83
20
1683
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b20a1af1ec793dfdf3fe9a487ce01482.pdf
3acd8aad176e07e55e55c6c6220c394d
PDF Text
Text
Itineraria
Resa […] ǁ IV.
Ryska Karelen ǁ Archange[lska]
Mscr KK Coll. 539.27.2 (Varia 2.2) p.
203–250) consists of notebooks or
loose sheets, the size of which is ca.
18.5 x 23 cm. Castrén formulated this
version for Nordiska resor och forskningar I on the basis of the report he
delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of 1839 (Castrén
1852c). It was discussed at the meeting of the society on 6 November 1839
(SKSA B1611, minutes 6 Nov. 1839 appendix 29), and the original copy is
kept in SKSA A1938. As the original
version differs considerably from the
published one, both versions are published here separately beginning with
the travelogue written for NRF.
Resa till […] ǁ IV.
Ryska Karelen ǁ Archangelska Gouvernementet
Academician Anders Johan Sjögren
(1794–1855) in particular promoted
this idea. The decision for undertaking an expedition was made and a
general plan was accepted on 18 May
(o. st.), 1838. There was no unanimity, though, on how the expedition
should be realized and to whom the
task should be given, and the final decision was not made until August 27,
1841. Сухова – Таммиксаар 2005:
28–30; Branch 1999: 130–131; Tammiksaar 2009: 143. (TS)
blifvit ǁ 1. plötsligt ~ ǁ 2. plötsligen ~
afbrutna ǁ 1. ~, emedan en annan,
mera maktpåliggande krigsexpedition ǁ 2. ~, emedan en krigisk expedition ǁ 3. ~, emedan en plötslig krigsrustning till Chiva för det närwarande
tog statens medel i anspråk
sade […] weta ǁ kunde ej upplysa mig
expeditionen ǁ ~, utan
derpå ǁ ej
The Finnish Literature Society decided
to give Castrén the above-mentioned
☙ ❧
☙ ❧
5
Resa1 till Ryska Karelen2
år .3
Resa4 till Ryska5 Karelen
Wid min återkomst ifrån Lappland hörde jag
ifrån flera håll omtalas, att en wetenskaplig expedition innan kort skulle af Kejserliga Wetenskaps-Akademien i Petersburg utrustas till Sibirien, och att man wid denna expedition önskade
fästa en Finne i och för undersökningen af åtskilliga i Sibirien boende, med den finska stammen befryndade folkslags språk och ethnographiska förhållanden.6 I hopp att tilläfwentyrs
erhålla detta förtroende inledde jag med en vid
academien engagerad landsman, H[er]r Sjögrén,
en korrespondens, som hade till påföljd, att jag
oförtöfwadt måste påbegynna förberedande
studier i och för resan. Dessa fortsatte jag oafbrutet intill wåren 1839, då Hr Sjögrén underrät☙ tade mig, att till❧rustningarna för den wetenskapliga expeditionen blifvit7 afbrutna8. Hr
Sjögrén sade9 sig ej weta, om och när det åter
kunde blifva fråga om den wetenskapliga expeditionen10. Han rådde mig blott att derpå11 ej
bygga några framtida förhoppningar, utan alldeles oberoende af akademien inrätta mina studier efter eget behag. Knappt hade jag emottagit
dessa underrättelser, förrän jag wände mig till
finska Litteratur[-]sällskapet, med anhållan om
254
Itineraria 3osa 1839.indd 254
21.8.2019 15:57:00
�Karelia
ett understöd i och för en redan förrut påtänkt
resa till de i Archangelska Gouvernementet boende Karelare. Sällskapet willfor med beredwillighet min begäran och tilldelade mig ett understöd af 300 Rub[el] B[an]co-Assign[ationer] för
☙ fyra sommar[-]❧månader.12 Beledsagad af
twenne unga Studenter J. M. och J. R. Tengström13 afreste jag i början af Maj månad 1839
ifrån Helsingfors och återwände dit i medlet af
September. Min öfver nämnda resa till Litteratur-Sällskapet afgifna redogörelse lyder med
smärre tillägg och förändringar sålunda:
Såsom14 ändamål för denna resa15, hade
jag för Sällskapet uppgifvit, att jag wille samla
sånger, sagor, traditioner och alla slags upplysningar till Kalewala.16 Min önskan att göra just
dessa ämnen till resans syfte grundade sig på
en af mig redan länge närd plan att utarbeta en
finsk mythologie och en svensk öfwersättning
af Kalewala.17 I och för det mythologiska arbe☙ tet ❧ innehöllo wisserligen Kalewala och andra äldre run-samlingar18 ett rikt material;
men det syntes mig likwäl sannolikt, att de
ännu osamlade trollrunorna, sagorna och
mundtliga traditionerna kunde lemna många
för mythologien wigtiga bidrag. Mera än dessa
ämnen intresserade mig likwäl för tillfället
öfwersättningen af Kalewala, emedan den i
sjelfwa Finland war af behofwet påkallad och
för utländningen utgjorde det enda medlet,
hvarigenom han för det närwarande kunde
göra sig förtrogen med wårt national-epos.
Öfwertygad om wigten af nämnda arbete hade
jag redan förrut gjort början dermed, men i
brist på tillfredsställande19 ordböcker20 och andra nödiga hjelpmedel sett mig föranledd att
afstå ifrån företaget, tills det blefve mig
sum of money in its meeting on 1
May 1839. Castrén had applied for
200 roubles, but his abilities were
considered worth a larger sum.
SKSA B1611, minutes 1 May 1839.
See below for a comment on internal disputes within the society and
Castrén’s position in them.
The sum given to Castrén was
equivalent to ca. 86 silver roubles,
one silver rouble being worth 3.5 paper roubles. See e.g. Sjögren 1955:
246. (TS)
Johan Martin Jakob af Tengström
(1821–1890), later Dr. Med., and Johan Robert Tengström (1823–1847),
later Docent of Philosophy. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.
helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15653,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=15660. (TS)
SKSA A1938 report begins here.
denna resa ǁ den resa jag under
sistlidne sommar på Finska Litteratur-sällskapets bekostnad werkställde till Ryska Karelen
The first version of the Kalevala,
known as the Old Kalevala was published in 1835–1836, but the collection of material was continued also
in subsequent years and the new and
more extensive version appeared in
1849. Castrén regarded the Kalevala
to be an ancient folk epic but interpreted it mythologically instead of
historically. Kuusi – Anttonen 1985:
90–94; Laaksonen 2008: 284; Karkama 2001: 240–258. (TS)
Castrén’s Swedish translation of the
Kalevala was published in 1841, and
his lectures on Finnish mythology
were published posthumously. The
Kalevala translation has recently appeared in a critical edition, Castrén
2019: 25–395, including Castrén's
vocabulary and explanations of the
255
Itineraria 3osa 1839.indd 255
21.8.2019 15:57:00
�Itineraria
Kalevala, Castrén 2019: 396–670.
A new commented edition of the
mythology lectures in Finnish appeared in 2016. Castrén represented the mythological tradition of interpreting the Kalevala instead of
the historical one. Castrén’s translation of the Kalevala was based on
an earlier one by Carl Niclas Keckman (1793–1838), but Keckman was
not acknowledged by the society,
although it had already undertaken to publish his translation. Irma
Sulkunen has described this event
as one example of how Elias Lönnrot (1802–1884) and Castrén, with
the support of other leaders of the
society, practically stole the heritage left by Keckman. The society
paid 500 paper roubles to Castrén
for his translation. SKSA B1611–
1612 minutes March 3, 1841, March
16, 1842; Kuusi – Anttonen 1985:
178; Siikala 2013: 41–43; Sulkunen
2004: 62–63, 81–85; Pikkanen 2004:
36; Castrén 1853; see also Castrén
1870f; Castrén 2016; Ahola – Lukin
2016. (TS)
Zachris Topelius Sr. (1781–1833),
Elias Lönnrot and also some others had published Finnish folk poetry in the 1820s and 1830s, before
Lönnrot compiled the Kalevala.
Kuusi – Anttonen 1985: 86–90; Sihvo, H., 2003: 87–91. (TS)
tillfredsställande ǁ <->
ord-/böcker
der ǁ ~ på ort och ställe
alla ǁ de
Kuopio was a town of some 2,000
inhabitants in Castrén’s time. It
is the centre of Northern Savonia, situated at N6973671 E534771
(N62°53′29″ E27°41′2″). Toivanen
2000: 89–90. (TS)
Fi. Iisalmi, in Castrén’s time a parish, later a town, north of Kuopio.
☙
möjligt att göra en resa till runornas ❧ hemland och der21 förskaffa mig alla22 erforderliga
upplysningar.
Med nyssnämnda planer i sigte styrde
jag min kosa ifrån Helsingfors genom Sawolax
till Kuopio.23 Härifrån hade jag ärnat fortsätta
min resa genom Iidensalmi24 till Kajana25, men
fann mig sedermera föranledd att förändra
min plan, emedan den erfarenhet stadgat sig
hos mig under resan till Kuopio, att för mitt
ändamål föga war att skörda i Sawolax. Med
anledning häraf fattade jag i Kuopio beslutet
att göra en liten afväg in åt Karelen och werkställa resan till Kajana genom Kaawi26, Libelits27, Juuga28, Nurmis29, Sotkamo30. Så
snart jag trädt31 innom Karelens område, öppnade sig en ny werld för mig. Sjelfwa Karelarnes32 yttre lif, sådant det röjer sig i seder33 och
☙ lefnadssätt, försätter forskaren ❧ i forntiden;
men framför allt röjer sig det uråldriga i folkets inre lif, i dess hela känslo- och föreställnings-sätt. Det röjer sig äfven i34 hågen för
forntida sånger, sagor och traditioner. Jag
fästade hufvudsakligen min uppmärksamhet
wid traditionerna, bland hvilka jag här35
företrädeswis vill omnämna den gängse sägen,
att Fornfinnarne i likhet med Lapparne,
Ostjaker och andra befryndade stammar med
helig wördnad tillbedt wissa träd. Med
afseende å Finnarne bekräftas denna sägen
genom en af påfven Gregorius IX utfärdad
bulla, som förmäler, att Tawastarne fordomtima
plägat jaga sådana personer, som antagit
christendomen, omkring sina heliga träd, tills
de förlorade lifvet.36 Äfwen i wåra gamla
runor omtalas heliga träd, att endast nämna
rönnen, som ofta benämnes pyhä puu (heligt
256
Itineraria 3osa 1839.indd 256
21.8.2019 15:57:00
�Karelia
träd).37 På wissa orter betrakta38 Finnarne
☙ ännu somliga träd ❧ med39 sådan wördnad,
att40 de ej gerna vilja nedhugga dem, hvilket
i41 synnerhet skall wara fallet med Tapion puu,
skogsgudens träd d. ä. en fura, som saknar
kåda, Tapion kanto, skogsgudens stubbe, en
stubbe, hvarur nya skott utskjuta o. s. v.42
Flertalet bland de traditioner, som jag i
Finska Karelen upptecknade, hvilade43 på en
mythisk grund och woro starkt uppblandade
både med magiska och christliga föreställningar.
Derjemte lyckades det mig äfven att
öfwerkomma åtskilliga sägner af historiskt
innehåll. Dessa rörde sig till större delen kring
landets äldre innewånare Lapparne och ägde
en nära öfwerensstämmelse med dem, jag i
Lappland upptecknat. Berättelserna om Lauru☙ kainen, som i ❧ Karelen44 kallas Larikka, äro
åtminstone i Libelits allmänt kända, och många
bland de bedrifter, som Lapparne tillskrifwa
Päiwiö-slägten, hörde jag här berättas om
samma Larikka. Liksom Lapparne förtälja äfven Karelarne, att han utöfvat sina hjeltebragder i striden med Ryssarne.45
Under resan genom Karelen uppehöll
jag mig ett par dagar i en af grekiska Finnar
bebodd by wid namn Sotkumaa46. Det hade
blifvit för mig uppgifwet, att här skulle finnas
tvenne utmärkta sångare, och jag wille, om
möjligt, tillegna mig deras qwäden47. Olyckan
fogade emellertid, att jag ej fick träffa dem, ty
straxt wid min ankomst hade de jemte flere
andra af byns innewånare tagit till flykten,
☙ emedan de befarade ❧ att jag war en uppbördsman48. Utom nyssnämnda sångare fanns
i byn en gammal qvinna, som äfwen sades
wara kunnig i yrket, men tillika hade det
Its centre was situated at the time
at N7050236 E508528 (N63°34′48″
E27°10′18″). (TS)
Fi. Kajaani, town north of Iisalmi
at N7122208 E535247 (N64°13′27″
E27°43′35″). In Castrén’s time, Kajaani had approximately 350 inhabitants and Elias Lönnrot worked
there as a district medical officer at
the time. His status as collector of
Finnish folk poetry was so strong
that practically no one dared to
challenge it and work in the field
without his support. Ahonen 1961:
17; Sulkunen 2004: 81–84; Majamaa
1997. (TS)
Kaavi is a parish east of Kuopio,
at N6983674 E575551 (N62°58′30″
E28°29′25″). This change of route
made Castrén’s journey cross in
places A.J. Sjögren’s route of 1824
and 1825. Sjögren had come from
Petrozavodsk in Russian Karelia
via Ilomantsi and Eno to Liperi and
travelled from there to Sortavala in
1824. In the following spring in 1825
he came from Povenec to Ilomantsi again and continued from there
around Lake Pielinen to Kaavi. In
the summer he travelled to Kajaani and from there via Sotkamo
to Kemˈ on the White Sea. Branch
1973: 62, 65–68. (TS)
Fi. Liperi, a parish in Northern Karelia, at N6935299 E622874
(N62°31′41″ E29°23′16″). (TS)
Fi. Juuka, a parish in Northern Karelia, at N7014956 E613664
(N63°14′44″ E29°15′27″). (TS)
Fi. Nurmes, a parish at the northern
end of Lake Pielinen, at N7048131
E606143 (N63°32′43″ E29°8′9″). (TS)
Sotkamo is a parish east of Kajaani
at N7112442 E568406 (N64°7′54″
E28°14′19″). (TS)
trädt ǁ kom
Karelarnes ǁ Karelarens
257
Itineraria 3osa 1839.indd 257
21.8.2019 15:57:00
�Itineraria
seder ǁ hans ~
i hågen ǁ deri,
här […] vill ǁ likwäl här endast will
Pope Gregory IX to the Archbishop
of Uppsala and his subordinate
bishops dated 9 December, 1237,
DF 82, Diplomatarium fennicum,
http://df.narc.fi/document/82. (TS)
By the time of Castrén’s Karelian
journey, the designation ‘pyhä puu’
(holy tree) was known from more
than a hundred runes collected in
several places around Finland, Russian Karelia, Ingria and Värmland
in Sweden. Suomen kansan vanhat
runot, http://www.skvr.fi. About
holy rowan trees, see Siikala 2013:
396. (TS)
betrakta Finnarne ǁ betraktar den
Finska allmogen
med ǁ e<->
att ǁ de
i synnerhet ǁ uttryckligen
Tapio was the god of the forest in
Finnish mythology. Tapion puu,
Tapio’s tree, was mentioned approximately as frequently in folk
poetry as the holy tree. Suomen
kansan vanhat runot, http://www.
skvr.fi; Siikala 2013: 375–380. (TS)
hvilade ǁ had[e]
Karelen ǁ Li[belits]
After Lönnrot had published the
Kalevala epic, Karelia gained special significance as a source on the
ancient Finnish past. This idea led
also Castrén on his journey. Sihvo,
H., 2003: 93–97, 103–104. (TS)
Sotkuma is a village in present-day
Polvijärvi, in Castrén’s time part of
Liperi, located at N6958411 E624375
(N62°44′6″ E29°26′2″). (TS)
qwäden ǁ skatter
uppbördsman ǁ ~ och fikade efter
<--> wanliga skatter
hade ǁ höll
rykte om sig att äga ett häftigt och ondsinnt
lynne. På sistnämnda egenskap hade49 jag så
när fått erfara ett50 ganska handgripligt prof,
ty så snart jag wäckte fråga om att få lära mig
några af hennes sånger, fattade hon i sopqvasten och ärnade jaga mig51 ur rummet, men
kom likwäl dessförinnan till besinning och åtnöjde sig med att omtala för mig följande berättelse om gossen och Manalainen.52 ”Engång”, började gumman, ”hade en gosse fått i
sitt hufvud, att han borde blifva en stor53 och
frejdad sångare. I sådan afsigt hade han länge
gått i lära hos de kunnigaste mestare, men af
dem alla erhållit54 det enstämmiga wittsord,
☙ att han ej kun❧de lära sig den ädla konsten.
Häröfwer blef han nu mycket bedröfwad,
grubblade dag och natt och öfwerlade med sig
sjelf, hvad han borde göra för55 att få sin önskan uppfylld. Men huru mycket han äfwen
tänkte och grubblade, så blef det ej56 dessto
bättre sångare af honom. En gång hände det
sig, då han satt försänkt i sorgsna tankar, att
en obekannt person helt57 plötsligt trädde för
hans åsyn. Det war Manalainen, som kom och
sporde honom58 om orsaken till hans bekymmer59. Sedan gossen gjort besked för allt tog
Manalainen honom wid handen och ledde honom bort, långt bort till en aflägsen ödemark.
Sedan de kommit till det allra dystraste stället
af ödemarken, förswann Manalainen lika hastigt, som han hade kommit och lemnade gossen åt sitt öde. Men då nu60 denne såg sig en☙ sam och öfvergifven midt ❧ i den djupa
ödemarken, waknade den rätta sorgen i hans
hjerta61 och gaf sig luft i sånger – de herrligaste sånger, dem en dödlig någonsin diktat.” Af
denna berättelse gjorde gumman nu en
258
Itineraria 3osa 1839.indd 258
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
tillämpning på mig och sökte råda mig att söka
sånger, icke i Karelen, utan i mitt eget hjerta.
Emellertid lät hon slutligen förmå sig att afsjunga för mig ett och annat af sina qväden.
Dessa hörde till antalet af de så kallade
hää-wirret (bröllops-sånger) och woro i sitt
slag ganska utmärkta, men jag ansåg det likwäl ej löna mödan att uppteckna dem, emedan
de till större delen öfwerensstämde med redan
förrut tryckta runor. Dessutom hörde det också icke egentligen till min reseplan att uppteckna sånger af lyriskt innehåll.62
Utom Sotkumaa besökte jag äfven en annan af grekiska trosförwandter63 bebodd by,
☙ benämnd Taipale64, men jag uppehöll mig ❧
derstädes blott en kort tid, emedan det ej lyckades mig att erhålla något annat, än bröllopsoch begrafnings-sånger. I Juuga och Nurmis
skulle jag måhända äfven hafva kunnat förskaffa mig trollrunor65, i fall jag velat göra excursioner ifrån allmänna stråtwägen; men detta syntes mig ändamålslöst, emedan jag hörde
berättas, att Lönnrot redan besökt alla schamaner66 i nejden och uttömt deras förräder.67
Också hade min wistelse i68 ryska Karelen härigenom blifvit för kort, och dessutom måste
jag69 nu skynda till Kajana för att träffa Lönnrot, som innan kort skulle begifwa sig ut på
sina medicinska inspections-resor i distriktet.
Enligt beräkning inträffade jag just i rättan tid hos den frejdade runo-samlaren, och efter att af honom hafva erhållit alla för min resas
☙ fortsättning nödiga upplysningar, be❧gaf jag
mig i början af Juni ifrån Kajana. Min färd, som
hitintills försiggått i70 kärra längs allmän
landswäg, måste nu fortsättas i båt uppför floder och sjöar. Efter en i några dagar sålunda
ett […] handgripligt ǁ det allra handgripligaste
mig ǁ med
Traditions of the underground folk,
see Sarmela 1994: 169–172. (TS)
stor […] sångare ǁ stor skald
erhållit ǁ fa [fått]
för ǁ få
ej ǁ 1. icke någon ǁ 2. ingen
helt […] för ǁ kom och ställde sig
midt
honom ǁ gossen
bekymmer ǁ 1. sorg ǁ 2. stora bekymmer
nu denne ǁ denne nu
hjerta ǁ sinne
Epic runes especially of mythicalhistorical character were the most
highly esteemed ones among the
early folk poetry collectors, although lyric songs were also collected. Siikala 2013: 139–140. (TS)
trosförwandter ǁ F[innar]
Taipale in Liperi at N6948209
E614610 (N62°38′48″ E29°14′10″).
(TS)
trollrunor ǁ några ~
schamaner ǁ Schamaner
Lönnrot had visited the region of
Juuka and Nurmes in 1828, 1832
and 1837 and was there again in
1841. Also in Russian Karelia, Castrén visited several places where
Lönnrot had been. Anttila 1931:
map in appendix; Lönnrot 1833;
1834; 1835. (TS)
i ǁ <-->
jag ǁ man
i ǁ lan [längs]
259
Itineraria 3osa 1839.indd 259
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
innan kort till ǁ till
Kolvasjärvi, former village in
Russian Karelia, at N63°49′42″
E30°32′47″. (TS)
Rebolˈa (Ka.)/Repola (Fi.)/Reboly
(Ru.) is situated at N63°49′48″
E30°48′41″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
Suomen kansan vanhat runot 213,
987. http://www.skvr.fi. (TS)
Miinoa, former village in Russian
Karelia at N64°21′9″ E30°18′57″.
Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm. (TS)
Cf. p. 394. The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of
Russian Orthodox Christians that
did not accept the reforms of the
Orthodox Church of Russia in the
1650s and 1660s, preserving instead
the old forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258–
322. Castrén described them also in
connection with his later travels.
See p. 390–395, 399–400, 489–493
and in his letter to F.J. Rabbe from
Turuxansk, 28 June/10 July 1846
(in the volume of letters in this series). For a later description of the
Starovery from Russian Karelia, see
Juvelius 1889: 26–28. (TS)
till […] orenade ǁ orenade
In his description of the 1841–1844
journey, Castrén wrote that this
encounter would have taken place
in Vaarakylä, situated at ca. N65°34′
E31°37′. EKI Place Names Database,
http://www.eki.ee/knab/knab.htm .
Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
lycklig ǁ lyckligt
ansvar ǁ <->
verkställd resa nådde jag ryska gränsen, gick
sedan öfwer landtryggen och anlände innan71
kort till Kolwasjärwi72 by i Olonetska Gouvernementet. I nämnda by fann jag dock icke skäl
att göra något längre uppehåll, utan fortsatte
oafbrutet min wandring till Repola73 kyrka.
Här dröjde jag några dagar och sysselsatte mig
förnämligast med att uppteckna runor af episkt
och magiskt innehåll.74 Enligt hwad jag hade
hört berättas, fanns på detta ställe en utmärkt
sångare, men han war för det närwarande stadd
på en liten resa. Jag hade gerna afbidat hans
återkomst, men i okunnighet om tiden för den☙ samma tyckte ❧ jag mig dock hellre böra fortsätta min wandring till en närbelägen by Miinoa75, der ej mindre än 60 bönder sades wara
församlade i och för den nu som bäst pågående
gränseregleringen emellan Finland och
Ryssland.
Min ankomst till nyssnämnda by skedde
under högst ogynnsamma auspicier. Olyckan
fogade, att en af mina kamrater wid sjelfwa inträdet till byn kom att dricka watten ur en
brunn och derefter begagnade en wårt wärdsfolk tillhörig knif wid måltiden. Både brunnen
och knifwen ansågos af byns innewånare, som
woro stränga raskolniker76, härigenom hafva
blifwit till77 den grad orenade och förderfwade,
at man ej trodde dem kunna begagnas åtminstone under den nu förhanden warande fastetiden.78 Ett sådant ingrepp i de sekteriska innewånarnes religions[-]stadgar kunde naturligtwis
icke annat än framkalla de skarpaste demon☙ strationer ifrån de förorättades sida. En ❧ lycklig79 tillfällighet befriade oss likwäl ifrån allt
ansvar80 för de begånga religions-förseelserna.
Medan den brottsliga kamraten efter intagen
260
Itineraria 3osa 1839.indd 260
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
måltid hwilade på en bänk och åhörde raskolnikernas anföranden, hände sig att en på wäggen
upphängd helgonbild nedföll ofwer hans
hufwud och tillfogade honom någon sweda.
Detta uttydde raskolnikerna så, som hade helgonet i egen hög person bestraffat brottslingen,
och ansågo81 det numera ej för tillständigt82 för
dem sjelfva att ålägga oss någon vidare näpst.
Men knappt hade wi lyckligen kommit83 ifrån
detta bryderi, förrän en84 ännu större ledsamhet blef oss beredd. Kort85 efter wår ankomst till
Miinoa anlände till samma by en wid landtpolisen engagerad lägre embetsman eller en så kallad semskij sasädatel86, hvilken af en händelse
kom att inqvartera sig i samma stuga, der wi
kort förrut hade tagit87 wårt herberge. Ledd af
☙ ❧ tjenstenit88 hade han under nattens lopp inställt visitation icke blott i wåra renslar, utan
äfven i wåra fickor, och derwid öfwertygat sig,
att wi woro oförpassade och borde behandlas
såsom andra lösdrifware.89 Han ansåg sig sålunda berättigad att arrestera och med fångskjuts skicka oss till närmaste ryska stad; men
innan detta beslut af honom bragtes i werkställighet, ansåg90 han försigtigheten fordra, att
han anmälde saken hos cheferna för gränseregleringen, emedan det war honom bekant, att wi
dagen förrut aflagt ett besök hos den ena af dem
och blifwit af honom ganska wälwilligt emottagna. Ifrån wår sida hade wi också allt skäl att
räkna på hans beskydd, ty utom det att han war
wår landsmän, hade wi ifrån Finland medfört
till honom ett rekommendations-bref och dessutom warit i tillfälle att göra91 honom en liten
tjenst. Det oaktadt ansåg92 han sig ej nu kunna
antaga sig wårt förswar, och wi trodde oss redan wara dömda till bojor och fängelse, då ett
ansågo […] ålägga ǁ ansågo sig numera ej för tillständigt att ålägga
tillständigt […] sjelfva ǁ tillständigt
kommit ǁ undsluppit
en ǁ ett
Kort ǁ När
sasädatel ǁ Sasädatel
Земский заседатель, see vocabulary.
tagit ǁ lägrat
tjenstenit ǁ ett hos dylika embetsmän ganska wanligt ~
Although Castrén leaves it slightly unclear here whether or not they
had passports, in his report to the
Finnish Literature Society he states
explicitly that they did not have
them. See p. 280. (TS)
ansåg ǁ trodde
göra ǁ b
ansåg ǁ trodde
261
Itineraria 3osa 1839.indd 261
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
uppteckna runor ǁ 1. sköta mina göromål ǁ 2. uppteckna runor af de så
wäl af byns innewånare som af de
från skillda orter sammankallade
bönder
Lužma (Ka.)/Lusmanlahti or Lusma
(Fi.), former village ca. N64°27′3″
E30°20′45″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
Akonlahti (Fi.)/Babˈja Guba (Ru.),
former village at N64°31′35″
E30°8′31″. Itä-Karjala 1934: kartta;
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)
The centre of Vuokkiniemi (Fi.)/
Voknavolok (Ru.) is situated at
N64°57′9″ E30°33′14″. Itä-Karjala
1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm. See picture on the first endpaper of this volume. (TS)
While he was there he collected
runes SKVR 50, 67, 138–141, 250,
250a, 341, 350, 385–389, 457, 499,
500, 558, 575, 667, 676, 818–820, 890,
891, 937, 937a, 948, 949, 1063, 1068,
1087, 1099, 1361, 1362, 1519, 1634–
1637, 1673–1675, 1700, 1701, 1711, 1737,
Sampo 1, Vellamon neito 8, Kilpakosinta 4 and Lemminkäisen virsi
6. Suomen kansan vanhat runot,
http://skvr.fi. (TS)
Lapparne ǁ landets äldre innewånare ~
Tsarer […] Knäser ǁ tsarer, utan knäser
Possibly Šarkiniemi (Ka.)/Tikšezero
(Ru.) at Lake Tiiksjärvi at N66°12′17″
E32°1′28″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
lapparne ǁ de
Cf. p. 295.
Most of these traditions are connected with the long state of war
between Sweden and Russia in
☙
ryskt collegii-råd, som var en för oss ❧ alldeles
obekant storhet, beskärmade sig öfver oss och
utfärdade åt oss ett dokument, som ändteligen
bragte den nitiska sasädateln till tystnad. Sedermera fick jag i ostörd ro uppteckna93 runor och
sköta mina öfriga göromål. Wid bäsk[t] barkbröd förekommo mig wisserligen dessa göromål något tunga, men jag uppehöll mig icke
dess mindre en hel wecka i samma by, som hade
ganska mycket af intresse att erbjuda.
Ifrån Miinoa gjorde jag en liten utflygt till
en närbelägen by Lusmanlahti94, der en berömd
sångare sades uppehålla sig. Händelsewis hade
han just samma dag råkat begifwa sig på en
handelsresa till Finland. Jag satte wäl genast efter mannen, men det lyckades mig ej att ertappa
☙ honom. Nu ❧ fortsatte jag min wandring till
Akonlahti95, som war den första by jag nådde i
Wuokkiniemi96 församling af Archangelska
Gouvernementet. I denna by meddelades mig
nära 40 trollrunor samt dessutom en mängd sagor och traditioner af en enda person, hwilken
under loppet af fem dygn höll mig i sträng
werksamhet.97 En annan lika utmärkt sångare
sades wara stadd på en resa till Finland i handelsangelägenheter. I samma by funnos dessutom åtskilliga mindre berömda sångare, och de
woro högst få, som ej hade något att sjunga eller förtälja.
Bland traditioner, dem jag här antecknade,
hänförde sig den största delen på Lapparne98.
Man berättade bland annat, att i en långt aflägsen forntid, då ännu icke Tsarer99, utan Knäser
herrskade i Moskwa, twenne utmärkta Lappska
Schamaner hade warit bosatta i Akonlahti.
☙ Desse skulle ❧ enligt berättelsen hafwa skänkt
lifwet åt en döende knäs och i belöning för
262
Itineraria 3osa 1839.indd 262
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
denna handling fått uteslutande rättighet att
idka, den ena laxfiske i Lusmanlahti och den andra räffångst i Särkiniemi100. Traditionen förmäler widare, att några finska gränsboer hade
nedgjort Lapparne och tillegnat sig deras besittningar, ehuru lapparne101 i godo welat afträda
dem.102 Öfwerhufwud war den tradition allmänt gängse på orten, att Lapparne warit landets äldsta innewånare och att de efterhand
blifwit utrotade af Finnarne under så kallade
warastus-sodat, peitto-sodat (tjufkrig, lönnkrig).103 I Akonlahti wisade man mig jemväl
några fornlemningar af104 lappsk härkomst. Redan förrut hade jag så wäl i Finland, som i Ryska Karelen warit i tillfälle att se särskildta
minnesmärken, hwari105 de106 nuwarande
☙ innewånarne trodde ❧ sig igenkänna spår af
Lapparne, men mig förekom det likwäl, såsom
skulle många bland dessa minnesmärken wara
så beskaffade, att deras lappska härkomst
tilläfwentyrs kan sättas i fråga. Af en högst
twetydig natur äro i synnerhet enligt min tanke
många107 bland de så kallade Lapprösen (Lapin
rauniot).108 Med detta namn har man wäl egentligen att förstå Lapparnes fordna eldstäder, med
det tillämpas jemwäl mångenstädes109 på alla
slags rösen, som äga en sällsam och egendomlig
form, vare sig att de blifvit danade110 af naturen
eller genom menniskohand tillkommit. I synnerhet tilldelas ifrågawarande benämning åt111
de i Finland talrikt förekommande ättekummel,
hvilka åtminstone112 till större delen torde wara
af skandinavisk härkomst.113 För öfrigt passera
äfven under detta namn gamla ugnar och eldstäder, som tillhört Finnarnes jagt- och fiska☙ re-stugor samt de under krigs[-]❧tider i djupa
skogar uppbygda lönnpörten114 (piilo-pirtit).
the 16th century, which ended in
a peace treaty in 1595. On the other hand, there had also been similar periods previously, especially in
the 15th century. The terms varastussota, vaippasota, peittosota, sissansota and salasota are known in
Karelian folklore concerning the
war in the 16th century. Luukko
1954: 714; see also Juvelius 1889: 58–
69 in which a selection of these traditions is published and Sarmela
1994: 182–183. (TS)
af […] härkomst ǁ , som sades wara ~
hwari […] Lapparne ǁ som förmentes wara af samma härkomst,
de […] innewånarne ǁ man
många […] de ǁ de
At present, Lapp cairns usually
mean burial cairns in the inland
regions, dating mainly from the
Bronze Age. They are for the most
part without any finds. Because the
ancestors of the present-day Saami
population mostly inhabited the
inland regions of Finland, they may
indeed have a connection with the
‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS)
mångenstädes […] rösen ǁ 1. på
naturliga ǁ 2. mångenstädes på
nat[urliga]
danade ǁ formade
åt ǁ talrikt för[ekommande]
åtminstone […] wara ǁ twifwelsutan
äro
The Bronze Age culture of the
Finnish coastal regions displays a
clear Scandinavian influence, but
it is not unambiguous whether this
should also be considered a sign
of immigration from the west. The
meaning of the concept of Finns
or Finnishness depends on definition, but if it is used to refer to a
population speaking the Finnish
language in the present-day sense,
Baltic-Finnic language continuity
263
Itineraria 3osa 1839.indd 263
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
cannot be dated back further than
the first millennium BCE. Lavento
2015 passim; Häkkinen, J., 2010: 58;
Lang 2018: 195–196, 204–226. In his
research programme proposed in
1850, Castrén himself doubted the
Scandinavian origins of the cairns.
Castrén 2017a: 108. (TS)
lönn-/pörten
hvilka ǁ som
Castrén also interpreted the ‘Lapp
graves’ elsewhere as reindeer
hunting pits without specifying
what he considered to be the main
differences between the two types
of pits or their distinctive features.
The term ‘Lapp grave’ no longer
appears in present-day archaeological terminology. See p. 114, 124. It
is not impossible that they could be
also dwelling pits. Šahnovič 2009:
89; see also Juvelius 1889: 38–51,
56–57 with descriptions of ‘memories of Lapps’ collected in Russian
Karelia. Juvelius classed the Lapp
graves into two groups, the smaller
reindeer hunting pits and the larger dwelling pits. (TS)
stenar ǁ torf
Med så ǁ Så
Finland och Karelen ǁ Finland
finner ǁ äro
aska ǁ bran [brända]
jernslagg, ǁ jernslagg och
Ryssland ǁ Lappland
äfwen ett ǁ ett ännu
sägas […] blifvit ǁ enligt traditionen
blifvit
man i […] ǁ åtskilliga familjer
i Ryska Karelen sades wara af
Lappsk härkomst
ordade […] om ǁ omtalade
fordomtima ǁ sk[ulle]
Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) on the
White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)
i dag skulle ǁ skulle
Det är i synnerhet fornlemningar af detta slag,
som jag i de nordliga delarna af Finland hört
benämnas Lapprösen. I trakten af Kajana och i
Ryska Karelen war jag dessutom i tillfälle att se
ett annat slag af fornlemningar, hvilka115 benämnas Lappgrafwar (Lapin haudat) och
owedersägligen äro af lappsk härkomst. Dessa
hafwa enligt traditionen tjenat Lapparne till boningsställen och röja i sjelfwa werket en nära
öfwerensstämmelse med ett slags tält, som jag
warseblifvit i skogfattigare delar af Lappland.116
De sistnämnda utgöras af gropar, hvilka äro betäckta med konformiga, at träd, stenar117 och
torf bildade tak. Med118 så beskaffade tak skola
enligt traditionen äfven de i norra Finland119
och Karelen förekommande Lappgrafvarne ur☙ sprungligen warit försedda. I bott❧net af
nämnda Lappgrafwar finner120 man kol, aska121,
brända stenar, jernslagg,122 förbrända jernsaker
och annat, som tydligen utwisar, att de i sjelfva
verket haft den af traditionen angifna bestämmelsen af bostäder. Det gifwes i de nordliga
trakterna af Finland och Ryssland123 äfwen124
ett annat slag af Lappgrafwar, hwilka ej haft
denna bestämmelse, utan sägas125 hafva blifvit
af Lapparne begagnade till wildrensfängen.
Med förbigående af öfriga om Lapparne gängse
[traditioner] will jag endast omnämna, att
man126 i Wuokkiniemi socken ordade127 mycket
om en lappsk kung, som fordomtima128 skulle
hafwa varit boende i trakten af staden Kem129,
och påstod, att ruinerna af hans borg ännu i130
dag skulle wara synliga.
☙ ❧
Några sägner om131 Jatulin kansa eller
Jättiläiset och Hiidet, hvilka i Finland äro mycket utbredda132, upptäckte jag ej på Ryska sidan,
men ortsnamn, lånade af Hiisi (plur[alis] Hiidet)
264
Itineraria 3osa 1839.indd 264
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
äro äfwen här wanliga133, t. ex. Hiisiwaara, Hiiden hauta o. s. v. I fråga om de locala benämningarna bör jag anmärka, att många orter i134
Ryska Karelen bära sitt namn efter Tawaster,
t. ex. byn Häme, Hämehen niemi och Hämehen
saari i Kuittijärwi135 m. m. Nyssnämnda omständighet kunde gifwa anledning till den förmodan, att colonister ifrån Tawastland nedsatt
sig i Ryska Karelen, och denna förmodan bestyrkes än mera derigenom att innewånarne i
☙ Latwajärwi136 by i137 ❧ sjelfwa werket föregifwa sig wara en Tawastländsk colonie, som
redan i sex mansåldrar lefwat innom Ryska gebietet. Äfwen i många andra till Wuokkiniemi
församling hörande byar har jag anträffat138
slägter, hvilka leda sitt ursprung ifrån särskildta139 delar af Finland och ännu kunna redogöra
sina slägtskapsförbindelser derstädes. Grundbefolkningen140 i landet torde dock hwarken
härstamma från Finnar eller Lappar, utan utgör
sannolikt en lemning af de gamla Bjarmerna eller de141 Ryska kronikernas Sawolotscheskaja
Tschud.142
Traditioner af mythiskt innehåll woro i
Ryska Karelen mycket sällsynta. Öfwerhufvud
will det synas mig, som skulle både hos Finnar
och Ryska Karelare alla myther af någon större
☙ betydenhet hafva blifvit förefwigade ❧ genom
sång. Det är blott med möda man någon gång
lyckas erhålla mythiska sägner i form af berättelser, och äfwen dessa sägner hänföra sig wanligen blott till alldagliga143 företeelser. Med
största sorgfällighet har jag emellertid sökt
uppteckna äfwen sådana sägner, emedan det
wid första påseendet ringa och obetydliga i en
wetenskapligt utarbetad mythologie kan blifva
af största wigt och betydelse.
om ǁ och
‘Jatuli’ means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius
1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
wanliga ǁ ganska ~
i […] ǁ bära sitt namn ef[ter]
The three lakes Ylä-, Keski- ja AlaKuittijärvi (Ozero Verxnee, Srednee and Nižnee Kujto) form a chain
east of Vuokkiniemi. Itä-Karjala
1934: kartta. (TS)
Latvajärvi, former village at
N64°49′53″ E29°53′39″. (TS)
i sjelfwa […] wara ǁ 1. förege sig
härstamma ǁ 2. i sjelfwa verket föregifwa sig hafwa inkommit ifrån
anträffat ǁ <->
särskildta […] Finland ǁ Finland
Grundbefolkningen ǁ Den
de ǁ den
Castrén’s article on Zavoločeskaja
čudˈ, Castrén 2017a: 48–88.
alldagliga ǁ wissa ~
265
Itineraria 3osa 1839.indd 265
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
utgör ǁ äro
hvälfwa ǁ an[tingen]
Polyphemus was the strongest of
all the cyclopes and was struck
blind by Odysseus. Homeros 1997:
I 68–73, IX 182–555. (TS)
jätte ǁ hj[elte]
skickar ǁ sänder
omlopp ǁ Karelen
bestå ǁ wara lånadt
benämnd ǁ som benämnas
Emellertid […] ǁ Hennes diktan och
traktan
bestånds-/delar ǁ ~ , så wida hennes
diktan och traktan merendels går
ut på att bortgifta sina döttrar med
Tsarsöner
Jag nämnde nyss, att det finska folkets
mythiska minnen wäsendtligen innehållas i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll?
Enligt min erfarenhet utgör144 en icke ringa del
af dem, som i Karelen äro i omlopp, öfwersättningar af ryska sagor, ty de hvälfwa145 sig mest
kring Tsarer, Tsarsöner och Tsardöttrar, Bojarer
och Bogatyrer m. m. Några bland dem förråda
en slägtskap med berättelserna i ”tusen och en
☙ natt”, andra åter bära en germanisk prägel. ❧
Såsom någon ting sällsamt förtjenar anmärkas,
att jag i ryska Karelen till och med fann en saga,
som erinrar om Ulysses i Polyphems grotta.146
Hjelten i den karelska sagan sitter innesluten i
en borg, der han bewakas af en jätte147, som är
blind på ena ögat. För att rädda sig ur borgen
hittar den karelska hjelten på samma list, som
den grekiska. Han utsticker om natten ögat på
jätten, och då denne följande morgon skickar148
sina får ut på bete, gömmer sig fången under ett
af fåren och kommer sålunda lyckligen ut genom porten. Troligtwis har både denna och
många andra i omlopp149 warande sagor blifvit
genom ryska munkar fortplantade till Karelen.
Flertalet torde dock bestå150 dels af ryska, dels
☙ af skandina❧viska folksagor. Härwid bör dock
ej lemnas oanmärkt, att det i ryska Karelen
äfwen gifwes åtskilliga sagor, som äga en mera
inhemsk karaktär. Ämnet för dem hänför sig
mest till en mythisk person, en qvinna benämnd151 Syöjätär-akka (ätare-gumman). Emellertid152 äro sagorna äfven om henne starkt
uppblandade med ryska beståndsdelar153. De
äro för öfrigt hvarannan så lika, att man nästan
kunde anse dem utgöra variationer af ett och
samma thema. Då nu enligt min föregående
266
Itineraria 3osa 1839.indd 266
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
framställning de mythiska traditionerna i154
ryska Karelen woro få och af mindre betydenhet, då jemwäl sagorna ägde ett för mina155
mythologiska studier främmande innehåll, så
☙ war ❧ det naturligt, att jag måste wara betänkt
på att få mina önskningar på någon annan wäg
uppfyllda. Detta trodde jag bäst lyckas genom
en samling trollrunor. Sådana samlingar hafva
wisserligen redan förrut blifvit gjorda både af
Ganander156, Topelius, Lönnrot och Sjögrén,
men blott få hafva hitintills sett dagen, och hvad
som ligger undangömdt i bibliothekerna, torde
ej heller utgöra någon ting fullständigt157. I
sjelfwa werket är denna slags litteratur enligt
min åsigt så rikt, att den aldrig torde158 kunna i
all fullständighet inbergas. Egentligen är de159
ämnen, hvilka besjungas i trollrunorna, få160 till
antalet, men så mycket större är förrådet på varianter.161 Såsom hwilande på en mythisk
grund, utgöra naturligtwis162 detta slags runor
ett högst163 wigtigt bidrag till en finsk mytholo☙ gie, och jag ansåg mig ❧ derföre med all ifver
böra egna mina bemödanden åt denna
litteratur.
Efter dessa anmärkningar återkommer
jag till min resa. Sedan mina göromål i Akonlahti woro slutade, fortsatte jag resan genom
några164 smärre byar till Latwajärwi. Sistnämnda by låg wäl något på sida ifrån den allmänna
stråtwägen, men jag wille dock besöka den för
att träffa en der bosatt, vida frejdad runosångare wid namn Archippa.165 Då de flesta af hans
sånger redan finnas tryckta i Kalewala, antecknade jag endast mig166 till minnes den ordningsföljd, hvari han sjunger dem, samt nedskref167
dessutom i förbigående några hitintills otryckta
i […] woro ǁ woro
mina […] studier ǁ min reseplan
Christfrid Ganander (1741–1790),
chaplain of Rantsila, published
the first general survey of Finnish
mythology, Mythologia fennica, in
1789. Vahtola 2004; Siikala 2013:
42–43. (TS)
fullständigt ǁ ~ , så wida då det ej
icke blifvit offentliggjordt
torde kunna ǁ kan
de ǁ en
få ǁ 1. ~ ǁ 2. högst få
These variants were published in
the series Suomen kansan vanhat
runot in 1908–1948 and 1997, now
also available as an electronic database at http://skvr.fi. (TS)
naturligtwis […] runor ǁ alla runor
af detta slag naturligtwis
högst wigtigt ǁ wigtigt
några […] Latwajärwi ǁ Kiurjärwi
till en liten by benämnd Latwajärwi
The famous Arhippa Perttuńe
(1762–1841) had also sung for Elias Lönnrot. The runes that he certainly or probably sung for Castrén
are Suomen kansan vanhat runot
No. 54b, 339a, 362a, 399a, 411b,
759b, 836a, 921, 1103b, 1103c, 1105b,
1182, Aino 1, Laivaretki ja kantele
2; http://www.skvr.fi. Haavio 1948:
35–36 quotes Elias Lönnrot’s description of Arhippa and states that
it seems as if Castrén was unable
to empathize with Arhippa or his
world. (TS)
mig […] hvari han ǁ ordningen,
hwari han
nedskref ǁ dessutom
267
Itineraria 3osa 1839.indd 267
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
Timonen 2008: 19 has stated that
Arhippa’s Christian faith was by
no means unambiguous, and that
he even dictated charms to Elias
Lönnrot. (TS)
sina […] ǁ oss
ryska ǁ K[arelen]
Vuonninen (Fi.)/Vojnica (Ru.) is situated at N65°10′54″ E30°17′31″. (TS)
Suomen kansan vanhat runot contains only two runes collected by
Castrén with explicit, albeit also
here uncertain, provenience from
Vuonninen, SKVR 712 and 713, but
some others collected by him there
have been mistakenly been placed
at Uhtua. Suomen kansan vanhat
runot, http://skvr.fi. (TS)
af ǁ Scham[anerna]
Vaassila Kieleväinen (ca. 1755–ca.
1840), cf. p. 286. See also Timonen
2008: 10. (TS)
runor,i som besjunga christendomens eller
egentligen frälsarens seger öfwer den hedniska
☙ werlden. Twert❧emot min uträkning erhöll jag
af Archippa inga trollrunor; han sade sig aldrig
hafwa welat taga kännedom af dem, emedan
han höll hela schamanwäsendet för en syndig
och gudlös sak.168 Det oaktadt war han icke särdeles intagen af sina landsmäns religiösa fördomar, utan hyste så liberala åsigter, att han icke
allenast gaf sina169 egna fat och knifwar till wårt
begagnande wid måltiden, utan äfwen tillät oss
att röka tobak in i stugan – friheter, hvilka annorstädes i ryska170 Karelen aldrig blefvo oss
beviljade.
Ifrån Latwajärwi fortsatte jag färden till
Wuokkiniemi kyrka och härifrån widare till en
by benämnd Wuoninen171. I denna by lyckades
det mig att göra en ganska betydlig skörd på
traditioner och trollrunor.172 Också fick jag här
bese en temligen fullständig samling af sär☙ skildta redskap, som ❧ af173 schamanerna begagnas wid sjukdomars botande. Ägaren af
denna samling, som war den ryktbaraste schaman i hela nejden174, lät mig intränga i sina allradjupaste mysterier, i det han yppade för mig,
huru han brukade tillreda sin medicin och hvilka alla konstgrepp han begagnade wid utöfningen af sitt läkare-kall. Dessutom meddelade
han mig en variant till första runan i Kalewala,
hvars innehåll jag här i korthet will framställa.
De första warelser, som funnos i werlden, woro
en örn, som flög i luften, och Wäinämöinen,
som irrade omkring på hafwet. Blickande ned
ifrån höjden warseblef örnen den af wädret
kringdrifne Wäinämöinen, hvarpå hon sänkte
i. Numera äro äfwen dessa runor genom trycket
utgifna i 3 delen af Kanteletar.
268
Itineraria 3osa 1839.indd 268
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
sig ned, byggde ett bo på Wäinämöinens knä
och lade några ägg i boet. Dessa rullade seder☙ mera ifrån ❧ boet ned i hafvets djup och uppslukades der af en gädda. Örnen började nu
öfwerallt175 eftersöka sina ägg, och fann dem
slutligen i gäddans buk, men de hade här redan
hunnit blifwa förskämda. Vredgad deröfwer utropade örnen:
Miks on mu[u]ttunut munani,
Kuks on soanut176 soaliheni?177
öfwerallt ǁ eftersöka sina
soanut ǁ saanut
Suomen kansan vanhat runot places
this fragment at Uhtua, but this is
most likely a mistake. SKVR 114a.
http://skvr.fi. (TS)
till […] runan ǁ om Wäinämöinen
Wäinämöinen ǁ den
The other variant mentioned in
Castrén’s footnote is SKVR 697a,
collected at Lonkka. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)
likwäl ǁ till
d. ä.
Hwad har nu af äggen blifvit,
Hvartill har min frukt förwandlats?
Ur stånd att af de förskämda äggen dana ungar,
beslöt örnen att ändock icke låta sin afföda gå
alldeles förlorad, utan frambragte deraf werlden, hvilket skedde förmedelst de bekanta skapelse[-]orden:
Munasen ylänen puoli
Yläseksi taiwahaksi m. m.
Äfwen till178 den sista runan i Kalewala
har jag både i Wuoninen och på andra orter hört
☙ en variant, ❧ som betydligen afwiker ifrån den
af Lönnrot anförda. Enligt nyssnämnda variant
hade skaparen (luoja) beslutit att beröfwa Wäinämöinen179 lifvet, emedan denne tyckte sig
wara ”luojoa parempi, jumaloa yläwämpi” d. ä.
bättre än skaparen, högre än Gud.ii 180 Med
många böner lyckades det likwäl181 Wäinämöinen att få sin lifstid förlängd, tills han hunnit
slita ut tre par jernskor. Nu förgick en lång tid,
ii. Enligt en annan variant skulle gud hafva fällt
dödsdomen öfver Wäinämöinen, emedan han besofvit sin egen moder.
269
Itineraria 3osa 1839.indd 269
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
desamma ǁ sina jernskor
till ǁ f[ör]
göra […] skorna ǁ slita ut sina jernskor. Men
de ǁ skorna
Suomen kansan vanhat runot places
also this rune – probably incorrectly – at Uhtua, SKVR 115. http://skvr.
fi. (TS)
blef ǁ s
Jyvöälakši (Ka.)/ Jyvöälahti (Fi.)/
Juvalakša (Ru.) at N65°6′43″
E30°55′13″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
Uhtua is a large village on Lake Keski-Kuittijärvi, N65°11′56″ E31°10′56″.
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
hwarunder Wäinämöinen alldeles icke begagnade desamma182. Emellertid skickade skaparen
särskildta gånger sina sändebud ned till183 jorden för att erfara, om Wäinämöinen icke redan
hunnit göra184 slut på skorna. Då sändebuden
alltid återwände med det svar, att de185 ännu
woro hela, blef skaparen slutligen förtörnad och
☙ beslöt att han skulle få lefwa ❧ i all ewighet,
men utfärdade öfwer honom följande dom:
Mäne tuonne, kunne käsken,
Kurimuksen kurkun suuhun,
Meren ilkiän kitahan,
Ikuisille istuimille,
Sielt et pääse päiwinäsi,
Selkiä sinä ikänä186
d. ä.
Gif dig hän, dit jag manar,
In i wattenhvirfwelns strupe,
I det ilskna hafvets käkar,
Der skall du ett ewigt säte
och en ewig trappa finna,
Derifrån du aldrig slipper,
Reder dig ej nånsin mera.
En annan variant framställer Wäinämöinens
hädanfärd på det sätt, att han blef187 dömd af
skaparen att först irra omkring på hafwet och
☙ genomgå de öden, som skildras i början ❧ af
Kalewala, samt efter långwariga irrfärder slutligen hamna i wattenhvirfwelns gap.
Sedan jag tillbragt några dagar i Wuoninen, fortsatte jag min färd genom Jywälahti188
till Uhtuwa189 by, som sades bestå af 90 hus. Här
dröjde jag i 11 dygn och sysselsatte mig, liksom
förrut, hufwudsakligen med upptecknandet af
trollrunor. Dessutom erhöll jag äfwen i denna
270
Itineraria 3osa 1839.indd 270
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
by åtskilliga traditioner, hvilka woro af ett historiskt innehåll och mestadels190 hänförde sig
till de förrberörda tjufkrigen. En af dessa traditioner skildrade ett ströftåg, som en mängd Finska gränsboer hade gjort till Alajärwi191 by. Efter att hafwa plundrat byn ville de med wåld
bortföra en af dem länge förföljd och hatad gubbe. Medan de släpade192 honom bort längs ena
☙ stranden af träsket, ❧ följde hans unga, tolfåriga son på den andra och hotade att nedskjuta
alla fiender, så framt de ej försatte fadren i frihet. Långt193 ifrån att lyssna till gossens hotelser smädade honom194 endast wåldswerkarne
och handterade fadren195 dessto grymmare.
Men då gossen icke lät afskräcka sig härigenom,
utan allt framgent fortfor med sina hotelser, lofvade fienderna slutligen villfara hans begäran
med wilkor, att han ifrån den motsatta stranden
skulle afskjuta en pil, som klyfde ett äpple (omena), stäldt på fadrens hufvud.196 Gossen åtog sig
werkligen det djerfva försöket, och fadren gaf
honom härwid följande råd: ”käsi ylennä, toinen alenna, järwen wesi wetää” d. ä. höj den
ena handen,197 sänk den andra, ty insjöns watten drager” (pilen) åt sig. Twertemot fiendernas
uträkning träffade pilen riktigt sitt mål, äpplet
klyfdes i tu och fadren blef befriad ifrån sin
☙ fångenskap. I en annan, mera ❧ genuin tradition framställes en talrik skara finska gränsboer
härjande och plundrande widt och bredt i ryska
Karelen. För att undan fiendens hand rädda
hwad räddas kunde, hade landets innewånare
bortgömt sina skatter och gifwit sin besparda
säd dels till föda åt boskapen, dels kringstrött
den på snön och deraf enligt198 berättelsen erhållit en god skörd. Under detta plundringståg
hade fienden öfwerraskat en karelare, benämnd
mestadels ǁ till
There was formerly a village
called Alajärvi (Fi.)/Alozero (Ru.)
in Russian Karelia at N64°42′58″
E33°365′19″ and at least two other
lakes with the name Alajärvi. It is
unclear which one is meant here.
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
släpade ǁ släppade
Långt ifrån ǁ I stället för
honom ǁ de
fadren ǁ hans
A variant of the William Tell legend, in which the hero shot an apple placed on his son’s head. The
legend was known in modified
form also in Scandinavia. Bergier
1990: esp. 78–114; Sarmela 1994: 183.
(TS)
handen, ǁ handen och
enligt ǁ erhall [erhållit]
271
Itineraria 3osa 1839.indd 271
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
sig ǁ sin[a]
fienderna nalkades ǁ någon af fienderna närmade sig
se […] jag ǁ se jag
sina fiender ǁ fienden
sådan ǁ forwi [förwirring]
åter […] tillfälle ǁ lyckades
ströftåg ǁ ströfståg
Lake Tuoppajärvi (Fi.)/Topozero
(Ru.) is situated at N65°44′ E31°50′.
(TS)
The River Kiisjoki (Fi.)/Kizreka (Ru.)
discharges into Lake Tuoppajärvi
from the south-west at N65°31′45″
E31°54′53″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)
finnes ǁ ligger
Cf. the item of tradition which Castrén had recorded in Lapland, attributing the same deeds to Päiviö or
Laurukainen. See p. 93. (TS)
båtens ǁ dess
Lahonen Tiitta, medan han låg försänkt i sin
djupaste sömn. Uppwäckt af bullret omkring sig
rusade Lahonen upp ur sin bädd, tog i hast båge,
pilar och ett par benkläder på armen, gaf sig så
att springa undan den förföljande fienden. En
snabb löpare skulle han snart hafva räddat sig
genom flykten, men den stränga winterkölden
☙ twang honom att ❧ tänka på betäckningen af
sina bara ben. När han således hade wunnit ett
litet försprång framför fienden, beslöt han att
stadna och draga på sig199 benkläderna. Men
han hade knappt hunnit få det ena benet betäckt, förrän han uppnåddes af fienden. Rask
och rådig spännde han sin båge, och så snart
fienderna200 nalkades för att angripa honom,
riktade han bågen än mot den ena, än mot den
andra, ropande: ”katscho, mie ammun” (se201
dig för, jag skjuter dig). Genom denna list bragte
han sina202 fiender i sådan203 förwirring, att
han åter204 fick tillfälle att fly och fullända sin
klädsel, hvarpå han gömde sig undan i skogens
djup. De roflystna fienderna fortsatte emellertid
sitt ströftåg205 och kommo, efter att hafwa
föröfwat många wåldsgerningar, till en sjö, be☙ nämnd Tuoppajärwi206. Härifrån ❧ önskade de
färdas sjöledes till Pääjärwi, men i okunnighet
om wägen förmådde de en bonde i Kiisjoki207
att styra deras båt till det åsyftade målet. På den
wäg, som fienderna hade för sig utstakat, finnes208 en fors, benämnd niska, som äger ett
stort wattenfall. Så snart de nalkades denna
fors, styrde lotsen fartyget helt nära till stranden, hoppade sedan på en sten och sparkade
härwid båten ut åt floden.209 Fienderna kunde
numera icke hejda båtens210 fart, utan den fördes af strömmen in i den sjudande forssen. Derefter upptäckte man 40 mössor nedanom fallet.
272
Itineraria 3osa 1839.indd 272
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
Utom dessa och andra likartade berättelser om de Finska gränsboernes ströftåg till ryska211 Karelen hörde jag i Uhtuwa berättelser om
ett jättelikt folk, som benämndes Naikkolaiset
☙ eller Naikon kansa.212 Om detta ❧ folks härkomst gick den sägen, att skogsrået (metsän
paha) hade röfvat åt sig en christen qvinna och
med henne sammanaflat en gosse och en flicka,
hvilka sedermera äktat hvarandra och frambragt till werlden en213 gudlös afföda, känd under det214 anförda namnet Naikkolaiset. Afskyende allt christligt215 umgänge säges detta folk
hafva uppehållit sig på ett berg, wid namn Haapawara, och der bildat ett innom sig slutet samhälle. Antalet af personer216, som tillhört detta
slägte, uppgifwes blott till 17 bågbärande män,
hvilka under tjufkrigen påstås217 hafva blifvit
till sista man utrotade. Om detta folk har jag
hwarken förr eller sednare hört218 någon
sägen.
Efter att hafwa rådfrågat de erfarnaste219
☙ personer i Uhtuwa och ❧ uttömt deras kunskaps-förråder220, begaf jag mig först till Tuoppajärwi och fortsatte221 sedan härifrån min resa
genom Pääjärwi222 till Kuusamo223. Under denna resa fann jag föga något annat, som för mitt
ändamål war af intresse, än en mängd traditioner om Lapparne224. Man berättade225 om dem
bland annat, att de fordom stått i fiendtligt förhållande till ett folk, som benämnes Kiwekkäät.226 Måhända utgör227 detta namn en förwrängning af kiwikäet (sing[ularis] kiwikäsi
stenhändt) och antyder att ifrågawarande folk
begagnat stenar såsom stridswapen. Till bekräftelse för denna förmodan tjenar den omständigheten, att man på ett ställe, der enligt traditionen en strid förefallit emellan Lapparne och
ryska ǁ Ryska
The Naikkolaiset people remain unidentified. Cf., however, kven. (TS)
en ǁ <->
det […] Naikkolaiset ǁ 1. namnet
Naikkolaiset ǁ 2. det anförda namnet af Naikkolaiset
christligt […] uppehållit ǁ 1. christligt
folk hade ǁ 2. christligt folk säges
desse Naikkolaiset hafva bildat
personer ǁ detta
påstås […] blifvit ǁ blifwit t<i[ll]>
hört ǁ förnum[mit]
erfarnaste ǁ kunnigaste
kunskaps-förråder ǁ forrad [förråder]
fortsatte sedan ǁ fortsatte
Lake Pääjärvi (Fi.)/Pjaozero (Ru.) at
N66°5′ E31°0′. (TS)
Kuusamo is a parish in Finland near
the Russian border at N7317528
E599772 (N65°57′47″ E29°11′44″).
(TS)
Lapparne ǁ ~ och deras strider
berättade om dem ǁ berättade
See e.g. oral tradition collected in
Suomussalmi in 1909, noting that
the kivekkäät were immune against
witchcraft, because they had gone
through fire and water before
coming on raids to Finland. SKVR
4620, Suomen kansan vanhat runot
http://skvr.fi. (TS)
utgör ǁ är
273
Itineraria 3osa 1839.indd 273
21.8.2019 15:57:01
�Itineraria
som woro ǁ som i denna <-> woro
Kotakäräjät (‘goahti [Saami tepee]
assembly’) was a Saami institution
for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I.,
1948 II: 257. (TS)
mördaren ǁ den
genast ǁ på stället
desamme ǁ samm[e]
de trakter ǁ den landsträcka
This sentence may be the main reason why C.G. Borg had dated Castrén’s article Ett Postscriptum to
1839 and connected it with his Karelian journey, instead of his travels in Lapland in 1838 where it correctly belongs. See p. 190–200. (TS)
Kiwekkäät, skall hafva funnit en sten, som liknat en slunga. Bland öfriga traditioner, som228
☙ woro gängse om ❧ Lapparne, will jag ännu anföra en, som gifwer en föreställning om deras
sätt att skipa lag och rätt. En Lapp, boende i
Kuusamo, hade i lönndom aflifwat sin hustru,
men denna illbragd blef dock sedermera upptäckt af Lappens egen son, som war ett tioårigt
barn. Gossen yppade brottet för sin dödade moders anförwandter, och dessa anmodade åter
byns äldsta att häröfver anställa ransakning. Efter häfdwunnen sed församlade sig domarene
hos den brottslige och anställde här ett så kalladt tält[-]ting (kåta-käräjät).229 Öfwerbewisad
om sitt brott dömdes mördaren230 att hänga,
och domen utfördes genast231 af desamme232
män, som fällt utslaget. Man wisar ännu stället,
der Lappen skall blifvit hängd, och ortens in☙ newånare förtälja, att man för icke lång ❧ tid
tillbaka wid en kullfallen fura funnit hans skelett jemte en rostad kittel, en knif och en yxa.
I och med ankomsten till Kuusamo nödgades jag afbryta mina wetenskapliga sysselsättningar, emedan sommaren nu redan war till
ända och mina medel i det närmaste uttömda.
Dessutom woro äfwen sjelfva de233 trakter, jag
nu hade att genomresa, fattiga på alla slags
forntida minnen. Min wäg gick ifrån Kuusamo
till Uleåborg och derifrån genom Österbotten
och Tawastland till Helsingfors. Längs hela denna sträcka hafva både runosången och nästan
alla minnen ifrån den mythiska fornåldern försvunnit.234 För ethnographen och linguisten
skulle kanske dessa nejder erbjuda ett rikt fält,
☙ men så beskaffade undersökningar ❧ woro för
mitt närwarande ändamål främmande. Blott i
förbigående egnade jag min uppmärksamhet åt
274
Itineraria 3osa 1839.indd 274
21.8.2019 15:57:01
�Karelia
forntidens döda minnesmärken, i synnerhet åt
de särskildta slag af stenrösen, som i största
mängd förekomma längs hafskusten. Jag kunde
nu ej sysselsätta mig med deras upprödjande,
utan underrättade235 mig blott om de ställen,
hvarest ifrågawarande rösen förekomma, i
akt236 och mening att framdeles kunna göra
dem till föremål för en sorgfällig undersökning.
Hwad nu de hufvudsakligaste237 resultaterna af min resa beträffar, så bestå de i238 en
samling trollrunor, en239 mängd myt[h]iska och
historiska traditioner240, ett antal sånger af
blandadt innehåll o. s. v. Med största sorgfällighet har jag äfven sökt förskaffa mig alla slags
till Kalewala hörande upplysningar och wågar
hysa det hopp, att jag genom deras tillhjelp innan kort skall kunna utgifva en sven[s]k öfver☙ sätt❧ning af detta wårt241 national-epos. Det
skulle glädja mig, om jag härigenom kunnat
uppfylla det förtroende, sällskapet wisat mig,
och ersätta de kostnader, min resa föranledt.
Hvad jag med full tillförsigt kan säga, är att redlig vilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de
mål, som röra fosterlandets intressen.242
underrättade mig blott ǁ gjorde mig
blott underrättad
akt och mening ǁ hopp
hufvudsakligaste ǁ egentliga
i ǁ af
en mängd ǁ i ~
The collected traditions are preserved in SKSA Castrén M.A.
Kerääjäsidokset (S) 1–2.
wårt national-epos ǁ epo[s]
There are three empty pages at the
end of the mscr (p. 250–252).
275
Itineraria 3osa 1839.indd 275
21.8.2019 15:57:01
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
5 Resa till Ryska Karelen år 1839 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/04ce882a318fee4562a6492f019cd7da.pdf
1c5cb401eaafe0424c6bc30ac7fc0a25
PDF Text
Text
Itineraria
en ǁ <->
qväden ǁ sånger
In Suomen kansan vanhat runot,
there are twelve runes collected
by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from
Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437,
1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from
Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)
De ǁ <-->
plan-/mässigt
ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>
The text of the manuscript is incomplete.
Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia
6.1) is a 94-page notebook, bound of
originally loose sheets in the library.
Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm.
The notes are mostly in pencil and
they are partly extremely unclear.
A considerable number of pages
are missing and the preserved ones
have partly been bound in incorrect
order. Here they have been arranged
according to Castrén’s route, but
the original succession cannot be
fully reconstructed. The pages also
contain some notes that Castrén did
not use in his published reports and
therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does
not belong to the 1838 journey but
to the one from 1841–1842, and page
84 probably to the 1839 journey in
Karelia. In this publication, they
have been moved to their correct
contexts (p. 314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll.
539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong
to this journey to Lapland and have
now been joined to these field notes
notes (p. 203–206).
Upper part of the mscr page.
It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from
till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon
g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen
sluta till wäxtens benämning. Widare har det
lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en
mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger,
neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka
afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens
djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke
☙ plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta
icke inse deras syfte och hufvudändamål; – de
äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart
anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den
Finska lyriken i allm[änhet].
Här wore stället att nämna några ord om
versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne
af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken,
der jag hoppas finna claven till runometherns
uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro
följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är
ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3)
Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin
Alexandrinska bildning1275
200
Itineraria 2osa 1838.indd 200
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
4
☙ ❧
☙ ❧
[Reseanteningar .
Lappland.]1276
För1277 300 år sedan ha Finska innevånare
bosatt sig i Kolari1278 (De äro i d[en]na dag
alla Smeder H[var]före?
Kittiläboernes1279 härkomst – Ifrån Savolax
kommo 2ne bröder och bosatte sig en i Jääskö
(Alakylä by)1280, en i Ollila (nu Prästbord)1281,
och en ifrån Storkyro1282 som bosatte sig i
Kyrö by – 4de leden lefver nu i kittilä.1283 Före
d[en]na tid säges Lappar innehaft landet –
Några få Lappar <bo> i Kittilä <laviasti>
asunneet
adde1284: 3
Puukero1285, Siepinkero1286,1287 Palokero1288,1289
den största – Lappby – <-----> – Kolfors
Keräsjärwi1290 är ½ fjerded[els] lång
ifrån Keräsjärwi wandrade wi en <-> öfwer
fjällen längsefter en fjälldal, som skiljer
kerästunturi ifrån Wuontistunturi1291
På södra sidan befann jag mig på perif[eri] af
en cirkel; på norra likaså – Snö! ifrån fjället
kommo wi rakt till stranden af Wuontisjäur<i>1292, ett litet träsk, som ej må förvexlas
med ett Wuontis jauri högre upp1293 – En1294
Rautalammi in Savonia. Vahtola, J.,
1991: 227–228. (TS)
Kittiläboernes ǁ Kittiläboerne. innewånare
The Ranta-Jääskö and Mäki-Jääskö
farm properties are still in Kittilä,
in the village of Alakylä on the River Ounasjoki, N7471780 E409033
(N67°20′55″ E24°52′59″). (TS)
Castrén probably means Ollila
farm in the village of Kaukonen,
N7485951 E410814 (N67°28′34″
E24°54′48″). When the vicars of
Sodankylä visited Kittilä in the late
18th century they would stop at
Kaukonen where a chapel was built
in the 1770s. His wording, however,
is not unambiguous, because a new
church was built in Yli-Kittilä already in 1831. Kittilän seurakunnan
historia: http://www.kittilanseurakunta.fi/historiaa/; Onnela 2006:
329. (TS)
Fi. Isokyrö, situated at the River
Kyrönjoki in Southern Ostrobothnia, N6994751 E262964 (N63°00′16″
E22°19′2″). (TS)
See also Onnela 1995: 149–150. (TS)
The text is upside down beginning
from the foot of the page.
Castrén probably means Cape Puukeronniemi on Lake Vuontisjärvi in Muonio, N7551014 E370049
(N68°2′37″ E23°53′4″). (TS)
Sieppikero in Muonio, N7557061
E373156 (N68°5′57″ E23°57′6″). (TS)
Siepinkero, ǁ ~ La<u>kkukero, Himmelrik, Orottama, Pyhäkero, Nu<--->ala
(Njobmel, hare) kero,
Palokero in present-day Enontekiö, N7559518 E375258 (N68°7′20″
E23°59′57″). (TS)
Palokero ǁ ~ , Keräskero, Saiwokero,
Wuontiskero Lumikero, Suvastunturi,
Lake Keräsjärvi in Muonio at
N7561870 E373898 (N68°8′34″
E23°57′50″). (TS)
201
Itineraria 2osa 1838.indd 201
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
The valley between the Keräskero
and Vuontiskero fells at N7561578
E376630 (N68°8′28″ E24°1′47″). (TS)
Lake Vuontisjärvi at N7562958
E379314 (N68°9′17″ E24°5′34″). (TS)
There are three different lakes with
the name Vuontisjärvi in presentday Enontekiö and one in Muonio.
Here Castrén probably means the
one at the village of Vuontisjärvi,
see p. 81. (TS)
En af […] ǁ Wi foro öfve[r]
strand ǁ träsk
qvart ǁ h
Yli-Kyrö at N7564661 E382411
(N68°10′17″ E24°9′55″). (TS)
och ǁ ifrån
sades i Peldowuoma ǁ sades
Jatuli ǁ Jätt[e]
Jatuli means ‘giant’ in North
Ostrobothnian folklore. Calamnius
1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://
☙
Kyrö by har sitt namn af en ifrån Peldo by
och1298 Kyrö gård inwandrad <------> – Härifrån har den nuvarande ägarens faster flyttat
till Kyrö i Enari och gifvit byn dess namn –
Om Stalo sades i Peldowuoma1299, hvad jag
förmodat, att stalo = Jatuli1300 och k[al]l[a]d[e]s1301 äfven Liha-tontti1302 – Lappska
trad[itioner] – Ifrån Kyrö efter Ounasjoki <3>
mil1303 – Ounastunturi sågo wi nu från nordliga sidan, om v[enster] en half mil ifrån den;
hade mest snö – Sedan efter Käkkäläjoki 1 ½
mil och efter Peldojoki ½ mil till Peldowuoma – käkäläjoki tar sitt ursprung ifrån Peldå
tunturi – likaså Peldojoki – De som färdas till
Utsjoki efter Teno elf böra taga följande kurs:
Palojoensuu1304 –1305
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
klds ǁ liha
Lihatonttu.
mil ǁ ~ h
Castrén probably planned to explain the route from it very beginning at the western border of Finland in Palojoensuu (Fi.)/Bálojohnjálbmi (SaaN), N7579696 E337960
(N68°17′3″ E23°4′25″). (TS)
The rest of the text is missing.
poika ǁ joki
hugger ǁ <sköt>
Suomen kansan vanhat runot XII.1
No. 62–65 and 67 from Lapland
and Northern Ostrobothnia, http://
www.skvr.fi. (TS)
Upper part of the mscr page.
Då […] önskan ǁ Hade det icke
varit din uttryck[ta] önskan, att –
önskan ǁ <--->
lemna ǁ meddela
af karlarne kringrände träsket för att anskaffa
båt ifrån motstående strand1295 – Ännu
wandrade wi en qvart1296 mil och kommo till
kyrö1297 ❧ belägen 2 mil ifrån Sieppi –
<-> Pallastunturi i n[ord] och s[yd] Wid lappkåtan hundar – Sieppi hör under Kittilä, Kyrö
under Enontekis.
☙ ❧
Wäin[ämöinen] k[al]l[a]s i runor, dem jag
hört i Peldowuoma Pätosen poika1306. Ex[emplaris] gr[atiae] i de sånger der han hugger1307 sig i knäet –1308
☙ ❧
— Då1309 jag nu skall enl[igt] ditt önskan1310
går att lemna1311 dig n[å]gra torftiga upplysningar om1312
202
Itineraria 2osa 1838.indd 202
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Om utsigterna för det kommande året i åtskilliga delar af Finnland – och Finska Lappmarken –1313
Gunstige1314 läsare! Denna (Utdrag ur en
resandes dagbok –)
Öfwer-Torneå d[en] 26 Junii.1315
I Kittilä har man i1316 wåras uppgräft
häst<rat>, som under wintern dött af brist på
hö –
This is the beginning to a letter
struck out by Castrén.
Castrén also struck out also this title.
Gunstige ǁ <--->agne
Castrén struck out this date.
i ǁ <---->
The fragment from here to the
words den <wilda> naturen is from
KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p.
165–168. It is a draft of Castrén’s
letter to K.F. von Willebrand in July
1838 (see the volume of letters in
this series). It consists of two manuscript sheets of ca. 19 x 24 cm.
kaffe ǁ ~ och
nuwarande ǁ K[emi]
[– –]
☙ ❧ drucko1317 kaffe1318, metade, samlade insekter
och traditioner. Durchman christnade ett barn
och erhöll derföre en ost, hvilken han broderligen delat med oss. Ehrström såg på de sjuka
och utdelade medikamenter, men hans praktik war icke så inbringande som Durchmans,
hvarföre någon i sällskapet yttrade sig att
”tron frambringar (eller inbringar) de bästa
frukter”
Hitintills hade det icke lyckats mig att
erhålla några traditioner om Finnarnes inwandring till trakten af Torneå och Muonio-elf, men i Kihlangi erhöll jag fakta, som i
afseende å detta ämne lemna följande resultater. Om det med full wisshet icke kan bestridas, att innewånarne wid Kemi och Torneå elf (eller rättare: i nuwarande1319 Kemi
och Torneå Moderkyrko församlingar), så
hafva inwandrat ifrån trakterna af hvita hafvet, så anser jag det likwäl för otvifwelaktigt
att <bjarmi> vid Muonio elf icke tillkommit
203
Itineraria 2osa 1838.indd 203
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
In the village of Juoksenki, farm
of Filpus in Turtola, situated at
N7383556 E360202 (N66°32′22″
E23°51′8″). Leinonen, H., 1958: 134.
(TS)
Af […] hörde jag ǁ 1. Från Kardinen ǁ
2. ~ (?) Kardinen) fingo wi
Above this word Castrén wrote:
Kiexisvaara
In Castrén’s time, slash-and-burn
cultivation was practised only in
the inland regions of Finland. Vuorela 1975: 144 (map). (TS)
Kuusamo is situated in the eastern part of Northern Ostrobothnia,
at N7317588 E599806 (N65°57′49″
E29°11′47″). (TS)
genom en allmän folkwandring utan genom
colonisationer ifrån skilda orter och på skilda
tider. Derigenom är förklarligt, huru man till
och med i de närmast belägna byar stöter på
folk med utseende och språk, som förråda
skilda racer. Sålunda anmärkte jag på Toolanen Gästgifveri1320 följande språkegenheter,
som jag hvarken förr eller sednare erfarit:
”Wenete pro wene, purete pro puree tulete
pro tule” o. s. v. Af1321 de karlar, som stakade
oss ifrån Kieksiswaara hörde jag, att en boda
skulle finnas på Kardinen (?)1322 med Savo☙ laxisk ❧ inscription, att Savolaxare och Lappar fordom bebott landet, men blifvit fördrifne af Nederbyggarne. Werkeligen finner man
äfven vid Kardinen <--> stora svedjeländer –
en odling, hvarpå landets nuwarande innewånare aldeles icke förstå sig.1323 Efter
Lapparne har man ända ifrån Karungi otaliga
lemningar, och till största delen ugn-ställen.
Men till landets nuwarande innewånare. Karlarne som skjutsade oss ifrån kolari hade ett
mycket markeradt utseende. Jag drog mig
straxt till minnes att någorstädes hafva funnit dylika physiognomier samt erinrade mig
sluteligen, att de liknade Kuusamo-boers1324.
Sedermera har jag hört en tradition, enligt
hvilken 3ne smeder (kolare) kommit ifrån
nedra landet, bosatt sig i Kolari (en i Kiexiswāra) och gifvit orten dess namn. Första inbyggare på Kihlangi torde warit en lycksökare. Han skall hafva bygt sig en stuga, som
nyligen blifvit nedrifven och warit omkring 3
aln[ar] i quadrat, odlat ett litet stycke jord och
inan kort begifvit sig till hafvet (= Ishafvet)
under föregifvande, att brusningen af en närbelägen ”niva” (liten fors) stört hans
204
Itineraria 2osa 1838.indd 204
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
☙
nattro. – En tradition förmäler, att Muonioniska boerne härstamma från Muhos1325.
Men deras spr[åk] röjer det ej. Den är ganska
lik kemi och Torneå Finska, men äger i stor
mängd Lappska ord. Allt detta sammanlagdt
bevisar, om annars traditioner bevisa någon
ting, att innevånarne hitkommit från skilda
orter. Att orten på olika tider blifvit befolkad
är ett hi❧storiskt faktum, och behöfwer således icke några ytterligare bevis. – På färden
ifrån Kihlangi gjorde wi bekantskap med myriader myggor, hvilka i anseende dertill att
jag saknade handskar och flor, så oroade mig
att jag nödgades smörja mig med bäckolja.
Bäckoljan afhåller dem blott omkring en timmas tid, och emedan jag icke alltid kom att
smörja mig i behörig tid, var jag till ansigte
och händer aldeles uppsvullen wid1326 min
ankomst till Muonioniska. – I anseende till
den revolutionära anda1327, som råder hos
dessa nordens talrika innewånare och deras
Lappska styfsinthet, som charakteriserar
dem, wäckte en af skjutskarlarne fråga om
deras ändamål. En annan afgaf derpå följande förklaring. ”De äro nyttiga för Lappen, likasom de äro hans trogne följeslagare, i thy
att de sammanhålla renarne om sommaren,
då hundarne icke kunna göra det. Saken är
den, att Lappen, så ofta han vill hafva sina
renar tillsamman, gör upp eld, och då renen
märker röken, ilar den dit för att blifva qvitt
sina besvärliga gäster.” Hvar har icke den ädla
nyttighets principen sin anwändning? –
Landet blir allt mer och mer obebodt, så
att ifrån Kihlangi1328 till Muonioniska på en
wäg af 7 ¼ mil eller rättare till nedre Muonio
by – 6 ¼ mil icke finnes en enda gård på1329
Muhos is also in Northern Ostrobothnia, at N7188305 E451936
(N64°48′57″ E25°59′16″). (TS)
wid ǁ för[e]
This is a reminiscence of the revolutionary events in France and
Poland in 1830. Nenonen – Teerijoki 1998: 408, 822–823, 1055.
Kihlangi ǁ Kolari
på Finska ǁ och på Sv[enska]
205
Itineraria 2osa 1838.indd 205
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
Castrén means Alkkula in Ylitornio.
sammanhänger ǁ har sin grund i
följande
lyste […] afstånd ǁ på mils afstånd
lyste
vid ǁ på
mil, som ǁ mil kan
Finska sidan och på den Svenska endast tvenne. Uti den ena af dem togo wi nattqwarter,
och blefvo rätt väl undfägnade, neml[igen]
med fisk, som är en sälsynthet här i landet.
Allt sedan wår afresa ifrån Alkala1330 har det
blott på 2ne ställen lyckats oss att få fisk. Men
wi hafwa gjort den anmärkning, att Svenska
sidan är bättre försedd med matwaror än den
☙ Finska. Måhända ❧ är dock detta en tillfällighet, som sammanhänger1331 med Franska expeditionen, hvilken Pastor Laestadius skulle
denna wäg låtsa till Lappmarken. Han kom
här ned, och har troligen warnat sina landsmän att wara väl försedde. Men Fransoserne
hafva troligen färdats en annan wäg – Annars få de <-> lång näsa – ty wi hafwa ätit
upp det bästa och druckit kaffet.
30 Junii. Då wi i dag mot middagen nalkades
Muonioniska, lyste1332 på mils afstånd emot
oss hvita, snöbetäckta fjällar, wid hvilkas åsyn
en af wåra karlar, som förut ej warit här, med
förbittring utropade: ”Ha! Tä[ä]llä meidän
leipäwuoret loistaa”! och tillade efter en paus:
”Härifrån wåra 10åriga misswäxter – Dessa
orter borde ej bebos af menniskor, utan af
Djeflar och Lappar.”.
Jag har med flit ända hittils besparat en
beskrifning af Lokalen. Jag lemnade dig wid
wåra Finska bergstoppar i Turtola, och är nu
sjelf vid1333 de Lappska fjällarne i Muonioniska. Afståndet oss emellan är stort till milen
men ringa i så motto, att jag endast behöfver
ledsaga dig en half mil, för att skaffa Dig en
åskådning af det hela. På denna halfva mil,1334
som jag äfven, om du så vill, kan förlänga till
flere, färdas du först långsefter stranden af en
206
Itineraria 2osa 1838.indd 206
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
<--gt>, som på sina ställen är torr, men oftast wåt och bevuxen med små björkar och
höga granar, bland h[vil]ka flere af ålder och
sitt svaga underlag hviskande luta mot jorden; – sedan finner du en ljungbevuxen hed,
der jemväl en tät granskog wäxer1335. Likasom af en tillfällighet förflyttas man nu då
och då midt i den allra herrligaste natur. Ifrån
så herrlig, trolliusbevuxen äng sänder denna
nordens yppersta blomma och häggen sina
doftar, solen lyser i norr, på motsatta stranden ser du en1336 klippa, vinkelrätt störta sig
i djupet1337 och i spetsen af den1338 står en
renwaja med sin kalf, och blickar förskräckt
omkring sig under det äfven1339 hon vill njuta af den <wilda> naturen.1340
☙❧
wäxer ǁ ~, <samt>
en klippa ǁ 1. nordens ǁ 2. de fasta ǁ
3. de älskade ǁ 4. en klippa, som
djupet ǁ ~, på afstånd höres brusningen af en sjudande forss
den ǁ en klippa
äfven ǁ <--->
The fragment from KK Coll.
539.26.19 ends here.
KK Coll. 539.31.1 is continuing.
Kittilä Alakyrö ǁ Kittilä
Present-day Raattama at N7560865
E384502 (N68°8′17″ E24°13′11″). (TS)
Enare1341. I Peldowuoma war kornet ännu ej i
ax d. 20 sås[om] fallet var i Enare hvarest
några sått Walborgsdagen kälan hade naturligtvis legat i jorden ”mutta ei ole lapsi ennenkään kylmettynyt äitin wattasa”.
Colonisationen i Enare: 3 Bröder Henrik, Thomas och Pehr kommo ifrån Storkyro (enl[igt]
andra fr[ån] Turtola Kyrö) till Kittilä kyrö.
Thomas och Pehr qvarstannade i Kittilä1342
Alakyrö1343, men Henrik kom till Enare och
var den första Finska inbyggare i Kyrö by.
Henriks nästan hela egendom förstördes af
wargar och björnar, så att några af hans barn
måste flytta bort, somliga qvarstadnade och
af de bortflyttade återvände somliga. H[an]s
söner voro: Henrik, Michel, Johan, Pehr, Lars.
Johan och Michel äro ännu wid lif. Döttrarna
voro: Anna, Margreta, Brita, Caisa och Elsa –
207
Itineraria 2osa 1838.indd 207
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
att ǁ <-->
Kyrko-Bok ǁ Communio[ns]
KA Inari parish records 1731–1790: 5
(http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid
=6112533). (TS)
Henriks ǁ s
fadrens ǁ Lars
Sirkka, situated at N7523144 E407533
(N67°48′30″ E24°48′21″). (TS)
nytt ǁ eget
¼ mil ǁ <-> [number]
Af Lars Henriks son, som flyttade till Norrige
köpte Thomas Thomasson en egendom, som
var i det skick, att Thomas bygde 5 rum utan att
behöfva använda häst till att1344 släpa stockar
☙❧
☙
Alla öfriga i Kyrö bosatta familjer äro fr[ån]
Kittilä, med undantag af Kyrkovärden, som
är från Enontekis. Enl[igt] den älsta Kyrko-Bok1345 i Enare <öfver> 1749 finnes upptecknad Henrik Michaelis Kyrö nat[us] 1727,
hustru Carin Henriks d[otte]r – Barn Anna,
Margeta, Brita, son Michael född 1763 7/141346
Henrik, Henriks son – upptog ett nytt nybygge
Michel, ännu vid lif, har på fadrens ¼.
Johan, d[it]o bor på fadrens 1/4
Peter upptog nytt nybygge –
Lars flyttade bort, och köpte Henriks1347,
fadrens1348 ¼ –1
Dottern Maria gift md Magnus Magni fr[ån]
Hetta! fick och ¼, som åter är delad i 3: 1/3 åt
Peter Johannis Autio, 1/3 Matts 1/3 och Johan
1/3, alla Johan Autios söner.
Af deras söner har ingen upptagit nytt nybygge –
Ifrån Kittilä hafva dessutom inflyttat Johan
Autio ifr[ån] Kittilä, Cirka1349 by, och ❧ upptog nytt1350 nybygge – Inflyttade för 26 år
tillbaka –
Petter Jakobi Mettäjärwi ifrån Kittilä, upptog
nytt nybygge –
3 bröder Akujärvi hafva nybyggen och af
dem 2 wid Akujärwi ¼ mil1351 landväg och
1 mil båtväg – Akujärwernas far var Lappe,
mor Brita Henriks d[otte]r.
208
Itineraria 2osa 1838.indd 208
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Lappar1352 med nybyggen: Morottaja, Aikio,
John Matthiæ Lajetts.
Misswäxt-år jagade folk ifrån Kittilä1353 till
Enare, der lättheten att från Norrge få mjöl
är g[an]ska stor – –
Lappar med nybyggen ǁ Lappar
Kittilä till ǁ Kittilä, om
hafva ǁ ~ upptagit sig
4–5 ǁ 4 a 5
en […] ovetande ǁ en qvinna
¾ mil ǁ för att
der ǁ forma [förmå] st
och ǁ in
och ǁ ut
See also p. 330.
2ne Sodankyläboer hafva1354 ett nybygge vid
Kamas å, Thule benämndt
☙❧
5.
Gutbefinden hos Kyrö Thomas. Wälmågan i
Enare större än i Peldowuoma – men bröd
fanns icke. Med stor möda fingo wi på detta
ställe 5 bröd, som för 4 karlar sk[ola] räcka i
4–51355 dygn –
Wanha talo. Under regnet ilade en1356 qvinna oss ovetande, som hört, att wi har brist på
bröd ¾ mil1357 till kappeln för att der1358 låta
baka oss. När wi rodde förbi d[e]tta st[älle],
stod en stor menighet församlad på backen
i sina hel[g]dagskläder. Wi hvilade en stund
på årorne och öfverlade om wi skulle stiga in.
Wår följeslagares slägtskap med husbonden
desiderade oss d[er]till, och när wi kommo till
stranden, lupo emot oss och1359 vadade i sjön
män, qvinnor och barn för att välkomna oss.
Stugan i ordning stäld – murad – granris –
Enare sjö skall vara m[yc]ket djup – Man berättar att en bonde för lång tid sedan sökt mäta det
och nedfällt 260 famn[ar] tåg med en kittel i ändan utan att nå bottnet. Man förklarar d[e]tta
så att en haltia drog tåget ned, och1360 ej gaf det
åter – Sjön är 12 mil lång – 8 bred – Wattnet
stiger genom floders tillopp 1 famn –
209
Itineraria 2osa 1838.indd 209
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
marken ǁ g<--->
lager ǁ härb
och ǁ Träd
en lappby ǁ han
färden ǁ båten
It seems that Castrén wrote a mark
resembling ˇ above the letter i.
Máttit Bálggesoaivi (SaaN)/Määddib Pälgisuáivi (SaaI) and Taaveeb
Pälgisuáivi, the former at N7665440
E495229 (N69°5′58″ E26°52′49″) and
the latter at N7667174 E492809
(N69°6′53″ E26°49′9″). (TS)
Tuorpumapää (Fi.)/Tuárbumuáiváš
(SaaN) at N7662724 E492453
(N69°4′30″ E26°48′39″). (TS)
Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN). (TS)
☙ ❧
d[en] 28 [Juli] om morgonen kommo wi till
den första Lapp-kåta – Jutua – Med ett perlband förmådde 2ne flickor att sjunga, men de
sjöngo ej Lappska, utan en Finsk psalm – efter
½ mils vandring e[fter]m[iddagen] kommo vi
till Enare kyrka – gingo till fots 1 mil och kommo till en lappby ben[äm]nd Otho – Härifrån
skulle vi öfver sjön Muddusjärwi (Isojärwi),
men fiskaren v[ar] borta – Wägen var för lång
och dålig att kringränna – Wi skickade på tillstyrkan af vår opas h[ono]m och vår dreng att
tända en nuotio på en långt skjutande udde
Alla dörrar voro öppna och alla husgerådssaker kringspridda på marken1361 – yxor, grytor, nät, dessutom fisk, som torkades –
(nb. märkeligt att Lappen ej vill taga emot
n[å]g[o]n ting för förtäring – det är icke sed i
vårt land – <--------> m[yc]k[e]t välvilliga) –
(I skogen träffar man lager1362 af bark, som
Lapparne skalat – och1363 afskalade träd) –
Wår wäg wisare är aldeles osammanhängande – En nuotio behöfdes ej, emedan en1364
lappby icke var l[ån]gt aflägsen –
Vi bäddade oss i en sa<-->, en bädd, som ej
hade annat fel än att taket ej höll vatten –
Kl[ockan] 4 kom vår Opas med båt. Vi rodde efter Muddusjärwi, drogo båten öfver ett
litet näs och fortsatte färden1365 efter den
2dra afd[elningen] af Muddusjärwi – Fjällen
på v[estra] sidan om sednare afd[elningen]
voro: Polku-tunturit (Balges aiwe1366)1367
s[a]mt på längre afstånd Doorbim aiwe1368
som är en afdeln[ing] af M<oa>tke aiwe1369
210
Itineraria 2osa 1838.indd 210
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
☙ ❧
kl[ockan] 7 kommo vi till Enare kyrkovärd –
Genast frambars nya1370 renhudar, muddar,
fårskinsfällar och ett lakan breddes deröfver – Derefter ett kärl med mjölk, betäckt
med lock
(En Lappkåta har 6. afdeln[in]g[a]r1371 – I
de vid dörren belägna nyttjas å1372 ena sidan
wed, å andra skoplagg, kläder m. m., på högra sidan om eldstaden bor husbonden och
h[an]s hustru, i dom det öfriga folket – i de
bakre afd[elninga]r nyttjas kokkärl1373
d[en] 29 [Juli] Gudstjenst hos kyrkovärden –
Barn i wagga bl[ef] införde – En lappsk wagga har följande utseende:
nya ǁ ren[hudar]
Cf. Castrén’s published description
above where he lists nine distinct
spaces. Itkonen, T.I., 1948 I: 196 Fig.
50 shows Saami dwellings with 5–9
spaces. (TS).
å […] skoplagg ǁ wed, skoplagg
kokkärl ǁ ~ I Enare fångas mest sik,
n[å]g[o]t taimen = tammukka, rautu, små sill – (Taimen har rödt, rautu hvitt kött – Taimen har brokig,
rautu röd mage); <-----> gädda,
abbore, lake –
vaggan […] hållet ǁ Den är gjord
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
475–476 (see esp. Fig. 259) a Saami
cradle komsio (gietkka) is made by
carving a block of wood. See also
Guttorm 2005. (TS)
Castrén wrote the explanations of
the drawing over this sentence up
to here.
skinnet ǁ och ~
spänt ǁ ~ och är g[enom]
och […] ǁ hett[e]
skråfvet
vaggan helt och hållet1374 af trädrötter1375, och
helt och hållet öfverdraget med skinn1376[,]
skinnet1377 är upphöjt öfver hufvudet genom
tvenne i motsatt riktning löpande bågformiga pertor. Ifrån den ena af dem utgår 3 remar,
som håller skinnet öfver hufvudet spänt1378
☙
(Lappen har en förargelig, h[ono]m charakteriserande sed, den att säga ”Jag wet visserligen
icke” till nästan hvar fråga – Han vet icke hvad
hans far och1379 farfar hette och ❧ knapt nog
hvad han sj[elf] heter. På 10 tal år känner han
sin ålder – Han vet icke, huru m[ån]ga renar
han har, huru m[yc]k[e]t fisk har fått – Detta
211
Itineraria 2osa 1838.indd 211
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
353 rāha means a women’s waistcoat. Cf. also Castrén’s explanation
below. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 357: the vuolpu
used in Enontekiö, Inari and Synjel.
Jag vet icke synas ofta v[ara] en blott höflighet – – Lappen är ej stolt öfver sitt, men väl kär
i sitt – Han blygs, när man talar med h[ono]m
om hans oekonomi – Han tycks v[ara] sin egen
skugga, lemning ifrån en forntid, som vill lefva
förgäten och obegråten – Det är bl[ott] det
ovanliga som intresserar den resande
(TS)
hakar ǁ ~ – I den n
According to Itkonen, T.I., 1948
I: 355 raddelijne (SaaI) is a men’s
scarf, the ends of which form a bag
for various small utensils. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 361–363: belts
(boagán [SaaN] or čevđipoovij
[SaaI]). (TS)
bäras ǁ vid <-->
Cf. Castrén’s description on p. 115,
117.
turk ǁ turkki
kläds ǁ <->
Raha, Qvinnornas h[u]f[vud]st[ycke] – drages på <-----> wallm[an]1380
Matsu: karlars och qwinnors wallmans mecka
Walpu (läs vualpu) k[al]l[a]s qvinnornas
vallmans mecka, om hon har skrynklor –1381
Peski = mudd; kinnuspeski då håret är afbarkadt –
Turk = Turkki
Rađđalin, fickor, som hos karlar och qvinnor
hänga öfver bröstet fastfästade kring halsen
med hakar1382 –1383
Boaga Kantsh. (Powi Enare) är bälte.1384
Sådana bäras1385 af män och qvinnor och är
full af förgylda silfverspännen
☙❧
Lappars klädedrägt1386
I Enare.
Klädedrägten är hos karlar och qwinnor ungefär densamma. De nyttja ej skjortor, utan
wanligen både sommar och winter en fårskinspels (turk1387), och på den en peski eller
kläds1388 waippa, h[vil]ken om den bakom
ryggen saknar skrynklor, sås[om] altid är
fallet med karlarnes och någon gång med
qvinnornas k[al]l[a]s Matsu, och i det fall
att skrynklor finnas Walppu. Wanl[igtvis]
212
Itineraria 2osa 1838.indd 212
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
nyttjas om sommaren antingen blott fårskinnspelsen, i fall det är kallt, eller blott
matsu l. walpu i wärme; och om vintern nyttjas på fårskinnspelsen <-------> – I1389 regn
nyttjas en kinnuspeski, bestående af i1390 al
barkade och väl smorda renskinn.
Raððelin äro lösa fickor, som brukas1391 af
män och qvinnor hängande öfver bröstet och
fastfästade kring halsen med hakar –
Män och qvinnor nyttja böxor vanl[igtvis] af
skinn men äfven af kläde –1392
☙
Poaga Kautok[eino] (Powi Enare), bälte ❧
Sådana bäras af män och qvinnor och högtidsbälten äro fulla med förgylda silfverspännen – Uti de, som bäras i hvardagsdag har jag
märkt 1) en stor knif 2) nycklar 3) ett instrument af renhorn, h[var]med bark afskalas –
I regn ǁ <----->
i al ǁ 1. rensk[inn] ǁ 2. <-->
brukas ǁ hos
Itkonen, T.I., 1948 I: 355–356 does
not mention trousers of skin. (TS)
Gahpir.
Different forms of headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363–369. (TS)
messingssked ǁ k
The spoons used in Lapland were
of the Medieval or Renaissance
form with a large, round bowl and
a short handle. Fjellström 1962:
179–194. See also Itkonen, T.I., 1948
I: 518, 526, 533. (TS)
Artefacts of brass were considered
to have magical properties among
the Saami. Fjellström 1962: 197–198.
(TS)
nb. Qvinnor ha längre mekkor än männerna och i Enare hafva qvinnorna kragen särskilt, som är fast sydd vid ett lifst[ycke] och
bäres än öfver, än under kjorteln s[a]mt
k[al]l[a]s Raha – I Utsjoki är kragen fastsydd
i mekkan –
Qvinnor bära äfven alltid mössa kapper1393 som
om sommar och vinter är lika – Männers sommarmössor se Sjögren – Wintermössarne1394
Män och qwinnor bruka om handlafwen en
messingssked1395 (Væikke paddik)1396, troende att handen ej tröttnar på det ställe, der den
finns.1397
nb. I Utsjoki bruka ej männerna, utan blott
Qvinnorna fårskinspelsar – Männerna nyttja
213
Itineraria 2osa 1838.indd 213
21.8.2019 15:49:52
�Itineraria
This definition corresponds to the
one given by T.I. Itkonen. (TS)
Upper part of the mscr page.
Middle part of the same mscr page.
färskfisk ǁ torrfisk
Upper part of the mscr page.
mekkan ǁ <-->
wallmans takki underst och peski på – När
qvinnorna nyttja fårskinspels nyttjas vanl[igtvis] bl[ott] takki, i köld peski derpå. Raha
brukas ej i Utsjoki, utan kragen är fastsydd i
mekka.1398
☙ ❧
Om renlappen har irrat werlden kring, så
känner fiskar lappen föga utom sina notvarp.
☙ ❧ I1399
Utsjoki bruka bl[ott] qvinnorna fårskinnspelsar –
I Utsjoki bruka männerna wallmanstakkin
underst och peski på –
Raha nyttjas ej i Utsjoki qvinnor utan kragen
är fastsyddd i wallmansrocken –
När qvinnorna i Utsjoki har fårskinnspels,
nyttja de ibland takki och peski derpå men
vanl[igtvis] bl[ott] takki –
Kämmenpeukalo –
när1400 Ryssen för 1 våg mjöl tar 2 ½ våg
färskfisk1401, tar Norrsken 5, och när Norrsken för 1 våg torr fisk ger 1 våg mjöl, ger
Ryssen för D[it]o 1 våg och 8 – .
☙
nb. D[en]na handel äger rum med Finnen men
Lappen prejas jemmerligen af brännvin med
Ryssen få blott handlas i Rötmånaden – Har
Lappen ej fisk till det ❧ belopp1402 <----> vid
hvarje tillfälle consumerar brännvin, kläder
köpmannen mekkan1403 af honom – Samma
händer på Enare marknadsplats –
Lappska barn äro hårda emot sina föräldrar –
214
Itineraria 2osa 1838.indd 214
21.8.2019 15:49:52
�Lapland
Bränwinsförsälning1404 i Enare –
☙
Bränwinsförsälningen har hintintills varit
Enareboers allt i allom – Af mjölet1405 han
genom fiske förtjent har han bränt bränwin –
med bränwinet köpt renar (en oxe för kannan) – Med renarne har han åter handlat sig
mjöl – för en renoxe 8–10 L , och för en vaja
6–8 L – Denna handel med renar emot
brännvin1406 sker med här om1407 vintern
bosatta Norrska Lappar – Mjölet köpes ifrån
Norrige – Till d[en]na resa få de gratis renar
af Norrskar 7–8 renar vägras aldrig – De lemnas för att köras upp – En1408 Norrsk Lappe
icke allenast lemnar sin ren åt en Enarens
gratis, och då den bl[ir] utkörd, lemnar han
en annan – Norrskarne gifva dem en stek för
1 sup1409 – Vill en Enarens handla m[e]d dem,
blifva de utan sup till taleman utkörda –1410
Ad nota Enarelappen smakar knapt bränvin – Att således bränvinet hitintills utgjort
Enarensernas förnämsta <föda> är klart och
att ❧ Norrmännen så m[yc]k[e]t mindre
borde utköras, som Finnarne om sommaren
beg[a]gna sig af deras betesmarker – Och
hvad gör Enarensen med sina renbeten? –
Cf. p. 221–222.
mjölet ǁ s[itt?]
brännvin ǁ Norrskar
om ǁ bo[satta]
En […] ǁ Här
sup ǁ ~ – med ett
utkörda – ǁ ~ Att således brännvin
Åkerbruk – ǁ ~ När, hos de rikaste
Men frågan bl[ir] huru kan Enarensen hjelpa sig fram brännvin och renbeten förutan –
Skall man återföra dem till det förra nomadiska lifvet? – till en lägre cultursgrad! Detta
är ock omöjligt, då Enarens[erna] hafva fasta
bostäder – Orimligt få han fisk<a> öfver hösten – Ängsbeten äro dåliga – kunna ej rödjas,
ty de vexa bl[ott] 1 år –
Åkerbruk –1411
Fl[ere] hafva upphört att så
215
Itineraria 2osa 1838.indd 215
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Vandraren ǁ När man hos Enare
la[ppen]
väggarna ǁ <----->
En […] kske ǁ Frågar man honom
mil sjöledes ǁ mil
mil fotväg ǁ mil
Lappen ǁ en
till ǁ öfver
närmaste ǁ Klockars
lättade ǁ gjor[de]
The word disappears in the middle
fold of the pages.
This page belongs most probably
here.
röjde ǁ 1. märk[te] ǁ 2. yp[pade?] ǁ 3.
vis[ade]
nb. Enare-Lappen köper sitt brännwin af Finnen –
Vandraren1412 träder
I Enare lappens kåta skall han oaktadt dennes
omtanke finna barkskifvor radade kring väggarna1413 – En1414 okunnig frågar k[an]ske
hvartill tjenar detta? <Burost> <----> <---->
<räkna>, svarar Lappen, <----> <en> <------>
och äter m[e]d god appetit –
☙ ❧
Ad notam – Vildrensfänge är en tillfällig näringsgren och numera fisket äfven –
Bränvinsbr[ännin]gen och försäln[in]gen existerar ingenstädes i mindre grad än Enare –
Ifr[ån] Kyrkovärden tillryggalade vi 2 knappa
mil1415 sjöledes till E<----> <----> <----> <-->
en Sodankylä bonde d[eri]fr[ån] fyra mil1416
fotväg till Lappen1417 Päders kåta[.] På d[en]na väg må den resande bida ett ögonblick på
Turun harju och betr[akta] uts[igtet] åt <----->
fjäll[,] från Päder 2 mil sjöväg och 2 knappa
mil fotväg – till1418 närmaste1419 kåta –
d[en] 30 [Juli] hade vi idel mossor att gå på –
De 2 sista milen förlängde wår opas genom
sin okunnighet om wägen dubbelt – En orimligt kall wäderlek lättade1420 <---->1421
☙ ❧
ligheterna.1422 Då vi redan trodde oss hafva
öfvervunnit dem och kommo till stränderna
af den insjö, hvarest en fiskare läger skulle
finnas röjde1423 vår opas att han var i
fullkomlig okunnighet de<--->. Nästan på
216
Itineraria 2osa 1838.indd 216
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
☙
måfå gåfvo vi oss att wandra långsefter1424 insjöns stränder, jag för min del fast öfvertygad
derom, att vår direction var oriktig – <Under>
dessa bekymmer öfverföllos vi af ett svårt
regn, som snart nog öfverföll oss – Ett ögonblick vacklade modet hos mig – Wi hade
wandrat öfver 1 dygn – 9 mil – och endast
njutit n[å]gra ögonblicks orolig1425 hvila – Vi
voro sål[edes] aldeles uttröttade och befunno1426 oss nu på en mossa, der ej en torr1427
tufva ❧ fanns, der ett träd ej kunde lemna oss
skygd eller en stockeld1428 upptändas; – kalla
vindar isade bloden – Emot förmodan kommo vi rätt – Vi tänkte stiga in i kåtan – det
enda <--> rum på d[e]tta st[älle] – Men när vi
skulle öppna dörren framträdde en bedröfvad
man, med en1429 djup sorg målad ansigtet –
Han yttrade den, trädde tillbaka, och drog
dörren igen – Wi voro nästan i s[am]ma belägenhet – En <båt> och nuotio – det dödfödda
barnet – R<---> sökte tydliggöra g[enom] att
sätta fingret i mun – såsom osäkerhet –1430
långsefter ǁ 1. wid ǁ 2. lan [långsefter] ǁ 3. up[p]
orolig hvila ǁ hvila
befunno ǁ befunnos
torr tufva ǁ tufva
stockeld ǁ eld
en ǁ s[org]
After this, Castrén with his companions arrived at the church of
Utsjoki. Cf. the travel report p. 132.
(TS)
Castrén added this note in the upper edge of the page. Cf. p. 127. (TS)
en käring ǁ h[en]ne
Huru länge har du bott här? Jag vet wisserligen [icke], men d[e]tta år är det nionde
En Lappsk likkista
Lapparne – män och qvinnor – bruka om
handlafven en messingsked (Vaeihke paddik)
troende, att handen ej tröttnar på d[e]tta ställe
Lapparne, i s[ynner]het fjäll lapparne gräfva
silfver i jorden –
☙ ❧
Ijo1431 Prostinnan är cousin åt en1432 käring,
som jag träffade i Enare uti en fiskar-stuga
217
Itineraria 2osa 1838.indd 217
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Middle part of the mscr page. According to Castrén’s travel report
this event belongs to this phase of
the journey. See p. 128.
Referring either to Högman’s property on the way back from Utsjoki to Inari (see later) or events at
the church of Inari after the visit to
Utsjoki on 12 August. Because the
words ‘järvessä on juomaa’ refer
to the route from Inari to Utsjoki
(see p. 128), it can be concluded that
Castrén did not write all his notes
immediately but later in random
order. (TS)
Fiskare Lappar ǁ sina
hade ǁ stod
sås. ǁ p[å]
hörde ǁ funno
Säytsjärvi (Fi.), Seavžejávri (SaaN),
Sevžjävri (SaaI), N7695804 E510451
(N69°22′17″ E27°15′57″). (TS)
förmådde ǁ voro
hvarpå ǁ som
These words suggest the likelihood
that this page refers to the route
from Inari to Utsjoki, assuming
that Castrén did not combine the
words of two different persons in
the statement of one man (Aikio) in
his published report (cf. p. 129). On
the other hand in such a case, this
text would belong in the middle of
mscr p. 32, which cannot be considered probable. (TS)
☙ ❧
Päder1433 – På min anhållan att få dricka fick
jag anvisning på träsket – ”Järvessä on juomaa” – Lushistorien1434 – Att afk[l]äda sig i
en kall nordanköld är ohyggligt –
[– –]
☙ ❧
vid en björkstam – Wår Opas, som emot Fiskare1435 Lappar iaktog en så sträng rätts
känsla, att han icke en g[ån]g ville oss tillåta
att göra upp eld på deras kenta, än mindre att
beg[a]gna n[å]g[o]n förhanden warande
stubbe, hade1436, sås[om]1437 vi hörde1438 på
återresan, stulit <bort> en m[än]gd horn,
som sålunda <bl[ifvit]> efterlemnade –
Wid Schäutsjaur1439 beswarades vårt rop efter
en förut öfverenskommen båt utaf en barnstämma. Wi förmådde1440 i början icke urskilja ett ord af det han sade; – men hans wana
wid d[e]tta yrke war beundranswärd – Han
talte med sin späda röst en oändlig m[än]gd
meningar, men förstod att antaga en djup bas
vid sådana ord, hvarpå1441 <mesta> eftertryck
hvilade – I dessa ord drog han ut hvar stafvelse – V– – – (vene) – – – – <-----> goađest
En Lappes yttrande om hans behof – Wi
behöfva icke mer än myggen1442 – Wärme,
köld, mat, allt är likgiltigt –
Lapparne äro snabbfotade – Ogina att svara –
Det dystra fjället – Aikio slägten härst[ammar] fr[ån] Finnar – Hastigh[eten] att färdas,
när man bestält båt<ar> <Mera> en gosse
vedergäller mig – <’Cih’> stuorra muorjek –
[– –]
218
Itineraria 2osa 1838.indd 218
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
☙ ❧
Enare Lappen. Hans kåta – sommarstuga –
bodor på trädpelare, för att skydda dem mot
odjur – bekläder sin kåta med torf – <-->1443
<--> <regel> har 9 afdelningar hvarje kåta –
Enare lappen står1444 på öfvergångs punkten
fr[ån] Nomad till bosatt1445. Winterstugor i
barkstugor1446 – kor och får – högst1447 få
odla jord1448 – Få renar, emedan wargen i
brist på vård förtärt de flesta – Fiska (sås[om]
Bönderna) i Ishafvet ifrån Mariæ till Johannis – säljer fisken åt Ryssen, och köper
mjöl från Norrsken, som om vintern transporteras till Enare. M[ån]ga fattiga Lappar
hafva sin stora fördel af dessa transporter –
Efter Johannis fiska E[nare] Lappen i Enare
träsk, och får (hvilka fisk se på s. st.). Om hösten flytta de i sina granskogar – för att få
bark, den de inblanda i all mat. I år har förtjensten1449 i Norrige1450 v[arit] dålig emedan de för 12 L fisk bl[ott] fått 2 L mjöl –
och en ka[– –]1451 har per medium fått1452
3–4 (waja (6–8 L fisk –
Enare Lappar äro af flere slag:
☙ 1) fjälllappar1453 ❧ 1)1454 med1455 kåtor åt1456
Ryska Lappmarken, [– –]1457 som draga
sig ofta ända till trakterna af Kola och uppehålla sig wanl[igen] i Ryska1458 fjällen.
2)1459 med boningsrum1460 – låta sina få
renar springa lösa om sommaren
<--> […] kåta ǁ 9 afdelningar i hvarje kåta
står ǁ har
bosatt ǁ <-->
bark-/stugor
högst […] jord ǁ odla ej jord
The Saami of Southern Lapland began to keep cattle and sheep already in the 17th century, but this
was not common amoung the
Saami population of Inari until the
1840s. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–184.
(TS)
förtjensten ǁ fisk[en]
Norrige ǁ En[are]
Disappears in the middle fold of
the pages.
fått ǁ förtjen[t]
fjälllappar ǁ med kåtor som flytta
1) ǁ 2)
med […] ǁ som flytta b med sina renar till Norrige om wintern.
åt ǁ på
Disappears in the middle fold of
the pages.
Ryska ǁ i trakterna af ~
2) ǁ 3)
boningsrum ǁ ka [kåtor]
An imperial decree of 1836 ordered
that these families should either
become subjects of Russia instead
of the Grand Duchy of Finland or
remain in Inari. The last ones did
not leave Inari until after 1875. Itkonen, T.I., 1948 I: 125–126. (TS)
nb. 6 Enare Lappfamiljer i Kola – Kejserl[iga] Ukasen.1461 Utan religionslärare Utsjoki
fjällappar äro 16 familjer. Enare Lappens ren
betar hemma <är> af ett starkt slag –
nb. Enare Lapparne stiga till 6–700, Utsjoki
till 400 –
219
Itineraria 2osa 1838.indd 219
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Sodankylä ǁ Lappar
bon ǁ Lappen
tager dock ǁ gör ändock
sårande ǁ <->
nb. Norrska Lappen betar Enare Lappens
renbeten
Sodankylä1462, Enare och Utsjoki lappar fiska
i Norrige uti Fälles distrikt –
De wackraste ängar jag sett finnas i Enare –
gödas väl – Också är smöret den enda exportwara föres till Norska fjorderna i slutet af
November och utbytes emot mjöl – Likv[äl]
ha få mer än 10 mjölkande kor –
☙ ❧
När Lappen fått anledning att genom ett halft
ord misstro en m[enni]ska, får han aldrig
mera förtroende till h[ono]m. Wår opas, en
utm[ärkt] redlig man kom att skryta öfver
sin bössa för en Lappe – Lappen som var en
stor skytt ville göra sig till ägare af dens[amma] och gjorde sig möda att färdas 7 mil för
att handla den – Men nu råkade bössan hafva
ett mindre hål än mannen föregifvit – Ehuru
man md s[am]ma bössa skott till måls på 162
fots afst[ån]d wille han dock icke ingå handel
med h[ono]m, sås[om] han sjelf sade, för att
karlen ljugit om hålet –
☙❧
Enare bon1463 taxerar för ingen ting, knapt
nog för skjutsen men tager1464 dock gerna
emot, så m[yc]k[e]t man ger h[ono]m –
Lappen tager aldrig emot någon ting för maten man förtär – Sjelfva anbudet wore ett
sårande1465 af Lappens gästfrihet, så framt
främlingen ej skulle ursäktas med uttr[ycket]
D[e]tta är ej sed i wårt land.
Qvinnorna i Enare synas till det mesta v[ara]
af Lappsk härkomst –
220
Itineraria 2osa 1838.indd 220
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
Petäjä, burist rokka – buoremus1466
Enare Lappen förstår Finskan wida bättre, än
Svenska Lappskan – Ja! Blott några få lärda
förstå sistn[ämnda] språk –
Fåren mjölkas af Enare Lapparne och äro så
tama att de vilja äta upp vägkosten af den
resande –
Castrén has written the word buoremus above burist rokka.
Norrska ǁ Finnlan[d]
hvars ǁ st
The rest of the text is missing.
Cf. p. 215.
Enareboernes ǁ Innewånar[nes]
näringsfång ǁ 1. bränwins ǁ 2. bränvins
hittills ǁ si
det ǁ den
renar […] Lappar ǁ renar
mjöltransporten ǁ tr[ansporten]
Fattig-Skol och Arbetshusinrättning –
Fonden erhålles af vaccinatorslön 50 Rub[el]
silfver, af Fiskare i Norrska1467 fjorderna
omkr[ing] 100 Rb. silfver och af Norrskar,
hvars1468 renar afbeta Finska betesmarker
omkring 100 – <--->der <emot> Arbetshuset
Lappar antaga sig de fattiga som <-----> arbeta, 2) Orklösa antages af1469
[– –]
☙❧
En1470 wigtig källa till Enareboernes1471, besynnerligen Finnars näringsfång1472, har varit brännwin och hittills1473 gällande
förhållanden [till] Norrska Lappar:
Af det1474 mjöl, Fiskaren i Norrige g[enom]
byte erhållit, har han bränt brännvin – och
med bränwinet 1) köpt renar1475 af Norrska
Lappar – vanl[igtvis] erhållit 1 oxe för kannan – Med renarne har han åter ifrån Norrige skaffat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L
s[a]mt för en vaja 6–8. Till mjöltransporten1476 få de renar af de Norrska Lapparne
mot vilkor att inköra dem utan ans[enlig]
betalning – 3) Bränvinet är den bästa taleman
221
Itineraria 2osa 1838.indd 221
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
Norrsk<e> Lapp. ǁ Norr<---->
är ǁ d<----> ~
ringa ǁ wäsen[dtlig]
Swedish currency was valid in Finland until 1840. Nenonen – Teerijoki 1998: 415. (TS)
i all handel och för den fås när som hellst en
renstek – Utan sup blir man i handel afvist –
Norrsk<e> Lapp[ar]1477 synas alltså v[ara] till
stor nytta för Finnarne – men de uppäta deras renbeten – Finn[arne] utöfva repressalier
om sommaren. Sjelfva tror Enarens[erne], att
de ej kunna lefva Norrskar och brännvin förutan – Dåliga ängsbeten är1478
[– –]
och Enare Lappen köper brännwin af Finnarne
☙ ❧
nb
man frågar, huru kan Fiskare lappen komma
sig till bränwin[.] Få, nybyggarne oberäknade, hafva tillgång till pannor, rum m. m.
De lemna åt n[å]g[o]n ex professo brännvinsbrännare några pud mjöl, få för 2 L
mjöl blott 1 kanna brännvin, ehuru 1 L mjöl
redan renderar 5 halfstop brännwin – Jag
känner en nybyggare, som nästan ute slutande lifnärt sig m[e]d d[e]tta yrke –
☙ ❧
Renbetet emellan Utsjoki och Enare är helt
och hållet förtärdt – Norrska Lapparne bosätta sig således nu i närheten af Enare. En
ringa1479 näringsgren är fårafvel. Dock finnas
dem (Thomas [Kyrö]) som haft öfver 100 får,
men emedan vargar på en gång förstört 60
st[ycken], har d[e]tta antal nu betydligen förminska[t]s och belöper sig för det närvarande
till n[å]g[o]t öfver 60. Fårull på Enare marknad kostar 16–24 <R[iksdale]r> – goda fårskinn betalas högst med 1 R[<ik]sd[ale]r>1480
222
Itineraria 2osa 1838.indd 222
21.8.2019 15:49:53
�Lapland
Enare Lappar äro af 2 slag: Fiskare- och
Skogslappar. De förra äga inga renar, Skogslapparne äga renar ifrån 10 till 200, dem de
sommar och winter beta på Finska sidan om
Riksgränsen – Båda slagen idka fiske dels i
Norrska fjordarne, dels i Enare träsk –
☙
(nb. I hafvet fiska somliga hela sommaren
igenom – Om1481 wåren fångas torsk med
krok – om hösten Saihu1482 med nät och not.
Bönder1483 ha berättat mig, att de i ett hvarp
fått <9> båtar fulla af d[e]tta slag1484 – Om
hösten fångas äfven Pallas, hvaraf några skola väga 10 våg) – Rötmånstiden idkas1485 Frihandel af ❧ Ryssar och Handl[ande] fr[ån]
sydliga orter i 6 weckors tid. På annan tid tilllåta Norrskarne Fiskarne1486 ej att idka handel med andra – De taga 10de 1487 af dem –
Quo jure?1488
När Ryssen för 1 wåg mjöl tager 2 ½ wåg färsk
fisk, tager Norsken 5; – och när Norrsken för
1 wåg torr fisk betalat 1 wåg mjöl, har Ryssen
gifvit 1 våg och 8 M. Så handlas med Finnar, men Lappar prejas jemmerligen genom
brännvin. Ofta skall köpmannen kläda jackan
af en1489 fattig Lappe, som supit mera än han
förmår betala vid d[e]tta tillf[älle].
Om wåren ǁ Mot hösten
Above: Sai<æ>?
Bönder ǁ 1. S ǁ 2. <--> ǁ 3. Man
slag ǁ slag)
idkas ǁ f[rihandel?]
Fiskarne ǁ dem
[= tionde]
[…] jure? ǁ ~ Det heter väl, att de
som
See also Itkonen, T.I., 1948 I: 542.
Most probably the taxes can be derived from the time when Lapland
was taxed by both Sweden and
Denmark, i.e. before 1751. (TS)
en […] Lappe ǁ den fattig[a] Lappen
Norrige ǁ Norrige)
(nb. Det tionde Norrska köpmän uppbära,
tillfaller Presterne i Norrige1490 – hvarföre ej
i Finland – ½, der Fiskarne bo)
Fiskeriet bedrifves så, att en vid hafvet bosatt
Fiskare, som har båt och redskap, tager 2ne
karlar till sig, delar fångsten i fyra delar – en
för sig, en för båten och redskapen s[a]mt 2
för sina medfiskare
223
Itineraria 2osa 1838.indd 223
21.8.2019 15:49:53
�Itineraria
besynnerligen ǁ h
Castrén uses partly Finnish and
partly Swedish names for the fishes.
Taimen or tammukka (Fi.) = brown
trout (Salmo trutta). Rautu or nieriä
(Fi.) = arctic char (Salvelinus alpinus). Gädda (Swe.) = pike (Esox lucius). Abbor[r]e (Swe.) = perch (Perca fluviatilis). Lake (Swe.) = Burbot
(Lota lota). All these were of considerable economic significance in
Finland. It is not clear what Castrén meant with “small herring”.
Luontoportti:
http://www.luonto-
☙ ❧
Äfven de Lappar som fiska i Enare, torrka
större delen af sin fisk – besynnerligen1491
småfisk – De stora ätas genast och resten saltas vanligen –
I Enare fångas sik, taimen = tammukka
(med rödt kött, brokig under magen) rautu,
med (hvitt kött, röd mage), och sill s[a]mt
n[å]g[o]t gädda, abbore och lake –1492
portti.com/suomi/en/kalat/browntrout; http://www.luontoportti.com/
http://
suomi/en/kalat/arctic-char;
www.luontoportti.com/suomi/en/
kalat/pike; http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/perch; http://
www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/burbot. (TS)
Reisivuono is the Finnish name for
Bugøyfjorden in Northern Norway, N7815913 E1046962 (N69°52′5″
E29°21′15″). (TS)
Näätämövuono (Fi.)/Neidenfjorden (No.) N7799644 E1057439
(N69°42′17″ E29°31′7″). (TS)
lämpligt ǁ <->
bränsle ǁ träd
Upper part of the mscr page. Isbergen possibly meaning Spitsbergen
(Svalbard).
Vardø (No.)/Vuoreija (Fi.)/Várggát
(SaaN)/Vuorea (Kven) is a harbour
in northern Norway at N7886993
E1097801 (N70°22′14″ E31°6′34″).
(TS)
2ne Norrmän ǁ Skaale (en <Fors------>)
Den mesta fisk torrkas, alls ingen saltas,
ut<an> en del säljes färsk åt Ryssar under
rötmånaden, annars åt Norrmän
(M[ån]ga Enare Lappar hafva kor och får) –
Wildrenen har en besynnerlig instinkt i walet
af lägerst[älle]. Den lägrar sig på de högsta
tiewa på en mossa och wänder hufvudet med
vinden – Ty med sitt fina wäderkorn känner
den väl om någon kommer bakifrån; framåt
ser den åter de kommande –
I Reisi Wuono1493 besynnerligen och äfven
Näätämä Wuono1494 wore ett lämpligt1495
hamnst[älle] – Reisi Wuono är lämpligare,
emedan vägen dit är kortare, mossan bättre och bränsle1496 finnes. Detta motsades
af Kyröboerne. Till Näätämä kommer man
m[e]d fartyg bättre –
☙ ❧
Isbergsfararne1497 –
För 2 år sedan afseglade ifrån Wardö1498 ett
Norrskt fartyg under Kapten Brunn – Ankomna till närheten af Isbergen lade en båt
ut ifrån fartyget hvars besättning utgjordes
af 2ne Normän1499, en af börd vid namn Skale,
2ne Finnar och en Lappe –
224
Itineraria 2osa 1838.indd 224
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙❧
En af Lapparnes närings grenar är äfven
wildrensfångst – dels med skjutgewär – fordras m[yc]ken skicklighet och försigt[ig]h[et].
De wigtigaste reglorna d[er]vid äro: Hunden
sporrar opp renen men får ej skälla – Renen
förföljes under wind i ans[eende] till ofantligt skarpa väderkorn (nb. Efter skottet
springer wildren[en] jorden 4–5 mil. Den
sker besynnerligen om hösten brunsttiden
ifrån Korsmässan till Allahelgonetiden
s[a]mt om wåren, ifrån Mars så länge snön
finnes på marken – nb. Hunden uppdrifver
renen 2 mil. Den och körrenen1500 lemnas i
de trakter der man af hundens vädring finner
att renen1501 är i närheten – Snarfångsten
sker på s[am]ma tid – Man gör ett gärde omkr[ing] ½ mil1502 långt, lemnar här och der
några öppningar, sätter deri en stor snara och
midt i snaran ett kors, så att ohornade1503 äfven må fastna deri. Många fånga t. o. m. 30–
401504 renar under en wildrenstid – Fjällapparne bry1505 sig ej om detta yrke.
☙ ❧
körrenen ǁ ren[en]
renen ǁ den
½ mil ǁ 1 mil
ohornade ǁ horn[ade]
t. o. m. 30–40 ǁ 30–40
bry […] om ǁ odla ej
gör ǁ st
flere […] hål ǁ ett hål
1–1 ¼ ǁ 1 a 1 1/4
i ǁ <->
om ǁ h[vil]ket b
ett ǁ an [ända]
och nätet […] ǁ (uti ett d[eri]fr[ån]
3–4 famn[ar] belget hål sätter man
ett annat i botten – Deri sätter binder man ett smalt tåg
djupt ǁ grundt
Af sitt sommarfiske hafva Lapparne obetydliga besparingar för vintern, men de fiska då
med juomuks<-->: När isen börjar bära, så
gör1506 man flere1507 rundte hål af 1–1 ¼1508
aln i1509 diam[ether] (om1510 isen tunn, göres
hålet mindre), i ett hål sticker man ett1511 träd
ända i bottnet, och1512 nätet fästes deri, med
ett annat långt träd (’cuolgguo) leder man tåg
ifrån ena hålet till det andra intill det sista. –
Sedan man fått tågändan dit, drages nätet
d[er]med ifrån första hålet till det sista. På
lågt watten sättes nätet äfven fast i ett till
botten stucket träd. Men man fiskar gerna i
djupt1513 watten, sättes först ett träd tvert öfver <wa>ket. Derwid fästes ett träd medelst
225
Itineraria 2osa 1838.indd 225
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Lower part of the mscr page.
fruser fast ǁ fastnad i ise[n]
trädet ǁ <-->
The rest is missing.
Kateketens ǁ Allt
Growing potatoes became common in Inari and Utsjoki in the
1850s. Turnips were also cultivated.
Itkonen, T.I., 1948 I: 294, II: 193. (TS)
Enare ǁ Iwa[lo]
och ǁ <-->
☙
☙ ❧
en deri befintelig krok bildad af n[å]g[o]n
qvist h[vil]k[e]t träd ❧ förlänges1514 g[enom]
tåg – m[yc]k[e]t lågt vatten duger ej emedan
nätet lätt fruser1515 fast
I m[yc]k[e]t djupt watten fås ej heller juomus
trädet1516 ej räcker till
Stenigt vatten undvikes – Juoŋas – Juomus1517
(Min karl skrattar ännu åt mitt infall att <---->
mitt fall vid <Portiset> ej differerte (<fann>
emellan min näsa och en klipp-spets –)
Nedför Ot<i>joki färdas man huru? 3 forssar – Båt från Högmans –)
Det grå gräset = mossan – Lessingsröda gräs –
Den projekterade färden till Tam<----> Informatorer – <Allt> <kan> <vara> svart – Kateketens1518 ämbets[-]pligter; betalningen – kyrkovärdens välsignelser – <---> Pastor – kyrkoherdens ängskötsel – <Spenat> Rediser – kolrötter – <---->sallad – ej ärter <----->1519 –
☙
Fiskarlapparne i Utsjoki äro m[yc]k[e]t fattiga, <----> ❧ medan fjällapparne uppehållit sig
närmare Enare på de sednare åren.
(nb. Aftonen före wår ankomst till Enare1520 –
kringränningen och1521 vandringen på <salgar> – Foten widrör ej marken – Vägen måste
först banas – Genomwåta – beslöto att ej sofva – Sömnen i bötes-regnet – Första stugan –)
Fjällbäckar i m[än]gd wid Utsjoki –
(Gudstjensten i Utsjoki) –
226
Itineraria 2osa 1838.indd 226
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Enare Lapparne (Fiskar L[appar]) tåla ej att
de k[al]l[a]s Lappar – Sig k[al]la de inarilaiset
och FjellLapparne benämna de Lappar –
☙ ❧
☙ ❧
Einari1522 Anders är ett mestare af Sjögren.
Mannen är ifr[ån] Norrige och har alldrig bott
knapt nog varit i Enare. Utsjoki FiskareLappar
k[al]la Fjälllapparne Lappalaiset – Lapparne
<--> flere1523 sommarställen, och då de flytta
från ett till ett annat lemnas allt för wäder och
wind – Till och med Fjällappar lemnar
n[å]g[o]n g[ån]g sina renar1524
Lower part of the mscr page.
flere ǁ <all> <sin>
renar ǁ ~ <för> <wäder> <--->
No source reveals where Castrén
took part in läksiäiset (the sendoff celebration), but because the
place where he stayed for the longest time was Utsjoki, it is possible
that the event took place there. It is
also possible that the description is
not from the 1838 journey at all but
from the 1841 one to Inari. (TS)
dygn ǁ da[gar]
g. ǁ med
Efter ǁ 1. ~ ǁ 2. Då
en mgd ǁ alla
Läksiäiset1525 –
firas en, 2 och 3 weckor efter wigningen, som
sker i kyrkan – Under tiden syr bruden utstyrsel åt sig sjelf och gåfvor åt sina nya slägtingar – Läksiäiset fortf[ar] i fl[ere] dygn1526, allt
efter omständigh[eterna] – De börjas sål[unda], att då talmannen och bruden träder in; talmannen g[enom]1527 ett handslag med brudens
målsman bekräftar kontraktet (nb. då talm[annen] träder in, frågar han, om nattqvarter kan
erhållas) Efter1528 handsl[aget] klädde målsmannen rocken på sig. – Derpå st[äller] sig
målsm[annen] i bordsändan och brudgummen
sätter sig (jemte talm[annen], kosiomies) att
utdela peninge gåfvor åt slägtingar. Han frågar
vid hvar gåfva är det nog? Om n[å]g[o]n är så
<------>, att han ej är beläten med sin gåfva, får
han mer, höfver dock en och an[nan] närw[arande] förkl[ara] sitt ogillande[.] Sedan alla
p[enin]g[a]r äro utdelade, kommer bruden för
att taga en1529 m[än]gd löspe[ni]ngar, dem
brudgummen stält fram – Hon måste m[e]d
wåld taga dem fr[ån] den mot<----->nande
227
Itineraria 2osa 1838.indd 227
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
jag ǁ endast
kommer ǁ s
Huru ǁ Hvarmed
dessa […] som ǁ Er, som
under ǁ till
There is writing between the lines,
but it cannot be read except for the
words gäster som komma.
en ǁ s
☙
☙
kosiomies – Bruden fick <---> hälften dem hon
tycktes utdela bl[and] sina slägtingar[.] ❧ Derpå frambär talmannen brudgummens bröd
<---- ---- ---->, värdinnan brudens – Brudens
måste sättas på – Men talmannens will ha
brudgummens öfverst – Den förra segrar –
Den får sedan talmannen – Nu går bruden jemte brudskaran ut. Kommer in gråtande. Dörren
öppnas af slägtingar. Bruden tillsluter. Sist öppnar modren, l. i fall hon är död, den närmaste i
qwinnoled[.] <---> kom bruden jemte sin syster gråtande till målsmannen. Derpå till oss –
Jag kommer ej att tigga gammalt kopparmynt,
jag1530 kommer1531 för att m[e]d klagan lugna
mitt sorgsna sinne – Huru1532 skall jag tacka
dessa1533 gäster, som <dessa> öfv<------->
kommit under1534 wårt låga tak [– –]1535 Ni
hafva gått g[enom] höga scholor, ni hafva rest
g[enom] m[ån]ga riken. M[ån]g[a] tusen tack
för det ni kommit under wårt låga tak. Ni ären
snygge män – Wår stuga är osnygg <Wi> tusen tack ni kommit i wår osnygga stuga
o. s. v. – Sången är extempore – Innehåller
n[å]g[o]n g[ån]g skälsord – <---- ---->, men är
vanl[igtvis] – djupt melankolisk – ❧ Drickande och sjungande – Nu komma de eg[entliga]
läksiäiset – Brudens hår kammas af alla slägtingar – Koaso sjunger under det håret kammas – Brudg[ummen] kammar ock. Sist sättes
säpsä på hufvudet – Nu företas wandringen –
Brudens utstyrsel – Gåfvorna ställas på en päls
på gården – Modren ställer ett bröd på brudens
h[ufvu]d – Man går in, ställer sig wid bordet –
Brudg[ummen] bruden. Talman och koaso
doppa en1536 g[emen]sam i ett fat m[e]d
uppwärmd mjölk och äta ett <-> <--->
ske<--->[.] Ätande och drickande. Nu drickas
huomen-tuopi, deri sättas gåfvor (loihaa) –
228
Itineraria 2osa 1838.indd 228
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Koaso bjuder sukukunta (slägten) att kamma. Äfven brudgummen kammar. Koaso är
vanl[igtvis] brudens syster (?). Under det bruden kammas, sjunger bruden:
Tulkoote1537 sukimahan
☙ ❧
Suuri sukukunta
Suruttomilla1538 sukasilla
Tulkoota harjoamaan
Hallattomilla harjoilla –
När brudgummen kammar, sjunger koaso:
Hywin kowatpa sull on koprat
Kokon koprilla kopristel<et>1539
När mössan af koaso påsättes, ber hon bruden
slunga den Hiien hemmon kattilahan – Först
på den 4de g[ån]g[en] tar hon mössan på sig –
Tulkoote ǁ Sukiite, suki[ite]
Suruttomilla ǁ Sukiite sukite
Ink has spread on the end of the
word.
Lower part of the mscr page. The
journey back from Utsjoki to Inari
begins here.
Mantojärvi (Fi.), Máttajávri (SaaN),
N7749454 E500787 (N69°51′10″
E27°1′14″). (TS)
Eden – ǁ 1. ~ endast deri olikt
P[aradiset?] ǁ 2. ~ och <--> skilda
ifrån werldens
This refers to the vicarage of
Utsjoki on the western shore of the
lake. (TS)
dref ǁ har drifvit
The edge of the page is outworn.
*****
☙ ❧
☙
Återresan1540
d[en] 9 Augusti – Mandusjauri1541 – Jag sitter i
båten och blickar tillbaka på de fjäll, wid hvilka goda m[enni]skor skapat sig ett litet
Eden –1542 Det förefaller mig nu såsom ville
jag här lefwa och – dö bortglömd, ❧ obegråten, men den tanken oroar mig tillika, att det
icke är mig beskärdt att i lifvet finna ro – Eller
hvarföre belyser solen nu de fjällar jag lemnat
då tjocka moln lägrat sig öfver m[i]g. Se der en
bild af mitt lif – Oron dref1543 mig ut, Jag ville
som örnen finna ro i stormen – – men hvart
hellst jag kom, mötte jag glädje och trefnad –
blott icke i mitt eget bröst fanns frid – Det synes som hade Försynen velat str[af]fa1544 mig
mitt oroliga sinnelag Högman – wi inträdde
en vanlig Lappstuga. Längst och <k[al]lad>
229
Itineraria 2osa 1838.indd 229
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Medan ǁ Jag löp[er]
draga ǁ hjelpte
efter ǁ uppför och ned för fjällarna
draghålet ǁ rok [rökhålet]
lapp-kåta ǁ re
stökade ǁ an
Cf. the version in the published report, see p. 138.
This is the same place where they
buried the dead baby on their way
to Utsjoki (see p. 131–132).
Upper part of the actual text on the
mscr page.
☙
<våra> Lappska – Ur den lusiga sängen uppgräfdes sockerskrinet – Till kaffeskedet användes k<-->[.] ❧ Högman hade 34 filbunkar
af 4 kor. Fordom hade han haft ända till 15,
men det hade icke lönat sig, emedan
tjenstefolket under wintern icke kunnat
sysselsättas – Ängsbeten i Utsjoki äro
dessutom m[yc]k[e]t dåliga –
s[am]ma dag – Medan1545 andra draga1546
båten upp för ½ mil lång fors, löper jag som
en vildren efter1547 fjällarna. Härwid trodde
jag mig hafva gått wilse, slutande dertill af 2ne
omständigheter 1) hade jag ej attenderat till
ett sandberg, som var m[yc]k[e]t karakteristiskt, 2) kände ej trakterna för öfrigt 3) drägt
på en ½ mil ifrån ½4 till 6 nb. Visarens <fel>
☙ ❧
☙
Försöket att krypa in g[enom] draghålet1548 i
Päders lapp-kåta1549 – Slapp i bodan – stökade1550 sorgfällg[i]t undan alla <ylle> och andra utslitna kläder <s[a]mt> lade mig på en
peski – Röstet af mina kamrater wäckte mig
efter en timme1551 – De hade wadat i forssen
till midjan –
D[en] 10 [Augusti] i natten anlände wi efter 4
mils färd till <------> Pehrs kåta1552 – Wi lägrade oss wid en nuotio, som låg inwid kåtan – Gubben beklagade sig öfver sitt träd –
men vi tröstade h[ono]m med, att han icke
släpat det sjelf – Dessutom voro wi g[enom]
wåta, och då <-------> man icke särdeles –
Mot morgonen uppvaknade wi i ett ynkeligt
skick – Öfversnöade och frusna så att tänderna ❧ skakade1553 – En kopp kaffe i närmaste
hjelpte oss på <rät>
230
Itineraria 2osa 1838.indd 230
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Lappen1554 tog för afgjordt, att wi tagit hans
båt och md den färdats uppför Teno – Han
sade sig sörjt den. Wi hade att tacka regnvädret och de wåta <--> d[er]för, att wi fingo
Opas –
☙ ❧
Lappkäringen1555 lönade min ynnest mot
hennes pilt med att som en pil (hök) skjuta
efter hjortron, dem jag hukade mig ned att
upptaga – Derpå utbrast hon i gapskratt
d[e]tta var n[å]g[o]t groft railleri, ett <olken>
på en bränannde solskensdag
It is uncertain but probable that
this fragment belongs here.
Lower part of the mscr page.
Fjälllapparne ǁ Nb. ~
qvarblifva ǁ bl[ifva]
utan ǁ ~ att
särsk. ǁ hela
Modren ǁ Lap[pkäringen]
[…] gapskratt – ǁ 1. ~ D[e]tta var
nästan för groft ra[illeri] ǁ 2. ~ Men
på en mossa, der ej en enda <vått>
<part> var till finnandes, och på en
het solskensdag –
Most probably Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) at N7674966 E511203
(N69°11′4″ E27°16′57″). (TS)
Fjälllapparne1556 öda ren- och fårbetet, hämta
vargar som qvarblifva1557 efter deras flyttning
öfver fjället, taga deras renar med sig, och
<-----> återgifva dem utan1558 särsk[ild]1559
betalning
☙ ❧
Modren1560 lönade min bevågenhet mot h[en]n[e]s pilt med att som en hök skjuta efter
hjortron, dem jag hukade mig ned för att
upptaga och m[e]d dem släcka min brännande
törst. Derpå utbrast hon i gapskratt –1561
En karavan af 8 pers[oner] tågade wi till
marknaden (= kyrkan) – Gossens kringsprång – Huru jag nämnas på käringen
för hjortron då hon steker sin fisk – Fisken
brinner – – Aje jaur1562 – Huru Lappkäringen med bark släcker min törst, medan opas
skickades på expedition (för att söka vatten –) Jag åt bl[ott] hvad oundgängligen var
af nöden – men käringen skalade alla träd i
närh[eten] och åt barken
[– –]
231
Itineraria 2osa 1838.indd 231
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
angående ǁ mellan
anser ǁ har
bivista ǁ åhöra
☙ ❧
8 mil tillryggalagda på en dag
Förkyl[ni]ng och illamående förorsakad af
kallt watten och hjortronkast – Några ögonblicks hvila och badstuga – Försöket att slita
tvisten mellan Lappar och Nybyggen angående1563 Fiskewatten och ängsmarker – Lappar
afvundas Finnarne – Oaktadt de ingen ko
hafva, vilja de ej tillåta Finn[arne] att berga
hö – En grym oförsonlighet är ock en egenskap hos Lapparne – En Nybyggare (<Eru>
Jussi) har ett document derpå, att han får
fiska vid utloppet af Kamas – Detta fiskvatten anser1564 Aikio för sin tillhörigh[et] och
har på det grymmaste förföljt <Eru> Jussi
för hans pretensioner – Bland annat har han
skjutit ut Johans båtar och lemnat h[ono]m
på en holme
Den andra sprang i det iskalla vattnet och
ådrog sig <d[it]o> <en> <långsam> sjukdom –
☙
Enare Prästagård – On se ❧ ikään kun lehmän kello – D[er]med sprang en annan vigtig man kring kyrkbacken –
Illamående hindrade mig att bivista1565 Aftonbönen – jag åhörde d[er]före Gudstjensten i <---> I<------->, som är wägg i wägg
med kyrkstugan
Glädjen att i Enare träffa Finnar war så stor,
att jag ehuru uttrött icke fick nog länge språka tills[amman] med dem. Jag tyckte mig
vara åter kommen till civiliserade länder –
Andakten i Enare – Wid nattvarden s<-->kade Comm[unionen] från Publikanens ord:
232
Itineraria 2osa 1838.indd 232
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Lapparnes vanl[iga] svar: En tiedä, Itte
tiedät – Miks’ ej – On kyllä Ei1566 taida olla –
I Enare finnes1567 en talrik Lappslägt Walle och är i kyrkoboken för år 1749 walle för
Samuel Mattsson utstruken, – i dess st[älle]
står Walle <-----> –
Under predikan sade en i Enare till Prestens
ord: Den som intet fått af h[ono]m &c. ”Niin
on –1568
☙ ❧
Enare d[en] 12 Aug[usti]
På Enare kyrkbacke är ett sittande råd af
socknens högwisaste ledamöter. De slå sina
hufvud tillsamman för att öfverlägga om en
ugn –
Emellertid sitta deras makar och kärälskliga
bredvid1569 och lusa dem (nb Till kärleks betygelse hörer att älskarinnan lusar älskaren) –
Ei ǁ (On –
finnes ǁ 1. kyrkobok ǁ 2. för[samling]
The rest of the text is missing.
bredvid ǁ invid
This text is upside down beginning
from the lower edge of the page.
If Castrén means Cape Kiviniemi
(Fi.)/Keđginjargâ (SaaN)/Källeenjargâ (SaaI) in Lake Syysjärvi (Fi.)/
Čovčjävri (SaaI), N7684951 E508991
(N69°16′27″ E27°13′40″), one of the
dates is incorrect, either this or the
previous one, Inari 12 August, because the lake is situated north of
the church of Inari. (TS)
En […] stackare ǁ En stackare
The word is covered by a blot, but
Castrén means Riksdaler, see below.
Haf ǁ De[raf]
The word is covered by a blot.
honom […] smörask ǁ sin smörask
fyllas på
The text is upside down starting
from the lower edge of the page.
och gjort ǁ och naturlig slöhet gjort
131570 Augusti. kiviniemi1571 d[en] 13 Augusti.
En1572 fattig stackare åt en annan fattig stackare en silfver-<----->1573 att d[eri]g[enom]
smörja hjulen<!> – Den andra stackaren
vägrar att taga något för sitt besvär – H[är]af1574 blir den förra mäkta svårmodig, och tager för afgjordt, att hans <----->1575 misslyckas – Emellertid förbjuder den andras fåfänga
att taga Riksdalern – Deremot låter han, för
att lugna sin nästa, – honom1576 fylla på sin
smörask –
☙ ❧
d[en]1577 <13> Augusti Morottaja – Med några 12 >D[ale]r <I> brist på silfvers tog jag
afsked af d[e]tta beklagansvärda usla slägte,
som fattigdomen förtryckat och1578 gjort till
233
Itineraria 2osa 1838.indd 233
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
See above.
Lake Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri
(SaaI) south of Lake Inari, N7628492
E519456 (N68°46′2″ E27°28′53″). (TS)
Akuniemi (Fi.)/Áhunjargâ (SaaI) on
the northern shore of Lake Ukonjärvi, N7629562 E519176 (N68°46′37″
E27°28′29″). (TS)
Castrén is probably referring to
the a pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI Vyeli-Áhujävri & Paje-Áhujävri) south
of Lake Inari, at N7618122 E528367
(N68°40′25″ E27°41′57″). There is
also a small lake called Akujärvi
(Fi.)/Áhuvärjáávráš (SaaI) north of
Lake Inari on a hill known as Akuvaara/Áhuvääri, N7668231 E526820
(N69°7′23″ E27°40′28″). (TS)
reser ǁ d<---->
<sjön> ǁ Hafvet
Castrén means Ukonsaari or
Ukonkivi (Fi.)/Äijihsuálui (SaaI)
Island in the southern part of
Lake Inari, N7645987 E534095
(N68°55′22″ E27°50′58″). A cave on
the island is a well-known offeringplace that was in use until the late
19th century. It is also famous as
an archaeological site, because the
British archaeologist Sir Arthur Evans (1851–1941) found a silver earring there in 1873. It became known
in Finland in 1914, and C.A. Nordman published it in 1923. The latest
excavations there were carried out
in 2006. Nordman dated the ring to
the 11th century and stated that it
represented an eastern type. Christian Carpelan has given a broader
date to it with a terminus ante quem
in the 13th century. Nordman 1923;
Carpelan 2003: 80; Äikäs 2011: 40.
Carpelan 2003: 78–81 and Vahtola,
J., 2003: 130–131 list place-names in
Inari reflecting a sacred function in
Saami culture. (TS)
slafvar af de uslaste bland laster i girighet,
misstänksamhet, <kallstughet> – Detta slägte förnekar sig sjelf, och skall d[er]före förnekas, förintas –
☙ ❧
den 13 Aug[usti
Emellan Utsjoki och Enari finnes ett träsk
vid namn, Äje jaur.1579 Invid Morottaja finnes ock ett stort träsk benämnt Ajejaur1580,
samt Akuniemi1581 med Seida – Akujärvi1582
i Enare har ej Seida – I Enare träsk kan den
resande ej undgå att fästa uppmärksamhet
vid en klippa, som lik ett torn reser1583 sig
ur <sjön>1584 – Denna k[al]l[a]s Aje och en
Gudomlig wördnad har bl[ifvit] dens[am]ma
tilldelad –1585
(Ifrån marknaden färdades wi 6 båtar i s[am]ma sällskap – 5 voro Finnar;1586 Jag intog min
plats i en Lappsk tillhörig Cathek[et]1587, af
hvars högre insigt i Lappskan jag ville profitera. Du må icke missunna m[i]g d[e]tta val –
Fisk lukt – Bort s<----> fågel i pannan. dålig
<var> – i första årtagen bl[ef] vi efter) –
med flott trodde katech[eten], att <---> den
bl[ifvit] smord, emedan stenen i solsken lätt
suger den i sig, h[är]af troddes att den <--->
<---> dricker smörja1588 –
☙ ❧
På wel<---->t1589 på en holme i Enare besåg
jag en med <händer> gjord Seida bestående
af på hvarann staplade stenar –
Ett berg benämndt Akku1590 visades mig på
fasta landet vid Enare träsk, och sades1591 varit en Gudomligh[et] i fordna dagar – , och
ett it[em] d[er]fr[ån] Äje – Bakom den finnes
Äjejaur1592 –
234
Itineraria 2osa 1838.indd 234
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
Stalo förföljer i osynlig gestalt, och befaller
n[å]g[o]n g[ån]g den förföljda att komma
och möta h[ono]m för att brottas – För 4 år
tillb[aka] hade en Reisivuonå brottats ock dödat en Stalo vid ett slikt möte. Stalorne skola
flyttat till hafs holmarne
Akunpää är en fjälltopp i Enare
Mennä Louheen (fara till Louhi)
Stalo trollades på m[enni]skor men s<ia>de
ej <m[yc]k[e]t> öfver de [Christne]1593– Stalot förföljdes och dödades af Päiwiö –
Päiviö förföljer på kamratens anmodan
vildrenar, dödar en vaja m[e]d dess kalf.
☙ ❧
Finnar; ǁ ~ men <--> <--> sk<u>ll
Cathek, af ǁ Cathek. D[e]n
smörja ǁ <--->
Between the church of Inari and
the village of Kyrö. Cf. p. 142.
Probably Castrén means the one
south of Lake Inari at N7631744
E519255 (N68°47′47″ E27°28′37″).
(TS)
sades varit ǁ omtalades sås[om]
Probably Ukko (SaaI Äijih) at
N7627719 E521367 (N68°45′37″
E27°31′43″), although it is an island
in Ukonjärvi south of Lake Inari
(see above). (TS)
Xne
Päiwiö ǁ såg
i syfte ǁ vältra
This note shows that Castrén wrote
this while listening to the story in
an authentic situation.
Orjiladsch, renlapp –
Wuolabb Päiwiö1594 såg hemligen Stalo i1595
syfte att att lyfta en sten – mäktade ej d[er]med – wältrade – Päiviö kom och lyfte <--->
Stalo att springa – Päiviö lät h[o]n[om] fara –
ångrade sig och förföljde Stalo hoppade öfver
Näytämä – Päiwiö efter och dödade Stalo –
Lapp[arne]1596 tyckte om historien och gåfvo
sitt bif[all] till<-> <-----> En Lappe vid namn
Wuoleb Walle var Päiviös följeslagare –
Då Päiviö en g[ån]g återvände fr[ån] en notfärd, råkade han ut för motwind – kom till en
holme – Kastade den notbelastade båten på
skuldran, och bar den öfver –
Hans ädelmod prisas m[yc]k[e]t – Han gaf åt
sin dreng den största fisken de steka –
Päiviö förföljde en varg, som jagade ofta hans
får – tog den i svansen och slog mot klippa –
235
Itineraria 2osa 1838.indd 235
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Cf. p. 164 (footnote): Sandesaari.
This is a version formulated later
by Castrén on the basis of the field
notes above.
skrattade ǁ och
Af ǁ Då
råkade ǁ kom
motvind ǁ <storm>
Upper part of the mscr page.
åratal ǁ inscript[ion]
Laurukainen här äfven känd i Enare för sin
hjeltebragd emot Ryssarne
Päiviös kentta i Enare träsk på Sadesaari1597
der Juutua <--> har sin kentta –
☙ ❧
Wuoleb1598 Päiwiö, berättade en Enare Lappe,
hade i hemlighet sett en Stalo vilja lyfta en
sten – Han mäktade ej dermed, utan skulle
vältra den – Päiwiö framträdde, skrattade1599
åt Stalo och lyftade den till det best[äm]da stället – Af1600 fruktan för sin öfverlägsna fiende
gaf sig Stalo att springa[.] Päiwiö lät honom
fara, men ångrade sig kort derpå och började
att förfölja h[ono]m. Stalo hoppade öfver
Näytämä floden; – Päiviö gjorde dets[amma] –
och dödade Stalo –
(En Lappe vid namn Wuoleb Walle hade varit
Päiviös ständiga följeslagare. H[ono]m hade
Päiviö undfägnat m[e]d den bästa och största
fisk, som fångades, enl[igt] n[å]gra af gästfrih[et], enl[igt] andra för att i sin tjenst få bibehålla en så utm[ärkt] man) –
Då Päiwiö en g[ån]g återwände fr[ån] en notfärd, råkade1601 han ut i motvind1602, kom till
en holme – kastade den notbelastade båten på
skuldran och bar den öfver –
P[äiwiö] förföljde en varg, som jagade h[an]s
får – tog den i svansen och slog i klippan –
☙ ❧
Ett1603 st[ycke] s[öder] om Kyrö Thomas på
wägen till Sombio skall finnas en grafvård af
sten med åratal1604 på en gran, som utvisar att
monumentet är nära 500 år gammalt
236
Itineraria 2osa 1838.indd 236
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
nb. RyskLapp[ar] begrafva sina lik, der de dö,
och Presten kastar mull åt d[e]tta håll –
Wirolainen k[al]l[a]s en, som i skepnaden af
björn1605 varg1606 eller annat odjur gör skada
(Sombio). Berättelse om n[å]g[o]n, som sköt
sin granne h[vil]ken ant[agit] sk<epn[aden]>
af en björn, och skadat hans boskap. Hotelsen – Katosi toisen talon isäntä –
björn ǁ en ~
varg ǁ gör skada
Middle part of the mscr page.
med ǁ mot
storm ǁ motw[ind]
f. m. ǁ morgon
på ǁ 1o)
stridde ǁ täfl[ade]
värme – ǁ ~ Wi woro insvepta
(N. O) ǁ s[om]
Troll karl nu för tiden återst[älla] tjufgods –
☙ ❧
Toragas1607 vet Uts[joki] Lappen ej af = Toralas – Päiviö – Bäiwe –
☙ ❧
d[en] 14 Augusti – Afresan fr[ån] Kyrö – Åskväder och fruktan för nattfrost – (wackra åkrar
öfverallt –) men natten tillbragd vid nuotio
war g[an]ska wacker – Fredagen omvexlade
en m[yc]k[e]t kall nord med regnskurar och
solbadd – E[fter]m[iddagen] var i s[ynner]het
m[yc]k[e]t het – Men med1608 mörkret uppstod
en förfärlig storm1609, som gjorde wårt nattläger wid nuotio högst obeh[a]gligt – Följ[ande] f[ör]m[iddagen]1610 var på1611 Sombio insjö
så kall, att wi stridde1612 om rodden – E[fter]m[iddagen] utomordentligt het – Samteligas
wår fruktan för d[en]na natt – Icke en g[ång]
karlarne kunde oaktadt den ❧ häftigaste rodd
och påpelsning få värme –1613 – Himlen var
klar inemot morgonen, men n[å]g[o]n blåst,
([nordost])1614 som mot morgonen medbragte
ett moln, och hindrade radikal frost – Följande
morgonen war het och qvalmig – Riestos fruktan det oaktadt – Man öfverlägger om skärningen[.] Argumenter pro & contra – E[fter]m[iddagen] omvexl[ade] kall nordost med olidelig hetta – Klart hela e[fter]m[iddagen].
☙
237
Itineraria 2osa 1838.indd 237
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
midn. ǁ kal
Beginning of the mscr page.
Lower part of the mscr page.
Raututunturit, a group of over 400
m-high fells in the southern parts
of Inari. From here on, Castrén lists
the major fells or hills that they
climbed or passed on their way
from Inari to Sodankylä. (TS)
bestego wi ǁ best[år] af
Palopää (Fi.)/Buollánoaivi (SaaN)/
Puállámuáivi (SaaI) at N7594166
E521467 (N68°27′34″ E27°31′26″). (TS)
Urupää (Fi.)/Urroaivi (SaaN)/Urruáivi (SaaI) at N7594168 E518525
(N68°27′34″ E27°27′8″). (TS)
Kaunispää (Fi.)/Čaabuáiváš (SaaI)
at N7591292 E518175 (N68°26′2″
E27°26′35″). (TS)
Probably Ahopää at N7583914
E520725 (N68°22′3″ E27°30′14″). (TS)
Palkispää in Sodankylä at N7575220
E519251 (N68°17′22″ E27°27′59″). (TS)
Peselmäaapa is a bog, but because Castrén otherwise lists fells
or hills here, he most likely meant
Peselmäpalo at N7568921 E516234
(N68°14′0″ E27°23′32″). (TS)
höga fjäll ǁ -berg
Tankavaara
(Jorpulipää)
at
N7563211 E506948 (N68°10′57″
E27°10′3″). (TS).
Probably Luironpalo in present-day
Pelkosenniemi at N7451297 E521991
(N67°10′40″ E27°30′29″). (TS)
Seita ǁ förfallen
A village in Sodankylä at N7546353
E517243 (N68°1′51″ E27°24′47″). On
the villages of Sodankylä in the
18th century, see Onnela 2006: 32–
34. (TS)
At present, Pelkosenniemi, the centre of a municipality of the same
name. In Castrén’s time, it was a
village in Sodankylä, at N7443664
E522059 (N67°6′34″ E27°30′29″).
☙
☙ ❧
Mot midn[atten]1615 ej en enda fläkt – Men
kl[ockan] 12 uppstego ung-moln – Det oaktadt
war redan frost på jorden – Men den natten
skedde ingen ❧ skada1616 – (Nb. vår enögde
vägwisares profetior) –
Natten1617 emot 15 Aug[usti] tillbragtes wid
Nuotio
15. A[ugusti] Rautatunturi1618 bestego1619 wi
Palopää1620, Urupää1621, Kaunispää1622, A<ho>pää1623, Palkispää1624, <Pesselmäapa>1625 höga
fjäll1626 – <----->, <----> fjäll, Tanka fjäll1627,
Luirofjäll1628
☙ ❧
d[en] 16 Aug[usti] Natten emot d[en] 16 oförmodadt tillbragt vid nuotio – på ett fjäll. En
ohygglig natt!
Sombiojärwi En hvit sten – Akan kiwi v[estra]
s[idan] träsket – Ej l[ån]gt d[eri]fr[ån] på fasta landet en Seita1629 – förfallen, emedan man
anstält gräfningar. Man har funnit d[er]vid
ringar <--->
– Pyhätunturi – d[er]på
skola Lapp[arne] haft ett offerst[älle] – Pyhä<kaani> är en wik i Sombio – Kuusajan
waara – D[er]på en seida –
För öfrigt är Sombio omgifven af berg
Mutenia1630 Innewånarne härstamma i 3dje led
ifrån en Colonist fr[ån] Pelkola1631 vid namn
Olof1632 – Från d[en]na Olof härst[ammar]
alla i Mutenia bosatta familjer h[vil]ka äro 5
till antalet – Riesto1633 har en Lappsk befolkning – Lapparne afundades, att Finnarne slogo under sig alla ängsmarker1634 och började
derföre sjelfva idka1635 boskapsskötsel
(TS)
238
Itineraria 2osa 1838.indd 238
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙ ❧
<---> <wacker> <--->
<-----> kantaja <blo-> gömmer undan
Lauruk[ainen] dödar Ryssarne
Köngäs uti Patsjoki
Lauruk[ainen] och Päiwänen erkännas äfven
af Finn[arne] varit Lappar –
Olof1636 Mattsson flyttade fr[ån] Pelkola till
Mutenia, Johan, d[en] <2.> broder bosatte
sig i Lokka och Henrik 3dje brodren qvarblef
i Pelkola –
På Riesto bor för det närw[arande] Olofs son
Jakob – Der bodde före Jakob Lappar, af h[vil]ka den sista hette Johan Johans son Ara. Ifrån
denne Ara härstammar ägaren af andra Riesto
vid namn Erik Ara – Han är gift med Jakobs
dotter, och Jakobs hustru är en anförwandt till
denne Ara –
Olof ǁ ~ (Hans broder bosatte sig i
Lokka)
Riesto used to be a village in
Sodankylä, which was submerged
by the artificial lake of Lokka in
the 1960s, At present, it is only a
small island at N7532828 E525789
(N67°54′32″ E27°36′52″). (TS)
ängs-/marker
idka ǁ <-->
Under the text written in ink there
is another, largely similar text in
pencil.
From here on, under the text written with ink there is another, mostly similar text in pencil, but there
are also some differences between
the two texts.
Actually, the passive form in the
function of the 3rd person plural
is typical of most Karelian dialects.
Cf. Nirvi 1947: 5–22; Pääkkönen
1990. (KH)
Matts,1637 de nämnde 3 brödernas fader inflyttade (Sawolax) – Språket synas bevisa
sanningen af d[en]na trad[ition] – Det liknar m[yc]k[e]t Uleåborgdial[ekten]. Men 3
pers[ona] plur[alis] menthin (jalat menthin),
tulthin &ra äro rent Savolax[iska] ändelser.1638
Matts son (?) Jakob flyttade till Wiborg –
Johans son flyttade till Lokka hade inga barn
utan tog ifrån Kairawuopio Ollila en fosterson
vid namn Anders, som hade en son vid namn
Olof hvars 2ne söner nu innehafva 2ne gårdar
i Lokka. Den tredje innehafs af en Colonist
som om sin härkomst ej wet annat, än att han
haft en landsskojare och <vrakling> vid namn
Pehr till Fader –
239
Itineraria 2osa 1838.indd 239
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
This fragment is a part of the original text of the page written in pencil. Its beginning cannot be read
under the text written with ink.
Savolaxiska ǁ T[avast]ländska
Lower part of the mscr page. Kiurujärvi is a village in Savukoski,
which belonged to Sodankylä in
Castrén’s time, N7486556 E517946
(N67.4947 E27.4194). (TS)
härst[amma] ǁ i 2dra led
Also on this page Castrén doubled
the pencil writing with ink, possibly changing it in places. Kelujärvi
is a village in Sodankylä, N7483189
E502157 (N67°27′53″ E27°3′2″). (TS)
tredje ǁ 3dje
Kemikylä is a group of farms along
the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and
Arajoki in present-day Savukoski.
The Tenniöjoki flows into the River Kemijoki at N7462159 E554590
(N67°16′16″ E28°15′58″). See also
Suomen kartta 1927: 49. (TS)
Castrén means here the parish
called later Salla. (TS)
The ink writing over pencil writing
ends here.
Nuwarande ǁ Inn[ewånare]
gård ǁ liten ~
mig1639, att Sombio boerne härst[amma] från
Lappar, men mina undersökningar hafva öfvertygat mig, att det ej är fallet – Nu lefvandes förfäder ha ej kunnat tala Lappska, och
de nu lefvande äro ock m[yc]k[e]t svaga i
språket – Savolaxiska1640 stugor (ugnar) –
☙ ❧
kiurujärwi1641 gård (nu en gård), Ägaren
härst[ammar]1642 i 2 led Kemi, Poikila hemman – En Lappe, bror till en D[it]o Tanhua
var första innewånaren i Kiurujärvi.
Innewånare i Tanhua äro Lappar i 3dje led).
☙ ❧
Kelujärwi.1643 1) Aikioniemi. Ägaren härstammar fr[ån] en Lappe som i tredje1644 led bor
”lannaksi” – Familjen heter Aikio. 2) Gustafsberg. Här war första innewånaren en Lappe
vid namn Matts Raasakka. Nu bebos hemmanet af Anders Mattlins 2ne söner, men de
hafva sålt hemmanet till Kyrkovärden – 3)
Kelujärwi – 4. Siuramaa. Första innewånaren
en Lappe, d[er]på <--> Johan Mattlins son –
Innevånarne i Kemikylä1645 skola härst[amma] fr[ån] Kuolajärwi1646) –1647
Kelujärwi. 1) Aikioniemi – Nuwarande1648
husbonden härstammar ifr[ån] en Lappe
Aikio som för 3 mansleder sedan började bo
lannaksi – 2) På Gustafsberg bodde var första
innevånaren en Lappe vid namn Matts Rasakka. Nu bo der Anders Mattlins 2 söner –
de hafva <--->
nb. Wid Luiroelf hafva bönderna högst få renar. Blott ytterst få Lappfamiljer drifva här
ren skötsel –Tanhua är blott 1 gård1649 –
240
Itineraria 2osa 1838.indd 240
21.8.2019 15:49:54
�Lapland
☙ ❧
Anm[ärkning]. Tanhua husbonden bor <-->
ibland folk som tala ren Savolaxiska – Men
Tanhua som är Lappe, talar Kemi dialekt. I
s<[ynnerhet]> h före ofta – l fördublas1650 –
Likaså på Aiki[o]niemi, der jemwäl husbonden är en Lappe[.] Likväl är man ej consequent häri –
nb. I Sodankylä församlings rättigh[eter] och
skyld[igheter] finns ett document af 4 Martii
1672 deri Påhl Pelkonen botlägges för tillfynd
intrång uti Lapparnes näring samt ålägges
att flytta sig bort fr[ån] Lapparnes ägor. (Häri
uppdagas att Nyb[yggaren] fr[ån] Österb[otten] Pelkonen inflyttat för 8 ell[er] 9 år sedan)
☙ ❧
Korwanen1651 har äfven warit befolkad1652 af
Lappar, tills dess nuvarande ägare från Peldowuoma köpte hemmanet –
Päiwänen har bott i Sombio – Laurukainen likaså. Dessutom omtalas Turwanen (Torjonen
och Akumieli, ifr[ån] h[vil]ken sistn[ämnde]
Korwanen härstammar) –
(Teno Anders sorg)1653. Laurukainens öde<->
Ryssarne g[enom] att förleda den till Sombio – Sjelf gömde han sig i en håla –1654 Hans
hustrus knep [–] Tjärblossen – Elden i kåta –
— Ryssarne, då de i skogen stött på Lauruk[ainen] i h[an]s köttboda, ville döda h[ono]m
och befalte h[ono]m komma ned – Lauruk[ainen] dröja och stoppar sin peski full m[e]d
dun – Kasta den i hopen – Ryssarne döda
h[varan]dra till sista man – Laur[ukainen]
var äfven1655
It is not clear what phenomena
Castrén is referring to with his
fragmentary notes, as there are
no examples. By h, he may mean
preaspiration (e.g. Saami áhkku
‘grandmother’, Fi. akka), and by
the doubled l, the strengthening
of the original single consonants
(Fi. (dial.) kallaa, Standard Finnish kalaa) which is also typical of
the Saami languages. Sammallahti
1998: 48–49, 54–55. (KH)
Korvanen was formerly a village in Sodankylä. At present, it is
only a small sandbank in the Lokka artificial lake, N7538156 E533106
(N67°57′21″ E27°47′26″). These notes
are from around 17–19 August on
Castrén’s journey. The whole page
was written at once, making it likely that Castrén did not write this
tale of Laurukainen on paper until after he had arrived in Sodankylä. However, cf. note on Anders of
Teno (TS)
befolkad ǁ bebodt
Anders of Teno is the Lapp of
whom Aikio told him on the way
from Inari to Utsjoki in July. See
p. 129–130. (TS)
[…] håla – ǁ ~ nb. Ryssarne trodde
h[ono]m för <--> säkra uppgifter
om <-----> Ryssarne.
The rest of the text is missing.
241
Itineraria 2osa 1838.indd 241
21.8.2019 15:49:54
�Itineraria
Continuation of the page.
After this, Castrén has written
notes on the village of Lokka as
well as tales on Laurukainen.
Karjalansaari, see p. 93.
Lauruk. ǁ en[ligt]
Tuokah […] ǁ Tule tänne <----->
ja ǁ och
Tääl […] ǁ Näin Lauruk[ainen]
☙ ❧
d[en]1656 18 [Augusti]. En g[an]ska wacker
dag, ehuru folket på ängen beklagade sig, att
de <froso> dem fingrarne – Vädret hade
fr[ån] n[ord]o[st] vänt sig till <---->1657 –
Glädjen öfver d[en]na wäderleks förändring –
— I Lokka blandas bark med vesirikko i st[ället] för halm
Vesi-rikko (Cerastium vulgatum) torkas och
survotaan ynnä petäjän kansa –
Laurukainen förgjorde Ryssarne i Ounasjärvi
på holmen Kirjalan saari1658
Laurukainens pälsar, som han kastade åt Ryssarne var fyld med kött och torr fisk –
☙
Hvar helst en köngäs finnes der har Lauruk[ainen]1659 enl[igt] trad[itionen] ❧ förgjort
Ryssar – I Luiro bundit 7 båtar i rad, lagt
Ryssarne under täcket, hoppat sj[elf] på
klippan –
När Lauruk[ainen] lemnat Ryssarne på holmen dök en till båten Lauruk[ainen] afhögg
fingret och fick en silfverring i båten – Tuokah1660 weneh pyhä weli, tääll on huttu ja1661
hutri neuwot, ruotsin woita silmäks’ pannaan[.] Oma hutri annetaan – Tääl1662 on
hutri ja hutri neuwot[.] Karj[alainen:] kuuma
tinaa suuhus waletaan –
nb Lauruk[ainen] rodde kring holmen i 9
dygn för att Ryssarne ej måtte undkomma
g[enom] flotta
242
Itineraria 2osa 1838.indd 242
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
Unari1663 by
Luusua, kallats, Wierilä, Nyb[ygget] Riskilä, Kandola, Martin, Martin, Martin, Lassali, Lassali, 2 Sywäjärwi, Leipäjärwi, Mattanen, Nyb[ygget] Sywäjärwi, Hingamaa
(1sta Colon[ist] ifr[ån] Pelkola hemman i
Lumijoki)1664, 2 Riipi, Nyb[ygget] Riipi,
Kumbula –
Waalajärwi by1665
Pumbanen, Nyb[ygget] Häätylä, Pumbanen,
Nyb[ygget] Mäki, Toiwola, Jessiö, Yli-Jesiö,
Wäli Jesiö, Nyb[ygget] Wäli-Talo, Jesiö, Nyb[ygget] Wikewänkorwa, Ala-Jesiö –
Kyrkoby1666
Prästgården, Annaberg, 2 Halonen, Poikela,
1. Arpela, Poikela, 1. Piilola, Aikioniemi, Gustafsberg, Kelujärvi, Onnila, Salmi, Orajärwi,
Huhtala, Orajärvi –
Unarin Luusua (Luusua of Unari),
a village in Sodankylä, N7448033
E445009 (N67°8′40″ E25°43′52″). In
the following Castrén lists farms in
the different villages of Sodankylä
parish. (TS)
Lumijoki is a parish in Northern
Ostrobothnia, at N7191541 E413831
(N64°50′14″ E25°11′1″). (TS)
Vaalajärvi is a village in Sodankylä at N7478444 E466317 (N67°25′13″
E26°12′50″). (TS)
Sodankylä.
Sattanen is a village in Sodankylä
at N7488224 E483730 (N67°30′34″
E26°37′8″). (TS)
Madetkoski is a settlement in
Sodankylä at N7530968 E489659
(N67°53′35″ E26°45′14″). (TS)
At present, the village is called Torvinen. Vaiskojärvi is a bog (former
lake) east of it. Torvinen is situated at N7453591 E484652 (N67°11′56″
E26°38′42″). (TS)
Sattas by1667
Sattas, Nyb[ygget] Riipi, Riipi, Sattas, Waara,
Nyb[ygget] Takakangas, Sattas l. Ollila, Sattas, Ollila, Rajala –
Madetkoski by1668
Kaaretkoski, 2 Aikio, Nyb[ygget] Marjawaara, Äärelä, 2 Moskuwaara –
Waiskojärwi by1669
☙
4 Aska, Ala aska, Nyb[ygget] Portikangas
1. ❧ Mattila, 4 Torwinen, Wuojärwi
243
Itineraria 2osa 1838.indd 243
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
The village was called Kairavuopaja in Castrén’s time, at present Kairala in Pelkosenniemi at N7452498
E519649 (N67°11′20″ E27°27′15″). See
KA Sodankylä parish records 1838–
1844: 75–77, 82–92 (http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=5842563 etc.),
1859–1866: esp. 29–30 (http://digi.
narc.fi/digi/view.ka?kuid=7835806
etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)
The village of Hietasuvanto belonged later to the village of Sivakkamaa and is now part of the
village of Luiro in Pelkosenniemi
at N7456390 E523243 (N67°13′24″
E27°32′17″). KA Sodankylä parish records 1838–1844: 78–80 (http://digi.
narc.fi/digi/view.ka?kuid=5842728
etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)
This sentence is in the margin at
the mention of the following four
villages.
At present, the main village of
Pelkosenniemi. Suomen kartta
1927: 49. (TS)
Saunavaara is a village in Pelkosenniemi, in Castrén’s time it belonged to Sodankylä, N7437905
E523225 (N67°3′27″ E27°32′2″). (TS)
At present, there is no village called
Sompio, because most parts of it
were submerged under the Lokka
artificial lake in the 1960s. On the
location of Mutenia and Lake Sompiojärvi, see above. (TS)
See p. 240.
A group of settlements along the
rivers Tenniöjoki, Kemijoki and
Arajoki, see above.
Kairawuopio by1670
3 Pyhäjärwi, Ollila, Nyb[ygget] Ahoniemi,
Lakso, Jaakkola, Keskitalo, Kairawuopio, 2
Hyötylä, Yli-Talo, Nyb[ygget] Salmela –
Hietasuando by1671
Waara, Takkinen, Wälitalo, Nyb[ygget] Hautajärwi, 2 Luiro.
Räknas till Sombio[:]1672
Pelkola by1673
kilpimaa, Mäkitalo, Pelkola, Terwo,
Alatalo, Pulskala –
Saunawaara by1674
Matomaa, 3 Bertula, Oinas, Arwola,
Säärelä, Oinas, Nyb[ygget] Kandola,
Nyb[ygget] Kuoppala.
Sombio by1675
5 Mudenia, 2 Raesto, 2 korwa, 2 Lokka.
Kiurujärwi by1676
Seitajärwi, Kiurujärvi, Tanhua.
Kemikylä by1677
2 Halonen Nyb[ygget] Halonen, 2 Kuosku,
Karppinen, Nousu, Törmänen 3 Nousu, Nyb[ygget] Alatalo, Nyb[ygget] Wärriö –
244
Itineraria 2osa 1838.indd 244
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
d[en] 20 [Augusti] Afresan fr[ån] Sodankylä – Askan kosket1678, Orakoski1679, K<-->kikoski1680, Porttikoski1681 –
Nedanför Akan koski
Vid Kitinen ofvanom Sodankylä kyrka Ukon
harjut1682 och i Jesiö Ukon mukka1683 i1684
elfven och Ukon harjut –
(Lapparnes kåta käräjät)1685
Matts Halonen inflyttade först från Kemiträsk
till Kyrkoby (år 1730). Han hette Halonen
och ant[og] det nu delta hemmanet – under
h[an]s son[.] Matts hade en son Lars, som1686
sålde ½ af hemmanet åt C. G. Mathlin. Lars
hade en son Lars, h[vil]ken sednares söner
ännu lefva –
Poikela – Upptogs sås[om] Nyb[ygge] af Pastor Wegelius1687, som sålde hemmanet åt en
Colonist ifrån Rovaniemi vid namn Matts
(h[an]s yngsta son nuwar[ande] ägaren af
kiurujärvi är). Matts hade 4 söner Matts,
Hans, Michel, Henrik (på Kiurujärvi). ½ af
hem = Piilola <fisk> Matts, ½ = Arpela Hans.
Denna1688
[– –]
The Askankosket rapids were probably situated at N7462889 E487776
(N67°16′57″ E26°42′59″), but the
name is not known any longer. Cf.
Askankangas west of the place. (TS)
Orakoski is a rapids location in
the River Kitisenjoki at N7468871
E485952 (N67°20′9″ E26°40′24″). (TS)
These rapids were between Orakoski and Porttikoski in the River
Kitisenjoki. (TS)
Porttikoski is a rapids in the River Kitisenjoki at N7465661 E487020
(N67°18′26″ E26°41′55″). (TS)
There is a hill called Ukonharju mostly submerged by the Porttipahta artificial lake in the 1960s. Only a small
island remains at N7544858 E486881
(N68°1′3″ E26°41′9″). It is uncertain,
however, if Castrén meant this or
some other Ukonharju closer to the
church of Sodankylä. (TS)
Ukonmukka in the River Jeesiöjoki
at N7487864 E475649 (N67°30′20″
E26°25′47″). (TS)
i ǁ och
Kotakäräjät (‘goahti [Saami tent]
assembly’) was a Saami institution
for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I.,
1948 II: 257. (TS)
som ǁ denn[e]
Henrik Wegelius (1707–1780), chaplain and later vicar of Sodankylä
1730–1763. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852 http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=5663.
(TS)
The rest of the text is missing.
245
Itineraria 2osa 1838.indd 245
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
Sodankylä.
The end of the word disappears at
the damaged edge of the page.
Matomaa is a farm in the village of
Saunavaara. (TS)
Mudajoki ǁ ~ , till Körkö
The village of Vuojärvi is in the
southern part of Sodankylä on
the shore of a lake of the same
name N7441100 E483419 (N67°5′12″
E26°37′6″). (TS)
spets ǁ sida
Oratunturi Fell, rising to 450 m
above sea-level, is situated east
of the church of Sodankylä at
N7471740 E504825 (N67°21′43″
E27°6′44″). (TS)
A hill known as Kevitsa is situated at N7507735 E498556 (N67°41′6″
E26°57′57″). The coordinates place
the sieidi stone on its highest point.
Salminen 2019: 38, 47. (TS)
Ämnet ǁ Den är
The word is covered by a fleck of
dirt.
From here on to the end of the page
there is illegible writing in pencil
writing under the ink writing.
Ämmänvaara is a hill on Cape Ämmänniemi in the Ämmänselkä part
of Lake Kemijärvi at N7387943
E526165 (N66°36′33″ E27°35′26″). A
Stone Age settlement and a quartz
quarry are known from Ämmänniemi and Ämmänvaara is classified as a nationally significant prehistoric site on the because of its
related Saami cult site traditions.
Museovirasto, kulttuuriympäristön
palveluikkuna, https://www.kyppi.
fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_
default.aspx objects No. 320010302,
320010043 and 320010303 (Ämmänniemi, Ämmänvaara 1 & 2). In this
case, as in many others, the name
beginning with ämmä is connected
with the cult of Saami áhkka deities.
Mallat 2007a: 144; 2007b. (TS)
Kyrkoby1689
Till Halonen hafva innewånare kom[m]it
från Kemiträsk
Till Poikila från Rovaniemi ko[– –]1690.
Hans.
Salmi är nyligen upptagen –
Suanto. Innevånarne som nu lefva i 3dje led
ha kommit från Kokkos, dit de inflyttat fr.
Savolax –
Kairavuopio första colonist fr[ån] Kemiträsk
för 200 år tillbak[a]
Till Matomaa1691 ha Colonister kommit fr[ån]
öfre Saunawaara (I Bertula)
Till Saunawaara (Oinas) hafva Colon[isterne] infl[yttat] fr[ån] Kemiträsk Oinas
Till Anti ifrån Wiiri, till Wiiri ifrån H<i>tt<i>
vid Mudajoki1692.
☙ ❧
I Sodankylä uti Wuojärvi1693 finns Pyhä kumpu, en hympel vid hvars spets1694 man funnit
grafvar. Der har varit Palwelus paikka – På
Orastunturi1695 en <park> af träd 3 ½ alns
hög – smord – lika tjock öfverallt – utan
bilder.
Grafvar i Waalajärvi –
På Keitsa berget i Sodankylä finns en Seita af
sten1696 1 famn hög, bred i toppen och smal
nedtill. Ämnet1697, sade min berättare, för
hårdt till lera, för mjukt till sten, gråaktigt – I
nejden finns rundt omkring ingen enda sten
utan mylla. Vid en köngäs invid Kitinen finns
ock klippor, h[vil]ka [– –]1698 bl[ifvit] tillbedda, som Seider (nb. Vid1699 Stuorra jaur fanns
ock en naturlig Seida
246
Itineraria 2osa 1838.indd 246
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
<NB.> Kemiträsk beklaga <---> <skjuts--------->
sig <fl[ere]> <lemna>
☙ ❧
Amman waara1700 vid Kemiträsk skall varit
ett andakts ställe under Hedendomen –
Wid en udde i1701 Kemi elf nära Kemiträsk
<lund> Kalkoniemi1702 skola fordomdags
grafwar funnits och man har der upptäckt
jernkorg –
Seitakorva är en fors 3 [mil] nedanom kemiträsk kyrka.1703
Hertikan D[it]o
Jujärvi1704, Jukoski, Juwaara, Ju 2 ind?
Ämmän pää, en klippa i Ounaskoski1705
Ämmän koski i Kemi1706
Ämmän saari och Pietin (Pietarin?) saari1707
bredvid h[varan]dra vid Kähkönen i Terwola
Pohjasen otta vid D[it]o
☙ ❧
Boskaps pesten i Kemitr[äsk]
Intill 22 [Augusti?] ha störtat 6 kor och 1
kalf1708
Om Islossningen i öfre loppet af Ounas &
Kemi elf –
Säpsä1709 och Juotas1710 i Kemi elf äro svåra1711
att komma ned af brist på vatten – Islossningen har i Säpsä fört1712 klippor i fåran –
i ǁ vid
Cape Kalkonniemi is situated south
of Kemijärvi at N7394398 E524785
(N66°40′2″ E27°33′39″). There are
both Stone Age and Iron Age finds
known from there. Museovirasto,
kulttuuriympäristön palveluikkuna,
objects No. 1000015657, 320010231
and 1000012115 (Kalkonniemi 1–3).
https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/
mjreki/read/asp/r_default.aspx. (TS)
The Seitakorva rapids are situated
at N7368744 E515495 (N66°26′16″
E27°20′51″). (TS)
Lake Juujärvi is situated at N7363675
E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″).
Juuvaara hill is on its eastern shore
and is known as an ancient offering place. There is also a Stone Age
dwelling site on Cape Juuniemi at
the opposite shore. Museovirasto,
Kulttuuriympäristön palveluikkuna,
objects No. 320010072, 320010074
(Juuvaara, Juuniemi), https://www.
kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/
asp/r_default.aspx. (TS)
The Ounaskoski rapids were situated in the centre of Rovaniemi
at N7376285 E443925 (N66°30′2″
E25°44′23″). (TS)
The Ämmänkoski rapids were
at Lautiosaari in Keminmaa at
N7298949 E387708 (N65°47′32″
E24°32′43″). (TS)
Pietinsaari Island is in Tervola at N7338035 E415568 (N66°9′5″
E25°7′42″). The island of Ämmänsaari no longer exists after the construction of large hydroelectric
power plants in the River Kemijoki.
(TS)
kalf ǁ ~ s[a]mt
Säpsä is a rapids location in the
River Kemijoki in Rovaniemi at
N7356703 E500490 (N66°19′48″
E27°0′39″). (TS)
The Juotaskoski rapids in Kemijoki
in Rovaniemi almost immediately
247
Itineraria 2osa 1838.indd 247
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
downstream from Säpsä at N7356167
E498248 (N66°19′31″ E26°57′39″).
(TS)
svåra ǁ så ~
fört ǁ sk
The village of Ylikylä is in Kemijärvi at N7419880 E520651 (N66°53′46″
E27°28′18″). From here on Castrén
lists again the farms of different
villages on the River Kemijoki. (TS).
The village of Isokylä is in Kemijärvi at N7397496 E524535 (N66°41′42″
E27°33′21″). (TS)
Three letters are covered by an ink
stain.
Alakylä in Kemijärvi, which no
longer exists. Castrén lists here
farm properties on the shores of
Lake Kemijärvi downstream from
the centre of Kemijärvi. (TS)
The cape Kelloniemi is situated
at N7392343 E523766 (N66°38′56″
E27°32′14″). (TS)
Here Castrén lists farms in Kuolajärvi or present-day Salla. He copied the list from the parish records
of Kuolajärvi. Several of the listed properties have later grown to
become villages. Kursu is a village
at N7405696 E550007 (N66°45′56″
E28°8′10″). (TS)
Vuolukka is a farm in Kursu on
Cape Vuonneniemi. (TS)
Salmijärvi is a farm in the village
of Salmivaara at N7413209 E562063
(N66°49′50″ E28°24′49″). (TS)
Aatsinki is a village in Salla, at
N7419448 E584691 (N66°52′52″
E28°55′59″). (TS)
Kellokumpu belonged to the village of Aatsinki and is situated
at N7425983 E580632 (N66°56′27″
E28°50′42″). There is also another
Kellokumpu in Salla, but it did not
exist until the 1850s. KA Salla: parish
records 1832–1862, http://digi.narc.
☙ ❧
Öfwerby1713
3 Oinas, 4 Helistu, 4 Tapio, 2 Talwensaari,
2 Kostamo, 3 Kostamowaara, 2 kulpakko, 2
korpela, 3 Peldoniemi, Mäkelä, 3 Suopangi, 2
Junttila, Puikko, Laurila, Peldoperä, 3 Pauna,
2 Aho, 2 Jankkila, kaisamatti, 2 Kyhkynen,
Kumbula, Helistenkangas, Majawaniemi,
Tohmola, Hietala, Kaakkuriwaara
Storby1714
3 Kärppä, 3 Törmänen, Ylikärppä, 2 Ollila,
Soppela, Könönen, Terwola, kujala, könönen,
2 Kehkelä, Lahtela, 2 Jaakkola, Maa-Jaakkola, 2 Kotajärwi, 2 Räisänen, 2 Tarwas, 2
Kallanwaara, 2 Imbonen, 5 Joutsijärwi, Kotaniemi, 2 Wälikangas, Ojala, 2 J[– –]sila1715,
Iipola, Rytilahti, Nikunlassi, Kaisanlahti,
Lehtola, Ruotsala, Sallmela
☙ ❧
Nederby.1716
Ämmälä, 3 Halonen, 3 Pietilä, Kujala, 3
Halonen, 4 Luusua, Juujärwi 2 Pietilä,
keskitalo, 3 Pöytiö, 2 kelloniemi1717, 2 Tywikelloniemi, 2 Kangas, 3 Tuulaniemi, Ulkoniemi, Narkinlahti, Hannuniemi, 2 Häckman, 2
Särkikangas, Jyväperä, Ruopsaperä, Siiwola,
Seinälä, Kiwilahti, Niemelä, Paawola, Mesikangas, Säynäjäkangas.
fi/digi/dosearch.ka?sartun=306451.
KA. (TS)
248
Itineraria 2osa 1838.indd 248
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
Kuolajärwi.
☙
Kursu1718, Kursu-Leskelä, 2 kursu, KursuHeikkilä, 4 Wuonala, Wuonala-Wuolukka1719, –
3 Sallmijärwi1720, Tenno-Isola, 2 Tenno-Terwo, 2 Tenno-kandola, Tenno-Kiwilä –
2 Atsingi1721, Kellokumpu1722, Lambela, 2 Ongamo1723, 2 Kallungi-Niemelä, Kallungi, Haliselkä1724, Hautajärwi1725, Hirvasjärwi1726[,] ❧
Hietajärwi-Niskala1727, Tuuliainen, Nojonen,
Nojonen-Ahola, Palojärwi1728, Kiwilä1729, 4
Saariniemi1730, Säjä1731, Kalliskota, Särkelä1732,
Mukkala1733, 5 Salla1734, Korja1735, Sotkajärwi1736, Kesälahti1737, Ukuniemi1738, Kairala1739,
2 Sulasalmi, Wuorijärwi1740, Tumsa-Kurtti1741,
Tumsa-Hautaniemi, Tuutjärwi1742, Leikala,
Ongamo,
☙ ❧
Till Luusua1743, kemiträsk, ha de första innew[ånarena] kommit fr[ån] Tervola
☙ ❧
På1744 Antti hemman, som är den 1sta i Rovaniemi, börjas åter berättelserna om Jatulin
kansa. Antti Michel wet berätta, att de bott på
udden vid en gård, och visar deras ugnställen
wid Pirtikoski s[a]mt grafvar, hvari de fångat
vildrenar – Båge var deras vapen.
Ett lat slägte? – Iddes knapt bära bränsle –
En frågade sin kamrat? Kuinka tässä walkia
sammu? Svar: ”Wasta tähän kannon onnen
kennen” –
Onkamo is a village in Salla, at
N7404192 E591561 (N66°44′33″
E29°4′42″). (TS)
Cf. Lake Halijärvi at the village of
Hautajärvi. (TS)
Hautajärvi is a village in Salla, at
N7378444 E590431 (N66°30′43″
E29°2′1″). (TS)
Hirvasjärvi is the present-day village of Hirvasvaara on Lake Hirvasjärvi in Salla at N7381720 E570879
(N66°32′47″ E28°35′46″). (TS)
Castrén means Niskala farm at
Lake Karhujärvi in the presentday village Karhujärvi at N7376198
E559999 (N66°29′57″ E28°20′54″).
There is Lake Hietajärvi north of it.
KA Salla: parish records 1832–1838:
191 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka?
kuid=7871864). (TS)
Palojärvi is a farm near the presentday village of Paloperä at N7371848
E552815 (N66°27′41″ E28°11′7″). (TS)
Kivelä in the present-day village
of Vuorela at Lake Kivelänjärvi at
N7368607 E554291 (N66°25′56″
E28°13′1″). (TS)
The houses of Saariniemi farm
were in the village of Saija. Tietoja
Saijan historiasta, http://www.saija.
net/historiikki2.html; see also following note. (TS)
The village of Saija at N7442402
E578722 (N67°5′19″ E28°48′44″). (TS)
Originally belonging to the village
of Saija, later Mukkala, at N7436624
E586468 (N67°2′5″ E28°59′10″); Tietoja Saijan historiasta, http://www.
saija.net/historiikki2.html. (TS)
Mukkala village is situated at
N7438416
E583988
(N67°3′5
E28°55′50″). (TS)
The farms of Salla were situated in
the village of Sallansuu, the centre
of the parish. (TS)
The village of Korja was situated at Lake Autiojärvi at N67°7′54″
E29°32′32″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
249
Itineraria 2osa 1838.indd 249
21.8.2019 15:49:55
�Itineraria
Near Lake Sotkajärvi at ca. N67°9′
E29°32′. The Sotkajärvi, Kesälahti, Ulkuniemi, Sulasalmi and Vuorijärvi farms were all in the village
of Tenniö. KA Salla parish records
1853–1859: 162–171 (http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=7873796 etc.).
Since 1940 in Russia. Suomen kartta
1927: 50. (TS)
Kesälahti farm was situated in the
village of Tenniö around Lake Tenniöjärvi, N67°11′ E29°40′. Since 1940
in Russia. Suomen kartta 1927: 50.
☙ ❧
d[en] 26 Ännu större fruktan. Klarnar1746 –
☙ ❧
(TS)
Ulkuniemi in the village of Tenniö.
KA Salla parish records 1853–1859:
165
(http://digi.narc.fi/digi/view.
ka?kuid=7873800). Since 1940 in
Russia. (TS)
The village of Kairala was situated
on Lake Kuolajärvi at N66°55′47″
E29°36′34″, near the present-day
village of Kajraly. Since 1940 in
Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)
The village of Vuorijärvi was situated at Lake Vuorijärvi at N66°47′24″
E30°9′24″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
The village of Kurtti was situated
south-west of the present-day village
of Alakurtti at N66°57′9″ E30°18′23″.
Suomen kartta 1927: 50. (TS)
Tuutijärvi was a village in Salla on
the lake of same name, N66°32′6″
E29°50′55″. Since 1940 in Russia.
Suomen kartta 1927: 46. (TS)
Luusua is a village in Kemijärvi at N7373890 E513381 (N66°29′2″
E27°18′2″). (TS)
A struck-out text in the uppermost part of the page: <uti>
<Monum[enter]>
Lower part of the mscr page.
Klarnar ǁ D[it]o
inwid ǁ och
Johan Wiktor Calamnius (1838–
1891) visited the site in 1862 and
stated that it was a former pond
d[en]1745 25 Aug[usti] Åter fruktan för frost –
Kall nordlig vind började klarna mot aftonen – Blåste h[e]la natten igenom
I Terwola störta 8–10 hästar och n[å]gra
kor – mossor och pölar
3 frostnätter emot Söndag, Måndag och Tisdag – Åkrarne mindre för sig komna än i Kemiträsk och Rovaniemi –
☙ ❧
En Jatulin hauta i Wiianmaa inwid1747 Terwola kyrka, kan v[ara] 2 famnar djup –1748
Molekit1749 gjordes för att befria sig riiwatun pauloista – ännu på sedn[aste] tider har
man tillvägabragt sådana – De ha manlig och
qvinlig gestalt – Soml[iga] påstå, att man g[enom] dem afbildat m[enni]skor, h[vil]ka man
önskat skada –
Jons1750 kåta (Jonnin kåta) belägen i Terwola
nära Prästagården –
Sielutin saari i Tervola1751
Molekki på Pajarin waara1752. Bildad på ett
wäxande trä. Mol[ekki] är af m[enni]skostorlek och m[e]d dess form
250
Itineraria 2osa 1838.indd 250
21.8.2019 15:49:55
�Lapland
☙ ❧
Tervola
Koiwu by1753
Rynänen, Kähkönen, Kilpinen, Lambela, Saari, 3 Fränti, Kojo, Niska, Honkanen, Tolonen,
2 Peura, Räihä, kratari, Olkila, Aurela, Wähäkari, koiwuperä –
Rungaus by –1754
Kurwi, 2 Liimatta, Leinonen, Siitonen, 2 Mattinen, 2 Saaren, Oinas, Lumbus, Tarwas, Kähkölä, Niemelä, Wajoensuu1755. (Bl[ott] löst
folk Aska)
Lapiniemi by1756
Junna, 2 Tossala, 4 Terwo, 2 kaperi, kaasi, 2
Romsi, Wuolukka, Jurwa, 2 Olliterwo, 4 Kando, 3 Palosaari, 2 Rötkönen, kapellansbordet,
Kolmonen, Harjuniemi, Riimala, Koiwusalo,
Hornela, Koiwula, Niskawaara, Myllyaho,
Palokangas, Siiwola (öde),
☙ ❧
measuring ca. 30 x 10 m, thus not
made by human hands at all. Calamnius 1868: 199. (TS)
Molekit ǁ Molekin hauta
Jons ǁ Johns
Tervola ǁ ~ m[e]d
Sielutinsaari is situated on
the River Kemijoki at N7334459
E403677 (N66°6′57″ E24°52′4″). (TS)
Pajarinvaara is in Tervola at the
site of the village of Pajarinperä,
N7324472 E398878 (N66°1′29″
E24°46′10″). (TS)
Koivu is a village in Tervola at
N7339932
E419393
(N66°10′9″
E25°12′43″). (TS)
Runkaus is no longer an actual village. It is situated in Tervola at N7337433 E412493 (N66°8′42″
E25°3′38″). (TS)
Wajoensuu ǁ Waajoensuu, Ask[a]
Lapinniemi is the centre of Tervola.
(TS)
At present, the village of Yli-Paakkola along the River Kemijoki
at N7322122 E396061 (N66°0′10″
E24°42′33″). (TS)
Paakkola by1757
Pajari, 2 Waara, Pesonen I Hannuksela, Pesola, 2 Peldo, 2 Raatikka, 2 Mölö, Marto, Pyttinen, Pajari, Kaisajoki, 2 Kaara, Iso, Karwo,
Oinas, Kuiri, Hätelä, Peldomaa.
251
Itineraria 2osa 1838.indd 251
21.8.2019 15:49:55
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
4 [Reseanteckningar 1838. Lappland.] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a30bbee55292b382e795e8990bc02a59.pdf
9a99cef500bfe685d4d7fb0049e5efea
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript KK Coll. 539.29.7
(Varia 4.7) p. 469–478 consists of
five loose sheets measuring ca. 21 x
32 cm. The article has been published in NRF VI p. 33–42 with
the title Postskriptum efter en resa
genom Tavastland. The editor Carl
Gustaf Borg assumed that the text
dates from 1839, which has been
noted on the p. 469 of the manuscript. Borg seems to have based
his interpretation on Castrén’s
words in his 1839 travel report that
he returned from Karelia via Oulu,
Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki. However, Castrén writes here
that he is on his way to Lapland to
get acquainted with Lappish poetry, and consequently the article
must date from the spring of 1838.
Also, Castrén writes both that the
Tavastians expect a warm summer
and that the poor growth of vegetation restricted his possibilities
to collect names of plants, which
both mean that the travelling cannot have taken place in autumn
but in spring or early summer. Further evidence is the fact that Castrén and Ehrström had planned to
meet at Lappajärvi. Castrén 1870e.
Cf. note No. 12 above. Castrén reused parts of this text in his Utdrag
ur ett bref… (see p. 584–597). (TS)
Wäinämöinens ǁ ett <->
Also here Castrén is referring to
the first edition of the Kalevala,
published in 1835. (KH)
Above the word återskalla Castrén
wrote frambringa without striking
out the original word.
tanke ǁ om o
olikheter ǁ Tavast[ars]
Tavastars ǁ Tavastarnes
Christfrid Ganander (1741–1790),
chaplain of Rantsila, published
the first general survey of Finnish
mythology, Mythologia fennica in
☙ ❧
3
Ett Postscriptum1147
Tawastarnes storartade land, den friska natur sinne, okonstlade seder och på bedrifter
rika forntid hade hos mig alstrat den förmodan, att sångens gerning icke kunnat
öfwergifva dessa för henne fordom så kära
nejder, att Wäinämöinens1148 kantele, den
hans wid sin flykt ”qvarlemnade Suomis söner till evig glädje” (Kal[ewala] 32: 249)1149,
ännu skulle återskalla1150 hälst några brutna
toner om forntids wishet och forntids kraft.
I denna förmodan stärktes jag af ett ”pium
desiderium” – hoppet, att till wisshet bringa
och vidare uti en af mig länge närd tanke1151
om olikheter1152 i Tavastars1153 och Karelares
religiösa föreställningssätt. Denna hypothes
alstrades hos mig af swårigheten att förena
Gananders1154 och Lencqwists1155 uppgifter
med dem vi i wåra runo-samlingar erhålla.
Men såsom ett objectiwt bevis härå gäller Agricolas1156 försäkran, att desse folkstammar
dyrkat skilda Gudar. Oaktadt denna sak
således icke widare kan bestridas, sökte jag
emellertid ur folkets egen mun bekräftelse
härå under en flyktig resa genom T[avast]land.1157 Ty värr! blef resultatet af mina
forskningar att Runotar flyktat från Hämehs
bygder och med henne alla minnen om det
framfarna.
190
Itineraria 2osa 1838.indd 190
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
Jag påminner mig ännu med bedröfvelse, huru en bonde omtalade, att han under
sina resor i Savolax sett ett owanligt instrument, hvars namn han bortglömt. På min
fråga, om [han]1158 i Tavastland aldrig sett
detta instrument, svarade han: ”Aldrig, utom
hos Savolaxare, då de färdats i T[avast]land.”
”Men fortfor jag: i Savolax har ni utan tvifvel hört en mängd sånger1159 och forntida1160
minnen; äro dessa helt och hållet okända i
T[avast]land”? ”Wi wårda oss mera om Gudsfruktan och åkerbruk än sådan fåfänga!” war
svaret. ”Har ni då aldrig hört talas om Wäinämöinen? fortfor jag widare”? – ”Om hvem
frågade herren? Wiina-Jussi eller huru?[”]
Samma bonde omtalade likväl till min
förnöjelse, huru han såsom fattig Dreng råkat förälska sig i en lika så fattig flicka. De
gifte sig. Begäret efter oberoende förde honom i en ödemark, der han med hustru och
ett dibarn lägrade sig wid roten af ett träd och
sofde wid en stockeld. ”Barnet gret och modern gret, men jag högg timmer till min stuga”. Inom 14 dagar war stugan färdig och
inom 4½ år hade jag ett1161 det yppersta
torp1162. Då ville min husbonde tvertemot
wår öfwerenskommelse pressa mig till stora
utlagor. Jag wägrade och man körde bort mig.
Nu skördas den rike fruktan af min möda”.1163
Det är naturligt, att Tawastländarne såsom
ett åkerbrukande folk, hvilket således med
☙ sitt svett betala1164 ❧ hvarje munsbit de förtära, akta sin egendom som sitt hjerteblod.
Men det är upplyftande att se och höra huru
lugnt och undergifvet de alltid, i dessa hårda
t[ider]1165 fördraga sina motgångar. ”Nog
hjelper oss Gud ännu, ty aldrig har han
1789. Vahtola, J., 2004; Siikala 2013:
42–43. Castrén is obviously referring here to Ganander’s suggestion
that the Swedish, Finnish and Lappish (Saami) mythologies and religions were alike with regard to
their main features. Ganander 1789:
Företal. (TS)
Christian Lencqvist (1761–1808),
the son of vicar Erik Lencqvist
(1719–1808), defended his master’s
thesis De superstitione veterum fennorum theoretica et practica, written by Professor Henrik Gabriel
Porthan (1739–1804) in 1782 and
based largely on the material collected by Erik Lencqvist. Also here,
Porthan considers the same mythological characters as having spread
all over Finland. Lencqvist 1782: 6.
(TS)
Agricolas ǁ end[ast?]
Michael Agricola (ca. 1510–1557),
Bishop of Turku, published in the
preface of his Finnish translation of David’s psalms (1551) a list
of Tavastian and Karelian deities,
presenting them as two different
groups of gods. The latest facsimile
and characterization of Agricola’s
list is published in Siikala 2013: 27–
28. (TS)
Tland ǁ ~ , och detta i akt och mening att
The word was added in Castrén
1870e.
sånger ǁ gamla ~
forntida minnen ǁ tra[ditioner]
ett ǁ de[t]
torp ǁ ~ med bonings
Fi. torppari, Swe. torpare means a
tenant farmer. The founding of tenant farms became more frequent
especially in the late 18th century, when manors and large farms
needed growing numbers of workers. Tavastia was one of the centres
of the tenant-farm economy in the
191
Itineraria 2osa 1838.indd 191
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Finnish countryside until all tenants could buy their farms as their
own freeholds in the 1920s. Soininen 1980: 390–391; Rasila 1982: 142–
145. (TS)
betala ǁ fort [förtära]
alltid, t. o. med i dessa hårda t[ider] ǁ
1. alltid i dessa hårda t ǁ 2. [Castrén
struck through the previous words
but restored them to the text by
underlining them and adding after
them:] t. o. med.
en Tavastländsk ǁ den Tavastländska
[Mscr: en Tavastländska]
g. […] förjagas ǁ förjaga under hårda år
omtala ǁ 1. med förbittring ǁ 2. om
möjligt
lands sträckor ǁ s[träckor]
The church of Kangasala is situated at N6817909 E343847 (N61°27′48″
E24°4′9″). (TS)
Pälkäne is the eastern neighbouring
parish (municipality) of Kangasala
at N6804482 E353531 (N61°20′48″
E24°15′41″). (TS)
och ǁ för
stående, och röjer ǁ stående. Här är
allt föråldradt, och i en T[avast]ländsk stuga stöter man på idel
antiqui[te]ter och röjer
bland annat ǁ utom
öfvergifvit oss i nödens stund;” så talar en1166
Tawastländsk bonde, då han g[enom]1167
misswäxt förjagas ur hus och hem; men så talar
endast den allt försakande, allt uppoffrande
tron. I allmänhet hör man honom sällan beklaga
sig, han synes af den hårda natur, hvarmed han
har att kämpa blifvit härdad till förhärdelse,
otillgänglig för alla m[en]skliga känslor och lidelser dum träg och tafatt; – men skåda honom
djupare – det är mödan wärdt! Såsom en möjligen naturlig orsak till det elände, som för det
närwarande råder i wårt Land, har jag hört bönderna omtala1168 strömrensningar. Derigenom,
säga de, hafva stora lands1169 sträckor uppdykat;
de innehålla källsprång och på sina ställen
gäslera, hvilka alstra nattfroster. Märkeligt är
åtminstone, att i Kangasala1170 och Pälkäne1171
frost-nätter och strömrensningar hafva s[am]ma datum. Sakkännare må pröfva om dessa
uppgifter kunna äga någon sannfärdighet.
Efter d[en]na digression återgår jag till
mitt egenteliga ämne – resultatet af mina litterära undersökningar under resan g[enom] T[avast]land. Likasom Gudaläran, så har äfven Magien gifvit wika för Christendomens högre ljus.
Af förfädernas wishet återstår här ingenting annat, än hvad som hör till lifvets yttre förhållanden. Likwäl hörde jag en bonde äfven i detta afseende yttra misstroende och1172 påstå att de
gamla i många stycken warit oförståndiga (ymmärtämättömät), och hänförde såsom exempel
härå deras sätt att s[amman]hopa sitt hus, i följe
hvaraf wid inträffad wådeld flera olyckor blifvit
tillväg bragta. Emellertid har T[avast]ländarens
bildning warit stilla stående,1173 och röjer sig
bland1174 annat i de såk[al]l[a]de g[am]las märken. Så wäntar sig t. ex. T[avastländning] en
192
Itineraria 2osa 1838.indd 192
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
warm sommar i år, emedan snön hållit sig hela
wintern på trädens grenar. Österb[ottningen]
uttr[ycker] detta så: Sommarn blir warm, eme☙ dan wintern war kallxxv 1175, ❧ T[avast]ländingen säger äfven1176: Lommens och swalans tidiga
ankomst (h. e. då isarne ligga) bådar kall wår.
Österb[ottningen] deremot säger, att wåren blir
kall, då Maji börjar med warm. Men1177 äfven i
Österb[otten] har jag hört sägas, att såningstiden är inne, då spindelnät synes på marken. Man
finner lätt, att T[avast]ländares föreställningssätt är äldre, att det tillika har sin grund i erfarenheter, Österbottningens deremot en förklaring af dessa fakta. Ännu mera än i ren kunskap
[framträder]1178 d[en]na sk[illnad] mellan T[avast]ländare och Österb[ottning] i handtwerk1179
och slöjder, och T[avast]ländaren medgifver
sjelf, att Österb[ottningen] är hans öfwerman i
slika förrättningar. D[en]na förändring försiggår
redan i [Orihwesi]1180 socken och yttrar sig alla
förhållanden. Ansigts- och kropps-bildning, klädedrägt, åkdon, husgerådssaker, antaga ett annat, smakfullare utseende, folket winner i ledighet, språket och i s[ynner-]het uttal i ledighet,
men förlorar i renhet, logisk precision och grammatikalisk regelmässighet1181. I allmänhet har
det Finska skaplynnet renast bibehållit sig i T[avast]land; i Österbotten har det upparbetat sig
inom tankens och i Savolax inom känslans område. Men såsom en märkwärdighet anmärkte
jag, att innewånarne1182 i de socknar som gränsa
Changes in the footnote:
isarne och ǁ isarne starka och
ej lätt ǁ ej gerna
äfven ǁ <-->
Men ǁ (Men
Mscr: främtrader.
handtwerk ǁ egentl[iga]
Mscr: Ohriwesi
Orivesi (older form Orihvesi)
is situated at N6840678 E360159
(N61°40′26″ E24°21′28″). (TS)
regelmässighet ǁ regelbundenhet
innewånarne ǁ de
xxv. På min fråga om anl[edningen] till wår k[al]la
maji svarades, att den äfven härrör af winterkölden
som gjort isarne och kälen så starka, att de ej lätt
smälta. Den stränga torkan i Maji härleddes af det
myckna regnet sistliden höst.
193
Itineraria 2osa 1838.indd 193
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Fi. Virrat, N6904897 E332080
(N62°14′17″ E23°46′4″). (TS)
Fi. Alavus, N6944302 E326471
(N62°35′19″ E23°37′14″). (TS)
Lappajärwi ǁ Lappajärwi <-->
Lappajärvi, N7013667 E331506
(N63°12′45″ E23°38′53″), is considered as belonging to Ostrobothnia.
(TS)
En hållkarl ǁ 1. En ǁ 2. Sålunda
Tulijoki is situated at the opposite
end of Lake Toisvesi as seen from
the church of Virrat, N6921169
E327324 (N62°22′54″ E23°39′37″).
(TS)
stöld ǁ ~, och påstod
medgaf ǁ påstod
GCarleby ǁ Kokkola
The town of Kokkola (Fi.)/Gamla Karleby (Swe.) is the most important centre of Central Ostrobothnia. The coordinates of its old
marketplace are N7084819 E309629
(N63°50′19″ E23°7′42″). (TS)
om ǁ hwart
Oriwesi ǁ redan i Ohriwesi
Söyrinki,
N7014408
E328728
(N63°13′4″ E23°35′32″). (TS)
bekräftelse ǁ <---> ej
väl ǁ om
bestrida ǁ bestrida)
men ǁ 1. <på> ǁ 2. <------> ǁ 3. <usel>
långt in ǁ till
Finnland ǁ ~s sydligare delar
At present, ‘Lapp cairns’ usually mean burial cairns situated in
the inland regions of Finland, dating mainly from the Bronze Age.
They are mostly without any finds.
At least some of the cairns shown
by the peasants to Castrén belong
to this group, but it is possible that
some of them were actually the remains of ovens as he assumed or
even field-clearing cairns. Lavento
2015: 168–169. (TS)
klde ǁ benämnde
till T[avast]land (i s[ynner]het i Wirdois1183,
Alawo1184, Lappajärwi1185) sakna all nationalitet.
En1186 hållkarl i Wirdois som var Österbottning
afrådde mig att taga nattqvarter norr om
Tuulijoki1187, emedan såsom han sade Pohjas seder då widtaga. Med Pohjas seder (Pohjan tawat)
förstod han stöld1188. Likväl medgaf1189 han, att i
hela werlden icke fanns ett så ärligt slägte som
norr om G[amla-]Carleby1190. I Alawo blef jag
tillfrågad, om1191 jag ärnade mig till Pohja-landet
(Pohjanmaalle). Hvad kallar ni då ert eget land?
”Ei tämä ole mitään maata”, var svaret. Det är
derföre troligt och bevisas äfven folkets utseende, att innewånare i dessa orter utgöra en blandning af flere stammar. Till och med Lappska anletsdrag har jag tyckt mig igenkänna i wissa
orter, såsom Oriwesi1192, men i s[ynner]het uti
Lappajärwi, byn Söyringi1193. I sistnämnde Socken war jag äfven nog lycklig, att ur folkets egen
mun finna bekräftelse1194 – (väl1195 icke på deras
härkomst ifrån Lapparne, h[vil]ket Finnarne alltid bestrida1196 men1197 på) den gamla bespottelsen att Lapparne fordomdags sträckt sig långt1198
in uti Finnland1199.
☙ ❧
Bönderna visade mig lapprös1200, som de
k[al]l[a]de1201 Lapparnes ugnsställen. En sådan
lät jag uppgräfva1202 och erfor derwid sanningen
af böndernas anmärkning, att den ej är ”tämän
kansan tekemiä”, ithy att den saknade ugnsställe, att ingen aska upptäcktes inwändigt men i
ymnighet utanpå stenröset, att stenarne woro
alltför små för att kunna begagnas till1203 en
ugn1204 m. m.1205 Ett annat hos bönderna gängse
bewis för Lapparnes tillwaro i L[appa]järwi1206
är en1207 total brist på gammal skog, h[vil]ken
skall bl[ifvit] på det sätt förstörd, att Lapparne af
brist på renmossa1208 nedfällt skogen och födt
194
Itineraria 2osa 1838.indd 194
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
renarna med trädla<v>a1209 – en tillflykt, som
Lapparne än skola tillgripa under sådana år, då
jorden betäckes af så tjock isskorpa, att mossan
är otillgänglig för renarne – Lappmarkens
misswäxt. När all skog war förstörd, drogo Lapparne bort. Widare anförde en bonde till styrkande af d[en]na sak, att så wäl uti ett invid prästagården beläget sund som och på m[ån]ga
andra st[ällen] i träsket skulle finnas en
n[å]gra1210 aln under1211 wattnet nedsjunkna
stockpator eller kassjor, dem Lapparne uppbygt
till lax-fänge. Såsom ett bevis på traditionens
sannfärdighet anmärkte samma bonde (emot en
af mig gjord invändning) att1212 om deras förfäder skulle uppfört dylika pator, så skulle man1213
väl ännu göra dem.1214 – Lappajärwi, berättade
någon bonde, var fordom ett laxrikt träsk, men
nu mera fås här ingen lax, hv[il]ket är en följd
af1215 en Lappes besvärjelse, h[vil]ken i harmen
d[er]öfver, att hans1216 barn omkom af ett laxben, trollade all lax ifrån träsket.1217
Emot dessa traditioner, som mången kunde anse såsom fullkomliga bevis på Lapparnes
wistande1218 i L[appa]järwi, kan anmärkas,
att1219 Finnarne i fordna tider troligen fört ett
dylikt lefnadssätt som Lapparne och att de således icke allenast varit Nomader utan äfven
[ägt]1220 renar, att1221 lapprösen lika väl kunna
v[ara] uppförda af Lappar, som Finnar, 2do)1222
att benämningen Lappar äfven1223 tillkommit
Finnar. ”Efter Barders1224 afresa, heter det i Aspegréns1225 beskrifning öfver Pedersöre1226
Sokn pag. 47, sköflades dess provincier tourvis
af Svenskarne, Ryssarne och de Norrske, till
dess et utskott af1227 Finnarne utgjordes å desse
orter i Eric den Heliges1228 tid efter Finlands un☙ derkufvande af dem, hvilka ❧ landsförwistes
uppgräfva ǁ ~ och undersöka
till ǁ i
ugn ǁ 1. Finsk ǁ 2. Fin
See also p. 592–593.
i Ljärwi ǁ å dess[a]
en […] brist ǁ den totala bristen
af brist på renmossa ǁ under sådana
år då
Reindeer moss (Cladina rangiferina) Valokki-nettikasvio, http://kasvio.avoin.jyu.fi/laji.php?id=338. (TS)
Castrén 1870e: lafven af träd.
några aln ǁ 1. n<-> ǁ 2. omkr[ing]
<3> alnar
under ǁ <--- ---->
att […] förfäder ǁ 1. att Finn ǁ 2. att
förfäderne ǁ 3. att om förfäderne
man ǁ wäl
Different types of fishing dams
have been used in most parts of
Finland until the 20th century.
Vuorela 1975: 106–109. (TS)
af […] besvärjelse ǁ 1. deraf, att en
Lapp[e] ǁ 2. af en Lappes sp
hans barn ǁ en Lappe
träsket. ǁ ~ Såsom ett bevis derpå på
slägtsk[apet] med Lapparne länder
utom det anförda, innewånarnes
widskepelse och fördomar, hvari
de wida öfwerträffa sina grannar.
wistande ǁ <->
att ǁ 1o)
The verb added in Castrén 1870e
[egt], spelling changed here according to Castrén’s usual own
practice. (TS)
att ǁ 1. 2do) att ǁ 2. och att
Finnar, 2do) ǁ 1. Finnar. De ǁ2. Finnar.
<-->
äfven ǁ icke
According to Aspegren 1766: 46–
47, a local king from Västerbotten,
Dumbus, occupied “that part of
Biarmia that is now called Ostrobothnia” in 867. He was followed
by his son Barder (Balder) but
Harald, the King of Norway drove
him away to Iceland in 874. (TS)
195
Itineraria 2osa 1838.indd 195
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Hans Henrik Aspegren (1741–1790)
was a vice-surveyor in Pedersöre.
His father was a vicar in the same
parish. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=8199.
(TS)
Pedersöre ǁ Pedersöhre
af […] utgjordes ǁ gjordes af Finnarne
Erik (IX) Jedvardsson or St Erik
(d. ca. 1160), King of Sweden ca.
1156–1160. He is known from the
tradition of organizing the socalled First Crusade to present-day
Finland in the 1150s. Nenonen –
Teerijoki 1998: 84. (TS)
Ett […] ǁ Beträffande
udde ǁ hemman i Lap[pajärwi]
Cape Nykälänniemi extends to
the north on the western shore of
Lake Lappajärvi, N7018151 E331168
(N63°15′10″ E23°38′11″). (TS)
så […] rum ǁ ställe
På ǁ Wid
stenarna ǁ en
gräsbewuxna. ǁ gräsbewuxna: wid
ser man ǁ synes
wägg af ǁ wägg, men
tyckes ǁ synes
Mina wägwisare ǁ Bönderna
hken ǁ men d
There have been several archaeological sites on Cape Nykälänniemi,
but most of them were destroyed
in the 20th century. Museovirasto:
Kulttuuriympäristön palveluikkuna: https://www.kyppi.fi/palveluik
kuna/mjreki/read/asp/r_kohde_det.
aspx?KOHDE_ID=1000006293. (TS)
om ǁ af
namnen ǁ han[s]
de jättar ǁ dem
höll på ǁ höll just på
Chilia ǁ N[alli]
In Castrén 1870e: 39, this word was
spelled Muukalainen, but should
efter k[onung] Erics förordning, för det de ej
ville antaga Christna läran, dessa förenade sig
med de närwarande Bjarmer, och blefvo af de
Christnade Finnar för sin landsflyktighets skull
Lappar kallade, hvilket namn ifrån dem till andra folkslag öfverfört denna tid begynte blifva
brukbart, och på alla i Norden flyttande folkslag
lämpadt”. Ett1229 vigtigt monument i Lappajärwi hade jag så när förgätit. På Nykälä udde1230
wisar man minne af en så kallad Lapp-kyrka.
Jag har besett detta så1231 k[al]l[a]de rum och
vill i korthet beskrifva den. På1232 en utmärkt
wacker udde finns en oval stenring af omkring
4½ alns längd och 3½ alns bredd. Höjden är på
sina ställen till 2 aln, ehuru stenarna1233 nu
mera till en del äro gräsbewuxna.1234 Midt uppå
ser1235 man bestämdt en jemt wägg1236 af 2 alnars längd och det tyckes1237 som skulle här
funnits 4 dylika murar. Mina1238 wägwisare
gjorde mig uppmärksam på en ingång, h[vil]ken1239 de ansågo lända såsom ett bewis derpå,
att ringen warit en kyrka; men denna ingång
war högst problematisk. Ingen reliquier hafva
här blifvit upptäckta. – En graf? –1240
Äfven om1241 Jättarne hörde jag de
wanliga sägnerna, neml[igen] att de bygt
kyrkor och bott i skogar. Pedersöre kyrka skall
af dem blifvit uppförd, och på mellantaket skall
ännu i dag förwaras det ofantliga skelettet af
byggmästaren, som efter kyrkans uppbyggande
nedstörtade från tornet af följande anledning.
Han hade, då kyrkan var färdig, fått det infall,
att lofva efterskänka sin andel af betalningen,
om någon uppgifva namnen1242 på de1243 jättar
som deltagit i kyrk-bygnaden. En mor höll1244
på att wagga sitt barn till sömn, och sjöng dervid
följ[ande] waggwisa:
196
Itineraria 2osa 1838.indd 196
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
most probably be Munkalainen. It
was common folklore that giants
built churches. Härkönen 2011: 5–8.
”Älä itke hywä lapsi
Kun Chilia1245 kirkkoa tekeewi
Nalli nauloja takoowi
Munkalainen1246 muuraa[”]
☙ ❧
Ju mera jag blef öfwertygad derom att
mytherna försvunnit i T[avast]land, desto mera
odeladt begynte jag egna uppmärksamheten åt
detta lands sköna språk. Tawastarnes uttal behagar mig just icke; men hans meningar äro så
helgjutna, uttrycken så punctila och till det de
beteckna så kort, att en Stilist icke skulle skämmas för dem. Bruket af pronomina, praepositioner och conjunctioner är inskränkt, inblandningen af främmande ord sällsynt.xxvi 1247. Med
ord: T[avast]ländare har g[enom] sitt isolerade
läge bibehållit sitt språk rent, och borde således
icke Savolaxarne anse sig för de enda rättfärdiga.1248 Det grundfalska i deras påståenden, som
förfäktat den Savolaxska dial[ekten]s företräden, utgår just ur denna tro på rättfärdigheten
af deras språk samt är väl, att äfven Savolaxiskan är en oförderfwad munart; men att den i sin
utv[ecklin]g nått en högre grad än T[avast]ländskan, hvars ideal T[avast]ländskan numera
utgör, och att den borde wara1249 den attiska
dialekten i Finnland1250, synes vara påstående1251, framkalladt af en alltför warm patriotism. Man betänker härwid ej, att den Savolaxiska dialekten alldeles icke blifvit i prosa
bearbetad1252 och således icke kan vara utweck☙ lad.1253 ❧ De som säga att W[est-]Finskan är
platt fördärfvad, som således må förkastas för
att gifva rum åt den rena Sawol[axiskan] tala
xxvi. Kärra heter här rattaat stol jaluus (rahi, lawitta), r<----> rahil m. m.
(TS)
Change in the footnote:
m. m. ǁ ~ Men på Hikiä Gästg.
<--- --> st[ällen] k[al]l[a]d[e]s kärra ratas, och öfverallt kärrhjul pyo
(<-- --> på kärra) pyörä. Måhända
har ratas urspr[ungligen] ej betydt hjul utan, sås[om]. här, kärra.
D[e]tta synes bekräftas af rattastaa,
rida, hvars st[am]ord ratas är, ell.
kan ratsi <--> det.
The first part of the 19th century
was a period of a struggle between
dialects in the development of the
Finnish literary language. Writers
originating from the province of
Savo were considered as initiators
of this struggle, among them especially Reinhold von Becker (1788–
1858), a Finnish writer, journalist and scholar of history and the
Finnish language, who emphasized
the superiority of the Savonian dialects in the newspaper Turun Wiikko-Sanomat, which he had founded
in 1820. Carl Axel Gottlund, who
had lived in Juva in his childhood,
started to use a Savonian-flavoured
language in his writings, but this
was no genuine dialect. Korhonen,
M., 1986: 67–70; Hanski 2001. (KH)
wara ǁ tagas till
A reference to Ionian-Attican
Greek, on which the classical literary Greek language was based
from the 5th century BCE onwards.
Hohti 1978: 3228. (TS)
påstående ǁ ett ~
Old literary Finnish from the 16th
century until the beginning of the
19th century was mainly based on
the western dialects, which were
often called, especially when speaking about the literary language,
197
Itineraria 2osa 1838.indd 197
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Dialectus Aboicus ‘Turku dialect’.
This does not mean the same, however, as the Turku dialect today.
Especially in the 18th century the
literary language was developed
grammatically closer to the Tavastian dialects. Those who developed
it were aware of the large numbers of loanwords and especially
of Swedish loans, but some of them
such as Gustaf Renvall (1781–1841)
and Elias Lönnrot (1802–1884) considered at any rate western dialects
cleansed of their Swedish influences to be the best basis for a general
literary Finnish language. Häkkinen, K., 1994: 436–451. (KH)
[…] utwecklad. ǁ ~ Det är ett stort
framsteg i ett språk. att den i prosa
blir är anwändas. Willja Savolaxiskan Savolaxarne ej åtnöja sig med
den förhanden warande prosa, så
må de försöka att bearbeta en ny,
men må de bes<---> förgäta, att det
g[am]la ordspråket: factum infectum fieri nequit” – – (kan n[å]g[o]t
Savo dial[ekt] en ny prosa bearbetas?)
Rasmus Kristian Rask (1787–1832),
Danish linguist. Finnish and other Finno-Ugrian languages were
among his interests and he visited Finland in 1818. Stipa 1990: 295–
298. (TS)
Castrén 1870e: 40: maa, pää, edes
(Sav. moa l. mua, peä, ies)
Castrén 1870e: oo, öö (tuloo, mänöö)
utan insigt i saken. Bibel-öfversättningen
innehåller otvifvelaktigt många språk-fel, men
de hafva sås[om] man ser af det hela, mera sin
grund i de band, som en öfversättning och ett
ouppodlat språk medföra, än i språkets inre förderf. Savolaxiskan[,] ropar åter någon, bör införas för sin ord- och form-rikedom. Häremot kan
man, hvad ord-rikedomen betr[äffar], anmärka,
att Savolax[iskan] såsom i prosa aldrig begagnadt, med sina visserligen rika förråder på sinnliga ting, nödv[ändi]gt måste sakna uttryck för
abstr[acta] begrepp. Betr[äffande] formrikedomen torde karelskan eller Kalewala dialekten
h[vil]ken jag anser wara vida mera skild fr[ån]
Savol[axiskan], än denna från den T[avast]ländska vara Sawol[axiskan] wida öfwerlägsen.
Skulle Sawolaxiskan likasom i sig uppsluka alla
de öfriga dial[ekter]s förråder, så vore saken lätt
afgjord. Men då detta icke är fallet, då widare
W[est-]F[inskan] äfven är en ren språkart och
dessutom äfven blifvit i prosa bearbetad, så har
en opartisk svårt att inse, h[var]före den ifrågaw[arande] reformen bör företagas, och huru
den skulle tillvägabringas, s[a]mt huru de sk[ulle] bära sig åt, som så lättsinnigt yrka på förkastandet af en genom sekler förvärfvad odling af
språket. Jag förmodar att de skulle låna hufvudsaken ifrån V[est-]F[inskan] och smäcka språket fullt med Savolaxska idiomer. Ytterst må
desse reformatorer betänka, att Savolaxiska
munartens af Rask1254 så k[al]l[a]de ”förslagsljuden” o, a, och i (motsv[arande] de Ryska
ю, я, е och Lapparnes <Arabls> m. <->. förslagsljud) t. ex. i orden m’a, p’a, i’es1255, den skarpa
aspirationen óo, öö1256 m. fl. bevisa en ringa
grad af odling i språket. De hafva trol[igen] tillhört Finska språket i gemen, men sederm[era]
198
Itineraria 2osa 1838.indd 198
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
utv[ecklat] sig till best[äm]dare rena, enkla
ljud.1257 Det vissa är, att de ej finnes hos fl[era]
☙ Savol[axiska]1258 Colon[ier]. ❧ Ware det likväl
långt ifrån att i alla gilla den T[avast]ländska
dialekten. Mycket misshagar mig de auxiliära
ljuden l och vxxvii s[a]mt h[va]d sj[elfva]
pronunciationen beträffar de d[e]tta språk och
Savol[axiskan] g[emen]samt tillhöriga Guttural-ljuden1259 t. ex.1260 uo i ordet kuoli,1261 som
nästan uttalas utan läpparnas biträde. Ännu
mera skärande1262 äro de nasala ljuden ng och
nk besynnerl[igen] i det fall att en guttural
vocal efterföljer. Allm[änna] grunden till d[e]tta
missljud är svårigheten för en genuin Finne att
på1263 en g[ån]g anwända fl[era] språk-organer.
När t. ex. T[avast]l[ändaren] uttalar ordet runko, så kan han icke röra tungan för att utstöta
ko ljudet, utan bibehåller s[am]ma ställning
sås[om] vid uttalet af första staf. Af ofvan1264
angifven grund saknar Finskan aspirerade bokstäfver, vid h[vil]ka fl[era] org[aner] tillika måste v[ara] i verksamhet. Att1265 Finskan åter äger
tenues, men mediae endast sparsamt och 6 aldeles icke, h[vil]ka1266 likv[äl] stå lägre i utv[ecklin]gs serien (v. Becker) härflyter deras wana att
utstöta ljuden så skarpt ur gommen, att de af
öfra org[aner] ej1267 kunna modifieras till veka
medialljud. Herder1268 k[al]lar Hebr[äiskan] i
ans[eende] till dess rikedom på Guttural-ljud
hjertats språk; m[e]d s[am]ma skäl kunde Finskan så benämnas.
I lexicaliskt hänseende har min resa varit
mest fruktbar. Blotta wextnamn har jag samlat
At present,diphthong phenomena
of this kind are considered to be
later than monophthongs. Itkonen,
E., 1969: 76–83; Mielikäinen 1994,
Chapter VI. (KH)
Savol. ǁ Colo[nier]
Gutturals are velar sounds made
with the back of the tongue near or
touching the soft palate. (KH)
t. ex. ǁ (t. ex.
kuoli, ǁ kuoli),
skärande ǁ misshaga[nde]
på ǁ ut
ofvan angifven ǁ sådan
Att ǁ Men
hka ǁ här[flyter]
ej ǁ <icke>
Johann Gottfried von Herder (1744–
1803) was a German philosopher,
one of the first to propose the idea
of nations based on languages and
history. Nisbet 1999. (TS)
xxvii. Införande af <--> och andra mediæ s[a]mt
aspiratae är en af stridsfrågorne. Aspiratae i Kemi
Finskan Alawuren, weren, joulun. Lapua.
199
Itineraria 2osa 1838.indd 199
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
en ǁ <->
qväden ǁ sånger
In Suomen kansan vanhat runot,
there are twelve runes collected
by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from
Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437,
1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from
Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)
De ǁ <-->
plan-/mässigt
ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>
The text of the manuscript is incomplete.
Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia
6.1) is a 94-page notebook, bound of
originally loose sheets in the library.
Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm.
The notes are mostly in pencil and
they are partly extremely unclear.
A considerable number of pages
are missing and the preserved ones
have partly been bound in incorrect
order. Here they have been arranged
according to Castrén’s route, but
the original succession cannot be
fully reconstructed. The pages also
contain some notes that Castrén did
not use in his published reports and
therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does
not belong to the 1838 journey but
to the one from 1841–1842, and page
84 probably to the 1839 journey in
Karelia. In this publication, they
have been moved to their correct
contexts (p. 314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll.
539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong
to this journey to Lapland and have
now been joined to these field notes
notes (p. 203–206).
Upper part of the mscr page.
It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from
till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon
g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen
sluta till wäxtens benämning. Widare har det
lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en
mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger,
neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka
afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens
djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke
☙ plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta
icke inse deras syfte och hufvudändamål; – de
äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart
anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den
Finska lyriken i allm[änhet].
Här wore stället att nämna några ord om
versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne
af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken,
der jag hoppas finna claven till runometherns
uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro
följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är
ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3)
Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin
Alexandrinska bildning1275
200
Itineraria 2osa 1838.indd 200
21.8.2019 15:49:52
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
3 Ett Post scriptum (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/60178ede16142d6628185fa727a6e74f.pdf
72d48b65f1375668db4472560e670243
PDF Text
Text
Lapland
2
Några dagar i Lappland1122
En qvarlefva af det rese-sällskap, hvarmed
den Tidningsläsande Allmänheten redan gjort
bekantskap på N:is 90 och 92 af Helsingfors’
Morgonblad för år 18381123, höll kring medlet af
sistledne Juli månad ett plenum i Peldovuoma
by och Enontekis Lappmark. Förnämsta ämnet
för rådplägningen angick den väg, de resande
borde taga för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma till Utsjoki.iii – Kapellanen i Enare D[urchman] och undertecknad hade redan i Kemi för sig uppgjort följande plan: nemligen, att i Wuontisjärvi (en by i
Enontekis) köpa sig en båt, dermed färdas fyra
mil uppför en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki,
låta draga båten en mil öfver fjället, derefter
bana sig väg utför den tremils långa Nuolasjoki (äfven en fjällbäck) och sedan på egen hand
fortsätta resan utför Enare- och Teno-elfvar.
Emot detta förslag gjorde Peldovuoma-boerne
många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki,”
sade de, ”är strid och på denna årstid så grund,
att knappt en tom båt kan flyta derpå. För
att bära effecterna och draga båten öfver det
branta fjället, erfordras mycket folk, eller helst
iii. Vid skrifningen af Lappska nomina propria följa
vi här det allmänt antagna, ehuru mycket oriktiga
bruket. Rätteligen borde Utsjoki skrifvas Otsajoka,
Enare Anar o. s. v.
The article was originally published in Helsingfors Morgonblad
No. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24
and 28 Jan. 1839) and most parts
of it in NRF I p. 10–33. Its manuscript has not survived and the text
is published here according to Hf.
Mbl. The reader is advised to read
this text in parallel with the travel
description published above.
The author refers to two letters
from the French geologist Eugène
Robert to the Russian Minister in
the Hansa Cities (Hamburg), Heinrich von Struve (1772–1851). Struve was also a geologist. The letters
refer to the same scientific expedition to Scandinavia, Lapland and
Spitsbergen (Svalbrd) that Castrén
mentions in his description of his
journey (see p. 77–78). Helsingfors
Morgonblad published extracts of
them in nos. 90/1838 (22 Nov.) and
92/1838 (29 Nov.). The former letter was written at Kaafjord on 29
August 1838, and the latter one in
Stockholm on 29 September 1838.
Robert also took part in the second
expedition and published two extensive scientific letters to Struve
as a special publication, Robert
1841. It remains unclear why Castrén wanted to associate also himself and his companions with the
French expedition here. See also
Hfors Mbl 84 and 86/1838, where
C.R. Ehrström published his account of the first part of Castrén’s
and the others’ journey. Deutsche
biographische Enzyklopädie 9: 796;
Wikipedia: Louis Eugène Robert,
https://fr.wikipedia.org/wiki/Louis_
Eug%C3%A8ne_Robert. (TS)
157
Itineraria 2osa 1838.indd 157
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Swedish currency was used in
Finland alongside Russian currency until 1850. Myllyntaus
1980: 340–341. (TS)
Castrén probably means the
source of the River Kietsimäjoki, known as Inarijoki in
its lower course. The River Kietsimäjoki begins at
N7609051 E417535 (N68°34′53″
E24°58′34″), but there is no actual lake there. (TS)
några hästar. Nuolasjoki åter är till och med under
flodtiden så grund, att båten måste dragas hela floden utföre.” Mera än skildringen af dessa mödor
afskräckte oss ifrån vår tilltänkta plan den försäkran, att Wuontisjärvi-folket knappt för hundrade
Riksdaler1124 skulle åtaga sig att vara oss behjelpligt. Denna uppgift öfverensstämde fulkomligt med
E[hrström]s, som några år förut på en vida lämpligare årstid begagnat samma väg, att dessa 8 milen
kostat honom sjuttiofem Riksdaler. Vi slogo projektet ur hågen. I detsamma uppkastades det förslag,
att vi, i ställe[t] för att köpa en båt i Wuontisjärvi,
skulle låta timra en ny vid Saunajärvi, der Enarejoki tages sin början.1125 Alla ropade bravo! och redan tillfrågades tillstädesvarande ”båtsmeder”, om
de ville taga sig verket an, då Erik Peldovuoma, en
äkta Finne, med satiriskt löje sporde oss, hvar vi
ämnade taga virke? Derjemte gaf han oss följande råd: ”Herrarne,” sade han, ”taga sina renslar på
ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra
till Jorgastack (en by vid Teno-elf); der ären J säkre, att träffa Fiskare, som med beredvillighet skola
föra Er till Utsjoki utför Teno. Men,” fortsatte Erik,
”duger ej detta förslag, så gifves ej annat råd, än att
Ni tager den 20 mil längre och mångfaldt besvärligare vägen genom Enare.”iv Tvenne omständigheter förmådde oss att antaga det sednare förslaget:
1:o) ville B[lank], som åtföljt oss till Peldovuoma, i
sådant fall blifva vår reskamrat; 2:o) trodde D., att
hans åhörare ungefär vid det laget, då vi skulle inträffa i Enare, höllo marknad, d. ä. voro samlade för
att under några dagar förrätta sin andakt.
Nu var hufvudfrågan afgjord, och till öfverläggning förehades, huruvida å orten skulle finnas
någon duglig karl, som vore bugad att blifva oss
iv. Den som i god tid bestämt sig till en Lappsk resa, gör
klokt, om han under vintern låter anskaffa båt till Tscheskemjaur eller Saunajaur (?).
158
Itineraria 2osa 1838.indd 158
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
följaktig under resan. ”Jessjö och ingen annan är
lämplig till detta värf,” sade Erik utan betänkande.
”Jessjö,” yttrade en annan i rådsförsamlingen, ”skall
föra er fram; om han för er ofvan eller under vattnet
(veen yläsin eli alasin puolin) vet jag icke; men det
vet jag, att han för er fram.” Jessjö!” ”Jessjö!” ljöd
det från allas munnar. Jessjö inkallades och hade
ingenting emot förslaget. Till de loford, kamraterna
fortforo att slösa på honom, yttrade han ödmjukt:
”med Guds hjelp skola vi komma fram och åter.
Men,” fortfor han, ”Herrans vägar äro obegripliga;
endast Han vet, hvad hända kan. Derföre måste jag
först till Wuontisjärvi för att taga afsked af hustru
och barn. I morgon afton är jag här åter.” Församlingen upplöstes och enhvar begaf sig till hvila. Följande dagen åtgick till större delen under förberedelserna till resan. Den derpå följande instufvade
vi oss i en liten båt under tusende välsignelser och
välgångs-önskningar af byns välvillige innevånare.
Det var en regnig dag, då vi embarkerade, och
en regnig dag är en rätt ledsam sak för Lapplandsfarare, i synnerhet om de på 30 mil ej finna annat
tak öfver sina hufvuden, än de mörka molnen,v 1126
annan brasa, än den, som antändes vid roten af ett
träd, annan bädd, än den, som tillredes på en fuktig
mossa, eller, till förfång för ulfven, i någon bergsklyfta. Föreställningen om följande dagens mödor
bidrog i sin mon att öka ledsnaden. Ej ett ord vexlades; enhvar tycktes blott tänka på sig sjelf. Undertecknad, som hade den ledsamheten, att sitta något
obeqvämt, intresserade sig likväl i så motto för det
allmänna, att han började eftertänka, hvartill de
många effecterna vi medtagit, skulle behöfvas. 2–3
lisp[und] bröd tycktes vara mer än 4 karlar kunde förtära på 7–8 dagar; likaså 5 skålp[und] fisk,
An unknown reader in the early 20th century or earlier has
commented Castrén’s footnote in the copy digitized by
the National Library of Finland with a pencil note: “jasså!”
On the Internet: http://digi.
kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/
binding/393792#?page=2. (TS)
v. Det är en bekant sak, att Lapplands himmel sällan är
klar.
159
Itineraria 2osa 1838.indd 159
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers to the first edition of the Kalevala, published
in 1835. The more extensive
version known at present as
the Kalevala was published in
1849. (KH)
Castrén assumed that the
Pohjola appearing in the Kalevala was a historical location
and he placed it in Biarmia, i. e.
east of Lapland. Siikala 2013:
47. The quotation from the Kalevala in the footnote: Kalevala
1835 VI: 241–246. (TS)
d:o kött. 3 kannor bränvin och 5 skålp. tobak voro
oundgängligen nödvändiga, för att mildra Lapparnes hjertan; men de digra renslarne, hvardera af
åtminstone 15 skålp[und]s vigt, hvarföre skulle de
medtagas? Erik Peldovuoma hade i ersättning för
50 spik, dem vi köpt för att begagnas vid båt-reparationer, skänkt oss en jernskopa och i min tanke
bevisat oss en verkelig tjenst. Upplysningsvis må
nämnas, att den sedermera kom oss väl till pass,
såsom öskar, tvättfat, punsch-bål, dryckeskäril och
kittel. – Också förargades jag ej litet öfver lappmudden, jag köpt i Peldovuoma, då i detsamma
ryggen kändes våt, och jag fann mig befogad träda den på mig. Denna metamorphos spridde någon
munterhet i sällskapet. Mudden hade blott en ärm,
var på somliga ställen luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om
vadorna fastsurrade stöfvelskaft vidtogo. Min hvita
mössa och glasögonen bildade en skärande kontrast
emot den öfriga kostymen.
Ändteligen upphörde regnet; solen framskymtade emellan de glesnande molnen, och luftens innevånare flögo fram ur sina gömställen,
med glada lofsånger firande ljusets seger. Samtidigt
med denna förändring klarnade äfven Eriks panna.
Också han höjde sin stämma, och sjöng på Fädernes enkla melodi om Wäinämöinens första äfventyrliga färd till Pohjola, om flickan i norden, den
olyckliga återresan med flere af den Finska poesiens herrligaste alster. Öfverraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som börjat blifva
sällsporda i Suomis dalar, frågade jag Erik, sedan
han slutat, hvarifrån Peldovuoma-boerne inflyttat.
”Du skall veta,” sade Erik, ”att vi härstamma ifrån
Ryssland (Karelen)vi 1127 och att min stamfar hette
vi. Att Lapparne med Ryssar förstå Karelare, är utom
allt tvifvel och behöfver intet bevis. Likaså visst är det,
att Päiviö-slägten verkeligen existerat och utmärkt sig i
160
Itineraria 2osa 1838.indd 160
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Aisari. Denne hade åter en son, benämnd Päiviö,
som var far åt tre söner, hvilkas lof ännu genljuder
kring hela Lappland. Om du icke har dig någonting
bekant angående Päiviö-slägten, så skall jag i afton,
der vi tända upp eld och lägra oss, förtälja gamla
minnen om dess underbara bragder.”
striden mot Karelare. Jag lemnar derhän, huruvida den
Päiviö-slägt, hvarom Tornæus talar, är identisk med den,
som ännu fortlefver i folkets minne, ehuru skäl visserligen finnas för en sådan förmodan; – men jag appellerar
till Kalevala, der Päivilä och Päivän poika nämnas i varianterna, och förekomma uti fiendtligt förhållande till
Kaleva-ätten. – Hvad beträffar min berättares sägen, att
Päiviö-slägten härstammar ifrån Karelen, måste den lemnas i sitt värde. Det vissa är, att icke allenast Lapparne
tillegna sig den och dess bragder, utan äfven många Finnar anse den vara af rent Lappsk härkomst. – För öfrigt
får jag till vederbörandes bepröfvande hemställa, om det
icke vore mödan värdt och skulle lända så väl till upplysande af Finlands historiska förhållanden i forntiden,
som i synnerhet af Kalevala-dikten, att uppsöka och noggrannt anteckna de traditioner, Lapparne ännu äga om
sina strider med Karelare. Äfven i geographiskt hänseende kunde detta företag leda till vigtiga resultater. Så
t. ex. synes blott den omständigheten, att myther om Karelare ymnigast förekomma i Enare, och den sägen, att
de alltid styrt nedför Patsjoki lända såsom ett bevis till
för den förmodan, att Karelska stammen sträckt sig ända
till Ishafvet. Det är troligen Patsjoki fall (köngäs), som i
Kalevala skildras med följande ord:
”Jo laulo mokomat miehet
Rutjan koskehen kovahan
Kinahmen ilkiähän
Johon puut päin putoovat
Perin vierivat [sic] petäjät
Hongat latvoin lankiavat.”
Men härom en annan gång.
161
Itineraria 2osa 1838.indd 161
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén seems to be thinking about Pindar’s ode, saying:
“[…] the gray-colored adornment of olive, which once /
Amphitryon’s son brought /
from the shady springs of Ister / to be the fairest memorial of the contests at Olympia.” Pindar 1997: 81 (Olympia
3 verses 12–15). I express my
gratitude for this information
to Mr. Arto Kivimäki.
The only context where
Heracles or Hercules is explicitly connected with the River Alpheios is when he led the
rivers Alpheios and Peneios to
make them clean the Augean
stables, but no olive trees are
mentioned in this connection.
Apollodoros 2004: 93, 95 (2,
88–89). (TS)
Castrén means bluethroat
(Luscinia svecica), often called
nightingale of Lapland. The
thrush nightingale (Luscinia
luscinia) is not found in Northern Finland. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/en/
linnut/bluethroat;
http://www.
luontoportti.com/suomi/en/linnut/thrush-nightingale. (TS)
Pätönen and Väinämöinen, cf.
Kalevala 1835 III: 79. The same
rune about Väinämöinen’s
boat carving is the only one
collected in Southern Lapland
where the Pätönen character
appears. Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65, 67:
http://www.skvr.fi. (TS)
Solen var ännu högt uppe, då vi satte i land
och lägrade oss tätt invid den sakta sorlande bäcken
uti en herrlig lund af yfviga björkar. Sällsynt i Lappland, påminte den om de oliver, som Hercules säges
hafva planterat vid Alphei stränder.1128 Här hörde
jag för första gången de mångfaldt omvexlande
tonerna af nordens näktergal (Satakielinen).1129 Det
förekom mig, liksom hade näktergalen utvalt lunden till sin bostad, och liksom vore hans sång egnad till en välkomst-helsning åt de sällsamma gästerna. Emedlertid lockade röken ifrån den i luften
fladdrande brasan till vår åsyn en ren, som ställde
sig vid branten af en utstående klippa på motsatta
stranden, men ilade bort inom några ögonblick af
fruktan för den skoningslösa jägarens kula. – Redan hade Philomela tystnat och Trollius tillslutit
sina knoppar, då Erik väckte mig, der jag stod lutad
mot en björkstam och betraktade den i vågen oroligt sprittande skuggan af björkens blad, ifrån mina
fantasier och erbjöd sig att påbörja den utlofvade
berättelsen om Päiviö-slägten. ”Men,” sade han,
”medan jag slutar min qvällsvard, kan du emedlertid, hellre än stå sysslolös och se på de onyttiga
girsarna, gå i skogen och afskära några tvågreniga
qvistar, hvilka jag sedermera skall begagna för att
lemna dig en åskådlig bild af Päiviös vildrens-fängen (vuomenet).” Jag åtlydde befallningen och satte
mig derefter vid Eriks sida för att åhöra hans berättelser om Päiviös hjelte-ätt.
”I fordna dagar,” så började Erik, ”då Finnar
och Lappar ännu lefde broderligt med hvarandra,
och hvardera folket bodde i Finland, var det icke
så fredligt i Norden, som nu. Ifrån långt aflägsna
trakter och främmande verldsdelar kom ett folk,
som ville bemäktiga sig Finland och underkufva
dess gamla innevånare. Då uppmanade den åldrige Pätönen sin son Wäinämöinen1130, att ställa sig
i spetsen för Finnar och Lappar, samt förjaga de
162
Itineraria 2osa 1838.indd 162
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
nykomna gästerna. Sjelf gammal vorden kunde han
icke deltaga i striden, utan ville i dess ställe anordna
en smidja i någon bergsklyfta och smida männer
förödande svärd. Nu börjades en strid på lif och
död. Männer föllo å ömse sidor såsom tallar i skogen. De våra segrade, och fienden drog sig på andra
sidan hafvet. – Långt efter dessa tider, och sedan
Lapparne dragit sig till den yttersta Norden, blefvo
de ofta oroade af Ryssar (Karelare), som i stora skaror invandrade för att plundra och röfva. De foro
fram värre än vargar och björnar, plågade menniskor på allt upptänkligt sätt, tills de fingo veta,
hvar skatterna voro nedgräfde. Ej förr än de fyllt
flere båtar med silfver och andra dyrbarheter, tågade de till sitt eget land för att följande år återkomma och bedrifva samma ofog. Det var i striden mot
desse röfvare, som Päiviö-slägten i synnerhet utmärkte sig. Om du kommer hit någon vinter, medan Lapparne ännu äro här med sina renar, så skola
de berätta för dig många sagor om de hjelte-bragder, hvilka så väl fadren, som sönerna utöfvat. Men
jag tror icke gerna annat än hvad jag sjelf sett; ty
det heter i ordspråket: ”vanhain valhet nuorten
todet.” Således skall jag om Päiviö-fadren allenast
förtälja, huru han fångade vildren med sina vuomenet, hvilka ännu i dag anträffas på flere ställen.”
Af de qvistar, jag bragt ur skogen, andordnade nu
Erik ett vildrens-fänge i miniatur och lemnade derå
ungefär följande beskrifning: Päiviö hade nedhuggit en mängd stora, tvågreniga granar och i toppen
sålunda fastgjort begge grenarne, att han trädt dem
igenom ett med hål försedt bräde. Dessa granar begagnade Päiviö till störar vid tvenne gärden, hvilka
bilda en allt mer och mer smalande ingång till ett
tåg, som formeras af tvenne vanliga och parallelt
löpande gärden. I ändan af tåget finnes trenne upphöjningar, som äro gjorda af mossbelaggda stockar;
de äro alla 3–4 alnar höga och ungefär 100 famnar
163
Itineraria 2osa 1838.indd 163
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Ounastunturi (Fi.)/Ovnnesduottar (SaaN) is a fell in Enontekiö
and Muonio, N7575835 E368792
(N68°15′55″ E23°49′26″). Its highest point is 725 m above sea level. It is unclear what Erik meant
with ‘Suinarova’. There are several place-names beginning
with Suina in Enontekiö. (TS)
Pasmarova (Fi.)/Basmaroavvi
(SaaN) is situated at N7589709
E392027 (N68°23′58″ E24°22′16″).
(TS)
Guovdageaidnu (SaaN)/Kautokeino (No.)/Koutokeino (Fi.)
is in Northern Norway at
N7676798 E820627 (N69º0ʹ45ʺ
E23º2ʹ28ʺ) and today it is the
most important centre of Saami
culture in the North Calotte
region. Kárášjohka (SaaN)/
Karasjok (No.)/Karasjoki (Fi.)
is also in Northern Norway, at
N7742290 E909614 (N69º28ʹ19ʺ
E25º30ʹ40ʺ). Sandesaari (in the
footnote), cf. p. 236: Sadesaari.
(TS)
Lake Venejärvi (Fi.)/Venejávri (SaaN) in Enontekiö,
N7590297 E394863 (N68°24′21″
E24°26′22″). (TS)
ifrån hvarandra. Gran-gärden äro ¼ à ½ mil långa,
och det vanliga gärdet sträcker sig ifrån 2 ända till
5 mil (t. ex. ifrån Suinarova till Ounastunturi1131).
Allt detta hade Päiviö helt allena tillvägabragt samt
derpå med sitt folk på skidor drifvit vildrenarne i
tåget och jagat dem utför nämnda branter. Om renarne kommo oskadde nedför dem alla, så blefvo
de ändock sluteligen fångade inom ett stängsel, som
Päiviö gjort efter sista upphöjningen. ”Ändamålenligheten af denna uppfinning,” fortfor Erik, ”kan du
inse deraf, att Päiviö på en enda gång fångat öfver tusen renar med sin ”vuomen” i Pasmarova1132.
Päiviö blef följakteligen mäkta rik, och bestod hans
rikedom, likasom de fleste Lappars ännu i dag, uti
renar. Derjemte hade han i sin tjenst trettio drängar
och trettio pigor, ägde mycket silfver, fiske-vatten
och lägerställen (kenttä)vii 1133. Men silfret hade
han kort före sin död nedgräfvit vid sin ”kenttä”
i Wenetjärvi1134, utan att någon förmått upptäcka
skatterna.”
”Ryktbarast ibland Päiviös tre söner är Olof.
Stor, stark och modig, såsom fadren, hade äfven han
gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryssar. Då han
en gång ärnade företaga sig en resa och fruktade
att fienden under tiden skulle göra ett besök i hans
hem, så bar han en ofantlig stock på fjället utanför ingången till sin kåta och bad hustrun säga åt
fienden: ”Meiän poika sen kanto.” Kort efter hans
afresa kom äfven en skara Ryssar för att plundra.
Men innan de grepo verket an, fästade stocken deras uppmärksamhet. De kunde icke begripa, huru
vii. I sjelfva verket tror man sig kunna uppvisa hans
lägerställen i Enontekis, Kautokeino, Karasjoki, Kittilä,
Enare och Utsjoki. I Enare säges hans kenttä varit på Sandesaari, der familjen Juutua nu har sitt sommarläger. Äfven i Sombio har man vid Luiro-elf visat mig stället, der
Päiviö bott. Uti en gammal Communion-bok i Sodankylä
förekommer namnet Hans Päiviö.
164
Itineraria 2osa 1838.indd 164
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Päiviö here as a surname
meaning Olof. (TS)
den blifvit förd uppför det branta fjället, och begärde en förklaring af Olofs unga hustru. Hon svarade,
såsom hennes man befallt. Ryssarne föllo i största
förvåning, då de hörde, att en ung qvinna kunde
vara mor åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen. Emedlertid beslöto de att afvakta hans återkomst, för att, om möjligt, bringa honom om lifvet. Men då Päiviö1135 kom, vågade ingen angripa
honom. Likväl försäkrade Ryssarne skrytsamt, att
i deras land fanns en kämpe, som var hans öfverman, och föreslogo, att Olof skulle följa dem åt och
mäta sin styrka med hans. Olof emottog anbudet
och for till Ryssland. Då kämparne möttes och helsade hvarandra med handslag, krossade Ryssen
Päiviös hand. Päiviö grep sin motståndare om lifvet, och slog honom till marken. Ryssen steg upp
och angrep i sin ordning Päiviö, men hade samma
öde. Nu varnade honom Päiviö att icke mera försöka sin lycka. Desto mera förgrymmad rusade
Ryssen på Olof, hvilken för tredje gången slog sin
fiende till marken och besparade honom mödan att
vidare uppstiga.”
— ”När Päiviö en gång vandrade i skogen, såg
han en Staloviii i beråd att lyfta en oerhörd sten.
viii. Beträffande Lapparnes föreställning om Stalok,
såsom ett mennisko-ätande slägte, se Helsingfors Morgonblad för 1838, N:o 92. L. L. Læstadius håller dem för
ett historiskt folk. Märkeligt är, att många Lappar ej äga
någon kunskap om Päiviö-slägtens strider med Karelare,
men deremot veta förtälja, att den stått i fiendtligt förhållande till Stalo-folket. I det följande kommer att anföras
en berättelse, huru Päiviö Isak sköt en Karelsk höfding.
Enligt andra var Karelaren en Stalo. – En vanlig, kanske
sednare, föreställning om Stalok är den, att de i osynlig
gestalt förfölja menniskor och tvinga dem att brottas med
sig. Segrar Stalo, så dödar han utan skonsmål sin motståndare och äter upp honom. Det är en Lappland vida
utspridd sägen, att en Reisivuono-Lapp för fyra år tillbaka brottats med Stalo och besegrat honom. Stalok säges
165
Itineraria 2osa 1838.indd 165
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Men då Stalo icke mäktade dermed, tog han sig före
att i sakta mak vältra stenen. Obemärkt åskådade
Päiviö en stund Stalos företag; derpå framträdde
han ur sitt gömställe, skrattade åt Stalos svaghet
och bar den till sitt bestämda ställe. Af fruktan för
denne mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa. Päiviö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och
började förfölja mennisko-ätaren. Stalo hoppade
öfver Näytämä- (Neid-) floden; Päiviö gjorde detsamma, ertappade Stalo och dödade honom.ix
— ”Till bevis på Olofs styrka länder ock följande händelse: Då Päiviö ätervände ifrån en notfärd, öfverfölls han på Enare träsk af motvind och
svårt väder. Hellre än att ro och kämpa med vågorna, som hotade att fylla hans af en not och mycket
fisk lastade båt, beslöt han att lägga i land vid en
holme, kastade den tunga båten på skullran och bar
den öfver land.”
— ”På sin snabbhet har Päiviö ådagalagt lika
utomordentliga prof. Det var Päiviös sed att aldrig
förfölja vildrenar, om de ej voro flera i skocken. Sig
hände, då Päiviö var stadd på en vildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare Wuolleb
(Olof) Walle, att denne började förebrå sin husbonde, för det han i stället för att fånga en vildren, som
jemte sin kalf sprang förbi dem, skrämde bort renarne. Päiviö gaf sig att förfölja dem, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven lefvande,
skänkte dem sedan med förakt åt sin anspråkslöse
tjenare.”x
numera uppehålla sig på hafsöarne, dit de tagit sin tillflykt straxt efter Christendomens införande.
ix. Denna och nästföljande berättelser om Olof Päiviö
äro äfven och i synnerhet allmänt gängse i Enare.
x. Annars visar Päiviö mycken aktning för Walle. Så t.
ex. ger han vid fiskfängen alltid största fisken åt drängen.
166
Itineraria 2osa 1838.indd 166
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
See also Itkonen, T.I., 1948 II:
308. (TS)
Goavddis.
— ”En dag förföljdes Päiviös fårahjord af en
varg. Päiviö börjar sätta efter vargen, fattar tag i
svansen och krossar vargen mot en klippa.”
— ”Då ingenting förmådde motstå Päiviös
handfasta arm, och sjelfva Stalo icke vågade mäta
sig med honom i styrka, öfverlade Päiviö i sitt sinne,
huru en strid med björnen månde aflöpa. Derpå går
han i skogen, väcker björnen ur sitt ide och nedlägger den starke utan några vapen.”
Sina sista bragder utförde Olof för trons seger.1136 Han hade sjelf varit en nitisk Afgudadyrkare; men då ryktet om den nya läran nådde hans
öron, beslöt han att sätta de hedniska makterna på
prof. Han slog på kuobdies (spåtrumman)1137 för att
af bjellrornas klang utforska, huru hans tillämnade
vildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett gynsamt
förebud, men löftet svek. – Gudarne åter pröfvade
Olof på följande sätt: Han satte sig att flinta upp eld
i regnväder och anropade sina Gudar om bistånd.
Men då hans förehafvande icke lyckades, vände han
sig till den Ende Guden, och straxt tändes fnösket. –
Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorne,
nedref Seiderna och förstörde allt, hvad han
öfverkom af hedniska monumenter.xi
xi. I sammanhang härmed anföre vi ur Prosten och Kyrkoherden Mag. Tornaei ”beskrifning öfver Torneå och
Kemi Lappmarker, förf. år 1672” följande berättelse: – –
”uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiviä, en
ärlig, välbehållen och Gudfruktig Lapp. Han vardt död
för två år sedan och hade många söner, hade ock en tid
i förstone med alt sitt husfolk troligen tjänt och dyrkat
sin Seita; men det hände sig en gång, att Renarne begynte mycket dö för honom, derföre han anropade och
flitigt ärade Seitan, men det halp intet, Renarne dödde
immerfort. På sistone drager han med alla sina söner
til afguden, förer med sig många Lass torr ved, pryder
vackert med friska granqvistar kring om, gifver honom
offer, de hudar med bellingar, horn och hufvud, som han
af de döda Renar dragit hade, falla alla på knä, innerligen
167
Itineraria 2osa 1838.indd 167
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
The place-name is missing.
Castrén also marked two asterisks here as the sign of a footnote, but there is no footnote.
(TS)
”Mätt af år och ära begaf han sig på sistone
hela trettio milen till1138, för att i Herrans hus öfva
sin andakt. Der hvilar hans stoft i vigd mull.”
Sedan Eric ledsagat Olof Päiviö till sin hvilostad, började han tänka på sin egen hvila under
nattens återstående timmar. Emedlertid förmådde
jag honom att ännu förtälja några traditioner om
de begge öfriga Päiviö-sönerna.
”Isak Päiviö,” fortfor han således, ”utmärkte
sig såsom bågskytt. Hans säkerhet att skjuta var så
stor, att han träffade harren, då den slog. Också han
förföljde Ryssar och utförde bland andra följande
värf: I spetsen för en skara Ryssar, som härjade i
Lappland, stod en från hufvud till fot kopparklädd
höfding. I sin rustning var Ryssen så styf, att han
icke kunde föra gaffeln till munnen, då han åt, och
bedja Seitan, att han med något tekn sig uppenbara ville,
om han en Gud vore: När på sådant tecken intet syntes,
ändock de hela dagen lika som Baals Propheter (I. Reg. 18.)
tilbedit hade, stodo de up ifrån sin förmenta gudelighet
och kastade all den torra ved som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så upbrände hela
Bys afguden: då hans Pagani ville dräpa honom derföre,
svarade han lika som Gideon (Jud. 6.): Låt afguden hämna
sig sjelf på mig. Denne Lappen Päiviä, var så fast i sin tro,
at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig vilja
trolla honom, begynte han sjunga emot dem Trones och
Fader vårs sånger. Item Nu bedje vi then Helige And. O! tu
helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han dem fann, och sände sin
äldsta Son, som hette Vuollaba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at han
där måtto förbränna alla deras afgudar och Seitar, hvilka i
den byn rätt många voro, det Wuollaba ock efterkom, och
derföre måste han dem undfly til annat Konungarike Norrige, der bor han än.” – – – Det är just härpå, jag grundat
min förmodan om identiteten af Tornaei Päiviö-slägt med
den af oss omtalta. Men Lapparnes strider med Karelare
måste förflyttas till en långt aflägsnare tid. Må hända har
man på Päiviö tillämpat äldre traditioner.
168
Itineraria 2osa 1838.indd 168
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
måste derföre matas af sin dräng. Päiviö, som länge
lurat på höfdingen, fick ändteligen öga på honom,
just då han höll på att göra sin måltid. Päiviö spände sin båge, och då drängen förde gaffeln till munnen, flög en pil, som träffade gaffelns skaft och dref
den i halsen på Ryssen.” –1139
”Tredje Päiviö-sonen säges hetat Johan. Han
var en mäktig trollkarl, sådana numera ej födas i
Lappland. Här har det gamla trollslägtet dött ut; i
nedra landet skola stora trollkarlar ännu finnasxii;
men Lapparne kunna endast ”vända ögonen” på
menniskor och utskicka sina tjenste-andar på de
sjelfve eller deras boskap. Deremot kunde de i fordna dagar åstadkomma hvad helst de ville. Män och
qvinnor voro lika indrifna i konsten. Hvad nu Johan
Päiviö beträffar, så vill jag berätta, huru han förgjorde en mängd Ryssar, som tagit honom till vägledare till någon ort, der rikt byte var att förvänta.
Johan förde dem till en brant på Pallastunturi, och
lät klockor ljuda, eldar lysa och byar synas under
berget. Dit går vägen, sade han; men för att ingen
må taga vilse i den mörka natten, skall jag gå förut
med ett bloss i handen. I detsamma kastade han sitt
bloss utför branten, men blef sjelf stående på berget,
osedd af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo elden
fara och förgingo så i afgrunden.”xiii
This tradition is told in connection to both Päiviö and
Laurukainen. Bartens 2017: 70–
73. (TS)
xii. Såsom bevis på forntida trollkonst har jag hört
omtalas följande händelse: En Finsk trollhexa skickade
i veckans början allt sitt folk ut på ängen, och lofvade
Lördagsaftonen sjelf komma för att se, huru arbetet lidit,
och upptaga allt det hö, som under veckan blifvit slaget.
Dermed tillgick sålunda, at hon ställde sig midt på ängen
och verkställde några hexerier, hvarpå folk såsom moln
nedströmmade från luften. De nya arbetarne begärde räfsor, men gumman lät dem räfsa med fingrarne.
xiii. Denna berättelse tillämpas af flere och med många
variationer uppå Laurukainen. Också lokaliseras den olika på olika orter.
169
Itineraria 2osa 1838.indd 169
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Så litet dessa enkla berättelser äfven må synas vara egnade att väcka och underhålla något
intresse, hade de likväl hos mig förjagat sömnen
och framkallade, sedan Erik slutat, en mängd allvarsamma betraktelser. De voro en ovillkorlig följd
af det gängse ropet, som äfven nått mina öron, att
Lapparne i alla tider utmärkt sig såsom ett fegt och
uselt slägte. Beskyllningen för feghet tycktes mig ej
vara rätt befogad emot ett folk, som genom sekler
räddat minnet af sin hjelte-ätt och med stolthet omtalar dess bragder, då deremot frågan: ”huru hette
din Farfar?” ofta och vanligen lemnas obesvarad af
Lappen. Låt äfven vara, att Päiviö-slägten ej vore
af Lappsk härkomst, så bevisar dock den omständighet, huru högt de skatta mannamod och den
ära, som inlägges i tappra idrotter. Fegheten kan
alltså icke utgöra grundtonen i Lapparnes charakter, ej heller det sjelfförakt, man velat tillskrifva
dem. Huru skulle de med dylika driffjädrar hafva bibehållit sina förfäders seder och skyddat sig
emot främmande inverkanxiv, då, som bekant är,
xiv. Vid anställd jemförelse af tillståndet i Kemi Lappmark under dess första religions-lärare (Esaias Mansueti,
Jacobus Lapodius, Esaias och Nils Fellman), sådant det
skildras af Nils Fellman, och nämnda Lappmarks nuvarande ställning, synes Finnarnes inflytande på Lapparnes odling i sednare tider mera af- än tilltagit. I anförda
Nils Fellmans ”berättelse”, dat. den 3 Juni 1751, heter det
bland annat: – – – ”och såsom the (Es. Mansueti och Jac.
Lapodius) voro Finsk födda Österbottningar, – – – hafva the lärt Lapparne Finska språket, och straxt på rent
Österbottniskt Finska begynt undervisa them i theras
Christendom; Förskaffadt Finska böcker, och lärt theras
ungdom läsa i book” – – (§. 2). Vidare: ”Och såsom min
salig Fader-Fader haft i synnerhet i förståne mycket svårt
att intrycka Finska språket hos Lapparne, har han, i anseende till de fördelachtiga belägenheter här funnits till
att upptaga Nybyggen bedrifvit at åtskilliga ifrån Ijo och
170
Itineraria 2osa 1838.indd 170
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
hvarken Svenskar, Finnar eller Norrmän uraktlåtit
att göra dem gällande.
Att Lapparne dragit sig upp till den yttersta Norden, kan ej lända till bevis på deras feghet.
Ty äfven med förutsättning, att de i fordna dagar
Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), ”andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt
och ehuru Lapparne i förståne velat utdrifva them blefvo
likväl af Konungens Befallningshafvande maintenerade vid sina Nybyggen.” – – – ”Desse bönder, som voro
Finnar, doch belefvadt och booksynt Fålck, hafva gagnat
Lapparna otroligen och varit min sal[ige] Fader-Fader til
icke ringa understöd med deras omvändelse, så att the
icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt
thet Finska språket; utan ock med theras exempel uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig
läsa och ehrhålla then sanna kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet
befryndat sig med bönderna, hafva the mästadelen aflagt
Lappska språk och begynt tala Finska mellan sig och sina
barn, äfvensom andra bönder” (§. 4). – För att ej tala om
Lapparne i Utsjoki, hvilka och i synnerhet Fjäll-Lapparne
äro ganska litet hemmastadda i Finskan, talas det till och
med i Enare blott af karlarne någorlunda obehindradt.
Sig emellan tala Lapparne öfverallt sitt modersmål. ”Oma
maa, oma kieli!” är äfven deras valspråk. Ännu mindre,
än i språket, röjer sig nu för tiden Finnarnes inflytande
på Lapparne i mythiska qvarlefvor och lefnadssättet. Öfverallt, der Lappar och Finnar råkat i beröring med hvarandra, hafva Finnarne till det mesta förgätit sina egna
och upptagit Lapparnes mythiska föreställningar, då det
deremot är ganska problematiskt, om de sednare lånat
något ur den Finska Mythologien. Beträffande lefnadssättet, finnes i Enare blott tre Lappska Nybyggare; men
äfven desse odla ingen jord och lefva i det närmaste såsom Fiskar-Lappar. Äktenskapliga förbindelser emellan
Lappar och Finnar äro i våra dagar en sällsynthet och anses af begge nationerna för en mesalliance.
171
Itineraria 2osa 1838.indd 171
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers here to Pehr
Högström’s (1714–1784) description of the Saami and Lapland in general. Högström was
a pastor at Gällivare in present-day northern Sweden, and
he published his work in 1747.
It was printed also in German
translation in 1748. Högström
1747: esp. 150–160; 1748. (TS)
innehaft Finland, är det outredt, af hvilken anledning de öfvergifvit landet. Minst antaglig är den
förmodan, att de rymt fältet af fruktan för den beprisade Finska tapperheten. Men om äfven så vore,
måste man taga i betraktande, att Lapparne, såsom
ett nomadiserande folk, ej aktade mödan värdt att
kifvas om en jordfläck, helst de genom Lappmarken fingo sin förlust mångfaldt ersatt. Finland var
sannerligen icke en alltför fet bit för Lappen, sedan
landet blef uppodladt, och mossarna (förutsatt, att
Finland var ett mossfältxv) uppbrändes till svedjeländer. I sjelfva verket är det brist på renbete, som
af Finnarne uppgifves, såsom förnämsta orsaken
till Lapparnes utvandring. Det synes således vara
enligare med sanningen, att ur physiska grunder
härleda nämnda faktum (om annars Finnarnes härvaro kan gälla för ett historiskt faktum), än ligga
den folkets charakter till last.xvi 1140
xv. Utan en sådan förutsättning kan åter Lapparnes härvaro rimligtvis icke antagas.
xvi. I sin ”beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande Lappmarker” m. m. skildrar P. Högström Lapparne,
såsom ett i moraliskt hänseende föraktligt slägte. Likväl
yttrar han sig berömmande om deras modighet. ”Jag vet
icke”, säger han pag. 155, ”om jag må säja, att detta folket
äro af naturen klenmodige och rädde, emedan jag tycker
mig kunna med mera fog säja, att de äro till större delen
mer behjertade, än man trodt dem om.” – Den omilda,
och enligt min tanke orättvisa, tillvitelse för feghet, misstänksamhet, ohjelpsamhet, m. m., som vanligen påbördas Lapparne, har troligen sin grund deri, att man vid
bedömande af deras charakter tagit till ögnamärke deras
förfarande emot sina grannar, eller med andra ord, emot
samvetslösa förtryckare, som i känslan af sin andliga och
materiella öfverlägsenhet sätta en ära i handlingar, för
hvilka den sunda känslan måste rysa. Jag har sjelf hört
Finnar prisa nidingsdåd, som de föröfvat emot Lappar,
hvilka, i fall af laga åtal, skulle af samhället brännmärkas med de mest vanärande straff. Till försvar för sina
172
Itineraria 2osa 1838.indd 172
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Under dessa betraktelser började solens första strålar tränga sig genom den mörka lunden. Naturen vaknade till nytt lif, som röjde sig i näktergalens sång, hos de på vattenytan plaskande fiskarne,
ja! till och med uti blommornas verksamhet, i det
de åter höjde sina stjelkar och uppläto de doftande
kalkarne. – En besynnerlig, alldeles barnslig, fantasi intog mig vid anblicken af de mot solen glittrande daggdropparna. De förekommo mig såsom
klart strålande ögon af de genier, hvilka den Finska
Mythologien tilldelar hvarje väsen. Och när någon
daggdroppe ifrån de öfverhängande björkbladen
nedföll på mitt ansigte, trodde jag den vara en tår,
som någon huld ”haltia” fällde af tacksamhet för
min kärlek emot henne – den försmådda. Med denna fantasi insomnade jag.
handlingar åberopa desse uslingar: ”Är det synd att bedraga Lappar; de äro ju icke menniskor, utan vilda djur;
dessutom hafva de silfver mer än de behöfva och af sådan anledning nedgräfva i jorden, då vi nästan svälta
ihjäl” o. s. v. Är det under, om Lapparne vant sig emot
dylika barbarer använda feg list och slughet, om de visa
sig misstänksamma emot dem, iakttaga förbehållsamhet
och yttersta försigtighet i deras umgänge. I ställe för sistnämnda laster skulle jag i fråga om Lapparnes inbördes
vandel, bland deras hufvud-dygder på goda skäl omnämna uppriktighet och förtrolighet. Emot fattiga äro
de mästadels hjelpsamma. Gästfrihet tillkommer dem i
vida högre grad, än de Finska Nybyggarne i Lappmarken.
Så läto Finnarne i Enare ösa penningar på sig för hvarje småsak. Bland Lapparne ansågs sjelfva anbudet för en
skymf. Hade en Lapp undfägnat oss med det bästa han
äger, och i ersättning derföre erhållit några skonålar eller
litet tobak, ansågs detta för en oförtjent gåfva och spridde
stor glädje öfver hela familjen samt framkallade tusende
välsignelser öfver gifvaren. De rådande lasterna hos Enare-Lapparne och troligen alla Fiskare-Lappar äro: böjelse
för lättja och maklighet, bristande omtanke, osnygghet;
och hos Fjäll-Lapparne, i synnerhet en gränslös passion
för bränvin.
173
Itineraria 2osa 1838.indd 173
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Solen var redan högt öfver horizonten, då vi
öfvergåfvo vår lugna fristad för att gå dagens mödor till möte. Då vi emedlertid ännu hade en mils
båtfärd utefter Peldojoki öfre lopp (vanligen Ylijoki
kallad), uppmanade jag Erik att förkorta vägen med
någon berättelse. Han började som följer: ”När du
kommer till rätta Lappmarken, skall du erfara, at
Lapparne äro mycket användbara, såsom vägvisare. Vana ända ifrån sin barndom att löpa omkring
såsom hundar, finns på flere mil ej träd, ej sten, ej
källa, som de icke hafva reda på. Men ännu har ingen menniska funnits, som hade kännt så noga alla
trakter i Lappmarken, såsom Laurukainen (Lapparnes Laurukadsch). I hela det vida Lappland finnes
ingen vrå, dit han icke skulle kännt vägen. Derföre
voro Ryssarne angelägne att begagna honom såsom vägvisare under deras ströftåg i Lappmarken.
Laurukainen var också mycket beredvillig att vägleda dem; ty han var en klok man och visste ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en neslig död,
när de kommit i hans klor. Anmärkningsvärd är i
synnerhet följande bragd: Laurukainen skulle föra
en mängd Ryssar öfver Ounasjärvi; men de blefvo hungriga på vägen och anbefallte Laurukainen
att lägga i land. Han styrde på en holme. – Sedan
hungern var stillad, lade sig Ryssarne att sofva, efter att likväl hafva anordnat en vakt vid båtarne.
Men småningom somnade äfven vakten. Nu tyckte
Laurukainen tiden vara inne för honom att utföra
sitt anslag; – han sköt ut båtarne – de voro tre, enligt andra: sju till antalet, alla fullastade med mjöl
och andra matvaror, samt af Lappar röfvade dyrbarheter) och var just i beråd att stiga i en af dem,
då vakten vaknade. Han grep efter sitt svärd, men
det var borta. Laurukainen hade nemligen bragt i
båtarne allt hvad han kunnat åtkomma utan fara
att väcka Ryssarne, såsom yxor, gryta, matvaror,
m. m. Till lycka för Laurukainen hade Ryssarne
174
Itineraria 2osa 1838.indd 174
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
med undantag af vakten lemnad sina svärd efter sig
i båtarne. När nu Ryssen till sin stora förargelse såg
sig afväpnad, sprang han i vattnet och fattade i närmaste båten, hvilken var densamma, hvari Laurukainen stigit. Denne knäppte Ryssen på fingrarne med hans eget svärd, hvarvid Ryssen hade det
missödet att förlora alla sina fem. De föllo i båten
jemte en stor guldring. Först nu gjorde Ryssen allarm, men Laurukainen var redan långt ute på träsket, då Ryssarne ilade till sin kamrats hjelp. De började bedja Laurukainen om förbarmande och sade:
”Kom hit, helige broder! här får du äta gröt med
Svenskt smör till öga och med egen (enligt andra:
din husbondes) sked.” Laurukainen svarade: ”Här
är gröten och mjölet med.” När Ryssarne funno, att
böner ej hjelpte, ropade någon: ”Kom hit, och smält
tenn skall gjutas i din strupe.xvii – I nio dygn rodde
Laurukainen kring holmen, bevakande Ryssarne,
att de ej måtte undkomma med flotta eller genom
någon oförmodad händelse. På den tionde gick han
i land. Då voro alla döda; blott en enda lyftade ännu
litet sitt hufvud. Holmen, der detta tilldragit sig,
kallas ännu i dag Karjalan saari.”
xvii. Det är anmärkningsvärdt, att Lapparne på Karelsk
munart anföra detta samtal. Deraf synes vara påtagligt,
att Lapparne sjelfve med Ryssar förstå Karelare. Samtalet
lyder på Finska sålunda:
Karel.
A! tuokah veneh, pyhä veli! tääl’ on huttu
ja hyvä ruoka, Ruotsin voita silmäks’ pannah, oma hutri annetah.
Lauruk. Mull’ on huttu ja huttu neuvot.
Karel. Ka! tules tänne; kuuma tina kulkkuh
valetah.
För öfrigt berättas denna tradition på flerfaldigt sätt, och
är icke blott gängse i Lappmarken, utan äfven i norra delen af Österbotten.
175
Itineraria 2osa 1838.indd 175
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
— ”En annan gång hade Ryssarne tagit Laurukainen till styrman utför Patsjoki. När man kommit
till närheten af ett deri befinteligt fall, fastband han
alla (sju) båtar, och bad Ryssarne krypa under sina
täcken, för att de icke måtte falla i förskräckelse vid
anblicken af det ofantliga vattenfall, hvaraf de redan
hörde dånet. Utan betänkande åtlydde Ryssarne anmaningen. Derpå styrde han tätt förbi en klippa och
hoppade på den; men Ryssarne förgingos i fallet.”
”En annan gång styrde han åter Ryssarnes båt
rakt mot en klippa i samma flod. Ryssarne drunknade, men Laurukainen undkom äfven denna gång,
emedan han var ”veen ärimys.” –
”Efter dessa och dylika bragder fattade Ryssarne dödligt hat till Laurukainen och beslöto att förgöra honom. Det skall äfven hafva lyckats dem, men
efter många svårigheter, och sedan Laurukainen tillfogat dem stora olyckor, såsom då de öfverraskade
honom i hans köttboda. Ryssarne stodo utanföre och
skreko, brinnande af otålighet, att han skulle komma ned. Men Laurukainen gjorde sig ingen brådska,
lät dem väsnas och packade i allsköns trygghet kött
i en peski (lappmudd). Ryssarne blefvo allt mer och
mer högljudda, samt hotade öfvermanna honom i
bodan, om han icke skyndade sig ut. Omsider kastade Laurukainen sin med kött fyllda peski ut genom
en lucka i skullen. Ryssarne togo den för Laurukainen och rusade alla att genomborra honom med sina
spjut. Laurukainen flydde under oredan, och fogade
genom sin trollkonst ännu så, att Ryssarne, i tanke
att mörda honom, vände sina vapen emot hvarandra, och stupade så till sista man. – Laurukainen var
en silmän-kääntäjä.”xviii
xviii. Äfven denna tradition berättas på olika sätt, t. ex.
så: att Laurukainen fyllt sin peski med dun, nedkastat
den och begagnat tillfället att fly, medan Ryssarne voro
insvepta i dun-molnet.
176
Itineraria 2osa 1838.indd 176
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
– – – ”Säg mig,” sporde jag Erik, sedan vi
kommit till Seidajärvi, ”hvaraf detta träsk har sitt
namn. Seider voro ju Lappska Gudomligheter; måhända har någon Seida stått i närheten af träsket?
Annars tycker jag, att vattnet här är mycket klart,
och dylika träsk har jag hört Lappar kalla Saivojaru, emedan deras Förfäder under Hedendomen
skola hyst den vantron, att träsk med klart vatten
beboddes af Saivo kallade Gudomligheter, om hvilka Lapparne jemväl berätta, att de ej tillåtit Fiskare
idka sitt fänge inom deras områden, hvarföre de,
som voro nog djerfva att försöka sin lycka, måste
med sakta rodd bedraga Guden.xix Säg mig således, hvarföre detta träsk kallas Seidajärvi och icke
Saivojärvi?” – ”Din förmodan är mycket riktig,”
vidtog Erik, ”på udden, du ser framsticka venster
om oss, har verkeligen en Seida funnits. – Men härmed sammanhänger en annan saga, som jag äfven
skall förtälja. ”En trollkarl, benämnd Lompsolo,
bodde i fordna dagar på nämnda udde, och hans var
Seidan, som stod derpå. Med Gudens tillhjelp fick
Lompsolo mycket fisk. På motsatta stranden hade
en annan trollkarl uppslagit sitt läger. Han fiskade
utan Seida och fick ingenting. Hvad gjorde nu han
för att lyckas i sitt fänge? Jo, när Lompsolo sof, nedref han dennes Seida, hvilket hade den af honom
beräknade påföljd, att blott hans fänge lyckades,
men Lompsolos alls icke, så vida Lompsolo hade
hela sin kraft af Guden. – Lompsolo lät icke heller
saken dervid bero. Han bygde en ny Seida, och nu
xix. Anledningen till denna föreställning torde vara
följande: I så kallade Saivo-träsk idkas hufvudsakligast
sik-fiske; men siken är så lätt skrämd, att han af minsta
buller gömmer sig undan, hvadan äfven föreställningen
om träsk med dubbelt botten härrör. Men denna föreställning är sednare; ursprungligen hyste man den tron,
att Saivo undanhöll fiskarna.
177
Itineraria 2osa 1838.indd 177
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
kom all fisk i hans nät, tills att den andre trollkarlen åter fick Seidan nedrifven. Slutligen öfverenskommo begge trollkarlarne att sammanträffa på det
der berget åt höger och afgöra tvisten genom ett
envig, hvarvid besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Men när Lompsolo kom springande uppför
berget under den antagna skepnaden af en ren-oxe,
och den andre likväl redan på afstånd igenkände
honom, yttrande dervid: ”du är Lompsolo,” gaf sig
denne besegrad och flydde.” I denna berättelse må
läsaren gifva akt på tvenne omständigheter: 1) det
consequenta deri, att Lompsolo, såsom den der har
sin kraft af Guden, dukar under för den andra i en
strid, der blott den egna kraften tages i anspråk; 2)
de tvenne slag af trollkonst, som i berättelsen angifvas, nemligen det ena, grundande sig helt och hållet på individuell kraft, och det andra, hvari Guden
framträder såsom medel. –
I sammanhang med sednast anförda tradition
omtalade Erik följande händelse: ”En Lappkäring
hade fattat hat till en Finsk trollhexa och trollat en
stor björn på den sistnämndas kor. Men Finngumman fogade så, att björnen om aftonen kom hem
med korna i allsköns sämja. Derpå tog hon björnen
till herde åt sina kor för hela sommaren. När hösten
kom, och korna togos in, skickade hon den trogne
herden att utkräfva betalning för sin hafda möda af
den, i hvars tjenst han först utgått. Björnen gick och
åt upp alla Lappkäringens renar.” –
”Det bär aldrig på rätt: vägvisaren har gått
vilse:” är en farhåga, som plågar Lapplandsfararen,
så ofta han börjar tröttna under sin börda och längtar till målet. Måhända har samma betänklighet insmugit sig hos den benägna läsaren, som åtagit sig
mödan att göra de resande sällskap på deras irrfärder i Lapplands sago-verld. Det är i sådant fall min
pligt att taga mig en vägvisares rol och med äkta
sakkännare-min öfvertyga mina följeslagare att vi
178
Itineraria 2osa 1838.indd 178
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
ännu äro på rätt. Vi befinna oss nemligen vid stranden af Seidajärvi, ej långt ifrån Peldotunturi, som
utgör vatten-gränsen. Ifrån detta fjäll tar Peldojoki
sin början, flyter genom Pahtajärvi och Armojärvi,
men blir först farbar, sedan äfven Seidajärvi lemnat den sitt bidrag. Flodtiden skall man endast med
möda kunna taga sig fram till Armojärvi uppför
nämnda bäck, och på den årstid vi färdades ansåg
Erik ifrågavarande farled ej kunna begagnas. Men
på södra sidan af Peldo-fjäll fortlöper i lång sträckning en mängd smärre träsk, hvilka icke en gång
under flodtiden sammanhänga. Oaktadt besvärligheterna med båtdragning och effecternas bärande,
föredrog Erik denna farled i anseende till träsken,
hvilka lågo i vår väg. – Således fördelades vid Seidajärvi effecterna i trenne bördor, hvardera af 3–4
lispunds vigt, hvilka Erik utan krus lyftade på våra
skullror. Han sjelf och Jessjö drogo den toma båten.
På detta sätt tillryggalades vägen emellan Seidajärvi och Kaakkurinjärvi, Nokkanainen, Kouhtajärvi,
Pitkäjärvi, Pahtajärvi och ett litet namnlöst träsk.
Dagen var brännande het, och beckoljan, som i
ymnighet användes för att afhålla myggen, ökade
hettan i ansigtet. Moln af mygg åtföljde karavanen,
och voro, ehuru de af respekt för beckoljan höllo
sig på behörigt afstånd, likväl genom sin vedervärdiga musik ett ganska förargeligt sällskap. – Ifrån
Pahtajärvi räknas en knapp ¼ mil till Wiettajärvi.
Denna distans drogs båten med förenade krafter,
likasom ifrån Wiettajärvi ¾ mil öfver fjället till
Korsajärvi, der Ivalojoki tager sin början. Båt-dragningen öfver Peldotunturi var ytterst mödosam och
fortfor, oaktadt en onaturlig ansträngning, ifrån
kl[ockan] 9 e[fter] m[iddagen] till kl. 6 följande
morgon. Eriks osäkerhet om vägen och den bekännelse, att han förde oss fram på beskrifning, gjorde
oss modlösa. Han sökte väl trösta oss med det gamla ordspråket: ”kokennut kaikki tietää,” men detta
179
Itineraria 2osa 1838.indd 179
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
var en eländig tröst, då vi vid provianteringen just
icke tagit några upptäcktsresor med i beräkning.
Till råga på allt detta plågades vi af en olidelig törst,
som omöjligen lät stilla sig med bara vatten. Sedan
vi i lång tid utstått denna plåga, beslöts ändteligen,
att någon af sällskapet skulle återvända till de vid
Wiettajärvi qvarlemnade effecter och medtaga en
rumm-butelj – den enda vi egde i vårt våld. Emedlertid skulle de öfriga arbeta sig fram med båten, så
godt de kunde. Förtroendet beträffande rumm-buteljen föll på min lott, som dermed icke var särdeles
belåten, emedan jag lätteligen kunnat förvilla mig
på det ödsliga fjället. Min enda ledstjerna var den
nedgående solen. Inga spår af båten kunde skönjas
i den tjocka mossan. Men hvad stod att göra? Med
blicken ständigt riktad emot solen, vandrade jag till
träsket och kom, såsom jag tyckte, till det ställe, der
sakerna qvarlemnades. Men de voro icke synliga.
Jag gick af och an långsefter den med täta videbuskar betäckta stranden och sökte med otålighet det
efterlängtade godset. Förgäfves! Mörka aningar
började intaga mitt sinne. Efter mycket sökande
upptäckte jag omsider bördorna. Med rumm-buteljen i ena handen och skopan i den andra ilade
jag till kamraterna, icke utan fruktan att förvillas,
helst solen redan var nedgången. Emedlertid hade
desse kommit till en obetydlig fjällbäck, hvilken,
enligt den beskrifning Erik erhållit, tycktes vara en
borgen derför, att vår kosa var riktig. Då Erik jemväl försäkrade, att denna bäck utföll i Korsajärvi,
började vi draga båten utför den. Men detta var till
och med mödosammare än vårt förra arbete, emedan stora stenar lågo i bäcken, och allas krafter icke
kunde användas på samma gång. Snart afstodo vi
således ifrån denna plan och fortsatte dragningen i
vår ursprungliga direction. Emedlertid utskickades
Eric att söka träsket. Efter flere timmar återvände han med det ljufliga εϊςηχα. Vi voro helt nära
180
Itineraria 2osa 1838.indd 180
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
träsket, ehuru i litet sned direction. Men nu voro
också allas krafter uttömda. En af sällskapet till
och med dignade ned på fjället, och de som hunno
fram, kastade sig utmattade och kraftlösa, hvar det
träffade, lyckliga om de funno en sten eller stubbe
till hufvudgärd. –
Kort efter middagen uppvaknade vi frusne
och genomvåta; trötta i benen, så att vi knappt förmådde stå; med ryggen och sidorna rådbråkade;
bröstet i det skick, att vi både känt oss frestade uppstämma ett trio af: ”Movitz! din lungsot” o. s. v.1141,
i fall våra lungor tillåtit en sådan kraftyttring. Att
resan i en sådan belägenhet, och sedan vår pratsamme vägvisare skiljt sig ifrån oss vid Korsajärvi,
var alltför enformig för att förtjena en beskrifning,
ligger i sakens natur. Jag vill således blott till framtida resandes efterrättelse omnämna, att Korsajärvi lätt igenkännes genom sitt inom fjällar instängd
läge. Träsket är omkring en half mil långt och så
smalt, att man ej märker det, innan man står tätt
invid detsamma. Mot norr smalnar det allt mer
och mer och förlorar sig småningom i en obetydlig
ådra, der båten på en half mil ej löper ett steg, utan
att dragas. Sedan förenar sig denna bäck med den
egentliga Ivalojoki; och nu kan den resande nästan
oafbrutet sitta i båten, om han annars ej föredrager
nöjet att springa bland vide-buskarna på våta och
tufviga mossor. Efter en dags resa kommer han till
en så kallad lompolo (utvidgning af floden), som
omgifves af vackra ängar och bildar ett intressant
afbrott emot de enformiga mossorna. Här kan han,
om lyckan är god, träffa någon fiskare, som i det fall,
att vägvisaren icke varit rätt säker om Korsajärvi,
bringar honom den fröjdefulla underrättelsen, att
han verkeligen är på Ivalojoki, och i alla händelser
är ett ganska angenämt fynd i nejder, der man är
säkrare att träffa vargar och björnar än menniskor.
Denna lycka vederfors oss ej, hvarföre vi, efter att
The quotation comes from the
first stanza of the Swedish poet
and composer Carl Michael
Bellman’s (1740–1795) Fredmans epistel No. 30: “Drick ur
ditt glas, / se döden på dig väntar, / slipar sitt svärd och vid
din tröskel står. / Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn
gläntar, / slår den igen, kanske än på ett år. / Movitz, din
lungsot den drar dig i graven. /
Knäpp nu oktaven: / stäm
dina strängar, sjung om livets
vår.” Project Runeberg: Till fader Movitz under dess sjukdom,
lungsoten, Elegi; http://runeberg.org/fredepis/30.html. Byström 1942. (TS)
181
Itineraria 2osa 1838.indd 181
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
hafva fångat en mängd rugg-gäss, genast fortsatte
vår färd och innan kort smittades af samma lethargi, hvari den oss omgifvande dystra och dimmiga
naturen låg försänkt. – –
”Rök, menniskor!” ljöd det efter några timmars
maklig rodd på en gång från allas läppar. Innan vi
ännu lagt i land, helsade oss en Fiskar-Lapp, der han
låg vid sin stockeld, med vigtig min: ”hvilka ären
J, som ron på Ivalojoki, och hvart är Er väg? Dock,
hvi spör jag Eder om ting, dem jag allaredan känner. Jag har sett Er i drömmen, och dig, Jessjö! i din
afledne Faders skepnad.” Detta är ett godt subjekt
för mig, tänkte jag, och satte genast mitt artilleri i
verksamhet, d. ä. gaf Lappen en sup och litet tobak,
köpte hvarjehanda småsaker af honom sjelf utan att
pruta det minsta och skänkte åt hans gosse några
böcker. En sup till, och Lappen var den uppriktigaste menniska i verlden. Han berättade besynnerliga trollkonster, dem han sjelf och andra ryktbara
trollkarlar utöfvat m. m., som ingick i mitt intresse.
Men hans berättelser saknade sammanhang, hvilket
troligen var en följd af den andra supen. Följande
tradition om Johan Päiviö och Torag’asxx var, ehuru
äfven osammanhängande, likväl den redigaste: En
trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, benämnd Kirsti
Nouhtua, hade kommit till Kittilä, för att derifrån
förtrolla all vildren till sitt land. Päiviö, som kände anslaget, skickade Torag’as till Ivalojoki, för att
vid renarnes öfverfart öfver elfven göra företatget
om intet medelst besvärjande af trollhexan. – När
xx. Namnet Torag’as är vida fräjdadt icke allenast i den
egentliga Lappmarken, utan äfven i de trakter af Finland,
der Lappar bevisligen bott, t. ex. vid Torneå elf, hvarest
Torakas ännu i dag är namnet på en gård och en liten fors
(Torakan korva). – För öfrigt påminner detta namn, likasom Torjonen, en beryktad Lapp, som skall hafva lefvat i
Sombio, samt Turun harju, en ås i Enare, om Thor, hvilket
ännu af Lapparne begagnas såsom dopnamn.
182
Itineraria 2osa 1838.indd 182
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
renarne kommo, mönstrade Torag’as dem alla, af
fruktan, att trollhexan möjligen antagit skepnaden
af en ren. Men i hela hjorden fanns ingen enda, den
han misstänkte för Kirsti; allraminst kunde han
ana, att den, som sprang efterst och för sin halta fot
knappt kunde följa renhjorden åt, hvilken dessutom
var mager och vanskaplig, kunde vara den beryktade hexan. Då han således icke igenkände henne,
kunde han med all sin förmåga ej hindra renarne
att simma öfver elfven. Först då han såg den halta
och vanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan dyka öfver elfven, öfvertygades han, att
denna var Kirsti Nouhtua. Men sedan hon lyckligen
kommit till motsatta stranden, förmådde Torag’as
ingenting emot henne. Han gick alltså till Päiviö och
berättade huru saken aflupit. Denne, som hade bekant, att trollhexan bodde i Ryska Lappmarken, utan
att likväl veta, hvem hon var, skickade Torag’as dit,
för att skaffa sig underrättelse om hennes namn och
några andra omständigheter. Trollhexan förrådde
sig sjelf genom sitt skryt. När Torag’as sålunda fick
sitt ärende uträttad, skyndade han tillbaka för att
bringa Päiviö den äskade underrättelsen. Nu satte
sig Päiviö sjelf att trolla och skickade Torag’as till ett
ställe, benämndt Kuivaselkä, för att se till, om renarne verkeligen återvände. De kommo med sådan fart,
att Torag’as redan på tre mils afstånd hörde, huru
renfötterna knarrade (nasasi). Floden, hvarvid renarne voro, då Torag’as hörde ljudet af deras fötter,
kallas till minne af denna händelse Nasamajoki. –
Jag har hufvudsakligen anfört denna berättelse för att göra läsaren uppmärksam på den äfven
i Lappska Mythologien förekommande läran om
Metamorphoser.xxi Om deras betydelse en annan
xxi. Finnarnes tro på olika förvandlingar kunde bekräftas genom tusende exempel. Ett ibland många: Tvenne
bönder voro nära grannar. En af dem var rik, den andra fattig. Den fattige mannens kor blefvo ofta skadade
183
Itineraria 2osa 1838.indd 183
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
gång. Men hvad det faktiska angår, är det en hos
många Lappar ännu i dag gängse tro, att en mäktig trollkarl kan ikläda sig hvilken skepnad han
behagar. I en sådan omklädnad kallas trollkarlen
(Wiroladsch Wirolainen, Estländare). Vår Fiskare
afsjöng för mig ett på Finska affattadt qvädexxii,
som innehåller många dylika förvandlingar. Då äfven det saknar allt sammanhang, vill jag blott summariskt upptaga dess innehåll. Ifrågavarande qväde
börjar med en inledning, deri en trollkarl (Karkias?)
beklagar sig öfver det lidande, som blifvit hans land
tillfogadt derigenom, att Torag’as trollat all vildren
till Kittilä. Karkias anropar Gud, att han måtte förbarma sig öfver det nödställda landet och återge renarne. – På denna inledning följer en beskrifning
öfver den smälek, Karkias sjelf lidit af denne ”onde
ovän.” Torag’as hade nemligen ihjälslagit Karkias
och kastat honom i sjön. Der hade han uppehållit sig
många år under en gäddas lefver, tills att Torag’as
uppfångat gäddan, hvilken han jemte Karkias låtit
ligga tre år i sin boda. Sedan hade han för andra
gången ihjälslagit Karkias, då denne återvändt från
en jagtfärd. – Det som nu följer, äger formen af
ett drama: Karkias qvicknar åter vid, ehuru (såsom
af björnen; den rikes ofredades aldrig. En dag kommer
den rike mannen till sin granne och säger sig med visshet veta, att dennes kor ännu samma afton skulle ansättas af björnen. Den fattige mannen laddar sin lodbössa
och begifver sig emot aftonen ut i skogen, för att efterse
sina kor. Till sin stora förundran möter han dem redan
i tåget, springande undan en ofantlig björn. Han lägger
an, björnen faller och ifrån granngården försvinner dess
husbonde. (”katos’ki toisesta talosta isäntä!”). –
xxii. Samma qväde torde äfven af några Lappar afsjungas på deras eget modersmål. Åtminstone har jag läst det
i en högst dålig Lappsk öfversättning, hvilken jag också
här begagnat för att complettera det Finska originalet.
184
Itineraria 2osa 1838.indd 184
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
det tycks) först i grafven. Här börjar han längta
efter sin son. Sonen kommer flygande till honom
under skepnaden af en tjäder. Detta förtryterxxiii
fadren, och då han börjar förebrå sin son för denna förvandling, flyger sonen bort. Fadren antager
gestalten af en knipa och återhemtar honom, samt
fortfar med sina förebråelser. De råka i en häftig
ordvexling, sonen flyger bort och hotar att aldrig
mer återkomma. –
Af sådant, magiskt innehåll voro de fleste
produkter, Lappen hade att erbjuda. Han lofvade
meddela mig många flere, när jag härnäst besökte
honom hemma i Kittilä, samt äfven visa mig Päiviös Seida. ”Denne,” sade han mystiskt, ”äter menniskor, men med mig till följeslagare har du intet
att frukta.” Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B–s
och min förmåga. Han höll den förres insekt-hofvar och saxar för troll-machiner, samt pekade på
det öfverstrukna i ett papper, derur jag uppläste en
besvärjelse, yttrande dervid med betydelsefull min:
”Se der ligger kraften!” – För öfrigt var han en af de
olyckliga, som alltid lefvat midt ibland Finnar och
under deras stränga ok förlorat all hållning. I hans
väsende röjde sig, utom den hos flere, i synnerhet
Lappska, trollkarlar vanliga svagheten att vilja lysa
med sin konst, en blandning af feghet, bedrägeri,
låg vinningslystnad med flere af de laster, hvilka
man vanligen tilldelar det Lappska folket i gemen.
I synnerhet ådagalade han en sällsynt virtuositet i
konsten att handla. Vi köpte af honom några färska
harrar, hvilka han lät oss betala efter behag. Han
måste hafva tyckt, att handeln bar sig, emedan han
xxiii. För att inse grunden till fadrens förtrytelse, bör
man veta att Lapparne hålla flygande trollkarlar för
de förnämsta. Fadren kunde ej lida, att sonen var hans
jemlike.
185
Itineraria 2osa 1838.indd 185
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Cf. the shoe cream on p. 104.
genast ur sin väska framdrog tvenne torkade harrar
och bestämde priset för dem i proportion efter det,
han erhållit för de färska. Sedan uppsökte han fragmenterna af sin sista måltid – några gåsfötter, och
ville äfven sälja dem, mumlande för sig sjelf: ”hvem
hade trott, att jag skulle göra så god marknad vid
Ivalojoki?” – Hans gosse hade smort våra stöflor
med smörja, tillredd af tarmarne utaf den fisk, vi
köpt af fadren.1142 Ehuru gossen blef rikligen vedergäld för sin möda med pengar, böcker och bröd,
ropade likväl fadren, då vi redan voro i beråd att
sätta oss i båten: ”smörjan är obetald, smörjan är
obetald!” Då äfven den blifvit betald, trodde vi oss
hafva uppfyllt allan rättfärdighet. Men han fordrade ännu en sup på köpet.
Återstoden af vår färd ända till Kyrö by, belägen ej långt ifrån Ivalo elfs utlopp till Enare sjö,
är anmärkningsvärd genom en storartad, högst majestätisk natur. Vi hade knappt förlorat åsynen af
vår husville värd, innan vi hörde bruset af forssar –
en musik, som sedan i nära tre dygn oupphörligen
ljöd i våra öron. Å ömse sidor ledsagades floden
af skyhöga fjäll. På en sträcka af två mil höjde sig
dessa ”urverldens gamla bautastenar” vinkelrätt ur
vågen, utan att någonsin afbrytas. Der elfven gjorde en krökning, bildade dessa rätliniga vinklar, som
erbjödo en förfärande anblick dels för sitt dystra utseende, dels derföre, att fjällen, från något afstånd
betraktade, vid hvarje sådan krökning tyckas löpa
tillsamman, – och man väntar blott, att inom några
ögonblick krossas mot klippan. Der det händer, att
ett vattenfall finnes straxt ofvanom elfvens böjning,
i hvilken händelse fjällen naturligtvis sänka sig,
tror man det bära rakt i afgrunden, så länge man
ej ser fjällens fortsättning. – En sådan natur måste
ovilkorligen stämma hvarje sinne till högtidligt allvar, helst man ej sällan skådar faran anlete mot anlete. Mig förefaller det åtminstone såsom ett under,
186
Itineraria 2osa 1838.indd 186
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
att vi lyckligen räddade oss ifrån alla de vådor, som
hotade så väl dem, hvilka med bärlingar arbetade
sig nedför forssarne, som dem, hvilka, för att lätta båten, voro nödsakade att, der sig möjligtvis lät
göra, klättra upp- och nedför fjällen, hvarvid blott
en enda oförsigtigt steg ofta kunnat störta dem i
olyckan.
Längtande till målet bestego vi ofta de högsta
fjällspetsarne, i hopp att få skåda Enare träsk. Men
så långt ögat nådde, syntes i norr, söder, öster och
väster, allenast fjällsträckningar. Fanns der någon
fjäll-dal, erbjöd den öfver dalen hvilande dimman
på afstånd anblicken af en sjö, och vi trodde oss redan en gång vid en dylik företeelse skåda det efterlängtade Enare, då Jessjö gaf oss den enkla upplysning, att floden ej upphör, så länge fjäll-systemet
fortfar. Dessutom ser man på en sådan fjäll-spets
moln, seglande långsefter fjällarna. Är dagen klar,
får man ock se en och annan kämpe-gestalt med
”brynjor och silfverhjelm om hjessan.”
Nyfikenheten dref oss en gång att klifva på
en öfver floden utstående fjällspets med en sjudande forss inunder. Jag vill och kan ej beskrifva denna anblick och de känslor den framkallade; jag vill
blott nämna, att man icke står der såsom en yttre
betraktare och anställer reflexioner öfver det vilda
spelet derunder. Då, om någonsin, lösgöra sig alla
mennisko-hjertats vilda demoner och hota att med
gigantisk arm slunga sitt rof ned i afgrunden.
Innan jag slutar dessa rader, kan jag icke
underlåta att fästa billig uppmärksamhet vid vår
följeslagare. Såsom någonting ovanligt anmärkte
jag hos denne natur-son, att hans annars vanligen
mörka panna klarnade, så ofta han gick hotande faror till möte. Hans mod var icke af det vilda slag,
som oförväget söker faran, men i medvetande af
sin kraft skydde han det ej heller. Då vi vid några
tillfällen önskade, att han skulle stiga i land och på
187
Itineraria 2osa 1838.indd 187
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
förhand undersöka strömfåran i forssarne, yttrade
han vanligen: ”hvad tjenar detta till? Vi måste ju i
alla fall fram.” Också var denna försigtighet onödig
för honom, som med sin bärling förmådde hejda
båten midt i en brinnande forss och med en enda
blick öfverskådade den lämpligaste farled.
Ändtgeligen upphörde forssarne och med dem
fjällsträckningen. En annan, nästan sydländsk natur
företedde sig för våra blickar. Ännu några timmars
rodd, och vi befinna oss i kretsen af Finske bröC – – n.
der.xxiv
xxiv. Jag har ärnat omständligare skildra våra brokiga
äfventyr vid Ivalo elf; men då min afhandling redan dessutom vuxit utöfver gränsorne för en vanlig Tidnings-artikel, så hafva af sådan anledning inga specialiteter deri
kunnat ingå.
188
Itineraria 2osa 1838.indd 188
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
☙ b ❧
År1143 1838 om somm[aren] sammanträffade dagen före midsommaren fyra Lapplandsfarare.
D[octo]r E[hrström], Pastor D[urchman], Mag[ister] B[lank] och undertecknad. Jag1144 hade
med Dr E[hrström] redan långt tillförene öfverensskommit d[en]na1145 resa[,] de två öfriga
neml[igen] B[lank] och D[urchman], woro
oss1146 lika oväntade som välk[omna] res-kamrater. Öfver början af d[en]na resa har Dr E[hrström] skrifvit i form af bref följ[ande] korta
relation.
This fragment is written at
the end of Castrén’s travel diary from Siberia SLSA 1185 (27
Feb.–25 Sept. 1845) and refers to
Ehrström’s article in Helsingfors Morgonblad 84, 86/1838.
År […] midsommaren ǁ Dagen före midsommar sammanträffade år 1838
Jag […] E ǁ Twenne af oss
dna resa ǁ 1. om res-sällskap
till Lapp[land] ǁ 2. ~, hvartill
naturli[gtvis]
oss lika ǁ 1. <fri---> ǁ 2. alld[eles]
189
Itineraria 2osa 1838.indd 189
21.8.2019 15:49:51
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
2 Några dagar i Lappland 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1c155d6aed64876485bed1272a71ce8c.pdf
5d9420440165b6ba260b90400be8c31e
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript in Castrén’s own hand
(KK Coll. 539.27.1, Varia 2.1) consists of
notebooks or loose sheets, measuring
18 x 23 cm. Most parts of the text were
written immediately after the journey,
but the final form is from ca. 1850. The
text has been published in its entirety
in Nordiska resor och forskningar (NRF,
Castrén 1852) I p. 1–74, partly (from p.
83 of the manuscript) in Calender till
minne af Kejserliga Alexanders-Universitetets andra secularfest edited by Jakov Grot, p. 205–232 and partly in Helsingfors Morgonblad No. 2–4, 6–8/1839
(7, 10, 14, 21, 24, 28 Jan. 1839). The
manuscripts for the articles in Hf. Mbl.
and Calender are not preserved. This
publication follows the manuscript for
NRF (Castrén 1852), but its differences
from the version in Calender (Castrén
1842b) are given the notes. The article
in Hf. Mbl. (Castrén 1839) is published
separately in this volume.
I ǁ II
Castrén wrote this ca. 1850. (TS)
min […] werksamhet ǁ mitt hela lifs
bemödanden
öfriga ǁ andra
winnlagt ǁ beflitat – The change was
marked in pencil and it is unclear if
it is by Castrén or someone else.
erhålla ǁ finna
så widsträckta […] ǁ utföra[ndet]
Carl Robert Ehrström (1803–1881), Dr.
Med., municipal physician of Tornio
(Fi.)/Torneå (Swe.) 1838–1839, District
Medical Officer of Tornio 1839–1855,
municipal physician of Raahe 1855–
1871. Ehrström was a close friend of
Johan Vilhelm Snellman (1806–1881)
and cooperated with him in promoting the rights of the Finnish language.
He also collected donations for establishing the Museum of Raahe and was
otherwise active in the cultural life of
the town. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694;
Vähäkangas 2009.
☙❧
1
I2
Resa till Lappland
år 1
Resa till Lappland år 1838.
I
För wid pass femton år tillbaka3 fattade jag beslutet att egna min4 lefnads werksamhet åt undersökningen af den Finska och andra dermed
beslägtade folkstammars, språk, religion, seder,
lefnadssätt och öfriga5 ethnographiska förhållanden. För detta ändamål hade jag redan under
min studie-tid wid universitetet med all omsorg
winnlagt6 mig om en både theoretisk kännedom af Finskan, samt derjemte äfwen sökt winna en förberedande kunskap af de härmed nära
befryndade Lappska och Ehstniska språken. Det
wisade sig likwäl snart, att jag, för att med
☙ framgång kunna fortsätta mina ❧ studier innom detta gebiet borde wara betänkt på att förse mig med ett rikare och mera tillförlitligt material än det i skrift tillgängliga, och till den
ändan nödgades anställa forskningsresor till
särskildta delar af Europa och Asien. Men att
erhålla7 medel till så8 widsträckta resor, erbjöd
för mig så många svårigheter, att jag redan började misströsta om att någonsin kunna utföra
min ungdoms käraste plan, då en god wän och
studie-kamrat D[octo]r Ehrström9 år 1838 erbjöd mig fri resa till Finska10 Lappmarken, som
☙❧
72
Itineraria 2osa 1838.indd 72
21.8.2019 15:49:44
�Lapland
han i egenskap af läkare under sommarens lopp
ärnade genomströfwa. Huru ringa frukter en
hastig11 resa äfwen lofwade mig, så emottog jag
☙ dock med glädje min ❧ wäns frikostiga anbud
och anträdde redan tidigt på wåren min färd
ifrån Helsingfors.12
Kort efter min afresa hade äfwen en annan
alumn af Alexanders-universitetet Mag[ister]
Blank13 beslutit att i natural-historiskt ändamål
besöka Lappland och werkställa sin resa i wårt
sällskap. Dessutom fogade händelsen, att en
prest, wid namn Durchman14, blifwit af Domkapitlet i Åbo anbefalld att wid samma tid begifwa sig till Enare-Lappmark, för att derstädes
öfwertaga religions-wården. Wi sammanträffade alla kort före midsommaren i Torneå15, som
war Ehrströms station, uppgjorde här en gemensam reseplan och anträdde den 23 Juni wår
Lappländska färd.16
Några mil ofwanför Torneå stad höjer sig
det ryktbara17 berget Aawa saksa18, hvarpå re☙ sande ifrån ❧ östan och vestan alla år pläga
församla sig för att se midsommar-solen. Åtföljda af en ung Tysk19 klättrade äfwen wi uppför
det höga berget och nådde dess spets precis på
slaget 12.i 20 Här uppe funno21 wi församlade
några bland ortens herrar och damer;22 en Holländsk Professor Akkersdyk23, hitkommen, såsom det tycktes, för att justera sitt ur; en skara
gnällande antakaa lantti (gif en slant); slutligen
en hop karlar och qvinnor, lägrade kring
i. Det näst följande ända till sid. 12 utgör till större
delen ett utdrag ur Dr Ehrströms dagbok. Se Helsingfors Morgonblad för år 1838, N. 84, 86.
In Castrén’s time, Tornio at
the mouth of the River Tornionjoki, N7306159 E369639 (N65°51′0″
E24°8′37″) was a quiet town with ca.
600 inhabitants. The 1830s, in particular, were a period of crisis because of diseases, adverse economic
trends and poor harvests. Teerijoki
2007: 126 etc. Its location N7306206
E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″).
The location of a town or a main
village of a parish is given according
to the church, sometimes marketplace, because they were the most
important points of orientation in
Castrén’s time. In several cases the
present-day centre has moved to another location. (TS)
Finska Lappmarken ǁ Lappland
hastig ǁ 1. sådan ǁ 2. fly[gtig]
From Ehrström’s letter (draft) to J.V.
Snellman s.d. 1838 it can be read that
Ehrström and Castrén had originally planned to meet at Lappajärvi, but
instead Ehrström received a letter
from Castrén announcing that he is
coming to the north. Snellman 1992:
646–650. (TS)
Jakob Fredrik Blank (1808–1860),
MA in zoology, later Dr. Med. and
municipal physician of Nykarleby (Swe.)/Uusikaarlepyy (Fi.). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/
henkilo.php?id=14277) (TS)
Josef Vilhelm Durchman (1806–
1891), clergyman in several parishes, chaplain of Inari 1838–1847, vicar of Ruovesi 1853–1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=13893). (TS)
Torneå ǁ ~ stad
Castrén gave a more detailed description of his adventures during the
first part of the journey in a letter to
Knut Felix von Willebrand (1814–
1893; Muonioniska s. d. 1838). See the
volume of letters in this series. (TS)
73
Itineraria 2osa 1838.indd 73
21.8.2019 15:49:44
�Itineraria
ryktbara ǁ wids[träckt?]
Aavasaksa is a granite hill in Ylitornio at N7368072 E353749 (N66°23′52″
E23°43′31″), rising to 242 m above sea
level. Aavasaksa has been famous for
its Midsummer festivities since the
early 19th century, as it is the southernmost point in Finland where the
midnight sun can be seen. A French
party of explorers led by Pierre Louis
Moreau de Maupertuis (1698–1759)
carried out a geodesic expedition to
Lapland in 1736–1737 to determine
the shape of the earth by measuring the length of meridians and also
made measurements on Aavasaksa;
there was also an expedition to South
America for the same purpose. Aavasaksa also belongs to the Struve chain
of survey triangulations named after
the astronomer Wilhelm von Struve
(1793–1864). Terrall 2002: 88–129. (TS)
The young German was called Vermehren, see Castrén’s letter to K.F.
von Willebrand s. d. 1838, volume of
letters in this series. (TS)
C.R. Ehrström published his travelogue of the journey in Helsingfors
Morgonblad No. 84 and 86/1838 (1,
8 Nov. 1838, Utdrag ur ett bref från
Landsorten), and especially the first
part of Castrén’s description is a direct quote from it. (TS)
Amendment in the footnote: följande ända till sid. 12 ǁ följande
funno wi församlade ǁ funno wi
damer; ǁ damer, hvilka sågo ut, såsom hade de tänkt den som wore wäl
hemma och i sängen; – Ehrström:
”Fruntimmer, hvilka sågo ut, såsom
de hade tänkt: Den som vore väl hemma och i sängen!” HF. Mbl. 84/1838.
Jan Ackersdijck (1790–1861), Adjunct
Professor of Law at the University
of Utrecht, Professor of Law at the
same university from 1840 to 1860,
also rector of the university in 1840–
1841. He is remembered for his large
collection of historical maps, which
en stor eldbrasa. Sedan de förstnämnda dragit
hädan och wi köpt oss fred af de sednare, sällade wi oss till de sistnämnda, och nu först wisade
sig taflan, sådan den borde. Sjelfva localn der☙ uppe har ingen ting wackert, ❧ omgifningen så
mycket mera. Torneå stora elf24 och Tengeljoki25, som just wid bergets fot förena sig deras
stränder, prydda med wackra byar26 och gårdar,
samt twenne kyrkor, Matarängi27 å Svenska,
Alkkula28 å Finska sidan, och horizonten, begränsad af höga berg – sådan är det namnkunniga bergets omgifning. Tänk dig wårt lilla sällskap med ett par buteljer i kretsen, de unga
karlarna, rullande stenar utför en ättestupa,
flickorna glammande omkring brasan o. s. v.,
tänk dig denna tafla, upplyst af en klar midsommar-sol, och du har en skuggbild af vår Johanne-natt på Aawa saksa.
Wårt uppbrott war signal till ett allmänt.
Trefligt war att se den långa raden, klättrande
utför den slingrande bergsstigen. De följde oss
till stranden och på elfven; flickorna sjöngo sina
☙ wisor, och då wi skildes ifrån ❧ wårt sällskap,
war klockan redan 4. Wår Tysk war utom sig af
förtjusning. ”Herrlich, schön, wunderschön!”
woro hans utrop wid hvarje steg. Allt syntes
honom så intressant, så märkwärdigt; och då wi
åto på gästgifwaregården, stoppade han ett
stycke bröd (det war här på orten wanligt kornbröd) i fickan29 och sade, att han wid sin hemkomst till Lübeck skulle wisa sina wänner
huru30 man äter i ”Lappmarken”.
Följande dag åtgick med besök i Alkkula
kyrka och på berget Luppio, som är ett märkwärdigt lusus naturæ¸ ett werkligt bergsflott
med lodräta murar, af rectangulära stenblock
hopfogade trappor, grottor, hvalf o. s. v.31 Wi
74
Itineraria 2osa 1838.indd 74
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
kunde ej få reda på några traditioner rörande
stället, men då jag under wandringen deruppe frågade en wägwisare: ”onko tässä haltiota?” syntes han bestört och svarade hviskande:
”kyllähän täällä32 on haltio.”33
☙ ❧
Wid Alkkula kyrka slutas för det närwarande landswägen och resan fortsattes således
med båtar. Elfstränderna samt träden å desamma buro djupa märken efter isens framfart.
Den skall gå fram med en ryslig wåldsamhet,
och på en del ställen hade wattnet stigit ända
till tre famnar öfwer sin nuwarande yta. Man
har å orten gjort den anmärkning, att floden
(tulwa) iakttar en tjuguårig cykel. Så omtalas
ännu 1798 års wårflod såsom alldeles förfärlig,
likaså den af 181834; nu 1838 war den åter högre
än wanligt, dock icke så härjande, som de begge
föregående.
Den 25. kl. 11 f[öre] m[iddagen] observerade wi en märkbar öfwergång i wår omgifning.
Höjder och berg förswunno, landet blef lågt,
idel kärr och mossor tedde sig, och på stränder☙ na funno wi wexter, ❧ hvilka uteslutande tillhöra Lapplands flora. Träd35 finnas här i ymnighet, i synnerhet granar36, men de bära ålderdomens stempel, de stå mossinpelsade37 och se
så mörka, så38 dystra, så sörjande ut, såsom stodo de der, för att utmärka sjelfwa skapelsens
graf. Man saknar blott det stora korset med sin
inscription: ”Här hvilar”, man ser dock fragmenter deraf – ser du dessa hvita massor, känner du, hvilken kyla de sprida. Och orsaken till
all denna förändring? Wi passerade nyss
polarcirkeln.39
Sålunda befinna wi oss nu innom Lapplands naturliga gräns. Efter en sådan öfwergång
till köldens och nattens rike wäntar man knappt
was bequeathed to the Utrecht University Library. Ackersdijck had
travelled in Finland also in 1835, on
that occasion at Imatra and Viipuri with Peter von Köppen. Utrecht
University Library: Collectie Ackersdijck, http://repertorium.library.
uu.nl/node/2704; Haltsonen 1968: 31;
see also Castrén’s letter to K.F. von
Willebrand s. d. 1838 in the volume
of Castrén’s letters in this series. (TS)
The River Tornionjoki (Fi.)/Torne älv
(Swe.)/Duortnoseatnu (SaaN)/Tornionväylä (Tornio Valley Fi.) is 510 km
long, running from Northern Sweden
to the Swedish-Finnish border and
discharging into the sea at N7300678
E369229 (N65°46′4″ E24°7′31″). (TS)
The River Tengeliönjoki is a tributary of the River Tornionjoki and
passes around Aavasaksa. The
mouth of the river is at N7366610
E352355 (N66°23′2″ E23°41′45″). (TS)
byar ǁ gårdar
Matarengi (Swe.)/Matarenki (Fi.) is
the centre of Övertorneå in Sweden, N7390255 E885892 (N66°23′27″
E23°39′26″). Until the Hamina Peace
Treaty of 1809, it belonged to the
same parish as the villages east of
the river, i.e. present-day Ylitornio
in Finland. (TS)
Alkkula is the centre of Ylitornio
in Finland, N7358929 E350779
(N66°18′52″ E23°40′11″). (TS)
fickan ǁ sin ficka
huru ǁ hurudant bröd
Luppioberget is situated in Övertorneå on the Swedish side of the border, N7381390 E884923 (N66°18′49″
E23°36′27″). Its height is 193 m. (TS)
täällä on haltio ǁ se on
Haltio, haltia or haltija is a Finnish term for the guardian spirit of a
place. Produce of various kinds from
agriculture hunting and fishing were
sacrificed to them to keep them satisfied and favourably disposed. Sarmela 1994: 158–168; Siikala 2013: 87,
75
Itineraria 2osa 1838.indd 75
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
369–376; Pulkkinen 2005f. On this
wandering, see also Castrén’s letter
to K.F. von Willebrand s.d. 1838, volume of letters in this series (TS)
The great flood of 1818 destroyed houses
and properties in Tornio worth 46 000
roubles. Tornion kaupunginarkisto:
Tornion aikajana, https://www.tornio.
fi/index.php?p=Tornionaikajana. (TS)
Träd […] men ǁ 1. Skogar funnos
här wäl i mängd, i synnerhet granskog ǁ 2. = 1 Skogar funnos här wäl
ans[enligt], i synnerhet granskog ǁ 3.
Skogar finnas här i ymnighet, men
Spruce (Picea abies) grows in whole
Finland except the northernmost Lapland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norwayspruce. (TS)
mossinpelsade ǁ med skallig hjessa
så dystra ǁ så sörjande ut
In his letter to K.F. von Willebrand
s. d. 1838 Castrén mentions separately also the rapids of Kattilakoski, N7381388 E357615 (N66°31′7″
E23°47′47″). See the volume of letters
in this series. (TS)
tvenne ǁ för
Nils Ekström (1785–1870), administrative county district clerk of Tornio
and industrial entrepreneur. He was
a well-known person in Turtola
where he lived until 1853. Aska 2004:
85–96; Ruisniemi 1969, http://www.
svanstein.be/byn/elina.html; Teerijoki 2007: 473. See Castrén’s letter to
K.F. von Willebrand s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. Aska
2004: 92 is mistaken when stating
that Castrén visited Ekström twice.
During his journey in Lapland in 1841
Castrén did not travel in at all in the
valley of the River Tornionjoki. (TS)
Turtola is a village in Pello, previously also name of the parish, N7394834
E362025 (N66°38′28″ E23°52′50″). (TS)
Castrén and his companions continued from Turtola to the village of
Pello (N7411884 E 367703 [N66°47′47″
mera tecken till någon odling. Ingen ting är angenämare, än att i denna wäntan bli bedra☙ gen. ❧ Jag kan derföre ej underlåta att nämna
tvenne40 ljuspunkter i detta chaos. Den ena är
Direktören E[kström]s41 hus i Turtola42, 12 mil
norr om Torneå, ett hus, som kunde pryda hvilken del af Finland som hellst. Böcker, musikalier, instrumenter m. m. – intet af allt detta, som
en finare odling gjort till menniskans behof,
saknades. Döttrarna i huset woro ty wärr borta;
wi blefwo dock trakterade med musik, och innan wi gingo till sängs, hade wi från fönstren sett
midnattssolen och sett den börja en ny dag.43
Den andra ljuspunkten är Kengis jernbruk, ännu nordligare. Här har culturen för
mera än 200 år tillbaka slagit rötter. Det har
sina privilegier af44 Drottning Christina45 från
år 1637 och fortgår ännu med oförsvagade krafter.46 Bruket tar sin malm ifrån bergen i grannskapet, har fordom producerat äfwen koppar
☙ och är beläget ❧ wid Torneå elf, straxt ofvanom
dess förening med Muonio47, i en wild, skön
nejd. Forssen är en af de allrastörsta jag någonsin sett, och skall göra ett fall af 72 fot48 på en
sträcka af vidpass 1000 alnar.49
Men sedan wi en gång kommit till Lappland, måste jag wäl nämna ett50 ord om den
härwarande allmogen. Den består ifrån51 Torneå ända upp till Muonioniska52 af idel Finnar53, hvilka dels äro afkomlingar af landets
äldre inwånare Lapparne, dels äfwen colonister
ifrån särskildta delar af Finland och från kusterna af Hvita hafwet. Många familjer kunna
ännu redogöra för sin härkomst, och hwad de
härom förtälja, bewisar tydligt, att rikedomen
på fisk och willebråd lockat de första colonisterna att bosätta sig i denna vildmark. Efterhand
76
Itineraria 2osa 1838.indd 76
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
hafva dock dessa näringsgre❧nar allt mera och
mera försämrats, samt i följe deraf åkerbruket
och boskapsskötseln år för år wunnit större insteg å orten.54 Öfwerhufvud äga55 inwånarne
wid Torneå elf i sitt lefnadssätt nu för tiden
mycken öfverensstämmelse med landets öfriga
bebyggare. Detta röjer sig till och med i deras
sätt att bo och bygga. Gården utgör wanligen
en qvadrat, är kringbygd på alla fyra sidor56
och innefattar: 1) boningsrummen, bestående af
ett stort, rymligt pörteii 57, hwarest man wistas
och arbetar om dagen, och ett eller par mindre
rum, bestämda för natten om sommarn; 2) en
mindre bygnad, innehållande58 främmande och
sommar-rum; 3–4) särskildta uthus. Många
☙ slags prydnader, skurna i ❧ träd och brokigt
målade, äro anbragta kring fönster och dörrar,
stundom äfwen en blomster-bukett (vanligen af
trollius europæus59) hängande i taket eller dylika blommor strödda på golfwet. Dessa prydnader, så obetydliga de än äro, gläda ögat, ty de
wittna, att innewånarne dock hafva någon
stund öfrig ifrån tryckande närings-omsorger.
Möbleringen i rummen är högst tarflig, men
öfwer allt, som ej är i dagligt bruk, hvilar
snygghet och renlighet. I synnerhet är det trefligt att se gummornas mjölk-kamrar med sina
hvita bunkar och deras appetit wäckande
innehåll.60
En tillfällig orsak till den utomordentliga
☙ ❧
renlighet, som rådde öfwerallt på stationerna,
war utan twifwel den, att allmogen blifvit underrättad om den Franska polar-expeditio-
ii. Pörtet har wanligen fönster och en stor ugn med
skorsten, består dock stundom i ett rökpörte.
E23°59′24″]) and to Kardis (Swe.)/
Kaartinen (Fi.), N7456988 E882859
[N66°59′1″
E23°47′34″]),
Kengis
(Swe.)/Köngänen (Fi.), N7477944
E867243 [N67°11′28″ E23°30′40″]) and
Kieksiäisvaara (N7481155 E866544
[N67°13′28″ E23°31′2″]), all on the
Swedish side of the border. See letter
to K.F. von Willebrand, s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. (TS)
af ǁ ifrån
Christina (1626–1689) was Queen of
Sweden in 1632–1654. In 1640, during
the regency prior to her gaining maturity, the university or academy of
Turku was founded. It was moved to
Helsinki in 1828. Nenonen – Teerijoki 1998: 256. (TS)
The privileges of the Kengis or
Köngänen ironworks date from 1646.
Awebro 1993: 361–369. Castrén and
his companions visited the site on 27
June. Castrén to K.F. von Willebrand
s.d. 1838, see the volume of letters. (TS)
The River Muonionjoki discharges
into the River Tornionjoki on the border, N7455596 E350967 (N67°10′49″
E23°33′18″). Castrén reached this
point on 27 June. See Castrén to K.F.
von Willebrand s.d. 1838, volume of
letters in this series (TS)
Weights and measures, see vocabulary.
After Kengis, Castrén continued via
Kieksiäisvaara
ett ǁ några
ifrån ǁ långs
Present-day Muonio, at N7541384
E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). See
picture on the cover of this volume. (TS)
Finnar ǁ Finska
The Finnish colonization of Lapland
began in the 16th century, and it extended throughout the region by the
late 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I:
114–119; Virrankoski 1973: 78–97.
äga […] öfwerensstämmelse med ǁ
skilja sig inwånarne wid Torneå elf i
sitt lefnadssätt nu för tiden föga ifrån
77
Itineraria 2osa 1838.indd 77
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
In different variations, it was typical
of a traditional West Finnish farmhouse site that its buildings were
placed around a closed yard. In the
valley of the River Tornionjoki, the
centralized Swedish layout, in particular, was followed, in which the
dwellings were in a closed square
and the other structures were placed
outside it. Vuorela 1975: 297–299. (TS)
Amendment to the footnote: består
dock stundom ǁ 1. är dock stundom ǁ
2. är
bygnad, innehållande ǁ stuga, in[nehållande]
Globeflower. Typical especially of
Lapland but also growing also in
some parts of Finland further to the
south. Luontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/globeflower. (TS)
innehåll ǁ ~ En främmande sak, som
här mötte ögat och påminte om
Lappland Lappmarken, woro pulkor
och ahkior. Renen fyller redan här
understundom hästens plats, och den
måste wara en ostyrig best, ty jag såg
flere personer, som buro märken efter
sina renfärder. Framdeles hoppas jag
få göra dess närmare bekantskap.
King Louis Philippe (1773–1850;
reigned 1830–1848) sent two expeditions to Lapland in 1838 and 1839
to collect information and material on northern botany, zoology, geology, mineralogy, astronomy, ethnography etc. The expeditions were
carried out together with Swedish
and Norwegian scientists. Helsingfors Morgonblad published extracts
of two letters from the French geologist, Dr. Eugène Robert (1806–1882)
to the Russian minister in Hamburg
in the autumn of 1838. See p. 157.
Borm 2014. (TS)
främlingarna ǁ gästerna
färdats ǁ rört sig
nens61 snara ankomst och anbefalld att hålla
allt i beredskap i dess emottagande och fortskaffande. Man afbidade med spänd nyfikenhet de sällsynta främlingarna62, men det märktes dock tydligt, att de ej woro särdeles
välkomna gäster. Fransmän hade äfven förrut
färdats63 i denna nejd och ej gjort sig kända
ifrån någon särdeles fördelaktig sida.64 I synnerhet tadlade man deras oförmåga att uthärda strapatser och yttrade en stor förtrytelse
deröfwer, att de ej, såsom andra resande, wil☙ ja65 beqwäma sig att ❧ stiga i land och gå till
fots, medan båten stakas uppför strida forssar.
Wisserligen sörjde äfwen Engelsmännen för
sin beqvämlighet, men så betalte de ock en
mångdubbel skjutslega, ställde sig ofta att meta
i forssarne och skänkte hela sin fångst åt
skjutskarlarna.
Hwad oss beträffar, så kunde man åtminstone icke föra någon klagan deröfwer, att wi
sågo för mycket wår beqvämlighet till godo. Wi
ströfwade66 ofta hela dagen genom skog och
mark, tillryggalade stundom67 miltal genom
sanka, kärruppfyllda nejder, hjelpte dessemellan wåra skjutsbönder med att draga båten och
bära wåra effcter uppför forssarne m. m. Under
allt detta hade wi att kämpa med en olidelig
hetta, med mygg och andra yrfän. Hettan war
☙ stundom så plågsam, att ❧ wi nödgades rasta
om dagen och i dess ställe fortsätta wår resa om
natten. Hände det någon gång, att wi under de
långa stationerna öfwerföllos af regn och owäder, så uppgjordes vid68 stranden en stockeld,
hvarvid wi torkade wåra kläder. Illa försedda
med proviant nödgades wi ofta stilla wår
hunger med halmbakad kornbröd69 och annan
mindre70 wälsmaklig föda. Oaktadt alla dessa
78
Itineraria 2osa 1838.indd 78
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
mödor och obehagligheter fortsatte wi resan
med gladt mod och anlände den 30 Junii till
Muonioniska kyrka.71
☙ ❧
Här72 gjorde wi ett par weckors uppehåll,
dels för att hvila oss efter wåra öfwerståndna
mödor och samla krafter till nya73, dels äfwen
för att sköta74 wissa mer och75 mindre angelägna76 göromål.77 Det war egentligen jag som röstade för dröjsmålet, icke78 blott derföre att mina
krafter woro mycket medtagna af den föregående resan, utan äfwen af det skäl att jag här fann
ett lika godt som oförmodadt tillfälle till befrämjande af det wetenskapliga ändamålet för
min resa. Händelsen fogade, att en infödd
Lappsk kathechet79, slom blifwit uppfostrad af
☙ Pastor Stockfleth80 och gått honom tillhanda ❧
wid religiösa skrifters affattande på lappska
språket, wid denna tid uppehöll sig i Muonioniska. Då studium af nyssnämnda språk utgjorde den81 hufvudsakliga driffjädern till min resa,
så ville jag naturligtwis icke låta detta tillfälle
till ändamålets winnande gå mig obegagnadt ur
händerna. Å sin sida war äfwen katecheten lika
angelägen att få begagna min handledning i82
Finskan, ty det war i och för dess studium, som
han ifrån Norige hade begifwit sig till Muonioniska. Ledda af ömsesidiga intressen beslöto wi
att förena oss om gemensamma sträfwanden
och arbetade med all ifwer hvar för sitt ändamål. Äfwen mina reskamrater funno på denna
ort tillfälle till en efter deras håg afpassad werk☙ samhet. B. ströfwade widt83 omkring nejden ❧
med sin insekt-håf, D. war presterskapet behjelplig wid andliga förrättningar och E. sysselsatte
sig med utöfningen af sitt praktiska läkare-kall.
Oförutsedda händelser förmådde dock den sistnämnda att efter några dagars vistelse i
This may refer to the escape journey of the Duke of Orléans Louis
Philippe, later King Louis Philippe of
France, to northern Norway in 1795.
Pekonen 2014: 81–89. (TS)
wilja beqwäma ǁ beqwäma
Wi ströfwade ǁ Än hjelpte wi
stundom ǁ ofta
vid […] stockeld ǁ en stockeld
kornbröd ǁ kornbröd, illa surnad mjölk
mindre wälsmaklig ǁ osund
Castrén and others travelled via Kolari (N7472409 E361742 [N67°20′9″
E23°47′1″]) and Kihlanki (N7500847
E353441 [N67°35′12″ E23°33′15″]). Both
these settlements are again on the
Finnish side of the border. Castrén to
K.F. von Willebrand s.d. 1838, see volume of letters in this series. (TS)
Här ǁ II. Wid Muonioniska kyrka
Castrén originally divided his
text into two different chapters here.
nya ǁ de kommande
sköta ǁ samla
och ǁ eller
angelägna ǁ wigtiga
It was here that Castrén originally
wrote the letter that he published
later in connection with his 1841
journey in the north with the title
Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841. See the 1841–
1844 travel materials. (TS)
icke blott ǁ emedan
Isaksson/Isaksen from Norway. See
Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Muonioniska s.d. 1838, and
Ehrström 25 Sept. 1838 in the volume
of letters in this series.
Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an
officer and later a clergyman and
missionary who served in Finnmark,
Northern Norway. He is known especially for his studies in the Saami
language. He also published literature in Saami, among other works,
a translation of the New Testament.
Wichmann 1917. (TS)
79
Itineraria 2osa 1838.indd 79
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
den […] till ǁ det förnämsta ändamålet för
i ǁ af
widt ǁ om[kring]
In the margins of the manuscript (p.
21) there is a note reading: – ända
hit afskrift till Tyskland. It is unsure
if it is in Castrén’s own hand or by
someone else.
återwända från Lappland ǁ sluta
wår resa
During their stay at Muonioniska, Castrén also visited Olostunturi
Fell (N7537862 E366186 [N67°55′27″
E23°48′30″]), with an elevation of
509 m above sea level. (TS)
på ǁ 1. derig[enom] ǁ 2. på den
The Pallastunturi Fells (Fi.)/Bállasduottar (SaaN) are a group of fells in
Muonio in West Lapland, N7554149
E377265 (N68°4′30″ E24°3′13″). Their
highest parts are 646–809 m above
sea level. (TS)
en […] reskamrater ǁ någon resande
Present-day Yli-Kyrö in Enontekiö,
N7564823 E382336 (N68°10′22″
E24°9′48″). Enontekiö (Fi.) Enontekis (Swe.)/Eanodat (SaaN)/Iänudâh
(SaaI) is situated in the north-westernmost part of Finland. (TS)
Kittilä (Fi.)/Gihttel (SaaN)/Kittâl
(SaaI) in west Lapland was in Castrén’s time a chapelric of Sodankylä, and from 1854 an independent
parish. Virtamo 1962. Its centre is
on the River Ounasjoki N7507210
E410451 (N67°39′59″ E24°53′17″). (TS)
Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/
Suáđigil (SaaI)/Suä’đjel (SaaS) is
one of the first Finnish parishes in
Lapland, comprising originally the
whole of central Lapland from the
west to the east. Sodankylä was
divided for the first time in 1874,
when Kittilä became an independent parish. The centre of Sodankylä is situated at N7477577 E482631
Muonioniska afbryta sina göromål och återwända till Torneå.84
Wi tre öfrigblefna resande qvarstadnade i
Muonioniska ända till den 16 Juli, då den lappländska sommaren redan war så långt framskriden, att wi nödwändigt måste göra uppbrott för
att i behaglig tid kunna återwända85 från Lappland.86 Wid wår afresa från Muonioniska hade
wi ännu icke uppgjort för oss någon fullständig
reseplan, utan endast beslutit att rigta wår kosa
☙ åt den stora landtås, ❧ som ifrån hvarandra åtskiljer Ishafwets och och den Bottniska wikens
wattendrag. För att på87 ginaste wäg nå nyssnämnda ås, styrde wi kursen öfver de frejdade
Pallas-fjällen88, dem en89 af mina reskamrater
liknade wid ett kolossalt ”jättetempel med
många kupoler.” Efter att hafwa öfwerstigit
dessa fjäll fortsatte wi till fots wår färd och anlände efter 4 mils wandring till Kyrö by90 uti
Kittilä91 kapel och Sodankylä92 Socken.93 Härifrån begåfwo wi oss med båt uppför Ounasjoki94, som är en mäktig gren af Kemi-elf95, färdades ytterligare 5 mil och kommo96 så till
Peldowuoma by97 i Enontekis Lappmark.
Efter98 wår ankomst till nyssnämnda by
sammankallades99 de äldsta och erfarnaste män
☙ till en rådplägning ❧ angående den wäg wi
borde taga, för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma öfwer landtåsen. Förslagswis hade wi redan förut warit betänkta på
att i Wuontisjärwi (en by nära Peldowuoma)100
köpa oss en båt, färdas dermed fyra mil uppför
en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki101, låta sedan draga wår båt en mil öfver landtåsen till
Nuolasjoki102 och styra utmed denna bäck till
Enare-elf103, som i sitt nedra lopp bär namnet
Teno104 och leder till Utsjoki-Lappmark. Emot
80
Itineraria 2osa 1838.indd 80
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
detta förslag gjorde likwäl Peldowuoma-boerne vid wår rådplägning många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki”, sade de, ”är strid
och på denna årstid så grund, att knappt en tom
båt kan flyta derpå. För att bära effecterna och
☙ draga båten ❧ öfwer fjället, dertill erfordras
mycket folk eller hellst några hästar. Nuolasjoki
äger till och med under flodtiden så litet watten, att båten måste dragas hela bäcken utföre.
Mera än skildringen af de mödor och beswärligheter, med hvilka denna resa war förenad,
skrämde oss de härwid förekommande kostnader. Man talade om hundra rubel och ännu105
mera, hvartill Wuontisjärviboerne tillförene
plägat taxera de resande för denna färd. Ur
stånd att disponera öfver så stora summor nödgades wi slå denna106 plan helt och hållet ur
hågen. I detsamma uppkastades det förslag, att
wi, i stället för att köpa en båt i Wuontisjärwi,
skulle låta timra en ny wid Saunajärwi, der
Enare-elf107 tager sitt ursprung.108 Denna plan
wäckte i början ett stort bifall, och wil tillfråga☙ de redan alla109 tillstädes wa❧rande båtsmeder, om icke någon af dem wille åtaga sig att timra oss en farkost, då Erik Peldowuoma110, en af
hufvudpersonerna i wår rådsförsamling, med
hånfullt leende sporde oss, hvar wi ärnade taga
wirke. Derpå gaf han oss i största wälmening
följande råd: ”Herrarne”, sade han, ”taga sina
renslar på ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra till Jorgastack” (en lappby wid
Teno-elf)111. ”Der ären I säkra att träffa fiskare,
hvilka med beredwillighet skola föra er med
båt utför Teno112 till Utsjoki113. Men”, fortfor
Erik, ”duger ej detta förslag, så gifwes intet annat råd, än att Ni tager den 20 mil längre och
mångfalldt beswärligare wägen genom
(N67°24′50″ E26°35′41″). Onnela
2006: 325–333. (TS)
At Kyrö Castrén met the vicar of
Karesuando, Lars Levi Laestadius
(1800–1861). Laestadius was of
Saami birth on his mother’s side
and he is known both as a collector of Saami folklore, initiator of a
religious movement and a botanist.
Castrén wrote to K. F. von Willebrand about his great appreciation
of Laestadius as well as the friendship they forged during their brief
meeting. Castrén to Willebrand s. d.
1838, see the volume of letters in
this series; Talonen 2000/2012. (TS)
The Ounasjoki (Fi.)/Ovnnesjohka
(SaaN) is the largest tributary of
the River Kemijoki, length nearly
300 km, discharging into the latter at Rovaniemi, N7377608 E443558
(N66°30′45″ E25°43′51″). (TS)
The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) with a length of 550 km is
Finland’s longest river. It discharges
into the Gulf of Bothnia at N7296916
E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). (TS)
kommo ǁ anlände
The village of Peltovuoma (Fi.)/
Bealdovuopmi (SaaN) in the parish (municipality) of Enontekiö is
on the River Pasmajoki, a tributary
of the River Ounasjoki, N7588208
E384732 (N68°22′59″ E24°11′44″). (TS)
From here on, the contents of the
text follow the article published in
Helsingfors Morgonblad in 1839. (TS)
sammankallades ǁ sammankallade
wi
Lake Vuontisjärvi (Fi.)/Vuottesjávri
(SaaN) is situated ca. 12 km northwest of Peltovuoma, N7594527
E377495 (N68°26′12″ E24°0′44″). (TS)
The River Käkkälöjoki (Fi.)/Geahkkil (SaaN) is a tributary of the River
Ounasjoki. Its mouth is at N7587611
E373545 (N68°22′23″ E23°55′28″). (TS)
81
Itineraria 2osa 1838.indd 81
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The River Nuolasjoki (Fi.)/Njuolasjohka (SaaN) runs from the Norwegian side of the border to the River
Kietsimäjoki (Fi.)/Skiehččanjohka
(SaaN) at the border, N7615519
E423405 (N68°38′28″ E25°6′55″). (TS)
The River Inarijoki (Fi.)/Anárjohka (SaaN) runs from the Norwegian
side to the Finnish-Norwegian border and joins the River Kaarasjoki
(Fi.)/ Kárášjohka (SaaN) in the River Tenojoki (Fi.)/Tana (No.)/Deatnu
(SaaN) at Karigasniemi (Fi.)/Gáregasnjárga (SaaN) in Utsjoki, N7703405
E453234 (N69°26′9″ E25°48′25″). (TS)
The River Tenojoki (Fi.)/Deatnu
(SaaN)/Tana (No.) became the border between Sweden (Finland) and
Norway in the treaty of Strömstad in
1751. It flows into the Arctic Ocean
at N7876495 E994663 (N70°30′5″
E28°22′23″). (TS)
ännu ǁ dessuto[m]
denna ǁ he[lt]
Enare-elf ǁ Enarajoki
The River Inarijoki begins on the
Norwegian side of the border. (TS)
alla ǁ några
Castrén seems to mean Erik Johansson Kyrö (b. 1795). KA Enontekiö parish records 1826–1834, http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=7543264. (TS)
Also the village of Jorggástat (SaaN)/
Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659
E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS)
Teno ǁ Tenojoki
Utsjoki (Fi.)/Ohcejohka (SaaN)/Uccjuuhâ (SaaI)/Uccjokk (SaaS) is the
northernmost parish and municipality in Finnish Lapland. It was
colonized by Finnish inhabitants in
the middle of the 18th century, but
as late as in 1910 their number did
not exceed 50. An independent parish since 1747. Its church is located
at N7750677 E500233 (N69°51′49″
E27°0′21″). Itkonen, T.I., 1948 I: 119;
Vartiovaara 1965. (TS)
Enare114.” Twenne omständigheter förmådde
oss att antaga det sistnämnda förslaget. Först
☙ och främst wille B. ❧ endast i detta fall blifwa
wår reskamrat, och för det andra trodde D. att
hans åhörare ungefär wid det laget, då wi skulle inträffa i Enare, woro der församlade för att
förrätta sin andakt.
Nu war hufvud-frågan afgjord, och till
öfwerläggning förehades, huruwida på orten
skulle finnas någon duglig karl, som wore hugad att blifva oss följaktig under resan. ”Jessiö115 och ingen annan är lämplig till detta
wärf”, yttrade Erik utan betänkande. ”Jessiö”,
tillade en annan, ”skall föra er fram, lika mycket om han för Er ofvan eller116 under wattnet,
men117 på wägen skall han icke lemna Er.” Denna fördelaktiga tanke om Jessiö delade äfwen
alla andra i rådsförsamlingen. Mannen inkallades och förklarade118 sig beredvillig att blifva
wår följeslagare. Han utbad sig likwäl att dess☙ förinnan ❧ få119 göra en färd till Wuontisjärwi
för att taga afsked af hustru och barn, men med
förbindelse att inom halftannat dygn återwända till Peldowuoma. Härpå upplöstes församlingen och alla begåfwo sig till hvila. Den följande dagen åtgick till större delen under
allehanda förberedelser till resan. Morgonen
derpå återwände Jessiö och förklarade120 sig
nu redobogen att anträda resan. Äfwen Erik
erbjöd att blifwa oss följaktig121 såsom wägwisare under de twå första dagsresorna, eller tills
wi hunnit öfver landtåsen. Wi anförtrodde oss
med full tillförsigt i dessa twå männers wård,
instufwade oss i en liten båt och anträdde nu
den egentliga början af wår lappska resa.122
Dagen123 war regnig, då wi embarkerade,
och det är mindre angenämt att på en sådan
82
Itineraria 2osa 1838.indd 82
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
dag begyn❧na en resa, hvarunder man på
trettio mil ej kan finna124 något annat tak
öfwer sitt hufvud än Lapplands dunkla himmel, någon annan eldstad än den som för125
stundens behof tillredes af en fura, någon annan bädd än den fuktiga marken eller i bästa
fall en bergsskrefwa. Tanken på följande dagens mödor bidrog126 äfven i sin mon att öka
obehaget vid sjelfwa begynnelsen af wår resa.
Wi kunde med bästa wilja ej öfwerwinna wåra
swårmodiga känslor, utan suto trumpna127 och
mållösa i båt, en128 och hvar försänkt i sina enskildta betraktelser. Undertecknad, som hade
den ledsamheten att sitta något obeqwämt, intresserade sig likwäl i så måtto för det allmänna, att han började eftertänka, hvartill all wår
medtagna packning wore af nöden. Denna
☙ pack❧ning war i sjelfwa werket ganska obetydlig, men för nöjet att sitta litet129 beqvämare skulle jag för min del gerna hafwa afstått
något af provianten, som bestod i 2–3 lispund
bröd, 5 skålpund kött och lika130 mycket fisk,
3131 kannor brännvin och 5 skålpund tobak m.
m. Dessutom132 hade hvar och en af de resande
för sin enskildta räkning medtagit en rensel af
15 skålpunds wigt och133 en lappmudd134.
Bland sistnämnda effecter syntes mig i135 synnerhet mudden wara temmeligen öfwerflödig,
då i detsamma ryggen kändes wåt och jag fann
mig befogad att träda på mig136 det lappska
plagget. Min härigenom timade förwandling
spridde någon munterhet i sällskapet. Mudden
☙ hade blott en ärm, ❧ war på somliga ställen
luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om wadorna fastsurrade stöfwelskaft widtogo. En hvit mössa i
hufvudstads maner och ett par glasögon
Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/
Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). In Castrén’s time, Inari was a chapelric
under Utsjoki. It became an independent parish and municipality in
1881. The chapel of Inari was located at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953
E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133; Inarin seurakunta: Pielpajärven erämaakirkko,
https://inarinseurakunta.fi/index.php/
sivu/pielpajarvenkirkko. (TS)
He can no longer be identified.
eller ǁ och
men ǁ ~ att
förklarade ǁ yttrade
få […] färd ǁ begifva sig <->
förklarade ǁ nu
följaktig […] wägwisare ǁ följaktig
The extract from Ehrström’s diary
ends here.
Dagen war regnig ǁ Det war en regnig dag
finna ǁ h<-->
för […] tillredes ǁ tillredes
bidrog […] att ǁ tjenade äfven i sin
mon till att
trumpna ǁ stumma
en och hvar ǁ en hvar
litet ǁ något
lika ǁ d[it]o
3 ǁ b[rännvin]
Dessutom […] räkning ǁ För sin enskildta räkning hade hvar och en
bland de resande
och ǁ samt dessutom
A frock-like fur coat usually extending to the ankles, Fi. peski, lapinpeski,
SaaN beaska (Itkonen, T.I., 1948 I: 335:
peäs’kâ; a worn out peski: muöd’dä
[muoddá]). For a detailed description,
see Itkonen, T.I., 1948 I: 335–337. (TS)
i […] mudden ǁ mudden
mig ǁ l[appska]
With the River Peltojoki Castrén
means the present-day River Pasmajoki thus named as far as Lake Angelijärvi and from there on called the
83
Itineraria 2osa 1838.indd 83
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
River Peltojoki on its lower course. It
flows into Lake Peltojärvi (Fi.)/Bealdojávri (SaaN) at N7588063 E381887
(N68°22′50″ E24°7′35″). (TS)
framskymta ǁ mellan
wattenytan ǁ wågen
melodi ǁ melodie
Väinämöinen is the mythical seerhero of Finnish folk poetry. Kuusi –
Anttonen 1985: 137–140; Siikala 2013:
219, 237–268 etc. (TS)
äfwentyrliga ǁ första
Pohjola is one of the mythical places in
Finnish folk poetry, inhabited by different monsters and antagonists of Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 132–134;
Siikala 2013: 324–325 etc. (TS)
Louhi is the name of the evil mistress
of Pohjola in some magic verses and
was adopted from there to the Kalevala by Elias Lönnrot (1802–1884)
who compiled and authored the published epic. The daughter of Louhi
mentioned here is most probably the
Maiden of Pohjola who is proposed
to in folk poetry. Kuusi – Anttonen
1985: 130, 133; Siikala 2013: 220, 221,
258, 262, 291, 324. (TS)
o. s. v. ǁ 1. om ǁ 2. och ǁ 3. om
redan äro ǁ börjat blifva
trodde ǁ härledde
Peder Päiviö (SaaN Beaivváš or
Peaivvas) is the mythical great magician of Lapland, of whom there is a
rich body of folklore. The origins of
this tradition are usually placed in
Kittilä, but they are also connected to
a real historical person who lived in
Enontekiö and died ca. 1670. On the
folklore of Päiviö and especially his
son Olavi (Wuolabba, SaaN Vuolát,
Vuolábaš), see Itkonen, T.I., 1948 II:
545–547, Pulkkinen 2005c, on the sorcerers of Lapland in general Itkonen,
T.I., 1948 II: 331–334; Bartens 2017: 40,
51, 70–73, 81–82; Koponen 2005. (TS)
meddela ǁ förtälja
gå att anföra ǁ 1. lyssna till ty | 2. lyssna till
bildade en skärande kontrast till den öfriga
kostymen.
Regnet fortfor nästan utan uppehåll hela
den första dagen af wår resa, hvarunder wi
sakteligen arbetade oss fram uppför en liten å,
benämnd Peldojoki137. Först emot aftonen började himlen ljusna och solen framskymta138
mellan de glesnade molnen. En lifwande glans
göt sig öfwer den dunkla wattenytan139, blommor och träd antogo en ljusare färg. Fiskarna
sprutto upp ur wågen och luftens innewånare
flögo qvittande fram ur sina gömställen. Äfwen
☙ i wår krets började gladare känslor ❧ gifva sig
luft. Sittande i styret höjde Erik sin stämma och
sjöng på fädernas enkla melodi140 om Wäinämöinens141 äfwentyrliga142 färder till Pohjola143, om den sköna Louhi-dottern144, o. s. v.145
Öfwerraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som redan146 äro sällsporda i
sjelfwa Finland, började jag anställa efterfrågningar angående Peldowuoma-boernes härkomst och erhöll af Erik den upplysning, att
hans familj härstammade ifrån det på sånger
rika Karelen. Sin första, till Lappland inwandrade stamfader kallade han Aisari och
trodde147 sig weta att denna haft en son vid
namnet Päiviö eller Päiwiä, hvilken tillika med
☙ sina tre söner wunnit ❧ en stor ryktbarhet
öfver hela den Finska Lappmarken.148 Erik utbad sig att wid wårt blifvande nattläger meddela149 några berättelser om Päiviö-slägtens
underbara bragder, men innan wi gå150 att anföra dessa berättelser, må151 det tillåtas oss att
ur Prosten och Kyrkoherden Mag[ister]
Tornæi152 ”beskrifning öfwer Torneå och Kemi
Lappmarken förf[attad] år 1672”153 meddela
följande utdrag:
84
Itineraria 2osa 1838.indd 84
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
”Uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiwiä, en ärlig, wälbehållen och Gudfruktig Lapp. Han wardt död för twå år sedan och
hade många söner, hade ock en tid i förstone
alt sit husfolk troligen tjänt och dyrkat sin Seita154, men det hände sig en gång, at Renarne155
☙ begynte mycket dö för honom, derföre ❧ han
anropade och flitigt ärade Seitan, men det halp
intet, Renarne dödde immerfort. På sistone
drager han med alla sina söner til afguden, förer med sig många Lass torr wed, pryder wackert med friska granqvistar kring om, gifver honom offer, de hudar med bellingar, horn och
hufvud, som han af de döda Renar dragit hade,
falla alla på knä, innerligen bedja Seitan, at
han med något tekn sig uppenbara wille, om
han en Gud vore. När på sådant tecken intet
syntes, ändock de hela dagen lika med Baals
Profeter (1. Reg. 18.)156 tilbedit hade, stodo de
up ifrån sin förmenta Gudelighet och kastade
all den torra wed, som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så up☙ brände hela Bys ❧ afguden: då hans Pagani
wille dräpa honom derföre, svarade han lika
som Gideon (Jud. 6)157: Lät afguden hämna sig
sjelf på mig. Denne Lappen Päiwiä, war så fast
i sin tro, at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig wilja trolla honom, begynte
han sjunga emot dem Trones och Fader wårs
sånger. Item nu bedje wi then Helige And. O! tu
Helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro158
etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han
dem fann, och sände sin äldsta Son159, som hette Wuolabba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at
han där måtte förbränna alla deras afgudar och
Seitar, hvilka i den byn rätt många woro, det
må det tillåtas oss ǁ wilja wi
Johannes Tornæus (d. 1681), vicar of
Tornio, known as a teacher of the
Saami. Vahtola, J., 2007; Pulkkinen
2005g. (TS)
Tornaeus’s 1672 description Beskrifning öfwer Tornå och Kemi lappmarker was published in print (not in
full) in 1772. Vahtola, J., 2007. (TS)
Seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a sacred
place, a sacrificial place also considered to be a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. Usually they are stones or rocks, in some
way exceptional in the landscape,
but sometimes a sieidi can be also a
wooden post. Like the saivo lakes,
also sieidis are liminal places through
which the other world can be accessed or a contact with it can be
made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316–321;
Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e
with a distribution map; Sarmela
1994: 45; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS)
The reindeer of Lapland are the semidomesticated variant of Rangifer tarandus. The precise date of their domestication and the adoption of reindeer husbandry are not known but it
has been assumed that they can be
dated to the 8th century CE. Largescale reindeer herding began in the
17th century and it was at its peak
in the early 19th century. Niskanen
2005a; Niskanen 2005b; Carpelan &
al. 2005. (TS)
1 Kings 18: 22–24, 26, 28–29: “Then
Elijah said to them: “I am the only one
of the Lord’s prophets left, but Baal
has four hundred and fifty prophets.
Get two bulls for us. Let Baal’s prophets choose one for themselves, and let
them cut it into pieces, and put it on
the wood but not set fire to it. I will
prepare the other bull and put it on
the wood but not set fire to it. Then
you call on the name of your god, and
I will call on the name of the Lord. The
85
Itineraria 2osa 1838.indd 85
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
god who answers by fire – he is God.
[…] So they took the bull given them
and prepared it. Then they called on
the name of Baal from morning till
noon. ‘Baal, answer us!’ they shouted. But there was no response; no
one answered. And they danced
around the altar they had made. […]
So they shouted louder and slashed
themselves with swords and spears,
as was their custom, until their
blood flowed. Midday passed and
they continued their frantic prophesying until the time for the evening
sacrifice. But there was no response,
no one answered, no one paid attention.” Bible (New International Version), Bible Study Tools, http://www.
biblestudytools.com/1-kings/18.html.
(TS)
Judges 6: 28–31: “In the morning
when the people of the town got up,
there was Baal’s altar, demolished,
with the Asherah pole beside it cut
down and the second bull sacrificed
on the newly built altar! They asked
each other, ‘Who did this?’ When
they carefully investigated, they
were told, ‘Gideon, son of Joash, did
it.’ The people of the town demanded of Joash, ‘Bring out your son. He
must die, because he has broken
down Baal’s altar and cut down the
Asherah pole beside it.’ But Joash
replied to the hostile crowd around
him, ‘Are you going to plead Baal’s
cause? Are you trying to save him?
Whoever fights for him shall be put
to death by morning! If Baal really is
a god, he can defend himself whem
someone breaks down his altar.’” Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/judges/6.html. (TS)
This phrase comes from the hymn O
Fader wor, barmhertig och godh, written by Olaus Petri (1493–1552) and
based on a German model. It was already in the Några Gudhelige Wijsor (1530) and Swenske songer 1536
☙
Wuolabba ock efterkom, och ❧ derföre måste
han dem undfly till annat Konungarike Norrige, der bor han än.”
Af dessa Tornæi ord skönjes tydligt, att
Päiwiö-slägten twertemot wår berättares utsago war af Lappsk160 härkomst, hvilket äfwen
Lapparne sjelfwa högtidligen försäkra.161 Enligt
Tornæus har nämnda slägt förherrligat sitt162
namn genom sin hjeltemodiga strid för Christendomens seger. Detta erkänner äfven traditionen, men enligt dess wittnesbörd skall Päiwiö med sina tre söner äfven hafva utmärkt sig
genom många andra bragder och i synnerhet
genom sina strider med163 Ryska Karelare, hvilka i de lappska traditionerna wanligen förekomma under benämningen af Ryssar. Å sin
☙ sida äga164 äfven ❧ Karelarne165 traditioner om
om Päiwiö-slägtens krigiska bedrifter, och i
sjelfwa Kalewala nämnas Päiwilä och Päiwän
poika såsom fiendtliga emot Kalewa-folket.166
Wisserligen äga både Lapparnes och Karelarnes
traditioner om ifrågawarande slägt en mythisk
färg, men att de stödja sig på en historisk grund
kan så mycket mindre sättas i fråga, som det är
ett kändt faktum att Karelarne fordom gjort täta
ströftåg till Lappland.167
Men för att ej gå wår berättare i förwäg,
wilja wi nu taga168 i land och lägra oss i169 en
lund af yfviga björkar.170 Här satte sig Erik wid
☙ min ❧ sida och började med djup andakt anföra sina berättelser. Om Päiwiö-fadren wisste
han dock föga mera, än att denne171 warit en
mäktig kämpe i striden mot Karelarne, ”hvilka i
stora skaror inwandrade till Lappland för att
plundra och röfwa, plågade menniskor på allt
upptänkligt wis, tills de fingo weta, hvar deras172 skatter lågo fördolda, och ej återwände
86
Itineraria 2osa 1838.indd 86
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
förrän de fyllt sina båtar med silfver och andra
dyrbarheter”. Päiwiö war i synnerhet mycket173
utsatt för Karelarnes174 rofbegär, emedan han
war i besittning af omätliga skatter. Hans förnämsta rikedom skall hafwa bestått i175 renhjordar, hvilka woro så talrika, att han i och för deras bewakning måste löna trettio drängar och
☙ trettio pigor. Dessutom ❧ skall176 han äfwen
hafwa ägt ett stort förråd på silfwer, som han
likwäl kort före sin död gömt177 ned i jorden,
utan att någon sedermera förmått upptäcka
hans skatt.
Bland Päiwiös tre söner war enligt wår
berättares utsago Olof Lapp[ska]178 Wuolabba179 den ryktbaraste. Stor, stark och modig liksom fadren hade äfwen han gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryska Karelare. En af Olof
☙ emot dem utförd bragd skildrade ❧ Erik med
följande ord: ”Då Olof en gång ärnade företaga
sig en resa och fruktade, att fienden undertiden
skulle göra ett besök i hans hem, så bar han en
ofantlig stock ofvanpå fjället, lade den framför
ingången till sitt tält och bad hustrun säga åt
fienden: ”wår son har burit den hitupp”. Kort
efter hans afresa infann sig äfven en skara Ryssar, hvilkas180 uppmärksamhet genast fästades
wid den stora stocken. De kunde ej begripa huru
den blifvit hemtad uppför det branta fjället och
begärde af Olofs unga hustru en upplysning
derom. Hustrun svarade såsom mannen hade
befallt henne. Ryssarne föllo i största förwåning, då de hörde att en ung qwinna war moder
åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen.181 Emellertid beslöto de att afwakta Olofs182
återkomst, för att om möjligt bringa honom om
lifvet. Men då Olof kom, wågade ingen angripa
honom. Likwäl försäkrade Ryssarne skrytsamt,
p. 43–44. In the first official Swedish
hymnal of 1695 it is no. 188 and in the
1986 Swedish hymnal no. 372 (beginning of the fourth stanza). Swenske
songer: 43–44; Den gamla psalmboken, http://docplayer.se/10139542-Dengamla-psalmboken-ett-urval-ur-16951819-och-1937-ars-psalmbocker-utgivnaav-svenska-akademien-svenska-klassiker.html; https://sv.wikipedia.org/wiki/
O_Fader_v%C3%A5r,_barmh%C3%A4rtig,_god. Sibelius-akatemia: Gamla
psalmmelodier från Finland http://
www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_
s.cgi?idi=00158. (TS)
Son ǁ son
Lappsk ǁ lappsk
These words from Castrén words
show that he considered Tornaeus’s
remarks about Päiviö’s historical nature to be reliable. Also Itkonen, T.I.,
1948 II: 545 and Pulkkinen 2005c accept this view. (TS)
sitt namn ǁ genom
med ǁ emot
äga ǁ hafwa
Karelarne […] Kalewa-folket. ǁ Karelarne räddat minnet af samma slägt,
ty i deras gamla runor nämnas Päiwilä och Päiwän poika såsom fiendtliga
emot Kalewa-folket.
Päivilä/Päivölä is interpreted as a
mythical place and Päivän poika,
appearing in the 48th rune of the
Kalevala (the birth of fire), as a mythical
person. Siikala 2013: 213, 261, 267–272,
280, 283–285, 346, 465. (TS)
See Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan with commentary, Castrén
2017a: 20–47.
taga ǁ sätta
i en […] yfviga ǁ 1. under skuggan af
lummiga ǁ 2. under skuggan af några
lummiga
Especially downy birch (Betula pubescens) grows almost in whole Finland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/downybirch (TS)
87
Itineraria 2osa 1838.indd 87
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
denne ǁ han
deras skatter ǁ skatterna
mycket ǁ häftigt
Mscr: Karellarnes
i ǁ för h
skall […] skatt ǁ 1. ägde ǁ 2. skall
han äfwen ag [ägt] ǁ 3. skall han äfwen haft ägt stora forra [förråd] ǁ 4.
skall han äfwen hafwa ägt ett stort
förråd af silfwer, som han likwäl
skall kort före sin död nedgräfvit
gräft ned i jorden, utan att någon
sedermera förmått upptäcka denna
skatt hans
gömt ned ǁ nedgräf[vit]
Lapp. ǁ 1. den ǁ 2. eller
Wuolabba ǁ enl[igt] Tornæi skrifsätt)
hvilkas […] ǁ 1. för att plundra, <-->
ǁ 2. men härwid de ǁ 3. men härwid
kunde den stora stocken ej undgå
att wäcka
See also Bartens 2017: 81–82. (TS)
Olofs ǁ hans
Päiwiö-sonen […] med den ǁ 1. han
skulle följa dem åt ǁ 2. Päiwiö-sonen skulle följa med dem till Karelen för att mäta sin styrka med sin
ånyo ǁ i sin ordning
warnades han ǁ warnade honom
mera ǁ widare
några ǁ twenne
berättelser, […] hvilka ǁ berättelser.
Den ena
på […] sätt ǁ så
lastade ǁ fulla[stade]
En […] berättelse ǁ Den andra berättelsen
Stalo ǁ 1. Stallo ǁ 2. ~ (d. ä. en jätte)
Stállu was an evil equivalent
to man in Saami folklore and religion, somewhat larger than a human. The phenomenon is related to
various Nordic traditions of giants.
Its origins are unclear. Pulkkinen
2011: 239–242; Porsanger – Pulkkinen 2005. (TS)
☙
att i deras ❧ land skulle finnas en kämpe, som
wore Olofs öfwerman, och föreslogo att Päiwiösonen183 skulle följa dem till Ryssland för att
mäta sin styrka med den karelska hjelten. Olof
mottog anbudet och begaf sig med Ryssarne till
deras land. Då de twenne kämparne här möttes,
hellsade de hvarandra med handslag, hwarwid
Ryssen tryckte Olofs hand förderfwad. Derpå
grep Olof sin motståndare om lifwet och slog
honom till marken. Ryssen uppsteg och angrep
i sin ordning Olof, men blef ånyo184 kullslagen.
Nu warnades185 han af Olof att icke mera186 försöka sin lycka, men dessto mera förgrymmad
rusade Ryssen på honom. För tredje gången
slog Olof sin fiende till marken och besparade
honom mödan att widare uppstiga.”
☙ ❧
Till bewis på Olofs styrka anförde Erik
ännu några187 andra berättelser188, en bland
hvilka lydde på189 följande sätt: ”Då Olof en
gång återwände ifrån en notfärd, öfwerfölls
han på Enare sjö af motwind och owäder. Hellre
än att ro och kämpa med vågorna, hwilka hotade att fylla hans med nät och fisk lastade190 båt,
beslöt han att lägga i land wid en holme. Anländ
till stranden kastade han den tunga båten på
skuldran och bar den öfwer land.” En191 annan
berättelse war af följande innehåll: ”När Olof en
gång wandrade i skogen, såg han en Stalo192 i
beråd att lyfta en sten193. Men stenen war af en
så oerhörd storlek, att Stalo ej kunde194 få den
upplyftad, hvarföre han började wältra den
fram i sakta mak. Obemärkt åskådade Olof en
☙ stund Stalos företag, trädde195 sedan fram ❧ ur
sin gömställe, skrattade åt Stalos svaghet och
bar stenen till sitt bestämda ställe. Af fruktan
för sin mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa.
Olof lät honom först196 fara, men ångrade sig
88
Itineraria 2osa 1838.indd 88
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
sedan och började förfölja Stalo197. Kommen till
Nejdfloden198 hoppade Stalo till motsatta stranden199 och trodde sig nu hafwa befriat sig ifrån
sin förföljare. Men Olof gjorde ett dylikt språng,
ertappade nu Stalo och tog honom af daga”. Wid
denna berättelse måste anmärkas, att Stalok
(Plur[alis] af Stalo) hos200 Lapparne motsvara
Svenskarnas jättar, Finnarnes jättiläiset och hiidet201. Stalok skildras wanligen af Lapparne såsom ett grymt,202 mennisko-ätande slägte. De
sägas203 under hedendomen warit204 talrikt utspridda öfwer hela Lappland, men efter Christendomens införande tros de hafva flyktat bort
☙ till hafsöarne. ❧ Äfwen205 på sin snabbhet har
Olof ådagalagt många utomordentliga prof. Så
skall han en gång hafwa sprungit fast en warg,
som förföljt hans renhjord, fattat tag i dess
svans och krossat wargen mot en klippa. En annan gång hade han warit på wildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare
Wuolleb (Olof) Walle, och derunder afsigtligen206 skrämt bort en wildren, som med sin
kalf sprang förbi jägarne. Då Walle sedermera207 förebrådde sin husbonde för detta öfwerdåd, gaf sig Olof att springa efter renarne, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven
lefwande.208 Derpå skänkte han med förakt det
ringa bytet åt sin anspråkslösa tjenare, ty det
☙ war209 ❧ Olofs sed att aldrig förfölja wildrenar, om de ej woro flera i skocken.210
Hwad Tornæus enligt min211 föregående
framställning anför om Päiviö-fadren eller den
af honom så kallade Päder Päiwiä212 och hans
omwändelse till Christendomen, ungefär detsamma hörde jag Erik berätta om sonen Olof.
Han hade länge warit en nitisk afguda-dyrkare,
men då ryktet om den nya läran nådde hans
sten ǁ oerhörd ~
kunde […] upplyftad ǁ förmådde
bära den
trädde ǁ derpå
först fara ǁ fara
Stalo ǁ j[ätten]
Näätämöjoki (Fi.)/Neidenelva (No.)/
Njávdánjohka (SaaN), a river flowing from Lake Iijärvi to the Arctic
Ocean. (TS)
till motsatta stranden ǁ i ett skutt of
[öfver]
hos Lapparne ǁ enligt Lapparnes
In Finnish-Scandinavian traditions,
mythical giants or Jotuns were believed to have lived on the earth
before modern civilization. Siikala
2013: 222–223; on giants especially
in Northern Ostrobothnia, see Jättiläis- ja lappalaistarinoita, http://
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
grymt, mennisko-ätande ǁ starkt
och resligt
sägas ǁ tros
warit ǁ hafwa ~
Äfwen ǁ På
afsigtligen ǁ skran [skrämt]
sedermera förebrådde ǁ började
lefwande. Derpå ǁ lefwande, skänkte sedan
war ǁ ~ eljest
Cf. Castrén’s field notes on p. 235–
236, where Päiviö is given as the
hero of all these four traditions.
min ǁ wår
Päiwiä och ǁ Päiwiä, ungefär
89
Itineraria 2osa 1838.indd 89
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The Saami shamans, also known
as sorcerers, used a special drum
(goavddis), on which deities and
other mythical characters were depicted, to see into the future. Lutheran clergymen began to destroy
Saami shamans’ drums in the 17th
century and only a few of them
have survived. Pulkkinen 2011:
254–261; Itkonen, T.I., 1948 II: 333–
344; Rydving 2005. (TS)
Seider ǁ Gudar
med […] till ǁ till
Castrén wrote about the Saami religion more extensively in his description of his 1841–1844 journey.
See p. 330–334.
harren ǁ den snabba ~
icke ǁ ej
Nu ǁ Straxt
en […] hvilka ǁ en mäktig trollkarl,
sådana
Supernatural skills were attributed
to the Saami and they were regarded as sorcerers in different traditions of the neighbouring peoples,
to some extent even farther away.
Itkonen, T.I., 1948 II: 344–345. (TS)
öron, beslöt han att sätta de gamla gudarna på
prof. Han slog på spåtrumman213 för att af bjellrornas klang utforska, huru hans tillärnade
wildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett
gynsamt tecken, men jagten misslyckades icke
dessto mindre. En annan gång satte han sig för
☙ att ❧ slå upp eld i regnwäder, anropande sina
Seider214 om bistånd. Men då han ej lyckades i
sitt förehafwande, wände han sig med215 böner
till den sanna Guden och straxt tände sig fnösket. Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorna, nedref Seiderna och förstörde alla hedniska minnesmärken, dem han öfverkom.216
Om den andra Päiwiö-sonen, Isak benämnd, förtäljde wår wägwisare, att han utmärkt sig såsom en skicklig bågskytt. Hans säkerhet att skjuta hade warit så stor, att han
träffat harren217, då den gjort ett slag ofvan
wattenytan. Också han skall hafwa bekrigat så
kallade Ryssar och emot dem utfört många ly☙ sande bragder, ❧ bland hvilka jag enligt Eriks
berättelse antecknat följande: ”I spetsen för en
skara Ryssar, som härjade i Lappland, stod en
ifrån hufwud till fot kopparklädd höfding. I sin
rustning war Ryssen så oböjlig, att han icke218
sjelf kunde föra gaffeln till munnen, då han åt,
utan alltid måste matas af sin dräng. Isak hade
länge lurat på höfdingen och fick en gång öga
på honom, just då han höll på att göra sin måltid. Nu219 spände Isak sin båge, och då drängen
förde gaffeln till munnen, kom pilen flygande,
träffade gaffeln och dref den i halsen på höfdingen.”
Namnet på den tredje Päiwiö-sonen skall
warit Johan. Om honom berättade Erik, att han
warit en220 af de mäktiga trollkarlar, hvilka nu☙ mera ej födas i ❧ werlden.221 Sin trollkonst
90
Itineraria 2osa 1838.indd 90
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
skall han icke sällan hafva anwändt till att förgöra Ryssar, då de kommo för att plundra i landet. En gång hade de welat twinga honom att
wägleda sig till något ställe, der ett rikt byte war
att förwänta. Johan förde dem då till ett brant
ställe222 på Pallas-fjällen och lät med tillhjelp af
sin konst klockor ljuda, eldar lysa och byar wisa
sig under branten223. ”Dit leder wägen”, yttrade
Johan, ”men för att ingen må förwilla sig i den
mörka natten, skall jag gå förut med ett bloss i
handen.” Derpå kastade han sitt bloss utför
branten, men blef sjelf stående på fjället, osedd
af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo blosset224
☙ fara och förgingos så i afgrunden. ❧ Sistnämnda berättelse är allmänt225 gängse både226 hos
Lappar och Finnar, men tillämpas icke alltid på
Päiwiö-sonen, utan på en annan frejdad hjelte,
som på Finska benämnes Laurukainen, på Lappska Laurukadsch.227 Om honom kände Erik åtskilliga andra traditioner, dem han följande dagen berättade under wår färd uppför Peldojoki.
Hans ord woro ställda till mig och lydde ungefär
på följande sätt:
”När du kommer till det egentliga Lappland, skall du erfara att Lapparne äro mycket
anwändbara såsom wägwisare. Wana allt228
ifrån sin barndom att löpa omkring såsom hundar, känna de innom flere mils omfång hvarje
sten, hvarje träd, hvarje källa. Men ännu alldrig
har någon menniska funnits, hvilken hade warit så hemmastadd i Lappland, som Laurukai☙ nen. Af ❧ sådan anledning woro Ryssarne
mycket229 angelägna att få begagna honom såsom wägwisare under sina ströftåg. Å sin sida
war äfven Laurukainen beredwillig230 att wägleda dem, ty han war en klok man och wisste
ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en
ställe ǁ berg
branten ǁ berget
blosset ǁ elden
allmänt ǁ myck[et]
både hos ǁ så wäl ho[s]
Tales about Laurukainen /Fi.)/Lávrekaš (SaaN)/Lavrukâš (SaaI)/Saa’rkaž (SaaS) are known from Lapland
to South Finland. Some of them
are considered original in Lapland,
while others were adopted from
elsewhere, and they were commonly adapted to the natural environment of the region where they were
told. Itkonen, T.I., 1948 II: 542–545;
Luukko 1954: 714; Sarmela 1994:
181–182; Bartens 2017: 30–73. (TS)
allt […] ǁ att
mycket […] ströftåg ǁ 1. under sina
ströftåg mycket ang[elägna] ǁ 2. i
Lappland
beredwillig ǁ <-->
91
Itineraria 2osa 1838.indd 91
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
sedan ǁ så n[eslig]
Lake Ounasjärvi (Fi.)/Ovnnesjávri
(SaaN) is in Enontekiö at N7589082
E360192 (N68°22′48″ E23°35′54″).
The village of Hetta/Heahttá, the
centre of Enontekiö, is on its northern shore. (TS)
båtar ǁ talrika ~
Ryssarnes […] ǁ 1. Laurukainen gaf
noga akt på Ryssarne och ǁ 2. Det
hände sig likwäl <--->
hade […] stiga ǁ 1. war just i beråd
att stiga i ǁ 2. hade knappt stigi[t]
waktkarlen ǁ Ryssen
sin fiendes ǁ Ryssens
stor guldring ǁ guldring, som Ryssen hade burit på ett af sina fingrar
Nu ǁ Först
kommo […] stranden ǁ ilade till
kamratens hjelp
sade ǁ ropade
din ǁ sin
undkomma ǁ ~ genom
neslig död, sedan231 de kommit i hans wåld. En
gång hade han åtagit sig att beledsaga en skara
af dessa röfware öfwer en sjö benämnd Ounasjärwi232. Under färden deröfwer blefwo Ryssarne hungriga och anmodade Laurukainen att
lägga i land på en holme. Efter att här hafwa
stillat sitt hunger lade de sig att sofwa, sedan de
likwäl ställt en wakt wid sina båtar233, hvilka
woro sju (enligt andra: tre) till antalet, alla fullastade med lifsförnödenheter och röfwade
☙ skatter. Ryssarnes234 öde fogade lik❧wäl så
olyckligt, att äfwen wakten insomnade. Nu bar
Laurukainen i båtarne allt hvad Ryssarne hade
med sig i land, såsom yxor, svärd, grytor, matvaror o. s. v. Derpå sköt han ut båtarne och
hade235 knappt hunnit stiga in uti en af dem, då
i och med detsamma wakten uppwaknade. Han
grep efter sitt svärd, men det war borta. Då
waktkarlen236 såg sig afväpnad, sprang han i
wattnet och fattade tag i närmaste båt, hvilken
war densamma, hvari Laurukainen befann sig.
Den sistnämnda grep i ett svärd och afhögg dermed sin237 fiendes fem fingrar, hvilka föllo i båten jemte en stor238 guldring. Nu239 gjorde
waktkarlen allarm, men Laurukainen war redan
långt ute på träsket, då Ryssarne kommo240
ilande till stranden. I sin nöd började de bedja
☙ Laurukainen om ❧ förbarmande och sade241:
”Kom hit, helige broder, här får du äta gröt med
svenskt smör till öga och med din egen” (enligt
andra: med din husbondes) ”sked.” Laurukainen
svarade: ”här är gröten och mjölet med.” När
Ryssarne sågo, att böner ej hjelpte, ropade någon: ”kom hit och smält tenn skall gjutas i din242
strupe.” Efter denna händelse rodde Laurukainen i nio dygn kring holmen och bewakade
Ryssarne, att de ej skulle undkomma243. När
92
Itineraria 2osa 1838.indd 92
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
han på det tionde dygnet steg i244 land, woro
Ryssarne döda utom en enda, som ännu kunde245 röra litet på sitt hufwud. Holmen, der detta tilldrog sig, kallas ännu i dag den Karelska
(Karjalan saari)246.”
”En annan gång”, fortfor Erik, ”hade Rys☙ sarne tagit Laurukainen till styrman ❧ utför
Patsjoki247. Då de kommit till närheten af ett
deri befintligt wattenfall, fastband Laurukainen
deras sju båtar och bad dem sjelfwa krypa under
sina täcken, för att de ej måtte råka i förskräckelse wid anblicken af det fruktanswärda fallet.
Utan att ana något svek, underkastade sig Ryssarne hans anmaning. Nu styrde Laurukainen
båtarne tätt förbi stranden248 och räddade sig
sjelf på en klippa; men Ryssarne249 förgingos i
fallet.”250
”Wid ett annat tillfälle styrde han åter
Ryssarnes båt251 rakt mot en klippa i samma
flod. Båten krossades och Ryssarne omkommo
manngrant, men Laurukainen räddade sig äfven denna gång, emedan han war oåtkomlig för
wattnets åwerkan eller en252 på Finska så kallad
weden ärimys253.”
”Efter sådana bragder blef Laurukainen så
☙ hatad af Ryssarne, att de beslöto ❧ bringa honom om lifvet. Detta skall äfven hafwa lyckats
dem, men efter stora svårigheter och sedan
Laurukainen tillfogat dem stora olyckor. En
gång öfwerraskade254 de honom i hans köttboda och trodde sig nu wara alldeles säkra om
hans person. Stående utanför bodan wäntade
Ryssarne med otålig längtan, att han skulle
komma ut, och sökte genom hotelser twinga
honom dertill. Men Laurukainen gjorde sig
ingen brådska, utan packade i allsköns trygghet
kött i sin Lappmudd. Emellertid blefvo Ryssarne
i land ǁ h<-->
kunde […] litet ǁ rörde
Karjalansaari Island in Lake Ounasjärvi in Enontekiö in westernmost Lapland is most likely meant
here, N7590157 E363506 (N68°23′18″
E23°40′39″). According to Sarmela 1994: 181 the theme of the island is the most widespread of all
Laurukainen tales, being mostly
known from the regions of Lake
Saimaa and Lake Pielinen, but less
in Lapland. On these tales, Bartens
2017:30–40. (TS)
The River Paatsjoki (Fi.)/Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/
Паз or Патсойоки (Ru.)/Pasvikelva
(No.) flows from Lake Inari to the
Barents Sea at the Russian-Norwegian border in Kirkenes, N7805872
E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″).
(TS)
stranden […] klippa ǁ en klippa,
hoppade sjelf på klippan
Ryssarne […] ǁ lät
Cf. p. 272. See also Bartens 2017:
42–45. (TS)
båt ǁ båtar
en […] kallad ǁ en så kallad
This title seems to belong to the tradition of guardian spirits of lakes,
rivers and other waters, which is
common in Finnish culture. Pulkkinen 2014: 76–78. (TS)
öfwerraskade de ǁ hade de öfwerraskat
93
Itineraria 2osa 1838.indd 93
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
genom ǁ ut
marken ǁ gården
ännu genom ǁ genom
på […] att ǁ så, att
med den olikhet ǁ 1. såle[des] ǁ 2.
med den ringa olikhet
woro ǁ ännu ~
See also Bartens 2017: 50. (TS)
Seitalompolo/Seitaluoppal (SaaN)
in Enontekiö, N7589447 E405282
(N68°24′6″ E24°42′20″). (TS)
Underrättad af ǁ 1. ~ ǁ 2. Upplyst om
träskets ǁ detta
det ǁ 1. ~ ǁ 2. träsket
The concept of saivo has different meanings in different parts of
the Saami region. In Finland, it has
usually meant a lake with a double
bottom, through which it was possible to enter the underworld. Spirits lived in a saivo lake. Äikäs 2011:
34. (TS)
Ty enligt ǁ Enligt
denna ǁ sistnäm[nda]
innom ǁ i
härstädes ǁ här
fresta ǁ försöka
söka ǁ be[draga]
Sáiva spirits were thought to be
guardian spirits who lived in lakes
with very clear water. The lakes
with sáivas were thought to be especially plentiful with fish. The
concept of sáiva has also meant
‘sacred’ in general. Pulkkinen 2011:
219; Pulkkinen 2005d; Pentikäinen
1995: 146–149. (TS)
allt mera högljudda och hotade att öfvermanna
honom i bodan, om han icke skyndade sig ut.
Slutligen kastade Laurukainen sin med kött
fyllda lappmudd genom255 en lucka i skullen ut
☙ på marken256. Ryssarne togo mudden för ❧
Laurukainens egen person och rusade alla att
genomborra den med sina spjut. Laurukainen
flydde under oredan och förvillade Ryssarne
ännu257 genom sina trollkonster på258 sådant
sätt, att de, i akt och mening att döda Laurukainen, wände sina wapen emot hvarandra och
till sista man omkommo.” Denna tradition hörde jag sedermera andra berätta med259 den
olikhet, att Laurukainen fyllt sin mudd med
dun, nedkastat den och begagnat tillfället att
fly, medan Ryssarne woro260 insvepta i dunmolnet.261
Erik hade knappt slutat sina berättelser
om Laurukainen, då wi nådde ett litet träsk,
som bar namnet Seidajärwi262. Underrättad
af263 Erik om träskets264 namn, anmärkte jag
att det265 hellre borde kallas Saiwojärwi266,
emedan dess watten war särdeles klart. Ty267
☙ enligt hvad Lapparne förtälja, ❧ skola så beskaffade träsk ofta bära denna268 benämning till
följe af den hos Lappfolket fordom gängse föreställningen af, att dessa träsk beboddes af Saiwo
kallade Gudomligheter, om hvilka man jemwäl
hör berättas, att de ej skola tillåtit fiskare att
idka sitt fänge innom269 deras watten-område,
hvarföre alla de, som härstädes270 ville fresta271
sin lycka, måste söka272 att genom en sakta rodd
bedraga Gudarna.273 Wid denna anmärkning
fästade Erik ingen uppmärksamhet, utan widhöll sitt påstående, att träskets sannskyldiga
namn war Seidajärwi och uppgaf såsom grund
till benämningen, att på en till venster om oss
94
Itineraria 2osa 1838.indd 94
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
framstickande udde fordom hade274 stått en
lappsk Seida. Denna Seida skulle hafva till☙ hört ❧ en frejdad trollkarl wid namn Lompsolo, som med Gudens tillhjelp idkade ett rikt fiskafänge. På motsatta stranden hade en annan
trollkarl uppslagit sitt fiske-läger, men han egde
ingen Seida, hvarföre också hans fänge misslyckades. I öfrigt att förbättra sin lycka beslöt
han att, medan Lompsolo sofde, nedrifva dennes Seida, hvilket hade den beräknade påföljd,
att hans275 fänge lyckades, då deremot
Lompsolo, som tillförene276 haft Seiden att
tacka för sitt goda fänge, numera ej fick någon
fisk. Lompsolo lät dock saken icke härwid bero.
Han försedde sig med en ny Seida, och nu kom
åter all fisk i hans nät, tills den andra trollkarlen
åter fick Seidan nedrifven. För att göra en ända
på denna tvist öfverenskommo de tvenne troll☙ karlarne att sammanträffa ❧ på ett närbeläget
berg och ingå ett enwig, hvarwid endast trollkonster och besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Lompsolo begaf277 sig till mötesplatsen
under den antagna skepnaden af en ren[-]oxe278
och trodde sig i denna gestalt ej279 kunna igenkännas af sin wederpart. Men då den280 andra,
som redan stod stridsfärdig281 såg renoxen
komma springande uppför berget, ropade han
på282 afstånd: ”du är Lompsolo”. Utan att widare
försöka sin283 lycka, gaf sig Lompsolo besegrad
och flydde, ty han märkte nu, att han utan bistånd af sin Seida uti intet kunde mäta sig med
sin fiende.
– – – ”Det bär aldrig på rätt, wägwisaren
har gått wilse”: är en farhåga, som ofta oroar284
Lapplandsfararen, då han börjar tröttna under
☙ sin ❧ börda och längtar till målet. Måhända
har samma farhåga insmugit sig hos den
hade ǁ en
hans […] Lompsolo ǁ 1. hans fänge
lyckades, men Lompsolos icke ǁ 2.
Lomp[solo]
tillförene […] Seiden ǁ 1. hade haft
Guden ǁ 2. hade haft Seiden
begaf ǁ gaf
ren[-]oxe ǁ oxe
ej […] igenkännas ǁ blifwa sig
den […] renoxen ǁ denne såg
Lomps[olo]
stridsfärdig ǁ redo på berget
på afstånd ǁ redan ~
sin ǁ sig
oroar ǁ plag [plågar]
95
Itineraria 2osa 1838.indd 95
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
beledsaga de ǁ 1. följa de ǁ 2. beledsaga oss
deras ǁ wåra
sagorika bygder ǁ sago-werld
sedan […] tillryggalagt ǁ tillrygga[lagt]
Peldotunturi ǁ ~, som på wår stråtwäg
At present, Peltotunturi is the
name of a fell in Enontekiö near
the Norwegian border, but here
Castrén meant Árbmobuolža in
Enontekiö, N7588967 E407530
(N68°23′54″ E24°44′56″). Cf. the
lakes south of “Peldotunturi” listed
below. (TS)
It is possible that Castrén meant present-day Armolompolo(Fi.)/Árbmoluoppal (SaaN) with this name,
N7589718 E407199 (N68°24′18″
E24°44′25″), but in that case he must
have listed the lakes in reverse, i.e.
ascending, order. (TS)
Armojärvi (Fi.)/Árbmojávri (SaaN)
in Enontekiö N7589337 E407832
(N68°24′6″ E24°45′21″). (TS)
man [….] möda ǁ man med stor
möda
fram ǁ ~ med båt
swårligen ǁ alldeles icke
söka […] annan wäg ǁ 1. i dess ställe begagna en wälja en annan, i
hans tanke wida beqvämare wäg ǁ
2. söka oss en annan wäg
Tillika ǁ Ehuru
De ǁ Sje[lfwa]
Kaakkurijärvi (Fi.)/Gáhkkorjávri
(SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588961 E406652 (N68°23′53″
E24°43′39″). (TS)
Noukunainen (Fi.)/Novgonaš (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588481
E407356 (N68°23′38″ E24°44′42″). (TS)
Kouhtajärvi (Fi.)/Góvttajávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588001
E408288 (N68°23′24″ E24°46′5″). (TS)
Pitkäjärvi (Fi.)/Guhkesjávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
benägna läsaren, som åtagit sig mödan att beledsaga285 de resande på deras286 irrfärder i
Lapplands sagorika287 bygder. Det är i sådant
fall min pligt att taga mig an en wägwisares rol
och öfwertyga mina följeslagare, att wi ännu
äro på rätt. Wi hafva sedan288 wår afresa ifrån
Peldowuoma by tillryggalagt fyra mil uppför
Peldojoki och befinna oss nu wid stranden af
Seidajärwi, ej långt ifrån Peldotunturi289. Ifrån
detta fjäll tager Peldojoki sin början, flyter genom Pahtajärwi290 och Armojärwi291, men blir
först farbar, sedan äfven Seidajärwi lemnat den
sitt bidrag. Under sjelfva flodtiden skall man292
endast med möda kunna bana sig fram293 flod☙ wägen ❧ upp till Armojärwi, men på nuwarande årstid ansåg Erik denna farled swårligen294 kunna begagnas. Han föreslog derföre,
att wi nu skulle lemna Peldojoki watten-system
och söka295 på en annan wäg komma öfwer
landtryggen. Han underrättade oss, att på södra
sidan af Peldotunturi i en lång sträckning
fortlöpa många små träsk, hvilka leda till sjelfwa landtryggen. Tillika296 gjorde han oss uppmärksamma derpå, att nämnda träsk ej äga något samband med hvarandra, hvarföre det
blefwe nödwändigt att draga båten och bära effecterna ifrån det ena träsket till det andra.
☙ Ehuru detta arbete ❧ wisserligen förekom oss
nog beswärligt, trodde wi oss dock böra wälja
denna farled i anseende till träsken, som lågo i
wår wäg och underlättade wåra ansträngningar.
Således fördelades wid Seidajärwi effecterna till
tre bördor, hvardera af 3–4 lispunds wigt, dem
Erik och Jessiö utan krus lyftade på wåra skuldror. De297 drogo sjelfwa den toma båten och wi
följde dem med wåra bördor tätt i spåren. På
detta sätt tillryggalades wägen emellan
96
Itineraria 2osa 1838.indd 96
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Seidajärwi och Kaakkurinjärwi298, Nokkanainen299, Kouhtajärwi300, Pitkäjärwi301, Nimitöin järwi302 och Pahtajärwi303.304 Afståndet
☙
emellan nyssnämnda ❧ träsk war mycket ringa,
men ifrån Pahtajärwi till närmaste träsk, benämndt Wiettajärwi305 räknas i det närmaste
en ¼ mil. Hela denna sträcka drogs båten med
förenade krafter, och sedan den306 blifvit transporterad till Wiettajärwi, återwände wi307
mangrannt till Pahtajärwi och afhemtade derifrån308 wåra effecter. Efter att hafwa rott öfwer
Wiettajärwi befunno wi oss under sjelfwa
landtåsen, hvilken här, så framt jag ej
missminner mig, bär namnet Korsatunturi.309
Först nu börjades wåra wärsta mödor, ty ifrån
stranden310 af Wiettajärwi höjde sig fjället311 i
en temmeligen brant riktning, och för att kom☙ ma deröfwer måste wi tillryggalägga ❧ en wäg
af ¾ mil. Uttröttade af dagens föregående312 ansträngningar föreslogo några i313 sällskapet, att
wi nu borde lägga oss till hvila och uppskjuta
färden öfwer fjället till följande dag, men Erik
satte sig med ifwer emot detta förslag och försäkrade, att wi efter några timmars hvila skulle
känna oss ännu mera trötta och rådbråkade.
Då314 äfwen Jessiö instämde i denna åsigt, funno wi för godt att kl[ockan] 9315 på aftonen
anträda den mödosamma färden. Liksom wid
Pahtajärwi qwarlemnade316 wi äfwen här allt317
löst gods efter oss och företogo318 oss att till en
början släpa fram wår toma farkost. Efter ytterliga ansträngningar lyckades det oss att komma
uppför fjället, men här började till319 och med
de bästa krafter att swigta. Nu kom äfwen Erik
☙ fram med den bekän ❧nelsen, att han icke war
fullt säker om wägen, utan förde oss fram på
beskrifning. I320 wår tröstlösa belägenhet satte
N7587489 E409088 (N68°23′8″
E24°47′17″). (TS)
Nimitöin järwi ǁ Pahtajärwi ett litet
namnlöst träsk och
This lake that Castrén mentions
without a name or as ‘the nameless
lake’ is now known as Ahvenjärvi, N7587209 E409838 (N68°23′0″
E24°48′24″). (TS)
Pahtijärvi (Fi.)/Báhttejávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
N7586895 E410272 (N68°22′50″
E24°49′2″). (TS)
[…] Pahtajärwi. ǁ ~ Dagen war
brännande het och beckoljan, som
i ymnighet anwändes begagnades
till att afhålla myggen, ökade hettan i ansigtet.
Vietkajärvi (Fi.)/Vietkajávri (SaaN)
is situated in Kittilä, N7585573
E411800 (N68°22′9″ E24°51′20″).
There is a small lake called Kivijärvi between lakes Pahtijärvi and
Vietkajärvi. (TS)
den […] till ǁ wi nått stranden af
wi […] effecter ǁ hela sällskapet till
Pahtajärwi, för att derifrån afhemta
effecterna
derifrån […] effecter ǁ effecterna
Here Castrén is mistaken. The hill at
Vietkajärvi is now called Vietkajärvenpalo (Fi.)/Vietkabuollán (SaaN),
N7585825 E412370 (N68°22′18″
E24°52′9″), while Korsatunturi (Fi.)/
Gorsaduottar (SaaN/Korsâduotâr
(SaaI) is on the opposite side of
Lake Korsajärvi, N7588136 E 418882
(N68°23′40″ E25°1′32″). Its height is
468 m above sea level and it is the
conjunction of the borders of the
municipalities of Kittilä, Enontekiö
and Inari. (TS)
stranden af Wiettajärwi ǁ Wiettajärwi
fjället ǁ fjällkanten
föregående ansträngningar ǁ mödor
i sällskapet ǁ bland de resande
97
Itineraria 2osa 1838.indd 97
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Då […] instämde ǁ 1. I denna åsigt
instämde äfwen Jessiö och det wi
wi öfriga måste beqväma oss att
ännu
kl. 9 ǁ ännu ~
qwarlemnade wi ǁ qwarlemnades
afve [äfven]
allt […] gods ǁ alla s lösa effecter
företogo oss ǁ började
till och med ǁ äfven
I […] fjället ǁ 1. Wi började finna ǁ
2. Wår belägenhet war tröstlös och
wi satte oss ned på fjället
Wid ǁ Men
kunde dock ǁ kunde
wår wärjo ǁ wårt wåld
i […] fortskaffa ǁ efter bästa förmåga fra[mskaffa]
tycktes […] riktig ǁ war oss en borgen derpå, att wår kosa war riktig
ty wi ännu befunno oss
i ǁ ut
Lake Korsajärvi (Fi.)/Gorsajávri
(SaaN) is a long and narrow lake
located partly in Enontekiö och
partly in Kittilä, N7587942 E416673
(N68°23′31″ E24°58′19″). (TS).
och […] början ǁ längs
här […] wäg ǁ 1. nödga[des] ǁ 2. här
lågo i wägen
förra ǁ ursprungliga
funno ǁ började
men ǁ ehuru
träsket ǁ ~ och woro nu så till den
grad utt[röttade]
lade ǁ neddignade
wi oss ned på fjället, itände wåra pipor och höllo råd. Wid321 denna rådplägning kunde322 dock
ingen ting widare beslutas, än att en af sällskapet skulle återwända till Wiettajärwi och derifrån afhemta en rumm-butelj – den enda wi
ägde i wår323 wärjo, men de öfriga fyra bjuda
till att i324 mån af sina krafter fortskaffa båten
efter Eriks anwisning. Förtroendet beträffande
rumm-buteljen föll på min lott, och jag uppfyllde
det till allmän tillfredsställe[lse], ehuru föga
☙ fattades, att jag ej förwillade mig på det ❧ ödsliga fjället. Undertiden hade kamraterna hunnit
till en liten fjällbäck, hwilken efter den beskrifning, som Erik hade erhållit öfwer wår wäg,
tycktes325 bewisa, att wår kosa ännu war riktig.
Såsom Erik försäkrade, utföll denna bäck i326
Korsajärwi327, och det war just til samma träsk,
dit wi sträfvade. Efter hafwa tömt buteljens
innehåll började wi draga båten med förnyade
krafter och328 följde i början nyssnämnda bäck,
men här329 lågo i wår wäg stora stenar, hvilka
innan kort tvungo oss att lemna bäcken och
fortsätta dragningen i den förra330 riktningen.
Sedan wi hela natten igenom med all ihärdighet
fullföljt detta mödosamma arbete, utan att
☙ komma till ❧ Korsajärwi, funno331 wi oss slutligen föranlåtna att skicka wår wägwisare för
att uppsöka träsket. Han återwände efter någon
tids förlopp med den glada underrättelsen, att
wi woro helt nära målet, men332 att wår kosa
icke war fullkomligt riktig. Först kl. 6. på morgonen hunno wi fram till träsket333 . Erik och
Jessiö begåfwo sig nu efter wåra wid Wiettajärwi qvarlemnade saker, men wi öfriga lade334
oss till hvila wid stranden af Korsajärwi.
Kort efter middagen uppwaknade wi frusna och genomwåta, med trötta ben, rådbråkade
98
Itineraria 2osa 1838.indd 98
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
sidor, styng i bröstet335 och ett förstämdt lynne.
☙ Att resan ❧ i en sådan belägenhet, och sedan
wår pratsamma wägwisare skilt sig ifrån oss
wid Korsajärwi, war högst336 ängslig och oangenäm, ligger i sakens natur. Jag337 will derföre
icke uppehålla mig wid dess detaljer, utan blott
till framtida resandes efterrättelse nämna några
ord om riktningen af wår kosa. Wi rodde till en
början utmed Korsajärwi, som lätt igenkännes
genom sitt inom fjällar instängda läge. Träsket
är omkring en ½ mil långt och så smalt, att
man338 från landsidan knappt blir det warse,
förrän man befinner sig wid dess339 strand. Mot
norr smalnar insjön allt mera och förlorar sig
☙ småningom i en obetydlig ådra, ❧ der båten ej
löper ett steg, utan att dragas. Längs denna bäck
fortsättes färden wid pass en ½ mil, hvarpå man
ändteligen når Iwalojoki340, en större flod som
äger sitt aflopp i Enare sjö. Redan wid sina källor har341 nyssnämnda flod ett så djupt342 watten, att den resande nästan oafbrutet kan sitta i
båten, så framt han ej föredrager att springa
bland widebuskarna på den wåta och tufwiga
stranden. Efter några timmars färd på Iwalojoki
når han en så kallad lompolo d. ä. en bred, insjölik utwidgning af floden. Här framte sig för ögat
sköna, torra stränder med yfwiga343 björkar och
en rik vegetation. Botanikern skall säkert på
☙ detta ställe upptäcka ❧ många rara örter, men
för oss war zoologien af ett större intresse. Wi
företogo oss derföre att anställa jagt efter rugggäss och hade den lyckan att få wåra klena matförråder i betydlig mon förökade. Härpå fortsatte wi344 åter wår färd i maklig rodd utför
floden.
”Rök, menniskor!” detta345 rop ljöd efter
några timmars färd på en gång ifrån wåra
Here may be seen the first symptoms of the disease that developed
into tuberculosis and became fatal
for Castrén later. (TS)
högst […] [oangenäm ǁ 1. mycket ǁ 2.
föga angenäm och unde
Jag […] detaljer ǁ Jag will derföre
icke söka att skildra dess detaljer,
utan
man ǁ wi
dess ǁ st[randen]
Iwalojoki ǁ källorna af ~
The River Ivalojoki (Fi.)Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN). Its
headwaters are situated near Lake
Korsajärvi, and it flows into Lake
Inari 180 km to the north-east at
N7628230 E524450 (N68°45′52″
E27°36′18″). (TS)
har ǁ är
djupt ǁ watt[en]
yfwiga ǁ höga, ~
wi åter ǁ wi
detta […] ljöd ǁ ljö[d]
99
Itineraria 2osa 1838.indd 99
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
er ǁ Er
trollkarl ǁ menni[ska]
On the folklore of the sorcerer
Toragas, collected especially by
Samuli and Jenni Paulaharju, see
Suomen kansan vanhat runot XII.1
No. 262, 265–267, 269, 3528; XII.2
No. 813, http://www.skvr.fi. (TS)
It is a common theme in the folklore of sorcerers or magicians that
they attempt to cause damage
to others, as was still believed in
many places in the early 20th century. On the case of the Tornionjoki valley, see Toratti 1998: 182–183.
(TS)
härstädes ǁ wid renarnes öfwerfart
öfwer elfwen
som […] anse ǁ 1. hwari ǁ 2. som
kunde anses
denna ǁ ~ i sjelfva verket
läppar. Förrän wi ännu hunnit lägga i land, hellsade oss en fiskare, som låg lägrad wid en stockeld, med följande ord: ”hvilka ären I, som ron på
Iwalojoki, och hvart går er346 wäg? Dock hvi
spör jag eder om ting, dem jag redan känner.
Jag har sett er alla i sömnen och dig, Jessiö i din
afledne faders gestalt.” Sedan fiskaren sålunda
☙ förrått, hvars ❧ andas barn han war, började
jag genast sätta mitt artilleri i rörelse, d. ä. jag
gaf mannen en sup och litet tobak, köpte allehanda småsaker af honom, utan att pruta det
minsta, och skänkte åt hans gosse några böcker.
En sup till, och fiskaren war den uppriktigaste
trollkarl347 i werlden. Han omtalade mycket besynnerliga saker, dem så wäl han sjelf som andra trollkarlar utöfwat. Beklagligtwis saknade
likwäl hans berättelse allt sammanhang, hvilket
troligen war en följd af den andra supen. Följande berättelse om Johan Päiwiö och en annan
frejdad trollkarl benämnd Toragas348 war en af
de redigaste:
En trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, be☙ nämnd Kirsti Nouhtua, hade ❧ begifvit sig till
Kittilä, i afsigt att derifrån förtrolla all wildren
till sitt eget land.349 Päiwiö, som kände hennes
anslag, afsände Toragas till Iwalojoki, för att
härstädes350 förtrolla hexan och hindra renarne
att komma öfwer elfven. Då Toragas såg renarne anlända, började han mönstra dem mycket
noga, emedan han befarade att trollhexan möjligen antagit skepnaden af en ren. Men i hela
hjorden fanns ingen enda, som351 han kunde
anse för en metamorphoserad Kirsti, och allraminst föll det honom i sinnet att misstänka den
sista renen, som war halt, mager, wanskaplig
och med möda åtföljde hjorden. Ur stånd att
igenkänna hexan kunde han med all sin
100
Itineraria 2osa 1838.indd 100
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
förmåga ej hindra renarna att simma öfwer floden. ❧ Först då han såg den halta och wanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan
dyka öfwer elfwen, öfwertygades han, att just
denna352 war den beryktade Kirsti.353 Men sedan hon lyckligen kommit öfwer till motsatta
stranden, förmådde Toragas ej mera tillintetgöra hennes anslag. Han återwände alltså till Päiwiö och berättade för honom, huru saken
aflupit. Nu beslöt den sistnämnda att afsända
Toragas till Ryska Lappmarken, för att göra sig
noga underrättad om trollhexans namn, egenskaper o. s. v. Sedan Toragas uppfyllt detta åliggande till Päiwiös tillfredsställe[lse], företog sig
denne att med354 tillhjelp af sina mäktiga355
☙ trollkonster förmå renarna ❧ att återwända.
Tillika afskickade han Toragas för356 att tillse,
om ej renarna woro synliga. De kommo i sjelfwa werket springande med sådan fart, att Toragas redan på tre mils [afstånd] hörde, huru357
renfötterna knarrade (nasasi). Hjorden358 befann sig då wid en flod, som till minne af denna359 händelse kallas Nasamajoki360.
☙ ❧
Af361 ett likartadt innehåll woro de flesta
berättelser, dem fiskaren meddelade mig. De
innehöllo en skildring af utmärkta Schamaners
bragder, och i de flesta berättelser prisades i
synnerhet den egenskap hos forntidens362 Schamaner, att de kunde ikläda sig hvilken gestalt de
för godt funno.363 Tron på en sådan förmåga
hos Schamanerna har tillförene warit wida ut☙ bredd så wäl i Finland364 ❧ som i synnerhet uti
Lappland, och ännu i dag är denna widskepliga365 tro hos Lapparne icke fullkomligt366 utplånad. Åtminstone hör man wåra Finska Lappar försäkra, att det i Ryska Lappmarken skall
gifwas Schamaner, hvilka i likhet med Päiwiö,
☙
Metamorphosis tales of this kind
are widely known and common
also in Lapland. They often refer
precisely to sorcerers. Huuskonen
2011: 284–288. (TS)
med ǁ genom
mäktiga trollkonster ǁ trollkonster
för att […] ǁ till ett ställe, benämndt
Kuiwaselkä,
huru ǁ ren[fötterna]
Hjorden […] ǁ 1. Floden, hvarwid
renarna då ǁ 2. Renarna
It is probably here that the words
that Castrén wrote in the margin
and struck out later would belong:
af Lapparnes magiska be<----->.
Naskamajoki
(Fi.)/Náskanjohka
(SaaN) is a tributary of the River
Ivalojoki, with its mouth at N7582371
E435755 (N68.3467 E25.4398). Sandström 1985: 135 considers the etymology possible but not verifiable.
(TS)
Af ett likartadt […] ǁ 1. Af ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, fiskaren meddelade mig.
De rörde sig alla omkr[ing] kring
det slags tro[llar] Schamaner, som
Finnarne kalla Wirolaiset och Lapparne Wiroladschak (Sing[ularis]
Wiroladsch, Finn. Wirolainen). Ordet betecknar egentligen estländare, men brukas äfwen till att utmärka stora så beskaffade trollkarlar
och i synnerhet sådana, som äga
förmågan att ikläda sig hvilken gestalt de behaga. ǁ 2. Af ett likartadt
innehåll woro de flesta berättelser,
som fiskaren meddelade mig. De
rörde sig mest kring magiska ämnen
forntidens ǁ utmärk[ta]
Castrén later collected similar tales
also from Siberia. (TS)
Finland ǁ Lappland
widskepliga tro ǁ tro
fullkomligt utplånad ǁ utplånad
101
Itineraria 2osa 1838.indd 101
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
börjas ǁ begynner
med ǁ genom
fått ǁ hade ~
igen och ǁ igen, gömt sig
förwarat den jemte ǁ låtit den j
åter qwickna ǁ 1. åter ǁ 2. å nyo framte ǁ 3. å nyo
Här […] han ǁ Han börjar b
utfara […] ord ǁ utfara i häftiga förebråelser emot
Toragas m. fl. kunna påtaga sig skepnaden af
renar, björnar, wargar, fiskar, fåglar m. m. I en
sådan omklädnad kallas Schamanen af Lapparne Wiroladsch, af Finnarne Wirolainen, som
egentligen betecknar Estländare. Wår fiskare afsjöng för mig ett på Finska affattadt qväde, som
innehöll en mängd af detta slags metamorphoser.
Då ifrågawarande qväde saknar allt inre sammanhang, vill jag blott summariskt anföra dess
☙ innehåll[.] ❧ Sången börjas367 med en inledning, deri en trollkarl, wid namn Karkias, beklagar sig öfver det lidande, som blifwit hans land
tillfogadt derigenom, att Toragas med368 sina
trollkonster förjagat all wildren derifrån till Kittilä. På denna inledning följer en beskrifning
öfwer den smälek, som Karkias sjelf fått369 lida
af denna sin ”onda owän”. Toragas hade nämligen ihjälslagit Karkias och kastat honom i en
sjö. Här hade dock Karkias kommit till lifs
igen370 och uppehållit sig många år i någon förändrad gestalt under en gäddas lefwer. Derpå
hade Toragas uppfångat gäddan och förwarat371
☙ den jemte ❧ Karkias tre år i sin boda. Befriad
derifrån hade Karkias begynt vanka omkring i
mennisko-skepnad, men under en jagtfärd blifvit ertappad och för andra gången dödad af
Toragas. Derpå låter sången Karkias åter372
qwickna wid, men (såsom det tyckes) först i
grafwen. Här373 börjar han längta efter sin son,
och knappt har han yttrat denna längtan, förrän
sonen kommer flygande till honom i gestalten
af en tjäder. I förtrytelsen deröfwer, att sonen i
trollwishet war hans egen jemlike, börjar Karkias utfara374 emot honom förebrående ord.
Häröfwer förgrymmad flyger sonen sin kos. Nu
☙ antager fadren ge❧stalten af en knipa, börjar
derpå att förfölja sin son, upphinner och
102
Itineraria 2osa 1838.indd 102
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
återhemtar honom. Härpå råka far och son i en
häftig ordwexling, som slutas dermed att sonen
för alltid öfwergifver sin fader. Lapparnes magiska berättelser och sånger anföras i bihanget.375
Sedan376 jag upptecknat några bland fiskarens sånger och sagoberättelser, samt derunder frikostigt unfägnat honom med tobak och
bränwin, fattade en sådan wänskap till min
person, att han bad mig framdeles besöka hans
☙ hem i Kittilä. ❧ Här lofwade han berätta377 för
mig ännu mera378 underbara saker samt dessutom wisa mig Päiwiös Seida. ”Denne”, yttrade
han med högtidligt allwar, ”äter menniskor,
men med mig till följeslagare har du intet att
frukta. Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B.s
och min kunskap i samma yrke. Han höll379
den förres insekt-håfvar och saxar för trollmaschiner, och då jag ur ett papper uppläste en
beswärjelse, pekade han på ett öfwerstruket
ställe, yttrande härwid: ”se der ligger kraften.”
Till sin härkomst war fiskaren en Lapp, men
han hade ända ifrån barndomen lefwat bland
☙ Finnar och derunder förlorat sin ❧ nationalitet
och med den all känsla af sitt mennisko-wärde.
I hans wäsende röjde sig en blandning af feghet
och låtsad ödmjukhet, slughet, snikenhet med
flere bland de egenskaper, som wanligen
utweckla sig hos förtryckets barn. I synnerhet
ådagalade fiskaren en stor skicklighet i köpslageri. Wi köpte af honom några färska harrar,
dem han lät oss betala efter behag. Mer380 än
tillfreds med wår öfwermåttan frikostiga betalning framtog han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska twenne torra, med all orenlighet bekajade harrar och bestämde381 nu för
dem ungefär samma pris, som382 han hade
The Appendix does not exist.
Sedan jag […] ǁ Utan att längre uppehålla mig wid Lap[pens] fiskarens sånger och sago-berättelser
will jag
berätta ǁ meddela
mera ǁ flera
höll ǁ s
Mer […] torra ǁ 1. Han måste hafwa
tyckt att handeln bar sig, emedan
han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska framtog ǁ 2. Öfwer
bestämde ǁ för dem
som han hade ǁ som han genom wår
ytterliga frikostighet hade
103
Itineraria 2osa 1838.indd 103
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
dessa ǁ äfven ~
gåsfötter ǁ gåsfötterna
få […] dem ǁ 1. äfwen få dem ǁ 2. äfwen få ǁ 3. uttryck
hans gosse ǁ en honom följaktig
gosse
dertill ǁ derwid
Cf. the shoe cream in the Helsingfors Morgonblad version on p. 186.
att ǁ för ~
erhållit för de färska. ❧ Sedan dessa383 blifvit
nöjaktigt betalda, började han ihopsamla
fragmenterna af sin sista måltid, hvilka bestodo
i några gåsfötter384, och då det lyckats honom
att få385 äfwen dem utprånglade, yttrade han
sjelfbelåtet: ”hwem hade trott, att jag skulle
göra en så god marknad wid Iwalojoki!” Emellertid hade hans386 gosse smort wåra skoplagg
och dertill387 begagnat wår egen smörja.388
Gossens möda hade wi rikligen wedergällt med
peningar, böcker och bröd, men icke dessto
mindre ropade fiskaren, då wi redan woro i beråd att sätta oss i båten: ”smörjan är obetald,
smörjan är obetald”. Sedan äfwen den blifwit
☙ ❧ betald, trodde wi oss hafwa fullgjort all rättfärdighet, men fiskaren fordrade ännu en sup
på köpet.
Fortsättningen af wår färd utför Iwalo
war anmärkningswärd genom natur-omgifwelsernas storartade beskaffenhet. Wi hade knappt
förlorat ur sigte wår huswilla wärd, förrän wi
hörde dånet af brusande forssar – en musik,
som sedan i nära tre dygn oupphörligt ljöd i
wåra öron. Så förfärande dessa forssar också
woro, hade wi dock ingen annan utwäg än att
hjeltemodigt kasta oss midt ibland de sjudande
bränningarna, hvilka nästan wid hwarje steg
hotade oss med fara. Wattenmassan i Iwalo war
wäl icke alltför stor, men dock mer än tillräcklig
att389 uppsluka oss och wår lilla farkost. För att
☙ den flyende strömmen ej skulle kasta oss ❧ mot
klippor och skär, måste wi oupphörligt hålla båten tillbaka med långa störar eller så kallade lärlingar. Hela dagen igenom woro wi sysselsatta
med detta mödosamma arbete, och natten tillbragtes wid stockeldar. Wi funno aldrig något
skygd öfwer wåra hufwuden, utan lefde i åtta
☙
104
Itineraria 2osa 1838.indd 104
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
dagars tid under bar himmel, städse390 utsatta
för ett ihållande regn och en kall wäderlek.
Men för att återkomma till floden och dess
beskaffenhet, så391 ätföljes den längs en stor del
af sitt öfra lopp af höga392, fruktanswärda fjäll,
hvilka på somliga ställen höja sig lodrätt öfver
wattenytan och fortlöpa hela mil i ett oafbrutet
sammanhang. B. och jag klättrade ofta med lifs☙ fara ❧ uppför dessa fjäll, i hopp att ändteligen
få fägna393 oss öfver anblicken af Enare-sjö394.
Men så långt ögat nådde, syntes åt norr, söder,
öster och wester endast oöfwerskådliga fjäll.
Der en djupare dal sänkte sig ned mellan fjällen,
erbjöd den öfwer dalen hvilande dimman understundom anblicken af en sjö, och wi troddes
oss redan en gång vid395 en sådan företeelse
hafwa skådat i fjerran det efterlängtade Enare,
men Jessiö störde wåra illusioner med den försäkran, att wi396 ej skulle nå denna sjö, så397
länge fjällen lågo i wår wäg.
Några398 mil ofwanom Iwalo-elfs utlopp
399 Enare aflägsnade sig ❧ ändteligen denna
☙ i
dystra fjällsträckning, som lik en ond genius
förföljt den strida, i wild förtwiflan
undanflyende400 strömmen. I fjerran syntes401
ännu kala fjälltoppar framskymta, men rundtomkring oss sågo wi endast402 sköna, gräsbewuxna slätter. Elfwen hejdade403 sitt strida
lopp och bildade smärre holmar, som bekläddes
af lummiga löfträn. Snart404 wisade sig spår af
menniskor, såsom höstackar, gärden405 m. m.
Wi406 uppbjödo wåra yttersta krafter för att
medelst en ansträngd rodd snart hinna någon407
mensklig boning och trodde408 knappt wåra
ögon, då wi409 i stället för jemmerfulla410 kåtor
midt i det djupa Lappland blefvo411 warse wälbygda finska gårdar, omgifna af grönskande
städse utsatta ǁ 1. i ǁ 2. städse utsatta
ǁ 3. derunder
så […] lopp ǁ kan jag ej lemna obemärkt oanmärkt, att den längs en
stor del af sitt öfra lopp åtföljes
höga […] fjäll ǁ höga fjäll
fägna ǁ det efterlängtade
Enare-sjö ǁ Enare-träsk
vid […] skådat ǁ skåda
wi ǁ 1. flo[den] ǁ 2. denna
så länge ǁ förrän
From here on the text has been
published in Castrén 1842b, corresponding to Castrén 1852a: 33–52.
i […] denna ǁ Castrén 1842b: till
Enare sjö upphör, eller rättare vidgar sig, den
undanflyende ǁ Castrén 1842b: flyende
syntes […] slätter ǁ Castrén 1842b:
skymta ännu de hala [kala] fjälltopparna, men rundtomkring ser
du en skön, gräsbevuxen slätt
endast sköna ǁ sköna
hejdade […] bekläddes ǁ Castrén
1842b: hejdar sin fart och bildar
små holmar, som beklädas
Snart […] spår ǁ Castrén 1842b:
Ändteligen visa sig äfven nägra
spår
gärden m. m. ǁ gärden, gårdar m. m. ǁ
Castrén 1842b: gärdesgårdar m. m.
Wi […] wåra ǁ Castrén 1842b: Man
uppbjuder sina
någon ǁ Castrén 1842b: en
trodde […] wåra ǁ Castrén 1842b:
tror knappt sina
wi ǁ Castrén 1842b: man
jemmerfulla ǁ Castrén 1842b: jemmerliga
blefvo ǁ Castrén 1842b: blir
105
Itineraria 2osa 1838.indd 105
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
sinnet […] tillryggalagt. ǁ Castrén
1842b: sinnet.
fjäll ǁ Castrén 1842b: fjällar
har […] egenskap ǁ werkar i längden döfwande på sinnet ǁ Castrén
1842b: döfvar sluteligen alla känslor
ej ǁ att ǁ Castrén 1842b: icke
lek ǁ ~, utan
spänstighet […] omgifwelserna ǁ
Castrén 1842b: spänstighet
stum ǁ Castrén 1842b: stum, brutal
naturen sluteligen ǁ Castrén 1842b:
sluteligen naturen
de […] elementerna ǁ Castrén 1842b:
de nyss så vilda elementer
då […] känslor ǁ Castrén 1842b: då
vaknar äfven hos menniskan lusten
att lefva och glädja sig af lifvet
äfven i ǁ i
friska ǁ lefva[nde]
till och med ǁ Castrén 1842b: äfven
tyckes ǁ Castrén 1842b: synes
åre ǁ Castrén 1842b: åra
och med ǁ Castrén 1842b: med
den […] småsak ǁ hwarje små[sak]
lif och trefnad ǁ Castrén 1842b: ett
underbart lif
allra dystraste ǁ Castrén 1842b:
dystraste
The chapter equivalent to the article in Helsingfors Morgonblad ends
here. (TS).
II. ǁ Reseminnen ifrån Lappland och
☙
ängar och wackra sädesfält. ❧ Det är otroligt,
huru wälgörande en sådan anblick verkar på
sinnet412 efter det slags färder, som wi hade tillryggalagt. Den oupphörliga åsynen af skyhöga
fjäll413 och brusande forssar har414 en döfwande egenskap. Menniskan kan i längden ej415 uthärda att inom sig reproducera naturens vilda
lek416. Sinnet förlorar sin spänstighet417 att
emottaga intryck af de fasawäckande omgifwelserna och bemäktigas af en stum418 häpnad.
Men då naturen slutligen419 återgår i ro, då
de420 vilda elementerna i fridfull förening
afspela naturens sanna skönhet, då421 spritta
äfven i422 mennisko-hjertat glada, friska423
☙ känslor. Det är likwäl anmärk❧ningswärdt, att
till424 och med den skönaste natur tyckes425 likasom ligga lik, så snart den icke röjer några
spår af menniskor, då deremot ett wägamärke,
en afbruten åre426, en eldstad och427 med ett
ord: den428 ringaste småsak, hvari man igenkänner naturens herre, sprider lif429 och trefnad öfwer den allra430 dystraste wildmark.
Hwilket paradis är då icke Kyrö by.431
Karelen II.
II. ǁ III.
Kittilä […] I förstone ǁ Castrén
1842b: Läsaren önskar tvifvelsutan
lära känna uppkomsten af denna
lilla hyperboreiska colonie, och jag
är lycklig nog, att kunna tillfredsställa hans önskan. – Kittilä, ett kapell under Sodankylä, är i våra dagar, och skall alltid hafva varit fattigdomens rätta hemvist. Hungersnöden hade för omkring 100 år tillbaka förmått en Finne, vid namn
Henrik Kyrö, att härifrån begifva
sig till den efter honom benämnda
106
Itineraria 2osa 1838.indd 106
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
☙ & ❧
II.432
433
Kittilä434 kapel säges i alla tider hafwa warit
fattigdomens och eländets rätta hem. För
wid pass hundra år tillbaka hade en inträffad,
svår hungersnöd twungit en derstädes bosatt
hemmansegare, wid namn Henrik Kyrö,
att lemna hus och hem, för att på främmande
ort söka sin bergning. I sådan afsigt begaf han
till den efter honom sedermera benämnda
Kyrö by435 wid Iwalojoki, hwarest goda
ängslägenheter och ett rikt fiskewatten
lofwade honom en sorgfri framtid. I förstone
hade han äfven en god framgång, men innan
kort wädrade wargar och björnar upp
☙ hans ensliga hydda, förstörde ❧ hjordarna
och bragte honom436 åter i armod. Han437
hade en talrik familj, som han efter sina
lidna olyckor ej kunde underhålla i hemmet.
Han mäste derföre låta sina äldre barn draga
sin kos ifrån fäderne-huset och söka annorstädes sin fortkomst. Bland dessa flyktingar
hade sonen Lars efter en438 till439 Norrige
werkställd resa begifvit440 sig till Kittilä
och der utbjudit441 till salu ett nybygge,
som han föregaf442 sig hafva upptagit
i Kyrö by och bragt i det allra yppersta skick.
En af hans slägtingar, wid namn Thomas Kyrö,
hade redan långt443 före detta ledsnat wid
fattigdomen i Kittilä och köpte obesedt444
det utbjudna nybbyget för en ganska dryg
summa. Tidigt en wår begaf han sig till det445
nya hemmet och tog wägen utför Iwalojoki.446
Sjelf styrde han sin båt utmed floden, medan
☙ hustrun dref fram ❧ hjordarna447 längs fjällen.
Hwardera hade de under wägen utstått
Kyrö by, hvarest Enare fiskrika sjö
och förträffliga ängslägenheter lofvade honom lifvets bergning. I början
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
118–119, Nahkiaisoja 2003: 167–168
and Vahtola, A., 2005: 384, the first
farmhouse in the later village of
Kyrö was inhabited by Finnish colonists in the middle of the 18th century, but it was deserted later and
not inhabited again until the early 19th century. Today, Kyrö is part
of the village of Ivalo, the centre of
Inari, N7617710 E523388 (N68°40′13″
E27°34′34″). (TS)
honom åter ǁ honom
Han […] fortkomst. ǁ Castrén 1842b:
Henrik hade en talrik familj; de
äldre barnen nödgades öfvergifva
hemmet och söka sin räddning på
fremmande ort.
en […] resa ǁ Castrén 1842b: efter en
resa till Norrige
till […] ǁ resa
begifvit ǁ hafva ~
utbjudit ǁ Castrén 1842b: bjudit
föregaf ǁ föregifvit ǁ Castrén 1842b:
sagt
långt […] ledsnat ǁ Castrén 1842b:
ledsnat
obesedt […] summa ǁ Castrén 1842b:
det obesedda nybygget för en dryg
summa
det nya hemmet ǁ Castrén 1842b: sitt
nya hem
Iwalojoki. […] härunder ǁ Castrén
1842b: Ivalo elf. Floden var ännu
hög och strid; fjällbäckar brusade
i ymnighet. Thomas for sjelf med
en båt utför elfven, medan hustrun
dref sina hjordar längs fjällryggarna. Det är rörande att höra den
goda gubbens gamla gumma omtala de faror och mödor, som de hvardera utstodo. Deras enda tröst
hjordarna ǁ sina
107
Itineraria 2osa 1838.indd 107
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
mödor ǁ ~ och faror
de […] funno de ǁ Castrén 1842b: man
omsider kom fram, fanns
ej ǁ icke
torfwa ǁ Castrén 1842b: torfve
Det […] lugn ǁ Castrén 1842b: Nu brast
gumman i gråt, men Thomas sade
hvilkas ǁ och
bittra ǁ strida
gumma […] Thomas ǁ Castrén 1842b:
gumma.
ordat om ǁ 1. om[nämnt] ǁ 2. nämnt om
ej ǁ Castrén 1842b: icke
stock ǁ Castrén 1842b: träd
träd ur skogar ǁ Castrén 1842b: stock
ur skogen
stocken ǁ all ǁ Castrén 1842b: all
stocken
Dessutom är sandbacken ǁ Sandbacken är ǁ Castrén 1842b: Sandbacken är
trettio […] får ǁ Castrén 1842b: sextio
får och trettio kor
alla de ǁ Castrén 1842b: de
genmälte ǁ Castrén 1842b: sade
att bringa ǁ Castrén 1842b: att innan
kort bringa
lockade småningom ǁ Castrén 1842b:
lockade
bosätta sig ǁ upptaga nybyggen ǁ
Castrén 1842b: bosätta sig och upptaga nybyggen
hafwa efterhand ǁ Castrén 1842b: hafva
nedra ǁ Castrén 1842b: nedersta
elf. […] by ǁ Castrén 1842b: elf.
som […] namnet ǁ man benämner
nybyggarne i Kyrö ǁ Castrén 1842b:
Kyröboerne
jagt […] åkerbruket ǁ Castrén 1842b:
fiske och jagt. Åkerbruket
bisak […] påminner mig ǁ Castrén
1842b: bisak. Ängarna vårdas med
mycken omsorg, och jag påminner
mig aldrig
sådan ǁ mycken
sällan […] hafwa ǁ 1. påminner mig
aldrig ǁ 2. sällan hafva
Norska ǁ Castrén 1842b: Norrska
oerhörda mödor448, och deras enda tröst härunder war det goda nybygget, som skulle bereda dem en sorgfri framtid. Men när de449
ändteligen kommo fram, funno de ej450 tak öfver hufwud, ej odlad torfwa451. Det452 war rörande att höra den gamle Thomas’ hustru
skildra dessa sorgliga öden, hvilkas453 erinran
hos henne frampressade bittra454 tårar, men
sjelf yttrade Thomas med lugn: ”låt det
framfarna wara glömdt, gumma455, och klaga
ej öfwer försynens skickelser.” Till det som
hustrun hade ordat456 om deras svikna förhoppningar i afseende å det nya hemmet tillade Thomas: ”Fanns här ej457 gård, så fanns här
dock stock458 att bygga gårdar af, och behöfde
☙ wi wäl häst för att släpa hem träd459 ur ❧ skogar? Nej! på denna fläck, der gården står, är
stocken460 fälld med dessa tvenne armar. Dessutom461 är sandbacken förwandlad till en
grönskande äng, som födt, du minns det wäl,
trettio462 kor och sextio får.” Här afbröts Thomas af sin hustru, som anmärkte att alla463 de
sextio fåren inom några ögonblick blifvit dödade af wargen. ”Må wara”, genmälte464 Thomas,
”men hafva wi icke för wåra mödor och motgångar fått en pening att bära på bröstet och en
silfverbägare, hvarur tvenne höga herrar
druckit?”
Den wälmåga, hvartill Thomas förstod
att465 bringa sig upp, lockade466 småningom
allt flere och flere Finnar ifrån Kittilä och
☙ Enontekis att här bosätta467 sig. Sålunda ❧
hafwa468 efterhand wid pass ett dussin Finska
nybyggen uppstått wid nedra469 loppet af
Iwalo elf.470 Det äro dessa nybyggen, som471
bära namnet af Kyrö by.
108
Itineraria 2osa 1838.indd 108
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Trogna den wink naturen utstakat,
hafwa nybyggarne472 i Kyrö iklädt sig en lefnadsart, som i hela wårt nordliga Finland wore
det ändamålsenligaste. De lifnära sig förnämligast genom boskapsskötsel, jagt473 och fiskafänge, då deremot åkerbruket betraktas mera
som en bisak474 och inskränker sig hufvudsakligen till odlingen af korn, potatis och rofvor. Ängarna wårdas med sådan475 omsorg,
att jag sällan476 påminner mig hafwa sett en
wackrare höwäxt än i Kyrö by. Sitt smör forslar man i slutet af November med renar till
Norska477 fjorder och utbyter det emot mjöl478.
Häraf har hitintills största delen blifwit för☙ bränd till ❧ brännwin, ty consumtionen479 af
bröd är hos Finnarne i Enare ganska
obetydlig.480
Om de481 i Kyrö bosatta colonisters sedliga och religiösa tillstånd hafwa presterna på
orten lemnat mig ganska482 fördelaktiga
wittsord. Hwad483 jag484 sjelf erfarit, är ett
sällsynt bevis på deras485 hjelpsamhet och
gästwänlighet486, som jag ej kan underlåta att
här anföra. Händelsen hade fogat, att wårt487
brödförråd under den långwariga färden på
Iwalojoki i förtid tagit en ända. Komna till
Kyrö köpte wi af Thomas allt det mjöl han
ägde, men488 det räckte endast till åtta bröd489,
af hvilka twenne förtärdes på stället. De sex
återstående borde förslå åt fyra personer i fem
dagars tid. Efter anställd sjelfpröfning funno
wi detta quantum490 wara allt för otillräckligt491 och beslöto derföre att under färden utför Iwalo uppsöka en nybyggare, som sades
☙ wara ❧ rikligen492 försedd med mjöl. Wid493
wår ankomst till nybygget494 erforo wi likwäl
till wår bedröfvelse, att hela förrådet redan
mjöl […] obetydlig. ǁ Castrén 1842b:
mjöl, hvaraf likväl hitintills största
delen blifvit förbrändt till brännvin.
consumtionen […] Finnarne ǁ liksom
Lapparne bröd consumeras
This kind of economy was typical
of the region in Castrén’s time and
also later when there was large-scale
freight transport with reindeer between Finnish Lapland and Northern Norway and the White Sea coast.
Kortesalmi s. a. [2007]: 236–248. (TS)
de […] bosatta ǁ Castrén 1842b: dessa
ganska fördelaktiga ǁ Castrén 1842b:
de fördelaktigaste
Hwad ǁ Men
Hwad […] af Thomas ǁ Castrén 1842b:
Att de icke heller äro fremmande för
all slags civilisation, önskar jag att
få ådagalägga genom följande tilldragelse. Kort före vår ankomst till
Kyrö by gjorde vi den sorgliga upptäckt, att vårt bröd-förråd tagit slut.
Af Kyrö Thomas
deras hjelpsamhet ǁ hjelpsamhet
gästwänlighet ǁ gästf[rihet]
wårt brödförråd ǁ wi
men […] till ǁ och dera[s] ǁ Castrén
1842b: och deraf bakades
Castrén 1842b, footnote: Nybyggarne i Enare hjelpa sig fram utan bröd.
quantum […] otillräckligt ǁ Castrén
1842b: qvantum alltför otillräckligt
att tillfredsställa våra behof
otillräckligt ǁ ~ för wå[rt]
rikligen försedd ǁ Castrén 1842b: försedd
Wid […] qvarhöll oss ǁ Det ǁ Castrén
1842b: Detta var dock allt förbrändt
till brännvin. För att hafva någonting
att trösta oss med, i fall nöden blefve
stor, köpte vi en kanna af denna etheriska vara, och voro just i beråd att
fortsätta vår färd, då i och med detsamma ett förfärligt åskregn inträffade och qvarhöll oss ännu
Called Vanhatalo, see Castrén’s field
notes on p. 209.
109
Itineraria 2osa 1838.indd 109
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Derefter […] woro ǁ Castrén 1842b:
Derefter tillryggalade vi åter omkring
två mils väg, då vi vid ett nybygge öfverraskades af en betydlig folkmassa – män och qvinnor –, hvilka stodo
på backen och voro alla
en wäg […] ǁ wi[d]
Emedan […] ej ǁ Castrén 1842b: Dagen började redan lida mot aftonen,
och roddarne yrkade, att vi icke
utan […] färd för ǁ Castrén 1842b: för
i […] påskynda ǁ påskynda
lappby […] Samlingen ǁ Castrén 1842b:
Lappby. Denna mening understöddes
ifrigt af lotsen, som sade, att tjocka
dimmor vanligen vid midnatten lägra
sig öfver insjön, hvarvid den skickligaste lots lätt kan taga miste om kosan. Men samlingen
In summer, the Juutua Saami village
was situated on the island of Kourinsaari (Fi.)/Kovinsuálui (SaaI) and in
wnter at the mouth of the River Juutuanjoki, where the church of Inari was built in 1895. Castrén visited Kourinsaari Island at N7639070
E517457 (N68°51′44″ E27°26′2″) https://
inarinseurakunta.fi/index.php/sivu/
inarinkirkko; Museovirasto: Valtakun-
nallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt, Inarinsaamelaisten
vuotuismuuton talvi- ja kesäpaikat,
http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_
det.aspx?KOHDE_ID=5216. (TS)
sade det wara ǁ påstod att
ofta ǁ wanlige[n]
inbjudande ǁ Castrén 1842b: dragande
se […] kusin ǁ Castrén 1842b: ville betrakta den på något närmare afstånd.
Jag erinrade mig då, att vår följeslagare ifrån Peldovuoma, Jessiö, var kusin
närmare ǁ <->
förrän ǁ Castrén 1842b: innan
knäna, fattande ǁ Castrén 1842b:
knät, fattade
golfwet […] nyss ǁ Castrén 1842b: det
rena golfvet var beströdt med granris och spisen så nyligen
hunnit förwandlas till brännwin. Då alltså ingen brödbakning kunde komma i fråga, beslöto
wi att oförtöfwadt fortsätta wår resa, men i
detsamma inträffade ett starkt åskregn, som
qwarhöll oss några timmar i nybygget. Derefter495 satte wi oss åter i rörelse och hade tillryggalaggt en496 wäg af wid pass två mil, då
wi warseblefwo en betydlig samling af män
och qvinnor, hvilka stodo på backen wid ett
nybygge och alla woro klädda i helgdagsdrägt.
Emedan497 dagen redan började lida till sitt
slut, yrkade roddarne att vi ej borde lägga i
land, utan498 i499 dess ställe påskynda wår färd
för att i god tid hinna fram till Juutua lappby500, belägen på en holme i Enare sjö.501 Man
☙ sade502 det wara äfwentyrligt att ❧ om natten
färdas på nämnda sjö, emedan den ofta503 efter
sol-nedgången betäckes med tjocka dimmor,
hvilka kunna wilse leda till och med den skickligaste styrman. Samlingen på backen hade
emellertid någon ting så inbjudande504, att jag
till hvad pris som hellst wille se505 den på
närmare506 håll. För att få min plan genomdrifwen, anmärkte jag att Jessiö, enligt hwad
han förrut meddelat mig, war kusin till nybyggets förwaltare, och detta ansågs af alla, utom
Jessiö sjelf, för ett nog giltigt skäl att lägga i
land. Men wi hade ännu icke uppnått stranden,
förrän507 de på backen stående karlarne sprungo i floden ända till knäna,508 fattande tag i
båten, drogo den på torra landet och hellsade
oss med ett hjertligt wälkommen. Wi fördes i
en främmanstuga, der golfwet509 war skuradt510 och beströdt med granris, bänkar och
☙ bord städa❧de och spisen så nyss reparerad,
att den ännu ej511 hunnit torka. Alla512 wisade
oss en synnerlig wälwilja, och wärdinnan
110
Itineraria 2osa 1838.indd 110
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
räckte mig twenne warma, wäldiga bröd, framstämmande derwid några ord till ursäkt för
sina ringa håfwor. Hela denna tilldragelse har
sin förklaring deri, att ifrån513 nybygget, der514
wi afbidade regnets öfwergång, ett ilbud oss
owetande hade515 blifvit hitskickadt, för att underrätta516 nybyggets innewånare om wår förlägenhet på bröd.517 Budet hade i518 förbigående
wikit in uti några skogsgårdar och deras519 innewånare strömmade tillsamman för att wälkomna oss520 och i synnerhet sin nya prest.
För att på ett wärdigt sätt emottaga oss, hade
man i hast städat och reparerat rummet. Lyck☙ ligtwis ❧ fanns i nybygget äfwen litet521 mjöl,
som under loppet af några timmar bakades till
bröd. Huru detta tillgick522, kan jag ej närmare
förklara, men wisst är, att sjelfva faktum äger
sin riktighet.
Efter523 att hafwa språkat en stund med
ortens wänliga innewånare, lemnade wi nybygget och fortsatte wår resa utmed Iwalo. Då
wi nådde Enare-sjö524, war aftonen redan525
långt framskriden. Emellertid kunde wi ännu
på insjöns vestra sida skönja dunkla konturer
af höga fjäll, medan på den östra otaliga
holmar tedde sig för ögat. Mellan holmarna
framskymtade här och der omätliga fjärdar,
☙ ofwer hwilka natten ❧ höll på att utbreda sitt
dunkla flor. Wår wäg ledde ej526 öfver de stora
fjärdarna, utan blott öfwer en wik af527 den
stora insjön. Medan wi färdades deröfwer, underhöll oss styrmannen med allehanda berättelser öfwer sjöns beskaffenhet. Han trodde
sig weta att Enare528 (äfven529 Enari, Enara
Finn. Inari, Lapp. Anara, Einara) war 12 mil
lång, 8 mil bred530 och så rik på holmar, att
ingen dödlig någonsin haft531 räkning på dem
skuradt ǁ nyss ~
ej ǁ Castrén 1842b: icke
Alla […] räckte ǁ Castrén 1842b: Mig
förde man likväl först i pörtet, der
en ung, blomstrande enka – värdinnan – med rodnad på kind räckte
ifrån nybygget ǁ man ~
der ǁ Castrén 1842b: hvarest
hade blifvit ǁ Castrén 1842b: blifvit
underrätta […] bröd ǁ underrätta om
wår förlägenhet på brödföda ǁ Castrén
1842b: underrätta om den förlägenhet,
hvari vi befunno oss i brist på bröd
Castrén 1842b, footnote: Läsaren förstår kanske icke, huru man på så kort
tid hunnit baka oss bröd; men jag kan
försäkra, att det verkligen lät göra
sig, ehuru jag icke äger tillräcklig insigt i brödbaknings vetenskapen för
att kunna förklara detta faktum.
i […] uti ǁ Castrén 1842b: derjemte lemnat underrättelse om vår ankomst i
deras innewånare ǁ Castrén 1842b:
folket
oss […] riktighet. ǁ Castrén 1842b: sin
nya prest. – Uti detta beteende röjer
sig en finhet, som det torde tillåtas
oss att kalla civilisation, änskönt man
icke finner den hos de civiliserade.
litet ǁ några marker
tillgick ǁ med
Efter […] beskaffenhet. ǁ Castrén
1842b: Efter mycken välfägnad lemnade vi nybygget, och befunno oss
innan kort på Enare vidsträckta sjö.
Det började redan lida inpå natten.
Matt studsade solens strålar tillbaka från den klara insjöns blåa yta,
och mörk var skuggan vid de klippiga, tallbevuxna holmarna. På insjöns
vestra strand syntes mörka konturer af höga fjäll, medan man åt den
östra blef varse otaliga holmar. Mellan dem framskymtade nu och då
omätliga fjärdar, uppå hvilka natten
höll på att utbreda sitt dunkla flor.
Vår språksamma lots roade oss med
hvarjehanda berättelser.
111
Itineraria 2osa 1838.indd 111
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Inari(n)järvi (Fi.)/Enare träsk (Swe.)/
Anárjávri (SaaN)/Aanaarjävri (SaaI)/
Aanarjäu’rr (SaaS), the third largest
lake in Finland, situated in Inari. (TS)
redan långt ǁ långt
ej öfver ǁ egentligen blott öfver
af ǁ öfwer
Enare […] Einara) ǁ Castrén 1842b:
Enare sjö
(äfven […] ǁ (Lapp. Anar[a])
Both the length and breadth of the
lake are exaggerated here. Actually, it measures ca. 80 x 40 km, its
area thus being according to different sources ca. 1080–1390 km2. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi,
http://www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
haft […] på ǁ Castrén 1842b: känt
The present figure is 3,318. Järviwiki:
Inarijärvi, http://www.jarviwiki.fi/
wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001).
(TS)
Päiwiö […] undantagen ǁ Castrén
1842b: med undantag kanske af Päiviö
undersöka ǁ Castrén 1842b: mäta
tågända […] sjön. ǁ Castrén 1842b:
tågända.
låtit […] löpa ned ǁ Castrén 1842b:
nedsänkt 260 famnar af tåget
skyddsande […] allmänt ǁ Castrén
1842b: haltia hafva kommit och bemäktigat sig kitteln. Sedermera har
ingen sökt utforska sjöns djup, och
är den tron allmän [In Castrén 1842b,
there is a note by the editor here:] Så
kallas hos Finnar och Lappar ett ekstatiskt tillstånd, i hvillket deras trollkarlar stundom råka. Det åtföljes af
förskräckliga kroppsrörelser, fradga
i munnen, ögonrullning, o. m. dyl.
afskurit ǁ kommit och ~
Efter ǁ Sedan
The deepest point of the lake has
been measured as 92 or 95 m. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi, http://
alla532, Päiwiö533 kanske undantagen. Sjöns
djup hade i fordna dagar en Lapp welat undersöka534 på sådant sätt, att han fastbundit en
kittel wid en tågända535 och nedsänkt kitteln i
sjön. Men sedan han låtit536 260 famnar af tå☙ get löpa ned, skall ❧ wattnets skyddsande537
(haltia) hafva afskurit538 tåget och bemäktigat
sig kitteln. Efter539 denna tilldragelse har
ingen wågat sig på att pejla djupet, utan man
antager allmänt, att de stora fjärdarna äro
bottenlösa.540
I541 hopp att542 före nattens inbrott hinna fram till Juutua aflöste543 wi på träsket
wåra roddare, och satte oss sjelfwa wid årorna. Wi rodde turwis, men544 sedan min tur
war545 förbi, insomnade jag och waknade först
mot morgonen546 – dock icke i Juutua, utan
wid en obebodd holme, der styrmannen warit
nödsakad att sätta till, af fruktan att förwilla
sig på den dimomhöljda insjön. Wid mitt
uppwaknande hade dimmorna redan börjat547
☙ skingra sig, och wi gåfwo ❧ oss åter å färde.
Efter några timmars rodd nådde wi lyckligt548
den omförmäldta Lappbyn, som war den första wi sett under hela wår549 resa.
Anblicken af en lappby hör550 åtminstone sommartiden icke till de allra angenämaste
företeelser. Rundtomkring på marken ser551
man fisktarmar, fiskfjäll,552 ruttnande fiskar
och all553 slags orenlighet, som med en wederwärdig stank förpestar athmosferen. Knappt554
har man med ekel och wämjelse öfwerstått
denna pröfning, förrän555 man måste uthärda
en ännu swårare. Genom den låga ingången
till556 tälten557 utkrälar en skara menniskor, så
öfwerhöljda med smuts och ohyra, att man
skyggar558 tillbaka wid deras åsyn. Sjelfwa
www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
112
Itineraria 2osa 1838.indd 112
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
taga559 de likwäl saken ganska lugnt. Artigheten bjuder, att hvarje mensklig warelse i
☙ tältlaget560, ❧ små barn icke undantagna, wälkomnar561 den resande med ett562 handslag.
Sedan denna pinsamma563 ceremonie564 i all
tysthet för sig gått, får man nästan altid565
göra sig beredd på följande frågor: ”Är det fred
i landet? Huru befinner566 sig Kejsaren,
Biskopen och Landshöfdingen.” I567 Juutua blef
jag dessutom568 tillspord om mitt hem, och då
jag sade det wara beläget långt bortom569 fjällen, sporde mig en Lapp, om jag war hemma
från570 det land, der tobaken571 wäxer. Detta
påminner om Göthes: ”Kennst du das Land, wo
die Citronen blühn?”572
Under mitt573 samtal med Lapparne anmärkte jag en utomordentlig liflighet hos574
byalagets qvinliga personal. Det war förwånande att se, med hvilken snabbhet dessa korta
och efter utseendet owiga varelser lupo575
☙ ifrån det ena tältet till det andra. Resulta❧tet
af denna liflighet war, att wi innan kort inbjödos i ett576 litet, mörkt kyffe, som skulle föreställa en stuga. B. och jag antogo oförskräckt
inbjudningen, men D. hade redan577 dessförinnan rymt fältet och begifwit sig inåt skogen,
der han dröjde i flere timmars tid, innan han
åter wågade578 närma sig Lapparnes smutsiga
nästen. Emellertid579 sofde jag ganska godt i
den swala stugan och kände mig derefter så
wederqwickt580, att jag nu till581 och med hade
mod att inträda582 i en583 af lappkåtorna.
Denna kåta war, likasom Enare-lapparnes kåtor öfwerhufvud, sålunda uppförd584,
att underredet eller grundwalen utgjorde585
en fyrkant, som war bildad af tre ofwanpå
☙ hvarannan ställda stockar, då deremot ❧ den
I […] oss ǁ Castrén 1842b: I afsigt att
snarare hinna fram till Juutua, hade
vi aflöst våra roddare och sjelfve
satt oss
att ǁ af
aflöste ǁ hade
men ǁ s[edan]
war ǁ Castrén 1842b: gått
morgonen […] styrmannen ǁ Castrén
1842b: morgonen vid en obebodd
holme, der lotsen
börjat […] färde. ǁ Castrén 1842b:
skingrat sig så mycket, att lotsen
åter vågade sig ut.
lyckligt […] war den ǁ Castrén 1842b:
Lappbyn – den
wår resa ǁ Castrén 1842b: resan
hör […] företeelser. ǁ Castrén 1842b:
sommartiden hör icke till de angenämaste.
ser man ǁ Castrén 1842b: ligga
fiskfjäll, ruttnande ǁ Castrén 1842b:
fjäll, ruttnade
all […] swårare. ǁ Castrén 1842b: annan orenlighet. Dessa, i förening
med den till torkning uppsatta och
ofta till hälften ruttnade fisk, sprida
en vedervärdig och pestartad lukt.
Sedan man öfverstått detta intryck,
så erfar man snart ett, om möjligt,
ännu plågsammare.
Knappt […] med ǁ Har man utan
förrän ǁ så
till ǁ tält
tälten utkrälar ǁ Castrén 1842b: kåtan framkrälar
skyggar ǁ Castrén 1842b: nästan fasar
taga de likwäl ǁ Castrén 1842b: taga
de
tältlaget ǁ kå[tan] ǁ Castrén 1842b:
kåtalaget
wälkomnar ǁ Castrén 1842b: skola
välkomna
ett handslag ǁ Castrén 1842b: handslag
pinsamma ǁ ~ widlöft[iga]
pinsamma ceremonie ǁ Castrén
1842b: ceremonie
113
Itineraria 2osa 1838.indd 113
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
altid ǁ Castrén 1842b: alltid
befinner […] Biskopen ǁ Castrén 1842b:
mår Kejsaren, Bispen
I ǁ Wid ǁ Castrén 1842b: Vid
dessutom tillspord ǁ Castrén 1842b:
tillspord
bortom […] sporde ǁ Castrén 1842b: bort
om fjällarne, frågade
från ǁ Castrén 1842b: ifrån
tobaken ǁ Castrén 1842b: tobak
Mignon’s song in the first chapter
of the third book of the novel Wilhelm Meisters Lehrjahre symbolizing a
yearning for far-away lands. The first
stanza reads: “Kennst du das Land, wo
die Zitronen blühn / Im dunkeln Laub
die Goldorangen glühn, / Ein sanfter Wind vom blauen Himmel weht, /
Die Myrte still und hoch der Lorbeer
steht? / Kennst du es wohl? / Dahin!
Dahin! / Möcht ich mit dir, o mein Geliebter ziehn!” Goethe s.a.: 707. (TS)
mitt ǁ Castrén 1842b: detta
hos ǁ Castrén 1842b: bland
lupo […] andra ǁ Castrén 1842b: sprungo ifrån den ena kåtan till den andra.
Komna till dörren, kastade de sig ned
på händerna, och i ett huj voro de inne.
ett […] stuga ǁ Castrén 1842b: en stuga
redan dessförinnan ǁ redan ǁ Castrén
1842b: redan
wågade ǁ Castrén 1842b: dristade
Emellertid […] afdelningarna. ǁ Castrén
1842b: Efter par timmars hvila hade
mitt mod så tillvuxit, att jag åter vågade mig i en af kåtorne. En Fiskar-Lappes kåta i Enare är uppförd på följande sätt: Underredet eller grundvalen
består af en fyrkant, bildad af trenne på hvarannan ställda stockar. Den
öfra har en pyramidalisk form och är
sammanfogad af bräder, samt i midten försedd med draghål. I Utsjoki, der
man har brist på stock, har jag sett den
nedra delen bestå af stenar, hvilka äro
belagda med torf. Äfven den öfra delen är vanligen torfbelagd. Kåtorna i
Utsjoki hafva en rundad form. De likna i det närmaste halfklot. – Invändigt
är en Lappkåta efter konstens reglor
inrättad på följande sätt: Ifrån hvardera sidan af dörren går en stock genom hela kåtan. Dessa genomskäras
af tvänne andra, som löpa tvärt igenom rummet. Sålunda bildas nio särskilta afdelningar, af hvilka de tre närmast dörren belägna begagnas för ved,
skoplagg och gröfre husgerådssaker.
Af de derpåföljande tjenar den medlersta till eldstad. Rummet höger om
eldstaden är värdens och värdinnans
lägerställe, det till vänster upptages af
husets öfriga befolkning. Är kåta-laget
stort, så begagnas de öfriga sido-afdelningarna äfven till lägerställen. De tre
innersta äro bestämda för matvaror
och finare husgerådssaker. Rundt omkring väggarna äro upphängda knifvar
och andra smärre redskap. [Footnote:]
Man anträffar vid Finlands nordliga
gränser, särdeles i Kajana län, och i det
Archangelska gouvernementet små så
kallade Lappgrafvar. Traditionen gör
dem till Lapparnes bostäder. Gropen
skulle hafva motsvarat det fyrkantiga underredet och varit på något sätt
öfverbygd. Jag har anställt gräfningar i så beskaffade gropar och funnit på
botten af dem kål, förbrända jernsaker
m. m. (Se min redogörelse på Finlands
Allmänna Tidning för år 1839). Nämnde tradition vinner bekräftelse deraf,
att man i Enare ännu träffar lika beskaffade fårhus.
The Lapp grave is not an established
concept in archaeology, but Castrén
interprets apparently correctly the excavated remains as those of dwellings.
He is incorrect concerning the year of
the Finlands Allmänna Tidning which
he refers to here. The report that he
wrote to the Finnish Literature Society after his journey in Karelia in 1839
(see p. 276–289) was published in No.
114
Itineraria 2osa 1838.indd 114
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
barkade renhudar, som trädes på kroppen lik en skjorta) och påtagit sin hvita valpu, som var gjord af vadmal och
till snitten lik peski. Uppå denna bar
hon ett lifstycke, raha (?) kallad. Kring
halsen var af lärft fästad en såkallad
raddelin, hvaraf flikarna hängde ned
på bröstet, och bildade ett slags fickor.
Det mest lysande i hela kostymen var
gördeln (poaga l. povi), rikt utsmyckad med silfverspännen. Dervid hängde en knif och ett instrument af ben
(eller horn) hvarmed Lapparne ifrån
träd afskala barken. Särdeles karakteristisk är de Lappska qvinnornas hufvud[/]bonad. Öfver hjessan uppstiger
en hästskolik halft qvarters hög grannlåt, som erhåller sin form genom ett i
mössan befinteligt träd-apparat. – Karlarnes klädedrägt är i det närmaste lik
qvinnornas. Deras mekko, på Lappska
matsu kallad, är kortare än qvinnornas
och räcker endast till knät. Både karlar
och qvinnor nyttja benkläder af renskinn. De förras mössor hafva ingen
bestämd form. – Jag behöfver knappt
anmärka, att såväl karlar som qvinnor
vintertiden kläda sig med muddar (pelsar) af renhudar, som räcka ända till
hälarna, och äro försedda med så liten
inskärning framtill, att en ovan endast
med yttersta möda kan träda den af
och på sig. Beträffande Lapparnes utseende kan jag icke vidgå den allmänna mening, att de äro till växten korta.
Detta gäller allenast qvinnor. I Utsjoki
träffar man mycket resliga karlar. I
Enare äro de af medelstorlek; men det
är anmärkningsvärdt, att karlarne öfverhufvud äro ganska magra, hvarföre äfven i en Finsk runa laihavatta tilldelas såsom epithet åt Lappen. Qvinnorna deremot äro mycket frodiga och
82–83/1840 (8–9 April) of the newspaper. See p. 264, 281, 293, 298–300. (TS)
wederqwickt ǁ ~ af sömnen
till ǁ <-->
inträda ǁ för första gången i mitt lif ~
en af lappkåtorna ǁ en lappkåta
uppförd ǁ for
utgjorde ǁ <->
war ǁ Castrén 1842b: är
på […] ifrån ǁ 1. äro lagda på ǁ 2. fortlöpa ifrån
Härigenom ǁ På
tre ǁ sistn[ämnda]
få ǁ kunn[a]
For a description of different types of
Saami dwellings, see Itkonen, T.I., 1948
I: 174–216, esp. 185–190 corresponding
to the types described by Castrén. They
were in use until the early 20th century.
See also p. 211, 338–339. Also Carpelan
2005. (TS)
Kåtan […] Enare-Lappens ǁ Castrén
1842b: Kåtan är dock icke Fiskar-Lappens
äger han alltid ǁ Castrén 1842b: har han
för […] rofdjur. ǁ Castrén 1842b: för att
vara skyddade emot åverkan af vargar,
björnar, räfvar m. m.
Förmögnare ǁ Rikare
Förmögnare […] sommaren. ǁ Castrén
1842b: Rikare Lappar hafva till och
med stugor, som de likväl icke bebo
sommartiden. [Footnote:] Här är allenast fråga om Fiskar-Lappens bostäder
under sommaren.
äro dessutom försedda ǁ Castrén 1842b:
hafva till och med
Då […] renwård. ǁ Castrén 1842b: Det
torde kanske intressera någon läsare
att göra bekantskap med Lapparnes
klädedrägt, utseende, allmänna karakters drag och lefnadssätt. – Under vår
hvila hade Lapparnes och i synnerhet
de Lappska qvinnornes klädedrägt undergått en fördelaktig förändring. Särdeles väl utstyrd var värdinnan. Hon
hade aflagt sin peski (ett öfverplagg af
☞
115
Itineraria 2osa 1838.indd 115
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
välmående. – En djup, dyster betryckthet hvilar öfver de rent Lappska anletsdragen. Pannan är låg och
nedtryckt, kinderna utstående och
ögonen små. Det tyckes, som skulle främre delen af hufvudet genom
ett yttre våld blifvit nedtryckt, och
kindbenen derigenom utpressade. Jag sade, att de Lappska anletsdragen röja ett betryckt sinne. Detta är i sjelfva verket en grundegenskap i Lapparnes national karakter. Händelserna lägga sig vanligen
tungt på Lappens själ; han är sällan
glad, och ser med förkärlek sakerna
ur deras mörka sida. Om någonting
går honom emot, så står han der, tafatt och hjelplös. Blir han förorättad, så är han försvarslös och täres
af en stum grämelse. I sin vrede är
han vild, i sitt hat oförsonlig. Får han
anledning till misstankar, så är han
ytterst aktsam; men vinner man en
gång hans förtroende, så är han den
uppriktigaste varelse i verlden; och
har man icke sårat honom, så är han
ganska lätt att fås till vän. Gästfrihet är en särdeles utmärkande egenskap bland Lappar. Emot sina fattiga
äro de hjelpsamma. Öfverhufvud äro
Lapparne ett fromt och fredligt slägte. Inbördes stridigheter bilägga de
antingen i tysthet, eller genom sina
såkallade kåta-keräjät (kåta-ting).
Enare fiskrika sjö har sannolikt
lockat Lapparne ifrån deras mödosamma kringirrande nomadlif till
fiskarens beqvämare lefnadsart. För
det närvarande finnes i hela Enare
kapell ingen enda Fjäll-Lapp, men
väl en mängd såkallade Skogs-Lappar, hvilka om sommaren sysselsätta sig med fiske, och om vintern med
renskötsel.
öfwerraskade ǁ 1. öfwer[raskade] ǁ 2.
woro Lapparne
Castrén describes different items of
Saami clothing separately in his field
öfra delen ägde en pyramidalisk form och
war586 sammanfogad af bräder. I Utsjoki plägar man af brist på stock bilda den nedra afdelningen af sten och till wärmens underhållande
belägga med torf hela tältet. Också hafva kåtorna här icke en pyramidalisk, utan en rundad form och likna i det närmaste halfklot.
Hvad tältens inredning beträffar, så är den
öfwerallt i Lappmarken ungefär densamma.
På långsidan af tältet d. ä. emellan dörren och
bakwäggen löpa twenne paralella stockar genom hela tältet. Dessa genomskäras af tvenne
andra, som på587 twärsidan fortlöpa ifrån den
ena wäggen till den andra. Härigenom588
bildas i tältet nio särskildta afdelningar, af
hvilka de tre första närmast dörren begagnas
☙ såsom förwaringsrum ❧ för wed, skoplagg
och gröfre husgerådssaker, då åter de tre589
yttersta wid bakwäggen äro bestämda för
matwaror och finare redskap. Af de i midten
befintliga tre afdelningar tjenar den medlersta, under rökhålet belägna, till eldstad. Rummet höger om eldstaden utgör wärdens och
wärdinnans logis, det till venster upptages af
husets öfriga befolkning. Är familjen stor, så
få590 dess mindre betydande medlemmar inqvartera sig i någon af de öfriga afdelningarna.591
Kåtan592 eller tältet är icke Enare-lappens enda byggnad. Wid sitt hufvudläger
äger593 han alltid en eller flera små fisk-bodor,
som äro uppförda på höga stolpar, för594 att
☙ deras innehåll måtte wara bättre skyddadt ❧
för åwerkan af wargar, räfvar, björnar och andra rofdjur. Förmögnare595 Lappar596 äro
dessutom försedda597 med stugor, hvilka likwäl icke bebos om sommaren.
116
Itineraria 2osa 1838.indd 116
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
Då598 wi först anlände till Juutua, öfwerraskade599 wi Lapparne i deras enkla hvardagsdrägt, men under wår hvila hade de påtagit sina helgdagskläder.600 Både män och
qvinnor hade afkastat sin svarta peski, som är
en om sommaren bruklig öfwerklädnad af
barkade renhudar med formen af en skjorta601, och i dess ställe påtagit602 ett liknande
öfwerplagg af kläde603.604 Ofwanpå denna
buro qvinnorna ett lifstycke, och kring halsen
hade de fästat en lös lärftkrage, hvaraf långa
flikar nedhängde på bröstet och bildade ett
slags fickor. Om lifwet sågs hos begge könen
☙ en ❧ med blanka silfver- eller messings-spännen rikligen utsmyckad gördel.605 Särdeles
characteristisk war hos qvinnorna hufvudbonaden. Den utmärkte sig förnämligast genom
en öfwer hjessan framstickande, halft qvarters
hög, hästskolik grannlåt.606 Hufwudbonaden
hos männerna hade ingen bestämd form.607
Begge könen buro skoplagg och benkläder af
mjukt renskinn med afbarkadt hår.608 En noggrannare beskrifning öfver Lapparnes klädedrägt meddelar A. J. Sjögren i sina ”Anteckningar om församlingarna i Kemi Lappmark”
sid. 244 o. f. Här will jag blott tillägga, att
både609 män och qvinnor om vintern bära
en610 öfverklädnad af ludna renskinn, som i
likhet med peski är framtill fastsydd och en☙ dast försedd med en ❧ så liten öppning, att en
owan med största swårighet kan träda den af
och på sig.611
Hwad Lapparnes utseende beträffar, så
är det en känd612 sak, att de öfwerhufvud613
taget äro till wexten mera korta614 och i ansigtets bildning närma sig den mongoliska typen
d. ä. hafva låg panna, utstående kinder, små
notes and gives also there a summary of the whole set of clothing. See
p. 212–214. Itkonen, T.I., 1948 I: 323–
380.
Itkonen, T.I., 1948 I: 336 mentions
that a worn-out, hairless paltsapeski
was commonly used in summer. (TS)
påtagit ǁ hade qvinnorna ~
kläde ǁ ~, som
Castrén means mekko or kauhti
(SaaN gákti, SaaI mááccuh). Itkonen,
T.I., 1948 I: 346–351. (TS)
Belts with silver mountings have
been documented among the Saami
since the early 16th century, and
they date back to a prehistoric tradition. Fjellström 1962: 97–128, esp.
106–108. See also Itkonen, T.I., 1948
I: 361–363. (TS)
On female headwear, see Itkonen,
T.I., 1948 I: 365–368. The picture on p.
368 illustrates ládjogahpir, the type
Castrén describes here. (TS)
On the different forms of male headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363.
(TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 323–330 does
not describe hairless shoes of reindeer skin. (TS)
både […] qvinnor ǁ Lapparne
en öfverklädnad ǁ ett öfverplagg
[…] sig. ǁ ~ <-->
Here Castrén seems to mean the
type of clothing, described in Itkonen, T.I., 1948 I: 337. (TS)
känd ǁ allmänt ~
öfwehufvud […] äro ǁ äro
Itkonen, T.I., 1948 I: 138–140 presents
anthropological measurements of
height made in different times in the
19th and 20th centuries and states
that the Saami are the shortest people in Europe, but also that there is
quite a remarkable variation. On p.
140–148 he presents also other measurements, including craniometrical
information. (TS)
117
Itineraria 2osa 1838.indd 117
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Here Castrén follows in main features the common view of his time.
It had been formulated, e.g. by Reinhold von Becker in 1820, but it had
longer roots extending into early
modern era. There was a lively discussion both in Finland and abroad
going on, whether Finns were Mongols or not. Kemiläinen 1993: 59–61,
85, 107–112; Ojala 2009: 86–92.
Itkonen, T.I., 1948 I: 142–144 presents measurements of different part
of face, stating also that the characteristic epicanthic fold of the eyelid is rather rare. Itkonen’s description contains still the evaluative approach of earlier centuries, when he
adds that there are faces that can be
considered beautiful also according
to ‘European’ (in quotation marks)
idea of beauty. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 150 does not accept the assumption of hospitality
without exceptions. (TS)
Castrén gave also another, slightly
differently constructed description
of the Saami character in 1841. See
p. 358–360. Itkonen, T.I., 1948 I: 149–
150 repeats that description considering it otherwise correct except
too idealized. According to him,
there is more variation in the Saami
character than Castrén thought. He
also quotes a genuinely Saami characterization of themselves. (TS)
Forest Saami is today’s established
name for the “Fisher Lapps”. Joona
2013: 27. (TS)
bland […] sistnämnda ǁ hvilka
Also Itkonen, T.I., 1948 II: 133 confirms this situation. (TS)
Skogs-lapparne ǁ Castrén 1842b: de
A general overview of fishing at the
Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 536–
543. Also according to him, fishing
has “always” been the most important source of livelihood for them. (TS)
åsidosätta wården ǁ wanwårda
ögon o. s. v.615 Till sitt lynne äro de ett trögt,
tungsinnt och trumpet slägt. Man tadlar dem
för afundsamhet, missundsamhet, oförsonlighet, slughet och andra med dem sammanhängande egenskaper. Deremot prisas de för sitt
fromma hjertelag, sin wälwilja, hjelpsamhet
och gästfrihet616, sin gudsfruktan och sedliga
wandel m. m.617
I Enare har den fiskrika sjön lockat Lapparne ifrån sitt ursprungliga, mödosamma nomadlif till fiskarens beqvämare lefnadsart. För
☙ det närwarande ❧ finnes i hela Enare Lappmark ingen enda werklig Fjäll-lapp d. ä. en nomadiserande Lapp, som endast sysselsätter sig
med renskötsel; utan Lapparne äro här antingen fiskare eller så kallade Skogs-lappar618,
bland619 hvilka de sistnämnda om sommaren
sysselsätta sig med fiskafänge och om vintern
med renwård.620 Likwäl hålla äfwen Skogs-lapparne621 fiskafänget för sin hufvudsak622 och
åsidosätta623 wården om sina renar, hvilka
derföre enligt innewånarnes624 egen utsago
äro i starkt625 aftagande. En626 lättnad med
afseende å renwården äger wisserligen Skogslappen deri, att hans renar om wåren icke,
såsom Fjälllappens draga sig till kusterna af
Ishafwet, utan äro wanda att både vinter och
sommar uppehålla sig i skogsregionen; men
de behöfwa dock mycken omwårdnad627, för
att ej förwillas, förwildas, förgöras628 af var☙ gar och förswinna i Fjäll-❧lapparnes talrika
hjordar629. Ju630 mera Lappen631 träder inom
gränserna af fiskarens yrke, dessto svårare blir
det för honom att skänka sina renar den nödiga wården. Det är derföre Skogs-lappens ovilkorliga öde att förr eller senare blifwa fiskare,
och denna förwandling har redan i632 det
118
Itineraria 2osa 1838.indd 118
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
närmaste försiggått icke blott i Enare kapel,
utan äfven i Utsjoki moderkyrko-församling633. I allmänhet hafwa Lapparne uti hela
wår Finska Lappmark redan till större delen
hunnit634 förbi de twå första stadierna af wildhet, de hafwa öfwergifwit fjällen och skogen
eller635 med andra ord upphört att wara Fjälloch Skogs-lappar. Deras636 närwarande
stadium har jag betecknat med ordet fiskare,
och den tid torde icke wara alltför aflägsen, då
de afsäga637 sig det638 wilda lifwet och blifva
nybyggare.639
☙ ❧
Hwad640 nu den närmare beskaffenhet
af de i Finska Lappmarken och företrädeswis i
Enare kapel boende Lappars lefnadssätt beträffar, så641 torde en kort skildring deröfwer
icke sakna allt intresse. Den wigtigaste epok642
i Lapparnes enformiga lif bildar bland643 årets
alla644 tider wåren eller Marie-tiden. Wid denna tid draga Fiskar-lappar ifrån Utsjoki och
Enare, stundom äfven bönder ifrån Sodankylä,
till Norska hafskusten, för att der efter gammal
lag och häfd idka fiskafänge i det så kallade
”Faelleds-distriktet645.”646 Tillgången647 wid
☙ detta fiskeri är sådan, att twå eller tre ❧ personer af de wåra slå sig tillhopa med en wid hafvet boende, Norrsk fiskare, som är försedd
med båt och bragder, låta honom behålla ena
hälften648 af fångsten649 och dela den andra
sig emellan. Af denna650 fångst måste likwäl
både Finska och Norrska fiskare åt651 derwarande presterskap widlägga652 tionde, som
på653 stället utkräfwes af handlande, hvilka
under sommaren ligga i fjorderna och med
mjöl tillbyta sig fiskarens besparingar.654 Lapparne tadla dessa köpmän för ett samvetslöst
prejeri655, och anse för en lycka att ifrån Juli
innewånarnes ǁ Castrén 1842b: invånarnes
starkt ǁ Castrén 1842b: ständigt
En […] behöfwa ǁ Castrén 1842b:
Ehuru renarne i Enare blifvit vanda,
att icke i likhet med Fjäll-Lapparnes
renar, om våren draga sig till hafskusten, utan både sommar och vinter vistas i Enare, så behöfva de
omwårdnad ǁ eftersyn
förgöras ǁ Castrén 1842b: förstöras
hjordar ǁ Castrén 1842b: renhjordar
Ju […] besparingar. ǁ Castrén 1842b:
Att renskötseln i Enare åsidosättes, härrör dels af Fiskar-Lappens
förakt för fjäll-lifvet, dels af lättja
och maklighet samt hans vana vid
ett mindre besvärligt och mera civiliseradt yrke. Vi skola försöka en
kort skildring af Fiskar-Lappens lefnadssätt. Mariæ-tiden draga ej mindre Fiskar-Lappar ifrån Utsjoki och
Enare, än bönder ifrån Sodankylä
till Norrska hafskusten, för att enligt
gammal häfd och lag fiska i det såkallade ”Faelleds-distrikt”. Härvid tillgår sålunda, att en vid hafvet bosatt
fiskare, som är försedd med båt och
bragder, slår ihop med två eller tre af
desse fremlingar, låter dem dela ena
hälften af fångsten och behåller den
andra för sig. Af denna fångst måste
såväl Norrska som Finska fiskare betala tionde åt Norrska presterskapet,
som på stället utkräfves af handlande,
hvilka ligga i fjorderna och med mjöl
byta sig till fiskarens besparingar.
Lappen ǁ fis[karen]
i det närmaste ǁ till det mest[a]
moderkyrko-församling ǁ Lapparne
hunnit förbi ǁ öfwergifvit både
eller […] ord ǁ eller
Deras ǁ I nära
afsäga ǁ blifwa fullkomligt
det […] lifwet ǁ nomadlifwet
In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis
119
Itineraria 2osa 1838.indd 119
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Henry Morgan (1818–1881) who
considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had
been developed by Enlightenment
philosophers such as Jean Jacques
Rousseau (1712–1778). Broome 1963:
48–49; Burke Leacock 1967: lxv.
Already in the 18th century agriculture was the predominant
source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding
became important during the late
19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185; Kortesalmi s. a. [2007]: 273–276, 280–283.
(TS)
Hwad […] beträffar ǁ För att gifwa
läsaren en föreställning om den
Finska Fiskar-lappens
så ǁ tor[de]
epok ǁ epock
bland ǁ wåren
alla ǁ samtliga
The southern shore of the Varanger
Fiord was the only region where
joint Norwegian-Russian possession of territory remained also after
the peace treaty between Denmark
(incl. Norway) and Sweden (incl.
Finland) at Strömstad in 1751. Itkonen, T.I., 1948 I: 57. (TS)
It was common among the Saami
to move to the Norwegian coast to
fish for summer. The custom was
continued even after closing the
border between Finland and Norway in 1852, although the government of Norway reduced the fishing rights of the Saami of Finland
on the coast. Different groups left
for Norway in different time of
spring, mostly around April. Itkonen, T.I., 1948 II: 225–226; Itkonen,
T.I., 1948 I: 57, 541–543. (TS)
Tillgången […] ǁ Härwid tillgår s
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
542 one third. (TS)
fångsten ǁ fänget
denna fångst ǁ detta fänge
åt […] tionde ǁ betala tionde åt
widlägga ǁ widläggande
på […] utkräfwes ǁ utkräfwes
Itkonen, T.I., 1948 I: 542 follows
here, at least partly, Castrén’s description. (TS)
120
Itineraria 2osa 1838.indd 120
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
According to Itkonen, T.I., 1948 II:
206 there were complaints concerning the merchants at least
since early 17th century. At the
time, mainly merchants from Bergen were trading in fish in Northern Norway. There was also direct
trade between the Saami of Norway and Finland until the government of Norway banned it in 1839.
Itkonen, T.I., 1948 II: 208. (TS)
till […] fri ǁ Castrén 1842b: till slutet
af Augusti, då fri
The so-called worm time when fish
will not keep because of the warm
weather and must be sold as quickly as possible. Itkonen, T.I., 1948 II:
214. (TS)
hvilka […] tid ǁ hvilka nämnda ǁ
Castrén 1842b: som vid nämnde tid
i mängd infinna sig här
köpmäns ǁ Castrén 1842b: handlandes
1 ǁ en
fisk […] Ryssen ǁ Castrén 1842b:
fisk; Ryssen deremot
1. wåg […] torr fisk ǁ för 1 wåg torr
fisk lemnar 1. wåg 8 marker mjöl
1. wåg […] torr fisk ǁ Castrén 1842b:
1 våg torkad fisk ger han 1 våg och
8 marker mjöl
Prices, see Itkonen, T.I., 1948 II: 214.
(TS)
den […] isfria. ǁ Castrén 1842b: denna fördel, emedan de midsommartiden, då insjöarne vanligen äro isfria, till största delen återvända
hem, för att fiska i eget vatten.
begifwa sig ǁ återwända
fjorderna […] inträffar ǁ 1. fjorderna.
Detta intr[äffar] ǁ 2. fjorderna. Deras återresa
midsommaren ǁ midsommartiden,
då de begynna att fiska i sina egna
insjöar, hvilka wid nämnda tid
wanligen
Fishing Saami moved back from
the coast around Midsummer, but
the reindeer-herding families usually in September–December. Itkonen, T.I., 1948 I: 542; Itkonen, T.I.,
1948 II: 225–228. (TS)
☞
121
Itineraria 2osa 1838.indd 121
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Lappens gyllene ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappens gyllne
betraktar ǁ Castrén 1842b: erinrar sig
hvilket […] tillfredsställer ǁ Castrén
1842b: med, om icke tusen fröjder,
den all jordisk glädje inneslutande
sällhet, att fredad för mygg få sofva i
sin kåta med mättad mage, obekymrad för morgondagen. Att Lappen
ej vill utbyta denna sällhet mot hela
verldens skatter, det är ganska säkert.
En omständighet i Lappens fiskarlif kan jag icke förbigå, emedan
den tjenar, att i någon mon störa
hans makliga ro. Det är flyttningen
ifrån den ena kåtan till den andra.
Lapparne hafva genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre sjöar, och allt efter lektiden fiskar
man än i den ena, än i den andra.
Ofta sammanhänga dessa träsk genom någon ådra, så att man kan anställa flyttningen med båt; men då
detta icke är fallet, så har Lappen ett
förskräckligt bestyr med båtdragning, transporterande af nät, husgerådssaker m. m. Emedan stöld är en
nästan okänd sak i Lappland, så kan
han likväl lemna allt obehöfligt efter sig.
Nu är sommaren till ända, och
Lapparne uppsöka sina vinterstugor, för att der lifnära sig af de under sommaren gjorda besparingar.
Men dessa, bestående till det mesta
i torkad fisk, utgöra ett alltför otillräckligt födoämne under den långa
vintern. Höstfisket under isen, juongas, på Finska juomus kalladt, tillfredsställer
en omständighet ǁ ~ i Lappens fiskar-lif
makliga ǁ lj[ufva]
träsk ǁ sjöar
idkar ǁ anställer
träsket ǁ f<-->
all ǁ allsköns
till656 Augusti månads slut, då en fri handel i
fjorderna är tillåten657, få föryttra sin fisk åt
Ryssar, hvilka658 i talrik mängd infinna sig
wid nämnda tid. Om man kan lita på de upp☙ gifter, Lap❧parne lemnat mig, skall följande
förhållande äga rum emellan Norrska och
Ryska köpmäns659 priser: för 1660 wåg mjöl
fordrar Norsken 5 wåg färsk eller 1 wåg torkad
fisk661, då deremot Ryssen betalar 1 wåg mjöl
för 2 ½ wåg färsk fisk och 1.662 wåg663 8 marker mjöl för 1 wåg torr fisk.664 Blott få ibland
de Finska Lapparne kunna begagna sig af
den665 större fördel, som handeln med Ryssarne erbjuder, ty de pläga dessförinnan begifwa666 sig hem ifrån fjorderna667, hvilket
wanligen inträffar omkring midsommaren668.
Wid denna tid begynna wåra Lappar att fiska i
sina egna insjöar, hvilka redan hunnit blifva
isfria.669
Nu instundar Lappens670 gyllene tid –
en tid, som han under hela den påföljande vin☙ tern be❧traktar671 som ett förloradt paradis,
hvilket672 skänkt honom den högsta jordiska
sällhet, att få sofwa i sitt tält, fredad för mygg,
med mättad mage och utan bekymmer för
morgondagen. Denna sällhet will Lappen säkert icke utbyta emot halfwa werldens skatter,
men beklagligtwis förekommer dock en omständighet673, som i någon mon förmår störa
hans makliga674 ro. Han måste en och annan
gång under sommaren förflytta sig ifrån ett
träsk till ett annat. Denna flyttning måste nästan hvarje Fiskar-lapp i Enare underkasta sig.
Här hafwa Lapparne genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre träsk675, och allt
efter fiskens lektid idkar676 man sitt fänge antingen i det ena eller andra träsket677. Ofta
122
Itineraria 2osa 1838.indd 122
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
☙
sammanhänga des❧sa träsk med hvarandra
genom en liten ådra, och i detta fall kan flyttningen i all678 beqvämlighet werkställas med
båt; men då träsken ej äga något samband
med hwarandra, måste Lappen underkasta sig
det mödosamma beswäret att landwägen
transportera båtar, nät, husgerådssaker m. m.
Sedan sommaren tilländalupit uppsöka
Lapparne sina winterstugor679, för att der
lifnära sig med sina under sommaren gjorda
besparingar, hvilka till större delen bestå i torkad fisk. Dess förråder äro680 dock alltför681
otillräckliga till att fylla den långa winterns
behof. Höstfisket under isen (Lapp. juongas,
Finn. juomus)682 tillfredsställer knappt dagens
behof. Mera683 lönande är deremot jagten684
☙ och i synnerhet ❧ wildrensfångsten, som äger
rum ifrån685 Korsmessan till686 Allhelgone-dagen om hösten och om687 wåren ifrån
Marie-tiden688 intill dess marken blir bar. Redan689 i äldre tider war wildrensfångsten en
wigtig näringskälla för Lappen, och för690
detta ändamål begagnades ett691 nu mera
obrukligt fänge, benämndt wuomen, som den
ofwanföre åberopade Tornæus beskrifwer på
följande sätt: Wuomen anställes sålunda692:
En eller twå mil långt i flacka och bara fjällar,
där aldrig någon skog är, och en mil eller mera
bredt, sätter han (jägaren) up höga stakar,
quasi duo cornua: i förstone sätter han något
långt imellan stakarna, sedan det leder framåt
(ty marken är lång en mil eller twå) sätter han
tätare och på hvar staka något svart och grymt,
det Renen kan sky ifrån: när det kommer till
☙ angustiora, gjör han en hög såsom ❧ i Swerige brukas gjärdesgårdar, så gjöra de och höga
gårdar, der renen icke öfwerspringa förmår:
Castrén 1842b [footnote]: Lapparne
i Enare hafva byggt sina vinterstugor i granskogar, för barkens skull,
den de kalla sin bästa mat och inblanda i hvarje anrättning.
äro ǁ utgöra
alltför otillräckliga ǁ ett alltför otillräckligt
Juoŋas (SaaN)/juomus (Fi.) means
especially the net used for fishing
under ice. Aapala 2005. (TS)
Mera lönande ǁ Castrén 1842b: Lönande
jagten […] wildrensfångsten ǁ Castrén 1842b: vildrensfångsten
ifrån […] Allhelgone-dagen ǁ Castrén
1842b: emellan Korsmessan och Allhelgone-dagen
ifrån Korsmessan till ǁ emellan Korsmessan och
om […] ifrån ǁ ifrån
Marie-tiden ǁ Castrén 1842b: Mariæ
Redan […] beskrifwer på ǁ Castrén
1842b: I alla tider synes vildrensfångsten varit en vigtig näringskälla för Lappen. Vi hafva vid något
tillfälle lemnat en på tradition grundad framställning om beskaffenheten af de under namn af vuomenet
bekanta vildrensfängen. Tornæus,
på hvars tid de ännu voro i bruk, beskrifver dem på
On wild reindeer hunting, see
Halinen 2005. Vuomenet, see illustrations in Kolehmainen 1990:
75–81. (TS)
för ǁ <->
ett […] fänge ǁ ett fänge
sålunda ǁ Castrén 1842b: således
Also the description in Itkonen, T.I.,
1948 II: 16–17 is based mainly on
Tornæus but partly on Samuli Paulaharju. (TS)
Lapparnes berättelser ǁ Castrén
1842b: sägen
i […] wåra dagar ǁ Castrén 1842b:
här och der i Finland befintelige
123
Itineraria 2osa 1838.indd 123
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
”Lapp-grafvar” varit slika vildrensfängen. Fordom fångade man äfven
vildrenar med snara. Detta fänge
fortfar ännu, fastän jag icke vet, om
det sker på alldeles enahanda sätt.
äro ǁ 1. warit så <--> ǁ 2. for[dom]
Reindeer-hunting pits were in use
especially in Northern Finland since
the Mesolithic Stone Age and they
were in use in Lapland still in the
19th century. Halinen 2015: 62–64;
Itkonen, T.I., 1948 II: 39; Šahnovič
2009: 89. Castrén interprets the
‘Lapp graves’ also elsewhere as
dwelling pits and does not give examples of what he considers to be
the main differences between the
two types of pits or their distinctive
features. See p. 264, 281, 293, 298–
300. Today’s archaeological terminology does not use the term Lapp
grave. (TS)
This type of reindeer hunting disappeared during the second half of the
19th century. Itkonen, T.I., 1948 II:
41–42. (TS)
dock […] mest ǁ Castrén 1842b: likväl
Lappen företrädesvis
både […] wår-fänget ǁ så wäl ǁ Castrén 1842b: under brunstetiden
det ǁ Castrén 1842b: ~ dock
alltid […] opålitlig ǁ Castrén 1842b:
måste vara tillfällig och högst opålitlig
Fiskare-lappen ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappen i Enare
uppehälle för wintern ǁ Castrén
1842b: uppehälle
Allt […] lyckades ǁ Castrén 1842b:
Det mjöl, han lyckats
Fiskare-lappen ǁ 1. <--> ǁ 2. fis[karen]
under wistelsen ǁ genom fiskande ǁ
Castrén 1842b: genom fiskande
lät han sedermera ǁ lät han ǁ Castrén
1842b: lät han
sjelf […] älskare af ǁ Castrén 1842b:
sjelf, som bekant är, icke älskar
Men […] lefnadsart. ǁ Castrén 1842b:
Men i anseendet till brännvinets demoraliserande verkan har det ofta
sedan in angustissimo är ett Bråttfall med 5
trappor neder, där sedan en hög och stark gård
omkring, såsom et stakett och säck wäl bewarad, att intet Creatur därutur komma kan. Då
far Lappen kring om alla fjäll, der han finner
Renhopar, räddar han dem sakta och makelig
til den sidan, som hans Wuomen är. Då Renarne komma imellan de stakar, töras de intet gå
därigenom på någondera sidan, ty de sky för
det swarta, som på stakarne är. Lappen med
sitt folk är efter och hafwer akt därpå, att Renarne icke komma igen tilbaka, utan låter dem
saktelig skrida fram, äta ibland hwit måssa
(som är deras mat), ligga ned och hvila sig,
☙ lika som ingen farlighet på färde ❧ wore, men
när de komma till angustiora och angustissima,
där en stark gård på bägge sidor står, då far
han med magt efter, och kjörer Renarne in
præcipitium utföre de 5 trappor, som han gjort
hafver; därifrån de intet förmå eller orcka
springa upp igen, utan måste blifva där in suo
carcere: sedan kommer Lappen när han vil och
dräper dem alla, både små och stora, och därmed öda Renalstret utur landet, sig sjelf och
androm till skada; därföre sådane ock af andra
Lappar hatade äro”.693 Enligt Lapparnes694
berättelser har man i fordna dagar äfwen
fångat wildren i gropar, och det är sannolikt
att de i695 Finland här och der förekommande
”Lappgrafvar” till stor del äro696 gamla wildrensfängen.697 Bruket att fånga wildren med
snara har bibehållit sig intill wåra dagar.698
☙ Nu för ❧ tiden älskar dock699 Lappen mest att
fälla renen med sin säkra lodbössa, och jag har
hört Lappar berätta, att de både700 under höstoch wår-fänget ofta skjutit 30–40 renar. Men
huru lönande wildrensfänget också må wara,
124
Itineraria 2osa 1838.indd 124
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
så ligger det701 i sakens natur, att denna näringskälla alltid702 måste wara opålitlig. Det
säkraste medlet för Fiskare-lappen703 att betrygga sitt uppehälle704 för wintern, war
förrut brännwinshandeln med Fjäll-lapparne.
Allt705 det mjöl, Fiskare-lappen706 lyckades
förtjena sig under707 wistelsen i fjorderna,
lät708 han sedermera Finska nybyggare förbränna till brännwin och bytte sig dermed till
renkött af Fjäll-lapparne, hvilka under wintern i stor mängd uppehålla sig i Enare. Det
wanliga priset för en kanna brännwin skall
hafva warit en renoxe, och för en half kanna
☙ en renko. Då Fiskar-❧lappen sjelf709 icke är
en alltför passionerad älskare af starka drycker, så finner man lätt, hvilken oerhörd winning brännwinshandeln beredt honom.
Men710 i anseende till brännwinets demoraliserande werkan har handeln med denna wara
i711 sednare tider blifwit helt och hållet förbjuden712 i wår Finska Lappmark.713 Hwad
Enare-Lapparne härigenom714 förlorat i yttre
förmoner715, torde de med tiden kunna ersätta
genom en förbättrad och mera ändamålsenlig
lefnadsart.
Men jag glömmer att wil allt ännu befinna oss i Lappkåtan716 och efter ett så långt
dröjsmål derstädes åter behöfva inandas litet
frisk luft. Låt oss derföre taga afsked af Juutua
och fortsätta wår färd; men wi717 skola dock718
ej försumma att i förbifarten anställa en719
hus-visitation på den720 nära Juutua belägna
Enare-prestgården721. Hufwudbyggnaden på
☙ denna prestgård utgöres af twenne rum, ❧
tillgängliga för allt annat utom solens strålar.
Yttre rummet prydes af en bänk, svartmålad af
Lapparnes pelsar722, i det inre ser man en med
varit fråga om att förbjuda all brännvins-handel i Lappland. I Norrige
var detta nyligen en Landtdags-fråga; men man stadnade vid det beslut,
att genom en hög brännvins-taxa
endast söka göra brännvinet mera
otillgängligt för Lapparne. Denna
åtgärd tjenar icke annat, än att bereda ett större utrymme för köpmäns
prejerier. – I vår Finska Lappmark
är brännvins-handeln helt och hållet
förbjuden. Häraf har man att hoppas
icke allenast en förbättrad sedlighet
hos Fjäll-Lapparne, utan äfven ett
ändamålsenligare lefnadssätt bland
Enare Fiskar-Lappar.
i […] blifwit ǁ bl[ifvit]
förbjuden […] Lappmark ǁ förbjuden
The sales of spirits were forbidden
for the first time in Lapland in 1740.
Some alleviations were introduced
in 1752 and the ban was eventually
forgotten in the following decades,
until all export of spirits to Lapland
was forbidden in 1838. One of the
consequences of this resolution was
that Russians did not visit the annual market of Inari as eagerly as they
had done before. Itkonen, T.I., 1948 I:
297; 1948 II: 213. (TS)
härigenom ǁ derigenom
förmoner ǁ fördelar
Lappkåtan ǁ Castrén 1842b: en Lappkåta
wi […] att ǁ Castrén 1842b: glömmom
ej, att
dock ej ǁ likwäl icke
en hus-visitation […] af twenne ǁ Castrén 1842b: husvisitation på Enare
prestgård. Några uppstoppade ugglor och ekorrar utgöra prestgårdens
innevånare. Hufvudbyggnaden består af tvänne
den ǁ det i
Vicarage was situated at Pielpajärvi.
Nahkiaisoja 2003: 200. (TS)
pelsar […] fjolgamla ǁ Castrén 1842b:
muddar, och det inre af en med årsgamla
125
Itineraria 2osa 1838.indd 125
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
fjolgamla ǁ gamla
fängslad […] kamrarna ǁ Castrén
1842b: fängslad
De […] försäkrade oss, att ǁ Castrén
1842b: Vi lyckönskade D. till hans
nya residens, och lemnade detta ugglenäste, vandrade en mil och kommo
så till stranden af Stuorrajaur. Men
huru stor blef icke vår förvåning, då
vi märkte, att kåtan var öde och båtarne borta? Lotsen försäkrade att
felslagit ǁ slagit fel
Lake Isojärvi (Fi.)/Stuorrâjävri (SaaI)
is part of Lake Mutusjärvi (Fi.)/Mudusjävri (SaaI), N7651029 E490613
(N68°58′12″ E26°45′56″). Castrén and
his companions had arrived somewhere on the southern shore of the
lake. In his field notes (see p. 210) he
mentions that they came to a Saami
village called Otho, but its location
remains unclear. (TS)
Mitt […] ej ǁ Castrén 1842b: Hvad
stod att göra? Mitt förslag, att en eld
skulle uppgöras, vann icke
på […] stor eld. ǁ Castrén 1842b: här
undanskymdes af klippiga uddar. Vi
skickade alltså vägvisaren och vår
ständige följelagare Jessjö att uppgöra eld på en af uddspetsarne.
undanskymdes ǁ war
branta ǁ höga och kli[ppiga]
antända ǁ 1. ant[ända] ǁ 2. göra
en […] all ǁ Castrén 1842b: eld, i allsköns
frågat ǁ sporde
hade ǁ wille
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
hade dock ǁ Castrén 1842b: hade
twingat ǁ Castrén 1842b: förmått
ej ǁ Castrén 1842b: icke
ärnade ǁ Castrén 1842b: ~ sig
ro båten ǁ Castrén 1842b: ro
beteende […] dermed fram ǁ Castrén
1842b: uppförande, hade Jessjö återvändt och affärdat sin kamrat med
sträng befallning att skynda sig tillbaka. Högst trumpen återvände Lappen först klockan 4 om morgonen
fjolgamla723 björkblad uppfylld säng, som
upptager mera än halfva rummet. I stället för
kakelugnar har man i hvardera rummet anbragt en spis, och wärmen hålles fängslad724 i
de twenne kamrarna medelst en hötapp, som
ifrån taket stoppas in i skorstenspipan. De725
enda innewånare, som woro synliga på prestagården, bestodo i några uppstoppade ugglor
och ekorrar. D:s förhoppning, att wid wår ankomst till Enare finna Lapparne församlade
wid kyrkan, hade sålunda felslagit726, och han
beslöt derföre att med oss fortsätta resan till
Utsjoki. Wi lyckönskade honom emellertid till
hans nya boning och anträdde härpå wår afre☙ sa, tillryggalade till fots en mil ❧ och kommo
så till stranden af Stuorrajaur727. Här funno
wi en Lappkåta, men till wår ledsnad war kåtan tom och båtarne borta. Wägwisaren försäkrade oss att sjön ej kunde kringrännas.
Mitt728 förslag, att en eld skulle uppgöras wid
stranden, wann ej bifall, emedan denna i
Lappland wanliga signal på729 detta ställe undanskymdes730 af några ut i sjön framstickande,
branta731 uddar. Efter en lång öfwerläggning
beslöto wi att skicka Lappen och wår ständige
följeslagare Jessiö, för att på en af uddarne
tillreda en stor eld. Jessiö återwände wid midnattstid och berättade, att Lappen, i stället för
att antända732 en733 eld, i all tysthet wandrat
förbi uddarna. Då Jessiö frågat734 honom om
anledningen dertill, hade735 Lappen736 icke
welat inlåta sig i något swaromål, utan endast
☙ anmodad Jessiö att följa med sig. ❧ Slutligen
hade737 dock Jessiö genom hotelser twingat738
Lappen till den bekännelse, att han ej739 war
okunnig om kåtalagets wistelseort, och att han
ärnade740 dit för att skaffa båt. Jessiö hade han
126
Itineraria 2osa 1838.indd 126
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
tagit med sig för att ro741 båten wid återfärden.
Förargad öfwer Lappens oredliga beteende742
beslöt Jessiö att återwända och affärdade Lappen med sträng befallning att ej försinka tiden, utan skynda sig tillbaka det fortaste han
kunde. Icke dessto mindre war klockan redan 4
på morgonen, då Lappen återwände. Han war
trumpen till sitt sinne och hade troligen743 af
förargelse medtagit en så bräcklig båt, att wi
med möda hjelpte oss dermed fram till närmaste Lappby, belägen på en holme i Stuorrajaur.744 I745 denna by funnos twenne temligen wälförsedda stugor, men Lapparne746
bodde icke dessto mindre i kåtor747. Såsom
☙ skäl ❧ dertill uppgafs, att man i748 den rökfulla kåtan icke749 ofredades af mygg. Det råkade
nu wara en Söndag750, med anledning hwaraf
D. ansåg sig wara förpliktad att hålla Gudstjenst i Lappbyn. Derefter fortsatte wi åter wår
resa, färdades twå mil sjöwäg och anlände så
till ett Finskt nybygge751 wid Kama-elfs752
mynning. Här röjde sig tydliga spår af det
slags elände, som ej753 har sin grund i tvingande yttre omständigheter, ej heller i en754
bristande bildning – wärdinnan war af familj755 – utan i en genom brännwinet förwållad moralisk depravation. Efter ett kort uppehåll lemnade wi denna eländets boning och
gåfwo oss ut på fjällen. Först nu befunno wi
oss i det rätta renlandet. Widt och bredt sågo
wi ej annat än renmåssa – detta gråa gräs,
som756 jag aldrig757 kunnat åse, utan att känna
☙ mig förstämd till sinnet. ❧ De758 widsträckta
kärren, som här och der afbröto fjällen, tjenade
ej till att öka trefnaden. Till råga hade wi
ännu fått till wägwisare en ordkarg och
omedgörlig759 Lapp från Juutua. Trumpen och
med en båt så bräcklig, att vi med
möda dermed hjelpte oss fram
troligen af förargelse ǁ <---> i forar
[förargelde]
Castrén may mean the island of Riutulan Lammassaari (Fi.)/Rivdul-Savzâsuálui (SaaI), N7650341 E491413
(N68°57′50″ E26°47′8″), which would
mean that they crossed Leutolahti (Fi.)/Liävdooluohtâ (SaaI) Bay
from Lahdenperäjänkä (Fi.)/Luohtâpottjeggi (SaaI), N7648869 E 494177
(N68°57′2″ E26°51′17″). (TS)
I […] wälförsedda ǁ Castrén 1842b:
Här funnos tvänne välförsedda
Lapparne ǁ familjer[na] ǁ Castrén
1842b: familjen
kåtor ǁ Castrén 1842b: kåta
i […] ofredades af ǁ Castrén 1842b: i
kåtan var mera fredad för
icke ǁ war battr [bättre]
Söndag […] mynning. ǁ Castrén 1842b:
Söndag, och D. höll gudstjenst, hvarefter vi åter färdades nära två mil
sjöväg, och anlände till ett nybygge
vid Kama-elfs utlopp.
ett Finskt nybygge ǁ ett nybygge
The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI) that discharges into
Lake Mutusjärvi at N7664597
E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS)
ej ǁ Castrén 1842b: icke
en […] en Lapp, ǁ Castrén 1842b: bristande civilisation – värdinnan var af
en i norra Österbotten väl känd familj –, utan i moralisk förslappning
och deraf härrörande benägenhet
för det smutsiga. Vi lemnade snart
denna eländets boning och anträdde
vår vandring öfver fjällarna till Utsjoki. Nu befinner man sig i det rätta renlandet. Fjällarna äro betäckta med tjock renmossa; så långt ögat
når, ser man ofta icke annat, än detta gråa gräs, som nedstämmer sinnet
och gör den resande tråkig till lynnet. Man skattar sig nästan lycklig att
någon gång få stiga ned på ett kärr,
der färgen har hälst någon slägtskap
127
Itineraria 2osa 1838.indd 127
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
med den gröna. Här plågas man åter
af mygg och ett qvalmigt klimat, och
börjar längta tillbaka på fjällarna. För
öfrigt är vandringen i den djupa, hala
renmossan lika besvärlig, som på de
sanka kärren. Till vår olycka hade vi
råkat få en högst omedgörlig och ordkarg vägvisare ifrån Juutua. Man fick
använda anti[n]gen den yttersta slughet, eller mest befallande stränghet
för att aflocka honom ett tillfredsställande svar. På den vanliga frågan om
vägens längd fick man alltid till svar:
”visst är den lång (on kyllä)”. Frågan,
huru lång den är, besvarade han med
sitt förargliga: ”en tiedä (jag vet icke)”.
Att inlåta sig i ytterligare svaromål,
stridde helt och hållet emot hans lynne, och blef han tvungen dertill, så
var han i lång tid harmse[n] och missnöjd. Uttrycken: ”en tiedä, en suinkaan tiedä (jag vet icke, jag vet sannerligen icke)” nyttjas annars ofta af
Lappen utan betydelse. När jag af en
ganska språksam Lapp kom att fråga,
In his field notes Castrén points out
that she was the cousin of the wife
of the dean of the parish of Ii. See p.
217. (TS)
som […] åse ǁ som hos en owan hos
mig hvars
aldrig ǁ sällan
De […] trefnaden. ǁ 1. Också nu skattade ja[g] ǁ 2. Också nu war det för
mig en glädje att någon gång få nedstiga på ett kärr,
omedgörlig ǁ högst ~
ett af Lapparnes ǁ ett af <--->
i […] utan ǁ ofta utan allt
vid […] tillfälle ǁ en gång
utföll ǁ bl[ef]
utföll svaret sålunda ǁ Castrén 1842b:
så svarade han
oafbruten wandring ǁ Castrén 1842b:
vandring
till […] sitt ǁ Castrén 1842b: till en
Lappkåta, hvarest Wuolabbas (så
hette vår vägvisare) fader då höll sitt
wår wägwisares ǁ wäg[wisarens]
missnöjd wandrade han framför oss med sin
börda på ryggen och lät hwarken genom
brännwin, goda ord eller hotelser beweka sig
att lemna ett tillfredsställande swar på wåra
frågor, utan afspisade oss wanligen med ett760
af Lapparnes älsklings-uttryck: ”jag wet icke,
jag wet sannerligen icke.” Dessa uttryck begagnar Lappen i761 allt sitt tal och utan att i
dem inlägga någon betydelse. När jag vid762
något tillfälle sporde en Lapp, huru länge han
bott på sitt närwarande ställe, utföll763 svaret
sålunda764: ”jag wet sannerligen icke, men
detta året är det nionde.”
☙ ❧
Efter åtta timmars oafbruten765 wandring hade wi tillryggalaggt fyra mil och anlände klockan 2 om natten till766 ett ställe, der
wår767 wägwisares fader hade uppslagit sitt
fiskeläger. Wi hade således allt skäl att wänta
oss ett godt768 och gästfritt bemötande769,
men770 detta ställe war likwäl det enda i hela771
Lappland, der wi blefwo ogint emottagna. Uttröttad af den beswärliga772 wandringen begärde773 jag wid min ankomst en dryck watten
till förfriskning;774 men i ställe[t] för att
undfägna mig med denna ringa gåfwa pekade
Lappen på ett träsk, som war beläget wid pass
en verst ifrån tältet.775 I den påtagliga afsigt att
slippa all traktering började han beklaga sig
öfver dåligt fiskafänge. Wi sade oss icke
behöfva mat, utan hwila, men Lappen776 hade
☙ icke heller777 sofrum för wår räkning. Wi ❧
började778 redan widtaga779 anstalter för att
lägra oss på fjället, då780 en781 liten boda ändteligen blef upplåten till782 wårt begagnande.
Här stördes wi dock snart i wår hwila783 af
skäl, att man inbäddat oss i renhudar, hvilka784
woro fulla af ohyra. Wi skyndade oss bort
128
Itineraria 2osa 1838.indd 128
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
ifrån detta ogästwänliga ställe och kommo efter par mils wandring till en kåta, der man
emottog785 oss med den mest förekommande
wänlighet. Familjens hufwud war en gladlynt,
språksam och frimodig man. Hans fiske hade
slagit illa ut under sommaren, men han tröstade786 sig i olyckan dermed, att hans och Lapparnes behof öfwerhufwud787 icke woro mycket större än myggornas. Då jag icke dessto
mindre beklagade Lappfolkets armodsfulla788
öde, yttrade han med förnöjdt sinne: ”I all789
wår fattigdom lefwa wi ett sorgfritt lif och
☙ längta ej efter något bättre.” ❧ Han yttrade
tillika790 den öfwertygelse, att Lappen ovilkorligen791 wandrar till sin graf, så snart han
öfwerger sitt792 hemlands fjällar, och anförde
till793 bewis härpå794 en gosse, hvilken
fadren795 nyligen hade, såsom orden föllo sig:
”bort sålt åt en rik herre.” Gossen hade kort
derpå aflidit, och Lapparne hyste allmänt den
tron, att Gud hade bestraffat den snikna, känslolösa fadren med sonens död. Denne fader
träffade jag sedermera wid Utsjoki kyrka. Han
hade kommit dit för att bivista gudstjensten,
men tyckte796 sig wid närmare besinnande ej
wara wärdig att träda i Guds hus. Stum och
dyster wankade797 han798, lik ett spöke, under
hela gudstjensten i kyrkogården.
Wid det wi skulle begifwa oss ifrån
☙ Lappbyn799, hörde ❧ jag wår800 wägwisare
spörja wärden om wägen till Mieraschjaur801,
som war wår nästa station.802 Samtalet fördes
helt sakta på lappska språket, och jag förnam
deraf intet803 mera, än att wi under fortsättningen af wår färd skulle komma att stiga på
ett fjäll och derwid borde följa en uttorkad
fjällbäck. Kl. 4804. e. m. anträd[d]e805 wi wår
godt och gästfritt ǁ Castrén 1842b: godt
bemötande ǁ emottagande
men […] likwäl ǁ Castrén 1842b: och
likväl var detta ställe
hela Lappland ǁ Castrén 1842b: Lappland
beswärliga ǁ Castrén 1842b: mödosamma
begärde […] en ǁ Castrén 1842b: begärde jag en
förfriskning […] beläget ǁ Castrén
1842b: förfriskning. Lappen pekade
på ett träsk, beläget
tältet. […] beklaga ǁ Castrén 1842b:
kåtan. Han beklagade
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
heller ǁ en[s]
började redan ǁ började
började […] widtaga ǁ Castrén 1842b:
gjorde
då […] begagnande. ǁ Castrén 1842b:
då slutligen en fiskbod[a] blef för oss
upplåten.
en […] boda ǁ en fisk[boda]
till […] begagnande ǁ för wår räknin[g]
hwila […] att ǁ Castrén 1842b: hvila,
emedan
hvilka ǁ Castrén 1842b: som
emottog ǁ Castrén 1842b: mottog
tröstade […] längta ej ǁ Castrén 1842b:
tröstade sig dermed, att han icke behöfde mycket. ”I allmänhet”, sade
han, ”äro Lappens behof icke större,
än myggens. I vår fattigdom lefva vi
ändock ett gladt och temligen sorgfritt lif, och längta icke
öfwerhufwud icke ǁ icke
armodsfulla ǁ olycks[fulla]
all wår ǁ wår
tillika ǁ ~ oförstäldt ǁ Castrén 1842b: ~
oförställdt
ovilkorligen wandrar ǁ Castrén 1842b:
vandrar
sitt hemlands ǁ hembygdens ǁ Castrén 1842b: hembygdens
till […] Denne fader ǁ Castrén 1842b:
såsom exempel en gosse, hvilken, såsom orden föllo, ”Teno Anders sålde
åt en rik herre. Jag sörjer icke öfver
129
Itineraria 2osa 1838.indd 129
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
gossen”, tillade han, ”ty säkert dog
han efter Guds råd, fastän Lapparne
icke vilja tro det: men att beklagas
är hans olyckliga fader, som lefver
fast i den tro, att Gud straffat honom
med gossens död, och icke kan förlåta honom den stora synd, att hafva
bortsålt sin egen son”. Denne Teno
Anders
härpå ǁ derpå
fadren ǁ Castrén 1842b: en lapp, wid
namn Teno Anders
tyckte ǁ Castrén 1842b: trodde
wankade ǁ wandrad[e]
wankade […] i kyrkogården. ǁ Castrén 1842b: vandrade han hela kyrktiden ibland grafvar.
Lappbyn ǁ 1. wår närwarande station ǁ 2. wårt närwarande hwiloställe ǁ Castrén 1842b: denna kåta
wår […] wärden ǁ Castrén 1842b:
Wuolabba spörja Aikio
Mieraschjaur […] station ǁ Castrén
1842b: Mieraschjaur – vår nästa station
Mierasjärvi (Fi.)/Mierašjávri (SaaN)
is a long and narrow lake, actually
a widening of the River Utsjoki. Its
southern end is situated at N7711180
E507209 (N69°30′34″ E27°11′4″). (TS)
intet […] stiga ǁ Castrén 1842b: icke vidare än att vi skulle komma att stiga
4 ǁ Castrén 1842b: 3
Mscr: andträde
wandring […] han war ǁ Castrén
1842b: färd. Efter en half timmes
vandring kommo vi till ett träsk, der
Wuolabba redan var
Detta hade ǁ Det befanns dock
sedan wår wandring ǁ Castrén 1842b:
vår färd
Men […] på trakten, ǁ Castrén 1842b:
Jag hade med uppmärksamhet sökt
gifva akt på kosan, och anmärkte,
sedan vi kommit uppå nyssnämnda fjäll, att Lappen ofta ändrade sin
kurs. B. hade gjort samma anmärkning. Wuolabba underkastades nu
ett strängt förhör. Han medgaf sig
wandring806 och hoppades ännu samma afton
nå målet för wår wandring. Detta807 hade under wanliga förhållanden ovilkorligen bordt
inträffa, men olyckan fogade att wår wägwisare ej war rätt säker om wägen. Redan efter en
half timmas wandring yttrade han wid wår
ankomst till ett träsk, att han war willrådig,
hvilkendera stranden wi borde följa. På Jessiös
inrådan följde wi den norra och fortsatte se☙ dan808 wår wandring ❧ på Guds försyn. Till
min stora glädje upptäckte jag dock efter en i
3–4 timmar fortsatt färd det af wärden i tältet
omtalta fjället. Men809 sedan wi lemnat detta
fjäll, märkte jag att wägwisaren esomoftast
förändrade sin kosa. Samma anmärkning hade
äfwen blifvit gjord af B. I följe häraf underkastades Lappen ett strängt förhör. Han nödgades
medgifwa, att han sommartiden aldrig810
färdats denna wäg, men påstod dock, att han
wintertiden gjort flera resor till Utsjoki och
hade noga811 reda på trakten812, ehuru han
måhända icke förde oss fram den ginaste wäg.
Orsaken, hvarföre han så ofta förändrat kosan813, war814 den, att i wår wäg legat oländiga ställen, dem han nödgats kringränna. Wi
nödgades815 låta nöja oss med denna
förklaring. Efter816 att åter hafwa wandrat ett
godt stycke wäg, pekade wår wägwisare på en
☙ hög fjällspets, hvarpå wi ❧ skulle komma att
stiga, och försäkrade, att wi derifrån skulle
kunna se Mieraschjaur. Wi klättrade uppför817
fjället, kommo till dess818 spets och sågo – icke
Mieraschjaur, utan819 ett moln så mörkt, som
natten. En kall wind hwen på fjället och snart
uppstod äfven ett så häftigt regn, att fjällbäckarna började brusa.820 Utan att säga ett ord
fortsatte Lappen sin wandring och steg821 på
130
Itineraria 2osa 1838.indd 130
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
med så snabba steg, att wi med möda kunde
följa honom i spåren. Först822 omkring midnatten nådde wi tältet i Mieraschjaur.
Då wi just823 woro i beråd att träda in i
nyssnämnda tält, öppnades dörren ifrån den
inre sidan, och derur trädde ut en Lappman
med bedröfwad uppsyn och tårfull blick. Han
framstammade med824 oredig röst orden: ”Jag
☙ blir enkling”, återwände derpå ❧ i tältet och
tillslöt dörren efter sig. Efter några ögonblick
kom han åter ut och berättade825 nu, att han ej
kunde herbergera oss i tältet, emedan hans
hustru låg för döden. Han bad oss derföre
stjelpa omkull en båt och skydda826 oss derunder för regnet, så godt wi kunde. Detta war827
wisst ett godt råd, men frusna och genomvåta,
som wi woro, behöfde828 wi en stockeld.
Olyckligtwis fanns utmed hela fjällkanten intet ända för sådant ändamål tjenligt träd.
Utanför Lappens tält829 låg wisserligen en
kullstjelpt tall, men det syntes, att han
begagnade den till830 att torka sina nät på
qvistarna831. Icke dessto832 mindre förklarade
Jessiö trädet för god pris; men wår833 wägwisare sökte med all makt förhindra honom
att förstöra det för Peder så nödwändiga834
trädet. Hans835 föreställningar tjenade dock
till intet, ty Jessiö bedref saken så, att wi inn☙ an ❧ kort suto wid en fladdrande brasa. Derpå836 skickade837 wi honom till tältet för att,
om möjligt, bispringa838 Lapphustrun.
Äfwen839 häri lyckades han förträffligt, ty innan wi ännu hunnit insomna, kom Peder ur tältet och begärde en sup för sin, genom Jessiös
biträde, med ett dödfödt barn lyckligen förlösta hustru. Följande morgonen lade wi barnet i
en grop, som täcktes wäl med stockar och
sommartiden aldrig hafva färdats
denna väg. Deremot hade han vintertiden gjort flera resor till Utsjoki,
och påstod sig af fjällsträckningen
ganska väl känna direktionen,
aldrig ǁ icke
noga ǁ fullko[mligt]
trakten ǁ kosan
kosan ǁ om
kosan […] kringränna. ǁ Castrén
1842b: sin kosa, skulle vara den, att
han nödgats kringränna oländiga
ställen.
nödgades ǁ Castrén 1842b: måste
Efter […] stiga ǁ Castrén 1842b: Efter
en länge fortsatt vandring pekade
Wuolabba på en fjällspets, hvarpå vi
skulle stiga
uppför […] och ǁ Castrén 1842b: på
fjället, och
dess spets ǁ spets
utan ǁ Castrén 1842b: men
brusa. ǁ Castrén 1842b: ~ Till min
olycka hade jag qvarlemnat min
tunga mudd i Enare, och blef således
genomblött.
steg på ǁ Castrén 1842b: gick fram
Först […] med ǁ Castrén 1842b: Vid
midnattstid nådde vi omsider Lappbyn, men när vi voro i beråd att träda i kåtan, öppnades dörren ifrån
inre sidan, och utkom en man med
just woro ǁ woro
med […] efter sig. ǁ Castrén 1842b:
med möda de orden: ”jag blir allena”;
derpå gick han in och tillslöt dörren.
berättade […] döden ǁ Castrén 1842b:
berättade, att hans hustru låg för döden, och att han icke kunde herbergera oss derinne
skydda […] kunde. ǁ Castrén 1842b:
lägra oss derunder.
war wisst ǁ Castrén 1842b: var
behöfde […] hela ǁ Castrén 1842b: behöfde vi nödvändigt en stockeld, och
längs hela
tält låg wisserligen ǁ Castrén 1842b:
kåta låg väl
131
Itineraria 2osa 1838.indd 131
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
till […] qvistarna ǁ Castrén 1842b:
för att på dess qvistar upphänga
och torka sina nät
qvistarna ǁ trädets qvistar
dessto ǁ Castrén 1842b: dess
wår […] med ǁ Castrén 1842b: Wuolabba, som hörde yxslagen till kåtan, skyndade sig ut, och sökte med
nödwändiga ǁ Castrén 1842b: oumbärliga
Hans […] wid ǁ Castrén 1842b: Det
hjelpte dock icke; innan kort suto
vi vid
Derpå ǁ Nu
Derpå […] till tältet ǁ Castrén 1842b:
Nu skickades Jessjö till kåtan
bispringa ǁ Castrén 1842b: bistå
Äfwen […] tältet ǁ Castrén 1842b:
Sjelfva lade vi oss att sofva; men innan jag ännu hunnit insomna, kom
Peder ut,
willdjuren ej ǁ Castrén 1842b: odjur
icke
There was no established burial
custom among the Saami, and different procedures were followed.
The body of the deceased could either be left on the ground or put in
a pit, with or without a coffin. Itkonen, T.I., 1948 II: 350–351. (TS)
fortsatte wi ǁ ~ resan
wår […] utmed ǁ Castrén 1842b: på
egen hand, resan utför
Utsjoki […] färd ǁ Castrén 1842b:
målet för vår besvärliga resa
färd ǁ re[sa]
The excerpt published in Castrén
1842b ends here.
stenar, för att willdjuren840 ej måtte komma åt
liket.841 Efter denna ceremoni fortsatte842 wi
med Peders båt wår843 resa på egen hand utmed Utsjoki elf och nådde ännu samma afton
Utsjoki844 prestgård, som utgjorde målet för
wår beswärliga färd845.846
132
Itineraria 2osa 1838.indd 132
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
☙ ❧
Minnen847
Ifrån Lappland o Karelen
☙ ❧
III. 848
Wid tiden för wår ankomst till Utsjoki lefde der
en finsk prestfamilj, som redan hade dwalts
många år i denna ödemark, widt skilld ifrån
wänner och fränder, ifrån fosterbygd849 och
hela den bildade werlden. Hufwudet för denna
familj war kyrkoherden J. S[tenbäck]850, en
man med mycken bildning och en energisk karaktär. Ledd af en inre kallelse hade han beslutit
att bosätta sig i Lappland, icke för att genom
nya upptäckter inom851 wetenskapens område
skörda de lärdes lager, ännu mindre för att härigenom852 bereda sig en ginwäg till framtida
☙ befordran, utan för att med redligt ❧ allwar
uppfylla sitt mödosamma missions-väg hos fjällens wilda söner.
För att i någon mon förljufwa sin wistelse
i denna glädjelösa bygd hade S. straxt i början af
sin ankomst till Lappmarken warit betänkt på
att afsäga sig det ensliga eremit-lifvet, som större delen af missionärerne853 före honom plägat
föra. Till den ändan inredde och iståndsatte han
med854 all möjlig omsorg missionärernas gamla
boning, som bestod i en liten, usel koja wid
Mandu-sjö tätt inwid Utsjoki kyrka. Derefter
begaf han sig till Finland och afhemtade derifrån en ung, älskwärd maka, som oaktadt sin
svaga helsa ej drog i betänkande att ledsaga sin
gemål nära nog till werldens ända. Och henne
☙ åtföljde med ädel855 sjelfuppoffring demoi-❧
selle E[mma] R[euter]856, som wid denna tid
endast war en femtonårig flicka.
Minnen ǁ Reseminnen
III ǁ IV
The clean copy of this chapter
seems to have been made later than
those of the other chapters.
fosterbygd ǁ sin ~
Karl Fredrik Stenbäck (1798–1875)
was appointed vicar of Utsjoki in
1833 and he served there until the
mid-1840s. He was later vicar or
Alavus. His wife was Emilia Ottilia Christina von Essen (1817–1915).
Castrén thus gives an incorrect initial for his first name. Ylioppilasmatrikkeli: http://www.helsinki.fi/
ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?
id=13116; Seppänen 2003. (TS)
inom ǁ innom
härigenom bereda ǁ bereda
missionärerne ǁ Lap[plands]
med […] koja ǁ en liten koja
ädel ǁ ädell [ädelt?]
Emma Charlotta Reuter (1819–
1900) was Mrs Ottilia von Essen’s
cousin. Bergholm 1901: 1085 (T. 2);
Seppänen 2003. (TS)
133
Itineraria 2osa 1838.indd 133
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
att […] äfventyr ǁ ännu många
tillfälliga faror och äfventyr att
bekämpa
A fire destroyed the vicarage on 10
April 1834. Seppänen 2003. (TS)
wid […] tillfälle ǁ under denna
olyckliga tilldragelse
det ǁ deras
wid ǁ efter
öde ǁ br
Midt under winterns kulnaste tid banade
sig den lilla familjen fram öfwer Lapplands
fruktade fjäll. Här måste de unga damerna lära
sig att balancera den lilla, rankiga pulkan, medan renen i hejdlös fart ilade upp- och nedför
fjällens branta wäggar. Dag ut och dag in nödgades de sitta fängslade i detta obeqväma equipage, som ej skänkte dem det ringaste skygd
emot de isande fjällwindarna. Och då natten
inbröt, fingo de mången gång hålla till godo
med ett herberge, sådant drifvan eller ett eländigt Lapptjäll för tillfället erbjöd. Utom sådana
för hvarje Lapplandsfarare oundvikliga wedermödor hade wåra resande att857 bekämpa
☙ många tillfälliga faror och äfventyr, ❧ hvilka
lätt hade kunnat kosta dem lifvet. Försynens
hulda hand ledde dem dock oskadda fram till
målet. De anlände lyckligt till sin bestämmelse-ort, och huru låg den hydda äfwen war, som
nu blef deras hem, så funno de sig dock oändligt sälla i känslan att hafva bergat sig undan
fjällens stormar och få sitta i lugn wid en wärmande härd.
Denna glädje fingo de dock ej länge njuta,
ty kort efter deras ankomst till Utsjoki föll den
lilla boningen ett rof för lågorna.858 Kyrkoherden S. war wid859 detta tillfälle stadd på en
embetsresa, äfven tjenstefolket hade aflägsnat
sig ifrån huset, och de unga damerna woro snart
sagdt de enda hemmawarande. Man kan lätt
föreställa sig det860 förskräckliga i deras
belägenhet under denna olyckliga tilldragelse.
☙ Men ❧ ej mindre förskräckligt måste det hafva
warit för S. att wid861 sin återkomst se huset
nedbrändt och sväfvan i owisshet om de sinas
öde862. Sjelf yttrar han härom i ett bref till en
wän: ”hvilken hemsk syn då jag hemkom
134
Itineraria 2osa 1838.indd 134
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
twenne dagar efter eldswådan och såg framför
mig den rykande ruinen! Min körren, som war
något uttröttad efter 16 mils färd, lemnade jag
på träsket, ref af mig kläderna och sprang till
gården. Derunder hann jag besinna, att wägens863 längd till den närmaste granngård
söderut (Sodankylä prestgård) war 50 mil och
norrut till Wadsöe 16 mil, och att min hustru
war i wälsignadt tillstånd. Närmast intill stodo 2
a 3 kojor utan tak och dörr. Jag tillade in, men
fann ingen lefvande warelse. Då öfwerföll mig
☙ den grufliga tanken: ”äro ❧ de uppbrände? Eller hafva de undkommit lågorna, så måste de
nödwändigt hafwa frusit ihjäl”, ty ej ens någon
Lapp bodde på en mils närhet. Jag wille ropa,
men kunde icke få fram ett ljud. I en sådan
belägenhet hade jag säkert inom få ögonblick
förlorat förståndet, om ej Emeli och Emma i
detsamma kommit mig till möte från en af
Lappkojorna. Elden hade utbrutit om natten. Kl.
3 om morgonen waknade min hustru och ropade
på pigan, utan att ännu ana någon annan fara,
än att hon märkte rök i sängkammaren. Då stod
köket redan i låga och utgången genom dörren
war omöjlig. Min hustru måste hoppa ut genom
fönstret, utan att hinna kasta på sig annat än sin
kofta, i hvilken drägt hon äfven mötte mig.
Sjelfmant flöto nu mina tårar af ren glädje att
☙ återfinna i lifvet mina käraste. Förlusten om ❧
egendomen bekymrade mig föga, men möjligheten att min hustru, under sin dåwarande belägenhet, kunnat lida genom förskräckelse och
ansträngningar oroade mig så mycket mera,
som flere olyckshändelser sedermera tillstötte,
hvilka lätt hade kunnat kosta henne lifvet.”864
Efter den olyckliga eldswådan nödgades
S. med sin familj i mera än ett halft års tid bebo
wägens […] 16 mil ǁ femtio Sv[enska]
mil åt söder war den närmaste
granngård (Sodankylä prestgård)
och 16 mil norrut Wadsöe
It has not been possible to find out
to whom this letter has been addressed. (TS)
135
Itineraria 2osa 1838.indd 135
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
wanligtwis […] Lapparne ǁ Lapparne hade uppbygt
deras ǁ sina
wäggen ǁ wäggarna
en ny boning ǁ en boning
inneslöt ǁ war
det ǁ hvad
den […] frun ǁ hans fru
hon älskade ǁ älskade
höga ǁ wilda
10 ǁ några
en koja, som wanligtwis865 tjenade Lapparne
till ett skjul under deras866 kyrkresor. Öfver
denna koja förekommer i det anförda brefvet
följande skildring: ”sedan man blifvit upphettad af kolelden på ena sidan, wände man den
andra, som emellertid blifvit afkyld, till elden.
Rök war alltid i rummet, men det gamla ordspråket kunde wi ej tillämpa: ”har man rök, så
☙ har man wärme”. ❧ Taket i stugan eller kojan
läkte som ett såll, och herrans wäder spelade
harmoniska sånger genom hålen och springorna i wäggen867 – –”– –
Under de fem år, som sedan denna sorgliga händelse förlidit intill wår ankomst, hade S.
redan hunnit förse sig med en868 ny boning,
som wisserligen war liten och inskränkt, men
icke dessto mindre inneslöt869 ett mått af sällhet
och trefnad, som säkert war wida större än
det870 man wanligen finner i de rymliga gemaken. Den lilla familjens medlemmar kände sig
förenade med hwarandra genom kärlekens
ljufwa band, och detta war allt hvad de behöfde
för sin sällhet. Åtminstone försäkrade mig S.,
att han ingenstädes i werlden kännt sig så lycklig som i denna bergsskrefwa, och äfven för
den871 unga frun gled lifvet lätt och ljuft wid si☙ dan af en älskad make och älskade barn. ❧
Hwad demoiselle R. beträffar, så fann hon sitt
behag icke blott i familjen, utan hon872 älskade
äfwen med enthusiasm de höga873 fjällen, och
det gjorde henne ett nöje att med de ystraste
renar ila hän öfver deras toppar. Icke desto
mindre trodde wi oss ur hennes harpas toner
stundom förnimma en wemodsfull klagan öfver
lifvets torrhet. Dessa toner gjorde på D. ett så
djupt intryck, att wi efter 10874 dagars vistelse
på stället fingo tillfälle att fira hans förlofning
136
Itineraria 2osa 1838.indd 136
28.8.2019 11:02:45
�Lapland
med den älskwärda flickan. Wid denna
förlofnings-fest war likwäl B. icke mera närwarande. Han hade kort förut begifvit sig uppför Teno elf till Muonioniska, och dagen efter
förlofningen, som war d. 9 Augusti, anträdde
äfven jag tillika med D. återresan till Enare.
☙ ❧
Man har i Lappland icke att wälja emellan många wägar, utan samma kosa, som
blifwit följd wid framresan, måste wi äfven
för875 att nå Enare kyrka hålla wid återfärden.
Det var Utsjoki elf med sina brusande forssar,
som till en början utgjorde wår landswäg.
Medan Jessiö och D. stakade sig upp för forssarna, wandrade jag till fots min bana fram på
fjällen. Wemodsfulla känslor intogo mitt sinne,
när jag under min wandring öfverallt såg den
förödelse, som sommarens fiende frosten hade
åstadkommit under wår wistelse på Utsjoki-prästgård. De här och der wid fjällkanten
kringströdda dwergbjörkarna hade redan
till876 en del förlorat sin grönska och på877
somliga ställen till och med fällt sina blad.
☙ Blommorna buro en likfärgad hy och ❧ stodo i
nedböjd ställning, lutande878 sitt anlete mot
jorden. Fjällens fåglar flögo mållösa omkring,
sökande sig ett skygd emot kulen wind879. Allt
omkring mig war så ödsligt880, att jag ofta med
saknad kastade min blick tillbaka på den trefliga prestgården, men den war snart förswunnen ur åsynen881, och för mitt öga stod, omsvept af tjocka882 dimmor, toppen af det
snöbetäckta fjället Raste Kaise883. Dessa dimmor bildade sig efterhand till mörka moln,
hvilka till min harm och bedröfvelse företogo
sig att följa mig i spåren. Jag ägde wäl emot
dem en god talisman i min lappska peski, men
den hade jag qwarlemnat i båten, som nu war
för […] återfärden ǁ taga wid återfärden för att nå Enare kyrka
till […] förlorat ǁ förlorat
på […] ställen ǁ här och d[er]
lutande sitt anlete ǁ lutande
wind ǁ luft
ödsligt ǁ ängsligt
åsynen ǁ 1. mitt ǁ 2. min åsyn
tjocka ǁ mörka
Rásttigáisá is a 1066 m-high fell
in Norway at N7805366 E927932
(N69°59′53″ E26°15′56″). (TS)
137
Itineraria 2osa 1838.indd 137
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
finna ǁ söka
Castrén means a lock called smarti,
which was made of dry birch. It has
a quadrangular spindle pushing itself out at a right angle, into which
a wooden stick with a hole of similar form is stuck from outside and
turned to make a clasp ascend or
descend. Itkonen, T.I., 1948 I: 191
(Fig. 43), 483. (TS)
förnöjelse ǁ tillfredsställelse
hittade ǁ fann
stora ǁ ytterliga
Då ǁ Wid
försofwit ǁ sofvit
Cf. the version in Castrén’s field
notes later in this volume.
flere timmars wäg bakom mig. För att berga
mig undan det hotande owädret, be❧slöt jag
att påskynda mina steg i hopp att finna884
skygd i ett litet fiskare-tält, hvarpå jag laggt
märke wid framresan. Det lyckades mig äfven
att före owädrets utbrott nå tältet, men det war
till min olycka tillåst med det wanliga Lappska
trädlåset885, för hwars öppnande man wisserligen icke behöfver någon nyckel, men likwäl
mera öfvade fingrar än de mina. Ur stånd att
genom dörren komma in i tältet försökte jag
att bana mig en wäg genom rökhålet, men äfven detta försök misslyckades. Härpå började
jag se mig om ett annat skjul och upptäckte äfven till min förnöjelse886 en liten boda ej långt
ifrån tältet. Äfwen bodan war tillreglad på det
lappska sättet, men hårdt ansatt af både regn
och snö och storm hittade887 jag ändteligen i
☙ min stora888 nöd på konsten att öppna låset. ❧
Så war jag nu lyckligen under tak, men det
kostade mig ännu mycken möda att i det
trånga, af kittlar och grytor och andra husgeråds-saker uppfyllda bodan rymma ut för mig
en hvilostad. Omsider lyckades mig äfven detta, och jag insomnade inom få ögonblick på en
utbredd renhud. Då889 jag åter uppwaknade,
war det min första tanke att jag troligen
försofwit890 mig, att kamraterna i okunnighet
om mitt gömställe färdats förbi och möjligen
fortsat[t] sin resa ända till Enare. Uppsk[r]ämd
af denna tanke ilade jag till stranden, och sjelf
i samma ögonblick sköts äfwen båten ut ifrån
land. Man hade i sjelfwa verket sökt och ropat
mig an; men då intet svar förnummits, trodde
man att jag fortsatt min wandring ända till
Peders tält, som befanns i närheten af detta
ställe.891
☙
138
Itineraria 2osa 1838.indd 138
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
Då wi anlände till nyssnämnda tält, war
dagen redan till ända och wi nödgades stadna
☙ här öfwer ❧ natten – dock icke i det osnygga
tältet, utan wid sidan af en nuotio, antänd af
qwarlefvorna från den fura, som Jessiö under892 wår framresa ansett sig berättigad att
taga i besittning. Det förstås att vi wid detta
tillfälle ej underlöto att anställa besigtning af
de håfvor, hwarmed det omtänksamma893
präst-herrskapet hade894 utrustat oss för resan. Och då det befanns att wår matsäck war
wäl försedd med både mat och dryck, gjorde wi
oss ett godt mål wid895 den fladdrande brasan
och tömde ett glas för wår saknade wärd och
wärdinna, och för den ensam-blefna, sörjande
bruden. Denna förfriskning war också för
ingen del öfwerflödig, ty owädret896 rasade
hela natten igenom och öfverhöljde oss med
regn och snö, så att wi oaktadt aftonens897
wälfägnad kände oss frusna och högst898 illa
till mods, då wi om morgonen uppwaknade.
☙ ❧
Utan att hwarken hinna intaga en ordentlig frukost eller torka wåra kläder nödgades wi
redan tidigt på morgonen gifva oss åstad, för att
i god tid hinna till Enare kyrka, der det war bestämdt att D. efter twenne dagars förlopp skulle
hålla Gudstjenst för Lapparne. Den oförmodade
förlofningen hade uppehållit oss i Utsjoki längre än det war påräknadt, men899 att tjenstens
fordringar härigenom icke skulle komma att
åsidosättas, måste wi nu bjuda till att efter yttersta förmåga påskynda wåra steg. Med Peder
till wägwisare rännde wi öfver fjäll och morass
med en900 sådan hastighet, såsom hade det gällt
att rädda lifvet. Under loppet af 16 timmar
rastade wi blott en enda gång, och äfwen då
gåfwo wi oss icke tid att intaga901 ett ordentligt
under […] ansett ǁ ansett
omtänksamma ǁ gästwänliga
hade utrustat ǁ utrustat
wid ǁ och tömde ett gl[as]
owädret ǁ vi hade
aftonens ǁ all wår
högst illa ǁ illa
men ǁ och
en […] hastighet ǁ en hastighet
intaga ǁ göra
139
Itineraria 2osa 1838.indd 139
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
som […] der ǁ som här och der
ofta ǁ snart
hade […] deraf ǁ 1. hade hon redan
hunnit bortsnappa och uppäta det ǁ
2. det
ej att ǁ att
förmaningar ǁ tänkesätt
i […] hjortronen ǁ till förtäring
förtäring ǁ kost
resan ǁ min resa
alldeles […] stånd ǁ wanmäktig och
alldeles ur stånd
kunde […] nog ǁ war jag i tillfälle att
nästan oafbrutet ǁ 1. nästan ǁ 2. de
ǁ 3. med få afbrott ifrån morgonen
till aftonen
Lapp […] bok ǁ 1. öppnade sin bok,
utan ǁ 2. Lappe
en […] anmärkningswärd ǁ anmärkningswärd
kunskap i religionen ǁ kunskap
äldsta ǁ första
Charles IX (1550–1611) was regent
of Sweden from 1595 to 1604 and
reigned as king from 1604 to 1611.
Nenonen – Teerijoki 1998: 198–199.
(TS)
☙
mål. Plågad af hunger ❧ och törst sökte jag i
förbifarten plocka hjortron, som902 wäxte här
och der på morassen, men ett oblidt öde hade
skickat i wår wäg en missundsam lappgumma,
som gjorde mig ett stort förfång i detta mitt
förehafvande. Hon följde mig tätt i spåren, och
så ofta903 jag lutade mig ned för att upptaga ett
hjortron, hade904 hon med roffågelns snabbhet
redan satt sig i besittning deraf. Det hjelpte
ej905 att jag både med goda och onda ord sökte
beweka henne till bättre tänkesätt, hon endast
log åt mina förmaningar906. Först då hon märkte att mina krafter började svigta, afskalade hon
några barkskifvor ifrån träden och räckte mig
dem i907 ersättning för hjortronen. Med denna
magra förtäring908 fortsatte jag min wandring,
och huru mycken möda det äfven kostade mig
att släpa fram min renselbetyngda varelse, så
anlände wi dock wid midnattstid till det första
Finska nybygge, efter att på denna dag hafva
☙ tillrygga❧laggt ej mindre än 8 Svenska mil (80
verst). Efter denna kraftansträngning war jag
äfven så uttröttad, att det hade warit mig omöjligt att följande dagen fortsätta resan909, så
framt den ej till större delen kunnat werkställas
med båt. Ännu i flere dagar derefter kännde jag
mig alldeles910 wanmäktig och ur stånd att anträda en ny fotwandring.
Denna tid tillbragte wi dels wid Enare
kyrka, dels i Kyrö by. Under wistelsen wid kyrkan kunde911 jag icke nog beundra den djupa
och uthållande andakt, hwarmed Lapparne firade sin Gudstjenst. I nära twå dygn woro de nästan912 oafbrutet sysselsatta med andaktsöfningar, dels i kyrkan, dels i sina egna små stugor.
Några bland dem woro också till den grad
bewandrade i sin christendom, att de kände nya
140
Itineraria 2osa 1838.indd 140
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
testamentet nästan utantill, och under gudstjensten gjorde jag ❧ den anmärkning, att wid
psalmers afsjungande ingen enda Lapp913, men
wäl mången Finne behöfde anlita sin bok. Det
är i sanning en914 högst anmärkningswärd
företeelse, att Lapparne i Enare kunnat tillegna
sig så mycken kunskap915 i religionen, hellst de
under en lång följd af år warit i saknad af presterlig wård. Och det är icke alltför länge, sedan
Lapparne först gjort en förtroligare bekantskap
med Christendomen. Wisserligen torde de redan under Katholska tiden hafva blifvit döpta,
men de äldsta916 kyrkorna i Lappmarken uppbygdes först under Carl den IXs regering917 och
på hans egen bekostnad omkring år 1600.918
Emellertid klagas allt framgent öfver Lapparnes
swaga religions-kunskap och Nils Fellman919
försäkrar i en920 till Domkapitlet i Åbo921 afgifven berättelse af år 1751, att de ”intill Drottning
Christinæ tid såsom villfarande får wandrat i
☙ sitt hedniska mörker, brukat ❧ troldom och
widskeppelser, dyrckat och tillbedit steen- och
trä-Afgudar och thet, som fasligit warit, åfrat åt
them sina egna barn”.922
Sedan denna tid har snart sagdt sjelfva
minnet af hedendomen förswunnit hos Lapparne. Sina fordna gudomligheter Aija (Finn.
Äijä, Ukko)923, Akka (Finn. Akka, Ämmä)924,
Tuona (Finn. Tuoni)925, o. s. v.926 känna de numera knappt till namnet. Allmännare kända
äro de nyssomnämnda927 ”steen- och trä-afgudar” eller Seider, dem Lapparne i forntiden
dyrkat i egenskap af penater.928 Om träd-seiderna har jag hört förtäljas, att de warit formade
med mennisko-gestalt929, ungefär på samma
☙ sätt som ❧ de ännu i dag formas af Ostjaker,
Woguler och andra aflägsnare grenar af den
☙
There have been priests in Kemi
and Tornio since the 14th century. The first church in Lapland was
built in Enontekiö in 1600. Inari Church was completed around
1647. Vahtola, J., 2003: 132; Itkonen,
T.I., 1948 I: 62–65. (TS)
Nils Fellman (1718–1799) was pastor
in several parishes in Lapland, later
vicar in Liminka in northern Ostrobothnia. Vahtola, J., 2003/2007. (TS)
en […] berättelse ǁ ett visitations[-]
protocoll
Since the late 14th century the border between the bishoprics of Uppsala and Turku was between the
rivers Kaakamajoki (Kalixälven)
and Kemijoki. Luukko 1954: 266.
(TS)
The older, pre-Christian traditions
continued living alongside the new
religion among the Saami communities. Kylli 2012: 135–186. (TS)
The god of thunder who was
known under different names in
different parts of the Saami area. In
Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS)
Ukko’s wife. There were several
different feminine áhkká deities in
the Saami religion, and they were
mostly women’s gods. Itkonen, T.I.,
1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232–
233; Pulkkinen – Porsanger 2005:
281. (TS)
‘Death; realm of the dead’. Cf. Ganander 1789 s.v. Jabmiaimo, Tuoni,
Tuonela. (KH)
o. s. v. ǁ Hiita (Finn. Hiisi), Jäabmeakka (Finn. Tuonen Akka), Madderakka (Finn. maan, mannun emä)
nyss-/omnämnda
On sieidis and other holy places
among the Saami, see Itkonen, T.I.,
1948 II: 310–321; Äikäs 2011. (TS)
mennisko-gestalt ǁ gesta[lt]
141
Itineraria 2osa 1838.indd 141
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
This comparison dates the text to
post 1849, because it was not until
during his long journey to Siberia.
See his travel reports and diaries in
this volume.
Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″
E24°48′7″). (TS)
Present-day Keminmaa at N7301261
E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″).
(TS)
The name Molek (Moloch) is taken
from the Bible where it repeatedly
signifies a non-Christian deity. See
Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles
&q=molek&t=niv&c=all. (TS)
Denna […] blifvit ǁ Troligen har
denna benämning blifvit
dessa ǁ så beskaffade
någon gång ǁ äfwen
Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/gieddi
(SaaN). Several of them have been
archaeologically excavated in the
20th century. A kenttä consists
usually of the foundations of semiunderground buildings in a close
row or group. There can be ten or
more of them. Late prehistoric and
medieval Saami buildings in Forest Lapland were usually of round
form with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in
the 17th century. Itkonen, T.I., 1948
I: 198–200; Halinen 2011: 152–153;
Carpelan 2005: 78. (TS)
och ǁ hvilka
tillkännagifwer ǁ 1. synas ǁ 2. antyder att Lapparne
blifvit […] mennisko-hand ǁ af mennisko-hand
wisade ǁ ~ mig
på […] ǁ de
kunde […] oss ǁ skulle tillfoga oss
borde ǁ skulle
denna ǁ detta
Finska stammen.930 Så beskaffade idoler skall
man för icke lång tid tillbaka hafva funnit i
Terwola931 kapel af Kemi socken932, der de warit kända under namn af Molekit933. Denna934
benämning har troligen blifvit bildad af christna prester, hvilka härigenom welat antyda att
man åt Seiderna, likasom åt Molochs-bilden
framburit mennisko-offer – en uppgift, som
likwäl tål att betviflas. – Beträffande de så kallade sten-seiderna upplyser traditionen, att de
till större delen bestått i naturliga, genom sin
storlek eller yttre form ovanliga stenar. I de delar af Lappmarken, som bebos af Finnar, hör
man dessa935 stenar någon936 gång benämnas
kenttä-kiwet, af de finska orden: Kenttä, läger☙ ställe937 och kiwi (Pl. ki❧wet) sten, och938 just
denna benämning tillkännagifwer939, hwad
som äfven på andra grunder är antagligt, att
seiderna warit Lapparnes penater. Men för att
återkomma till deras form, så har det äfwen
bland sten-seiderne gifvits sådana, som blifvit940 danade af mennisko-hand. De bestå uti
en massa af sammanlaggda stenar, bland hvilka somliga föreställa hufwud, andra skuldror,
bröst med flere kroppsdelar.
En seid af detta slag war jag i tillfälle att se
på en holme i Enare-sjö under wår färd från
kyrkan till Kyrö by. Lapparne hyste en stor fasa
för denna Gudomlighet, wisade941 med afsky
på942 dess yta mörka fläckar af ister och blod,
hvarmed seiden i fordna tider sades blifvit be☙ smord, ❧ och tycktes för öfrigt hysa den föreställning att en ond ande ännu uppehöll sig i
sten[-]bilden. Af fruktan att den inneboende
anden kunde943 sända öfver oss ett owäder,
yrkade en oss följaktig lappsk katechet att wi
oförtöfwadt borde944 lemna denna945 styggels-
142
Itineraria 2osa 1838.indd 142
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
ens ort, och knappt hade wi kommit ut på sjön,
förrän han den sanna Guden till ära uppstämde
en milslång bot- och böne-psalm.946 I sjelfva
werket uteblef det fruktade owädret och wi anlände lyckligt till gamle Thomas, som nu åter
skänkte oss ett gästwänligt herberge947 för
några dagar.
Egentligen war det icke wår afsigt att
göra något uppehåll i Kyrö, men efter den omförmäldta förlofnings-promenaden woro mina
krafter allt ännu så medtagna, att jag knappt
förmådde röra mig öfver golfwet948 i stugan,
☙ ännu mindre företaga mig ❧ en tio mils wandring öfver Sombio-fjäll949. Sålunda nödsakad
att sitta qwar i owerksam ro såg jag med bekymmer, huru den lappländska himmelen med
hwarje dag blef allt mera mulen och hotande,
huru stormen hwen, gräset gulnade, träden
fällde sina löf, flyttfåglarna återwände och alla
höstens tecken infunno sig. Uppskrämd af
dessa tecken måste jag ändteligen d. 15 Augusti
beweka mig att anträda den tunga wandringen
öfwer fjällen, ehuru krafterna ännu woro swaga, lederna swullna och fotbladen söndertrampade.
Dagen950 war redan långt framskriden,
då wi951 fastbundo wåra renslar på ryggen och
med en Finne952 till wägwisare begynte953 wår
☙ långa färd954. ❧ Men wi hade knappt hunnit955
tillryggal[ägg]a twå timmars wäg, förrän åskan956 började dåna och starka skurar gjuta sig
ned öfver oss ifrån den molnbetäckta himmelen.
Lyckligtwis war nejden skogbewäxt och wi
funno snart ett skygd emot det sqwalande
regnet under några lummiga furar. Här
upptäckte wi äfven en källa med klart rinnande
watten957 och beslöto efter denna upptäckt att
It is possible that Castrén means
this catechumen while writing
about a ‘Lappish precentor’ in his
travel notes of the winter 1843 from
Nes’ in northern Russia. Cf. p. 455.
herberge ǁ tak
golfwet ǁ mig
Sombio-fjäll ǁ fjällen
The Sompio area is located between Inari and Sodankylä. (TS)
Dagen […] framskriden, då ǁ Det
war redan sent långt på aftonen då
Because Blank had turned back
from Utsjoki towards Muonioniska, it can be concluded that also
Pastor Durchman returned to Kemi
with Castrén. See also Castrén’s
notes in Sodankylä, p. 152.
Finne ǁ Sodan[kylä-bo]
begynte ǁ an
färd ǁ ~ under tusende wälsignelser
och wälgångs-önskningar af den
gamle Thomas och hans talrika familj
hunnit tillryggal[ägg]a ǁ tillryggala<->
åskan […] himmelen ǁ åskan började dåna öfwer wåra hufvuden och
den molnbetyngda himmelen nedsände ett så öfwer och starka
watten och ǁ watten. Efter denna
upptäckt beslöto wi att på denna
143
Itineraria 2osa 1838.indd 143
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
till ǁ för
i ǁ från
en […] stormwind ǁ ett häftigt
stormwä[der]
Castrén’s Lapland diary, see p. 201–
251.
Uttröttade ǁ 1. Efter att ǁ 2. Mot
både af ǁ af det
under […] grenar ǁ med sina lummiga grenar
ett […] skygd ǁ 1. något skygd ǁ 2.
något slags skygd
hvila ǁ sömn
ej ǁ icke
oss ǁ wåra hufvuden
They crossed Pyhätunturi Fell (Pyhä-Nattanen) in Sodankylä, which
belongs to the Nattastunturit (Fi.)/
Náttašduottar (SaaN) range of
fells. Pyhätunturi rises to 508 m
above sea-level, and it is situated at N7556547 E515621 (N68.1058
E27.3866). (TS)
hwars […] klippstycken ǁ som bestod af i hwars yta betäcktes af kantiga lösa stenar och klippstycken
man […] ǁ man sväfwade i
Lake Sompiojärvi in Sodankylä, N7552963 E518597 (N68°5′24″
E27°26′48″). (TS)
under hela den återstående delen af dagen icke
omaka oss längre fram, utan i dess ställe stärka
wåra krafter till958 morgondagens mödor med
wåra i959 Utsjoki undfägnade förråder.
Owädret lugnade sig till natten, men följande dagen medförde åter åska, regn och
en960 häftig stormwind. Numera fanns icke
☙ heller något ❧ skygd emot owädret, ty den
nejd, som wi nu genomwandrade, bestod af
idel skoglösa fjäll och morass. I min dagbok961
finner jag ingen ting antecknadt om den närmare beskaffenheten af denna nejd, ty dagen
igenom nedsqvalade regnet med den häftighet,
att jag icke hann egna någon uppmärksamhet
åt den omgifvande naturen, utan helt och hållet upptogs af bekymret om min egen person.
Uttröttade962 och illa medfarna både963
af wädret och wåra ansträngningar under dagen blefwo wi på det gladaste öfwerraskade,
när wägwisaren wid nattens inbrott förde oss
tilll en enstaka fura, som under964 sina grenar
skänkte oss ett965, om äfven svagt skygd emot
☙ regnsqvalet. På någon hvila966 ❧ war dock
ej967 att tänka, ty hela natten igenom dånade
åskan öfver oss968 och bortjagade sömnen
ifrån wåra ögon. Påföljande morgon fortsatte
wi wår wandring under fortfarande regn och
owäder. Det förestod oss nu att klättra öfwer
ett berg969, hwars970 hela yta war betäckt med
lösa stenar och klippstycken, hvilka woro så
kantiga och för tillfället så hala, att man971 wid
hvarje steg måste taga sig noga till wara för att
icke slå sig omkull och derwid krossa både armar och ben. Wi kommo dock oskadda öfver
berget och befunno oss kort derpå wid stranden af Sombio-sjö972. Här upptäcktes en liten
båt, med hwilken wi rodde öfwer sjön till
144
Itineraria 2osa 1838.indd 144
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
mynningen af Luiro-elf.973 Resan974 fortsattes
☙ sedermera ❧ längs floden till975 ett litet nybygge, der wi hvilade oss några timmar efter
den mödosamma wandringen öfver fjällen. En
längre tids hvila trodde wi nu icke hafva af nöden, ty under de976 påföljande dygnen togos
wåra krafter icke mycket i anspråk, emedan
färden allt fortfarande977 kunde tillryggaläggas längs floden.
Under denna färd gjorde wi besök i några
finska, wid flodstranden belägna gårdar eller så
kallade nybyggen. Deras namn har till978 större
delen redan runnit mig ur hågan och utplånats
ur mina rese[-]anteckningar979, men hvad tiden
ej förmått utplåna, är intrycket af det djupa
elände, som rådde bland innewånarne i denna
☙ olyckliga nejd. Sjuttonåriga misswäxter hade ❧
till den graden utarmat ortens bebyggare, att de
i bokstaflig980 mening nödgades äta hö. Såsom
kändt är, begagnar allmogen i flera delar af Finland så kalladt barkbröd, som till en del innehåller bark och till annan säd.981 Om ett sådant öfverflöd hade man här på orten knappt någon
aning, utan de arma Sombio-boerne plägade982
blanda halm tillhopa med barken. Detta år hade
likwäl halmen983 tagit slut i förtid och man släpade fram det usla lifwet med ett bröd, som war
tillagadt af bark och ett gräs, som hos Finnarne
bär namnet af wesirikko (Cerastium vulgatum)984. Tillgången på fisk war också här på or☙ ten ganska obe❧tydlig och boskapsskötseln
bedrefs utan all omsorg, ehuru stränderna längs
Luiro-elf bestodo af bördiga ängar. I denna
förtwiflade belägenhet hotade många bland innewånarne att öfvergifwa denna ”förbannelsens-ort” och nedsätta sig i Ost-Finnmarkens
fjorder, dit talrika skaror redan förrut sades
At present, there is the Lokka artificial lake between River Sompiojärvi and the River Luirojoki, discharging into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079
E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) with
the latter immediately thereafter
joining the River Kemijoki. (TS)
Resan […] ǁ Wid nämnda e[lf]
till ǁ och
de […] dygnen ǁ det påföljande dygnet
fortfarande ǁ framg[ent]
till […] redan ǁ längesedan
rese[-]anteckningar ǁ anteckningar
bokstaflig mening ǁ ordets fulla betydelse
This type of bread was commonly
in use until the early 20th century.
Korhonen, O., 2005. (TS)
plägade […] halm ǁ skattade sig
lyckliga, då de hade halm att blanda
halmen ǁ barken
Mouse-ear chickweed.
145
Itineraria 2osa 1838.indd 145
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sin […] hungersnöd ǁ sitt närwarande elände
There were several years of crop
failure in the 1820s and 1830s in
the Sodankylä area. The worst ones
were 1832 and 1833s, but also 1828,
1836 and 1839 were poor crop years.
In 1838, when Castrén was travelling in Lapland, there were places, where the grain crop had failed
completely and also otherwise the
harvest had been poor. There was
also emigration to the coast of
Finnmark in Norway. Onnela 2006:
87–88, 152–154. (TS)
At present, on the shore of the Lokka artificial lake. N7523082 E531207
(N67°49′15″ E27°44′27″). (TS)
resan ǁ 1. ~ ǁ 2. färd[en]
förorsakat ǁ ~ oss
slingriga ǁ 1. by ǁ 2. bu
Efter […] flod. ǁ Efter en tre mils
lång wandring, hwarunder wi betydligen aflägsnade oss ifrån floden
tillryggalade öde nejder, nådde wi
åter ett wid samma flod beläget nybgge.
A village in present-day Savukoski, in Castrén’s time it belonged
to Sodankylä, N7490335 E523019
(N67°31′41″ E27°32′23″). (TS)
N7477585 E482653 (N67°24′50″
E26°35′43″). (TS)
The River Kitisenjoki that discharges into the River Kemijoki at N7437705 E523893 (N67°3′21″
E27°32′57″). (TS)
The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E 519321 (N66°42′57″
E27°26′17″). (TS)
Knappt ǁ Emot dett[a]
förrän […] ǁ 1. förrän de utwisade, att ǁ 2. förrän de uppwäckte ett
larm, som utwisade att det ändock
fanns qwar en gnista lif i de magra
skeletten
hafwa utwandrat. De bättre tänkande hyste
dock allt framgent den förtröstan, att äfwen deras lidanden en gång skulle hafva en öfwergång
och betraktade sin985 närwarande hungersnöd
såsom ett rättwist straff af försynen.986
Nedstämda af det djupa elände, som mötte
oss i alla nybyggen, påskyndade wi med all
☙ ifwer wår resa och anlände efter ❧ twenne dagars rodd till Lokka by.987 Här togo wi åter wåra
renslar på ryggen och fortsatte resan988 till fots,
emedan det hade förorsakat989 en betydlig omväg att följa den slingriga990 floden och werkställa färden med båt. Efter991 en tre mils lång
wandring, tillryggalagd genom öde och obebodda nejder nådde wi åter wid Tanhua992 nybygge
samma flod. Men i stället för att följa dess fåra
fattade wi nu beslutet att landwägen begifva oss
till Sodankylä kyrka993 och derifrån längs Kittinen994 styra ned till Kemiträsk995. Knappt996
☙ hade wi meddelat nybyggarne detta beslut, ❧
förrän997 de manngrant sammangaddade sig
emot oss och vägrade lotsa oss fram till kyrkan.
Wår tilltänkta resa sades wara förenad med
största lifsfara, emedan wägen ledde öfwer sanka, bottenlösa kärr, hvilka efter de ihållande
regnen troddes wara så998 uppblötta, att man
knappt kunde undgå att dränka sig i gyttjan. I
stället för att låta afskräcka oss genom detta
motstånd utsatte wi twertom ett högt arfvode åt
den, som wille åtaga sig att wisa oss wägen
fram öfwer de fem mils långa kärren, samt
förbundo999 oss dessutom att frikostigt undfäg☙ na honom både med ❧ bröd och brännwin.
Lockad af dessa retelser förklarade1000 sig
en1001 af de tillstädeswarande nybyggarne willig1002 att blifwa wår wägwisare och lofwade till
och med gå i döden med oss. Tillika tröstade
146
Itineraria 2osa 1838.indd 146
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
han oss med den försäkran, att han mången
gång tillförene wandrat samma wäg och lyckligen tillryggalaggt den både1003 på ljusa dagen
och1004 i nattens mörker, både i nyktert tillstånd
och i rusets yra.
Solen hade knappt uppgått, då wi åter1005
satte oss i rörelse. Wår wäg ledde i förstone genom en torr och ganska angenäm nejd, men
snart öppnade sig för wår blick de widsträckta
kärren. Det war icke utan en känsla af bäfwan,
som jag betraktade den sanka, till en del moss☙ belupna, till en del alldeles1006 ❧ nakna dy, som
utgjorde innehållet af dessa kärr. Samma känsla
tycktes i förstone äfven öfwerwäldiga1007 wår
wägwisare, men rikligen undfägnad med mat
och dryck repade han snart sitt mod, försedde1008
sig med en fem alnars lång stör och trädde oförskräckt i gyttjan. Wi följde honom tätt i hälarna
och måste städse bemöda oss om att trampa i
hans fotspår, emedan ett falskt steg lätt hade
kunnat bringa oss i förderfwet. Med sin ända1009
ifrån barndomen förwärfwade bekantskap med
dessa kärr kunde naturligtwis wägwisaren bättre än båda1010 wi resande urskilja jordmonens
beskaffenhet, men ofta råkade äfwen han i willrådighet och nödgades då sondera marken med
☙ sin stör. ❧ Tycktes1011 en större sträcka af kärret
wara af misstänksam1012 natur, så lemnade han
oss efter sig och begaf sig helt allena ut på rekognoscering. Härifrån återwände han dock
sällan1013 för att lotsa oss fram, utan utpekade
för oss på afstånd med sin stör den kosa, wi
borde taga. Men då wi nu icke hade färdigtrampade spår att stiga på, så hände det ej sällan
att wi råkade i ångest och nöd. Det är icke heller
så lätt att behålla sitt lugna mod, då man nästan
wid hwarje steg sjunker i kärret1014 nedanom
så uppblötta ǁ öfwerswämmade af
watten och
förbundo oss ǁ lofwade
förklarade sig ǁ lofwade
en […] nybyggarne ǁ en af nybyggarne
willig ǁ <--->
både ǁ så wäl
och ǁ som
åter satte ǁ satte
alldeles ǁ <-->
öfwerwäldiga ǁ bemäk[tiga]
försedde ǁ täljde
ända […] kärr ǁ 1. of ǁ 2. wid kärrens
natur wanda blick
båda […] urskilja ǁ wi urs[kilja]
Tycktes […] ǁ War han alldeles
owiss om terrängen
misstänksam ǁ en
sällan […] fram ǁ sällan
kärret ǁ gyttjan
147
Itineraria 2osa 1838.indd 147
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
fastheten […] dy ǁ den dy
sänkte ǁ sla
under […] fötter ǁ wid hvarje steg
smala ǁ smärre
de ǁ den
De flesta ǁ Till de mar
hvarpå […] bössa ǁ och började efter
denna upptäckt
gjorde ǁ yppade sig
wår hjelte ǁ han
äfwentyrligt ǁ wågadt
wåga ǁ riskera
knät och ej kan beräkna sin tyngd i förhållande
till fastheten1015 af den dy, hvarpå man swäfvar.
Att denna dy icke war särdeles pålitlig, derom
öfvertygade man lätt, ty den höjde och sänkte1016
☙ sig under1017 wåra fötter, ❧ liksom dyningen på
hafvet.
De sanka och ödsliga kärr, öfver hvilka wi
nu styrde wår kosa, woro här och der genomskurna af smala1018 åsar, hvilka tjenade oss till
hvilopunkter under den mödofulla wandringen.
På sådana ställen underlät alldrig wår wägwisare att göra sina rättigheter på brännwinet gällande, och efter att i denna del hafwa blifvit nöjaktigt tillfredsställd, plägade han underhålla oss
med berättelser om ett och annat, som skulle
hafva tilldragit sig i de1019 nejder, wi nu genomwandrade. De1020 flesta bland dessa berättelser buro en mythisk färg, men en af dem
☙ hvälfde sig om❧kring ett äfwentyr, som mannen sjelf skulle hafva utstått. Enligt sin egen utsago hade han under en kyrkfärd helt oförmodadt stött på en björnhona och twenne ungar,
hvilka suto i ett träd. Såsom för tillfället drucken ansåg han det ej för rådligt att angripa de tre
björnarna, utan beslöt att till en början sofwa
ruset ifrån sig och sedermera tillse, hwad som
stod att göra. Wid sitt uppwaknande såg han
björnarna ännu sitta qvar i trädet, hvarpå1021
han började ladda sin bössa. Men härwid gjorde1022 wår1023 hjelte den ledsamma upptäckt,
att han endast war försedd med en ordentlig
kula, med knappen af en annan och en rostad
☙ spikända. ❧ Att med slika wapen angripa de tre
björnarna syntes honom wisserligen äfwentyrligt1024, men han tyckte sig likwäl wid närmare
besinnande kunna wåga1025 sitt eget swullna
skinn för de tre, wackra björnskinnen. Han lade
148
Itineraria 2osa 1838.indd 148
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
derföre dristigt an på björnmodren och skottet
träffade så wäl, att djuret genast damp ned ifrån
trädet. Härpå angrep han äfven de twå ungarna
och dödade den ena af dem med knappen af kulan, den1026 andra med sin1027 rostade spikända.
En rik anledning1028 till wår språksamma
wägwisares berättelser erbjöd1029 den leda ormen, som man1030 i Sodankylä träffar nästan
☙ wid hvartannat steg, men i det ❧ egentliga
Lappland alldeles icke ser till.1031 Det tyckes
nästan, såsom skulle detta djur icke1032 förmå
bana sig wäg öfver Sombio-fjäll och af sådan anledning stadna i talrik1033 mängd söderom
detsamma, alldeles såsom man wid Kemi-elf
berättar om nättingen1034, att den träffas i en1035
otrolig myckenhet nedanom Taiwalkoski1036, af
skäl att nämnda fors sätter ett oemotståndligt
hinder i wägen för dess längre framskridande.
Huru äfwen härmed må förhålla sig, så är1037
det åtminstone wisst, att ormen öfwermåttan
talrikt förekommer i Sodankylä och utgör1038
ett stående thema i allmogens berättelser.
Hufwudsumman af dessa berättelser är enligt
☙ mina an❧teckningar ungefär följande. Liksom1039 menniskorna lefwa äfwen ormarna uti
ordentliga samhällen med egna lagar och institutioner. I hvarje samhälle finnes en höfding
och andra honom underlydande embetsmän. En
gång om året församla sig ormarna i hvarje
samhälle till1040 ting (käräjät) på wissa dertill
utsedda orter. Wid dessa tillfällen äger hvarje
☙ undersåte rätt att hos sin1041 höfding ❧ göra
sina andraganden gällande. Ormhöfdingen skipar lag och rätt icke allenast ormarna emellan,
utan utsträcker äfven sin makt utom samfundet1042. Bland annat bestämmer han wissa straff
för både menniskor och andra individer, hvilka
den ǁ och
sin […] spikända ǁ spikändan
anledning ǁ k<->
erbjöd ǁ war
man ǁ wi
Castrén is referring here to the viper (Vipera berus), but he is mistaken in assuming that its habitats
are restricted to the areas south of
Sodankylä, although it is not as
common in northernmost Lapland
as in the parts of Finland further
to the south. Suomen sammakkoeläimet ja matelijat: http://www.
sammakkolampi.fi/lajit/kyy.html .
(TS)
icke ǁ alldeles ~
talrik ǁ en ~
Flodnejonöga (nätting) is the European river lamprey (Lampetra fluviatilis) that lives on all the coasts
of Finland and in the rivers discharging into the sea. Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/river-lamprey. (TS)
en otrolig ǁ största
The Taivalkoski or Taivalköngäs
Rapids in a tributary of the River Kemijoki, N7266170 E557403
(N65°30′46″ E28°14′28″). (TS)
är ǁ <->
utgör […] thema ǁ här gifvit
anledn[ing]
Liksom menniskorna […] ǁ 1. Ormarna lefwa i likhet med liksom menniskorna i ordentligt organiserande
[sic] samhällen, de hafwa sina höfdingar och styresmän, inför hvilka hvarje medlem inom hvar ormsamhället ǁ 2. Liksom menniskorna
lefwa äfwen ormarna i ordentliga
samfund, der
till ting ǁ för att hålla ting
sin höfding ǁ ormhöfding
samfundet ǁ sitt samfund
149
Itineraria 2osa 1838.indd 149
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
Missing words added in Castrén
1852a: 68.
The viper thematic is widely
known in folklore especially in
Eastern Finland. Siikala 2013: 271.
The tales of snakes’ society are explained by their custom of overwintering in groups under stones
or the rhizomes of trees. Pulkkinen
2014: 279. (TS)
Det är anmärkningswärdt […] ǁ 1.
Det är anmärkningswärdt, att ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet äfven äro rådande ǁ 2.
Det är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet äfwen wara
gängse hos flera i Sibirien boende
Finska, Samojeder och Tatariska
wistande folkstammar. Det tyckes
till och med, såsom skulle hos dessa samtliga sistnämnda stammar en
slags prmkult wara rådande. Wisst
är åtminstone att ormen i alla Tatariska
Castrén collected tales of the
snakes’ society in Southern Siberia
in 1847, see p. 899, 1256, 1261. (TS)
deras Schamaner ǁ ormen [af]
S[chamaner]
under ǁ man
Castrén collected folklore about
these tools especially while travelling in Russian Karelia in 1839. See
p. 298, 303. (TS)
antagit[s hafva]1043 dödat eller annars förorättat
någon af hans undersåter.1044
☙ ❧
Det1045 är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet wara gängse hos flera i Sibirien
wistande, med Finnarne beslägtade stammar.1046 Det tyckes till och med, såsom skulle
hos nämnda stammar en slags ormkult wara
rådande. Wisst är åtminstone att deras1047
Schamaner wörda ormens makt på det högsta
och af sådan anledning bära tagelsnodda ormar på sin trolldrägt. De Finska Schamanerna
äga mig weterligen icke så beskaffade symboler, men äfven hos dem finner man åtskilliga
trollredskap, hvilka ovilkorligen förutsätta en
☙ tro på ormens öfvernaturliga makt. Bland ❧
dessa redskap må här i förbigående nämnas:
1) Ormens tingsten (käärmehen käräjäkiwi),
hvilken under1048 skördetiden, då ormarna åtskiljer från tinget, blir funnen på klippor. Denna sten hålla Schamanerna för en mycket god
hjelp i rättegångar.
2) Ormens tarm (käärmehen suoli) smulas i
hästens mat och dryck, för att behålla djuret wid
godt hull.
3) Ormens strupe (käärmehen suunahka).
Härigenom dryper Schamanen watten i munnen på personer, som lida af halssjuka.
4) Ormens tand (käärmehen hammas). Dermed trycker Schamanen sjuka ställen, under det
han uppläser beswärjelse-formler.
☙ ❧ 5) Ett grässtrå, som ormen under simningen
alltid måste hålla i munnen, för att ej sjunka.
Detta strå tilldelas egenskapen att bita på det
hårdaste jern. Äfven tror man kunna wärja sig
dermed i rättegångs-ärender.1049
150
Itineraria 2osa 1838.indd 150
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
Må nu detta wara nog sagdt om ormar
och björnar. Hwad wåra1050 egna personer beträffar, så will jag nämna, att wi efter en hel
dags wadande i gyttjan kort före midnatten
anlände till ett wälförsedt nybygge, der wi beslöto att hvila till morgonen. Wid mitt inträde
i stugan märkte jag till min förwåning, att in☙ newånarne i stället [att]1051 ❧ hellsa oss wälkommen och bjuda oss ett säte, helt1052 stillatigande drogo sig undan till en aflägsen del af
rummet och der sökte dölja sig för wåra blickar, så godt de kunde. Uttröttad af den långa
wandringen fästade jag härvid ingen widare
uppmärksamhet, utan lösband min rensel och
kastade mig ned på en bänk, der jag genast insomnade. Innan kort blef jag likwäl uppwäckt
af wärdinnan, som med mycken wälvilja inbjöd mig i badstugan och på det mest bewekande sätt bad1053 om ursäkt för sitt obelefvade
uppförande wid wår ankomst. I detsamma
hviskade wägwisaren förslutet i mitt öra, att
☙ man i förstone tagit oss för ❧ rymmare och
stråtröfware, att han sjelf fått uppbära swåra
beskyllningar och förebråelser för sitt dåliga
sällskap, och att han1054 med njuggan nöd kunnat öfvertyga nybyggets innewånare derom,
att wi woro ärligt och anständigt folk, ehuru
wåra kläder blifvit sönderrifna af qvistar och
nedswärtade wid stockeldar. Nu sedan det rätta
förhållandet blifvit utredt, sökte man på bästa
wis godtgöra misstaget. Icke nog dermed att
wärdinnan1055 tillredde badstugan och der
☙ egenhändigt betjenade oss, utan hon gaf sitt ❧
förtroende till oss äfwen derigenom tillkänna,
att hon ifrån badstugan förde oss i sin egen
sängkammare och der uppbäddade för wår
räkning en säng tätt invid sin egen. När1056
wåra […] nämna ǁ 1. oss sjelfwa och
wår resa beträffar, så ǁ 2. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så
will jag icke heller dervid ǁ 3. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så will jag icke längre uppehålla mig dervid utan endast
The word added in Castrén 1852a:
69.
helt ǁ twerto[m]
bad om ursäkt ǁ ursäktade sig
han […] kunnat ǁ det endast med
stor möda tyckats lyckats honom
wärdinnan […] utan ǁ man
wärdinnan inbjöd oss i badstugan,
utan
När ǁ Och
151
Itineraria 2osa 1838.indd 151
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sedan ǁ åter
hel[g]dags-drägt och ǁ hel[g]dagsdrägt, un[derhöll]
derur […] upplysningar ǁ der winna
<-->
Sodankylä ǁ de[nna]
förrut […] förmodan ǁ på förhand
alstrade förmodan
härstammade från ǁ 1. ~ ǁ 2. ledde
sin härk[omst]
språk ǁ ~, seder
There was also considerable Finnish settlement from the 17th century onwards, and the assimilation of
the Saami population was not particularly rapid or complete. Onnela
1995: 157–176; Onnela 2006: 24–31;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96, 117. (TS)
warseblef […] familjer ǁ tyckte jag
mig likwäl hos de ifrån Lappar
härstammade familjer förmärka
wissa
wissa ǁ några
A detailed description of the old
Finnish dialect of Sodankylä is included passim in Knut Cannelin’s
doctoral thesis (Cannelin 1888).
(KH)
bebyggare. ǁ ~ Begge sysselsättade
sig med åkerbruk, och ehuru deras
mödo[r]
krönas ǁ kröntes
anse ǁ trodde
göra ǁ härigenom ~
werk […] torfva. ǁ werk.
deras ǁ Finnarnes
This idea is obviously a consequence of the taxation system
in use since the 17th century, in
which all non-agricultural inhabitants of the country were classified
as Lapps regardless of their actual
ethnic background. Joona 2013: 18–
22, 27; Enbuske 2013: 37, 43–44, 48;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96 etc. Itkonen,
T.I., 1948 I: 129 mentions that the
Inari Saami did not like being called
följande dagens morgon sedan1057 randades,
stod hon wid wår bädd i en prydlig hel[g]dagsdrägt och1058 underhöll med sina händer en
elegant bricka, som war belastad med en lysande kaffe[-]service.
Efter intagen frukost fortsatte wi wår
wandring och anlände ännu före Gudstjenstens
början till Sodankylä prestgård. De andliga herrarne förfogade sig till kyrkan, men jag nedsat☙ te mig att revidera kyrko-archivet, i afsigt att ❧
derur1059 winna några upplysningar rörande
innewånarnes härkomst i Sodankylä1060 socken. I sjelfwa verket fann jag äfwen i kyrkoböckerna bekräftelse för den af mig redan förrut1061
närda förmodan, att en stor del af ortens befolkning härstammade1062 från Lappar, de der under tidernas lopp antagit Finnarnes språk1063
och lefnadssätt.1064 I afseende å språket warseblef1065 jag dock både förr och sednare hos de
ifrån Lappar härstammande familjer wissa1066
idiotismer1067, men i lefnadssättet märktes föga
☙ eller ingen olikhet emellan ortens äldre ❧ och
yngre bebyggare.1068
Jag har redan förrut omnämnt att Sodankyläboerne, hvad deras lefnadssätt beträffar,
äro ett åkerbrukande folk, och ehuru deras mödor i detta afseende sällan krönas1069 med framgång, anse1070 de sig likwäl göra1071 ett Gudi
behagligt werk1072, då de hvarje år plöja upp en
torfva. Att åsidosätta åkerbruket är enligt deras1073 föreställning detsamma, som att vara en
Lapp1074 eller hedning, och de hysa den fasta
öfwertygelse att naturen för denna näringsgren
icke utstakat någon gräns. Om en frostnatt förderfvar deras gröda, så se de häruti icke en natur-nödwändighet, utan en rättwis aga af försynen. Olyckligtwis1075 drabbas de nästan hwarje
152
Itineraria 2osa 1838.indd 152
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
☙
år af denna ❧ aga, och om den understundom
äfven afböjes, så sker det wanligtwis derigenom, att man i förtid inbergar den omogna
grödan.
Utom åkerbruk idka Sodankylä Sockens
innewånare äfwen jagt, fiskafänge och boskapsskötsel, men sistnämnda näringar bedrifwas
dock utan1076 tillräcklig ifwer och energie.
Med1077 min kännedom af ortens physiska förhållanden skulle jag anse boskapsskötseln wara
den rikaste1078 näringskälla1079 för Sodankylä
socken, men jag lemnar oafgjordt om ens på
denna wäg någon betydligare winning wore att
skörda. I allmänhet är ifrågawarande socken i
☙ anseende till sina materiella tillgångar ❧ onekligen en af de mest wanlottade orter i hela Finland. Här twingas innewånarne, såsom jag i det
föregående omnämnt, att understundom lifnära
sig med gräs, och det är ej exempellöst att man
ur jordens sköte nödgats uppgräfva1080 störtade
kreatur och förtära det halfförruttnade1081
köttet.
Ifrån detta eländets hem wilja wi nu med
ens förflytta oss utför elfwarna Kitinen och
Kemi till det några mil sydligare belägna Kemiträsk. Äfwen denna socken war i en icke alltför
☙ aflägsen forntid bebodd af Lappar, hvilka ❧ efterhand1082 antagit Finnarnes språk, seder och
lefnadsart. om denna metamorfos skrifwer
N. Fellman i ofvannämnda berättelse1083 till
Domkapitlet, att de första missionärerna i Kemi
Lappmark Jacob1084 Lapodius och Esaias Mansveti1085 ”lärt Lapparna Finska språket, och
straxt på rent Österbottniskt Finska begynt underwisa them i theras Christendom; Förskaffadt
Finska böcker och lärt theras ungdom läsa i
book.” Widare heter det i samma document:
Lapps but they used that name of
their nomadic neighbours. (TS)
Olyckligtwis […] grödan. ǁ Likwäl
hålla anse de ej för otillåtet att, om
möjligt afböja denna aga.
utan ǁ med
Med ǁ Utan
rikaste ǁ bästa
närings-/källa
uppgräfva ǁ ~ och förtära
halfförruttnade ǁ förruttnade, af
efterhand […] ǁ genom presternas
nitiska bemödanden blifvit icke allenast
berättelse ǁ berättelsen
Jacob […] Mansveti ǁ Esaias Mansveti och Jacob Lapodius
Jacob Lapodius (1622–1660) and
Esaias Mansveti (Fellman, 1620–
1697) were appointed pastors at Kemijärvi and Inari respectively in
1648. Esaias Mansveti was transferred to Kemijärvi after Lapodius’s
death and he served there until the
end of his life. Sursillin suku 1971:
238 (No. 2991); Itkonen, T.I., 1948 I:
66–67. (TS)
153
Itineraria 2osa 1838.indd 153
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
innewånare […] här ǁ 1. äfwen här ǁ
2. innewånare här
Called Salla since 1936. The original
centre of the parish, the village of
Sallansuu was located west of present-day Куолоярви at N66°58′3″
E29°12′37″ and has belonged to Russia since the Moscow Peace Treaty
of 1940. (TS)
genom ǁ så wäl genom sitt
utseend[e]
Rovaniemi is on the River Kemijoki at N7375629 E443415 (N66°29′41″
E25°43′43″). (TS)
”Och såsom min salig Fader-Fader (Esaias
Mansveti) haft i synnerhet i förståne mycket
swårt at intrycka Finska språket hos Lapparne,
☙ har han i anseende ❧ till de fördelachtiga belägenheter här funnits till at upptaga Nybyggen
bedrifwit at åtskilliga ifrån Ijo och Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), [”]andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt och ehuru Lapparne i förståne
welat utdrifwa them blefvo likwäl af Konungens Befallnings[-]hafwande maintenerade wid
sina Nybyggen.” – – ”Desse bönder, som woro
Finnar, dock belefwadt och booksynt Fålck,
hafwa gagnat Lapparna otroligen och warit min
sal[ig] Fader-Fader till icke ringa understöd med
deras omwändelse, så att the icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt thet
☙ Finska språket; utan ock med theras exempel ❧
uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig läsa och ehrhålla then sanna
kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte
ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the
begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet befryndat sig med bönderna, hafwa
the mästadelen aflagt Lappska språk och begynt
tala Finska mellan sig och sina barn, äfvensom
andra bönder”.
För det närwarande finnas i hela Kemiträsk församling inga Lappar, men liksom i Sodankylä röja innewånare1086 äfven här på
somliga orter i synnerhet i Kuolajärwi ka☙ pel1087, sin Lappska härkomst ❧ genom1088
vissa egenheter i språket och till en del äfven
genom sitt utseende. I afseende å seder och lefnadssätt finner man på denna ort lika mycken
hyfsning, som i många sydliga delar af landet.
154
Itineraria 2osa 1838.indd 154
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Ännu mera tilltager hyfsningen och i
bredd dermed det yttre wälståndet i Rowaniemi1089 och Kemi socknar1090, hvilka jemwäl i
äldre tider warit bebodda af Lappar, men sedermera upptagit en stor del af sin befolkning ifrån
Ryska Karelen1091 eller de1092 gamla Bjarmernas land.1093 Innewånarne i dessa socknar äro
alla utan undantag åkerbrukare, men för1094
wissa allmänna naturhinder och i synnerhet det
kalla klimatet har likwäl denna näringsgren ej
☙ kunnat göra allt❧för betydliga framsteg. Deremot är laxfänget härstädes1095 ganska förmånligt och äfwen boskapsskötseln utgör en wigtig
näringskälla för orten. Slutligen hafva1096
bönderna i Kemi och Rovaniemi af1097 sina förfäder, de1098 nyssnämnda Bjarmerna, ärft en
stor benägenhet för handels-speculationer.1099
De älska ej att tillbringa sin tid i lättja och sömn
vid den värmande ugnshärden, utan irra vidt1100
omkring på handelsresor, dem de ofta utsträcka
☙ ända till Stockholm och Petersburg. ❧ Det1101 är
twifwelsutan just i sistnämnda omständighet,
man har att söka grunden till den sällsynta
hyfsning, som utmärker ortens1102 innewånare.
Och härigenom förklaras äfwen deras1103 utomord[en]tliga raskhet, rådighet,1104 beslutsamhet
och energie i alla företag. Måhända hafwa
äfwen wissa locala omständigheter i sin mon
bidragit till att utweckla dessa för Kemi och
Rowaniemi socknars bebyggare egendomliga
characters-drag. Såsom man wet, är Kemi-elf i
sitt nedersta lopp mycket strid och wattenrik,
full af brusande forssar och wattenfall. Att färdas upp- och nedför denna ström, är förenadt
med många1105 faror och tager i anspråk icke
allenast stora kropps[-]ansträngningar, utan
☙ dertill1106 erfordras äfven ❧ ett raskt och hur-
socknar ǁ Lap[pmark]
This assumption was derived from
Jacob Fellman (1795–1875), but present-day research does not confirm
it. On the contrary the Karelian influence in the Rovaniemi area is
considered to have been relatively
weak. The origins of the settlement
were in different regions. Vahtola,
J., 1996: 143–145. (TS)
de ǁ det
It has been assumed that the Biarmia of the Scandinavian sagas was
on the River Dvina, but its location
is actually uncertain. Its historicity, however, has not been denied.
Koskela Vasaru 2014. See also the
commentary to Castrén’s article
Anmärkningar om Savolotscheskaja
Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS)
för […] allmänna ǁ i anseende till
allmänna
härstädes ǁ på
hafva ǁ 1. äro ǁ 2. äga ǁ 3. haft
af […] benägenhet ǁ en stor benägenhet
de […] Bjarmerna ǁ Bjarmerna
Cf. Castrén on Finnish and Russian
national character p. 387–390 and
travel diary between 7 and 10 July
1842, p. 606. (TS)
vidt […] handelsresor ǁ hela wintern
igenom på marknader och handelsresor <----> icke blott innom landet, utan äfven
Det […] man har ǁ Det är twifwelsutan just detta rörliga lif, som hos
allmogen på denna ort
ortens innewånare ǁ allmogen på
denna ort
deras ǁ den
rådighet, beslutsamhet ǁ 1. rådighet
och energie i characteren, som utgöra ett ǁ 2. rådighet, beslutsamhet
och energie i characteren
många ǁ stora
dertill ǁ fordrar
155
Itineraria 2osa 1838.indd 155
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
landets […] tillbringa ǁ allmogen
till[bringa]
denna ǁ sjelfva ~
något ǁ ~ slags
A road that was trafficable also in
summer was completed in 1839.
Enbuske 1997: 60. (TS)
fara ǁ färdas
tillrygga[la]de denna ǁ gjorde de[nna]
sedan ǁ ända ~
Castrén was born in Tervola on the
River Kemijoki downstream from
Rovaniemi. (TS)
en ǁ ej
störta […] förderfwet ǁ göra en ända
på mitt unga lif
wid ǁ d[e]
fots […] utgång ǁ fots, ty ehuru
edswurna män, trodde de sig ej
kunna
han ǁ Han
oss wälbehållna ǁ 1. oss ǁ 2. både mig
wälbehållen
Along with the scholarly results,
the journey had also other influence on Castrén’s future. During
the journey, he had sent his application for the position of lecturer
in the Finnish language at the University of Helsinki, but the person
who should have taken it to the
university had been late, and Castrén could not therefore be considered as an applicant. It cannot be
taken for granted that he would
have been given the position, but
now he was at any rate excluded.
Carl Axel Gottlund (1796–1875) was
appointed. Autio 1981: 44, 200. (TS)
tigt sinne. Tager man i betraktande, att landets1107 inbyggare tillbringa större delen af sitt
lif på denna ström, så bör det kunna antagas, att
äfwen denna1108 omständighet utöfwat något1109 inflytande på deras character.
Enligt hwad jag hört förtäljas, lärer på de
sednare åren en ordentlig landswäg hafva blifvit banad ifrån Kemi till Rowaniemi och Kemiträsk.1110 Wid den tid, då wår lappländska resa
inträffade, war denna wäg knappt påbegynt,
och wi nödgades derföre fara1111 med båt utför
strömmen. Det war med wexlande känslor, jag
☙ ❧ tillrygga[la]de1112 denna färd, ty ifrån Rowaniemi ända till Kemi woro alla forssar och wattenfall mig bekanta sedan1113 min barndoms
spädaste dagar och de enda bekanta, som döden
lemnat mig qwar på denna ort, der jag först skådat dagens ljus.1114 Midt under de smärtsamma
intryck, som älskade anförwandters grafwar
gjorde på mitt sinne, war det en1115 fröjd att förnya bekantskapen med forssarna och wattenfallen – dessa ystra lekkamrater, hvilka mången
gång warit nära att stjelpa min båt omkull och
störta1116 mig i förderfwet. Nu liksom förr höll
jag det endast för en munter lek att ila hän
☙ öfwer ❧ de brusande böljorna och öfwersköljas
af fradgande bränningar. Ofta sökte styrmännen beweka mig att wid1117 de farligaste wattenfallen stiga i land och passera wägen till fots1118.
De försäkrade högtidligen att de, ehuru edswurna män, ej wågade answara för en lycklig utgång. Icke dessto mindre förblef jag städse sittande i båten och behöfde alldrig ångra mitt
öfverdåd, ty han1119, som är alla styrmäns styrmän, skänkte oss en lycklig färd och lät oss1120
wälbehållna anlända till Kemi, der wår
lappländska resa ändteligen slutades.1121
156
Itineraria 2osa 1838.indd 156
21.8.2019 15:49:50
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
1 Resa till Lappland år 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b954490374aa4805ad650d30ed2cf98f.pdf
69c5c4af66db80b87cc6a9b47271b1d5
PDF Text
Text
M.A. Castrén’s Travel Routes
M.A. Castrén’s Travel Routes
Ti m o S alm i nen
Castrén writes that he
crossed the Arctic Circle on 25 June, but this
seems impossible if he
was in Övertorneå on 26
June.
The lists have been compiled on the basis of Castrén’s travel reports and
diaries and letters from 1838–1849 as well as J.R. Bergstadi’s travel diary
of 1845–1846 and folk poetry collected by Castrén in the Suomen kansan
vanhat runot database, https://skvr.fi. All places are referred to with the
t
names used in Castrén’s time, giving the present-day name in brackets
where different. If the form used by Castrén himself is the only one that is
known, it is given in italics. The dates in Finland, Sweden and Norway are
given according to the Gregorian calendar (new style, n. st.), and the ones
in Russia according to both Julian and Gregorian calendars (old and new
styles, o. st., n. st.), as far as can be determined which calendar Castrén
used. Dates are given dd. mm. yr.
Lapland 1838
Helsinki
Pälkäne?
Kangasala?
Virrat
Alavus
Kuortane
Alajärvi
Lappajärvi
x
x
x
Tornio
Aavasaksa
Alkkula
Luppio
Övertorneå
Juoksenki
Turtola
Pello
Kardis
23.06.
24.06.
24.06.
26.06.156
26.06.
27.06.
27.06.
55
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 55
21.8.2019 15:44:57
�Itineraria
Kengis
Kieksiäisvaara
Kolari
Kihlanki
Muonioniska
27.06.
27.–28.06.
29.06.
29.06.
30.06.–16.07.
visit to Olostunturi
02.07.
Kittilä: Kyrö
(present-day Enontekiö: Yli-Kyrö)
Peltovuoma
River Peltojoki
Lake Seitajärvi
Lake Kaakkurijärvi
Lake Noukunainen
Lake Kouhtajärvi
Lake Pitkäjärvi
Lake Ahvenjärvi
Lake Pahtijärvi
Lake Vietkajärvi
Vietkajärvenpalo Fell
Lake Korsajärvi
River Ivalojoki
Kyrö (present-day Ivalo)
Kourinsaari Island (Juutua)
Inari vicarage
Lake Isojärvi
probably Riutulan Lammassaari
River Kaamasjoki
Lake Mierasjärvi
River Utsjoki
Utsjoki vicarage
River Utsjoki
Lake Mantojärvi
Lake Mierasjärvi
Lake Isojärvi
Inari ur
Kyrö (present-day Ivalo)
17.07.
19.07.
ca. 29.07.–09.08.
09.08.
09.08.
12.08.
13.–14.08.
56
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 56
21.8.2019 15:44:57
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Raututunturit Fells
15.08.
Palopää
Urupää
Kaunispää
Ahopää
Palkispää
Peselmäpalo
Tankavaara
Luironpalo
Lake Sompiojärvi
River Luirojoki
Korvanen
Lokka
Tanhua
Sodankylä
River Kitinen
River Kemijoki
Kemijärvi
Rovaniemi
Kemi
x
x
x
Pori
Turku
Helsinki
It is uncertain whether
Castrén also visited the
villages of Kiurujärvi and
Kelujärvi on this day.
16.08.
18.08.
18.08.
18.08.157
20.08.
ca. 17.09.
57
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 57
21.8.2019 15:44:57
�Itineraria
Karelia 1839
Helsinki
x
x
x
Kuopio
Kaavi
Liperi
Sotkuma
Taipale
Juuka
Nurmes
Sotkamo
Kajaani
Kolvasjärvi
Repola
Miinoa
Lusmanlahti
Akonlahti
Latvajärvi
Tšenanniemi (Keynäsjärvi)
Vuokkiniemi main village
Vuonninen
Jyvöälakši
Uhtua
Lake Tuoppajärvi
Lake Pääjärvi
Kuusamo
Oulu
Kälviä
Härmä
Kauhava
Lapua
Tavastia
Helsinki
May
stayed for 11 days
September
58
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 58
21.8.2019 15:44:58
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Lapland, Russia and Siberia 1841–1844
Helsinki
Koski, Turku Province
It is unsure which calendar Castrén used here.
left 25.06.1841
arrived before 24.07.1841,
stayed for some time
Säkylä
Kokemäki
Ulvila
Karvia
Lohtaja
x
x
x
Kemi
Rovaniemi
Kemijärvi
Kuolajärvi main village
before 14.09.–after 11.11.1841
stayed until the beginning
of December 1841
Tanhua
Korvanen
Suomu tent
Akujärvi
Inari ur
Jorggástat
Kárášjohka
Inari ur
a village in the fells
(Castrén alone)
Inari ur
Nellimö
Suõ’nnjel
Kola
ca. 08.01.–18.1.1842
before 03.02.
ca. 03.–ca. 10.02.1842
ca. 10.–after 14.02.1842
beginning of March–
after 04.04.1842158
Kildin
Kola
Mokraja Kitsa
Angesvarre
Maselga
Raznavolok/Rasnjaarg
Rikkataival/Rik-Suolo
Èkostrov
59
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 59
21.8.2019 15:44:58
�Itineraria
This date established that
the previous dates from
27 June are according to
old style.
It is not known which
calendar Castrén used
here.
It is not known which
calendar Castrén used
here.
It is not known which
calendar Castrén used
here.
Zašeek
Kandalakša
Kemˈ
Solove
Arxangelˈsk
at Zimnye Gory
at Čapoma
at Zimnye Gory
Kozly
Kuja
Arxangelˈsk
Uemskij
Arxangelˈsk
ca. 23.04.–19.05.1842 (o. st.?)
ca. 20.05–26.05.1842 (o. st.?)
29.05. (o. st.?)– 27.06./09.07.1842
05./17.07.1842
07./19.07.–11./23.07.1842
11./23.–13./25.07.1842
13./25.–14./26.07.1842
15./27.–17./29.07.1842
17./29.07.1842
20.07./01.08.159–
end of November 1842
before 07.08.–after 25.08.1842
(o. st.?)
Uemskij
Xolmogory
Ustˈ-Pinega
Palenga
Uusenga
Kuzomenˈ
Veškoma
Jurola
Pinega
Kuloj
Njemjuga
Lampožnja
Mezenˈ
Sëmža
Mezenˈ
Sëmža
arrived before 05./17.12.1842
left 19.12.1842 (probably o. st.)
left in the second half of
Dec. 1842 n. st.
11./23.12.1842–19.01.1843160
Nesˈ
including a visit to a Samoyed
wedding versts from Nesˈ
Timan ur
left 01.02.1843161
(present-day Nižnjaja Pëša)
Maste
Indiga, mouth of the river
stayed for ten days
Sula
Pustozërsk
16.02.1843162
Timan ur (present-day Nižnjaja Pëša)
60
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 60
21.8.2019 15:44:58
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Chosha Bay
Uusje
Pjosjits
Prisjatinitsa
Svojnoj nos
Pesjanka
Lemtsa
Svjatoj nos
Pustozërsk
Ustˈ-Cilˈma
Ižma
River Ižma
River Pečora
River Usa
It is not known which
calendar Castrén used
here.
Castrén’s letter, dated
in Obdorsk on 2/14 Nov.
makes the calendar definite from the beginning
of September until here.
beginning of April 1843
middle of April–27.06.1843163
15-day trip via Joma, Krasnobor
y p
J
28.06., Ustˈ-Ižma, Ščeljajur
29.06.–02.07., Njašabož,
Kyčkara, Praskan, Ustˈ-Usa
beginning of July–
04./16.09.1843
06./18.09.1843
15./27.09.–13./25.10.1843
19./31.10.1843
19./31.10.–22.10./03.11.1843
22.10./03.11.1843
23.–25.10./4.–6.11.1843
27.10./8.11.1843
28.10./9.11.1843–Jan. 1844164
2nd half of Jan.1844–
after 04.03./16.03.1844
arrived before and left
after 12./24.03.1844
Kolva
Synja, mouth of the river
hut at the River Usa
across the River Këčˈ-Pelˈ
at the foot of the Ural Mountains
over the Ural Mountains
River Padjaxa (Sobˈ)
River Obˈ
Obdorsk (present-day Salexard)
Berëzov (present-day Berëzovo)
Tobolˈsk
Turinsk
Verxoturˈe
Solikamsk
Velikij Ustjug
Kargopolˈ
Pudož
Petrozavodsk
Olonec
Sortavala
Viipuri
Helsinki
arrived 15.05.1844
61
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 61
21.8.2019 15:44:58
�Itineraria
Russia and Siberia 1845–1849
Helsinki
Porvoo
Hamina
Viipuri
Rajajoki
St Petersburg
Jajcevo
Novgorod
Edrovo
Toržok
Tverˈ
Zavidovo
Moscow
Bogorodsk
Vladimir
Slobodišči
Nižnij Novgorod
Jurtino
Kozˈmodemˈjansk
Čeboksary
Kazanˈ
Malmyž District of
the Vjatka Governorate
Glazov District of
the Vjatka Governorate
Permˈ
Ekaterinburg
Tjumenˈ
Tobolˈsk
Bronnikovo
Karbina
Demjanskoe
Denščikovo
Cingaly
Samarovo
left 27.02.1845
01.03.1845
03.03.1845
05.03.1845
06.03.1845
23.02./07.03.–12./24.03.1845
13./25.03.1845
14./26.03.1845
15./27.03.1845
16./28.03.1845
17./29.03.1845
20.03./01.04.1845
21.03./02.04.1845
22.03./03.04.1845
28.03./09.04.–01./13.05.1845
05.–07./17.–19.05.1845
08.–11./20.–23.05.1845
ca. 13./25.05.1845
16./28.05.–25.05./06.06.1845
arrived before and left
after 25.06./06.07.1845
04.–05./16.–17.07.1845
Skripunova (Toropkova)
62
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 62
21.8.2019 15:44:58
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Čebakovo
arrived before and left after
25.07./06.08.1845
01./13.08.–12./24.09.1845
Surgut
Lokosovo
Megion
Vampugol
Nižnevartovsk
Kiselovo
Larino
Nižne-Lumpokolskoe
(present-day Aleksandrovskoe)
Tymsk
Narym
Togur
Molčanova
Nikolaevsk
Kornouxovo
Tigildjaevo
Eušta
Tomsk
Ačinsk
Krasnojarsk
Enisejsk
Makovskoe
Enisejsk
Anciferovo
Toroskovo
Pjatnica
Ustˈ-Pit
Gurina
Savinova
Ostjatskaja
Kolmogorovo
Ponomarëva
Nazimovo
Sergeevo
Nižnešadrino
Serebrjannikovo
Jarcevo
25.09./07.10.1845–01./13.12.1845
04./16.12.1845–after 11./23.01.1846
16./28.1.–27.2./11.3.1846
28.2./12.03.1846
01./13.03.1846
02.–06./14.–18.03.1846
09./21.03.–10./22.03.1846
11.–16./23.–28.03.1846
19./31.03.–24.03./01.04.1846
before 08./20.05.–18./30.05.1846
left 20.05./01.06.1846
20.05./01.06.1846
left 23.05./04.06.1846
63
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 63
21.8.2019 15:44:59
�Itineraria
Nikulino
Tankovo
Osinovo
Ustˈ-Tunguska (present-day
Podkamennaja Tunguska)
Sumarokovo
Komsa
Inzyrevo
Mirnoe
Baxta
Novosëlovo
Borodino
Iskupskaja
Verxneimbatsk
Peskino
Nižneimbatsk
Fatˈjanixa
Jamskoe (present-day Vereščagino)
Baklanixa (Baklanova)
Bajxa
Novozalěsskaja
(present-day Suxaja Tunguska)
Kostino
Melˈničnaja
Miroedixa
Turuxansk
(present-day Staroturuxansk)
Schorochina
Angutixa
Gorošixa (Gorostinskoe)
Kurejka
Denežkino
Ermakovo
Karasino
Suškova
Pogorelˈskoe
Igarka
Nosovo
Plaxino
Xantajka
24.05./05.06.1846
25.05./06.06.1846
26.05./07.06.1846
28.05./09.06.1846
29.05./10.06.1846
29.05./10.06.1846
30.05./11.06.1846
30.05./11.06.–03./15.06.1846
04./16.06.1846
05./17.06.1846
06./18.06.1846
06./18.06.1846
07./19.06.–18./30.07.1846
19./31.07.1846
21.07./02.08.1846
22.07./03.08.1846
26.07./07.08.1846
27.07./08.08.–12./24.08.1846
12./24.08.–20.08./01.09.1846
64
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 64
21.8.2019 15:44:59
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Dudinka
Samylowa
Seljakino
Tolstyj Nos
Dudinka
Luzino
Xantajka
23.08./04.09.–16./28.11.1846
18./30.11.–24.11./06.12.1846
left 08./20.12.1846
arrived 10./22.12.1846,
stayed for three weeks
arrived 11./23.01.1847
22.02./06.03.1847
09./21.03.–after 22.03./03.04.1847
one day in March 1847
Turuxansk
Nazimovo
Enisejsk
Ačinsk
Užur
Oraki
New Kizil duma
Kostino
old Kizil duma, visit to Sulek
Kopˈevo
Kačinsk steppe: salt lake
at the River Belyj Ijus
Son(skoe)
Bolˈšaja Erba/Kos-Erba
Ustˈ-Erba
Minusinsk
Majdaši
Ustˈ-Abakanskoe
(present-day Abakan)
Ujtag
Askiz (Sagajskaja duma)
Ustˈ-Esˈ
Askiz
Uty
29.03./10.04.–30.03./11.04.1847
31.03./12.04.–01./13.04.1847
02./14.04.1847
02./14.04.1847
02.–16./14.–28.04.1847166
April–second day of
Whitsuntide 1847
1./13.05.1847
02.–ca. 09./14.–ca. 21.05.1847
ca. 8./20.5.–29.05./09.06.1847
including excursions
to the nearby uluses
Beja
Kaly
Šušenskoe
Označennaja
(present-day Sajanogorsk)
Šušenskoe
left 10./24.06.1847168
arrived 10./24.06.1847169–
left 17./29.06.1847
“Min färd gick ifrån
Ushúr på den beundranswärdt sköna wäg,
ſom leder förbi de Himmelska sjöarna till Kisilska domen. Härifrån fortsatte jag resan
till Katschinska förposten, for Hwita Ijus uppföre och återwände derpå till Jenisej, efter att
hafwa genomströfvat en
stor del af de Kisilska och
Katschinska stepperna
[…]” Castrén to Sjögren,
20 April/2 May 1847. See
the volume of letters in
this series.
Dates according to Castrén’s travel reports and
diary. He, however, dated a letter to Sjögren in
Minusinsk on 20 April/
2 May 1847, writing there
that he had just arrived
in Minusinsk, and another letter to Rabbe in
Minusinsk on 22 April/
4 May.
These dates are from
Castrén’s travel reports.
They are, however, difficult to combine with
the information from his
travel diary, see the next
dates.
Sic, date according to
Castrén’s travel diary,
not known which date
is correct, 10/22 or 12/24
June.
Sic, date according to
Castrén’s travel diary,
not known which date
is correct, 10/22 or 12/24
June.
65
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 65
21.8.2019 15:44:59
�Itineraria
Lugavskoe
Minusinsk
Tesˈ
Šošino
Karatuzskoe
Schadatskoj
Petropawlowsk
Sergejewsk
Tjokur
Nikolajewsk
left 20.06./01.07.1847
20.06./01.07.–03./15.07.1847
03./15.07.1847
05./17.07.1847
05./17.07.1847
07./19.–08./20.07.1847
10.–12./22.–24.07.1847
excursions to the gold panning bases
of Jurˈevsk, Preobražensk and NovoPrijutnoe on the River Kundusuk
River Urten-suk
at the River Xut (Solˈdžur), China
Nikolaevsk
Karatuzskoe
Kačulka
Kuragino
Šalobolino
Tesˈ
Minusinsk
14.–17./26.–29.07.1847
18./30.7.–21.07./02.08.1847
22.07./03.08.1847
24.07./05.08.–02./14.08.1847
03./15.08.1847
arrived ca. 05./17.08.1847
arrived before and left
after 05./17.09.1847
06./18.–07./19.08.1847
Ustˈ-Abakanskoe
(present-day Abakan)
Uluses on Kačinsk Steppe
River Ujbat
Ustˈ-Abakanskoe
via Koybal uluses
Lugavskoe
on the steppe
Lugavskoe
Oja
Šušenskoe
Minusinsk
Gorodok
Oglaxty
Abakansk ferry
Kopjon
Krasnojarsk
07./19.08.1847
07./19.–09./21.08.1847
09./21.08.1847
09./21.08.1847
09./21.–11./23.08.1847
11./23.08.–21.08./02.09.1847
21.08./02.09.–26.08./07.09.1847
26.08./07.09.–27.08./08.09.1847
27.08./08.09.–05./17.09.1847
05./17.09.1847
05./17.09.1847
ca. 05./17.–14./26.09.1847
15./27.09.1847
21.09/03.10.–26.9./08.10.1847
66
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 66
21.8.2019 15:45:00
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Botoj
Rybnoe
Anža
Bolˈšaja Anža
Tyrbysch
Mergenjówa
Korostelevo
Agul
Korostelevo
Kansk
Ustˈjansk
Taseevo
River Usolka
Ustˈjansk
Koxa
Nižnij Ingaš
Pojma (present-day Staraja Pojma)
Tinskaja
Nižneudinsk
26.09./08.10.1847
26.09./08.10.1847
28.09./10.10.1847
06./18.10.1847
13./25.10.1847
26.10./08.11.1847
left 01./13.12.1847
01./13.12.1847
01./13.12.1847
02./14.–04./16.12.1847
04./16.12.1847
Irkutsk
Kultuk
Aginsk duma (Torskoe)
Irkutsk
Baschkowskaja
Bolˈšoe Goloustnoe
Verxneudinsk (present-day Ulan-Udè)
Selenginsk
Gusinoe ozero
at Njendak Banpylov’s
Trojosavsk/Kjaxta
Xorinsk
Grjadskaja
Poperečnaja
Pogrominskaja
Jarawinskaja
Lake Sosnovoe
Verschino-Udinskaja
before 06./18.01.–
27.01./08.22.1848
01./13.–4./16.02.1848
04./16.–18.02./02.03.1848
20.02./04.03.–01./13.03.1848
01./13.–02./14.03.1848
02./14.03.1848
04./16.03.1848
for 14 days
arrived before and left after
22.03./03.04.1848
left 17./29.04.1848
18./30.04.1848
18./30.04.–19.4./01.05.1848
67
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 67
21.8.2019 15:45:00
�Itineraria
Some time before arriving in Konduj Castrén
also visited the villages
of Boxto and Puri, but it
is unclear exactly when.
Stayed for three weeks
(ill).
Šakša
Kljutschewskaja
Čita
Turinskaja
Urulˈga
Nerčinsk
Oninsk Steppe
Nerčinskij zavod
Bulduruj
Borzja
Bura
Zargol
Curuxajtuj (present-day Priargunsk)
Selinda
Aleksandrovskij zavod
Selinda
Manikovo
Kaakoj (= Kokuj -j?)
Makarjewo
Gazimurskij zavod
Nerčinskij zavod
Dučarskij rudnik
Kutomarskij zavod
Dono
Savvo-Borzja
Mulino
Konduj
Konduj ruins
Cagan-Oluj
Ijewskaja
Xada-Bulak
River Cunguruk
River Turga
tin mine on the River Onon
Aginskoe
Argalej
Žimbira
Tura
20.04./02.05.1848
21.04./03.05.–22.04./04.05.1848
22.04./04.05.1848
23.04./05.05.–03./15.05.1848
05./17.05.1848
07./19.–10./22.05.1848
left 12./24.05.1848
12./24.05.1848
13./25.05.1848
left 17./29.05.1848
left 20.05./01.06.1848
21.05./02.06.–29.05./10.06.1848
29.05./10.06.1848
ca. 20.05./01.06.–
19.06./01.07.1848171
19.06./01.07.1848
20.06./02.07.–21.06./03.07.1848
21.06./03.07.–24.06./06.07.1848
68
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 68
21.8.2019 15:45:00
�M.A. Castrén’s Travel Routes
Čita
Xorinsk
Verxneudinsk
Irkutsk
Nižneudinsk
Kansk
Balaj
Krasnojarsk
26.06./08.07.–08./20.07.1848
11./23.07.1848
14./26.07.–18./30.08.1848
stayed for some days
before 20.10/01.11.–16.11.1848
(probably o. st.)
20.–25.11.1848 (o. st.?)
Tomsk
Kolyvan
Omsk
Petropavlovsk
Zlatoust
Ufa
arrived 02./14.12.1848
arrived before
21.12.1848/01.01.1849
Kazanˈ
St Petersburg
Viipuri
Helsinki
12./24.01.–10./22.02.1849
69
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 69
21.8.2019 15:45:00
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
M.A. Castrén’s Travel Routes (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9dac525fb37d91aca9d7f2da82ed0559.pdf
d957058bfdca5db3c6907236760551bf
PDF Text
Text
Itineraria
Castrén’s travel descriptions
and letters are cited in the comments to his travels in this series. Therefore, they are not
listed or referred to with detailed references in this introduction.
Das Ausland published
among many other travel descriptions a lengthy relation of
Middendorff’s journey in April
1844. Das Ausland 94–100/1844.
It printed a brief account of the
first months of Castrén’s journey on 19 Oct. 1845 according
to the journal of the Ministry
of Public Education, three of
Castrén’s travel reports, and to
conclude, a summary of his results on 14 Dec. 1849. Das Ausland 292/1845; 299/1849. (TS)
Castrén 1852a; 1852b; 1852c;
1855.
Castrén 1853b; 1856.
Castrén 1953; 1967.
Castrén 1857b, see esp. p. V–VI;
in German, Castrén 1857a.
Matthias Alexander Castrén as
a Travelling Researer
Ti m o Sa l m i ne n
M.A. Castrén’s travels in literature
M.A. Castrén’s travels have been addressed in scholarly, semi-scholarly and popular literature since his lifetime. Already during his
journeys Castrén sent letters and descriptions to be published in
the press in both St Petersburg and Helsinki. Three of these items
printed in German in the Bulletin of the Academy of Sciences also
n
appeared in the German newspaper Das Ausland.1 Castrén himself
d
published his travelogues of 1838–1844 as a book in 1852, and travel
reports and letters of years 1845–1849 were edited posthumously
in 1855.2 German editions of them appeared in 1853 and 18563. An
abridged popular book in Finnish was published in 1953, appearing in a second edition in 19674. All of Castrén’s journeys are also
more or less directly reflected in all his scholarly publications, most
directly perhaps in the ethnological lectures that he gave at the University of Helsinki within a period of a little over three weeks in
May 1851.5 In addition to them there have been several shorter descriptions and analyses of Castrén’s journeys in different contexts in
both scholarly and popular literature since then.
Castrén himself contextualized his expeditions primarily in
a Finnish-national framework, i.e. the rise of the national movement
and the scholarly disciplines related to it. Both his newspaper articles and the book were meant for the so-called general public, and
in this context it was appropriate to highlight only the aspects of
the journeys that had the closest connection to the readership. The
international scholarly background was regarded as distant, nor was
there any identification with Russian aims. Perhaps he preferred the
Finnish-national point of view also in other respects, although he
must also have been aware of the international roots and significance of his journeys and work. This can be seen in the references
that he makes throughout his reports and diaries.
It is to be expected that Finnish scholars have described and
analysed Castrén’s travels primarily in a Finnish-national context,
and it remained so until the 1980s. This perspective however, is not
exclusive, and especially the academic context of St Petersburg is
18
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 18
21.8.2019 15:44:47
�Introduction
often explained. The very earliest biography of Castrén, written by
Anders Johan Sjögren (1794–1855) and published in Russian in 1853
and in Swedish in 1855, is a special case in several respects.6 For Johan Vilhelm Snellman (1806–1881), Castrén’s journeys were practically exclusively a part of the national movement in Finland. The significance of the Academy of Sciences in St Petersburg lay only in the
economic support it provided to Sjögren and Castrén. Snellman even
acknowledged the whole idea of a Siberian expedition to Sjögren,
without mentioning the initiatives of other members of the academy
at all.7 Aarne Michaël Tallgren followed almost completely Snellman
in his whole description of Castrén, although with more emphasis on
personal factors.8 Also Aulis J. Joki’s brief account of Castrén stands
in a similar relation of dependence to Snellman.9 Emil Nestor Setälä
connected Castrén’s work to national development in Finland, mentioning, however, its international connections but not saying anything about earlier travellers in Russia and Siberia.10 For Carl Axel
Nordman, the framework within which he defined the significance of
Castrén’s journeys, was the development of Finnish archaeology. The
background provided by earlier archaeological studies of Siberia by
scholars sent from St Petersburg was not mentioned.11
The international scholarly background from which Castrén’s
fieldwork arose was given more prominence in analyses from the
1970s onwards.12 In his history of Oriental studies in Finland, Pentti
Aalto connected Castrén’s travels almost exclusively to the aims of
the Imperial Academy of Sciences.13 In this respect, his approach
differs from that of all other Finnish authors, but it is, of course,
determined by his scope, which is international in character. Mikko
Korhonen’s emphasis is on the Academy and its interests combined
with a Finnish background from the viewpoint of the history of
linguistics14, and Günter Johannes Stipa presented a little later also
the relevant international roots within linguistics15. Neither of them
showed much interest in the general roots of Castrén’s journeys in
intellectual history. The author of this introduction has earlier attempted to combine the Finnish and Russian factors behind Castrén’s journeys from an archaeological perspective.16
Castrén’s travels were briefly described also in connection
with the general history of Finnish expeditions. Their context in
those descriptions and especially the one published in 1989 lies
mainly in the Finnish-national disciplines, but it is also mentioned
that he extended his fieldwork beyond narrow national borders. The
significance of the Imperial Academy of Sciences for his journeys is
also presented.17 In the history of Finnish learning and science, published in 2000, Castrén’s travels are mentioned in several contexts
but not analysed or explained in any way.18
Шегренъ 1853; Teckning 1855.
Snellman 1870: esp. p. XXXIV–
XXXVII, XLIV–XLVIII.
Tallgren 1913: 25–27, 54–55 75–
82.
Joki 1953: 7–9.
Setälä 1915: 4–7.
Nordman 1968: 15–17.
Most recently, see Lehtinen, I.,
2017: 99–104; Castrén 2017b in
general.
Aalto 1971: 32, 83–85.
Korhonen, M., 1986: 46–53.
Stipa 1990: 292–308.
Salminen, Timo, 2003: 36–40.
Janhunen 1989: 142–144; Halén
1989: 177–180, 196; Korhonen,
M., 1989: 225, 227–236; Tiitta
2009: 45–47.
Tommila 2000: 126; Herlin 2000: 42, 152, 154, 163, 169;
Karlsson – Enkvist 2000: 227,
233, 245, 247, 275, 277.
19
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 19
21.8.2019 15:44:47
�Itineraria
Louheranta 2006: esp. p. 84–
86, 119–121, 235, 251–253, 263;
2019.
Vermeulen 2015: 44–81, 108–
202 etc.; Ahola – Lukin 2016:
35–36, 55–59; Dahlmann 2009:
115; Lehtinen, I., 2017: 99–104.
Teckning
1855:
238–245;
Шегренъ 1853.
Karl
Fridrixovič/Fedorovič
Tiander (1873–1938) was a researcher in St Petersburg/
Leningrad, whose grandfather
had been a goldsmith in Loviisa, Finland. Tiander published
works on different topics of
history, literature, theatre and
linguistics in the first decades
of the 20th century. WorldCat
Identities, http://www.worldcat.
org/identities/lccn-nr88-5725 ;
Kansallismuseo, Kuukauden
esine, Syyskuu 2005, http://
www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/kokoelmat/kuukauden_esine_2005/kaulakoru.
Тiандеръ 1904: 14–15, 18–44
(on Hegel on p. 19).
Olavi Louheranta discussed Castrén’s travels and fieldwork
in connection with his analysis of Kai Donner in the development
of cultural anthropology, in particular from a psychological viewpoint.19 Joonas Ahola and Karina Lukin have recently analysed also
Castrén’s travels in their introductory article to the new Finnishlanguage edition of his mythology lectures. They base their view
on Han F. Vermeulen’s ideas of the emergence of ethnology and
ethnography in Siberia during the 18th-century expeditions of the
German-born scholars educated in the spirit of the Enlightenment.
A similar view has also been proposed by Dittmar Dahlmann, but
neither Dahlmann nor Vermeulen has dealt with Castrén because
of the chronological limits of their works. Castrén’s ethnographic
work has, however, been recently analysed by Ildikó Lehtinen.20
It could be expected that works published in Russia and Soviet
Union would connect Castrén’s expeditions above all to the tradition launched by the Imperial Academy of Sciences. Actually, this
is not always the case. The first extensive biographical account of
Castrén was written by A.J. Sjögren and published in the Вѣстникъ
of the Imperial Geographical Society. Castrén had been elected corresponding member (членъ сотрудникъ) of the society in 1850.
Sjögren’s biography of Castrén was published in Swedish in 1855,
without the author’s name. The Swedish version is cited here. For
Sjögren, Castrén was above all the continuator of his own work,
and this is also the main context for his journeys. Neither discussion
in the Academy of Sciences nor other earlier expeditions are explained. It was indeed Sjögren’s efforts that Castrén could thank for
the opportunity to travel to the east, but apparently Sjögren wanted
to play down the role of other Academy members in achieving the
expeditions. This point of view also explains why Snellman gave this
honour so exclusively to Sjögren (see above).21
The second Russian account, published by K.F. Tiander22 in
1904, gives a lengthy account of Castrén’s travels, but because Tiander was dealing with Castrén’s work in the context of research in
the Finnish language, he presented his journeys mainly in the Finnish context, of course providing them with a relation of the ideas of
the day in academic circles and society and noting Sjögren’s role in
the process, but omitting other connections, also the Russian ones,
almost completely. Interestingly, Tiander emphasized the significance of Georg Wilhelm Friedrich Hegel’s (1770–1831) philosophy
for Castrén during his formative years.23
The whole question of whether it was Finnish, Russian or international factors that determined Castrén’s work was relatively
marginal in the multi-disciplinary collection published in Leningrad
for the 75th anniversary of Castrén’s death. V.G. Bogoraz mentioned
20
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 20
21.8.2019 15:44:47
�Introduction
both Finnish and Russian backgrounds, but he did not go deeper into
them and their mutual relationship.24 The Soviet view of the 1920s
noted Castrén’s criticism towards circumstances prevalent in Russian society in the 1830s and 1840s.25 Jurij Belokobylˈskij’s survey of
Bronze Age and Early Iron Age archaeology in Siberia presented his
journeys in the context of archaeological expeditions to Siberia with
emphasis on Russian topics.26
Most works dealing with Castrén’s travels have not traced the
roots of the interests of the Academy of Sciences further back into
history or explained their emergence. Most explicitly this is done in
Jurij Belokobylˈskij’s book. Literature published in Western Europe
is mostly completely unaware of Castrén.
It is typical of all descriptions and analyses of Castrén’s journeys at least until the middle of the 20th century that they construct
a hero myth27 of a researcher and national actor defying difficult
circumstances, endangering his health and returning home halfdead. In itself, this picture is not false, but both conscious and subconscious selections have been made to strengthen the hero image.
Castrén himself already began to construct the hero myth. An
especially interesting and even striking comparison with the published travelogue is provided by his preserved diary notes from the
summer of 1842. The unlucky sailing voyage from Arxangelˈsk towards the Ter shore is described quite differently in the diary and in
the published travel book, and the difference lies precisely in the fact
that in the published version Castrén exaggerated the difficulties
he suffered especially in the fishermen’s village of Kozly and made
them last longer than they actually did.28 Elsewhere in his published
description, Castrén often omitted or marginalized his social contacts with the Russian elites of the villages and towns that he visited,
possibly to make his travels appear to be more of a solitary effort,
independent of Russians. Another and often quite different image
is provided by his travelling companion Johan Reinhold Bergstadi’s
(1820–1850) diary of 1845–1846, published by J. Oskar I. Rancken29,
where we see Castrén also bargaining in markets, singing quartets
with other Finns in St Petersburg and enjoying good food and wine
in both the Russian capital and other towns and cities.30
Other forms of resoluteness also belong to the Castrénian
self-portrait. He is terrifying to his adversaries such as a Russian
robber trying to take his reindeer and money in 1843 but at the same
time generous to the indigenous inhabitants of the tundra and taiga.
Several examples of the latter attitude are given.
A specific way of presenting a mythologized Castrén can be
found in cases where his significance as a model and forerunner of
the later generations of scholars is discussed.31
Богораз 1927: esp. 4, 10, 16,
24–26, and other articles in
the collection Памяти М.А.
Кастрена.
Богораз 1927: 10–11, 17–19, 34.
Белокобыльский 1986: 54–56.
On myth as signified speech,
Barthes 1994: 173–179; on applications of hero myths in early Finnish archaeology also involving Castrén, see Salminen,
Timo, 2003: 176–178.
Cf. Blunt – Stearn 1971: 68–69,
an account of Carl Linnaeus’s
(von Linné’s) conscious exaggerations of the obstacles he
had met and even visits to nonexistent places.
Rancken 1884.
Quoted in the commentary
notes to the 1845–1849 journey
in this volume.
See, e. g. Lehtisalo 1959: 6,
112, 115; Donner, K., 1933: 5, 71,
on archaeologists, Salminen,
Timo, 2003: 73, 78.
21
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 21
21.8.2019 15:44:47
�Itineraria
All the maps of Castrén’s journeys published until now contain errors. In some cases, they
can be explained by the fact
that no detailed description
of Castrén’s travel routes has
been published until now, but
for some others there is no reasonable explanation. The most
correct map before this edition
is Tallgren 1913: appendix and
the most erroneous mistakes
can be found in Tiitta 2009: 45.
Castrén’s letter to A.J. Sjögren
on 27 Sept. 1838, see the volume
of letters in this series. When
citing letters by Castrén in this
article, I refer the reader to the
volume of Castrén’s letters in
this series. The references to
the original sources in archives
can be found there.
Korhonen, M., 1986: 40–41; Stipa 1990: 292–298; Setälä 1915: 6.
Branch 1973: 93–100; Sjögren
1955: 119–121.
In addition to the works cited here, Castrén’s travels have
been mentioned in a large number of articles and other short works
since his death, and practically all the different ways of considering
their context have been applied previously in the literature. Therefore, this introduction concentrates on the one hand on the practical
side of the journeys and on the other hand on the way Castrén saw
the different phenomena that he encountered. What is new in whole
of this publication of his travels is the possibility to make Castrén’s
field research process visible by commenting on his diaries and
notebooks, published here for the first time.
Castrén’s travels: where and why?32
Lapland 1838 and Karelia 1839
Matthias Alexander Castrén made his first, still quite tentative, journey to Lapland in the summer of 1838. His main aim during this
short journey was to become acquainted with the Saami language
and folklore, because he had decided to devote himself to studies of
the Kalevala and Finno-Ugric languages instead of the Oriental (Sea
mitic) languages which he had originally considered to be his main
interest.33 The inspiration for this came from both the publication of
the Kalevala in 1835 and by the language and folklore studies by fora
eign scholars such as Rasmus Rask (1787–1832) in the first decades
of the 19th century.34
Castrén travelled at the cost of his friend Carl Robert Ehrström
(1803–1881), district physician of Tornio, who could follow his companions only to Peltovuoma village in Kittilä before returning to his
duties. His other companions were the naturalist Jakob Fredrik Blank
(1808–1860) and Pastor Josef Vilhelm Durchman (1806–1891) on his
way to become the chaplain in Inari. They visited Aavasaksa Fell on
Midsummer Eve, continued to Peltovuoma village and crossed the
fells from there to Inari and further on to Utsjoki. A Saami catechumen called Isaksson from Norway was Muonio at the same time to
learn Finnish, and he and Castrén could teach each other their respective languages. On the way from Tornio to Peltovuoma, the friends
made short visits also to the Swedish side of the border, for example
the Kengis ironworks. After Blank took another way back, Castrén
and Durchman, who did not remain in Inari yet, wandered with their
local guides through Sodankylä and Kemijärvi to Kemi in August.
Castrén used the material he had collected in his works on both the
Saami languages and Finno-Ugric mythology. Also A.J. Sjögren had
visited the area between Utsjoki and Sodankylä in 1826.35
22
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 22
21.8.2019 15:44:47
�Introduction
Two published descriptions and a field notebook survive from
this journey. The first report was printed in Helsingfors Morgonblad
in 1839 (No. 2 in this volume) and the second, more extensive, one
in Nordiska resor och forskningar in 1852 (No. 1 in this volume). The
r
notebook, in extremely worn condition and therefore partly illegible
(No. 4), complements the published reports especially concerning
the route that was travelled and some descriptive details. Also the
article Ett Postscriptum (No. 3) can be connected to this journey, dem
spite the date given to it by Carl Gustaf Borg in NRF.36 Also the text
known as Utdrag ur ett bref dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841
was written in its original form in Muonio in 1838 (see p. 584).
While Castrén was travelling in Lapland, an expedition to Siberia was being prepared at the Imperial Academy of Sciences. The
general plan was accepted on 18 May 1838. The idea for the expedition had been launched by the academician Karl Ernst von Baer
(1792–1876) in 1837 and its main emphasis was scientific, but also
a linguist-ethnographer was sought for it. A.J. Sjögren was proposed for the task, but he declined because of problems of health
and he began to search for another scholar in Finland. Sjögren came
to Helsinki at the beginning of August and asked Ivar Ulrik Wallenius (1793–1874) and Johan Gabriel Geitlin (1804–1871), but neither
of them was willing to participate. Sjögren met at least Wallenius
personally; there is no mention in his diary that he would have met
Geitlin. Sjögren tells in his biography of Castrén that Wallenius and
Geitlin suggested Georg August Wallin (1811–1852), later well-known
as a scholar of the Arabic language, and Matthias Alexander Castrén
to him. It was Sjögren’s choice to prefer Castrén, because he thought
that a person born in northern Finland would endure the difficulties
of travelling better.37 However, no final decision was made yet at the
Academy. Sjögren explained the delay to Castrén with reference to
the economic difficulties caused by the Russian military campaign in
Bukhara and Khiva, but the actual reason was that K.E. von Baer had
sent a programme of scientific questions to the Governor General of
Western Siberia, Prince Pëtr Dmitrievič Gorčakov (1789–1868), and
the answers did not arrive until early 1841. Sjögren informed Castrén about the delay, writing that he could organize his studies as he
wanted in the meantime.38
Therefore, Castrén’s second journey, to Finnish and Russian
Karelia in 1839, was a kind of substitute for the Siberian expedition. The Finnish Literature Society awarded him a grant for collecting folklore in Finnish and Russian Karelia, which he did in the
summer of 1839. His aim was to collect additional material for his
a
Swedish translation of Kalevala epic. The Finnish version had been
published by Elias Lönnrot (1802–1884) in 1835. According to Irma
For references and other notes,
see the commentary to the
texts in this volume.
Sjögren met Wallin in 1840
when the latter applied to study
at the Oriental Institute in St
Petersburg in order to begin
a career in diplomacy but was
not accepted. He went on to attend lectures at the University
of St Petersburg in 1840–1842.
Öhrnberg 2010: 28–35.
Sjögren 1855: 241–242; Branch
1968: 337–340; Korhonen, M.,
1986: 47, 50–51. See also KK
Coll. 209.75: Eph. 8 Aug. 1838;
Sjögren 1955: 208, 210–212.
23
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 23
21.8.2019 15:44:47
�Itineraria
Sulkunen 2004: 62–63; Karkama 2001: 273; Laaksonen 2008:
284; Siikala 2008.
Sulkunen 2004: 77–81, 83. Castrén was paid 500 [silver?] roubles for his translation. SKSA
B1611–1612, minutes of the
Finnish Literature Society, 3
March 1841, 16 March 1842.
Anttila 1931: appendix map.
Branch 1973: 62–71, 93–100.
Haavio 1952: 36.
Teckning 1855: 243 claims erroneously that Castrén would
also have been in Lapland in
1839.
Sulkunen, of all of Lönnrot’s contemporaries Castrén was the one
most excited by the Kalevala, but on the other hand he did not accept the idea of it as describing real history. Instead, he represented the mythological tradition of interpretation. He also believed
it to be an original folk epic as a whole, only being compiled by
Lönnrot.39 Sulkunen has connected Castrén’s Karelian journey to
a hegemony project within the Finnish Literature Society, where
Lönnrot and Castrén together aimed at pushing aside the literary
heritage of the late Carl Niclas Keckman (1793–1838). Keckman had
bequeathed to the society, among other things, an unfinished Swedish translation of the Kalevala, but Lönnrot and Castrén exploited
the material for their personal career purposes and deliberately assigned Keckman to oblivion. Sulkunen suggests that this was precisely the reason why the society supported Castrén’s journey to
Karelia, and Castrén, in turn, was inclined to construct the myth of
Lönnrot as national hero who had discovered the Finnish national
epic and reassembled it.40
Castrén and his two young companions, Johan Martin Jakob
af Tengström (1821–1890) and Johan Robert Tengström (1823–1847),
began their journey in northern Savonia and Finnish Karelia, visiting places where also Elias Lönnrot and A.J. Sjögren had been in the
previous years. Lönnrot had crisscrossed in the region in 1828, 1832,
1834 and 1837, most probably also in 1838, and would return there in
1842.41 Several points of the whole southern part of Castrén’s route
south of Kajaani coincided with the route taken by Sjögren in 1824–
1825 and the northern part as far Kuusamo with Sjögren’s journey
in late 1825.42 Having left Finnish Karelia, Castrén with his companions visited Lönnrot in Kajaani to get his accordance to his plans and
continued from there to the Russian side of the border. Folk poetry
was collected in several villages, most importantly in Vuokkiniemi.
Castrén was quite selective, leaving aside material that he considered too similar to what had already been published in the Kalevala
in 1835, or being too lyrical in character. Martti Haavio has noted
how Castrén’s report displays his lack of experience as poetry collector at that time.43 Castrén’s Swedish translation of the Kalevala
was indeed completed in 1841. The travellers returned via Kuusamo,
Oulu, Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki.
Two different versions of the travel report survive, the one
Castrén delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of
1839 (No. 6), and the one he published in NRF in 1852 (No. 5). There
is also a fragmentary notebook, consisting mainly of word lists and
short folklore notes (No. 7). The folklore (folk poetry) material that
Castrén collected will be dealt with in another volume of this series
by another editor.44
24
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 24
21.8.2019 15:44:47
�Introduction
Castrén seems to have made a journey to Northern Ostrobothnia in summer 1840, but nothing is known about it except a sole
mention of a trip of this kind in his report to the Imperial Academy
of Sciences in 1852, also published in this volume.
Lapland, Russia and Siberia 1841–1844
Still without any information on whether the Imperial Academy
could arrange the Siberian journey, Castrén travelled to Lapland together with Elias Lönnrot in late 1841, partly at Lönnrot’s cost but
also with a small grant from the Finnish Literature Society.45 They
had originally planned to travel via Muonioniska to Alta to meet
Pastor Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866), famous
for his work on the Saami languages, but because they were not sure
whether Stockfleth really was to be found in Alta at the moment,
they changed their plans.46 The actual trip began at the church of
Kemi, reaching Kuolajärvi in November, from where they planned to
proceed to A’kkel. The Saami living there were famous for their shamanistic skills, and Castrén wanted to collect their folklore. Because
of the high price asked by the local people for providing transport,
they travelled to Inari instead, where they heard that Stockfleth was
in Kárášjohka, much closer to Inari than Alta would have been, and
they continued there. After the return to Inari, Castrén alone visited
a village further away in the fells between 3 and 10 February. Lönnrot did not accompany him, probably because of a dispute that had
arisen between them on the way to Inari before Christmas.47
The Siberian expedition was discussed at the Academy of Sciences in the autumn of 1841, and three important decisions were
made. Firstly, it was decided in its historical-philological section on
10/22 September upon Sjögren’s proposal that the linguistic-ethnographic expedition would be independent of the scientific one. Then
it was decided on 24 September/6 October that the scientific expedition would be carried out under the direction of Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894), a Baltic-German scholar. The costs
would be 10,000 silver roubles. A linguistic-ethnographic expedition was also wished, which would cause 3,000 roubles additional
costs.48
On 26 November/8 December 1841, the actual decision was
made to carry out the humanistic expedition led by Sjögren.49 Relatively little, however, was clear at the practical level by now. Sjögren
himself had decided that at least Castrén would travel, but if they
travelled together, the 3,000 roubles would not be enough, and he
started to seek additional funding at the Academy. On 17/29 December, he could note in his diary a discussion in which it was stated that
The grant of the society is mentioned in Teckning 1855: 244,
but it cannot be verified from
the minutes of the society. The
society, however, was expecting to get reports from the travellers. Lönnrot wrote both from
Kemi(nmaa) and Arxangelˈsk
and also Castrén from the latter town. SKSA B1611–1612, esp.
minutes 1 Dec. 1841, 16 March, 8
June 1842.
Castrén had applied for a
larger travel grant from the
Alexander University but it
was given to G.A. Wallin.
Öhrnberg 2010: 32–33 citing
the minutes of the University
Senate on 4 Dec. 1841.
Castrén’s letters to C.R. Ehrström, 14 June 1841, Felix von
Willebrand, 11 Nov. 1841, as
well as to Lönnrot 14 Sept. and
12. Oct. 1841, see the volume of
letters in this series.
See, e.g., Castrén’s letters to
Willebrand, 3 Feb., Alexander
Blomqvist, 12 Feb. and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842. Lönnrot’s diary
note on 23 Dec. 1841, quoted in
Anttila 1931: 366.
KK Coll. 209: Eph. 22 Sept. 1841;
Baer 1842; Branch 1968: 340–
341; Sjögren 1955: 217–219.
KK Coll. 209: Eph. 8 Dec. 1841;
Branch 1968: 341. Sjögren noted
in his diary that he is going to
write to Castrén immediately,
but no such letter has been preserved. Possibly he still postponed writing it, waiting for
more detailed decisions.
25
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 25
21.8.2019 15:44:47
�Itineraria
KK Coll. 209: Eph. 29 Dec. 1841;
Branch 1968: 341–342.
Castrén’s letter to Sjögren, 14
Feb. 1842.
Branch 1973: 95–98.
Lönnrot’s letter to Rabbe, 2
May 1842, published in Elias
Lönnrotin kirjeet, http://lonnrot.
finlit.fi/omeka/items/show/658.
Anttila 1931: 367–368.
HYKA KoA University Senate minutes 15 June 1842 § 4.
Snellman 1870: XLVI, XLVIII;
Branch 1968: 342–343.
Branch 1973: 124–129, 141–148.
an additional 5,000 silver roubles could be found, but on the other
hand, the overall opinion was that an official application for funding
should be made. This did not suit Baer who replied immediately that
if more funding was applied for Sjögren, also Middendorff would be
entitled to an additional application. In this state of affairs, Sjögren
wrote to Castrén on 28 December 1841/9 January 1842 and explained
his plans. He proposed that they would start the journey together,
but Castrén alone would continue to the eastern- and northernmost
regions after getting used to the circumstances and learning Russian. However, editing his Ossetian grammar for publication made it
impossible for Sjögren to travel before 1844. Therefore, the issue was
neither discussed at the Academy before late 1843.50
Following Sjögren’s advice, Castrén and Lönnrot continued from Inari to the Kola Peninsula and via Kemˈ and Soloveck
to Arxangelˈsk. Castrén actually had the idea of going from Kola
to Varanger and of travelling from there to Arxangelˈsk not before
August 1842, but this was not realized.51 They followed Sjögren’s
footsteps of winter 1826 again from Kola to Soloveck.52 Both in Inari and on the Kola Peninsula Castrén acquainted himself with the
local Saami languages, folklore and material culture, although, according to Lönnrot, his health was quite poor.53 From Arxangelˈsk
he also attempted to make a trip to the Ter Shore, but because of
unfavourable winds and poor health he had to turn back. Lönnrot
had left Arxangelˈsk for Karelia just before Castrén’s departure, because he had stated that he would have no use for Samoyedic studies for Finnish, as he had originally thought.54 After returning from
his unlucky adventure on the sea Castrén continued his work in
the surroundings of the town. He was financed by the Alexander
University of Helsinki with 1,000 silver roubles for the second half
of the year 1842 and first half of 1843. In his application, Castrén
explained as his goal the collection material on the dialects of the
Finnish tribes in Russia in order to write a complete Finnish dictionary.55 During the autumn Castrén travelled via Pinega, Mezenˈ and
Sëmža to Nes,ˈ arriving there at the end of the year mainly to collect
material on the Tundra Nenets language. He reached Pustozërsk in
February 1843. May and June 1843 were spent in Ižma to study the
Komi language and culture. Castrén was travelling in the same regions that Sjögren had visited some 15 years earlier. Sjögren had
been in the Arxangelˈsk region in 1827 – and even planned a trip to
the Ter shore – and continued further to Ustˈ-Sysolˈsk (present-day
Syktyvkar). From there he had turned south.56
From July until the middle of September 1843 Castrén was in
Kolva, from where he travelled along the River Usa to the Urals and
crossed the mountains in late October to get to Obdorsk (present-day
26
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 26
21.8.2019 15:44:48
�Introduction
Salexard) at the beginning of November. In the meantime, funding
from the Academy of Sciences for his further journey became unsure. Academicians K.E. von Baer and Peter von Köppen (1793–1864)
namely preferred the Hungarian researcher Antal Reguly (1819–
1858) for the scholarship, because Reguly was in St Petersburg doing research on Finno-Ugric themes in 1841–1843 and had become
acquainted with several members of the Academy. He travelled in
Siberia in 1843–1846. Sjögren expected Castrén to send a short dissertation to the Academy to show his competence and asked him to
do so several times, but finally decided to make the official proposal
without it. Prior to this, on 17/29 December, he went to the Minister
of Public Instruction, Count Sergej Semënovič Uvarov (1786–1855),
who was also President of the Academy of Sciences, and attempted to
get his support in advance. The Minister, however, replied to Sjögren
that he did not know the issue sufficiently and wanted to wait for the
official decision of the Academy. He also hoped that Sjögren himself
could travel. Sjögren, however, had decided to travel only if it was
explicitly required by the Academy. On the next day Sjögren wrote
to Professor Alexander Blomqvist (1796–1848) in Helsinki asking him
to tell Frans Johan Rabbe (1801–1879) to submit Castrén’s inquiry to
apply for a salary for him from Finland until his appointment was decided in the Academy. On 20 December 1843/1 January 1844, Sjögren
stated in his diary that he had written an encouraging letter to Castrén, although he did not feel optimistic himself.57
On 5/17 January 1844, Sjögren discussed with Peter von Köppen who should be sent by the Academy to the east, Castrén or Reguly. Köppen still supported Reguly, because he knew him personally. Two days later, Köppen told Sjögren that Reguly had obtained
funding from the Austrian government, but not enough to carry out
his ongoing studies. Baer, therefore, attempted to get Sjögren’s support for obtaining financing for Reguly from the Academy. In this
stage, Sjögren decided to make the official proposition to appoint
Castrén in the historical-philological section on 12/24 January. A
completely new counter-proposal was made by the members of the
physical-mathematical section who were at present at the meeting.
They asked for an additional 500 silver roubles to Middendorff and
suggested that it could be temporarily taken from the 3,000 roubles assigned to the linguistic-ethnographical expedition. Baer even
demanded that the whole sum of 3,000 roubles be given to Middendorff instead of Castrén, because the latter was funded by the
Alexander University. Sjögren now said that he would travel himself
only if circumstances permitted and this seemed impossible for the
time being. Eventually, his proposal was accepted in the meeting
and Castrén was given funding for three years, 1,000 silver roubles
KK Coll. 209: Eph. 29, 30 Dec.
1843, 1 Jan. 1844; Branch 1968:
342–345.
27
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 27
21.8.2019 15:44:48
�Itineraria
Bulletin des séances de la classe
1843: 335–336; Летопись Российской Академии Наук II:
308, 325; Branch 1968: 346–347;
Сухова – Таммиксаар 2005:
28–29, 36–50, 244; Tammiksaar
2009: 145; Teckning 1855: 251–
252; KK Coll. 209: Eph. 24 Jan.,
15 Feb. 1844; Sjögren 1955: 226–
234. See also Hf. Mbl 17/1844
where the news about Castrén’s appointment was published.
Baer 1845.
Baer still continued with his
efforts for Reguly. Castrén had
taught Reguly Finnish in Helsinki in 1841 and had given a
very negative assessment of
his skills and knowledge back
then. He had written about it
to Sjögren on 27 August/8 September 1843 and 22 July/3 Aug.
1844 (see the volume of letters
in this series), and Sjögren related this assessment in the
meeting of 12/24 January. Consequently, Baer left an official
protest against Sjögren’s assessment and wrote also to the
Lecturer in Finnish, Carl Axel
Gottlund (1796–1875) in Helsinki asking for an honest estimate about Reguly and, at least
according to Sjögren, for Gottlund’s support. KK Coll. 209:
Eph. 28, 29 Feb., 13, 22 March
1844; Branch 1968: 344–345.
Sjoegren 1844.
Koeppen 1844.
Kappeler 2009: 68–69.
KK Coll. 209: Eph. 17, 18, 24
April 1844.
Castrén shared the prize with
Ferdinand Johann Wiedemann (1805–1887). According
to Летопись РАН II: 326, the
per year, but on the condition that Sjögren would travel with him. It
was also decided to use the required 500 roubles for Middendorff’s
expedition until Baer could possibly get compensation for it through
a new grant from the state. After receiving formal confirmation for
it from Minister Uvarov, Castrén was finally appointed on 16/28
February 1844.58 After the appointment, Baer published additional
instructions for Castrén wishing above all to obtain the skulls and
skeletons of Siberian peoples via him as well as ethnographic collections of them. He read them at a meeting of the physical-mathematical section of the Academy on 8 March 1844.59
Castrén received detailed special instructions for the Siberian
journey from A.J. Sjögren in January 1844. They were written to
convince the Academy to appoint him. Castrén’s region of research
was restricted between the Obˈ and Enisej rivers, and it was set his
special task to carry out research among the Samoyeds and the
Khanty but also to collect information about the languages and cultures of other peoples such as the Kets and to investigate the situation of the Assans, Kots, Arins, Mators and Kamassian Samoyeds.
It was explicitly stated that he should not divide his attention to
include the Tungus and other Turkic peoples. While Sjögren considered languages to be Castrén’s primary area of research, he also
required him to collect folklore, geographic and topographic information, copy inscriptions and describe Chud graves both internally
and externally in relation to their surroundings. If Castrén were
able to find artefacts, he should send them to the Academy.60 Peter
von Köppen wrote a supplementary instruction in March 1844, in
which he added some tasks to the ones listed by Sjögren, but his
questions did not bring any really new fields of research within
Castrén’s scope.61 As a statistician, Köppen had classified all the
peoples living in Russia62 and it was in his interest to make Castrén
collect additional data for him.
After a stay of two months for collecting material on the northern dialects of the Khanty language, culture and society Castrén had
to give up plans to travel to Turuxansk because of his deteriorating health and turned southwards instead. After being diagnosed
with tuberculosis by a Polish doctor, he eventually left for Finland
in March 1844, i.e. just after the Academy of Sciences had made the
decision to appoint him for an expedition to the east. Sjögren got to
know about this on 5/17 April and after some hesitation he presented
it at the Academy. Academician C.F. Graefe (1780–1851) suggested
there that they would wait until the next autumn to see whether
Castrén’s health had been restored, and the issue was left at that.63
Castrén arrived in Helsinki on 15 May 1844 after travelling for two
and a half years in the north. Here he learned that he had been
28
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 28
21.8.2019 15:44:48
�Introduction
awarded half of the Demidov Prize by the Academy of Sciences for
his Komi grammar as well as money for printing costs, a total of
1,000 silver roubles.64 The Alexander University gave him the Alexander grant, a special stipend for travel, in Castrén’s case most
probably 900 silver roubles.65
There is varying contemporary information on whether it was
only his poor health or also his desire to arrange the material collected during the past years that brought Castrén back to Finland, but it
seems that both reasons contributed to these developments. The issue
is explained in more detail and with source references in the commentary notes on p. 544–546 to the travels in 1841–1844. The reader is also
referred to Castrén’s letters, published in a later volume of this series.
Castrén also published a description of this journey in 1852
(No. 8 in this volume). In addition to it, two unpublished notebooks
with miscellaneous notes (Nos. 9 and 12), a fragmentary travel diary
from the summer of 1842 (No. 11) and a letter extract published previously as Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841
(No. 10) are preserved. Actually Castrén has did not originally write
the Utdrag at all in Kuolajärvi in 1841 but in Muonio in 1838, which
g
can be seen in the modifications that he made to the text. Because
this publication aims at the last versions by Castrén, the text has
been kept in its traditional connection with the 1841–1844 journey.
The linguistic materials are analysed in separate volumes of this series by different editors.
Castrén was considered to be an expert of the questions about
Samoyed languages and cultures now. His expert position can be
seen from the fact that the Academy of Sciences asked him for a review of Alexander Gustav von Schrenk’s (1816–1876) travel book Reise durch den Tundren der Samojeden for a possible Demidov Prize. It is
n
probably Sjögren’s influence that can be recognized in this request.
Also, Castrén himself swiftly took an expert position presenting a
detailed criticism of Schrenk’s linguistic and ethnographic observations.66 His assessment as well as his account of the hydrography of
the Mezenˈ district are also published here (Nos. 14 and 15).
Siberia 1845–1849
After recovering for a while, Castrén left Helsinki for Russia again
on 27 February 1845. He and his companion Johan Reinhold Bergstadi arrived in St Petersburg for the first time in their lives eight
days later, remaining there until 12/24 March.67 Above all, he had
to meet the members of the Academy of Sciences personally, which
he also did, and, of course, he has also discussed the details of the
instructions especially with Sjögren and Köppen.
Academy made its decision on
12/24 April, but according to
Sjögren’s diary, only Köppen’s
recommendation to Castrén
was presented on that day with
support from some other members, and the prize-winners
were decided on 17/29 April;
KK Coll. 209: Eph. 24, 29 April
1844; Sjögren 1955: 233 where
the sum is expressed as 2,500 +
1,000 paper roubles (Banco Assignations) the rate being 1 silver rouble = 3.50 paper roubles.
On the rate, see also p. 246.
The sum is not given in the
minutes. According to Snellman 1870: XLVI; cf., it was 900
Rub. Sr, but in Teckning 1855:
259, Sjögren writes that Castrén was awarded 6700 roubles in assignations by the university. Sjögren seems to have
based this on the letter from
Castrén, 3 Aug. 1844 where
Castrén wrote that ‘according
to what is told’ [enligt berättelsen] he was awarded 6700
roubles in assign. (= 1,900 silver roubles). However, it can
be read in his later letters that
he withdrew the whole sum in
three instalments in 1845 (Castrén to Sjögren, 26 Apr./8 May
and 12/24 Aug. 1845), which
makes it most probable that the
Alexander grant was less than
1,900 silver roubles. The sum
6,700 seemingly contains both
the 1,000-rouble grant of 1842
and the 900-rouble Alexander
grant of 1844, given in paper
roubles.
The grant decision in favour of Castrén was made in
the University Senate on 12
June 1844, and the affirmation
29
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 29
21.8.2019 15:44:48
�Itineraria
of it by the Chancellor (Carevič
Aleksandr Nikolaevič) was taken into the minutes on 17 August. There were three applicants, with Castrén receiving
five votes out of 12. The most
detailed vota for him were delivered by professors Alexander Blomqvist and Gabriel
Rein (1800–1867). On the other hand, Professor Jakov Grot
(1812–1893) and three others
associating themselves with
his votum, were of the opinion
that the university had already
supported Castrén enough, although they did not want to
deny the significance of his
work as such. HYKA KoA University Senate minutes 12 June
§ 18, 17 August 1844 § 5.
The grant had been instituted in 1842, and the Chancellor had decided its amount to
be 1,285 silver roubles per year.
HYKA KoA University Senate minutes, 19 Nov. 1842 § 1, 21
Dec. 1842 § 3.
See also Бэръ & al. 1850 with
Castrén as co-author.
The University Senate had
awarded Bergstadi a Hedman
grant for the journey and applied to the Chancellor to permit Bergstadi to travel three
years with Castrén in Siberia.
HYKA KoA University Senate 12 Feb., 12 Apr. 1845. On the
Hedman grant, see Tietosanakirja III: 203 [Hedman, Claudius].
Rancken 1884: 3. There was a
large Finnish community in St
Petersburg in the middle of the
19th century. Its number has
been counted ca. 11 000 in 1840
Castrén described in his diary notes the feelings evoked by the
capital city. At first, he disliked its monotony, but over the following
days he also found much that was beautiful there. On 16 March, he
addressed sharp criticism about the atmosphere in the city where
free expression of opinions was not possible and, to keep safe, it was
best not to express any opinion at all of anything and to be completely uninterested in the issues of the day. In Castrén’s opinion,
most people in academic and literature circles were either pedants
or dilettantes. Castrén assumed that if he were not travelling to Siberia of his own will, he would be sent there as a prisoner.
What was not described by Castrén but what can be read in
Bergstadi’s diary, is that during their days in St Petersburg they engaged in active social life with other Finns of the city, eating, drinking wine and singing Carl Michael Bellman’s (1740–1795) quartets.68
Activities of this kind were almost completely left unmentioned by
Castrén in his descriptions.
Castrén and Bergstadi arrived via Moscow and Vladimir to
Kazanˈ on 29 March/9 April. Kazanˈ was their headquarters for little over a month. During that time, Castrén concentrated on the
Volga-Finnic languages and met scholars at the university as far as
his health permitted. After short stops in Permˈ, Ekaterinburg and
Tjumenˈ they stayed in Tobolˈsk for ten days to prepare for their journey. In Glazov and Permˈ, Castrén’s route coincided with Sjögren’s
journey of 1827.69
Middendorff was travelling in Northern Siberia in 1842–1844.
Because of the delay in Castrén’s departure they never met.
From June until September 1845 Castrén studied Southern
Khanty and some Samoyedic dialects in the regions of Samarovo
(present-day Xanty-Mansijsk) and Surgut. After considering different possible routes to the Samoyeds, he and Bergstadi remained for
the rest of 1845 in Narym. They spent the following months until
March 1846 in Togur and Molčanova to collect material mainly on
the Tomsk region Samoyeds or Selkups but also on the Tatars. They
went on to travel via Tomsk and Ačinsk to Krasnojarsk where they
arrived on 11/23 March 1846 and continued downstream on the River
Enisej five days later.
Along the Enisej, Castrén collected material of a wide array
of languages and cultures, Tungus, Kets, Selkups, Nganasans, Enets
and Nenets. In Turuxansk (present-day Staroturuxansk) he stayed
for one and a half month in June and July 1846. Another long-term
stay was in Dudinka where Castrén spent almost three months from
August to November 1846, travelling thereafter still further north to
Tolstyj Nos. Bergstadi remained in Dudinka, leaving Castrén and
returning via Krasnojarsk and Kazanˈ to Finland in 1847. Castrén
30
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 30
21.8.2019 15:44:48
�Introduction
attempted get a new travel companion from Finland but was unsuccessful and he continued his journey alone. During the winter and
spring of 1847 he travelled back to the south, spending three weeks
in Xantajka and some time in Turuxansk on the way.
Castrén took on a new task on the steppes around the upper
course of the Enisej in spring and summer. He collected linguistic
and ethnographic material on the Tatars (Khakasses) and carried out
archaeological excavations of kurgans and documented inscriptions
on rocks and grave stelae (see the volume of archaeological and historical writings and the last part of this volume in this series). His
main base was at Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) and Minusinsk. On 20 June/1 July, Castrén travelled without a passport to
the Chinese side of the border to meet Soyots (present-day Tuvans),
returning from there in August to continue his work on the steppes.
He left Minusinsk for the last time on 5/17 September and arrived in
Krasnojarsk 16 days later.
The months until the end of 1847 were spent studying the languages and cultures of the Kots and Kamassian Samoyeds on the
smaller rivers east of Krasnojarsk. Despite the restrictions in his
written programme, Castrén continued via Irkutsk to Verxneudinsk
(present-day Ulan-Udè) and stayed in the region southeast of Lake
Bajkal until March 1848 to collect material on the Tungus, Buryats
and Buddhist religion. All these had been explicitly excluded from
his duties by the Academy, at least as far as the written instructions are concerned.70 He then turned towards Kjaxta and visited
China for the second time before continuing via Čita and the town
of Nerčinsk to the Nerčinsk mines on the Chinese border near the
River Amur. He spent May and June 1848 there and returned to Čita
on 26 June/8 July, staying there for three weeks before continuing
to Irkutsk, where he had to stay to cure his poor health for a whole
month in July–August 1848. The next long stay required by health
took place in Krasnojarsk in November. It was not until then that
Castrén was able to make the effort to continue to the west.
Castrén had changed his route plans several times on the way,
either because of practical difficulties in travelling or because he noticed that it was unnecessary to visit regions which he originally had
in mind. He had to give up a planned visit to the annual market of
Selijarovo in 1845 because of flooding rivers. His planned route from
the Obˈ via the Vax and the Taz to the lower course of the Enisej was
considered impossible to travel, and he turned towards Narym and
Tomsk instead.71 After finding the desired languages and dialects
on the lower Enisej, Castrén could completely give up his plan to
travel to the Taz.72 He did not decide to travel to the Soyots until the
summer of 1847; neither was this one of the tasks assigned to him
belonging to all classes of society. Engman 2003: 165, 308.
Branch 1973: 143.
Sjoegren 1844: 326; Koeppen
1844: 373.
Castrén’s letters to Sjögren, 28
Aug./9 Sept. and 1/13 Dec. 1845.
Castrén’s letter to Lönnrot, 28
June/10 July 1846 and Sjögren,
5/17 July 1846.
31
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 31
21.8.2019 15:44:48
�Itineraria
Castrén’s letter to Sjögren, 5/17
July 1847.
Castrén’s letters to F.J. Rabbe,
5/17 Nov. 1847, 6/18 Jan. 1848, to
Sjögren, 1/13 Dec. 1847.
Castrén’s letter to Sjögren, 1/13
March 1848.
Castrén’s letter to Fabian Collan 22 March/3 April 1847.
Castrén’s letter to Sjögren, 1/13
March 1848.
Castrén’s letters to Sjögren,
3/15 July, 12/24 Aug., 3/15 Nov.
1848, to Rabbe, 12/24 Aug., 3/15
Nov., 2/14 Dec. 1848.
Castrén’s letter to Sjögren, 1/13
March 1848.
KK Coll. 209: Eph. 27, 29, 30
Jan., 2, 6, 7, 8, 11, 13–15, 17, 20,
21 Feb. 1849 (esp. the two last
dates).
On the importance of the material collected by Castrén, see
Korhonen, M., 1986: 64–66;
Janhunen 2009.
Middendorff 1875.
by the Academy.73 No document is preserved in which explains his
decision. After leaving to Minusinsk valley in autumn 1847, Castrén
planned to travel to Irkutsk as soon as possible, but having found
Kot speakers east of Krasnojarsk, he stayed there longer than he
had thought.74 Furthermore, Castrén had to leave some places in the
Lake Bajkal region unvisited contrary to his earlier plans.75
Castrén’s period in offices with the Academy was originally
meant to end on 10 March 1848, when he should have been in St Petersburg, but he decided already in spring 1847 to apply for a short
prolongation.76 The unexpected tasks between Krasnojarsk and Irkutsk introduced a new reason to stay even longer in the east. Still
in March 1848, he planned to arrive in Omsk in July77, but actually
he was not there until December, largely because of lengthy stops
caused by deteriorating health.78
For his journey back to the west, Castrén had plans for excavations of kurgans in the Governorates of Tomsk and Omsk, but
because health problems had postponed his journey until winter, he
had to leave them undone. They would have also involved considerable costs.79
Castrén arrived in St Petersburg on 13/25 January 1849 and left
the Imperial capital for Helsinki on 10/22 February. The most crucial
task for him now was to inform the Academy of Sciences about his
results. The only source we have about his programme in St Petersburg is A.J. Sjögren’s diary, and even this does not give very detailed
information about his encounters. Sjögren, however, read Castrén’s
report at the Academy describing the journey and its fieldwork. It
was decided to award Castrén an annual grant of 700 silver roubles
for three years to edit the collected materials.80
The last journey resulted indeed in a large numbers of travel reports, descriptions, diaries and notes, most of which Castrén
could not publish or utilize in any way himself before his death.
However, the vast material was important for future research, and
therefore the most important materials were edited by Franz Anton
von Schiefner (1817–1879) in St Petersburg in 1853–1862.81 They were
also used by A.T. von Middendorff in his large publication of his own
journey. The latter combined them with his own observations about
the Siberian peoples, cultures and languages.82
Castrén’s travel plan (No. 15), nine descriptions or reports
(Nos. 16–21, 23, 24, 26), the hydrography of the Enisej (No. 22) and
an account of the Finnish prisoners and deported persons in Siberia
(No. 25) are published here. Moreover, there are four previously unpublished travel diaries, covering the whole journey except for the
period from October 1845 to May 1846 (Nos. 27–30), and calendars
for 1846 and 1847 containing some brief notes (Nos. 31, 32). Again,
32
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 32
21.8.2019 15:44:48
�Introduction
the extensive linguistic, ethnographic and other scholarly materials
are published in separate volumes by different editors in this series,
except for the field notes that Castrén wrote in his diaries.
Castrén and the tradition of expeditions
Two of Castrén’s four journeys can be considered as real scholarly
expeditions, the one to northern Russia and western Siberia in 1841–
1844 and the one to Siberia in 1845–1849. The journey to Lapland
in 1838 was a rehearsal to obtain experience of travelling in field
conditions, and the one to Karelia in 1839 was for the purpose of collecting folk poetry in the sense of Elias Lönnrot, Zacharias Topelius
Sr. (1781–1831) and other Finnish national-romantics. Lapland east
of the Tornionjoki and Muonionjoki rivers had been annexed to the
newly established Grand Duchy of Finland of Russian Empire in the
Peace Treaty of Hamina in 1809, and scholarly expeditions there
were just about to begin in the 1830s. Some naturalists such as the
French researcher Pierre Louis Moreau de Maupertuis (1698–1759)
and Swedish scientists such as Carl von Linné (1707–1778) and Lars
Levi Laestadius (1800–1861) had travelled in Lapland since the first
half of the 18th century, but there was no established tradition in the
field of the humanities until the late 19th century.83
Karelia on both sides of the border between the autonomous
Finland and Russia proper had been quickly established as an area
for collecting folk poetry in the 1820s and 1830s. Publishing the first
version of the Kalevala epic in 1835 had linked Russian Karelia to the
a
image of Finnishness being created by the cultural elites of the time.
Despite cultural differences Karelia and Karelians were suddenly
presented as a part of Us; also the boundary between the Finnish
and Dvina Karelian languages was not distinct. Castrén’s journey in
Finnish and Russian Karelia was an integral part of the continuum
that lasted from the previous decade until the 1940s.84
With his journeys in Russia and Siberia Castrén was connected
with both Russian and European traditions of research expeditions,
while linking Finnish national(ist) interests to them. Castrén’s travels were carried out in a period when the approach emphasizing the
ethnic diversity of Russia was challenged by rising Russian nationalism underlining ethnically Russian points of view and attempts
to find out ‘what specifically makes Russia Russia’. Of course, the
more universalistic approach did not appear overnight, but research
on non-Russian peoples of the empire could not find as much support at the Academy as it had found previously.85 All three sets of
instructions, written by non-Russian members of the Academy for
Linné (Linnaeus) travelled in
Lycksele and Tornio Lapland
as a young scholar in 1732. Kallinen s.a. [2003]: 229, 232–233;
Blunt – Stearn 1971: 40–68.
Sihvo, H., 2003: 66–76, 100–
143.
Knight 2009: 118–128; Tammiksaar 2009: 145; Clay 1995; Ahola – Lukin 2016: 59; Sjögren
1955: 220–224.
33
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 33
21.8.2019 15:44:49
�Itineraria
Sarnowsky 2015 passim.
Vermeulen 2015: 26, 92–95; Sarnowsky 2015: 207–208.
Dahlmann 1999; Dahlmann
2009: 105–142.
Vermeulen 2015: 202–203;
Ahola – Lukin 2016: 55; for a
synthesizing overview of explorations of Russia, see Stagl
2009.
Vermeulen 2015: 29, 44–81, 113–
122.
Dahlmann 1999: 9–25; Dahlmann 2009: 39, 66–73, 82–87,
96, 105–115; Vermeulen 2015:
87–99.
Dahlmann 1999: 23–25; Dahlmann 2009: 112–136; Winter –
Figurovskij 1962; Vermeulen
2015: 108–122. Strahlenberg
published his observations, despite the promise not to publish them he had given to the
Academy of Sciences. Strahlenberg 1730.
Bucher 2009: 47.
Castrén, still reflect the notion of cultural diversity of the Russian
Empire and necessity to collect information about it.
The earliest expeditions worldwide had been made either to
search for unknown continents or routes to previously known places. Their peak period was in the 15th and 16th centuries. Increasing
knowledge of the earth made it possible to concentrate on more detailed questions already from the17th century onwards, but the era
of traditional expeditions of discovery was not over until the end of
the 18th century.86 Organizing expeditions gradually became a colonial pursuit for several European countries.87 Russia was no exception, although its expansive and colonial attention was not turned
to the distant countries behind the oceans but to its own immediate
neighbouring areas in Asia.88 Therefore, the Russians also found the
cultural Other increasingly within their own Empire, even in its European parts.89
There had been travellers who had described their experiences and observations from Siberia since the 15th century, such
as Johannes Schiltberger (1381–1440), Sigismund von Herberstein
(1486–1566), Eberhard Isbrand Ides (1657–1708) and Nicolaes Witsen
(1641–1717). Also the mapping of Siberia had begun in the 16th century along with the Russian conquest. Russian power had reached
the Pacific Ocean in 1639 and become established in the whole Asiatic north by the end of the 17th century. There was obvious demand
for research concerning the natural resources and indigenous peoples of the conquered area. The idea of the Enlightenment gave a
strong impulse for expeditions to remote areas all over the world.90
These ideas were also imported to Russia through German scholars,
leading to the founding of the Imperial Academy of Sciences in the
1720s. The 18th century was particularly crucial for collecting information about Siberia.91
Three expeditions of the first half of the 18th century were especially important. Daniel Gottlieb Messerschmidt (1685–1735) travelled through most of Siberia in 1720–1727. Two Kamčatka expeditions were for the purpose of seeking a new sailing route from Europe
to Asia and mapping the Kamčatka region. The first one was led by
Vitus Bering (1681–1741) in 1725–1730 and the second one was carried
out by Bering, Johann Georg Gmelin (1709–1755) and Gerhard Friedrich Müller (1705–1783) in 1733–1743. Also the Swedish prisoner of
war Philipp Johann Tabbert (von Strahlenberg, 1677–1747) travelled
in Siberia in 1711–1722, ultimately together with Messerschmidt.92
Gudrun Bucher has emphasized the change brought about by Messerschmidt’s expedition: it launched the systematic collecting of information about Siberia.93 The Second Kamčatka Expedition, however, was the first one sent to Siberia with explicit instructions and
34
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 34
21.8.2019 15:44:49
�Introduction
definite questions to answer. Its results and questions were used
a couple of decades later as the most important basis for his own
travels by Peter Simon Pallas (1741–1811).94 The questions the travellers were required to answer were mostly of a scientific character,
seeking information about natural resources and sailing routes, but
also languages and cultures in the area, even archaeological remains
came within their scope from early on.95
Han F. Vermeulen has discussed the question of whether the
travellers were also involved in the Russian colonialist project in
Siberia, but in his opinion this connection was only indirect.96 The
borderline between direct colonialist activities and others of a more
indirect type but of colonial importance because of their applicability remains, however, unclear.
In the second half of the 18th century, Ivan Ivanovič Lepëxin's
(1740–1802) journey in 1769–1772, mostly in European Russia but
extending also briefly into westernmost Siberia, and Peter Simon
Pallas’s journey in 1768–1774 to Southern Russia and Siberia were
the most prominent expeditions of the period within the Russian
empire.97 Some of Müller’s observations had been published by J.G.
Gmelin, the leader of the expedition, and Pallas published a threevolume description of his journey. 98 Thus, they were more readily
accessible for Castrén than Messerschmidt’s unpublished notes. Müller had a broad research programme for the history and ethnography
of Siberia, which he partly realized himself, and partly delegated to
others with extremely detailed instructions.99 According to Müller,
it was language that showed possible relations between peoples.100
Castrén was linked to the international continuum of travels,
the professionalization of different scholarly disciplines, applied
interests of Russian administration and emerging Finnish nationalist ideas alike. He combined with the latter also some interest in
Turkic and Mongolic languages, because their relationship to the
Finno-Ugric languages was unclear. Turkology had some appeal in
Western Europe in the first half of the 19th century. He was also connected to a tradition of Tibetan studies, practised in Europe since in
the late 18th century.101
Castrén’s routes crossed those of the earlier travellers at several points, above all in the Minusinsk region, Turuxansk/Mangazeja,
Irkutsk and Kjaxta and the region east of it as far as the River Argunˈ.
These regions were visited by Messerschmidt and Gmelin with Müller and Pallas. Castrén’s route crossed Lepëxin's route especially in
the White Sea region.102 Kazanˈ and its surroundings on the Volga
were visited by almost all researchers travelling in Russia. It was
stated already in the first chapter of this introduction that Castrén
followed Sjögren in many parts of his journeys in European Russia.
Dahlmann 1999; Vermeulen
2015: 141–194; Bucher 2009: 47–
52; Dahlmann 2009: 118–128.
Dahlmann 2009: esp. 120–122.
Vermeulen 2015: 26 etc.
Dahlmann 2009: 136–142.
Gmelin 1999 [1752]; Pallas 1771,
1773, 1776.
Bucher 2009: 54–56; Vermeulen 2015: 131–133, 164–194.
Bucher 2009: 50.
Karttunen 1992: 158–164, 242–
250; Aalto 1971: 83–85.
Gmelin 1999 passim, esp. map
on the cover inside; Pallas
1771, 1773, 1776 passim; Messerschmidt 1962: map; 1964:
map; 1966: map; 1968: map;
1977: map; Русские путешественники и мореплаватели:
Лепехин, Иван Иванович,
http://rus-travelers.ru/lepehinivan-ivanovich.
35
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 35
21.8.2019 15:44:49
�Itineraria
Миллер 1999: 453–454, 503–
511, Gmelin 1999: 286–291; Белокобыльский 1986: 24–30.
Vermeulen 2015: 167–168; Bucher 2009: 49–50.
Белокобыльский 1986: 31–37.
Vermeulen 2015: 104–108 etc.;
on otherness in ethnography
in general, see Fabian 2014; on
some applications also Salminen, Timo, 2017b.
Öhrnberg 2010: esp. 32–55.
Engman 2007: esp. 16–20.
Sahlberg 2007; Wallin 2010–
2014.
Especially Müller, because of his clearly-cut humanistic research problems to solve, but also Pallas displayed considerable interest in humanistic questions. However, it is Pallas of all Castrén’s
predecessors in Siberia who is best known for his published and detailed ethnographic and archaeological observations. Also Castrén
cited him in several contexts, sometimes also expressing some criticism. On the other hand, Pallas was above all collecting information
about natural resources and did not have any detailed instructions
for cultural observations. G.F. Müller, travelling in Siberia four decades before Pallas, remained less known, because most of his observations remained unpublished. It was explicitly mentioned in his instructions that he should excavate kurgans and send the discovered
artefacts to the Academy in St Petersburg, but no tasks of a more
analytical nature were given to him. His fieldwork extended from
the River Irtyš to the Argunˈ, and, on the basis of them, he and J.G.
Gmelin classified the Enisej region grave mounds into five types and
he also drew some historical, socio-economic and ethnic conclusions
and had a vague idea that graves containing only copper or bronze
artefacts might be older than the ones with iron objects. He also
documented rock inscriptions during his journey.103 Müller himself
gave Johann Eberhard Fischer (1697–1771) more detailed instructions
for collecting and describing ancient remains in 1740, but they have
not been published.104 Pallas continued Müller’s work. He also divided graves into different types and drew conclusions about the
wealth and social organization of the people.105
Eighteenth-century travellers in Siberia developed what came
to be known as Völker-Beschreibung, the description of peoples.
Han F. Vermeulen considers the Siberian expeditions in particular
to have been decisive to the whole development of ethnographic
interest and a systematic gaze on the Other. Its roots were in the Enlightenment ideas and more specifically in the German universities
where the most travellers were taught.106 Castrén inherited this idea
and applied it in his work. As it shown above, his relationship to the
Other was not unambiguous, though, as it was determined both by
his ethnic assumptions and cultural distance.
Even in the Finnish context, Castrén was not the only explorer of his time. Another linguist, Georg August Wallin, mentioned
above as a candidate for the Siberian journey, turned his attention to
the Arabic language and culture, travelling in Egypt and on the Arabian Peninsula in 1843–1850.107 The zoologist Reinhold Ferdinand
Sahlberg (1811–1874) travelled around the world in 1839–1843, firstly
from Europe around South America to Alaska and continuing via
Siberia and Russia back to Finland.108 Both their travel diaries have
been published recently.109
36
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 36
21.8.2019 15:44:49
�Introduction
Peoples, cultures and languages
Together with other figures who developed historical-comparative
linguistics, Castrén considered languages to reflect the history of
peoples and their relations with each other. Languages were regarded as natural organisms, and therefore linguistics was like
comparative anatomy. Gottfried Wilhelm Leibniz (1646–1716) had
launched an attempt to classify all peoples into groups on the basis
of their languages. August Ludwig von Schlözer (1735–1809) had developed Leibniz’s classification further. The next step was taken by
Johann Gottfried von Herder (1744–1803), who, contrary to Schlözer, considered peoples to be not only taxonomic units but also
‘organic entities, in which humanity expressed itself’, each of them
distinguished from the others by its own characteristic spirit. Language was the basis on which communities and emerging national
identities were constructed in an industrializing society where the
earlier local communities gradually lost their significance.110 On
the basis of Herder’s ideas on national spirit or character, Wilhelm
von Humboldt (1767–1835) formulated a plan for comparative anthropology in the 1790s and developed it further in his works of
the 1810s–1830s. Humboldt’s plan may also have influenced Castrén, although Humboldt was not appreciated by linguists in his
lifetime. The connection between language and national character
belonged to the most crucial ones for him.111 In Castrén’s words,
‘grammars are not my main goal, but without grammars this goal
cannot be reached’.112 In addition to language, the national spirit
found its expression in all other aspects of culture such as folklore,
customs, traditional artefacts, and ways of life with their roots in
prehistory.113
For Castrén, culture was the result of historical development,
the parts of which could not be separated from each other. Therefore, they should also be investigated and analysed jointly and accordingly he had a genuine interest in all spiritual and material culture, customs and history of each people he encountered on the way,
and his travel notes reflect how he attempted to combine all these
aspects of culture into an integrated whole.114
The roots of Castrén’s universalistic approach go back to the
medieval but especially Renaissance ideal of universal knowledge,
which was on the verge of being replaced by different, more specific
realms of specialization. On the one hand, Castrén specialized in
linguistics, while on the other hand he followed Herder’s idea of
history as the history of culture and cultural development. In that
perspective, language, poetry and other forms of culture formed an
inseparable entity. Perhaps the most important mediator of Herder’s
Hovdhaugen & al. 2000: 156–
162; Oesch 2006: 73; Vermeulen
2015: 284–295, 300, 321–322;
Ahola – Lukin 2016: 43–52, 55–
56.
Bunzl 1996: 20–33.
Castrén’s letter to Snellman, 18
Oct. 1844 (‘Grammatikorna utgöra ej mitt hufwudsakliga ändamål, men utan Grammatikor
winnes ändamålet icke.’); Karkama 2006; Oesch 2006: 76–
77, 80–83; Nisbet 2006: 90–95,
106–110; Apo 2006: 262–263;
Häkkinen, K., 2006: 296, 306–
310; Branch 2006: esp. p. 346–
347.
Salminen, Timo, 2003: 152–156.
Ahola – Lukin 2016: 43–50.
37
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 37
21.8.2019 15:44:49
�Itineraria
Oittinen 2006: 44; Häkkinen,
K., 2006; Branch 2006: passim,
esp. 315–316, 344–347.
Trigger 2006: 121–133; Jensen
2009.
Middendorff 1875: 1412–1414.
On different aspects of language and ethnicity, see Fought
2006: 6–7, 20–21, 77–78, 93.
‘Die Frage über die Stammgenossenschaft der Völker muss
allendlich durch die Ethnographie entschieden werden und
nur wo diese die Resultate der
linguistischen
Forschungen
bestätigt, dürfen sie für gewiss
und unzweifelhaft gelten.’ Middendorff 1875: 1403.
Castrén 1857b: 11–13. See also
Louheranta 2006: 60.
ideas to Castrén was A.J. Sjögren, but also Elias Lönnrot was well
aware of them.115
Also prehistory was just emerging as an element in the image
of different cultures in Castrén’s time. It made researchers acquaint
themselves with the remains of an assumed national antiquity and
suggest the first scholarly interpretations of them. Castrén’s expeditions were carried out at a time when the ethnological interpretation
of archaeological finds had been established but there was no actual
methodology for comparing and dating them yet. The professionalization process made archaeology a tool for rising nationalism.116
Middendorff commented on Castrén’s interpretations in his
publication, rejecting some of them such as the assumption of a polar race. He cited Castrén’s statements about the relation between
the Samoyedic and Finnic languages, wanting to confirm it but, on
the other hand, rejecting the possibility to see linguistic relations as
definite evidence of ethnic affinity. Middendorff quoted Castrén’s
observation that a European Finn had Caucasian features and an
Asian Finn Mongolic ones, and that a Turk resembled Europeans in
Europe and Asians in Asia. On the basis of this, Castrén had assumed
that there could not be any definite difference between the Caucasian and Mongolic races. Middendorff stated that Castrén himself
had related several cases where different peoples have merged with
each other, and even more common examples of language change.
Therefore, an affinity between languages was independent of an
ethnic relationship.117 This kind of conclusion became common in
sociolinguistics only gradually during the 20th century118, but it was
possible for Middendorff, because he based his interpretation on evidence from physical anthropology. He wrote that ‘the question of
the relationship between peoples must eventually be solved by ethnography [= anthropology] and only where ethnographic studies
confirm linguistic results, the latter ones can be considered certain
and doubtless’.119 This is not only a statement on a general level but
also a direct answer to the criticism Castrén had addressed towards
physical anthropology in general and especially towards Middendorff and Baer in his ethnological lectures. Castrén stated there that
physiology is floating on a wide open sea as long as philology does
not lead it, and it is impossible to build anything on its results so
far.120
38
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 38
21.8.2019 15:44:49
�Introduction
Castrén and the experiences of travel
Both in Lapland in 1838 and in Karelia in 1839 Castrén travelled
mostly by foot or boat, in Karelia also by horse-drawn carriage. Because the first journey to Russia began in winter, reindeer with different sleighs were used. In times of open water Castrén travelled
also along the rivers, mostly in a kajuk, a fairly large covered boat.
The same means of transportation as well as horse-drawn sleighs
and dog sledges were used also in 1845–1849. The only possibility
to utilize new technology came in 1848 when Castrén crossed Lake
Bajkal on a steamer.
Still inexperienced in Lapland in 1838, Castrén was somewhat
surprised by the difficulties of the journey. The journey there had
begun in a positive mood, but Castrén’s spirits sank to some extent when difficulties arose on the way through the wilderness from
Muonio to Inari and they often had to spend the night with no shelter. The most strenuous part of the whole journey was journeying
by foot across the bogs from Inari to Sodankylä. Something similar
can be noted also during his first long journey in Russia. In 1845–
1849, Castrén already knew better what to expect. He admitted both
in Lapland 1841 and in the Sajan Mountains in 1847 his unfamiliarity with some circumstances that he encountered, such as reindeer
sledges or riding horseback, which he never had done before.
The Karelian journey in 1839 as an experience of travelling on
the practical level was most probably easier than the previous one.
Most of the difficulties were due to cultural differences between the
travellers and the local Old-Believer population, but also some local
officials made travelling complicated with their arbitrary measures.
At Miinoa, Castrén and his companions were almost arrested for
vagrancy because they were travelling without passports, until a
higher official came to their defence.
Travelling on the White Sea and in the tundra introduced Castrén to both new means of transportation and circumstances even
more difficult than in Lapland. He viewed himself even with some
kind of humour when he drove with a stubborn reindeer towards
Kola. He described the journey with Komi merchants to Obdorsk in
autumn 1843 as the most arduous of his whole life. Another severed
experience was the trip to Indiga in a snowstorm in the winter of
1843, and he even returned to this experience in autumn 1845 when a
snowstorm on the Obˈ evoked unpleasant and frightening memories
form two and a half years ago.
Another practical question that must be considered in this
context is that of Castrén’s language skills. He said very little about
them himself. There are mentions about his studies in Saami in
39
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 39
21.8.2019 15:44:49
�Itineraria
Khanty men in reindeer-drawn
nart sleighs at Larjak on the River
t
Vax in 1898. Photograph by U.T. Sirelius.
The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric
Picture Collection.
40
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 40
21.8.2019 15:44:50
�Introduction
A kajuk boat on the River Obˈ in
k
1899/1900. Photograph by U.T. Sirelius.
The Finnish Heritage Agency, Finno-Ugric
Picture Collection.
41
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 41
21.8.2019 15:44:52
�Itineraria
Castrén's letter to Sjögren 28
Feb./11 March 1844 and to the
Academy of Sciences 23 May/4
June 1845.
Богораз 1927: 8.
Varpio 2005: 36–37.
Muonio in 1838, the Russian lessons he took from a local teacher
in Kola in 1842 and his attempts to learn Nenets in the same region
in 1842–1843, but this is almost all we get to know. In his letter to
Sjögren in early 1844 he stated that the only language in which he
is able to communicate with the Academy of Sciences is Latin. In
1845 he still wrote to the Academy of Sciences that his German is not
very fluent.121 It is also known that Bergstadi translated Castrén’s
grammars into Latin and reports to the Academy into Russian in
1845–1846. V.G. Bogoraz has quoted Jakov Grot’s (1812–1893) letter
to Pëtr Aleksandrovič Pletnëv (1792–1865), where Grot stated that
before travelling to Siberia Castrén was able to read Russian quite
fluently but neither spoke nor wrote it. He spoke German ‘to some
к
extent’ [кое-как].122 It was only during his years in Russia and Siberia that Castrén acquired considerable practical skills in Russian. It
can be read in his travelogues that he hired interpreters in different
local languages, which gives the impression that he most probably
communicated in Russian.
It was a common pattern in travel descriptions that a journey
was described as a series of difficulties that a hero coming from the
centre to a periphery must overcome to reach a prize that is awaiting him. This kind of concept of a heroic journey had been known at
least since the Middle Ages.123 The prize may have been of material
type, but often it was more abstract. For Castrén, it was the Finnish
past that he was seeking. By enduring difficult circumstances, he
wanted to find a connection with the mythical Finnish tribe with its
historical strata. The physical difficulties of travelling were apparently something that he considered to be a reasonable price for the
historical connection, despite the fact that he appreciated all kinds
of comfort and deplored severe circumstances and their injurious
effects on his health. He stated in several connections that the journey had been or would be burdensome, but actually only once did
he express that he was getting fed up with uncomfortable travelling.
This happened in Ščeljajur on the River Pečora in 1843 and can be
g
read in his field notes. The traveller’s life is ‘motley’ (brokig) to the
extreme, Castrén said at the Enisej in 1847 quoting a Finnish proverb
about the variety of human life.
Castrén saw himself also in the context of world literature and
culture. Arriving in Turuxansk in 1846 he compared his arrival to
Don Quijote’s return to his old family estate in Miguel de Cervantes
Saavedra’s (1547–1616) novel. There are also references to Ancient
Greek and Roman literature and the Bible in his travel notes. References of this kind are not very numerous, but their existence reflects
Castrén’s view of the world around him.
42
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 42
21.8.2019 15:44:54
�Introduction
Castrén’s prolonged farewell rituals when leaving Finland in
the winter of 1845, which are described in his travel diary, were a
real rite of passage or transition to another world, necessary for
leaving the world of the home behind and to prepare him to encounter everything that was to be expected during the long journey, just
as with funeral rites where mourning connects the deceased and the
living as a special group and prepares the deceased for the journey
to the afterworld. The transition is also comparable to a reverse image of rites by which a new member is welcomed to a group. Castrén
was in a liminal state before leaving the domestic community behind
him.124 Contrary to the abrupt departure of 1841, it was now possible for him to say goodbye to his friends and home. It took him five
days to bid farewell to friends and Finland and another three days
of solitary meditation and self-examination expressed in diary notes
before the Russian border. Another farewell ceremony took place
with Finns and other acquaintances in St Petersburg; there had been
analogous cases during Castrén’s earlier travels as in Inari and Kola
in 1842. Once more it would take place on a smaller scale with three
other Finns in Kazanˈ before the departure for Permˈ in May 1845.
Castrén himself was stared at especially because of his spectacles, of which he mentioned several examples, e.g. in Karelia in 1842
and in Permˈ in 1845. Both for Russians and the indigenous peoples,
he represented otherness. Socially, he was seen as a representative
of St Petersburg, the reigning power and the urban upper classes.
Ethnically, he was considered a foreigner, a немец. In both respects
and for almost everyone he was something extremely remote from
the point of view of their world. He was, however, gradually able
to adapt to the primitive circumstances in which he was working.
Olavi Louheranta has, therefore, characterized him as a ‘Dionysian’
field anthropologist, as opposed to the ‘Apollonian’ tradition, whose
representatives were more inclined to keep to a European way of life
on their field expeditions.125
In Lapland in 1838, the local Finns looked at the travellers with
some benevolent arrogance, based both on their local knowledge
and practical skills, which the travellers lacked. Sometimes Castrén
also asked them questions, e.g. about their religious beliefs or local
traditions that they were chary to answer, as when he asked about
guardian spirits in different places. Sometimes his questions and
evoked some amusement, or he was seen as a dreamer, contrary to
the working peasant people. A clear socially-based feeling of otherness can be noticed. There were several expressions of the cultural
barrier between the travellers and the local inhabitants during the
Karelian journey of 1839. For instance, an old woman threatened to
drive Castrén out of her house with a broom.
Van Gennep 1960: 29–33, 146–
148; Turner 1977.
Louheranta 2006: 84–86.
43
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 43
21.8.2019 15:44:54
�Itineraria
Sjoegren 1844: 331–332.
See also Salminen, Timo, 2016;
2017a.
Castrén presented critical comments on several phenomena of
his day such as poverty in Finnish Lapland (1838 and 1841) or among
the Buryats (1848), politics and academic relations in St Petersburg
(1845), the domination of Russians over the indigenous peoples and
the Russification of the latter (especially 1845), the debt relations
between merchants on the one hand and Arctic hunters and nomads on the other (1844 and 1846), arbitrary measures of Russian
administrative officials and priests (1845), and the subordination of
women within the indigenous communities, especially the Komi
(1843), Nenets (1845) and Khanty (1844, 1845). However, in many
cases, Castrén merely stated the situation and did not propose any
measures for changing it. His possible suggestions aimed above all
either at improvements of economy or a stricter or more accurate
following of existing laws and regulations (e.g., 1843). The key concepts for understanding his attitude are morals and diligence. Lack
of either of them explains the merchants’ or officials’ exploitation
of indigenous people as well as the economic backwardness of the
latter. His thought follows the lines of Biblically based philosophy
of society.
Castrén’s archaeological fieldwork
Some words need to be devoted to Castrén’s archaeological fieldwork especially in Siberia. The instructions given by the Academy of
Sciences obliged him to carry out archaeological excavations in the
Minusinsk Valley at the upper course of the Enisej. Sjögren considered it especially important to collect new data, because there were
some conflicting interpretations about the graves.126 Castrén was
personally interested in attempting to either confirm or disprove the
assumed connection between the Finno-Ugric peoples and the grave
mounds.
It is especially significant that specific research questions had
been defined for Castrén to answer. For earlier travellers, archaeological research had rather been part of obtaining general information about the country.127 Castrén was not especially eager to carry
out the task, because he considered it likely that the ancient graves
did not have any connection with the Finns. He continued excavations later in the regions of Aginsk and Konduj in Eastern Siberia,
probably on his own initiative, although even fewer Finnic connections could be found there. This seems to show that his interest in
archaeological fieldwork and confidence in its possibilities gradually grew along with experience. Because G.F. Müller had excavated
east of Lake Bajkal, Castrén may have wanted to check these older
44
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 44
21.8.2019 15:44:54
�Introduction
results, but there is no information about this. Furthermore, the documentation of Castrén’s excavations has mostly been lost.
Castrén had made archaeological observations already during
his journey to Lapland in 1838. Both there in 1838 and in Karelia
in 1839 he mentioned remains that he called Lapp graves and Lapp
cairns. On his way to the north in 1838 he also visited some Bronze
Age cairns in Ostrobothnia. No documentation of this is preserved
except for notes. They are commented in more detail with references
to literature in the endnotes of this volume and in the volume of
Castrén’s archaeological and historical writings.
In the Arxangelˈsk region in late 1841, Castrén visited the site
of Xolmogor. Excavations were impossible because of winter, but he
made observations regarding the site and interviewed local people.
There are two different descriptions of the visit by Castrén. He wrote
in his published account how he travelled to Xolmogor, which had
been the Biarmians’ famous fortress, but was now only a small and
insignificant district town. He would have wanted to excavated at
a
the location of the temple of Jumala [Eng. God] temple, but because
the soil was frozen, he could only make observations. Instead, he
stayed in town for several days to collect the traditions of the Biarmian people. Still in 1843, Castrén wrote to the University Senate in
Helsinki and announced that he was willing to send archaeological
finds from the northern parts of the Arxangelˈsk Governorate to the
university, listing different valuable objects that have been found
in the region such as gold rings. The University Senate was willing
to receive finds but Castrén did not send anything and had actually
already left the region for the east.128
The unpublished notes contain a more detailed description of
the site. In a romantic tone, Castrén described the empty, sorrowful
desolation and imagined hearing the sounds of weapons and battle cries. Instead of a town, there was only forest and a cemetery.
s
He mentioned that the Chuds used to have their own king (Knäs)
in Xolmogor. He also wrote about the etymology of the name Xolmogor and cited chronicle information on the history of the town.
On his way from the north to the Minusinsk area in the spring
of 1847 Castrén excavated a couple of kurgans somewhere along the
River Ana, but he conducted the majority of all his excavations in the
Minusinsk–Ačinsk region, where he opened approximately 20 kurgans. These are his best-known excavations, because he made quite
detailed field notes that were preserved and published for the first
time by Johan Reinhold Aspelin (1842–1915) in 1901. Castrén himself
wrote an account of his results, which was published in 1870.129
Castrén noted the traditions according to which the kurgans
were not built by the Kirghiz or Tatars, but instead by a people called
HYKA KoA University Senate
30 June 1843 §8.
Aspelin 1901; Castrén 1870d/
2017a: 89–105.
45
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 45
21.8.2019 15:44:54
�Itineraria
View of the steppe and Tagar Period
kurgans at Oraki. Drawing by Hjalmar
Appelgren, 1887. Appelgren-Kivalo 1931:
Abb. 64.
the Chuds. He went on to mentioned folk traditions about the Chuds
and their disappearance with the arrival of the white forest and the
white Tsar. In the same manner as around Arxangelˈsk, Castrén collected information on the distribution, appearance, and structure of
the kurgans in the Upper Enisej area by interviewing local people
and keeping his eyes open when travelling around. He mentioned
the Tatar tradition, according to which kurgans were made like Kirghiz tents. It is typical of Castrén’s fieldwork that to draw conclusions he searched for analogies both in ethnographic material and
folklore.
46
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 46
21.8.2019 15:44:54
�Introduction
There were kurgans of Late Bronze Age Stone Slab Culture
in Aginsk area, two of which Castrén excavated. He mentioned
also the earlier khirigsuur graves in the same region, ‘brick-built
r
kurgans’ at the Chinese border, and graves on the Chinese side at
the fort of Curuxajtuj and other places. He excavated ruins of the
well-known Mongol Period palace near the village of Konduj near
Nerčinsk. Most probably also the other brick kurgans observed by
him were ruins of buildings, as Castrén already assumed.
Castrén’s letters show that he already had a conscious desire
to develop his fieldwork methodology, and he asked Sjögren for instructions in this area. Otherwise we know little about the examples that he followed in his archaeological work. He mentions the
Swedish researcher Sven Nilsson (1787–1883) on one occasion and
the Baltic-German amateur archaeologist Johann Karl Ulrich Bähr
(1801–1869) and his excavations of the graves of the Livs on another
occasion, but this is all we get to know from his writings.130 Castrén’s excavation notes in general reveal that he had a sense of stratigraphy. Usually he indicated the depths of excavated layers, as well
as the type of soil. He made observations regarding constructions of
wood and stone, human bones, ceramics, the direction and position
of the burial(s) and their number.
Castrén did not have any reliable method for dating the graves
that he excavated, although he was aware of the Stone, Bronze, and
Iron Ages and their mutual chronological relationship. He did not
even propose any absolute chronology. He attempted to date the
mounds by observing the thickness of the soil layers, vegetation,
and the extent to which the decomposition of human bones and other organic material had proceeded. According to Castrén, the older
kurgans were usually larger than the younger ones, more quadrangular and more often with stone stelae erected on top, and were
mostly at ground level without any elevation, because their inner
construction had collapsed and allowed the mound to sink. Both in
his comparisons and field methodology, Castrén still represented the
antiquarian tradition rather than the comparative archaeology that
was developing in the early 19th century, although more modern
ideas had influenced him. Although Jurij Belokobylˈskij has stated
that Castrén’s field methods had achieved a higher level than those
of several other researchers of Siberia in his time or even in the second half of the 19th century, his documentation can by no means be
described as very detailed.131
Castrén 1870b: 147/2017a: 108;
about Nilsson, see Trigger
2006: 129–131; Christensson
2005.
Белокобыльский 1986: 44; cf.
Trigger 2006: 110–114, 121–129;
Eberhardt 2012.
47
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 47
21.8.2019 15:44:56
�Itineraria
Fabian 2014: 12–21; Vermeulen
2015: 202–203, 284–289.
Fabian 2014: 22–25, 31, 38–39,
49, 53–69; Louheranta 2006:
104–106 with references.
See, e.g., Nöth 1996: 11.
Hinton 2000: 6–8, 14, 17, 150–
156.
Travelling among the Other and as the Other
What was Castrén’s relationship with the phenomena that he encountered? What kind of meanings did travelling in itself bear for
e
him? What did he represent to the people that he met?
The key concept in understanding Castrén’s relation to everything he encountered is otherness. According to Johannes Fabian,
ethnology and ethnography emerged on the basis of the idea of evolution.132 Time was naturalized during this process by severing it
from its religious roots, and the other was conceived both in time
r
and space. Fabian divides time into four types: physical, mundane,
typological, and intersubjective time. The typological concept of
time makes it possible to conceive of a people or group of peoples as
belonging to another epoch, denying its contemporaneity with us in
spite of chronological simultaneity. Different epochs can coexist. Socalled primitive peoples or traditional forms of culture are remains
of the past and thus offer windows on our own history. Cultural
distance is both a temporal and a spatial problem.133
In a new place and environment, a traveller appears as a more
or less divergent element with his or her own aims and intentions
among the community, or likewise in the natural environment, setting him/herself both consciously and unconsciously to a relationship to the people and surroundings s/he has encountered. When
lacking more specific or individual information, people mostly look
at each other through established stereotypes or at least with strong
impact from established ways of thinking. A narrative of an environment is constructed by providing it with meanings arising from
personal life experience and values. This kind of signification may
also be formed and applied unconsciously.134 Perry R. Hinton has
stated that while shaping a stereotype image of a group of people
we define them according to a special characteristic and add other
features to it. Stereotypes arise from group prejudices and group
formation processes. Social groups are distinguished from each other ‘by differences in their everyday knowledge’.135 All this applies
also to encounters with cultures and ethnic groups. Also travelling
in itself is a cultural process and experience, as we have seen above.
If we look at Castrén’s accounts of the natural environment
in which he was travelling there are both descriptions without any
further assessments and ones in which Castrén looks at the environment as a natural resource utilizable by man. In the latter case, he
pays attention to sources of livelihood. For the most part, he connects the concept of beauty in nature with human culture. A natural
landscape can have values of beauty in itself, but it is monotonous
until ennobled by the human touch. Evaluations of this kind appear
48
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 48
21.8.2019 15:44:56
�Introduction
above all during the two long journeys, but they underlie his descriptions also in Lapland and Karelia in 1838–1839. Another feature
typical of Castrén’s description of nature is its personification, seen
e.g., on the way from Inari to the Kola Peninsula in 1842 and on the
Obˈ in 1845. He wrote in his field notes on the Pečora in 1843 that his
way to look at the nature is such that he completely goes deep into
it but is not able to develop theories about the beautiful in nature.
The element of sameness or otherness also appears in Castrén’s view of the landscape, with Finnish nature as his main reference in the comparison. This approach is most frequently evident
during the 1845–1849 journey, and especially in Western Russia as
far as the Vjatka region, but sometimes also in the forested areas of
Siberia.
In this concept of nature, Castrén is connected to the Biblical tradition, according to which nature is given to man to cultivate. It had been given a more specific form by Friedrich Schiller
(1759–1805) and it is a crucial element of Enlightenment thinking.
Although romanticism replaced this idea partly with the notion of
a mythical natural environment, it never really lost its predominant
position until the 20th century.136 At the practical level, its roots
can be traced to the very basics of agricultural society, in which
untamed nature is a threat and becomes a source of livelihood only
when brought under human control. Therefore, also the natural
landscape without human impact could not fulfil requirements of
beauty. In Finland at the time, J.V. Snellman had recently expressed
his opinion on the superiority of the cultural landscape in several
articles in the 1840s, and Zacharias Topelius (1818–1898) repeated the
same idea both in the same decade and later.137
Castrén’s overall relation to the cultures and peoples that he
encountered is ambivalent. They represented otherness for him, and
he compared them with his own cultural values. This applies not only
to the indigenous peoples that he met but also to Russians and different smaller groups among them, such as the Starovery. Castrén’s first
encounter with cultural otherness took place in the Juutua Saami
village in Inari in 1838, but it was still otherness that he could look
at as an exotic play and leave the theatre when he had had enough.
Therefore, his real first collision with the Other was caused precisely
by the Old-Believers of Karelia. Castrén and his companions came to
notice that the social standards in an Old-Believer village were different and they had to adapt themselves to them in order to be able to
continue their work there. By the same token, they had to accept the
more or less arbitrary actions of Russian local authorities, especially
since they travelled without passports. Castrén described in his report the surprise and even shock that this caused to him.
Varpio 2005: 28–29, 37.
Lahtinen 2006: 188–193; Tiitta
1994: 282–283, 303–304.
49
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 49
21.8.2019 15:44:56
�Itineraria
Ballaster 2005: 364; Koivunen
2015: esp. 9–11.
Mason 1998: 1–5, 72, see also p.
90 on the conflict between ethnographic accuracy and ‘aesthetic predilections’, actually
in figurative art but fully applicable also to literary accounts
of cultures.
See also Koivunen 2015: 112.
For an overall account of Castrén’s perception of identities
of the Finno-Ugric peoples, see
Leinonen, M., 2009: 474–476.
In addition to the relationship of otherness, there was one of
power and consequent economic exploitation between the travellers and the local people, emerging from Castrén’s dependence on
local guides and coachmen, whose decisions he had only limited
possibilities to question. Castrén compared the distances and prices
he had paid for them (e.g. in the winter of 1842–1843) and accused
especially Russians of charging too much.
In some cases, Castrén made observations of other travelling
people, especially in the case of the so-called murmanski going to
i
the northern coast of the Kola Peninsula for their yearly spring fishing season. Castrén encountered them in the spring of 1842. The
murmanski were exotic for him; Castrén made observations of them
i
as of a theatre play, although he finally considered them to be more
of a nuisance, even ridiculing them.
For Castrén, travelling often meant a romantic encounter with
the exotic. There was growing interest in what was conceived and
constructed as exotic in Europe in the early 19th century. According
to Ros Ballaster, increasing knowledge about Oriental cultures in
the 18th century made Europeans first search for analogies to their
own culture, but changed soon to creating visions of alterity.138 Peter Mason has stated that exotic artefacts were used ‘to evoke an exotic culture by virtue of the principle of pars pro toto’ and similarly
also accounts of cultural features were used. It was also crucial that
the exotic was always somewhere else, not at home.139 In Castrén’s
case it became visible, e.g. in his description of the Tatar riders and
mosques in the Kazanˈ area in spring 1845, his encounter with a Tungus knight at the Enisej in 1846 and in his ride over the Sajan Mountains to the Soyots in 1847. There are also other contexts in which
he viewed the clothes, buildings and customs of the peoples he met
in the east as romantically exoticizing. Castrén did not use the word
exotic, but it lies in his attitude. I understand exotic here as different
c
with a romantic tone and a hint of admiration. All that is different is
c
thus not exotic. Therefore, the Finno-Ugric peoples were not exotic
in Castrén’s view, although also they often manifested an explicit
cultural otherness besides their assumed ethnic sameness to him.140
An experience of sameness caused by the assumed ethnic affinity made Castrén also neglect obvious elements of cultural difference, as with the Udmurts in 1845. This was due to the notion of a
primordial and inherent national character. Despite ethnic sameness,
social otherness could sometimes become dominant as in the relationship with the Komi hunters and merchants, with whom Castrén travelled in 1843.141 In the case of the Finnic peoples in Siberia,
the feeling of ethnic affinity was competing with exotic otherness.
In most cases, cultural otherness predominated and brought forth
50
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 50
21.8.2019 15:44:56
�Introduction
even expressions of aversion, but when Castrén was simultaneously
encountering peoples such as the Kets (Enisej Ostyaks) and Tungus at the Enisej in 1846, the otherness was suddenly represented
by the more remote people (Tungus), and the other, in itself exotic,
group (Kets) was transformed to the realm of sameness. There is also
a good deal of stereotypes that Castrén connected to the Siberian
peoples, especially the Khanty and the Kets, like the traditional image of innocent and simple ‘children of nature’. This idea leads back
to Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) and forward to Lewis Henry
Morgan (1818–1881) and their notions of human cultural evolution
from savagery to civilization.142 ‘Cultural progress’ belonged even
as such to Castrén’s vocabulary as well as terms such as ‘primitive
[rå/raw] peoples’ or ‘savages’ [vildar].143
r
Castrén assumed that every people will sooner or later proceed from nomadism or a hunting-gatherer economy at least to cattle breeding or, where climate and soil allowed it, to agriculture.
Therefore, he also described this kind of change as desirable, for
instance in Lapland and along the large Russian and Siberian rivers.
The most illustrative examples of this can be found from Inari in
1842 (also 1838) and the rivers Pečora in 1843 and Obˈ in 1845.
Especially adopting the Christian religion was a sign of progress for Castrén. Among every people he visited he stated whether
they were Christians or something else, and if Christians, the level
of their knowledge of religion and what kind of practical opportunities they had for religious life. The most illustrative examples can
be shown among the Inari Saami in 1838 and the Khanty in 1845.
On the other hand, while regarding Christian conversion as a positive development, Castrén deplored the disappearance of traditional
forms of culture and expected that more appreciation of their own
culture should be implanted among the Siberian peoples instead of
stigmatizing it as inferior to Russian culture. The best example of
this is again his encounter with the Khanty on the Obˈ in the autumn
of 1845.
The belittling attitude towards the indigenous cultures has
been dominant in Russian way of thinking for most of the time
that non-Russian peoples have been subordinated to Russian rule.
However, in terms of practical adaptation to the circumstances, also
Russians followed the example of indigenous peoples in many respects when migrating to Siberia. Despite the fact that the Russian
conquest of Siberia and its economic exploitation from the 16th century onwards led a large part of its indigenous peoples to extinction, it was only gradually and not really before the 20th century
that Russian cultural domination become prevalent in the annexed
lands. Above all practical reasons such as long distances and poorly
Broome 1963: 48–49; Burke
Leacock 1967: lxv.
See Ahola – Lukin 2016: 53; cf.
also Salminen, Timo, 2017b.
51
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 51
21.8.2019 15:44:56
�Itineraria
Dahlmann 2009: 22–24, 41, 44,
47, 80–83, 99–100, 149–154,
262–266.
Ahola – Lukin 2016: 47.
See also Ahola – Lukin 2016:
50, 53.
Varpio 2005: 37.
Castrén 1857b: 14, 22.
Johann Friedrich Blumenbach was a German physician,
naturalist and anthropologist,
famous for his division of mankind into five races published
in his work De generis humani varietate nativa in 1776 and
1798. Hartmann 2005; Kemiläinen 1993: 56–110.
When meeting a Saami fisherman at the River Ivalojoki
in 1838, Castrén explicitly described him as a victim of oppression, because he had lived
since his childhood with Finns,
which had made him forget
his own nationality and consequently all kind of self-esteem (all känsla af sitt mennisko-wärde). In his newspaper
article from the same journey
Några dagar i Lappland Castrén in clear words opposed the
view of the Saami as a cowardly people.
developed traffic as well as the small number of Russians in Siberia
had made it impossible before that.144
Castrén’s somewhat problematic attitude to the idea of adopting Christianity as a positive development on one hand and willingness to preserve indigenous cultural values on the other reflects
both his own personal background as a vicar’s son and, even more,
a gradual change in models of thought in society. It was still self-evident that the Christian faith was considered superior and correct in
comparison with other belief systems, but Castrén, while accepting
this idea, also arrived at considering its problematic cultural consequences. His most important model in this respect seems to have
been Jacob Grimm (1785–1863), for whom the same dichotomy was
also meaningful.145
Because Castrén was committed to the evolutionist idea of
progress in all of his thinking146, he saw the peoples with a more
‘primitive’ culture as reflecting earlier phases of development towards the high level of the Europeans. When considered as relatives,
they represented at the same time ethnic sameness and cultural otherness. The evolutionist view drew parallels between the so-called
primitive peoples and either natural phenomena or children, also
children of nature.147 Also Castrén made comparisons of this kind,
especially in Lapland in 1838, but they seldom predominated in his
view of the peoples he described during his later travels, probably
because of his increasing experience and the ethnic affinity he assumed to exist between many Siberian peoples and the Finns.
Castrén thus evaluated the cultures he was looking at, but was
he a racist? What did racism mean in early 19th-century context?
Firstly, we must ask what Castrén’s relationship was to the socalled scientific racism of his day. When writing about the inhabitants of the Kazanˈ Governorate in his diary on 10 April 1845, Castrén
discussed the possible relation between Finns and Mongols as well as
Finns and Turks. Here, he made reference to Johann Friedrich Blumenbach’s (1752–1840) division of mankind into main races, rejecting Blumenbach’s assumption that Turks and Mongols belonged to different
races. Either they both should belong to the Mongolic race, or there
would be no definite difference between the two races. He returned
to this also in his ethnological lectures. This shows that Castrén has
considered the racial division made by Blumenbach and the scientific
racist paradigm in general as a relevant means to consider mankind.
In the discussion of the day about the system of mankind slightly different racial divisions were proposed and Finns both were an object of
the international discussion and took part in it themselves. The main
question in their case was whether they were Mongols or not, and the
answer to this question also lay behind Castrén’s view.148
52
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 52
21.8.2019 15:44:57
�Introduction
It is more complicated to answer whether Castrén also evaluated different human races in relation to each other. Throughout his
travel notes and reports, he characterized peoples with stereotypical
national features. Sometimes he also commented on their cultures
in evaluative tones, and clearly regarded the Saami to inferior to the
Finns when listing the characteristics of both peoples in his travelogue of 1841–1844. On the other hand, he opposed the established
view of them as a cowardly people and considered them rather be
victims of oppression.149 Despite this, he did not, for the most part,
base his evaluations on racial arguments but rather on a concept
of cultural evolution. There may be one exception to this principle,
though. Castrén wrote in St Petersburg on 20 March 1845: ‘I also
looked at a nice collection of apes in a museum one day. When I had
successively seen all of them and herewith noticed the small difference, which distinguishes this animal in its highest potency from a
human being, I considered it possible that the best ape also in the
spiritual sense would be even with the worst human, e.g. among
the Samoyeds.’ This kind of account could be interpreted as a sign
of a racist attitude towards at least some other peoples. But Castrén
continued with a note of self-irony: ‘But this brother of the ape, how
does he consider himself to be a high and distinguished lord on the
earth. As far as it regards me, I am a fool like all the others.’150
Actually, Castrén gave one more reply to the question about
racism in his thoughts in his ethnological lectures. According to
him, because the Finnic tribe had been able to rise to almost an equal
level of culture with Indo-Europeans despite different racial origins,
‘it seems to show that civilization and humanity are not the monopoly of one race. I will not accredit it to their superior capacity of
culture that the Finnic peoples have gained a higher level of culture
than their relatives [i.e., e.g. Samoyeds], but only to the fact that
they have been in contact with civilized nations for a longer time,
contrary to related peoples living in the strictest secession from the
cultured nations of the world.’151 This kind of statement seems to
show that Castrén regarded human races more or less equal and
the racial question was not his first priority. He agreed with Herder
here, who denied the significance of human races and emphasized
brotherhood between peoples.152
Despite these notions of equality, the anti-Semitism common
in the 19th-century society was not unfamiliar to Castrén.153 Namely,
he stated in Tobolˈsk in May 1845 that man needs a fatherland in order not to decay into a Jew, Gypsy or something similar.154 But even
this does not mean that we would be able to answer unambiguously,
whether Castrén was a racist or not. Although he was committed to
the idea of a national spirit and thus inherited attributes, he actually
‘Jag betraktade äfven härom
dagen en artig samling af apor
i ett museum. När jag successivt hade genomgått dem alla
och härwid anmärkt den ringa
olikhet som i yttre motto skiljer
detta djur i dess högsta potens
ifrån menniskan, höll jag det för
möjligt, att den bästa apa äfven i
andelig mon kunde vara nästan
jemgod med den sämsta menniska, t. ex. bland de Samojeder.
Men denne apans broder, hvad
tycker han sig icke vara för en
hög och förnäm herre på jorden.
Hvad mig sjelf beträffar, är jag
en narr, liksom alla de andra.’
‘[…] men att den icke dess mindre förmått höja sig nära nog
till samma kulturgrad, som de
indogermaniska folken, synes
utvisa, att bildning och humanitet icke utgöra ett monopolium för någon viss mennisko-ras. Att de finska folken
uppnått en högre kulturgrad,
än de öfriga stamförvandter,
detta vill jag icke heller tillskrifva deras större kapacitet af
bildning, utan endast den omständighet, at de redan länge
stått i beröring med bildade nationer, då deremot de befryndade folken lefvat i den strängaste
afsöndring ifrån verldens kulturfolk.’ Castrén 1857b: 94–95.
Jokisalo 2006: 162–163.
On anti-Semitism in the 19th
century, see Forsgård 1998.
‘Allmänneligen behöfwer menniskan, för att ej förfalla till
Jude, Zigenare eller något dylikt, ett fosterland, som hon
kan älska, och hvari hon sjelf
åtnjuter menniskors aktning.’
Tobolˈsk 16/28 May 1845. See
Castrén’s travel diaries.
53
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 53
21.8.2019 15:44:57
�Itineraria
Cf. the inspiration given by
Sjögren to some Komi intellectuals. Jääts 2009: 41. About
the interaction between scholarly, ideological and even political goals in Finnish research
on the Finno-Ugric peoples and
languages, see, e.g., Salminen,
Timo, 2009.
considered here the negative features of Jews and Romani as a result of a historical process of development rather than something
belonging to their very essence.
Concluding remarks: travelling and
constructing national identities
Matthias Alexander Castrén belonged simultaneously to at least three
different traditions of expeditions: the international scientific (here
including the humanities) tradition seeking information about unknown regions, the Russian tradition aiming at the economic exploitation of annexed areas, and the Finnish tradition based on nationalist
ideology and a quest for national roots. The way his model was later
followed combined the first and third ones as a synthesis. Also institutionally, Castrén stood between and was able to benefit from the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg and new emerging Finnish organizations such as the Finnish Literature Society in Helsinki.
Also in his way of seeing the peoples and cultural phenomena
that he encountered Castrén represented a transitional phase. He
had not been able to free himself completely from the Enlightenment ideas of progress and a Biblical set of values as the basis of his
assessments of cultures, but he was nevertheless already able to see
them valuable in themselves.
Castrén’s overall approach differs at least in three respects from
that of his predecessors. Firstly, his programme was aimed to form
a consistent image of certain peoples’ languages and cultures, both
past and present by combining the results of history, ethnography,
folklore and archaeology. Secondly, the new comparative methodology gave him better tools for this than previously. Thirdly, he was
the first one who could promote Russian goals alongside those of a
minority people of the Russian Empire, the Finns, to develop the latter further into political ones in the following decades.155
There is no point in a detailed comparison between Castrén
and his predecessors such as Pallas, Gmelin, Müller or Messerschmidt as travellers. Castrén was a representative of a different era
and had a different education. He had become acquainted with the
earlier travellers’ work as much as it had been possible for him and
had absorbed all the information that could be gained from them. In
a practical sense, Castrén felt he was their follower, but by carrying
out research on the assumed ancestors of one’s own people and by
constructing a new national identity he, as a humanist scholar of the
Romantic era, provided the expeditions with a collectively subjective dimension of a new type.
54
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 54
21.8.2019 15:44:57
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Matthias Alexander Castrén as a Travelling Researcher (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/c22ce682a4ba307cee7c2825c50bd3f3.pdf
8bce052c9c4bf0ac65d314bb7df47d44
PDF Text
Text
Itineraria: List of Illustrations
List of Illustrations
Introduction
Khanty men in reindeer-drawn nart sleighs
t
at Larjak on the River Vax in 1898
A kajuk boat on the River Obˈ in 1899/1900
k
View of the steppe and Tagar Period kurgans at Oraki
Lapland 1838
Matarengi church and Aavasaksa hill
A Saami cradle
Lapland and Russia 1841–1844
Kanin Samoyeds
Timan Samoyeds
Map of Kurostrov Island with surroundings
Russia and Siberia 1845–1849: diaries
A page of M. A. Castrén's travel diary
Plans of two kurgans in Oraki
,
Plan of a kurgan at Lake Bolˈšoe (Božie ozero)
Inscriptions at Sulek (Utschum)
Profile plans and a ground plan of kurgans
at Abakan (Katschinska domen)
Directions of burials in the cairns at Abakan
Inscriptions at Arbaty
The same inscriptions as above drawn in a different hand
Inscriptions at Majdaši
Plan of a kurgan at Askiz
Ground plan and two profile plans of kurgans at Askiz
16
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 16
21.8.2019 15:44:46
�Itineraria: List of Illustrations
Plan of burials in a kurgan at Askiz
Plan of burials in another kurgan at Askiz
Plan of a kurgan at Askiz
The Kys-taš statue at Askiz
Plan of the Aalep-tas kurgan at Askiz
The making of airan
Profile plan of a kurgan on the River Beja
Ground plan of the above-mentioned kurgan
Inscriptions located opposite Lugavskoe on the Enisej
Row of stones in Tesˈ
A fishing hook of the Soyots
Stone sculpture on the River Ujbat
Inscription on the River Ujbat
Plan of a kurgan on the River Ujbat
A row of stones at a kurgan in Tesˈ
A stone at a kurgan on the River Oja
Figures on a stone on the River Oja
Figure on the same stone as above
A rock with inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Abakansk
Inscriptions at Kopjon
Figure on a rock downstream from Tesˈ
A shaman’s hat
Plan of a ruin hill at Konduj
–
,
17
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 17
21.8.2019 15:44:46
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
List of Illustrations (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/cbe697446cd1008925ecf5b8018add37.pdf
c6065dd32e7b570921dffa865117cc6a
PDF Text
Text
Itineraria: Vocabulary
Vocabulary: Main Terms and Concepts in
M.A. Castrén’s Travel Diaries and Reports
Weights and measures
aln (Swedish ell)
aršin (Russian ell)
desjatina (десятина)
famn (Swedish fathom)
fot (Swedish foot)
kanna (jug)
kvarter (qvarter)
lispund
mark
mil (league)
puda
saženˈ (Russian fathom)
skålpund (pound)
stop (stoup)
våg
verst
59 cm (= 2 feet = 24 inches)
ca. 71 cm (= 28 inches)
ca. 10 900 m2 (= 2400 square fathoms;
1 fathom = 7 feet = 2.134 m)
6 feet = 3 ells = 1.78 m
29.7 cm (= 12 inches)
ca. 2.6 l (2 stoups)
½ Swedish foot (= ca. 14.9 cm)
ca. 8.5 kg (20 Swedish pounds)
ca. 212.5 g (½ Swedish pound)
10.7 km (= 10 Russian versts)
ca. 16.4 kg (= 40 Russian pounds)
7 English feet = 3 aršins = 2.13 m
ca. 425 g
ca. 1.3 l
Fi. vieko (gammal Carolin à 20 styfwer),
17 kg (Itkonen 1948 II: 202, 219)
1067 m (500 saženˈ)
Others
airan/ayran
kalym
kumys
parka
Sibirjak
tabun
ulus
uprava
volost
an alcoholic beverage made by distilling
fermented cow’s milk, cf. kumys
(Tat.) bride tax, price for a bride
an alcoholic beverage made by distilling
fermented mare’s milk, cf. airan/ayran
anorak, a coat with a hood
a Russian born in Siberia
a flock of 30–70 mares and one stallion
village, especially among the Mongolian
and Turkic peoples of Siberia
local authority in Siberia
local community, municipality in the
countryside
14
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 14
21.8.2019 15:44:46
�Itineraria: Vocabulary
войлок
земский заседатель
инородец
исправник
кибитка
курья
малица
песок
подать
подорожная
приход
проток
становой пристав
старица
старшина
хребет
яр
ясак
thick, felt-like woollen cloth
member of a local administrative and
jurisdictional organ in the countryside
(земский суд) (Большая российская энциклопедия 10, Москва 2008: 448–449.)
foreigner, subject of the Russian Empire
belonging to certain ethnic groups listed
in legislation (indigenous peoples)
a district police chief in Russia from 1775
until 1917 (Яновскiй 1894)
a covered wagon or sleigh (Энциклопедическiй словарь… XV: 41–42)
branch of a river running into a plain and
disappearing there
a fur coat or actually smock made of reindeer hide with the fur on the inside (Sirelius 1913)
sandbank
taxes paid in ready cash by settled
inhabitants
a document with which a traveller could
attest his right to obtain state-owned
horses for transport (Энциклопедическiй словарь… XXIV: 800–801?)
(rural) parish
branch of a river
local police commander for a стан consisting of a few municipalities (Большая
советская энциклопедия 24:1, Москва
1976: 1247–1248.)
old, dry riverbed
‘eldest’, leader of a local community (Энциклопедическiй словарь… XXXI: 460)
ridge
ravine
tribute (tax) collected in natural products
in Siberia and Northern Russia
15
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 15
21.8.2019 15:44:46
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Vocabulary (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/410b24df32e364994ad6eeb747ad1892.pdf
24947983bd0300a5e84d0cad5a0053a6
PDF Text
Text
Itineraria: Practical Information
Praical Information
The coordinates
The coordinates of all identified and localized places are given with
latitude and longitude according to the ETRS89 geographical coordinates ~WGS84. In addition, Finnish places have been localized in
MML karttapaikka (https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/)
according to the ETRS-TM35FIN system, the Swedish ones in Lantmäteriet/Kartsök och ortnamn (https://kso.etjanster.lantmateriet.se) according to SWEREF 99 TM and the Norwegian ones in Norgeskart
(http://www.norgeskart.no) according to EU89 UTM-sone 33. Places in
Russia, Mongolia and China have been localized mainly using Google
Earth and Google Maps (http://maps.google.com). In the Enisej region
also the Mapcarta Interactive map (https://mapcarta.com) has been
used, although its reliability regarding details can be questioned. See
also the list of references.
Explanation of technical signs
<>
an unclear or illegible word or expression; the length of
the illegible word is shown with <---->
[]
parts of words abbreviated by Castrén
italics ǁ 1. (in the notes), the final version, followed by the outstricks
en version(s) – In cases of expressions consisting of more
than one word, the note number referring to text-critical
notes is mostly put after the first word, but if the first word
is provided with a commentary, it can be found after the
last word of the expression.
~
an unaltered part of the sentence or expression
13
Itineraria 1osa johdanto jne.indd 13
21.8.2019 15:44:46
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Practical Information (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/4fd6eace02514eb1795629782e3ea69e.jpg
0b79919dbc5682c98820de1af07be870
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Description
An account of the resource
The printed volumes of Manuscripta Castreniana are divided into three sections (<i>Linguistica</i>, <i>Realia</i>, and <i>Personalia</i>). The Linguistica section will contain Castrén’s grammatical and lexical data.
Title
A name given to the resource
Linguistica
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Syrjaenica
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Description
An account of the resource
<p>The Komi grammar is one of the few materials Castrén was able to publish himself. He collected the material during his third expedition in 1843 – he spent a period of five months near the Arctic Circle in what is today known as the Komi Republic, but which at that time belonged to the Governorate of Arxangelʹsk. The actual content of the grammar took shape in Ižma and nearby villages, and the Latin manuscript was completed in Kolva. <i>Elementa grammatices Syrjaenae</i> is, despite its name, not a grammar of the entire Zyrian language but one singular dialect, the Ižma dialect. This was the first of the published grammars by Castrén. The book consists of a grammar and a vocabulary of about 1,100 words with a sample dialect text: four chapters of the Gospel of St. Matthew, translated into the Ižma dialect.</p>
<p>In only five weeks after returning to Helsinki in May 1844, Castrén defended his licentiate (doctor’s) dissertation at the Imperial Alexander University in Helsinki and was awarded his doctorate in philosophy. The 22-page dissertation <i>De nominum declinatione in lingua Syrjaena</i> is included with minimal editing in the grammar published in the autumn of 1844 (III Nominals, A. Nouns, § 24–31).</p>
<p><i>Syrjaenica</i> is a critical edition of <i>Elementa grammatices Syrjaenae</i> and seven wedding laments collected by Castrén, translated into English with editors’ comments.</p>
<h3><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2264" target="_blank" rel="noopener"><strong>View the whole volume (pdf)</strong></a></h3>
<p>(<a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/aac6281f49fb8537ffb9da986d7722d5.pdf" target="_blank" rel="noopener">View the whole volume without frames</a>)</p>
<h3>Contents</h3>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/880" target="_blank" rel="noopener">Manuscripta Castreniana: A General Preface to the Series</a> <i>by Juha Janhunen</i></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2266" target="_blank" rel="noopener">Editor’s Foreword</a> <i>by Paula Kokkonen</i></p>
<p><strong><br />Matthias Alexander Castrén:</strong><br /><strong><span>Elementa grammatices Syrjaenae</span></strong><br /><span>Fundamentals of Zyrian Grammar</span></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2267" target="_blank" rel="noopener">Preface</a> </p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2268" target="_blank" rel="noopener">I Phonetics</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2269" target="_blank" rel="noopener">II Accent and Quantity</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2270" target="_blank" rel="noopener">III Nominals</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2271" target="_blank" rel="noopener">IV Verbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2272" target="_blank" rel="noopener">V Postpositions</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2273" target="_blank" rel="noopener">VI Adverbs</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2274" target="_blank" rel="noopener">VII Conjunctions</a></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2274" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>VIII Interjections</a></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2275" target="_blank" rel="noopener">The Gospel of Matthew, Chapters 4–7</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2276" target="_blank" rel="noopener">Foreword to the Vocabulary<span class="Apple-tab-span"> </span></a></p>
<p><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2276" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>Vocabulary (Index Vocabulorum)</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2277" target="_blank" rel="noopener">Corrigenda</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2278" target="_blank" rel="noopener">Abbreviations</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2279" target="_blank" rel="noopener">Sources</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener">Appendix</a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>The Gospel of Matthew (Chapters 4–7)<span class="Apple-tab-span"> </span></a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2280" target="_blank" rel="noopener"><span class="Apple-tab-span"> </span>in the Vyčegda Dialect</a></p>
<p><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2281" target="_blank" rel="noopener"><strong><span>Wedding Laments</span></strong></a><br /><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2281" target="_blank" rel="noopener"><span>Collected by Matthias Alexander Castrén</span></a></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>Seven Wedding Laments in the Ižma (<i>Iźva</i>) Dialect<span class="Apple-tab-span"> </span><span><br /></span><span class="Apple-tab-span"> </span><i>by Paula Kokkonen</i></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>1.<span class="Apple-tab-span"> </span>On the first day of the wedding<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>2.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the bride goes to the sauna<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>3.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the relatives have gathered<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>4.<span class="Apple-tab-span"> </span>When the bridegroom comes to the wedding<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>5.<span class="Apple-tab-span"> </span>On the morning of the wedding day<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>6.<span class="Apple-tab-span"> </span>In the morning, to the father<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span>7.<span class="Apple-tab-span"> </span>In the morning, when the bridegroom comes<span class="Apple-tab-span"> </span></p>
<p><span class="Apple-tab-span"> </span><a href="https://www.sgr.fi/manuscripta/items/show/2282" target="_blank" rel="noopener">Sources</a><span class="Apple-tab-span"> </span></p>
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
Format
The file format, physical medium, or dimensions of the resource
hardcover, PDF
Language
A language of the resource
English, Komi
Identifier
An unambiguous reference to the resource within a given context
ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf)
Coverage
The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant
1843–1844
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/aac6281f49fb8537ffb9da986d7722d5.pdf
55bb8eeca635f1ba7e8cb8b251bb99fc
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Syrjaenica (the whole volume, PDF)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9d6cb1205f65a53c0114d70c3c8675ab.pdf
a663080715e0dce21b9af8551e08f5d1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Tscheremissica (the whole volume, PDF)
Subject
The topic of the resource
<i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Sirkka Saarinen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0e7aeb74a11f2304d3c7e7a88a688dbe.pdf
970d10f13f658489f25975b9cc7a4218
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Editor’s Foreword (Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Paula Kokkonen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/55e7dec1362c7317ab692957557f5e81.pdf
d557878c9fa45054c0adf9a1c99bb3b0
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Preface (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/32218a43cc5682df04d7b4d760fb25fb.pdf
439cdb5ecc3de9b48b228f318845f10c
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
I Phonetics (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/fc7812de19d16dbf4c05e770788753f6.pdf
ef76603c5982c53ddfaa2186ac904c43
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
II Accent and Quantity (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d79d174629ef7ce1a64cf06fcc812a73.pdf
003695ed69dab641e11e9ea3a6ca79ef
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
III Nominals (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/537fcca3fec9783767c41d4848b7cb2d.pdf
48f2a0dacbf5cd068e948f8c023e5f31
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
IV Verbs (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/66462b5ce40c9be5ede1aee9e790071d.pdf
e925bf6e2f6a9fbde00e802bd6d4c22b
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
V Postpositions (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica)
Subject
The topic of the resource
<i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
Ed. Paula Kokkonen & Jack Rueter
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2022