in Sodankylä, which
belongs to the Nattastunturit (Fi.)/
Náttašduottar (SaaN) range of
fells. Pyhätunturi rises to 508 m
above sea-level, and it is situated at N7556547 E515621 (N68.1058
E27.3866). (TS)
hwars […] klippstycken ǁ som bestod af i hwars yta betäcktes af kantiga lösa stenar och klippstycken
man […] ǁ man sväfwade i
Lake Sompiojärvi in Sodankylä, N7552963 E518597 (N68°5′24″
E27°26′48″). (TS)
under hela den återstående delen af dagen icke
omaka oss längre fram, utan i dess ställe stärka
wåra krafter till958 morgondagens mödor med
wåra i959 Utsjoki undfägnade förråder.
Owädret lugnade sig till natten, men följande dagen medförde åter åska, regn och
en960 häftig stormwind. Numera fanns icke
☙ heller något ❧ skygd emot owädret, ty den
nejd, som wi nu genomwandrade, bestod af
idel skoglösa fjäll och morass. I min dagbok961
finner jag ingen ting antecknadt om den närmare beskaffenheten af denna nejd, ty dagen
igenom nedsqvalade regnet med den häftighet,
att jag icke hann egna någon uppmärksamhet
åt den omgifvande naturen, utan helt och hållet upptogs af bekymret om min egen person.
Uttröttade962 och illa medfarna både963
af wädret och wåra ansträngningar under dagen blefwo wi på det gladaste öfwerraskade,
när wägwisaren wid nattens inbrott förde oss
tilll en enstaka fura, som under964 sina grenar
skänkte oss ett965, om äfven svagt skygd emot
☙ regnsqvalet. På någon hvila966 ❧ war dock
ej967 att tänka, ty hela natten igenom dånade
åskan öfver oss968 och bortjagade sömnen
ifrån wåra ögon. Påföljande morgon fortsatte
wi wår wandring under fortfarande regn och
owäder. Det förestod oss nu att klättra öfwer
ett berg969, hwars970 hela yta war betäckt med
lösa stenar och klippstycken, hvilka woro så
kantiga och för tillfället så hala, att man971 wid
hvarje steg måste taga sig noga till wara för att
icke slå sig omkull och derwid krossa både armar och ben. Wi kommo dock oskadda öfver
berget och befunno oss kort derpå wid stranden af Sombio-sjö972. Här upptäcktes en liten
båt, med hwilken wi rodde öfwer sjön till
144
Itineraria 2osa 1838.indd 144
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
mynningen af Luiro-elf.973 Resan974 fortsattes
☙ sedermera ❧ längs floden till975 ett litet nybygge, der wi hvilade oss några timmar efter
den mödosamma wandringen öfver fjällen. En
längre tids hvila trodde wi nu icke hafva af nöden, ty under de976 påföljande dygnen togos
wåra krafter icke mycket i anspråk, emedan
färden allt fortfarande977 kunde tillryggaläggas längs floden.
Under denna färd gjorde wi besök i några
finska, wid flodstranden belägna gårdar eller så
kallade nybyggen. Deras namn har till978 större
delen redan runnit mig ur hågan och utplånats
ur mina rese[-]anteckningar979, men hvad tiden
ej förmått utplåna, är intrycket af det djupa
elände, som rådde bland innewånarne i denna
☙ olyckliga nejd. Sjuttonåriga misswäxter hade ❧
till den graden utarmat ortens bebyggare, att de
i bokstaflig980 mening nödgades äta hö. Såsom
kändt är, begagnar allmogen i flera delar af Finland så kalladt barkbröd, som till en del innehåller bark och till annan säd.981 Om ett sådant öfverflöd hade man här på orten knappt någon
aning, utan de arma Sombio-boerne plägade982
blanda halm tillhopa med barken. Detta år hade
likwäl halmen983 tagit slut i förtid och man släpade fram det usla lifwet med ett bröd, som war
tillagadt af bark och ett gräs, som hos Finnarne
bär namnet af wesirikko (Cerastium vulgatum)984. Tillgången på fisk war också här på or☙ ten ganska obe❧tydlig och boskapsskötseln
bedrefs utan all omsorg, ehuru stränderna längs
Luiro-elf bestodo af bördiga ängar. I denna
förtwiflade belägenhet hotade många bland innewånarne att öfvergifwa denna ”förbannelsens-ort” och nedsätta sig i Ost-Finnmarkens
fjorder, dit talrika skaror redan förrut sades
At present, there is the Lokka artificial lake between River Sompiojärvi and the River Luirojoki, discharging into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079
E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) with
the latter immediately thereafter
joining the River Kemijoki. (TS)
Resan […] ǁ Wid nämnda e[lf]
till ǁ och
de […] dygnen ǁ det påföljande dygnet
fortfarande ǁ framg[ent]
till […] redan ǁ längesedan
rese[-]anteckningar ǁ anteckningar
bokstaflig mening ǁ ordets fulla betydelse
This type of bread was commonly
in use until the early 20th century.
Korhonen, O., 2005. (TS)
plägade […] halm ǁ skattade sig
lyckliga, då de hade halm att blanda
halmen ǁ barken
Mouse-ear chickweed.
145
Itineraria 2osa 1838.indd 145
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sin […] hungersnöd ǁ sitt närwarande elände
There were several years of crop
failure in the 1820s and 1830s in
the Sodankylä area. The worst ones
were 1832 and 1833s, but also 1828,
1836 and 1839 were poor crop years.
In 1838, when Castrén was travelling in Lapland, there were places, where the grain crop had failed
completely and also otherwise the
harvest had been poor. There was
also emigration to the coast of
Finnmark in Norway. Onnela 2006:
87–88, 152–154. (TS)
At present, on the shore of the Lokka artificial lake. N7523082 E531207
(N67°49′15″ E27°44′27″). (TS)
resan ǁ 1. ~ ǁ 2. färd[en]
förorsakat ǁ ~ oss
slingriga ǁ 1. by ǁ 2. bu
Efter […] flod. ǁ Efter en tre mils
lång wandring, hwarunder wi betydligen aflägsnade oss ifrån floden
tillryggalade öde nejder, nådde wi
åter ett wid samma flod beläget nybgge.
A village in present-day Savukoski, in Castrén’s time it belonged
to Sodankylä, N7490335 E523019
(N67°31′41″ E27°32′23″). (TS)
N7477585 E482653 (N67°24′50″
E26°35′43″). (TS)
The River Kitisenjoki that discharges into the River Kemijoki at N7437705 E523893 (N67°3′21″
E27°32′57″). (TS)
The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E 519321 (N66°42′57″
E27°26′17″). (TS)
Knappt ǁ Emot dett[a]
förrän […] ǁ 1. förrän de utwisade, att ǁ 2. förrän de uppwäckte ett
larm, som utwisade att det ändock
fanns qwar en gnista lif i de magra
skeletten
hafwa utwandrat. De bättre tänkande hyste
dock allt framgent den förtröstan, att äfwen deras lidanden en gång skulle hafva en öfwergång
och betraktade sin985 närwarande hungersnöd
såsom ett rättwist straff af försynen.986
Nedstämda af det djupa elände, som mötte
oss i alla nybyggen, påskyndade wi med all
☙ ifwer wår resa och anlände efter ❧ twenne dagars rodd till Lokka by.987 Här togo wi åter wåra
renslar på ryggen och fortsatte resan988 till fots,
emedan det hade förorsakat989 en betydlig omväg att följa den slingriga990 floden och werkställa färden med båt. Efter991 en tre mils lång
wandring, tillryggalagd genom öde och obebodda nejder nådde wi åter wid Tanhua992 nybygge
samma flod. Men i stället för att följa dess fåra
fattade wi nu beslutet att landwägen begifva oss
till Sodankylä kyrka993 och derifrån längs Kittinen994 styra ned till Kemiträsk995. Knappt996
☙ hade wi meddelat nybyggarne detta beslut, ❧
förrän997 de manngrant sammangaddade sig
emot oss och vägrade lotsa oss fram till kyrkan.
Wår tilltänkta resa sades wara förenad med
största lifsfara, emedan wägen ledde öfwer sanka, bottenlösa kärr, hvilka efter de ihållande
regnen troddes wara så998 uppblötta, att man
knappt kunde undgå att dränka sig i gyttjan. I
stället för att låta afskräcka oss genom detta
motstånd utsatte wi twertom ett högt arfvode åt
den, som wille åtaga sig att wisa oss wägen
fram öfwer de fem mils långa kärren, samt
förbundo999 oss dessutom att frikostigt undfäg☙ na honom både med ❧ bröd och brännwin.
Lockad af dessa retelser förklarade1000 sig
en1001 af de tillstädeswarande nybyggarne willig1002 att blifwa wår wägwisare och lofwade till
och med gå i döden med oss. Tillika tröstade
146
Itineraria 2osa 1838.indd 146
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
han oss med den försäkran, att han mången
gång tillförene wandrat samma wäg och lyckligen tillryggalaggt den både1003 på ljusa dagen
och1004 i nattens mörker, både i nyktert tillstånd
och i rusets yra.
Solen hade knappt uppgått, då wi åter1005
satte oss i rörelse. Wår wäg ledde i förstone genom en torr och ganska angenäm nejd, men
snart öppnade sig för wår blick de widsträckta
kärren. Det war icke utan en känsla af bäfwan,
som jag betraktade den sanka, till en del moss☙ belupna, till en del alldeles1006 ❧ nakna dy, som
utgjorde innehållet af dessa kärr. Samma känsla
tycktes i förstone äfven öfwerwäldiga1007 wår
wägwisare, men rikligen undfägnad med mat
och dryck repade han snart sitt mod, försedde1008
sig med en fem alnars lång stör och trädde oförskräckt i gyttjan. Wi följde honom tätt i hälarna
och måste städse bemöda oss om att trampa i
hans fotspår, emedan ett falskt steg lätt hade
kunnat bringa oss i förderfwet. Med sin ända1009
ifrån barndomen förwärfwade bekantskap med
dessa kärr kunde naturligtwis wägwisaren bättre än båda1010 wi resande urskilja jordmonens
beskaffenhet, men ofta råkade äfwen han i willrådighet och nödgades då sondera marken med
☙ sin stör. ❧ Tycktes1011 en större sträcka af kärret
wara af misstänksam1012 natur, så lemnade han
oss efter sig och begaf sig helt allena ut på rekognoscering. Härifrån återwände han dock
sällan1013 för att lotsa oss fram, utan utpekade
för oss på afstånd med sin stör den kosa, wi
borde taga. Men då wi nu icke hade färdigtrampade spår att stiga på, så hände det ej sällan
att wi råkade i ångest och nöd. Det är icke heller
så lätt att behålla sitt lugna mod, då man nästan
wid hwarje steg sjunker i kärret1014 nedanom
så uppblötta ǁ öfwerswämmade af
watten och
förbundo oss ǁ lofwade
förklarade sig ǁ lofwade
en […] nybyggarne ǁ en af nybyggarne
willig ǁ <--->
både ǁ så wäl
och ǁ som
åter satte ǁ satte
alldeles ǁ <-->
öfwerwäldiga ǁ bemäk[tiga]
försedde ǁ täljde
ända […] kärr ǁ 1. of ǁ 2. wid kärrens
natur wanda blick
båda […] urskilja ǁ wi urs[kilja]
Tycktes […] ǁ War han alldeles
owiss om terrängen
misstänksam ǁ en
sällan […] fram ǁ sällan
kärret ǁ gyttjan
147
Itineraria 2osa 1838.indd 147
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
fastheten […] dy ǁ den dy
sänkte ǁ sla
under […] fötter ǁ wid hvarje steg
smala ǁ smärre
de ǁ den
De flesta ǁ Till de mar
hvarpå […] bössa ǁ och började efter
denna upptäckt
gjorde ǁ yppade sig
wår hjelte ǁ han
äfwentyrligt ǁ wågadt
wåga ǁ riskera
knät och ej kan beräkna sin tyngd i förhållande
till fastheten1015 af den dy, hvarpå man swäfvar.
Att denna dy icke war särdeles pålitlig, derom
öfvertygade man lätt, ty den höjde och sänkte1016
☙ sig under1017 wåra fötter, ❧ liksom dyningen på
hafvet.
De sanka och ödsliga kärr, öfver hvilka wi
nu styrde wår kosa, woro här och der genomskurna af smala1018 åsar, hvilka tjenade oss till
hvilopunkter under den mödofulla wandringen.
På sådana ställen underlät alldrig wår wägwisare att göra sina rättigheter på brännwinet gällande, och efter att i denna del hafwa blifvit nöjaktigt tillfredsställd, plägade han underhålla oss
med berättelser om ett och annat, som skulle
hafva tilldragit sig i de1019 nejder, wi nu genomwandrade. De1020 flesta bland dessa berättelser buro en mythisk färg, men en af dem
☙ hvälfde sig om❧kring ett äfwentyr, som mannen sjelf skulle hafva utstått. Enligt sin egen utsago hade han under en kyrkfärd helt oförmodadt stött på en björnhona och twenne ungar,
hvilka suto i ett träd. Såsom för tillfället drucken ansåg han det ej för rådligt att angripa de tre
björnarna, utan beslöt att till en början sofwa
ruset ifrån sig och sedermera tillse, hwad som
stod att göra. Wid sitt uppwaknande såg han
björnarna ännu sitta qvar i trädet, hvarpå1021
han började ladda sin bössa. Men härwid gjorde1022 wår1023 hjelte den ledsamma upptäckt,
att han endast war försedd med en ordentlig
kula, med knappen af en annan och en rostad
☙ spikända. ❧ Att med slika wapen angripa de tre
björnarna syntes honom wisserligen äfwentyrligt1024, men han tyckte sig likwäl wid närmare
besinnande kunna wåga1025 sitt eget swullna
skinn för de tre, wackra björnskinnen. Han lade
148
Itineraria 2osa 1838.indd 148
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
derföre dristigt an på björnmodren och skottet
träffade så wäl, att djuret genast damp ned ifrån
trädet. Härpå angrep han äfven de twå ungarna
och dödade den ena af dem med knappen af kulan, den1026 andra med sin1027 rostade spikända.
En rik anledning1028 till wår språksamma
wägwisares berättelser erbjöd1029 den leda ormen, som man1030 i Sodankylä träffar nästan
☙ wid hvartannat steg, men i det ❧ egentliga
Lappland alldeles icke ser till.1031 Det tyckes
nästan, såsom skulle detta djur icke1032 förmå
bana sig wäg öfver Sombio-fjäll och af sådan anledning stadna i talrik1033 mängd söderom
detsamma, alldeles såsom man wid Kemi-elf
berättar om nättingen1034, att den träffas i en1035
otrolig myckenhet nedanom Taiwalkoski1036, af
skäl att nämnda fors sätter ett oemotståndligt
hinder i wägen för dess längre framskridande.
Huru äfwen härmed må förhålla sig, så är1037
det åtminstone wisst, att ormen öfwermåttan
talrikt förekommer i Sodankylä och utgör1038
ett stående thema i allmogens berättelser.
Hufwudsumman af dessa berättelser är enligt
☙ mina an❧teckningar ungefär följande. Liksom1039 menniskorna lefwa äfwen ormarna uti
ordentliga samhällen med egna lagar och institutioner. I hvarje samhälle finnes en höfding
och andra honom underlydande embetsmän. En
gång om året församla sig ormarna i hvarje
samhälle till1040 ting (käräjät) på wissa dertill
utsedda orter. Wid dessa tillfällen äger hvarje
☙ undersåte rätt att hos sin1041 höfding ❧ göra
sina andraganden gällande. Ormhöfdingen skipar lag och rätt icke allenast ormarna emellan,
utan utsträcker äfven sin makt utom samfundet1042. Bland annat bestämmer han wissa straff
för både menniskor och andra individer, hvilka
den ǁ och
sin […] spikända ǁ spikändan
anledning ǁ k<->
erbjöd ǁ war
man ǁ wi
Castrén is referring here to the viper (Vipera berus), but he is mistaken in assuming that its habitats
are restricted to the areas south of
Sodankylä, although it is not as
common in northernmost Lapland
as in the parts of Finland further
to the south. Suomen sammakkoeläimet ja matelijat: http://www.
sammakkolampi.fi/lajit/kyy.html .
(TS)
icke ǁ alldeles ~
talrik ǁ en ~
Flodnejonöga (nätting) is the European river lamprey (Lampetra fluviatilis) that lives on all the coasts
of Finland and in the rivers discharging into the sea. Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/river-lamprey. (TS)
en otrolig ǁ största
The Taivalkoski or Taivalköngäs
Rapids in a tributary of the River Kemijoki, N7266170 E557403
(N65°30′46″ E28°14′28″). (TS)
är ǁ <->
utgör […] thema ǁ här gifvit
anledn[ing]
Liksom menniskorna […] ǁ 1. Ormarna lefwa i likhet med liksom menniskorna i ordentligt organiserande
[sic] samhällen, de hafwa sina höfdingar och styresmän, inför hvilka hvarje medlem inom hvar ormsamhället ǁ 2. Liksom menniskorna
lefwa äfwen ormarna i ordentliga
samfund, der
till ting ǁ för att hålla ting
sin höfding ǁ ormhöfding
samfundet ǁ sitt samfund
149
Itineraria 2osa 1838.indd 149
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
Missing words added in Castrén
1852a: 68.
The viper thematic is widely
known in folklore especially in
Eastern Finland. Siikala 2013: 271.
The tales of snakes’ society are explained by their custom of overwintering in groups under stones
or the rhizomes of trees. Pulkkinen
2014: 279. (TS)
Det är anmärkningswärdt […] ǁ 1.
Det är anmärkningswärdt, att ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet äfven äro rådande ǁ 2.
Det är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet äfwen wara
gängse hos flera i Sibirien boende
Finska, Samojeder och Tatariska
wistande folkstammar. Det tyckes
till och med, såsom skulle hos dessa samtliga sistnämnda stammar en
slags prmkult wara rådande. Wisst
är åtminstone att ormen i alla Tatariska
Castrén collected tales of the
snakes’ society in Southern Siberia
in 1847, see p. 899, 1256, 1261. (TS)
deras Schamaner ǁ ormen [af]
S[chamaner]
under ǁ man
Castrén collected folklore about
these tools especially while travelling in Russian Karelia in 1839. See
p. 298, 303. (TS)
antagit[s hafva]1043 dödat eller annars förorättat
någon af hans undersåter.1044
☙ ❧
Det1045 är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet wara gängse hos flera i Sibirien
wistande, med Finnarne beslägtade stammar.1046 Det tyckes till och med, såsom skulle
hos nämnda stammar en slags ormkult wara
rådande. Wisst är åtminstone att deras1047
Schamaner wörda ormens makt på det högsta
och af sådan anledning bära tagelsnodda ormar på sin trolldrägt. De Finska Schamanerna
äga mig weterligen icke så beskaffade symboler, men äfven hos dem finner man åtskilliga
trollredskap, hvilka ovilkorligen förutsätta en
☙ tro på ormens öfvernaturliga makt. Bland ❧
dessa redskap må här i förbigående nämnas:
1) Ormens tingsten (käärmehen käräjäkiwi),
hvilken under1048 skördetiden, då ormarna åtskiljer från tinget, blir funnen på klippor. Denna sten hålla Schamanerna för en mycket god
hjelp i rättegångar.
2) Ormens tarm (käärmehen suoli) smulas i
hästens mat och dryck, för att behålla djuret wid
godt hull.
3) Ormens strupe (käärmehen suunahka).
Härigenom dryper Schamanen watten i munnen på personer, som lida af halssjuka.
4) Ormens tand (käärmehen hammas). Dermed trycker Schamanen sjuka ställen, under det
han uppläser beswärjelse-formler.
☙ ❧ 5) Ett grässtrå, som ormen under simningen
alltid måste hålla i munnen, för att ej sjunka.
Detta strå tilldelas egenskapen att bita på det
hårdaste jern. Äfven tror man kunna wärja sig
dermed i rättegångs-ärender.1049
150
Itineraria 2osa 1838.indd 150
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
Må nu detta wara nog sagdt om ormar
och björnar. Hwad wåra1050 egna personer beträffar, så will jag nämna, att wi efter en hel
dags wadande i gyttjan kort före midnatten
anlände till ett wälförsedt nybygge, der wi beslöto att hvila till morgonen. Wid mitt inträde
i stugan märkte jag till min förwåning, att in☙ newånarne i stället [att]1051 ❧ hellsa oss wälkommen och bjuda oss ett säte, helt1052 stillatigande drogo sig undan till en aflägsen del af
rummet och der sökte dölja sig för wåra blickar, så godt de kunde. Uttröttad af den långa
wandringen fästade jag härvid ingen widare
uppmärksamhet, utan lösband min rensel och
kastade mig ned på en bänk, der jag genast insomnade. Innan kort blef jag likwäl uppwäckt
af wärdinnan, som med mycken wälvilja inbjöd mig i badstugan och på det mest bewekande sätt bad1053 om ursäkt för sitt obelefvade
uppförande wid wår ankomst. I detsamma
hviskade wägwisaren förslutet i mitt öra, att
☙ man i förstone tagit oss för ❧ rymmare och
stråtröfware, att han sjelf fått uppbära swåra
beskyllningar och förebråelser för sitt dåliga
sällskap, och att han1054 med njuggan nöd kunnat öfvertyga nybyggets innewånare derom,
att wi woro ärligt och anständigt folk, ehuru
wåra kläder blifvit sönderrifna af qvistar och
nedswärtade wid stockeldar. Nu sedan det rätta
förhållandet blifvit utredt, sökte man på bästa
wis godtgöra misstaget. Icke nog dermed att
wärdinnan1055 tillredde badstugan och der
☙ egenhändigt betjenade oss, utan hon gaf sitt ❧
förtroende till oss äfwen derigenom tillkänna,
att hon ifrån badstugan förde oss i sin egen
sängkammare och der uppbäddade för wår
räkning en säng tätt invid sin egen. När1056
wåra […] nämna ǁ 1. oss sjelfwa och
wår resa beträffar, så ǁ 2. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så
will jag icke heller dervid ǁ 3. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så will jag icke längre uppehålla mig dervid utan endast
The word added in Castrén 1852a:
69.
helt ǁ twerto[m]
bad om ursäkt ǁ ursäktade sig
han […] kunnat ǁ det endast med
stor möda tyckats lyckats honom
wärdinnan […] utan ǁ man
wärdinnan inbjöd oss i badstugan,
utan
När ǁ Och
151
Itineraria 2osa 1838.indd 151
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sedan ǁ åter
hel[g]dags-drägt och ǁ hel[g]dagsdrägt, un[derhöll]
derur […] upplysningar ǁ der winna
<-->
Sodankylä ǁ de[nna]
förrut […] förmodan ǁ på förhand
alstrade förmodan
härstammade från ǁ 1. ~ ǁ 2. ledde
sin härk[omst]
språk ǁ ~, seder
There was also considerable Finnish settlement from the 17th century onwards, and the assimilation of
the Saami population was not particularly rapid or complete. Onnela
1995: 157–176; Onnela 2006: 24–31;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96, 117. (TS)
warseblef […] familjer ǁ tyckte jag
mig likwäl hos de ifrån Lappar
härstammade familjer förmärka
wissa
wissa ǁ några
A detailed description of the old
Finnish dialect of Sodankylä is included passim in Knut Cannelin’s
doctoral thesis (Cannelin 1888).
(KH)
bebyggare. ǁ ~ Begge sysselsättade
sig med åkerbruk, och ehuru deras
mödo[r]
krönas ǁ kröntes
anse ǁ trodde
göra ǁ härigenom ~
werk […] torfva. ǁ werk.
deras ǁ Finnarnes
This idea is obviously a consequence of the taxation system
in use since the 17th century, in
which all non-agricultural inhabitants of the country were classified
as Lapps regardless of their actual
ethnic background. Joona 2013: 18–
22, 27; Enbuske 2013: 37, 43–44, 48;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96 etc. Itkonen,
T.I., 1948 I: 129 mentions that the
Inari Saami did not like being called
följande dagens morgon sedan1057 randades,
stod hon wid wår bädd i en prydlig hel[g]dagsdrägt och1058 underhöll med sina händer en
elegant bricka, som war belastad med en lysande kaffe[-]service.
Efter intagen frukost fortsatte wi wår
wandring och anlände ännu före Gudstjenstens
början till Sodankylä prestgård. De andliga herrarne förfogade sig till kyrkan, men jag nedsat☙ te mig att revidera kyrko-archivet, i afsigt att ❧
derur1059 winna några upplysningar rörande
innewånarnes härkomst i Sodankylä1060 socken. I sjelfwa verket fann jag äfwen i kyrkoböckerna bekräftelse för den af mig redan förrut1061
närda förmodan, att en stor del af ortens befolkning härstammade1062 från Lappar, de der under tidernas lopp antagit Finnarnes språk1063
och lefnadssätt.1064 I afseende å språket warseblef1065 jag dock både förr och sednare hos de
ifrån Lappar härstammande familjer wissa1066
idiotismer1067, men i lefnadssättet märktes föga
☙ eller ingen olikhet emellan ortens äldre ❧ och
yngre bebyggare.1068
Jag har redan förrut omnämnt att Sodankyläboerne, hvad deras lefnadssätt beträffar,
äro ett åkerbrukande folk, och ehuru deras mödor i detta afseende sällan krönas1069 med framgång, anse1070 de sig likwäl göra1071 ett Gudi
behagligt werk1072, då de hvarje år plöja upp en
torfva. Att åsidosätta åkerbruket är enligt deras1073 föreställning detsamma, som att vara en
Lapp1074 eller hedning, och de hysa den fasta
öfwertygelse att naturen för denna näringsgren
icke utstakat någon gräns. Om en frostnatt förderfvar deras gröda, så se de häruti icke en natur-nödwändighet, utan en rättwis aga af försynen. Olyckligtwis1075 drabbas de nästan hwarje
152
Itineraria 2osa 1838.indd 152
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
☙
år af denna ❧ aga, och om den understundom
äfven afböjes, så sker det wanligtwis derigenom, att man i förtid inbergar den omogna
grödan.
Utom åkerbruk idka Sodankylä Sockens
innewånare äfwen jagt, fiskafänge och boskapsskötsel, men sistnämnda näringar bedrifwas
dock utan1076 tillräcklig ifwer och energie.
Med1077 min kännedom af ortens physiska förhållanden skulle jag anse boskapsskötseln wara
den rikaste1078 näringskälla1079 för Sodankylä
socken, men jag lemnar oafgjordt om ens på
denna wäg någon betydligare winning wore att
skörda. I allmänhet är ifrågawarande socken i
☙ anseende till sina materiella tillgångar ❧ onekligen en af de mest wanlottade orter i hela Finland. Här twingas innewånarne, såsom jag i det
föregående omnämnt, att understundom lifnära
sig med gräs, och det är ej exempellöst att man
ur jordens sköte nödgats uppgräfva1080 störtade
kreatur och förtära det halfförruttnade1081
köttet.
Ifrån detta eländets hem wilja wi nu med
ens förflytta oss utför elfwarna Kitinen och
Kemi till det några mil sydligare belägna Kemiträsk. Äfwen denna socken war i en icke alltför
☙ aflägsen forntid bebodd af Lappar, hvilka ❧ efterhand1082 antagit Finnarnes språk, seder och
lefnadsart. om denna metamorfos skrifwer
N. Fellman i ofvannämnda berättelse1083 till
Domkapitlet, att de första missionärerna i Kemi
Lappmark Jacob1084 Lapodius och Esaias Mansveti1085 ”lärt Lapparna Finska språket, och
straxt på rent Österbottniskt Finska begynt underwisa them i theras Christendom; Förskaffadt
Finska böcker och lärt theras ungdom läsa i
book.” Widare heter det i samma document:
Lapps but they used that name of
their nomadic neighbours. (TS)
Olyckligtwis […] grödan. ǁ Likwäl
hålla anse de ej för otillåtet att, om
möjligt afböja denna aga.
utan ǁ med
Med ǁ Utan
rikaste ǁ bästa
närings-/källa
uppgräfva ǁ ~ och förtära
halfförruttnade ǁ förruttnade, af
efterhand […] ǁ genom presternas
nitiska bemödanden blifvit icke allenast
berättelse ǁ berättelsen
Jacob […] Mansveti ǁ Esaias Mansveti och Jacob Lapodius
Jacob Lapodius (1622–1660) and
Esaias Mansveti (Fellman, 1620–
1697) were appointed pastors at Kemijärvi and Inari respectively in
1648. Esaias Mansveti was transferred to Kemijärvi after Lapodius’s
death and he served there until the
end of his life. Sursillin suku 1971:
238 (No. 2991); Itkonen, T.I., 1948 I:
66–67. (TS)
153
Itineraria 2osa 1838.indd 153
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
innewånare […] här ǁ 1. äfwen här ǁ
2. innewånare här
Called Salla since 1936. The original
centre of the parish, the village of
Sallansuu was located west of present-day Куолоярви at N66°58′3″
E29°12′37″ and has belonged to Russia since the Moscow Peace Treaty
of 1940. (TS)
genom ǁ så wäl genom sitt
utseend[e]
Rovaniemi is on the River Kemijoki at N7375629 E443415 (N66°29′41″
E25°43′43″). (TS)
”Och såsom min salig Fader-Fader (Esaias
Mansveti) haft i synnerhet i förståne mycket
swårt at intrycka Finska språket hos Lapparne,
☙ har han i anseende ❧ till de fördelachtiga belägenheter här funnits till at upptaga Nybyggen
bedrifwit at åtskilliga ifrån Ijo och Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), [”]andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt och ehuru Lapparne i förståne
welat utdrifwa them blefvo likwäl af Konungens Befallnings[-]hafwande maintenerade wid
sina Nybyggen.” – – ”Desse bönder, som woro
Finnar, dock belefwadt och booksynt Fålck,
hafwa gagnat Lapparna otroligen och warit min
sal[ig] Fader-Fader till icke ringa understöd med
deras omwändelse, så att the icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt thet
☙ Finska språket; utan ock med theras exempel ❧
uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig läsa och ehrhålla then sanna
kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte
ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the
begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet befryndat sig med bönderna, hafwa
the mästadelen aflagt Lappska språk och begynt
tala Finska mellan sig och sina barn, äfvensom
andra bönder”.
För det närwarande finnas i hela Kemiträsk församling inga Lappar, men liksom i Sodankylä röja innewånare1086 äfven här på
somliga orter i synnerhet i Kuolajärwi ka☙ pel1087, sin Lappska härkomst ❧ genom1088
vissa egenheter i språket och till en del äfven
genom sitt utseende. I afseende å seder och lefnadssätt finner man på denna ort lika mycken
hyfsning, som i många sydliga delar af landet.
154
Itineraria 2osa 1838.indd 154
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Ännu mera tilltager hyfsningen och i
bredd dermed det yttre wälståndet i Rowaniemi1089 och Kemi socknar1090, hvilka jemwäl i
äldre tider warit bebodda af Lappar, men sedermera upptagit en stor del af sin befolkning ifrån
Ryska Karelen1091 eller de1092 gamla Bjarmernas land.1093 Innewånarne i dessa socknar äro
alla utan undantag åkerbrukare, men för1094
wissa allmänna naturhinder och i synnerhet det
kalla klimatet har likwäl denna näringsgren ej
☙ kunnat göra allt❧för betydliga framsteg. Deremot är laxfänget härstädes1095 ganska förmånligt och äfwen boskapsskötseln utgör en wigtig
näringskälla för orten. Slutligen hafva1096
bönderna i Kemi och Rovaniemi af1097 sina förfäder, de1098 nyssnämnda Bjarmerna, ärft en
stor benägenhet för handels-speculationer.1099
De älska ej att tillbringa sin tid i lättja och sömn
vid den värmande ugnshärden, utan irra vidt1100
omkring på handelsresor, dem de ofta utsträcka
☙ ända till Stockholm och Petersburg. ❧ Det1101 är
twifwelsutan just i sistnämnda omständighet,
man har att söka grunden till den sällsynta
hyfsning, som utmärker ortens1102 innewånare.
Och härigenom förklaras äfwen deras1103 utomord[en]tliga raskhet, rådighet,1104 beslutsamhet
och energie i alla företag. Måhända hafwa
äfwen wissa locala omständigheter i sin mon
bidragit till att utweckla dessa för Kemi och
Rowaniemi socknars bebyggare egendomliga
characters-drag. Såsom man wet, är Kemi-elf i
sitt nedersta lopp mycket strid och wattenrik,
full af brusande forssar och wattenfall. Att färdas upp- och nedför denna ström, är förenadt
med många1105 faror och tager i anspråk icke
allenast stora kropps[-]ansträngningar, utan
☙ dertill1106 erfordras äfven ❧ ett raskt och hur-
socknar ǁ Lap[pmark]
This assumption was derived from
Jacob Fellman (1795–1875), but present-day research does not confirm
it. On the contrary the Karelian influence in the Rovaniemi area is
considered to have been relatively
weak. The origins of the settlement
were in different regions. Vahtola,
J., 1996: 143–145. (TS)
de ǁ det
It has been assumed that the Biarmia of the Scandinavian sagas was
on the River Dvina, but its location
is actually uncertain. Its historicity, however, has not been denied.
Koskela Vasaru 2014. See also the
commentary to Castrén’s article
Anmärkningar om Savolotscheskaja
Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS)
för […] allmänna ǁ i anseende till
allmänna
härstädes ǁ på
hafva ǁ 1. äro ǁ 2. äga ǁ 3. haft
af […] benägenhet ǁ en stor benägenhet
de […] Bjarmerna ǁ Bjarmerna
Cf. Castrén on Finnish and Russian
national character p. 387–390 and
travel diary between 7 and 10 July
1842, p. 606. (TS)
vidt […] handelsresor ǁ hela wintern
igenom på marknader och handelsresor <----> icke blott innom landet, utan äfven
Det […] man har ǁ Det är twifwelsutan just detta rörliga lif, som hos
allmogen på denna ort
ortens innewånare ǁ allmogen på
denna ort
deras ǁ den
rådighet, beslutsamhet ǁ 1. rådighet
och energie i characteren, som utgöra ett ǁ 2. rådighet, beslutsamhet
och energie i characteren
många ǁ stora
dertill ǁ fordrar
155
Itineraria 2osa 1838.indd 155
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
landets […] tillbringa ǁ allmogen
till[bringa]
denna ǁ sjelfva ~
något ǁ ~ slags
A road that was trafficable also in
summer was completed in 1839.
Enbuske 1997: 60. (TS)
fara ǁ färdas
tillrygga[la]de denna ǁ gjorde de[nna]
sedan ǁ ända ~
Castrén was born in Tervola on the
River Kemijoki downstream from
Rovaniemi. (TS)
en ǁ ej
störta […] förderfwet ǁ göra en ända
på mitt unga lif
wid ǁ d[e]
fots […] utgång ǁ fots, ty ehuru
edswurna män, trodde de sig ej
kunna
han ǁ Han
oss wälbehållna ǁ 1. oss ǁ 2. både mig
wälbehållen
Along with the scholarly results,
the journey had also other influence on Castrén’s future. During
the journey, he had sent his application for the position of lecturer
in the Finnish language at the University of Helsinki, but the person
who should have taken it to the
university had been late, and Castrén could not therefore be considered as an applicant. It cannot be
taken for granted that he would
have been given the position, but
now he was at any rate excluded.
Carl Axel Gottlund (1796–1875) was
appointed. Autio 1981: 44, 200. (TS)
tigt sinne. Tager man i betraktande, att landets1107 inbyggare tillbringa större delen af sitt
lif på denna ström, så bör det kunna antagas, att
äfwen denna1108 omständighet utöfwat något1109 inflytande på deras character.
Enligt hwad jag hört förtäljas, lärer på de
sednare åren en ordentlig landswäg hafva blifvit banad ifrån Kemi till Rowaniemi och Kemiträsk.1110 Wid den tid, då wår lappländska resa
inträffade, war denna wäg knappt påbegynt,
och wi nödgades derföre fara1111 med båt utför
strömmen. Det war med wexlande känslor, jag
☙ ❧ tillrygga[la]de1112 denna färd, ty ifrån Rowaniemi ända till Kemi woro alla forssar och wattenfall mig bekanta sedan1113 min barndoms
spädaste dagar och de enda bekanta, som döden
lemnat mig qwar på denna ort, der jag först skådat dagens ljus.1114 Midt under de smärtsamma
intryck, som älskade anförwandters grafwar
gjorde på mitt sinne, war det en1115 fröjd att förnya bekantskapen med forssarna och wattenfallen – dessa ystra lekkamrater, hvilka mången
gång warit nära att stjelpa min båt omkull och
störta1116 mig i förderfwet. Nu liksom förr höll
jag det endast för en munter lek att ila hän
☙ öfwer ❧ de brusande böljorna och öfwersköljas
af fradgande bränningar. Ofta sökte styrmännen beweka mig att wid1117 de farligaste wattenfallen stiga i land och passera wägen till fots1118.
De försäkrade högtidligen att de, ehuru edswurna män, ej wågade answara för en lycklig utgång. Icke dessto mindre förblef jag städse sittande i båten och behöfde alldrig ångra mitt
öfverdåd, ty han1119, som är alla styrmäns styrmän, skänkte oss en lycklig färd och lät oss1120
wälbehållna anlända till Kemi, der wår
lappländska resa ändteligen slutades.1121
156
Itineraria 2osa 1838.indd 156
21.8.2019 15:49:50
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
1 Resa till Lappland år 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/4fd6eace02514eb1795629782e3ea69e.jpg
0b79919dbc5682c98820de1af07be870
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Description
An account of the resource
The printed volumes of Manuscripta Castreniana are divided into three sections (<i>Linguistica</i>, <i>Realia</i>, and <i>Personalia</i>). The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and lexical data.
Title
A name given to the resource
Linguistica
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Syrjaenica
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Description
An account of the resource
<p>The Komi grammar is one of the few materials Castrén was able to publish himself. He collected the material during his third expedition in 1843 – he spent a period of five months near the Arctic Circle in what is today known as the Komi Republic, but which at that time belonged to the Governorate of Arxangelʹsk. The actual content of the grammar took shape in Ižma and nearby villages, and the Latin manuscript was completed in Kolva. <i>Elementa grammatices Syrjaenae</i> is, despite its name, not a grammar of the entire Zyrian language but one singular dialect, the Ižma dialect. This was the first of the published grammars by Castrén. The book consists of a grammar and a vocabulary of about 1,100 words with a sample dialect text: four chapters of the Gospel of St. Matthew, translated into the Ižma dialect.</p>
<p>In only five weeks after returning to Helsinki in May 1844, Castrén defended his licentiate (doctor’s) dissertation at the Imperial Alexander University in Helsinki and was awarded his doctorate in philosophy. The 22-page dissertation <i>De nominum declinatione in lingua Syrjaena</i> is included with minimal editing in the grammar published in the autumn of 1844 (III Nominals, A. Nouns, § 24–31).</p>
<p><i>Syrjaenica</i> is a critical edition of <i>Elementa grammatices Syrjaenae</i> and seven wedding laments collected by Castrén, translated into English with editors’ comments.</p>
<h3><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2264" target="_blank" rel="noopener"><strong>View the whole volume (pdf)</strong></a></h3>
<p>(<a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/aac6281f49fb8537ffb9da986d7722d5.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>)</p>
<h3>Contents</h3>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/880" target="_blank" rel="noopener">Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series</a> <i>by Juha Janhunen</i></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2266" target="_blank" rel="noopener">Editor’s Foreword</a> <i>by Paula Kokkonen</i></p>
<p><strong><br />Matthias Alexander Castrén:</strong><br /><strong><span>Elementa grammatices Syrjaenae</span></strong><br /><span>Fundamentals of Zyrian Grammar</span></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2267" target="_blank" rel="noopener">Preface</a> </p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2268" target="_blank" rel="noopener">I Phonetics</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2269" target="_blank" rel="noopener">II Accent and Quantity</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2270" target="_blank" rel="noopener">III Nominals</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2271" target="_blank" rel="noopener">IV Verbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2272" target="_blank" rel="noopener">V Postpositions</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2273" target="_blank" rel="noopener">VI Adverbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2274" target="_blank" rel="noopener">VII Conjunctions</a></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2274" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>VIII Interjections</a></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2275" target="_blank" rel="noopener">The Gospel of Matthew, Chapters 4–7</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2276" target="_blank" rel="noopener">Foreword to the Vocabulary<span class="Apple-tab-span"> </span></a></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2276" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>Vocabulary (Index Vocabulorum)</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2277" target="_blank" rel="noopener">Corrigenda</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2278" target="_blank" rel="noopener">Abbreviations</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2279" target="_blank" rel="noopener">Sources</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener">Appendix</a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>The Gospel of Matthew (Chapters 4–7)<span class="Apple-tab-span"> </span></a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>in the Vyčegda Dialect</a></p>
<p><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2281" target="_blank" rel="noopener"><strong><span>Wedding Laments</span></strong></a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2281" target="_blank" rel="noopener"><span>Collected by Matthias Alexander Castrén</span></a></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>Seven Wedding Laments in the Ižma (<i>Iźva</i>) Dialect<span class="Apple-tab-span"> </span><span><br /></span><span class="Apple-tab-span"> </span><i>by Paula Kokkonen</i></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>1.<span class="Apple-tab-span"> </span>On the first day of the wedding<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>2.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the bride goes to the sauna<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>3.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the relatives have gathered<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>4.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the bridegroom comes to the wedding<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>5.<span class="Apple-tab-span"> </span>On the morning of the wedding day<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>6.<span class="Apple-tab-span"> </span>In the morning, to the father<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>7.<span class="Apple-tab-span"> </span>In the morning, when the bridegroom comes<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2282" target="_blank" rel="noopener">Sources</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
Format
The file format, physical medium, or dimensions of the resource
hardcover, PDF
Language
A language of the resource
English, Komi
Identifier
An unambiguous reference to the resource within a given context
ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf)
Coverage
The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant
1843–1844
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/aac6281f49fb8537ffb9da986d7722d5.pdf
55bb8eeca635f1ba7e8cb8b251bb99fc
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Syrjaenica (the whole volume, PDF)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9d6cb1205f65a53c0114d70c3c8675ab.pdf
a663080715e0dce21b9af8551e08f5d1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Tscheremissica (the whole volume, PDF)
Subject
The topic of the resource
<i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Sirkka Saarinen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/55e7dec1362c7317ab692957557f5e81.pdf
d557878c9fa45054c0adf9a1c99bb3b0
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Preface (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022