5 20 1683 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/32218a43cc5682df04d7b4d760fb25fb.pdf 439cdb5ecc3de9b48b228f318845f10c Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource I Phonetics (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/fc7812de19d16dbf4c05e770788753f6.pdf ef76603c5982c53ddfaa2186ac904c43 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource II Accent and Quantity (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d79d174629ef7ce1a64cf06fcc812a73.pdf 003695ed69dab641e11e9ea3a6ca79ef Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource III Nominals (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/537fcca3fec9783767c41d4848b7cb2d.pdf 48f2a0dacbf5cd068e948f8c023e5f31 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource IV Verbs (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/66462b5ce40c9be5ede1aee9e790071d.pdf e925bf6e2f6a9fbde00e802bd6d4c22b Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource V Postpositions (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/27c959e5a1088617d09518112127be7d.pdf f646ea133c7a066535bc6343b16c6d36 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource VI Adverbs (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/156c9abc659e409726ffa93dc9b67224.pdf b94d28c627e279b4cf85618c6902a65f Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource VII Conjunctions & VIII Interjections (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b30fc9cf9acaccaad7fe73d8df51109e.pdf 932847dbe2233f63236ee56eeed6224e Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Vocabulary (Index Vocabulorum) (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/8718e404f50e2a22de80996d3d5efa04.pdf 5702e6a99b79dfcf5837514f6d1c7ea9 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Corrigenda (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/5c27eb02110d317a51973994bdd85dcd.pdf 51577e68284355c167acdf9eb779afc1 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Preface (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/983e8f9a110e18823cd2f0da5fbbfca9.pdf 4f2e37132d0a9cf179ab336b4db6b230 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource I Phonetics (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d2b1feeeab0e5755f77c814a2a43d5c4.pdf ac9717cb924e0c133cd9aa80f1c6a470 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource II Accent and Quantity (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/411069aadae8796bd5e4dd5c9a5451d6.pdf cadcf4745b45cd254e87d55c2e4b1e44 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource III Nominals (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/67b0940a36a49859ed78b356e01701fa.pdf 9ff0e5772a5bc8ac225d75a582db241d Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource IV Verbs (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/01e6c027253075616d214eb96c62f12b.pdf 4450f877fde2dc43935faa2cd448d4c3 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource V Postpositions (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/ba5e5a52505ee46b52034ba8cb60702d.pdf e8c69015aa512b84abc46697bb97bb6f Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource VI Adverbs (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1a1dfec82425f872bb342c01796ae9fa.pdf a8cc5406fd331b48dd34a2128ef7e8fe Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource VII Conjunctions & VIII Interjections (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/155c100920d71bd38bbd44f6323d592e.pdf bda8f4549f33485ca164526280ae0b8f Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Vocabulary (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/13350076701d035b808662dfee8ab909.pdf 79422f0f2299a7ff96f820be89fd017a Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Corrigenda (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén Ed. Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf eefd835e624f1d0c71249ab1840ffb51 PDF Text Text Matthias Alexander Castrén E pistu l ae 2 Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist, he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. After returning from his last expedition in February 1849, Castrén actively started making preparations for his academic future and personal life. In January 1850, he became engaged to Natalia Tengström, the youngest daughter of Johan Jacob Tengström, Professor of Philosophy at the Imperial Alexander University in Helsinki. Their wedding took place in October 1850. The present volume contains the letters exchanged between Castrén and Natalia during the period of their engagement from February to September 1850. This intensive correspondence gives new insights into the persons of Castrén and his bride, as well as the role the Tengström family played in the intellectual circles of Finland. The letters also illustrate how intimate and, occasionally, humorous the relationship between Castrén and Natalia was. Although the social background of their engagement and marriage followed a pattern that was typical of the time, the letters speak for themselves and reveal that true love was involved. In the light of these previously unpublished letters Castrén himself emerges as a somewhat different person from the one he is known as on the basis of his other, more official and less intimate writings. E pi stula e 2 Edited by Juha Janhunen & Timo Salminen 9 789527 262276 〉 isbn 978-952-7262-27-6 (print) isbn 978-952-7262-28-3 (online) Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia I,2 �Matthias Alexander Castrén E pistu l ae 2 Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. In addition to being a linguist, he was also a multidisciplinary scholar, equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history, and human geography. He left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia, and Siberia between 1838 and 1849. During the short periods of time Castrén spent in an academic environment, he had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. After returning from his last expedition in February 1849, Castrén actively started making preparations for his academic future and personal life. In January 1850, he became engaged to Natalia Tengström, the youngest daughter of Johan Jacob Tengström, Professor of Philosophy at the Imperial Alexander University in Helsinki. Their wedding took place in October 1850. The present volume contains the letters exchanged between Castrén and Natalia during the period of their engagement from February to September 1850. This intensive correspondence gives new insights into the persons of Castrén and his bride, as well as the role the Tengström family played in the intellectual circles of Finland. The letters also illustrate how intimate and, occasionally, humorous the relationship between Castrén and Natalia was. Although the social background of their engagement and marriage followed a pattern that was typical of the time, the letters speak for themselves and reveal that true love was involved. In the light of these previously unpublished letters Castrén himself emerges as a somewhat different person from the one he is known as on the basis of his other, more official and less intimate writings. E pi stula e 2 Edited by Juha Janhunen & Timo Salminen 9 789527 262276 〉 isbn 978-952-7262-27-6 (print) isbn 978-952-7262-28-3 (online) Manuscripta Castreniana Manuscripta Castreniana Personalia I,2 ����Manuscripta Castreniana Personalia I,2 Matthias Alexander Castrén Epistulae 2 Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Teng­ tröm s E d i t e d b y J uh a J a nhu ne n & T i m o Sa l m i ne n Finno-Ugrian Society Helsinki 2021 �Matthias Alexander Castrén Epistulae 2 Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Teng­ tröm s Manuscripta Castreniana Personalia I,2 Edited by Juha Janhunen & Timo Salminen Editorial comments and commentary by Juha Janhunen (JJ) and Timo Salminen (TS) Finno-Ugrian Society Helsinki 2021 http://www.sgr.fi/manuscripta/ Editorial Board of the series Manuscripta Castreniana Ulla-Maija Forsberg, Juha Janhunen, Ildikó Lehtinen, Karina Lukin, Timo Salminen Photograph on the cover by Carl Adolph Hårdh (Natalia Castrén in the early 1870s), Finnish Heritage Agency Photographs on the front endpaper (Bridal ring pillows made by Natalia Tengström in 1849 or 1850), Collections of the Finnish National Museum, Finnish Heritage Agency, CC by 4.0 Map on the back endpaper Anna Kurvinen, Timo Salminen, Juha Janhunen Layout and cover Anna Kurvinen Revision of English by WriteIt.fi The publication of this volume has been supported by the Alfred Kordelin Foundation. © Suomalais-Ugrilainen Seura – Socitété Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors isbn 978-952-7262-27-6 (print) isbn 978-952-7262-28-3 (online) Hermes Tampere 2021 Bookstore Tiedekirja Snellmaninkatu 13 FI-00170 Helsinki p./tel. (09/+3589) 635 177 https://www.tiedekirja.fi/ tiedekirja@tsv.fi � Contents Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series by Juha Janhunen Editors’ Foreword by Juha Janhunen and Timo Salminen Practical information Natalia and Alexander: An Introduction by Juha Janhunen 7 10 12 13 Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Tengström 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 M.A. Castrén to Natalia Tengström 17–19 February 1850 22 M.A. Castrén to Natalia Tengström 10/22 February 1850 32 Natalia Tengström to M.A. Castrén 24–26 February 1850 36 M.A. Castrén to Natalia Tengström 15/27 February 1850 41 Natalia Tengström to M.A. Castrén 1 March 1850 48 M.A. Castrén to Natalia Tengström 19 February/3 March 1850 53 M.A. Castrén to Natalia Tengström 21 February/5 March 1850 58 Natalia Tengström to M.A. Castrén 8 March 1850 65 M.A. Castrén to Natalia Tengström 24 February/8 March 1850 72 M.A. Castrén to Natalia Tengström 28 February/12 March 1850 78 Natalia Tengström to M.A. Castrén 13 March 1850 82 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. 1850 86 M.A. Castrén to Natalia Tengström 28–29 June 1850 87 Natalia Tengström to M.A. Castrén 30 June 1850 91 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [1 July 1850] 94 Natalia Tengström to M.A. Castrén 2 July 1850 96 M.A. Castrén to Natalia Tengström 2 July 1850 102 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [3 July 1850?] 106 �19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [20 August 1850] M.A. Castrén to Natalia Tengström 21 August 1850 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [16 September 1850?] Natalia Tengström to M.A. Castrén 17 September 1850 M.A. Castrén to Natalia Tengström 19 September 1850 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [23 September 1850] Natalia Tengström to M.A. Castrén 24 September 1850 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [26 September 1850?] Natalia Tengström to M.A. Castrén 26 September 1850 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [27 September 1850] Sources and Literature Indexes 108 110 114 118 121 125 128 131 135 137 139 145 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Matthias Alexander Castrén (1813–1852) was by far the most significant Finnish linguist of the 19th century. When he died at the young age of 38, he left behind a huge corpus of field data, collected by himself during prolonged expeditions to Karelia, Lapland, Arctic Russia and Siberia from 1838 to 1849. In the short periods of time he spent in an academic environment, he was largely occupied by university teaching and social activities and had little opportunity to synthesize his collections, a situation aggravated by his rapidly progressing and ultimately fatal illness. Therefore, and in spite of his active production of specialized articles, reviews and travel reports during his lifetime, a major part of his scholarly heritage remained unpublished when he died. Ever since, the fate of this legacy has stood in the focus of Finnish linguistics. In Castrén’s lifetime it was said that he had “written the grammars of fourteen languages”, but the actual number of separate idioms documented by him is much larger, coming close to thirty. Moreover, although his main focus was the Samoyedic branch of Uralic, he also recorded several Finno-Ugrian idioms, including varieties of Finnic, Saamic, Mari, Komi and Khanty, as well as languages and dialects belonging to the Turkic, Mongolic, Tungusic and Yeniseic families. With most of these languages, he was the first to collect any kind of coherent grammatical information, which, moreover, was complemented by lexical collections of varying sizes. Not surprisingly, he is today regarded as the founder of not only Uralic, but also Altaic and Palaeosiberian linguistics. An important feature of his approach was that he worked in the framework of a consistent linguistic theory, close to what is today known as “basic grammar”. It has to be added, however, that Castrén was not only a linguist, but a multidisciplinary scholar equally versatile in the fields of ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and human geography. Although he had both predecessors and successors, he is with good reason honoured as the pioneer and foremost representative of the Finnish school of linguistic anthropology, a tradition that was formed several decades before the international breakthrough of the field. Using a more modern term, his way of looking into languages in their overall extra-linguistic context, would correspond to the concept of “rich grammar”. Considering his work on mythology, especially the study of shamanism, he was also the founding figure of the so-called “Northern Paradigm” of mythological studies, a branch of comparative religion whose significance has only recently been fully understood. 7 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Folklore and mythology were discussed by Castrén in a number of public lectures he gave at the Imperial Alexander University in Helsinki. Linguistic topics were treated by him in a series of academic dissertations, presented between 1839 and 1850. In addition, he authored grammatical sketches with vocabularies on Izhma Komi and Hill Mari, published in Latin in 1844 and 1845, respectively. After his last expedition he started working on a new series of German-language academic grammars to which he gave the general title Nordische Reisen und Forschungen. The series was authorized and financed by the Russian Imperial Academy of Sciences in St Petersburg, and the first volume, on Khanty, appeared in 1849. In his remaining two years, Castrén managed to complete the manuscript for a second volume, on Samoyedic. With Castrén’s death, however, the future of his grammars was in danger, and the series would have been discontinued had it not been taken up by his colleague Anton Schiefner (1817–1879). From 1852 to 1861, Schiefner rapidly completed the project by editing and publishing, not only the Samoyedic volume, but also five other volumes of Castrén’s linguistic field data, as well as a reissue of the Khanty volume. To these, he added the German editions of five volumes of Castrén’s lectures and earlier publications, including letters and travelogues, which were also being made available in parallel Swedish versions under the name Nordiska resor och forskningar, published between 1852 and 1870. This 12-volume international series immediately consolidated Castrén’s reputation and has been used as a basic tool of reference ever since— even for languages for which more extensive descriptions have subsequently become available. In spite of the extremely valuable contribution made by Schiefner to Castrén’s legacy, it was almost immediately realized that even more needed to be done. For one thing, there remained important parts of Castrén’s materials that were not included in the series published by Schiefner. Moreover, Schiefner, who was not a field linguist, occasionally made mistakes when reading and interpreting Castrén’s handwritten materials, which were not always in an accessible format. The idea of republishing Castrén’s data in a more complete and correct form was first suggested as early as the 19th century, and this became one of the long-term objectives of the Finno-Ugrian Society, which was founded in Helsinki in 1883 with the specific goal of continuing Castrén’s work in the field of Uralic and Altaic linguistics and ethnography. During the almost 140 years of its existence (as of 2021), the FinnoUgrian Society has, indeed, cultivated Castrén’s legacy by both financing new field work by many generations of scholars and by publishing the results of their work. However, the full publication of Castrén’s manuscript materials has not been realized until now. After the idea had once again been mentioned in connection with the 110th anniversary of the 8 �Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series Society in 1993, the plan of opening a new series of publications under the name Manuscripta Castreniana gradually ripened. This series is scheduled to contain a critical edition of all relevant parts of Castrén’s manuscripts, including both linguistic descriptions and non-linguistic materials. The series will consist of both printed volumes and digital materials available on the website of the project. In accordance with the original agreement with the Russian Imperial Academy of Sciences, Castrén’s manuscripts were placed in the library of the Imperial Alexander University of Helsinki, where Schiefner sent them after completing his work on them. For unknown reasons, however, a small part of the materials remained in the archives of the Academy in St Petersburg. The academy also received Castrén’s important ethnographic collections from Siberia. The materials kept in Helsinki have been bound into 33 mainly folio-sized volumes, which, over the years, have been preliminarily catalogued and microfilmed. Unfortunately, the work has never been professionally completed, which is why the volumes still offer surprises to those delving into them. For the new series of publications, the Finno-Ugrian Society has mobilized a representative team of experts. The volumes, published in a free order, are divided into three sections: Linguistica, Realia and Personalia. The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and lexical data on all the languages he documented. The Realia section will contain his notes on extralinguistic realities, including ethnography, folklore, mythology, archaeology, history and geography. Finally, the Personalia section will contain his letters and travelogues, as well as a biography with a full bibliography of his works. The contents of all the volumes are annotated on the basis of today’s level of scholarship. In this connection, it may be recalled that large parts of Castrén’s materials, including, in particular, those dealing with subsequently extinct languages, are the only extant documents on the topics they deal with. English was chosen as the language of this series in order to give Castrén’s oeuvre the visibility it deserves among the international and Anglo-Saxon readership for whom English is the first language of scholarly communication. The Swedish and German editions, published in the 19th century, will, of course, retain their historical value, but they are inevitably losing their relevance as sources of primary data. For practical reasons, though perhaps unfortunate for some readers, certain parts of the primary material in our new series are made available only in the original languages, that is, mainly Swedish. This is particularly the case with Castrén’s letters and travelogues. Even so, the present series will provide a basis for the future translation of these materials into other languages, including English. Juha Janhunen 9 �Epistulae 2: Editors’ Foreword Editors’ Foreword This volume of Manuscripta Castréniana contains the letters exchanged between Matthias Alexander Castrén and his fiancée Natalia (Nattu) Teng­ström (1830–1881) during the seven-month period extending from 17 February to 27 September 1850. Unlike the much larger, but only incompletely preserved collection of Castrén’s letters to his relatives, friends, and colleagues, sent especially during the years of his absence from his homeland, and published as a separate volume in the present series (Epistulae 1, Personalia II,1), the correspondence with Natalia forms a complete set of messages written between the two individuals during a short period of intensive correspondence. Also, while Castrén’s other letters, many of which were published at the time, often involve official or semi-official matters, including scholarly disputes as well as discoveries reported from remote field sites, the letters exchanged with Natalia are of a very personal kind. Probably for this reason, and because they have been in the private possession of his descendants, these letters have not been published earlier, though brief excerpts from them have occasionally been included in biographical sketches written about Castrén. Of the 28 letters in this collection, 12 are written by Natalia and 16 by Castrén himself. During the course of this correspondence, Castrén and Natalia also had many opportunities to communicate in person, which is why the letters cover only those periods when they were separated. The first such period (letters Nos. 1 to 11) was from February to March 1850, when Castrén was visiting St Petersburg in order to clarify his status at the Imperial Academy of Sciences, and also to check some of his field notes with the Samoyeds (western Tundra Nenets) who were brought to the capital for the winter season. During this period Natalia was staying at her family’s city house in Kronohagen (Kruununhaka), Helsinki. The rest of the letters (Nos. 12 to 28) were exchanged between Helsinki and the Botby manor, the summer residence of Natalia’s family, located in the countryside a dozen kilometres north-east of the city. In spite of the relative closeness of the two locations, the distance was too long and the travel conditions too difficult to allow direct daily contacts, which is why their mutual communication had to be maintained by letters. The letters were transmitted in both directions by servants and occasional visitors who had to travel to and from the city for other reasons. In terms of their content, these letters often deal with both partners’ daily activities, but also with the clarification of occasional misunderstandings between them. The letters offer an interesting source from which to obtain an understanding of the social life and personal networks characteristic of the Finnish capital of the time. 10 �Epistulae 2: Editors’ Foreword After Castrén’s death, the originals of these letters were kept by Natalia, from whom they were inherited by their son Robert Castrén (1851–1883) and the latter’s son Gunnar Castrén (1878–1959). At the time when the present project on Castrén’s manuscripts was initiated, the letters, together with a considerable amount of additional material pertaining to the personal history of M.A. Castrén and his family, were still in the possession of Gunnar Castrén’s daughter Martina Castrén (1920–2014), who asked Juha Janhunen to compile a preliminary inventory of the material. In 2011 Martina Castrén and her children donated the material to the Swedish Literature Society in Finland (Svenska Litteratursällskapet i Finland), where it was added to the Castrén family collection, which previously already comprised the archives of Gunnar Castrén (SLSA 1185). Soon after the donation, the letters were transcribed for the Swedish Literature Society by Elin Björkman, who had previously worked on Castrén’s other letters. The project was then taken over by Timo Salminen, who photographed the letters and initiated the work on the notes and references. The final checking of the details was done jointly by both editors. Like the previously edited collection of Castrén’s letters, the present publication has been produced with the benign financial support of the Finnish Cultural Foundation (Suomen Kulttuurirahasto) and the Alfred Kordelin Foundation (Alfred Kordelinin Säätiö). The editors wish to express their sincere thanks to both of these foundations, as well as to the Swedish Literature Society in Finland, which originally financed the transcribing of the letters and has permitted their publication in the series Manuscripta Castreniana. It is hoped that this collection opens fresh perspectives into the minds and personal life of Matthias Alexander Castrén and his wife Natalia, née Teng­ström. Helsinki and Riihimäki, 30 November 2020 The editors 11 �Epistulae 2: Practical Information Practical information The coordinates Because of the overlapping of Castrén’s letters and travel descriptions, the coordinates of the places mentioned in the letters are given here only if they are not to be found in the travel reports and diaries (Manuscripta Castreniana, Personalia II, Itineraria). The coordinates of all identified and localized places are given with latitude and longitude according to the ETRS89 geographical coordinates ~WGS84. In addition, Finnish places have been localized in MML kartta­paikka (https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/) according to the ETRS-TM35FIN system. Explanation of technical signs < > an unclear or illegible word or expression; the length of the illegible word or part thereof is shown with <----> [ ] parts of words abbreviated by Castrén italics ǁ 1. (in the notes), the final version, followed by the outstruck version(s) – In cases of expressions consisting of more than one word, the note number referring to text-critical notes is mostly given after the first word, but if the first word is provided with a commentary, it can be found after the last word of the expression. ~ an unaltered part of the sentence or expression Transliteration In the editorial and commentary notes, names and words in Cyrillic script have been transliterated according to the scholarly standard. 12 �Natalia and Alexander: An Introduction Natalia and Alexander: An Introduction 1 J uh a J a nh unen For the greater part of his adult life, Matthias Alexander Castrén was a single man. In his letters to friends and colleagues he occasionally mentions that some day he would like to settle down and get married, but he does not seem to have regarded this as a serious possibility. For instance, in a letter to Adolf Edvard Arppe, written in Helsinki on 25 December 1844 (No. 93 in the volume Epistulae 1), when he was making preparations for his second field expedition, he notes: When I return, I hope that many things will have changed, for Snellman and the young generation must finally be able to activate people to some extent. In the worst case one can even marry – it is said to be good medicine against sadness and boredom.1 Such thoughts also came to Castrén’s mind during the moments of loneliness and frustration that he often experienced in the remote field sites in Arctic Russia and Siberia. In his letter to Frans Johan Rabbe, sent from Enisejsk on 1/13 April 1847 (No. 160 in Epistulae 1), he writes: Concerning my other plans for the future, I have to say honestly that any planning is obnoxious for me. Most of all I would like to live as a private man in some pleasant location in the countryside, to get married and write; but to marry when you suffer from the disease of consumption, to buy property without capital – it is nonsense. Maybe I will become a new edition of the Eternal Jew and will spend my whole life on the road.2 Castrén was, however, not immune to the idea of marriage, and when the opportunity finally appeared, he was quick to grasp it. It was a rather natural choice that the woman who came to be his fiancée and wife was Lovisa Natalia Teng­ström, the youngest daughter of Johan Jakob Teng­tröm (1787–1858) and Sofia s Magdalena, née af Teng­ström (1803–1832). Natalia’s parents were cousins and members of the same Teng­ström clan, whose most eminent representative had been Natalia’s maternal grandfather 13 2 Wid min återkomst hoppas jag redan mycket wara förändradt, ty Snellman och de unga måste väl ſlutligen ändock kunna något ruska på menskligheten. I nödfall går det äfven an att gifta ſig – detta ſäges wara en god läkedom emot ledsnaden. This and other translations by JJ. Beträffande mina öfriga planer för framtiden måste jag ärligt tillstå, att allt planerande är mig odrägligt. Hellst ſkulle jag lefva såsom privat man på en angenäm landsort, gifta mig och författa; men att gifta ſig med lungsot, att köpa en egendom utan kapitaler – det är ju en galimatias. Kanske blir jag en ny upplaga af den ewiga Juden och tillbringar hela mitt lif på landswägen. �Epistulae 2 3 4 5 6 Natalia’s mother, Sofia Magdalena af Teng­ström, who was also the mother of all her siblings, died in her seventh childbirth when Natalia was only two years old. The children then grew up with their stepmother, to whom Natalia referred in her letters as “mother” (Mamma). For a detailed analysis of the role of the Teng­ström family in the social and academic circles of Helsinki, Finland, and Russia, see Eiranen 2019. Teng­ström 1834. As was common at the time, the dissertations were written by professors and defended by their students, the principal objective being to practise and check the latters’ fluency of Latin. This particular dissertation was defended by Castrén in his capacity of the recipient of what was called the Ekestubbe grant. Castrén’s first defence had involved a medical dissertation written by Immanuel Ilmoni. Ilmoni 1833. Det ligger mig blytungt om hjertat, att jag tvertemot tusende föresattser ej kommit mig till att ſända en rad till Prof[essor] J.J. Teng­ tröm. Esomoftast mins nes jag den vördade mannen och sörjer öfver den olycka, ſom drabbat Honom på Hans ålderdoms dagar. Men att utsäga detta, dertill ſaknas mig courage, ty jag befarar att mitt deltagande, ſå varmt och innerligt det äfven är, kan synas otidigt och åtminstone likgiltigt för en i lifvets vexlande ſkiften så bepröfvad man. Anmäl dock min wördnadsbetygelſe för denne man, ſom jag alltid älskat och ärat högst bland de academiska fäderne. Jakob Teng­ström (1755–1832), a professor of theology at the Åbo Academy and the first Archbishop of Finland. After the death of his first wife, J.J. Teng­ström married Johanna Carolina Bergbom, née Teng­ström (1803–1885), another cousin of his and the widowed daughter of his uncle Carl Fredrik Teng­ström (1762–1824).3 The Teng­ström family was among the most influential among the intellectual circles of Finland at the time, and they were widely known for their engagement in the Finnish patriotic movement. At the same time, they were loyal to the Russian rule of Finland, without, however, gaining the negative label of “Russophiles”. For a newcomer to the Finnish capital the Teng­ström family offered both an intellectual environment and social connections that helped advancement in the academic and political circles of both Finland and Russia.4 At the time when Castrén arrived in Helsinki to study at the Imperial Alexander University, J.J. Teng­ström held the chair of theoretical and practical philosophy. It happened that Castrén’s second public defence took place as respondent to a dissertation titled Aphorismi and written by this very same Professor Teng­ström.5 Ever since that first encounter Castrén apparently felt sympathy towards the person of J.J. Teng­ström, and in spite of his generally critical opinion of the university authorities and bureaucracy he never lost his respect for him. He also became a good friend of, and mentor to, J.J. Teng­ström’s son Robert (1824–1847), who, representing a generation younger than Castrén himself, was in some respects more radical in his views. After Robert Teng­ ström’s sudden death Castrén writes in a letter sent to Frans Johan Rabbe from Čita on 3/15 July 1848 (No. 185 in Epistulae 1): With a leaden heart I regret that, despite a thousand intentions, I have not sent a line to Professor J.J. Teng­ ström. I often remember that honourable man and feel so sorry for the misfortune that has struck him in his elderly days. But I do not have the courage to approach him in this matter, for I fear that my condolences, even though they would be so warm and heartfelt, could be conceived of as disrespectful and at least meaningless by a man who has so much experience of the changing vicissitudes of life. Please nevertheless convey my respects to this man, whom I have always loved and honoured highest among the academic fathers.6 Another connection with the Teng­ström family was offered by the poet Johan Ludvig Runeberg (1804–1877) and his wife Fredrika, née Teng­ström (1807–1879), a sister of J.J. Teng­ström’s second wife. 14 �Johan Ludvig Runeberg with his family and relatives on the stairs of his summer house in Kroksnäs in Porvoo/Borgå on 10 June 1863. Sitting on the stairs from the left, J.L. Runeberg, his wife Fredrika Runeberg, her sister Carolina Teng­ström, Natalia Castrén, and Eufrosyne Sofia Nordström (b. Ottelin, 1823–1887). Behind them Sofi Kellgren and the Runebergs’ son Johan Wilhelm (1843–1918). The children sitting in the front row are (from the left) Paavo and Helene Tikkanen’s daughter Johanna (later Schybergson, 1856–1936), the Runebergs’ son Fredrik Carl (1850–1884), and the Tikkanens’ son Johan Jakob (1857–1930), with Robert Castrén standing behind him. Photograph by Alfred Ottelin. Finnish Heritage Agency/Historical picture archives. CC by 4.0. As a student in the early 1830s Castrén had lived for a couple of years as a lodger with the Runebergs, who rented a large house in Kronohagen (Kruununhaka), Helsinki. Runeberg and Fredrika had married in 1831, and apart from Castrén they also offered housing to a number of other students, including Zacharias Topelius.7 One of the frequent guests at the Runebergs whom Castrén also came to know while still a student was Fredrik Teng­ström (1799–1871), a brother of Fredrika Runeberg and Carolina Teng­ström and a 15 7 According to Topelius, the Runebergs, who had no children at the time, rented a house with eight rooms, of which five were let further to lodgers. The rent was low because the house had functioned as a hospital during the cholera epidemic in 1831. Topelius 1922: 44–47. �Epistulae 2 8 Kellgren and Tikkanen were more actively engaged than Castrén in the practical promotion of the Finnish language, and they had common interests and investments in the book printing and bookselling business. See Gunnar Castrén 1945: esp. 316–347. 9 On Sjögren and his significance for Castrén’s career see, most recently, Laine 2020: esp. 121– 151, 181–183. 10 Teng­ström 1822. Teng­ström’s Greek grammar, though based on foreign models, has been considered an important achievement. He was also otherwise active in the field of classical and philological studies and published, in Latin, several works on Roman and Greek literature. Aalto 1980: 18–19. cousin of J.J. Teng­ström, an exceptionally versatile cultural and industrial figure later referred to as the “Mine Inspector” (Bergmästaren) in Natalia’s and Castrén’s correspondence. Under such circumstances, Natalia was no new acquaintance to Castrén, for he had known her since her earliest childhood and followed her growing up from a distance. At the time of their engagement in January 1850 Castrén had completed 36 years of his life and Natalia 19. Although still young, Castrén was seventeen years older than his bride, a situation which, however, was not rare in the academic circles of the time. Among Castrén’s older friends and supporters, Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) had married at the age of 39 in 1845, while Elias Lönnrot (1802–1884) had been 47 when he married in 1849, and in both of these cases the bride had been over twenty years younger than the bridegroom. It was also a typical arrangement that a successful young scholar would marry the daughter of one of his professors. For this, the family of J.J. Teng­ström offered good opportunities, for at the end of the 1840s he had three marriageable daughters: Anna Sofia (1826–1906), Helena Maria (1829–1857), and Natalia. The eldest daughter, Anna Sofia, became the wife of the linguist and Orientalist Herman Kellgren (1822–1856) in 1849, while the middle daughter, Helena Maria, married the journalist and national activist Paavo Tikkanen (1823–1873) in 1850, only shortly before Natalia’s marriage to Castrén, which took place on 30 October 1850. Both Herman Kellgren and Paavo Tikkanen were younger than Castrén, and, rather untypically of the time, of more or less the same age as their brides. For various reasons, the mutual relationships between the three sons-in-law, although correct on the surface, were at times somewhat strained. This was especially true of the attitude of the other two towards Castrén.8 One may ask to what extent J.J. Teng­ström was Castrén’s teacher. Since Castrén came to be the first professor of Finnish, he had no actual “teacher” in Helsinki, and his education at the university had been of a rather general type, suitable, for instance, for a priestly career. As far as his career as a linguist was concerned, his principal mentor was Anders Johan Sjögren (1794–1855), who was based in St Petersburg.9 Teng­ström, of course, was not a linguist, but neither was he “just” a philosopher. As a matter of fact, he was more active in the field of history and philology than philosophy. As a product of the “old school” he was well trained in the classical languages. Among other things, he was the competent author of a textbook of Classical Greek that had already been published in 1822.10 Obviously, he was one of the professors at the university who were able to understand what Castrén was doing. 16 �Natalia and Alexander: An Introduction For Castrén it was a natural choice to marry and start a family after his long and difficult journeys in the north and east. Although still worried about his health, he felt more or less restored after finally returning to Helsinki in February 1849. His improved health was also noticed by others. Snellman wrote later in his obituary of Castrén: He was now in the full vigour of his manhood: his health had again stabilized. The slim figure of a young man had become more sturdy, and only the hardly noticeable tilt of his body signalled that his chest was more pressed than that of persons with fully healthy lungs. His entire behaviour testified to the quiet satisfaction which, he felt, had rescued him in a safe haven from the storms he had had to endure in the past.11 Before his return from his last expedition, Castrén had never maintained direct contact with Natalia, nor had he ever maintained a personal correspondence with Natalia’s father. The relationship with Natalia, however, emerged and deepened rapidly during the spring and summer of 1849. Castrén had regular contacts with the Teng­ström family, and in June of the same year he was already planning to stay for some time at the Botby manor, where the Teng­ströms used to spend their summers. In his letter to Sjögren, dated in Helsinki on 10 June 1849, Castrén writes in reference to his still problematic health condition (No. 200 in Epistulae 1): My health has recently been somewhat unstable, for which reason the doctors have ordered for me a treatment with mineral waters in July. I will probably have to accept it, though against my will, in the hope that I then will be able to take care of my work with increased vigour and energy. The doctors recommend that I take the treatment in the city, but I would rather prefer to drink the waters at the Botby manor, located just ten versts from Helsinki. There I would be able to spend the sad time of water drinking in pleasant company, for Botby is the place where Professor Teng­ ström and his family are also spending the summer months. By the way, he is preparing the wedding of his oldest daughter, who, they say, will be married to magister Kellgrén.12 17 11 12 Han var nu i sin mannaålders fulla kraft: hans helsa hade åter stadgat sig. Den smärta ynglingagestalten hade vunnit fasthet, och endast en föga märkbar lutning tillkännagaf, att bröstkorgen var mera intryckt, än hos personer med fullt friska lungor. Hela hans uppträdande vittnade om den stilla tillfredsställelse, hvarmed han kände sig från de uthärdade stormarne bergad i lugn hamn. Snellman 1870: L–LI. Also quoted in Estlander 1928: 166. Min hellsa har på ſednare tider warit något ostadig, och läkarne hafva derföre ordinerat för mig en lindrig brunnskur under Julii månad. Emot min wilja nödgas jag wäl gå in derpå, i hopp att ſedan kunna ſköta mina arbeten med ſå mycket ſtörre kraft och ihärdighet. Mediçi önska att jag måtte underkaſta mig brunnskuren i ſjelfva ſtaden, men det wore enligare med mina egna önskningar att få ſköta wattudrickningen på Botby gård, belägen på ett afstånd af 10 werst från Helsingfors. Här ſkulle jag kunna tillbringa den ſorgliga watten-tiden i ett angenämt ſällskap, ty på Botby uppehåller ſig äfven under ſommarmånaderna Prof[essor] J. J. Teng­ tröm med ſin hela fas milj. Han håller annars på att ruſta till ett bröllop för ſin älsta dotter, ſom ſkall blifva gift med Mag[ister] Kellgrén. �Epistulae 2 13 Note that this citation is in Finnish, Lönnrot’s mother tongue, although Castrén and Lönnrot otherwise communicated in Swedish. Also, Castrén here quotes the Finnish form Matti of his first Christian name Matthias, a name which he otherwise used only rarely when referring to himself. See note 18 below. 14 Ehuru mina fingrar äro trötta af brefskrifning, kan jag doçk ej underlåta att hellsa på Dig med några rader och betacka mig för Ditt ſednaste bref. Egentliga afsigten med min påhellsning är doçk att wänſkapligen underrätta Dig om min för några dagar ſedan timade förlofning med yngsta dottern till Prof[essor] J.  J. Teng­tröm. Du menar s wäl: “jo nyt meni Matti hirteen”. Kanske har jag i sjelfva werket begått en dumhet, men någon ånger och ruelſe har jag ännu hitintills içke erfarit; och jag hoppas med full tillförsigt att Gud ſkall ſtyra allt till det bäſta. Min fästmö känner Du wäl af gammalt, så att jag ej behöfwer beſkrifva henne för Dig, oçh jag underlåter detta ſå mycket hellre, ſom jag befarar att min beſkrifning tilläfventyrs kunde blifwa partiſk. 15 Gunnar Castrén, quoted in Estlander 1928: 174. 16 Gunnar Castrén 1945: 320. As if to anticipate subsequent developments, Castrén mentions in this connection the forthcoming marriage of Sofia Teng­ström to Herman Kellgren. Half a year later he announced his own engagement to Natalia in a letter to Lönnrot, dated 20 January 1850 (No. 207 in Epistulae 1): Although my fingers are tired of writing letters, I cannot neglect greeting you with a few lines and thank you for your latest letter. The actual reason for this greeting of mine is, however, that I wish to inform you in a friendly way that a few days ago I got engaged to the youngest daughter of Professor J.J. Teng­ström. You may think: “This time Matti has gone to the gallows.”13 It is indeed possible that I have done a stupid thing, but so far I have not experienced any feelings of regret or remorse; and I hope in full confidence that God will steer everything in the best way. You already know my fiancée well from before, and so I have no need to describe her to you, and I leave this undone the more so as I am afraid that my description might become biased.14 Soon after this announcement, which rapidly became known in the educated circles of Helsinki and Finland, Castrén left for a few weeks to St Petersburg, a period of separation that marked the beginning of his correspondence with Natalia. The letters speak for themselves, but, importantly, they reveal that, in spite of what one might think in view of the circumstances, Castrén and Natalia were not getting married out of convenience, but true love was involved. As it was, both partners respected and tolerated each other’s idiosyncrasies. Natalia was known as a lively, joyful, and talented young lady with many interests, who “in spite of her young age fully realized the deep and wide aspects of [Castrén’s] endeavours”.15 These were certainly features that attracted Castrén, who was considered by many to have “a heavy character” with “tendencies to cynicism and strict judgements over people and their works”.16 On closer inspection, Castrén and Natalia were very similar characters, and the period of their engagement, as well as, later, the brief period of their married life, seems to have been a source of happiness for both. Although liable to occasional hot-tempered reactions, Natalia was surprisingly mature for her age and emotionally fully on Castrén’s level. The only dark cloud was Castrén’s treacherous illness, which, though seemingly absent at the 18 �Natalia and Alexander: An Introduction time of their engagement and wedding, nevertheless forced him to constantly feel the weight of the responsibility he had taken on with regard to Natalia and their future family. Even so, he had made his choice and Natalia came to occupy the most prominent place in his hierarchy of values. In September 1850, a month before their wedding, he writes to her (No. 26 in this volume): There is much in this world that gives delight to the human heart, but there are actually only three things in which I place the happiness of my life, and they are called: Natalia, motherland, science. For them I will live and die, and fight, struggle, and suffer for them. As far as it is within the limits of my powers I will also try to act in the interest of friends and relatives, but I will not consider it the goal of my life, nor will my happiness rely on them. If only you love me I will be happy and satisfied with my fate.17 The letters also illustrate how intimate and, occasionally, humorous the relationship between Castrén and Natalia was. With some variations, Castrén typically addresses his recipient with words such as “Min egen goda, snälla Natalia” [My own good, kind Natalia] or “Min egen älskade Natalia” [My own beloved Natalia], while she signs her letters “Din Natalia” [Your Natalia] or “Din egen Natalia” [Your own Natalia]. More interestingly, Castrén systematically uses his second Christian name, Alexander, in this correspondence and signs his letters “Din Alexander” [Your Alexander] or also “Din innerligt tillgifne Alexander” [Your sincerely affectionate Alexander], while Natalia addresses him as “Min egen Alexander” [My own Alexander] or “Min allra raraste Alexander” [My cutest-of-all Alexander].18 At one stage, however, apparently for the sake of humorous play, they start using Castrén’s surname, after which Natalia addresses her letters to “Min egen snälla Castrén” [My own kind Castrén] or “Min egen allra raraste Castrén” [My own cutest-of-all Castrén], while Castrén signs his letters “Din egen Castrén” [your own Castrén] or, even more officially, “Din egen M. A. Castrén” [Your own M. A. Castrén]. Altogether, the correspondence between Natalia and Castrén gives important insights into their minds, and especially Castrén himself emerges as a somewhat different person from what he is known as on the basis of his other, more official and less intimate writings. 19 17 18 Det gifwes mångt och mycket här i werlden, ſom gläder menniſkans hjerta, men det är egentligen blott i tre ting, jag ſätter mitt lifs ſällhet, och dessa heta: Natalia, fosterland, wetenskap. För dem will jag lefwa och dö, kämpa, ſtrida och lida för dem. Så widt mina krafter det medgifva, ſkall jag bjuda till att werka äfven för wänner oçh fränder, men jag ſätter icke deri mitt lifs uppgift, lika litet ſom min ſällhet af dem beror. Blott Du älſkar mig, så är jag lycklig och nöjd med mitt öde. It may be noted that although Matthias (Mathias, Matias) is commonly thought to have been Castrén’s preferred Christian name, he seems to have favoured his second name, Alexander, whenever possible. This name, which he had received in honour of the Russian Czar Alexander I, was naturally also the one he used in Russia. For instance, his series Nordische Reisen und Forschungen was published under the author’s name of M. Alexander Castrén. �The leather pouch in which Castrén’s and Natalia’s letters were donated to the archives of the SLS. No doubt Castrén brought the pouch with him from the east in the 1840s. An Oriental gentleman holding a long stick with a clock in his hand is depicted on one of its 20 �surfaces and a Central Asian woman with a pipe on the other. The pictures are surrounded with a Rococo-style frame with European faces and plant ornaments. There is the Russian double eagle above the woman. Photographs by Timo Salminen. 21 �Epistulae 2 1 2 3 4 This letter was written at three different locations – Silta­kylä, Nisalahti, and Viipuri/Viborg – where Castrén stopped during his journey from Helsinki to St Petersburg in February 1850. During the journey, which was made in several sections by horse sledge, he stayed overnight at local inns (see note 4 below), but also at friends’ houses when these were available. He stayed in St Petersburg for approximately six weeks, returning to Finland around the Easter holidays. (JJ) WIBORG 20 in another unidentified handwriting. Professor J.J. Tengström and his family lived at Marie­gatan (Marian­katu) 9. Klinge & al. 1989: 175; see also Suometar 25/1858 (25 June 1858). (TS) On every important road there were gästgivare inns, kept by local peasants, where a traveller could stay overnight and get horses to the next one. The first inns of this type were founded in the Middle Ages, but it was only in the 17th century that a common traveller was given a right to use them. Silta­ kylä is situated in Pyhtää (Pyttis) on the Siltakylän­oki River, j N6766016 E484589 (N60°29ʹ43ʺ E26°43ʹ10ʺ). There had been an inn there for travellers since the 17th century. Nenonen – Teerijoki 1998: 228; Oksanen 1991: 123–125, 175. (TS) Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Tengström 1 Siltakylä, Nisalahti and Viipuri, 17–19 February 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström 1 SLSA 1185.7 Written on the envelope in an unidentified hand: Den 24 WIBORG 202 Mademoiselle Natalia Tengström Helsingfors Aflemnas i Profesſor J. J. Tengströms gård i Kronohagen3 Broby gästgifveri4 d. 17 Febr[uarii] 1850. Min egen goda, ſnälla Natalia! Uttröttad af flera nätters wakande war jag, ſåsom Du wäl minnes, wid wårt afsked mindre mäktig mina känslor, än jag både bordt och önſkat. Det gör mig ondt ännu i denna ſtund att jag, hwars pligt det hade warit att intala Dig mod och ſtyrka, sjelf kände mig ängslig, nedtryckt och modfälld. Mig föreswäfwade då den tanke, att ſtafwen haſtigt kunde wara bruten öfver mig, att wårt första afsked lätt kunde 22 �February 1850 5 blifva det ſista. Gudskelof har denna tanke hvarken förr eller ſednare oroat mig, den kom och for med ögonblicket. Jag tror och har alltid trott, att Gud ſkall wälſigna wårt förbund och låta äfven för mig en ſällhet blomſtra upp på jorden. Wid åtankan af de mödor, jag fått uthärda i lifwet räknar jag med full tillförsigt derpå, att en rättwis försyn ej ſkall låta lönen för desſa mödor uteblifva. Tro mig, goda Natalia, att jag icke ſmickrat Dig, då jag ſagdt Ditt warma hjerta wara den lön, hwarmed jag tror att försynen welat godtgöra mina pröfningar. Sjelfmant ſade mig Runeberg5 i natt detsamma, och jag blef så glad i mitt hjerta, då jag hörde honom högtidligt försäkra, hvad jag äfven ſjelf ſå innerligt tror, att Du ſkall ſtå wid min ſida trofast hela lifvet igenom och med gladt hjerta emottaga, ehvad ödet månde oss beſkära. Wår lott blir ſannolikt icke den att dansa på rosor, att lefva blott för wåra nöjen och leka bort wårt lif i glädtig yra, utan wi måste göra oss beredda på att genomgå mången ſvår och allwarſam pröfning i lifvet. Tingens ordning är en gång ſådan, att hvarje allvarligt ſträfvande kräfwer uppoffring och försakelſe af ett eller annat ſlag. Du wet att äfven jag ſatt ett mål för mitt lifs werkſamhet, och att jag ej ſviker detta mål för något pris i werlden, icke ens för Din ſällhet. Du har ſagdt mig att Du icke fordrar ett ſådant offer ifrån min ſida, att Du hellre lid­ er med mig det wärſta, än Du twingar mig att förråda wetenſkapens och foster­ landets ſak. Jag tror Dig häruti ſå mycket mera, ſom äfwen Runeberg ſade ſig känna uti Dig den qwinna, ſom hos mannen förstår akta den känſla, hvilken bjuder honom att lefwa och lida för en idé. 23 Johan Ludvig Runeberg (1804– 1877), docent of eloquentia, teacher in the secondary school of Porvoo (Borgå), but known above all as “the” national poet of Finland. Mrs. Fredrika Runeberg (1807–1879), a notable writer herself, was a sister of Natalia Tengström’s stepmother Carolina Tengström. As can be seen from Natalia’s letter of 24 February (No. 3 in the present collection), she had accompanied Castrén to Porvoo, where the Runebergs obviously commented positively on the young couple’s mutual relationship. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=13687; Klinge 1997, https://kansallisbiografia.fi/ kansallisbiografia/henkilo/2846. (TS – JJ) �24 �February 1850 6 Jag är både ſtolt och glad att uti Dig hafva funnit en ſådan qvinna, och wid Din ſida bliçkar jag med gladt mod framtiden till möte. Låt oss altså hålla troget tillſamman hela lifvet igen­ om och ej knota, huru äfven ödets lotter falla. Jag lemnar desſa allwarſamma betrakt­ elſer, för att nämna några ord om min reſa. Jag har i eftermiddag tillryggalagt vid pass 75 verſt och derunder blott på ſtationerna warit waken. Min mening war att färdas i det klara månskenet något in på natten och förſt i Fredricshamn6 göra ett uppehåll, men på Broby funnos inga häſtar och jag nödgades af ſådan anledning ſtadna här öfver natten. Efter att på hela dagen ej hafva förtärt något widare än Moster Runebergs lilla thekopp med buljong har jag nu låtit ſervera mig med the och en ſmörgås. Detta har ſå uppfriskat mig, att jag ej känner till någon trötthet, fastän klockan är nära tolf om natten. För att emellertid göra Dig till wiljes, ärnar jag nu gå till ſängs och försöka att få mig en blund. God natt! Din Alexander. 25 Fi. Hamina, a fortified town at N6714880 E510840 (N60°34′11″ E27°11′52″), just east of the River Kymijoki and the border between Sweden and Russia from 1743 until 1809. (TS) �Epistulae 2 7 8 9 10 11 Nisalahti, near today’s Čulkovo on the main road from Helsinki to Viipuri/Viborg and further to St Petersburg in the south-eastern corner of Säkkijärvi (present-day Kondratʹevo), N60°39ʹ51ʺ E28°22ʹ52ʺ. In the 1870s there were three inns in Säkkijärvi. Säkkijärvi kautta aikojen 1952: 265; karttaliite (appendix map). Note that Castrén uses the form Nisä- (Nisä­ laks) instead of the official Nisa(Nisa­lahti). (TS – JJ) Lars Isak Ahlstubbe (1804– 1870), Town physician in Hamina. YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=13688. (TS) hemtat ‖ ſ<to>tt [ſtött?] In the Bible, 2 Kings 2:11, the prophet Elijah went up to heaven in a whirlwind. Bible (New International Version), http:// www.biblestudytools.com. (TS) denna ‖ henne Nisälaks gästgifveri (22 verst bortom Wiborg)7 den 18 Febr[uarii] Då jag i dag uppwaknade, lyste solen redan in genom mitt fönster och wärdinnan ſtod nigande med en kaffebricka wid min hufvudgärd. Hon bad mig så innerligt om ursäkt för det grufliga buller, ſom de resande åſtadkommit under natten i rummet näſtintill; men jag tröſtade henne med den försäkran, att detta buller icke nått mina öron. Så godt hade jag ſofvit efter fyra nätters wakande. – Alldeles uppfriskad anträdde jag kl[ockan] 9 min reſa och anlände middagstiden till Fredriçshamn. Här åkte jag in till Ahlſtubbe8, men då han ej war hemma, lät jag ſkjutſa mig till gäst­ gifvare­ ården, åt der en portion ofärdig bulg jong och afreste kl. 1 på dagen. Efter 9 timmars oafbruten resa anlände jag kl. 10 till detta gästgifveri, der jag beſlöt att hvila öfver natten och fortsätta mitt bref. Både i det ena och det andra har jag emellertid blifvit ſtörd af en gammal, pratsjuk käring, ſom öfverfallit mig med de meſt beſynnerliga frågor. Bland annat wille hon weta afståndet emellan jord och himmel; men då jag, ehuru philo­ophiæ s Doctor, ej kunde upplysa henne derom, åberopade hon en klockares auctoritet, ſom ſkall hafva angifvit detta afstånd till endaſt en post-station. Denna wishet ſkall klockaren hafva hemtat9 ur ſjelfva bibeln, ſom ej förmäler att Elias under ſin himlafärd bytt om hästar på wägen.10 – Hafvets djup, ſandkornens tal, fåglarnas ſpråk o.ſ.v. hade gumman jemväl reda på [på] ſina fem fingrar, och hwem vet hvad jag ej hade kunnat lära af denna11 26 �February 1850 Sibylla12, ſå framt ſömnen och mitt bref ej tvingat mig att önska henne god natt. Under min reſa har jag i dag gjort mig många förebråelſer för min hårdhet att lemna Dig till pris åt ensliga, wemodsfulla tankar. Men jag har ej kunnat annorlunda, mitt litterära ſamvete har jagat mig ut på landswägen, och jag ſkulle icke hafva fått någon ro derhemma, om jag åsidosatt denna reſa. Då jag ſålunda handlat içke af nyck, utan af öfwertygelſe, ſå hoppas jag att Du likſom jag med förnöjdt ſinne offrar Din enskildta glädje för ett ſtörre ändamål, för wetenskapens fordringar.13 Jag icke blott hoppas, jag wet, jag är innerligen öfvertygad derom, att Du är redo till wida ſtörre offer än detta; men det gör mig ändock ondt att nödgas låta pröfningen drabba Ditt unga, glada hjerta. Jag kan ej ſäga Dig huru ſorgsen jag blef till ſinnes, då jag wid wår ſkillsmesſa ſåg Ditt hjerta bedröfvadt, ſåg Dina tårar rinna. Då runno äfven mina tårar, de runno icke för min egen, utan för Din ſkull. Jag älſkar Dig ſå ömt, så innerligt, att jag içke ſkulle wilja låta den minſta flägt af ſorg oroa Ditt hjerta, och jag lider kanſke mera än Du wid tanken på den ſmärta jag tillfogat Dig. Må wi dock ömsesidigt tröſta oss dermed att wår kärleks ſol, ſedan hon någon tid warit undanſkymd af moln, ſkall lysa desto klarare, då wi åter få omfamna hvarandra. Midnatten är redan förliden och jag måſte tänka på min hvila, för att i morgon med friska krafter kunna fortsätta min reſa. Det är min afsigt att i morgon äta frukost hos Ståhlberg14 i Wiborg och qvällsward hos Pastor Schröder i Walkiasaari15, ſå framt desſa herrar 12 Here Castrén refers to the wellknown ancient concept of female oracles. The Sibyllae were ecstatic prophetesses in ancient Greece and Rome. Castrén,  P.  – Pietilä-Castrén 2000: 522. (JJ – TS) 13 This trip to St Petersburg was potentially very important for Castrén. Above all, he wished to meet colleagues and obtain clarity concerning his future status at the Imperial Academy of Sciences. He also planned to collect some new language material from Samoyeds (western Tundra Nenets) who had been brought to the capital for the winter season. Both of these objectives were achieved, though not quite up to Castrén’s expectations. (JJ) 14 Carl Henrik Ståhlberg (1799– 1878), a teacher at the Helsingfors Lyceum, later director of the secondary school in Viipuri/ Viborg, thereafter vicar in Piela­ vesi. He had been Castrén’s predecessor as the secretary of the Finnish Literature Society in 1839–1840 and was also later an active promoter of the Finnish language. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13328 ; Sorvali 2007/2016, https://kansallisbiografia.fi/kansallis­b io­ gra­fia/henkilo/4612; Pikkanen 2004a: 38–39. (TS) 15 Konstantin Schroeder (1808– 1868), vicar in Valkeasaari, journalist and poet. YOM 1640–1852, https://ylioppilas­matrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=14287 . Valkeasaari (present-day Beloostrov) is situated at N60°08ʹ47ʺ E30°00ʹ55ʺ. (TS) 27 �28 �29 �Epistulae 2 16 att [...] af ‖ det första brefvet ifrån 17 Anna Sofia, b. Wenell (1822– 1908). YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrik­keli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=13328. (TS) 18 Karl Vilhelm Ahrenberg (1807– 1880), teacher of Latin at the Viipuri/Viborg secondary school, later director of the same school. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14129. (TS) 19 Meaning Natalia’s father Johan Jakob Tengström (1787– 1858), a professor of philosophy but known above all as a historian. He is considered to have imported Hegelian philosophy into Finland and was one of the most important Fennomans of his generation. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=11688 ; Luukkanen 1999, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3659. With his engagement and later marriage to Natalia Tengström Castrén joined a family of intellectual traditions and networks, deeply engaged in the questions of the day and, especially as far as the younger generation was concerned, sharing the Fennoman ideology. However, the future sonsin-law of the Tengströms, Castrén, Herman Kellgren (see note 38 below), and Paavo Tikkanen (see note 41 below), knew each other from earlier times, and Professor Tengström was one of their academic teachers. Thus, the marriages created a new tie between people who already knew each other and kunna träffas hemma. – Ursäkta mig för detta gästgifvare-bref, ſom i ſanning är oförsvarligt till att16 wara dicteradt af ett älſkande hjerta. Så framt jag ej ångrar mitt ſlarfveri, ſå afgår detta bref i morgon ifrån Wiborg. Det näſta får Du ifrån P[eters]burg. Helſa Dina föräldrar och glöm ej Din Alexander. 30 �February 1850 Wiborg d. 19 Febr[uarii] P.S. Det förskräckliga owädret i ſista natt har ſå förderfwat wägen, att jag först middags­ tiden anlände till Wiborg. Fru Ståhlberg17 arrangerade om en förträfflig middag för mig, ſin man och Lector Ahrenberg18, hvarwid äfven din ſkål proponerades och dracks ut i botten. Jag är anmodad att genom Dig framföra en hjertlig hellsning till Farbror19 ifrån Ståhlberg och Ahrenberg. Siſtnämnde herrar lofva följa med mig till [Helsingfors]20 under Påskweckan. Säg detta åt Snellman21, då Du träffar honom, oçh erinra honom derom, att han natten före min afresa gaf mig i uppdrag att med tjenliga medel befordra gamla wänner till H[elsing]fors wid min återkomſt ifrån P[eters]burg. Klockan är 3 på eftermiddagen, hästen ſtår förespänd och jag måste i ögonblicket fortsätta min reſa. Till Walkiasaari hinner jag ej i afton. 31 20 21 strengthened their relationship. Eiranen 2019: 15, 24, 28–29, 49, 51, 54, 62. (TS) Mscr: Petersburg Johan Vilhelm Snellman (1806– 1881), director of the secondary school in Kuopio in 1843–1849, journalist, Professor of Philosophy at the Imperial Alexander University in 1856–1863, senator, and the head of the first department of the Expedition of Finances in 1863–1868. Editor of Saima in 1844–1846 and Litteraturbladet in 1847 and 1855– 1863. Strongly influenced by Hegelian philosophy, he published a large number of works on the national question and social order with the idea of a civil society as a basis. As a senator he concentrated on developing the economy of Finland and thus reforming the Grand Duchy. Chancery Councillor in 1859, raised to the nobility in 1866. Member of the Diets of 1872 and 1877–1878. Although his academic and political rise took place only in the years after Castrén’s death, Snellman was probably the most influential of his friends and supporters in Finland. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13700 ; Klinge 1997/2015, https://kansallisbiografia.fi/kansallis­bio­grafia/ henkilo/3639. (TS – JJ) �Epistulae 2 22 The River Rajajoki, also known as the Siestarjoki (Swe. Systerbäck, Ru. Сестра-река), marked the south-eastern border of the Grand Duchy of Finland with Russia. The border station and customs office were located at the settlement of Siestar­joki (Ru. Сестрорецк), opposite Valkeasaari on the Russian side (see note 15 above). From 1617 until 1721, this had also been the location of the border between Sweden and Russia. (JJ) 23 Castrén had asked his friend Frans Johan Rabbe to send Miguel de Cervantes Saavedra’s (1547–1616) novel Don Quixote while he was in Siberia in 1846, and thereafter he repeatedly referred to its characters in his letters. See esp. Castrén’s letter to Rabbe on 11/23 Jan. 1847 (No. 151 in the volume Epistulae 1 of this series). (TS) 24 att [...] äfven ‖ att [...] dag 25 äfven ſkulle ‖ ſkulle 26 Franz Anton Schiefner (1817– 1879), lecturer in St Petersburg, an extraordinary academician in the Imperial Academy of Sciences from 1852, later an Active State Councillor. Schiefner edited and published the Germanlanguage edition of M.A. Castrén’s works, Nordische Reisen und Forschungen, in 1853–1862 and several other works on the Finno-Ugric and Mongolic languages. DBE 8: 846. (TS) 27 Schiefner [...] till ‖ Schiefner till 28 Otto von Böhtlingk (1815–1904) was an Indologist and scholar of Sanskrit, later an academician at the Imperial Academy of Sciences. DBE 1: 780; Castrén 2019: 974. (TS) 2 St Petersburg, 10/22 February 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 St Petersburg den 10/22 Febr[uarii] 1850. Goda, ſnälla Natalia! Kärleken talar hellst ett och samma språk, den älskar meſt en och ſamma ton. Dess ſpråk är wanligen wemodsfullt, dess ton är i moll. Jag är just ingen wän af det ſentimentala, jag tycker içke mycket om pjunk och bedröfwelſe; men nu är äfwen jag gripen af en wemodsfull ſtämning, ſom jag förjäfwes ſöker bekämpa. Utan att egentligen grubbla öfver någon ting, känner jag mig dock bäst hemmastadd i ensamheten med mina ſorgsna och vemodiga tankar. Det är ſkillsmesſan ifrån Dig, goda Natalia, ſom gjort mig så wek och ſorgsen till ſinnes. Men för att icke ewigt bedröfwa Dig med mina ſorgsna utgjutelſer, will jag försöka att i detta bref wara ſå episk, ſom det är mig möjligt. Om min resa från Borgå till Wiborg redo­ gjorde jag korteligen i mitt förra bref till Dig. Wid den lilla återſtoden af färden vill jag nu icke mycket uppehålla mig. Det wigtigaſte, ſom derunder tilldrog ſig, war kappsäcks-­viſitationen i Raja-joki tullkammare, ſom wanligen är en pröfvo-ſten för resande från Finland.22 Jag ſlog mig lyçkligt igenom de tullnärers ſtämplingar med tillhjelp af min Ryska ſpråk-kunskap oçh det besparda innehållet af en Xeres-flaska. Huru 32 �February 1850 jag pratade med tullförwaltaren, blefvo wi ſå goda wänner, att han tecknade ſig till minnes både mitt och min faders namn, ſamt till på köp­ et lät en bagare wid namn Zacharias Malachias Tallqvist på min recommendation passera gräns­ en, ehuru på den Ryska ſidan af pasſet ſaknades bagarens namn. – Tätt inwid tullkammaren ligger den af mig förr omnämnda Walkiasaari-­ prestagården. Sinnad att här intaga min middag hade jag afsigtligen uraktlåtit att frukostera på morgonen, i den fulla öfvertygelſe att Prest-herrskapet nog ſkulle mätta min mage, wore den äfven ſtörre än Sancho Panzas.23 Men olyckligtvis var Sçhröder bortrest, och jag nödgades utan middag fortsätta min resa i det värſta owäder. Hungrig, frusen och wåt anlände jag ſent på Onsdags-aftonen till Petersburg. Ödet hade ſå beslutit att24 jag denna dag äfven25 ſkulle gå förlustig qvällswarden, ty vännen Schiefner26, hos hvilken jag tog logis, hade endaſt thé och ett ſtycke franskt bröd att bjuda på. Efter att hafva intagit denna frukost-middags-­ väll[s]ward beq gaf jag mig jemte Schiefner27 kl[ockan] 1/2 10 till Böhtlingk28, der wi funno en talrik ſamling af herrar och damer. Här bestod man mig gratulationer utan all ända, men ingen supé. I går arbetade jag hela förmiddagen i min anletes ſvett, gjorde derpå ett besök hos Sjögrén29 och hamnade ſlutligen i ett Samojed-­ält t på Newan30, der jag händelsewis ſtötte tillsamman med Krusenſtern31, ſom gjorde ſitt inflytande gällande för att förmå Samojedhöfdingen (ſom är hans egen Commissionär i Mesen32) att till min disposition aflåta en Samojed på 2–3 timmar33 hvarje dag. Sedan denna affär war uppgjord, åt jag min middag och tillbragte 29 Anders Johan Sjögren (1794– 1855), Adjunct in the Imperial Academy of Sciences in 1829– 1831, extraordinary academician in 1831–1844, ordinary academician of Finno-Ugric and Caucasian linguistics and ethnography in 1844–1855. Court Councillor in 1833, Collegiate Councillor in 1838, Councillor of State in 1845. Sjögren made expeditions to different parts of the Russian Empire, including Finnish and Russian Lapland, the Volga region, and the Caucasus. He published the results of his travels in a large number of scholarly works. Married from 1832 to Gustava Sophia Laurell (1805–1880). Sjögren was the principal mentor of Castrén in Russia, and it was thanks to his involvement that Castrén was appointed to the service of the Imperial Academy of Sciences. YOM 1640–1852, https://yli­oppi­las­matrik­ke­li.helsinki.fi/henkilo.php?id=12677 ; Branch 2002, https://kan­sallis­ bio­g ra­f ia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3634; Sjögren 1955; Lai- ne 2020. (TS – JJ) 30 Samoyeds were repeatedly exhibited according to the convention of “human zoos” and ethnographic exhibitions in St Petersburg during the 19th century. Лес­ и­ ен 2019: 64–. (TS) к н 31 Paul Theodor (Pavel Ivanovič) von Krusenstern (1809–1881), Vice-­ dmiral and explorer who A had made two round-the-world trips but also explored the seas around the Kamčatka and Čukotka Peninsulas. Wikipedia: https://de.wikipedia.org/wiki/ Paul_Theodor_von_Krusenstern. (TS) 33 �Epistulae 2 32 The village of Mezenʹ is situated at N65°50′39″ E44°14′47″. Castrén had visited it in December 1842. Mezen’ was the administrative centre of some of the westernmost Samoyeds, who spoke western dialects of Tundra Nenets. Castrén 2019: 60. (TS – JJ) 33 timmar [...] dag. ‖ timmar. 34 Berta Sofia Sjögren (1832– 1902). Branch 2002, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3634. (TS) 35 Prince Platon Aleksandrovič Širinskij-Šixmatov (1790–1853), Member of the Imperial Academy of Sciences from 1828, Minister of Public Education of Russia in 1850–1853. As a minister he attempted to prevent the spread of revolutionary ideas to Russia from western Europe by, for instance, closing the chairs of philosophy in all the universities in Russia except Dorpat and restricting the number and social diversity of university students. Širinskij-­ Šixmatov has been characterized as a religious person, an able administrator but lacking in independence. Miller 1983. 36 (TS) Maria Margareta Lovisa Sirén (b. Enckell, 1807–1866), the wife of Karl Vilhelm Sirén (1795– 1866), the vicar of the Finnish Lutheran parish in St Petersburg. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12978. (TS) aftonen hos Sjögrén i ſällskap med Schiefner och några andra wänner. Här taltes mycket om wår förlofning, Fru Sjögrén yttrade ſin ſynnerliga fägnad deröfver och önſkade, att wi för all del ſkulle boſätta oss i P[eters]burg. Hon trodde att wi ſkulle trifvas här mycket wäl, i ſynnerhet då Du och hennes Sofie34 woro ſå goda wänner. I dag ärnade jag uppwakta Furſt Schirinſki-Sçhichmatow35, men Samojeden, min läro­ eſtare, lät wänta på ſig ſå länge, att Furſm tens uppwaktningstid war förbi, förrän mina två timmar med Samojeden förlidit. Förſt kl[ockan] 2 på dagen kom jag mig ut i rörelſe och ſtyrde nu mina ſteg till Fru Siren36. Under wägen plågades jag af en art hjertängslan och kände en wiss ovilja för besöket, men wid åtankan på den utomordentliga välwilja, Fru Sirén alltid viſat mig, trodde jag mig ej kunna underlåta att göra henne en viſit. Jag bemannade mig ſåledes och ſteg oförſkräckt in i ſalongen; men huru ſtor blef icke min förwåning, då den trinda Paſtorſkan i ſin dotters närwaro började på ett handgripligt ſätt förebrå mig, att jag ej friat till den bländande skönhetsſolen Olga. Hennes briſtande finkänſlighet ſårade mig till den grad, att jag alldrig wet mig hafva utstått en värre tortyr än denna, ſom räckte i nära två timmars tid. Fru Siréns förebråelſer ſkulle wisſerligen föreſtälla ett ſkämt, men gumman erkände sjelf, hvilket äfven tydligen märktes, att hon hade ſtor lust till att gråta. Och dock är det min fulla öfvertygelſe, att Fru Sirén alldrig önſkat en förening emellan mig och ſin bortſkämda dotter. Det är endaſt den ſårade fåfängan, grämelſen att ſe ſin dotter förbigången, ſom presſar fram hennes tårar. Det wärſta i denna historia är, att jag, utan 34 �February 1850 37 att någonſin älſka Olga, tillförene likwäl talat ett och annat rätt hjertligt ord med henne. Jag tilltror wisst içke Olga förmågan att innerligen kunna älſka hvarken mig eller någon annan, men jag gör mig dock förebråelſer öfver att med förtrolighet hafva nalkats henne. Ty det har alltid warit min princip i lifvet att uti mitt beteende mot unga damer undvika till och med ſkenet af förtrolighet, då jag ej kunnat hafva några afsigter på deras hjerta. Denna princip har jag öfverträdt i mitt förhållande till Olga, och jag anser37 derföre Fru Siréns bett vara ett välförtjent ſtraff för mig. Nu är kl. 9 på aftonen och jag måste i ögonblicket begifva mig ut på en soiree till Böhtlingk. Helſa föräldrarne och glöm ej att ſkrifva några rader till Din Alexander. 35 anser derföre ‖ anser �Epistulae 2 38 Abraham Herman August Kellgren (1822–1856), later Professor of Oriental Literature at the Imperial Alexander University; one of the leaders of the Fennoman student youth in Helsinki, also known as a poet, and his wife from 1849 Anna Sofia, b. Tengström (1826–1906), sister to Natalia. YOM 1640–1852, https:// yli­o ppilas­m atrik­k e­l i.hel­s in­k i. fi/henkilo.php?id=15590; Karttunen 2000, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3502. (TS) 39 detta ‖ denna tanke 40 Carolina Tengström, ex Bergbom, b. Tengström (1803– 1885), Professor J.J. Teng­ ström’s second wife from 1835 and the widow of Professor Fredrik Bergbom (1785–1830). Eiranen 2019: 53. (TS) 41 Helena Maria (Helene) Teng­ ström (1829–1857) was the middle daughter of J.J. Tengström’s family. In 1851 she married Paul/Paavo Tikkanen (1823–1873), editor-in-chief of the newspaper Suometar in 1847–1850 and 1856–1864, as well as a lessee of the Finnish Literature Society printing company and attorney. Pikkanen 2004b; Eiranen 2019: 15, 69. Eiranen 2019: 84 has pointed out that Tikkanen himself did not spell the Finnish, or actually Savonian, form of his name ‘Paavo’ but ‘Poavo’. (TS) 3 S. l., 24, 26 February 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Den 24 Febr: 1850. Min egen Alexander. Hjertlig tack för Ditt ſnälla kära bref, ſom jag ej tröttnat att läſa, och läſa, och återigen läſa, ſå jag nu kan det utantill, näſtan ord för ord; det war ſå roligt att ſe hur ſnäll och god Du är mot ”Lilla Nattu”. Ja ſnäll, det har Du i ſanning warit, juſt en riktig ”Hederspaſcha”; jag wäntade ej bref förrän från Petersburg, men fick ändå, ren från Wiborg; det war ſå roligt, ſå alldeles oväntadt. Det war Kellgren38 ſom under hemfärden från litterära Soiréen i fredags beredde mig denna surprise. Och jag, jag blef ſå glad, ſå genomförtjuſt, det war ju det bäſta, det käraſte jag kunnat få! Jag hade welat flyga hem, (i månſkenet kunde jag ej läſa) men den ſtygga långa wägen, den war beſtämdt dubbelt längre än annars, och wille aldrig ta ſlut. Men ſlut tog den ändå och mitt bref, det läſte jag ej en men många, många gånger. Jag war ſå lycklig, ſå nöjd; ja näſtan glad att Du reſte, ty det war ju ſå obeſkrifligt roligt att ha ett riktigt ſkriftligt bewis på att Du håller af mig, det war ſom hade jag nu förſt wetat det med full wiſshet. Dock alltför god tanke får Du ej ha om mig, jag kan nog wara ſtygg och obeſkedlig emellanåt, jag ock! Har Du nu alltför god tanke om mig, huru ſkall Du ſen kunna hålla af mig alls? Jag 36 �February 1850 blef juſt helt ängslig till mods, då detta39 föll mig i ſinnet. Bra roligt war det ändå att Morbror Runeberg berömt mig, och ſäkert är att jag på fullt allvare ärnar bjuda till att göra mig förtjent deraf. Juſt detta Edert beröm ſkall, hoppas jag, för mig bli en driffjäder till det ſom godt och rätt är. Gud gifve att jag blott kunde, ſå ſom jag will! Litet mycket ledſamt har jag haft ſen Du reſte, det kändes ſå tomt, ſå underligt i mitt lilla hjerta, ſåſom jag ej på länge kännt det; de förſta dagarne iſynnerhet. Wiſst woro Runebergs ſöta och ſnälla, Mamma40 och Helene41 likaſå, men, jag wet ej, det wille ej rätt gå att wara glad och de der leda, ſtygga tårarne woro jemnt tillhands. Tro dock ingalunda att jag ett ögonblick undrat eller warit ledſen öfver att Du lemnade mig. Huru ſkulle något ſånt ens kunna komma i fråga, huru ſkulle jag wäl wara nog barnslig, nog Egoiſt för att ens kunna önſka att Du för min ſkull hade underlåtit något, ſom till och med jag måſte inſe wara det bäſta och rättaſte. Jag gret ej öfver att Du reſte, jag gret emedan det war ſå ledſamt då Du reſte, och blef juſt ſom litet ſtött öfver att Du ens kunnat misſtänka något annat. Deſsutom ſå, för att tala med Willebrand42, Kohta kuluu kuusi wiikkoja43, och då få wi Dig ju hem åter. Mitt hjerta riktigt klappar af glädje då jag tänker derpå, och wiſst blir det då om möjligt ännu roligare och kärare, än att nu få Dina bref! Från Willebrand kan jag hälſa Dig; jag träffade honom hos Trappens44, på balen. Han ſade ſig ha tomt och ledſamt efter Dig, han ock; rådde mig för öfrigt att ta min myndiga mine på mig och underrätta Dig om, att det nu kunde bli tid på, att laga ſig hem. Ja, på balen woro wi werkligen. Wi reſte, ſåſom ſagt war onsdagen 42 Knut Felix von Willebrand (1814–1893), Doctor of Medicine and Surgery, Adjunct of Medicine at the Imperial Alexander University in 1843– 1852, Professor of General Pathology in 1856–1874, Director-General of the Board of Medicine in 1863–1890. Councillor of State in 1867, Active State Councillor in 1874, Baron in 1889. Member of the Diets of 1863–1864, 1867, 1872, 1877–1878, 1882, 1885, and 1888. Carried out several reforms in the network of hospitals in Finland and reformed Finnish medicine on the basis of international innovations. A member of several learned societies in Finland and abroad. YOM 1640–1852, https://yli­ oppi­l as­m atrik­k e­l i.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14889; Savolainen 2001, https://kansallisbio­ grafia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3689. (TS) 43 The grammatically correct form of the Finnish phrase would actually have been kuusi wiikkoa, suggesting that Natalia was not fully fluent in Finnish. (JJ) 44 Most probably at the family of Carl Wilhelm Trapp (1801– 1856), Councillor of State, Chairman of the Board of the Bank of Finland (1841–1853) and Deputy Head of the Finances Expedition of the Imperial Senate of Finland (1845– 1853), later Head of the Finances Expedition (1853–1855). YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13014. (TS) 37 �Epistulae 2 45 Most probably meaning Berndt Lennart Forstén (1817– 1886), artist, lieutenant at the Finnish Administration for Road and Water Construction, later Lieutenant-Colonel and Chief Engineer. Reitala 2004, https://kansallisbiografia.fi/ kansallisbiografia/henkilo/3365. 46 47 (TS) Erik Alexander Ingman (1810– 1858), Professor of Obstetrics and Paediatrics at the Imperial Alexander University, and his second wife Eva Vilhelmina (b. Perander, 1827–1853). YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=14374. (TS) The Kellgrens left for Kuopio, where Herman Kellgren was born, to acquaint Sofi Kellgren with her husband’s relatives. Castrén, G., 1945 passim, esp. 317; Eiranen 2019: 65–66. (TS) från Borgå, der wi naturligtwis funno oſs oändeligt wäl. Roligt war det likwiſst att få komma hem igen, ty ute bra, men hemma bäſt, och Pappa war ju deſsutom ſå alldeles enſam. Klockan 9 om aftonen kom[m]o wi fram; då ſatt Du wäl redan i godan ro hos Schieffner, drack thé och talte om Skön Roſa m:m:m:m: ſå hade åtminſtone jag funderat ut det. Här blef jag afbruten af en Forſtenſk45 wiſit; wiſst puttrade jag emot och wille ej in, men Mamma ſade: ”Det går ej an”, och ſå fick jag lof att ta ſkeden i wackra hand och bjuda till att wara ämabel. Forſtén hade hört ſägas att ”De unga damerna följt Doktor Caſtrén till Borgå, men att gamla herſkapet ſtadnat hemma[”]; war för reſten på knottrigt humeur och lofvade aldrig mer ſtälla ſig i ſpetſen för någon tillſtällning, ſå mycken förtret hade han haft. En hade tyckt ſi, en annan ſå, de fleſta att det blef för dyrt. (6 Rub[el] 76 K[opek]) Ingmans46 hade mellertid warit hos honom på wiſit, och ſe, det ſmickrade, må Du tro. Knappt hade Forſtén gått, ſå kom Willebrand, på ſjukbeſök. Men patienten war friſk, ingen Doktor behöfdes, och ſå ſatte han ſig ner att prata en ſtund om Dig och mycket annat dertill. Jag hälſade och berättade att jag haft bref och fick af honom de hjertligaſte hälsningar tillbaka, till Dig nemligen. Från ”Kellgrens” kan jag äfven hälſa, de reſte i går middagstiden.47 Wi äro ſåledes nu bra enſamma hemma och få wäl allt litet ledſamt efter dem ockſå, kan jag tänka, ſå ”hoppades” åtminſtone Sofi. Till Påſken få wi wäl wänta dem hem, då komma ju ochſå Runebergs en famille, och då wäntar jag ännu någon annan, hvem, det må Du ſjelf gisſa. Men roligt blir det, och nog ämnar jag 38 �February 1850 då få riklig erſättning för att wi nu äro ſom tomtar, ſå enſamma. Reſer nu ochſå Bergmäſtarn48 ſåſom ämnat är, endera dan till Åbo, då är det ja för fatalt. – Mina Helg och Högtidsdagar äro nu de ſom hämta mig bref, från – – – – – – kan Du gisſa. Få ſe, hur ſnäll Du är, d[et] v[i]ll]ſ[äga]49 när jag härnäſt får bli ſå der riktigt innerligen glad och lycklig, få ſe, få ſe. Nå, nu ſer jag ju i Almanachan, att det i dag är Din namnsdag, det hade jag ej wetat annars. Att jag af innerſta och warmaſte hjerta önſkar Dig allt godt och gladt, det wet Du nog, men bra gerna hade jag ſagt Dig det muntligen, det hade då kunnat ſke litet bättre än med penna i hand. Mamma, Pappa och Helene hälſa hjertinnerligen genom Din Natalia. När jag nu läſte igenom mitt bref, ſå fann jag ordet: tanke hela tre gånger i ſamma mening. Förlåt!!! Den 26te Februarii Juſt nu erhöll jag Ditt ſednare bref, det förſta från Petersburg. Det war ej ſå alldeles oväntadt, ty jag hade nog räknat ut att jag nu kunde ha bref, men kärt och hjertinnerligen wäl­ kommet war det, ſå jag ej kan afhålla mig från, att ännu bifoga några rader till de förra. Det förſta blir en warm och hjertlig tackſägelſe för den fröjd Du ochſå i dag beredt mig, och ſkulle det ej ſe alltför underligt ut, ſå hade jag bra god luſt att tacka Dig, för att Du haft hellſt litet, litet ledſamt efter mig. Uff en ſån egoiſt jag är, men inte är det ändå ſå illa ment, nog unnar jag Dig ja af hjertat gerna att ha till och med ”rysligt roligt” endaſt Du emellanåt kommer ihog att i Helſingfors finnes någon ſom ſtändigt tänker på och har ledſamt 39 48 Fredrik Tengström (1799– 1871), MA, Mine Inspector, also known as the founder of the first lithographic printing house in Finland, J.J. Tengström’s cousin and Carolina Tengström’s brother. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=13140; Eiranen 2019: 53. 49 (TS) Mscr: d:v:ſ: �Epistulae 2 efter Dig. Dock Du kommer ju ſnart hem igen, och till deſs ſå får jag allt emellanåt ſåna här ſmå kära rara bref, ſom ge mig ſå mycket att tänka och fundera på för hela långa tiden. Men ſe ſå, nu är ju poſttimmen inne och jag måſte ſluta, ſå att detta ej nu genom mitt förvållande måtte fördröjas, ſåſom det redan blifvit det, utan all ſkuld från min ſida. Jag hade ernat afſända det ren i måndags, men poſten gick ej den dan och hvad ſtod ſåledes att göra. Uſch den Fru Sirén kan hon ha haft något, ens det allra minſta allvare med hvad hon ſade? Så är hon ju ej det allra ringaſte fåfäng. Hälſa Sofi Sjögrén efter wi äro ſå goda wänner från Din Natalia Skrif ſnart. 40 �February 1850 50 4 St Petersburg, 15/27 February 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The envelope50 has been sealed with red sealing wax and a seal that is not Castrén’s. It depicts three men in a boat and a man on the shore, as well as a heart and a cross between them. On the picture there is a partly illegible text <С Н- И- БОГО>. There is a note ʻ87.’ on the front of the envelope [meaning postage rate?] and an ʻ8’ in ink and a ʻ2’ in pencil on the back, as well as “Çaſtrén Alexand.”, written in ink. The letter is addressed to: Ея Благородiю Госп. Наталiѣ Ивановнѣ Тенгстрёмъ Въ Гельсингфорсъ. Mademoiſelle Natalia Tengström Helſingfors Aflemnas i Profesſor J. J. Tengströms gård i Kronohagen. A postmark on the back: С.ПБУРГЪ <----> 18 ФЕВ. 15 See also the previous letter to Natalia. Goda, älskade Natalia! Detta bref nödgas jag börja med den ſorgliga underrättelſe, att jag nu i runda tre dygn warit plågad af en tandwerk, ſom hvarken natt eller dag lemnat mig någon ro. I går afton tog det onda till den grad öfwerhand, att jag nödgades tillkalla en läkare, ſom plågade mig till halfva natten med ſpanska flugor51, ſenaps-degar52, 41 51 52 In September 2019, the letter of 10/22 Feb. 1850 was kept in this envelope. Spanish fly (Lytta vesicatoria) was used to cure a wide range of different diseases, including fevers, mainly because of its cantharidin content. Forsius 2004, http://www.saunalahti.fi/arnoldus/1800alku.html ; Medical insects irritate, http:// www2.linnaeus.uu.se/online/ pharm/insekt.html. (TS) Mustard batter was used to excite the patient’s skin in order to cure different diseases, either in mustard plasters or without them. Tietosanakirja VIII: 1968 [Sinappilaastari, Sinappitaikina]. (TS) �Front of the envelope and the postmark and the seal on the back. Photographs by Timo Salminen. �February 1850 53 fotbad och många olideliga ſmörjelſer. Efter denna ſyndabot har det onda ſå till wida gifvit ſig, att jag nu åtminstone kunnat lemna min bädd, ſom jag under hela det ſista dygnet måſte blifva trogen. De näſtföregående dagarna har jag om morgnarna ſysſelſatt mig en ſtund med Samojederne, men den återſtående delen af dygnet legat till ſängs. Mitt onda härrör af förkylning och ſträçker ſig icke blott till tänderna, utan har derjemte angripit öron, ögon och hela hufvudet. D[octo]r Græfe53, ſom är min läkare, påstår min ſjukdom wara af rheumatiſk natur. Hwad den ock må kallas, ſå har den pinat mig mera, än jag haft tålamod att med lugn uthärda. I hela twå dygn war jag icke i ſtånd att få en blund i mina ögon, utan wred och qvalde mig, lik en osäll ande, på min bädd. Gud gifwe att det onda nu ändteligen wore öfwerståndet. Under min jemmer och tandagnisslan har det warit en ſtor tröſt för mig, att jag af Samojederne erhållit många för mina wetenſkapliga arbeten högst wigtiga upplysningar. Utomdess har jag inhemtat mycket under54 mina ſamtal med Böhtlingk, ſom dagligen beſöker mig. Det är en man, på hvilken jag ſätter ett utomordentligt högt wärde både såſom menniſka och weten­ kapsidkare. Å ſin ſida tyçkes äfven han s känna en wiss attraction till min person, ty han ſöker med all makt öfvertala mig att åtminstone på ett par år bosätta mig i P[eters]burg. Jag har naturligtwis ingen ting lofwat, men det wisſa är att umgänget med Böhtlingk wore det enda, ſom kunde locka mig till Petersburg. Det har annars blifvit lagdt mig mycket till last härſtädes, att jag ej låtit föreslå mig till Adjunct wid Academien. Till och med 43 54 The physician Graefe was the brother of the academician Graefe. Laine 2020: 159. (TS) under ‖ genom �Epistulae 2 den nuwarande Miniſtern Furſt Schirinski-­ Schichmatow ſkall hafwa yttrat, att mitt engagerande wid Academien i egenſkap af Adjunçt icke ſkulle hafwa mött några ſvårigheter, då deremot den föreslagna extraordinära befattningen medför många oredor i afseende å rang och pension, hvilka man med bäſta wilja ej kunnat i haſt undanrödja. Man har dock i Ministeren lofwat med det ſnaraſte göra ett ſlag i ſaken, och blir jag en gång frisk igen, ſå ſkall jag wäl içke underlåta att i egen person uppvakta Ministern och mana på ſakens ſnara afgörande. Det är upprörande för min känsla att nödgas tigga främlingen om mitt bröd, men hvad ſtår att göra? Det mått af andlig förmåga, ſom Gud beskärt mig, har jag redligen anwändt till wetenskapens fromma. Jag har hyst och hyser i grunden ännu den förtröſtan till menniſkornas rättwisa, att de förr eller ſednare ſkola åtminstone ſå wida erkänna mina ſträfvanden, att jag i och genom dem anses hafva förtjent mitt dagliga bröd. Men det oaktadt finner jag tydligt, att jag på länge icke kommer till målet, utan att sjelf föra fram min talan. Detta kan jag underkaſta mig i Ryssland, men i Finland vore det mig omöjligt. – Urſäkta mig, att jag ſå länge uppehållit mig wid detta, för Dig ointresſanta kapitel. I nyhetswäg har jag ingen ting att meddela, ſom för Dig kunde wara af något intresſe. I förbigående will jag dock nämna, att man i de academiſka cirklarna nu för tiden endaſt behandlar ett ämne, ſom rör ſig omkring fem fästmän och en fästmö, boende under ſamma tak ſom jag, och alla tillhörande academiens egen perſonal. Det academiſka sqvallret går 44 �February 1850 55 så långt, att menniſkorna här känna Din person på sina fem fingrar. Till och med i Reval55 tyckes man intresſera ſig för wår förlofning, ty i går erhöll Schiefner derifrån ett bref, hvari denna fråga utförligen behandlades  – naturligtwis till wår fördel och med anmärkning, att Du war ”ein junges, hübsches Mädchen”. Om Grot56 och hans fästmö har jag intet widare hört, än att hon ſkall wara ända till ſvärmeri förtjust i honom. Hon säges icke wara wacker, men ”sehr geistreiçh”, och dertill ännu, hvad ſom i Ryssland är en hufvudsak, ganska förmögen. Hennes fader ſkall äga ett gods, ſom årligen ſkänker honom en inkomſt af 2000 Rub[el] S[ilfve]r.57 Jag är dock öfvertygad, att Grot såſom en man af heder icke friat till peningarna, utan till fliçkan. Commisſionerna från Mamma har jag för min sjukdoms ſkull ännu ej kunnat uträtta. Så mycket har jag dock erfarit, att Damerna här ej bära mårdskinnskragor, utan i briſt på äkta ſoblar och blå räfvar, något ſom Tyskarna benämna: ”nachgemachte Zobel- und Fuchs-­ Kragen”. Priset på dem har jag ännu icke erfarit, men jag önskade dock weta, om ſistnämnda ſlags kragor kunna köpas, ſå framt deras pris ej öfverſtiger 20 Rub. Sr. Priset på mårdskinnskragor ſkall vara 50–60 Rub. B[an]co. Om muffar kan jag ännu ej gifva något annat besked, än att de af Schinschilla numera icke äro rätt moderna. Hwad Stearin-ljus beträffar, ſå ſäljas de i wanlig handel till 25 Kop[ek] Sr marken, men det ſkall dock gifvas af dem både dyrare och billigare ſorter. De till 25 Kop. innehålla fyra på marken, de brinna mycket väl, men äro içke alabaſter­ hvita.58 45 At that time the capital of the Estonian Governorate, today’s Tallinn. 56 Jakov Karlovič Grot (1812– 1893), Professor of Russian Language, Literature, History, and Statistics at the Imperial Alexander University in 1841– 1853. He had a wide network of acquaintances in the Finnish scholarly and cultural community. Klinge 2001, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3199. (TS) 57 In Russia, both silver and paper roubles were used. One silver rouble was equivalent to 3.50 paper roubles (Bank Assignations). Salminen 2019: 29. (TS) 58 As is evident from the letter, Natalia’s relatives, including her stepmother, had asked Castrén to acquire for them some fashionable articles of clothing, perhaps especially furs, in St Petersburg. Stearin candles were another modern luxury article, not necessarily available in Helsinki. About demonstrating one’s social status with clothing, see Ijäs 2015: 185–199. (JJ – TS) �Epistulae 2 59 mig, [...] att ‖ mig, att 60 Immanuel Ilmoni (1797–1856), Doctor of Medicine, subsequently professor in different fields of medicine. He was also known as a poet and belonged among the founders of the Finnish Literature Society. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=12699; Heinricius 1912; Railo 2004/2008, https://kansallisbiografia.fi/kansallis­b io­ gra­fia/henkilo/3490; Pikkanen 2004a: 35–36. (TS) Och medgif nu, goda Natalia, att jag ſkrifvit ett rätt torrt och tråkigt bref till Dig. Men medgif ockſå, att man efter tre dygns ihållande tandwerk rimligtwis içke kan göra något med besked. Du ſer åtminstone af detta bref, att jag hvarken ſjuk eller frisk glömmer Dig, utan ſtädse har min Natalia uti en kär åtanka. Jag är wiss på att Du icke heller glömt mig, men det har dock gjort mig ſorg, att jag med ſednaſte post icke fått något bref ifrån Dig. En aning ſäger mig att Du ändock ſkrifvit till mig, fastän brefvet ännu ej kommit mig tillhanda. Skulle min aning denna gång hafva bedragit mig,59 så är jag dock ſäker att min Natalias goda hjerta icke ſkall tillåta henne att länge lefva i owisshet om hvad i detta hjerta föregår. Af wetande har jag i denna ſtad mer än nog, men ett hjertligt ord – det är här lika ſällsynt, som ”de feta ſtekarne” för ſkomakaren i Ilmonis60 wiſa. En ſak, goda Natalia! – När Du ſkrifver till mig, lägg alldrig något band på Ditt hjerta, utan war öfwertygad derom att jag förstår hålla i helgd hwarje känsla, ſom dykat upp ur djupet ur Ditt hjerta. Låt derföre ingen falsk blygſamhet hindra Dig att yppa för mig hwad Du i Ditt innerſta erfarit – må det wara gladt eller ſorgligt, ſtort eller ſmått. Jag försäkrar Dig på min heder, att denna bön icke har ſin grund i någon nyfikenhet å min ſida, utan härrör af ett warmt, innerligt kärleksfullt deltagande för Dig och Dina öden. Nu är det kanske tid att ſluta. Hellsa Pappa och Mamma, Kellgrens och Helene rätt hjertligt ifrån Din fästman. St Petersburg d. 15/27 Febr[uarii] 1850. 46 �February 1850 P.S. Skulle jag nu på åtta dagar ej hinna ſkrifva till Dig, ſå bör Du ej göra Dig några bekymmer angående mitt hellso-tillstånd, utan anse min tystnad ſåſom bewis på hellsa och god arbetskraft. P.S. Just nu erfar jag, att mårdkragor och muffar kommit ur bruk, emedan de i längden ej bibehålla ſin färg, utan efterhand blifva rödaktiga. Äfven Schinschilla-muffar skola wara owaraktiga. Deremot ſtå amerikanſka kanin-ſkinn i ſtort anseende, emedan de alltid blifva oförändrade. De begagnas både till kragor och muffar. Äro de kända i H[elsing]fors? Här äga de ungefär ſamma pris ſom mårdskinn. 47 �Epistulae 2 61 62 A hole has been cut in the page, also cutting out some words with it, but the piece of paper is preserved between the pages. Natalia Tengström was generally known as a joyful young woman, a reason why Castrén was attracted to her. However, in her letters to Castrén she often mentions having moments of sadness and loneliness. While these were certainly caused by the separation from her beloved fiancé, they also reflected the spirit of the time. Melancholy was already known in ancient Greek philosophy and medicine, but it became especially fashionable in the Romantic era. The philosopher Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770–1831) wrote about unhappy consciousness (unglückliches Bewusstsein), and it was also conceived as a worried malaise. Another concept used almost synonymously with melancholy, especially in the 18th century, was hypochondria. According to François René de Chateaubriand (1768– 1848), a modern consciousness was not able to live here and now but wanted always to be elsewhere and in different conditions, which brought about a tension between the reality and a person’s wishes and goals. It was a part of modern subjectivity. Lambrecht 1996: 12, 17–36, 61–63, 84–90, 120–121. (TS – JJ) 5 S. l., 1 March 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Den 1sta Martii 1850. Min egen61 älſkade Alexander. Sjuk, och ſå långt borta, hvad det koſtar på mig, och gern[a] gåfve jag nu bra mycket för att helſt en liten ſtund, ett enda litet ögonblick få ha Dig här, få pyſsla och paja litet om Dig. För att åtminſtone få viſa Dig hur kär Du är mig, hur innerligt och varmt jag deltar för Dig, och Dina tänder. När man är ſjuk tycker man om att ſe deltagande och välvilja ikring ſig; kanſke ſkulle det nu göra Dig godt att ſe hur ängſlig jag är, hur tårarna äro mig i ögonen, och ſom oftaſt till och med våga ſig ännu längre. Om jag blott wiſste huru Du nu mår! Uſch den leda, ſtygga tandvärken; tomt och ledſamt hade jag ju förut ren. Jag blef ſå lycklig, ſå glad åt Ditt bref, det ſnälla, rara, det tredje inom denna vecka (förra fredagen kl[ockan] 9. fick jag Ditt förſta bref Ditt tredje i dag kl: 4. på eft[er]m[iddagen]) men Din obeſkedliga tandvärk unnade mig ej, att till fullo njuta deraf, den har gjort mig helt ängſlig och bedröfvad. Det kom en ſån ängſlan öfver mig, jag måſte gråta, och gråta och ändå blir det ej bättre, m[ed] ett ord ſagt, jag är melankoliſk! Lilla Nattu melankoliſk! Ja det låter verkligen bra märkvärdigt, och ännu för ett år ſen inträffade 48 �March 1850 63 64 65 det aldrig; nu är det ej mera ſå alldeles ovanligt.62 Men hvaraf kommer ſig wäl detta? Är det kanſke, emedan jag nu blifvit nitton år, ett helt år äldre, eller för att jag nu fått mera att tänka på, och lärt mig inſe att lifvet äfven63 för mig har en allvarlig ſida; eller är det derföre, att jag nu lärt mig att hålla af, ſå der riktigt hjertligt, innerligt, ſåſom jag ej förr gjort det; man ſäger ju att kärlek och melankoli gå hand i hand. Jag vet det ej, och när inte jag kan ta reda på mitt eget hjerta, huru ſkall väl då någon annan kunna det. Kanſke är det64 ochſå bäſt, att låta det lefva, ſå der i fred och ro, ſitt eget lilla lif för ſig, utan att låtsa om det alls. Det war Din Jungfru65 ſom i dag hämtade mig brefvet; hon hade tagit det af Vaktmäſtarn, ty hon hade alla nätter drömt ſå grufligt om Doktorn, och war nu ſå otålig att få höra hvilken olycka händt Dig. Endaſt jag har ingenting drömt, det juſt kan förtreta mig. Jag är i afton alldeles enſam hemma, Mamma och Helene äro på kaffedoria hos Eſt­ landers66, dit ochſå jag ärnade mig, men fick, ſen Ditt bref kom, en längtan att ſkrifva, ſå jag beſlöt att bli hemma för att kunna afſända detta med morgondagspoſten. Jag har ju ochſå nu näſtan hela två bref att beſvara, det förra han[n] jag ju jemnt och knappt tacka för, ſednaſt. Så roligt, att Din reſa aflopp ſå lyckligt, men nog tycker jag Böhtlingk kunnat beſtå Dig ordentlig souper.67 Roligt war ochſå att Samojederna verkligen funnos till, och det bäſta af allt, att Du kan dra nytta af dem. Hvad ſom innerligen roat mig är, att Sofi Sjögrén och jag äro ſå goda vänner; det är då en wänſkap ſom jag åtminſtone ej wetat af, ty på bra kall och fremmande fot woro wi med 49 äfven [...] har ‖ äfven har det [...] bäſt ‖ det bäſt Castrén’s personal female servant, probably the one called Gustafva, whom Natalia later mentions in a letter in 1864. Eiranen 2019: 147. (TS) 66 Probably the family of Gustaf Adolf Estlander (1797–1865), archivist at the Imperial Finnish Senate, practically the only Estlander in Helsinki at that time. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12939. (TS) 67 See Castrén’s letter to Natalia, 10/22 February 1850 (No. 2 in this volume). 68 The point of comparison seems to be missing here. It is unclear whether Natalia meant herself or someone else. (JJ) 69 Miss Geddner cannot be identified. She may have been a German-speaking governess who had stayed with the Tengström family, or a teacher of the German language elsewhere. (JJ – TS) �Epistulae 2 70 Galvanism was the term used for medical treatment by electric pulses. It was applied at the time especially to treat depression and psychic illnesses. Saxén 1910; Taskinen 1917. (JJ) 71 Henrik Edvard Arnell (1811– 1853), Dr. Med. and Court Physician [Slottsläkare] in Helsinki. YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrik­keli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14664. (TS) 72 Natalia means the composer and organist Fredrik August Ehrström (1801–1850). He died on 19 March. The wives meant in the letter were Johanna Lovisa (Jeanette) Snellman (b. Wennberg, 1828–1857) and Emilia Augusta Ehrström (b. Mattheiszen, 1820–1905). Lappalainen 2000, https://kansal- 73 lisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/5961; Klinge 1997/2015, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3639. (TS) Wilhelm Gabriel Lagus (1786– 1859), until 1852 Professor of General Jurisprudence, in 1852–1858 of Civil and Roman Law at the Imperial Alexander University, was married to Hedvig Maria af Tengström (1795–1859), a sister of Sofia Magdalena af Tengström (1803–1832), J.J. Tengström’s first wife and the mother of his children. The Laguses were critically minded towards Fennomania, and their relationship with the Tengströms was often tense. Väisänen 2005, https://kansallis­bio­gra­fia.fi/kan­ sallis­b iografia/henkilo/3520 ; Väisänen 1998, https://kansallis­ biografia.fi/kansallisbiografia/ hen­kilo/3519; Luukkanen 1999, hvarann, och deſsutom ſå alldeles olika; jag tror wi ej ſympatiſerade i ett enda fall. – Men uſch den Fru Sirén, inte har jag juſt numera ſynnerligen god tanke om henne. Var det endaſt raillerie, ſå war det ett dumt och opaſsligt, låg der allware under, ſå war det ju rent af oförlåtligt; hvad ſade den arma Olga dertill? [J]ag hade ej för guld och gröna ſkogar welat wara i hennes ſtälle. Du måſte härnäſt berätta mig något om henne; jag wille ſå gerna weta om hon är lika wacker än, till exempel [ ]68. Hvad tycker Du om att ta emot ſå der mycket gratulationer? – Wi ha denna tid warit ute meſt alla dagar och gratulationer har äfven jag fått ta emot från höger och wenſter, det är allt litet génant, men roligt tillika, ty alla äro ſå wänliga och hjertliga emot mig, ſå det juſt käns helt godt i hjertat. Bra gerna ville jag weta hvem ſom i Reval wet, att jag är ”ein junges hübſches Mädchen”. Det kan ej gerna ha kommit från någon annan än Mamſell Geddner69, min ſnälla, goda, rara lärarinna, ſom jag håller ſå hjertligt, innerligt af, och ſom jag på ſå länge ej hört med ett enda ord omtalas. Det vore mer än roligt, att än en gång i verlden få höra huru hon lefver och bergar ſig, hon ſom alltid war ſå ſnäll, ſå god emot mig. Tack för krag och muffnotiſerna. Derpå kan jag likväl ännu ingenting ſvara emedan wi ej någon förſtå oſs på de der ”nachgemachte” kragorna och ſåledes förſt få lof att tala vid någon Bundtmakare derom. Men ſäg mig nu innan jag ſlutar, hvarför kallar Du Ditt bref torrt och tråkigt, och hvarföre kallar Du Dina wetenſkapliga angelägenheter, ett för mig ointresſant Kapitel? Kan Du verkligen tro det, då har Du ej ſå ſärdeles god 50 �March 1850 https://kansallisbiografia.fi/kan­ sal­lisbiografia/henkilo/3659; Ei- tanke om mig! Jag tror, och jag hoppas, att Du ej mente det ſå alldeles på allware, ty då ſkulle Du ej tro mig om att hålla af Dig, ſå ſom jag gör det. Den man verkligt håller af, den intresſerar man ju ſig för, äfven i det minſta; huru mycket mera då i en ſak, ſom för Dig är af ſå ſtor vigt och betydenhet, och hvad Du ſkref till mig war ju alldeles begripligt, och ingen Samojediſka alls. – Hvarföre ſkulle Du inte till mig ſkrifva allt hvad ſom rör Dig, och jag begriper; nog wet Du ju att det då intresſerar mig. Roligaſt vore likväl, att näſta gång höra Dig vara alldeles friſk och raſk åter! Hvar dag Du är ſjuk i Petersburg fördröjer wäl Din hemkomſt? Jag hade god luſt att ſkicka till Dig Willebrand med ſin Galvanism70, han, ſom är ſå ſnäll, ſkulle nog laga Dig friſk åter. – Från Ehrſtröm kan jag berätta att han är betydligt på bättringen, ſå Arnell71 nu ger ſäkert hopp om hans förbättring. Snellman war hos honom en förmiddag medan deras båda Fruar woro ut att åka och af honom har jag denna notis, dock lär Ehrſtröm ha varit litet ſämre nu åter.72 Din bortawaro ha wi begagnat till att göra viſiter och ärna göra unnan nu allt hvad göras kan, ſå wi ſen äro lediga att ſitta hemma och ta emot. Hos Laguſes73, Tengſtröms74, Ingmans och Snellmans ha wi redan warit, men fortſättning följer ännu. Det är juſt ej ſynnerligen roligt att ſå der vara ute alla dar, mais que faire! Fremmande ha wi deſsutom haft när wi varit hemma; bland dem Lilla Qvanten75, ſom war ſå ſöt och vänlig, Charlotte Trapp76 likaſå. Men tänk [då]77, hvart vi i morgon äro bjudna; joo till Wirzéns78 på ſtor supe! Jag har ingen luſt dit alls, och får jag, ſå wiſst blir jag hemma, till ſom jag tror att Du hellre ſer det, 51 ranen 2019: 265–266. (TS) Either at the home of Fredrik Tengström (see note 48 above), although he was unmarried, or perhaps rather at the home of Johan Magnus af Tengström (1793–1856), J.J. Tengström’s cousin, and his wife Hedvig Gustava Charlotta (b. Prytz, d. 1878). J.M. af Tengström was a former Professor of Zoology and Botany at the Imperial Alexander University in 1841– 1847. YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrik­keli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12340. (TS) 75 This probably female Qvanten cannot be identified. 76 Anna Charlotta Trapp (1830– 1912), a daughter of Carl Wilhelm Trapp (see note 44 above) and his wife Katarina Charlotta (b. Hollming, 1802–1852). 74 (TS – JJ) 77 In the original: <d>ås. 78 The family of Johan Ernst Adhemar Wirzén (1812–1857), Adjunct in Medicine and Demonstrator in Botany at the Imperial Alexander University, married to Sofia Lovisa (Sofie Louise) Forstén (1819–1888) YOM 1640–1852, https://ylioppi79 lasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=14253. (TS) Emelie Charlotte Forstén (1827– ?), August Abraham Forstén’s (Master of Laws with court training, 1805–1869) daughter from Kuopio. Snellman, Kootut teokset: Perhe-elämä syventää vakaumusta, http://snellman.kootutteokset.fi/fi/luvut/ perhe-elämä-syventää-vakaumusta; YOM 1640–1852, https:// �Epistulae 2 ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=13746. (TS) 80 Most probably meaning Lennart Forstén again. His father was Kammarråd Carl Gabriel Forstén (1781–1847), which makes Lennart a cousin of Emelie Forstén’s father. Reitala 2004, https://kan­sallis­bio­gra­fia. fi/kan­sallis­bio­gra­fia/henkilo/3365; YOM 1640–1852, https://yli­oppi­ las­matrik­ke­li.hel­sin­ki.fi/henkilo. php?id=13746 (August Abraham F.); YOM 1640–1852, https://yli­ oppi­las­matrik­ke­li.hel­sin­ki.fi/hen­ ki­lo.php?id=10464 (Gustaf Ernst F.); Sibe­lius-demo 20181107: Forstén, Carl Gabriel, http://www. sau­n a­l ah­t i.fi/pekval8/ppl/f/0/ de2b823066641a392cfbbb6890f. html. (TS) 81 Fredrik Cygnaeus (1807– 1881), then director of the Helsinki Trivial School and Docent of History at the Imperial Alexander University, later Professor of Aesthetics and Modern Literature there, a wellknown and influential historian, writer, and poet. YOM 1640– 1852, https://ylioppilasmatrikkeli. helsinki.fi/henkilo.php?id=13858; Klinge 2003/2016, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3175. (TS) 82 Jakov Karlovič Grot (see note 56 above) had married Natalʹja Petrovna Semënova (1824– 1899), also known as an author, on 24 February 1850 (Old Style). Грот (Семенова) Наталья Петровна (1824–1899), Литературная карта Липецкой области http://map.lib48.ru/index. php/personalii/urozhentsy-lipetskogo-kraya/105-grot-n-p. (JJ) men Pappa och Mamma tycker att det allt är bra oartigt mot Emelie Forſtén79, ſom reſande, ſå att få ſe, få ſe! Inte ſkulle jag juſt ha nån ſynnerlig luſt, att ſå der med pura fliten utſätta mig för Monsieur Lennarts80 tråkigheter. Och nu: God natt, det kan väl ſmåningom bli tid att ſluta nu, om jag ej alldeles ſkall trötta ut både Dig och mig med, ty klockan är allt bra mycket ren och jag är juſt ej någon Nattfogel heller. Således farväl, ſkrif ſnart och glöm ej Din Natalia. De hjertligaſte hälsningar från Mamma, Pappa och Helene. Snellman, Ingman och Cygnaeus81 äfven. Måtte Du ſnart bli friſk, annars är det bra ledſamt! Jag längtar efter näſta bref med underrättelſe derom. Så luſtigt att fem fäſtmän bo i ſamma hus, det kan man kalla ett riktigt: Fäſtmanskotteri. Schieffner och Du äro väl två af dem, Grot kanſke den tredje. När blir det hans bröllopp?82 52 �March 1850 6 St Petersburg, 19 February/3 March 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 An excerpt from this letter is also kept in SKSA KK33: 327 b). The envelope83 has been sealed with red sealing wax with the initials AS, an anchor, and Asclepius’s staff (similarly to Nos. 7 and 10 below). It bears an unclear postmark and different notes on the back. There is “100” written on the front. The letter is addressed to: Ея Благородiю Милостивой Государинѣ Госпожѣ Наталiѣ Ивановнѣ Тенгстрёмъ Въ Гельсингфорсъ Mademoiselle Natalia Tengström Helſingfors. Aflemnas i Hr Profesſor J. J. Tengströms gård i Kronohagen. St Petersburg d. 3 Mars 1850. Min egen ſnälla Natalia! Redan i många, långa dagar har jag med otålighet wäntat på någon rad ifrån Dig, men med bedröfvelse ſett mina förhoppningar ſwikna. I går fiçk jag ändteligen af Sjögrén den underrättelſe, att en postiljon wiſat ſig hos honom och sagt ſig äga ett bref till mig, men blifvit dermed försänd till Schiefner. Upplifvad af denna under­ättelſe r ſatt jag i går hemma hela dagen och wäntade på postiljonen, men ſe han kom içke. Förſt i dag f[ör]m[iddag] fick jag ändteligen Ditt hjertligt 53 83 This envelope probably belongs together with this letter. In September 2019, the letter of 21 Feb./5 March 1850 was stored in it. �Epistulae 2 84 85 86 milda ‖ war ſvallar ‖ kok[ar] då ‖ <nu> wälkomna bref i händerna. Det war ett honungsljuft bref, en werklig balsam för mitt af sjukdom, ansträngning och leda visiter uttröttade ſinne. Jag har nu för hela den återſtående delen af dagen befriat mig ifrån min otrefliga Samojed och lefvat i tankarna hos min ſnälla Natalia. Jag ſkulle önska att kunna göra Dig ens hälften ſå lycklig genom desſa rader, ſom Du gjort mig genom de Dina. Jag känner mig nu ſå lätt om hjertat; all den masſa af ſmå obehagligheter och förtretligheter, ſom jag alldagligen fått upp­ ära, b har likſom ett mörkt moln försvunnit ur min ſynkrets, ſedan Din kärleks milda84 låga åter fått wärma och belysa mitt hjerta. Du äger uti ”Ditt lilla hjerta” den ſtora förmågan att jaga bort ſorgen och bekymren ifrån mitt ſinne. Jag har också förut älskat och warit älskad, men tro mig Natalia, att jag icke talar fåwitsk wishet, då jag ſäger att Du är den första flicka, hvars kärlek gör mig lycklig. Du kan wara wiss på, att jag djupt känner och erkänner min lycka, fast jag içke mycket talar derom. Jag talar i allmänhet icke mycket om mina känſlor, ty jag har lefvat ſtörre delen af mitt lif med menniſkor, hvilka dels ej welat, dels ej kunnat förstå mig, och jag har på detta wis blifvit wan att gömma, hvad jag warmaſt känner, i djup­ et af mitt hjerta. Ofta då jag ſynes ſom kallaſt, ſvallar85 bloden ſom warmaſt i mina ådror. Jag har welat ſäga Dig detta içke till mitt ſjelfberöm, utan för att Du ej må missförstå mig och tro min kärlek wara mindre warm än Du önſkade. Jag har ännu icke warit i tillfälle att i handling wisa, huru warmt jag älſkar Dig; men jag ſkulle dock önska att Du wisste hvad jag tänkt och kännt, då86 jag ſtröfwat allena omkring i denna öken, eller då jag ſtått i kretsen af Ryska Embetsmän 54 �March 1850 och wäntat på audiens i ett Ministerförmak. Att Du i sådana ögonblick warit min enda tröſt i lifvet, derom kan Du wara fullt förwisſad. Men det är redan tid, att jag kommer till den prosaiſka delen af min person. Dagen efter det jag ſkref det ſista brefvet till Dig, började jag mina uppwaktningar, hvilka nu i det närmaſte äro till ända. Jag har besökt Furſt Schirinski-­ Schichmatow, Grefve Armfelt87, Excellenserna Fuss88, Frähn89, Græfe90, Köppen91 m.m. m.m. Alla hafva warit utomordentligt wänliga emot mig, till och med Ministern Schirinskij, hvilken bland annat complimenterade mig för min Ryska tal-färdighet och gaf mig goda förhoppningar om understöd. Han påstod likwäl att min ſak ännu i haſt ej kan afgöras, och då jag anmälte detta för H[er]r[a]r Academici, ärnade de wid nästa sesſion wäcka fråga om att för det förſta, nu tilländalupna året gifva mig ett extra-underſtöd ifrån Academiens egen çasſa. Jag befarar dock att denna proposition ej går igenom. – Många bland Akademikerna och till och med Ministern hafwa yttrat den önſkan, att jag måtte92 nu genaſt låta engagera mig ſåſom Adjunct wid Academien, och Schirinski sjelf har för Fuss högtidligen förklarat, att härwid inga hinder komma att möta; men jag har bestämdt afsagt mig detta förtroende. Ännu i dag ſökte gamla Frähn förmå mig att antaga Adjuncturen, men mitt beslut är oåterkalleligen fattadt. Jag har måhända kaſtat min lefnads lycka ifrån mig, men det ſkall dock lända mig till tröſt i nödens och bekymrens ſtunder, att jag gjort detta för fosterlandet. Icke ſåsom ſkulle jag tro att Finland icke kan umbära min person; men jag kan icke hysa aktning för mig sjelf, om jag för det yttre goda ſviker den fana, hvarunder jag hitintills 55 87 Count Alexander Armfelt (1794–1875 [Old Style]/1876 [New Style]), Minister State Secretary of Finland in St Petersburg in 1841–1876. Councillor of State in 1833, Active State Councillor in 1835, Privy Councillor in 1843, Active Privy Councillor and a member of the Higher Privy Council of Russia in 1856. Savolainen 2001/2008, https://kansal88 lisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3119. (TS) The mathematician Paul Heinrich von Fuss (1798–1855), permanent secretary of the Imperial Academy of Sciences. He had been Castrén’s principal contact person concerning practical and financial matters during Castrén’s Siberian expedition. Модзалевскiй 1908: 7; Бобынинъ 1902. (TS – JJ) 89 Christian Martin Joachim Frähn (1782–1851), Orientalist and numismatist, academician at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. DBE 3: 430. (TS) 90 Christian Friedrich Gräfe (1780–1851), scholar of Greek and Roman antiquities, academician at the Imperial Academy of Sciences. Wes 1992: 121– 125. (TS) 91 Peter von Köppen (1793–1864), statistician and ethnographer, academician at the Imperial Academy of Sciences. Ригер 2009. (TS) 92 måtte [...] låta ‖ måtte låta �Epistulae 2 93 There is a modified quotation of these words in an unknown person’s hand in SKSA Ahlqvist 33:327b: [foster]ländska literaturens vänner, liksom åter dess fiender skulle fröjda sig att de representanterne för denna literatur sälja sig i fremmande tjenst. Hvad helst än må blifva min lott, så är jag för min del alltid lugn och förnöjd, så länge jag förblir trogen min vetenskap och mitt fosterland. 94 Count Alexander Armfelt. 95 Reviewing the Baltic German scientist and explorer Alexander Gustav Schrenk’s (1816– 1876) work Reise durch den Tundren der Samojeden for the Demidov Prize. Castrén 2019: 678–691; Salminen 2019: 29. (TS) trofast kämpat. Sannolikt ſkulle mitt ”affall” också werka moraliſkt nedſlående på den unga, fosterländska litteraturens wänner, likasom åter dess fiender ſkulle fröjda ſig att ſe representanterna för denna litteratur ſälja ſig i främmande tjenst. Låt oss derföre goda Natalia! af aktning för oss ſjelfva och wårt fattiga fosterland afsäga oss wåra jordiska egodelar, och hoppas, att Han som wårdar ſig om liljorna på marken, äfven ſkall draga försorg om wår framtid. Men ſkulle äfven jemmer och elände blifva wår lott, ſå är jag för min del ändå alltid lugn och förnöjd, ſå länge jag förblir trogen min wetenſkap, mitt fosterland och Dig, goda Natalia.93 Märkwärdigt är det emellertid att den Ryska Cultus-Ministern Furst Schirinski-Schichmatow opåmint började tala om mina wetenſkapliga planer, min ſamhälls-ſtällning, min ekonomiſka belägenhet m.m, hvilket allt han kände på ſin[a] fem fingrar, då deremot wår Finſka Minister94 içke wisade det ringaſte deltagande för min person, ehuru audiensen hos honom warade i 1 1/2 timmes tid. Och dock tycker jag mig hafva gjort mig mera förtjent af den Finska än den Ryska Ministerns uppmärksamhet. Bland de Academiska excellenserna hafva alla warit utmärkt nådiga emot mig. Fuss talte till och med om wår förlofning; Köppen ville att jag ſkulle ſkrifva några ord i hans minnesbok; Frähn och Græfe bjödo mig på middag m.m. Men all denna artighet har lemnat mig föga uppbyggelſe, en kyss ifrån Dina läppar wore mig tusende gånger mera wärd. Jag arbetar utan uppehåll för att ju förr dess hellre hinna tillbaka till Dig. Med Schrenk95 blir jag redan i denna wecka färdig, och om tio dagar reſa Samojederna härifrån. Du 56 �March 1850 kan ſåledes wara wiss på, att jag ännu före Påsk återwänder, men nogare kan jag icke96 beſtämma tiden för min återkomst. Säkert är dock att jag ännu hinner afvakta ett ſvar på detta bref, förutsatt att Du ſvarar med första post. Hellsa hjertligt Pappa, Mamma och Helene ifrån Din Alexander. P.S. Schiefner wäntar alla ögonblick på ſin brud, ſom ärnar öfverraska honom likſom tjufven om natten. Sannolikt har hon redan långt för[e] detta lemnat Warschau. En tvillingsbroder till Schiefner wistas för det närwarande här och ärnar också fira bröllop om några dagar i Moskwa. En märkwärdig ſympathie bröderna emellan.97 Om Grot och hans bröllop har jag ingen ting hört. Kanſke är han redan tillbaka.98 – Hellſa wännen Willebrand och urſäkta min brådska. 57 96 icke ‖ ännu ~ 97 The original family name of Franz Anton Schiefner’s fiancée and later wife Rosa (1821– 1903) is not known. The other Schiefner was his twin brother, who continued their father’s commercial enterprise. Brückner  – Zeller (Hrsg.) 2007: 305; Find a grave, https:// www.findagrave.com/memorial/150122080/franz-anton-schiefner. (TS) 98 Concerning the marriage of Grot, see note 82 above. �Epistulae 2 99 In September 2019, the letter of 19 Feb./3 March 1850 was stored in this envelope. 7 St Petersburg, 21 February/5 March 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The envelope99 has been sealed with red sealing wax and an intact seal, illustrated with Asclepius’s staff, an anchor, and the initials AS (similarly to No. 6 above and No. 10 below). The letter is addressed to: Mademoiſelle Natalia Tengström Helſingfors. Въ Г. Гельсингфорсъ, Aflemnas i Hr Profesſoren J. J. Tengströms gård i Kronohagen. 2.20 A postmark: С.ПЕТЕРБУРГЪ. 22 ФЕВР. 1850 The seal on the back of the envelope. Photograph by Timo Salminen. 58 �March 1850 Min egen älskade Natalia! Så ſnäll Du war, ſom genast beswarade mitt bref, men jag har hela denna morgon haft ſtora100 förebråelser för min obeskedlighet att för en ſmåsak göra Dig ſorgsen och bedröfwad. Man ſäger att wi männer äro egoister alla, och det är wisst att jag handlat mycket egoistiskt, då jag i känslan af min egen blott physiska ſmärta ej tagit i betraktande, hvad Du i andelig mon kunde komma att lida wid underrättelſen om min krasslighet. Då jag ſkref till Dig, ansåg jag ſaken redan passerad och tänkte derföre icke på att lugna Dig med några tröſtande ord. Nu har Du wäl redan fått mitt ſista bref, hvarur Du tydligen finner att jag åter befinner mig i högönskelig wälmåga. Jag är till och med i dag owanligt glad i ſinnet, ty allt har gått mig ſå oförmodadt wäl i handen under loppet af hela denna dag. På morgonen ſlutade jag min recension öfver Schrenk101, och knappt var den färdig, ſå kom postiljonen med Ditt kära, wackra bref. Jag läste det med ens twenne gånger igenom och spatserade ſedan på mitt kammargolf, öfwerſäll af förtjusning. I detsamma hörde jag den redlige wännen Böhtlingks röſt i tambouren. Han kom ifrån Academiens Vice-­ resident, ſom han P hade besökt i afsigt att ſkaffa mig ett extra-­ underſtöd för det första året. Vice-­ residenten p Furſt Dondukow-Korsakow102 hade härtill gifvit ſitt ſamtycke, och ſaken kommer i morgon att föredragas wid Academiens ſesſion, der den otwifvelaktigt går igenom. Jag har ſålunda ett ſäkert hopp att om några weckor få lyfta 700 Rub[el] Silfver, och dermed lefver man ju redan ett år framåt. Inom detta år blir naturligtwis 59 100 ſtora ‖ <t-->ga 101 Castrén 2019: 678–691. 102 Prince Mixail Aleksandrovič Dondukov-Korsakov (1794– 1869) was the Vice-President of the Academy of Sciences in 1842–1852. Шумков 2007: 263. (TS) �Epistulae 2 103 bekymmer ‖ ſmå ~ 104 utan ‖ att 105 wille ‖ ~ ju också min ſak i Ministeren afgjord, och jag hoppas med wisshet att derifrån åter få ett underſtöd för 2–3 år. Längre bort i tiden bryr jag mig icke om att tänka, och troligen icke heller Du, hjertans Natalia. Wisst är att Gud hjelper oss, när wi redligt uppfylla våra pligter. Jag håller det för en af mina högsta pligter att icke för någon yttre fördel förråda min wetenskap och mitt fosterland. Det är möjligt att tider ſkola komma då denna pligt blir ſvår att uppfylla, då armod och nöd ſtå klappande på dörren; men det goda ſamwetet – öfvertygelſen att till ſista andedrägten hafva troget och redligen kämpat för ſamma, ſtora mål  – är för mig mera wärd än hela werldens ſkatter. Mina ſkönaſte ögonbliçk i lifvet äro de, då jag misskänd, ſmädad och förtalad, kämpande med fattigdom och elände ſutit wid min nattliga lampa och arbetat efter min bästa förmåga för sanning och rätt. I sådana ögonbliçk har äfven min inspiration warit mäktigast, och jag har ofta i upprymda ſtunder önskat ſitta fängslad, i hopp att min ande då ſkulle wara ännu mera verkſam. Det ges med ett ord intet yttre hinder, ſom ſkulle kunna krosſa mitt mod. För Din ſkull har jag wäl gjort mig bekymmer103 för framtiden, men ſanningen att ſäga, ſtora hafva desſa bekymmer içke warit. Jag wet att mitt arbete är redligt och allwarligt, men ſkulle det ej erkännas, ſå vet jag också att Natalia içke tillwitar mig ſkulden derför, utan104 ſer deri en Förſynens ſkickelſe. Dock hvarifrån komma desſa allwarſamma betraktelſer i mitt nu ſå glada ſinne? Jag wille105 i detta bref endaſt yttra mina fröjdfulla känslor, ſom Du i wäſendtlig mon framkallat genom Ditt ömma, deltagande bref. Men mina 60 �March 1850 tankar hafva ej hållit ſtreck, jag har kommit på en annan kosa, och måste ty wärr här afbryta för att syssla med Samojeden och sedan med uttråkadt ſinne fortsätta mitt106 bref. – – – – Samojeden är nu borta, men här larmas omkring mig, ſå att jag med möda kan hålla tankarna tillſamman. Medan detta owäſende fortfar, will jag nämna för Dig ett och annat, ſom ej fordrar någon eftertanka. Hwad först kragen beträffar, ſå har jag ändock ämnat besluta mig för en af mårdſkinn. De Amerikanſka kaninerna äro alltför ſimpla, ”nachgemachte” zoblar och räfwar afskyr jag likſom allt ”nachgemachtes” öfwerhufwud, men mårdskinnen äro åtminſtone äkta och rätt wackra, ehuru de här ej äro i mode. De bäſta kragor af mårdskinn koſta här 18 Rub[el] S[ilfve]r, af färgade107 zoblar och räfvar fås de till 15 Rub. Om muffar wet jag ännu ej något besked. Af Stearin-ljus ſkola, ſåsom jag nyligen erfarit, äfven de bäſta kunna fås till 25 Kop[ek] Sr marken, men det torde ej duga att nu köpa dem108 för näſta vinter, emedan de ſägas hafva för egenskap att gulna med tiden. Fru Sirén och hennes familj besökte jag för några dagar ſedan på en aftonstund. Den pratsjuka Damen började åter bry Olga för mig, men jag drog mig genast i gamla herrens kammare och blef der ſittande hela aftonen. Häraf blef Madame109 Sirén ſå wred, att hon wid afskedet knappt såg på mig och alldeles içke talte om widare besök. Olga höll emellertid god mine denna gång, ehuru hon wid mitt första besök helt och hållet råkade ifrån concepterna. Hon har annars mycket förlorat ſig ſå wäl till ſitt utseende, ſom till hjertat. Den öppna, oskuldsfulla, hjertliga glädjen är borta, och allt hennes 61 106 107 108 109 mitt ‖ b[refvet] färgade zoblar ‖ zoblar dem [...] vinter, ‖ dem Madame Sirén ‖ hon �Epistulae 2 110 Er ‖ h 111 Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894), a zoologist and geographer who led the expedition to Siberia and the Far East in 1843–1845, from 1850 academician at the Imperial Academy of Sciences. Castrén’s expedition of 1845–1849 was also formally subordinated to Middendorff’s. He married Hedwig Elisabeth Hippius (1825–1868) in 1850. Сухова  – Таммик­­саар 2005; Castrén 2019: 835; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften: Livland II: 908– 909. (TS) 112 Karl von Lingen (1817–1896), Dr. Med. of Baltic German birth, physician at the Peter and Paul Hospital in St Petersburg. His wife from 1850 was Karl Marie Juliane von Baer (1828–1900), Academician Karl Ernst von Baer’s daughter. Karl Ernst Ritter von Baer Edler von Huthorn (1792–1876) was a Baltic German biologist and academician at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. Wikipedia: Karl von Lingen, https://de.wikipedia.org/wiki/ Karl_von_Lingen; Tammik­saar 2009. (TS) 113 Sofie Wahlström cannot be identified. (TS) 114 att ‖ wid 115 embets-/machiner 116 tärt ‖ fört[ärt] tal går ut på malice. Du får troligen i näſta ſommar göra hennes bekantskap, ty hon ämnar ſig med ſin moder till promotionen, och jag har fått i uppdrag att ”till pligt för min trolöshet” (!) ſkaffa henne en billet till balen. Modren har lofvat ſwärta mig för Dig, men jag å min ſida har hotat att içke tillåta någon bekantskap Er110 emellan. Äro wi icke artiga emot hvarandra – Fru Sirén och jag? De fem fästmännerna, om hvilka jag förut ſkrifvit till Dig, äro bröderna Schiefner och jag, Middendorff111 och D[octo]r Lingen, hvartill ännu kommer den ſistnämndas brud Mamſell Baer112. Wi bo alla under ſamma tak, men veta icke mycket af hvarandra. Middendorff och Lingen har jag hitintills içke ens hunnit besöka. Grot içke heller. Om den af Dig efterfrågade Mamsell Geddner har jag ingen ting kunnat erfara. Underrättelſerna om Dig hafva genom Sofie Wahlſtröm113 kommit till Schiefners bekanta i Reval och derifrån efterhand avancerat till Peters­ urg. – Att Du icke ſynnerligen håller af b Sofie Sjögrén, det wet jag; men jag tror att hon har Dig så kär, ſom menniſkorna här i allmänhet äro wana wid. Någon ſynnerlig wänſkap och uppriktighet kommer i Petersburg alldrig i fråga; de kallas wänner, ſom ſtundom besöka hvarandra. Man wänjer ſig ifrån barndomen att114 lefwa ett blott yttre, praktiſkt lif, ſom qwäfver hjertats vekare känſlor. Männerna äro derföre blott embetsmachiner115 och damerna etikettsdockor. Sophie Sjögrén hör wäl içke till antalet af de ſistnämnda, men det tyckes ſåsom ſkulle åter bokmalen hafwa tärt116 på hennes hjerteblad. I hvarje fall håller jag dock henne för bättre än de flesta andra, härwarande Damer. Får 62 �March 1850 ſe, om icke Crusell117 och hon blifva ett par. Åtminſtone berättade Sjögrén för mig härom dagen, att Crusell under118 ett besök yttrat för honom, att han före midsommaren ärnade119 wara förlofvad och ſkulle göra anbud åt höger och venſter, tills det ſkulle lyckas honom att få ett ja. Sjögrén yttrade dock mycken motwilja för detta ſlags frieri och tycktes ej wara angelägen att få Çrusell till måg. Det är annars en Mamsel Brosset120, för hvilken Crusell figurerar, men ryktet ſäger att hans bemödanden på detta håll ſkola misslyckas. Han ſkall annars lefva i mycket dåliga omständigheter och bete ſig ſom en ſtor ſlarf. Klockan är redan långt öfwer midnatten och jag är alldeles uttröttad af ”Visitmachereien”. Sednaſt har jag ſutit hos Sjögrén och är äfwen i morgon bjuden till honom på middag  – för aftonen har jag dessutom twenne bjudningar. Gud gifve att jag ſnart ſkulle ſlippa detta språng och bråk med formalitets-visiter. De tråka ut mitt ſinne och beröfwa mig tiden från vigtigare ſysſelſättningar. All den tid, ſom jag anser mig kunna disponera för egen räkning, ſkulle jag hellſt wilja tillbringa i ſällſkap med Dig, ſnälla Natalia. Utom wetenskapen är Ditt hjerta hela den werld, hvarmed jag nu will äga något umgänge. Åtminstone kan jag ej finna mig tillfreds med härwarande menniskors tankar och känslor, utan längtar bort ifrån detta öken hem till den älskade fosterbygden och framför allt till min unga brud. Hwilka glada ſtunder ſkola icke wänta oss, då vi efter denna, om äfven korta ſkillsmesſa återſe121 hvarandra. En ſalig känsla genomſtrömmar mitt hjerta wid blotta tanken på min återkomſt. Kanske är jag redan efter tio 63 117 Most probably Gustaf Samuel Crusell (1810–1858), MA and Dr. Med., who founded an electrolytical medical establishment in Moscow in 1845 and in St Petersburg in 1849, later an official at the Medical Department of the Ministry of the Interior of Russia, Collegiate Councillor. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14599. (TS) 118 under ‖ nyli[gen] 119 ärnade ‖ ~ åtminstone 120 Academician Marie-Felicité Brosset’s (1802–1880) daughter. Academician Brosset was a French-born orientalist, a specialist in the Georgian and Armenian languages at the Imperial Academy of Sciences. Marouis 1956; see also Castrén 2019: 974, 978, 1540. (TS) 121 återſe ‖ ſkola återſtå �Epistulae 2 dagar färdig att lemna Petersburg. Med wisshet kan jag ännu ingen ting bestämma, men med näſta post hoppas jag kunna meddela Dig en närmare underrättelſe om tiden för min afresa härifrån. Skulle Du med Lördagens post hinna ſkrifva till mig, ſå är jag wiss på, att åtminstone detta bref kommer mig tillhanda. Anmäl min hellsning hos de hemmavarande och glöm ej att emellanåt tänka på Din Alexander. P[eters]burg d. 5 Mars 1850. PS. Ursäkta att jag ſkrifver till Dig på maçulatur. Jag hade för ögonblicket ej bättre papper tillhands. 64 �March 1850 8 Helsinki, 8 March 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Helſingfors d: 8: Martii 1850. Min egen Alexander Detta är nu ſåledes det ſiſta brefvet jag ſkrifver till Dig, ack ſå roligt; ſå grufligt roligt att få Dig hem nu åter, och att ſen få berätta och tala om allt, allt från det ſtörſta till det minſta. Det är ändå helt annat än det der omſtändliga ſkrifvandet! Tack emellertid, hjertlig tack för alla Dina kära rara bref, hvilka nu, under Din bortavaro, utgjort min enda, min bäſta fröjd. O, hur jag längtat, och längtat efter dem, och ſedan, hur glad, hur lycklig har jag ej blifvit! tack, tack! Meſt ändå för det ſednaſte, efter Du ſå ſnällt lofvar komma hem nu. Se, det blir då förſt roligt! Och hög tid är det, att tänka på hemfärd nu, ty här har denna tid varit alldeles ovanligt blidt, ſnön ſmälter allt hvad den hinner och rättnu är föret ”kaputt”. Jag har juſt varit litet bekymrad deröfver, och är i mitt ſinne riktigt innerligen tackſam mot de der ſnälla Samojederna ſom ſå väl förſtodo att göra mig till villjes och bege ſig åſtad, ren förrän ämnat var. Låt nu ſe när Du kommer, ſnart, icke ſannt? Men huru går det väl med min krage och muff nu, äro de köpta ren, eller ſkall Du ännu ha tid, att tänka på komisſioner? Kanin­ 65 �Epistulae 2 122 Concerning the purchase “commissions” Castrén had received from Natalia and her stepmother, see note 58 above. 123 Jakob Johan (later Johan Jakob) Nordström (1801–1874), professor of international and state law and political economy, later State Archivist of Sweden in Stockholm. Nordström was well known as an oppositional actor in Finland against the Russian administration and his relationship with the Governor-General, A.A. Thesleff, was especially strained. His departure for Sweden was criticized in the national circles. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=13220; Tarkiainen 1998, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3573. (TS) ſkinnskragor kunna alls ej komma i fråga, de äro ſå allmänna här, och ingalunda väl anſedda. Ej heller äro de der Räfſkinnskragorna mig ſynnerligen i ſmaken; ſå tjocka och lurfviga de äro, ſkulle min lilla perſon visst alls ej taga ſig väl ut med en ſådan. Återſtå ſåledes endaſt ”nachgemachte[”] Zobel eller Mårdſkin[n]skragor, af hvilka Du ville vara god och köpa mig en, den bäſta och vackraſte Du kan få för 20. Rubel Silf[ver.] Ja, välj och pruta nu efter bäſta förmåga, och hemta mig ſedan en riktigt, riktigt präktig och vacker krage, men mörk bör den vara, ty de der ljuſa äro ej mera i ſmaken. Bäſt vore om en muff à 10. R: S: kunde fås af ſamma ſorts ſkinn; men är detta alldeles omöjligt, ſå tag då en muff af den ſortens ſkinn, ſom till utſeendet meſt liknar kragens, ty vackraſt är alltid att ha muff och krage i ſamma ſmak. För reſten ſå förlitar jag mig fullkomligt på Dig och Din goda ſmak och lofvar på förhand att vara belåten med allt.122  – Och nu, förlåt att jag beſvärar Dig, när Du kommer hem med väl förrättadt ärende, då ſkall jag tacka Dig. Hvad jag ändå ej kan underlåta att nu riktigt hjertinnerligen tacka Dig för, är att Du afſade Dig den der Adjunkturen. Visst hade det väl, för Dig, varit ſtörre heder och ära, kan jag förſtå, men Du hade ju då måſtat flytta till Petersburg, måſtat öfverge Finland, likſom Profesſor Nordſtröm123! Och ſäkert hade man då om Dig, likſom nu om honom, ſagt att det var oförlåtligt, att för egna fördelar, öfverge ſitt eget land. Och ſe, det hade koſtat bra mycket på mig. Hvad hade väl då Studenterna ſagt, de ſom alltid anſett Dig ſom en af Finlands och Finſkans 66 �March 1850 ifrigaſte Sakförare, och, hvad hade väl Snellman dertill menat, han ſom ſjelf ſå trottſigt ſtadnat qvar här, ehuru allting gått honom emot. Äfven Pappa tycker, att Du häri handlat alldeles rätt, och ſom Du borde; deſsutom ſå ſkall man visst ej heller här lemna Dig utan tjenſt, menar Pappa. Och att vara Profesſor i Helſingfors kan ju nog alltid, tycker jag, vara likaſå bra, ſom att vara faſt Statsråd i Petersburg, der Du ſäkert ej hade trifvats, ſå ſkiljd från vänner [och] bekanta. Finland är ju ändå alltid Finland och ”Oma maa”124 öfverger man ej gerna, åtminſtone inte den, ſom ſå länge arbetat och ſtretat derför. – Detta är ändå det allra ſnällaſte af allt hvad Du gjort. Tack för det! Medan jag nu kommer ihog ſkall jag likväl icke underlåta att hälſa från Fru Wold­ ſtedt125, hon bad mig ſå, att ”ingalunda glömma det”. Hon är ſå ſnäll, hjertlig och vänlig emot mig och hade i går bjudit mig till ſig för hela dagen; jag infann mig likvisst icke der, förrän understidigt på eftermiddagen. Nog är Frun ſöt och bra, hon, men uſch den Wold­ ſtedt, en ſån trumf han är! Mera trefligt hade jag ändå; Mamma och Helene afhemtade mig ſenare på aftonen[.] Mellertid hade Snellmans ſökt oſs, ſå ledſamt, att vi ej voro hemma. – Ochſå från Kellgréns kan jag hälſa; vi hade nyligen bref, och Sofi bad mig enkom, att ”hälſa Caſtrén”. Hon har ſå roligt i Kuopio, är ſå nöjd, lycklig och belåten både med ſin reſa och alla ſina nya ſlägtingar.126 De komma väl hem efter par veckor, de ochſå. Tänk om ni då ſkulle ſammanträffa i Borgå; det vore ju mera luſtigt! Runebergs får Du ej ännu med Dig, de komma förſt till Påſk. 67 124 The intentional use of the Finnish phrase “Oma maa” ‘[our] own country’ illustrates the role of Finnish as the symbolic language of national identity, although the actual language of communication in urban and educated circles, like the language of these letters, was Swedish. (JJ) 125 Probably Gustava Georgina Lovisa Woldstedt (b. Struve, 1818–1887), wife of Fredrik Woldstedt (1813–1861), Professor of Astronomy at the Imperial Alexander University in 1846–1861. Mrs Woldstedt’s father was the Baltic German astronomer Friedrich Georg Wilhelm von Struve (1793–1864), at that time director of the Pulkovo observatory of the Academy of Sciences in St Petersburg. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=14626. DBE 9: 797. (TS) 126 Herman Kellgren’s father Johan August Kellgren (1792– 1850) was a pharmacist in Kuopio. YOM 1640–1852, https:// yli­oppilasmatrik­ke­li.helsinki.fi/ henkilo.php?id=15590; Toiva- nen 2000: 89, 295–304. See also note 45 above. (TS) �Epistulae 2 127 Johan Gabriel von Bonsdorff (1795–1873), former treasurer in the financial affairs department of the Imperial Senate of Finland. Councillor of State from 1844. Tommila 1960. (TS) 128 Anna Charlotta Trapp, see note 76 above. 129 It is not certain whom Natalia means here, but possibly Karl Salomon Sundman (1815–1867), Master of Laws with court training and a customs officer in Porvoo from 1849, was supposedly still living in Helsinki in the winter of 1850. K.S. Sundman was married to Henriette Wideman (1821–1915). YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=14964. (TS) 130 Lennart Forstén (see note 45 above) was Mrs Sofia Lovisa (Sofie Louise) Wirzén’s brother. Bergholm 1901: 464 (Taulu 6), see also 465 (Taulu 10). (TS) 131 Axel Adolf Laurell (1801–1852), philosopher, Professor of Dogmatics and Ethics, the first important representative of Hegelian philosophy at the Imperial Alexander University. He lectured at the “literary soirées” of the university in March 1850 about the spiritual differences between men and women. YOM 1640–1852, https://yli­ oppilas­matrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13135; Luukkanen 2010/2018, https://kansallis­bio­ gra­fia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3523; Eiranen 2019: 135; Hel- Charlotte Trapp har jag ej ſtort ſett till ſen Du reſte, ehuru hon då lofvade ”hänga hos mig alla dagar”. Par gånger har jag varit der, hon likaſå här, men hvad ſkulle hon ha tid med mig nu, hon, ſom bara danſar och roar ſig ena dagen ut och andra in. I afton är återigen ſtor bal hos Statsrådet Bonsdorffs127. Se, den gick Du ju miſte om. Min egen lilla ſnälla rara Charlotte är hon ändå alltid; lika ſöt vänlig och god emot mig nu, ſom förr, och inte glömmer jag henne ſå lätt, om än hela verlden ramlade öfver ända, jag ſom hållit af henne, ſen jag var ett litet barn.128 Här i vårt goda Helſingfors roar man ſig nu för tiden alldeles förtvifladt med: Baler, Spektakler, Concerter och Soiréer, ofta fyra fem på en afton; och hjertinnerligen beklagar jag nu dem, ſom måſte vara med om all denna härlighet. Mig åtminſtone, förefaller det bra tungt och ängſligt om det någon gång gäller, att laga ſig i ordning för ſådana der ſtor-ſtåtligheter, kanſke kommer det ſig af ovana! Vi bli ſnart bjudna på ſtor, ſtor bal till Sundmans129, men till deſs ärnar jag bli alldeles fasligt hes. Få ſe om det lyckas. Hos Wirzéns var jag ej, men väl par dagar efteråt på förmiddagsviſit, då ingen Lennart130 var hemma. Jag är nu återigen enſam hemma; Mamma och Helene äro på Laurells131 et Brunérs132 före­ läsning, men det fula vädret hindrade mig, ſom mera krämpig, att vara med om ſaken. Näſta gång läſa Törnegrén133 och Schultén134, Wold­ edt har afſagt ſig hela ſaken och ſt det är visst det allra bäſta.135 Till näſta gång lär Du väl redan vara hemkommen. Äfven Berndtſons136 föreläsningar äro nu i full gång, men ej ſärdeles beſökta. Han läſer ej juſt ſå singfors Tidningar 9 March 1850; Litterära Soiréer [...] 1850. (TS) 132 Edvard Jonas Wilhelm af Brunér (1816–1871) was then Adjunct, and from 1851 Professor of 68 �March 1850 alldeles bra, ſäger man, mera låjt och enformigt, ſåſom på Litterära Soiréen. Äfven Pappa är i dag hemma från föredraget, ty Pappa har ej mått ſå alldeles bra, har haft ſjuk fot nu i några dagar och får äfven i morgon gå miſte om Sawolakſarnes nationskalas. Man hade ärnat bjuda Dig ochſå, och har här hos Pappa frågat efter Dig. Nu komma Mamma och Helene hem, få ſe hvad de må ha att förtälja. Mycket, ja fasligt mycket hade de att förtälja, ty de hemtade mig bref från Petersburg, från min egen, allra ſom käraſte Caſtrén; det bäſta, det intresſantaſte de, till och med efter en Litterär Soirée, kunnat ha med ſig för min räkning. Nog tycktes de äfven vara medvetna deraf, ty till och med Stenberg137, ſåg helt ſtolt och triumpherande ut, då han räckte mig: ”Det ſtora och tjocka brefvet”. – Mamma återigen bad hälſa och ſäga, att Du ”ändå är mera ſnäll” och ſe, det är Du äfven, ty Du gjorde mig ju nu åter, ſå lycklig, ſå öfverſäll; ſå yr, ſom Mamma ſäger. Tack, tack och tuſen gånger tack, ty det kan ett ſå långt, ſnällt och rart bref allt väl förtjena! Så roligt att Du nu är alldeles friſk åter, och ſå roligt med de der 700 Rublarna; men ſäg mig Du, huru fins det väl i Petersburg ſå mycket ſnälla menniſkor; den der Böhtlingk tycks ju vara en riktig Hedersman. Men tro mig, ännu allrig har det fallit mig in, att vara bekymrad för framtiden, hvarken för Din eller någon annans, ty den ſom hela ſitt lif igenom arbetat endaſt för det rätta och ſanna huru ſkulle väl den kunna ſå belönas? Åh nej, det går nog allt lyckligt och bra ännu ſkall Du få ſe, ty: ”Medgång är föränderlig, och motgång 69 133 134 135 136 Roman Literature. He lectured about the ancient Romans’ social life. Väisänen 2000/2016, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3156; Helsingfors Tidningar 9 March 1850. (TS) Carl Wilhelm Törnegren (1817– 1860), acting Professor of the History of Learning and librarian at the University Library. YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrik­keli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14820. (TS) Nathanael Gerhard af Schultén (1794–1860), Professor of Mathematics at the Imperial Alexander University. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=12860. (TS) Here Natalia is referring to the series of public lectures organized at the university in the 1849–1850 academic year under the name of “litterära soiréer”, ‘literary soirées’. Brunér’s lecture was indeed on 8 March 1850, the date of Natalia’s letter. Actually, it was not Törnegren and Schultén who lectured in the following soirée. See Helsingfors Tidningar 6 April 1850. Castrén had also given a lecture in this series on 9 November 1849. The proceedings of the soirées were published in two collective volumes in 1849 and 1850. Litterära Soiréer... 1849; Litterära Soiréer... 1850. (JJ – TS) Fredrik Berndtson (1820–1881), extra amanuensis in the University Library, later Secretary of State in the Governor-General’s Office, also a journalist and poet. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=16052 ; �Epistulae 2 Landgrén 2002/2009, https:// kansallisbiografia.fi/kansallis­ bio­gra­fia/henkilo/3137; Tommila 1988: 143, 145. (TS) 137 Stenberg is probably a servant of the Tengströms. 138 She might mean the daughter of Adolf Vilhelm Dammert (1800–1858), District Medical Officer in Lappeenranta. Dammert founded a Finnish-language theatre in Lappeenranta and was a leading cultural figure in the town. Suomela 2007, https://www.ts.fi/mielipiteet/ aliot/1074249166/Lappeenrannan +unohdettu+suomenkielinen+ teatteri. (TS) 139 Professor J.J. Nordström was married to Anna Synnerberg (1805–1889) and they had two daughters and a son. Tarkiainen 1998, https://kansallisbio­ gra­fia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3573. (TS) ſnart förvandlar ſig” heter det i en af de Pſalmer jag meſt tycker om. Pappa ber hälſa och gratulera Dig till Dina nu, ſå lyſande utſigter, och deri inſtämmer jag ochſå, riktigt af hjertans grund, ty nog blir allt ännu en gång godt och bra igen! Om muff och krage har jag ju ſvarat ren förut; mig är det ganz einerlei om den blir af Mård eller Zobel, endaſt den blir vacker och ej af de der ljuſa. Muffen ville jag gerna ha ſå lik kragen ſom möjligt. Få ſe, huru det låter ſig göra, kanſke kunde den bli af färgade Mårdſkinn, de äro väl billigare. Så mycket bråk och beſvär jag gör Dig! Förlåt. Nå ſe, det blir då roligt att i ſommar få göra den nu ſå mycket omtalade Olga Siréns bekantſkap. Jag är juſt litet nyfiken, och Fruns förtal, det ärnar jag alls ej bry mig om; ty inte lär det juſt bli af ſvåraſte ſort, tycker jag på laget. Kan hon prata, ſå visst kan ju jag ochſå, den konſten i grund. I ſommar kommer ju äfven Mamſell Dam[m]ert138 hit; det blir ſå lyſtert i Helſingfors, den der Promotionstiden! De blifvande Magiſtrarna ha ſåledes allt ſkäl att vara i hög grad ſmickrade deröfver, till ſom Nordſtröms, Profesſorn ſjelf undantagen, ärna ſig hit.139 När Du träffar, ſå hälſa Sofi Sjögrén från mig; det vore ju roligt att få höra henne vara förlofvad, men är Cruſell en ſlarf, ſå unnar jag henne ej åt honom, ehuru jag alltid tyckte henne vara ſå der, mera fantastiſk. Och nu farväl, ett långt farväl, ty nu hinner jag ju ej mera ſkrifva, näſta gång jag ſäger Dig något, ſå blir det muntligen. Ack ſå roligt, 70 �March 1850 jag kan numera knappt tänka på något annat, ty det blir ſå roligt. Till deſs många hjertliga hälsningar från Pappa och Helene. Mamma ber ſkildt hälſa och tacka Dig, för att Du varit ſå ſnäll och flitig att ſkrifva, jag har ju nu fått bref två dar å rad. Tack, tack. Efter en eller par veckor högſt, är Du väl hemma men innan deſs ärnar jag ännu få åtminſtone ett bref, och tackar Dig ren på förhand derför. Glöm nu blott ej att ſnart komma hem till Din Natalia 71 �Epistulae 2 140 att [...] utsätta ‖ att utsätta 141 öfverfulla ‖ <----ma> 142 Du ‖ om 9 St Petersburg, 24 February/8 March 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 Petersburg d. 8 Mars 1850. Min egen snälla Natalia, I mitt ſednaste bref lofwade jag med nästa post d.ä. i morgon ſkrifwa till Dig och meddela Dig underrättelſe om tiden för min afresa ifrån Peters­urg. Omständigheter hafwa inträffat, b ſom hindra mig att140 ännu utsätta en rese-­ termin, men mitt löfte att ſkrifwa will jag dock uppfylla, icke blott af aktning för ordets helgd, utan på uppmaning af mitt öfverfulla141 hjerta. Det är för mig ſtundom ett lika ſtort behof att ſkrifwa till Dig, ſom det är att andas. Detta behof har jag icke ens welat motarbeta, utan ſtädse gifwit ett fritt lopp åt mina känslor, sådana de för ſtunden warit. Efteråt har jag wäl mången gång råkat i ånger deröfwer, att jag kanſke bedröfwat ”lilla Nattu” med mina wemodiga utgjutelſer, men jag har ej kunnat annorlunda. Du wet det af egen erfarenhet att man içke kan wara diplomat, då man älskar, och hvad mig beträffar, ſå har jag alldrig plägat öfwerwäga följderna af mina handlingar. I alla mina företag har jag blott följt impulsen af mitt hjerta och låtit Gud ſörja för resten. Jag är också öfwertygad derom att Du142, om också ſtundom bedröfwad genom mitt förwållande, likwäl alltid ſkall wara tillfreds dermed, att jag talar med Dig mitt hjertas innerſta språk. 72 �March 1850 143 man alldagligen ‖ menniskorna 144 nedtryckt ‖ markerad Jag will derföre icke dölja för Dig, att jag nu är mätt på Petersburg oçh längtar bort härifrån. Jag känner inom mig en riktig wantrefnad, ſom i synnerhet angriper mig, då jag pligtskyldigast måste löpa omkring på visiter. Menniskorna tro ſig göra mig en ”Gefallen” genom ſina bjudningar till dineer och soireer, men jag lider omåttligt under den börda af ſmå artigheter och ”gefälligheter”, hwarmed man143 alldagligen plågar mig. Min natur är nu en gång sådan att jag ej trifwes annorſtädes, än der jag fritt får uttala min hjertas mening och wet den wara förstådd; men i härwarande förhållanden kommer ſådant alldrig i fråga. Jag känner här icke twenne personer, ſom ſkulle hafva fullt förtroende för hvarandra, och det kan derföre icke blifva fråga om något förtroligare umgänge, utan menniskorna underhålla ſig wanligen med lärda ſamtal, nyhetskrämerier och witsmakerier. I ſtället för att upplifvas känner jag mig nedtryckt144 af den kyliga athmosfer, ſom råder i härwarande ſällskaps-kretsar. Jag ſitter derföre, när sig göra låter, helt ſtum på min ſtol, låter menniſkorna ſkratta i fred och ro åt ſina bagateller, oçh lefwer i mina tankar hos Dig. Mycket gladare kan wäl içke heller Ditt lif för det närwarande wara. Du är wisſerligen hemma, bemötes der med ömhet och deltagande, men jag har dock i mitt arbete en bättre afledning för ängsliga tankar än Du. Må wi dock i wår ömſesidiga bedröfwelſe tröſta oss dermed, att min landsflykt ſnart ändas, att wi innan kort få omfamna hvarandra. Beklagligtwis lärer det dock ej kunna ſke så hastigt, ſom jag i mitt förra bref förmodade. Orsaken härtill är följande. I academiens ſista sesſion förekom frågan om mitt 73 �Epistulae 2 145 nu ‖ af 146 dröjer ‖ <---> underſtöd och det beſlöts, att jag ifrån Egyptiska Musei-fonden ſkulle förskottswis få uppbära förſta årets arfode, utgörande 700 Rub[el] Silfver. Skulle likwäl Hans Majestät ſtadfästa Academiens förslag och ifrån 1849 års början tilldela mig ett ſärskildt underſtöd för tre år, ſå ſkola de nu145 ifrån Egyptiſka fonden upptagna medlen framdeles återbetalas med det Kejserliga understödet. I motsatt fall får jag behålla den för mig nu bestämda summa. Så blef saken wid sesſionen afgjord, men protoçollet är ännu içke justeradt och peningarna få lagenligen icke lyftas, förrän efter tre weckor. Emellertid ſkulle jag icke wilja reſa härifrån utan att hafva medlen i handen, oçh jag har derföre wändt mig till mina härwarande wänner och beſkyddare, med anhållan att de af särſkildta considerationer måtte bringa protocollet i ordning innom loppet af nästa weçka. Huruwida det låter göra ſig wet jag ännu içke, men wisst är att jag gerna dröjer146 några dagar längre för att drifwa ſaken till ſlut och få mina peningar om händer. Är jag en gång borta härifrån, ſå bekymrar ſig ingen mera om min affär, ſom derigenom åter kan komma på ſlarf och möjligen helt och hållet förfuskas. Äfwen Böhtlingk gaf mig det wänſkapliga råd att ej resa härifrån, förrän jag inhändigat mina medel, emedan man här i pening-affairer alldrig kan vara nog försigtig. I alla fall är det mitt beslut att ej wänta längre på mina peningar än till ſlutet af nästa eller början på derpå följande wecka. Du ser, Natalia, att jag, allt tråk och bråk oaktadt, ändock har ſkäl att wara nöjd med min reſa till P[eters]burg. Förſt och främſt har jag derigenom kommit i ſäker besittning af 700 74 �March 1850 Rub. Silfwer. För det andra har jag hos Furſt Schirinski ſå bedrifwit frågan om mitt treåriga underſtöd, att den147 härigenom ſnarare än annars torde blifva afgjord, hvartill (i förbigående ſagdt) äfwen Armfeldt och åtſkilliga Akademiker lofwat bidraga. Härtill kommer ännu, att jag af Samojederne erhållit mycken wisdom, ſamt dessutom äfwen haft gagn af härwarande Philologer, i ſynnerhet Böhtlingk. För öfrigt har jag redan på förhand bragt å bane frågan om det Dimidoffska priset, till hwars con[c]urrerande alla uppmanat mig, ſedan jag fått min Samojediska Grammatik färdig.148 – Allt detta är nu wiſserligen endaſt affairer, men det länder ju till menniskans lyçka och trefnad att hafva dem på redig fot. Det är öfvertygelsen härom, ſom gjort min wistelſe i P[eters]burg, om icke angenäm, likwäl dräglig. Och jag är öfvertygad, att äfwen Du ſkall finna ſmärtan af wår ſkillsmesſa lättare, när Du wet att mina förehafvanden härſtädes krönts med framgång. Och ſkulle ”lilla Nattu” nu också wara litet ”melancholisk”, ſå hoppas jag att hon, likſom jag, derefter ſkall blifva så mycket gladare, ty den arma mennisko-naturen är ju149 så beskaffad, att ſorgen är ett nödwändigt wilkor för glädjen, att man först måſte resignera, för att ſedan kunna i fullt mått njuta af ſin ſällhet. Derföre att jag i åtta år fört ett kärlekslöst lif i Lapplands och Sibiriens ödemarker, kan jag ſätta ſå mycket ſtörre wärde på Natalias kärlek och älſka Dig af150 själ och hjerta, likasom åter Du å Din ſida helt wisst håller mig wida kärare, för att Du lefwat hela nitton år utan att älska. Och151 fastän wi nu endaſt komma att lefva några weckor ſkillda ifrån hvarandra, ſå wet jag dock med wis[s]het, att de 75 147 den [...] ſnarare ‖ den ſnarare 148 As it happened, Castrén was only able to finish the manuscript of his comparative Samoyed grammar shortly before his death in the spring of 1852. The German translation of the grammar was published in 1854 by Anton Schiefner as No. 7 in Castrén’s series Nordische Reisen und Forschungen. Castrén 1854. (JJ) 149 ju så beskaffad ‖ nu en gång ſådan 150 af ‖ med lif 151 Och ‖ Också �Epistulae 2 152 wårt lif ‖ hela ~ 153 The rumour about the death of the Russian revolutionary Mixail Vasilʹevič Butaševič-­ Petraševskij (1821–1866) was not true. He had been imprisoned in 1849 and condemned to death, because he and his supporters aimed to abolish serfdom in Russia, even making Russia a republic, but he was expelled to Siberia instead. Vahros 1963. (TS) 154 i [...] af ‖ efter 155 Karl Sederholm (1789–1867), the pastor of the German parishes in the Moscow region in 1825–1850. He had already been dismissed because of his heretical ideas in 1820, when he was serving as a pastor in Xarkiv. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo. php?id=12089. (TS) 156 i ‖ ryk[tbara] 157 Baron Gustaf Wilhelm Hjerta (1802–1853) had served in Prince Volkonskij’s infantry regiment in Russia in the early 1840s, but thereafter he had served in Finland and had retired as a stabskapten (“lower captain”, a military rank in the Russian Imperial Army between those of a lieutenant and a captain, used from 1798 onwards) in 1846. Wasastjerna 1879: 588. (TS) 158 As Castrén mentions on multiple occasions in his letters, Otto von Böhtlingk (see note 28 above) had become his closest friend at the Imperial Academy of Sciences and in St Petersburg. Castrén clearly highly appreciated both his person and his scholarly abilities. ögonblick, då wi åter få ſe den ena den andra, ſkola höra till de lyckligare i wårt152 lif. Gud gifve att jag blott frisk och ſund finge återwända till hemmet. Såſom wiſtande i Rysslands lysande hufvudstad wore jag wäl pligtig att omtala för Dig några ſtorartade nyheter, men beklagligtwis wet jag ingen ting, som wore wärdt att omtalas. Kanſke ſkall det dock intresſera Dig, att den ryktbara upprorstiftaren Petraschewski153 nyligen aflidit i Nowgorod i154 följe af en förkylning, ſom han ſkall hafva ådragit ſig under galgen. Ett ſtort uppseende här i ſtaden wäcker äfven den omständigheten, att wår landsman Pastor Çederholm155 i Moskwa nyligen blifvit afsatt ifrån Presta-embetet för ſina heterodoxa ideer. Om den i156 Finland ſå ryktbar wordna Baron Hjerta157 har jag här ingen ting kunnat erfara. Min wärd Schiefner har efter en lång wäntan nyligen erhållit ett bref ifrån ſin Rosa. Hon hade d. 22 Febr[uarii] afreſt ifrån Wien och borde wid detta här laget wara i Warschau. Samma dag kl[ockan] 1/212 om natten. Jag har i afton warit bjuden på en soirée till Böhtlingk, der jag i allmänhet trifs bättre än på något annat ſtälle i P[eters]burg. En ſärskild anledning till min trefnad i afton war en högst glädjande underrättelſe, hwarmed wännen Böhtlingk öfwerraskade mig. Han har neml[igen] så bedrifwit min affär i Academien, att jag i medlet af nästa wecka har löfte om att få lyfta mina penningar.158 Sålunda kunde det möjligen hända, att jag i nästa Lördag eller Söndag kunde blifva färdig att göra uppbrott. Härom ſkall 76 �March 1850 jag ännu framdeles underrätta Dig. Nu will jag endaſt nämna, att Du hädanefter ej bör ſkrifva till mig hit till Petersburg, ty brefven anlända hit blott om Tisdag och Söndag, och jag kan ej med wisshet ſäga, om jag dröjer här ända till nästa Söndag. Skulle Du emellertid wilja hugna mig med några rader, ſå är det bäſt att Du addresſerar brefwet till Wiborg, med anmärkning att det ”aflemnas i Gymnasii-huset hos Lector Ståhlberg159”. Min oroliga wärd Schiefner för nu ett sådant regemente, att jag omöjligen kan hålla mina tankar tillsamman och fortsätta mitt bref. Anmäl min hellsning hos de hemmawarande och glöm ej P.S. Tandverken har åter beswärat mig ett par dagar, men ej i ſå hög grad, ſom förra gången. 77 Böhtlingk, born in 1815, was only two years younger than Castrén, but he was lucky enough to live more than half a century longer, dying only in 1904. By the time of Castrén’s visit to St Petersburg in 1850 Böhtlingk had already risen to become an active and influential figure in the Russian academic world. Spending the first part of his academically active life in Russia (1833–1868), he moved to Germany for the latter part (1868–1904), producing exceptionally important results in both countries. DBE 1: 780. (JJ) 159 Carl Henrik Ståhlberg; see note 14 above. �Epistulae 2 160 In September 2019, the letter of 24 Feb./8 March 1850 was stored in this envelope. 10 St Petersburg, 28 February/12 March 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The envelope160 has been sealed with red sealing wax with Asclepius’s staff, an anchor, and the initials AS (similarly to Nos. 6 and 7 above). The letter is addressed to: Ея Высокоблагородiю Госпожѣ Наталiѣ Ивановнѣ Тенгстрёмъ Въ Г. Гельсингфорсъ. Mademoiselle Natalia Tengström Helſingfors Aflemnas i Profesſor J. J. Tengströms gård i Krono­hagen. A postmark С.ПБУРГЪ ОТД 4. 18 МАР 1 See also the notes on the previous letter. P[eters]burg d. 12 Mars [1850]. Min egen, älſkade Natalia! Mina käraſte förhoppningar hafwa ramlat öfwer ända. Jag har med otålig längtan bidat på några hugnande ord ifrån min Natalia, den ena posten har anländt efter den andra, men all min wäntan har warit förjäfwes. Jag är innerligen öfwertygad derom, att Din kärleks thermometer nu icke wisar en lägre temperatur-grad än tillförene, men hvarföre har Natalia içke ſkrifwit till mig? Denna fråga gör mig ängslig och orolig till 78 �March 1850 ſinnes  – jag tänker att Du kanske är ſjuk, och Gud wet hvad jag içke tänker. Det är ſå oändligen wackert derute, karnawalen har tagit ſin början, på Isaksplatsen jubla tusende ſinom tusende menniskors hjertan i högljudd fröjd, – men mitt hjerta förmår all denna glädje içke genomtränga, emedan bland de tusende, ſom äro glada, en ſaknas, om hwilken jag içke wet, om är161 glad eller bedröfwad. Jag har derföre också i runda twenne dygn afswurit de gladas krets och lefwat allena med mina Samojeder. I dag hafwa wi Fastlags-tisdag i Petersburg och jag måste för mina ſynders ſkull ut på middag till Sjögrén. Han ſkall i går hafwa fått några reſande (Proſten Hipping162 med tvenne Damer) till ſig och will nu för dem ſtälla till en wanlig finsk dinée med fastlags[-]bullor163 och andra agrementer. Jag kan med bäſta wilja içke blifva borta, ty Sjögrén kommer ſjelf efter en half timma för att afhemta mig. För aftonen är jag äfwen bortbjuden och kan derföre icke komma hem före kl[ockan] 12 i natt. Då emellertid detta bref i morgon bittida måſte lemnas på posten, är jag nödſakad att fatta mig i högst korta ordalag. Mina 700 Rubel Silfver har j[ag] nu på fiçkan och är ſålunda i det närmaste resfärdig. Doçk torde jag ännu för Samojedernes ſkull komma att ſtadna här till Lördag eller Söndag. Sednaſt den 22 Mars ärnar jag wara i Helſingfors, ty jag kommer164 på återreſan ej att dröja annorſtädes än i Wiborg och Borgå, och hoppas att man ej på någondera ſtället ſkall länge uppehålla mig. Min uppwaktning hos Schirinski-Schichmatow har haft det goda med ſig, att frågan om mitt treåriga underſtöd åter kommit i gång. Då jag 79 161 är ‖ h<--> 162 Anders Johan Hipping (1788– 1862), vicar of Uusikirkko (Viipuri/Viborg province), a wellknown historian and Sjögren’s predecessor as Count Nikolaj Rumjancev’s librarian. Before his learned career he played the violin in the Imperial orchestra in St Petersburg. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=11809; Väisänen 2001, https://kansallisbio­ gra­fia.fi/kansallisbiografia/henkilo/6054. (TS) 163 fastlags-/bullor Castrén was probably served the type of buns called Heisswecken or Hetweck in German and hetvägg in Swedish, either with or without an almond mass filling and eaten from a deep plate, in which the bun is sunk in warm milk. In the 18th century such buns were introduced from Sweden to Finland, where they are known until today as fastlagsbullar (earlier also: -bullor) ‘Shrovetide buns’, in Finnish laskiaispullat. Artukka 2017, https://blogit.utu.fi/suomenhistoria/hillolla-vai-mantelilla-vaiko-sittenkin-kenties-maidolla/; Hetvägg enligt Cajsa Warg, https://historiskt.wordpress. com/tag/cajsa-warg/, where the 18th-century recipe from Cajsa Warg’s cookbook is published. (TS – JJ) 164 kommer ‖ ärnar <-> �Epistulae 2 165 Alexander Armfelt. 166 Karl Vilhelm Sirén; see note 36 above. nyligen besökte Finska Stats-Secreteriatets Cancellie, fann jag der ett papper ifrån Miniſtern165, hvilket innehöll ſärſkildta förfrågningar rörande min person. Egentligen hade detta papper bordt afsändas till Alexanders-Universitetet, för att derifrån måhända efter ett halft år beswaras, men jag bedref ſaken ſå i Secreteriatet, att Miniſtern redan i går fiçk ſvar på alla ſina frågor. Jag har ſålunda allt ſtörre och ſtörre ſkäl att wara nöjd med min reſa, ehuru ringa min trefnad här i öfrigt också warit. Mammas commisſioner kommer jag troligen att uträtta mera dåligt. Garn har jag köpt eller rättare låtit köpa, men för ett litet dyrare pris än beſtämdt war. Saken är neml[igen] den, att man här ej säljer half­ a, utan hela marker w ullgarn. Mindre qvantiteter än 1. ſäljas härftals och blifva då något dyrare. – Hvad kragor beträffar, ſå finner man dem af mårdskinn ej i några bättre magaziner, ty de äro nu alldeles ur mode i P[eters]burg. Att åter handla i Gostinoj Dvor är en farlig sak, emedan man lätt kan blifva bedragen. Jag har derföre ärnat låta hela denna handel för denna gång blifva ogjord och efter ſkedd öfverläggning derhemma gifva någon här i uppdrag att framdeles köpa en eller annan ſlags krage och en dermed harmonierande muff. Efter min mening wore det en god ekonomie att köpa en äkta zobel-krage, ty den räcker ett helt lif och kan fås för omkring 35 Rub[el] Silfver. – – – – – – Kl. 1 om natten. Jag kommer ifrån Sjögrén, der jag dragits hela eftermiddagen med andefattiga Prelater. Bland dem wille Sirén166, att jag nödwändigt ſkulle ſtadna här till Söndagen och deltaga i en ſtorſtåtlig dinee, ſom han är ſinnad att ſtälla till 80 �March 1850 för Grefwe Mannerheim167 och andra höga herrar. Jag har wisſerligen afsagt mig denna bjudning, men ſkulle man börja enwist plåga mig, så lärer jag ej kunna undandraga mig nämnda bjudning. I sådant fall kommer jag naturligtwis någon168 dag ſednare till Helſingfors. Emellertid måſte jag bedja Dig vara god och underrätta min jungfru169 derom, att hon oförtöfwadt kan börja elda mina rum, i fall hon içke förut gjort det. Jag hinner nu ej annat tillägga, än att Schiefner i öfwermorgon wäntar ſin brud och i170 Lördag ärnar hålla ſitt bröllop. Skulle jag till dess ej blifva resfärdig, så måſte jag naturligtwis ſöka mig ett annat logis, hvilket wore för mig högst oangenämt. God natt! D. 13 Mars. Efter att hafva tillbragt en ſömnlös natt har jag beslutit att, om möjligt, redan i Fredag eller ſednaſt i Lördag afresa ifrån Petersburg, der jag owillkorligen innan kort blir ſjuk af de oupphörliga middagarna. Jag ärnar redan i dag börja med mina afskeds-visiter och afsäger mig alla bjudningar för morgon och öfwermorgon. Äfwen Samojederne ärnar jag med denna dag förpassa, ehuru de ännu i morgon ſkulle ſtå till begagnande. Med anledning häraf kan Du med full ſäkerhet wänta mig hem innom utgången171 af näſta wecka. Något bref får Du ej mera ifrån mig i annan händelſe, än att jag af en eller annan orsak ſkulle nödgas qwarſtadna här en längre tid, än jag nu har för afsigt. Hellsa hjertligen alla hemmawarande ifrån 81 167 Count Carl Gustaf Mannerheim (1797–1854), President of the Court of Appeal in Viipuri/Viborg, a well-known amateur entomologist, whose large collection of insects was later purchased by the Imperial Alexander University. YOM 1640–1852, https://yli­ oppi­l as­m atrik­k e­l i.hel­s in­k i.fi/ hen­ki­lo.php?id=12619; Kallinen 2005/20015, https://kansallis­ bio­gra­fia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3544. (TS) 168 någon ‖ några 169 Possibly the same Gustafva mentioned earlier; see note 65 above. 170 i Lördag ‖ dagen derpå 171 utgången ‖ loppet �Epistulae 2 11 S. l., 13 March 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Den 13de Mars 1850. Min allra raraſte Alexander. Äntligen är det nu då ſå långt kommet, att jag får ſkrifva till Wiborg; ej till Petersburg mer! Nå ja, det kan nu allt wara godt och väl det, men bättre hade warit om jag ej alls behöft ſkrifva mer, utan i deſs ſtälle, ſåſom jag ſednaſt hoppades, fått muntligen omtala alla mina ſmåſaker, ty annat har jag ju ändå ej att förtälja. Ja, jag hade minſann ſtor luſt att derföre banna Dig juſt rätt kapitalt; men efter Du nu, allt detta oaktadt, ändå är på hemvägen, ſå må jag denna gång låta nåd gå för rätt och uppſkjuta dermed tills Du kommer hem, då jag ärnar wara riktigt dugtigt fnurrig och på knollrigt humeur. Få ſe om jag ens bevärdigar Dig med en hälsning; ja, få ſe, få ſe! Bra knapphändig och ceremoniös blir den åtminſtone, det är då tvärſäkert! – I deſs ſtälle har jag ju nu allt ſkäl att wara god och wänlig juſt med beſked, och tackar Dig derföre af innerſta hjerta för ännu ett, godt och kärvänligt, bref, för att Du längtar bort från Petersburg, och för att Du, Samojeder och Soiréer oaktadt, ändå haft litet, litet ledſamt efter Finlands ſtorſtåtliga hufwudſtad och deſs bebyggare, ingen nämnd och ingen glömd. Störſta fröjd har det ändå gjort mig att Du i Dina bref till mig alltid talat ”Ditt 82 �March 1850 hjertas innerſta ſpråk,” ty gladt eller ſorgligt är detta mig alltid det käraſte att höra. Till och med Dina ”wemodiga utgjutelſer” ha, om de äfven emellanåt gjort mig litet ängslig, ändå på det hela taget mera fägnat mig; de woro ju alltid bevis på att Du ſaknar och håller af ”Din lilla Nattu” och intet är mig kärare än detta, det wet Du nog. Det är ju derföre hvart och ett af Dina kära ſnälla bref gjort mig ſå öfver måttan lycklig och glad; tack, tack. Äfven från Sofi hade wi bref i går; hon är ſå lycklig och nöjd åt hela ſin reſa och har haft ſå roligt, ſå roligt; men ſäger ſig likwäl längta hem åter, ty hon är ſå ovan att wara ſkiljd hem­ ifrån och har litet ledſamt efter oſs, hon ochſå. Gubben Kellgrén172 är nu ſå friſk och raſk, ſäger Sofi, ſå det är en fröjd att ſe, och hade henne till ära arrangerat en ſtor bal. Polonäſen började han ſjelf med min kära Syſter. Jag tycker, de borde tycka litet mycket om henne, ty nog är hon allt mera ſöt och ſnäll, glad och wänlig dertill. I morgon, eller öfvermorgon wänta wi dem hem; det blir bra roligt, ty äfven wi ha haft icke ſå litet tomt och ledſamt efter dem; det är ju förſta gången vi warit ſå länge ſkiljda. Ja, jag riktigt undrar att tiden ändå gått, ſom den gått nu då ni, alla wåra kära, warit borta. Ingen Caſtrén, ingen Sofi och ingen Kellgrén! Nej minſann jag kan begripa hur wi kunnat få ſlut på en ſådan tid, till ſom Bergmäſtarn nu ochſå varit borta öfver en wecka. Men nu kom Morbror Fredrik173 hem i dag, i öfvermorgon ſednaſt, få wi Kellgréns hem, och i näſta wecka hvem kommer wäl då! ”Socker i botten,” heter det, och ſå tyckes det gå äfven nu. Få ſe hur ledſen och förtretad jag blir då Du kommer hem; jag är helt rädd, 83 172 Johan August Kellgren; see note 126 above. (TS) 173 “Bergmäſtarn”, i.e. Fredrik Teng­ström; see note 48 above. �Epistulae 2 174 Lars Isak Ahlstubbe; see note 8 above. 175 Most probably meaning Anders Johan Chydenius (1795– 1865), Master of Laws and assessor at the Senate Internal Auditing Department, owner of the manor of Nordsjö (Vuosaari), i.e. a neighbour of the Botby manor, where the Tengströms spent their summers. YOM 1640–1852, https:// ylioppilas­matrik­keli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12398. (TS) 176 Sundmans; see note 129 above. 177 “Halsfluss”, i.e. tonsillitis (angina tonsillaris), a potentially serious bacterial infection of the tonsils and the upper part of the throat. It is, however, not clear whether this was the correct diagnosis, as no reliable distinction could be made at the time between serious bacterial and milder viral infections. The fact that several persons in Natalia’s circle had similar problems points rather to a contagious viral infection. Wikipedia: Tonsillitis, https://en.wikipedia.org/ wiki/Tonsillitis (JJ) 178 The industrialist Henrik Borg­ ström’s (1799–1883) eldest daughter, Henrietta Carolina (Lina, 1828–1893). Ojala 2000/2008, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/4242. (TS) 179 Count Adolf Aminoff (1806– 1884), Lieutenant-Colonel, later General in the infantry. YOM 1640–1852, https://yli­oppi­las­ att jag ännu hinner glömma hela mitt löfte. Dröj ſåledes ej alltför länge! – Fremmande ha wi haft hvar dag wi warit hemma, bland desſa Snellmans, ſom bådo hälſa; Snellman bad mig deſsutom påminna Dig om, att det war Ahlſtubbe174 han egentligen wille ha till Helſingfors i Påſk, och lofvade ſig i den händelſen många roliga aftnar. Deſsutom ha wi rätt ofta warit bortbjudna om aftnarna, ſednaſt hos Laguſes, der jag war alldeles orimligt hes. I dag ſkola wi till Chydeniuſes175, i morgon på ſtor bal hos Sundmans176, dit ochſå jag, all motſägelſe till trotts, är dömd att gå, till ſom Helene i dag hittat på det orådet att ſkaffa ſig halsfluſs177, och ſåledes går med hufvudet alldeles på ſned. Deſsutom har Lina Borgſtröm178 förbehållit ſig att jag, om än aldrig ſå hes, icke får bli borta, emedan Fru Sundman nödwändigt will ſe mig der, och i annan händelſe blefve högſt miſslynt. Uſch då, ſå förtretligt, ty jag har ingen luſt, dit, i werlden. Kommer nu till på köpet Kellgréns hem; ja, då blir jag beſtämt hemma. Hvad har wäl jag på ſtor bal att göra? Den Fru Sundman hade juſt kunnat låta bli att bjuda mig, faſt jag wäl i den händelſen ändå hade blifvit litet ſtött på henne. Men det är ſå orimligt påkoſtande att nu ruſta ſig på bal, jag ſom är ſå ovan, och deſsutom en ſån liten dum och tåpiger en, och båda få ej bli hemma. I öfvermorgon åter ſkola wi på ett, af Grefwe Aminoff179 för Pauvres-honteux tillſtäldt, Franſyſkt ſpektakel180; det181 ſamma gafs för några dagar ſen för bjudet ſällſkap, alldeles utomordentligt wäl, ſäger man. I Lördag ges Kärleksdrycken182, och få wi billeter, ſå wisst gå wi opp. Du ſer ſåledes att wår tid nu är upptagen för hela långa tiden, men bra mycket matrik­k e­l i.helsinki.fi/hen­k i­ lo.php?id=13340; Suomalaiset kenraalit ja amiraalit, https:// kan­s allis­b io­g ra­f ia.fi/kenraalit/ henkilo/6. (TS) 84 �March 1850 längtar jag, att all denna härlighet ſnart måtte ta ſlut och wi183 ſen alla aftnar få ſitta hemma och ta emot, hvem ſom komma will. Endaſt det då finnes någon, ſom will komma! Bäſt jag nu ſatt här och ſkref och tänkte på Dig, ſå uppſtämdes här utanför en ſerenad, ſå vacker och ljuflig. Hvad det war roligt, och hvad de Studenterna ändå alltid äro ſnälla. Många hjertliga hälsningar från Mamma, Pappa och Helene. Likaſå från Charlotte Trapp, den ſnälla, ſom ſuttit hos mig hela långa förmiddagen, warit ſöt och wänlig ſom wanligt och narrat mig att ſkratta riktigt af hjertans grund. Hvad jag håller grufligt af henne, hon är alltid ſå rolig och glad.184 Och nu farväl, tills wi träffas! Om Du wisste hur jag längtar att få er alla hem, nu åter en gång! Låt nu ſe att det blir ſnart, på Dig beror det ju att göra ſamlingen fulltalig. Glöm ej Din Natalia. 85 180 Pauvres-honteux or “the bashful poor” means people who belonged to the higher estates of society and had fallen into poverty but because of their earlier status were unable to use society’s help. They were helped by private charitable means. Otavan iso tietosanakirja 3: 1031. The theatre plays Charlot and Les deux voleurs were performed for the Women’s Association (Fruntimmersföreningen) on 15 March. Charlot may mean the three-act tragicomedy Charlot, ou la comtesse de Givri by Voltaire. Les deux voleurs was a comic opera in one act by the composer Narcisse Girard (1797–1860), with a libretto by Leuven and Brunswick. It was first performed in Paris in 1841, but has fallen into complete oblivion since then. [Voltaire] 1767; Les deux voleurs 1843; Wikipedia: Narcisse Girard, https://en.wikipedia.org/ wiki/Narcisse_Girard; Helsingfors Tidningar 21, 22/1850 (13, 16 March 1850). (TS) 181 det [...] gafs ‖ det 182 The comic opera L’elisir d’amore by Gaetano Donizetti (1797– 1848), with a libretto by Romani, first performed in Milan in 1832. The opera is still performed today. According to Helsingfors Tidningar the show was already sold out in advance. Kennedy 1994: 270; Helsingfors Tidningar 22/1850 (16 March). (TS) 183 wi ſen alla ‖ wi alla 184 Anna Charlotta Trapp; see note 76 above. �Epistulae 2 185 This, like many other letters in this collection, was transmitted with the help of the “milkman” (mjölkbudet), a person responsible for transporting milk from the manor house to the city. Even so, milk was also produced in the city, as many households kept cattle to meet their daily need for fresh milk and milk products. (JJ) 186 Of his professorial (pro munere) dissertation, which he was preparing for print at the moment. Castrén 1850; Castrén, G., 1945: 322. (TS) 187 Fredrik Tengström. See note 48 above. 188 Members of the Lagus family. 12 Undated, probably summer 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 Sent without an envelope; the address is written on the letter: Mademoiſelle Natalia Tengström Botby. The letter has been sealed with an unidentified green material, which most probably is not sealing wax but also not the type of sticker used by Natalia. Min ſnälla Natalia! Oförmodadt ſtötte jag just nu tillhopa med mjölkbudet185 från Botby hos Willebrand. Jag begagnar mig af detta tillfälle för att ſäga Dig, att jag omöjligen hinner komma ut i dag, emedan tvenne correçtur-ark186 ännu måſte af mig genomgås och manuscript för morgonen beredas i denna afton. Willebrand, Bergmestaren187 komma ut i morgon till middagen, om vädret är gynnande. Bergmestaren tyckes äfven vilja hafva några Lagider188 med ſig, men jag håller på att contraminera denna plan. Jag hinner ej vidare. Din Alexander 86 �June 1850 13 Helsinki, 28–29 June 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The envelope has been sealed with red sealing wax with the initials MAC (similarly to Nos. 15 and 23). The letter is addressed to: Mademoiselle Natalia Tengström Botby. Fredagen den 28 Juni [1850] Älſkade Natalia! Det är hos mig lika mycket grundsats och beslut, ſom mitt hjertas djupaste behof att i allt wara öppen och uppriktig emot min brud, att för henne icke dölja det minsta, ſom djupt eller lätt hvilar på mitt ſamvete. Ledd af ſådana motiver will jag oförställdt bekänna, att wårt ſista afsked myçket, oändligen bedröfwat mig. Det är möjligt att jag i många ſtyçken felat emot Dig, men att jag wid wår ſkillsmesſa ſkulle gifwit Dig en grundad anledning till ledsnad och missnöje, detta kan jag ännu i denna ſtund içke fatta. Det war ju oss emellan öfwerenskommet att jag ej ſkulle följa Dig på landet, och i denna föresats ſtärktes jag än mera, då jag märkte189 den wara ſtridande emot Dina föräldrars önſkan. För att emellertid inför dem rättfärdiga mitt förändrade beslut, yttrade jag att min närwaro på landet wore öfwerflödig och att jag der i affärswäg ej hade något att uträtta, ſedan Melan190 gifwit ordres om rummens reparation. Jag will ej tro att Du i detta yttrande funnit något förolämpande, men annat ſkäl till ledsnad ifrån Din ſida kan jag ej finna. Kanske hafwa motgångar och ſwåra öden 87 189 märkte ‖ erfor 190 Gustaf August Vilhelm Melan (1816–1880), a naval officer, in 1850 still a lieutenant, but ultimately promoted to the rank of rear-admiral in the Imperial Russian Navy. Serving mainly in various positions outside Finland, he was the owner of the Botby manor, where the family of J.J. Tengström was staying for the summer. Suomalaiset kenraalit ja amiraalit, https://kansallisbiografia.fi/kenraalit/henkilo/279. (JJ – TS) �Epistulae 2 191 missförstådd [...] af ‖ missförstådd af 192 weka ‖ ömma härdat mitt ſinne, så att jag içke alltid med tillräçklig finkänslighet kan umgås med Ditt ömma, weka hjerta; men det wisſa är, att jag afsigtligen aldrig velat såra Dig, och det gör mitt hjerta oändligen ondt, när jag ſtundom ſer mig wara missförstådd191 till och med af min egen, unga fästmö. I medvetande af den warma kärlek, hvarmed jag omfattar Dig, känner jag mig ganska olycklig, hvarje gång Du låter förebråelſens tagg drabba mitt hjerta. Jag ber Dig, goda Natalia, war içke häftig och uppbrusande, utan mild och öm emot mig. Qvinnan har i ſin makt att oändligen lätt kunna mana fram ſtormen i mannens hjerta; men denna makt är farlig. Jag för min del älſkar Dig för mycket, för att någonsin kunna upphöra att innerligt hålla af min egen Natalia, men jag har til�lika efter mitt lifs djupa ſorger ett obeskrifligt behof att lefwa i frid med mitt hjerta. Hwarje gång jag rubbas i denna frid, känner jag en kyla, lik dödens, ila genom min blod, och jag önskar i ſådana ögonblick ingenting så mycket, ſom att mitt sargade hjerta en gång måtte ſlå ſitt ſista slag. Rubba derföre, goda Natalia, alldrig friden i mitt hjerta, och bed Gud att han måtte förläna Dig kraft dertill, likſom jag ber honom om förmåga att med tillräcklig ömhet kunna wårda mig om Ditt weka192, känslofulla hjerta. Ännu en gång, goda Natalia, war mild och ſkonſam emot mig. Jag ſom ända ifrån min ſpädaſte barndom ej haft något hjerta att luta mig till, jag behöfwer mera än de flesta menniskor wid min ſida ett wäſen, ſom städse bemöter mig med kärlek och godhet, ſom bemöter mig så, att jag derunder glömmer all den hårdhet jag tillförene rönt i lifwets ſkilda ſkiften. Och ſkulle jag underſtundom ſynas Dig för ſträf och kärf – ett fel ſom jag gerna widgår – ſå betänk att detta är en nödwändig följd af mitt lifs öden och erfaren­ eter. h Granen behöfwer i norden ett tjockt ſkal för att berga 88 �June 1850 ſig mot frost och kyla; och likaså [har] äfwen hos mig det yttre ſkalet tilltagit i mon af mina ödens mindre ljufwa beskaffenhet. I mitt wäſende är jag wek ſom det vekaſte barn, och jag försäkrar Dig, att Du oändligen lätt kan besegra193 och beweka mig med wekhet, men aldrig med hårdhet. Förlåt mig för desſa alltför allwarsamma betraktelſer, dem jag nu vill lemna, för att nämna ett par [rader] om mitt alldagliga lif. Om Tisdagen spisade jag middag194 på societeten och ſatt ſedan hemma hela dagen, full af oro och bekymmer. Om Onsdagen hade Hartwall195 bjudit mig på en middag, arrangerad för Dammerts196 på brunnshuset, men jag afsade mig äran och ſatt äfven denna dag på min kammare. I går måſte jag ändteligen ſåsom deltagare biviſta en middag, ſom Bergmestaren hade arrangerat för Dammertska och Sirenſka197 familjerna på Thölö. Middagen var ganska treflig och räckte ända till kl[ockan] 10 på aftonen. Det bäſta härwid war, att jag ändteligen fick tillfälle att förklara mig för Fru Sirén och blifva försonad med henne. I dag har jag gjort min afskedsvisit hos Bergmestarens gäster, hvilka middagstiden afreste landwägen till Åbo. Såsom Du ſer af denna lilla chronik, har mitt lif warit ganska enformigt ſedan Din bortreſa. Jag har sjelf icke gjort besök, men deremot ofta fått emottaga visiter af Sjögrén och Golovnin198 – tvenne mindre trefliga gäster. Just nu hör jag ringas och måſte derföre ſluta desſa rader. Lördagen den 29 Juni. I går ſuto hos mig Arpe199, Kellgrén, Tikkanen och Bergmestaren ända in på natten200, ſå att jag ej hann ſluta detta bref, ſom jag i dag på morgonen ärnade afsända. Af Kellgrén hörde jag, att Du haft ledsamt ute på landet – jag har kanske icke haft det mindre ledsamt i ſtaden. För öfrigt nämnde 193 besegra och beweka ‖ besegra 194 middag på societeten ‖ middag 195 Hartwall ‖ Damm[ert] Possibly Viktor Hartwall (1800–1857), mine inspector, owner of a mineral water factory in Helsinki, earlier Adjunct in Chemistry in the Imperial Alexander University. YOM 1640–1852, https://yli­oppi­ las­matrik­ke­li.helsinki.fi/henkilo.php?id=13008. (TS) 196 Possibly the family of Adolf Vilhelm Dammert; see note 138 above. 197 Meaning the pastor Karl Vilhelm Sirén and his wife Maria from St Petersburg. See note 36 above. 198 Aleksandr Vasilʹevič Golovnin (1821–1886), from 1843 a secretary of the special office of the Minister of the Interior, Lev Alekseevič Perovskij. Golovnin was in Finland in 1843–1844, sent by the Minister to collect material on the history and present-day situation of Finnish towns. From 1848 he was working in the Russian Naval Headquarters under Aleksandr Sergeevič Menšikov (1787–1869). From 1861 until 1866 Minister of Public Education and Active Privy Councillor. Никулин 2007; Wikipedia: https://ru.wikipedia. org/wiki/Головнин,_Александр_Васильевич. (TS) 199 Adolf Edvard Arppe (1818– 1894), Professor of Chemistry at the Imperial Alexander University in 1847–1870, 89 �Epistulae 2 later also rector of the university, Senator and Head of the Expedition of Trade and Industry in 1890–1894, Chancery Councillor in 1859, raised to the nobility in 1863, Active State Councillor in 1869, member of the Diets of 1863–1864, 1872, 1877–1878, and 1891. YOM 1640–1852, https://yli­ oppi­l as­m atrik­k e­l i.helsinki. fi/henkilo.php?id=15064; Savolainen – Pyykkö 2001, https://kansallisbiografia. fi/kansallis­b io­g ra­f ia/henkilo/3121; Pakkanen 1989: 67. (TS) 200 As can be seen, Castrén was also in constant interaction in Helsinki with colleagues and friends who, like himself, belonged to the sphere of the Tengström family: Herman Kellgren and Paavo Tikkanen married Natalia’s two sisters Sofi and Helene (Kellgren in 1849 and Tikkanen in 1851), while “Bergmestaren” was J.J. Teng­ ström’s cousin. See notes 38, 41, and 48 above. Eiranen 2019. (JJ) 201 Carl Axel Gottlund (1796– 1875), lecturer in Finnish at the Imperial Alexander University, was, as Castrén writes, his only rival for the professorship in Finnish to which Castrén was later appointed. Gottlund was not considered competent for the position. Korhonen 1986: 63–64. (JJ) K[ellgrén] att han i Måndag ärnar resa till Kuopio på tio dagar, hvarunder Sofi kommer att viſtas på Botby. Jag hoppas, att lifwet då blir trefligare för Dig. I ſlutet på näſta wecka ärnar äfven jag inträffa på landet, ſannolikt i ſällskap med Bergmestaren. I morgon torde Ni få besök af Tikkanen, kanſke äfven af Sofi, ſå framt deras resa ej uppskjutes till Måndagen. Helſa Dina föräldrar rätt hjertligt ifrån Din egen Alexander P.S. Gottlund är min enda medsökande till den Finska profesſionen. Han har icke begärt någon termin för ſitt specimen. Conſistorium har ännu icke yttrat ſig i frågan.201 – Jag ſlutar desſa rader, för att möjligen ännu i dag få mitt bref afsändt. The seal on the back of the envelope. Photograph by Timo Salminen. 90 �June 1850 14 Botby, 30 June 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Sent without an envelope, with the address written on the last page: Till Philoſophie Doktorn, Herr M. A. Caſtrén Helſingfors Remnants of red sealing wax. Botby den 30 Juni 1850. Min egen älſkade Caſtrén. Om du visste huru tomt, tungt, och ängsligt jag haft ſen vår ſkilj[s]messa, huru jag väntat och längtat efter helst en enda liten vänlig rad och huru jag nu ändå icke alls är bättre till mods utan om möjligt ännu mera nedſtämd och modſtulen ſå ſkulle du i ſanning beklaga mig. Du kan icke fatta huru tungt det kändes att ſkiljas från dig ſå, utan all förklaring öfver mitt beſynnerliga uppförande, och ändå kunde jag ej annat. Huru jag tänkte, hur jag kände det, kan jag ej göra mig reda för, men ſäkert är att jag hade ledſamt, grufligt ledſamt. Hade vi ändå dröjt helst fem minuter längre i ſtan, ſå hade jag undgått att ſå här länge plåga både dig och mig, och framför allt hade jag kanſke varit ſnällare och bättre i dina ögon än nu, ty då hade jag ſäkert hunnit ångra mig, ſagt dig allt, och ännu en gång bedt dig vara ſnäll och icke alltför nogräknad med mig oförſtåndiga och barnsliga ”lilla 91 �Epistulae 2 Nattu”. Men nu var det omöjligt du ſåg ju ſå kall och, ſom du emellanåt brukar, litet högfärdig ut. Först då vi redan voro ute på ſjön, ſåledes för ſent, inſåg jag det dumma och obeſkedliga i mitt beteende; jag hade ju nu återigen låtit min otålighet och hetta taga öfverhand och det näſtan utan all anledning, hade kanſke till och m[ed] ſårat och bedröfvat den, ſom jag än[då] af alla menniſkor mest älſkar och värderar. Du vet inte du huru nedſlående en ſådan känſla är! Det var ju bra dumt af mig att tro dig med afſigt villja göra mig ledſen i ſå många perſoners närvaro och ändå uppſteg ovillkorligen en ſådan känſla hos mig, omöjlig att beſegra, jag rådde ej derför. Urſäkta mig, hvarken kan, eller vill jag endast bedja dig, hjertligt, innerligt bedja dig förlåta och urſkulda mig. Du får inte tro mig vara ſå obeſkedlig ſom det kanſke ſåg ut, du får inte tro att jag varit obeſkedlig af öfvertygelſe utan att det ſkedt endast af en ögonblicklig öfverilning, och framför allt måſte du lofva att ännu hålla af mig (ſå beſynnerligt det än kan låta) lika mycket ſom hittills. Söta, ſnälla, goda, älſkade Caſtrén var ſnäll och god emot din egen Natalia ſåſom du hittills varit det, glöm, om du kan, att jag nu varit rysligt, rysligt obeſkedlig och tänk, ſom hittills med kärlek o[ch] välvilja på din Natalia. 92 �June 1850 Tikkanen202 reſer på ögonblicket, jag raffsat ihop detta emedan det ſå kommer bäst fram. Gerna hade jag nu med detſamma ſkrifvit längre och vidlyftigare men häſten är föreſpänd och mina ögon äro af Brunnsdrickningen rätt ſkrala203, ſå det nu ej går an. Men du, ſnälla min egen Caſtrén ſkrifver inte du ſnart ett litet ſnällt och vänligt bref, att du inte mera är ledſen utan gerna förlåter mig allt, allt. Om du visste hur jag ſörjt grubblat och funderat, jag har haft ſå ledſamt, ſå rysligt, rysligt ledſamt. 93 202 Paavo Tikkanen; see note 41 above. 203 Drinking mineral waters and bathing in them was considered healing for almost any illness. Waters with different mineral contents were used against different diseases. The amounts of water drunk were often several litres per day. Typically, such treatment was carried out as a form of social activity in spas, like the one founded by Castrén’s good friend Frans Johan Rabbe (1801–1879) in Brunnsparken (Kaivopuisto, literally: ‘park with a (mineral) well’), Helsinki, but Natalia took mineral waters privately at the Botby manor. She describes her treatment in more detail in her letter of 2 July (No. 16 in the present collection) and mentions that she was drinking bottled mineral water brought to her from Helsinki on the orders of Knut Felix von Willebrand, another friend of Castrén’s. About him, see note 42 above. Ekström 1848; Heikkinen, A., 1991: 76–97. (JJ – TS) �Epistulae 2 204 jag [...] ett ‖ jag ett 15 [Helsinki, 1 July 1850], Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 A reply to a letter written by Natalia Tengström on 30 June and received from Paavo Tikkanen’s hand during the previous night. Thus, this letter can be dated to 1 July. The envelope has been sealed with red sealing wax and the initials MAC (similarly to Nos. 13 and 23). It is addressed to Natalia. Goda, ſnälla Natalia! Du måſte förlåta mig, att jag nu ej hinner med mera, än ett par ſlarfviga rader. I natt kl[ockan] emellan 11 och 12 erhöll [jag] Ditt wackra och hjertliga bref, ſom jag sjelf afhemtade ifrån Tikkanen. Jag wille genast ſkynda mig hem, men Snellman war med och twang mig att följa ſig till Cygnæus, der wi ſedan ſuto till kl. 2. Just nu wid mitt uppwaknande fann jag204 på mitt bord ett bref ifrån Kellgrén, med underrättelſe att han om en timme är färdig att resa. Hwad ſkall jag nu på denna korta tid hinna ſäga Dig annat, än att jag älſkar Dig med hela min ſjäls wärme, att jag håller af Dig likſom förr och, om möjligt, ännu mera. Jag har haft mycket ledsamt här, det har warit så tungt och tomt och ödsligt inom mig, jag har liksom Du gått och grubblat och ej kommit till någon ro med mitt hjerta. Nu känner jag mig åter lätt och lugn till ſinnes, Ditt bref har försonat mig med mitt eget hjerta. Jag ser att Din kärlek till mig, oaktadt det lilla missförſtåndet, är lika warm och innerlig som den warit; hwad behöfwer jag wäl mera för min ſällhet? Hwad 94 �July 1850 det är illa, att wi ej fått råkas och förklara oss för hwarandra och försona hwad wi brutit emot wår kärlek. Jag hade ſannerligen icke behöft mera än en enda blick af205 Dig, för att glömma allt oçh åter med hela mitt hjerta få hängifwa mig åt min kärlek. Det är för mig ett oemotståndligt behof, en natur-nödwändighet att älſka Dig. Min kärlek är içke af det ſmäktande, pjunkande ſlaget; men jag tror att jag älſkar Dig så mycket, ſom en man någonſin kan älſka en fliçka. Till och med efter Din afresa, då jag giçk grubblande och med ſargadt hjerta, kände jag mig så ſtark i min kärlek, att jag içke ett enda ögonblick hade twekat att gå i döden för Dig, ”och ändå”, tänkte jag i mina dystra ſtunder, ”och ändå misstror Natalia min kärlek och är färdig att tvifla på mig för ett enda, förfluget ord.” Gudskelof att Du ej mera är ledsen på mig, att jag åter kan kalla Dig min goda, snälla Natalia. Detta gör mig så oändligen lycklig, att jag ej finner ord att uttala min ſällhet. Måtte äfwen Du känna Dig lika lycklig och ſäll, måtte Du förmå att betwinga oron i Ditt ömma hjerta. Det gör mig så ondt, att Du gått grubblande och ſorgsen för min ſkull. Lugna Dig nu och tänk med kärlek på Din innerligt tillgifne Alexander. P.S. Snellman berättade för mig i går afton, ”att hans jungfrur af Tengströms jungfrur fått höra, att Tikkanen och Helene [ ]206 under promotions-högtidligheterna”. Jag ſade mig ej hafva fått del af ſådana förtroenden, men Snellman tyckte att jag ej kunde hålla god mine. Det är ledsamt att Snellman ej håller tand för tunga. Han omtalade ſaken äfven för Cygnæus. – Urſäkta mitt brådskande ſlarf. 95 205 af ‖ för 206 Some words are missing here, apparently as the result of an unintentional mistake, as the letter was written in haste. Obviously, the discussion mentioned by Castrén concerned the soon-to-be-announced engagement of Paavo Tikkanen and Helene Tengström. The news had spread to Johan Vilhelm Snellman and from him further to Fredrik Cygnaeus (about him, see note 81 above). The issue was, of course, no news to Castrén and Natalia. Eiranen 2019: 82. (TS – JJ) �Epistulae 2 16 Botby, 2 July 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Sent without an envelope, with the address written on the last page: Philoſophie Doktorn Herr M: A: Caſtrén Helſingfors. Botby d: 2: Julii 1850. Min egen rara Caſtrén. Så ſnällt, godt och kärvänligt var ditt ſiſta bref, att jag, alla ſtränga förbud till trotts, ändå icke kan underlåta att helt litet bemöda mina ögon med deſs beſvarande. Nog var ditt förra bref vackert och bra, det ochſå, men huu, ſå ſträngt och allvarligt; jag blef just helt ſkrämd och ängslig till mods. Nu deremot kändes det ſom om en ſten fallit från mitt hjerta, och glad, lycklig och nöjd blef jag, ſå till och med Pappa anmärkte det och både kysste och omfamnade mig, med tårar i ſina ſnälla ögon. Han hade förut tyckt litet ſynd om ſin ſtackars obeſkedliga Nattu och ſåg nu helt nyter och nöjd ut, tack, tack för de kära raderna. Det är ſå roligt att efter ſå många dagars oro och ängſlan åter en gång få ha det godt och varmt om hjertat, och framför allt att återigen få heta din ”ſnälla goda Natalia.” Ja ſnäll och god, det ämnar jag härefter alltid vara. Vet du jag har fattat ett ſtort, ett allvarligt beſlut att aldrig vara obeſkedlig mera; man kan allt hvad man vill heter det ju och nu, nu vill jag, med Guds hjelp, alltid vara din egen ſnälla goda Natalia. Usch, det är ſå ledſamt att vara obeſkedlig! 96 �97 ��July 1850 207 vattnets upphandling ‖ upphandlingen Min Brunnsdrickning började jag, ſom ſagdt var, ren dagen efter vår hitkomst, först med två, och nu ſednast i fyra dars tid med fyra glas; det både luktar och ſmakar gement, men efter det nu ändå beſtämt hjelper, ſå må gå. Det värſta är att man under hela tiden ingenting får göra, hvarken ſy, läſa, eller ſkrifva; jag vet ej rätt, huru få dagen till ända, iſynnerhet denna tid då mina tankar haft endast ängsligt och bedröfvligt att fäſta ſig vid. Nog börjar det väl nu ändå ſmåningom att gå, ſen allt blifvit godt och bra åter, Sofi är här, och jag deſsutom ochſå ſnart får dig hit ut. Thorsdan eller Fredan kommer du, ſade Sofi, men inte väntar jag ändå förrän Fredagen, ”ty ſtora Herrar ſadla bitti och rida ſent;” ſkulle ni dock emot förmodan i Thorsdag göra mig en liten kär surprise, ſå gerna meinetwegen, nog vet du huru glad jag blefve. Men innan du lemnar ſtaden ſå måſte du vara ſnäll och fråga Willebrand om jag verkligen bör öka till ſex glas, ſamt huru många qvart bouteiller i den händelſen böra upphandlas, huru många veckor jag bör hålla på med min Brunnskur, och huru många qvart buteljer jag på ſlutet bör begagna. Skulle du ſedan villja vara ſnäll och ſörja för vattnets207 upphandling och hitſkaffande ſå kom ihog att begära en butelj mindre än Willebrand ſäger emedan här ute ännu finnes en obegagnad. Det förſtås att du låter ſkrifva upp alltſamman på Pappas räkning. – Fråga vidare huru länge man bör hålla upp mellan vatten och kaffedrickningen; Mamma ſäger två, jag en timme, hvilkendera har rätt? Jag? Mamma ſkyndar på mig, jag har ren ſuttit för länge, farväl då, vi träffas. Till deſs glöm ej din Natalia. Alla hälſa. – Kom nu bra ſnart hit ut! 99 ��July 1850 101 �Epistulae 2 208 känsla [...] för ‖ känsla för 17 Helsinki, 2 July 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 Addressed to Mademoiselle Natalia Tengström Botby Goda, älskade Natalia! Den utomordentliga brådskan wid Sofis afresa hindrade mig att ordentligen besvara Ditt lilla, ſnälla bref, ſom ländt mig till ſå myçken tröſt och hugswalelſe. Jag har åter börjat känna mig lugn och förnöjd till ſinnes, ſedan jag erfarit att Du ej mera tänker på mig med ledsnad och harm, utan omfattar mig med kärlek och godhet. I sjelfwa werket har jag alldrig, icke ens efter Din afresa, tvekat ett ögonblick på Din kärlek, men det har ändå icke welat lyckas mig att bringa till ro mitt af naturen oroligt ſtormande ſinne. Jag hör, ſåsom Du wäl längesedan insett, icke till desſa jemna, glatta naturer, hvilka alldrig låta hänföra ſig af ſin känsla, utan ſtädse wandra ſin bana efter klokhetens prosaiſka lagar. Jag är kanſke för mycket slaf af min känsla, den werkar hos mig med ljungeldens kraft och jag undrar att den içke bragt mig i förderfwet. Jag klagar ej att Gud skapat mig sådan, utan twertom tror jag och är öfwertygad derom, att jag har denna känsla208 att tacka för allt det lilla, jag i werlden kommer att uträtta. Men detta hindrar icke, att ju ej min mäktigt brusande känsla ofta gör mig myçket, myçket olycklig. Huru jag än 102 �July 1850 209 den [...] grunden ‖ grunden 210 bragt ‖ 1. fort ‖ 2. <till> må ſöka att wyssja den till ro, ſå will det ej lyçkas. Jag medger att jag ſällan warit ſå orolig till ſinnes ſom efter wår ſednaſte ſkillsmesſa. Utan att hysa i mitt ſinne den ringaste bitterhet emot Dig har jag dock inom mig haft många ſtrider att bekämpa. I ſynnerhet har den känslan grufligen plågat mig, att Du kanske trott min kärlek icke wara nog warm och derföre yttrat missnöje med mig. Jag är ju ſå mycket äldre än Natalia, och dessutom hafwa hårda öden och ſvåra pröfningar medtagit en god del af min kraft och energie – hwad är ſåledes naturligare än att Natalia içke finner mig fullt sådan, ſom hon hade önskat och hoppats? Se der den209 förnämsta grunden till den oro, ſom i ſå hög grad plågat och beswärat mig. Men ſedan jag nu ſett, att Du åter är tillfreds med mig, har äfven lugnet inom mig återwändt. Jag tröſtar mig åter med den glada tanken, att min känſla för Dig warit ren, ädel, oegennyttig, att det warit en ſann, warm, innerlig kärlek, ſom fört mig till Dig. Jag har också icke på mitt ſamwete att genom galanterier och ſmåkonſter hafva tubbat mig till Din kärlek, utan påtagligen har en huld försyn bragt210 oss den ena till den andra. Jag har älskat hos Dig det glada ſinnet, det warma hjertat, den höga känslan för ſanning, för wetande, för fosterland, för allt ädelt och godt, och Du har, enligt hvad både Snellman, Runeberg och mitt eget ſamwete ſäga mig, Du har älſkat hos mig den ande, ſom wisat ſig wara redo att efter ſitt mått werka för allt det ſanna och ädla. Ledda af sådana känslor, huru ſkulle wi icke ſtädse älſka och högakta hvarandra och bereda den ena den andras lycka och ſällhet. Ja, lyckliga ſkola wi blifwa, jag will wåga mitt lif derpå, att wi ſkola blifwa öfvermåttan lyçkliga. Natalia måſte endaſt hafva litet tålamod och fördragsamhet med mina ſtörre eller 103 �Epistulae 2 211 kärleksfullt ſörja ‖ ſörja 212 Fredrik Cygnaeus; see note 81 above. 213 af [...] befordras ‖ affärdas ſmärre briſter, och allt ſkall gå oss wäl i handen. Du lofvar ju, att içke mera blifva ledsen på mig, om jag oçkså i ett och annat ſkulle förgå mig emot Dig. Du wet ju och måſte wara förwisſad derom, att jag i djupet af min själ hyser till Dig den warmaſte kärlek och aktning; hvarföre ſkulle Du då içke förlåta mig, hwad ögonblicket någon gång kan bryta. För min del lofwar jag, att jag ſtädse ſkall bemöda mig om att kärleksfullt211 ſörja för Ditt unga lifs ſällhet och glädje; och ſkulle mitt handlingsſätt i yttre måtto någon gång ſynas svärja emot detta löfte, ſå beder jag att Du af blotta ytan ej dömmer till mitt hjertas inre känſlor. Just i det ögonblick, då jag tycktes ſtå ſå kall och bål framför Dina ögon, led jag i mitt hjerta osägliga qwal. Men naturen har i mannens bröſt nedlagt den känslan, att han ej will förråda ſin ſvaghet, och derföre händer det wanligen att han bemannar ſig med ſkenet af lugn och köld, då hjertat ſom värſt blöder. Jag ſkulle ſå innerligt önska, att desſa rader måtte tröſta och lugna Dig, ſåsom de Dina lugnat mig. Jag har ſkrifvit hvad ögonblicket ingifvit mig; men om det för Dig är gladt eller ſorgligt, kan jag içke bedöma. Det enda jag wet, är att kärlekens och fridens anda herrſkar i mitt hjerta, och jag hoppas att en flägt af denna anda äfven måſte uppenbara ſig i desſa rader oçh tjena till att åtminstone i någon mån anſlå ſträngarna i Ditt hjerta. Mera hinner jag nu ej tillägga, emedan wi i afton hafva en tillſtällning för Cygnæus212, ſom i morgon reſer till Sverige. Dessförinnan lemnar jag brefvet åt jungfrun för att i morgon bittida af213 henne befordras till mjölkbudet. I fredag eller lördag ärnar jag komma ut, ſå framt ej något hinder inträffa. Farväl! Din egen Tisdagen d. 2 Juli [1850]. Alexander. 104 �July 1850 Helſa Dina föräldrar, Sofi och Helene. P.S. Säg åt Mamma att punsch-buteljerna finnas i mitt förwar och otullade214 ſkola med mig anlända till Botby. – Sjögrén och Tikkanen ſkola hafva varit betänkta på att i Söndag komma ut; Wille­ bra[n]d215 ärnar ſig i veckan till en patient der i nejden och besöker då förmodligen äfven Botby. 105 214 The customs border of the town of Helsinki towards the north-east was at the southern end of the Long Bridge (Långa bron, Pitkäsilta), but the so-called “little customs” was not collected at the land borders of Finnish towns any more after 1809. All goods travelling to and from Helsinki by sea had, however, to be declared, and Castrén most probably means that he can bring the bottles without customs by boat too. The Botby manor could be reached from Helsinki both by a rather long land route and by a more direct one across the sea. Kovero 1950b: 257; 1950a: 426– 427. (TS – JJ) 215 Knut Felix von Willebrand; see note 42 above. �Epistulae 2 216 du nu likſom ‖ du likſom 217 As can be seen from Natalia’s letter, it was Erik Alexander Ing­man (see note 46 above) and not Knut Felix von Willebrand who was the family doctor of the Tengströms, which is why Castrén was asked to act as a mediator towards the latter in connection with Helene Tengström’s hearing problem. (JJ) 18 S. l., [possibly 3 July 1850], Natalia Tengström to M. A. Castrén SLSA 1185.1 Most probably, this letter dates from 3 July 1850. Sent without an envelope, closed with a green sticker, with the address written on the last page: Philoſophie Doktorn Herr M: A: Caſtrén. Helſingfors. Sederholmſka ſtenhuſet. Min egen ſnälla Caſtrén. Bref två dar å rad, det blir då näſtan för mycket, tänker du väl; men lugna dig min vän, denna gång är det icke för egen utan för Pappas räkning jag ſkrifver, och långt blir det inte heller, det lofvar jag. Pappa hade nemligen ren i ſtaden talt vid Ingman om Helenas öron och af honom erhållit det vanliga ſvaret att dertill intet vore att göra; ingalunda nöjd härmed litar Pappa nu till Willebrands ord att något dock kunde och borde förſökas, och anhåller derföre hos dig att du216 nu likſom förut ville åtaga dig att bli vår ”goda föreſpråkare.” Du vet ju ſjelf bäst huru ſvårt det är för Pappa att directe vända ſig till Willebrand, då Ingman ändå är vår egentliga Läkare, ehuru Pappa oändeligt gerna ſåge, att han toge litet vård om Helenes öron ochſå, han ſom alltid varit ſå ſnäll mot min hals.217 Goda, ſnälla Caſtrén fråga honom nu hvad han anſer lämpligast att begagna och bed honom riktigt vackert att för Helenes öron hitta upp en dylik underkur ſom 106 �July 1850 218 The edge of the page is worn. 219 nu [...] hängt ‖ nu hängt mitt Aachnervatten, den må gerna vara fast ännu mera motbjudande och ſvår endast den hjelper; och hjelper den inte, ſå har man nu ändå förſökt och kan då ha bättre ſamvete. Grufligt roligt vore ju om hon ännu kunde återfå ſin hörſel, hon ſom ren i många, många år varit ſå döf; jag törs icke ens hoppas något ditåt. Se, då vore nu först Wille­ rand riktigt rysligt ſöt och ſnäll, fast han b nog är det hela hopen förut, men Helenes öron äro ändå förmer än min hals; tänk om de ännu kunde bli bra. Snälla lilla Helene, hon ſkulle ſå väl behöfva den glädjen. Från min lilla klocka ſkall jag hälſa, den är just rätt obeſkedlig och lemnar ſig efter hela hopen hv[ar]enda218 dag, just ſom inte tiden änd[å] ſkulle gå för långſamt för mig. Så länge den låg i fodralet blef den efter en qvart om dagen, men ſen jag nu219 till ſtraff hängt upp den på väggen ſå nöjer den ſig med att förlänga dagen fem minuter för mig; det är ändå för mycket, eller huru? Mamma, Pappa Sofi och Helene hälſa alleſamman. – När kommer du hitut till din Natalia 107 �Epistulae 2 220 Herman Kellgren’s father, Johan August Kellgren; see note 126 above. His death must have been totally unexpected, since Sofi Kellgren had written from Kuopio that he had been “in such good health” earlier the same year, as Natalia had reported in her letter to Castrén of 13 March (No. 11 in the present collection). (JJ) 221 Stenberg; see note 137 above. 19 S. l., [20 August 1850], Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 The letter can be dated on the basis of Castrén’s letter to Natalia on 21 August. Sent without an envelope, closed with a green sticker, with the address written on the last page: Till Herr Doktorn M: A: Caſtrén. Min egen ſnälla Caſtrén. – Vi ha haft bref af Sofi, ett ſorgeligt bref, med underrättelſe om ”Gubben” Kellgréns död.220 De äro naturligtvis ytterst nedſlagna och bekymrade, Kellgrén iſynner­et, och reſa redan i öfvermorgon till h Kuopio. Hit hinna de ej för att taga afſked, men vi, Mamma, Helene, jag reſa i deſs ſtälle nu, ren i afton, till ſtaden för att hjelpa Sofi, ſom nu har hufvudet fullt med bekymmer om ſorgdrägter åt både ſig och Kellgrén, m: m, m m. Kanſke kommer du hit öfver med Stenberg221, annars, farväl för flere dar; före Fredan komma vi väl ej tillbaka. Måtte ni nu ej få alltför ledſamt, vi få väl det i mer än ett afſeende. Nu hinner jag ej mera, jag måſte ju laga mig och mina effekter i ordning. Adieu. Din egen Natalia. En bok från Willebrand medföljer. Så ledſamt att måſta reſa utan att förut få träffa dig; det var ju annars ochſå ledſamt att ej få ſe dig på ſå många dagar, huru mycket mera nu. Jag hade god lust att ſtadna qvar, men numera går det 108 �August 1850 222 Natalia means the bay between Botby and Rastböle. Lipponen 2010: 111. (TS) ej an. Af ofvanſtående ſer du likvisst min goda villja; Stenbergs var ty värr icke ſå, han ”ſlapp för blåſten ej öfver viken”.222 I Fredag komma vi väl tillbaka, till deſs farväl, ifall ej ochſå du ett, tu, tre beſluter dig för en liten ſtadsexpedition, annars ſkrifver du kanſke, för att få en hel mängd komissioner uträttade. Vi ſtå ſå gerna till tjenst. Adieu min egen rara Caſtren. Ha nu bra ledſamt efter Natalia. 109 �Epistulae 2 223 Today’s Rastila/Rastböle, north-­ east of the city centre of Helsinki. Lipponen 2010. (TS) 20 Rasböle 223 , 21 August 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 Sealed with red sealing wax with the initials JJT [probably J. J. Tengström], addressed to: Mademoiselle Natalia Tengström Helſingfors. The seal on the back of the envelope. Photograph by Timo Salminen. 110 �August 1850 Min egen ſnälla Natalia! Tänk Dig min öfwerraskning, då jag i går afton kom till Botby och ſtulade genom flera rum, utan att träffa någon lefvande warelſe. Sjelfwa köket war tomt, men i kökskammaren träffade jag ändteligen Lotta, ſom underrättade mig om hvad ſom timat hade. Bestört öfver den ſorgliga nyheten begaf jag mig ut på en promenade, hvarunder jag träffade ”Pappa” oçh af honom erhöll närmare besked om orsaken till Eder plötsliga224 afresa. Sedermera erhöll jag äfven Din lilla biljet och förargade mig ej litet öfver Stenberg, ſom ”för blåstens ſkull ej slapp öfwer den wik”, hvaröfwer jag rodde en 1/4 timme ſednare. Jag kan och bör naturligtwis ej beklaga mig öfver Din afresa, ehuru det känts nog tomt att lefva i dag. Wi hafva ju ockſå nu ett ſå melancholiskt wäder, att man wore frestad ſofva bort hela dagen. Det regnar, ſtormar och är ſå mörkt, att jag knappt ſer ſkrifwa, fastän klockan är 11 f[ör]m[iddagen] Farbror och jag hafwa träffat225 öfwerenskommelſe om en wassbuks-­ expedition till Kallwiken226 i afton; – får ſe, om den kan utföras. Med mina ſuffixer går det mera dåligt.227 Med anledning af Ditt godhetsfulla löfte att uträtta mina commisſioner bad jag Farbror i går reqvirera för min räkning den årgång af Mehi­läinen, der Lönnrot ſkrifwit om de Finska ſuffixerna228. Tikkanen åtager ſig wäl att bestyra om denna bok, men om Er reſa af en eller annan anledning ſkulle komma att fördröjas utöfver Fredagen, ſå måſte jag bedja Dig wara god och hitsända nämnda arbete med mjölkbudet. Mitt ur medtager Du wäl sjelf, om det 111 224 plötsliga afresa ‖ afresa 225 träffat ‖ <kom> 226 The present-day Kallahti/Kallvik, on the opposite side of Nordsjö/Vuosaari, east of Rastböle, at N6674949 E396273 (N60°11ʹ53ʺ E25°7ʹ44ʺ). (TS) 227 A reference to Castrén’s dissertation for the professorship in Finnish, which dealt with personal suffixes (affixes) in the “Altaic” languages. Castrén 1850. (JJ) 228 Lönnrot wrote about suffixes in several articles in Mehiläinen, but none of them dealt with suffixes alone. Lönnrot 1836a; 1836b; 1837; 1839. �Epistulae 2 229 Fredrik Tengström; see note 48 above. 230 Sedan ‖ Slutligen 231 The Kivinokka Cape Castrén means here was situated at the Botby manor. KA MMH Geometrisk Charta öfwer Botbys Ägor belägne i Sibbo Sokn i Borgå Härad och Nylands Lähn, Afmät Åhr 1751 af N.  Öster­man, http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=13742035. I express my gratitude to Ph.D. Mikael A. Manninen for bringing this map to my attention. (TS) är färdigt. I Boçkſtröms magazin ſkulle Du låta efterfråga, om det möbeltyg, ſom jag och Bergmestaren229 i comp[agnie] requirerade, ännu ej ankommit, och huruwida jag kan hysa någon förhoppning om dess erhållande. Sedan230 måſte jag ännu besvära Dig med uppköpet af en bok ſkrif­ apper hos Frenkel. Pappret bör p wara af den ſort, ſom ſäljes till 2 Rub[el] Silfver riset. Litet postpapper ſkulle jag ockſå behöfwa. Jungfrun har redan länge erinrat mig om franskt win, en half kanna eller deromkring. Några marker kött och bröd ſkulle hon wäl också gerna hålla till godo. Härmed äro mina commisſioner, hoppas jag, för denna gång till ända, ſå framt jungfruns fintlighet ännu ej kan upptäçka något behöfligt. Kl[ockan] 2 e[fter]m[iddagen] Omkring kl. 12 började himlen klarna och i ſtället för att ro öfwer till Botby, ſtyrde jag nu mina fjät inåt ſkogen. Jag giçk utan att det minsta bekymra mig om wägen, förwillade mig och kom ſlutligen fram till ett hemman inwid Nordsjö. Så nära Çhydenius kunde jag ej låta bli att ſticka mig in hos honom. Man ſatt till bords, men jag lät ej genera mig, ſatt en qvart timme och converserade med Gamla herren, ſom hellre drack öl med mig, än åt filbunke med de öfriga. Nu är min egen middag färdig och jag måſte ſluta, för att ſoppan ej ſkall kallna. Nu är kl. nära 7 och Farbror ſynes icke till. Han ſlipper wäl med ſin ſtora båt ej öfwer wiken i den ſtarka ſtormen. Får ſe, om det ſkall lyçkas mig att ro till Kivinokka.231 Försöka duger. Jag ſlutar desſa rader med den önskan, att ſnart få återse Dig. Jag borde wäl då wisa mig litet ond 112 �August 1850 232 ſå behändigt ‖ ſå och förtretad, då Du ſå232 behändigt rymde ifrån mig. Nu wågar jag det icke af fruktan, att Du i det fallet kanſke ſkulle dröja länge på Din rymmarefärd. Farwäl! Rasböle d. 21 Augusti. P.S. Çhydenius med fru ärnar ſig i morgon bittida till ſtaden. Hellsa alla! – Jag kom lyckligen, men med möda öfver till Botby, der Farbror meddelade mig ett och annat ur Mammas bref. För löftet om bönor tackar jag henne på det förbindligaste, men en ſvårighet torde det blifva att få dem hitut. Kanske kunde det ſke genom Chydenius, ſom ärnar begifva ſig till ſtaden med båt. 113 �Epistulae 2 233 234 235 236 aftonen ‖ dagen aftonen ‖ dagen A word is missing here. This is an apparent exaggeration, as Castrén had been separated from Natalia on several occasions during the summer, especially in June. However, they seem to have stayed for most of July and August together with Natalia’s family at the Botby manor. (JJ) 237 wi då ej ‖ wi ej 21 [Helsinki, probably 16 September 1850], Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The letter can be dated on the basis of the one from Natalia Tengström to Castrén, 17 September 1850. Sent wrapped in a folded sheet of paper. There is “Mademoiſe” scribbled on the front side. There are remnants of red sealing wax and some kind of sticker made of thick material and of a greenishblue colour. It is like a coat-of-arms with a crown and the letter C. Min goda, ſnälla Natalia! Huru bråd tiden också är, kan jag dock ej underlåta att helsa på min Natalia och ſäga henne, huru oändligen ledsamt, tomt och ensligt det nu känns i mitt hjerta. Det är ju ockſå ſnart ſagdt den första aftonen233, wi nu warit åtskilda under hela ſommaren – den första aftonen234, då jag efter dagens tunga [ ]235 ej får wederqwicka mig af Din glada blick.236 Jag smickrar mig med hoppet, att äfven Du i någon mon kännt ſamma tomhet, ſamma ſaknad ſom jag. Måtte Du blott icke misströsta och med bäfwande hjerta gå framtiden till möte, utan med glädje och tillförsigt tänka på kommande dagar. Wi känna ju ömsesidigt wåra hjertans ädla, rena grundsatſer, hvarföre ſkulle wi237 då ej kunna hoppas, att frid och wälſignelſe ſkola följa oss ſtädse i ſpåren. Jag för min del tror alltid, att försynen belönat mina mödofulla ſträfvanden med Din kärlek, 114 �September 1850 och denna kärlek är i sjelfwa werket den högsta belöning jag för dem fordrar. Men denna belöning måſte jag äga, den är för mig lika nödwändig som sjelfwa luften, hvilken jag andas, den är vilkoret för min existens ſåsom menniſka, veten­skaps­man och med­borgare. Det är för min tanke omöjligt att fatta annat, än att Du alltid ſkall innerligt älſka mig. Denna öfwertygelse gör mig så oändligen ſäll, att jag derwid förgäter alla lifwets små ſorger och bekymmer. O huru glad ſkulle jag ej wara, om jag kunde wara fullt öfwer­ ygad, t att Du är lika nöjd med Ditt öde, ſom jag med mitt! Du238 är ſtundom likſom litet ängslig och grubblande; jag hoppas doçk, att ingen misströſtan och twekſamhet wunnit inſteg i Ditt hjerta, utan att Du litar fullt och fast lika mycket på Din egen, ſom på min kärlek, oçh att det lätta moln, ſom ſtundom ſväfwar öfwer Din panna, endaſt är en nödvändig följd af den ſtora förändring i Ditt lif, ſom nu förestår. Du är mycket förbehållſam i denna fråga, och detta har ſtundom gjort mig orolig; men jag kan dock alldrig tro, att min Natalia ſkulle ångra det ſteg, hon tagit. Twertom är det min öfwertygelſe, att Natalia icke ens ſkulle anſe det mödan wärdt att lefwa mig förutan, likſom å min ſida jag hellre ſkulle se jorden öppna ſig för mig, än jag wille lefwa utan Dig. Säg mig, om jag har orätt. För att komma till dagens ſmå tilldragelſer, bör jag nämna att min reſa i går gick efter önskan. Den beställda båten anlände239 ett par minuter efter min ankomst till landningsplatſen240 vid Klubbens. Kl[ockan] 1/28 115 238 Du [...] ängslig ‖ Du ſer ſtundom ängslig 239 anlände ‖ ankom 240 landnings-/platſen �Epistulae 2 241 Lovisa cannot be identified. 242 Reinhold Frenckell (1823–1880) owner of the Helsinki bookshop and printing house of J.C. Frenckell & Co., later director of the Bank of Finland and Head of the State Treasury. Hanski 2001, https:// kansal­l is­b io­g ra­f ia.fi/kansal­l is­ bio­­gra­fia/henkilo/5999; Hanski 2001/2008, https://kansal­lis­bio­ gra­fia.fi/kansal­lis­bio­­gra­fia/henkilo/5788. (TS) 243 Carl Axel Gottlund; see note 201 above. 244 Possibly Maria Crohns (1826– 1911), who was married to Professor Immanuel Ilmoni (1797– 1856) in 1851. Railo 2004/2008, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3490. (TS) 245 Miss Perander cannot be identified. 246 J.V. Snellman’s wife. Snellman had married Johanna Lovisa (Jeanette), b. Wennberg (1828– 1857) in 1845. Klinge 1997/2015, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3639. (TS) 247 Carl Constantin Snell­ man (1837–1858), J.V. Snell­ man’s nephew and foster-son, later a seaman. J.V. Snell­ an, Kootut m teokset, http://snellman.kootut- teokset.fi/fi/henkilöt/snellmancarl-constantin-calle. (TS) 248 stearin-ljus [...] har ‖ stearin-­ ljus har anlände jag till ſtaden, affärdade genaſt min jungfru med brefvet ifrån Mamma till Loviſa241, besökte sjelf Tikkanen och öfwerlemnade åt honom alla öfriga bref. Återstoden af aftonen tillbragte jag hemma och arbetade på min disputation ända till midnatten. I dag har jag lemnat manuscript till tryckeriet och med Frenkel242 ytterligare fattat öfwerens­ kommelſe om förlaget, ſom han lofwat åtaga ſig. En god del af min förmiddag gick för­ lorad derigenom, att jag fick ett oförmodadt besök af Gottlund243. Han ärnar ſöka ſig tillåtelſe att få utgifva ſin disputation på Finska och försvara den på Latin. Willebrand råkade jag ſom hastigast på gatan; han ſtod just i beråd att fara ut till Mamsell Çhrons244, hwars hellso-tillſtånd ſkall hafva försämrats. Snellman ſökte jag i afton, men träffade honom icke hemma. Mamsell Perander245 ſade mig, ”att Jeanette246 är bättre, men att lilla Çalle247 i dag är mycket, mycket ſkral”. Mysklukten kändes ända ut på gatan. Med Bergmestaren har jag ännu ej communicerat mig. Om stearin-ljus248 och andra beställningar har jag ännu icke ſkrifvit till Petersburg, man ſkall göra det med näſta post. Något vidare hinner jag nu ej tillägga, utom hjertliga hellsningar till Föräldrarna och Helen. Jag hoppas att Du ej länge låter mig vänta på några rader ifrån Din hand. Farwäl och glöm ej Din M A Castrén. Måndags-aftonen. 116 �September 1850 249 Fredrik Tengström; see note 48 above. P.S. Jag hade knappt ſlutat desſa rader, då Bergmestaren249 kom och tubbade mig ut till Willebrand, ſom mötte oss i min portgång och förde oss hem till ſig. Der församlade ſig äfven andra bekanta, men jag vantrifdes och kom hem redan kl[ockan] 10 och har ſedan arbetat på min disputation. Nu är kl. 12 och jag önskar Dig god natt. The coat-of-arms-like sticker with which the letter was sealed. Photograph by Timo Salminen. 117 �Epistulae 2 22 S. l., 17 September 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Sent without an envelope and closed with brownish stickers, with the address written on the last page: Philoſophie Doktorn Herr M: A: Caſtrén. Helſingfors Botby d: 17de Sept: 1850. Min egen rara Caſtrén. Så roligt att jag nu åter har ett litet nytt, godt och vänligt bref att tröſta mig med; de andra voro alla ſå gamla ren och dem hade jag deſsutom läst ſå många gånger ren förut, ſå jag kunde dem näſtan utantill. Men nu, nu har jag ju åter något nytt att tänka och fundera på, åter något att glädja mig åt, och det kunde nog behöfvas. Ty ſanningen att ſäga tyckte jag det var just litet mycket ledſamt då du reſte, jag ſkäms att ſäga att jag näſtan litet gret. Tänk dig ſåledes min ſtora fröjd, då ditt kära, ſnälla bref, för några timmar ſen anlände; vet du jag blef ſå glad, ſå glad, till och med åt, att ochſå du, på ditt håll, haft det litet tomt och ledſamt, att vi ſåledes ändå delade ſamma öde. Ren tidigt i morſe började jag att längta efter mjölkbudet (jag visſte nog hvad jag hade att vänta) men det dröjde och dröjde, det har aldrig i verlden dröjt ſå länge, ſå jag hann bli både otålig och tålig och otålig om igen, innan jag ſlutligen fick min längtan uppfylld. Den ſom väntar på något godt väntar aldrig för 118 �September 1850 länge, och vi fingo nu hela tre bref på en gång, Helene hade bref af Tikkanen, Mamma af Sofi och jag af – den jag mest håller af. Det var en fröjd, må du tro; Helene påſtod ſitt ha varit ”det ſnällaſte” och jag, jag tänkte för mig ſjelf, inte var det ändå ſom mitt. Tack, tack. Men ſnälla min Caſtrén hvarföre återigen oroa dig öfver ”min ängſlan mitt grubbel”? Nog vet ju du likſå väl, ſom jag ſjelf, att jag håller af dig mer än jag hittills hållit af någon, ſå mycket jag någonſin kan hålla af någon menniſka, att hvad ſom nu föreſtår mig ſker enligt mitt eget fria val, mitt eget hjertas påbud, att jag utan dig och din kärlek, ſom nu gör mig ſå lycklig, ſå ſtolt, ſkulle numera känna mig djupt, gränslöst olycklig, att lifvet utan dig och den ſkulle förefalla mig tomt värde och glädjelöst. Allt det der vet du ju lika ſå bra och bättre än jag ſjelf, och ändå vill du ej tro mig. Det är ju en ſå vigtig och betydelſefull tid för mig, och om jag vid tanken på de ſtora förändringar ſom nu komma att inträffa i mitt, hittills ſå jemna och enformiga, lif underſtundom känner mig orolig, mycket, mycket orolig, ſå rår jag ju ej derför, det är ju ſå naturligt. Det är ſå mycket ſom blir annorlunda, ſå mycket kärt och godt jag går att lemna, och ſedan ſå, huru ſkall jag väl kunna vara ſå bra och god jag både borde och ville vara, jag ſå ba[rn]ſlig, oförſtåndig och otålig. Ja Gud gifve att jag kunde göra dig ſå lycklig du hoppas, och jag af hela mitt hjerta önſkar det; men då får du inte heller ha alltför ſtora pretensioner på mig, du vet inte huru obeſkedlig jag är! Jag riktigt ſkäms för mig ibland. Ännu kunde Sofi intet ſäga om deras hemkomst, ty Kellgrén har allt ännu fullt opp med arbete, dock icke ſå ſom i början. För öfrigt trifvas och må de der i allone väl. ”Nog vet jag ändå,” 119 �Epistulae 2 ſäger Sofi[,] ”att jag efter Nattus förſta lysningsdag börjar längt[a] hem åter.” Snälla Sofi! De hälſa, likaſå alla här hemma. Vi ha lefvat här alldeles ſom förr blott med den ſkilnad att jag kanſke nu varit litet flitigare och ſpatſerat litet mindre än då du var här, ehuru utomordentligt vackert vädret än varit. Flitig har ju ochſå du varit, låt nu ſe att [du] ſnällt håller dig frisk och rask. Huru ſkall det gå med Gottlunds disputation, förmodligen blir deraf intet. Att Snellman var hemkommen visſte vi förut; ſå roligt att han träffade ſin Fru på bättringen ännu, men Calle, huru ſkall det väl gå med honom? Jag längtar att höra. – Allt är ſå tyst och ſömnigt ikring mig, alla i hela huſet ſofva utom jag, ſom i min vishet funderat ut att ju förr jag beſvarar ditt [k]ära ſnälla bref deſs förr ſkrifver du åter till din egen Natalia. 120 �September 1850 23 [Helsinki], 19 September 1850, Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 Sealed with red sealing wax and the initials MAC (similarly to Nos. 13 and 15), addressed to: Demoiselle Natalia Tengström Botby Min snällaste Natalia! Sällan har jag läst ett bref med ſådan glädje och förtjusning, ſom Ditt eller rättare Dina sednaste, ſom jag i dag f[ör]m[iddag] ifrån min jungfrus hand emottog. Det har ſällan kännts mig så tungt att lefwa, ſom i desſa dagar. Du har ſkämmt bort mig med för mycken kärlek och godhet; jag kan ej mera lefwa allena. Denna upptäckt har gladt mig, men den har kostat mig många mulna, dystra ſtunder. Jag har i ſynner­ et om aftnarna warit gripen af en oro h och ängslan, ſom jag alldrig i lika hög grad erfarit. Ett par gånger har jag redan haft för afsigt att komma ut till Botby på några timmar, men min tid har warit ſå upptagen, att jag icke en gång hunnit ſkrifwa till Dig några rader. Nu sedan jag fått Dina250 bref, känner jag mig åter lätt och glad251 till ſinnet. Det har i ſynnerhet gladt mig att ſe Dig ännu i det ſista, afgörande ögonblicket blifwa Din kärlek fullkomligt trogen oçh ej yttra några andra bekymmer öfwer framtiden än sådana, ſom nödwändigt härflyta af den förändrade ſtällning i lifwet,252 hvari Du 121 250 Dina ‖ nå 251 glad ‖ 1. ~ ‖ 2. omm ‖ 3. <-lje> 252 lifwet, [...] träder. ‖ lifwet. �Epistulae 2 253 254 255 256 257 och ‖ med den ‖ min öden ‖ lefnad wet ‖ <ho> Castrén is here referring to the banns, that is, the public announcement of the coming wedding at a local church, in this case the church today known as the “Old Church” in Helsinki. In the Lutheran churches of Finland, banns were published by the parish priest on three consecutive Sundays. The first banns of Castrén and Natalia were published on Sunday, 22 September 1850. Banns had no direct relation to the wedding day. As Castrén writes, his and Natalia’s wedding was planned to take place only after the marriage of Natalia’s elder sister Helena to Paavo Tikkanen. However, the two weddings followed each other with a short interval, and Castrén and Natalia were married on 31 October 1850. (JJ) nu träder. Jag måste taçka Dig för denna ſtåndaktighet, hwaraf icke hvarje fliçka är mäktig. Det är upplyftande att ſe en qwinna wåga allt för ſin kärlek och253 göra det med gladt mod, med raſkhet och beslutsamhet. Det mål, hvartill Du nu efter några få dagar hunnit, det är Ditt ſista och högsta mål i lifwet; derifrån gifwes ej mera någon återgång. Det är ej under, att Du med oro och bäfwan blickar fram mot detta mål oçh med en wiss ängslan tänker på, hwad försynen der månde beskära Dig. Men det är waçkert, ſtort och herrligt att utan twekan ändå wåga träda fram till målet. Detta mod, denna raſkhet och beſlutsamhet aktar jag hos Dig, och det är för mig en borgen derför, att Ditt ſinne är mäktigt af höga känslor. Jag äger ſjelf ſamma mod, jag misströſtar icke, känner ingen ånger och twekſamhet, utan ſer förtröstansfullt framtiden till möte. Wisst ſwallar äfwen mitt hjerta af en oro wid tanken på den254 förestående förändringen i mina öden255, men sakernas nuwarande ſtällning wille jag för allt i werlden ej hafwa förändrad. Likſom Du är äfwen jag ſtark i min kärlek och fullkomligt öfwertygad derom, att Gud ſkall wälsigna wårt rena, kyska, ädla förbund. Sannt är wäl, att Du genom detta förbund kan förlora mera än jag, men war lugn ändå, Natalia! Hwad Du ock hos mig må komma att ſakna, ſå wet256 jag dock med wisshet, att Du alltid ſkall finna mig wärd Din aktning och kärlek – och hvad höfwes väl mera för lifwets lyçka? – Jag har kommit på desſa allwarſamma betraktelſer emedan jag just nu besörjt om wår lysning, ſom enligt öfwerenskommelſe inträffar nästa Söndag.257 Du är wäl god och underrättar äfven Föräldrarna derom. 122 �September 1850 Snellman har jag besökt. Han förde mig in till ſin Fru, ſom nu är convalescent, men ännu ligger under täcket. Çalle är fortfarande mycket dålig, men läkarene gifva dock hopp om hans wederfående, ſedan febern nu börjat ſtilla sig. Med Mamsell Çhrons ſkall det ej wara någon fara. Gripenberg258 är emot förmodan raſk, ſäger Willebrand. Bergmestaren krasslar jemt, han har rådfrågat Willebrand, ſom i går i ſtörsta förtroende yppade för mig, att det onda hos Bergmestaren ſitter i hjertat. Han skall wara förtwifladt kär i den ſköna hertiginnan. Wille­ rand sjelf tänker än hit, än dit, och will b ej komma till något beslut. Sådan är hans natur. Såſom någon ting roligt will jag omnämna, att man här i ſtaden öfwerallt talar om Tikkanens och Helenes bröllop, ſom ſkall ſke förrän wårt. Det heter att Föräldrarna ej wilja låta den yngre dottern gå tidigare ur hemmet än den äldre. Tikkanen ſäges också hafwa ſitt hus redan färdiginredt och möbleradt. Förmodligen är det hans bestyr med möbleringen, ſom föranledt hela detta rykte, ſom259 Du ej bör meddela åt Helene. Skrif till mig hellst några rader i morgon med mjölkbudet, och låt mig weta, om det wore passligt för Dig, att jag i Lördag afton ſkulle komma ut. Troligen hinner jag ej, förrän i Söndag, men för ſäkerhetens ſkull önskade jag dock få veta, om Du i Söndag f[ör]m[iddag] är mycket ſysſelſatt med Din toilette och hushållsbestyren. Jag hinner ej med mera. Glöm ej Din egen M. A. Castrén Thorsdagen d. 19 Sept [1850]. 123 258 It is impossible to identify this Gripenberg definitely, because there are several Gripenbergs who may have been in Helsinki in 1850. Autio 2004, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/6635. (TS) 259 ſom ‖ hvarom 260 Karl Vilhelm Sirén and his wife Maria; see note 36 above. The issue concerns the “commissions” that Castrén had had from Natalia and her stepmother. The “commissions” are taken up again in Castrén’s letter of 23 September and Natalia’s letter of 26 September, 1850 (Nos. 24 and 27 in the present collection). (JJ) 261 uti min correctur-läsning ‖ uti correctur-läsning 262 Major-General Johan Mauritz Nordenstam (1802–1882) was appointed the acting vice-chancellor of the Imperial Alexander University in 1847; he became a Senator and member of the economic department of the Finnish Senate in the following year, and from 1858 its vice-chairman. As the vice-chancellor he emphasized above all control and maintaining order at the University, especially during the European political events of 1848–1849, but also legal forms. In 1850, Nordenstam, as vicechancellor of the university, together with Minister State Secretary Alexander Armfelt (1794– 1876) and influenced by the Governor–General, Aleksandr Sergeevič Menšikov (1787–1869), introduced new and stricter regulations of discipline. Wearing a student uniform was made compulsory and a special university police force was founded. The �Epistulae 2 university police consisted of a special student inspector and six pedells with police authority. These reforms anticipated the new university rules (“statutes”), which were then implemented from 1852. It caused the vicechancellor’s reputation among the students to fall rapidly. Savolainen 2006, https://kan­ sal­lis­bio­gra­fia.fi/kansal­lis­bio­gra­ fia/henkilo/3570; Klinge 1978: 203–205; Klinge & al. 1989: 206– 209. (TS – JJ) 263 Johan Philip Palmén (1811–1896), Professor of Roman and Russian law at the Imperial Alexander University, later Professor of Civil and Roman Law and Senator, at first in the Economic Department, later in the Judicial Department and deputy chancellor of the university. YOM 1640– 1852, https://ylioppilasmatrikkeli. helsinki.fi/henkilo.php?id=14354; Saastamoinen 2006, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3580. (TS) 264 Wilhelm Gabriel Lagus; see note 73 above. 265 Nathanael Gerhard Schultén; see note 134 above. 266 Jakov Karlovič Grot; see note 56 above. 267 Lars Henrik Törnroth (1796– 1864), Professor of Surgery and Obstetrics in 1838–1857, vicerector of the Imperial Alexander University in 1848–1855, archiater (chief physician), DirectorGeneral of the Board of Medicine in 1855–1863. YOM 1640– 1852, https://ylioppilas­matrik­keli. helsinki.fi/henkilo.php?id=12731; Leikola 2001, https://kansallis­ bio­g ra­f ia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3673. (TS) 268 för ‖ hos PS. Till Sirén har jag med dagens post ſkrifwit om stearin-ljus, muffen och kragorna.260 – När jag nu genomläste mitt bref, fann jag det så ſammanhangslöst och dåligt, att jag rätteligen ej borde afsända det. Du måste åtminstone lofva att bränna upp det efter förſta genomläsningen. P.S. Jag har i afton blifwit ſtörd uti261 min correctur-läsning af kommande och gående, och i följe deraf warit twungen att ſitta uppe ända till midnatten. Det är andra arkets första correctur, ſom jag nu genomgått. Så mycket de talrika beſöken ockſå oroat mig, ſå har jag doçk af en anledning gladt mig deröfwer. Jag har nemligen i afton fått erfara den wigtiga nyhet, att Consistorium fattat det enhälliga beslut att till Çanceller inlemna en klagoskrift öfver Nordenstams olagliga förfarande i frågan om de nya pedanterna, studenternas uniformer o.ſ.v.262 Skriften ſkall wara wäl affattad, och uppsatt af Palmén263. Nu är likwäl saken den, att ifråga­ warande ſkrift lärer böra insändas genom Norden­ am sjelf, ſom troligen ej är myçket st angelägen om att befordra den till ſin bestämmelseort. Kommer den fram, ſå förespår jag åt Consiſtorium en ſkrapa, men Nordenstam lärer wäl ock få ſin beſkärda de[l]. Jag bör tillägga, att Lagus264, Schultén265, Grot266, Törnrot267 m.fl. ej deltagit i nämnda Consiſtorii beslut. Uppwakta Farbror med denna nyhet och anmäl för268 honom, för Mamma och Helen min hjertliga hellsning. Säg åt Helene, att jag nu omöjligen hinner ſkrifwa till henne! Din Alexander 124 �September 1850 [Helsinki, 23 September 1850], 24 Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The envelope has been sealed with red sealing wax with the initials AK. Addressed to: Mademoiselle Natalia Tengström Botby Natalia has written and partly struck out on the envelope: Philoſophie Doktorn269 Herr M. A. Caſtrén angelägen att ej i morgon lemna dig utan under­ rättelſer härifrån då du ſå ſnällt kommit ihog mig med bref ſednast i onsdags Min egen, älskade Natalia! Måndags-aftonen kl[ockan] 11. Innan jag ſlutar denna afton, kan jag ej låta blifva att innerligt tacka Dig för de glada och hjertliga stunder, Du i dag beredt mig. Jag känner mig åter uppfriskad och wederqwickt till mitt ſinne, redo att i morgon med gladt mod widtaga mina arbeten. Ack hwad lifwet ändå är ljuft och skönt, då det bestrålas af kärlekens låga. Denna tanke har otaliga gånger uppstigit i mitt ſinne under min reſa till ſtaden. Wid anblicken270 af hvarje ſtjerna, ſom i nattens dunkel dykade upp på fästet, tackade jag Gud af allt mitt hjerta, för det Han låtit äfven på min dunkla bana en stjerna uppgå, ſom271 mildt och kärleksfullt omhuldar 125 269 Doktorn ‖ Doch 270 anblicken ‖ h[varje] 271 ſom ‖ <---> �Epistulae 2 272 Maria Margareta Lovisa Sirén and her daughter Olga; see note 36 above. 273 prisade hennes ‖ hennes 274 andra ‖ nag [några] 275 stearin-/ljus 276 nämna ‖ tillägga 277 August Engelbrekt Ahlqvist (1826–1889), a scholar of Finnish and Finno-Ugrian languages, later Professor of Finnish Language and Literature at the Imperial Alexander University, developer of the Finnish language and founder of several learned societies. Known also as a poet with the pseudonym A. Oksanen. Ahlqvist was an illegitimate son of J.M. Nordenstam; about him see note 262 above. He had a complex relationship with Castrén and, later, his memory. Among other things, he thought that Castrén’s popularity was somewhat undeserved and overshadowed the pioneering position of A.J. Sjögren. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=16176 ; Riikonen 2000, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3105. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=16176 ; Riikonen 2000, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3105. (TS – JJ) mig. Måtte Du alldrig behöfwa ångra, att Du ſkänkt mig Ditt rena hjertas första, friska, ömma kärlek. Ack hvad jag wore lyçklig, om Du alltid kunde af hjertat älſka mig. Icke ſåsom jag ſkulle tweka derpå, men jag är ſtundom likſom litet rädd att förespegla mig en så ſkön lott. Derom blir jag emellertid med hvarje dag allt mera och mera öfwertygad, att Gud ſkapat oss båda för hwarandra, och att det är Han, içke ſlumpen, ſom beseglat wårt förbund. O måtte Han i all framtid låta oss wäl gå! Med denna aftonbön ſlutar jag desſa rader och går nu för att drömma om Dig, min egen, goda, ömma, älskade Natalia! God natt! Tisdagen kl 2 e[fter]m[iddagen] Jag kommer just nu ifrån Fru och Olga Sirén.272 De berättade likt och olikt om ſin reſa, berömde Runeberg omåttligt och talade emot ſin wana godt om moster R., prisade273 hennes hygglighet, modeſtie m.m. – något, ſom jag aldrig tillförene hört Fru Sirén yttra om andra274 fruntimmer. Runeberg har gifwit ſitt löfte att i vinter komma till Petersburg med mig. Olga ärnar ſedan följa med oss tillbaka och bosätta ſig i Borgå. Hennes afsigt är att emancipera ſig, och till bewis derpå, att hon redan gjort en god början, wisade modren åt mig hennes çigarrdoſa. Jag rådde Olga, att hon, ſåsom försedd med ett gouvernante-diplom, ſkulle inrätta ett emancipations inſtitut, – ett förslag, ſom hos henne wäckte mycken munterhet. För reſten öfwerlade jag med Fru Siren om muffen, kragorna och ſtearin­ ljusen. Hon lofwade ombesörja allt efter bäſta förstånd, men hon lärer ännu komma att dröja här en weckas dagar oçh wille att jag ytterligare 126 �September 1850 ſkulle öfwerlägga med henne om det ena och andra. Fråga emellertid Mamma, om jag ſkall beställa ett eller twå pud stearin[-]ljus275, och huru mycket the hon will hafwa. Stearin-ljusen af bäſta ſlaget ſkola verkligen kosta 25 kop[ek] s[ilfve]r . För att ſlippa alla vidlöftigheter med pening-remisſer och transporter, har jag ärnat lemna Fru Sirén i handom 70–80 Rub[el] Silfver. Middagen står redan färdig på bordet, och jag måſte derföre ſluta. I eftermiddag är jag öfwerhopad af correctur, och för aftonen är jag bortbjuden till Willebrand, der åtſkilliga Doktorer ſkola vara församlade. Slipper jag i tid ifrån detta kalas, ſå ſkall jag väl i natt ännu tillägga några rader. Nu vill jag blott nämna276, att Ahlqvist277 i dag beſökt278 mig – han ſynes wara fullkomligen återſtälld, men något generad. Henrik Borgström har äfwen besökt och gratulerat mig. Dessutom har jag åter warit beswärad af Europæus279, ſom jag för rolighetens ſkull ſläpade med mig till Fru Sirén. 278 beſökt [...] ſynes ‖ beſökt och ſynes 279 David Emanuel Daniel Europaeus (1820–1884), a linguist, folklorist, journalist, and language developer. He collected considerable amounts of folk poetry in Finland, Karelia, and Ingria, studied place names, and conducted archaeological excavations. He was one of the founders and the editor of the newspaper Suometar in 1847–1850. Castrén, like most of his close friends and colleagues, including Elias Lönnrot and A.J. Sjögren, had a negative opinion of Europaeus, based partly on scholarly disputes and partly on personal competition. Europaeus, however, was largely unaware of the negative reception of his person and work. YOM 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=16165; Timonen 2001, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/4434 . (TS – JJ) The seal on the back of the envelope. Photograph by Timo Salminen. 127 �Epistulae 2 280 It appears that one of the persons responsible for the typesetting of Castrén’s professorial dissertation at the typography had been ill, and this had caused unexpected changes in Castrén’s movements between Helsinki and Botby. Castrén again comments on the typesetting of his dissertation in his letter to Natalia of 26 September 1850 (No. 26 in the present collection). (JJ) 25 Botby, 24 September 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Sent without an envelope, with the address written on the last page: Philosophie Doktorn Herr A: Caſtrén. Helſingfors. Botby, den 24de Sept[ember] 1850. Snällaſte min Caſtrén. Visst ſkrifver jag nu efter jag lofvat, men ſannerligen jag vet [icke] hvad jag ſkall ſkrifva. Du vet ju nog ſjelf huru dagarna här gå den ena alldeles ſom den andra, ſå utan alla händelſer och variationer, ſå man emellanåt knappt vet hvad man ſkall tala, ännu mindre ſkrifva om. Nu har jag ju inte ens något bref att beſvara, det är för bekymmerſamt! Dock nå’nting har jag likvisst att berätta ſom du, ehuru ofta jag än denna tid upprepat detſamma, ſäkert ännu ej tröttnat att höra, nemligen att jag nu åter ſen din gåriga afreſa haft just ſom litet mycket tomt och ledſamt efter min allra raraſte Caſtrén, ſom i går ſpelte mig ett ſånt ſpratt; det är inte utan att icke jag väntat, att du i dag ſkulle komma, att i all ödmjukhet be mig om urſäkt derför. Nå ja, nog kunde det nu för den här gången vara tillräkligt ſnällt att du kom i går, men om Sättarn fortfar att vara ſjuk280, ſå hvem vet hvad för pretensioner man då kan hitta på; bref får jag väl i morgon, annars blir jag högst 128 �September 1850 onådig. Huru gick din hemfärd med lilla Lojander, han är ju en ſöt och behändig liten kusk, men rädd var jag att han en och annan gång ſkulle köra dig i diket.281 Du delte väl ſnällt din kappa med honom? Jag var i förmiddags med Mamma ut att promenera ända till Björns282. Vi voro på tu man hand, ſåledes283 ganz ungeniert och du kan inte tro ſå ſöt och ſnäll Mam[m]a var. Vi talte om ett och annat, men iſynnerhet om dig, det var naturligtvis det intressantaste jag kunde hitta på och vet du Mamma var ſå god, ſnäll och vänlig, ſå jag numera ej ſätter ens det allra ringaſte tro till Magiſter Tickanders284 alla ſpökelſehiſtorier. Det är visst inte ſannt att Mamma är afvogt ſinnad emot dig, tvertom ſå ſade Mamma ſig vara fullt öfvertygad om att jag ”nog blir riktigt lycklig med Caſtrén, ſom är ſå bra och att lita på, ehuru nog ochſå han har ſina ſmå fel, ſom alla andra”. Du ſkulle ha hört huru ſnällt och godt Mamma talte, vet du Mamma riktigt fick tårar i ögonen och ſmekte och pajade om mig ſå det kändes helt godt och varmt om hjertat. Endast det bekymrade Mamma att du alltid håller dig ſå fremmande och på distance med henne. Sofi, ſade Mamma, har alltid puttrat öfver att jag ej haft ledſamt efter henne, har du ſamma önſkan, ſå kanſke blir den uppfylld, ty du kommer ſäkert att bli mera ſkild hemifrån än hon och det är det, ſom koſtar på mig. Jag berättade Mamma då, hvad man ſagt om ”Mammas och ditt olyckſaliga förhållande” och vet du Mamma ſvarade precis, ſom du ſjelf för egen räkning, att framtiden nog ſkall utviſa att Mamma aldrig menat dig annat än af innerſta hjerta väl, ehuru Mamma ej kunnat underlåta att anmärka dina ſmå fel ſå ſom Mamma gör det 129 281 Lojander was apparently a driver at the Botby manor. This time Castrén seems to have taken the land route from Botby to Helsinki. (JJ). 282 Björns cannot be identified. 283 ſåledes ‖ och 284 Paavo Tikkanens; see note 41 above. �Epistulae 2 285 Augusta Matilda Carolina Melan (b. Elmén, 1822–1892), wife of Lieutenant Gustaf August Vilhelm Melan. Suomalaiset kenraalit ja amiraalit, https:// kansallisbiografia.fi/kenraalit/ henkilo/279. (TS) 286 Most probably Maria Jakobina Fahlander (b. Simelius, 1822– 1895), wife of Leonard Fahlander (1807–1870), Dr. Med. and senior physician at the Lapinlahti mental hospital in Helsinki. YOM 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=14033. (TS) med Kellgréns och Tikkanens, utan all ond mening. Det var ett ängsligt och hjertnjupet ſamtal vi kommit i och båda ſtorgreto, men reſultatet är att jag ej på eviga tider ſå varmt och innerligt hållit af min egen Mamma ſom nu, de der Tikkanenſka idéerna hade äfven till en del fått fäſte hos mig. Nu är jag dem qvitt och dubbelt gladare och mera belåten än hittills. Men ochſå du min egen rara älſkade Caſtrén måſte bjuda till att ſlå dem ifrån dig, att hålla af, och vara litet hjertligare och vänſkapligare med Mamma än härtills, Mamma har ju gjort mig ſå mycket godt hvad hade jag blifvit utan Mamma, ſom enkom bedt mig att ſå mycket hälſa Caſtrén. Pappa och Helene hälſa väl äfven genom din egen Natalia. Fru Melan285 et Fahlander286 ſutto härnere och pratade ſå länge, ſå du får lof att hålla till godo med idel ſlarf och fjesk. Jag både pratade och ſkrattade mer än på länge, länge, allt i glädjen att åter kunna ”riktigt rysligt” hålla af min egen ſnälla Mamma[.] 130 �September 1850 26 [Helsinki, probably 26 September 1850], Matthias Alexander Castrén to Natalia Tengström SLSA 1185.7 The letter is addressed to: Mademoiſelle Natalia Tengström Botby There are remnants of red sealing wax on the envelope. Älskade Natalia! Då nu tre ſättare på en gång öfverhopa mig med correçtur och ideligen tigga om manuscript, hinner jag föga mera än hjertligen tacka Dig för den glädje, Du beredt287 mig genom Ditt ſednaste bref. Hwad Du deri ſkrifwer om Mamma och hennes wälwilliga ſinnelag äfwen288 emot mig, har i mitt hjerta framkallat känslor af innerlig tacksamhet. Jag förstår att åtminſtone i djupet af min själ uppskatta denna wälwilja, om ockſå mitt yttre ſkick och wäſende någon gång ſkulle tyçkas ſvärja deremot. Min natur är en gång ſådan, att jag icke genom ord och åthäfwor, utan genom handling ger luft åt mina känslor; och denna natur ſtår det ej i min makt att förändra. Nog ſkall Mamma ändoçk förr eller ſednare öfwertyga ſig, att jag älſkar henne ſom en ſon, om hon älſkar mig ſom en mor. Jag medgifwer gerna, att jag hitintills iaktagit en wiss försigtighet i mitt förhållande mot henne, men detta har ſannerligen icke ſkett af briſtande aktning och tillgifvenhet för henne, utan för min egen säkerhets skull. Menniskorna hafva ſökt inbilla mig att hon, ſom 131 287 beredt ‖ ſkän[kte] 288 äfwen ‖ emo[t] �Epistulae 2 289 med [...] moderliga ‖ med moderliga 290 jag ‖ Du jag ſnart kommer att anſe för min mor, icke omfattar mig med289 de mest moderliga känslor, utan gerna blottar mina ſvagheter och gör dem till föremål för kritik. Detta har djupt ſmärtat mig, ty ehuru jag ingalunda will höra till deras tal, ſom omgifwa ſig med en helgon-gloria, har jag dock det medwetande om mitt menniſko-wärde, att ett moderligt öga bör kunna öfwerſe eller åtminſtone för andra öfwerskyla mina fel och briſter. Dock jag will nu på Dina ord tro, att det icke finnes någon ſanning i desſa dumma, utan mitt förwållande utspridda rykten om Mammas obenägenhet emot min person. Jag ſkall på mitt ſätt älſka, akta och wörda henne såſom en ſon, och jag ger mitt mannaord derpå, att hon kan hysa till mig ett fast förtroende. Skulle det höfwas mig att göra några fordringar ifrån hennes ſida, ſå ſkulle jag önſka, att hon för winnande af ömsesidig kärlek och förtrolighet icke för andra, än för mig sjelf omtalar mina möjliga fel och svagheter. Jag är mycket ömtålig i denna punkt, ty det hör till mina egenheter, att jag för ſmåsaker alldrig tadlar dem, ſom gjort ſig förtjenta af min kärlek och wänskap, och jag kan ej neka, att jag icke äger ſamma anspråk på andra. – Hwad den farhåga beträffar, att Du genom mig ſkulle mera än billigt aflägsnas ifrån föräldra-hemmet, ſå finner jag föga eller ingen grund dertill. Twertom anser jag det för en oskattbar lycka, att Du äger föräldra-hemmet så nära och ej behöfwer afbryta förbindelſen med Dina närmaſte. Jag gläder mig så mycket mera deråt, ſom jag ofta plågar mig med den oroande tanken, att jag för mina ſtudier icke alltid ſkall hinna egna åt Dig ſå mycket deltagande, ſom jag290 önſkade. Tilltro mig med ett ord, min älſkade Natalia, den ädelhet i ſinnet, 132 �September 1850 att jag ſkall ſöka efter bäſta förmåga ſtälla wäl till för Dig och Din framtid, och framför allt, att jag ſkall älſka och akta Dina närmaſte. Till och med Kellgrén ſkall finna, att han uti mig äger en bättre wän, än han kanſke sjelf tror. Jag har ofta gjort Dig uppmärksam på de obehagliga omſtändigheter, ſom kunna uppstå i följe af det tvåfaldiga ſvågerskap, hvari jag nu träder, i ſynnerhet då det är en afgjord ſak, att twenne bland ſvågrarna ej komma att draga ett. Jag upprepar ännu en gång, att jag ärnar ſtälla mig på jemlik fot med båda svågrarna och hoppas på detta ſätt bäst bibehålla frid och ſämja. I ſtället för att ſtifta oreda ſkall jag göra till min uppgift att ſöka förmedla ſkilda intresſen. Sålunda tycker jag mig hafva ett fredadt ſamvete, om ock mina bemödanden ſå väl i ett ſom annat afseende komma att misskännas. Beqwämast wore det wäl för mig, att draga mig undan all närmare beröring med begge ſvågrarna, men jag will det ej för Din och föräldrarnas ſkull.291 Skulle mina bemödanden misslyçkas, ſå vet jag doçk att, hvad ſom äfwen må hända, Du icke ſkall ſvika mig i tro och kärlek, och detta är nog för min lyçka. Det gifwes mångt och mycket här i werlden, ſom gläder menniſkans hjerta, men det är egentligen blott i tre ting, jag ſätter mitt lifs ſällhet, och dessa heta: Natalia, fosterland292, wetenskap. För dem will jag lefwa och dö, kämpa, ſtrida och lida för dem. Så widt mina krafter det medgifva, ſkall jag bjuda till att werka äfven för wänner oçh fränd­ er, men jag ſätter icke deri mitt lifs uppgift, lika litet ſom min ſällhet af dem beror. Blott Du älſkar mig, så är jag lycklig och nöjd med mitt öde. Desſa rader började jag nedskrifwa i den akt och mening, att de äfwen ſkulle kunna uppläſas 133 291 Castrén’s tense relationship with his brothers-in-law Herman Kellgren and Paavo Tikkanen has been explained by referring to their business interests, but no certainty about the background exists. At least in public, they kept up the façade of what was even an overemphasized harmony and unanimity. Natalia’s letter of 24 September 1850 suggests that both Kellgren and Tikkanen had expressed some unfavourable opinions about Castrén’s character, which may also have influenced the attitude of Natalia’s stepmother towards Castrén. As far as the scholarly sphere is concerned, Kellgren had to some extent entered Castrén’s domain with his “Ural-Altaic” comparisons (Kellgren 1847a, 1847b), but internationally Castrén had already secured a reputation far above that of Kellgren. Eiranen 2019: 79–80; Castrén, G., 1945: 322, 359. (TS – JJ) 292 fosterland ‖ wetensk[ap] �Epistulae 2 293 The exact reference remains unclear. 294 The rumour was false. Lina Borgström never married. Ojala 2000/2008, https://kansallis- biografia.fi/kansallisbio­gra­fia/ henkilo/4242. Berger cannot be identified. (TS) för Mamma; nu finner jag, att detta ej låter göra ſig, men kanske kan Du dock utdragswis meddela henne ett och annat. Hwarom ej, ſå hellsa henne i alla fall ifrån mig rätt hjertligt och försäkra henne derom, att hon kan wara wiss om min aktning och tillgifwenhet. Anmäl äfwen min wördnadsbetygelſe för honom, ſom jag så oändligt gerna hedrar med faders-namnet och för hvilken jag skulle hysa den djupaste wördnad, äfwen om Natalia icke wore min Natalia. Ack huru gerna ſkulle jag ej wilja glädja hans ålderdom, om det blott ſtode i min förmåga. Helſa äfwen Helen – hon ſom är ſå hjertlig och god, att man ej kan låta blifwa att rätt innerligt hålla af henne. Slutligen och sist borde jag wäl undfägna Dig med några hufvudstads-nyheter, men förhållandet är att jag på tre dygn ej rört mig utom hus och följakteligen ingen ting har att förtälja. Kanske intresſerar det dock Mamma, att hennes ofärdiga pupill293 här i huset i dag blifwit begrafwen. Hos Snellmans ſkola både Frun och gosſen med hwarje dag repa ſig. I afton hörde jag tillfälligtwis berättas, att Lina Borgström werkeligen ſkall wara förlofwad med Berger.294 Nu är det wäl redan tid att ſluta, ty brandwakten ropar redan: ”klockan är twå ſlagen”. Ursäkta min brådska. Din egen M. A. Castrén. Natten mot Thorsdagen. PS. När jag wid dagens ljus genomläser hwad jag i nattens mörker nedſkrifwit, waknar hos mig den önſkan, att allt det här ſagda måtte blifwa oss emellan. 134 �September 1850 27 Botby, 26 September 1850, Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 The letter has been folded for sending without an envelope and is closed with a green sticker, with the address written on the last page: Philosophie Doktorn, Herr M: A: Caſtrén. Helſingfors However, it was most probably not sent until the next day, wrapped into the letter below (No. 28). Botby, den 26te Sept[ember] Min egen allra raraſte Caſtrén. Nu just hemkommen från ett litet beſök hos Fru Melan295 ſkyndar jag mig att beſvara ditt ſiſta kära bref, angelägen att ej i morgon lemna dig utan underrättelſer härifrån då du ſå ſnällt kommit ihog mig med bref, ſednast i onsdags. Det var ett litet godt och vänligt bref, ditt ſiſta, och hjertinnerligen gladde det mig att ochſå du kännt dig ſå lycklig och nöjd till ſinnes, nu efter vår ſiſta ſammanvaro. I ſöndags föreföll mig allt ſå högtidligt, ſå på en gång gladt och ängsligt att jag ej visste om jag borde ſkratta eller gråta, tårarna togo dock öfverhand och hela dagen var jag m[er]a ängsligt än gladt ſtämd.296 Nu deremot var det helt annorlunda, allt ſyntes mig ſå ljust, godt[,] gladt och ſkönt att ochſå jag af innerſta hjerta tackade och priſade Gud ſom ſkapat lifvet ſå ſkönt och härligt, ſom gifvit mig, dig att älſka och lefva för. Och huru297 ſkulle väl jag298 någonſin ångra min kärlek till dig, jag ſom med Morbror Runeberg ville ſäga: ”Mer än lefva, 135 295 Augusta Matilda Carolina Melan; see note 285 above. 296 Natalia is referring to the banns that had been published on the previous Sunday. See note 257 above. (JJ) 297 huru ‖ jag, 298 jag [...] ångra ‖ jag ångra �Epistulae 2 299 åren, [...] men ‖ åren, men 300 Gustaf August Vilhelm Melan; see note 190 above. fann jag, var att älſka”, jag ſom håller af dig med hela min ſjäls värme, ſå ſom jag ännu aldrig hållit af någon. Men du, ſkall inte du ſmåningom ledſna vid mig, tycka mig vara alltför barnslig och oförſtåndig, ſåſom alla här hemma göra det. Det är visſerligen något ſom afhjelps med åren,299 ſäger man, men om, ſom det ſynes, förſtåndet hos mig ej infinner ſig ſå ſnart, ſom hos andra, ſå måſte du lofva mig att ändå ej alldeles miſströſta, tröttna och ledſna vid mig, ſom ſäkert i alla mina dar kom[m]er att bli en: ”Pjolle<r>ſtina”. Pappa ſkyndar på mig, klockan är ſå mycket och Mjölkbudet är ej länge att träffa om aftnarna, huru ſkall jag nu hinna ſäga det allra nödvändigaſte ens. Mamma ber hälſa och tacka för väl uträttade kommisſioner; gerna ville Mamma, om det låter ſig göra, ha 2 pud Stearin ljus, äfvenſom 3  Famille thé af det der till 2-20. Glöm ej att be Fru Sirén köpa oſs utmärkt vackra kragor, muffen icke till förglömmande. Pappa tyckte, ochſå han, det vara bäst att genast ge Fru Sirén penningarne om händer. Och nu, farväl för denna gång, efter jag måſte ſluta ehuru gerna jag än ſkrifvit ett och hvarje, äfven om Willebrand, ſom du ſkall hälſa ſå mycket, nog vet ju du att han är allas vår och iſynnerhet min Stora Favorit. Du är väl öfverlupen af visiter, kan jag tänka; här har varit Mélan300 i Gala-uniform, han ville ej, då vi ſednaſt träffade honom gratulera oſs för ſin kostyms ſkuld. I morgon får jag väl bref och i Söndag kommer du ut, ſå roligt! Glöm ej din egen Natalia. Alla hälſa. 136 �September 1850 28 [Botby, 27 September 1850], Natalia Tengström to Matthias Alexander Castrén SLSA 1185.1 Sent without an envelope, closed with a brown sticker. The address is written on the last page: Philosophie Doktorn Herr M: A: Caſtrén. Helſingfors. The previous letter (No. 27) seems to have been wrapped in this short one. Snälla min Caſtrén. Genomglad och förtjust åt ditt gåriga bref fattade jag ett fermt beſlut att genaſt beſvara detſamma, och här ligger det nu ändå färdigförſegladt ſåſom jag i går aftſe lemnade det. Mjölkbudet, ſom det ſynes, föga mon om deſs fortkomst kuskade af i morſe undersbitti, medan alla ännu här ſofde i ſin ſötaſte ſömn. Kanſke var det en ödets ſkickelſe, en invit att jag ej borde afſända detſamma, men jag gör det ändå, och nu må Tikkanen ſörja för att det riktigt kommer dig tillhanda. Då jag i morſe litet nogare ſynade mitt bref märkte jag huru dumt jag förſeglat det, ſå man ganſka beqvämt kunde läſa hela hopen utan att öppna detſamma, derföre får du nu detta på köpet ſom kuvert. Mamma ſkyndar på mig och jag hinner ej mera än ännu en gång berätta huru ledſamt jag haft efter min egen goda rara Caſtrén. När ſkrifver du nu ſnart åter till din Natalia. Tikkanen har åter ſå grufligt berömt dig i ſitt bref till Helen. 137 �Invitation to the wedding of Natalia Tengström and M.A. Castrén. SLS arkiv/SLSA 1185 Gunnar Castréns släktarkiv. 138 �Sources and Literature Sources and Literature Abbreviations KA SKSA Finnish National Archives Archives of the Finnish Literature Society SLSA The Archives of Svenska Litteratursällskapet i Finland DBE Deutsche biographische Enzyklopädie, Hrsg. Rodulf Vierhaus. 2. Ausgabe. K.G. Saur, München. Castrén, M.A., Nordiska resor och forskningar I–VI. Helsingfors 1852–1870. YOM Kotivuori, Yrjö, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, verkkojulkaisu 2005, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/. Большая российская энциклопедия. Издательство Большая российская энциклопедия, Москва. Энциклопедическiй словарь Энциклопедическiй словарь Ф.А. Брокгауха и И.А. Ефрона. Дѣло, С.-Петербургъ. NRF БРЭ Archival sources National Archives of Finland, Helsinki (KA) KA Maanmittaushallitus (MMH) Geometrisk Charta öfwer Botbys Ägor belägne i Sibbo Sokn i Borgå Härad och Nylands Lähn, Afmät Åhr 1751 af N. Österman, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13742035. Archives of the Society of Swedish Literature in Finland, Helsinki (SLSA) SLSA 1185 Gunnar Castrén’s collection Newspapers Helsingfors Tidningar 1850 Suometar 1858 Published sources and the works mentioned in the letters See also Internet sources Castrén� M.A., 1850. De affixis personalibus lingua, Castrén� M.A., 2019. Itineraria. Ed. by T. Salminen. , rum Altaicarum, Helsingforsiae. Castrén� M.A., 1854. Grammatik der samojedischen , Sprachen. Hrsg von Anton Schiefner. Nordische Reisen und Forschungen VII. Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg. Manuscripta Castreniana, Personalia II. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Ekström� F.A., 1848. Medevi brunn, sommarn 1847. , Hygiea. Medicinsk och Pharmaceutisk Månadsskrift No 4, April 1848: 193–206. 139 �Epistulae 2 Ilmoni� Immanuel, 1833. Dissertatio Academica De , Lönnrot� Elias, 1837. Suomen Kielen Lausukoista. , Mehiläinen 10–11/1837. Tengström� J.J., 1822. Försök till Grekisk språklära för , scholor. J. C. Frenckell & Son, Åbo. Tengström� Johan Jacob, 1834. Aphorismi. [V]enia , ampl. Fac. Philos. Imper. Alexandreæ in Finlandia Universitatis stipendiariis ad disputandum propositi a Mag. Ioh. Iac. Tengström, Philosophiæ Theoret. et Pract. Professore, Stipendiatorum h. a. Inspectore; respondente Matthia Alexandro Castrén, Ostro­ bottniense, Stipendiario Ekestubbiano, in auditorio Philos. die XXII. Ianuarii MDCCCXXXIV, h. a. m. s. Ex Officina Typographica Frenckelliana, Helsingforsia. Topelius� Zacharias, 1922. Självbiografiska anteck, ningar. Utgivna av Paul Nyberg. Holger Schildts förlagsaktiebolag, Helsingfors. Pathologica Systematis Nervorum Gangliosi Dignitate, quam Venia Experimentissimae Facultatis Medicae in Universitate Imp. Alexandrea Fenniae, Publicae Censurae Submittit Immanuel Ilmoni Medic. et Philos. Doctor, Anatomiae et Physiologiae Adjunctus n. n. Anatomiae Prosector ad Universitatem Alexandream, Societ. Medic. Svecanae Membrum, Respondente Matthia Alexandro Castrén, Stipendiario Ekestubb., Ostrobottniensi. In Auditorio Philosophico die 30 Octobris 1833. h. a. m. s. Ex Officina Typographica Frenckelliana, Helsingforsia. Lönnrot� Elias, 1836a. Suomen Kielestä. Mehiläinen , 3/1836. Lönnrot� Elias, 1836b. Suomen Kielestä (Sekalaatuja). , Mehiläinen 8/1836. Literature kirjat 79. Tampere. On the Internet: http://urn.fi/URN: ISBN:978-952-03-1130-8. Estlander� B., 1928. Mathias Alexander Castrén. Hans , resor och forskningar. Söderström & Co Förlagsaktiebolag, Helsingfors. Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Livland. Verlag für Sippenforschung und Wappenkunde C. A. Starke, Görlitz s. a. [1929]. Heikkinen� Antero, 1991. Terveyden ja ilon tähden. , Herrasväki liikkeellä Suomessa 1700- ja 1800-luvuilla. Historiallisia tutkimuksia 159. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki. Heinricius� G., 1912. Anteckningar om Immanuel Il, moni enligt bref och dagböcker. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 109. Helsingfors. Ijäs� Ulla, 2015. Talo, kartano, puutarha. Kauppa, huoneen omistaja Marie Hackman ja hänen kulutus­ valintansa varhaismodernissa Viipurissa. Turun yliopiston julkaisuja – Annales universitatis Turkuensis, Sarja – ser. C 402. Turku. On the Internet: https://www. Aalto� Pentti, 1980. Classical Studies in Finland 1828– , 1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918 Vol. 10a. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Bergholm� Axel, 1901. Sukukirja. Suomen aatelitto, mia sukuja. Otava, Helsinki. Brückner� Heidrun – Zeller, Gabriele (Hrsg.), 2007. , Otto Böhtlingk an Rudolf Roth. Briefe zum Petersburger Wörterbuch 1852–1885. Glasenapp-Stiftung 45. Harrassowitz-Verlag, Wiesbaden. Castrén� Gunnar, 1945. Herman Kellgren. Ett bidrag , till 1840- och 1850-talens kulturhistoria. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCCII. Helsingfors. Castrén� Paavo – Pietilä-Castrén, Leena, 2000. An, tiikin käsikirja. Otava, Helsinki. DBE 1, 2005. DBE 3, 2006. DBE 8, 2007. DBE 9, 2008. Douglas� Christina, 2011. Kärlek per korrespondens. , Två förlovade par under andra hälften av 1800-tal. Carlssons, Stockholm. Eiranen� Reetta, 2019. Lähisuhteet ja nationalis, mi. Aate, tunteet ja sukupuoli Tengströmin perheessä 1800-luvun puolivälissä. Tampereen yliopiston väitös­ utupub.fi/bitstream/handle/10024/104609/Annales%20 C%20402%20Ijäs%20VK.pdf?sequence=2&isAllowed=y. Kellgren� Herman, 1847a. Das Finnische Volk und , der Ural-Altaische Völkerstamm. Jahresbericht der Deutschen morgenländischen Gesellschaft für das Jahr 1846: 181–197. 140 �Sources and Literature Kellgren� Herman, 1847b. Die Grundzüge der finni, Lipponen� Matti, 2010. Rastböle, maiseman historiaa , Vuosaaressa. Kellastupa, Vantaa. Litterära Soiréer i Helsingfors under hösten 184. Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, Helsingfors 1849. Litterära Soiréer i Helsingfors under våren 1850. Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, Helsingfors 1850. Marouis� F., 1956. Brosset, Marie-Félicité Xavier. Dic, tionnaire de biographie française 7: 436–437. Librairie Letouzey et Ané, Paris. Miller� Forrest A., 1983. Shirinskii-Shikhmatov, Pla, ton Aleksandrovich. J.L. Wieczynski (ed.), The Modern Encyclopedia of Russian and Soviet History 34: 243– 245. Academic International Press, s.l. Nenonen� Kaisu-Maija – Teerijoki, Ilkka, 1998. His, torian suursanakirja. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva. Oksanen� Eeva-Liisa, 1991. Vanha Pyhtää. Pyhtään , ja Ruotsinpyhtään historia vuoteen 1743. Pyhtään ja Ruotsinpyhtään kunnat. Otavan iso tietosanakirja – Encyclopaedia fennica 3. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki 1962. Pakkanen� Veikko, 1989. Kemian laboratorio- ja mu, seorakennus/geologian laitos. E. Pekkala-Koskela (toim.), Yliopiston Helsinki: 67–72. Helsingin yliopisto, Sanomaprint. Pikkanen� Ilona, 2004a. Ensimmäiset kaksitoista. , I. Sulkunen (toim.), Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1831–1892: 34–40. SKS toim. 952. Helsinki. Pikkanen� Ilona, 2004b. Paavo Tikkanen. I. Sulkunen , (toim.), Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1831–1892: 97. SKS toim. 952. Helsinki. Säkkijärvi kautta aikojen. Muistojulkaisu. Säkkijärvi-säätiö, s.l. 1952. Salminen� Timo, 2019. Matthias Alexander Castrén , as a Travelling Researcher. Itineraria. Ed. by T. Salminen. Manuscripta Castreniana, Personalia II: 18–54. Finno-Ugrian Society, Helsinki. Saxén� Uno, 1910. Galvanismi. Tietosanakirja II: 1345– , 1347. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Sjögren� A.J., 1955. Tutkijan tieni. Käsikirjoituksesta , suom. Aulis J. Joki. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. schen Sprache mit Rücksicht auf den ural-altaischen Sprachstamm. F. Schneider & Comp., Berlin. Kennedy� Michael, 1994. The Oxford Dictionary of , Music. 2nd edition. Oxford University Press, Oxford – New York. Keravuori� Kirsi, 2011. Itseoppineet ihmiset kirjeen, kirjoittajina. Perhekirjeenvaihtoa 1860-luvun saaristosta. M. Leskelä-Kärki & al. (toim.), Kirjeet ja historiantutkimus. Historiallinen Arkisto 134: 163–191. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Klinge� Matti, 1978. Ylioppilaskunnan historia. Ensim, mäinen osa 1828–1852. Turun ajoista 1840-luvun aktivismiin. Helsingin Yliopiston Ylioppilaskunta – Gaudeamus. Klinge� Matti & al., 1989. Keisarillinen Aleksanterin , Yliopisto 1808–1917. Helsingin yliopisto 1640–1990. Toinen osa. Otava, Helsinki. Korhonen� Mikko, 1986. Finno-Ugrian Language , Studies in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918 Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki. Kovero� Martti, 1950a. Helsinki kauppakaupunkina. , Helsingin kaupungin historia III:1: 367–464. Kovero� Martti, 1950b. Helsinki liikennekeskuksena. , Helsingin kaupungin historia III:1: 255–365. Laine� Päivi, 2020. Suutarinpojasta Venäjän tiede­ , akatemian akateemikoksi. A. J. Sjögrenin ura Pietarissa 1820–1855. Tampereen yliopiston väitös­ kirjat 255. Tampere University. Internet: http://urn.fi/ URN:ISBN:978-952-03-1567-2. Lambrecht� Roland, 1996. Der Geist der Melancholie. , Eine Herausforderung philosophischer Reflexion. Wilhelm Fink Verlag, München. Les deux voleurs. Opéra-comique en un acte par MM. de Leuven et Brunswick, musique de M. Girard. J.-A. Lelong, Bruxelles. Leskelä-Kärki� Maarit, 2011. Kirjeet ja kerrotuk, si tulemisen kaipuu. Kirjailija Helmi Krohnin ja säveltäjä Erkki Melartinin kirjeystävyys, 1906–1936. M.  Leskelä-­ ärki & al. (toim.), Kirjeet ja historian­ K tutkimus. Historiallinen Arkisto 134: 242–271. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. Liljewall� Britt, 2007. ”Ack om du vore här”. 1800-ta, lets folkliga brevkultur. Nordiska museets förlag, Stockholm. 141 �Epistulae 2 Snellman� J.V., 1870. M. A. Castréns lefnadsteckning. , Tommila� Päiviö, 1960. Bonsdorff, Johan Gabriel von. , Бобынинъ� В.В., 1902. Фуссъ (Павелъ Николае, Никулин� М.В., 2007. Головнин, Александр Васи, C.G. Borg (red.), Nordiska resor och forskningar af M.  A. Castrén. Sjette Bandet: IX–LXXVIII. Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, Helsingfors. Tammiksaar� Erki, 2009. The contribution of Karl , Ernst von Baer to the study of ethnic minorities in the Russian Empire, 1819–1878. A case study. M. Branch (ed.), Defining Self. Essays on emergent identities in Russia. Seventeenth to Nineteenth Centuries. Studis Fennica/Ethnologica 10: 139–151. Finnish Literature Society, Helsinki. Taskinen� K., 1917. Sähköparannus. Tietosanakirja IX. , Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki. Tietosanakirja VIII. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki 1916. Toivanen� Pekka, 2000. Kuopion historia 2. Savon re, sidenssistä valtuusmiesten aikaan. Kuopion kaupunki. Otavan iso tietosanakirja – Encyclopaedia Fennica 1: 1365. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki. Tommila� Päiviö, 1988. Yhdestä lehdestä sanomaleh, distöksi 1809–1859. P. Tommila (päätoim.), Suomen lehdistön historia 1. Sanomalehdistön vaiheet vuoteen 1905: 77–265. Kustannuskiila Oy, Kuopio. Vahros� Igor, 1963. Petraševski, Mihail Vasiljevitš. , Otavan iso tietosanakirja – Encyclopaedia Fennica 6: 1170. Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsinki. Wasastjerna� Oskar, 1879. Ättar-taflor öfver den på , Finlands Riddarhus introducerade adeln I. Borgå. Wes� Marinus A., 1992. Classics in Russia 1700–1855. , Between two horsemen. Brill’s Studies in Intellectual History 33. Brill, Leiden. [Voltaire� , 1767. Charlot, ou la comtesse de Givri. Piece ] dramatique. Geneve. вичъ или Паулъ Генрихъ, фонъ). Энциклопедическiй словарь 36. Лескинен� М.В., 2019. «Что мы, Гагенбеки какие, , что ли.» Люди в зоосадах Российской империи. Антропологический форум 43: 61–88. On the Internet: http://anthropologie.kunstkamera.ru/files/pdf/043/ leskinen.pdf. Модзалевскiй� Б.Л., 1908. Списокъ членогвъ Импе, раторской Академiи Наукъ 1725–1907. Императорская Академiя Наукъ, Санктпетербургъ. льевич. БРЭ 7. Москва. Ригер� В.Г., 2009. Кеппен (Кёппен), Пётр Ивано, вич. БРЭ 13: 580. Сухова� Н.Г. – Таммиксаар, Э., 2005. Александр , Федорович Миддендорф 1815–1894. Нвука, Москва. Шумков� А.А., 2007. Дондуков-Корсаковы. БРЭ 9: , 263–264. Internet sources Find a grave. World’s largest gravesite collection. https://www.findagrave.com/. Accessed 24 Feb. 2020. Forsius� Arno, 2004. Lääketiede 1800-luvun alku, puolella. Kuvauksia lääketieteen historiasta, http:// www.saunalahti.fi/arnoldus/1800alku.html. Accessed 1 Artukka� Topi, 2017. Hillolla vai mantelilla? Vaiko , sittenkin kenties maidolla? Lastuja Suomen historiasta, https://blogit.utu.fi/suomenhistoria/hillolla-vai-mantelilla-vaiko-sittenkin-kenties-maidolla/. Accessed 24 Feb. 2020. Autio� Veli-Matti, 2004. Gripenberg. Kansallisbio­gra­ , Nov. 2019. fia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/6635. Accessed 25 Feb. 2020. Bible, New International Version. Bible Study Tools, https://www.biblestudytools.com. Accessed 31 March 2020. Branch� Michael, 2002. Sjögren, Anders Johan. Kan, sallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallis­bio­ gra­fia/henkilo/3634. Accessed 22 Oct. 2019. Forstén, Carl Gabriel. Sibelius-demo 20181107, http:// www.saunalahti.fi/pekval8/ppl/f/0/de2b823066641a392 cfbbb6890f.html. Accessed 11 Feb. 2020. Hanski� Jari, 2001. Frenckell, Reinhold. Kansallisbio­ , https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/5999. Accessed 24 Feb. 2020. gra­fia, 142 �Sources and Literature Hanski� Jari, 2001/2008. Frenckell, Johan Christo, Ojala� Jari, 2000/2008. Borgström, Henrik. Kansallis, pher (1789–1844). Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/5788. Accessed 24 biografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/4242. Accessed 29 Apr. 2020. Paul Theodor von Krusenstern. Wikipedia, https:// de.wikipedia.org/wiki/Paul_Theodor_von_Krusenstern. Feb. 2020. Hetvägg enligt Cajsa Warg. Historiskt. Om litteratur i historia och andra närliggande ämnen, https://historiskt.wordpress.com/tag/cajsa-warg/. Accessed 24 Feb. Accessed 5 June 2020. Railo� J.E., 2004/2008. Ilmoni, Immanuel. Kansallis, 2020. biografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3490. Accessed 20 Feb. 2020. Reitala� Aimo, 2004. Forstén, Lennart. Kansallisbio­ , gra­fia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3365. Accessed 20 Feb. 2020. Riikonen� H.K., 2000. Ahlqvist, August. Kansallis, biografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3105. Accessed 4 Dec. 2019. Saastamoinen� Lotta, 2006. Palmén, Johan Philip. , Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallis- Kallinen� Maija, 2005/2015. Mannerheim, Carl Gus, taf. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3544. Accessed 29 Nov. 2019. Karl von Lingen. Wikipedia: https://de.wikipedia.org/ wiki/Karl_von_Lingen. Accessed 10 Feb. 2020. Karttunen� Klaus, 2000. Kellgren, Herman. Kansal, lisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3502. Accessed 7 Nov. 2019. Klinge� Matti, 1997. Runeberg, Johan Ludvig. Kansal, lisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/2846. Accessed 21 Oct. 2019. Klinge� Matti, 1997/2015. Snellman, Johan Vilhelm. , Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3639. Accessed 29 Nov. 2019. Klinge� Matti, 2001. Grot, Jakov. Kansallisbiogra, fia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3199. Accessed 31 Oct. 2019. Klinge� Matti, 2003/2016. Cygnaeus, Fredrik. Kansal, lisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3175. Accessed 28 Nov. 2019. Landgrén� Lars-Folke, 2002/2009. Berndtson, Fred, rik. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3137. Accessed 7 Nov. 2019. Leikola� Anto, 2001. Törnroth, Lars Henrik. Kansal, lisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3673. Accessed 25 Feb. 2020. Luukkanen� Tarja-Liisa, 1999. Tengström, Johan Ja, kob. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3659. Accessed 5 Feb. 2020. Luukkanen� Tarja-Liisa, 2010/2018. Laurell, Axel , Adolf. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/ kansallisbiografia/henkilo/3523. Accessed 29 Nov. 2019. Medical insects irritate. Linné on line. Uppsala universitet 2008, http://www2.linnaeus.uu.se/online/ pharm/insekt.html. Accessed 1 Nov. 2019. Narcisse Girard. Wikipedia, https://en.wikipedia.org/ wiki/Narcisse_Girard. Accessed 24 Feb. 2020. biografia/henkilo/3580 Accessed 10 Dec. 2019. Savolainen� Raimo, 2001. Willebrand, Knut Felix , von. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3689. Accessed 15 Jan. 2020. Savolainen� Raimo, 2001/2008. Armfelt, Alexander. , Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3119. Accessed 22 Jan. 2020. Savolainen� Raimo, 2006. Nordenstam, Johan Mau, ritz. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3570. Accessed 25 Nov. 2019. Savolainen� Raimo – Pyykkö, Pekka, 2001. Arppe, , Adolf Edvard. Kansallisbiografia, https://kansallisbio­ gra­fia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3121. Accessed 13 Jan. 2020. Snellman� J.V., Kootut teokset. Päätoim. Raimo Sa, volainen. Snellman-instituutti – Edita Publishing Oy. http://snellman.kootutteokset.fi/fi. Accessed 10 Feb. 2020. Sorvali� Irma, 2006/2017. Ståhlberg, Carl Henrik. , Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/4612. Accessed 10 Jan. 2020. Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 180–11. Studia biographica 7. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki 2006–. https:// kansallisbiografia.fi/kenraalit. Suomela� Leo, 2007. Lappeenrannan unohdettu suo, menkielinen teatteri. Turun Sanomat 28 Dec. 2007, https://www.ts.fi/mielipiteet/aliot/1074249166/Lappeenra nnan+unohdettu+suomenkielinen+teatteri. Accessed 21 Feb. 2020. 143 �Epistulae 2 Tarkiainen� Kari, 1998. Nordström, Johan Jakob. , Väisänen� Maija, 2000/2016. Brunér, Edvard af. Kan, Головнин� Александр Васильевич: Wikipedia: , Грот (Семенова) Наталья Петровна (1824–1899). Литературная карта Липецкой области, http:// Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3573. Accessed 27 Apr. 2020. Timonen� Senni, 2001. Europaeus, David Emanuel , Daniel. Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/ kansallisbiografia/henkilo/4434. Accessed 13 Jan. 2020. Tonsillitis. Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/ Tonsillitis. Accessed 10 Nov. 2020. Väisänen� Maija, 1998. Lagus, Wilhelm. Kansallis, biografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3519. Accessed 5 Feb. 2020. sallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbio­ gra­fia/henkilo/3156. Accessed 28 Nov. 2019. Väisänen� Maija, 2001. Hipping, Anders. Kansallis, biografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/6054. Accessed 24 Feb. 2020. Väisänen� Maija, 2005. Lagus, Wilhelm Gabriel. Kan, sallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/kansallis­bio­ gra­fia/henkilo/3520. Accessed 5 Feb. 2020. Y � OM 1640–1852: Kotivuori, Yrjö, Ylioppilas­matrik­ ke­li 1640–1852. Verkkojulkaisu 2005; https://ylioppilas­ matrik­ke­li.helsinki.fi/. Accessed 27 Apr. 2020. https://ru.wikipedia.org/wiki/Головнин,_Александр_ Васильевич. Accessed 14 Jan. 2020. map.lib48.ru/index.php/personalii/urozhentsy-lipetskogo-kraya/105-grot-n-p. Accessed 10 Nov. 2020. 144 �Indexes Indexes Com p ile d by Timo S alminen In the indexes of personal names and places, English alphabetical order is followed, except for V = W, which Castrén used as equivalents. Identified Russian personal names have been normalized according to the scholarly standard. The spelling(s) used by Castrén is/are in brackets if different from the normalized form. The unidentified Russian names are in italics as spelled by Castrén and, if given only in Cyrillic script by him, transliterated in square brackets. Mythical figures and literary characters are included in the index of personal names. Personal names Ahlqvist, August Engelbrekt (~, Oksanen, A.) 56, 126, 127 Ahlstubbe, Lars Isak 26, 84 Ahrenberg, Karl Vilhelm 30, 31 Alexander I, Emperor of Russia 19 Aminoff, Adolf 84 Armfelt, Alexander (~, wår Finſka Minister) 55, 56, 75, 80, 123 Arnell, Henrik Edvard 50, 51 Arppe, Adolf Edvard 13, 89 Asclepius 53, 58, 78 Baer, Karl Ernst Ritter von 62 Baer, Karl Marie Juliane von → Lingen Bergbom, Fredrik 36 Berger 134 Berndtson, Fredrik 68, 69 Bockström, merchant 112 Böhtlingk, Otto von 32, 33, 35, 43, 49, 59, 69, 74–77 Bonsdorff, Johan Gabriel von 68 Borgström, Henrietta Carolina (Lina) 84, 134 Borgström, Henrik, Sr. 84, 127 Brosset, Marie-Félicité 63 Brosset, Miss 63 Brunér, Edvard Jonas Wilhelm af 68, 69 Brunswick, writer 85 Butaševič-Petraševskij, Mixail Vasilʹevič (~, Petraschewski) 76 Castrén, Kristian (min fader) 33 Castrén, Robert 11, 15 Cervantes Saavedra, Miguel de 32 Chateaubriand, François René de 48 Chydenius, Anders Johan (~, Gamla herren) 84, 112, 113 Crohns, Maria → Ilmoni Crusell, Gustaf Samuel 63, 70 Cygnaeus, Fredrik 52, 94, 95, 104 Dammert family 89 Dammert, Adolf Vilhelm 70, 89 Dammert, Miss 70 Dondukov-Korsakov, Mixail Aleksandrovič 59 Donizetti, Gaetano 85 Ehrström, Emilia Augusta (b. Mattheiszen) 50 Ehrström, Fredrik August 50, 51 Elijah, prophet 26 Elmén, Augusta Matilda Carolina → Melan Enckell, Maria Margareta Lovisa → Sirén Estlander family 49 Estlander, Gustaf Adolf 49 Europaeus, David Emanuel Daniel 127 Fahlander, Leonard 130 Fahlander, Maria Jakobina (b. Simelius) 130 Forstén, August Abraham 51 Forstén, Berndt Lennart 38, 52, 68 Forstén, Carl Gabriel 52 145 �Epistulae 2 Forstén, Emelie Charlotte 51 Forstén, Gustaf Ernst 52 Forstén, Sofia Lovisa (Sofie Louise) → Wirzén Frähn, Christian Martin Joachim 55, 56 Frenckell, Reinhold (Frenkel) 116 Fuss, Paul Heinrich von 55, 56 Geddner, Miss 49, 50, 62 Girard, Narcisse 85 Golovnin, Aleksandr Vasilʹevič 89 Gottlund, Carl Axel 90, 116, 120 Graefe, physician 43 Graefe, Christian Friedrich 43, 55, 56 Gripenberg 123 Grot, Jakov Karlovič 45, 52, 57, 62, 124 Gustafva, handmaiden (probably = min jungfru) 49, 81, 104, 112, 116, 121 Hartwall, Viktor 89 Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 30, 31, 48, 68 Hipping, Anders Johan 79 Hippius, Hedwig Elisabeth → Middendorff Hjerta, Gustaf Wilhelm 76 Hollming, Katarina Charlotta → Trapp Ilmoni, Immanuel 14, 46, 116 Ilmoni, Maria (b. Crohns) 116, 123 Ingman family 38, 51 Ingman, Erik Alexander 38, 52, 106 Ingman, Eva Vilhelmina (b. Perander) 38 Kellgren, Abraham Herman August 16–18, 30, 36, 38, 46, 67, 83, 84, 89, 90, 94, 108, 119, 130, 133 Kellgren, Anna Sofia (Sofi) (b. Tengström) 15, 16, 18, 36, 38, 46, 67, 83, 84, 90, 99, 102, 105, 107, 108, 119, 120, 129, 130 Kellgren, Johan August 67, 83, 108 Köppen, Peter von 55, 56 Krusenstern, Paul Theodor von 33 Lagus family 50, 51, 84, 86 Lagus, Hedvig Maria (b. af Tengström) 50 Lagus, Wilhelm Gabriel 51, 124 Laurell, Axel Adolf 68 Laurell, Gustava Sophia → Sjögren Leuven, writer 85 Lingen, Karl Marie Juliane von (b. von Baer) 62 Lingen, Karl von 62 Lojander, coachman 129 Lönnrot, Elias 16, 18, 111, 127 Lotta, handmaiden 111 Lovisa 116 Mannerheim, Carl Gustaf 81 Mattheiszen, Emilia Augusta → Ehrström Melan, Augusta Matilda Carolina (b. Elmén) 130, 135 Melan, Gustaf August Vilhelm 87, 130, 136 Menšikov, Aleksandr Sergeevič 89, 123 Middendorff, Alexander Theodor von (~, Mittendorff) 62 Middendorff, Hedwig Elisabeth (b. Hippius) 62 Nordenstam, Johan Mauritz 120, 124, 126 Nordström, Anna (b. Synnerberg) 70 Nordström, Eufrosyne Sofia 15 Nordström, Jakob Johan 66, 70 Palmén, Johan Philip 124 Perander, Miss 116 Perander, Eva Vilhelmina → Ingman Prytz, Hedvig Gustava Charlotta → Tengström Qvanten 51 Rabbe, Frans Johan 13, 14, 32, 93 Romani, writer 85 Rumjancev, Nikolaj Petrovič 79 Runeberg, Fredrik Carl 15 Runeberg, Fredrika (b. Tengström) 14, 15, 23, 25, 37, 38, 67, 126 Runeberg, Johan Ludvig 14, 15, 23, 37, 38, 67, 103, 126, 135 Runeberg, Johan Wilhelm 15 Sancho Panza 33 Schiefner, Franz Anton 8, 9, 32–34, 38 45, 53, 57, 62, 75–77, 81 Schiefner, Franz Anton’s twin brother 57, 62 Schiefner, Rosa 38, 57, 76, 81 Schrenk, Alexander Gustav 56, 59 Schroeder, Konstantin 27, 33 146 �Indexes Schultén, Nathanael Gerhard af 68, 69, 124 Sederholm, Johan 106 Sederholm, Karl (~, Cederholm) 76 Semënova, Natalʹja Petrovna 52 Sibyllae 27 Simelius, Maria Jakobina → Fahlander Sirén, Karl Vilhelm (~, gamla herren) 34, 61, 80, 89, 123, 124 Sirén, Maria Margareta Lovisa (b. Enckell) 34, 35, 40, 50, 61, 62, 89, 123, 126, 127, 136 Sirén, Olga 34, 35, 50, 61, 70, 126 Širinskij-Šixmatov, Platon Aleksandrovič (~, Schirinski-Schichmatow) 34, 44, 55, 56, 75, 79 Sjögren, Anders Johan 16, 17, 33, 53, 63, 79, 80, 89, 105, 126, 127 Sjögren, Berta Sofia (Sofi) 34, 40, 49, 62, 70 Sjögren, Gustava Sophia (b. Laurell) 33, 34 Snellman, Carl Constantin (~, Calle, gossen) 116, 120, 123, 134 Snellman, Johan Vilhelm 13, 16, 17, 31, 51, 52, 67, 84, 94, 95, 103, 116, 120, 123, 134 Snellman, Johanna Lovisa (Jeanette) (b. Wennberg) 50, 51, 67, 84, 116, 120, 123, 134 Ståhlberg, Anna Sofia (b. Wenell) 31 Ståhlberg, Carl Henrik 27, 31, 77 Stenberg, servant 69, 70, 108, 109, 111 Struve, Friedrich Georg Wilhelm von 67 Struve, Gustava Georgina Lovisa → Woldstedt Sundman, Henriette (b. Wideman) 68, 84 Sundman, Karl Salomon 68, 84 Synnerberg, Anna → Nordström Tallqvist, Zacharias Malachias 33 Tengström family 49, 51, 70, 84, 90, 95, 106 Tengström, Anna Sofia → Kellgren Tengström, Carl Fredrik 14 Tengström, Johanna Carolina (ex Bergbom, b. Tengström) (~, Mamma, included in Dina Föräldrar) 14, 15, 23, 30, 35–39, 45, 46, 49, 52, 57, 67, 68, 69, 71, 80, 85, 87, 90, 99, 105, 107, 108, 113, 116, 119, 122–124, 127, 129–134, 136, 137 Tengström, Fredrik (~, Bergmestaren, Bergmästarn) 15, 16, 39, 51, 83, 86, 89, 90, 112, 116, 117 Tengström, Fredrika → Runeberg Tengström, Hedvig Gustava Charlotta af (b. Prytz) 51 Tengström, Hedvig Maria af → Lagus Tengström, Helena Maria (Helen, Helene) → Tikkanen Tengström, Johan Jakob (~, Din Fader, Farbror, Pappa, included in Dina Föräldrar) 13, 14, 16–18, 22, 30, 35, 36, 38, 39, 41, 46, 50–53, 57, 58, 67, 69–71, 78, 85, 87, 90, 96, 99, 105–107, 110, 111, 116, 122, 123, 130, 133, 134, 136 Tengström, Johan Magnus af 51 Tengström, Johan Robert 14 Tengström, Sofia Magdalena (b. af Tengström) 13, 14, 50 Thesleff, Alexander Amatus 66 Tikkanen, Helena Maria (Helen, Helene) (b. Tengström) 15, 16, 36, 37, 39, 46, 49, 52, 57, 67–69, 71, 84, 85, 90, 95, 105–108, 116, 119, 122–124, 130, 134, 137 Tikkanen, Johan Jakob 15 Tikkanen, Johanna 15 Tikkanen, Paavo (~, Tickander) 15, 16, 30, 36, 89, 90, 93–95, 105, 111, 116, 119, 122, 123, 129, 130, 133, 137 Topelius, Zacharias 15 Törnegren, Carl Wilhelm 68, 69 Törnroth, Lars Henrik 124 Trapp family 37 Trapp, Anna Charlotta 51, 68, 85 Trapp, Carl Wilhelm 37, 51 Trapp, Katarina Charlotta (b. Hollming) 51 Wahlström, Sofie 62 Wenell, Anna Sofia → Ståhlberg Wennberg, Johanna Lovisa (Jeanette) → Snellman Wideman, Henriette → Sundman Willebrand, Knut Felix von 37, 38, 51, 57, 86, 93, 99, 105–108, 116, 117, 123, 127, 136 Wirzén, Johan Ernst Adhemar 51, 68 Wirzén, Sofia Lovisa (Sofie Louise) (b. Forstén) 51, 68 Woldstedt, Fredrik 67, 68 Woldstedt, Gustava Georgina Lovisa (b. Struve) 67 Voltaire 85 147 �Epistulae 2 Place names America 47, 61 Baltic Provinces 56, 62, 67 Björns (at Botby) 129 Botby (present-day Vartiokylä/Botby) 10, 17, 84, 86, 87, 90, 91, 93, 96, 102, 105, 109, 111–114, 118, 121, 125, 128, 129, 131, 135, 137 Caucasus 33 Čita 14 Čukotka Peninsula 33 Čulkovo 26 Egypt 74 Enisejsk 13 Estonia 45 Europe 21, 34, 123 Finland (~, fosterlandet) 9, 10, 14, 18, 22, 23, 30–33, 37–39, 44, 45, 49, 55, 66–68, 76, 79, 80, 82, 87, 89, 105, 116, 122, 123, 127 Germany 77 Hamina/Fredrikshamn 25, 26 Xarkiv 76 Helsinki (~, Helsingfors) 8–10, 13–18, 22, 26, 27, 31, 36, 39, 41, 45, 49, 50, 52, 53, 58, 65, 67–70, 78, 79, 81, 84, 85, 87, 89–91, 93, 94, 96, 102, 105, 106, 110, 114, 116, 118, 121–123, 125, 128–131, 135, 137 Ingria 127 Kallviken (present-day Kallahti/Kallvik) 111 Kamčatka Peninsula 33 Karelia 7, 127 Kivinokka Cape (in Botby) 112 Kuopio 31, 38, 51, 67, 90, 108 Kymijoki River 25 Lapland (~, Lappland) 7, 33, 75 Lappeenranta 70 Mezenʹ (Mesen) 33, 34 Milan 85 Moscow (Moskwa) 57, 63, 76 Nisalahti 22, 26 Nordsjö (present-day Vuosaari/Nordsjö) 84, 111, 112 Novgorod 76 Paris 85 Pielavesi 27 Porvoo (Borgå) 15, 23, 32, 38, 67, 68, 79, 112, 126 Pulkovo 67 Pyhtää/Pyttis 22 Rajajoki River 32 Rastböle (present-day Rastila/Rastböle) (~, Rasböle) 109–111, 113 Rome 27 Russia (~, Ryssland) 7–9, 13, 14, 19, 21, 25, 32–34, 44, 45, 55, 63, 66, 76, 77, 87, 89, 124 Säkkijärvi (present-day Kondratʹevo) 26 Sibbo/Sipoo 112 Siberia (~, Sibirien) 7, 9, 13, 32, 55, 62, 75, 76 Siestarjoki/Sestroreck (settlement) 32 Siestarjoki/Systerbäck/Sestra-reka River → Rajajoki Siltakylä (~, Broby) 22 Siltakylänjoki River 22 St Petersburg 8–10, 16, 18, 22, 26, 27, 31–34, 36, 39, 41, 43, 45, 46, 51, 53, 55, 58, 62–64, 66, 67, 69, 72, 73, 76–79, 81, 82, 89, 116, 126 Stockholm 66 Sweden (~, Sverige) 25, 32, 66, 79, 104 Tallinn (~, Reval) 45, 50, 62 Turku (~, Åbo) 14, 39, 89 Uusikirkko (Viipuri county) 79 Uusimaa (Nyland) 112 Valkeasaari (Walkiasaari; present-day Beloostrov) 27, 31–33 Warsaw (Warschau) 57, 76 Vienna (Wien) 76 Viipuri/Viborg 22, 26, 27, 30, 79, 81 Volga River 33 148 �Indexes Topics Administration for the Finnish Road and Water Construction 38 Altaic languages and linguistics 7, 8, 111, 133 antiquities, archaeological sites 55, 127 Armenian language 63 Bank of Finland 37, 116 Bible (and its individual books) 26 Board of Medicine of Finland 37, 124 Demidov Prize (~, Dimidoffska priset) 56, 75 Diet of Finland 31, 37, 90 economy, funds 55, 56, 59, 60, 73, 74, 74, 75, 79 Fennomania/Finnish patriotic movement 14, 30, 36, 50 Finnish language 16, 18, 34, 36, 37, 66, 67, 70, 79, 90, 111, 116, 126 Finnish Literature Society 27, 36, 46 Finno-Ugric languages 7, 32, 33, 126 Frenckell, J. C., & Son, printing house and bookshop 116 Galvanism 51 Georgian language 63 German language 8, 9, 32, 45, 49, 75, 79 Germans (→ also Nemts people) 45, 56, 62, 67, 76 Greek language, literature, and culture 16, 48, 55 Helsingfors Lyceum 27 Helsinki Trivial School 52 Imperial Academy of Sciences (in St Petersburg) 8–10, 27, 32–34, 43, 44, 55, 56, 59, 62, 63, 67, 73–76 Imperial Senate of Finland (incl. its expeditions) 31, 37, 49, 68, 84, 90, 123, 124 Latin language 8, 14, 16, 30, 116 Mongolic languages 7, 32 Oriental languages and literatures 16, 36, 55, 63 Russian language 32, 33, 45, 55 Russians 54, 66, 76 Samoyed languages 7, 8, 10, 27, 34, 75, 51, 75 Samoyeds 27, 33, 34, 43, 49, 54, 56, 61, 65, 75, 79, 81, 82 Sanskrit language 32 State Treasury of Finland 116 student life and politics 15, 34, 36, 66, 123, 124 Swedish language 8, 9, 18, 32, 67, 79 University: Imperial Alexander University (Helsinki) 8, 9, 14, 16, 31, 36–38, 45, 50–52, 67–69, 80, 81, 89, 90, 123, 124, 126 University: Royal Academy in Turku/Åbo 14 Women’s Association (Fruntimmersföreningen) 85 149 �Tavastehus Hämeenlinna Siltakylä Borgå Porvoo Botby Ras(t)böle Helsingfors Helsinki G u l f o f F i n la n d Reval Tallinn �Villmanstrand (Lappeenranta) M.A. Castrén’s Letters Viborg Viipuri Nisalahti Matthias Alexander as sender Matthias Alexander as recipient Natalia as sender and recipient (Other) major cities and settlements in the region n60° St Petersburg Gatčina Hatsina Narva � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Epistulae 2 (the whole volume, PDF) Subject The topic of the resource <i>Epistulae&nbsp;2. Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Tengström</i>.<br />Edited by Juha Janhunen &amp; Timo Salminen.<br />Manuscripta Castreniana, Personalia I,2. <span>149 pp.&nbsp;<br /></span>ISBN 978-952-7262-27-6 (print),<br />ISBN 978-952-7262-28-3 (online).<br />50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén & Natalia Castrén (née Tengström) edited by Juha Janhunen & Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2021 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors Description An account of the resource (<a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>)<br /> <h4>Contents</h4> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/880" target="_blank" rel="noopener">Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series</a> <i>by Juha Janhunen</i></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=13" target="_blank" rel="noopener">Editors’ Foreword</a> <i>by Juha Janhunen and Timo Salminen</i></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=15" target="_blank" rel="noopener">Practical information</a></p> <p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=16" target="_blank" rel="noopener">Natalia and Alexander: An Introduction</a> <i>by Juha Janhunen</i></p> <h6>Correspondence between Matthias Alexander Castrén and Natalia Tengström</h6> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=25" target="_blank" rel="noopener">1 M.A. Castrén to Natalia Tengström 17–19 February 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=35" target="_blank" rel="noopener">2 M.A. Castrén to Natalia Tengström 10/22 February 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=39" target="_blank" rel="noopener">3 Natalia Tengström to M.A. Castrén 24–26 February 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=44" target="_blank" rel="noopener">4 M.A. Castrén to Natalia Tengström 15/27 February 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=51" target="_blank" rel="noopener">5 Natalia Tengström to M.A. Castrén 1 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=56" target="_blank" rel="noopener">6 M.A. Castrén to Natalia Tengström 19 February/3 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=61" target="_blank" rel="noopener">7 M.A. Castrén to Natalia Tengström 21 February/5 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=68" target="_blank" rel="noopener">8 Natalia Tengström to M.A. Castrén 8 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=75" target="_blank" rel="noopener">9 M.A. Castrén to Natalia Tengström 24 February/8 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=81" target="_blank" rel="noopener">10 M.A. Castrén to Natalia Tengström 28 February/12 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=85" target="_blank" rel="noopener">11 Natalia Tengström to M.A. Castrén 13 March 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=89" target="_blank" rel="noopener">12 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=90" target="_blank" rel="noopener">13 M.A. Castrén to Natalia Tengström 28–29 June 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=94" target="_blank" rel="noopener">14 Natalia Tengström to M.A. Castrén 30 June 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=97" target="_blank" rel="noopener">15 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [1 July 1850]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=99" target="_blank" rel="noopener">16 Natalia Tengström to M.A. Castrén 2 July 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=105" target="_blank" rel="noopener">17 M.A. Castrén to Natalia Tengström 2 July 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=109" target="_blank" rel="noopener">18 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [3 July 1850?]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=111" target="_blank" rel="noopener">19 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [20 August 1850]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=113" target="_blank" rel="noopener">20 M.A. Castrén to Natalia Tengström 21 August 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=117" target="_blank" rel="noopener">21 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [16 September 1850?]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=121" target="_blank" rel="noopener">22 Natalia Tengström to M.A. Castrén 17 September 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=124" target="_blank" rel="noopener">23 M.A. Castrén to Natalia Tengström 19 September 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=128" target="_blank" rel="noopener">24 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [23 September 1850]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=131" target="_blank" rel="noopener">25 Natalia Tengström to M.A. Castrén 24 September 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=134" target="_blank" rel="noopener">26 M.A. Castrén to Natalia Tengström s.d. [26 September 1850?]</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=138" target="_blank" rel="noopener">27 Natalia Tengström to M.A. Castrén 26 September 1850</a></p> <p class="p8"><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=140" target="_blank" rel="noopener">28 Natalia Tengström to M.A. Castrén s.d. [27 September 1850]</a></p> <p><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=142" target="_blank" rel="noopener">Sources and Literature</a><br /> <a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d595891a134ba3e12468c89ffd0ae56a.pdf#page=148" target="_blank" rel="noopener">Indexes</a></p>